Sök i Ratio Lex

Med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation

1963-01-30 · 50 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 50 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1963:94, Med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9i år 1963

1

Nr 94

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation; given

Stockholm den 22 mars 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementets ärenden för denna dag, lämna

riksdagen redogörelse för Nordiska rådets elfte session i Oslo den 16—22

februari 1963.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt Nr 94

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9i år 1963

Utdrag ur protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet i Stockholm den

22 mars 1963.

Närvarande:

Statsminister Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför ministern

för utrikes ärendena följande.

Nordiska rådets elfte session ägde rum i Oslo den 16—22 februari 1963.

Vid denna session antog rådet 29 rekommendationer, riktade till regeringarna

i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge.

Nordiska rådets svenska delegation har överlämnat en till Konungen ställd

skrivelse, jämte bilaga, dagtecknad den 22 mars 1963, med redogörelse för

rådets elfte session. Denna redogörelse torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj :t måtte delgiva riksdagen den sålunda

avgivna redogörelsen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att skrivelse, av den lydelse bilaga 1 till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans-Olle Olsson

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 9i år 1963

3

Till KONUNGEN

Härmed får Nordiska rådets svenska delegation överlämna bifogade redogörelse

för rådets elfte session i Oslo den 16—22 februari 1963 jämte en bilaga.

Stockholm den 22 mars 1963

Underdånigst

För Nordiska rådets svenska delegation

BERTIL OHLIN

Gustaf Petrén

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9b år 1963

5

Redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation rörande rådets elfte session

i Oslo den 16—22 februari 1963

I. Organisation m. in.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentant

er:

statsminister Tage Erlander,

ministern för utrikes ärendena Torsten Nilsson,

statsrådet och chefen för finansdepartementet Gunnar Sträng,

statsrådet Ulla Lindström,

statsrådet och chefen för handelsdepartementet Gunnar Lange,

statsrådet och chefen för justitiedepartementet Herman Kling,

statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet Gösta Skoglund,

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet Ragnar Edenman,

statsrådet och chefen för inrikesdepartementet Rune Johansson,

statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet Eric Holmqvist

och följande valda medlemmar:

riksbanksfullmäktig Emil Ahlkvist,

riksgäldsfullmäktig Birger Andersson,

f. d. bibliotekarie Ebon Andersson,

lantbrukare, jur. kand. Leif Cassel,

ombudsman Sigrid Ekendahl,

redaktör Anselm Gillström,

lantbrukare Einar Gustafsson i Kårby,

metallarbetare Hans Gustafsson i Stockholm,

docent Gunnar Helén,

förste kriminalassistent Ragnar Lassinantti,

redaktör Birger Lundström,

profesor Bertil Ohlin,

professor emeritus Hugo Osvald,

förste vice talman Axel Strand,

lantbrukare Sven Sundin,

talman Fridolf Thapper.

Journalisten Ingrid Segerstedt Wiberg ersatte herr Osvald under del av den

20 mars 1963. Statsrådet Sträng var förhindrad deltaga i sessionen.

Delegationen biträddes av sin sekreterare hovrättsrådet Gustaf Petrén, sakkunniga

och övrig personal.

Till rådets president vid sessionen valdes lagtingspresident Nils Hpnsvald,

Norge, och till vice presidenter förutvarande statsminister Erik Eriksen, Dan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 91 år 1963

mark, generaldirektör Karl-August Fagerholm, Finland, direktör Gisli Jönsson,

Island, och professor Bertil Ohlin, Sverige.

Vid sessionen tillsattes fem utskott, juridiska utskottet (13 medlemmar),

kulturutskottet (13 medlemmar), socialpolitiska utskottet (13 medlemmar),

trafikutskottet (13 medlemmar) och ekonomiska utskottet (17 medlemmar).

De svenska valda medlemmarna fördelades på utskotten på följande sätt:

Juridiska utskottet: herrar Ahlkvist,

Helén,

Lassinantti,

Kulturutskottet:

Socialpolitiska utskottet:

Trafikutskottet:

Ekonomiska utskottet:

herrar Gillström,

Osvald,

Thapper,

herr Birger Andersson,

fru Ekendahl,

herr Gustafsson i Kårby,

herrar Cassel,

Gustafsson i Stockholm (vice förman),

Lundström,

fröken Ebon Andersson,

herrar Ohlin,

Strand (förman),

Sundin.

Regeringsrepresentanterna erhöllo en generell inbjudan att deltaga i utskottssammanträdena

under sessionen. Av de svenska regeringsrepresentanterna

deltogo i juridiska utskottet ministern för utrikes ärendena Nilsson

och statsrådet Kling, i kulturutskottet statsrådet Edenman, i socialpolitiska

utskottet statsrådet Johansson, i trafikutskottet statsrådet Skoglund samt i

ekonomiska utskottet statsminister Erlander, ministern för utrikes ärendena

Nilsson, statsråden Lange, Kling, Johansson och Holmqvist.

II. Behandlade saker

De saker (enligt terminologien i rådets arbetsordning benämnas ärendena

saker), som rådet hade att behandla vid denna session, uppdelades på saklistan

i fyra olika grupper, avseende en av medlemmar väckta förslag — såväl

till tidigare session väckta men uppskjutna som till elfte sessionen väckta

— (s. k. A-saker), en regeringsförslag (s. k. B-saker), en berättelser (s. k.

C-saker) och en meddelanden från regeringarna jämlikt It § stadgan för

Nordiska rådet rörande åtgärder i anledning av de av rådet tidigare beslutade

rekommendationerna (s. k. D-saker). Från föregående session ltvarstodo

15 uppskjutna A-saker. Till elfte sessionen hade väckts 26 nya med
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9b år 1963

lemsförslag samt ett regeringsförslag. Sammanlagt tio berättelser överlämnades

av regeringarna till rådet, däribland sådana avgivna av Nordiska kulturkommissionen,

Nordiska socialpolitiska kommittén, Nordiska samfärdselkommittén

och Nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete.

Regeringarnas meddelanden rörande åtgärder i anledning av tidigare rekommendationer

hade givit upphov till 96 D-saker.

Enligt 22 § arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport

rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående session.

Rapporten utgjorde underlag för en allmän debatt i rådet vid sessionens

början, den s. k. generaldebatten; beträffande denna hänvisas till avdelning

III nedan. Efter debattens slut lades rapporten till handlingarna.

Vidare hade rådets juridiska, kulturella, socialpolitiska och ekonomiska niomannakommittéer

avgivit rapporter rörande sitt arbete. Tillika förelåg en

rapport från redaktionskommittén för Nordisk Kontakt. Också dessa fem

rapporter lades till handlingarna.

Sju A-saker och 49 D-saker beslöt rådet företaga till avgörande utan utskottsbehandling.

De sju A-sakerna uppskötos till nästa session. D-sakerna

lades till handlingarna, varvid rådet beträffande åtta saker förklarade sig

anse spörsmålen för rådets del slutbehandlade (se härom närmare nedan

under F). Vad angår övriga 41 D-saker förklarade sig rådet vänta nya meddelanden

till nästa ordinarie session och uppdrog åt niomannakommittéerna

att genomgå meddelandena och att för presidiet anmäla behov av eventuella

åtgärder.

Vid sessionen antogos 29 rekommendationer till regeringarna; en förteckning

över dessa har fogats till denna redogörelse (se Bilaga). Nej-röster

avgåvos beträffande tre rekommendationer. De övriga antogos enhälligt av

de närvarande. Ett förslag till rekommendation förkastades. Av tidigare rekommendationer

avskrevos i allt 28 såsom slutbehandlade för rådets del.

Behandlingen av sammanlagt 19 av valda medlemmar väckta förslag och

av det enda föreliggande regeringsförslaget uppsköts till nästa ordinarie

session.

A. Saker behandlade av juridiska utskottet

1. Norden och rättsligt europeiskt samarbete

Hithörande spörsmål, som under föregående session ägnats stor uppmärksamhet,

kommo vid elfte sessionen mera i skymundan. Endast en fråga avstörre

räckvidd behandlades vid sessionen.

I anslutning till meddelanden om rådets rekommendation nr 3/1958 angående

likställdhet i fråga om förvärv av fast egendom och erhållande av

lån för bostadsändamål hade till sessionen väckts ett tilläggsförslag av herr

Osvald om likställdhet vid inköp av fastigheter för fritidsbruk. I förslaget

yrkades, att Nordiska rådet måtte rekommendera regeringarna att noggrant

överväga möjligheterna att samordna den lagstiftning, som i varje

land reglerar eller planeras skola reglera förvärv av fritidsfastigheter, och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 94 år 1963

att därvid tillse, att invånarna i de nordiska länderna erhålla sannna ställning.

Juridiska utskottet uttalade i sitt förslag, att frågan om likställdhet

nordbor emellan med avseende å rätten att förvärva fastighet för bostadsändamål

får allt större betydelse och kräver ökad uppmärksamhet från rådets

sida. Förslaget hade emellertid icke hunnit remissbehandlas före sessionen,

och då det fordrades närmare utredning rörande saken, innan rådet

tattade beslut, föreslog utskottet — för att rådets juridiska niomannakommitté

skulle få tillfälle att närmare utreda frågan — att tilläggsförslaget

skulle uppskjutas till nästa ordinarie session. Detta blev också rådets beslut.

2. Gemensamma institutioner

Vid sessionen förelågo meddelanden såväl om rådets rekommendation nr

7/1958 angående riktlinjer för administrationen av gemensamma institutioner

som om rekommendation nr 31/1962 i samma ämne. Juridiska utskottet

erinrade i sitt förslag, att enligt de erhållna meddelandena de frågor,

som behandlas i första delen av 1962 års rekommendation, nämligen

spörsmålen rörande anställningsförhållandena för personal i gemensamma

nordiska institutioner, komma att utredas gemensamt av de nordiska länderna.

De bestämmelser, som framgå ur detta arbete, borde enligt regeringarna

ingå i den redan utarbetade mönsterstadgan som tillägg till denna. Regeringarna

ämna enligt meddelandena vidare anmoda samtliga ministerier att

Aid utarbetande av bestämmelser om gemensamma nordiska institutioner

ha uppmärksamheten riktad på mönsterstadgan, i vilken vissa smärre ändringar

skola vidtagas.

Vad angår frågan om skattefrihet för personal anställd vid gemensamma

nordiska institutioner utvisade meddelandena, att sådan skattefrihet i vart

fall icke förekommer i Danmark, Finland och Norge. Mot bakgrund härav

ansåg sig juridiska utskottet kunna utgå från att arbetet med rekommendation

nr 7/1958 kunde anses som avslutat. Rådet beslöt också i enlighet

härmed betrakta rekommendationen nr 7/1958 såsom färdigbehandlad

för rådets vidkommande.

3. Civilrätt

Till sessionen hade två medlemmar, däribland herr Lundström, väckt ett

medlemsförslag om sänkning av myndighetsåldern. Förslagsställarna hemställde,

att Nordiska rådet måtte rekommendera regeringarna i de nordiska

länderna att gemensamt låta undersöka förutsättningarna för en sänkning

av den nuvarande civilrättsliga myndighetsåldern. Sedan remissuttalanden

inhämtats över förslaget, hade rådets juridiska niomannakommitté behandlat

saken och därvid avstyrkt förslaget. Juridiska utskottet byggde i huvudsak

sina resonemang på vad niomannakommittén anfört. En sänkning av

myndighetsåldern skulle enligt utskottet icke egentligen inverka på de

ungas möjligheter att förfoga över tillgångar. En lägre myndighetsålder än

den nuvarande å 21 år skulle främst innebära en utvidgning av möjligheten

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 9\ år 1963

att ådraga sig skuld, eu möjlighet som har praktisk betydelse i samband

med avbetalningsköp. Utskottet ansåg inte att vad som framkommit lämnade

något mera väsentligt stöd för kravet på en sänkning av myndighetsåldern

och fann ej heller en närmare undersökning av frågan behövlig. Utskottet

föreslog, att rådet ej skulle företaga sig något i anledning av medlemsförslaget.

Mot detta beslut anförde två medlemmar av utskottet reservation, däribland

herr Helén. Enligt reservanternas mening hade den moderna samhällsutvecklingen

medfört en tidigare mognad hos ungdomen. Det förelåge

också ej sällan ett praktiskt behov av att få ingå avtal och ikläda sig ekonomiska

förpliktelser för icke-gifta ungdomar i åldern under 21 år. Vidare

menade reservanterna, att en sänkning av myndighetsåldern skulle öka

många ungdomars känsla av ansvar för samhället och dess utveckling. Reservanterna

uppehöllo sig slutligen vid myndighetsålderns nära samband

med rösträttsåldern. Reservanterna föreslogo att rådet skulle rekommendera

regeringarna att gemensamt undersöka förutsättningarna för en sänkning

av den civilrättsliga myndighetsåldern och denna frågas samband med

en sänkning av rösträttsåldern.

Frågan avgjordes i rådet efter debatt. Rådet beslöt att förkasta reservationens

förslag till rekommendation med 42 röster mot 18 röster för förslaget.

Av de svenska medlemmarna röstade herrar Helén, Lundström, Ohlin

och Osvald för rekommendationsförslaget, medan de övriga röstade mot detsamma.

Härefter beslöt rådet att icke företaga sig något i saken.

4. Radiorättsliga spörsmål

Till rådets elfte session hade fem medlemmar väckt ett förslag om likartad

lagstiftning angående radions juridiska ansvar; från svensk sida hade

förslaget biträtts av fru Segerstedt Wiberg. I detta hemställdes, att Nordiska

rådet skulle rekommendera regeringarna att undersöka möjligheterna

för en likartad nordisk lagstiftning om radions juridiska ansvar. Frågan

hade förberetts av rådets juridiska niomannakommitté, som tillstyrkte en

rekommendation i överensstämmelse med medlemsförslaget.

Under sakens behandling i juridiska utskottet gjorde de där närvarande

regeringsrepresentanterna gällande att det icke föreföll möjligt att genomföra

en likartad nordisk lagstiftning på detta område, främst av den orsaken

att reglerna för pressens ansvar, på vilka man i vid omfattning måste

kygga också vid en radiolagstiftning, icke äro likartade i de nordiska länderna.

Från danskt regeringshåll påstods tillika, att det över huvud ej vore

behov av någon lagstiftning på detta område i Danmark. Ä andra sidan

ställde man sig från svensk regeringssida reserverad till förslaget med hänsyn

till att behovet av lagstiftning i Sverige var trängande och att ett lagstiftningsarbete

på nordiskt plan skulle medföra uppskov med den svenska

lagstiftningen.

I sin egen motivering underströk juridiska utskottet, att en likartad lagstiftning

på området är motiverad av det långtgående samarbete, som äger

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 94 år 1963

rum mellan de nordiska ländernas radioföretag i form av gemensamma utsändningar

i radio och television. Även om behovet av en nationell lagstiftning

kan variera från ett land till ett annat, synes det riktigt att de nationella

lagstiftningsreglerna bygga på likartad grund, icke minst med tanke

på att samarbetet kan väntas bliva ytterligare utbyggt framdeles. Utskottet

anslöt sig till tanken på att man vid utarbetande av en lagstiftning utgår

från den gällande presslagstiftningen och var därför medvetet om de svårigheter,

som föranledas av olikheterna i presslagstiftningen i de nordiska

länderna. Emellertid vore det enligt utskottet oklart, hur långt man vid utarbetandet

av en gemensam radiolagstiftning är bunden av motsvarande

tryckfrihetsregler. I den mån man kommer utanför det område, där förhållandena

inom radion och inom pressen äro identiska, är man icke nödsakad

att analogisera från pressreglerna. Det kan vara en fördel att radioområdet

hittills varit oreglerat, vilket kan göra det lättare att nå fram till

likartade regler. För att icke förhindra eller fördröja en svensk lagstiftning

i ämnet borde man genom en preliminär undersökning snabbt klarlägga huruvida

en gemensam nordisk lagstiftning efter likartade principer över huvud

taget är möjlig. Det var utskottets förhoppning att eu sådan undersökning

skulle visa, att det trots den skepsis som framkommit vore möjligt att

på väsentliga områden genomföra en i princip likartad lagstiftning. I motsatt

fall fick frågan handläggas på rent nationell bas. Utskottet pekade slutligen

på att vid denna undersökning frågan om möjligheten att få rättelse

av oriktiga uttalanden i radio och television skulle behandlas.

På förslag av utskottet beslöt rådet enhälligt antaga en rekommendation,

vari rådet hemställde till regeringarna att undersöka möjligheterna att genomföra

en i princip likartad lagstiftning angående radions juridiska ansvar

(rek. nr 18).

Till elfte sessionen hade vidare väckts ett medlemsförslag av bl. a. herr

Helén, i vilket förslag yrkades, att Nordiska rådet skulle rekommendera

regeringarna att gemensamt verka för att i Europarådets konvention angående

skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

en bestämmelse intages, genom vilken envar tillförsäkras rätt att oförkränkt

avlyssna radiosändningar och åse televisionssändningar, samt att arbeta

för att i de nationella rättsordningarna bestämmelser införas som trygga

denna rätt åt varje medborgare. Rådets juridiska niomannakommitté hade

efter att ha inhämtat yttranden över medlemsförslaget avstyrkt detsamma.

Av yttrandena framgick att enligt de sakkunnigas åsikt art. 10 i Europarådets

nämnda konvention redan skyddar rätten till att fritt mottaga radio-

och televisionssändningar. Juridiska utskottet hyste samma mening

som niomannakommittén och fann det inte nödvändigt att förtydliga den

ifrågavarande konventionsbestämmelsen. Utskottet fann ej heller tillräcklig

grund föreligga för en rekommendation om att i de nordiska ländernas lagstiftning

regler skulle intagas, som uttryckligen tillförsäkrade envar rätt att

lyssna på radio och se på television, enär denna rättighet även utan sådan

lagbestämmelse finge anses vara självklar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år 1963

11

Mot detta utskottets förslag reserverade sig herr Helén, som hemställde

att Nordiska rådet skulle rekommendera regeringarna att gemensamt arheta

för att i de nationella rättsordningarna bestämmelser införas, som

tillförsäkra varje medborgare rätten att oförkränkt avlyssna radioutsändningar

och åse televisionsutsändningar.

Vid sakens behandling i rådet ställdes icke något yrkande om bifall till

det i reservationen intaga rekommendationsförslaget. Rådet biträdde enhälligt

utskottets förslag om att rådet inte skulle företaga sig någonting i anledning

av medlemsförslaget.

5. Förbud mot boxning

Betydande uppmärksamhet hade redan före sessionen ett medlemsförslag

tilldragit sig, väckt av tre rådsmedlemmar däribland fru Gärde Widemar,

i vilket förslagsställarna hemställde att rådet skulle rekommendera regeringarna

i Danmark, Finland, Norge och Sverige att vidtaga åtgärder för

att förhindra anordnandet av professionella boxningstävlingar i de nordiska

länderna. I ett ändringsförslag hade en medlem av rådet föreslagit, att

rådet skulle rekommendera samma regeringar att förbjuda varje form av

boxning. Rådets juridiska niomannakommitté hade under sakens förberedande

delat sig så att en majoritet föreslagit att rådet skulle antaga eu rekommendation,

gående ut på en undersökning av möjligheterna att avhjälpa

boxningens medicinska skadeverkningar genom skärpta regler om läkarkontroll

och genom ändrade bestämmelser om boxningstävlingar, medan eu

minoritet föreslagit att man skulle i enlighet med medlemsförslaget rekommendera

ett generellt förbud mot professionell boxning.

Juridiska utskottets medlemmar enades om att föreslå en rekommendation

om en gemensam nordisk undersökning av boxningens skadeverkningar.

Utskottet framhöll att det i de nordiska länderna ej föreligger någon

systematisk samlad undersökning av boxningens skadeverkningar. Visserligen

giva de undersökningar som företagits intryck av att den professionella

boxningen sedd från samhällets synpunkt inte är önskvärd, men trots

detta syntes det utskottet önskvärt att boxningens problem underkastades

eu mera djupgående undersökning på nordisk basis, innan ställning tages

till frågan om ett inskridande från samhällets sida. Enligt utskottets mening

bör en sådan undersökning omfatta såväl den professionella boxningen

som amatörboxningen och både de medicinska skadeverkningarna och

andra olägenheter av boxningen. Frågan om ändrade regler för boxning bör

även tagas upp. Om grund därför finnes, bör man även överväga om och i

vilken utsträckning boxning bör förbjudas.

I enlighet med utskottets förslag beslöt rådet rekommendera regeringarna

i Danmark, Finland, Norge och Sverige att företaga eu gemensam nordisk

undersökning av boxningens skadeverkningar (rek. nr 15). Rekommendationen

antogs med 43 röster mot It. En medlem avstod från att rösta.

Mot rekommendationen röstade herr Birger Andersson, fröken Ebon Andersson,

fru Ekendahl, herrar Gustafsson i Stockholm, Strand, Sundin och Tliapper.

Övriga svenska medlemmar biträdde rekommendationsförslaget.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kiingl. Maj:ts skrivelse nr 9i år W63

6. Djurskyddsfrågor

1 ett till sessionen väckt medlemsförslag hade tre medlemmar av rådet

föreslagit, att rådet skulle rekommendera regeringarna i de nordiska länderna

att lägga den principen till grund för den nationella djurskydds- och

jaktlagstiftningen att varmblodiga djur ej få avlivas ändamålslöst. Stödd på

juridiska niomannakommitténs överväganden fann juridiska utskottet, att

medlemsförslaget borde begränsas till att avse jakt- och fridlysningsbestämmelserna

och att man sålunda borde undantaga behandlingen av husdjur

från förslaget. Nuvarande lagstiftning i Danmark, Island, Norge och Sverige

utgår från att vissa djur skola fridlysas; reglerna härom utgöra undantag

från en underförstådd allmän regel om rätt för envar att avliva djur. Den

motsatta av förslagsställarna framförda grundsatsen är redan genomförd i

Finlands nya jakt- och fridlysningslag, varför förslaget befanns ej angå Finland.

Enligt juridiska utskottets mening skulle en uppbyggnad av jakt- och

fridlysningslagstiftningen efter medlemsförslagets linjer få en viss betydelse

ur bevissynpunkt. Accepterades dessa, skulle det nämligen åligga den

som dödat ett djur att visa att dödandet har stöd i de i lagstiftningen gjorda

undantagen från huvudregeln om en allmän fridlysning. Nya djurarter skulle

också komma i åtnjutande av omedelbart skydd. Från dessa utgångspunkter

föreslog juridiska utskottet rådet att antaga en rekommendation till regeringarna

i Danmark, Island, Norge och Sverige om att till grund för jaktoch

fridlysningslagstiftningen lägga den principen att däggdjur och fåglar

äro fridlysta såvida inte i lagstiftningen gjorts uttryckligt undantag från

denna regel. Rådet beslöt en rekommendation i enlighet härmed (nr 7).

Utskottet hade vidare att behandla meddelanden om rekommendation nr

1/1958 angående samordning av fridlysnings- och jakttider för vissa djurarter.

Av regeringarnas meddelanden framgick, att det vidare arbetet med

genomförande av denna rekommendation avsågs skola anstå i avbidan på

resultatet av ett inlett samarbete rörande viltforskningen i de olika länderna.

Utskottet uttryckte sitt beklagande över att några framsteg ännu ej gjorts

i fråga om denna rekommendations genomförande och fann det betänkligt,

att en koordinering av jakt- och fridlysningsbestämmelserna skulle anstå

i avvaktan på undersökningar inom viltforskningen. Sådana undersökningar

kunde nämligen antagas komma att taga lång tid i anspråk. Utskottet hemställde,

att arbetet med genomförande av denna nu fem år gamla rekommendation

måtte påskyndas; det var utskottets förhoppning att i regeringarnas

meddelanden till en kommande session positiva resultat av arbetet skulle

kunna uppvisas.

7. Samefrågor

I ett till tionde sessionen år 1962 väckt tilläggsförslag hade herr Osvald

hemställt, att rådet skulle rekommendera regeringarna i Norge och Sverige

att i samråd med samernas organisationer träffa en överenskommelse om en

ny renbeteskonvention. Detta förslag hade rådet uppskjutit till elfte sessionen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9b år 1963

13

Under året hade rådets juridiska niomannakommitté följt de förhandlingar,

som under senare tid pågått mellan Norge och Sverige i saken. Den

tidigare konventionen av år 1919, som skulle utlöpt vid årsskiftet 1962/63,

hade i avvaktan på förhandlingarnas utgång temporärt förlängts att gälla

intill den 1 april innevarande år. Under sakens behandling i juridiska utskottet

lämnade den norske och den svenske utrikesministern gemensamt

det meddelandet att goda utsikter nu förelåge för en uppgörelse inom kort

mellan de båda länderna rörande den fortsatta förhandlingsgången. Utskottet

utgick från att det ej skulle kunna bliva fråga om ett omedelbart ingående

av en ny renbeteskonvention såsom påyrkats i tilläggsförslaget. I stället torde

det fortsatta arbetet närmast komma att avse anskaffande av ytterligare

material, som i sinom tid kunde utgöra underlag för en ny konvention. Det

finge förutsättas, att den nu gällande konventionen ännu en gång förlängdes.

Under sådana omständigheter funnes möjligheter att få erforderligt rådrum

för fortsatta förhandlingar. Utskottet föreslog därför rådet att uppskjuta saken

till en senare session, vilket också blev rådets beslut.

I anledning av rekommendationen nr 20/1956 angående samverkan på renskötselns

område, rekommendationen nr 5/1959 angående förbättring av

samernas levnadsförhållanden och rekommendationen nr 13/1962 angående

nordiskt organ för samespörsmål hade avgivits meddelanden av regeringarna

i Finland, Norge och Sverige. Vid juridiska utskottets genomgång av dessa

gjorde utskottet ett flertal kommentarer.

Utskottet fann det sålunda beklagligt att det gått så relativt långsamt att

nå resultat beträffande nordiskt samarbete i samefrågor. Som ett exempel

nämndes att Nordiska rådets presidium hos regeringarna i Finland, Norge

och Sverige hemställt, att dessa skulle lämna Nordiska samerådet ett administrationsbidrag

å tillhopa 5 000 svenska kronor. Ännu nära två år senare

har endast Finland utbetalat sin andel av ifrågavarande belopp.

Vidare erinrade utskottet om rådets önskemål i rekommendationen av

1962 om ett samarbetsorgan mellan Finland, Norge och Sverige för samefrågor.

Vid det möte, som hållits i början av 1963 i Helsingfors i saken, hade

det emellertid visat sig att länderna inte kunnat enas om ett sådant organs

upprättande. Av de svenska meddelandena framgick att Sverige vid dessas

avgivande ännu ej tagit ståndpunkt till frågan om ett nordiskt samarbetsorgan.

Vid nämnda möte hade emellertid Sverige förklarat sig vara berett

att medverka i ett sådant råd. Finland hade intagit samma ståndpunkt. Då

i Norge en »melding» från Kirke- og undervisningsdepartementet angående

samefrågorna ännu ej slutbehandlats av stortinget, hade någon slutlig norsk

ståndpunkt icke kunnat redovisas. I »meldingen» hade departementet uttalat

sig mot norskt deltagande i ett dylikt sameråd. Juridiska utskottet framhöll

för sin del att ett effektivt samarbete mellan Finland, Norge och Sverige på

detta fält knappast kan etableras med mindre än att ett permanent nordiskt

samarbetsorgan inrättas. Utskottet erinrade vidare om att 1962 års nordiska

samekonferens framfört önskemål om en rad praktiska åtgärder, vilka borde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år 1963

vidtagas gemensamt av de tre länderna, och att samarbetsuppgifter sålunda

inte skulle saknas för ett samarbetsorgan. Samekonferensen hade därför

också funnit det angeläget att ett sådant råd inrättades. Inför juridiska utskottet

hade företrädare för Nordiska samerådet framhållit vikten av att samerna

få komma till tals i sina angelägenheter genom egna representanter.

Också utskottet uttalade sig för att i det nordiska sameorgan, som utskottet

ansåge böra komma till stånd, representanter för samerna och deras organisationer

komme att ingå. Verkliga framsteg i saken efterlystes av utskottet

i regeringarnas meddelanden till rådets nästa session.

8. Övriga saker

1 ett tilläggsförslag till meddelanden angående rekommendation nr 5/1954

angående internordiska flyttningsbetyg hade vid 1962 års session en medlem

av rådet föreslagit, att rådet skulle rekommendera regeringarna att genomföra

det av regeringarnas experter utarbetade förslaget om ett system med

internordiska flyttningsbetyg (se härom Nordisk udredningsserie 1961: 4).

Detta förslag uppsköts vid tionde sessionen till den nästkommande. Saken

hade under mellantiden förberetts av rådets juridiska niomannakommitté.

I enlighet med dess förslag förordade juridiska utskottet att man snarast

borde genomföra ett system med internordiska flyttningsbetyg i överensstämmelse

med det av de nordiska experterna framlagda förslaget. Med bifall

till utskottets förslag beslöt rådet antaga en rekommendation överensstämmande

med tilläggsförslaget (nr 19). I samband därmed beslöt rådet

avskriva rekommendation nr 5/1954 angående internordiska flyttningsbetyg

såsom färdigbehandlad för rådets vidkommande.

Till föregående session hade herr Lundström och fru Segerstedt Wiberg

väckt ett medlem sförslag om att rådet — i syfte att skapa enhetliga regler

i Norden med hänsyn till beskattningen av stiftelser och föreningar med huvudändamål

att främja nordiskt samarbete — skulle rekommendera svenska

regeringen att verka för sådana ändringar i ifrågavarande regler i den

svenska skattelagstiftningen, att denna komme att överensstämma med vad

som gäller i övriga nordiska länder. Förslaget blev vid tionde sessionen uppskjutet

till nästa ordinarie session på grund av att rådet önskade avvakta att

de åtgärder som ställts i utsikt skulle komma att företagas i Sverige för att

tillgodose medlemsförslagets syfte. Vid innevarande session kunde juridiska

utskottet konstatera att den svenska regeringen i januari 1963 lagt fram en

proposition för riksdagen om vissa ändringar i den svenska skattelagstiftningen.

Sedan dessa antagits, komme förslagsställarnas önskemål om likartad

skatterättslig behandling av stiftelser och föreningar med nordiskt ändamål

att bliva i huvudsak tillgodosedda. Under sådana omständigheter föreslog

utskottet att rådet inte skulle företaga sig något i anledning av medlemsförslaget,

vilket också blev rådets beslut.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 9''i år 1963

15

B. Saker behandlade av kulturutskottet

1. Samarbete beträffande högre utbildning och forskning

Liksom vid närmast föregående sessioner var spörsmålet kring samarbetet

i fråga om högre utbildning och forskning den viktigaste och samtidigt även

mest tidskrävande sak, som kulturutskottet hade att behandla under sessionen.

Till grund för behandlingen låg en på uppdrag av de nordiska undervisnings-

och kulturministrarna utarbetad översikt över utvecklingen av det

nordiska samarbetet i fråga om högre utbildning och forskning, vilken tillställts

rådet av den norska regeringen i anslutning till dess meddelande om

rekommendation nr 10/1961 angående samarbete i fråga om högre utbildning

och forskning, översikten, som upptager redogörelser för olika samarbetsprojekt,

inrymmer avslutningsvis en sammanfattning redovisande genomförda

och under planering varande samarbetsprojekt vart för sig. I ett av

herrar Gustafsson i Kårby och Sundin väckt tilläggsförslag till detta meddelande

hemställde dessa, att rådet skulle rekommendera medlemsländernas

regeringar att till prövning upptaga frågan rörande inrättande av en för de

nordiska länderna gemensam institution för vetenskaplig dokumentation.

Till ett av Sveriges regering å samtliga regeringars vägnar avgivet meddelande

om nyss nämnda rekommendation nr 10/1961 hade fogats ett av undervisnings-

och kulturministrarna utarbetat dokument avseende Nordiska kulturkommissionens

(NKK:s) arbetsuppgifter och verksamhetsformer, vari

ministrarna uttalade sig för eu ^organisation av kulturkommissionen. Denna

borde därvid bliva ett gemensamt och reguljärt arbetsforum för bl. a. de ämbetsmän

i undervisnings- och kulturdepartementen, som fått sig ålagt att —

vid sidan av motsvarande arbetsuppgifter på det nationella fältet — svara

för det praktiska nordiska samarbetet. Enligt den uppställda målsättningen

för en översyn av kulturkommissionens verksamhetsformer borde den bliva

ett effektivt organ för att samordna den nationella, den inom-nordiska och

den nordiskt regionala politiken på kulturområdet. Därvid betonades kommissionens

uppgift av att allt framgent vara ett initiativtagande, rådgivande

och utredande regeringsorgan. Med hänsyn till kommissionens arbetsuppgifter

hade ministrarna funnit del självklart, att bland ledamöterna i kommissionen

i fortsättningen inginge även representanter för de huvudsakliga

arbetsfält som kommissionens verksamhet avsåge. Omorganisationen av NKK

borde genomföras så, alt den vore verkställd senast vid utgången av 1963.

De i detta dokument berörda frågorna togos upp i ett av herr Helén till

NKK:s berättelse väckt tilläggsförslag om högre utbildning och forskning.

I detta hemställde Helen, att Nordiska rådet ville, i anslutning till redogörelsen

för NKK:s omorganisation, framhålla behovet av snara åtgärder för

en fortlöpande nordisk samordning på högsta nivå av de nationella planerna

för utbyggnad av den högre undervisningen och forskningen. I tilläggsförslaget

berördes önskemålet om eu mer genomgripande integration på förevarande

område. Därvid framkastades bl. a. tanken alt branschvis samman
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 94 år 1963

slå forskningsrådens medel och framfördes förslag om en årlig budgetmässig

koordinering av ländernas utbyggnadsplaner.

Kulturutskottet tog upp de ovan omnämnda spörsmålen till behandling i

ett sammanhang. I anslutning till uttalanden från undervisningsministrarnas

sida fann kulturutskottet att utarbetandet av en treårsplan för utbyggnaden

av utbildnings- och forskningsinstitutioner, såsom förordas i rekommendation

nr 10/1961, vore en mindre ändamålsenlig form för samarbete

än den som för närvarande tillämpas av undervisningsministrarna,

nämligen att inom ramen för de mer omfattande utbyggnadsplaner, som

gälla i de nordiska länderna, företaga fortlöpande undersökningar av konkreta

samarbetsprojekt och genomföra varje enskilt projekt i det tempo som

är naturligt med hänsyn till dess natur.

Utskottet erinrade vidare om att undervisningsministrarna avsågo att upprätta

direkt kontakt mellan de ansvariga tjänstemännen i de olika departementen

och NKK. Härigenom skulle man uppnå en fullständig koordinering

av kulturkommissionens och undervisningsministeriernas arbete med dessa

spörsmål. Utskottet fann att genom denna uppläggning en i allo tillfredsställande

grundval skapats för det fortsatta arbetet med dessa väsentliga

frågor, varför det icke fanns någon grund för den kritik, som riktats

mot resultaten av undervisningsministrarnas strävanden att tillrättalägga

ett utvidgat nordiskt samarbete på detta område. Utskottet pekade på att

tre huvudformer utvecklats för nordiskt samarbete inom ifrågavarande

område, nämligen inrättande av en gemensam institution i något av de nordiska

länderna, upprättande av gemensamma institutioner genom att kombinera

studielinjer vid olika nordiska universitet och högskolor (s. k. immateriella

institutioner) samt samarbete genom att fördela uppgifterna mellan

de olika länderna. Enligt utskottets uppfattning skulle det vara av stort värde

om man kunde undgå tidskrävande utredningar genom att på ett så tidigt

stadium som möjligt undersöka vilken av dessa tre huvudformer som i det

särskilda fallet skulle vara mest ändamålsenlig.

Vad angår frågan om NKK:s omorganisation anslöt sig kulturutskottet till

ministrarnas plan. Utskottet förutsatte därvid, att kommissionen i framtiden

skulle bliva i stånd att få fram de olika samarbetsplanerna på ett mera effektivt

sätt genom sin närmare anknytning till fackdepartementen.

Tilläggsförslaget om upprättande av en gemensam nordisk institution för

vetenskaplig dokumentation fann kulturutskottet böra ses i sammanhang

med nordiska insatser inom det internationella forskningssamarbetet. Utskottet

fann därför rimligt, att rådet rekommenderade undervisningsministrarna

att som ett led i det pågående utredningsarbetet närmare överväga spörsmålen

i samband med utbyte och registrering av vetenskapligt material, utan

att man fördenskull på förhand bunde sig för upprättandet av en gemensam

institution.

Kulturutskottet föreslog rådet att icke företaga sig något i anledning av

herr Heléns tilläggsförslag. I vad avser tilläggsförslaget om upprättandet av

en gemensam institution för vetenskaplig dokumentation föreslog kulturut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 9i år 1963

17

skottet rådet att antaga en rekommendation till regeringarna om att i förbindelse

med det pågående utredningsarbetet om vetenskaplig dokumentation

i undervisningsministrarnas regi överväga möjliga former för nordiskt samarbete

i relation till det internationella samarbetet på ifrågavarande område.

Till kulturutskottets förslag till rådet knöto tre norska utskottsmedlemmar

en särskild reservation rörande reorganisationen av NKK. De sade sig

kunna tillstyrka den föreslagna omorganisationen av NKK men ansågo denna

icke nödvändiggöra upprättandet av en rådets kulturella niomannakommitté.

När saken skulle företagas till beslut i rådet, framlade herr Helén dels

förslag om frågans återremitterande till utskottet, dels ock — därest saken

företogs till avgörande — bl. a. att rådet skulle i anledning av hans tilläggsförslag

besluta emotse nya meddelanden rörande rekommendationen nr 10/

1961 till nästa ordinarie session om de aktuella samarbetsplanerna. Efter en

längre debatt beslöt rådet, med avslag å herr Heléns båda förslag, i enlighet

med utskottets förslag. Rådet antog i samband härmed enhälligt en rekommendation

om vetenskaplig dokumentation (nr 12) i enlighet med utskottets

förslag.

I anslutning till regeringarnas meddelanden om rekommendation nr 21/

1959 angående samarbete i fråga om högre teknisk utbildning hade väckts

ett tilläggsförslag om samarbete mellan de tekniska högskolorna. I förslaget

hemställes, att rådet ville rekommendera regeringarna att på grundvalen av

det samlade utredningsmaterial, som nu föreligger, skyndsamt vidtaga åtgärder

i och för genomförande av det planerade samarbetet mellan de tekniska

högskolorna i Norden. Det i tilläggsförslaget omnämnda materialet utgöres

framför allt av de båda betänkanden, som avgivits av NKK:s expertutskott

för högre teknisk utbildning. I expertutskottets senaste betänkande

summerar detta resultatet av hela sitt utredningsarbete och granskar närmare

ett antal konkreta samarbetsprojekt. Enligt expertutskottet bör ledningen

av samarbetet anförtros åt de tekniska högskolornas rektorer samlade

i ett permanent rektorskonvent. NKK har godkänt expertutskottets förslag

och överlämnat detta till regeringarna för genomförande.

Även kulturutskottet ansåg, att förslagen borde genomföras, och föreslog

därför rådet att rekommendera regeringarna att på grundval av det samlade

utredningsmaterial, som nu föreligger, skyndsamt vidtaga åtgärder i och

för genomförande av det planerade samarbetet mellan de tekniska högskolorna

i Norden. Rådet följde kulturutskottets förslag och antog den föreslagna

rekommendationen (nr 13). Samtidigt härmed beslöt rådet att anse den tidigare

rekommendationen nr 21/1959 angående samarbete i fråga om högre

teknisk utbildning såsom färdigbehandlad för rådets del.

Även på ett mera speciellt område hade rådet att taga ställning till en

forskningssamarbetsfråga. Till Finlands regerings meddelanden om rekommendation

nr 11/1960 angående forskning i arktisk medicin hade fogats en

redogörelse från det i enlighet med rekommendationen tillsatta expertorga
2

Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 94

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 94 år 1963

net för arktisk medicin, innehållande bl. a. en ekonomisk plan för det framtida

forskningssamarbetet på ifrågavarande område. För det första verksamhetsåret

skulle erfordras 390 000 sv. kr. Utskottet kunde konstatera att med

detta en god grund lagts för den fortsatta verksamheten i saken. Planen

hade emellertid färdigställts så nyligen, att vederbörande myndigheter ännu

icke haft tillfälle att taga ställning till densamma och till de i planen ingående

detalj förslagen. I ett tilläggsförslag till meddelandet, väckt av herr

Lassinantti, hemställde denne, att rådet ville rekommendera regeringarna att

söka genomföra nämnda plan. Kulturutskottet ansåg sig icke berett att fatta

ståndpunkt till framlagda förslag och begärda anslag, förrän utlåtanden inhämtats

från vederbörande organ i respektive länder. På kulturutskottets inrådan

beslöt rådet att uppskjuta tilläggsförslaget till nästa ordinarie session.

Två mera speciella spörsmål avseende den högre undervisningen hade aktualiserats

i tilläggsförslag till NKK:s berättelse. I det ena önskades en rekommendation

med anmodan till regeringarna att snarast ställa erforderliga

medel till förfogande för att utvidga den nordiska kursverksamheten

för universitetsstuderande i nordiska språk och nordisk litteratur i enlighet

med ett förslag av NKK. Detta gick ut på en betydande utvidgning och

systematisering av de hittillsvarande kurserna. Enär kulturutskottet fann

en förstärkning av de modersmålsstuderandes kunskap om de övriga ländernas

språk och kultur vara av väsentlig betydelse, ej minst för att få till

stånd en förbättring av skolornas undervisning i grannländernas språk, föreslog

utskottet rådet att antaga en rekommendation i enlighet med tilläggsförslaget.

Rådet beslöt också en sådan rekommendation (nr 11).

Det andra tilläggsförslaget gällde anordnandet av geologiska och geografiska

exkursioner till Island. I tilläggsförslaget uppmanades rådet att rekommendera

regeringarna att i enlighet med ett av NKK framställt förslag

ställa erforderliga medel till förfogande för anordnande av internordiska

exkursioner i geologi och geografi till Island samt föranstalta om upprättande

av en expertkommitté för planering av verksamheten. NKK:s förslag

gick ut på att genomföra en exkursion till Island med cirka 25 deltagare

under såväl 1963 som 1964. Exkursionen förutsatte en gemensam utgift

på 10 000 sv. kr. till administration och totalt cirka 25 000 sv. kr. till

stipendier. På förslag av kulturutskottet, som fann det vara av särskilt värde

att ett närmare vetenskapligt samarbete upprättades mellan Island och

de övriga nordiska länderna, antog rådet därför en rekommendation (nr

10) i enlighet med tilläggsförslaget.

2. Jordbruksforskning

Rådet hade till denna session att behandla meddelanden från svenska

och norska regeringarna om rekommendation nr 21/1957 angående förbättrat

samarbete beträffande jordbruksforskning. Mot bakgrund av det nordiska

samarbete, som kommit till stand pa andra områden mellan forskningsråd

och forskningsinstitutioner, fann kulturutskottet att även vad angår

jordbruksforskningen ett mera institutionellt samarbete borde kunna kom
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 9i år 1963

ma till stånd. Utskottet nämnde särskilt forskningssamarbetet till skydd för

växtförädlingsprodukter. Kulturutskottet fann sig böra anmoda jordbruksministrarna

i de nordiska länderna att taga de initiativ, som erfordrades

för att få till stånd ett mer permanent samarbete mellan de nordiska forskningsinstitutionerna

på jordbrukets område.

3. Nordisk tentamensgiltighet

Till sessionen hade väckts ett medlemsförslag om nordisk tentamensgiltighet

av bl. a. herrar Braconier och Osvald. I förslaget hemställdes, att rådet

ville rekommendera dels danska regeringen att vidtaga åtgärder för

utfärdande av tillämpningsföreskrifter för genomförande av nordisk tentamensgiltighet

motsvarande dem, som redan gälla i Finland, Norge och

Sverige, dels ock samtliga regeringar att snarast vidtaga åtgärder i syfte att

sprida kännedom bland studenterna i Norden om de möjligheter att förlägga

studierna till annat nordiskt land än hemlandet, som den nordiska tentamensgiltigheten

öppnar.

Kulturutskottet ansåg sig kunna uttala, att de detaljerade föreskrifter om

tillgodoräknande av i annat nordiskt land avlagda examina, som antagits

vid mellan ämnesföreträdare från de nordiska länderna anordnade ämneskonferenser,

direkt och omedelbart vore gällande i Danmark i kraft av ett

generellt bemyndigande, som utfärdats för de danska universiteten. Vid

ett sådant förhållande fann utskottet att några ytterligare bestämmelser om

ifrågavarande föreskrifters ikraftträdande i Danmark icke erfordrades. Vad

gällde den i den andra delen av medlemsförslagets hemställan berörda frågan

upplystes utskottet om att NKK har för avsikt att inom kort utgiva en

omfattande broschyr innehållande informationsmaterial om studiebestämmelser

och -förhållanden i de nordiska länderna samt uppgifter om tentamensgiltighetsbestämmelser

m. m. Kulturutskottet fann sig böra avvakta

resultaten av det pågående arbetet för åstadkommande av förenklade bestämmelser

för tentamensgiltigheten och utgivandet av den planerade informationsbroschyren,

innan ytterligare åtgärder vidtoges i saken, varför

medlemsförslaget borde uppskjutas till nästa ordinarie session. Rådet beslöt

i enlighet härmed.

4. Nordiskt institut i Reykjavik

Kulturutskottet hade att behandla regeringarnas meddelanden om rekommendation

nr 27/1962 angående nordiskt institut i Reykjavik ävensom ett

i anslutning till dessa i ämnet väckt tilläggsförslag. I detta yrkades, att rådet

skulle hemställa till regeringarna att upprätta ett Nordens hus i Reykjavik

i enlighet med den av NKK antagna resolutionen av den 14 november

1902.

Upprättandet av ett »Nordens hus» i Reykjavik skulle kräva ett engångsanslag

av sammanlagt 1 750 000 n. kr. De samlade årliga driftsutgifterna

beräknas komma att uppgå till 200 000 n. kr. De nordiska undervisningsoch

kulturministrarna hade vid ett möte i Stockholm den 30 januari 1963

2f llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 94

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 9b år 1963

givit förslaget sitt stöd och förpliktat sig att medverka till att nödvändiga

medel ställas till förfogande. Enligt ministrarnas beslut skulle anläggningskostnaderna

fördelas med 2/5 på Sverige och 1/5 på vart och ett av de övriga

nordiska länderna. Kulturutskottet ansåg att den föreliggande planen

i hög grad förtjänade att förverkligas. En nordisk institution i Reykjavik

skulle kunna bliva en väsentlig faktor för den närmare utbyggnaden av de

kulturella kontakterna mellan Island och övriga nordiska länder.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 20) i enlighet

med tilläggsförslaget. Samtidigt härmed beslöt rådet att anse rekommendationen

nr 27/1962 angående nordiskt institut i Reykjavik såsom färdigbehandlad

för rådets del.

5. Språkfrågor

I samband med behandlingen av NKK:s berättelse underströk kulturutskottet

betydelsen av olika åtgärder för att stärka samhörigheten mellan det

finsktalande Finland och Norden i övrigt. Utskottet nämnde därvid planerna

på effektivisering av svenskundervisningen i finskspråkiga läroanstalter.

Tvåspråkigheten inom Nordkalottområdet hade tagits upp i ett av herr

Lassinantti väckt tilläggsförslag till meddelanden om rekommendation nr

12/1957 angående ekonomiskt samarbete i Finlands, Norges och Sveriges

nordligaste områden. I tilläggsförslaget hemställde herr Lassinanti att rådet

ville rekommendera regeringarna i Finland, Norge och Sverige att vidtaga erforderliga

åtgärder i syfte att skapa förutsättningar för ett vetenskapligt

studium av språkproblemen vid skolundervisningen inom Nordkalotten och

att underlätta ett utbyte över gränserna inom samma område. Förslagsställaren

hade pekat på de språkliga problem i skolundervisningen, som äro

en följd av förekomsten av nationella minoriteter inom Nordkalottområdet,

och därvid nämnt såväl den samiska befolkningen som den finskspråkiga

befolkningen i Norge och Sverige. En avsevärd del av de till dessa minoriteter

hörande barnen ansågs ha betydande svårigheter av språklig art vid

sin skolgång. Undervisningsförhållandena inom den flerspråkiga Nordkalotten

borde därför göras till föremål för noggranna undersökningar, som

kunde läggas till grund för undervisningen i området. Kulturutskottet erinrade

om att spörsmålet såvitt gällde samerna sammanhänger med hela pioblemkomplexet

om det samiska folkets kulturella situation. Med hänsyn

till den betydelse, de i tilläggsförslaget berörda problemställningarna äga

för befolkningen inom Nordkalotten, ansåg kulturutskottet, att dessa borde

ägnas särskild uppmärksamhet och att möjligheten att etablera ett nordiskt

samarbete i hithörande praktiska frågor borde undersökas. Utskottet

föreslog rådet att antaga en rekommendation, riktad till regeringarna

i Finland, Norge och Sverige, om att vid den fortsatta behandlingen av de

speciella problem, som sammanhänga med minoritetsbefolkningen i dessa

länders nordligaste områden, ägna särskild uppmärksamhet åt de möjligheter

som ett nordiskt samarbete erbjuder, bl. a. i form av gemensam forskning

och annat praktiskt samarbete såsom lärarutbyte.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 94 år 1963 21

Rådet följde utskottets förslag och antog en rekommendation i enlighet

härmed (nr 9).

6. Gemensam bokmarknad

Meddelandena i anledning av rekommendation nr 30/1958 angående gemensam

bokmarknad utvisade, att permanenta bokkommittéer med representanter

för förläggare, bokhandlare, författare, biblioteksfolk m. fl. tillsatts

i de olika länderna.

Vid ett möte i Åbo i juni 1962 med representanter för dessa kommittéer

hade fastlagts gemensamma riktlinjer för kommittéernas framtida verksamsarnhet.

Dessa arbetade med en rad konkreta planer, t. ex. nordiska författarturnéer

till skolor och lärarseminarier, nordiska bokkataloger för biblioteken

och en särskild artikeltjänst, vilken skulle förse pressen kostnadsfritt

med artiklar om nordiska litterära ämnen. Även i övrigt hade rekommendationens

önskemål genomförts i betydande omfattning särskilt i Norge.

Av meddelandena framgick vidare, att några väsentliga tull- eller importmässiga

hinder för närvarande icke förefunncs för gemensam nordisk bokmarknad.

7. Radio-, televisions- och teaterfrågor

I anslutning till rekommendation nr 12/1957 angående ekonomiskt samarbete

i Finlands, Norges och Sveriges nordligaste områden hade herr Lassinantti

väckt ett tilläggsförslag angående teaterverksamheten inom Nordkalottområdet.

I tilläggsförslaget hemställde förslagsställaren, att rådet

ville rekommendera regeringarna i Norge och Sverige att undersöka förutsättningarna

för en fast teater i de nordligaste delarna av respektive land

samt regeringarna i Finland, Norge och Sverige att underlätta ett teaterutbyte

över gränserna inom Nordkalottområdet.

Kulturutskottet anslöt sig till de synpunkter, som lågo till grund för tilläggsförslaget.

Utskottet ansåg det vara av stor betydelse att tillgodose de

ökande kulturella behoven hos befolkningen i dessa områden. Ett utvidgat

samarbete mellan de tre berörda länderna genom en koordinerad reseteaterverksamhet

skulle kunna skapa förbättrade förutsättningar för att

få se god teater även i Nordkalottområdet. Då förslaget emellertid icke kunnat

närmare utredas, föreslog utskottet uppskov med tilläggsförslaget till

nästa session. Rådet biföll denna hemställan.

Till kulturutskottet hänvisades regeringarnas meddelanden om rekommendation

nr 6/1962 angående vidgat radio- och televisionssamarbete. I det

medlemsförslag till föregående session, som låg till grund för denna rekommendation,

hade förslagsställarna, herrar Eliasson i Sundborn och Sundin,

särskilt framhållit behovet av tekniska åtgärder för att möjliggöra avlyssnande

av ett lands radioprogram även i grannländerna. Denna huvudfråga

hade emellertid knappast berörts i regeringarnas meddelanden, vilket

påtalades av herr Sundin i samband med sakens hänvisande till utskottet.

I sitt förslag till rådet erinrade kulturutskottet, vad beträffar möjligheter
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9b år 1963

na att öka hörbarheten över gränserna, anordna speciella regionala program

för gränstrakterna och utsända särskilda nordiska program på speciella

våglängder och kanaler, om att en på dylika sätt utvidgad verksamhet enligt

meddelandena stötte på tekniska svårigheter, som vore beroende av det

förefintliga stations-, våglängds- och kanalnätet. Under alla omständigheter

krävdes långvariga förberedelser från fackorganens sida för ernående av

mera betydande resultat. Under hänvisning härtill och till att på såväl radions

som televisionens område det numera försiggår ett fortlöpande fast

samarbete mellan de nordiska länderna, föreslog kulturutskottet att rådet

skulle anse spörsmålet för rådets del såsom färdigbehandlat. Rådet beslöt

i enlighet härmed.

Kulturutskottet hade även att ta ställning till ett av bl. a. fru Gärde Widemar

väckt medlemsförslag om gemensam nordisk utbildning för teater,

film, radio och television. Förslagsställarna hemställde till rådet att rekommendera

regeringarna i de nordiska länderna att påskynda genomförandet

av redan föreliggande planer på samnordisk utbildning av personal

inom teatern, filmen, radion och televisionen samt överväga möjligheterna

att inrätta en gemensam institution för utbildning av kvalificerade arbetskrafter

inom dessa områden. Enligt förslaget ha visserligen planer om inrättande

av en nordisk filmakademi eller filmhögskola framlagts, men till

en verklig behandling av dessa planer, däribland frågan hur ett nordiskt

samarbete på det ifrågavarande området skulle kunna ordnas, har man på

ansvarigt håll ännu icke hunnit.

Kulturutskottet, som under sitt arbete erhöll upplysningar om det utredningsarbete,

som pågår inom undervisnings- och kulturministerierna beträffande

denna sak, ville för sin del särskilt understryka betydelsen av att

de sakkunniga under utredningsarbetet fortlöpande ha de nordiska samarbetsmöjligheterna

i sikte när det gäller utbildningsformer utöver den

grundläggande fackliga utbildningen. Utskottet underströk att behovet av

ökade utbildningsmöjligheter är mycket stort. Vissa samarbetsåtgärder på

området ha redan kommit till stånd eller planeras; bl. a. skall sommaren

1961 i Vasa arrangeras en nordisk kurs för vidareutbildning av teaterinstruktörer.

Sådana kurser borde enligt utskottet arrangeras i offentlig regi

även för film-, radio- och televisionsregissörer och för annan kostnärlig och

teknisk personal på ifrågavarande områden, gärna på nordiskt plan.

För sin del föreslog utskottet rådet att rekommendera regeringarna i de

nordiska länderna att påskynda utredningen rörande planerna om grundläggande

utbildning på nationell grundval av personal inom teater, film,

radio och television och att vid utarbetandet av dessa planer fortlöpande beakta

nordiska lösningar när det gäller vidareutbildningen samt att i avvaktan

på mer långsiktiga lösningar arrangera fortbildningskurser för instruktörer,

regissörer och annan konstnärlig och teknisk personal pa ifrågavarande

områden med den planlagda verksamheten i NKK:s regi såsom

mönster.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 9\ år 1963 23

Rådet beslöt enhälligt antaga en rekommendation (nr 21) i enlighet med

utskottets förslag.

Till sessionen hade väckts ett medlemsförslag om utbildning av lärare

och andra ungdomsledare i filmkunskap. I förslaget hemställdes, att Nordiska

rådet skulle rekommendera regeringarna att skyndsamt vidtaga åtgärder

för att gemensamt utreda förutsättningarna för att vid ifrågakommande

läroanstalter, såsom lärarutbildningsanstalter och socialhögskolor,

införa utbildning i film- och televisionskunskap samt att som en första åtgärd

anordna ett nordiskt sommarseminarium för lärare och andra ungdomsledare

i berörda ämnen.

Remissinstanserna hade över lag ställt sig positiva till medlemsförslaget,

bl. a. under framhållande av att undervisning genom film och television

kommer att inom överskådlig tid i viss omfattning införas i den obligatoriska

grundskolan i de nordiska länderna. Rådets kulturella niomannakommitté

hade i sitt utlåtande funnit att anordnandet av ett försöksseminarium

för utbildning i filmkunskap vore ägnat att giva erfarenheter för den framtida

planeringen av fortbildningen av lärare i film- och televisionskunskap

och tillstyrkte medlemsförslaget. Kulturutskottet anslöt sig till niomannakommitténs

utlåtande och framhävde för sin del särskilt önskvärdheten av

att de i medlemsförslaget avsedda åtgärderna vidtogos skyndsamt.

På förslag av kulturutskottet beslöt rådet att antaga en rekommendation

(nr 8) till regeringarna i enlighet med medlemsförslaget.

8. Övriga saker

Den enda arbetsmarknadsfråga, som kulturutskottet hade att behanda vid

denna session, härrörde från regeringarnas meddelanden om rekommendation

nr 16/1959 angående gemensam arbetsmarknad för intellektuella yrken.

De yrkesgrupper, som för närvarande stode i blickpunkten för Nordiska

rådets intresse vad beträffar genomförande av en nordisk arbetsmarknad

för särskilda yrkesgrupper, vore enligt utskottet: bibliotekarier, farmaceuter,

läkare, lärare, sjukgymnaster, sjöfolk, tandläkare och veterinärer.

Då problemställningarna inom flera av dessa områden vore olikartade

och förutsatte grundlig utredning med utgångspunkt från förhållandena inom

vederbörande fack, fann utskottet det vara mer ändamålsenligt att behandla

arbetsmarknadsfrågorna särskilt för varje fackgrupp. Med hänsyn

härtill beslöt rådet efter förslag av utskottet att betrakta rekommendation

nr 16/1959 angående gemensam arbetsmarknad för intellektuella yrken såsom

färdigbehandlad för rådets del.

Vid sin behandling av regeringarnas meddelanden om rekommendation

nr 22/1959 angående beviljande av medel för gemensamma kulturella ändamål

in. in. påpekade utskottet, att anslagen till nordiska kulturella ändamål

i de särskilda länderna anvisades i delvis mycket olikartade former,

varför det erbjödc svårigheter att skapa sig eu korrekt bild av situationen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 94 år 1963

Utskottet ansåg, att NKK i sin årliga berättelse till Nordiska rådet borde

kunna redogöra för de finansiella frågorna. Med hänvisning härtill beslöt

rådet pa utskottets förslag avskriva rekommendationen såsom färdigbebandlad

för rådets del.

C. Saker behandlade av socialpolitiska utskottet

1. Arbetsmarknadsfrågor

Ett av huvudområdena för socialpolitiska utskottets arbete gällde liksom

eljest arbetsmarknadsfrågorna. I samtliga fall var frågan om genomgång

av regeringarnas meddelanden om tidigare rekommendationer beträffande

skilda yrkesgrupper.

Av olika skäl har det redan år 1960 färdigställda förslaget till överenskommelse

om en samnordisk arbetsmarknad för läkare ännu icke blivit undertecknat

av de medverkande länderna. Från Norge och Finland ha önskemål

framförts om att utkastet till överenskommelse skall ändras till att omfatta

även utanför Norden utbildade läkare, som äro nordiska medborgare.

I Danmark och Sverige motsätter man sig icke en sådan utvidgning. Förslag

till tilläggsöverenskommelse härom har också utarbetats och överlämnats

till regeringarna för undertecknande.

Socialpolitiska utskottet fann under dessa omständigheter att goda möjligheter

nu förelåge för ett undertecknande av överenskommelsen om nordisk

arbetsmarknad för läkare.

I anslutning till regeringarnas meddelanden om rekommendation nr

7/1957 angående gemensam arbetsmarknad för läkare och tandläkare hade

herr Birger Andersson väckt ett tilläggsförslag om gemensam arbetsmarknad

för tandläkare. I förslaget hemställdes, att rådet måtte rekommendera

regeringarna att ingå en överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad

för tandläkare i huvudsaklig överensstämmelse med det i Nordisk

udredningsserie 1962: 6 framlagda förslaget.

Nämnda förslag till överenskommelse om gemensam arbetsmarknad för

tandläkare hade framlagts i maj 1962. Med hänsyn till att remissbehandlingen

av betänkandet ännu icke avslutats i alla berörda länder ansåg sig socialpolitiska

utskottet icke kunna taga slutlig ståndpunkt till tilläggsförslaget

utan förordade att den vidare behandlingen därav borde uppskjutas

till nästa session. Rådet beslöt i enlighet härmed.

Arbetet med rekommendation nr 18/1958 angående gemensam arbetsmarknad

för sjukgymnaster har under någon tid vilat i avvaktan på att i

Danmark en ordning skulle införas med offentlig auktorisation av sjukgymnaster.

I ett nyligen avgivet betänkande har vederbörande danska kommitté

nu framlagt förslag om utbildning av sjukgymnaster, innefattande förslag

om sådan auktorisation. Enligt socialpolitiska utskottet borde härefter

frågan om gemensam arbetsmarknad för sjukgymnaster kunna bringas till

en positiv lösning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år 1963

Till regeringarnas meddelanden om rekommendation nr 8/1961 angående

gemensam arbetsmarknad för sjöfolk — en fråga vilken upptagit en stor

del av socialpolitiska utskottets tid vid tidigare sessioner — hade fogats en

utförlig redogörelse för de hittills förda förhandlingarna, som kommit så

långt att ett utkast till överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge

och Sverige om gemensam nordisk arbetsmarknad för visst nautiskt befäl

nu förelåge för vederbörande regeringars granskning och beslut. Socialpolitiska

utskottet hade för sin del icke något att erinra mot de principer, som

lagts till grund för detta utkast. Utskottet förutsatte att arbetet i de övriga

delar, som avsågos med rekommendationen, inberäknat frågan om gemensam

utbildning av navigationslärare samt om en gemensam nordisk arbetsmarknad

för fartygstelegrafister, fortsättes. Därvid underströk utskottet betydelsen

av att arbete bedrives på sådant sätt, att lösningar av hithörande spörsmål

erhållas i en eller annan form.

Som ett spörsmål av arbetsmarknadskaraktär är också att betrakta ett vid

tionde sessionen väckt tilläggsförslag om tillgodoräknande av nordisk offentlig

tjänst i fråga om pensionsrätt. Förslagsställaren önskade att rådet

skulle uppmana regeringarna att, sedan erforderliga undersökningar företagits,

stegvis genomföra en ordning, enligt vilken all anställning i stat och

kommun i ett nordiskt land lägges till grund vid beräknande av pension till

tjänsteman anställd i offentlig tjänst. Rådets socialpolitiska niomannakommitté,

som behandlat förslaget, framhöll för sin del, att utan tvivel anledning

förelåge att räkna med att den gemensamma nordiska arbetsmarknaden

komme att i allt större utsträckning omfatta även verksamhet i offentlig

tjänst. Den i offentlig tjänst anställda arbetskraftens rörlighet på arbetsmarknaden

motverkades emellertid av att offentlig tjänstgöring i ett nordiskt

land ej kunde åberopas som grund för pensionsberäkning i ett annat

nordiskt land. För närvarande måste man därför räkna med att i offentlig

tjänst anställd arbetstagare endast i mindre utsträckning sökte anställning

i annat nordiskt land.

Socialpolitiska utskottet anslöt sig till den av niomannakommittén framförda

uppfattningen, att den gemensamma nordiska arbetsmarknaden inte

kunde utvecklas inom den offentliga sektorn, därest icke pensionsfrågan erhölle

en tillfredsställande lösning. Enligt utskottet borde man eftersträva att

uppnå generella regler för tillgodoräknandet av tjänstgöringstid. I enlighet

med niomannakommitténs förslag fann utskottet att en generell samordning

till en början lämpligen borde begränsas till arbetstagare, som åtnjöte pensionsrätt

enligt den statliga pensionsordningen i varje land. Man borde dock

sikta till en samordning i pensionshänsende beträffande all offentlig tjänst.

I sitt förslag hemställde utskottet till rådet att antaga en rekommendation

till regeringarna om att låta utarbeta samt antaga en överenskommelse mellan

länderna, enligt vilken en i offentlig tjänst anställd och till den statliga

pensionsordningen anknuten arbetstagare berättigas att i pensionshänseende

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år 1963

tillgodoräkna anställningstid, som enligt annat nordiskt lands statliga pensionssystem

berättigar till pension.

En rekommendation (nr 26) av denna lydelse antogs också av rådet.

2. Sociallagstiftningen

En ur principiell synpunkt betydelsefull sak, som socialpolitiska utskottet

hade att behandla under sessionen, gällde frågan om en harmonisering

av sociallagstiftningen i Norden, vilken väckts i ett medlemsförslag av

bl. a. herr Kellgren. Förslaget till rekommendation går ut på att regeringarna

skola vidtaga åtgärder i syfte att uppnå ett förenhetligande av de nordiska

ländernas sociallagstiftning. I mediemsförslaget erinrades om att 1955

års nordiska konvention om social trygghet endast syftade till att åstadkomma

likställighet vad angår olika sociala förmåner mellan vederbörande

lands egna medborgare och andra nordbor, som vistas i landet. Något egentligt

arbete på att förenhetliga sociallagstiftningen i de olika länderna och

att söka åstadkomma till art och omfattning överensstämmande sociala förmåner

hade ännu ej inletts. Tanken på en verklig harmonisering av sociallagstiftningen,

likartad den som genomförts beträffande stora delar av annan

lagstiftning i Norden, hade enligt förslagsställarna efter hand fått spridning,

och tiden vore nu inne att påbörja detta lagstiftningsarbete.

Socialpolitiska utskottet hade vid sessionen tillgång till en ingående redogörelse

för Nordiska socialpolitiska kommitténs hittillsvarande arbete med

harmonisering av sociallagstiftningen i Norden. Av denna framgick, att ett

betydande intresse förelåg för att åstadkomma en harmonisering av sociallagstiftningen

på sådana områden, där detta vore praktiskt genomförbart

och där en gemensam lagstiftning skulle få betydelse för medborgarna, men

också att förutsättningar icke ansåges föreligga för att till gemensam lagstiftning

upptaga andra frågor, exempelvis rörande understödsnivån, finansieringen

av förmånerna och organisationen. Utskottet fann emellertid ytterligare

överväganden erforderliga, innan rådet kunde taga ställning till medlemsförslaget.

För att giva rådrum härtill beslöt rådet på utskottets hemställan

att uppskjuta mediemsförslaget till nästa ordinarie session.

3. Utbildningsfrågor

Vid sessionen förelåg endast ett regeringsförslag, väckt av Finlands regering.

Förslaget gick ut på att rådet skulle till behandling upptaga frågan om

nordiskt samarbete beträffande utbildning av den mera kvalificerade personalen

på de sociala verksamhetsområdena. Regeringarna borde enligt förslaget

kunna i större utsträckning än hittills samarbeta i fråga om den

kompletterande utbildningen och fortbildningen av kvalificerad personal på

det sociala området. Socialpolitiska utskottet föreslog ett uppskov med sakens

behandling i rådet till nästa ordinarie session för att bereda rådets

socialpolitiska niomannakommitté tillfälle att närmare utreda frågan. På

angivna skäl beslöt rådet att uppskjuta den vidare behandlingen av regeringsförslaget

till 1964 års session.

Rådet hade att taga ställning till en mera speciell utbildningsfråga, av
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år 1963

27

seende sjukvårdsadministratörer. Detta spörsmål har under senare år i samtliga

nordiska länder fått allt större aktualitet. Till rådets elfte session hade

väckts ett medlemsförslag om gemensam nordisk utbildning av sjukvårdsadministratörer,

biträtt från svensk sida av herr Birger Andersson. Med utgångspunkt

från en nationell svensk utredning i frågan, vars resultat framlades

1962, hemställdes i förslaget, att rådet måtte rekommendera regeringarna

att snarast undersöka förutsättningarna för att utbygga undervisningen

vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg med utbildning av sjukvårdsadministratörer.

Enligt socialpolitiska utskottet utvisade den i saken föreliggande utredningen,

att det i samtliga nordiska länder framstode såsom mycket angeläget

att åstadkomma förbättrade möjligheter till högre utbildning av sjukhusens

administrativa ledare. Utskottet delade förslagsställarnas uppfattning att

väsentliga fördelar stode att vinna om en sådan utbildning kunde anordnas

gemensamt för de nordiska länderna och anknytas till Nordiska hälsovårdshögskolan

i Göteborg. Det vore därför önskvärt att regeringarna i de nordiska

länderna toge ställning till denna fråga och i samband därmed övervägde,

vilken förstärkning av hälsovårdshögskolan som på grund av en sådan utredning

kunde bliva erforderlig. På förslag av socialpolitiska utskottet antog rådet

en rekommendation (nr 1), vari regeringarna uppmanades att snarast

undersöka förutsättningarna för en samnordisk utbildningsverksamhet avseende

sjukhusadministration vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg.

I anslutning till rekommendation nr 18/1958 angående gemensam arbetsmarknad

för sjukgymnaster hade väckts ett tilläggsförslag om samnordisk

utbildning av instruktionsgymnaster. I rekommendationsförslaget anmodades

regeringarna att genomföra en sådan utbildning. Socialpolitiska utskottet

kunde ej taga ställning till förslaget, då det ej hunnit remissbehandlas

före sessionen. På förslag av utskottet beslöt rådet därför att uppskjuta den

vidare behandlingen av tilläggsförslaget till 1964.

4. Sjukhnssamarbete

I ett till tionde sessionen väckt men till elfte sessionen uppskjutet tilläggsförslag

till meddelanden om rekommendation nr 10/1954, biträtt av bl. a.

herr Birger Andersson, hade hemställts, att rådet ville rekommendera regeringarna

att undersöka på vilket sätt och på vilka områden ett samarbete

mellan två eller flera länder beträffande specialistvård på sjukhus skulle

kunna åstadkommas. Frågan behandlades även vid årets session i sammanhang

med regeringarnas meddelanden om nämnda rekommendation nr 10/

1954 angående vård av nordisk medborgare på sjukhus i annat nordiskt land

än hemlandet.

Rådets socialpolitiska niomannakommitté, som behandlade saken, erinrade

om att utbyggnaden av specialistsjukvården numera skedde parallellt inom

de nordiska länderna, varför ett närmare nordiskt samarbete på detta område

vore mindre angeläget än tidigare. Niomannakommittén hade emellertid

samtidigt anfört att inom vissa regioner, och då särskilt Nordkalotten, ett

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9b år 1963

samarbete mellan regionsjukhusen i de berörda länderna skulle medföra ett

bättre utnyttjande av resurserna och en önskvärd utvidgning av specialavdelningarnas

upptagningsområden. Niomannakommittén hade därför förordat,

att regeringarna skulle samråda om huruvida och i vilken utsträckning ett

sådant samarbete borde upptagas. Till socialpolitiska utskottet meddelades

emellertid under sessionen att saken redan behandlats vid de nordiska hälsovårdsministrarnas

möte i Köpenhamn i början av februari 1963. Enighet hade

därvid förelegat om att samarbetet på specialistsjukvårdens område fungerade

tillfredsställande och att behov icke syntes föreligga av något ytterligare

initiativ i saken.

På utskottets förslag beslöt rådet att icke företaga sig något i anledning

av tilläggsförslaget. Samtidigt beslöt rådet att anse rekommendation nr 10/

1954 angående vård av nordisk medborgare på sjukhus i annat nordiskt land

än hemlandet såsom färdigbehandlad för rådets del.

5. Läkemedelsforskning och odontologisk materialprovning

Vid föregående session hade rådet antagit en rekommendation nr 12/1962

angående samarbete i fråga om läkemedelsforskning m. m. I samband därmed

hade utskottet understrukit önskvärdheten av att ett vidgat nordiskt

samarbete beträffande forskning och upplysning i fråga om läkemedel kunde

upptagas. Av årets meddelanden framgick att särskilt utsedda sakkunniga

från de nordiska länderna inom kort skulle sammanträffa för överläggningar

rörande de i rekommendationen upptagna spörsmålen. Vidare

upplystes det för socialpoiitiska utskottet, att de nordiska hälsovårdsmyndigheternas

chefer under våren 1963 skulle hålla överläggningar och därvid

även behandla ifrågavarande spörsmål. I sitt förslag till rådet uttryckte

utskottet en förhoppning om att det nu påbörjade utredningsarbetet skulle

bedrivas skyndsamt samt att det skulle visa sig möjligt att finna former

för ett fruktbärande nordiskt samarbete beträffande forskning och upplysning

i fråga om läkemedel liksom att samarbetet beträffande kontrollen av

farmaceutiska specialiteter skulle utvecklas vidare.

I ett till rådets åttonde session väckt medlemsförslag, från svensk sida

biträtt av fru Ekendahl och herr Pettersson i Dahl, hemställde förslagsställarna,

att regeringarna skulle rekommenderas att vidtaga de åtgärder, som

må finnas erforderliga för att få till stånd ett samarbete mellan de nordiska

länderna i fråga om odontologisk materialprovning och forskning i samband

därmed. Sedan regeringarna under våren 1960 tillsatt en nordisk kommitté

med uppgift bl. a. att utarbeta förslag om upprättande av en gemensam

nordisk institution för provning av dentalmaterial, uppsköts förslaget

både vid åttonde och vid nionde sessionen till nästfoljande session. Vid den

tionde sessionen förelåg den nordiska kommitténs betänkande om upprättande

av en gemensam nordisk institution för provning av dentalmaterial

(Nordisk udredningsserie 1961:7). I avvaktan på att remissbehandlingen

av betänkandet skulle slutföras uppsköt emellertid rådet även då den vidare

behandlingen av medlemsförslaget till följande session.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 94 år 1963

29

Remissyttrandena över Nordiska kommitténs angående dentalmaterial

betänkande utvisade, att det förelåg ett klart behov av en statlig provning

av odontologiskt material och av forskningen på detta område. Enligt socialpolitiska

utskottets mening stode uppenbara fördelar att vinna, om de nordiska

länderna samverkade i denna fråga och gemensamt utnyttjade sina

resurser. Utskottet delade socialpolitiska niomannakommitténs mening att

behovet av odontologisk materialprovning och forskning häst tillgodosåges

genom att en fristående nordisk institution inrättades i enlighet med vad

som föresloges i betänkandet. Utskottet föreslog rådet att rekommendera

regeringarna att i huvudsaklig överensstämmelse med det av Nordiska

kommittén angående dentalmaterial framlagda förslaget upprätta en gemensam

nordisk institution för provning av dentalmaterial och forskning i

samband därmed.

Rådet antog också enhälligt den föreslagna rekommendationen (nr 25).

ö. Sommartid

Stor uppmärksamhet tilldrog sig frågan om sommartid. Sedan den i Sverige

av medicinalstyrelsen, järnvägsstyrelsen och lantbruksstyrelsen gemensamt

utförda utredningen angående förutsättningarna för införande av

sommartid i Sverige (se Nordisk utredningsserie 1962: 5) avslutats, hade

fru Ekendahl samt herrar Hernelius och Lundström i ett tilläggsförslag

till tionde sessionen hemställt, att rådet ville rekommendera regeringarna

att uttala sig för sommartidens genomförande i de nordiska länderna. Förslaget

uppsköts av rådet till elfte sessionen i avvaktan på den svenska remissbehandlingen.

Införande av sommartid i de nordiska länderna har behandlats från tre

utgångspunkter, nämligen ur kommunikationssynpunkt, med hänsyn till

jordbruksnäringens intressen samt ur hälso- och trivselsynpunkt. Socialpolitiska

utskottet granskade i tur och ordning dessa tre faktorer.

Ett genomförande av sommartid även i Danmark och Sverige — i Norge

har sommartid på försök tillämpats sedan 1959 — kunde möjligen föranleda

vissa svårigheter ur kommunikationssynpunkt. Svenska järnvägsstyrelsen

har sålunda framhållit, att tidtabellsskifte måste genomföras två

gånger årligen i samband med övergången från en tid till en annan ävensom

att under den tid, sommartid tillämpas, de internationella järnvägsförbindelserna

kunna komma att få olämpliga ankomst- och avgångstider. Enligt

utskottets mening borde dessa nackdelar dock bliva av väsentligt mindre

betydelse, om sommartidsfrågan erhölle en enhetlig lösning i de nordiska

länderna och därmed tidslikhet skulle råda i Norden under sommaren.

Beträffande de invändningar, som från jordbrukshåll resas mot tanken

på att införa sommartid, ville utskottet hänvisa till alt sommartid tillämpats

i Norge under de senaste fyra åren utan att, såvitt framkommit, några

påtagliga olägenheter uppstått för jordbruket. Förhållandena kunde icke antagas

vara så olika i Norge å ena sidan samt i Danmark och Sverige å andra

sidan, att de i Norge vunna erfarenheterna ej skulle kunna giva viss ledning

för bedömandet av sommartidens verkningar i Danmark och Sverige.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 9i år 1963

Niomannakommitténs rekommendationsförslag syftade dessutom endast till

att försöksvis införa sommartid. Om detta förslag genomfördes, kunde således

sommartidens konsekvenser för jordbruket närmare studeras under

en lämpligt avvägd försöksperiod.

Utskottet ansåg sig vidare kunna konstatera att det i saken föreliggande

utredningsmaterialet gav ett påtagligt stöd för att sommartid skulle få stor

betydelse ur hälso- och trivselsynpunkt. Utskottet hyste också den uppfattningen

att det fanns en utbredd opinion hos befolkningen för en positiv lösning

av frågan. Med hänsyn härtill och då dessutom såsom ovan anförts invändningarna

från kommunikations- och jordbrukssynpunkt knappast borde

tillmätas någon avgörande betydelse, ansåg utskottet övervägande skäl

tala för att nu försöksvis införa sommartid även i Danmark och Sverige.

Utskottet föreslog rådet att antaga en sådan rekommendation.

De båda danska utskottsmedlemmarna reserverade sig mot förslaget och

hemställde, att rådet icke skulle företaga sig något i anledning av tilläggsförslaget.

Så gjorde också herr Gustafsson i Kårby, som anslöt sig till den

uppfattning som herr Sundin framfört i en reservation till socialpolitiska

niomannakommitténs utlåtande i saken. I denna reservation hade

herr Sundin uttalat, att förutsättningar att med stöd av en enhällig nordisk

opinion på försök införa sommartid saknades. De praktiska svårigheterna

för kommunikationsväsendet och jordbruket vore enligt herr Sundin otvivelaktigt

så stora, att redan införandet av sommartid på försök skulle bli

en alltför tung belastning på dessa områden av näringslivet.

Vid frågans behandling i rådet utspann sig en längre debatt. Efter omröstning

antog rådet en rekommendation (nr 16) vari regeringarna i Danmark,

Norge och Sverige rekommenderades att försöksvis genomföra sommartid

efter enhetliga regler. För rekommendationen röstade 25 medlemmar

(däribland herr Birger Andersson, fröken Andersson, fru Ekendahl,

herrar Gillström, Gustafsson i Stockholm, Helén, Lassinantti, Lundström

och Ohlin), medan 19 (däribland herrar Cassel, Gustafsson i Kårby, fru

Segerstedt Wiberg, herrar Strand och Sundin) röstade emot och 5 medlemmar

(däribland herrar Ahlkvist och Thapper) avstodo från att rösta.

7. Övriga saker

Vid genomgång av berättelsen från Nordiska socialpolitiska kommittén

fann socialpolitiska utskottet anledning att särskilt uppmärksamma frågan

om ratificering av ILO-konventionerna. Av berättelsen framgår, att kommittén

genom ett underutskott fortsätter arbetet med att genomgå sådana

konventioner, som ännu icke blivit ratificerade av ett eller flera av de nordiska

länderna. Många av dessa konventioner torde visserligen vara av sådan

beskaffenhet, att de ej röra nordiska förhållanden eller att de av andra

skäl icke lämpligen böra ratificeras av de nordiska länderna. I den mån sådana

hinder icke föreligga, bör emellertid enligt utskottet alla möjligheter

tillvaratagas att ratificera konventionerna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9''i år 1963

31

D. Saker behandlade av trafikutskottet

1. Pass- och reselättnader

Vid Nordiska rådets åttonde session i Reykjavik år 1960 antog rådet rekommendationen

nr 3/1960, vari regeringarna uppmanades vidtaga vissa

åtgärder för åstadkommande av ytterligare pass- och reselättnader i Norden.

Spörsmålet hade tidigare slutbehandlats utom såvitt gäller Islands anslutning

till överenskommelsen den 12 juli 1957 om upphävande av passkontrollen

vid de internordiska gränserna. Vid trafikutskottets behandling

av regeringarnas meddelanden om denna rekommendation framgick, att

samtliga länder numera vidtagit erforderliga åtgärder för att Island skulle

kunna ansluta sig till den nordiska passunionen fr. o. m. den 1 juli 1963. I

enlighet med trafikutskottets förslag beslöt rådet att anse denna rekommendation

som färdigbehandlad.

Vid föregående session antog rådet rekommendation nr 17/1962, som

förordade en sådan ordning att identitetskort ävensom pass, vilkas giltighetstid

icke utlöpt tidigare än fem år tillbaka, i lämplig utsträckning skulle

kunna godtagas som resedokument vid inresa i och tre månaders vistelse

inom det nordiska passkontrollområdet. Av meddelandena om denna rekommendation

framgick, att regeringarna för närvarande utredde frågan i

hela dess vidd. Vid sin behandling av saken instämde trafikutskottet i förhoppningarna

att rekommendationen skulle kunna genomföras i god tid

före turistsäsongen 1963.

I anledning av berättelsen från Nordiska samfärdselkommittén hade herr

Lundström väckt ett tilläggsförslag om ökad rörelsefrihet mellan de nordiska

länderna för mindre flygplan. I förslaget hemställdes, att rådet skulle

rekommendera regeringarna att undersöka förutsättningarna för en ordning

för internordisk trafik, enligt vilken lätta flygplan, inregistrerade i

något av de nordiska länderna, få anlita flygplats utan att vara skyldiga

lämna tullanmälan, under förutsättning att tullpliktigt gods icke medföres

ombord, och att dylika plan utgå över förteckningen över sådan krigsmateriel,

beträffande vilken fordran på utförselbevis uppställts. Trafikutskottet

föreslog utan närmare motivering rådet att rekommendera regeringarna

att undersöka möjligheterna för att minska gränsformaliteterna i allmänhet

för den internordiska flygtrafiken. Rådet antog denna rekommendation

(nr 29).

2. Gemensam trafiklagstiftning, högertrafik i Sverige m. m.

Till sessionen hade bl. a. herr Lundström väckt ett medlemsförslag om

gemensam trafiklagstiftning. I detta yrkas, att rådet rekommenderar regeringarna

i Danmark, Finland, Norge och Sverige att ställa sådana hjälpmedel

till förfogande för Nordiska vägtrafikkommittén, att denna snabbt

kan utarbeta utkast till en gemensam nordisk trafiklag. Förslaget hade till
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 94 år 1963

styrkts av Nordiska samfärdselkommittén, vilken i sitt utlåtande uttalat att

det vore osäkert när en gemensam europeisk trafikordning kunde genomföras.

Det vore önskvärt att ett utkast till en gemensam nordisk trafiklagstiftning

färdigställdes, så att denna fråga kunde lösas utan att man behövde

avvakta en mera omfattande europeisk ordning. Under sådana omständigheter

förordade trafikutskottet en rekommendation i enlighet med

medlemsförslagets hemställan. Rådet beslöt också enhälligt att antaga eu

sådan rekommendation (nr 5).

Frågan om införande av högertrafik i Sverige hade rådet förehaft redan

vid nionde sessionen år 1961 i anledning av ett då av ett stort antal rådsmedlemmar

väckt medlemsförslag. Sedan det vid detta tillfälle från svensk

sida framhållits, att saken tagits upp i Sverige, avstod rådet från att antaga

någon rekommendation i saken. Under hösten 1962 togs saken ånyo upp

i rådet i ett medlemsförslag, denna gång väckt av fyra av rådspresidiets

medlemmar, däribland herr Ohlin. I medlemsförslaget begärdes en rekommendation

till Sveriges regering om att snarast vidtaga åtgärder för införande

av högertrafik i Sverige. Vid frågans behandling under sessionen fick

trafikutskottet mottaga upplysning om att svenska regeringen den 15 februari

1963 beslutat framlägga proposition till riksdagen om övergång till

högertrafik i Sverige. Med hänsyn härtill föreslog utskottet, att rådet icke

skulle företaga sig något i anledning av medlemsförslaget. Detta blev också

rådets beslut.

Att på samma sätt som på åtskilliga andra områden låta de nordiska länderna

utgöra en enhet var syftet med ett till sessionen väckt medlemsförslag

om försäkring av icke nordiska motorfordon, väckt av bl. a. herr Gustafsson

i Stockholm. Förslagsställarna hemställde, att rådet skulle rekommendera

regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige att göra Norden

till ett gemensamt försäkringsområde vad gällde den obligatoriska ansvarsförsäkringen

för icke nordiska motorfordon. Om Norden bleve en enhet i

detta avseende, skulle man kunna låta den nuvarande kontrollen vid de internordiska

gränserna bortfalla och därigenom uppnå såväl en arbetsbesparing

för tullväsendet som en lättnad för det ständigt växande antalet

bilturister från icke nordiska länder, vilka besöka mer än ett av de nordiska

länderna. I trafikutskottet rådde enighet om önskvärdheten av att

Norden blev ett dylikt gemensamt försäkringsområde, och då försäkringslöreningarna

i de nordiska länderna vore beredda att medverka till förslagets

genomförande med ett halvårs förvarning — gemensamma nordiska

gränsförsäkringar skulle sålunda kunna införas vid årsskiftet 1964—1965

— föreslog utskottet rådet att bifalla förslaget. Rådet antog en rekommendation

(nr 6) i överensstämmelse med medlemsförslaget.

3. öresundsförbindelsen

Fn betydande del av trafikutskottets tid under sessionen ägnades frågan

om en fast förbindelse mellan Danmark och Sverige i Öresund. Denna sak

har stått på rådets dagordning ända sedan första sessionen år 1953, vid

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 9b år 1963

vilken rådet antog rekommendationen nr 4/1953, vari regeringarna i Danmark

och Sverige rekommenderades att företaga förberedande undersökningar

för belysning av de allmänna ekonomiska och trafikmässiga förutsättningarna

för byggande av en bro eller tunnel mellan Danmark och

Sverige över Öresund. Det mycket omfattande utredningsarbete, som i anledning

av denna rekommendation igångsatts, avslutades under senhösten

19(52, då de s. k. öresundsdelegationerna avgåvo sitt betänkande (se Nordisk

udredningsserie 1963: 1). I anslutning till regeringarnas meddelanden

om denna rekommendation, hade herr Gustafsson i Stockholm jämte en

annan medlem i ett tilläggsförslag hemställt, att rådet ville rekommendera

regeringarna i Danmark och Sverige att — eventuellt i samråd med regeringarna

i Finland och Norge — låta bygga en fast förbindelse över Öresund.

I sitt förslag till rådet uttalade trafikutskottet sin tillfredsställelse med

att den begärda undersökningen nu blivit slutförd. Med den växande trafiken

över Öresund var det enligt utskottets mening uppenbart, att en fast

förbindelse borde byggas och att frågan därom snarast borde upptagas till

överläggning mellan berörda länder. Klart vore även, att byggandet av en

öresundsförbindelse borde samordnas med byggande av en Stora Bälts-bro.

På angivna skäl kunde utskottet föreslå rådet att anse rekommendation

nr 4/1953 såsom färdigbehandlad för rådets del och att rekommendera regeringarna

i Danmark och Sverige att låta bygga en fast förbindelse över

Öresund. Rådet beslöt i enlighet härmed, och den föreslagna rekommendationen

antogs enhälligt (nr 28).

b. Vägfrågor

Till sessionen hade herr Sundin jämte norska rådsmedlemmar, väckt

ett medlemsförslag om norsk-svenska mellanriksvägar, vari de hemställde,

att rådet skulle rekommendera regeringarna i Norge och Sverige att snarast

utarbeta en gemensam plan för byggande av norsk-svenska mellanriksvägar

samt därefter underställa denna Nordiska rådet för yttrande enligt

art. 36 i den allmänna nordiska samarbetsöverenskommelsen. Förslaget

behandlades av trafikutskottet samtidigt med regeringarnas meddelanden

om rekommendation nr 13/1959 angående vägförbindelse mellan Nordland

fylke och Sverige samt rekommendation nr 20/1962 angående en mellanriksväg

över Graddis.

I inedlemsförslaget påpekades att, trots flerfaldiga framställningar såväl

via Nordiska rådet som i de bägge ländernas parlament, hade de för befolkningen

och näringslivet i de nordliga delarna av Norge och Sverige så vitala

frågorna om byggande av fler mellanriksvägar ännu ej fått en tillfredsställande

lösning. I sitt utlåtande i saken hade Nordiska samfärdselkommittén

uttryckt sitt beklagande över den långsamma handläggningen av frågan om

vägförbindelserna i norr. Dessa vägar hade stor betydelse för berörda områden

och för turisttrafiken på Nordkalotten. Av meddelanden i saken

kunde trafikutskottet sluta att en helårs mellanriksväg över Umbukta numera

skulle genomföras. För vägen mellan Arjeplog och Graddis hade i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år 1963

Norrbottens läns flerårsplan upptagits anslag fr. o. m. år 1965 och en projektering

av vägen pågick. Även frågan om en mellanriksväg från Kiruna

till Troms’ fylke hade enligt trafikutskottet tagits upp. Utskottet ansåg sig

därför kunna föreslå rådet att anse rekommendationerna nr 13/1959 och

20/1962 såsom slutbehandlade för rådets vidkommande. Rådet beslöt i enlighet

härmed.

Trafikutskottet delade förslagsställarnas mening om behovet av en koordinering

av de olika vägprojekten kring norsk-svenska gränsens norra del.

Med hänsyn härtill föreslog utskottet rådet att antaga en rekommendation

till regeringarna i Norge och Sverige att tillse att kontakt snarast etablerades

mellan länderna för att samordna byggandet av de aktuella mellanriksvägarna.

En rekommendation (nr 14) av sådan lydelse antogs enhälligt av

rådet.

En annan vägfråga, som trafikutskottet hade att behandla, gällde en vägförbindelse

mellan Sevettijärvi i norra Finland och norska riksvägen nr

50 i Neiden i Finnmarks fylke. Ett medlemsförslag hade väckts, vari rådet

anmodades att rekommendera regeringarna i Norge och Finland att undersöka

möjligheterna att bygga en norsk-finsk mellanriksväg med angiven

sträckning.

Trafikutskottet framhävde starkt betydelsen av en utbyggnad av kommunikationerna

på Nordkalotten, särskilt för den fortsatta utvecklingen av

näringslivet. Den väg, varom det nu var tal, skulle få stor betydelse för befolkningen

i området och för turisttrafiken. På utskottets förslag antog rådet

därför en rekommendation (nr 4) till regeringarna i Norge och Finland

i enlighet med medlemsförslaget.

5. Sjötrafikregler

Spörsmålet om ett förenhetligande av de för närvarande skiljaktiga sjötrafikreglerna

i Norden har under senare år fått en särskild betydelse till

följd av den snabbt växande internordiska småbåtstrafiken. Vid årets session

togs saken upp i ett medlemsförslag, väckt av bl. a. herr Cassel, i

vilket hemställdes om en rekommendation till regeringarna att snarast låta

undersöka möjligheten att uppnå enhetliga regler för sjötrafiken i de nordiska

länderna. Detta förslag hade tillstyrkts under remissbehandlingen

och även Nordiska samfärdselkommittén förordade en rekommendation enligt

förslagets lydelse.

Trafikutskottet framhöll i sitt förslag till rådet att införande av enhetliga

sjövägsregler i de nordiska ländernas inre farvatten ligger helt i linje

med den överenskommelse om enhetlig utprickning av farvatten som år

1962 slöts mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige i anledning av

Nordiska rådets rekommendation nr 1/1959. På trafikutskottets förslag antog

rådet därför en rekommendation (nr 24) till regeringarna i enlighet

med medlemsförslaget.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år 1963

35

6. Flygtrafiken på Stockholm

Till sessionen hade väckts ett medlemsförslag om underlättande av flygtrafiken

på Stockholm från Finland och Norge. Förslagsställarna yrkade på

en rekommendation till regeringarna i Finland, Norge och Sverige om att

de, i den mån flygtrafiken på Stockholm från Finland och Norge är beroende

av statliga myndigheters åtgärder, skulle söka öka smidigheten i denna

trafik genom att förlägga den tillbaka till Bromma flygplats. Förslagsställarnas

motivering var att, sedan den över fyra mil norr om Stockholm

belägna storflygplatsen Arlanda på våren 1962 tagits i bruk för utrikestrafik,

flygförbindelserna mellan de nordiska länderna i den resande allmänhetens

ögon undergått en märkbar försämring. Detta gällde i synnerhet trafikförbindelserna

från Finland och Norge till Stockholm och vice versa.

Förslaget hade behandlats av Nordiska samfärdselkommittén, som i sitt

utlåtande till trafikutskottet hade förordat antagande av den föreslagna rekommendationen.

Till utlåtandet hade emellertid samfärdselkommitténs två

svenska medlemmar, herrar Cassel och Fritz Persson, samt en av de danska

medlemmarna knutit en reservation. Reservanterna menade att en omläggning

av en del av den internordiska flygtrafiken på Stockholm från Arlanda

till Bromma skulle vara förenad med så stora svårigheter, att den icke vore

praktiskt genomförbar. De föreslogo därför rådet att i stället rekommendera

den svenska regeringen att söka verka för att praktiska åtgärder vidtagas

i syfte att för de resande minska olägenheten av att flygtrafiken till och

från Stockholm är fördelad på två flygplatser samt att nedbringa restiden

mellan Stockholms centrum och Arlanda.

Vid utskottsbehandlingen av förslaget upplystes, att den största delen

av vägsträckan mellan Haga-terminalen och Arlanda flygplats skulle erhålla

motorvägstandard från och med den 1 september 1963. Vidare upplystes,

att en rationalisering av bagageregistreringen övervägdes för att

minska de resandes väntetid på flygplatsen.

Utskottet, som utgick ifrån att de svenska myndigheterna och SAS även

i fortsättningen skulle sträva efter att skapa lättnader vad beträffar förbindelsen

mellan Stockholms centrum och Arlanda, hemställde till rådet

att icke företaga sig något i anledning av medlemsförslaget. Detta blev också

rådets beslut.

7. Turist- och resebyråsamarbete

Den fortgående standardförbättringen, de förbättrade kommunikationsmedlen

och den ökade fritiden ha för stora delar av de nordiska ländernas

befolkning under senare år skapat möjligheter att företaga utlandsresor.

Under trycket av denna utveckling har i samtliga nordiska länder tillkommit

en rad resebyråer. Stundom har dessas finansiella och ekonomiska ställning

ej varit sådan, att de kunnat fullgöra sina förpliktelser såsom reseföretag.

Den resande allmänheten har blivit lidande härpå. I anledning

härav hade ott antal rådsmedlemmar till elfte sessionen väckt ett medlemsförslag,

i vilket de hemställde, att rådet skulle rekommendera regeringarna

all gemensamt undersöka, huruvida det föreligger behov av en resebyrålag
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år 1963

stiftning i samtliga nordiska länder och — därest regeringarna funno att

ett sådant behov förelåg — att genomföra en gemensam nordisk lagstiftning

på detta område.

Trafikutskottet ansåg för sin del, att en gemensam undersökning av frågan

skulle vara nyttig. Man skulle därvid kunna utnyttja erfarenheterna

från våra länder, inom vilka olika förhållanden råda inom resebyråbranschen.

Vid en sådan undersökning borde man överväga ej blott en lagstiftning

men även andra åtgärder, varigenom betryggande förhållanden kunde

skapas för den resande allmänheten. Utskottet ansåg i övrigt, att en eventuell

lagstiftning på området icke behövde framkalla en monopolistisk

ställning för godkända företag utan tvärtom skapa fri konkurrens, förutsatt

att en eventuell lagstiftning komme att tillåta alla, som uppfyllde de uppställda

kraven, att etablera sig inom branschen. På angivna skäl föreslog

utskottet rådet att antaga en rekommendation i enlighet med förslagsställarnas

hemställan.

Till utskottsmajoritetens förslag hade de tre svenska medlemmarna av

utskottet (herrar Cassel, Gustafsson i Stockholm och Lundström) fogat en

reservation. Däri yrkades, att rådet icke skulle företaga sig något i anledning

av medlemsförslaget av hänsyn till bl. a. att nära nog samtliga svenska

remissinstanser tagit avstånd från den föreslagna undersökningen, som

eventuellt skulle leda till en kontrollagstiftning. Det sedan några år tillbaka

i Sverige praktiserade auktorisationsförfarandet tycktes fungera tillfredsställande,

varför något behov av lagstiftning ej syntes föreligga för

Sveriges del. Reservanterna tilläde, att lagstiftning syftande till en reglering

av viss näringsutövning tidigare avvisats av de svenska statsmakterna.

Efter en längre debatt antog rådet en rekommendation (nr 3) i enlighet

med utskottsmajoritetens förslag med 37 jaröster mot 30 nej röster. Samtliga

16 svenska valda medlemmar röstade nej.

En annan resebyråfråga gällde regeringarnas meddelanden om rekommendation

nr 21/1962 angående samarbete i fråga om resebyråverksamhet

i utlandet. I trafikutskottet hade upplysts att de gemensamma nordiska

turistkontor, som upprättats på åtskilliga platser i Europa, nu till stor del

skulle ersättas med nationella kontor. Med beklagande konstaterade utskottet

att arbetet på att upprätthålla samarbetet i hittillsvarande omfång mellan

de nordiska turistorganisationerna i form av gemensamma turistkontor i

olika europeiska länder icke givit resultat. Trafikutskottet nöjde sig med

att uttala önskvärdheten av att möjligheterna att upprätta gemensamma

nordiska turistkontor övervägdes av Nordiska turisttrafikkommittén, då turistarbete

upptages i nya städer och om verksamheten eventuellt omorganiseras.

Särskilt underströk utskottet vikten av samarbete på den amerikanska

marknaden. Eftersom den amerikanska allmänheten betraktar Skandinavien

som ett besöksområde, bör man få till stånd gemensamma kontor,

t. ex. i Los Angeles, där turistarbetet beräknades komma att påbörjas

under loppet av år 1963. Även vad beträffar New York fann utskottet det

ligga i alla ländernas intressen att snabbt nå fram till en positiv lösning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år 1963

37

Vid behandling av meddelandena om rekommendation nr 14/1959 angående

utbyggnad av flyg- och turisttrafiken i Nordkalotten kunde trafikutskottet

med tillfredsställelse konstatera att en broschyr innehållande fullständig

förteckning över samtliga hotell, turiststationer, motell, pensionat,

vandrarhem, campingplatser och andra övernattningsställen på Nordkalotten

skulle bli klar i mars 1963. Helt allmänt framhöll utskottet betydelsen

av att öka hotelikapaciteten på Nordkalotten liksom av att utbygga vägarna

i området. En standardhöjning i bägge dessa avseenden vore en nödvändig

förutsättning för en fortsatt utveckling av turisttrafiken inom Nordkalotten.

8. Övriga saker

Vid behandling av berättelsen från Nordiska interimskommittén för samordning

av transportforskningen (Nordiska transportforskningskommittén)

fäste utskottet uppmärksamheten vid behovet av en utredning om möjligheterna

för en utvidgad transportekonomisk forskning i Norden, varom

Nordiska samfärdselkommittén lagt fram förslag. Enligt utskottet borde regeringarna

i Danmark, Finland, Norge och Sverige giva Nordiska transportforskningskommittén

i uppdrag att snarast möjligt företaga en sådan utredning

och att inkomma med förslag till plan för transportforskningen i

Norden.

1 samband med berättelsen från Nordiska samfärdselkommittén hade

herr Lundström väckt ett tilläggsförslag, vari han hemställde, att rådet

skulle rekommendera Norges regering att genom lämpliga åtgärder sörja

för att mindre danska och svenska fartyg i möjligaste mån likställdes med

motsvarande norska fartyg vid tillämpning av de nya norska bestämmelserna

om lotsplikt. På förslag av trafikutskottet beslöt rådet uppskjuta tillläggsförslaget

till nästa session.

E. Saker behandlade av ekonomiska utskottet

1. Norden och det europeiska ekonomiska samarbetet

Den fråga, som tilldrog sig det största intresset under Nordiska rådets elfte

session, gällde Nordens ställning i det europeiska ekonomiska samarbetet.

Till grund för ekonomiska utskottets behandling av frågan lågo dels meddelanden

om rekommendation nr 7/1962 angående samarbete under marknadsförhandlingarna,

dels regeringsrepresentanternas muntliga redogörelser

för den aktuella marknadssituationen och för de överläggningar, som

ägde rum i EFTA:s ministerråd i Geneve den 18—19 februari 1963. I anslutning

till meddelandena hade väckts ett tilläggsförslag, vari yrkades

att rådet skulle rekommendera regeringarna i de nordiska länderna att i

nuvarande läge upprätthålla ett nära samarbete i syfte att såvitt möjligt

skapa underlag för ett gemensamt uppträdande vid framlida förhandlingar

om ett europeiskt ekonomiskt samarbete. Saken blev föremål för ingående

debatt i ekonomiska utskottet.

Av regeringsrepresentanternas redogörelser framgick enligt ekonomiska

8 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 94

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9b år 1963

utskottets förslag, att enighet rådde om att i den nya marknadssituationen

söka bredda verksamheten inom EFTA och andra internationella ekonomiska

samarbetsorganisationer på sådant sätt, att bredast möjliga internationella

samarbete gynnades. Ekonomiska utskottet ansåg, att det arbete

som igångsatts för att stärka EFTA borde på allt sätt stödjas. Utskottet

ställde sig också positivt till de bilaterala och multilaterala kontakter, som

skulle etableras för att lösa särskilda problem, som uppstått för enskilda

länder i den nuvarande handelspolitiska situationen. Enligt utskottets förhoppning

skulle dessa överläggningar leda till resultat, som gagnade samarbetet

i EFTA, utan att fördenskull skapa något motsatsförhållande till

CEE. Dessa resultat borde också vara de nordiska länderna till hjälp vid

lösningen av deras viktigaste handelspolitiska problem och kunna framgent

underlätta det ekonomiska samarbetet i Norden.

I rådet blev frågan föremål för en längre debatt, i vilken olika synpunkter

framfördes, särskilt vad angår frågan om jordbruks- och fiskeprodukternas

ställning vid ett utvidgat EFTA-samarbete. I enlighet med ekonomiska

utskottets hemställan antog rådet enhälligt en rekommendation (nr 17),

vari regeringarna uppmanades dels att vid behandling av internationella

marknadsproblem om möjligt uppträda gemensamt i syfte att bevara förutsättningarna

för ett ekonomiskt samarbete inom Norden, dels att i största

möjliga utsträckning samarbeta för att uppnå bästa resultat av de vid

EFTArs ministermöte i Geneve beslutade multilaterala och bilaterala förhandlingarna

i syfte att under den nuvarande marknadssituationen upprätthålla

och vidga handeln icke endast med industri- utan också med lantbruks-

och fiskeprodukter, varvid varje nordiskt land ständigt skulle ha

övriga nordiska länders konkreta intressen för ögonen, dels ock att understödja

alla strävanden att främja världshandeln.

På utskottets förslag fann rådet vidare rekommendationen nr 7/1962

vara för rådets del slutbehandlad.

2. Nordiskt ekonomiskt samarbete

Meddelandena om rekommendation nr 12/1959 angående ekonomiskt

samarbete och meddelandena om rekommendation nr 7/1961 angående industriellt

samarbete jämte berättelsen från Nordiska ministerkommittén

för ekonomiskt samarbete behandlades av ekonomiska utskottet i ett sammanhang.

Berättelsen innehöll en redogörelse för vad som åtgjorts enligt

Helsingforsavtalets olika artiklar inom det ekonomiska arbetsområdet. Till

berättelsen fanns fogad två bilagor, dels en innehållsrik redogörelse för omfattningen

av det nordiska produktionssamarbetet, dels ock en noggrann redovisning

av den nordiska samhandeln under åren 1957—1961.

Ekonomiska utskottet konstaterade för sin del, att det allmänna ekonomiska

samarbetet mellan de nordiska länderna följer de riktlinjer, som fastställdes

år 1959, och att en rad olika frågor nu äro föremål för utredning.

Med tillfredsställelse fann utskottet, att de nordiska ländernas utrikeshandel

stadigt ökat. Speciellt glädjande var enligt utskottets mening att deras

inbördes handel ökat kraftigare än utrikeshandeln i övrigt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 9b år 1963

39

Vad beträffar frågan om industriellt samarbete befanns produktionssamarbetet

i Norden vara under mycket stark utveckling såväl mellan organisationer

som mellan enskilda företag i de olika länderna. Enligt utskottets

mening kunde ifrågavarande rekommendation nr 7/1961 i ämnet nu i allt

väsentligt anses vara genomförd. Utskottet föreslog därför att nämnda rekommendation

skulle anses som slutbehandlad för rådets del. Rådet fattade

beslut i enlighet med utskottets förslag.

3. Elkraftsamarbete

Vid elfte sessionen hade ekonomiska utskottet att behandla ett flertal

frågor rörande elkraftsamarbetet mellan de nordiska länderna, bl. a. ett till

tionde sessionen väckt men då uppskjutet tilläggsförslag om tillsättande av

en nordisk elkraftkommitté. I förslaget hemställdes, att rådet måtte rekommendera

Danmarks, Finlands, Norges och Sveriges regeringar att tillsätta

ett gemensamt organ för behandling av frågan om produktion och utbyte

av elkraft.

Frågan hade till elfte sessionen beretts av rådets ekonomiska niomannakommitté.

Kommittén uttalade att representanter för de största kraftföretagen

i Danmark, Finland, Norge och Sverige enats om att bilda ett nordiskt

samarbetsorgan på kraftförsörjningsområdet, benämnt Nordiska elkraftgruppen

(Nordel). Överenskommelse hade vidare träffats rörande de principiella

riktlinjerna för det nya organet. Ekonomiska niomannakommittén,

som framhöll, att Nordel närmast skulle få karaktären av ett enskilt organ,

ansåg det vara ändamåsenligt att man till en början förskaffade sig erfarenheter

av ett samarbetsorgan av denna art, innan ställning togs till ett

samarbete i fastare former. Kommittén föreslog därför, att rådet måtte rekommendera

regeringarna att stödja det pågående arbetet att få till stånd

ett permanent samnordiskt organ för elkraftproduktionen. Utskottet anslöt

sig till kommitténs utlåtande och rådet antog enhälligt en rekommendation

(nr 27) i enlighet härmed.

Ekonomiska utskottet erinrade i sitt förslag vidare om arbetet på en vattenrättskonvention

mellan Finland och Sverige, utbyggnaden av vattenkraften

i Torne och Kalix’ älvar, den i norsk-svenskt samarbete upprättade Linnvasselvs

kraftstation samt Konti-Skan-förbindelsen för överföring av högspänd

likström mellan Danmark och Sverige.

b. Samarbete rörande byggnadsforskning och elmaterielkontroll

I medvetande om att de ekonomiska förbindelserna mellan länderna delvis

hindras av olikartade kontrollbestämmelser, som försvåra ett fritt utbyte

av varor mellan länderna, har rådet arbetat för förenhetligande av dessa

regler. Vid elfte sessionen berördes bl. a. två områden nämligen byggnadsbestämmelserna

och reglerna om elmaterielkontroll.

Vad angår byggnadsområdet erinrade ekonomiska utskottet i sitt förslag

i anledning av regeringarnas meddelanden om rekommendation nr 3/1962

angående samarbete inom byggnadsforskningen om att rådets ekonomiska

niomannakommitté i ett utlåtande till rådets tionde session uttalat bl. a.,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts skrivelse nr 9t år 1963

att de centrala byggnadsmyndigheternas samarbetsorgan, Nordiska kommittén

för byggnadsbestämmelser (NKB), sedan sin tillkomst 1956 kunnat

uträtta ett effektivt arbete och infört enhetliga nordiska normer på en råd

områden inom husbyggandet. NKB hade därvid inte åtnjutit egentliga statsbidrag.

Med ökad finansiell hjälp skulle NKB kunna taga upp till behandling

ett flertal arbetsuppgifter inom sitt naturliga verksamhetsområde, från

vilka kommittén i avsaknad av tillräckliga ekonomiska resurser dittills

måst avstå. Niomannakommittén ansåg, att en förutsättning för ökade statliga

bidrag borde vara att NKB ålades utarbeta en långtidsplan för sin verksamhet.

I nyssnämnda rekommendation av 1962 anbefalldes regeringarna

att vidtaga åtgärder för förstärkning av det nordiska samarbetet inom byggnadsforskningen

såväl i vad avser samverkan mellan byggnadsforskningsinstitutioner

som vad gäller arbetet på att förenhetliga normerna inom

byggnadsverksamheten.

Av regeringarnas meddelanden till elfte sessionen framgick, att NKB utarbetat

en dylik långtidsplan och att denna skulle överlämnas till regeringarna

och till berörda myndigheter i de olika länderna. De pågående

starka strävandena till en samverkan mellan de nordiska ländernas institutioner

på byggnadsforskningens område uppmärksammades av utskottet,

som med tillfredsställelse noterade, att frågan om statsbidrag till NKB nu

syntes närma sig en lösning.

I ett av bl. a. herr Eliasson i Sundborn till tionde sessionen väckt medlemsförslag

om samordning av kontrollbestämmelserna rörande elmateriel

hemställdes, att rådet ville rekommendera regeringarna i de nordiska länderna

att föranstalta om ett förenhetligande av elmaterielkontrollen i Norden.

Förslaget syftade i främsta rummet till en ytterligare effektivisering av

redan förefintlig samverkan på detta område. Målet borde enligt förslagsställarna

vara, att en provning i ett land finge omedelbar giltighet i övriga

nordiska länder, varför de nuvarande nationella kontrollföreskrifterna borde

sammanarbetas och förenhetligas. Med hänsyn till svårigheterna att överblicka

frågan beslöt rådet vid tionde sessionen att uppskjuta sakens vidare

behandling till nästa ordinarie session.

Medlemsförslaget hade sedan tionde sessionen varit föremål för ett omfattande

förarbete inom rådets ekonomiska niomannakommitté. Denna hade

funnit betydande olikheter råda mellan de olika ländernas säkerhetsföreskrifter

för installation av elektrisk materiel. Dessa skiljaktigheter hade i

sin tur ofta till följd, att tilläggsprovningar måst föreskrivas i ett land i

fråga om artiklar, som redan godkänts i ett grannland. Vidare skilde sig

avgiftssystemen inom den elektriska materielkontrollen i Norden högst avsevärt

från varandra. Niomannakommitténs utredning mynnade ut i en

hemställan, att rådet skulle rekommendera regeringarna att taga initiativet

till en sådan samordning av de olika ländernas säkerhetsföreskrifter för

elektrisk materiel, att provning av elmateriel, som utförts i ett land, kunde

få omedelbar giltighet även i övriga länder.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts skrivelse nr .94 år 1963

Enligt ekonomiska utskottet vore uppenbart att en samordning av de nordiska

ländernas offentliga säkerhetsföreskrifter för elektrisk materiel snarast

borde genomföras. För detta ändamål krävdes i första hand detaljerade

jämförelser mellan dessa föreskrifter i de nordiska länderna samt utarbetande

av förslag till enhetliga normer. Utskottet ansåg vidare, att bättre

överensstämmelse mellan avgiftssystemen vore en förutsättning för att man

i praktiken skulle kunna uppnå, att en provning i ett land omedelbart godtoges

i de andra nordiska länderna. Härutöver berörde utskottet i sitt förslag

bestämmelserna om bl. a. radiostörningar, vilka regler variera ganska

kraftigt från land till land. Även härmed sammanhängande och liknande

problem borde tagas upp till behandling i sammanhanget.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 2) till regeringarna,

vari dessa uppmanas att taga initiativet till en sådan samordning

av dels de olika ländernas bestämmelser rörande radiostörningar in. in.,

dels ock de i länderna gällande installationsföreskrifterna för elektrisk materiel,

att provning av elmateriel som utförts i ett land kan få omedelbar

giltighet även i övriga länder.

5. Skattesamarbete

I ett av bl. a. herr Gustafsson i Stockholm till nionde sessionen väckt, sedermera

uppskjutet medlemsförslag hemställdes, att rådet måtte rekommendera

regeringarna att undersöka möjligheterna för ett samarbete beträffande

utformningen av de nationella beskattningssystemen. Inom ramen

för medlemsförslaget ha behandlats tre spörsmål, nämligen 1) frågan

om företagsbeskattningen, 2) frågan om den individuella beskattningen

samt 3) frågan om samverkan mellan skattekommittéer och skattemyndigheter

vid förberedande av skattelagstiftning. Vad angår sistnämnda spörsmål

antogs vid tionde sessionen, till vilken förslaget uppskjutits, rekommendationen

nr 30/1962 angående samarbete i fråga om skatteutredningar.

I övriga delar uppsköts frågans behandling till elfte sessionen, vad avser

företagsbeskattningen, i avvaktan på eu komparativ undersökning av denna

beskattning i de fem nordiska länderna.

Den jämförande undersökningen av företagsbeskattningen hade på ekonomiska

niomannakommitténs uppdrag under hösten 1962 utförts av en

grupp särskilt tillkallade experter, och denna omfattande undersökning förelåg

nu till behandling vid rådets elfte session. I sitt utlåtande i saken till

elfte sessionen anmälde ekonomiska niomannakommittén, att den ännu ej

hunnit att närmare behandla expertundersökningen liksom att — vad gäller

den individuella beskattningen — den aviserade utredningen, med vilken

de nordiska skattebetalarföreningarna äro sysselsatta, icke heller färdigställts.

Mot denna bakgrund föreslog kommittén, att medlemsförslaget ånyo

skulle uppskjutas i sina båda ännu inte färdigbehandlade delar. Ekonomiska

utskottet anslöt sig till kommitténs uttalande, och rådet beslöt i enlighet

härmed.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9i år 1963

6. Fiskefrågor

Rekommendation nr 23/1962 angående kontaktorgan för fiskerispörsmål

kunde rådet på ekonomiska utskottets förslag besluta att betrakta såsom

slutbehandlad, sedan ett sådant kontaktorgan upprättats i enlighet med

rekommendationen.

Under ekonomiska utskottets behandling av rekommendation nr 5/1961

angående samverkan beträffande fiskeriproblem, vilken särskilt tog sikte på

samarbete i fråga om fiskeri- och handelspolitiken utåt, framgick att utskottet

ansåg denna ha blivit i huvudsak realiserad. Nyssnämnda nyupprättade

nordiska kontaktorgan för fiskerispörsmål förutsattes komma att ägna uppmärksamhet

åt de frågor, som berördes av rekommendationen. Utskottet

fann det emellertid värdefullt att få taga del av ytterligare ett års erfarenheter

rörande de nordiska ländernas samverkan beträffande fiskeriproblemen.

Till sessionen hade bl. a. fru Segerstedt Wiberg och herr Strand väckt ett

medlemsförslag om samverkan beträffande fiskexporten. I förslaget hemställdes,

att rådet måtte rekommendera regeringarna, att låta det nordiska kontaktorganet

för fiskerifrågor undersöka förutsättningarna för ett gemensamt

nordiskt uppträdande i fråga om fiskexporten till vissa länder. Medlemsförslaget

tog bl. a. sikte på en samverkan mellan länderna dels beträffande

exporten till länder med centraliserad fiskimport, dels beträffande

exporten till u-länderna. Förslaget syftade emellertid också till en mera allmän

samverkan mellan de nordiska länderna beträffande fiskexporten.

Medlemsförslaget hade behandlats av rådets ekonomiska niomannakommitté,

som framhöll, att åtskilliga remissinstanser ifrågasatt förslagets genomförbarhet

med hänvisning till att fiskexporten i de nordiska länderna

organiserats på olika sätt. Ehuru betydande svårigheter förelåge att åstadkomma

ett samarbete beträffande fiskexport, ansåg niomannakommittén

det dock inte uteslutet, att åtskilligt kunde göras i den riktning medlemsförslaget

anvisade, och föreslog därför, att rådet skulle rekommendera regeringarna

att överlämna frågan om nordiskt samarbete beträffande fiskexport

till kontaktorganet för fiskerispörsmål för fortsatt utredning.

Ekonomiska utskottet begränsade förslaget något och hemställde, att rådet

måtte rekommendera regeringarna, att till det nordiska kontaktorganet

för fiskerispörsmål för fortsatt utredning överlämna frågan om nordiskt samarbete

beträffande fiskexport till länder med centraliserad fiskimport och

till u-länderna. Rådet antog enhälligt en sådan rekommendation (nr 22).

I ett till rådets åttonde session väckt medlemsförslag hade bl. a. herr

Ohlin hemställt, att rådet måtte rekommendera Danmarks, Finlands, Norges

och Sveriges regeringar att undersöka möjligheterna för en gemensam

lösning av fiskerigränsfrågan för dessa länders del samt att, i den mån det

läte sig göra, överenskomma om likställighet för nordiska medborgare eller

särskilda grupper av sådana vad angick fisket inom speciella områden. För
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år i 963

slaget hade av rådet vid åttonde, vid nionde och vid tionde sessionen uppskjutits

till nästa ordinarie session.

Ekonomiska niomannakommittén hade låtit sammanställa en promemoria

utvisande fiskerigränsfrågans aktuella läge i de olika länderna. I sitt utlåtande

hänvisade kommittén till promemorian men ansåg, att i nuvarande

läge ett initiativ från rådets sida icke skulle kunna bidraga till frågans lösning.

Ekonomiska utskottet delade niomannakommitténs mening men erinrade

om att frågan har stor ekonomisk betydelse, särskilt för berörda näringsidkare,

varför den bör ägnas all uppmärksamhet. På utskottets förslag beslöt

rådet uppskjuta medlemsförslaget till nästa session.

7. Samarbete beträffande utrikestjänsten m. m.

Inom ramen för rådets rekommendation nr 6/1960 angående samarbete

beträffande utrikestjänsten hade regeringarna enligt meddelandena till rådet

främst sysslat med frågan om konsulärt samarbete. Enligt upplysningar,

ekonomiska utskottet erhöll under sessionen, pågå emellertid undersökningar

rörande möjligheterna till ett ökat samarbete beträffande utrikestjänsten

i samtliga nordiska länder inom flertalet av de områden, där ett

nordiskt samarbete ej redan etablerats. Av denna anledning ansåg utskottet,

att saken nu borde kunna anses som slutbehandlad för rådets del. Rådet beslöt

på utskottets förslag i enlighet härmed.

Till elfte sessionen hade uppskjutits ett vid tionde sessionen väckt tillläggsförslag

om uppförande av ett Scandinavia House i New York. I detta

tilläggsförslag hemställdes, att rådet — när de olika omständigheterna rörande

ett eventuellt Scandinavia House i New York blivit klarlagda och rådet

fått resultatet av utredningen sig förelagt — skulle rekommendera regeringarna

att söka få tanken på en sådan byggnad förverkligad.

Rådets ekonomiska niomannakommitté, som närmare undersökt saken,

hade funnit, att flertalet av de nordiska länderna genom köp av egendomar

eller på annat sätt var för sig löst sina lokalproblem i New York. I likhet

med kommittén ansåg även ekonomiska utskottet därför, att det för närvarande

inte förelåge något omedelbart behov av ett Scandinavia House, som

kunde inrymma olika nordiska institutioner. Också av ekonomiska och

andra skäl hade de nordiska regeringarna ej velat engagera sig i ett projekt

av den storleksordning det här vore fråga om. På utskottets förslag beslöt

rådet att inte företaga sig något i anledning av tilläggsförslaget.

Rådet hade vidare att behandla ett till sessionen väckt mcdlemsförslag

om nordiskt institut för utbildning av deltagare i internationellt samarbete.

I förslaget yrkas — under hänvisning till det mellanfolkliga samarbetets

ökade betydelse — att rådet skall rekommendera regeringarna, att så snart

som möjligt organisera en gemensam utbildning och information av tjänstemän

och näringslivsrepresentanter avsedda att deltaga i internationellt, särskilt

europeiskt samarbete. En förutsättning för alt små nationer skola kun
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 94 år 1963

11a göra sig gällande i internationella organisationer är enligt förslagsställarna,

att deras företrädare ha en ingående kunskap om dessas uppbyggnad

och verksamhetsområden samt äro grundligt informerade om föreliggande

problem, skiljaktigheten i målsättningen m. m. Förslagsställarna funno det

naturligt, att de nordiska länderna sökte övervinna dessa svårigheter genom

att skapa en samnordisk organisation för utbildning för och information om

internationellt samarbete. Organiserandet av en dylik utbildning kunde ske

antingen genom upprättandet av ett centralt samnordiskt organ eller genom

uppbyggnad av en koordinerad plan för undervisningen.

Ekonomiska utskottet instämde i att här förelåge ett behov, som borde

kunna tillgodoses genom nordiskt samarbete. En kompletterande utbildning

av tjänstemän och näringslivsrepresentanter borde enligt utskottets mening

i första hand kunna ske t. ex. genom en på nordiskt plan organiserad kursverksamhet.

Mot denna bakgrund föreslog utskottet rådet att rekommendera

regeringarna att snarast möjligt organisera en kompletterande samnordisk

utbildning och information av tjänstemän och näringslivsrepresentanter för

internationellt samarbete. Rådet beslöt enhälligt att antaga en dylik rekommendation

(nr 23).

8. Nordkalottfrågor

Sedan åtskilliga år tillbaka har rådet intresserat sig för ett ekonomiskt

samarbete mellan Finland, Norge och Sverige inom Nordkalotten.

Ekonomiska utskottet hade bl. a. att genomgå regeringarnas meddelanden

om rekommendation nr 12/1957 angående ekonomiskt samarbete i Finlands,

Norges och Sveriges nordligaste områden. Huvudintresset har därvid knutits

till frågan om uppförande av en träförädlingsindustri i Kirkenes, baserad

på råvaror från Finland. Utskottet kunde blott konstatera, att de utredningar,

som på föranledande av Finlands riksdag inletts för beräkning av

råvarutillgångarna i skogarna i Enare-området, fortfarande påginge. Från

Finlands sida kunde något ståndspunktstagande till projektet om en träförädlingsindustri

i Kirkenes ej väntas, förrän dessa utredningar förelåge.

I anslutning till meddelandena hade väckts ett tilläggsförslag, vari yrkades,

att Nordiska rådet måtte rekommendera regeringarna i Norge och Finland

att i skyndsam ordning gemensamt undersöka de praktiska möjligheterna

att skapa en frihamn för Finland inom Kirkenes-området samt att,

om reella möjligheter föreligga, förverkliga planerna på en frihamn oberoende

av vilken lösning frågan om en norsk-finsk träförädlingsindustri inom

sagda område erhåller. Ekonomiska utskottet fann det vanskligt att företaga

någon slutlig bedömning av tilläggsförslaget innan även frågan om en

träförädlingsfabrik i Kirkenes avgjorts. Emellertid ansåg utskottet, att förslaget

borde ytterligare utredas i samverkan med rådets ekonomiska niomannakommitté.

Utskottet föreslog därför att tilläggsförslaget måtte uppskjutas

till nästa ordinarie session. Rådet beslöt i enlighet härmed.

Vid behandlingen av meddelanden om rekommendation nr 4/1960 angående

konferenser om nordkalottspörsmål erinr*le utskottet om att flera dy
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9b år 1963

45

lika konferenser ägt rum — den senaste i Kiruna och Piteå sommaren 1962

— vid vilka behandlats spörsmål rörande näringsliv och arbetsmarknadsförhållanden

inom Nordkalotten, forskningssamarbete, radio- och televisionsförhållanden

samt villkoren för kulturarbetet på Nordkalotten. Möjligheterna

att finna en fastare organisationsform för dessa konferenser voro enligt

utskottet under behandling; nya nordkalottkonferenser ha redan bestämts

för 1964, 1966 och 1968. I enlighet med utskottets förslag beslöt rådet att

betrakta rekommendation nr 4/1960 såsom för rådets del slutbehandlad.

I ett från finländskt håll till sessionen väckt medlemsförslag om utökad

samverkan inom Nordkalottområdet hemställdes, att Nordiska rådet måtte

rekommendera regeringarna i Finland, Norge och Sverige att vid förverkligandet

av samarbetet inom Nordkalotten gemensamt söka utröna möjligheterna

för samverkan med Sovjetunionen såväl beträffande ekonomi, handel

och samfärdsel som på de kulturella och sociala områdena inom Nordkalotten.

Ekonomiska utskottet erinrade om att nordkalottkonferenserna avliöllos

i föreningarna Nordens regi. Något särskilt statligt samarbetsorgan finns ej

för samarbetet, utan detta äger till stor del rum mellan regionala myndigheter

och organisationer. Det är enligt utskottet svårt att bedöma, om detta

samarbete kan vidgas till Sovjetunionen. Vidare slår utskottet fast, att de

i sammanhanget aktuella nordiska länderna äro intresserade av ett vidgat

samarbete med Sovjetunionen inom Nordkalotten samt att ett samarbete beträffande

utbyggnaden av vattenkraften redan pågår på bilateral basis. Ett

vidgat samarbete inom kalottområdet torde enligt utskottets mening också

bäst kunna bedrivas tvåsidigt. Beträffande samarbete mellan fler än två

länder borde man i varje enskilt fall söka finna praktiska former för samarbetet.

Utskottet ansåg det vidare naturligt, att regeringarna i Finland,

Norge och Sverige i saker, som rörde nordkalottområdet och där samarbete

med Sovjetunionen syntes praktiskt, undersökte möjligheterna att få till

stånd ett dylikt samarbete. Mot denna bakgrund föreslog utskottet och beslöt

rådet att icke företaga sig något i anledning av medlemsförslaget.

9. Hjälpen till utvecklingsländerna

Rådet hade att behandla meddelanden om rekommendation nr 3/1961 angående

samordning av hjälpen till utvecklingsländerna. I dessa redovisas

det av de nordiska länderna med Tanganyika ingångna avtalet om ett gemensamt

nordiskt projekt i delta land. Ekonomiska utskottet gav uttryck

åt sin tillfredsställelse med detta avtal. Arbetet med dess förverkligande har

redan förts ett stycke framåt. En chef för projektet i Tanganyika håller på

att tillsättas, och byggnadsplaneringen fortskrider raskt. Eu styrelse har

upprättats för projektet, bestående av två representanter från varje land.

Ekonomiska utskottet hade vidare erhållit upplysning om att frågan om ett

eventuellt samnordiskt projekt i Nigeria ännu befunne sig på utredningsstadiet

inom den nordiska ministerkommittén för u-landshjälp, vilken skulle

taga ställning till spörsmålet snarast möjligt. Även beträffande de övriga

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år 1963

samarbetsområdena — utbildning och rekrytering av experter, avhållandet

av nordiska expertseminarier, frågor rörande upprättande av ytterligare nordiska

u-landsinstitut samt samarbete mellan de nordiska myndigheterna

och administrationsorganen i övrigt —- kunde utskottet konstatera, att kontakterna

och samordningen mellan de nordiska länderna på ifrågavarande

område syntes fungera väl.

10. Övriga saker

Till sessionen hade väckts ett medlemsförslag om sammankallande av en

världsomfattande ekonomisk konferens. I medlemsförslaget hemställdes, att

Nordiska rådet måtte rekommendera regeringarna i samtliga nordiska länder,

att de i Förenta Nationerna gemensamt skulle stödja förslaget om sammankallande

av en världsomfattande konferens för behandling av folkens

ekonomiska problem samt det ekonomiska samarbetet folken emellan, i

syfte att främja åtgärder, som avsågo att avlägsna hindren för det internationella

ekonomiska samarbetet.

Ekonomiska niomannalcommittén, som förberett saken, uttalade för sin

del, att i enlighet med en av Förenta Nationernas generalförsamling den 8

december 1962 antagen resolution en internationell konferens angående handel

och utveckling skulle sammankallas i slutet av 1963 eller början av 1964

inom ramen för ECOSOC:s verksamhet. Samtliga nordiska länder hade i FN

röstat för denna resolution. Under dylika omständigheter ansåg kommittén,

att medlemsförslagets syfte finge anses redan vara tillgodosett och att något

initiativ från rådets sida inte vore påkallat. Ekonomiska utskottet anslöt sig

till niomannakommitténs utlåtande. Rådet beslöt att inte företaga sig något

i anledning av medlemsförslaget.

Av berättelsen från Nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor framgick

att samarbetet på atomenergiområdet löpte tillfredsställande, både i

fråga om samarbetet i Norden och samarbetet i de internationella organisationer,

som syssla med atomenergifrågor.

F. Rekommendationer avskrivna utan utskottsbehandling

Tidigare har nämnts, att rådet utan utskottsbehandling beslöt att betrakta

vissa rekommendationer såsom för rådets del slutbehandlade. De rekommendationer

eller delar av rekommendationer, som därvid avsågos, voro följande

:

rekommendation nr 15/1954 angående samarbete i fråga om läkemedel,

rekommendation nr 22/1957 angående nordiskt samarbete för skydd av

laxbeståndet i Östersjön,

rekommendation nr 8/1958 angående utbyggandet av förbindelserna mellan

Norden och kontinenten,

rekommendation nr 1/1959 angående enhetliga regler för utprickning av

farvatten,

rekommendation nr 13/1961 angående högre nordisk hushållsutbildning,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 94 år 1963

47

rekommendation nr 14/1961 angående samarbete i fråga om kontroll av

konkurrensbegränsningar,

rekommendation nr 10/1962 angående radioutsändning i strid mot det internationella

radioreglementet och

rekommendation nr 24/1962 angående allmän samarbetsöverenskommelse.

De i de angivna rekommendationerna uttryckta önskemålen torde i huvudsak

ha blivit förverkligade.

III. Generaldebatten

I generaldebatten, som på sedvanligt sätt fördes på grundval av presidiets

rapport, deltogo vid årets session 29 olika talare med sammanlagt 36 inlägg.

Av svenska regeringsrepresentanter yttrade sig under debatten, som pågick

under sessionens båda första dagar, statsminister Erlander och statsrådet

Ulla Lindström. Av de valda medlemmarna gjordes inlägg från svensk sida

av herrar Cassel, Helén, Lassinantti, Ohlin, Osvald och Sundin.

Årets generaldebatt hölls mot bakgrunden av att Briisselförhandlingarna

mellan CEE och Storbritannien strandat. Till tiden sammanföll den till viss

del med det första EFTA-ministermötet efter sammanbrottet i Briissel. Dessa

omständigheter gåvo en särskild prägel åt debatten och föranledde flertalet

talare att uppehålla sig vid marknadsfrågorna, delvis i mera allmänna

ordalag, och vid möjligheterna att i det nya handelspolitiska läget stärka

sammanhållningen i Norden. Om dessa frågor uttalade sig sålunda bl. a. de

fem ländernas statsministrar samt herrar Cassel, Ohlin och Sundin. I övrigt

blev frågan om samarbetet rörande högre utbildning och forskning ett huvudämne

under debatten med deltagande av bl. a. herr Helén. I likhet med

vad som varit fallet vid de två föregående sessionerna ägnades flera anföranden

åt hjälpen till utvecklingsländerna. Den frågan berördes bl. a. av

statsrådet Lindström och herr Osvald. Nordkalottfrågorna med deras många

aspekter behandlades av flera talare, bland dem herr Lassinantti.

Det faktum att ett år förflutit sedan Helsingforsavtalets tillkomst togs

av flera talare — däribland herr Ohlin — såsom utgångspunkt för en granskning

av vad som under denna tid åstadkommits i form av konkret nordiskt

samarbete i överenskommelsens anda. Därvid berördes även frågan huruvida

art. 36 om Nordiska rådets hörande rörande principiellt viktiga samarbetsfrågor,

innan regeringarna fatta beslut, i allt väsentligt blivit ett stadgande

utan reellt innehåll.

Några rådsmedlemmar — i främsta rummet de norska — begagnade geraldebatten

för att framlägga kritik mot rådets arbetsformer och organisation.

En talare vände sig sålunda emot den från session till session ständigt

växande skaran av sakkunniga.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 94 år 1963

IV. Val m. in.

Vid sessionen utsåg rådet fyra niomannakommittéer med uppgift att till

nästa session förbereda rådets behandling av saker tillhörande respektive

juridiska, kulturella, socialpolitiska och ekonomiska utskotts ämnesområden.

Kring frågan om den kulturella niomannakommitténs fortsatta verksamhet

fördes en längre debatt, som slutade med en omröstning, i vilken

presidiets förslag om kommitténs tillsättande segrade över ett förslag om

att kulturutskottet skulle ombesörja förberedelsearbetet inom kultursektorn.

Som svenska representanter invaldes i den juridiska niomannakommittén

herr Ahlkvist (omval) och fru Gärde Widemar (omval), i den kulturella

herrar Gillström (omval) och Osvald (omval), i den socialpolitiska herrar

Birger Andersson (omval) och Gustafsson i Kårby (nyval) samt i den ekonomiska

fröken Ebon Andersson (omval) och herr Strand (omval) med

herrar Ohlin (omval) och Sundin (nyval) som suppleanter.

Till svenska medlemmar i redaktionskommittén för Nordisk Kontakt omvaldes

herr Birger Andersson och fru Segerstedt Wiberg. Till revisorer för

tidskriften omvalde rådet likaså herrar Cassel och Gillström.

Rådet beslöt att förlägga nästa ordinarie session till Stockholm vid lämplig

tidpunkt i mitten av februari 1964.

Nordiska rådets litteraturpris för 1963 utdelades i samband med rådets

öppningsmöte till den finländske författaren Väinö Linna.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 94 år 1963

49

Bilaga

Förteckning över de vid Nordiska rådets elfte session i Oslo

antagna rekommendationerna

Rek. nr 1.

Rek. nr 2.

Rek. nr 3.

Rek. nr 4.

Rek. nr 5.

Rek. nr 6.

Rek. nr 7.

Rek. nr S.

Rek. nr 9.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att snarast undersöka

förutsättningarna för en samnordisk utbildningsverksamhet,

avseende sjukhusadministration, vid Nordiska hälsovårdshögskolan

i Göteborg.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att taga initiativet

till en sådan samordning av dels de olika ländernas bestämmelser

rörande radiostörningar och liknande, dels ock de i

länderna gällande installationsföreskrifterna för elektrisk materiel,

att provning av elmateriel, som utförts i ett land, kan få

omedelbar giltighet även i övriga länder.

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i fselleskab åt foretage

en unders0gelse af, hvorvidt der måtte vaere behov for gennemfprelse

af rejsebureaulove i alle de nordiske lande og — såfremt

regeringerne finder, åt et sådant behov föreligger — åt gennemfpre

en fsellesnordisk lovgivning på dette område.

Nordisk Råd rekommanderer regjeringene i Norge og Finland

å underspke mulighetene for bygging av vei fra Sevettijärvi til

riksvei nr. 50 i Neiden.

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Danmark, Finland,

Norge og Sverige åt stille sådanne hjadpemidler til rådighed for

Nordisk Vejtrafikkomité, åt komiteen hurtigt kan udarbejde

et udkast til en fselles nordisk fserdselslov.

Nordisk Råd rekommanderer regeringerne i Danmark, Finland,

Norge og Sverige åt g0re Norden til et faelles forsikringsområde

for så vidt angår den lovpligtige ansvarsforsikring for ikkenordiske

motork0ret0jer.

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Danmark, Island,

Norge og Sverige, åt der i jagt- og fredningslovgivningen laegges

det princip til grund, åt pattedyr og fugle er totalfredede,

för så vidt der ikke udtrykkeligt i lovgivningen er gjort undtagelser

herfra.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att skyndsamt

vidtaga åtgärder för att gemensamt utreda förutsättningarna

för att vid ifrågakommande läroanstalter, såsom lärarutbildningsanstalter

och socialhögskolor, införa utbildning i filmoch

televisionskunskap samt att som en första åtgärd anordna

ett nordiskt sommarseminarium för lärare och andra ungdomsledare

i berörda ämnen.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Finland, Norge

och Sverige att vid den fortsatta behandlingen av de speciella

problem, som sammanhänga med minoritetsbefolkningen i dessa

länders nordligaste områden, ägna särskild uppmärksamhet

åt de möjligheter som erbjuda sig genom ett nordiskt samarbete,

bl. a. genom gemensam forskning och annat praktiskt

samarbete, såsom t. ex. lärarutbyte.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 94 år 1963

Rek. nr 10.

Rek. nr 11.

Rek. nr 12.

Rek. nr 13.

Rek. nr 14.

Rek. nr 15.

Rek. nr 16.

Rek. nr 17.

Rek. nr 18.

Rek. nr 19.

Rek. nr 20.

Rek. nr 21.

Nordisk Råd henstiller til regjeringene i de nordiske land, i

overensstemmelse med Nordisk Kulturkommisjons förslag, snarest

å stille de n0dvendige midler til rådighet for gjennomf0ring

av nordiske ekskursjoner i geologi og geografi til Island

samt nedsette en ekspertkomité til planlegning av virksomlieten.

Nordisk Råd henstiller til regjeringene å stille de npdvendige

midler til rådighet for å utvide den nordiske kursvirksomhet for

universitetsstuderende i nordiske språk og nordisk litteratur på

den av Nordisk Kulturkommisjon foreslåtte måte.

Nordisk Råd henstiller til regjeringene åt det i förbindelse med

det pågående utredningsarbeid om vitenskapelig dokumentasjon

i undervisningsministrenes regi blir overveiet mulige former

for nordisk samarbeid sett i relasjon til det internasjonale

samarbeid på tilsvarende områder.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att på grundvalen

av det samlade utredningsmaterial, som nu föreligger, skyndsamt

vidtaga åtgärder i och för genomförande av det planerade

samarbetet mellan de tekniska högskolorna i Norden.

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Norge og Sverige åt

påse, åt der mellem landene snarest optages kontakt för åt

skabe en samordning ved bygningen af de aktuelle mellemrigsveje.

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Danmark, Finland,

Norge og Sverige åt lade foretage en faellesnordisk underspgelse

af boksningens skadevirkninger.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark, Norge

och Sverige att försöksvis genomföra sommartid efter enhetliga

regler.

Nordisk Råd henstiller til regjeringene,

1. åt når de internasjonale markedsproblemer behandles, så

vidt mulig opptre på felles grunnlag for å bevare forutsetningene

for 0konomisk samarbeid i Norden;

2. åt i videst mulig utstrekning å samarbeide for å oppnå

de beste resultater av de på EFTA-ministerm0tet i Geneve iverksatte

multilaterale og bilaterale forhandlinger med henbliklc på

i den nåvserende markedssituasjon å opprettholde og utvide

handelen, ikke bare med industri- men også med landbruksvarer

og fiskeriprodukter, og åt de nordiske land under disse

forhandlinger til stadighet holder seg de 0vrige nordiske lands

konkrete interesser for 0yet;

3. åt de videre stptter alle bestrebelser for å fremme verdenshandelen.

Nordisk Råd henstiller till regeringerne åt underspge mulighederne

for en i princippet ensartet nordisk lovgivning om radioens

juridiske ansvar.

Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt gennemfpre det af

regeringernes eksperter fremlagte förslag om »internordiske

flytteattester» (Nordisk udredningsserie, 1961:4).

Nordisk Råd henstiller til regjeringene å opprette et »Nordens

Hus» i Reykjavik på grunnlag av den i Nordisk Kulturkommisjon

vedtatte resolusjon av 14. november 1962.

Nordisk Råd anbefaler regjeringene i de nordiske land

1. å påskynne utredningen av planene om grunnleggende ut
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr Si år 1963

51

Rek. nr 22.

Rek. nr 23.

Rek. nr 2i.

Rek. nr 25.

Rek. nr 26.

Rek. nr 27.

Rek. nr 28.

Rek. nr 29.

dannelse på nasjonal basis av personell innen teater, film, radio

og fjernsyn og åt man ved utarbeidelsen av disse planer

stadig har for 0ye nordiske lpsninger når det gjelder videregående

utdannelse;

2. åt det i påvente av mer långsiktige lpsninger arrangeres

kurser för viderekomne instruktprer, regissprer og annet kunstnerisk

og teknisk personell på disse områder, etter mpnster av

den planlagte kurvirksomhet i Nordisk Kulturkommisjons regi,

beregnet på teaterinstruktprer.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att till Nordiska

kontaktorganet för fiskerispörsmål för fortsatt utredning överlämna

frågan om nordiskt samarbete beträffande fiskexport

till länder med centraliserad fiskimport och till u-länderna.

Nordisk Råd henstiller til de nordiske lands regjeringer snarest

mulig å organisere en kompletterende fellesnordisk utdannelse

og informasjon av tjenestemenn og ervervsrepresentanter

til internas jonalt samarbeid.

Nordisk Råd henstiller til regeringerne snarest åt lade foretage

en underspgelse af mulighederne for åt indfpre ensartede spvej

sregler i de nordiske ländes indre farvande.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att i huvudsaklig

överensstämmelse med det av Nordisk Komité angående

Dentalmaterialer i Nordisk udredningsserie, 1961: 7, framlagda

förslaget upprätta en gemensam institution för provning

av dentalmaterial samt forskning i samband därmed.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att låta utarbeta

samt antaga en överenskommelse mellan länderna, enligt vilken

en i offentlig tjänst anställd och till den statliga pensionsordningen

anknuten arbetstagare berättigas att i pensionshänseende

tillgodoräkna anställningstid, som enligt annat nordiskt

lands statliga pensionssystem berättigar till pension.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att stödja det pågående

arbetet att få till stånd ett permanent samnordiskt organ

för elkraftproduktionen.

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Danmark og Sverige

åt lade bygge en fast förbindelse over 0resund.

Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt underspge mulighederne

for åt lette grsenseformaliteterne i almindelighed i den

internordiske flyvetrafik.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630417

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.