Sök i Ratio Lex

Med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation

1968-03-28 · 59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1968:78, Med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

1

Nr 78

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation;

given Stockholms slott den 5 april 1968.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed lämna riksdagen

redogörelse för Nordiska rådets sextonde session i Oslo den 17—22

februari 1968.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Torsten Nilsson

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 78

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 5 april 1968.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lange, Kung, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman.

Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med

statsrådets övriga ledamöter fråga om redogörelse till riksdagen för Nordiska

rådets sextonde session och anför.

Nordiska rådets sextonde session ägde rum i Oslo den 17—22 februari

1968. Vid denna session antog rådet 38 rekommendationer, riktade till regeringarna

i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge.

Nordiska rådets svenska delegation bär med skrivelse den 28 mars 1968

lämnat Kungl. Maj :t en redogörelse för rådets sextonde session. Skrivelsen

och redogörelsen torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta

ärende.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t delger riksdagen den avgivna redogörelsen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas skrivelse av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

3

Bilaga

Till KONUNGEN

Härmed får Nordiska rådets svenska delegation överlämna bifogade redogörelse

för rådets sextonde session i Oslo den 17—22 februari 1968 jämte

en bilaga.

Stockholm den 28 mars 1968

Underdånigst

För Nordiska rådets svenska delegation

LEIF CASSEL

Sven Holmstedt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

5

Redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation rörande rådets sextonde

session i Oslo den 17—22 februari 1968

I. Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:

statsminister Tage Erlander,

ministern för utrikes ärendena Torsten Nilsson,

statsrådet och chefen för handelsdepartementet Gunnar Lange,

statsrådet och chefen för justitiedepartementet Herman Kling,

statsrådet och chefen för inrikesdepartementet Rune Johansson,

statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet Eric Holmqvist,

statsrådet och chefen för socialdepartementet Sven Aspling,

statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet Olof Palme,

statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet Svante Lundkvist,

statsrådet Krister Wickman,

statsrådet Sven Moberg

och följande valda medlemmar:

andre vice talman Leif Cassel,

fru Sigrid Ekendahl,

rektor Dagmar Ranmark,

Landsorganisationens ordförande Arne Geijer,

typograf Lars Larsson,

bankofullmäktige Yngve Holmberg,

lantbrukare Sven Sundin,

assistent Tage Johansson,

redaktör Folke Björkman,

talman Fridolf Thapper,

professor emeritus Bertil Ohlin,

f. d. statsrådet Gösta Skoglund,

lantbrukare Einar Gustafsson,

expeditör Sven Mellqvist,

advokat fru Ingrid Gärde Widemar.

Härjämte var följande suppleanter närvarande under sessionen:

ombudsman Sven Hammarberg,

journalist fru Ingrid Segerstedt Wiberg,

disponent Sven Wedén.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

Under sessionen ersatte fru Segerstedt Wiberg herr Lundström. Herr

Hammarberg ersatte herr Skoglund den 21—22 februari. Ministern för utrikes

ärendena Torsten Nilsson samt statsråden Rune Johansson, Sven Aspling

och Sven Moberg hade ej tillfälle intaga sin platser i rådet.

Delegationen biträddes av sin sekreterare hovrättsrådet Gustaf Petrén,

sakkunniga och övrig personal.

Till rådets president valdes vid sessionen stortingsrepresentant Svenn

Stray, Norge, samt till vice presidenter folketingsmedlem Jens Otto Krag,

Danmark, riksdagsledamot Eino Sirén, Finland, chefredaktör Siguröur

Bjarnason, Island och andre vice talman Leif Cassel, Sverige.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på fem utskott, juridiska

utskottet (13 medlemmar), kulturutskottet (13 medlemmar), socialpolitiska

utskottet (13 medlemmar), trafikutskottet (13 medlemmar) och

ekonomiska utskottet (17 medlemmar).

De svenska medlemmarna fördelades på utskotten på följande sätt:

Juridiska utskottet:

fru Gärde Widemar,

lierrar Mellqvist,

Tage Johansson,

Kulturutskottet:

herr Björkman,

fröken Ranmark,

herr Thapper,

Socialpolitiska utskottet:

herr Lars Larsson,

fru Ekendahl,

herr Gustafsson i Kårby,

Trafikutskottet:

herrar Cassel,

Lundström (vice förman),

Skoglund,

Ekonomiska utskottet:

herrar Geijer (förman),

Holmberg,

Ohlin,

Sundin.

Regeringsrepresentanterna erhöll en generell inbjudan att deltaga i utskottssammanträdena

under sessionen. Av de svenska regeringsrepresen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

7

tanterna deltog i juridiska och socialpolitiska utskottet statsrådet Holmqvist,

i trafikutskottet statsrådet Lundkvist samt i ekonomiska utskottet

statsminister Erlander och statsråden Lange, Holmqvist och Wickman.

II. Behandlade saker

I Nordiska rådet anhängiga saker (enligt terminologin i rådets arbetsordning

benämnes ärendena saker) uppdelas i fyra olika grupper: av medlemmar

väckta förslag (s. k. A-saker), regeringsförslag (s. 1c. B-saker), berättelser

(s. 1c. C-salcer) och meddelanden från regeringarna jämlikt 11 §

stadgan för Nordiska rådet rörande åtgärder i anledning av de av rådet

tidigare beslutade rekommendationerna (s.k. D-saker). Efter föregående

session kvarstod 38 i rådet anhängiga A-salcer och 2 B-salcer. Under tiden

intill sextonde sessionen hade väckts ytterligare 47 nya medlemsförslag,

därav 15 tilläggsförslag. Därjämte hade 1 nytt regeringsförslag tillkommit.

Sammanlagt 16 berättelser överlämnades av regeringarna i anledning av

sextonde sessionen till rådet, däribland sådana avgivna av Nordiska lculturkommissionen,

Nordiska socialpolitiska kommittén, Nordiska tulladministrativa

rådet, Nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete,

Nordiska arbetsmarknadsutskottet, Nordiska kontaktorganet för jordbruksspörsmål

och Nordiska kontaktorganet för fiskerispörsmål. Regeringarnas

meddelanden rörande åtgärder i anledning av tidigare rekommendationer

hade givit upphov till 134 D-saker. Vid tidpunkten för sessionen var sålunda

i rådet anhängiga 85 A-saker, 3 B-saker, 16 C-saker och 134 D-saker.

I samband med rådets vid tolfte sessionen fattade beslut om ändrade

arbetsformer beslöt rådet uppdraga åt presidiet att hänvisa väckta saker till

utskott. Denna befogenhet har av presidiet delegerats till sekretariaten, som

fördelat inkomna saker på utskotten. Sedan i förekommande fall yttranden

över förslag inkommit, har den vidare förberedelsen av sakerna omhänderhafts

av vederbörande utskott, vilka avgivit betänlcanden med förslag till

rådet i de hos dem anhängiga sakerna efter hand som dessa färdigbehandlats

av utskotten. Härjämte bär utskotten för presidiet föreslagit vilka

saker som borde uppföras på saklistan för sessionen, varefter presidiet efter

samråd med statsministrarna uppgjort ett slutgiltigt förslag till saklista

för sessionen. Jämlikt § 9 arbetsordningen för rådet fastställde rådet vid sitt

första möte under sessionen salclistan, varvid rådet följde presidiets förslag

oförändrat.

En stor del av de i rådet anhängiga sakerna uppfördes icke å salclistan

för sessionen. Denna kom att omfatta 53 A-salcer (av vilka 19 anhängiggjorts

redan före femtonde sessionen), 3 B-saker (av vilka 2 anhängiggjorts

redan före femtonde sessionen), 11 G-salcer och 59 D-saker. Rådet bemyndigade

utskotten att lägga till handlingarna de meddelanden och berättelser,

som avgivits till sessionen men icke upptagits å salclistan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

Beträffande 31 av A-sakerna, 2 av B-sakerna och 25 av D-sakerna förelåg

av respektive utskott före sessionen utarbetade och justerade betänkanden.

Dessa saker kunde företagas till omedelbar behandling i rådets

plenum med undantag av 1 D-sak, vilken återförvisades vid sessionen till

vederbörande utskott för förnyad behandling. I denna sak liksom i de av

utskotten före sessionen ej färdigbehandlade men å saklistan uppförda sakerna

avgav utskotten betänkanden under sessionen.

Jämlikt beslut vid mötet mellan de nordiska ländernas statsministrar

och Nordiska rådets presidium i Reykjavik den 17 februari 1965 hade sammanställts

en rapport om under tiden sedan femtonde rådssessionen gjorda

framsteg i det nordiska samarbetet. Rapporten hade ombesörjts av rådets

presidium på grundval av material, som regeringarna tillhandahållit. Vidare

hade enligt 22 § arbetsordningen för rådet presidiet utarbetat en rapport

rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående session.

De båda rapporterna utgjorde underlag för en allmän debatt i rådet

vid sessionens början, den s. k. generaldebatten; beträffande denna hänvisas

till avdelning III nedan. Efter debattens slut lades rapporterna till handlingarna.

Tillika förelåg rapporter från redaktionskommittén för Nordisk

Kontakt avseende 1966 och 1967. Beträffande rapporten för 1966 förelåg

ett av kulturutskottet före sessionen utarbetat och justerat betänkande.

Rapporten för 1967 färdigbehandlades av kulturutskottet under sessionen.

Rapporterna lades av rådet till handlingarna.

Vid mötet mellan presidiet och statsministrarna på Marienborg den 30

november—1 december 1966 beslöts att vid femtonde sessionen på försök

skulle införas ett frågeinstitut. Medlemmar av rådet erhöll sålunda möjlighet

att framställa fråga till någon regering eller viss regeringsrepresentant

i ämne som behandlas i något meddelande eller någon berättelse till sessionen.

Försöket fortsattes vid sextonde sessionen med tillämpning av samma

regler. I anslutning till sextonde sessionen framställdes och besvarades

tillhopa 12 frågor, vilka samtliga ställts i anslutning till D-saker.

Vid sessionen antogs 38 rekommendationer till regeringarna; en förteckning

över dessa har fogats till denna redogörelse (se Bilaga). Då i det följande

annat icke angivits, har den rekommendation, varom är fråga, antagits

enhälligt. Likaså bär, då annat icke angives, samtliga i omröstningen

deltagande svenska medlemmar röstat för rekommendationen.

Behandlingen av sammanlagt 38 av valda medlemmar väckta förslag samt

1 regeringsförslag fortsätter i utskotten.

A. Saker förberedda av juridiska utskottet

1. Självstyrande områdens representation i Nordiska rådet

I delegationens redogörelse för föregående session redovisades behandlingen

under femtonde sessionen av det danska regeringsförslaget om representa
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

tion för Färöarna i Nordiska rådet. Saken bordlädes i avvaktan på att förhandlingar

mellan regeringarna skulle komma att äga rum, eventuellt i samråd

med rådets presidium. Sedan överläggningar inletts på tjänstemannanivå

rörande Färö-frågan, gjorde Ålands landsting med en skrivelse den 29 augusti

1967 en framställning till Finlands regering med ansökan om medlemskap

i Nordiska rådet för landskapet Åland. Överläggningarna mellan tjänstemännen

ledde icke till någon lösning av frågan, och på möte mellan de

nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium i Reykjavik

den 7—8 oktober 1967 överenskoms därför att tillsätta en särskild

kommitté för utredning av formerna för de självstyrande områdenas

representation i Nordiska rådet. Kommittén skulle bestå av representanter

lör regeringarna på ministernivå och av rådets presidium. Utgångspunkten

för tillsättandet av kommittén var att enighet förelåg om att de självstyrande

områdena skulle tillförsäkras en tillfredsställande representation i Nordiska

rådet. Svenska medlemmar i kommittén är statsrådet Kling, tillika

vald till kommitténs ordförande, och andre vice talman Cassel.

Kommittén har till sextonde sessionen i en skrivelse till Nordiska rådet

redovisat sitt hittillsvarande arbete. Bland annat har utarbetats redogörelser

om tänkbara former för de självstyrande områdenas representation i

Nordiska rådet, om landskapet Ålands självstyrelse och om Färöarnas

»hjemmestyre» samt en översikt över de sakområden som per den 1 januari

1967 övertagits av Färöarnas hjemmestyre som »sajranliggender». Kommittén

avser att fortsätta sitt arbete efter sessionen. När kommitténs förslag

föreligger, kommer juridiska utskottet att fortsätta behandlingen av

regeringsförslaget om Färöarnas representation.

Juridiska utskottets anmälan till rådet lades av rådet till handlingarna

utan debatt. 2

2. Organisationen av det nordiska samarbetet; ändringar i Nordiska rådets

stadga och arbetsordning

I delegationens föregående redogörelse omtalades ett medlemsförslag,

väckt av rådets presidiemedlemmar, däribland herr Cassel, om en allmän

revision av Nordiska rådets stadga och arbetsordning. Detta förslag liksom

ett av herr Björkman väckt förslag om gemensam tjänstemannarätt för

nordiskt anställd personal, ett av bl. a. herrar Holmberg och Kellgren samt

fru Segerstedt Wiberg väckt förslag om personalen i Nordiska rådets utskott

samt ett av herr Björkman och fru Segerstedt Wiberg väckt förslagom

nordisk administration på begränsande sakområden har av presidiet

hänskjutits för förberedande behandling till en särskild kommitté, Nordiska

organisationskommittén. Denna kommitté har tillkommit efter överenskommelse

mellan de nordiska statsministrarna och Nordiska rådets

presidium i Reykjavik den 7—8 oktober 1967. Kommitténs uppgift är att

genomgå de hittillsvarande erfarenheterna av Nordiska rådets verksamhet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

och av övriga former för nordiskt samarbete samt att framlägga de eventuella

förslag till ändring i rådets stadga och arbetsordning vartill en sådan

genomgång kan ge anledning.

Kommittén består av två personer från varje land, den ene utsedd av

sitt lands regering och den andre av Nordiska rådets presidium. Svenska

medlemmar är statssekreterare Ove Rainer, utsedd av svenska regeringen,

och herr Kellgren, utsedd av Nordiska rådets presidium. Kommittén höll

konstituerande sammanträde den 11 januari 15)68 och utsåg därvid till ordförande

generaldirektör K. A. Fagerholm, Finland.

Förutom de ovannämnda medlemsförslagen ingår också i kommitténs

arbetsmaterial utrikesutskottets yttrande den 17 november 1967 (nr 12)

i anledning av de likalydande motionerna I: 248 och II: 321 år 1967 om inrättande

av nordiska organ med viss beslutandefunktion samt ett senare av

herr Sundin väckt tilläggsförslag om Norden och Europa i vad det berör

organisationsspörsmål.

3. Skydd av flyttfåglar

Sveriges regering hade med anledning av riksdagens skrivelse nr 352/1966

underställt rådet frågan om insatser för skydd av flyttfåglar, vilken aktualiserats

genom de likalydande motionerna nr I: 233 av herr Torsten Hansson

och nr II: 306 av fru Sjövall m. fl. till 1966 års riksdag. I dessa hemställdes

att Nordiska rådets yttrande skulle inhämtas rörande gemensamma internationella

insatser i syfte att skydda Skandinaviens flyttfåglar. Frågan gällde

närmast ekonomiskt bidrag till World Wildlife Fund för inköp av ett område

i Guadalquivir-deltat i sydvästra Spanien om 59 km2 — Las Marisma

de Hinojos. Denna del av deltat är i fara att utdikas och därmed bli oanvändbart

som övervintringsplats för fåglar. Tidigare har två angränsande områden

inköpts av fonden och därigenom räddats från torrläggning.

Utskottet uttalade att det inte betvivlar att bevarande av deltat är av betydelse

för Nordens fågelliv och att man från en ideell utgångspunkt kan ansluta

sig till önskemålet om att en tillräcklig del av floddeltat bevaras i nuvarande

tillstånd. Huruvida detta lyckas syntes i första hand bero på om

medel kan framskaffas. På grundval av föreliggande upplysningar kunde

utskottet emellertid icke tillstyrka att Nordiska rådet riktar en hemställan

till de nordiska regeringarna att anslå allmänna medel för detta syfte, som

knappast kan prioriteras framför andra önskemål om det allmännas stöd.

Eventuella medel bör således anskaffas på annan väg. Rådet biföll utskottets

förslag att inte företa sig något i anledning av regeringsförslaget. 4

4. Jaktfrågor

I rekommendation nr 7/1963 om ändrade principer för djurskydds- och

jaktlagstiftningen hade rådet hemställt till regeringarna i Danmark, Island,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

Norge och Sverige att i djurskydds- och jaktlagstiftningen lägga den principen

till grund att alla däggdjur och fåglar är helt fridlysta i den utsträckning

det inte uttryckligen i lagstiftningen har gjorts undantag härifrån.

På grundval av mottagna meddelanden konstaterade utskottet att den i

rekommendationen förordade principen för fridlysning av däggdjur och

fåglar nu ligger till grund för jaktlagstiftningen i Danmark, Finland och

Sverige. Det är numera endast den norska jaktlagstiftningen som inte erkänner

principen att både däggdjur och fåglar är totalfredade för så vitt

det inte gjorts uttryckligt undantag från denna regel. Den norska regeringen

hade meddelat, att frågan kommer att övervägas i en kommitté,

som man beräknar tillsätta inom nära framtid, och att det var ovisst när

arbetet i denna kunde avslutas. Utskottet konstaterade att rekommendationen

nr 7/1963 kunde anses som färdigbehandlad för Sveriges och Danmarks

del.

1 ett tilläggsförslag om enhetliga jakttider, väckt av herr Lassinantti,

hade förslagits att Nordiska rådet skulle rekommendera regeringarna att

utarbeta en redogörelse för i vilka avseenden bestående olikheter i jaktoch

fridlysningstider i Norden innebär olägenheter för den politik som de

olika länderna vill föra beträffande viltlivet. Förslaget anknyter till en tidigare

rekommendation (nr 1/1958) som syftade till att åstadkomma enhetliga

jakt- och fridlysningstider i Norden för sådant vilt, som förflyttar sig

mellan länderna och för vars bestånd därför djupgående skiljaktigheter i

jakttiderna får omedelbar betydelse.

För att få en samlad belysning av problemet anordnade juridiska utskottet

den 14 oktober 1966 en jakt- och viltvårdskonferens i Bergen med deltagande

av ett 20-tal representanter för olika myndigheter och organisationer

i Danmark, Finland, Norge och Sverige (NU 1967:7). Vidare hade

utskottet från regeringarna mottagit en sammanställning över jakttiderna

för vissa däggdjur och fågelarter i Danmark, Finland, Norge och Sverige

under jaktåret 1965—1966 (NU 1967: 7, bilaga 2).

Utskottet erinrar om att det icke har varit och icke kan vara syftet att

nå fram till sammanfallande jakttider i de nordiska länderna. Inte en gång

inom varje enskilt land kan det bli fråga om sammanfallande perioder; något

sådant kan ännu mindre uppnås i hela Norden. Däremot kan det inom

vissa geografiska områden — som eventuellt kan omfatta flera länder, t. ex.

på Nordkalotten — bli tal om fastställande av sammanfallande jakttider.

Av sammanställningen framgick att det fortfarande synes vara väsentliga,

principiella skiljaktigheter mellan ländernas regler vad gäller fridlysning

av följande djur och fåglar: de stora rovdjuren, rovfåglarna, sjöfågel och

morkulla.

Utskottet hade även tagit del av två resolutioner, som antogs av den XI :e

Nordiska jägarkongressen i Köpenhamn i juni månad 1967. Däri hemställdes

att en kommitté tillsättes för utredande av frågan om upprättande av en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

stor sammanhängande nationalpark på finskt, norskt och svenskt område

där björn, varg, järv, lodjur och örn skulle vara fridlysta för all jakt.

Vidare hemställdes om tillsättande av en annan kommitté med uppgift att

utreda gemensamma nordiska problem rörande de stora rovdjursarterna

och lägga fram förslag till fridlysningsbestämmelser för dessa arter.

Utskottet konstaterade att förutsättningarna för det av herr Lassinantti

väckta tilläggsförslaget ändrats sedan det väcktes i januari 1966 och att

man därför inte kunde tillstyrka bifall till förslagets ursprungliga konklusion.

Sammanfattningsvis uttalade utskottet att de nordiska ländernas lagstiftning

rörande jakt och fridlysning av djur och fåglar är olika i fråga om

en rad detaljbestämmelser, även om lagstiftningen naturligtvis vilar på

vissa gemensamma grundtankar. Lagstiftningen i varje land präglas av

skiftande naturförhållanden och livsvillkor i Nordens olika delar men är

också ett utslag av nationella traditioner. Utskottet fann det ogörligt att

uppnå full överensstämmelse i synpunkterna på jaktlagstiftningens område,

men det borde heller inte vara Nordiska rådets mål att utplåna varje skillnad,

som bär sina rötter i ländernas traditioner.

Utskottet underströk betydelsen av att ett nordiskt kollegium för viltforskning

upprättas i överensstämmelse med det av viltforskningskommittén

framlagda förslaget. Eu utbyggd viltforskning kunde på längre sikt bära

frukt i form av större principiell överensstämmelse rörande fridlysning av

djur och fåglar i Norden. Utskottet tillstyrkte också att man redan nu överväger

om det inte är möjligt att nå något större överensstämmelse på detta

område i fråga om fridlysningsbestämmelserna.

Utskottet föreslog att Nordiska rådet i en rekommendation till regeringarna

förordar

a) att alla djur och fåglar, även de som traditionellt beskrivs som skadliga,

som ett minimum bör fridlysas under fortplantningstiden,

b) att ingen i de nordiska länderna hemmahörande djur-/eller fågelart

totalt utrotas och att därför effektiva steg tas för att bevara ett antal fortplantningsdugliga

stammar av de djur och fåglar som är på väg att do ut i

Norden,

c) att det införes förbud mot användande av fångstredskap och metoder

som utsätter djur eller fåglar för onödigt lidande eller förföljelse och

d) att utbetalning av skottpengar som premie för dödande eller fångande

av i vart fall sådana djur eller fåglar som är i fara för att do ut förbjudes.

Vidare pekade utskottet på betydelsen av att de nordiska regeringarna

i högre grad än hittills eftersträvar samverkan vid fastställande av jakt- och

fridlysningstiderna för djur och fåglar på så sätt att man inte i det ena landet

antar bestämmelser, som motverkas i de regler ett annat land meddelat,

liksom att man bör eftersträva en rimlig fördelning av det jaktmässiga

utbytet. Slutligen anmärktes, att utskottet är medvetet om att frågan om ett

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

tillfredsställande skydd av djur och fåglar bara är en sida av det långt mer

omfattande problemet rörande det allmänna naturskyddet. Utskottet underströk

att de nordiska länderna i tid bör ta vara på de natursköna områden

som fortfarande finns kvar i vart och ett av länderna.

På förslag av utskottet antog rådet fyra rekommendationer i denna fråga:

regeringarna rekommenderas att upprätta ett nordiskt kollegium för viltforskning

(nr 1); regeringarna rekommenderas att bestämmelserna om

jakt och fridlysning av djur och fåglar i den utsträckning det inte redan

är fallet utformas i överensstämmelse med de principiella grundsatser som

nämnts ovan under punkterna a—d (nr 2); vidare rekommenderas regeringarna

att samverka vid fastställande av jakt- och fridlysningstider för djur

och fåglar så att bestämmelserna icke motverkar varandra och så att man får

en rimlig fördelning av det jaktmässiga utbytet (nr 3); slutligen rekommenderas

regeringarna i Finland, Norge och Sverige att undersöka om det är

möjligt att upprätta en eller flera stora naturparker på finskt, norskt och

svenskt område där de stora rovdjuren i Norden skall vara fridlysta (nr 4).

5. Vittnes plikt

Ett medlemsförslag om nordisk vittnesplikt, väckt av bl. a. fru Gärde

Widemar, gick ut på att förmå regeringarna att undersöka om det är lämpligt

att införa skyldighet för en medborgare i ett nordiskt land att inställa

sig som vittne inför domstol i övriga nordiska länder. Medlemsförslaget

har mottagits välvilligt hos de myndigheter och organisationer som beretts

möjlighet att uttala sig.

Utskottet anslöt sig till önskemålet om en närmare utredning om möjligheterna

för genomförande av en nordisk vittnesplikt och de problem som

därvid kan uppstå. Utskottet utgick från att det finns ett visst behov av en

sådan vittnesplikt, naturligtvis särskilt i gränstrakterna. Vid värderingen

av behovet av den föreslagna ordningen torde det emellertid ej vara helt

avgörande i hur många mål det är önskvärt med nordiska vittnen, utan man

borde också ta hänsyn till värdet av ett direkt vittnesmål i enstaka mål j ämfört

med de medel för bevisupptagning som nu står domstolarna till buds

(frivillig inkallelse, frivillig inställelse och indirekt bevisprövning). Utskottet

konstaterade, att behovet för vittnesplikt i annat nordiskt land torde

bli störst i brottmål. Hänsyn till bevisningens omedelbarhet, som varit

ett vägande skäl för förslaget, gör sig särskilt gällande i sådana mål. Utskottet

fann det dock riktigast att den föreslagna utredningen inte på förhand

begränsas till att omfatta endast vittnesplikt i brottmål, utan att utredningsarbetet

försöker klarlägga också behovet av nordisk vittnesplikt i

civilmål.

På förslag av juridiska utskottet antog Nordiska rådet en rekommendation

till regeringarna att utreda förutsättningarna för att i varje land införa

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

skyldighet för den enskilde att inställa sig som vittne inför domstol i annat

nordiskt land (nr 17).

6. Skadestånd beträffande personskador vållade av interner m. m.

I ett medlemsförslag om statens ansvar för personskador vållade av utskrivna

interner, väckt av bl. a. fröken Ranmark, hemställdes om genomförande

av en gemensam nordisk lagstiftning om skyldighet för staten att

ersätta personskador, som vållas av försöksutskrivna från anstalter eller

villkorligt frigivna tvångsintagna. I motiveringen för förslaget anfördes, att

samhället och icke enskilda skadelidande bör bära det ekonomiska ansvaret

för konsekvenserna av vår tids alltmer humana kriminal- och socialpolitik.

Medlemsförslaget hade föranletts av ett konkret fall, i vilket en rymling från

en fångvårdsanstalt i Sverige dödade en familjefader i Norge. Den efterlevande

hustrun sökte ersättning av svenska staten och tillerkändes av Kungl.

Maj :t en gottgörelse med 20 000 kronor för sig själv och 10 000 kronor till

vartdera av två barn.

Utskottet fann att det i medlemsförslaget aktualiserade problemet bör

tas upp till närmare undersökning. Starka sociala skäl talade visserligen

för förslagets genomförande men problemet borde först utredas utan att

man därvid syftar till en lagstiftning avseende statens skadeståndsskyldighet.

Utskottet föreslog antagandet av en rekommendation till regeringarna

dels att framskaffa närmare upplysningar om i vilken omfattning och på

vilken grund statliga myndigheter i de nordiska länderna redan utbetalar

skälighetsersättning för skador som vållats av personer, vilka samhället

genom placering på anstalt eller inrättning eller på annat sätt har tagit hand

om för kriminalvård eller annan vård, dels att undersöka möjligheterna att

fastställa enhetliga nordiska principer enligt vilka skälighetsersättning på

administrativ väg kan utbetalas av allmänna medel för skador vållade av

sådana personer.

I en reservation föreslog två danska medlemmar att rådet skulle anta en

rekommendation till regeringarna, innebärande utredning av förutsättningarna

för genomförande av gemensamma nordiska regler, enligt vilka staten

i viss utsträckning påtar sig garanti för utbetalning av skadeståndsbelopp,

som den skadelidande inte kan utfå hos skadevållaren eller på annat sätt

kan få täckt.

I en förberedande votering blev rekommendationsförslaget i reservationen

utslaget. Den av utskottet förordade rekommendationen antogs med 48 röster

mot 5 (nr 19). 5 medlemmar avstod från att rösta, däribland herr Thapper.

7. Immaterialrättsliga frågor

Av meddelandena rörande rekommendation nr 36/1965 angående nordisk

patentlagstiftning framgick, att en gemensam patentlagstiftning genomförts

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Med undantag för bestämmelserna

i lagarnas tredje kapitel rörande nordiska patentansökningar trädde de nya

patentlagarna i kraft den 1 januari 1968. Vidare upplystes, att Sveriges

regering kommer att ta initiativet till gemensamma nordiska överläggningar

om ikraftträdandet av patentlagens tredje kapitel så snart betänkande om

en gemensam ldagoinstans i patentärenden avlämnats. Då nyssnämnda rekommendation

nr 36/1965 härigenom var uppfylld, beslöt rådet på förslag

av utskottet att anse frågan för sin del färdigbehandlad.

Beträffande rekommendationen nr 37/1965 om gemensam ldagoinstans

i patentärenden hade meddelats, att de nordiska sakkunniga för utredning

av frågan har hållit slutsammanträde och att betänkande inom kort komme

att överlämnas till regeringarna (NU 1968: 1).

I ett till sessionen väckt medlemsförslag hade danska medlemmar tagit

upp frågan om hur det nordiska samarbetet på patentområdet på bästa sätt

kan samordnas med de principer som ligger till grund för andra länders

patentlagstiftning. Som ett led i en undersökning härom borde enligt förslagsställarna

ingå utredning av möjligheterna för nordisk anslutning till

BIRPI-planen och för upprättandet av ett gemensamt nordiskt nyhetsprövningsinstitut

i likhet med motsvarande institut på andra håll i världen,

bl. a. i Washington, Moskva och Tokio. Utskottet anmälde att det fortsätter

arbetet med denna fråga.

Med patentlagstiftningen sammanhänger frågan om arbetstagares rätt till

sina uppfinningar. I ett medlemsförslag av bl. a. herrar Tage Johansson och

Mellqvist hade föreslagits genomförande av en enhetlig lagstiftning i detta

ämne. I förslaget hänvisades till de betänkanden med lagstiftning, som framlagts

i Danmark, Finland, Norge och Sverige och i vilka nordisk enhetlighet

eftersträvats.

I de förslag, som framlagts efter nordiskt samarbete i betänkandena, har

man sökt att finna en kompromisslösning. Denna har emellertid väckt betydande

motstånd och det torde inte bli möjligt att åstadkomma enhetlig

lagstiftning på grundval av förslagen. Utskottet kunde därför ansluta sig

till önskemålet om förnyade nordiska överläggningar i frågan, som framförts

från många remissinstanser. På förslag av utskottet antog rådet en

rekommendation (nr 18) till regeringarna i Danmark, Finland, Norge och

Sverige att återupptaga förhandlingarna om åstadkommande av enhetlig

lagstiftning om arbetstagares uppfinningar med gällande svensk lagstiftning

som utgångspunkt för de fortsatta överläggningarna.

8. Åtgärder mot oljeförorening i havet

1 rekommendation nr 9/1965 hemställde Nordiska rådet till regeringarna

att söka åstadkomma en effektiv kontroll av att oljeuttömning i havet inte

sker i strid med oljeskadekonventionen av 1954. Av meddelandena från regeringarna

till årets rådssession framgick, att en överenskommelse mellan

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

Danmark, Finland, Norge och Sverige om samarbete angående kontroll med

iakttagandet av bestämmelser, som åsyftar att förhindra förorening av havet

med olja, undertecknades den 8 december 1967 och att överenskommelsen

härefter trätt i kraft den 18 januari 1968. På grund härav kunde rekommendationen

anses som färdigbehandlad och på förslag av utskottet beslöt rådet

att avskriva frågan.

Under året har juridiska utskottet ägnat frågan om vidtagande av ytterligare

åtgärder till skydd mot oljeföroreningar i havet särskilt intresse.

I ett tilläggsförslag, väckt av bl. a. herr Adamsson, föreslås att Nordiska

rådet rekommenderar regeringarna att verka för att oljeskadekonventionen

ändras på så sätt, att i princip totalt förbud meddelas mot att tömma olja

eller oljehaltiga blandningar i havet, att ökade möjligheter skapas för effektiv

kontroll med efterlevnaden av konventionen och att beivrandet av överträdelser

av konventionen kan upptagas av internationell domstol. Utskottet

fann, att de nordiska länderna bör intensifiera sina strävanden för att

hindra olj ef örorening i havet. Från regeringarnas sida utföres redan nu ett

värdefullt arbete i denna riktning. Det är emellertid uppenbart, ansåg utskottet,

att hittills vidtagna åtgärder icke varit tillräckligt effektiva för att hindra

olaglig uttömning av olja i havet. Denna vållar åtskilliga skador för fiskare,

som får redskap nedsmutsade, och för sjöfåglarna kan följderna bli katastrofala.

Genom att Nordiska rådet antar en rekommendation av föreslaget

innehåll skulle tillkännages, att befolkningen i de nordiska länderna står

bakom strävandena att förhindra olj ef örorening i havet. Ehuru utskottet i

stort sett kunde ansluta sig till tilläggsförslaget, fann det dock att frågan

om upprättande av en internationell domstol för att beivra överträdelser av

konventionen borde underkastas en närmare undersökning innan regeringarna

tar något initiativ i denna del. Utskottet uttalade dock sitt stöd för varje

strävande, som kan leda till upprättandet av en sådan domstol, om detta är

praktiskt möjligt.

På förslag av utskottet antog Nordiska rådet en rekommendation (nr 31),

vari regeringarna rekommenderas att försöka få den internationella oljeskadekonventionen

ändrad på så sätt, att i princip totalt förbud införes

mot att tömma olja och oljehaltiga blandningar i havet och att ökade möjligheter

skapas för en effektiv kontroll av efterlevnaden av konventionen.

Vidare hemställer rådet i rekommendationen till regeringarna att överväga

om det även är möjligt att låta behandlingen av överträdelse av konventionen

försiggå vid en särskild för ändamålet tillskapad internationell domstol.

9. Övriga saker

I rekommendationen nr 13/1966 hade Nordiska rådet hemställt om enhetliga

regler i fråga om beskattning av forskningsstipendiater vid nordiska

institutioner eller andra forskningsinstitutioner på nordisk bas. Utskottet

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

konstaterade, att det i rekommendationen eftersträvade resultatet har åstadkommits

i Finland, Norge och Sverige. I praktiken har det önskade resultatet

kunnat uppnås även i Danmark såvitt angår stipendiater från andra

nordiska länder. Den danska regeringen har i sitt meddelande uttalat att

den ej finner anledning att vidtaga ytterligare åtgärder i anledning av rekommendationen.

På förslag av utskottet beslöt rådet i detta läge anse frågan

för sin del färdigbehandlad.

I rekommendation nr 31/1964 hade rådet rekommenderat regeringarna

att undersöka möjligheterna att sänka rösträttsåldern i de nordiska länderna,

varvid rösträttsålderns sammanhang med myndighetsåldern borde

beaktas. En sänkning av myndighetsåldern till 20 år har beslutats i Island

och överväges i de övriga nordiska länderna. I Norge, Sverige och Island

har rösträttsåldern redan sänkts till 20 år, i Finland och Island har beslut

fattats om att föreslå ändring av rösträttsåldern till 20 år, och i Danmark

kommer spörsmålet om en motsvarande sänkning av rösträttsåldern att

övervägas. Utskottet föreslog att rådet skulle anse frågan som färdigbehandlad,

vilket också blev rådets beslut.

Med stor uppmärksamhet har rådets behandling av boxningsfrågan följts.

För fem år sedan hade rådet i rekommendationen nr 15/1963 hemställt att

regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige skulle låta företa en

gemensam undersökning om boxningens skadeverkningar. Den av regeringarna

tillsatta gemensamma nordiska kommittén bestående av medicinskt

sakkunniga avslutade under 1967 sitt arbete med att överlämna ett betänkande

om boxningens medicinska skadeverkningar (NU 1967: 16). Som svar

på en fråga till regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige av fru

Gärde Widemar om sakens fortsatta behandling upplyste vid sessionen

den danske justitieministern att den danska regeringen — efter att ha inhämtat

uttalanden om betänkandet — skulle taga kontakt med regeringarna

i övriga nordiska länder, bl. a. för att undersöka om det vore möjligt

att genomföra förslagen i betänkandet på ett likartat sätt och samtidigt

i alla nordiska länder. I rådsdebatten yttrade statsrådet Kling att han var

inställd på att under kommande nordiska förhandlingar söka uppnå enighet

om att förbjuda professionell boxning. Utskottet föreslog att frågan skulle

anses färdigbehandlad för rådets del, vilket blev rådets beslut. Ett nytt medlemsförslag

om förbud mot professionell boxning hade då under den pågående

sessionen redan väckts av bl. a. herrar Cassel och Gustafsson i Kårby,

fru Gärde Widemar, herr Ohlin, fröken Ranmark och fru Segerstedt Wiberg.

Utskottet fortsätter arbetet med detta förslag.

B. Saker förberedda av kulturutskottet

1. Samarbete beträffande högre utbildning och forskning

Vid sessionen förelåg ett medlemsförslag om nordiskt forskningssamarbete

väckt till rådets femtonde session av bl. a. fröken Ranmark. Rådet

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 78

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

hade vid den femtonde sessionen i anledning av viss del av förslaget antagit

en rekommendation om nordiskt forskarsamarbete (rek. nr 14/1967). Utskottet

hade därefter fortsatt sakens behandling beträffande återstående

två punkter, vilka innehöll en hemställan till rådet att rekommendera

regeringarna att 1. tillsätta ett samarbetsutskott med nära anknytning till

de ledande nationella forskningsplaneringsorganen i de nordiska länderna

med uppdrag att biträda regeringarna i frågor, som gäller den nordiska

forskningspolitiken och utbyggnaden av samarbetet om den högre utbildningen,

och 2. att åstadkomma ett effektivt samarbete mellan forskningsråden

(motsvarande) i de nordiska länderna, i tillämpliga delar med utnyttjandet

av NORDFORSK som föredöme.

Beträffande förslagets punkt 1. fann utskottet att det genom en klarläggande

politisk debatt borde utrönas om de i de olika nordiska länderna

politiskt ansvariga är beredda att söka uppnå en mera integrerad nordisk

forskningsplanering och -koordinering än för närvarande. Frågan om det

nordiska forskningssamarbetet upptogs därför till debatt under sessionen.

Debatten skapade dock icke större klarhet i saken. Initiativ har på olika

håll tagits i syfte att få till stånd en allsidig prövning av samarbetets förutsättningar

och former samt om möjligheterna för dess utvecklande. Utskottet

önskade avvakta resultatet av dessa initiativ. Utskottet avser nu att

fortsätta sakens behandling i denna del.

Beträffande förslagets punkt 2. underströk utskottet vikten av att ett

effektivt kontinuerligt samarbete mellan forskningsråden utbygges inom

samtliga forskningsområden. Ett väl utbyggt samarbete på detta plan ansågs

utgöra grundvalen för hela det nordiska forskningssamarbetet. Härigenom

kunde också en sådan arbetsfördelning uppnås som är en av förutsättningarna

för en framgångsrik koordinering av forskningsuppgifterna

i de nordiska länderna.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 13) till regeringarna

att vidtaga åtgärder för åstadkommande av ett effektivt samarbete

mellan forskningsråden (motsvarande) i de nordiska länderna och

att ställa särskilda medel till förfogande för nordiskt forskningssamarbete.

Även några särskilda forskningsområden behandlades. Ett medlemsförslag

om samarbete på den parasitologiska forskningens och undervisningens

område hade väckts av bl. a. herrar Einar Gustafsson och Jan-Ivan Nilsson.

I förslaget hemställdes, att rådet måtte rekommendera regeringarna att vidtaga

åtgärder för upprättande av ett nordiskt kollegium för parasitologi för

etablerande av ett effektivare nordiskt samarbete på den parasitologiska

forskningens och undervisningens område.

Utskottet konstaterade att inom parasitologin, där forskarnas antal är

litet, en koordinering av arbetet på nordiskt plan skulle innebära betydande

förmåner för den nationella forskningen. Skapandet av ett kollegium för

koordinering av den parasitologiska forskningen och undervisningen i Nor
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

den ansågs vara en angelägen uppgift inom det nordiska samarbetet på

detta fält. Utskottet menade, att en viktig uppgift för ett blivande kollegium

för parasitologisk forskning vid sidan av informations- och mötesverksamheten

var att organisera kontakter mellan vetenskapsmän på området

i alla de nordiska länderna samt att sondera möjligheterna att i framtiden

bygga upp ett koordinerande centralinstitut för den parasitologiska forskningen.

En central uppgift för kollegiet ansågs även vara att anordna

undervisning i parasitologi på olika stadier, då utbildningen i ämnet för

medicinstuderande i Norden är obetydlig.

På förslag av utskottet beslöt rådet antaga en rekommendation (nr 29)

till regeringarna att vidtaga åtgärder för inrättande av ett nordiskt kollegium

för parasitologi för att åstadkomma ett effektivare samarbete på den

parasitologiska forskningens och undervisningens område. Rekommendationen

antogs med 48 röster. En medlem avstod från att rösta.

I ett av bl. a. herrar Bergman och Thapper väckt medlemsförslag om

samarbete på träskyddets område hemställdes, att rådet måtte rekommendera

regeringarna att inrätta ett permanent samnordiskt organ för samarbete

om träskyddsforskning och för att bedriva upplysningsverksamhet

om träskyddsfrågor. Utskottet konstaterade, att lovvärda försök redan

gjorts för att förverkliga nordiskt samarbete på området, men framhöll

samtidigt, att samarbetet både ur nordisk och nationell synpunkt i betydande

utsträckning kunde effektiviseras genom en bättre koordinering. På

förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 32) till regeringarna

dels att vidtaga åtgärder för åstadkommande av ett effektivt nordiskt

samarbete på området för träskyddsforskning, dels att undersöka frågan

om finansiering av nämnda samarbete.

Rådet hade även till behandling några förslag avseende upprättandet av

nordiska forskningsinstitutioner. Ett medlemsförslag avsåg ett nordiskt

ibero-amerikanskt institut. Förslagsställarna hemställde, att regeringarna

måtte undersöka förutsättningarna för att upprätta ett nordiskt iberoamerikanskt

institut. Kulturutskottet noterade att redan tre ibero-amerikanska

institut existerade i de nordiska länderna, nämligen ett i Finland

och två i Sverige. Enligt utskottets uppfattning borde förutsättningarna

för ett gemensamt ibero-amerikanskt institut undersökas med hänsyn till

de ekonomiska problem, med vilka dessa tre nationella institut för närvarande

brottas. Utskottet menade, att nämnda svårigheter med förenade nordiska

krafter borde kunna övervinnas. Utskottet fäste vidare uppmärksamheten

vid att de nationella institutens ställning inom ramen för en koordinering

av den ibero-amerikanska forskningen i Norden speciellt borde beaktas

i en eventuell utredning. Härvid ansåg utskottet skäl vara att överväga

om ett av de nationella instituten borde utvecklas till ett samnordiskt

eller om ett fjärde självständigt institut borde inrättas.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 28) till rege
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

ringarna att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett nordiskt iberoamerikanskt

institut.

Ett annat medlemsförslag gällde inrättande av ett nordiskt same-institut,

väckt av bl. a. herr Eric Carlsson. I förslaget hemställes att rådet ville rekommendera

regeringarna i Finland, Norge och Sverige att undersöka möjligheterna

för inrättande av ett nordiskt sameinstitut, förslagsvis i Tromsö.

Utskottet konstaterade, att sameforskning hittills saknat samordning och

gemensam planering inom Norden. Forskningen rörande samernas etnografi

och näringar borde kunna koordineras bättre. Vidare borde större aktivitet

visas i fråga om upplysning bland samerna i ekonomiska, administrativa

och sociala ämnen. Utskottet fann behov av ett institut för samisk

forskning angeläget men ansåg att inrättandet måste föregås av en närmare

utredning om dess arbetsformer både beträffande den vetenskapliga

forskningen och informationsverksamheten. Då divergerande åsikter framkommit

i remissmaterialet beträffande placeringen av ett nordiskt sameinstitut

— jämte Tromsö hade även Umeå nämnts i sammanhanget —- borde

enligt utskottet institutets placering bli föremål för särskild prövning vid

utredandet av möjligheterna för inrättandet av ett sameinstitut.

På förslag av utskottet beslöt rådet antaga en rekommendation (nr 33)

till regeringarna i Finland, Norge och Sverige att dels vidtaga åtgärder för

inrättande av ett nordiskt sameinstitut, dels att utreda frågan om institutets

verksamhet och placering.

Fråga om inrättande av ytterligare institut behandlades i ett medlemsförslag

om nordiskt vulkanologiskt institut i Island. I förslaget hemställes,

att rådet ville rekommendera regeringarna att vidtaga åtgärder för upprättande

av ett nordiskt vulkanologiskt institut i Island. Utskottet framhöll

särskilt vad som i medlemsförslaget och i remissyttrandena anförts om

Islands såväl i nordiskt som i internationellt hänseende utomordentliga

förutsättningar som geovetenskapligt forskningsfält. En effektiv vulkanologisk

forskning med utnyttjande av den unika vulkanologiska aktiviteten i

Island och landets föga omvandlade berggrund är av intresse för flertalet

geologiska vetenskapsgrenar i de nordiska länderna, anförde utskottet. En

samlad insats av de nordiska ekonomiska resurserna och forskarkapaciteterna

på området för att i Island åstadkomma en effektiv vulkanologisk

forskning, koncentrerad till ett nordiskt institut, framstod för utskottet såsom

angeläget. På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation

(nr 30) till regeringarna i enlighet med förslagsställarnas önskemål.

Av meddelanden i anledning av rekommendation nr 11/1960 och rekommendation

nr 17/1964 angående forskning i arktisk medicin framgick att

den i rekommendationen avsedda samarbetskommissionen i januari 1967

framlagt ett förslag om bl. a. inrättandet av ett fast nordiskt sekretariat i

arktisk medicin, vilket skulle förläggas till Uleåborgs universitet. Vidare

framgick av meddelandena att Danmarks, Finlands, Norges och Sveriges

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

regeringar förklarat sig beredda att stå för sin andel av sekretariatets finansiering.

Utskottet ansåg inrättandet av ett permanent nordiskt sekretar»at

i Uleåborg för det ifrågavarande forskningsarbetet ha stor betydelse,

emedan ett centrum för verksamheten härigenom skapas. Utskottet förutsatte,

att utfästa medel snarast ställdes till förfogande, och frågan om samarbetets

organisation löstes så att forskningsverksamheten kunde inledas

utan ytterligare dröjsmål.

Av meddelandet i anledning av rekommendation nr 12/1963 angående

samarbete beträffande vetenskaplig dokumentation framgick att man i

samtliga länder söker klarlägga behovet av en utbyggnad av dokumentationsverksamheten

på det nationella planet. Av det svar som lämnats herr

Björkman i anledning av en av honom ställd fråga i saken till regeringarna

i samtliga nordiska länder framgick att avsikten är att genom att i de enskilda

länderna inrätta koordinerande organ för dokumentationsverksamheten

skapa ett underlag för utbyggandet av ett nordiskt dokumentationssamarbete

motsvarande de nordiska ländernas behov.

Vad rekommendation nr 29/1965 angående högre fiskeriutbildning angår

förutsatte utskottet att de överväganden som planeras på nordiskt plan

angående samarbetsmöjligheterna på detta område utan dröjsmål inleds

så snart klarhet nåtts i Norge om det nationella utbyggnadsbehovet av den

högre fiskeriundervisningen. Frågan är nämligen under behandling i Norge

på grundval av en utredning om en högre fiskeriutbildning.

Slutligen bör under ovanstående rubrik föras rekommendation nr 9/1966

angående freds- och konfliktforskning. Utskottet konstaterade här i anledning

av meddelandena att åtgärder i överensstämmelse med rekommendationen

vidtagits då en nordisk samarbetskommitté för internationell politik

innefattande freds- och konfliktforskning tillsatts med representanter

från samtliga nordiska länder. På förslag av utskottet beslöt rådet anse

spörsmålet för sin del slutbehandlat.

2. Skol- och undervisningsfrågor

Vid rådets session förelåg ett medlemsförslag om samarbete i fråga om

effektiviserad ekonomisk undervisning. 1 förslaget hemställdes att rådet

måtte rekommendera regeringarna 1. att gemensamt utreda förutsättningarna

för samarbete om en effektivisering av undervisningen angående det

ekonmiska livets struktur och funktion på samtliga skolstadier och 2. att

gemensamt utreda förutsättningarna för en ökning av undervisningen om

marknadsföring och den ekonomiska processens praktiska helhetsfunktioner

inom den egentliga merkantila utbildningen.

Med avseende på den i medlemsförslaget behandlade centrala frågan, huruvida

skolans undervisning motsvarade de aktuella behoven, fann utskottet

starkt delade meningar råda. De för undervisningen ansvariga myndigheterna

samt lärarorganisationerna var i stort sett till freds med den nuva
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

rande undervisningssituationen, medan näringsliv och detta närstående kretsar

var av motsatt uppfattning. Strävandena att effektivisera den ekonomiska

undervisningen hade hunnit längst i Sverige och Norge, medan man från

Danmarks sida ansåg att behovet redan var tillgodosett. I Finland medgav

vederbörande myndigheter att tillräcklig uppmärksamhet hittills ej ägnats

de ekonomiska frågorna i skolundervisningen. Även i utskottet rådde delade

meningar. Utskottets majoritet understödde varmt de allmänna tankegångar

om nödvändigheten av ökade insikter om ekonomiska frågor, som framförts

i medlemsförslaget, och förenade sig om den av förslagsställarna och

flertalet remissinstanser framförda uppfattningen att den ekonomiska undervisningen

utgjorde ett för nordiskt samarbete väl ägnat område. Härvid

framhölls av utskottet värdet av ekonomiska kunskaper såväl ur samhällsutvecklingens

synvinkel som ej minst med tanke på de nordiska ländernas

nära handelsförbindelser och den gemensamma nordiska arbetsmarknaden.

I fråga om den egentliga merkantila utbildningen, punkt 2. i förslaget, hade

utskottet på grundval av remissmaterialet funnit, att de i medlemsförslaget

framförda önskemålen syntes vara tillgodosedda inom den nuvarande undervisningen,

varför ytterligare åtgärder härvidlag icke ansågs påkallade.

Utskottet föreslog att rådet måtte rekommendera regeringarna att överväga

möjligheterna för ett samarbete om en effektivisering av undervisningen

angående det ekonomiska livets struktur och funktioner på olika skolstadier.

Mot detta utskottets förslag reserverade sig 6 av utskottets 13 medlemmar;

bl. a. fröken Ranmark och herr Thapper. De ansåg, att man borde

avvakta resultat av det arbete som pågår inom Nordiska kulturkommissionen

med anledning av en rådsrekommendation angående enhetlig nordisk

skolordning (rek. nr 26/1967). I reservationen hemställdes därför att rådet

ej skulle företaga sig något i anledning av medlemsförslaget. Meningsmotsättningarna

gällde delvis principfrågan om rådet, sedan det antagit nämnda

rekommendation, som behandlar skolstoffets innehåll, skulle komma tillbaka

till enskilda punkter inom den allmänna rekommendationens område

d. v. s. skolstoffet i ämnet ekonomi. Efter debatt beslöt rådet att icke företaga

sig något i anledning av förslaget. Trettio medlemmar röstade för utskottets

rekommendationsförslag och 33 medlemmar röstade emot. Samtliga

svenska medlemmar röstade mot rekommendationen med undantag för herrar

Björkman, Cassel, Holmberg, Ohlin och fru Segerstedt Wiberg.

Utskottet hade även att behandla ett tilläggsförslag om fortsatt nordiskt

samarbete rörande modernisering av matematikundervisningen. I tilläggsförslaget

hemställdes, att rådet måtte rekommendera regeringarna att genomföra

de av Nordiska kommittén för modernisering av matematikundervisning

föreslagna reformen av matematikundervisningen i de nordiska ländernas

skolor.

Utskottet förenade sig om den av förslagsställarna uttryckta uppfattningen

att det av Nordiska kommittén för modernisering av matematikundervis
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

ningen utförda utredningsarbetet, som främst avsett skolans högstadium,

borde följas upp av en liknande utredning avseende skolans lågstadium. I

anledning därav förutsatte utskottet, att erforderliga anslag av statsmedel

skulle beviljas för det fortsatta samarbetet för reformering av matematikundervisning

på skolans lägre stadier. Utskottet påpekade, att det ur nordisk

synpunkt är av stor betydelse att genom detta arbete på matematikundervisningens

område skapas förutsättningar för att åstadkomma en höggradig

enhetlighet i undervisningen, något som är överensstämmande med de principer

som varit vägledande för det nordiska samarbetet på skolans område,

varvid hänvisades till rådsrekommendationen nr 26/1967 angående enhetlig

nordisk skolordning.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 36) till regeringarna.

1. att genomföra de av Nordiska kommittén för modernisering

av matematikundervisningen föreslagna reformerna av matematikundervisningen

i de nordiska ländernas skolor och 2. att anvisa erforderliga anslag

för fortsatt samarbete för reformering av matematikundervisningen på skolans

lägre stadier.

Vid sessionen förelåg ett medlemsförslag om samarbete angående yrkeslär

ar utbildning, väckt av bl. a. fröken Ranmark och herr Thapper. I förslaget

hemställdes, att rådet måtte rekommendera regeringarna att med det

snaraste genomföra de i Nordiska kommitténs för yrkeslärarutbildning slutrapport

föreslagna åtgärderna i syfte att förverkliga ett nordiskt samarbete

om utbildning av yrkeslärare.

Utskottet konstaterade att det ökade utbytet av yrkesutbildad arbetskraft

mellan de nordiska länderna under senaste tiden aktualiserat frågan om en

gemensam nordisk arbetsmarknadspolitik. En sådan förutsatte enligt utskottet

dock att olikheterna i undervisningens uppläggning och inriktning

mellan de nordiska länderna eliminerades i möjligaste mån. Frågan om en

samordnad yrkesutbildning måste därför enligt utskottet anses vara av väsentlig

betydelse. Nordiska kommittén för yrkeslärarutbildning, vars utredning

legat till grund för medlemsförslaget, hade pekat på olika samarbetsuppgifter

på yrkesutbildningens område och ansett att ett samordnande

organ borde finnas för att koordinera alla samarbetsformer inom yrkesutbildningen.

Utskottet anslöt sig till kommitténs förslag och anförde, att det

föreslagna organet icke torde komma att belasta de nordiska länderna med

några större belopp, eftersom det konstruerades med ett blygsamt kansli.

På förslag av utskottet beslöt rådet antaga en rekommendation (nr 6) till

regeringarna att inrätta ett permanent samarbetsorgan för att samordna den

nordiska yrkeslärarutbildningen enligt de riktlinjer, som framlagts i Nordiska

kommitténs för yrkeslärarutbildning slutrapport.

Islands särställning hade observerats i ett av bl. a. fröken Ranmark väckt

medlemsförslag om specialiserad fackutbildning för ungdomar från Island

i de övriga nordiska länderna vid yrkesutbildningsanstalter på områden, där

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

Island inte självt kan anordna motsvarande utbildning. Utskottet konstaterade

att de hörda remissinstanserna förklarat sig över lag positivt inställda

till att inom ramen för sina möjligheter och befogenheter söka jämna vägen

för de islänningar, som önskar bedriva yrkesstudier i övriga nordiska länder.

För att möjliggöra för isländska ungdomar att i nämnvärt större utsträckning

än hittills söka sig till yrkesutbildningsanstalter i övriga nordiska

länder, fann utskottet det erforderligt med ytterligare åtgärder av ekonomisk

art.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 5) till regeringarna

i Danmark, Finland, Norge och Sverige att ställa till förfogande

särskilda studiemedel samt vidtaga övriga erforderliga åtgärder för att möjliggöra

för isländska ungdomar att erhålla specialiserad utbildning vid dessa

länders yrkesutbildningsanstalter.

Av meddelande om rekommendation nr 9/1962 angående gemensam arbetsmarknad

för lärare framgick, att Nordiska kulturkommissionen ansett

ytterligare utredning inom kommissionen överflödig och att kommissionen

beslutat till regeringarna avge en resolution om att varje land inför bestämmelser

om att vid besättande av tjänst i offentlig skola lärarutbildning från

annat nordiskt land inom ifrågavarande undervisningsområde skall räknas

som kvalificerande. Utskottet, som nödgades konstatera att efter sex års beredning

rekommendationen ännu icke lett till konkreta åtgärder, fann det

angeläget, att för lärare i likhet med vad som skett för läkare och tandläkare

med det snaraste åstadkommes en gemensam nordisk arbetsmarknad.

Betydelsen härav hade understrukits av fröken Ranmark i en fråga till

samtliga regeringar.

Utskottet hade även att behandla meddelande om rekommendation nr

27/1967 angående undervisning för finskspråkiga i Sverige. Härav framgick

att det i rekommendationen avsedda samarbetsorganet tillsatts med uppgift

att underlätta den i Sverige bosatta finskspråkiga befolkningens utbildningsproblem.

Organet finsk-svenska utbildningsrådet var för närvarande sysselsatt

med att utreda den finskspråkiga befolkningens i Sverige geografiska

och åldersmässiga fördelning samt olika åtgärder på utbildningsområdet av

betydelse för denna befolkning. Utskottet fann med tillfredsställelse att rekomendationens

syfte genom snabba åtgärder från regeringarnas sida uppnåtts.

På förslag av utskottet beslöt rådet anse spörsmålet för sin del slutbehandlat.

Beträffande rekommendation nr 20/1964 angående anslag till studieutbytesresor

mellan nordiska skolor fann utskottet att anslagen för studieutbytesresor

i viss mån ökat sedan föregående år och att ekonomiska möjligheter

för en viss ökning av det i rekommendationen avsedda elevutbytet mellan

skolorna i de nordiska länderna därigenom uppnåtts. De för ändamålet anvisade

statsmedlen i de olika länderna utgår dock med olika stora belopp.

Enligt utskottet vore det angeläget att alla nordiska länder kom på samma

s. 25 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968 25

nivå i detta avseende, och det förutsatte därför att ifrågavarande medel årligen

successivt höjes.

Av regeringens meddelande och det svar som lämnats med anledning av

en fråga av herr Lars Larsson till Finlands regering beträffande rekommendation

nr 1/1966 angående nordisk tentamensgiltighet framgick, att Nordiska

kulturkommissionen erhållit i uppdrag att vidtaga förberedande åtgärder för

att realisera de i rekommendationen framlagda förslagen samt att studerande

från Finland enligt en lagändring som trätt i kraft i januari 1968, efter

närmare fastställda regler kan få disponera i hemlandet beviljat högskolestipendium

även för studier i annat nordiskt land. Utskottet önskade avvakta

resultatet av det fortsatta utredningsarbetet i anledning av rekommendationen.

Av meddelandet om rekommendationen nr 9/1961 angående nordisk folkakademi

framgick att den första kursen vid den Nordiska folkakademin

skulle starta i februari 1968, då även arbetet på akademins nya byggnader

torde vara avslutat. Utskottet konstaterade att syftet med rekommendationen

förverkligats, sedan akademin påbörjat sin verksamhet. På förslag av

utskottet beslöt rådet anse spörsmålet för sin del slutbehandlat.

3. Radio-, televisions- och filmfrågor

I likhet med tidigare år har utskottet haft att behandla vissa TV-frågor.

Sålunda förelåg vid sessionen ett medlemsförslag om införande av färgtelevision,

väckt av bl. a. herr Björkman. I medlemsförslaget hemställdes,

att rådet måtte rekommendera regeringarna att samverka om införande av

färg-TV i första hand genom att införa samma system för färg-TV. Redan

i sitt betänkande till rekommendation nr 12/1967 angående utvidgat TVsamarbete

hade kulturutskottet framhållit färgtelevisionens införande och

utbyggande som ett synnerligen viktigt led i det framtida televisionssamarbetet.

Med hänsyn härtill fann utskottet icke skäl föreligga för att ånyo förorda

en rekommendation om färgtelevisionen. Utskottet framhöll dock i

detta sitt betänkande starkt vikten av ett intimt samarbete beträffande färgtelevisionen.

Ett nära samgående på detta område ansågs ha stora fördelar

icke minst i ekonomiskt hänseende. Utskottet påpekade även att tidpunkten

för införande av färgtelevisionen bör ges offentlighet i god tid före ett förverkligande

för att ge industrin på området tillfälle till uppbyggnad av en

beredskap som kan möta konsumenternas efterfrågan på apparater. I medlemsförslaget

hade understrukits vikten av att alla nordiska länder inför

samma system för färgtelevision. Sedan det meddelats, att även Finland

anslutit sig till det av övriga nordiska länder accepterade PAL-systemet,

fanns enligt utskottet icke anledning att göra någon rekommendation till

regeringarna på denna punkt. På förslag av utskottet beslöt rådet att icke

företaga sig något i anledning av förslaget.

1 samband med detta medlemsförslag behandlade utskottet meddelanden

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

om rekommendation nr 12/1967 angående utvidgat TV-samarbete. Av meddelandena

framgick att de nordiska radioföretagen utvecklat ett nära samarbete

beträffande administrativa, tekniska och programmässiga spörsmål.

Beträffande rekommendationens punkt om åtgärder för att åstadkomma en

ökad sebarhet för televisionsprogram mellan de nordiska länderna hänvisades

i meddelandet till de med denna fråga förbundna upphovsrättsliga problemen

samt behovet av undersökningar på det internationella planet. 1

denna del förutsatte utskottet att man vid utvecklandet av det fortsatta samarbetet

skulle ägna dessa frågor särskild uppmärksamhet. Regeringsrepresentanterna

lämnade kulturutskottet vid sessionen en redogörelse för den

plan om upprättande av ett nordiskt kontaktorgan för radio och TV-frågor

som vederbörande ministrar vid ett möte tidigare i februari 1968 beslutat

inrätta.

Utskottet hade även till behandling ett tilläggsförslag om ett gemensamt

TV-program och nordisk TV-programproduktion väckt av herr Ohlin och

fru Segerstedt Wiberg med hemställan till regeringarna 1. att föranstalta

om en utredning rörande möjligheterna att vid sidan av de olika ländernas

nationella TV-program anordna ett gemensamt nordiskt TV-program samt

2. att bilda ett nordiskt företag konkurrerande med de nationella radioföretagen

för produktion av TV-program ägnat för utsändning i två eller flera

nordiska länder. Utskottet hade anmält att frågan var föremål för fortsatt

beredning i utskottet.

Frågan om gemensam utbildning för teater, film, radio och television hade

tagits upp i rekommendation nr 21/1963. I anledning av en fråga som ställts

till samtliga regeringar svarade statsrådet Palme, att Nordiska kulturkommissionen

förelagts uppgiften att undersöka nuläget på den ifrågavarande

utbildningens område i de nordiska länderna.

4. Nordiska kulturfonden

Vid sessionen förelåg ett tilläggsförslag om Nordiska kulturfonden, vari

hemställdes att Nordiska rådet ville rekommendera regeringarna i de nordiska

länderna att i anledning av den danska devalveringen förhöja Nordiska

kulturfondens belopp till 3 250 000 danska kronor. Utskottet delade

förslagsställarnas uppfattning om att, då fondkapitalets faktiska värde som

en följd av devalveringen av den danska kronan reducerats, det var angeläget

att fondkapitalet snarast bringades upp till samma realvärde som det

hade före devalveringen. På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation

(nr 28) till regeringarna att i anledning av den danska devalveringen

förhöja Nordiska kulturfondens belopp till 3 250 000 d. kr.

5. Kulturupplgsning i utlandet

Till sessionen hade väckts ett tilläggsförslag om nordiskt deltagande vid

världsutställningen i Osaka 1970 av bl. a. herr Cassel. I förslaget hem
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

ställdes, att Nordiska rådet måtte rekommendera regeringarna i de nordiska

länderna att säkerställa ett samnordiskt deltagande i världsutställningen i

Osaka 1970.

Från dansk, norsk och svensk sida hade man vid möte i januari 1968 enats

om att gå samman om ett gemensamt uppträdande vid världsutställningen i

Osaka år 1970. Utskottet hade inhämtat att frågan om Islands deltagande i

världsutställningen torde komma att utveckla sig i positiv riktning, medan

däremot frågan om Finlands deltagande tills vidare stod helt öppen. Ur

nordisk synpunkt var det enligt utskottet högst angeläget att de nordiska

länderna vid världsutställningen går samman om ett gemensamt uppträdande.

Utskottet erinrade härvid om de positiva erfarenheterna av den gemensamma

nordiska paviljongen i Montreal 1967, varvid särskilt framhölls betydelsen

av att de nordiska länderna på detta sätt manifesterade sin samhörighet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 37) till regeringarna

att säkerställa ett samnordiskt deltagande i världsutställningen i

Osaka år 1970.

Av meddelande om rekommendation nr 5/1964 angående samarbete mellan

institutioner för kulturell upplysning i utlandet framgick, att vederbörande

myndigheter hade uppmärksamheten inriktad på att på grundval av

rådande förutsättningar utveckla informationen om Norden i utomnordiska

länder. Utskottet uttryckte förhoppningen att det ifrågavarande nordiska

informationssamarbetet i framtiden måtte ytterligare förstärkas. På förslag

av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen såsom för sin del slutbehandlad.

6. Nordisk artikeltjänst

Bland andra herr Gillström hade väckt ett medlemsförslag till rådets fjortonde

session, vari hemställdes att medel skulle anvisas för att försöksvis

inrätta ett nordiskt centrum för artikeltjänst till nordisk press, förslagsvis

förlagt till journalisthögskolan i Årlius.

Utskottet hade tagit del av en undersökning företagen vid Danmarks journalisthögskola

i Århus om det nordiska stoffet i ett antal tidningar i Danmark,

Norge och Sverige (se NU 1967:6). Enligt undersökningens konklusioner

kunde omfattningen av nordiskt artikelstoff i de undersökta tidningarna

frånsett vissa undantag, där särskilda omständigheter övat inflytande,

betecknas som blygsam och urvalet av sådant stoff som tillfälligt. Vad frågan

om möjligheterna att öka det nordiska stoffet i tidningspressen angår,

fann utskottet, att inrättandet av en sådan nordisk artikelcentral som avsågs

i medlemsförslaget knappast komme att medföra någon avsevärd förbättring

av situationen och ej heller annars vore någon särskilt lyckad lösning. En

viss utveckling i gynnsam riktning kunde på senaste tid observeras i form

av åtgärder, t. ex. regelbundet återkommande nordiska spalter i ett antal

tidningar i Norden. Här har ambassadernas insatser varit värdefulla. Bety
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

delsen av att systemet med pressattachéer med det snaraste utbyggs, borde

uppmärksammas. Utskottet påpekade att de officiella nordiska samarbetsorganen,

varvid särskilt Nordiska rådet nämndes, hittills icke varit tillräckligt

aktivt verksamma i syfte att förse tidningspressen med nordiskt material.

Utskottet fäste slutligen uppmärksamheten på det samarbete som de nordiska

ländernas nyhetsbyråer sedan länge upprätthållit och som under de

senaste åren avsevärt effektiviserats.

Rådet biföll utskottets förslag om att rådet måtte anmoda rådets presidium

att uppmärksamma nyhetsbyråerna i de nordiska länderna på angelägenheten

av att utnyttja alla förefintliga möjligheter till att vid sidan av

den ordinarie nyhetsförmedlingen i ökad omfattning förmedla även icke

nyhetsbetonat nordiskt artikel- och bakgrundsmaterial till tidningspressen i

de nordiska länderna.

7. Nordiska rådets musikpris

Till sessionen hade väckts ett medlemsförslag av bl. a. herr Kellgren om

tätare utdelning av rådets musikpris. I förslaget hemställdes, att rådet måtte

rekommendera regeringarna i de nordiska länderna att verka för att Nordiska

rådets musikpris fr. o. m. 1968 kan utdelas vartannat år.

1 enlighet med de för musikpriset fastställda stadgandena skulle priset

utdelas vart tredje år eller med kortare tidsintervaller, såframt vid en revision

efter utgången av den första treårsperioden enighet härom uppnås

mellan de nordiska ländernas regeringar. Utskottet anslöt sig till remissorganens

uttalanden, vilka samtliga tillstyrkte en utdelning av musikpriset vartannat

år. Musikprisets belopp om 50 000 d. kr. hade som en följd av devalveringen

av den danska kronan reducerats och borde snarast bringas upp till

samma realvärde som det hade före devalveringen.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 34) till regeringarna

att verka för att Nordiska rådets musikpris från och med år 1968

kan utdelas vartannat år.

8. Övriga saker

Utskottet uttryckte i samband med behandlingen av berättelsen om Nordens

hus i Reykjavik tillfredsställelse över att verksamheten vid Nordens

hus i Reykjavik inom en snar framtid kan inledas. Utskottet ansåg denna

verksamhet kunna tillmätas den största betydelsen med avseende å stärkande

av de kulturella förbindelserna mellan Island och övriga nordiska

länder.

Av meddelandena om rekommendation nr 3/1964 angående biblioteksersättning

till författare framgick att olikheterna i de nordiska ländernas lagbestämmelser

om biblioteksavgift lägger hinder i vägen för ett enhetligt

system på området. Därför hade man i stället gått in för ett system, enligt

vilket varje land på ömsesidighetsbas årligen utdelar fyra stipendier å 5 000

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

sv. kr. till nordiska författare för uppehåll i vederbörande land. Utskottet

fann regeringarnas lösning av frågan vara ett försök att i görligaste mån

förverkliga ändamålet med rekommendationen. På förslag av utskottet beslöt

rådet anse spörsmålet för sin del slutbehandlat.

C. Saker förberedda av socialpolitiska utskottet

1. Arbetsmarknadsfrågor

Ett flertal arbetsmarknadsfrågor bar i likhet med tidigare år behandlats

av utskottet.

Ett medlemsförslag om utbyte av förvaltningstjänstemän hade väckts av

bl. a. herr Jan-Ivan Nilsson. I förslaget hemställdes, att rådet ville rekommendera

regeringarna i de nordiska länderna att vidtaga åtgärder i syfte att

bereda möjlighet för tjänstemän inom den lokala förvaltningen att tjänstgöra

i annat nordiskt land än sitt eget. En av rådet år 1954 antagen rekommendation

nr 21/1954 om utbyte av förvaltningstjänstemän hade avsett

endast tjänstemän inom den centrala förvaltningen. Utskottet fann i

likhet med förslagsställarna att utbyte av förvaltningstjänstemän borde utvidgas

att avse tj änstemän även inom den lokala och regionala förvaltningen

sysselsatta med praktiska uppgifter av nordisk art inom sådana grenar av

förvaltningen, där utbytet kan vara till gagn för vederbörande i hans tjänsteutövning.

Utskottet underströk att syftet med medlemsförslaget icke är ett

utbyte i den meningen att två tjänstemän, en i varje nordiskt land, byter anställning

med varandra under viss tid. Medlemsförslaget avsåg i första hand

tjänstgöring i annat nordiskt land. På förslag av utskottet antog rådet en

rekommendation (nr 8) till regeringarna att vidtaga åtgärder i syfte att

bereda möjlighet för tjänstemän även inom regional och lokal förvaltning

att tjänstgöra i annat nordiskt land än det egna.

Bland annat fru Ekendahl hade väckt ett tilläggsförslag om nordisk yrkesklassificering.

I förslaget hemställdes, att rådet måtte rekommendera

regeringarna att undersöka möjligheterna för en översyn av den nordiska

yrkesklassificeringen, så att könsbestämda klassificeringar avlägsnas. Utskottet

konstaterade liksom förslagsställarna och flertalet remissinstanser

att det var av vikt att feminina/maskulina yrkesbenämningar i så stor utsträckning

som möjligt ersätts av icke könsbundna benämningar. I de två

hittills tryckta utgåvorna av nordisk yrkesklassificering hade ett icke obetydligt

antal yrkesbenämningar ändrats i här avsedd riktning, något som

utskottet såg med tillfredsställelse. På grund av vanebildning och sedvänjor

uppfattas nu vissa yrken som rent kvinnliga, andra som rent manliga och

fixeras på detta sätt vid visst kön. Enligt utskottets mening borde man

genom tillskapande av så långt möjligt neutrala yrkesbenämningar kunna

häva denna könsbundenhet. Utskottet fann det lämpligt att en översyn av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

den nordiska yrkesklassificeringen kom till stånd med syfte att eliminera

könsbestämda klassificeringar. På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation

(nr 7) till regeringarna att undersöka möjligheterna för en översyn

av den nordiska yrkesklassificeringen så att könsbestämda klassificeringar

avlägsnas.

Rekommendation nr 14/1966 avser samarbete på lokaliseringspolitikens

område. Av meddelandet i saken framgick att ett permanent samarbete

kommit till stånd mellan Värmlands län och angränsande norska fylken

beträffande vissa planläggnings- och lokaliseringsfrågor. Vidare hade ett

ad-hoc utskott tillsatts för att utarbeta en översikt över konkreta ekonomiska

samarbetsmöjligheter på Nordkalotten samt en särskild arbetsgrupp tillsatts

beträffande vissa forskningsfrågor på området. Utskottet konstaterade

att arbetet med denna enligt utskottets mening viktiga sak kommit i gång på

ett tillfredsställande sätt. Utskottet fann det av intresse att fortsättningsvis

följa arbetet.

På grundval av berättelse från nordiska arbetsmarknadsutskottet har utskottet

diskuterat vissa frågor med anknytning till arbetsmarknadsutskottets

verksamhet. I samband härmed har utskottet behandlat rekommendation

nr 13/1964 angående harmonisering av arbetslöshetsförsäkringslagstiftningen.

I anslutning till meddelande om rekommendationen ställdes till

samtliga regeringar vid sessionen frågan huruvida förutsättningar förelåg

för en aktiv insats för att harmonisera de nordiska ländernas arbetslöshetsförsäkringslagstiftning.

Av meddelandet och svaret framgick att en i anledning

av rekommendationen tillsatt arbetsgrupp hade funnit skäl föreligga

för harmonisering av arbetslöshetsförsäkring i viss utsträckning och därför

föreslagit att en utvidgad kommitté borde tillsättas för en mera detaljerad

undersökning av harmoniseringsmöjligheterna. Detta förslag hade dock

avslagits av arbetsmarknadsutskottet, som beslutat att arbetsgruppen skulle

bestå för att hålla kontakt med det pågående utredningsarbetet i samtliga

nordiska länder på ifrågavarande område och för att följa upp förefintliga

möjligheter till harmonisering av arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsmarknadsutskottet

hade klart understrukit att strävandena efter att nå fram till

största möjliga likhet på ifrågavarande område borde beaktas i det nationella

utredningsarbetet. Denna ståndpunkt skulle enligt regeringarnas mening

peka på en aktiv inställning till harmoniseringsarbetet. 1 regeringarnas

svar påpekades att ett visst samarbete redan existerar inom arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottet konstaterade att föreliggande möjligheter för en

harmonisering av de nordiska ländernas arbetslöshetsförsäkring borde uppmärksammas

och följas upp av den särskilt tillsatta arbetsgruppen. Utskottet

fann därför, att det för närvarande icke fanns anledning företa ytterligare

åtgärder från rådets sida i anledning av rekommendationen. På förslag

av utskottet ansåg rådet rekommendationen för sin del slutbehandlad.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

Av regeringarnas meddelanden om rekommendation nr 11/1958 angående

enhetliga regler om legitimation för psykologer in. m., vilken rekommendation

även avser gemensam arbetsmarknad för psykologer, framgick att den

i rekommendationen begärda utredningen rörande samordning av vissa regler

i fråga om psykologer m. m. utförts. Då ett tilläggsförslag A 149 T/s hade

väckts med hemställan till rådet att rekommendera regeringarna att träffa

överenskommelse om gemensam arbetsmarknad för psykologer på grundval

av ett framlagt förslag till sådan överenskommelse, fann utskottet i detta

läge rekommendationen av 1958 såsom slutbehandlad för rådets del. På förslag

av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen såsom för sin del slutbehandlad.

2. Hälso- och sjukvårdsfrågor

Stor uppmärksamhet har utskottet under ett par år ägnat frågan om sjukvårdssamarbete

i Tornedalen. I ett till fjortonde sessionen väckt medlemsförslag

hade bl. a. herr Lassinantti hemställt, att rådet måtte rekommendera

regeringarna i Finland och Sverige att utreda förutsättningarna för ett ökat

samarbete inom den slutna sjukvården i Tornedalen. I anslutning till de

konklusioner, som i ämnet tillkallade sakkunniga kommit fram till, hade

till rådets femtonde session ett ändringsförslag väckts med hemställan att

rådet ville rekommendera regeringarna i Finland och Sverige att utreda

förutsättningarna för ett ökat samarbete inom den slutna sjukvården i Tornedalen

i syfte att bereda befolkningen inom området möjlighet att erhålla

sjukhusvård såväl på den finska som på den svenska sidan av gränsen.

Utskottet fann det angeläget, att en samverkan beträffande den slutna sjukvården

över riksgränsen kom till stånd inom Tornedalsområdet, även om

utskottet delade de synpunkter som vissa remissinstanser framfört angående

föreliggande svårigheter med hänsyn till olikheter beträffande huvudmannaskap,

finansiering och administration av sjukvård i de två länderna.

Vissa remissorgan hade anfört, att en samordning av den slutna sjukvården

i regionen skulle strida mot de planer som sjukvårdshuvudmännen på båda

sidor om gränsen uppgjort var och en på sin del av regionen. Utskottet fann

emellertid ett uppslag av den svenska medicinalstyrelsen om att den planerade

utbyggnaden för den slutna sjukvården inom Norrbottens landstingsområde

i vissa avseenden ytterligare borde diskuteras värt beaktande.

Invånarna i gränsområden blir på grund av gränsens repellerande karaktär

missgynnade i många avseenden i förhållande till sina landsmän, varför

utskottet fann det vara av vikt att genom till buds stående medel vidtaga

åtgärder för att förbättra gränsbefolkningens levnadsvillkor. Enligt utskottet

borde gränsbefolkningen ges möjlighet att erhålla sjukhusvård på den sida

av gränsen där den själv helst önskade. En undersökning av förutsättningar
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

na för ett ökat samarbete inom den slutna sjukvården i Tornedalen borde enligt

utskottets mening så snart som möjligt komma till stånd. Utskottet ansåg

att en tänkbar lösning kunde vara att genom överenskommelse mellan

de för sjukvården ansvariga — för Finland respektive kommunförbund

under medverkan av regeringen och för Sverige Norrbottens läns landsting

— möjlighet skapades för patienterna inom Tornedalsområdet att valfritt

erhålla sjukhusvård såväl på den finska som på den svenska sidan av gränsen.

En undersökning av hur en sådan ordning skulle kunna genomföras

torde enligt utskottets förmenande fordra medverkan av de båda berörda

ländernas regeringar.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 16) till regeringarna

i Finland och Sverige att i samråd med de för sjukvården ansvariga

undersöka förutsättningarna för en överenskommelse avseende den

slutna sjukvården i Tornedalen, innebärande att befolkningen inom området

får valfri möjlighet till sjukhusvård på båda sidor av gränsen.

Ytterligare en sak, som kan betecknas som en hälso- och sjukvårdsfråga,

hade rests i form av ett medlemsförslag om skapande av en nordisk semesterstad

i u-land. Förslaget hade väckts av bl. a. herr Gunnar Edström med

hemställan att rådet måtte rekommendera regeringarna att undersöka möjligheterna

att skapa en nordisk semesterstad i något u-land med lämpligt

klimat. Utskottet hade tillkallat sakkunniga för bedömning av förslaget med

hänsyn till dels dess värde för det nordiska näringslivet ur semesterspridningssynpunkt,

dels dess betydelse ur medicinsk synpunkt för skapande av

möjlighet till rekreation för sjuka och konvalescenter, dels dess värde för

mottagarlandets befolkning och näringsliv, dels ock dess betydelse ur

turistsynpunkt. Utskottet ifrågasatte i nuvarande läge förslagets värde ur

medicinsk synpunkt. Även till förslagets värde ur turistsynpunkt ställde

sig utskottet tveksamt på grund av att det redan nu finns rika möjligheter

för invånarna i de nordiska länderna att utan alltför stora kostnader erhålla

rekreation utomlands genom sällskapsresor, hälsoresor och på liknande

sätt. Vad projektets betydelse som utvecklingshjälp för mottagarlandets

befolkning och näringsliv angår syntes det utskottet tveksamt huruvida

förutsättning för beviljande av utvecklingshjälp förelåg i detta fall. Utskottet

ansåg sig därför ej kunna förorda förslaget som ett led i utvecklingshjälpen.

Slutligen fann utskottet att förslagets genomförande knappast kunde bidraga

till att öka semesterspridningen annat än inom vissa industrier. Av

utredningsmaterialet framgick att någon väsentligt ökad semesterspridning

för närvarande icke torde kunna åstadkommas.

Utskottet fann således tillräckliga skäl för närvarande icke föreligga för

realiserande av förslaget men framhöll att frågan om en nordisk semesteranläggning

kunde komma i nytt läge längre fram. Ytterligare erfarenheter

kunde exempelvis vinnas av nu befintliga och planerade arrangemang för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968 33

hälsoservice. På förslag av utskottet beslöt rådet att icke företaga sig något

i anledning av medlemsförslaget.

På grundval av berättelse om Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg

hade utskottet diskuterat skolans fortsatta verksamhet och särskilt skolans

ekonomi. Utskottet hade med hänvisning till utbyggd kursverksamhet och

beslutad nybyggnation velat fästa uppmärksamheten på att nödvändiga medel

ställs till förfogande för skolans fortsatta verksamhet.

3. Föroreningsfrågorna

En av de mera omfattande arbetsuppgifterna inom utskottets arbetsområde

är för närvarande frågan om samarbete rörande föroreningsfrågorna.

Bl. a. herr Cassel hade väckt ett medlemsförslag med hemställan till regeringarna

att gemensamt undersöka förutsättningarna för att få till stånd

en enhetlig bedömning av vilka samhällsåtgärder som bör vidtagas till skydd

för människornas hälsa och den naturmiljö som omger dem gentemot de

föroreningar och störningar vartill den moderna tekniken ger upphov. I

medlemsförslaget framhölls, att samarbetsbehovet är uppenbart på vissa

punkter, ett förhållande som hade manifesterats vid en av rådet anordnad

konferens om miljövårdsfrågor under våren 1967. Härvid nämndes särskilt

intressen som knyter sig till gemensamma vatten, t. ex. Torneälv och Öresund,

ävensom de skador som vållas av oljeutsläpp på öppna haven, liksom

ett framtida samarbete rörande Östersjöns vattenfrågor. Enligt förslagsställarna

förelåg i första hand behov av att få till stånd en samlad översikt

över alla de regler som på olika sätt lägger ekonomiska bördor på produktionslivets

olika grenar, i syfte att motverka de för miljön skadliga verkningar,

som bruket av vissa medel eller metoder i produktionen för med sig.

Förslagsställarna framhöll att, inte minst med hänsyn till önskvärdheten

av att konkurrensvillkoren skulle vara så lika som möjligt, det var angeläget

att bestämmelserna göres likartade.

Utskottet hade icke möjlighet att avsluta sakbehandlingen av ifrågavarande

spörsmål före rådets sextonde session men tog initiativ till en allmän

debatt i saken vid rådets Oslosession. Under denna debatt underströk

talare från olika länder angelägenheten av att frågan, med hänsyn till dess

stora aktualitet, tagits upp på nordiskt plan. Enligt statsrådet Holmqvist,

som höll ett utförligt inlägg i debatten, var föroreningsfrågorna ett av de

viktigaste ämnen som tagits upp på rådets saklista. På grundval av de olika

synpunkter som framförts i debatten i det samlade rådet och med ledning

av de remissyttranden, som ingivits i ärendet, kommer utskottet senare

att ta slutlig ställning till frågan.

4. Näringsforskning

Frågan om nordiskt samarbete på näringsforskningens område har under

många år varit aktuell i rådet i anledning av olika rekommendationer. Ar3

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 78

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj ris skrivelse nr 78 år 1968

betet med rekommendationerna hade tidigare fördröjts på grund av nationella

utredningar i Sverige, vilka dock numera avslutat sitt utredningsarbete.

Av meddelandet i anledning av rekommendation nr 18/1965 angående

samarbete på näringsforskningens område, vilket lämnades av Sveriges regering

å samtliga regeringars vägnar, framgick att ett nordiskt samarbete

inom näringsforskningens område — utöver det samarbete som äger rum

inom Nordiska hushållshögskolans ram — i varje fall tills vidare borde utvecklas

i direkt samverkan mellan berörda organ och institutioner. Utskottet

hade för avsikt att vid senare tidpunkt närmare diskutera frågan med sakkunniga

för att göra sig underrättat huruvida arbetet med rekommendationen

från regeringarnas sida i och med detta ansågs avslutat.

5. Ungdomens narkotikamissbruk m. in.

Med anledning av rekommendation nr 5/1967 angående forskning om

ungdomens alkohol- och narkotikamissbruk in. m. hade de nordiska ländernas

regeringar överlämnat ifrågavarande rekommendation till ledamöterna

i Nordiska nämnden för alkoholforskning och Nordiska samarbetsrådet för

kriminologi med uppdrag att gemensamt till regeringarna skyndsamt avge

rapport med bedömning av möjligheterna för sådan forskning som avses

med rekommendationen och, om vidgad nordisk forskning finnes möjlig,

förslag om hur den borde bedrivas.

Med hänsyn till spörsmålets stora aktualitet framhöll utskottet betydelsen

av att arbetet med denna sak bedrivs på sådant sätt att praktiska resultat

därav snabbt kunde erhållas.

6. Utbildning av arkitekter m.m.

1 anslutning till meddelande om rekommendation nr 5/1965 angående utbildning

av arkitekter m. in. ställdes vid sessionen fråga till Sveriges regering

angående vilka åtgärder regeringen avsåg att vidtaga för att möjliggöra

att det kan upptagas nordiska förhandlingar om utbildning av arkitekter

m. in. i överensstämmelse med punkterna 1 och 2 i den tre år gamla rekommendationen.

Punkt 1 avsåg vidareutbildning av arkitekter på nordisk bas

och punkt 2 frågan om tillskapande av enhetlig benämning för arkitekter i

Norden. Av meddelandena och av regeringens svar på frågan framgick, att

från dansk sida föreslagits att två olika utskott borde tillsättas för att undersöka

de under punkt 1 och 2 nämnda frågorna och att samtliga nordiska

regeringar med undantag för Sverige anslutit sig till förslaget. Sveriges regering

ansåg, att man i första hand borde vinna erfarenheter av den undervisning

för arkitekter vilken avses att ges i det föreslagna nordiska institutet

för samhällsplanering i Stockholm. Vidare framhölls att i Sverige en restriktiv

hållning intagits i fråga om att skydda eller sanktionera vissa titlar eller

yrkesbenämningar. Utskottet uttalade, att möjlighet torde föreligga för Danmark,

Finland, Island och Norge att inom de föreslagna utskotten upptaga

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968 35

problemen till prövning. Utskottet framhöll åt! den utbildning som avses att

ges inom det nordiska institutet för samhällsplanering endast torde utgöra

en del av den vidareutbildning som avses med rekommendationen.

Beträffande rekommendationens punkt 3 angående tävlingar som medel

att lösa statliga och kommunala byggnads- och stadsplaneuppgiftér konstaterade

utskottet, att rekommendationens syfte i detta avseende uppnåtts

genom att i samtliga nordiska länder numera större byggnads- och stadsplanetävlingar

torde i allt större utsträckning vara tillgängliga för samtliga

nordiska arkitekter. På förslag av utskottet beslöt rådet därför anse spörsmålet

i denna del slutbehandlat.

7. Sjömansskatt

Av meddelandena i anledning av rekommendation nr 7/1965 angående

viss revision av sjömansskattelagstiftningen framgick att frågan är föremål

för nationella undersökningar i Finland. Den pågående utredningen beräknas

avslutas under våren 1968, varefter kontakt kommer att tagas med

övriga regeringar angående den vidare handläggningen av spörsmålet. Frågan

avser i första hand det åländska sjöfolket och är en fråga av intresse

för Sverige och Finland.

D. Saker förberedda av trafikutskottet

1. Enhetliga posttaxor och postbestämmelser

Trafikutskottet har under längre tid behandlat ett medlemsförslag, väckt

av herr Lundström, vari denne hemställt, alt rådet skall rikta eu rekommendation

till regeringarna att i görligaste mån förenhetliga de nordiska

posttaxorna samt reglerna om de olika slagen av postala försändelser, ävensom

andra hithörande postala bestämmelser, t. ex. om postverkens ansvarighet.

Utskottet, som hört sakkunniga, tog i sitt betänkande upp en rad frågor

avseende den postala trafiken. Beträffande posttaxorna i allmänhet framhöll

utskottet, att det knappast är realistiskt att eftersträva ett fastställande

av lika posttaxor i alla nordiska länder. En ömsesidig anpassning av taxorna

så långt det är möjligt är dock önskvärd, bl. a. för att undgå skevheter i belastningen

av den nordiska posttrafiken. Vad gäller särskilt transitavgifterna

för tidningar och tidskrifter ansåg utskottet, att man bör överväga en

ordning enligt vilken prenumeration på tidning eller tidskrift, som utges i

ett nordiskt land, skall kunna tecknas till samma pris i alla nordiska länder

för så vitt angår betalningen till postväsendet. Utskottet förordade vidare att

reglerna för olika försändelser skulle bli så likartade som möjligt. I övrigt

pekade utskottet bl. a. på bestämmelserna om postverkens ansvar, vilka utskottet

menade borde harmoniseras. Också de bestämmelser, som icke vänder

sig mot allmänheten, t. ex. postens tjänstereglementen och administra
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 ur 1068

tiva föreskrifter, borde tas upp till revision, varvid man skulle överväga

större enhetlighet.

På förslag av utskottet beslöt rådet antaga en rekommendation (nr 12)

till regeringarna om a) att eftersträva användning av inrikesporto i den nordiska

utväxlingen av brev mellan 500—1 000 gram, b) att övergå till användning

av inrikesporto inom Norden för postbefordring av tidningar och tidskrifter,

som utges i ett av de nordiska länderna (postprenumeration och

utgivarkorsband), c) att i det nordiska postsamarbetet eftersträva fullständig

enhetlighet både vad angår storlek, vikt och innehåll m. m. för varje

försändelseslag, d) att fastställa enhetliga regler om postverkens ansvar för

försändelser, e) att undersöka möjligheterna att uppnå administrativa lättnader

i det nordiska postsamarbetet genom större enhetlighet i interna bestämmelser

om postverkens verksamhet och f) att påskynda genomförandet

av eu gemensam ordning för nordisk postgiroutbetalning.

2. Trondheim—Östersund-trafiken

Förbindelserna mellan Norge—Sverige i Trondheim—Östersund-regionen

beröres i två skilda medlemsförslag, det ena gällande transittrafiken, det

andra flygtrafiken.

1 ett medlemsförslag, väckt av bl. a. herr Eric Carlsson, hade föreslagits,

att rådet skulle rekommendera regeringarna i Norge och Sverige att inleda

diskussioner om de reella möjligheterna att utvidga transittrafiken över

Trondheim-leden. Förslagsställarna erinrade om att de förhoppningar, som

— främst från norsk sida — i samband med undertecknandet av regeringsavtalet

1956 ställts till en snabb utveckling av transittrafiken över Trondheim,

av olika skäl ej infriats. Transittrafiken i Trondheimsfjorden har på

senare år utgjort via Hummelvikshamnen 50 000—66 000 ton per år och via

Trondheim mellan 3 000 och 11 000 ton per år. Under stränga isvintrar i Sverige

har man emellertid noterat betydligt högre tal och denna »chocktransit»

har Trondheims hamn haft svårigheter att klara av, då den inte har något

stort kapacitetsöverskott som kan utnyttjas vid en kortvarig topp i transittrafiken.

Beträffande den normala transittrafiken, dvs. under tider då isförhållandena

i Östersjön är normala och icke medför ett tillfälligt stegrat behov av

transitering över Trondheim, fastslog utskottet, att det icke finns några

restriktioner som förhindrar en varas sändande över gränsen och att godset

som en följd härav kommer att sändas den billigaste vägen eller den väg,

som av andra skäl är mest fördelaktig. En möjlighet att åstadkomma förbättring

är, enligt utskottet, en ökning av det till Trondheim destinerade,

ingående godset. Returfrakterna kan tänkas öka som en följd av rationaliseringsåtgärder

i fartygstrafiken på svenska norrlandskusten. Problem

av stor räckvidd vållas av de olika bestämmelserna i Norge och Sverige för

fordonstrafiken på väg Östersund—Trondheim (E 75), vilka medfört att

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

varor måste omlastas vid gränsen. Utskottet ansåg det i hög grad angeläget

att denna fråga snarast löstes, så att trafiken kan löpa utan fördyrande avbrott

och omlastningar. Vid övervägandena om den norrländska industrins

transportbehov och utbyggnaden av den svenska isbrytarkapaciteten är det

av betydelse att veta, vilken roll Trondheimsleden kan komma att spela.

Beträffande användandet av Trondheiinsfjordens hamnar för beredskapsändamål

under svåra isvintrar hade Trondheims stad framhållit, att tillgänglig

kapacitet inte tillåter en stark ökning av transittrafiken. En utbyggnad

av hamnanläggningarna för detta ändamål är man inte villig att göra

utan svensk ekonomisk medverkan. Att döma av inhämtade svenska remissuttalanden

kan man inte räkna med en sådan medverkan. Enligt utskottet

borde därför svenska regeringen inleda diskussioner med den norska regeringen

om ändring av 1956 års avtal på så sätt, att användande av den svenskbyggda

Muruviks-anläggningen blir tillåten även för torrgods, då brist på

kapacitet föreligger i Trondheims hamn. Utskottet pekade också på att det

torde finnas utrymme för en ökning av importen av oljeprodukter i Muruvik

och rekommenderade en undersökning av om transportkostnaderna kan

pressas för att göra denna importväg mer lönsam.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 9) till regeringarna

i Norge och Sverige att medverka till att diskussioner inleds rörande

möjligheterna att utvidga transittrafiken över Trondheimsleden och att

träffa avtal om Muruvik-anläggningens utnyttjande som reservhamn för

transittrafiken av torrgods.

Flygförbindelserna Östersund—Trondheim hade tagits upp i ett annat

medlemsförslag. En norsk rådsmedlem önskade upprättande av en sådan

förbindelse. Trafikutskottet har överlagt med lokala och regionala representanter

rörande denna fråga under en resa till Östersund, Storlien, Trondheim

och Rpros i augusti 1967. Vid tiden för sakens slutliga behandling har redan

en tillfällig flyglinje upprättats mellan Östersund och Trondheim. Till trots

härav antog rådet på förslag av utskottet, som önskade få en fast led,

en rekommendation (nr 10) till regeringarna i Norge och Sverige att stödja

upprättandet av en permanent flygförbindelse mellan Östersund och Trondheim

med anknytning till förbindelserna till Stockholm och Finland. Rekommendationen

antogs med 56 röster. En medlem, herr Skoglund, avstod

från att rösta.

3. Öresundsfrågor

Behandlingen av öresundsfrågorna — liksom tidigare emotsedd med stort

intresse — kunde vid sessionen ske från en ny utgångspunkt, då det utredningsmaterial,

som rådet under tidigare år efterlyst och sökt påskynda, nu

förelåg. De svenska och danska regeringarnas öresundsgrupper hade sålunda

under hösten 1967 avlämnat sitt betänkande »Fasta förbindelser över Öre
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

sund» (NU 1967:14). Det av den danske trafikministern tillsatta »Saltholmsudvalget»

hade i januari 1968 avgivit en preliminär redogörelse rörande

flygplats och fast förbindelse Köpenhamn—Malmö (NU 1968:2 och 3).

Den danska utredningen rörande Köpenhamns lufthamns framtid hade dessutom

i februari 1968 avlämnat sitt betänkande (NU 1968:4 och 5).

Huvudintresset under sessionen kretsade kring frågan om den vidare behandlingen

av det framlagda utredningsmaterialet. I ett tilläggsförslag, väckt

av bl. a. herrar Cassel och Lundström, hemställdes, att rådet skulle rekommendera

regeringarna i Danmark och Sverige att den vidare behandlingen

av de föreliggande förslagen om byggande av en storflygplats på Saltholm

och byggande av en fast förbindelse mellan Danmark och Sverige i anslutning

därtill drivs parallellt och påskyndas så mycket som möjligt i syfte att

principbeslut snarast kan fattas rörande dessa frågor i Danmarks folketing

och Sveriges riksdag. I ett annat tilläggsförslag, väckt av herrar Cassel och

Lundström ensamma, föreslog de, att rådet skulle besluta hålla eu extra

session sommaren 1968 för att behandla öresundsgruppernas och saltholmsudvalgets

betänkanden om en fast öresundsförbindelse och storflygplats på

Saltholm samt att på grundval av dessa betänkanden inkomna remissuttalanden

och föreliggande upplysningar i övrigt antaga rekommendationer till

regeringarna i dessa frågor, så att folketing och riksdag kan fatta beslut i

saken före utgången av 1968.

Enligt utskottets uppfattning var det föreliggande materialet aktuellt och

tillräckligt som grundval för regeringarnas och parlamentens beslut rörande

lösningen av Öresundsregionens viktigaste trafikproblem. För att stora investeringar

i tillfälliga nödlösningar skall kunna undvikas borde enligt utskottet

principbeslut snarast träffas. Utskottet stödde därför helt det förstnämnda

rekommendationsförslaget.

Utskottet anslöt sig i princip också till förslaget om en extra session för

att rådet före nästa ordinarie session skulle få tillfälle att diskutera och taga

ställning till det material, som kunde väntas föreligga under loppet av sommaren

1968 rörande en fast Öresundsförbindelse och storflygplats i Öresundsregionen.

Då det emellertid var ovisst om det skulle föreligga tillräcklig

anledning att hålla en extra session, ansåg utskottet lämpligt att rådet

bemyndigade presidiet att inkalla en extra session om presidiet finner grund

därför.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 22) till

regeringarna i Danmark och Sverige, att den vidare behandlingen av föreliggande

förslag om byggande av en storflygplats på Saltholm och en anslutande

fast förbindelse mellan Danmark och Sverige behandlas parallellt och

påskyndas så mycket som möjligt, så att principbeslut snaras kan fattas

rörande dessa frågor i Danmarks folketing och Sveriges riksdag. Rådet

beslöt vidare bemyndiga presidiet att inkalla rådet till en extra session om

det enligt presidiets mening föreligger ett material rörande Öresundsregio
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

nens samfärdselfrågor, som det skulle vara lämpligt att dryfta och la ställning

till i rådet före nästa ordinarie session.

Öresundsfrågorna behandlades också i regeringarnas meddelanden om

fem tidigare rekommendationer. Av meddelandena om rekommendation nr

5/1962 angående utbyggnad av Öresundsregionen framgick, att samarbetet

rörande planläggning och utbyggnad av regionen fått en fast karaktär och

att ett planläggningssamarbete etablerats inom det av kommuner på båda

sidor om Öresund bildade Öresundsrådet.

Vad angår rekommendation nr 34/1965 angående en storflygplats i Öresundsregionen

hade meddelats, att den ovannämnda utredningen rörande

Köpenhamns lufthamns framtid lämnat sitt betänkande. Av betänkandet

framgår, att både Saltholm och Sydamager befunnits lämpliga för anläggande

av en storflygplats.

Om rekommendation nr 35/1965 angående en fast öresundsförbindelse

hade meddelats, att öresundsgrupperna avlämnat sin redogörelse till regeringarna

i Danmark och Sverige. I Sverige har redogörelsen sänts på remiss.

Av meddelandena om rekommendation nr 27/1966 angående planläggning

av lokala flygplatser inom öresundsregionen framgick bl. a., att det i Sverige

framlagts nytt förslag om att anlägga en ersättningsflygplats för Bulltofta i

Sturup ca 25 km öster om Malmö och att den gemensamma dansk-svenska

expertgruppen för flygtekniska samordningsfrågor, den s. k. SVEDA-gruppen,

har utrett aktuella flygledningsproblem i samband med detta projekt.

Däremot kunde av meddelandena om rekommendation nr 28/1967 angående

luftfartsförhållandena i Öresundsområdet utläsas, att utöver vad

ovan nämnts och frånsett det flygtekniska samarbetet i SVEDA-gruppen —

något fast samarbete icke inletts rörande öresundsområdets luftfartsproblem.

I Sverige skulle emellertid formerna för det fortsatta samarbetet om

dessa frågor övervägas, sedan de danska utredningarna om Köpenhamns

lufthamns framtid avslutats.

Utskottet konstaterade vidare att svenska regeringen i februari 1968 tillsatt

en särskild delegation med uppgift att tillsammans med eu motsvarande

dansk delegation förbereda kommande regeringsöverläggningar i brofrågan

och flygplatsfrågan.

Beträffande rekommendationerna nr 34/1965, 35/1965, 27/1966 och

28/1967 konstaterade utskottet att däri framförda förslag, i den mån de icke

redan genomförts, innefattades i den av rådet nu antagna rekommendationen

nr 22/1968. På förslag av utskottet beslöt rådet därför att betrakta dessa

fyra rekommendationer såsom för rådets del slutbehandlade.

Vad angår rekommendation nr 5/1962 rörande den regionala planläggningen

i öresundsområdet fann utskottet, att planläggningssamarbetet utbyggts

så långt som det under nuvarande förhållanden är möjligt. När principbeslut

fattats om placeringen av en storflygplats och fast förbindelse, borde

dock frågan om ett planläggningssamarbete ånyo tas upp i rådet. På

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

förslag av ulskottel beslöt rådet anse även denna rekommendation såsom

slutbehandlad för rådets del.

4. Gemensam trafiklagstiftning

Sedan lång tid pågår ett intensivt arbete för att förenhetliga vägtrafikreglerna

i Norden. Förslag härom liar framlagts av Nordiska vägtrafikkommittén

(SOU 1965:33 samt NU 1966:2 och 3). I ett tilläggsförslag till

fjolårets session hemställde herr Lundström, att Nordiska rådet skulle rekommendera

regeringarna att i anledning av nämnda förslag om enhetliga

vägtrafikregler snarast vidtaga åtgärder, som i görligaste mån tillgodoser

dessa förslags syften. 1 tilläggsförslaget erinrades om att Nordiska rådet

genom rekommendation nr 5/1963 avsett att påskynda kommitténs arbete

med denna fråga. 1 sitt betänkande i saken erinrade trafikutskottet om att

Nordiska vägtrafikkommittén avgivit ett flertal betänkanden med förslag till

gemensamma nordiska regler. Betänkandet »Vägmärken» (SOU 1965:33)

har föranlett utfärdande av bestämmelser i Norge och Sverige och delvis i

Danmark. Betänkandet »Vägtrafikregler» är för närvarande föremål för

överväganden mellan regeringarna. Vidare har framlagts ett betänkande

»Körbanemarkeringen». Härefter återstår att utarbeta enhetliga nordiska

regier om bl. a. trafiksignaler och polismans tecken.

Utskottet uttalade sin uppskattning över att arbetet på en gemensam nordisk

trafiklagstiftning framförts så långt som skett. Samtidigt framhöll

utskottet det angelägna i att gemensamma vägtrafikregler snarast möjligt

utfärdas i alla länderna. Den starka tillväxten av trafiken mellan de nordiska

länderna, vilken kan väntas ytterligare öka efter högertrafikens införande

i Sverige, nödvändiggör enligt utskottets bedömande ett snabbt genomförande

av reformen. Utskottet ansåg väsentligt att de blivande trafikreglerna

blir helt likformiga. För att undvika att olikheter uppkommer i slutskedet

av parlamentsbehandlingen är det därför angeläget att denna samordnas.

Regeringarna bör därför koordinera framläggandet av lagförslagen för parlamenten.

Utskottet ansåg praktiskt att i likhet med vad som var fallet i

fråga om t. ex. de nordiska patentlagarna de fyra parlamentsutskotten samarbetar

direkt efter lagförslagens framläggande.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 27) till regeringarna

i Danmark, Finland, Norge och Sverige att så snart som möjligt

genomföra en gemensam nordisk trafiklagstiftning på grundval av Nordiska

vägtrafikkommitténs förslag.

5. Lagstiftning om resebyråverksamhet in. in.

Under de år som gått sedan Nordiska rådet antog rekommendationen nr

3/1963 angående lagstiftning om resebyråverksamhet, har erfarenheterna

visat det berättigade i att åtgärder vidtages till skydd av de resande gentemot

resebyråer, som inte kan uppfylla sina förpliktelser. Då vad som åtgjorts i

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kanyl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

anledning av denna rekommendation icke ansågs till fyllest, föreslogs i ett

tilläggsförslag antagandet av en rekommendation till regeringarna om att

genomföra eu enhetlig nordisk lagstiftning om resebyråverksamhet.

I tilläggsförslaget anfördes, att det blivit vanligt att resande, som är bosatta

i ett nordiskt land, köper en resa i ett annat nordiskt land och att det

därför är av gemensamt intresse att de resande erhåller ett rimligt skydd i

alla länderna. Då gällande bestämmelser om förhållandet mellan resebyråerna

och deras kunder varierar från land till land, finns det, enligt förslagsställarnas

uppfattning, ett behov av enhetlig lagstiftning på detta område.

Utskottet framhöll att frågan är av så stort gemensamt intresse, att en

enhetlig lagstiftning i de nordiska länderna bör eftersträvas. Det ansågs

otillfredsställande att fyra av de fem nordiska länderna har olikartad lagstiftning,

medan ett land (Danmark) helt saknar lagregler på området.

I utskottet gavs från dansk sida uttryck för att Danmark icke ensamt borde

vara i avsaknad av lagstiftning till skydd för de resande. Från flera håll

gavs vidare uttryck för betänkligheter över den norska bestämmelsen om

offentlig behovsprövning. En sådan regel ansågs vara ett alltför hårt ingrepp

i näringsfriheten. Enighet rådde om att som ett minimum en garantiordning

bör införas och att denna hör vara obligatorisk. På förslag av utskottet

beslöt rådet antaga en rekommendation (nr 35) till regeringarna om att

genomföra en enhetlig nordisk lagstiftning om resebyråverksamhet.

Då denna rekommendation ansågs ersätta den tidigare rekommendationen

nr 3/1963 angående lagstiftning om resebyråverksamhet beslöt rådet att

anse sistnämnda rekommendation såsom för rådets del slutbehandlad.

En fråga, som sysselsatt trafikutskottet under föregående år, har gällt

samarbetet i fråga om resebyråverksamhet i utlandet, som behandlas i rekommendation

nr 21/1962. Anledningen har varit de diskussioner som förts

i Nordiska turisttrafikkommittén (NTTK) rörande samarbetsformerna mellan

de nordiska turistkontoren i New York. Av regeringarnas meddelanden

och andra upplysningar har framgått, att ett gott samarbete förekommer

mellan de nordiska länderna på turistväsendets område i en rad utländska

städer.

Enligt utskottets uppfattning har samarbetet efter hand utsträckts så

långt som det kan anses lämpligt. Beträffande turistsamarbetet i New York

påpekade utskottet, afl NTTK nu fastställt nya riktlinjer för samarbetet,

vilka enligt utskottets mening är tillfredsställande. På förslag av utskottet

beslöt rådet anse rekommendation nr 21/1962 såsom för rådets del slutbehandlad.

(i. Åtgärder mot illegal införsel av narkotika

Narkotikafrågan logs åter npp vid årets session. I ett medlemsförslag, som

väckts av bl. a. herr Jan-Ivan Nilsson och fröken Ranmark, hemställdes, att

Nordiska rådet måtte antaga en rekommendation till regeringarna att utföra

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 ur 1968

en undersökning av möjligheterna att genom gemensamma åtgärder stoppa

illegal införsel av narkotika. I medlemsförslaget påpekades bl. a. att narkotikamissbruket

under de senaste åren visat en skrämmande ökning och att

det finns omständigheter som pekar på att de nordiska länderna, och i första

hand Sverige, är utsatta för en organiserad bearbetning i syfte alt skapa eu

ny narkotikamarknad.

Med tillfredsställelse konstaterade utskottet, att alla berörda myndigheter

är inställda på en utbyggnad av samarbetet — även på nordiskt plan — i

syfte att förhindra illegal införsel av narkotika. Utskottet framhöll att problemet

på grund av varornas beskaffenhet i praktiken inte kan lösas enbart

genom en skärpt gränskontroll utan kräver andra metoder i samarbete mellan

olika myndigheter och över gränserna. För att komma den organiserade

illegala handeln med narkotika till livs är det nödvändigt att sätta in åtgärder

på ett internationellt plan. Utskottet ansåg också ett närmare nordiskt

samarbete lämpligt.

Enligt utskottets mening borde ansträngningar sättas in på alla fronter.

Berörda myndigheter borde engageras i en undersökning av möjligheterna

att genom gemensamma åtgärder stoppa narkotikahandeln. Bl. a. borde polis-

och tullmyndigheterna undersöka möjligheterna för att delvis överflytta

den gränskontroll, som ingår som ett led i bekämpandet av narkotikasmuggling,

till det nordiska områdets yttergränser. På förslag av utskottet antog

rådet en rekommendation till regeringarna (nr 20) om att företaga en undersökning

av möjligheterna för att genom gemensamma åtgärder stoppa

illegal införsel av narkotika.

7. Fritidsfiske

1 ett medlemsförslag, som väckts av bl. a. herrar Birger Andersson och

Björkman, föreslogs, att Nordiska rådet skulle rekommendera regeringarna

att gemensamt undersöka förutsättningarna för en nordisk planläggning och

administration på sportfiskets område. I förslaget framhölls, att de problem,

som uppstår i samband med utvecklingen av fritidsfisket, knappast kan lösas

enbart av sportfiskarna och deras organisationer, varför samhället bör påtaga

sig en del av uppgifterna. I ett uttalande av Nordiska sportfiskarunionen,

vartill hänvisas i medlemsförslaget, föreslås, att de nordiska länderna

intensifierar arbetet med att bevara fiskebeståndet och att nödvändiga medel

härtill skaffas genom införande av en allmän fiskeavgift.

Vid sin behandling av frågan utgick utskottet från att de nordiska ländernas

medborgare i överensstämmelse med rådets rekommendation nr

27/1954 har samma rätt att utöva fritidsfiske som respektive lands egna

medborgare. Utskottet fann det emellertid också önskvärt, att rätten till

fiske kan utövas under samma betingelser. Sålunda borde t. ex. större avgifter

ej avkrävas andra nordiska medborgare än landets egna medborgare. Utskottet

föreslog därför, att rådet skulle rekommendera de nordiska regering
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 är 11)88

43

ar, som har infört eu statlig fiskeavgift eller överväger att införa eu sådan,

att söka utforma bestämmelserna så, att större avgift inte avkräves andra

nordiska medborgare än landets egna medborgare. Två av utskottets norska

medlemmar reserverade sig mot utskottets beslut och hemställde, att rådet

i anledning av medlemsförslaget måtte rekommendera den norska regeringen

att nedsätta fiskeavgiften för utlänningar som endast önskar fiska

under en kortare period.

Rådet antog utskottets förslag till rekommendation (nr 26) med 52 röster

mot 4. En medlem avstod från att rösta.

8. Övriga saker

I ett medlenrsförslag hade upptagits frågan om att rekommendera regeringarna

att undersöka möjligheterna till besparing genom nordiskt samarbete

vid produktion och/eller inköp av järnvägsvagnar. I förslaget hänvisades

till förekomsten av internationella standardvagntyper samt förutsattes

att en undersökning av frågan skulle kunna påvisa möjligheten att

göra rationaliseringsvinster genom ett nordiskt samarbete rörande produktion

och inköp av järnvägsvagnar.

Av inhämtade remissuttalanden framgick, att det på flera områden finns

möjligheter för de nordiska järnvägsföretagen att uppnå fördelar genom ett

närmare samarbete vid anskaffande av rullande materiel och reservdelar.

Vidare framgick, att frågan även är aktuell på ett internationellt plan inom

järn vägsförvaltningarnas europeiska samarbetsorganisation (UIC). Enligt

utskottets uppfattning borde de nordiska järnvägsstyrelserna gemensamt

utföra en bred undersökning rörande möjligheterna att uppnå besparingar

genom ett samarbete i fråga om inköp och/eller produktion av järnvägsvagnar,

reservdelar och material. Undersökningen borde omfatta såväl ett

nordiskt samarbete inom UIC som ett vidare nordiskt samarbete i den utsträckning

behov föreligger för en snabbare utbyggnad av det nordiska samarbetet

eller för ett nordiskt samarbete utöver det internationella. På förslag

av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 25) till regeringarna

i Danmark, Finland, Norge och Sverige att företaga en undersökning rörande

möjligheterna till besparingar genom nordiskt samarbete.

Beträffande rekommendation nr 15/1965 angående kostnader för resepass

fann utskottet att en viss nedsättning av avgifterna kommit till stånd

genom de devalveringar, som skett, varför det icke för närvarande ansågs

aktuellt att företaga ytterligare sänkningar av avgifterna. På förslag av

utskottet beslöt rådet att anse rekommendationen såsom slutbehandlad

för rådets del.

Rekommendationen nr 24/1966 angående enhetliga bestämmelser för resenärers

tullfria införsel av sprit och tobak behandlades under sessionen i

anslutning till en fråga av herr Björkman till finansministrarna huruvida

dessa var beredda att i samarbete med rådets trafikutskott än en gång pröva

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

möjligheten att få till stånd enhetliga regler för resenärers tullfria införsel

av sprit och tobak. I det svar som lämnades av den norske finansministern

uttalades, att finansministrarna eventuellt vore villiga till nya diskussioner

med trafikutskottet. Utskottet har därför för avsikt att anmoda finansministrarna

att deltaga i en gemensam överläggning i frågan.

E. Saker förberedda av ekonomiska utskottet

1. Nordiskt ekonomiskt samarbete

Den fråga, som tilldrog sig det största intresse vid rådets sextonde session,

gällde möjligheterna alt i den aktuella marknadssituationen vidga det nordiska

ekonomiska samarbetet. Utgångspunkten var vid detta tillfälle en rad

olika dokument. Dels hade Nordiska ministerkommittén för ekonomiskt

samarbete avgivit berättelse om arbetet inom ministerkommittén och i nordiska

ekonomiska samarbetsutskottet, till vilken berättelse som bilagor

fogats redogörelser för samarbetet beträffande den yttre tullnivån och om

konkurrensvillkor, för samarbetet inom internationella organisationer —

EFTA, GATT, UNCTAD och OECD — för den nordiska samhandeln 1966 - september 1967, för produktionssamarbetet i Norden samt för samarbetet

om kapital- och etableringsfrågor i anslutning till Europeiska ekonomiska

gemenskapen (EEC). Dels förelåg regeringarnas meddelanden om rekommendation

nr 26/1966 angående ekonomiskt samarbete samt om rekommendation

nr 23/1967 angående Norden och marknadsproblemen. Dels hade inför

sessionen väckts ett flertal medlems- och tilläggsförslag rörande det ekonomiska

samarbetet. I ett av bl. a. herr Holmberg väckt medlemsförslag om

harmonisering av lagstiftning in. in. inför förhandlingar med EEC hemställdes,

att Nordiska rådet måtte rekommendera regeringarna att tillställa

rådet erforderligt material rörande de undersökningar, som företagits i varje

nordiskt land med tanke på förhandlingar med EEC, samt att rådet måtte

besluta att uppdraga åt sina fem utskott att i nära samarbete med regeringsrepresentanterna

och sakkunniga föra fram konkreta förslag till ändringar i

de nordiska ländernas lagstiftning på alla de områden, där det antingen som

ett led i förhandlingsberedskapen gentemot EEC och/eller som ett led i

stärkandet av det nordiska ekonomiska samarbetet är att anbefalla. I ett

av herr Sundin väckt tilläggsförslag hemställdes, att rådet måtte rekommendera

regeringarna att ingå en överenskommelse om utbyggnad av det

nordiska ekonomiska samarbetet och att vidtaga åtgärder för att gemensamt

åstadkomma en utbyggnad av de organisatoriska resurser som krävs för

ett effektivare nordiskt samarbete. I ett tilläggsförslag av herrar Cassel och

Holmberg hemställdes, att regeringarna måtte rekommenderas att ta initiativ

till ett gemensamt nordiskt handlingsprogram för en anslutning i

lämpliga former till EEC. I ett av herr Ohlin väckt tilläggsförslag hemställdes,

att rådet måtte rekommendera Danmarks, Norges och Sveriges rege
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

K ungt. Maj:1a skrivelse nr 78 år 1968

45

ringar att i nära kontakt med Finlands och Islands regeringar genom ett

närmande till EEC och dess medlemsstater göra sig underrättade om innehållet

i de tankegångar, som genom uttalande av Frankrikes president

och på andra officiella vägar bragts till deras kännedom rörande ett vidgat

handelspolitiskt och annat ekonomiskt samarbete mellan EEC och i första

hand de tre skandinaviska staterna, att rådet måtte uttala, att en sådan

rekognosering bör äga rum i nära kontakt med Storbritannien och övriga

icke-nordiska medlemsstater i EFTA samt att arbetet på en fortsatt förstärkning

av EFTA-sainarbetet bör fortsätta, att rådet som sin mening

måtte uttala, att ovan berörda rekognosering och därefter eventuellt följande

förhandlingar bör äga rum inom ramen för en målmedveten strävan

efter en radikal lösning av det västeuropeiska integrationsprobleinet närmast

genom eu utvidgning av EEC samt att rådet måtte rekommendera de

nordiska regeringarna att verka för en utvidgning av handeln mellan Östoch

Västeuropa, vilket skulle medföra ekonomiska fördelar i och för sig

samt därjämte klargöra den västeuropeiska integrationens konstruktiva karaktär

och dess syfte att icke skärpa utan överbrygga motsättningarna mellan

de europeiska blocken. I ett av fru Ekendahl, herrar Hammarberg, Tage

Johansson, Lars Larsson och Mellqvist, fröken Ranmark samt herr Wååg

väckt tilläggsförslag hemställdes, att rådet måtte rekommendera regeringarna

i Danmark, Norge och Sverige, helst i samarbete med regeringarna i

Finland och Island, att överväga att vid väl vald tidpunkt och efter samråd

med övriga EFTA-länder gemensamt ta initiativ som kan påskynda en lösning

av handelsproblemen i Västeuropa. I ett av rådsrepresentanter från

Island och Finland väckt tilläggsförslag om inrättande av ett nordiskt finansieringsinstitut

hemställdes vidare, att regeringarna måtte rekommenderas

att ånyo pröva frågan om inrättande av ett nordiskt finansieringsinstitut.

Samtliga dessa saker behandlades av ekonomiska utskottet i ett sammanhang.

Det visade sig där föreligga en bred enighet om att de nordiska ländernas

inbördes ekonomiska samarbete måste ske under fullt hänsynstagande

till ländernas marknadspolitiska målsättning. Utskottet uttalade

vidare, att marknadssplittringen i Europa medför växande problem och att

svårigheterna att nå en lösning i dessa frågor inger bekymmer. Utskottet

noterade därför med intresse, att det för närvarande inom EEC övervägs

initiativ för att reducera och på längre sikt upphäva marknadssplittringen.

Efter att ha erinrat om att de nordiska regeringarna enats om att hålla ett

möte med statsministrarna, utrikesministrarna och samarbetsministrarna

för åt! diskutera det nordiska samarbetet i belysning av den europeiska

marknadssituationen, beslöt utskottet för sin del hålla ett möte i anslutning

till detta ministermöte. Enligt utskottet måste de nordiska samarbetssträvandena

ses mot bakgrund av att de nordiska staterna önskar en utvidgning

av det internationella varuutbytet i sin helhet, bl. a. en ökad handel mellan

Öst- och Västeuropa.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

Det förslag om en översyn av de organisatoriska resurserna för samarbetet,

som framförts i det ovannämnda tilläggsförslaget av herr Sundin, upptog

utskottet ej utan utgick från att det kommer att hänvisas till Nordiska

organisationskommittén för behandling. Utskottet hemställde till rådet att

rekommendera regeringarna att i nära kontakt med regeringarna i övriga

EFTA-länder med uppmärksamhet följa utvecklingen av den europeiska

marknadsfrågan i syfte att utnyttja de möjligheter som kan bidra till en

bred lösning av denna fråga, att ånyo överväga möjligheterna för ett nordiskt

initiativ i syfte att utbygga EFTA-samarbetet, att indraga ett bredare

avsnitt av de nordiska ländernas inbördes ekonomiska förbindelser i övervägandena

med sikte på att en utvidgning av samarbetet kan tillgodose

väsentliga ekonomiska intressen i vart och ett av de nordiska länderna och

att frågan om de organisatoriska förutsättningar som må erfordras ävenledes

ingår i dessa överväganden samt att ta sikte på en utformning av det nordiska

ekonomiska samarbetet som underlättar dessa länders deltagande i en

bred europeisk marknadslösning och som är förenlig med de nordiska ländernas

förpliktelser gentemot övriga EFTA-länder. Efter debatt antog rådet

eu dylik rekommendation (nr 21) med 60 röster; en medlem avstod från att

rösta.

2. Skattesamarbete

Till ekonomiska utskottet hade hänvisats ett inför rådets nionde session

av bl. a. herr Gustafsson i Stockholm väckt medlemsförslag om samarbete

beträffande beskattningens utformning. I förslaget hemställdes, att rådet

mätte rekommendera regeringarna i de nordiska länderna att undersöka

möjligheterna för ett samarbete beträffande utformningen av de nationella

beskattningssystemen. Inom den vida ram, som medlemsförslaget anger,

har i rådet upptagits tre problemkomplex, nämligen företagsbeskattningen,

den individuella beskattningen samt samverkan mellan skattekommittéer

och skattemyndigheter vid förberedande av skattelagstiftningen. Sedan rådet

vid sin tionde session år 1962 antagit en rekommendation (nr 30) angående

samarbete i fråga om skatteutredningar och vid sin tolfte session år 1964 en

rekommendation (nr 26) angående harmonisering av bolagsbeskattningen,

har medlemsförslaget ansetts som färdigbehandlat utom vad gäller den individuella

beskattningen. Det var således i denna del förslaget behandlades

vid sextonde rådssessionen.

Ekonomiska utskottet framhöll, att frågan om nordiskt skattesamarbete

kommit i nytt läge sedan Danmark, Norge och Sverige intensifierat sina ansträngningar

att komma med i ett större europeiskt ekonomiskt samarbete

och bl. a. begärt förhandlingar med EEC om anslutning. Utskottet uttalade,

att, om förhandlingarna blir framgångsrika, krav sannolikt automatiskt

ställs på att dessa nordiska länder anpassar sitt beskattningssystem till de

för EEC-länderna gemensamma normerna; även om ansökningarna inte:

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

skulle ha omedelbar framgång, torde dock eu anpassning av skattelagstiftningen

till EEC-länderna bli erforderlig. Enligt utskottet är det därför angeläget,

att de nordiska länderna organiserar ett gemensamt bevaknings- och

utredningsarbete avseende hur den personliga direkta beskattningen bör

ordnas vid en framtida anslutning till EEC.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 24) till regeringarna

att gemensamt med uppmärksamhet följa reformarbetet inom EEC

vad gäller den personliga direkta beskattningen och att undersöka i vilka

avseenden en anpassning av de inhemska systemen för denna beskattning

till vad som gäller inom EEC kan bli aktuell i de nordiska länder, som önskar

anslutning till EEC.

Utskottet hade vidare att ta ställning till ett av bl. a. herr Lundström väckt

medlemsförslag om nordiskt skattevetenskapligt samarbete. I detta förslag

hemställdes, att regeringarna måtte rekommenderas att i samarbete med

intresserade forskare och institutioner undersöka möjligheterna för att upprätta

ett nordiskt forskningsråd för skattevetenskap och att ställa nödiga

medel till förfogande för dess verksamhet. Ekonomiska utskottet ansåg, att

en förutsättning för ett effektivt skattereformarbete i de enskilda länderna

är att de som är sysselsatta härmed äger en ingående kännedom om andra

länders skattesystem och det utredningsarbete som bedrivs i dessa länder.

Enligt utskottet borde det föreslagna forskningsrådet ha till uppgift att

tillvarataga kontakten mellan forskare och institutioner i och utom Norden,

planlägga och finansiera gemensamma undersökningar, samordna nationella

undersökningar samt organisera forskningsseminarier. Utskottet föreslog,

att rådet skulle rekommendera regeringarna att i samarbete med berörda

forskare och institutioner undersöka möjligheterna för att upprätta ett nordiskt

skattevetenskapligt forskningsråd. Rådet antog en sådan rekommendation

(nr 14).

Av regeringarnas meddelanden om rådets rekommendation nr 27/1964 angående

harmonisering av huvudformerna för indirekt beskattning framgick

dels att en allmän mervärdeskatt införts i Danmark den 3 juli 1967, dels att

i Sverige förslag kommer att föreläggas 1968 års riksdag om en övergång

till mervärdeskatt, dels att frågan om den indirekta beskattningens utformning

är under utredning i Finland och Norge. Det framgick vidare, att

en kontinuerlig kontakt förekommer mellan berörda departement och ämbetsverk

i frågan. På förslag av utskottet ansåg sig rådet kunna besluta

rekommendationen såsom för dess del slutbehandlad.

Av regeringarnas meddelanden om rekommendation nr 22/1967 angående

tullar m. m. för motorfordon vid tillfällig införsel framgick, att den danska

regeringen framlagt förslag till ändring av tulloven bl. a. i syfte att personer,

som ej är bosatta inom tullområdet och som ej utövar förvärvsverksamhet

eller har egentlig avlönad anställning i Danmark, ges möjlighet för tillfällig

tull- och avgiftsfri användning av personbil registrerad i utlandet. Det fram
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

K ungt. Maj.ts skrivelse nr 78 år 19G8

gick vidare, att dylik tillfällig tullfri införsel redan medgives i de övriga

länderna. Ekonomiska utskottet konstaterade, att reglerna i samtliga länder

härigenom är i enlighet med internationell praxis på området. En ytterligare

liberalisering syntes utskottet icke möjlig utan en väsentlig samordning av

skalle- och avgiftssatserna i de nordiska länderna. På utskottets förslag

ansåg sig rådet därför kunna besluta anse rekommendationen såsom för

dess del slutbehandlad.

3. Standardiserings- och malerielkontrollfrågor

Ekonomiska utskottet hade här bl. a. att ta ställning till regeringarnas

meddelanden om rådets rekommendation nr 2/1963 angående samordning

av kontrollbestämmelser rörande elmateriel samt ett i anledning av meddelandena

väckt tilläggsförslag om stöd till standar dis er ing s ar b et et. I tillläggsförslaget

hemställdes, att regeringarna måtte rekommenderas att lämna

de nordiska standardiserings- och materielkontrollanstalterna ökat stöd och

att främja arbetet med ett genomförande av internationella standards på så

vidsträckt område som möjligt i de nordiska länderna. I meddelandena lämnades

redogörelser för bl. a. samarbetet inom Nordiska kommittén för samordning

av elektriska säkerhetsfrågor och för samarbetet mellan de nordiska

materielkontrollanstalterna. Det framgick av redogörelserna att samarbetet

är vidarefört på viktiga områden. Utskottet uttryckte sin tillfredsställelse

härmed. I anledning av tilläggsförslaget uttalade utskottet, att i den aktuella

marknadssituationen speciell uppmärksamhet bör visas fält, där samarbetet

mellan EFTA-länderna och EEC-länderna är möjligt. De nordiska länderna

bör ta aktiv del i detta samarbete och främja genomförandet av standardiserings-

och kontrollbestämmelser på bred europeisk basis. På förslag av

utskottet antog rådet en rekommendation (nr 23) till regeringarna att ge

ökat stöd åt de nordiska standardiserings- och materielkontrollanstalterna

samt att främja arbetet med att genomföra internationella standards på bredast

möjliga område i de nordiska länderna.

Av regeringarnas meddelanden om rekommendation nr 3/1962 angående

samarbete inom byggnadsforskningen framgick, att ifrågavarande samarbete

fortsatt i hittillsvarande former inom Nordiska kommittén för byggnadsbestämmelser

och inom byggnadsforskningen. Utskottet ansåg, att arbetet med

att genomföra gemensamma normer och med den vidare forskningen på

byggnadsområdet är av stor betydelse och att därför även i fortsättningen

stor vikt bör läggas vid denna verksamhet. På förslag av utskottet beslöt

rådet att betrakta rekommendationen såsom för dess del slutbehandlad.

Av regeringarnas meddelanden om rekommendation nr 4/1962 angående

samarbete mellan provningsanstalter framgick, att samarbetet inom ramen

för Nordiska samarbetskommittén för materialforskning och provning tagit

ett betydligt steg framåt genom upprättandet av specialkommittén NMpolymer,

som skall arbeta för en samordning av forsknings-, prövnings- och

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts

nonneringsarbetet i de nordiska länderna. Enligt utskottets mening vore

värdefullt, om Nordiska rådet årligen kunde erhålla en berättelse om verksamheten

inom Nordiska samarbetskommittén för materialforskning och

provning. På utskottets förslag beslöt rådet betrakta rekommendationen

såsom för dess del slutbehandlad.

Av regeringarnas meddelanden i anledning av rådets rekommendation

nr 6/1967 angående kontrollstämpling av ädelmetallarbeten framgick bl. a.,

att regeringarna är av den uppfattningen att det är lämpligt att det nordiska

samarbetet på detta område bedrives inom ramen för EFTA. Även

ekonomiska utskottet ansåg det önskvärt att enhetliga regler skapas på

bredast möjliga europeiska grundlag och gav därför sitt stöd åt strävandena

att få till stånd enhetliga regler inom EFTA. Utskottet kunde emellertid

icke se att dessa strävanden hindrar att man på nordisk basis söker nå

fram till enhetliga regler som kan underlätta genomförandet av motsvarande

system inom alla EFTA-länderna. Utskottet ansåg att man från

nordisk sida borde gå i spetsen för detta arbete och därigenom påskynda

eu bredare lösning.

4. Statistiskt samarbete

Vid sessionen förelåg ett regeringsförslag om utvidgat statistiskt samarbete,

väckt av Norges regering. Ekonomiska utskottet hade därjämte att

ta ställning till regeringarnas meddelanden om rekommendation nr 4/1965

angående statistiskt samarbete. I regeringsförslaget begärdes rådets uttalande

över ett av cheferna för de statistiska centralämbetsverken i Norden utarbetat

förslag till utvidgning av det nordiska samarbetet. Det s. k. Nordiska

chefstatistikermötet föreslogs bli koordinerande instans för allt statistikarbete

som bedrivs av offentliga nordiska samarbetsorgan. Enligt

förslaget förelåg vidare behov av att upprätta ett permanent nordiskt sekretariat

för chefstatistikermötet med huvuduppgift att samordna verksamheten

vid de statistiska samarbetsorganen och ge dessa nödvändig assistans.

Sekretariatet skulle vidare övertaga redigeringen av Nordisk statistisk

skriftserie samt, om Nordiska rådet så fann lämpligt, redigeringen av Nordisk

statistisk årsbok.

Enligt ekonomiska utskottet borde ansvaret för det offentliga statistiksamarbetet

i fortsättningen helt ligga hos chefstatistikermötet. Utskottet

delade dettas uppfattning att ett gemensamt nordiskt statistiskt sekretariat

borde tillskapas. Frågan huruvida det statistiska sekretariatet skall övertaga

redaktionen av Nordiska rådets statistiska årsbok »Year book of

Nordic statistics» tillkommer det, enligt ekonomiska utskottet, rådspresidiet

att avgöra. På förslag av utskottet beslöt rådet antaga en rekommendation

(nr 11) till regeringarna att godkänna det av Nordiska chefstatistikermötet

i juni 1967 framlagda förslaget om utvidgat nordiskt statistiskt

4 — Rihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. A''r 78

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1068

samarbete och att anvisa medel för ett permanent sekretariat för Nordiska

chefstatistikermötet.

5. Hjälp till utvecklingsländerna

Den 22 augusti 1966 antog Nordiska ministerkommittén för samordning

av hjälpen till utvecklingsländerna nya riktlinjer för administration av

nordiska biståndsprojekt. Riktlinjerna förelädes berörda regeringar för

godkännande. Efter anhållan från Nordiska rådets presidium beslöt regeringarna

att inte slutligen fastställa riktlinjerna förrän rådet haft tillfälle

att yttra sig över dem. De föreslagna riktlinjerna innebar bland annat att

eu gemensam nordisk styrelse skulle tillsättas för samtliga nordiska biståndsprojekt

men att administrationen av de enskilda projekten skulle

överlämnas till det nationella biståndsorganet i något av länderna.

Inför femtonde rådssessionen 1967 hade framlagts dels ett medlemsförslag

om det nordiska ulandsbiståndets organisation, väckt av herr Holmberg

och fru Segerstedt Wiberg, dels ett ändringsförslag i samma ämne.

I medlemsförslagel hemställdes, att rådet måtte rekommendera regeringarna

i Danmark, Finland, Norge och Sverige att vid reformen beträffande

administrationen av gemensamma ulandsprojekt tillse, att den nordiska

förvaltningsformen bevaras och utvecklas. I ändringsförslaget hemställdes,

att en rekommendation av rådet måtte innehålla att förvaltningen av nordiska

ulandsprojekt utformas så ändamålsenligt som möjligt samtidigt som

hänsyn tages till önskvärdheten av att det nordiska samarbetet utbyggés

på detta område och på längre sikt en egentlig nordisk projektadministration

bör eftersträvas.

Då frågan ej kunde slutbehandlas vid iådssessionen 1967, beslöt rådet

bemyndiga presidiet att uttala sig om riktlinjerna, vilket skedde den 13

november 1967. I sin skrivelse underströk presidiet, som byggde på ett förslag

från ekonomiska utskottet, bl. a. önskvärdheten av att ministerkommitténs

formella ställning som beslutsorgan blir tydligare angiven samt

föreslog att Nordiska rådet skall utse de fyra medlemmar av styrelsen för

de nordiska biståndsprojekten som enligt riktlinjerna skall företräda den

allmänna opinionen. Presidiet förordade vidare att omröstningen i styrelsen

blir individuell. Riktlinjerna borde enligt presidiet ges karaktären av en

formlig överenskommelse mellan länderna, som kan ligga till grund för det

framtida samarbetet på området.

Ekonomiska utskottet konstaterade, att vad rådet önskat för närvarande

icke beaktats av regeringarna vid den omarbetning som företagits av riktlinjerna.

Utskottet utgick emellertid från att frågan om det nordiska ulandssamarbetets

organisation icke erhållit sin slutliga utformning i dessa

riktlinjer. Arbetet inom Nordiska organisationskommittén kan komma att

på längre sikt påverka utformningen av det nordiska ulandssamarbetets

organisation, framhöll utskottet, som föreslog att rådet ej skulle företaga sig

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968 51

något i anledning av medlems- och ändringsförslaget. Rådet biföll utskottets

förslag.

Utskottet hade vidare alt ta ställning till regeringarnas inför sextonde

rådssessionen avgivna meddelanden om rådsrekommendation nr 3/1961

angående samordning av hjälpen till utvecklingsländerna. I anslutning härtill

hade herr Holmberg frågat regeringarna i Danmark, Finland, Norge

och Sverige om anledningen till att de förslag Nordiska rådets presidium

framfört till regeringarna rörande riktlinjerna för administrationen av

nordiska ulandsprojekt icke beaktats av ministerkommittén. Av svaret

framgick att regeringarna ej för närvarande var beredda till ett så vittgående

samarbete som rådet önskat. Vad gäller rekommendationen nr

3/1961 fann utskottet, att samarbetet mellan länderna bedrevs i enlighet

med rådets rekommendation, varför utskottet föreslog, att rådet måtte

betrakta rekommendationen såsom för dess dels slutbehandlad. Detta blev

rådets beslut.

6. Forskningsfrågor

Vid sessionen förelåg ett medlemsförslag om nordiskt integrationsforskning,

väckt av bl. a. herr Holmberg. I förslaget hemställdes, att rådet måtte

rekommendera regeringarna att undersöka förutsättningarna för en gemensam

samt organiserad forskningsverksamhet rörande det nordiska ekonomiska

samarbetet.

Ekonomiska utskottet konstaterade att vad som avses är att få till stånd

en forskningsverksamhet inriktad på att bl. a. klarlägga olika sidor av den

raskt lortgående ekonomiska integrationen i Norden samt problem sammanhängande

med en eventuell nordisk anknytning till en framtida europeisk

stormarknad. För närvarande bedrivs integrationsforskning av denna

art i Norden vid ett fåtal institutioner och i blygsam omfattning. Utskottet

förordade därför, att rådet måtte antaga den i medlemsförslaget föreslagna

rekommendationen. Rådet beslöt i enlighet härmed (rekommendation nr

15).

1 ill behandling i ekonomiska utskottet förelåg vidare regeringarnas

meddelande om rekommendationen nr 19/1966 angående samarbete om

skogstekniskt utvecklingsarbete. Av meddelandena framgick, att Nordiska

skogsstudiernas råd (NSR) i november 1966 i en skrivelse till den svenska

regeringen inkommit med förslag till samarbetsprojekt. I skrivelsen hemställes,

att ett för de nordiska länderna gemensamt årligt bidrag om eu

miljon svenska kronor anvisas för ändamålet fördelat på länderna efter

vissa andelstal, samt att rekommendationen varit föremål för överläggningar

mellan representanter för berörda myndigheter i Danmark, Finland,

Norge och Sverige. Vid dessa hade enighet i princip nåtts om samarbete på

området. I sammanhanget hade från svensk sida väckts frågan om möjligheterna

alt utvidga samarbetet till andra skogliga forskningsfrågor än de

4*—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 78

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 år 11)88

skogstekniska. Övriga länder har i princip varit positiva till detta. I anslutning

till meddelandena hade en fråga ställts till svenska regeringen, om

den var beredd medverka till att Nordiska skogsarbetsstudiernas råd tillförsäkras

ett för de nordiska länderna gemensamt årligt bidrag av erforderlig

storleksordning för skogstekniskt utvecklingsarbete. Ekonomiska utskottet

underströk angelägenheten av att den med rekommendationen

åsyftade utbyggnaden av det nordiska skogstekniska utvecklingsarbetet

kommer till stånd.

7. Övriga saker

Atomenergisamarbetet behandlades i en berättelse från Nordiska kontaktorganet

för atomenergifrågor samt i regeringarnas meddelanden om

rekommendation nr 31/1966 angående samarbete på atomenergins område.

Av berättelsen och meddelandena framgick bl. a. att kontaktorganet tillsatt

en särskild arbetsgrupp — Nordisk atomsamarbeidsgruppe — med

uppgift att genomgå möjligheterna för en utvidgning av det nordiska samarbetet

vad gäller forskning och utveckling på atomenergins område samt

att framlägga de förslag härtill, som genomgången kan föranleda. Arbetet

med den ifrågavarande rådsrekommendationen pågår för närvarande inom

såväl arbetsgruppen som kontaktorganet.

Av berättelsen från Nordiska kontaktorganet för fiskerispörsmål framgick

bl. a., att detta diskuterat såväl internationella fiskeriproblem som

nordiska frågor. Ekonomiska utskottet underströk betydelsen av att det

nordiska samarbetet i dessa frågor bedrives vidare och att största möjliga

enighet uppnås i internationella organisationer som diskuterar fiskerifrågor.

Av regeringarnas meddelanden om rekommendation nr 30/1966 angående

ökat stöd till Föreningarna Norden framgick bl. a. storleken av statsbidragen

i respektive länder till Föreningarna Nordens verksamhet. Enligt

ekonomiska utskottets uppfattning får Nordiska rådets avsikt med den

ifrågavarande rekommendationen anses ha varit att ge ett klart uttryck för

uppfattningen, att Föreningarna Nordens verksamhet är betydelsefull och

förtjänt av det allmännas stöd. Utskottet ansåg därför rekommendationens

syfte uppnått varför rekommendationen borde kunna anses såsom för

rådets del slutbehandlad. Rådet beslöt i enlighet härmed.

III. Generaldebatten

1 generaldebatten, som fördes på grundval av rapporten om framsteg i

nordiskt samarbete under 1967 och presidiets rapport om dess verksamhet

sedan femtonde sessionen, deltog vid årets session 38 olika talare med sammanlagt

42 inlägg. Av svenska regeringsrepresentanter yttrade sig under

debatten, som pågick under sessionens båda första dagar, statsminister Er
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

länder samt statsrådet Lange. Av de valda medlemmarna gjordes inlägg

från svensk sida av herr Cassel, fru Ekendahl, herrar Holmberg, Ohlin och

Sundin.

Såsom under de senaste rådssessionerna kan sägas ha blivit tradition,

kom en stor del av årets generaldebalt att ägnas åt de ekonomiska samarbetsfrågorna

och då särskilt frågan om eventuella nordiska initiativ i

den aktuella marknadssituationen i Europa. Denna fråga berördes av samtliga

svenska deltagare i generaldebatten.

Vidare behandlades i debatten åtskilliga kulturella spörsmål, bl. a. frågan

om svenska språkets ställning vid eu skolreform i Finland samt det nordiska

forskningssamarbetets organisation. Bland övriga behandlade spörsmål

må nämnas frågan om fast Öresundsförbindelse och storflygplats i

Öresundsregionen och frågan om nordisk abortlagstiftning.

IV. Val m. m.

Till medlemmar i redaktionskommittén för Nordisk Kontakt omvaldes

bl. a. herr Birger Andersson och fru Segerstedt Wiberg. .Till revisor för

tidskriften omvaldes herrar Sundin och Björkman och till revisorssuppleant

fru Ekendahl.

Rådet utsåg vidare fem medlemmar och fem suppleanter i styrelsen för

Nordiska kulturfonden för tiden 1969—1970. Från svensk sida omvaldes

tru Segerstedt Wiberg med fröken Ranmark som suppleant. Härjämte

skedde kompletteringsval av en revisor för fonden för 1968.

Rådet beslöt att förlägga nästa ordinarie session till Stockholm i mars

1969 med början å dag som senare kommer att fastställas av presidiet.

Vid en ceremoni den 17 februari 1968 utdelades Nordiska rådets litteraturpris

för år 1968 till den svenska författaren Per Olof Sundman samt

Nordiska rådets musikpris 1968 till tonsättare Joonas Kokkonen, Finland.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

Bilaga

Förteckning över de vid Nordiska rådets sextonde session i Oslo antagna

rekommendationerna

(Koordinerande land inom parentes)

Rek. nr 1

Rek. nr 2

Rek. nr 8

Rek. nr 4

Rek. nr 5

Rek. nr 6

Nordisk Råd benstiller til regeringerne, åt der etableres et

nordisk kollegium for vildtforskning, hvis 0konomiske inidler

forudsaettes tilvejebragt gennem de organer og fonds, som

allerede finansierer den nationale jagt- og vildtforskning i

hvert af landene. (Danmark )

Nordisk Råd henstiller til regeringerne, åt de gaeldende

bestemmelser om jagt og fredning af dyr og fugle, i det omfång

dette ikke allerede er sket, indrettes i overensstemmelse

med fplgende principielle grundsaetninger:

a. åt alle dyr og fugle, herunder også de, der traditionell

karakteriseres som skadelige, som et minimum b0r fredes i

yngletiden,

b. åt ingen i de nordiske lande hjemmebprende dyre- eller

fugleart må udryddes totalt, og åt der derfor b0r traeffes effektive

foranstaltninger til bevarelse af et antal forplantningsdygtige

stämmer af de dyr og fugle, som er eller kommer i fare

för åt udd0 i Norden,

c. åt der b0r indfpres förbud mot anvendelse af fangstredskaber

og metoder, hvorved der påfpres dyr eller fugle unpdig

lidelse eller efterstraebelse, og

d. åt udbetaling af skydepenge som praemie for nedskydning

eller fångst af i hvert fald sådanne dyr og fugle, som er

i fare for åt udd0, b0r vaere forbudt. (Norge)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt samvirke ved fastbeggelsen

af jagt- og fredningstiderne for dyr og fugle, således

åt der ikke i et land vedtages bestemmelser, som inodvirkes

i et andet land, og således åt man s0ger åt tilsikre eu rimelig

fordeling af det jagtmaessige udbytte. (Sverige)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Finland, Norge og

Sverige åt underspge, om det er muligt åt oprette en eller flere

vidstrakte naturparker på finsk, norsk og svensk område, hvori

de store rovdyr i Norden skall vaere fredet. (Finland)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark,

Finland, Norge och Sverige att ställa till förfogande särskilda

stipendiemedel samt vidtaga övriga erforderliga åtgärder för

att möjliggöra för isländska ungdomar att erhålla specialiserad

yrkesutbildning vid dessa länders yrkesutbildningsanstalter.

(Danmark)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att inrätta ett

permanent samarbetsorgan för att samordna den nordiska

yrkeslärar ut bildningen enligt de riktlinjer, som framlagts i

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 78 är 1968

55

Rek. nr 7

Re k. nr 8

Rek. nr 9

Rek. nr 10

Rek. nr 11

Rek. nr 12

Rek. nr 13

Nordiska kommitténs för yrkeslärarutbildning slutrapport.

(Norge)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i de nordiska

länderna att undersöka möjligheterna för en översyn av den

nordiska yrkesklassificeringen, så att könsbestämda klassificeringar

avlägsnas. (Sverige)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i de nordiska

länderna att vidtaga åtgärder i syfte att bereda möjlighet för

tjänstemän även inom regional och lokal förvaltning att tjänstgöra

i annat nordiskt land än det egna. (Danmark )

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Norge och

Sverige

1. att medverka till att diskussioner inleds rörande möjligheterna

alt utvidga transittrafiken över Trondheimsleden,

-• att träffa avtal om Muruvikanläggningens utnyttjande

som reservhamn för transittrafiken av torrgods. (Norge)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Norge og Sverige

åt stptte oprettelsen af en permanent flyveforbindelse mellem

Östersund og Trondheim med tilknytning til forbindelserne

til Stockholm og Finland. (Norge)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna

I. att godkänna det av Nordiska cliefsstatistikermötet i

juni 1967 framlagda förslaget om utvidgat nordiskt statistiskt

samarbete; och

II. att anvisa medel för ett permanent sekretariat för Nordiska

cliefsstatistikermötet. (Norge)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i de nordiske lande,

a) åt til.straebe anvendelsen af indenrigs porto i den nordiske

udveksling af breve mellem 500 og 1 000 g,

b) åt övergå til benyttelse af indenrigs porto inden for

Norden ved postbefordring af aviser og tidsskrifter, der udgives

i et af de nordiske lande (postabonnement og udgiverkorsbånd),

c) i det nordiske postale samarbejde åt tilstraebe fuldstsendig

ensartethed både for så vidt angår reglerne om hvilke

forsendelsesarter, der modtages til befordring, og for så vidt

angår bestemmelserne om tilladt st0rrelse, vaegt og indhold

in. in. för hver forsendelsesart,

d) åt fastssette ensartede regler om postvaesenets ansvar

for forsendelser,

e) åt unders0ge mulighederne for åt opnå administrative

lettelser i det nordiske postsamarbejde gennem st0rre ensartethed

i de interne bestemmelser vedrprende postvaesenets

virksomhed og

f) åt fremskynde gennemfprelsen af en faellesnordisk ordning

for postgiroudbetaling. (Sverige)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att vidtaga

åtgärder för åstadkommande av ett effektivt samarbete mellan

forskningsråden (motsvarande) i de nordiska länderna

och att ställa särskilda medel till förfogande för nordiskt forskningssamarbete.

(Finland)

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. AIaj:ts skrivelse nr 78 år 1968

Rek. nr 1A

Rek. nr 15

Rek. nr 16

Rek. nr 17

Rek. nr 18

Rek. nr 19

Rek. nr 20

Rek. nr 21

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att i samarbete

med berörda forskare och institutioner undersöka möjligheterna

för att upprätta ett nordiskt skattevetenskapligt

forskningsråd. (Sverige)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att undersöka

förutsättningarna för en gemensamt organiserad forskningsverksamhet

rörande det nordiska ekonomiska samarbetet.

(Finland)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Finland och

Sverige att i samråd med de för sjukvården ansvariga utreda

förutsättningarna för en överenskommelse avseende den slutna

sjukvården i Tornedalen innebärande att befolkningen i området

får valfri möjlighet till sjukhusvård på båda sidor av

gränsen. (Finland)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt udrede forudssetningerne

for, åt der i hvert af landene gennemfpres pligt

til åt give mpde som vidne for domstolene i de andre nordiske

lande. (Danmark)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Danmark, Finland,

Norge og Sverige åt genoptage forhandlingerne om tilvejebringelse

af ensartet lovgivning om arbejdstageres opfindelser,

således åt udgangspunktet for de fortsatte drpftelser tages

i den gseldende svenske lovgivning herom. (Finland)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne

a) åt tilvejebringe nsermere oplysning om, hvorvidt og i

bekrajftende fald på hvilket grundlag og i hvilket omfång

offentlige myndigheder i de nordiske lande udbetaler erstatning

for skader, der er forvoldt af personer, over for hvilke

samfundet ved anbringelse på anstalt eller institution eller

på anden måde har truffet foranstaltninger af kriminalretlig

eller ipvrigt af forsorgsmaessig karakter, og

b) åt underspge mulighederne för fastssettelse af fsellesnordiske

ensartede principper, hvorefter der administrativt

kan udbetales billighedserstatning af offentlige midler for

sådanne skader. (Norge)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt foretage en underspgelse

af mulighederne for ved faelles foranstaltninger

åt standse illegal indfprsel af narkotika og i faellesskab ivserkssette

alle de foranstaltninger, som kan medvirke til åt standse

denne trafik. (Sverige)

Nordisk Råd rekommanderer regjeringene

1. i nser kontakt med regjeringene i pvrige EFTA-land oppmerksomt

å fplge det europeiske ma rkedssppr småls utvikiing

med sikte på å utnytte de muligheder som kan bidra til en

bred lpsning av dette spörsmål;

2. på ny å overveie mulighetene for et nordisk initiativ med

sikte på å ut bygge EFTA-sainarbeidel;

3. å inndra et bredere utsnitt av de nordiske lands innbyrdes

pkonomiske förbindelser i overveielsene, med sikte

på åt en utvidelse av samarbeidet kan tilgodese vesentlige pkonomiske

interesser i hvert av de nordiske land og åt de orga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

Rek. nr 22

Rek. nr 23

Rek. nr 24

Rek. nr 25

Rek. nr 26

Rek. nr 27

Rek. nr 28

Rek. nr 29

Rek. nr 30

Rek. nr 31

nisatoriske forutsetninger som måtte va''re påkrevet likeledes

inngår i disse overveielser og

4. å ta sikte på eu utformning av den nordiske 0konomiske

samarbeid som letter disse lands deltagelse i en bred europeisk

markedsl0sning og som er förenlig med de nordiske

lands förpliktelser overfor de 0vrige EFTA-land. (Norge)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Danmark og Sverige,

åt den videre behandling af de foreliggende förslag om

anlffig af en storlufthavn på Saltholm og bygning af en tilsluttende

fast förbindelse mellem Danmark og Sverige drives

parallelt og fremskyndes mest muligt med lienblik på, åt der

snarest kan trseffes principbeslutninger vedr0rende disse ankeg

i Danmarks folketing og Sveriges riksdag. (Danmark)

Nordisk Råd rekommanderer regjeringene å gi 0kt st0tte

til de nordiske standardisserings- og materiellkontrollanstalter

og frenime arbeidet for gjennomf0ring av internasjonale standarder

på bredest mulig felt i de nordiske land. (Sverige)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna

I. att gemensamt med uppmärksamhet följa reformarbetet

inom EEC vad gäller den personliga direkta beskattningen,

II. att undersöka i vilka avseenden en anpassning av de

inhemska systemen för denna beskattning till vad som gäller

inom EEC kan bli aktuell i de nordiska länder, som önskar

en anslutning till EEC. (Danmark)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Danmark, Finland,

Norge og Sverige åt foretage en underspgelse af mulighederne

for åt opnå besparelser ved et nordisk samarbejde vedr0rende

produktion og/eller indk0b af jernbanevogne. (Sverige)

Nordisk Råd henstiller til de nordiske regeringer, som har

indf0rt en statslig fiskeafgift eller overvejer åt inf0re en sådan,

åt s0ge bestemmelserne udformet således, åt der ikke

opkrseves st0rre afgifter af andre nordboer end af landets

egne borgere. (Sverige)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark,

Finland, Norge och Sverige att så snart som möjligt genomföra

en gemensam nordisk trafiklagstiftning på grundval av

Nordisk vägtrafikkommittés förslag. (Danmark)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att undersöka

förutsättningarna för att inrätta ett nordiskt ibero-amerikanskt

institut. (Norge)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att vidtaga åtgärder

för inrättande av ett nordiskt kollegium för parasitologi

för att åstadkomma ett effektivare samarbete på den parasitologiska

forskningens och undervisningens område. (Finland)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att utreda förutsättningarna

för upprättande av ett nordiskt vulkanologiskt

institut i Island. (Island)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt s0ge den internationale

konvention til undgåelse af forurening af havet med

olie aendret således, åt det principiellt bliver -totalt forbudt

åt udt0mme olie eller olieholdige blandinger i havet, og åt

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungi. Maj.ts skrivelse nr 78 år 1968

Rek. nr 32

Rek. nr 33

Rek. nr 34

Rek. nr 35

Rek. nr 36

Rek. nr 37

Rek. nr 38

der skabes for0get mulighed for en effektiv kontrol med overholdelse

af konventionen. Endvidere henstiller rådet, åt regeringerne

overvejer, om det tillige er mnligt, åt retshåndhaevelsen

ved overtra;delse af konventionen kan övergå til en international

domstol. (Danmark)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna

I. att vidtaga åtgärder för åstadkommande av ett effektivt

nordiskt samarbete på området för träskyddsforskning samt

II. att undersöka frågan om finansieringen av nämnda samarbete.

(Finland)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Finland, Norge

och Sverige

1. att vidtaga åtgärder för inrättande av ett nordiskt saineinstitut

samt

2. att utreda frågan om institutets verksamhet och placering.

(Norge)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att verka för

att Nordiska rådets musikpris från och med år 1968 kan utdelas

vartannat år. (Sverige)

Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt gennemfpre en

ensartet nordisk lovgivning om rejsebureauvirksomhed. (Finland)
Nordiska

rådet rekommenderar regeringarna

I. att genomföra de av Nordiska kommittén för modernisering

av matematikundervisningen föreslagna reformerna

av matematikundervisningen i de nordiska ländernas skolor

och

II. att anvisa erforderliga anslag för fortsatt samarbete för

reformering av matematikundervisningen på skolans lägre

stadier. (Sverige)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i de nordiska

länderna att säkerställa ett samnordiskt deltagande i världsutställningen

i Osaka år 1970. (Finland)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att i anledning

av den danska devalveringen förhöja Nordiska kulturfondens

belopp till 3 250 000 danska kronor. (Danmark)

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

59

Innehåll

I. Organisation in. in. ...................................... 5

II. Behandlade saker ........................................ 7

A. Saker förberedda av juridiska utskottet .................... 8

1. Självstyrande områdens representation i Nordiska rådet 8

2. Organisationen av det nordiska samarbetet; ändringar i Nordiska

rådets stadga och arbetsordning.................... 9

8. Skydd av flyttfåglar 10

4. Jaktfrågor 10

5. Vittnesplikt .................................... 13

6. Skadestånd beträffande personskador vållade av interner

in. in................................................ 14

7. Immaterialrättsliga frågor 14

8. Åtgärder mot olj ef örorening i havet................... 15

9. Övriga saker.................. 16

B. Saker förberedda av kulturutskottet ........................ 17

1. Samarbete beträffande högre utbildning och forskning . . 17

2. Skol- och undervisningsfrågor 21

3. Radio-, televisions- och filmfrågor .................... 25

4. Nordiska kulturfonden 26

5. Kultnrupplysning i utlandet ..................... . 26

6. Nordisk artikeltjänst 27

7. Nordiska rådets musikpris ................ 28

8. övriga saker 28

C. Saker förberedda av socialpolitiska utskottet ............... 29

1. Arbetsmarknadsfrågor 29

2. Hälso-och sjukvårdsfrågor............................. 31

3. Föroreningsfrågorna .................................. 33

4. Näringsforskning ...................................... 33

5. Ungdomens narkotikamissbruk m. in. 34

6. Utbildning av arkitekter m. in. 34

7. Sjömansskatt ........................................ 35

D. Saker förberedda av trafikutskottet 35

1. Enhetliga posttaxor och postbestämmelser 35

2. Trondheim—östersundstrafiken 36

3. Öresundsfrågor........................................ 37

4. Gemensam trafiklagstiftning ............................ 40

5. Lagstiftning om resebyråverksamhet in. in. . . 40

6. Åtgärder mot illegal införsel av narkotika 41

7. Fritidsfiske ................ 42

8. Övriga saker 43

E. Saker förberedda av ekonomiska utskottet .................. 44

1. Nordiskt ekonomiskt samarbete 44

2. Skattesamarbete ..................... 46

3. Standardiserings- och materielkontrollfrågor 48

4. Statistiskt samarbete . . 49

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts skrivelse nr 78 år 1968

5. Hjälp till utvecklingsländerna

50

6. Forskningsfrågor .........................

51

7. Övriga saker .............................

............. 52

III.

Generaldebatten ............................

52

IV.

Val in. m...................................

53

ESSELTE AS. STHIM 84

814100

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.