Sök i Ratio Lex

1972:102

1972 · 75 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1972:102, 1972:102

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts skrivelse nr 102 år 1972 Skr. 1972:102

Nr 102

Kungl.
Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för
Statsföretag AB; given Stockholms slott den 19 maj 1972.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden, till riksdagen överlämna årsredovisning för år 1971 för
Statsföretag AB,

GUSTAF ADOLF

RUNE
B. JOHANSSON

1
Riksdagen 1972.1 saml Nr 102

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102

Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 19 maj 1972.

Närvarande:
statsministem PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.

Chefen
för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om överlämnande av årsredovisning
till riksdagen för Statsföretag AB och anför.

Den
årliga redovisning tUl riksdagen av verksamheten hos Statsföretag AB som fömtskickades
i prop. 1969:121 bör, liksom föregående år (skr. 1971:120), ske genom att
bolagets nu föreliggande årsredovisning för det senast förflutna
verksamhetsåret överlämnas till riksdagen. Årsredovisningen torde få fogas till
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemstäUer
sålunda, att Kungl. Maj:t tiU riksdagen överlämnar årsredovisningen för år 1971
för Statsföretag AB.

Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets Övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skaU
avlåtas skrivelse av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 3

Bilaga

Statsföretag AB årsredovisning 1971

Verksamheten
1971 i sammandrag Ändrade ägareförhåUanden inom gruppen

Februari
1971

Förvärv
av Forshammars Bruk (LKAB) i samarbete med AB Gustavsbergs Fabriker

Mars
1971

Förvärv
av resterande 50 % i Uddevallavarvet AB

September
1971

Etablering
av Staros AB och Vilhelmina Plast AB i samarbete raed Coronaverken AB

Januari
1972

Försäljning
av Svenska Utvecklings AB

Februari
1972

Förvärv
av Vitrum AB och ACO Läkemedel AB (Kabi) Försäljning av Devac AB

Dotterbolagens
verksamhetsområden

Bransch/typ
av företag

Antal

Fakturering

Resultat
före

företag

disp.
och

1 Qlrnttpr

1 aivaiici

1971

1971

1970

1971

1970

Industriföretag

Gruvor

2

1 204,7

1 145,7

257,1

251,3

Järnverk,
varv och mek.

verkstäder

6

1 005,5

809,3

(166,3)

(101,4)

Skogs-
och torvindustri

2

588,5

576,1

3,0

45,3

Tobaksindustri

1

414,8

404.7

108,5

112,9

Läkemedelsindustri

1

124,1

118,4

9,0

10,3

övriga

3

79,2

57,0

1,4

4,1

3 416,8

3 111,2

212,7

322,5

Serviceföretag

HoteU
och restauranger

1

357,8

356,5

(7,4)

(3,7)

Övriga

8

119,8

114,0

(1,3)

(0,4)

477,6

470,5

(8,7)

(4,1)

Utvecklings-
och etable-

ringsföretag

6

98,7

52,3

(22,5)

(10,1)

30

3 993,1

3 634,0

181,5

308,3

Avgår:
Internleveranser

46,0 3 947,1

41,8 3 592,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102

1971

1970

Antal
anställda

34 285

34 093

Löner mkr

1 074

945

Investeringar

mkr

740

512

Statsföretagsgruppen
Marknads- och konjunkturläget

Den
allmänna konjunkturen var under 1971 svag och fick återverkningar i många
sektorer inom näringslivet. De flesta företagen inom Statsföretagsgmppen hade
känning av detta. De negativa effekterna var dock särskilt påtagliga för flera
av de stora och ekonoraiskt tunga företagen.

Den
svaga intemationella stålkonjunkturen påverkade utfallet vid LKAB. Avhämtningen
av malm skedde inte i den takt man beräknade i början av året, vilket innebar
att mahnlagren ökade. Däremot var priserna i stort sett oförändrade, tack vare
existerande avtal. För NJA var priserna låga för flertalet produkter på grund
av den ogynnsamma konjunktursituationen. Hälften av NJA:s produktion består av
fartygsprofiler, för vilka prisema var starkt pressade när order togs för
leveranserna under 1971. Trots den svaga stålkonjunkturen uppnådde NJA
emellertid en ökad försäljningsvolym.

För skogsindustrm
var marknads- och konjunkturläget under 1971 genomgående svagt om än med vissa
variationer. Exporten av sågade trävaror var volymmässigt god, även om priserna
för bl a gran var vikande. Efterfrågan på hemmamarknaden däremot gick starkt
tillbaka, tiU stor del beroende på den låga aktiviteten inom byggnadsbranschen.
Inom massainduslrin var det nödvändigt att under 1971 tillgripa produktionsinskränkningar
för att bättre anpassa produktionen till efterfrågan. Minskad efterfrågan, men
framför allt helt otillfredsställande priser på några av Assis huvudprodukter,
medförde betydande resultatförsämringar 1971.

De
utdragna avtalsförhandlingarna samt prisstoppet påverkade den inhemska
konjunkturen inom framför allt service- och konsumtionsva-mbranscherna. Först
under årets sista kvartal steg efierfrågan tiU sarama nivå som tidigare år.

För
Sveriges Centrala Restaurang AB liksom för hela restaurang- och hotellnäringen mnebär
1971 stora ekonomiska påfrestningar. En betydande kostnadsökning i förening med
en pågående strukturell oravand-Imgsprocess inom hela rcslaurangnäringen kommer
dessuiom med säkerhet att få effekt lång tid framöver och aktualisera
ytterligare åtgärder i form av rationaliseringar och stmkturförändringar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 5

I
svaga konjunkturer senarelägger industrin planerade investeringar. Detta
drabbar maskin- och verktygslillverkande företag särskilt hårt. För SMT Machine
Company AB inträdde under hösten 1971 ett akut krisläge som accentuerades då
företaget befann sig under uppbyggnad och samtidigt felbedömt marknadsförutsätlningama.

De
ekonomiska resultaten för Uddevallavarvet och Karlskronavarvet, lUcsom för Uddcomb,
var otillfredsställande och kommer atl så förbli även 1972. Årets resultat vid
varven har väsentligen sin grund i order tagna för flera år sedan.

För
UddevaUavarvet tillkom sora en extra belastning på resultatet valutaförluster
orsakade av förändrade växelkurser. Inneliggande order tryggar sysselsättningen
för flera år framåt och förutsättningar finns för starkt förbättrade ekonomiska
resultat under de närmaste åren.

Belräffande
Uddcomb råder specieUa problem. Företaget är under uppbyggnad och vänder sig
med sina produkter till kärnkraftindustrin. Konkurrensen i samband med
upphandling av utrustning till kärnkraftverk har visat sig vara hård,
innebärande svårigheter att erhålla tUlräcklig orderstock och
tillfredsställande priser.

I
och med att flyttningen till nya anläggningar i Karlskrona genomförts står
företaget tekniskt väl rustat, Igångkömings- och introduktionskostnader måsle
dock fömtses även för de närmaste åren. Gmppens samlade ekonomiska ulfall
påverkades negativt, då ca 80 "/o av den totala volymen faller inom de
branscher för vilka konjunkturerna var särskUt svaga. Effekten förstärktes av
tidigare existerande lönsamhetsproblem hos bl. a. KVAB, SMT och Uddcomb. Detta
sammantaget medförde ekonomiska påfrestningar, som blev särskilt kännbara
eftersom de i flera fall drabbade nybildade och ännu ej konsoliderade företag.
Tecken på en snabb förbättring av konjunktur- och marknadsläget för de tunga
branscherna inora Statsföretagsgmppen kan ännu ej klart skönjas.

Förändringar
i gruppens sammansättning

Genom
samarbete med Coronaverken AB, inom ramen för det s. k. offertsystemet
innebärande att Kungl. Maj:t efter riksdagsbeslut svarar för eventuella
merkostnader för en etablering, startades Vilhelmina Plast AB i Vilhelmina och Staros
AB i Nykroppa. Företagen, som båda startade sin verksamhet vid halvårsskiftet
1971, beräknas planenligt kunna påbörja produktionen i nya anläggningar på
respektive orter i mitten av 1972.

Svetab
sammanförde under året sina byggnadsmaterialproducerande dotterföretag till en
företagsgrupp AB Standardsnickerier. Under året etablerades det av Svetab
initierade företaget för tillverknmg av nålfUt- och luftade heltäckningsmattor
Nylands Mattfabrik AB. An-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 6

läggningsarbetena
påbörjades i febmari 1972 och fabriken beräknas vara klar för produktion under
första kvartalet 1973.

LKAB
förvärvade tillsanmians raed Gustavsbergs Fabriker AB Forshammars Bergverk,
som framställer kvarts- och fällspatsprodukter.

Under
1971 övertog staten Eriksbergs Mekaniska Verkstads aktier i Uddevallavarvet.
Aktierna förvärvades av Statsföretag, sora nu innehar saratliga aktier i delta
varv. 1 samband härmed erhöll Statsföretag 105 milj. kr. från staten för
genomförande av nyemission i Uddevallavarvet. VUlkoren för de av staten
tidigare tillförda aktieägaretillskotten innebär, att Statsföretag AB inte kan
erhålla utdelning från Uddevallavarvet förrän varvet återbetalat dessa
tillskott.

Staten
övertog tmder höslen 1971 Pripp-Bryggeriernas resterande aktier i Kabi (35 %),
Härigenom äger staten och Statsföretag gemensamt samtliga aktier i detta
företag. Avsikten är att Statsföretag skall förvärva statens aktier i Kabi.
Från Apoteksbolaget förvärvade Statsföretag och Kabi i början av 1972 produktionsdelarna
av ACO och Vitrum, som sammanförs med Kabi till en läkemedelsgmpp. Läkemedelskoncemen
kommer att bestå av fyra organisatoriskt parallellställda enheter, ACO, Kabis
läkemedelsrörelse, Vilmm och Grummebolagen, det sistnänmda Kabis dotterbolag
inom det kemisk-tekniska området.

Överläggningar
fördes under höslen mellan industridepartementet och Statsföretag om den
framtida verksamheten inom Svenska Utvecklings AB, SU, samt hur denna skall
finansieras. Med hänsyn till Kungl. Maj:ts önskan att bibehålja den långsikliga
inriktningen av SU:s projektverksamhet, koncentrerad på problem med
samhällelig anknytning, träffades överenskommelse om att staten skulle förvärva
samtliga aktier i SU. Övertagandet skedde per den 1 januari 1972,

Statsföretag
övertog från SMT Machine Company AB aktiema i Linson Instrument AB,
Verksamheten i delta förelag har ingen anknytning till SMT utan främst till verksandiet
inom Förenade Fabriksverken (FFV), Avsikten med förvärvet är att renodla SMT:s verksamhet
i avvaktan på att överläggningar med staten angående framtida huvudman för
Linson slutföres. Den under 1970 beslutade avvecklingen av RationeU Planering
AB genomfördes programenligt. Helt enligt tidigare planer fortgår arbetet med aweckling
av verksamheten i Svenska Skifferolje AB. Statsföretag förvärvade under 1970
från Styrelsen för Teknisk Utveckling Devac AB för att vidareutveckla den stoflavskiljnuigsulrust-nmg
som företaget tillverkade samt därefter biträda vid marknadsintroduktion.
Detta visade sig vara förenat med så stora svårigheter, både tekniskt och kommersieUt,
att Statsföretag beslutat avveckla sitt engagemang i bolaget.

Ägareförhållandena
beträffande Swedish Industrial Development Corporation, SID, som tidigare ägdes
av Statsföretag AB, Svenska Utvecklings AB, Förenade Fabriksverken,
Kooperativa Förbundet samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 7

Innovations
AB Projeclion KB, ändrades under året så, alt numera endast Statsföretag AB
och Förenade Fabriksverken kvarstår som bolagets huvudmän. Avsikten är att
verksamheten i SID skall samordnas mer intimt med verksamheten inom Statsföretagsgmppen
och Förenade Fabriksverken.

Rekonstruktion
och speciella insatser

De
problem inom Kalmar Verkstads AB, som framkom redan under 1970 och
kommenterades i förra årets verksamhetsberättelse, visade sig vara så
omfattande, att det under 1971 blev nödvändigt att besluta om förelagels aweckUng.
Arbetet härmed planlades så att det i tid skulle kunna samordnas med Volvos
nyetablering i Kalmar av en monteringsfabrik för personbUar. Denna plan byggde
på att KVAB under aweck-lingsperioden skulle erhålla stödorder på järnvägsmateriel.
Bolagets upparbetade orderslock kunde icke ge tillräckUg sysselsättning.

De
tidigare näranda probleraen för SMT krävde en fömtsättningslös omprövning av
förelagets förutsättningar och framtida inriktning. Arbetet härmed pågår och
beräknas bli avslutat under första halvåret 1972. Rekonstruktionen medför
sannolikt en koncentration av både produktprogram och produktionsanläggningar.

Resultatet
för Sveriges Centrala Restaurang AB var otillfredsställande redan under 1970.
Det indikerade behov av översyn av verksamheten, som också påbörjades. Därvid
blev det nödvändigt att göra en framställning hos Kungl. Maj:t om sådan
ändring av bolagsordningen för Restaurangbolaget, att det kunde skapas både formeU
och reell möjlighet för Statsföretag att som huvudaktieägare påverka
verksamheten. Beslut om sådan ändring fattades också vid höstriksdagen 1971.

Investeringar

De
totala bruttoinvesteringama i byggnader, maskiner och övriga anläggningar
uppgick 1971 till 740 milj, kr. 54 o/o härav avsåg pågående kapacitelsutbyggnader
hos Assi, NJA och Uddcomb. Under 1972 beräknas investeringarna vid Assis
enheter i Karlsborg och Lövholmen vara avslutade, varefter de framtida fömtsättnuigama
för sulfatfabriken och pappersbmket i Karlsborg samt linerbmket i Lövholmen
kommer att vara väsentligt förbättrade.

LKAB:s
investeringsvolym, 194 milj. kr. representerade ett genomsnitt under de
senaste fem åren. Förhållandevis mycket stora investeringsprogram har
påbörjats i flera av koncembolagen, bl. a. Kabi och Ceaverken.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 8

Uppbyggnad
av koncernen

Arbetet
med att bygga upp och i samband därmed samordna olika verksamhetsgrenar inom
företagsgruppen har fortsatt under året. Detta arbete är förenat med specieUa
problem i en företagsgrupp, som har bUdats genom att sammanföra autonoma
företag, som dessutom arbetar inom skilda branscher.

Förtroendefullt
samarbete mellan såväl företag som skilda befattningshavare är en
huvudförutsättning för att kunna konsolidera och utveckla företagsgmppen.
Under året organiserades ett flertal konferenser för befattningshavare med
likartad sysselsättning kring gemensamma problem. Ur detta samarbele har vuxit
fram en rad utvecklingsprojekt, som nu bearbetas i arbetsgmpper och utskott,
där ett stort antal bolag i gmppen är representerade. Exempel härpå är
principer och system för långsiktig verksamhetsplanering.

Arbetet
med att skapa enhetliga ekonomiska rapporterings- och budgetsystem för företagsgmppen
fortsatte tmder året.

InformationsverksanUieten
ägnades ökad uppmärksamhet, I oktober lämnades en första delårsrapport.
Informationen till de 18 riksdagsmän, som har till speciell uppgift att följa
Statsföretags verksamhet, inleddes och dessa har, utöver bolagsstämraan,
inbjudits två gånger för särskild information.

Företagsdemokrati
och samverkan

Statsföretags
styrelse fastställde under hösten 1971 allmänna riktlinjer för det
företagsdemokratiska arbetet inom Statsföretagsgruppen.

I
riktlinjerna framhålles nödvändigheten av att inom varje förelag utarbeta
handlingsprogram för den förelagsdemokratiska utvecklingen med beaktande av de
speciella fömtsättningar, som finns i de olika företagen, I nära anknytning
till de företagsdemokratiska frågorna har stor uppmärksamhet börjat ägnas
allmänna ledarskaps- och relationsproblem.

Antalet
personalrepresentanter i styrelsema har ökat och uppgår f. n. till totalt 21
fördelade på 13 företag. Avsikten är att utse personalrepresentanter i
ytterligare styrelser,

Framåtblick

Som
framgått av redogörelsen ovan fmns många problem inom företagsgmppen.
Orsakerna härtUl är flera, även om den svaga konjunkturen har haft avgörande
betydelse för det otillfredsställande ekonoraiska utfallet. De saralade
finansiella resursema ansträngdes i hög grad under 1971, Endast tack vare en
kreditvänlig kapitalmarknad, där nya lån

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 9

kunde
erhållas på rimUga villkor och i ökad omfattnmg, klarades uppkommande behov.
Trots en självfmansieringsgrad på över 100 % hos några av bolagen bl. a, LKAB
blev genomsnittet för hela Statsföretagsgruppen imder 50 »/o.

Men
mycket har också skett, som bör tillåta en viss optimism för framtiden.
Tidigare satsningar har börjat ge positiva utslag i några företag, som t, ex, Ceaverken.
Investeringama i LKAB, Assi och NJA förlöper planenligt och bör ge bättre fömtsättningar
för framtiden. Även arbetet med alt stmkturera verksamheten bör leda till
förbättrade ekonoraiska resultal.

Det
fortsatta konsolideringsarbetet måste få hög prioritet även under 1972,
Erfarenheterna under det gångna året understryker nödvändigheten av en hård
lönsamhetsprioritering av alla uppkommande handlingsalternativ. Under 1972
förutses för övrigt så stora anspråk på finansiellt stöd från de bolag i
gruppen, som förra året uppvisade negativa resultat, bl. a. NJA, Kalmar
Verkstad, Uddcomb, SMT och Svetab, att utrymmet för nya expansionsinvesteringar
är ytterst begränsat. Även om framtiden för Statsföretagsgruppen ryraraer raånga
och stora problem, bör det dock finnas förutsättningar alt på sikt uppnå
tillfredsställande lönsamhet för gmppen i sin helhet, en tryggare
sysselsättning och ökad expansionskraft.

Statsföretag
AB förvaltningsberättelse

Konjunkturavmattningen
under 1971 återverkade kännbart på flera av koncemens bolag och därraed också
på Statsföretag.

De
försämrade konjunkturema drabbade med särskild tyngd SMT Machine Company AB och
NJA, Statsföretag har via LKAB läranat dessa bolag koncernbidrag med sammanlagt
85 milj, kr.

Tidigare
beslutad aweckling av Rationell Planering fullföljdes planenligt. Under våren
1971 fattades beslut om aweckling av verksamhe ten hos Kalmar Verkstad. I
början av 1972 försåldes utvecklingsbolaget Devac AB med en mindre förlust.

För
Uddcomb Sweden AB kommer inkömingskostnader jämte kostnader för en omlokalisering
från Degerfors till Karlskrona att bli vä sentiigt högre än enligt urspmnglig
förkalkyl. Enligt nyligen framlagd proposition till riksdagen föreslås statlig
lånegaranti jämte ett statsbidrag, men Statsföretag kommer under de närmaste
åren alt få tillskjuta betydande belopp, sannolikt 2530 railj, kr. Svenska
Utvecklingsaktiebolaget (SU) återtogs efter riksdagsbeslut per den 1 januari
1972 av Statsföretags ägare. Aktierna överläts till ett pris av 6,5 mUj. kr.
Statsföretags bokförda föriusl blev 18 milj. kr,

1
slutet av 1971 avyttrades den post aktier i Billman Regulator AB,

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 10

som
Statsföretag förvärvade våren 1970. Försäljningen genomfördes tiU ett pris av
kr 150/aktie, vUket gav kompensation för beräknade räntekostnader imder den
tid aktiema irmehades.

Efter
förhandUngar sedan hösten 1971 träffades i februari detta år uppgörelse meUan å
ena sidan Statsföretag och dess dotterbolag AB Kabi och å andra sidan
Apoteksbolaget AB om förvärv från Apoteksbolaget av dess läkemedelstiUverkande
företag, Apoteksvarucentralen Vitrum AB samt ACO Läkemedel AB. Dessa båda
företag kommer att samordnas med Kabis verksamhet. Den nya läkemedelskoncemen
får en sammanlagd årsomsättning överstigande 200 mkr och en ökad slagkraft,
inte minst på de exportmarknader som redan bearbetas.

Såväl
KVAB som Uddcomb balanserar den 31 december 1971 så stora förluster att formell
plikt att upprätta Ukvidationsbalansräkning förelåg. Koncembidrag till KVAB har
nu länmats avseende hela förlusten för 1971, Ägarestmkturen i KVAB tillät icke
sådant bidrag under 1971, Efter 1 juli 1972 kommer på samma sätt koncernbidrag
till Uddcomb att lämnas fömtsatt att elt nyligen framlagt lagförslag godkäimes
och dispens enligt denna bevUjas för Statsföretag.

Ett
program för företagsdemokratisk utveckling inom Statsföretagsgruppen antogs
hösten 1971 och detta är nu föremål för diskussion och gradvis instaUation ute
i de enskilda företagen.

Utvecklingsinsatser
inleddes under året med syfte att åstadkomma samordning av den finansiella
planeringen inom hela gmppen.

Vid
bolagsstämman i maj månad fick styrelsen ändrad sammansättning och ny
verkställande direktör utsågs. I löner och ersättningar utbetalades under året
till styrelse och verkställande direktör 508,6 tkr och tiU övriga i medeltal
29 anstäUda 2 517,2 tkr.

Den
avkastning sora Statsföretag erhåUit från dotterbolag avseende 1971 års
verksamhet har efter avdrag för Statsföretags egna förvaltningskostnader i sin
helhet disponerats för att täcka förluster hos andra bolag inom gmppen och som
bidrag tiU Norrlandsfonden (15 mUj. kr.). Den konsolidering som förutsattes
kunna ske under Statsföretags tre första verksamhetsår och innan utdelning
skall lämnas blu sannolikt mycket begränsad. Även 1972 kommer flera av
dotterbolagen att redovisa stora förluster. Under förutsättning att de
allmänna konjunkturförhållandena stabiliseras och successivt utvecklas i
gynnsam riktning senare under 1972, fömtses dock viss resultatförbättring för gmppen
i dess helhet redan innevarande år. Den utdelning sora Statsföretag enligt
riksdagsbeslut skaU lämna från och med verksanUietsåret 1973 torde emeUertid
mot bakgmnd av ärmu återstående konsoUdermgsbehov nödvändigtvis bU obetydUg de
första åren.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 11

Styrelsen
och verkställande direktören föreslår att moderbolagets vinstmedel
balanseras i ny räkning.

Arne
Geijer Karl-Erik Nilsson

(Styrelsens
ordförande)

Erik
Grafström Per Sköld

(verkstäUande
direktör)

Harry
Hjalmarson Nore Sundberg

Sigurd
Ljungcrantz

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 12

Revisionsberättelse

1
egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi härmed avgiva följande
revisionsberättelse för år 1971.

Vi
har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra
handlingar, som länmar upplysning om bolagets ekonomi och förvaltning, samt
vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderUga.

Den
löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlms
Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse till revisorerna.

Aktiebolagslagens
föreskrifter beträffande redovisningen av aktieinnehav och koncernförhållanden
har iakttagits.

Såsom
framgår av årsredovisningen har aktiema i Svenska Utvecklings AB uppskrivils
med 6,5 milj. kr. Vi har intet att erinra mot denna uppskrivning.

Under
revisionen har icke framkommit anledning tUl anmärkning beträffande redovisningshandUngama,
bokföringen, inventeringen av tiUgångama eUer förvaltningen i övrigi.

Styrelsen
och verkställande direktören föreslår, att bolagets vinstmedel 14,0 mUj. kr.
balanseras i ny räkning.

Detta
förslag strider icke mot aktiebolagslagens föreskrifter angående fondavsättning
eller mot god affärssed.

Vi
tillstyrker

att den i årsredovisningen
intagna, av oss påtecknade balansräkningen . faststäUes,

att
vinsten disponeras i enUghet med ovanstående förslag samt

att
styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för
den tid årsredovisningen omfattar.

Stockholm
den 14 april 1972.

Olof
Söderström Anders Linde

Bernt
Nilsson Ebbe Rybeck

(aukt.
revisor)

Knut
Ranby (aukt. revisor)

s. 13 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 13

LKAB

Höjd
produktion men lägre leveranser

Produktionen
ökade mellan 1970 och 1971 från 23,7 tiU 25,8 milj. ton. (Konflikten påverkade
produktionen ca fem veckor under början av 1970). Av den totala produktionen
bestod 19,4 (18,6) mUj. ton av styckemalm, 1,6 (1,1) mUj. ton av slig samt 4,8
(4,0) mUj. ton av kulsinter (pellets). Kiruna svarade för 20,6 (18,7) mUj. ton
och Malmberget för 5,2 (5,0) mUj. ton färdiga produkter. Totalt bröts 44,4
(36,2) mUj. ton berg inklusive berg från investeringsarbeten.

Leveranserna
blev däremot lägre än närmast föregående verksamhetsår 23,8 mot 24,7 milj.
ton, därav 23,0 (23,9) nulj. ton på export och 0,8 (0,8) nulj. ton till
inhemska köpare.

Över
hamnen i Narvik, som i huvudsak skeppar malm från gmvoma i Kimna, levererades
18,7 (18,4) milj. ton och över hamnen i Luleå 4,5 (5,7) milj. ton. Medellasten
ökade i Narvik från 34 553 lUl 36 207 ton och i Luleå från 17 831 tUl 19 807
ton. Det genomsnittUga hamnuppehållet minskade något vid båda förvaltningama,
i NarvUc från 45 tiU 43 timmar och i Luleå från 27 till 25. Skeppnuigssäsongen
i Luleå varade från 20 maj till 8 december.

Stora
restkvantiteter

Av
de största kundländema var det endast Belgien/Luxenburg, som något ökade sma
uttag av LKAB-mahn, från 7,1 tUl 7,2 nulj. ton. Västtyskland minskade från 9,6
till 8,8 och Storbritannien från 2,7 tUl 2,0 milj, ton. Den största inhemska
kunden var traditionellt Norrbottens Järnverk med 0,6 (0,6) milj. ton.

Stålkonjunkturen
i Europa var dämpad under 1971. Många av de stora malmköpama fann det mte möjUgt
att hämta ut avtalade kontraktskvantiteter. LKAB, liksom övriga
malmexportörer, redovisade därför vid årets utgång exceptionellt stora restkvantiteter
från 1971 års kontrakt.

Malmlagren
hos stålindustrin i främst Ruhrområdet och den aUtmer dämpade
stålproduktionstakten i Europa kan komma att medföra eftersläpningar i
malmavhämtningen även under 1972.

Prismässigt
har vissa förändringar skett på marknaden. Sålunda har dels sjöfrakterna för de
transoceana konkurrentmalmema sänkts, dels har dollardevalveringen gjort de doUamoterade
malmema bUligare i respektive köparlands valuta.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 14

Fortsatt
kvalitetshöjning

Arbetet
med att höja produklemas kvaUtet fortgår. Andelen kulsinter steg från 16,9 till
18,8 % eller från 4,0 till 4,8 milj, ton, främst beroende på atl kulsinterverket
i Svappavaara, som togs i bmk under 1970, var i drift under hela
verksamhetsåret.

Hög
investeringsnivå

Investeringsplanerna
för den närmaste femårsperioden är i huvudsak oförändrade och uppgår tiU
omkring 1 miljard kronor.

Investeringarna
under 1971 uppgick tUl 198 (161) railj. kr. Bland större investeringsarbeten
märks:

Kiruna:
Utnyttjandet av den bUvande huvudnivån på 540 m avvägning i Kiinmavaara påbörjades,
samtidigt som förberedande arbeten på den därefter följande huvudnivån
påbörjades.

Malmberget:
Arbetet med omläggningen till skivrasbrytning fortsatte. Huvudnivån på 600 m awägning
blev klar. Vid årsskiftet 1972/73 beräknas aU lastning med tryckluftdrivna
maskiner upphöra, varefter lastningen kommer att ske med modema dieseldrivna
fordon. Utbyggnaden av anrikningsverket i Vitåfors med två magnetitsektioner
påbörjades och beräknas vara avslutad i början av 1973. Verkets kapacitet ökar
därmed från 2,7 tUI 6,7 milj. ton per år. En ny blodstenssektion i anrikningsverket
började byggas och beräknas bli klar i början av 1974. Arbetet på ett nytt kulsinterverk
av bandugnstyp påbörjades. Kapaciteten på detta beräknas till 2,5 milj. årston,
vUket ger totalt 3,7 milj. ton kulsinter i Malmberget. Det nya verket beräknas
kunna tas i drift under 1973.

Narvik:
En skophjulslastare med en utlastningskapacitet av 5 000 ton/tun. togs i drift.
Arbetet med ny bangård och ny lossnmgsslation pågick. De beräknas bli färdiga
under 1975.

Personalökning

Treårsavtal
träffades med arbetarparten. Inom samverkansorganisationen bedrevs ett
intensivt arbete som syftade till ökad precisering av samverkansorganens
arbetsformer och arbetsumehåll. Bl. a. inleddes en fullständig genomgång av personalpoUtiken.
Medelantalet anställda var 7 353, en ökning med 208 personer.

Resultatet
något förbättrat

Försäljningsvärdet
uppgick tUl 1.195 (1.131) mUj. kr. Rörelseöverskottet före avskrivningar för
LKAB-koncernen blev 407 (384) mUj. kr. Vmslen efter planerUiga avskrivningar
samt efter räntor och andra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 15

finansiella
poster m. ra. men före bokslutsdispositioner och skatter blev 259 (249) mUj.
kr. Resultatet påverkades i positiv riktning av prishöjningarna på ca 10 o/o
för sålda produkter samt i negativ riktning av nunskad leveransvolym och
väsentligt höjda produktionskostnader. Kostnadsökningarna beror tUl stor del
på lönestegringar samt prisstegringar på material och tjänster. En bidragande
orsak var även en otillfredsställande produktivitet inom vissa avsnitt av
driften samt ökning av gråbergsbrytningen.

LKAB
har lämnat koncernbidrag med 100 milj. kr. till Statsföretag och vissa av dess
dotterbolag. Koncembidrag jämte utdelning för 1971 motsvarar exakt utdehimgen
för 1970 sedan hänsyn tagits till skatleeffektema för LKAB. Kommimernas
skatteintäkter påverkas icke av bidraget.

Vinsten
före skatter uppgick tiU 114 (212) mUj, kr. och nettovinsten till 42 (94) mUj.
kr.

Nytt
dotterbolag

I
början av året övertog LKAB två tredjedelar av aktiema i AB Fors-hammars
Bergverk, som bryter och behandlar fältspat, kvarts och kvart-sit vid olika
fyndigheter i Mellan-Sverige. Den andra aktieägaren är Kooperativa Förbundet.

Oljeprospektering
AB (OPAB), i vilket LKAB iimehar 25 »/o av aktiema, påbörjade under våren bormingar
efter olja i södra Skåne.

AB
Statsgruvor

Verksamheten
har under år 1971 bedrivits i oförändrad omfattning vid bly- och zinkmalmsgmvan
i Stollberg.

Förberedelsearbetet
med volfram- och flusspatgmvan i Yxsjöberg har pågått under hela året och
driften beräknas komraa i gång våren 1972.

Produktion
och leveranser

Under
året har i Stollberg producerats 4 550 ton blyslig, 6 250 ton zinkslig samt 24
800 ton järnsUg.

Leveranserna
har i stort sett motsvarat produktionen. En viss återhållsamhet i avhämtningen
från köparnas sida har dock varit märkbar.

Marknadsöversikt

Priserna
för bolagets produkter, som bestäms av internationella noteringar, har
undergått betydande förändringar. Genomsnittsnoteringen för bly var under år
1971 £105 (förra året £122) och för zink £127 (122). För järnsligen har priset
varit oförändrat.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Investeringar

Investeringarna
i Stollberg har under året uppgått till 1,7 milj. kr. Bl, a, har ny lave samt
maskinhus och krossanläggnuig uppförts,

I
Yxsjöberg har investeringarna pågått planenligt. Anrikningsverk och övriga
ovanjordsanläggningar har i huvudsak färdigställts under året. 6,0 milj. kr.
har under året investerats i byggnader och anläggningar och 4,3 milj, kr, i
maskiner. Förberedande arbeten under jord har utförts.

Personal

Antalet
anställda var vid årets slut 166 (127). Vid nybyggnaderna har även sysselsatts
ett antal entreprenörer med egna anslällda.

Resultat

Rörelseresultatet
för året visade ett underskott före avskrivningar med 1,9 milj, kr. Resultatet
belastades med 2,9 milj, kr. för förberedande arbeten i Yxsjöberg.

Avskrivningama,
som uppgår till 0,6 milj, kr., omfattar ej nybyggnaderna i Yxsjöberg och Stollberg,
De finansiella kostnadema har ökat genom att ett lån har upptagits under året
till ett belopp av 7,5 milj, kr.

Resultatet
efter skaller visar varken vinst eller förlust.

För
att finansiera driflskoslnadema i Yxsjöberg under inkömingsti-den kommer ett
lån att upptagas.

Norrbottens
Järnverk AB

Under
1971 levererade Norrbottens Järnverk 478 000 ton stål till ett värde av 378 mUj.
kr. Hälften av försäljningen utgjordes av profiler för fartyg. Järnverket är på
detta område marknadsledande och täcker över 25 "/o av de de europeiska
varvens behov. Övriga produkter är stålbyggnadsmaterial och armeringsstål samt
stångstål och plåt för verkstadsindustrin.

Ökad
fakturering i svag konjunktur

1971
var ett mycket svagt år för stålindustrui, Västeuropas stålproduktion minskade
med 6 % från 1970, Trots produklionsbegränsnmgar föll stålpriserna ytterligare
från den låga nivån vid årels början, Norrbottens Jämverk kunde trots
konjunkturläget öka sin fakturering med 15 «/o. Exportandelen var 42 %,

FartygsprofUerna
har tiU största delen levererats mot långtidskon-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 17

trakt.
Priserna på fartygsraaterial, som levererats under 1971, har till stor del
bestämts av kontrakt, som togs under lågkonjunkturen före uppgången 1969, De
har i dagens kostnadsläge gett ett mmdre gott ekonomiskt utbyte men
lönsamheten inom detla område förbättras dock successivt. Av järnverkets
totala orderstock på över 1 000 000 ton utgör fartygsraaterial den helt
dominerande delen.

För
de flesta övriga produkterna har prisema bestämts av den internationella UtveckUngen.
Det har speciellt under senare delen av året inneburit betydande
prissänkningar. Vid årsskiftet 1971/72 kunde dock en viss stabilisering
skönjas.

Ökad
manufakturering

En
allt större del av järnverkets produktion genomgår någon form av manufakturering
efler valsningen. Fartygsprofilerna levereras i stor utsträckning
inläggningsfärdiga. Inom slålbyggnadsområdet levereras såväl profilerad, plastbelagd
plåt och raanufakturerat storamalerial som färdiga stålhus. Andelen
manufakturprodukter uppgick 1971 till drygt 50%, 1967 var den 13%.

Full
sysselsättning

Trots
konjunkturläget kunde full sysselsättning upprätthållas under året. Antalet
anställda var oförändrat ca 3 400,

Jämverkets
första produktionsenhet, eltackjärnverket, nedlades under året.

Investeringsprogram
70

Arbetet
med järnverkels investeringsprogram fortskred planenligt under året.
Huvuddelen av anläggningarna har upphandlats. Lån och krediter har erhålUts i
beräknad omfattning. Investeringsprogrammet kommer att medföra:

Tre gånger så stor råjärnskapacilet

Fördubblad råstålskapacitet

VäsentUgt högre utnyttjande av varmvalskapaciteten
genom kompletterande investeringar

Fördubblad kapacitet för manufakturering
av fartygsmaterial

Högre
råvarupriser sämre resultat

Priset
på koks, järnverkets viktigaste råvara, steg våldsamt under 1970 och låg under
första delen av 1971 fortfarande på en hög nivå. Under senare delen av året
blev tillgången på koks god på grund av de

2
Riksdagen 1972.1 saml Nr 102

s. 18 Kontrollera mot PDF

dåliga
stålkonjunkturema. Detta medförde sänkta priser, som dock endast till ringa
del hann påverka årets resultat. För den viktigaste malm-kvaliteten var
prisstegringen från föregående år 9 "/o.

De
ökade råvarupriserna och lönestegringar, som endast delvis motsvarats av
produktivitetsförbättringar, medförde att nettoförlusten efter dispositioner
och skatter ökade tiU 63 milj. kr., vilket till 60 milj. kr. täcktes av koncembidrag.
Konjunkturen, speciellt under andra halvåret 1971, blev sämre än beräknat.

Prognos

Produktion
och fakturermg planeras bli väsentligt högre 1971 än 1971, Investeringsprogram
70 ger förutsättningar för en fortsatt snabb fakturermgsökning under följande
år.

Resultatet
beräknas successivt bli förbättrat, främst lack vare lägre produktionskostnader
efter genomförandet av investeringsprogrammet och högre priser på
fartygsmaterial. Trots de ralionaliseringsåtgärder sora vidtagits fömtses en
avsevärd förlust under 1972, Även 1973 bedöras en viss förlust uppstå, medan
resultatet för år 1974 vid normala konjunkturer väntas bli positivt.

Uddevallavarvet
AB

Efter
den goda sjöfartskonjunktur, som nådde sin kulmen hösten 1970, inträdde redan
vid årsskiftet en markant försämring. Fraktema föll mycket snabbt och nådde för
såväl tank- som bulkfarlyg imder 1971 den lägsta nivån på raycket länge.

Nedgången
i sjöfarlskonjunklurerna, de långa leveranstiderna och den instabila
valutasituationen medförde, alt varvsindustrin i sin helhet under 1971
tillfördes jämförelsevis få nya order.

Uddevallavarvet
tecknade under året två nya kontrakt avseende 125 000 tdw tankfartyg för
leverans 1975. Med få undantag omfattar orderstocken fartyg på ca 100 000 tdw
och däröver och är med hänsyn tUl typer och antal fartyg väl sammansatt.
Bolagets orderstock ger företaget full sysselsättning tiU och med första
halvåret 1975. Med hänsyn till det osäkra och snabbt skiftande läget på frakt-
och beställningsmarknaden får detta betecknas som tiiUfredsstäUande.

Mellan
de fyra stora varven, Eriksberg, Götaverken, Kockums och Uddevallavarvet, har
ett konsortialavtal ttäffats för ett närmare samarbete inora vissa områden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 19

Beslut
om garantiram

Riksdagen
har under året beviljat varvsindustrin fortsatta fartygskreditgarantier genom
beslut om en garantiram, baserad på en ruUande fem-årsberäkning. För första
femårsperioden utgör den av riksdagen anslagna garantiramen 3,5 mUjarder kr,

överenskommelse
har under året träffats mellan svenska staten, Statsföretag AB och Eriksberg
om att avtalet om samägande av Uddevalla-varvet skall upphöra. Samtliga aktier
i Uddevallavarvet AB har övertagits av Statsförelag AB i enUghet med beslut av
1971 års vårriksdag. Samtidigt höjdes Uddevallavarvels aktiekapital till 100
milj, kr.

Investeringar

Arets
investeringar uppgår tiU 18,4 milj, kr. Del på hösten 1970 beslutade investeringsprograraraet,
som tillsammans med övriga investeringar belöper sig till ca 35 mUj, kr., har
under året planenligt kunnat följas och beräknas vara avslutat under sommaren
1972,

Ombyggnad
av utrustningspir och plåtfördelningsbyggnad slutfördes, och ny hall över
profilförråd färdigställdes under året. Återstående större arbeten bl, a,
ombyggnad av bädd 111, som medger en betydande ökning av fartygsstorlekama på
denna bädd, jämte kranbanor och tiUbyggnad av svetshaUen på Sörvik pågår och
slutföres under våren 1972,

Personal

Den
"grå arbetskraften" har i det närmaste avvecklats. Nyrekrytering har
skett genom skolning i egen regi varvid personalstyrkan kunnat ökas,

1
syfte att skapa riktimjer för det företagsdemokraliska arbetet har utredningar
gjorts såväl av medarbetare inora företaget sora av externa konsulter. Antalet anstäUda
har under året ökats med ungefär 150 personer till ca 3 000.

Dotterbolag

Skandiaverken
AB har i likhet med föregående år drivits av moderbolaget. Produktionen har Uksom
tidigare i huvudsak bestått av hjälpmotorer, reservdelar m, m, för
varvsindustrin raen även av viss tillverkning för andra beställare.

Resultat

De
fartyg, som varvet levererat 1971 och de som skall levereras 1972, har kontrakterats
i ett ogynsamt konjunktionsläge till fasta priser och på vid den tiden marknadsmässiga
villkor. Även om resultatet av årets

s. 20 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 20

verksamhet
är otUlfredsställande, har rörelseresultatet jämfört med prognosen kunnat
förbättras avsevärt. Till detta har främst bidragit att leveranstiderna väl
kunnat hållas. Såväl sjösatt som levererat tonnage är det högsta hittills i
varvels historia. Under de närmaste åren förväntas en successiv förbättring av
varvets lönsamhet. Koncernen redovisar inga vinstmedel. Årets förlust uppgår
till 33 milj, kr,, vilket täckes genom att medel från reservfonden tages i
anspråk.

Karlskronavarvet
AB

För
Karlskronavarvet AB präglades 1971 av atl såväl produktion och försäljning som
sysselsättning ökade. Betydande kostnadsstegringar, gällande både material och
löner, kombinerat raed svårigheter att uppnå en tillfredsställande
produktivitet inom vissa verksamhetsgrenar, medförde dock att
resultatutvecklingen inte blev gynnsam. De marina beställningama uppgick till
ca 70 "/o av den totala faktureringen.

Marknadsöversikt

Kontrakt
tecknades för leverans av elt minfartyg. Dessutom tecknades ett flertal
kontrakt för marint underhåll.

Under
1971 kompletterades även beställningar av fartygsseklioner till Kockums
Mekaniska Verkstads AB och AB Götaverken.

Produktion
och leveranser

Minfartyget
"Älvsborg" färdigställdes och levererades i april. Under året
påbörjades konstruktion och tillverkning av tolv torpedbåtar av modifierad Spica-typ.
Kryssaren "Göta Lejon" genomgick översyn och modernisering. Leverans
av antennanpassare till marinen slutfördes och utveckling av andra typer för
exportförsäljning igångsattes.

Investeringar

Varvets
modernisering fortsatte under 1971, De totala investeringama uppgick till ca 15
milj, kr. En skrov- och montagehall samt tillhörande mindre verkstadshall och
servicebyggnad färdigställdes till årsskiftet 1971/72. En ny hall för gasskärning
av plåt är under uppförande.

Personal

Antalet
anställda ökade från 1 610 till 1 649, Arbetet inom del företagsdemokraliska
området aktiverades under året. Sålunda är de anställda representerade i
bolagets styrelse. Vidare inrättades en personal-kommitté och försöksverksamhet
har pågått med fyra avdelningsnämnder.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 21

Resultat
och likviditet

Omsättningen
under året uppgick tiU 113 milj, kr. Resultatet för 1971 utvisade en försämring
i förhållande till föregående år. Detta rörelseresultat kompenserades dock av
ett räntenetto på 6,8 railj. kr., varefter resultatet före dispositioner och
skatter uppgick lill 0,6 railj. kr. Arets resultat påverkades av en rad föriuslobjekl.
Bolaget redovisade efter dispositioner och skatter varken vinst eller föriusl.

Likviditeten
var vid årsskiftet fortfarande god. Bolagels likvida raedel utgjordes
emellertid huvudsakligen av förskott för kommande leveran ser.

Utveckling
under de närmaste åren

Resultaten
för de närmaste åren förväntas bli bättre än 1971, då en del olönsamma
verksamhetsgrenar bortfaller. Sysselsättningen beräknas vara tillfredsställande
fram till mitten av 1975 tack vare redan uppgjorda kontrakt.

Varvels
modernisering komraer under de närraaste åren att ställa stora krav på
finansiella resurser.

De
förestående försvarspolitiska besluten koraraer alt ha en avgörande inverkan
på utvecklingen efter 1974,

AB
Oljetransit

AB Oljetransit
äger, förvaltar och driver en anläggning vid Trond-heirasfjorden för lagring
och distribution av oljor.

Fortsatt
expansion

Anläggningen
har sedan 1963 utnyttjats för mottagning, lagring och transitering till Sverige
av drivmedel, som tiUhör svenska mililära myndigheter. En större del av
cisternvolymen uthyres emellertid nuraera till norska förelag.

Långsiktig
planering

Bolaget
har kunnat notera etl ökat intresse i Norge för depåanläggningar för
raffinerade oljeprodukter. En utveckling av oljehamnen tycks möjlig och blir av
intresse i synnerhet om nya oljefyndigheter komraer att exploateras norr om 62:a
breddgraden.

Omsättningen
under 1971 var 0,8 railj, kr, jämfört med 0,7 milj. kr. kalenderåret 1970.
Resultatet för den kommersiella delen av verksamheten var före extraordinära
intäkter och kostnader 0,2 railj. kr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 22

Uddcomb
Sweden AB

Anläggningarna
i Karlskrona byggs ut

En
verkstadsindustri som Uddcomb, med tunga och skrymmande produkter, måste av transportlekniska
skäl ligga vid djuphamn. Därför valdes i samband med företagels bUdande
Karlskrona som lokaliseringsort. Avancerade och välutrustade anläggningar
uppföres nu där i två etapper, 1 den första, som var klar sommaren 1971,
uppfördes bland annal en supertung verkstadshall anpassad för reaktorlankar, ånggeneratorer
och liknande extrema tryckkärl, I den andra, klar sommaren 1972, byggs dels en
tung verksladshall för kompletterande utmstning till reaktortankar och primära
ångkretsar, dels en adminislralionsbyggnad. Härmed får företagel en kvaUficerad
anläggning för produktion av tunga komponenter till reaktorsystem, vilken även
uppmärksammats internationellt.

Personalen
satsar på Karlskrona

Överflyttningen
tUl Karlskrona kommer alt kunna genomföras med långt raindre friktion än vad
som varit vanligt vid omlokaliseringar av industrier, Detla beror tUl stor del
på den positiva inställning personalen har till Karlskrona, Med stort
engagemang har var och en löst sina uppgifter. Det tillmötesgående som
Karlskrona komraun raött Uddcombs personal med, har varit en stark stimulans
även för de enskilda människorna i den svåra omställningsprocess, som
flyttning till en ny ort innebär.

Ett
bolag under uppbyggnad

Uddcomb
är en kraftfull satsning med stark inriktning raot kärnkraft-området. Avsikten
är att med hemmamarknaden som bas bygga upp ett verkstadsföretag med
internationell konkurrensförmåga för export av svenska kvalitetsprodukter.
Utgångsläget är gott och avsevärda framsteg har redan gjorts. Trots detta måsle
utvecklingsprocessen för ett företag som Uddcomb bli långsam. En positiv
vinstutveckling kan väntas först efter ett initialskede på 35 år, följt av ett
jämviktsläge under ett par

Ordcrstocken
ökar

Faktureringen
under 1971 blev 27,5 mUj. kr. (25,8 år 1970). Orderstocken ökade under 1971
från 66,7 tiU 99,1 milj. kr. Den måste dock ses mot bakgrund av en
genomsnittlig leveranstid av tre år och med en potentiell leveransförmåga av
80 milj, kr. per år efter intrunning av anläggningarna i Karlskrona.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 23

Faktureringen
1971 blev lägre än beräknat. Della berodde delvis på en leveranseftersläpning
avseende icke-nukleära produkter samt den allraänt svaga konjunkturen.
Investeringar inom den kemiska processindustrin har senarelagts, vilket
påverkat Uddcombs möjligheter till beställningar och leveranser.

Stora
igångkörningskostnader

Att
starta en industri av Uddcombs typ kräver stora resurser. Det är inle möjligt
alt sora tillgång i företagets balansräkning laga upp kostnader för imraateriella
värden personalutbildning, marknadsbearbel-ning, administrativ uppbyggnad,
process- och metodutveckling. Dessa och likartade kostnader går in i resultaträkningen
som förluster. De första årens bokförda förluster i ett nystartat företag som Uddcomb
kan därför för den oinvigde te sig anmärkningsvärda. Sett mot de möjUgheter
det långa perspektivet ryraraer är det dock även helt affärsmässigt att acceptera
stora igångkömingskostnader.

1972
Uddcomb helt till Karlskrona

Under
1972 slutföres omlokaliseringen av Uddcomb. Aret kommer därmed alt iimebära en
klar vändpunkt i företagets uppbyggnad. 1 sin nya miljö kommer Uddcorab att
sträva mot en mera långsiktig form för samarbetet inora förelaget samt
vidareutveckla företagsdemokratin.

Stor
samhällsinsats

Uddcorab
har bildats och omlokaliserats genora en stor insats från samhällets sida. En
satsning av denna typ kräver omfattande grundinvesteringar, inte bara i
byggnader och maskiner. Flyttningen till Karlskrona av flera hundra familjer fömtom
företagets utmstning och produktion, utbildning av nyanställd personal,
upparbetande av kund- och leverantörskontakter, utformning av administtation
och arbetsrutiner är kostnader, som Uddcomb självt inte förmår täcka under
initial- och konsoUdermgsskedet. Härigenom har dock på lång sikt skapats ett värde,
såväl industriellt som samhällsekonomiskt, som bör ha goda för-räntningsmöj ligheter.

SMT
Machuie Company AB

Den
internationella lågkonjunkturen har drabbat verktygsraaskinin-dustrin hårt över
praktiskt taget hela världen. Så t, ex. utgjorde orderingången i amerikansk verktygsmaskinmdustri
under 1971 endast ca en tredjedel av genomsnittet åren 1964 tiU 1969, 1 Japan
har ett flertal till-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 24

verkare
begränsat produktionen. Omfattande produktionsinskränkningar har även
genomförts i England på gmnd av låg investeringslakt inom samväldet och i
Tyskland har konjunkturen framtvingat flera fusioner.

Utbyggnaden
av SMT:s marknadsorganisation raed etablering på vissa viktiga marknader har inle
kunnat genomföras i planerad omfattning. Av denna anledning har företaget
varit mindre väl rustat att möta nedgången i efterfrågan på produkterna. Vidare
befinner sig företagel i en av lönsamhetsskäl framtvingad omstrukturering från slandardma-skiner
till numeriskt styrda maskiner. Detta har medfört betydande utvecklings- och igångkörningskostnader.
Lågkonjunkturen har för SMT sammanfallit med ett uppbyggnads- och omstmktureringsskede,
vilket medfört en rad svårigheter. Sedan flyttningen från Köping till Västerås genomförts
och rationaliseringar inom såväl produktion som administration börjat få
effekt, har företaget en betydande överkapacitet, vilket raedför förluster.

Minskad
orderingång

Orderingången
för SMT-gruppen, som 1969 var 45,3 milj, kr, och 1970 67,4, stannade för 1971
på 44,2 milj, kr. Nedgången kan främst hänföras till exportmarknaderna, och rainskningen
ligger helt på de tre sista kvartalen.

Stort
underskott

1
samband med SMT:s bildande för tre år sedan bedömdes uppbyggnadsskedet till
fem år. Lågkonjunkturen har dock medfört, att förlusterna blivit större än vad
som då fömtsågs. Arets förlust 33 milj. kr., täcks med 25 milj, kr, av
koncernbidrag.

Dotterbolaget
Thörns Mekaniska Verkstad, som främst tillverkar verktyg, visar i likhet med
tidigare år ett överskott för Stockholmsfabriken, men belastas i årets bokslut
för förluster för den nu nedlagda Eskilstunaverkstaden,

Pcrsonalnedgång
under 1971

Antalet
anstäUda har under året minskat med ca 60 till totalt omkring 775.
Personalreduceringen har främst drabbat Västeråsenhelen men i viss utsträckning
även produktionsenheterna i Karlskoga och Ronneby.

UtbUck
1972

Enligt
branschprognoser är endast smärre förbättringar alt förvänta i konjunkturen
under 1972. Detta tillsammans med företagets negativa resultatutveckling gör, att
den tidigare beslutade koncentrationen till NS-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 25

maskiner
accentueras. Förelaget måste intensifiera insatserna på exportmarknaderna, främsl
de mer närliggande europeiska.

En
koncentration belräffande produkter, marknader och produktionsapparat är
nödvändig för att företaget skall kunna uppnå erforderlig lönsamhet parad med
anställningstrygghet för personalen.

Detta
rekonstruktionsarbete koraraer att medföra avsevärda kostnader av engångskaraktär
och kan endast genomföras under en relativt lång tid.

Kalmar
Verkstads AB

Under
första hälften av 1971 gjordes intensiva, men tyvärr resultatlösa,
ansträngningar att på olika sätt finna en lösning på Kalmar Verkstads (KVAB)
långsiktiga inriktning. Vid sararaanträde den 30 juni 1971 beslöt därför
styrelsen föreslå ägaren att successivt avveckla företagel.

Avveckling
av bolagels bilsektor

Under
våren 1971 avslutades tillverkningen av den lätta distributions-bUen Tjorven. Aweckling
av dotterföretagen för bUförsäljning blev synnerligen kostsam liksom även
avvecklingen av KVAB:s olika fristående åierförsäljare för bilar.

Den
närmaste framtiden

Personalen
har under året minskats från 950 personer till 485. Den under 1971 friställda
arbetskraften har i slor utsträckning erhållit annan anställning.
Personalminskningen fortsätter i takt med den beslutade avvecklingen.

Nettoförlust

Koncernens
omsättning uppgick till 65,6 railj. kr., varav moderbolaget 59,9 railj. kr.
(71,3 år 1970).

Rörelseförlusterna,
de särskilda aweckUngskostnaderna och boksluts-disposUionerna belöpte sig
sammanlagt till 27,0 railj. kr. (28,4).

Aktiema
ägs nuraera raed endast några få undantag av Statsföretag AB.

AB
Sonab

Den
svenska försäljningen för AB Sonab har häraraats av den stora minskningen i
efterfrågan på kapitalvaror under 1971. Den för Sverige budgeterade
försäljningsökningen uppnåddes således ej. Bidragande har

s. 26 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 26

också
varit vissa förseningar från leverantörer i Storbritannien. Trots
konjunkturnedgången i Sverige har Sonabgruppens omsättning ökat från 10,9 milj.
kr. 1970 tUl 16,6 railj. kr. 1971.

Exportexpansion

Sonab
har under 1971 fortsatt uppbyggnaden av försäljningsorganisationen i utlandet
genom alt etablera företag i Norge och Frankrike. Dessa bolag är främst
inriktade på marknadsföring av Sonabs hemelektronikprogram (Hi-Fi). Sonabgmppens
export uppgick tiU 44 »/o, vilkel betyder en femdubbling jämfört med 1970. Försäljningen
utomlands sker huvudsakUgen genom egna dotterföretag.

Nya
produkter

Inora
Hi-Fi-prograraraet lanserades under hösten 1971 en nyutveck-lad förstärkar-Zradiokorabination,
avsedd för musikanläggningar i hemmiljö. Produkten, typ R4000, har kunnat ges
fem års garanti, vUket tidigare ej förekomrait på marknaden. R4000 har mötts
av så starkt intresse, att produktionen under året inte kunnat täcka
efterfrågan. En slor produktionsökning planeras därför för 1972,

Som
ett första resultat av den under 1970 påbörjade utvecklingen av
industrielektronik presenterades under slutet av 1971 ett system för personsökning
med tvåvägs talöverföring. Sonabs system är det första i Sverige, där ett
talat meddelande kan utväxlas i båda riktningama. Det är även i många andra
avseenden unikt, Elt betydande antal patent har sökts. Serieproduktion startar
under första hälften av 1972 och marknadsföring skall under året ske genom dotterbolagen
i Sverige, Storbritannien, Västtyskland och Schweiz,

Resultat,
antal anställda

Resultatet
före dispositioner och skatter visar ett underskott på 1,1 milj, kr,, vilket
täckes av aktieägartillskott från Statsförelag AB, Antalet anslällda uppgick
vid 1971 års slut tiU 192,

Fortsatt
snabb expansion

För
1972 räknar Sonab med en fortsatt snabb utveckling. Omsättningen väntas öka
med ca 50 «/o. Under året skall ytterligare några utländska dotterbolag
etableras. Industriproduktemas andel av verksamheten beräknas öka.

Resultatet
för AB Sonab bedöms bli förbättrat, men kommer under ännu några år alt belastas
av höga kostnader för utveckling och utiands-etablering av industrielektronik.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 27

AB
Statens Skogsudustrier Konjunkturnedgång för massa och papper

Leveransvärdet
för Assikoncernen år 1971 blev 583 milj, kr, (570 år 1970), Moderbolagets
leveransvärde uppgick till 524 milj, kr, (513,2). Genomsnittspriset på bolagets
produktsortiment sjönk med 0,5 % från 1970, framföraUt beroende på
prissänkningar med drygt 10 % på företagets huvudprodukt, kraftliner.
Rörelseöverskottet sjönk från 90,5 railj. kr. till 51,3. Det faktiska
nettoresultatet före dispositioner och skatter redovisas till 2,7 milj. kr. Räntesaldot
har påverkats av att ränteutgifter för sammanlagt 9,0 milj. kr. har överförts tUl
anläggningskostnaderna för de pågående utbyggnadsprojeklen vid Lövholmens
pappersbruk.

Produktion

Efter
en produktionsökning för samtliga produkter under 1970 ökade produktionen även
under 1971 för såväl sågade trävaror sora träfiberskivor. Produktionen av
blekt avsalumassa visade en icke oväsentUg nedgång på grund av konjunklurförsämringen.
Även papperskvaliteterna kraftpapper och kraftliner visade viss nedgång. För
den förra kvaliteten berodde nedgången på marknadsförhållanden och för den
senare på inkopplingssvårigheter. Den sammanlagda produktionen sjönk med 1
"/o jämfört med föregående år.

Höjda
virkespriser

Kostnaderna
för virkesråvaran, som är den helt dominerande kostnadsposten i resultaträkningen,
uppgick till 223 milj, kr, (211), För virkessäsongen 1970/71 steg priserna i
Norrbotten för barrmassaved med 19 % och för timmer med 7 % samt i Mellan-Sverige
för timraer med

40/0,

Investeringar

Investeringarna
uppgick under två år till 368 milj. kr., varav ca 240 milj, kr, hänförde sig
till 1971, Investeringsverksamheten under året var i aUt väsentiigt inriktad på
den fortsatta utbyggnaden av Lövholmens pappersbruk från nuvarande 180 000 årston
till 350 000 årston samt rationaliserings- och kvalilelshöjande investeringar
vid Karlsborgs sulfatfabrik och pappersbruk. Båda dessa projekt kommer alt
vara avslutade under första halvåret 1972.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 28

Personal

Antalet
anställda i medeltal uppgick under 1971 till 3 825 personer. Delta innebär en
ökning raed 82 personer i förhållande lill 1970. Antalet anstäUda i koncernen
under 1971 utgjorde 4 362 (4 280).

Svenska
Industrietablerings AB

Svenska
Industrietablerings AB (Svetab) har till uppgift att skapa nya arbetstillfällen
inora olika stödområden. Detta sker genom att Svetab engagerar sig som ägare i
nystartade företag eller går in i befintiiga företag och medverkar till
expansion. Den investeringsverksamhet Svetab bedriver skall vara lönsam.
Underskott i samband med startandet av nya företag är emellertid oundvikliga
och lönsamhetskravet måste därför ses i ett raera långsiktigt perspektiv. Svetabs
framtida överskott avses alt användas för ytterligare investeringar i
utbyggnader och nyetableringar.

Byggmaterialgrupp

Uppbyggnaden
av Svetabs byggmaterialgrupp har fortsatt. De tre tillverkningsenheterna inora
gruppen har sammanförts i ett koncernledningsbolag, AB Standardsnickerier.
Marknadsföringen har samordnats genom Cenlo Gruppen AB, Detta företag ägs
tillsammans med Svenska Cellulosa AB (SCA). Cenlo Gruppen AB marknadsför även
detta företags byggmaterialprodukter.

Vidare
är program för rationalisering av de olika tillverkningsenheterna under
genomförande. Tillverkning finns på tre platser: i Bjurträs-ket (produktion av
fönster) samt i Kramfors och i Kalmar (båda med inredningssnickerier på
programmet). De vidtagna åtgärderna innebar ökad kapacitet. Då man ej kunde
finna avsättning för denna högre produktion, betydde detla
personalreduceringar med ca 100 personer. Medeltalet anställda under året i
byggmaterialföretagen var 550 personer.

Företag
för mattor

Under
året har planerna för Nylands Mattfabrik vuxit fram i detalj. Även detta
företag, som skaU tillverka heltäckningsmattor, ingår i Svetabs byggmaterialgmpp.

Byggandet
av fabriken började strax efter årsskiftet 1971/72 och produktionsstarten
beräknas ske i början av 1973.

Träverktyg

Nordtool
AB, som ägs tillsammans raed Sandvikens Jernverks AB, startades för
tillverkning av träbearbetningsverktyg och speciellt en vändskärskutter med
skär av hårdmetall. Företaget har utvecklats plan-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 29

enligt.
Det innebär att fabrikslokaler färdigställts i Öjebyn utanför Piteå och alt
produktionen har börjat. Marknadsföringen av vändskärs-kuttem har, genom
Sandvikens Jernverk, koramil igång såväl i Sverige som i vissa länder på exportmarknaden.

E.Ypansivt
sjukvårdsföretag

AB
Förbandsmaterial i Partille är elt grossistföretag för sjukvårdsartiklar.
Sedan Svetab övertog förelaget 1969 har en forlsall positiv lönsamhetsutveckling
ägt rum.

Ytterligare
arbetstillfällen i Piteå

Utredning
har gjorts avseende elt engagemang i Kryotherm AB och Svetab har gått in sora
aktieägare i detla förelag från och raed början av 1972, Företaget, som ligger
i Piteå, tillverkar värmeåtervinningsaggregat för uppvärmning, kylning och ventUation.
Anledningen till Svetabs engagemang är att företaget bedöms ha
utvecklingsmöjligheter med ytterligare arbetslUlfällen som följd.

Resultat

Vid
årsskiftet 1971/72 arbetade ca 685 personer inora Svetabs hel- eller delägda
bolag, Svetabgruppen består av fyra dotterbolag och tre bolag, där Svetab har
en rainoritetsandel. Gruppens resultat före dispositioner och skatter innebar
en förlust på 15,6 railj, kr.

1
moderbolaget arbetade vid årsskiftet 10 personer. Verksamhetsåret har främst
präglats av konsolidering av tidigare investeringar samt utredning av
planerade engagemang.

Nyckelhus
AB

Nyckelhus
AB marknadsför egna eleraentsystem baserade på trästommar för markbostäder.
Företaget har eget arkitekt- och konstruktionskontor. Tillverkning av
trästommar och viss inredning sker vid Kriminalvårdsstyrelsens anläggningar.
Grupphus uppföres huvudsakligen av Kriminalvårdsstyrelsens byggande
avdelningar.

Ökad
omsättning

Orasättningen
har under året stigU med 20 % till 14,4 milj. kr. Den inneliggande orderstocken
uppgår lill ca 21 raUj. kr. Antalet anställda var vid årsskiftet 74.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 30

De
rådande kreditreslriktionerna och de utdragna avtalsförhandling-ama dämpade efierfrågan
på markbostäder. Under årets senare del kunde en viss återhämtning skönjas.

Resultat

Arets
resultat gav etl underskott på 450 000 kr., som täckts genom koncembidrag.

AB
Svensk Torvförädling Högre omsättning

Försäljningen
av frästorv (KronmuU) och vanlig torv (Trädgårdstorv) ökade med ca 20 "/o
jämfört med 1970, Tillverkningen av torvråvara hämmades emellertid av regn vid
ogynnsam tidpunkt. Försäljningen 1972 kan därför inte öka lika kraftigt som
1971,

Den
inhemska konkurrenssituationen har i stort sett varit oförändrad. En mindre
prishöjning har dock kunnat genomföras. Konkurrensen på en del exportmarknader
har ökat och därför förutses en minskad export 1972.

ProduktutveckUngsarbetet
har fortsatt efter tidigare uppgjorda planer. Under .året har framför allt Torvbolagets
specialjord för lökdrivning fått en mycket omfattande användning. De flesta
tulpaner, som odlats i Sverige och Danmark, har vuxit i lökmull från Sösdala,

Minskad
investering

1971
har investeringsmässigl sett varit ett meUanår. Investeringama uppgick endast
till ca 50 000 kr,, medan de för 1972 är planerade uppgå till mer än 600 000
kr. Likviditeten har förbättrats avsevärt under året. Likvida medel uppgick den
31,12,1971 tiU 800 000 kr.

Bättre
resultat

Tack
vare ökad försäljning, framför alll av förädlade produkter, samt
rationaliseringsåtgärder, har de ökade lönekostnaderna kunnat kompenseras.
Arets resultat efter planenUga avskrivningar och före dispositioner och skatter
blev 308.000 kr. mot 18.000 1970. Antalet anställda under året har i genomsnitt
varit 66,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972: 102 31

Svenska
Tobaks AB

Tobaksbolagets
export av piptobak till den amerikanska marknaden fördubblades under 1971
jämfört med föregående år och är nu slörre än hela den svenska konsumtionen.
Även bolagels dotterbolag i Holland har haft en gynnsam utveckling. Koncernomsältningen
ökade med 10 milj. kr. lUl 415 milj. kr.

På
hemmamarknaden bidrog konjunkturnedgången till atl konsumtionen av
cigarretter, cigarrer och cigariller samt piptobak sjönk. Denna minskning
kompenserades mer än väl av exporlframgångama. Moderbolagets omsättning steg
med knappt 2 % i förhållande till 1970 och blev 381 milj. kr.

Bolaget
sålde under 1971 ca 9,5 miljarder cigarretter, vilket innebär en minskning med
2,4 "/o järafört med föregående år. En under året lanserad cigarrett med
mycket låga halter av tjära och nikotin, märket Blend, uppnådde betydande
framgångar.

En
kraftig nedgång drabbade under året cigarr- och cigarillsektorn, som sjönk med
hela 12 % till 270 mUj, st. Nedgången beror i stor utsträckning på konjunkturdärapningen,
men följer också ett internationellt mönster.

Bolagets
försäljning av piptobak sjönk med 4 % tUl ca 1 350 ton. Snuset ökade däremot
med 5 "/o till drygt 2 600 ton och tuggtobaken med omkring 4 % tUl 15 ton.

Växande
export av piptobak

Exporten
av piptobak uppgick i runt tal till 1 800 ton. Nya marknader för piptobak har
öppnats och andra håller på alt undersökas.

Den
snabbt växande exporten av piptobak släller ökade krav på produktionskapaciteten.
Ombyggnader har genomförts vid piptobaksfabriken i Arvika, Vid årsskiftet
1971/72 logs lokaler i bruk vid fabriken i Hämösand för tillverkning av
piptobak.

Beslut
har fattats alt successivt flytta den nuvarande cigarrettiUverk-ningen i
Härnösand tUl Malmö, Härnösandsfabriken blir då en ren pip-lobaksfabrik.
Omdisponeringen beräknas vara genomförd i slutet av 1973 och investeringama
beräknas uppgå till totalt ca 15 railj, kr.

Fördjupad
företagsdemokrati

Medelantalet
anställda var under 2 030,

Försöksverksarahelen
med fördjupad företagsdemokrati vid bolagets olika fabriker och avdelningar har
fortsatt och resulterat i nya samarbetsformer bl, a, delvis självstyrande gmpper.
Vid utvärdering av mera

s. 32 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 32

avancerade
försök har man konstaterat en viss produktivitetsökning och en känsla av större
arbetstillfredsställelse. Försöken synes emellertid ha lett till viss stress.

Reklam

Ifråga
om lobaksreklam uppstod en ny situation sedan lagen om otillbörlig raarknadsföring
trätt i kraft den 1 januari 1971. Efler beslut i marknadsrådet har långtgående
inskränkningar skett i möjligheterna att använda bilder i cigarrellreklaraen.

Resuhat

Före
bokslutsdisposilioner och skatter uppgår resultatet för 1971 till knappt 108
milj. kr., vilket innebär en nedgång i förhåUande tiU 1970 raed 5 milj. kr.
Högre materialpriser och andra kostnadsökningar främst på lönesidan har endast
delvis kunnat kompenseras genom ökad försäljning och rationaliseringar.

Bland
årets bokslutsdispositioner märks främst en avsättning till investeringsfonden
av 10 milj. kr. och etl koncernbidrag av 50 milj. kr. Koncernbidraget utgår
till Statsföretag AB och är 8 milj, kr, högre än 1970,

Prognos
för 1972

Tobaksbolagets
omsättning för 1972 beräknas uppgå till ca 400 milj, kr,, vilket innebär en
ökning med 5 % jämfört med 1971. Ökningen hänför sig främst till exporten av
piptobak. Den volymmässiga försäljningen av egna produkter i Sverige beräknas
bli i stort sett oförändrad för samtliga varuslag utom gruppen cigariller och
cigarrer, för vilken en fortsatt tillbakagång förutses.

Under
förutsättning att försäljningsprognosen slår in, vänias resultatet före bokslutsdisposilioner
och skaller öka under 1972 med ca 7 milj. kr, till ca 110 milj. kr.

Sveriges
Centrala Restaurang AB

Sveriges
Centrala Restaurang AB är moderbolag för SARA, ÖSARA, SKAR, VARA och BARA.
Företagel är Skandinaviens största hotell-och restaurangkedja med 156
restauranger, varav 54 i kombination med hotell. Omsättningen under 1971 var
358 milj. kr. (356 år 1970) och antalet anställda 6 500 (6 900).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 33

Svag
konjunktur 1971

Den
allmänna konjunktursvackan under 1971 medförde en minskning av
försäljningsvolymen för hotell- och restaurangbranschen. Förelagens möjligheter
till prisjusteringar har på grund av prisstoppet varit starkt begränsade. Delta
i förening med väsentligt högre lönekostnader har inneburit en betydande
försämring av lönsamheten. Resultatutvecklingen har vidare bl, a, påverkats av
den långvariga lågstrejken, som medförde avbeslällningar av konferenser,
kongresser och kurser.

Prisstoppets
mycket allvarliga ekonoraiska konsekvenser för Restaurangbolaget bör särskilt
understrykas. Sålunda fanns redan före halvårsskiftet en ackuraulerad
priseftersläpning, som motsvarade totalt ca 7 milj, kr. Denna kunde, trots
vissa dispenser, aldrig inhämtas. En försämring av intäkts-kostnadsrelationen,
motsvarande ca 1 milj. kr, per månad, föreligger också. Prisstoppet kommer även
att få en betydande negaliv effekt 1972.

Strukturrationalisering

Restaurangbolagen
arbetar sedan många år med övergång till större och därmed mer lönsararaa
enheter. Denna omstrukturering har intensifierats under 1971,

Strukturförändringen
har under den senaste treårsperioden berört ett 40-tal företag inom koncernen,

SARA

Antalet
rum vid Amaranten Hotel, Stockholm, har nu ökats med 150 till 360,1 Uppsala har
nya Hotell Gillet tillkomrait raed 170 rum. En restaurang har öppnats och sex
har nedlagts,

ÖSARA

Standard
Hotell i Norrköping har restaurerats. Nybyggnad pågår av hotell Witt i Kalmar,
Två restauranger har nedlagts,

SKAR

Grand
Hotell i Lund har överlagils. Två restauranger har nedlagts,

VARA

En
restaurang har nedlagts och två har tillkommit. Byggnad och projektering pågår
i Göteborg av storhotellen Europa och SjöfartshoteUet samt i Borås av Grand
Hotell,

BARA

Grand
Hotell i Falun övertogs vid årsskiftet 1971/72, 3 Riksdagen 1972.1 saml Nr
102

s. 34 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 34

Omsättning
och resultat

Omsättningen
för koncemen ökade från 356 till 358 milj, kr. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter utvisade en förlust på 7,4 railj. kr. (3,7).
Efter återförda avskrivningar och upplösning av lagerreserv redovisas en
nettovinst på 0,03 milj. kr.

Företagsdemokratiskt
utvecklingsarbete

En sararådsgrupp
för fördjupad företagsderaokrali har, i likhet raed 1970, arbetat inora VARA-bolaget.

Framtidsbedömning

För
en företagsgrupp av Restaurangbolagels typ kan den kraftiga lönekostnadsutvecklingen
främst balanseras genom övergång till större men relativt sett mindre
personalkrävande enheter. Med hänsyn till personalkostnaderna bedömes
förutsättningarna för bästa lönsamhet föreligga för större kombinerade hotell-
och restaurangföretag. Det starkt ökande inslaget av moderna storhotell inom koncemen
och det successiva nedläggandet av mindre restauranger innebär en betydande förbättring
av koncernens marknads- och lönsamhetsfömlsättningar.

Med
hänsyn tUl att den allmänna konjunkturförbättringen befaras gå tämligen
långsamt, blir bedömningen för 1972 något pessimistisk.

AB
Kabi

Försäljningsutveckling

Kabigruppens
fakturerade försäljning uppgick 1971 till 124,1 mUj, kr,, vilket innebar en
ökning med 6 milj, kr, jämfört med 1970, Detta motsvarar en försäljningsökning
på 5,5 "/o. Den budgeterade försäljningsökningen var 9,7 %. Läkemedelsrörelsen
inklusive kliniska reagens uppvisar främst på grund av vissa numera övervunna
kvalitetsproblem raed garamaglobulin en försäljningsökning med endasl ca 2,0 railj.
kr, eller 2,0%,

På
svenska marknaden har försäljningsökningen blivil 2,2 milj, kr, eller 3,6 0/0,

På
exportmarknaderna har inom läkemedelsrörelsen noterats en försäljningsminskning
på 0,3 milj, kr, eller 0,8 %, Denna utveckUng, som får ses mot bakgmnd av en
uppgång på ca 34 "/o föregående år, beror även på en fortsatt överproduktion
i världen av penicillin.

Vissa
av koncemens utländska dotterbolag har kunnat öka sin försäljning i betydande
omfattning, totalt 23 »/o.

Den
kemisk-tekniska rörelsen, som bedrives av koncernens dotterbo-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 35

lag,
AB Gmmmebolagen, har under året visat en starkt positiv försäljningsutveckling.
Försäljningen har sålunda ökat med 24 %. Den kemisk-tekniska rörelsens bidrag
till koncernens gemensamma resultat har därmed blivit betydande.

Produkter

En
av läkemedelsrörelsens huvudprodukter på blodområdet albu-min har under
året visat en 16-procentig ökning. Hela efterfrågan har dock inte kunnat täckas
på gmnd av vissa kapacitetsbrister och produktionsstörningar. Den farmaceutiska
fabrik, som byggs i Stockholm och beräknas vara klar vid årsskiftet 1972/73,
kommer dock atl ge elt betydande kapacitetstillskott.

Koncernens
forskningsverksamhet har under året lett till introduktion av ett nytt preparat
av stor betydelse humant tiUväxthorraon (Cre-scormon). Preparatet är i första
hand avsett för behandling av den vanligaste formen av dvärgväxt ocb har en
vidsträckt internationell marknad.

Kabikinas,
ett blodproppsupplösande preparat, har i enlighet med prognoserna ökat med ca 60
%. Preparatet väntas under 1972 öka kraftigt på flera betydande marknader.

Cyklokapron,
ett blödningshämmande preparat, har uppnått ett gott resultat tack vare en
intensifierad informationsinsats. En betydande ökning i försäljningen har
budgeterats för 1972.

Kostnadsutveckling

Löne-
och råvarukostnaderna i produktionen ökade påtagligt under året. Dessa kunde
inte i nämnvärd grad kompenseras genom prishöjningar.

Antalet
anställda utgjorde i medeltal under året totalt 1 058 (347 arbetare och 711
tjänstemän). Detta innebär en ökning med 42 personer.

Forskning

De
direkta driftskostnadema för forskning har utgjort 12,4 mUj, kr,, vilket
innebär en ökning med 16 % jämfört med föregående år.

Investeringar

Arets
största enskilda investeringsobjekt har utgjorts av vissa kostnader för den
nya farmaceutiska fabriken i Stockholm, som svarade för ca 4 mUj. kr, av
totalinvesteringar på 12,5 milj, kr.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 36

Resultat

Koncernens
resultat uppgick före dispositioner och skaller lill 9 milj. kr. (föregående
kalenderår till 10 milj. kr.).

Prognos

1972
års budget bygger på fömtsättningen, att den under tidigare år starkt stigande
exportförsäljningen åter skall visa en positiv tendens samt alt den svenska
läkemedelsförsäljningen skall återtaga den höga ökningstakt som rådde 1969/70.
Delta torde medföra en återgång till 1970 års resullatnivå.

Bolaget
har i januari 1972, under medverkan av Statsföretag AB, förvärvat AB Vitrum
och ACO Läkemedel av Apoteksbolaget AB för en total köpeskilling av ca 45 milj,
kr. På gmnd härav kommer styrelsen att föreslå en ökning av AB Kabis
aktiekapital.

Ceaverken
AB

1
prognosen för 1971 förutsågs ett gott år för Ceaverken, Verksamhetsåret har
också motsvarat förväntningarna. Den snabba ulvecklingen fortsatte och
försäljningen nådde nya toppsiffror. Faktureringen uppgick tUl 33,1 railj, kr,
(21,8 år 1970) och har således ökat under året raed 52 %, Utlandsförsäljningen
svarade med 63 % för den största ökningen. Av den totala rönlgenfilmproduktionen
har tre fjärdedelar exporterats. Den kraftiga ökningen av produktionen, en
fördubbling under de två senaste åren, har möjliggjorts av de år 1970 påbörjade
tekniska och organisatoriska förändringarna. Även produktionen av ID-kort har
ökat kraftigt.

Investeringar

För
att utöka bolagets produktionskapacitet samt för fortsatt rationalisering av
tillverkningen har ett omfattande investeringsprogram beslutats. Kostnaden
uppgår totalt till ca 12 milj. kr. Investeringsprogrammet kommer att slutföras
under åren 1972/73, men huvuddelen belastar 1972 raed ca 8 milj, kr. Under 1971
uppgick investeringarna till 1,8 milj, kr, (2,9),

Personal

1971
har kännetecknats av viss brist på kvalificerad arbetskraft. Personalstyrkan
uppgick vid årsskiftet till 258 (190) och försäljningsvärdet per anställd har
stigit från 127 000 till 143 000 kr, eller med 12,6 o/o.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 37

Resultat
och likviditet

Den
slora volym- och försäljningsökningen medförde en ökning av rörelseöverskottet
före kapitalkostnader och skatter med 31,5 % till 3,3 milj, kr.

För
finansiering av bolagels investeringsprogram har ett inteckningslån på 7,5 railj.
kr. beviljats.

Prognos
för 1972

Det
aktuella investeringsprogrammet väntas lämna fuU avkastning först under andra
hälften av 1973.

Exportförsäljningens
kraftiga ökning beräknas fortsätta även under 1972.

Stigtex
AB

Marknadssituation

Marknadssituationen
för Stigtex AB förbättrades successivt under senare delen av verksamhetsåret efler
att under den första ha varit mindre god. Inneliggande orderstock var vid årels
slut avsevärt slörre än vid dess början, och försäljningen visar klara
tendenser att öka under 1972,

Produktion

Produktionen,
som till största delen är baserad på tillverkning av garn till möbeltyger och
gardiner, har på grund av marknadssituationen inte kunnat upprätthållas i full
utsträckning.

Bolaget
skall under 1972 taga upp en ny verksamhetsgren inom färg-ningsområdet. Avtal
har träffats om anskaffning av en s, k, "space-dyeing"-anläggning.
Man planerar atl starta produktionen inora detta område under tredje kvartalet
1972.

Antalet
anställda har under året uppgått till 146 personer.

Resultat

Bolagets
omsättning uppgick till 11,2 milj, kr, varav 1,8 milj, kr. på export.
Resultatet före bokslutsdisposilioner och skatter var 23 000 kr.

Svenska
Reproduktions AB

Svenska
Reproduktions AB (SRA) bildades 1913 under nanrnet Statens
Reproduktionsanstalt med uppgift att tillgodose ämbetsverkens behov av
trycksaker och förlagsservice. Efter bolagsbildningen 1962 är SRA moderföretag
för ett antal enheter raed grafisk och kartografisk tUlverkning samt förlagsrörelse.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 38

Konkurrensen
på den svenska trycksaksmarknaden är hård och det allmänna konjunkturläget har
medfört en betydande överkapacitet inom den grafiska branschen.

Samverkan
mellan grafiska företag

Beslut
har fattats ora samordning av SRA:s och Allmänna Förlagets (ALLF) distributionsverksarahet
på förlagsorarådet. På produktionssidan är eraeUertid bilden raera splittrad
för den grafiska industrin inom den statiiga sektorn. Det finns stora möjligheter
att eliminera dubblerad verksamhet mellan aktiebolag, affärsverk och
ämbetsverk. SRA-grup-pens fortsatta tekniska och kommersiella utveckling styrs
i viss utsträckning av hur saraordnings- och rationaUseringsåtgärder utvecklas
när det gäller den statliga sektoms grafiska industri.

Resultat

Gmppens
omsättning var 1971 35,0 milj. kr. (35,2) och resultatet före dispositioner och
skatter 0,4 railj, kr, (3,6), Koncernbidrag har erhållits från Statsföretag
AB med 1,3 milj, kr. Föregående år lämnade SRA koncernbidrag till Statsföretag
med 2,1 milj, kr,

AB
Allmänna Förlaget

Huvuduppgiften
för Allmänna Förlaget (ALLF) är att samordna produktion och marknadsföring av
det statliga trycket.

Företagets
uppbyggnadsskede, som påbörjades 1969, kan nu i stort sett anses vara avslutat.

Serviceproduktion
av trycksaker

Förlagels
största verksamhetsgren är serviceproduktion av trycksaker för statliga
myndigheter och institutioner. Omsättningen för denna verksamhet uppgick under
1971 tUl 53 mUj. kr. mot 64 milj. kr. 1970, en skillnad som förklaras av att
valsedelstryck det året ingick i arbetet.

Förlagsverksamhet

Förlaget
ger ut böcker dels på eget initiativ, dels till följd av initiativ från
myndigheterna. Den sistnämnda förlagsproduktionen omfattar ett relativt litet
antal titlar, som man beräknar skall kunna säljas i så stora upplagor att de är
självbärande. Sttävan är att kunna åtaga sig allt fler produkter av denna typ.

Personal

Antalet
anställda var vid 1971 års utgång 120 personer, en minskning raed 12.
Minskningen har skett genom naturlig avgång.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 39

Resultat
1971

Den
totala försäljningen uppgick under året till 62 milj. kr. varav 53 avser
serviceproduktion. Förlags- och kommissionsförsäljning uppgick alltså till ca
8,5 milj. kr. Genom alt statiiga myndigheler och institutioner
författningsenligt är skyldiga alt anlita ALLF intar förlaget en särställning.
Företagels likviditet har under hela verksamhetsåret varit god.

Inför
1972

Lågkonjunkturen
inom den grafiska branschen antas fortsätta även under 1972. Branschen
kännetecknas av en mycket stark strukturomvandling och teknisk utveckling.

1971
fattades beslut om att ALLF:s distributionsverksarahet skall överföras till
Svenska Reproduktions AB (SRA) under 1972.

Totalt
räknar förlaget med en måttiig omsältningsökning under 1972.

Alhnänna
Bevaknings AB

Allraänna
Bevaknings AB (ABAB) ökade under 1971 orasättningen från 23,2 till 29,5 milj.
kr. Ökningen hänför sig främst lill arabassad-och tillsynsbevakning.

Bevakningsverksamheten
i Göteborg har utvecklats gynnsamt.

Installationsverksamheten
har i det närmaste fördubblats. Delta bedöms ha samband med den fortlöpande
tekniska rationaliseringen av bevakningen.

Trots
förskjutningen mot en kombination av teknisk och personell bevakning har
marknaden ökat totalt, vilket torde bero på elt ökat behov av skydd.

Investeringar

Under
1971 förvärvades kontorsfastigheten Sibyllegatan 17. 1 övrigt har investeringarna
i huvudsak omfattat inköp av bilar, drifts- och kontorsinventarier. Beslut har
fattats om investering i en ny ledningscentral för Göteborgsfilialen. Denna
skall tagas i drift under 1972.

Personal

Den
fast anställda personalen har ökat med 91 personer till 601, varav 44 i
Göteborg. Även den extra personalen har ökat i antal. Bolagets
utbildningsverksamhet bar omfattat såväl yrkeskurser som kurser i företagsdemokrati
för företagsnämndsledamöter.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 40

Resultat

Resultatet
har ej blivit det förväntade, frärast beroende på exceptionella, ej förutsedda
personalkostnader, sora dock inte bedöras påverka resultatet 1972. Genora
förvärvet av ovannämnda fastighet uppstod en tillfällig likviditetsförsäraring,
som emellertid elimineras under 1972.

Under
1972 koraraer de påbörjade rationaliserings- och investerings-programraen att
fortsätta i såväl Stockholra som Göteborg.

BS
Konsult AB

BS
Konsult AB bedriver konsultverksamhet inora byggnadsorarådet. Verksamheten är
inriktad på utredningsarbete, lokalprograraraering, projektering av byggnader
och inredning, upphandling, projektledning, byggledning och kontroll av
byggnadsobjekt. Företaget har nu resurser alt genomföra totaluppdrag avseende
såväl hela byggprocessen som en eller flera delar av den, alltefter uppdragets
karaktär. Större delen av företagels resurser har under året tagits i anspråk
för projekterings- och utvecklingsuppdrag för Byggnadsstyrelsens räkning. Det
har varit inora sektorerna förvallning, industri, undervisning och
laboratorieverksamhet.

Satsning
på utvecklingsarbete

Företaget
har, genom ett flertal uppdrag och utvecklingsprojekt, ägnat stort intresse åt
metoder för lokalprogrammering samt upprättande av general- och
utbyggnadsplaner för anläggningar, BS Konsult avser atl under kommande år salsa
betydande utvecklingsresurser på områden som arbetsmiljö samt drift och
underhåll av byggnader.

Man
siktar på att tidigt i planeringsprocessen skapa förutsättningar för en mera
effektiv planläggning när det gäller frågor av denna typ.

Varierande
typer av projekt

Bland
de projekt, som är under arbete för Byggnadsstyrelsen, kan nämnas nybyggnader
för RikspoUsstyrelsen och Stockholms-polisen, Veterinärhögskolan,
Lärarhögskolan i Uppsala ra, fl. Andra uppdragsgivare är Asea-Atom, Sveriges
Riksbank, Svenska Lagerhus AB, Sigtuna komraun. Bland uppdragen ingår
industribyggnader för Svetab och Statsföretag,

Långsammare
expansion

Den
kraftiga expansion förelaget haft under tidigare år har nu mattats. Detla
beror dels på att planerade verksamhetsgrenar byggts ut, dels på den svaga
konjunktur, som även byggnadsområdet drabbats av.

Bolagets
omsättning var under 1971 8,9 milj. kr. jämfört med 8,4 milj. kr. 1970,
Resultatet före skatter var 89 000 kr, (81 000).

s. 41 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 41

Svenska
Utvecklings AB

Under
Utvecklingsbolagets tredje räkenskapsår det andra inom Statsföretagsgmppen
koncentrerades verksamheten på redan igångsatta projekt i enlighet raed de
riktlinjer sora tidigare antagits av bolagels styrelse och Statsföretag AB,
Begränsade investeringar i nya projekt och betydligt utvidgad uppdragsverksarahet
har kännetecknat denna inriktning. Intäkter från de projekt bolaget satt igång
har ännu inte influtit i någon större omfattning. Inora företaget tillärapade
principer för reserveringar och avskrivningar medförde en avsevärd belastning
på årets resultat. Detta innebar en förlust även 1971, men avsevärt lägre än
föregående år.

Resultat

Omsättningen
för koncemen uppgick 1971 till 18 railj. kr. Överskottet före räntor och
avskrivningar blev 0,1 milj, kr. Resultatet före dispositioner och skatter
redovisar en föriusl med 3,6 milj, kr, (5,4), Resultatet har belastats med 0,7
milj, kr, för insatser inora miljövårdssektorn.

Antalet
anställda inora raoderbolaget uppgick till 55 personer, 1 dotterbolagen var
samtidigt antalet anställda 130 och i närstående företag 840,

Orderstocken
i koncernen var vid utgången av 1971 ca 95 milj, kr.

Ändrade
ägarförhållanden

1
enlighet raed riksdagsbeslut hösten 1971 övertogs aktierna i Svenska Utvecklings
AB den 1 januari 1972 av staten (Industridepartementet), varefter aktiekapitalet
höjdes med 8 milj, kr, till 25,5 milj, kr. Bolagets ursprungliga målsättning
skall bibehållas liksom ett fortsalt nära samarbele raed Statsföretag AB.

För
1972 väntas väsentligt ökade intäkter tack vare alt flera projekt når
exploateringsstadiet. Investeringar i helt nya projekt avses även detla år bli
ganska begränsade.

Med
hänsyn tUl att koncernbidrag i fortsättningen ej utgår samt att avskrivnings-
och reservationsbehoven ökar, förutses även för 1972 en förlust, men dock något
minskad. För 1973 beräknas resultatet kunna bli posUivt,

Linson
Instrament AB

I
september 1969 förvärvades Linson Instrument AB via SMT Machine Corapany AB av
Förenade Fabriksverken (FFV), Företaget var ca 15 år gammalt och arbetade då
med utveckling och tillverkning av

s. 42 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 42

medicinska
analysinstrument. Sedan 1970 ingår det i en samarbetsgrupp om tre företag, där
Linson svarar för produktutvecklUig, Telub AB, Växjö, för produktion och AB
Lars Ljungberg & Co, Stockholm, för marknadsföring av Lmson-produkterna, 80
% av produktionen exporteras. Marknaden för medicinska analysinstrument är
snabbt växande. Planerna för företagets produktutvecklingsverksamhet siktar
till en femdubbling av orasättningen under perioden 19701975,

Resultat

Faktureringen
av Linsonprodukter 1971 uppgick till 2,8 milj, kr. Lågkonjunktur och vikande
marknader har drabbat företaget hårdare än väntat.

Bedömning
av 1972

Faktureringen
förväntas åter komraa i nivå med den långsiktiga ökningstrend som gällande
femårsplan förutsätter. Antalet anställda uppgick under året till 21.

Svenska
Lagerhus AB

Lagerhus
AB äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö, fodermedel etc. Bolaget
åtar sig särskilda uppgifler som t. ex. beredskapslagring av brödsäd och oljekraftfoder.
Primärt skall bolaget förvalta lagerhusen i TomeUlla, Klagslorp, Eslöv, Åstorp,
Hallsberg och Linköping,

Fler
lagerhus

Under
året har två nya lagerhus tagits i bruk. Bolaget har också på grund av
efterfrågan fått lagra i hyrda lokaler. Antalet anställda har under året varit
27. Orasättningen under 1971 uppgick till 2,6 milj, kr. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter var 36 000 kr.

Under
1972 förväntas bolagets behov av hyrda lokaler minska. Resultatet under 1972
beräknas bli oförändrat jämfört med 1971,

Devac
AB

I slutet
av 1970 förvärvade Statsföretag AB aktiema i Devac AB från bl, a. Styrelsen för
Teknisk Utveckling. Förutsättningen för förvärvet var att ett försäljnmgssamarbete
skulle kunna etableras med något annat företag i branschen. Denna föralsättning
har dock ej kunnat infrias.

Samtidigt
som styrelsen för Devac beslöt undersöka möjligheterna att sälja bolaget,
meddelade ingenjör Östen Aström att han önskade förvärva aktierna i företaget.
Överlåtelsen skedde därefter den 29 febmari 1972,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 43

Resultat

Verksamheten
för 1971 gav före bokslutsdisposilioner och skatter ett underskott av 1,4 milj,
kr.

SID

Swedish
Industrial Development Corporation (SID) har under 1971 arbetat med att till
Sverige överföra nya produkter och ny teknologi från amerikansk industri, SID
har även bistått moderbolagen med marknadsundersökningar och planering av raarknadsföring
i USA,

Ett
nytt dotterbolag bildades under året för ett av moderföretagen. Medlemmar av SID:s
ledning ingår nu i styrelserna för tre av moderföretagens amerikanska dolterbolag,
sora startats sedan SID inledde sin verksamhet.

Licensförsäljning

Licensförhandlingar
pågår avseende amerikanska produkter, metoder och system för moderföretagen.
Förhandlingar pågår även avseende li-censering av teknik från Sverige till
amerikanska företag. Under 1972 kommer SID att för moderföretagens räkning
starta 12 nya amerikanska bolag. Från och med årsskiftet 1971/72 övertog
Statsföretag AB aktiema i SID från Kooperativa Förbundet, Svenska Utvecklings
AB och Projections, Syftet är att SID, i större utsträckning än tidigare, skall
kunna koncentrera sin verksamhet inom områden av särskilt intresse för Statsföretagsgmppen,

Svenska
Skifferolje AB

Under
1971 har avvecklingen av bolagets och dess dotterbolags kvarvarande verksamhet
fortsatt, Nettokostnadema för awecklingsarbetet uppgick under år 1971 tiU 0,5 nulj,
kr.

Awecklingskostnaderna
har finansierats med inkomster från några av aktieinnehaven i främmande bolag.

Rationell
Planering AB

Efter
en noggrann analys under slutet av år 1970 beslöt styrelsen för Rationell Planermg
den 8 december 1970 att föreslå ägaren. Statsförelag AB, aweckling av bolaget.

Redan
i februari 1971 hade större delen av de anstäUda inom bolaget beretts nya
anställningar, främst inom BS Konsult AB och Statskonsult

s. 44 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 44

AB,
De återstående sex anställda hade till uppgift att avveckla resterande
engagemang. Arbetet härmed var avslutat vid mitten av året. De anställda hade
då funnU anställningar vid andra företag eller startat egen konsultverksamhet.

Verksamheten

Omsättningen
under della sista verksamhetsår uppgick till 267 000 kr. På grund av aweckUngskostnaderna
uppgick förlusten till 998 000 kr., vilket täcktes genom koncembidrag från
moderbolaget.

Detta
svarar mot den kalkyl, som framgick av årsredovisningen 1970 för Statsföretag
AB.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsföretagsgruppen balansräkning 31/12 1971

Milj. kr.

Förändring från föregående år

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa
och bankmedel

409,9

+ 4,3

Kortfristiga
fordringar

1 999,2

4-203,6

Varulager
(not 1)

1 279,8

3 688,9

-1-113,6

Investeringskonto
hos Sveriges

Riksbank

9,3

(10,9)

Anläggningstillgångar

Aktier
och andelar

57,8

+ 2,5

Långfristiga
fordringar

200,7

(23,7)

Fastigheter,
maskiner och

inventarier (not 2)

2 765,0

-1-347,5

Goodwill
(not 3)

11,2

3 034,7

(7,2)

Summa
tillgångar

6 732,9

+ 629,7

Skulder
och eget kapital

Kortfristiga
skulder

Bankskulder

130,4

(244,6)

Leveranlörsskulder

419,4

(12.7)

övriga
kortfristiga skulder

1 187,8

1 737,6

+ 113,6

Långfristiga
skulder

Obligationslån

327,1

+ 36,9

övriga
långfristiga lån (not 4)

1 513,9

+676,5

Avsatt
till pensioner

220,4

2 061,4

+ 11,1

Särskilda
avsättningar

Allmän
varulagerreserv (not 5)

391,0

+ 20,2

Lagerinvesteringskonton

29,1

+ 14,0

Investeringsfonder

32,2

452,3

(19.4)

Vårdereglering
för investeringar i

dotterbolag

183,5

+ 45,9

Minoritetsintressen
i eget kapital

(not 6)

94,9

(24,3)

Eget
kapital

Aktiekapital

I 400,0

_

Bundna
reserver

568,1

+ 7,7

Koncernreserv

2,4

+ 0,7

Disponibla
medel (not 7)

224,8

+ 7,0

Arets
resultat

7,9

(2,9)

Summa
eget kapital

2 203,2

+ 12,5

Summa
skulder och eget kapital

6 732,9

+ 629,7

Villkoriig
skuld tUl Svenska staten

115,0

Ställda
panter

2 259,1

+609,3

övriga
ansvarsförbindelser

310,1

+ 89,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsföretagsgruppen
resultaträkning 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

Milj, kr.

Förändring
från föregående år

s. 3 Kontrollera mot PDF

Försäljningsintäkter
(not 8)

3 947,1

+ 354,9

Tillverknings-,
försäljnings- och

administrationskostnader

3 469,0

+469,0

Återstår

478,1

(114,1)

Avskrivningar
enligt plan (not 9)

299,8

+ 13,3

Rörelseresultat
efter avskrivningar

178,3

(127,4)

Finansiella
intäkter

räntor

111,2

övriga

1,8

113,0

+ 5,5

Finansiella
kostnader

räntor

123,3

kursförluster m m

10,2

133,5

+ 20,2

Återstår

157,8

(142,1)

Extraordinära
intäkter och kostnader

(not 10)

35,3

+ 66,7

Resultat
före disposition och skatter

193,1

(75,4)

Avsättningar
till allmän varulager-

reserv

(20.2)

+ 33,0

Extra
avskrivningar utöver plan-

enliga

(18,2)

(63,2)

övriga
dispositioner, netto

(39,5)

(77,9)

+ 13.2

115,2

(58,3)

Skatter

111,5

(65,3)

3,7

+ 7,0

Minoritetsandelar
i årets resultat

(not 11)

4,2

(9.9)

Årets
resultat

7,9

(2.9)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 47

Bokslutskommentarer

Koncernens
resultat- och balansräkningar, sidorna 4546, samt den inledande översikten
över koncemens verksamhet, sidoma 312, utgör en del av Statsföretags
årsredovisning, Koncembokslutet bygger på redovisningshandlingar per den 31
december 1971 från saratliga dolterbolag, varraed menas de bolag där
Statsföretag äger 50 % av aktierna eller mer. De tillsammans med Coronaverken
under 1971 bildade bolagen Staros AB och Vilhelmina Plast AB i vilka
Statsföretag äger 50 % av aktiema ingår ej i koncernredovisningen då resultatet
under 1971 tillföres tidigare ägare.

Koncembokslutet har
upprättats enligt den s. k. förvärvsmeloden (past equily). För flera av
koncernbolagen, och i första hand för dem där Statsförelags aktievärden nedskrivits,
framkommer elt överskott (övervärde). I överensstämraelse raed allraänt
vedertagna försiktighetsprinciper i balansvärderingen, har dessa övervärden tUlförts
elt särskilt värderegleringskonto.

Balansräkningen

1.
Varulager

Vamlagret
redovisas till det lägsta av anskaffnings- respektive återanskaffningsvärdet,
som efter avdrag för inkurans ej heller översteg varomas försäljningsvärde
efter avdrag för försäljnmgskostnader.

s. 5 Kontrollera mot PDF

1971

1970

milj.
kr.

milj. kr.

1 318,6

1 189,6

38,8

23,4

1
279,8

1 166,2

Bruttolager
Inkuransreserv

Balansräkningens
värde

Reducerade
leveransprograra på grund av konjunkturnedgången innebar stora lagerökningar
hos LKAB och Assi med tillsamraans ca 120 milj, kr,

Anskaffn-

Ackumul,

Netto

kostn.

avskrivn.

värde

2 634,0

1 221,0

1 413,0

2 447,0

1 909,1

537,9

600.9

20,9

580,0

287.2

53,1

234,1

2,
Anläggningar (Milj. kr,)

Fastigheter

Maskiner
och inventarier

Pågående
nyanläggningar

övrigt

Summa 5 969,1 3 204,1 2 765,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Brandförsäkringsvärdena
var vid årsskiftet för byggnader, maskiner och inventarier ca 3 800 mUj, kr.
Aktierna i AB Kabi förvärvades till ett betydande överpris utöver det
nominella. Bakgrunden var att bokförda nettovärden innehöll avsevärda reserver
såväl i anläggningar som vamlager. På de övervärden som i koncemens
balansräkning tillförts fastigheter och maskiner verkställdes i koncembokslutet
avskrivning med 10%,

3, Goodwill

Balansrälaiingens
värde för goodwill består dels och i första hand av förvärvade goodwillvärden i
bl, a, ett dotterbolag lUl AB Siatens Skogsindustrier, dels av 3 milj, kr, hänförlig
till en uppskrivning av aktier i AB Stalsgruvor,

4, Övriga
långfristiga lån

Balansräkningen
redovisar en ökning av övriga långfristiga lån raed 676,5 milj. kr. Av detta
belopp hänför sig 448 milj. kr. till UddevaUavarvet, varav 270 milj. kr,
motsvaras av minskade korta bankskulder,

5, Allmän
varulagerreserv

Efter
avsättning i 1971 års bokslut till allraän varulagerreserv raed 20,2 milj, kr.
uppgick denna reserv tiU 391,0 milj, kr. För koncernen i sin helhet var det
outnyttjade utrymmet för ytterligare skattefri nedskrivning i varulager ca 400
mUj. kr,

6, Minoritetsintressen
i eget kapital

Minoritetsintressen i eget kapital finns i följande bolag:

1971

1970

milj, kr.

milj. kr.

AB Kabi

15,1

14,8

Kalmar
Verkstads AB

-

0,2

LKAB

58,8

60,2

AB Sonab

0,1

0,1

SID

-

0,2

Stigtex
AB

1,0

Svenska
Tobaks AB

1,0

1,1

Sveriges
Centrala Restaurang

AB

9,5

14,6

Uddevallavarvet
AB

-

12,0

Uddcomb Sweden
AB

6.7

13,1

Diverse
andelar ingående i

i dotlerdotterbolag

2,7

2,9

Enligt
balansräkningen

94,9

119,2

Minoritetsintresset
i Sveriges Centrala Restaurang AB har liksom föregående år tagits i anspråk för
att täcka ej bokförda pensionsåtaganden. Motivet för dessa ombokmngar ges av
bolagsordningen för Sveriges Centrala Restaurang AB.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 49

7. Disponibla vinstmedel

Enligt balansräkningen den 1 januari 1971 (milj. kr.)
228,6

Avgår: (mUj. kr.) (railj. kr.)

Avsättning
lill bundna medel (9,1

övrigt (2,7) (11,8)

216,8 Tillkommer: Statsbidrag avseende Uddevallavarvels
förlust

1970 (50 %) 8,0

Årets vinst 7,9 15,9

Enligt balansräkning den 31.12.1971 232,7

Resultaträkningar

8. Internleveranser

Interna
leveranser raellan koncernbolag uppgick till blygsamma belopp enligt följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

LKAB till NJA MJA lill Uddevallavarvet SRA till Allmänna
Förlaget Övriga internleveranser

Summa

1971

1970

milj.
kr.

milj. kr.

18,2

14,9

9,4

11,7

6,5

8,4

11,9

6,8

46,0

41,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

9. Avskrivningar

Avskrivningarna enligt plan är beräknade med ledning av
anläggningarnas uppskattade ekonoraiska livslängder. Byggnader avskrives
sålunda i allmänhet raed 34 % medan huvudparten av maskinerna avskrives med
1015 % i bägge fallen räknat på ursprungligt anskaffningsvärde och ulan hänsyn
till eventuell direktaedskrivning mot investeringsfond.

10. Extraordinära intäkter och kostnader

Intäkter MUj. kr.

Statsbidrag avseende Uddevallavarvets förlust

1971 och 1972 51,0

Realisationsvinst i Sveriges Centrala

Restaurang AB 13,6

Delsumma 64,6

Kostnader

Norrlandsfonden 15,0

Omstruktureringskostnader SMT 9,6

övriga poster netto 4,7

29,3

Netto 35,3

4 Riksdagen 1972.1 saml Nr 102

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsbidrag erhölls under 1971 för aktieteckning i
Uddevallavarvet. Detta bidrag avsåg att dels täcka förluster i företaget under
åren 1970 1972 med 67 milj. kr. och dels öka varvets eget kapital med 38 milj
kr. 1 koncernens bokslut tillfördes den del av statsbidraget som avsåg 1970
till disponibla medel som 1970 belastades för förlusten. Den del som hänför sig
till 1971 och 1972, 51 raUj. kr., upptogs som extra ordinär intäkt, med
saratidig avsättning av 17 milj. kr. avseende 1972, bland bokslutsdispositionerna.
Genom denna behandling har statsbidragets syfte att till viss del täcka varvets
förluster beaktats i koncernens resultaträkning.

11. Minoritetsandelar i årets resultat

Andelar
av förluster hos:

1971

1970

Milj.

kr.

Milj.

kr.

Uddevallavarvet

8,0

Uddcomb

6,5

5,9

Kalmar
Verkstad

~

6,5

4,1

18,0

Avgår:

andelar
av vinster hos

LKAB

1,9

4,1

Kabi

0,8

2,7 3,8

0,6

4,7 13,3

smärre minoriletsandelar
netto

0,4

0,8

Summa

4,2

14,1

Finansieringsanalys för 1971 Finansieringsanalys för 1971

Tillförda
medel

Milj. kr.

Koncernens
redovisade nettovinst

8

tillägges
kostnader som ej motsvaras av

utbetalningar:

avskrivningar
m m

300

avsättningar
och dispositioner

40

Summa

348

Utdelning
till minoritetsägare

5

Från
årets verksamhet internt tillförda medel

343

Statsbidrag
för aktieteckning i Uddevallavarvet

105

ökning
av skulder

580

Summa
tillförda medel

1028

Använda
medel

För
ökade varulager användes

114

För ökade
fordringar användes

170

Koncernens
investeringar uppgick till

740

1024

Likvida
medel ökade med

4

1028

s. 51 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 51

Självfinansieringsgraden

Från årets verksamhet internt tillförda medel

---------------------- X 100 = 46%

Summa investeringar

4t Riksdagen 1972. 1 saml Nr 102

s. 52 Kontrollera mot PDF

Statsföretag AB balansräkning 31/12 1971

Milj.
kr.

Förändring från föregående år

Tillgångar

OmsättningstUlgångar

Kassa
och bankmedel

38,3

+ 20,5

Placeringslån,
dotterbolag

57,0

+ 57,0

, övriga

1,0

(14,0)

Fordringar
hos dotterbolag

115,2

(19,3)

Andra
fordringar

2,7

214,2

+ 0,6

Anläggningstillgångar

Fordringar
hos dotterbolag

84,4

+ 77,3

" övriga

1,8

+ 1,8

Inventarier

. 0,4

(0,4)

Aktier i
dotterbolag (not 6 och 8)

1 710,4

+ 24,5

Aktier i
andra bolag (not 8)

4,9

1 801.9

+ 1,7

Summa
tillgångar

2 016,1

+ 149,7

Skulder
och eget kapital

Kortfristiga
skulder

Skulder
till dotterbolag

66,6

+ 18,7

Övriga
kortfristiga skulder

47,3

113,9

+ 18,3

Långfristiga
skulder

Reverslån,
dotterbolag

105,1

+ 105,1

" ,
övriga

2,0

(1,6)

Obligationslån

47,7

154,8

(1,2)

Eget
kapital

Aktiekapital

1 400,0

Reservfond

333,5

Disponibla
medel

3.5

+ 3,5

Åiets
resultat

10,4

+ 6,9

Summa
eget kapital

1 747,4

+ 10,4

Summa
skulder och eget kapital

2 016,1

+ 149,7

Borgensförbindelser (not 7)

647.8

+ 527,9

s. 53 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 53

Statsföretag AB resultaträkning 1971

Milj.
kr.

Förändring frän föregående är

Erhållna
koncernbidrag (not 1)

64,6

+ 20,5

Utdelning
på aktier dotterbolag

(not 2)

13,4

(139,3)

Räntor
netto (not 5)

1.7

+ 1,7

79,7

(117,1)

Förvaltningskostnader
(varav

avskrivningar 0,2 mkr)

7,2

+ 0,8

Kostnader
för utvecklingsprojekt

5,2

+ 5,2

Lämnade
koncernbidrag och aktie-

ägartillskott till dotterbolag

(not 1 och 3)

26,2

38,6

(14,0)

41,1

(109,1)

Extraordinära intäkter och kostnader Statsbidrag för
aktieteckning i

Uddevallavarvet 105,0

Avgår: nedskrivning av nytecknade

aktier
(105,0)

Realisationsvinst
vid aktieförsäljning 0,3

Slämpelkoslnader
(0,6)

Bidrag lill
Norriandsfonden (15,0)

15,3

(31,5)

Resultat
före dispositioner och skatter

25,8

(77,6)

Nedskrivning
av aktier (not 4)

4,6

(88,0)

Vinst
före skatter

21,2

+ 10,4

Skatter

10,8

+ 3,5

Nettovinst

10,4

+ 6,9

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas att
föreslående balans- och resuhalräkningar överensstämmer med räkenskapema.

Slockholm den 14 aprU 1972

Oloj Söderström

Bernt Nilsson Anders Linde

Knut Ranby Ebbe Rybeck

auktoriserad revisor auktoriserad revisor

s. 54 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 54

Bokslutskommentarer
Resultaträkningen

1. Koncernbidrag

Erhållna

LKAB 100,0

Svenska
Tobaks AB 50,0

Summa 150,0

(Från
BS-Konsult har erhåUits 50 tkr) ' varav via Statsförelag 14.6 mkr

Lämnade

NJA 60,0'

SMT 25,0»

Svetab 14,8

SU 1,8

SRA 1,3

Devac 1,3

RationeU
Planering 1,0

Nyckelhus 0,4'

Summa 105,6

"
direkt från LKAB

Koncembidrag
utnyttjas enligt särskilda lagbestämmelser för vinstöverföring mellan bolag
inom samma koncem. Länmade bidrag är för givaren avdragsgill kostnad och för
mottagaren skattepUktig intäkt. Av hänsyn tiU bl. a. flera skattetyngda
norrlandskommuner har Statsföretag beslutat avstå från avdragsrätten vid den
kommunala taxeringen. Statsföretagsgrappens rätt att utnyttja koncembidragsinstitutet
har prövats av MeUankommunala skatterätten.

2.
Utdelningar från dotterbolag
avser LKAB (12,2 mkr) och Kabi (1,3 mkr). 1970 redovisades utdelning för två
räkenskapsår.

3.
Aktieägartillskott länmades tUl
KVAB (5,0 mkr) och Sonab (1,1 mkr).

4.
Nedskrivning av aktier

11971
års bokslut har följande omvärdering skett.

tkr.

Devac (50)

Kalmar
Verkstad (995)

SMT (10 000)

Stigtex (99)

SU 6 500

Netto (4 644)

s. 55 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 55

5. Räntor,
netto

mUj.
kr.

Från
koncembolag 4,7

" övriga 6,0

Summa 10,7

TiU koncembolag 5,3

" övriga 3,7

Simima 9,0

Netto 1,7

Balansräkningen

6. Aktier

Under
1971 medverkade Statsföretag i följande företagsbildningar genom nyteckning av
aktiekapital:

tkr.

Stigtex
AB 1 999

VUhelmina Plast AB 1 000

Staros AB 2 500

Bilfragmentering AB 126

Summa 5 625

Från
SMT Machine Company AB förvärvades dess innehav av aktier i Lmson Instnmient AB
tUl bokfört värde, 6 000 tkr.

Som ett led i en nödvändig
finansiell rekonsttufction övertogs vidare flertalet av de aktier i Kalmar
Verkstads AB som innehades av minoritetsdelägare, bl. a. Statens Jämvägar,
Kalmar kommun och Svenska Handelsbanken. Under året försåldes aktiema i Billman
Regulator AB.

7. Borgensförbindelser

tkr.

För
förskott till koncembolag 127 900

" pensionsgarantier,
koncernbolag 74 355

" lån (varav koncembolag
248 516) 275 401

Övriga 170155

Summa 647 811

1970:
119 878

s. 56 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 56

Aktier

Dotterbolag

Stats-

Nominellt

Bokfört

företags
värde tkr

värde tkr

andel i

%

Allmänna
Bevaknings AB

100

2 000

2 400

AB
Allmänna Förlaget

100

6 000

7 200

BS
Konsult AB

100

250

_

Ceaverken
AB

100

8 000

8 700

Devac AB

100

50

AB Kabi

65

20 800

50 000

Kalmar
Verkstads AB

100

4 998

Karlskronavarvet
AB

100

32 000

15 000

Linson
Instrument AB

100

250

6 000

LKAB

95

478 336

1 230 000

Norrbottens
Järnverk AB

100

200 000

Nyckelhus
AB

100

100

AB OljetransU

100

1000

RationeU
Planering AB

100

50

SMT Machine
Company AB

100

18 000

AB Sonab

75

375

AB
Statens Skogsindustrier

100

260 000

130 000

AB
Statsgruvor

100

10 000

15000

Stigtex
AB

67

1600

1 900

AB
Svensk Torvförädling

100

5 000

5 000

Svenska Industrietablerings
AB

100

10 000

-

Svenska
Lagerhus AB

100

5 000

-

Svenska
Reproduktions AB

100

7 167

7 700

Svenska Skifferolje
AB

100

23 000

-

Svenska
Tobaks AB, stam

100

149 000

200 000

Sveaska
Tobaks AB, pref.

10

100

100

Svenska
Utvecklings AB

100

17 500

6 500

SID
(tillsammans med Svetab och SU

69 %)

42

365

-

Sveriges
Centrala Restaurang AB

99

4 950

4 900

Uddcomb Sweden AB

50

20 000

-

UddevaUavarvet
AB

100

100 000

20 000

Diverse
vilande namnbolag

100

10

1 385 901

1 815 400

Avgär

Reserv för aktier i Uddevallavarvet

./.

105 000

1385 901

1 710 400

Övriga

Bilfragmentering AB

25

126

126

Staros AB

50

2 500

2 500

Swedish Center Japan

42

1250

1 250

Vilhelmina Plast AB

50

1000

1000

1 390 777

1 715 276

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antal anstäUda

Medeltal
anstäUda 1971

Tjänstemän

Kollektivanställda

Totalt

Allmänna
Bevaknings AB

622

622

AB
Allmänna Förlaget

134

134

BS
Konsult AB

91

91

Ceaverken
AB

121

110

231

Devac AB

7

7

AB Kabi

711

347

1058

Kalmar
Verkstads AB

232

505

737

Karlskronavarvet
AB

440

1209

1649

Linson
Instrument AB

21

21

LKAB

1560

5 793

7 353

Norrbottens
Järnverk AB

772

2 645

3 417

Nyckelhus
AB

76

76

AB Oljetransit

4

2

6

Rationell
Planering AB

6

6

SMT Machine
Company AB

302

522

824

AB Sonab

127

22

149

AB
Statens Skogsindustrier

915

3 447

4 362

Statsföretag
AB

30

30

AB
Statsgruvor

30

116

146

Stigtex
AB

18

128

146

Swedish Industrial
Development Corporation

7

7

AB
Svensk Torvförädling

16

50

66

Svenska
Lagerhus AB

9

18

27

Svenska
Reproduktions AB

167

307

474

Svenska Skifferolje
AB

3

3

Svenska
Tobaks AB

500

1 530

2 030

Svenska
Utvecklings AB

95

66

161

Sveriges
Centrala Restaurang AB

1 576

4 817

6 393

Svetab

184

453

637

Uddcomb Sweden
AB

157

269

426

UddevaUavarvet
AB

719

2 277

2 996

9 652

24 633

34
285

s. 58 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 58

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

ABAB ALLF BS Cea- Devac Kabi Kon- verken sult

Resultaträkningar
i samman-

drag (mkr)

Fakturerad
försäljning

29,5

62,6

9.0

33,1

0.7

124,0

Produkt-,
försäljnings- och

administrationskostnader

29,0

62,4

8,7

29.8

1,9

108.7

Avskrivningar

0.4

0,3

0.2

1,1

5,5

Rörelseresultat

0,1

(0,1)

0,1

2,2

(1,2)

9.8

Finansiellt
netto

(0,1)

0,2

0.1

(0,5)

(1,1)

Extraordinära
poster

(0,1)

-

-

-

(0,1)

0,2

Resultat
före dispositioner

och skatter

(0,1)

0,1

0,2

1,7

(1,3)

8,9

Dispositioner

0,2

(0.1)

(0.1)

(1,5)

1.3

(5,5)

Skatter

-

-

(0,1)

-

-

1,0

Nettovinst

0,1

0,2

2,4

Balansräkningar
i sammandrag

(mkr)

Likvida
tillgångar

1,5

2,5

1,4

2,3

0,1

8,0

Fordringar

2,5

10,2

2,3

6,7

0,5

25,6

Varulager

1,8

2,6

-

5,6

-

35,6

Summa
omsättningstillgångar

5,8

15,3

3,7

14,6

0,6

69,2

Anläggningstillgångar

4,3

3,3

0,5

12,2

-

50,9

Balansomslutning

10.1

18,6

4,2

26,8

0,6

120,1

Korta
skulder

5,9

11,1

3,8

6.0

0,6

25.0

Långa
skulder

1,5

-

-

7,8

31,8

Summa
skulder

7,4

11,1

3,8

13,8

0.6

56,8

Obeskattade
reserver

-

0,1

2,6

21,6

Minoritetsintressen,
procent

35

Eget
kapital

2,7

7,4

0,4

10,4

-

41,7

varav
aktiekapital

2,0

6,0

0,3

8,0

0,1

32,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kalmar Karis-

Linson

LKAB
Norr- Nye-

Olje-

Ratio-

SMT

Verk-
krona-

Insttu-

bottens kel-

ttansit

neU

Machine

stad
varvet

ment

Jämverk hus

Planering

Company

65,6

113,0

2,7

1 194,6

387,5

14,5

0.8

0,3

65.8

80,4

116,4

3,0

787,3

407,2

14,0

0,4

1,2

78.3

2,0

2,8

167,7

26.0

-

0.3

-

3.6

(16,8)

(6,2)

(0.3)

239,6

(45.7)

0,5

0.1

(0.9)

(16.1)

(1,8)

6,8

-

24,0

(16.0)

(0,1)

-

(0.1)

(6,4)

(2,7)

(4,9)

(0.9)

(0,1)

(9,5)

(21,3)

0,6

(0,3)

258,7

(61.7)

(0,5)

_

(1,0)

(32.0)

(0,6)

(0,5)

0,3

(144.5)

60,0

0,5

1.0

24,5

0,1

0,1

72,1

1,2

-

0,1

(22,0)

-

42,1

(2,9)

-

-

(7.6)

2,3

38,9

286,6

2,7

1.1

0,6

2,4

30,8

72.9

2.0

222,6

140.0

8,5

0,6

48,2

16,7

30,0

1,3

223,2

176,8

1,5

49,8

49,8

141,8

3,3

732,4

319,5

11,1

1.2

100,4

15,9

48,7

0,3

1 130,8

255,3

2,5

22.3

0.1

30,5

65.7

190,5

3.6

1 863.2

574,8

13.6

23,5

0,1

130,9

61,5

113,8

3,1

249.5

169,7

4.6

0.1

64,7

25,0

8.8

95,9

228,5

8.9

22.4

58,9

86,5

122,6

3,1

345,4

398,2

13,5

22.5

123,6

1

28,4

0,2

179,6

5

1 338,2

-

0,9

(20,8)

39,5

0,3

176,6

0.1

i.o

0,1

6,4

5,0

32,0

0.3

500,0

200,0

0,1

1.0

0,1

18.0

' Minoritetsintresse bestående av 18 aktier

opaginerad Kontrollera mot PDF

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Sonab Assi

Stats-

stigtex
SID

Svensk

gruvor

Torvförädling

Resultaträkningar
i

sammandrag (mkr)

Fakturerad
försäljning

16,6

583,1

10,2

11,2

0,8

5.4

Produkt-,
försäljnings- och

administrationskostnader

16,2

525.2

12,2

10,8

1.1

4,7

Avskrivningar

0,8

37,2

0.6

0.2

0,1

0,5

Rörelseresultat

(0,4)

20.7

(2.6)

0.2

(0,4)

0,2

Finansiellt
netto

(0,8)

(18,0)

0,8

(0,2)

-

Extraordinära
poster

-

0,2

0,1

Resultat
före dispositioner

och skaller

(1,2)

2,7

(1,6)

-

(0,4)

0,3

Dispositioner

1,2

3,8

1.7

-

(0,3)

Skatter

-

2.2

0,1

-

-

Nettovinst

4,3

(0,4)

Balansräkningar
i samman-

drag (mkr)

Likvida
tillgångar

0,7

44,2

1.1

2,3

-

0,8

Fordringar

11,0

139,6

3,0

2,2

0,3

1,2

Varulager

8,9

237,5

1.9

2.8

1,3

Summa omsättningstillgångai

20,6

421.3

6.0

7.3

0,3

3,3

AnläggningstUlgångar

3,3

715.1

37,0

3.9

0.1

3.9

Balansomslutning

23.9

1 136,4

43,0

11.2

0.4

7,2

Korta
skulder

10.1

224,9

5,3

1,4

0,4

0,7

Långa
skulder

12,8

543,6

11,5

6.8

0,5

Summa
skulder

22,9

768,5

16,8

8.2

0,4

1.2

Obeskattade
reserver

0,6

82.7

2.0

-

0,3

Minoritetsintressen,
procent

25

-

33

31

-

Eget
kapital

0,4

285,2

24,2

3,0

5,7

varav
aktiekapital

0,5

260,0

10,0

2,4

0,9

5,0

s. 61 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 61

Svenska
SRA

Svenska Tobaks-

Svenska
Res- Svetab Udd-

Udde-

Lager-

Skiffer- bolaget

Utveck-
tau- comb

valla-

hus

olje AB

lings AB rang-bolaget

varvet

2,6

34,9

0,4

414,8

18,1

371,8

53,6

27,5

346,0

1,9

32,7

0,5

315,0

18,0

377,8

64,2

42,4

349,1

0,8

2,2

15,7

2,5

12,8

2,4

3,1

7,4

(0,1)

(0,1)

84,1

(2,4)

(18,8)

(13,0)

(18,0)

(10,5)

-

(0,3)

0,3

24,2

(1,2)

(5,7)

(2,8)

(1,2)

(22,2)

0,1

(0,2)

0,2

17,1

0,2

(0,3)

108,5

(3,6)

(7,4)

(15,6)

(19,2)

(32,7)

-

0,7

-

(61,0)

0,8

8,0

15,7

-

-

0,1

-

22,3

-

0,6

0,1

0,1

0.4

-

0,3

-

25,2

(2,8)

-

-

(19,3)

(33,1)

0,1

5,0

3,4

72,3

3,0

16,7

11,3

0,1

218,7

1,0

8,9

7,8

129,1

2,9

27,9

20,7

11,8

894,3

-

6,6

-

253,1

2,0

12,0

11,8

35,2

171,4

1,1

20,5

11,2

454,5

7,9

56.6

43,8

47,1

1 284,4

6,1

14,9

50,2

431,6

45,9

179,2

26,9

64,8

93,9

7,2

35,4

61,4

886,1

53,8

235,8

70,7

111,9

1 378,3

1,0

9,8

8,0

334,8

10,6

64,5

23,1

40,9

507,2

1,1

9,7

35,1

47,3

24,4

128,5

39,8

63,9

775,2

2,1

19,5

43,1

382,1

35,0

193,0

62,9

104,8

1 282,4

5,2

-

169,2

-

3,3

0,4

1

1

50

_

5,1

10,7

18,3

334,8

18,8

39,5

7,4

7,1

95,9

5,0

7,2

23,0

150,0

17,5

5,0

10,0

40,0

100,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Styrelseledamöter

per
den 31 december 1971

Statsföretag
AB

Ordinarie
ledamöter Geijer, Ame, LO:s ordförande (ordf) Hjalmarson, Harry, direktör (v
ordf) Grafström, Erik, generaldirektör Ljimgcrantz, Sigurd, direktör NUsson,
Karl-Erik, direktör Sköld, Per, direktör (vd) Sundberg, Nore, departementsråd

Suppleanter

Hörjel,
NUs, generaldirektör

Sjöborg,
Lars, advokat

AUmänna
Bevaknings AB

Ordinarie
ledamöter ChristeU, Bengt, direktör (ordf) Andersson, Sven, departementsråd Andrén,
Sven G, direktör Lindroth, Kurt, polismästare Lundqvist, Arvid, direktör öström,
Hans, direktör (vd)

Suppleanter

Larsson,
Sven, departementsråd

MuUer,
Ivar, byråchef

Nordlander,
Sten, kommendörkapten

AB
Allmänna Förlaget

Ordinarie
ledamöter HeUslröm, Ingemar, direktör (ordf) Severin, Erik, generaldirektör (v
ordf) Dennis, Bengt, statssekreterare Grebäck, Erik, riksdagsman Johansson,
Ingemar, durektör (vd) NUsson, BertU, direktör Wallén, Axel, expeditionschef

Suppleanter

ChristeU,
Bengt, direktör Nyström, Sven, tryckningskonsiUent Åberg, Lars-Gunnar,
bankdirektör

BS
Konsult AB

Ordinarie
ledamöter

Larsson,
Sixten, generaldirektör (ordf)

Eriksson,
Olof, teknisk direktör

Kolte,
Lennart, arkitekt (vd) Resare, Bengt, överdirektör Smith, Ake, planeringsdurektör
Wannberger, Gunnar, direktör

Suppleanter

Bäcklin,
Bengt, duektör Svensson, Ame, arkitekt TUert, Reidar, generaldirektör

Ceaverken
AB

Ordinarie
ledamöter

Lundberg, Sten,
generaldirektör (ordf)

Wämberg,
Karl, direktör (v ordf)

Andrén,
Sven G, direktör

EkwaU, Per, direktör (vd)

GyUö,
Sture A, avdelningschef

Halden, Folke, direktör

Olsson,
Olle, professor

Sjövall,
Elisabet, doktor

Suppleanter

Gerdmp,
Gösta, kanslichef

Wallén, Axel,
expeditionschef

Devac
AB

Ordinarie
ledamöter Hellström, Ingemar, direktör (ordf) Bäcklin, Bengt, direktör Linghag,
NUs, direktör Aström, Östen, direktör (vd)

Suppleant

Orreiuus,
Jan, ombudsman

AB
Kabi

Ordinarie
ledamöter Persson, Carl, rikspolischef (ordf) Andrén, Sven G, direktör Hagsttöm,
Tony, departementsråd Holgerson, NUs, direktör Schotte, Lennart, direktör WUund,
Arnold, farm. doktor Wämberg, Karl, direktör

Suppleanter

Isaksson,
David, farm. doktor (vd) Limdberg, Valdemar, f örbimdsordförande Svensson,
Börje, ingenjör

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kalmar
Verkstads AB

Ordinarie
ledamöter

Wannberger,
Gunnar, dueklör (ordf)

Byggeth,
NUs, direktör

Bäcklui,
Bengt, direktör

Gustavsson,
Ingvar, kommunalråd

Hellström,
Ingemar, direktör

Linghag,
NUs, direktör

Limdin,
Bert, förbundsordförande

Suppleanter
Berg, Buger, kontorist Kalmeby, Ame, metallarbetare Orrenius, Jan, orabudsraan Verkställande
direktör Amerius, Sven

Karbkronavarvet
AB

Ordinarie
ledamöter Waimberger, Gunnar, direktör (ordf) Andersson, Thure, landshövding
Dahlberg, Benkt, direktör HaUenborg, NUs-Hugo, direktör Karlsson, NUs, avsynare
Söderman, Johan, direktör (vd)

Suppleanter
Astbo, Kurt, ingenjör Boström, Gunnar, kommunalråd Larsson, Sven,
departementsråd

Linson
Instrument AB

Ordinarie
ledamöter

Malmberg,
Eric, generalduektör (ordf)

Dahlberg,
Benkt, direktör

Ljungberg,
Lars, direktör

Pontin,
Jan, duektör (vd)

Svärd,
Barbro, civUekonom

Suppleant

Löfvenmark, Jan, teknisk
direktör

LKAB

Ordinarie
ledamöter Asbrink, Per, rUcsbankschef (ordf) Fjällborg, Gunnar, ingenjör Fredriksson,
Torsten, riksdagsman Lemne, Mats, landshövding Lundberg, Ame S, envoyé (vd) Olson,
Hjalmar, direktör Poromaa, Bmno, gmvarbetare Sköld, Per, direktör Waldenström,
Erland, direktör

Suppleanter

Dahlberg,
Thure, riksdagsman Edström, John Olof, bruksdisponent Ersman, Sven, duektör Gustafsson,
NUs-Erik, riksdagsman Hellström, Ingemar, duektör

Norrbottens
jämverk AB

Ordinarie
ledamöter Hellström, Ingemar, direktör (ordf) Bahrke, Sigvard, direktör (v
ordf) Edström, John Olof, bmksdisponent (vd) Lanneberg, Kurt, direktör
Lindblom, Göran, direktör Lindström, Göte, klubbordförande NUsson, Ake, förbimdsordförande
Svanberg, Ingvar, riksdagsman Trogen, Ingvar, duektör

Suppleanter

Hammarsten,
Erik, landstingsråd Skånberg, Alf, direktör Simdberg, Nore, departementsråd

Nyckelhus
AB

Ordinarie
ledamöter Linghag, NUs, direktör (ordf) Karlsson, Eric, direktör Orrenius, Jan,
ombudsman ÖsterUnd, Sven, överingenjör

Suppleanter

Andrén,
Sven G, direktör Liibeck, Sten, civUingenjör Verkställande direktör Godberg,
Valter

AB
Oljetransit

Ordinarie
ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf) Hahn, Erik, civiUngenjör (vd) Lasson,
Knut-Inge, överdirektör Lindstedt, Anders, kommerseråd NUsson, Jan,
departementsråd

Suppleanter

Grafsttöm, ErUc,
generaldirektör

Wennerhom,
Karl Otto, departementsråd

opaginerad Kontrollera mot PDF

RationeU
Planering AB

Ordinarie ledamot Sköld, Per, direktör

Supplenat

Bäcklin, Bengt, direktör (vd)

SMT Machine Corapany AB

Ordinarie ledamöter Wannberger, Gunnar, direktör (ordf) Engellau,
John, direktör Jansson, Lennart, direktör (vd) Löjdquist, Inge, direktör
Malmberg, Eric, generaldirektör Olsson, Holger, avtalssekreterare Wagner, Hans,
civUingenjör

Suppleanter

Andrén, Sven G, direktör

Sohlenius, Gunnar, professor

AB
Statsgruvor

Ordinarie ledamöter Lundberg, Arne S, envoyé (ordf)
Berglund, Carl-Bertil, direktör Hemikson, Arne, direktör Nordmark, Hans,
direktör

Verkställande direktör Asplund, Olof

Stigtex AB

Ordinarie ledamöter

Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf)

Engblom, Sven, direktör

Jansson, Lars, direktör

Kjellman, Ake, disponent (vd)

Suppleanter

Edebo, Ralph, direktör

Johansson, Gösta, direktör

opaginerad Kontrollera mot PDF

AB Sonab

Ordinarie ledamöter Wannberger, Gunnar, direktör (ordf)
Knall, Gösta, överingenjör Malmberg, Eric, generaldirektör Nordmark, Hans,
direktör Wagner, Hans, civilingenjör (vd) Asdal, Carl-Gösta, teknisk direktör

Suppleanter

Ohlsson, Lars-Eric,
inköpschef

Orrenius, Jan, ombudsman

AB Statens Skogsindustrier

Ordinarie ledamöter

Nordlander, Carl-Hemik, bankdirektör

(ordf) Bahrke, Sigvard, direktör (vd) Fransson, Tage,
ombudsman Lindström, Bert, direktör Rydbo, Folke, generaldirektör Rynell, Olov,
direktör Sköld, Per, direktör

Suppleanter

Johansson, Manne, avdelningsordförande

Johansson, Stig, överdirektör

Lindholm, Ingvar, direktör

Sjöberg, Arne, direktör

Wiklund, Olof, kommunalråd

Swedish Industrial Development Corporation (SID)

Ordinarie ledamöter

Akselson,
Sigfrid, teknisk direktör (ordf)

Flodin,
Sten, direktör

Hummerhielm,
Lars, marknadschef

Jordansson,
Lars, direktör

Liljestrand,
Bengt, direktör

Schotte, Lennart, direktör

Verkställande direktör Carmel, Tord

AB Svensk Torvförädling

Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf)
Lundberg, Valdemar, förbundsordförande Wahlqvist, Nils, direktör (vd)

Suppleanter

Edebo, Ralph, direktör

Svärd, Barbro, civUekonom

Svenska Lagerhus AB

Ordinarie ledamöter

Widén, Ingvar, generaldirektör (ordf)

Andersson, Rolf, direktör

Borg, Sune, byrådirektör

Hejneman, Yngwe, direktör

Senning, Claes, kansUråd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Suppleanter

Björk, Villiam, trädgårdsmästare Granath, Ulrik, godsägare
Möller, Yngve, inspektör Pettersson, Harald, riksdagsraan Widén, Arthur, lanlbmkare

Verkställande direktör Bergqvist, Georg

Svenska Reproduktions AB

Ordinarie ledamöter Hellström, Ingemar, direktör (ordf)
Severin, Erik, generaldirektör (v ordO Grebäck, Erik, riksdagsman Nilsson, BertU,
direktör Wallén, Axel, expeditionschef Ahstrand, Lars, direktör (vd) Öjborn,
Lars, generaldirektör

Suppleanter

Rogers, Sture, förlagschef

Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör

Svenska Skifferolje AB

Ordinarie ledamöter Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör
Nordmark, Hans, direktör Uddgren, Olle, direktör (vd) Westin, Olle, civiUngenjör

Svenska Tobaks AB

Ordinarie ledamöter Cederwall, Gustav, landshövding (ordf)
Kristenson, Valter, riksdagsman (v ordf) Andrén, Sven G, direktör Hjalmarson,
Harry, direktör Holgerson, Nils, direktör Söderslröra, Olof, direktör Tilert, Reidar,
generaldirektör Tunharamar, Elam, direktör

Suppleanter Bohman, Clas, direktör Höök, Erik, fil. doktor
Jansson, Paul, riksdagsman Nilsson, Gösta, direktör

Verkställande direktör Wärnberg, Karl

Sveriges
Centrala Restaurang AB

Ordinarie ledamöter Dahlgren, Rolf, generaldirektör (ordf)
Allard, Henry, talman (v ordf) Fälldin, Thorbjöm, riksdagsraan Hellströra,
Ingemar, direktör Lundström, Birger, redaktör Mattson, Lisa, förbundsordförande
Nyström, Sigvard, förbundsordförande Wärenstam, Tore, huvudredaktör

Suppleanter

Antonsson,
Johaimes, riksdagsman Hägerström, Ragnar, kommunalråd Larfors, Tage, direktör
Stefanson, Stig, optikermäslare

Verkställande direktör Wadell, Anders V

Svenska Utvecklings AB

Ordinarie ledamöter

Grafslröra, Erik, generaldirektör (ordf)

Aler, Bo, duektör (v ordf)

Bjurel, Bertil, generaldirektör

Brising,
Lars, direktör (vd)

Brynielsson,
Harry, direktör

Kähr,
Olof, direktör

Wannberger,
Gunnar, direktör

Wennerberg,
Sigfrid, överingenjör

Suppleanter

Akselson, Sigfrid, direktör Falke, Erik, civilingenjör Walléus,
Evert, direktör Öhrn, Ingeraar, jägmästare

Svetab

Ordinarie ledamöter Sjöborg, Lars, advokat (ordf) Rehnberg,
Bertil, överdirektör (v ordf) Floden, Ingemar, direktör (vd) Mäkinen, Matti,
direktör Nilsson, Åke, förbundsordförande Svanberg, Ingvar, riksdagsraan Wannberger,
Gunnar, direktör

Suppleant

Bostedt, Hans, direktör

Uddcomb Sweden AB

Ordinarie ledamöter

Wannberger, Gunnar, direktör (ordf)

Bencher, Walter, direktör

s. 66 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 66

Hallenborg,
NUs-Hugo, direktör Omberg, Ture, direktör

Suppleanter

Andrén,
Sven G, direktör Bahrke, Sigvard, direktör Dyke, Theodore A, direktör Gray,
Leon, direktör Segerud, Gimnar, direktör

Verkställande
direktör Byggeth, NUs

UddevaUavarvet
AB

Ordinarie
ledamöter Ljungcrantz, Sigurd, direktör (ordf) Alf, Karl, ombudsman Edström,
John Olof, bmksdisponent SchreU, Johan, direktör (vd) Simdberg, Nore,
departementsråd Wannberger, Gunnar, direktör

Suppleanter

Gustafsson,
Guimar, riksdagsman Olausson, Astor, verkmästare Trogen, Ingvar, direktör

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr.
1972:102 6''

Innehållsförteckning

opaginerad Kontrollera mot PDF

KonceraförhåUanden

Verksamheten 1971 i sammandrag 3

Statsföretagsgruppen 4

12

Statsföretag AB förvaltningsberättelse 9

Revisionsberättelse

Enskilda bolag

Allmänna Bevaknings AB 39

AB Allmänna förtaget 38

BS Konsult AB

Ceaverken AB 36

Devac AB 42

AB Kabi 34

Kalmar Verkstads AB 25

Karlskronavarvet AB 20

Linson Instrument AB 41

LKAB 13

Norrbottens Järnverk AjB 16

Nyckelhus AB 29

AB Oljetransit 21

Rationell Planering AB 43

SMT Machine Corapany AB 23

AB Sonab 25

AB Statens Skogsindustrier 27

AB Statsgmvor 15

Stigtex AB 37

Swedish Industrial Development Corporation 43

AB Svensk Torvförädling 30

Svenska Industrietablerings AB 28

Svenska Lagerhus AB 42

Svenska Reproduktions AB 37

Svenska Skifferolje AB 43

Svenska Tobaks AB 31

Svenska Utvecklings AB 41

Sveriges Centrala Restaurang AB 32

Uddcomb Sweden AB 22

Uddevallavarvet AB 18

Resultat- och balansräkningar m m

Statsföretagsgmppen

Balansräkning 31/12 1971 45

Statsföretagsgruppen

Resultaträkning 1971 46

Bokslutskommentarer 47

Statsförelag AB

Balansräkning 31/12 1971 52

s. 68 Kontrollera mot PDF

Skr. 1972:102 68

Statsföretag
AB

Resultaträkning 1971 53

Bokslutskommentarer 54

Statsföretagsgruppen,
antal anställda 57

Resultat-
och balansräkningar

i
sammandrag 58

Statsföretagsgruppen

Styrelseledamöter 62

MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 7202

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.