1972:102
1972 · 75 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 57 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Skr. 1972:102, 1972:102
Dokumentets text
Kungl. Majrts skrivelse nr 102 år 1972 Skr. 1972:102
Nr 102
Kungl.
Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för
Statsföretag AB; given Stockholms slott den 19 maj 1972.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden, till riksdagen överlämna årsredovisning för år 1971 för
Statsföretag AB,
GUSTAF ADOLF
RUNE
B. JOHANSSON
1
Riksdagen 1972.1 saml Nr 102
Skr. 1972:102
Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 19 maj 1972.
Närvarande:
statsministem PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.
Chefen
för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om överlämnande av årsredovisning
till riksdagen för Statsföretag AB och anför.
Den
årliga redovisning tUl riksdagen av verksamheten hos Statsföretag AB som fömtskickades
i prop. 1969:121 bör, liksom föregående år (skr. 1971:120), ske genom att
bolagets nu föreliggande årsredovisning för det senast förflutna
verksamhetsåret överlämnas till riksdagen. Årsredovisningen torde få fogas till
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Jag hemstäUer
sålunda, att Kungl. Maj:t tiU riksdagen överlämnar årsredovisningen för år 1971
för Statsföretag AB.
Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets Övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skaU
avlåtas skrivelse av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Skr. 1972:102 3
Bilaga
Statsföretag AB årsredovisning 1971
Verksamheten
1971 i sammandrag Ändrade ägareförhåUanden inom gruppen
Februari
1971
Förvärv
av Forshammars Bruk (LKAB) i samarbete med AB Gustavsbergs Fabriker
Mars
1971
Förvärv
av resterande 50 % i Uddevallavarvet AB
September
1971
Etablering
av Staros AB och Vilhelmina Plast AB i samarbete raed Coronaverken AB
Januari
1972
Försäljning
av Svenska Utvecklings AB
Februari
1972
Förvärv
av Vitrum AB och ACO Läkemedel AB (Kabi) Försäljning av Devac AB
Dotterbolagens
verksamhetsområden
Bransch/typ
av företag
Antal
Fakturering
Resultat
före
företag
disp.
och
1 Qlrnttpr
1 aivaiici
1971
1971
1970
1971
1970
Industriföretag
Gruvor
2
1 204,7
1 145,7
257,1
251,3
Järnverk,
varv och mek.
verkstäder
6
1 005,5
809,3
(166,3)
(101,4)
Skogs-
och torvindustri
2
588,5
576,1
3,0
45,3
Tobaksindustri
1
414,8
404.7
108,5
112,9
Läkemedelsindustri
1
124,1
118,4
9,0
10,3
övriga
3
79,2
57,0
1,4
4,1
3 416,8
3 111,2
212,7
322,5
Serviceföretag
HoteU
och restauranger
1
357,8
356,5
(7,4)
(3,7)
Övriga
8
119,8
114,0
(1,3)
(0,4)
477,6
470,5
(8,7)
(4,1)
Utvecklings-
och etable-
ringsföretag
6
98,7
52,3
(22,5)
(10,1)
30
3 993,1
3 634,0
181,5
308,3
Avgår:
Internleveranser
46,0 3 947,1
41,8 3 592,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr.
1972:102
1971
1970
Antal
anställda
34 285
34 093
Löner mkr
1 074
945
Investeringar
mkr
740
512
Statsföretagsgruppen
Marknads- och konjunkturläget
Den
allmänna konjunkturen var under 1971 svag och fick återverkningar i många
sektorer inom näringslivet. De flesta företagen inom Statsföretagsgmppen hade
känning av detta. De negativa effekterna var dock särskilt påtagliga för flera
av de stora och ekonoraiskt tunga företagen.
Den
svaga intemationella stålkonjunkturen påverkade utfallet vid LKAB. Avhämtningen
av malm skedde inte i den takt man beräknade i början av året, vilket innebar
att mahnlagren ökade. Däremot var priserna i stort sett oförändrade, tack vare
existerande avtal. För NJA var priserna låga för flertalet produkter på grund
av den ogynnsamma konjunktursituationen. Hälften av NJA:s produktion består av
fartygsprofiler, för vilka prisema var starkt pressade när order togs för
leveranserna under 1971. Trots den svaga stålkonjunkturen uppnådde NJA
emellertid en ökad försäljningsvolym.
För skogsindustrm
var marknads- och konjunkturläget under 1971 genomgående svagt om än med vissa
variationer. Exporten av sågade trävaror var volymmässigt god, även om priserna
för bl a gran var vikande. Efterfrågan på hemmamarknaden däremot gick starkt
tillbaka, tiU stor del beroende på den låga aktiviteten inom byggnadsbranschen.
Inom massainduslrin var det nödvändigt att under 1971 tillgripa produktionsinskränkningar
för att bättre anpassa produktionen till efterfrågan. Minskad efterfrågan, men
framför allt helt otillfredsställande priser på några av Assis huvudprodukter,
medförde betydande resultatförsämringar 1971.
De
utdragna avtalsförhandlingarna samt prisstoppet påverkade den inhemska
konjunkturen inom framför allt service- och konsumtionsva-mbranscherna. Först
under årets sista kvartal steg efierfrågan tiU sarama nivå som tidigare år.
För
Sveriges Centrala Restaurang AB liksom för hela restaurang- och hotellnäringen mnebär
1971 stora ekonomiska påfrestningar. En betydande kostnadsökning i förening med
en pågående strukturell oravand-Imgsprocess inom hela rcslaurangnäringen kommer
dessuiom med säkerhet att få effekt lång tid framöver och aktualisera
ytterligare åtgärder i form av rationaliseringar och stmkturförändringar.
Skr. 1972:102 5
I
svaga konjunkturer senarelägger industrin planerade investeringar. Detta
drabbar maskin- och verktygslillverkande företag särskilt hårt. För SMT Machine
Company AB inträdde under hösten 1971 ett akut krisläge som accentuerades då
företaget befann sig under uppbyggnad och samtidigt felbedömt marknadsförutsätlningama.
De
ekonomiska resultaten för Uddevallavarvet och Karlskronavarvet, lUcsom för Uddcomb,
var otillfredsställande och kommer atl så förbli även 1972. Årets resultat vid
varven har väsentligen sin grund i order tagna för flera år sedan.
För
UddevaUavarvet tillkom sora en extra belastning på resultatet valutaförluster
orsakade av förändrade växelkurser. Inneliggande order tryggar sysselsättningen
för flera år framåt och förutsättningar finns för starkt förbättrade ekonomiska
resultat under de närmaste åren.
Belräffande
Uddcomb råder specieUa problem. Företaget är under uppbyggnad och vänder sig
med sina produkter till kärnkraftindustrin. Konkurrensen i samband med
upphandling av utrustning till kärnkraftverk har visat sig vara hård,
innebärande svårigheter att erhålla tUlräcklig orderstock och
tillfredsställande priser.
I
och med att flyttningen till nya anläggningar i Karlskrona genomförts står
företaget tekniskt väl rustat, Igångkömings- och introduktionskostnader måsle
dock fömtses även för de närmaste åren. Gmppens samlade ekonomiska ulfall
påverkades negativt, då ca 80 "/o av den totala volymen faller inom de
branscher för vilka konjunkturerna var särskUt svaga. Effekten förstärktes av
tidigare existerande lönsamhetsproblem hos bl. a. KVAB, SMT och Uddcomb. Detta
sammantaget medförde ekonomiska påfrestningar, som blev särskilt kännbara
eftersom de i flera fall drabbade nybildade och ännu ej konsoliderade företag.
Tecken på en snabb förbättring av konjunktur- och marknadsläget för de tunga
branscherna inora Statsföretagsgmppen kan ännu ej klart skönjas.
Förändringar
i gruppens sammansättning
Genom
samarbete med Coronaverken AB, inom ramen för det s. k. offertsystemet
innebärande att Kungl. Maj:t efter riksdagsbeslut svarar för eventuella
merkostnader för en etablering, startades Vilhelmina Plast AB i Vilhelmina och Staros
AB i Nykroppa. Företagen, som båda startade sin verksamhet vid halvårsskiftet
1971, beräknas planenligt kunna påbörja produktionen i nya anläggningar på
respektive orter i mitten av 1972.
Svetab
sammanförde under året sina byggnadsmaterialproducerande dotterföretag till en
företagsgrupp AB Standardsnickerier. Under året etablerades det av Svetab
initierade företaget för tillverknmg av nålfUt- och luftade heltäckningsmattor
Nylands Mattfabrik AB. An-
Skr. 1972:102 6
läggningsarbetena
påbörjades i febmari 1972 och fabriken beräknas vara klar för produktion under
första kvartalet 1973.
LKAB
förvärvade tillsanmians raed Gustavsbergs Fabriker AB Forshammars Bergverk,
som framställer kvarts- och fällspatsprodukter.
Under
1971 övertog staten Eriksbergs Mekaniska Verkstads aktier i Uddevallavarvet.
Aktierna förvärvades av Statsföretag, sora nu innehar saratliga aktier i delta
varv. 1 samband härmed erhöll Statsföretag 105 milj. kr. från staten för
genomförande av nyemission i Uddevallavarvet. VUlkoren för de av staten
tidigare tillförda aktieägaretillskotten innebär, att Statsföretag AB inte kan
erhålla utdelning från Uddevallavarvet förrän varvet återbetalat dessa
tillskott.
Staten
övertog tmder höslen 1971 Pripp-Bryggeriernas resterande aktier i Kabi (35 %),
Härigenom äger staten och Statsföretag gemensamt samtliga aktier i detta
företag. Avsikten är att Statsföretag skall förvärva statens aktier i Kabi.
Från Apoteksbolaget förvärvade Statsföretag och Kabi i början av 1972 produktionsdelarna
av ACO och Vitrum, som sammanförs med Kabi till en läkemedelsgmpp. Läkemedelskoncemen
kommer att bestå av fyra organisatoriskt parallellställda enheter, ACO, Kabis
läkemedelsrörelse, Vilmm och Grummebolagen, det sistnänmda Kabis dotterbolag
inom det kemisk-tekniska området.
Överläggningar
fördes under höslen mellan industridepartementet och Statsföretag om den
framtida verksamheten inom Svenska Utvecklings AB, SU, samt hur denna skall
finansieras. Med hänsyn till Kungl. Maj:ts önskan att bibehålja den långsikliga
inriktningen av SU:s projektverksamhet, koncentrerad på problem med
samhällelig anknytning, träffades överenskommelse om att staten skulle förvärva
samtliga aktier i SU. Övertagandet skedde per den 1 januari 1972,
Statsföretag
övertog från SMT Machine Company AB aktiema i Linson Instrument AB,
Verksamheten i delta förelag har ingen anknytning till SMT utan främst till verksandiet
inom Förenade Fabriksverken (FFV), Avsikten med förvärvet är att renodla SMT:s verksamhet
i avvaktan på att överläggningar med staten angående framtida huvudman för
Linson slutföres. Den under 1970 beslutade avvecklingen av RationeU Planering
AB genomfördes programenligt. Helt enligt tidigare planer fortgår arbetet med aweckling
av verksamheten i Svenska Skifferolje AB. Statsföretag förvärvade under 1970
från Styrelsen för Teknisk Utveckling Devac AB för att vidareutveckla den stoflavskiljnuigsulrust-nmg
som företaget tillverkade samt därefter biträda vid marknadsintroduktion.
Detta visade sig vara förenat med så stora svårigheter, både tekniskt och kommersieUt,
att Statsföretag beslutat avveckla sitt engagemang i bolaget.
Ägareförhållandena
beträffande Swedish Industrial Development Corporation, SID, som tidigare ägdes
av Statsföretag AB, Svenska Utvecklings AB, Förenade Fabriksverken,
Kooperativa Förbundet samt
Skr.
1972:102 7
Innovations
AB Projeclion KB, ändrades under året så, alt numera endast Statsföretag AB
och Förenade Fabriksverken kvarstår som bolagets huvudmän. Avsikten är att
verksamheten i SID skall samordnas mer intimt med verksamheten inom Statsföretagsgmppen
och Förenade Fabriksverken.
Rekonstruktion
och speciella insatser
De
problem inom Kalmar Verkstads AB, som framkom redan under 1970 och
kommenterades i förra årets verksamhetsberättelse, visade sig vara så
omfattande, att det under 1971 blev nödvändigt att besluta om förelagels aweckUng.
Arbetet härmed planlades så att det i tid skulle kunna samordnas med Volvos
nyetablering i Kalmar av en monteringsfabrik för personbUar. Denna plan byggde
på att KVAB under aweck-lingsperioden skulle erhålla stödorder på järnvägsmateriel.
Bolagets upparbetade orderslock kunde icke ge tillräckUg sysselsättning.
De
tidigare näranda probleraen för SMT krävde en fömtsättningslös omprövning av
förelagets förutsättningar och framtida inriktning. Arbetet härmed pågår och
beräknas bli avslutat under första halvåret 1972. Rekonstruktionen medför
sannolikt en koncentration av både produktprogram och produktionsanläggningar.
Resultatet
för Sveriges Centrala Restaurang AB var otillfredsställande redan under 1970.
Det indikerade behov av översyn av verksamheten, som också påbörjades. Därvid
blev det nödvändigt att göra en framställning hos Kungl. Maj:t om sådan
ändring av bolagsordningen för Restaurangbolaget, att det kunde skapas både formeU
och reell möjlighet för Statsföretag att som huvudaktieägare påverka
verksamheten. Beslut om sådan ändring fattades också vid höstriksdagen 1971.
Investeringar
De
totala bruttoinvesteringama i byggnader, maskiner och övriga anläggningar
uppgick 1971 till 740 milj, kr. 54 o/o härav avsåg pågående kapacitelsutbyggnader
hos Assi, NJA och Uddcomb. Under 1972 beräknas investeringarna vid Assis
enheter i Karlsborg och Lövholmen vara avslutade, varefter de framtida fömtsättnuigama
för sulfatfabriken och pappersbmket i Karlsborg samt linerbmket i Lövholmen
kommer att vara väsentligt förbättrade.
LKAB:s
investeringsvolym, 194 milj. kr. representerade ett genomsnitt under de
senaste fem åren. Förhållandevis mycket stora investeringsprogram har
påbörjats i flera av koncembolagen, bl. a. Kabi och Ceaverken.
Skr. 1972:102 8
Uppbyggnad
av koncernen
Arbetet
med att bygga upp och i samband därmed samordna olika verksamhetsgrenar inom
företagsgruppen har fortsatt under året. Detta arbete är förenat med specieUa
problem i en företagsgrupp, som har bUdats genom att sammanföra autonoma
företag, som dessutom arbetar inom skilda branscher.
Förtroendefullt
samarbete mellan såväl företag som skilda befattningshavare är en
huvudförutsättning för att kunna konsolidera och utveckla företagsgmppen.
Under året organiserades ett flertal konferenser för befattningshavare med
likartad sysselsättning kring gemensamma problem. Ur detta samarbele har vuxit
fram en rad utvecklingsprojekt, som nu bearbetas i arbetsgmpper och utskott,
där ett stort antal bolag i gmppen är representerade. Exempel härpå är
principer och system för långsiktig verksamhetsplanering.
Arbetet
med att skapa enhetliga ekonomiska rapporterings- och budgetsystem för företagsgmppen
fortsatte tmder året.
InformationsverksanUieten
ägnades ökad uppmärksamhet, I oktober lämnades en första delårsrapport.
Informationen till de 18 riksdagsmän, som har till speciell uppgift att följa
Statsföretags verksamhet, inleddes och dessa har, utöver bolagsstämraan,
inbjudits två gånger för särskild information.
Företagsdemokrati
och samverkan
Statsföretags
styrelse fastställde under hösten 1971 allmänna riktlinjer för det
företagsdemokratiska arbetet inom Statsföretagsgruppen.
I
riktlinjerna framhålles nödvändigheten av att inom varje förelag utarbeta
handlingsprogram för den förelagsdemokratiska utvecklingen med beaktande av de
speciella fömtsättningar, som finns i de olika företagen, I nära anknytning
till de företagsdemokratiska frågorna har stor uppmärksamhet börjat ägnas
allmänna ledarskaps- och relationsproblem.
Antalet
personalrepresentanter i styrelsema har ökat och uppgår f. n. till totalt 21
fördelade på 13 företag. Avsikten är att utse personalrepresentanter i
ytterligare styrelser,
Framåtblick
Som
framgått av redogörelsen ovan fmns många problem inom företagsgmppen.
Orsakerna härtUl är flera, även om den svaga konjunkturen har haft avgörande
betydelse för det otillfredsställande ekonoraiska utfallet. De saralade
finansiella resursema ansträngdes i hög grad under 1971, Endast tack vare en
kreditvänlig kapitalmarknad, där nya lån
Skr. 1972:102 9
kunde
erhållas på rimUga villkor och i ökad omfattnmg, klarades uppkommande behov.
Trots en självfmansieringsgrad på över 100 % hos några av bolagen bl. a, LKAB
blev genomsnittet för hela Statsföretagsgruppen imder 50 »/o.
Men
mycket har också skett, som bör tillåta en viss optimism för framtiden.
Tidigare satsningar har börjat ge positiva utslag i några företag, som t, ex, Ceaverken.
Investeringama i LKAB, Assi och NJA förlöper planenligt och bör ge bättre fömtsättningar
för framtiden. Även arbetet med alt stmkturera verksamheten bör leda till
förbättrade ekonoraiska resultal.
Det
fortsatta konsolideringsarbetet måste få hög prioritet även under 1972,
Erfarenheterna under det gångna året understryker nödvändigheten av en hård
lönsamhetsprioritering av alla uppkommande handlingsalternativ. Under 1972
förutses för övrigt så stora anspråk på finansiellt stöd från de bolag i
gruppen, som förra året uppvisade negativa resultat, bl. a. NJA, Kalmar
Verkstad, Uddcomb, SMT och Svetab, att utrymmet för nya expansionsinvesteringar
är ytterst begränsat. Även om framtiden för Statsföretagsgruppen ryraraer raånga
och stora problem, bör det dock finnas förutsättningar alt på sikt uppnå
tillfredsställande lönsamhet för gmppen i sin helhet, en tryggare
sysselsättning och ökad expansionskraft.
Statsföretag
AB förvaltningsberättelse
Konjunkturavmattningen
under 1971 återverkade kännbart på flera av koncemens bolag och därraed också
på Statsföretag.
De
försämrade konjunkturema drabbade med särskild tyngd SMT Machine Company AB och
NJA, Statsföretag har via LKAB läranat dessa bolag koncernbidrag med sammanlagt
85 milj, kr.
Tidigare
beslutad aweckling av Rationell Planering fullföljdes planenligt. Under våren
1971 fattades beslut om aweckling av verksamhe ten hos Kalmar Verkstad. I
början av 1972 försåldes utvecklingsbolaget Devac AB med en mindre förlust.
För
Uddcomb Sweden AB kommer inkömingskostnader jämte kostnader för en omlokalisering
från Degerfors till Karlskrona att bli vä sentiigt högre än enligt urspmnglig
förkalkyl. Enligt nyligen framlagd proposition till riksdagen föreslås statlig
lånegaranti jämte ett statsbidrag, men Statsföretag kommer under de närmaste
åren alt få tillskjuta betydande belopp, sannolikt 2530 railj, kr. Svenska
Utvecklingsaktiebolaget (SU) återtogs efter riksdagsbeslut per den 1 januari
1972 av Statsföretags ägare. Aktierna överläts till ett pris av 6,5 mUj. kr.
Statsföretags bokförda föriusl blev 18 milj. kr,
1
slutet av 1971 avyttrades den post aktier i Billman Regulator AB,
Skr. 1972:102 10
som
Statsföretag förvärvade våren 1970. Försäljningen genomfördes tiU ett pris av
kr 150/aktie, vUket gav kompensation för beräknade räntekostnader imder den
tid aktiema irmehades.
Efter
förhandUngar sedan hösten 1971 träffades i februari detta år uppgörelse meUan å
ena sidan Statsföretag och dess dotterbolag AB Kabi och å andra sidan
Apoteksbolaget AB om förvärv från Apoteksbolaget av dess läkemedelstiUverkande
företag, Apoteksvarucentralen Vitrum AB samt ACO Läkemedel AB. Dessa båda
företag kommer att samordnas med Kabis verksamhet. Den nya läkemedelskoncemen
får en sammanlagd årsomsättning överstigande 200 mkr och en ökad slagkraft,
inte minst på de exportmarknader som redan bearbetas.
Såväl
KVAB som Uddcomb balanserar den 31 december 1971 så stora förluster att formell
plikt att upprätta Ukvidationsbalansräkning förelåg. Koncembidrag till KVAB har
nu länmats avseende hela förlusten för 1971, Ägarestmkturen i KVAB tillät icke
sådant bidrag under 1971, Efter 1 juli 1972 kommer på samma sätt koncernbidrag
till Uddcomb att lämnas fömtsatt att elt nyligen framlagt lagförslag godkäimes
och dispens enligt denna bevUjas för Statsföretag.
Ett
program för företagsdemokratisk utveckling inom Statsföretagsgruppen antogs
hösten 1971 och detta är nu föremål för diskussion och gradvis instaUation ute
i de enskilda företagen.
Utvecklingsinsatser
inleddes under året med syfte att åstadkomma samordning av den finansiella
planeringen inom hela gmppen.
Vid
bolagsstämman i maj månad fick styrelsen ändrad sammansättning och ny
verkställande direktör utsågs. I löner och ersättningar utbetalades under året
till styrelse och verkställande direktör 508,6 tkr och tiU övriga i medeltal
29 anstäUda 2 517,2 tkr.
Den
avkastning sora Statsföretag erhåUit från dotterbolag avseende 1971 års
verksamhet har efter avdrag för Statsföretags egna förvaltningskostnader i sin
helhet disponerats för att täcka förluster hos andra bolag inom gmppen och som
bidrag tiU Norrlandsfonden (15 mUj. kr.). Den konsolidering som förutsattes
kunna ske under Statsföretags tre första verksamhetsår och innan utdelning
skall lämnas blu sannolikt mycket begränsad. Även 1972 kommer flera av
dotterbolagen att redovisa stora förluster. Under förutsättning att de
allmänna konjunkturförhållandena stabiliseras och successivt utvecklas i
gynnsam riktning senare under 1972, fömtses dock viss resultatförbättring för gmppen
i dess helhet redan innevarande år. Den utdelning sora Statsföretag enligt
riksdagsbeslut skaU lämna från och med verksanUietsåret 1973 torde emeUertid
mot bakgmnd av ärmu återstående konsoUdermgsbehov nödvändigtvis bU obetydUg de
första åren.
Skr.
1972:102 11
Styrelsen
och verkställande direktören föreslår att moderbolagets vinstmedel
balanseras i ny räkning.
Arne
Geijer Karl-Erik Nilsson
(Styrelsens
ordförande)
Erik
Grafström Per Sköld
(verkstäUande
direktör)
Harry
Hjalmarson Nore Sundberg
Sigurd
Ljungcrantz
Skr.
1972:102 12
Revisionsberättelse
1
egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi härmed avgiva följande
revisionsberättelse för år 1971.
Vi
har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra
handlingar, som länmar upplysning om bolagets ekonomi och förvaltning, samt
vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderUga.
Den
löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlms
Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse till revisorerna.
Aktiebolagslagens
föreskrifter beträffande redovisningen av aktieinnehav och koncernförhållanden
har iakttagits.
Såsom
framgår av årsredovisningen har aktiema i Svenska Utvecklings AB uppskrivils
med 6,5 milj. kr. Vi har intet att erinra mot denna uppskrivning.
Under
revisionen har icke framkommit anledning tUl anmärkning beträffande redovisningshandUngama,
bokföringen, inventeringen av tiUgångama eUer förvaltningen i övrigi.
Styrelsen
och verkställande direktören föreslår, att bolagets vinstmedel 14,0 mUj. kr.
balanseras i ny räkning.
Detta
förslag strider icke mot aktiebolagslagens föreskrifter angående fondavsättning
eller mot god affärssed.
Vi
tillstyrker
att den i årsredovisningen
intagna, av oss påtecknade balansräkningen . faststäUes,
att
vinsten disponeras i enUghet med ovanstående förslag samt
att
styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för
den tid årsredovisningen omfattar.
Stockholm
den 14 april 1972.
Olof
Söderström Anders Linde
Bernt
Nilsson Ebbe Rybeck
(aukt.
revisor)
Knut
Ranby (aukt. revisor)
Skr. 1972:102 13
LKAB
Höjd
produktion men lägre leveranser
Produktionen
ökade mellan 1970 och 1971 från 23,7 tiU 25,8 milj. ton. (Konflikten påverkade
produktionen ca fem veckor under början av 1970). Av den totala produktionen
bestod 19,4 (18,6) mUj. ton av styckemalm, 1,6 (1,1) mUj. ton av slig samt 4,8
(4,0) mUj. ton av kulsinter (pellets). Kiruna svarade för 20,6 (18,7) mUj. ton
och Malmberget för 5,2 (5,0) mUj. ton färdiga produkter. Totalt bröts 44,4
(36,2) mUj. ton berg inklusive berg från investeringsarbeten.
Leveranserna
blev däremot lägre än närmast föregående verksamhetsår 23,8 mot 24,7 milj.
ton, därav 23,0 (23,9) nulj. ton på export och 0,8 (0,8) nulj. ton till
inhemska köpare.
Över
hamnen i Narvik, som i huvudsak skeppar malm från gmvoma i Kimna, levererades
18,7 (18,4) milj. ton och över hamnen i Luleå 4,5 (5,7) milj. ton. Medellasten
ökade i Narvik från 34 553 lUl 36 207 ton och i Luleå från 17 831 tUl 19 807
ton. Det genomsnittUga hamnuppehållet minskade något vid båda förvaltningama,
i NarvUc från 45 tiU 43 timmar och i Luleå från 27 till 25. Skeppnuigssäsongen
i Luleå varade från 20 maj till 8 december.
Stora
restkvantiteter
Av
de största kundländema var det endast Belgien/Luxenburg, som något ökade sma
uttag av LKAB-mahn, från 7,1 tUl 7,2 nulj. ton. Västtyskland minskade från 9,6
till 8,8 och Storbritannien från 2,7 tUl 2,0 milj, ton. Den största inhemska
kunden var traditionellt Norrbottens Järnverk med 0,6 (0,6) milj. ton.
Stålkonjunkturen
i Europa var dämpad under 1971. Många av de stora malmköpama fann det mte möjUgt
att hämta ut avtalade kontraktskvantiteter. LKAB, liksom övriga
malmexportörer, redovisade därför vid årets utgång exceptionellt stora restkvantiteter
från 1971 års kontrakt.
Malmlagren
hos stålindustrin i främst Ruhrområdet och den aUtmer dämpade
stålproduktionstakten i Europa kan komma att medföra eftersläpningar i
malmavhämtningen även under 1972.
Prismässigt
har vissa förändringar skett på marknaden. Sålunda har dels sjöfrakterna för de
transoceana konkurrentmalmema sänkts, dels har dollardevalveringen gjort de doUamoterade
malmema bUligare i respektive köparlands valuta.
Skr. 1972:102 14
Fortsatt
kvalitetshöjning
Arbetet
med att höja produklemas kvaUtet fortgår. Andelen kulsinter steg från 16,9 till
18,8 % eller från 4,0 till 4,8 milj, ton, främst beroende på atl kulsinterverket
i Svappavaara, som togs i bmk under 1970, var i drift under hela
verksamhetsåret.
Hög
investeringsnivå
Investeringsplanerna
för den närmaste femårsperioden är i huvudsak oförändrade och uppgår tiU
omkring 1 miljard kronor.
Investeringarna
under 1971 uppgick tUl 198 (161) railj. kr. Bland större investeringsarbeten
märks:
Kiruna:
Utnyttjandet av den bUvande huvudnivån på 540 m avvägning i Kiinmavaara påbörjades,
samtidigt som förberedande arbeten på den därefter följande huvudnivån
påbörjades.
Malmberget:
Arbetet med omläggningen till skivrasbrytning fortsatte. Huvudnivån på 600 m awägning
blev klar. Vid årsskiftet 1972/73 beräknas aU lastning med tryckluftdrivna
maskiner upphöra, varefter lastningen kommer att ske med modema dieseldrivna
fordon. Utbyggnaden av anrikningsverket i Vitåfors med två magnetitsektioner
påbörjades och beräknas vara avslutad i början av 1973. Verkets kapacitet ökar
därmed från 2,7 tUI 6,7 milj. ton per år. En ny blodstenssektion i anrikningsverket
började byggas och beräknas bli klar i början av 1974. Arbetet på ett nytt kulsinterverk
av bandugnstyp påbörjades. Kapaciteten på detta beräknas till 2,5 milj. årston,
vUket ger totalt 3,7 milj. ton kulsinter i Malmberget. Det nya verket beräknas
kunna tas i drift under 1973.
Narvik:
En skophjulslastare med en utlastningskapacitet av 5 000 ton/tun. togs i drift.
Arbetet med ny bangård och ny lossnmgsslation pågick. De beräknas bli färdiga
under 1975.
Personalökning
Treårsavtal
träffades med arbetarparten. Inom samverkansorganisationen bedrevs ett
intensivt arbete som syftade till ökad precisering av samverkansorganens
arbetsformer och arbetsumehåll. Bl. a. inleddes en fullständig genomgång av personalpoUtiken.
Medelantalet anställda var 7 353, en ökning med 208 personer.
Resultatet
något förbättrat
Försäljningsvärdet
uppgick tUl 1.195 (1.131) mUj. kr. Rörelseöverskottet före avskrivningar för
LKAB-koncernen blev 407 (384) mUj. kr. Vmslen efter planerUiga avskrivningar
samt efter räntor och andra
Skr.
1972:102 15
finansiella
poster m. ra. men före bokslutsdispositioner och skatter blev 259 (249) mUj.
kr. Resultatet påverkades i positiv riktning av prishöjningarna på ca 10 o/o
för sålda produkter samt i negativ riktning av nunskad leveransvolym och
väsentligt höjda produktionskostnader. Kostnadsökningarna beror tUl stor del
på lönestegringar samt prisstegringar på material och tjänster. En bidragande
orsak var även en otillfredsställande produktivitet inom vissa avsnitt av
driften samt ökning av gråbergsbrytningen.
LKAB
har lämnat koncernbidrag med 100 milj. kr. till Statsföretag och vissa av dess
dotterbolag. Koncembidrag jämte utdelning för 1971 motsvarar exakt utdehimgen
för 1970 sedan hänsyn tagits till skatleeffektema för LKAB. Kommimernas
skatteintäkter påverkas icke av bidraget.
Vinsten
före skatter uppgick tiU 114 (212) mUj, kr. och nettovinsten till 42 (94) mUj.
kr.
Nytt
dotterbolag
I
början av året övertog LKAB två tredjedelar av aktiema i AB Fors-hammars
Bergverk, som bryter och behandlar fältspat, kvarts och kvart-sit vid olika
fyndigheter i Mellan-Sverige. Den andra aktieägaren är Kooperativa Förbundet.
Oljeprospektering
AB (OPAB), i vilket LKAB iimehar 25 »/o av aktiema, påbörjade under våren bormingar
efter olja i södra Skåne.
AB
Statsgruvor
Verksamheten
har under år 1971 bedrivits i oförändrad omfattning vid bly- och zinkmalmsgmvan
i Stollberg.
Förberedelsearbetet
med volfram- och flusspatgmvan i Yxsjöberg har pågått under hela året och
driften beräknas komraa i gång våren 1972.
Produktion
och leveranser
Under
året har i Stollberg producerats 4 550 ton blyslig, 6 250 ton zinkslig samt 24
800 ton järnsUg.
Leveranserna
har i stort sett motsvarat produktionen. En viss återhållsamhet i avhämtningen
från köparnas sida har dock varit märkbar.
Marknadsöversikt
Priserna
för bolagets produkter, som bestäms av internationella noteringar, har
undergått betydande förändringar. Genomsnittsnoteringen för bly var under år
1971 £105 (förra året £122) och för zink £127 (122). För järnsligen har priset
varit oförändrat.
Investeringar
Investeringarna
i Stollberg har under året uppgått till 1,7 milj. kr. Bl, a, har ny lave samt
maskinhus och krossanläggnuig uppförts,
I
Yxsjöberg har investeringarna pågått planenligt. Anrikningsverk och övriga
ovanjordsanläggningar har i huvudsak färdigställts under året. 6,0 milj. kr.
har under året investerats i byggnader och anläggningar och 4,3 milj, kr, i
maskiner. Förberedande arbeten under jord har utförts.
Personal
Antalet
anställda var vid årets slut 166 (127). Vid nybyggnaderna har även sysselsatts
ett antal entreprenörer med egna anslällda.
Resultat
Rörelseresultatet
för året visade ett underskott före avskrivningar med 1,9 milj, kr. Resultatet
belastades med 2,9 milj, kr. för förberedande arbeten i Yxsjöberg.
Avskrivningama,
som uppgår till 0,6 milj, kr., omfattar ej nybyggnaderna i Yxsjöberg och Stollberg,
De finansiella kostnadema har ökat genom att ett lån har upptagits under året
till ett belopp av 7,5 milj, kr.
Resultatet
efter skaller visar varken vinst eller förlust.
För
att finansiera driflskoslnadema i Yxsjöberg under inkömingsti-den kommer ett
lån att upptagas.
Norrbottens
Järnverk AB
Under
1971 levererade Norrbottens Järnverk 478 000 ton stål till ett värde av 378 mUj.
kr. Hälften av försäljningen utgjordes av profiler för fartyg. Järnverket är på
detta område marknadsledande och täcker över 25 "/o av de de europeiska
varvens behov. Övriga produkter är stålbyggnadsmaterial och armeringsstål samt
stångstål och plåt för verkstadsindustrin.
Ökad
fakturering i svag konjunktur
1971
var ett mycket svagt år för stålindustrui, Västeuropas stålproduktion minskade
med 6 % från 1970, Trots produklionsbegränsnmgar föll stålpriserna ytterligare
från den låga nivån vid årels början, Norrbottens Jämverk kunde trots
konjunkturläget öka sin fakturering med 15 «/o. Exportandelen var 42 %,
FartygsprofUerna
har tiU största delen levererats mot långtidskon-
Skr. 1972:102 17
trakt.
Priserna på fartygsraaterial, som levererats under 1971, har till stor del
bestämts av kontrakt, som togs under lågkonjunkturen före uppgången 1969, De
har i dagens kostnadsläge gett ett mmdre gott ekonomiskt utbyte men
lönsamheten inom detla område förbättras dock successivt. Av järnverkets
totala orderstock på över 1 000 000 ton utgör fartygsraaterial den helt
dominerande delen.
För
de flesta övriga produkterna har prisema bestämts av den internationella UtveckUngen.
Det har speciellt under senare delen av året inneburit betydande
prissänkningar. Vid årsskiftet 1971/72 kunde dock en viss stabilisering
skönjas.
Ökad
manufakturering
En
allt större del av järnverkets produktion genomgår någon form av manufakturering
efler valsningen. Fartygsprofilerna levereras i stor utsträckning
inläggningsfärdiga. Inom slålbyggnadsområdet levereras såväl profilerad, plastbelagd
plåt och raanufakturerat storamalerial som färdiga stålhus. Andelen
manufakturprodukter uppgick 1971 till drygt 50%, 1967 var den 13%.
Full
sysselsättning
Trots
konjunkturläget kunde full sysselsättning upprätthållas under året. Antalet
anställda var oförändrat ca 3 400,
Jämverkets
första produktionsenhet, eltackjärnverket, nedlades under året.
Investeringsprogram
70
Arbetet
med järnverkels investeringsprogram fortskred planenligt under året.
Huvuddelen av anläggningarna har upphandlats. Lån och krediter har erhålUts i
beräknad omfattning. Investeringsprogrammet kommer att medföra:
Tre gånger så stor råjärnskapacilet
Fördubblad råstålskapacitet
VäsentUgt högre utnyttjande av varmvalskapaciteten
genom kompletterande investeringar
Fördubblad kapacitet för manufakturering
av fartygsmaterial
Högre
råvarupriser sämre resultat
Priset
på koks, järnverkets viktigaste råvara, steg våldsamt under 1970 och låg under
första delen av 1971 fortfarande på en hög nivå. Under senare delen av året
blev tillgången på koks god på grund av de
2
Riksdagen 1972.1 saml Nr 102
dåliga
stålkonjunkturema. Detta medförde sänkta priser, som dock endast till ringa
del hann påverka årets resultat. För den viktigaste malm-kvaliteten var
prisstegringen från föregående år 9 "/o.
De
ökade råvarupriserna och lönestegringar, som endast delvis motsvarats av
produktivitetsförbättringar, medförde att nettoförlusten efter dispositioner
och skatter ökade tiU 63 milj. kr., vilket till 60 milj. kr. täcktes av koncembidrag.
Konjunkturen, speciellt under andra halvåret 1971, blev sämre än beräknat.
Prognos
Produktion
och fakturermg planeras bli väsentligt högre 1971 än 1971, Investeringsprogram
70 ger förutsättningar för en fortsatt snabb fakturermgsökning under följande
år.
Resultatet
beräknas successivt bli förbättrat, främst lack vare lägre produktionskostnader
efter genomförandet av investeringsprogrammet och högre priser på
fartygsmaterial. Trots de ralionaliseringsåtgärder sora vidtagits fömtses en
avsevärd förlust under 1972, Även 1973 bedöras en viss förlust uppstå, medan
resultatet för år 1974 vid normala konjunkturer väntas bli positivt.
Uddevallavarvet
AB
Efter
den goda sjöfartskonjunktur, som nådde sin kulmen hösten 1970, inträdde redan
vid årsskiftet en markant försämring. Fraktema föll mycket snabbt och nådde för
såväl tank- som bulkfarlyg imder 1971 den lägsta nivån på raycket länge.
Nedgången
i sjöfarlskonjunklurerna, de långa leveranstiderna och den instabila
valutasituationen medförde, alt varvsindustrin i sin helhet under 1971
tillfördes jämförelsevis få nya order.
Uddevallavarvet
tecknade under året två nya kontrakt avseende 125 000 tdw tankfartyg för
leverans 1975. Med få undantag omfattar orderstocken fartyg på ca 100 000 tdw
och däröver och är med hänsyn tUl typer och antal fartyg väl sammansatt.
Bolagets orderstock ger företaget full sysselsättning tiU och med första
halvåret 1975. Med hänsyn till det osäkra och snabbt skiftande läget på frakt-
och beställningsmarknaden får detta betecknas som tiiUfredsstäUande.
Mellan
de fyra stora varven, Eriksberg, Götaverken, Kockums och Uddevallavarvet, har
ett konsortialavtal ttäffats för ett närmare samarbete inora vissa områden.
Skr. 1972:102 19
Beslut
om garantiram
Riksdagen
har under året beviljat varvsindustrin fortsatta fartygskreditgarantier genom
beslut om en garantiram, baserad på en ruUande fem-årsberäkning. För första
femårsperioden utgör den av riksdagen anslagna garantiramen 3,5 mUjarder kr,
överenskommelse
har under året träffats mellan svenska staten, Statsföretag AB och Eriksberg
om att avtalet om samägande av Uddevalla-varvet skall upphöra. Samtliga aktier
i Uddevallavarvet AB har övertagits av Statsförelag AB i enUghet med beslut av
1971 års vårriksdag. Samtidigt höjdes Uddevallavarvels aktiekapital till 100
milj, kr.
Investeringar
Arets
investeringar uppgår tiU 18,4 milj, kr. Del på hösten 1970 beslutade investeringsprograraraet,
som tillsammans med övriga investeringar belöper sig till ca 35 mUj, kr., har
under året planenligt kunnat följas och beräknas vara avslutat under sommaren
1972,
Ombyggnad
av utrustningspir och plåtfördelningsbyggnad slutfördes, och ny hall över
profilförråd färdigställdes under året. Återstående större arbeten bl, a,
ombyggnad av bädd 111, som medger en betydande ökning av fartygsstorlekama på
denna bädd, jämte kranbanor och tiUbyggnad av svetshaUen på Sörvik pågår och
slutföres under våren 1972,
Personal
Den
"grå arbetskraften" har i det närmaste avvecklats. Nyrekrytering har
skett genom skolning i egen regi varvid personalstyrkan kunnat ökas,
1
syfte att skapa riktimjer för det företagsdemokraliska arbetet har utredningar
gjorts såväl av medarbetare inora företaget sora av externa konsulter. Antalet anstäUda
har under året ökats med ungefär 150 personer till ca 3 000.
Dotterbolag
Skandiaverken
AB har i likhet med föregående år drivits av moderbolaget. Produktionen har Uksom
tidigare i huvudsak bestått av hjälpmotorer, reservdelar m, m, för
varvsindustrin raen även av viss tillverkning för andra beställare.
Resultat
De
fartyg, som varvet levererat 1971 och de som skall levereras 1972, har kontrakterats
i ett ogynsamt konjunktionsläge till fasta priser och på vid den tiden marknadsmässiga
villkor. Även om resultatet av årets
Skr.
1972:102 20
verksamhet
är otUlfredsställande, har rörelseresultatet jämfört med prognosen kunnat
förbättras avsevärt. Till detta har främst bidragit att leveranstiderna väl
kunnat hållas. Såväl sjösatt som levererat tonnage är det högsta hittills i
varvels historia. Under de närmaste åren förväntas en successiv förbättring av
varvets lönsamhet. Koncernen redovisar inga vinstmedel. Årets förlust uppgår
till 33 milj, kr,, vilket täckes genom att medel från reservfonden tages i
anspråk.
Karlskronavarvet
AB
För
Karlskronavarvet AB präglades 1971 av atl såväl produktion och försäljning som
sysselsättning ökade. Betydande kostnadsstegringar, gällande både material och
löner, kombinerat raed svårigheter att uppnå en tillfredsställande
produktivitet inom vissa verksamhetsgrenar, medförde dock att
resultatutvecklingen inte blev gynnsam. De marina beställningama uppgick till
ca 70 "/o av den totala faktureringen.
Marknadsöversikt
Kontrakt
tecknades för leverans av elt minfartyg. Dessutom tecknades ett flertal
kontrakt för marint underhåll.
Under
1971 kompletterades även beställningar av fartygsseklioner till Kockums
Mekaniska Verkstads AB och AB Götaverken.
Produktion
och leveranser
Minfartyget
"Älvsborg" färdigställdes och levererades i april. Under året
påbörjades konstruktion och tillverkning av tolv torpedbåtar av modifierad Spica-typ.
Kryssaren "Göta Lejon" genomgick översyn och modernisering. Leverans
av antennanpassare till marinen slutfördes och utveckling av andra typer för
exportförsäljning igångsattes.
Investeringar
Varvets
modernisering fortsatte under 1971, De totala investeringama uppgick till ca 15
milj, kr. En skrov- och montagehall samt tillhörande mindre verkstadshall och
servicebyggnad färdigställdes till årsskiftet 1971/72. En ny hall för gasskärning
av plåt är under uppförande.
Personal
Antalet
anställda ökade från 1 610 till 1 649, Arbetet inom del företagsdemokraliska
området aktiverades under året. Sålunda är de anställda representerade i
bolagets styrelse. Vidare inrättades en personal-kommitté och försöksverksamhet
har pågått med fyra avdelningsnämnder.
Skr.
1972:102 21
Resultat
och likviditet
Omsättningen
under året uppgick tiU 113 milj, kr. Resultatet för 1971 utvisade en försämring
i förhållande till föregående år. Detta rörelseresultat kompenserades dock av
ett räntenetto på 6,8 railj. kr., varefter resultatet före dispositioner och
skatter uppgick lill 0,6 railj. kr. Arets resultat påverkades av en rad föriuslobjekl.
Bolaget redovisade efter dispositioner och skatter varken vinst eller föriusl.
Likviditeten
var vid årsskiftet fortfarande god. Bolagels likvida raedel utgjordes
emellertid huvudsakligen av förskott för kommande leveran ser.
Utveckling
under de närmaste åren
Resultaten
för de närmaste åren förväntas bli bättre än 1971, då en del olönsamma
verksamhetsgrenar bortfaller. Sysselsättningen beräknas vara tillfredsställande
fram till mitten av 1975 tack vare redan uppgjorda kontrakt.
Varvels
modernisering komraer under de närraaste åren att ställa stora krav på
finansiella resurser.
De
förestående försvarspolitiska besluten koraraer alt ha en avgörande inverkan
på utvecklingen efter 1974,
AB
Oljetransit
AB Oljetransit
äger, förvaltar och driver en anläggning vid Trond-heirasfjorden för lagring
och distribution av oljor.
Fortsatt
expansion
Anläggningen
har sedan 1963 utnyttjats för mottagning, lagring och transitering till Sverige
av drivmedel, som tiUhör svenska mililära myndigheter. En större del av
cisternvolymen uthyres emellertid nuraera till norska förelag.
Långsiktig
planering
Bolaget
har kunnat notera etl ökat intresse i Norge för depåanläggningar för
raffinerade oljeprodukter. En utveckling av oljehamnen tycks möjlig och blir av
intresse i synnerhet om nya oljefyndigheter komraer att exploateras norr om 62:a
breddgraden.
Omsättningen
under 1971 var 0,8 railj, kr, jämfört med 0,7 milj. kr. kalenderåret 1970.
Resultatet för den kommersiella delen av verksamheten var före extraordinära
intäkter och kostnader 0,2 railj. kr.
Skr. 1972:102 22
Uddcomb
Sweden AB
Anläggningarna
i Karlskrona byggs ut
En
verkstadsindustri som Uddcomb, med tunga och skrymmande produkter, måste av transportlekniska
skäl ligga vid djuphamn. Därför valdes i samband med företagels bUdande
Karlskrona som lokaliseringsort. Avancerade och välutrustade anläggningar
uppföres nu där i två etapper, 1 den första, som var klar sommaren 1971,
uppfördes bland annal en supertung verkstadshall anpassad för reaktorlankar, ånggeneratorer
och liknande extrema tryckkärl, I den andra, klar sommaren 1972, byggs dels en
tung verksladshall för kompletterande utmstning till reaktortankar och primära
ångkretsar, dels en adminislralionsbyggnad. Härmed får företagel en kvaUficerad
anläggning för produktion av tunga komponenter till reaktorsystem, vilken även
uppmärksammats internationellt.
Personalen
satsar på Karlskrona
Överflyttningen
tUl Karlskrona kommer alt kunna genomföras med långt raindre friktion än vad
som varit vanligt vid omlokaliseringar av industrier, Detla beror tUl stor del
på den positiva inställning personalen har till Karlskrona, Med stort
engagemang har var och en löst sina uppgifter. Det tillmötesgående som
Karlskrona komraun raött Uddcombs personal med, har varit en stark stimulans
även för de enskilda människorna i den svåra omställningsprocess, som
flyttning till en ny ort innebär.
Ett
bolag under uppbyggnad
Uddcomb
är en kraftfull satsning med stark inriktning raot kärnkraft-området. Avsikten
är att med hemmamarknaden som bas bygga upp ett verkstadsföretag med
internationell konkurrensförmåga för export av svenska kvalitetsprodukter.
Utgångsläget är gott och avsevärda framsteg har redan gjorts. Trots detta måsle
utvecklingsprocessen för ett företag som Uddcomb bli långsam. En positiv
vinstutveckling kan väntas först efter ett initialskede på 35 år, följt av ett
jämviktsläge under ett par
Ordcrstocken
ökar
Faktureringen
under 1971 blev 27,5 mUj. kr. (25,8 år 1970). Orderstocken ökade under 1971
från 66,7 tiU 99,1 milj. kr. Den måste dock ses mot bakgrund av en
genomsnittlig leveranstid av tre år och med en potentiell leveransförmåga av
80 milj, kr. per år efter intrunning av anläggningarna i Karlskrona.
Skr. 1972:102 23
Faktureringen
1971 blev lägre än beräknat. Della berodde delvis på en leveranseftersläpning
avseende icke-nukleära produkter samt den allraänt svaga konjunkturen.
Investeringar inom den kemiska processindustrin har senarelagts, vilket
påverkat Uddcombs möjligheter till beställningar och leveranser.
Stora
igångkörningskostnader
Att
starta en industri av Uddcombs typ kräver stora resurser. Det är inle möjligt
alt sora tillgång i företagets balansräkning laga upp kostnader för imraateriella
värden personalutbildning, marknadsbearbel-ning, administrativ uppbyggnad,
process- och metodutveckling. Dessa och likartade kostnader går in i resultaträkningen
som förluster. De första årens bokförda förluster i ett nystartat företag som Uddcomb
kan därför för den oinvigde te sig anmärkningsvärda. Sett mot de möjUgheter
det långa perspektivet ryraraer är det dock även helt affärsmässigt att acceptera
stora igångkömingskostnader.
1972
Uddcomb helt till Karlskrona
Under
1972 slutföres omlokaliseringen av Uddcomb. Aret kommer därmed alt iimebära en
klar vändpunkt i företagets uppbyggnad. 1 sin nya miljö kommer Uddcorab att
sträva mot en mera långsiktig form för samarbetet inora förelaget samt
vidareutveckla företagsdemokratin.
Stor
samhällsinsats
Uddcorab
har bildats och omlokaliserats genora en stor insats från samhällets sida. En
satsning av denna typ kräver omfattande grundinvesteringar, inte bara i
byggnader och maskiner. Flyttningen till Karlskrona av flera hundra familjer fömtom
företagets utmstning och produktion, utbildning av nyanställd personal,
upparbetande av kund- och leverantörskontakter, utformning av administtation
och arbetsrutiner är kostnader, som Uddcomb självt inte förmår täcka under
initial- och konsoUdermgsskedet. Härigenom har dock på lång sikt skapats ett värde,
såväl industriellt som samhällsekonomiskt, som bör ha goda för-räntningsmöj ligheter.
SMT
Machuie Company AB
Den
internationella lågkonjunkturen har drabbat verktygsraaskinin-dustrin hårt över
praktiskt taget hela världen. Så t, ex. utgjorde orderingången i amerikansk verktygsmaskinmdustri
under 1971 endast ca en tredjedel av genomsnittet åren 1964 tiU 1969, 1 Japan
har ett flertal till-
Skr. 1972:102 24
verkare
begränsat produktionen. Omfattande produktionsinskränkningar har även
genomförts i England på gmnd av låg investeringslakt inom samväldet och i
Tyskland har konjunkturen framtvingat flera fusioner.
Utbyggnaden
av SMT:s marknadsorganisation raed etablering på vissa viktiga marknader har inle
kunnat genomföras i planerad omfattning. Av denna anledning har företaget
varit mindre väl rustat att möta nedgången i efterfrågan på produkterna. Vidare
befinner sig företagel i en av lönsamhetsskäl framtvingad omstrukturering från slandardma-skiner
till numeriskt styrda maskiner. Detta har medfört betydande utvecklings- och igångkörningskostnader.
Lågkonjunkturen har för SMT sammanfallit med ett uppbyggnads- och omstmktureringsskede,
vilket medfört en rad svårigheter. Sedan flyttningen från Köping till Västerås genomförts
och rationaliseringar inom såväl produktion som administration börjat få
effekt, har företaget en betydande överkapacitet, vilket raedför förluster.
Minskad
orderingång
Orderingången
för SMT-gruppen, som 1969 var 45,3 milj, kr, och 1970 67,4, stannade för 1971
på 44,2 milj, kr. Nedgången kan främst hänföras till exportmarknaderna, och rainskningen
ligger helt på de tre sista kvartalen.
Stort
underskott
1
samband med SMT:s bildande för tre år sedan bedömdes uppbyggnadsskedet till
fem år. Lågkonjunkturen har dock medfört, att förlusterna blivit större än vad
som då fömtsågs. Arets förlust 33 milj. kr., täcks med 25 milj, kr, av
koncernbidrag.
Dotterbolaget
Thörns Mekaniska Verkstad, som främst tillverkar verktyg, visar i likhet med
tidigare år ett överskott för Stockholmsfabriken, men belastas i årets bokslut
för förluster för den nu nedlagda Eskilstunaverkstaden,
Pcrsonalnedgång
under 1971
Antalet
anstäUda har under året minskat med ca 60 till totalt omkring 775.
Personalreduceringen har främst drabbat Västeråsenhelen men i viss utsträckning
även produktionsenheterna i Karlskoga och Ronneby.
UtbUck
1972
Enligt
branschprognoser är endast smärre förbättringar alt förvänta i konjunkturen
under 1972. Detta tillsammans med företagets negativa resultatutveckling gör, att
den tidigare beslutade koncentrationen till NS-
Skr. 1972:102 25
maskiner
accentueras. Förelaget måste intensifiera insatserna på exportmarknaderna, främsl
de mer närliggande europeiska.
En
koncentration belräffande produkter, marknader och produktionsapparat är
nödvändig för att företaget skall kunna uppnå erforderlig lönsamhet parad med
anställningstrygghet för personalen.
Detta
rekonstruktionsarbete koraraer att medföra avsevärda kostnader av engångskaraktär
och kan endast genomföras under en relativt lång tid.
Kalmar
Verkstads AB
Under
första hälften av 1971 gjordes intensiva, men tyvärr resultatlösa,
ansträngningar att på olika sätt finna en lösning på Kalmar Verkstads (KVAB)
långsiktiga inriktning. Vid sararaanträde den 30 juni 1971 beslöt därför
styrelsen föreslå ägaren att successivt avveckla företagel.
Avveckling
av bolagels bilsektor
Under
våren 1971 avslutades tillverkningen av den lätta distributions-bUen Tjorven. Aweckling
av dotterföretagen för bUförsäljning blev synnerligen kostsam liksom även
avvecklingen av KVAB:s olika fristående åierförsäljare för bilar.
Den
närmaste framtiden
Personalen
har under året minskats från 950 personer till 485. Den under 1971 friställda
arbetskraften har i slor utsträckning erhållit annan anställning.
Personalminskningen fortsätter i takt med den beslutade avvecklingen.
Nettoförlust
Koncernens
omsättning uppgick till 65,6 railj. kr., varav moderbolaget 59,9 railj. kr.
(71,3 år 1970).
Rörelseförlusterna,
de särskilda aweckUngskostnaderna och boksluts-disposUionerna belöpte sig
sammanlagt till 27,0 railj. kr. (28,4).
Aktiema
ägs nuraera raed endast några få undantag av Statsföretag AB.
AB
Sonab
Den
svenska försäljningen för AB Sonab har häraraats av den stora minskningen i
efterfrågan på kapitalvaror under 1971. Den för Sverige budgeterade
försäljningsökningen uppnåddes således ej. Bidragande har
Skr. 1972:102 26
också
varit vissa förseningar från leverantörer i Storbritannien. Trots
konjunkturnedgången i Sverige har Sonabgruppens omsättning ökat från 10,9 milj.
kr. 1970 tUl 16,6 railj. kr. 1971.
Exportexpansion
Sonab
har under 1971 fortsatt uppbyggnaden av försäljningsorganisationen i utlandet
genom alt etablera företag i Norge och Frankrike. Dessa bolag är främst
inriktade på marknadsföring av Sonabs hemelektronikprogram (Hi-Fi). Sonabgmppens
export uppgick tiU 44 »/o, vilkel betyder en femdubbling jämfört med 1970. Försäljningen
utomlands sker huvudsakUgen genom egna dotterföretag.
Nya
produkter
Inora
Hi-Fi-prograraraet lanserades under hösten 1971 en nyutveck-lad förstärkar-Zradiokorabination,
avsedd för musikanläggningar i hemmiljö. Produkten, typ R4000, har kunnat ges
fem års garanti, vUket tidigare ej förekomrait på marknaden. R4000 har mötts
av så starkt intresse, att produktionen under året inte kunnat täcka
efterfrågan. En slor produktionsökning planeras därför för 1972,
Som
ett första resultat av den under 1970 påbörjade utvecklingen av
industrielektronik presenterades under slutet av 1971 ett system för personsökning
med tvåvägs talöverföring. Sonabs system är det första i Sverige, där ett
talat meddelande kan utväxlas i båda riktningama. Det är även i många andra
avseenden unikt, Elt betydande antal patent har sökts. Serieproduktion startar
under första hälften av 1972 och marknadsföring skall under året ske genom dotterbolagen
i Sverige, Storbritannien, Västtyskland och Schweiz,
Resultat,
antal anställda
Resultatet
före dispositioner och skatter visar ett underskott på 1,1 milj, kr,, vilket
täckes av aktieägartillskott från Statsförelag AB, Antalet anslällda uppgick
vid 1971 års slut tiU 192,
Fortsatt
snabb expansion
För
1972 räknar Sonab med en fortsatt snabb utveckling. Omsättningen väntas öka
med ca 50 «/o. Under året skall ytterligare några utländska dotterbolag
etableras. Industriproduktemas andel av verksamheten beräknas öka.
Resultatet
för AB Sonab bedöms bli förbättrat, men kommer under ännu några år alt belastas
av höga kostnader för utveckling och utiands-etablering av industrielektronik.
Skr. 1972:102 27
AB
Statens Skogsudustrier Konjunkturnedgång för massa och papper
Leveransvärdet
för Assikoncernen år 1971 blev 583 milj, kr, (570 år 1970), Moderbolagets
leveransvärde uppgick till 524 milj, kr, (513,2). Genomsnittspriset på bolagets
produktsortiment sjönk med 0,5 % från 1970, framföraUt beroende på
prissänkningar med drygt 10 % på företagets huvudprodukt, kraftliner.
Rörelseöverskottet sjönk från 90,5 railj. kr. till 51,3. Det faktiska
nettoresultatet före dispositioner och skatter redovisas till 2,7 milj. kr. Räntesaldot
har påverkats av att ränteutgifter för sammanlagt 9,0 milj. kr. har överförts tUl
anläggningskostnaderna för de pågående utbyggnadsprojeklen vid Lövholmens
pappersbruk.
Produktion
Efter
en produktionsökning för samtliga produkter under 1970 ökade produktionen även
under 1971 för såväl sågade trävaror sora träfiberskivor. Produktionen av
blekt avsalumassa visade en icke oväsentUg nedgång på grund av konjunklurförsämringen.
Även papperskvaliteterna kraftpapper och kraftliner visade viss nedgång. För
den förra kvaliteten berodde nedgången på marknadsförhållanden och för den
senare på inkopplingssvårigheter. Den sammanlagda produktionen sjönk med 1
"/o jämfört med föregående år.
Höjda
virkespriser
Kostnaderna
för virkesråvaran, som är den helt dominerande kostnadsposten i resultaträkningen,
uppgick till 223 milj, kr, (211), För virkessäsongen 1970/71 steg priserna i
Norrbotten för barrmassaved med 19 % och för timmer med 7 % samt i Mellan-Sverige
för timraer med
40/0,
Investeringar
Investeringarna
uppgick under två år till 368 milj. kr., varav ca 240 milj, kr, hänförde sig
till 1971, Investeringsverksamheten under året var i aUt väsentiigt inriktad på
den fortsatta utbyggnaden av Lövholmens pappersbruk från nuvarande 180 000 årston
till 350 000 årston samt rationaliserings- och kvalilelshöjande investeringar
vid Karlsborgs sulfatfabrik och pappersbruk. Båda dessa projekt kommer alt
vara avslutade under första halvåret 1972.
Skr. 1972:102 28
Personal
Antalet
anställda i medeltal uppgick under 1971 till 3 825 personer. Delta innebär en
ökning raed 82 personer i förhållande lill 1970. Antalet anstäUda i koncernen
under 1971 utgjorde 4 362 (4 280).
Svenska
Industrietablerings AB
Svenska
Industrietablerings AB (Svetab) har till uppgift att skapa nya arbetstillfällen
inora olika stödområden. Detta sker genom att Svetab engagerar sig som ägare i
nystartade företag eller går in i befintiiga företag och medverkar till
expansion. Den investeringsverksamhet Svetab bedriver skall vara lönsam.
Underskott i samband med startandet av nya företag är emellertid oundvikliga
och lönsamhetskravet måste därför ses i ett raera långsiktigt perspektiv. Svetabs
framtida överskott avses alt användas för ytterligare investeringar i
utbyggnader och nyetableringar.
Byggmaterialgrupp
Uppbyggnaden
av Svetabs byggmaterialgrupp har fortsatt. De tre tillverkningsenheterna inora
gruppen har sammanförts i ett koncernledningsbolag, AB Standardsnickerier.
Marknadsföringen har samordnats genom Cenlo Gruppen AB, Detta företag ägs
tillsammans med Svenska Cellulosa AB (SCA). Cenlo Gruppen AB marknadsför även
detta företags byggmaterialprodukter.
Vidare
är program för rationalisering av de olika tillverkningsenheterna under
genomförande. Tillverkning finns på tre platser: i Bjurträs-ket (produktion av
fönster) samt i Kramfors och i Kalmar (båda med inredningssnickerier på
programmet). De vidtagna åtgärderna innebar ökad kapacitet. Då man ej kunde
finna avsättning för denna högre produktion, betydde detla
personalreduceringar med ca 100 personer. Medeltalet anställda under året i
byggmaterialföretagen var 550 personer.
Företag
för mattor
Under
året har planerna för Nylands Mattfabrik vuxit fram i detalj. Även detta
företag, som skaU tillverka heltäckningsmattor, ingår i Svetabs byggmaterialgmpp.
Byggandet
av fabriken började strax efter årsskiftet 1971/72 och produktionsstarten
beräknas ske i början av 1973.
Träverktyg
Nordtool
AB, som ägs tillsammans raed Sandvikens Jernverks AB, startades för
tillverkning av träbearbetningsverktyg och speciellt en vändskärskutter med
skär av hårdmetall. Företaget har utvecklats plan-
Skr. 1972:102 29
enligt.
Det innebär att fabrikslokaler färdigställts i Öjebyn utanför Piteå och alt
produktionen har börjat. Marknadsföringen av vändskärs-kuttem har, genom
Sandvikens Jernverk, koramil igång såväl i Sverige som i vissa länder på exportmarknaden.
E.Ypansivt
sjukvårdsföretag
AB
Förbandsmaterial i Partille är elt grossistföretag för sjukvårdsartiklar.
Sedan Svetab övertog förelaget 1969 har en forlsall positiv lönsamhetsutveckling
ägt rum.
Ytterligare
arbetstillfällen i Piteå
Utredning
har gjorts avseende elt engagemang i Kryotherm AB och Svetab har gått in sora
aktieägare i detla förelag från och raed början av 1972, Företaget, som ligger
i Piteå, tillverkar värmeåtervinningsaggregat för uppvärmning, kylning och ventUation.
Anledningen till Svetabs engagemang är att företaget bedöms ha
utvecklingsmöjligheter med ytterligare arbetslUlfällen som följd.
Resultat
Vid
årsskiftet 1971/72 arbetade ca 685 personer inora Svetabs hel- eller delägda
bolag, Svetabgruppen består av fyra dotterbolag och tre bolag, där Svetab har
en rainoritetsandel. Gruppens resultat före dispositioner och skatter innebar
en förlust på 15,6 railj, kr.
1
moderbolaget arbetade vid årsskiftet 10 personer. Verksamhetsåret har främst
präglats av konsolidering av tidigare investeringar samt utredning av
planerade engagemang.
Nyckelhus
AB
Nyckelhus
AB marknadsför egna eleraentsystem baserade på trästommar för markbostäder.
Företaget har eget arkitekt- och konstruktionskontor. Tillverkning av
trästommar och viss inredning sker vid Kriminalvårdsstyrelsens anläggningar.
Grupphus uppföres huvudsakligen av Kriminalvårdsstyrelsens byggande
avdelningar.
Ökad
omsättning
Orasättningen
har under året stigU med 20 % till 14,4 milj. kr. Den inneliggande orderstocken
uppgår lill ca 21 raUj. kr. Antalet anställda var vid årsskiftet 74.
Skr. 1972:102 30
De
rådande kreditreslriktionerna och de utdragna avtalsförhandling-ama dämpade efierfrågan
på markbostäder. Under årets senare del kunde en viss återhämtning skönjas.
Resultat
Arets
resultat gav etl underskott på 450 000 kr., som täckts genom koncembidrag.
AB
Svensk Torvförädling Högre omsättning
Försäljningen
av frästorv (KronmuU) och vanlig torv (Trädgårdstorv) ökade med ca 20 "/o
jämfört med 1970, Tillverkningen av torvråvara hämmades emellertid av regn vid
ogynnsam tidpunkt. Försäljningen 1972 kan därför inte öka lika kraftigt som
1971,
Den
inhemska konkurrenssituationen har i stort sett varit oförändrad. En mindre
prishöjning har dock kunnat genomföras. Konkurrensen på en del exportmarknader
har ökat och därför förutses en minskad export 1972.
ProduktutveckUngsarbetet
har fortsatt efter tidigare uppgjorda planer. Under .året har framför allt Torvbolagets
specialjord för lökdrivning fått en mycket omfattande användning. De flesta
tulpaner, som odlats i Sverige och Danmark, har vuxit i lökmull från Sösdala,
Minskad
investering
1971
har investeringsmässigl sett varit ett meUanår. Investeringama uppgick endast
till ca 50 000 kr,, medan de för 1972 är planerade uppgå till mer än 600 000
kr. Likviditeten har förbättrats avsevärt under året. Likvida medel uppgick den
31,12,1971 tiU 800 000 kr.
Bättre
resultat
Tack
vare ökad försäljning, framför alll av förädlade produkter, samt
rationaliseringsåtgärder, har de ökade lönekostnaderna kunnat kompenseras.
Arets resultat efter planenUga avskrivningar och före dispositioner och skatter
blev 308.000 kr. mot 18.000 1970. Antalet anställda under året har i genomsnitt
varit 66,
Skr.
1972: 102 31
Svenska
Tobaks AB
Tobaksbolagets
export av piptobak till den amerikanska marknaden fördubblades under 1971
jämfört med föregående år och är nu slörre än hela den svenska konsumtionen.
Även bolagels dotterbolag i Holland har haft en gynnsam utveckling. Koncernomsältningen
ökade med 10 milj. kr. lUl 415 milj. kr.
På
hemmamarknaden bidrog konjunkturnedgången till atl konsumtionen av
cigarretter, cigarrer och cigariller samt piptobak sjönk. Denna minskning
kompenserades mer än väl av exporlframgångama. Moderbolagets omsättning steg
med knappt 2 % i förhållande till 1970 och blev 381 milj. kr.
Bolaget
sålde under 1971 ca 9,5 miljarder cigarretter, vilket innebär en minskning med
2,4 "/o järafört med föregående år. En under året lanserad cigarrett med
mycket låga halter av tjära och nikotin, märket Blend, uppnådde betydande
framgångar.
En
kraftig nedgång drabbade under året cigarr- och cigarillsektorn, som sjönk med
hela 12 % till 270 mUj, st. Nedgången beror i stor utsträckning på konjunkturdärapningen,
men följer också ett internationellt mönster.
Bolagets
försäljning av piptobak sjönk med 4 % tUl ca 1 350 ton. Snuset ökade däremot
med 5 "/o till drygt 2 600 ton och tuggtobaken med omkring 4 % tUl 15 ton.
Växande
export av piptobak
Exporten
av piptobak uppgick i runt tal till 1 800 ton. Nya marknader för piptobak har
öppnats och andra håller på alt undersökas.
Den
snabbt växande exporten av piptobak släller ökade krav på produktionskapaciteten.
Ombyggnader har genomförts vid piptobaksfabriken i Arvika, Vid årsskiftet
1971/72 logs lokaler i bruk vid fabriken i Hämösand för tillverkning av
piptobak.
Beslut
har fattats alt successivt flytta den nuvarande cigarrettiUverk-ningen i
Härnösand tUl Malmö, Härnösandsfabriken blir då en ren pip-lobaksfabrik.
Omdisponeringen beräknas vara genomförd i slutet av 1973 och investeringama
beräknas uppgå till totalt ca 15 railj, kr.
Fördjupad
företagsdemokrati
Medelantalet
anställda var under 2 030,
Försöksverksarahelen
med fördjupad företagsdemokrati vid bolagets olika fabriker och avdelningar har
fortsatt och resulterat i nya samarbetsformer bl, a, delvis självstyrande gmpper.
Vid utvärdering av mera
Skr. 1972:102 32
avancerade
försök har man konstaterat en viss produktivitetsökning och en känsla av större
arbetstillfredsställelse. Försöken synes emellertid ha lett till viss stress.
Reklam
Ifråga
om lobaksreklam uppstod en ny situation sedan lagen om otillbörlig raarknadsföring
trätt i kraft den 1 januari 1971. Efler beslut i marknadsrådet har långtgående
inskränkningar skett i möjligheterna att använda bilder i cigarrellreklaraen.
Resuhat
Före
bokslutsdisposilioner och skatter uppgår resultatet för 1971 till knappt 108
milj. kr., vilket innebär en nedgång i förhåUande tiU 1970 raed 5 milj. kr.
Högre materialpriser och andra kostnadsökningar främst på lönesidan har endast
delvis kunnat kompenseras genom ökad försäljning och rationaliseringar.
Bland
årets bokslutsdispositioner märks främst en avsättning till investeringsfonden
av 10 milj. kr. och etl koncernbidrag av 50 milj. kr. Koncernbidraget utgår
till Statsföretag AB och är 8 milj, kr, högre än 1970,
Prognos
för 1972
Tobaksbolagets
omsättning för 1972 beräknas uppgå till ca 400 milj, kr,, vilket innebär en
ökning med 5 % jämfört med 1971. Ökningen hänför sig främst till exporten av
piptobak. Den volymmässiga försäljningen av egna produkter i Sverige beräknas
bli i stort sett oförändrad för samtliga varuslag utom gruppen cigariller och
cigarrer, för vilken en fortsatt tillbakagång förutses.
Under
förutsättning att försäljningsprognosen slår in, vänias resultatet före bokslutsdisposilioner
och skaller öka under 1972 med ca 7 milj. kr, till ca 110 milj. kr.
Sveriges
Centrala Restaurang AB
Sveriges
Centrala Restaurang AB är moderbolag för SARA, ÖSARA, SKAR, VARA och BARA.
Företagel är Skandinaviens största hotell-och restaurangkedja med 156
restauranger, varav 54 i kombination med hotell. Omsättningen under 1971 var
358 milj. kr. (356 år 1970) och antalet anställda 6 500 (6 900).
Skr.
1972:102 33
Svag
konjunktur 1971
Den
allmänna konjunktursvackan under 1971 medförde en minskning av
försäljningsvolymen för hotell- och restaurangbranschen. Förelagens möjligheter
till prisjusteringar har på grund av prisstoppet varit starkt begränsade. Delta
i förening med väsentligt högre lönekostnader har inneburit en betydande
försämring av lönsamheten. Resultatutvecklingen har vidare bl, a, påverkats av
den långvariga lågstrejken, som medförde avbeslällningar av konferenser,
kongresser och kurser.
Prisstoppets
mycket allvarliga ekonoraiska konsekvenser för Restaurangbolaget bör särskilt
understrykas. Sålunda fanns redan före halvårsskiftet en ackuraulerad
priseftersläpning, som motsvarade totalt ca 7 milj, kr. Denna kunde, trots
vissa dispenser, aldrig inhämtas. En försämring av intäkts-kostnadsrelationen,
motsvarande ca 1 milj. kr, per månad, föreligger också. Prisstoppet kommer även
att få en betydande negaliv effekt 1972.
Strukturrationalisering
Restaurangbolagen
arbetar sedan många år med övergång till större och därmed mer lönsararaa
enheter. Denna omstrukturering har intensifierats under 1971,
Strukturförändringen
har under den senaste treårsperioden berört ett 40-tal företag inom koncernen,
SARA
Antalet
rum vid Amaranten Hotel, Stockholm, har nu ökats med 150 till 360,1 Uppsala har
nya Hotell Gillet tillkomrait raed 170 rum. En restaurang har öppnats och sex
har nedlagts,
ÖSARA
Standard
Hotell i Norrköping har restaurerats. Nybyggnad pågår av hotell Witt i Kalmar,
Två restauranger har nedlagts,
SKAR
Grand
Hotell i Lund har överlagils. Två restauranger har nedlagts,
VARA
En
restaurang har nedlagts och två har tillkommit. Byggnad och projektering pågår
i Göteborg av storhotellen Europa och SjöfartshoteUet samt i Borås av Grand
Hotell,
BARA
Grand
Hotell i Falun övertogs vid årsskiftet 1971/72, 3 Riksdagen 1972.1 saml Nr
102
Skr. 1972:102 34
Omsättning
och resultat
Omsättningen
för koncemen ökade från 356 till 358 milj, kr. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter utvisade en förlust på 7,4 railj. kr. (3,7).
Efter återförda avskrivningar och upplösning av lagerreserv redovisas en
nettovinst på 0,03 milj. kr.
Företagsdemokratiskt
utvecklingsarbete
En sararådsgrupp
för fördjupad företagsderaokrali har, i likhet raed 1970, arbetat inora VARA-bolaget.
Framtidsbedömning
För
en företagsgrupp av Restaurangbolagels typ kan den kraftiga lönekostnadsutvecklingen
främst balanseras genom övergång till större men relativt sett mindre
personalkrävande enheter. Med hänsyn till personalkostnaderna bedömes
förutsättningarna för bästa lönsamhet föreligga för större kombinerade hotell-
och restaurangföretag. Det starkt ökande inslaget av moderna storhotell inom koncemen
och det successiva nedläggandet av mindre restauranger innebär en betydande förbättring
av koncernens marknads- och lönsamhetsfömlsättningar.
Med
hänsyn tUl att den allmänna konjunkturförbättringen befaras gå tämligen
långsamt, blir bedömningen för 1972 något pessimistisk.
AB
Kabi
Försäljningsutveckling
Kabigruppens
fakturerade försäljning uppgick 1971 till 124,1 mUj, kr,, vilket innebar en
ökning med 6 milj, kr, jämfört med 1970, Detta motsvarar en försäljningsökning
på 5,5 "/o. Den budgeterade försäljningsökningen var 9,7 %. Läkemedelsrörelsen
inklusive kliniska reagens uppvisar främst på grund av vissa numera övervunna
kvalitetsproblem raed garamaglobulin en försäljningsökning med endasl ca 2,0 railj.
kr, eller 2,0%,
På
svenska marknaden har försäljningsökningen blivil 2,2 milj, kr, eller 3,6 0/0,
På
exportmarknaderna har inom läkemedelsrörelsen noterats en försäljningsminskning
på 0,3 milj, kr, eller 0,8 %, Denna utveckUng, som får ses mot bakgmnd av en
uppgång på ca 34 "/o föregående år, beror även på en fortsatt överproduktion
i världen av penicillin.
Vissa
av koncemens utländska dotterbolag har kunnat öka sin försäljning i betydande
omfattning, totalt 23 »/o.
Den
kemisk-tekniska rörelsen, som bedrives av koncernens dotterbo-
Skr.
1972:102 35
lag,
AB Gmmmebolagen, har under året visat en starkt positiv försäljningsutveckling.
Försäljningen har sålunda ökat med 24 %. Den kemisk-tekniska rörelsens bidrag
till koncernens gemensamma resultat har därmed blivit betydande.
Produkter
En
av läkemedelsrörelsens huvudprodukter på blodområdet albu-min har under
året visat en 16-procentig ökning. Hela efterfrågan har dock inte kunnat täckas
på gmnd av vissa kapacitetsbrister och produktionsstörningar. Den farmaceutiska
fabrik, som byggs i Stockholm och beräknas vara klar vid årsskiftet 1972/73,
kommer dock atl ge elt betydande kapacitetstillskott.
Koncernens
forskningsverksamhet har under året lett till introduktion av ett nytt preparat
av stor betydelse humant tiUväxthorraon (Cre-scormon). Preparatet är i första
hand avsett för behandling av den vanligaste formen av dvärgväxt ocb har en
vidsträckt internationell marknad.
Kabikinas,
ett blodproppsupplösande preparat, har i enlighet med prognoserna ökat med ca 60
%. Preparatet väntas under 1972 öka kraftigt på flera betydande marknader.
Cyklokapron,
ett blödningshämmande preparat, har uppnått ett gott resultat tack vare en
intensifierad informationsinsats. En betydande ökning i försäljningen har
budgeterats för 1972.
Kostnadsutveckling
Löne-
och råvarukostnaderna i produktionen ökade påtagligt under året. Dessa kunde
inte i nämnvärd grad kompenseras genom prishöjningar.
Antalet
anställda utgjorde i medeltal under året totalt 1 058 (347 arbetare och 711
tjänstemän). Detta innebär en ökning med 42 personer.
Forskning
De
direkta driftskostnadema för forskning har utgjort 12,4 mUj, kr,, vilket
innebär en ökning med 16 % jämfört med föregående år.
Investeringar
Arets
största enskilda investeringsobjekt har utgjorts av vissa kostnader för den
nya farmaceutiska fabriken i Stockholm, som svarade för ca 4 mUj. kr, av
totalinvesteringar på 12,5 milj, kr.
Skr. 1972:102 36
Resultat
Koncernens
resultat uppgick före dispositioner och skaller lill 9 milj. kr. (föregående
kalenderår till 10 milj. kr.).
Prognos
1972
års budget bygger på fömtsättningen, att den under tidigare år starkt stigande
exportförsäljningen åter skall visa en positiv tendens samt alt den svenska
läkemedelsförsäljningen skall återtaga den höga ökningstakt som rådde 1969/70.
Delta torde medföra en återgång till 1970 års resullatnivå.
Bolaget
har i januari 1972, under medverkan av Statsföretag AB, förvärvat AB Vitrum
och ACO Läkemedel av Apoteksbolaget AB för en total köpeskilling av ca 45 milj,
kr. På gmnd härav kommer styrelsen att föreslå en ökning av AB Kabis
aktiekapital.
Ceaverken
AB
1
prognosen för 1971 förutsågs ett gott år för Ceaverken, Verksamhetsåret har
också motsvarat förväntningarna. Den snabba ulvecklingen fortsatte och
försäljningen nådde nya toppsiffror. Faktureringen uppgick tUl 33,1 railj, kr,
(21,8 år 1970) och har således ökat under året raed 52 %, Utlandsförsäljningen
svarade med 63 % för den största ökningen. Av den totala rönlgenfilmproduktionen
har tre fjärdedelar exporterats. Den kraftiga ökningen av produktionen, en
fördubbling under de två senaste åren, har möjliggjorts av de år 1970 påbörjade
tekniska och organisatoriska förändringarna. Även produktionen av ID-kort har
ökat kraftigt.
Investeringar
För
att utöka bolagets produktionskapacitet samt för fortsatt rationalisering av
tillverkningen har ett omfattande investeringsprogram beslutats. Kostnaden
uppgår totalt till ca 12 milj. kr. Investeringsprogrammet kommer att slutföras
under åren 1972/73, men huvuddelen belastar 1972 raed ca 8 milj, kr. Under 1971
uppgick investeringarna till 1,8 milj, kr, (2,9),
Personal
1971
har kännetecknats av viss brist på kvalificerad arbetskraft. Personalstyrkan
uppgick vid årsskiftet till 258 (190) och försäljningsvärdet per anställd har
stigit från 127 000 till 143 000 kr, eller med 12,6 o/o.
Skr. 1972:102 37
Resultat
och likviditet
Den
slora volym- och försäljningsökningen medförde en ökning av rörelseöverskottet
före kapitalkostnader och skatter med 31,5 % till 3,3 milj, kr.
För
finansiering av bolagels investeringsprogram har ett inteckningslån på 7,5 railj.
kr. beviljats.
Prognos
för 1972
Det
aktuella investeringsprogrammet väntas lämna fuU avkastning först under andra
hälften av 1973.
Exportförsäljningens
kraftiga ökning beräknas fortsätta även under 1972.
Stigtex
AB
Marknadssituation
Marknadssituationen
för Stigtex AB förbättrades successivt under senare delen av verksamhetsåret efler
att under den första ha varit mindre god. Inneliggande orderstock var vid årels
slut avsevärt slörre än vid dess början, och försäljningen visar klara
tendenser att öka under 1972,
Produktion
Produktionen,
som till största delen är baserad på tillverkning av garn till möbeltyger och
gardiner, har på grund av marknadssituationen inte kunnat upprätthållas i full
utsträckning.
Bolaget
skall under 1972 taga upp en ny verksamhetsgren inom färg-ningsområdet. Avtal
har träffats om anskaffning av en s, k, "space-dyeing"-anläggning.
Man planerar atl starta produktionen inora detta område under tredje kvartalet
1972.
Antalet
anställda har under året uppgått till 146 personer.
Resultat
Bolagets
omsättning uppgick till 11,2 milj, kr, varav 1,8 milj, kr. på export.
Resultatet före bokslutsdisposilioner och skatter var 23 000 kr.
Svenska
Reproduktions AB
Svenska
Reproduktions AB (SRA) bildades 1913 under nanrnet Statens
Reproduktionsanstalt med uppgift att tillgodose ämbetsverkens behov av
trycksaker och förlagsservice. Efter bolagsbildningen 1962 är SRA moderföretag
för ett antal enheter raed grafisk och kartografisk tUlverkning samt förlagsrörelse.
Skr. 1972:102 38
Konkurrensen
på den svenska trycksaksmarknaden är hård och det allmänna konjunkturläget har
medfört en betydande överkapacitet inom den grafiska branschen.
Samverkan
mellan grafiska företag
Beslut
har fattats ora samordning av SRA:s och Allmänna Förlagets (ALLF) distributionsverksarahet
på förlagsorarådet. På produktionssidan är eraeUertid bilden raera splittrad
för den grafiska industrin inom den statiiga sektorn. Det finns stora möjligheter
att eliminera dubblerad verksamhet mellan aktiebolag, affärsverk och
ämbetsverk. SRA-grup-pens fortsatta tekniska och kommersiella utveckling styrs
i viss utsträckning av hur saraordnings- och rationaUseringsåtgärder utvecklas
när det gäller den statliga sektoms grafiska industri.
Resultat
Gmppens
omsättning var 1971 35,0 milj. kr. (35,2) och resultatet före dispositioner och
skatter 0,4 railj, kr, (3,6), Koncernbidrag har erhållits från Statsföretag
AB med 1,3 milj, kr. Föregående år lämnade SRA koncernbidrag till Statsföretag
med 2,1 milj, kr,
AB
Allmänna Förlaget
Huvuduppgiften
för Allmänna Förlaget (ALLF) är att samordna produktion och marknadsföring av
det statliga trycket.
Företagets
uppbyggnadsskede, som påbörjades 1969, kan nu i stort sett anses vara avslutat.
Serviceproduktion
av trycksaker
Förlagels
största verksamhetsgren är serviceproduktion av trycksaker för statliga
myndigheter och institutioner. Omsättningen för denna verksamhet uppgick under
1971 tUl 53 mUj. kr. mot 64 milj. kr. 1970, en skillnad som förklaras av att
valsedelstryck det året ingick i arbetet.
Förlagsverksamhet
Förlaget
ger ut böcker dels på eget initiativ, dels till följd av initiativ från
myndigheterna. Den sistnämnda förlagsproduktionen omfattar ett relativt litet
antal titlar, som man beräknar skall kunna säljas i så stora upplagor att de är
självbärande. Sttävan är att kunna åtaga sig allt fler produkter av denna typ.
Personal
Antalet
anställda var vid 1971 års utgång 120 personer, en minskning raed 12.
Minskningen har skett genom naturlig avgång.
Skr.
1972:102 39
Resultat
1971
Den
totala försäljningen uppgick under året till 62 milj. kr. varav 53 avser
serviceproduktion. Förlags- och kommissionsförsäljning uppgick alltså till ca
8,5 milj. kr. Genom alt statiiga myndigheler och institutioner
författningsenligt är skyldiga alt anlita ALLF intar förlaget en särställning.
Företagels likviditet har under hela verksamhetsåret varit god.
Inför
1972
Lågkonjunkturen
inom den grafiska branschen antas fortsätta även under 1972. Branschen
kännetecknas av en mycket stark strukturomvandling och teknisk utveckling.
1971
fattades beslut om att ALLF:s distributionsverksarahet skall överföras till
Svenska Reproduktions AB (SRA) under 1972.
Totalt
räknar förlaget med en måttiig omsältningsökning under 1972.
Alhnänna
Bevaknings AB
Allraänna
Bevaknings AB (ABAB) ökade under 1971 orasättningen från 23,2 till 29,5 milj.
kr. Ökningen hänför sig främst lill arabassad-och tillsynsbevakning.
Bevakningsverksamheten
i Göteborg har utvecklats gynnsamt.
Installationsverksamheten
har i det närmaste fördubblats. Delta bedöms ha samband med den fortlöpande
tekniska rationaliseringen av bevakningen.
Trots
förskjutningen mot en kombination av teknisk och personell bevakning har
marknaden ökat totalt, vilket torde bero på elt ökat behov av skydd.
Investeringar
Under
1971 förvärvades kontorsfastigheten Sibyllegatan 17. 1 övrigt har investeringarna
i huvudsak omfattat inköp av bilar, drifts- och kontorsinventarier. Beslut har
fattats om investering i en ny ledningscentral för Göteborgsfilialen. Denna
skall tagas i drift under 1972.
Personal
Den
fast anställda personalen har ökat med 91 personer till 601, varav 44 i
Göteborg. Även den extra personalen har ökat i antal. Bolagets
utbildningsverksamhet bar omfattat såväl yrkeskurser som kurser i företagsdemokrati
för företagsnämndsledamöter.
Skr. 1972:102 40
Resultat
Resultatet
har ej blivit det förväntade, frärast beroende på exceptionella, ej förutsedda
personalkostnader, sora dock inte bedöras påverka resultatet 1972. Genora
förvärvet av ovannämnda fastighet uppstod en tillfällig likviditetsförsäraring,
som emellertid elimineras under 1972.
Under
1972 koraraer de påbörjade rationaliserings- och investerings-programraen att
fortsätta i såväl Stockholra som Göteborg.
BS
Konsult AB
BS
Konsult AB bedriver konsultverksamhet inora byggnadsorarådet. Verksamheten är
inriktad på utredningsarbete, lokalprograraraering, projektering av byggnader
och inredning, upphandling, projektledning, byggledning och kontroll av
byggnadsobjekt. Företaget har nu resurser alt genomföra totaluppdrag avseende
såväl hela byggprocessen som en eller flera delar av den, alltefter uppdragets
karaktär. Större delen av företagels resurser har under året tagits i anspråk
för projekterings- och utvecklingsuppdrag för Byggnadsstyrelsens räkning. Det
har varit inora sektorerna förvallning, industri, undervisning och
laboratorieverksamhet.
Satsning
på utvecklingsarbete
Företaget
har, genom ett flertal uppdrag och utvecklingsprojekt, ägnat stort intresse åt
metoder för lokalprogrammering samt upprättande av general- och
utbyggnadsplaner för anläggningar, BS Konsult avser atl under kommande år salsa
betydande utvecklingsresurser på områden som arbetsmiljö samt drift och
underhåll av byggnader.
Man
siktar på att tidigt i planeringsprocessen skapa förutsättningar för en mera
effektiv planläggning när det gäller frågor av denna typ.
Varierande
typer av projekt
Bland
de projekt, som är under arbete för Byggnadsstyrelsen, kan nämnas nybyggnader
för RikspoUsstyrelsen och Stockholms-polisen, Veterinärhögskolan,
Lärarhögskolan i Uppsala ra, fl. Andra uppdragsgivare är Asea-Atom, Sveriges
Riksbank, Svenska Lagerhus AB, Sigtuna komraun. Bland uppdragen ingår
industribyggnader för Svetab och Statsföretag,
Långsammare
expansion
Den
kraftiga expansion förelaget haft under tidigare år har nu mattats. Detla
beror dels på att planerade verksamhetsgrenar byggts ut, dels på den svaga
konjunktur, som även byggnadsområdet drabbats av.
Bolagets
omsättning var under 1971 8,9 milj. kr. jämfört med 8,4 milj. kr. 1970,
Resultatet före skatter var 89 000 kr, (81 000).
Skr. 1972:102 41
Svenska
Utvecklings AB
Under
Utvecklingsbolagets tredje räkenskapsår det andra inom Statsföretagsgmppen
koncentrerades verksamheten på redan igångsatta projekt i enlighet raed de
riktlinjer sora tidigare antagits av bolagels styrelse och Statsföretag AB,
Begränsade investeringar i nya projekt och betydligt utvidgad uppdragsverksarahet
har kännetecknat denna inriktning. Intäkter från de projekt bolaget satt igång
har ännu inte influtit i någon större omfattning. Inora företaget tillärapade
principer för reserveringar och avskrivningar medförde en avsevärd belastning
på årets resultat. Detta innebar en förlust även 1971, men avsevärt lägre än
föregående år.
Resultat
Omsättningen
för koncemen uppgick 1971 till 18 railj. kr. Överskottet före räntor och
avskrivningar blev 0,1 milj, kr. Resultatet före dispositioner och skatter
redovisar en föriusl med 3,6 milj, kr, (5,4), Resultatet har belastats med 0,7
milj, kr, för insatser inora miljövårdssektorn.
Antalet
anställda inora raoderbolaget uppgick till 55 personer, 1 dotterbolagen var
samtidigt antalet anställda 130 och i närstående företag 840,
Orderstocken
i koncernen var vid utgången av 1971 ca 95 milj, kr.
Ändrade
ägarförhållanden
1
enlighet raed riksdagsbeslut hösten 1971 övertogs aktierna i Svenska Utvecklings
AB den 1 januari 1972 av staten (Industridepartementet), varefter aktiekapitalet
höjdes med 8 milj, kr, till 25,5 milj, kr. Bolagets ursprungliga målsättning
skall bibehållas liksom ett fortsalt nära samarbele raed Statsföretag AB.
För
1972 väntas väsentligt ökade intäkter tack vare alt flera projekt når
exploateringsstadiet. Investeringar i helt nya projekt avses även detla år bli
ganska begränsade.
Med
hänsyn tUl att koncernbidrag i fortsättningen ej utgår samt att avskrivnings-
och reservationsbehoven ökar, förutses även för 1972 en förlust, men dock något
minskad. För 1973 beräknas resultatet kunna bli posUivt,
Linson
Instrament AB
I
september 1969 förvärvades Linson Instrument AB via SMT Machine Corapany AB av
Förenade Fabriksverken (FFV), Företaget var ca 15 år gammalt och arbetade då
med utveckling och tillverkning av
Skr. 1972:102 42
medicinska
analysinstrument. Sedan 1970 ingår det i en samarbetsgrupp om tre företag, där
Linson svarar för produktutvecklUig, Telub AB, Växjö, för produktion och AB
Lars Ljungberg & Co, Stockholm, för marknadsföring av Lmson-produkterna, 80
% av produktionen exporteras. Marknaden för medicinska analysinstrument är
snabbt växande. Planerna för företagets produktutvecklingsverksamhet siktar
till en femdubbling av orasättningen under perioden 19701975,
Resultat
Faktureringen
av Linsonprodukter 1971 uppgick till 2,8 milj, kr. Lågkonjunktur och vikande
marknader har drabbat företaget hårdare än väntat.
Bedömning
av 1972
Faktureringen
förväntas åter komraa i nivå med den långsiktiga ökningstrend som gällande
femårsplan förutsätter. Antalet anställda uppgick under året till 21.
Svenska
Lagerhus AB
Lagerhus
AB äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö, fodermedel etc. Bolaget
åtar sig särskilda uppgifler som t. ex. beredskapslagring av brödsäd och oljekraftfoder.
Primärt skall bolaget förvalta lagerhusen i TomeUlla, Klagslorp, Eslöv, Åstorp,
Hallsberg och Linköping,
Fler
lagerhus
Under
året har två nya lagerhus tagits i bruk. Bolaget har också på grund av
efterfrågan fått lagra i hyrda lokaler. Antalet anställda har under året varit
27. Orasättningen under 1971 uppgick till 2,6 milj, kr. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter var 36 000 kr.
Under
1972 förväntas bolagets behov av hyrda lokaler minska. Resultatet under 1972
beräknas bli oförändrat jämfört med 1971,
Devac
AB
I slutet
av 1970 förvärvade Statsföretag AB aktiema i Devac AB från bl, a. Styrelsen för
Teknisk Utveckling. Förutsättningen för förvärvet var att ett försäljnmgssamarbete
skulle kunna etableras med något annat företag i branschen. Denna föralsättning
har dock ej kunnat infrias.
Samtidigt
som styrelsen för Devac beslöt undersöka möjligheterna att sälja bolaget,
meddelade ingenjör Östen Aström att han önskade förvärva aktierna i företaget.
Överlåtelsen skedde därefter den 29 febmari 1972,
Skr.
1972:102 43
Resultat
Verksamheten
för 1971 gav före bokslutsdisposilioner och skatter ett underskott av 1,4 milj,
kr.
SID
Swedish
Industrial Development Corporation (SID) har under 1971 arbetat med att till
Sverige överföra nya produkter och ny teknologi från amerikansk industri, SID
har även bistått moderbolagen med marknadsundersökningar och planering av raarknadsföring
i USA,
Ett
nytt dotterbolag bildades under året för ett av moderföretagen. Medlemmar av SID:s
ledning ingår nu i styrelserna för tre av moderföretagens amerikanska dolterbolag,
sora startats sedan SID inledde sin verksamhet.
Licensförsäljning
Licensförhandlingar
pågår avseende amerikanska produkter, metoder och system för moderföretagen.
Förhandlingar pågår även avseende li-censering av teknik från Sverige till
amerikanska företag. Under 1972 kommer SID att för moderföretagens räkning
starta 12 nya amerikanska bolag. Från och med årsskiftet 1971/72 övertog
Statsföretag AB aktiema i SID från Kooperativa Förbundet, Svenska Utvecklings
AB och Projections, Syftet är att SID, i större utsträckning än tidigare, skall
kunna koncentrera sin verksamhet inom områden av särskilt intresse för Statsföretagsgmppen,
Svenska
Skifferolje AB
Under
1971 har avvecklingen av bolagets och dess dotterbolags kvarvarande verksamhet
fortsatt, Nettokostnadema för awecklingsarbetet uppgick under år 1971 tiU 0,5 nulj,
kr.
Awecklingskostnaderna
har finansierats med inkomster från några av aktieinnehaven i främmande bolag.
Rationell
Planering AB
Efter
en noggrann analys under slutet av år 1970 beslöt styrelsen för Rationell Planermg
den 8 december 1970 att föreslå ägaren. Statsförelag AB, aweckling av bolaget.
Redan
i februari 1971 hade större delen av de anstäUda inom bolaget beretts nya
anställningar, främst inom BS Konsult AB och Statskonsult
Skr. 1972:102 44
AB,
De återstående sex anställda hade till uppgift att avveckla resterande
engagemang. Arbetet härmed var avslutat vid mitten av året. De anställda hade
då funnU anställningar vid andra företag eller startat egen konsultverksamhet.
Verksamheten
Omsättningen
under della sista verksamhetsår uppgick till 267 000 kr. På grund av aweckUngskostnaderna
uppgick förlusten till 998 000 kr., vilket täcktes genom koncembidrag från
moderbolaget.
Detta
svarar mot den kalkyl, som framgick av årsredovisningen 1970 för Statsföretag
AB.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretagsgruppen balansräkning 31/12 1971
Milj. kr.
Förändring från föregående år
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa
och bankmedel
409,9
+ 4,3
Kortfristiga
fordringar
1 999,2
4-203,6
Varulager
(not 1)
1 279,8
3 688,9
-1-113,6
Investeringskonto
hos Sveriges
Riksbank
9,3
(10,9)
Anläggningstillgångar
Aktier
och andelar
57,8
+ 2,5
Långfristiga
fordringar
200,7
(23,7)
Fastigheter,
maskiner och
inventarier (not 2)
2 765,0
-1-347,5
Goodwill
(not 3)
11,2
3 034,7
(7,2)
Summa
tillgångar
6 732,9
+ 629,7
Skulder
och eget kapital
Kortfristiga
skulder
Bankskulder
130,4
(244,6)
Leveranlörsskulder
419,4
(12.7)
övriga
kortfristiga skulder
1 187,8
1 737,6
+ 113,6
Långfristiga
skulder
Obligationslån
327,1
+ 36,9
övriga
långfristiga lån (not 4)
1 513,9
+676,5
Avsatt
till pensioner
220,4
2 061,4
+ 11,1
Särskilda
avsättningar
Allmän
varulagerreserv (not 5)
391,0
+ 20,2
Lagerinvesteringskonton
29,1
+ 14,0
Investeringsfonder
32,2
452,3
(19.4)
Vårdereglering
för investeringar i
dotterbolag
183,5
+ 45,9
Minoritetsintressen
i eget kapital
(not 6)
94,9
(24,3)
Eget
kapital
Aktiekapital
I 400,0
_
Bundna
reserver
568,1
+ 7,7
Koncernreserv
2,4
+ 0,7
Disponibla
medel (not 7)
224,8
+ 7,0
Arets
resultat
7,9
(2,9)
Summa
eget kapital
2 203,2
+ 12,5
Summa
skulder och eget kapital
6 732,9
+ 629,7
Villkoriig
skuld tUl Svenska staten
115,0
Ställda
panter
2 259,1
+609,3
övriga
ansvarsförbindelser
310,1
+ 89,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretagsgruppen
resultaträkning 1971
opaginerad Kontrollera mot PDF
Milj, kr.
Förändring
från föregående år
Försäljningsintäkter
(not 8)
3 947,1
+ 354,9
Tillverknings-,
försäljnings- och
administrationskostnader
3 469,0
+469,0
Återstår
478,1
(114,1)
Avskrivningar
enligt plan (not 9)
299,8
+ 13,3
Rörelseresultat
efter avskrivningar
178,3
(127,4)
Finansiella
intäkter
räntor
111,2
övriga
1,8
113,0
+ 5,5
Finansiella
kostnader
räntor
123,3
kursförluster m m
10,2
133,5
+ 20,2
Återstår
157,8
(142,1)
Extraordinära
intäkter och kostnader
(not 10)
35,3
+ 66,7
Resultat
före disposition och skatter
193,1
(75,4)
Avsättningar
till allmän varulager-
reserv
(20.2)
+ 33,0
Extra
avskrivningar utöver plan-
enliga
(18,2)
(63,2)
övriga
dispositioner, netto
(39,5)
(77,9)
+ 13.2
115,2
(58,3)
Skatter
111,5
(65,3)
3,7
+ 7,0
Minoritetsandelar
i årets resultat
(not 11)
4,2
(9.9)
Årets
resultat
7,9
(2.9)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr.
1972:102 47
Bokslutskommentarer
Koncernens
resultat- och balansräkningar, sidorna 4546, samt den inledande översikten
över koncemens verksamhet, sidoma 312, utgör en del av Statsföretags
årsredovisning, Koncembokslutet bygger på redovisningshandlingar per den 31
december 1971 från saratliga dolterbolag, varraed menas de bolag där
Statsföretag äger 50 % av aktierna eller mer. De tillsammans med Coronaverken
under 1971 bildade bolagen Staros AB och Vilhelmina Plast AB i vilka
Statsföretag äger 50 % av aktiema ingår ej i koncernredovisningen då resultatet
under 1971 tillföres tidigare ägare.
Koncembokslutet har
upprättats enligt den s. k. förvärvsmeloden (past equily). För flera av
koncernbolagen, och i första hand för dem där Statsförelags aktievärden nedskrivits,
framkommer elt överskott (övervärde). I överensstämraelse raed allraänt
vedertagna försiktighetsprinciper i balansvärderingen, har dessa övervärden tUlförts
elt särskilt värderegleringskonto.
Balansräkningen
1.
Varulager
Vamlagret
redovisas till det lägsta av anskaffnings- respektive återanskaffningsvärdet,
som efter avdrag för inkurans ej heller översteg varomas försäljningsvärde
efter avdrag för försäljnmgskostnader.
1971
1970
milj.
kr.
milj. kr.
1 318,6
1 189,6
38,8
23,4
1
279,8
1 166,2
Bruttolager
Inkuransreserv
Balansräkningens
värde
Reducerade
leveransprograra på grund av konjunkturnedgången innebar stora lagerökningar
hos LKAB och Assi med tillsamraans ca 120 milj, kr,
Anskaffn-
Ackumul,
Netto
kostn.
avskrivn.
värde
2 634,0
1 221,0
1 413,0
2 447,0
1 909,1
537,9
600.9
20,9
580,0
287.2
53,1
234,1
2,
Anläggningar (Milj. kr,)
Fastigheter
Maskiner
och inventarier
Pågående
nyanläggningar
övrigt
Summa 5 969,1 3 204,1 2 765,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Brandförsäkringsvärdena
var vid årsskiftet för byggnader, maskiner och inventarier ca 3 800 mUj, kr.
Aktierna i AB Kabi förvärvades till ett betydande överpris utöver det
nominella. Bakgrunden var att bokförda nettovärden innehöll avsevärda reserver
såväl i anläggningar som vamlager. På de övervärden som i koncemens
balansräkning tillförts fastigheter och maskiner verkställdes i koncembokslutet
avskrivning med 10%,
3, Goodwill
Balansrälaiingens
värde för goodwill består dels och i första hand av förvärvade goodwillvärden i
bl, a, ett dotterbolag lUl AB Siatens Skogsindustrier, dels av 3 milj, kr, hänförlig
till en uppskrivning av aktier i AB Stalsgruvor,
4, Övriga
långfristiga lån
Balansräkningen
redovisar en ökning av övriga långfristiga lån raed 676,5 milj. kr. Av detta
belopp hänför sig 448 milj. kr. till UddevaUavarvet, varav 270 milj. kr,
motsvaras av minskade korta bankskulder,
5, Allmän
varulagerreserv
Efter
avsättning i 1971 års bokslut till allraän varulagerreserv raed 20,2 milj, kr.
uppgick denna reserv tiU 391,0 milj, kr. För koncernen i sin helhet var det
outnyttjade utrymmet för ytterligare skattefri nedskrivning i varulager ca 400
mUj. kr,
6, Minoritetsintressen
i eget kapital
Minoritetsintressen i eget kapital finns i följande bolag:
1971
1970
milj, kr.
milj. kr.
AB Kabi
15,1
14,8
Kalmar
Verkstads AB
-
0,2
LKAB
58,8
60,2
AB Sonab
0,1
0,1
SID
-
0,2
Stigtex
AB
1,0
Svenska
Tobaks AB
1,0
1,1
Sveriges
Centrala Restaurang
AB
9,5
14,6
Uddevallavarvet
AB
-
12,0
Uddcomb Sweden
AB
6.7
13,1
Diverse
andelar ingående i
i dotlerdotterbolag
2,7
2,9
Enligt
balansräkningen
94,9
119,2
Minoritetsintresset
i Sveriges Centrala Restaurang AB har liksom föregående år tagits i anspråk för
att täcka ej bokförda pensionsåtaganden. Motivet för dessa ombokmngar ges av
bolagsordningen för Sveriges Centrala Restaurang AB.
Skr. 1972:102 49
7. Disponibla vinstmedel
Enligt balansräkningen den 1 januari 1971 (milj. kr.)
228,6
Avgår: (mUj. kr.) (railj. kr.)
Avsättning
lill bundna medel (9,1
övrigt (2,7) (11,8)
216,8 Tillkommer: Statsbidrag avseende Uddevallavarvels
förlust
1970 (50 %) 8,0
Årets vinst 7,9 15,9
Enligt balansräkning den 31.12.1971 232,7
Resultaträkningar
8. Internleveranser
Interna
leveranser raellan koncernbolag uppgick till blygsamma belopp enligt följande:
opaginerad Kontrollera mot PDF
LKAB till NJA MJA lill Uddevallavarvet SRA till Allmänna
Förlaget Övriga internleveranser
Summa
1971
1970
milj.
kr.
milj. kr.
18,2
14,9
9,4
11,7
6,5
8,4
11,9
6,8
46,0
41,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
9. Avskrivningar
Avskrivningarna enligt plan är beräknade med ledning av
anläggningarnas uppskattade ekonoraiska livslängder. Byggnader avskrives
sålunda i allmänhet raed 34 % medan huvudparten av maskinerna avskrives med
1015 % i bägge fallen räknat på ursprungligt anskaffningsvärde och ulan hänsyn
till eventuell direktaedskrivning mot investeringsfond.
10. Extraordinära intäkter och kostnader
Intäkter MUj. kr.
Statsbidrag avseende Uddevallavarvets förlust
1971 och 1972 51,0
Realisationsvinst i Sveriges Centrala
Restaurang AB 13,6
Delsumma 64,6
Kostnader
Norrlandsfonden 15,0
Omstruktureringskostnader SMT 9,6
övriga poster netto 4,7
29,3
Netto 35,3
4 Riksdagen 1972.1 saml Nr 102
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsbidrag erhölls under 1971 för aktieteckning i
Uddevallavarvet. Detta bidrag avsåg att dels täcka förluster i företaget under
åren 1970 1972 med 67 milj. kr. och dels öka varvets eget kapital med 38 milj
kr. 1 koncernens bokslut tillfördes den del av statsbidraget som avsåg 1970
till disponibla medel som 1970 belastades för förlusten. Den del som hänför sig
till 1971 och 1972, 51 raUj. kr., upptogs som extra ordinär intäkt, med
saratidig avsättning av 17 milj. kr. avseende 1972, bland bokslutsdispositionerna.
Genom denna behandling har statsbidragets syfte att till viss del täcka varvets
förluster beaktats i koncernens resultaträkning.
11. Minoritetsandelar i årets resultat
Andelar
av förluster hos:
1971
1970
Milj.
kr.
Milj.
kr.
Uddevallavarvet
8,0
Uddcomb
6,5
5,9
Kalmar
Verkstad
~
6,5
4,1
18,0
Avgår:
andelar
av vinster hos
LKAB
1,9
4,1
Kabi
0,8
2,7 3,8
0,6
4,7 13,3
smärre minoriletsandelar
netto
0,4
0,8
Summa
4,2
14,1
Finansieringsanalys för 1971 Finansieringsanalys för 1971
Tillförda
medel
Milj. kr.
Koncernens
redovisade nettovinst
8
tillägges
kostnader som ej motsvaras av
utbetalningar:
avskrivningar
m m
300
avsättningar
och dispositioner
40
Summa
348
Utdelning
till minoritetsägare
5
Från
årets verksamhet internt tillförda medel
343
Statsbidrag
för aktieteckning i Uddevallavarvet
105
ökning
av skulder
580
Summa
tillförda medel
1028
Använda
medel
För
ökade varulager användes
114
För ökade
fordringar användes
170
Koncernens
investeringar uppgick till
740
1024
Likvida
medel ökade med
4
1028
Skr. 1972:102 51
Självfinansieringsgraden
Från årets verksamhet internt tillförda medel
---------------------- X 100 = 46%
Summa investeringar
4t Riksdagen 1972. 1 saml Nr 102
Statsföretag AB balansräkning 31/12 1971
Milj.
kr.
Förändring från föregående år
Tillgångar
OmsättningstUlgångar
Kassa
och bankmedel
38,3
+ 20,5
Placeringslån,
dotterbolag
57,0
+ 57,0
, övriga
1,0
(14,0)
Fordringar
hos dotterbolag
115,2
(19,3)
Andra
fordringar
2,7
214,2
+ 0,6
Anläggningstillgångar
Fordringar
hos dotterbolag
84,4
+ 77,3
" övriga
1,8
+ 1,8
Inventarier
. 0,4
(0,4)
Aktier i
dotterbolag (not 6 och 8)
1 710,4
+ 24,5
Aktier i
andra bolag (not 8)
4,9
1 801.9
+ 1,7
Summa
tillgångar
2 016,1
+ 149,7
Skulder
och eget kapital
Kortfristiga
skulder
Skulder
till dotterbolag
66,6
+ 18,7
Övriga
kortfristiga skulder
47,3
113,9
+ 18,3
Långfristiga
skulder
Reverslån,
dotterbolag
105,1
+ 105,1
" ,
övriga
2,0
(1,6)
Obligationslån
47,7
154,8
(1,2)
Eget
kapital
Aktiekapital
1 400,0
Reservfond
333,5
Disponibla
medel
3.5
+ 3,5
Åiets
resultat
10,4
+ 6,9
Summa
eget kapital
1 747,4
+ 10,4
Summa
skulder och eget kapital
2 016,1
+ 149,7
Borgensförbindelser (not 7)
647.8
+ 527,9
Skr. 1972:102 53
Statsföretag AB resultaträkning 1971
Milj.
kr.
Förändring frän föregående är
Erhållna
koncernbidrag (not 1)
64,6
+ 20,5
Utdelning
på aktier dotterbolag
(not 2)
13,4
(139,3)
Räntor
netto (not 5)
1.7
+ 1,7
79,7
(117,1)
Förvaltningskostnader
(varav
avskrivningar 0,2 mkr)
7,2
+ 0,8
Kostnader
för utvecklingsprojekt
5,2
+ 5,2
Lämnade
koncernbidrag och aktie-
ägartillskott till dotterbolag
(not 1 och 3)
26,2
38,6
(14,0)
41,1
(109,1)
Extraordinära intäkter och kostnader Statsbidrag för
aktieteckning i
Uddevallavarvet 105,0
Avgår: nedskrivning av nytecknade
aktier
(105,0)
Realisationsvinst
vid aktieförsäljning 0,3
Slämpelkoslnader
(0,6)
Bidrag lill
Norriandsfonden (15,0)
15,3
(31,5)
Resultat
före dispositioner och skatter
25,8
(77,6)
Nedskrivning
av aktier (not 4)
4,6
(88,0)
Vinst
före skatter
21,2
+ 10,4
Skatter
10,8
+ 3,5
Nettovinst
10,4
+ 6,9
Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas att
föreslående balans- och resuhalräkningar överensstämmer med räkenskapema.
Slockholm den 14 aprU 1972
Oloj Söderström
Bernt Nilsson Anders Linde
Knut Ranby Ebbe Rybeck
auktoriserad revisor auktoriserad revisor
Skr. 1972:102 54
Bokslutskommentarer
Resultaträkningen
1. Koncernbidrag
Erhållna
LKAB 100,0
Svenska
Tobaks AB 50,0
Summa 150,0
(Från
BS-Konsult har erhåUits 50 tkr) ' varav via Statsförelag 14.6 mkr
Lämnade
NJA 60,0'
SMT 25,0»
Svetab 14,8
SU 1,8
SRA 1,3
Devac 1,3
RationeU
Planering 1,0
Nyckelhus 0,4'
Summa 105,6
"
direkt från LKAB
Koncembidrag
utnyttjas enligt särskilda lagbestämmelser för vinstöverföring mellan bolag
inom samma koncem. Länmade bidrag är för givaren avdragsgill kostnad och för
mottagaren skattepUktig intäkt. Av hänsyn tiU bl. a. flera skattetyngda
norrlandskommuner har Statsföretag beslutat avstå från avdragsrätten vid den
kommunala taxeringen. Statsföretagsgrappens rätt att utnyttja koncembidragsinstitutet
har prövats av MeUankommunala skatterätten.
2.
Utdelningar från dotterbolag
avser LKAB (12,2 mkr) och Kabi (1,3 mkr). 1970 redovisades utdelning för två
räkenskapsår.
3.
Aktieägartillskott länmades tUl
KVAB (5,0 mkr) och Sonab (1,1 mkr).
4.
Nedskrivning av aktier
11971
års bokslut har följande omvärdering skett.
tkr.
Devac (50)
Kalmar
Verkstad (995)
SMT (10 000)
Stigtex (99)
SU 6 500
Netto (4 644)
Skr. 1972:102 55
5. Räntor,
netto
mUj.
kr.
Från
koncembolag 4,7
" övriga 6,0
Summa 10,7
TiU koncembolag 5,3
" övriga 3,7
Simima 9,0
Netto 1,7
Balansräkningen
6. Aktier
Under
1971 medverkade Statsföretag i följande företagsbildningar genom nyteckning av
aktiekapital:
tkr.
Stigtex
AB 1 999
VUhelmina Plast AB 1 000
Staros AB 2 500
Bilfragmentering AB 126
Summa 5 625
Från
SMT Machine Company AB förvärvades dess innehav av aktier i Lmson Instnmient AB
tUl bokfört värde, 6 000 tkr.
Som ett led i en nödvändig
finansiell rekonsttufction övertogs vidare flertalet av de aktier i Kalmar
Verkstads AB som innehades av minoritetsdelägare, bl. a. Statens Jämvägar,
Kalmar kommun och Svenska Handelsbanken. Under året försåldes aktiema i Billman
Regulator AB.
7. Borgensförbindelser
tkr.
För
förskott till koncembolag 127 900
" pensionsgarantier,
koncernbolag 74 355
" lån (varav koncembolag
248 516) 275 401
Övriga 170155
Summa 647 811
1970:
119 878
Skr.
1972:102 56
Aktier
Dotterbolag
Stats-
Nominellt
Bokfört
företags
värde tkr
värde tkr
andel i
%
Allmänna
Bevaknings AB
100
2 000
2 400
AB
Allmänna Förlaget
100
6 000
7 200
BS
Konsult AB
100
250
_
Ceaverken
AB
100
8 000
8 700
Devac AB
100
50
AB Kabi
65
20 800
50 000
Kalmar
Verkstads AB
100
4 998
Karlskronavarvet
AB
100
32 000
15 000
Linson
Instrument AB
100
250
6 000
LKAB
95
478 336
1 230 000
Norrbottens
Järnverk AB
100
200 000
Nyckelhus
AB
100
100
AB OljetransU
100
1000
RationeU
Planering AB
100
50
SMT Machine
Company AB
100
18 000
AB Sonab
75
375
AB
Statens Skogsindustrier
100
260 000
130 000
AB
Statsgruvor
100
10 000
15000
Stigtex
AB
67
1600
1 900
AB
Svensk Torvförädling
100
5 000
5 000
Svenska Industrietablerings
AB
100
10 000
-
Svenska
Lagerhus AB
100
5 000
-
Svenska
Reproduktions AB
100
7 167
7 700
Svenska Skifferolje
AB
100
23 000
-
Svenska
Tobaks AB, stam
100
149 000
200 000
Sveaska
Tobaks AB, pref.
10
100
100
Svenska
Utvecklings AB
100
17 500
6 500
SID
(tillsammans med Svetab och SU
69 %)
42
365
-
Sveriges
Centrala Restaurang AB
99
4 950
4 900
Uddcomb Sweden AB
50
20 000
-
UddevaUavarvet
AB
100
100 000
20 000
Diverse
vilande namnbolag
100
10
1 385 901
1 815 400
Avgär
Reserv för aktier i Uddevallavarvet
./.
105 000
1385 901
1 710 400
Övriga
Bilfragmentering AB
25
126
126
Staros AB
50
2 500
2 500
Swedish Center Japan
42
1250
1 250
Vilhelmina Plast AB
50
1000
1000
1 390 777
1 715 276
opaginerad Kontrollera mot PDF
Antal anstäUda
Medeltal
anstäUda 1971
Tjänstemän
Kollektivanställda
Totalt
Allmänna
Bevaknings AB
622
622
AB
Allmänna Förlaget
134
134
BS
Konsult AB
91
91
Ceaverken
AB
121
110
231
Devac AB
7
7
AB Kabi
711
347
1058
Kalmar
Verkstads AB
232
505
737
Karlskronavarvet
AB
440
1209
1649
Linson
Instrument AB
21
21
LKAB
1560
5 793
7 353
Norrbottens
Järnverk AB
772
2 645
3 417
Nyckelhus
AB
76
76
AB Oljetransit
4
2
6
Rationell
Planering AB
6
6
SMT Machine
Company AB
302
522
824
AB Sonab
127
22
149
AB
Statens Skogsindustrier
915
3 447
4 362
Statsföretag
AB
30
30
AB
Statsgruvor
30
116
146
Stigtex
AB
18
128
146
Swedish Industrial
Development Corporation
7
7
AB
Svensk Torvförädling
16
50
66
Svenska
Lagerhus AB
9
18
27
Svenska
Reproduktions AB
167
307
474
Svenska Skifferolje
AB
3
3
Svenska
Tobaks AB
500
1 530
2 030
Svenska
Utvecklings AB
95
66
161
Sveriges
Centrala Restaurang AB
1 576
4 817
6 393
Svetab
184
453
637
Uddcomb Sweden
AB
157
269
426
UddevaUavarvet
AB
719
2 277
2 996
9 652
24 633
34
285
Skr.
1972:102 58
Resultat- och balansräkningar i sammandrag
ABAB ALLF BS Cea- Devac Kabi Kon- verken sult
Resultaträkningar
i samman-
drag (mkr)
Fakturerad
försäljning
29,5
62,6
9.0
33,1
0.7
124,0
Produkt-,
försäljnings- och
administrationskostnader
29,0
62,4
8,7
29.8
1,9
108.7
Avskrivningar
0.4
0,3
0.2
1,1
5,5
Rörelseresultat
0,1
(0,1)
0,1
2,2
(1,2)
9.8
Finansiellt
netto
(0,1)
0,2
0.1
(0,5)
(1,1)
Extraordinära
poster
(0,1)
-
-
-
(0,1)
0,2
Resultat
före dispositioner
och skatter
(0,1)
0,1
0,2
1,7
(1,3)
8,9
Dispositioner
0,2
(0.1)
(0.1)
(1,5)
1.3
(5,5)
Skatter
-
-
(0,1)
-
-
1,0
Nettovinst
0,1
0,2
2,4
Balansräkningar
i sammandrag
(mkr)
Likvida
tillgångar
1,5
2,5
1,4
2,3
0,1
8,0
Fordringar
2,5
10,2
2,3
6,7
0,5
25,6
Varulager
1,8
2,6
-
5,6
-
35,6
Summa
omsättningstillgångar
5,8
15,3
3,7
14,6
0,6
69,2
Anläggningstillgångar
4,3
3,3
0,5
12,2
-
50,9
Balansomslutning
10.1
18,6
4,2
26,8
0,6
120,1
Korta
skulder
5,9
11,1
3,8
6.0
0,6
25.0
Långa
skulder
1,5
-
-
7,8
31,8
Summa
skulder
7,4
11,1
3,8
13,8
0.6
56,8
Obeskattade
reserver
-
0,1
2,6
21,6
Minoritetsintressen,
procent
35
Eget
kapital
2,7
7,4
0,4
10,4
-
41,7
varav
aktiekapital
2,0
6,0
0,3
8,0
0,1
32,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kalmar Karis-
Linson
LKAB
Norr- Nye-
Olje-
Ratio-
SMT
Verk-
krona-
Insttu-
bottens kel-
ttansit
neU
Machine
stad
varvet
ment
Jämverk hus
Planering
Company
65,6
113,0
2,7
1 194,6
387,5
14,5
0.8
0,3
65.8
80,4
116,4
3,0
787,3
407,2
14,0
0,4
1,2
78.3
2,0
2,8
167,7
26.0
-
0.3
-
3.6
(16,8)
(6,2)
(0.3)
239,6
(45.7)
0,5
0.1
(0.9)
(16.1)
(1,8)
6,8
-
24,0
(16.0)
(0,1)
-
(0.1)
(6,4)
(2,7)
(4,9)
(0.9)
(0,1)
(9,5)
(21,3)
0,6
(0,3)
258,7
(61.7)
(0,5)
_
(1,0)
(32.0)
(0,6)
(0,5)
0,3
(144.5)
60,0
0,5
1.0
24,5
0,1
0,1
72,1
1,2
-
0,1
(22,0)
-
42,1
(2,9)
-
-
(7.6)
2,3
38,9
286,6
2,7
1.1
0,6
2,4
30,8
72.9
2.0
222,6
140.0
8,5
0,6
48,2
16,7
30,0
1,3
223,2
176,8
1,5
49,8
49,8
141,8
3,3
732,4
319,5
11,1
1.2
100,4
15,9
48,7
0,3
1 130,8
255,3
2,5
22.3
0.1
30,5
65.7
190,5
3.6
1 863.2
574,8
13.6
23,5
0,1
130,9
61,5
113,8
3,1
249.5
169,7
4.6
0.1
64,7
25,0
8.8
95,9
228,5
8.9
22.4
58,9
86,5
122,6
3,1
345,4
398,2
13,5
22.5
123,6
1
28,4
0,2
179,6
5
1 338,2
-
0,9
(20,8)
39,5
0,3
176,6
0.1
i.o
0,1
6,4
5,0
32,0
0.3
500,0
200,0
0,1
1.0
0,1
18.0
' Minoritetsintresse bestående av 18 aktier
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat- och balansräkningar i sammandrag
Sonab Assi
Stats-
stigtex
SID
Svensk
gruvor
Torvförädling
Resultaträkningar
i
sammandrag (mkr)
Fakturerad
försäljning
16,6
583,1
10,2
11,2
0,8
5.4
Produkt-,
försäljnings- och
administrationskostnader
16,2
525.2
12,2
10,8
1.1
4,7
Avskrivningar
0,8
37,2
0.6
0.2
0,1
0,5
Rörelseresultat
(0,4)
20.7
(2.6)
0.2
(0,4)
0,2
Finansiellt
netto
(0,8)
(18,0)
0,8
(0,2)
-
Extraordinära
poster
-
0,2
0,1
Resultat
före dispositioner
och skaller
(1,2)
2,7
(1,6)
-
(0,4)
0,3
Dispositioner
1,2
3,8
1.7
-
(0,3)
Skatter
-
2.2
0,1
-
-
Nettovinst
4,3
(0,4)
Balansräkningar
i samman-
drag (mkr)
Likvida
tillgångar
0,7
44,2
1.1
2,3
-
0,8
Fordringar
11,0
139,6
3,0
2,2
0,3
1,2
Varulager
8,9
237,5
1.9
2.8
1,3
Summa omsättningstillgångai
20,6
421.3
6.0
7.3
0,3
3,3
AnläggningstUlgångar
3,3
715.1
37,0
3.9
0.1
3.9
Balansomslutning
23.9
1 136,4
43,0
11.2
0.4
7,2
Korta
skulder
10.1
224,9
5,3
1,4
0,4
0,7
Långa
skulder
12,8
543,6
11,5
6.8
0,5
Summa
skulder
22,9
768,5
16,8
8.2
0,4
1.2
Obeskattade
reserver
0,6
82.7
2.0
-
0,3
Minoritetsintressen,
procent
25
-
33
31
-
Eget
kapital
0,4
285,2
24,2
3,0
5,7
varav
aktiekapital
0,5
260,0
10,0
2,4
0,9
5,0
Skr.
1972:102 61
Svenska
SRA
Svenska Tobaks-
Svenska
Res- Svetab Udd-
Udde-
Lager-
Skiffer- bolaget
Utveck-
tau- comb
valla-
hus
olje AB
lings AB rang-bolaget
varvet
2,6
34,9
0,4
414,8
18,1
371,8
53,6
27,5
346,0
1,9
32,7
0,5
315,0
18,0
377,8
64,2
42,4
349,1
0,8
2,2
15,7
2,5
12,8
2,4
3,1
7,4
(0,1)
(0,1)
84,1
(2,4)
(18,8)
(13,0)
(18,0)
(10,5)
-
(0,3)
0,3
24,2
(1,2)
(5,7)
(2,8)
(1,2)
(22,2)
0,1
(0,2)
0,2
17,1
0,2
(0,3)
108,5
(3,6)
(7,4)
(15,6)
(19,2)
(32,7)
-
0,7
-
(61,0)
0,8
8,0
15,7
-
-
0,1
-
22,3
-
0,6
0,1
0,1
0.4
-
0,3
-
25,2
(2,8)
-
-
(19,3)
(33,1)
0,1
5,0
3,4
72,3
3,0
16,7
11,3
0,1
218,7
1,0
8,9
7,8
129,1
2,9
27,9
20,7
11,8
894,3
-
6,6
-
253,1
2,0
12,0
11,8
35,2
171,4
1,1
20,5
11,2
454,5
7,9
56.6
43,8
47,1
1 284,4
6,1
14,9
50,2
431,6
45,9
179,2
26,9
64,8
93,9
7,2
35,4
61,4
886,1
53,8
235,8
70,7
111,9
1 378,3
1,0
9,8
8,0
334,8
10,6
64,5
23,1
40,9
507,2
1,1
9,7
35,1
47,3
24,4
128,5
39,8
63,9
775,2
2,1
19,5
43,1
382,1
35,0
193,0
62,9
104,8
1 282,4
5,2
-
169,2
-
3,3
0,4
1
1
50
_
5,1
10,7
18,3
334,8
18,8
39,5
7,4
7,1
95,9
5,0
7,2
23,0
150,0
17,5
5,0
10,0
40,0
100,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrelseledamöter
per
den 31 december 1971
Statsföretag
AB
Ordinarie
ledamöter Geijer, Ame, LO:s ordförande (ordf) Hjalmarson, Harry, direktör (v
ordf) Grafström, Erik, generaldirektör Ljimgcrantz, Sigurd, direktör NUsson,
Karl-Erik, direktör Sköld, Per, direktör (vd) Sundberg, Nore, departementsråd
Suppleanter
Hörjel,
NUs, generaldirektör
Sjöborg,
Lars, advokat
AUmänna
Bevaknings AB
Ordinarie
ledamöter ChristeU, Bengt, direktör (ordf) Andersson, Sven, departementsråd Andrén,
Sven G, direktör Lindroth, Kurt, polismästare Lundqvist, Arvid, direktör öström,
Hans, direktör (vd)
Suppleanter
Larsson,
Sven, departementsråd
MuUer,
Ivar, byråchef
Nordlander,
Sten, kommendörkapten
AB
Allmänna Förlaget
Ordinarie
ledamöter HeUslröm, Ingemar, direktör (ordf) Severin, Erik, generaldirektör (v
ordf) Dennis, Bengt, statssekreterare Grebäck, Erik, riksdagsman Johansson,
Ingemar, durektör (vd) NUsson, BertU, direktör Wallén, Axel, expeditionschef
Suppleanter
ChristeU,
Bengt, direktör Nyström, Sven, tryckningskonsiUent Åberg, Lars-Gunnar,
bankdirektör
BS
Konsult AB
Ordinarie
ledamöter
Larsson,
Sixten, generaldirektör (ordf)
Eriksson,
Olof, teknisk direktör
Kolte,
Lennart, arkitekt (vd) Resare, Bengt, överdirektör Smith, Ake, planeringsdurektör
Wannberger, Gunnar, direktör
Suppleanter
Bäcklin,
Bengt, duektör Svensson, Ame, arkitekt TUert, Reidar, generaldirektör
Ceaverken
AB
Ordinarie
ledamöter
Lundberg, Sten,
generaldirektör (ordf)
Wämberg,
Karl, direktör (v ordf)
Andrén,
Sven G, direktör
EkwaU, Per, direktör (vd)
GyUö,
Sture A, avdelningschef
Halden, Folke, direktör
Olsson,
Olle, professor
Sjövall,
Elisabet, doktor
Suppleanter
Gerdmp,
Gösta, kanslichef
Wallén, Axel,
expeditionschef
Devac
AB
Ordinarie
ledamöter Hellström, Ingemar, direktör (ordf) Bäcklin, Bengt, direktör Linghag,
NUs, direktör Aström, Östen, direktör (vd)
Suppleant
Orreiuus,
Jan, ombudsman
AB
Kabi
Ordinarie
ledamöter Persson, Carl, rikspolischef (ordf) Andrén, Sven G, direktör Hagsttöm,
Tony, departementsråd Holgerson, NUs, direktör Schotte, Lennart, direktör WUund,
Arnold, farm. doktor Wämberg, Karl, direktör
Suppleanter
Isaksson,
David, farm. doktor (vd) Limdberg, Valdemar, f örbimdsordförande Svensson,
Börje, ingenjör
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kalmar
Verkstads AB
Ordinarie
ledamöter
Wannberger,
Gunnar, dueklör (ordf)
Byggeth,
NUs, direktör
Bäcklui,
Bengt, direktör
Gustavsson,
Ingvar, kommunalråd
Hellström,
Ingemar, direktör
Linghag,
NUs, direktör
Limdin,
Bert, förbundsordförande
Suppleanter
Berg, Buger, kontorist Kalmeby, Ame, metallarbetare Orrenius, Jan, orabudsraan Verkställande
direktör Amerius, Sven
Karbkronavarvet
AB
Ordinarie
ledamöter Waimberger, Gunnar, direktör (ordf) Andersson, Thure, landshövding
Dahlberg, Benkt, direktör HaUenborg, NUs-Hugo, direktör Karlsson, NUs, avsynare
Söderman, Johan, direktör (vd)
Suppleanter
Astbo, Kurt, ingenjör Boström, Gunnar, kommunalråd Larsson, Sven,
departementsråd
Linson
Instrument AB
Ordinarie
ledamöter
Malmberg,
Eric, generalduektör (ordf)
Dahlberg,
Benkt, direktör
Ljungberg,
Lars, direktör
Pontin,
Jan, duektör (vd)
Svärd,
Barbro, civUekonom
Suppleant
Löfvenmark, Jan, teknisk
direktör
LKAB
Ordinarie
ledamöter Asbrink, Per, rUcsbankschef (ordf) Fjällborg, Gunnar, ingenjör Fredriksson,
Torsten, riksdagsman Lemne, Mats, landshövding Lundberg, Ame S, envoyé (vd) Olson,
Hjalmar, direktör Poromaa, Bmno, gmvarbetare Sköld, Per, direktör Waldenström,
Erland, direktör
Suppleanter
Dahlberg,
Thure, riksdagsman Edström, John Olof, bruksdisponent Ersman, Sven, duektör Gustafsson,
NUs-Erik, riksdagsman Hellström, Ingemar, duektör
Norrbottens
jämverk AB
Ordinarie
ledamöter Hellström, Ingemar, direktör (ordf) Bahrke, Sigvard, direktör (v
ordf) Edström, John Olof, bmksdisponent (vd) Lanneberg, Kurt, direktör
Lindblom, Göran, direktör Lindström, Göte, klubbordförande NUsson, Ake, förbimdsordförande
Svanberg, Ingvar, riksdagsman Trogen, Ingvar, duektör
Suppleanter
Hammarsten,
Erik, landstingsråd Skånberg, Alf, direktör Simdberg, Nore, departementsråd
Nyckelhus
AB
Ordinarie
ledamöter Linghag, NUs, direktör (ordf) Karlsson, Eric, direktör Orrenius, Jan,
ombudsman ÖsterUnd, Sven, överingenjör
Suppleanter
Andrén,
Sven G, direktör Liibeck, Sten, civUingenjör Verkställande direktör Godberg,
Valter
AB
Oljetransit
Ordinarie
ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf) Hahn, Erik, civiUngenjör (vd) Lasson,
Knut-Inge, överdirektör Lindstedt, Anders, kommerseråd NUsson, Jan,
departementsråd
Suppleanter
Grafsttöm, ErUc,
generaldirektör
Wennerhom,
Karl Otto, departementsråd
opaginerad Kontrollera mot PDF
RationeU
Planering AB
Ordinarie ledamot Sköld, Per, direktör
Supplenat
Bäcklin, Bengt, direktör (vd)
SMT Machine Corapany AB
Ordinarie ledamöter Wannberger, Gunnar, direktör (ordf) Engellau,
John, direktör Jansson, Lennart, direktör (vd) Löjdquist, Inge, direktör
Malmberg, Eric, generaldirektör Olsson, Holger, avtalssekreterare Wagner, Hans,
civUingenjör
Suppleanter
Andrén, Sven G, direktör
Sohlenius, Gunnar, professor
AB
Statsgruvor
Ordinarie ledamöter Lundberg, Arne S, envoyé (ordf)
Berglund, Carl-Bertil, direktör Hemikson, Arne, direktör Nordmark, Hans,
direktör
Verkställande direktör Asplund, Olof
Stigtex AB
Ordinarie ledamöter
Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf)
Engblom, Sven, direktör
Jansson, Lars, direktör
Kjellman, Ake, disponent (vd)
Suppleanter
Edebo, Ralph, direktör
Johansson, Gösta, direktör
opaginerad Kontrollera mot PDF
AB Sonab
Ordinarie ledamöter Wannberger, Gunnar, direktör (ordf)
Knall, Gösta, överingenjör Malmberg, Eric, generaldirektör Nordmark, Hans,
direktör Wagner, Hans, civilingenjör (vd) Asdal, Carl-Gösta, teknisk direktör
Suppleanter
Ohlsson, Lars-Eric,
inköpschef
Orrenius, Jan, ombudsman
AB Statens Skogsindustrier
Ordinarie ledamöter
Nordlander, Carl-Hemik, bankdirektör
(ordf) Bahrke, Sigvard, direktör (vd) Fransson, Tage,
ombudsman Lindström, Bert, direktör Rydbo, Folke, generaldirektör Rynell, Olov,
direktör Sköld, Per, direktör
Suppleanter
Johansson, Manne, avdelningsordförande
Johansson, Stig, överdirektör
Lindholm, Ingvar, direktör
Sjöberg, Arne, direktör
Wiklund, Olof, kommunalråd
Swedish Industrial Development Corporation (SID)
Ordinarie ledamöter
Akselson,
Sigfrid, teknisk direktör (ordf)
Flodin,
Sten, direktör
Hummerhielm,
Lars, marknadschef
Jordansson,
Lars, direktör
Liljestrand,
Bengt, direktör
Schotte, Lennart, direktör
Verkställande direktör Carmel, Tord
AB Svensk Torvförädling
Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf)
Lundberg, Valdemar, förbundsordförande Wahlqvist, Nils, direktör (vd)
Suppleanter
Edebo, Ralph, direktör
Svärd, Barbro, civUekonom
Svenska Lagerhus AB
Ordinarie ledamöter
Widén, Ingvar, generaldirektör (ordf)
Andersson, Rolf, direktör
Borg, Sune, byrådirektör
Hejneman, Yngwe, direktör
Senning, Claes, kansUråd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Suppleanter
Björk, Villiam, trädgårdsmästare Granath, Ulrik, godsägare
Möller, Yngve, inspektör Pettersson, Harald, riksdagsraan Widén, Arthur, lanlbmkare
Verkställande direktör Bergqvist, Georg
Svenska Reproduktions AB
Ordinarie ledamöter Hellström, Ingemar, direktör (ordf)
Severin, Erik, generaldirektör (v ordO Grebäck, Erik, riksdagsman Nilsson, BertU,
direktör Wallén, Axel, expeditionschef Ahstrand, Lars, direktör (vd) Öjborn,
Lars, generaldirektör
Suppleanter
Rogers, Sture, förlagschef
Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör
Svenska Skifferolje AB
Ordinarie ledamöter Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör
Nordmark, Hans, direktör Uddgren, Olle, direktör (vd) Westin, Olle, civiUngenjör
Svenska Tobaks AB
Ordinarie ledamöter Cederwall, Gustav, landshövding (ordf)
Kristenson, Valter, riksdagsman (v ordf) Andrén, Sven G, direktör Hjalmarson,
Harry, direktör Holgerson, Nils, direktör Söderslröra, Olof, direktör Tilert, Reidar,
generaldirektör Tunharamar, Elam, direktör
Suppleanter Bohman, Clas, direktör Höök, Erik, fil. doktor
Jansson, Paul, riksdagsman Nilsson, Gösta, direktör
Verkställande direktör Wärnberg, Karl
Sveriges
Centrala Restaurang AB
Ordinarie ledamöter Dahlgren, Rolf, generaldirektör (ordf)
Allard, Henry, talman (v ordf) Fälldin, Thorbjöm, riksdagsraan Hellströra,
Ingemar, direktör Lundström, Birger, redaktör Mattson, Lisa, förbundsordförande
Nyström, Sigvard, förbundsordförande Wärenstam, Tore, huvudredaktör
Suppleanter
Antonsson,
Johaimes, riksdagsman Hägerström, Ragnar, kommunalråd Larfors, Tage, direktör
Stefanson, Stig, optikermäslare
Verkställande direktör Wadell, Anders V
Svenska Utvecklings AB
Ordinarie ledamöter
Grafslröra, Erik, generaldirektör (ordf)
Aler, Bo, duektör (v ordf)
Bjurel, Bertil, generaldirektör
Brising,
Lars, direktör (vd)
Brynielsson,
Harry, direktör
Kähr,
Olof, direktör
Wannberger,
Gunnar, direktör
Wennerberg,
Sigfrid, överingenjör
Suppleanter
Akselson, Sigfrid, direktör Falke, Erik, civilingenjör Walléus,
Evert, direktör Öhrn, Ingeraar, jägmästare
Svetab
Ordinarie ledamöter Sjöborg, Lars, advokat (ordf) Rehnberg,
Bertil, överdirektör (v ordf) Floden, Ingemar, direktör (vd) Mäkinen, Matti,
direktör Nilsson, Åke, förbundsordförande Svanberg, Ingvar, riksdagsraan Wannberger,
Gunnar, direktör
Suppleant
Bostedt, Hans, direktör
Uddcomb Sweden AB
Ordinarie ledamöter
Wannberger, Gunnar, direktör (ordf)
Bencher, Walter, direktör
Skr. 1972:102 66
Hallenborg,
NUs-Hugo, direktör Omberg, Ture, direktör
Suppleanter
Andrén,
Sven G, direktör Bahrke, Sigvard, direktör Dyke, Theodore A, direktör Gray,
Leon, direktör Segerud, Gimnar, direktör
Verkställande
direktör Byggeth, NUs
UddevaUavarvet
AB
Ordinarie
ledamöter Ljungcrantz, Sigurd, direktör (ordf) Alf, Karl, ombudsman Edström,
John Olof, bmksdisponent SchreU, Johan, direktör (vd) Simdberg, Nore,
departementsråd Wannberger, Gunnar, direktör
Suppleanter
Gustafsson,
Guimar, riksdagsman Olausson, Astor, verkmästare Trogen, Ingvar, direktör
Skr.
1972:102 6''
Innehållsförteckning
opaginerad Kontrollera mot PDF
KonceraförhåUanden
Verksamheten 1971 i sammandrag 3
Statsföretagsgruppen 4
12
Statsföretag AB förvaltningsberättelse 9
Revisionsberättelse
Enskilda bolag
Allmänna Bevaknings AB 39
AB Allmänna förtaget 38
BS Konsult AB
Ceaverken AB 36
Devac AB 42
AB Kabi 34
Kalmar Verkstads AB 25
Karlskronavarvet AB 20
Linson Instrument AB 41
LKAB 13
Norrbottens Järnverk AjB 16
Nyckelhus AB 29
AB Oljetransit 21
Rationell Planering AB 43
SMT Machine Corapany AB 23
AB Sonab 25
AB Statens Skogsindustrier 27
AB Statsgmvor 15
Stigtex AB 37
Swedish Industrial Development Corporation 43
AB Svensk Torvförädling 30
Svenska Industrietablerings AB 28
Svenska Lagerhus AB 42
Svenska Reproduktions AB 37
Svenska Skifferolje AB 43
Svenska Tobaks AB 31
Svenska Utvecklings AB 41
Sveriges Centrala Restaurang AB 32
Uddcomb Sweden AB 22
Uddevallavarvet AB 18
Resultat- och balansräkningar m m
Statsföretagsgmppen
Balansräkning 31/12 1971 45
Statsföretagsgruppen
Resultaträkning 1971 46
Bokslutskommentarer 47
Statsförelag AB
Balansräkning 31/12 1971 52
Skr. 1972:102 68
Statsföretag
AB
Resultaträkning 1971 53
Bokslutskommentarer 54
Statsföretagsgruppen,
antal anställda 57
Resultat-
och balansräkningar
i
sammandrag 58
Statsföretagsgruppen
Styrelseledamöter 62
MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 7202
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.