1973:133
1973 · 82 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 7,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 49 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Skr. 1973:133, 1973:133
Dokumentets text
Kungl. Majrts
skrivelse nr 133 år 1973 Skr. 1973:133
Nr 133
Kungl.
Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för
Statsföretag AB; given Stockholms slott den 18 maj 1973.
Kungl.
Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden, till riksdagen överlämna årsredovisning för år 1972 för
Statsföretag AB.
Under
Hans Majtts Min allernådigste Konungs och Herres sjukdora:
CARL GUSTAF
RUNE
B. JOHANSSON
1
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 133
Skr. 1973:133
Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 18 maj 1973.
Närvarande:
statsrainislern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.
Chefen
för industridepartementet, statsrådet Johansson, anraäler efter gemensara
beredning raed statsrådets övriga ledaraöter fråga ora överlämnande till
riksdagen av årsredovisning för Statsföretag AB och anför.
Den
årliga redovisning till riksdagen av verksaraheten hos Statsföretag AB sora förulskickades
i prop. 1969: 121 bör, liksora föregående år (skr. 1972: 102), ske genom att
bolagels nu föreliggande årsredovisning för det senast förflutna
verksamhetsåret överlämnas till riksdagen. Årsredovisningen lorde få fogas lUl
statsrådsprotokollel i detla ärende som bilaga.
Jag
hemställer sålunda, alt Kungl. Maj:t till riksdagen överläranar årsredovisningen
för år 1972 för Statsförelag AB.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda raed instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter
hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att tUl riksdagen
skall avlåtas skrivelse av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur
protokoUet: Margit Edström
Skr.
1973:133
Bilaga
Statsföretag AB årsredovisning 1972
Verksamheten i sammandrag
AB
Kabi förvärvade Vitrum och ACO med ca 665 anställda och ett faklureringsvärde
1972 av 106 railj. kr.
Ceaverken
AB förvärvade vid årsskiftet 19721973 Scanfors AB raed ca 40 anställda och en
försäljning 1972 av ca 13 railj. kr. (rönlgen-filra, keraikalier etc).
Statsföretag
AB förvärvade i början av 1973 50 % av AB Husqvarna Borstfabrik.
Svetab
förvärvade 91 % av aktierna i Svenska Brorasbandsfabriken AB, nybildade Heraa
Industrier AB saral i början av 1973 resterande 60 % av Edslröras Industrier
AB, resterande 50 % i Cento Gruppen AB saral Holrasunds Plastfabrik AB.
SMT
rekonstruerades. Dotterbolagen i Ronneby och Karlskoga försåldes och filialen
i Eskilstuna avvecklades. Personalantalet reducerades raed totalt 300 personer.
En
grafisk koncern bildades i början av 1973 i vilken bl. a. ingår AB AUmänna
Förlaget och Svenska Reproduktions AB samt efter förvärv av resterande 50 % av
aktierna Utbildningsförlaget Liber AB.
1972
1971
1970
Fakturering
(mkr)
4 441
3 947
3 592
härav export (mkr)
2 404
2 285
2 021
Antal anstäUda
35 022
34 285
34 093
Löner (mkr)
1 183
1074
945
Investeringar
(mkr)
931
740
512
Resultat
före bokslutsdisposi
tioner
och
skatter (mkr)
gruvrörelse
2
262,9
257,1
251,3
järnverk etc
6
(68,1)
(166,3)
(101,4)
skogsindustri
24,9
2,7
45,2
tobaksindustri
139,6
108,5
112,9
läkemedelsind.
20,4
9,0
10,3
hotell och rest.
(26,7)
(7,4)
(3,7)
övriga
17
(18,3)
(22,1)
(6,3)
Summa
129
284,9
181,5
308,3
'
Antal förelag 1972.
Skr. 1973:133 4
Statsföretagsgruppen
De
allra flesta sora under året bedörat konjunkturläget lorde vara överens ora att
en successiv förbättring har skett. Man har haft olika uppfattning om hur
snabbt och i vilken omfattning de positiva förändringarna skulle ske i olika
branscher. Vid årets slut fanns anledning att konstalera, att den ökande optimisraen
inför fraratiden i flera branscher har varit väl motiverad. Eftersom
förbättringen emellertid ännu så länge endast varit marginell, finns det
anledning att vara försiktig vid bedöraningen av utvecklingen under 1973. Det
finns tecken sora tyder på alt utvecklingen koraraer att gestalla sig olika för
skilda branscher.
Över
hälfien av koncernens bolag noterade 1972 förbättrade resultat, i flera fall
över budgeterade förväntningar. Koncernens saralade vinst före bokslulsdispositioner
och skatter ökade från 193 railj. kr. (4,9 %) 1971 till 281 milj. kr. eUer 6,3
% av försäljningsvärdet.
Markanta
resultatförbättringar uppnåddes av Uddevallavarvet, Tobaksbolaget och
Norrbollens Järnverk (NJA), men också många av de medelstora och raindre
bolagen kan se tillbaka på ett framgångsrikt 1972.
I de
förelag, där lagren ökat under året är det nödvändigt att förbättrade
konjunkturer utnyttjas för en lagerminskning. Del finns anledning alt noga
följa denna utveckling, inle rainst raot bakgrund av ett generellt önskeraål ora
ökad orasällningshastighet hos det i verksaraheten bundna kapitalet.
Investeringsverksamheten
Den saralade
investeringen i anläggningar har under 1972 liksora under 1971 legal på en hög
nivå och har uppgått till 931 milj. kr., vilket tillsammans med 1971 gör totalt
över 1 600 railj. kr. för dessa två år. Under 1972 avslutades AB Statens
Skogsindustriers (ASSI) stora investeringar i Karlsborg och Lövholraen. NJA
fortsätter prograraenligl genoraförandet av investeringsprograra 70 och den nya
LD-ugnen togs i bruk i början av noveraber. Under hösten har fattats beslut ora
att uppföra ett koksverk i anslutning lill NJA. Arbetet härraed beräknas koraraa
igång under första halvåret 1973. LKAB har under 1972 ökal investeringarna raed
95 milj. kr. i förhållande till 1971 och kostnaden uppgick totalt lill 308
milj. kr. Även under de närraaste åren koraraer investeringsaktivileten att
vara hög i detta bolag. Av det totala investeringsbeloppet för
Statsföretagsgruppen belöper sig 679 railj. kr., 73 %, på dessa tre företag,
vilka har sin huvudsakliga verksarahet i Norrbotten.
Även
inora flera andra företag sora Kabi, Uddevallavarvet och Svetab har investeringsverksaraheten
varit större än under föregående år.
Skr.
1973:133 5
Strukturfrågor
I arbelet raed att konsolidera förelagsgruppen har de
strukturella probleraen ägnats allt större uppraärksarahet. Under 1972, i
saraband raed att läkemedelsföretagen ACO och Vitrum förvärvades, togs ett
första steg. Dessa företag sammanfördes med Kabi och utgör nu en läkeraedelskoncern,
Kabigruppen, inora Statsföretag.
Under året har AB Allraänna Förlaget (ALLF), som
tillsammans med Landstingsförbundet och KF ägde Utbildningsförlaget Liber AB,
förvärvat de övriga intressenternas aktier i detla företag. I början av 1973
sammanfördes ALLF och Svenska Reproduktions AB (SRA) med dotterföretag i
enlighet med förslag från styrelserna för dessa två bolag till en grafisk
koncern. Dotterbolagen i denna koncern kommer att bedriva verksarahet i koraraission
för raoderbolaget, Liber Grafiska AB.
Statsföretag AB och Coronaverken AB äger tillsammans
Vilhelmina Plast AB, sora är ett renodlat produktionsföretag. Produktutveckling
och raarknadsföring har skötts av AB Husqvarna Borstfabrik, som är ett av Coronaverken
helägt företag. Redan vid etableringen av Vilhelraina Plast var parterna
inställda på ett vidgat saraarbele. Statsföretag har nu, genora att förvärva
hälften av aktierna i Husqvarna Borslfabrik, möjliggjort en sammanläggning av
verksamheten i de två företagen. Härigenora har skapats bättre förutsättningar
för en fraragångsrik utveckling.
Under 1972 har probleraen kring företagsgruppens fraratida
inriktning och gruppering ägnats ökat intresse. Förberedande diskussioner och
utredningar har startats kring en utveckling av mera systematiserad strategisk
planering.
Utvidgat samarbete i företagen
Arbetet raed alt vidga samverkan mellan förelag och
anställda har fortsatt under året inom raraen för de riktiinjer angående företagsderao-kratisk
utveckling inora Slatsföretagsgruppen, sora antogs hösten 1971. I en enkät, som
gjordes under hösten 1972, framkom att arbetet raed att utveckla program inom
de skilda förelagen var i full gång samt att saraarbelet inora det
representativa systeraet hade vidareutvecklats hos flertalet företag.
I ASSI pågår utveckling av ett systera, i vilket de anställda
skall få betydande möjligheter alt deltaga i beslutsarbetet på olika nivåer.
Resultatet av arbelet i samverkansysterael vid LKAB är för närvarande föremål
för diskussion och utvärdering. Likaså har där gemensamt bedrivits ett
utvecklingsprojekt avseende arbetarskydd. Inom Tobaksbolaget verkar sedan en
tid tillbaka en s. k. fabrikskoramillé vid fabriken i Härnösand. Denna kommitté
fattar beslul i ohka ledningsfrågor inom platschefens befogenhetsram.
Överväganden pågår alt även etablera en fabrikskoraraillé i Tobaksbolagets
största anläggning i Malraö.
Skr. 1973:133 6
Den
anda av saraverkan sora präglat arbetsinsatserna inora förelagsgruppen synes
ha raedverkat till den positiva resultatutvecklingen.
Arbetet
med att utveckla företagsdemokraliska syslera sker i flera företag i samarbete
med industridepartementets företagsdemokratidelegation.
Under
året har de anställda varit representerade i styrelserna för flertalet av
företagen inom gruppen. För alt underlätta de nytillkorana ledamöternas raöjlighet
att deltaga i styrelsearbetet har två konferenser för slyrelseledaraöter
hållits under året.
Statsföretags styrelse har
i anledning av "Lagen ora styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonoraiska föreningar" beslutat alt de anställda raå utse
styrelseledamöter i dotterföretagen även om antalet anställda understiger 100.
Utblick
mot 1973
För
det närmaste året bör raan ha rätt att räkna raed bättre konjunkturer.
Saneringen inora vissa företag, den intensiva investeringsverksaraheten i
flera av nyckelföretagen saral en gynnsam konjunkturutveckling skapar
förutsättningar för förbättrade resultat.
Enligt
föreliggande resultatbudgeler väntas koncernens samlade överskott före
dispositioner och skatier stiga raed ineraot 100 railj. kr., trots något reducerade
överskott hos LKAB och Tobaksbolaget.
Växande
överskott, även hos de raedelstora och mindre företagen, raen också kraftigt
reducerade förluster hos tidigare raycket olönsararaa dotterbolag bidrar tUl
denna utveckling.
Lägre priser men större malmleveranser
Den
internationella järnraalrasraarknaden skiljer sig i raånga avseenden från raarknader
för andra produkter. Genom tillkomsten av de stora fartygen, sora raöjliggjort
transporter av raalra på även de längsta distanser, såsora AustralienVästeuropa
eller NarvikJapan, har vi fått en världsmarknad, där allt sora sker angår
också de svenska exportgruvorna.
Försäljningskontraklen
gäller för minst ett år raen ofta för flera år. I dessa avtal är kvantiteterna raer
eller raindre fasta, raen erfarenheten visar, att inget avtal kan tvinga på
ett järnverk raer raalra än raas-ugnarna i en lågkonjunktur kan förbruka! Restkvantiteler
brukar då tas ul senare till oförändrat pris. Avtal orafattande ell år har i
regel bestämmelser ora fast pris, stundora med valutaklausul, raedan avtal
över längre perioder kan innefatta priser, knutna lill ett antal större kvaliteter
på marknaden. Priserna kan också vara föreraål för årliga oraför-
Skr.
1973:133 7
handlingar.
Det förekommer dock avtal på 20 år med fast pris! Dylika
"slavkontrakt" liksom andra egendomligheter, t. ex. kontrakt innebärande
enorma kursrisker, har sin förklaring i att nya gruvföretag ofta måste göra
kontrakt på slora delar av sin planerade produktion, innan de kan låna upp
pengar för all påbörja investeringarna. Sådana gruvors förhandlingsläge är
givetvis svagt, och de gör stundom svårt marknadsstörande kontrakt. Marknaden
kännetecknas vidare av ett relativt ringa antal säljare och köpare. I de flesta
europeiska länder är köparna organiserade, så att man kan tala om inköpskarleller,
och dessa håller sinsemellan kontakter. På säljarsidan råder däreraot öppen
konkurrens.
Eftersora
raalm sålunda i motsats till t. ex. stål inle säljs från dag lill dag i
relativt små poster, är prisbildningen på raalra raycket stel. Då sjöfrakterna
på långa distanser kan vara av sararaa storleksordning sora fobprisel, är
konkurrensförhållandena utoraordentligt känsliga för ändringar i sjöfraktsnivån.
En gruva kan uppleva, att dess pris nästan ständigt är "fel" i
förhållande till marknaden, emedan frakterna under kontraktsperioden i
allmänhet ligger över eller under den punkt, där de låg då kontraktet ingicks.
Ligger cif-prisel "för lågt", visar kunderna itort intresse för avhäratning
och tilläggsköp, vid "för högt" cif-pris råder oravänt förhållande.
Efler
Korea-booraens högpriser sjönk raalrapriserna något, steg åter under raalraknappheten
195657 för att sedan börja dala. Från svensk synpunkt har den sjunkande sjöfraktsnivån
raedfört, all prisema 1969 låg 40 procent under 1957 års nivå. Orsaken har
varit rikligt utbud på raalra raen fraraförallt stortonnagels långsiktiga
inverkan på cif-priserna i västeuropeiska haranar. Närheten lUl kunderna är aUtjärat
en fördel för den svenska malmen men denna fördel har minskat.
Under
197072 uppnåddes en viss prisförbättring, raen för 1973 har större delen av
denna höjning försvunnit. Sänkningen av priserna har denna gång främst orsakats
av dollardevalveringen. Nästan alla järn-raalrasaffärer görs i dollar, och frakluppgörelserna
sker också i dollar. Det betyder, att dollardevalveringar över natt sänker cif-priserna
på malra. Den svenska raalraen säljs i kronor, men effekten av dollardevalveringen
kan vid årsskiflet sägas ha varit hundraprocentig, eftersora de gruvor, sora
sålt i dollar, endast i för raarknaden betydelselösa undantagsfall lyckats i
någon raån korapensera sig. Dollarns fortsatta kursförändringar koraraer att raedföra
starka krav från de transoceana gruvorna att erhålla korapensation.
Sedan
feralon år tillbaka har sålunda LKAB befunnit sig i en nästan obruten
nedförsbacke vad produktpriserna beträffar. Järafört raed 1957 betyder
nuvarande prisläge vid dagens orasättning, alt orakring en halv raUjard i årsintäkter
försvunnit upp genora skorstenen. Saratidigt har kostnadsstegringarna i Sverige
sora bekant varit större än i de flesta konkurrentländer.
Skr. 1973:133 8
Inget
företag kan klara en så hård press från såväl inläkts- sora kostnadssidan utan
avsevärd resultatförsäraring. Denna har visserligen raol-verkats genora
fördubbling av produktionen vid samtidig rainskning av antalet anstäUda och genora
investeringar i anläggningar för fraraställning av högre raalmkvaliteter.
Investeringarna under 15 år ligger nära 3 000 railj. kr. Avkastningen på i
företaget arbetande kapital har dock sjunkit från en nivå vid vilken malmen
hade avsevärt "rotvärde" till en nivå föga över genomsnittet i svensk
industri.
Resultatet
under 1972, som var det Iredje året i följd raed stagnerad leveransvolyra, var
förhållandevis gott, eftersom priserna ännu inte drabbats av doUardevalveringen
och det under 1972 makalöst låga sjöfrakls-läget. Under 1973 finns goda
utsikter all uppnå någol högre leveransvolym än under det hittills
volymmässigt bästa året 1969. Det betyder leveranser i trakten av 30 milj. ton.
Sora ett kuriosura, belysande vad denna siffra innebär, kan näranas, alt
Narvik, sora 1973 skeppar 23 24 railj. ton, lorde vara Västeuropas tonnageraässigt
tredje exportharan efler Rolterdara och Hamburg. Leveransökningen under 1973 förraår
dock icke resultatraässigt gottgöra intäktsbortfallet genora prissänkningar.
De
stora fartygens ofördelaktiga inverkan på den svenska malraens konkurrensläge
fortgår, ehuru nuraera i blygsam takt. Motverkande faktorer är ökande
fartygskostnader, koslnadsslegringar i konkurrenlgm-vor och dessa gruvors behov
alt söka kompensation för dollardevalveringen.
Sulfidmalmernas
marknadsaspekter
AB
Statsgruvors komplexa sulfidraalraer i Slollberg består av flera raalrakroppar raed
växlande halter av zink och bly. Anrikningen av raalraen ger som slutprodukter zinkslig
och blyslig. Produktionen är ej i någon större utsträckning flexibel. Detla är
ofta en olägenhet från marknadssynpunkt. Del vore exerapelvis i nuläget en
fördel om raan kunde anpassa produktionen efter de olikartade prognoserna för
zink respektive bly, vUket skuUe raedföra att raan ökade zinksligproduk-tionen
och höll tillbaka blysligproduktionen. Zinken har nämligen i ett flerårsperspektiv
en avsevärt gynnsaramare prognos än blyet.
Försäljningen
sker i huvudsak på flerårskontrakl. BasmelaUnotering-arna på Londonbörsen bestäraraer
brultoprisel på levererad slig, varifrån avgår den löpande hyttans oraarbctningskoslnader
och vinst, "sraältlönen". Sraältlönerna har stigit kraftigt de två
senaste åren, beroende dels på hyttornas ofta dåliga lönsarahet, dels på de
växande railjökostnaderna. Smältlönestyrningen reducerar i hög grad den nominella
bruttoinkorastökning gruvorna fått genora de senaste årens höjda melallnoteringar.
Skr.
1973:133 9
Någon
motsvarande prisbildningsmekanism finns ej för den i Yx-sjöberg producerade scheelit
(wolfrara) sligen. Marknaden karaktäriseras av slora kastningar i efterfrågan
och pris raed ett stort och ofta utnyttjat utryrarae för spekulativt agerande
från producenternas, konsumenternas och, icke rainst, de stundom marknadsdominerande
mellanhändernas sida. Lagerfluktuationerna är så stora, att priset stundom kan
synas röra sig i otakl raed kurvan för den allraänna konjunkturen.
Verksamhetsåret
1972 är från resultalsynpunkt unikt genom att en ny gruva tagits i full drift
utan all leveranser skett.
Arne
S. Lundberg
NJA stärker positionerna inom svensk stålindustri
Norrbottens
Järnverk är det tredje i storlek av handelsjärnverken i Sverige. Järnverket
svarar för 10 % av Sveriges stålproduktion, vUket dock endast utgör 0,1 % av
världsproduktionen.
Av
järnverkets försäljning går ca 40 % på export. En betydande marknadsandel har
upparbetats för vissa specialprodukter. Bland annat kan nämnas att verket
svarar för över 25 % av leveranserna av fartygsprofiler tiU den europeiska
marknaden.
Hälften
av försäljningen 1972 utgjordes av valsade och manufakturerade profiler för
fartygsbyggen för skandinaviska och kontinentala varv. Övriga produkter i form
av arraeringsslål, balk, stångstål och plåt levereras till bygg- och
verkstadsindustri, huvudsakligen inom Skandinavien
Prisema
för verkets produkter såväl för export som för leveranser till svenska
marknaden bestäms genom internationell konkurrens.
Sveriges
avtal med Kol- och Stålunionen och den Europeiska Ekonoraiska Gemenskapen bör
verka piisuljämnande och medverka till mindre prisvariationer än vi varit
utsatta för under 1960-talet.
Snabb
utbyggnad
Järnverkels
resultatutveckling under 1970-talet kommer förutom av marknadsutveckUngen
huvudsakligen att bestämraas av det utbysg-nadsprograra som nu gencinförs,
benämnt Investeringsprograra 70, och den effektivisering som sker i anslutning
till delta.
Ett
mått på orafattningen av Investeringsprograra 70 är att järnverkels
fakturering skall fördubblas från 1972 lill 1974 efler att ha ökat med 37 %
från 1970 till 1972. 1974 blir faktureringen omkring en mUjard kronor. Ett
annat raått är alt investeringarna i nyanläggningar under 1970 tUl 1974 uppgår
till ca 550 railj. kr. vartill kommer ett nytt koksverk för ca 340 milj. kr.,
som blir färdigt 1975.
Skr. 1973:133 10
Koksverkels
tillkomst innebär en integration bakåt i produktionskedjan, vilket medför en
väsentlig kostnadssänkning. Fördelarna av järnverkels kusllokalisering ökar. I
övrigt faller utbyggnadsprograraraels tyngdpunkt på de metallurgiska
avdelningarna. Produktionen av råjärn tredubblas genom uppförandet av en ny
masugn, som blir Skandinaviens största. Stålproduktionen fördubblas trots alt
ett antal omoderna el-stålugnar las ur drift. Valsverkens produktionskapacitet
ökas lill närmare en railjon lon. Kapaciteten för raanufakturering av
fartygsprofiler fördubblas. Även för divisionen för Bygg- och Verksladsraanufaklur
sora raarknadsför slålbyggnadsraaterial, galvaniserad och plaslbelagd plåt för
verkstadsindustrin och fartygsinredningseleraenlet ISOLAMIN, förutses en raycket
snabb expansion.
Utbyggnadsprograraraet
har hittills genoraförts planenligt. En LD-slål-ugn och ett syrgasverk togs i
drift i november 1972.
Effektivitetshöjning
Norrbottens
Järnverks ekonomiska resultat var under hela 1960-talel otillfredsställande. En
väsentlig orsak till detta var all produktionen per anställd var alltför låg. Utbyggnadsprograraraet
korabinerat raed olika rationaliseringsinsatser och ökat utnyttjande av datateknik
skall raedföra en förändring i delta avseende, så att personalkostnadernas
andel av faktureringen sjunker från 36 % 1970 tUl ca 20 % 1975.
ParaUeUt
raed detta rationaliseringsarbete bedrivs en intensifierad produkt- och processulveckling
för att en allt större del av järnverkets försäljning skall gäUa högre
förädlade produkter. Därraed minskas inverkan av konjunkturväxlingar .
Marlmadsutveckling
Trots
sin 1 000-åriga historia är stålindustrin fortfarande en expansiv bransch raed
en tillväxt av ca 5 % per år.
Sora
framgått ovan är den europeiska varvsindustrin den största avnämaren för
Norrbottens Järnverks produkter. Varven har under 1972 haft god orderingång.
Många varv har nu sina orderböcker fyllda till år 1977. Järnverket har därför
för varvsraalerialen en god grundbeläggning. Såvitt nu kan bedöraas koraraer
sjöfartens snabba tUlväxt att fortsätta under andra hälfien av 1970-talel,
vilket raedför fortsatt god efterfrågan från varven.
För
försäljningen liU verkstadsindustrin koraraer nya specialprodukter att
utvecklas. För standardprodukter är marknaden stor både i Sverige och
utomlands. En ökad avsättning bör kunna erhållas genora intensifierad raarknadsföring,
när produktionskapaciteten ökar.
För
arraeringsslål, vilket utgjorde ca 10 % av järnverkels försälj-
Skr.
1973:133 H
ning
1972, förutses en stagnerande raarknad. Dels rainskar bostadsbyggandet i
Sverige, dels sker en förskjutning från betong till stål. Det senare är dock
ingen nackdel för järnverket, som är engagerat i stålbyggnadsverksamhet och
väl förberett en expansion inom detta oraråde. Under 1973 inleds raarknadsföring
av tackjärn och ståläranen lill andra jämverk i stor skala. Marknadsutsikterna
bedöms vara goda genom alt raånga järnverk satsat raer på byggnad av valsningskapacite-len
än på utbyggnad av de raetallurgiska enheterna. Större delen av Europas
stålindustri ligger inne i landet vid de garala gruvdistrikten. Lägesfördelar
har fallit bort på grund av alt raalra- och kolgruvorna numera är olönsararaa.
Den metallurgiska stålproduktionen frara till och raed äranen bUr här olönsara järafört
raed kustbaserade verk. Stålförsörjningen för dessa inlandsstålverk, t. ex. i
Ruhr-distriktet, sker nu i allt större utsträckning genom iraport av
halvfabrikat. Detta innebär all Norrbollens Jämverk har goda fömtsättningar
för utökad avsättning av lackjärn och ståläranen. Även efter järnverkels nu
planerade utbyggnad förädlas endast ca 10 % av raalraproduktionen i Lapplandsfälten
vid järnverket. Resten går oförädlat på export.
Gemensanmia
marknaden
De
avtal, sora Sverige under 1972 ingått raed den Europeiska Ekonomiska
Gemenskapen och med Kol- och Stålunionen, medför att tullskyddet för den
svenska heraraaraarknaden successivt försvinner. Trots detta bedöms avtalet ge
Norrbottens Järnverk och övrig svensk stålindustri en klart gynnsamraare
situation genom en raer stabil prisnivå och rainskad durapningskonkurrens.
Prissättningen på handelsstål i Sverige kommer i fortsättningen att baseras på
de priser, som gäller inora den europeiska gemenskapen, under det alt den
tidigare baserats på kontinentens exportpriser.
Resultat
och prognos
Är
1972 gav en nettoförlust på 37 raUj. kr., vilket var något bättre än enligt
1970 års långlidsplan.
För
1973 förutses fortfarande en viss förlust i enlighet raed långtidsplanen, raedan
resultaten för 1974 väntas innebära nettovinst för företaget.
Med
de produktionsresurser sora nu skapas och den raarknadsulveck-ling som fömtses
för förelagels produkter, synes det vara raotiverat all se optiraisliskt på
Norrbottens Järnverks utveckling under återstående del av 1970-talet.
John
Olof Edström
Skr.
1973:133 12
Hård konkmTens men framtidsutsikterna goda för
Uddevallavarvet
Sverige
är näst efter Japan den frärasla skeppsbyggnadsnationen i väriden när del
gäller nyproduktion av farl)'g. Vår marknadsandel är knappt 10 % raot Japans ca
50 %. Värdet av från svenska varv år 1972 levererade fartyg var 2 500 milj. kr.
varav för export ca 2 000 railj. kr. Den svenska varvsindustrin sysselsätter
direkt ca 25 000 personer och indirekt ungefär lika raånga hos underleverantörer
ra. fl., varför ca 50 000 personer är för sin sysselsättning direkt eller
indirekt beroende av den svenska varvsindustrin. Varven arbetar med i förhållande
tUl övrig svensk industri lång orderstock, sora sträcker sig över flera år.
Härigenom är varvsindustrin mycket sysselsätlningsstabil, vilket varit av stor
betydelse i svenskt näringsliv under senare års lågkonjunktur raed relativt
stor arbetslöshet inora andra branscher. Varven räknar raed fortsatt hög
sysselsättning. Orderingången under framför allt andra halvåret 1972 har varit
god. Fartygspriserna har även legat på en tillfredsställande nivå.
Prognoserna
för världens tonnagebehov varierar. Den sjöburna världshandeln ökar med ca 8 %
per år och tonnagebehovet i minst samma takt. Fartygstyperna utvecklas snabbt
både tekniskt och storleksmässigt.
Uddevallavarvet
är ell av de fyra svenska storvarven och bland dem det yngsta. De väsentliga
problemen är i stort sett gemensamma för alla svenska varv. Förutsättningama
för alt den svenska varvsindustrin skall kunna hävda sin ställning är en högt
slående teknologi beträffande såväl fartygen som produktionsmetoderna. Ett
storvarv anses behöva förnyas under en period av 10 lill 12 år. För att
bibehålla sin konkurrenskraft måste de svenska varven fortsätia att
modernisera och rationalisera, vilket koramer alt kräva slora årliga
investeringar. Det är viktigt alt utnyttja den lid, sora nu står lill
förfogande härför, så att varven kan raöta senare delen av 1970-talet och
början av 1980-talet med moderna och effektiva anläggningar. Även för
Uddevallavarvet kommer detta att innebära stora investeringar, då förelaget
under 1960-talet härvidlag iakttog en viss återhållsamhet. Varvet har goda
förutsättningar att kunna utvecklas. Del är väl beläget och disponerar stora
markoraråden raed tUlhörande vattenfronl. Moderniseringen koraraer all
innefatta en byggdocka. Denna krävs dels för att varvels nuvarande ma.xiraala
kapacitet, fartyg på 230 000 tdw, är för liten för att kunna tillfredsställa
varvels kundkrets, dels för en mera rationell produktionsteknik med bl. a.
bygge i docka i stället för på bädd.
Rekryteringslägel
är f. n. gott i uddevallaregionen. Varvet behöver f. n. öka sin personal raed
ca 200 personer, huvudsakligen inora kategorierna grovplålslagare och
svetsare.
Skr. 1973:133 13
Under
en lång följd av år har svensk varvsindustri tvingats konkurrera raed
utländska varv, sora får betydande statliga subventioner i olika forraer.
Motsvarande direkta stöd har de svenska varven icke åtnjutit. Sverige har i stäUet
energiskt arbetat inom bl. a. OECD för att övriga stater skall avveckla sina varvssubvenlioner.
Fraratiden
torde förraodligen raedföra fortsatt hård konkurrens inora varvsindustrin. Däresl
de svenska varven ges tillfälle till vidare utveckling genora modernisering av
sina anläggningar raed vidraakl-hållande av en hög teknologisk standard, bör fraratidsulsikterna
för svensk varvsindustri vara goda. Varvsindustrin har starka traditioner i
vårt land och innehåller i sig stora tUlgångar. Uddevallavarvet har genora ett
1971 slutet konsortialavtal inlett vissl samarbete med de övriga svenska större
varven.
Johan
Schreil
ASSI möter framtiden med hög kapacitet efter ett särar
Den
svenska exporten uppgick 1972 lUl 42 railjarder kronor. Drygt 9 railjarder
härav, dvs. 21 %, utgjordes av skogsinduslriprodukter trävaror 2,5, raassa
2,8 och papper 3,6 railjarder kronor.
ASSI koraraer under 1973
att leverera för något över 800 raUj. kr., vilket innebär att företaget är
medelstort i branschen med en handfull andra skogsbolag uppvisande högre orasättningssiffror.
Av moderbolagets produktion går över 75 % på export.
Utvecklingen
i branschen är följaktligen beroende av den internationella raarknaden. Även ora
den skandinaviska exporten huvudsakligen går till Västeuropa, som har ett stort
nettoimportbehov av skogsindustriprodukter, är indirekt den nordamerikanska
inhemska konjunkturen av stor betydelse på så sätt att den bestäraraer i vad
mån överskottskvanliteter från Canada och USA finns tillgängliga för påverkan
av den västeuropeiska raarknadsbUden.
Det avtal sora Sverige
tecknat raed EG innebär all den nuvarande 12 %-iga tullen för pappersexporten
till den europeiska kontinenten under en 12-årsperiod successivt eUraineras saratidigt
sora en teraporär tulluppbyggnad sker hos de nya EG-ländema Danraark och
England. Denna tullaweckling, sora dock enbari gäller inora vissa kvantitativa raraar,
innebär i och för sig förbättrade konkurrensförhållanden för Sverige och på
liknande sätl för Finland genteraot Nordaraerika. Avtalets betydelse blir
beroende av hur det politiskt och praktiskt koramer att till-lärapas och vidare
av om särskUda lullavtal senare också koraraer alt träffas med de transoceana
producentländerna.
Marknaden
för skogsindustriprodukter varierar starkt och lill våld-
Skr. 1973:133 14
saraheten
i svängningarna bidrar den oraständigheten att produkterna kan lagras.
Konjunkturcykeln orafattar norraalt fyra år under vilka priser,
leveranskvantiteter, lager, kapacitelsutnyttjande, lönsamhet och börskursen på
skogsindustripapper samvarierar på ett karaktäristiskt sätt.
ASSI innehar inga egna råvaru-
eller vatlenkrafllillgångar ulan upphandlar på årskontrakt till marknadspriser
sitt virkes- och kraflbehov. Marknadspriserna på virke förändras eraellertid
ibland inte i takt med marknaden för skogsindustriprodukter, och det innebär
att resultaten vid ASSI kan bli föreraål för kraftigare svängningar raellan
olika år än resultaten vid de på råvamsidan integrerade företagen.
De instabila växelkurserna
bidrar också till den labila lönsarahetsbil-den inora skogsindustrin, och
särskilt vid en lågkonjunktur blir ett prisfall till följd av nedskrivning av
de nordaraerikanska valutorna kännbart. Verkningarna av februaridevalveringen
bör emellertid kunna begränsas till följd av det nu starkare raarknadsläget.
Den tekniska utvecklingen
under senare år har bl. a. inneburit att de traditionella produkternas
prestanda har höjts för en viss förpackningsuppgift t. ex. kan man nu
använda tunnare papper att nya produkter, ibland med kombinationen plasfpapper,
tillkorarait, att råvam-utnyttjandel har förbättrats, att nya railjökrav kunnat
ställas upp.
Utvecklingen har också
tagit sikte på rationalisering för att rainska beroendet av lönekostnademas
utveckling. Från 1955 till 1970 minskade antalet mandagar per avverkad skogskubikraeter
från 0,64 lill 0,18. Genora byggandet av den andra kraftiinerlinjen vid ASSLs
pappersbrak i Lövholraen minskade det totala antalet manlimmar per ton kraftliner
för hela enheten från 5,4 till 3,2.
Inom alla sektorer av
skogsindustrin har under de senaste årtiondena på ett påtagligt sätt garala
anläggningar slagits ut och en koncentration till färre och större enheter
skett.
Delta har varit en kapitalkrävande
process sora i förening med starkt varierande, men på det hela tagel
otillfredsställande, lönsamhet inneburit alt olika företags soliditet och
likviditet blivit ansträngda. De saralade erfarenhetema och dagsläget gör att
man nu ser fraraåt i raedvetande om att slora finansiellt krävande förändringar
ännu återstår.
Efterfrågan på
skogsindustriprodukter bedöras i fortsättningen koraraa alt öka stadigt dels
genom befolkningsökning och dels genora höjning av levnadsstandarden. För
många pappersgrupper förutser FAO (FN:s Food and Agriculture Organization) att
världsförbrukningen komraer att mer än fördubblas under de 15 åren mellan 1969
och 1985 förutsatt att råvara och produktionskapacitet kan las frara lill
sådana kostnader alt prisbilden inte väsentligt behöver ändras. Denna bedöraning
har gjorts med beaktande av påverkan av substitut såsom plast. Sågade trävaror
tenderar att få aUt större betydelse för bostadsbyggandet som nu i ökad
omfattning inriktas på låghusbebyggelse raed lätta eleraent.
Skr.
1973:133 15
Efterfrågeutvecklingen
är följaktligen sådan all en raarknadsraässig bas för en vidareutveckling av
världens skogsindustri föreligger. Tillgången på råvara är härvid den
strategiska utgångspunkten. De stora virkesreserverna finns i Canada, södra Nordaraerika
och Sydaraerika samt i Sovjetunionen. Del är rimligt alt anta all Skandinaviens
råvam-resurser koraraer att kunna utnyttjas fullt. Tillväxten kan sannolikt gynnsarat
påverkas genora ytterligare skogsvårdsinsatser, raen tonnageraässigt koraraer
vår andel av världsproduklionen att successivt rainska. Tillgången på råvara
utgör redan idag en kraftig restriktion i vårt land och koraraer sannolikt
också att globalt begränsa utbudet på skogsindustriprodukter i fraratiden. Den
oraständigheten alt, i motsats till vad sora gäller för raalmema, tillgångarna
inte en gång för alla fastiagts utan efter hand "portioneras ut" är
kanske vår lycka, därigenora alt det förhindrar ohäraraade utbud. Men saratidigt
ligger häri en svårighet. När avverkningen raotsvarar tillväxten oraöjliggörs
en fortsall volymexpansion, sora skulle bidra till att raan genora
skaleffekter kunde korapensera olika koslnadsslegringar.
Genoraförandet
av skogsindustriprojekl binder för lång tid knappa virkestillgångar och slora
kapital, och del är det sora gör planeringsbesluten inora sektorn så ödesraättade.
Råvarasituationen koraraer att göra skogsindustrin raer benägen för
vidareförädling av produkterna och för diversifiering också in på andra fält än
dera där skogen utnyttjas som råvara. Även om grundföralsältningama för en
förbättring av lönsamheten torde vara goda för branschen är del för svensk
skogsindustri nu ytterst angelägel att i saraverkan utnyttja möjligheterna på
ett optimalt sätt och att manövrera utifrån våra speciella fördelar och
nackdelar i den internationella konkurrensen.
Efter
ett särar präglat av lågkonjunktur och igångkörningskostnader för nya
anläggningar, resulterande i en stor förlust 1972, möter nu ASSI fraratiden raed
ny kapacitet och en koncentration på produkter kraftliner, trävaror och
träfiberskivor där efterfrågan är stor och vi är den största tillverkaren och
exportören i landet.
Sigvard
Bahrke
Kabigruppen en expanderande läkemedelskoncern
Utvecklingen
på läkemedelsområdet från 1930 till 1960 var myckel dynamisk. En lång rad nya utomordentiigt
värdefulla läkemedel nådde marknaden. De innebar väsentiigt ökade
överlevnadschanser eUer markant förbättrade livsvillkor för många sjuka. Detla
resulterade i en allmän optimisra beträffande den fortsalla utvecklingen på läkeraedelsorarådet
såväl inora sjukvården och samhället i övrigt som inom läkemedelsindustrin.
Skr. 1973:133 16
Under
de första åren av 1960-lalel kora eraellertid erfarenheter av ett helt annat
slag. Man blev aUmänt medveten om att läkemedel kan ge allvarliga biverkningar
och denna nya raedvetenhet har på ett avgörande sätt förändrat förhållandena
på läkeraedelsorarådet.
Det
krävs nuraera långt raer omfattande experimenteUa och kliniska undersökningar
än tidigare innan ett nytt läkeraedel börjar raarknads-föras.
Forskningsinsatsen raåste därför vara raångdubbell större och
forskningskostnaderna för all få frara ett nytt läkeraedel har raångdubb-lals.
För det enskUda företaget innebär detta alt forskningsverksaraheten raåste
koncentreras till ett färre antal projekt raed ty åtföljande raindre
riskspridning. En naturlig konsekvens härav blir bildandet av större
företagsenheter genora fusioner e. d. och en fortsalt ökad internationalisering
av läkemedelshandeln. För de svenska läkemedelsföretagen komraer detla alt
innebära en rainskad andel på heraraaraarknaden och en ökad exportandel.
Även
raarknadsföringsarbetet inora läkeraedelsindustrin har förändrats sedan början
av 60-talel. Alt raarknadsföra läkeraedel är idag väsentligen en fråga ora
kvalificerad inforraationsverksarahet. De nya raedlen presenteras för
läkarkåren tUlsararaans raed en orafattande tung vetenskaplig dokumentation där
läkemedlets egenskaper, användning, biverkningsrisker etc. belyses på ett
mångsidigt sätt. Försäljning i delta ords traditionella mening spelar en allt raindre
roll.
Ansvarsfrågan
på läkeraedelsorarådet har korarait i blickpunkten. Regeringen har nyligen
beslutat ora en utredning om produktansvar, som kan förväntas leda till en
reglering av skadeståndsfrågorna bl. a. i samband raed läkeraedelsskador. Den genoragripande
förändring på läkeraedelsorarådet som började för drygt tio år sedan, har ännu
ej resulterat i ett stabiliserat läge. Fortfarande har man ej kunnat formulera
en långsiktigt rimlig awägning raellan konlrollkraven för nya läkeraedel och
sjukvårdens legitiraa behov alt utan onödiga dröjsraål kunna nyttiggöra de nya
medlen.
Trots
de osäkerhetsfaktorer som finns kan raan förutse en fortsatt positiv utveckling
på läkeraedelsorarådet och därraed för läkeraedelsindustrin. Den raoderna
läkemedelsforskningen bygger på grundforskningen kring livsprocesser och sjukdoraar.
Sådan biovetenskaplig grundforskning bedrivs i ökande orafattning både vid
svenska och utländska universitet och högskolor. Läkeraedelsforskningen får
sålunda successivt en allt bättre grund för sitt arbete.
Utöltning
av kabigruppen
AB Kabi,
raoderbolag i Kabigruppen, har per den 1.1.1972 under raedverkan av
Statsförelag AB från Apoteksbolaget förvärvat ACO Läkeraedel AB och Vilrara AB.
Därraed har de tre av staien ägda läke-raedelstillverkande företagen
sammanförts till en koncern.
Skr. 1973:133 17
Före
förvärvet hade vissa delar av den verksamhet sora ACO respektive Vitrara
bedrev under 1971 avskilts. Dessa delar tiUhör fortfarande Apoteksbolaget.
De
delar av ACO och Vitrura sora sålunda ingår i Kabigruppen hade 1971 en orasättning
sora raotsvarade ca 70 % av dåvarande Kabigrup-pens omsättning.
Inom
Kabigmppen arbetar nu ACO Läkemedel AB, Kabis läkemedelsrörelse, Vilmra AB och
AB Gramraebolagen sora fyra organisatoriskt paraUellställda rörelseenheler.
Gruppens dorainerande arbetsoraråde är läkeraedel. Gmramebolagen arbetar
emellertid raed keraisk-lek-niska produkter (kroppsvårdspreparat och
rengöringsmedel) och en fjärdedel av ACO:s omsättning är hudvårdsraedel.
Forskningsverksamheten
I
linje med den allraänna utvecklingen inom läkeraedelsorarådet pågår inora Kabigruppen
en koncentrering av forsknings- och utvecklingsarbetet tUl färre men samtidigt
raer kvalificerade projekt. Såväl isolering av medicinskt intressanta biokeraiska
substanser sora organiskt syntesarbete ingår i prograraraet.
Försäljning
Koncernfaktureringen
i Kabigmppen år 1972 var 247 railj. kr., vilket stämmer väl raed budgeten för
året. Ökningen i förhållande lUl år 1971 är 16 %. Försäljningsutvecklingen har
varit positiv för samtliga fyra rörelseenheter. För de båda exportinriktade
enheterna Kabi och Vitrum har exporten ökat procentuellt sett mer än försäljningen
på hemmamarknaden.
Ekonomiskt
resultat
Rörelseresultat
för Kabigruppen efter planenliga avskrivningar och finansiellt netto men före
extraordinära poster var 19,9 railj. kr. Detla innebär en ökning med ca 30 %
jämfört raed det resultat sora frararäknats för år 1971 för de enheter som nu
ingår i Kabigruppen.
En
stor del av Kabigmppens produkter framställs med mycket komplicerade
tillverkningsförfaranden. Ulbylesvariationema är därför relativt stora.
Produktionsresultatet under 1972 har varit gynnsamt vilket tUl en del förklarar
att årets resultatförbättring blivit så stor.
Finansiering
Det finansieUa
utfallet för året har blivit tillfredsställande och Kabigmppens likviditet är
god. Förvärvet av ACO och Vilmra har finansierats dels genom en nyeraission sora
tillfört gmppen 21,6 milj. kr., dels genom kort- och långfristig upplåning.
2 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 133
Skr. 1973:133 18
1972
års orafattande investeringsprograra har till en del teraporärt finansierats genora
upplåning inora Slatsföretagsgruppen. Avsikten är att under 1973 avlösa dessa
lån genora upptagning av ett långfristigt lån.
Prognos
.Kabigmppens
försäljning beräknas under 1973 korama att öka med ca 15 % och därraed uppgå
till ca 285 milj. kr. Rörelseresultatet före extraordinära poster väntas bli
ungefär sora för 1972.
David
Isaksson
Stabilt i Sverige stark ökning i USA för Tobaksbolaget
Internationellt
sett befinner sig tobaksraarknaden i ett stadiura, där 60-talels stigande
efterfrågan på flera håll därapats och hälsodebatten präglat marknaden.
Konsumenten har blivit mer medveten och söker efter tobaksprodukler sora
innebär mindre risker för hälsan.
Under
1972 har konsuraentorabudsraannen väckt talan hos raarknadsdorastolen raed
yrkanden sora innebär ytterligare inskränkningar i marknadsföringen. Andra
uttryck för aktiviteter sora berör branschen är raassraediautredningens
belänkande "Tryckfriheten och reklaraen" och en utredning sora pågår inora
socialstyrelsen ora tobakskonsuralionen från raedicinsk synpunkt.
Tobaksdeballen
kan även ha inverkat på antalet rökare. Enligt en marknadsundersökning 1971/72
uppgick de lill 2,3 miljoner mellan 15 och 67 år, raotsvarande 41 %. Detla
innebär en rainskning med 2,5 procentenheter från föregående års raätning.
För
framtiden kan man räkna med en dämpad efterfrågan. Förändringarna på raarknaden
torde huvudsakligen komma att ske mellan de olika produktgrupperna. I detta
läge satsar Tobaksbolaget raycket hårt på produktutveckling. Lågtjäreprodukter
och portionsförpackal snus finns redan på marknaden och nya varianter kan
väntas.
Vad
hände under 1972 ...
Tobaksbolagets
försäljning av cigarretter på svenska marknaden ökade kraftigt under slutet av
1972 på grund av den höjning av cigarrett-skatten med 2 öre per st, fr. o. ra.
1 januari 1973 som beslutades av vårriksdagen 1972. På grund av hamstringen,
som motsvarar ungefär en månads extra försäljning, har i 1972 års orasäiming
ingått ett betydande belopp, sora norraalt skuUe ha hänförts till 1973.
Bolagets
totala orasättning blev 434 railj. kr., vilket innebär en ökning med 14 %. Om
korrigering görs för hamstringseffekten blh ökningen endast 8 %. Exporten
uppgick till 53 milj. kr., vilket innebar en ökning raed 33 %.
Skr. 1973:133 19
Den
raest betydelsefulla exportmarknaden är USA, där bolaget nu marknadsför tre
olika varianter av piptobaken Borkum Riff. Saratiiga varianter är numera
nationellt distribuerade och har tillsammans uppnått 89 % av
piptobaksmarknaden i USA.
Den kvantitativa
försäljningen i Sverige av egna och iraporterade lobaksvaror var för de olika varuslagen
följande:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Cigarretter
Cigarrer och cigariller
Piptobak
Snus
Tuggtobak
Jämfört med 1971
10 620
milj. st
+ 12 %'
242 milj. st
-10 %
1 276 ton
" 5%
2 646
ton
-1- 1 %
14 ton
- 7%
opaginerad Kontrollera mot PDF
'
Efter korrigering för hamstring: -|-3
Koncernen,
sora inkluderar ett dotterbolag i Holland, ökade sin omsättning med 14 % till
472 railj. kr.
Tobaksbolagels
resultat före bokslulsdispositioner och skatier uppgick lill 131 milj. kr.,
vilket innebär en ökning i förhållande till 1971 med 28 milj. kr. Om man
korrigerar för hamstringseffekten skulle resultatet ha blivit ca 121 milj. kr.,
vUket är 18 railj. kr. bättre än 1971 års resultat. Enligt koncernresultaträkningen
uppgår koncernens vinst före bokslutsdispositioner och skatter till 132 railj.
kr., vilket endast är 1 railj. kr. raer än ovannämnda resultat för raoderbolaget.
...
och vad händer 1973?
Moderbolagets
orasättning 1973 på svenska raarknaden påverkas dels av harastringen före
årsskiftet, dels av den dämpande effekt på försäljningen av cigarretter sora
skaltehöjningen vid 1973 års ingång väntas raedföra. Exporten, sora helt doraineras
av försäljningen av piptobak till USA, lorde under 1973 inle kunna uppnå samma
goda försäljningsresultat som förra året på gmnd av dollardevalveringen.
Försäljningen från dotterbolaget i Holland väntas öka raed ca 10 %.
Efler
korrigering för den försäljning sora på grund av harastringen koramil på 1972 i
stället för 1973 beräknas moderbolagets omsättning bh ungefär oförändrad under
1973 och koncemens något bättre eller totalt ca 455 mUj. kr. raot 1972 års
korrigerade på 449 railj. kr.
Under
förutsällning att ovannäranda försäljningsprognos någorlunda slår in väntas del
för harastringen korrigerade resultatet före bokslulsdispositioner och skatter
i raoderbolaget bli ca 110 railj. kr. eller 11 railj. kr. raindre än raotsvarande
resultat för 1972. Det okorrigerade resultatet torde bli ca 100 raUj. kr.
Karl
Wärnberg
Skr. 1973:133 20
Restaurangkoncernen i omdaning
Hotell-
och restaurangnäringen kännetecknas för närvarande av dålig lönsamhet, bl. a. tiU
följd av de senaste årens mycket kraftiga kostnadsstegringar. Anpassningen av
priserna till det höjda kostnadsläget har försvårats av en svag
försäljningsutveckling, föranledd av såväl den allmänna konjunkturnedgången
som av betydande kapacitetsökning genora nyetablering av hotell och
restauranger, speciellt i de större städerna. Denna situation gäller i hög grad
även för restaurangkoncernens företag.
För
att så snabbi sora raöjligt kunna lösa de raycket stora problem av olika slag, sora
koncernen för närvarande brottas raed och saratidigt finna nya
utvecklingsvägar har såsora ett led i den orafattande rationaliserings- och
förnyelseprocessen för de närraaste åren utarbetats ett handlingsprograra. Det
innebär i huvudsak följande;
Äldre
rörelser anpassas till raodernare driftsforraer
Väsentiig utveckling och utbyggnad av koncemens raarknadsföring
Genoragripande rationalisering och
kostnadsreduktion såväl inora adrainistrationen som på rörelserna
Effektivare utnyttjande av kedjeförelagsfördelarna
Den personalpolitiska verksamheten vidareutvecklas
Olika samarbets- och utvecklingsmöjligheter tUvaralas
För
att underlätta genomförandet av detta prograra har det visat sig nödvändigt att
vidtaga en del väsentiiga förändringar av organisationen inom såväl
moderbolaget som regionbolagen.
Ändring
innebär bl. a., att de rörelsedrivande dotterbolagens antal reduceras från fera
till fyra. För att få en effektivare och raera rationell ekonoraisk adrainistration
och finansiering driver regionbolagen fr. o. ra. 1973 rörelserna i koraraission
för raoderbolaget. Adrainistrationskostnaderna koraraer härigenora väsentiigt
alt nedbringas.
Under
1972 har anpassningen till de nya förhållandena lett tUl, alt 16 rörelser sålts
eller lagts ned, saratidigt sora några större, redan tidigare beslutade, nya enheter
öppnats. Bland dessa kan näranas Grand Hotell i Borås, Hotell Europa i
Göteborg, Stadshotellet i Varberg saral Hotell Witt i Kalraar efler ora- och
utbyggnad. I Falun har Grand Hotell, Stadshotellet och Soramarrestaurangen
Kullen övertagils.
Antalet
kombinerade hotell- och restaurangrörelser har reducerats med en tUl 54 och
antalet separata restauranger raed fera till 96. Med de nya hoteUen har holellruraskapacitelen
dock ökal raed drygt 16 % lill 4 730 rum.
Försäljningen
har ökat från 421 till 432 raUj. kr. Exklusive skatt och betjäningsavgifter
ökade försäljningen från 352 raUj. kr. 1971 till 362 milj. kr., dvs. 10 milj.
kr. eUer 2,9 %.
Det
under året i genorasnitt sysselsatta antalet anställda minskade med 342 till 6
116. Försäljningen per anställd har därigenom ökat raed ca
Skr. 1973:133 21
9 %.
Antalet anställda kommer under 1973 enligt budget alt reduceras
med ca 300 personer genora rationaliseringar och drygt 250 genom
nedläggningar eller avyttring av rörelser. Minskning koraraer i huvudsak
att kunna ske genora naturlig avgång och oraplaceringar. Försäljningen
per anställd beräknas under 1973 komma att öka med ca 15 %.
Den
avtalsmässiga höjningen av personalkostnaderna, inkl. allmän arbetsgivaravgift,
beräknas för åren 19701973 uppgå till 44 %, varav
10 %
utgör höjning mellan 1972 och 1973.
Den
negativa resultatutveckling, som koncernen redovisade åren 1970 och 1971,
fortsatte även under 1972. Under de sista fyra raånaderna förbättrades dock brutloresultalet
järafört raed raotsvarande period år 1971. Sora framgår av resultaträkningen
visar bruttoiesultatel ett överskott med 1,5 milj. kr. För två av bolagen, ÖSARA
med 22 och BARA med 13 rörelser, redovisas ett positivt nettoresultat. Vid
övriga bolag har vidtagna åtgärder börjat visa resultat. För koncemen sora
helhet är dock nettoresultatet något särare än 1971.
Koncernens
totala försäljning beräknas de närraaste åren öka i sararaa omfattning som
under 1972 och den under senare delen av 1972 positiva resullallrenden beräknas
fortsätta. Utvecklingen är dock beroende av en fortsatt förbättring av
konjunkturerna
Statsföretags
koncernbidrag med 25 railj. kr., sora i stort sell täcker 1972 års förlust,
underlättar väsentligt koncernens konsolideringspro-grara och förstärker raöjligheterna
till positiv utveckling.
De
senaste årens mycket omfattande investeringar i större hotellen-heter kommer
under ännu någon lid alt negativt påverka koncemens resultat, och fullt
tillfredsställande resullal kan förväntas först om tre till fyra år.
Ingemar
Hellström
Allmänna
Bevaknings AB
Allmänna
Bevaknings AB (ABAB) uppnådde under 1972 en kraftig försäljningsökning.
Faktureringen under 1972 uppgick lUl 37,8 milj. kr. (29,5). Vid sidan av
uppdrag inora totalförsvaret har bolaget under senare år fått en växande andel
av den fria marknadens bevakningstjänster.
Under
året etablerade bolagel verksarahet i Malraö-orarådet.
GöteborgsfiUalen
utrastades med en ny ledningscentral. Samtidigt pågick projekteringen för en
ny och betydligt utvidgad central för verksamheten i Stockholm. TUlkomsten
under 1972 av SOS Alarraering AB genora ett saragående mellan
Landstingsförbundet, Koraraunförbundet och svenska staien kan förändra
förutsättningarna för en fortsall utbyggnad av bolagels teletekniska resurser.
Skr. 1973:133 22
De
lönsamhetsproblera sora registrerades under 1971 har övervunnits och bolagel
kunde under 1972 slutaraorlera sin villkorliga skuld till svenska staten vilket
var ell år tidigare än ursprungligen planerat. Resultatet före bokslulsdispositioner
och skatter var 1972 511 tkr (145).
Förbättrade
planeringsmtiner och andra organisatoriska anpassningar väntas ytterligare
förbättra bolagels resultat under 1973.
AB
Allmänna Förlaget
AB
Allmänna Förlagets (ALLF) fakturering uppgick under 1972 tiU 75,4 milj. kr.
(62,4). Av ökningen faller drygt 8 milj. kr. på serviceproduktion av
trycksaker, vUken är förlagels omsättningsraässigt mest betydande
verksamhetsgren. Även övriga verksamhetsgrenar uppvisar betydande omsältningsökningar
och speciellt glädjande är ökningarna på förlagsrörelsen och
kampanjverksamheten. Koncernens fakturering uppgick lill 122 milj. kr.
Resultatet
före bokslulsdispositioner och skatter i koncernen uppgick för 1972 lill 1,8 raUj.
kr. (0,2). Efter avsättningar till lagerreserv ora 1,3 milj. kr. samt
avskrivning utöver plan på inventarier och installationsarbeten har 400 tkr. läranats
lill Statsföretag sora koncernbidrag.
För
1973 beräknas orasättningen stiga raåttiigt. Resultatet för 1973 förutses koraraa
att ligga under 1972 års nivå men bedöras ändå bli tUlfredsstäUande.
I
slutet av deceraber 1972 köpte ALLF återstående 50 % av aktierna i Svenska UtbUdningsförlagel
Liber AB, vUket därmed var helägt dotterbolag till ALLF vid utgången av 1972.
BS
Konsult AB
Under
1972 uppgick faktureringen för BS Konsult till 10,5 milj. kr. (8,9). Tack vare
ett flertal långsikliga uppdrag har företaget, trots branschens allraänna
svårigheter, haft ett gynnsamt år.
Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatier var 154 tkr. (139).
I
samband raed att planerade verksarahetsgrenar nu byggts ut raen även beroende
på den svaga konjunkturen inom byggnadsorarådet har företagets
tidigare starka expansion raatlats. BS Konsult avser att under koraraande år
satsa utvecklingsresurser på oraråden sora arbetsrailjö och projekleringsraelodik
samt drift och underhåll av byggnader.
Faktureringen
1973 beräknas få sarama orafattning sora 1972.
Skr. 1973:133 23
Ceaverken
AB
1972
års budget för Ceaverken förutsåg en fortsatt försäljningsökning, väsentiigen
på olika exportraarknader, raen någol försäraral resultat.
På grund av de störningar sora
det instabila valutaläget åstadkora, fick bolaget en rainskad export, sora hell
kan hänföras till USA-raark-naden. Exportandelen sjönk därför något, raen uppgår
fortfarande till närraare 60 % av den totala faktureringen. Denna uppgick 1972
till 33,1 milj. kl". (33,1).
Under året pågick en
betydande utbyggnad av förelagets anläggningar i Strängnäs. En ny konfektioneringsanläggning
och ell nytt kon-troUaboratoriura togs i bruk och en eraulsionsanläggning står
klar under första halvåret 1973. Ärels investeringar uppgick till över 7 railj.
kr.
I syfte alt bredda produklprograraraet
och förstärka förelagets service till i första hand de svenska kunderna,
sjukhusen, förvärvades vid årsskiftet 1972/73 Scanfors AB. Detla bolag, sora
sysselsätter 45 personer, tillverkar och försäljer fotokeraikalier och har
dessutom anläggningar för silverålervinning ur förbrukat fotoraaterial.
Trots negativa effekter av
den senaste valutakrisen planerar Ceaverken för 1973 en ökad tillverknings-
och försäljningsvolyra av såväl rönt-genfUra sora ID-korl. Tillkorasten av nya
produktionsresurser och förvärvet av Scanfors AB har skapat förutsättningar
för fortsatt expansion och förbättrat resultat. Resultatet 1972 före bokslulsdispositioner
och skatter var 0,9 raUj. kr. (1,7).
Kalmar
Verkstads AB
Nedtrappningen
av företaget i enlighet raed det avvecklingsbeslut sora fattades 1971 har
fortskridit planenligt. Saratidigt har affärsraöjligheter inora befintliga och
nya produktoraråden undersökts, t. v. utan resullal.
Serieleveranserna
av en order på växeUok till SJ, sora togs 1970 till raycket pressade priser,
har inletts. Dessa leveranser har starkt påverkat resultatet.
Faktureringen
uppgick tUl 50,5 railj. kr. (65,6). Ärels förlust före koncernbidrag uppgick lill
19,7 milj. kr. (27,0).
Antalet anställda, som vid
utgången av 1971 uppgick till 485 personer var ell år senare 385. Den hittills
friställda arbetskraften har i stor utsträckning erhållit annan
sysselsättning.
Större
delen av awecklingskostnaderna torde nu ha tagits och 1973 förväntas ge ett
avsevärt bättre resultat än 1972. Sysselsättningen blir dock helt beroende av
de stödorder regeringen utioval.
Skr. 1973:133 24
Karlskronavarvet
AB
Vid
Karlskronavarvet sjösattes under året den första torpedbåten i den nya Spica-serien
orafattande tolv båtar. Såväl ett andra ramfartyg som en plastrainsvepare har
påbörjats under året. Underhållet av raarina fartyg har haft ungefär sararaa
omfattning sora de senaste åren.
Företagel
hade under året en fakturering av 72,8 milj. kr. (113,0). Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter förbättrades påtagligt i förhållande tUl
förra året och uppgår till 10,3 milj. kr. (0,6).
En
ny skrov- och montagehall med lokal för gasskärning av plåt saral raaterialgård
har tagits i bmk under året. De totala investeringarna uppgick 1972 tm 6 milj.
kr.
Orderslocken
inger en viss tUlförsikt för de närraaste åren både beträffande beläggnmg och
lönsamhet. Eftersora de marina leveransema fortfarande uppgår till drygt 60 %
av leveransvärdel innebär dock det försvarspolitiska beslut som logs av
riksdagen under året på längre sikt problera. För att bättre möta framtiden har
fr. o. ra. årsskiftet en organisationsförändring vidtagits. Verksaraheten har
delats på en nybyggnads- och en underhållsseklor. DärtUl koraraer centrala
funktioner för ekonomi, personal och raarknadsföring. Sistnäranda funktion har
inrättats för att handlägga långsikliga marknads- och produktutveckUngs-frågor.
Linson
Instrument AB
Bolagets
uppgift är begränsad tUl utveckling av medicinsk analysapparatur.
Tillverkningen ligger i aUt väsentligt hos Telub AB i Växjö, medan
marknadsföringen helt ombesörjes av ett frislående bolag, Lars Ljungberg &
Co.
Bolagels
fakturering av instraraent tUl Ljungberg & Co ökade under 1972 med ca 20 %
och uppgick till ca 6 railj. kr. (4,8). Utvecklingsarbetet bedrevs planenligt
och nya förbättrade varianter av tidigare objekt kunde presenteras.
Budgeterade
försäljnings- och resultatmål uppnåddes icke. Den förlust bolaget redovisade
vid utgången av 1972 0,4 mUj. kr. (0,3) täcktes raed koncernbidrag.
En
fortsatt volymökning är nödvändig för att uppnå tillfredsstäUande lönsamhet och
erforderliga resurser för en framgångsrik produktutveckling.
Skr. 1973:133 25
Nyckelhus
AB
Under
1972 uppgick faktureringen för Nyckelhus lUl 24,9 milj. kr. (14,4). Antal
levererade hus ökade med närmare 25 %. Vidare ökade grupphusproduktionen.
Introduktionen på marknaden av ell nytt hus-system medförde betydande
kostnader.
Del
har dock varit möjligt att undvika förlust 1972, och resultatet före
bokslutsdispositioner och skatier var 21 tkr. ( 431). Antalet anställda på
huvudkontoret var vid årsskiftet 49, vartUI kommer en sälj-organisation ora 24
personer.
Den
väntade större efterfrågan på raarkbostäder har raedfört att förelaget
beslutat att inrikta sig på nya kundgrapper liksora att orapröva säljraetoder
och arguraent.
Omsättningen
1973 beräknas uppvisa en fortsatt stegring.
AB
Oljetransit
AB
Oljetransit äger, förvaltar och driver en anläggning vid Trondheimsfjorden för
lagring och distribution av oljor. Faktureringen har under året uppgått tUl 0,9
milj. kr. (0,8).
Anläggningen
utnyttjas för raottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel
som tUlhör svenska militära rayndigheter. Den större delen av cisternvolymen
uthyres emellertid numera lill norska förelag. Resultatet för den komraersiella
delen var före bokslutsdispositioner och skatier 0,2 milj. kr. (0,2).
Med
hänsyn lill ett ökal intresse i Norge för depåanläggningar för raffinerade
oljeprodukter kan ett ökat utnyttjande av oljeharanen på sikt kunna uppnås.
SMT
Machine Company AB
Under
senare delen av 1971 drabbades SMT av en allvarlig kris sora fraralvingade en
fullständig översyn av bolagels verksarahet och raålsättning. Ett prograra för
en genoragripande rekonstraktion av företaget presenterades i april 1972.
Rekonstruktionen innebar i stort en sanering av produktsorliraentet saral
koncentration av produktionen tUl Västerås raed syfte att snabbt vända den
negativa trenden och på sikt göra företaget lönsarat. Statsförelags styrelse
godkände rekonslraktionsplanen och påtog sig därraed de med omställningen
sammanhängande mycket betydande kostnadema under flera år.
Trots
hårt beskurna personella resurser har bolagel kunnat genoraföra denna radikala
oraställning i alla väsentliga delar. Det har dock från början stått fullt
klart, att åtgärderna endast i mindre omfaltning skulle hinna påverka 1972 års
resultat. Trots detta har rörelseresultatet
Skr.
1973:133 26
avsevärt
kunnat förbättras jämfört med 1971, från 15,7 milj. kr. till 4,4 milj. kr.
Koncentrationen
av produktionen lill Västerås medförde att produktionsenheterna i Karlskoga
och Ronneby raåsle avyttras. Avvecklingen genorafördes på sådant sätt, att
flertalet av de anställda kunnat tillförsäkras fortsatt sysselsättning. Den
dubbla raålsällningen att snabbt genomföra koncentrationen och samtidigt raedverka
lUl fortsatt sysselsättning vid de avvecklade enhetema, har endast kunnat ske tUl
priset av mycket betydande extrakostnader.
Förelaget
har vall all belasta 1972 års resultat med kostnaderna för dessa avvecklingar,
13,0 railj. kr. Företagel bör härefter kunna arbeta utan allvarligare
belastningar av tidigare förorsakade kostnader och bindningar. Dock har
förelagels eget kapital ännu ej återställts i planerad orafattning.
Den
för verktygsraaskinbranschen svåra konjunkturen under 1971 och 1972 raed otiUfredsställande
orderingång för bolaget sora följd fraralvingade en kraftig nedskärning av produktionsvolyraen.
Detta tUlsararaans med avvecklingarna raedförde, att antalet anstäUda i raoderbolaget
rainskade kraftigt under året, från 550 vid årets ingång till 275.
En
viss orasvängning i konjunkturen, ökade försäljningsinsatser samt introduktionen
av det nya CNC-systemel medförde att orderingången ökade på ett glädjande sätt
under senare delen av 1972 för företagets huvudprodukt, numeriskt styrda
svarvar.
Förelagets
planer förutser en viss ytterUgare ökning av orderingång och produktion under
1973. Även detta år kommer eraellertid att visa negativt resultat, vUket också fömlselts
i rekonslmktionsplanen.
AB
Sonab
Sonabgruppens
fakturering ökade från 16,6 milj. kr. 1971 till 27,9 milj. kr. 1972 dvs. raed
ca 60 %.
Försäljningen
av hifiprodukter utvecklades i Sverige någol snabbare an förväntat trots det köpraolslånd
branschen upplevde under början av hösten.
Satsningen
på marknadsföring av komraunikationsradiosyslera och mobUtelefon resulterade i
uppbyggnad av en betydande orderstock. Bl. a. togs en order på koraraunikationsradio
lill vägverket. Vidare erhölls från IBM en större order på mobiltelefon i
konkurrens raed saratliga på raarknaden förekoraraande leverantörer.
Sonabs
personsökarsystera "Headhunl" började planenligt levereras i bl. a.
England.
Utiandsförsäljningen
fortsatte under 1972 alt öka i snabb takt.
Etableringen
av försäljningsbolag i utiandet fortsatte 1972. Således
Skr.
1973:133 27
startades
nya dotterbolag i Australien, Belgien, Danraark och Schweiz. Antalet
dotterbolag var vid 1972 års utgång nio.
För komraunikalionsradio, personsökarsystera
och elektroniska koraponenter knöts på ett flertal raarknader kontakter med utorastående
företag för raarknadsföring och service.
I
april startade produktionen av högtalare i den nya fabriken i Lövånger och
under hösten påbörjades elektronikproduklionen.
Resultatet
före bokslulsdispositioner och skatter visade ett underskoll på 2,4 railj. kr.
(1,1), vilket täcktes av ett aktieägarlillskotl från Statsföretag AB.
Staros
AB
Staros
bildades 1 juli 1971 med Statsföretag och Coronaverken sora ägare tiU vardera
50 % av aktierna. Företaget övertog den under E. A. Rosengren AB:s naran
bedrivna fabrikationen av brandisoierade ståldörrar i Kungsbacka. Soraraaren
1972 flyttades rörelsen till en nyuppförd fabrik i Nykroppa. Faktureringen
1972 uppgick lill 18,0 milj. kr. och antalet anställda var vid årsskiftet 250
personer.
Omlokaliseringen,
sora innebar att bolaget tUl ca 95 % raåste rekrytera ny personal, medförde
bl. a. mycket betungande utbildnings- och inkörningskoslnader. Ärels resultat
påverkades i hög grad av extraordinära kostnader och innebar ett underskoll på
6,6 milj. kr. varav 4,3 täcktes genora aktieägarlillskotl. Etableringen har
löpt planenligt. Trots förväntad låg byggnadsverksarahet i landet bör eraellertid
1973 ge ett väsentiigt bättre utfaU. Arbete pågår för att bredda produklprograraraet
och detta väntas ge ett bättre utnyttjande av förelagets produktionsresurser.
Stigtex
AB
Faktureringen
under 1972 förbättrades raed 4,3 milj. kr. till 15,5 railj. kr. järafört raed
1971. Detla får frärast tillskrivas den förbättrade konjunkturen för branschen.
Produktionen baseras frärast på tillverkning av gam till raöbeltyger.
Orderstocken var vid årets slut bra.
Resultatet
före bokslulsdispositioner och skaller var 106 tkr (23). Antalet anställda var
i genorasnitt 158 personer.
Under året har en ny verksarahetsgren
inora färgningsorarådet upptagils. En s. k. "space-dyeing"-anläggning
har instaUerats. Produktionen i denna anläggning startade i slutet av 1972.
Investeringarna har under året totalt uppgått liU 3,4 railj. kr.
Med
hänsyn till den nya verksamhetsgrenen inom färgningsorarådet föratses en
väsentlig ökning av orasättningen under 1973.
Skr. 1973:133 28
Svenska
Skifferolje AB
Under
1972 har avvecklingen av bolagets och dess dotterbolags kvarvarande verksarahet
fortsatt.
Nettokostnaderna
för avvecklingsarbetet uppgick under 1972 till 0,5 milj. kr.
AweckUngskoslnaderna
har finansierats raed inkoraster från några av aktieinnehaven i främraande
bolag.
SID
Swedish Industrial Development Corporation
Under
året överlog Statsföretag saratliga aktier i bolaget, vilket således nuraera
är ett helägt dotterbolag till Statsföretag. Under året har SID koncentrerat
sin verksarahet till områden av särskilt intresse för förelagen inora Slalsföretagsgruppen,
Förenade fabriksverken och Svenska utvecklings AB.
SID
har raedverkat tUl alt föra över produktidéer från USA saral att introducera
gruppens produkter på den araerikanska raarknaden.
SID
har tillsammans med AB ID-kort under året startat ett företag i USA, IDATA Inc.
AB
Svensk Torvförädling
Faktureringen
uppgick 1972 lUl 7,2 milj. kr. (5,4). Omsättningsökningar noterades för både frästorv
(Kronmull) och vanlig torv (Träd-gårdstorv). Tillverkningen av torvråvara häraraades
emellertid av regn vid ogynnsam tidpunkt. Försäljningen beräknas därför inte
öka lika kraftigt 1973.
Konkurrensen
har i stort sett varit oförändrad. En mindre prishöjning har dock kunnat genoraföras.
Tack vare den ökade orasättningen, fraraför allt av förädlade produkter, saral
rationaliseringsåtgärder har resultatet kunnat förbättras. Ärels resultat före bokslulsdispositioner
och skatier blev 1 393 tkr. (308).
Investeringama
uppgick under året till 350 tkr. För 1973 förutses en fördubbling av investeringama.
Svenska
Lagerhus AB
Lagerhus
AB äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö, fodermedel etc. Bolaget
ålar sig särskilda uppgifter som t. ex. beredskapslagring av brödsäd och
kraftfoder. Faktureringen var 1972 2,9 railj. kr. (2,6).
Skr. 1973:133 29
Under
året har ett nytt lagerhus tagits i bruk. Bolaget har också på grund av
efterfrågan fått lagra i hyrda lokaler. Resultatet före bokslutsdispositioner
och skatier vad 50 tkr. (36).
Resultatet
för 1973 beräknas bli oförändrat jämfört med 1972.
Svenska
Reproduktions AB
Svenska
Reproduktions AB:s (SRA) fakturering uppgick 1972 till 38 milj. kr., vilket
innebär en ökning med 9 %. Utvecklingsarbete och investeringar inora
dalaavdelningen börjar ge effekt och raarknadsandelen utanför ärabetsverkssektom
ökar.
Kartproduktionen
ar fortfarande SRA:s raest intressanta lUlverknings-gren. Företaget kan inora detla
område visa på en 60 år gararaal tradition och en speciell know-how. Verksaraheten
är koncentrerad till dotterföretaget AB Svensk Karltjänst SRA Swedish Map
Service och orafattar såväl fältarbete och fotogrammelri som kartografi och
tryckning saml i förekomraande fall förlag och distribution.
Inora
den grafiska sektorn innebär utvecklingen av datorstyrd fotosättning och inforraationsbehandling
en successiv övergång till offset. Höglryckstekniken är eraellertid fortfarande
konkurrenskraftig för raånga uppgifter och bibehåUs tills vidare. Några
nyinvesteringar sker dock ej.
Resultatet
före bokslulsdispositioner och skatter uppgick tUl 32 tkr. (- 289).
Svetab
Svenska Industrietablerings AB
I
enlighet raed sin raålsättning att skapa nya arbetstillfällen inora stödorarådet
har Svetab under året engagerat sig i ytterligare fyra förelag. Parallellt därraed
har arbete pågått raed såväl effektivisering sora expansion av de befintliga
företagen.
Moderbolaget
hade vid årsskiftet 10 anställda och inora de elva hel-och delägda
dotterbolagen arbetade ca 900 personer. Före bokslulsdispositioner och skatter
redovisades en förlust på 13,7 railj. kr. (15,6), sora i sin helhet täcktes genora
koncernbidrag från Statsförelag AB.
I
oktober övertogs Svenska Brorasbandsfabriken AB i Mölnlycke sora tiUverkar friktionsraaterial.
En förväntad expansion skall utnyttjas för etablering av en ny
tillverkningsenhet i Sollefteå.
Bland
övriga nyengageraang raärks Kryotherra AB där Svetab äger en tredjedel av
aktierna. Detta företag, sora arbetar inom värrae-och ventilationsorarådel, tiUverkar
bl. a. återvinningsaggregal och befinner sig i stark expansion.
Skr.
1973:133 30
Svetab
blev den 1 januari 1973 ensara ägare lill saratliga enheter i byggraalerialgruppen
och övertog saratidigt Holrasunds Plastfabrik, som tillverkar hårda
golvprodukter. Etableringen av Nylands Malt-fabrik AB har fortgått planenligt.
I
Nordtool AB visade försäljningsvolymen en viss eftersläpning i förhällande
till planerna. Produkterna, sora utgörs av träbearbetningsverk-tyg av ny typ, raotsvarar
dock helt förväntningarna och en påtaglig expansion föratses de närmaste åren.
I
AB Förbandsraaterial fortsätter den gynnsararaa utvecklingen.
Uddcomb
Sweden AB
Alla
industriländer slår inför en uppbyggnad av sin kärnkraflproduk-lion. Med nu
känd teknik och driflseriarenhet från nukleära anläggningar är det en allraän bedöraning
i fackkrelsar att termiska reaktorer av lättvattentyp kommer att dominera
marknaden åtminstone till 1990. Dessa kärnkraftanläggningar kräver tunga koraponenter
av den typ Uddcorab bygger. Området terraiska lättvaltenreaktorer är uppdelat
på två syslera, nämligen kokarvattenreaklor, BWR, och Iryckvalten-reaktor, PWR.
De flesta systembyggare har idag en integrerad tiUverkning av tunga
komponenter. På grund av teknisk utveckling, tillverkningsekonomi och
leveranstider kan raan vänta sig en fortsatt integrering från
systeraleverantörer raot koraponenttillverkning och dessutom ett vissl produklionssam.arbele
mellan sysleralillverkare. De redan tidigare raycket hårda kraven på kvalitet
och säkerhet i en kärnkraftanläggning har väsentligt skärpts för varje år.
Detta har ökat den erforderliga arbetsinsatsen vid tillverkning av nukleära koraponenter.
För Uddcorabs del har del fört raed sig ökade direkta och indirekta tUlverkningskostnader.
Den lägsta volyra, vid vilken Uddcombs verksarahet beräknas kunna ge ett riraligt
ekonomiskt ulfall, har på grund av denna teknologiska utveckling korarait alt
förskjutas uppåt.
Företaget
redovisar för 1972 en förlust av 25 railj. kr. (19,3). Denna siffra kan synas
myckel hög järaförd med faktureringen för under året gjorda leveranser.
Faktureringen uppgår till 31 milj. kr; (27,5). Resultatet skall dock bedömas mol
bakgrund av de hell exceptionella förutsättningar under vilka Uddcorab byggs
upp lill ett förelag. Fyra faktorer har under 1972 varit klart ogynnsamma för
förelaget: Produktpriser, kapacitetsutnyttjande, produktivitetsutveckling och igångkörningskostnader.
Utvecklingen av de tre förstnämnda faktorerna under de närraaste åren komraer
all bli avgörande för förelagets fraratid.
Mot
bakgrund av ett i världens industriländer starkt växande behov av lunga koraponenter
för termiska lältvattenreaktorer och med hänsyn
Skr. 1973:133 31
lill
de inora företaget gjorda och planerade investeringarna i anläggningar och know-how
bör Uddcorab kunna utvecklas lill en högt kvalificerad verkstadsindustri för
tunga nukleära koraponenter.
Vilhelmina
Plast AB
Vilhelraina
Plast är en ren tillverkningsenhet sora sedan soraraaren 1972 bedriver sin
verksamhet i en ny modern fabrik i Vilhelmina. Statsförelag och Coronaverken
äger vardera hälften av företaget sora 1 juli
1971 överlog
Husqvarna Borstfabriks plasltillverkning. Husqvarna Borsl
fabrik svarar för produktutveckling och försäljning. Denna organisato
riska förra bedömdes redan vid starten sora raindre lämplig på sikt och
förhandlingar om en förändring förutsattes. I början av 1973 träffades
en uppgörelse som möjliggör en samlad styrning av enheterna, då Stats
förelag AB inträdde som hälflenägare även i Husqvarna Borstfabrik.
I
saraband med avvecklingen av plastproduktionen i Husqvarna våren
1972 och
igångkörningen i Vilhelraina hösten 1972 har förelaget helt
naturligt drabbats av betydande kostnader och produktionsstörningar
sora medfört alt kapaciteten ej kunnat utnyttjas. Därutöver har del dära
pade konjunkturläget raedfört en rainskad efterfrågan på vissa av före
tagets produkter. Företaget redovisade en förlust före bokslulsdisposi
tioner och skatter på 2,4 milj. kr. Förlusten täcktes genora aktieägar-
tillskoll. Antalet anställda var vid utgången av år 1972 140 personer.
Under 1973 koraraer åtgärder att vidtagas för att anpassa företagel till
den nya situationen och skapa förutsättningar för en förbättrad lönsara
het.
Statsföretag AB förvaltningsberättelse
Ora
1971 kan karaktäriseras sora det år då flera av Statsföretags dotterbolag
råkade i akuta lönsarahelskriser, försvårade av allmänt vikande konjunkturer,
blev 1972 ett år av stabilisering. För flera av bolagen i gruppen kunde
markanta framsteg noteras, trots att konjunkturläget under större delen av
året förblev kärvt.
Genom
det uloraordenlligt allvarliga läge sora förelåg för SMT, Kalraar Verkstad och
Uddcomb kom Statsförelag att i nära saraarbete med respektive företag bli
engagerat i långtgående åtgärder för att åstadkomma anpassning tUl ändrade
yttre förhållanden. För att de anställda i SMT och Kalmar Verkstad i minsta
möjliga utsträckning skulle drabbas, blev kostnaderna myckel stora. Flertalet
av dera sora raåste avskedas har kunnat beredas annan sysselsättning.
Skr. 1973:133 32
Koncernbidraget
tUl Uddcomb lämnades efter dispens enligt den s. k. lex ASEA-ATOM. Denna nya
lagstiftning raedger all koncernbidrag läranas även när aktieinnehavet är
mindre än 90 % då del anses vara ett samhällsintresse av betydande orafattning sora
fullföljes hos del bolag sora erhåller koncernbidraget. Dessutora erhöU Uddcorab
under året ett direkt statligt bidrag raed 6 raUj. kr.
Investeringsverksaraheten
inom koncernen låg på en mycket hög nivå. Statsföretag raedverkade aktivt i
finansieringen. Hos Norrbottens Järnverk (NJA) fattades beslul ora uppförande
av ett koksverk. Mol bakgrund av redan tidigare beslutade investeringar hos
NJA totalt överstigande 500 milj. kr. och otillräcklig självfinansiering
för projekt av denna storleksordning, erhöll Statsföretag efter riksdagsbeslut
75 milj. kr. Dessa raedel järate ytterligare 25 milj. kr. har Statsföretag i
början av 1973 disponerat för en nyeraission i NJA. NJA:s aktiekapital, som år
1970 nedsättes till 200 milj. kr., har därraed återförts till 300 railj. kr. De
förelagsförvärv sora Kabi genoraförde i början av 1972 finansierades delvis genora
raedel sora Statsföretag ställde till förfogande. Kabis aktiekapital höjdes med
18 milj. kr. till 50 milj. kr.
Vid
sidan av de lån Statsföretag kunde erhålla från bolag inora gruppen, i
flertalet fall av kortfristig natur, arrangerades 1972 ett långfristigt lån
från Postbanken raot säkerhet i särskilt anvisad statsgaranli. Lånebeloppet,
60 railj. kr., ställdes i sin helhet till Uddcorabs förfogande. Vidare upptogs
ett partiallån å 75 railj. kr. raed borgen från LKAB. Nu pågående investeringsverksarahet
koraraer alt kräva ytterligare upplåning såväl i Sverige sora utoralands.
I
löner och ersättningar utbetalades under året till styrelse och verkställande
direktör 428,8 Ikr och till övriga i raedellal 35 anställda 2 966,9 tkr.
I
likhet med 1971 disponerades erhållna koncernbidrag från 1972 års verksamhet i
sin helhet för att täcka förluster hos vissa dotterbolag. Statsföretags egna
kostnader saral det årliga bidraget lill Norrlandsfonden (15 railj. kr.).
Under
de tre första verksarahetsåren har förluster av inalles 288 railj. kr. täckts genora
vinslöverföringar från frärast LKAB och Tobaksbolaget. Detta har raedfört att
den konsolidering sora förutsattes i proposition 1969: 121 genora att någon
vinstutdelning inle skuUe ske under de tre första verksarahetsåren icke har
varit raöjlig.
Balanserade
förluster redovisas per 31 deceraber 1972 hos några av dotterbolagen, frärast
NJA och Uddcorab. Dessa förluster koraraer att täckas under de närraaste åren.
Först därefter kan en konsolidering i verklig mening ta sin början.
En
positiv resultatutveckling hos flertalet av dotterbolagen, budgeterad för 1973,
torde ge förutsättningar för Statsföretag att täcka för-
opaginerad Kontrollera mot PDF
luster såväl balanserade sora för 1973 tiUkoraraande
och i blygsara skala inleda en önskvärd konsolidering saral lämna utdelning
till aktieägaren, staien.
Efter ordinarie bolagsstäraraa i maj månad 1972
kvarstod sora disponibla medel 13 972 tkr,
tillkoraraer årets nettovinst 4 931 tkr,
till bolagsstäraraans förfogande 18 902 tkr.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att
bolagets disponibla vinstraedel balanseras i ny räkning.
Stockholra
i mars 1973
opaginerad Kontrollera mot PDF
BertU
Olsson Styrelsens ordförande
Sigurd Ljungcranlz Arne Geijer Karl-Erik NUsson Erik Grafström
.Åke Ståhlbrandt
Harry Hjalmarson
Nore
Sundberg
Ivar
Högström
Per Sköld verkställande direktör
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Riksdagen 1973.1 saml Nr 133
Skr. 1973:133 34
Revisionsberättelse
I egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi
härmed avgiva följande revisionsberättelse för år 1972.
Vi har granskat årsredovisningen, lagt del av räkenskaper,
protokoll och andra handlingar, sora läranar upplysning om bolagets ekonorai
och förvaltning, saral vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.
Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har
handhafts av Bohlins Revisionsbyrå AB, sora däröver avläranat berättelse till revisorema.
Aktiebolagslagens föreskrifier beträffande redovisningen
av aktieinnehav och koncemförhållanden har iakttagits.
Under revisionen har icke frarakorarait anledningen till anraärkning
beträffande redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av
tillgångarna eller f örvaltnmgen i övrigt.
Styrelsen och verkstäUande direktören föreslår, att
bolagets vinstmedel 18,9 railj. kr. balanseras i ny räkning.
Detta förslag strider icke mot aktiebolagslagens föreskrifier
angående fondavsättning eller mol god affärssed. Vi tillstyrker all den i
årsredovisningen intagna, av oss påtecknade balansräkningen
fastställes att vinsten disponeras i enlighet med
ovanslående förslag samt att styrelsens ledaraöter och verkställande direktören
beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen orafattar.
Stockholra den 5 april 1973
Olof Söderström Anders Linde
Beml NUsson Ebbe Rybeck
aukt. revisor Knut Ranby aukt. revisor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statföretagsgruppen
balansräkning 31/12 1972
Milj. kr.
Tillgångar
Omsätlningstillgångar Kassa och bankmedel (not 1)
Kortfristiga fordringar (not 2) Varulager (not 3)
647,8 2 338,9 1 457,3
4 444,0
Förändring
från föregående är
+ 237,9 + 339,7 + 177,5
8066,4
Investeringskonto
hos Sveriges
Riksbank
15,6
+
6,3
Anläggningstillgångar
Akiier
och andelar 43,0
-
14,8
Långfristiga
fordringar 193,0
-
7,7
Fastigheter,
maskiner och inventarier
(not
4) 3 359,0
-1-
594,0
GoodwiU
(not 5) 11,8
3 606,8
+
0,6
-fl
333,5
Summa
tillgångar
Skulder
och eget kapital
Kortfristiga skulder
Bankskulder
Leverantörsskulder
Övriga
kortfristiga skulder (not 6)
Långfristiga skulder
Obligationslån
Övriga
långfristiga lån (not 7)
Avsatt till pensioner
Särskilda avsättningar Allmän varulagerreserv (not 8) Lagerinvesteringskonlon
Investeringsfonder (not 9) Nyanskaffningsfonder Värdereglering för
investeringar i dotterbolag (not 10) Minoritetsintressen i eget kapital {not
11)
Eget kapital
Aktiekapital
Bundna
reserver
Koncernreserv
Disponibla
medel (not 12)
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Villkorlig skuld till svenska staten
Ställda
panter
Övriga ansvarsförbindelser
179,5
+
49,1
475,9
+
56,5
1 685,4
2 340,8
+
'
497,6
361,7
+
34,6
2 062,9
+
549,0
252,4
2 677,0
+
32,0
400,3
+
9,3
30,1
+
1,0
66,0
+
33,8
3,8
500,2
+
3,8
169,3
-
14,2
84,7
-
10,2
1400,0
---
57S,1
4-
7,0
1,5
-
0,9
227,3
+
2,5
90,5
+
82,6
2 294,4
+
91,2
8 066,4
-1-1333,5
179,7
2 606,7
+
347,6
207,3
-
52,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretagsgruppen resultaträkning 1972
Förändring frän föregående är
4 441,4
-1-494,3
3 790,7
-h 321,7
650,7
+ 111,6
343,1
+ 43,3
307,6
-M29,3
Milj. kr.
Försälningsinläkter (not 13) Tillverknings-, försäljnings-
och adminislrationskoslnader
Återstår
Avskrivningar enligt plan (not 14) Rörelseresultat efter
avskrivningar
Finansiella intäkter
räntor 103,0
övriga 5,8
4,2
108,8
Finansiella
kostnader
räntor
1
142,0
övriga
3,4
145,4
+ 11,9
Återstår
271,0
-1-]13,2
Extraordinära
intäkter och kostnader
(not 15)
9,6
- 25,7
Resultat
före bokslulsdispositioner och
skatter
280,6
+ 87,5
Upplösning
av allmän varulagerreserv
2,7
-t- 22,9
Extra
avskrivningar utöver planenliga
21,7
+ 3,5
Avsättning
till investeringsfonder
32,0
+ 20,1
Övriga
avsättningar, netto (not 16)
7,2
58,2
- 20,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skatter
Minoriletsandelar i årets resultat (not 17)
Årets resultat
222,4
131,3
91,1 - 0,6
90,5
-f-107,2
-f 19,8
-I- 87,4 - 4,8
-f 82,6
Skr.
1973:133 37
Bokslutskommentarer
Koncernens resultat- och balansräkningar med koraraentarer,
sidoma 3536, saml den inledande översikten över koncernens verksarahet,
sidorna 36, utgör en del av Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet
bygger på redovisningshandlingar per den 31 deceraber 1972 från saratiiga
dotterbolag, varmed menas de bolag där Statsföretag äger 50 % av aktiema eller raer.
Koncernbokslutet har upprättats enligt den s. k. förvärvsvärderaelo-den
(past equity). För flera av koncembolagen och i första hand för dem där
Statsföretags aklievärden nedskrivits, framkoraraer ett överskott (övervärde).
I överenssläraraelse med allmänt vedertagna försiktighetsprinciper i
balansvärderingen, har dessa övervärden tillförts ett särskUt värderegleringskonlo.
Balansräkningen
1. Kassa- och bankmedel
Kassa- och bankraedel ökade raed 237,9 milj. kr. Härav
utgjorde 162 milj. kr. en tillfällig förskjutning av Svenska Tobaks AB:s
inbetalning av tobaksskatt.
2. Kortfristiga fordringar
Över 1 000 milj. kr. av koncernens korta fordringar avser
Uddevalla-varvets fordringar för levererade fartyg. Dessa ökade under året med
118 railj. kr.
3. Varulager
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffnings-
respektive återanskaffningsvärdet, sora efter avdrag för inkurans ej heller
översteg varornas försäljningsvärde efler avdrag för försäljningskostnader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1972
1971
milj.
kr.
milj. kr,
1 525,5
1 318,6
68,2
38,8
Bruttolager Inkuransreserv
Balansräkningens värde 1 457,3 1
279,8
Av varulagerökningen hänförde sig ca 55 railj. kr. till
under året förvärvade bolag.
4 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 133
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr. 1973: 133
4. Anläggningar (milj. kr.)
38
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anskaffn.- Ackumul. Netto
värde avskrivn. värde
Fastigheter 2 726,0 1
322,2 1 403,8
Maskiner och inventarier 3 275,3 2
079,9 1 195,4
Pågående nyanläggningar 560,0
30,6 529,4
Övrigt 288,5 58,1 230,4
Summa 6 849,8 3 490,8 3
359,0
Brandförsäkringsvärdena var vid årsskiftet för byggnader
ca 2 300 railj. kr. och för raaskiner och inventarier ca 3 100 railj. kr.
Taxeringsvärdena för byggnader och loraler var ca 2 500 railj. kr.
Aktierna i AB Kabi förvärvades till betydande överpris
utöver del nominella. Bakgrunden var att bokförda nettovärden innehöll avsevärda
reserver såväl i anläggningar sora varulager. På de övervärden sora i
koncernens balansräkning lUlförts fastigheter och raaskiner verkställdes i
koncernbokslutet avskrivning raed 10 %.
5. Goodwill
Balansräkningens värde för goodwill består av förvärvade
goodwillvärden i dotterbolag till AB Statens Skogsindustrier.
6. Övriga kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder ökade raed 497,6 raUj. kr.
Härav hänförde sig 283 railj. kr. till Svenska Tobaks AB och 133 railj. kr.
till Uddevallavarvet. Ökningen hos Svenska Tobaks AB var lill 244 railj. kr.
beroende av en jämfört med föregående år ökad skuld för tobaksskatt.
7. Övriga långfristiga lån
Balansräkningen redovisade en ökning av övriga
långfristiga lån raed 549 railj. kr. Ökningar noterades för NJA raed 285 railj.
kr. och för Statsföretag raed 165 railj. kr.
8. Allmän varulagerreserv jilj
Enligt balansräkningen den 1 januari 1972 391,0
Överlaget i samband med förvärv av dotterbolag 12,0
Upplösning av varulagerreserv 1972 2,7
Enligt balansräkningen den 31 december 1972 400,3
Minoritetens andel av vamlagerreserven uppgår till ca 6,5
milj. kr. För koncernen i sin heUiet var det outnyttjade utrymraet för ytterligare
skaUefri nedskrivning av varulager ca 450 railj. kr.
Skr. 1973:133 39
9. Investeringsfonder
milj. kr.
Enligt balansräkningen den 1 januari 1972 32,2
Övertagna i samband med förvärv av dotterbolag 4,2
Under året ianspräktagna 2,4
Årets avsättningar 32,0
Enligt balansräkningen den 31 december 1972 66,0
10. Värdereglering
Arets minskning av värderegleringskonlot motsvaras i
huvudsak av den del av ingående saldot som hänförde sig till Svenska
Utvecklings AB.
11. Minoritetsintressen i eget kapital
opaginerad Kontrollera mot PDF
1972
1971
milj.
kr.
milj. kr,
15,1
60,0
58,8
0,1
0,1
1,3
-
1,0
1,0
0,7
1,0
11,9
9,5
6,7
6,7
1.0
2,0
2,7
84,7
94,9
AB Kabi
LKAB
AB Sonab
Staros AB
Stigtex AB
Svenska
Tobaks AB
Sveriges
Centrala Restaurang AB
Uddcomb Sweden AB
Vilhelmina
Plast AB
Diverse andelar ingående i dotterdolterbolag
Enligt balansräkningen
Minoritetsintresset i Sveriges Centrala Restaurang AB har liksora
föregående år tagits i anspråk för att täcka ej bokförda pensionsåtaganden.
Motivet för dessa ombokningar ges av bolagsordningen för Sveriges Centrala
Restaurang AB.
12. Disponibla medel
milj. kr.
Enligt balansräkningen den 1 januari 1972 232,7
Avgår:
Avsättning till bundna medel 7,4
Övrigt -1,3 -8,7
Summa 224,0
Tillkommer:
Vid försäljning av Svenska Utvecklings AB
frigjorda medel 3,3
Enligt balansräkningen den 31 december 1972 227,3
Skr.
1973:133 40
Resultaträkningen
13. Interna leveranser
1972
1971
1970
milj.
kr.
milj.
kr.
milj. kr.
15,3
18,2
14,9
14,5
9,4
11,7
14,6
6,5
8,4
9,8
11,9
6,8
54,2
46,0
41,8
Försäljningsvärdet har frarakorarait efter elirainering av
interna leveranser uppgående till;
LKAB lill NJA NJA till Uddevallavarvet SRA till ALLF
Övriga inlernleveranser
Summa
14. Avskrivningar
Avskrivningarna enligt plan är beräknade raed ledning av
anläggningarnas uppskattade ekonomiska livslängder. Byggnader avskrives sålunda
i allmänhet raed 34 % raedan huvudparten av raaskinerna avskrives raed 1015 %,
i bägge faUen räknat på ursprungligt anskaffningsvärde och utan hänsyn till
eventuell direktnedskrivning raot investeringsfond. Det kalkylraässiga avskrivningsbehovet
beräknat på åter-anskaffningsvärden uppgår till ca 390 railj. kr.
15. Extraordinära intäkter och kostnader
Intäkter milj. kr.
Statsbidrag avseende aktieteckning i NJA 75,0
Statsbidrag till Uddcomb 6,0
Statsbidrag lill Vilhelmina Plast AB 4,5
Delsumma 85,5
Kostnader
Avsättning lill aktiereserv 25,0
Bidrag till Norrlandsfonden 15,0
Rekonstruktions- och avvecklingskostnader
SMT och Kalmar Verkstad 22,9
Övrigt 13,0
Delsumma 75,9
Netto 9,6
16. Övriga avsättningar, netto jHj
Pensionsavsätlning ,LKAB 17,7
Avsättning till försäkringsfond.
Svenska Tobaks AB 5,0
Avsättning lill nyanskaffningsfond, AB Kabi 3,8
Övrigt -2,3 24,2
Avgår:
Återförd avsättning, Uddevalla varvet 17,0
Netto 7,2
Skr.
1973:133 41
17. MinorUetsanddar i årets resultat
1972 1971
milj. kr. milj.
kr.
Andelar av förluster hos:
Staros AB 1,2 -
Uddcorab - 1,2 6,5 6,5
Avgår vinstandelar hos:
1.9
1,8
0,8
2,7
0,6
3,8
-
0,4
0.6
4,2
LKAB 1,8
AB Kabi -
Smärre minoritetsandelar, netto Summa
Skr. 1973:133 42
Statsföretag AB balansräkning 31/12 1972
Milj. kr.
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa och bankmedel Placeringslån, dotterbolag
Placeringslån, övriga Fordringar, dotterbolag Andra fordringar
Anläggningstillgångar
Fordringar, dotterbolag
Fordringar, övriga
Inventarier
Aktier i dotterbolag (not 6)
Aktier i andra bolag (not 7)
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder Skulder till dotterbolag Övriga
kortfristiga skulder
Långfristiga skulder
Reverslån, dotterbolag Reverslän, övriga Obligationslån
(not 8) Övriga långfristiga skulder (not 8)
Eget kapital Aktiekapital Reservfond Disponibla medel
Årets resultat
Summa
eget kapital
Summa
skulder och eget kapital
Borgensförbindelser
(not 9)
Förändring
frän före-
gående år
145,3
-f 107,0
54,3
- 2,7
15,2
+ 14,2
138,8
+ 23,6
77,0
430,6
-f 74,3
142,1
+ 51,1
0,7
- 1,1
0,3
- 0,1
1 731,8
+ 21,4
1,5
1 876,4
- 3,4
2 307,0
+ 290,9
82,9
+ 16,3
61,2
144,1
+ 14,0
197,1
+ 92,0
92,1
+ 90,1
46,3
- 1,4
75,0
410,5
+ 75,0
1400,0
333,5
14,0
+ 10,4
4,9
- 5,5
1 752,4
+ 4,9
2 307,0
+
290,9
761,1
+ 113,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretag
AB restultaträkning 1972
opaginerad Kontrollera mot PDF
Milj.
kr.
Erhållna
koncernbidrag (not 1) Utdelning på aktierdotterbolag (not 2) Räntornetto
(not 4)
Förvaltningskostnader (varav avskrivningar 0,1 milj. kr.)
Kostnader för utvecklingsprojekt Lämnade koncernbidrag och aktieägarlillskotl lill
dotterbolag (not 1 och 3)
Förändring
från före-
gående år
44,7
-19,9
2)
12,4
- 1,0
-5,5
- 7,2
51,6
-28,1
7,9
+ 0,7
7,5
+ 2,3
13,8
59,2
+ 17,6
-7,6
-48,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Extraordinära intäkter och kostnader:
Statsbidrag för aktieteckning (not 5) 75,0
Avgår: nedskrivning av aktier 25,0
50,0
Realisationsvinst vid aktieförsäljning 0,1
Stämpelkostnader 0,5
Bidrag till Norrlandsfonden 15,0
34,6
+ 49,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat
före bokslulsdisposUioner och
skatter
21,0
+ 1,2
Nedskrivning
av aktier
0,1
- 4,5
Vinst
före skaller
26,9
+ 5,7
Skatter
22,0
+ 11,2
Årets
resultat
4,9
- 5,5
Originalen till resullal- och balansräkningarna är
undertecknade av styrelsen och verkställande direktören samt påtecknade av revisorema.
Skr. 1973:133 44
Bokslutskommentarer
Resultaträkningen
1. Koncernbidrag milj. kr.
Erhållna
LKAB 100,0'
Svenska
Tobaks AB 70,0
AB Kabi 4,0
AB
Allmänna Förlaget 0,4
Summa 174,4
(Frän BS Konsult har erhållits 50 tkr.)
' varav via Statsföretag 9,3 milj. kr. ' varav via
Statsföretag 31,0 milj. kr.
Lämnade
Kalmar Verkstads AB 46,7=
SMT Machine
Company AB 33,0'
Norrbottens
Järnverk AB 20,0=
Uddcomb Sweden
AB " 24,0=
Sveriges
Centrala Restaurang AB 25,0
Svetab 11,6
.AB Statens Skogsindustrier 6,0*
Linson Instrument AB 0,2
Summa 166,5
»direkt från LKAB
* direkt från Svenska Tobaks AB
Koncernbidrag utnyttjas enligt särskilda lagbestämmelser
för vinst-överföring mellan bolag inom sararaa koncem. Läranade bidrag är för
givaren avdragsgill kostnad och för raoltagaren skattepliktig intäkt.
Statsföretag AB har dock beslutat avslå från avdragsrätten vid den komraunala
laxeringen. Slatsföretagsgmppens rätt att utnyttja koncem-bidragsinslitutet har
prövats av Mellankoraraunala skatterätten.
2.
Utdelning har
under 1972 erhåUits från LKAB med 12,4 milj. kr. (1971 LKAB 12,2 milj. kr. och Kabi
1,3 milj. kr.).
3.
Aklieägartillskoll
har lämnats till följande bolag
milj. kr.
AB Sonab 1,9
Staros AB 2,1
Vilhelmina Plast AB 2,4
Svetab 0,6
Summa 7,0
Skr. 1973:133 45
4. Räntor, netto
milj. kr.
Från koncernbolag 15,4
Från övriga 4,9
Summa 20,3
Till
koncernbolag 19,8
Till övriga 6,0
Summa 25,8
Netto - 5,5
5. Statsbidrag för aktieteckning i NJA
Aktieteckningen ingår sora
del av statens bidrag till finansieringen
av ett koksverk i Luleå.
Balansräkningen
6. Aktier i dotterbolag
Det bokförda värdet på aktier i dotterbolag har förändrats
med 21,4 milj. kr. enligt följande:
milj. kr.
AB Kabi 49,2
Staros AB 2,5
Svenska Tobaks AB, preferens 0,2
Vilhelmina Plast AB 1,0
Svenska Utvecklings AB 6,5
Summa 46,4
Avsättning aktiereserv 25,0
Netto 21,4
Aktievärdet i Kabi har ökat dels genora övertagandel av
resterande 35 % från staien med 27,6 milj. kr. och dels raed nyteckning 21,6 railj.
kr. Aktierna i Svenska Utvecklings AB har sålts till staten. Aktierna i Staros
AB och Vilhelraina Plast AB redovisades ej sora dotterbolagsaktier den 31 deceraber
1971.
Utöver ovannäranda förändringar har staraaktierna i
Sveriges Centrala Restaurang AB förvärvals under 1972 varför Statsföretags
aktieinnehav i delta bolag nu uppgår till 100 %. Saratliga aktier i SID har
förvärvats under året. Aktierna i Devac AB har sålts under året.
7. Aktier i övriga bolag
Statsföretag raedverkade i bildandet av AB Svensk Petrokeraisk
Utveckluig genom nyteckning raed 120 tkr.
5 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 133
Skr.
1973:133 46
8. Obligationslån och övriga
långfristiga skulder Borgen har tecknats av LKAB.
9. Borgensförbindelser milj. kr.
milj. kr.
För förskott till koncernbolag 150,0
För
pensionsgarantier, koncernbolag 101,9
För lån
(varav koncernbolag 302,4 milj. kr.) 311,7
Övriga 197,5
Summa 761,1
Totala borgensförbindelser 31/12 1971 647,8
Skr.
1973:133
47
Aktier
Dotterbolag
Stats-
Nominellt
Bokfört
företags
värde i tkr.
värde i tkr.
andel
i %
Allmänna
Bevaknings AB
100
2 000
2 400
AB
Allmänna Föriagel
100
6 000
7 200
BS
Konsult AB
100
250
Ceaverken
AB
100
8 000
8 700
AB Kabi
100
50 000
99 200
Kalmar
Verkstads AB
100
4 998
Karlskronavarvet
AB
100
32 000
15 000
Linson
Instrument AB
100
250
6 000
LKAB
95
478 336
1 230 000
Norrbollens
Järnverk AB
100
200 000
Nyckelhus
AB
100
100
-
AB Oljetransit
100
1 000
-
SMT Machine
Company AB
100
18 000
AB Sonab
75
375
Staros
AB
50
2 500
2 500
AB
Statens Skogsindustrier
100
260 000
130 000
AB Slatsgruvor
100
10 000
15 000
Stigtex
AB
67
1 600
1 900
AB
Svensk Torvförädling
100
5 000
5 000
Svetab
100
10 000
Svenska
Lagerhus AB
100
5 000
-
Svenska
Reproduktions AB
100
7 167
7 700
Svenska Skifferolje
AB
100
23 000
-
Svenska
Tobaks AB slam
100
149 000
200 000
Svenska
Tobaks AB pref
30
300
300
SIDSwedish
Industrial Development
Corp.
100
873
Sveriges
Centrala Restaurang AB
100
5 000
4 900
Uddcomb Sweden
AB
50
20 000
Uddevallavarvet
AB
100
100 000
20 000
Vilhelmina
Plast AB
50
1000
1000
Diverse
vilande namnbolag
100
60
-
1 401
809
1 756 800
Avgår:
reserv
för akiier
-25 000'
1 401
809
1 731 800
Övriga
Bilfragmentering
AB
25
126
126
Sweden
Center Japan
42
1250
1250
AB
Svensk Petrokemisk Utveckling
20
100
120
1 403
285
1 733 296
' i föregående års bokslut upptagen reserv för aktier i
Uddevallavarvet har kvittats mot aktiernas bokförda bruttovärde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat- och balansräkningar i sammandrag
ABAB
ALLF
BS Konsult
Ceaverken
Kabi
Resultaträkningar
i sammandrag
(milj. kr.)
Fakturerad
försäljning
37,8
122,1
10,5
33,1
247,3
Produkt-,
försäljnings-
och
administrationskostnader
36,6
117,5
10,2
29,9
212,4
Avskrivningar
0,5
1,4
0,2
1,3
11,1
Rörelseresultat
0,7
3,2
0,1
1,9
23,8
Finansiellt
netto
(0,2)
(1,2)
0,1
(1,0)
(3,9)
Extraordinära
poster
(0,2)
0,5
Resultat
före dispositioner
och skatter
0,5
1,8
0,2
0,9
20,4
Dispositioner
(0,4)
(2,2)
(0,1)
(0,6)
(15,0)
Skatter
-
-
0,1
3,2
Nettovinst
0,1
(0,4)
0,1
0,2
2,2
Balansräkningar
i sammandrag
(milj. kr.)
Likvida
tillgångar
3,1
3,7
1,0
2,6
15,6
Fordringar
3,0
21,7
3,4
4,8
51,3
Varulager
1,5
31,8
-
5,3
73,8
Summa
omsättningstill
Igångar
7,6
57,2
4,4
12,7
140,7
Anläggningstillgångar
3,9
8,2
0,4
20,3
103,9
Balansomslutning
11,5
65,4
4,8
33,0
244,6
Korta
skulder
7,5
38,0
4,3
5,6
56,4
Långa
skulder
1,4
11,8
-
13,7
79,7
Summa
skulder
8,9
49,8
4,3
19,3
136,1
Obeskattade
reserver
8,7
3,1
42,2
Minoritetsintressen,
procent
-
Eget
kapital
2,6
6,9
0,5
10,6
66,3
varav
aktiekapital
2,0
6,0
0,3
8,0
50,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kalmar
Karis-
Linson
Verk-
krona
Instru-
stad
varvet
ment
LKAB
Norr-
Nye-bottens kel-Järnverk hus
Olje- SMT
transit
Sonab
opaginerad Kontrollera mot PDF
50,5
72,8
6,0
1 296,7
465,0 24,9 0,9 61,7 27,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
57,2
65,7
6,1
862,2
459,7
23,5
0,4
63,1
27,9
1,4
3,8
0,1
178,0
26,0
0,1
0,3
3,1
0,9
(8,1)
3,3
(0,2)
256,5
(20,7)
1,3
0,2
(4,5)
(0,9)
(1,3)
6,3
(0,2)
20,2
(14,8)
-
-
(4,7)
(1,5)
(9,8)
0,7
(4,8)
(1,3)
(0,2)
(13,8)
(19,2)
10,3
(0,4)
271,9
(35,5)
(23,0)
(2,4)
46,3
(9,1)
0,4
(177,9)
20,0
-
-
32,6
2,4
0,1
0,2
-
52,9
1,3
-
-
0,1
-
27,0
1,0
-
41,1
(16,8)
-
-
9,5
-
4,0
42,5
0,8
209,8
0,3
2,5
0,6
6,0
1,5
73,7
28,9
2,6
250,1
132,7
13,0
0,3
58,7
15,2
8,2
64,8
1,1
251,8
210,4
0,9
-
40,0
17,5
85,9
136,2
4,5
711,7
343,4
16,4
0,9
104,7
34,2
13,6
80,0
0,3
1 258,6
484,2
2,3
21,4
27,6
8,2
99,5
216,2
4,8
1 970,3
827,6
18,7
22,3
132,3
42,4
74,6
130,4
1,5
257,8
159,0
10,6
0,1
68,0
21,3
18,7
10,3
3,0
118,4
508,9
8,0
21,2
47,1
20,8
93,3
140,7
4,5
376,2
667,9
18,6
21,3
115,1
42,1
___ 1
35,0
-
209,8 5 1 384,3
-
-
-
1,3
25 0,3
6,2
40,5
0,3
159,7
0,1
1,0
15,9
5,0
32,0
0,3
500,0
200,0
0,1
1,0
18,0
0,5
' Minoritetsintresse beslående av 18 st akiier
Resultat- och balansräkningar i sammandrag
Staros
ASSI
Statsgruvor
Stigtex
SID
Svensk Torvförädling
Resultaträkning
i sammandrag
(milj. kr.)
Fakturerad
försäljning
18,0
662,4
7,0
15,5
1,2
7,2
Produkt-,
försäljnings- oeh
administrationskostnader
18,9
605,5
9,3
15,1
1,0
5,5
Avskrivningar
1,1
48,2
4,6
0,3
0,1
0,5
Rörelseresultat
(2,0)
8,7
(6,9)
0,1
0,1
1,2
Finansiellt
netto
(1,0)
(32,4)
(0,3)
-
-
E.\traordinära
poster
(1,5)
(1,2)
(1,8)
-
-
0,2
Resultat
före dispositioner
och skaller
(4,5J
(24,9)
(9,0)
0,1
0,1
1,4
Dispositioner
2,1
34,3
-
(0,1)
-
(1,2)
Skatier
9,0
0,1
Nettovinst
(2,4)
0,4
(9,1)
-
0,1
0,2
Balansräkningar i sammandrag (milj. kr.)
Likvida
tillgångar
0,8
22,8
1,0
0,2
0,1
2,3
Fordringar
8,7
161,7
3,4
4,2
0,2
1,6
Varulager
5,8
246,2
4,5
2,7
0,1
1,1
Summa
omsättningstillgångar
15,3
430,7
8,9
7,1
0,4
5,0
Anläggningstillgångar
15,1
783,6
37,6
6,2
0,2
2,8
Balansomslutning
30,4
1 214,3
46,5
13,3
0,6
7,8
Korta
skulder
4,6
266,2
5,2
3,4
0,1
0,9
Länga
skulder
23,2
610,4
24,2
6,9
0,2
0,4
Summa
skulder
27,8
876,6
29,4
10,3
0,3
1,3
Obeskattade
reserver
-
52,0
2,0
-
-
0,6
Minoritetsintressen,
procent
50
-
-
33
-
-
Eget
kapital
2,6
285,7
15,1
3,0
0,3
5,9
varav
aktiekapital
5,0
260,0
10,0
2,4
0,9
5,0
Skr.
1973:133 51
Sven-
SRA
Svenska
To-
Reslau-
Svetab Udd- Udde-
Vilhel-
ska
Skiffer-
baks-
rang-
comb valla-
mina
Lager-
olje AB
bo-
kon-
varvet
Plast
hus
laget
cernen
2,9
38,1
0,6
471,6
362,1
68,6
31,0
341,4
10,9
2,1
34,3
0.5
344,6
360,6
76,6
46,0
314,4
10,7
0,8
2,5
-
15,7
15,5
3,5
4,4
9,7
2,4
1,3
0,1
111,3
(14,0)
(11,5)
(19,4)
17,3
(2,2)
-
(0,3)
0,5
27,7
(12,7)
(3,1)
(5,4)
(1,2)
(0,3)
(0,9)
(0,6)
0,6
0,9
7,7
0,3
0,1
0,1
139,6
(26,7)
(13,7)
(17,1)
16,4
(2,4)
-
0,3
-
(68,8)
27,6
11,6
24,0
-
2,4
0,1
-
40,4
0,9
0,1
0,2
0,5
-
0,3
-
30,4
(2,2)
6,7
15,9
-
0,2
3,6
8,5
288,8
12,3
6,5
0,1
207,6
-
0,7
9,9
0,3
207,3
47,7
14,6
30,5
1 012,0
6,8
-
7,5
-
244,3
12,4
15,8
38,9
194,8
3,0
0,9
21,0
8,8
740,4
72,4
36,9
69,5
1 414,4
9,8
6,4
14,0
46,3
482,2
246,0
43,1
75,6
109,3
12,5
7,3
35,0
55,1
1 77?,,6
318,4
80,0
145,1
1 523,7
22,3
0,9
9,7
6,8
639,0
83,9
24,9
69,9
623,0
15,2
1,3
9,5
30,0
50,8
194,7
49,1
61,5
788,9
5,1
2,2
19,2
36,8
689,8
278,6
74,0
131,4
1 411,9
20,3
5,4
-
168,0
0,3
0,7
-
1
50
50
5,1
10,4
18,3
364,8
39,5
5,3
13,7
111,8
2,0
5,0
7,2
23,0
150,0
5,0
10,0
40,0
100,0
2,0
Skr.
1973:133 52
Statsföretagsgruppen finansieringsanalys
1972
1971
milj. kr.
milj. kr.
Tillförda
medel
Koncernens
redovisade nettovinst
91
8
Tillägges
kostnader som ej motsvaras av
utbetalningar:
avskrivningar
m m
358
300
avsättningar
och dispositioner
65
69
Summa
514
377
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgår statsbidrag
som
påverkat resultatet 86 34
428
343
86
105
603
-144
616
724
Från årets verksamhet internt tillförda medel Erhållna
statsbidrag Ökning (minskning) av kortfristiga skulder Ökning av långfristiga
skulder
Summa tiUförda medel 1 733 1 028
Använda medel
177
114
345
170
931
740
42
-
1495
1024
238
4
1733
1028
428
343
931
740
46%
46%
För ökning av varulager
För ökning av fordringar
För investeringar i anläggningar
Till
förvärv och avyttring av dotterbolag
Likvida medel ökade med
Internt tillförda medel enligt ovan Investeringar i
anläggningar Självfinansieringsgraden
opaginerad Kontrollera mot PDF
Antal anställda
Medeltal anstäUda 1972
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna
Bevaknings AB
AB Allmänna
Föriagel
BS
Konsult AB
Ceaverken
AB
Devac
AB'
AB Kabi
Kalmar
Verkstads AB
Karlskronaverket
AB
Linson
Instrument AB
LKAB
Norrbottens
Järnverk AB
Nyckelhus
AB
AB Oljetransit
Rationell
Planering AB"
SMT Machine
Company AB
AB Sonab
Staros
AB
AB
Statens Skogsindustrier
Statsföretag AB
AB Slatsgruvor
Stigtex AB
SID Swedish
Industrial Development
Corporation
AB
Svensk Torvförädling
Svenska
Lagerhus AB
Svenska
Reproduktions AB
Svenska Skifferolje
AB
Svenska
Tobaks AB
Svenska
Utvecklings AB' .
Sveriges
Centrala Restaurang AB
Svetab
Uddcomb Sweden AB
Uddevallavarvet AB
Vilhelmina
Plast AB
Tj ä nste-
Kollektiv-
Totalt
Totalt
m ä n
anst ä llda
1972
1971
717
_
717
622
348
35
383
134
91
91
91
115
119
234
231
7
1 058
1273
516
1 789
99
324
423
737
425
1228
1 653
1 649
25
4
29
21
1 579
5 745
7 324
7 353
789
2 758
3 547
3417
48
26
74
76
4
2
6
6 6
824
231
366
597
184
88
272
149
64
186
250
958
3 350
4 308
4 362
36
36
30
32
150
182
146
12
rtt
140
152
146
ni
8
_
8
7
16
53
69
66
10
17
27
27
164
293
457
474
1
1
3
493
1 595
2 088
2 030
161
1 500
4 551
6 051
6 393
155
457
612
637
158
266
424
426
726
2 408
3 134
2 996
17
67
84
opaginerad Kontrollera mot PDF
10 278
24 744
35
022 34 285
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Försålt under 1972
' Ingen verksamhet under 1972
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrelseledamöter
per den 31
december 1972
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretag AB
Ordinarie ledamöter Olsson, BertU, generaldirektör (ordf) Hjalraarson,
Harry, direktör (v ordf) Geijer, Ame, riksdagsraan Grafströra, Erik,
generaldirektör,
Statens Vatlenfallsverk Högströra, Ivar, riksdagsman Ljungcranlz,
Sigurd, direktör,
Coronaverken AB Nilsson, Karl-Erik, direktör.
Tjänstemännens
Centralorganisation Sköld, Per, direktör
Statsföretag AB (VD) Ståhlbrandt, Äke, direktör,
.Trelleborgs Guraraifabriks AB Sundberg, Nore, deparleraentsråd,
Industrideparteraentet
Suppleanter
Hörjel, Nils, generaldirektör.
Postverket Sjöborg, Lars advokat
Allmänna Bevaknings AB
Ordinarie ledamöter Christell, Bengt, direktör.
Tidens Förlag (ordf) Andersson, Sven, deparleraentsråd,
Finansdepartementet Andrén, Sven G, direktör.
Statsföretag AB Danielsson, Bertil, bankdirektör,
Sveriges Kredilbank Lindroth, Kurt, polismästare Lundqvisl,
Arvid, direktör,
Swedish Telecoraraunicalion
Consulting AB Öslröra, Hans, direktör,
Allraänna Bevaknings AB (VD)
Suppleanter
Larsson, Sven, deparleraentsråd,
Försvarsdeparteraentet
Nordlander, Sten, koraraendörkapten.
Försvarsstabens
säkerhetsavdelning Sparrelid, Helge, bevakningsraan,
Allraänna Bevaknings AB
AB Alhnänna
Förlaget
Ordinarie ledamöter Hellström, Ingemar, direktör,
Sveriges
Centrala Restaurang AB (ordf) Nilsson, Bertil, direktör,
Aftonbladet (v ordf) Grebäck, Erik, riksdagsman Swedérus,
Karl-Axel, direktör,
AB Allraänna Förtaget (VD) Wallén, Axel, hovrättsråd,
Exportkreditnäranden Äberg, Lars-Gunnar, bankdirektör,
Sveriges Kredilbank Öjborn, Lars, generaldirektör,
Kungl. Lanlraälerislyrelsen
Suppleanter
Nyströra,
Sven, iryckningskonsulent,
AB Allmänna Föriagel Sjögren, Per A, direktör,
AB Rabén & Sjögren Bokförlag
BS Konsult AB
Ordinarie ledamöter
Larsson,
Sixten, generaldirektör (ordf)
Bäcklin,
Bengt, direktör.
Statsföretag AB Eriksson, Olof, teknisk direktör,
Kungl Byggnadsstyrelsen Kolte, Lennart, arkitekt,
BS Konsult AB (VD) Nilsen, Magnus, ingenjör,
BS Konsult AB Smith, Äke, planeringsdirektör,
Kungl Byggnadsstyrelsen
Suppleanter Petersson, Jan, kamrer.
Statsföretag AB Svensson, Arne, arkitekt, . BS Konsult
AB
Ceaverken AB
Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
(ordf)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Wärnberg, Karl, direktör.
Svenska Tobaks AB (v ordf) Ekwall, Per, direktör,
Ceaverken AB (VD) Gyllö, Sture A, avdelningschef.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Hedlund, Rune,
landstingsråd Killgren, Hans, ingenjör,
Ceaverken AB Malmberg, Gösta, herr,
Ceaverken AB Olsson, Olle, professor
Suppleanter
Andrén, Sven G, direktör.
Statsföretag AB Karlsson, Bengt, dr,
AB Kabi
AB Kabi
Ordinarie ledamöter
Persson, Carl, rikspolischef (ordf)
Andrén, Sven G, direktör.
Statsföretag AB (v ordf) Hagström, Tony, statssekreterare,
Industrideparteraentet Holgersson, Nils, direktör,
Pribo AB Isaksson, David, farm. dr,
AB Kabi (VD) Wilund, Arnold, farra. dr.
Apoteket Svanen Wärnberg, Karl, direktör.
Svenska Tobaks AB
Suppleanter
Du Ritz, Göran, herr,
AB Kabi Pettersson, Nils, herr,
AB Kabi
Kalmar Verkstads AB
Ordinarie ledamöter
Söderström,
Olof, direktör (ordf)
Arnerius, Sven, direktör, Kalraar Verkstads AB (VD)
Bäcklin, Bengt, direktör, Statsföretag AB
Gustavsson,
Ingvar, koraraunalråd
Linghag,
Nils, direktör
Lundin, Bert, förbundsordförande. Svenska MetaUindustriarbetareförbundet
Orrenius, Jan, direktör. Statsföretag AB
Suppleanter
Berg, Birger, kontorist,
Kalraar Verkstads AB Kalraeby, Arne, raetallarbelare,
Kalraar Verkstads AB
Karlskronavarvet AB
Ordinarie ledamöter Ljungcranlz, Sigurd, direktör,
Coronaverken AB (ordf) Andersson, Thure, landshövding
Dahlberg, Benkt, direktör,
Telub AB Hallenborg, Nils-Hugo, direktör,
Kockuras
Mekaniska Verkstads AB Karlsson, Nils, avsynare.
Karlskronavarvet AB Söderraan, Johan, direktör.
Karlskronavarvet AB (VD)
Suppleanter
Astbo, Kurt, ingenjör,
Karlskronavarvel AB Boströra, Gunnar, kommunalråd Larsson,
Sven, departementsråd,
Försvarsdepartementet
Linson Instrument AB
Ordinarie ledamöter Malraberg, Eric, generaldirektör.
Förenade Fabriksverken (ordf) Andrén, Sven G, direktör.
Statsföretag AB Dahlberg, Benkt, direktör,
Telub AB Jansson, NUs-Erik, direktör.
Linson Instruraent AB (VD) Ljungberg, Lars, direktör,
AB Lars Ljungberg & Co
Suppleant
Löfvenraark, Jan, ingenjör, Liiison Instruraent AB
LKAB
Ordinarie ledamöter Äsbrink, Per, riksbankschef (ordf) FjäUborg,
Gunnar, ingenjör, LKAB
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fredriksson,
Torslen, riksdagsraan Lerane, Mals, landshövding Lundberg, Arne S, envoyé,
(LKAB (VD) Olson, Hjalraar, direktör,
AB Gustavsbergs Fabriker Pororaaa, Bruno, gruvarbetare,
LKAB Sköld, Per, direktör.
Statsförelag AB Waldenström, Erland, direktör, Gränges AB
Suppleanter
Andrén,
Sven G, direktör.
Statsföretag AB Dahlberg, Thure, riksdagsman Edström, John
Olof, disponent.
Norrbollens Järnverk AB Ersraan, Sven, direktör,
Gränges AB
Gustafsson, Nils-Erik, riksdagsraan
Norrbottens Järnverk AB
Ordinarie ledamöter Sköld, Per, direktör.
Statsföretag AB (ordf) Lindblora, Göran, direktör (v ordf)
Bahrke, Sigvard, direktör,
AB Statens Skogsindustrier Edström, John Olof, disponent,
Norrbottens Järnverk AB (VD) Lanneberg, Kurt,
ekonomidirektör.
Svenska Induslritjänsteraanna-
förbundel Lindström, Göte, klubbordförande,
Norrbottens
Järnverk AB Nilsson, Åke, f.d. förbundsordförande.
Svenska MetaUindustriarbetareförbundet Svanberg, Ingvar, riksdagsraan
Trogen, Ingvar, direktör.
Uddevallavarvet AB
Suppleanter
Hararaarsten, Erik, landstingsråd
Skånberg, Alf, direktör,
AB Götaverken Sundberg, Nore, departementsråd.
Industridepartementet
Nyckelhus
AB
Ordinarie ledamöter Linghag, Nils, direktör (ordf)
Karlsson, Eric, direktör.
Förenade Fabriksverken Orrenius, Jan, direktör.
Statsföretag AB ÖsterUd, Sven, överingenjör.
Förenade Fabriksverken
Suppleanter
Lubeck, Sten, civilingenjör Persson, Ernst, jägmästare.
Statsförelag AB
AB Oljetransit
Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör.
Överstyrelsen för ekonoraiskt försvar
(ordf) Grafström, Erik, generaldirektör.
Statens Vatlenfallsverk Lasson, Knut-Inge, överdirektör,
Kjessler & Mannerslråle AB Lindstedt, Anders,
kommerseråd,
Kungl Koramerskollegium
Suppleant
Rockström, Hans, civilingenjör, AB Oljetransit (VD)
SMT Machine Company AB
Ordinarie ledamöter Andrén, Sven G, direktör.
Statsföretag AB (ordf) Andreasson, Slig, herr,
SMT Machine Corapany AB Engellau, John, direktör,
AB Bolinder-Munktell Garaner, Bengt, direktör,
SMT Machine Corapany AB (VD) Löjdquist, Inge, direktör,
Svenska Flygmotor AB Olsson, Holger, avlalssekreterare.
Svenska Melallinduslriarbelare-
förbundet Sohlenius, Gunnar, professor
Linköpings Högskola
Suppleanter
Danielsson, Bertil, bankdirektör,
Sveriges Kreditbank Petersson, Lars-Äke, herr,
SMT Machine Corapany AB
opaginerad Kontrollera mot PDF
AB Sonab
Ordinarie ledamöter Hjalraarson, Harry, direktör (ordf)
Knall, Gösta, överingenjör,
SJ Centralförvaltning Malraberg, Eric, generaldirektör.
Förenade Fabriksverken Nordraark, Hans, direktör,
STIM Wagner, Hans, direktör,
AB Sonab (VD) Äsdal, Carl-Gösta, teknisk direktör.
Televerket
Suppleanter
Ohlsson, Lars-Eric, inköpschef, AB Sonab
Orrenius, Jan, direktör,. Statsföretag AB
Staros AB
Ordinarie ledamöter
Geijer, Arne, riksdagsman (ordf)
Ljungcranlz, Sigurd, direktör,
Coronaverken AB (v ordf) Andrén, Sven G, direktör.
Statsföretag AB Bäcklin, Bengt, direktör.
Statsföretag AB Olsson, Gunnar, direktör, NKR Risberg, Bo,
bruksdisponent.
Hasselfors Bruks AB
Suppleanter
Ljunggren, Lars, direktör, Coronaverken AB
Lundberg, Valderaar, f. d. förbundsordförande. Svenska
Fabriksarbetareförbundet
AB Statens Skogsindustrier
Ordinarie ledamöter
Nordlander, Carl-Henrik, bankdirektör,
Sveriges Kreditbank (ordf) Lindströra, Bert, direktör (v
ordf) Bahrke, Sigvard, direktör,
AB Statens Skogsindustrier (VD) Fransson, Tage, andre
förbundsordförande.
Svenska Träindustriarbetareförbundet Johansson, Sven,
direktör,
Gränges Stål Rydbo, Folke, generaldirektör.
Domänverket
Sköld,
Per, direktör.
Statsföretag AB Wiklund, Göran, kassör,
Lövholraens bruk
Suppleanter
Johansson,
Manne, avdelningsordförande.
Karlsborgs bruk Johansson, Stig, överdirektör,
Doraänverket Lindholra, Ingvar, direktör,
AB Statens Skogsindustrier Sjöberg, Arne, direktör,
ASG
AB Statsgruvor
Ordinarie ledamöter Lundberg, Arne S, envoyé,
LKAB (ordf) Berglund, BertU, direktör,
LICAB Henrikson, Ame, direktör,
LKAB KjeUgren, Ove, direktör,
LKAB
Stigtex AB
Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör.
Överstyrelsen för ekonoraiskt försvar
(ordf) Edebo, Ralph, direktör.
Statsföretag AB Engblora, Sven, direktör,
AB Eiser Kjellraan, Äke, disponent,
Stigtex AB (VD)
Suppleanter
Dalilströra, Kjell-Äke, direktörsassistent.
Statsföretag AB Johansson, Gösta, direktör,
AB Eiser
SID Swedish Industrial Development Corporation
Ordinarie ledamöter Sköld, Per, direktör.
Statsföretag AB (ordf) Akselson, Sigfrid, direktör.
Förenade Fabriksverken Carrael, Tord, direktör,
SID (VD)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Edebo, Ralph,
dhektör,
Statsföretag AB Flodin, Sten, direktör.
Svenska Utvecklings AB Malmberg, Eric, generaldirektör.
Förenade Fabriksverken
.4B Svensk Torvförädling
Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör.
Överstyrelsen för ekonoraiskt försvar
(ordf) Edebo, Ralph, direktör.
Statsföretag AB Wahlquist, Nils, civUekonora,
AB Svensk Torvförädling (VD)
Suppleanter Lindahl, Bror, herr,
AB Svensk Torvförädling Persson, Ernst, jägraäslare,
Statsföretag AB Svärd, John, herr,
AB Svensk Torvförädling
Grebäck, Erik, riksdagsman Wallén, Axel, hovrättsråd,
Exportkreditnäranden Äberg, Lars, bankdirektör,
Sveriges Kreditbank Ähstrand, Lars, direktör.
Svenska Reproduktions AB (VD) Öjborn, Lars,
generaldirektör,
Kungl Lanlraälerislyrelsen
Suppleanter
Rogers, Sture, personalchef.
Svenska Reproduktions AB Swedérus, Karl-Axel, direktör,
AB Allraänna Föriagel
Svenska Skifferolje AB
Ordinarie ledamöter Åberg, Lars, bankdirektör,
Sveriges Kreditbank (ordf) Nordraark, Hans, direktör,
STIM (v ordf) Uddgren, Olle, direktör,
Statsförelag AB (VD)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Svenska
Lagerhus AB
Ordinarie ledamöter
Widén,
Ingvar, generaldirektör,
Kungl Lantbruksstyrelsen (ordf) Andersson, Rolf, direktör.
Kvarn AB Tre Kronor Borg, Sune, avdelningsdirektör
Statens jordbruksnärand Hejneraan, Yngwe, direktör,
SLR Senning, Claes, kansliråd,
Jordbruksdeparteraentet
Suppleanter
Björk, VUliam, trädgårdsmästare Granath, Ulrik, godsägare
Möller, Yngve, inspektör.
Svenska Lagerhus AB Pettersson, Harald, riksdagsraan Widén,
Arthur, lantbrukare
Svenska Reproduktions AB
Ordinäre ledamöter Hellströra, Ingeraar, direktör,
Sveriges Centrala Restaurang AB (ordf) Nilsson, Bertil,
direktör,
Aftonbladet (v ordf)
Svenska
Tobaks AB
Ordinarie ledamöter Cederwall, Gustav, landshövding (ordf)
Kristenson, Valter, riksdagsraan (v ordf) Andrén, Sven G. direktör.
Statsföretag AB Hjalmarson, Harry, direktör Holgerson,
Nils, direktör,
Pribo AB Nilsson, Gösta, direktör Söderströra, Olof,
direktör Tilert, Reidar, generaldirektör,
Kungl Byggnadsstyrelsen
Suppleanter
Bohraan, Clas, direktör,
AB Findus Höök, Erik, planeringschef.
Finansdepartementet Samzelius, Lars, advokat Wämberg,
Karl, direktör.
Svenska Tobaks AB (VD)
Sveriges Centrala Restaurang AB
Ordinarie ledamöter Hjalmarson, Harry, direktör (ordf) Allard,
Henry, talman (v ordf)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Caneman,
Hugo, bankdirektör,
Stockholms Sparbank Fälldin, Thorbjörn, riksdagsman Hellströra,
Ingeraar, direktör,
Sveriges
Centrala Restaurang AB (VD) Larfors, Tage, direktör Mattson, Lisa,
förbundsordförande,
Sveriges Socialderaokratiska
Kvinnoförbund
Nyslröra, Sigvard, förbundsordförande.
Hotell- och Restauranganställdas
Förbund
Suppleanter
Book,
Folke, källarraästare
Hansson, Lennart, deparleraents-sekreterare, Industrideparteraentet
Orrenius, Jan, direktör. Statsföretag AB
Piehl, Lars, bankdirektör. Postbanken
Svetab Svenska Industrietablerings AB
Ordinarie ledamöter
Sjöborg, Lars, advokat (ordf)
Rehnberg, Bertil, generaldirektör, Kungl Arbetsraarknadsstyrelsen
(v ordf)
Floden, Ingeraar, direktör, Svetab (VD)
Mäkinen, Matti, direktör. Norrlandsfonden
Nilsson, Åke, f. d. förbundsordförande. Svenska
Metallindustriarbetareförbundet
Svanberg, Ingvar, riksdagsraan
Suppleant
Bosledt, Hans, direktör
Uddcomb Sweden AB
Ordinarie ledamöter Söderströra, Olof, direktör (ordf) Bencher,
Walter, vice president,
Corabustion Engineering, Inc., USA Hallenborg, Nils-Hugo,
direktör,
Kockuras Mekaniska Verkstads AB Oraberg, Ture, direktör,
Uddeholras AB
Suppleanter
Andrén, Sven G. direktör Statsföretag AB
Bahrke,
Sigvard, direktör,
AB Statens
Skogsindustrier Dyke, Theodore A. vice president,
Corabustion
Engineering, Inc., USA Gray, Leon E. director,
Corabustion Engineering, Inc., USA Segerud, Gunnar,
direktör,
Uddeholras AB
Uddevallavarvet AB
Ordinarie ledamöter Ljungcranlz, Sigurd, direktör,
Coronaverken AB (ordf) Alf, Karl, orabudsraan.
Svenska MelalUnduslriarbetare-
förbundet avd 18 Edströra, John Olof, disponent,
Norrbottens Järnverk AB Schreil, Johan, direktör,
Uddevallavarvet AB (VD) Sundberg, Nore, deparleraentsråd.
Industridepartementet Wannberg, Gunnar, direktör.
Statsföretag AB
Suppleanter
Gustafsson, Gunnar, riksdagsman
Olausson, Aslor, verkmästare.
Uddevallavarvet AB Trogen, Ingvar, direktör,
Uddevallavarvet AB
Vilhelmina Plast AB
Ordinarie ledamöter Ljungcranlz, Sigurd, direktör,
Coronaverken AB (ordf) Geijer, Arne, riksdagsraan (v ordf)
Andrén, Sven G, direktör.
Statsföretag AB Bäcklin, Bengt, direktör.
Statsföretag AB Olsson, Gunnar, direktör,
NKR Risberg, Bo, bruksdisponent.
Hasselfors Bruks AB
Suppleanter
Ljunggren, Lars, direktör, Coronaverken AB
Lundberg, Valderaar, f. d. förbundsordförande. Svenska Fabriksarbelareförbundet
Skr. 1973:133 60
Innehållsförteckning
Koncernförhållanden
Verksaraheten
i sammandrag 3
Statsföretagsgrappen 4
Dotterbolagen
Lägre
priser men större malmleveranser 6
(LKAB och AB Statsgravor)
NJA stärker positionerna
inom svensk stålindustri 9
Hård konkurrens men
framtidsutsikterna goda för Uddevallavarvet 12
ASSI möter framtiden med
hög kapacitet efter ell särar 13
Kabigmppen
en expanderande läkeraedelskoncern 15
Stabilt
i Sverige stark ökning i USA för Tobaksbolaget 18
Restaurangkoncernen
i oradaning 20
Allraänna
Bevaknings AB 21
AB
Allmänna Förlaget 22
BS
Konsult AB 22
Ceaverken
AB 23
Kalraar
Verkstads AB 23
Karlskronavarvet
AB 24
Linson
Instruraent AB 24
Nyckelhus
AB 25
AB
Oljetransit 25
SMT
Machine Corapany AB 25
AB
Sonab 26
Staros
AB 27
Stigtex
AB 27
Svenska
Skifferolje AB 28
SID
Swedish Industrial Development Corporation 28
AB
Svensk Torvförädling 28
Svenska
Lagerhus AB 28
Svenska
Reproduktions AB 29
Svetab
Svenska Industrietablerings AB 29
Uddcorab
Sweden AB 30
Vilhelraina
Plast AB 31
Statsföretag
AB
Förvaltningsberättelse 31
Revisionsberättelse 34
Resultat-
och balansräkningar m. m.
Statsföretagsgrappen 35
Statsföretag
AB 42
Dotterbolagen 48
Förteckning
över styrelseledamöter 54
MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973 7302S4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SOU 2002:10 Reformerad räddningstjänstlagstiftning s. 163 i texten · dokumentnivå