1974:126
1974 · 79 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 43 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Skr. 1974:126, 1974:126
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Maj:ts skrivelse nr 126 år 1974 Skr.
1974:126
Nr 126
Kungl.
Maj:ts skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB; given
den 17 maj 1974.
Kungl. Maj:t viU härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokoUet över industriärenden, tUl riksdagen
överlämna årsredovisning för år 1973 för Statsföretag AB.
CARL GUSTAF
RUNE
B. JOHANSSON
1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 126
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr. 1974:126
Utdrag
av protokollet över industriärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet den 17 maj 1974.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEUER, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEl-JON, HJELM-WALLÉN.
Chefen för industridepartementet, statsrådet
Johansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter
fråga om överlämnande till riksdagen av årsredovisning för Statsföretag AB och
anför.
Den årliga redovisning tUl riksdagen av
verksamheten hos Statsföretag AB som förutskickades i prop. 1969: 121 bör,
liksom föregående år (skr. 1973: 133), ske genom alt bolagets nu föreliggande
årsredovisning för det senast förflutna verksamhetsåret överlämnas till
riksdagen. Ars-redovisningen torde få fogas tUl statsrådsprotokollet i detta
ärende som bilaga.
Jag hemställer sålunda att Kungl. Maj:t till
riksdagen överlämnar årsredovisningen för år 1973 för Statsföretag AB.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
skrivelse av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Dagmar Fischier
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr. 1974:126
Statsföretag AB årsredovisning 1973
Verksamheten i sammandrag
Budget
1974
1973
1972
1971
1970
Fakturering
i milj. kr.
6 950
5 606
4 441
3 947
3 592
Resultat
före bokslutsdis-
positioner
och skatter i
milj.
kr.
715
406
263
193
269
i % av faktureringen
10,3
7,2
5,9
4,9
7,5
Antal
anstäUda
38 800
36 999
35 022
34 285
34 093
Investeringar
i milj. kr.
840
856
931
740
512
Löner i
milj. kr.
1353
1 183
1074
945
Föreslagen
utdelning i
milj.
kr.
42
-
Statsföretagsgruppens
verksamhetsområden
Antal
Fakturering
Resultat före
företag
(milj.
kr.)
bokslutsdispositioner och skatter (milj.
kr.)
1973
1973
1970»
1973
1970'
Gruvor
2
1 479,9
1 145,7
219,3
251,3
Järnverk
1
655,3
338,6
(16,4)
(33,0)
Varv
2
510,0
309,5
67,0
(20,0)
Mekanisk
verkstadsindustri
3
162,7
160,6
(18,0)
(48,4)
Skogsindustri
2
952,8
576,1
112,5
45,3
Tobaksinduslri
1
449,2
404,7
125,4
112,9
Kemisk-teknisk
industri-
4
632,9
140,2
35,4
10,8
Hotell-
och restaurangnäring
1
375,0
356,5
(11,6)
(3,7)
Övriga
serviceföretag
5
88,2
49,9
1,1
(1,9)
Utvecklings-
och etablerings-
företag
3
346,0
41,0
(24,3)
(9,2)
Övriga
företag
5
228,5
111,2
(3,6)
4,6
Summa
rörelsedrivande
dotterbolag
29
5 680,5
3
634,0
486,8
308,7
Statsföretag
AB
1
(46.0)
(53.2)
Internleveranser
och elimi-
neringsposter
j koncernbok-
slutet
(74,9)
(41,8)
(34,7)
13,0
Summa
30
5 605,6
3
592,2
406,1
268,5
' Statsföretagsgruppens första verksamhetsår efter
bildandet av Statsföretag AB. ' 1973 tillkom MoDoKemi AB och AB Husqvarna
Borstfabrik.
Skr. 1974:126 4
Statsföretagsgruppen
Resultaten i flertalet av företagen inom gmppen
påverkades positivt av goda konjunkturer även om förhållandena varierade
mellan olika branscher. Den intemationella konjunkturen var i stort sett bättre
än den svenska, vilket gynnade de exportinriktade företagen. Efterfrågan på
konsumentvaror och tjänster utvecklades dock inte så positivt som man hade
hoppats vid början av året.
Störningen inom oljehandeln under årets sista
månader medförde problem ifråga om energiförsörjning och på sikt kraftigt
stegrade priser på oljebaserade produkter. Den befarade konjunktumedgången har
äimu inte inträffat och det är tveksamt om den kommer att påverka näringslivet
1974.
Flertalet av koncernens bolag noterade 1973 förbättrade
resultat och uppnådde väl budgeterade mål, Företagsgmppens samlade vinst före
bokslutsdispositioner och skatter ökade från 263 milj, kr. 1972 tiU 406 milj.
kr, eUer med 54 %.
Markanta resultatförbättringar uppnåddes av ASSI,
Uddevallavarvet AB och SMT. Antalet förlustföretag minskade ytterligare under
1973, Samtidigt reducerades förlustema i de företag som under senare år haft
särsldlt stora problem, bl. a, NJA, Kalmar Verkstads AB och SARA,
Investeringsverksambeten
De samlade investeringarna i anläggningar låg även
under 1973 på hög nivå, 856 milj. kr., vilket var 75 mUj. kr. mindre än under
föregående år. Totalt under åren 197173 uppgick investeringarna till 2 527
mUj, kr,, varav 1918 milj, kr,, 76 %, inom stödområdet,
LKAB investerade under året 339 milj. kr.
Investeringarna omfattade fortsatta arbeten på den nya transportnivån på 540 m
i Kiruna, Dagbrytning i Konsuln i Kiruna påbörjades och i samband därmed togs
den nybyggda krosstationen i bmk. I Malmberget påbörjades uppborr-ningen av
blodstensmalmema i Stora Malmlagret och transportnivån på 600 m drevs fram
under dessa delar. Arbetena med ny bangård och ny lossningsstation i Narvik
fortsatte. I Luleå togs den nya sikt-stationen för kulsinter i drift.
Vid NJA fuUföljes Investeringsprogram 70. Under
året togs den nya masugnen i bruk liksom stränggjutningsanläggning m. m.
Uppförandet av koksverket och ombyggnaden av den gamla masugnen påbörjades.
Uddevallavarvets styrelse beslöt om ett
utbyggnadsprogram som bl. a. innefattar en stor nybyggnadsdocka. Likaså fattade
ASSLs styrelse beslut om att uppföra en spänplattefabrik i Laxå samt att som
ett
Skr. 1974:126 5
led
i rationaliseringen av sågverksamhelen i méllansverige bygga ut sågverket i
Valåsen.
Vid AB Kabis anläggning i Stockholm har den år 1972
påbörjade utbyggnaden av den farmaceuliska fabriken i det närmaste slutförts
och vissa delar kunnat tagas i bmk. Den likaledes under föregående år påbörjade
utbyggnadsetappen av Vitmms anläggning avslutades. Kabi förvärvade under året
den fastighet i Göteborg, i vilken ACO bedriver produktion.
Strukturfrågor
Under året förvärvade Statsföretag MoDoKemi AB av
MoDo-kon-cernen. I förvärvet ingick anläggningarna i Stenungsund och Mölndal,
Dämtöver innebar uppgörelsen med MoDo-koncernen att MoDoKemi arrenderar vissa
anläggningar i Domsjö.
Arbetet med att konsolidera och strukturera
företagsgruppen fortsatte under året. Statsföretag förvärvade Coronaverken
AB:s aktier i AB Husqvarna Borstfabrik och Vilhelmina Plast AB. Härigenom blev
det möjligt att samordna och effektivisera verksamheten i dessa företag. Efter
årsskiftet 1973/1974 har dessa aktier överförts till Svenska Tobaks AB. Likaså
förvärvade Tobaksbolaget Gmmmebolagen som tillverkar kemisk-tekniska produkter
av Kabi. Därigenom kommer Tobaksbolagets verksamhet inom konsumentvamsektorn
att breddas.
Statsföretag sålde sina aktier i Staros AB till
Coronaverken. Eftersom verksamheten i Staros har nära anknytning tUl andra
företag inom Coronaverken, bör möjlighetema tUl utveckUng av Staros härigenom
vara goda.
Kabis anläggning i Strängnäs är landets enda för
jäsning av bas-penicillin. Viss del av produktionen har bl. a. sålts tUl AB
Astra samt på export. Då det visade sig önskvärt för både Kabi och Astta att förbättra
förutsättningarna för tUlverkning av penicillinpreparat beslutades under
våren, att etablera ett gemensamt ägt företag i Strängnäs för framställning av
antibiotika i bulk. Detta bolag, AB Fermenta, kommer alt uppföra en
beredningsfabrik för att löntillverka Kabis och Astras behov av
penicUlinpreparat.
ASSI förvärvade Isacsons WeUembaUage AB och
samordnade detta företag med dotterbolaget Förenade Well AB, som därigenom
förstärkte sin marknadsandel och blev det dominerande wellpappföretaget i landet.
Uddcomb Sweden AB tecknade under året
samarbetsavtal med Kraftwerkunion AG, ägt av Siemens och AEG-Telefunken i
Västtyskland, Avtalet innebär ett förbättrat utnyttjande av
produktionsresur-sema.
Statsföretag
etablerade under 1973 Nuclear Steam SG AB med upp-
Skr. 1974:126 6
gift
att leverera ånggeneratorer till Westinghouse Electric Corporation. Dessa
kommer att legotiUverkas hos Uddcomb,
Svetab etablerade samarbete med Dunlop Ltd,
England, för tUlverkning av bilhjul i Luleå,
Kalmar Verkstad utökade sin verksamhet inom
transportsektom genom förvärv av Besima AB, som tUlverkar lastmaskiner för
containers.
Utvidgat
samarbete i företagen
De anställda är nu representerade i styrelserna för
de dotterföretag som faller under "Lagen om styrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar". Dessutom utnyttjade de
anställda i sex bolag Statsföretags erbjudande att utvidga denna möjlighet
även till företag med färre än 100 anstäUda. Den snabba utvecklingen av de
anställdas representation i styrelserna medförde ett ökat behov av konferenser
med uppgift att underlätta för dessa styrelseledamöter att bättre möta sin nya
uppgift.
Genom utbyggnad av det representativa systemet i
dotterföretagen skapades ökade förutsättningar för vidgat medinflytande. I de
flesta företagen inom koncernen påbörjades arbete i syfte att samordna det
representativa systemet och linjeorganisationen. Genom nyligen fast-stäUda
riktiinjer för "Samråd och information om företagets ekonomi i
Statsföretagsgmppens företag", som framtogs av en arbetsgrupp med
representanter för koncernföretagen och de anställdas organisationer, lades
grunden för förbättrad ekonomisk information i första hand tiU de anställdas
representanter i styrelse och företagsnämnd, men successivt även till övriga
anställda.
Personal
Genom gemensam personalplanering inom
företagsgruppen förbättrades möjlighetema för personalclearing i samband med
väsentligt ändrat behov av personal i olika företag. Deima personalclearing
skedde i samverkan med Trygghetsrådet för statsägda bolag.
Under 1973 var i medeltal 36 999 personer
anställda, vilket var en ökning sedan föregående år med 1 977 personer. Det var
främst i NJA och Svetab (ca 650 respektive 550 personer) som personalen ökade,
medan minskningar i huvudsak skedde i SARA med ca 580 personer. Under året har
ca 890 personer tUlkommit i samband med förvärv av MoDoKemi och Husqvarna
Borstfabrik,
Skr. 1974:126 7
Utblick
mot 1974
Även om det är svårt att ha en bestämd uppfattning
om konjunktur-utveckUngen under 1974, bör mah dock kunna räkna med relativt små
förändringar under det första halvåret. Därefter kan en avmattning ske inom
vissa branscher och framför allt på vissa marknader.
Enligt föreliggande resultatbudgeter väntas
koncernens samlade överskott före dispositioner och skatter om inte
dramatiska konjunkturförändringar inträffar också 1974 stiga med över 50 %.
Den kraftiga resultatförbättringen beror delvis på
inflationistiska prisstegringar. Överskotten såväl 1973 som 1974 innehåller
prisstegrings-vinster på inneliggande varulager och återspeglar sannolikt inte
i tillräcklig utsträckning behovet av ökade avskrivningar tUl följd av prisstegringen
på nya anläggningar.
Vändpimkt på malmmarknaden
Under de glada 1950- och 1960-talen, då den
ekonomiska tUlväxten i världen var ofantligt mycket större än under något
tidigare årtionde och då även tillväxttakten var rekordartad, inträffade en
explosion även på järnmalmsmarknaden. USA såg sina egna rikmalmer sina och
kastade sig över Kanada i sådan skala, att även transocean export i stor stU
blev möjlig. Olika industrUänder grep in med investeringar i Västafrika.
Brasilien hade som järmnahnsexploatör slitit ut barnskorna och tog sats inför
1970-talets produktionssprång i gamla stora fyndigheter och i nyfunna
jältereserver, I Australien släpptes gmvlejonen ut ur den bur, som hette
exportförbud på järnmalm.
Nya friska män med framtidsvisioner och utan
upplevda besvikelser bakom sig ritade upp miljardprojekt. Men bankmännen var
försiktiga, I många fall måste de nya gmvbolagen visa upp långtidskonlrakt på
malm från anläggningar, som man ännu inte kunnat börjat bygga, innan bankmännen
lättade på pungen. Den förhandlingssitsen var inte angenäm för gmvbolagen och
järnverken såg sin chans och gjorde fina kontrakt. Det skrevs tUl och med
kontrakt på 20 år till fasta priser och utan valutaklausuler, som om inflation
och växelkursäventyr inte fanns. Så kan konkurrens se ut.
Det gick bra till en tid. Visserligen var
konjunktursvängnuigarna besvärliga, men med dem måste man ju leva. Mot slutet
av 1960-talet märkte man dock vissa symptom på balansbrist. Många gruvor hade
fått så stor försäljning, att det inte lönade sig att pressa ut ytterligare
kvantiteter genom prissänkningar, eftersom hela den redan placerade kvantiteten
kunde bli prismässigt lidande. Malmema visade sig inte vara fullt så enkla från
kvalitetssynpunkt, som de schablonmässiga geologiska förundersökningarna antytt.
Masugnsfolket ställde nya och skärpta krav.
Skr. 1974:126 g
Strejker
och klimatbesvär, vattufloder eller ökensand, blev streck i räkningen.
Fartygen anlände "värre än slumpmässigt" och växte i storlek och
hamnkapaciteterna måste ökas för surt förvärvade slantar. Expansionstempot
mattades och 1969 uppstod en lätt malmbrist, inte i den meningen att det
förelåg något totalt underskott men så, att det var svårt att få lag på rätt
kvalitet i den önskade transportrelationen.
Så kom en ovanligt lång lågkonjunktur. Det har
grovt mätt varit fyråriga konjunkturcykler på malmmarknaden efter kriget, men
nu kom tre år i följd, 19701972, som var mer eller muidre
lågkonjunkturbeto-nade. Efter de magra åren kommer de feta. Under de tre magra
åren hade malmproducenteraa tappat litet kondition, ungefär som en löpare, som
bara tränar men inte tävlar. Då det starka uppsvinget kom 1973 började gruvorna
för första gången på mycket länge sniffa en säljarens marknadsvind. Del var en
lätt bris men det var ljuvligt.
Samtidigt hade många gruvor under 1972 och 1973
fått så mycket kallt stål de tålde. Den ena valutakrisen avlöste den andra. De
som sålt i dollar och det hade nästan alla gjort och som hade en stadig
hemmavalula, gjorde jätteförluster. Somliga hade åtagit sig cif-försäljning
utan att ha säkrat sitt tonnage och fick uppleva ödesdigra frakthöjningar. Det
berättades om en båtlast, som gav lägre fob-pris än Gellivaremalmen betingade
1889. Nåja, en del dollarförluster gott-gjordes frivilligt av köpama och
valutor och frakter kan ju röra sig både upp och ner.
Men det var allvarligare än så. Vissa stora nya
gruvprojekt tedde sig knappast lönsamma vid rådande prisnivå. Om denna inte
höjdes, skulle investeringarna hämmas, så att en kännbar malmbrist måste uppstå
i nästa högkonjunktur. Inflationen kräver nämligen då och då justeringar av
prisnivåer. Höjningarna måste komma i god tid, om man vill ha fram mera malm,
ty gruvorna som investerare påminner mer om elefanter än om geparder. Det tar
lång tid att komma från ett förprojekt till produktion vid start i ett nytt
område. Köparna visade därför förståelse för att deras egen framtid måste
tryggas genom prismedgivanden.
Så blev då prishöjningarna på malmmarknaden för
1974 de procen-tueUt räknat högsta sedan Koreakrisen. I det läget kommer vissa
gruvor att göra stora vinster, välbehövliga för självfinansiering av delar i
nya storprojekt. Andra kommer att fylla kassahålen, som uppstått genom
inflation och andra belastningar, LKAB ligger aUtjämt långt under 1950-talets
priser vid mer än tredubblade löner och en mängd andra kostnadsökningar. Men
vi har åtminstone tiUs vidare slutat åka utför. För ögonblicket längre är det
i dag svårt att tänka är sjöfrakterna höga och dollam dyr och det är bra för
oss. Men hur går det med konjunkturen? At vilket håll det går 1974 vet vi, men
när och hur djupt och hur länge?
Skr. 1974:126 9
Kostnadsläget ute i världen gör, att maliriprisnivån
knappast återvänder till det gamla bottenläget. Gmvbolagen tycks ha kommit ur
sin Slurm- und Drangperiod. SåtUlvida betecknar 1974 en vändpunkt. De på sikt
högre oljepriserna ökar våra kostnader men håller sjöfrakterna uppe och gynnar
oss sålunda på försäljningssidan i jämförelse med långväga konkurrenter. Mycket
mer vet vi inle om framtiden.
Vi är stolta över alt vi har klarat de svåra åren
som ligger bakom oss så hyggligt, att både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter
i ledande artiklar har skrivit, att LKAB måste misskötas för att gå dåligt,
Arne
S. Lundberg
Norrbottens Järnverk i snabb expansion
Norrbollens Järnverks verksamhet har under
1970-talet präglats av snabb expansion. Järnverkets försäljning har ökat från
338 milj. kr. 1970 tUl 655 milj. kr, 1973 och beräknas bli ca 1 000 milj, kr.
1974. Ökningen 1973 var 41 %. Antalet anstäUda har ökat från 3 540 år 1972 tiU
4 196 år 1973.
Expansionen är en följd av betydande investeringar.
Investeringsprogram 70 har tUl en kostnad av 550 mUj. kr. givit en förnyelse
av järnverkets metallurgiska avdelningar, ökad kapacitet i valsverken och väsentligt
utbyggd manufakturering. Kapaciteten för råjärn tredubblas lill 1,6 miljoner
ton och kapaciteten för råstål fördubblas till 1,2 miljoner ton per år.
Investeringsprogram 70 avslutas under första halvåret 1974. Det har kunnat
genomföras planenligt. Även resultatutvecklingen under de gångna åren har väl
följt de prognoser som gjordes 1970.
Nästa stora projekt är Koksverk 75, som skall förse
jämverket med en av dess viktigaste råvaror och göra företaget oberoende av den
begränsade internationella koksmarknaden. I koksverket genererad gas ersätter
större delen av nuvarande behov av olja. Genom utnyttjande av en ny teknik,
förvärmning av kol, kommer Koksverk 75 att inom ramen för den ursprungligen
beräknade kostnaden 340 mUj. kr. få väsentligt större kapacitet och lägre krav
på köpta kol. Verket skall tas i drift under våren 1975. Personalen, cirka 170
man, kommer att anställas för utbUdning under 1974.
Under 1973 har beslut fattats om ytterligare
investeringar för 250 mUj. kr. Dessa avser dels en vidareförädling av ca 600
000 ton råjärn per år tUl stålämnen genom installation av en andra LD-ugn på
100 lons chargevikt och två stränggjutningsanläggningar, dels uppförande av en
ny normaliseringsanläggning för värmebehandling av höghållfasta stål, som
levereras tUl varv och verkstäder. Stålverksinvesteringen, vilken skall vara
genomförd i november 1975, kommer att bidra till att täcka
den
europeiska stålindustrins snabbt ökande behov av köpta stålämnen och medför att
NJA bUr Sveriges tonnagemässigt största stålverk. Behovet av en ny normaliseringsanläggning
Ulustrerar den snabba förskjutningen av järnverkets försäljning mot högre
kvaliteter.
Parallellt med denna omfattande utbyggnad av dagens
NJA pågår enligt uppdrag från industridepartementet en utredning om uppförande
av ett nytt järnverk, STÅLVERK 80, i anslutning till NJA. Detta skall med
utnyttjande av tekniska stordriftsfördelar producera ämnen för järnverk inom
äldre ståldistrikt, vars metallurgiska avdelningar på grund av ändrade
förhåUanden förlorat sin konkurrensförmåga. Järnverkets läge vid en malmhamn på
rimligt avstånd från de europeiska kunderna skapar förutsättningar för låga
råvaru- och transportkostnader. Tillgången på arbetskraft och mark är god. Den
planerade kapaciteten, 4 miljoner ton ämnen per år, kan te sig stor efter svenska
förhållanden, men utgör mindre än 2 % av stålkonsumtionens beräknade tUlväxt under
1970-talet, Investeringskostnaden är beräknad till 2 700 nulj. kr. räknat i
1973 års penningvärde och antalet anstäUda beräknas till 2 300.
Parallellt med investeringsverksamheten pågår också
en administrativ utveckling för alt anpassa företagets organisation och
arbetsformer till den utökade verksamheten. Detta kräver betydande insatser.
God
marknad 1973
1973 var ett bra år för världens stålindustri.
Konsumtionen av stål ökade väsentligt och produktionskapaciteten var ej
tiUräcklig. Därför uppstod brist på stål och priserna har snabbt ökat. Till
skillnad mot tidigare högkonjunkturer har lagren snarare minskat än ökat,
vilket innebär minskade risker för prisfaU under nästa konjunkturdämpning.
Högkonjunkturen har emeUertid endast i mindre grad
påverkat Norrbottens Järnverks resultat. Detta beror på att halva
försäljningen utgörs av fartygsprofiler, som säljs på fleråriga kontrakt till
fasta priser. Dessa drabbas hårt av de kostnadsstegringar som åtföljt
högkonjunktur och bränslekris. Igångkörningen av de nya anläggningarna har
dragit stora kostnader och medfört kapacitetsbortfall och leveransförseningar.
Efterfrågan på järnverkets produkter har varit
mycket god. Speciellt glädjande är utvecklingen inom stålbyggnadsdivisionen,
som nu uppnått tiUfredsstäUande lönsamhet.
Svårbedömt
1974 men senare åter marknadsuppsving
I början av 1974 är stålmarknaden fortfarande
mycket stark och priserna på väg uppåt. Oron för oljeförsörjningen har
emeUertid medfört minskad efterfrågan från bl. a. bilindustrin. Detta kan komma
att uppväga den starka efterfrågan från övriga kundgrupper. De produktions-
Skr.
1974:126 11
störningar
som många järnverk får på grund av brist på olja eUer kol och på gmnd av
oljekrisen störda malmskeppningar kan å andra sidan bidra till att upprätthålla
den rådande stora efterfrågan på marknaden. Någon överproduktion av stål torde
ej behöva befaras 1974.
På längre sikt torde stålpriserna få en gynnsam
utveckling, eftersom stålindustrins kapacitetsökning under 1970-lalet väntas
bli muidre än beräknad ökning av stålkonsumtionen i världen.
Norrbottens Järnverk har sålt större delen av 1974
års produktion. Resultatet kommer att belastas av oväntat stora
kostnadsökningar för bränsle och malm. Trots delta bedöms det bli möjligt att i
enlighel med 1970 års prognos uppnå ett positivt resultat för år 1974.
John
Olof Edström
Rekordår för Uddevallavarvet Stark utveckling förestår
1973 har präglats av stark aktivitet inom den
svenska varvsindustrin, som väl hävdat sin position som den främsta näst efter
Japan. Värdet av under året levererade fartyg uppgår till ca 3 200 milj. kr.,
varav för export ca 2 200 mUj. kr. Detla motsvaras av 42 fartyg om sammanlagt
3,3 miljoner dwt.
I
årets statsverksproposition har givits en sammanfattande bedömning av den
svenska varvsindustrin och dess utveckling. Storvarvens prognoser för
femårsperioden t. o. m. 1977 tyder på en fortsatt expansion av landets
varvsindustri med omfattande investeringar under perioden. Man beräknar att
antalet direkt sysselsatta vid varven skall öka med ca 10 %, d. v. s. ca 2 300
personer.
De
svenska varven arbetar helt utan statliga subventioner. Från svensk sida har
alltid framhållits betydelsen av en nedtrappning av de statliga subventionema
till varvsindustrin, som förekommer i de flesta skeppsbyggarländema. Sverige
har därför, bl, a. inom OECD (Organization for Economic Cooperation and
Development), energiskt arbetat för avveckling av subventionssystemet.
De
svenska varven deltager aktivt i samarbetet mellan de västeuropeiska varven,
främst inom AWES (The Association of West European Shipbuilders). Även meUan de
svenska varven utvecklas alltmer samarbete inom olika områden.
Energisituationen
kommer att ha stor betydelse för världshandelsflottans framtida
sammansättning. Nya fartygstyper utvecklas ständigt i takt med nya
transportbehov. Transportvägarna, transportmängden, placeringen av
raffinaderier o. dyl. kommer att påverka tankflottans sammansättning.
Bulktonnage och s. k. kombinerat tonnage kommer att anpassas till nya
transportbehov, t. ex. koltransporter. Rekommendationer
Skr. 1974:126 12
från
IMCO (FN-organet Inter-governmental Maritlme Consultalive Organization) kommer
även att påverka fartygskonslmktionema. Olika prognoser angående framtida
tonnagebehov och varvskapacitet visar varierande siffror. Den sjöburna
världshandeln utvecklas dock ständigt och kommer att kräva avsevärda
tonnagetillskott, dels för att motsvara etl ökat transportbehov, dels för att
ersätta otidsenHgt tonnage. Vissa bedömare anser all mot slutet av 1970-talet
kan varvens kapacitet vara något större än efterfrågan på tonnage. I ett sådant
läge kommer de effektiva och moderna varven att klara sig bäst. Omfattande
investeringsprogram är därför en av fömtsättningama för den svenska varvsindustrins
överlevnad.
Finansierings- och valutafrågorna kommer under de
närmaste åren alltjämt att ha stor betydelse för varven. Kostnadsutvecklingen
är sådan att den kräver en allt mer skärpt uppmärksamhet.
Uddevallavarvet har under 1973 beslutat genomföra
ett omfattande investeringsprogram tiU en kostnad av över 500 milj. kr. Varvet
kommer härigenom att kunna följa med i utvecklingen och behålla sin position
bland de största svenska varven. Modernaste tillverkningsmetoder kommer att
införas. Den centrala delen av anläggningarna utgöres av en nybyggnadsdocka med
dimensionerna 100X400 m medgivande fartyg upp tUl 600 000 dwt. Dockan kan i en
senare etapp förlängas. Varvet kommer att eftersträva att bibehålla sina
möjligheter att differentiera produktionsprogrammet innefattande fartyg av
olika storlekar. De nu beslutade och påbörjade investeringarna möjliggjorde
order på två 485 000 dwt tankfartyg. Dessa är av ny typ, helt konstruerad av
Uddevallavarvet. Fartygstypen har rönt stort intresse genom det relativt ringa
djupgåendet, som erhållits genom en extrem bredd, samt arrangemang av maskineriet.
Varvets orderstock om 3,74 miljoner dwt beräknas giva full sysselsättning in
på 1978 och är väl sammansatt med bl. a. seriebyggnad av två tankfartygstyper.
Under 1973 sjösatt tonnage om 837 000 dwt och levererat tonnage om 605 000 dwt
utgör rekord i varvets historia.
Uddevallavarvet planerar att successivt öka sin
personal med ca 100 personer per år under en femårsperiod. Under året har
månadslön införts för alla kolleklivanställda.
Energisituationen har kunnat bemästras och icke
medfört större störningar i produktionen. Svårigheterna med vissa
materialleveranser har dock lidvis varit kännbara.
De svenska varven har hittills kunnat klara
konkurrensen från andra länders varvsindustri, som arbetar med statliga
subventioner. Detta har möjliggjorts genom rationella och moderna anläggningar,
en effektiv organisation samt genom en ständig anpassning till sjöfartens
utveckling. Varvens forsknings- och utvecklingsverksamhet kommer att få alltmer
ökad betydelse. Om anläggningarna successivt kan förnyas i takt
Skr. 1974:126 13
med
utvecklingen, torde svensk varvsindustri ha goda möjligheter att även i
fortsättningen väl hävda sig i en hårdnande intemationell konkurrens.
Uddevallavarvets nu beslutade om- och utbyggnad kommer att giva varvet goda
förutsättningar och möjligheter att behåUa sin position.
Johan
Schreil
Frågor inom skogsindustrin
1973 blev ett bra år för skogsindustrin högt
kapacitetsutnyttjande, kraftigt ökad leveransvolym och höjda priser.
Skogsindustrins export steg från 9 miljarder kr. 1972 till 13 miljarder kr.
1973. Hur klarade sig ASSI jämfört med branschen i övrigt?
Vid en jämförelse bör man först ta bort
resultatbidragen från skog och vattenkraft eftersom ASSI inte äger sådana tUlgångar
utan köper råvara och el-energi till marknadspriser och redovisar ett rent
in-duslriresultat. Sannolikt finner man då atl den välbehövliga förbättringen
vid industrin blev större för oss än genomsnittligt för andra svenska
skogsindustriföretag, främst därigenom att det nya kraftlinerbmket i Lövholmen,
som kördes igång under 1972, gav ett väsentligt produktionstillskott i den
goda konjunkturen 1973, Vi kunde totalt öka produktionen tonnagemässigt med 15
%. Prisuppgången för våra produkter var överlag kraftig, men medelprisökningen
för sågade ttä-varor 1973 blev för vår del moderat jämfört med marknadsprisemas
förändring under senare delen av året.
På en omsättning av ca 950 milj. kr. (det under
året förvärvade Isacsons Wellemballage AB ej inräknat) blev överskottet före
bokslulsdisposilioner och skatter 110 milj. kr.
Hur blir då 1974?
1974 är ett ännu svårbedömt år. Det kan bli
ytterligare ett bra år och det kan rentav bli elt mycket bra år. Osäkerheten
härrör från den påverkan energisituationen kan få på exportmarknaderna och
konjunkturförloppen där, DärtUl kommer en speciell ovisshet om hur trävarumarknaden
utvecklar sig under andra halvåret.
Vi kan ännu inte överblicka hur mycket olje-, el-
och kemikaliekostnaderna ökar. Vädret i vinter har vidare försvårat avverkning
och transporter, Råvamtillförseln kan bli avgörande för hur mycket vi kommer
alt kunna tillverka. Sammanfattningsvis är vi optimistiska inför 1974,
Skr. 1974:126 14
Hur ser marknadsbilden ut i ett längre perspektiv?
Bedömningarna varierar, men uppskattningar gjorda
av internationella organ och enskilda stöder tron att efterfrågeutvecklingen
blir starkare än kapacitetstillväxten. Före "energikrisen" var en vedertagen
uppfattning att efterfrågan på papper i världen skulle växa med ca 7 % om året
mellan 1969 och 1985, De senaste månaderna har man velat bedöma den allmänna
ekonomiska tillväxten försiktigare, men skogsindustrin kan också notera en viss
återgång tUl träprodukter från på olja baserade substitut. Papperssäckar tar t
ex tillbaka marknad från plastsäckar.
Kapacitetstillskotten från nya enheter ligger för
närvarande på 2 %-nivån och upptrimningsmöjlighetema hos tidigare anläggningar
är starkt begränsade. Det är den tidigare låga lönsamheten som hämmat
investeringarna. Men framförallt är det knappheten på råvara hemma och ute i
världen som begränsar produktionsökningarna.
Vad kan man göra för att förbättra
råvarusituationen?
Olika åtgärder. För det första kan man genom
skogsvårdsinsatser öka tillväxten och därmed också avverkningen. Man talar om
möjligheten att på detta sätt uppnå en tillväxteffekt på 10 %, men åtgärderna
blir förhållandevis dyra. För det andra kan man ta ut mera av trädet ur skogen.
3040 % av virket lämnas nu kvar. ASSI gör här omfattande försök, tUl viss del
i samarbete med domänverket. För det tredje kan man förbättra utbytet av
råvaran när den väl kommer till industrin. Försök pågår i Karlsborg och vi
genomför i Lövholmen en investering som skaU ge 6 % bättre utbyte.
Vidare kan man i ökad omfattning använda
returpapper. I Lövholmen kommer i slutet av 1974 en anläggning att tas i drift
varigenom produktionen kan ökas med 25 000 ton/år genom insats av returpapper.
Det är också angeläget att ta tUlvara möjligheterna tUl import av råvara. Men
det är vår uppfattning alt man i längden inte kan räkna på råvara från områden
där det firms fömtsättningar för en lokal förädlingsindustri. A andra sidan
kommer vi att arbeta för att den råvara som produceras inom vårt naturliga
fångstonurådet, inom t ex Norrbotten, inte förs ut ur området.
Råvarufrågorna är centrala, särskilt i ett läge där
man genom en volymökning i befintliga anläggningar vill uppnå skaleffekter som
skulle kunna kompensera de automatiska kostnadsstegringarna, bl a på lönesidan.
I sammanhanget kan framhållas att den av ASSI
beslutade nya, stora spånskivefabriken i Laxå är baserad på råvara som tiU
huvuddelen idag antingen bränns eller lämnas kvar i skogen. I samband med
nedläggningen av vår såg i Laxå kommer Valåsen att byggas ut tUl Sveriges
största sågverk. Detta innebär inte att vi ökar sågningen av normal-
Skr. 1974:126 15
timmer
men väl, att vi som expansionsinslag börjar såga klentimmer och därigenom
tillgodoser ett önskemål från skogsbruket att vi skall kunna ta emot hela del
fallande timrnérsortimentet utan sortering i skogen. De nu nämnda
investeringarna belöper sig tiU nära 250 milj. kr.
Är det därmed färdiginvesterat i méllansverige?
Vi bedömer att fram till slutet av 1977 investera
över 600 milj. kr., huvuddelen sannolikt i méllansverige, där det återstår att
klargöra utvecklingen i Skirmskatteberg och Horndal. Vi har kommit fram till
att det inte finns råvamutrymme i méllansverige för någon ytterligare
massaindustri utan söker samarbete med där redan etablerade tillverkningsenheter,
varvid vi kan tänkas bidra med finansiering, råvara och kanske produkt- och
marknadskunnande. I Norrbotten utreder vi möjligheten att genom
tillvaratagande av hyggesavfall och gallringsvirke skapa underlag för utbyggnad
av boardtillverkningen. I Karlsborg konuner i framtiden betydande
reinvesteringsbehov. Lönsamheten för dessa skulle bli avsevärt bättre om de
kunde göras i samband med en utbyggnad.
Innebär ASSIs expansionstankar enbart
råvarukrävande volymökningar?
Ingalunda. Vi söker med utgångspunkt från vårt
nuvarande produktprogram driva vidareförädlingen längre och känner oss sålunda
uppmuntrade av de goda ekonomiska resultaten vid t. ex. våra dotterföretag
Förenade Well med fyra tillverkningsenheter i Sverige och Flexer Säcks i
England. Vi har också organiserat Division Trä för en snabb utveckling av
vidareförädlingen av sågade trävaror, i en del fall i kombination med board och
spånskivor.
Uppenbarligen kommer strukturförändringarna att
fortsätta inom svensk skogsindustri. Kommer detta att ske under nya
övergripande former eller genom de enskilda företagens åtgärder?
Myndigheterna har ju meddelat att man under ett års
tid inte kommer att bevilja tillstånd för utbyggnad av cellulosa- och pappersindustrin
i avvaktan på resultatet av en hela landet omfattande skogsutredning. Man har
också tillsatt ett skogsbranschråd.
Det vore naturligt om sågverks- och
spånskiveindustrierna behandlades på samma sätt som massaindustrin, eftersom
de är jämförbara med denna som råvarukonsumenter.
Hur strukturförändringarna i framtiden kommer att
planeras och genomföras är nu för tidigt att säga. Inom skogsbranschen i
Sverige vUl man genom gemensamma ansträngningar framförallt stärka konkurrenskraften
gentemot översjöiska producenter. Den nuvarande tillför-
Skr. 1974:126 16
sikten
är väl tUl viss del konjunkturbetingad men den är också grundad på vetskapen om
ett gott skandinaviskt utgångsläge. Skogsbmk och skogsindustri har goda
framtidsutsikter. Och det har ASSI med.
Sigvard
Bahrke
Forskning och marknadssatsning ger internationell expansion
för Kabi-gruppen
Kabigmppens liksom läkemedelsindustrin i övrigt
forskning blir alltmer avancerad och kostnadskrävande. Utvecklingen går därför
mot en fortsatt uttalad internationalisering och specialisering. Läke
medelskonsumtionen i Sverige ökar med cirka 10 % årligen och den utländska
industrin, som har cirka hälften av marknaden, ökar sin andel med någon procent
per år. Expansionsmöjligheterna för Kabigmppens starkt forskningsinriktade
verksamhet blir därför till stor del beroende av förmågan att utveckla unika
produkter lämpade för försäljning på världsmarknaden,
Kabigmppens dominerande forskningsinsatser ligger
inom det biokemiska området och ett produktsortiment med internationell efterfrågan
har byggts upp. Med jäsningsteknik framställs penicillin och andra antibiotika
ävensom Kabikinas ett medel för upplösning av blodproppar. Fraktionering av
blodplasma ger sådana produkter som Albumin blodets dominerande
äggvitekomponent, Fibrinogen och AHF medel mot olika former av blödningar, Gammaglobulin
skydd mot vissa virusinfektioner, Gammaglobulin anti-D för att förebygga
Rh-immuntseringw Utvinning av humant tUlväxthormon representerar en likartad
teknik av preparativ natur. Inom Vitrums arbetsområde, parenteral nutrition,
är fettlösningen Intralipid och amino-syrelösningama Aminosol och Vamin ledande
produkter.
Trots att vår hemmamarknad ökar väsentUgt
långsammare än vår export, förblir den en fast bas för vår verksamhet. I
bristsituationer finner vi det därför angeläget att i första hand tillgodose
den svenska sjukvårdens behov. Den höga svenska sjukvårdsstandarden och den
högt kvalificerade kliniska forskningen innebär också ett starkt stöd för
produkterna även vid försäljning på andra marknader.
ACOs stora kunnande inom den galeniska farmacien
har stor be-tj'delse inte minst då det gäller att tUlgodose kostnadsm.edvetna
konsumenters behov av elt brett sortiment av standardläkemedel.
Skr. 1974:126 17
Blodråvaror
ett växande problem
Av den totala försäljningen av produkter
framställda av blodplasma gick år 1973 omkring 60 % till den svenska marknaden.
Vi är beroende av import av huvuddelen av råvaran.
Ingripanden från Food & Dmg Administration i
USA och från WHO (World Health Organization) har inneburit väsentligt skärpta
regler för de internationellt verksamma blodbankernas hantering. Råvarans
kvalité har höjts, men läget har blivit mycket instabilt och kännetecknas av
varuknapphet och starkt stigande priser. Världsmarknadspriset för blodplasma
har under 1973 ungefär fördubblats. Kabis bruttomarginal på
blodfraktioneringsprodukter har härigenom sjunkit under den nivå som motiveras
av tillhörande fasta forsknings- och produktionskostnader.
Det vore önskvärt att de myndigheter som har
ansvaret för landets försörjning av nödvändiga läkemedel i fredstid och under
beredskaps-förhållanden låter sig engageras för att öka råvamförsörjningen inom
landet.
Penicflluisamarbete
med Astra
Den produktion av råpenicillin och andra
antibiotika som Kabi sedan 1952 bedrivit i Strängnäs, har vid årsskiftet
1973/74 överlåtits till ett med AB Astra tiU lika delar samägt bolag, AB
Fermenta. I samband härmed har beslutats att den tidigare avtalade gemensamma
beredskapsfabriken skall förläggas tiU Strängnäs och drivas i Fermen-tas regi.
Resultatet
för 1973
Koncernens omsättning ökade under året med 16 %
till 286 milj. kr. (247). Läkemedelsomsättningen ökade i Sverige med 8 % och på
ut-landsmarknadema med 34 %. Av läkemedelssektorns totala försäljning av egna
produkter gick 33 % på exportmarknaderna. Den kemisk-tekniska sektom,
Gmmmebolagen AB, ökade sin försäljning med 11 %.
Den konsoliderade resultaträkningen för koncernen
visar elt rörelseresultat före extraordinära poster och bokslutsdispositioner
av 19,0 niUj. kr. Föregående års rörelseresultat av 19,9 milj. kr. innehöll
vissa positiva resultatsposter av engångsnatur, varför driftsresullatet för de
båda åren ligger på ungefärligen samma nivå.
Utlandsförsäljningen gav ett ökat tillskott till
resultatet, främst på grund av en väsentligt höjd prisnivå på penicillin som
bulkvara. En reaUsationsvinst på 15,3 mUj. kr. uppstod vid försäljningen av
Kabis Strängnäsanläggning för antibiotikajäsning.
2
Riksdagen 1974.1 saml. Nr 126
Skr. 1974:126 18
Läkemedelsomsättningen påverkas relativt litet av
konjunkturfluktuationer. För 1973 räknar vi därför med en omsättningsökning i
samma takt som tidigare. Kostnadsökningar, sammanhängande både med
bristsituationer och inflatoriska prisrörelse för råvaror, i förening med en
betydande stelhet i prisbildningen för marknadsförda produkter gör att
lönsamhetsutvecklingen för 1974 är svårbedömbar. I budgeten förutses ett i
stort sett oförändrat rörelseresultat,
Sigvard
Göranson
Tobaksbolaget framgång i Holland, diversifiering i
Sverige
Debatten kring rökningen fortsatte i Sverige även
under 1973 med oförminskad styrka. En av Socalstyrelsen tUlsatt utredning
överlämnade under sommaren rekommendationer tUl ålgärder för att minska
to-bakskonsumlionen. På gmndval av dessa utarbetar Socialstyrelsen under 1974
elt förslag.
Efter förslag från Tobaksbolaget har överläggningar
upptagits av KO med branschföreningen i syfte att nå fram till en överenskommelse
om regler avseende såväl reklamens innehåll som reklammedlen.
1974 års riksdag har stadfäst föregående års
riksdagsbeslut att ändra tryckfrihetsförordningen till att inte längre omfatta
reklam för tobak och alkohol. Därmed undanröjs det legala hindret för införande
av ett reklamförbud. Huruvida ett generellt förbud mot tobaksreklam blir en
realitet är i dagens läge ovisst. Cigarettkonsumtionen kommer dock på sikt att
vara beroende av vUka åtgärder statsmakterna vidtar i syfte att dämpa
marknadsutvecklingen.
Tobaksbolaget och övriga företrädare för branschen
anser att det ur allmän synpunkt skuUe vara olyckligt att genom ett
reklamförbud stänga kommunikationen mellan fabrikanter och konsumenter. Ett
reklamförbud lorde inte påverka konsumtionsnivån. Däremot försvårar det information
om nya och förbättrade produkter.
Hamstring
försämrade resultatet i Sverige
Ökningen av cigarettförsäljningen under 1972
förbyttes i en kraftig minskning under 1973. Orsaken härtUl är höjningen av
cigareltskatten den 1 januari 1973, som utiöste en hamstringsvåg omedelbart
före årsskiftet med åtföljande nedgång i försäljningen på det nya året.
Moderbolagels totala omsättning minskade med 8,5 %
tUl 397 mUj. kr. Efter korrigering för ovannämnda hamstringseffekt visar
omsättningen en ökning med 2,5 %.
Skr.
1974:126 19
Den kvantitativa försäljningen i Sverige av egna
och importerade tobaksvaror fördelade sig på de olika varuslagen enligt
följande:
Jämfört med
1972
Cigaretter
9 136 milj. st.
-14 %
Cigarrer,
cigariller
237 milj. st.
- 2%
Piptobak
1 286 ton
+
1 %
Snus
2 694 ton
+
2%
Tuggtobak
13 ton
-
4%
'
Efter korrigering för hamstring visar försäljningen en ökning med 2 %, vilket
huvudsakligen beror på att bolaget under 1973 övertog distributionen av ytterligare
ett antal utländska cigaretlmärken.
Fortsatt
framgång på ntlandsmarknadema
Utvecklingen för det holländska dotterbolaget N. V.
Elisabeth Bas Sigarenfabrieken är mycket positiv. Försäljningen ökade under
1973 med 37 % tUl 52 mUj. kr.
TUl USA exporterades från Sverige 1.400 ton
piptobak. Försäljningen i USA steg med ca 10 %, men på gmnd av nedskärning av
de amerikanska lagren blev leveranserna från Sverige under 1973 mindre än under
föregående år.
Koncernens totala omsättning efter korrigering för
hamstring uppgick tUl 472 mUj. kr., vUket innebär en ökning från 1972 med 5 %.
Utlandsverksamheten svarade för 22 % av den totala omsättningen, en ökning
med 3 procentenheter jämfört med föregående år.
Diversifiering
Från och med årsskiftet har verksamhelen utökats
tUl alt omfatta även andra områden än tobaksbranschen. Bolaget övertog då från
Statsföretag samtliga aktier i AB Husqvarna Borstfabrik, som samtidigt från
Statsföretag förvärvade samlliga aktier i VUhelmina Plast AB. Vid
Huskvamafabriken tUlverkas hygien-, städ- och polerborstar och vid
Vilhelminafabriken främst konsumentvaror av plast.
I mars 1974 övertog bolaget från Kabigmppen
samtiiga aktier i Gmmmebolagen, som tUlverkar kemisk-tekniska produkter för
rengöring och kroppsvård.
Bolaget ändrade från 1 januari 1974 sin
organisation inför en ökad satsning på diversifiering och utlandsverksamhet. VD
kommer tUlsammans med några av chefstjänstemäimen i ökad utsträckning att ägna
sig åt långsiktiga frågor. En nybUdad ledningsgrupp med vice VD som chef
handlägger löpande frågor som berör tobaksverksamheten.
Skr. 1974:126 20
Prognos
för 1974
Omsättningen för koncernen exklusive under 1974
förvärvade företag beräknas uppgå tUl ca 525 mUj. kr. vUket innebär en ökning
med 11 %. Koncernvinsten före bokslutdispositioner och skatter kommer att
förbättras och beräknas uppgå tUl ca 140 mUj. kr.
Karl
Wärnberg
Reorganisation och konsolidering inom SARA-gruppen
Hotell- och restaurangbranschen har under en följd
av år uppvisat en vikande lönsamhet, som i huvudsak kan hänföras till svag
försäljningsutveckling. Den är i sin tur en följd av konjunkturutvecklingen och
den rådande överetableringen, kraftiga kostnadsökningar, lågt kapacitetsutnyttjande
och mycket svag produktivitetsutveckling. Under senare delen av 1973 inträdde
en markant förbättring av försäljningsutvecklingen, vilken fortsatt de första
månaderna 1974.
Vad
hände 1973?
Under året har första fasen av en omfattande
reorganisation av koncernen genomförts. Antalet regioner ändrades från fem tUl
fyra, inom vilka dotterbolagen bedriver rörelse i kommission för moderbolaget.
Koncernens resurser har förstärkts och samordnats
vilket ger ett effektivare utnyttjande. Sålunda har ett omfattande gemensamt
marknads- och utvecklingsprogram utarbetats för koncernen.
Försäljningsresurserna har väsentligt utökats beträffande direktförsäljning,
bokningsverksamhet och gemensamma marknadsaktiviteter baserade på gemensam
profil och rikslansering. Resurserna förstärks även på driftssidan samt för
ökade utvecklingsinsatser. En samordning av informations- och styrsystem samt
mtiner har skett, varvid även den finansiella planeringen och investeringsplaneringen
koordinerats samtidigt som den interna kontrollen successivt utbyggts och
förstärkts. Även på personalsidan har samordning och viss förstärkning skett.
Program för utbildning och personalutveckling liksom organisation av en
effektivare företagsnämndsverksamhet har utvecklats under året.
1973 har således varit ett år av reorganisation,
konsolidering och uppbyggnad. Som ett led i det pågående
omstruktureringsarbetet till på lång sikt lönsamma enheter har 15 mindre rörelser
avvecklats, varav tre hotell. Det innebär att antalet hotell och separata
restauranger vid årsskiftet 1973/74 är 51 respektive 84 eUer sammanlagt 135
enheter. Försäljningen uppgick för 1973 tiU 375 mUj. kr., en ökning med 13
milj. kr. eller 3,6 %. Försäljningen vid jämförbara enheter ökade med 5 %.
Skr. 1974:126 21
Koncernens
totala kostnader har ökat med endast 3 %. Detta har skett trots lönehöjningar
och ökningar av de sociala kostnadema på sammanlagt ca 12,5 % samt
prishöjningar på råvaror och andra kostnadsför-dyrningar på i genomsnitt ca 7
%, vUket beror på del rationaliseringsprogram som genomförts under året.
Försäljningen per anställd ökade sålunda med 16 %, vUket är mer än en
fördubbling jämfört med tidigare år.
Investeringarna har uppgått till 17 milj. kr. och
praktiskt taget helt gällt uppmstning och fömyelse av befintliga rörelser. Även
under 1974 kommer investeringarna att vara av samma karaktär.
Resultatutvecklingen har varit gynnsammare än vad
som budgeterats för året och innebär att rörelseunderskottet efter
avskrivningar minskat med 40 % tUl 7,4 mUj. kr, och att underskottet 1972 före
bokslutsdispositioner och skatter i det närmaste halverats och uppgår till
11,6 milj, kr.
Resultatet belastas i mycket hög grad av den
ogynnsamma förränt-ningen av det kapital, som under senare år investerats i ett
fåtal större rörelser. Av underskottet efter finansiella posler utgör deras
andel drygt 60 %, De är med hög prioritet föremål för åtgärder för rationalisering
och ökade försäljningsansträngningar. Vid jämförelse med andra företag kan
också konstateras, att koncernens begränsade finansiering med eget kapital
leder till onormalt stort negativt räntesaldo.
Framtidsblick
Under 1974 kommer den andra fasen av
omorganisationen att genomföras. Den bygger på en funktionell indelning av
verksamheten i stället för nuvarande regionindelning. Sålunda kommer två
divisioner hotell- respektive restaurangdivision att organiseras. Detta
innebär ett optimalt utnyttjande av koncemens resurser och konsekvent
tUlvarata-gande av stordrifts- och kedjeföretagsfördelama. Rörelsemas anpassning
tUl ändrade och mera rationeUa driftformer underlättas härmed väsentiigt,
1974 kommer vidare att präglas av ett fortsatt
intensivt stmklure-rings- och utvecklingsarbete.
Flertalet av de under 1973 vidtagna åtgärderna
väntas få full effekt under 1974 och ge en fortsatt resultatförbättring. Även
detta år kommer att innebära kostnader för fortsatt sanering och
omorganisation samt driftförluster vid ovaimämnda rörelser.
Den nedåtgående resultattrenden under senare delen
av 1960-talet samt början av 1970-talet har nu bmtits. Den stora merparten av
koncernens rörelser har imder året redovisat ett förbättrat och positivt
Skr. 1974:126 22
rörelseresultat.
Det bör kunna fortsätta, såvida inte konsumtionsutvecklingen och
koslnadsinflationen får en särskilt ogynnsam inverkan på verksamheten,
Ingemar
Hellström
ABAB
AUmänna Bevaknings AB
Under 1973 startades några viktiga projekt med
syfte att rationalisera verksamheten, bl. a. infördes ett nytt
residtatrapporteringssystem och ett avsevärt förbättrat resursplaneringssystem.
Dessa projekt slutförs under 1974. Lokalvårdsverksamhet i mindre skala
startades dessutom under året. I enlighet med företagets utvecklingsplan har
fömtsättningar skapats för etablering på nya verksamhetsområden.
ABAB:s fakturering ökade under 1973 med 4,6 milj.
kr. till 42,4 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter
förbättrades med 67 % och, uppgick tUl 856 tkr (511).
BS
Konsult AB
BS Konsult har under 1973 haft en god tillströmning
av utrednings-och projekteringsuppdrag. Inom projektlednings- och
byggledningsområdet har uppdragsbeläggningen givit möjlighet till en viss
expansion.
Betydande utvecklingsinsatser har utförts inom
områdena arbetsmiljö och metodik för årskostnadsberäkning. Under framförallt
senare delen av året ökade insatserna bettäffande produkt- och marknadsutveckling.
Beläggningen har hela året varia mycket god.
Faktureringen uppgick till 11,0 milj. kr. (10,5) och resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter blev 242 tkr (154). En mindre ökning av
omsättningen förutses för 1974,
Ceaverken
AB
Ceaverkens försäljning av röntgenfilm såväl i
Sverige som på flertalet exportmarknader har ökat. Tillverkningen av ID-kort
ökade kraftigt.
Under året har prispressen på röntgenfilm fortsatt,
samtidigt som den under hösten tUltagande råvarubristen medförde stora
prisstegringar på flertalet av företagets råvaror. DärtUl kom valutaoroligheter
under en stor del av året. Trots detta har resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter blivit i stort sett oförändrat 0,7 mUj. kr.
(0,9). Bolagets totala fakturering blev 39,7 mUj. kr. (33,1). Exportandelen
blev i stort sett oförändrad 57 % (58).
Som
ett resultat av bolagets utvecklingsarbete under året kan bl. a.
Skr.
1974:126 23
nämnas
ett grafiskt papper för fotosättning. Denna produkt beräknas kunna
marknadsföras under 1974.
Dotterbolaget Scanfors AB, som förvärvades vid
årsskiftet 1972/73, utvecklades gyimsamt. Faktureringen under året uppgick tUl
15,6 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter tUl 0,2
milj. kr. (0,1). Det finska dotterbolaget har däremot haft en förlust på 0,2
milj. kr.
Företagens totala verksamhet medförde en
fakturering på 54,8 milj. kr. och ett resultat före bokslutsdispositioner och
skatter på 0,7 milj. kr. Utvecklingen under 1974 kommer framföraUt att bli
beroende av prisutvecklingen på röntgenfilm och råvaroma för denna
tUlverkning. Produktionskapaciteten medger en fortsatt kraftig ökning av
produktionsvolymen.
AB
Husqvarna Borstfabrik/Vllhelmina Plast AB
I början av år 1973 erhölls samma ägarsituation i
de två företagen Husqvarna Borstfabrik och Vilhelmina Plast. Härigenom kunde
ett rationaliseringsarbete starta och organisatoriska förbättringar genomföras.
Arbetet med att stärka förelagens situation intensifierades när Statsföretag
senare under året övertog Coronaverkens andelar och blev ensamägare.
Fr, o, m, 1974 ägs Husqvarna Borstfabrik av Svenska
Tobaks AB, Detta är ett första led i Tobaksbolagets diversifiering. Samtidigt
inordnades Vilhelmina Plast som ett dotterföretag till Husqvarna Borstfabrik.
Det utvecklingsarbete, som bedrivits har bl. a.
inneburit investeringar i maskiner och utrustning i de båda företagen till ett
sammanlagt värde av 4,2 mUj, kr. En kraftfull satsning på produktutveckling har
gjorts för att förnya produktionsprogrammet. En utbyggnad av marknadsorganisationen
har även skett.
Som fömtsett blev även 1973 elt förlustår för
Husqvarna Borstfabrik och Vilhelmina Plast. Omsättningen för Husqvama
Borstfabrik, som svarade för försäljningen av hela Vilhelminaföretagets
produktion, blev 31,5 mUj. kr. Före bokslutsdispositioner och skatter redovisar
de båda bolagen en förlust om 4,5 milj. kr.
För 1974 budgeteras en väsentlig ökning av
omsättningen, vilket beräknas ge en förbättring av resultatet.
Kalmar
Verkstads AB
Med hänsyn tiU de svåra sysselsättningsproblem som
1971 års beslut om en nedläggning av Kalmar Verkstad skulle medföra för ett
betydande antal anställda, uppdrog Statsföretag i början av 1973 åt bolaget
att i samråd med moderbolaget än en gång pröva förutsättningarna för
Skr. 1974:126 24
fortsatt
drift. Därvid skulle dels marknaden för befintliga produkter ånyo prövas, dels
ytterligare produktalternativ utredas. I avvaktan på utfallet av dessa
utredningar skulle det 1971 fattade nedläggningsbeslutet fullföljas endast i
viss begränsad omfattning.
Olika produkt- och handlingsalternativ har
undersökts. Därvid har konstaterats, att en fömtsättning för fortsatt
verksamhet är att order på ruUande järnvägsmateriel kan påräknas. I slutet av
året erhölls order från SJ, som ger god beläggning i verkstäderna under 1974
och 1975, utan att kapaciteten därmed är helt utnyttjad.
Under året övertogs en tillverkning av lastmaskiner
för containers, Igångkörningen har vållat en del kostnader. Produktlinjen avses
bilda basen för ett produktprogram, som på sikt skall kunna minska beroendet
av rullande järnvägsmateriel.
Faktureringen uppgick tiU 52 milj. kr. (50). Årets
resuUat före koncernbidrag uppgick till 3 milj. kr. (20).
Verksamhelen under 1974 kommer att bli avsevärt
mindre materialintensiv. Detta medför en starkt reducerad fakturering vid
relativt oförändrad sysselsättningsnivå.
Nödvändiga tillskott till produktprogrammet innebär
dock fortsatta förluster men på en relativt låg nivå.
Karlskronavarvet
AB
Verksamheten vid Karlskronavarvet präglades 1973 av
ett gott kapacitetsutnyttjande. Inom nybyggnadssektorn fortgick arbetet med
byggandet av ett andra minfartyg och torpedbåtar av SPICA-typ, liksom
lUl-verlcningen av fartygsseklioner och roder åt andra varv. Underhållssektorns
huvudsakliga verksamhetsområde var marina fartyg och isbrytare. Som ett
särskilt utvecklingsprojekt pågick under året arbetet med en prototyp till en
minsvepare i glasfiberarmerad plast.
Företagets totala omsättning blev 105,1 milj. kr.
(72,8). Resultatutvecklingen var under året gynnsam. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter uppgick tiU 17,4 milj. kr. (10,3).
Investeringar avseende varvets nybyggnadssida
fortsatte planenligt under året. Investeringarna uppgick tiU totalt 4,1 milj.
kr.
Samtidigt som en fortiöpande rationalisering av
sektionstillverkningen sker, har beslut fattats om en utökning av denna från 12
000 till 20 000 ton/år under de närmaste åren. Nästa led i varvets långsiktiga
moderniseringsplan innebär en upprustning av underhållssidans anläggningar och
utrustning.
En utveckling av de företagsdemokratiska
arbetsformerna genomfördes under året.
Skr. 1974:126 25
Liber
Grafiska AB
Liber Grafiska bUdades i början av 1973 som
moderbolag för Statsföretags företagsintressen inom förlagsbranschen samt inom
den grafiska industrin.
Den organisatoriska och strukturella uppbyggnaden
av Liber Grafiska är ännu ej avslutad. Som ett led i denna uppbyggnad
förvärvades under september samtiiga aktier i C. E, Fritzes Kungl, Hovbokhandel
samt övertogs AB Nordiska Bokhandelns butik på Drottninggatan, Stockholm,
vilken införlivades med Fritzes Hovbokhandel,
Representanter
för de anställda deltar aktivt i det stmkturella arbetet.
Den fakturerade försäljningen från Liber Grafiska
med dotterbolag uppgick 1973 till 166,5 milj, kr. Före extraordinära poster
redovisas ett överskott på 2,1 milj, kr. Före bokslutsdispositioner och skatter
redovisas dock en förlust på 2,9 milj. kr. beroende på extra
inkuransned-skrivning av varulager med 5 milj. kr. Samtliga kostnader under
året för bildande och organisation av Liber-koncernen har belastat årets
resultat.
Verksamheten inom Liber Grafiska är organiserad i
följande divisioner:
Tryckeridivisionen svarar för tryck och bindning
med inriktning på kartor och reklamtryck, blanketter samt på informationstryck
för stat, kommun och skola. I divisionen ingår K L Beckmans Tryckerier AB,
Svenska Reproduktions AB samt M, F. Äkerdahl Bokbinderi AB.
Kartdivisionen har såväl egen produktion som
förlags- och distributionsverksamhet.
Läromedelsdivisionen omfattar förlagsverksamheten
inom AB CWK Gleemp Bokförlag och Svenska utbUdningsförlaget Liber AB, som under
året övertagit C. E. Fritzes Bokförlags utgivning.
Förlagsdivisionen består av AB Allmänna Förlaget,
som även övertagit J. Beckmans Bokförlag AB:s utgivning, samt av C. E. Fritzes
Kungl. Hovbokhandel.
Ekonomidivisionen svarar förutom för löpande
redovisning och medelsförvaltning även för personaladministration och för den
samlade distributionen för Liber Grafiska.
Som ett led i strävandena att sänka kostnaderna och
öka effektiviteten kommer under 1974 större delen av verksamheten i Liber
Grafiska att koncentreras till bolagets fastighet i Vällingby, där tUlbyggnad
nu pågår.
Linson
Instrument AB
Linson är specialiserat på utveckling av
laboratorieulmstning för medicinskt och industriellt bruk. Huvudproduktema är
instrument för kemisk analys av blod samt räkning av blodkroppar.
Skr. 1974:126 26
Faktureringen ökade under 1973 i enlighet med
budget tUl 6,9 milj. kr. (6,0). Resultatet före bokslutsdispositioner och
skatter förbätttades märkbart och uppgick till 0,2 mUj. kr. (0,4).
Utvecklingsarbetet inriktades under året främst på
förbättringar av produktsortimentet.
Dotterbolaget Polkrets AB i lämtiand har under sitt
andra verksamhetsår visat sig väl fylla förväntningarna.
MoDoKemi
AB
Statsföretag träffade i maj 1973 en överenskommelse
med Mo och Domsjö AB att, retroaktivt från den 1 januari 1973, överta MoDoKemi.
Anläggningarna i Domsjö Kemiska Industrier ingick ej i köpet, men kommer under
en längre övergångstid att arrenderas av MoDoKemi.
De svenska priserna för såväl råvaror som förädlade
produkter ökade kraftigt under året. EG-avtalet medförde en utjämning av
priserna mellan Sverige och det ursprungliga EG-området samtidigt som kemikonjunkturen
i Västeuropa kännetecknades av en stigande efterfrågan, vilken medförde viss
kapacitetsbrist.
Bristen på petrokemiska råvaror medförde vissa
svårigheter för MoDoKemi att nå fullt kapacitetsutnyttjande under årets sista
månader, samtidigt som ytterligare kraftiga ökningar av råvarupriserna inträffade.
En betydande resultatförbättring har kunnat uppnås
under 1973 jämfört med föregående år. Faktureringen uppgick till 246,9 milj,
kr, (195,1), Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar men före
fi-nansieUa poster och extraordinära kostnader blev 12,5 mUj, kr, (1,3),
Resultatet före bokslutsdisposUioner och skatter uppgick till 5,5 mUj, kr.
(jämförelse med tidigare år ej möjlig).
Produktutvecklingen har bibehållits på tidigare
höga nivå. Marknadsintroduktion har skett av nya produkter, bl. a. ett
skumsläcknings-medel, fluffmassaaddiliv, klister för vinyl- och vävtapeter samt
nya polyoler för styv cellplast. Forsknings- och utvecklingskostnaderna inklusive
viss teknisk kundservice uppgick till ca 9 milj. kr.
Nuclear
Steam SG AB
Nuclear Steam SG AB har bildats under 1973 och är
baserat på ett licensavtal med det amerikanska bolaget Westinghouse Electric
Corporation. SGAB fick under maj månad order på tre ånggeneratorer för
Ringhals 4. Företaget har ingen egen tillverkning utan köper sådan huvudsakligen
hos Uddcomb.
Genom
SGAB kommer svensk verkstadsindustri att tillföras kun-
Skr. 1974:126 27
nande
om värmeväxlare av mycket extremt slag. Dessa har en stor framtida marknad.
Första leverans faktureras först 1977, Företagets firma har under 1973 ändrats
från Steam Generator SG AB.
Nyckelhus
AB
Den fakturerade försäljningen för Nyckelhus var
30,6 milj. kr. vilket innebär en från 1972 fortsatt stegring, ökningen hänför
sig till leveranserna av s. k. styckehus. Gmpphusproduktionen kan betecknas
som oförändrad.
Arets verksamhet har präglats av den oro som
prisstegringarna åstadkommit. Prisstegringarna har haft sin huvudsakliga grund
i prisutvecklingen på sågade trävaror.
Resultatet 1973 innebär att företaget trots
ovanstående undvek förlust.
Orderstocken vid ingången till 1974 var god.
Utsikterna för 1974 är dock svårbedömda.
AB
Oljetransit
Oljetransists anläggningar vid Trondheimsfjorden
utnyttjas för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel,
som tUlhör svenska miUtära myndigheter. Större delen av cisternvolymen uthyrs
emellertid numera till norska företag.
Med hänsyn till ett ökat intresse i Norge för
depåanläggningar för raffinerade oljeprodukter bör elt ökat utnyttjande av
oljehamnen på sikt kunna uppnås.
Faktureringen uppgick tiU 1,1 mUj. kr. (0,9).
Resultatet för den kommersiella delen var före bokslutsdispositioner och skatter
0,4 milj. kr. (0,2).
SMT
Machine Company AB
1973 års verksamhet blev för SMT mer framgångsrik
än någon vågat hoppas. Efter den smärtsamma rekonstruktionen, som i sina huvuddrag
genomfördes redan under 1972, fömtsågs visserligen för 1973 en ytterligare
resultförbättring, dock icke full kostnadstäckning. SMTs försäljningsframgångar
ledde lill att faktureringen ökade med över 20 %, Detta jämte fortsatta
besparingar innebar att man nådde break-even. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 2,5 milj. kr. jämfört med ett
underskott 1972 på 23,0 milj, kr.
Orderingången för bolagets huvudprodukt numeriskt
styrda svarvar visade särskilt under andra halvåret en positiv utveckling.
Trots energikrisen har ännu i början av 1974 någon kännbar avmattning i
orderingången inte kunnat märkas.
Skr. 1974:126 28
Under 1973 fullföljdes tUl aUa delar den
rekonstruktionsplan för bolaget som fastlades av Statsföretag våren 1972.
Utvecklingen under året blev emellertid så positiv, att bolaget redan 1973
uppnådde de resultat, som enligt planen fömtsågs kunna nås först 1975.
Efter hand som orderstocken steg och utieveranserna
ökade blev det nödvändigt att också höja tillverkningstakten i bolagets
Västerås-anläggning. Viss försiktig personalökning har också ägt rum under
senare delen av året.
Vid den stora intemationeUa maskinutstäUningen i
Hannover under september månad presenterade SMT en ny och väsentligt förbätttad
10" svarv försedd med ett styrsystem av helt ny konstmktion, som
framtagits inom bolagets egen utvecklingsavdelning. Denna nya maskin, benämnd
Swedturn 10, har rönt ett mycket gott mottagande hos kundkretsen.
Under sommaren 1973 inleddes diskussioner med
företrädare för den s. k. Pullmaxgrappen, i första hand syftande till att
utröna fömtsättningama för ett samarbete på olika exportmarknader. Efter hand
som dessa diskussioner fördes framåt konstaterade bägge parter att mycket
betydande vinster skulle stå att göra genom ett närmare samarbete.
Diskussionerna ledde fram tUl ett anbud från
Statsföretag till ägarna av PuUmaxgruppen om förvärv av Ursvikens Mekaniska
Verkstad, Kumla Mekaniska Verkstad, Bröderna Wikströms Mekaniska Verkstad och
Pullmax AB. Statsföretags avsikt är att, vid ett eventuellt förvärv, sammanföra
dessa företag i en ny företagskonsteUation med SMT och dess dotterbolag, AB
Thörns Mekaniska Verkstad och Abene AB. En på så sätt sammanslagen gmpp skuUe
få en sammanlagd omsättning av inemot 140 milj. kr. enligt nu föreliggande
budgetvärden och en personalstyrka av 850 å 900 man.
AB
Sonab
Ar 1973 präglades av en god konjunktur för Sonabs
produkter på de flesta marknader. Energikrisen fick viss återhållande effekt på
några utlandsmarknader, men på bolagets största marknad den svenska
märktes ingen åtstramning.
Försäljningen av hifiprodukter ökade liksom
tidigare i snabb takt. Bolaget lanserade under hösten två nya högtalarmodeller,
vilka fick ett mycket positivt mottagande av kunderna. Lövångerfabriken hade
svårighet att leverera i takt med efterfrågan, trots att produktionen ökade
kraftigt.
En mycket kraftig faktureringsökning noterades för
kommunikationsradio och mobiltelefoner. Sonab uppnådde marknadsdominans på
mobiltelefoner både i Sverige och Norge, Orderingången översteg be-
Skr. 1974:126 29
tydligt
faktureringen. Sonab fick dessutom en uppmärksammad order lill norska polisen,
Sonabs
personsökarsyslem "Headhunter" tog betydande marknadsandelar i
Sverige, England och Schweiz,
Högkonjunkturen inom elekttonikindustrin medförde
kraftigt ökad fakturering för agenturavdelningens elektronikkomponenter.
Under
hösten startades ett försäljningsbolag i Österrike och beslut fattades om att
1974 starta försäljning även i USA.
Sonabgruppens fakturering ökade under året till
40,5 mUj. kr. jämfört med 26,7 milj. kr. 1972. dvs, 52 %. Resultatet före
bokslulsdisposilioner och skatter blev 2,5 mUj. kr. ( 2,4).
AB
Statsgruvor
Faktureringen för Slalsgmvor ökade under 1973 till
12,9 milj, kr. (6,7), trots att nästan hela årsproduktionen i Yxsjöberg
(scheelitslig och flusspatslig) lades på lager. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter var 2,3 mUj kr. ( 9,1).
Försäljningen
1973 avsåg därför, liksom var fallet 1972, endast bly-, zink- och järnsligerna
i Stollberg, vars produktionsvolym var i stort sett oförändrad under 1973, Bly-
och zinkpriserna har stigit avsevärt under 1973, vilket tillsammans med
leveransförskjutningar från 1972 till 1973 förklarar ökningen i faktureringen.
En liknande kraftig förskjutning påverkar faklureringsvärdet för 1974.
Rörelsen
i Stollberg har givit överskott. I Yxsjöberg har resultatet förbättrats jämfört
med startåret 1972 men lönsamhet har ännu ej uppnåtts. Företagets
rörelseresultat efter avskrivningar uppgick till 1,1 milj. kr. (6,8),
Stigtex
AB
Faktureringen för Stigtex under 1973 förbättrades
med 5,3 milj, kr, till 20,6 milj. kr. Detta beror på en ökad produktion vid
space-dyeing-avdelningen, under andra halvåret ökad med 100 %. Orderstocken var
vid årets slut tillfredsställande såväl för spinneriet som
space-dyeing-avdelningen.
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter
var 846 tkr (106). Investeringarna har under året uppgått till 1,1 milj. kr.
De kraftiga prisstegringarna på råmaterial under
senare delen av året har kunnat kompenseras av ökade försäljningspriser. Den
brist som f. n. råder på syntetfibrer synes kvarstå under första halvåret 1974,
vilket i viss mån kan störa den omsättningsökning som beräknats. Löper
råvamtillförseln normalt, kan ytterligare rörelseförbättring förut-
Skr. 1974:126 30
SID
Swedish Industrial Development Corporation
SID, som är helägt ac Statsföretag, är även USA-bas
för Svenska Utvecklings AB (SU) och förenade fabriksverken.
Huvuddelen av uppdragen avsåg teknisk- eller
marknadsinformation från USA, men utvecklingen pekar mot elt ökat intresse att
satsa på aktiv försäljning i Nordamerika.
SID medverkade under året vid bildandet av ytterligare
ett nytt dotterbolag, ägt av SU, vilket lokaliseras till SIDs New York-kontor.
"Planned Invention" en ny amerikansk
metod för planerad produktutveckling introducerades i Sverige.
AB
Svensk Torvförädling
Faktureringen för Svensk Torvförädling uppgick tUl
7,6 mUj. kr. (7,2). Ökningen blev mindre än föregående år på grund av minskad
löniillverkning vid andra mossar samt otiUfredsstäUande tillgång på frästorv
under våren, förorsakad av dåligt torkväder 1972.
Tack vare lönsamhetsförbättrande åtgärder ökade
dock lönsamheten ytterligare och uppgick till 23 %, räknat på totalt arbetande
kapital och till 14,5 % på justerat eget kapital.
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter
blev 1868 tkr (1 393). Investeringarna uppgick till 315 tkr.
Utvecklingsarbetet i försöksväxthuset har
intensifierats, liksom samarbetet med kunder och utomstående experter.
I samarbete med överstyrelsen för ekonomiskt
försvar och värmeverksföreningen pågår ett omfattande arbete för att utreda
förutsättningarna för torveldade värmecentraler. Kommer dessa till stånd, medför
det en radikal utökning av bolagets verksamhet.
§>
enska Lagerhus AB
Lagerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus, lagrar
spannmål, frö och fodermedel etc. Bolaget åtar sig särskilda uppgifter som t.
ex. beredskapslagring av brödsäd och kraftfoder.
Under året har två nya lagerhus tagits i bruk.
Bolaget har också på gmnd av efterfrågan fått lagra i hyrda lokaler.
Faktureringen 1973 var 2.9 milj. kr. (2,9). Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter var 29 tkr (50).
Resultatet
för 1974 beräknas bli oförändrat jämfört med 1973.
Skr. 1974:126 31
Svenska
Skifferolje AB
Under 1973 har avvecklingen av bolagels och dess
dotterbolags verksamhet fortsatt.
Kostnaderna för awecklingsarbetet uppgick tUl 1,1
milj. kr. Dessa kostnader har finansierats med intäkter från aktieförsäljning
och från aktieinnehav i främmande bolag. Bolaget visar en nettovinst på 0,8
milj, kr.
SVETAB
Svenska Industrietablerings AB
I enlighet med Svetabs målsättning, att under krav
på lönsamhet skapa nya arbetstillfällen inom stödområden, har antalet anställda
inom Svetab-gmppen ökat från ca 900 lill ca 1 250 under året. Faktureringen
uppgick till 137,6 milj. kr. (68,6). För att Svetab skall kunna förverkliga
sina sysselsättningsmål har riksdagen under 1973 godkänt, att kravet på
utdelning från Statsföretag under åren 19731975 minskas med ca 20 mUj. kr. per
år.
Före
bokslutsdispositioner och skatter redovisade Svetab ett resultat på 24,4 mUj.
kr. (13,7), som i sin helhet täcktes genom tillskott från Statsföretag.
Resultatförsämringen är främst hänförlig tUl byggmaterialgruppen och beror på
en fortsatt svag byggkonjunktur, vissa konsekvenser av prisregleringen samt
planmässiga igångkörningskost-nader för Nylands Mattfabrik AB. Omfattande
åtgärder har vidtagits för att vända resultatutvecklingen. Således har inom
byggmaterialgrup-pen bl. a. den centrala organisationen avvecklats och varje
enhetschef gjorts rörelseansvarig inför moderbolagets verkställande direktör.
Under
året har uppgörelse träffats med Dunlop Ltd, England, om etablering av en
fabrik för tillverkning av bilhjul i Luleå. För detta ändamål har ett särskUt
bolag, Movomec AB, bildats tillsammans med Dunlop, som till en början tecknat
9,9 % av aktiekapitalet. Inför en förestående expansion av Svenska
Bromsbandsfabriken AB har uppgörelse träffats med Cape Asbestos, England, om
delägarskap (49 %). Mot årets slut övertog Svetab ytterligare aktier i Joos
Hema AB samt i Kryotherm AB. Därmed innehar Svetab 100 % av aktiekapitalet i
Joos Hema och 92,5 % i Kryotherm.
Uddcomb
Sweden AB
Kärnkraftens utbyggnad fortsatte 1973 runt om i
världen. En återhållande faktor har dock säkerhets- och miljödebatten varit.
Trots detta har kärnkraften stärkt sin ställning i industrisamhället inte minst
genom bristen på alternativa energikällor.
Uddcomb är fortfarande under uppbyggnad. 1973
levererade företaget i rätt tid sin andra reaktortank, denna gång till
Barsebäck.
Skr. 1974:126 32
Omsättningen var låg, 36,2 milj. kr. (30,8), och
blir det även 1974 som en följd av de långa genomloppstiderna, 34 år, för
nukleära kärl. Orderstocken har utvecklats kraftigt och var vid årets slut
181,4 milj. kr. (111,7). De första exportordema på reaktorkärl har tecknats
under 1973, dels tiU Finland genom AB Asea-Atom och dels till Västtyskland
genom Kraftwerk Union AG.
Resultatet för Uddcomb blev 18,3 milj, kr.
(25,0), men ttenden har brutits och företaget går mot en successiv
resultatförbättring de närmaste åren.
Som en följd av en ökad volym har en utvidgning av
verkstadshaUar-na med ca 5 000 m" beslutats och påbörjats. Likaså har tung
utmstning bestäUts,
Mot slutet av 1973 kom världens energiförsörjning i
ett dramatiskt läge. En temporär minskning av oljetUlgången visade hur känsligt
det industrieUa kultursamhäUet är för stömingar på energisidan. Det finns skäl
att anta, att kämkraftutbyggnaden de närmaste årtiondena kommer att prioriteras
i de flesta industrinationer. Den långa tid kärnkraften nu haft att tekniskt
utvecklas tiU en riskfri, mUjövänlig och driftsäker energikälla bör betyda goda
utsikter för Uddcomb som leverantör av nukleära komponenter.
Statsföretag AB förvaltningsberättelse
Förbättrade resultat hos flertalet dotterbolag och
ökade finansiella resurser hos Statsföretag skapade förutsättningar för en mer
expansiv inriktaing inom hela koncernen.
Under våren förvärvades MoDoKemi AB, Detta
företagsförvärv tog 35 milj, kr. i anspråk av tillgängliga resurser.
1 början av året förvärvade Statsföretag från
Coronaverken AB 50 % av aktiema i AB Husqvarna Borstfabrik. Därmed skapades
fömtsättningar för ett närmare samgående mellan detta företag och det tidigare
med Coronaverken hälftenägda VUhelmina Plast AB.
I samband med omdispositioner genomförda senare
under året inom Coronaverken upptogs förhandlingar om det fortsatta samarbetet
i plast-företagen och Staros AB, likaledes hälftenägt med Coronaverken. Resultatet
blev att parterna enades om att skiljas åt. Coronaverken förvärvade därvid från
Statsföretag dess andel av Staros, medan Statsföretag övertog Coronaverkens
andelar av Husqvarna Borstfabrik/VUhelmina Plast vilka två företag efter
årsskiftet 1973/1974 överlåtits till Tobaksbolaget.
SMT genomförde tidigare beslutad rekonstruktion och
redovisade redan 1973 ett överskott, vUket var två år tidigare än man vågat
förutse. I syfte att ytterligare konsolidera bolagets ställning inleddes
förhand-
Skr. 1974:126 33
lingar
om ett förvärv av den s. k. PuUmaxgruppen. Dessa förhandlingar pågår och väntas
leda tUl positivt resultat under våren 1974.
Investeringsverksamheten
förblev också 1973 hög inom Statsförelags-gruppen. Statsföretag bidrog till
finansieringen av NJAs investeringar dels genom att uppta ett obligationslån i
Schweiz på 40 miljoner Sfr, dels genom att teckna borgen för lån som NJA upptog
i eget namn. Sådana borgensåtaganden uppgick under 1973 till 232 milj, kr. I
februari 1974 fattade Statsföretags styrelse beslut om att tillstyrka NJAs
planer på ett stort ämnesstålverk. Beslutet fömtsätter statens medverkan i
finansieringen.
Betydande
kapitalbelopp ställdes under året till Svetabs förfogande delvis för
finansiering av olika investeringsprojekt. Genom särskilt riksdagsbeslut
hösten 1973 har Svetabs behov av kapitaltUlskott för en fortsatt
etableringsverksamhet tryggats för den närmaste treårsperioden. Detta har skett
genom att staten disponerar 20 milj. kr. av den årliga utdelningen från
Statsföretag.
Också andra, företrädesvis mindre, bolag inom
koncernen erhöll Statsföretags finansiella stöd i olika investeringsprojekt.
Under året presenterade Uddevallavarvet AB
omfattande planer på en utbyggnad. Statsförelag sanktionerade dessa planer och
kommer att få delta i finansieringen, bl. a. genom en nyteckning av
aktiekapital.
Kapitalökningar hos dotterbolag genomfördes under
året hos Liber Grafiska AB (1,5 mUj. kr.) och AB Sonab (6,0 milj. kr.).
MeningsskUjaktigheter med övriga delägare i Uddcomb
Sweden AB rörande vUlkoren för Statsföretags ensidigt lämnade tillskott 1972,
ledde tUl att tvisten hänsköts tiU skiljenänmd. I avvaktan på nämndens utslag
länmades den 31 december 1973 inget nytt bidrag.
I löner och arvoden utbetalades under året till
styrelse och verkställande direktör 458,4 tkr och tUl övriga i medeltal 37
anställda 3 272,6 tkr.
Bolaget har inte någon lånefodran eller
ansvarsförbindelse som enligt aktiebolagslagen skall redovisas i
förvaltningsberättelsen.
Till
Norrlandsfonden lämnades bidrag med 15 milj. kr.
Efter
ordinarie bolagstämma i maj månad 1973
kvarstod som disponibla medel 18 902 tkr
tUlkommer årets resultat 22 927 tkr
till
bolagsstämmans förfogande 41 829 tkr
3
Riksdagen 1974.1 saml Nr 126
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrelsen
och verkställande direktören föreslår
att som utdelning disponeras 3 % av aktiekapitalet
eller 42 000 tkr, inräknat ovan omnämnda 20 000 tkr tUl Svetab. Kontant till
aktieägaren, staten, skall därför erläggas 22 000 tkr.
att
återstoden eller 19 829 tkr balanseras i ny räkning,
Stockholm i mars
1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bertil Olsson
Styrelsens
ordförande
Arne
Geijer Erik Grafström
Harry Hjalmarson
Ivar
Högström Sigurd Ljungcrantz
Karl-Erik Nilsson
Nore
Sundberg
Per
Sköld verkställande direktör
Skr. 1974:126 35
Revisionsberättelse
I
egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi avge följande revisionsberättelse
för år 1973,
Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av
räkenskaper, protokoU och andra handlingar, som lämnar upplysning om bolagets
ekonomi och förvaltning samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.
Den löpande granskningen och granskningen av
bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse
IHI revisorerna.
Aktiebolagslagens föreskrifter om redovisning av
aktieinnehav och koncemförhållanden har iakttagits liksom även föreskriftema om
förteckning över lån och ansvarsförbindelser avseende sådana personer, för
vilka inskränkning i rätten till lån föreligger.
Under revisionen har icke framkommit anledning till
anmärkning belräffande redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av
tillgångarna eller förvaltningen i övrigt.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår,
alt vinsten enligt balansräkningen, 41 829 tkr, disponeras sålunda,
att
till aktieägaren, staten, utdelas 22 000 tkr
samt
att i ny räkning balanseras 19 829 tkr
Summa 41 829 tkr
Detta förslag beaktar aktiebolagslagens
föreskrifter angående fondavsättning och strider icke mot god affärssed.
Vi
tillstyrker,
att den i årsredovisningen intagna, av oss
påtecknade balansräkningen faslställes,
alt styrelsens ledamöter och verkställande
direktören bevUjas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar samt
att
vinsten disponeras i enlighet med ovannämnda förslag.
Stockholm
den 4 aprU 1974
Sören
Mannheimer Andreas Ådahl
Bernt
Nilsson Birger Sonesson
aukt,
revisor
Knut
Ranby aukt. revisor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretagsgruppen balansräkning
Milj.
kr.
Tillgångar
31
december 1973
31
december 1972
Omsättningstillgångar
Kassa
och bankmedel (not 1)
550,8
647,8
Kortfristiga
fordringar
1 648,1
1 711,8
Varulager
(not 2)
1 700,6
3 899,5
1 457,3
3 816,9
Investeringskonto
hos Sveriges Riksbank
25,7
15,6
Anläggningstillgångar
Aktier
och andelar
54,8
43,0
Långfristiga
fordringar (not 3)
851,9
820,1
Fastigheter,
maskiner och inventarier
(not 4)
4 406,3
3 961,8
GoodwiU
(not 5)
16,8
5 329,8
11,8
4 836,7
Summa
tillgångar
9
255,0
8
669,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skulder
och eget kapital
Kortfristiga skulder Bankskulder Leverantörsskulder Övriga
kortfristiga skulder
Långfristiga skulder Obligationslån (not 6) Övriga
långfristiga lån Avsatt till pensioner
Särskilda avsättningar Allmän varulagerreserv (not 7)
Lagerinvesteringskonton Investeringsfonder (not 8) Nyanskaffningsfonder
Ackumulerade avskrivningar utöver planenliga (not 9)
Värdereglering för investeringar i
dotterbolag
Minoritetsintressen i eget kapital (not 10)
Eget kapital Aktiekapital Bundna reserver Koncernreserv
Disponibla medel (not 11) Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Villkorlig skuld till svenska staten
Ställda panter
Övriga ansvarsförbindelser
259,4
179.5
596,0
475,9
1 551,1
2 406,5
1 685,4 361,7
2 340,8
597,8
2 018,2
2 062,9
264,5
2 880,5
252,4
2 677,0
483,8
400,3
28,2
30,1
74,0
66,0
3,7
3,8
672,7
1 262,4
602,8
1 103,0
178,8
169.3
90,6
84,7
1 400,0
1400,0
580,5
575,1
3,7
1,5
314,6
227,3
137,4
90,5
2 436,2
2 294,4
9 255,0
8 669,2
179,7
179,7
2 803,5
2 606,7
322,7
207,3
Skr.
1974:126 37
Statsföretagsgruppen resultaträkning
Milj. kr.
1973
1972
Försäljningsintäkter
(not 12)
5 605,6
4 441,4
Tillverknings-,
försäljnings- och
administrationskostnader
5 707,2
3 808,4
Återstår
898,4
633,0
Avskrivningar
enligt plan (not 13)
416,8
343,1
Rörelseresultat
efter avskrivningar
481,6
289,9
Finansiella
intäkter
Räntor
115,4
103,0
Övriga
(not 14)
15,9
131,3
5,8
108,8
Finansiella
kostnader
Räntor
176,8
142,0
Övriga
(not 14)
23,0
199,8
3,4
145,4
Återstår
413,1
253,3
Extraordinära
intäkter och kostnader
(not 15)
- 7,0
+ 9,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat före bokslutsdispositioner och
skatter 406,1 262,9
Avsättning
lUl aUmän varulagerreserv 73,1 -f
2,7
Extra
avskrivningar utöver planenliga
-58,9
-21,7
- 6,3
-32,0
- 5.5
-143,8
-M0,5
(not 16)
Avsättning
till investeringsfonder
Övriga
avsättningar, netto (not 17) -5,5
-143,8 -M0,5 40,5
Resultat före skatter 262,3 222,4
Skatter 123,4 131,3
138,9 91,1
Minoritetsandelar i årets resultat 1,5 0,6
Årets resultat 137,4 90,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr. 1974:126 33
Statsföretagsgruppen bokslutskommentarer
Koncernens resultat- och balansräkningar med
kommentarer, sidorna 3637, samt den inledande översikten över koncernens
verksamhet, sidorna 47, utgör en del av Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet
bygger på redovisningshandlingar den 31 december 1973 från samtliga
dotterbolag, varmed menas de bolag där Statsföretag äger 50 % av aktiema eller
mer.
Koncernbokslutet har upprättats enligt den s. k.
förvärvsvärdemetoden (past-equity). För flera av koncernbolagen och i första
hand för dem där Statsföretags aktievärden nedskrivits, framkommer en differens
(undervärde). I överensstämmelse med alhnänt vedertagna försiktighetsprinciper
i balansvärderingen, har detta undervärde tillförts ett särskilt
värderegleringskonto.
Balanräkningen
1. Kassa
och bankmedel
Kassa och bankmedel minskade med 97 milj. kr. Hos
Svenska Tobaks AB sjönk likviditeten med 240 milj. kr. främst beroende på alt
162 inilj. kr. i tobaksskatt kvarstod obetald över årsskiftet 1972/1973,
Minskning av likvida medel skedde även hos LKAB med 57 milj, kr. Ökningar
skedde hos Statsföretag med 97 milj. kr., hos ASSI med 63 milj. kr. samt hos
NJA med 33 milj. kr.
2. Varulager
(milj. kr.)
Vamlagret redovisas till det lägsta av anskaffnings-
respektive åler-anskaffningsvärdet, som efter avdrag för inkurans ej heller
översteg varornas försäljningsvärde efter avdrag för försäljningskostnader.
1973 1972
Bruttolager 1 790,3 1 525,5
Inkuransreserv 89,7 68,2
Balansräkningens
värde 1 700,6 1 457,3
Av varulagerökningen hänförde sig 55 milj, kr, till
bolag som förvärvats under året. Större lagerökningar redovisades hos NJA med
92 milj, kr. och hos Uddevallavarvet med 55 milj. kr.
3. Långfristiga
fordringar
Uddevallavarvet har i årets bokslut fördelat
växelfordringar för levererade fartyg på långfristiga (över ett år) och
kortfristiga. Tidigare år
opaginerad Kontrollera mot PDF
redovisades samtliga sådana fordringar såsom kortfristiga.
För jämförelsens skull har 1972 års värden korrigerats. De långfristiga
växelfordringarna var 639,7 milj. kr. (627,1).
4. Anläggningar (milj. kr.)
Fastig-
Maskiner
Övrigt
Totalt
heter
och inventariet
Anskaffningsvärde
2 955,1
3 822,4
809,5
7 587,0
Ackumulerade
avskrivningar
enligt
plan
1 321,2
1 749,4
110,1
3 180,7
Värde
enligt balansräkningens
tillgångssida
1 633,9
2 073,0
699,4
4 406,3
Ackumulerade
avskrivningar
utöver
plan
136,2
1 497,7
536,1 1 536,9
0,4 699,0
672,7
Bokfört
nettovärde
3 733,6
Ackumulerade avskrivningar ulöver
plan redovisas på balansräkningens passivsida. Överavskrivningarna uppgick
till 672,7 milj. kr. (602,8). I bokfört nettovärde, övrigt, ingår pågående
nyanläggningar med 464,0 milj. kr.
Brandförsäkringsvärdena var vid
årsskiftet för byggnader ca 2 600 milj. kr. och för maskiner och inventarier ca
4 000 milj. kr. Taxeringsvärdena för byggnader och tomter var ca 2 900 milj.
kr. På de övervärden i dotterbolagsaktier, som i koncernens balansräkning
tillförts fastigheter och maskiner, verkställdes i koncembokslutet avskrivning
med 10 % i enlighet med tidigare tillämpad praxis.
5. Goodwill
Balansräkningens värde för goodwill
består av förvärvade goodwillvärden i dotterbolag till ASSI.
6. Obligationslån
Ökningen av obligationslånen med 236 milj. kr. avsåg
främst nya, svenska lån till Statsföretag och NJA på vardera 75 milj. kr. samt
elt Sfr-lån hos Statsföretag på 56,4 milj, kr. (Sfr 40 miljoner).
opaginerad Kontrollera mot PDF
7.
Allmän varulagerreserv (milj. kr.)
Enligt balansräkningen den 1 januari 1973 Övertaget i
samband med förvärv av dotterbolag Årets avsättningar
Enligt balansräkningen den 31 december 1973
400,3 10,4
73,1
483,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Minoritetens del av varulagerreserven var ca 6,5 milj. kr.
Det outnyttjade utrymmet för ytterligare skattefri nedskrivning av varulager
var ca 530 milj. kr.
Skr. 1974:126 40
8.
Investeringsfonder (milj. kr.)
Enligt
balansräkningen den 1 januari 1973 66,0
Övertagna i samband med
förvärv av dotterbolag 3.3
Under aret ianspråktagna i.6
Årets avsättningar 6.3
Enligt
balansräkningen den 31 december 1973 74,0
9. Ackumulerade
avskrivningar utöver planenliga
Avskrivningar utöver planenliga har i år
särredovisats på balansräkningens passivsida. De största extraavskrivningama
redovisades av LKAB med 437,1 milj. kr. samt ASSI med 133,8 mUj. kr.
Avskrivningarna fördelar sig med 536,1 milj. kr, på maskiner och inventarier
samt med 136,6 milj, kr, på fastigheter och övriga anläggningar.
10. Minoritetsintressen
i eget kapital (milj. kr.)
1973
1972
LKAB
60,8
60,0
SARA
18,4
11,9
Uddcomb
Sweden AB
6,7
6,7
Övriga
dotterbolag
1,8
4,1
Minoritetsintressen
ingående i dotterdotferbolag
2,9
2,0
Enligt
balansräkningen den 31 december 1973 90,6 84,7
Minoritetsintresset i SARA har liksom tidigare år
delvis tagits i anspråk för att täcka ej bokförda pensionsåtaganden. Motivet
för dessa ombokningar ges av bolagsordningen för SARA.
11.
Disponibla medel (milj. kr.)
Enligt
balansräkningen den 1 januari 1973 317,8
Avgår:
Avsättning
till bundna medel 5,3
Utdelning
till utomstående bolag 2,6 7,9
Tillkommer:
Vid
försäljning av Staros AB frigjorda medel 2,4
Övrigt 2,3 4,7
Enligt
balansräkningen den 31 december 1973 314,6
Resultaträkningen
12.
Interna leveranser (milj. kr.)
Försäljningsvärdet har framkommit efter eliminering
av intema leveranser uppgående tUl:
Skr.
1974:126 41
1973 1972
LKAB
till NJA
30,0
15,3
NJA till
Uddevallavarvet
16,1
14,5
SRA till
Allmänna Föriaget
_________ 1
14,6
Vilhelmina
Plast till Husqvarna Borstfabrik
13,7
-
ASSI
till SVETAB
6,0
4,5
Övriga
internleveranser
9,1
5,3
Summa
74,9
54,2
'Båda
bolagen är 1973 dotterbolag till Liber Grafiska och eliminering för
internleveranser har gjorts hos Liber Grafiska,
13. Avskrivningar
Avskrivningarna enligt plan är beräknade med
ledning av anläggningamas ekonomiska livslängder. De uppgick till, för
maskiner och inventarier 286 milj. kr., för fastigheter 121 milj. kr. och för
övriga anläggningar 10 milj. kr. Byggnader avskrivs sålunda i allmänhet med 34
% medan huvudparten av maskinerna avskrivs med 712 7c, i bägge fallen räknat
på ursprungligt anskaffningsvärde och utan hänsyn tUl eventuell
direktnedskrivning mot investeringsfond. Det kalkylmässiga avskrivningsbehovet
beräknat på återanskaffningsvärden uppgår till ca 500 milj, kr.
14. Finansiella
intäkter och kostnader
Vid sidan av räntor redovisades bland intäktema
kursvinster med 8,0 milj. kr. samt vinst vid försäljning av värdepapper med 3,4
mUj. kr. och bland kostnaderna kursförluster på främmande valutor med 20,1 mUj.
kr.
15. Extraordinära
intäkter och kostnader (milj. kr.)
Intäkter
Realisationsvinster
vid försäljning av anlägg-
ningar
22,3
Kostnader
Nedskrivning
av värdepapper
8,4
Bidrag
till Norrlandsfonden
15,0
Övrigt,
netto
5,9
29,3
Netto
-7,0
1972 erhölls statsbidrag med tillsammans drygt 85
milj. kr., bland annat för aktieteckning i NJA (75 mUj. kr.).
16.
Extra avskrivningar utöver planenliga
Avskrivningarna fördelar sig med 55,3 milj. kr. på
maskiner och inventarier samt med 3,6 milj. kr. på fastigheter.
Skr. 1974: 126 42
17.
Övriga avsättningar, netto (milj. kr.)
Avsättningar
till reserv för aktier 6,5
Pensionsavsältning,
SARA 3,0
Övrigt netto 3,4 12,9
.4
Ygär:
Gottgörelse
från pensionskassor. Svenska
Tobaks AB -7,4
Netto 5,5
I bokslutet 1972 redovisades under denna mbrik 17,7
milj. kr. utgö-lande en pensionsavsättning hos LKAB. Motsvarande kostnadspost
har i årets bokslut ansetts som en normal rörelsekostnad. För jämförelsens skull
har därför motsvarande ändring verkställts i 1972 års värden.
Skr.
1974:126 43
Statsföretagsgruppen finansieringsanalys
Milj. kr.
Tillförda medel 1973 1972
opaginerad Kontrollera mot PDF
137
91
476
365
95
34
-
-86
708
404
209
605
-
86
209
691
917
1095
Internt tillförda medel
Nettovinst
Avskrivningar
Avsättningar
och dispositioner m m
Avgår
statsbidrag som påverkat resultatet
Summa
Externt tillförda medel Långfristig upplåning Statsbidrag
Summa
Summa tillförda medel
Använda medel
Investeringar
49
5
851
960
900
965
17
130
917
1095
243
178
-63
317
-66
-603
-97
238
Aktier, andelar, fordringar m m
Fastigheter, maskiner och inventarier
Summa använda medel
Förändring av rörelsekapital
Summa
Specifikation av förändring i rörelsekapital
Ökning av varulager Förändring av kortfristiga fordringar
Ökning av kortfristiga skulder Förändring av kassa och bankmedel
Summa 17 130
opaginerad Kontrollera mot PDF
Antal anstäUda
Medeltal anställda 1973
Tjänste-
Kollektiv-
Totalt
Totalt
män
anställda
1973
1972
AB.AB
775
10
785
717
BS
Konsult AB
100
100
91
Ceaverken
AB
187
144
331
234
AB
Husqvarna Borstfabrik/
Vilhelmina
Plast AB
85
232
317
84
AB Kabi
1258
506
1764
1 789
Kalmar
Verkstads AB
71
267
338
423
Kariskronavarvet
AB
412
1 183
1595
1653
Liber
Grafiska AB
521
339
860
840
Linson
Instrument AB
25
4
29
29
LKAB
1 596
5 949
7 545
7 324
MoDoKemi
AB'
394
265
659
Norrbottens
Järnverk AB
856
3 355
4 211
3 547
Nyckelhus
AB
74
74
74
.AB
Oljetransit
4
2
6
6
SARA
1 364
4 105
5 469
6 051
SMT
Machine Company AB
178
289
467
597
AB Sonab
247
142
389
272
Staros
AB»
250
AB
Statens Skogsindustrier
1012
3 470
4 482
4 308
Statsföretag
AB
38
38
36
AB
Statsgruvor
35
179
214
182
Stigtex
AB
14
159
173
152
AB
Svensk Torvförädling
14
57
71
69
Svenska
Lagerhus AB
10
16
26
27
Svenska
Skifferolje AB
1
1
1
Svenska
Tobaks AB
500
1 644
2 144
2 088
SID -
Swedish Industrial Develop-
ment
Corporation
8
-
8
8
SVETAB
315
849
1 164
612
Uddcomb
Sweden AB
169
308
477
424
Uddevallavarvet
AB
746
2 516
3 262
3 134
11009
25 990
36 999
35 022
' Förvärvat 1973
= Försålt 1973
' Inklusive Nuclear Steam SG AB
Skr. 1974:126 45
Statsföretag AB balansräkning
Milj. kr.
Tillgångar 31 december 1973 31 december 1972
Omsättningstillgångar
Kassa och bankmedel 242,8 145,3
46,3
54,3
20,0
15,2
115,8
138,8
0,6
425,5
77,0
215,3
142,1
13,5
0,7
0,3
0,3
1 879,9
1 731,8
1,5
2 110,5
1,5
Placeringslån, dotterbolag
Placeringslån, övriga
Fordringar, dotterbolag
Andra fordringar 0,6 425,5 77,0 430,6
Anläggningstillgångar
Fordringar, dotterbolag
Fordringar, övriga
Inventarier
Aktier i dotterbolag (not 5 och 8)
Aktier i andra bolag (not 9) 1,5 2 110,5 1,5
1876,4
Summa tillgångar 2 536,0 2 307,0
Skulder ocb eget kapital
Kortfristiga skulder
Skulder
lill dotterbolag
180,5
82,9
Skatteskuld
16,3
32,0
Övriga
kortfristiga skulder
29,8
226,6
29,2
144,1
Långfristiga
skulder
0
Reverslån,
dotterbolag
270,1
197,1
Reverslån,
övriga
89,6
92,1
Obligationslän
(not 6)
174,4
46,3
Övriga långfristiga
skulder
-
534,1
75,0
410,5
Eget
kapital
Aktiekapital
1400,0
1400,0
Reservfond
333,5
333,5
Disponibla
medel
18,9
14,0
Årets
resultat
22,9
4,9
Summa
eget kapital
1 775,3
1 752,4
Summa
skulder och eget kapital
2
536,0
2
307,0
Borgensförbindelser
(not 7)
989,1
761,1
Skr.
1974:126 46
Statsföretag AB resultaträkning
Milj. kr.
1973 1972
97,0
44,7
30,2
12,4
-10,9
- 5,5
116,3
7,9
7,5
51,6
Erhållna koncernbidrag (not 1) Utdelning på aktier,
dotterbolag (not 2) Räntor, netto (not 4)
Förvaltningskostnader (varav
avskrivningar 0,1 milj. kr. respektive år) 10,3
Kostnader för utvecklingsprojekt 5,9
Lämnade koncernbidrag och aktie
ägartillskott till dotterbolag (not 1
och 3) 43,8 60,0 43,8 59,2
56,3
- 7,6
75,0
0,1
2,5
0,1
1,4
0,5
5,0
-18,9
15,0
+-59,5
37.4
51,9
5,0
25,0
32,4
26,9
9,5
22,0
22,9
4,9
Extraordinära intäkter och kostnader: Statsbidrag för
aktieteckning Realisationsvinst vid aktieförsäljning Avgår: nedskrivning av
aktier
stämpelkostnader
bidrag till Norrlandsfonden
Resultat före bokslutsdispositioiier och
skatter
Avsättning till reserv för aktier
Resultat före skatter Skatter
Årets resultat
Originalen till resultat- och
balansräkningarna är undertecknade av styrelsen och verkställande direktören
samt påtecknade av revisorerna.
Skr.
1974:126 47
Statsföretag AB bokslutskonunentarer
Resultaträkningen
1. Koncernbidrag (milj. kr.)
Erhållna
LKAB n0,0>
Svenska Tobaks AB 65,0
AB Kabi 2,5
AB Svensk Torvförädling 0,3
ABAB Allmänna Bevaknings AB 0,2
Ceaverken AB 0,2
Summa 178,2
(Frän BS Konsult AB har erhållits 50 tkr)
* varav direkt till Statsföretags dotterbolag 81,3 milj.
kr.
Lämnade
Norrbottens Järnverk AB 68,2"
SVETAB 24,5
SARA 14,0
AB Statsgruvor 10,0'
Kalmar Verkstads AB 3,P
Summa 119,8
direkt från LKAB
Koncernbidrag utnyttjas enligt
särskilda lagbestämmelser för vinstöverföring mellan bolag inom sanuna
koncern. Lämnade bidrag är för givaren avdragsgill kostnad och för mottagaren
skattepliktig intäkt. Statsföretag AB har dock beslutat avstå från
avdragsrätten vid den kommunala taxeringen.
2.
Utdelning för
år 1973 erhålles från LKAB med 11,8 milj. kr. (12,4), ASSI med 13,0 milj. kr.
(), Kabi med 3,5 milj. kr. () och från Kariskronavarvet med 1,9 milj. kr.
().
3.
Aktieägartillskott
lämnades till SVETAB med 5,3 milj. kr.
4.
Räntor
(milj. kr.)
Från koncernbolag Från övriga
Summa
Till koncernbolag Till övriga
Summa
Netto
Skr.
1974:126 48
Balansräkningen
5. Aktier i dotterbolag (milj. kr.)
Det bokförda värdet på aktier i
dotterbolag steg under 1973 med 148,1 mUj. kr. enligt följande fördelning:
Förvärv av aktier
Liber
Grafiska AB (f d AB CWK Gleerup Bokförlag) (100 %) 8,0
MoDoKemi AB (100 %) 7,2
AB
Husqvarna Borstfabrik (100 %) 6,8
Vilhelmina
Plast AB (50 %) 1,0
Diverse
småposter 0,2
23,2
Nyteckning av aktiekapital
Norrbottens
Järnverk AB 100,0
MoDoKemi AB 27,4
AB Sonab 6,0
Liber Grafiska AB (med dotterbolag) 1,5
134,9
Avgår
Försäljning av Staros AB 2,5
Nedskrivning av aktievärden 2,5
Avsättning till reserv för aktier 5,0
10,0
Netto 148,1
6. Obligationslån
Under året upptogs dels ett svenskt
partiaUån på 75 mUj. kr. för
vilket LKAB tecknade borgen, dels ett obligationslån i Schweiz på
Sfr 40 miljoner med s. k, negativ klausul.
7, Borgensförbindelser (milj. kr.)
För förskott tiU koncernbolag 194,5
För pensionsgarantier, koncernbolag 105,4
För lån (varav koncernbolag 542,0 milj, kr,) 550,6
Övriga 138,6
Summa den 31 december 1973 989,1
Totala borgensförbindelser den 31 december 1972 761,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
8. Specifikation över aktier i dotterbolag
Bolag
Stats-
Nominellt
Bokfört
företags
värde
tkr
värde
andel
i X
tkr
ABAB
' /O
100
2 000
2 400
BS
Konsult AB
100
250
______
Ceaverken
AB
100
8 000
8 700
AB
Husqvarna Borsffabrik
100
4 500
4 500
AB Kabi
100
50 000
99 200
Kalmar
Verkstads AB
100
4 998
Kariskronavarvet
AB
100
32 000
15 000
Liber
Grafiska AB
100
15 000
24 413
Linson
Instrument AB
100
250
6 000
LKAB
95,7
478 336
1 230
000
MoDoKemi
AB
100
30 000
34 560
Norrbottens
Järnverk AB
100
300 000
100 000
Nuclear
Steam SG AB
100
50
Nyckelhus
AB
100
100
AB
Oljetransit
100
1 000
SARA
100
5 000
4 900
SMT
Machine Company AB
100
18 000
AB Sonab
100
6 500
6000
AB
Statens Skogsindustrier
100
260 000
130 000
AB
Statsgruvor
100
10 000
15 000
Stigtex
AB
66,7
1 600
1 900
AB
Svensk Torvförädling
100
5 000
5 000
Svenska
Lagerhus AB
100
5000
_
Svenska
Skifferolje AB
100
23 000
Svenska
Tobaks AB stam
100
149 000
200 000
Svenska
Tobaks AB pref
32,5
325
325
SID
Swedish Industrial Development
Corp.
100
781
SVETAB
100
10 000
______
Uddcomb
Sweden AB
50
20 000
Uddevallavarvet
AB
100
100 000
20 000
Vilhelmina
Plast AB
100
2000
2 000
Diverse
vilande namnbolag
100
60
-
1 542
750
1 909
898
Avgår:
reserv
för aktier
-30 000
1 542
750
1 879
898
opaginerad Kontrollera mot PDF
9. Aktier i andra bolag
Bilfragmentering AB
Sweden
Center Japan
AB Svensk
Petrokemisk Utveckling
25
126
126
41,7
1 250
1250
20
100
120
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 126
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat- och balansräkningar i sammandrag
Resultaträkningar
i sammandrag
ABAB
BS-
Ceaver-
Husqvar-
(milj.
kr.)
Konsult
ken
na Borst-fabrik/Vilhelmina Plast
Fakturerad
försäljning
42,4
11,1
54,8
31,5
Tillverknings-,
försäljnings- och
administrationskostnader
41,0
10,7
50,6
33,0
Avskrivningar
0,6
0,2
2,1
4,0
Rörelseresultat
0,8
0,2
2,1
(5,5)
Finansiellt
netto
0,1
0,1
(1,4)
(1,0)
Extraordinära
poster
-
-
-
2,0
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter
0,9
0,3
0,7
(4,5)
Dispositioner
(0,6)
(0,1)
(0,5)
(2,4)
Skatter
0,1
0,1
0,1
0,1
Årets
resultat
0,2
0,1
0,1
(7,0)
Balansräkningar
i sammandrag
(milj.
kr.)
Likvida
tillgångar
2,0
0,8
1,3
0,9
Fordringar
5,5
3,6
11,2
5,9
Varulager
1,4
7.9
9,0
Summa
omsättningstillgångar
8,9
4,4
20,4
15,8
Anläggningstillgångar
4,1
0,8
24,1
22,8
Balansomslutning
13,0
5,2
44,5
38,6
Korta
skulder
7,5
4,7
12,9
14,8
Långa
skulder
2,4
-
17,1
13,8
Summa
skulder
9,9
4,7
30,0
28,6
Obeskattade
reserver
0,4
5,5
9,0
Eget
kapital
2,7
0,5
9,0
1,0
varav
aktiekapital ingående i
eget
kapital
2,0
0,3
8,0
6,5
(
) = minussiffror
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kabi
Kal-
Karls-
Liber
Lin-
mar
krona- Gra-
son
Verk-
var\'et fiska
Instru-
stad
ment
LKAB
MoDo- NJA
Kemi
Nu-
Nyck-clear kelhus Steam
opaginerad Kontrollera mot PDF
286,0 51,5 105,1 166,8 6,9 1466,4
246,9 655,3 - 30,7
249,5
49,6
90,7
160,5
6,5
1 060,7
224,9
568,1 -
28,8
13,4
1,5
4,1
3,3 0,1
203,1
9,5
29,1 -
0,1
23,1
0,4
10,3
3,0 0,3
202,6
12,5
58,1 -
1,8
(4,1)
(0,6)
6,9
(0,9) (0,2)
15,1
(7,0)
(24,5) -
(0,1)
14,7
(2,2)
0,2
(5,0) 0,1
3,5
(50,0) -
(1,7)
33,7
(2,4)
17,4
(2,9) 0,2
221,2
5,5
(16,4) -
(25,0)
2,5
(15,7)
2,7 (0,1)
(120,8)
(4,3)
68,2 -
-
1,9
0,1
0,7
0,1 -
65,9
0,8
2,2 -
-
6,8
1,0
(0,3) 0,1
34,5
0,4
49,6 -
11,5
2,1
33,6
9,8
148,1
2,2
33,3
0,1
2,6
70,9
18,7
93,7
28,8
3,9
280,0
64,5
231,5
1,2
11,3
79,0
4,6
87,6
43,0
1,0
224,1
45,5
302,0
-
1,7
161,4
25,4
214,9
81,6
4,9
652,2
112,2
566,8
1,3
15,6
145,2
12,3
58,6
22,0
0,2
1 823,7
43,3
761,6
-
2.0
306,6
37,7
273,5
103,6
5,1
2 475,9
155,5
1 328,4
1,3
17.6
63,3
17,6
159,3
48,8
1.7
307,0
52,1
314,6
1,2
11,7
87,7
13,9
11,7
15,1
3,0
123,2
48,6
704,3
-
5,8
151,0
31,5
171,0
63,9
4,7
430,2
100,7
1 018,9
1.2
17,5
85,4
61,0
17,5
0,1
641,8
18,4
70,2
6,2
41,5
22,2
0,3
1 403,9
36,4
309,5
0,1
0,1
50,0
5,0
32,0
15,0
0,3
500,0
30,0
300,0
0,1
0,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat- och balansräkningar i sammandrag
Resultaträkningar i sam- Olje- SARA SMT Sonab
ASSI
mandrag (milj. kr,) transit
Fakturerad
försäljning
M
375,0
74,9
40,5
945,2
Tillverknings-,
försäljnings-
och
administrationskost-
nader
0,4
366,0
63,8
39,8
735,2
Avskrivningar
0,3
16,4
3,6
1,3
61,6
Rörelseresultat
0,4
(7,4)
7,5
(0,6)
148,4
Finansiellt
netto
-
(11,7)
(4,1)
(2,0)
(37,8)
Extraordinära
poster
(0,4)
7,5
(0,9)
Resultat
före boksluts-
dispositioner
och skatter
-
(11,6)
2,5
(2,6)
110,6
Dispositioner
-
12,8
(2,2)
-
(85,6)
Skatter
-
1,2
0,1
6,8
Årets
resultat
-
-
0,2
(2,6)
18,2
Balansräkningar
i sam-
mandrag
(milj. kr.)
Likvida
tillgångar
0,9
21,0
5,6
2,8
86,8
Fordringar
0,1
31,4
27,5
16,1
189,3
Varulager
-
10,0
31,7
26,8
250,3
Summa
omsättnings-
tillgångar
1,0
62,4
64,8
45,7
526,4
Anläggningstillgångar
20,4
245,7
27,8
8,5
886,2
Balansomslutning
21,4
308,1
92,6
54,2
1 412,6
Korta
skulder
0,2
64,5
37,9
24,1
273,9
Långa
skulder
20,2
204,2
32,0
25,2
600,6
Summa
skulder
20,4
268,7
69,9
49,3
874,5
Obeskattade
reserver
6,6
L2
233,8
Eget
kapital
1,0
39,4
16,1
3,7
304,3
varav
aktiekapital ingående
i eget
kapital
1,0
5,0
18,0
6,5
260,0
( ) = minussiffror
Skr.
1974:126 53
Stats-
Stig-
Svensk Svens-Skiffer-Tobaks- SID
SVE-
Udd-
Udde-
gruvor
tex
Torv- ka oljebo- bolaget föräd- La- laget
ling gerhus
TAB
comb
valla-varvet
13.5
20,6
7,6 2,9 0,7 449,2 1,5 137,6
36,3 404,9
10.5
19,0
5,5 2,1 0,3 340,4 1,3 149,7 43,4 336,7
3,7
0,5
0,5
0,8
-
15,9
-
5,5
5,3
15,1
(0,8)
1,1
1,6
-
0,4
92,9
0,2
(17,6)
(12,4)
53,1
(1,3)
(0,3)
0,2
-
0,8
32,1
-
(6,8)
(5,7)
(3,4)
0,1
-
0,1
(0,1)
0,4
(0,3)
(2,0)
0,8
1,9
1,1
125,4
(0,1)
(24,4)
(18,1)
49,7
5,7
(0,3)
(1,8)
-
(0,3)
(54,1)
23,8
-
-
0,1
0,1
0,1
-
-
34,8
-
. 0,4
0,2
0,5
3,6
0,4,
-
0,8
36,5
(0,1)
(1,0)
(18,3)
49,2
1,2
2,3
0,3
3,6
50,7
0,3
6,7
0,7
309,1
14,0
3,8
3,6
0,7
-
154,5
0,2
48,2
4,6
221,8
11,5
4,2
1,1
256,0
0,1
44,3
48,2
249,8
26,7
8,0
7,0
1,0
3,6
461,2
0,6
99,2
53,5
780,7
34,6
6,8
3,6
7,5
29,2
578,7
0,2
61,9
79,9
750,2
61,3
14,8
10,6
8,5
32,8
1 039,9
0,8
161,1
133,4
1 530,9
5,5
4,7
1,3
2,0
4,7
387,6
0,6
66,0
75,3
625,2
32,2
6,3
0,3
1,4
9,0
49,0
89,2
62,7
744,7
37.7
11,0
1,6
3,4
13,7
436,6
0,6
155,2
138,0
1 369,9
4,9
0,4
3,1
201,9
1,7
18,7
3,4
5,9
5,1
19,1
401,4
0,2
4,2
(4,6)
161,0
10,0
2,4
5,0
5,0
23,0
150,0
0,8
10,0
40,0
100,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrelseledamöter
den 31
december 1973
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretag
AB
Ordinarie ledamöter Olsson, BertU, f d generaldirektör
(ordf) Hjalmarson, Harry, direktör (v ordf) Geijer, Arne, riksdagsman Grafström,
Erik, f d generaldirektör,
Statens Vattenfallsverk Högsttöm,
Ivar, riksdagsman Ljungcrantz, Sigurd, direktör Nilsson, Karl-Erik, direktör.
Tjänstemännens Centralorganisation
Sköld, Per, direktör.
Statsföretag AB (VD) Ståhlbrandt,
Ake, direktör,
Trelleborgs Gummifabriks AB
Sundberg, Nore, departementsråd.
Industridepartementet
Suppleanter
Hörjel, Nils, landshövding
Sjöborg, Lars, advokat
ABAB-AJlmänna Bevaknings AB
Ordinarie ledamöter Christell, Bengt, direktör (ordf).
Bokbranschens Marknadsinstitut AB
Edebo, Ralph, direktör.
Statsföretag AB Finck, Klaus,
bevakningsman,
ABAB Larsson, Sven,
departementsråd.
Försvarsdepartementet Lindroth,
Kurt, polismästare,
Stockholms Polisdistrikt Lundqvist,
Arvid, direktör,
Swedish Telecommunication
Consulting AB Sparrelid, Helge,
bevakningsman,
ABAB Öström, Hans, direktör,
ABAB (VD)
Suppleanter
Arnerius, Sven, direktör,
Kalmar Verkstads AB Green, Evert,
bevakningsman,
ABAB
Högbom, Kjell, intendent,
ABAB Printz, Lennart,
avdelningschef.
Rikspolisstyrelsen Wallroth, Bengt,
överstelöjtnant,
Försvarsstabens säkerhetsavdelning
BS Konsult AB
Ordinarie ledamöter
Eriksson,
Olof, professor (ordf).
Statens Råd för Byggnadsforskning
Asplund, Ture, disponent,
LKAB, Luleå Bunner, Tor, teknisk
direktör.
Byggnadsstyrelsen Bäcklin, Bengt,
direktör.
Statsföretag AB Kolte, Lennart,
arkitekt,
BS Konsult AB (VD) Lanneng,
Karl-Olof, ingenjör,
BS Konsult AB Nilsen, Magnus,
ingenjör,
BS Konsult AB Smith, Ake,
planeringsdirektör.
Byggnadsstyrelsen
Suppleanter
Sedendahl, Bryngel, civilingenjör,
BS Konsult AB Svensson, Arne,
arkitekt,
BS Konsult AB
Ceaverken AB
Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör,
Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar (ordf) Wärnberg, Karl,
direktör,
Svenska Tobaks AB (v ordf) Ekwall,
Per, direktör,
Ceaverken AB (VD) Gyllö, Sture A,
avdelningschef.
Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar Hedlund, Rune, landstingsråd,
Västerås
opaginerad Kontrollera mot PDF
Killgren,
Hans G, ingenjör,
Ceaverken AB Malmberg, Gösta, herr,
Ceaverken AB Olsson, Olle,
professor,
Lunds Lasarett
Suppleanter
Dahlström, Kjell-Ake, direktörsassislent,
Statsföretag AB Ericsson, Ake,
herr,
Ceaverken AB Friberg, Decirée, fru,
Ceaverken AB Karlsson, Bengt, leg.
läk, direktör,
AB Kabi
Gustavsson, Ingvar, kommunalråd,
Kalmar
Kalmeby, Arne, plåtslagare, Kalmar
Verkstads AB
Lundin, Bert, förbundsordförande,
Svenska MetaUindustriarbetareförbundet
Orrenius, Jan, direktör.
Statsföretag AB
Suppleanter
Andersson,
Harald, förman,
Kalmar Verkstads AB Gardeström,
Eric, herr.
Statsföretag AB Henriksson, Knut,
förrådsarbetare,
Kalmar Verkstads AB
opaginerad Kontrollera mot PDF
AB Kabi
Ordinarie ledamöter
Persson,
Carl, rikspolischef (ordf)
Andrén, Sven G, direktör.
Statsföretag AB (v ordf) Holgerson,
Nils, direktör,
Pribo AB Pettersson, Nils,
förrådsmästare,
AB Kabi Du Rietz, Göran, herr,
AB Kabi Wilund, Arnold, farm, dr,.
Apoteket Svanen Wärnberg, Karl,
direktör.
Svenska Tobaks AB
Suppleanter
Ericsson, Rolf, ingenjör.
Vitrum AB Linnergren, Erik,
departementssekr..
Industridepartementet Steen, Arne,
herr,
AB Kabi, Strängnäs
Kalmar Verkstads AB
Ordinarie ledamöter Södersttöm, Olof, direktör (ordf)
Linghag, Nils, direktör (v ordf) Arnerius, Sven, direktör,
Kalmar Verkstads AB (VD) Berg,
Birger, kontorist,
Kalmar Verkstads AB Bäcklin, Bengt,
direktör.
Statsföretag AB
Karlskronavarvet AB
Ordinarie ledamöter
Ljungcrantz,
Sigurd, direktör (ordf)
Hallenborg,
Nils-Hugo, direktör,
Kockums Mekaniska Verkstads AB,
(v ordf) Andersson, Thure, f d landshövding Cox, Arne,
direktör.
Statsföretag AB Karlsson, Nils,
avsynare.
Karlskronavarvet AB Lifgren, Arne,
kontorsföreståndare.
Karlskronavarvet AB Sundberg, Nore,
departementsråd,
Industridepartementet Söderman,
Johan, direktör.
Karlskronavarvet AB (VD)
Suppleanter
Boström, Gunnar, kommunalråd,
Karlskrona Karlsson, Göte, förman.
Karlskronavarvet AB Larsson, Sven,
departementsråd,
Försvarsdepartementet Pettersson,
Lennart, tackelarbetare.
Karlskronavarvet AB
Liber Grafiska AB
Ordinarie ledamöter
Hjalmarson, Harry, direktör (ordf)
Nilsson, Bertil, direktör.
opaginerad Kontrollera mot PDF
. Vftonbladet (v ordf) Canskog, Sture, maskinsättare.
Svenska Reproduktions AB Erixon,
Ingemar, fil lic.
Statsföretag AB Grebäck, Erik,
riksdagsman Hansson, Lennart, kansliråd,
industridepartementet Hellström,
Ingemar, direktör,
S.ARA, Sveriges allmänna
restaurangaktiebolag Nyström, Sven, tryckningskonsulent,
AB Allmänna Förlaget Swedérus,
Karl-Axel, direktör,
Liber Grafiska AB (VD) . -\berg , Lars-Gunnar, bankdirektör,
Sveriges Kreditbank
Suppleanter
Lind, Kurt, bokbindare,
AB CWK Gleerup Bokfödag Sandberg,
Allan, avdelningschef,
AB Svensk Karttjänst Sjögren, Per
A, direktör,
.AB Rabén & Sjögren Bokförlag
Poromaa, Bruno, gruvarbetare,
LKAB Sköld, Per, direktör,
Statsföretag AB Waldenström, Erland, direktör,
Gränges AB
Suppleanter
Andrén, Sven G, direktör.
Statsförelag AB Dahlberg, Thure,
riksdagsman Edström, John Olof. disponent,
Norrbottens Järnverk AB Ersman,
Sven, direktör
Gränges AB Gustafsson, Nils-Eric,
riksdagsman Lundmark, Holger, ingenjör,
LKAB Nilsson, Johnny, rörmontör,
LKAB
opaginerad Kontrollera mot PDF
Linsou Instrument AB
Ordinarie ledamöter Malmberg, Eric, generaldirektör.
Förenade Fabriksverken (ordf)
Dahlberg, Benkt, direktör,
Telub AB Granberg, Torgny,
civilingenjör.
Statsföretag AB Göranson, Sigvard,
direktör,
AB Kabi Janson, Nils-Erik,
direktör.
Linson Instrument AB (VD)
LKAB
Ordinarie ledamöter -Åsbrink, Per, f d riksbankschef (ordO
Lemne, Mats, landshövding (v ordf) Fjällborg, Gunnar, ingenjör,
LKAB Fredriksson, Torsten,
riksdagsman Lundberg, Arne S, envoyé,
LKAB (VD) Lundqvist, Arne,
direktör,
IBM Svenska AB
MoDoKemi
AB
Ordinarie ledamöter Lundberg, Arne S, envoyé,
LKAB (ordf) Agfors, Gunnar,
direktör,
MoDoKemi AB (VD) Hedlund, Siewert,
operatör,
MoDoKemi AB Hellered, Hans,
laboratorieingenjör,
MoDoKemi AB Högström, Ivar,
riksdagsman Lindberg, Per, direktör.
Svenska Handelsbanken Petri, Folke,
direktör,
Ängpanneföreningen Sköld, Per,
direktör,
Statsföreta" AB
Suppleanter
Edebo, Ralph, direktör.
Statsföretag AB Gräslund, Per,
kamrer,
LKAB Holmlund, Sven-Erik,
förrådsförvaltare,
MoDoKemi AB Pedersen, Bent,
fabriksarbetare,
MoDoKemi AB
opaginerad Kontrollera mot PDF
Norrbottens
Jämverk AB
Ordinarie ledamöter Sköld, Per, direktör,
Statsförelag AB (ordf) Lindblom, Göran, direktör (v ordf) Bahrke,
Sigvard, direktör,
AB Statens Skogsindustrier Edström,
John Olof, disponent,
Norrbottens Järnverk AB (VD)
Jacobsson, Olof, avdelningschef,
Norrbottens Järnverk AB Lindström,
Göte, klubbordförande,
Norrbottens Järnverk AB Nilsson, Ake, f d förbundsordförande,
Svenska Metallindustriarbetareförbundet Svanberg, Ingvar,
riksdags.man Trogen, Ingvar, direktör.
Uddevallavarvet AB
Suppleanter
Hammarsten, Erik, landstingsråd
Näsvall, Carl, driftsassistent,
Norrbottens Järnverk AB Persson,
Alf, ombudsman.
Norrbollens Järnverk AB Skånberg,
Alf, direktör,
AB Götaverken Sundberg, Nore,
departementsråd.
Industridepartementet
Orrenius,
Jan, direktör.
Statsföretag AB Österlind, Sven,
överingenjör.
Förenade Fabriksverken
Suppleanter
Liibeck, Sten, civilingenjör Persson, Ernst, jägmästare.
Statsföretag AB
AB Oljetransit
Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör.
Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar (ordf) Grafström, Erik, f d
generaldirektör.
Statens Vattenfallsverk Lasson,
Kuut-lnge, direktör.
Svenska Harmiförbundet Lindstedt,
Anders, kommerseråd.
Statens Industriverk Uddgren, Olle,
direktör.
Statsföretag AB
Suppleant
Rockström, Håns, direktör, AB
Oljetransit (VD)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuclear
Steam SG AB
Ordinarie ledamöter Söderström, Olof, direktör (ordf)
Byggeth, Nils, direktör,
Uddcomb Sweden AB (VD) Orrenius,
Jan, direktör,
Statsföretag AB
Suppleant
Larsson, Eric, direktör, Uddcomb
Sweden AB
Nyckelhus AB
Ordinarie ledamöter Linghag, Nils, direktör (ordf)
Karlsson, Eric, direktör.
Förenade Fabriksverken (v ordf)
SARA, Sveriges allmänna restan rangaktiebolag
Ordinarie ledamöter Hjalmarson, Harry, direktör (ordf)
Allard, Henry, talman (v ordf) Caneman, Hugo, bankdirektör,
Stockholms Sparbank Fälldin,
Thorbjörn, riksdagsman Hellström, Ingemar, direktör,
SARA, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag (VD)
Larfors, Tage, direktör Mattson, Lisa, förbundsordförande,
Sveriges Socialdemokratiska
Kvinnoförbund Nyström, Sigvard,
förbundsordförande.
Hotell- och Restauranganställdas
Förbund
opaginerad Kontrollera mot PDF
Suppleanter
Book, Folke, källarmästare
Hansson, Lennart,
kansliråd.
Industridepartementet Orrenius, Jan, direktör.
Statsföretag AB Piehl, Lars, bankdirektör,
Postbanken
Adjungerade
ledamöter
Lindholm, Harald,
förbundsordförande,
Handelstjänstemannaförbundet
(HTF) Werngren, Arvid, förbimdskassör.
Hotell-
och Restauranganställdas
Förbund
Brandeborg,
Carl-Gustav, ingenjör,
AB Sonab Knall, Gösta, överingenjör,
SJ Centralförvaltning Malmin, Jerry, montör,
AB Sonab Asdal, Carl-Gösta, tekn. direktör.
Televerkets
Centralförvaltning
Suppleanter
Dahlström, Kjell-Ake,
direktörsassistent,
Statsföretag AB Tjäridund, Rolf, ingenjör,
AB Sonab Wiberg, Bo-Lennart, avsynare,
AB
Sonab
opaginerad Kontrollera mot PDF
SMT Machine Company AB
Ordinarie
ledamöter Andrén, Sven G, direktör.
Statsföretag AB (ordf) Andréasson, Stig,
maskinmontör,
SMT Machine Company AB Danielsson, Bertil,
bankdirektör,
Sveriges Kreditbank Engellau, John, direktör
Gamner, Bengt, direktör,
SMT Machine Company AB (VD) Mankert, Gert,
direktör,
Fabriks AB Viktoria Olsson, Holger,
avtalssekreterare.
Svenska
Metallindustriarbetareförbundet Petersson, Lars-Äke, ingenjör,
SMT Machine Company AB Sohlenius, Gunnar,
professor,
Linköpings
Högskola
Suppleanter
Edlund,
Per, tjänsteman,
SMT Machine Company AB Nilsson, Karl-Henrik,
verktygsarbetare,
SMT
Machine Company AB
AB
Sonab
Ordinarie
ledamöter Hjalmarson, Harry, direktör (ordf) Malmberg, Eric, generaldirektör.
Förenade Fabriksverken (v ordf)
AB
Statens Skogsindustrier
Ordinarie
ledamöter
Nordlander, Carl-Henrik,
bankdirektör,
Sveriges Kreditbank (ordf) Sköld, Per, direktör,
Statsföretag AB (v ordf) Bahrke, Sigvard, direktör,
AB Slatens Skogsindustrier (VD) Edström, Sven,
direktör,
Sandvik AB Johansson, Manne, avdelningsordförande.
Karlsborgs bruk Johansson, Sven, direktör,
Gränges Stål Rydbo, Folke, generaldirektör.
Domänverket Sjöberg, Arne, direktör,
ASG Wiklund, Göran, kassör.
Lövholmens
bruk
Suppleanter
Forsberg,
Bengt, sektionsordförande,
Laxå sågverk Göthe, Gunnar, sektionsordförande,
Skinnskattebergs bruk Johansson, Stig,
överdirektör.
Domänverket Lindholm, Ingvar, direktör,
AB Statens Skogsindustrier Persson, Ernst,
jägmästare.
Statsföretag
AB
opaginerad Kontrollera mot PDF
AB
Statsgruvor
Ordinarie
ledamöter
Lundberg, Arne S., envoyé,
LKAB (ordf.) Andersson, Roland, gruvarbetare, AB Statsgruvor Berglund,
Cari-Bertd, direktör, LKAB Dagwall, Herbert, ingenjör, AB Statsgruvor
Henrikson, Arne, direktör, LKAB Kjellgren, Ove, direktör, LKAB
Suppleanter
Hagström, Ingvar,
gruvfogde, AB Statsgruvor Nysten, Jarl, gruvarbetare, AB Statsgruvor
AB Svensk Torvförädling
Ordinarie
ledamöter
Lundberg, Sten, generaldirektör, Överstyrelsen för
ekonomiskt försvar (ordf.)
Edebo, Ralph, direktör. Statsföretag .'VE (v.
ordf.)
Wahlquist, Nils, civilekonom, AB Svensk
Torvförädling (VD)
Suppleanter
Lindahl, Bror, herr, AB Svensk Torvförädling
Persson, Ernst,
jägmästare, Statsföretag AB
Svärd, John, förman, AB Svensk Torvförädling
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stigtex
AB
Ordinarie
ledamöter
Lundberg, Sten,
generaldirektör. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ordf.) Edebo, Ralph,
direktör, Statsföretag AB Engblom, Sven, direktör, AB Eiser Johansson, Bertil,
herr, Stigtex AB Johansson, Evert, herr, Stigtex AB Kjellman, Ake, disponent,
Stigtex AB (VD)
Suppleanter
Axell, Karl, herr, Stigtex
AB Dahlström, Kjell-Äke, direktörsass. Statsföretag AB Johansson, Gösta,
direktör, AB Eiser Sundberg, Doris, fru, Stigtex AB
Svenska Lagerhus AB
Ordinarie
ledamöter
Widén, Ingvar, generaldirektör, Lantbruksstyrelsen
(ordf.)
Andersson, Rolf, direktör. Kvarn och Bageri AB
Juvel (v. ordf.)
Borg, Sune, avdelningsdirektör. Statens
Jordbruksnämnd
Senning, Claes, kansliråd. Jordbruksdepartementet
Sorte, Per, direktör.
Kungsörnen AB
Uddgren, Olle, direktör.
Statsföretag AB
Suppleanter
Granath, Ulrik, godsägare
Möller,
Yngve, inspektör, Svenska Lagerhus
AB Pettersson, Harald, riksdagsman
opaginerad Kontrollera mot PDF
SID
Swedish Industrial Development Corporation
Ordinarie
ledamöter
Sköld, Per, direktör,
Statsföretag AB (ordf.) Akselson, Sigfrid, direktör, Förenade Fabriksverken
Carmel, Tord, direktör, SID (VD) Edebo, Ralph, direktör. Statsföretag AB
Flodin, Sten, direktör. Svenska Utvecklings-
AB
Malmberg, Eric, generaldirektör, Förenade Fabriksverken
Svenska Skifferolje AB
Ordinarie
ledamöter
Åberg,
Lars-Gunnar, bankdirektör, Sveriges
Kreditbank
(ordf,) Nordmark, Hans, direktör, STIM (v, ordf,) Orrenius, Jan, direktör.
Statsföretag AB Uddgren, Olle, direktör. Statsföretag AB
(VD)
Svenska
Tobaks AB
Ordinarie
ledamöter
Cederwall,
Gustav, landshövding (ordf.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Krislenson,
Valter, riksdagsman (v. ordf.) Andrén, Sven G., direktör. Statsföretag AB
Bohman, Clas, direktör, AB Findus Hjalmarson, Harry, direktör Holgerson, Nils,
direktör, Pribo AB Källström, Lennart, tobaksarbetare. Svenska
Tobaks AB
Lindström, Stig, verkmästare. Svenska Tobaks AB Nilsson, Gösta, direktör
Tilert, Reidar, generaldirektör. Byggnadsstyrelsen
Suppleanter
Danielsson, Henry, docent
Höök, Erik, planeringschef.
Finansdepartementet
Marcusson, Nils, montör. Svenska
Tobaks AB
Mossler, Inger, pol mag, Svenska
Tobaks AB
Sanizeiius, Lars, advokat
Wärnberg, Karl, direktör, Svenska
Tobaks AB (VD)
Hailenborg, Nils-Hugo, direktör, Kockums
Mekaniska Verkstads AB Omberg,
Ture, direktör, Uddeholms AB Orrenius, Jan, direktör. Statsföretag AB
Sandell, Leif, maskinarbetare, Uddcomb
Sweden AB Segerud, Gunnar,
direktör, Uddeholms AB
Suppleanter
Bahrke, Sigvard, direktör, AB
Statens Skogsindustrier
Berggren, Bengt Olof, direktör,
Uddeholms AB
Byggeth, Nils, direktör, Uddcomb
Sweden AB (VD)
Bäcklin, Bengt, direktör. Statsförelag AB
Dyke, Theodore A., vice president,
Com-bustion Engineering, Inc., USA
Foti, John T., manager, Combuslion
Engineering, Inc., USA
Lindqwister, Olle, ombudsman,
Uddeholms AB
Ljungberg, Göte, ingenjör, Uddcomb
Sweden AB
opaginerad Kontrollera mot PDF
SVETAB Svenska Industrietablerings AB
Ordinarie ledamöter
Olsson, Bertil, f. d. generaldirektör (ordf.)
Sjöborg, Lars, advokat (v. ordf.)
Bostedt, Hans, direktör
Mäkinen, Matti, direktör, Norrlandsfonden
Nilsson, Ake, f. d.
förbundsordförande. Svenska Metallindustriarbetareförbundet
Olofgörs, Gunnar, direktör, SVETAB (VD)
Spendrup, Aksel, avdelningschef.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Svanberg, Ingvar, riksdagsman
Suppleanter
Dahlström, Kjell-Ake, direktörsassistent.
Statsföretag AB Persson, Ernst,
jägmästare. Statsföretag AB
Uddcomb Sweden AB
Ordinarie ledamöter
Söderström, Olof, direktör (ordf.)
Bencher, Walter S., vice president,
Combuslion Engineering, Inc., USA
Grav, Leon E., director, Combustion
Engineering, Inc., USA
Uddevallavarvet
AB
Ordinarie ledamöter
Ljungcrantz,
Sigurd, direktör (ordf.)
Danielsson,
Bertil, bankdirektör, Sveriges
Kreditbank (v. ordf.) Andrén, Sven G., direktör,
Statsföretag AB Berndtsson, Einar, plåtslagare, Uddevalla-varvet AB Bäcklin,
Bengt, direktör. Statsföretag AB Cox, Arne, direktör, Statsföretag AB Edström,
John Olof, disponent, Norrbottens
Järnverk AB Kindstrand, Nils,
ingenjör. Uddevallavarvet
AB Schreil, Johan, direktör.
Uddevallavarvet
AB (VD) Sundberg, Nore, departementsråd. Industridepartementet
Suppleanter
Gustafsson, Gunnar, riksdagsman
Lind, Kurt, svarvare,
Uddevallavarvet AB Skandiaverken
Olausson, Astor, verkmästare.
Uddevallavarvet AB
Trogen, Ingvar, direktör,
Uddevailavarvet AB (vVD)
Skr.
1974:126 61
Innehållsförteckning Koncernen
Verksamheten
i sammandrag 3
Statsföretagsgruppen 4
Dotterbolagen
Vändpunkt
på malmmarknaden (LKAB) 7
Norrbottens
Järnverk i snabb expansion 9
Rekordår
för Uddevallavarvet stark utveckling förestår 11
Frågor
inom skogsindustrin (ASSI) 13
Forskning och marknadssatsning ger internationell expansion för
Kabigruppen 16
Tobaksbolaget
framgång i Holland, diversifiering i Sverige 18
Reorganisation
och konsolidering inom SARA-gruppen 20
ABAB-Allmänna
Bevaknings AB 22
BS
Konsult AB 22
Ceaverken
AB 22
AB
Husqvarna Borstfabrik/Vilhelmina Plast AB 23
Kalmar
Verkstads AB 23
Karlskronavarvet
AB 24
Liber
Grafiska AB 25
Linson
Instrument AB 25
MoDoKemi
AB 26
Nuclear
Steam SG AB 26
Nyckelhus
AB 27
AB
Oljetransit 27
SMT
Machine Company AB 27
AB
Sonab 28
AB
Statsgruvor 29
Stigtex
AB 29
SID-Swedish
Industrial Development Corporation 30
AB
Svensk Torvförädling 30
Svenska
Lagerhus AB 30
Svenska
Skifferolje AB 31
SVETAB-Svenska
Industrietablerings AB 31
Uddcomb
Sweden AB 31
Statsföretag
AB
Förvaltningsberättelse 32
Revisionsberättelse 35
Resultat-
och balansräkningar m m
Stalsföretagsgruppen 36
Finansieringsanalys 43
Antal
anställda 44
Statsföretag
AB 45
Dotterbolagen 50
Förteckning
över styrelseledamöter 54
MARCUSBOKTR. STOCKHOLM 1974 740168
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.