1975/76:141
17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Skr. 1975/76:141, 1975/76:141
Dokumentets text
SW. 1975/76:141
Regeringens skrivelse
1975/76:141
med
redogörelse för verksamheten iirahi £in'«parådets ministerkommitté under är
1975;
beslutad
den 5 februari 1976.
Regeringen
överlämnar till rUcsdagen enligt bifogade utdrag av regcr ringsprotokoll
redogörelse för verksamheten inom Europarådets minis-' terkommitté under år
1975.
På
regeringens vägnar OLOF PALME
SVEN
ANDERSSON
1
Riksdagen 1975176.1 saml Nr 141
$ 175/76! i41i!,':
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET ;:. ..; PROTOKOLL .: :
vid
regeringssammanträde 1976-02-05
Närvarande:
statsministem Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén; Peterson
Föredragande:
statsrådet Andersson
Skrivelse
till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets mlnisterkonmiitté
under år 1975
I
resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en
rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament.
Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 19671974 (skr.
1968: 23, skr. 1969: 27, skr. 1970: 39, skr. 1971: 119, skr. 1972: 107, skr.
1973:161, skr. 1974: 131, skr. 1975/76: 8). En redogörelse för verksamheten
inom Euoropa-rådets ministerkommitté under år 1975 har utarbetats inom
utrikesdepartementet i samråd med övriga berörda departement. Redogörelsen bör
fogas till regeringsprotokoUet i detta ärende som bilaga.
Jag
hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet
upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1975.
Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
>i
Skr. 1975/76:141
Bilaga
Redogörelse
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under är 1975
/.
Ministerkommittémöten 1. 56:e ministerkommittcmötet
Ministerkommitténs
56:e möte ägde rum den 17 april i Strasbourg. Den svenska delegationen leddes
av utrikesminister Sven Andersson och bestod i övrigt av Sveriges ständiga
ombud hos Europarådet ambassadör Arne Fältheim, utrikesrådet Leif Leifland,
biträdande ombudet hos Europarådet departementssekreterare Thomas Ganslandt,
departementssekreterare Hans Dahlgren samt departementssekreteterare
Carl-Magnus Hyltenius.
Ordförande
vid mötet var danske utrikesministern K. B. Andersen.
På
dagordningen stod främst Portugal, den europeiska säkerhetskonferensen (ESK),
utvecklingen av det europeiska samarbetet och Cypern.
a) Portugal
Ministerkommittén
uttryckte en förhoppning om att verklig demokrati skulle etableras i Portugal
och om en fortsatt utveckling av förbindelserna mellan Portugal och
Europarådet. Samtidigt välkomnade kommittén den avkoloniseringsprocess som
företagits av den portugisiska regeringen.
I
anslutning tUl kommitténs uppdrag åt generalsekreteraren vid det föregående (55:e)
ministerkommittémötet att med Portugals regering diskutera de
samarbetsmöjligheter som stod de portugisiska myndigheterna till buds inom
Europarådet instruerade ministrarna ställföre-trädarkonunittén att snarast
utarbeta ett program för tekniskt samarbete mellan Europarådet och Portugal på
grundval av från portugisisk sida redovisade praktiska behov. Ställföreträdarkommittén
fastställde senare ett sådant program tUl en kostnad av cirka FF 1 mUjon för år
1975.
Utrikesminister
Andersson underströk i sitt inlägg under konunit-téns diskussion betydelsen av
att Europarådets medlemsstater visade solidaritet och gav uttryck för stöd för
de starka krafter som eftersträvade verklig demokrati i Portugal. Han erinrade
om de svårigheter som var förknippade med att efter generationer av diktatur
och politisk isolering skapa en fungerande demokrati i Portugal. En passiv och
avvaktande attityd från europarådsstatemas sida skulle medföra ett stort ansvar
om ansträngningarna att nå demokrati skulle misslyckas, framhöll
utrikesministern. Samtidigt tillstyrkte han att ett program skulle fastställas
för tekniskt samarbete mellan Europarådet och Portugal.
b)
Europeiska säkerhetskonferensen (ESK)
Diskussionen
rörande den europeiska säkerhetskonferensen inleddes av statssekreteraren i
holländska utrikesministeriet L. J. Brinkhorst. Mi-
|-2 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 141
Skr. 1975/76:141 4
nisterkoirunittén
konstaterade att viktiga frågor ännu återstod att lösa i Genéve-förhandlingama
trots de framsteg som hade gjorts. Ministrarna enades vidare bl. a. om att
periodiska åsiktsutbyten rörande uppföljningen av ESK's beslut skuUe äga rum i
ministerkommittén under förutsättning av ett framgångsrikt slutförande av
konferensen.
c) Utvecklingen
av det europeiska samarbetet
Ministerkommittén
tog del av oUka redogörelser rörande verksamheten inom Eviroparådet, EG och
EFTA. Vidare gjorde ministrarna ett principuttalande till förmån för en
utvidgning av Europeiska ungdomscentret i Strasbourg. I uttalandet
konstaterades att ett slutgUtigt beslut om en utvidgning skulle bli beroende av
vissa utredningar. Kommittén välkonmade ett erbjudande från norsk sida att
bekosta en preliminär arkitektstudie och en utredning rörande kostnadema för
en utvidgning av ungdomscentret.
d) Cypern
Ministerkommittén
gav uttryck för fortsatt oro rörande läget i Cypern och uttalade en
förhoppning om snar framgång i de förestående förhandlingarna i Wien meUan de
berörda parterna.
2.
57:e ministerkommittémötet
Ministerkommitténs
57:e möte ägde rum i Paris den 27 november. Den svenska delegationen leddes av
utrikesminister Sven Andersson och bestod i övrigt av Sveriges ständiga ombud
hos Europarådet ambassadör Arne Fältheim, kabinettssekreterare Sverker Äström,
kanslirådet Jan af Sillen, biträdande ombudet hos Europarådet departementssekreterare
Thomas Ganslandt samt departementssekreterare Karl-Erik Norrman.
Ordförande
vid mötet var den franske utrikesministern J. Sauvag-nargues.
På
dagordningen stod den europeiska säkerhetskonferensen (ESK), Portugal,
situationen i Spanien, utvecklingen av det europeiska samarbetet och frågan om
utvidgning av det europeiska ungdomscentret.
a)
Europeiska säkerhetskonferensen (ESK)
Efter
en introduktion av den schweiziske presidenten och utrikesministern Graber
hade ministerkoirmiittén ett åsiktsutbyte rörande uppföljningen av
säkerhetskonferensens slutdokument. Kommittén konstaterade att uppföljnmgen
borde ske i en anda av god vUja och fullföljas med både tålamod och fasthet.
I
ett inlägg i diskussionen konstaterade utrikesminister Andersson bl. a. att de
flesta av slutdokumentets beslut och rekommendationer måste verkställas genom unUaterala
åtgärder inom varje enskUd stat och att detta kunde ta tid. Det var omöjligt
att ändra lagstiftning och etablerade regler över en natt. Vissa av
rekommendationerna krävde även att ökade resurser anslogs för deras
genomförande. Detta gällde exempelvis informationsutbyte och samarbete på
kulturens och undervisningens område. Utrikesministem konstaterade vidare att slutdoku-
Skr. 1975/76:141 5
mentets
rekommendationer i vissa fall, främst på det ekonomiska området, bara kunde
förverkligas genom bUaterala överenskommelser. Han underströk att det var
viktigt att man i sådana bUaterala sammanhang inte gjorde tolkningar eller omformuleringar
av slutdokumentets innehåll. Man borde därför eftersträva att i bUaterala
överenskommelser antingen ta in relevanta delar av dokumentet in extenso och
utan om-formuleringar eller, om detta inte visade sig möjligt, nöja sig med generella
hänvisningar till slutdokumentets bestämmelser.
Slutligen
framhöll utrikesministem att man från svensk sida gäma såg att ESK's
uppföljning blev föremål för åsiktsutbyten i ställföreträdarkommittén med
deltagande av experter från huvudstäderna. Utbyten av synpunkter och
upplysningar av detta slag vore enligt svensk uppfattning att välkomna som en
återkommande del i Europarådets verksamhet, konstaterade utrikesministern.
b) Portugal
Ministrarna
gav uttryck för sitt fortsatta stöd åt den portugisiska regeringens och den
portugisiska folkmajoritetens ansträngningar att genomföra parlamentarisk
demokrati på grundval av respekt för mänskliga rättigheter, social rättvisa
och lag och rätt. Samtidigt välkomnade kommittén rådgivande församlingens
initiativ att inbjuda ledamöter av Portugals konstituerande församling att
deltaga på ad hoc-basis i dess debatter.
Efter
att ha tagit del av en rapport rörande det tekniska samarbetet mellan
Europarådet och Portugal uppdrog ministerkommittén vidare åt
generalsekreteraren att fortsätta samarbetet med de portugisiska myndigheterna
på gmndval av program som godkänts av stäUföreträ-darkommittén. Slutligen
åhörde ministrarna redogörelser av italienske statssekreteraren Cattanei
rörande EG's förbindelser med Portugal och av norske utrikesministem Frydenlund
rörande EFTA's förbindelser med Portugal.
c) Situationen i Spanien
Situationen
i Spanien hade uppförts på ministerkommitténs dagordning på svensk begäran.
Diskussionen inleddes därför av utrikesminister Andersson.
Utrikesministem
framhöU bl. a. att Europarådet hade ett specieUt ansvar när det gällde att
följa utvecklingen i Spanien, framför allt med tanke på organisationens
engagemang för mänskliga rättigheter och demokrati. Detta innebar att
Europarådets medlemsstater i den ömtåliga situation som rådde i Spanien borde
uppmuntra och stödja de tendenser som kunde skönjas tUl en utveckling i
demokratisk riktning. Man borde visa Spaniens folk att de var välkomna bland de
demokratiska nationerna om de själva valde demokratms väg. Samtidigt faims det
emeUertid anledning att fortsätta att vaksamt följa situationen i landet. Man
borde inte tveka att reagera inför fortsatta utslag av rättslöshet och
fascism. Bestämmelsen i ESK's slutdokiunent om icke-inblandning uteslöt enUgt svensk
uppfattning på intet sätt en öppen kritUc av missförhåUanden i ett deltagande
land. Opinionsvågen mot de spanska avrättningama och europarådsstatemas stäUningstaganden
mot dem hade utan tvivel haft effekt. De spanska militärdomstolarna hade
upphört att avkunna dödsdomar efter korta summariska processer.
Skr. 1975/76:141 6
Utrikesministem
ansåg att det i den aktuella situationen skulle vara av positivt värde för den
allmänna opinionen i Spanien och att det följaktligen skulle hjälpa den
demokratiska utvecklingen i landet om ministerkommittén uttryckte en gemensam
förhoppning om att det spanska folket skulle slå in på en väg mot frihet och
demokrati i överensstämmelse med de ideal som förenade europarådsstatema.
Den
diskussion som följde efter utrikesministerns anförande resulterade i att
ministerkommittén förklarade sig välkomna möjligheten av ett närmande mellan
Spanien och det demokratiska Europa.
d) Utvecklingen av det europeiska samarbetet
Ministerkommittén
åhörde anföranden av dels Europarådets generalsekreterare, dels italienske
statssekreteraren Cattanei och norske utrikesministem Frydeidund rörande
verksamheten i EG respektive EFTA.
Generalsekreterare
Kahn-Ackermann koromenterade bl. a. och underströk betydelsen av de europeiska
fackministerkonferensernas roll ur Europarådets synpunkt. Statssekreterare Cattanei
informerade kortfattat om det politiska samarbetet inom EG och utrikesminister
Frydenlund konstaterade i sitt anförande bl. a. att EFTA's ministerråd
beslutat överväga möjliga nya samarbetsområden.
e) Utvidgning
av Europeiska ungdomscentret
Ministerkommittén
uppsköt på schweiziskt initiativ ett slutligt beslut om en utvidgning av
Europeiska ungdomscentret. Vidare uppdrog ministrarna åt stäUföreträdarkonmiittén
att utreda vUka besparingar som kunde göras i Europarådets budget tUl förmån
för en utvidgning av ungdomscentret. Ministerkommittén beslöt samtidigt även
att anslå medel till en viss utökning av ungdomscentrets verksamhet inom ramen
för existerande kapacitet.
//.
Expertkommittéer 1. Rättsfrågor
a)
Konventioner
Under
år 1975 öppnades för undertecknande dels den europeiska konventionen om utomäktenskapliga
barns rättsliga stäUning, dels ett tiU-läggsprotokoll till den europeiska
utlämningskonventionen. Sverige har undertecknat bådadera.
I
den förstnämnda konventionen fastslås vissa grundläggande principer rörande
den rättsliga behandlingen av barn födda utom äktenskap. Konventionen bygger på
principen att bam födda utom äktenskap i rättsligt avseende skall ha samma
ställning som bam födda i äktenskap.
ProtokoUet
till den europeiska utlämningskonventionen innehåller i artikel 2 en
utvidgning av begreppet ne bis in idem, sådant detta definierats i artikel 9 i
utlämningskonventionen, och resulterar därmed i ett nytt hinder mot utlämning.
I vissa faU skall sålunda lagakraftägande dom, vUken meddelats i annan stat som
tillträtt konventionen än den som gjort framställningen, utgöra hinder mot
bifall tiU utlämningsframställ-ningen. Full överensstämmelse råder därmed
mellan den nya lydelsen av
Skr. 1975/76:141 7
artikel
9 i konventionen och stadgandet i 10 par. lagen (1957: 668) om utlämning för
brott i dess genom lagen (1975: 292) om ändring i nyssnämnda lag reviderade
lydelse (se prop. 1975: 38, sid. 52 och 62).
b)
Resolutioner som antagits av ministerkonimittén
(i)
Utländsk arbetskraft
Resolution
(75) 3 innehåller rekommendationer till medlemsstatemas regeringar rörande
behandlingen i bl. a. straffprocessueUt hänseende av utiändsk arbetskraft ("migrant
workers").
(ii)
Skadestånd vid kroppsskada och dödsfall
I
resolution (75) 7 framhåller ministerkommittén önskvärdheten av en minskning av
de skUlnader som finns mellan medlemsstatemas lagar och rättspraxis i fråga om
ersättning vid kroppsskada och dödsfall. Medlemsstaternas regeringar
rekommenderas därför bl. a. att vid lagstiftning i ämnet beakta vissa närmare
angivna principer rörande beräkning av skadestånd.
(ui)
Avgörande av brottmål i den tilltalades frånvaro
I
resolution (75) 11 rekommenderas medlemsstaternas regeringar att tiUämpa vissa
i resolutionen uppställda regler i fråga om avgörande av brottmål i den tUltalades
frånvaro. 1 reglerna anges bl. a. att huvudförhandling inte får hållas utan
att den tilltalade har kallats i tillräcklig tid dessförinnan för att kunna
inställa sig och förbereda sitt försvar, om han inte uppsåtligen har försökt
att undandra sig lagföring. Huvudförhandling får inte hållas om den tUltalades
närvaro är nödvändig eller om det finns anledning anta att han är förhindrad
att inställa sig. Den som efter vederbörlig kaUelse har dömts i sin frånvaro
skall ha rätt tiU omprövning av målet, om han visar att han var förhindrad både
att inställa sig och att upplysa domstolen därom på grund av omständigheter
utanför hans rådighet.
(iv)
Europeiska utlämningskonventionen
I
resolution (75) 12 uttalar ministerkommittén vissa rekommendationer till
regeringarna i de stater som har tUlträtt 1957 års europeiska utlämningskonvention
rörande tiUämpningen av konventionen.
(v)
Lagföring med anledning av trafikolyckor
I
en resolution (75) 24 rekommenderas medlemsstaternas regeringar att vid
lagstiftning och rättstillämpning beakta vissa i resolutionen angivna
principer för lagförmg i samband med trafikolycka.
(vi)
Arbetsdrift inom kriminalvården
Resolution
(75) 25 innehåUer rekommendationer tUl medlemsstaternas regermgar med avseende
på arbetsdriften inom kriminalvården. I resolutionen uttalas bl. a. att
arbetsförhållanden, produktionsmål och arbetslön inom anstalt bör anpassas tiU
vad som är gängse utanför anstalt, så långt det är praktiskt möjligt och med
beaktande av arbetsdriftens särskUda natur.
Skr. 1975/76:141 8
c) Europeiskt
justitieministermöte
På
initiativ av Europarådets generalsekreterare hölls den 22 maj 1975 ett
informellt europeiskt justitieministermöte i Obemai i närheten av Strasbom-g. I
mötet deltog företrädare för samtliga Europarådets medlemsstater utom Grekland,
Island, Italien och Malta. Vid mötet diskuterades Europarådets möjligheter när
det gäller samarbete på det rättsliga onu-ådet samt kriminalpolitik och intemationell
terrorism. Inga resolutioner antogs vid mötet.
d) Europeiska
kommittén för juridiskt samarbete (CCJ)
Den
europeiska konmiittén för juridiskt samarbete höU under år 1975 två möten.
Kommitténs 23:e möte ägde rum den 913 jimi och det 24:e mötet den 15
december.
I
syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer pågår
utredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer under CCJ. Bland de
ämnen som är imder utredning bör främst nämnas produktansvar, vårdnad om bam,
konsumentskydd, den enskildes skydd i administrativa förfaranden, privatlivets skydd
vid automatisk databehandling av personinformation, avtalsviten, den gifta
kvinnans rättsliga ställning, hinder av ekonomiskt och annat slag för part att
föra talan vid domstol i civilmål samt samarbete mdlan förvaltningsmyndigheter.
e) Europeiska
kommittén för brottslighetsfrågor (ECCP)
ECCP
höU under år 1975 sitt 24 :e möte. Vid mötet, som höUs den 2630 maj,
behandlades bl. a. förslag tUl resolution om straff för våUande av annans död
och personskador i vägtrafiken, förslag tUl resolution om behandling av intagna
med långa frihetsstraff och förslag till resolution om arbetsdrift inom kriminalvården.
ECCP antog de föreslagna texterna, såvitt gäUer de två förstnämnda förslagen
med vissa ändringar, och beslöt hänskjuta dem tUl ministerkomnuttén. ECCP
beslöt också tillsätta två nya underkommittéer, den ena rörande ersättning åt
brottsoffer och den andra rörande ekonomiska brott.
På ECCP:s
förslag har ministerkommittén under 1975 tUlsatt en kommitté för undersökning
av problem uppkomna i anledning av vissa nya former av våldsdåd (terrorism).
Bland
de frågor som under 1975 behandlades av ECCP:s underkommittéer märks påföljder
för trafikbrott, avkriminalisering, straffproces-sueUa frihetsberövanden, andra
altemativ till fängelse än villkorlig dom och lUcnande påföljder, straffrättens
möjligheter att bidra tUl mUjö-skyddet, försäljning och innehav av skjutvapen,
undersökningar om återfaUsbrottsligheten samt ungdomsbrottslighet och sociala
förändringar.
Vid
en konferens om krimmalpolitik den 2426 mars 1975 behandlades bl. a. frågor
om anpassning av straffrätten tUl ändrade förhållanden och värderingar i samhäUet.
f)
Expertkommittén för de mänskliga rättigheterna
Arbetet
inom expertkommittén för de mänskliga rättigheterna bedrevs under 1975,
förutom i plenum, inom en arbetsgrupp, åt vilken uppdragits att studera möjUghetema
att förbättra och effektivisera reglerna för fri rättshjälp inför Europarådets
kommission och domstol för de mänskliga rättighetema.
Skr. 1975/76:141 9
En
av nämnda arbetsgrupp utarbetad rapport med förslag tUl generösare
biståndsregler i fråga om rättshjälp slutbehandlades av expertkommittén.
Kommittén
har vidare slutfört behandlingen av frågoma om kontroU av verkställigheten av
domar meddelade av den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter samt om
utvidgning av rätten tUl information genom ett tUläggsprotokoll tiU den
europeiska konventionen om mänskliga rättigheter avseende harmonisering i
visst hänseende med Förenta Nationernas konvention angående medborgerliga och
politiska rättigheter.
Följande
ämnen har vidare varit föremål för behandling i kommittén under 1975:
(i) KontroU
av verkställigheten av förlUcningsuppgördser träffade i ärenden som anhängiggjorts
inför kommissionen för de mänskliga rättighetema.
(ii)
Röstproceduren i Europarådets ministerkommitté i samband med granskningen av
rapporter som överlämnats av kommissionen tUl kommittén sedan konmiissionen slutbehandlat
ärendena.
(Ui)
Förberedande av ett koUokvium beträffande "allmänhetens tiUgång tUl
information hos offentiig myndighet".
(iv)
Medverkan i fråga om ett koUokvium rörande undervisning om mänskliga
rättigheter och en kampanj mot rasfördomar i skolorna.
(v)
Öppnande för undertecknande av den genom kommitténs försorg utarbetade
konventionen om utländska korrespondenter.
Det
av kommittén tidigare diskuterade fjärde kollokviet rörande den europeiska
konventionen för mänskliga rättigheter hölls i Rom den 58 november 1975 med
deltagande av cirka 300 personer.
2.
Utbildnings-, kultur- och ungdomsfrågor
a) Nionde
europeiska utbildningsministerkonferensen
Den
nionde europeiska utbildningsministerkonferensen ägde rum i Stockholm den 1012
juni 1975. I konferensen deltog samtiiga Europarådets medlemsstater jämte
Finland, Spanien och Vatikanstaten, dvs. de stater som anslutit sig tUl den
europeiska kulturkonventionen. Därutöver deltog som observatörer Portugal och
Jugoslavien och som särskilt inbjudna Australien, Canada, Japan, Nya Zeeland
och USA.
Utbildningsministerkonferenserna
är knutna till Europarådet bl. a. genom att Europarådets sekretariat utgör
dessa konferensers sekretariat.
Ordförande
vid konferensen i Stockholm var utbUdningsminister BertU Zachrisson.
Vid
konferensen diskuterades återkommande utbUdning (huvudtema), utbildning av
invandrare och intemationellt utbUdningssamarbete. Ministrarna antog
resolutioner om följande frågor:
(i)
Återkommande utbildning
Ministrama
enades om att återkommande utbildning bör vara riktpunkt för förändring av aU utbUdnmg
efter den obUgatoriska skolan. Dess främsta mål borde vara att bidra tUl ökad
social och ekonomisk jämlikhet bl. a. genom att fördela utbUdningstillfällena
över individens hela livstid.
Skr. 1915116:141 10
För
att uppnå detta mål enades ministrarna om:
att
utbUdningsmässigt och socialt missgyimade grupper bör få ökat samhäUeligt stöd
att
UtbUdning för 1619-åringar bör förbereda dessa såväl för vidare studier som
för arbete
att
arbetserfarenhet bör få större betydelse för tillträde till högre utbUdning
att
utbildnings-, social- och arbetsmarknadspolitik bör samordnas
att
den enskilde bör få möjUghet tUl betald ledighet för studier
att
den enskildes rätt att få åtemppta studier senare i livet bör säkras, och
att
ett samordnat system behövs i fråga om finansiering av ungdoms-och
vuxenutbildning.
(ii)
Utbildning av invandrare
Med
denna resolution godkände ministrarna för sin del rekommendationer från
föregående års ad-hoc-konferens på ämbetsmannanivå om utbildning av invandrare.
I
ministerkonferensens resolution heter det att invandrama och deras barn bör få
samma möjligheter till utbildning som vistelselandets medborgare. De bör
därvid få möjlighet att skaffa sig adekvat kunskap i såväl urspmngslandets som
värdlandets kultur och språk, så att de kan anpassa sig i den nya omgivningen
utan att förlora möjligheten att åter integreras i sitt urspmngsland.
För
att detta ska bli verkUghet rekommenderade ministrama bl. a. speciella
"mottagningsklasser", särskild utbUdning av bl. a. lärare, ömsesidigt
godkännande av betyg och försök att få föräldrama att delta i skolaktiviteter.
(iii) Internationellt utbildningssamarbete
I
denna resolution efterlyses en klarare gränsdragning i fråga om uppgifterna för
de olika internationeUa organ som nu sysslar med utbildningsfrågor. Vidare
heter det att det intemationeUa samarbetet på ministemivå bör ses över.
Som
viktiga områden för samarbete framhålles bl. a. förskolan och undervisningen i
de lägre grundskoleåldrarna samt skolans relation till samhället. Den
förändrade inställningen till studier i naturvetenskap och teknologi kommer att
tas upp vid en särskild konferens under våren 1977.
Nästa
utbildnmgsministerkonferens anordnas 1977 i Turkiet, varvid huvudtemat kommer
att vara "Skolan och dess relationer tUl samhället".
b) Kulturstyrelsen
Kulturstyrelsen
(CouncU for Cultural Co-operation) sammanträdde två gånger i Strasbourg för
programplanering och antagande av budget. Stort utrymme ägnades åt diskussion
av en femårsplan och metoder för dess planering.
Av
de permanenta imderkommittéerna sammanträdde kommittéerna för aUmänna
skolfrågor samt för vuxenutbUdning och kulturell utveckling vardera en gång
medan kommittén för högre utbUdnmg och forskning sammanträdde två gånger. Bl.
a. följande frågor behandlades.
Skr. 1975/76:141 11
(i)
Allmänna skolfrågor
Förskoleprojektet,
ett av kulturstyrelsens nio mtensivprojekt, påbörjades med bl. a. planering av
undersökning i några medlemsländer, däribland Sverige, av invandrarbams
integrering i förskolan. Ett symposium hölls i Frankrike över ämnet förskolans
anknytning tiU grundskolans lågstadium.
Inom
intensivprojektet yrkes- och teknisk utbildning anordnades ett symposium i
Schweiz om den tekniska och yrkesutbildningens roU för främjande av yrkesrörlighet
samt ett aimat i Storbritannien rörande j ordbmksutbUdning.
Två
expertmöten anordnades i Strasbourg rörande kompletterande läroplaner för invandrarbam.
(U)
Högre utbildning och forskning
Arbetet
med att jämföra och utvärdera reformer och planering av den högre utbUdningen i
vissa medlemsländer fortsatte med studium av högskolereformerna i Nederländerna
och Sverige.
Vidare
fortsatte arbetet med specialprojektet "MobUity", dvs. om hur man kan
avlägsna hinder för rörlighet bland lärare och studenter. Arbetet med att
upprätta register över läroplansreformer i skilda ämnen fortsatte även.
Ett
symposium om distansundervisning hölls i Västtyskland.
Ett
expertmöte om handläggning av stipendieprogrammet inom högre utbildning hölls i
Strasbourg. Sverige bidrar med 10 stipendier.
(iii)
Vuxenutbildning
I
samarbete meUan intensivprojekten vuxenutbildning (innehåll och metoder; utbUdning
av vuxenpedagoger) och fortlöpande utbUdning ("permanent education")
besöktes och utvärderades en del s. k. pilotprojekt inom vuxenutbUdiungen i
vissa medlemsländer. Ett symposium hölls i Italien om utbildning för nya
lärarroller i vuxenutbildningen.
(iv)
Pedagogisk forskning, pedagogisk information och dokumentation Ett symposium om
pedagogisk FoU inom högre utbUdning hölls i Sverige.
Arbetet
med EUDISED-projektet fortsatte med bl. a. provkörningar i dator av några
medlemsländers forskningsrapporter, vilket resulterade i en "EUDISED R
& D Bulletm, experimental issue 1975". Projektet kommer att samköras
med EG, varvid EG ansvarar för de tekniska funktionema och Europarådet för
koordinering och planering.
(v)
Kultur
Arbetet
med en handbok om principer för kulturstatistik fortsatte.
Två
intensivprojekt påbörjades, nämligen främjande av fri skapande verksamhet och
stöd tiU konstnärligt skapande. Ett symposium över det senare anordnades i
Frankrike. Båda projekten är led i förberedelsearbetet för en
kulturministerkonferens som skall äga mm i Oslo år 1976.
European
Documentation and Information System for Education.
Skr. 1975/76:141 12
(vi)
Ungdom
Under
året framlades ett förslag tiU mellanstatligt samarbetsprogram som komplement
till det arbete som utförs i europeiska ungdomscentret och europeiska
ungdomsfonden. Ett möte anordnades på ungdomscentret över temat ungdom och
arbetsmarknad.
(vii)
Sport
En
europeisk sportministerkonferens hölls i mars i Bryssel varvid ministrama antog
en rekommendation till ministerkommittén rörande en europeisk "Sport for
All Charter". Denna definierar de grundläggande principerna för
"Sport for Air'-tanken och utgör ett instmment för närmare samarbete mdlan
Europas stater inom sportsektorn.
c)
Europeiska ungdomsfonden och europeiska ungdomscentret
Fonden
fördelade under året nära 6 mUj. FF tUl ett 60-tal nationella
ungdomsorganisationers aktiviteter och till internationella organisationers
administrationskostnader som förstärkning på det europeiska planet.
Ministerkommittén
fattade under året beslut om att ungdomsfonden skall bli permanent.
Europeiska
ungdomscentret anordnade under året 20 kurser på vardera 810 dagar för intemationeUa
ungdomsorganisationer samt vidare tre språkkurser.
Ett
förslag om utvidgning av ungdomscentret behandlas i ministerkommittén (jfr I 2
e).
3.
Sociala frågor
a) Resolutioner
som antagits av ministerkommittén
Ministerkommittén
antog en resolution ((75) 15) om lättaader för svårt handikappade i rådets
medlemsstater. I resolutionen uppmanas medlemsstaterna att bereda svårt
handikappade vissa lättnader vad gäller transport med kollektiva trafikmedel
samt tUlträde tUl vissa offentliga byggnader såsom statUga institutioner,
museer och utstäU-ningar ävensom till sportsliga och kulturella evenemang. Lättnadema
bör avse såväl inom medlemsstaten bosatta handikappade som handikappade från
andra medlemsstater.
b) Sociala
kommittén
Under
år 1975 höll sociala kommittén tre sammanträden, varav två ordinarie och ett
extra.
Kommittén
beslöt tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att föreslå åtgärder mot
barnmisshandel m. rn. Sverige har en representant i arbetsgruppen. Vidare tiUsattes
en arbetsgmpp för att utreda frågan om återförande till normalt samhäUsliv av
svårt missanpassade.
Kommittén
tog del av en utredning om familjerådgivning. Det konstaterades att denna
utredning var den första i detta ämne som utförts på intemationellt plan,
varför det var angeläget att den erhöU vidsträckt publicitet.
En
arbetsgrupp som håller på att utreda frågan om förberedelse för pensionering
erhöll vissa anvisrdngar rörande det fortsatta arbetet.
Skr. 1975/76:141 13
Bl.
a. borde gruppen inrikta sitt arbete på en inventering av vilka åtgärder som
vidtagits på området inom Europarådets medlemsstater.
Kommittén
behandlade vidare en plan för verksamheten på fem års sikt. Vad gäller
socialpolitiska frågor föreslog kommittén att planen skulle innefatta följande
huvudämnen: utredning rörande olika initiativ ägnade att höja livskvaliteten,
bistånd tUl famUjer som drabbas av förändringar i samhäUet, sociala
välfärdsprogram för speciella grupper (barn, handikappade, marginella gmpper),
åtgärder av socialhjälpsnatur samt social välfärd i långtidsperspektiv.
Den
holländska delegationen föreslog att sociala konmiittén som en stående purdtt
på sin dagordning skulle ta upp en diskussion om dels texter, i första hand
direktiv, antagna av EG:s ministerråd i frågor av intresse för sociala konmiittén,
dels texter under utarbetande inom EG. Dessa dokument kunde eventuellt tjäna
som modell för åtgärder i de av Europarådets medlemsstater som nu står utanför
EG, varvid de senares synpunkter på texterna och redovisning av sina egna åtgärder
kunde vara av stort Intresse för EG-länderna. Den svenska delegationen var
positiv till förslaget, dock med betonande av att sådana diskussioner inte
fick leda till att Europarådet vid utarbetandet av resolutionstexter ständigt
skulle använda sig av tUlgängliga EG-texter. Förslaget mötte emellertid stark
kritik från såväl EG-medlem-mars som övriga delegationers sida och drogs därför
tUlbaka.
c) Expertkommittén
för social trygghet
Kommittén
färdigställde ett förslag till rekommendation om socialförsäkringsförmåner för
hemarbetande, vilket antogs av ministerkommittén i december. Rekommendationen
innebär att hemarbetande bör åtnjuta skydd vid sjukdom, invaliditet och
ålderdom etc. utan anknytning tUl något försörjarbegrepp. Rekommendationen ger
således uttryck för den bl. a. av de nordiska länderna hävdade principen att
socialförsäkringen bör omfatta hela befolkningen och inte vara inskränkt till
de förvärvsverksamma.
I
likhet med tidigare år deltog kommittén vidare i den årliga granskningen av rapporter
rörande tillämpningen av den europeiska social-försäkringsbalken.
d) Europeisk
familjeministerkonferens
En
europeisk famUjeministerkonferens hölls i Oslo den 1719 september 1975. I
konferensen deltog företrädare för 15 länder. Den svenska delegationen leddes
av socialminister Sven Aspling. Tema för konferensen var "The Equality of
man and woman: its impUcations for family life and govemmental action".
Diskussionen
vid konferensen kan sammanfattas på följande sätt.
Ett
stort hinder för jämstäUdhet mellan könen utgör svårigheten för båda föräldrama
att förena förvärvsarbete med vården av barn. Arbetslivet liksom samhäUslivet
i övrigt måste anpassas tUl bam-familjernas behov. En lösning som
diskuterades var att föräldrar med små bam skuUe kunna kräva särskilda
rättigheter i arbetslivet.
Reformer
som syftar tUl att öka jämställdheten stöter på praktiska och ekonomiska
hinder, t. ex. i tider av arbetslöshet och lågkonjunktur. Eftersom kvinnor med
barn i förskoleåldern i dag av praktiska skäl hindras att förvärvsarbeta bör
regeringarna uppmärksamma förvärvs-
Skr. 1975/76:141 14
hindren.
I detta sammanhang utgör barnomsorg i olika former en viktig fråga. Det framhöUs
att de förvärvsarbetande föräldrarnas problem inte enbart löses genom utbyggnad
av daghem.
Ministrama
underströk vikten av att både män och kvinnor tar del i hemarbete, vården av
barnen, förvärvsarbete samt politiska och sociala aktiviteter. Först när så
blir fallet finns förutsättningar för jämstäUdhet.
Vidare
dryftades frågan om kompensation för inkomstbortfall vid vård av små barn för
både män och kvinnor. Det framhölls att finansieringen av sådana reformer inte
fick vidga den ekonomiska ojämlikheten meUan famUjer i olika inkomstlägen.
Slutiigen
diskuterades behovet av information i skolorna för att ändra på traditionella könsroUer.
Därjämte underströks behovet av systematiskt utbyte mellan ländema av erfareiUieter
av reformer som syftar tUl att öka jämlikheten mellan män och kvinnor.
4.
Hälsovårdsfrågor
a) Konventioner
Regeringen
beslöt den 13 december 1974 att Sverige skulle ansluta sig tUl en av vissa av
Europarådets medlemsstater antagen konvention om utarbetande av en europeisk farmakopé,
varefter konventionen för Sveriges del trädde i kraft den 6 maj 1975.
b) Resolutioner
som antagits av ministerkommittén
Ministerkommittén
antog en resolution ((75) 29) om lagstiftning rörande fmktsamhet och famUjeplanering.
I
resolutionen erinras om resolution nr 2 vid andra Europeiska befolkningskonferensen,
FN's generalförsamlings resolution nr 2436 (XXIII) och den arbetsplan som
antogs av 1974 års befolkningskonferens i Bukarest. Mot bakgmnden av
skillnader mellan medlemsstaternas lagstiftning i frågor rörande
preventivmedel, abort samt ekonomisk och social hjälp till familjer även.som
den nedgång i fruktsamheten som kan konstateras i praktiskt taget alla
utvecklade länder görs en rad rekommendationer tUl medlemsstatema. Dessa
uppmanas att vid utformningen av sin befolkningspolitik ta hänsyn till famUjens
rättigheter och behov samt att bereda alla som så önskar möjligheter att fritt
och under eget ansvar besluta om det antal bam de vUl ha samt tätheten mdlan
dem. I detta syfte rekommenderas medlemsstatema att vidta lagstiftnings- och
administrativa åtgärder för att införa möjligheter till rådgivning och
upplysning rörande famUjeplanering, sterUisering, abort och ekonomiskt och
socialt bistånd till famUjema.
c) Europeiska
hälsovärdskommittén
Under
år 1975 avhöll hälsovårdskommittén endast ett sanunanträde. Kommittén beslöt
att som lämpliga ämnen för framtida studier föreslå bl.a.
a)
Familjeplanering. Anledningen tUl att familjeplaneringsprogrammet misslyckats
i vissa medlemsstater borde undersökas, varjämte åt-
Skr. 1975/76:141 15
gärder
för framtida organisation, utbUdning av personal etc. borde föreslås.
b) Organisation och administration av
laboratorieväsendet inom den allmänna hälsovården.
c) Åtgärder mot narkotikamissbruk. Utbyte av
information om nar-kotikamissbmkares och resandes trafik med narkotika i Europa
och i andra regioner. Utarbetande av gemensamma regler för eventuella åtgärder.
d) Patientens
roU inom sjukvården.
5.
Arbetsmarknadsfrågor
a) Förslag
till konvention om utländsk arbetskraft
Ställföreträdarkommittén
fortsatte sin behandling av ett utkast till konvention för att reglera utiändsk
arbetskrafts ("migrant workers") förhållanden. Trots att arbetet
fördes ytterligare något framåt har det sedan år 1971 pågående arbetet ännu
inte kunnat avslutas. Under året fortsatte även behandlingen av ett utkast till
resolution om likabehandling av inhemska och migrerande arbetare med avseende
på yrkesvägledning, UtbUdning och omskolning.
b) Resolutioner
som antagits av ministerkommittén
I
en resolution ((75) 13) om nomadernas sociala förhåUanden i Europa
rekommenderas medlemsstaternas regeringar bl. a. att vidta åtgärder för att
stoppa varje form av diskriminering av nomader och att förbättra deras
förhållanden vad avser bostäder, utbUdning, hälsovård och social välfärd och
trygghet.
Vidare
antog ministerkommittén en resolution ((75) 14) om arbetslöshet bland ungdom.
I deima rekommenderas medlemsstatemas regeringar att vidta åtgärder för att
minska och förhindra arbetslöshet bland ungdom, särskUt åtgärder som avser arbetsmUjö,
yrkesvägledning, utbildning och yrkesutbUdning samt särskUda sysselsättningsskapande
program för ungdom.
I
ministerkommittén antogs slutligen fyra resolutioner rörande arbetsmiljöfrågor
av vissa tiU det s. k. partieUa avtalet anslutna stater, nämligen Belgien,
Frankrike, Västtyskland, Italien, Luxemburg, Neder-ländema och Storbritannien
samt Österrike. De fyra resolutionema rörde 1) tillverkares skyldighet att
lämna data om giftiga kemiska produkter, 2) utfomming och användning av metallskämingsmaskiner
(metal cutting guUlotines), 3) uppförande och användning av maskiner för
framställning av gjutplastprodukter (injection moulding of plastics) och 4)
uppförande och användning av maskiner för viss typ av offsettryck (sheet-fed
offset printing).
c) Sociala
kommittén
Ett
utkast tUl resolution angående skyddsverksamheten i företag godkändes av
sociala kommittén vid dess sammanträde i september för vidarebefordran tUl
ministerkommittén.
Kommittén
uppdrog vidare åt sekretariatet att genomföra en studie om ungdomen och
arbetslivet som underlag för en diskussion under 1976 om den fortsatta handläggnuigen
av frågan om en resolution i ämnet.
Skr. 1975/76:141 16
Konunittén
behandlade dessutom ett utkast till resolution om kvinnor i arbetslivet.
6.
Miljö- och naturvårdsfrågor samt djurskydd
a) Naturvårdskommitién
Efter
en omorganisation år 1974 har arbetsprogrammet i naturvårdskommittén
koncentrerats. Arbetet i kommittén har under år 1975 i huvudsak kretsat kruig
naturskyddsområden och därmed sammanhängande problem samt hotade växt- och
djurarters fortbestånd.
b) Informationscentralen
för naturvårdsfrågor
Under
år 1975 genomfördes en omorganisation och centralen erhöU vidare permanent
status. Ledningskommittén har ersatts av en kommitté för information och utbUdning
som är understäUd naturvårdskommittén. Under år 1976 kommer arbetet att
koncentreras på våtmarkema. På svensk sida ansvarar statens naturvårdsverk för förberedelsema
inför det europeiska våtmarksåret.
c) Förberedande
kommittén för dem andra miljöministerkonfercnsen
Den
andra mUjöministerkonferensen planeras äga rum i Bryssel den 2324 mars 1976.
Konferensen kommer främst att kretsa kring skyddet av flora och fauna samt hm'
naturen utan men skall kunna utnyttjas som rekreationsområde av ett större
antal människor. Den förberedande kommittén hade under år 1975 två
sammanträden.
d) Expertkommittén
för djurskydd
Kommittén
sammanträdde en gång under år 1975.
7.
Kommun-, region- och planfrågor
a)
Kommittén för samarbete i kommunala och regionala frågor
Kommittén
handlägger frågor som rör lokala och regionala organ och andra frågor med
anknytning tiU regionalpolitik, särskUt beträffande relationerna mellan
statliga och kommunala organ.
Kommittén
bistår mmisterkommittén och Europarådets övriga organ i frågor av lokalt och
regionalt intresse. Den fimgerar dessutom som ett samarbetsorgan meUan
medlemsländemas regeringar för utbyte av m-formation och erfarenheter krmg den
lokala självstyrelsen.
Kommittén
har tre arbetsgrapper, en för frågor rörande den lokala och regionala strakturen,
en for kommimemas ekonomi samt en för frågor om glesbygdskommunemas ekonomiska
och sociala utveckling. Sverige var under 1975 representerat i både kommittén
och de tre ar-betsgrappema.
Kommittén
höU sitt nionde plenarmöte i Strasbourg den 2731 oktober 1975- Vid mötet
diskuterades gränskommunalt samarbete ocb kommunal demokrati. Dessutom
behandlades bl. a. vissa glesbygdsfrågor, resultat av analyser av räkenskaper
i ett antal europeiska städer, den konmtunala verksamhetens finansiering,
användningen av datorer i kommunerna samt frågor rörande fortbUdnmg av kommunal
perso-
Skr. 1975/76:141 17
nal.
Under svensk ledning utformas en rapport i anslutning till Europarådets enkät
rörande den kommunala demokratin.
b) Kommunministerkonferenser
Efter
inbjudan från fransk sida höUs en kommunministerkonferens i Paris den 2021
november 1975. Nästa konferens, som förbereds av Europarådets kommitté för
kommunala och regionala frågor, kommer att håUas i Grekland hösten 1976. Enligt
beslut av ministerkommittén kommer kommunministerkonferensema i framtiden att
vara knutna tUl Europarådet bl. a. genom att Europarådets sekterariat utgör
sekretariat för konferenserna.
c) Kommittén
för förberedande av ministerkonferenser angående regional
planering
Förberedelsearbetet
för den tredje planministerkonferensen, som avses äga rum i Italien i slutet
av oktober år 1976, fortsatte under året.
d) Kommittén
för byggnadsvård
Europarådets
byggnadsvårdsår 1975 avslutades med en internationell kongress i Amsterdam i
oktober. Vid kongressen antog deltagande delegationer, däribland en svensk
under ledning av statsrådet BertU Zachrisson, en deklaration om integrerad
byggnadsvårdspolitik.
Verksamheten
i Sverige under byggnadsvårdsåret fick en bred uppslutning och omfattade bl.
a. en rikskonferens, seminarier, kurser, utställningar, program i radio och
TV, publicering av böcker och broschyrer.
Sverige
ratificerade under året den europeiska konventionen om skydd av det
arkeologiska arvet.
8.
Europarådets budget
Europarådets
ordmarie budget för år 1976 fastställdes tiU cirka 114 400 000 FF. Sveriges
andel härav, 4,22 procent, är 4 827 600 FF. Sveriges totala bidrag till
Europarådet för 1976, dvs. inklusive bidrag till budgeten för den europeiska farmakopén
samt för amortering på byggnadslånet för Europarådets nya sekretariatsbyggnad,
uppgår tUl 5 724 000 FF. Hämtöver tUlkommer bidrag tUl Europeiska ungdomsfonden
uppgående tUl 97 500 FF.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I97 « 7(0114
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SOU 2010:68 Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller s. 295 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- Flodgren, Fackföreningen och rätten, 1978 s. 161 i texten · dokumentnivå