Sök i Ratio Lex

1977/78:6

21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1977/78:6, 1977/78:6

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 Regeringens skrivelse

1977/78: 6

med
redogiirelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år
1976;

beslutad
den 16 juni 1977.

Regeringen överlämnar
till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll redogörelse för
verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1976.

opaginerad Kontrollera mot PDF

På regeringens vägnar THORBJÖRN
FÄLLDIN

KARIN
SÖDER

s. 1 Kontrollera mot PDF

1
Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skr. 1977/78: 6

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-06-16

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Söder

Skrivelse
till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1976

I
resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en
rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament.
Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 19671975 (skr.
1968: 23, skr. 1969: 27, skr. 1970: 39, skr. 1971: 119, skr. 1972: 107, skr.
1973: 161, skr. 1974: 131, skr. 1975/76: 8, skr. 1975/76: 141). En redogörelse
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1976 har
utarbetats inom utrikesdepartementet i samråd med övriga berörda departement.
Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Jag
hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom
utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1976.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Skr,
1977/78: 6

Bilaga

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1976

/. Ministerkommittémöten

1. 58:e ministerkommittémiitet

Ministerkommhténs 58:e möte ägde rum i Strasbourg den 6
maj 1976. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Sven Änders-son
och bestod i övrigt av Sveriges ständiga ombud hos Europarådet ambassadör Arne Fältheim,
kabinettssekreterare Sverker Äström, kanslirådet Jan af Sillen, biträdande
ombudet hos Europarådet departementssekreterare Thomas Ganslandt,
departementssekreterare Hans Dahlgren samt departementssekreterare Karl-Erik
Norrman.

Ordförande vid mötet var den västtyske utrikesministern Hans-Diet-rich
Genscher.

Förutom den ständigt återkommande punkten
"utvecklingen av det europeiska samarbetet" upptog dagordningen
främst frågor kring konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK),
Portugal samt åtgärder mot internationell terrorism. Vidare antog
ministerrådet en plan för organisationens verksamhet under de närmaste fem
åren. Ministrarna fattade även beslut om att utvidga det Europeiska ungdomscentret.

a) Utvecklingen av det europeiska samarbetet

Ministerkommittén tog del av redogörelser för verksamheten
inom EG, EFTA och Europarådet. EG-kommissionens ordförande, Frangois-Xavier Ortoli,
som hade inbjudits att delta i diskussionen, beskrev i sitt inlägg utvecklingen
inom gemenskaperna och de allt närmare förbindelserna med Europarådet. Han
betonade värdet av att organisationerna kan komplettera varandra. Ministrarna
instämde häri och pekade på Europarådets roll som gemensamt forum för de nio EG-staterna
å ena sidan och de övriga nio länderna både sådana som är EFTA-medlemmar och
sådana som inte är det å den andra.

Utrikesminister Andersson sade i ett inlägg att det är
viktigt att de samarbetsuppgifter som ligger inom Europarådets kompetens också
förläggs tiU rådet och inte till europeiska organ med begränsat medlemskap.

b) Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

Efter en introduktion av ordföranden, den västtyske
utrikesministern Genscher, diskuterade ministerkommittén uppföljningen av ESK:s
slutdokument. Ministrarna dryftade utvecklingen efter deras senaste möte i
november 1975 oeh konstaterade att vissa framsteg hade gjorts. De bekräftade
än en gång sin uppfattning att alla delar av slutdokumentet sinsemellan har
lika stort värde. Vidare framhöll ministrarna att resultaten av den
avspänningsprocess, som de är fast beslutna att söka fullfölja,

ti Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 6

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr. 1977/78: 6 4

måste bedömas på grundval av i vilken utsträckning
slutdokumentet från Helsingfors förverkligas. I detta sammanhang erinrades om
dokumentels bestämmelser angående nedrustning.

Slutligen betonade ministrarna behovet av att liknande
åsiktsutbyten även fortsättningsvis äger rum mellan Europarådets medlemsstater
under perioden före Belgradkonferensen 1977.

c) Portugal

Ministerkommittén diskuterade läget i Portugal och
konstaterade att fria och demokratiska val till ett nytt parlament hade ägt rum
och att presidentval skulle hållas påföljande månad. Den hälsade med
tillfredsställelse de goda utsikterna att Portugal inom en nära framtid skulle
kunna bli medlem i Europarådet.

Utrikesminister
Andersson framhöll att det under rådande omständigheter var synnerligen
viktigt att Portugal kunde räkna med stöd från det övriga Västeuropa, både bUateralt
och via gemensamma organisationer. Han tillade att Sverige såg fram mot den
dag då Portugals representanter skulle ta plats i ministerkommittén och i
parlamentarikerförsamlingen.

d) Åtgärder mot internationell terrorism

Den österrikiske utrikesministern Bielka inledde ett
meningsutbyte om terrorism, vilket bl. a. ledde till att ställföreträdarkommittén
fick i uppdrag att fortsätta sitt studium av de problem, som den
internationella terrorismen medför.

e) Europarådets verksamhetsplan

Ministerkommittén antog Europarådets första
verksamhetsplan ("medium term plan"), vilken omfattar perioden
19761980, men avses revideras vartannat år. Planen, som förväntas ge ökad
stadga åt hela verksamheten, är uppdelad i åtta sektorer: mänskliga
rättigheter, sociala och socio-ekonomiska frågor, utbildning och kultur,
ungdomsfrågor, hälsovård, miljö- och regionala planeringsfrågor, kommunala och
regionala frågor samt rättsfrågor.

f) Utvidgning av Europeiska ungdomscentret

Mot bakgrund av att den norska regeringen erbjudit ett
större lån och den franska lämnat ett penningbidrag som gåva fattade
ministrarna beslut om att utvidga det Europeiska ungdomscentret i Strasbourg.
Tillbyggnaden kommer att möjliggöra en väsentiig ökning av centrets aktiviteter.

2. 59:e ministerkommittémötet

Det 59 :e ministerkommittémötet, vilket normalt skulle ha
ägt rum kring månadsskiftet novemberdecember 1976, sköts upp till den 27 januari
1977 i anslutning tiU invigningen av den nya europarådsbyggnaden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr. 1977/78: 6 5

3. Övrigt

a) Omorganisation av Europarådets kommittéstruktur ocb
arbetsformer

Sedan Europarådet bildades år 1949 har nya arbetsuppgifter
successivt tillkommit, vilka medfört att en mängd underorgan för mellanstatligt
samarbete har skapats med svåröverskådUga uppdrag och ansvarsförhållanden. För
att komma tillrätta härmed inleddes under 1975 en översyn av organisationens
struktur oeh arbetsformer. Ett resultat av denna blev den ovannämnda medelfristiga
verksamhetsplanen, ett annat en resolution om kommittéstruktur och
arbetsformer ("Resolution (76)3 on committee structures, terms of reference
and working methods"), vilken antogs av ställföreträdarkommittén i
februari 1976. Enligt denna skaU i fortsättningen endast fem typer av
kommittéer med följande struktur förekomma:

1)
Huvudkommittéer
("Steering committees") är direkt underställda ministerkommittén och
ansvarar var och en för en bestämd del av Europarådets arbetsprogram.

2)
Särskilda expertkommittéer
("ad hoc committees of experts") är också underställda
ministerkommittén, dock utan att utföra samma breda och långsiktiga arbete som
huvudkommittéerna.

3)
Expertkommittéer
("committees of experts") är ansvariga inför en huvudkommitté. Deras
medlemmar kan utses från samtliga europarådsstater.

4)
Reducerade expertkommittéer
("select committees of experts") skiljer sig från expertkommittéerna
genom att de består av medlemmar från endast ett begränsat antal
europarådsstater.

5)
Arbetsgrupper ("working
parties") sätts upp av en kommitté, vilken också utser varje arbetsgrupps
medlemmar ur sin egen krets.

Arbetet på att ombilda kommittéstrukturen och ge de
nybildade underorganen effektivare arbetsformer pågår kontinuerligt även under
1977.

b) Portugals inträde i Europarådet

Sedan utrikesminister José de Medeiros Ferreira deponerat
Portugals anslutningsinstmment hos Europarådets generalsekreterare och undertecknat
den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter samt tilläggsprotokollen
1, 3 och 5, kunde han den 22 september 1976 inta sin plats i ministerkommittén,
vilken vid detta tillfälle sammanträdde på ställföreträdarnivå.

Antalet medlemsstater har därmed ökat till nitton.

//. Expertlwmmittéer

1. Rättsfrågor

a) Konventioner

(i) Sverige ratificerade den 2 februari 1976 med viss
förklaring ett tUläggsprotokoll till den europeiska utlämningskonventionen (jfr
prop. 1975: 35).

Tilläggsprotokollet till utlämningskonventionen innehåller
i artikel 2 en utvidgning av begreppet "ne bis in idem", sådant detta
definierats i artikel 9 i utlämningskonventionen, och resulterar därmed i ett
nytt

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 6

hinder
mot utiämning. I vissa fall skall sålunda lagakraftägande dom, vilken har
meddelats i annan stat som tUlträtt konventionen än den som gjort
framställningen, utgöra hinder mot bifaU till utlämningsframställ-ningen.

(ii) Sverige ratificerade
den 7 aprU 1976 med vissa reservationer och förklaringar den europeiska konventionen
om överförande av lagföring i brottmål (jfr prop. 1975/76: 3).

Syftet med konventionen är
att göra det möjligt för medlemsstaterna att på effektivast möjliga sätt
utnyttja sina resurser för att förhindra och beivra brott. Lagföringen av ett brott
skall enligt konventionen förläggas till den stat, där det med hänsyn till
samtliga förekommande omständigheter framstår som mest ändamålsenligt att den
äger rum (jfr Kungl. Maj:ts skr 1973: 161 s. 11).

(iii) Sverige ratificerade
den 8 juni 1976 den europeiska konventionen om utomäktenskapliga barns
rättsliga ställning (jfr prop. 1975/76: 95).

1 konventionen fastslås
vissa grundläggande principer rörande den rättsliga behandlingen av barn födda
utom äktenskap. Konventionen bygger på principen att barn födda utom äktenskap
i rättsligt avseende skall ha samma ställning som barn födda i äktenskap.

(iv) Den 30 januari 1976
återtog Sverige en allmän reservation med avseende på artikel 5 i den
europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, vilken artikel
behandlar en särskUd form av rättshjälp i och för säkrande av bevis i brottmål,
nämligen husrannsakan och beslag. I samband med återtagandet avgavs emellertid
en förklaring enligt vUken Sverige i viss utsträckning inskränker lämnandet av
sådan rättshjälp som avses i artikeln.

(v) Under år 1976 öppnades
för undertecknande en europeisk konvention om internationella följdverkningar
av att någon berövas rätten att framföra motorfordon. Om i en konventionsstat
meddelas beslut att beröva någon sådan rätt, skall beslutet enligt konventionen
meddelas den konventionsstat som har utfärdat körkortet och den konventionsstat
i vilken den som har begått den brottsliga gärningen har hemvist. Konventionsstat
som har erhållit underrättelse om sådant beslut skall bestämma vUka åtgärder
som skall vidtas med anledning av underrättelsen.

Sverige
har inte undertecknat denna konvention.

b)
Resolutioner som antagits av ministerkommittén

(i)
Behandling av "långtidsfångar"

Resolution
(76) 2 innehåller rekommendationer till medlemsstaternas regeringar rörande
behandlingen av "långtidsfångar". 1 resolutionen rekommenderas
regeringarna bl. a. att föra en kriminalpolitik genom vilken långvariga
frihetsstraff kommer tUl användning endast om det är nödvändigt för att skydda
samhället samt att vidta åtgärder som befordrar en ändamålsenlig behandling av
dem som avtjänar sådana straff. Resolutionen innehåller även uttalanden med
avseende på bl. a. arbete, utbildning, permission och vUlkorlig frigivning.

(ii)
Rättshjälp i civila, kommersiella och administrativa ärenden

I
resolution (76) 5 rekommenderas medlemsstaternas regeringar att bevilja
medborgare i annan medlemsstat och envar som har hemvist i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 7

den
stat där det rättsliga förfarandet äger rum, rättshjälp i civila, kommersiella
och administrativa ärenden på samma villkor som egna medborgare.

(iu)
Vissa till fängelse alternativa påföljder

I
resolution (76) 10 framhåUer ministerkommittén nödvändigheten av att inte bara
utveckla de påföljder som f. n. finns som alternativ till fängelse utan även
uppmuntra utveckling av nya påföljder för att göra det möjligt för domstolarna
att bland olika påföljdsformer välja den som är lämplig i det enskilda faUet.
Medlemsstaternas regeringar rekommenderas därför bl. a. att se över sin
lagstiftning för att avlägsna rättsliga hinder mot användning av olika
alternativ tiU fängelse, att utveckla redan befintliga alternativa påföljder
samt att studera nya alternativ till frihetsstraff, däribland s. k. "eommunitywork".

(iv)
Forskning rörande narkotikamissbruk

1
resolution (76) 38 rekommenderas medlemsstaternas regeringar att uppmuntra
forskning rörande narkotikamissbruk och att tillse att resultaten av sådan
forskning sprids så att dessa resultat kan beaktas när rättsliga och
administrativa åtgärder förbereds.

(v)
Oskäliga villkor i konsumentavtal och lämpUga kontrollmetoder

I
resolution (76) 47 rekommenderas medlemsstaternas regeringar att vidta effektiva
rättsliga eller andra åtgärder för att skydda konsumenten mot oskäliga villkor
i avtal om tillhandahåUande av varor och tjänster, särskilt mot oskäliga
villkor i standardavtal oeh andra avtal i fråga om vilka konsumenten har ringa
eller ingen möjlighet att påverka utformningen. Vidare rekommenderas
regeringarna att föreskriva att avtalsvUlkor som leder tUl en snedbelastning
till konsumentens nackdel i fråga om parternas rättigheter och skyldigheter
enligt avtalet skall anses oskäliga. Regeringarna rekommenderas att vidta
lämpliga åtgärder för att förhindra att oskäliga villkor tas in i avtalen oeh
att skydda konsumenten mot vilseledande utformning av avtal. Resolutionen
innehåller även en rekommendation om att tUlhandahålla lämpliga kontrollmetoder.

c)
Tionde europeiska justitierainistermötet

Det
tionde europeiska justitieministermötet ägde rum i Bryssel den 3 och 4 juni
1976. I mötet deltog företrädare för Europarådets medlemsstater utom Island
och Malta samt Finland. Justitieministermötena är knutna till Europarådet bl.
a. genom att Europarådets sekretariat utgör dessa mötens sekretariat.

Äv
de frågor som diskuterades vid mötet kan nämnas utvecklingen på familjerättens
område, alternativa påföljder till fängelse samt massmedialagstiftning. Vidare
diskuterades åtgärder för bekämpande av terrorism. I dessa ämnen antog
ministermötet resolutioner i vilka Europarådets ministerkommitté rekommenderas
att vidta vissa närmare angivna åtgärder.

Till
grund för diskussionen rörande utvecklingen på familjerättens område låg en
rapport som hade utarbetats av den schweiziske justitieministern. Ministrarna
uttalade att de nuvarande rättsolikheterna innebär olägenheter för enskilda,
t. ex. i form av s. k. haltande äktenskap. En harmonisering av familjerätten
skulle därför enligt ministrarna vara

s. 8 Kontrollera mot PDF

Skr. 1977/78: 6 8

önskvärd.
Vissa ministrar framhöll emellertid de stora svårigheter som ett harmoniseringsarbete
på familjerättens område skulle innebära. I en resolution rekommenderar
justitieministrarna Europarådets ministerkommitté att uppdra åt Europeiska
kommittén för juridiskt samarbete (CCJ) att undersöka möjligheterna att få
till stånd större rättslikhet i Europa på det familjerättsliga området. Enligt
justitieministrarna bör därvid undersökas på vilka områden ett harmoniseringsarbete
kan förväntas leda till positivt resultat. Vidare tillstyrkte ministrarna ett
österrikiskt förslag att anordna en familjerättskonferens för diskussion av
vilka ämnen som var lämpliga för ett harmoniseringsarbete på europeisk nivå.

Den
kriminalpolitiska diskussionen ägde rum mot bakgrund av en rapport som hade
utarbetats av den franske justitieministern. 1 diskussionen framhölls från
flertalet ministrar att det var önskvärt att begränsa användningen av korta
och medellånga frihetsstraff. Vidare uttalades att det var angeläget att i
högre grad än för närvarande använda andra påföljder än frihetsstraff, t. ex.
böter. 1 en resolution rekommenderar justitieministrarna Europarådets
ministerkommitté att uppdra åt Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor (ECCP)
att anordna seminarier rörande användning av andra påföljder än frihetsberövande.
Vidare rekommenderar justitieministrarna ministerkommittén att uppmuntra sådan
forskning rörande verkningarna av dylika påföljder som kan ge underlag för en
bedömning av vilken roll dessa påföljder bör ges i en ny europeisk
kriminalpolitik.

Massmedialagstiftningen
diskuterades på grundval av en rapport som hade utarbetats av Cyperns
justitieminister. Justitieministrarna uttalade sin tillfredsställelse över att
Europarådets ministerkommitté nyligen hade tillsatt en expertkommitté som skall
utbyta erfarenheter och företa studier rörande de rättsliga problem som
massmedierna ger upphov till i medlemsstaterna.

När
det gäUer åtgärder mot terrorism uttalade ministermötet att gemensamma och
kraftfulla åtgärder mot terroristdåd var nödvändiga. Ministrarna förklarade att
de med stort intresse hade tagit del av det utkast till konvention rörande
åtgärder mot terrorism som hade utarbetats inom Europarådet. Syftet med den
konventionen är bl. a. att underlätta utlämning av personer som har gjort sig
skyldiga till terroristdåd. Ministermötet rekommenderade vidare Europarådets
ministerkommitté att uppdra åt ECCP att utreda möjligheterna att förbättra
samarbetet mellan judiciella myndigheter såvitt avser terroristdåd.

d)
Europeiska kommittén för juridiskt samarbete (CCJ)

Den
europeiska kommittén för juridiskt samarbete höll under år 1976 två möten.
Kommitténs 25:e möte ägde rum den 28 juni2 juli och det 26:e mötet den 610
december.

I
syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer pågår
utredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer under CCJ. Bland de
ämnen som är under utredning bör främst nämnas vårdnad om barn,
konsumentskydd, den enskildes skydd i administrativa förfaranden, privatlivets
skydd vid automatisk databehandling av personinformation, makars rättsliga
likställdhet, hinder av ekonomiskt och annat slag för part att föra talan vid
domstol i civilmål, mUjöskydd samt dataflöde över gränserna.

CCJ
avslutade under år 1976 sitt arbete med frågor rörande medbor-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 9

garskapsförvärv av makar med olika nationalitet och deras
barn. Kommittén antog bl. a. två resolutionsförslag för vidarebefordran till
ministerkommittén.

En expertkommitté har under år 1975 lagt fram förslag till
en konvention rörande produktansvar för personskador. Förslaget, som godkändes
av CCJ, har under år 1976 godkänts av ministerkommittén. Vidare har
ministerkommittén under år 1976 godkänt ett tidigare av CCJ godkänt förslag
till europeisk överenskommelse om översändande av ansökningar om rättshjälp.

e) Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor (ECCP)

ECCP höll den 1721 maj 1976 sitt 25:e plenarmöte, då ett
förslag till europeisk konvention om bekämpande av terrorism behandlades.
Förslaget samt de framkomna synpunkterna på detta hänsköts av ECCP omedelbart
till ministerkommittén. Vidare behandlades bl. a. förslag till resolution om
undersökning av narkotikamissbruk samt förslag till protokoll om utvidgning av
den europeiska konventionen om upplysningar rörande innehållet i utländsk rätt
till att avse även strafflagstiftning. ECCP antog de föreslagna texterna, den
sistnämnda med vissa ändringar, och beslöt att hänskjuta dem till
ministerkommittén.

Bland de frågor som under år 1976 behandlades av ECCP:s
underkommittéer märks påföljder för trafikbrott, avkriminalisering, straffprocessuella
frihetsberövanden, straffrättens möjligheter att bidra till miljöskyddet,
tillämpningen av de europeiska konventionerna om utlämning för brolt och om
inbördes rättshjälp i brottmål, försäljning och innehav av skjutvapen,
ungdomsbrottslighet och sociala förändringar, ersättning åt brottsoffer samt
ekonomiska brott.

f) Expertkommittén för de mänskliga rättigheterna

Arbetet inom expertkommittén för de mänskliga
rättigheterna bedrevs under år 1976 förutom i plenum inom tre underkommittéer.

En underkommitté har studerat frågan om möjlighet att
överklaga beslut i frågor om upptagande av ansökningar av kommissionen för
mänskliga rättigheter till den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter.

Samma underkommitté har vidare under behandling haft
spörsmålet om den enskildes ställning vid den europeiska domstolen då mål hänskjutits
dit samt möjligheten för den europeiska domstolen att lämna förhandsutlåtanden
på begäran av kommissionen. Den parallella frågan om möjlighet för nationell
domstol att inhämta dylikt utlåtande från den europeiska domstolen har under
året utretts av en särskild konsultgrupp. Rapporten från denna avses behandlas
inom kommittén.

Den andra underkommittén har varit sysselsatt med en
genomgång av och en jämförelse mellan Europarådskonventionen om mänskliga
rättigheter och motsvarande FN-instrument. Avsikten är att undersöka i vilken
mån den europeiska konventionen är i behov av en komplettering i belysning av
bestämmelserna i FN-konventionerna.

Den tredje underkommittén har behandlat frågan om
upplysning om och undervisning i mänskliga rättigheter i olika sammanhang.

För samtliga underkommittéer gäller att arbetet fortsätter
under 1977.

I expertkommittén har även frågan om en omorganisation av
kommissionen för mänskliga rättigheter diskuterats. Problemet gällde huru-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 10

vida
med hänsyn till kommissionens arbetsbörda anledning fanns att uppdela kommissionen
i avdelningar eUer göra vissa poster i kommissionen permanenta.

Utöver
ovannämnda ämnen har kommittén bl. a. behandlat frågan om röstproceduren i
Europarådets ministerkommitté i samband med granskningen av rapporter från
kommissionen för mänskliga rättigheter samt konventionsutkasten rörande utiändska
korrespondenters ställning respektive bestraffning med anledning av falsk
bevisning inför den europeiska kommissionen, domstolen samt ministerrådet.

Ett koUokvium
beträffande allmänhetens tillgång till information hos offentlig myndighet ägde
på inbjudan av den österrikiska regeringen rum i Graz den 2123 september 1976.

Under
året har vidare med deltagande av vissa utomstående experter ett särskilt möte
hållits i Strasbourg för utbyte av synpunkter mellan företrädare för
Europarådets medlemsstater rörande frågor sammanhängande med ratificeringen av
FN:s konventioner om mänskliga rättigheter.

g)
E.Ypertkommittén rörande massmediafrågor

Kommittén
möttes två gånger under året. Bl. a. beslöts att tillsätta tre underkommittéer
med begränsat deltagarantal för belysning av massmedias roll och funktion,
etermediefrågor och sändning via kabel och satellit. Den sistnämnda
underkommittén möttes under året för diskussion av vissa problem rörande
direktsändande TV-satelliter. En komparativ studie rörande massmedia i
medlemsländerna påbörjades.

2.
Utbildnings-, kultur- och ungdomsfrågor

a) Resolutioner
som antagits av ministerkommittén

I
resolution (76) 12 rekommenderas medlemsländernas regeringar att uppmana sina
skolmyndigheter att under en försöksperiod på tre år använda en inom
Europarådet utarbetad skol- och hälsobok för invandrarbarn. Syftet är att
underlätta dessa barns skolgång i invandrarlandet och eventuell senare återanpassning
till hemlandets skolsystem.

I
resolution (76) 41 rekommenderas medlemsregeringarna att basera sin
sportpolitik på de grundläggande principerna i det europeiska "Sport for
All Charter".

b) Fackministerkonferenser

(i)
Ett informellt utbildningsministermöte hölls på svenskt initiativ i Obernai i
Frankrike. Vid mötet diskuterades den europeiska utbildnings-ministerkonferensens
arbetsmetoder och roll i det internationella samarbetet. Inga resolutioner
antogs.

Under
året pågick förberedelserna för den tionde europeiska utbildningsministerkonferensen
vilken äger rum i Strasbourg 1977 över temat "The School in its Relations with
the Community".

(ii)
Den första europeiska kulturministerkonferensen hölls i Oslo över huvudtemat
"Det föränderliga samhället en utmaning till kulturpolitiken". I
övrigt diskuterades kulturpolitik som instrument att förbättra livskvalitet i
stads- och landsbygdskommuner, stöd till konstnärligt skapande och europeiskt
kultursamarbete.

s. 11 Kontrollera mot PDF

I
konferensen deltog de 22 stater som anslutit sig tiU den europeiska
kulturkonventionen. Ministrarna antog följande åtta resolutioner:

Det
föränderliga samhället en utmaning till kulturpolitiken.

Ministrarna enades om följande principer för kulturpolitiken: Den

övergripande
politiken för samhällsutveckhngen bör innehålla en kulturell dimension med
tonvikt på jämlikhet, demokrati och förbättring av människans villkor i samhället
genom garantier för yttrandefrihet och möjligheter att använda denna frihet.
Kulturpolitik bör ingå som ett led i varje regerings samlade politik och
samordnas med politiken för andra samhällsområden. Kulturpolitiken bör främja
utvecklingen av nya socio-kulturella aktiviteter, uppsökande verksamhet i
glesbygd och på arbetsplatser, utveckla människornas kreativa förmåga och
motverka det kommersialiserade kulturutbytets negativa verkningar genom att
säkra kvalitetsalternativ.

Kulturpolitiken
som instrument att förbättra livskvaUteten i stads-

och landsbygdskommuner.

I
medvetande om nödvändigheten av en effektiv och demokratisk kulturpolitik på
lokal nivå för befolkningens möjligheter till kulturaktiviteter rekommenderar
ministrarna regeringarna att uppmuntra regionala och lokala myndigheter att ta
ett ökat kulturpolitiskt ansvar. De centrala myndigheterna bör verka för att
lokaler och utbildad personal finnes för olika kulturella aktiviteter,
uppmuntra de frivilliga lokala organisationernas kulturinsatser, undersöka
möjligheterna att använda lokal och regional radio-TV som kulturpolitiskt
instrument. De lokala myndigheterna bör lägga särskild vikt vid sådana
kulturaktiviteter som är uttryck för ett lokalt behov och en lokal
kulturtradition, företa särskilda åtgärder för att nå eftersatta grupper och
främja kulturell försöksverksamhet.

Ministrarna
rekommenderar slutiigen ett fortsatt mellanstatligt samarbete vad avser
decentralisering av kulturpolitik, socio-kulturell utveckling på lokal nivå
och möjligheter till informations- och personutbyte på detta område.

Barn
och kultur

I
medvetande om att barn utgör en särskild grupp med särskilda kulturbehov och
att dessa behov tillgodosetts i huvudsak genom kommersiella produkter rekommenderar
ministrarna ett informations- och erfarenhetsutbyte mellan kulturstyrelsens
medlemsländer vad avser åtgärder inom utbildnings- och kulturinstitutioner för
barns kreativa utveckling och vidare vad avser framställning och distribution
av alternativa kulturella produkter för barn.

Stöd
till konstnärligt skapande

Ministrarna
enades bl. a. om vikten av att låta konstnärerna bidra till medborgarnas
kreativa utveckling i stort och behovet att skapa bästa möjliga förutsättningar
för konstnärligt skapande. Ministrarna beslöt att uppmuntra vissa åtgärder
såsom ett bättre tillgodogörande av konstnärens arbete även inom andra
samhällssektorer och en bättre ersättning för detta, säkra att konstnären får
samma sociala förmåner som andra yrkeskategorier, införa och förbättra system
för inkomststöd och motverka spekulation i konst.

Spridning
av konst

Ministrarna
rekommenderade Europarådet att undersöka möjUgheterna att upprätta ett program
för spridning av konstutställningar och seenframställningar enligt en fransk modeU.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 12

Europeiskt kulturellt samarbete

Ministrarna rekommenderar kulturstyrelsen (CCC) att ägna
en större del av sitt program åt kulturområdet och bekräftar avsikten att
intensifiera samarbetet.

Spridning av information

Ministrarna rekommenderar Europarådet att avsätta en
större del av sina resurser till insamling, bearbetning och spridning av kulturpolitiskt
intressant information.

Invandrare

Europarådet rekommenderas att ta upp invandrarnas
kulturproblem, dvs. åtgärder för utveckling av den egna kulturen och för tillgång
till invandrarlandets kultur.

Den grekiske kulturministern inbjöd till en andra
kulturministerkonferens i Äten 1978.

c) Kulturstyrelsen (CCC)

Kulturstyrelsen (Council for Cultural Co-operation) höll
under året sina 29:e och 30:e sessioner, vUka i huvudsak ägnades program och
budgetfrågor. Frågan om en reformering av kommittéstruktur och arbetsmetoder
med anledning av ministerkommitténs resolution (76)3 upptog stor del av
diskussionerna. En utvärderings- och planeringsgrupp tUlsattes med uppgift att
i ett första skede arbeta fram förslag till en revidering av 1977 års program
och i ett senare föreslå metoder för ett permanent utvärderings- och
planeringsarbete och reformering av underkommittésy-stemet.

Av de permanenta underkommittéerna sammanträdde
kommittéerna för allmänna skolfrågor samt för vuxenutbUdning och kulturell
utveckling vardera en gång, medan kommittén för högre utbildning och forskning
möttes två gånger, varav den ena i Linköping.

(i) Allmänna skolfrågor

En studie över invandrarbarns integrering i förskolan
utfördes i fyra länder, däribland Sverige. Ett symposium i ämnet hölls i
Berlin. Ett expertmöte rörande utbUdning av lärare för invandrarundervisning höUs
i Strasbourg i syfte att utarbeta projektförslag.

Symposier hölls i Belgien över metoder för självständigt
arbete i skolan, i Frankrike över modulsystem i yrkesutbildningen och i
Danmark över metoder för inlärning av moderna språk på lågstadiet.

Samarbetet rörande produktion av läromedel fortsatte under
året med ämnet fysik.

(ii) Högre utbildning och forskning

Arbetet med att utvärdera planerade reformer för den
eftergymnasiala utbildningen, vilket företagits för vissa centraleuropeiska
länder och Sverige, fortsatte under året med en studie av situationen i
Spanien och planläggning av fortsatta studier avseende de sydeuropeiska medlemsländerna.

Arbetet med läroplansreformer i skilda ämnen fortsatte
under året med ämnena miljövård och socialt arbete. Ett register över
intressanta reformer avses publiceras under år 1977.

Specialprojektet "MobUity" rörande åtgärder för
att avlägsna hinder för rörlighet bland lärare och studenter avslutades under
året med en

s. 13 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 13

rapport i vilken vissa rekommendationer bl. a. rörande
förbättrad information avges.

Sverige bidrar med tio stipendier till kulturstyrelsens stipendiepro-.gram
inom högre utbildning.

{in) Vuxenutbildning

Inom ramen för vuxenutbildningsprojektet hölls expertmöten
i Strasbourg om UtbUdning av vuxenpedagoger och utformning av ett modulsystem
för vuxnas språkinlärning. Bl. a. publicerades en studie över strukturer för vuxenutbUdning
i fem länder.

Arbetet med att slutföra studien av "permanent education"
(fortlöpande eller återkommande utbildning) fortsatte under året med studier av
vissa utbildningsaspekter i några länder, bl. a. vuxenutbildningsprojekt i
Sverige.

{iv) Pedagogisk forskning, information och dokumentation

En serie kontaktsymposier avseende pedagogiskt forsknings-
och utvecklingsarbete hölls i olika länder, bl. a. ett i Förbundsrepubliken
Tyskland om undervisning i naturvetenskapliga ämnen.

Arbetet med upprättande av ett datorbaserat "European
Documentation and Information System for Education", EUDISED, fortsatte un-

{v) Kultur- och ungdomsfrågor

Vid ett expertmöte diskuterades ett projekt för insamling,
bearbetning och spridning av information rörande kulturforskning i medlemsländerna,
dvs. en motsvarighet till EUDISED. En fransk-engelsk thesaurus publicerades.

Ett symposium ägde rum i Storbritannien över socio-kulturell
utveckling i nya bostadsområden. Expertmöten hölls rörande kulturdecentralisering
och vissa massmediafrågor.

Förberedelsearbetet för den 15:e europeiska
konstutställningen, "Trends in the Twenties" (Berlin 1977),
påbörjades under året.

De nationella kontaktpersonerna för ungdomspolitiska
frågor möttes för att diskutera metoder att engagera arbetamngdom i det
europeiska samarbetet och ungdomens roll i samhället.

(vi) Sport

Arbetet har under året koncentrerats till fyra områden:
massmedias roll för sportutövning, sportens plats i skolan, integrerade sportfacilite-ter
och sportaktiviteter för ungdom som lämnat skolan.

En studie rörande metoder att främja utövningen av
motionsidrott publicerades.

Frågan om sportens ställning inom Europarådet har
övervägts. Ministerkommittén väntas besluta om en särskild sportkommitté vid
sidan av utbildnings- oeh kultursektorn och med egen budget.

Fonden fördelade under året 4,2 milj. FF till bl. a. ett
60-tal ungdomsorganisationers internationella aktiviteter. Diskussioner har
förts om en förstärkning av fondmedlen. Man beslöt vidare om en försöks-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 14

verksamhet
med ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid deltagande i av fonden stödda
internationella ungdomsseminarier.

Ungdomscentret
anordnade under året 20 kurser på vardera 510 dagar för internationella
ungdomsorganisationer samt vidare tre intensivkurser i språk.

3.
Sociala frågor

a)
Resolutioner som antagits av ministerkommittén

Ministerkommittén
antog en resolution (76) 32 om socialförsäkrings-åtgärder till förmån för
pensionärer oeh personer som fortsätter att vara förvärvsverksamma sedan de
uppnått den allmänna pensionsåldern. Resolutionen innehåller en rekommendation
till regeringarna att genomföra bestämmelser som garanterar den som uppnår
pensionsåldern möjlighet att fritt välja mellan att upphöra med sitt
förvärvsarbete och att fortsätta arbeta. Vidare rekommenderas åtgärder i syfte
att möjliggöra, rörlig pensionsålder. Slutligen uppmärksammas behovet av skydd
genom socialförsäkringens övriga grenar vid sjukdom m. m. för personer som
uppnår pensionsåldern, vare sig de fortsätter att arbeta eller ej, samt deras
familjemedlemmar.

b)
Sociala kommittén

Under
sociala kommitténs vårsammanträde diskuterades bl. a. den. europeiska sociala
stadgan, stipendiefrågor, en rapport om social hemhjälp och parlamentariska
församlingens rekommendation nr 751. Kommittén beslöt att med utgångspunkt i
rapporten om social hemhjälp utarbeta ett förslag till resolution i ämnet.
Rekommendationen nr 751, som avser föräldrars ställning och ansvar i den
moderna familjen, föranledde intensiv diskussion. Rekommendationen, som är
kontroversiell, har kritiserats bl. a. från svensk sida eftersom förslagen i
rekommendationen inte anses vara tillräckligt utarbetade eller långtgående.

Kommitténs
sammanträde under hösten ägnades till största delen åt arbetsmarknadsfrågor. Äv
särskilt intresse bland de sociala frågorna var rapporter från olika arbetsgrupper
om förberedelse för pensionering resp. samhällsvård av barn. Kommittén beslöt
att begära att arbetet med rapporten beträffande förberedelse för pensionering
skulle få fortsätta efter år 1976. Kommittén beslöt vidare att ett utkast till
resolution i fråga om samhällsvård av barn skulle överarbetas. Avsikten var att
förslag lill sådan resolution skulle behandlas under våren 1977, då även en
rapport beträffande bam som far illa väntades bli klar.

Bland
övriga frågor som behandlades under höstsammanträdet kan nämnas äktenskaps- och
familjerådgivning, s. k. socialrapporter samt arbetsprogrammet på medellång
sikt.

c)
Expertkommittén för social trygghet

I
likhet med tidigare år deltog kommittén i den årliga granskningen av rapporter
rörande tillämpningen av den europeiska socialförsäk-ringsbalken och dess
protokoll. Balken, som innehåller minimistandardnormer för
socialförsäkringsförmåner, har numera ratificerats av drygt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 15

Jhälften
av medlemsstaterna, varav åtskilliga har bundit sig att tillämpa de strängare
normer som har intagits i protokollet till balken. Med hänsyn ilade till den
utveckling som har skett på socialförsäkringens område se-

Med anledning bl. a. av
initiativ i den rådgivande församlingen studerades i en arbetsgmpp under
kommittén metoder för snabbare handläggning av pensionsärenden som berör flera
länders myndigheter. Detta är en viktig fråga för migrerande arbetare. En annan
arbetsgrupp ut-:redde förutsättningarna för att åstadkomma förenklingar i
förfarandet Tiär en person som tiUfäUigt vistas i annat land än det egna blir
sjuk och i behov av vård. Det administrativa förfarandet är här i relationerna
mellan åtskilliga länder mycket tungrott.

4.
Hälsovårdsfrågor

a)
Resolutioner som antagits av ministerkommittén

Följande
resolutioner på hälsovårdsområdet antogs under år 1976 av aninisterkommittén:

Resolution
(76) 6 som innehåller rekommendationer till regeringarna -om åtgärder för att
förebygga barnolycksfall.

Resolution
(76) 7 rörande vissa organisatoriska aspekter på sjukvår-

Resolution
(76) 8 rörande organisationen av specialistvård och be-liandling utanför
sjukhusen.

Resolution
(76) 40 om den förebyggande psykiatriska vårdens organisation.

%)
Europeislui bälsovårdskommittén

Under
året hade hälsovårdskommittén två sammanträden. Vid kom-.finitténs 18:e möte
deltog för första gången företrädare för Portugal.

Hälsovårdskommittén
beslöt biträda ett förslag att den juridiska kom-MTtitténs expertgrupp om transplantationsfrågor
skulle ombildas till en Hör denna och hälsovårdskommittén gemensam arbetsgrupp.

Kommittén
behandlade ingående den parlamentariska församlingens :!rekommendation om
sjukas och döendes rättigheter. Sverige hade tidigare i stort sett godtagit
rekommendationen men efter en lång debatt,

Förslag
och resolution med rapport från arbetsgruppen rörande all-imänpraktikers ställning
och utbildning föranledde synnerligen livlig debatt. Enligt svensk mening var
förslagen alltför ensidigt inriktade på den allmänpraktiserande läkaren
för att kunna helt accepteras från svensk sida där man även betonade betydelsen
av vårdcentraler med tillgång till vissa specialister. Förslaget kommer att
behandlas vidare vid aästa sammanträde.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 16

Kommittén
diskuterade önskvärdheten av ökad information om verksamheten inom den
parlamentariska församlingens social- och hälsovårdsutskott och rekommenderade
ett ökat informationsutbyte särskilt avseende forsknings- och utredningsfrågor.

Kommittén
konstaterade att arbetet inom blodtransfusionsområdet fungerade synnerligen
tillfredsställande.

Vidare
konstaterades att stipendieprogrammet fungerat i 20 år och vunnit allmän
uppskattning. Visst högtidlighållande av jubileet beslöts och till stipendieuttagningskommittén
utsågs detta år en av de svenska ledamöterna, som tidigare deltagit i den
första uttagningskom-mittén.

Såsom
nya program för framlida studier beslöt kommittén föreslå:

1.
Arbete inom den med den
juridiska kommittén gemensamma transplantationsgruppen.

2.
Arbetsgrupp rörande patientens
roll som partner i vården och behandlingen av honom.

3.
Problem i anknytning tUl döden,
särskUt sjukvårdspersonalens inställning.

Mötet
underströk slutligen värdet av det goda samarbetet med WHO, vilket bl. a.
förhindrade onödigt dubbelarbete.

5.
Arbetsmarknadsfrågor

a) Förslag
till konvention om migrerande arbetare

Ställföreträdarkommittén
fortsatte sin behandling av ett utkast tUl konvention för att reglera migrerande
arbetares förhållanden. För att kunna slutföra det sedan år 1971 pågående
konventionsarbetet beslöt kommittén i oktober 1976 att i februari 1977 ägna
ett veckolångt sammanträde-åt denna enda fråga.

b) Resolutioner
som antagits av ministerkommittén

I
resolution (76) 1 om skyddsverksamheten i företag rekommenderas
medlemsstaternas regeringar att inom ramen för sin arbetsmiljöpolitik: vidta
vissa åtgärder avseende utbyggnaden av företagens skyddsverksamhet.
Resolutionen, till vilken fogats utförliga anvisningar, kompletterar den år
1972 antagna resolutionen (72) 5 om harmonisering av åtgärder för att skydda
arbetstagarnas hälsa på arbetsplatsen.

Ministerkommittén antog
vidare resolutionerna (76) 11 oni likabehandling av migrerande arbetare med
avseende på yrkesvägledning, yrkes utbUdning och omskolning samt (76) 25 om
modell för arbetskontrakt: eller modellkontrakt för introduktion av migrerande
arbetare. Sverige reserverade sig med hänsyn till svensk praxis på området mot
tiUämpningem av sistnämnda resolution.

c) Sociala
kommittén

Ett
utkast till resolution om kvinnors sysselsättning antogs av sociala kommittén
vid dess höstsatiimanträde för vidarebefordran tUl ministerkommittén.

Vid
sin vårsession tUlsatte kommittén en arbetsgrupp rörande ungdom och arbetslivet.
Arbetsgruppen skall särskilt studera yrkesvägledningens pch arbetsförmedlingens
roll i förhållande tUl ungdomars förändrade för-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 17

hoppningar och attityder med beaktande av ekonomisk och
demografisk utveckling och utveckling på arbetsmarknaden samt behov av samordning
mellan alla berörda organ.

6. Miljö- och naturvårdsfrågor samt djurskydd

a) Andra miljöministerkonferensen

Under år 1976 genomfördes i Bryssel den andra mUjöministerkonferensen
inom Europarådet. Vid konferensen antogs tre resolutioner rörande förenande av
ekonomisk utveckUng och skydd av miljön, skydd av fauna och flora samt
frivilligt deltagande i naturskyddsarbetet.

b) Förberedande kommittén för tredje mUjöministerkonferensen

Den tredje miljöministerkonferensen planeras att äga rum i
Geneve i september 1979. Den förberedande kommittén sammanträdde för första
gången i december 1976.

c) Naturvårdskommittén

Kommittén har kommit väl igång med genomförandet av
rekommendationerna från den andra miljöministerkonferensen 1976. Arbetet har
koncentrerats till frågor rörande natur- och landskapsvård och hotade växt- och
djurarter. Inom en särskild expertkommitté utarbetas en konvention rörande
skyddet av vilda djur och växter i Europa.

d) Informationscentralen för naturvårdsfrugor

Under 1976 genomfördes en våtmarkskampanj med syfte att
öka förståelsen för våtmarkernas betydelse. Denna kampanj kommer att fortsätta
även 1977.

e) Expertkommittén för djurskydd

Under året har kommittén koncentrerat sig på att slutföra
arbetet med konventionen om slaktmetoder för djur. Konventionen beräknas vara
klar under år 1977.

7. Kommun-, region- och planfrågor

a) Kommittén för samarbete i kommunala och regionala
frågor

Kommittén handlägger frågor som rör lokala och regionala
organ och andra frågor med anknytning till regionalpqhtik, särskilt beträffande
relationerna mellan statliga och kommunala organ.

Kommittén bistår ministerkommittén och Europarådets övriga
organ i frågor av lokalt och regionalt intresse. Den fungerar dessutom som ett
samarbetsorgan mellan medlemsländernas regeringar för utbyte av information
och erfarenheter kring den lokala självstyrelsen. En ny uppgift som tillkommit
på senare år är förberedelser av kommunministerkonferenser. Ministerkommittén
har nämligen beslutat att Europarådets sekretariat utgör sekretariat för
konferenserna.

Kommittén höll sitt tionde plenarmöte i Strasbourg den 34
juni

1976. Detta ägnades främst åt fijrberedelser föf kommunministerkonfe

rensen i Aten. . .

s. 18 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 18

Kommittén höll sitt elfte plenarmöte i Strasbourg den
1821 oktober 1976. Vid mötet diskuterades gränskommunalt samarbete och
kommunal demokrati. Dessutom behandlades bl. a. vissa glesbygds- och informationsfrågor,
den kommunala verksamhetens finansiering, användningen av datorer i kommunerna
samt tekniskt samarbete med Portugal inom kommitténs verksamhetsområde.

Under svensk ledning har utformats en rapport om den
kommunala demokratins vUlkor och förutsättningar i Europa.

b) Kommunministerkonferenser

Den andra kommunministerkonferensen hölls i Äten den 2527
november 1976. Vid konferensen granskades det förslag till konvention om gränskommunalt
samarbete som arbetats fram inom Europarådet. Dessutom diskuterades
medborgarinflytande och kommunal demokrati efter inledning av kommunminister
Johannes Äntonsson.

Ministrarna beslöt att vid sin nästa konferens i Stockholm
år 1978 som huvudtema behandla frågan om medborgarinflytande och utveckling av
den kommunala demokratin.

Vid en speciell konferens i Portugal år 1977 kommer
kommunministrarna att diskutera frågor om fördelning av ansvar och resurser
mellan olika administrativa nivåer samt lämpliga storlekar för kommuner.

c) Tredje europeiska planrainistermöfet

Tredje europeiska planministermötet ägde rum i Bari,
Italien, den 21 23 oktober 1976. I mötet deltog företrädare för Europarådets
samtliga medlemsstater.

Vid mötet diskuterades bl. a. de problem som förorsakas av
stadstillväxten och de medel som krävs för att nå en balanserad bebyggelseutveckling
i Europa. Vidare behandlades frågor i samband med stadsförnyelse. En särskUd
diskussion ägde rum med företrädare för Europarådets parlamentariska
församling.

Beslut fattades om att nästa europeiska
planministerkonferens skall hällas i Turkiet år 1978 eller 1979. (Detta beslut
har senare ändrats så att nästa konferens skall håUas i Österrike år 1978).

d) Resolutioner som antagits av ministerkommittén

I resolution (76) 28 rekommenderas medlemsregeringarna att
anpassa sin lagstiftning, sina finansiella och administrativa genomförandemedel
till de krav som stäUs i en integrerad politik för byggnadsvård och stads-och
regionplanering.

e) Kommittén för byggnadsvård

Kommittén möttes en gång under året för att diskutera sitt
arbetsprogram. Ett symposium hölls i Berlin om de stora europeiska städernas
omvandling och bevarandeproblem. En studie rörande byggnadsvårdens situation 1
Europa på basis av nationella rapporter påbörjades. Tre arbetsgrapper
tillsattes för att studera specialutbildning för arkitekter och stadsplanerare,
byggkostnader, tekniska problem vid ombyggnad och anpassning av äldre byggnader
till nya aktiviteter.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Skr.
1977/78: 6 19

8.
Europarådets budget

Europarådets
budget för år 1976 uppgick till cirka 114 400 000 FF. Sveriges andel härav,
4,22 procent, var 4 827 600 FF. Sveriges totala bidrag till Europarådet för
1976, dvs. inklusive bidrag till budgeten för den europeiska farmakopén samt
för amortering på byggnadslånet för Europarådets nya sekretariatsbyggnad,
utgjorde 5 724 000 FF. Hämtöver tillkom bidrag tUl Europeiska ungdomsfonden om
97 500 FF.

I
december 1976 fastställdes Europarådets budget för 1977 till 134 704 700 FF.
Sveriges andel, som nu räknats om till 3,93 procent, är 5 116 770 FF. Sveriges
totala bidrag för 1977 blir ungefär 6 161 000 FF. Dessutom skall Sverige
erlägga 112 125 FF såsom obligatoriskt bidrag tiU ungdomsfonden.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770367

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.