Sök i Ratio Lex

1978/79:103

1 035 sidor, varav 897 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 9,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 897 av 1 035 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1978/79:103, 1978/79:103

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse Skr 1978/79:103

1978/79:103

med
överlämnande av 1979 års kommittéberättelse;

beslutad
den 28 december 1978.

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, 1979
års kommittéberättelse.

OLA
ULLSTEN

SVEN
ROMANUS

1 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:103

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid
regeringssammanträde 1978-12-28

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,
Winter, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam.

Föredragande:
statsrådet Sven Romanus

Skrivelse
med överlämnande av 1979 års kommittéberättelse.

1
1979 ÅRS KOMMITTÉBERÄTTELSE

Enligt
tilläggsbestämmelse 3.6.2 till riksdagsordningen skall regeringen årligen,
samtidigt med budgetpropositionen, lämna riksdagen redogörelse för
verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på grund av regeringens
beslut. En sådan redogörelse har utarbetats inom justitiedepartementet.
Berättelsen är uppdelad i två volymer, en huvuddel som innehåller
personredovisning m m (del I) och en del som innehåller kommittédirektiv som
meddelats efter det redovisningen i 1978 års kommittéberättelse färdigställdes
(del II).

Del
I bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1, och del II som bilaga 2.

2
ÖVERSYNEN AV FORMERNA FÖR KOMMITTÉVERKSAMHETEN

Under
senare år har formerna för kommittéverksamheten och därmed sammanhängande
frågor setts över i olika sammanhang. Vissa ändringar har därvid gjorts i
frågaom uppläggningen av kommittéberättelsen. 1979 års berättelse är dock i
huvudsak redigerad och upplagd på samma sätt som 1978 års berättelse. Del I av
berättelsen har emellertid ändrats på en punkt.

I
slutet av del I finns ett antal tabeller med uppgifter om kostnaderna för
kommittéerna. Tabellerna har hittills även omfattat beräknade kostnader t o m
utgången av december månad året före det då berättelsen skall lämnas till
riksdagen. Fro m 1979 års berättelse visar emellertid

s. 4 Kontrollera mot PDF

tabellerna
utgifterna för kommittéerna t o m utgången av budgetåret före det år som
berättelsen avlämnas till riksdagen. I 1979 års berättelse anges alltså
utgifterna t o m utgången av juni 1978. Denna ändring medför att
utgiftsredovisningen i kommittéberättelsen kommer att överensstämma med den som
lämnas i budgetpropositionen.

Frågan
om ytterligare ändringar i kommittéberättelsen övervägs f n i
regeringskansliet. I det sammanhanget aktualiseras frågan om en särskild
redovisning av fördelningen av kommittéuppdrag mellan kvinnor och män. Under år
1979 fortsätter även i övrigt översynen av de administrativa rutiner som rör
kommittéväsendet.

Statsrådsberedningen har
under år 1978 gett ut en ny utgåva av Kommittéhandboken (Ds SB 1978:1). I
handboken finns anvisningar om att kommitté bör kostnadsberäkna sitt förslag i
samband med att förslagets övriga effekter belyses. För att ge en större tyngd
åt anvisningen i Kommittéhandboken har regeringen på förslag av riksdagen (FiU
1978/79:2, rskr 1978/79:16) infört en ny bestämmelse i 13 § kommittéförordningen
(1976:119). Enligt denna bestämmelse, som tillkommit genom beslut den 14
december 1978, skall kommitté i betänkande redovisa en beräkning av
kostnaderna för att genomföra kommitténs förslag.

3
HEMSTÄLLAN

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen överlämnar
1979 års kommittéberättelse till riksdagen.

4
REGERINGENS BESLUT

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr
1978/1979:103

Bilaga 1

Kommittéberättelse 1979

Dell

Kommittéernas

sammansättning

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:103 6

Redaktionell anm. 1. Två delar

Kommittéberällelsen
är uppdelad i två delar.

Del I innehåller uppgifter om kommittéernas
sammansättning, adress och telefonnummer, redogörelse för arbetet under den
tid berättelsen avser, kostnader samt register.

Direktiv och tilläggsdirektiv utges löpande i en för hela
regeringskansliet gemensam serie. Liksom departementspromemorior och
betänkanden i SOU-serien sprids de genom LiberFörlag.

Direktiv som getts ut i denna serie trycks på nytt en gång
om året i del II.
Där anges för varje
direktiv omedelbart under rubriken numret i direktivserien.

Del II innehåller
direktiv och tilläggsdirektiv som meddelats sedan redovisningen i 1978 års
berättelse färdigställdes samt register. De är ordnade depar-temenisvis liksom
kommittéerna i del 1. Inom departement står de i den ordning de numrerats i
direktivserien.

2. Kommittébeteckning

För varje departement används fr.o.m. år 1971 en löpande
nummerserie för

år. Nummerbeteckningen anges med förkortning för departement samt år

tal, kolon och löpnummer och anges inom parentes omedelbart efter ordet

kommitté (motsvarande). Exempel: x-kommittén (Ju 1978:00) och kommit

tén (Ju 1978:00) om . Beteckningen är avsedd att användas vid
såväl

hänvisningar i löpande text som i kamerala sammanhang.

För kommitté (motsvarande) som tillkommit före år 1971
används som löpnummer det nummer i riksdagsberättelsen under vilket kommittén
första gången redovisats.

3. Rollfördelning inom kommitté

Enligt 2 § kommittéförordningen (1976:119) består en
kommitté av ordförande och en eller flera andra ledamöter. Kommitté kan
biträdas av bl. a.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7 Skr 1978/79:103

sakkunniga,
experter och sekreterare. Kommittéförordningen innehåller föreskrifter om
nämnda medverkandes befogenheter.

Denna
uppdelning av de medverkande avser kommittéer som har tillkallats efter den 30
april 1976. Beträffande befogenheter för medverkande i äldre kommittéer
hänvisas til) övergångsbestämmelserna till kommittéförordningen.

4.
Uppgifter om kommittéer i berättelsen

1979
års berättelse redovisar uppgifter inkomna till justitiedepartementet före den
1 december 1978 utom vad avser kommittékostnaderna i underbilagan.

5.
Uppgifter om kommittéer under löpande år

De
uppgifter som ingår i berättelsen registreras fortlöpande i ett datorstött
informationssökningssystem. Kommittéberättelsen framställs med hjälp av
systemet. Under löpande år kan uppgifter om kommittéernas verksamhet erhållas
ur detta system efter hänvändelse till justitiedepartementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju: 1

Justitiedepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1978:11,12,18,19, 20, 21, 26, 29 och 35

Följande
kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 2 och 13

1. Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj
1966 (se Post-och Inrikes tidn. den 14 juni 1966) och regeringens bemyndigande
den 1 september 1977 för att utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på
personrättens område:

Ordförande: Lännergren, E. Bengt, f. d. justitiekansler

Ledamöter: Bernström, Bonnie L. I., redaktör, ers. för
led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Dahlberg, K. Thure, ombudsman, f. d. led. av riksdagen
Fahlström, Jan Magnus, redaktör (fr.o.m. den 1 september 1977) Kristensson,
Astrid M., landshövding, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)

Larfors, E. V. Tage, direktör, f. d. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 16 november 1974)

Litzén, Anders G., hovrättslagman Wiklund, Svea S. S.,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)

Expert: Ljungberg, Göran L. D., chefsjurist

Sekreterare: Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 februari 1975)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 30 61 (ordföranden),
20 3166 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10
Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse
Ju 62.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio

s. 10 Kontrollera mot PDF

Ju:l
Skr 1978/79:103 10

sammanträden, varav ett med företrädare för pressen.
Därutöver har en särskild arbelsgrupp hållit fyra sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

2. Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informationssystem
(SARI)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30
december 1966 för att bereda frågan om omläggning av rutiner inom rättsväsendet
för automatisk databehandling och därmed sammanhängande frågor:

Ordförande: Hillerudh.G. Lars-Olov E., expeditionschef
(fr.o.m. den I februari 1976)

Ledamöter: Börjesson, Mats R., generaldirektör (fr.o.m.
den 3 september 1975) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober
1975) Fischier, Sven G. O. M., tjf. överdirektör

Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör (t.o.m. den 31
december 1978) Persson, Carl J. G., landshövding (t.o.m. den 31 mars 1978)
Petri, Gunnar G. B., tf. statssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1977)
Romander, Holger A. G., rikspolischef

Sjöberg, K. G. Magnus, riksåklagare (fr.o.m. den 1 april
1978) Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 15 december 1976)

Ersättare för ledamot: Arkéus, L. O. Sune, datachef (för
Romander) (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Bolin, Lars A., avdelningschef (fr.o.m. den 13 maj 1975
t.o.m. den 10 september 1978) (för Fischier)

Elmhammer, Nils E. I., tf. avdelningschef (för Ohlsson)
(t.o.m. den 12 oktober 1978)

Engdahl, K. Anders F., departementssekreterare (för Petri)
(fr.o.m. den 15 juni 1976 I.o.m. den 31 augusti 1978)

Fälth, J. Harald B., kammarrättsfiskal (för Petri)
(fr.o.m. den I september 1978)

Gardmo,IrmaM.,datachef (för Fischier) (fr.o.m. den 11
september 1978) Herner, E. Eva M., statistikchef (för Ohlsson) (fr.o.m. den 13
oktober 1978)

Joelsson, V. Arnold, kammarrättslagman (för Börjesson)
(fr.o.m. den 1 februari i.o.m. den 31 oktober 1978)

Ljunggren, Nils G., byråchef (för Börjesson) (fr.o.m. den
1 november 1978) Wikström, K. Arne, byråchef (för Sjöberg) (fr.o.m. den I
februari 1977)

s. 11 Kontrollera mot PDF

11 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju:3

Åhlén, Lars, lagman (för Börjesson) (fr.o.m. den 5
seplember 1975 I.o.m. den 31 januari 1978)

Åkesson, Hans C. avdelningsdirektör (för Ekstam)
(fr.o.m. den 1 okiober 1975)

Sekreterare: Alpsten. A. Börje, departementsråd

Ordförande i arbetsgrupp eller kontaktmän: Arkéus, L. O.
Sune, dalachef, rikspolisstyrelsen Carlson. N. Gunnar, avdelningsdirektör,
riksåklagaren Carlsson. Ulf V., överdirektör, DAFA Frenning, Lars W., bitr.
skalledirektör, riksskatteverket Gardmo, Irma M.. datachef, kriminalvårdsstyrelsen
Herner, E. Eva M., statistikchef, statistiska centralbyrån Miinlzing. Lars,
avdelningsdirektör, statens naturvårdsverk Ringström, Björn M.,
revisionsdirektör, riksrevisionsverket Sandqvisl, Ingrid R. J., byrådirektör,
generaliullsiyrelsen Söderlund, .A. Göran, avdelningsdirektör, socialstyrelsen
Vallerö, Rolf A. T., förste arkivarie, riksarkivet Weibo, Björn S.,
avdelningschef, statens invandrarverk Wikslröm, K. Arne. byråchef,
riksåklagaren Wranghult, Hans O., byråchef, rikspolisstyrelsen Åkesson, Hans C
avdelningsdirektör, statskontoret Österlund, Tord H:son, bitr. skattedirektör,
riksskatteverket

Lokal: Justitiedepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10
Stockholm, tel. direktval 763 10 57 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Samarbetsorganet har under tiden november 1977 - oktober
1978 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av samarbetsorganets verksamhet. Arbetet
har liksom tidigare varit inriktat på ADB-system för broltmålsförfarandel hos
polis, åklagare och domstolar samt rutiner för kriminalvårdens myndigheter
(BROTTSRI) men också på syslem för lagstiftningsförfarandet samt rättspraxis,
m. m. (LAGRI).

Samarbetsorganels verksamhei beräknas pågå under hela år
1979.

3. Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15
augusti 1969 med uppdrag att verkställa uiredning angående den familjerättsliga
lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti 1969):

s. 12 Kontrollera mot PDF

Ju: 3
Skr 1978/79:103 12

Ordförande: Kjellin. Björn T. M.. f. d. hovrättspresident

Ledamöier; Bjelle. Britta M., distriktsåklagare (fr.o.m.
den 29 november 1978) Hansson. Lilly E., mentalskölare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 14 februari 1974)

Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen
Olsson, N. Martin, bankkamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den I
december 1976)

Romanus, Gabriel, statsråd, led. av riksdagen (i.o.m. den
20 november 1978)

Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen
Svensson, Evert 1., förbundsordförande, led. av riksdagen

Experter: Grabe, A. Gerhard, försäkringsdirektör (fr.o.m.
den 11 mars 1974) Magnusson, Staffan E., tf. rättschef (fr.o.m. den 28 januari
1974) Tröst, Jan L. E., docent Wahlström, Bror A., advokal

Wittorp, 1. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den
28 januari 1974) Åkesson, Hans O., professor

Sekreterare: Tottie, Lars W., hovrättsråd

Bitr. sekreterare: Ekman, Lena B., hovrättsassessor
Engström, Lars-Göran, hovrättsfiskal

Lokal: Riddarhuskajen 1, tel. 108292 (Tottie), 1187 14
(Ekman). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.
Departementens utredningsavdelning. Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50
(Engström)

Direktiven för de sakkunniga, se 1970 års
riksdagsberättelse Ju 52. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberättelse Ju
21.

De sakkunniga har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden. Ordföranden och sekreterarna har deltagit i nordiska
överläggningar i Stockholm.

De sakkunniga har i oktober 1978 avgett rapporten (SOU
1978:55) Att sambo och gifta sig. Fakta och föreställningar.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju: 5

4. Konkurslagskommittén (Ju 1971:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni
1971 för översyn av konkurslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 4
september 1971):

Ordförande: Rydin, Bengt C. K. A., hovrättslagman

Ledamöter: Wilhelmsson, Arne E., rådman (fr.o.m. den 1
oktober 1977) Åvall, Sven K., direktör Öhman, Anders R., advokat

Experter; Lindström, J. Christian, verkst. direktör
(fr.o.m. den 5 seplember 1977) Nilsson, Lars S. E., bitr. kronofogde (fr.o.m.
den 1 oktober 1977) Tjernberg, K. V. Harry, lagman (fr.o.m. den 1 oktober 1977)
Åkerdahl, Magnus F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 september 1977)

Sekreterare: Jerrstedt, Lars-Göran, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Bitr. sekreterare: Wiking-Johnsson, I. H. Peter,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 26 37 (Jerrstedt), 20
25 47 (Wiking-Johnsson). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10
Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse
Ju 54. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberätlelse del II Ju 6.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tio sammanträden.

Kommittén avser att i början av år 1979 avge ett
delbetänkande om rätten att idka näring i samband med konkurs.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

5. Utredningen (Ju 1972:04) angående ny lagstiftning
om befordran

med järnväg

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj
1972 för att lägga fram förslag till ny lagsiiftning om befordran med järnväg
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1972):

Utredningsman: Weidstam, Åke, hovrättsråd

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ju: 5
Skr 1978/79:103 14

Experter: lacobaeus, Anders G., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 7 mars 1975) Norelius.Per E., järnvägsdirektör (fr.o.m. den 3 november
1977) Torgils, A. Gunnar, lagman

Lokal: Umeå tingsrätt. Rådhuset, Box 138, 901 04
Umeå, tel. 090/11 82 70 (utredningsmannen)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse
Ju 50.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fem sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

6. Namnlagsutredningen (Ju 1972:06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj
1972 med uppdrag att verkställa översyn av namnlagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 juli 1972):

Utredningsman: Höglund, Olof A., justitieråd

Experter: Dahlsten, Gösla O. L., kyrkoherde (fr.o.m. den
14 februari 1975) Hiljding, Stig G. O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12
september 1973) Uggla, Claes A., patenträttsråd (fr.o.m. den 12 september 1973)
Ålander, Birgit V., byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni 1975)

Sekreterare: Ericsson, Brit-Marie L. B. M., hovrättsråd

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 3122 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse
Ju 52.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 19 sammanträden. I ett av sammanträdena har företrädare för Genealogiska
Föreningen Riksföreningen för släktforskning deltagit.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år
1979.

7. Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni
1972 för att verkställa utredning angående lagstiftning om konsumentskydd vid
privat serviceverksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1972):

s. 15 Kontrollera mot PDF

15 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju:8

Utredningsman: Bernitz. Ulf, professor

Experter: Bergqvist, Hans A., hovrättsråd (avliden)

Edling, N. Axel, ställföreträdande konsumentombudsman
(fr.o.m. den 27 september 1974)

Grobgeld, Lennart M., revisionssekreterare (fr.o.m. den (
april 1977) Hellner, Jan E., professor Hillbom, Lars H., civilekonom Holm, A.
Ernst Olaf, direktör

Johansson, Hans F. G., jur. kand. (fr.o.m. den 20 januari
1975) Steneby, Jan, jur. kand.

Sundberg-Weitman, Brita F., hovrättsråd (fr.o.m. den 27
september 1974) Wallin, Per J., direktör

Sekreterare: Hertzman, A. Olov, hovrättsassessor

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 49 19 (Hertzman), 20
31 74 (Grobgeld). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse
Ju 53.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 18 sammanträden samt haft överläggningar med den norska
forbrukertjenstekomitén. Vid ett av dessa tillfällen deltog även företrädare
för det danska forbrugertjenesteudvalget och det finska justitieministeriet.

Utredningen beräknas avge sitt huvudbetänkande under
första halvåret 1979.

8. Utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29
september 1972 för att verkställa översyn av lagstiftningen om
företagsinteckning (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober 1972):

Utredningsman: Rune, Christer L., hovrättslagman

Experter: Heuman, Jan G. M., lagman

Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd (fr.o.m. den I juli
1974) Löfberg, Karl Axel, f. d. departementsråd Norden, Joar, bankdirektör

s. 16 Kontrollera mot PDF

Ju:8
Skr 1978/79:103 16

Renmyr, Lars E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12
seplember 1978)

Törneli, Inga-Britt, bostadsdomare

Wiberg, G. Lennart E:son, direktör (fr.o.m. den 19 januari
1977)

Sekreterare: Dahlgren. Rolf O., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 juli 1974)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 50 32 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse
Ju 58.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fem sammanträden. Utredningen har genomfört en enkätundersökning hos de
inskrivningsmyndigheter som handlägger ärenden om företagsinteckning och har i
samband därmed gjort en undersökning av inskrivningsböckernas innehåll.

Ulredningens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

9. Produktansvarskommittén (Ju 1973:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
december 1972 (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1973) för utredning
angående ersättning för produktskador:

Ordförande: Conradi, Erland G. F.. justitieråd

Ledamöter: Bengtsson, T. Bertil, justitieråd Sturkell,
Carl-Edvard, lagman

Experier: Ahlslröm, Iwan, direktör

Dufwa, Bill W, universitetslektor (fr.o.m. den 17 oktober
1975) Edling, N. Axel, ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 9 maj
1978)

Göransson, Lars G., direktör (fr.o.m. den 17 april 1974)
Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 25 mars 1975) Lindstedt,
Hans G., direktör

Nöieberg, Rolf M., rådman (fr.o.m. den 1 oktober 1977)
Oldertz, Carl M., bitr. direktör Slrömbäck, Erland H. D. D:son. direktör
Swarén, Ulla M., byråchef

Sekreterare: Olsson, P. L. Göran, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 november 1977)

s. 17 Kontrollera mot PDF

17 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju: 10

Lokal: Birger Jarls torg 5. tel. 20 14 11
(sekreteraren). Postadress: Justiliedepartementel. Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1974 års
riksdagsberätlelse Ju 50. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberätlelse
del II Ju 18.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit åtta sammaniräden.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

10. Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:is bemyndigande den 23 mars
1973 för atl verkställa översyn av reglerna om hemförsäljning m. m. (se Post-
och Inrikes tidn. den 7 april 1973):

Ordförande: Ag, Lars E., generaldirektör

Ledamöter: Bernitz. Ulf, professor Hillbom, Lars H.,
civilekonom Schierbeck, Per W., direktör

Walldén, G. Rudolf, direktör (i.o.m. den 31 juli 1978)
Westlund, Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Experter: Bergqvist, Hans A., hovrättsråd (fr.o.m. den 1
juli 1977; avliden) Borg, Per, avdelningschef (t.o.m. den 31 maj 1978)
Hellstadius, Jan R.. direktör

Huldt, Jan F., revisionssekreterare (fr.o.m. den 17
februari 1975) Nykvist, Ann-Christin, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
juni 1978)

Sekreterare: Swahn, Jan-Olov, hovrättsassessor

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 26 73 (Swahn), 20 26
82 (Huldt). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse
Ju 52.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden, varav fem med en särskild arbetsgrupp. Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

2 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 18 Kontrollera mot PDF

Ju: 11 Skr 1978/79:103 18

11.
Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell reformering av det ekonomiska
sanktionssystemet inom straffrätten

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 april 1973 för utredning om eventuell
reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten:

Utredningsman:
Bergström, S. Gunvor M., kansliråd

Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 53.

Utredningsmannen
har den 21 september 1978 avgett betänkandet (Ds Ju 1978:5) Företagsböter. En
kartläggande undersökning av korporativt ansvar.

Uppdraget
är därmed slutfört.

12.
Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 augusti 1973 (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 november 1973) och regeringens bemyndigande den 25 november 1976
för att utreda frågan om utländska övertaganden av svenska företag:

Ordförande:
Eckerberg, Per A., landshövding (I.o.m. den 30 november 1978)

Ledamöter:
Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen (t.o.m. den 30november 1978)

Engman,
Hans O. R., utredningssekreterare (t.o.m. den 30 november 1978)

Hagdahl,
K. Thomas, direktör (t.o.m. den 30 november 1978) Lindencrona, Gustaf C. A.,
bitr. professor (fr.o.m. den 1 december 1976 t.o.m. den 30 november 1978)

Lundin,
Bert G., förbundsordförande (t.o.m. den 30 november 1978) Lundqvisl, Arne K.
O., direktör (fr.o.m. den 13 januari 1977 i.o.m. den 30 november 1978)

Olsson,
Karl Erik T., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976
I.o.m. den 30 november 1978)

Siegbahn,
Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 19761.o.m. den
30 november 1978)

s. 19 Kontrollera mot PDF

19 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju: 13

Experter: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd (fr.o.m.
den 27 april 1977 I.o.m. den 30 november 1978)

Edling, A. Roland, tf. förste länsassessor (fr.o.m. den 20
augusti 1975 I.o.m. den 30 november 1978)

Sanden, Peter, fil. kand. (fr.o.m den 1 november 1977
I.o.m. den 30 november 1978)

Sekreterare: Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 1
november 1974 t.o.m. den 5 februari 1978) Malmström, Bengt G. V., tf.
hovrältslagman (fr.o.m. den 3 januari 1974)

Bitr. sekreterare: Josefsson, Jim L. H., rådman (fr.o.m.
den 1 oktober 1975)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
Ju 59.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tre sammanträden.

Utredningen har den 22 november 1978 avgett betänkandet
(SOU 1978:73) Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m. m.

Uppdragei är därmed slutfört.

13. Energirådet (Ju 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14
december 1973:

Ordförande: Fälldin, N. O. Thorbjörn, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 13 december 1976 I.o.m. den 19 november 1978)

Ullsten, S. K. Olof (Ola), statsminister, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 20 november 1978)

Ledamöter: Andersson, Torsten Ch., direktör Anér, Kerstin,
statssekreterare, led. av riksdagen Bengtsson, Folke L., direktör (fr.o.m. den
1 april 1974) Berg, Folke L. V., direktör (avliden) Björnström, Björn S.,
direktör Boalt, Carin M., professor Bodström, T. Lennart, förbundsordförande
Claeson, Tore M., ombudsman, led. av riksdagen Edberg, Rolf F., f. d.
landshövding Ekberg, J. Göran, direktör Engqvist, Lars F., förbundsordförande

s. 20 Kontrollera mot PDF

Ju: 13
Skr 1978/79:103 20

Eskel, Arvid, f. d. landstingsråd

Essen, Ingemar, direktör

Falk, Hans G., direktör

Gerholm, Tor R., bitr. professor

Grafström, Erik O. Hj., f. d. generaldirektör

Grenander, Nils, direktör

Hagson, Carl A., direktör

Hambraeus, S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen

Hambraeus, Gunnar A., professor

Holmqvist, Sture L., fastighetschef

Kypengren, Sven H., direktör

Lanlz, A. Benne, direktör

Lindahl, Lars O. H., direktör

Lindell, Bo G., professor

Molin, N. Rune, sekreterare

Nilsson, Alde E., direktör

Norland, Sven-Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 2
september 1974)

Norrby, Jonas V., generaldirektör

Olsson, E. Billy, byråchef (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Paulsson, Kurt-Inge, pol. mag. (fr.o.m. den 2 september
1974)

Rylander, Nils B., direktör

Schierbeck, Per W., direktör

Sjunnebo, K. Ivan L., direktör

Sundblad, K. Erik, disponent

Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande

Tham, Carl G. W., statsråd (fr.o.m. den 20 november 1978)

Tobisson, Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 24 april
1974)

Tågmark, Sven G., lantbrukare, f. d. led. av riksdagen

Waldenby, Torbjörn, verkst. direktör

Walin, Gösta A., f. d. justitieråd

Weinehall, Lars E. J., förbundsordförande (fr.o.m. den 24
oktober 1974)

Wetterberg, Gunnar, studerande

Wiberg, Ragne, kanslichef

Sekreterare: Bolang, Carl Olof, informationssekreterare
(fr.o.m. den 20 november 1978)

Petersson, S. G. Roland, sekreterare (fr.o.m. den 15
november 1977 I.o.m. den 19 november 1978)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 21 28 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju: 14

14. Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 april
1974 med uppdrag alt göra en översyn aV försäkringsavialslagen m. m. (se Post-
och Inrikes tidn. den 24 maj 1974):

Ordförande: Hellner, Jan E., professor

Ledamöter: Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f. d. led. av
riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f. d. ers. förled, av riksdagen
Larsson, B. Roland, förbundsordförande Schönmeyr, C. Richard A. C, verkst.
direktör Skanlz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen

Experter: Grabe, A. Gerhard, försäkringsdireklör (fr.o.m.
den 25 november 1977) Hallgren, Sven, direktör (fr.o.m. den 14 februari 1978)
Persson. R. Kjell-Åke, utredningschef (fr.o.m. den 18 december 1974) Roos,
Carl-Martin, professor (fr.o.m. den 2 juli 1974) Sandell, Arne, bitr. direktör
(fr.o.m. den 18 december 1974) Skaar, Nils, kommendörkapten (fr.o.m. den 2 juli
1974) Stenberg, Hans O., byråchef (fr.o.m. den 2 juli 1974) von Willebrand,
Karin M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 november 1977) Åberg, Hilding,
direktör (fr.o.m. den 16 maj 1974)

Sekreterare: Carbell, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 10 december 1976)

Bitr. sekreterare: Jacobson, Hans P. W., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 15 december 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 67 35 (Carbell), 20 65
98 (Jacobson). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommitléberätlelse
Ju 62.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fem sammanträden inklusive överläggningar med företrädare för
försäkringsbranschen.

Nordiska överläggningar angående kommitténs fortsatta
arbete med översyn av de försäkringsrättsliga reglerna om livförsäkring har
hållits i Stockholm den 25 november 1977 och i Viborg, Danmark, den 11 maj
1978.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Ju:
15 Skr 1978/79:103 22

15. Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 19 april
1974 för att verkställa översyn av varumärkeslagstiftningen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 24 maj 1974):

Ordförande:

Knutsson, P. Anders, justitieråd

Ledamöter: Göransson. Lars G., direktör Nillzell, Gunnar
O., direktör

Ström, Turid, avdelningschef, f. d. ers. för led. av
riksdagen Uggla, Claes A., patenträttsråd

Experter: Carlman, J. Holger, f. d. patenträltsråd
(fr.o.m. den 1 augusti 1974) Holmqvist, Lars J. H., docent Lundberg, Bengt I.,
byråchef Norberg, Sven, departementsråd (fr.o.m. den 9 september 1977)

Sekreterare: Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Lokal: Justitiedepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103
10Siockholm, tel. direktval 763 11 06 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 63.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit två sammanträden.

Utredningen skall enligt sina direktiv bl. a. följa
utvecklingen på varumärkesområdet inom EG där man f. n. söker att skapa ett
gemensamt varumärkessystem. Utredningen har därför funnit det lämpligt att inte
slutföra utredningsarbetet nu utan tills vidare avvakta den fortsatta
utvecklingen av arbetet inom EG.

Utredningens arbete beräknas därför pågå under hela år
1979.

16. Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni
1974 för alt pröva frågan om särskilda regler för kontroll av
företagskoncentration inom massmediebranschen (se Post- och Inrikes tidn. den
12 juli 1974):

Ordförande: Öhman, Frank G. H., f. d. regeringsråd
(fr.o.m. den 1 januari 1977)

s. 23 Kontrollera mot PDF

23 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju: 17

Ledamöter: Andersson, J. Sven G., utredningssekreterare
(fr.o.m. den 18 augusti 1978)

Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen Hernelius,
J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen Hirschfeldt, S. Lennart,
chefredaktör Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen

Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av
riksdagen(t.o.m. den I7augusti 1978) Ström, Turid, avdelningschef, f. d. ers.
för led. av riksdagen

Expert: Holgersson, K. Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m.
den I juni 1978)

Sekreterare: Qviström, N. Jörgen, hovrättsassessor
(fr.o.m. den I juli 1974)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 35 36 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Siockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 66.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit åtta sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1979.

17. Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni
1974 för att utreda användningen av reklam i videogram (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding

Ledamöter: Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av
riksdagen Ström, Turid, avdelningschef, f. d. ers. för led. av riksdagen

Experier: Fagerlind, Östen, direktör (fr.o.m. den 8 april
1975) Knutsson, P. Anders, justitieråd (fr.o.m. den 12 december 1974)

Sekreterare: Stenefeldt, Ulf 1., rådman (fr.o.m. den 1
september 1974)

Lokal: Malmö tingsrätt. Rådhuset, Box 265, 201 22 Malmö,
tel. 040/763 00 (sekreteraren)

s. 24 Kontrollera mot PDF

Ju: 17
Skr 1978/79:103 24

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommilléberältelse
Ju 67.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978
hållit sju sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

18. Ordningsvaktsutredningen (Ju 1974:15)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni
1974 för att utreda frågan om översyn av bestämmelserna om ordningsvakter (se
Post-och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):

Utredningsman: Wictorsson, Åke V., led. av riksdagen
(i.o.m. den 8 maj 1978)

Experter: Gunnarsson, Bror E., ombudsman (fr.o.m. den 17
oktober 1974 t.o.m. den 8 maj 1978)

Göransson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974
i.o.m. den 8 maj 1978)

Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 17 oktober
1974 i.o.m. den 8 maj 1978)

Johannesson, Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 17
okiober 1974 t.o.m. denSmaj 1978)

Schill, Åke L, ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1974
t.o.m. den 8 maj 1978)

Sekreterare: Heino, Martti O., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 14 oktober 1974 i.o.m. den 19 maj 1978)

Bitr. sekreterare: Klang, Björn, polisintendent (fr.o.m.
den 26 oktober 1977 t.o.m. den 8 maj 1978)

Direktiven för ulredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 68.

Ulredningen har under tiden november 1977 - mars 1978
hållit fem sammaniräden.

Ulredningen har den 27 april 1978 avgett belänkandet (SOU
1978:33) Ordningsvakter.

Uppdraget är därmed slutfört.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju: 20

19. Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni
1974 för att utreda frågor i anslutning till avskaffande av påföljden
ungdomsfängelse (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):

Ordförande: Landahl, E. Tore, hovrättspresident (i.o.m.
den 14 februari 1978)

Ledamöter: Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av riksdagen
(i.o.m. den 14 februari 1978)

Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen (i.o.m. den
14 februari 1978)

Experter; Allahr-Cederberg, Nils M., kriminalvårdsdirektör
(fr.o.m. den 23 augusti

1976 I.o.m. den 14 februari 1978)

Bishop, Norman, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1975
t.o.m. den 14

februari 1978)

Colliander, Per G., byråchef (fr.o.m. den 15 oktober 1974
I.o.m. den 14

februari 1978)

Håkansson, Sven-Olof H., överåklagare (fr.o.m. den 15
oktober 1974

I.o.m. den 14 februari 1978)

Krook, L. E. Thomas, departementssekreterare (fr.o.m. den
4 oktober

1977 I.o.m. den 14 februari 1978)

Sekreterare: Alva, Jan A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
november 1974 i.o.m. den 28 februari 1978)

Bitr. sekreterare: Eriksson, Per-Erik E., hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 14 mars 1977I.o.m. den 14 februari 1978)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 69.

Utredningen har under tiden november 1977 - januari 1978
hållit tre sammanträden.

Utredningen har den 27 januari 1978 avgett betänkandet
(SOU 1977:83) Tillsynsdom. Förslag till ändringar i påföljdssyslemet.

Uppdraget är därmed slutfört.

20. Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19)
(PVU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6
september 1974 (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1974)
och regeringens

s. 26 Kontrollera mot PDF

Ju:20
Skr 1978/79:103 26

bemyndigande den 25 november 1976 för att utreda frågan om
ändrad valkretsindelning och ökat inslag av personval vid val till riksdagen:

Ordförande: Äman, O. Valter, f. d. landshövding, f. d.
led. av riksdagen (I.o.m. den 31 januari 1978)

Ledamöter: Eliasson, Björn E. A., bonde, f. d. ers. för
led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 19761.o.m. den 31 januari 1978)

Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av
riksdagen (l.o. m.den 31 januari 1978)

Hammarbäck, E. Rune, organisationssekreterare (I.o.m. den
31 januari 1978)

Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen (I.o.m.
den 31 januari 1978)

Johansson, K. Hilding, fil. dr. led. av riksdagen (i.o.m.
den 31 januari 1978)

Nisser, Per-Erik C, lantmästare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 december 19761.o.m. den 31 januari 1978) Olsson, E. Billy,
byråchef (I.o.m. den 31 januari 1978) Wachtmeister. Knut G. N., led. av
riksdagen (t.o.m.den 31 januari 1978)

Experter: Hult, Jan P., förste byråsekreterare (fr.o.m.
den 15 juni 1977 t.o.m. den 31 januari 1978)

Persson, Kell H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
september 1977 I.o.m. den 31 januari 1978)

Sekreterare: Birgersson, Bengt Owe,
docent, föredragande i riksdagens konstitutionsutskott (fr.o.m. den
15 november 1974 i.o.m. den 31 januari 1978)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 72.

Utredningen har den 12 januari 1978 avgett betänkandet
(SOU 1977: 94) Personval och valkretsindelning. Uppdraget är därmed slutfört.

21. JK-utredningen (Ju 1974:20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11
oktober 1974 för att utreda frågan om justitiekanslerns arbetsuppgifter m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1974);

s. 27 Kontrollera mot PDF

27 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju;22

Ordförande: af Geijerslam. Sven O., landshövding (i.o.m.
den 2 okiober 1978)

Ledamöter: Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor,
led. av riksdagen (i.o.m. den 2 oktober 1978) Mossberg, K. Holger, led. av
riksdagen (i.o.m. den 2 oktober 1978)

Experter: Huldén, K. O. Tomas, rådman (fr.o.m. den 11
oktober 1977 i.o.m. den 31 augusti 1978)

Lambe. Bengt R., departementsråd (fr.o.m. den 20 januari
1976 t.o.m. den 2okiober 1978)

Sekreterare: Nilsson, Lars O., rådman (fr.o.m. den ) januari
1975 t.o.m. den 22 oktober 1978)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 73.

Utredningen har under tiden november 1977 - september 1978
hållit åtta sammanträden.

Ulredningen har den 21 september 1978 avgett betänkandet
(SOU 1978:59) JK-ämbetet. Översyn av justitiekanslerns arbetsuppgifter och
statens tvistehandläggning.

Uppdraget är därmed slutfört.

22. 1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11
oktober 1974 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1974) samt regeringens
bemyndiganden den 25 november och den 9 december 1976 för atl utreda frågor om
handelsbolag m. m.:

Ordförande: Stark, Hans O., f. d. justitieråd, ordförande
i arbetsdomstolen

Ledamöter; Hammarberg, Sven O., ombudsman, f. d. led. av
riksdagen Löfgren, N. Sigfrid J., disponent, f. d. led. av riksdagen Ollen, R.
Joakim, sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december 1976)

Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den
15 december 1976)

Experter: Eriksson, Bo I., jur. kand. (fr.o.m. den 17 juni
1975)

s. 28 Kontrollera mot PDF

Ju; 22
Skr 1978/79:103 28

Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist (fr.o.m. den 17
juni 1975) Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor (fr.o.m. den 14februari
1978) Johanson, Lars R., länsråd (fr.o.m. den 10 mars 1975) Lindström, J.
Christian, verkst. direktör (fr.o.m. den 10 mars 1975) Norén, Alf-Erik,
ombudsman (fr.o.m. den 10 mars 1975) Strand, Åke P. E., revisor (fr.o.m. den 10
mars 1975)

Sekreterare: Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 januari 1975)

Bitr. sekreterare; Zethraeus, Sten Åke, advokat (fr.o.m.
den 1 januari 1975)

Lokal: Riddarhuskajen I, Stockholm, tel. 10 82 76
(Pettersson). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse
Ju 74. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 5.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tio sammanträden.

Kommittén har den 9 oktober 1978 avgett delbetänkandet
(SOU 1978:66) Andelsbolagslag och den 31 oktober 1978 delbetänkandet (SOU
1978:67) Nya bolagsregler m. m.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första
halvåret 1979.

23. Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20
februari 1975 för översyn av lagstiftningen om stiftelser (se Post- och Inrikes
tidn. den 19 april 1975):

Ordförande: Ulveson, H. N. Ingemar, justitieråd

Ledamöter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av
riksdagen von Bahr, Stig V., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 20 augusti 1975)
Hammarberg, Sven O., ombudsman, f. d. led. av riksdagen Sandberg, Hans A. S.,
f. d. landstingsdirektör

Experter: Cederlund, Lars Johan O. B.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 28 september 1977)

Henriz, Gunnar, bankdirektör (fr.o.m. den 20 april 1977)
Holmström, Leif, jur. kand. (fr.o.m. den 21 april 1978)

s. 29 Kontrollera mot PDF

29 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju:24

Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör Nöteberg,
Rolf M., rådman (fr.o.m. den 8 december 1976)

Sekreterare; Peterson, Staffan A. A., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 28 maj 1975)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 3109 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommitléberätlelse
Ju 57.

Ulredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978
hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och
andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

24. Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 6 mars
1975 (se Post-och Inrikes tidn. den 26 april 1975) och den 25 november 1976 för
utredning angående förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus m.m.:

Ordförande; Tranell, E. Olof B., lagman (fr.o.m. den 22
november 1976)

Ledamöter: Bernitz, Ulf, professor

Danell, C. GeorgV. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
december 1976i.o.m. den 10 april 1978)

Gellerman, Kerstin (fr.o.m. den 1 december 1976)
Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare Lindkvist, Oskar W., ombudsman,
led. av riksdagen Oskarsson, Ingegärd J., led. av riksdagen

Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 11 april 1978)

Experter: Hagman, Jan-Erik R., jur. kand. (fr.o.m. den 2
december 1975) Hegardl, Nils A., direktör (fr.o.m. den 9 mars 1976) Lidvall,
Johan E., projektsekreterare (fr.o.m. den 2 december 1975) Rimvall, Per O.,
bankdirektör (fr.o.m. den 9 mars 1976)

Sekreterare: Drangel, Bo F. E., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 21 maj 1975)

Bitr. sekreterare: Markborn-Sörås, Catharina, advokal
(fr.o.m. den 1 juni 1978)

s. 30 Kontrollera mot PDF

Ju: 24 Skr 1978/79:103 30

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 75 58 (Drangel), 20 66 38 (Markborn-Sörås).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommitléberätlelse Ju 58.

Kommittén
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtla sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

25.
Arrendelagskommittén (Ju 1975:04)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av vissa delar av
arrendelagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1975):

Ordförande:
Eckersten, Ivan E., f. d. statssekreterare (i.o.m. den 30 juni 1978) Widén, K.
A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter:
Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen (avliden) Larsson,
L. Thorsten, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 9februari

1978)

Experter:
Janvid, B. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 mars 1977) Söderberg,
Elmer, agronom (fr.o.m. den 3 mars 1977) Wallin, Alf G., tf. överdirektör
(fr.o.m. den I januari 1976)

Sekreterare;
Ohlsson, K. Agneta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 augusti 1975)

Bitr.
sekreterare: Lundgren, C. Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september
1977)

Lokal;
Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50(sekreterarna)

Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommitléberätlelse Ju 60.

Kommittén
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammaniräden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete. Vidare har kommittén företagit en studieresa till England
den 9-11 oktober 1978.

Kommittén
har den 18 maj 1978 avgelt delbetänkandet (SOU 1978:36) Arrenderätt I.
Jordbruksarrendatorns besittningsskydd m. m.

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1979.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju:27

26. Väktarutbildningsutredningen (Ju 1975:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 april
1975 för atl utreda frågan om utbildning av väktare (se Post- och Inrikes tidn.
den 28 juni 1975):

Särskild utredare: Jansson, Paul G., elektriker,
riksgäldsfullmäktig, led. av riksdagen (t.o.m.den30juni 1978)

Experter: Arvidsson, Lars-Eric, pol. mag(fr.o.m.den7april
19761.o.m.den30juni 1978)

Daun, Stig G., personalchef (fr.o.m. den 17 juni 1977
i.o.m. den 30 juni 1978)

Jacobson, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 15
seplember 1976 I.o.m. den 30 juni 1978)

Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 7 april 1976
I.o.m. den 30 juni 1978)

Ljung, Bengt-Arne, ombudsman (fr.o.m. den 7 april 1976
I.o.m. den 30 juni 1978)

Ogvall, Dan O., rådman (fr.o.m. den 1 maj 1977 i.o.m. den
30 juni 1978) Wistedt,J. Åke, direktör (fr.o. m.den 7 april 1976t.o.m.den30juni
1978) Åslund, Alvar, andre förbundsordförande (fr.o.m. den7april 19761.o.m. den
30 juni 1978)

Sekreterare: Mild, Kerstin E., utredningsledare (fr.o.m.
den 13 juni 19771.o.m. den30 juni 1978)

Direktiven för utredningen, se 1976 års
kommitléberätlelse Ju 61. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 13.

Utredningen har den 28 juni 1978 avgett betänkandet (Ds
Ju 1978:4) Bevakningspersonal.

Uppdraget är därmed slutfört.

27. Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 5 juni
1975 (se Post-och Inrikes tidn. den 17 juli 1975), den 25 november 1976 och den
25 maj 1978 för översyn av hyreslagen:

Ordförande: Vängby, Staffan O. S., justitieråd

s. 32 Kontrollera mot PDF

Ju:27
Skr 1978/79:103 32

Ledamöter: Andersson, Kerstin V., led. av riksdagen
(fr.o.m. den 28 november 1978) Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, led. av
riksdagen (fr.o.m. den I december 1976)

Berg, Folke L. V., direktör (avliden)

Fagander. Arne, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 27
januari 1978) Hjalmarsson, E. Birgit, kurator, f. d. led. av riksdagen (I.o.m.
den 27 november 1978) Jansson, Sven L, direktör

Johansson, Erik, tandläkare (fr.o.m. den 29 maj 1978)
Strömberg, Karl-Erik J.. skoldirektör, led. av riksdagen Svensson, S. I. R.
Erik, förbundsordförande

Experter: Blomgren, Sture, sakkunnig i
bostadsdepartementet (fr.o.m. den 1 september 1978)

Freivalds, Laila, byrådirektör (fr.o.m. den 29 maj 1978)
Josephsson, Leif E., förbundsjurist (fr.o.m. den 15 september 1975) Könberg, Bo
G., landstingsråd (fr.o.m. den 11 oktober 1977t.o.m. den31 maj 1978)

Svahn, Bertil A., rådman (fr.o.m. den 7 mars 1978)
Åsbring, Lars-Göran G., bostadsdomare (fr.o.m. den 15 september 1975)

Sekreterare: Lundeberg, Magnus, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 januari 1978) Svahn, Bertil A., rådman (t.o.m. den 6 mars 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 25 41 (Lundeberg).
Postadress; Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse
Ju 62.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978
hållit åtta sammaniräden. Därutöver har sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp.

Ulredningen har den 31 mars 1978 avgett delbetänkandet
(SOU 1978:8) Hyresrätt 2. Lokalhyra.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

28. 1975 års polisutredning (Ju 1975:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni
1975 för alt utreda polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1975):

s. 33 Kontrollera mot PDF

33 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju:28

Ordförande: Montgomery, J. Henry A., statssekreterare
(fr.o.m. den 1 februari 1977)

Ledamöter; Blom, S. T. Lennart, borgarråd Gustavsson,
Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen Nygren, Arne J., redaktör, led. av
riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen Polstam, K. Åke
S., poliskommissarie, led. av riksdagen Segerström, Ingrid B., borgarråd

Experter: Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den
1 oktober 1975) Erling, E. Harald, polismästare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Erstam, Sven-Erik F., länspolischef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Hjälm, Nils G.
O., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 18 mars 1976) Nyqvist, N. Tore,
länsöverdirektör (fr.o.m. den I okiober 1975) Persson, Carl J. G., landshövding
(fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 31 mars 1978)

Romander, Holger A. G., rikspolischef (fr.o.m. den 1
januari 1978) Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m. den 20 januari
1977 I.o.m. den 14 september 1978)

Welander, Gösta, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober
1975) Wendin, Sture E. W., förbundsordförande (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd

Bitr. sekreterare; Munck, Johan, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 mars 1977)

Lokal: Justitiedepartementet, Mynllorget 2, Fack ,103 10
Siockholm, tel. direktval 763 10 57 (Alpsten), 763 10 20 (Munck)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse
Ju 64.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med förelrädare för
organisationer och andra som kan komma att beröras av utredningens förslag.

Utredningen beräknas avge ett principbetänkande omkring
årsskiftet 1978-1979.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 34 Kontrollera mot PDF

Ju;29
Skr 1978/79:103 34

29. Utredningen (Ju 1976:01) om vissa frågor angående
mathållningen vid kriminalvårdens anstalter

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 december
1975 för att utreda vissa frågor angående mathållningen vid kriminalvårdens
anstalter (se Post-och Inrikes tidn. den 12 mars 1976):

Utredningsman: Skröder, Per C. C, direktör (fr.o.m. den 3
mars 1976 t.o.m. den 5 september 1978)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberätlelse
del II Ju 2.

Utredningsmannen har ingått i en av justitiedepartementet
inrättad

arbetsgrupp med representanter för departementet,

kriminalvårdsstyrelsen, berörd personalorganisation och
Sveriges Allmänna Restaurang AB (SARA) som har övervägt vissa frågor som
berörts i utredningens betänkande (Ds Ju 1977:8) Måltidsverksamheten inom
kriminalvården. Dessa överväganden har anmälts i prop. 1977/78:100, bil.5,s.
115-116.

Uppdraget är därmed slutfört.

30. Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 4 mars
1976 (se Post-och Inrikes tidn. den 30 mars 1976) och den 24 februari 1977 för
översyn av upphovsrältslagsliftningen m. m.:

Ordförande; Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd (fr.o.m.
den 21 januari 1977)

Ledamöter; Gustafsson, Lars, författare (fr.o.m. den 25
februari 1977) Karlsson, K. Gösla, folkhögskolerektor, led. av riksdagen
Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 februari 1977)
Palm, N. Sture, redaktör, led. av riksdagen

Experter: Bergman, Lars, direktör (fr.o.m. den 19 april
1977) Bottiger, E. Marie A., jur. kand. (fr.o.m. den 17 november 1978) Ekberg,
Karl-Henrik, direktör Gehlin, Jan H. M., hovrättsråd Hernlund, Carl-Hugo H.,
förste ombudsman Holming, Klas J. L., direktör Karnell, G. Gunnar W., professor

s. 35 Kontrollera mot PDF

35 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju: 31

Landquist, Eddie L., direktör

Magnusson Sessler, Gun I., förbundsjurist

Modig, Jonas E., direktör

Nordmark, Hans A., direktör

Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Peyron, Ulf C. C, programjurist

Rembe, Rolf D., teaterchef

Storm, C. Olof, direktör (fr.o.m. den 23 april 1976)

Åkerberg, Yngve, kammarmusiker (fr.o.m. den 25 februari
1977)

Sekreterare: Berg, L. Christer, hovrättsassessor

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 47 80 (Berg), 20 45 72
(Bottiger). Postadress; Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberätlelse
del II Ju 4. Tilläggsdirektiv, se 1978 års
kommitléberätlelse del II Ju
10.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med kommittéer,
organisaiioner och andra som berörs av utredningens arbete. Sammanträden har
vidare ägl rum inom särskilda arbetsutskott för frågor rörande dels
fotokopiering i undervisningsverksamhet, dels upphovsrätten närstående
rättigheter (droits voisins). Därutöver har utredningens ordförande och
sekretariat sammanträtt med företrädare för motsvarande utredningar i de övriga
nordiska länderna.

Utredningen har i november 1978 avgett delbetänkandet (SOU
1978:69) Upphovsrätt I. Folokopieringinom undervisningsverksamhet.

Ulredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

31. Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 mars
1976 (se Post-och Inrikes tidn. den 8 maj 1976) och den 27 januari 1977 för att
se över lagstiftningen om förmögenhetsbrott;

Ordförande: Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident

Ledamöter; Bergander, Lilly K., led. av riksdagen Polslam,
K. Åke S., poliskommissarie, lec|. av riksdagen Winberg, S. Håkan, hovrättsråd,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 januari

1977)

s. 36 Kontrollera mot PDF

Ju:3I
Skr 1978/79:103 36

Experter; Jareborg, Nils B., docent Jonsson, Torsten J.,
länsåklagare

Sekreterare; Hegrelius Jonson, Barbro M., hovrättsassessor

Lokal; Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrättsgatan 8, Box
170, 851 03 Sundsvall, tel. växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse
del II Ju 7. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 4.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tre sammanträden. Därjämte har fem sammaniräden hållits med en särskild
arbetsgrupp inom utredningen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

32. Datalagstiftningskommittén (Ju 1976;05) (DALK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 mars
1976 för alt göra en översyn av lagstiftningen om personorienterad
ADB-information m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):

Ordförande: Wijkman, Anders I. S., generalsekreterare,
f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1976)

Ledamöter: Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av
riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f. d. ers. förled, av riksdagen
Hugosson, Kurt 1., byråchef, led. av riksdagen Kindbom, Bengt M. L.,
sekreterare, led. av riksdagen Sundblad, Yngve (fr.o.m. den 24 februari 1977)

Experter; Freese, Jan P. G. H;son, generaldirektör
(fr.o.m. den I januari 1977) Ohlin, Tomas, fil. lic. (fr.o.m. den 18 januari
1977 t.o.m. den 5 oktober 1978)

Sekreterare: Nilsson, Torbjörn M. E., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Bitr. sekreterare: Sjögren, Bengt L. B., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Datainspektionen, Bergsgatan 51, Box 12050, 102 22
Stockholm, tel. växel 22 79 80(sekretariatet)

s. 37 Kontrollera mot PDF

37 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju;33

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse
del II Ju 5.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 14 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 7 augusti 1978 avgett delbetänkandet
(SOU 1978:54) Personregister - Datorer - Integritet. Översyn av datalagen.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

33. Utredningen (Ju 1976:06) om kriminalvårdsstyrelsens
organisation, m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 maj
1976 för att utreda kriminalvårdsstyrelsens organisation m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 juni 1976):

Ordförande: Hillerudh.G. Lars-Olov E., expeditionschef
(fr.o.m.den 1 februari 1977)

Ledamöter: Bruno, Gösta F., f. d. överdirektör (I.o.m. den
31 augusti 1978) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Fischier, Sven G. O. M.,
tjf. överdirektör

Håkansson, I. Marianne, tf. departementsråd (fr.o.m. den 1
seplember 1978)

Leche, Johan H., lagman (t.o.m. den 31 augusti 1978)
Lönnberg, C. Gunnar I., avdelningsdirektör Martinsson, Bo N. O.,
generaldirektör, f. d. led. av riksdagen Mattsson, Morgan N., ombudsman

Palmlund, K. Ingår, överdirektör (fr.o.m. den 1 september
1978) Söderman, Elis A., ombudsman

Experter: Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 7
december 1978) Leche, Johan H., lagman (fr.o.m. den 1 september 1978)

Sekreterare: Karlström, Vilhelm H., byråchef (fr.o.m. den
15 september 1976)

Lokal: Kriminalvårdsstyrelsen, Slotlsgatan 78, 601 80
Norrköping, tel. växel 011/ 10 82 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse
del II Ju 8.

Utredningen har under liden november 1977 - okiober 1978
hållit sju sammanträden. Den projektgrupp som är knuten lill kommittén har haft
16 sammanträden. Referensgruppen för kriminalvårdens linjepersonal har

s. 38 Kontrollera mot PDF

Ju; 33
Skr 1978/79:103 38

haft sex sammanträden och referensgruppen för
kriminalvårdsstyrelsen ett sammanträde. Specialutredningar för kommitténs
räkning har under året utförts av Olle F Ringenson Konsultbyrå AB och av Cepro
AB. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

34. Utredningen (Ju 1976:07) om isolering inom
kriminalvården

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 maj
1976 för atl utreda frågan om isolering inom kriminalvården (se Post- och
Inrikes tidn. den 24 juli 1976):

Ordförande; Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen

Ledamöter: Gahrton, Per, redaktör, led. av riksdagen
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f. d. led. av riksdagen Schött, Lars E.,
fögderidirektör, led. av riksdagen Selin, Sven, ombudsman

Experter: Blomquist, Clarence, docent (fr.o.m. den 24
november 1976) Sveri, Knut O., professor (fr.o.m. den 10 december 1976)

Sekreterare: Levén, P. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 18 oktober 1976)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box
347,401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse
del II Ju 9.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978
hållit tio sammanträden. Däruiöver har utredningen besökt fyra
kriminalvårdsanstalter i Sverige och Danmark samt haft överläggningar med
tjänstemän vid kriminalvårdsstyrelserna i Sverige och Danmark.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

35. Rättighetsskyddsutredningen (Ju 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 januari
1977 för att utreda frågan om förstärkt skydd i regeringsformen för de
medborgerliga fri- och rättigheterna:

Ordförande: Heckscher, Gunnar E., f. d. ambassadör (t.o.m.
den 25 maj 1978)

s. 39 Kontrollera mot PDF

39 Kommittéer;
Justitiedepartementet Ju:35

Ledamöter: Andersson, J. Sven G., utredningssekreterare
(I.o.m. den 25 maj 1978) Björck, Anders P.-A., led. av riksdagen (t.o.m. den 25
maj 1978) Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen (t.o.m.
den 25 maj 1978)

Hammarbacken, Britta K. M., leg. sjuksköterska, led. av
riksdagen (I.o.m. den 25 maj 1978)

Kvist, Kenneth, sekreterare (I.o.m. den 25 maj 1978)
Könberg, Bo G., landstingsråd (I.o.m. den 25 maj 1978) Lidbom, Carl G., led. av
riksdagen (t.o.m. den 25 maj 1978)

Sakkunnig: Holmberg, Erik G., hovrättslagman (I.o.m. den
25 maj 1978)

Experter: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd (fr.o.m.
den 28december 1977 I.o.m. den 25 maj 1978)

Björne, B. Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 28
december 1977 I.o.m. den 25 maj 1978)

Burström, Brita A., byråchef (fr.o.m. den 28 december 1977
i.o.m. den 25 maj 1978)

Eklundh, Claes G. B., rättschef (i.o.m. den 25 maj 1978)
Hagstedt, Jan Anders, professor (fr.o.m. den 28 december 1977 i.o.m. den 25 maj
1978)

Regner, Göran I. F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 maj
1977 t.o.m. den 25 maj 1978)

Sekreterare; Bergh, Carl Herman, försäkringsdomare
(fr.o.m. den 1 mars 1977 t.o.m. den 12 juli 1978) Örn, Claes H. G.,
hovrättsassessor (i.o.m. den 14 maj 1978)

Bitr. sekreterare: Hafström, Marie M. G., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 15 juni 19771.o.m. den 30 april 1978)

Direktiv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1978 års
kommitléberätlelse del II Ju
1 och 22.

Utredningen har under tiden november 1977 - april 1978
hållit tolv sammaniräden. Därjämte har en expertgrupp inom utredningen
sammanträtt sju gånger.

Utredningen har den 17 maj 1978 avgett betänkandet (SOU
1978:34) Förstärkt skydd för fri- och rättigheter.

Uppdraget är därmed slutfört.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Ju: 36
Skr 1978/79:103 40

36. 1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 februari
1977 för att se över lagstiftningen om sedlighetsbrott;

Ordförande: Nordenson, Ulf K., justitieråd

Ledamöter; André, Gunilla K., led. av riksdagen
Hjelmström, 1. Eva K., tjänsteman, led. av riksdagen Mårtensson, Bengt C. L.,
pol. mag.

Ström, Turid, avdelningschef, f. d. ers. för led. av
riksdagen Svegland, Stina L., skyddskonsulent

Experter: Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m.
den 14 februari 1978) Persson, Leif G. W., kriminolog (fr.o.m. den 7 juni 1977)

Sekreterare: Meyerson, Anita E., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 22 februari 1977)

Lokal; Birger Jarls torg 5, tel. 20 73 10
(sekreteraren). Postadress; Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Siockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse
del II Ju 5.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tio sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

37. Spionbrottsutredningen (Ju 1977:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 januari
1977 för att utreda frågan om vissa straffbestämmelser till skydd för rikets
säkerhet;

Ordförande; Holmberg, Carl V., justitieråd

Ledamöter: Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av
riksdagen Hilding, Per, chefredaktör

Leijon, Anna Margareta (Anna-Greta) M., led. av riksdagen
Nyqvist, S. Yngve, länsbostadsdirektör, led. av riksdagen Polstam, K. Åke S.,
poliskommissarie, led. av riksdagen

Expert: Frånstedt, Olof R., länspolischef (fr.o.m. den 24
maj 1977)

s. 41 Kontrollera mot PDF

41 Kommittéer;
Justitiedepartementet Ju: 39

Sekreterare: Almbladh. Ingrid A. M.. hovrättsassessor
(fr.o.m. den 12 april 1977)

Bitr. sekreterare: Andersson, S.-Å. Lennart,
hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 50 23
(Andersson). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II Ju 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sju sammanträden.

Ulredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1979.

38. Byggnadspantutredningen (Ju 1977:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 februari
1977 för att utreda frågorna om överlåtelse och pantsättning av byggnad på
annans mark m. m.:

Särskild utredare: Rune, Christer L., hovrättslagman

Sakkunniga; Corell, Hans A. V., hovrättsassessor
Dryselius, Harald S., hovrättsassessor Gregow, P. J. Torkel, hovrättsråd
Norden, Joar, bankdirektör

Sekreterare: Eksledt, Olle U.-E., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 maj 1977)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47,
Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse
del II Ju 8.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sju sammaniräden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

39. Rättegångsutredningen (Ju 1977:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 februari
1977 för att göra en översyn av rättegångsförfarandet vid allmän domstol;

s. 42 Kontrollera mot PDF

Ju:39
Skr 1978/79:103 42

Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler

Ledamöier; Edmark. Kerstin, kontorist (avliden) Ericsson
Köhler. Ella, chefsrådman Laurin. Lars, advokat Persson, Arvid. f. d.
kommunalråd Styring, Sten. länsåklagare Thörngren, John. nämndeman (fr.o.m. den
6 december 1978)

Sakkunniga: Wasteson, Lennart, lagman (fr.o.m. den 5
september 1977) Wentz. Nils O., kammarrällspresident (fr.o.m. den 5 september
1977)

Experier: Blomkvist, Curt B., advokat (fr.o.m. den 10 juni
1977) Lindblom. Per Henrik, professor (fr.o.m. den 28 mars 1978) Lindegård,
Jan, chefsåklagare (fr.o.m. den 5 september 1977)

Sekreterare: Fitger, Peter, hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Eklycke, S. Lars G., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 5 september 1977) Juneslad, N. Tony, hovrättsassessor (fr.o.m. den
1 maj 1978)

Lokal: Riddarhuskajen 1, 1 tr.. Ill 28 Stockholm, tel. 11
87 23 (Fitger), 10 82 73 (Eklycke). 10 82 37 (Junestad)

Direkliv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1978 års
kommitléberätlelse del 11 Ju 7 och 19.

Ulredningen har under liden november 1977 - okiober 1978
hållit lio tvådagarssammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler
och andra, som berörs av utredningens arbete. Företrädare för utredningen har i
september 1978 företagit en studieresa till USA. Utredningen har i juni 1978
avgett en PM med förslag till försöksverksamhet med användning av telefon i
rättegång.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

40. Utredningen (Ju 1977:07) om ställföreträdare för
dödsbo i vissa fall

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 februari
1977 för att utreda frågor om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall m.m.:

s. 43 Kontrollera mot PDF

43 Kommittéer;
Justitiedepartementet Ju:41

Särskild utredare; Hedman, Bengt, hovrättslagman

Sakkunniga: Annevall, Sture, direktör (fr.o.m. den 6 april
1977) Burman, Bengt B., överlantmätare (fr.o.m. den 1 april 1977)

Sekreterare; Adebäck, Sten I., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 april 1977)

Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrättsgatan 48, Box
170, 851 03 Sundsvall, tel. växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II Ju 9.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit ett sammanträde samt haft överläggningar med olika myndigheler som
berörs av ulredningens arbete.

Utredningen beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

41. Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24
februari 1977 föratt uireda frågan om barns rättsliga ställning:

Ordförande: Sverne, Tor E., lagman

Ledamöier: Fredrikson, Märta E. B., led. av riksdagen
Hedvall, Yvonne M., fil. kand., ers. förled, av riksdagen Sandelius, Kerstin,
utredningssekreterare Strand, Lars B., departementssekreterare West, Maria,
ombudsman

Sakkunniga: von Euler, Rigmor, barnombudsman Grunewald,
Karl R., medicinalråd Jenlzsch, Gunnie V., byråföreståndare Krantz, P. Gunnar,
direktör Linde, Gunnel, författare Lundgren, Valborg, advokat Melldén,
Anna-Lisa, avdelningsdirektör Ottoson, Ivan, byråchef Pripp, Nina M. E.,
hovrättsassessor Thunved, Anders E., hovrättsassessor

s. 44 Kontrollera mot PDF

Ju:41
Skr 1978/79:103 44

Experter: Bohman, Michael, professor (fr.o.m. den 19
december 1977) Gustafsson, Inga, fil. lic. (fr.o.m. den 3 april 1978)

Sekreterare: Röst-Andréasson, E. Barbro, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 april 1977)

Bitr. sekreterare; Ewerlöf, K. Göran, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 juni 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 49 58 (Ewerlöf).
Postadress; Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse
del II Ju 11.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tolv sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 31 januari 1978 avgett delbetänkandet
(SOU 1978; 10) Barnets rält 1. Om förbud mot aga.

Utredningen avser alt under år 1979 avge ett delbetänkande
angående vårdnad, umgängesrätl och flyttning av barn.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

42. Militäransvarskommittén (Ju 1977:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 mars
1977 för att se över det militära ansvarssystemet m. m.:

Ordförande: Thyresson, Gunnar, f. d. justitieombudsman

Ledamöier: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av
riksdagen Hagberg, Helge M. H., led. av riksdagen

Sakkunniga: Allmér, Jan, ombudsman (fr.o.m. den 5 maj
1977) Andersson, Lars G., länsåklagare (fr.o.m. den 5 maj 1977) Asp, K. Åke,
hovrättslagman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Bjerndell, Jörgen H., ombudsman
(fr.o.m. den 5 maj 1977) Carlsson, Håkan A. (fr.o.m. den 11 september 1978) Edström,
Rune, ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Ericsson, S. Bo, studerande (fr.o.m.
den 5 maj 1977 i.o.m. den 10 seplember 1978)

Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef (fr.o.m. den 5 maj
1977) Wallroth, Bengt, överste (fr.o.m. den 5 maj 1977)

s. 45 Kontrollera mot PDF

45 Kommittéer; Justitiedepartementet
Ju;43

Expert: Blomberg, E. Gunnar, överstelöjtnant (fr.o.m. den
13 juni 1977)

Sekreterare: Fernqvist, Dan E. I., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 13 april 1977)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 57 14 (Thyresson), 20
67 49(Fernqvist). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberätlelse
del II Ju 12.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit åtta sammaniräden samt haft överläggningar med olika myndigheler och
andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

43. Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 juni
1977 för att utreda frågan om en ny yttrandefrihetsgrundlag;

Ordförande: Schöier, Hans E., chefredaktör

Ledamöier: Ehnmark, Anders

Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av
riksdagen Ljunggren, Anders, förbundsordförande Mattson, Lisa,
förbundsordförande, led. av riksdagen Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led.
av riksdagen Unckel, Per C. G., jur. stud., led. av riksdagen

Sakkunniga; Eklundh, Claes G. B., rättschef Holmberg, Erik
G., hovrättslagman Vallinder, Torbjörn, universitetslektor

Sekreterare: Behrman, Carl, rådman

Bitr. sekreterare: Påhlman, Anders T., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 december 1977)

Lokal: Katrineholms tingsrätt, Storgatan 25, 641 00
Katrineholm, tel. 0150/163 30 (Behrman), Birger Jarls torg 5. Postadress;
Jusiitiedepartementel, Fack, 103 10 Siockholm, tel. 20 55 23 (Påhlman)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse
del II Ju 16.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Ju: 43
Skr 1978/79:103 46

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit sju sammaniräden saml haft överläggningar med olika organisationer som
berörs av utredningens arbete. Därutöver har fyra sammanträden hållils med
ordföranden och de sakkunniga.

Ulredningen har den 17 oktober 1978 avgett delbetänkandel
(Ds Ju 1978:8) Barnpornografi.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

44. Allmänna advokatbyråkommittén (Ju 1977:11) (ABK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 juni
1977 för att se över systemet med allmänna advokatbyråer m. m.;

Ordförande: Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident

Ledamöter: Johansson, N. Bertil M., lantbrukare, led. av riksdagen
Karlsson, Torsten A., metallarbetare, led. av riksdagen Körlof, Björn H. B.,
departementssekreterare

Experter: Brandelius, Gunnel, assistent Bäckström,
Jan-Åke, avdelningsdirektör

Engdahl, K. Anders F., departementssekreterare (I.o.m. den
31 augusti 1978)

Fresk, Svante, advokat

Fälth, J. Harald B., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1
september 1978) Håslad, Torgny, bitr. professor Kildén, Gunnar, advokal

Sekreterare: Stenstad, Barbro, försäkringsrättsassessor

Lokal: Allmänna advokatbyrån i Jönköping, Östra Storgatan
29, 552 40 Jönköping, tel. växel 036/11 93 65 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberätlelse
del II Ju 14.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit åtla sammaniräden. En undersökning om de allmänna advokatbyråernas och
ett antal enskilda advokatbyråers ekonomi har genomförts.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju:46

45. Tomträttskommittén (Ju 1977:12)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 juni
1977 för att se över bestämmelserna om lomträltsavgäld m. m.:

Ordförande: Scherman, Karl Gusiaf, statssekreterare

Ledamöter: Farm, Gunnel, ombudsman, landstingsledamot
Göransson, Bengt, kommunalråd Lindkvist, Oskar W., ombudsman, led. av riksdagen
Olsson, Karl-Erik T., lantbrukare, led. av riksdagen Persson, S. Erik,
universitetslektor Persson, H. Magnus, led. av riksdagen Svegfors, J. Mats A.,
sekreterare

Sakkunniga: Brunfelter, Ulf, direktör Fridell, G. Ingvar,
universitetslektor Ridderstrand-Linderoth, E. Inger A., stadsjurist Romson,
Rolf, direktör Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande

Experier: Hall, A. Bertil, fastighetsråd Strömberg. Rolf
E., hovrättsassessor

Sekreterare; Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor

Lokal; Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. direktval 763 35 67 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse
del II Ju 15.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sju sammaniräden.

Kommittén har under 1978 infordrat uppgifter om tomträtt
genom enkäter till vissa statliga myndigheter och samtliga kommuner.

Kommittén beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

46. Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni
1977 med uppdrag att utreda frågor om konsumentköp:

s. 48 Kontrollera mot PDF

Ju;46
Skr 1978/79:103 48

Särskild utredare: Knutsson, P. Anders, justitieråd
(fr.o.m. den 1 september 1977)

Sakkunniga; Broomé, N. G. Bo, tf. departementsråd (fr.o.m.
den 27 september 1977) Edling, N. Axel, ställföreträdande konsumentombudsman
(fr.o.m. den 27 september 1977)

Fyrberg, Lars Erik, direktör (fr.o.m. den 27 september
1977) Hillbom, Lars H., civilekonom (fr.o.m. den 27 september 1977)
Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 27
september 1977)

Persson, Gustav E., direktör (fr.o.m. den 27 september
1977) Sundquist, A. Åke, direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Wiberg, G.
Lennart E;son, direktör (fr.o.m. den 27 september 1977)

Expert: Carbell, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27
september 1977)

Sekreterare: Adolfsson, Marianne, revisionssekreterare
(fr.o.m. den 1 september 1977)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 35 44 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II Ju 17.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit åtta sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

47. Utredningen (Ju 1977:14) om vissa arvsrättsliga frågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 augusti
1977 med uppdrag atl utreda frågor om dödsbodelägares ansvar för avlidens
skulder m. m.:

Särskild utredare: Mangård, Nils, hovrättsråd, ordförande
i allmänna reklamationsnämnden (fr.o.m. den 1 september 1977)

Experter: Gillenius, Leif, advokatfiskal (fr.o.m. den 1
oktober 1977) Henriques, Bertil, advokat (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Modigh,
Pontus, direktör (fr.o.m. den 25 november 1977)

Sekreterare; Melin, P. Torgjl H., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 oktober 1977)

s. 49 Kontrollera mot PDF

49 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju:48

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 46 41
(sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II Ju 20.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sex sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1979.

48. Utredningen (Ju 1977:15) rörande rätten till
arbetstagares uppfinningar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 september
1977 med uppdrag att utreda frågor rörande rätten till arbetstagares
uppfinningar:

Särskild utredare: Lind, Johan A. L.,
hovrättslagman, ordförande i arbetsdomstolen (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Sakkunniga: Carlhammar, Åke, direktör (fr.o.m. den 17
oktober 1977) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist (fr.o.m. den 17 oktober
1977) Halén, E. Torsten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1977)
Karlsson, Karl Gustav A., ingenjör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Ljung, Bengt,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Nilsson, Ulf, förbundsjurist
(fr.o.m. den 17 okiober 1977) Nyrén, Einar, byrådirektör (fr.o.m. den 17
oktober 1977) Swan, Brita, rådman (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Wallerius,
Olof, ingenjör (fr.o.m. den 17 okiober 1977) Öhman, Bengt, civilingenjör
(fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Experter: Holmstrand, N. G. Anders, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 17 oktober 1977) Jacobsson, Måns, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28
oktober 1977)

Sekreterare: Trulsson, Rolf G. K., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Lokal; Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47,
Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II Ju 21.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med representanter för
organisationer, näringsliv och andra som berörs av utredningsarbetet.

4 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 50 Kontrollera mot PDF

Ju:48
Skr 1978/79:103 50

Den särskilde utredaren har vid besök i Förbundsrepubliken
Tyskland och Storbritannien haft överläggningar med olika myndigheter och
organisationer om respektive lands lagstiftning på området.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

49. Sjölagsutredningen (Ju 1977:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 december
1977 med uppdrag att se över sjölagen:

Ordförande:

Blom, K. A. Birgitta, hovrättslagman (fr.o.m. den 5
december 1977)

Ledamöter: Hagberg, Lennart, advokat (fr.o.m. den 5
december 1977) Hedborg, fer Erik, direktör (fr.o.m. den 5 december 1977)

Sakkunnig: Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den 22
december 1977)

Experter: Bergfelt, K. Lennart, kanslichef (fr.o.m. den 22
december 1977) Edling, N- Axel, ställföreträdande konsumenlombudsman (fr.o.m.
den 22 december 1977)

Sekreterare: Hellbacher, Ulf H.. hovrättsassessor (fr.o.m.
den 5 december 1977)

Lokal; Birger Jarls torg 5, tel. 20 12 47 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II Ju 23.

Utredningen har under tiden december, 1977 - oktober 1978
hållit tre sammanträden. Därutöver har utredningens ordförande och sekreterare
deltagit i två sammanträden med företrädare för motsvarande utredningar i övriga
nordiska länder.

Utredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1979.

50. Utredningen (Ju 1977:17) om förfarandet i vissa
disciplinärenden fn, m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17
november 1977 för att se över förfarandet i vissa disciplinärenden m. m.:

Ordförande: Sjöberg, K. G. Magnus, riksåklagare (fr.o.m.
den 22 december 1977)

s. 51 Kontrollera mot PDF

51 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju:51

Ledamöter: Andersson, J. Arne L., inspektör, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 22 december 1977) André, Gunilla K., led. av riksdagen
(fr.o.m. den 22 december 1977)

Experter: Ekman, Rolf G. E., ombudsman (fr.o.m. den 16 maj
1978) Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 15 juni 1978) Håkansson,
Sven-Olof H., överåklagare (fr.o.m. den 7 mars 1978) Olsson, Sten G.,
stiftssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1978) Åhnberg, Lars,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1978)

Sekreterare: Alva, Jan A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
februari 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47,
Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberällelse
del 11 Ju 1.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1978 hållit
sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av
utredningens arbete.

Ulredningen beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

51. 1978 års vallagskommitté (Ju 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 december
1977 för att göra en översyn av vallagen:

Ordförande: Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 3 januari 1978)

Ledamöter: Eriksson, Erik, sekreterare (fr.o.m. den 3
januari 1978) Karlsson, Ronny, ombudsman (fr.o.m. den 3 januari 1978) Mossberg,
K. Holger, led av riksdagen (fr.o.m. den 3 januari 1978) Pettersson, Lars, organisationssekreterare
(fr.o.m. den 3 januari 1978) Schultz, Kerstin, ombudsman (fr.o.m. den 3 januari
1978) Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3
januari 1978)

Sekreterare: Nilsson, Bengt-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 mars 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 56 23
(sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Siockholm

s. 52 Kontrollera mot PDF

Ju;51
Skr 1978/79:103 52

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse
del II Ju 2.

Kommittén har under liden mars - oktober 1978 hållit sju
sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén har den 2 oktober 1978 avgett delbetänkandel
(SOU 1978:64) Översyn av vallagen 1.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela är 1979.

52. Utredningen (Ju 1978:02) om vidgad
ortspressannonsering m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 8 december
1977 för att se över frågan om vidgad ortspressannonsering m. m.:

Särskild utredare: Nilsson, Per-Erik, justitieombudsman
(fr.o.m. den 5 januari 1978)

Sakkunniga:

Berg, Ulf G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 januari
1978)

Bräde, James, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 januari
1978)

Engdahl, K. Anders F., departementssekreterare (fr.o.m.
den 5 januari

t.o.m. den 31 augusti 1978)

Engström, Johan, direktör (fr.o.m. den 5 januari 1978)

Fälth, J. Harald B., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den I
september 1978)

Östlund, Sverker S. H., redaktör (fr.o.m. den 5 januari
1978)

Sekreterare: Fallenius, Lars E. G., försäkringsrältsråd
(fr.o.m. den 16 januari 1978)

Lokal: Umeå tingsrätt. Rådhuset, Box 138, 901 04 Umeå,
tel. 090/ 11 82 70 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II Ju 3.

Utredningen har under tiden februari - oktober 1978 hållit
tre sammanträden med de sakkunniga samt haft överläggningar med olika
myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första
kvartalet 1979.

53. LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 mars 1978
för att göra en utvärdering av tillämpningen av lagen (1973:558) om tillfälligt
omhänderlagande och lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.
m.:

s. 53 Kontrollera mot PDF

53 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju;54

Särskild utredare: Petersson, Hans E., folkskollärare,
led. av riksdagen (fr.O:m. den 14 mars 1978)

Experter: Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den
16 maj 1978) Lindh, Ove M. I.. kanslichef (fr.o.m. den 16 maj 1978) Magnusson,
Nils, departementsråd (fr.o.m. den 16 maj 1978)

Sekreterare: Orton, Frank L. B., hovrättsfiskal (fr.o.m.
den 15 maj 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47,
Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II Ju 4.

Utredningen har under liden maj - oktober 1978 hållit två
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och
andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

54. Särskild näringspolitisk delegation (Ju 1978:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 mars
1978:

Ordförande; Bjurel, A. Bertil E., f. d. generaldirektör
(fr.o.m. den 11 april 1978)

Ledamöter: Brohult, Sven F. A., professor (fr.o.m. den 11
april 1978) Lehman, Erik, förbundsordförande (fr.o.m. den 11 april 1978)
Lindbeck, C. Assar E., professor (fr.o.m. den II april 1978) Ramström, Dick O., professor (fr.o.m.
den II april 1978) af Trolle, Ulf,
professor (fr.o.m. den 11 april 1978) Westerberg, K. Arne R., verkst. direktör
(fr.o.m. den 11 april 1978) Wickman, H. Krister, f. d. riksbankschef, f. d.
led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 april 1978)

Expert; Borg, L. Göran, professor (fr.o.m. den 1 juli
1978)

Huvudsekreterare; Dahlgren, Lars M. T., direktör (fr.o.m.
den 11 april 1978)

Bitr. sekreterare: Juås, Birgitta, fil. lic. (fr.o.m. den
22 maj 1978)

s. 54 Kontrollera mot PDF

Ju; 54
Skr 1978/79:103 54

Lokal: Gamla Riksbanken, Fack, 103 10 Siockholm, tel.
växel 14 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för delegationen, se 1979 års
kommiltéberällelse del 11 Ju 7.

Delegationen har under tiden april - oktober 1978 hållit
elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer, företag och högskolor som berörs av delegationens arbele.
Särskilda utredningar har verkställts av svenska och utländska experter rörande
teknik, ekonomi, forsknings- och utvecklingsfrågor, skatteteknik och
internationell handel.

Delegationen beräknas slutföra sitt arbete under första
kvartalet 1979.

55. Fyndlagstiftningsutredningen (Ju 1978:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 april
1978 för att uireda frågor angående lagstiftningen om hittegods samt om
bärgning och sjöfynd;

Särskild utredare: Mejegård, O. Sigvard W., tf.
hovrättslagman (fr.o.m. den 9 maj 1978)

Sakkunniga: Gustafsson, Lars-Olof, tullinspektör (fr.o.m.
den 14 juni I.o.m. den 30 augusti 1978)

Jonsson, Bengt A., polisintendent (fr.o.m. den 14 juni
1978) Wennerström, E. Allan, byrådirektör (fr.o.m. den 12 september 1978)

Expert: Forsström, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m den 14
juni 1978)

Sekreterare: Melin, P. Torgil H., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 9 maj 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 46 41
(sekreteraren). Postadress; Justitiedepartementet, Fack, 103 10Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II Ju 6.

Utredningen har under september 1978 hållit ett
sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

56. Kommittén (Ju 1978:06) med uppdrag att se över
tvångsmedelsregieringen vid förundersökning i brottmål m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 juni
1978 för att se över tvångsmedelsregleringen vid förundersökning i brottmål m.
m.:

s. 55 Kontrollera mot PDF

55 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju: 51

Ordförande; Wennergren, C. Bertil O., regeringsråd
(fr.o.m. den 29 juni 1978)

Ledamöter: Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Andrén, Margareta, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den
21 november 1978)

Cederqvist, S. Wivi-Anne, arbetsförmedlare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 29 juni 1978)

Junzell, Sven H., advokat (fr.o.m. den 29 juni 1978)
Klöver, A. Helge M., järnvägsexpeditör, Ud. av riksdagen (fr.o.m. den 29 juni
1978)

Wahlberg, E. Marianhe, statsråd (fr.o.m. den 29 juni
i.o.m den 17 oktober 1978)

Sekreterare: Helin, G. Sigvard, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 25 oktober 1978)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgalan 3, Box
347,401 25 Göleborg, tel. växel 031/17 38 00(sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse
del II Ju 8.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

57. BRÅ-utrednlngen (Ju 1978:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli
1978 för att göra en översyn av brottsförebyggande rådet:

Ordförande: Nyman, Erik O., justitieråd (fr.o.m. den 21
juli 1978)

Ledamöter; Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 21 juli 1978) Winberg, S. Håkan, hovrättsråd, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 21 juli 1978)

Sekreterare; Lindqvist, Christina A. M.,
byrådirektör (fr.o.m. den 27 november 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 80 77 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II Ju 10.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Ju;
58 Skr 1978/79:103 56

58. Utredningen (Ju 1978:08) om skadestånd vid miljöskador

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni
1978 med uppdrag att utreda frågor om skadestånd vid miljöskador:

Särskild utredare: Bengtsson, T. Bertil, justitieråd
(fr.o.m. den 28 september 1978)

Sakkunniga: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd
(fr.o.m. den 28 seplember 1978)

Freivalds, Laila, byrådirektör (fr.o.m. den 28 september
1978) Helmerson, Bo I. H., direktör (fr.o.m. den 28 september 1978) Kardell, J.
Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 september 1978) Pontén, Erik J., rådman
(fr.o.m. den 28 september 1978) Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör
(fr.o.m. den 28 september 1978)

Sekreterare; Olsson, P. L. Göran, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 14 11
(sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II Ju 9.

Utredningen har under oktober 1978 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

59. Kommittén (Ju 1978:09) för översyn av
förvaltningslagen m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28
september 1978 med uppdrag att utreda frågan om översyn av förvaltningslagen m.
m.:

Ordförande; Slerzel, Fredrik A. C, statssekreterare
(fr.o.m. den 23 november 1978)

Ledamöter: Gustafsson, Slig G., förbundsjurist, f. d. ers.
för led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 november 1978)

Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 23 november 1978)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse
del II Ju II.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:6I

60.
Kommittén för att se över kommissionslagen m. m.

Beslut
vid regeringssammanträde den 26 oktober 1978. Ledamöter ej ulsedda.

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommiltéberällelse del 11 Ju 13.

61.
Kommittén med uppdrag att utreda frågan om straffrättslig kompensation vid
bortfallet av förvaltningsstraffet och att göra en översyn av vitesinstitutet

Beslut
vid regeringssammanträde den 2 november 1978. Ledamöter ej ulsedda.

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Ju 12.

s. 58 Kontrollera mot PDF

UD:1
Skr 1978/79:103 58

Utrikesdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1978: 2 och 4

1. Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens
regler om humanitet i krig

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juli
1972 för att ulveckla folkrättens regler om humanitet i krig:

Ordförande: Blix, Hans M., utrikesminister (fr.o.m. den 3
november 1976)

Ledamöter: Hellström, Mals J., fil. kand., led. av
riksdagen

Lindblad, Hans B., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 3 november 1976)

Nilsson, Bengt G., departementsråd (fr.o.m. den 3 november
1976) Nordbeck, S. E. Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 3 november 1976)
Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 8 mars 1977) Skarstedi, Carl-Ivar
S., rättschef (fr.o.m. den 25 april 1974) Wulff, Torgil H:son, kommendör av 1.
graden

Experter; Anderberg, Bengt, major (fr.o.m. den 29augusti
1977) Hjertonsson, Karin, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 april 1976
t.o.m. den 1 november 1978)

Janzon, Bo, förste forskningsingenjör (fr.o.m. den 16
okiober 1972) Johnson, Bo F., folkrältssakkunnig (fr.o.m. den 16 december 1976)
Prawitz, Jan, laborator

Rybeck, Bo, förste marinläkare (fr.o.m. den 16 oktober
1972) Sandström, Anders G., kansliråd (fr.o.m. den 6 juni 1977)

Sekreterare: Bring, Ove, jur. kand. (fr.o.m. den 20april
1976)

Lokal; Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg 1. Box
16121, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1973 års
riksdagsberättelse UD 5.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59 Kommittéer; Utrikesdepartementet
UD;2

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fyra sammaniräden saml haft kontakter med olika myndigheter, som berörs
av delegationens arbete. Därutöver har fyra sammanträden hållits med en
särskild arbetsgrupp för frågan om särskilt inhumana vapen.

Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

2. Biståndspolitiska utredningen (UD 1972:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
december 1972 för att företa en utredning angående Sveriges
utvecklingssamarbete med u-länderna:

Ordförande; Korpäs, B. G. Sture, folkhögskolereklor, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 12 november 1976)

Ledamöter; Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen
Engström, Olle, rektor (fr.o.m. den 16 maj 1977) Gustavsson, Åke E. G.,
redaktör, led. av riksdagen Johansson, Knut B. M., f. d. förbundsordförande,
led. av riksdagen Lewén-Eliasson, Anna Lisa, led. av riksdagen Måbrink, Bertil
U., ombudsman, led. av riksdagen Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare,
led. av riksdagen Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Siegbahn,
Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1977) Wirmark, B.
David 1., fil. mag., ers. för led. av riksdagen

Experter: Michanek, Ernst N., generaldirektör (fr.o.m. den
16 maj 1977) Palmlund, Thord G., statssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1977)
Östberg, Brita, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Sekreterare; Ljunggren, C. Börje, biståndsattaché (fr.o.m.
den 1 juni 1977)

Bitr. sekreterare; Ehrenpreis, Dag, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 september 1977)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
UD 3. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberätlelse del II UD 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 27 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisaiioner och andra, som berörts av ulredningens arbele.

s. 60 Kontrollera mot PDF

UD;2 Skr 1978/79:103 60

Utredningen har den I december 1977 avgelt delbetänkandet
(SOU 1977:73) U-landsinformation och internationell solidaritet samt den 6
oktober 1978 delbetänkandet (SOU 1978:61) Biståndets organisaiion.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Nedrustningsdelegationen (UD 1976:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj
1976 för all fortlöpande följa utvecklingen på nedrustningsområdet samt
utarbeta förslag till Sveriges agerande i olika aktuella nedrustningsfrågor:

Ordförande: Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av
riksdagen

Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen
Blix, Hans M., utrikesminister (t.o.m. den 18 oktober 1978) Ericson, Sture T.,
redaktör, led. av riksdagen

Hamilton af Hageby, C. Gustaf H. C, ambassadör (t.o.m. den
10 juli 1978)

Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen Lidgard,CurtS. H.,
ambassadör (fr.o.m. den 11 juli 1978) Nordbeck, S. E. Gunnar, statssekreterare
(fr.o.m. den 13 januari 1977) Petri, Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 23
oktober 1978) Sandström, Anders G., kansliråd (fr.o.m. den 6 juni 1977)
Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m, den 28 mars 1977)

Thyberg, O. Knut, ambassadör (fr.o.m. den 2 juni 1977)
Ångström, Rune T., led. av riksdagen

Experter; Björeman, Carl E., överste av 1. graden (fr.o.m.
den 1 oktober 1978) Blom, E. Göte, kommendör (I.o.m. den 30 seplember 1978)
Cars, Hans Christian, tf. kansliråd (fr.o.m. den 31 augusti 1978) Dahlén, Per
Olof (Olle) R., ambassadör Dahlman, S. Ola, laborator

Edmar, A. E. Desirée, departementssekreterare (I.o.m. den
31 augusti 1978)

Ericsson, Ulf A., minister

Hjertonsson, Karin, departementssekreterare (i.o.m. den
17 augusti 1978)

Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 18 januari
1977) Lind, Johan H.. departementssekreterare Lundin, S. Johan, forskningschef

s. 61 Kontrollera mot PDF

61 Kommittéer: Utrikesdepartementet
UD;4

Lijbeck, S. A. Lennart, statssekreterare (i.o.m. den 1
november 1978)

Norberg, Lars R., förste ambassadsekreterare (fr.o.m. den
13 januari

1977)

Prawitz, Jan, laborator

Reinius, E. A. Ulf, kommendör (i.o.m. den 30 september
1978)

Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 10 oktober
1977)

Strand, Karl-Erik, departementsråd (i.o.m. den 30 augusti
1978)

Strömbäck, Stig, kommendör (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Sekreterare: Engfeldt, Lars-Göran, departementssekreterare
(i.o.m. den 15 juli 1978) Hyllenius, Carl-Magnus, departementssekreterare
(fr.o.m. den 16 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Lundin, Lars-Erik,
departementssekreterare (fr.o.m. den 18januari 1977 I.o.m. den 20 juli 1978)

Lokal: Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg 1, Box
16121, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för delegationen, se 1977 års
kommittéberättelse del II UD
1.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tre sammanträden. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

4. Utredningen (UD 1977:01) om det svenska kultur- och
informationsutbytet med utlandet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 februari
1977 för att utreda frågan om det svenska kultur- och informationsutbytet med
utlandet:

Ordförande: Arvidsson, Ingrid H., programchef

Sakkunnig: Tallroth, Tore O. F., ambassadör

Experter: Bekeris, llmar J., departementsråd Eliasson, Jan
K., kansliråd Forsell, L. O. Torbjörn, avdelningsdirektör Gurinder, Jan Olof,
departementssekreterare Löfdahl, Göran, direktör

s. 62 Kontrollera mot PDF

UD:4
Skr 1978/79:103 62

Sekreterare: Ahlander, DagS.. departementssekreterare
(fr.o.m. den 12 april 1977) Lidslröm. Karl Gunnar,
departementssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1977)

Bitr. sekreterare: Wiik, L. Gunnar V., socionom (fr.o.m.
den 16 januari i.o.m. den 31 mars 1978)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommiltéberällelse
del II UD 1.

Utredningen har under tiden november 1977 - september 1978
hållit 20 sammaniräden med expertgruppen saml haft överläggningar med
myndigheter, organisationer och andra, som berörts av utredningens arbete.

Utredningen härden 7september 1978avgett betänkandet (SOU
I978:.56) Kultur och information över gränserna.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Kommittén (UD 1977:03) för de svenska förberedelserna
inför FN ;s konferens om vetenskap och teknik för utveckling

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj
1977 med uppdrag atl svara för de svenska förberedelserna inför FN:s konferens
om vetenskap och teknik för utveckling:

Ordförande: Ullsten, S. K. Olof (Ola), statsminister, led.
av riksdagen

Ledamöter: Andersson, Curt, civilingenjör

Andersson, Johnny, departementsråd (fr.o.m. den 1 juni
1977) Anell, Lars E. R., departementsråd Anér, Kerstin, statssekreterare, led.
av riksdagen Cavallin, Jens, departementssekreterare Eliasson, Anna B., fil.
mag., led. av riksdagen Ericsson, Gösta, avdelningschef Hambraeus, Gunnar A.,
professor

Keltis, Pär, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)
Knutsson, Karl Eric, professor Landberg, Hans W., docent Lindahl-Kiessling,
Kerstin M., professor Martin-Löf, C. Johan E., civilingenjör Möller, S. A.
Birger, universitetslektor Odhnoff, Jan E., förbundsekonom

s. 63 Kontrollera mot PDF

63 Kommittéer: Utrikesdepartementet
UD:6

Rydén, H. Rune O., fil. lic, led. av riksdagen Tandberg,
Olle G., fil. lic. Teikmans. André, tekn. dr Wångby, Erik, ombudsman
Zachrisson, Bertil J., led. av riksdagen

Sekreterare: Anell, Lars E. R., departementsråd (I.o.m.
den 14 juli 1978) Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 15 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Båge, Lennart, departementssekreterare

Lokal: Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg 1, Box
16121, 103 23 Siockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sju sammanträden.

Kommittén har i juni 1978 avgett en nationalrapport dels
på svenska; Vetenskap och teknik för utveckling, dels på engelska; Science and
technology for development.

Kommittén beräknas slutföra sill arbete under år 1979.

6. Utredningen (UD 1978:01) om formerna för stiftelsen
Stockholms internationella fredsforskningsinstituts (SIPRI) framtida verksamhet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 maj 1978
med uppdrag att utreda frågan om formerna för SIPRLs framtida verksamhet;

Särskild utredare: Andersson, Sven O. M.,led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 september 1978)

Sakkunniga; Carlson, S. Svante, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 25 september 1978) Hirdman, Sven, kansliråd (fr.o.m. den 25 september 1978)

Expert: Nilzelius, Tor, ombudsman (fr.o.m. den 25
september 1978)

Sekreterare: Sahlin, Michael, kanslisekreterare (fr.o.m.
den 25 september 1978)

Lokal: Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg 1, Box
16121, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommitléberätlelse
del II UD 1.

Utredningen har under tiden t.o.m.
oktober 1978 hållit två sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt
arbete under år 1979.

s. 64 Kontrollera mot PDF

UD:7
Skr 1978/79:103 64

7. Utredningen (UD 1978:02) om utrikesrepresentationen

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni
1978 med uppdrag att utreda frågan om hur de resurser som utrikesförvaltningen
disponerar bäst bör utnyttjas samt avge förslag härom liksom om möjliga
rationaliseringsåtgärder;

Särskild utredare:

Engblom, Göran, ambassadör (fr.o.m. den 2 okiober 1978)

Sakkunniga: Bothén, Kerstin, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1978) Kjellén, Bo, departementsråd (fr.o.m. den 1
november 1978) Lindståhl, Mårten, kansliråd (fr.o.m. den I november 1978)
Montelius. Jan-Christian, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1978)

Experter: Andersson, Karl-Erik, kanslichef (fr.o.m. den 1
november 1978) Bergman, Agneta, byråassistenl (fr.o.m. den 1 november 1978)
Björkman, Rune. byråassistent (fr.o.m. den 1 november 1978) Djurberg, Maj,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Ekdahl, Lennart,
byggnadsråd (fr.o.m. den 1 november 1978) Göransson, Bo, avdelningschef
(fr.o.m. den 1 november 1978) Hallström, Maj, departementssekreterare (fr.o.m.
den 1 november 1978) Öländer, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
november 1978)

af Sillen, Jan, departementsråd (fr.o.m. den 1 november
1978) Sternby, Björn, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)
Tallroth, Tore, ambassadör (fr.o.m. den 1 november 1978) Wiik, Curt,
departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1978) Årefeldt, Ann, assistent (fr.o.m.
den 1 november 1978)

Sekreterare: Amnéus, Henrik, ambassadråd (fr.o.m. den 25
september 1978)

Lokal: Utrikesdepartementet, Tysta Marigången 2., tel.
växel 763 10 00. Postadress; Box 16121, 103 23 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II UD 2.

Den särskilde utredaren har under oktober 1978 tagit
inledande kortakter med myndigheler, organisationer och andra, som kommer att
beröras av ulredningens arbele.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö:l

Försvarsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:1,6
och 11

Följande
kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 2

1.
Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:20)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 3 februari 1967 (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 februari 1967) för att utreda frågan om vissa ändringar i
krigsmaktens fredsorganisation;

Ordförande:
Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
januari 1972)

Ledamöter:
Björk, Gunnar E., bankkonsulent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Gustavsson,
Gusti L. A., el-installatör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Hylländer,
K. Gunnar E., köpman, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Strindberg,
Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)
Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Experter:
Albrektson, Hans B., departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1976) Ekström, E. Bengt
A., överste (fr.o.m. den 1 november 1977) Höijer, Gunnar, krigsråd

Knulsson-Hall,
Torsten K., organisationsdirektör (fr.o.m. den 21 januari 1972)

Larsson,
S. Rune W., överste av 1. graden (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Larsson, Sven E.,
departementsråd

Månsson,
E. O. Sigvard, överste av 1. graden (fr.o.m. den 16november 1970)

Persson,
Ragnar, överste (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Thufvesson, Bengt E.,
departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1972) Wennerhorn, Karl Otto L.,
departementsråd Wigardt, Hans G. T., planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 december
1975)

5 Riksdagen 1978/79. I samt. Nr 103

s. 66 Kontrollera mot PDF

Fö: I
Skr 1978/79:103 66

Sekreterare: Cederwall, Ulf C. avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 1 december 1975) Lundbergh, Hans P. N. J., överstelöjtnant (fr.o.m. den I
december 1975 I.o.m. den 31 augusti 1978)

Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse
Fö 20. Tilläggsdirektiv se 1972 års riksdagsberätlelse Fö 10, 1975 års
kommiltéberällelse Fö 2 samt 1978 års kommittéberättelse del II Fö 1.

Ulredningen har under tiden november 1977 - maj 1978
hållit 13 sammaniräden samt gjort fem studiebesök och haft överläggningar med
olika myndigheter och organisationer som berörts av utredningens arbete.
Därutöver har 19 sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper inom
utredningen.

Ulredningen har den 5 juni 1978 avgetl slutbelänkandet (Ds
Fö 1978:3) del 3: Marinen och flygvapnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24
september 1971 med uppgift att till Kungl. Maj:t lämna förslag i frågor som hör
samman med genomförandel av höjningen av pensionsåldern för militär personal
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1971):

Ordförande: Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör

Ledamöter: Bodin. K. Berndt, föredragande i riksdagens
försvarsutskott Bäcklin, Lars R., ombudsman

Lord, Jan A. T., ombudsman (fr.o.m. den 12 december 1977)
Wiberg, N. Ola R., förste ombudsman (I.o.m. den 11 december 1977) Winéus. Bengt
G., departementssekreterare

Ersättare för ledamöier: Liedberg, Anders J. B., ombudsman
(för Bäcklin) Sandberg, K. G. Ulf, ombudsman (för Lord)

Experter: Lindahl, Carl-Fredrik H.,
departementssekreterare Sjöö, Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den I juli
1975)

Sekreterare: Stålhandske. O. Lennart, överstelöjtnant

Bitr. sekreterare: Otterberg, L. Håkan, kapten

s. 67 Kontrollera mot PDF

67 Kommittéer:
Försvarsdepartementet Fö:3

Lokal: Försvarsdepartementets kommitlélokaler,
Sehlstedlsgatan 9, 115 28 Stockholm, tel. 62 28 07 (sekreteraren)

Direktiven för delegaiionen, se 1972 års
riksdagsberätlelse Fö 21.

Delegationen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som
berörs av delegationens arbete.

Delegationen har den 14 januari 1978 avgett vissa förslag
till regeringen.

Delegaiionen beräknas slulföra sill arbete under år 1979.

3. Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03) (FLU-74)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 20
seplember 1974 för att utreda det militära försvarels centrala och högre
regionala ledningsorganisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28
september 1974):

Ordförande: Gustafsson, Hans L.. f. d. landshövding, f. d.
led. av riksdagen

Ledamöter: Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen
Gustavsson. Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Göransson, J. Olle,
verkmästare, led. av riksdagen Lindblad. Hans B., redaktör, led. av riksdagen
Träff, Sven-Olov A., direktör, led. av riksdagen

Experter; Edmén, Lars H., försvarsdireklör (fr.o.m. den 1
januari 1977) Edström, Lennart N., kanslichef (fr.o.m. den 1 januari 1977)
Håkansson, L. Arne, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 januari 1977) Jarmar, L.
Håkan, organisationsdirektör Levinson, K. Bo, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1
januari 1977) Olhede, Torleif E., departementssekreterare

Orrö, Sven-Erik O., departementsråd (fr.o.m. den 21
december 1976) Palmgren, Nils A., överste av I. graden (fr.o.m. den Ijanuari 1977) Skoglund, Claes
G., generalmajor

Sekreterare: Ludvik, Klaus, organisationsdirektör

Bitr. sekreterare: Blomgren, Eva M., byrådirektör (fr.o.m.
den 1 mars 1976 i.o.m. den 31 december 1978) Lundqvisl, Sten T:son,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1976)

s. 68 Kontrollera mot PDF

Fö:3 Skr 1978/79:103 68

Lokal: Fredsgatan 2,11152 Stockholm, tel. direktval
7633780 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse
Fö 14. Kompletterande direktiv, se 1977 års kommittéberättelse del II Fö 3. Tilläggsdirektiv, se 1978 års
kommilléberältelse del II Fö
2

1979 års kommitléberätlelse del II Fö 3.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit 17 sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1979.

4. Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 22
november 1974 för översyn av tjänstereglementet för krigsmakten (se Post- och
Inrikes tidn. den 14 december 1974);

Ordförande: Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef

Ledamöter; Hårdefelt, S. Börje, rättschef Peyron, Gusiaf
F. C, generalmajor

Expert; Hultan, Ivan H., personaldirektör (fr.o.m. den 12
april 1976)

Huvudsekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 januari 1977)

Sekreterare; Andersson, Jan-Åke L., major Forssberg, E.
Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Lokal; Fredsgatan 2,3 tr., 11152 Siockholm, tel. 1139 35
(huvudsekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse
Fö 14.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 14 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer
och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 6

5.
Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för det fortsatta arbetet
om kvinnan i försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1975):

Ordförande:
Frändås. S. G. Berit, studierektor, f. d. led. av riksdagen

Ledamöter:
Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15
december 1976) Barke, Christine, rikslottachef

Ekelund,
Ulla G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december 1976) Ekman, Kerstin M.,
ingenjör (fr.o.m. den 30 mars 1978) Larsson, Carl-Otto, överste

Experter;
Blomkvist, Claes Göran V., major (fr.o.m. den 7 november 1978) Ershammar, Mats
O. T., konsulent (fr.o.m. den 15 april 1975) Granalh, Solve O., förste
ombudsman (fr.o.m. den 18 april 1975 t.o.m. den 6 november 1978)

Hultan,
Ivan H., personaldirektör (fr.o.m. den 6 maj 1975) Mohall, Carl-Erik, förste
ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Pålsson, Kerstin L.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 2 okiober 1978)

Sjöö,
Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 18 april 1975) Wahlberg, Per V.,
örlogskapten (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Sekreterare:
Ershammar, Mats O. T., konsulent (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Lokal:
Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 6158 16 (sekreteraren)

Direktiven
för beredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 15. Tilläggsdirektiv, se
1979 års kommilléberältelse del II Fö 2.

Beredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter som berörs av beredningens arbete.

Beredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1979.

6.
Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02) (FGU)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975 för utredning

s. 70 Kontrollera mot PDF

Fö:6
Skr 1978/79; 103 70

om försvarets gymnasiala utbildning (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 maj 1975):

Ordförande: Wåäg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av
riksdagen

Experier: Elfving, L. Arne R., skolinspektör (fr.o.m. den
17 maj 1976) Hammarström, P. Rickaid, studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975)
Lundin, Åke E., överstelöjtnant (fr.o.m. den 16 juni 1975) Nicklasson, Stina A.
R., skolinspektör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Norenberg, Bertil W., studierektor
(fr.o.m. den 16 juni 1975) Nyberg, Stig K., studierektor (fr.o.m. den 16 juni
1975) Palm. Hans G. G., departementsråd (fr.o.m. den 16 juni 1975)

Sekreterare: Holmgren, B. Uno, rektor(fr.o.m. den 1 april
1977 I.o.m. den 31 juli 1978)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommiltéberällelse
Fö 16.

Utredningen har under tiden november 1977 - juni 1978
hållit tolv sammanträden.

Ulredningen har den 21 maj 1978 avgett betänkandet (Ds Fö
1978:2) Gymnasial utbildning för försvaret.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1975 års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni
1975 för att lämna förslag till bestämmelser för övergången till ändrat
skyddsrumssystem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975);

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f. d.
led. av riksdagen

Ledamöter: Welin, E. Gösta, direktör Wiklund, Svea S. S.,
led. av riksdagen Williamsson, Uno E. I., länsråd

Experter: Edmén, Lars H., försvarsdirektör (fr.o.m. den 8
januari 1976) Egnell, S. Jan-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 januari
1976) Janson, Björn C, hovrättsassessor

Krona, Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1975)
Terstad, I. Gösta A., kansliråd

s. 71 Kontrollera mot PDF

71 Kommittéer;
Försvarsdepartementet Fö:8

Sekreterare: Tjörneryd, John E. E., avdelningschef

Lokal: Civilförsvarssiyrelsen, Karolinen, 651 80 Karlstad,
tel. växel 054/10 30 00 (sekreteraren)

Direktivenforutredningen.se
1976 års
kommittéberättelse Fö 17.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Däruiöver har ett
sammanträde hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om utarbetande av
underlag för förordning om skyddsrum.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela är 1979.

8. Värnpliktsinflytandekommittén (Fö 1977:01) (VIK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 mars
1977 för alt utreda formerna m.m. för de värnpliktigas medinflytande:

Ordförande: Malmberg, Östen F. G., f. d. stadsjurist

Ledamöter: Björk, Gunnar E., bankkonsulent, led. av
riksdagen (t.o.m. den 5 mars 1978)

Eliasson, Björn E. A., bonde, f. d. ers. för led. av
riksdagen (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Olsson, E. Billy, byråchef Selö, Christer, ombudsman
Svartberg, Karl-Erik, rektor, led. av riksdagen Unckel, Per C. G., jur. stud.,
led. av riksdagen

Sakkunniga: Bjerndell, Jörgen H., ombudsman (fr.o.m. den 3
maj 1977) Lerner, Thomas, studerande (fr.o.m. den 16 maj 1977) Mohall,
Carl-Erik, förste ombudsman Petterson. Lars-Olov, ombudsman Sandberg, Ulf K.,
förste ombudsman Svensson, S. Raymond, facklig sekreterare Wiklund, Jerry J., ombudsman
(fr.o.m. den 18 april 1977)

Experter; Månsson, E. O. Sigvard, överste av 1. graden
Sandgren, Gösla, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 3 oktober 1977)

s. 72 Kontrollera mot PDF

Fö: 8
Skr 1978/79:103 72

Huvudsekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Pantzerhielm, H. Henrik G.,
kanslisekreterare (fr.o.m. den 9 maj 1977)

Lokal; Fredsgatan 2,3 tr., 11152 Stockholm, tel. 113935
(huvudsekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberättelse
del II Fö 3.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 16 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

9. Utredningen (Fö 1977:02) rörande datasystemens
sårbarhet, sårbarhetskommittén (SÅRK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 april
1977 för att utreda frågan om datasystemens sårbarhet och föreslå ålgärder i
syfte alt minska denna:

Ordförande: Eriksson, B. Allan, kansliråd

Ledamöter: Carlsson, Ulf V., överdirektör Freese, Jan P.
G. H:son, generaldirektör Hertz, Olof A., avdelningsdirektör Martin-Löf, C.
Johan E., civilingenjör Tengelin, Ulf E. G., avdelningsdirektör Vinge,
Per-Gunnar, direktör

Expert: Tengelin, Ulrika Ch., kammarrättsfiskal (fr.o.m.
den 16 januari 1978)

Huvudsekreterare: Wranghult, Hans O., byråchef

Sekreterare; Siversen, Bengt L, kammarrättsfiskal

Lokal: Datainspektionen, Bergsgatan 51, Box 12050, 102 22
Stockholm, tel. växel 22 79 80(sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse
del II Fö 4.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 15

s. 73 Kontrollera mot PDF

73 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö; 10

sammanträden
samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisaiioner och andra som
berörs av kommitténs arbete.

Kommittén
har den 21 juni 1978 avgett betänkandet (Ds Fö 1978:4) ADB och samhällets
sårbarhet.

Kommittén
beräknar slutföra sitt arbete under år 1979.

10.
Fredstandvård-80 (Fö 1977:03)

Tillkallad
enligi regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 med uppdrag att kartlägga
formerna för tandvård åt vämpliktiga m. fl. vid överförande av den militära
fredstandvården till folktandvården m. m.:

Särskild
utredare: Lindgren, S. Åke, generalläkare

Experter:
Adolfsson, Erik J., ombudsman (fr.o.m. den 2 september 1977) Bergqvist, Bo Y.,
värnpliktig (fr.o.m. den 2 september 1977) Blomberg, Carl-Gunnar V.,
försvarsövertandläkare (fr.o.m. den 2 september 1977)

Cronström,
J. N. Runo, tandläkare (fr.o.m. den 2 september 1977) Egelstedt, Ingemar T. A.,
förste sekreterare (fr.o.m. den 2 september 1977)

Fredriksson,
H. Einar, byråchef (fr.o.m. den 2 seplember 1977) Malmqvist, Jan S. N.,
tandläkare (fr.o.m. den 2 september 1977) Reuterdahl, Gad, överstelöjtnant
(fr.o.m. den 2 september 1977) Rådström, Roger, värnpliktig (fr.o.m. den 2
september 1977) Sjöström, J. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 2 september
1977) Wintzer, P. U., Stig, sekreterare (fr.o.m. den 2 september 1977)

Sekreterare;
Pellborn, Lars Åke, kanslichef

Lokal:
Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Box 558, 101 27 Siockholm,
tel. växel 24 33 50 (sekreteraren)

Direktiven
för den särskilde utredaren, se 1978 års kommittéberättelse del II Fö
6.

Den
särskilde utredaren har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit sex
sammanträden med experterna. Utredaren beräknas slutföra sitt arbete under år
1979.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Fö; 11 Skr 1978/79:103 74

11.
Utredningen (Fö 1977:04) om överföring av civilförsvarets ordnings- och
bevakningsuppgifter till andra myndigheter

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1977 med uppdrag att utreda frågan
om överföring av vissa civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till
andra myndigheter;

Särskild
utredare: Almgren,Carl Eric A., general

Experter;
Ask, Carl J., överstelöjtnant Hägglund, John E., länsråd Kappelin, Carl-Erik,
byråchef Miiller, Ivar, byråchef

Sekreterare:
Weslin, Christer O. R., överstelöjtnant

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Fö 5.

Den
särskilde utredaren har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio
sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika myndigheler och
utredningar som berörts av utredningens arbele.

Utredaren
har den 15 december 1978 avgett betänkandet (Ds Fö 1978:9) Överföring av
civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till andra myndigheter.

Uppdraget
är därmed slutfört.

12.
Flygindustrikommittén (Fö 1978:01) (FLIK)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 12 januari 1978 med uppdrag att utreda
vissa frågor rörande flygindustrin m, m.;

Ordförande;
Wåhlin, Sten, f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 30 januari 1978)

Ledamöter:
Angelöf, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 30 januari 1978) Björk, Gunnar E.,
bankkonsulent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 januari 1978)

Danell,
C. Georg V., led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 januari 1978) Gustavsson, Åke E.
G., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 januari 1978) Lundin, Ulf W.,
statssekreterare (fr.o.m. den 30 januari 1978)

s. 75 Kontrollera mot PDF

75 Kommittéer:
Försvarsdepartementet Fö: 13

Sakkunniga: Bystedt, P. Gösta, verkst. direktör (fr.o.m.
den 3 april 1978) Fehrm, E. Martin, tekn. dr (fr.o.m. den 30 januari 1978)
Liibeck, S. A. Lennart, statssekreterare (fr.o.m. den 30 januari 1978) Ottoson,
Benn E., ingenjör (fr.o.m. den 30 januari 1978) Pettersson, Lars-Olov,
ombudsman (fr.o.m. den 30 januari 1978) Petri, Gunnar G. B., tf.
statssekreterare (fr.o.m. den 30 januari I.o.m. den 23 oktober 1978) Strand,
Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 26 okiober 1978)

Experter: Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den I maj
1978) Regårdh, Carl Gusiaf, arméöverdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Strand,
Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 1 maj i.o.m. den 25 oktober 1978)
Sundén, Åke U., generaldirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sekreterare: Cars, Hans Christian, If. kansliråd (fr.o.m.
den 30 januari 1978) Holgersson, Svante O., departementssekreterare (fr.o.m.
den 30 januari 1978)

Lokal; Fredsgatan 2, 3 tr., 111 52 Stockholm, tel.
direktval 763 37 85 (ordföranden), 763 25 34, 763 25 32 (sekreterarna)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse
del II Fö 1.

Kommittén har under tiden januari - okiober 1978 hållit 20
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och
andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 14 november 1978 avgett betänkandet (Ds
Fö 1978:8) Flygindustrikommilténs betänkande; Del 1.

På uppdrag av kommittén har studier genomförts av
civilingenjören CarlGustaf Regårdh och civilingenjören Henrik Lindgren;
Teknologispridning från flygindustriell till annan verksamhet (november 1978),
teknologie doktorn Olle Ljungström: Flygindustrins FoU-spridning till den
civila forskningsvärlden och näringslivet (november 1978) saml ekonomie doktorn
Siv Gustafsson och universitetslektorn Jan Lindvall; Kunskapsöverföring genom
personalomsättning från flygindustriell lill annan verksamhet, (november 1978).

Kommittén beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

13.1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02) (FK-78)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1978 med

s. 76 Kontrollera mot PDF

Fö: 13
Skr 1978/79:103 76

uppdrag att överväga och lämna förslag om
säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsalla utveckling m. m.
efter år 1982:

Ordförande:

Nordbeck, S. E. Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 6
april 1978)

Ledamöter: Björk, Gunnar E., bankkonsulent, led. av
riksdagen Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6
april 1978)

Ekelund, Ulla G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april
1978) Frändås, S. G. Berit, studierektor, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den
6 april 1978)

Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen
(fr.o.m. den6april 1978)

Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 6 april 1978)

Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 6 april 1978)

Larsson, Ulf O., utredningssekreterare (fr.o.m. den 6
april 1978) Lewén-Eliasson, Anna Lisa, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april
1978) Lindblad, Hans B., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)
Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Wirmark, B. David I., fil. mag., ers. för led. av
riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Experter: Björck, Berndt H., kanslichef (fr.o.m. den 30
juni 1978) Brodin, Katarina, fil. dr (fr.o.m. den 24 april 1978) Broström, Ulf
T. F., byråchef (fr.o.m. den 24 april 1978) Dahlberg, Lars C, departementsråd
(fr.o.m. den 24 april 1978) Eliasson, Jan K., kansliråd (fr.o.m. den 30 juni
1978) Flodin, Bertil E., informationschef (fr.o.m. den 30 juni 1978) Hemborg,
Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 24 april 1978) Lindkvist, Börje K.,
generalsekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1978) Lindow,M.-V. Styrbjörn R. A.,
kanslichef (fr.o.m. den 30 juni 1978) Nicklasson, Slina A. R., skolinspektör
(fr.o.m. den 30 juni 1978) Orrö, Sven-Erik O., departementsråd (fr.o.m. den 24
april 1978) Schuback, Bengt J., viceamiral (fr.o.m. den 24 april 1978) Thyberg,
O. Knut, ambassadör (fr.o.m. den 24 april 1978) Thyberg, P. Erik,
planeringschef (fr.o.m. den 24 april 1978) Wahlbäck, M. Krister, docent (fr.o.m.
den 24 april 1978)

Huvudsekreterare: Wigur, J.T. Rolf, generalmajor (fr.o.m.
den 6 april 1978)

s. 77 Kontrollera mot PDF

77 Kommittéer:
Försvarsdepartementet Fö; 14

Sekreterare: Dreiwitz, Bo G., överstelöjtnant (fr.o.m. den
6 april 1978) Hellman, Sven R., överingenjör (fr.o.m. den 6 april 1978) Linder,
Sven G., kansliråd (fr.o.m. den 1 december 1978) Romare, Jan O. G., kansliråd
(fr.o.m. den 6 april I.o.m. den 30november 1978)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack,
103 20 Stockholm, tel. direktval 763 37 85(ordföranden), 763 25
04(sekreteraren), 763 37 86 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommilléberältelse
del II Fö 4.

Kommittén har under liden april - okiober 1978 hållit tio
sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

14. Delegationen (Fö 1978:03) för samordning av ny
befälsordning (SamD NBC)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 juni
1978 för samordning av arbetet med att genomföra den nya befälsordningen för
det miliiära försvaret:

Ordförande: Ehrling, G. O. Ingvar, departementsråd
(fr.o.m. den I juni 1978)

Ledamöter: Albrektson, Hans B., departementsråd (fr.o.m.
den 1 juni 1978) Back, K. Gunnar, kommendörkapten (fr.o.m. den 1 juni 1978)
Carlson, Lars O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 juni 1978) Jansson, C. G.
Eric, överste (fr.o.m. den 1 juni 1978) Palm, Hans G. G., departementsråd
(fr.o.m. den 1 juni 1978) Pettersson, Per-Arne, departementsråd (fr.o.m. den 1
juni 1978) Tamfeldt, Bengt G., överste (fr.o.m. den 1 juni 1978) Österlund,
Nils E., överste (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Sekreterare: Ridderstad, Gunnar C. A., major (fr.o.m. den
1 juni 1978)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, Fack,
103 20 Stockholm, tel. direktval 763 25 98 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1979 års kommiltéberättelse
del II Fö 5.

Delegaiionen har under tiden juni - oktober 1978 hållit
fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och utredningar som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Fö; 15 Skr 1978/79:103 78

15.
Civilmilitärutredningen (Fö 1978:04) (CMU)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 1 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan
om kategoritillhörighet, rekrytering och utbildning för viss civilmilitär personal
m. m.:

Särskild
utredare: Ärvas, Dag G. C, konteramiral (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Expert;
Borgquisl, Frithiof, byråchef (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Sekreterare:
Lindahl, Carl-Fredrik H., departementssekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Bitr.
sekreterare: Nystedt, StigH., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Lokal;
Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 6120 34 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Fö 6.

Den
särskilde utredaren har under tiden juni - oktober 1978 hållit sex sammanträden
med experterna.

Utredarens
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

16.
Hälso- och sjukvård i försvaret (Fö 1978:05) (HSF)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att överväga vissa
frågor och genomföra vissa överläggningar m. m. i samband med
organisationsförändringar inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred:

Särskild
utredare: Romberg, N. Wilhelm A., direktör (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Sakkunnig;
Nilsson, Alice H. C, departementsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Experier:
Köhler, N. Christer, major (fr.o.m. den I januari 1979) Lagerholm, Göran E.,
försvarsöverläkare (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Westberg, Jan E. T.,
överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 augusti i.o.m. den 31 december 1978)

s. 79 Kontrollera mot PDF

79 Kommittéer;
Försvarsdepartementet Fö; 17

Sekreterare: Lundquist, David N., departementssekreterare
(fr.o.m. den 21 augusti 1978)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack,
103 20 Stockholm, tel. direktval 763 25 63 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II Fö 7.

Den särskilde utredaren har under tiden augusti - oktober
1978 hållit ett sammanträde med den sakkunnige, experterna och sekreteraren och
tre sammaniräden med den sakkunnige och sekreteraren samt haft överläggningar
med olika myndigheter och utredningar som berörs av den särskilde utredarens
arbete.

Utredarens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

17. Folkrättskommittén (Fö 1978:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 juni
1978 för att utreda och lämna förslag angående lolkning och tillämpning av samt
information och undervisning om folkrättens regler under krig, neutralitet och
ockupation.

Ordförande: Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef (fr.o.m.
den 23 oktober 1978)

Ledamöter: Björeman, Carl E., överste av 1. graden
(fr.o.m. den 23 oktober 1978) Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den
23 okiober 1978) Lundqvisl, Roland S., byråchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978)
Munck, Johan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Wulff. Torgil
H;son, kommendör av 1. graden (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sakkunniga: Broström, Ulf T. F., byråchef (fr.o.m. den 23
okiober 1978) von Celsing, Elof F. H. T. H., överstelöjtnant (fr.o.m. den 23
oktober 1978)

Forssbeck, Bengt G. l:son, byråchef (fr.o.m. den 23
oktober 1978) Grahl-Madsen, Alle, professor (fr.o.m. den 23 oktober 1978)
Landahl, Per-Axel V., kanslichef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Mattsson,
Ingemar, undervisningsråd (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Stroh, Olof,
generalsekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Sundelius, Ove R. S., länsråd
(fr.o.m. den 23 oktober 1978) Åstrand, K. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 23
oktober 1978)

s. 80 Kontrollera mot PDF

Fö: 17 Skr 1978/79:103 80

Huvudsekreterare;
Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Bitr.
sekreterare; Brandel, Erik J. M., jur. kand. (fr.o.m. den I november 1978)

Lokal:
Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
direktval 763 39 94 (bitr. sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Fö 8.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kommittéer;
Socialdepartementet S: I

Socialdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1978: 4, 9,10,11,13, 22, 24, 25, 27, 34 och 36

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt
utredningsuppdrag: 1 och 8

1. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965
för att som en till socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av
sjukvårdsresurserna i landet och verka för en samordning av
sjukvårdsplaneringen;

Ordförande: Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1978) Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den
20 oktober 1976 I.o.m. den 31 oktober 1978)

Ledamöter: AIsén, Sven, tf. överdirektör

Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (I.o.m. den 9
november 1978) Andersson, Johnny, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj
19761.o.m. den 31 mars 1978)

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör Ekholm, Lars V.,
kansliråd (fr.o.m. den 1 april 1978) Ericsson, Nils E., ombudsman (I.o.m. den
31 mars 1978) Eriksson, Evert G., landstingsråd

Hedengren, Sven-Olof G., tf. generaldirektör (fr.o.m. den
16 mars 1978 I.o.m. den 30 juni 1979) Heideman, Gunnar A., kommunalråd

Hillerdal, N. Olof, docent (fr.o.m. den 6 december 1976
I.o.m. den 31 okiober 1978)

Hjerne, Gunnar, f. d. landstingsråd (fr.o.m. den 21 juni
1977) Hörnlund, O. Börje, skogsmäslare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juni
1977)

Ihrfors, Carl-Johan, landstingsledamot (fr.o.m. den 21
juni 1977) Johansson, Einar, landstingsledamot (fr.o.m. den 21 juni 1977)
Kärnek, Ruth I. C, oppositionsråd Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m.
den 1 november 1978)

6 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 82 Kontrollera mot PDF

S:l
Skr 1978/79:103 82

Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (fr.o.m. den 6
december 1976

I.o.m. den 31 mars 1978)

Lindström, Alice M. F.. undervisningsråd

Lindvall, Karl-Erik, andre förbundsordförande (fr.o.m. den
1 april 1978)

Rexed, Broi A., generaldirektör (t.o.m. den 15 mars 1978)

Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den lOnovember
1978)

Ruin, Olof K., planeringschef (fr.o.m. den 1 april 1978)

Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 15
november 1977)

Söderqvisi, Bengt O. A., expeditionschef

Thor, Thorsten, direktör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Weslerborn, Olle O. A., docent

Zellerström-Lagerwall, Gerd M., direktör

Experter: Bergman. Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den
21 juni 1977) Bergsledl, Tord L. H., sjukvårdsdirektör Fredriksson. H. Einar,
byråchef Jönsson, E. Gustav, departementsråd Lindgren, S. Åke. generalläkare

Lönnquist, John Gunnar, förste sekreterare (fr.o.m. den 1
november 1978)

Nygren. G. Ingemar, departementsråd Orava, Olavi A. (Olle),
byråchef Wennslröm, K. Gunnar, avdelningschef Wiclorson, Karl-Eric A.,
avdelningschef

Sekreterare: Bratthall. 1. Birgitta,
departementssekreterare

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26. Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tre sammanträden.

Delegaiionen har bl.a. behandlat olika frågor angående
läkarfördelningsprogrammet och vårdpersonalprogram avseende sjuksköterskor och
undersköterskor. Delegationen har' vidare angett riktlinjer för prioritering av
nya byggnadsinvesteringar inom sjukvårdssektorn för åren 1979- 1981.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

2. Pensionskommittén (S 1970:40)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 maj
1970 för att utreda frågan om pensionsåldern m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 juni 1970):

s. 83 Kontrollera mot PDF

83 Kommittéer: Socialdepartementet
S:3

Ordförande: Granqvist, Liss M., president

Ledamöter; Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av
riksdagen Bergström, Britta J., universitetslektor, led. av riksdagen Jönsson,
E. Gustav, departementsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Regnéll, Carl Göran, fil. dr,
f. d. led. av riksdagen

Experter: Alkman, Leif A., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den
1 november 1977) Bratthall, Kenneth, tf. försäkringsdomare Nilsson, K. F.
Lennart, generaldirektör Persson, Gustav B., sekreterare Svensson, Inge G.,
direktör

Wilhelmsson, A. Börje, försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 1
maj 1977) Ödman, Margot, ombudsman

Sekreterare; Abelson, Lars Göran, hovrättsfiskal (fr.o.m.
den 1 januari 1977) Eriksson, Per E., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 4 oktober
1978) Nordborg, Kjerslin M., hovrättsassessor (t.o.m. den 31 oktober 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47,
Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (Abelson, Eriksson)

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberätlelse S
34. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II S 1.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit elva sammanträden.

Kommitténs återstående arbete innefattar bl.a. en översyn
av efterlevandepensioneringen och beräknas pågå under hela år 1979.

3. Barnomsorgsgruppen (S 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 29 juni
1973 för frågor rörande verksamheien för barn med särskilda behov av
stödåtgärder m.m.:

Ordförande: Lundblad, Grelhe, socialinspektör, led. av
riksdagen

Ledamöter: Baude, Annika M. C, avdelningschef Johansson,
Karl-Axel, sekreterare (i.o.m. den 31 okiober 1978)

s. 84 Kontrollera mot PDF

S:3 Skr
1978/79:103 84

Johnsson, Ella I., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
januari 1977) Karlsson, Tore, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)
Viklund, Margareta, sekreterare Wahrby, Elsa M., skolkonsulent (fr.o.m. den 15
september 1977)

Sakkunniga; Gardesiröm, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 1
januari 1977) Hedenström. Bengt, studieombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1977)
Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1977)
Klingberg, Karl Erik, konsulent (fr.o.m. den 1 januari 1977) Malmström, Hugo,
landstingsledamot (fr.o.m. den 1 januari 1977) Svensson, Sten,
departementssekreterare (fr.o.m. den I januari 1977)

Experter; Liberg, Laila, förskollärare (fr.o.m. den 15
september 1977) Spörndly, Barbro I., departementssekreterare (fr.o.m. den 15
seplember 1977)

Sekretariat; Blom-Nyman, K. Margot, lärare (fr.o.m. den 1
mars 1977) Isaksson, Britt D., bibliotekarie (fr.o.m. den 1 september 1978)
Lauritzen, Sonja, psykolog (fr.o.m. den 1 januari 1976) Söderberg, Per-Olof,
sekreterare Sävenstrand, Inger E., sjukvårdslärare (I.o.m. den 31 okiober 1978)

Bitr. sekreterare; Lejdström, Kristina, projektledare

Lokal: Drottninggatan 20, 2 tr., tel. 21 14 01 (kansli)
Postadress: Socialdepartementet, Fack 103 20 Stockholm

Utvidgat uppdrag angående föräldrautbildning, se 1975 års
kommiltéberättelse S 19.

Gruppen har den 15 februari 1978 avgett delbetänkandet
(SOU 1978:5) Föräldrautbildning. Kring barnets födelse.

Gruppen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit lolv sammaniräden. Därutöver har i oktober 1978 anordnats en konferens
med studieförbunden angående föräldraulbildning. Gruppen deltar vidare aktivt i
försöksverksamheter med föräldrautbildning.

Gruppen beräknas avge sitt slutbetänkande angående
föräldrautbildning under senare delen av år 1979.

4. Barnmiljöutredningen (S 1973:08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni
1973 för att undersöka barnens levnadsförhållanden;

s. 85 Kontrollera mot PDF

85 Kommittéer: Socialdepartementet
S:5

Utredningsman: Rexed, Bror A., generaldirektör

Sekreterare: Lund, Karin, socionom Wittorp, I. Birgitta,
departementssekreterare

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
S 31.

Utredningens sekretariat har under året haft tre
sammaniräden. Utredningen har i december 1978 avgett en slutrapport. Uppdraget
är därmed slutfört.

5. Familjestödsutredningen (S 1974:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 4 januari
1974 för att pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 januari 1974);

Utredningsman: Odhnoff, Camilla, landshövding

Experter: Hallberg, Kajsa, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
juli 1977) Johansson, Karl-Axel, sekreterare (I.o.m. den 22 okiober 1978)
Jönsson, E. Gustav, departementsråd (I.o.m. den 31 juli 1978) Karlsson, Vanja
M., seminarielärare (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Kindlund, A. Sören,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Liljeström, Rita, universitetslektor

Nelander, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15
september 1977) Olin, Patrick, med. lic. (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Persson,
Gustav B., sekreterare

Persson, Inger, förskollärare (fr.o.m. den 1 augusti 1978)
Sjöberg, Margit E., länsarbetsdirektör Svensson, Inge G., direktör

Svensson, Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den 10
mars 1978) Winberg, Ylva, sekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sekreterare: Blomqvist, Karen, byrådirektör (fr.o.m. den 1
augusti 1978) Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (t.o.m. den 31 juli
1978)

Bitr. sekreterare: Arve-Parés, Birgit E., fil. kand.
Etzler, Cecilia E. M., byrådirektör (t.o.m. den 31 juli 1978)

s. 86 Kontrollera mot PDF

S;5 Skr
1978/79:103 86

Gurner. Ulla, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1978)
Karlsson, Vanja M., seminarielärare (i.o.m. den 31 juli 1978) Olin, Patrick,
med. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1977 I.o.m. den 31 juli 1978) Sjöblom, Kerstin,
psykolog (fr.o.m. den 1 april 1976)

Lokal: Drotlningholmsvägen 14, 1 tr., 112 42 Stockholm,
tel. 51 84 39 (kansli), 51 75 51 (Blomqvist)

Direktiven för utredningen, se 1975 ärs kommittéberättelse
S 22.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit elva sammaniräden.

Utredningen har i april 1978 avgelt betänkandet (SOU
1978:39) Föräldraförsäkring, i seplember 1978 en diskussionspromemoria. Daghem
för små barn och likaledes i seplember 1978 en rapport (Ds S 1978:15)
Hälsorisker och hälsovård för barn i daghem.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

6. Medicinalansvarskommittén (S 1974:02) (MAK)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18
januari 1974 för att utreda vissa ansvarsfrågor m. m. inom hälso- och
sjukvården (se Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1974);

Ordförande: Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd

Sakkunniga: Hjern, Bo G., verkst. direktör Hjerne, Gunnar,
f. d. landstingsråd Karlsson. F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Larsson,
Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Wilander, Sven E., landstingsman

Experter: Herner, N. Birger E., överläkare

Hull, Lennart A. F. W., professor (fr.o.m. den 31 augusti
1978) Hultslrand, LarsR., hovrättsassessor Kullberg, Gunni V., förste
förbundssekreterare Langton, Börje, byråchef Lundqvisl, Lilly M., första
skötare Malmqvist, Jan S. N.. tandläkare Roos, Kurt H. G., tf. avdelningschef
Royen, Sverre N. H., direktör

Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den 26 februari 1976)
Sullivan, Lars G. M., överläkare (fr.o.m. den 31 augusti 1978)

s. 87 Kontrollera mot PDF

87 Kommittéer: Socialdepartementet
S:7

Sekreterare: Holmquist, Gertrud M. M., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 januari 1977 I.o.m. den 14 november 1978) Prom, Peter F. G.,
hovrättsassessor Wistrand, Birgitta M., sekreterare (I.o.m. den 31 okiober
1978)

Lokal: Tegel udds vägen 90, 4 tr., tel. 6195 07.
Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse S
23.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit elva sammanträden.

Kommittén har i mars 1978 avgett huvudbetänkandet (SOU
1978:26) Hälso- och sjukvårdspersonalen - ansvarsfrågor - samverkan personal
-patienter.

Kommittén beräknas slutföra sill arbete i början av år
1979.

7. Nykterhets vårdens erkända och enskilda vårdanstalters
personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEPO)

Tillkallad enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 25
januari 1974 med uppdrag att företa en översyn av personalorganisationen vid
erkända och enskilda vårdanstalter för alkohol missbrukare:

Utredningsman: Jonsson, Folke, byråchef

Experter: Blixt, Olov, ombudsman Danielsson, Birger,
direktör Nordström, Gösla, byråchef Söderman, Elis A., ombudsman

Sekreterare: Roslönn, Ulf, byrådirektör (fr.o.m. den 10
november 1977)

Lokal; Tegeludds vägen 90, 4 tr., tel. 68 86 76.
Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit elva sammanträden samt företagit uppföljande resor till några
vårdanstalter. Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under första halvåret
1979.

s. 88 Kontrollera mot PDF

S:8 Skr 1978/79:103 88

8.
Delegationen (S 1974:05) för social forskning

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1974 för att som en till
socialdepartementet knuten delegation ha till uppgift dels att med utgångspunkt
i departementets verksamhetsområden svara för bedömning och samordning av
pågående och planerade projekt avseende forsknings-och utvecklingsarbete samt
försöksverksamhet inom den sociala sektorn, dels alt initiera forsknings- och
utvecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken;

Ordförande;
Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Larsson,
Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 1 okiober 19771.o.m. den 31 oktober
1978)

Ledamöter:
Anderson, K. G. Göthe, kommunalråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Berfvenstam,
Ragnar A. G-, professord.o.m. den 14 mars 1978) Bjurulf, Per, professor
(fr.o.m. den 15 mars 1978) Engström, Arne V,, professor, generaldirektör
Göransson, G. Bertil, oppositionsråd (fr.o.m. den 1 december 1976) Hedlén,
Bengt R., socialdirektör Lindahl, Hedda, statsråd (t.o.m. den 22 maj 1978)
Nilsson, Ruth, landstingsledamot (fr.o.m. den 23 maj 1978) Rehn, L. Gösta,
professor

Rexed,
Bror A., generaldirektör (i.o.m. den 28 februari 1978) Wennström, K. Gunnar,
avdelningschef (fr.o.m. den I november 1978 t.o.m.den30juni 1979) Wiklund, Svea
S. S., led. av riksdagen Åström, Lars-Åke E., generaldirektör

Ersättare;
Baude, Annika M. C, avdelningschef (för Wennslröm) (fr.o.m. den 1 november 1978
I.o.m. den 30 juni 1979)

Bergman,
Sven-Eric, avdelningschef (för Lindahl) (fr.o.m. den 5 november 1976)

Janson,
Carl-Gunnar, professor (för Berfvenstam) Kjellgren, Eivor, intendent (för
Wiklund) (fr.o.m. den 1 april 1977) Korpi, F. Walter, professor (för Rehn)

Loven,
John T., sektionschef (för Andersson) (fr.o.m. den 13 maj 1976) Magnusson,
Nils, departementsråd (för Ifvarsson) Skalin, E. Douglas, förste sekreterare
(för Göransson) (I.o.m. den 22 maj 1978)

Smedmark,GöranG;son,byråchef
(för Åström) (fr.o.m. den 1 september 1977)

s. 89 Kontrollera mot PDF

89 Kommittéer: Socialdepartementet
S;9

Stark, K. Birger, socialchef (för Hedlén)

Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (för Rexed) (I.o.m.
den 31

oktober 1978)

Villner, Ina, sekreterare (för Göransson) (fr.o.m. den 23
maj 1978)

Experter: Elmhammer, Nils E. I., tf. avdelningschef
(fr.o.m. den 6 mars 1978) Forslund, E. Birger, kansliråd

Wallberg, Klas H. S., avdelningschef (t.o.m. den 5 mars
1978) Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef (fr.o.m. den 1 april 1976)

Sekreterare: Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic.

Bitr. sekreterare; Jonsson, Lena B.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 25 okiober 1976 I.o.m. den 31 okiober
1978)

Stigmark, Kerstin, byråsekreterare (fr.o.m. den 24 augusti
I.o.m. den 31 december 1978)

Lokal; Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tre sammanträden. Dessutom har delegationens arbetsutskott sammanträtt
fem gånger.

Fem rapporter har givits ut, som ger en analys av
problemen och en översikt av behov av forsknings- och utvecklingsarbete. En
initialivgrupp för narkomanvårdsforskning har även bildats.

Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

9. Pensionärsundersökningen (S 1974:06) (PU)

Tillkallad enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 28 juni
1974 för att göra en undersökning angående åldringsvården m. m.;

Utredningsman; Forslund, E. Birger, kansliråd

Experter: Barenthin, Willi, departementssekreterare
(fr.o.m. den I september 1977) Bratthall, I. Birgitta, departementssekreterare
Ekberg, Valter, sekreterare Petersson, Kerstin, sekreterare Skalin, E. Douglas,
sektionschef

s. 90 Kontrollera mot PDF

S;9 Skr
1978/79:103 90

Svanborg, Alvar, professor

Sälde, K. A. Henry, avdelningschef

Widman, Mona G. U-B., socialassistent

Sekreterare; Hedin, Bernt, departementssekreterare
Redgert, Jan I. G., avdelningschef

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
S 27.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit åtta sammanträden.

Utredningen har i december 1977 avgett huvudbetänkandet
(SOU 1977:98) Pensionär 75 samt bilagorna (SOU 1977:99) Diagram och tabeller.
Bilaga A och (SOU 1977:100) Intervju-undersökningen, Bilaga B. Utredningen har
vidare i december 1978 avgett särskilda rapporter om social hemhjälp,
färdtjänst, ålderdomshem och hemsjukvård.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni
1974 för alt utreda regionsjukvårdens organisation m.m.:

Ordförande; Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef

Sakkunniga; AIsén, Sven, tf. överdirektör Eskel, Arvid, f.
d. landstingsråd Göransson, G. Bertil, oppositionsråd Olsson, Harald, landstingsråd
(fr.o.m. den 6 oktober 1976)

Experter: Fredriksson, H. Einar, byråchef Gremner, Kjell,
organisationschef Hamberger, Carl-Axel, professor Hjern, Bo G., verkst.
direktör Nygren, G. Ingemar, departementsråd

Roos, Kurt H. G., tf. avdelningschef (fr.o.m. den 1
seplember 1976) Skalin, E. Douglas, utredningssekreterare (fr.o.m. den I
september 1976) Werkö, Lars, professor (i.o.m. den 20 februari 1978) Wictorson,
Karl-Eric A., avdelningschef

Sekreterare; Bratthall, I. Birgitta,
departementssekreterare

s. 91 Kontrollera mot PDF

91 Kommittéer; Socialdepartementet
S:ll

Bitr. sekreterare: Olofsson, C. Sigbjörn, fil. kand.
(fr.o.m. den 16 februari 1976)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978
hållit elva sammanträden.

Utredningen har i december 1978 avgett betänkandet (SOU
1978:70) Regionsjukvården. Genom ett särskilt projekt har analyserats
regionsjukvårdens innehåll och avgränsning mot länssjukvården m. m. Detta
material redovisas som huvudbilagor lill betänkandet (SOU 1978:71) Huvudbilaga
I - Medicin och onkologi samt (SOU 1978:72) Regionsjukvården Huvudbilaga 2 -
Kirurgi.

Uppdraget är därmed slutfört.

11. Hälsovårdsstadgeutredningen (S 1974:08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:tsbemyndigandeden28 juni 1974
för att göra en översyn av hälsovårdsstadgan:

Ordförande: Sundström, Thorsten, f. borgarråd

Sakkunniga: Andersson, Karl-Gustav, kommunalråd Andersson,
Roland L, länshälsovårdskonsulent Johansson, J. Erik, lantbrukare, led. av
riksdagen Leuchovius, Karl G. W., led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 mars 1977)
Rinder, Lennart, medicinalråd Törnquist, Harry E., byggnadsråd Ågren. Lars O.
T., direktör

Experter; Eriksson, Sune, avdelningsdirektör Hallbäck, N.
Thore, direktör Hullstrand, Lars R., hovrättsassessor Köhl, Olof F.E.,
rättschef (fr.o.m. den 10 mars 1977) Mollstedt, Bengt O., stadsläkare
Petrelius, Torsten, avdelningschef Swarén, Ulla M., byråchef

Sekreterare: Meyer. Lennart S. G., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Berglund, Bengt I., byrådirektör

s. 92 Kontrollera mot PDF

S:I1
Skr 1978/79:103 92

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
S 29.

Utredningen har i juni 1978 avgett
betänkandet (SOU 1978:44) Kommunall hälsoskydd.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Utredningen (S 1974:09) beträffande sjukvård i livets
slutskede

(SLS)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15
november 1974 för atl utreda vissa frågor beträffande sjukvård i livets
slutskede:

Ordförande: Rexed, Bror A., generaldirektör

Sakkunniga: Biörck, C. Gunnar W., professor, led. av
riksdagen Einhorn,Jerzy, professor Giertz. Gustav B., professor Göransson, G.
Bertil, oppositionsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Kärnek,
Ruth I. C, oppositionsråd Linder, Lars G., överläkare Zetterström-Lagervall,
Gerd M., direktör Willig, Anna, undersköterska

Experter: Carlheim-Gyllensköld, Karin, fil. dr Feigenberg,
Loma, bitr. överläkare Langton, Börje, byråchef

Sekreterare: Björkman, Marie-Louise (Malou) K., fil. kand.
Wistrand, Birgitta M., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976)

Lokal: Socialstyrelsen, Linnégalan 87, Fack, 106 30
Stockholm, tel. växel 14 06 00

Särskilda direkliv har ej meddelats.

Utredningen har i september 1977 avgett rapporterna (SOU
1977:81) Vårdpersonal, Utbildning och attityder, (SOU 1977:82) Att dö på
sjukhus och (SOU 1977:85) Patienter.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sex sammanträden.

Utredningen beräknas avge sitt huvudbetänkande under våren
1979.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93 Kommittéer: Socialdepartementet
S;13

13. Ledningsgruppen (S 1974:11) för försöksverksamhet inom
socialvården

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20
december 1974 för försöksverksamhet inom socialvården:

Ordförande: Göransson, G. Bertil, oppositionsråd

Ledamöter: Loven, John T., sektionschef Nilsson, Göte,
planeringschef Ottoson, Ivan, byråchef Thorstenson, R. Billy, kansliråd
Villner, Ina, sekreterare

Experter: Holmquist, Lizzie, folkskollärare Larnstedt, A.
Ossian G., f. d. departementsråd Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den
1 februari 1976) Ording, Jan, byråchef (fr.o.m. den 20 maj 1976) Palm, Margit,
kommunalråd Wingqvist, Kay Vilhelm, fil. kand. (fr.o.m. den 2 december 1976)

Bitr. sekreterare: Haeggström, Ingrid M., assistent
(I.o.m. den 30 juni 1978) Lamnevik, Gunilla, förste sekreterare

Ledningsgruppen har till uppgift att bedriva
försöksverksamhet inom socialvården, främst barna- och ungdomsvården i syfte
atl ge prakliska erfarenheter inför förestående reformarbete på grundval av
socialutredningens och fosterbamsulredningens intentioner.

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ledningsgruppen har under tiden november 1977 - oktober
1978 hållit fyra sammanträden. Den referensgrupp med företrädare för de
fackliga organisationerna, som knutits till ledningsgruppen, har under samma
tid sammanträtt en gång.

Ledningsgruppens försöksverksamhet bedrivs i Skåne och
innefattar särskilda projekt i elva kommuner, ändrat utnyttjande av inom
regionen befintliga institutioner samt utbildnings- och konferensverksamhet i
anslutning härtill.

En utvärderingsrapport har avgetts i december 1978.

Uppdraget är därmed slutfört.

s. 94 Kontrollera mot PDF

S:14
Skr 1978/79:103 94

14. Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18
juni 1975 om samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet:

Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef

Ledamöter: Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1976)

Carlsson, Bo, utredningssekreterare (fr.o.m. den 27
januari 1978) Ekberg, Leif, justitieombudsman Håvik, 1. Doris H., assistent,
led. av riksdagen Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen
Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen

Westerberg, Bengt C. G., statssekreterare (fr.o.m. den
19november 1976 t.o.m. den 26 januari 1978)

Experter: Björne, B. Gunnar, departementsråd Edvardsson,
P. Einar, byråchef Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare Nelander, Sven,
utredningssekreterare Nordin, Å. Ingvar, förbundsdirektör Pårud, Nils G.,
universitetslektor Smedmark, Göran G:son, byråchef Svensson, Inge G., direktör
Walander, Håkan I., ombudsman

Sekreterare: Eriksson, C. Ingemar, fil. kand.

Gustavsson, Bengt A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1
januari 1979) Kärrström, Margit E. V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 februari
1976) Schering, Per E., försäkringsrättsassessor

Lokal: Oxtorgsgatan4, 7lr., tel. 21 58 95 (Eriksson), 21
50 97 (Schering) och 031/17 38 00 (Kärrslröm). Postadress; Socialdepartementet,
Fack, 103 20 Siockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse
S 29.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit åtta sammanträden.

Utredningen har i juni 1978 avgett delbetänkandet (Ds S
1978:3) Ekonomiskt stöd vid yrkesinriktad rehabilitering m. m.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95 Kommittéer: Socialdepartementet
S:I5

15. Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 december
1975 för att uireda frågan om ny lagstiftning för hälso- och sjukvården;

Ordförande: Hörnlund, O. Börje, skogsmästare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Sakkunniga; Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av
riksdagen Fridh, K. Göte, landshövding (fr.o.m. den 1 december 1976) Göransson,
G. Bertil, oppositionsråd Holsl, Hans-Eric, landstingsråd Kärnek, Ruth I. C
oppositionsråd Olsson, Gunnar, journalist, led. av riksdagen Petersson,
Karl-Anders P., bankkamrer, led. av riksdagen Swartz, Kersti V., fru, led. av
riksdagen

Experter: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den
22 februari 1977) Bratthall, I. Birgitta, departementssekreterare

Croné, Ulrica, vice ordförande i Svensk
sjuksköterskeförening (fr.o.m. den 5 april 1976)

Hillerdal, N. Olof, docent (fr.o.m. den 1 december 1976
t.o.m. den 1 november 1978)

Hjern, Bo G., verkst. direktör (fr.o.m. den 29 december
1975) Hultslrand, Lars R., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 december 1975)
Lönnquist, John Gunnar, förste sekreterare (fr.o.m. den 2 november 1978)

Marjasin, Sigvard, förbundsordförande (fr.o.m. den 5 april
1976) Rahm, Håkan, f. d. överdirektör (fr.o.m. den 29 december 1975) Royen,
Sverre N. H., direktör (fr.o.m. den 22 februari 1977) Wennström, K. Gunnar,
avdelningschef (fr.o.m. den 29 december 1975)

Sekreterare: Brynolfsson, Gusiaf V., avdelningschef
(fr.o.m. den 1 november 1977) Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli
1976) Ågren, Staffan, kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1977)

Lokal; Oxlorgsgatan 4,7 tr., tel. 2157 22
(Serner). Postadress; Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse
del II S 2.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit åtla sammaniräden. Utredningen beräknas slutföra sill arbele under år
1979.

s. 96 Kontrollera mot PDF

S:16
Skr 1978/79:103 96

16. Planeringsgruppen (S 1976:03) för barnomsorg

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 april
1976 med uppgift att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra
underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet
inom barnomsorgen:

Ordförande: Thorstenson, R. Billy, kansliråd

Ledamöter: Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör
Johansson, Karl-Axel, sekreterare (I.o.m. den 5 november 1978) Karlsson, Tore,
sekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978)

Experter: Dreber, I. Agneta, förste revisor (fr.o.m. den
16 mars 1978) Elmhammer, Nils E. I., tf. avdelningschef Hammarberg, Margareta,
departementssekreterare Hardeberg, Gunilla I., förste byråsekreterare (fr.o.m.
den 1 augusti 1977 t.o.m. den 15 mars 1978) Jonsson, Bo A.,
departementssekreterare Weslin, Aina V. H., ombudsman

Sekreterare; Johansson, E. Gunnel L., byrådirektör
(fr.o.m. den 21 november 1977) Torring, Lisbeth, socionom

Bitr. sekreterare: Terne, Eva, fil. kand. (fr.o.m. den 24
oktober 1977)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan3, Box
347,401 25 Göteborg, tel. växel 031 /17 38 00 (Torring)

Direktiven för planeringsgruppen, se 1977 års
kommittéberättelse del II S
4.

Planeringsgruppen har under liden november 1977 - okiober
1978 hållit åtta sammanträden.

Gruppen härden 13 oktober 1977 fått tilläggsuppdrag att
analysera i vad mån kommunerna enligt barnomsorgsplanerna når upp till ca 80
procent av det platsbehov som med ledning av 1975 års förskoleplan kunde
beräknas för år 1980. Den 29 november 1977 avrapporterades tillläggsuppdraget i
en promemoria om kommunernas barnomsorgsplaner.

Planeringsgruppens arbele beräknas pågå under hela år
1979.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97 Kommittéer: Socialdepartementet
S:18

17. Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30
december 1976 för all utreda frågan om sjukvård i krig:

Ordförande: Petersson, Per M., hemmansägare, led. av
riksdagen

Ledamöter: Hansson, Lilly E., mentalskötare, led. av
riksdagen Litzner, Ragnar, landstingsråd Nilsson, Göte, landstingsledamot
Ångström, Rune T., led. av riksdagen

Experter: Börjeson, Börje, driftchef (fr.o.m. den 4 mars
1977) Gyllö, Sture A., avdelningschef Hultslrand, Lars R., hovrättsassessor
Lindgren, S. Åke, generalläkare Lundgren, Nils-Gunnar, överstelöjtnant Orrö,
Sven-Erik O., departementsråd Persson, Sven-Åke, landstingsdirektör Wennström,
K. Gunnar, avdelningschef Wiktorin, Bengt, sektionschef

Sekreterare: Skoglund, Caj U.

Lokal: Karolinen/E432,651 80Karlstad, tel. 054/10 30
00(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del II S 17.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit 15 sammaniräden.

Utredningen har i december 1978 avgett huvudbetänkandet
(SOU 1978:83) Sjukvården i krig.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

18. Prostitutionsutredningen (S 1977:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 februari
1977 för att göra en kartläggning av prostitutionen m. m.:

Särskild utredare: Lindquist, Inger G., rådman, led. av
riksdagen

7 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 98 Kontrollera mot PDF

S;18
Skr 1978/79:103 98

Sakkunniga: Borg, Arne, bitr. socialdireklör Elwien,
Folke, polisintendent Grönwall, Lars O., departementsråd Liljeström, Rita,
universitetslektor Månsson, Sven-Axel, sociolog Nelin, Anders, polisintendent
Persson, Leif G. W., kriminolog Sjöberg, Tage B., departementssekreterare

Sekreterare; Friihling, Michael, fil. kand. (fr.o.m. den 1
januari 1978) Olsson, Hanna, byrådirektör

Lokal: Oxlorgsgatan 4,7 tr., tel. 21 19 72
(Olsson). Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse
del II S 1.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit fem sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

19. Utredningen (S 1977:02) om sjukvårdens inre organisation

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17
februari 1977 föratt utreda vissa frågor om sjukvårdens inre organisation:

Ordförande; Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd

Ledamöter: Ekberg, Sewon, personalchef Göransson, G.
Bertil, oppositionsråd Ihre, Thomas, docent

Lundqvisl, Marianne, förbundsordförande Marjasin, Sigvard,
förbundsordförande Pettersson, S. Åke E., landstingsråd

Experter: AIsén, Sven, tf. överdirektör Bratthall, I.
Birgitta, departementssekreterare Gardell, Bertil G. T. B., professor Gavelin,
Wanja, sektionschef

Lamnevik, Gunilla, förste sekreterare (fr.o.m. den 12
september 1978) Petersson, Birgitta, förste sekreterare (t.o.m. den 11
september 1978)

s. 99 Kontrollera mot PDF

99 Kommittéer: Socialdepartementet
S:20

Sekreterare: Boivie, Marianne, sekreterare (fr.o.m. den 2
juni 1977)

Lokal: Oxlorgsgatan 4,7 tr., tel. 20 68 07 (sekreteraren).
Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del 11 S 2.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sex sammanträden. Därjämte har en expertgrupp inom utredningen under
tiden september - oktober 1978 sammanträtt tre gånger.

Ulredningen beräknas avge en idépromemoria i början av år
1979.

Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1979.

20. Tobakskommittén (S 1977:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 mars
1977 för att utarbeta ett program för arbetet med att nedbringa
tobakskonsumlionen och molverka dess skadeverkningar:

Ordförande: Hillerdal, N.Olof, docent

Ledamöter; Andrén, Margareta, ers. för led. av riksdagen
Hytlring, Jan, landstingsråd Litzner, Ragnar, landstingsråd Mårtensson, A.
Iris, studieombudsman, led. av riksdagen

Experier; Lindau, Christer, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den
1 juni 1978) Nordberg, B. Krister, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 maj 1978)
Ramström, Lars, direktör Sevéus, Vallentin, förbundssekreterare Östby, Nils,
avdelningsdirektör

Sekreterare; Nordgren, Paul, sekreterare (fr.o.m. den 22
augusti 1977)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr., tel. 34 24 22.
Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Siockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse
del II S 3.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tolv sammaniräden.

Kommittén har i mars 1978 avgett delbetänkandet (Ds S
1978:7) Rökfria miljöer.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

s. 100 Kontrollera mot PDF

S:2I Skr 1978/79:103 100

21.
Utredningen (S 1977:04) om narkotikamissbrukets omfattning

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 17 mars 1977 för att göra en kartläggning
av narkotikamissbrukels omfattning:

Särskild
utredare; Palm, Böret, justitieråd

Sakkunniga:
Bishop, Norman, byråchef Carlsson, Gösla, professor Esbjörnson, Esbjörn,
byråchef Fors, Åke Hj., departementsråd Ording, Jan, byråchef

Expert:
Hagnell, Olle, professor (fr.o.m. den 15 juni 1977)

Sekreterare;
Karlsson, Christer, departementssekreterare Olsson, Orvar, fil. lic. (fr.o.m.
den 1 maj 1977)

Bitr.
sekreterare; Fant, Maj, socionom (fr.o.m. den 1 maj 1978) Johansson, Torbjörn,
byråassistent (fr.o.m. den 1 okiober 1977) Olsson, Börje, byråsekreterare
(fr.o.m. den 1 oktober 1977) Ritter, Kristin, socionom (fr.o.m. den 1 juli 1977
i.o.m. den 30 oktober 1978) Roth, Christer, föreståndare (fr.o.m. den 28 maj
1978)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90,4 tr., tel. växel 763 10 00 (Christer Karlsson), 67 38 55
(Orvar Olsson). Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S 4.

Kommittén
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammaniräden.

Ulredningen
har den 29 december 1977 avgett betänkandet (Ds S 1977:8) Undersökningar av
narkotikavanor samt den 29 juni 1978 rapporten (Ds S 1978:10)
Definitionsproblem vid narkolikaundersökningar.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

22.
Lednmgsgruppen (S 1977:06) för narkotikafrågor

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 med uppdrag att föreslå och
initiera insatser mot narkotikamissbruket och verka för samordning av
insatserna på detta område:

s. 101 Kontrollera mot PDF

101 Kommittéer: Socialdepartementet
S;23

Ordförande: Larsson, Gerhard, statssekreterare

Ledamöter: Carlsson, Rune, förbundsdirektör Eriksson,
Lennart, generaltulldirektör Järdler, Sven A., direktör

Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f. d. led. av
riksdagen Montgomery, J. Henry A., statssekreterare Orring, Jonas A.,
generaldirektör (avliden) Persson, Carl J. G., landshövding Rehnberg, K.
Bertil, generaldirektör Rexed, Bror A., generaldirektör Romander, Holger A. G.,
rikspolischef

Sekreterare: Hultslrand, Lars R., hovrättsassessor

Lundborg, Hans, avdelningssekreterare (fr.o.m. den 1 maj
1977) Sannegård, Wilhelm, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II S 5.

Ledningsgruppen har den 8 februari 1978 avgett
betänkandet (Ds S 1978:2) Ålgärder mot narkotikamissbruk.

Efter en tids uppföljningsarbete är uppdraget slutfört.

23. Utredningen (S 1977:07) om barnolycksfall

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 februari
1977 för att utreda frågan om barnolycksfallen:

Särskild utredare: von Euler, Rigmor, barnombudsman
(fr.o.m. den 15 juni 1977)

Sakkunniga: Eek, Karin, skolöverläkare (fr.o.m. den 15
juni 1977) Fraenki, Claes, arkitekt (fr.o.m. den 15 juni 1977 t.o.m. den 15
februari 1978)

Fredriksson, UIla M.,departementssekreterare (fr.o.m. den
15 juni 1977) Lantz, V. Inga B., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16
februari 1978)

Lindencrona, Hanne, departementssekreterare (fr.o.m. den
15 juni 1977) Lindquist, Ivonne, byrådirektör (fr.o.m. den 15 juni 1977)
Petersson, Owe, sjukhusdirektör (fr.o.m. den 15 juni 1977) Ringstedt, Nils A.
E., byråchef (fr.o.m. den 15 juni 1977) Sterner, Anna-Lisa, sekreterare
(fr.o.m. den 15 juni 1977)

s. 102 Kontrollera mot PDF

S:23
Skr 1978/79:103 102

Experter: Barr. Mats, barnhälsovårdsöverläkare (fr.o.m.
den 15 juni 1978) Berfvenstam, Ragnar A. G., professor (fr.o.m. den 1 november
1977) Johansson. Lars, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1977) Mann,
Kent V., sekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1978) Weslius. Stefan, forskare
(fr.o.m. den 15 juni 1978)

Sekreterare: Lundqvisl, Lars-Åke, jur. kand. (fr.o.m. den
15 juni 1977)

Bitr. sekreterare: Biicksiröm, Kerstin R. A., fil. kand.
(fr.o.m. den 1 juni 1978)

Lokal: Drottningholmsvägen 14, 1 tr., 112 40 Stockholm,
tel. 51 84 29 (Lundqvisl), 51 44 28 (Bäckström)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del 11 S 6.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit lio sammanträden. Två expertgrupper har därjämte haft sju sammanträden. Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under försia kvartalet 1979.

24. Utredningen (S 1977:08) om frågan om kontinuitet i
kontakterna mellan patient och läkare i den öppna vården m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 maj 1977
med uppdrag att utreda frågan om kontinuitet i kontakterna mellan patient och
läkare i den öppna vården m. m.:

Särskild utredare: Hjerne, Gunnar, f. d. landstingsråd

Experter: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef

Häggmark, Siri, distriktssköterska (fr.o.m. den 12 september
1977) Lamell, Björn, överläkare

Lindberg, Ingemar, sekreterare (fr.o.m. den 1 okiober
1977) Lindgren. Anders, departementssekreterare Nordlander, Nils Brage,
överläkare Rådö, E. Göran, bitr. sjukvårdsdirektör Wictorsson, Karl-Eric A.,
avdelningschef

Sekreterare: Lönnquist, John Gunnar, förste sekreterare

Bitr. sekreterare: Hasselgren, Ann-Mari, sekreterare

s. 103 Kontrollera mot PDF

103 Kommittéer: Socialdepartementet
S;25

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del II S 9.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 14 sammanträden. Studiebesök har företagits i vissa andra länder.

Utredningen har i november 1978 avgetl betänkandet (SOU
1978:74) Husläkare - en enklare och tryggare sjukvård.

Uppdragei är därmed slutfört.

25. Utredningen (S 1977:09) om verksamheten vid statens
bakteriologiska laboratorium (SBL)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 maj
1977 för atl utreda vissa frågor om verksamheten vid statens bakteriologiska
laboratorium (SBL):

Ordförande; Björkman, K. Gösta, f. d. generaldirektör
(fr.o.m. den 4 oktober 1977)

Ledamöter; Engman, Jan G., avdelningschef (fr.o.m. den 4
okiober 1977) Filipsson, Ann-Christin, departementssekreterare (fr.o.m. den 30
juni 1978)

Nicander, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 4
oktober 1977 I.o.m. den 29 juni 1978)

Rahm, Håkan, f. d. överdirektör (fr.o.m. den 4 okiober
1977) Rinder, K. Lennart, medicinalråd (fr.o.m. den 4 oktober 1977)

Experier; Bottiger, Lars Erik, professor (fr.o.m. den 30
juni 1978) Edslrand, Märta, expedilionsförman (fr.o.m. den 4 okiober 1977)
Liljestrand, Åke, professor (fr.o.m. den 10 oktober 1977) Söderholm, Jan,
laboratorieingenjör (fr.o.m. den 4 oktober 1977) Bergquist, Robert, docent
(fr.o.m. den 4 okiober 1977)

Sekreterare; Lundgren, Dan, byrådirektör (fr.o.m. den 4
oktober 1977 t.o.m. den 5 oktober 1978)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II S 10.

Utredningen har den 30 augusti 1978 avgett betänkandet (Ds
S 1978:17) Produktionsavdelningen vid statens bakteriologiska laboratorium saml
Försörjningen med bakteriologiska preparat.

Uppdraget är därmed slutfört.

s. 104 Kontrollera mot PDF

S;26 Skr 1978/79:103 104

26.
Utredningen (S 1977:10) om ADB inom den allmänna försäkringen m. m. (ALLFA)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1977 för att utreda frågor om ADB
inom den allmänna försäkringen m. m.;

Ordförande;
Kindbom, Bengt M. L., sekreterare, led. av riksdagen

Ledamöter:
Lindström, Gunvor, försäkringstjänsteman Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av
riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Stephansson,
Jan, civilekonom

Sakkunniga:
Bergvall, Olof, avdelningschef Engman, Jan G., avdelningschef Osvald, Thomas,
byråchef Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare

Experter:
Alexandersson, Stefan, byrådirektör Bohman, Sven, direktör Carlman, Synnöve,
assisieni Holmberg, Stig, direktör Johansson, Börje, ombudsman Lundberg, Bengt
T., avdelningsdirektör

Sekreterare:
Torpefält, Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 juli 1977) Öström,
Klasgöran, byrådirektör (fr.o.m. den 21 juli 1977)

Lokal:
Oxlorgsgatan 4,7 tr., tel. 2114 06,2167 03. Postadress; Socialdepartementet,
Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S 7.

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammaniräden.

Ett
utredningsprojekt under medverkan från riksförsäkringsverket och statskontoret
har organiserats. Utredningen beräknas lämna två delrapporter under första
halvåret 1979.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

27.
Utredningen (S 1977:11) om läkemedelsinformation

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 för att se över

s. 105 Kontrollera mot PDF

105 Kommittéer: Socialdepartementet
S:28

läkemedelsinformationen till läkarna och sjukvården i
övrigt samt till allmänheten;

Ordförande: Dahlström, Gunnar, professor

Ledamöter: Eriksson, Bror R., landstingsråd Liljestrand,
Åke, professor Nohrlander, Åke, verkst. direktör Olsson, Bo Christer, vice
verkst. direktör

Experier: Eckerberg, Ingela, departementssekreterare
Lennmarker, Göran, sakkunnig

Lindau, Christer, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 7 april
1978) Strandberg, Inger, avdelningsdirektör Wintzer, Slig, sekreterare

Sekreterare: Rosell, Sune, bitr. professor (fr.o.m. den I
september 1977 I.o.m. den 14 seplember 1978)

Westerling, Rune, farm. dr (fr.o.m. den 1 september 1977
I.o.m. den 14 september 1978)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del II S II.

Utredningen har den 20 juni 1978 avgett rapporten (Ds S
1978:13) Läkemedelsinformationen I. Synpunkter och förslag samt rapporten (DsS
1978:14) Läkemedelsinformationen II. Bilagor.

Uppdraget är därmed slutfört.

28. Omsorgskommittén (S 1977:12)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 augusti
1977 för att utreda vissa frågor om omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda,
psykotiska barn och flerhandikappade;

Ordförande: Andersson, Karl-Olof, landstingsledamot
(t.o.m. den 19 oktober 1978) Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 1
november 1978)

Ledamöter: Anderson, K. G. Göthe, kommunalråd Hallerby,
Nils, landstingsråd

Signell, E. Sven-Gösta, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24
oktober 1977) Swarlling, Fredrik, landstingsråd Wiklund, Svea S. S., led. av
riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1978)

s. 106 Kontrollera mot PDF

S:28
Skr 1978/79:103 106

Sakkunniga: Grunewald, Karl R., medicinalråd Grönwall,
Lars O., departementsråd Wessman, Lennart, särskoleinspeklör

Experter: Dahlin, Gunilla, psykolog Everitl, Allan,
advokat

Johansson, Karl-Axel, sekreterare (I.o.m. den 19 oktober
1978) Karlsson. Tore, sekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1978) Linder, Bengt,
förste sekreterare Maltsson, Bengt Olof T., departementssekreterare

Sekreterare: Bolander, Lars. socialchef

Fellenius, Olle, regeringsrältssekreterare (fr.o.m. den 1
mars 1978) Kildén, Anna-Lisa, avdelningschef (fr.o.m. den 18 september 1978)
Nolie, Lennart R. J., anpassningslärare Wahlström, Victor, kanslichef (I.o.m.
den 31 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Tengvall, Ingalill, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 6 februari I.o.m. den 6 juni 1978) Wendel,
Maj-Britt, socionom (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Lokal: Oxlorgsgatan 4,7 tr., tel. 2167 01 (Bolander), 2148
23 (Fellenius), 2145 43 (Kildén), 2150 88 (Nolte). Postadress:
Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberätlelse
del II S 12.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tio sammanträden.

Kommittén har i maj 1978 avgetl (Ds S 1978:9) Rapport om
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt i juni 1978 rapport om
flerhandikappade med titeln Att vara flerhandikappad.

Vidare har kommittén i maj 1978 utgivit ett
studiematerial. Vi talar om omsorgerna, avsett alt användas i studiecirklar med
utvecklingsstörda.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

29. Fluorberedningen (S 1977:13)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 4 augusti
1977 för vissa vissa frågor om användning av fluor i kariesförebyggande syfte:

Ordförande; Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m.
den 4 augusti 1977)

s. 107 Kontrollera mot PDF

107 Kommittéer: Socialdepartementet
S:30

Ledamöier: Bengtsson. K.-E. Bengt, ombudsman, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Hjelmslröm. 1. Eva K., tjänsteman, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Karlsson, K. Ove, skogsarbetare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den4 augusti 1977)

Klingvall, Maj-Inger, utredningsassistent (fr.o.m. den 4
augusti 1977) Wachtmeister, Knut G. N.,led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusti
1977) Östergren, Karin, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Sakkunniga: Berglund, Fredrik, professor (fr.o.m. den 4
augusti 1977) Hedlin, John W. A., medicinalråd (fr.o.m. den 4 augusti 1977)
Holmsledt, Bo R., professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977 Torell, Per,
tandvårdschef (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Winberg, Jan, professor (fr.o.m. den
4 augusti 1977)

Experter: Bruce, Åke, laborator (fr.o.m. den 26 september
1977) Cronström, J. N. Runo, landläkare (fr.o.m. den 8 september 1977)

Sekreterare: Lindgren, Anders, departementssekreterare
(fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00.

Beredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden till vilka har kallats bl. a. representanter för olika
organisationer och personalgrupper som berörs av beredningens arbete.

Beredningen beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

30. Utredningen (S 1977:14) om huvudmannaskapet för
karolinska sjukhuset

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 september
1977 med uppdrag att utreda huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset och
därmed sammanhängande frågor:

Särskild utredare; Olsson, Bengt K., landshövding (fr.o.m.
den 15 november 1977 i.o.m. den 15 januari 1978) Persson, Carl J. G.,
landshövding (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sakkunniga; Kihl, Krislina, sjuksköterska (fr.o.m. den 1
mars 1978)

s. 108 Kontrollera mot PDF

S:30
Skr 1978/79:103 108

Lagergren, Curt H., överläkare (fr.o.m. den I april 1978)
Nenzén, Sigrid, expeditionsföreståndare (fr.o.m. den 1 mars 1978) Norberg.
Bengt, ombudsman (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Experter: Bergkvist, Nils L., direktör (fr.o.m. den 1
oktober 1977) Bergsledl, Tord L. H., sjukvårdsdirektör (fr.o.m. den I oktober
1977) Skilje, Ivar, finansdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Biträde: Olofsson, Gunnar, sjukhusdirektör

Sekreterare: Palmstierna, T. Carl Oswald K., f. d.
byråchef (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lokal: Karolinska Sjukhuset, 104 01 Stockholm, tel. 34 05
00

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II S 13.

Utredningen har under tiden april - oktober 1978 hållit
fem sammaniräden. En ledningsgrupp har därjämte under samma tid hållit sex
sammaniräden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under början av
år 1979.

31, Texttelefongruppen (S 1977:15)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 juli
1977 för atl i överensstämmelse med riktlinjerna i prop. 1976/77:87 utarbeta
plan för hur olika grupper handikappade skall få tillgång till telefon:

Ordförande: Fors, Åke Hj., departementsråd (fr.o.m. den 3
okiober 1977)

Ledamöter: Gellstedt, Björn P. T., departementsråd
(fr.o.m. den 3 oktober 1977) Lindström, Jan-Ingvar, förste ingenjör (fr.o.m.
den 3 oktober 1977) Silwer, Jan, överingenjör (fr.o.m. den 3 oktober 1977)
Strömberg, Hjalmar M., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 oktober
1977t.o.m.den28maj 1978)

Winblad, Ulf, sekreterare (fr.o.m. den 3 oktober 1977)
Åsbrink, Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 maj 1978)

Experter; Mattsson, Bengt OlofT., departementssekreterare
(fr.o.m. den 3 okiober 1977)

Nolte, Lennart R. J., anpassningslärare (fr.o.m. den 3
oktober 1977) Thordin, Bengt, byrådirektör (fr.o.m. den 3 oktober 1977)

s. 109 Kontrollera mot PDF

109 Kommittéer: Socialdepartementet
S;32

Sekreterare: Sundelius, Claes-Göran,
departementssekreterare (fr.o.m. den 3 oktober

1977)

Lokal; Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Texttelefongruppen har under tiden november 1977 - oktober
1978 hållit nio sammaniräden.

Gruppen har i augusti 1978 avgett delbetänkandel (Ds S
1978:16) Telefon för döva.

Gruppen fortsätter sitt arbete under hela år 1979.

32. Ensamförälderkommittén (S 1977:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22
september 1977 för att göra en översyn av samhällsstödet till ensamstående
föräldrar:

Ordförande: André, Gunilla K., led. av riksdagen (fr.o.m.
den lOnovember 1977)

Ledamöier; Forslund, Bo E., led. av riksdagen (fr.o.m. den
lOnovember 1977) Heinemann, Kerstin, ombudsman (fr.o.m. den lOnovember 1977)
Johansson, Ulla, småskollärare (fr.o.m. den 10 november 1977) Åkerlind, Allan
J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 november 1977)

Sakkunniga: Björne, B. Gunnar, departementsråd (fr.o.m.
den 7 februari 1978) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 7
februari 1978) Pripp, NinaM. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 februari 1978)
Sterner, Anna-Lisa, sekreterare (fr.o.m. den 7 februari 1978)

Expert: Kindlund, A. Sören, departementssekreterare
(fr.o.m. den 18 september 1978)

Sekreterare: Helmer, Siv, regeringsrättssekreterare
(fr.o.m. den 30 december 1977 I.o.m. den 15 okiober 1978)

Johansson, Karl-Axel, sekreterare (fr.o.m. den 18
september 1978) Lundkvist, Gunnel, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 17
augusti 1978)

s. 110 Kontrollera mot PDF

S:32 Skr 1978/79:103 110

Bitr.
sekreterare; Persson, E. Annika, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april
I.o.m. den 31 augusti 1978)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 4 tr., tel. 6127 81 (Lundkvist), 67 49 20 (Johansson).
Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S 14.

Kommittén
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammaniräden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

33.
THX-utredningen (S 1977:17)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 september 1977 för översyn av THX-frågan
m.m.:

Ordförande:
Hjern, Bengt K. L., regeringsråd (fr.o.m. den 9 november 1977)

Ledamöter:
Einhorn, Jerzy, professor (fr.o.m. den 9 november 1977) Hammarbacken, Britta K.
M., leg. sjuksköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 9 november 1977)

Larsson,
Svante, leg. läkare (fr.o.m. den 9 november 1977) Lindahl, Hedda, statsråd
(fr.o.m. den 9 november 1977 t.o.m. den 17 oktober 1978)

Littmark,
Blenda M. V., led. av riksdagen (fr.o.m. den9november 1977) Stålberg, Marianne
G. E., skolkurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 9 november 1977)

Sekreterare;
Johnsson, Lars-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1977)

Lokal;
Departementens utredningsavdelning, Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II S 15.

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden och
genomfört ett studiebesök. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början
av år 1979.

34.
Läkemedelskontrollutredningen (S 1977:18) (SLK-utredningen)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 17 november 1977 för att se över
läkemedelskontrollens mål, arbetsuppgifter och finansiering;

s. 111 Kontrollera mot PDF

111 Kommittéer: Socialdepartementet
S:35

Särskild utredare: Bottiger, Lars Erik, professor (fr.o.m.
den 17 november 1977)

Experter: Eckerberg, Ingela, departementssekreterare
(fr.o.m. den 23 december 1977)

Eriksson, Lena, förste lokalvårdare (fr.o.m. den 23
december 1977) Lindau. Christer, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 23 december
1977) Mandahl, Håkan, byråchef (fr.o.m. den 23 december 1977) Nyberg, Gunilla,
apotekare (fr.o.m. den 23 december 1977) Sanner, Marianne, kansliskrivare
(fr.o.m. den 23 december 1977)

Sekreterare; Hydén, Elisabeth, byrådirektör (fr.o.m. den
17 november 1977)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del 11 S 1 och S5.

Ulredningen har i juni 1978 avgett betänkandet (Ds S
1978:12) Den statliga läkemedelskontrollen. Uppgifter, organisation och
finansiering. Uppdraget är därmed slutfört.

35. Beredningsgruppen (S 1977:19) för att förbereda det
internationella barnåret 1979

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 oktober
1977 för atl förbereda del internationella barnåret 1979:

Ordförande: Gustavsson, K. Rune, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 november 1977 I.o.m. den 5 november 1978)

Romanus, Gabriel, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den
6 november 1978)

Vice ordförande: Palmlund, Thord G., statssekreterare
(fr.o.m. den 6 november 1978) Ullsten. S. K. Olof (Ola), statsminister, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 5 november 1978)

Ledamöter: Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1977)

Andersson, Örjan, informationskonsulent (Sveriges
ungdomsorganisationers landsråd) (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1977)

s. 112 Kontrollera mot PDF

S:35
Skr 1978/79:103 112

Baude, Annika M. C, avdelningschef (fr.o.m. den 6 mars
1978)

Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd (fr.o.m. den 1
november 1977

I.o.m. den 19 februari 1978)

Gustavsson, Bengt, förbundsordförande (fr.o.m. den 1
november 1977)

Hedvall, Yvonne M., fil. kand., ers. för led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1

november 1977)

Hellström, Mals J., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m.
den 1 november

1977)

Landström. Sten-Sture H., direktör (fr.o.m. den 1 november
1977)

Michanek, Ernst N., generaldirektör (fr.o.m. den 1
november 1977)

Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av
riksdagen (fr.o.m.

den 1 november 1977)

Nordlander, Nils Brage, överläkare (fr.o.m. den 1 november
1977)

Rexed, Bror A., generaldirektör (fr.o.m. den I november
1977 I.o.m. den

28 februari 1978)

Sellergren, Ulf G. E., departementsråd (fr.o.m. den 15
mars 1978)

Sjöberg, Gunvor, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1977)

Svensson, Jerry, förbundssekreterare (Statens Ungdomsråd)
(fr.o.m.

den 6 mars 1978)

Thedin, Nils, direktör (fr.o.m. den 1 november 1977)

Thorstenson, R. Billy, kansliråd (fr.o.m. den 1 november
1977)

Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den 1
november 1977)

Expert: Fredriksson, Ulla M., departementssekreterare
(fr.o.m. den 6 november 1978)

Sekreterare: Fredriksson, Ulla M., departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1977 I.o.m. den 5 november 1978)

Hardeberg, Gunilla L, förste byråsekreterare (fr.o.m. den
6 november 1978)

Bitr. sekreterare: Mannegard, E. Margareta, fil. kand.
(fr.o.m. den I januari 1978)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för beredningsgruppen, se 1978 års
kommilléberältelse del II S
16.

Beredningsgruppen har under perioden hållit fem
sammanträden. Beredningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113 Kommittéer: Socialdepartementet
S:37

36. Utredningen (S 1977:20) med uppdrag att se över
priskontrollen av läkemedel

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 november
1977 för att se över priskontrollen av läkemedel;

Särskild utredare: Carlson, Sune, professor (fr.o.m. den
17 november 1977)

Experter; Adler, Lars, ekon. lic. (fr.o.m. den 13 december
1977) Almström, Bjarne A., byråchef (fr.o.m. den 13 december 1977) Barenthin,
Willi, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 december 1977)

Eckerberg, Ingela, departementssekreterare (fr.o.m. den 13
december 1977)

Edstedt, Ulf, direktör (fr.o.m. den 13 december 1977)
Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 13 december 1977) Mandahl,
Håkan, byråchef (fr.o.m. den 13 december 1977) Nohrlander, Åke, verkst.
direktör (fr.o.m. den 13 december 1977) Wiström, Olle, ekonomichef (fr.o.m. den
13 december 1977)

Sekreterare: Hörnell, Erik F., universitetslektor (fr.o.m.
den 17 november 1977)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse
del II S 3.

Den särskilde utredaren har den 20 juni 1978 avgetl
betänkandet (Ds S 1978:11) Pillerpriser. Uppdraget är därmed slutfört.

37. Utredningen (S 1977:21) om de homosexuellas situation
i samhället

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 december
1977 för atl undersöka de homosexuellas situation i samhället:

Ordförande: Sturkell, Carl-Edvard, lagman (fr.o.m. den 17
januari 1978)

Ledamöter; Ahlmark, Lars F., fil. mag., avdelningschef,
ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 januari 1978) Bohlin, Eva, lärare
(fr.o.m. den 17 januari 1978)

Hansson, Lilly E., mentalskötare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 17 januari 1978)

Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen (fr.o.m. den 17
januari 1978) Malmgren, Lena, kyrkoadjunkt (fr.o.m. den 17 januari 1978)

8 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 114 Kontrollera mot PDF

S;37
Skr 1978/79:103 114

Experter: Ekdahl, Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14
mars 1978) Wittorp, I. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 17
januari 1978)

Sekreterare: Hansson, Johan, hovrättsassessor (fr.o.m. den
17 april 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Västergatan 47,
Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/749 50

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II S 2.

Utredningen har under tiden april - oktober 1978 hållit
fem sammaniräden, vilka huvudsakligen haft formen av diskussionsmöten med de
homosexuellas organisationer och med olika myndigheter.

Ulredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

38. 1978 års tandvårdsutredning (S 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22
december 1977 för att göra en översyn av den allmänna tandvårdsförsäkringen m.
m.;

Ordförande; Englund, K. Svante I., överdirektör (fr.o.m.
den 16 januari 1978)

Ledamöter; Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Claesson, Halvard, landstingsråd (fr.o.m. den 16 januari
1978) Dahl, Gerd B., ombudsman (fr.o.m. den 16 januari 1978) Gustafsson, Hans
I., sladsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 januari 1978) Öfslröm,
Sylve, landstingsledamot (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sakkunniga; Hedlin, John W. A., medicinalråd (fr.o.m. den
16 januari 1978) Marits, Arvo A., byråchef (fr.o.m. den 16 januari 1978)
Sandberg, Lars, förbundsdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Strand,
Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Tengvall, Sven-Erik
G., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 januari 1978) Wintzer, Stig,
sekreterare (fr.o.rn. den 16 januari 1978)

ixperler; Böhlin, Erling, landläkare (fr.o.m. den 9 juni
1978) Ek, Bengt, tandvårdschef (fr.o.m. den 16 januari 19

s. 115 Kontrollera mot PDF

115 Kommittéer: Socialdepartementet
S:39

Gardeström, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Marken, Karl-Erik, övertandläkare (fr.o.m. den 9 juni
1978)

Mattsson, Bengt Olof T., departementssekreterare (fr.o.m.
den 9 juni

1978)

Sundberg, Hans E., tandläkare (fr.o.m. den 16 januari
1978)

Ågren, Sture, tandtekniker (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sekreterare; Högberg, Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den
16 januari 1978)

Bitr. sekreterare: Carlsson, Birgitta, byrådirektör
(fr.o.m. den 16 januari 1978) Malmqvist, Jan S. N., tandläkare (fr.o.m. den 16
januari 1978)

Lokal: Spri, Sehlstedlsgatan 9, Fack, 102 50 Stockholm,
tel. 63 05 60 (Högberg)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II S 4.

Utredningen har I.o.m. oktober 1978 hållit åtta
sammanträden. En särskild arbetsgrupp för frågor om tandvård till handikappade
har därjämte hållit två sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

39. Organisationskommittén (S 1978:02) för
försäkringsrätterna

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 mars
1978 för att ombesörja erforderliga förberedelser för försäkringsrätternas
verksamhet fr.o.m. den 1 januari 1979:

Ordförande: Järnbrink, Hans G., f. d. överdirektör
(fr.o.m. den 6 mars 1978)

Ledamöter: Bengtsson, Albert, försäkringsrättsråd (fr.o.m.
den 1 december 1978) Blom, Åke M., försäkringsrältsråd (fr.o.m. den 6 mars
1978) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 6 mars 1978) Sjöberg, N.
Björn V., rättschef (fr.o.m. den 6 mars 1978) Wilhelmsson, Börje A.,
försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 1 december 1978)

Experter; Bengtsson, Albert, försäkringsrättsråd (fr.o.m.
den 25 maj I.o.m. den 30 november 1978)

Krook, Inger, departementssekreterare (fr.o.m. den 6 mars
1978) Kärrström, Margit E. V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 6 mars 1978) Linde,
Torsten, chef för försäkringsrådet (fr.o.m. den 6 mars 1978)

s. 116 Kontrollera mot PDF

S:39
Skr 1978/79:103 116

Nilsson, Gunnel, assistent (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Strand, Birgit, byrådirektör (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 25
maj I.o.m.

den 30 november 1978)

Sekreterare: Blomgren, Lars A., byrådirektör (fr.o.m. den
17 april 1978) Horneij, Lennart, organisationsdirektör (fr.o.m. den 17 april
1978) Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Lokal: Drottninggatan 20, 2 tr., tel. 2122 69 (Järnbrink),
2129 89 (Blomgren), 21 29 82 (Horneij), direktval 763 33 88 (Tengvall).
Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Organisationskommittén har under liden mars - oktober 1978
hållit 19 sammaniräden.

Kommittén har genomfört de organisatoriska och praktiska
förberedelserna för verksamheten vid försäkringsrätterna som startar den 1
januari 1979. Regeringen har genom beslut den lOnovember 1978 uppdragit åt
organisationskommittén alt fullfölja utredningsarbetet angående bl. a. vissa
administrativa frågor för försäkringsrätterna.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under är 1979.

40. Beredningen (S 1978:03) för försöksverksamhet rörande
samarbete inom läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 juni
1978 med uppdrag att planera, samordna och successivt utvärdera en
försöksverksamhet rörande samarbete inom läkemedelsområdet med vissa
utvecklingsländer samt lämna förslag beträffande utformningen av en eventuell
framlida reguljär verksamhet inom detla område:

Ordförande: Lennmarker, Göran, sakkunnig (fr.o.m. den 2
oktober 1978)

Ledamöier: Abramowicz, Isak, departementssekreterare
(fr.o.m. den 2 oktober 1978) Elfwendahl, Bo, kansliråd (fr.o.m. den 2 okiober
1978) Mandahl, Håkan, byråchef (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Poluha, Olov,
departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Stenson, Bo, byrådirektör
(fr.o.m. den 2 oktober 1978) Tyndal, Anders, departementssekreterare (fr.o.m.
den 2 oktober 1978)

s. 117 Kontrollera mot PDF

117 Kommittéer: Socialdepartementet
S;41

Sakkunniga: Karlsson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 2
oktober 1978) Lundbäck, Holger, professor (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Rönmark,
John, direktör (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Wahlqvist, Stig. direktör (fr.o.m.
den 2 oktober 1978)

Sekreterare: Karlen, Ingvar, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 13 november 1978) Lundgren, Dan, byrådirektör (fr.o.m. den 13 november
1978)

Lokal: Fredsgatan 2, tel. 21 61 47
(Lundgren). Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för beredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II S 8.

Beredningen har under tiden oktober - november
1978 hållit ett sammanträde.

Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

41. Sjukpenningkommittén (S 1978:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 juni
1978 med uppdrag att göra en översyn av sjukpenningförsäkringen:

Ordförande: Granqvist, Liss M., president (fr.o.m. den 1
juli 1978)

Ledamöter; Arrbäck Falk, Gunnel, kommunalråd (fr.o.m. den
1 juli 1978) Hållsten, E. Bertil, direktör (fr.o.m. den I juli 1978) Håvik, 1.
Doris H., assistent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Karlehagen,
Sigvard, företagsläkare (fr.o.m. den I juli 1978) Nilsson, H. Christer,
socionom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Persson, R. Kjell-Åke,
utredningschef (fr.o.m. den 1 juli 1978) Unge, Torkel, direktör (fr.o.m. den I
juli 1978) Walander, Håkan L, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1978) Wennerfors,
Alf, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sakkunniga; Backman, Ulla-Britt, konsulent (fr.o.m. den 25
september 1978) Horn af Rantzien, Hans, sektionschef (fr.o.m. den 25 september
1978) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 25 september 1978)
Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 25 september 1978)

Experter: Edvardsson, P. Einar, byråchef (fr.o.m. den 25
september 1978)

s. 118 Kontrollera mot PDF

S:41
Skr 1978/79:103 118

Smedmark, Göran G:son, byråchef (fr.o.m. den 25 september
1978) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m. den 25 september 1978) Svärd, Göran,
förbundssekreterare (fr.o.m. den 25 september 1978)

Sekreterare: Nordborg, Kjerslin M., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 25 september 1978) Thoresson, Per Göran, hovrättsfiskal (fr.o.m.
den 27 november 1978)

Lokal: Oxlorgsgatan 4, 7 tr., tel. 21 53 41
(Nordborg). Postadress: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommiltéberättelse
del II S 6.

Kommittén har under tiden juli - okiober 1978 hållit ett
sammanträde. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

42. Utredningen (S 1978:05) om familjevård för
missbrukare, m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni
1978 för att initiera, samordna och utvärdera viss försöksverksamhet samt atl
med utgångspunkt häri utreda vissa frågor rörande vård i familjehem av
missbrukare:

Särskild utredare; Sannegård, Wilhelm, byrådirektör
(fr.o.m. den 20 september 1978)

Sakkunniga: Hedlund, Maj-Britt, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 20 september 1978) Minell, Marita, sekreterare (fr.o.m. den 20
september 1978) Sandberg, Ove, psykolog (fr.o.m. den 20 september 1978)
Villner, Ina, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1978)

Experter; Danielsson, Lars, arkitekt (f r .o .m. den 20
september 1978) Hultslrand, Lars R., hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 seplember
1978) Linderoth, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 20 september 1978) Olsson,
Birger, lantbrukare (fr.o.m. den 20 seplember 1978) Vikström, Björn, psykolog
(fr.o.m. den 20 seplember 1978)

Sekreterare; Stymne, Anders, forskningsassistent (fr.o.m.
den 1 juli 1978)

Lokal: Oxlorgsgatan 4,7 tr., tel. 2150 96. Postadress;
Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II S 7.

Ulredningen har t.o.m. oktober 1978 hållit
ett sammanträde.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119 Kommittéer: Socialdepartementet S;42

Försöksverksamhet
har påbörjats i Norrbottens, Jämtlands och Skaraborgs län samt är planerad i
Gotlands kommun.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela är 1979.

s. 120 Kontrollera mot PDF

K:l Skr 1978/79:103 120

Kommunikationsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978: 2,
4, 7, 9, II, 12, 15, 18, 21 och 22

Följande kommittéer
inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1 och 4

1.
Trafikpolitiska delegationen (K 1965:38)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 23 april 1964, den 24 november 1967 och
den 7 september 1971 att ingå i en trafikpolitisk delegation:

Ordförande;
Danell, C. Georg V., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 31
oktober 1978)

Furbäck,
Bengt L., generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1976 I.o.m. den 31 mars 1978)
Liibeck, S. A. Lennart, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Ledamöter;
Björkman, N. G. Folke, redaktör, f. d. led. av riksdagen Ericson, Hans E.,
förbundsordförande Grafström, Erik O. Hj., f. d. generaldirektör Grebäck, Erik
H., agronom, f. d. led. av riksdagen Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Högberg, Mats J. G., ekonomidirektör Kolare, Gustav C. K., f. d. förste
förbundsordförande Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Mellqvist,
Sven A., expeditör, led. av riksdagen Persson, N. Arne, lantbrukare, led. av
riksdagen Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen
Sundblad, Lars G., disponent Thorell, K. Arne B,, direktör Öhrn, J. Bruno,
departementsråd

Experter:
Kritz, LarsO.,fil.dr Ranhem, Lars H., civilingenjör Sjöberg, E. Arne, direktör
Sjökvist, Slig A. R., ingenjör

s. 121 Kontrollera mot PDF

121 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet K;2

Sekreterare; Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare
Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00, rikssamt. 11 73 34 (Norrbom)

Direktiven för delegationen, se Kungl. Maj:ts beslul den
23 april 1964. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberätlelse K 6.

I avvaktan på en trafikpolitisk propostion ligger arbetet
tills vidare nere.

2. Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj
1969 för översyn av behörighetskraven för sjöbefäl (se Post- och Inrikes tidn.
den 16 juni 1969);

Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör (I.o.m.
den 15 juni 1978)

Experter: Forssblad, N. Douglas, direktör (I.o.m. den 15
juni 1978) Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 1 november 19761.o.m. den 15
juni 1978)

Hadrup. Knut E. H., direktör (I.o.m. den 15 juni 1978)
Hurden, Ragnar H. G., ombudsman (t.o.m. den 15 juni 1978) Karisson, Gunnar B.
S., förbundsordförande (t.o.m. den 15 juni 1978) Wiebe, Stig W. O., direktör
(I.o.m. den 15 juni 1978)

Sekreterare: Palm, Anders K., rådman (fr.o.m. den 25
januari 1977 I.o.m. den 15 juni 1978)

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberätlelse
K 29. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommitléberätlelse del II K 7.

Utredningen har under liden november 1977 - januari 1978
hållit tre sammanträden.

Utredningen har i januari 1978 avgett betänkandet (SOU
1978:21) Bemanning av fartyg med en separat tryckt bilaga (Ds K 1977:6)
Bemanning av fartyg i sex länder.

Uppdraget är därmed slutfört.

s. 122 Kontrollera mot PDF

K: 3
Skr 1978/79:103 122

3. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst
utrednings- och

utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg

(UMOF)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18
februari 1972 för att leda vissl utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om
metoder för märkning av olja i fartyg;

Ordförande: Steen, Göran A., generaldirektör

Sakkunniga: Carlbom, Lars E., överingenjör Engdahl, O.
Roland, gränschef Fahlin, Per G., avdelningsdirektör

Sekreterare: Agnedal, P.O., fil. lic.

Lokal: Statens Haverikommission, Munkbron 11,111 28
Stockholm, tel. växel 10 87 79 (ordföranden), Studsvik Energiteknik AB, 611 82
Nyköping, tel. växel 0155/800 00 (Agnedal)

Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse K
38. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II K 3.

Sekreteraren har deltagit i de överläggningar som ägt rum
med öslersjöstaterna för planering av ett gemensami märkningsförsök i
Östersjön. Arbetet beräknas pågå under hela är 1979.

4. Trafikpolitiska utredningen (K 1972:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29
september 1972 för att utreda vissa trafikpolitiska frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 december 1972);

Ordförande; Nelander, Olle M. V., direktör (I.o.m. den 31
augusti 1978)

Vice ordförande; Furbäck, Bengt L., generaldirektör
(fr.o.m. den 1 november 19761.o.m. den 31 augusti 1978)

Ledamöter; Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av
riksdagen (I.o.m. den 31 augusti 1978)

Clarkson, Rolf A., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 23 december 1976t.o.m.den3l augusti 1978) Ericson, Hans E.,
förbundsordförande (i.o.m. den 31 augusti 1978)

s. 123 Kontrollera mot PDF

123 Kommittéer; Kommunikationsdepartementet K;4

Larson,
Rune, förste ombudsman (t.o.m. den 31 augusti 1978)

Lothigius,
Cari-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen (t.o.m. den 31

augusti
1978)

Magnusson,
John, konduktör, f. d. led. av riksdagen (I.o.m. den 31

augusti
1978)

Mellqvist,
Sven A., expeditör, led. av riksdagen (I.o.m. den 31 augusti

1978)

Nicklasson,
Lars-Erik, förbundsordförande (I.o.m. den 31 augusti 1978)

Normark,HagarM.,
led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1978)

Persson,
N. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23

december
1976 i.o.m. den 31 augusti 1978)

Sellgren,
Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen (t.o.m.

den
31 augusti 1978)

Östling,
Sven, direktör (t.o.m. den 31 augusti 1978)

Experter;
Berglund, Å. Erik R., utredningschef (t.o.m. den 31 augusti 1978) Ericsson, M.
Inger-Britl, ekonomidirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december
1977)

Hadrup,
Knut E. H., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976 I.o.m. den 22 december 1977)

Hurden,
Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1976 I.o.m. den 22 december
1977)

Hållsten,
E. Bertil, direktör (t.o.m. den 31 augusti 1978) Johnsson, Jan G., lagman
(t.o.m. den 31 augusti 1978) Källsson, K. A. Jan, direktör (fr.o.m. den 1
januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

Lasson,
Knut-Inge L., f. d. överdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22
december 1977)

Nordström,
Lars E., bitr. professor (fr.o.m. den 1 januari 19761.o.m.den 22 december 1977)

Ocklind,
Sigurd, intendent (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

Rickard,
Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december
1977)

Rude,
Karl R., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december
1977)

Sellstedt,
Bo I., fil. dr (i.o.m. den 31 augusti 1978) Wahlström, Per E., andre
förbundsordförande (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

Westerberg,
Bengt C. G., statssekreterare (t.o.m. den 31 augusti 1978) Wredenfors, H. E.
Walter, direktör (I.o.m. den 31 augusti 1978) Åslund, Alvar, andre
förbundsordförande (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 22 december 1977)

s. 124 Kontrollera mot PDF

K: 4 Skr 1978/79:103 124

Sekreterare:
Ernmark, L. Göran G., avdelningschef (t.o.m. den 31 augusti 1978)

Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 44. Tilläggsdirektiv, se 1975
års kommittéberättelse K 28.

Utredningen
har under liden november 1977 - augusti 1978 hållit sex sammanträden om
sammanlagl åtta dagar. Därutöver har utredningens experter hållit ett antal
sammanträden.

Utredningen
har den 27 april 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:31) Trafikpolitik -
kostnadsansvar och avgifier.

Uppdragei
är därmed slutfört.

5.
Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att uireda frågor som
hänger samman med de ombordanstäUdas arbets- och miljöförhållanden m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 augusti 1973, den 10 februari 1975 och den 25
oktober 1975);

Utredningsman:
Borggård, Göran R., generaldirektör (t.o.m. den 1 juni 1978) Sidenbladh, Karl
J. E., f. d. hovrättspresident (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter:
Ahlkvist, Ture W., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1976) Alarik, Lennart,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 mars 1977) Baecklund, Lars I., direktör

Egstedt,
Hans B., ombudsman (fr.o.m. den 12 juni 1978) Eliasson, Rolf E., skeppsredare

Eriksson,
Per A., sjösäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Grenander, Nils, direktör
Gullberg, Hans E., hovrättsråd Hadrup, Knut E. H., direktör

Hurden,
Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1976I.o.m. den II juni
1978)

Johansson,
Bertil E., ombudsman

Lindskog,
Björn E., jur. kand. (fr.o.m. den 25 januari 1977) Rude, Karl R., verkst.
direktör

Stenmark,
Bengt-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1977) Thomström, J. H.
Torgny, civilingenjör Wahlström, Per E., andre förbundsordförande

Sekreterare;
Grönstedt, Gert T. V., länsassessor (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 15
november 1978) Hogebrandt, S. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november
1978)

s. 125 Kontrollera mot PDF

125 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:6

Bitr.
sekreterare: Hogebrandt, S. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september
1977 t.o.m. den 15 november 1978)

Lokal;
Lilla Nygatan 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 23 74

Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 37. Tilläggsdirektiv, se 1976
års kommittéberättelse K 20, 1978 års kommitléberätlelse del II K
6 och 1979 års kommitléberätlelse, del II K 11.

Ulredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

6.
Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ts bemyndiganden den 5 juli och den 21 september 1973 och
regeringens bemyndigande den 22 december 1976 för att uireda vissa
trafiksäkerhelsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 25 augusti 1973);

Ordförande;
Tjällgren, Per Olov L., f. d. generaldirektör

Ledamöter;
Annerstedt, YlvaS. V., adjunkt, ers. förled, av riksdagen (fr.o.m. den 22
december 1976)

Backman,
Gösta B., departementsråd Håkansson, Alfred L., lantbrukare, led. av riksdagen
Komstedt, P. L. Wiggo, disponent, led. av riksdagen Nilsson, Elvy I., led. av
riksdagen

Printz,
Å. Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 25 februari 1977) Rejdnell, Erik H.,
kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Rosqvist,
G. Birger, mästerlols, led. av riksdagen Ryding, Gunvor I., industritjänsteman,
f. d. led. av riksdagen Temryd, Carl-Olof, generaldirektör

Experter:
Amalid, Bengt L., ingenjör (fr.o.m. den I februari 1977) Cronier, Sven S.,
förbundsjurist (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Douglas, Jacob L., byråchef

Gummesson,
G. Margit K., skolkonsulent (fr.o.m. den 1 januari 1976) Håkansson, K. Ragnar,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977) Kritz, Lars-Bruno,
avdelningsdirektör Marlling, Per-Roland M., poliskommissarie

s. 126 Kontrollera mot PDF

K;6
Skr 1978/79:103 126

Mohlin, Hans H., byrådirektör

Nilsson, Jan-Erik L., major

Norberg, Randolph, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1976)

Oskarsson, K. O. Alf, byrådirektör (fr.o.m. den 1 okiober
1977)

Pettersson, Bengt G., byrådirektör

Sohlberg, Lennart, herr (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Thorson, G. Alvar, f.d. verkst. direktör

Sekreterare: Gunnarson, E. J. Ingvar, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 augusti 1978) Roosmark, G. Per-Olov, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Rindlöw, Leif G.,
departementssekreterare

Lokal: Lilla Nygatan 1,3 tr.. Fack, 103 10 Siockholm, tel.
direktval 763 23 66 (Tjällgren), 763 23 64 (Gunnarson) och 763 23 63 (Roosmark)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
K 40.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har ett
antal sammaniräden hållits med fyra arbetsgrupper för frågor om barnens
trafiksäkerhet, motorcyklisters och mopedisters trafiksäkerhet, väg- och
trafikmiljöfrågor samt förarutbildningsfrågor.

Utredningens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

7. 1975 års Öresundsdelegation (K 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni
1975 för att utreda frågor om fasta förbindelser över Öresund m. m. (se Post-
och Inrikes tidn. den 5 juli 1975);

Ordförande: Hasslev, Nils-Olov F., ambassadör (t.o.m. den
30 september 1978)

Ledamöter: Hjelmqwist, Kari-Gustaf H., länsråd (t.o.m. den
30 september 1978) Rosqvist, C. Gunnar, trafikdirektör (t.o.m. den 30 september
1978) Ternryd, Cari-Olof, generaldirektör (t.o.m. den 30 september 1978)
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd (t.o.m. den 30 september 1978)

Experter; Algers, K. Staffan, sekreterare (t.o.m. den 30
september 1978) Alm, Ove J. G., vägdirektör (t.o.m. den 30 september 1978)

s. 127 Kontrollera mot PDF

127 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet K:8

Asp, Kenneth O. P., avdelningsdirektör (t.o.m. den 30
seplember 1978) Blomberg, A. J. Lennart, f. d. gatuchef (t.o.m. den 30
september 1978) Frisen, Rune E., byråchef (t.o.m. den 30 seplember 1978)
Godlund,Sven A. I., professord.o.m.
den 30 seplember 1978) Hållslen, E. Bertil, direktör (fr.o.m. den I mars
1977 t.o.m. den 30 september 1978)

Källsbo, H. Arne, stadsbyggnadsdirektör (t.o.m. den 30
september 1978) Larsson, G. Nils-Olof, överingenjör (t.o.m. den 30 september
1978) Myrenberg, B. Sverker R., överingenjör (t.o.m. den 30 september 1978)
Widén, Lars R., byrådirektör (t.o.m. den 30 september 1978) Winberg, Tage K.
V., byråchef (t.o.m. den 30 seplember 1978)

Sekreterare: Lundin, Christer K. O., vägdirektör (t.o.m.
den 30 seplember 1978)

Bitr. sekreterare: Jonasson, Holger L., planeringsdirektör
(t.o.m. den 30 september 1978) Werner, Sven W., förste vägingenjör (t.o.m. den
30 seplember 1978)

Direktiven för delegaiionen, se 1976 års
kommitléberätlelse K 31.

Delegationen har under tiden november 1977 - juni 1978
hållit åtta sammanträden, varav fyra gemensamt med molsvarande danska
delegation. Därjämte har ett flertal sammaniräden ägt rum med delar av
delegationen och med olika expertgrupper.

Delegationen har den 13 juni 1978 avgetl betänkandena (SOU
1978:18) Öresundsförbindelser, (SOU 1978:19) Öresundsförbindelser. Bilaga A.
Ritningar och (SOU 1978:20) Öresundsförbindelser. Bilaga B. Konsekvenser för
företag och hushåll. I anslutning härtill har delegationen avgett rapporterna
(Ds K 1978:1) Öresundsförbindelser. Tekniska utredningar, (Ds K 1978:2)
Öresundsförbindelser. Bilaga. KM-ritningar, (Ds K 1978:3) Öresundsförbindelser.
Bilaga. HH-ritningar, (Ds K 1978:4) Öresundsförbindelser. Persontrafik över
Öresund, (Ds K 1978:5) Öresundsförbindelser. Godstrafik över Öresund och (Ds K
1978:6) Öresundsförbindelser. Planerings- och miljöfrågor.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa
säkerhetsfrågor vid användning av truckar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni
1975 för alt utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar:

Sakkunnig: Lundbergh, Per C, hovrättsråd

s. 128 Kontrollera mot PDF

K: 8 Skr 1978/79:103 128

Expert:
Svenson, Gösta E., ingenjör

Lokal:
Koncessionsnämnden för Miljöskydd, Näckströmsgatan 2, Box 7573, 103 93
Siockholm, tel. växel 22 98 10

Direktiven
för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse K 32.

Den
sakkunnige har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden
med experten samt haft överläggningar med vissa myndigheter och organisationer.

Den
sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

9.
Sjömanspensionsutredningen (K 1975:09)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för utredning om
sjömanspension (se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1975):

Ordförande;
Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident (fr.o.m. den I januari 1976 t.o.m.
den 31 oktober 1978)

Ledamöter:
Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 31 oktober
1978)

Karlsson,
Gunnar B. S., förbundsordförande (fr.o.m. den I januari 1976 t.o.m. den 31
oktober 1978)

Experter:
Hävermark, K. Gunnar J;son, f. d. organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 januari
1976 t.o.m. den 31 okiober 1978)

Lindencrona,
Gustaf, f. d. sjöfartsråd (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 31 okiober
1978)

Sjöquist,
Hans E., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Vilhelmsson,
A. Börje, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 januari 19761.o.m. den 31 oktober 1978)

Sekreterare:
Hogebrandt, S. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den
31 oktober 1978)

Direktiven
för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II K 1.

Utredningen
har under tiden november 1977 - juni 1978 hållit sju sammaniräden.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 11

Utredningen har den 7 september 1978 avgelt
slutbetänkandet Sjömanspensioneringen (Ds K 1978:12). Uppdraget är därmed
slutfört.

10. Utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheterna hos
vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 december
1975 för att utreda om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och
myndigheters verkstadsrörelser m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari
1976):

Sakkunnig; Bruno, Gösta F., f. d. överdirektör (t.o.m. den
31 augusti 1978) Swanstein, Stig N. S., generaldirektör (fr.o.m. den I
september 1978)

Experier: Carisson, Jan M., avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 1 november 1977) Dahlin, N. Åke S., överingenjör (fr.o.m. den 17 november
1977) Gellstedt, Björn P. T., departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1976)
Swanstein, Slig N. S., generaldirektör (fr.o.m. den I juli t.o.m. den 31
augusti 1978)

Sekreterare; Brunsson, Karin M., byrådirektör (fr.o.m. den
1 november 1978) Formgren, J.Holger, fil. lic. (fr.o.m. den 1 april
19761.o.m.den 31 augusti 1978)

Lokal; c/o Generaldirektör Stig Swanstein,
Fortifikationsförvaltningen, Lidingövägen 24, Fack, 104 50 Stockholm, tel.
växel 67 90 00 ankn. 1769 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse
del II K 2. Tilläggsdirektiv, se 1977 års
kommittéberättelse del II K
5.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
haft överläggningar med vissa av de myndigheter som berörs av utredningens arbete.
Arbetet har under del gångna året huvudsakligen varil inriktat på en
redovisning av nuvarande produktionsförhållanden saml forsknings- och
utvecklingsverksamheten vid berörda myndigheter.

Arbetet beräknas pågå under hela år 1979.

11. Körkortsutrednmgen (K 1976:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 mars
1976 för att uireda vissa körkorlsfrågor;

9 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 130 Kontrollera mot PDF

K; Il
Skr 1978/79:103 130

Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler
(fr.o.m. den 30 mars 1976 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Sakkunnig: Nilsson, K. Valter, rättschef (fr.o.m. den 16
juni 1976 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Experter: Hammarlund, Carl-Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1
februari 1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Jotoft, Yngve S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 juni
1976 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Molander, Mats O., trafikinspeklör (fr.o.m. den 1 februari
1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Nilsson, H. G. Ola, chefsåklagare (fr.o.m. den 1 februari
1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Petersson, Jan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 21
februari 1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Sjöberg, Hans E. L., förste länsassessor (fr.o.m. den 16
juni 1976 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Täveby, Gunnar V., poliskommissarie (fr.o.m. den 1
februari 1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Wranghult, Hans O., byråchef (fr.o.m. den 16 juni 1976
t.o.m. den 22 augusti 1978)

Zeime, Claes A., byråchef (fr.o.m. den 16 juni 1976 t.o.m.
den 31 januari 1977)

Sekreterare: Junestad, N. Tony, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 1 mars 1977 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Petersson, Jan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 juni
1976 t.o.m. den 20 februari 1977)

Wallin, John-Olof A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16
juni 1976 t.o.m. den 22 augusti 1978)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse
del II K 4. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommiltéberättelse del II K 6.

Utredningen har under tiden november 1977 - juni 1978
hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisaiioner och andra som berörts av utredningens arbete.

Utredningen har i juni 1978 avgelt betänkandet (SOU
1978:27) Fortsatt körkortsreform.

Uppdraget är därmed slutfört.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131 Kommittéer:
KommunikaHonsdepartementet K: 13

12. Utredningen (K 1976:04) om vissa bidrags- och
författningsfrågor avseende cykeltrafiken (Cykelutredningen)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 28 oktober
1976 för att pröva vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykeltrafiken
(se Posi-och Inrikes tidn. den 25 november 1976):

Särskild utredare; Hammarskjöld, Claes Å. H., länsråd
(t.o.m. den 1 okiober 1978)

Sakkunnig: Gustafson, Cari-Erik, f. teknisk direktör
(t.o.m. den 1 oktober 1978)

Experter: Ferdinandson, Kaj L., trafikingenjör (fr.o.m.
den 13 december 1976 t.o.m. den 1 oktober 1978)

Källström, Lars, byrådirektör (fr.o.m. den 2 januari
t.o.m. den 1 oktober 1978)

Sekreterare; Jäderholm, Bengt A., departementssekreterare
(fr.o.m. den 13december 1976 t.o.m. den 1 oktober 1978)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberätlelse
del II K 7.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1977 -
april 1978 hållit sex sammanträden med den sakkunnige, sekreteraren och
experterna.

Ulredningen har den 14 april 1978 avgett betänkandet (Ds K
1978:7) Statsbidrag till cykelvägar.

Uppdraget är därmed slutfört.

13. SMHl-utredningen (K 1977:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 januari
1977 för att göra en översyn av Sveriges meteorologiska och hydrologiska
instituts verksamhet och organisation:

Särskild utredare: Bruno, Gösta F., f. d. överdirektör

Ledamöter i samrådsgrupp; Berggren, K. Roy, byråchef
(fr.o.m. den 12 maj 1977) Farholt, Torborg, förste lokalvårdare (fr.o.m. den 12
maj 1977) Holmström, Ingemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1977)
Larsson, Hans, statsmeteorolog (fr.o.m. den 12 maj 1977) Lönnqvist, Olov,
byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1977) Olsson, Lars E., byråchef (fr.o.m. den 12
maj 1977)

s. 132 Kontrollera mot PDF

K: 13
Skr 1978/79; 103 132

Rosenqvist, Stig, förste statsmeteorolog (fr.o.m. den 12
maj 1977) Stéen, Manfred, ingenjör (fr.o.m. den 12 maj 1977)

Experter: Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 27
september 1977) Häggfeldt, Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 27 september 1977)
Jonason, Arne, förste stabsmeteorolog (fr.o.m. den 27 september 1977) Lindgren,
I. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 27 seplember 1977)
Sundberg-Falkenmark, Malin F. S., fil. dr (fr.o.m. den 27 september 1977)

Svärd, Lars-Göran, ADB-direktör (fr.o.m. den 27 september
1977) Synnerholm, Bo, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 september 1977)

Sekreterare: Dreber, Ulf P., departementssekreterare

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack,
103 20 Siockholm, tel. direktval 763 36 44

Direktiv och tilläggsdirektiv, se 1978 års
kommitléberätlelse del II K
I och 8.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1977 -
okiober 1978 hållit ca 30 sammanträden med dels samrådsgruppen, dels experterna
och dels inom sekretariatet.

Utredaren beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

14. Typbesiktningsutredningen (K 1977:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 mars
1977 för att överväga och föreslå förbättringar i typbesiktningssystemet;

Särskild utredare; Johnsson, Jan G., lagman

Sakkunniga; Eklund, E. Sven-Olof, byråchef (fr.o.m. den 9
maj 1977) Gawell, Jonas, direktör (fr.o.m. den 9 maj 1977) Hibe, Erik G.,
direktör (fr.o.m. den 9 maj 1977)

Holm, A. Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 9 maj 1977
t.o.m. den 31 oktober 1978)

Kardell, J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 augusti
1977) Lagerstam, Kurt, direktör (fr.o.m. den I november 1978) Sigfridsson,
Sven-Erik I., hovrättsassessor (fr.o.m. den 9 maj 1977) Åslander, A.
Nils-Olof (Olle), avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 maj 1977)

s. 133 Kontrollera mot PDF

133 Kommittéer;
Kommunikationsdepartementet K: 15

Experter: Egebäck, Karl-Erik, laborator (fr.o.m. den 19
september 1977) Ekberg, K. Gustav, civilingenjör (fr.o.m. den 19 september
1977) Salinger, Gerhard, civilingenjör (fr.o.m. den 19 september 1977) Tejle,
Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 19 september 1977 t.o.m. den 28 februari
1978)

Sekreterare: Björklund, Bengt T., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 9 maj 1977)

Bitr. sekreterare: Tejle, Gunnar, civilingenjör (fr.o.m.
den 1 mars 1978)

Lokal: Departementens kommittéer, Lilla Kungsgatan 3, Box
347,401 25 Göteborg, tel. 031/17 38 00

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II K 3.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1977 -
oktober 1978 hållit lio sammanträden med de sakkunniga samt i samband med
studiebesök haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och företag
i Danmark, USA och Canada. Därutöver har tio sammanträden hållits med en
särskild arbetsgrupp för bilavgasfrågor.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

15. Utredningen (K 1977:03) om huvudmannaskap för driften
av Göta kanal

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 mars 1977
med uppdrag att - i samråd med bl. a. berörda landsiing - överväga frågan om
huvudmannaskap för driften av Göta kanal och att i anslutning härtill förhandla
med berörda intressenter;

Särskild utredare: von Sydow, Gunnar, f.d. landshövding
(fr.o.m. den 1 juni 1977 t.o.m. den 15 juni 1978)

Sakkunnig; Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den
1 juh 1977 t.o.m. den 15 juni 1978)

Expert; Ekelund, Hans E. B., byrådirektör (fr.o.m. den 5
juli 1977 t.o.m. den 15 juni 1978)

Sekreterju-e: Lindskog, Hans, länsassessor (fr.o.m. den 1
juli 1977 t.o.m. den 15 juni 1978)

s. 134 Kontrollera mot PDF

K: 15
Skr 1978/79:103 134

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del 11 K 2.

Utredaren har under tiden november 1977 - maj 1978 haft
tre överläggningar med representanter för aktieägarna i Göta Kanalbolag samt
hållit tre sammaniräden med av kanalfrågan berörda landsiing och
primärkommuner.

Utredaren har avgett en promemoria den 30 november 1977
och en den 21 februari 1978 samt den 10 maj 1978 redovisat förslag lill
bolagsordning för det nybildade kanalbolaget.

Uppdraget är därmed slutfört.

16. Utredningen (K 1977:04) om vissa containerfrågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 juni 1977
med uppdrag att utreda vissa containerfrågor:

Särskild utredare; Wilhelmsson, Börje A.,
försäkringsrättsråd och chef för försäkringsrätten för Södra
Sverige

Experter: Bergman, Knut Gunnar,
departementssekreterare (fr.o.m. den 20 september 1977)

Jahnke, A. A. F. Ulrich, sjökapten (fr.o.m. den 20
september 1977) Kjellegård, Bo C, byrådirektör (fr.o.m. den 20 september 1977)
Linder, Mats O. H., byrådirektör (fr.o.m. den 20 september 1977) Lindh, N. H.
Göran, byråchef (fr.o.m. den 20 september 1977) Rönngren, Bo E.,
förbundsombudsman (fr.o.m. den 20 september 1977)

Sekreterare: Göransson, E. Magnus, hovrättsfiskal (fr.o.m.
den 1 juli 1977)

Lokal; Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47,
Box 187, 201 21 Malmö tel. 040/749 50

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del II K 4.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

17. Sjöfartspolitiska utredningen (K 1977:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 juni 1977
med uppdrag att göra en sjöf artspolitisk utredning:

s. 135 Kontrollera mot PDF

135 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet K: 17

Särskild utredare: Gerentz, Sven, direktör (fr.o.m. den 27
juni 1977)

Sakkunniga: Blennow, Ingemar, direktör (fr.o.m. den 12
september 1977) Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 12 september 1977)
Havik, Folke, direktör (fr.o.m. den 12 september 1977) Johansson, S. K.
Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 12 september 1977)

Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande (fr.o.m. den 12
seplember 1977)

Patriksson, Folke, skeppsredare (fr.o.m. den 12 september
1977) Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den 12 september 1977) Rude,
Karl R., verkst. direktör (fr.o.m. den 12 september 1977) Wahlström, Per E.,
andre förbundsordförande (fr.o.m. den 12 september 1977) Ödner, E. P. Sture,
direktör (fr.o.m. den 12 september 1977)

Experter; Ekström, John E., ekon. lic, (fr.o.m. den 12
seplember 1977) Forsström, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 september
1977) Francke, Jan, kammarrättsråd (fr.o.m. den 12 september 1977) Jobin, Bengt
Å., sekreterare (fr.o.m. den 12 seplember 1977) Källsson, K. A. Jan, direktör (fr.o.m.
den 12 september 1977) Lasson, Knut-Inge L., f.d. överdirektör (fr.o.m.den 12
september 1977) Nordström, Lars E., bitr. professor (fr.o.m. den 19 april 1978)
von Oelreich, Carl-Erik H., kommerseråd (fr.o.m. den 12 september 1977)

Olofsson, K. A. Lennart, riksbanksdirektör (fr.o.m. den 12
seplember 1977)

Rispe, Curt B..kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 16 november
1978) Sohlman, Staffan, departementsråd (fr.o.m. den 14 juli 1978) Strömberg,
Ingemar, avdelningsombudsman (fr.o.m. den I februari 1978) Tallroth, N. Börje,
departementssekreterare (fr.o.m. den 12 september 1977) Voss, Bertil G. P.,
departementsråd (fr.o.m. den 12 september 1977)

Sekreterare; Hyllengren, Jan, departementssekreterare
(fr.o.m. den I augusti 1977) Renck, Olle, ekon. lic. (fr.o.m. den 12 september
1977)

Bitr. sekreterare; Grönberg, Kerstin, byråsekreterare
(fr.o.m. den 10 oktober 1977)

Lokal; Kommunikationsdepartementet, Vasagalan 8-10, Fack,
103 20 Stockholm, tel. direktval 763 3170 (Gerentz), 763 36 69 (Hyllengren),
763 23 89 (Renck), 763 36 49 (Grönberg)

s. 136 Kontrollera mot PDF

K: 17 Skr 1978/79:103 136

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del II K 5.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit åtta sammanträden. Dessutom har hållits ett antal sammanträden med
experter i olika arbetsgrupper.

Utredningen har den 31 maj 1978 avgett en begärd
komplettering till befälsbemanningsutredningens betänkande (SOU 1978:21)
Bemanning av fartyg.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

18. Särskild utredare (K 1978:01) med uppdrag att överväga
frågan om huvudmannaskap för viss drift av Nora Bergslags järnväg

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 19 januari
1978 för att slutföra utredningarna rörande framtida driftformer för
godstransporterna inom trafikområdet för Nora Bergslags järnväg och
förhandlingarna rörande huvudmannaskap för viss drift av järnvägen:

Särskild utredare; Pellijeff, F. H. Alexej, direktör
(fr.o.m. den 19 januari t.o.m. den 25 juni 1978)

Experter; Berg, Hans E., departementssekreterare (fr.o.m.
den 1 februari t.o.m. den 25 juni 1978)

Strömberg, Hjalmar M., departementssekreterare (fr.o.m.
den 1 februari t.o.m. den 25 juni 1978)

Uhnbom, C. Bengt l;son, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 25 juni 1978)

Sekreterare; Eriksson, N. Bert-Åke,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 25 juni 1978)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års
kommiltéberättelse del II Kl.

Den särskilde utredaren har under tiden februari - april
1978 hållit 16 sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika
myndigheter, organisationer och företag som berörts av utredarens arbete.

Utredaren har den 16 juni 1978 avgett betänkandet (Ds K
1978:10) Statsövertagande av Nora Bergslags Järnväg.

Uppdragei är därmed slutfört.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:20

19. Särskild
utredare (K 1978:02) med uppdrag att ta upp

överläggningar med Stockholms kommun och Stockholms läns

landsting om flygplatsfrågan på lång sikt i Stockholmsregionen

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 16 februari 1978 med uppdrag alt la upp
överläggningar med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om
flygplatsfrågan på lång sikt i Stockholmsregionen:

Särskild
utredare: Lyberg, Bengt, f. d. landshövding (fr.o.m. den 16 februari 1978)

Experter;
Elghuvud, Gösta E., f. d. fastighetschef (fr.o.m. den 14 september 1978)
Hellström, Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 september 1978) Lidbjörk,
Gunnar, flygplatsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1978)

Sekreterare:
Andersson, Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 mars 1978)

Lokal:
Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
direktval 763 36 40

Direktiven
för den särskilde utredaren, se 1979 års kommittéberättelse del II K
3.

Den
särskilde utredaren har under tiden februari - okiober 1978 haft överläggningar
med företrädare för Stockholms kommun och Stockholms läns landsting.

Utredaren
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

20. Särskild
utredare (K 1978:03) med uppdrag att se över

lagstiftningen rörande säkerheten på försvarsmaktens fartyg

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 16 februari 1978 med uppdrag att se över
lagstiftningen rörande säkerheten på försvarsmaktens fartyg:

Särskild
utredare: Steen, Göran A., generaldirektör (fr.o.m. den 21 februari 1978)

Experter;
Alarik, Lennart, hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 april 1978) Friefeldt, H. Jan,
kommendörkapten (fr.o.m. den 3 april t.o.m. den 1 okiober 1978)

Gullberg,
Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 3 april 1978) Holmen, Björn, marindirektör
första graden (fr.o.m. den 3 april t.o.m. den 30 september 1978)

s. 138 Kontrollera mot PDF

K: 20
Skr 1978/79:103 138

Jonasson. Rolf A. E., ombudsman (fr.o.m. den 3 april 1978)
KJaar, Bengt J. I., kommendörkapten (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Melander, Kent
A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) 0'Konor, Bengt G. W., kommendör
(fr.o.m. den 3 april 1978) Stenmark, Bengt-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 3 april 1978)

Sekreterare: Lindencrona, Gustaf, f. d. sjöfartsråd (fr.o.m.
den 3 april 1978)

Lokal: Nockeby Backe 8, 161 51 Bromma, tel. 37 95 60

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års
kommilléberältelse del 11 K 4.

Den särskilde utredaren har under tiden april - oktober
1978 hållit fyra sammanträden.

U tredaren beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

21. Särskild utredare (K 1978:04) med uppdrag att göra
översyn av statens väg- och trafikinstituts verksamhet och finansiering, m. m.
(VTI-utredningen)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 januari
1978 med uppdrag att göra översyn av statens väg- och trafikinstituts
verksamhet och finansiering:

Särskild utredare; Clarkson, Rolf A., direktör, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 seplember 1978)

Experter; Gissdahl, Carl-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Hylländer, Göran C. A., förste revisor (fr.o.m. den 1 mars
t.o.m. den 10 september 1978)

Strömberg, Hjalmar M., departementssekreterare (fr.o.m.
den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Sekreterare: Holmgren, Magnus E. J., civilingenjör
(fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Bitr. sekreterare; Nyström, Göran K., kanslisekreterare
(fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

s. 139 Kontrollera mot PDF

139 Kommittéer;
Kommunikationsdepartementet K:22

Ledamöter i samrådsgrupp: Asp, Kenneth O. P.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 10 september 1978)

Bronge, Ingemar O. L., forskningschef (fr.o.m. den 1 mars
t.o.m. den 10 september 1978)

Caristedt, Roland K. E., tekniker (fr.o.m. den 1 mars
t.o.m. den 10 september 1978)

Engman, Sven B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars
t.o.m. den 10 september 1978)

Magnusson, Georg K., förste forskningsingenjör (fr.o.m.
den 1 mars t.o.m. den 10 september 1978)

Sylvén, Jan G. O., administrativ direktör (fr.o.m. den 1
mars t.o.m. den 10 september 1978)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års
kommilléberältelse del II K
2.

Den särskilde utredaren har under tiden mars - september
1978 hållit elva sammanträden med experterna samt sex sammaniräden med samrådsgruppen.
Däruiöver har överläggningar skett med olika myndigheter och organisationer som
berörts av den särskilde utredarens arbele.

Utredaren har den 8 september 1978 avgett betänkandet (Ds
K 1978:11) Statens väg- och trafikinstitut - verksamhet och ekonomi.

Uppdraget är därmed slutfört.

22. Särskild utredare (K 1978:05) med uppdrag att göra en
översyn av sjöfartsverkets sjökortsframställning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 april
1978 med uppdrag att göra en översyn av sjöfartsverkets sjökortsframställning:

Särskild utredare: Bjerhammar, E. Arne, professor (fr.o.m.
den 20 april t.o.m. den 30 november 1978)

Sekreterare; Engberg, Lars E., civilingenjör (fr.o.m. den
9 maj t.o.m. den 31 augusti 1978)

Åslund, K. Margaretha, civilingenjör (fr.o.m. den 1
september t.o.m. den 27 november 1978)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års
kommittéberättelse del II K
5.

Den särskilde utredaren har under tiden april - okiober
1978 hållit två sammanträden med konsulter. Fem undersökningar har
verkställts.

s. 140 Kontrollera mot PDF

K:22
Skr 1978/79:103 140

Utredaren har den 15 november 1978 avgett betänkandet (Ds
K 1978:14) Sjöfartsverkets sjökortsframställning. Uppdragei är därmed slutfört.

23. Utredaren (K 1978:06) av differentierade körkort

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978
med uppdrag att utreda det fortsatta genomförandet av reformen med
differentierade körkort:

Särskild utredare: Dahlberg, Rolf I., yrkesvalslärare,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 juni 1978)

Experter: Bengtsson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den
29 augusti 1978) Ericsson, Per-Inge, byråchef (fr.o.m. den 29 augusti 1978)
Frohm, B. Allan, intendent (fr.o.m. den 29 augusti 1978) Hagander, Sten L,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 augusti 1978)

Sekreterare; Ringborg, Bengt, departementssekreterare
(fr.o.m. den 29 augusti 1978)

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack,
103 20 Stockholm, tel. direktval 763 36 90

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års
kommittéberättelse del II K
7.

Den särskilde utredaren har under tiden september -
oktober 1978 hållit sex sammanträden med experterna samt haft överläggningar
med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredarens
arbete.

Utredarens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

24. Lufttransportutredningen (K 1978:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 maj
1978 med uppdrag all utreda vissa frågor beträffande luftfartens roll i en
samordnad trafikpolitik, m. m.

Ordförande: von Sydow, Gunnar, f. d. landshövding (fr.o.m.
den 26 juni 1978)

Ledamöter: Björk, Jimmy, sektionschef (fr.o.m den 26 juni
1978) Gellstedt, Björn P. T, departementsråd (fr.o.m. den 26 juni 1978)

s. 141 Kontrollera mot PDF

141 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:25

Nordell,
J. Olof C, trafikdirektör (fr.o.m. den 26 juni 1978) Winberg, Henrik A.,
generaldirektör (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Ledamöter
i referensgrupp: Bengtsson, Kari F., verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 26 juni 1978)

Clarkson,
Rolf A., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978) Gustavsson, G.
Ingvar, kommunalråd (fr.o.m. den 26 juni 1978) Håkansson, Alfred L.,
lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Nyqvist,
S. Yngve, länsbostadsdirektör, led. av riksdagen (fr_o.m. den 26 juni 1978)

Experter;
Andersson, Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Hägglund,
Bengt, ekonomichef (fr.o.m. den 1 november 1978) Olsson, Lennart, direktör
(fr.o.m. den 1 november 1978) Persson, Tore, överste av 1. graden (fr.o.m. den
I november 1978) Swarting, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 november 1978)
Åsbrink, Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Sekreterare:
Sundberg, Kjell M., departementssekreterare (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Lokal:
Kommunikationsdepartementet, Vasagalan 8-10, Fack, 103 20 Siockholm, tel.
direktval 763 36 82

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 K 6.

Utredningen
har under tiden juni - oktober 1978 hållit ell sammaniräde. Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

25.
Pilotutbildningsutredningen (K 1978:08)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan
om rekrytering och utbildning av flygförare till den civila luftfarten m. m.;

Särskild
utredare: Letzén, K. Sven-Roland, ekonomidirektör (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Experter;
Bandholz, Tommy C.-G., flygstyrman (fr.o.m. den 26 september 1978) Engstrandh,
P. Torgny B., flygkapten (fr.o.m. den 26 september 1978) Holmberg, Anders,
flygstyrman (fr.o.m. den 26 september 1978) Liljedahl, Svante R., överstelöjtnant
(fr.o.m. den 26 seplember 1978)

s. 142 Kontrollera mot PDF

K:25
Skr 1978/79:103 142

Palmqvist, Bengt G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 26
september 1978) Tengner, Onni, byrådirektör (fr.o.m. den 26 seplember 1978)

Sekreterare: Cederwall, Ulf C, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 3 juli 1978)

Lokal: Lilla Nygatan 1,3 tr.. Fack, 103 10 Stockholm,
tel. direktval 763 23 79 (sekreteraren)

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års
kommittéberättelse del II K
8.

Den särskilde utredaren har under tiden juni - oktober
1978 hållit två sammanträden med experterna. Utredaren beräknas slutföra
silirbete under år 1979.

26. Särskild utredare (K 1978:09) med uppdrag att företa
en översyn av taxinäringen

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 14
september 1978 med uppdrag att företa en översyn av taxinäringen;

Särskild utredare: Cederschiöld, Carl, bitr. direktör
(fr.o.m. den 14 september 1978)

Experier: Levin, Jan L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12
oktober 1978) Selen, Jan-Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 okiober
1978)

Sekreterare: Waara, Rolf, civilekonom (fr.o.m. den 1
november 1978)

Lokal: Umeå universitet, Statistiska institutionen, 901 87
Umeå, tel. direktval 090/16 56 33

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års
kommittéberättelse del II K
9.

Den särskilde utredaren har under tiden september -
oktober 1978 hållit ett sammanträde med experterna. Utredaren beräknas slutföra
sitt arbete under år 1979.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143 Kommittéer: Ekonomidepartementet
E:l

Ekonomidepartementef

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1978:1, 6, 9 och II

1. 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts och regeringens
bemyndiganden den 13 september 1968 och den 11 november 1976 för översyn av
kapitalmarknadens struktur och funktionssätt (se Post- och Inrikes tidn. den 16
okiober 1968):

Ordförande: Wickman, H. Krister, f. d. riksbankschef, f.
d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1973)

Ledamöter: Back, Klas H., försäkringsdirektör (fr.o.m. den
1 januari 1974) Browaldh, Tore, tekn. dr Höök, Erik S. V., professor Iveroth,
C. Axel, direktör

Johansson, Knut B. M., f. d. förbundsordförande, led. av
riksdagen Lindblad, Sven J. H., bankdirektör Mehr, Hjalmar L., f. d.
landshövding Nilstein, Arne H., förbundsdirektör

Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 12 november 1976) Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 12
november 1976)

Experter; Eklöf, Kurt. G. A., riksbanksdirektör (fr.o.m.
den 1 januari 1974) Karlsson, Erik L., bitr. riksbanksdireklör (fr.o.m. den 1
januari 1974) Persson, Lars E. H., hovrättsråd (fr.o.m. den 9 februari 1977)
Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 11 april 1974)

Sekreterare: Hansson, Lars R., bankokommissarie

Bitr. sekreterare: Sahlén, Anders F., pol. mag. (t.o.m.
den 31 januari 1978)

s. 144 Kontrollera mot PDF

E;l
Skr 1978/79:103 144

Lokal: Sveriges Riksbank, Brunkebergs torg 11, Box 16283,
103 25 Stockholm, tel. växel 22 82 00

Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberätlelse
Fi 59.

Utredningen har under tiden november 1977 - januari 1978
hållit ett sammanträde.

Utredningen har den 30 januari 1978 avgett betänkandena
(SOU 1978; 11) Kapitalmarknader i svensk ekonomi, (SOU 1978:12)
Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. Kapitalmarknader utomlands och
(SOU 1978:13) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet mellan
bankgiro och postgiro

Tillkallad enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 30
december 1969 för att utreda förhållandet mellan bankgiro och postgiro (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1970):

Särskild utredare: Malmgren, Kurt K-G., rättschef (t.o.m.
den 15 februari 1978) Walberg, Sten S., generaldirektör (fr.o.m. den 16
februari 1978)

Experter: Anderberg, K. Ingvar, direktör (fr.o.m. den 22
februari 1978) Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 22 februari 1978)
Lindeberg, Sven A., byrådirektör (fr.o.m. den 22 februari 1978) Nilsson, Gösla
V., postgirochef (fr.o.m. den 22 februari 1978) Teleslam, Gösta L., direktör
(fr.o.m. den 16 februari 1978)

Sekreterare: Persson, G. Bertil, riksbanksdirektör (t.o.m.
den 15 februari 1978) Wärnsund, Sven-Olof, byrådirektör (fr.o.m. den 16
februari 1978)

Lokal: Bankinspektionen, Drottninggatan 50-52, Box 16069,
103 22 Stockholm, tel. växel 24 21 20

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse
Fi 56. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II E 1.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 27 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145 Kommittéer: Ekonomidepartementet
E;4

3. Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30
oktober 1974 för samordning av betalningsbalansstatistiken (se Post- och
Inrikes tidn. den I mars 1975):

Ordförande: Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den
I mars 1977)

Ledamöter: Hansson, Lars R., bankokommissarie Lönnqvist,
Åke S. G., avdelningschef

Ersättare för ledamot; Esaieson, Erik R. A., statistikchef
(för Lönnqvist) Franzén, J. Thomas H., avdelningsdirektör (för Hansson)
(fr.o.m. den 18 oktober 1977) Wahlstedt, Bengt L., departementssekreterare (för
Wohlin)

Sekreterare; Svensson, Hans O., byrådirektör (fr.o.m. den
19 juni 1975)

Lokal; Sveriges Riksbank, Brunkebergslorg 11, Box 16283,
103 25 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1976 års
kommitléberätlelse Fi 36.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fyra sammanträden.

Delegaiionen har den 30 november 1978 avgett rapporten
Sveriges betalningsbalans - redovisning och utveckling fram till 1975.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

4. Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och
kapitaltillväxten

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 30
januari 1975 och den 12 maj 1977 för att utreda frågor om löntagarfonder (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1975)

Ordförande; Mehr, Hjalmar L., f. d. landshövding

Ledamöier: Adelsohn, Ulf, borgarråd (fr.o.m. den 21
september 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Bartley, A. Osborne, professor (fr.o.m. den 19 oktober
1977) Bergström, N. Hans I., tf. kansliråd (fr.o.m. den 5 december 1978)

10 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 146 Kontrollera mot PDF

E;4 Skr
1978/79:103 146

Edin, Per Olov, utredningschef (fr.o.m. den 19 oktober
1977)

Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen

Meidner, Rudolf A., fil. dr

Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen

Rämgård, Rolf I., led. av riksdagen

Stefanson, R. Stig S., optikermästare, f.d. led. av
riksdagen (fr.o.m. den

1 juli 1977)

Tham, Carl G. W., statsråd (fr.o.m. den 9 februari 1976
t.o.m. den 14

november 1978)

Waldenström, Erland, direktör

Wijkman, Anders I. S., generalsekreterare, f. d. led. av
riksdagen

(fr.o.m. den 1 juli 1978)

Önnesjö, Karl Erik A., direktör

Experter: Boman, Ragnar Å., civilekonom (fr.o.m. den I
seplember 1977) Böök, Sven Åke, föreståndare (fr.o.m. den 14 juli 1977)
Dahlsten, Ulf L., byråchef (fr.o.m. den 9 mars 1976) Eidem, Rolf I.,
civilekonom (fr.o.m. den 1 april 1977) Johansson, Sven-Erik N., professor
(fr.o.m. den 9 mars 1976) Kristoffersson, Anders W., fil. kand. (fr.o.m. den 1
april 1977) Låflman, Lennart R., civilekonom (fr.o.m. den 1 december 1977)
Saläng, B. Stefan, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Sekreterare: Öhman, Berndt, universitetslektor (fr.o.m.
den 1 december 1975)

Bitr. sekreterare; Nordell, J. Olof C, trafikdirektör
(fr.o.m. den Ijuni 1975) Skog, Rolf R., civilekonom (fr.o.m. den 7 november
1978)

Lokal: Regeringsgatan 19, 1 tr., 11153 Stockholm, tel.
2108 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse
Fi 37.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden. Därutöver har en särskild referensgrupp angående
sambandet mellan löner och vinster hållit tre sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

5. Finansieringsbolagskommittén (Fi 1975:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 25
september 1975 för uiredning om finansieringsbolagen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 november 1975):

s. 147 Kontrollera mot PDF

147 Kommittéer; Ekonomidepartementet
E;6

Ordförande: Eklöf, Kurt G. A., riksbanksdirektör

Sakkunniga: Jansson, Paul G., elektriker,
riksgäldsfullmäktig, led. av riksdagen Regnéll, Cari Göran, fil. dr, f. d. led.
av riksdagen (fr.o.m. den 12 januari

1977)

Experter: Livijn, Claes-Olof, direktör (fr.o.m. den 15
mars 1976) Persson, Lars E. H., hovrättsråd (fr.o.m. den 12 januari 1977)
Telestam, Gösta L., direktör (fr.o.m. den 1 april 1976) Ödlund, Lars-Olof,
direktör (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Sekreterare: Klangby, Lars-Erik, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare; Uggla, J. Magnus, byråsekreterare
(fr.o.m. den 15 november 1976)

Lokal: Sveriges Riksbank, Brunkebergslorg 11, Box 16283,
103 25 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse
Fi 42.

Kommittén har i december 1977 avgetl betänkandet (SOU
1977:97) Finansieringsbolag.

Kommittén kommer att ta ställning till sitt uppdrag vad
avser fondkommissionärer när riksdagen har behandlal prop. 1978/79:9 med
förslag till fondkommissionslag, m. m.

6. FoB-utredningen (E 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 11
november 1976 och den 24 mars 1977 för att uireda frågan om behovet av framtida
folk- och bostadsräkningar:

Ordförande: Lemne, Mats H., landshövding

Ledamöter; Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den
8 februari 1977) Karlsson, Bengt Olof, departementsråd (fr.o.m. den 8 februari
1977) Ruisl, Erik H., professor (fr.o.m. den 8 februari 1977) Wallberg, Klas H.
S., avdelningschef (fr.o.m. den 8 februari 1977) Ågren, Lars O. T., direktör
(fr.o.m. den 13 april 1977)

s. 148 Kontrollera mot PDF

E:6 Skr
1978/79:103 148

Experter: Danielsson, Georg, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 29 juni 1977) Grunberger, Jan R., byrådirektör (fr.o.m. den 29 juni 1977)
Gustafsson, K. Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 juni 1977) Landström,
L. Ivan, byrådirektör (fr.o.m. den 29 juni 1977) Samuelsson, Per S.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Sjögren, Bernt A.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den I april 1978)

Sekreterare: Landberg, K. Erik, byrådirektör (fr.o.m. den
1 mars 1977)

Bitr. sekreterare: Ekwall, Thomas F. H., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 maj 1977) Lundström, K. Sixten L., byrådirektör (fr.o.m. den 1
oktober 1977)

Lokal; Fredsgatan 6, 4 tr., 111 52 Stockholm, tel. 21 74
83 eller 21 74 73

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse
del II E 6.

Utredningen har under november 1977 - oktober 1978 hållit
16 sammaniräden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer
och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 23 december 1977 avgett delbetänkandet
(Ds E 1977:2) Lägesrapport från FoB-utredningen.

Utredningen har i december 1978 avgett sitt
huvudbetänkande (SOU 1978:79) Förslag till undersökning om hushåll, bostäder
och sysselsättning 1980.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Banklagsutredningen (Fi 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 juni
1976 för att göra en översyn av banklagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 juli 1976);

Ordförande: Malmgren, Kurl K-G., rättschef

Ledamöier: Danielsson, C. Bertil, bankdirektör Danielsson,
Stig A., bankinspektör Eklöf, Kurl G. A., riksbanksdirektör Lindquist, Sven B.
E., direktör Svenson, Sven G., direktör Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör

s. 149 Kontrollera mot PDF

149 Kommittéer: Ekonomidepartementet E:8

Sakkunnig:
Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör

Experter:
Bökmark, Jan S., hovrättsassessor

Dahlheim,
Bo I. G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Lindstrand, H. Tomas,
civilekonom (fr.o.m. den 1 april 1978)

Sekreterare;
Bredin, Lars A. G., kansliråd (fr.o.m. den 20 april 1977)

Bitr.
sekreterare; Noltorp, Lars G. N., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1978)
Nordström, L. Anders, tf. hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 november 1978)

Lokal;
Göta hovrätt, Hovrättstorget, Box 422, 551 02 Jönköping, tel. växel 036/11 94
30 (bitr. sekreterarna)

Direktiven
för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II E I.

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammanträden.

Utredningen
har i november 1978 avgett delbetänkandet (Ds E 1978:4) Nya
kapiialtäckningsregler för bankerna. Delbetänkande angående bankernas
rörelseregler m. m. beräknas bli framlagt under år 1979.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

8.
Utredningen (E 1977:01) angående statistiska centralbyråns (SCB)
uppgiftsinsamling

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 för att utreda frågan om
statistiska centralbyråns uppgiftsinsamling;

Särskild
utredare; Landberg, K. Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 25 april 1977)

Experter;
Levenius, Gustav B. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 september 1977)

Printz,
Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1977) Sandström,
K. Rune, direktör (fr.o.m. den 20 september 1977)

Sekreterare:
Hallberg, Dag R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 seplember 1977)

Lokal:
Fredsgatan 6, 4 tr., 111 52 Siockholm, tel. 21 62 73 eller 21 74 83

s. 150 Kontrollera mot PDF

E:8 Skr
1978/79:103 150

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse
del 11 E 1.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av ulredningens arbete.

Utredningen har i maj 1978 a\'gelt delbetänkandet (Ds E
1978:2) Minskade uppgjflskrav på företag.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

9. Utredningen (E 1977:02) om lönsparande

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1977
med uppdrag atl utreda frågan om möjligheter till ökat lönsparande;

Särskild utredare: von Sydow, Gunnar, f. d. landshövding

Sakkunnig: Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m. den
15 augusti 1977)

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den
15 augusti 1977) Dahlberg, Lars C, departementsråd (fr.o.m. den 1 september
1977) Widestrand, Lars O., byrådirektör (fr.o.m. den 1 okiober 1977)

Sekreterare: Atterwall, Göran L., jur. kand. (fr.o.m. den
15 augusti 1977t.o.m. den22 januari 1978)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II E 2.

Utredningen har i januari 1978 avgett betänkandet (Ds E
1978:1) Ökat lönsparande. Uppdraget är därmed slutfört.

10. Kommittén (E 1977:03) med uppdrag att utreda med
valutaregleringen sammanhängande spörsmål

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni
1977 för att utreda med valutaregleringen sammanhängande spörsmål:

Ordförande; Wickman, H. Krister, f. d. riksbankschef, f.
d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 september 1977)

s. 151 Kontrollera mot PDF

151 Kommittéer; Ekonomidepartementet E;II

Ledamöter;
Berg, Bengt R., direktör (fr.o.m. den I februari 1978) Berg, Bengt Åke,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978) Eklöf, Kurt G. A.,
riksbanksdireklör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Ekman, Jan E. H. M., bankdirektör
(fr.o.m. den 1 februari 1978) Enlund, Eric P., statsråd, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 februari t.o.m den 24 oktober 1978)

Grönfors,
Kurt G. W., professor (fr.o.m. den 1 februari 1978) Johansson, Göran, ombudsman
(fr.o.m. den 1 februari 1978) Larsson, L. Thorsten, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 1 februari 1978) Nilsson,BenglG.,utredningschef (fr.o.m. den 1 februari
1978) Wachtmeister, Knut G. N.,led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Experter:
Hall, Kurt Arne, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1978)
Nipstad, Jan A., bankokommissarie (fr.o.m. den 15 november 1977) Nyström, Lars
A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Persson, Lars E. H.,
hovrättsråd (fr.o.m. den 7 november 1978) Sanden, Peter, fil. kand. (fr.o.m.
den 1 juni 1978)

Huvudsekreterare:
Sahlén, Anders F., pol. mag. (fr.o.m. den I september 1978)

Sekreterare:
Öjeheim, Per-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Bitr.
sekreterare: de Neergaard, Claes D., civilekonom (fr.o.m. den Ijuli 1978 l.o.m.den
28 februari 1979)

Lokal:
Regeringsgatan 65,3 tr., Box 7311, 103 90 Stockholm, tel. 21 55 20
(huvudsekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II E 3.

Kommittén
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

11.
Utredningen (E 1977:04) angående statistiska centralbyråns framtida behov av
utrustning för automatisk databehandling

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 16 juni 1977 för atl utreda statistiska
centralbyråns framtida behov av utrustning för automatisk dalabehandling;

s. 152 Kontrollera mot PDF

E;ll
Skr 1978/79:103 152

Särskild utredare: Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m.
den 17 oktober 1977)

Experter; Ärvas, Christer G. T., avdelningschef (fr.o.m.
den 24 oktober 1977) Gustavson, J. Krister, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24
oktober 1977) Lönnberg, C. Åke B., departementssekreterare (fr.o.m. den 24
okiober 1977) Öhman, Ulf R., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 oktober
1977)

Sekreterare; Söderberg, E. Lennart, förste byråsekreterare
(fr.o.m. den 24 oktober 1977 t.o.m. den 30 november 1978)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II E 4.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tretton sammanträden. Därutöver har fyra sammanträden hållits med
särskilda arbetsgrupper.

Ulredningen har den 30 november 1978 avgett betänkandet
(Ds E 1978:3) ADB för SCB.

Uppdragei är därmed slutfört.

12. Utredningen (E 1977:05) angående översyn av lagen om
försäkringsrörelse m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 oktober
1977 föratt se över lagen om försäkringsrörelse m. m.:

Särskild utredare: Lind, Johan A. L.,
hovrättslagman, ordförande i arbetsdomstolen (fr.o.m. den 21 november 1977)

Experter: Bökmark, Jan S.. hovrättsassessor (fr.o.m. den
10 januari 1978) Eriksson, A. A. Tage, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1978)
Svensson, Åke E. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978) von
Willebrand, Karin M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978)

Sekreterare; Hahn, R. A. Birgitta, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 10 januari 1978)

Lokal; Gamla Riksbanken, tel. växel 14 10 00
(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II E 5.

Utredningen har under tiden den 10 januari 1977 -oktober
1978 hållit fyra sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153 Kommittéer; Budgetdepartementet Bo:l

Bostadsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:3,6,
7, 8 och 22

1.1969
års punktskatteutredning (Fi 1970:57)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 mars 1969, den 29 juni 1970 samt den
18 juni 1971 för att se över gällande bestämmelser på punktskatteområdet i
vissa delar (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1969 och den 2 oktober 1970:

Ordförande:
Edslrand, Karl-Ingmar, departementsråd (fr.o.m. den 12 juli 1976)

Ledamöter;
Thulin, Einar E;son, f. d. skattedirektör Wadell, Ulla G. S., skattedirektör
(fr.o.m. den 12 juli 1976) Willart, N. Bo, byråchef

Experter;
Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Friedner,
Lars F. V., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 september 1977) Olsson, Bertil
O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1976) Schultz, J. Allan S., f.
d. bitr. skatledirektör Sjöstrand, A. Mats T., byrådirektör (fr.o.m. den 14
september 1976)

Sekreterare;
Lindgren, Per Anders, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 25 april 1977)

Bitr.
sekreterare: Körner, Klas-Håkan (Håkan), tf. kammarrättsassessor (fr.o.m. den
17 oktober 1977)

Lokal;
Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (ordföranden och sekreteraren).
Postadress; Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Ulredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tio sammanträden.

Utredningen
har den 12 september 1978 avgett delbetänkandet (Ds B 1978:8) Beskattningen av
sockerfria konfektyrer.

Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

s. 154 Kontrollera mot PDF

B:2 Skr
1978/79; 103 154

2. Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15
oktober 1971 med uppdrag att vetkställa leknisk översyn av mervärdeskatten (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1971);

Utredningsman; Fridolin, Hans R., departementsråd

Experter: Allström, B. Greger B;son, bitr. skattedirektör
(t.o.m. den 28 februari 1978)

Crabo, Sven, direktör Helmers, Dag, professor Lindstam,
Leif E., kammarrättsråd Mellbin, B. Lennart, byråchef Norrman, Bo U. S.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Sekreterare: Olofsson, L. Göran, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 augusti 1976)

Bitr. sekreterare: Skarell, Gunnar E. A.,
departementssekreterare

Lokal; Budgetdepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren
och bitr. sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 15 sammaniräden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1979.

3.1972 års skatteutredning (Fi 1972:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ls och regeringens
bemyndiganden den 14 april 1972 och den 18 november 1976 för att se över
skattesystemet, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 maj 1972):

Ordförande; Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 29
november 1976)

Ledamöter; Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av
riksdagen Beutley, A. Osborne, professor (fr.o.m. den 1 april 1974) Bergqvist,
G. Holger, civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november 1976)

s. 155 Kontrollera mot PDF

155 Kommittéer: Budgetdepartementet B;3

Björne,
B. Gunnar, departementsråd

Brandt,
Erik R., f. d. ombudsman, f. d. led. av riksdagen

Enlund,
Eric P., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november

1976)

Gadd,
P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen

Hedborg,
Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1974)

Hermansson,
Carl-Henrik, f. d. chefredaktör, led. av riksdagen

Holgerson,
Nils H., direktör (fr.o.m. den 26 februari 1975)

Hörnlund,
Gördis K., fru, led. av riksdagen

Krislenson,
E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen

Lundgren
Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29

november
1976)

Sundkvist,
K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29

november
1976)

Sundström,
Olof G., utredningschef (fr.o.m. den 25 maj 1977)

Tobisson,
Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976)

Experter:
Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 12 januari 1976) Andersson,
Karl Olov, direktör (fr.o.m. den 9 december 1976) Barghoitz, Percy B., fil.
kand. (fr.o.m. den 1 december 1976) Edlund, C. Bertil, departementsråd

Fries,
Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 21 februari 1977) Garke, Hans
B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 augusti 1974) Jakobsson, Ulf G.,
planeringschef (fr.o.m, den 26 april 1977) Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Lindstam, Leif E., kammarrättsråd

Persson,
E. Annika, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975) Swartling,
Anders J. A., departementsråd (fr.o.m. den 15 februari 1976) Åberg, Carl Johan,
forskare (fr.o.m. den 16 december 1975)

Expert
i frågor som rör viss deklarationsundersökning; Nilsson, J. Ove G.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 seplember 1974)

Expert i frågor som rör
progressiv ulgiftsskait:

Lodin,
Sven-Olof, professor (fr.o.m. den 21 augusti 1975)

Sekreterare;
Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)

Bitr.
sekreterare; Gammer, Gerhard, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 mars 1976) Holm,
Lars G., tf. kammarrättsassessor (fr.o.m. den 22 november 1976) Nyström,
Kerstin, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 februari 1976)

Direktiv
och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1973 års
riksdagsberättelse Fi 42. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberättelse

s. 156 Kontrollera mot PDF

B;3 Skr
1978/79:103 156

Fi 32 och 1975 års kommhtéberättelse Fi
27 samt 1977 års kommiltéberättelse del II B 6.

Utredningen har under tiden november - december 1977
hållit två sammanträden.

Utredningen har den 30 december 1977 avgett betänkandet
(SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni
1972 för att utreda vilka frågor om arbets- och anställningsvillkor för
tjänstemän som skall underställas Kungl. Maj;t och vilka som därutöver skall
underställas riksdagens lönedelegation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli
1972):

Utredningsman: Foyer, Lars O., kanslichef

Lokal: Riksdagens näringsutskott, Brunkebergsterrassen 1,
100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse
Fi 46.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet
1978-1979.

5. Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i

skatteprocessen

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 16
februari 1973 för att uireda frågan om regler om kvarstad, skingringsförbud m.
m. i skatteprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973):

Ordförande: Nordenadier, Anders, länsåklagare

Ledamöter: Bergh, Sten, länsråd

Gustafsson, K. G. Wilhelm, rektor, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 30 juni 1978)

Söderström, Kurt I. W., ingenjör, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 30 juni 1978)

Welander, Gösta, departementsråd Weslberg, H-0. (Olle),
svarvare, led. av riksdagen

Sakkunnig; Nord, Karl-Erik, skattedirektör (fr.o.m. den 30
juni 1978)

s. 157 Kontrollera mot PDF

157 Kommittéer; Budgetdepartementet 8:6

Experter;
Bjernstad, S. L. Börje, kronofogde Björnesjö, Sven G., taxeringsrevisor

Bruhn,
Sigleif (Leif) E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 juni 1978) Gustafsson, K.
G. Wilhelm, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 mars 1977 t.o.m. den 29
juni 1978)

Hirschfeldt,
Johan H., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 30 juni 1978) Jarenius, J. Christer
1., direktör

Johanson,
Lars R., länsråd (fr.o.m. den 17 februari 1976) Ljungwall, N. E. Folke,
kammaråklagare (fr.o.m. den 17 februari 1976) Söderström, Kurt I. W., ingenjör,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 mars 1977 t.o.m. den 29 juni 1978)

Sekreterare;
Erling, E. Martin H., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 22 april 1974)

Bitr.
sekreterare; Nordahl, Jan-Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 juni 1977
t.o.m, den 30 november 1978)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel
växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Fi 40. Tilläggsdirektiv, se
1979 års kommittéberättelse del II B 6.

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 13 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

6.
Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda frågan om förvaltningen av
Drottningholms kungsgård

Tillkallad
enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 11 maj 1973 för atl utreda frågan om
förvaltningen av Drottningholms kungsgård (se Post- och Inrikes tidn. den 2
juni 1973);

Utredningsman:
Lindberg, N, Olof, expeditionschef (fr.o.m. den 20 seplember 1974)

Sekreterare;
Sellvall, L. Göran, kansliråd

Direktiven
för den sakkunnige, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 41.

Den
sakkunnige har den 7 februari 1978 avgetl betänkandet (Ds B 1978:1)
Förvaltningen av Drottningholms kungsgård. Uppdraget är därmed slutfört.

s. 158 Kontrollera mot PDF

B:7 Skr 1978/79:103 158

7.
Revisions- och rationaliseringsutredningen (Fi 1974:02)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda frågan om
gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet inom
statsförvaltningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1974);

Ordförande;
Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef (fr.o.m. den 15 december 1976)

Ledamöter;
Ehrling, G. O. Ingvar, departementsråd (fr.o.m. den 15 december 1976) Jarmar, L.
Håkan, organisationsdirektör (fr.o.m. den 15 december 1976) Palm, Tore,
revisionsdirektör (fr.o.m. den 15 december 1976)

Sakkunniga:
Edman, Kurt E., krigsråd (fr.o.m. den 25 mars 1977) Löwenmark,J. Örjan T.,
major (fr.o.m. den 15 december 1976; avliden) Sagrén, K. Åke, överstelöjtnant
(fr.o.m. den 12 januari 1978)

Sekreterare:
Grufberg, Maj-Britt K., tf. organisationsdirektör (fr.o.m. den 15
december 1976) Nyman, V, Seppo, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 maj 1977)

Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 39.

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 15 sammanträden.

Utredningen
har den 2 november 1978 avgett betänkandet (Ds B 1978:9) Förvaltningsrevision
inom försvaret.

Uppdraget
är därmed slutfört.

8.
Utredningen (Fi 1974:05) angående den statliga personalutbildningens fortsatta
inriktning och organisation

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för att utreda frågan
om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 november 1974);

Utredningsman:
Jeding, Lars G., tf. utbildningschef (fr.o.m. den 11 oktober 1976)

Experter:
Andersson, L. Ingemar, ombudsman Asplund, C. Christer, ombudsman Jalling, Hans
G. T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1977)

s. 159 Kontrollera mot PDF

159 Kommittéer; Budgetdepartementet B:9

Gothefors,
Per L., ombudsman

Lagerström,
Ulf Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 26 augusti

1976)

von
Otter, Caslen, professor (fr.o.m. den 10 februari 1977)

Sekreterare:
Claeson, Bo, tf. departementssekreterare (fr.o.m. den 11 oktober 1976)

Bitr.
sekreterare: Söderström, Lars M., byrådirektör (fr.o.m. den 21 februari 1977)

Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse Fi 42.

Utredningen
har under tiden november 1977 - maj 1978 hållit fyra sammanträden.

Ulredningen
har den 17 december 1976 avgelt betänkandet (SOU 1976:61) Statlig
personalutbildning, ett principförslag och den 6 juni 1978 betänkandet (SOU
1978:41) Statlig personalutbildning, utbildning för administration och ledning.

Uppdragei
är därmed slutfört.

9.
Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) (SU)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 13 februari 1975 föratt utreda frågan om
det skatteadministrativa sanktionssystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 16
maj 1975);

Ordförande;
Widmark, P, Sverker V., tf. kammarrättslagman

Sakkunniga;
Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen Westberg, H-0. (Olle),
svarvare, led. av riksdagen

Experter;
Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Burström,
Brita A., byråchef (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Fries, Ingmar F.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1978)

Gustafson,
G. Arne, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Johansson, Bo G. H.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Lundholm, Eric L. O., bitr.
skattedirektör (fr.o.m. den I augusti 1975) Malsson, Tommy, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Sekreterare:
Werdinius, Claes A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

s. 160 Kontrollera mot PDF

B;9 Skr
1978/79:103 160

Bitr. sekreterare; Olsson, E. Ragnar, taxeringsintendeni
(fr.o.m. den 12 september 1977)

Lokal: L. Nygatan 1,1 tr., tel. växel 763 10 00
(sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack. 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommitléberätlelse
Fi 40.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 18 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisaiioner och andra som berörs av utredningens arbele. Vidare har
utredningen under perioden företagit studiebesök i Danmark, Finland och Norge.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

10. Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av
tjänstepensioner

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 mars
1976 för att utreda vissa frågor angående avdrag vid inkomsttaxering för
kostnader för tryggande av anställds pensionering, m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 mars 1976):

Utredningsman: Wahlgren, E. Göran, regeringsråd

Experter; Berglöf, J. Sigvard C. D;son, skattedirektör
Eriksson, Gösta, direktör

Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 4
september 1978)

Kihlström, Laila K. E., direktör (fr.o.m. den 19 januari
1977) Lindberg, Göran, direktör

Persson, E. Annika, departementssekreterare (fr.o.m. den
17 april t.o.m. den 3 september 1978)

Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor (fr.o.m. den 22
februari 1977) Thornell, Anders B., länsråd (fr.o.m. den 19 januari 1977)
Öhman, Arne J. P., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 januari 1977)

Sekreterare; Edling, A. Roland, tf. förste länsassessor

Lokal; Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro, tel.
växel 019/13 60 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse
del II B 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 14 sammanträden.

s. 161 Kontrollera mot PDF

161 Kommittéer: Budgetdepartementet B; Il

Utredningen
har den 20 november 1978 avgett delbetänkandet (Ds B 1978:13) Avdragsrätt for
utländska pensionsförsäkringspremier m.m. Utredningen beräknas slulföra sitt
arbete under år 1979.

11.
Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 12 februari 1976 föratt utreda frågan om
samordning av statliga åtgärder vid företags obestånd (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 maj 1976):

Ordförande:
Westerlind, Erik A., landshövding

Ledamöter;
Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen

Fransson,
Arne A. E., personalchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1977)

Fridolfsson,
Filip W., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1977)

Löfberg,
Karl Axel, f. d. departementsråd Wilhelmsson, Arne E., rådman Ångström, Rune
T., led. av riksdagen

Sakkunniga;
Ekström, Bert O., avdelningschef (fr.o.m. den 15 juni 1976) Jäderqvist, K.
Bertil, kronofogde (fr.o.m. den 1 september 1976) Spendrup, K. Aksel,
avdelningschef (fr.o.m. den 30 juni 1977) Åvall, Sven K., direktör (fr.o.m. den
15 juni 1976)

Experier:
Björklund, Jan O., planeringsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976) Bovidson,
Thure, företagareföreningsdirektör (fr.o.m. den 9 seplember 1976)

Herrstedt,
Henry T. O., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976) Thornell, Anders
B., länsråd (fr.o.m. den 9 september 1976)

Sekreterare;
Ohlsson, J. Staffan C, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Bitr.
sekreterare; Berge, Lars Magnus, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 18
september 1978)

Ottemark,
Hans O., byrådirektör (fr.o.m. den 22 augusti 1977 t.o.m. den 17 september
1978)

11 Riksdagen 1978/79. I sami Nr 103

s. 162 Kontrollera mot PDF

B; 11
Skr 1978/79:103 162

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00(
sekreteraren och bitr. sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberätlelse
del II B I.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden samt haft överiäggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Kommittén har under
perioden företagit en studieresa till Norrbottens län.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

12. 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16
september 1976 för alt göra en översyn av reglerna för fastighetstaxering (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1976):

Ordförande; Björne, B. Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Hall, A. Bertil, fastighetsråd

Jansson, Paul G., elektriker, riksgäldsfullmäktig,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978)

Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 17 mars 1978)

Lundgren, Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 17 mars 1978)

Malmberg, C. Lars E., bitr. skattedirektör

Stensson, S. L. Börje, skolchef, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 17 mars 1978) Wadell, UllaG.S., skattedirektör

Sakkunnig: Fredelius, Bo B., kammarrättsråd (fr.o.m. den
10 februari 1977)

Experier; Carlegrim, N. Erik A., professor (fr.o.m. den 10
februari 1977) Fridell, G. Ingvar, universitetslektor (fr.o.m. den 20 mars
1978) Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 12 september 1977)

Henriksson, Kjell-Åke, förste byråsekreterare (fr.o.m. den
12 juni 1978) Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd (fr.o.m. den lOfebruari 1977)
Nilsson, Nils-Erik, professor, avdelningschef (fr.o.m. den 19 september 1977)

s. 163 Kontrollera mot PDF

163 Kommittéer; Budgetdepartementet
B; 13

Sekreterare: Hiibinette, Ewa L. E., kammarrättsfiskal
(fr.o.m. den 28 april 1978) Widebäck, I. Birgitta, hovrättsfiskal (fr.o.m. den
6 oktober 1976)

Lokal: L. Nygatan 1, 1 tr., tel. växel 763 10 00
(Widebäck). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse
del II B 4. Tilläggsdirektiv, se 1979 års
kommittéberättelse del II B
4.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 32 sammanträden samt haft överiäggningar med olika myndigheter,
organisaiioner och andra som berörs av kommitténs arbele. Däruiöver har ett
flertal sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom kommittén.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

13. Förvaitningsutredningen (B 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 december
1976 för att utreda frågan om bättre metoder för planering och hushållning i
statsförvaltningen:

Ordförande: Tarschys, N. Daniel, statssekreterare, led. av
riksdagen

Ledamöter: Hanson, Per-Olof, borgarråd Karlsson, F. Göran,
redaktör, led. av riksdagen Kristiansson, N. Axel, lantbrukare Lewén-Eliasson,
Anna Lisa, led. av riksdagen Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av
riksdagen Träff, Sven-Olov A., direktör, led. av riksdagen

Sakkunniga; Andersson, B. Göran, ombudsman Båfält, B.
Evert, kanslichef (fr.o.m. den 15 mars 1977) Carlsson, Jan-Olof, bergsingenjör

Carnhagen, Göran E. T., departementsråd (fr.o.m. den 15
mars 1977) Olsson, E. Olof, andre förbundsordförande

Experter: Dahlberg, Lars B.
L.,avdelningsdirektör(fr.o.m.den l4november 1977) Dahlberg, Lars C,
departementsråd (fr.o.m. den 1 okiober 1977) Engström, Odd E. L.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 mars 1977) Esping, Hans G.,
revisionsdirektör (fr.o.m. den 22 september 1977)

s. 164 Kontrollera mot PDF

B; 13
Skr 1978/79:103 164

Fallenius, Ann Marie, byrådirektör (fr.o.m. den 1
seplember 1977)

Fransson, Bo-Gunnar L., avdelningschef (fr.o.m. den 25
mars 1977)

Hillman, Bo I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 juni
1977)

Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef (fr.o.m. den
lOfebruari 1977)

Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den
15 september

1977)

Werbell, Bror I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
augusti 1977 t.o.m.

den 31 juli 1978)

Wetterberg, Ulf G., tf. departementsråd (fr.o.m. den februari 1978)

Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 augusti
1977)

Sekreterare: Annerberg, Rolf G., byrådirektör (fr.o.m. den
12 april 1977) Carlsson, Sture E., byrådirektör (fr.o.m. den 12 april 1977)

Bitr. sekreterare: Norén, Agneta, byrådirektör (fr.o.m.
den 1 februari 1978) Schiick, Johan H., byrådirektör (fr.o.m. den 11 september
1978)

Lokal; L. Nygatan 1, 1 tr., tel. växel 763 10 00
(sekreterarna och bitr. sekreterama). Postadress: Budgetdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del II B 11.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tio sammanträden samt haft överiäggningar med olika myndigheter,
utredningar och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 28 februari 1978 till statsrådet och
chefen för budgetdepartementet avgett en skrivelse om tillämpning och
efterlevnad av kungörelsen (SFS 1970:641) om begränsning i myndighets rätt att
meddela föreskrifter, anvisningar eller råd. En arbetsgrupp inom utredningens
sekretariat har i juni 1978 avgett skriften Krångla lagom!

Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under år 1979.

14. Vägtrafikskatteutrednmgen (B 1977:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 mars
1977 med uppdrag att göra en leknisk översyn av vägtrafikbeskaltningen:

Särskild utredare; Lindstam, Leif E., kammarrättsråd

Experter; Bomhager, Sven-Åke (Sven) I., förste
byråsekreterare Carlson, Å. Lennart, bitr. skatledirektör Eriksson, K. Birger,
avdelningsdirektör

s. 165 Kontrollera mot PDF

165 Kommittéer: Budgetdepartementet B: 15

Guste,
Göran L., byrådirektör

Skarell,
Gunnar E. A., departementssekreterare

Sekreterare;
Sjöstrand, A. Mats T., byrådirektör

Lokal;
Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress:
Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II B 2.

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit elva sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter och organisationer som berörs av
ulredningens arbete.

Utredningen
har den 17 juli 1978 avgelt delbetänkandet (Ds B 1978:5) Översyn av
vägtrafikbeskattningen. Del 1. Kilometerskatt.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

15.
Stämpelskatteutrednuigen (B 1977:06)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 21 april 1977 med uppdrag att se över
reglema om stämpelskatt och expeditionsavgift samt avgiften för förhandsbesked
i taxeringsfrågor:

Särskild
utredare: Francke, Jan Å., kammarrättsråd

Experter;
Bredin, Lars A, G., kansliråd Hagman, Björn O., byrådirektör

Kleist,
Åke O., revisionsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978) Lundholm, Eric L. O., bitr.
skattedirektör Rehnström, K. Åke H., hovrättsassessor Åhlén, Lars, lagman

Sekreterare:
Tomgren, Håkan E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 11 juni 1977)

Lokal:
Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress:
Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II B 5.

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tolv sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheler som berörs av utredningens arbete.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 166 Kontrollera mot PDF

B; 16
Skr 1978/79:103 166

16. Utredningen (B 1977:07) med uppdrag att utreda frågan
om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 maj 1977
med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till
Västerbottens län:

Särskild utredare: Ångström, Rune T., led. av riksdagen

Sakkunniga; Beckman, Lars E. A., bitr. professor,
universiletsrektor Carlsson, P. Bertil, kommunalråd Forsell, Harry A., länsråd
Lundberg, Henry L., direktör Svensson, Åke G., fil. dr, utbildningsledare

Expert: Pärson, Hanns B. S., direktör (fr.o.m. den 15
augusti 1977)

Sekreterare: van der Capelien, Constance (Connie) E.,
departementssekreterare Peterson, Christer B. O., byrådirektör (fr.o.m. den 1
februari 1978)

Lokal: Länsstyrelsen i Västerbottens län, 901 86 Umeå,
tel. växel 090/ 12 20 00 (Peterson).

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberällelse
del II B 6.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978
hållit fyra sammanträden.

Utredningen har den 30 december 1977 avgett delbetänkandet
(Ds B 1977:11) Lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län, del 1 och
den 27 november 1978 delbetänkandet (Ds B 1978:14) Lokalisering av ny
verksamhet till Västerbottens län, del 2.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år
1979.

17. Monopolutredningen (B 1977:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 7 juli 1977
med uppdrag att utreda frågan om särställning för vissa myndigheter och förelag
vid leveranser till staten:

Särskild utredare: Lindencrona, Gustaf C. A., bitr.
professor (fr.o.m. den 1 augusti 1977)

Expert; Bergkvist, Arne B. S., byrådirektör (fr.o.m. den 1
oktober 1977)

s. 167 Kontrollera mot PDF

167 Kommittéer: Budgetdepartementet
B; 18

Sekreterare; Roman, Rolf-Erik, pol. mag. (fr.o.m. den 15
oktober 1977)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00
(sekreteraren). Postadress: Budgetdepartemeniet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
dei II B 7.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fyra sammanträden med en interdeparlemental referensgrupp samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer, företag och andra som
berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 19 juni 1978 avgett delbetänkandel
(SOU 1978:48) Konkurrens på lika villkor.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år
1979.

18. Delegationen (B 1977:09) för företagens uppgiftslämnande
m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 juni
1977 för att aktivt verka för att begränsa och underlätta företagens
uppgiftslämnande;

Ordförande: Wirsäll, Nils-Erik, verkst. direktör (fr.o.m.
den I september 1977)

Ledamöter; Ahrfelt, Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den 1
seplember 1977) Andersson, BenglL, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 1
seplember 1977) Bergstig, Lars H., informationssekreterare (fr.o.m. den 1
september 1977)

de Woul, Jan T. J., pol. mag. (fr.o.m. den 1 september
1977) Haglund, Sune K., boktryckare (fr.o.m. den 1 september 1977) Hallenius,
G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 december 1978)

Hedberg, Stig £., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 seplember
1977) Myrbeck, Arne K. D., sektionschef (fr.o.m. den 1 september 1977) Radesjö,
G. Wivi-Anne, företagare led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 seplember 1977)

Tarschys, N. Daniel, statssekreterare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 4 december 1978) Wästberg, Greta E.,
direktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Expert: Landberg, K. Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 1
september 1977)

Delegationens kansli är organiserat i sektorer med
utgångspunkt från departementens verksamhetsområden.

s. 168 Kontrollera mot PDF

B; 18
Skr 1978/79:103 168

Sekreterare; Armholl, Roland H., byrådirektör (fr.o.m. den
1 november 1978) Densjö, K. A. Sören, byrådirektör (fr.o.m. den 13 oktober
1977), arbetsmarknads-, utrikes-, handels- och industridepartementen Edsta,
Björn O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 15 maj
1978), utrikes- och handelsdepartementen Hallberg, Dag R., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den I oktober 1978), social-och försvarsdepartementen

Ihrmark, Astrid K. M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli
1978), budget-och utbildningsdepartementen

Lemne, Marja E., departementssekreterare (fr.o.m. den 13
okiober 1977 t.o.m. den 30 juni 1978), kommun-, bostads-, utbildnings- och
socialdepartementen

Lindqvist, A. M. Christina, förste byråsekreterare
(fr.o.m. den 13 okiober 1977 t.o.m. den 26 november 1978), justitie- och
kommunikationsdepartementen samt delar av jordbruksdepartementet Nordqvist,
Rolf G., pol. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1979) Pedersen, Zaid O. B.,
byrådirektör (fr.o.m. den 13 oktober 1977), ekonomidepartementet och delar av
jordbruksdepartementet (miljöfrågor)

Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 1
september 1977), kanslichef

Tollerz, Kerstin B., byrådirektör (fr.o.m. den 5 oktober
1977 t.o.m. den 5 oktober 1978), budgetdepartementet

Werbell, Bror I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
okiober 1978), kommun- och bostadsdepartementen

Lokal: Birger Jaris torg 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel.
växel 22 36 00 (sekreterarna)

Direktiven för delegationen, se 1978 års
kommittéberättelse del II B
8.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
företag, organisaiioner och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå t.o.m. år 1980.

19. Dagspresskommittén (B 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 januari
1978 med uppdrag att göra en allmän översyn över gällande bestämmelser för
statligt stöd till dagspressen;

Ordförande; Nilsson, N. Per-Erik, justitieombudsman
(fr.o.m. den 25 januari 1978)

s. 169 Kontrollera mot PDF

169 Kommittéer: Budgetdepartementet B:20

Ledamöter:
Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari
1978)

Andersson,
J. Sven G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Hanson,
Per-Olof, borgarråd (fr.o.m. den 25 januari 1978) Karlsson, K. J. Urban,
internationell sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Nordin,
Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978) Svensson, Olle F.
S., chefredaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978) Tobisson,
Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Sakkunniga:
Engström, Johan L. E., verkst. direktör (fr.o.m. den 25 januari 1978)
Johansson, Östen, redaktör (fr.o.m. den 25 januari 1978) Präntare, Bo L. O.,
kanslichef (fr.o.m. den 25 januari 1978) Ramstén, Nils E., ombudsman (fr.o.m.
den 25 januari 1978)

Experter;
Hedén, Kerstin E., kanslisekreterare (fr.o.m. den 2 mars 1978) Ohlsson-Leijon,
S. H. Lennart, direktör (fr.o.m. den 2 augusti 1978) Westergren, Håkan W.,
byrådirektör (fr.o.m. den 2 augusti 1978)

Sekreterare:
Gustafsson, Karl Erik, docent (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Bitr.
sekreterare: Hanson, H. Samuel (Sam) M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1
mars 1978)

Lokal:
Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren).
Postadress; Budgetdepartemeniet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II B 1.

Kommittén
har under tiden mars - oktober 1978 hållit fem sammanträden.

Kommittén
har den 9 oktober 1978 avgelt delbetänkandet (Ds B 1978; 10) Översyn av
presstödet.

Huvudmannaskapet
för kommittén, vars arbete beräknas pågå under hela år 1979, avses bli överfört
till utbildningsdepartementet.

20.
Traktamentsbeskattningssakkunniga (B 1978:02)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 med uppdrag att se över
reglema om beskattning av traktamenten m.m.:

s. 170 Kontrollera mot PDF

B:20
Skr 1978/79:103 170

Ordförande: Reuterswärd. Erik A. P., regeringsråd (fr.o.m.
den 16 mars 1978)

Ledamöter: Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 16 mars 1978) Hägelmark, S. Eric L., kapten, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 16 mars 1978)

Sakkunniga; Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m.
den 16 mars 1978) Hirschfeldt, Johan H., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 16
mars 1978) Hägglund, Sven-Olof, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Högberg,
K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 16 mars 1978) Ljungh, Claes W.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1978) Ulfhielm, Monica H. V.,
sekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Experter: Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den
16 mars 1978) Karlson, Matts E., förste revisor (fr.o.m. den 29 juni 1978)
Wilhelmsson, F. Uno, lönedirektör (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Sekreterare: Palme, Sven C. G., regeringsrättssekreterare
(fr.o.m. den 14 mars 1978) Ström, Ivan S., länsassessor (fr.o.m. den 14 mars
1978)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00
(sekreterarna). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven för de sakkunniga, se 1979 års
kommittéberättelse del II B
2.

De sakkunniga har under tiden april - oktober 1978 hållit
fem sammaniräden. Därutöver har sammanträden hållils i en särskild arbetsgrupp.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1979.

21. Konsidtexportutredningen (B 1978:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 mars 1978
med uppdrag atl utreda frågan om samverkan i fråga om statlig konsultverksamhet
i utlandet m. m.;

Särskild utredare: Dennis, Bengt, ambassadör (fr.o.m. den
13 mars 1978)

Expert: Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare
(fr.o.m. den 10 april 1978)

s. 171 Kontrollera mot PDF

171 Kommittéer; Budgetdepartementet B:22

Sekreterare;
Skogö, Ingemar, byrådirektör (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Bitr.
sekreterare: Svensson, Cari-Gustaf Å., civilekonom (fr.o.m. den 13 november
1978)

Lokal:
Tysta Marigången 2,4 tr., tel. växel 763 10 00. Postadress:
Konsullexportutredningen, Ulrikesdeparlemenlet, Box 16121, 103 23 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II B 3.

Utredningen
har under tiden maj - oktober 1978 haft överläggningar med olika myndigheter
och företag som berörs av utredningens arbete. Utredningens arbete beräknas
pågå under hela år 1979.

22.
Organisationskommittén (B 1978:04) för statens arbetsgivarverk

Tillkallade
enligt regeringens beslut den 29 juni 1978 med uppgift atl under liden intill
den 1 januari 1979 förbereda de närmare besluten om arbetsgivarverkets
ställning, uppgifter och inre organisation;

Ordförande:
Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Ledamöter:
Bohlin, Bengt C, lönedirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978) Engdahl, K. Anders F.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 3 juli 1978) Kolström, K. E. Gunnar,
lönedireklör (fr.o.m. den 3 juli 1978) Larsson, Gösla E., personaldirektör
(fr.o.m. den 3 juli 1978) Lindahl, K. Olof R., förhandlingsdirektör (fr.o.m.
den 3 juli 1978)

Experter:
Lagerström, Ulf Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 juli 1978) Rydén,
Jan E., överdirektör (fr.o.m. den 31 oktober 1978)

Särskilda
direktiv har ej meddelals.

Kommittén
har under tiden juni - oktober 1978 hållit 18 sammanträden.

Kommittén
har den 15 september 1978 avgelt förslagtill anslagm.m. och den 20 november
1978 förslag till instruktion m. m. för statens arbetsgivarverk för tiden den 1
januari - den 30 juni 1979.

Uppdraget
är därmed slutfört.

s. 172 Kontrollera mot PDF

B;23 Skr 1978/79:103 172

23.
Utredningen (6 1978:05) om åtgärder vid beskattningen för att främja
forsknings- och utvecklingsinsatser

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 14 september 1978 med uppdrag att utforma
förslag till åtgärder vid beskattningen för alt främja forsknings- och
utvecklingsinsatser:

Särskild
utredare: Mileikowsky, Curt, tekn. dr (fr.o.m. den 14 seplember 1978)

Sakkunniga;
von Bahr, Stig V., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 6 november 1978) Gustafson,
G. Arne, direktör (fr.o.m. den 6 november 1978) Hedborg, AnnaM., sekreterare
(fr.o.m. den 6 november 1978) Hållsten, E. Bertil, utredningschef (fr.o.m. den
6 november 1978) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 6
november 1978) Sidenbladh, Thomas P., If. departementsråd (fr.o.m. den 6
november 1978)

Sekreterare:
Tömros, E. A. Christer, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 20
november 1978)

Lokal:
Gamla Riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress;
Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II B 7.

24.
Förhandlare (B 1978:06) för förhandlingar med Solna kommun om vissa markfrågor,
m. m.

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 28 september 1978 för alt företräda staten
vid förhandlingar med Solna kommun om överlåtelse av vissa markområden, m.m.:

Förhandlare;
Englund, K. Svante 1., överdirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Sakkunniga;
Hägg, Y. O. Sture, avdelningschef (fr.o.m. den 6 november 1978) Smith, A. Åke,
planeringsdirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Experter:
Norell, Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 november

1978)

s. 173 Kontrollera mot PDF

173 Kommittéer: Budgetdepartementet B:25

Tengwall,
JanO., byråchef (fr.o.m. den 6 november 1978) Särskilda direktiv har ej
meddelats.

25.
Utredningen (B 1978:07) om real beskattning av räntor och kapitalvinster, m. m.

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag alt belysa
konsekvensema av en real beskattning av räntor och kapitalvinster, m. m.;

Särskild
utredare; Lindencrona, Gustaf C. A., bitr. professor (fr.o.m. den 7 november
1978)

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II B 8.

s. 174 Kontrollera mot PDF

U:l Skr 1978/79:103 174

Utbildningsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:4,
7, 15, 22, 27, 29 och 42

Följande
kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1, 2, 3,
7, 8, II och 17

I.
Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54) för universitet och högskolor
(LUP-kommittéerna)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 29 juni 1964 för alt utarbeta
lokalprogram och utruslningsprogram för universitet och högskolor (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 juli 1964):

Samarbetsnämnden
(E 1965:54:01) för LUP-kommittéerna:

Ordförande;
Löwbeer, Hans, universitetskansler

Ledamöter:
Almefelt, Paul V., byråchef

Beckman,
Lars E. A., bitr. professor, universitetsrektor Hammar, Stig H.,
universiletsråd Hultin, S. Eriand V., tekn. lic. Konnander, Benkt A. V.,
överdirektör Lindstrand, Leif, byggnadsråd Lundgren, Georg E. H., professor,
rektor Norberg, Dag L., professor Philipson, Lars H. G., civilingenjör
Törnquist, Harry E., byggnadsråd Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd

Experter:
Abel, Enno, professor Allander, Claes C. G., professor Andersson, A. Owen,
tekn. lic.

Angvik,
Lennart, läromedelsintendent (fr.o.m. den 1 februari 1977) Arrhenius, N. Erik
A., bitr. professor Bjerkén, Torslen, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli
1978) Ehrner-Samuel, Harriet S. K., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober
1978)

Eskilsson,
Per H., revisionsdirektör Fors, Sbclen R., f. d. byråchef

s. 175 Kontrollera mot PDF

175 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:I

Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie (fr.o.m. den 1
februari 1975

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Johansson, Bertil C. Å., förste forskningsingenjör

Kjellén, Bengt I., civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Lindquist, B. Rune L., byråchef

Lustig, Gunnar, intendent

Mattsson, Lars G., verkmästare (fr.o.m. den I februari
1977)

Mårtensson, Skotte, universitetslektor

Plato, Nils G. B., yrkesinspektör (fr.o.m. den 6 oktober
1977 t.o.m. den

30 september 1978)

Sanner, Lars-Erik, överbibliotekarie (fr.o.m. den 1
februari 1975 t.o.m.

den31 oktober 1978)

Waller, Tage E., veterinär

Öbrink, Karl Johan, professor

Huvudsekreterare; Moll, Olof G., byråchef (tjänstledig)
Nygren, Jan, kanslichef (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Bitr. sekreterare; Albertsson, E. Birgitta, fil. kand.
(t.o.m. den 31 december 1978) Hallgren, E. Margaretha, fil. kand. Johnsson,
Roland G., avdelningsdirektör Kugelberg, Otto F. R. L, fil. dr (fr.o.m. den 1
april 1975) Ozolins, H. Berit, fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1977)
Persson, Ann C, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Sellers, Pia M.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1976) Tunebro. B. Torslen J.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Österman, Elsa, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Lokal; Vasagalan 52, Box 45049, 104 30 Stockholm, tel.
växel 24 85 60

Direktiven för kommittéerna, se 1%5 års riksdagsberätlelse
E 54.

Nämnden har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sex sammaniräden.

LUP-kommittén (E 1965:54:02) för Uppsala:

Ordförande: Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd

Ledamöter: Augustsson, Ame, byrådirektör (fr.o.m. den 1
maj 1977) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Ling, Lars,
institulionstekniker Ringborg, S. Erland, byråchef (fr.o.m. den I januari 1977)

s. 176 Kontrollera mot PDF

U;l Skr 1978/79:103 176

Rydén,
Jan E., avdelningschef

Täckholm,
Fredrik, fil. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Kommittén
för Uppsala har under tiden november 1977-oktober 1978 hållit sju sammanträden.

LUP-kommittén
(E 1965:54:03) för Lund:

Ordförande:
Hammar, Stig H., universiletsråd

Ledamöter;
Broberg, K. Bertram, professor Frostell, Anders, jur. stud. (fr.o.m. den 1 juli
1977) Hellgren, G. Bertil, maskinist Julhagen, Leif R., byggnadsråd Lindfors,
Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Moll, Olof G., byråchef Rydén, Jan
E., avdelningschef

Kommittén
för Lund har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden.

LUP-kommittén
(E 1965:54:04) för Göteborg:

Ordförande:
Lundgren, Georg E. H., professor, rektor

Ledamöter:
Balsvik, Karin, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Juthagen, Leif R.,
byggnadsråd Knape, Anders, fil. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1977) Lindfors, Leif
W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Rydén, Jan E., avdelningschef Ry din,
Roland Y., fil. kand. Thun, K. Ragnar, byråchef Wemminger, Lars V., förste
forskningsingenjör

Kommittén
för Göteborg har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem
sammanträden.

LUP-kommittén
(E 1965:54:05) för Stockholm:

Ordförande;
Norberg, Dag L., professor

Ledamöter;
Eklund, K. Ronnie, jur. kand.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U;l

Ekman,
Stig Rune, forskningsingenjör

Lindfors,
Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Lindstrand,
Leif, byggnadsråd

Moll,
Olof G., byråchef

Pemow,
Bengt B., professor (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Rasmuson,
Anders S. H., professor

Rydén,
Jan E., avdelningschef

Kommittén
för Stockholm har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta
sammanträden.

LUP-kommittén
(E 1965:54:06) för Umeå:

Ordförande;
Beckman, Lars E. A., bitr. professor, universitetsrektor

Ledamöter;
Enquist, N. Daniel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 december 1977) Larsson,
Staffan, soc. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindfors, Leif W., byråchef
(fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindstrand, Leif, byggnadsråd (fr.o.m. den 1 maj
1977) Nordlander, N. Arne, universitetslektor

Nyman,
Lars A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1977 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Rydén,
Jan E., avdelningschef Wickholm, Jan, tekn. stud. (fr.o.m. den 9 december 1977)

Kommittén
för Umeå har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden.

LUP-kommittén
(E 1965:54:07) för Linköping:

Ordförande:
Almefelt, Paul V., byråchef

Ledamöter:
Balsvik, Karin, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Bengtsson,
Bernt-OIof, teknolog (fr.o.m. den 19 januari 1977) Lindell, Mats G.,
avdelningsdirektör Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juh 1976) Olsson,
Björn E., förste driftsingenjör Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén
för Linköping har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit fyra
sammanträden.

LUP-nämnden
och LUP-kommittéema beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

12 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 178 Kontrollera mot PDF

U;2 Skr
1978/79; 103 178

2. Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om
avtalsreglering av upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet
(AUU-sakkunniga)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls beslut den 30 juni 1%7
med uppgift alt förhandla om en avtalsreglering av de upphovsrätlsliga frågoma
på undervisningsområdet.

De sakkunnigas uppgift är att förhandla om en
avtalsreglering rörande inspelning av upphovsrättsligt skyddat material inom
undervisningsverksamheten. Från upphovsrätlslig synpunkt gäller olika regler
för inspelning av ljudradioprogram och TV-program. De sakkunnigas förhandlingar
skall enbart omfatta TV-programmen. Därvid skall beakias atl olika regler kan
böra gälla för undervisningsprogram och andra program. De sakkunniga skall inte
ta upp frågor som rör storleken av de ersättningar som kan komma ifråga.

Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd

Ledamot: Bergström, Svante B., professor

Experter: Ahlslröm, Bengt, avdelningsdirektör Dahlbom,
Bengt S., avdelningsdirektör Eliasson, Per-Erik, statssekreterare Landström,
Sten-Sture H., direktör Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör

Sekreterare: Grijling, Britt M., departementssekreterare

Lokal; Utbildningsdepartementet, Storkyrkobrinken 4, tel.
växel 763 10 00, direktval 763 23 94 (sekreteraren). Postadress; Fack, 103 10
Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

De sakkunniga har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med förelrädare för
intressen, som berörs av uppdraget.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1979.

3. Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 mars
1%9 för att planera och samordna m.m. restaurangverksamheten vid universiteten
och

s. 179 Kontrollera mot PDF

179 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U;4

högskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1%9
och den 29 juli 1972):

Ordförande: Hagbergh, Göran G. E., kanslichef (fr.o.m. den
15 september 1975)

Ledamöter; Almefelt, Paul V., byråchef Brundell,
Nils-Erik, direktör Eskilsson, Per H., revisionsdirektör Fors, Sixten R., f. d.
byråchef Juthagen, Leif R., byggnadsråd

Magnusson, Leif, divisionschef (fr.o.m. den 1 okiober
1975) Philipson, Lars H. G., civilingenjör

Experter: Heister, Per, mellanstadielärare (fr.o.m. den 1
juni 1978) Johansson, Sjunne, ombudsman (t.o.m. den 30 juni 1978) Johnsson,
Roland G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 31 maj 1978)

Moberg, Kaj, förste stadsveterinär (t.o.m. den 30 juni
1978) Söfelde, Karin, socialinspektör (t.o.m. den 30 juni 1978)

Sekreterare: Heister, Per, mellanstadielärare (fr.o.m. den
1 januari 1977 t.o.m. den 31 maj 1978) Johnsson, Roland G., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 juni 1978)

Lokal: Vasagatan 52. Postadress; Box 45049, 104 30
Stockholm, tel. växel 24 85 60

Direktiven för kommittén, se 1970 års
riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U
21.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fem sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sill arbete under år 1979.

4. Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunema
(SSK)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
september 1972 för att utreda ansvarsfördelningen mellan slal och kommun i
fråga om grundskolan och gymnasieskolan (se Post- och Inrikes tidn. den 22
seplember 1972):

Ordförande: Arfwedson, Anders J., statssekreterare
(fr.o.m. den 21 februari 1978)

s. 180 Kontrollera mot PDF

U:4 Skr
1978/79:103 180

Edam, Cari Tomas H:son, departementsråd (fr.o.m. den 9
november 1977 t.o.m. den 20 februari 1978)

Ledamöter: Andersson, Lennart F. H., sludieombudsman, led.
av riksdagen Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd (fr.o.m. den 13 februari
1975 I.o.m. den 8 november 1977)

Gillslröm, K. Åke, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den
13februari 1975) Gölhberg, Kerstin V., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13
februari 1975) Karlsson, K. J. Urban, internationell sekreterare (fr.o.m. den
13 februari 1975)

Landström, Sten-Sture H., direktör Lundin, Ulf W.,
statssekreterare (fr.o.m. den 15 okiober 1976 t.o.m. den

10 mars 1978)

Nyhage, HansB., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13
februari 1975) Olsson, A. Maj Britt, fru (fr.o.m. den 13 februari 1975) Orehag,
Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 24 februari 1978) Stålhammar, Bert E. J., skolinspektör,
f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den

11 mars 1978)

Experier: Andersson, Ingemar, ombudsman (fr.o.m. den 16
januari 1978) Andersson, Lennart, rektor (fr.o.m. den 13 januari 1976)
Andersson, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 30 april 1974 t.o.m. den 13 januari
1978)

Alexandersson, Rune J., sekreterare (fr.o.m. den 12
september 1974) Backmann, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 10 april 1975)
Bergman, Folke, skoldirektör

Björkman, Fredrik, förste länsassessor (fr.o.m. den 14
oktober 1976) Carlsson, Lennart, skolinspektör

Cornelius, Claes, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 5
april 1974) Ekelius, Wåge, byrådirektör (fr.o.m. den 26 augusti 1974) Eklund,
Kari, intendent (fr.o.m. den 18 mars 1974) Elvander, Nils, professor (fr.o.m.
den I januari 1978) Engman, Ove, adjunkt (fr.o.m. den 18 april 1977) Eriksson,
Hilding, bitr. skoldirektör

Fagerström, Jan Peter, studierektor (fr.o.m. den 29 april
1974) Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 6 maj 1976) Furumark, Ann-Marie,
byråchef Grendin, Kurt, undervisningsråd Gårmark, Thore O., direktör Hagman, B.
Anders, bitr. avdelningschef Hamber, Hans, undervisningsråd Hedberg, Anders,
sekreterare Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande

s. 181 Kontrollera mot PDF

181 Kommittéer;
Utbildningsdepartementet U;4

Hellzén, Nils, metodiklektor (fr.o.m. den 17 maj 1976)

Henrysson, Sten, professor

Hjalmarsson, Sven, rektor

Holm, Lennart, avdelningsdirektör

Holmberg, Bo, bitr. skoldirektör

Höglind, Lars O., bitr. skoldirektör

Jacobson, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 3
september 1974)

Karierö, Lars-lngemar, länsskolinspektör (fr.o.m. den I
september 1976)

Karlin, Bengt, organisationsdirektör

Karlsson, John-Evert, sekreterare

Karlsson, Torslen, sekreterare

Kebbon, Lars, direktör

Keil, Hans, studerande (fr.o.m. den 16 april 1975 t.o.m.
den 12december

1977)

Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 16
april 1975)

Larsson, Lennart, utbildningschef

Levén, Sören, byrådirektör

Lindstedt-Piltz, Inga, advokat

Lukkari, Bror, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)

Lundgren, Ulf, bitr. professor

Lundström, Karin E., f.d. undervisningsråd

Lövgren, Esse T. C, undervisningsråd (fr.o.m. den 1
september 1976

t.o.m. den 30 juni 1978)

Marklund, O. Sixten A., skolråd

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1
mars 1976)

Mårtensson, Stig, förvaltningschef (fr.o.m. den 7 maj
1974)

Nilsson, Gothard, f. d. landstingsdirektör

Nilsson, Johnny, studerande (fr.o.m. den 16 april 1975)

Olsson, Sven-Robert, sekreterare (fr.o.m. den I augusti
1977 t.o.m. den

31 maj 1978)

Palmquist, Kurt, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 16
april 1975 I.o.m.

den 23 januari 1978)

Persson, Mårten, fil. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Petersson, Hans, länsskolinspektör (fr.o.m. den 13 januari
1976)

Reuterswärd, Claes, kanslisekreterare (fr.o.m. den 5 april
1974)

Rinman-Car/sson, Anna, förste byråsekreterare (fr.o.m. den
24 januari

1978)

Rådmark, Johan, förbundsordförande (fr.o.m. den 13
december 1977)

Sahlén, Hans, ombudsman

Stegö, Eskil, rektor

Stenhem, Bengt, kamrer (fr.o.m. den 7 maj 1974)

Stetler, Emil, avdelningsdirektör

Sälgström, Leif, adjunkt

Teveborg, Lennart, skolråd (fr.o.m. den 1 september 1975)

s. 182 Kontrollera mot PDF

U:4 Skr
1978/79:103 182

Trozell, Bertil, personaldirektör

Törnqvist, Ingvar B., rektor (fr.o.m. den 1 september
1976)

Vestlund, A. G. Gösta, undervisningsråd

Wandén, Stig, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
september 1974)

Wester, Jan, adjunkt

Wik, Lars, avdelningsdirektör

Sekreterare; Nicklasson, Stina A. R., skolinspektör
(fr.o.m. den 1 seplember 1975)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse
U 55. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommiltéberättelse U 36 och 1978 års
kommittéberättelse del II U
14.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit lolv sammanträden.

Utredningen har den 12 oktober 1978 avgett betänkandet
(SOU 1978:65) Skolan. En ändrad ansvarsfördelning.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Bibelkommissionen (U 1972:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ls bemyndigande den 1
december 1972 för att nyöversätta Nya testamentet (se Post- och Inrikes tidn.
den 19 januari 1973);

Ordförande; Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f. d. led. av
riksdagen (fr.o.m. den 20 oktober 1978) Rodhe, Birgit, statsråd (t.o.m. den 19
oktober 1978)

Ledamöter; Björck, Staffan, professor

Erlander, Lillemor, kyrkoadjunkt (fr.o.m. den 24 januari
1978) Forkman, Göran, docent Lindström, Harry, fil. lic.

Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f. d. led. av riksdagen
(t.o.m. den 23 januari 1978)

Marlling, Carl Henrik, direktor

Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, f. d. led.
av riksdagen Narrowe, Morton H., rabbin (fr.o.m. den 1 juli 1975) Vallquist,
Gunnel, författare

Experter: Andersson, Lars, författare (fr.o.m. den 1
september 1977) André, Gunnel, teol. kand. (fr.o.m. den 1 september 1977)

s. 183 Kontrollera mot PDF

183 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U;5

Bagg, Aron, ingenjör (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Bergsten, Torsten, lektor (fr.o.m. den 1 september 1977)

Björndalen, Anders J., docent (fr.o.m. den 1 april 1978
t.o.m. den 29

februari 1980)

Blomqvist, Jerker, tf. professor (fr.o.m. den I juli 1974)

Brandt, Krister, pastor (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Dewailly, Leon N. G., teol. dr (fr.o.m. den 1 september
1975)

Edman, Stefan, folkhögskollärare (fr.o.m. den 1 september
1977)

Gellerstam, Martin, docent (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Gerhardsson, Birger, professor

Gerleman, Gillis H., professor (fr.o.m. den 15 november
1975)

Hammar, Anna Karin, kyrkoadjunkt (fr.o.m. den 1 september
1977)

Harlman, Lars, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Hartman, Olov, teol. dr (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Hellström, Jan Arvid, docent (fr.o.m. den I september
1977)

Hemrin, Sven, teol. lic. (fr.o.m. den 1 seplember 1977)

Hidal, Sten, docent (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Hildebrand, Karl-Gustaf, professor (fr.o.m. den 1 mars
1976)

Huldén, Lars, professor (fr.o.m. den 1 september 1977)

Illman, Karl-Johan, tf. professor (fr.o.m. den 1 september
1977)

Johnson, Bo, docent (fr.o.m. den I mars 1976)

Julen, Bjöm, docent (fr.o.m. den 1 september 1977)

Kieffer, René, docent (fr.o.m. den 1 september 1977)

Kronholm, B. Tryggve, docent

Linden, Ingemar, docent (fr.o.m. den 1 september 1977)

Meltinger, N. D. Tryggve, professor (fr.o.m. den 1
november 1977)

Molde, F. Bertil, professor

Mårtensson, Jean-Erik, pastor (fr.o.m. den 1 september
1977)

Nilsson, Torsten, folkhögskollärare (fr.o.m. den 1
september 1977)

Nivenius, Olle, biskop (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Norin, Stig, teol. dr (fr.o.m. den 1 september 1977)

Nygren, Åke, talpedagog (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Olingdahl, Göte, lektor (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Olsson, Birger, docent (fr.o.m. den 1 september 1978)

Paillard, Jean, pater (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Pelrén, Erik, lektor (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Ringgren, K. V. Helmer, professor (fr.o.m. den 1 oktober
1975)

Rinkmar-Bengtsson, Gun, adjunkt (fr.o.m. den 1 september
1977)

Rodhe, Sten, lektor

Rubinstein, Harry, studierektor (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Stolt, Birgit, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Sundström, Gun-Britt, författare (fr.o.m. den 1 september
1977)

Söderström, Herbert, redaktör (fr.o.m. den 1 september
1977)

Tengström, Sven, teol. dr (fr.o.m. den 1 september 1977)

s. 184 Kontrollera mot PDF

U;5 Skr
1978/79:103 184

Toll, C. Christopher, professor (fr.o.m. den 1 november
1977) Westman, Margareta, docent (fr.o.m. den I maj 1976) Wettéus, Bo, pastor
(fr.o.m. den 1 september 1977) Vitestam, N. Gösta, professor (fr.o.m. den 1
oktober 1975) Örnberg, Sune, redaktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Oversättningsenheten för Nya testamentet:

Ordförande; Björck, Staffan, professor

Ledamöter: Block, Per H. L., teol. lic. (fr.o.m. den 1
seplember 1975) Jonason, Olov, översättare Palm, Jonas, professor Riesenfeld,
Harald, professor Vennberg, Kari, författare

Oversättningsenheten för Gamla testamentet:

Ledamöter: Albrektson, Bertil, professor (fr.o.m. den I
juli 1975) Björck, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Malmström,
Sten, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Koordinat or: Olsson, Birger, docent (fr.o.m. den 1 juli
19751.o.m. den31 augusti 1978) Åsberg, Christer, fil. mag. (fr.o.m. den 1
september 1978)

Sekreterare: Åsberg, Christer, fil. mag.

Bitr. sekreterare: Jonsson, K. E.Johnny, B. D.(BachelorofDivinity)
(fr.o.m. den I januari 1977)

Nilsson, Herbert, departementssekreterare

Rydén, Bo I., fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1978 t.o.m.
den 30 juni 1980) Secher, Jörgen, fil. lic. Wiklander, Bertil, fil. mag., teol.
kand. (fr.o.m. den 1 november 1975)

Lokal; Åsgränd 1,1/2 tr. ög., 752 35 Uppsala, tel. 018/12
83 97 (sekreteraren), 018/12 83 95 (kansli)

Direktiven för kommissionen, se 1974 års
riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse U 25
samt 1978 års kommittéberättelse del II U II.

Bibelkommissionen har under tiden november 1977 - oktober
1978 hållit fem sammanträden. Kommissionen har därutöver hållit tio
sammanträden

s. 185 Kontrollera mot PDF

185 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:6

med översättningsenheten för Nya testamentet
samt elva med översättningsenheten för Gamla testamentet.

Kommissionens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

6. 1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04) - LUT 74

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 31 maj
1974 för att utreda lärarutbildningens mål, struktur och innehåll (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 juni 1974);

Ordförande: Bosson-Nordbo, Maj, f. d. skolråd

Ledamöter: Dahl, R. Birgitta, led. av riksdagen
Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen Hansson, Bertil,
statsråd

Larsson, Lennart, utbildningschef (fr.o.m. den 1 september
1974) Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 8 december 1976)

Nordstrandh, Ove H., f. d. lektor, led. av riksdagen
Persson, Henry A., utbildningschef (fr.o.m. den 1 september 1974) Persson,
Sten, sekreterare Rogestam, A. Christina, avdelningschef, led. av riksdagen

Experter: Andersson, Lennart, rektor (fr.o.m. den I april
1978) Askling, Berit, lektor (fr.o.m. den 1 juni 1977) Björkman, Jerker,
ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975) Bäckström, Maja, undersköterska (fr.o.m.
den 5 oktober 1977) Christofferson, Birger, rektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)
Eklund, Solveig, fritidspedagog (fr.o.m. den 20 mars 1975) Fjällhed, Åke,
forlbildningsledare (fr.o.m. den 16 augusti 1976) Fogelström, Hans, ombudsman
(fr.o.m. den 5 okiober 1977) Fransson-Belohorka, Birgitta, hushållslärare
(fr.o.m. den 5 okiober 1977 t.o.m. den 30 april 1978)

From, Hans-Sören, studerande (fr.o.m. den 29 april 1975)
Gran, Bertil, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)

Hanstorp, Erling, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti
1976 t.o.m. den 31 maj 1977 och fr.o.m. den 15 augusti 1977)

Heiuicson, Sven-Eric, undervisningsråd (fr.o.m. den 16
augusti 1976) Håkansson, Ivar, adjunkt (fr.o.m. den 5 oktober 1977 t.o.m. den
30 april 1978) Jalling, Hans G. T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 augusti
1976)

s. 186 Kontrollera mot PDF

U;6 Skr
1978/79:103 186

Jansson, Sven, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti 1976
t.o.m. den 31

maj 1977 och fr.o.m. den 15 augusti 1977)

Javette, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Kågström, Olof, adjunkt (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Lareke, Carl-Axel, lektor (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Larsson, Tore, studierektor (fr.o.m. den 24 maj 1976)

Lundberg, P. J. Thorsten, rektor (fr.o.m. den 16 augusti
1976 t.o.m. den

31 maj 1977 och fr.o.m. den 15 augusti 1977)

Lunde, Ingrid, kanslichef (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Löfqvist, Slig, fortbildningsledare (fr.o.m. den 18
oktober 1976)

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 5
oktober

1977)

Nilsson, Lars G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 2
januari 1975)

Nordin, Karl-Anders, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)

Rehnman, Ann-Marie, hushållslärare (fr.o.m. den 1 maj
1978)

Rosendahl, Gunnar, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti
1976)

Rubenson, Kjell, docent (fr.o.m. den 5 okiober 1977)

Skagert, Stig, adjunkt (fr.o.m. den 16 augusti 1976)

Sondér, Ebbe, yrkeslärare (fr.o.m. den 5 oktober 1977)

Slem, Tommy, rektor (fr.o.m. den 28 april 1977)

Svingby, Gunilla, fil. lic. (fr.o.m. den I september 1975)

Wallgren, Åke, adjunkt (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Wallin, Erik, bitr. professor (fr.o.m. den 1 september
1975)

Wingborg, Mats, studerande (fr.o.m. den 5 oktober 1977)

Zetterlund, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 29 april 1975)

Sekreterare: Österling, A. Olov (Olle), rektor (fr.o.m.
den 15 augusti 19741.o.m. den 31 december 1978)

Bitr. sekreterare; Atterfors, Kerstin, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 15 september 1977) Eklund, Harald, lektor (fr.o.m. den 1 november
1974) Sellergren, Ulf G. E., departementsråd (fr.o.m. den 22 augusti 1977
t.o.m. den 12 mars 1978)

Slahle, Gun, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april
1976) Ternström, Anders, lektor (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Lokal: Skeppargalan 51, 114 58 Stockholm, tel. 63 68 33
(Ösleriing), 67 53 81 (Atterfors), 63 68 36 (Eklund), 63 68 37
(Christofferson), 63 26 64 eller 763 17 81 (Stahle), 63 68 35 (Ternström), 63
26 18 (kansli)

Direktiven för ulredningen, se 1975 års kommiltéberättelse
U51. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommiltéberättelse U 36 och 1978 års kommiltéberättelse
del II U 3.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:7

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler och
andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har hållits två sammanträden
med en särskild referensgrupp för frågan om återkommande fortbildning och fyra
sammanträden med en särskild referensgrupp för frågan om utbildning av lärare
för gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Utredningen har den 4 april 1978 avgelt rapporten (Ds U
1978:2) Arbetslivserfarenhet som ett led i lärares yrkesförberedelser.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

7. Skeppsholmsgruppen (U 1975:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 febmari
1975 föratt fortlöpande medverka i den fortsatta planeringen av Skepps- och
Kastellholmama;

Ordförande: Svensson, Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Morling, Bertil, departementssekreterare
Norell, Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Experter; Sjöberg, Svante C, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 juli 1977) Tömquist, Harry E., byggnadsråd (fr.o.m. den I maj
1976)

Sekreterare; Lönngren, Kerstin, byrådirektör (fr.o.m.
den 1 juli t.o.m. den 31 december 1977)

Bitr. sekreterare; Dillner-Thorsson, Monica A. M.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 24 juni 1975)

Gruppens uppgift är atl - med utgångspunkt i vad som
anförts i prop. 1974:34 (s. 19) - i samråd med byggnadsstyrelsen och statens
förhandlingsnämnd samt i samverkan med berörda kommunala organ fortlöpande
medverka i den fortsatia planeringen av Skepps- och Kastellholmama.

Några särskilda direktiv dämtöver har ej meddelats.

Gmppen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit
sju sammanträden.

Gruppen har den 11 december 1978 avgett rapporten (Ds U
1978:9) Riktlinjer för planering av Skepps- och Kastellholmama.

Uppdraget är därmed slutfört.

s. 188 Kontrollera mot PDF

U:8 Skr
1978/79:103 188

8. Beredningen (U 1975:05) för internationellt
utbildningssamarbete

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 maj
1975 för försöksverksamhet rörande utbildningssamarbete med vissa
utvecklingsländer:

Ordförande: Östlund, Hans-Erik, departementsråd

Ledamöter; Döös, Sten-Olof, avdelningschef (fr.o.m. den 23
juni 1976 t.o.m. den 31 mars 1978)

Forsse, Anders P., överdirektör (fr.o.m. den 1 april 1978)
Lönnberg, C. Åke B., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Palmlund, Thord G., statssekreterare (fr.o.m. den 23 juni
1975) Persson, Bengt Rudolf, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1977)

af Sillen, Jan, departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1977)
Öhman, Carl Ivar, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Öländer, Jan A.,
kansliråd (fr.o.m. den 1 april 1977)

Experter; Beijer, Rolf, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober
1976) Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1978)
Jansson, Jan, studierektor (fr.o.m. den 7 mars 1977) Lindberg, Ingemar,
sekreterare (fr.o.m. den 20 okiober 1976 t.o.m. den 30 april 1977 och fr.o.m.
den 15 februari 1978)

Stark, K., Birger, socialchef (fr.o.m. den 20 oktober 1976
t.o.m. den 30 april 1977 och fr.o.m. den 1 januari 1978) Wilén, Bo,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Experter i referensgrupp: Axelsson, Carl-Axel, byråchef
(fr.o.m. den 7 mars 1977) Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 25 mars
1977) Hjelm, Sture, byrådirektör (fr.o.m. den 7 mars 1977) Lindstrand, Leif,
byggnadsråd (fr.o.m. den 7 mars 1977) Lundeberg, Christer N. S.,
undervisningsråd (fr.o.m. den 7 mars 1977) Rydegran, Gunnar, direktör (fr.o.m.
den 7 mars 1977) Åshuvud, Olof, direktör (fr.o.m. den 7 mars 1977)

Sekreterare: Karlen, Ingvar, avdelningsdirektör (t.o.m.
den 30 juni 1979)

Bitr. sekreterare: Alton, Finn, byrådirektör (t.o.m. den
30 juni 1979)

s. 189 Kontrollera mot PDF

189 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:9

Hökerberg,
Annika S. O., byrådirektör (fr.o.m.den 24 januari 1977 t.o.m. den 30 juni 1979)

Lokal:
Fredsgatan 2, 2tr., 111 52Stockholm, tel. 11 94 74(sekreteraren), 10 96 71 och
10 86 78 (bitr. sekreterarna), 10 96 48 (kansli)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Beredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden, samt
haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som
berörs av beredningens arbete. Beredningens arbete beräknas pågå under hela år
1979.

9.
Utredningen (U 1975:14) om studiedokumentation och statistik för högskolan

Tillkallade
enligt regeringens bemyndiganden den 29 maj 1975 (se Post-och Inrikes tidn. den
21 juli 1975) och den 13 januari 1977;

Ordförande;
Berg, C. G. Håkan, kanslichef

Ledamöter:
Bergendal, Gunnar S., rektor Höglund, E. Olov, organisationsdirektör Jos, N.
Olof, statistikchef (fr.o.m. den 1 febmari 1977) Kuylenstierna, B. Gunvor,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 mars 1977) Ringborg, S. Erland, byråchef
(fr.o.m. den 9 november 1976) Rydén, Nils, byråchef (fr.o.m. den 24 mars 1977)
Sandström, L. Annika, jur. stud. Sanner, Leif H., utbildningsledare
Sannerstedt, Lars T. G., universitetsadjunkt Schneider, Werner, driftschef

Experter;
Elgqvist-Saltzman, Inga, docent (fr.o.m. den 1 juli 1977) Frisk, K. Äke,
utbildningsledare (fr.o.m. den I april 1976) Kim, Lillemor A. B.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Lindström, Claes-Göran,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Reinhold, Sune, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Rodin,
J. Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1976) Sånger, J. Stefan,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1976) Stigendal, Lars, byrådirektör (fr.o.m.
den 15 maj 1978) Strandeli, Hans V., departementssekreterare (fr.o.m. den I
september 1976) Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli
1977)

s. 190 Kontrollera mot PDF

U:9 Skr
1978/79:103 190

Törnqvist, Ingvar B., rektor (fr.o.m. den 17 januari 1977)

Åström. Urban, bitr. utbildningsledare (fr.o.m. den 11
oktober 1976)

Sekreterare: Sävborg-Lundgren, Görel, byrådirektör
(fr.o.m. den 8 november 1976)

Bitr. sekreterare: Lindahl, Lars E., folkskollärare
(fr.o.m. den 1 april 1977) Magnusson, Dag, ombudsman (fr.o.m. den 1 okiober
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Lokal; Svartmangatan 9, 1 tr., 111 29 Stockholm, tel. 10
19 65 (Sävborg-Lundgren), 21 43 54 (Lindahl), 10 23 41 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse
U 56. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del II U 5.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden. Därutöver har tre sammanträden hållits med en särskild
delegation för arbetsmarknadsstatistik.

Utredningen har den 27 januari 1978 i en skrivelse till
statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet redovisat sina överväganden
nar det gäller frågan om samordning mellan högskolans datorbaserade
sludiedokumenlationssystem, där sådant finns, och informationssystemet på
studiemedelsområdet.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under år 1979.

10. Studiestödsutredningen (U 1975:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25
september 1975 för atl utreda del studiesociala stödet (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 oktober 1975):

Ordförande: Andersson, Johnny, departementsråd

Ledamöter; Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1
oktober 1976) Båhlerud, Hillegert, kassör (fr.o.m. den 22 oktober 1977) Diesen,
Ingrid E., fil. mag., led. av riksdagen (t.o.m. den 25 januari 1978) Håvik, I.
Doris H., assistent, led. av riksdagen (i.o.m. den 30 juni 1978) Lindblad, Göran,
leg. tandläkare (fr.o.m. den 16 september 1976 t.o.m. den 28 maj 1978)

Lindström, R. Ralf E., ombudsman, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lundgren, Bo Richard, sekreterare (fr.o.m. den 26 januari
1978) Lundin, Ulf W., statssekreterare (t.o.m. den 31 december 1977)

s. 191 Kontrollera mot PDF

191 Kommittéer;
Utbildningsdepartementet U:10

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den
20 okiober

1976)

Nilsson, Christer, förbundsordförande (fr.o.m. den 1
januari 1978)

Odelsparr, Margit E., jur. kand., led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Waldenström, Sven, civilekonom (fr.o.m. den 29 maj 1978)

Westerlund, Uno, ombudsman

Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen

Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m.den 1
augusti 1976)

Experter: Anneli, Johan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den
12 december 1975) Dalen, Ingrid K., departementssekreterare (fr.o.m. den 3
november 1976) Edelholm, Olof Gunnar (Olle), överdirektör (fr.o.m. den 1 april
1978) Elmqvist, Fred, sekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Hedvall, Jan,
sekreterare (fr.o.m, den 2 oktober 1978) Honeth, Peter, jur. kand. (fr.o.m. den
1 mars 1978) Jonsson, Nils Ingemar, skolkamrer (fr.o.m. den 30 oktober 1978)
Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1976)

Sibe, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 december
1976) Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 december 1975)

Sekreterare: Lagercrantz, Richard C. H.,
departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1978) Mattsson, Stig, överdirektör
(fr.o.m. den 1 april 1978)

Bitr. sekreterare: Dahlqvist, Lars-Ola,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1976) Ekholm, Birgitta Maria
(Brittmju-i), byrådirektör (fr.o.m. den I december 1975 t.o.m. den 30 juni
1978) Lundquist, Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Lokal; Svartmangatan 9,1 tr., 11129 Siockholm, tel. 10 18%
(sekreteraren), 10 24 59 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommitléberätlelse
U 58. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II U 14 och 1979 års kommitléberätlelse
del II U 14.

Utredningen har under liden november 1977 - okiober 1978
hållit tre sammaniräden samt haft överläggningar med olika myndigheler och
organisationer som berörs av kommitténs arbele.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 192 Kontrollera mot PDF

U:I1
Skr 1978/79:103 192

11. Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för
framtidsstudier

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober
1975 med uppgift alt leda verksamheten på framtidsstudieområdet (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 november 1975);

Ordförande; Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 23 oktober 1976)

Ledamöter: Biörck, C. Gunnar W., professor, led. av
riksdagen Dahl, R. Birgitta, led. av riksdagen

Hambréus, S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen
(fr.o.m. den 6 december 1976)

Ingelstam, Lars E., bitr. professor Israelsson, Per J.,
apparalskötare, f. d. led. av riksdagen Tarschys, N. Daniel, statssekreterare,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1976) Thorsson, Inga M., statssekreterare,
led. av riksdagen

Experier; Bäckstrand, K. Göran M., departementssekreterare
Ekström, E. Sören, departementsråd (fr.o.m. den 27 december 1977) Engellau,
Patrik, biståndsaltaché (fr.o.m. den 1 september 1978) Gerholm, Tor R., bitr.
professor (fr.o.m. den 1 juli 19761.o.m. den 30 juni 1978)

Hollander, Ernst E., civilekonom (fr.o.m, den 1 september
1976 t.o.m. den 28 februari 1978)

Johansson, Birgitta, psykolog (fr.o.m. den 1 augusti 1978
t.o.m. den 1 febmari 1979) Johansson, Ola, pol. mag.

Laesladius, Staffan, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1978)
Lagergren, Mårten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Lundh, Lena,
sjuksköterska (fr.o.m. den 15 oktober 1977 t.o.m. den 30 juni 1978ochfr.o.m.
den31 juli 1978 t.o.m. den 30 juni 1979) Lönnroth, Måns, civilingenjör (fr.o.m.
den 30 oktober 1975) Nygren, Birgitta, civilekonom (fr.o.m. den 17 maj 1978)
Sanne, Christer, civilingenjör (fr.o.m. den I okiober 1977 t.o.m. den 30 juni
1979)

Steen, F. Peter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari
1978) Tägil, Sven O., professor

Wentzel, Ann-Kristin, fil. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1977
t.o.m. den 30 juni 1979)

s. 193 Kontrollera mot PDF

193 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U;12

Huvudsekreterare; Ingelstam, Lars E., bitr. professor

Lokal: Regeringsgatan 65, tel. växel 763 10 00, direktval
763 37 17 (Ingelstam), 763 37 18 (Bäckstrand), 2104 49 (kansli). Postadress:
Box 7502, 103 92 Stockholm.

Direktiven för styrelsen, se 1976 års kommittéberättelse U
59.

Sekretariatet publicerar löpande rapporter och
arbetsmaterial från symposier och seminarier. Fyra framtidsstudieprojekt har
avslutats under verksamhetsåret: Arbetslivet i framtiden, Sveriges
internationella villkor. Resurser och råvaror. Energi och samhälle. Dessa
projekt har publicerat flera delrapporter före de nu publicerade slutrapporterna:
Resurserna, Samhället och Framtiden, Sol eller uran - att välja energiframtid,
Sverige i världen - tankar om framtiden. Två nya siörre projekt har påbörjats:
Omsorgen i samhället - en framlidsstudie om vård och vårdbehov - saml Sverige i
en ny ekonomisk världsordning. Mindre studier pågår under följande mbriker. Det
sårbara samhället saml Prognoser och politisk framtidsplanering.

Styrelsens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

12. Folkbildningsutredningen (U 1975:19)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober
1975 för atl utreda vissa folkbildningsfrågor m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 29 november 1975);

Ordförande: Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led.
av riksdagen

Ledamöter; Ahlmark, Lars F., fil. mag., avdelningschef,
f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 augusti 1977)

Anderson, Nils Erik, studierektor (fr.o.m. den 25 augusti
1977) Andersson, B. Sivert, avdelningsordförande, led. av riksdagen Bengtsson,
K. Lennart A., verkmästare, f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 25
augusti 1977) Edelholm, Olof Gunnar (Olle), överdirektör Eriksson, Maria
Krislina (Maja-Stina), bildningskonsulent Frändås, S. G. Berit, studierektor,
f. d. led. av riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen
Johansson, K. Inge, förbundsordförande Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor,
led. av riksdagen Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare Nyhage, Hans B.,
rektor, led. av riksdagen

13 Riksdagen 197S/79. I saml. Nr 103

s. 194 Kontrollera mot PDF

U:12
Skr 1978/79:103 19.

Swedberg, Bo G. R., redaktör (fr.o.m. den 25 aiigHsti
i977!

Experter: Alexandersson, Olle, rektor (fr.o.m. den 3 juni
1976) Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober Iv77) Andersson, U.
Gunnar, folkhögskollärare (fr.o.m. den i septsmoer S576) Andersson.
Sven-Gustav, studieombudsman (fr.o m. den 14 septr.fflber 1976)

Björkman, Jan, språklärare (fr.o.m. den 25 augusti 1976)
Blinke, Maj-Britt, studiesekrelerare (fr.o.m. den 3 juni 5976) Book, Hans,
studiereklor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Ekström, Solweig (fr.o.m. den 1 juli
1977) Engberg, Peter O., sekreterare (fr.o.m. den 6 augusti 1977; Engström,
Åke, rektor (fr.o.m. den 1 juli 1977) Garmo, Sune, komminister (fr.o.m. den 25
augusti 1976) Hallenberg, Ingemar, studieinstruktör (fr.o.m. den 1 sepfembe:
1977) Hög, Alfhild, kanslist (fr.o.m. den 3 juni 1976) Johansson, Bengt,
studieombudsman (fr.o.m. den 3 juni i976) Larsson, Hans, rektor (fr.o.m. den 25
augusti 1976) Lindgren, Seved, studieinstruktör (fr.o.m. den 25 augusti i976)
Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september )97o) Lyrberg,
Bengt, sludieombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1977) Nilsson, Åke, sekreterare
(fr.o.m. den 3 juni 1976) Nilzelius, Tor, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1977)
Norén, Åke, rektor (fr.o.m. den 3 juni 1976) Ohlsson, Gunnar, skolinspektör
(fr.o.m. den 1 seplember !977) Olsson, Hans Erik, fil. kand. (fr.o.m. den 25
september 1977) Ottoson, Ulf, rektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Persson,
Mårten, studierektor (fr.o.m. den 3 juni 1976) Qvarlander, Eva, förste byråsekreterare
(fr.o.m. den 3 juKi 1976.) Sandberg, Jan-Eric, studieombudsman (fr.o.m. den 25
augusÉi !976) Sjögren, Boo, studierektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976)
Sjöqvisl, Eric G., rektor (fr.o.m. den I augusti 1976) Stellborn, Kurt,
studiesekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976) Sundqvist, Allan, studierektor
(fr.o.m. den 3 juni 1976) Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den
3 iun! 1976) Svensson, Alvar, studiesekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976)
Thoursie, Kerstin A., tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 fiiarc 1977)
Wessman, Lennart, särskoleinspektör (fr.o.m. den 6 septerober 1976) Wickberg,
Sven, rektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Widén, Åke, intendent (fr.o.m. den 3
juni 1976) Åkesson, Sigvard, ordförande i TBV (fr.o.m. den 25 augus';' 1976)

Sekreterare: Högemark, Karl H., folkhögskolerektor
(fr.o.m. den 15 aörii 1977)

s. 195 Kontrollera mot PDF

195 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:I3

Bitr. sekreterare: Andersson, Gunnar, folkhögskollärare
(fr.o.m. den 21 december 1977) Möllstam, Bengt L. G., studieombudsman (fr.o.m.
den I okiober 1976) Westlund, Jan, länsbildningskonsulent (fr.o.m. den 28 juni
1976)

Lokal: Fredsgatan 2, 2 tr., 111 52 Stockholm, tel. 11 69
41 (Högemark), 21 61 54 (Westlund), 11 69 42 (Möllstam), 21 57 89 (Andersson)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommitléberätlelse
U61. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberätlelse del II U 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tio sammanträden. Därutöver har tre sammaniräden hållits med en särskild
arbetsgrupp med uppgift alt bereda förslag till stalsbidragskonstruklion.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

13. Byggnadsvårdsutredningen (U 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 mars
1976 för att avge förslag om formerna för stödåtgärder för värd och bevarande
av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3
april

1976);

Ordförande: Edenman, Ragnar H. L., landshövding, f.d. led.
av riksdagen

Ledamöter: Fraenkel, Ingegärd C. E., studierektor, led. av
riksdagen Green, Äke, studieombudsman, led. av riksdagen Ryding, Gunvor I.,
industritjänsteman, f. d. led. av riksdagen Svanström, K. Ivan H., lantbrukare,
led. av riksdagen Svartberg, Karl Erik, rektor, led. av riksdagen Wachtmeister,
Hans W. A:son, civiljägmästare, led. av riksdagen

Experter: Gustafsson, K. G. Evald, länsantikvarie (fr.o.m.
den 3 maj 1977) Ivarsson, I. Holger, överingenjör (fr.o.m. den 13 mars 1978)
von Plåten, Fredrik, planarkilekt (fr.o.m. den 24 mars 1977) Svedberg,
Sten-Olof (Olle), universitetslektor (fr.o.m. den 16 september 1977)

Sekreterare: Lindstedt, Gusiaf, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 2 augusti 1976)

Lokal: Svartmangatan 9,4 tr., 11129 Stockholm, tel. 10 53
54 (sekreteraren), 21 17 74 (kansli)

Direktiven för ulredningen, se 1977 års kommitléberätlelse
del II U 3.

s. 196 Kontrollera mot PDF

U:I3
Skr 1978/79:103 196

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sex sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1979.

14. Utredningen (U 1976:04) om läromedelsmarknaden (ULÄ)

'['inkallad enligt regeringens bemyndigande den 13
maj 1976 för att kartläggiT läromedelsmarknaden (se Postoch Inrikes tidn. den 4
jvini 1976):

Utredningsman: Andersson, N. G. Bertil, kanslichef

Sakkunniga: Björinder, Henry, sektionschef (fr.o.m. den 28
juni 1976) Lövgren. Esse T. C undervisningsråd (fr.o.m. den 28 juni 1976)
Schyl-Bjurman, Gertrud S., fil. lic. (fr.o.m. den 28 juni 1976) Storm, C. Olof
direktör (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Expiiter; Ahnmé, Eva, seminarielärare (fr.o.m. den 27
oktober 1976) Altan, Birgitta, speciallärare (fr.o.m. den 25 februari 1977)
Björkman. Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Engman, Ove, adjunkt
(fr.o.m. den 6 april 1978) Gustafsson, Christina, fil. dr (fr.o.m. den 1
november 1977) Hallen, Håkan, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976)
Håkansson, iva; : '''mkt (fr.o.m. den 27 okiober 1976 t.o.m. den 5 april
19781

Höglund, Hans, studierektor (fr.o.m. den 27 oktober 1976)
Johansson, Karl-Axel, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Keil, Hans,
studerande (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Kling, Eva. tjänsteman (fr.o.m. den 25
februari t.o.m. den 31 december 1977)

Larsson. Gösta H. F., sekreterare (fr.o.m. den 27 okiober
1976) Lundgren, Ulf, bitr. professor (fr.o.m. den 25 februari 1977) Nilsson,
Ulla A., förskollärare (fr.o.m. den 18 januari 1978) Norenlind. 1. Märit, bitr.
psykolog (fr.o.m. den 10 oktober 1977) Persson. Per-Ebbe, ombudsman (fr.o.m.
den 27 oktober 1976) Sandberg. N. Börje K., skolkamrer (fr.o.m. den 14 januari
1977) Sondér, Ebbe. yrkeslärare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Thorsell, Lars,
bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Wingborg, Mats, studerande
(fr.o.m. den 14 november 1977)

Sekreterare: Rudhe. Catharina, departementssekreterare
(fr.o.m. den I augusti 1976) Lokal: Statens institut för läromedelsinformation,
S:t Eriksgalan 20, tel.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:15

växel 52 03 50. Postadress: Box 12258, 102 26 Stockholm
Direktiven för ulredningen. se 1977 års kommilléberältelse del 11 U 5.

Utredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978
hållit 18 sammanträden.

Utredningen har för avsikt att vid årsskiftet 1978-1979
avge delbelänkandena (Ds U 1978:12) Produktions-och konkurrensförhållanden i
läromedelsbranschen och (Ds U 1978:14) Läromedelsmarknaden -kostnader för inköp
av läromedel 1974-77.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

15. Förhandlare (U 1976:08) för förhandlingar om
utformningen av en utställningsersättning inom det statliga området

Tillsatt enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976
för att föra förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning inom
del statliga området:

Förhandlare: Hammar, Carl-Filip, avdelningschef

Experter: Beskow, Ulla-Britta, assistent (fr.o.m. den 10
maj 1977) Bjurström, Per Gunnar, förste intendent (fr.o.m. den 25 maj 1977)
Cariman, Ingrid, byrådirektör (fr.o.m. den 7 september 1976) Pennlöv, Jan,
kansliråd (fr.o.m. den 7 september 1976) von Schantz, Philip, museidirektör
(fr.o.m. den 7 september 1976) Weslin, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 7
september 1976)

Sekreterare: Griiting, Britt M., departementssekreterare
(fr.o.m. den 7 september 1976)

Direktiven, se 1977 års kommitléberätlelse del II U 9.

Den särskilde förhandlaren har under tiden november 1977 -
juni 1978 hållit 14 sammanträden med experterna samt haft särskilda
överläggningar med företrädare för intressen, som berörs av uppdraget.

Förhandlaren har den 12 maj 1978 avgett ett huvudavial om
utställningsersättning samt hemställt om regeringens godkännande av avtalet.
Huvudavtalet har samma dag undertecknats av förhandlaren såsom företrädare för
staten och företrädare för Konstnärernas Riksorganisation, Föreningen Sveriges
Konsthantverkare och Industriformgivare, Föreningen Svenska Tecknare samt
Svenska Fotografernas Förbund, Genom beslut den 8 juni 1978 har regeringen
godkänt avtalet.

Uppdragei är därmed slutfört.

s. 198 Kontrollera mot PDF

U:I6
Skr 1978/79:103 198

16. Gymnasieutredningen (U 1976:10)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 augusti
1976 för att göra en översyn av den gymnasiala utbildningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 augusti 1976):

Ordförande: Sköld, Lars G., överdirektör

Ledamöter: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av
riksdagen Fogelström, Hans, ombudsman

Gren, Arne, kommunalråd (fr.o.m. den 21 oktober 1977) Grunewald,
Björn M., civilekonom

Hjelm-Wallén, Lena B., adjunkt, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 20 januari 1977)

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare Paul, Lars,
ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1977) Rogestam, A. Christina,
avdelningschef, led. av riksdagen Stålhammar, Bert E. J., skolinspektör, f. d.
led. av riksdagen Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen

Sakkunniga: Arndt, Nils, rektor

Hellström, E. Emil, länsarbetsdirektör Hälleberg, Allan,
sekreterare Kalin, Göran, förbundsordförande Nilsson, Johnny, studerande
Nilsson, Lars G., utredningssekreterare Nilsson, Matts G., bitr. avdelningschef
Ringborg, S. Erland, byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1977) Teveborg, Lennart,
skolråd

Experier: Beckman, Anita, studierektor (fr.o.m. den 1
oktober 1977) Berggren, Sören V., utbildningsintendent (fr.o.m. den 1 oktober
1977) Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Boldt, Göran B.
L., förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Brändslröm, Dan A.,
kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Dahlander, Gunnar, rektor (fr.o.m. den
1 oktober 1977) Dahllöf, Urban S., professor (fr.o.m. den 9 juni 1977) Ejerhed,
Anders G., civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Eklund, Svea I.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Fredriksson, Bert,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den I okiober 1977) Fredriksson, Ingrid,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

s. 199 Kontrollera mot PDF

i 99 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:16

Göranson, Ulf G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj
1977) Hektor, Cail-Magnus, civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Hellgren.
Kristina, studerande (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Holnikvist-Svensson, Ruth
L, (itbildningssekreterare (fr.o.m. den 1 okiober 1977)

Härnqvist, Kjell, professor (fr.o.m. den I januari 1978)
Javette, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Johnsson, Inga,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Jonsson, Ingela, studerande
(fr.o.rn. den 1 oktober 1977) Jorg, Johann M., ingenjör (fr.o.m. den 10 okiober
1977) Jos, N. Olof, statistikchef (fr.o.m. den 9 juni 1977)
KarlsdotlerJonshagen, Ingrid C, byråchef (fr.o.m. den 9 juni 1977) Lagerstiöm,
Martin, studerande (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Larsson, Hans, ombudsman
(fr.o.m. den I oktober 1977) Lind, Siv 1., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober
1977) Lindström, Alice M. F., undervisningsråd (fr.o.rn. den 1 oktober 1977)
Lindström, Lars E., ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 31 augusti
1978)

Ljungqvist, Björn U. T., sekreterare (fr.o.m. den 1
oktober 1977) Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd (fr.o.m.den 1 oktober
1977) Magnusson, Göran, departementssekieterare (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Malmenstedt, Curt O., ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober
1977) Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 juni 1977) Murray, U.
Mac, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Myrberg, Mats, fil.
dr (fr.o.m. den 1 okiober 1978) Nerdrurn-Ullman, Vi'enche, rektor (fr.o.m. den
1 okiober 1977) Pettersson, Kenth J. L., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1
september 1978)

Rosén, Tommy B., sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)
Rosengren, Bodil C, fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Schelin, Leif
Ericsson, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1977) Schöldström, Ulf C. W. S.,
utredningschef (fr.o.m. den I oktober 1977) Stridh, Arne, utbildningschef
(fr.o.m. den 1 oktober 1977) Ström, GunnarO. F., professor (fr.o.m. den 1
oktober 1977) Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 juni 1977)
Söderström, Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Thelin, Bengt
A., undervisningsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Waern, Karl-Gustav, tf.
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Vestin, F. E. Margareta, f. d.
undervisningsråd (fr.o.rn. den 1 april 1978) Vikman, Sven, tekn. lic. (fr.o.m.
den 1 oktober 1977) Örne, Ingegerd, sekreterare (fr.o.m. den 1 okiober 1977)
Sekreterare: Furumark, Ann-Marie, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

s. 200 Kontrollera mot PDF

U:I6
Skr 1978/79:103 200

Bitr. sekreterare: Bergstrand-Wilson, Kerstin,
musikpedagog (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Vasagatan36,3 tr., 111 20Siockholm, tel. 11 91
02(sekreteraren), 10 39 25 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse
del 11 U 11. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommiltéberättelse del II U I.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden samt haft överiäggningar med olika myndigheter,
kommitiéer och övriga som berörs av utredningens arbete.

Därutöver har sju sammanträden hållits med en särskild
grupp för frågor rörande statistik, forskning och undersökningar. Vidare har
fem sammanträden hållils med en arbetsgrupp för leknisk utbildning, sex
sammanträden med arbetsgrupper för vårdutbildning och övrig socialt inriktad
utbildning samt sex sammaniräden med en grupp för administrativ och ekonomisk
utbildning. Vidare har sammanträden hållits med interna utskott inom kommittén.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

17. Svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet
(U 1976:11)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9
september 1976 för atl ingå i den svenska delegationen av finsk-svenska
utbildningsrådet (se Postoch Inrikes tidn. den 14 oktober 1976):

Ordförande: Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef

Ledamöter; Baude, Annika M. C, avdelningschef Ebbeson,
Ulf, byrådirektör Norberg, Randolph, sekreterare Teveborg, Lennart, skolråd

Sakkunniga; Lundgren, Staffan, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 12 november 1976) Vrelhammar, Harald, undervisningsråd Åstedt, Inga-Britta,
byrådirektör

Expert: Johansson, Lars E. I, departementssekreterare
(fr.o.m. den 24 februari 1978) Lidbaum, Marja, skolkonsulent (fr.o.m. den 24
februari 1978)

s. 201 Kontrollera mot PDF

201 Kommittéer;
Utbildningsdepartementet U:18

Malmqvist, Stig, byrådirektör (fr.o.m. den 10 maj 1977
t.o.m. den 25

okiober 1978)

Sparrman, Carl-Axel, adjunkt (fr.o.m. den 26 okiober 1978)

Strömberg, Silja K., departementssekreterare (fr.o.m. den
24 februari

1978)

Sekreterare: Kenttä, V. Matti, adjunkt

Lokal; Omvägen 5, 953 00 Haparanda, tel. 0922/112 46
(Kenttä)

Direktiven för delegationen, se 1977 års kommiltéberällelse
del II U 12.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fem sammanträden, varav två tillsammans med finska delegationen, det ena
i Övertorneå-Haparanda och det andra i Vasa i Finland. Därutöver har
delegationen haft kontakter med olika myndigheter, organisationer och andra som
berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

18. Arbetsgruppen (U 1976:12) för vissa frågor rörande De
blindas förenings biblioteksverksamhet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 oktober
1976 för att utreda vissa frågor rörande De blindas förenings (numera
Synskadades riksförbunds) biblioteksverksamhet:

Ordförande: Svensson, Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Böhlin, Birgitta, departementssekreterare
Engman, Jan G., avdelningschef Lindqvist, Bengt, förbundsordförande

Expert: Höglund, E. Olov, organisationsdirektör (fr.o.m.
den 1 juni 1978)

Sekreterare: Gurinder, Jan-Olof, departementssekreterare
(t.o.m. den 31 maj 1978) Riidel, WolfgangH. A., byrådirektör (fr.o.m. den 1
juni 1978)

Lokal; Utbildningsdepartementet, Storkyrkobrinken 4, tel.
växel 763 10 00, direktval 763 19 21 (sekreteraren). Postadress: Fack, 103 10
Stockholm

Direktiven för arbetsgruppen, se 1977 års
kommiltéberättelse del II U
13.

s. 202 Kontrollera mot PDF

'J:IH
Skr 1978/79:103 202

Arbetsgruppen har imder tiden november 1977 - okiober 1978
hållit sex : .'irinranlräden.

Arbetsgruppen har den 30 okiober 1978 avgetl betiinkandei
(Os U l97o:7) /oskadades bibliotek. /' betsgruppen beräknas slutföra sitt arbete
undei år 1979.

39. Utredningen (U 1977:03) om kvinnliga skolleilare

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 januari
i':*77 r.fieu ippgifl atl genom olika initiativ öka andelen kvinnor pä
s.kciicdariGe befattiiitigar:

( rdförande: Du Rietz. Lars B. Hj., rektor

Ledamöter: Hammarlund, Olof. förbundsordförande Jurén,
Ing-Britt, fil. lic. Lindstedt. Lars, lönedirektör Nilsson, Asta, sekreterare
Sönnerlind, Arne, skolråd

Vestin. F. E. Margareta, f. d. undervisningsråd (t.o.m.
den 31 december 1977)

Fiitperter: Breski, Lillemor, fil. kand. (fr.o.m. den 1
augusti 1978) Carlsson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978)
Claesson-Heljeberg, Margareta, rektor (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Ekholm,
Mats, docent (fr.o.m. den 1 november 1977) Herlin, Helena N,. byrådirektör
(fr.o.m.den 15 december 1977 t.o.m. den 31 december 1978)

Stegö, Eskil, rektor (fr.o.m. den 1 november 1977)

Vestin, F. E. Margareta, f. d. undervisningsråd (fr.o.m.
den 1 januari 1.978)

oekrelerare'. Berggien, Anne Ivlarie, fil. mag.

Lokal; Svartmangatan 9,4 tr., 11129 Stockholm, tel. 1175
73 och d!rektvar763 17 63 (Berggren), 21 17 74 (kansli)

Diiektiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse
del II U 2,

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fyra sammaniräden, Dessulom har utredningen genomfört två
enkätundersökningar samt en specialundersökning av utredningens expert, Helena
Herlin.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203 Kommittéer;
Utbildningsdepartemeritel 5I:2f

Utredningen har i samarbete med forlbildningsavdelninger!
i L.inköp-.n;.! initierat en studiecirkel om skolledarskap i Skellefteå,
Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under Sr 1979.

20. Lärartjänstutredningen (U 1977:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 april
1977 lör a-.; utreda vissa tjänsteorganisatoriska frågor inom högskolan m. ni.:

Ordförande: Nyquist, Per-Olof (Ola), statssekreterare, f.
d. led. av riksdau;';r! (l.o rr.. den 30 november 1978)

Ullenhag, Jörgen U., fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m.
den ! decembe/ 1978)

Ledamöter: Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av
riksdagen Grudevall, Lennart, sektionschef Johansson, Birgitta, metallarbetare,
led. av riksdagen Löfström, J. Henric, sekreterare Marcusson, Sten G.,
utredningssekreterare Nilsson, Sven, sekreterare

Ruin, Olof K., planeringschef (fr.o.m. den 1 oktober 1977)
Rydén, Rune O., fil. lic, led. av riksdagen Sundgren, E. Roland, ombudsman,
led. av riksdagen Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör Åkerstedi, Jonas,
ombudsman

Sakkunniga: Egardl, Peter A. N., fil. kand.

Lindqvist, Ingvar F., professor (fr.o.m. den 25 april
1977) Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör

Experter: Andersson, Bertil, bitr. sjukvårdsdirektör
(fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 31 december 1978)

Appelberg, Göte, universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober
1977 t.o.m. den 28 februari 1978)

Areblad, Ann Marie, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari
t.o.m. den 3) december 1978)

Axelsson, Carl Axel, byråchef (fr.o.m. den 1 februari
t.o.m. den 30 seplember 1978)

Bengmark, Stig, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 28 februari 1978)

s. 204 Kontrollera mot PDF

U:20
Skr 1978/79:103 204

Berg. Clary, lärare (fr.o.m. den I december 1977 t.o.m.
den 28 februari

1978)

Bergendai, Gunnar S., rektor (fr.o.m. den 1 okiober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Berglund, Erik Å. R., utredningschef (fr.o.m. den I
februari t.o.m. den 30

september 1978)

Björkslrand, Ulf, assisieni (fr.o.m. den 1 okiober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Björnegård, Gudrun, reklor (fr.o.m. den 1 okiober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Brandberg, Anders, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Brinck. K. Inge G., universitetslektor (fr.o.m. den 1
oktober 1977 t.o.m.

den 28 februari 1978)

Broman, Lennart, universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober
1977 t.o.m.

den 28 februari 1978)

Carlsson, Bertil, universitetslektor (fr.o.m. den 1
oktober 1977 t.o.m. den

28 februari 1978)

Carlsson, Börje, universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober
1977 t.o.m. den

28 februari 1978)

Cornelius, Claes, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september
1978 t.o.m. den

31 mars 1979)

Corneliusson, Roy, ADB-lärare (fr.o.m. den 1 oktober
1977t.o.m. den28

februari 1978)

Dahl, Sonja, kanslichef (fr.o.m. den 1 september 1978
t.o.m. den 31 mars

1979)

Djärv, Sigbritt, vårdlärare (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Drangert, Jan Olof, universitetsadjunkt (fr.o.m. den 1
februari t.o.m. den

30 september 1978)

Edenfelt, Annika, sjukgymnast (fr.o.m. den 1 februari
t.o.m. den 31

december 1978)

Edwardsson, Roland, utbildningsledare (fr.o.m. den 1
oktober 1977

t.o.m. den 28 februari 1978)

Eklund, Margareta, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Elling, Monica, socionom (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 31
augusti 1978)

Ericsson, Ulla Bella, sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober
1977 t.o.m. den

31 december 1978)

Falk, Stig, docent (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den
28 februari 1978) Fenne, Gunilla, departementssekreterare (fr.o.m. den I
september 1978 t.o.m. den 31 mars 1979)

Forslind, Bo, universitetslektor (fr.o.m. den I oktober
1977 t.o.m. den 28 februari 1978)

s. 205 Kontrollera mot PDF

205 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:20

Gudmundsson. Mats. sekreterare (fr.o.m. den I februari
t.o.m. den 31

december 1978)

Gustafsson, Gunnel, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Gottsén, Bertil, konstnär (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Hall, Lennart, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m.
den 28 februari

1978)

Hane. Helge, direktör (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den
30 september

1978)

Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Hillert, Mals, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 28 februari

1978)

Hjoriås, Bernt Olof, studierektor (fr,o.m. den 1 oktober
1977 t.o.m. den

28 februari 1978)

Holmqvist, Olle, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m.
den 28 februari

1978)

Hudner, Tor, rektor (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m. den
28 februari

1978)

Hastad, Torgny, bitr. professor (fr.o.m. den 1 oktober
1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Häggquist, Harald, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
oktober 1977 t.o.m.

den 31 januari 1978)

Hälleberg, Allan, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari
t.o.m. den 31

december 1978)

Johansson, Gerd, studieledare (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Johansson, Sven Ove, universitetslektor (fr.o.m. den 1
oktober 1977

t.o.m. den 28 februari 1978)

Josjö,Siv,reklor(fr.o.m.den 1 oktober 1977 t.o.m.
den28februari 1978)

Krause, Urban, docent (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 31

december 1978)

Lareke, Carl Axel, lektor (fr.o.m. den I oktober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (fr.o.m. den 1
oktober 1977

t.o.m. den 28 februari 1978)

Lindgren, Krislin, studierektor (fr.o.m. den 1 oktober
1977 t.o.m. den 28

februari 1978)

Lindström, Ylva, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari
t.o.m. den 31

december 1978)

Lundh, Bengt, docent (fr.o.m. den 1 december 1977 t.o.m.
den 31

december 1978)

s. 206 Kontrollera mot PDF

:'-:.. >;':v :o,7U/79:!03 206

i", ?/::-.>n. L,j:->.ra;itt.,
!ek;;:>r (ir.o.rn. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 28

?:S'-!if.>'' '97S)

' -io, ril.vftCftr, Göte, 'jniversitetsleklor (fr.o.m. den
1 oktober 1977 t.o.m.

1 .;.>';irt.';>!i', Oio.*" A.,
universitetslektorlfr.o.m. den I okiober 19771.o.m.

No!

Lcn 2i.l rebriiai'! ;y7K)

"v.'

;-:;:K-;;:r., ilis-;;:, lek*or (fr.o.m. eien i okiober
1977 t.o.m. den 28 februari

f:.'... 2i:\x':!i, j.rofessor (fr.o.r»'.. den 1 oktober
1977 t.o.m. den 28 :foiv.'- vri'i\ Gi:\\t. f'!i;',-\äavet'i, iniversitelslekto:
(fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m.

0"C:g,je:;.. /.b.e', i.ekior (fr.o.rn. den 1 oktober
1977 t.o.rn. den 28 februari

' :- i?.\

C[':i:o\i, \:tg;ic h/i., hovrättsassessor (fr.o.m. den i
juli 1977 t.o.m. den 30

iiiV.i 1979)

Oiiva, Olav: A. (OI=e), byråchef (fr.o.m. den I oktober
1977 t.o.m. den 31

oscesnber 197)

'L'i.;i.:2'3w, G'J.(:njn. avdelningsdirektör (fr.o.m. den
1 februari t.o.m. den

.V .cf;ejv?iie;' j97S)

r;r,T'C;/:-.!, Liii's, stiidierckto'' (fr.o.m. den
1 oktober 1977 t.o.m. den 28

Pa;)'is;,or!, Christer, uni'i/ersitetslektor (fr.o.m. den
1 oktober 1977 t.o.m.

der. :;

P&rJo.in, Gunnar, studierektor (fr.o.m. den 1 oktober
1977 t.o.m. den 28

:];? L;-jr! s' dS

i.,-!.'.r,fc, Geriiard, sniversitetslekior (fr.o.m. den i
oktober 1977 t.o.m.

der> 28 februari 1978)

Reinnc.Jd. Sur\e., byrådirektör (fr.o.m. den 23 september
1977 t.o.m. den

R;>-:e:':ior!», .'';. Er'.and, byråchef (fr.o.m. den
I februari t.o.m. den 31

å&c:tT{

;..'/';.; .'3?', 'rCerstin, adjunkt (fr.o.rn. den i
oktober 1977 t.o.m. den 28

hlirian !978}

';s!hi, iohn-F-rik, lönedirektör (fr.o.m. den 1 februari
t.o.m. den 31

;.er"=;ihe- i978)

:;i;;.'i.:'Ström, Jan, professor (fr.o.m. den 1 oktober
1977 t.o.m. den 28

Schalii.i er, Wolfgang, lektor (fr.o.m. den I oktober 1977
t.o.m.. den 28

s. 207 Kontrollera mot PDF

r / K.OnimiUéer:
iU{bil(iiiisi9,suapii!-te?nenvet Li;20

'>CL.:":-f. ;5;;-/!iile,
rcgiäsor (fr.o.m. åc.n 1 ol;iober 1977 t.o.m. den 2ö .'vf;!:'.!. £''.''a,
uravcrsiieisrektör (fr.o.rn. den 1 oktoS'ior 1977 i.o.m. 8 Lvark, Lmnéa, värdlärare (fr.o.m. den ! februari t.o.m. den 31 december

'.97:

.S-e.irer., Peter, smiversite.tslektor ('fr.o.m. den 1
februari t.o.m. den 31

;-'.'.c-r!'''.irs;. Be L L.,
Qepa!"temenisse'-ci"eJerarc (fL''-0.rfi. den 1 oktober 1977

'/...cte3'decer:ib6r i978i

:;*iSf;'., Lsif, ri;. lic. 'fr.o.iir!. den i februari
t.i'i.rv:. dan 31 december 1978)

'::i'e;>-i.-'>-, fcf.eriar, iekJoi-
(.''!".o.r.i. deo ! oktober 1977 t.o.m. den zS

\ ::b:'.l9.:-i '.9'V,';

Zyt:r:\i\-M, Mariaorse £., stiidiareklo;'('if.o.m. den 1
ok{obe,'r 1977 t.o.m.

-.(eL-. /:; ijraari !978)

.Svf!:L;'ce'g, Eva, avdelnJngsdirektÖ!' ('fr.o.m. den !
'icbruari t.o.ni. den 2)

'.eceinbev !978)

Gc.'vari'-'!;i, Ove, studierektor (fr.o.rA. den ? okiober
1977 t.o.m. den 28

feb:''i;)ri ;97o)

Te? fel., A!f, e. Jriiversi(ets'ekt.or(fr.o.m. den 1
oktober i977 t.o.m. den IS]

Th.(.'n. jorm-Eriii L., universiletsiektO!' (fr.o.m. uen 1
februari t.o.m.

d-;i> T! december 1978)

T-osi. .;an L, £., docent (fr.o.rn. den 1 oktober 1977
i.o.m. den 28 febriian

1978)

7o;'s>e.vist, iijigvar B., rektor (fr.o.m. den 26 rnaj
1977 t.o.m. den3i

dee.fcrnber 1978)

VV-shiherg, Leif, intendent (fr.o.m. den 1 febru.ari
t.o.r/i. den 30 september

;c-rov

Vallin, Ivar, departementssekreterare (fr.o.m. den 15
oktober 1978)

WaSlir, Karin, leklor (fr.o.m. den ! oktober 1977 t.o.m.
den 28 lebrijari

1978)

Widgre:'!, Greger O., departementssekreterare (fr.o.m. den
26 maj 1977

i.o.m. den 31 december 1978)

..-iftfe;-., inger, rektor (fr.o.m. den \ oktober 3977
t.o.m. den 28 februari

1978)

Åberg, Bengt, unii/ersitetslektor(fr.o.m. den 1 oktober
1977 t.o.m. den 2.o

vebnjai's !97c)

Ahgren-Lange, 'Jlla H. A., byråchef (fr.o.m. den 1
februari t.o.m. don 35

Gecernber i 578)

Ahman, Gustav, statsagronom (fr.o.m. den \ oktober 1977
t.o.m. den 28

feöniari !973)

s. 208 Kontrollera mot PDF

U:20
Skr 1978/79:103 208

Östberg, Gertrud, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 28

februari 1978)

Ostling, Berit, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m.
den 28 februari

1978)

Sekreterare: Kirsebom, Bjarne A., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Bruhn, L. Gunnila, studierektor
(fr.o.m. den 1 seplember 1977 i.o.m. den 31 december 1978)

Köhler, Karl Johan, fil. mag. (fr.o.m. den 1 okiober 1977
t.o.m. den 30 juni 1979)

Lindborg, Carin, byrådirektör (fr.o.m. den 22 augusti 1977
t.o.m. den 30 juni 1979)

Reinhold, Sune, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1978
t.o.m. den 30 juni 1979)

Lokal: Stora Nygatan 33, 1 tr., 11127 Stockholm, tel.
206984 (Kirsebom), 20 7183 (Bruhn), 20 69 75 (Köhler), 20 70 82 (Lindborg).
046/12 41 00 (Reinhold), 20 33 05 (kansli)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommilléberältelse
del II U 6.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sex sammanträden. Därutöver har nio sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp för frågor rörande arbets- och tjänsteorganisationen i den statliga
högskolan, nio sammanträden med en grupp för motsvarande frågor i den kommunala
högskolan, åtta sammanträden med en grupp för frågor rörande lärarnas
anknytning till yrkeslivet uianför högskolan samt sex sammanträden med en grupp
för frågor rörande läkarlärare. Därtill har överläggningar ägt rum med olika
myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

21. Videogramutredningen (U 1977:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 april
1977 med uppdrag att utreda frågan om samhällets insatser på videogramområdet:

Ordförande: Sundman, Per Olof, författare, led. av
riksdagen

Ledamöter; Björck, Anders P.-A., led. av riksdagen Bladh,
Lennart W., yrkesvalslärare, led. av riksdagen

s. 209 Kontrollera mot PDF

209 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:21

Ingelstam,
Margareta, producent Ström, Gunnar, partisekreterare

Experter:
Arlinger, Stig, docent (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Bergman,
Lars, direktör (fr.o.m. den 26 oktober 1977 t.o.m. den 6 oktober 1978)

Bergold,
Jan Olov, utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 oktober 1978) Bottiger, E.
Marie A., jur. kand. (fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 16 november 1978)

Edwall,
Ingvar, sludiekonsulent (fr.o.m. den 13 mars 1978) Eklindh, Kenneth,
skolkonsulent (fr.o.m, den 13 mars 1978) Elmhom, Kerstin M., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 15 september 1977 t.o.m. den 30 april 1979)

Fransson,
Ame, rektor (fr.o.m. den 13 mars 1978) Gustavsson, Sture, redaktör (fr.o.m. den
13 mars 1978) Hederslröm, C. Christer, byrådirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1977
t.o.m. den 31 december 1978)

Jacobson,
Brita A., apotekare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Liljeros, K. E. Lillemor, fil.
kand., med. kand. (fr.o.m. den 15september 1977 t.o.m. den 18 augusti 1978)

Lindsten,
Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Lundström, Beata,
informationssekreterare (fr.o.m. den 15 febmari 1978)

Olsson,
Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 juni 1977) Preisler, Gunilla,
doktorand (fr.o.m. den 13 mars 1978) Svanberg, Lars, redaktör (fr.o.m. den 3
juni 1977) Söderiind, Olof, förbundsdirektör (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Sekreterare:
Svärd, Stig, studiesekreterare

Bitr.
sekreterare: Hallenberg, Ingemar, studieinstruktör (fr.o.m. den 1 november
1977) Lindencrona, Birgitta, fil. lic. (fr.o.m. den 16 november 1977)

Lokal:
Västeriånggatan 46, 2 tr., tel. 20 74 18 (Svärd), 20 73 64 (kansli).
Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II U 7.

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 18 sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele. Därutöver har två sammanträden hållits tillsammans med
upphovsrältsutredningen.

Utredningen
har den 27 september 1978 avgett betänkandet (Ds U 1978:8) Svenska videonät
utomlands.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

14 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 210 Kontrollera mot PDF

U:22 Skr
1978/79:103 210

22. Utredningen (U 1977:06) om vissa vårdutbildningar inom
högskolan (VÅRD 77)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 juni
1977 för att utreda frågan om vissa vårdutbildningar inom högskolan:

Ordförande: Levin, Bert L., statssekreterare

Ledamöter: Hillerdal, N.Olof, docent Holgersson, Leif H.,
ombudsman

Hörnlund, O. Börje, skogsmästare, led. av riksdagen
(t.o.m. den 19 december 1977)

Jansson, Per-Olof, leg. sjuksköterska Javette, Bo,
ombudsman Kärnek, Ruth I. C, oppositionsråd Larsson, Karl G., sekreterare
Lindström, Alice M. F., undervisningsråd

Pettersson, S. Åke E., landstingsråd (fr.o.m. den
20december 1977) Sköld, Lars G., överdirektör Svennilson, Marianne E.,
studierektor

Sakkunniga: Bratlhall, I. Birgitta, departementssekreterare
Ekholm, Lars V., kansliråd Rådö, E. Göran, bitr. sjukvårdsdirektör

Experier: Aggebo, Claes-Göran, förste byråsekreterare
(fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 juni 1978)

Areblad, Ann Marie, ombudsman (fr.o.m. den 20 september
1977) Berg, Marianne, skolkonsulent (fr.o.m. den 20 seplember 1977) Björklund,
Berit, rektor (fr.o.m. den 1 januari 1978) Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m.
den 20 september 1977) Eklund, Svea L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21
december 1977) Furumark, Ann Marie, byråchef (fr.o.m. den 20 seplember 1977)
Gullslröm, Estrid, byrådirektör (fr.o.m. den 20 september 1977) Helmbring,
Anita, arbetsterapeut (fr.o.m. den 20 september 1977) Hermansson, Alice,
universitetsadjunkt (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 15 juni 1978)

Hessleborn, Olle K. A., ombudsman (fr.o.m. den 20
september 1977) Holmkvist-Svensson, Ruth L, utbildningssekreterare (fr.o.m. den
20 september 1977)

Johansson, Helfrid, skolkonsulent (fr.o.m. den 20
september 1977) Jungqvist, Anna-Brita, sekreterare (fr.o.m. den 20 september
1977)

s. 211 Kontrollera mot PDF

211 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:22

Klässbo, Maria, studerande (fr.o.m. den 20 september 1977)

Kälvemark, Torsten, avdelningsdirektör (fr.o. m.den 20
september 1977)

Lindmark, Christer, byrådirektör (fr,o.m. den 29 augusti
1977)

Löfström, J. Henric, sekreterare (fr.o.m. den 20 september
1977)

Nilsson, Berndt, sekreterare (fr.o.m. den 20 september
1977)

Nyström, L. Ingrid, sekreterare (fr.o.m. den 15 augusti
1977 t.o.m. den 30

juni 1978)

Olausson, Britt, rektor (fr.o.m. den 20 september 1977)

Orava, Olavi A. (Olle), byråchef (fr.o.m. den 20 september
1977)

Palm, Anita, förste förbundssekreterare (fr.o.m. den 20
september 1977)

Persson, Kerstin, skolkonsulent (fr.o.m. den 20 september
t.o.m. den 20

december 1977)

Rangrost, Johny A. P., departementssekreterare
(fr.o.m. den 19

september 1977)

Rosén, Tommy B., sekreterare (fr.o.m. den 20 september
1977)

Schulze, Jacob, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 20
september 1977)

Skalin, Douglas (fr.o.m. den 20 september 1977)

Starck, Linnea, vårdlärare (fr.o.m. den 20 september 1977)

Slåhlklo, Maj, undersköterska (fr.o.m. den 20 september
1977)

Sundelin, Dick, sekreterare (fr.o.m. den 20 september
1977)

Svensson, Björn, vårdlärare (fr.o.m. den 20 september
1977)

Varnvik, Eva, undersköterska (fr.o.m. den 20 september
1977)

Weitner, Sonja E., vårdlärare (fr.o.m. den 1 augusti 1977
t.o.m. den 30

juni 1978)

Wetlerström, Rolf, ombudsman (fr.o.m. den 20 september
1977)

Wåhlén, Kerstin, studerande (fr.o.m. den 20 september
1977)

Åström, Arne, docent (fr.o.m. den 20 september 1977)

Sekreterare: Nilsson, Matts G., bitr. avdelningschef
(t.o.m. den 2 seplember 1978)

Bitr. sekreterare: Eliason, S. Olof, byrådirektör (fr.o.m.
den 1 augusti 1977 t.o.m. den 31 juli 1978)

Hellung-Strohl, Eva M., studiesekreterare (fr.o.m. den 1
augusti 1977 t.o.m. den 15 augusti 1978)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del II U 9.

Utredningen har under tiden november 1977 - juni 1978
hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörts av utredningens arbele. Därutöver har
vardera sex sammaniräden hållits i utredningens fyra särskilda arbetsgrupper.

Utredningen har den 8 februari 1978 och den 30 augusti
1978 avgett betänkandena (SOU 1978:15)1. Praktikfrågor - ålgärder i ett kort
perspektiv

opaginerad Kontrollera mot PDF

U:22
Skr 1978/79:103

">19

opaginerad Kontrollera mot PDF

och (SOU 1978:50) 2. Ny vårdutbildning med bilagan
(Ds U 1978:4) Arbelsfältsbeskrivning. Uppdraget är därmed slutfört.

23. Utredningen (U 1977:07) om museijärnvägsföreningar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 juni 1977
ined uppdrag att utreda frågan om stöd till museijärnvägsföreningarna:

Särskild utredare: Jonsson, Elver A. D., postiljon, led.
av riksdagen

Expert: Berg, Hans E., departementssekreterare (fr.o.m.
den 21 oktober 1977)

Sekreterare: Freden, Sven, avdelningsdirektör

Lokal: Rönnhagsvägen 11, 582 70 Linköping, tel. 013/11 52
00, 15 67 17 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II U 8.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1977 -
oktober 1978 hållit 19 sammanträden med experten och i flertalet fall
representanter för organisationer och myndigheter, som berörs av utredarens
arbete. Utredaren har besökt och haft överläggningar med flera av landets museijärnvägar
och har tillsammans med experten gjort en studieresa till några av
Storbritanniens museibanor.

Utredaren beräknar all slutföra sitt arbete under år 1979.

24. Utredningen (U 1977:08) om visningsersättning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni
1977 med uppgift att klarlägga möjligheterna att konstruera ett system som ger
bildkonstnärerna ersättning för att verk som inte längre är i upphovsmannens
ägo visas offentligt:

Särskild utredare: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör
(fr.o.m. den 6 september 1977)

Experier: Bergman, Lars, direktör (fr.o.m. den 28 augusti
1978) Hedfeldt, Erik, f. d. justitieråd (fr.o.m. den 6 september 1977)

s. 213 Kontrollera mot PDF

213 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:25

Sekreterare: Bergman, Lars, direktör (fr.o.m. den 6
september 1977 t.o.m. den 27 augusti 1978) Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 28 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Griiting, Britt M.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 6 september 1977)

Lokal: Utbildningsdepartemenlet, Mynllorget 1, Fack, 103
10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 17 45 (Lindsten), 763 23 94
(Griiting)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II U 10.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 45 sammanträden samt haft överläggningar med företrädare för
myndigheter, organisationer och andra som berörs av uppdraget.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

25. Uppslagsverkskommittén (U 1977:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 oktober
1977 med uppdrag alt utreda frågan om utgivning av svenskt uppslagsverk:

Ordförande: Tynell, Lars V., tf. riksbibliotekarie
(fr.o.m. den 13 oktober 1977)

Ledamöter: Barenthin, WilH, departementssekreterare
(fr.o.m. den 13 okiober 1977) Furhammar, Brita, bibliotekarie (fr.o.m. den 13
oktober 1977) Jacobson Widding, Anita, professor (fr.o.m. den 13 oktober 1977)
Lannegren, Göran S., departementssekreterare (fr.o.m. den 13 okiober 1977)

Peterson, Kjell, bokförläggare (fr.o.m. den 13 oktober
1977) Sandqvisl, Inga-Britta, förste arkivarie (fr.o.m. den 13 oktober 1977

Sekreterare: Sundkvist, Leif G., civilekonom (fr.o.m. den
13 oktober 1977)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10
00. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse
del 11 U 12.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit elva sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 214 Kontrollera mot PDF

U:26
Skr 1978/79:103 214

26.
Arbetsgruppen (U 1977:10) för samefrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29
september 1977:

Ordförande: Wikström, Jan-Erik, statsråd, ltd. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Vice ordförande: Svensson, Gunnar, departementsråd
(fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Ledamöter: Anell, Kerstin, departementssekreterare
(fr.o.m. den 2 februari 1978) Isacsson. Bert, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober
1977) Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den I februari 1978)

Söderström, Bengt H- T:son, kansliråd (fr.o.m. den 1
oktober 1977) Thorstenson, R. Billy, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)
Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Zetterberg,
Leif, sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Öster, Karl-Olov, departementsråd
(fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Experter: Andersson, Gösta, skolinspektör (fr.o.m. den 16
januari 1978) Jonsson, Aina, renskötare (fr.o.m. den 16 januari 1978) Simma,
Lars H:son, adjunkt (fr.o.m. den 16 januari 1978) Svonni, Mikael, studerande
(fr.o.m. den 16 januari 1978) Utsi, Per-Mikael, studerande (fr.o.m. den 16
januari 1978)

Sekreterare: Englund-Ghai, Karin, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Lokal: Utbildningsdepartementet, Storkyrkobrinken 4.
Postadress: Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 15
(sekreteraren)

Särskilda direkliv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit två sammanträden samt haft överiäggningar med olika sameorganisationer
och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sex sammanträden
hållits med en särskild arbetsgmpp för frågan om Administration och ledning av
en samisk utbildningsväg.

Arbetsgruppen har den II oktober 1978 avgett betänkandet (DsU 1978:5)
Administration och ledning av en samisk utbildningsväg.

Arbelsgmppens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:28

27.
Obligatorieberedningen (U 1977:11)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 17 november 1977 med uppdrag att bereda
vissa frågor rörande obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslulning:

Särskild
utredare: Honeth, Peter, jur. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Östergren, A.
Bertil, direktör (fr.o.m. den 17 november 1977 t.o.m. den 30 september 1978)

Experter:
Augustsson, Arne, byrådirektör (fr.o.m den 8 augusti 1978) Forsström, Jan,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 maj 1978) Gustafsson, Thomas B.,
kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978) Holmstrand, N. G. Anders,
hovrättsassessor (fr.o,m. den 28 mars 1978) Nicolausson, Ulf, sektionschef
(fr.o.m, den I mars 1978) Persson, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
mars 1978)

Sekreterare:
Honeth, Peter, jur. kand. (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 september 1978)

Lokal:
Stora Nygatan 33, 2 tr., 111 27 Stockholm, tel. 20 88 59 (Honeth), 20 88 49.

Direktiven
för beredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II U 13.

Den
särskilde utredaren har under tiden januari - augusti 1978 haft

överläggningar med olika myndigheter, kommittéer,

studerandesammanslutningar
och andra som berörs av beredningens arbete.

Utredaren
beräknas slutföra sitt arbete under år 1978.

28.
Forskningssamverkanskommittén (U 1978:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 16 februari 1978 med uppdrag att utreda
högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, förelag och
organisationer, m. m.:

Ordförande:
Richardson, N. Gunnar E., docent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Ledamöter:
Bjurel, A. Bertil E., f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 mars 1978) Gadd, P.
E. Ame, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1978)

s. 216 Kontrollera mot PDF

U:28
Skr 1978/79:103 216

Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den

I mars 1978)

Johansson, Sven A. E., professor (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lindqvist, Ingvar F., professor (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars
1978)

Ohlsson, J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den I mars
1978)

Ruin, Olof K., planeringschef (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Sakkunnig: Sidenbladh, Thomas P.,tf. departementsråd
(fr.o.m.den 24 augusti 1978)

Experter: Andersson, Curt, civilingenjör (fr.o.m. den 1
april 1978) Broberg, Björn, byråchef (fr.o.m. den 1 april 1978) Ekenberg,
Bengt, jur. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Elvin, Stig, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 april 1978) Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 1 maj
1978) Farm, Ante T., forskningsassistent (fr.o.m. den 1 maj 1978) Hammarström,
Olle, civilekonom (fr.o.m. den 1 maj 1978) Ivarsson, S. Tore, sekreterare
(fr.o.m. den I april 1978) Johansson, Sten, bitr. professor (fr.o.m. den 1 maj
1978) Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den I maj 1978) Mattsson, Rolf,
ingenjör (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 september 1978)

Nyquist, Per-Olof (Ola), statssekreterare, f. d. led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1978)

Olsson, Birgitta, ekonom (fr.o.m. den I april 1978)
Schröder, Lena, assistent (fr.o.m. den I maj 1978) Sidenbladh, Thomas P., tf.
departementsråd (fr.o.m. den 1 april 1978) Westeriund, Uno, ombudsman (fr.o.m.
den 1 april 1978) Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978)
Öhman, Per, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 april 1978) Österberg, Rolf,
ombudsman (fr.o.m. den 1 april 1978)

Sekreterare: Franzén, Anders, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Andersson, B. E. Christer, fil. kand.
(fr.o.m. den I mars 1978) Christensen-Sköld, Beatrice, fil. mag. (fr.o.m. den 1
oktober 1978) Wallin, Kerstin, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lokal: Svartmangatan 9,11129 Stockholm, tel. 2159 27
(Franzén), 21 56 24 (Andersson), 20 81 27 (Wallin), 10 24 83, 11 80 02 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse
del II U 2.

s. 217 Kontrollera mot PDF

217 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:30

Kommittén har under tiden mars - oktober 1978 hållit sju
sammanträden. För beredning av frågan om institutets för social forskning
ställning, har nio sammanträden hållits med en arbetsgrupp bestående av
kommitténs ordförande och tre av dess ledamöter samt företrädare för
institutet, de anställda vid institutet samt arbetsmarknads- och
socialdepartementen. Gmppen har även haft överläggningar med berörda
myndigheter och organisationer. Vidare har tre sammanträden hållits med en
expertgrupp för försöksverksamheten med kontaktforskare. Försöksverksamhet med
kontaktforskare har inletts i Malmöhus, Älvsborgs, Gävleborgs samt
Västerbottens och Norrbottens län.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

29. Utredningen (U 1978:02) om skyddslagstiftning rörande
forskning om hybrid-DNA

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 febmari
1978 med uppdrag att utreda om i vad mån nuvarande lagstiftning är en
tillräcklig gmnd för att kontrollera forskning med hybrid-DNA:

Särskild utredare: Wennergren, C. Bertil O., regeringsråd
(fr.o.m. den 1 mars 1978)

Sekreterare: Samuelsson, Bengt, byråchef (fr.o.m. den 1
mars 1978)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II U 1.

Den särskilde utredaren har den 4 december 1978 avgett
betänkandet (Ds U 1978:11) Hybrid-DNA tekniken under kontroll. Uppdraget är
därmed slutfört.

30. Utredningen (U 1978:03) om gäststuderande m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 april
1978 med uppdrag att utreda vissa frågor rörande utländska studerande:

Ordförande: Mattsson, Stig, överdirektör (fr.o.m. den 24
april 1978)

Ledamöter: Hermelin, Johan, studerande (fr.o.m. den 24
april 1978) Körlof, Bjöm H. B., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 april
1978) Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 april 1978)

s. 218 Kontrollera mot PDF

U:30
Skr 1978/79:103 218

Sakkunniga: Enocksson, Sten Arne, odont. kand. (fr.o.m.
den 15 augusti 1978) Holm, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 15
augusti 1978)

Experter: Brunnberg, Jan-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den
15 augusti 1978) Hildeman, Nils Gustav, programdirektör (fr.o.m. den 15 augusti
1978) Jacobson, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1978)
Kristensson, Inge B. E., avdelningsdirektör (fr.o,m, den 15 augusti 1978)
Wedelin, Kerstin B., avdelningsdirektör (fr.o,m. den 15 augusti 1978)

Sekreterare: Ekholm, Birgitta Maria (Brittmari),
byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Sparring, Leena, tf. avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Svartmangatan9, I tr.. Ill 29Stockholm, tel. 10 23
71 (Ekholm), 20 87 69 (Sparring), 10 24 59 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse
del II U 6.

Utredningen har under tiden juni - okiober 1978 hållit tre
sammanträden.

I september och oktober 1978 anordnade ulredningen fyra
diskussionsmöten med företrädare för utbildningsanordnare och
sluderandesammanslutningar samt för vissa andra myndigheter och organisationer.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

31. Kommittén (U 1978:04) om kommunal vuxenutbildning

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 mars
1978 med uppdrag att göra en översyn av den kommunala vuxenutbildningen:

Ordförande: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Ledamöier: Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den
16 mars 1978) Hällgren, Martin, länsbildningskonsulent (fr.o.m. den 16 mars
1978) Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16
mars 1978)

Nordstrandh, Ove H., f. d. lektor, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 16 mars 1978)

Nordström, Marie, fil. lic. (fr.o.m. den 16 mars 1978)
Oscarsson, Berit, studiesekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1978)

s. 219 Kontrollera mot PDF

219 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:32

Sakkunniga: Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 16
mars 1978) Hultqvist, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Landström,
Sten-Sture H., direktör (fr.o.m. den 16 mars 1978) Larsson, Leif, direktör
(fr.o.m. den 16 mars 1978) Olsson, Artur, skolråd (fr.o.m. den 16 mars 1978)
Wallmark, Nils, adjunkt (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Experter: Borgström, Lena, forskningsassistent (fr.o.m.
den 29 januari t.o.m. den 31 mars 1979)

Femkvist, Hans, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 12 febmari
t.o.m. den 13 maj 1979)

Sekreterare: Salin, Sven, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den
1 juni 1978)

Bitr. sekreterare: Berger, Anita, sekreterare (fr.o.m. den
1 december 1978 t.o.m. den 30 juni 1979)

Wickberg, Barbro I., departementssekreterare (fr.o.m, den
1 seplember 1978)

Lokal: Vasagatan 36, 3 tr., III 20 Stockholm, tel, 2128
51 (Salin), 21 00 53 (Wickberg)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommiltéberättelse
del 11 U 4.

Kommittén har under tiden augusti - oktober
1978 hållit tre sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år
1979.

32. Organisationskommittén (U 1978:05) för arkivet för
ljud och bild

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 maj
1978 med uppgift alt utföra det förberedelsearbete som behövs för att arkivet
för ljud och bild skall kunna börja sin verksamhet den 1 januari 1979.

Ordförande: Kromnow, E. Åke, riksarkivarie (fr.o.m. den 2
juni 1978)

Ledamöier: Höglund, E. Olov, organisationsdirektör
(fr.o.m. den 2 jum' 1978) Rhodin, Ame, teknisk direktör (fr.o.m. den 2 juni
1978) Sand, Hans E. N., departementssekreterare (fr.o.m, den 2 juni 1978)
Torbacke, Jarl, docent (fr.o.m. den 2 juni 1978)

s. 220 Kontrollera mot PDF

U:32
Skr 1978/79:103 220

Experter: Ahlborg, Staffan, förste arkivassistent (fr.o.m.
den 2 juni 1978) Hennel, Lennart, arkivchef (fr.o.m. den 2 juni 1978) Johanson,
Bo, byråingenjör (fr.o.m. den 1 november 1978) Körner, Sten G., landsarkivarie
(fr.o.m. den 2 juni 1978) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den
2 juni 1978) Olsson, Per Sören, hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 juni 1978)
Sanfridsson, Arne, civilingenjör (fr.o.m. den 2 juni 1978) Smedberg. Staffan,
arkivarie (fr.o.m. den 1 november 1978)

Sekreterare: Larson, Leif, departementssekreterare
(fr.o.m. den 2 juni 1978)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4, tel. direktval 763 19 34
(Larson). Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Särskilda direkliv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1978 hållit sex
sammanträden. Därutöver har särskilda arbetsgrupper inom kommittén hållit ett
antal sammanträden.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

33. Elevvårdskommittén (U 1978:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars
1978 för att Utreda organisaiion, innehåll, arbetssätt och arbetsformer i
elevvårdsarbetet:

Ordförande: Petersson, Ann-Marie, fil. dr (fr.o.m. den 1
juli 1978)

Ledamöier: Backmann, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 1
juli 1978) Hedvall, Jan, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Melldén,
Anna-Lisa, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Paulsson, Solveig,
rektor (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sakkunniga: Andrae, Lars, departementssekreterare (fr.o.m.
den 1 juli 1978) Sjöberg, Tage B., departementssekreterare (fr.o.m. den 2
oktober 1978)

Sekreterare: Berntsson, Gert, rektor (fr.o.m. den 1 juli
1978)

Lokal: Svartmangatan 9,2 tr., 11129 Stockholm, tel. 20 39
26 (Bemtsson), 20 38 18 och 20 97 94 (kansli)

s. 221 Kontrollera mot PDF

221 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:34

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 5.

Kommittén
har under tiden augusti - oktober 1978 hållit två sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

34.
Kommittén (U 1978:07) om integration av handikappade elever i det allmänna
skolväsendet

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 för att utreda frågan om
integration av handikappade elever i skolväsendel jämte därmed sammanhängande
frågor:

Ordförande:
Orehag, Lennart, överdirektör (fr.o.m. den I juli 1978)

Ledamöter:
Croona, Ulf, gymnastiklärare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Martinsson, Åke,
slöjdlärare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Pekkari, Olle, studierektor (fr.o.m. den
1 juli 1978) Rydle, M. Birgitta, ämneslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
juli 1978) Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli
1978) Wohlin-Andersson, Anna M., f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den
1 juli 1978)

Sakkunniga:
Hjelm, Carina, utredningssekreterare (fr.o.m. den I juli t.o.m. den 14 november
1978)

Larsson,
Gunvi, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Odre, Torslen, speciallärare
(fr.o.m. den 15 november 1978)

Experter:
Hammar, Åsa Birgitta, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den
1 januari 1980)

Karierö,
Lars-lngemar, länsskolinspeklör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Nicklasson, Stina
A. R., skolinspektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Trowald, Nils, projektledare
(fr.o.m. den 15 november l978l.o.m. den 15 mars 1979)

Sekreterare:
Lagercrantz, Richard C. H., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr.
sekreterare: Magnusson, Birgitta, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

s. 222 Kontrollera mot PDF

U:34
Skr 1978/79:103 222

Lokal: Svartmangatan 9,4 tr., 11129 Stockholm,
tel. 114218 (sekreteraren), 21 58 72 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommiltéberättelse
del II U 10.

Kommittén har under tiden juli - okiober 1978 hållit två
sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

35. Nääs-utredningen (U 1978:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 maj 1978
med uppdrag att utreda frågan om den framtida användningen av August
Abrahamsons stiftelse på Nääs:

Särskild utredare: Stetler. Emil, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Skolöverstyrelsen, Karlavägen 108, tel. växel 14 06
60, Postadress: 106 42 Stockholm

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års
kommittéberättelse del IIU 7.

Den särskilde utredarens arbete beräknas pågå under hela
år 1979.

36. Skolforskningskommittén (U 1978:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 juni
1978 för att utreda det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet inom
skolväsendet m. m.:

Ordförande: Dahllöf, Urban S., professor (fr.o.m. den I
juli 1978)

Ledamöter: Engqvist, Olle, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den
1 juli 1978) Eriksson, Per-Erik, skolinspektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)
Gillström, K. Åke, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)
Nordstrandh, Ove H., f. d. lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)
Rubenson, Kjell, docent (fr.o.m. den I juli 1978)

Sakkunnig: Sävhagen, Ruth, kansliråd (fr.o.m. den 1 juli
1978)

Sekreterare: Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 1 juli 1978)

s. 223 Kontrollera mot PDF

223 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:37

Lokal:
Svartmangatan 9,3 tr., 11129 Stockholm, tel. 20 26 09 (Marklund),
20 77 57

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II U 9.

Kommittén
har under tiden juli - okiober 1978 hållit ett sammanträde. Kommittén beräknas
slulföra sitt arbete under år 1979.

37.
Organisationskommittén (U 1978:10) för vissa åtgärder på
informationsförsörjningsområdet, m. m.

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 15 juni 1978 med uppdrag att förbereda
vissa ålgärder på informationsförsörjningsområdet, m. m.;

Ordförande:
Brynielsson, Harry A. B., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter:
Håkansson, Hans E. V., verkst. ledamot (fr.o.m. den 1 juli 1978) Martin-Löf, C.
Johan E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Snellman, Karin M.,
överbibliotekarie (fr,o.m. den 1 juli 1978) Tynell, Lars V., tf.
riksbibliotekarie (fr.o.m. den 1 juli 1978) Thomasson, Björn E.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter:
Holmborn, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1978) Johnsen, K.
Gösta, bibliotekarie (fr.o.m. den 1 september 1978) Lindeberg, Roy,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Nilsson, Kjell G.,
biblioteksassistent (fr.o.m. den 1 september 1978) Olsson, Agne Henry O.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Thorberg, Klas, ombudsman
(fr.o.m. den 1 seplember 1978)

Sekreterare:
Thomasson, Bjöm E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal:
Skeppargalan 51 nb., 114 58 Stockholm, tel. 67 53 55 (Thomasson), 67 53 45
(kansli)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 8.

Kommittén
har under tiden juli - oktober 1978 hållit fyra sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter m. fl. som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén
har den 29 september 1978 avgetl förslag till anslagsframställning för
budgetåret 1979/80 för delegationen för informationsförsörjning.

Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

s. 224 Kontrollera mot PDF

U;38 Skr 1978/79:103 224

38.
Närradiokommittén (U 1978:11)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag att utreda frågan
om närradio och när-TV:

Ordförande:
Norrby, Kart-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Ledamöier:
Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)
Forslund, Britt-Marie, redaktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Knutson, Göthe K.
L., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Swedberg, Bo G. R.,
redaktör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sakkunniga:
Leijonborg, Lars, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1978)

Olsson,
Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 oktober 1978) Olsson, Per Sören,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Persson, Valdemar,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 oktober 1978)

Sekreterare:
Palmborg, Olle, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1978)

Bitr.
sekreterare: Andreasson, Sture, ingenjör (fr.o.m. den 1 november 1978)
Zetterberg, Leif R., sekreterare (fr.o.m. den 18 december 1978)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 115 28 Stockholm, tel. 63 34 80 (Palmborg), 63 33 49
(kansli)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II U 11,

Kommittén
haf under tiden juli - oktober 1978 hållit tre sammanträden. Kommitténs arbete
beräknas pågå under hela år 1979.

39.
Informationsteknologiutredningen (U 1978:12)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag att utreda frågan
om den nya informationsteknologin:

Ordförande:
Gustafson, Sven H., bankkamrer, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli
1978)

s. 225 Kontrollera mot PDF

225 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:40

Ledamöter:
Andersson, Leif, kanslichef (fr.o.m. den 20 juli 1978) Björck, Anders P.-A.,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Eriksson, Olle, entreprenör, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Rönnung, CatarinaE. M., led. av
riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sakkunniga:
Brandberg, Arvid, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Lannegren, Göran S.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 20 juli 1978) Öländer, Håkan, ombudsman
(fr.o.m. den 20 juli 1978) Pennlöv, Jan, kansliråd (fr.o.m. den 20 juli 1978)
Sommar, Cari Olof, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Unsgaard, Håkan,
programdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Wahlström, Ingemar, marknadsdirektör
(fr.o.m. den 20 juli 1978)

Experter:
Fjaestad, Bjöm, docent (fr.o.m. den 20 juli 1978) Gerentz, Sven, direktör
(fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sekreterare:
Ohlin, Tomas, fil. lic, (fr.o.m. den 14 augusti 1978)

Bitr.
sekreterare: Essen, ErikL, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Lokal:
S:t Eriksgatan 20, 1 tr., tel. 52 76 90(Gustafson), 52 79 20(Ohlin), 52 62 08
(Essen), 52 62 48, 52 62 18 (kansli). Postadress: Box 12125, 102 24 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II U 12.

Utredningen
har under tiden juli - oktober 1978 hållit två sammanträden. Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

40.
Utredningen (U 1978:13) för översyn av den interna organisationen för
livnistkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

Genom
beslut den 6 april 1978 uppdrog regeringen åt styrelsen för myndigheten
livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet atl se över
myndighetens intema organisation.

Vidare
förordnade regeringen docenten Birgitta Ericsson, förste bibliotekarien Sten
Lindberg, generaldirektören Edvard Reuterswärd, ståthållaren vid Kungl. Slottet
Harald Smith, riksdagsledamoten godsägaren Hans Wachtmeister och förste
intendenten Dag Widman att vara ledamöter i styrelsen för livmstkammaren,
Skoklosters slott och

15 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 226 Kontrollera mot PDF

U:40
Skr 1978/79:103 226

Hallwylska museet. Åt Reuterswärd uppdrogs alt
vara styrelsens ordförande. Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6
april 1978:

Expert: Lindahl, Jan-Mats, kansliråd (fr.o.m. den 1 juh
1978)

Sekreterare: Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Grunewald, Ingelise,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4, Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 19 25
(Munkhammar), 763 19 30 (Grunewald)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under liden juli - november 1978 hållit
fyra sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

41. Utredningen (U 1978:14) om förutsättningarna för en
närmare samverkan mellan livrustkammaren och övrig museiverksamhet inom Kungl.
Slottet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 april
1978 för att undersöka förutsättningarna för en närmare samverkan mellan, å ena
sidan, livrustkammaren och, å den andra, hovstaterna och övrig museiverksamhet
inom Kungl. Slottet;

Utredningsman: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör

Experier: Fogelmarck, Stig, överintendent (fr.o.m. den 1
juli 1978) Holmquist, Kersti, museidirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Lindahl,
Jan-Mats, kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sekreterare: Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Grunewald, Ingelise,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartemenlet,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 19 25 (Munkhammar), 763 19 30
(Grunewald).

s. 227 Kontrollera mot PDF

227 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet U:43

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ulredningen har under tiden juli - november 1978 haft
överläggningar med företrädare för husgerådskammaren.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

42. TV-avgiftsutredningen (U 1978:15)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den20 juli 1978
för atl göra en översyn av principerna och formerna för uppbörd och inkassering
av TVavgifter m. m.:

Särskild utredare: Rydén, Jan E., avdelningschef (fr.o.m.
den 20 juli 1978)

Sekreterare: Lindh, Sören B., avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 20 juli 1978)

Lokal: Lilla Nygatan 1, 1 tr., tel. direktval 763 23 38
(Rydén), 763 23 36 (Lindh). Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har i december 1978 avgelt betänkandet (Ds U
1978:16) TVavgifter - inkassering, kontroll och avgiftsskolk. Utredningen beräknas
slutföra sitt arbete under år 1978.

43. Kommittén (U 1978:16) om enhetligt
huvudmannaskap för

högskolan

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli
1978 med uppdrag atl utreda frågan om enhetligt huvudmannaskap för högskolan:

Ordförande: Johansson, Sven, landstingsråd (fr.o.m. den 15
september t.o.m. den 30 november 1978) Sköld, Lars G., övetdirektör (fr.o.m.
den 1 december 1978)

Ledamöter: Gustafsson, Lars 1., universitetslektor, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1978)

Nordlander, Nils-Brage, överläkare (fr.o.m. den 1 december
1978) Nyquist, Per-Olof (Ola), statssekreterare, f. d. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 15 september t.o.m. den 30 november 1978) Pettersson, S. Åke E.,
landstingsråd (fr.o.m. den 15 september 1978) Sandell, Ulla, kommunalråd
(fr.o.m. den 15 september 1978)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse
del II U 13.

s. 228 Kontrollera mot PDF

Jo:l Skr 1978/79:103 228

Jordbruksdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:3,
6, 7, 11, 12, 16, 19, 20, 26 och 29

Följande
kommittéer inom avsnittet fullgör inte resp. har inte fullgjort egentligt
utredningsuppdrag: 1 och 12

1.
Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för jordbrukets högskolor

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1965 för att utarbeta
lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögskolan, skogshögskolan och
veterinärhögskolan (fr.o.m. den 1 januari 1977 Sveriges lantbruksuniversitet)
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1965):

Ordförande:
Törnquist, Harry E., byggnadsråd

Ledamöter:
Berenvik, Ove, vet.med. kand.(fr.o.m.den20september 1977t.o.m.den 2 oktober
1978)

Hagman,
Bengt, agr. stud. (fr.o.m. den 3 oktober 1978) Hansen, Hans-Jörgen, professor,
föreståndare (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Hjelm,
K. G. Lennart, professor, rektor Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1
juli 1976) Mellström, Claes B., skog. stud. (fr.o.m. den 1 maj 1975) Oscarsson,
Görel B. A., tf. universitetsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1976)

Rydén,
Jan E., avdelningschef Schmiterlöw, Carl G., professor, prorektor

von
Segebaden, Gustaf, professor, dekanus (fr.o.m. den 7 december 1976) Söderman,
S. Olof, ingenjör

Expert:
Eriksson, Harald, avdelningsföreståndare

Sekreterare:
Ehrengren, K. Lennart, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1976)

s. 229 Kontrollera mot PDF

229 Kommittéer: Jordbiiiksdepartementet Jo:2

Bitr.
sekreterare: Forssman, Åke V., avdelningsdirektör Olsson, J. Malte, kansliråd

Lokal:
Centrala förvaltningen för Sveriges lantbruksuniversitet, Ultuna 750 07 Uppsala
7, tel. växel 018/10 20 00 (sekretariatet)

Direktiven
för kommittén, se 1966 års riksdagsberättelse Jo 31. Tilläggsdirektiv, se
kungl. brev den 30 juni 1967.

Kommittén
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden. Dämtöver
har överläggningar hållits med företrädare för institutioner och andra som
berörs av kommitténs arbete.

Kommittén
har bl. a. lagt fram lokalprogram för nybyggnad av planlförsöksstation i
Garpenbergsområdet samt för om- och tillbyggnad för utbildningen av
landskapsarkitekter i Alnarp. Utrustningsprogram har lagts fram förbi. a.
centrala servicefunktioner på Ultuna samt ökad antagning till veterinärlinjen.

Kommitténs
arbele beräknas avslutas under år 1979.

2.
Naturvårdskommittén (Jo 1970:28)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 februari 1970 för översyn av
naturvårdslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1970):

Ordförande:
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen

Ledamöter:
Grebäck, Erik H., agronom, f. d. led. av riksdagen Hjorth, Nils T.,
förrådsförvaltare, led. av riksdagen Lothigius, Carl-Wilhelm, lantbrukare, led.
av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fm, led. av riksdagen Lönnqvist, Ulf R.,
utredningssekreterare Rosén, Bo G. F., redaktör (fr.o.m. den 19 mars 1978)
Wirtén, Rolf G. S., statsråd, led, av riksdagen (t.o.m. den 18 mars 1978)

Experter:
Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 14 januari 1976) Frisen,
Rune E,, byråchef (fr.o.m. den 1 april 1977) Holm, J. Lennart, generaldirektör

Knutsson,
Gert O. L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Lindskog, J.
Lennart, länsråd Öster, Karl Olov, departementsråd (fr.o.m. den 14 januari
1976)

Sekreterare:
Kardell, J. Ame, hovrättsassessor (fr.o.m, den 1 april 1977)

s. 230 Kontrollera mot PDF

Jo:2
Skr 1978/79:103 230

Bitr. sekreterare; Linden, Anders G. B., statsgeolog
(fr.o.m. den 17 okiober 1977) Pettersson, Roland H., förste byråinspektör
(fr.o.m. den 18 april 1977 t.o.m. den 30 september 1978)

Sandler, Hans E., länslantmätare (fr.o.m. den 1 mars 1975
t.o.m. den 18 mars 1978)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgalan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1971 års
riksdagsberätlelse Jo 21. Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse 1973 Jo 12
samt 1974 Jo 10.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tre sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första
halvåret 1979.

3. Utredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för miljövården

Tillkallade enligt Kungl. Mai:ts bemyndigande den 29
oktober 1971 för uiredning rörande kostnaderna för miljövården (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 november 1971):

Ordförande: Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör

Ledamöter; Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen
Norrby, J. Sören, byrådirektör, f. d. led. av riksdagen Pettersson, N. Lennart,
fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 juni 1974)

Rosqvist, G. Birger, mästerlols, led. av riksdagen

Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 januari 1975) Åkerfeldt, Sven Eric, lantbrukare, led. av
riksdagen

Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den 1
december 1974) Grafström, Erik O. Hj., f. d. generaldirektör Helmerson, Bo 1.
H., direktör Johansson, Bengt A. W., budgelchef Lönnqvist, Ulf R., utredningssekreterare

Löfgren, Torslen Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den
23 augusti 1975)

Moreau, Jan-Erik, utredningssekreterare Nilsson, Olof,
överdirektör

s. 231 Kontrollera mot PDF

231 Kommittéer:
Jordbmksdepartemenlet Jo:4

Olerud, Eric Hj., sekreterare Svensson, Kjell R., tf.
departementsråd

Sekreterare: Ovegård, Lars O., byråchef (fr.o.m. den 1
december 1974)

Bitr. sekreterare: Almgren, A. Richard, civilingenjör
Edwinson, Vanja A. M., departementssekreterare Hannerz, R. Christer, socionom
(fr.o.m. den 1 december 1974) Olsson, Inger M-A., byrådirektör

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse
Jo 28.

Utredningen har den 16 juni 1978 avgelt betänkandet (SOU
1978:43) Miljökostnader. Miljön i samhällsekonomin - kostnadsslag,
kostnadsfördelning, styrmedel saml rapporten (Ds Jo 1978:4) Data om
sjörestaurering.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för
renskötselanläggningar (FFR)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9
februari 1973 för att förhandla med samebyarna om renskötselanläggningar m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):

Ordförande: Persson, Sven G. F., lantarbetare, f. d. led.
av riksdagen

Sakkunniga; Bäärnhielm, G. Mauritz, hovrättsråd Landahl,
O. Sixten H., f. d. lanlbmksdirektör

Experier: Bohman, Bengt A. H., länsråd

Ekblad, Carl E. A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Lundberg, J. Iwan, avdelningsdirektör Lundvall, A. Göran, avdelningsdirektör
Lithander, Per H., avdelningsdirektör Stenberg, Bruno, renägare Stenberg,
Nikolaus, renägare Åhrén, Anders, renägare

Sekreterare: Ekendahl, Bengt G, M., tf. avdelningsdirektör

s. 232 Kontrollera mot PDF

Jo:4
Skr 1978/79:103 232

Lokal: Lantbruksstyrelsen. Vallgatan 6, 551 83 Jönköping,
tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)

Direktiven för förhandlingsgmppen, se 1974 års riksdagsberätlelse
Jo 22.

Förhandlingsgmppen har under tiden november 1977 - oktober
1978 förhandlat med åtta samebyar samt haft överläggningar med olika parter som
berörs av gruppens arbete.

Förhandlingsgruppen har den 12 december 1977 avgett
delrapport 4 (Ds Jo 1977:13) Förhandlingar om renskötselanläggningar m. m.
Samebyar i Norrbottens län, mellersta delen.

Förhandlingsgruppen beräknas slutföra sill arbete under
första halvåret 1979.

5. Genbankutredningen (Jo 1973:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 26
februari 1973 för atl utreda frågan om bevarande av genetiskt material (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):

Sakkunnig: Ehrenberg, Carin M. S. H., docent (fr.o.m. den
5 september 1975)

Experter: Gullberg, H. Urban, fil. lic. (fr.o.m. den 28
februari 1975) Halländer, K. I. Håkan, fil. dr (fr.o.m. den 6 oktober 1978)
Johansson, Göran, depå- och stuterichef (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Junback,
Carl Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 februari 1975)

Krutzsch, A. Peter M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari
1976) Lindhé, N. Bengt H., docent (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Nilsson,
Karl-Erik, skogschef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Palm, Per-Olof, intendent
(fr.o.m. den 6 oktober 1978) Wilhelmson, S. Martin, försöksledare (fr.o.m. den
6 oktober 1978)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (experten Junback)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse
Jo 23. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberätlelse del II Jo 8.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tio sammanträden. Ulredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 233 Kontrollera mot PDF

233 Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet Jo:7

6.
1973 års skogsutredning (Jo 1973:06)

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1973 för att utreda vissa
frågor inom skogspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1973):

Ordförande:
Lyberg, Bengt, landshövding

Sakkunniga:
Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen Hedström, Bo S., generaldirektör
Hjorth, Ragnar, f. d. byråchef

Jansson,
Sven E., lantbmkare (fr.o.m. den 20 november 1976) Nilsson, Nils-Erik,
professor, avdelningschef

Experter:
Bäckström, Sixten, förbundsordförande Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande
Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 17 april 1975) Köhl, Olof F.
E., rättschef (fr.o.m. den 1 febmari 1976) Rydbo, Folke, generaldirektör
(fr.o.m. den 1 april 1974) Rydh, Olof G. G., departementssekreterare (fr.o.m.
den 8 juli 1975) Sjunnesson, Lars H. O., direktör (fr.o.m. den 26 mars 1976)
Sundberg, Carl Gusiaf, skogsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1974) Toll, J.
Magnus, lantmästare

Huvudsekreterare:
Holmgren, Anders F,, jägmästare (fr,o.m. den 1 februari 1976)

Bitr.
sekreterare: Jacobson, S. E. Olof, forskarassistent Petterson, Hans H. J. A.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 mars 1976)

Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Jo 25.

Utredningen
har under tiden november 1977 - januari 1978 hållit fem sammanträden.

Utredningen
har den 31 januari 1978 avgetl slutbetänkandet (SOU 1978:6) Skog för framtid
och bilagor (SOU 1978:7) Skog för framtid. Alternativa skogsproduktionsprogram.

Uppdraget
är därmed slutfört.

7.1973
års fiskevattensutredning (Jo 1973:07)

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1973 för alt utreda
fiskelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1973):

s. 234 Kontrollera mot PDF

Jo:7
Skr 1978/79:103 234

Ordförande: Wictorsson. Åke V., planeringschef, led. av
riksdagen

Sakkunniga: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av
riksdagen Johansson, Tyra A. S., kontorist, led. av riksdagen Lindberg, Sven
J., ombudsman, led. av riksdagen Morell, Roland, direktör

Pettersson, A. Georg, ombudsman, led. av riksdagen Rydén,
N. Rune G., köpman, f. d. led. av riksdagen

Experter: Algrim, Torslen, byråchef (fr.o.m. den 3 mars
1978) Dyhre, A. Gunnar, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 seplember 1974) Ericson, E.
Gerhard H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1974)

Grebäck, Erik H., agronom, f. d. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 april 1974)

Johansson, Bertil E., ombudsman

Johansson, Slig E., överdirektör (fr.o.m. den I december
1974) Kihlström, Bengt G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Puke, Cari G. M., f. d. fiskeriintendent (fr.o.m. den 1 december 1974 t.o.m.
den 3 mars 1978)

Runnslröm, Hans K. L., kanslichef (fr.o.m. den 1 april
1974) Silow, C. Ivan H., tf. byråchef (fr.o.m. den 1 december 1974 t.o.m. den 3
mars 1978)

Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef (fr.o.m, den 1 maj
1977) Wenker, Slig-Eric, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 april 1974) Wikman, L. Åke,
avdelningsdirektör (fr.o. m.den I december 1974t.o.m. den 26 maj 1978)

Sekreterare: Wendt,Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 5
febmari 1974)

Bitr. sekreterare: Edlund, S. Lisbeth, kammarrättsfiskal
(fr.o.m. den 1 april 1975) Johansson, Curt B. R., avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 1 november 1976)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
Jo 26. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del II Jo 9.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sju sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter och
andra som berörs av kommitténs arbete.

Utredningen har den 22 november 1978 avgett betänkandet
(SOU 1978:75) Fiska på frilid.

Uppdraget är därmed slutfört.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235 Kommittéer:
Jordbmksdepartemenlet Jo: 9

8. Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april
1974 för att utreda den statliga administrationen på skogsbrukets område (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 maj 1974);

Ordförande; Hedström, Bo S., generaldirektör

Ledamot: Brännström, Roland J., verkmästare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 7 april 1978)

Sakkunniga; Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f. d.
led. av riksdagen (avliden) Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen

Experier: Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m.
den 8 april 1976) Andersson, Gösta R., skogsvårdskonsulenl (fr.o,m. den 7
seplember 1974)

Falk, Eric G. R., byråchef (fr.o.m. den 7 september 1974)
Hammariund, F. Gösta E., länsjägmäslare (fr.o.m. den 8 april 1976) Lindgren, K.
Erik, organisationsdirektör (fr.o.m. den 2 april 1975) Nilsson, Nils-Erik,
professor, avdelningschef (fr.o.m. den 2 april 1975) Segergren, N. E. Ingemar,
revisionsdirektör (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare

Bitr. sekreterare: Dahlström, Bo S., förste revisor
(fr.o.m. den 1 seplember 1978)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Jo 25.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sex sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1979.

9. Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni
1974 för atl se över jordförvärvslagsiifiningen, m. m. (se Post-och Inrikes
tidn. den 11 juli 1974);

s. 236 Kontrollera mot PDF

Jo:
9 Skr 1978/79:103 236

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör

Sakkunniga: Johansson, Gunnar A., häradsdomare, led. av riksdagen
Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den II februari 1977)

Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen Larsson,
K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led.
av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen Stjema, G. Henry,
lantbrukare

Experter: Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m.
den 7 september 1974) Andreasson, A. Osvald, utredningssekreterare (fr.o.m. den
7 seplember 1974)

Gunsell, Tor A., överingenjör (fr.o.m. den 7 seplember
1974) Henriksson, Rune L, departementsråd (fr.o.m. den 4 april 1975) Jansson,
Harald, fastighelsdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974) Johansson, S. Arne
H., länsjägmäslare (fr.o.m. den 7 september 1974) Köhl, Olof F. E., rättschef
(fr.o.m. den 1 februari 1976) Lindh, Birger V., ombudsman (fr.o.m. den 1
november 1976) Lindström, Ingvar A., generaldirektör (fr.o.m. den7 september
1974) Millgård, E. Olof (Olle), teknisk direktör (fr.o.m. den 7 september 1974)
Nilsson, N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m. den 7 september 1974) Romson,
Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 seplember 1974) Wessén, Vilhelm, direktör
(fr.o.m. den 7 september 1974) Åkerman, N. Håkan, f. d. överdirektör (fr.o.m.
den 7 september 1974)

Sekreterare: Warensjö, J. A. Folke, byråchef (fr.o.m. den
1 februari 1976)

Bitr. sekreterare: Holmgren, Gunnar, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 14 oktober 1974)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse
Jo 29. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommiltéberällelse del 11 Jo 10.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sju sammanträden.

Utredningen har den 15 december 1977 avgett betänkandet
(SOU 1977:93) Ny jordförvärvslag samt den 26 juni 1978 delbetänkandet (Ds Jo
1978:6) Lagom skötsel av jordbruksmark.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

s. 237 Kontrollera mot PDF

237 Kommittéer:
Jordbmksdepartemenlet Jo: 11

10. 1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13
september 1974 för att utreda trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn. den
5 oktober 1974):

Ordförande: Henriksson, Rune L, departementsråd

Sakkunniga: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen
Björk, Villiam E., kommunalråd, f. d. led. av riksdagen Cariström, A. Valdo,
direktör, f. d. led. av riksdagen Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare,
led. av riksdagen

Experter: Carlsson, C. Mårten, professor (fr.o.m. den I
juli 1977) Gustafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 19 oktober 1974)
Lööw, Herbert P. D., agronom (fr.o.m. den 1 februari 1978) Moberg, C. E,
Ragnar, direktör (fr.o.m. den 19 okiober 1974) Nyström, Holger R. B., direktör
(fr.o.m. den 19 okiober 1974) Svensson, S. Börje F., förbundsordförande
(fr.o.m. den 19oklober 1974)

Sekreterare: Gradin, Lars-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den
16 januari 1976)

Bitr. sekreterare: de Maré, Stefan S.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 14 september 1976) Liden, B, Carl Johan,
departementssekreterare (fr.o.m. den 27 maj 1976)

Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, 551 83 Jönköping,
tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse
Jo 31.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 30 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Dämtöver har tio
sammanträden hållits med en särskild arbelsgrupp för tullfrågor.

Utredningen har den 4 augusti 1978 avgetl delbetänkandet
(SOU 1978:51) Svensk trädgårdsnäring. Produktion - Rationalisering -
Intemationella förhållanden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

11.1975 års växtförädlingsutredning (Jo 1975:06)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 okiober
1975 för utredning om vissa frågor inom växtförädlingsverksamhelen:

s. 238 Kontrollera mot PDF

Jo: 11
Skr 1978/79:103 238

Sakkunnig: Gustafsson, Åke C. T., f. d. professor

Experter: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 juli 1976) Ekström, E. Sören, departementsråd Gustafsson, N.
Henry, avdelningschef Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare

Sekreterare: Nilsson, H. Anders, departementssekreterare
(fr.o.m. den I juni 1977)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse
Jo 23.

Utredningen har den 16 mars 1978 avgetl betänkandet (SOU
1978:23) Växtförädling.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Kommittén (Jo 1976:03) för de svenska förberedelserna
inför FN;s vattenkonferens

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 februari
1976 föratt svara för de svenska förberedelsema inför FN:s vatlenkonferens (se
Postoch Inrikes tidn. den 20 mars 1976):

Ordförande: Dahlgren, P. Anders B., förutv. statsråd, led.
av riksdagen (fr.o.m. denS november 1976)

Ledamöter: Berggren, K. Roy, byråchef Berner, C. O. Örjan,
departementsråd Céwe, Tord G., departementssekreterare Elmer, Björn Å.,
departementssekreterare Gustafsson, Yngve H., professor Hanson, Arne G. H.,
avdelningschef

Ingvar-Svensson, Inger, landstingsledamot, f. d. led. av
riksdagen Karlsson, Rune A., sekreterare Lindahl, Torkel R. N., segelmakare,
led. av riksdagen Lundblad, Grelhe, socialinspektör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 21 januari 1977)

Lönnqvist, Ulf R,, utredningssekreterare Magnusson,
Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 27 maj 1976) Nordberg, Lars O., statsgeolog
af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen

s. 239 Kontrollera mot PDF

239 Kommittéer:
Jordbmksdepartemenlet Jo: 14

Sekreterare: Hagard, John H. M., departementssekreterare
(fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Lindgren, I. Lennart, departementsråd

Sundberg-Falkenmark, Malin F. S., fil. dr (fr.o.m. den 1
mars 1976) Kommittén har i och med utgången av år 1978 slutfört sitt arbete.

13. Utredningen (Jo 1976:04) om den regionala

laboratorieverksamheten

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 december
1975 för att utreda frågan om den regionala laboratorieverksamheten inom
livsmedelshygien, veterinärmedicinsk diagnostik, miljövård och närbelägna
områden (se Post- och Inrikes tidn. den 20 februari 1976):

Särskild utredare: Odhnoff, Camilla, landshövding

Experter: Ehn, Bengt, länsveterinär Ekedahl, N. A. Gunnar,
laborator Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare Skjönberg, P.
Guldbrand, byrådirektör Tammelin, Lars-Erik, avdelningschef Ågren, Lars O. T.,
direktör

Sekreterare: Hoel, Christer O., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Brunsberg, Karin D. M., byrådirektör
Ekström, Georg G., assistent (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse
del II Jo 2.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammaniräden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia
halvåret 1979.

14. Utredningen (Jo 1976:05) om översyn av
skördeskadeskyddet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4 mars 1976
för atl se över skördeskadeskyddet inom jordbmket (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 maj 1976):

s. 240 Kontrollera mot PDF

Jo: 14
Skr 1978/79:103 240

Ordförande: Jansson, N. Ewald, f. d. förbundsordförande

Sakkunniga: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av
riksdagen Bladh, Lennart W., yrkesvalslärare, led. av riksdagen Hallenius, G.
Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen Sirömberg, K. Håkan, metallarbetare,
led. av riksdagen

Experter: Friberg, B. Torsten, avdelningschef

Johnsson, Bertil Å. H., statsagronom (fr.o.m. den 7
oktober 1977) Larsson, Folke K. E., lantbrukare Liden, B. Carl Johan,
departementssekreterare Medin, Knut H., avdelningschef

Nilsson, N. Folke, direktör (fr.o.m. den 7 oktober 1977
t.o.m. den 2 februari 1978)

Nilsson, N. Robert, statssekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1977 t.o.m. den 2 februari 1978) Nilsson, Olof, överdirektör
Sandqvisl, B. Eje G., byråchef Swedborg, Erik H., direktör (fr.o.m. den 3
februari 1978)

Sekreterare: Jeppsson, O. Gunnar, lantbruksdirekiör

Bitr. sekreterare: Hagströmer, Erik J. J. A.,
statskonsulent

Lokal: Lantbruksnämnden i Stockholms län, Hannebergsgatan
33, Box 1030, 171 21 Solna 1, tel. växel 83 53 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse
del II Jo 4.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit åtta sammanträden. Därutöver har sju sammanträden hållits med en
särskild arbetsgrupp för frågan om skördeskadeskyddels omfattning, elva
sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om ett skördeskadekonto
samt 15 sammaniräden med en särskild arbetsgrupp för frågan om
skördeskadeskyddels individualisering.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under år 1979.

15. Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av
miijöskyddslagstiftningen

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 mars
1976 för att göra en översyn av miijöskyddslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 maj 1976):

s. 241 Kontrollera mot PDF

241 Kommittéer:
Jordbmksdepartemenlet Jo: 16

Ordförande: Petri, Carl Axel H., kammarrällspresident
(fr.o.m. den 21 decembe. 1976)

Sakkunniga: Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av
riksdagen Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Larsson,
Lars-Åke G., ombudsman, led. av riksdagen Lindahl, Torkel R. N., segelmakare,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1976)

Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Theorin, K. Maj
Britt M., sekreterare, led. av riksdagen

Experter: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd Damgren,
H. G. Fredrik, departementsråd Helmerson, Bo I. H., direktör Olerud, Eric Hj.,
sekreterare Persson, Göran A., avdelningschef Svärd, Slig Olof,
vatlenrätlsdomare

Sekreterare: Änder, C. Peter E., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Dahllöf, Lars A., hovrättsfiskal (fr.o.m.
den 1 december 1977)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 15-17, Fack,
103 10 Stockholm, tel. 11 98 24, 11 98 27 (sekretariatet)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberätlelse
del II Jo 8.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit 17 sammaniräden. Ulredningen avger vid årsskiftet 1978/79 delbetänkandet
Bättre miljöskydd I omfaitande förslag i förprövnings-, tillsyns-, påföljds-och
besvärsdelarna.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

16. Utredningen (Jo 1976:08) om karantänsverksamheten för
djur (UKD)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23 juni
1976 för att uireda frågan om karantänsverksamhelen för djur (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 augusti 1976):

Särskild utredare: Andersson, Lennart F. H.,
studieombudsman, led. av riksdagen

16 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 242 Kontrollera mot PDF

Jo: 16
Skr 1978/79:103 242

Sakkunniga: Björk, Jimmy, sektionschef Nordblom, Bengt S.
J., veterinärråd

Sekreterare: Oskarsson, Sven E., byrådirektör

Direktiven för utredningen, se 1977 ärs kommitléberätlelse
del II Jo 6.

Utredningen har den 20 december 1977 avgett
betänkandet (Ds Jo 1977:14) Karanlänsverksamhet för djur. Uppdraget är därmed
slutfört.

17. Utredningen (Jo 1976:09) om fjällägenheter

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 juni
1976 för att u

Ordförande: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f. d.
led. av riksdagen (avliden) Stridsman, Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 3 mars 1978)

Ledamöier: Landahl, O. Sixten H., f. d. lantbruksdirektör
Nisser, Cari Wilhelm B. G., chefsjurist

Sakkunniga: Bohlin, E. Jörgen, förbundsjurist (fr.o.m. den
13 januari 1977) Lövgren, Lars Göran, förbundsjurist (fr.o.m. den 26 mars 1977)

Expert: Agerberg, Nils, lantbruksdirekiör (fr.o.m. den 26
mars 1977)

Sekreterare: Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 15 maj 1977)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103
10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse
del II Jo 7.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 14 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler,
organisaiioner och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 243 Kontrollera mot PDF

243 Kommittéer:
Jordbmksdepartemenlet Jo: 19

18. Hjälmarutredningen (Jo 1976:10)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 21 oktober
1976 för att utreda ändrad reglering av Hjälmaren:

Särskild utredare; Larsson, Erik, lantbrukare, led. av
riksdagen

Sakkunnig; Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Experier: Andersson, Ingvar H. D., lantbruksingenjör
Axelsson, K. A. Thorsten, civilingenjör Beckman, Lars K. A. G., departementsråd

Petersson, Bengt-Eve A., byrådirektör (fr.o.m. den 17
oktober 1977) Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör

Sekreterare: Ericsson, Mals Y., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 11 januari 1977)

Lokal; Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse
del II Jo 8.

Ulredningen har under tiden november 1977 - okiober 1978
hållit sju sammanträden. Därutöver har sex sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp inom utredningen.

Ulredningen har i april 1978 avgetl rapporten (Ds Jo
1978:3) Valtenförbund för Hjälmaren.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia
halvåret 1979.

19. Utredningen (Jo 1976:11) om utbyggd avbytarservice
inom jordbruket

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4 november
1976 för atl uireda frågan om avbytarservice inom jordbruket:

Särskild utredare: Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare,
led. av riksdagen

Sakkunniga: Fringel, Viggo B., direktör Larsson, Ingemar,
förbundssekreterare Nilsson, N. Thorsten G., lantbrukare

s. 244 Kontrollera mot PDF

Jo: 19
Skr 1978/79:103 244

Experter; Bräsch, Erik O., byråchef Liden, B. Carl Johan,
departementssekreterare Trygve, Jan S., byråchef Winblad, Karl-Erik,
byrådirektör

Sekreterare: Siverbo, Hans G., lantbrukskonsulent

Bitr. sekreterare: Nilsson, Eskil, agronom

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse
del II Jo 11.

Ulredningen har den 23 februari 1978 avgett betänkandet
(Ds Jo 1978:1) Utbyggd avbytarservice inom jordbruket. Uppdraget är därmed
slutfört.

20. Renhållningskommittén (Jo 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 januari
1977 för att göra en översyn av renhållningslagstiflningen:

Ordförande: Eliasson, Per-Erik, statssekreterare

Ledamöter: Ericsson, Lars Eric, utredningssekreterare
Fager, Henny V., kommunalråd Hellgren, Gertmd E., fru Leuchovius, Kari G. W.,
led. av riksdagen Torwald, G. A. Rune, utredningssekreterare, led. av riksdagen

Sakkunniga: Hultslrand, Lars R., hovrättsassessor
Köhl,01ofF.E., rättschef Lilzell, S. Christer, hälsovårdschef Ågren, Lars O.
T., direktör

Expert: Nihlgård, Bengt S., docent (fr.o.m. den 17 maj
1977)

Sekreterare: Melin, P. Torgil H., hovrättsassessor

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberättelse
del II Jo 1.

Kommittén har under tiden november 1977 - februari 1978
hållit fyra sammaniräden.

s. 245 Kontrollera mot PDF

245 Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet Jo: 22

Kommittén
har den 29 mars 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:24) Ny
renhållningslagstiftning.

Uppdraget
är därmed slutfört.

21.
Djursjukhusutredningen (Jo 1977:02)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 17 febmari 1977 för att se över
finansieringen av djursjukhusen m. m.:

Ordförande:
Björkman, K. Gösta, f. d. generaldirektör

Sakkunniga:
Björk, Jimmy, sektionschef Junback, Cari Gunnar, departementssekreterare
Wohlmer, H. Lennart, avdelningsdirektör

Experier:
Fredricson, Karl Gustav, direktör (fr.o.m. den 20 september 1977) Ganting,
Gösta E., f. d. överveterinär (fr.o.m. den 20 september 1977) Persson, Folke,
docent

Sekreterare:
Kolk, Raimond, avdelningsdirektör

Lokal:
Statens livsmedelsverk, Hamnesplanaden 5, Box 622, 75126 Uppsala, tel. växel
018/15 22 00 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommilléberältelse del II Jo 2.

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit nio sammanträden.

Utredningen
har den 24 augusti 1978 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1978:8) Finansiering av
djursjukhus.

Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

22.
Utredningen (Jo 1977:03) om vissa utbildningsfrågor på veterinärmedicinens
område (VU 77)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 10 mars 1977 med uppdrag atl se över
vissa utbildningsfrågor på veterinärmedicinens område:

Särskild
utredare: Nordblom, Bengt S. J., veterinärråd (fr.o.m. den 11 maj 1978)
Åkerman, N. Håkan, f. d, överdirektör (t.o.m. den 10 maj 1978)

s. 246 Kontrollera mot PDF

Jo:22
Skr 1978/79:103 246

Experter; Adler, Hans V., byråchef Berenvik. Ove, vet.med.
kand. Gozzi, A. Sören, ombudsman Kuylensljerna, C. Göran J., direktör Larsson,
Ingemar, förbundssekreterare

Lundström, C. V. Herbert, länsveterinär (fr.o.m. den 1
juli 1978) Månsson, Ingmar M., professor Nilsson, N. A. Sigvard,
avdelningsdirektör Nordblom, Bengt S. J., veterinärråd (t.o.m. den 10 maj 1978)
Sefastsson, Sigurd T.-B., byråchef

Sekreterare; Andersson, Bernt S. G., avdelningsdirektör
Oskarsson, Sven E., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Bitr. sekreterare: Gustafsson, Thomas B.,
kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 augusti t.o.m. den 17 november 1977)

Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6,551 83 Jönköping,
tel. 036/16 94 20 (utredaren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del II Jo 3.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit 20 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har tolv
sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

23. Jakt- och viltvårdsberedningen (Jo 1977:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 mars
1977 för att göra en översyn av vissa jakt- och viltvårdsfrågor:

Ordförande: Ekström, E. Sören, departementsråd

Ledamöter: Hermansson, Nils T., kanslichef (t.o.m. den 31
juli 1978) Pettersson, Jan-Olof, byråchef Thelander, Bo R.,
riksjaktvårdskonsulent (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Ledamöter i referensgrupp: Andersson, Elis G.,
byggnadsarbetare, led. av riksdagen

s. 247 Kontrollera mot PDF

247 Kommittéer:
Jordbmksdepartemenlet Jo:24

Dahlén, Bertil V., avdelningschef, led. av riksdagen
Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Lindqvist, Bernt O. S.,
förbundsjurist Sundberg, Hans F., byggnandsinspektör

Experter: Hermansson, Nils T., kanslichef (fr.o.m. den 1
augusti 1978) Holmgren, Gunnar, hovrättsassessor

Thelander, Bo R., riksjaktvårdskonsulent (fr.o.m. den 16
januari t.o.m. den 31 juli 1978) Weinberg, Ulf C, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 16 januari 1978)

Sekreterare: Petterson, Hans H. J. A., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Sjöberg, Tommie W., kanslisekreterare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för beredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II Jo 4.

Beredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit 23 sammanträden varav sju med referensgmppen saml haft överläggningar
med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av beredningens
arbete. Därutöver har en inom beredningen tillsatt expertgrupp för översyn av
jaktlagstiftningen hållit tre sammanträden. Beredningens arbete beräknas pågå
under hela år 1979.

24. Utredningen (Jo 1977:05) för förhandling om nya avtal
rörande forskning och utvecklingsverksamhet på de jordbrukstekniska och
skogstekniska områdena samt rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 mars
1977 föratt för statens räkning förhandla och - under förbehåll av regeringens
godkännande - träffa nya avtal med Stiftelsen Svensk jordbmksteknisk forskning
om den fortsatta gemensamma finansieringen av forsknings- och
utvecklingsverksamheten på det jordbmkstekniska området, med Stiftelsen
Skogsteknisk FoU om den fortsatta gemensamma finansieringen av forskning och
utvecklingsverksamhet på det skogstekniska området och med Stiftelsen
Skogsförbättring om den fortsatta gemensamma finansieringen av forsknings- och
utvecklingsverksamheten rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m.:

Ordförande: Kronvall, R. G. Stellan, tf. departementsråd

s. 248 Kontrollera mot PDF

Jo: 24
Skr 1978/79:103 248

Ledamöter; Boberg, L. Håkan, departementssekreterare
Erngren, Birgit, avdelningsdirektör

Sakkunniga: Holmgren, Anders F., jägmästare Liden, B. Carl
Johan, departementssekreterare

Sekreterare: Edwinson, Vanja A. M.,
departementssekreterare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
inte hållit något sammanträde. Utredningen har under november 1977 avgett tre
betänkanden (Ds Jo 1977:10) Stöd till kollektiv jordbruksleknisk forskning, (Ds
Jo 1977:11) Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
ochskogsgödslingm.m.och(DsJo 1977:12) Stöd lill kollektiv skogsleknisk
forskning.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

25. Kommittén (Jo 1977:06) för vattenplanering

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars
1977 för att uireda frågan om vattenplanering:

Ordförande: Gustafsson, G. Einar, landshövding

Ledamöter: Nilsson, Per-Axel E., avdelningschef, led. av
riksdagen Rosén, Bo G. F., redaktör

Sakkunniga: Céwe, Tord G., departementssekreterare
Ericsson, Gunnar, sekreterare Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef

Berggren, Erik J. R., länsråd (fr.o.m. den 1 december
1977) Berggren, K. Roy, byråchef (fr.o.m. den 9 september 1977) Knutsson, Gert
O. L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1977)
Sundberg-Falkenmark,MalinF. S., fil. dr(fr.o.m. den9 september 1977)

s. 249 Kontrollera mot PDF

249 Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet Jo:26

Wallin,
Sten-Erik J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 seplember 1977) Wendl, Curt A.
G., byråchef (fr.o.m. den 9 september 1977) Wiberg, N. Lennart, tf. byråchef
(fr.o.m. den 9 september 1977)

Sekreterare:
Leltevall, Ulf G. S., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1977)

Bitr.
sekreterare: Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare

Lokal:
Länsstyrelsen i Kronobergs län, Kungsgatan 8, 351 86 Växjö, tel. 0470/86 000
(sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommilléberältelse del II Jo 5.

Kommittén
har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit sju sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete. Därutöver har två sammanträden hållils med en särskild
arbetsgrupp för frågan om erforderligt underlag för vattenplanering och två
sammanträden med en arbetsgrupp för de administrativa frågorna i samband med
vattenplanering.

Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

26.
Utredningen (Jo 1977:07) om förutsättningarna för olympiska vinterspel i
Sverige år 1984

Tillkallad
enligi regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 med uppdrag att uireda
fömtsättningama för ett svenskt arrangemang av 1984 års olympiska vinlerspel:

Särskild
utredare: Rämgård, Rolf I., led. av riksdagen

Experter:
Bengtsson, Bo A., verkst. direktör

Boberg,
L. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977)

Ekström,
E. Sören, departementsråd (t.o.m. den 13 febmari 1978) Kronvall, R. G. Stellan,
tf. departementsråd (fr.o.m. den 14 februari 1978) Lyberg, Wolf S.,
avdelningsdirektör

Sekreterare:
Nyman, Kjell, departementssekreterare

Bitr.
sekreterare: Widell, Jan-Åke, budgetkamrer

s. 250 Kontrollera mot PDF

Jo:26
Skr 1978/79:103 250

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del 11 Jo 6. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II Jo 1.

Utredningen har under tiden november 1977 - juli 1978
hållit fem sammanträden. Ulredningen har vidare med stöd av tilläggsdirektiv
fört förhandlingar med berörda kommuner för statens räkning samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av
kommitténs arbete.

Sedan internationella olympiska kommittén den 20 maj 1978
beslutat att förlägga 1984 års olympiska vinterspel till annat land har
utredningen slutfört sill uppdrag.

27. Bilavgaskommittén (Jo 1977:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 maj 1977
för att utreda frågor om luftvårdsproblem på grund av bilavgaser:

Ordförande: Svenson, S. Göte, ambassadör

Ledamöter: Flyborg, Berit, fru Häggström, Nils, docent

Johansson, N. Bertil M., lantbmkare, led. av riksdagen
Lorentzon, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Marcusson, Eric R.,
ombudsman, led. av riksdagen Niblaeus, Kerstin S. E., tekn. dr

Sakkunniga: Friberg, Lars T., professor (fr.o.m. den 16
februari 1978) Gawell, Jonas, direktör (fr.o.m. den 16 februari 1978) Kardell,
J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1977) Magnusson, Egon S.L,
ingenjör (fr.o.m. den 16 febmari 1978) Sigfridsson, Sven-Erik I.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1977)

Åslander, A. Nils-Olof (Olle),
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1977)

Experter: Egebäck, Karl-Erik, laborator (fr.o.m. den 2
november 1978) Holmberg, Bo E. G., laborator (fr.o.m. den 2 november 1978)
Killingmo, Odd-Hroar, laborator (fr.o.m. den 2 november 1978)

Sekreterare: Högberg, Lars G., överingenjör

s. 251 Kontrollera mot PDF

251 Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet Jo: 28

Bitr.
sekreterare: Berggren, P. Anders E., irafikingenjör (fr.o.m. den 16 februari
1978)

Lokal;
Statens naturvårdsverk, Smidesvägen 5, Fack, 171 20 Solna, tel. växel 98 18 00
(bitr. sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Jo 7.

Kommittén
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela är 1979.

28.
Naturresurs- och miljöutredningen (Jo 1978:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 12 januari. 1978 med uppdrag att utforma
riktlinjer för den framlida naturresurs- och miljöpolitiken:

Ordförande:
Gustafsson, G. Einar, landshövding (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Ledamöter:
Lönnqvist, Ulf R., utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1978) Olsson,
Karl Erik T., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Radesjö,
G. Wivi-Anne, företagare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Redbrandl,
Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den 21 mars 1978) Unckel, PerC. G., jur. stud.,
led. av riksdagen (fr.o. m.den 21 mars 1978)

Sakkunniga:
Heriitz, Agneta, fil. kand. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Ivarsson, S. Tore,
sekreterare (fr.o.m. den 27 juni 1978) Lund, D. Gunnar M., direktör (fr.o.m.
den 27 juni 1978) Mannerfelt, Cari O. G. M:son, fil. dr (fr.o.m. den 27 juni
1978) Nilsson, Olof, överdirektör (fr.o.m. den 27 juni 1978) Sandberg, F.
Torsten, bitr. överiantmätare (fr.o.m. den 27 juni 1978) Tengberg, Bo E.,
ombudsman (fr.o.m. den 27 juni 1978) Wramner, Per I., statssekreterare (fr.o.m,
den 21 november 1978)

Experter:
Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 27 juni 1978) Delin, P.
Staffan, fil, lic. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Egneus, Hans, docent (fr.o.m. den
27 juni 1978) Ejerhed, Anders G., civilingenjör (fr.o.m. den 27 juni 1978)
Emmelin, Lars, fil. lic. (fr.o.m. den 27 juni 1978)

s. 252 Kontrollera mot PDF

Jo:28 Skr 1978/79:103 252

Esping,
F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 1 seplember 1978) Falk, Bo V. P.,
fil. kand. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Jansson, Ann-Mari, docent (fr.o.m. den 27
juni 1978) Johansson, Thomas H. B., tekn. dr (fr.o.m. den 27 juni 1978)
Kågeson, Per O. R., författare (fr.o.m. den 27 juni 1978) Lindgren, I. Lennart,
departementsråd (fr.o.m. den 27 juni 1978) Löfgren, Torsten Hj.,
departementssekreterare (fr.o. m.den 27 juni 1978) Malmer, Nils, professor
(fr.o.m. den 27 juni 1978) Sundberg-Falkenmark, Malin F. S., fil. dr (fr.o.m.
den 27 juni 1978) Söderström, Bengt H. T:son, kansliråd (fr.o.m. den 27 juni
1978) Tengström, Emin, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Huvudsekreterare:
Arrhenius, N. Erik A., professor (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Sekreterare:
Nordström, K. Sivar V., jägmästare (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Bitr,
sekreterare: Daléus, C. E. Lennart, informationssekreterare (fr.o.m. den 1
september 1978) Nilsson, H. Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 21
mars 1978)

Lokal:
Jordbmksdepartemenlet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 14 10 00 (sekretariatet)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II Jo 3.

Ulredningen
har under tiden april - okiober 1978 hållit tre sammaniräden. Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

29.
Fjällsäkerhetsutredningen (Jo 1978:02)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 9 mars 1978 med uppdrag att utreda frågan
om huvudmannaskapet för f jällsäkerhelen:

Särskild
utredare: Almgren, Carl Eric Å, general (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Experter:
Andersson, Pär-Olof, konsulent (fr.o.m. den 21 mars 1978) Boberg, L, Håkan,
departementssekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1978) Freeman, Lars E.,
avdelningschef (fr.o.m. den 21 mars 1978) Gustafsson, Thomas B.,
kanslisekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1978) Hjalmarsson, Sten, förste
statsmeteorolog (fr.o.m. den 21 mars 1978) Myrby, Seth, överingenjör (fr.o.m.
den 21 mars 1978)

s. 253 Kontrollera mot PDF

253 Kommittéer:
Jordbmksdepartemenlet Jo: 30

Nilsson, Allan M., byråingenjör (fr.o.m. den 21 mars 1978)
Salomonsson, Åke W., intendent (fr.o.m. den 21 mars 1978) Sarri, Henrik,
direktör (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Sekreterare: Öhlund, Inge, polisintendent (fr.o.m. den 21
mars t.o.m. den 6 augusti 1978)

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II Jo 4.

Utredningen har den 3 augusti 1978 avgett belänkandet (Ds
Jo 1978:7) Huvudmannaskapet för fjällsäkerheten m. m. Uppdragei är därmed
slutfört.

30. Kommittén (Jo 1978:03) om långväga transport av
luftföroreningar

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 januari
1978 med uppdrag alt samordna del svenska förberedelsearbetet inför
behandlingen av frågor rörande långväga Iransporl av luftföroreningar i olika
internationella organisationer:

Ordförande; Svenson, S. Göte, ambassadör (fr.o.m. den 29
mars 1978)

Ledamöier: Forslund, Bo E., led. av riksdagen (fr.o.m. den
29 mars 1978) Johansson, J. Erik, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den
29 mars 1978)

Experter: Assarsson, BoS. G.,civihngenjör(fr.o.m. den 29
mars 1978) Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 29 mars 1978)
Lindau, Lars H., byråchef (fr.o.m. den 29 mars 1978) OIding, Per E. M.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 mars 1978) Persson, Göran A., avdelningschef
(fr.o.m. den 1 seplember 1978) Svensson, S. Ulf, departementssekreterare
(fr.o.m. den 29 mars 1978)

Sekreterare: Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare
(fr.o.m. den 29 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Mannheimer, Kaj E.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Lokal: Jordbmksdepartemenlet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

s. 254 Kontrollera mot PDF

Jo: 30 Skr 1978/79:103 254

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Jo 2.

Kommittén
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit åtta sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

31.
Kommittén (Jo 1978:04) för förhandling om den framtida växtförädlingen

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 med uppdrag alt för statens
räkning förhandla och - under förbehåll av regeringens godkännande - träffa
avtal rörande växtförädlingens framtida organisation och därmed sammanhängande
frågor:

Ordförande:
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Ledamöter:
Kronvall, R. G. Stellan, tf. departementsråd (fr.o.m. den 9 juni 1978) Strand,
Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Experter:
Boberg, L. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 9 juni 1978) Ekström, E.
Sören, departementsråd (fr.o.m. den 9 juni 1978) Junback, Carl Gunnar,
departementssekreterare (fr.o.m. den 9 juni 1978) Lindholm, E. E. Karl-Axel,
lönesekreterare (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Sekreterare:
Nilsson, H, Anders, departementssekreterare (fr.o,m. den 9 juni 1978)

Lokal:
Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763
10 00 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Jo 5.

Kommittén
har under tiden juni - oktober 1978 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1979.

32.
Kommittén (Jo 1978:05) om miljörisker vid sjötransporter

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan
om åtgärder mol oljeskador m.m. till sjöss:

s. 255 Kontrollera mot PDF

255 Kommittéer:
Jordbmksdepartemenlet Jo: 33

Särskild utredare: Norrby, J. Sören, byrådirektör, f. d.
led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter: Engdahl, O. Roland, gränschef (fr.o.m. den 8
seplember 1978) Eriksson, Per A., sjösäkerhelsdirektör (fr.o.m. den 8 september
1978) Fahlin, Per G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 oktober 1978)
Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Hägerhäll, Bertil G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1978)

Lasson, Knut-Inge L., f. d. överdirektör (fr.o.m. den 9
oktober 1978) Lidgren, Karl, fil. kand. (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Thorell,
Lars G., byråchef (fr.o.m. den 8 seplember 1978) Treiberg, Alexander, sjökapten
(fr.o.m. den 9 oktober 1978) Trotzig, C. FredrikJ., avdelningschef (fr.o.m.
den9oktober 1978) Wernhult, Sven-Åke, sjökapten (fr.o.m. den 19 oktober 1978)

Sekreterare: Gustavsson, Tore K.-E., departementssekreterare
(fr.o.m. den 23 augusti 1978)

Henriksson, Gilbert K. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den
23 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Malmberg, M. D. Elizabeth, byrådirektör
(fr.o.m. den 6 november 1978) Sörman, C. Håkan, förste byråsekreterare (fr.o.m.
den 20 november 1978)

Lokal: Statskontoret, Primusgalan 18, Fack, 100 26
Stockholm, tel. växel 738 40 00 (sekretariatet)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse
del II Jo 6.

Kommittén har under liden juli - oktober 1978 hållit ett
sammanträde samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och
andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första
halvåret 1979.

33. Kommittén (Jo 1978:06) för översyn av
produktkontrollens organisation

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 juni
1978 för översyn av produktkonlrollens organisation:

Ordförande: af Klintberg, Lennart, vatlenrätlsdomare
(fr.o.m. den 8 seplember 1978)

s. 256 Kontrollera mot PDF

Jo:33
Skr 1978/79:103 256

Ledamöier; Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 8 september 1978)

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 8 september 1978)

Orring, Ulla B., nämndeman (fr.o.m. den 8 september 1978)
Pettersson, S. Åke E., landstingsråd (fr.o.m. den 8 september 1978) Theorin, K.
Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 seplember 1978)

Sakkunniga: Gerhardsson, Gideon, professor (fr.o.m. den 13
okiober 1978) Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 13
okiober 1978)

Hoppe, Hans W., direktör (fr.o.m. den 13 okiober 1978)
Tengberg, Bo E., ombudsman (fr.o.m. den 13 okiober 1978)

Sekreterare: Kökeritz, Ingrid B., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 13 oktober 1978)

Bitr. sekreterare: Fougelberg, Björn H., departementssekreterare
(fr.o.m. den 13 oktober 1978)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse
del II Jo 7.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

34. Kommittén (Jo 1978:07) med uppdrag att se över de
olika systemen för industrins råvarukostnadsutjämning m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10
november 1978 med uppdrag all se över de olika systemen för industrins
råvarukostnadsuljämning m. m.:

Ordförande: Lindström, Ingvar, generaldirektör (fr.o.m.
den 20 november 1978)

Ledamöter: Becker, Gunnela, byrådirektör (fr.o.m. den 20
november 1978) Brandt, Erik, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Cederberg,
Thomas, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Karlander, Olof, pol. mag.
(fr.o.m. den 20 november 1978) Kristensson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 20
november 1978)

s. 257 Kontrollera mot PDF

257 Kommittéer: Jordbmksdepartemenlet Jo:34

Leuf,
N. Börje, departementsråd (fr.o.m. den 20 november 1978) Lindqvist, Gunnar,
förste byråinspektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Näslund, Nils Erik,
direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Rydberg, Karl-Evert, tullråd (fr.o.m.
den 20 november 1978) Udd, S. Robert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20
november 1978)

Experter:
Sjöberg, O. Torgny, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 november 1978)
Witt, Nils, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Sekreterare:
Udd, S. Robert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Bitr.
sekreterare: Granlund, U. Krislina, departementssekreterare (fr.o.m.
den 20 november 1978)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Jo 9.

17 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 258 Kontrollera mot PDF

H:l Skr 1978/79:103 258

Handelsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978: 3,
4, 5, 8,10,11,12,14 och 16

1.
Patentpolicykommittén (H 1969:10)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 15 december 1967 för utredning om vissa
spörsmål rörande patentverket (se Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1968):

Ordförande:
Borggård, Göran R., generaldirektör

Ledamöier:
Bergling, Nils B. V., direktör Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Körner, F.
Lennart, direktör Larfeldt, Nils J., ingenjör Wallerius, Olof, ingenjör

Experier:
Jonson, Lars, expeditionschef-rättschef Lewin, Saul, avdelningschef Persson, R.
Eskil, rådman Uggla, Claes A., patenträltsråd

Sekreterare:
Tömroth, N. Lennarth, patenträttsråd

Bitr.
sekreterare: Jacobsson, Måns, hovrättsassessor Tersmeden, L. G. Erik,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari 1974)

Lokal:
Patent- och registreringsverket, Valhallavägen 136, Box 5055, 102 42 Siockholm,
tel. växel 22 55 40

Direktiven
för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse H 10. Tilläggsdirektiv I-lll,
se 1975 års kommitléberätlelse H 1. Tilläggsdirektiv IV, se
1978 års kommittéberättelse del II H 6.

s. 259 Kontrollera mot PDF

259 Kommittéer: Handelsdepartementet
H:2

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit ett sammanträde.

Kommittén beräknas slutföra sill arbete enligt
tilläggsdirektiv IV under år
1979.

2. 1972 års lotteriutredning (H 1972:03)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april
1972 med uppdrag atl utreda regleringen av lolleriverksamhelen (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 juni 1972):

Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m.
den 1 maj 1975)

Ledamöter: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av
riksdagen Bergérus, K. Holger E., direktör

Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen
Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare,
led. av riksdagen Rosén, S. Åke, förste länsassessor

Sakkunniga: Palm, Jan, kanslichef (fr.o.m. den 1 juni
1977) Regardl, Bertil, organisationschef (fr.o.m. den 28 november 1977)

Experter: Ankers, Mikael, departementsråd Bergqvist, Hans
A., hovrättsråd Ekström, Ulf, civilekonom (fr.o.m. den 21 mars 1977) Lindström,
Slig, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 september 1978) Rehnström, K. Åke H.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Stenström, Sture B., rådman
(fr.o.m. den 1 april 1978) Tancred, Bengt, rådman (fr.o.m. den 15 februari 1977
t.o.m. den 31 mars 1978)

Sekreterare: Andersson-Tronbacke, Bror, fil. och pol. mag.
(fr.o.m. den 1 december 1978)

Plym Forshell, Kerstin, informationssekreterare (fr.o.m.
den 1 december 1978)

Stenström, Sture B., rådman (t.o.m. den 31 mars 1978)
Tancred, Bengt, rådman (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30november 1978)

Bitr. sekreterare: Andersson-Tronbacke, Bror, fil. och
pol. mag. (fr.o.m. den 1 december 1976 t.o.m. den 30 november 1978)

s. 260 Kontrollera mot PDF

H:2 Skr 1978/79:103 260

Plym
Forshell, Kerstin, informationssekreterare (fr.o.m. den 11 mars 1977 t.o.m. den
30 november 1978)

Lokal:
Lilla Nygatan 4, 1 tr., 111 28 Siockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763
19 65 (sekreteraren), växel 739 01 00 (ordföranden)

Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse H 10.

Utredningen
har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammaniräden saml haft
överläggningar med myndigheler, organisaiioner och andra som berörs av
utredningens arbete. Därutöver har sex sammanträden hållils med en särskild
arbetsgmpp inom utredningen.

Utredningen
beräknas slutföra sill arbele under år 1979.

3.
Hotell- och restaurangutredningen (H 1974:01)

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 22 februari 1974 för alt utreda frågan om
nuläge och utvecklingstendenser m.m. inom hotell- och restaurangbranschen:

Ordförande:
Heurgren, Sven C. O., generaldirektör

Sakkunniga:
Gradin, Anita L, departementssekreterare, led. av riksdagen Hellström, G. F.
Ingemar, direktör Neymark, Marit H. E., f. d. avdelningschef Nyström, Sigvard
E. V., f. d. förbundsordförande Stjernström, Per Z., lantbrukare, led. av
riksdagen Wärme, Ulf B., ombudsman Örtengren, Jan Heiuik, direktör

Experter:
Granberg, Otto, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1976) Gustavsson, S.
A. Göran, departementssekreterare Herland, Erik, byråchef (fr.o.m. 5 september
1974) Ousbäck, Margareta, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 december 1977
t.o.m. den 31 mars 1978)

Sekreterare:
Mindus-Widén, Lena, civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1974)

Bitr.
sekreterare: Ousbäck, Margareta, förste byråsekreterare (fr.o.m. den I april
t.o.m. den 14 maj 1978)

Direktiven
för ulredningen, se 1975 års kommiltéberättelse H 11.

s. 261 Kontrollera mot PDF

261 Kommittéer: Handelsdepartementet
H:5

Utredningen har under liden november 1977 - maj 1978
hållit tre sammanträden.

Utredningen har den 22 maj 1978 avgett betänkandena (SOU
1978:37) Hotell- och restaurangbranschen samt (Ds H 1978:2) Hotell- och restaurangbranschen
- rapportdel.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Skrothandelsutredningen (H 1974:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni
1974 för översyn av skrothandelsförordningen:

Utredningsman: Öhman, Frank G. H., f. d. regeringsråd

Sekreterare: Sundström, Kerstin M., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 10september 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
H 14.

Skrothandelsutredningen har den 12 okiober 1978 avgett
belänkandet (Ds H 1978:5) Handeln med skrot och handeln med begagnade varor.
Uppdraget är därmed slutfört.

5. Konkurrensutredningen (H 1974:05)

Tillkallade enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 13
september 1974 för utredning rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1974):

Ordförande: Jonson, Lars, expeditionschef-rättschef

Ledamöter: Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen

Nyquist, Per-Olof (Ola), statssekreterare, f. d. led. av
riksdagen Radesjö, G. Wivi-Anne, företagare, led. av riksdagen Ulander, Lars G.,
ombudsman, ers. för led. av riksdagen Wachtmeister, Knut G. N., led. av
riksdagen (fr.o,m. den 1 januari 1977)

Experter: Bernitz, Ulf, professor (fr.o.m. den 15 april
1975) Cars, Hans Christian, tf. kansliråd (fr.o.m. den 1 januari 1977) Hallman,
L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 15 april 1975) Holgersson, K. Jörgen,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 november 1976)

s. 262 Kontrollera mot PDF

H:5 Skr
1978/79:103 262

Oden, Nils, pol. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Sahlin, Eric, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1974)

Steen, Roland, departementssekreterare (fr.o.m. den 11
augusti 1976)

Sekreterare: Cederblad, Cari Olof, byråchef

Bitr. sekreterare: Sandström, Staffan, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 8 november 1976 t.o.m. den 31 mars 1978)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
H 15.

Utredningen har under tiden november 1977 - mars 1978
hållit fem sammaniräden. Därutöver har ett sammaniräde hållils med en särskild
arbetsgmpp för frågor av teknisk natur.

Utredningen har den 3 febmari 1978 avgett betänkandet (SOU
1978:9) Ny konkurrensbegränsningslag.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Städbranschutredningen (H 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 febmari
1975 för uiredning av städbranschen:

Ordförande: Björnström, Björn S., direktör

Ledamöter: Brodin, Sven, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli
1978) Ingvar-Svensson, Inger, landstingsledamot, f. d. led. av riksdagen
Jerhammar, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 juli 1977) Landberg, Maj-Lis H. A.,
led. av riksdagen Lundgren, Rakel, ulbildningsassistent (fr.o.m. den 1 januari
1977) Lundqvisl, Åke, kommundirektör Nilsson, Karl-Henry, ombudsman Näslund,
Bengt Erik, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1977) Sahlén, Evert, ombudsman
(t.o.m. den 30 juni 1978)

Sakkunniga: Nykvist, Ann-Christin, departementssekreterare
(fr.o.m. den 7 februari 1977) Trogen, Göran, direktör (fr.o.m. den 7 februari
1977)

Expert: Sandström, Thore, ingenjör (fr.o.m, den 1 januari
1976 t,o.m. den 10 september 1978)

s. 263 Kontrollera mot PDF

263 Kommittéer: Handelsdepartementet H:7

Sekreterare:
Slåhlberg, Karin, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Bitr.
sekreterare: Heide, Agneta, assistent (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Lokal:
Munkbron 17, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 73 (sekreteraren).
Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommiltéberättelse H 14.

Utredningen
har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit två sammanträden.

Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

7.
Prisregleringskommittén (H 1975:06)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 24 juli 1975, ändrat genom regeringens
bemyndigande den 15 december 1976, för ulvärdering av prispolitiken:

Ordförande:
Lemne, Mats H., landshövding (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Ledamöier:
Dahmén, Erik V. H., professor (fr.o.m. den 20 januari 1977) Johansson, Bengt A.
W., budgetchef (fr.o.m. den 20 januari 1977) Lundgren, Nils, fil. dr (fr.o.m.
den 20 januari 1977)

Sakkunniga:
Ankers, Mikael, departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Jonung, Lars Ph. D.,
bitr. professor (fr.o.m. den 20 april 1977) Lindström, Bertil, ekon. lic.
(fr.o.m. den 31 januari 1977) Nilsson, Allan, revisor (fr.o.m. den 20 januari
1977)

Experier:
Borg, Per, avdelningschef (t.o.m. den 30 juni 1978) Dahlsten, Ulf L.,
stadsdirektör (fr.o.m. den 23 december 1975) Hallman, L. Åke G., avdelningschef

Hallström,
Torbjörn, civilekonom (fr,o.m. den20april 1977 t.o.m. den 30 april 1978)

Herin,
Jan, fil. lic. (fr.o.m. den 24 januari 1977) Sandström, Staffan,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 april 1976)

Sekreterare:
Göranson, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 april 1977)

s. 264 Kontrollera mot PDF

H:7 Skr 1978/79:103 264

Bitr.
sekreterare: Thomaeus, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Lokal:
Vasagalan 7,6 tr., tel. 2117 37,14 20 80 Postadress: Handelsdepartementet,
Prisregleringskommittén, Box 1115, 111 81 Stockholm

Direktiven
för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse H 18. Direktiven för
kommittén, med ändring av tidigare direkliv, se 1978 års kommitléberätlelse del
11 H 9.

Kommittén
har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden. Inom
ramen för den särskilda översyn av prisregleringen på vissa baslivsmedel, som
kommittén genomför, har därutöver 19 sammanträden hållits med lill översynen
knutna referensgmpper för myndighets- och konsumentfrågor, kött- och
charkfrågor, mejerifrågor saml handelsfrågor.

Kommittén
har den 24 april 1978 avgett delbetänkandet (Ds H 1978:2) Prisstoppet på vissa
baslivsmedel - en översyn.

Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

8.
Reklamationsutredningen (H 1976:02)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 25 mars 1976 för all göra en översyn av
reklamalionsförfärandet i konsumenttvister m. m.:

Ordförande:
Magnusson, Staffan E., tf. rättschef

Ledamöter:
Ekdahl, Bertil, hovrättsassessor Ekström, Allan, rådman (fr.o.m. den I januari
1977) Elmer, Anders B., jur. kand. Lundvall, Leif K. G., byråchef Tengelin,
Sten, jur. dr

Experter:
Ankers, Mikael, departementsråd

Slröm-Htun,
Berit, byrådirektör (fr.o.m. den 25 mars 1977) Sundewall, Bengt, direktör
(fr.o.m. den 24 januari 1977) Tiselius, Per Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 25
mars 1977)

Sekreterare:
Duker, Jan-Peter, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 19 maj 1976)

Direktiven
för utredningen, se 1977 års kommiltéberättelse del II H 4.

s. 265 Kontrollera mot PDF

265 Kommittéer: Handelsdepartementet
H:9

Utredningen har under tiden november 1977 - maj 1978
hållit sju sammanträden saml haft överiäggningar med olika myndigheter,
organisaiioner och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen har den 23 maj 1978 avgett betänkandet (SOU
1978:40) Tvistlösning på konsumentområdet.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Insynsutredningen (H 1976:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 1 april
1976 och den 13 januari 1977 för atl utreda frågan om insyn i företagens
marknads- och produktplanering m. m.:

Ordförande: Englund, Åke, generaldirektör

Ledamöter: Ahlslröm, Iwan, direktör

Andersson, Stina S., f. d. ers. för led. av riksdagen
(fr.o.m. den 20 januari 1977)

Bohman, Clas, direktör Landberg, Maj-Lis H. A., led. av
riksdagen Malmström, Stig, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977) Ringstedi,
Nils A. E., byråchef

Wennerfors, Alf, informationschef, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 20 januari 1977) Wästberg, Olle, utredningssekreterare, ers. för
led. av riksdagen

Experter: Borg, Per, avdelningschef

Klemming, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 26
april 1978) Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef

Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 25
augusti 1976 t.o.m. den 15 oktober 1978)

Sekreterare: Sköldefors, Walter G., tf. avdelningschef

Bitr. sekreterare: Andersson, Sven-Gunnar, förste
byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 juni 1977)

Lokal: Statens pris- och kartellnämnd. Vasagatan 7, tel.
växel 14 20 80. Postadress: Box 1115, 111 81 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1977 års kommiltéberättelse
del II H I. Tilläggsdirektiv, se 1978 års
kommiltéberättelse del II H
1.

s. 266 Kontrollera mot PDF

H:9 Skr 1978/79:103 266

Ulredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tolv sammanträden.
Ulredningen beräknar slulföra sitt arbete under år 1979.

10.
Kommittén (H 1976:04) för utredning om regional konsumentpolitisk verksamhet
(RKV-utredningen)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 2 seplember 1976 för att göra en uiredning
om regional konsumentpolitisk verksamhet;

Ordförande:
Heurgren, Sven C. O., generaldirektör

Ledamöter:
Håkansson, Margot I., skolsköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari
1977)

Oskarsson,
Ingegärd J., fru, led. av riksdagen Petersson, Klas, ombudsman Pettersson,
Hans, kranmaskinist, led. av riksdagen Rydle, M. Birgitta, ämneslärare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Ström,
Turid, avdelningschef, f. d. ers. för led. av riksdagen WiUiamsson, Uno E. I.,
länsråd Ågren, Lars O. T., direktör

Sakkunniga:
Gustafsson, Ulla, hemkonsulent Johanson, Inge, direktör (fr.o.m. den 7 febmari
1977) Nykvist, Ann-Chrislin, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1977)
Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd Tengelin, Sten, jur. dr (fr.o.m. den
7 februari 1977) Tidbeck, Åke, konsumentsekreterare

Experter:
Plym Forshell, Kerstin, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1977)
Sundberg, Ingrid, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Sekreterare:
Ousbäck, Margareta, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 13 december 1976 l,o,m,
den 30 mars 1978)

Direktiven
för kommittén, se 1977 års kommitléberätlelse del II H 6.

Kommittén
har under tiden november 1977 - februari 1978 hållit fyra sammanträden.

s. 267 Kontrollera mot PDF

267 Kommittéer: Handelsdepartementet
H:I1

Kommittén har den 1 mars 1978 avgetl betänkandet (SOU 1978:16)
Regional konsumentpolitisk verksamhet. Uppdraget är därmed slutfört.

11. Exportkreditutredningen (H 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 januari
1977 föratt utreda frågor i samband med exportfinansieringen:

Ordförande: Ramel, Stig, direktör

Ledamöter: Bouveng, Carl-Johan, direktör Kronbladh,
Gunnar, direktör Lendenius, Lars-Gunnar, utredningssekreterare Lindahl, Gösta,
direktör Olofsson, K. A. Lennart, riksbankdirektör Olsson, Jan,
utredningssekreterare Svedberg, Karl-Erik, direktör (fr.o.m. den I april 1977)
Wallén, Axel, hovrättsråd

Sakkunniga; Frykholm, Jan, direktör Johansson, Bengt A.
W., budgetchef Sohlman, Ragnar, departementsråd Öhman, Carl Ivar, kansliråd
(fr.o.m, den 17 oktober 1977)

Experter: Cederlund, Lars Johan O, B.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Evander, Lars P., bankdirektör (fr.o.m. den 2 maj 1977)
Hallsénius, Jörgen, bitr. direktör (fr.o.m. den 22 augusti 1977) Ljungdahl, L.
Gunnar, bankdirektör (fr.o.m. den 2 maj 1977)

Sekreterare: Ringblom, Erland, pol. mag. (fr.o.m, den 1
april 1977 t.o.m. den 30 april

1978)

Bitr. sekreterare: de Neergaard, Claes D., civilekonom
(fr.o.m. den 8 augusti 1977)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse
del II H 2.

Ulredningen har under liden november 1977 - febmari 1978
hållit sex sammanträden.

s. 268 Kontrollera mot PDF

H:ll Skr 1978/79:103 268

Utredningen
har den 2 februari 1978 avgeU betänkandet (Ds H 1978:1)
Exportkreditfinansiering. Uppdraget är därmed slutfört.

12.
Skodelegationen (H 1977:02)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 28 april 1977 med uppgift alt leda och
samordna omstmkturering och effektivisering av skoindustrin

Ordförande:
af Trolle, Ulf, professor

Ledamöter:
Lagnell, Gunnar, direktör Persson, Erling, direktör Persson, Karl-Erik, förbundsordförande
Rehnqvisi, Gösla, direktör

Ersättare:
Högmark, Christina (för Karl-Erik Persson)

Expert:
Öhrling, Anders, byråchef

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Delegationen
har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit 22 protokollförda sammanträden
samt överlagt och samrått med företag, myndigheler, organisaiioner,
kreditinstitut och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationen
har den 23 augusti 1978 överlämnat förslag till åtgärder för alt säkra inhemsk
skoproduklion.

Delegationens
arbete har i enlighel med lämnade direkliv avslutats vid uigången av år 1978.

13.
Utredningen (H 1977:03) om utjämning av regionala och lokala prisskillnader på
eldningsolja och bensin

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppdrag alt utreda frågan
om utjämning av de prisskillnader på eldningsolja och bensin som följer av det
nu tillämpade systemet med orts- och zontillägg:

Särskild
utredare: Edslrand, Karl-Ingmar, departementsråd

s. 269 Kontrollera mot PDF

269 Kommittéer: Handelsdepartementet H:14

Sakkunniga;
Carnhagen, Göran E. T., departementsråd (fr.o.m. den 19 september 1977)

Hallsten,
Lars T., departementssekreterare (fr.o.m. den 19 september 1977)

Jönesledl,
Bo, direktör (fr.o.m. den 19 seplember 1977) Norrbom, N. Claes-Eric,
departementsråd (fr.o.m. den 19 september 1977)

Nykvist,
Ann-Christin, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 september 1977)

Seger,
E. Waller, direktör (fr.o.m. den 19 september 1977) Sköldefors, Walter G., tf.
avdelningschef (fr.o.m. den 19 september 1977)

Expert:
Carison, Å. Lennart, bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Sekreterare:
Lindgren, Per Anders, kammarrättsfiskal

Lokal:
Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (utredaren och sekreteraren).
Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm.

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II H 3.

Utredningen
har under tiden november 1977 - okiober 1978 hållit elva sammanträden saml haft
överläggningar med myndigheter, organisaiioner och andra som berörs av
ulredningens arbete.

Utredningen
beräknas slulföra sitt arbete under år 1979.

14.
Sydafrikautredningen (H 1977:04)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 7 juli 1977 för atl utreda frågan om
förbudsåtgärder från svensk sida med avseende på kapitalexport till Sydafrika
och Namibia i samband med svenska investeringar där:

Ordförande:
Hellner, Eskil M., regeringsråd

Ledamöier:
Krislensson, Astrid M., landshövding, f. d. led. av riksdagen Lidbom, Carl G.,
led. av riksdagen Wirmark, B. David I., fil. mag., ers. för led. av riksdagen
Örjes, J. Rolf L., informationschef, ers. för led. av riksdagen

Sakkunniga:
Berg, Helge, direktör (fr.o.m. den 12 september 1977)

s. 270 Kontrollera mot PDF

H:14 Skr 1978/79:103 270

Bouveng,
Carl-Johan, direktör (fr.o.m. den 12 september 1977) Ländin, Sigvard H.,
ombudsman (fr.o.m. den 12 seplember 1977) Säwe-Söderbergh, Bengt,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 12 september 1977) Wikslröm, Lesler,
litleralursekrelerare (fr.o.m. den 12 september 1977)

Experier:
Berner, C. O. Örjan, departementsråd (fr.o.m. den 12 seplember 1977) Nyström,
Lars A., avdelningsdirektör (fr.o.m, den 22 september 1977) Persson, Lars E.
H., hovrättsråd (fr.o.m. den 22 seplember 1977) Sanden, Peter, fil. kand.
(fr.o.m. den 1 november 1977) Svensson, Bo E., departementsråd (fr.o.m. den 12
september 1977) Öländer, Jan A., kansliråd (fr.o.m. den 22 september 1977)

Sekreterare:
Magnusson, Äke, forskningssekreterare

Bitr.
sekreterare: Bernbro, Eva, intendent (fr.o.m. den 10 april 1978) Malmborg,
Gudmn, kanslist (fr.o.m. den 22 augusti 1977) Normark, G. AnitaM., sekreterare
(fr.o.m. den 14november 19771.o.m. den 14 mars 1978)

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommilléberältelse del II H 5.

Ulredningen
har under tiden november 1977 - augusti 1978 hållit 13 sammanträden saml haft
överläggningar med svenska företag verksamma i Sydafrika.

Utredningen
har den 29 augusti 1978 avgetl betänkandet (SOU 1978:53) Förbud mot
invesleringar i Sydafrika. En sammanfattning av betänkandet har utgetts på
engelska (Ds H 1978:4).

Uppdraget
är därmed slutfört.

15.
Sjöövervakningskommittén (H 1977:05) (SÖK)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 7 juli 1977 med uppdrag att utreda frågor
rörande samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten
till sjöss:

Ordförande:
Nilsson, Per-Erik, justitieombudsman

Ledamöter:
Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen Johnsson, Rune S. G.,
ombudsman, led. av riksdagen Rosqvist, G. Birger, mästerlols, led. av riksdagen

s. 271 Kontrollera mot PDF

271 Kommittéer: Handelsdepartementet H:16

Wikström, Margot, socionom

Åberg, Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Blom, E. Göte, kommendör (fr.o.m. den 17
oktober 1977) Bäcklin, Lars R., ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1977)
Engdahl, O. Roland, gränschef (fr.o.m. den 17 okiober 1977) Jäderholm, Bengt,
departementssekreterare (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Leuf. Nils Börje, departementsråd (fr.o.m. den 17 oktober
1977) Reslow, Kjell, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Sondén,
Jan A., kansliråd (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Waldau, Ulf, avdelningschef
(fr.o.m. den 17 okiober 1977)

Experter: Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef (fr.o.m.
den 1 december 1977)

Sekreterare: Lundin, Anna-Karin, hovrättsfiskal (fr.o.m.
den 1 maj 1978) Rydstedt, Bo S., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1977
t.o.m. den 31 april 1978)

Lokal: Munkbron 17, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19
49 (sekreteraren). Postadress: Departementens organisationsavdelning. Fack, 103
10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommitléberätlelse
del 11 H 4.

Kommittén har under liden november 1977 - okiober 1978
hållit åtta sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år
1979.

16. Utredningen (H 1977:06) för begränsning av företagens
verksamhet i Sydafrika

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 oktober
1977 med uppdrag atl hålla överläggningar med närmast berörda svenska företag i
syfte att åstadkomma en begränsning av dessas verksamhet i Sydafrika och i
förekommande fall Namibia, till vad som under rådande omständigheter synes
lämpligt:

Särskild utredare: Åman, O. Valter, f. d. landshövding, f.
d. led. av riksdagen (fr,o.m. den 28 oktober 1977)

Sekreterare; Hagard, John H. M., departementssekreterare
(fr.o.m. den 28 oktober

1977)

s. 272 Kontrollera mot PDF

H:16 Skr 1978/79:103 272

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II H 7.

Den
särskilde utredaren har under liden oktober 1977 - mars 1978 haft
överläggningar med berörda förelag i två omgångar.

Utredaren
har den 29 maj 1978 avgett betänkandet (Ds H 1978:3) De svenska företagens
verksamhet i Sydafrika.

Uppdraget
är därmed slutfört.

17.
Resegarantilagutredningen (H 1977:07)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 3 november 1977 med uppdrag all se över
resegarantilagen:

Särskild
utredare: Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga:
Almström, Bjarne A., byråchef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Bagner, Hans,
advokat (fr.o.m. den 16 januari 1978) Larsson, Karl-Anders, byrådirektör
(fr.o.m. den 16 januari 1978) Lefrell, Christer, kommerseråd (fr.o.m. den 16
januari 1978) Molin, Folke P. O., direktör (fr.o.m. den 16 januari 1978)
Nykvist, Ann-Chrislin, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Paulander,
Hans, byråchef (fr.o.m. den 17 mars 1978) Sandström, Staffan, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 17 april 1978)

Sekreterare:
Klemming, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1978) Sandström,
Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 november 1977 t.o.m. den 16 april
1978)

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommiltéberättelse del II H 8.

Lokal:
Rosenbad 2, 5 tr., tel. växel763 10 00(sekreteraren). Postadress:
Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tre sammaniräden.

Ulredningen
beräknas slulföra sitt arbele under år 1979.

18.
Serviceföretagsutredningen (H 1977:08)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 3 november 1977 för att utreda
verksamhetsförhållandena och finansieringssituationen för mindre förelag inom
servicenäringarna:

s. 273 Kontrollera mot PDF

273 Kommittéer: Handelsdepartementet
H:19

Särskild utredare: Karleby, Olle, f. d. generaldirektör
(fr.o.m. den 5 december 1977)

Sakkunniga: Andersson, Börje, utredningschef (fr.o.m. den
6 februari 1978) Ahlslröm, Iwan, direktör (fr.o.m. den 6 februari 1978)
Bergström, Knut-Elis, direktör (fr.o.m. den 6 februari 1978) Persson, Gustav,
direktör (fr.o.m. den 6 februari 1978) Pettersson, Lars-Olof,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1978) Thuresson, Sture,
förbundsordförande (fr.o.m. den 6 februari 1978)

Experter: Almqvist, Gunilla, byrådirektör (fr.o.m. den 6
februari 1978) Sahlslröm, Sven C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 februari
1978) Söderberg, Bo K. G., direktör (fr.o.m. den 6 februari 1978)

Sekreterare: Sjögren, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 6
februari 1978)

Bitr. sekreterare: Tetzell, Tomas, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Lokal: Statens pris- och kartellnämnd. Vasagatan 7, 7 tr.,
tel. växel 14 20 80. Postadress: Handelsdepartementet, Insynsutredningen, Box
1115, 111 81 Stockholm

Direktiven för ulredningen, se 1979 års kommitléberätlelse
del II H 1.

Utredningen har under liden december 1977 - okiober 1978
hållit sex sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1979.

19. 1978 års tullagsutredare (H 1978:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 april
1978 med uppdrag alt se över tullagstiftningen:

Särskild utredare: Bergstrand, Sten-Erik,
expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 27 april 1978)

Sakkunniga: Leuf, Nils Börje, departementsråd (fr.o.m. den
1 juli 1978) Rundlöf, Ame, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1978) Rydberg,
Kari-Evert, tullråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Sandström, Staffan,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1978)

18 Riksdagen 1978/79. 1 samt. Nr 103

s. 274 Kontrollera mot PDF

H:19
Skr 1978/79:103 274

Sekreterare: Sundström, Kerstin M., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 7, tel. 20 26 31
(sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Siockholm

Direktiven för utredaren, se 1979 års kommitléberätlelse
del II H 3.

Den särskilde utredaren har under tiden september -
oktober 1978 hållit tre sammaniräden med de sakkunniga.

Utredaren beräknas atl slutföra sitt arbele under år 1979.

20. Utredningen (H 1978:02) om Ost Ekonomiska Byrån

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 april
1978:

Särskild utredare: Swärd, Bertil, generaldirektör (fr.o.m.
den 22 maj 1978)

Sekreterare: Leijonhielm, Thorsten, hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 14 juni 1978)

Lokal: Handelsdepartementet, Rosenbad 2, Fack, 103
20Siockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse
del II H 2.

Utredningen har under tiden juni - oktober 1978 hållit ett
tiotal sammanträden med huvudsakligen abonnenter och avnämare av Öst Ekonomiska
Byråns rapporter.

Ulredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

s. 275 Kontrollera mot PDF

275 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:l

Arbetsmarknadsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:3,
4 och 6

Följande
kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1 och 8

1.
Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1967 för alt i anslutning till
sysselsättningsberedningens verksamhet ta initiativ till och biträda
beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor rörande
arbetsmarknadspolitikens verkningar:

Ordförande:
Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den I juni 1975)

Ledamöter:
Bäckström, O. Anders, sekreterare (fr.o.m. den 26 april 1977) Carlsson, G. Arne
V., departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Marcusson, Sten G.,
utredningssekreterare (fr.o.m.den 28 oktober 1975) Niklasson, Ö. O. Harald,
universitetslektor Rehn, L. Gösla, professor (fr.o.m. den I augusti 1974) Rydén,
Jan E., avdelningschef

Westermark,
J. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1975) Wretborn, Christer, ombudsman
(fr.o.m. den 1 augusti 1977)

Experter;
Dahlberg, L. Åke, avdelningsdirektör Wadensjö, Eskil W., fil. dr

Sekreterare:
Johannesson, Jan G., byrådirektör (fr,o.m. den 1 september 1976)
Persson-Tanimura, Inga, forskarassistent (fr.o.m. den 1 september 1976)

Bitr.
sekreterare: Björklund, Anders C. T., forskningsassistent (fr.o.m. den I
november

1977)

Lokal:
Malmlorgsgatan 5,2 tr., 11151 Stockholm, tel. 2116 56 (sekreteraren)

s. 276 Kontrollera mot PDF

A:l
Skr 1978/79:103 276

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgmppen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit tio sammaniräden.

Gruppen har den 23 oktober 1978 avgelt sitt andra
betänkande (SOU 1978:60) Arbetsmarknadspolitik i förändring.

Gmppen fortsätter sitt arbete som initiativtagande och
samordnande organ för forskningen kring arbetsmarknadspolitikens verkningar och
följer bl. a. forskningsprojekten Studier kring arbetslöshet och arbetssökande.
En studie av inkomst- och fördelningseffekter av arbetslöshet och
arbetslöshetspolitik och Ekonomisk analys av sysselsätiningssiöd.

Expertgmppens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

2. Sysselsättningsutredningen (A 1974:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars
1974 för att utreda frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 mars 1974):

Ordförande: Sandberg, Lars G., f. d. förbundsordförande

Ledamöter: Artin, Stellan, direktör (fr,o.m. den 5 oktober
1978) Beckius, Carin E., kanslichef Carlsson, G, Rune, förbundsdirektör Edin,
Per-Olof, utredningschef Eriksson, B. Sune, direktör

Faxén, Karl-Olof, direktör (t.o.m. den 4 oktober 1978)
Fransson, Arne A. E., pyersonalchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 maj 1977)

Hellström, Mats J., fil. kand., led. av riksdagen

Hörnlund, O. Börje, skogsmäslare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 16 november 1976) Meidner, Rudolf A,, fil. dr

Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen
Ransemar, Erik, sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978) Rehn, L. Gösla, professor
Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör Sandebring, Hans E., direktörsassistent

Svensson, Jörn, planeringsdirektör, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 17 mars 1976 t.o.m. den 28 februari 1978)

Svensson, Sten L, informationschef, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 4 maj 1977)

s. 277 Kontrollera mot PDF

277 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:2

af
Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18

maj
1977)

Winther,
S. I. Eva, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november

1976
t.o.m. den 17 oktober 1978)

Wretborn,
Christer, ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1978)

Östlund,
John O., förste ombudsman (t.o.m. den 11 maj 1978)

Experter:
Askestig, H. Bertil S., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1975
t.o.m. den 14 april 1978)

Broms,
JanT. R., bitr. direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Dahl, Gerd B.,
ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974) Dahlberg, Lars C, departementsråd
(fr.o.m. den 1 oktober 1977) Daimar, Margot, fru (fr.o.m. den 24 september
1974) Danielsson, Georg, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974
t.o.m. den 31 oktober 1978)

Engelbrecht,
Per-Ove, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 januari 1978)

Ettarp,
Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 20 september 1977 t.o.m. den 31 oktober
1978)

Farm,
Ante T., forskningsassistent (fr.o.m. den 10 april 1975 t.o.m. den 31 oktober
1978)

Faxén,
Karl-Olof, direktör (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Fridh, K. Göte, landshövding
(fr.o.m. den 29 mars 1977 t.o.m. den 31 okiober 1978)

Griinewald,
Björn M., civilekonom (fr.o.m. den 1 augusti 19761.o.m. den 31 oktober 1978)

Göransson,
G. Bertil, oppositionsråd (fr.o.m. den 24 seplember 1974 t.o.m. den 31 januari
1978)

Hansson,
Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 24 september 1974) Henriksson, Runa M.,
kontorist (fr.o.m. den 15 okiober 1974 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Hjelmqvist,
Ingvar K. R,, departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m. den 31
oktober 1978)

Ivarsson,
Anna-Lisa, fm (fr.o.m. den 24 seplember 1974 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Jacobson,
Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 25 febmari 1975 t.o.m. den 31 oktober
1978)

Johansson,
Inga-Britt B., fru (fr.o.m.den 24 september 19741.o.m.den 31 oktober 1978)

Jonsson,
Olof E., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 19771.o.m. den 15 juni 1978)

Jönsson,
Ruth V., fabriksarbetare (fr.o.m. den 24 seplember 1974 t.o.m. den3I oktober
1978)

s. 278 Kontrollera mot PDF

A:2 Skr
1978/79:103 278

Kahlin,Tage H. G., direktör (fr.o.m. den 24 september
19741.o.m. den 31

oktober 1978)

Karlsdotler-Jonshagen, Ingrid C, byråchef (fr.o.m. den 26 april
1977

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Larsson, E. Äke, jur. dr (fr.o.m. den 24 september 1974
t.o.m. den 31

oktober 1978)

Lennarlsson, Folke V., utredningssekreterare (fr.o.m. den
1 juli 1977

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Lindblad, Gullan B. K., utredningsassistent (fr.o.m. den
15 oktober 1974

I.o.m. den 31 oktober 1978)

Lindvall, Karl-Erik, andre förbundsordförande (fr.o.m. den
15 oktober

1974 t.o.m. den 31 okiober 1978)

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 24
seplember 1974)

Lundquist, G. Jan-Eric, förste inspektör (fr.o.m. den 1
mars 1975 t.o.m.

den3l okiober 1978)

Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20
december 1974

t.o.m. den 31 okiober 1978)

Nilsson, Alf G., departementssekreterare (fr.o.m. den I
juli 1977)

Nilsson, J. Ove G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli
1976)

Nilsson, Thora I.-L., statistikchef (fr.o.m. den 20
december 1974 t.o.m.

den 31 oktober 1978)

Nyberg, F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den
19 november

1976)

Nygren-Söderberg, Laila E., verkst. direktör (fr.o.m. den
15 oktober

1974 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Ohlsson, Lennart Å., docent (fr.o.m. den 26 april 1977)

Paul, Lars A., ombudsman (fr.o.m. den 27 januari 1976
t.o.m. den 31

okiober 1978)

Persson, Lena A-M., laboraloriebilräde (fr.o.m. den 15
okiober 1974)

Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 24
september 1974)

Platin, Ulla-Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 24
september 1974)

Ringholm, Bosse 1. K., kansliråd (fr.o.m. den 24 september
1974)

Slunge, G. Waller R., avdelningschef (fr.o.m. den 24
seplember 1974)

Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 24
september 1974

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Strandberg, I. Margit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20
december 1974

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Sundström, Olof G., utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober
1974 t.o.m.

den 31 oktober 1978)

Söderberg, Bo K. G., direktör (fr.o.m. den 24 februari
1976)

Tallskog, Leif V. I., byrådirektör (fr.o.m. den 10
november 1976 t.o.m,

den 31 okiober 1978)

Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 24
september 1974

t.o.m. den 31 oktober 1978)

s. 279 Kontrollera mot PDF

279 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A:2

Westerberg, Ulf L., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1977
t.o.m. den 31

oktober 1978)

Wilén, S. Kristina (Kerstin), förskollärare (fr.o.m. den
24 seplember 1974

t.o.m. 31 oktober 1978)

Winther, S. I. Eva, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 24 september

1974)

Åberg, CarlJohan, forskare (fr.o.m. den 14 januari 1975
t.o.m. 31 oktober

1978)

Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 24 september 1974
t.o.m. 31

oktober 1978)

Östlund, Hans-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 24
september 1974

t.o.m. den 31 okiober 1978)

Sekreterare: Persson, Gustav B,, sekreterare (fr.o.m. den
I juli 1974)

Bitr. sekreterare; Andersson, Kerstin G. M.,fil. kand.
(fr.o.m. den 17 januari 1977) Askestig, H. Bertil S., departementssekreterare
(fr.o.m. den 15 apri) 1978)

Beijer, Lars Å. W., byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj t.o.m.
den 31 juli 1978)

Bernhardsson, K. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli
1974) Bystedt, Ulla K., soc. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1976) Carling, Jan L.,
avdelningsdirektör (fr.o,m. den 1 november 1974) Eriksson, K. Arne,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976t.o.m.den 31 mars 1978)

Guleland, Gösta A., fil. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Johansson, D. Marianne, byrådirektör (fr.o.m. den 18 oktober 1976) Qvarfort,
Anne-Marie, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 23 maj 1977) Stångberg, Olle
H., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 febmari 1975)

Svensson, Leif Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 1
juli 1974) Tånneryd, S. Allan S., civilingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Lokal: Drottninggatan 20, 3 tr., 111 51 Stockholm, tel.
växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
A 17, Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II A 4 och 1978 års kommiltéberättelse
del 11 A 1.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit 25 sammanträden. Utredningen har även arbetat i sex olika arbelsgmpper
fyra sammanträden har hållits med arbelsmarknadspoliliska gruppen, fem med
finansieringsgmppen, sju med näringspolitiska gmppen, fem med
planeringsgruppen, åtla med regionalpoliliska gruppen samt fyra

s. 280 Kontrollera mot PDF

A: 2 Skr 1978/79:103 280

sammanträden
med ulbildningsgmppen. Dämtöver har särskild expertgrupp i statistik- och
prognosfrågor fungerat. Under hösten 1978 har följande gmpper avslutat sill
arbele: arbetsmarknadspolitiska gmppen, planeringsgruppen, regionalpoliliska
gruppen, utbildningsgruppen samt statistik- och prognosgmppen.

Utredningen
har tagit initiativ till olika projekt för alt få underlag för överväganden och
förslag i del- och slutbetänkandena. Utvärderingarna av projekten och
försöksverksamheterna har i flera fall lagls ut på olika från utredningen
fristående institutioner, forskare och projektgrupper, som har lämnat rapporter
till utredningen. Under liden noember 1977 - okiober 1978 har följande
rapporter redovisats i sysselsättningsutredningens skriftserie:

Rapporter
utförda på uppdrag av utredningen i SOU-serien:

SOU
1977:88 Förtidspensionering - två forskningsrapporter. I. Förtidspension eller
arbete? II. Förtidspensionäremas situation

SOU
1977:89 Betingat arbetsföra - en rapport om försöksverksamhet vid två
Volvoenheter. Volvo-Torslandaverken och Volvo-Skövdeverken

SOU
1977:90 Anställning av arbetshandikappade i stal och kommun -rapport om
försöksverksamhet i Jönköping, Piteå och Stockholm.

SOU
1978:22 Energi, stmkturomvandling och sysselsättning -forskningsrapport

SOU
1978:28 Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder - en undersökning i Borås
och Sundbyberg

SOU
1978-.42 Kommunemas medverkan i sysselsättningsplaneringen -redogörelse för
försök i Trelleborg, Lessebo, Borlänge, Ragunda och Piteå kommuner saml
Kopparbergs Läns Landsting

SOU
1978:57 Resor till arbetet - försök med utbyggd kollektivtrafik för arbetsresor
i Lindesbergsregionen

Rapporter
utförda på uppdrag av utredningen i stencil:

Redovisning
av försöksverksamhel för all öka andelen äldre i arbetsmarknadsutbildningen i
Gävleborgs län 1 oktober 1976-30 april 1977. November 1977

Arkivarbete
- resultatredovisning och analyser av en enkätundersökning. Oktober 1977

Sysselsättning
och förtidspension bland män i Uppsala - en undersökning. December 1977

Finansiella
kalkyler för rehabiliteringsinsatser för 22 ungdomar i Södertälje. December
1977

De
anställdas faktiska och önskade arbetstider år 1974. Febmari 1978

Personalrekryteringen
till Volvo-Torslandaverken. En karläggning utförd av
sysselsättningsutredningens sekretariat i samarbete med Volvo och
Länsarbetsnämnden i Göteborg och Bohus län. Juni 1978

Studier
och uppföljning av långtidssjuka med försök till rehabiliteringsinitiativ vid
Volvo-Skövdeverken. December 1978

Arbetsmiljö
och hälsa. En undersökning av riskgrupper bland förvärvs-

s. 281 Kontrollera mot PDF

281 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A: 3

arbetande år 1968. November 1978

Strömmarna på arbetsmarknaden. SCB-rapport. December 1978

Förundersökning av förtidspensionering utanför det
offentligrättsliga systemet. November 1978

Finansiella effekter av sysselsättningsförsök för den
offentliga ekonomin. December 1978

Sysselsättningsulredningen har under året medverkat till
finansieringen av en försöksverksamhel med syfte alt stimulera nyetablering av
industriföretag.

Utredningen finansierar lillsammans med statens
industriverk och Länsorganen en utredning om träindustrin i Kopparbergs län. En
för verksamheten ansvarig styrgrupp lämnar en rapport i december 1978.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia
halvåret 1979.

3. Lagerstödsutredningen (A 1974:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 31 maj
1974 för utvärdering av stödet lill lagerinvesleringar (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 juni 1974):

Ordförande: Hellström, Mats J., fil. kand, led av
riksdagen

Ledamöter: Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Pettersson,
Bengt A. G., avdelningschef

Experter: Bertmar, Lars M. I., civilekonom (fr.o.m. den 15
okiober 1974) Dahlerus, Bo H. C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1975)
Öhman, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Sekreterare: Reuterswärd, Anders P. E.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 16 augusti 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse
A 22.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sju sammanträden.

Utredningen beräknas avlämna sitt slutbetänkande omkring
årsskiftet 1978-1979. Uppdragei är därmed slutfört.

s. 282 Kontrollera mot PDF

A: 3 Skr 1978/79:103 282

4.
1974 års utredning (A 1974:08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för atl utreda frågan om
allmän arbetslöshetsförsäkring m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni
1974):

Ordförande:
Magnusson, Erik, f. d. förbundsordförande (fr.o.m. den 10 december 1976)

Ledamöter:
Bodslröm, T. Lennart, förbundsordförande Bäck, Karl-Axel, ombudsman Ekinge,
Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av
riksdagen Johansson, Erik V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av riksdagen
Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen

Marcusson,
Sten G., utredningssekreterare (fr,o.m. den 28 oktober 1975) Olsson, Sune, f.
d. led. av riksdagen Petersson, Olof H. E., f. d. kansliråd Svensson, Inge G.,
direktör Tobisson, Lars F., partisekreterare Walander, Håkan I., ombudsman

Experter:
Alkman, Leif A., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 10oktober 1977) Cosmo, O.
Ingemar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 8 oktober 1974) EdvEirdsson, P. Ein2ir,
byråchef (fr.o.m, den 17 mjirs 1976) Erici, Bernt H., byråchef (fr.o.m. den 8
oktober 1974) Jansson, Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november 1976)
Wadell, Ulla G. S., skatledirektör

Sekreterare:
Bengtson, Sven F., byråchef

Bitr,
sekreterare: Granberg, Birgitta M. V., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1
januari 1976)

Harriman-Hembom,
Anita C, byrådirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1974) Nitare, J. Gideon H.,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommitléberätlelse A 23.

Utredningen
har under tiden november 1977 - juni 1978 hållit åtla sammanträden. Utredningen
har den 20 juni 1978 avgelt betänkandet (SOU 1978:45)

s. 283 Kontrollera mot PDF

283 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A: 5

Allmän
arbetslöshetsförsäkring. Uppdragei är därmed slutfört.

5.
Delegationen för arbetstidsfrågor (A 1974:09)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1974 för vissa uppgifier inom
arbelstidsområdet:

Ordförande:
Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1976)

Sakkunniga:
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdireklör (t.o.m. den 1 februari 1978) Hagman, B.
Anders, bitr. avdelningschef (fr.o.m. den lOnovember 1977) Håkansson, P.
Harald, ombudsman (fr.o.m. den 26 oktober 1976) Högberg, K. Gunnar, direktör
Karlsson, H. K. Göran, ombudsman

Nelander,
Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976) Nilsson, A. Erik,
lönedirektör (fr.o.m. den 2 februari 1978)

Suppleanter:
Bengtsson, C. Ola, sektionschef (fr.o.m. den lOnovember 1977) Forell,
Carl-Axel, direktör (för Högberg) (fr.o.m.den 17 november 1978) Hedin, C.
Thomas, ombudsman (t.o.m. den 16 november 1978) Larsson, Claes A.,
direklörsassistent (fr.o.m. den 2 febmari 1978) Nilsson, A. Erik, lönedirektör
Sandberg, K. Bertil, ombudsman

Tydén,
Christian F., direktör (t.o.m. den 16 november 1978) Ulfhielm, Monica H. V.,
sekreterare (för Håkansson) (fr.o.m. den 17 november 1978) Weslin, Aina V. H.,
ombudsman

Experier:
Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Gardell, Bertil
G. T. B., professor (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Gehlin,
Jan E., forskningsassistent (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Holm,
Stefan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 30 juni
1978)

Lidbeck,
Åse, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1977) Magnusson, Monica S.,
forskningsassistent (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

s. 284 Kontrollera mot PDF

A:5 Skr 1978/79:103 284

Sekreterare;
Hagberg, Ann-Charlotte, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april

1977)

Bitr.
sekreterare: Kvarfordt, Eva B., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 juli 1976
t.o.m. den 4 juni 1978) Weigell, Ulla, amanuens (fr.o.m. den 5 juni 1978)

Lokal:
Arbetsmarknadsdepartementet, Mynllorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven
för delegationen, se 1975 års kommittéberättelse A 24.

Delegationen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden. Därutöver
har tre resp. fem sammanträden hållils med två arbetsgrupper inom delegationen.
Överläggningar har ägl rum med myndigheter, andra utredningar och
organisationer inom verksamhetsområdet.

Delegaiionen
kommer alt under våren 1979 avge ett delbetänkande.

Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

6.
Utredningen (A 1974:10) av arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och
trädgårdsnäringen

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för utredning av
arbetskraftsförhållandena inom jordbmks- och trädgårdsnäringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 september 1974):

Ordförande:
Andersson, J. Gunnar D., överdirektör

Ledamöter:
Skoglösa, Erling T., agronom (fr.o.m den 19 februari 1976) Svensson, Börje,
förbundsordförande

Experter:
Grenesledt, E. Lennart N., departementsråd (fr.o.m. den 22 juni 1976)
Gårdstedt, H. Birger, skolråd (fr.o.m. den 14 januari 1975) Johansson, H. S.
Kenneth, ombudsman (fr.o.m. den 22 juni 1976) Knutsson, P. Gösta, byråchef
(fr.o.m. den 14 januari 1975) Wessén, Vilhelm, direktör (fr.o.m. den 28
november 1974)

Sekreterare:
Jönsson, J. Ove, f. d. byråchef (fr.o.m. den 16 november 1974)

Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommiltéberättelse A 25.

s. 285 Kontrollera mot PDF

285 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A: 7

Utredningen har den 23 maj 1978 avgett belänkandet (SOU
1978:29) Arbete i jordbruk och trädgård Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utlänningslagkommittén (A 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober
1975 för att företa en översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 november 1975):

Ordförande: Petri,Cari AxelH.,kammarrättspresident
(fr.o.m.den21 maj 1976)

Ledamöter: Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den I juli
1977) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist (fr.o.m. den 22 juni 1976) Göransson,
J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 juni 1976)
Werenfels-Röttorp, Monica S., sekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Sakkunniga: Esbjömson, Esbjöm, byråchef (fr.o.m. den 22
juni 1976) Wahlström, Stina M., departementsråd (fr.o.m. den 22 juni 1976)
Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o,m. den 22 juni 1976) Öberg, N. P,
Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Sekreterare: Isacsson, Karin, byråchef (fr.o.m. den 21 maj
1976)

Bitr. sekreterare: Cronstedt, Nane M., tf.
kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Malmlorgsgatan 5, 3 tr., tel. 11 25 74
(sekreteraren). Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
eller Malmlorgsgatan 5, 3 tr., 111 51 Siockholm

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse
del II A 3.

Kommittén har under tiden november 1977 - okiober 1978
hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler och
andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknar slulföra sitt arbele under år 1979.

8. Expertgruppen (A 1975:05) lör
invandringsforskning (EIFO)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18
december 1975 för atl

s. 286 Kontrollera mot PDF

A:8 Skr 1978/79:103 286

fastställa
forskningsbehov i frågor rörande in- och utvandring m. m.:

Ordförande:
Rehn, L. Gösla, professor

Ledamöter:
Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 7 april 1977) Dahlberg, L. Ake,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978) Haavio-Mannila, Elina,
professor Himmelstrand, J. Ulf I., professor

Karlsson,
N.Gösta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978) Landin, Palle J.,
länsarbetsdirektör (t.o.m. den 9 januari 1978) Lövgren, Esse T. C,
undervisningsråd Myrdal, Hans Göran, direktör Nord, Lars O. S., docent (t.o.m.
den 30 juni 1978) Ruke-Dravina, VeltaT., professor

Stenberg,
Tage U., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 mars 1977) Unga, Nils J.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 30 november 1978)

Wallberg,
Klas H. S., avdelningschef Wahlström, Stina M., departementsråd Öberg, N. P.
Kjell, generaldirektör

Experier:
Hannerz, Ulf, docent (fr.o.m. den 11 maj 1978) Liljeström, Rita,
universitetslektor (fr.o.m. den 18 september 1978) Reinans, Sven,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juli 1978) Skutnabb-Kangas, Tove, fil. lic.
(fr.o.m. den 11 maj 1978) Wadensjö, Eskil W., fil. dr (fr.o.m. den 11 maj 1978)

Sekreterare:
Hammar, K. Tomas G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1978) Widgren, Jonas O.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Bitr.
sekreterare: Hamberg, Eva M,, fil. dr (fr.o.m. den 1 december 1977) Landen, C.
G. Ragnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Reinans, Sven,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 19761.o.m. den 30 juni 1978)

LokakMunkbron
11,3 tr., 111 28Stockholm,tel. 11 66 51 (sekreteraren)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fyra sammanträden. Gruppens
arbete bedrivs i enlighel med den arbetsplan som fastställdes år 1977. Till
expertgruppen har under år 1978 knutils experter

s. 287 Kontrollera mot PDF

287 Kommiftéer; Arbetsmarknadsdepartementet A: 9

för
planering av ett forskningsprojekt om invandringens längsiktseffekter.
Expertgruppens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

9.
Utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedicinska
verksamheten

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 26 februari 1976 för alt utreda vissa
frågor om företagshälsovård och yrkesmedicin (se Post- och Inrikes tidn. den 6
mars 1976):

Ordförande:
Danielson, Gunnar H., generaldirektör

Ledamöter:
Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, led. av riksdagen Breidensjö, Monica,
ombudsman

Hessleborn,
Olle K. A., ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1977) Kjellstrand, Leif I.,
ombudsman Lindström, Gunnar, direktör

Ronne-Björkqvisl,
Ingrid, barnläkare (fr.o.m. den 26 april 1977) Rydén, H. Rune O., fil. lic,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 april 1977) Wilander, Sven E., landstingsman
Östrand, P. Olov (Olle), mätningsföreståndare, led. av riksdagen

Experier:
Bolinder, S. Erik G., med. lic. Bratthall, I. Birgitta, departementssekreterare
Gerhardsson, Gideon, professor

Glaas,
Sten-Ove, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 maj 1976) Gullberg, Hans E.,
hovrättsråd (fr.o.m. den 3 maj 1976) Jonsson, Åke G., sekreterare (fr.o.m. den
1 november 1978) Kvarnström, Sven K., leg. läkare (fr.o.m. den 26 april 1977)
Lindström, Jöns A., departementssekreterare Lundgren, Nils, professor
Magnusson, Egon S.L, ingenjör Masreliez, Nils G., med. lic.

Nerell,
Gunnar H. T., leg. läkare (fr.o.m. den 3 maj 1976) Näslund, Per Olof A.,
sektionschef

Pettersson,
Birgitta, förste sekreterare (fr.o.m. den 3 maj 1976 t.o.m. den 31 oktober
1978) Teljsledt, Håkan, skyddschef (fr.o.m. den 26 april 1977)

Wennslröm,
K. Gunnar, avdelningschef

Ydreborg-Westberg,
Berit, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 26 april 1977)

s. 288 Kontrollera mot PDF

A: 9
Skr 1978/79:103 288

Sekreterare: Midunger, H. Torbjörn, personalintendent
(fr.o.m. den 1 maj 1977 t.o.m. den 30 april 1978) Wessman, Yvonne B.-M.,
avdelningsdirektör (fr.o.m, den 1 maj 1977)

Bitr. sekreterare: Båsk, Inga-Lill, forskningsassistent
(fr.o.m. den 1 juni 1976) Eliason, S. Olof, byrådirektör (fr.o.m. den 3 juli
t.o.m. den 30 november 1978) Hildeland, Erling K. I., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 juli 1976)

Lokal: Malmlorgsgatan 5,3 tr., 11151 Stockholm, tel. 1109
83 (sekreteraren), 11 07 56 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse
del 11 A 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit åtla sammaniräden saml haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sju
sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om utbyggnad m. m.
av yrkesmedicinen. En arbetsgmpp for mät- och analysteknik har haft fem
sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

10. Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 juni
1976 för att uireda vissa frågor på det arbetsrättsliga området (se Post- Qch
Inrikes tidn. den 17 juni 1976);

Ordförande: Nilsson, Åke, f. d. förbundsordförande

Ledamöter: Andersson, Kerstin V., led. av riksdagen
Ekeberg, Per Olof, förbundsjurisl Elmstedt, K. Erik, direktör (fr.o.m. den
8mars 1978) Fagerlund, Bengt O. H., assistent, led. av riksdagen Gustafsson,
Slig G., förbundsjurisl, f. d. ers. för led. av riksdagen Jonsson, Elver A. D,,
postiljon, led. av riksdagen Nilsson, Jan-Ivan N., led. av riksdagen (fr.o.m.
den 1 december 1976) Nordlander, K. Åke, direktör (t.o.m. den 7 mars 1978)
Persson, Kurt I., departementsråd (t.o.m. den 12 december 1977) Skillner, Rolf
G., statssekreterare (fr.o.m. den 13 deeember 1977) Wennerfors, Alf,
informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 27 april 1978)

s. 289 Kontrollera mot PDF

289 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A: 11

Westerberg, Lars G. I., andre ordförande i LO

Winberg, S. Håkan, hovrättsråd, led. av riksdagen (t.o.m.
den 26 april

1978)

Sakkunniga: Ahlvarsson, Lars I., direktör Bäckström, N.
Birger, direktör von Feiliizen, Slyrbjöm O. R., direktör Förstadins, Erik L.
W., direktör (fr.o.m. den 15 september 1976)

Experter: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor

Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 15 febmari
1977) Lunning, Lars G. H., rättschef (t.o.m. den 31 januari 1978)

Sekreterare: Eriksson, Lars G., hovrättsassessor

Lokal: Malmlorgsgatan 5, 3 tr., 111 51 Stockholm, tel. 10
62 78, 11 10 93

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse
del II A 5.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit sju sammanträden.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

11. Kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om
jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 augusti
1976 för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.:

Ordförande; Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 17 november 1976)

Vice ordförande: Ahrland, Karin M., förste länsassessor,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 november 1976)

Ledamöter: Bergström, N. Hans L, sakkunnig (fr.o.m. den 30
november 1976 t.o.m. den 31 juh 1978)

Leijon, Anna Margareta (Anna-Greta) M., led. av riksdagen
(fr.o.m. den 30 november 1976)

Marklund, Eivor L, fm, led. av riksdagen Möller, S. A.
Birger, universitetslektor (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

19 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 290 Kontrollera mot PDF

A: 11
Skr 1978/79:103 290

Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen

af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 30

november 1976)

Sakkunnig; Hedberg, Gertrud E. M., fil. mag. (fr.o.m. den
I februari t.o.m. den t.o.m. den 24 oktober 1978)

Hedvall, Barbro C, förbundssekreterare (fr.o.m. den 21
januari 1977 t.o.m. den 31 januari 1978) Werenfels-Röttorp, Monica S.,
sekreterare (fr.o.m. den 25 oktober 1978)

Experter: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
februari t.o.m. den 20 maj 1978)

Bondeslam, Anilha I., statsråd (fr.o.m. den 21 januari
1977 t.o.m. den 20 maj 1978)

Larsson, Gösta E., personaldirektör (fr.o.m. den 9
seplember 1977) Lunning, Lars G. H., rättschef (fr.o.m. den 21 januari 1977
t.o.m. den 31 januari 1978)

Sundberg-Weitman, Brita F., hovrättsråd (fr.o.m. den 15
juni 19771.o.m. den 31 maj 1978)

Experter i referensgrupp (s.k. stora delegationen):

Ordförande:

Ahlmark, Per A., förutv. statsråd (fr.o.m. den 17 november
1976 t.o.m.

den 28 febmari 1978)

Ullsten, S. K. Olof (Ola), statsminister, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 17

april t.o.m. den 17 oktober 1978)

Winther, S. 1. Eva, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 18 oktober

1978) Förste vice ordförande:

Mogård, Britt E. T., statsråd (fr.o.m. den 17 november
1976) Andre vice ordförande:

Olsson, Elvy E., förutv. statsråd (fr.o.m. den 17 november
1976)

Övriga experier: Bartley, A. Osborne, professor Bodslröm,
T. Lennart, förbundsordförande Braniing, M. Charlotte K., förbundsordförande
(fr.o.m.den 1 september

1977)

Brännström, Gurii (Gullan), riksförbundsordförande

Carisson, G. Rune, förbundsdirektör

Edner, T. Margareta, andre vice ordförande (fr.o.m. den 1
november

1977)

Fredgardh, K. Sonja I., redaktör

s. 291 Kontrollera mot PDF

291 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A: Il

Giesecke, Curt-Steffan, verkst. direktör (t.o.m. den 31
mars 1978)

Järdler, Sven A., direktör

Kakossaios, Mira, forskningsassistent (fr.o.m. den 24
februari 1977)

Kistner, Inger P. M., förbundsordförande (t.o.m. den 30
juni 1978)

Löwbeer, Hans, universitetskansler

Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen

Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen

Palmaer-Johansson, S. G. Eva, förbundsordförande

Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör

Rexed, Bror A., generaldirektör (t.o.m. den 31 januari
1978)

Rosenblad, Urban S., generaldirektör (fr.o.m. den 22
januari 1977)

Rugfell, K. E. Lennart, direktör (fr.o.m. den 1 april
1978)

Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den 3 maj
1978)

Wemstedt, Monica, advokat (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Wistrand, Birgitta, förbundsordförande

Ersättare för expert: Baude, Annika M. C, avdelningschef
(för Rexed) Bergström, Olof W., avdelningschef (för Rehnberg) (t.o.m. den 20
oktober 1978)

Dahlgren, Elsa B., byrådirektör (för Kistner) (t.o.m. den
30 juni 1978) Edner, T. Margareta, andre vice ordförande (för Mogård)
Forselius, Hans F., direktör (för Järdler) (fr.o.m. den 23 febmari 1977)
Gradin, Anita I., departementssekreterare, led av riksdagen (för Mallson)
Hedvall, Yvonne M., fil. kand., ers. för led. av riksdagen (för Edner) (fr.o.m.
den 1 november 1977) Jonasson, Sven G. J., utredningschef (för Bodström)
Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen (för Fredgardh) Landerad, Brita,
civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1978) (för Wemstedt) Lundequist, Carsten I. G.,
sekreterare (för Bartley) (t.o.m. den 20 oktober 1978)

Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (för Löwbeer)
Linde, I. Gertie, farm. kand. (för Brännström)

Lönnerblad, Sara, sekreterare (för Bartley) (fr.o.m. den
20oktober 1978) Orring, Ulla B., nämndeman (för Branting) (fr.o.m. den 1
seplember 1977)

Raicevic, Erica, hemspråkslärare (för Kakossaios) (fr.o.m.
den 24 febmari 1977)

Rollen, Berit M., avdelningschef (för Rehnberg) (fr.o.m.
den 20 okiober 1978)

Royen, Sverre N. H., direktör (för Carlsson)

Rugfell, K. E. Lennart, direktör (för Giesecke) (t.o.m.
den 31 mars 1978) Waldén, G. Louise, redaktör (för Palmaer-Johansson) Weslin,
Aina V. H., ombudsman (för Nilsson)

s. 292 Kontrollera mot PDF

A: 11
Skr 1978/79:103 292

Vestin, F. E. Margareta, f. d. undervisningsråd (för
Orring) (t.o.m. den 2

maj 1978)

Wibell, Ingrid S., konsulent (för Rugfell) (fr.o.m. den 1
april 1978)

Wilson-Lohse, Britt, skolkonsulent (för Ulvhammar)
(fr.o.m. den 3

maj 1978)

Voss-Schrader, Ulla A., fru (för Wistrand)

Sekreterare: Beckérus, I. Margareta, journalist (fr.o.m.
den 18 september 1978) Dreber, I. Agneta, förste revisor (fr.o.m. den 18
september 1978) Sundberg-Weitman, Brita F., hovrättsråd (fr.o.m. den 21 januari
1977 t.o.m. den 31 maj 1978)

Tillfors, Lars T. L., departementssekreterare (fr.o.m. den
1 augusti 1977 t.o.m. den 17 september 1978)

Bitr. sekreterare: Beckérus, I. Margareta, journalist
(fr.o.m. den 18april 1977 t.o.m. den 17 september 1978)

Börestam, R. Eva L. A., ombudsman (fr.o.m. den 23 januari
1978) Dreber, I. Agneta, förste revisor (fr.o. m.den 1 november 1977 t.o.m. den
17 september 1978)

Hagman, Inger (Ninni), fil. kand. (fr.o.m. den 12 juni
1978) Hardeberg, Gunilla 1., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1977
t.o.m. den 14 februari 1978)

Lundberg, D. Bergliot, ombudsman (fr.o.m. den 1 januari
1976) Smitt, Myrna E. D., fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1978) Sterner,
Gunilla B., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 8 maj 1978) Tängdén, Erik L.,
förste aktuarie (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 31 januari 1978)

Övriga referensgrupper:

Experier: Andersson, Ingrid G. M., lantbrukare (fr.o.m.
den 12 mars 1973) Budd, S. M. Birgitta, metallarbetare (fr.o.m. den 12 mars
1973) Börjeson, Peter, metallarbetare (fr.o.m. den 15 september 1977)
Dimos-Asplund, Antigone, jur. kand. (fr.o.m. den 15 september 1977) Elmberg,
Henrik B. C, leg. sjukskötare (fr.o.m. den 15 september 1977) Ericsson, Ulf E.,
förskollärare (fr.o.m. den 15 september 1977) Folestad, Ruth E., sjuksköterska
(fr.o.m. den 12 mars 1973) Frendahl. E. Maj-Britt, telefonist (fr.o.m. den 12
mars 1973) Fromm, H. Irene, informationschef (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Gunnarsson, A. Gunvor, förskollärare (fr.o.m. den 15 september 1977) Jönsson,
Ruth V., fabriksarbetare (fr.o.m. den 12 mars 1973) Kuyumcu, Eija H. T., fil.
kand. (fr.o.m. den 15 september 1977) Larsson, Anna M., docent (fr.o.m. den 12
mars 1973)

s. 293 Kontrollera mot PDF

293 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A: 12

Lindgren,
Aina G., hemarbetande (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Melin,
K. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september

1977)

Platin,
Ulla Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Samuelsson,
Elvy L., sömmerska (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Ljubica,
Stefan, montör (fr.o.m. den 15 september 1977)

Tömgren,
Mats W., redaktör (fr.o.m. den 15 seplember 1977)

Widheden,
Lilian B.-M., hemarbetande (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m.

den
31 januari 1978)

Apelqvisl-Öberg,
Edith C, studiesekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Lokal:
Drottninggatan 6,2 tr.. Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekretariatet)

Direktiven
för kommittén, se 1977 års kommitléberätlelse del II Ju 10.
Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommilléberältelse del II A 7.

Kommittén
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 15 sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete. Därutöver har två sammanträden hållits med stora
delegaiionen och två sammanträden med särskilt kallade referensgrupper.

Kommittén
har den 12 maj 1978 avgett betänkandet (SOU 1978:38) Jämställdhet i
arbetslivet.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

12.
Anstälhiingsskyddskommittén (A 1977:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 6 oktober 1977 för atl göra en översyn av
anslällningsskyddslagslif tningen m.m.

Ordförande:
Ryman, Sven-Hugo G., utbildningschef (fr.o.m. den 19 december 1977)

Ledamöier:
Ahlvarsson, Lars I., direktör (fr.o.m. den 19 december 1977) Bergström, Olof
W., avdelningschef (fr.o.m. den 19december 1977) Elmstedt, K. Erik, direktör
(fr.o.m. den 19 december 1977) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist (fr.o.m.
den 19december 1977) Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 19 december
1977) Lidbom, Carl G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 december 1977) Olsson,
H. Å. Lennart, utredningsledare (fr.o.m. den 19 december 1977) Rindborg, Slig
A. J., landstingsråd (fr.o.m. den 19 december 1977) Stridsman, Torsten U.,
ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 december 1977)

s. 294 Kontrollera mot PDF

A:12
Skr 1978/79:103 294

Ulander, Lars G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19
december 1977) Zethraeus, Sten, advokat (fr.o.m. den 19 december 1977) Åberg,
C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 19 december 1977)

Sakkunniga; Bäckström, N. Birger, direktör (fr.o.m. den 19
december 1977) Elmer, Anders B., förbundsjurisl (fr.o.m. den 19 december 1977)
Nordin, Jan, jur. kand. (fr.o.m. den 19 december 1977) Unga, Nils J.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 19 december 1977) Wistrand, Anders W. H.,
lönedirektör (fr.o.m. den 19 december 1977)

Experter: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den
19 december 1977) Carlson, S. Svante, hovrättsassessor (fr.o.m den 19 december
1977) Holmslrand, N. G. Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 mars 1978)
Lageriöf, M. E. Inga-Britt, byrådirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Sekreterare: Lempert, Erik M., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 19 december 1977) Tocklin, Hans E., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 19 december
1977)

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 111 27 Stockholm, tel. direktval
763 14 48 763 14 53 (sekreterama)

Direktiven för kommittén se 1978 års kommitléberätlelse,
del 11 A 2. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberätlelse del II A 7.

Kommittén har under liden december 1977 - oktober 1978
hållit fyra sammaniräden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele. Därutöver har en
särskild referensgmpp inom kommittén arbetat med utformningen av en statistisk
undersökning av den praktiska tillämpningen av gällande regler avseende
anställningar för begränsad tid m. m.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

13.1978 års semesterkommitté (A 1977:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 december
1977:

Ordförande: Nilsson, Jan-Ivan N., led. av riksdagen
(fr.o.m. den I februari 1978)

Ledamöter: Förstadins, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 1
februari 1978) Fransson, Arne A. E., personalchef, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 1 februari 1978)

s. 295 Kontrollera mot PDF

295 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A: 13

Gustavsson,
Slig G., förbundsjurist, f. d. ers. för led. av riksdagen

(fr.o.m.
den 1 februari 1978)

Hultgren,
Christina A., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari

1978)

Håkansson,
P. Harald, ombudsman (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Hårdefelt,
S. Börje, rättschef (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Johnsson,
John E., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari

1978)

Karisson,
H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Mårtensson,
A. Iris, studieombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

februari
1978)

Svensson,
Sten I., informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den I

februari
1978)

Sakkunniga;
Bergström, K. Olof L., sektionschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Elmer, Anders
B., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 februari 1978) Hartzell, Lars, förbundsjurisl
(fr.o.m. den 1 febmari 1978) Stråth, Claes T., sekreterare (fr.o.m. den I
februari 1978) Sundén, S. Bo H., civilekonom (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Experter:
Grönwall, Lars O., departementsråd (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Wikrén, R. O.
Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1978) Öström, Klasgöran,
byrådirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Sekreterare:
Bergendal, Harald H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Bitr.
sekreterare: Befve, Sven G. E., sektionschef (fr.o.m. den 18 september 1978)

Lokal:
Stora Nygatan 2A,4 tr., 111 27 Stockholm, tel. direktval 763 14 49
(sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommiltéberättelse del II A 1.

Kommittén
har under tiden februari - oktober 1978 hållit tre sammanträden och i september
1978 besökt Riksförsäkringsverkets tekniska byrå i Sundsvall och
Försäkringskassans i Västernorrlands län lokalkontor i Sundsvall.

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1979.

14.
Utredningen (A 1977:03) med uppdrag att göra en översyn av yrkesinspektionens
distriktsindelning

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 8 december 1977 för all

s. 296 Kontrollera mot PDF

A:
14 Skr 1978/79:103 296

göra
en översyn av yrkesinspektionens distriksindelning:

Särskild
utredare: Palmlund, K, Ingår, tf. överdirektör (fr.o.m. den 6 april 1978)

Sakkunniga:
Asplund, C. Christer, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978) Hammarström, Ruth A.
E., sekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Hessleborn, Olle K. A., ombudsman
(fr.o.m. den 6 april 1978) Lindström, Jöns A., departementssekreterare (fr.o.m.
den 6april 1978) Nissen, L. Veronika S., byråchef (fr.o.m. den 6april 1978)
Persson, Sven-Erik, lackerarmästare (fr.o.m. den 6 april 1978) Westermark, J.
Gunnar, direktör (fr.o.m. den 6 april 1978) Åslund, Ove R., ombudsman (fr.o.m.
den 6 april 1978)

Sekreterare:
Lindström, Jöns A., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 april t.o.m. den 15
augusti 1978) Sverne, Jan E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Lokal:
Arbeiarskyddssiyrelsen, Wennerbergsgatan 10, Fack, 100 26 Siockholm, tel. växel
54 02 60(sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse del II A 2.

Utredningen
har till och med oktober 1978 hållit fem sammanträden med de sakkunniga.
Ulredningen har företagit besök på två yrkesinspektionsdistrikt.

Utredningens
arbete beräknas slutföras under andra halvåret 1979.

15.
Delegationen (A 1978:01) för ungdomens sysselsättningsfrågor

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 för ungdomens
sysselsättningsfrågor:

Ordförande:
Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Ledamöter:
Artin, Stellan, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Arrbäck-Falk, Gunnel,
kommunalråd (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Borg, Göran K. G., ombudsman (fr.o.m.
den 1 februari 1978) Eriksson, B. Sune, direktör (fr.o.m. den I febmari 1978)
Gustafsson, K. G. Allan, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)
Gårdstedt, H, Birger, skolråd (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Hagman, B. Anders,
bitr. avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Hansson, Kjell, studerande
(fr.o.m. den 24 augusti 1978) Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den
18 april 1978)

s. 297 Kontrollera mot PDF

297 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet
A: 15

Högberg, Eva E., sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978)
Hökmark, A. Gunnar, civilekonom (fr.o.m. den 1 februari 1978) Ingvardsson,
Margo, sjukgymnast (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Johansson, LarsO. V.,
förbundsordförande (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 23 augusti 1978)

Karisdotter-Jonshagen, Ingrid C, byråchef (fr.o.m. den 1
februari 1978) Leijon, Anna Margareta (Anna-Greta) M., led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 februari 1978)

Möller, 1. Cecilia, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1
febmari 1978) Nyberg, F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m, den 1
februari 1978)

Svensson, S. Raymond, facklig sekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1978) af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 februari 1978)

Walldin,
Carin M., sekreterare (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Östberg, Bertil M.,
förbundsombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1978) Östlund, Hans-Erik,
departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Ersättare för ledamol: Ahlkvist,
Birgitta, fil. lic. (för Artin) (fr.o.m. den 1 febmari 1978) Andersson, Elis
G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (för Gustafsson) (fr.o.m. den 1 febmari
1978)

Backgård, Margareta E., sömmerska (för Ingvardsson)
(fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Carisson, Anna Ch., fil. kand. (för Östberg) (fr.o.m. den
1 februari 1978) Ehrling, Guy S. P., sekreterare (för Svensson) (fr.o.m. den I
febmari t.o.m. den 31 augusti 1978)

Gustafsson, Birgitta, sjuksköterska (för Svensson)
(fr.o.m. den 1 seplember 1978)

Göransson, Bo F. O., ombudsman (för Möller) (fr.o.m. den 1
febmari 1978)

Hansson, Sven Ove (för Leijon) (fr.o.m. den 1 febmari
1978) Helin, Etel M., ombudsman (för Borg) (fr.o.m. den 1 februari 1978)
Henriksson, Runa M., kontorist (för Häll) (fr.o.m. den 18 april 1978)
Johansson, Kjell L, departementssekreterare (för Östlund) (fr.o.m. den 1
febmari t.o.m. den 24 augusti 1978)

Larsson, K. L. Ingemar, sekreterare (för Eriksson)
(fr.o.m. den 1 febmari 1978)

Lindblad, M. Ulla E., folkskollärare (för Arrbäck-Falk)
(fr.o.m. den I febmari 1978)

Lindqvist, Alf, ombudsman (för Walldin) (f r.o. m. den 14
september 1978) Magnusson, Göran, departementssekreterare (för Östlund)
(fr.o.m. den 25 augusti 1978)

Nilsson, Matts G., bitr. avdelnings(för Hagman) (fr.o.m.
den 1 febmari 1978)

s. 298 Kontrollera mot PDF

A: 15
Skr 1978/79:103 298

Norlander, Torsten, förbundssekreterare (för Hansson)
(fr.o.m. den 24

augusti 1978)

Nygren, Jan K. T., bitr. förbundssekreterare (för Walldin)
(fr.o.m. den 1

februari t.o.m. den 13 seplember 1978)

Odenberg, Mikael L., ekon. stud. (för Hökmark) (fr.o.m. den
1 februari

1978)

Raattamaa, Bo W., sekreterare (för Högberg) (fr.o.m. den 1
februari

1978)

Reuterswärd, Anders P. E., departementssekreterare
(för Nyberg)

(fr.o.m. den (februari 1978)

Spett, Slina, diversearbetare (för Johansson) (fr.o.m. den
1 februari

t.o.m. den 23 augusti 1978)

Stigare, Jan A., undervisningsråd (för Gårdstedt) (fr.o.m.
den 1 februari

1978)

Svensson, Sten I., informationschef, led. av riksdagen
(för af Ugglas)

(fr.o.m. den I februari 1978)

Waern, Karl-Gustav, tf. avdelningsdirektör (för
Karlsdotter-Jonshagen)

(fr.o.m. den 1 februari 1978)

Sekreterare: Rangrost, Johny A. P.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynllorget 2, tel.
direktval 763 12 05 (sekreteraren). Postadress: Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för delegationen, se 1979 års
kommittéberättelse del II A 3.

Delegaiionen har under liden februari - oktober 1978
hållit nio sammaniräden och därvid haft överläggningar med organisationer m.
fl. som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

16. Nya organisationskommittén (A 1978:02) för skyddat
arbete

(NOSA)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 februari
1978 med uppdrag att utarbeta förslag till och förbereda en ny organisation för
skyddat arbete:

Ordförande: Olsson, S. O. Bertil f. d. generaldirektör
(fr.o.m. den 3 februari 1978)

Ledamöter: Eriksson, Lars A. I., ombudsman (fr.o.m. den 3
februari 1978) Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 3 februari 1978)

s. 299 Kontrollera mot PDF

299 Kommittéer: Arbetsmarkiiadsdepartementet A: 16

Fagerlund,
Bengt O. H., led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Hemb,
Harald V., byråchef (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Jonsson,
Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 februari

1978)

Lindström,
Harry 1., direktör (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Nordin,
B. Willard, ombudsman (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Petersson,
Karl-Anders P., bankkamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3

febmari
1978)

Slunge,
G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Sylvander,
Inga M., psykolog (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Thurhagen,
E, Ruben, direktör (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Experter:
Almqvist, Håkan, föreståndare (fr.o.m. den 3 februari 1978) Andersson,
Carl-Erik, överingenjör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Andersson, Robert,
ombudsman (fr.o.m. den 3 februari 1978) Axelsson, Tord E., ombudsman (fr.o.m.
den 3 febmari 1978) Berglund, Tage, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 februari
1978) Blomqvist, Siv, personalchef (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Bonnevier,
Gösta, arbetsvårdsdirektör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Borgström, Roland,
arbetsvårdschef (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Bökmark, Jan S., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 3 februari 1978) Carlsson, Ragnar, ombudsman (fr.o.m. den 3
febmari 1978) Corneliusson, Einar, förste förbundsjurist (fr.o.m. den 3
februari 1978) Ekeberg, Per Olof, förbundsjurisl (fr.o.m. den 3 febmari 1978)
Egelstedt, Ingemar T. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 3 februari 1978)
Eggert, Arthur, överläkare (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Engelbrecht, Per-Ove,
departementssekreterare (fr.o.m. den 3 februari t.o.m. den 30 juni 1978)

Eriksson,
Seved, byråchef (fr.o.m. den 3 februari 1978) Hedberg, Anders, sekreterare
(fr.o.m. den 3 febmari 1978) Hägglund, Rolf, arbetsvårdsdirektör (fr.o.m. den 3
februari 1978) Johansson, Alf, ombudsman (fr.o.m. den 3 febmari 1978)
Johansson, Karl-Gustav, ingenjör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Karlsson,
Johannes, kanslichef (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Kellquist, Tore B., direktör
(fr.o.m. den 3 februari 1978) Laurén,ReidunnM. B., regeringsrältssekreterare
(fr.o.m. den 3febmari 1978)

Lindbergh,
Olle, ombudsman (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Lindström, Jöns A.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 3 februari 1978)

Morath,
Rune, arbetsvårdschef (fr.o.m. den 3 februari 1978) Mårtensson, Tore, ombudsman
(fr.o.m. den 3 febmari 1978) Nilsson, Alf G., departementssekreterare (fr.o.m.
den 3 februari 1978)

s. 300 Kontrollera mot PDF

A:16
Skr 1978/79:103 300

Nilsson, Bertil, arbetsvårdschef (fr.o.m. den 3 februari
1978) Nilsson, Sten, personaldirektör (fr.o.m. den 3 februari 1978) Norlander,
Gunnar, arbetsvårdsdirektör (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Nyberg, Bengt L.,
ombudsman (fr.o.m. den 3 februari 1978) Nyqvist, Nils, ombudsman (fr.o.m. den 3
februari 1978) Pesula, Jan, byrådirektör (fr.o.m. den 3 februari 1978)
Petersson, Olof H. E., f. d. kansliråd (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Sahlin, Jan
E. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 3 februari 1978) Sjöstedt, Björn,
byråsekrelerare (fr.o.m. den 3 febmari 1978) Söderiund, Åke, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 3 februari 1978) Torsteinsrud, Inger, sekreterare (fr.o.m. den 3
febmari 1978)

Sekreterare: Alm, Leif T., kanslisekreterare (fr.o.m. den
3 februari 1978)

Bitr. sekreterare: Fredriksson, Bernt A., avdelningschef
(fr.o.m. den 3 febmari 1978) Kristiansson, K. Martin, intendent (fr.o.m. den 1
augusti 1978) Kvarfordt, Eva B., kanslisekreterare (fr.o.m. den 3 febmari 1978)
Åström, Rolf V., sekreterare (fr.o.m. den 1 okiober 1978) Öberg, H. Sören,
planeringssekreterare (fr.o.m. den 3 febmari 1978)

Lokal: Malmlorgsgatan 5, uppgång 2, 1 tr. ög., 111 51
Stockholm tel. 21 27 83 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse
del II A 4.

Kommittén har under tiden februari - oktober 1978 hållit
nio sammanträden. Kommittén har även arbetat i sju olika arbelsgmpper. 15
sammanträden har hållits med ledningsgruppen, nio med förvaltningsgruppen, lio
med centrala gmppen, tio med urkundsgmppen, lio med övertagandegruppen, elva
med personalpolitiska gruppen och sex med regionala gruppen. Kommittén har inom
varje län upprättat en regional organisationskommitté. Därutöver har kommittén
haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs
av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas slulföra sitt arbete under första halvåret
1979.

17. Utredningen (A 1978:03) av vissa arbetstidsfrågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23 febmari
1978 för att utreda vissa frågor på arbelstidsområdet:

Särskild utredare: Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m.
den 6april 1978)

Sakkunniga: Håkansson, P. Harald, ombudsman (fr.o.m. den 6
april 1978)

s. 301 Kontrollera mot PDF

301 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A: 18

Högberg, K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 6 april 1978)
Johansson, Hans F. G., jur. kand., (fr.o.m. den 6 april 1978) Karlsson, H. K.
Göran, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978) Kjellstrand, Leif I., ombudsman
(fr.o.m. den 6 april 1978) Krafft, Sven, förste sekreterare (fr.o.m. den 6
april 1978) Lagerström, Thure, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978) Nilsson, A.
Erik, lönedireklör (fr.o.m. den 6 april 1978) Olofsson, H. P. O. Roland,
sekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Segerfalk, I Bertil T., byråchef
(fr.o.m. den 6 april 1978)

Experter:

Hagberg, Ann-Charlotte, departementssekreterare (fr.o.m.
den 6 april

1978)

Lindström, Jöns A., departementssekreterare (fr.o.m. den 6
april 1978)

Laurén, Reidunn M. B., regeringsrältssekreterare (fr.o.m.
den 6 april

1978)

Rundqvisl, Karl-Ingvar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 6
april 1978) Sekreterare:

Laurén, Reidunn M. B., regeringsrättssekreterare (fr.o.m.
den 6 april

1978)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynllorget 2,
tel. direktval 763 13 08 (sekreteraren). Postadress: Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse
del II A 5.

Ulredningen har under tiden maj - oktober 1978 hållit tre
sammanträden. Ulredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

18. Nya utredningen (A 1978:04) om yrkesinriktad
rehabilitering m.

m. (NYR)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars
1978 med uppdrag all utarbeta förslag lill och förbereda en ny organisation för
den yrkesinriktade rehabiliteringen: Ordförande:

Bergström, Olof W., avdelningschef (fr.o.m. den 12 maj
1978)

Ledamöter: Arvidsson, Lars-Eric, pol. mag. (fr.o.m. den 12
maj 1978) Borg, Göran K. G., ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1978) Egelstedt,
Ingemar T. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1978) Ettarp, Lars G.,
departementsråd (fr.o.m. den 12 maj 1978) Gråberg, Bertil, länsarbetsdirektör
(fr.o.m. den 12 maj 1978) Håkansson, Margot I., skolsköterska, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 12 maj 1978)

s. 302 Kontrollera mot PDF

A: 18
Skr 1978/79:103 302

Jonsson, S. A. Rune, elektriker, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 12 maj 1978)

Lindholm, P. Charles, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12
maj 1978) Norriund, Horsl A. E., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1978) Nyberg,
Bengt L., ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1978) Pehrsson, Maj R., led. av
riksdagen (fr.o.m. den 12 maj 1978) Rosén, Tommy B., sekreterare (fr.o.m. den
12 maj 1978) Waller, Calle, psykolog (fr.o.m, den 12 maj 1978) Sakkunniga:
Axelsson, Tord E., ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1978) Jacobsson, Birger A.,
ingenjör (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Mattsson, Bengt Olof T.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1978) Sjöström, Birger,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1978)

Ersättare för sakkunnig: Wallin, Nils G. M., kanslichef
(för Axelsson) (fr.o.m. den 12 maj 1978)

Experter: Berglind, Hans E., docent (fr.o.m. den 22 maj
1978) Bratfisch, Oswald I., docent (fr.o.m. den 22 maj 1978) Frimark, Jan-Olof
H., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 augusti t.o.m. den 30 september 1978)

Hallsten, K. Lennart, psykolog (fr.o.m. den 22 maj 1978)
Jonzon, Karin E., byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1978) Lundgren, Karl-David,
överläkare (fr.o.m. den 22 maj 1978) Mann, Kent V., sekreterare (fr.o.m. den 12
maj 1978) von Meyeren, Ulla M., byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1978) Olsson,
Björn G., byråchef (fr.cm. den 25 augusti 1978)

Sekreterare: Nordin, P. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 15 april 1978)

Bitr. sekreterare: Lagerlöf, M. E. Inga-Britt,
byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1978) Simonsson, Egon B., byrådirektör
(fr.o.m. den 8 maj 1978) Lokal: Malmlorgsgatan 5,1 tr., 11151
Siockholm, tel. 219124

(sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse
del II A 6.

Utredningen har under liden maj - okiober 1978 hållit sju
sammaniräden. Däruiöver har sex sammaniräden hållils med en särskild
arbetsgrupp för frågan om organisation av ett centralt organ för forskning och
metodutveckling inom området.

Utredningen har den 2 oktober 1978 avgelt rapporten (Ds A
1978:3) Arbetsmarknadsinstilul. Förslag till huvudmannaskap och organisation
inom den yrkesinriktade rehabiliteringen m.m.

s. 303 Kontrollera mot PDF

303 Kommittéer; Arbetsmarknadsdepartementet A:20

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1979.

19.
Utredningen (A 1978:05) med uppdrag att utreda datateknikens effekter på
sysselsättning och arbetsmiljö

Beslul
vid regeringssammanträde den 20 juli 1978.

Ordförande

Ekinge,
Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1978)

Ledamöter:
Artin, Stellan, direktör (fr.o.m. den 1 december 1978) Fagerberg, Gösta,
kommunalråd (fr.o.m. den 1 december 1978) Frejhagen, E. Birgitta E.,
dalasakkunnig (fr.o.m. den 1 december 1978) Johansson, Larz, kommunalråd
(fr.o.m. den 1 december 1978) Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1978)

Sandebring,
Hans E., direktör (fr.o.m. den 1 december 1978) Unga, Nils J.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den I december 1978) Wennerfors, Alf,
informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1978)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II A 8.

20.
Diskrimineringsutredningen (A 1978:06) (DU)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 3 augusti 1978 med uppgift att göra en
uiredning om fördomar och diskriminering i fråga om invandrare m. fl.:

Särskild
utredare: Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 4 augusti 1978)

Sekreterare:
Bergman, Erland K. A., departementssekreterare (fr.o.m. den 15
december 1978) Swedin, Bo W. B:son, fil. kand. (fr.o.m. den 1 okiober 1978)

Lokal:
Malmlorgsgatan 5,3 Ir., 11151 Siockholm, tel. 1125 79 och

10 62
45 eller Invandrarverket, Vikboplan 7, Box 6113, 600 06 Norrköping,

tel. växel 011/10 88 00

Direktiven
för utredningen utredaren, se 1979 års kommilléberältelse del

11 A 9.

s. 304 Kontrollera mot PDF

Bo:l Skr 1978/79:103 304

Bostadsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978:1,
4, 6 och 11

Följande
kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1, 2, 3, 5
och 6

1.
Låneunderlagsgruppen (In 1966:27)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts beslul den 29 okiober 1964 för all inom
inrikesdepartementet biträda med uiredning rörande förhållandet mellan
låneunderlag och panivärde för bostadslån samt däremot svarande
produktionskostnader:

Ordförande:
Andersson, Sven Åke V., länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m.
den 30 juni 1978)

Ledamöter:
Billslröm, P. O. Frithiof, statistikchef (t.o.m. den 30 juni 1978) Ivarsson, I.
Holger, överingenjör (fr.o.m. den 12 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1978)

Kariberg,
Björn A., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1977 t.o.m. den 30 juni
1978)

Mildner,
Erwin A., fil. lic. (t.o.m. den 30 juni 1978) Thunell, Sten H. A., ombudsman
(fr.o.m. den 12 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1978)

Zelterquist,
Urban G, departementssekreterare (fr.o.m. den9november 1976t.o.m. den30juni
1978)

Experier:
Högberg, Bernt L., ingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1975 t.o.m. den30 juni 1978)

Jargin,
Ingvar, ingenjör (t.o.m. den 30 juni 1978)

Ledstedt,
K. Göstal., ingenjör (fr.o.m. den9november 1976I.o.m. den 30 juni 1978)

Linden,
Yngve T., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1978) Lindh, Åke H., andre
förbundsordförande (t.o.m. den 30 juni 1978) Mongärd, Erik E., ingenjör (t.o.m.
den 30 juni 1978) Stahre, N. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12
november 1975 t.o.m. den 30 juni 1978)

s. 305 Kontrollera mot PDF

305 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo: 3

Sekreterare:
Rosberg, K. Gustav A., avdelningsdirektör (t.o.m. deri 30 juni 1978)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Låneunderiagsgruppen
har under tiden november 1977 - juni 1978 hållit tre sammaniräden. Gruppens
arbete har upphört i juni 1978.

2. Delegationen
(In 1967:30) för bostadsfinansiering

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1966 med uppgift atl bereda
och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden som äger samband med
bostadsbyggandets finansiering:

Ordförande:
Nyquist, Per-Olof (Ola) G. B., statssekreterare, f. d. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 december 1978)

Scherman,
Karl Gustaf, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1976 t.o.m. den 30
november 1978)

Ledamöter:
Andersson, J. Gunnar D., överdirektör Elison, Magnus L., byråchef

Karisson,
Erik L., bitr. riksbanksdireklör (fr.o.m. den 11 februari 1976) Wohlin, Lars
M., statssekreterare (fr.o.m. den 3 december 1976)

Sekreterare:
Jussil, Sune K., departementsråd

Bitr.
sekreterare: Grundwall, K. Ricard, departementssekreterare Karayel, Eva,
assistent (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Lokal:
Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Siockholm, tel. växel 763 10
00 (sekreteraren)

Direktiven
för delegationen, se 1967 års riksdagsberätlelse In 30.

Delegaiionen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sju sammanträden samt
kontinueriigt haft överläggningar med kreditinstituten i olika frågor om
kredilförsörjningen till bostadsbyggandet.

Delegationens
arbele beräknas pågå under hela år 1979.

3. Rådgivande
expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riksplanering

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 oktober 1969 och den 26 oktober 1973
för att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning

20 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 306 Kontrollera mot PDF

Bo:3 Skr
1978/79:103 306

departemenischefen bestämmer biträda vid den pågående
utrednings- och försöksverksamheten beträffande fysisk riksplanering;

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör

Sakkunniga: Ahlberg, Carl-Fredrik J,, professor Biörnstad,
Margareta, överantikvarie Björk, Sven E. J., professor

Bräsch, Erik O., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)
Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef Falk, Erik G. R., byråchef (fr.o.m. den 1
september 1975) Fladvad, J. Arne, direktör

Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den I september
1975) Johansson, Östen B., byråchef Kragh, Börje R. V., professor Malsson,
Sven-Arne, överlantmätare Wendl, Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 8 december
1976) Ågren, Lars O. T., direktör

Sekretariat: Bostadsdepartementets enhet för fysisk
riksplanering. Regeringsgatan 65, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelals.

Expertgruppen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit två sammanträden.

Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

4. Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m. m. i
vissa industriområden

Tillkallad enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 18
februari 1972 för atl utreda särskilda problem i samband med utbyggnad av vissa
stora industrianläggningar (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1972):

Ordförande: Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m.
den 7 november 1975)

Sakkunniga: Daglund, Sven B., ombudsman (fr.o.m. den 13
november 1975) Eriksson, B. Sune, direktör Jönsson, N. Börje, förste
förbundsordförande Kahlin, Tage H. G., direktör Nilsson, Karl-Erik, bitr.
direktör Svensson, Kjell R., tf. departementsråd

s. 307 Kontrollera mot PDF

307 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo: 5

Experter:
Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den 7 november 1975) Heimbiirger, H.
Peter, byråchef (fr.o.m. den 7 november 1975)

Sekreterare:
Myhlback, Lennart J., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976)

Bitr.
sekreterare: Brandel, Magnus, socionom (fr.o.m. den 1 april 1976)

Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse C 12.

Utredningen
har under tiden november 1977 - febmari 1978 hållit sju sammanträden.

Utredningen
har den 19 april 1978 avgett belänkandet (SOU 1978:25) Etablering av
miljöstörande induslri.

Uppdragei
är därmed slutfört.

5.
Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk planering och bebyggelse

Tillkallade
enligt Kungl, Maj:ls bemyndigande den 20 december 1974 för forskning om fysisk
planering och bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3 febmari 1975):

Ordförande:
Olsson, Rune I., departementsråd

Ledamöier:
Agius, Roland H., kommunalråd Antoni, Nils A. T., professor Boalt, Carin M.,
professor Borelius, M. Anna B., överingenjör Eriksson, E. Olof, professor
Heimbiirger, H. Peter, byråchef Karlsson, Bengt Olof, departementsråd

Lindgren,
I. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1977) Svensson, Nils-Eric,
direktör Thufvesson, Bengt E., departementsråd Törnqvist, Gunnar E., professor
Welin, E. Gösla, direktör

Sekretereu-e:
Häggroih, R. Sören, departementssekreterare

Lokal:
Bostadsdepartementet, Regeringsgalan 65, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763
10 00 (sekreteraren)

s. 308 Kontrollera mot PDF

Bo:5 Skr 1978/79:103 308

Direktiven
för expertgmppen, se 1976 års kommitléberätlelse B 13.

Expertgmppen
har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit ell sammanträde. Arbetet
har i övrigt bedrivits av referensgrupper som har följt olika projekt.

Expertgmppen
har i febmari 1978 avgelt en översikt om forsknings- och utvecklingsarbete
beträffande åldrande och boende.

Expertgruppen
har hemställt att dess direktiv och sammansättning blir föremål för regeringens
överväganden.

6.
Bostadssociala delegationen (B 1975:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 3 april 1975 för beredning av frågor
angående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden med uthyrningssvårigheter
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):

Ordförande:
Gahrton, Per, redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 december 1976)

Ledamöter:
Billing, Knut, sekreterare (fr.o.m. den 20 maj 1977) Dalen, Ingrid K.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1977) Eliasson, Anna B., fil. mag.,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 januari 1977)

Gålmark,
Gunnel, kurator (fr.o.m. den I juli 1977) Jinnegård, O. Eskil A., kommunalråd

Knutson,
Göthe K. L., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 maj 1977)

Magnusson,
K. E. Göran, kommunalråd Persson, John-Olof, borgarråd Samuelsson, Ingvar A. V.,
kommunalråd

Experier:
Andersson, Björn J., socionom (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 31 maj
1978)

Andersson,
Pia, familjeterapeut (fr.o.m. den 1 mars 1977 t.o.m. den 31 ma) 1978)

Boberg,
Leif E., organisationschef (fr.o.m. den 20 februari 1976) Carlsson, Sten-Göran,
ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1976 t.o.m. den 31 maj 1978)

Daun,
Åke, docent (fr.o.m den 1 juni 1977) Eckerdal, A. Ingmar, skolinspektör
(fr.o.m. den 22 maj 1975) Forsman, Maija, invandrarassistent (fr.o.m. den 1
januari t.o.m. den 30 april 1978) Hallberg, Bengt O. L., ombudsman (fr.o.m. den
22 maj 1975)

s. 309 Kontrollera mot PDF

309 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo: 7

Hallqvisl,
Ulrika, fritidsledare (fr.o.m. den 15 september 19761.o.m. den

31
maj 1978)

Hollmann,
Sture L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975)

Holm,
Tommy, assistent (fr.o.m. den 15 november 1976 t.o.m. den 16

januari
1978)

Jakobsson,
Bernt (fr.o.m. den 15 mars t.o.m. den 31 maj 1978)

Jansson,
Sven L, direktör (fr.o.m. den 22 maj 1975)

Kanmert,
Ulf V. O., assistent (fr.o.m. den 15 november 1976 t.o.m. den

31
maj 1978)

Krantz,
Lars, fil. kand. (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 maj 1978)

Pettersson,
Bert-Ove G., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 22

maj
1975)

Wallenius,
Lone, socialassistent (fr.o.m. den 16 januari t.o.m. den 31

maj
1978)

Wittstrand,
Arne E., arkitekt (fr.o.m. den 22 augusti 1977 t.o.m. den 31

maj
1978)

Sekreterare:
Werenfels-Röttorp, Monica S., sekreterare (fr.o.m. den 17 januari 1977 t.o.m.
den 31 oktober 1978)

Bitr.
sekreterare: Jonsson, Bo, assistent (fr.o.m. den 5 december 1977 t.o.m. den 31
maj 1978) Örn, Peter, sekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Direktiven
för delegaiionen, se 1976 års kommitléberätlelse B 14.

Delegationen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit sex sammanträden samt
besökt några kommuner och bostadsområden. Delegaiionen har i maj 1978 utkommit
med en skrift Engagerat Boende. Delegationen beräknas slutföra sill arbete vid
årsskifiet 1978-79.

7.
Kartutredning 78 (Bo 1977:01)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 15 december 1977 för atl utreda vissa
frågor angående sammanföring av vissa verksamheter avseende allmänna kcU'tor:

Särskild
utredare: Lindskog, J. Lennart, länsråd (fr.o.m. den 23 december 1977)

Experter:
Gustavsson, Claes-Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 23 januari 1978) Rodin,
Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1978)

s. 310 Kontrollera mot PDF

Bo:7 Skr 1978/79:103 310

Sekreterare:
Sandler, Hans E., länslantmätare (fr.o.m. den 23 januari 1978)

Lokal:
Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10
00 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse del II Bo 1.

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit 14 sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

8.
Fritidsboendekommittén (Bo 1978:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 2 febmari 1978 med uppdrag alt utreda
frågan om fritidsboendets framtida utveckling:

Ordförande:
Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Ledamöter:
Andersson, J. Arne L., inspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Ingvar-Svensson,
Inger, landstingsledamot, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Knutson,
Göthe K. L., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1978)

Nilsson,
E. Birger, bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Nilsson,
K. Lennart, byggnadssnickare, led. av riksdagen (fr.o,m. den 1 maj 1978)

Norrby,
J. Sören, byrådirektör, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sakkunniga:
Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Hörngren, Sten,
sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978) Kronvall, R. G. Stellan, tf.
departementsråd (fr.o.m. den 1 maj 1978) Parner, Göran, civilingenjör (fr.o.m.
den 1 maj t.o.m. den 17 oktober 1978) Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör
(fr.o.m. den 1 maj 1978)

Experter:
Bondesson, Rolf (fr.o.m. den 1 november 1978 t.o.m. den 30 april 1979)
Ericsson, Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978)

s. 311 Kontrollera mot PDF

311 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo: 9

Hansson,
Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Karlsson,
Rolf A., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Käck,
Bengt-Olof, länslantmätare (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Rosander,
Tom, arkitekt (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sehlin,
Halvar, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Svegrell,
Tomas, sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sekreterare:
Schelander, Pär, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr.
sekreterare: Malmgren, Bo, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1978)
Nilsson, Lennart, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978) Thorin,
Leif, arkitekt (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lokal:
Linnégatan 7 n.b., 114 47 Stockholm, tel. 67 53 36 (Schelander), 67 28 94
(Malmgren) och 67 53 37 (Nilsson och Thorin)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II Bo 2.

Kommittén
har t.o.m. oktober 1978 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med
olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbele.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

9.
Vattenöverledningsutredningen (Bo 1978:02)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 9 febmari 1978:

Särskild
utredare: Ekström, E. Sören, departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1978)

Sakkunniga:
Granström, L. A. Torbjörn, civilingenjör (fr.o.m. den 15 mars 1978) Sundborg,
Åke O. F., professor (fr.o.m. den 15 mars 1978) Söderström, Bengt H. T:son,
kansliråd (fr.o.m. den 15 mars 1978) Wetterhall, Sven C. E., byråchef (fr.o.m.
den 15 mars 1978)

Experter:
Angelin, Stig V., överingenjör (fr.o.m. den 15 mars 1978) Boström, Hans,
direktör (fr.o.m. den 15 mars 1978) Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd (fr.o.m.
den 15 mars 1978) Pettersson, Åke I., fiskeriintendent (fr.o.m. den 15 mars
1978) Rasmusson, K. Gunnar F., avdelningsdirektör (fr.o.m.-den 15 mars 1978)
Sand, Hans E. N., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1978)
Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1978) Strömberg,
Rolf E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 mars 1978)

s. 312 Kontrollera mot PDF

Bo:9 Skr 1978/79:103 312

Sekreterare:
Anefall, Bengt G., arkitekt (fr.o.m. den 15 mars 1978)

Lokal:
Fasiighelsbildningsmyndigheten, Hamillongalan 22 B., Box 342, 801 05 Gävle,
tel. 026/18 01 30 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II Bo 3.

Utredningen
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit tolv sammanträden.
Överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
ulredningens arbele har därutöver bl. a. skett vid resa längs Piteälven och
Vindelälven den 23 - 30 augusti 1978.

Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

10.
Delegationen (Bo 1978:03) för frågor om energihushållning i befintlig
bebyggelse

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 13 april 1978 för alt bereda frågor om
energihushållning i befintlig bebyggelse:

Ordförande:
Nyquist, Per-Olof (Ola) G. B., statssekreterare, f. d. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 13 november 1978)

Scherman,
Karl Gustaf, statssekreterare (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 12 november
1978)

Ledamöter:
Arfwedson, Anders J., statssekreterare (fr.o.m. den 14 april I.o.m. den 8
november 1978)

Eliasson,
E. Ingemar, statssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978) Hultquist, P. Ove I.,
sekreterare (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 17 oktober 1978)

Lundin,
Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 24 november 1978) Nilsson, N. Robert,
statssekreterare (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 17 oktober 1978)

Redbrandl,
Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 18 oktober 1978)

Sterzel,
Fredrik A. C, statssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978) Svegfors, J. Mats
A., sekreterare (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 17 oktober 1978)

Westerberg,
Bengt C. G., statssekreterare (fr.o.m. den 24 november 1978)

Westerberg,
Sten B., statssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978) Wohlin, Lars M.,
statssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978) Örtendahl, Per Anders, f. d.
statssekreterare (fr.o.m. den 14 april t.o.m. den 24 oktober 1978)

s. 313 Kontrollera mot PDF

313 Kommittéer: Bostadsdepartementet
Bo; 10

Sakkunniga: Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den
14 april 1978) Johansson, Bengt H., generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978)
Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Rehnberg, K.
Bertil, generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Ågren, Lars O. T., direktör
(fr.o.m. den 14 april 1978) Åriin, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 14
april 1978)

Experier: Alexandersson, Kerstin, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 6 seplember 1978)

Dangården, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den
6 seplember 1978)

Hjelmqvist, Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 14
april 1978) Hjorth, Lars E. A., departementsråd (fr.o.m. den 14 april 1978)
Höjeberg, Mats O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Jussil, Sune
K., departementsråd (fr.o.m. den 6 september 1978) Karlsson, Ulf G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 6 september 1978)

Krantz, Hans A., byrådirektör (fr.o.m. den 6 september
1978) Persson, Gunnar, socionom (fr.o.m. den 14 april 1978) Reuterswärd, Anders
P. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1978)

Stahre, N. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6
seplember 1978) Tallroth, N. Börje, departementssekreterare (fr.o.m. den 14
april 1978) Thunberg, Ulf Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 seplember
1978) Törnqvist, Ingvar B., rektor (fr.o.m. den 14april t.o.m. den 5 seplember
1978)

Winther, Otto W., departementssekreterare (fr.o.m. den 6
september 1978)

Zelterquist, Urban G., departementssekreterare (fr.o.m.
den 14 april 1978)

Sekreterare: Lundin, Anders, departementsråd (fr.o.m. den
10 juli 1978)

Lokal: Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, Fack, 103
20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegaiionen, se 1979 års
kommiltéberällelse del II Bo
4.

Delegationen har under liden april - oktober 1978 hållit
ett sammanträde samt haft överläggningar om delegationens arbetsprogram med
olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 314 Kontrollera mot PDF

Bo:
11 Skr 1978/79:103 314

11.
Referensgruppen (Bo 1978:04) för bebyggelsefrågor

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 3 maj 1978 med uppgift att överlägga om
frågor angående bebyggelse och bebyggelsemiljö:

Sekreterare;
Enf lo Jensfelt, Cecilia, arkitekt (fr.o.m. den 7 augusti t.o.m. den 31
december 1978) Referensgruppen upphör vid årsskiftet 1978-79.

12.
Underhållsfondsutredningen (Bo 1978:05)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 31 augusti 1978 för alt se över
förutsättningarna för underhåll av hyres- och bostadsrätlsfastigheter

Särskild
utredare: Könberg, Bo G., landstingsråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Sakkunniga:
Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den I oktober 1978) Janvid, B.
Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 okiober 1978) Jonsson, Björn T,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Jussil, Sune K.,
departementsråd (fr.o.m. den 1 okiober 1978)

Experter:
Ame, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Karlsson, Milton,
ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m.
den 1 oktober 1978) Ohlson, Björn I., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 okiober
1978) Olsson, K. E. Esbjöm, (fr.o.m. den 1 okiober 1978) Svensson, S. I.R.
Erik, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Sekreterare:
Myhlback, Lennart J., departementssekreterare (fr.o.m. den 15
seplember 1978)

Bitr.
sekreterare: Bergkvist, Karl, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1978)
Rönnmark, Christer, byrådirektör (fr.o.m. den 15 okiober 1978)

Lokal:
Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 21 58 63
(Myhlback), 21 58 88 (Bergkvist) och 21 58 04 (Rönnmark)

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 5.

Utredningen
har under tiden september - oktober 1978 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 315 Kontrollera mot PDF

315 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo: 14

13. Bostadsrättsutredningen
(Bo 1978:06)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 10 november 1978 för att utreda frågan om
ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet:

Expert:
Jirlow, Ulf, administrativ direktör (fr.o.m. den 11 november 1978)

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II Bo 6.

14. Utredningen
(Bo 1978:07) om ny byggnadslagstiftning

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 16 november 1978 för arbete med ny
byggnadslagstiftning

Särskild
utredare: Scherman, Karl-Gustaf, statssekreterare (fr.o.m. den 17 november
1978)

Expert:
Sandberg, Torslen, bitr. överiantmätare (fr.o.m. den 17 november 1978)

s. 316 Kontrollera mot PDF

1:1 Skr 1978/79:103 316

Industridepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under är 1978: 8,
9,11,18 och 19

Följande kommittéer
inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1,2, 4,5,6,10,13 och
14

1.
Expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet (ERU)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 30 juni 1965 och den 18 januari 1974
samt regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 och den 20 oktober 1978 för atl i
anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid
uppläggning av den regionala utredningsverksamheten, särskilt i vad avser
uppgiftsfördelning samt metodologisk samordning och utveckling, dels biträda
forskningsberedningen med att samla informationer om och föreslå koordinering
av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor:

Ordförande:
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör

Ledamöter:
Aldskogius, Göran, tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Back,
Pär-Erik, professor (fr.o.m. den 5 juli 1976) Canarp, Curt S. T., byråchef
Holm, J. Lennart, generaldirektör

Hägerstrand,
S. Torsten E., professor (t.o.m. den 31 december 1977) Jakobsson, Ulf G.,
planeringschef (fr.o.m. den 26 april 1977) Lennartsson, Folke V.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 31 maj 1977) Ljung, Lars U.,
utredningssekreterare Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Thufvesson, Bengt E., departementsråd (t.o.m. den 31 januari 1978) Törnqvist,
Gunnar E., professor (fr.o.m. den 1 april 1978)

Experter:
Andersson, Åke E., docent

Asplund,
Ture E. G., disponent (fr.o.m. den 11 maj 1976) Bentzel, Ragnar H., professor
(fr.o.m. den 11 maj 1976) Bylund, B. Erik M., professor Bäck, Lars E. I., tf.
planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

s. 317 Kontrollera mot PDF

317 Kommitiéer: Industridepartementet 1:1

Edström,
N. Anders T., tf. professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Elsässer,
Björn A., universitetslektor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Godlund,
Sven A. I., professor

Hedberg,
K. Anders, planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Helmfrid,
Staffan, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Inghe,
P. Gunnar, professor em. (fr.o.m. den 11 maj 1976; avliden)

Isaksson,
Nils-Ivar, bitr. professor (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Johansson,
B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Landin,
Palle J., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Larsson,
B. Gunnar, samhällsplanerare (fr.o.m. den 11 maj 1976)

von
Malmborg, C. Göran A. F., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Olsson,
Rune I., departementsråd

Oscarsson,
Gösta H., departementssekreterare (fr.o.m.den 4 mars 1975)

Petrini,
Frank S. D., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Puu,
Tönu, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Ramström,
Dick O., professor (fr.o.m, den 11 maj 1976)

Rubenowitz,
Sigvard, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Rubin,
Nils A., direktör (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Rundblad,
Bengt G., docent

Rydberg,
Lars O., länsråd (fr.o.m. den 16 maj 1978)

Törnqvist,
Gunnar E., professor

Wirén,
Erik T., bitr. professor (fr.o.m. den 3 mars 1975)

Wohlin,
Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Åkerman,
Sune M. R., docent (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Öberg,
N. Sture, fil. dr (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Öström,
Kjell V., planeringsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Sekreterare:
Guteland, Gösta A., fil. lic.

Bitr.
sekreterare:

Felländer,
Ingela K., fil. kand.

Grahm,
Leif, fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lidström,
P. Ivar, pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Ohlsson,
Lennart Å., docent (fr.o.m. den 1 november 1974)

Persson,
Annie V., pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974) Bitr. sekreterare vad avser
projektet Stålverk 80:

Erixon,
Bo, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1977) Bitr. sekreterare vad avser projektet
offentliga sektorns omfattning och utveckling:

Heriitz,
Ulla, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Bitr.
sekreterare vad avser projektet regionernas specialisering och internationella
beroende: Lindberg, Bertil, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1977)

s. 318 Kontrollera mot PDF

1:1 Skr
1978/79:103 318

Lokal: Brunkebergslorg 2,8 tr., tel. växel 763 10 00
(sekreteraren). Postadress: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direkliv för expertgruppen, se 1979 års kommittéberättelse
del II I 10.

Expertgruppen har under tiden november 1977 - okiober 1978
hållit sju sammanträden. Därutöver har ett antal sammanträden hållits med
särskilda arbetsgrupper. Expertgruppen arbetar för närvarande med ett
forskningsprogram som omfattar ortsbundna bosältningsvillkor, den offentliga
sektorns roll i regionala utvecklingsförlopp samt de regionala
slmktursambandens betydelse. En successiv avrapporlering av programmet kommer
att göras under år 1979.

Expertgruppen har den 4 juli 1978 avgetl delbetänkandet
(SOU 1978:46) Alt främja regional utveckling. En utvärdering av det
regionalpolitiska stödet till industrin samt (SOU 1978:47) Att främja regional
utveckling. Bilagedel och den 25 oktober 1978 (SOU 1978:68) Industri till
Norrbollen. En studie kring effektema av Stålverk 80 och utvecklingen i
Luleåregionen. Dessulom har en forskarrapport Alt främja regional framtid
utgivits i Publicaserien.

Expertgruppens verksamhei efter den 30 juni 1979 är
beroende på regeringens ställningstagande till förslag som gruppen skall avge
före utgången av år 1978.

2. Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970:34)
(SIBCO)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni
1970 och regeringens bemyndigande den 28 juni 1974 med huvudsaklig uppgift att
främja internationellt ekonomiskt, industriellt och tekniskt-vetenskapligt
samarbete inom områdena för byggnadsindustri och byggnadsmalerialinduslri,
främst då det gäller bostadsbyggande:

Ordförande: Cederwall, Gustav F. E., landshövding

Ledamöter: Antoni, Nils A. T., professor Bergvall, K.
Lennart, arkitekt Bernhard, Harry B., överingenjör

Brink, Stig H. E., expeditionschef (fr.o.m. den I maj
1976) Ek, C. Olof, direktör (fr.o.m. den 1 okiober 1975) Eriksson, Olof E.,
professor Essunger, N. Gunnar R., överingenjör Johnson, Arne I., professor
Karién, F. Ingvar G. D., direktör Liljefors, B. Anders, byggnadsråd

s. 319 Kontrollera mot PDF

319 Kommittéer: Industridepartementet 1:3

Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 april 1974)

Myrlöv, Åke E., direktör

Näverfelt, Arne S., verkst. direktör (fr.o.m. den I
oktober 1975)

Olsson, K. E. Esbjörn, direktör

Orlando, A. N. Henning, arkitekt

Persson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 december 1976)

Sekreterare: Bouveng,Richard E.
F.,avdeIningsdirektör(fr.o.m.den 1 februari 1975)

Lokal: Statens industriverk, Gamla riksdagshuset. Box
16315, 103 26 Siockholm, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direkliv har ej meddelats.

Inom ramen för ingångna samarbetsöverenskommelser med
Förenta staterna. Japan, Polen, Sovjetunionen och Ungern har representanter för
kommittén deltagit i överläggningar i Sverige och ulomlands med företrädare för
vederbörande lands bostads- och byggnadsmyndigheter m. fl. organ.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

3. Mineralpolitiska utredningen (11974:02) (MPU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 mars
1974 för att uireda den långsiktiga hushållningen med mineralresurser (se Post-
och Inrikes tidn. den 26 april 1974) och regeringens bemyndigande den 10 mars
1977;

Ordförande: Frithiofson, Kari A. F., landshövding (fr.o.m.
den 17 april 1974)

Ledamöter; Ekevärn, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den
17 april 1974) Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den
17 april 1974)

Johansson, Sven, verkst. direktör (fr.o.m. den 10 mars
1977) Lorentzon, B. Gustav L., ombudsman, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den
17 april 1974)

Neyman, Thorsten L., bergsingenjör (fr.o.m. den 17 april
1974) Nilsson, Tore U., predikant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april
1974) Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)
Näslund, John, förbundsordförande (fr.o.m. den 10 mars 1977) Palm, Äke,
direktör (fr.o.m. den 10 mars 1977) Ribrant, Gunnar C. H., departementsråd
(fr.o.m. den 17 april 1974) Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

s. 320 Kontrollera mot PDF

1:3 Skr
1978/79:103 320

Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den
17 april 1974)

Experier: Almgren, E. E. Gunnar, professor (fr.o.m. den 1
december 1974) Anell, Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m, den 1 november
1977) Arvidsson, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1974) Back, Östen,
bergsingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Bergdahl, Tommy K., direktör (fr.o.m.
den 1 okiober 1974) Björling, K. Gotthard E., professor (fr.o.m. den I april
1975) Blomkvist, N. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1 okiober 1974) Bolding, Lars
Erik, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Boman, Jan E., direktör (fr.o.m. den 15
juni 1974) Börresen, Tom B., direktör (fr.o.m. den 23 okiober 1974) Fagerberg,
Bengt G., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1978) Fernheden, Göthe A. S.,
direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Forssberg, K. S. Eric, professor (fr.o.m.
den 1 december 1974) Hall, Bo A., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli
1975) Hallgren, Ulf, förste statsgeolog (fr.o.m. den 1 november 1977)
Hollander, Ernst E., civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1976) Hubner, Helmuth,
chefsgeolog (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Kaulsky, Gunnar F. H., fil. dr
(fr.o.m. den 19 augusti 1974) Lidström, Lars J., tekn. dr (fr.o.m. den 1
december 1975) Ljung, Sigvard, fil. dr (fr.o.m. den 1 november 1977) Norén,
Nils-Erik, fil. dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Nyström, Lennart, sekreterare
(fr.o.m. den 1 maj 1978) Parak, Ti bor, docent (fr.o.m. den 1 noveinber 1977)
Parasnis, Dattratray S., professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Petersson,
Stig A., direktör (fr.o.m. den I januari 1978) Roigart, Lennart, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1977)

Rydh, Olof G. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 18
april 1978) Shaikh, Naz Ahmed, avdelningsdirektör (fr.o.m, den 19 augusti 1974)
Skantze, Hugo, direktör (fr.o.m. den 23 okiober 1974) Svensson, Sven H., fil. kand.
(fr.o.m. den 23 oktober 1974 t.o.m. den 17 april 1978)

Vinell, Lars G., docent (fr.o.m. den 23 okiober 1974)
Wallman, Folke V., överingenjör (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Werner, Sture,
professor (fr.o.m. den 1 januari 1978) Wredenfors, H. E. Walter, direktör
(fr.o.m. den 1 okiober 1974) Östensson, Olle, departementssekreterare (fr.o.m.
den 1 maj 1974 t.o.m. den 14 december 1977)

Sekreterare: Sundström, S. Åke A.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1974 t.o.m. den 31 maj
1978)

s. 321 Kontrollera mot PDF

321 Kommittéer;
Industridepartementet 1:4

Östensson, Olle. departementssekreterare (fr.o.m. den 15
december

1977)

Bitr. sekreterare: Engvall, Bertil, civilekonom (fr.o.m.
den 20 september 1978) Jergelin, Lars H., bergsingenjör (fr.o.m. den 1 april
1978) Nilsson, Dan S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 april 1977 t.o.m. den
31 augusti 1978)

Thuresson, M. Carin, personalintendent (fr.o.m. den 1
februari 1978) Wåhlin, N. Anders, byråsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Lokal; Industridepartementet, Gamla Riksdagshuset, Box
16315 103 26 Stockholm, tel. växel 14 10 00

Direktiven för ulredningen, se 1975 års kommiltéberättelse
125. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II 19.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit
elva sammanträden. Dessulom har ett antal sammaniräden hållits med olika
expertgrupper inom ulredningen.

På uppdrag av utredningen har särskilda arbetsgrupper
utarbetat promemorian (Ds I 1978:13) Forskning och utveckling inom svensk
mineralinduslri samt fyra promemorior som samlats i rapporten (Ds I 1978:16)
Malmtillgångar och prospektering.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

4. Energisparkommittén (11974:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25
oktober 1974 för att samordna och stödja myndigheternas informationsinsatser
och vid behov planera och genomföra egna informationsåtgärder i
energibesparande syfte (se Post-och Inrikes tidn. den 12 november 1974 och den
8 juli 1975);

Ordförande; Grafström, Erik O. Hj., f. d. generaldirektör
(fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 14 seplember 1978)

Örlendahl, Per Anders, f. d. statssekreterare (fr.o.m. den
15 september 1978)

Vice ordförande; Norell, Ove A., f. d. generaldirektör
(fr.o.m. den 1 april 1978)

Ledamöter: Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande
(fr.o.m. den 1 november 1974)

Eliasson, Bjöm E. A., bonde, f. d. ers. för led. av
riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1978)

21 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 322 Kontrollera mot PDF

1:4 Skr
1978/79:103 322

Engerstam, Claes M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1
november

1974)

Francke, Per E. S., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, f. d. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1

november 1974 t.o.m. den 15 september 1978)

Helmerson, Bol. H., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Holmqvist, Leif G., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 1 november

1974)

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1

november 1974)

Norrby, J. Sören, byrådirektör, f. d. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1

november 1974)

Skanlz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m.
den I

november 1974)

Westerberg, Per, civilekonom (fr.o.m. den 15 seplember
1978)

Weslholm, Carl-Johan, fil. dr (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Experter: Ahlgren, Torsten V., stenhuggare (fr.o.m. den 21
oktober 1977) Bergström, Sven P. A., informationssekreterare
(fr.o.m. den 15 september t.o.m. den 19 november 1978) Bjarnemo, Åke,
byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 september 1977) Björck, Berndt H., kanslichef
(fr.o.m. den 1 november 1974) Blom, Hugo, sekreterare (fr.o.m. den 14 juni
1977) Blomberg, Karl-Erik G., byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni 1977) Bäckstrand,
Magnus H., civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1977 t.o.m. den 19 november 1978)

Carlsson, Bengt E., byggnadsingenjör (fr.o.m. den 21
oktober 1977) Dangården, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj
1978) Feuk, Yngve L., redaktör (fr.o.m. den 1 juni 1977 t.o.m. den 15
september 1978)

Finney, F. Peter A., byrådirektör (fr.o.m. den 11 maj
1977) Franlzell, A. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1 september 1977) Frigren,
Suzanne M., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975) Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m.
den 1 januari 1976) Hammarqvist, Stefan S. E., sekreterare (fr.o.m. den 1
december 1974 t.o.m. den 31 oktober 1978)

Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1976)
Henriksson, Sven Äke, elmontör (fr.o.m. den 21 oktober 1977) Heurgren, Sven C.
O., generaldirektör (fr.o.m. den 8 okiober 1976) Holm, A. Ernst Olaf, direktör
(fr.o.m. den 15 september 1978) Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den
I november 1974)

s. 323 Kontrollera mot PDF

323 Komniittéei-;
i;(ti>isJ-.-id;-tpii"("ei,;ne.ri.kit t:4

Holmström, Nina, jur. kand. (fr.o.m. den 2.juni 1977)

Håkansson, Stig J., avdelningsdireklör(fr.o.m.den 1
septcfL-ibei 19//)

Hallbom, Sven-Gösta, direktör (fr.o.m. den 11 maj 1977)

Johansson, Evert K., förrådsman (fr.o.m. den 21 oktober
1977)

Kempe, Bengt H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 2 juni
1977)

Lagrell, Lars-Åke, idrottschef (fr.o.m. den 14 juni 1977)

Leijon, Lars, direktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Lindblad, A. Göran, tekn. lic. (fr.o.m. den 15 januari
1978)

Lundin, Anders, departementsråd (fr.o.m. den 15 september
19/8)

Löfgren, Torslen Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den
1 iinveLib'' '

1975 t.o.m. den 15 september 1978)

Magnusson, Egon S. I., ingenjör (fr.o.m. deii 2 jnni 1977)

Magnusson, Torslen E., postiljon (fr.o.m. den 21 oktober
19//)

Nellevad, Per, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1977)

Nordström, K. Sören, avdelningsdirektör (fr.o.ni. den 1
.'ie.'-erALif,F WiC

t.o.m. den 14 september 1978)

Norell, Torslen B., avdelningsdirektör (fr.o.m. devi 25
oktöbei 1577;

Norstedt, Inger, bitr. laboratoriechef (fr.o.m. den 15
januari 1978)

Olsson, K. Äke, överingenjör (fr.o.m. den 1 september
1977)

Persson, AlveS., ingenjör (fr.o.m. den 21 oktober 1977)

Persson, Gunnar, socionom (fr.o.m. den 2 juni 1977)

Persson, Nils Elis, verkmästare (fr.o.m. den 21 okiober
1977)

Petersson, S-G. Roland, sekreterare (fr.o.m. den I
november 197ét.o.m

den 14 mars 1978)

Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 1
november 1974)

Pettersson, K. Henry, ingenjör (fr.o.m. den 15 januari
1978)

Randers, Jan E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 seplember
1977)

Renghoh, Ulf, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 september
1977)

Rosberg, Klas R., civilingenjör (fr.o.m. den 1 seplember
1977)

Sandström, Bjöm, byrådirektör (fr.o.m. den 1 seplember
1977)

Schierbeck, Per W., direktör (fr.o.m. den 1 december 1974
t.o.m. 6sr, 15

seplember 1978)

Seger, E. Waller, direktör (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Steme, Bengt G., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 1 december
W.'4-t.a.A\.

den 15 september 1978)

Strömbäck, Äke, byrådirektör (fr.o.m. den 14 juni 1977)

Stålebranl, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 1 december
1974)

Svenson, Gösta E., ingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Svensson, Sven-Erik, assisieni (fr.o.m. den 21 okiober
1977)

Swärd, Äke E., elverksföreståndare (fr.o.m. den 21 oktober
1977)

Waern, Per Axel, byrådirektör (fr.o.m. den 4 seplember
1975 t.o.m. åta

1 maj 1978)

Wahlgren, Nils-Einar, överingenjör (fr.o.m. den 1 december
1977)

s. 324 Kontrollera mot PDF

1:4 Skr
1978/79:103 ' 324

Waldenby, Torbjörn, verkst. direktör (fr.o.m. den 15
september 1978) Wiberg. Ragne, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1976) Åkesson,
Karl-Gunnar, lantbruksbiträde (fr.o.m. den 21 oktober 1977) ()rnfell, Bengt W.,
sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Huvudsekreterare; Karlsson, Ulf G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november

197\'

Bitr. .s..'i.ieie'i'are; By VI, .A. Oisa R. G., redaktör (fr.o.m. den I november
1974) Carlssosi Stefan, fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1978) Furnho.
Jan-Eric. fil. stud. (fr.o.m. den 17 januari 1977) Holmqvist .4ke. byrådirektör
(fr.o.m. den 20 november 1978) I.eijon. Jan E., ingenjör (fr.o.m. den 1 april
1976) Lintloi ILins i) , byrådirektör (fr.o.m. den 15 seplember 1977)
PcKi--oii, B I.
iennart, kamrer
(fr.o.m. den 9 maj 1977)

Lok.il Kuiijjsgalan 56, 2tr, 111 22 Siockholm, tel. 24 07
20

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommiltéberättelse
128. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse I 18.

Kommittén har under liden november 1977 - okiober 1978
hållit elva sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Dämtöver har 34
sainmanträden hållils med kommitténs särskilda projektgrupper. Dessutom har
kornnnaen haft referensgrupper med representanter för myndigheter och
organisationer i samband med utarbetande av informationsmaterial.

Korniniitén har bedrivit utåtriktad informationsverksamhet
via annonsering i dags- och fackpress, utomhus- och trafikreklam, radio- och
TV-spois, film- och stillfilmer, TV-kassetter samt via utställningar och
konferenser.

Kommitténs informationsmaterial har utarbetats för olika
målgrupper. Del som omvändes under perioden november 1977 - oktober 1978 var
avpassat b.r följande målgrupper: kommuner och landsiing (Energjsparbok för
kommimer och landsting), villaägare (Del goda huset), ägare och förvaltare a-j flerfamiljsfastigheler
(Uppvärmningsekonomi), bihster (Sparlips föi bilister), båtägare (Drar
fritidsbåtama bränsle i onödan), hushållet, (Riitt sparat) och skolans
högstadium och gymnasium (Energisparboken). Kommittén har också presenterat ett
kampanjpakel som ställts till förfogande för sparkampanjer på arbetsplatser.

I samverkan med EPD-kommillén (EPD är en verksamhet inom
statens byggforskningsråd) har kommittén framställt stillfilmer med lillhörande
instruktionshäflen på fyra områden, nämligen: trimning av oljepannor.

s. 325 Kontrollera mot PDF

325 Kommittéer:
Industridepartementet 1:5

information om inreglering av värme, instruktion för
tätning av småhus och instruktion för lilläggsisolering. Detta material har
stiillts till studieförbundens förfogande för användande i studiecirklar mm.

Kommitténs skrift Energihushållning har under perioden
utkommit vid tre tillfällen. Syftet med skriften är att informera
opinionsbildare om aktuella frågor inom energihushållningens område.

Under uppvärmningssäsongen 1977-1978 rekvirerades
kommitténs broschyrer av allmänheten, kommuner, organisationer och företag i
totalt en upplaga pä ca 1,7 miljoner exemplar.

Under perioden har kommittén haft i uppdrag att fördela
ett anslag pä 450 000 kronor som stöd till information m. m. på energiområdet
till Organisationer i enlighet med regeringsbeslut den 8 september 1977.

Sammanlagt inkom 62 ansökningar med totalt ansökt belopp
om 3 130 547 kronor, varav 30 ansökningar beviljades på ett belopp om 449 900
kronor.

Kommittén har i enlighel med regeringens uppdrag avgett
två rapporter angående energiförbrukningens utveckling den 13 december 1977 och
den 20 juni 1978.

Kommitténs arbete beräknas pågå under år 1979.

S. Företagsdemokratirådet (11975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 mars
1975 för att följa förelagsdemokratifrågorna inom de statliga aktiebolagen (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):

Ordförande: Huss, Erik J., statsråd (fr.o.m. den 18
oktober 1978) Åsling, Nils G., förutv. statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den
8 oktober 1976 t.o.m. den 17 oktober 1978)

Ledamöter: Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av
riksdagen Seregard, B. Ingvar V., ordförande i PTK Thurhagen, E. Ruben,
direktör (fr.o.m. den 31 maj 1977)

Experier: Andersson, Alf Å. H., fil. kand.

Cederlund, Lars Johan O. B., departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 september 1978)

Melin, S. Ingemar, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1977
t.o.m. den 30 juni 1978)

Sekreterare: Brodén, E. Bertil, departementssekreterare

s. 326 Kontrollera mot PDF

I; 5
Skv 1978/79:103 326

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack,
103 10 Stockholm, tel. direktval 763 22 00 (sekreteraren)

Diiektiven för rådet, se 1976 års kommiltéberättelse I 20.

Rådet har under tiden november 1977 - okiober 1978 endast
haft vissa överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs
av kommitténs arbele.

Rådets arbete beräknas pågå under hela år 1979.

6. Delegationen (11975:02) för energiforskning (DFE)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 juni
1975 för övergripande analys av FoU-insatser på energiområdet och för
uppföljning av dem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):

Ordförande: Hörmander, H. Olof, direktör (fr.o.m. den 1
februari 1977)

Ledamöier: Gransledt, Pär E., sekreterare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Krisloferson, Lars A., forskningsassistent (fr.o.m. den 1
februari 1977) Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Redbrandl,
Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den 1 februari 1977) Unckel, PerC. G., jur.
stud., led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 mars 1977) Wååg, l'4ils Erik,
byggnadsingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 april 1976)

Verkställande ledamot: Wennerberg, Sigfrid B.,
civilingenjör

Sakkunniga: Dahlström, Gösta E., fil. lic. (fr.o.m. den 1
maj 1977) Lundqvisl, Dick O. R., fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1977) Wångby,
Erik, ombudsman (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Experier: Appelgren, L. Göran S., kanslidirektör (fr.o.m.
den 15 augusti 1975) Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Boye, Yngve, byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Cariing, Alf G., docent
(fr.o.m. den Ijuli 1975)

Danielson, Nils-Guslaf F., byråchef (fr.o.m. den 15
augusti 1975 t.o.m. den 11 juni 1978)

Edin, Kari-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
september 1975) Elfwing,H. Ingemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 november
1977)

s. 327 Kontrollera mot PDF

327 Kommittéer;
Industridepartementet 1:6

Elmquist, Eva C. E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1977)

Eriksson, Karl-Erik E., professor (fr.o.m. den 1 oktober
1975)

Eriksson, Olof E., professor (fr.o.m. den 15 augusti 1975
t.o.m. den 28

februari 1978)

Faugert, Sven J. E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I
oktober 1975)

Frigren, Suzanne M., byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1975
t.o.m. den 31

december 1977 och fr.o.m. den 12 juni 1978)

Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 okiober
1975)

Höjeberg, Mats O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
november 1977)

Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 20
oktober 1975)

Johansson, Thomas H. B., tekn. dr (fr.o.m. den 1 september
1978)

Karlqvist, Anders, tekn. lic. (fr.o.m. den 23 april 1976)

Larén, Charlotte F., byrådirektör (fr.o.m. den I januari
t.o.m. den 31

mars 1978)

Leman, E. Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m. den 22 mars
1976)

Luthman, Gösta F., direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1975)

Liibeck, S. A. Lennart, statssekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1977

t.o.m. den 31 oktober 1978)

Neuman, N. Håkan, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 15 augusti
1975)

Rasmuson, Anders S. H., professor (fr.o.m. den 1 oktober
1975)

Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den 15 augusti
1975)

Schiitl, Torgny S. R., laborator (fr.o.m. den 1 december
1975)

Steen, F. Peter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
september 1978)

Ulvönäs, E. R. Staffan, överingenjör (fr.o.m. den 1
november 1977)

Wickman, Frans E., professor (fr.o.m. den 1 april 1977)

Arlin, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Sekreterare: Josefsson, J. Thomas, civilingenjör (fr.o.m.
den 20 oktober 1975)

Bitr. sekreterare; Ellwerlh, Lena B., civilekonom (fr.o.m.
den 1 januari 1977) Hijgard, P. Äke, bibliotekarie (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Lokal: Sveavägen 9-11, 111 57 Stockholm, tel. växel 763 10
00 Direktiven för delegaiionen, se 1976 års kommitléberätlelse 121.
Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II I 2 samt 1978 års
kommitléberätlelse del 1111 och 1979 års kommitléberätlelse del II 1 12.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med programorganen och
representanter för andra myndigheter med anknytning lill energiforskning.
Delegationen har t.o.m. juni 1978 fungeral som expertgrupp åt
energikommissionen (I 1976:05) och företrädare för delegationen medverkar
fortlöpande i samarbetet inom International Energy Agency (lEA).

s. 328 Kontrollera mot PDF

1:6 Skr
1978/79:103 328

Riktiinjer till prograrnorganen inom
energiforskningsprogrammet för utformning av deras anslagsframslällning har
utarbetats av delegationen som senare också sammansiällt yttrande över dessa
anslagsframställningar.

Inom ramen för uppgiften att följa den internationella
utvecklingen har delegationen utgivit två rapporter: Sveriges deltagande i
forskningssamarbetet inom International Energy Agency, lEA - en sammanslällning
och utvärdering (Ds I 1978:30, DFE-rapport nr 11) och Forskning, utveckling och
demonstration inom energiområdet - en global översikt 1978(DFE-rappon nr 12).

Härutöver har delegationen utgivit följande rapporter:

Projeklkalalog (DFE-rapport nr 8),

Energi, strukturomvandling och sysselsättning (DFE-rapport
nr 9).

Forskning och utveckling på energiområdet 1978-81
(DFE-rapport nr 10).

Delegationens verksamhei som programansvarigt organ för
energiforskningens program Allmänna energisystemstudier har redovisals i
anslagsframställningen för detta program.

Genom regeringsbeslut den 16 februari 1978 har
delegaiionen fått i uppdrag att sammanställa och utvärdera de hittillsvarande
insatserna inom Huvudprogram Energiforskning. Avrapporteringar skall ske den 20
okiober 1978 (försenad) och den 15 februari 1979.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

7. Läkemedelsindustridelegationen (I 1975:09) (LIND)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25
september 1975 för samordning av svensk läkemedelsindustri (se Post- och
Inrikes tidn. den 11 november 1975):

Ordförande; Olsson, Bengt K., landshövding (fr.o.m. den 31
januari 1977)

Ledamöter; Eklund, Lennart S. G., ombudsman (fr.o.m. den
24 november 1975) Gustavsson, S. A. Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den
1 juni 1978)

Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 25 januari
1977) Lennholm, B. Gunnar O., förbundsdirektör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Linnergren, ErikJ. G., civilekonom (fr.o.m. den 24november
1975 t.o.m. den 31 maj 1978)

Persson, Cari J. G., landshövding (fr.o.m. den 24 november
1975) Ryné, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Schyberg, Per-Eric
J., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Slröm, Sven, docent (fr.o.m.
den 1 febmari 1978)

s. 329 Kontrollera mot PDF

329 Kommittéer:
Industridepartementet 1:8

Vegis, Peter, fil. mag. (fr.o.m. den 24 november 1975)

Virding, Gösta A., verkst. direktör (fr.o.m. den 24
november 1975)

Ward, Kurt K. B., landstingsråd (fr.o.m. den 24 november
1975)

Wegerfell. Karl Arne. direktör (fr.o.m. den 24 november
1975 t.o.m. den

31 december 1977)

Werin, Gun, ingenjör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Werkö, Lars, professor (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Ålander, Nils-Erik (fr.o.m. den 24 november 1975)

Experter: Abramowicz, Isak, departementssekreterare
(fr.o.m. den 15 juni 1978) Agenäs, Ingegärd E., medicinalråd (fr.o.m. den 1
oktober 1978) Gustafsson, Karl-Erik, docent (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m.
den 14 juni 1978) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 15 juni
1978)

Sekreterare: Grohman, Hans Å., revisionsdirektör (fr.o.m.
den 15 juni 1978) Swarén, Ulla M., byråchef (fr.o.m. den 24 november 1975
t.o.m. den 31 maj 1978)

Bitr. sekreterare; Abramowicz, Isak,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1976 t.o.m. den 14 juni 1978)

Hörnell, Erik F., universitetslektor (fr.o.m. den 1
okiober 1978) Sténson, Britt-Marie, jur. kand. (fr.o.m. den 1 november 1976)

Lokal: Munkbron 11, 11128 Stockholm, tel. 116724
(Grohman), 11 67 03 (Agenäs), 20 17 10 (Hörnell), 11 66 54 (Sténson) eller 11
67 23.

Direktiven för delegationen, se 1976 års
kommitléberätlelse 128. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommitléberätlelse del II
I 6.

Delegationen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit två sammanträden. Därutöver har sammanträden och överläggningar
förekommit med företrädare för de fem största svenska läkemedelsföretagen.

Delegationen har den 25 januari 1978 avgelt delrapporten
(Ds 1 1978:18) Svensk läkemedelsindustri - några uppgifter och synpunkter.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

8. Utredningen (11975:10)om vissa frågor vid avveckling av
gruvdrift i Adakfältet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27
november 1975 för alt utreda vissa frägor vid avveckling av gruvdrift i
Adakfältet;

s. 330 Kontrollera mot PDF

1:8 Skr
1978/79:103 330

Ordförande; Lyberg, Bengt, landshövding

Ledamöier: Larsson, E. Åke, jur. dr Neyman, Thorsten L.,
bergsingenjör Widmark, Roland, direktör

Experter: Berglund, Karl-Ymer, kommunalråd Forslund, Bo
G., mätningstekniker Gustavsson, Sven Anders, övermontör Lundström, Fritz E.,
gruvarbetare Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Söderberg, Bo K. G., direktör
(t.o.m. den 31 juli 1978)

Sekreterare; Carlson, T. Eilerl, byrådirektör (fr.o.m. den
1 december 1977)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse
I 29.

Utredningen har i skrivelse den 5 maj 1977 redovisal sitt
arbele, bl. a. innebärande att utredningen ställt sig bakom vissa ansökningar
om lokaliseringsstöd till företag för ökad sysselsättning i Mala.

Utredningen, vars uppdrag har bedömts som genomfört, har
därefier entledigats den 24 okiober 1978.

9. Redovisningsutredningen (I 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 juni
1976 för att göra en utredning om förbättrad insyn i de statliga företagen (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1976):

Ordförande; Moberg, Sven T., generaldirektör

Ledamöter: Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av
riksdagen Tarschys, N. Daniel, statssekreterare, led. av riksdagen

Sakkunnig: Sonesson, Birger A. T., auktoriserad revisor
(fr.o.m. den 13 december 1976)

Expert: Edsta, Björn O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den
13 december 1976)

s. 331 Kontrollera mot PDF

331 Kommittéer:
Industridepartementet 1:10

Sekreterare; Stålfors, V. Margaretha,
departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Nilsson, Peter O.H., ekon.stud.
(fr.o.m. den 1 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommitléberätlelse
del II I 3.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden.

Utredningen har den 24 oktober 1978 avgett betänkandet
(SOU 1978:63) Riksdagens insyn i statliga företag.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Norrbottendelegationen (11976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 december
1976 och den 20 oktober 1978 för alt lämna förslag till och initiera åtgärder
för alt öka sysselsättningen i Norrbottens län (se Post- och Inrikes tidn. den
13 december 1976):

Ordförande: Lassinantti, Ragnar L, landshövding

Ledamöier: Andersson, Gösla, ombudsman Boström, Curt B.,
kamrer, led. av riksdagen Pettersson, Göte J., adjunkt

Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen
Stridsman, Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen Wahlström, Björn M.,
verkst. direktör

Sakkunniga: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (fr.o.m.
den 10 januari 1977) Backlund, Lars P., länsråd (fr.o.m. den 10 januari 1977)
Eriksson, Björn G., departementsråd (fr.o.m. den 1 mars 1977) Hjelmqvist,
Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 10 januari 1977) Larsson, E. Ake,
jur. dr (fr.o.m. den 18 april 1977) Neergaard, Erik A., rättschef (fr.o.m. den
10 januari 1977)

Experier: Andersson, Folke W. L., departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Björkman, Magnus, kamrer (fr.o.m. den 1 okiober 1978)
Brändslröm, Bengt H., överiantmätare (fr.o.m. den 10 januari 1977) Eriksson, A.
E. Ingemar, länsjägmäslare (fr.o.m. den 10 januari 1977)

s. 332 Kontrollera mot PDF

1:10
Skr 1978/79; 103 332

Freden. Erland, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1977
t.o.m. den 30 juni

1978)

Hallsten, Lars T., departementssekreterare (fr.o.m. den 10
januari 1977)

Hammarstedt, H. Bertil, direktör (fr.o.m. den 10 januari
1977)

Hansén. Bengt-Olof D. V., lantbruksdirektör (fr.o.m. den
10 januari

1977)

Henriksson, Rune 1., departementsråd (fr.o.m. den 10
januari 1977)

Johansson, N. Mårten, planeringschef (fr.o.m. den 10
januari 1977)

Kahlin, Tage H. G., direktör (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Lampinen, Per A., chefskonsulent (fr.o.m. den 1 oktober
1978)

Levin, P.Tage, departementsråd (fr.o.m. den 10 januari
1977)

Modig, Slig, bitr. länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 25
januari 1977)

Nordström, Lars V., professor, rektor (fr.o.m. den 10
januari 1977)

Nyström, S. Åke, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1977
t.o.m. den 31

maj 1978)

Sääf, K. A. Henry, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1977)

Öström, Kjell V., planeringsdirektör (fr.o.m. den 10
januari 1977)

Sekreterare; Edström, Sven-Olof, sekreterare (fr.o.m. den
1 juli 1978) Näsvall, Björn G., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Bitr. sekreterare: Andersson, Folke W. L.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1977 t.o.m. den 30 seplember
1978)

Edström, Sven-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 december
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Hedström, A. Jan-Olof, bitr. överlantmätare (fr.o.m. den
10 januari 1977) Johansson, Hans A., civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1978)
Medin-Levén, Barbro, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Stalionsgatan 5,
951 86 Luleå, tel. växel 0920/960 00

Direktiven för delegationen, se 1977 års
kommiltéberättelse del II I
5.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sju sammanträden samt haft överiäggningar med olika myndigheler,
organisaiioner och andra som berörs av delegationens arbete. Dämtöver har
arbetsgruppen för induslrifrågor hållit tolv sammanträden, arbetsgruppen för
jord- och skogsbruksfrågor fyra sammanträden samt arbelsgruppen för
näringslivsservice fyra sammanträden.

Delegationen har successivt avgetl ett stort antal förslag
till myndigheter och departement om åtgärder för atl främja sysselsättningen i
Norrbottens län.

s. 333 Kontrollera mot PDF

333 Kommittéer:
Industridepartementet 1:11

Delegationen har den 30 juni 1978 avgelt delrapport 1 över
delegationens hittillsvarande arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979
under förutsättning att regeringen beviljar förlängd mandatperiod.

11. Energikommissionen (11976:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22
december 1976 för att utarbeta alternativa förslag till energipolitikens
utformning för tiden fram lill år 1990:

Ordförande: Rainer, A. Ove, generaldirektör (t.o.m. den 30
juni 1978)

Ledamöter; Bergman, Björn, förbundssekreterare (t.o.m. den
30 juni 1978) Curry-Lindahl, Kai, professor (t.o.m. den 30 juni 1978) Dahl, R.
Birgitta, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1978) Eidem, Ingmar, tekn. dr
(t.o.m. den 30 juni 1978) Engqvist, Lars F., chefredaktör (t.o.m. den 30 juni
1978) Hambraeus, S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni
1978)

Hörmander, H. Olof, direktör (tillika ordförande i
expertgrupp rörande forskning och utveckling) (t.o.m. den 30 juni 1978)
Kjellström, Björn O. J., docent (tillika ordförande i expertgrupp rörande
säkerhet och miljö) (t.o.m. den 30 juni 1978) Kågeson, Per O. R., författare
(t.o.m. den 30 juni 1978) Landell, F. E. Nils-Erik, bitr. överläkare (t.o.m.
den 30 juni 1978) Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (t.o.m. den
30 juni 1978) Tham, Cari C. W., statsråd (t.o.m. den 30 juni 1978) Westerberg,
Ulf L., ombudsman (t.o.m. den 30 juni 1978) Wijkman, Anders I. S.,
generalsekreterare, f. d. led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1978)

Sakkunniga; Boman, Per-Olof, direktör (med uppgift att
vara ordförande i expertgrupp rörande energihushållning) (t.o.m. den 30 juni
1978) Fridolin, Hans R., departementsråd (med uppgift alt vara ordförande i
expertgmpp rörande styrmedel) (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 30 juni
1978)

Lind, Carl-Erik, byråchef (med uppgift alt vara ordförande
i expertgmpp rörande energitillförsel) (fr.o.m. den lOfebruari 1977 t.o.m. den
30 juni 1978)

Wästlund, Jan, ekon. dr (fr.o.m. den 17 oktober 1977
t.o.m. den 30 juni 1978)

s. 334 Kontrollera mot PDF

Ml Skr
1978/79:103 334

Experier: Abrahamson, Dean E., professor (fr.o.m. den 1
augusti 1977 t.o.m. den 23 juni 1978)

Feuk, Yngve L., redaktör (fr.o.m. den 1 juni 1977 t.o.m.
den 30 juni 1978) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1977
t.o.m. den 30 juni 1978)

Höjeberg, MatsO.,avdelningsdirektör(fr.o.m.den 1 februari
!977t.o.m. den 30 juni 1978)

Lind, H. Johan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Experter vad a vser säkerhet och miljö: Ahlslröm,
Per-Eric, överingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Arrhenius, N. Erik A., professor (dllika ersättare för
ordföranden i expertgrupp rörande säkerhet och miljö) (fr.o.m. den 1 febmari
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Eckered, Thomas, överingenjör(fr.o.m.den 1 februari 1977
t.o.m. den 30 juni 1978)

Johansson, Thomas H. B., tekn. dr (fr.o.m. den 1 februari
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Lindau, Lars H., byråchef (fr.o.m. den 1 februari 1977
t.o.m. den 30 juni 1978)

Norberg, Lars A.,överingenjör(fr.o.m. den 15 november 1977
t.o.m. den 30 juni 1978)

Snihs, Jan Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Tengberg, Bo E., ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1977
t.o.m. den 30 juni 1978)

Westermark, Torbjörn, professor (fr.o.m. den 1 februari
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Experter vad avser energitillförsel: Agfors, O. Gunnar,
direktör (fr.o.m. den 10 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Björgerd, Anders, tekniskdirektör(fr.o.m.den 1 februari
1977t.o.m.den 30 juni 1978)

Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 1 februari 1977
t.o.m. den 30 juni 1978)

Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 1
februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Lindgren, Claes, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 februari
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

s. 335 Kontrollera mot PDF

335 Kommittéer:
Industridepartementet 1:11

Mordstföm, Bengt, planeringsdirektör (fr.o.m. den 1
februari 1977 t.o.m.

den 30 juni 1978)

Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den 1 februari 1977
t.o.m. den 30

juni 1978)

Ståhl, Ingemar O. L., professor (fr.o.m. den 1 februari
1977 t.o.m. den 30

juni 1978)

Waldenby, Torbjörn, verkst. direktör (fr.o.m. den 1
februari 1977 t.o.m.

den 30 juni 1978)

Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1977
t.o.m. den 30 juni

1978)

Experter vad avser energihushållning: Dahlström, Gösta E.,
fil. lic. (fr.o.m. den 1 april 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Holme, K. Gunnar, överingenjör (fr.o.m. den 1 februari
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Höglund, B. Ingemar, professor (fr.o.m. den 1 februari
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Karlsson, Bengt Olof, departementsråd (fr.o.m. den 1
febmari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1
febmari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd (fr.o.m. den 1
februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Peterson, K. Folke, professor (fr.o.m. den 1 maj 1977
t.o.m. den 30 juni 1978)

Westlin, E. Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Experter vad avser styrmedel: Ahlenius, Inga-Britt M. S.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 17 okiober 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Bergendahl, Göran H., professor (fr.o.m. den 1 februari
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Cariing, Alf G., docent (fr.o.m. den 1 februari 1977
t.o.m. den 30 juni 1978)

Carlsson, Bo, ekon. dr (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m.
den 30 juni 1978)

Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 15 mars
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Hjalmarsson, Lennart, docent (fr.o.m. den 1 november 1977
t.o.m. den 30 april 1978)

Jonsson, K. Christer, förbundsekonom (fr.o.m. den 15 mars
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

s. 336 Kontrollera mot PDF

1:11
Skr 1978/79:103 336

Lalander, N. Sven O. A., driftdirektör (fr.o.m. den 1
februari 1977 i.o.m.

den 30 juni 1978)

Lönnroth, Måns, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juni 1977
t.o.m. den 30 juni

1978)

Mattsson, Bengt E. C.-G., universitetslektor (fr.o.m. den
1 november

1977 t.o.m. den 31 januari 1978)

Winander, Bo G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1977

t.o.m. den 30 juni 1978)

Huvudsekreterare; Örtendahl, Per Anders, f. d.
statssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Sekreterare: Hjorth. Lars E. A., departementsråd (t.o.m.
den 30 juni 1978)

Bitr. sekreterare; Assarsson, BoS. G., civilingenjör
(t.o.m. den 30 juni 1978) Backman, Gunnel, sekreterare (fr.o.m. den 7 februari
1977 t.o.m. den 15 maj 1978)

Bäckstrand, Magnus H., civilekonom (t.o.m. den 30 juni
1978) Djerf, Olof, departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1978) Forsman,
Sonja, assistent (fr.o.m. den 1 april 1977 t.o.m. den 29 seplember 1978)

Frigren, Suzanne M., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1978)
Granström, L. A. Torbjörn, civilingenjör (t.o.m. den 30 juni 1978) Johanson, Bo
C, departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1978) Lantz, Kjell-Åke,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 febmari 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Larén, Charlotte F,, byrådirektör (t.o.m. den 30 juni
1978) Lindstam, Leif E., kammarrättsråd (fr.o.m. den 15 november 1977 t.o.m.
den 30 juni 1978)

Lundin. Anders, departementsråd (fr.o.m. den 1 november
1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Mattsson, Anita B. K. A., assistent (fr.o.m. den 1
februari 1977 t.o.m. den 29 september 1978)

Neuman, N. Håkan, byrådirektör (t.o.m. den 30 juni 1978)
Tombrock, Gun M., departementssekreterare (t.o.m. den 29 seplember 1978)

Direktiven för kommissionen, se 1978 års
kommiltéberättelse del II I
8. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommiltéberättelse del II 1 7.

Kommissionen har under tiden november 1977 juni 1978
hållit 21 sammanträden. Därutöver har expertgruppen för säkerhet och miljö
hållit 19 sammanträden, expertgmppen för energitillförsel sju sammanträden.

s. 337 Kontrollera mot PDF

337 Kommittéer:
Industridepartementet LII

expertgruppen för energihushållning tio sammanträden och
expertgruppen

för
styrmedel tolv sammanträden. Dessutom har kommissionen och

expertgrupperna
haft överläggningar med myndigheter, organisationer.

utredningar
och andra som berörts av kommissionens arbete.

Delegationen (I 1975:02) för energiforskning har
fungerat som

kommissionens expertgrupp vad avser forskning och
utveckling, se I 6. Expertgruppen för säkerhet och miljö har till kommissionen
avgelt

följande
rapporter och underlagsrapporter;

Ds I 1978:14 Hälso- och miljöeffekter - energikommissionens
alternativ

Ds I 1978:27 Miljöeffekter och risker vid utnyttjande av
energi

Ds I 1978:1 Swedish Reactor Safety Sludy, Barsebäck Risk
Assessment

Ds I 1978:3 Säkerhetsstudie Forsmark 3

Ds I 1978:5 A Sludy of Some of the Consequences of
Hypothetical

Reactor Accidents at Barsebäck Ds I 1978:15 Riskvärdering

Ds I 1978:17 Disposal of High Active Nuclear Fuel Waste
Ds I 1978:19 Förvaring av högaktivt kärnbränsleavfall. En kritisk

översikt
av Kärnbränslesäkerhets (KBS)-projektet angående slutlig

förvaring
av förglasat högaktivt kärnbränsleavfall (översättning av Ds I

1978:17) Ds I 1978:20 Stora olyckor - Olja och Gas.
Riskstudier och ekologiska

effekter

Ds I 1978:21 Kol och Miljö

Ds I 1978:22 Biomassa, hälsa och miljö

Ds I 1978:23 Spridning och hälsoeffekter av
luftföroreningar

Ds I 1978:24 Radioakliva ämnen - hälsoeffekter och
ekologiska effekter

Ds I 1978:25 Kärnenergi, geotermisk energi och miljö

Ds I 1978:26 Risken för och effekter av sabotage- och
terrorverksamhel

i samband med kraftproduktion

Ds I 1978:32 En undersökning av vissa av
följdverkningarna pä

hypotetiska reaktorolyckor vid Barsebäck (översättning av
Ds 1 1978:5)

samt Ds I 1978:33 Undersökning av svensk reaklorsäkerhel.
Riskbedömning

för Barsebäck (översättning av Ds I 1978:1)

Expertgruppen för energitillförsel har till kommittén
avgett rapporterna:

Ds 11978:2 Energitillförsel, Energikommissionens
alternativ

Ds 1 1978:9 Energitillförsel, Grunder och typexempel.
Huvudtext

Ds 11978:10 Energitillförsel, Grunder och typexempel.
Bilagor

Expertgruppen för energihushållning har avgelt rapporten:

Ds I 1978:12 Kompletterande
underlagsmaterial frän

hushållningsgruppen

Expertgmppen för styrmedel har avgett rapporterna:

Ds 1 1978:7 Styrmedel och energikommissionens
energibalanser

Ds I 1978:8 Styrmedel och energikommissionens
energibalanser. Bilagor

22 Riksdagen 1978/79. 1 samt. Nr 103

s. 338 Kontrollera mot PDF

1:11
Skr 1978/79:103 338

Miljöförbundet, Jordens Vänner och Fältbiologerna har på
kommissionens uppdrag utarbetat en alternalivplan:

Ds 1 1978; 11 Alternativ energiplan för Sverige år 1990
(MALTE 1990)

Kommissionen har den 29 mars 1978 avgett belänkandet (SOU
1978:17) Energi och den 21 juni 1978 slutbelänkandet (SOU 1978:49) Energi.
Hälso-miljö- och säkerhetsrisker.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Kooperationsutredningen (11977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den lOfebruari
1977 föratt uireda frågan om kooperationen och dess roll i samhällel:

Ordförande: Eliasson, Lars M., f. d. landshövding, f. d.
led. av riksdagen

Ledamöier; AIsén, Hans O., ombudsman, led. av riksdagen
Gustafson, Sven H., bankkamrer, f. d. led. av riksdagen Nilsson, Anna-Lisa,
handelsträdgårdsmäslare, led. av riksdagen af Ugglas, Margaretha M.,
civilekonom, led. av riksdagen Kuylensljerna, C. Göran J., direktör Lundevall,
Owe N. A., direktör Marcus, Lars E. P., direktör Tågmark, Sven G., lantbrukare,
f. d. led. av riksdagen

Experter: Brodén, E. Bertil, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1978)

Forsström, Jan E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
november 1977) Petersson, S. G. Roland, sekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1978)
Reinius, Ulla B., civilekonom (fr.o.m. den 16 maj 1977)

Sekreterare: Öh, E. Tage, departementssekreterare

Bitr. sekreterare:

Häggbom, Mats, fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1978)

Johansson, Lennart, skolkamrer (fr.o.m.den 1 april t.o.m.
den 31 oktober

1978)

Lokal: Drottninggalan 6,2 tr., 11151
Stockholm, tel. 2166 31 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del II I 2.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden.

Ulredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 339 Kontrollera mot PDF

339 Kommitiéer:
Industridepartementet 1:13

13. Delegationen (I 1977:02) för glesbygdsfrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17
februari 1977 för att bereda, samordna och intensifiera regeringens
glesbygdsinsalser;

Ordförande: Petersson, Olof H. E., f. d. kansliråd

Ledamöter: Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av
riksdagen Brännström, Inger A., organisationsassistent Dahlberg, Rolf I.,
yrkesvalslärare, led. av riksdagen Jansson, Lars, byråchef

Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av riksdagen
Lindberg, Jan-Erik, kanslichef Weslberg, Olof (Olle), reklor

Experter: Carlson, T. Eilerl, byrådirektör (fr.o.m. den 1
mars 1978) Ettarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1977)
Hammarberg, Margareta, departementssekreterare (t.o.m. den 28
februari 1978)

Hansson, Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 1 september
1977) Stålberg, P. Lennart, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)
Öslring, Lars A., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 juni 1978)

Sekreterare: Carison, T. Eilerl, byrådirektör (fr.o.m. den
14 april 1977 t.o.m. den 28 febmari 1978)

Hammarberg, Margareta, departementssekreterare (fr.o.m.
den 1 mars 1978)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack,
103 10 Stockholm, tel. direktval 763 23 11

Direktiven för delegaiionen, se 1978 års
kommittéberättelse del II I
3.

Delegationen har under tiden november 1977 - okiober 1978
hållit åtla sammaniräden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av delegationens arbete. Därutöver har
delegationen företagit en studieresa till Värmlands län och en studieresa till
Jönköpings län.

Delegaiionen har den 11 oktober 1978 avgetl betänkandet
(Ds 1 1978:37) Sysselsättning och service i glesbygd.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 340 Kontrollera mot PDF

1:14
Skr 1978/79:103 340

14. Delegationen (11977:03) med uppgift att behandla
sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 maj
1977 med uppdrag att behandla sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen samt
att till delegationen knyta en arbelsgrupp (med högst nio ledamöter) med uppgift
att behandla de akuta sysselsättningsfrågorna i Göteborgsregionen;

Ordförande i delegation och arbelsgrupp;

Huss. ErikJ., statsråd (t.o.m. den 19 okiober 1978)

Ledamöier i delegaiionen: Adiels. Arne, kommunalråd
Franzén, Ivar. kommunstyrelseordförande Fridh, K. Göte. landshövding (fr.o.m.
den 1 september 1978) Holmberg, Yngve, generalkonsul (t.o.m. den 31 december
1977) Hullerström. Sven Å., kommunalråd Persson, Carl J. G, landshövding
(fr.o.m. den 1 april 1978) Ström, Lennart, kommunalråd von Sydow, Gunnar, f. d.
landshövding (t.o.m. den 31 augusti 1978)

Ledamot i delegation och arbetsgrupp: Thorén, Rune,
socionom

Ledamöter i arbetsgrupp: Axell, Göran, ombudsman
Blomqvist, Egon, länsarbetsdirektör Hansen, Åge, ombudsman

Hultin, S. Eriand V., tekn. lic. (fr.o.m. den 1 okiober
1977) Mannheimer, Sören, förbundsjurist Noriing, S. Åke, kommunalråd Sillen,
BoS. A., direktör Tengroth, Bengt T., direktör

Experier i arbetsgrupp; Gunnarson, Arne V., direktör
(fr.o.m. den 1 augusti 1977) Gustavsson, Ulf H,, civilingenjör (fr.o.m. den 1
augusti 1977)

Sekreterare i delegation: Sigfridson. C. A. Richard,
planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977)

Bitr. sekreterare i delegation: Björneld, Lars G.,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977) Carisson, Carl-Gustaf E., planeringsdirektör
(fr.o.m. den 1 juni 1977) Jonsson, Karl-Erik. kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober
1977) Larsson, Claes, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1977)

s. 341 Kontrollera mot PDF

341 Kommittéer:
Industridepartementet 1:16

Sekreterare i arbelsgrupp: Wictor, Karl-Erik, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 juni 1977)

Lokal; Länsstyrelsen, Fack, 403 10 Göteborg, tel.
direktval 031/60 58 04 (sekreteraren, delegationen), 031/80 16 20
(sekreteraren, arbelsgruppen)

Direktiven för delegaiionen, se 1978 års
kommiltéberällelse del II I
4.

Delegationen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fyra sammanträden. Därutöver har arbetsgruppen hållit elva sammanträden.
Delegationens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

15. 1977 års hemslöjdsutredning (11977:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni
1977 med uppdrag att göra en översyn av gällande riktlinjer för det statliga
stödet lill hemslöjden:

Särskild utredare: Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 okiober

1977)

Experier: Hansson, Erik, spinnrocksmakare (fr.o.m. den 1
oktober 1977) Johansson, Greta K., reklor (fr.o.m. den 1 okiober 1977)
Slrömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)
Sundblad. Brita A., förste hemslöjdskonsulent (fr.o.m. den 1 okiober 1977)

Sekreterare: Åhlén, Catharina M. I., studiesekreterare
(fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Lokal: Jakobsgatan 15-17, 2 tr., 111 52 Stockholm, tel. 11
59 23

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommitléberätlelse
del II I 7.

Ulredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika organisationer,
myndigheler och andra som berörts av utredningens arbete.

Utredningen beräknar avsluta sitt arbele under är 1979.

16. Utredningen (I 1977:06) om de internationella investeringarnas
näringspolitiska effekter

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni
1977 med uppdrag atl utreda frågan om de internationella investeringarnas
näringspolitiska effekter:

s. 342 Kontrollera mot PDF

1:16 Skr 1978/79:103 342

Ordförande:
Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Ledamöter;
Björkegren, Carl-Erik, direktör (fr.o.m. den 7 november 1977) Hjalmarsson,
Lennart, direktör(fr.o.m. den 7 november 1977) Holm, Torslen, kanslichef
(fr.o.m. den 7 november 1977) Karlander, Olof, pol. mag. (fr.o.m. den 7
november 1977) Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 november
1977) Rydin, Bo Göran, direktör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Experter:
Cariing, Alf G., docent (fr.o.m. den 7 november 1977) Jonsson, Björn T.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september» 1978) Sanden, Peter, fil.
kand. (fr.o.m. den 7 november 1977)

Huvudsekreterare:
Vahlne, Jan-Erik, ekon. dr (fr.o.m. den 1 december 1977)

Bitr.
sekreterare: von Heland, Karl-Johan, ekon. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal:
Regeringsgatan 65, Box 7785, 103 96 Stockholm, tel. växel 22 85 40

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II 1 6.

Utredningen
har under liden november 1977 - okiober 1978 hållit sex sammanträden.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

17.
Utredningen (11977:07) om statsföretags verksamhetsinriktning och mål

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 1 december 1977 med uppdrag all uireda
frågan om statsföretags verksamhetsinriktning och mål m. m.;

Särskild
utredare: Söder, K. Gunnar, f. d. statssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Experter:
Orrenius, Jan E. A., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1978) Pettersson, Gunnel,
fil. kand. (fr.o.m. den 16 okiober 1978) Petersson, S. G. Roland, sekreterare
(fr.o.m. den 15 mars 1978) Sundberg, L. Nore, civilekonom (fr.o.m. den 1
januari 1978)

s. 343 Kontrollera mot PDF

343 Kommittéer: Industridepartementet 1:18

Experter
i facklig samrådsgrupp: Andersson, Kjell G., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars
1978) Carlsson, Jan-Olof, bergsingenjör (fr.o.m. den 15 mars 1978) Juhiin,
Kjell, förbundssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1978) Lindgärde, Jan-Erik B.,
ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1978) Stendalen, N. Anders, förbundssekreterare
(fr.o.m. den 15 mars 1978) Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15
mars 1978)

Experter
i parlamentarisk referensgrupp: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 17 maj 1978)

Berg,
Bengt Åke, utredningssekreterare (fr.o.m. den 17 maj 1978) Högström, Ivar,
bostadsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 maj 1978)

Olsson,
Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 maj 19.78) Siegbahn, Bo
L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Wijkman,
Anders I. S., generalsekreterare, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 maj
t.o.m. den 30 seplember 1978)

Sekreterare:
Wästlund, Jan, ekon. dr (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Bitr.
sekreterare: Boman, Helve, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Lokal:
Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel.
växel 763 10 00

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del 111 2.

Utredningen
har under tiden januai-i - november 1978 hållit fyra sammaniräden med
experterna i vardera av den parlamentariska och den fackliga referensgruppen.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1978.

18.
Organisationskommittén (11977:08) för bildandet av regionala utvecklingsfonder

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 1 december 1977 med uppdrag att förbereda
uppbyggnaden av regionala utvecklingsfonder:

Ordförande:
Åkeriund, Hans E., länsråd (fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m. den 30 juni
1978)

s. 344 Kontrollera mot PDF

1:18
Skr 1978/79:103 344

Ledamöter; Söderberg, Bo K. G., direktör (fr.o.m. den 15
december 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Kellquist, Tore B., direktör (fr.o.m. den 15 december 1977
t.o.m. den 30 juni 1978)

Wikslrand, Rolf A. L, avdelningschef (fr.o.m. den 15
december 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Experter: Broberg, Björn, byråchef (fr.o.m. den 10 januari
t.o.m. den 30 juni 1978) Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör (fr.o.m. den 10
januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Ekenberg, Bengt-Olof (fr.o.m. den 24 januari t.o.m. den 30
juni 1978) Freden, Eriand, direktör (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni
1978) Helte, Verner, direktör (fr.o.m. den 24 januari t.o.m. den 30 juni 1978)
Larsson, Bo (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978) Lennartsson, Folke
V., utredningssekreterare (fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Lindeberg, Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 januari
t.o.m. den 30 juni 1978)

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 10
januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (fr.o.m. den
10 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Nilsson, Rune, direktör (fr.o.m. den 10 januari I.o.m. den
30 juni 1978) Rundquist, Gerhard I. A., departementsråd (fr.o.m. den 15
december 1977 t.o.m. den 30 juni 1978)

Sidenbladh, Thomas P., tf. departementsråd (fr.o.m. den 10
januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den
10 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Ulfhielm, Monica H. V., sekreterare (fr.o.m. den 10
januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Sekreterare: Häggmark, Lars A., departementssekreterare
(fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Angberg, Lars C departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1978)

Caristedt, J. Bertil, jur. kand. (fr.o.m. den 1 februari
t.o.m. den 31 augusti 1978)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse
del 111 3.

s. 345 Kontrollera mot PDF

345 Kommittéer:
Industridepartementet 1:19

Kommittén har under tiden december 1977 - juni 1978 hållit
tio sammaniräden.

Kommittén har den 24 augusti 1978 avgett promemorian
Tidsmässig samordning av statens och landslingens medelstilldelning till
utvecklingsfonderna och lämnal en redovisning för vidtagna åtgärder.

Uppdragei är därmed slutfört.

19. Bryggeriutredningen (11977:09)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 december
1977 med uppdrag alt utreda frågan om utvecklingen inom bryggeribranschen:

Särskild utredare: Ögren, K. Olof, direktör (fr.o.m. den
20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Sakkunniga: Petri, Gunnar G. B., tf. statssekreterare
(fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Åkerlund, Hans E., länsråd (fr.o.m. den 20 december 1977
t.o.m. den 31 augusti 1978)

Experter: Berg, Bo-Erik, utredningssekreterare (fr.o.m.
den 1 april t.o.m. den 31 augusti 1978)

Dunge, Per, direktör (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m.
den 31 augusti 1978)

Ekström, Bert O., avdelningschef (fr.o.m. den 20 december
1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Ekström, Bert, ombudsman (fr.o.m. den 20 december 1977
t.o.m. den 31 augusti 1978)

Enroth, Stig, ombudsman (fr.o.m. den 20december 1977;
avliden) Erlander, Bo G., departementssekreterare (fr.o.m.den 20 december 1977
t.o.m. den 31 augusti 1978)

Esaiasson, Lennart, direktör (fr.o.m. den 20december 1977
t.o.m. den 31 augusti 1978)

Isaksson, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 20 december
1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

Lundkvist, Ebbe, direktör (fr.o.m. den 20 december 1977
t.o.m. den 31 augusti 1978)

Lundström, Henry, direktör (fr.o.m. den 20 december 1977
t.o.m. den 31 augusti 1978)

Persson, R. Kjell-Åke, utredningschef (fr.o.m. den 20
december 1977 t.o.m. den 31 augusti 1978)

s. 346 Kontrollera mot PDF

F:19 Skr 1978/79:103 346

Rydé,
Kurt, direktör (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31 augusti

1978)

Sahlin,
Eric, byråchef (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31

augusti
1978)

Spendrup,
Jens, direktör (fr.o.m. den 20 december 1977 t.o.m. den 31

augusti
1978)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberätlelse del II I 1.

Ulredningen
har under tiden december 1977 - augusti 1978 hållit sju sammanträden.

Utredningen
har den 31 augusti 1978 avgelt belänkandet (Ds I 1978:34) Bryggeriindustri -
förslag till framtida struktur.

Uppdraget
är därmed slutfört.

20.
Utredningen (11977:10) om vissa frågor rörande standardisering

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 med uppdrag att utreda
vissa frågor rörande standardisering:

Särskild
utredare: Norell, Ove A., f. d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Sakkunnig:
Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Expert:
Carlsson, Per-Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1978)

Sekreterare:
Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Lokal:
Lilla Nygatan 4,1 tr., 11128 Stockholm, tel. 20 34 28
(sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse del II I 4.

Utredningen
har under tiden januari - oktober 1978 haft överläggningar med ca 25 statliga
myndigheter om hänvisning till standarder m. m. Utredningens arbete beräknas
pågå under hela år 1979.

21.
Utredningen (11977:11) om omställbara eldningsanläggningar, m.

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 och den 20 oktober 1978
med uppdrag att utreda frågan om omställbara eldningsanläggningar m. m.:

s. 347 Kontrollera mot PDF

347 Kommittéer:
Industridepartementet 1:22

Ordförande: Tomner, J. Sigvard A., generaldirektör
(fr.o.m. den 17 april 1978)

Ledamöter: Agius, Roland H., kommunalråd (fr.o.m. den 17
april 1978) Försiberg, Karl-Axel, direktör (fr.o.m. den 17 april 1978) Lundh,
Erik, direktör (fr.o.m. den 17 april 1978) Malmros, Rune, kommunalråd (fr.o.m.
den 17 april 1978)

Experter: Brandt, Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den 12 juni
1978) Davidsson, David, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Haag,
Allan, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Larsson, Folke, byrådirektör (fr.o.m.
den 1 maj 1978) Larsson, Yngve, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Malmström,
Karl G., byråchef (fr.o.m. den 1 maj 1978) Persson, Arvid, direktör (fr.o.m.
den 1 maj 1978) Sandberg, Sven-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1978)
Stålebranl, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Svenningsson, Per
Johan, civilingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Norell, Torsten B.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sekreterare: Molin, Olof E. O., departementssekreterare
(fr.o.m. den 17 april 1978)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. direktval 763 22 33 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse
del II I 5.

Utredningen har under liden april - oktober 1978 hållit
tre sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

22. 1978 års mät- och kalibreringsutredning (11978:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23 februari
1978:

Särskild utredare: Brodin, Gunnar, professor (fr.o.m. den
23 februari 1978)

Experter: Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare
(fr.o.m. den 23 februari 1978)

Sjöberg, Svante C, departementssekreterare (fr.o.m. den 23
februari 1978)

Sekreterare: Noreland, Lena M., byrådirektör (fr.o.m. den
23 februari 1978)

s. 348 Kontrollera mot PDF

1:22 Skr 1978/79:103 348

Lokal:
Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Siockholm, tel.
direktval 763 37 77 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II I 8.

Utredningen
har under liden februari - oktober 1978 hållit åtla sammanträden samt haft
överläggningar med myndigheler, företag och andra som berörs av utredningens
arbete.

Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1979.

23.
Skogsägareföretagskommittén (11978:02)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 13 april 1978;

Ordförande:
Lemne, Mals H., landshövding (fr.o.m. den 19april 1978)

Ledamöter;
Andersson, J. Thorsten, verkst. direktör (fr.o.m. den 19 april 1978) Carlsson,
T. E. Roine, förbundsordförande (fr.o.m. den 19 april 1978) Martin-Löf, Rutger
T., direktör (fr.o.m. den 19 april 1978) Olsson, Gösta E., bankdirektör (fr.o.m.
den 19 april 1978)

Sekreterare;
Delden, Henrik, fil. kand. (fr.o.m. den 19 april 1978)

Bitr.
sekreterare: Franson, Thomas, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti
1978)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II I 11.

Kommittén
har under tiden april - okiober 1978 hållit 28 sammanträden samt haft
överläggningar med olika banker, fackliga organisationer och andra som berörs
av kommitténs arbete.

Kommittén
har den 13 och 26 juni 1978 avgett skrivelser till regeringen rörande Norriands
Skogsägares Cellulosa AB.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

24.
SIFU-kommittén (11978:03)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan
om framtida organisationsform för verksamheten inom statens industriverks enhet
för företagsutveckling:

Särskild
utredare: Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 juli
1978)

s. 349 Kontrollera mot PDF

349 Kommittéer: Industridepartementet 1:25

Experter:
Högmark, Anders G., civilekonom (fr.o.m. den 19 september 1978) Janlinder,
Hans, byråchef (fr.o.m. den 7 augusti 1978) Lindeberg, Per Erik,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 juli 1978) Lindström, J. Christian, verkst.
direktör (fr.o.m, den 7 augusti 1978) Nick-Huitunen, Elise, assistent (fr.o.m.
den 7 augusti 1978) Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm, direktör (fr.o.m. den 7
augusti 1978) Sellberg, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den 7 augusti 1978)
Wärnberg, Gustav, maskinist (fr,o.m. den 7 augusti 1978)

Sekreterare:
Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 5 juli 1978)

Bitr.
sekreterare: Caristedt, J. Bertil, jur. kand. (fr.o.m. den I seplember 1978)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberätlelse del II I 14.

Kommittén
har under tiden augusti - oktober 1978 hållit fyra sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbele.

Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1978.

25.
Utredningen (11978:04) om datatekniken och elektronikens effekter på
näringslivets utveckling

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 20 juli och den 10 november 1978 med
uppdrag all utreda datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets
utveckling:

Ordförande:
Mårtensson, Nils L.,tf. professor (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Ledamöter:
Andersson, Stina S., f. d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti
1978)

Du
Rietz, Gunnar, ekon. lic. (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Eliasson, C. Gunnar,
docent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Frejhagen, Birgitta, sekreterare (fr.o.m.
den 15 augusti 1978) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Hansson,
Bengt Å, ingenjör (fr.o.m. den 15 augusti t.o.m. den 31 oktober 1978)

Lindebro,K.
Sören S., ingenjör (fr.o.m. den 1 november 1978) Ribrant, Gunnar C. H., departementsråd
(fr.o.m. den 15 augusti 1978) Thörngren, S. Bertil, docent (fr.o.m. den 15
augusti 1978) Tjernström, K. Sune, ekon.lic. (fr.o.m. den 10 november 1978)

s. 350 Kontrollera mot PDF

1:25
Skr 1978/79:103 350

Expert; Brodén, E. Bertil, departementssekreterare
(fr.o.m. den 11 november 1978)

Sekreterare; Carlsson, Jan M., avdelningsdirektör(fr.o.m.
den 1 augusti 1978)

Bitr. sekreterare: Brodén, Kerstin, byråassistent (fr.o.m.
den 15 augusti 1978) Persson, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 25 september
1978) Selg, Håkan, kanslisekreterare (fr.o.m. den 15 seplember 1978)

Lokal: Gamla Riksdagshuset, Fack, 103 lOStockholm, tel.
växel 14 10 00

Direktiven för utredningen, se 1979års kommiltéberättelse
del II 1 13.

Kommittén har under tiden augusti - okiober 1978 hållit
ett sammanträde iamt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer
och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

26. Kommittén (11978:05) för alternativ produktion vid
varven

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni
1978 med uppdrag att utreda frågan om alternativ produktion vid varven och
annan ny produktion inom varvsregionerna:

Särskild utredare: Ögren, K. Olof, direktör (fr.o.m. den 1
september 1978)

Lokal: Kungsgatan 35, 2 tr., 11156 Stockholm, tel. 2143 44
(ordföranden), 21 44 44 (sekreteraren) eller 21 44 55

Direktiven för den särskilde utredaren, se 1979 års
kommittéberättelse delin 15.

Kommitténs arbele inleddes den I september 1978. Den
särskilde utredaren har under tiden seplember - oktober 1978 besökt berörda
varvsförelag och haft överläggningar med företrädare för svenska
industriföretag om möjligheterna lill samarbete mellan berörda industrier och
varvsföretagen.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

27. Utredningen (11978:06) om vissa frågor rörande
provning inom energiområdet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 november
1978 med uppdrag alt uireda vissa frågor rörande provning inom energiområdet:

s. 351 Kontrollera mot PDF

3 51 Kommittéer:
Industridepartementet 1:27

Särskild utredare: Wennerberg, Sigfrid B., civilingenjör
(fr.o.m. den 3 november 1978)

Sakkunniga; Essunger, Gunnar, överingenjör (fr.o.m. den 20
november 1978) Faugert, Sven, civilekonom (fr.o.m. den 20 november 1978)
Horowitz, Artur, laboratoriechef (fr.o.m. den 20 november 1978) Karlsson, Ulf
G., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 november 1978)

Södergren, Lars-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20
november 1978) Årlin, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 20 november 1978)

Experter: Roseen, Rutger, tekn. lic. (fr.o.m. den 20
november 1978) Samuelsson, Ingemar, förste avdelningsingenjör
(fr.o.m. den 20 november 1978)

Svenson, Gösta E., ingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978)
Svensson, Torsten, civilingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978) Swedjemark,
Åke, ingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Sekreterare: Lundahl, Harald, byrådirektör (fr.o.m. den 3
november 1978)

Bitr. sekreterare: Hallerström, Nils, civilingenjör
(fr.o.m. den 3 november 1978)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Stockholm, tel. 67
32 73

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommiltéberättelse
del II I 16.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

s. 352 Kontrollera mot PDF

Kn:l Skr 1978/79:103 352

Kommundepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1978: 6
och 10

Följande
kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1

1.
Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

Tillkallade
enligt Kungl, Maj:ls beslut den 9 juni 1967 för att handlägga vissa cenlrala
samordningsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplanläggningen:

Ordförande:
Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f. d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1979)

Vice
ordförande: Lundberg, Sten G. J., generaldirektör (t.o.m. den 30 juni 1979)

Ledamöter:
Krona, Kurt, sekreterare (t.o.m. den 30 juni 1979) Nyqvist, N. Tore,
länsöverdirektör (t.o.m. den 30 juni 1979) Wiktorin, Bengt, sektionschef
(fr.o.m. den I juli 1976 t.o.m. den 30 juni 1979)

Experier:
Bengtsson, Gunnar G., försvarsdireklör (fr.o.m. den 6 okiober 1976) Gustafsson,
Ulf C, sekreterare (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Lindquist, Ulf W. E.,
hovrättsråd (fr.o.m. den 7 september 1974) Norderheim, Paul A. M.,
försvarsdireklör (fr.o.m. den 6 oktober 1976)

Sekreterare:
Cedmark, Jan R. H., avdelningsdirektör

Kansli:
Civilförsvarsstyrelsen, Karolinen, 651 80 Karlstad, tel. växel 054/10 41 09

Direktiven
för nämnden, se 1968 års riksdagsberättelse K 57.

Riksnämnden
för kommunal beredskap har under tiden november 1977 -okiober 1978 hållit sju
sammanträden och haft ett flertal överläggningar med olika centrala
fackmyndigheter, kommunförbunden och andra som

s. 353 Kontrollera mot PDF

353 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:2

berörs av den kommunala och landslingskommunala
beredskapsplanläggningen.

Nämnden har hittills fördelat sammanlagl ca 15,3 milj. kr.
för kommunal beredskapsplanläggning av landets 277 kommuner och 8
landstingskommuner. Det återstår sålunda 15 landstingskommuner att nyplanlägga.

Den under våren 1976 inledda översynen av anvisningsverket
och arbetet med nya anvisningar för såväl den kommunala som den
landstingskommunala beredskapsplanläggningen har slutförts under
verksamhetsåret och de nya anvisningarna har utsänts.

Nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

2. 1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ls bemyndigande den 15 mars
1968 för att inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av Den
svenska kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en
handboksrevision:

Ordförande: Askmark, K. F. Ragnar, biskop

Ledamöter: Andrén, Åke, professor Edwall, Pehr A. R.,
kontraktsprost Göransson, Harald O., musikdirektör Hallqvisl, Britt G.,
författare

Experter; Ahrén, Per-Olov A., domprost (fr.o.m. den 1
januari 1975) Alm, Kerstin, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1977) Andersson,
Torsten N., prost Bohlin, Folke, docent Eckerdal, Lars H., docent Erneholm,
Berndt I., expeditionschef Gerhardsson, Birger, professor Godvik, Hans,
kyrkoherde (fr.o.m. den 1 mars 1977) Göransson, C. Göran N., tf. departementsråd
Helander, Sven A. B., lektor (fr.o.m. den 3 januari 1977) Holte, K. Ragnar,
professor

Ingebrand, Sven G., biskop (fr.o.m, den 3 januari 1977)
Larsson, Edvin, professor (fr,o,m. den 7 mars 1977) Ljungdahl, Olle,
domkyrkoorganist Molde, F. Bertil, professor

23 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 354 Kontrollera mot PDF

Kn:2
Skr 1978/79:103 354

Nilsson, Torsten, musikdirektör

Persson, Per Erik, professor (fr.o.m. den 1 okiober 1976)

Setterlind, Bo A. 1., poet (fr.o.m. den 3 januari 1977)

Simonsson. Tord L. W., domprost

Stensson. S. Lars-Gösta, prost (fr.o.m. den 7 mars 1977)

Sekreterare; Eckerdal, Lars H., docent (fr.o.m. den 1
januari 1975)

Bitr. sekreterare: AIdén, Lars O. T., pastoratsadjunkt

Lokal: Lantmannavägen I, 222 38 Lund, tel. 046/14 85 11,
13 82 94

Särskilda direktiv har ej meddelals.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit fem sammaniräden, företagit en studieresa lill USA saml haft
överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknar atl under år 1979 avge ett
delbeiänkande angående evangeliebokens revision, utarbetat av en arbetsgrupp
inom kommittén.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

3. 1969 års psalmkommitté (U 1970:47)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars
1969 för att inom utbildningsdepartementet bilräda med utarbetande av ett
tillägg till Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexter och
psalmmelodier, atl prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän
revision av Den svenska psalmboken företagits. Kommittén har den 12 februari
1976 fått regeringens uppdrag alt framlägga förslag lill revision av 1937 års
psalmbok och 1939 års koralbok. Vidare fick kommittén uppdrag att, under
beaktande av vad 1975 års kyrkomöte anfört, dels under år 1976 färdigställa och
till regeringen inkomma med förslag till en första del av tillägg till
psalmboken, dels utarbeta förslag lill en andra del av tillägg till psalmboken.
Båda delarna av tillägget skulle avse såväl psalmtexter som psalmmelodier.

Ordförande; Björkman, Ulf L., kontraktsprost

Ledamöter; Belfrage, H. Esbjörn G., docent Bexell, Göran,
docent (fr.o.m. den 21 september 1977) Froslenson, Anders, f. d. kyrkoherde

Gerhardsson, Birgit, fil. mag. (fr.o.m. den 12 februari
1976) Göransson, Harald O., musikdirektör Åberg, Jan Håkan, domkyrkoorganisl
(fr.o.m. den 12 februari 1976)

s. 355 Kontrollera mot PDF

355 Kommittéer: Kommundepartemeniet
Kn:4

Experier; Boden, Anna-Brita, sekreterare

Ekenberg, Anders, teol. kand. (fr.o.m. den 1 seplember
1976) Erneholm. Berndt 1., expeditionschef Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör

Forsberg, P. Roland, musikdirektör (fr.o.m. den 18 mars
1976) Hartman, Olov, teol. dr

Nisser, Per-Olof, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 21
september 1977) Sörenson, Torslen N., tonsättare

Sekreterare: Erneholm, Berndt I., expeditionschef

Bitr. sekreterare:. Boden, Anna-Brita, sekreterare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103
20 Siockholm, tel. 10 19 46, direktval 763 34 80 (Erneholm)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit åtta sammanträden. Däruiöver har en särskild musikgrupp inom kommittén
hållit tre sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

4. Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av
brandförsvarsutbildningen m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12
oktober 1973 för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 november 1973):

Ordförande: Holmqvist, Sture L., fastighetschef

Ledamöter; Gustafsson, K. G. Allan, led. av riksdagen
Nilsson, E. Arne, brandmästare

Sakkunniga: Anderberg, Carl-Gustav B., direktör (fr.o.m.
den 14 mars 1974) Bucht, Sven F. V., departementsråd (fr.o.m. den 14 mars 1974)
Domvall, E. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 8 november 1974) Hultqvist, Swen E.
H., överdirektör (fr.o.m. den 14 mars 1974) Knutsson, A. Ingemar, brandchef
(fr.o.m. den 14 mars 1974) Lundin, Hans-Erik V., ombudsman (fr.o.m. den 14 mars
1974)

s. 356 Kontrollera mot PDF

Kn:4
Skr 1978/79:103 356

Renning, Torsten, utbildningschef (fr.o.m. den 8 november
1974) Stavréus, Sven O. A., sektionschef (fr.o.m. den 14 mars 1974)

Sekreterare; Bergkvist, Ulf G. V., vice brandchef (fr.o.m.
den 1 januari 1977)

Lokal: Brandmannagalan,582 54 Linköping, tel. 013/ 11 10
00

Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års
riksdagsberättelse C 19.

De sakkunniga har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av ulredningens arbele. Därutöver har tio
resp. fem sammanträden hållits med de särskilda arbetsgrupperna för samordning
- resursbehov resp. brandingenjörsutbildning.

De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1979,

5. ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts beslul den 2 november 1973 för att

behandla frågor om utveckling och utnyttjande av automatisk

databehandling (ADB) med anknytning till samhällsplaneringen inom

länsstyrelserna m. m.:

Ordförande; Thufvesson, Bengt E.. departementsråd (fr.o.m.
den 17 oktober 1976 t.o.m. den 30 november 1978) Åkerlund, Hans E., länsräd
(fr.o.m. den 1 december 1978)

Ledamöter: Bolin, Åke E. J., avdelningsdirektör
Henricsson, Ulf 1. R., kanslichef (fr.o.m. den4april 1977) Hallman, S. Håkan,
departementssekreterare (fr.o.m. den 4 april 1977) Lindskog, J. Lennart,
länsråd

Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (fr.o.m. den
4 april 1977)

Lundmark, E. Gunnar, kanslichef Ridal, Håkan, länsarkitekt

Sandberg, Sture A., planeringsdirektör (t.o.m. den 1
seplember 1978) Söderström, Bengt H. T:son, kansliråd (fr.o.m. den 8 september
1977)

iakkunniga: Björk, Jimmy, sektionschef (fr.o.m. den 4
april 1977) Rönnblom, Kurt R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4;

s. 357 Kontrollera mot PDF

357 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:6

Experter; Chambert, Henrik B., arkitekt (fr.o.m. den 25
september 1974) Kjellin, G. Taro, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)
Rosborg, Charlotte, arkitekt (fr.o.m. den 20 januari 1975 t.o.m. den 30 juni
1977 och fr.o.m. den 1 juli 1977) Slålberg, P. Lennart, kanslisekreterare (fr.o.m.
den 4 april 1977)

Sekreterare: Hansson, Göran, departementssekreterare
(fr.o.m. den 22 mars 1976)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack,
103 10 Siockholm, tel. direktval 763 23 01

Direktiven för beredningsgruppen, se 1975 års kommiltéberättelse
Kn 13.

Beredningsgmppen har under liden november 1977 - oktober
1978 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och
organisationer.

Beredningsgmppens arbele beräknas pågå under hela år 1979.

6. Indelningslagskommittén (Kn 1974:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27
september 1974för översyn av lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning (se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1974):

Ordförande: Nordlund, Stig F., regeringsråd

Ledamöter; Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av
riksdagen Hansson, E. Ing-Marie, kommunalråd Jadestig, Thure R., föreståndare,
led. av riksdagen Karlsson, K. Ove, skogsarbetare, led. av riksdagen
Leuchovius, Karl G. W., led. av riksdagen Westberg, Olof (Olle), reklor, f. d.
led. av riksdagen

Sakkunniga: Arfvidson, Agnar, f. d. kammarråd (fr.o.m. den
12 maj 1975) Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975) Kaijser,
Fritz, bitr. professor (fr,o.m. den 12 maj 1975)

Sekreterare: Tömvall, Peder H., regeringsrältssekreterare
(fr.o.m. den 7 okiober 1974)

s. 358 Kontrollera mot PDF

Kn:7
Skr 1978/79:103 358

Bitr. sekreterare: Hermanson, K. Gunnar L.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommitléberätlelse
Kn 17.

Kommittén har under tiden november 1977 - maj 1978 hållit
nio sammaniräden.

Kommittén har den 10 maj 1978 avgetl betänkandet (SOU
1978:32) Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och församlingar.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredningen (U 1974:10) om andlig vård

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli
1974 för utredning rörande den andliga vården vid sjukhusen och vid
kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974);

Ordförande; Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f. d.
led. av riksdagen

Ledamöter; Agiert, Per Arne, pastor Danielson, Äke,
kriminalvårdsdireklör

Farm, Hilding G. E. A., f. d. landstingsråd (t.o.m. den 17
april 1978) Grape, Karl Gunnar, domprost Göransson, G. Bertil, oppositionsråd
Jacobsson, Ulla, bitr. professor

Experter: Croné, Ulrica, vice ordförande i Svensk
sjuksköterskeförening (fr.o.m. den 19 februari 1976)

Holmgren, Majvor, undersköterska (fr.o.m. den 19 februari
1976) Wistedt, Börje, överiäkare (fr.o.m. den 19 februari 1976)

Sekreterare: Göransson, C. Göran N., tf. departementsråd
(fr.o.m. den 12 december 1974)

Bitr. sekreterare: Lindegård, Karin A. M., teol. kand.
(fr.o.m. den 28 mars 1977)

Lokal; Kommundepartementet, Storkyrkobrinken 4, Fack, 103
10 Stockholm, tel. direktval 763 19 10 (sekreteraren), 054/ 10 4100
(ordföranden)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommiltéberättelse
U 57.

s. 359 Kontrollera mot PDF

359 Kommitiéer: Kommundepartementet
Kn:8

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fem sammanträden.

Utredningen beräknas slulföra sitt arbete i början av år
1979.

8. Decentraliseringsutr'edningen (Kn 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 mars
1975 för atl utreda frågan om ökad decentralisering inom förvaltningen:

Ordförande; Eliasson, Lars M., f. d. landshövding, f. d.
led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Ledamöter: Henricsson, Sven R., förste järnvägsexpeditör
Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1977) Persson,
John-Olof, borgarråd Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen Ullenhag,
Jörgen U., fil. dr, led. av riksdagen Westman, Henly I., landstingsråd
Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen

Sakkunniga: Berggren, Erik G. C, kansliråd (fr.o.m. den 12
november 1977) Bjering, Per A., länsråd (fr.d.m. den 12 november 1977) Elfving,
Jack O. H., ombudsman (fr.o.m. den 12 november 1977) Fröjd, S. Arne, länsråd
(fr.o.m. den 1 april 1975) Granholm, Ame B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
januari 1976) Lundgren, H. Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 november
1977)

Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 1 april 1975)
Sjölin, Nils A., länsråd (fr.o.m. den 20 november 1975)

Experter i miljövårdsgruppen: Esping, F. Lars-Erik,
avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1976) Hallbäck, N. Thore, direktör
(fr.o.m. den 1 febmari 1976) Johansson, E. Allan, länsråd (fr.o.m. den 1
februari 1976) Karisson, H. Karl-Göran, nalurvårdsdirektör (fr.o.m. den 25 mars
1977) Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den I februari 1976)

Experter i sociala gruppen: Aldoson, Lars O., socialchef
(fr.o.m. den 12 november 1977) Axelsson, A. Äke, sektionschef (fr.o.m. den 1
juli 1976) Hömqvisl, Sten-Åke S., borgarrådssekrelerare (fr.o.m. den 1 juli
1976)

s. 360 Kontrollera mot PDF

Kn:8
Skr 1978/79:103 360

Jonsson, Åke G., sekreterare (fr.o.m. den 12 november
1977) Öberg, Bernt, sekreterare (fr.o.m. den 7 september 1977)

Övrig expert: Granström, Folke 1. G., stadsombudsman
(fr.o.m. den 18 augusti 1976)

Sekreterare: Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 11
april 1975)

Lokal: Munkbron 11, tel. 11 21 74 (sekreteraren), 11 21 83
(Lundmark), 1123 61 (Lundgren), 1118 71 (expeditionen). Postadress:
Kommundepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse
Kn 12.

Utredningen har under tiden november 1977 oktober 1978
hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med myndigheler och organisationer
som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 4 april 1978 avgett principbetänkandet
(SOU 1978:52) Lägg besluten närmare människorna.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbele under år 1979.

9. Fögderiutredningen (Kn 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18
december 1975 för att utreda frågan om lokal skattemyndighets organisatoriska
ställning inom skatteförvaltningen;

Ordförande: Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m.
den 10 maj 1977)

Ledamöter: Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av
riksdagen Olsson, Mals, sparbankskonsulent, f. d. led. av riksdagen

Sakkunniga: Björne, B. Gunnar, departementsråd (fr.o.m.
den 2 febmari 1976) Knape, J. Olof B., länsråd (fr.o.m. den 21 juni 1977)
Ljungholm, Kurt A., avdelningschef (fr.o.m. den 2febmari 1976) Nilsson,
Karl-Johan, skattedirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976) Norén, Bill S., förste
fögderisekrelerare (fr.o.m. den 10 febmari 1976) Vesler, G. Torbjörn,
fögderidirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976)

Expert: Johansson, Hans L, organisationsdirektör (fr.o.m.
den 20oktober 1977)

Sekreterare: Backrot, Hans E. G., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 mars 1977)

s. 361 Kontrollera mot PDF

361 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:10

Lokal: Riksskatteverket, Tritonvägen 21, 171 94 Solna,
tel. växel 98 15 20

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse
del II Kn 1.

Utredningen har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit lio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och
utredningar som berörs av fögderiutredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet
1978-1979.

10. Utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av
länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m. m. (OPAL)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 september
1976 för att göra en översyn av organisationen av länsstyrelsernas
planeringsavdelningar och administrativa enheter m, m.:

Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding

Sakkunniga: Almquisl, L. Sture B., byrådirektör Eriksson,
Bengt G. S., förste byråsekreterare Granholm, Arne B., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 7 mars 1978) Henricsson, Ulf I. R., kanslichef Jannesson, G.
Geron, byråchef Noriing, E. Gunnar E., länsråd

Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (t.o.m. den 18
april 1978) Rydberg, Lars O., länsråd Tomborg, Curt G. F., departementsråd
Wigren, John E., länsråd Öberg, Hans, bilförare

Sekreterare: Närkhammar, Kjell M. A., avdelningsdirektör

Direktiven för ulredningen, se 1977 års kommitléberätlelse
del II Kn 4. Tilläggsdirektiv, se 1979 års
kommittéberättelse del II Kn
1.

Ulredningen har under tiden november 1977 - augusti 1978
hållit 13 sammanträden.

Utredningen har den 24 augusti 1978 avgett belänkandet
(SOU 1978:58) Organisatoriska frågor inom länsstyrelserna.

Uppdraget är därmed slutfört.

s. 362 Kontrollera mot PDF

Kn:ll
Skr 1978/79:103 362

11. Länsdemokratikommittén (Kn 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 december
1976 för all utreda frågan om vidgad länsdemokrati;

Ordförande; Gustafsson, C. E. Torslen, lantbrukare, led.
av riksdagen

Ledamöter: Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Johansson, Sven,
landstingsråd (t.o.m. den 14 okiober 1978) Lundberg, Arne H. R.,
kommunfullmäktiges ordförande (fr.o.m. den 1 augusti 1977)

Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Eriksson, Gunnel,
kommunalråd

Stålberg, Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen
Ågren, N. Gunnar S., leg. läkare

Sakkunniga: Hultquist, P. Ove I., sekreterare Hägglund,
John E., länsråd

Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1977) Lundberg, Lars-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977)
Noriing, E. Gunnar E., länsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977) Palm, R.
Elisabeth, expeditionschef (t.o.m. den 28 juni 1978) Tornborg, Curt G. F.,
departementsråd

Experter; Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 14
december 1977) Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari
1977) Finnveden, Bengt A., förste sekreterare (fr.o.m. den 14 december 1977)
Lindskog, J. Lennart, länsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1977) Norrbom, N.
Claes-Eric, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977) Olsson, Rune 1.,
departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977) Sillen, Bo S. A., direktör
(fr.o.m. den 1 september 1977) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m.
den 1 februari 1977 t.o.m. den 28 juni 1978)

Huvudsekreterare: Waldenström, Hans G. W., föredragande
(fr.o.m. den 1 februari 1977)

Sekreterare: Hallman, S. Håkan, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 februari 1977)

Lokal: Riksdagens konstitutionsutskott,
Brunkebergsterassen 1, 100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20

s. 363 Kontrollera mot PDF

363 Kommittéer: Kommundepartementet Kn:12

Direktiven
för kommittén, se 1977 ärs kommittéberättelse del II Kn 5.

Kommittén
har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit 14 sammanträden varav ett i
samband med studiebesök i Danmark samt haft överläggningar med olika
myndigheler, organisaiioner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén
har den 2 juni 1978 avgett delbetänkandet (SOU 1978:35) Regional
utvecklingsplanering - länsplanering m. m.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

12.
Byråkratiutredningen (Kn 1976:05)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1976 för atl göra en översyn av
kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan:

Ordförande:
Rogestam, A. Christina, avdelningschef, led. av riksdagen

Ledamöter:
Andersson, E. Axel, ombudsman, led. av riksdagen Hagel, Rolf, elektriker, led.
av riksdagen (t.o.m. den 31 maj 1978) Hammarbacken, Britta K. M., leg.
sjuksköterska, led. av riksdagen Henstrand, Kjell-Åke, landstingsråd Nilsson,
R. Kerstin, folkhögskollärare, led. av riksdagen Palm, R. Elisabeth,
expeditionschef Rindborg, Stig A. J., landstingsråd Öhrsvik, Lena M., kurator,
led. av riksdagen

Sakkunniga:
Berglind, Slig K., pressaltaché (t.o,m. den 1 september 1978) Eriksson, B.
Sune, direktör (t.o.m. den 28 februari 1978) Falkenberg, Eva, förbundsjurist

Farm,
Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 31 maj
1978)

Groll,
Lennart E. O., allmänhetens pressombudsman Lindgren, Göte A. L, sekreterare
(fr.o.m. den 1 mars 1978) Nordin, Ä. Ingvar, förbundsdirektör Peterson,
Carl-Gunnar P., departementsråd Sahlin, Jan E. A., förste sekreterare

Sandebring,
Hans E., direklörsassistent (t.o.m. den 31 december 1977) Sandell, Anita 1. M.,
informationssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1978) Sjöström, Ove, direktör
(fr.o.m. den 1 januari 1978) Stjernberg, E. Gusiaf T., fil. kand.

s. 364 Kontrollera mot PDF

Kn:12
Skr 1978/79; 103 364

Experter; Fribergh, B. Erik R., kammarrättsfiskal (fr.o.m.
den 12 juni 1978) Grufberg, A. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari
1978) Lindgren, A. Birgitta, tf. forskningsassistent (fr.o.m. den 21 november
1977)

Lundahl, PerC. I., fil. mag. Molde, F. Bertil, professor
Sterzel, Fredrik A. C, statssekreterare

Sundström, Monica E., utredningssekreterare (t.o.m. den 31
januari 1978)

Huvudsekreterare: Björnberg, Kjell E., hovrättsassessor
(fr.o.m. den I maj 1977)

Bitr. sekreterare: Hasselrot, P. Erik, kammaråklagare
(fr.o.m. den 1 maj 1977 t.o.m. den 15 augusti 1978)

Johansson, V. Ann-Kajsa, förste byråsekreterare (fr.o.m.
den 21 augusti 1978)

Paulsson, E. Ingvar, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 11 maj
1977) Qvarlander, Eva, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Lokal: Kommundepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10
Stockholm, tel. direktval 763 13 47 (Johansson), 763 13 85 (Paulsson), 763 13
45 (Qvarlander), 031 /17 38 00 (Björnberg)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommitléberätlelse
del II Kn 7.

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit sju sammaniräden. Därutöver har sammanlagt 25 sammanträden hållits i tre
särskilda arbetsgrupper. Den försia arbelsgruppen behandlar frågor om ändringar
i författningsbestämmelser m. m. Den andra frågor om information om
samhällsorganens verksamhei m. m. Den tredje behandlar språkfrågor.

Utredningen avser att vid årsskiftet 1978-1979 ge ul
rapporter om arbetet med vissa frågor. Under senare delen av våren 1979 avser
kommittén atl i ett betänkande redovisa del arbete som har bedrivits fram till
dess.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

13. Statskontrollkommittén (Kn 1976:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22
december 1976 för att utreda frågan om minskad statskontroll över kommunerna
och landstingskommunerna:

s. 365 Kontrollera mot PDF

365 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:I3

Ordförande: Noriing, S. Åke, kommunalråd

Ledamöter: Agius, Roland H., kommunalråd

Braniing, M, Chariotte K., förbundsordförande (fr.o.m. den
28 mars 1977)

Lekberg, E. E. Olov, landstingsman Neergaard, Erik A.,
rättschef Thyreen, Nils F. G., länsråd (fr.o.m. den 8 mars 1977) Ånstrand,
Claes F., kommunalråd

Sakkunniga: Ericsson, Kjell U., förste sekreterare Fröjd,
S. Arne, länsråd Jonsson, Göte K., direktör Peterson, Carl-Gunnar P.,
departementsråd

Experter: Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den I
januari 1978) Jonsson, Bo A., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april
1977) Lewensjö, Åke R., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978)

Nordbeck, Lennart V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 15 april
1977) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30
november 1978) Zaar, Leif G. G., sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Sekreterare: Lewensjö, Åke R., departementssekreterare
(fr.o.m. den 21 april 1977 t.o.m. den 30 november 1978) Persson, N. Ingvar,
sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lokal: Kommundepartementei, Mynttorget 2, Fack, 103 10
Siockholm, tel. direktval 763 13 95

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberättelse
del II Kn 8.

Kommittén har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit åtta sammanträden. Vidare har kommittén haft överläggningar med ett
antal kommuner, landstingskommuner och cenlrala statliga myndigheter.

Kommittén har den 16 december 1977 avgetl delbelänkandena
(Ds Kn 1977:7) Minskad statskontroll över kommunema och landstingskommunerna.
Underställning av beslul om lån och borgen samt (Ds Kn 1977:8) Minskad
statskontroll över kommunema och landstingskommunerna. Underställning av
brandordning. I anslutning lill ovannämnda betänkanden har kommittén också
presenterat en rapport (Ds

s. 366 Kontrollera mot PDF

Kn:13
Skr 1978/79:103 366

Kn 1977:9) om forskning rörande statskontroll av
kommunerna och landstingskommunerna. Vidare har kommittén den 6 juli 1978
avgetl delbetänkandet (Ds Kn 1978:3) Ökat kommunalt ansvar för barnomsorgen.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

14. Kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 juli
1976 med uppdrag att verkställa fortsatt utredning samt planläggning av
själavården och övriga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1976):

Ordförande: Svensson, Torsten V., departementsråd (fr.o.m.
den 15 seplember 1977)

Ledamöter: Carlzon, Lars, pastor primarius Hedberg, Gösta,
missionsföreståndare Kollind, Hans O., krigsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978)
Nilsson, Per-Olof, förbundsdirektör Olsson, Sten G., stiftssekreterare Smith,
Jan, pastor

Experter: Arfvidson, Agnar, f. d. kammarråd (fr.o.m. den 1
januari 1978) Lundqvisl, Lennart, landskapsarkitekt (fr.o.m. den 1 januari
1978)

Sekreterare: Lenhammar, Harry K. W., docent (fr.o.m. den
19 augusti 1977)

Lokal: Sturegatan 24, 4 tr., 114 36 Stockholm, tel. 63 76
12 (ordföranden), 67 44 04 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommitléberätlelse
del II U 10.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit fem sammanträden samt haft överläggingar med olika myndigheter som
berörs av kommitténs arbete. I samarbete med Riksnämnden för kommunal beredskap
och berörda myndigheter och organisaiioner har en särskild arbetsgrupp bildals
för frågan om omhändertagande av döda civilpersoner i krig. Studieresor har
företagits till Finland, Holland och Österrike.

Kommitténs arbele beräknas pågå under hela år 1979.

s. 367 Kontrollera mot PDF

367 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:15

15. Kyrkoministerns stat-kyrka grupp (U 1976:15)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 april
1975 för överläggningar med företrädare för svenska kyrkan om del framtida
förhållandel stat - kyrka:

Ordförande: Sterzel, Fredrik A. C, statssekreterare
(fr.o.m. den 20 november 1976)

Ledamöter: Anderson, Hans A. T., sekreterare (fr.o.m. den
18 okiober 1977) Edling, Nils P. J., f. d. avdelningschef (fr.o.m. den 18
oktober 1977) Ericsson, K. Georg V., regeringsråd (fr.o.m. den 18 oktober 1977)
Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 18 okiober 1977)

' Lundgren, A. Carl-Eric, förbundssekreterare, f. d. led.
av riksdagen (fr.o.m. den 18 oktober 1977) Rangnilt, F. Harald O.,
departementsråd

Experteråt staten: Hagberg, A. Bertil, tf. byråchef

Hammarbäck, Sven Arne G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den
18 april 1977)

Kalles, Lars-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
okiober 1975) Löven, Bo C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 januari 1977)
Magnusson, Gunnar K. O., avdelningsdirektör (fr.o.m.den 15 september 1975)

Nordling, Lolty A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 24 januari
1977) Pursche, C. Wemer, landsarkivarie (fr.o.m. den 28 juni 1977) Sellvall, L.
Göran, kansliråd (fr.o.m. den 2 augusti 1977) Thyblad, Tom F. F. T:son, rådman
(fr.o.m. den 1 oktober 1975) Wernlund, Stig A., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1
juni 1977)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Överläggningar har förts med ärkebiskop Olof Sundby och en
kyrklig arbetsgmpp, ärkebiskopens stat-kyrka-arbetsgrupp, med företrädare för
olika kyrkliga institutioner.

I arbetsgruppen ingår:

För biskopsmötet: Nivenius, C. Olle B., biskop Palmqvist,
P. O. Ame, biskop

För Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund:
Nilsson, Per-Olof V., förbundsdirektör Öberg, J. Gustav, revisor

s. 368 Kontrollera mot PDF

Kn:15
Skr 1978/79:103 368

För Rikskommittén för stiftstingen: Glimelius, Nils S.,
kontraktsprost Hamilton, Carl G. H., lagman

För Riksförbundet Kyrkans ungdom: Lyttkens, Cari Henrik,
rektor Åberg, Nils Erik, komminister

Experter åt kyrkan: Lidin, Karl-Olof, rådman (fr.o.m. den
1 mars 1976) Stolt, Lennart, direktör (fr.o.m. den 16 april 1977)

Sekreterare åt kyrkan: Johansson, B. Sture, hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 15 mars 1976)

Statens kansli; Kommundepartementet. Mynttorget 2, Fack,
103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, 763 13 35 (Rangnitt), 763 13 36
(Löven), 763 13 31 (Hammarbäck), 763 1334 (Kalles).

Kyrkans kansli: Ärkebiskopens stat-kyrka-arbetsgrupp.
Länsstyrelsen, 721 86 Västerås, td. 021/11 02 00 ankn. 360 (Johansson).

Deltagarna i överläggningarna har den 19 januari 1978
avgetl betänkandet (SOU 1978:1) Stat-Kyrka, ändrade relationer mellan staten
och svenska kyrkan, med bilagorna (SOU 1978:2), Kyrkans framlida organisation
och (SOU 1978:3), Utredningar i delfrågor.

Överläggningarna är därmed i huvudsak slutförda. Förnyat
samråd skall emellertid kunna förekomma mellan stal-kyrka-gmppen och de
kyrkliga företrädarna under frågans fortsatta behandling.

16. Länsdomstolskommittén (Kn 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 januari
1977 för att utreda frågan om länsdomstolarnas organisatoriska ställning,
målområde m. m.:

Ordförande: Ericsson, K. Georg V., regeringsråd (fr.o.m.
den 1 december 1978) Sterzel, Fredrik A. C, statssekreterare (t.o.m. den 30
november 1978)

Ledamöter: Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen
(t.o.m. den 30november 1978)

Sandlund, Maj-Britt L., länsråd Styrud, S. Josef,
lingsdomare (fr.o.m. den 1 december 1978)

s. 369 Kontrollera mot PDF

369 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:17

Sakkunniga: Carlbom,01ofF., förste länsassessor (t.o.m.
den 18 oktober 1978) Eriksson, Kjell E., direktör

Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f. d. ers. för led.
av riksdagen Lundborg, L. Åke, departementsråd Palm, R. Elisabeth,
expeditionschef

Sekreterare: Carlbom, Olof F., förste länsassessor (t.o.m.
den 18 okiober 1978) Paulsson, E. Ingvar, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1
december 1978)

Bitr. sekreterare: Paulsson, E. Ingvar, kammarrättsfiskal
(t.o.m. den 30november 1978)

Lokal: Kommundepartementei, Mynllorget 2, Fack, 103 10
Stockholm, tel. direktval 763 13 85 (Paulsson)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommiltéberättelse
del II Kn 1.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hålUl tre sammanträden.

Kommittén har den 8 december 1977 avgetl delbetänkandel
(SOU 1977:80) Lansdomslolarna.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1979.

17. Ordningsstadgeutredningen (Kn 1977:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 januari
1977 för att göra en översyn av allmänna ordningsstadgan:

Särskild utredare; Neergaard, Erik A., rättschef

Sakkunniga: Andersson, P. Gusiaf, polisöverintendent
Ericson, E. Gerhard H., kanslichef Palmcrantz, Hans U., revisionssekreterare
Romson, Rolf, direktör Svensson, Bo E., departementsråd

Sekreterare: Bjurman, C. G. Ulf, hovrättsassessor

Lokal: Kommundepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10
Stockholm, tel. direktval 763 14 11 (Bjurman)

Direktiven för ulredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del II Kn 2.

24 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 370 Kontrollera mot PDF

Kn:17
Skr 1978/79:103 370

Utredningen har under liden november 1977 - oktober 1978
hållit fem sammaniräden saml haft överläggningar med olika myndigheler,
organisaiioner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Utredningen har i maj 1978 avgett delbetänkandet (Ds Kn
1978:2) Kostnader för ordningshållning vid offentliga tillställningar m. m.

Utredningen överväger atl under år 1979 avge ett
delbeiänkande angående vissa säkerhetsfrågor vid bl. a. skidsport, bad m. m.

Ulredningens arbete beräknas pågå under hela år 1979.

18. 1977 års oljeskyddskommitté (Kn 1977:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 juni
1977 för alt undersöka i vad mån oljeutvinning i siörre skala i Nordsjön och
erfarenhelerna från oljeutflödet i april 1977 vid borrplatlformen Bravo på
Ekofiskfältel bör föranleda ändring av de riktlinjer som nu gäller för den
svenska beredskapen för bekämpning av miljöfarliga utsläpp till havs samt i
kustvatlnen, Vänern och Mälaren;

Ordförande: Huss, ErikJ., statsråd (t.o.m. den 26 oktober
1978) Luthman, Gösta F., direktör (fr.o.m. den 6 december 1978)

Ledamöter: Bergander, Lilly K., led. av riksdagen

Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen
Luthman, Gösta F., direktör (t.o.m. den 5 december 1978) Schött, Lars E.,
fögderidirektör, led. av riksdagen Torwald, G. A. Rune, utredningssekreterare,
led. av riksdagen Åberg, Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Bucht, Sven F. V., departementsråd Engdahl, O.
Roland, gränschef

Fahlin, Per G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 april
1978) Stjernberg, E. Gustaf T., fil. kand.

Expert: Kaudern, A. Gösla, civilingenjör (fr.o.m. den 16
februari 1978)

Sekreterare; Måre, Mats O., förste länsnotarie

Lokal: Länsstyrelsen, Fack,403 lOGöteborg, tel.
direktval031/60 58 73 eller 60 57 83 (Måre)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

s. 371 Kontrollera mot PDF

371 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:20

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit tolv sammaniräden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år
1979.

19. Utredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om

församlingsstyrelse

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 12 maj 1977
med uppdrag all göra en översyn av lagen om församlingsstyrelse:

Särskild utredare: Stolt, Lennart, direktör

Sekreterare; Johansson, B. Sture, hovrättsfiskal (fr.o.m.
den 1 september 1977)

Lokal: Länsstyrelsen, 721 86 Västerås, tel. 021/11 02 00
ankn. 360

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommiltéberättelse
del II Kn 5.

Den särskilde utredaren har under tiden november 1977 -
oktober 1978 fört överläggningar med organisationer som berörs av arbetet med
församlingsstyrelselagens översyn.

Utredaren beräknas slutföra sitt arbele under år 1979.

20. Kommunalbesvärskommittén (Kn 1977:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 juni
1977 med uppdrag all göra en översyn av kommunalbesvärsprocessen m.m.:

Ordförande: Hamdahl, Bengt, regeringsråd (fr.o.m. den 18
november 1977)

Ledamöter: Sterzel, Fredrik A. C, statssekreterare
(fr.o.m. den 18 november 1977) Tömvall, Peder H., regeringsrältssekreterare
(fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga: Riberdahl, Curt S., sektionschef (fr.o.m. den
18 november 1977) Sahlin, Jan E. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 18
november 1977)

Sekreterare: Börjeson, Sven, regeringsrältssekreterare
(fr.o.m. den 24 november 1977)

Lokal: Regeringsrätten, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 23 86
40 ankn. 378 (sekreteraren)

s. 372 Kontrollera mot PDF

Kn:20 Skr 1978/79:103 372

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Kn 3.

Kommittén
har under tiden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammanträden. Vidare
har kommittén under september 1978 företagit en studieresa till Finland.

Kommittén
avser atl omkring årsskiftet 1978-1979 avge ett delbetänkande rörande
inslansordningen i kommunalbesvärsprocessen m. m.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

21.
Kommunalrättsutredningen (Kn 1977:06) för Stockholm

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977:

Särskild
utredare: Ericsson, K. GeorgV., regeringsråd (fr.o.m. den 1 okiober 1977)

Sakkunniga:
Calmfors, S. Hans, stadssekrelerare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)
Ridderstrand-Linderoth, E. Inger A., stadsjurist (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Experter:
Sundberg, ErikD.,f. d. drätseldirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978) Waldenström,
Hans G. W., kulturchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sekreterare;
Roos, A. G. Thorbjörn, kanslichef (fr.o.m. den 1 april 1978)

Bitr.
sekreterare: Hilborn-Arnell, M. Ingegärd, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1
december 1978)

Lokal:
Kommundepartementet, Fack, 103 10 Siockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommitléberätlelse del II Kn 4.

Utredningen
har under liden november 1977 - oktober 1978 hållit fem sammaniräden. Den
särskilde utredaren har dämtöver haft överläggningar med förelrädare för
Stockholms kommun och vissa myndigheter.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

22.
Kommunaldemokratiska komnuttén (Kn 1977:07)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 4 augusti 1977 för fortsatt utredning av
vissa kommunaldemokratiska frågor:

s. 373 Kontrollera mot PDF

373 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:22

Ordförande: Lindencrona, Fredrik W. K., verkst. direktör
(fr.o.m. den 18 november 1977)

Ledamöier: Andersson, Leif, överförmyndare (fr.o.m. den 18
november 1977) Ericsson, Lars Eric, utredningssekreterare (fr.o.m. den 18
november 1977)

Jonnergård, Gustaf, f. d. partisekreterare, f. d. led. av
riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1977)

Jonsson, S. D. Anita, kommunalråd (fr.o.m. den 18 november
1977) Zachrisson, Rune E., kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Åstrand,
Göran, kommunalkonsulent (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga: Anderson, Hans A. T., sekreterare (fr.o.m. den
1 december 1977) Domargård, Tord V., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977)
Högdahl, Lars A., tf. departementsråd (fr.o.m. den 16 november 1978) Jonsson,
Olof E., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977) Karlsson, H. Urban, förste
sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd
(fr.o.m. den 1 december 1977) Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd
(fr.o.m. den 16 november 1978)

Sakkunnig med undantag av frågor som gäller
kommunindelningsreformens verkningar:

Bergqvist, Sven-Runo, departementsråd (fr.o.m. den I
december 1977

t.o.m. den lOnovember 1978)

Sakkunnig för frågor som gäller kommunindelningsreformens
verkningar: Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd (fr.o.m. den 1 december
1977 t.o.m. den 15 november 1978)

Expert: Birgersson, Bengt Owe, docent,
föredragande i riksdagens konstitutionsutskott (fr.o.m. den 10 januari
1978)

Sekreterare: Geijer, Carl-WedigG. O., kanslidirektör
(fr.o.m. den 10 januari 1978)

Lokal: Munkbron II, 2 tr., tel. 1127 38
(Geijer). Postadress: Kommundepartementet, Fack, 103 lOStockholm

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse
del II Kn 6.

Kommittén har under tiden november 1977 - oktober 1978
hållit sex sammanträden. Vidare har kommittén i samband med studiebesök haft

s. 374 Kontrollera mot PDF

Kn;22 Skr 1978/79:103 374

överläggningar
med företrädare för ett antal kommuner och landstingskommuner.

Kommittén
har den 25 juli 1978 avgett delbetänkande! (Ds Kn 1978:5) Utvärdering av
kommunindelningsreformen. Förslag till forskningsprogram.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

23.
Kommittén (Kn 1978:01) med uppdrag att utreda frågor om kommunala företag m. m.

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 20 april 1978 med uppdrag atl utreda
frågor om kommunala företag m. m.:

Ordförande:
Petrén, Gustaf, regeringsråd (fr.o.m. den 21 juni 1978)

Ledamöter:
Gisslen, Axel, kommunalråd (fr.o.m. den 21 juni 1978) Josef son. Stig A.,
lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m.den 21 juni 1978)

Sakkunniga:
Lindeberg, Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 september 1978) Meyer,
Lars, förbundsjurist (fr.o.m. den 21 juni 1978) Nyström, Lennart,
kanslidirektör (fr.o.m. den 21 juni 1978) Regner, Göran I. F., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 20 september 1978) Törnvall, Peder H., regeringsrättssekreterare
(fr.o.m. den 21 juni 1978)

Sekreterare:
Graffman, Agneta C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 6 november 1978)

Lokal:
Munkbron II. Postadress: Kommundepartementei, Fack, 103 10
Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 Kn 2.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1979.

24.
Kommittén (Kn 1978:02) för fortsatt utredning av frågan om medbestämmande för
de anställda i kommuner och landstingskommuner

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 31 augusti 1978 för fortsatt utredning av
frågan om medbestämmande för de anställda i kommuner och landstingskommuner
m.m.:

Ordförande:
Hegrelius, Olov, f. d. regeringsråd (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

s. 375 Kontrollera mot PDF

375 Kommittéer; Kommundepartementet Kn;24

Ledamöter:
Aspegren, Lennart, kansliråd (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Bergqvist, Olof,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Boman, Svante, hovrättsråd
(fr.o.m. den 5 oktober 1978) Borglund, Erik, lagman (fr.o.m. den 5 oktober
1978) Gustafsson, Agne, universitetslektor (fr.o.m. den 5 okiober 1978)
Neergaard, Erik A., rättschef (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

Sekreterare:
Boman, Svante, hovrättsråd (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

Lokal:
Departementens kommitiéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347,401 25 Göleborg, tel.
växel 031/17 38 00

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Kn 3
och Kn4.

Kommittén
avser alt under år 1979 avge ett betänkande i huvudfrågan. Kommitténs arbete
beräknas pågå under hela år 1979.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underbilaga

KOMMITTÉKOSTNADER

JUSTITIEDEPARTEMENTET

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30 ------

Lön m.
m.'

Dagarvoden'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1978

Utredningen (Ju 1973: 11) om eventuell reformering av det
ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten Utredningen (Ju 1973; 17) om
utländska övertaganden av svenska företag Ordningsvaktsutredningen (lu
1974:15) Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16) Personvals- och
valkretsutredningen (Ju 1974:19) JK-utredningen (Ju 1974:20) Väktarutbildningsutredningen
(Ju 1975:05) Utredningen (Ju 1976:01) om vissa frågorang.

mathållningen vid kriminalväldens anstalter
Rättighetsskyddsutredningen (Ju 1977:01)

Summa

Kommitiéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62) Samarbetsorganet
(Ju 1968:59) för rattsväsendets

informationssystem (SARI) Familjelagssakkunniga (Ju
1970:52) Konkurslagskommittén (Ju 1971:06) Utredningen (Ju 1972:04) ang. ny
lagstiftning om

befordran med järnväg Namnlagsutredningen (Ju 1972:06)
Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07) Utredningen (]u V972;12) ang.
företagsinteckning Produktansvarskommittén (Ju 1973:08)
Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10) Energirådet (Ju 1974:03)
Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09) Varumarkesutredningen (Ju 1974:10)
Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13) Utredningen (Ju 1974:14) om
reklam i videogram

(RIV)

1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)
Stiftelseutredningen (Ju 1975:01) Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)
Arrendelagskommittén (Ju 1975:04) Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)

1975 års polisutredning (Ju 1975:08)
Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976:04)
Datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) (DALK) Utredningen (Ju 1976:06) om
kriminalvårdsstyrelsens organisation m. m.

Utredningen (Ju 1976:07) om isolering inom kriminalvården

182,5

660,6

1,0

1979:11

12

917,4

347,6

58,3

18

398,2

175,7

37,0

19

596,6

130,4

49,6

20

282,1

98,1

37,6

21

442,9

266,0

22,7

26

239,5

72,6

20,7

29

151,9

1,2

_

35

122,8

502,8

168,0

1 776,9

394,9

253,4

31,0

1 647,3

1979: 1

2

8 291,0

7,5

55,4

3

2 972,9

453,5

55,2

4

1 672,9

271,1

58,8

5

741.2

185,3

3,6

6

456,3

135.9

19,5

7

1 095,4

333,7

75,8

8

531,3

190,0

15,3

9

426,1

95,7

25,2

10

1 004,9

324,8

39,7

13

_

_

-

14

522,0

212,4

52,2

15

263,7

-

38,3

16

426,4

181,1

2,9

17

479,0

56.9

39,5

22

429,7

159.3

50,5

23

767,5

159,3

44,8

24

308,1

173,3

10,7

25

353,5

280,4

56,8

27

303,4

145,2

20,8

28

351,1

13,9

56,6

30

222,2

159,9

85,7

31

110,3

146,9

4,4

32

420,2

383,1

93,0

33

199,4

271,0

40,0

34

108,2

144,1

17,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

377 Kommittékostnader: Justitiedepartementet

10 11

Resersättning Tryckning Konsultationer Övriga admini- Bidrag
till Summa

strativa kost- myndighet,

nåder institution

m. m.

7,0 - - 190,5

1,0

-

-

-

_

406,9

10,8

-

-

-

-

223,5

40,0

71,9

-

2,5

_

294,4

7,4

94,0

0,3

-

_

237,4

13,2

-

-

-

_

301,9

23,8

-

-

-

-

117,1

0,2

_

5,4

_

__

6,8

30,8

73,4

-

1,5

-

776,5

27,2

239,3

12,7

4,0

-

2
555,0

12,5

-

-

0,8

297,7

2,8

30,0

692,8

_

100,0

888,5

36,5

56,9

-

0,7

50,0

652,8

11,2

65,8

-

-

-

406,9

6,5

-

-

-

195,4

4,3

-

-

-

-

159,7

20,7

-

-

0,1

-

430,3

12,1

-

-

1,1

-

218,5

10,6

-

-

0,3

_

131,8

1,3

33,9

-

-

-

399,7

9,3

67,2

0,3

0,2

_

341,6

4,8

-

-

-

-

43,1

0,1

-

-

0,2

-

184,3

14,8

_

_

0,1

111,3

18,8

-

-

0,2

_

228,8

10,2

-

358,4

-

572,7

6,9

-

-

0,2

-

191,1

32,9

38,9

110,0

0,1

519,1

4,7

28,2

-

0,1

_

199,0

33,6

-

-

1,7

-

105,8

9,0

-

-

0,4

_

255,0

5,7

-

-

1,7

-

158,7

44,1

-

233,5

24,7

-

778,4

37,7

-

41,7

0,2

-

390,6

25,9

-

-

-

_

187,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

1977 åjsse.xualbrottskommitté(Ju 1977:03)

Spionbrottsulredningen (Ju 1977:04)

Byggnadspantutredningen (Ju 1977:05)

Rättegångsutredningen (Ju 1977:06)

Utredningen (Ju 1977:07) om ställföreträdare

för dödsbo i vissa fall Utredningen (Ju 1977:08) om
barnens rätt Militäransvarskommittén (Ju 1977:09) Yttrandefrihetsutredningen
(Ju 1977:10) Allmänna advokatbyråkommittén (Ju 1977:11)

(ABK) Tomträttskommittén (Ju 1977:12)
Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13) Utredningen (Ju 1977:14) om vissa
arvsrättsliga

frågor Utredningen (Ju 1977:15) om rätten till arbetstagares
uppfinningar Sjölagsutredningen (Ju 1977:16) Utredningen (Ju 1977:17) om
förfarandet i vissa disciplinärenden m. m.

1978 års vallagskommitté (Ju 1978:01)

Utredningen (Ju 1978:02) om vidgad ortspress-

annonsering m. m.

LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03)

Särskild näringspolitisk delegation (Ju 1978:04)'

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

Vattenlagsutredningen (Ju 1969:58)

Kreditköputredningen (Ju 1971:05)

1971 års utredning (Ju 1971:08) om behandling av psykiskt
avvikande

Utredningen (Ju 1972:05) ang. inskrivning av rätt till
luftfartyg m. m.

Utredningen (Ju 1973:20) om personalens arbetsuppgifter
vid kriminalvårdens anstalter

Utredningen (Ju 1974:17) ang. översyn av häktningsbestämmelserna

Brottsskadeutredningen (Ju 1974:18)

Rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07)

Utredningen (Ju 1975:09) om kvinnlig tronföljd

Lagrådsutredningen (Ju 1977:02)

Summa

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78
för sakkunniga biträden inom departementet

1979:36 37 38 39

40,1 29,2 57,8 56,8

213,8 205,1 188,8 303,0

96,7

30,5

4,4

50,9

40 41 42 43

35,1 24,1

144,1 154,7 272,9 234,9

4,4 21,4 14,5 49,7

44 45 46

-

121,3 143,9 131,3

34.3 25,4 12.2

47

-

196,2

7,3

48 49

-

107,7 82,4

17,0

50 51

-

52,6 51,8

9,0 2,1

52 53 54

-

66,7 17,4

5,6

1 379,0

7 426,3

1978:
3

2913,1

3,3

3,1

6

1 227,5

1,6

1,9

8

1 129,3

3,4

-

10

861,0

-

-

18

608,5

120,0

26,5

26 27 36 38 46

541,9 409,5 468,1 100,6

52,9 27,9 44,0 ./. 14,0 85,5

41,4

12,2

32,3

7,5

9,2

134,1

324,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Svenska ledamöter (Ju 1967:67) i Nordiska samarbetsutskottet
för kriminalstatistik

Nämnden (Ju 1968:67) för Europarådets kriminologiska
forskningsstipendier

Nordiska ämbetsmannakommittén (Ju 1974:07) för
lagstiftningsfrågor

Översyn av
delgivningsverksamhetens organisation

Arbetsgrupp 1 och 2 för fortsatt översyn av
kommittéväsendet

44,5

-

3,8

-

8,3

3,2

78,5

24,7

3,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

379 Kommittékostnader:
Justitiedepartementet

6 7 8 9 10 11

7.0
- 80,0 0,3 - 397,8 13,0 _ - _ _ 248,6

6.0
_ _ _ _ 1993 56,7 _ _ 2,9 - 413,5

3,9 _ _ _ _ 152,4

20,9 - _ _ 197,0

16,3 - - 0,7 - 304,4

14,2 - _ 7j _ 305,9

33,6 - - 0,9 - 190,1

2.6 - - - - 171,9

- - - - 143,5

- - 0,1 - 203,6

16,2 - _ 0,4 - 141,3

6.7 - - - - 89,1

7,1 - - - - 68,7

2.5
- - - 56,4

6.5
- 8,3 21,7 5,5 114,4 1.6 - - - - 19,0

592,0 320,9 1525,0 66,9 155,5 11465,6

88,8 - - _ 95 ->

29,6 - - _ 337

opaginerad Kontrollera mot PDF

81,3

84,7

0,4 - 0,4

14,8 120,0

281,3

3.0
41,5

3.1
76,9

0,3 -
I I

29,0 492,1 1,0
1,3

7,8 54,0 1,0 0,9 - 158,0

84,6

156,3

./. 6,5

95,0

982,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,2

1,4 - 1002,3

1,0

3,4

0,2 1 006,9

25,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diverse
myndigheter Diverse firmor Diver.se personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa Summa totalt

2,3 282,8

313,0 9 840,8

1,7

5,1 1913,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) .samt
sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. tor samtliga departement) bestrids från
anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

' Kostnaderna bestrids frän industridepartementets
kommittéanslag. Se Kommittékostnader: Industridepartementet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

381 Kommittékostnader: Justitiedepartementet

6

7

8

9

10

1)

_

_

_

_

50,0

50,0

-

30,9

-

-

-

30,9

1,6

-

-

-

_

3,9

1,4

58,6

-

418,8

_

763,3

10,8

-

-

-

-

10,8

16,4

89,5

1 002,3

418,8

50,0

1895,1

764,6

1 141,8

2 541,0

491,0

205,5

16 897,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30---------

Lön m.
m.

Dagarvoden '

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1978

Biståndspolitiska utredningen (UD 1972:03)' 1979:2 1045,7 294,9

92,5 400,9

1 138,2 695,8

Utredningen (UD 1977:01) om det svenska

kultur-och informationsutbytet med ut

landet 4

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folk

rättens regler om humanitet i krig 1979:1 389,8 98,0

Nedrustningsdelegationen
(UD 1976:01) 3 10,8

Kommittén (UD 1977:03) för de svenska förbe

redelserna inför FN; s konferens om vetenskap

och teknologi för utveckling' 5 - -

Utredningen (UD 1978:01) om formerna för

stiftelsen Stockholms internationella fredsforsk

ningsinstituts (SIPRI) framtida verksamhet 6 - -

Utredningen (UD 1978:02) om utrikesrepresenta

tionen 7 - -

Summa 400,6 98,0

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

Utredningen (UD 1977:02) om Sveriges utvecklings

samarbete på industriområdet' 1978:5 - 4.3

Summa - 4,3

107,3

24,7 132,0

6,9 14,1

17,3

38,3

56,7 56,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom
departementet m. m.

Beredningen för studiestöd och humanitärt bistånd till
afrikanska flyktingar och nationella befrielserörelser Svenska UNlCEF-kommittén
Brådskande utredningar på nedrustningsområdet

Summa

43,4 7,3

50,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från
anslaget Gemensamma ändamål för departementen. ' Kostnaderna bestrids av andra
medel än kommittéanslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

383 Kommittékostnader: Utrikesdepartementet

10 11

Resersättning Tryckning Konsultationer Övriga admini- Bidrag till Summa

strativa kost- myndighet,

nåder institution

m. m.

99,0 91,3 97,0 26,5 - 716,0

13,4 - - 14,3 - 453,3

112,4 91,3 97,0 40,8 - 1 169,3

2,7 - - 1,0 - 108,6

- - - - - 14,1

0,1 - - - - 17,4

2,8 - - 1,0 - 140,1

60,8 31,5 9,5 15,5 - 178,3

60,8 31,5 9,5 15,5 - 178,3

0,9 - -

8,6 - 22,0 - 100,0

9,5 - 22,0 - 100,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30---------

Lön m.
m.

Dagarvoden'

opaginerad Kontrollera mot PDF

113,4 52,8

52,5
218,7

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1978

Försvarets fredsorganisationsulrcdning (Fö 1968:20)
Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02) (FGU) Utredningen (Fö 1977:04) om
överföring av civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgiftcr till andra
myndigheter

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

Militära pensionsäldersdelegationen (Fö 1971:04)
Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03)

(FLU-74) Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05)
Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret
(BKF) 1975 ärs skyddsrumsutredning (Fö 1975:03) Värnpliktsinflytandekommittén
(Fö 1977:01)

(VIK) Utredningen (Fö 1977:02) rörande datasystemens

sårbarhet, sårbarhetskonimittén (SÅRK) Fredstandvård -80
(Fö 1977:03) Flygindustrikommittén (Fö 1978:01) (FLIK) 1978 års
försvarskommitté (Fö 1978:02) (FK-78) Delegationen (Fö 1978:03) för samordning
av ny

befälsordning (SamD NBO) Civilmilitärutredningen (Fö
1978:04) (CMU) Hälso- och sjukvård i försvaret (Fö 1978:05)

(HSF) Folkrättskommittén (Fö 1978:06)

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (Fö 1971:01)

Ledningsgruppen (Fö 1971:03) för fortsatt utveckling av
försvarets planerings- och progiambudget-system (PPBG)

1974 års försvarsutredning (Fö 1974:04)

Utredningen (Fö 1975:04) om inflytande m. m. inom
värnpliktsutbildningen

Utredningen (Fö 1976:01) om statsbidrag till
fritidssysselsättningar för värnpliktiga

Summa

1979: 1 6

3 082,2 344,2

407,2 231,0

11

_

1,1

3 426,4

639,3

486,

76,8

1979: 2

3 4

1 492,9 209,1

396,0 201,3

128,3 43,3

5

7

386,5 125,4

133,8 1,0

16,3 26,5

8

2,7

23,2

94,2

9 10 12 13

11,1

146,5

143,4

69,4

21,8

47,8 45,9 36,1

14 15

-

_.

-

16

17

-

-

-

438,4

2 713,8 1213,2

0,6

1 369,0

1978: 2

3 7

871,3 1 744,4

7,3

-

12

151,2

0,5

-

13

25,8

-

5,5

4 161,7

8,4

5,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

385

Konunittäcostnader:
Försvarsdepartementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Resersättning

72,0 24,1

7,0 103,1

Tryckning Konsultationer

1,6

1,6

Övriga administrativa kostnader

Bidrag till myndighet, institution m. m.

Summa

20,6 37,9

_

613,2 347,4

0,1

-

60,7

58,6

-

1021,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

97,8 0,9

29,7 0,2

48,8

19,1 5,0

19,3 0,7

56,3

0,2

70,4

24,8

66,1 6,1

2,0 0,2

17,1

28,1

10,2

9,7

6,7

101,6

688,2 251,6

238,1 27,9

183,3

311,9

204,7

134,5

29,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

221,5

56,5

70,4

171,0

2 171,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

1,4 1,4

2,0

0,2 2,2

2,0 7,3

0,5

7,1 17,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

25 Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 103

s. 386 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:103 386

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter 131,2

Diverse
firmor

Diverse
personer 262,3 8,5

Gemensamma
kostnader - 5,0

Utestående reseförskott

Summa 393,5 13,5

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

Hyreskostnaderna
för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader
(städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för
samtliga departement) bestrids frän anslaget Gemensamma ändamål för
departementen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

387

Konunittékostnader:
Försvarsdepartementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,1 6,7 2,7 8,8

18,3

287,8 287,8

0,1 0,1

131,2

0,1

277,5

295,6

8,8

713,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30---------

Lön m.m.

Dagarvoden'

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1978

Barnmiljöutredningen (S 1973:08) Pensionärsundersökningen
(S 1974:06) (Pu) Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07)
Hälsovårdsstadgeutredningen (S 1974:08) Ledningsgruppen (S 1974:11) för
försöksverksamhet inom socialvården Ledningsgruppen (S 1977:06) för
narkotikafrågor Utredningen (S 1977 :08) om frågan om kontinuitet i kontakterna
mellan patient och läkare i den öppna vården m.m. Utredningen (S 1977:09) om
verksamheten vid Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) Utredningen (S
1977:11) om läkemedelsinformation Läkemedelskontrollutredningen (S 1977:18)
Utredningen (S 1977:20) med uppdrag att se över priskontrollen av läkemedel

Summa

1979: 4

9

10

11

13

22

24

25 27 34

36

1 153,1

2 390,5 875,9

2 040,4

683,0 36,4

7 179,3

65,2 404,2 347,4 298,1

126,8 253,0

188,7

92,2 81,4 79,0

77,8 2 013,8

20,9

124,4

57,4

12,3 13,4

39,0

19,8

16,5

7,8

311,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1979

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)

Pensionskommitténs (S 1970:40)

Barnomsorgsgruppen (S 1973:07)

Familjestödsutredningen (S 1974:01)

Medicinalansvarskommittén
(S 1974:02)

Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters
personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEPO)

Delegationen (S 1974:05) för social forskning

Utredningen (S 1974:09) beträffande sjukvård i livets
slutskede (SLS)

Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) (SSU)

Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04)

Planeringsgruppen (S 1976:03) för barnomsorg

Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig

Prostitutionsutredningen (S 1977:01)

Utredningen (S 1977:02) om sjukvärdens inre organisation

Tobakskommittén (S 1977:03)

Utredningen (S 1977:04) om narkotikamissbrukets omfattning

Utredningen (S 1977:07) om barnolycksfall

Utredningen (S 1977:10) om ADB inom den allmänna
försäkringen m.m. (ALLFA)

Omsorgskommittén (S 1977:12)

Fluorberedningen (S 1977:13)

Utredningen (S 1977:14) om huvudmannaskap för Karolinska
sjukhuset

1979: 1 2 3 5 6

2471,1 2 149,6 1 339,1 1 715,7

iooi;9

210,3 223,5 582,9 491,3 303,2

63,3 98,5 48,1 53,9

127,7

7 8

478,5 714,5

44,1 309,1

36,6 69,2

12

754,4

390,3

-

14 15 16

17 18

664,8 239,5 300,4

28,7 2,3

418,3 470,8 287,2 171,0 175,2

48,9 50,9 31,1 73,6 45,2

19

20

-

112,0 54,3

27,3 14,6

21

23

10,5

249,9 174,5

29,1 11,4

26 28 29

-

322,7

620,2

5,0

24,8

5,1

21,2

30

4,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

389 Konunittékostnader: Socialdepartementet

10 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kon.sultationer

Övriga administrativa kostnader

Bidrag till myndighet, institution m. m.

Summa

68,4

0,8 0,1

-

77,9 782,1 599,7 397,5

11,9 8,0

0,1

2,9

-

177,3 335,5

Resersättning Tryckning

12,7

17,1 271,5

127,1

41,9

26,2

54.8 3,4

31,7 -
0,1 0,6
- 260,1

0,3 - -
- - 112,3

17.9 - _ 4,3
_ 120 1

13,1 - 39,2 0,6
- 139,7

8,8 -
- 1,3
- 87,9

351,6 274,9 127,6 10,7
_ 3 090,1

3,3 - - 0,2 - 777 1

50,9 78,6 37,5 0,2 - 489'2

29.7 46,1 - 2,1 _ 7089

46.3 - 80,9 7,2 - 679;6

14,2 97,0 - 0,4 - 542,5

4,7 - - - - 85,4

26,2 - - - _ 404,5

9,2 - 2,7 4,2 - 406,4

46.0 - - - _ 513,2

69,5 - _ 1,9 _ 593 i

28.8 9,1 60,8 5,0 - 422*0

69,2 0,1 12,1 1,1 - 3-)7'l

29.5 - 0,9 5,6 - 256',5

15.1 - 75,0 1,1 - 230,5

3,0 - - ~ - 71,9

12.6 24,7 28,9 5,4 - 350 6

9,7 - 35,0 . 0,4 - 231,0

66.4 - 262,7 0,9 - 677 5

110,7 12,9 54,6 7,1 - 810*6

19,0 - 1,0 4,6 - 50!8

2,6 - - 1,2 - 7.8

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,1 85,0

21,2

4,0

18,4

42,0

22,5

29,5 99,4

-

Texttelefongruppen (51977:15) 31

Ensamförälderkommittén
(S 1977:16) 32

(THX-utredningen (S 1977:17) 33

Beredningsgruppen
för det internationella barnåret

(1978:19) 35

Undersökning
(S 1977: 21) av de homosexuellas

situation i samhället 37

1978 års tandvårdsförsäkring (S 1978:01) 38

Organisationskommittén (S 1978:02) för försäkrings

rätterna 39 - 108,4 16,0

Försöksverksamhet (S 1978:03) inom läkemedels

området 40 - - -

Sjukpenningskommittén
(S 1978:04) 41 - -

Familjevård för missbrukare (S 1978:05) 42 - -

Summa 5 980,3 966,6

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

Arbetsgrupp (S 1975:05) för behandling av vissa frågor

1977:23

1978: 1

3

4

17

84,9 3 042,9 7 161,8 1 058,4 5 078,7

5,3

20,3

78,0

184,7

59,0

1,0 50,6

17,3

28

8,2

46,7

21,5

16 434,9

394,0

90,4

i anledning av betänkande om föräldraförsäkringen
Handikapputredningen (S 1966:38) Socialutredningen (S 1969:29)
Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970:32) Arbetsgruppen för social information
(S 1975:01) Utredningen (S 1977:05) om vissa frågor rörande

sjukvård för äldre

Summa

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande

703,2 625,1

70,3 31,9

14,6

80,4

112,1

4,5

1
52.9,8

106,7

9
923,5

I
475,2

(NUU) Statens handikappråd Diverse myndigheter Diverse
firmor Diverse personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa

Summa totalt

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal-: och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids frän anslaget
Gemensamma ändamål för departementen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

391

Konunittékostnader:
Socialdepartementet

s. 7 Kontrollera mot PDF

)

7

8

1,7 1,3 8,4

0,1

0,8

8,1

36,0

19,5

0,9

8,9

-

-

8,6

0,3 0,2

0,7

10

40,0

11

22,9

6,2

151,9

128,4

30,6 108,3

133,7

s. 8 Kontrollera mot PDF

704,5

304,6

672,4

49,7

8 728,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

1,2 6,8 6,7 0,8 0,8

422,2 428,4

14,5

12,4

1,8

175,1

28,7

852,4

189,6

0,5

0,3 0,8

6,5

28,6

557,5

185,5

520,0

257,8 1 555,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

56,5

0,1

7,9

15,9

-

853,9

56,9

91,8

1,3

116,5

_

923,5

-

-

110,0

-

2 470,6

2 580,6

-

-

-

-

14,6

-

-

-

-

-

84,9

-

9,1

-

237,4

-

358,6

21,7

-

-

-

-

21,7

135,1

101,0

119,2

369,8

2 470,6

4 832,2

1
219,9

1 532,9

1 108,8

431,1

2 510,6

18 202,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

-1978-06-30

Dagarvoden'

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01

1977-06-30

Lön m. m.'

opaginerad Kontrollera mot PDF

1979

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1978

Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)

Trafikpolitiska
ulredningen (K 1972:07)

1975 års Öresundsdelegation (K 1975:06)

Sjömanspensionsutredningen
(K 1975:09)

Körkortsutredningen
(K 1976:02)

Utredningen (K 1976:04) om vissa bidrags- och författningsfrågor
avseende cykeltrafiken

Utredningen (K 1977:03) om huvudmannaskap för driften av
Göta kanal

Särskild utredare (K 1978:01) med uppdrag att överväga
frågan om huvudmannaskap för viss drift av Nora Bergslags järnväg

VTI-utredningen (K 1978:04). Översyn av statens väg-och
trafikinstituts verksamhet och finansiering

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

Trafikpolitiska delegationen (K 1965:38)

Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-och
utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg (UMOF)'

Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)

Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa
säkerhetsfrågor vid användning av truckar

Utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheterna hos
vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m. m.

SMHl-utredningen (K 1977:01)

Typbesiktningsutredningen (K 1977:02)

Utredningen (K 1977:04) angående vissa container-frågor

Sjöfarlpolitiska utredningen (K 1977:05)

Särskild utredare (K 1978:02) med uppdrag att ta upp
överläggningar med Stockholms läns landsting om flygplatsfrågan på lång sikt i
Stockholmsregionen

Särskild utredare (K 1978:03) med uppdrag att se över
lagstiftningen rörande säkerheten på försvarsmaktens fartyg

Särskild utredare (K 1978:05) med uppdrag att göra en
översyn av sjöfartsverkets sjökortsframställning

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

1969äisvägutredning(K 1970:35) Sjöräddningsutredningen (K
1970:42) Bilarbetstidsutredningen (K 1972:08) Stockholmsregionens
allmänflygutredning (K 1975:08) Brommautredningen (K 1976:03)

Summa

2 4 7 9 11

1033,3

2 518,7

4 307,4

260,1

195,7

114,1

261,3

71,8

81,1

229,8

32,0

131,6

228,0

55,8

42,8

12

9,1

-

35,6

15

_

5,5

19,5

28,5

21

21,8 595,6

763,6

294,0

1979: 1

3

539,7

-

8,5

5

572,8

106,0

43,8

6

1 802,5

338,7

113,4

3,7

18,4

232,1 24,2 21,3

3,6 30,0
41,5

23,2 14,1

10 13 14

16

17

422,0

2,2

149,8

19

20

122,8 442,9

281,8

1 584,4

37,3 11,5

13,1 0,7

62,6

3

4

7

13

17

891,9
377,0 918,9 481,4 678,8

2,4

12,1

4,7

8,3

27,5

1978

opaginerad Kontrollera mot PDF

393 Konunittékostnader: Konununikationsdepartenientet

10 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konsultationer

Övriga

admini-

Bidrag till

Summa

strativa kost-

myndighet,

nader

institution m. m.

0,7

167,6

100,7

7,5

-

585,0

904,4

1,0

./.410,0

920,1

-

1,9

-

154,0

./.13,2

0,6

-

276,9

Resersättning Tryckning

20,8

22,4 61,5

124,9 15,2 16,9

11,1 _ _ _ _ 46,7

9,9 - 2,3 - ~ 37,2

2,6 - _ 0,1 - 31,2

4,2 - 30,0 - - 56,0

228,0 61,5 1024,2 11,8 ./.410,0 2 274,7

117,9 - - 126,4

9,0
- - 2,7 - 161,5

23,7
- 41,1 - - 516,9

-
- - - - 3,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

445,0

17,5 - - 1,9

28,8 - 25,6 2,7 - 89'3

36,1 - 25,6 2,7 - 2350

?n' - - - - 174,5

19,4 - 2,7 27,0 - 506,1

0-4 - - - - 0,4

163,4 - 194,8 34,4 - 2 258,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

67,9 - 0,6 - 105,8

- - - - 13,9

2,5 3,0

91,3 215,0

339,8

5,5

374,2

339,8

12,1 111,6 566,8

0,6 - 810,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnader frän kommittéanslaget under budgetåret 1977/78
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Stängsclnämnden (K 1976:A) Diverse personer Gemensamma
kostnader Utestående rescförskott

Summa

Sakkunniga i nordiskt lagstiftningsarbete m. m.

Svenska sakkunniga (K 1967:37) inom Nordisk

kommitté för trafiksäkerhelsforskning (NKT) Nordisk
kommitté (K 1967:38) för transportekonomisk

forskning (NKTF) Nordiskt trafiksäkerhetsråd (K 1971:02)
(NTR) Nordisk ämbelsmannakommitté (K 1971:04) för

transportfrågor (NÄT) Svenska sakkunniga (K 1971:05) inom
Nordisk

kommitté för vägtrafiklagstiftning (NKV) Nordisk bilteknisk
kommitté (K 1975:03) (NBK)

Summa

Summa totalt

0,2

186,3

83,0

269,5

227,6

475.8 333,1

46.0 0,3

274,5

-

115,4 18,8

:

-

48,8

-

2
728,9

35,4

33,2 38,7

98,8

4,3

210,4 1 115,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids frän
anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

Kostnaderna bestrids av jordbruksdepartementet med 39,3
tkr. 1977/78. Kostnaderna bestrids av kommundepartementet med 39,3 tkr.
1977/78.

opaginerad Kontrollera mot PDF

395 Konunittékostnader: Kommunikationsdepartementet

2,0

-

847,8

./.0,6 35,5

-

./.0,4

186,3

966,3

2,0

2,0

847,8

34,9

1 154,2

8,8

0,7

-

0,9

_

48,3

26,6 31,6

-

3,5

0,2

8,2 ./.23,5

114,2 50,6

49,6

0,2

-

3,2

-

151,8

5,7 8,7

-

:

-

-

10,0 8,7

131,0

0,9

3,5

4,3

./.15,3

383,6

529,9

436,6

2 410,1

86,0

./.425,3

6 881,5

s. 396 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:103 396

Ekonomidepartementet

Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mittens-------------------------------

nr i be- t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

rättelsen 1977-06-30

Lön Dagar-

m. m.' voden'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

1968 års kapitalmarknadsutredmng(Fi 1969:59) 1979:1 703,3 55,6 65,5

465,2 82,2

40,2 23,9

177,1

6,7

780,1

136,3

Kommittén (E 1976:02) med uppdrag att utreda

frågan om behovet av framtida folk- och bostads

räkningar 6 57,6

Utredningen
(E 1977:02) om lönsparande 9 -

Statistiska centralbyråns framtida behov av utrust

ning för automatisk databehandling (E 1977:04) 11

Summa 760,9

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet

mellan bankgiro och postgiro 1979: 2 35,4 - 40,3

Betalningsbalansdelegationen
(Fi 1975:02) 3 9,5

Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och

kapitaltillväxten 4 1 120,5 731,8 55,5

Finansieringsbolagskommittén (Fi 1975:08) 5 63,4 - 42,0

Banklagsutredningen (Fi 1976:04) 7 18,1 12,0 51,8

Utredningen (E 1977:01) ang. statistiska centralbyråns

uppgiftsinsamling 8 - 104,9 28,2

Kommittén (E 1977:03) med uppdrag att utreda

med valutaregleringen sammanhängande spörsmål 10 - - 14,2

Utredningen (E 1977 :05) angående översyn av lagen

om försäkringsrörelse m. m. 12 - 59,2 10,0

Summa 1 246,9 907,9 242,0

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

Utredningen om enkronemyntets metallinnehål! 1978:7

(E 1976:01) 13,8 - 6,8

1975 ärs långtidsutredning (Fi 1975: A) 1036 9 -

Summa 1 050,7 - 6,8

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter - - -

Diverse personer - 0,5 -

Gemensamma
kostnader - 0,7

Utestående reseförskott - - ~

1978 års långtidsutredning (E 1978:LU) - 72,9

Summa - 74,1 -

Summa totalt 3 058,5 762,1 385,1

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids frän
anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

397 Kommittékostnader: Ekonomidepartementet

10 11

Resersättning Tryckning Konsultationer Övriga admini- Bidrag
till Summa

strativa kosl- myndighet,

nåder institution

m. m.

22,5 322,3 250,0 1,4 - 717,3

23,9 - - 6,4 - 535,7

2,1 _ _ _ 108,2

2,3 - - 1,4 - 187,5

50,8 322,3 250,0 9,2 - I 548,7

- - - ~ - 40,3

33,0 - 28,5 16,9 - 865,7

5,5 58,5 - - - 106,0

0,3 - - - - 64,1

6,1 - - 4,6 - 143,8

3,0 - - - - 17,2

- - - - - 69,2

47,9 58,5 28,5 21,5 - 1 306,3

2,6 - - - - 9,4

2,6 - - - _ 9,4

0,8 3,8

12,1

338,3

0,7 0,3

./.400,0

./.400,0

0,5

1,4

0,8

427,4

4,6

12,1

338,3

1,0

./.400,0

30,1

105,9

392,9

616,8

31,7

./.400,0

2 894,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30-----------------------

Lön m.
m.

Dagarvoden'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1978

Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda

frågan om förvaltningen av Drottningholms

kungsgård Revisions- och rationajiseringsutredningen (Fi

1974:02) Utredningen (Fi 1974:05) angående den statUga

personalutbildningens fortsatta inriktning och

organisation Organisationskommittén (B 1978:04) för
statens

arbetsgivarverk

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

1969 ärs punktskatteutredning (Fi 1970:57)

Mervärdesskatteutredningen (Fi 1971:05)

Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal

Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i
skatteprocessen

Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06)

Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner

Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03)

1976 års fastighetstaxcringskommittoe (Fi 1976:05)

Förvaltningsutredningen (B 1977:01)

Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05)

Stämpelskatteutredningen B 1977:06

Utredningen (B 1977:07) med uppdrag att utreda frågan om
lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län

Monopolutredningen (B 1977:08)

Delegation (B 1977:09) för företagens uppgiftlämnande m.
m.

Dagspresskommittén (B 1978:01)

Traktamentsbeskattningssakkunniga (B 1978:02)

Konsultexportutredningen (B 1978:03)

Utredningen (B 1978:05) om åtgärder vid beskattning for
att främja forsknings- och utvecklingsinsatser

Förhandlare (B 1978:06) för förhandlingar med Solna kommun
om vissa markfrågor, m.m.

Utredningen (B 1978:07) om realbeskattning av räntor och
kapitalvinster, m. m.

Summa

1979: 6

9,0

-

20,8

7

138,6

125,8

9,0

8

445,5

77,1

51.4

22

81,2

1979:

112,8
173,0

26,1
28,2

94,3 41,1

72,1 50,5 82,0 226,0 28,0 27,1

210,6
267.8

476,6
139,0 748,9 62,4 129,7

17,6
16,8

94,3
180,9

731,9

117,7

25,1

21,8

2,0

202.9

1

564,1

2

330,0

4

-

5

1 255,5

9

525,5

10

60,7

11

380,9

12

118,4

13

56,6

14

-

15

9,4

16

17

-

18

19

_

20

_

21

-

23 24

3 492,5

719,6

25

opaginerad Kontrollera mot PDF

399 Kommittékostnader; Budgetdepartementet

10 11

Resersättning Tryckning Konsultationer Övriga admini- Bidrag
till Summa

strativa kost- myndighet.

nåder institution

2,1 - - - - 22,9

0,3 _ _ 1,9 _ 137,0

20,3 - 62,0 1,3 - 212,1

22.7
_ _ 3,2 _ 372,0

15.7
- - - - 154,7 21,0 13,8 - 0,5 - 236,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

103,3 - - 0,1 - 408,3

36.5 - - - _ 345,4

'- - - - - 72,1

100,8 - ~ - _ 627;9

3,8

30.6 - 35,0 0,1 - 286 7

30,2 - 75,2 3,6 - 1 083,9

94,2

4,5 - - 0,2 - 161,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

19,6

-

32,9

0,2

~

-

-

6,0

40,0

4,9

109,0

15,0

-

_

1,1

-

-

-

1,1

-

-

-

0,1

164,6 203,7

893,6

133,8

26,2

23,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

421,1 18,7 143,1 122,0 _ 4 917,0

s. 400 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:103 400

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

Utredningen (li 1959:37) om universitetens egendoms-

förvaltning 1978: 1 - -

Förctagsskattcberedningen(Fi 1970:77)
3 3 115,9 328,9 90,1

Utredningen (li 1971:01) om beskattning av utländ

ska
artister
4 637,2 113,6 27,7

Livförsäkringsskattekomniittén (Fi 1971:07)
6 1519,2 43.0 34,6

1972 års skatteutredningen (Fi 1972:02)
1979:3 2971,6 447,8 118,7

Kustövervakningsutrcdningendi 1974:04)
1978:12 249,4 11,8

1976 års kommunalekonomiska utredning

(Fi 1976:06) 21 477,0 576,7 172,1

Utredningen (B 1977:02) om vissa personaladminis

trativa inforniationsbehandlingsfrägor 23 44,4 2,2 5,8

Utredningen (B 1977:03) om bokföringen inom

jordbruket 24 - - 15,7

Utredningen (B 1977:04) om vissa organisatoriska

frägor med anledning av olika reformer inom arbets

rättens område 25 - 106,1 27,5

Summa - 1 630,1 492,2

Kostnader från kommittéanslagct under budgetåret 1977/78
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter - - _

Diverse personer _ 8,1 8,8

Gemensamma kostnader - 224,3 -

Utestående reseförskott - - -

Summa - 232,4 8,8

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från
anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

401

Kommittékostnader:
Budgetdepartementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

5,6 46,7

245,4

125,7

2,7 58,6

34,7 133,6

1,4

68,0

310,6

84,3

0,3

-

-

0,3 0,6 1,2

0,2

5,6 837,1

176,6 80,3

761,3 11,8

1 211,9

8,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,4 184,1

9,9 734,2

115,1 328,8

2,3

259,0 3 371,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

3,6

1,8

25,5

30,9

26,4 26,4

400,0

400,0

400,0 20,5

252,5 25,5

698,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

26 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 1 Kontrollera mot PDF

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30---------

Lön m.
m.

Dagarvoden'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1978

Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna
(SSK)

Skeppsholmsgruppen
(U 1975:03)

Byggnadsvärdsutredningen
(U 1976:02)

Förhandlare (U 1976:08) för förhandling om utformningen av
en utsiällningsersättning inom det statliga området

Utredningen (U 1977:06) om vissa vårdutbildningar inom
högskolan - VARD 77

Obligatorieberedningen
(U 1977:11)

Utredningen (U 1978:02) om skyddslagstiftning rörande
forskning om hybrid-DNA

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54) för
universitet och högskolor (LUP-kommittéerna)

Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsrättsliga
frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)

Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)

Bibelkommissionen (U 1972:07)

1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04) - LUT 74

Beredningen (U 1975:05) för internationellt utbildningssamarbete

Utredningen (U 1975:14) om studiedokumentation och
statistik för högskolan (STUDOK)

Studiestödsutredningen (U 1975:16)

Styrelsen för (U 1975:17) sekretariatet för
framtidsstudier'

Folkbildningsutredningen (U 1975:19)

Utredningen (U 1976:04) om läromedelsmarknaden (ULÄ)

Gymnasieutredningen (U 1976:10)

Svenska delegationen av Finsk-svenska utbildningsrådet (U
1976:11)

Arbetsgruppen (U 1976:12) för vissa frågor rörande De
Blindas förenings biblioteksverksamhet

Utredningen (U 1977:03) om kvinnliga skolledare

Lärartjänstutredningen (U 1977:04)

Videogramutredningen (U 1977:05)

Utredningen (U 1977:07) om museijärnvägsföreningar

Utredningen (U 1977:08) om visningsersättning

Uppslagsverkskommittén (U 1977:09)

Arbetsgruppen (U 1977:10) för samefrågor

Forskningssamverkanskommittén (U 1978:01)

Utredningen (U 1978:03) om gäststuderande m. m.

Summa

1979: 4

7

13

5 431,3

7,7

119,6

757,9

73,2

198,4

76,6

2,5

20,0

15

-

82,3

21 27

686,5 120,8

106,4

29

287,8

1 836,8

1 287,4

182,3

1979:
1

10 800,7

)

_

3

2 959.3

138,4

3,8

5

1 616,7

1 713,4

42,8

6

3 438,7

1 256,2

111,5

8

669,9

504.4

20,7

9

507,3

379,2

30,2

10

1 262,0

657,9

35,0

11

3 566,4

739,1

_

12

1 249.1

832,2

54,0

14

333,1

1 116,5

64,8

16

345,5

1 097,8

74,7

17

14,1

-

17,8

18

6,8

_

19

0,9

198,5

4,2

20

21,2

788,8

61,3

21

19,1

343,5

43,2

23

72,2

12,7

24

-

13,2

25

93,4

16,1

26

59,6

2,5

28

94,9

-

29

-

-

-

790,8

II 380a

s. 2 Kontrollera mot PDF

403 Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet

10 11

Resersättning Tryckning Konsultationer Övriga admini- Bidrag
till Summa

strativa kost- myndighet,

nåder institution

m. m.

66,3 0,2 441,3 20,3 - 1362,6

- - - - - 75,7

19,6 - - 5,2 16,0 259,2

- - - - - 82,3

76,0 32,5 1,2 32,6 - 935,2

10,8 0,3 - 5,0 - 136,9

0,3 0,4 - - - 0,7

173,0 33,4 442,5 63,1 16,0 2 852,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

199,7 - 61,0 - 1730,4

0,2

_

_

_

8,6 67,7

0,2

21,7

5,3 69,3

151,8

-

11,6

60,0

147,5

-

29,7

37,0

39,1

-

-

7,8

11,7

93,2

-

12,4

124,1

101,0

161,4

34,2

71,0 68,9

1,3

215,6

27,7 34,3

0,2

177,8

1 893,4

1591,1

739,3

456,3 810,2

739,1 1 306,9

1 496,9

1 275,7

45,7 - - - - 63,5

6,8

2,2

_

80,2

0,9

10,8

0,8

9,3

0,2

0,3

7,2

0,5

12,6

1,6

0,7

7,0 - 211,9

14,8 - 946,0

12,8 - 411,1

0,3 - 94,7

13,5

2,3 - 119,5

74,7

3,9 - 101,1

1059,9 199,1 440,0 390,1 - 14 260,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

Organisationskommittén (U 1970:60) för högre

musikutbildning
(OMUS) Organisationskommittén (U 1970:62) för högre teknisk utbildning och
forskning i övre Norrland Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete (SIA)

Utredningen (U 1971:13) angående den fortsatta
verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet

Forskningsrädsutredningen (U 1972:02)

Folkhögskoleutredningen (U 1972:08)

1973 års betygsutredningen (U 1973:01)

Utlandsskolutredningen (U 1974:03)

Forskarutbildningsutredningen (U 1974:06)

Organisationskommittén (U 1974:07) för riksantikvarieämbetet
och vissa museer

Radioutredningen (U 1974:08)

Utredningen (U 1975:01) rörande viss klinisk odontologisk
verksamhet

Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för
högskolereformen (H 75)

Biblioteks- och dokumentationssamverkans-kommittén (U
1975:06) (BIDOK)

LUP-utredning(U 1975:07)

Organisationskommittén (U 1975:08) för Umeå högskoleregion

Organisationskommittén (U 1975:09) för Uppsala
högskoleregion

Organisationskommittén (U 1975:10) för Stockholms
högskoleregion

Organisationskommittén (U 1975:11) för Linköpings
högskoleregion

Organisationskommittén (U 1975:12) för Göteborgs
högskoleregion

Organisationskommittén (U 1975:13) för Lund/ Malmö
högskoleregion

Elektronmusikutredningen (U 1975:15)

Voksenåskommittén (U 1975:18)

Massmedieforskningsutredningen (U 1975:22)

Utredningen (U 1976:01) ang. praktisk-teologisk utbildning

Kulturtidskriftsutredningen (U 1976:03)

Organisationskommittén (U 1976:07) för forskningsråden

Svenskt medlemsorgan (U 1976: 13) för lASA

Kommittén (U 1976:14) för att förbereda det svenska
deltagandet i Unescos konferens om miljövårdsutbildning år 1977

Organisationskommitté (U 1976:16) för bildandet m. m. av
Sveriges Utbildningsradio

Utredningen (U 1977:01) om skyldighet att leverera
pliktexemplar av tryckt svensk skrift m. m.

Litteraturstödsutredningen (U 1977:02)

Summa

1978: 5

5 582,9

579,6

207,8

6

2 207,5

66,8

24,7

7

7 278,6

-

-

9

10 13 14 15 17

1 544,7

1 785,8

2 087,9

1 288,7

499,8 1 693,8

96,4

177,2

7,1

1,9

./.5,3

417,6

23,5 19,4

18 19

412,0 2 417,5

5,5 136,3

18,9

21

178,8

-

22,9

23

1 243,6

14,0

4,8

25 26

501,6 202,6

156,2 1,5

21,3 15,4

27

815,3

25,3

9,9

28

827,1

6,6

21,6

1978:29

1 257,9

26,3

31,0

30

687,0

8,3

24,1

31

938,0

5,6

3,8

32 34 37 40

1 113,5

96,5

42,6

543,1

6,3 13,5

6,6

27,1

41 1977:54

112,9 137,8

78,6

5,2

1978:45 50

199,9

4,3

12,7 13,5

51

12,0

20,6

29,8

52

338,9

25,6

7,6

53 54

53,0 152,9

38,1 70,5

19,0 9,5

I 991,0

573,5

s. 7 Kontrollera mot PDF

405 Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet

6 7 8 9 10 11

s. 8 Kontrollera mot PDF

183,9 46,1 2,0 40,9 - 1060,3

- - - - 91,5

222,8 - - - 222,8

6,9 - - - - 103,3

3,2 223,0 4,5 3,5 - 434,9

- - - 0,2 - 7,3

0,1 20,9 1,0 - - 23,9

47,7 - - - 42,4

9,1 189,4 - 13,4 - 648,9

0,7 1,5 - - - 26,6

0,5 53,9 - 9,2 - 199,9

7,8 - - - - 30,7

52,2 - - 71,0

24,5 0,3

62,4

1,3

3,0 ./.1,6

12,3

-

-

6,9

3,0 0,6

0,4

-

5,4 0,3

5,0

1,1

-

-

8,1

-

-

1,9

2,3 0,4 0,2

2,2 18,6

12,0

6,0 0,2

268,7 15,6

54,4

37,0 58,2

38,5

19,4

43,9

32,7

12,2

6,6

5,2 78,6

0,5

0,1

17,6 13,5

13,8 11,7 - 1,8

9,9

1,8

0,6 - _

9,8 0,9 - 1,2

57,7

91,9

303,5 902,6 73,0 94,2 - 3 937 8

77,7 44,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnader
frän kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för sakkunniga biträden inom
departementet m. m.

Kulturrådet

Svenska
Unescorådets arbetsutskott

Ämbetsmannakommittén (U 197 1:14) for nordiskt kulturellt
samarbete

Barnfilmrådet

Energi och
samhälle'

Vård -76

Utredningen (UD 1977:01) angående det svenska kultur- och
informationsutbytet med utlandet

Forskningsrådsnämnden

Arbetsgrupp för beredning av frågor rör. naturvetenskaplig
och teknisk utbildning

Omsorgsstudien'

Frågor rörande normbildning och normöverföring i skolan

Diverse myndigheter

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestående reseförskott

Summa Summa totalt

229,6 233,2

10,3

74,3

271,2

65,7

1 812,0

192,7

1,8

73,7

6,3

19,6 33,5

3.8 6,1

33,9 2.8

5,6

65.1 6,5

-

2,7

-

107,8 1,7

-

312,6

133,0

15 520,6

1
785,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från
anslaget Gemensamma ändamål för departementen. 3 Kostnaderna bestrids från
anslaget Framtidsstudier (D 45).

opaginerad Kontrollera mot PDF

407 Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet

6 7 8 9 10 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

- - - 54,0 54,0

27,0 -
- 0,3
- 111,9

16.6
_ _ _ _ 36,2

14.6
- - - - 50,0

- - - 294,0 367,7

-
- - - - 6,3

-
- - - - 33,9

43,3 2,9 - 54,6

0,2 - - - - 65,3

- - - - - 6,5

5,2

1,0

35,3

89,3

0,4 100,0

0.1 302,4

100,0

89,3

143,7

305,7

636,4

I 224,4

1099,2

853,1

8,4

2 142,3 2
242,3

108,8

393,4

35,3

2 490,3 3 574,6

2 506,3 24 625,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30 ------

Lön m.
m.

Dagarvoden'

opaginerad Kontrollera mot PDF

1979

24 25 27

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Utredningen (Jo 1971:08) rörande kostnaderna

för miljövården 1973 års skogsutredning (Jo 1973:06)

1973 års fiskevattensutredning (Jo 1973:07)

1975 ärs växtförädlingsutredning (Jo 1975:06)

Kommittén (Jo 1976:03) förde svenska förbere

delserna inför FN: s vattenkonferens

Utredningen (Jo 1976:08) om karantänsverksamheten tor
djur

Utredningen (Jo 1976:11) om utbyggd avbytarservice inom
jordbruket

Renhållningskommittén (Jo 1977:01)

Utredningen (Jo 1977:07) om förutsättningarna för
olympiska vinterspel i Sverige år 1984

Fjällsäkerhetsutredningen (Jo 1978:02)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för
jordbrukets högskolor

Naturvårdskommittén (Jol970:28)

Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötselanläggningar

Genbankutredningen
(Jo 1973:04)

Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)

Jordförvärvsutredningen
(Jo 1974:07)

1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Utredningen (Jo 1976:04) om den regionala la

boratorieverksamheten

Utredningen (Jo 1976:05) om översyn av skördeskadeskyddet

Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljöskyddslagstiftningen

Utredningen (Jo 1976:09) om fjällägenheter

Hjälmarutredningen (Jo 1976:10)

Djursjukhusutredningen (Jo 1977:02)

Utredningen (Jo 1977:03) om vissa utbildningsfrågor på
veterinärmedicinens område

JaJct- och viltvärdsberedningen (Jo 1977:04)

Utredningen (Jo 1977:05) för förhandling om nya avtal
rörande forskning och utvecklingsverksamhet på de jordbrukstekniska och
skogstekniska områdena samt rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m.

Kommittén (Jo 1977:06) för vattenplanering

Bilavgaskommittén (Jo 1977:08)

979:3

6

7

11

18091,7

2 377,6

1 420,5

278,0

299,5 107,1 508,4 106,6

88,3 94,2 71,2 48,2

12

300,1

117,9

30,1

16

28,7

-

13,0

19

20

18,1 12,3

1,5 1,4

70,9 70,7

26 29

9,6

125,5 45,2

29,6 26,2

22 536,6

1 313,1

542,4

: 1

611,3

1,7

53,4

9

1 193,9

173,1

31,0

4

509,3

0,1

71,7

5

8

9

10

340,8 360,6 434,5 305,2

88,9

4,1

46,3

39,6

29,5

86,1

102,4

13

115,0

63,8

44,1

14

131,2

121,8

85,8

15 17 18 21

116,0

22,2

24,6

1,3

228,8

38,8

126,1

62,9 55,3 20,6 67,6

22 23

2,4

102,8

64,3 79,0

14,2

91,5

50,0

112,8

27,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

409 Konunittékostnader: Jordbruksdepartementet

10 11

Reseersättning Tryckning Konsultationer Övriga admini- Bidrag till Summa'

strativa kost- myndighet,

nåder institution

opaginerad Kontrollera mot PDF

1,7

-

46,6

1,2

40,1

112,1

717,7

-

50,6

1,6

28,3

0,6

15,5

94,4

-

0,6

437,3

1 071,2

660,7

265,3

- - - 1,4 - 149,4

4,6 - - - - 17,6

22,7 31,1

1,3 26,3

53,6

~

16,4 20,6

0,8

43,2

0,1 0,1

!03,3

236,5

889,4

4,0

150,0 129,5

215,6 92,1

3 188,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

1,1

-

-

-

29,6

-

60,0

-

47,7 13,0 24,8 27,2 112,6

1,2 37,3

12,0

1,2 0,2

0,1

0,7

18,5

-

-

-

43,0

-

-

1,3

39,4 91,9 15,2 17,5

1,6

105,3

0,6

14,5 13,6

2,1 1,3

56,4

0,8 0,1

56,2 293,7

121,9 52,8 143,2 154,8 274,0

126,4

251,9

331,1

186,6

268,8

85,1

240,9 94,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,1

3,2

_

42,3

-

11,4

0,1

7,1

1,7

8,8

2,3

-

17,5

50,0

245,3

140,0

300,2

s. 410 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:103 410

1 2 3 4 5

Naturresurs-och miljöutredningen (Jo 1978:01) 1979:28 - 39,8

Kommittén (Jo 1978:03) om långväga transport av

luftföroreningar 30 - -

Summa 4 168,3 I 240,4 985,0

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

1975: 1

1978: 4

9

1 326,7

2 829,6

305,5

0,1

112,6

3.1

1977:12

200,2

72,3

17

59,0

-

1975:22 1978:14

7,9 528,8

2,6

1978:15 16

131,9 738,1

19,4 95;3

6 127,7

305,4

Jaktniarksutredningen (Jo 1968: 3 1)

1972 års jordbruksutredning (Jo 1972:04)

Emåutredningen (Jo 1974:02) 9 305,5 3.1 34,2

Organisationskommittén (Jo 1974:06) för beredningen av
vissa frågor om den framtida organisationen av växlskyddsverksamheten

Utredning (Jo 1975:03) om åtgärder för att motverka de
negativa effekterna av svavelutsläpp

Sakkunniga (Jo 1975:05) med uppdrag att förhandla om
inrättande av ett företag för behandling av miljöfarligt avfall

Fiskerikommittén (Jo 1975:07) 1978:14 528,8 2,6 85,4

Utredningen (Jo 1976:01) om registrering av fritids

båtar 1978:15 131,9 19,4 47.1

Energi-och miljökommittén (Jo 1976:02) 16 738,1 95,3 77,8

Summa 6 127,7 305,4 244,5

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

1

1 065,0 12553,1

159,7 1 467,6

11,0 17,0

-

273,7 72,5

-

Summa

13618,1

1 973.5

28,0

Summa
totalt

46 450,7

4 832,4

1 799,9

Miljövårdsberedningen (Jo 1968: A) Miljödatanämnden (Jo
1974:A) Arbetsgrupp (Jo 1977: A) för vissa frågor om

dammbyggnader Diverse myndigheter m. m. Diverse personer
Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för departementen.

Ang. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-
och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg av
jordbruksdepartementets andel (39,3 tkr. 1977/78) redogörelsen till
kommunikationsdepartementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

411

Konunittékostnader:
Jordbruksdepartementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,9

1,1 561,1

48,4

253,9

7,4

)90,0

40,7

1,1 3 286,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,1

7,4

10,2

17,5

33,2

0,2

120,0

98,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

2,7 29,6

1,8 24,4

76,0

58,1

27,4 273,7

376,7

50,6

42,5 126,3

0,6 2,5

3,1

2,7 226,3

96,3 516,2

1 132,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

13,3 96,9

142,5

2 533,1

2,3 155,2

2 784,5

186,3 7 196,8

10,4

6,3

11,0

12,9

61,7 830,6

75,0

9,3

188,0

72,1

1 018,6

280,0

169,7

11,0

137,9

155,4

3 500,4

166,8

2 972,5

8 934,5

978,3

817,0

4 770,0

181,3

3 162,5

16 541,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:103

HANDELSDEPARTEMENTET

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30---------

Lön m.
m.

Dagarvoden'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1978

Hotell- och restaurangutredningen (H 1974:01)

Skrothandelsutredningen
(H 1974:04)

Konkurrensutredningen
(H 1974:05)

Reklamationsutredningen
(H 1976:02)

Utredning om regional konsumentpolitisk verksamhet (H
1976:04)

Exportfmansieringsutredningen
(H 1977:01)

Skodelegationen
(H 1977:02)

Sydafrikautredningen
(H 1977:04)

Utredning (H 1977:06) föt begränsning av företagens verksamhet
i Sydafrika

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

Patentpolicykommittén (H 1969:10) 1972 ärs
lotteriutredning (H 1972:03) Städbranschutredningen (H 1975:02) Utvärdering av
prispolitiken (H 1975:06) Insynsutredningen (H 1976:03) Utredning (H 1977:03)
om utjämning av regionala och lokala prisskillnader på eldningsolja och bensin
Sjöövervakningsutredningen (H 1977:05) Resegarantilagutredningen (H 1977:07)
Serviceföretagsutredningen (H 1977:08) 1978 års tullagsutredare (H 1978:01)
Utredningen (H 1978:02) om Öst Ekonomiska Byrån

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

Affärstidsutredningen (H 1975:05) Utredning (H 1976:01) om
insamlingar

Summa

1979: 3 4 5 8

713,2 800,6 910,9 168,6

105,1

425,7 226,9 125,7

92,9

46,4 68,2

10 11 12 14

125,5

131,4

127,7

45,3

83,4 208,6 147,0 241,4

46,3 35,8 12,7 79,9

16

68,1

11,5

1631,9

393,7

1979:
1

1 046,1

-

0,7

2

1 447,0

501,6

59,3

6

325,6

213,4

-

7

282,9

195,8

104,9

9

222,7

186,5

97,0

13

110,4

335,0

18,9

15

35,2

132,6

3,0

17

39,4

-

18

-

-

19

-

-

20

233,8

1 102,7

183,7 194,9

234,2

24,2

234,2

24

opaginerad Kontrollera mot PDF

413 Kommittékostnader: Handelsdepartementet

10 11

Resersättning Tryckning Konsultationer Övriga admini- Bidrag
till Summa'

strativa kost- myndighet,

nåder institution

m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,1

5,4

3,9

23,1

187,4

0,4 1,9

12,5

6,0

126,1

45,3

19,4 0,2

0,4

88,8 217,7

14,8

0,2

-

235,4

207,6

308,8

19.3 - 217,8

2,4 - 433,5

2,1 466,7

11,2 - 230,1

8,8 - 170,4

13,8 - 353,2

0,5 - 504,0

17.4 - 382,6

0,6 - 95,2

76,1 -
2 853,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,2
- - - 0,9

4,5 - 606,6

8,0 - 609,7

4,8 314,6

41,2

-

-

1,4

386,9

8,6

0,5

4,5

-

-

10,0

0,4

17,8

0,5

-

0,4

_

4,1

0.5

-

0,9 - 288,9

0,3 - 364,6

0,9 0,4

164,8

40,2

4,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

46,4 1,8 387,4 15,3

1 787,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

4,0 46,4

0,9 30,3 - 0,9

4,9 76,7 - 0,9

74,6 266,3

340,9

s. 414 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:103 414

Kostnader för kommittéanslaget under budgetåret 1977/78
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse personer 194,4 -

Gemensamma kostnader 9,9

Utestående reseförskott - -

Summa 204,3 -

Summa totalt 3 674,7 711,7

' 1 beloppet ingår lönekostnadspälägg.

' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telet"on m. m.)
samt .sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids
frän anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

415

Konunittékostnader:
Handelsdepartementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

2,7

12,7

-

12,7

&2,1

340.6

369,0

696,2

57,6

57,6 154,4

194.4

150.2

12,7

357,3

5 946,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

opaginerad Kontrollera mot PDF

kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30---------

Lön m.
m.'

Dagarvoden'

s. 4 Kontrollera mot PDF

32,7

157,2

39,8

57,1

23,5

94,8 67,1

91,1

17,0

18,1

22,5

2,2

1978:10

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1978

Lagerstödsutredningen (A 1974:07) 1974 ärs utredning (A
1974:08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring Utredningen (A 1974:10) om arbetskraftsförhällan-deii
inom jordbruks- och trädgårdsnäringen

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i
arbetsmarknadsfrågor

Sysselsättningsutredningen
(A 1974:02)

Delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrågor

Utlanningslagsutredningen (A 1975:04)

Expertgruppen (A 1975:05) för invandringsforskning (E HO)

Utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den
yrkesmedicinska verksamheten

Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02)

Kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om
jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.

Kommittén (A 1977:01) för översyn av anställningsskyddslagstiftningen

Utredningen (A 1977:02) av vissa frågor på
semester-rättens område

Översyn av yrkesinspektionens distriktsindelning (A
1977:03)

Delegation (A 1978:01) för ungdomens sysselsättningsfrågor
(DELFUS)

Kommittén (A 1978:02) om organisation för skyddat arbete
m. m. (NOSA)

Utredningen (A 1978:03) av vissa frågor på arbetsområdet
(UFA)

Utredningen (A 1978:04) om organisation för yrkesinriktad
rehabilitering (NYR)

Utredningen (A 1978:05) med uppdrag att utreda datateknikens
effekter på sysselsättning och arbetsmiljö

Särskild utredare (A 1978:06) med uppgift att göra en
utredning om fördomar och diskriminering i fråga om invandrare m. 11.

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

Utredningen (A 1975:03) om företagareföreningarna
Utredningen (A 1975:01) om företagsutbUdningen Utredningen (A 1975:02) om
näringshjälp m. m.

Summa

: 3

337,9

18,0

46.6

4

1 444,6

518,6

47,8

6

223,1

85,1

53,2

_

621,7

147,6

1979:1 2

5 7

1 140,1

4 523,8

594,7

340,3

357,9

1 664,2

89,1

307,7

8

250,1

229,3

9 10

169,9 201,8

367,4 162,5

11

643,2

1 212,8

12

-

35,0

13

-

59,9

14

-

34,9

15

-

54,5

16

-

116,3

17

-

-

18

-

18,1

19

_

-

20

623,1

4 709,6

4,0

53,6

3,1

60,7

323,5

29,8 12,3

42,1

1 238,3

235,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

417

Konunittékostnader:
Arbetsmarknadsdepartementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

7

8

9

10

11

Resersättning

Tryckning

Konsultationer

Övriga administrativa kostnader

Bidrag till myndighet, institution m.m.

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,6

28,8

5,6 35,0

2,0

2,0

65,2

597,2

143,9 806,3

s. 1 Kontrollera mot PDF

30,5

267,8

15,0

77,3

409,9 30,9

12,3

418,8

25,0

19,8

10,1

-

-

62,3 7,6

40,0

80,2

127,8

288,6

128,2

10,8

-

18,1

3.5 57,9

3,5

74,9

4,6

0,7

3,7

3,8 2,1

83,7 1,5

0,5

0,9

87,0

150,0

1 386,0

436,9

3 079,8

173,5

493,5

266,6

608,5 279,3

2 082,2 82,4

60,4

34,9

76,1

1 583,6

s. 2 Kontrollera mot PDF

670,7

769,4

702,4

180,0

1 623,0

9 278,2

s. 3 Kontrollera mot PDF

4,1 4,1

113,6 16,3

129,9

2,0 2,0

0,3 0,3

4,0

203,4

31,7

239,1

s. 4 Kontrollera mot PDF

27 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:103 418

1 2 3 4 5

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1917118
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

4,5 26,3

15,5 5,7

20,4 0,7

382,3 48,8

-

461,9

42,3

5 853,9

855,1

Arbetsmarknadsrädet (A 1975:A)

Invandrarrådet (A 1975:01)

lLO(A1976:A)

Nämnden (I 1976:C) för styrelserepresentation (NFS) -

Diverse firmor -

Diverse personer -

Gemensamma kostnader -

Utestående reseförskott

Summa -

Summa totalt -

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer även som vissa andra icke
närmare beräknad lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
.sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från
anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

419 Konunittékostnader:
Arbetsmarknadsdepartementet

6 7 8 9 10 11

s. 7 Kontrollera mot PDF

7,6 14,0

78,3

25,7

11,1

47,3

89,4

757,1

988,7

- - - 15,5

0,9 - 18,7

5,4 - 144,4

- 0,7

-
- - 382,3 380,6 - 440,5

-
- - 25,7

386.9 - 1 027,8

704,4 569,2 1623,0 11351,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs
ru- i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30
Lön Dagar-

m. m.' voden'

opaginerad Kontrollera mot PDF

1979: 1

4 6

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Låneunderlagsgruppen (In 1966:27) Utredningen (C 1972:01)
rörande miljöproblem

ni. m. i vissa industriområden Bostadssociala delegationen
(B 1975:01)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering
Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk

riksplanering Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om

fysisk planering och bebyggelse Kartutredning 78 (Bo
1977:01) Fritidsboendekommittén (Bo 1978:01) Vattenöverledningsutredningen (Bo
1978:02)

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

Utredningen (B 1974:01) rör vattenkraftutbyggnader

i norra Norrland Gatukostnadsutredningen (B 1975:02)

Summa

Kostnader frän kommittéanslaget under budgetåret 1977/78 för
sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter Diverse personer

Summa

76,9

249,6 947,2

I 273,7

29,4

38,8 47,0 115,2

1 951,1

2 222,8 1 044,0

5 217,9

771,7 I
197,7

1979: 2

58,4

4,5 "

545,8

140,2 62,9

22,3 22.5vl

20,2 6,3

8,5 97,9

2 515,2

1977: 6

1 262,2

_

1978: 8

518,6

127,2

10,9

1 780,8

127,2

10,9

22,8 22,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader
(ca 6,5 milj. kr för samtliga departement) bestrids frän anslaget Gemensamma
ändamål för statsdepartementen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

421 Kommittékostnader: Bostadsdepartementet

10 11

Resersättning Tryckning Konsultationer Övriga admini- Bidrag till Summa

strativa kost- myndighet,

nåder institution

m. m.

9,3 - 32,8 - - 148,4

12,1 116,4 23,1 18,8 - 458,8

80,1 0,2 5,4 10,7 - 1 090,6

101,5 116,6 61,3 29,5 - 1697,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

- - - - - 58,4

0,6 -
- - - 5,1

13,4

15,1

3,1

0,6

-

0,8

4,9

-

22,0

16,5

150,0 2,4 40,0 381,3

-
- - 72,9

-
- - 0,8

-
- - 35,7

150,0 2,4 40,0 554,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

2,8 48,1 50,0 0,4

2,8 48,1 50,0 0,4

-

239,4 239,4

100,0

100,0

22,8

100,0

122,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30-----------------------

Lön m.m.

Dagarvoden'

s. 1 Kontrollera mot PDF

1979:

1979:
1

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under är 1978

Utredningen (1 1975:10) om vissa frågor vid avveckling av
gruvdrift i Adakfältet Redovisningsutredningen (I 1976:02) Energikommissionen
(1 1976:05)

1977 års hemslöjdsutredning (1 1977:05)

Utredningen (1 1977:07) om statsföretags

verksamhetsinriktning och mål Organisationskommittén (1
1977:08) för

bildandet av regionala utvecklingsfonder
Bryggeriutredningen (I 1977:09)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
år 1978

Expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet

Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970:34)

Mineralpolitiska utredningen (1 1974:02)

Energisparkommittén (1 1974:05)

Företagsdemokratirådet (1 1975:01)

Delegationen (1 1975:02) för energiforskning

Läkemedelsindustridelegationen (1 1975:09)

Norrbottendelegationen (I 1976:04)

Kooperationsutredningen (I 1977:01)

Delegationen (1 1977:02) för glesbygdsfrågor

Delegationen (1 1977:03) med uppgifi att behandla
sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen

Utredningen (1 1977:06) om de internationella
investeringarnas näringspoUtiska effekter

Utredningen (I 1977:10) om vissa frågor rörande
standardisering

Utredningen (1 1977:11) om omställbara eldningsanläggningar
m.m.

1978 ars mät-och kalibreringsutredning (I 1978:01)

Särskild näringspolitisk delegation (Ju 1978:04)

Summa

8

9

11

15

77,6

67,4

1 900,1

70,9

3 929,9

52,0

26.8

20,1

496,1

11,0

17

166,2

6,3

18 19

59,3

48,2 24,5

2
045,1

633,0

4 278,3

108,3

4,7

124,6

83,0

20,9

100,8

22,7

124,4

36,1

14,4

113,2

7,7
760,8

12 036,9 1283,0

197,2

-

3

1 717,1

680,5

4

14 971,6

1 083,2

5

252,7

58,6

6

2 923,9

1 599,1

7

614,4

149,7

10

168,8

375,9

12

63,8

398,5

13

48,4

209,8

14

121,0

16

79,3

20

48,4

21

9,4

22

_

1979:Ju54

4,6

32 994,8 6 101,0

s. 2 Kontrollera mot PDF

423 Kommittékostnader: Industridepartementet

10 11

Resersättning Tryckning Konsultationer Övriga admini- Bidrag
till Summa

strativa kosl- myndighet,

nåder institution

m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

12,8

34,5

10 814,4

4,3

551,6

2,7

117,4

12,1

47,3 5,2

92,8

11031,6

663,5

3.7 - 12,8 - - 43,3

0,5 - 34,5 4,3 - 130,3

1010,7 974,2 10 814,4 551,6 30,0 17 806,9

7.8 - - 2,7 - 73,5

1,1 - 117,4 12,1 - 303,1

3,6 - 47,3 92,8 - 251,2

6,0 - 5,2 - - 35,7

1033,4 974,2 11031,6 663,5 30,0 18644,0

s. 4 Kontrollera mot PDF

131,4 57,3 445,5 105,0 708,8 2
839,3

17,7

-

11,1

_

38,5

127,9

_

17,4

98,9

1 529,5

1 567,5

4 415,6

67,7

-

216,7

0,9

96,2

417,6

613,5

118,0

9,0

-

-

6,2

206,4

6,9

1 200,8

67,4

30,1

-

44,5

15,1

42,6

-

10,2

1,6

-

164,2

0,1

3,2

-

6,5

1,8

0,1

-

0,7

0,9

0,7

_

_

6,5

-

3,5

2,3

-

52,0

6,2

752,9

2 139,2

4 326,5

4 764,8

33,5

988,9

8 777,7

364,8

./. 18,2 2 927,0

187,6

1981,8

524,3

277,0

400,1

90,8

50,1

10,1 17,7 65,1

690,6 19 535,8

s. 5 Kontrollera mot PDF

27,3
33,3

9,5 21,8 28,6

41,3 161,8

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av år
1978

STU-kommittén (1 1974:06\

SINFDOK-utredningen(l
1975:04)

Studsviksutredningen
(I 1975:05)

Organisationskommittén (1 1975:06) för havsresursfrågor

Byggkoncentralionsutredningen (I 1975:07)

Billingenutredningen (I 1976:03)

Utredningen (I 1977:04) om begränsningavan-vändningen av
el för uppvärmningsändamål

Summa

Kostnader frän kommittéan.slaget under budgetåret 1977/78
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Näringspolitiska rådet (! 1969:A)

Byggbranschrådet (1 1973: B)

Skogsbranschrädet (I 1973 :C)

Svensk delegation (I 1974: A) att ingå i svensk-finsk
samarbetsgrupp för främjande av ekonomiskt samarbete mellan Sverige och
Finland

Stälbranschrådet (I 1974: B)

Svensk delegation (1 1976: A) att ingå i svensk-norsk
kommitté för energi- och industrisamarbete

Delegationen (I 1976:B) för informationssystemet
företag-samhälle

Nämnden (1 1976:C) för styrelserepresentationsfrågor

Analysgruppen (1 1976:D) för undersökning av vissa
varvsfrågor

Regionalpoliliska rådet (1 1977:A)

Teko-branschrådet (I 1977:B)

Bilindustriutredningen (I 1977:0)

KBS-projektet Kärnbränslesäkerhet (I 1978:A)

Diverse myndigheter m. m.

Diverse firmor

Diverse personer

Geniensamma kostnader

Utestående re.seförskott

Summa

978: 5 8 9

1 258,0 594,7 557,6

134.1

327.9

10 11 17

210,2 292,6 582,2

24.8

117:4

83,6

23

-

49,8

3 495,3

737,6

34,1

634,2

1 926,4

11,6 166,5 510,9

25,8 25,3

49,3 1 250,8

169,7

3,3 20,6

53,5

-

47,9

987,6 11,8

423,8

44,0 16,2

552,9

./.0,7

-

136,1 12,9

10,6 0,9

124,4 109,8

7,3

I 665,7

201,9

5 500,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

' 1 beloppet ingår lönekostnadspälägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från
anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

425 Kommittékostnader: Industridepartementet

6 7 8 9 10 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,2 8,6

51,5 62,4

32,7

0,1 4,3

25,5

44,7 87,2

41.1

0,7

11,2

75,0

39,4

257,0

148,8

0,9 - 214,0

1,3 - 466,2

0,3 - 0,3

1,1 35.5

0,7 - 188,9

4.3 - 270,3

0,8 - 178,8

9.4 - I 354,0

s. 1 Kontrollera mot PDF

45,0 - - 56,6

0,2 67,2 5,6 - 265,3

20,7 1,9 321,0 5,4 - 885,2

0,6

-

-

-

6,4

32,1

947,5

2,6

6,0

-

-

0,1

17,1

36,8

1 357,9

2,5

2,0

-

-

-

1,1

-

-

-

40,3

-

2,0

16,9

28,6

-

48,2

1,0

-

-

81,1

0,3

-

3,8

1 761,4

4,1

10,4

18,4

-

5,4

654,8

149,2

61,1

-

-

-

194,3

80,2

5 304,5

\81,7

3,9 1 178,9

54,0

1 882,1 16,2

./.0,7

2,0

11,7

196,2

90,7

4 050,0 4 131,4

1 769,3

160,5

919,2

61,1

4 050,0 11
684,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1977-07-01-1978-06-30

1977-06-30-----------------------

Lön m.
m.

Dagarvoden'

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 620,2

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1978

Indelningslagskommittén (Kn 1974:04) Utredningen (Kn
1976:03) om organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa
enheter m. m. (OPAL)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1979

Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

1968 års kyrkohandbokskommitté (U
1969:44)'

1969 års psahnkommitté (U 1970:47)'
Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m.

ADB-beredningsgruppen (C 1973:06) Utredningen (U 1974:10)
om andlig värd" Decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01)
Fögderiutredningen (Kn 1975:02) Länsdemokratikommittén (Kn 1976:04)
Byräkratiutredningen (Kn 1976:05) Statskontrollkommittén (Kn 1976:06)
Kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09)' Kyrkoministerns stat-kyrka grupp (U
i976:15)" Länsdomstolskommittén (Kn 1977:01) Ordningsstadgeutredningen (Kn
1977:02) 1977 äis oljeskyddskommitté (Kn 1977:03) UtredningenTKn 1977:04) för
översyn av lagen

om församlingsstyrelse Kommunalbesvärskommittén (Kn
1977:05) Kommunalrättsutredningen för Stockholm

(Kn 1977:06) Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07)
Kommittén (Kn 1978:01) med uppdrag att utreda

frägor om kommunala företag m.m. Kommittén (Kn 1978:02)
för fortsatt utredning av

frågan om medbestämmande för de anställda i

kommuner och landstingskommuner

Summa

185,5

27,1 212,6

118.1

32,8 150,9

1979;

1979; 6 10

1

495,5

6,7

2

1 592,6

8,5

3

910,9

55,8

4

155,2

69,4

5

515,3

102,5

7

66,4

4,3

8

1 122,6

622,8

9

201,1

156,1

11

4,5

79,6

12

65,8

596,8

13

19,9

82,7

14

0,3

264,8

15

1 587,4

1 076,2

16

52,9

75,1

17

50,7

143,0

18

-

86,7

19

_

_

20

-

79,0

21

_

_

22

_

110,2

23

24

6 841,1

71,0

42,6 113,6

36,1

100,1

82,8

42,0 17,2 17,4 87,8 14,1

126,2

46,9

55,8

1,7

112,3 49,6 10,5 25,2

20,2

16,2

862,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

427 Konunittékostnader: Konunundepartementet

10 11

Resersättning Tryckning Konsultationer Övriga admini- Bidrag
till Summa

strativa kost- myndighet,

nåder institution

m. m.

4,3 85,3 - 5,1 - 283,8

104,5 11.1 - 17,7 - 208,7

108,8 96,4 - 22,8 492,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

12,2

_

_

76,1

_

_

69,2

-

-

28,7

_

14,3

34,5

20,6

213,7

15,4

-

7,7

38,2

0,3

_

10,3

_

_

82,5

-

_

34,1

1,2

2,4

30,8

-

_

7,5

-

_

116,7

270,3

_

26,1

7,2

_

4,5

_

_

14,5

-

_

55,0

20,1 - 204,8

53.7 - 261,5

1.1 - 155,5

1,3 - 389,8

44,8

15,3 - 764,4

0,3 - 180,8

5.2 - 293,5

11.8 60,0 753,2

0,8 - 170,1

13,8 - 287,8

25,5 - 1 601,0

0,4 - 158,4

0,3 - 158,3

0,4 - 126,8

2,0 -
- _ _ 9,
T

0,7 2,4 - 82',1

1,8

20.3 - - 9,1 - 1553

625,4 299,6 238,8 161,5 60,0 5 867,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1978

Utredningen (C 1970:29) om den kommunala

demokratin Kronofogdemyndighetsutredningen (Kn 1974:03)

Summa

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1977/78
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Referensgruppen för folkrörelsefrägor Ersättning till
utredningsmän i indelningsfrågor Utestående reseförskott

Summa

1978:

3 469,0 463,2

3 932,2

2,0

2,0

139,1

2.8

141,9

19,8 0,5

20,3

28,1 26,9

55,0

7,1 7,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ang. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-
och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg är
kommundepartementets andel 39,3 tkr 1977/78, se redogörelsen till
kommunikationsdepartementet.

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 6,5 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från
anslaget Gemensamma ändamål för departementen. ' Kostnaderna har bestridits
med förskott ur kyrkofonden. " Kostnaderna har bestridits av
utbildningsdepartementet t. o. m. utgången av budgetårel 1977/78.

opaginerad Kontrollera mot PDF

429

Konunittékostnader:
Konunundepartementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

11,5 3,6

86,3 56,8

15,1

143,1

2,8

267,8 90,1

357,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

1,6

3,7 5,3

47,6

47,6

69,0 7,6 3,7

80,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Betänkanden
utkomna från trycket under år 1978 Statens offentliga utredningar 1978

Kronologisk förteckning

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.

6.

7.

8.

9. 10. II. 12.

13.

14. 15.

16.

17. 18. 19.

20.

21. 22.

23 24. 25.

26 27. 28.

29. 30. 31.

32.

33. 34.

35.

36. 37. 38. 39. 40. 41. 42.

43. 44. 45. 46.

Stat
kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan. Kn. Stat kyrka.
Bilaga 1. Kyrkans framtida organisation. Kn.

Stat kyrka. Bilaga 2 12. Utredningar i delfrågor. Kn.

Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och
bedömningsunderlag. U. Föräldrautbildning. S. Ny skogspolitik. Jo. Skog för
framtid. Jo. Hyresrätt 2. Lokalhyra. Ju. Ny konkurrensbegränsningslag. H.
Barnets rätt. I.
Om förbud mot aga. Ju.
Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. E. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga
I. E.

Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. E. Arbete
åt handikappade. A. Praktikfrägor-ätgärder i ett kon perspektiv. U.

Regional konsumentpolitisk verksamhet. H. Energi. 1.

Öresundsförbindelser. K. Öresundsförbindelser. Bilaga
A. Ritningar. K.

Öresundsförbindeiser.
Bilaga B. Konsekvenser för företag och hushåll. K. Bemanning av fartyg. K.
Energi, strukturomvandling och sysselsättning. A. Växtförädling. Jo. Ny
renhållningslagstiftning. Jo. Etablering av miljöslörande industri. Bo.

Hälso- och sjukvärdspersonaien. S. Fortsatt
körkortsreform. K. Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder. A.

Arbete i jordbruk och trädgård. A. Brand inomhus. Bo.
Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. K.

Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och
församlingar. Kn. Ordningsvakter. Ju. Förstärkt skydd för fri- och rättigheter.
Ju.

Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad
länsdemokrati. Kn. Arrenderätt 1. Ju.

Hotell- och restaurangbranschen. H. Jämställdhet i
arbetslivet. A. Föräldraförsäkring. S. Tvistlösning pä konsumenlområdel. H.
Statlig personalutbildning. B. Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering.
A. Miljökostnader. Jo. Kommunall hälsoskydd. S. Allmän arbetslöshetsförsäkring.
A. Att främja regional utveckling. I.

47.

48. 49.

50. 51. 52.

53.

54.

55. 56.

57. 58.

59. 60. 61. 62.

63. 64. 65.

66. 67. 68. 69.

70. 71.

72.

73.

74. 75. 76.

77. 78. 79.

80. 81.

Att främja regional utveckling. Bilagedel. I.

Konkurrens på lika villkor. B. Energi. Hälso-miljö- och
säkerhetsrisker. I.

Ny värdutbildning. U. Svensk trädgårdsnäring. Jo. Lägg
besluten närmare människorna! Kn.

Förbud mot investeringar i Sydafrika. H.

Personregister Datorer Integritet. Ju.

Att sambo och gifta sig. Ju. Kultur och information över
gränserna. Ud.

Resor till arbetet. A.

Organisatoriska frägor inom länsstyrelsen. Kn.
JK-ämbetel. Ju.

Arbetsmarknadspolitik i förändring. A. Biståndets
organisaiion. Ud. Regionalpoliliska stödformer och styrmedel. A.

Riksdagens insyn i statliga företag. I. Översyn av vallagen 1. Ju. Skolan.
En ändrad ansvarsfördelning. U.

Andelsbolagslag. Ju. Nya bolagsregier m. m. Ju. Industri
till Norrbotten. I. Upphovsrätt
I. Fotokopiering inom undervisningsverksamhet.
Ju. Regionsjukvården. S. Regionsjukvården. Huvudbilaga I Medicin och
onkologi. S. Regionsjukvården. Huvudbilaga 2 Kirurgi. S.

Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m. m.
Ju. Husläkare. S. Fiska pä fritid. Jo.

Stat kyrka. Remissammanställning. Kn.

Högre regional ledning. Fö. Långtidsutredningen 1978. E.
Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning 1980. E.
Bättre miljöskydd 1. Jo. Anställning av arbetshandikappade i stat och
kommun. Slutrapport från försöksverksamhet i Jönköping, Piteå och Stockholm.
A.

Läkaren och den svårt sjuke patienten. S.

Sjukvården
i krig. S. . Instansordningen i kommunalbesvärsmål. Kn.

Statligt företagande i samhällets tjänst. I.

Lärare för skola i utveckling. U. Lag om preskription av
skaltefordringar. B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens
offentliga utredningar 1978

Systematisk
förteckning

Anm.
Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska
förteckningen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Justitiedepartementet

Hyresrätt 2. Lokalkyra. 18]

Barnets
rätl. 1. Om förbud mol aga. [10]

Ordningsvakter.
|33J

Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. [34]

Arrenderätt
1. [36]

Personregister Datorer Integritet. |54]

Att sambo
och gifta sig. [55]

JK-ämbetet.
[59]

Översyn av
vallagen 1. [64]

1974 ärs bolagskommitté. I. Andelsbolag

slag. [66]

2. Nya bolagsregler m.m. [67]

Upphovsrätt 1. Fotokopiering inom undervisningsverksamhet.
[69]

Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m.m.
[73]

Utrikesdepartementet

Kultur och information över gränserna. [56] Biståndets
organisation. [61]

Försvarsdepartemenlet

Högre regional ledning. [77]

Socialdepartementet

Föräldrautbildning. [5]

Hälso- och sjukvårdspersonalen. [26]

Föräldraförsäkring. [39]

Kommunalt hälsoskydd. [44]

Regionsjukvärdsutredningen. 1. Regionsjukvården. [70] 2.
Regionsjukvården. Huvudbilaga 1 Medicin och onkologi. [71] 3.
Regionsjukvården. Huvudbilaga 2 - Kirurgi. [72]

Husläkare. [74]Läkaren och den svan sjuke patienten. [82]

Sjukvården i krig. [83]

Kommunikationsdepartementet

1975 års danska och svenska öresundsdele

gationer. 1. Öresundsförbindelser. [18] 2.

Öresundsförbindelser. Bilaga A. Rilning

ar. [19] 3. Öresundsförbindelser Bilaga B.

Konsekvenser för företag och hushåll.

[20]

Bemanning
av fartyg. [21] Fortsatt körkortsreform. [27] Trankpolitik-kostnadsansvar och
avgifter. 131)

Ekonomidepartementet

Kapitalmarknadsutredningen. 1. Kapitalmarknaden i svensk
ekonomi. [11)2. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. [12] 3.
Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 24. [13]

Långtidsutredningen 1978. [78]Förslag lill

undersökning om hushåll, bosläder och sysselsättning 1980.
[79]

Budgetdepartementet

Slallig personalutbildning. [41] Konkurrens pä lika
villkor. [48] Lag om preskription av skattefordringar. [87]

Utbildningsdepartementet

Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och
bedömningsunderlag. [4]

Utredningen om vissa värdutbildningar inom högskolan. I. Praktikfrågor-ätgärder i ett kort
perspektiv. [15] 2. Ny värdutbildning. [50]

Skolan. En ändrad ansvarsfördelning. [65]

Lärare för skola i utveckling. [86]

Jordbruksdepartementet

1973 års skogsutredning. 1. Ny skogspolitik.

[6] 2. Skog för framlid. [7] Växtförädling. [23] Ny
renhällningslagstiftning. [24] Miljökostnader. |43] Svensk trädgårdsnäring.
(511 Fiska på fritid. [75] Bättre miljöskydd l.[80]

Handelsdepartementet

Ny konkurrensbegränsningslag. [9] Regional
konsumentpolitisk verksamhet.

[161 Hotell- och restaurangbranschen. [37] Tvistlösning på
konsumentområdel. [40] Förbud mot investeringar i Sydafrika. [53]

Arbetsmarknadsdepartementet

Sysselsättningsutredningen. 1. Arbete ät
handikappade. [ 14] 2. Energi, strukturomvandling och sysselsättning. [22] 3.
Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder. [28[4. Kommunernas medverkan i
sysselsättningsplanering. [42] 5. Resor till arbetet. [57] 6.
Regionalpolitiska stödformer och styrmedel. [62] 7. Anställning av arbetshandikappade
i stat och kommun. Slutrapport från försöksverksamhet i Jönköping, Piteå
och Stockholm. [81] Arbete i jordbruk och trädgård. [29] Jämställdhet i arbetslivet.
[38] Allmän arbetslöshetsförsäkring. [45] Arbetsmarknadspolitik i förändring.
[60]

Bostadsdepartementet

Etablering av miljöstörande industri. [25] Brand inomhus.
[30]

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:103 432

Industridepartementet

Energikommissionen. 1. Energi. [ 17) 2. Energi.
Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. [49]

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Att
främja regional utveckling. [46] 2. Alt främja regional utveckling. Bilagedel.
[47] 3. Induslri till Norrbotten. 168]

Riksdagens
insyn i statliga företag. (631

Statligt
företagande i samhällets tjänst. [85]

Kommundepartemeniet

Kyrkoministerns stat-kyrka grupp. 1. Stal kyrka. Ändrade
relationer mellan staten och svenska kyrkan. [1] 2. Stat-kyrka. Bilaga 1.
Kyrkans framtida organisation. (2) 3. Stat kyrka. Bilaga 2- 12. Utredningar i
delfrågor. [3] 4. Stal-kyrka. Remissammanställning. [76]

Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och
församlingar. [32]

Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad
länsdemokrati. (35]

Lägg besluten närmare människorna! [52]

Organisatoriska frågor inom länsstyrelserna. [58]

Instansordningen i kommunalbesvärsmål. [84]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Betänkanden
avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberättelsen, eller upprättade
inom departement (Ds-serie) som publicerats sedan redovisningen i 1978 års
kommittéberättelse

(Inom klämmer anges del nummer i berättelsen, under
vilket vederbörande kommitté redo-

visas)

Statsrådsberedningen 1978

!. Kommiitéhandboken

Justitiedepartementet 1977

13. Permissioner inom kriminalvärden

14. Reviderad preskriptionslagstiftning
1978

2. Delgivning

3. PM om gränsövervakning

4. Betänkandet Bevakningspersonal [26]

5. Betänkandet Företagsböter. En
kartläggande undersökning av korporativt ansvar [11]

6. Ny lag om registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart m.m.

7. PM om ändring i lagen (1975:1132)
om förvärv av hyresfastighet m.m.

8. Betänkandet Barnpornografi [43]

9. PM om ändring i förköpslagen
(1967:868) och expropriationslagen (1972:719) m.m.

Utrikesdepartementet

1978

1. Lokalanställda vid utlandsmyndigheter.
Rapport av en interdepartemental arbetsgrupp

2. Information om mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frägor

del ur allmänna arvsfonden till viss ulvärdering av
handikapprådens verksamhet

5. d:o

6. Internationella adoptioner
Riktlinjer och organisationsförslag

7. Rökfria miljöer [20]

8. Värd ulan samtycke inom socialvård
och sjukvård

9. Rapport om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
[28]

10

Definitionsproblem vid narkolikaundersökningar [21]
Pillerpriser [36]

Den statliga läkemedelskontrollen Uppgifter,
organisation och finansiering [34]

13

Läkemedelsinformationen I. Synpunkter och förslag [27]

14

Läkemedelsinformationen II. Bilagor [27]

15,

Hälsorisker och hälsovård för barn i daghem

16.
Telefon f ö r d ö va [31]

17. Produktionsavdelningen vid statens
bakteriologiska laboratorium [25]

18. Sjukförsäkringens ersättningsregler
vid kommunal läkarvård m.m.

19. Den framtida arbetsfördelningen mellan
olika personalkategorier inom tandvården

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försvarsdepartementet 1978

1. Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel

2. Gymnasial utbildning för försvaret
[6]

3. Marinen och fiygvapnet del 3 :M [1]

4. ADB och samhällets sårbarhet [9]

5. Rationaliseringsverksamhet m.m.
inom försvarsdepartementels verksamhetsområde

6. Efterforskningsverksamheten

7. Regler för myndigheters verksamhet
vid ockupation

8. Flygindustrikommilténs betänkande
del 1(121

9. Överföring av civilförsvarets
ordnings-och bevakningsuppgifter till andra myndigheler [11]

Socialdepartementet 1978

1. De äldre och hälso- och sjukvärden

2. Åtgärder mot narkotikamissbruk [22]

3. Ekonomiskt stöd vid yrkesinriktad
rehabilitering m.m. [14]

4. Redovisning för användningen av me-

Kommunikationsdepartementet

1978

1. Öresundsförbindelser. Tekniska
utredningar [7]

2. Öresundsförbindelser. Bilaga,
KM-ritningar [7]

3. Öresundsförbindelser. Bilaga, HH-ritningar
(7]

4. Persontrafik över Öresund [7]

5. Godstrafik över Öresund [7]

6. Planerings- och miljö-frågor [7]

7. Statsbidrag till cykelvägar [12]

8. Skeppslega till utlänning
(Bare-Boal Charter)

9. 10.

Förslag lill sjövägsmärkesförordning Slalsövertagande av
Nora Bergslags Järnväg [18]

11

12. 13.

14.

Statens väg- och trafikinstitut verksamhet och
finansiering [21] Sjömanspensioneringen [9] Statens järnvägars
separatredovisning är 1978 av det trafiksvaga bannätet Sjöfartsverkets
sjökortsframställning [22]

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ekonomidepartementet

1977

2.
Lägesrapport från FoB-utredningen [6] 1978

1.
Ökat
lönsparande [9]

2.
Minskade
uppgiftskrav på företag [8]

3.
Utredningen om
ADB för SCB (statistiska centralbyråns framtida behov av utrustning för
ADB-behandling) [1 1]

4.
Nya
kapiialtäckningsregler för bankerna (7)

Budgetdepartementet

1978

1.
Betänkandet
Förvaltningen av Drottningholms kungsgård [6]

2.
PM Beskattning
av skogsbruk

3.
Rapport
Myndigheters skadeståndsansvar i vissa personalärenden m.m.

4.
Public
employment in Sweden

5.
Betänkandet
Översyn av vägtrafikbe-skattningen. Del I. Kilomelerskatt [14]

6.
PM Lag mot
skatienykt

7.
PM Ändrade
beskattningsregler för hyresfastigheter

8.
Betänkandet
Beskattningen av sockerfria konfektyrer [1]

9.
Betänkandet
Förvaltningsrevision inom försvaret [7]

10. Betänkandet översyn av presstödet
[19]

11. Organisation för arbetsmiljöfrägor,
företagshälsovård, personalutbildning m.m. inom statsförvaltningen

12. PM Beskattning och uppbörd under
krigsförhållanden

13. Avdragsräll för utländska
pensionsförsäkringspremier m.m. [10]

14. Delbetänkandet Lokalisering av ny
verksamhet till Västerbonens län, del 2. [16]

Utbildningsdepartementet

1977

22.
Samverkan
mellan statens skolor för vuxna, kommunal vuxenutbildning och Hermods

23.
Förskott på
studiemedel. Promemoria med förslag till ett system för förskottsbetalning av
studiemedel

1978

1.
-

2.
Arbetslivserfarenhet
som ett led i lärares yrkesförberedelse [6]

3.
Skolnämnds
beslutsområde m.m. Förslag med anledning av utbildningsdepartementets
promemoria DsU 1977:20 Medinflytande i skolan.

4.
Arbetsfältsbeskrivning.
Bilaga till betänkandet Ny vårdutbildning (SOU 1978:50)122]

5.
Administration
och ledning av en samisk utbildningsväg [26]

6.
De enskilda
skolornas ställning inom utbildningsväsendet. Kartläggnings-och
diskussionspromemoria.

7.
Synskadades
bibliotek [18]

8.
Svenska
videonät utomlands [21]

9.
Riktlinjer för
planering av Skepps- och Kastellholmama [7]

10. Utbildningsbehovet av lärare fram
till år 2010

11. Hybrid-DNA tekniken under kontroll
[29]

12. Produktions- och
konkurrensförhållan-den i läromedelsbranschen [14]

13. Produktions- och
konkurrensförhållanden i läromedelsbranschen. Bilagedel [14]

14. Läromedelsmarknaden kostnader för
inköp av läromedel 197477 (14)

15. Gymnasieskoleelevernas resor och inackordering
överflyttning av ansvaret till kommunerna [10]

16. TV-avgifter inkassering, kontroll
och avgiftsskolk [42]

Jordbruksdepartementet

1977

10.
Stöd till
kollektiv jordbruksteknisk forskning [24]

11.
Stöd till
kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. [24]

12.
Stöd till
kollektiv skogsteknisk forskning [24]

13.
Förhandlingar
om renskötselanläggningar m.m. Delrapport 4. Samebyar i Norrbottens län,
mellersta delen. [4]

14. Karantänsverksamheten för djur [16]

1978

1.
Utbyggd
avbytarservice inom jordbruket [19]

2.
Statliga
insatser för turism och rekreation

3.
Valtenförbund
för Hjälmaren [18]

4.
Data om
sjörestaurering [3]

5.
Jordbruk,
trädgårdsodling och fiske

6.
Lag om skötsel
av jordbruksmark [9]

7.
Huvudmannaskapet
för fjällsäkerheten [29]

8.
Finansiering av
djursjukhus [21]

9.
Inventering och
registrering av dammar och lägen för små vattenkraftverk

10.
Nytt
siormskadeskydd för blankålsfis-ket med fasta redskap

11.
Delrapport 5.
Samebyar i Norrbottens län, södra delen m.m. Slutredovisning [4

12.
Skogliga
genresurser bevarande, skötsel och utnyttjande [5]

13.
Svensk
trädgårdsnäring; Rådgivning [10]

Handelsdepartementet 1978

1.
Exportkredilfinansiering
[11]

2.
Prisstopp pä
vissa baslivsmedel en översyn [7]

2.
Hotell-och
restaurangbranschen rapportdel [3]

3.
De svenska
företagens verksamhet i Sydafrika [16]

4.
Förbud mol
investeringar i Sydafrika. Sammanfattning av SOU 1978:53 på engelska [14]

5.
Handeln med
skrot och begagnade bilar [4)

6.
Åtgärder mot
försäljningen av dyrk-pistoler mm.

Arbetsmarknadsdepartementet

1978

1. PM Sverige Flyktingar, en översyn av

frågor som rör uttagning och omhänder

tagande av fiyktingar

2.
Förvärv av
svenskt medborgarskap genom modern

3.
Rapporten
Arbetsmarknadsinstitut.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Förslag till huvudmannaskap och organisation inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen [18]

Bostadsdepartementet 1978

1. Förslag lill ändring av 35 a §
byggnadslagen (1947:385)

2. Inkomstprövning av bostadsbidrag

3. Förenklad byggnadslovsprövning

4. PM Kartutredning

Industridepartementet 1978

1. Swedish Reactor Safety Sludy, Barsebäck
Risk Assessment [II]

2. Energitillförsel,
Energikommissionens alternativ [11]

3. Säkerhetsstudie. Forsmark 3(11]

4. Sveriges Investeringsbank AB:s
framtida verksamhet [11]

5. A Study of Some ofthe Consequences
of Hypothetical Reactor Accidents at Barsebäck [11]

6. Träfiberskiveindustrin förslag
lill framlida struktur

7. Styrmedel och energikommissionens
energibalanser [I I]

8. Styrmedel och energikommissionens
energibalanser. Bilagor. Miljöförbun-del. Jordens Vänner och Fältbiologerna har
på kommissionens uppdrag utarbetat en alternalivplan [11]

9. Energitillförsel, Grunder och
typexempel. Huvudtext [II]

10. Energitillförsel, Grunder och
typexempel. Bilagor [11]

11. MALTE 1990. Förslag till miljörörelsens
alternativa energiplan. Huvudrapport [II]

12. Kompletterande underlagsmaterial
från hushållningsgruppen [I I]

13. Forskning och utveckling inom
svensk mineralindustri [3]

14. Hälso- och miljöeffekter
energikommissionens alternativ [II]

15. Riskvärdering [11]

16. Malmtillgångar och prospektering
[3]

17. Disposal of High Active Nuclear
Fuel Waste [11]

18. Svensk läkemedelsindustri några
uppgifter och synpunkter [7J

19. Förvaring av högaktivt
karnbränsleav-fall. En kritisk översikt av Kärnbränslesäkerhets
(KBS)-projeklet angående slutlig förvaring av förglasat högaktivt
kärnbränsleavfall (översättning av Ds I I978:I7)[111

20. Stora olyckor Olja och Gas.
Riskstudier och ekologiska effekter [11]

21. Kol och Miljö [11]

22. Biomassa, hälsa och miljö [I I]

23. Spridning och hälsoeffekter av
luftföroreningar [I 1]

24. Radioaktiva ämnen hälsoeffekter
och ekologiska effekter (11)

25. Kärnenergi, geotermisk energi och
miljö

[111

26. Risken för och effekter av
sabotage- och terrorverksamhet i samband med kraftproduktion [II]

27. Miljöeffekter och risker vid
utnyttjande av energi [II]

28. Redogörelse för granskning genom utländsk
expertis av rapporten kärnbränslecykelns slutsteg. Förklasat avfall från
upparbetning [II]

29. Yttrande över Statens
vattenfallsverks ansökan enligt villkorslagen om tillstånd att tillföra
reaktoranläggningen Ringhals III kärnbränsle [I I]

30. Sveriges dellagande i
forskningssamarbetet inom International Energy Agency, lEA en
sammanställning och utvärdering (DFE-rapport nr 11) [6]

31. Samordnad vård och regionalpolitik

32. En undersökning av vissa av
följdverkningarna på hypotetiska reaktorolyckor vid Barsebäck (översättning av
Ds I 1978:5) [11]

33. Undersökning av svensk reaktorsäkerhet.
Riskbedömning för Barsebäck (översättning av Ds I 1978:1) [ 11 ]

34. Bryggeriindustri förslag till
framtida struktur [19]

35. Kärnkraftens radioaktiva avfall
inför Ringhals III beslut [11]

36. Radio Active Waste from Nuclear
power plans: Facing the Ringhals III desision

37. Sysselsättning och service i
glesbygd [13]

38. SIFU:s organisationsform.
Principförslag om framtida organisationsform för statens industriverks enhet
för företagsutveckling (SIFU) [24]

39. Systemleveranser till industri.
Anläggningsprojekt 7 problem och möjligheter för svensk tillverkningsindustri

40. Förslag till ERU:s framtida
organisation (Expertgruppen för regional utredningsverksamhet ERU)(I]

Kommundepartementet

1977

7. Underställning av beslut om lån och
borgen [13]

8. Underställning av brandordning [13]

9. Forskning rörande statskontroll av
kommunerna och landstingskommuner-na[l31

1978

1. Statliga bidrag till folkrörelser
och organisationer

2. Kostnader för ordningshållning vid
offentliga tillställningar m.m. [17]

3. Ökat kommunalt ansvar för barnomsorgen
[13]

4. Kommunerna och föreningslivet. Redovisning
av en enkätundersökning

5. Utvärdering av kommunindelningsreformen.
Förslag till forskningsprogram [22]

s. 2 Kontrollera mot PDF

Nordisk
utredningsserie (Nu) 1978

Kronologisk förteckning

A 1978

1. Arbeidsmarkedspolitikkensmål
ogmid-ler i Norden

2. Telemedel

3. Fotokopieringen vid vetenskapliga
bibliotek och upphovsrättslagstiftningen: nuläge och framlidsperspektiv

4. Cooperation Agreements between the
Nordic Countries

5. Uthyrnings- och entreprenadföretag
i Norden

6. Villkorlig frigivning

7. Nordisk Utredningsserie 1960-1977.
Katalog

8. Samordning av arbetsförmedlingsmetoderna
i Norden

B 1978

24. Nordisk teatersamarbejde

25 Nordkalotten med kurs mol framtiden

26. Otillbörliga prisjämförelser i reklam (Jbh annan
marknadsföring

s. 3 Kontrollera mot PDF

1. Metoder för behandling av kommunall
avfall

2. Kanlegging av
undersekningsressurser i Norden for produktkontroll

3. Jämförelsemetoder i
samhällsplanering

4. Förskoleverksamhet för barn under
de tre första åren

5. Alkoholpolitik

6. Utbildning av vuxenutbildare speciellt
för behörighelsgivande utbildning

7. Bergenprosjektet. Et nordisk
forsk-ningssamarbeid om lasreproblemer hos barn

8. Nordiska forskarkurser 1972-1977

9. Informationsverksamhet pä yrkesvägledningens
område

0. Karakterisering av miljödata

1.
V å ra grannspr å k

2. Nordisk lederuddannelsesprojekt for
hotel- og restaurationsfagei. Delrapport 2

13.

14.

15. 16.

17. 18.

Forskningens roll för social- och hälsovårdspolitiken.
Del II Inrapportering av olycksfall i
hemmen och deras grannskap Filmkulturen i Norden Nordiskt
vuxenutbildningssamarbete genom radio och television Skolförvaltning i Norden
1619-åringenes utdanningssituasjon i Norden II

19. 1619-åringenes utdanningssituasjon i

Norden III

20

Arbetsmarknadsforskning i Norden (4

delar)

21

Sysselsättning, service, trivsel i Kvar-

kenområdels
inland 2IF. Työllisyys, palvelut, viihtyvyys Meren-

kurkun alueen sisämaan kunnissa

22. Nyproduktionsinriktning - nya jobb

23. Missbrukskarriärer

s. 4 Kontrollera mot PDF

Personregister
till kommittéer

s. 5 Kontrollera mot PDF

A

U I S2

Abel, Enno Abelson, Lars Göran

Abrahamson, Dean E. 1 II

Abramowicz, Isak S 40,1 7

Adebäck, Sten 1. lu 40

Adelsohn, Ulf E 4

Adiels, Arne 1 14

Adler, Hans V. Jo 22

Adler,
Lars S 36

Adolfsson, ErikJ. Fö 10

Adolfsson, Marianne Ju 46

Adolfsson, Tage V. A. Jo
15 33

Ag, Lars E. Ju 10

Agebro,
Albin S. Jo 8 9

Agenäs, Ingegärd E. I 7

Agerberg,
Nils Jo 17

Agfors, O.
Gunnar 1 11

Aggebo,
Claes-Göran U 22

Agius, Roland H.

Bo 5,1 21,
Kn 13

Agiert,
Per Arne Kn 7

Agnedal,
P. O. K 3

Ahlander,
DagS. UD 4

Ahlberg,
Carl-Fredrik J. Bo 3

Ahlborg,
Staffan U 32

Åhlén,
Catharina M. 1. 115

Ahlenius, Inga-Britt M. S. 111

Ahlgren, Nils U. Jo 3 25, Bo 4

Ahlgren, Torsten V. 14

Ahlkvist,
Birgitta A 15

Ahlkvist,
Ture W. K 5

Ahlmark, Lars F. S 37, U 12

Ahlmark,
Per A. A II

Ahlström,
Bengt U 2

Ahlström, Iwan Ju 9, H 9 18

Ahlström,
Per-Eric I 11

Ahlvarsson,
Lars I. A 10 12

Ahnmé, Eva U 14

Ahrén,
Per-Olov A. Kn 2

Ahrfelt,
Bengt B 18

Ahrland, Karin M. Ju 23, A II

Alarik.
Lennart K 5 20

Albertsson,
E. Birgitta U I

Albinsson,
N. Gillis Kn 11

Albrektson, Bertil U 5

Albrektson, Hans B. Fö
1 14

Aldén,LarsO.T. Kn 2

Aldoson,
LarsO. Kn 8

Aldskogius,
Göran I 1

Alemyr,
Stig R. U 16 31

Alexandersson, Kerstin Bo
10

Alexandersson, Olle U 12

Alexandersson, Rune J. U4

Alexandersson, Stefan S
26

Algers, K. Staffan K 7

Algrim, Torsten lo 7

Alkman, Leif A. S 2. A 4

Allander, Claes C. G. U 1

Allmér. Jan Ju 42

Allström, B. Greger B:son B 2

Alm. Kerstin Kn 2

Alm, Leif T. A 16

Alm, Ove J. G. K 7

Almbladh, Ingrid A. M. Ju
37

Almefelt, Paul V. U I 3

Almgren, A. Richard Jo 3

Almgren. Carl Eric A.

Fö 11, Jo
29

Almgren, E. E. Gunnar 13

Almquist, L.Sture B. Kn 10

Almqvist, Gunilla H 18

Almqvist, Håkan A 16

Almström. Bjarne A. S
36, H 17

Alpsten, A. Börje Ju 2 28

AIsén, HansO. 1 12

AIsén, Sven S
I 10 19

Altahr-Cederberg, Nils M. Ju 19

Altan. Birgitta U 14

Alton, Finn U 8

Alva, Jan A. Ju 19 50

Amnéus, Henrik UD 7

Anclow, Per R. E 9, B 3 20, Bo 12

Änder, C. Peter E. Jo 15

Anderberg. Bengt UD I

Anderberg, Carl-Gustav B. Kn 4

Anderberg, K. Ingvar E 2

Anderson, Hans A. T. Kn
15 22

Anderson,
K. G. Göthe S 8 28

Anderson.
Nils Erik U 12

Andersson,
A. Gösta J. Ju 17,8 19

Andersson, A. Owen U 1

Andersson, Alf Å. H. 15

Andersson, B. E. Christer U 28

Andersson.
B. Göran B 13

Andersson,
B. Sivert U 12

Andersson,
Bengt 1. 8 18

Andersson,
Bernt S. G. Jo 22

Andersson, Bertil U 20

Andersson, Björn J. Bo 6

Andersson, Börje H 18

Andersson,
Carl-Erik A 16

Andersson,Christer K 19 24

Andersson
.Curt U D 5, U 28

Andersson. E. Axel Kn 12

Andersson. Elis G.

S
l4.Jo23.A 15

s. 6 Kontrollera mot PDF

A 2 15

E II

Fö 15

S5

UD 4

Ju 26,A 18

1 3

Fö 11

A2

U6

Kn 2

Ju 42

K 7 21

Kn 24

B 8. A 14

I 1

Jo 30,1 11

U 6

E9

U 1 27

Andersson,
Folke W. L.

1 10

Andersson,
Fritz A. R.

B 1

Andersson.
Georg L. UD

2 3.U 38

Andersson,
Gunnar

U 12

Andersson.
Gösta

U 26

Andersson.
Gösta

1 10

Andersson,
Gösta R.

Jo 8

Andersson.
Ingemar

U 4

Andersson.
Ingrid G. M.

A 11

Andersson,
Ingvar H. D.

Jo 18

Andersson.
J. Arne L. Ju

1 50, Bo
8

Andersson.
J. Gunnar D.

S I.A6,
1

3o 2,1
10

Andersson.!.
Sven G.

Ju 16
35. B 19

Andersson.
J. Thorsten

1 23

Andersson,
Jan-Ake L.

Fö 4

Andersson.
Johnny

UD 5.

S l,U 10

Andersson.
Karin E. S 35. A 11

Andersson.
Karl-Erik

UD7

Andersson.
Karl-Gustav

S II

Andersson.
Karl-Olof

S28

Andersson,
Karl Olov

B 3

Andersson.
Kerstin G. Ju

56. Kn 6

Andersson.
Kerstin G. M.

A2

Andersson.
Kerstin V. Ji

1 27.A
10

Andersson.
Kjell G.

1 17

Andersson.
L. Arne

Jo 7 14

Andersson.
L. Ingemar

B 8

Andersson.
Lars

U 5

Andersson.
Lars G.

Ju 42

Andersson.
Leif

U 39

Andersson.
Leif

Kn 22

Andersson.
Lennart

U46

Andersson.
Lennart F. H.

U 4. Jo
16

Andersson.
M. Alvar

S 2. B 3

Andersson.
N. G. Bertil

U 14

Andersson.
P. Gustaf

Kn 17

Andersson.
Pia

Bo 6

Andersson.
Pär-Olof

Jo 29

Andersson,
Robert

A 16

Andersson.
Roland I.

S II

Andersson.
S-Å. Lennart

Ju 37

Andersson.
Stina S.

H 9.1 25

Andersson.
Sven G.

H 2.1 17

Andersson.
Sven-Gunnar

H9

Andersson.
Sven-Gustav

U 12

Andersson,
Sven O. M.

UD6

Andersson.
Sven Åke V.

Bo 1

Andersson.Tore
U K) 12 31

Andersson.
Torsten Ch.

Ju 13

Andersson.
Torsten N.

Kn 2

Andersson.
U. Gunnar

U 12

Andersson.
Uno

U 4

Andersson.
Ake E.

I 1

Andersson.
Örjan

S35

Andersson-Tronbacke.
Bror H 2

Andrae. Lars U 33

André.
Gunilla K. Ju 36 50, S 32

André, Gunnel U 5

Andreasson.
A. Osvald Jo 9

Andreasson.
Sture Andrén. A. Gunnar Andrén. Margareta Andrén. Äke Anefall. Bengt G.
Anell. Kerstin Anell, LarsE. R. Anér, Kerstin

U 38

A 5

Ju 56,S20

Kn 2

Bo 9

U 26.I 3

UD5

Ju 13 32, UD 5,

S35, U 11 I 18

Bo 9

Fö 12

U I

H 2 7 8

U 10

B 13

K 6

Ju 40

Bo 5.1 2

A II

U 20

1 6

U 20 22

Kn 6 14

U 4. Bo
10

Ju 2

U 21

B 18

K6

U 16

A 15

S41

Angberg. Lars C. Angelin. Stig V. Angelöf. Arne Angvik.
Lennart Ankers. Mikael Anneli. Johan G. Annerberg, Rolf G. Annerstedt. YlvaS.
V. Annevall, Sture Antoni. Nils A. T. Apelqvist-Öberg. Edith C Appelberg. Göte
Appelgren. L. Göran S. Areblad. Ann Marie Arfvidson. Agnar Arfwedson. Anders J.
Arkéus. L. O. Sune Arlinger. Stig Armhoit, Roland H. Arnalid. Bengt L. Arndt.
Nils Arrbäck Falk. Gunnel Arrhenius. N. Erik A.

U I.Jo28,1 11 Artin. Stellan Ärvas. ChristerG.T. Ärvas,
Dag G. C. Arve-Parés. Birgit E.

Arvidsson. Ingrid H.

Arvidsson. Lars-Eric

Arvidsson. Sven

Ask. Carl J.

Askestig. H. Bertils.

Askling. Berit

Askmark, K. F. Ragnar

Asp, K. Åke

.Asp. Kenneth O. P.

Asfjegren. Lennart

Asplund. C. Christer

Asplund,Ture E. G.

Assarsson. BoS. G.

Atterfors, Kerstin

Atterwall. Göran L.

Augustsson. Arne

s. 7 Kontrollera mot PDF

Aulin, Olle M. Fö 5. H 15

Axell.Göran 1 14

Axelsson. A. Åke Kn 8

Axelsson.Carl-Axel U 8 20

Axelsson. K. A. Thorsten Jo 18

Axelsson. Tord E. A 16 18

Back,
K.Gunnar

Fö 14

Back,
Klas H.

E 1

Back,
Pär-Erik

1 1

Back.
Östen

I 3

Backgård.
Margareta E.

A 15

Backlund.
Lars P.

1 10

Backman.
Gunnel

1 11

Backman.
Gösta B.

K 6

Backman.
Ulla-Britt

S4I

Backmann,
Sven

U4 33

Backrot.
Hans E. G.

Kn9

Baecklund.
Lars 1.

K 5

Baekkevold,
Arne E.

B9

Bagg.
Aron

U 5

Bagner,
Hans

H 17

von Bahr. Stig V. Ju 23. B 23

Balsvik. Karin U I

Bandholz. Tommy C.-G. K
25

Barenthin. Willi S 9 36. U 25

Barghoitz. Percy B. B 3

Barke. Christine Fö 5

Barr. Mats S 23

Bartley. A. Osborne E 4, B 3, A 11

Baude. Annika M. C.

S3835.U 17,A II

Becker, Gunnela Jo 34

Beckérus, 1. Margareta All

Beckius. Carin E. A 2

Beckman, Anita U 16

Beckman. Lars E. A. B
16, U 1

Beckman, Lars K. A.

Ju 12 35 58. Jo 15 18

Befve. Sven G. E. A 13

Behrman, Carl Ju 43

Beijer, Lars Å. W. A 2

Beijer. Rolf U 8

Beiming, Ragne A 7 8

Bekeris, llmarl. UD 4

Belfrage. H. EsbjörnG. Kn
3

Bengmark, Stig U 20

Bengtson, Sven F. A 4

Bengtsson. Albert S 39

Bengtsson, Bernt-Olof U 1

Bengtsson. Bo A. Jo 26

Bengtsson, C. Ola A 5

Bengtsson, Folke L. Ju 13

Bengtsson. Gunnar G. Kn
1

Bengtsson, Hans K 23

Bengtsson. K.-E. Bengt

Ju 27. S
29. A 9

Bengtsson. K. Lienriart A. U 12

Bengtsson. Karl F. K 24

Bengtsson.T. Bertil Ju 9 58

Bentzel. Ragnar H. I I

Berenvik. Ove Jo I 22

Berfvenstam. Ragnar A. G. S 8 23

Berg. Bengt R. E 10

Berg. Bengt Åke EIO, I 17

Berg, Bo-Erik I 19

Berg. C. G. Håkan U9

Berg. Clary U 20

Berg. Folke L. V. Ju 13 27

Berg. Hans E. K 18. U 23

Berg. Helge H 14

Berg. L. Christer Ju 30

Berg. Marianne U 22

Berg. Nils G. 120

Berg. Ulf G. Ju 52

Bergander. Lilly K. Ju 31. Kn 18

Bergdahl, Tommy K. 13

Berge, Lars Magnus B 11

Bergendahl. Göran H. 1 11

Bergendal. Gunnar S. U
9 20

Bergendal, Harald H. A 13

Berger, Anita U 31

Bergérus, K. Holger E. H 2

Bergfelt. K. Lennart Ju 49

Berggren, Anne Marie U 19

Berggren. Erik G. C. Kn 8

Berggren. ErikJ. R. Jo 25

Berggren, K. Roy K 13. Jo 12 25

Berggren, P. Anders E. Jo
27

Berggren. Sören V. U 16

Bergh. Carl Herman Ju 35

Bergh. Sten B 5

Bergkvist. Arne B. S. B 17

Bergkvist. Karl Bo 12

Bergkvist, Nils L. S 30

Bergkvist. Ulf G. V. Kn 4

Berglind, Hans E. A 18

Berglind, Stig K. Kn 12

Bergling, Nils B. V. H I

Berglund,
Bengt I. SII

Berglund, Erik Å. R. U 20

Berglund,
Fredrik S 29

Berglund,
Frida J. I 13

Berglund,
Karl-Ymer 1 8

Berglund,
Tage A 16

Berglund,
Å. Erik R. K 4

Berglöf.
J.Sigvard C. B 10

Bergman, Agneta UD 7

Bergman,
Björn 1 11

Bergman,
Erland K. A. A 20

Bergman,
Folke U 4

Bergman, Knut Gunnar K
16

Bergman, Lars Ju 30. U 21 24

s. 8 Kontrollera mot PDF

S I 8 15 24

U 21

S25

Fö 10

B 3

Ju 7 10,
H 2

Bergman. Sven-Eric Bergold, Jan Olov Bergquist, Robert
Bergqvist, BoY. Bergqvist, G. Holger Bergqvist, Hans A.

Bergqvist, JanG. Ju 12, Jo 3 10

Bergqvist, Olof A 10 11 12, Kn24

Bergqvist, Sven-Runo Kn 22

Bergstedt,TordL. H. S I 30

Bergsten,Torsten U 5

Bergstig, Lars H. B 18

Bergstrand, Sten-Erik H 19

Bergstrand-Wilson, Kerstin U 16

Bergström, Britta J. S2

Bergström, K. Olof L. A 13

Bergström, Knut-Elis H 18

Bergström, N. Hans 1. E 4, A 11

Bergström, Olof W. All 12 18

Bergström, S. Gunvor M. Ju
11

Bergström. Svante B. U 2

Bergström, Sven P. A. 14

Bergvall, K. Lennart 1 2

Bergvall,Olof S 26

Bernbro, Eva H 14

Berner. C. O. Örjan Jo 12, H 14

Bernhard, Harry B. 12

Bernhardsson, K. Göte A 2

Bernitz, Ulf Ju 7 10 24,H 5

Bernström. Bonnie L. I. Ju I

Berntsson, Gert U 33

Bertmar. Lars M. I. A 3

Beskow. Ulla-Britta U 15

Bexell.Göran Kn 3

Billing. Knut Bo 6

Billström. P. O. Frithiof Bo 1

Birgersson. Bengt Owe

Ju 20, Kn 22

Bishop. Norman Ju 19, S 21

Biörck, C. Gunnar W. S12,UI1

Biörnstad, Margareta Bo 3

Bjarnemo, Åke I 4

Bjelle, Britta M. Ju 3

Bjerhammar, E. Arne K 22

Bjering, Per A. Kn 8

Bjerkén,Torsten U I

Bjerndell, Jörgen H. Ju 42, Fö 8

Bjernstad, S. L. Börje B 5

Bjurel, A. Bertil E. lu
54, U 28

Bjurman, C. G. Ulf Kn 17

Bjurström, Per Gunnar U 15

Bjurulf, Per S 8

Björck, Anders P.-A.

Ju 35, U 21 39

Björck, Berndt H. Fö 13,1 4

Björck, Staffan U 5

Björeman, Carl E. UD
3, Fö 17

Björgerd. Anders I 11

Björinder,
Henry U 14

Björk, Gunnar E. Fö I 8 12 13

Björk,
Jimmy K 24, Jo 16 21, Kn 5

Björk,
Sven E.J. Bo 3

Björk,
Villiam E. Jo 10

Björkegren,
Carl-Erik I 16

Björklund,
Anders C. T. Al

Björklund,
Bengt T. K 14

Björklund, Berit U 22

Björklund, Jan O. B II

Björkman,
Fredrik U 4

Björkman, Jan U 12

Björkman, Jerker U 6 14 16 22

Björkman. K.Gösta S 25,Jo 21

Björkman, Magnus 110

Björkman, Marie-Louise (Malou)

K. S 12

Björkman, N.G.Folke K I

Björkman, Rune UD 7

Björkman, Ulf L. Kn 3

Björkstrand, Ulf U 20

Björling. K. Gotthard E. 13

Björnberg, Kjell E. Kn 12

Björndalen, Anders J. U5

Björne, B.Gunnar

Ju 35. S 14 32, B 3 12,
Kn9

Björnegård,Gudrun U 20

Björneld, Lars G. 1 14

Björnesjö, Sven G. B 5

Björnström, Björn S. Ju 13, H 6

Bladh. Lennart W. U 21,Jo 14

Blennow, Ingemar K 17

Blinke, Maj-Britt U 12

Blix, Hans M. UD I 3

Blixt, Olov S7

Block, Per H.L. U5

Blom, E.Göte UD3,H 15

Blom, Hugo I 4

Blom, K.A.Birgitta Ju 49

Blom, S. T. Lennart Ju 28

Blom, Åke M. S 39

Blom-Nyman, K. Margot S3

Blomberg, A. J. Lennart K 7

Blomberg, Carl-Gunnar V. Fö 10

Blomberg, E. Gunnar Ju 42

Blomberg, Karl-Erik G. I 4

Blomgren, Eva M. Fö 3

Blomgren, Lars A. S 39

Blomgren, Sture Ju 27

Blomkvist, Claes Göran V. Fö 5

Blomkvist, Curt B. Ju 39

Blomkvist, N. Magnus I 3

Blomquist, Clarence Ju 34

Blomqvist, Egon I 14

Blomqvist. Jerker U 5

Blomqvist, Karen S 5

Blomqvist, Siv A 16

Boalt, Carin M. Ju 13, Bo 5

s. 9 Kontrollera mot PDF

441

Boberg. L. Håkan

Jo II 24
26 29 31

Boberg, Leif E. Bo 6

Boden, Anna-Brita Kn 3

Bodin, K. Berndt Fö 2

Bodström, T. Lennart

Ju 13,A4 II

Bohlin, Bengt C. B 22

Bohlin. E.Jörgen Jo 17

Bohlin, Eva S 37

Bohlin, Folke Kn 2

Bohman. Bengt A. H. Jo 4

Bohman, Clas H9

Bohman, Michael Ju 41

Bohman, Sven S 26

Boivie. Marianne S 19

Bolander. Lars S 28

Bolang, Carl Olof Ju 13

Bolding. Lars Erik 1 3

Boldt, Göran B. L. U 16

Bolin, Bert RJ. K 13,1 6 11

Bolin, Lars A. Ju 2

Bolin, Åke E.J. Kn 5

Bolinder, S.Erik G. A 9

Boman, Helve I 17

Boman, Jan E. 1 3

Boman, Per-Olof I 11

Boman, Ragnar Å. E 4

Boman, Svante Kn 24

Bondesson, Rolf BoS

Bondestam, Anitha 1. All

Bonnevier. Gösta A 16

Book, Hans U 12

Borelius, M. Anna B. Bo 5

Borg, Arne S 18

Borg, Göran K. G. A 15 18

Borg, L. Göran Ju 54

Borg, Per Ju 10,H7 9

Borggärd, Göran R. K
2 5, H 1

Borglund, Erik Kn 24

Borgquist, Frithiof Fö 15

Borgström, Lena U 31

Borgström, Roland A 16

Bornhager, Sven-Åke (Sven) I.

B 14

Bosson-Nordbo, Maj U 6

Boström, Curt B. B 11 20,110

Boström, Hans Bo 9

Bothén, Kerstin UD 7

Bouveng, Carl-Johan H
11 14

Bouveng, Richard E. F. 12

Bovidson, Thure Bil

Boye, Yngve I 6

Bräde, James Ju 52

Brandberg, Anders U 20

Brandberg, Arvid U 39

Brandel, ErikJ. M. Fö 17

Brandel, Magnus Bo 4

iri-.

Personregister

Brandelius,
Gunnel

Ju 44

Brandt,
Erik

Jo 34

Brandt.
Erik R. ' '

B 3

Brandt.
Krister

U5

Brandt,
Rolf

I 21

Branting, M. Charlotte K.

A II. Kn 13

Bräsch, Erik O. Jo 19, Bo 3

Bratfisch, Oswald I. A 18

Bratthall, 1. Birgitta

S I 9 10 15 19 U
22, A 9

Bratthall. Kenneth S 2

Bredin. Lars A. G. E 7, B 15

Breidensjö, Monica A 9

Breski, Lillemor U 19

Brinck. K. IngeG. U 20

Bring. Ove UD I

Brink, Stig H.E. 12

Broberg, Björn U 28,1 18

Broberg, K. Bertram UJ

Brodén, E. Bertil 15 12 25

Brodén, Kerstin 1 25

Brodin, Gunnar 122

Brodin, Katarina Fö 13

Brodin, Sven H 6

Brohult, Sven F. A. Ju 54

Broman, Lennart U 20

Bronge, Ingemar O. L. K
21

Broomé, N.G.Bo Ju 46

Broström, Ulf T.F. Fö 13 17

Browaldh, Tore E I

Bruce, Åke S 29

Bruhn, L. Gunnila U 20

Bruhn, Sigleif (Leif) E. B 5

Brundell, Nils-Erik U3

Brunfelter, Ulf Ju 45

Brunnberg, Jan-Erik U 30

Bruno, Gösta F. Ju 33, K 10 13

Brunsberg, Karin D. M. Jo
13

Brunsson, Karin M. K 10

Brynielsson, Harry A. B. U 37

Brynolfsson, Gustaf V. S
15

Brändström, Bengt H. 110

Brändström, Dan A. U 16

Brännström, Gurli (Gullan) A 11

Brännström, Inger A. 1 13

Brännström, Roland J.

Fö I3.J068

Broms, Jan T. R. A 2

Bucht, Sven F. V. Kn 4 18

Budd, S.M.Birgitta A 11

Burman, Bengt B. Ju 40

Burström, Brita A. Ju
35, B 9

Bylund, B. Erik M. 1 I

Byman.DisaK. G. 14

Bystedt, P. Gösta Fö 12

Bystedt, Ulla K. A 2

Båfält, B. Evert B 13

s. 10 Kontrollera mot PDF

Båge,
Lennart

UD 5

Båhlerud,
Hillegert

U 10

Båsk,
Inga-Lill

A9

Bäck,
Karl-Axel

A4

Bäck,
Lars E. 1.

I 1

Bäcklin, LarsR. Fö 2,H 15

Bäckstrand, K. Göran M. Ull

Bäckstrand, Magnus H. 14
11

Bäckström, Jan-Åke Ju 44

Bäckström, Kerstin R. A. S 23

Bäckström, Maja U 6

Bäckström, N.Birger A
10 12

Backström, O. Anders A 1

Bäckström, Sixten Jo 6

Bäärnhielm, G. Mauritz Jo
4

Böhlin. Birgitta U 18

Böhlin, Erling S 38

Bökmark. Jan S. E7 12,A16

Börestam, R. Eva L. A 11

Börjeson, Börje S 17

Börjeson, Peter A II

Börjeson, Sven Kn 20

Börjesson, Fritz A. K 4

Börjesson, Mats R. Ju 2

Börresen, Tom B. I 3

Bottiger, E. Marie A. Ju 30, U 21

Bottiger, Lars Erik S 25 34

Böök, Sven Åke E4

Calmfors, S. Hans Kn 21

Canarp, Curt S. T. A 1.1 I

van der Capellen. Constance B 16

Carbell. Leif E. Ju 14 46

Carl bom. Lars E. K 3

Carlbom. Olof F. Kn 16

Carlegrim, N.Erik A. B 12

Carlhammar. Åke Ju 48

Carlheim-Gyllensköld, Karin S 12

Cariing. Alf G. 16 11 16

Cariing, Jan L. A 2

Carlman, Ingrid U 15

Carlman, J. Holger Ju 15

Carlman. Synnöve S 26

Carlshamre. Nils O. G. S
15 38

Carlson, LarsO. Fö 14

Carlson. N.Gunnar Ju 2

Carlson. S. Svante UD
6, A 12

Carlson, Sune S 36

Carlson, T. Eilerl 18 13

Carlson. Å.Lennart B
14, H 13

Carlsson, Anna Ch. A 15

Carlsson, Bengt E. I 4

Carlsson, Bertil U 20

Carlsson, Birgitta S 38

Carlsson. Bo S 14

Carlsson, Bo III

Carlsson.
Börje U 20

Carlsson,
C. Mårten Jo 10

Carlsson,
Carl-Gustaf E. 1 14

Carlsson,
G. Arne V. A I

Carlsson,
G. Rune SI, A 2 11

Carlsson,
Gösta S 21

Carlsson,
Håkan A. Ju 42

Carlsson,
Jan M. K 10,1 25

Carlsson,
Jan-Olof B 13,1 17 18

Carlsson, Lennart U 4 19

Carlsson,?.
Bertil B 16

Carlsson,
Per-Olof I 20

Carlsson,
Ragnar A 16

Carlsson, Rune S 22

Carlsson,
Stefan 14

Carlsson,
Sten-Göran Bo 6

Carlsson,
Sture E. B 13

Carlsson,
T. E. Roine Jo 6,1 4 23

Carlsson. Ulf V. Ju 2, Fö 9

Caristedt,
J.Bertil I 18 24

Caristedt,
Roland K. E. K 21

Carlström.
A. Valdo Jo 10

Carlsund,
H. Bo H. K 1

Carlzon,
Lars Kn 14

Carnhagen,
Göran E. T.

B 13.H 13
Cars, Hans Christian

UD 3, Fö
12, H 5

Cavallin. Jens UD 5

Cederberg,
Thomas Jo 34

Cederblad,
Carl Olof H 5

Cederlund,
Lars Johan O.

Ju 23, H
11.1 5

Cederqvist. S. Wivi-Anne Ju 56

Cederschiöld. Carl K 26

Cederwall.
Gustav F. E. 12

Cederwall,
Ulf C. Föl, K 25

Cedmark,
Jan RH. Kn 1

vonCelsing.
Elof F. H. Fö 17

Céwe, Tord
G. Jo 12 25

Chambert.
Henrik B. Kn 5

Christensen-Sköld.
Beatrice U 28

Christofferson, Birger U 6

Claeson,
Bo B 8

Claeson,
Tore M. Ju 13

Claesson.
Halvard S 38

Claesson-Heljeberg,
Margareta

U 19

Clarkson, Rolf A. K 4 21 24

Colliander,
Per G. Ju 19

Conradi.
Erland G. F. Ju 9

Corell,
Hans A. V. Ju 38

Cornelius.
Claes U 4 20

Corneliusson,
Einar A 16

Corneliusson,
Roy U 20

Cosmo, O.
Ingemar A 4

Crabo,
Sven B 2

s. 11 Kontrollera mot PDF

'.v;,r.

Personregister

K 17

Danielsson, Stig A.

E7

S 15. Kn 7

Daun.StigG.

Ju 26

K6

Daun,Åke

Bo 6

A7

Davidsson, David

1 21

Fö 10,S 29

Delden, Henrik

123

U 34

Delin, P.Staffan

Jo 28

1 11

Dennis, Bengt

B 21

Densjö. K. A. Sören

B 18

Dewailly. Leon N. G.

U 5

Diesen, Ingrid E.

U 10

443

Grönberg. Kerstin Croné. Ulrica Cronier. Sven S.
Cronstedt. NaneM. Cronström. J. N. Ru Croona. Ulf Curry-Lindahl. Kai

D

Daglund, Sven B. Bo 4

Dahl. Gerd B. S 38. A 2

Dahl. R.Birgitta U 6 11,1 11

Dahl. Sonja U 20

Dahlander. Gunnar U 16

Dahlberg. Helge B. Kn
6 11 13

Dahlbere. K.Thure Ju 1

Dahlberg. L. Åke A 1 8

Dahlberg. Lars B. L. B 13

Dahlberg, Lars C.

Fö 13,E9, B 13. A 2

Dahlberg, Rolf 1. K 23,1 13

Dahlbom. Bengt S. U 2

Dahlén. Bertil V. Jo 23

Dahlén. PerOlof (Olle) UD
3

Dahlerus, Bo H. C. A 3

Dahlgren, Elsa B. All

Dahlgren. Lars M. T. Ju 54

Dahlgren. P. Anders B. Jo
12

Dahlgren, Rolf O. Ju 8

Dahlheim. Bol. G. E7

Dahlin, Gunilla S 28

Dahlin. N. Åke S. K 10

Dahllöf, Lars A. Jo 15

Dahllöf. Urban S. U 16 36

Dahlman, S.Ola UD 3

Dahlqvist. Lars-Ola U 10

Dahlsten. Gösta O. L. Ju 6

Dahlsten. Ulf L. E 4. H 7

Dahlström. BoS. Jo 8

Dahlström. Gunnar S 27

Dahlström, Gösta E. 16 11

Dahmén, Erik V. H. H7

Daimar, Margot A 2

Dalen. Ingrid K. U 10, Bo 6

Daléus, C. E. Lennart Jo
28

Damgren, H. G. Fredrik

Jo 2 15 28, Kn 11

Danell, C. Georg V.

Ju 24, Fö
12. K 1

Dangården, Birgitta Bo
10,1 4

Danielson. Gunnar H. A 9

Danielson, Nils-Gustaf F. 16 11

Danielson, Åke Kn 7

Danielsson, Birger S7

Danielsson. C. Bertil E 7

Danielsson, Georg E 6, A 2

Danielsson, Lars S 42

Dillner-Thorsson,
Monica A. M.

U 7
Dimos-Asplund. Antigone A 11

Djerf,
Olof I H

Djurberg.
Maj UD 7

Djärv,
Sigbritt U 20

Domargård.
Tord V. Kn 22

Domvall.
E. Göte Kn 4

Douglas.
Jacob L. K 6

Drangel,
Bo F.E. Ju 24

Drangert,
Jan Olof U 20

Dreber, I.
Agneta S 16. All

Dreber,
Ulf P. K 13

Dreiwitz,
BoG. Fö 13

Dryselius,
Harald S. Ju 38

Du Rietz,
Gunnar 125

Du Rietz,
Lars B. U 19

Dufwa, Bill W. Ju 9

Duker,
Jan-Peter H8

Dunge, Per I 19

Dyhre, A. Gunnar Jo 7

Döös, Sten-Olof U 8

Ebbeson. Ulf U 17

Eckerberg. Ingela S 27 34 36

Eckerberg, Per A. Ju 12

Eckerdal, A. Ingmar Bo 6

Eckerdal, Lars H. Kn 2

Eckered, Thomas 1 11

Eckersten. Ivan E. Ju 25

Edam, Carl Tomas H;son S 35, U 4

Edberg, Rolf F. Ju 13

Edelholm, Olof Gunnar (Olle)

U 10 12

Edenfelt, Annika U 20

Edenman, Ragnar H. L. U
13

Edin, Karl-Axel I 6

Edin, Per-Olof A 2, E 4

Edling, A. Roland Ju 12, B 10

Edling, N.Axel Ju 7 9 46 49

Edling, Nils P.J. Kn 15

Edlund, C. Bertil B 3 20, A 5

Edlund, S. Lisbeth Jo 7

Edman, Kurt E. 8 7

Edman, Stefan U 5

Edmar. A. E. Desirée UD 3

Edmark, Kerstin Ju 39

s. 12 Kontrollera mot PDF

Edmén,
Lars H.

Fö 3 7

Edner. T. Margareta

A 11

Edner. T. Margareta

A 11

Edsta,
Björn O.

B 18,19

Edstedt,
Ulf

S36

Edslrand. Karl-Ingmar B
1,H 13

Edslrand, Märta S 25

Edström, Lennart N. Fö 3

Edström, N. Anders T. I 1

Edström, Rune Ju 42

Edström. Sven-Olof I 10

Edvardsson, P. Einar

S 1441, A4

Edwall. Ingvar U 21

Edwall. Pehr A. R. Kn 2

Edwardsson, Roland U 20

Edwinson, Vanja A. M. Jo
3 24

Eek. Karin S 23

Egardt,Peter A. N. U 20

Egebäck. Karl-Erik K 14, Jo 27

Egelstedt. IngemarT. A.

Fö 10. A
16 18

Eggert. Arthur A 16

Egnell. S.Jan-Erik Fö 7

Egneus. Hans Jo 28

Egstedt. Hans B. K 5

Ehn, Bengt Jo 13

Ehnmark. Anders Ju 43

Ehrenberg. Carin M. S. Jo 5

Ehrengren, K. Lennart Jo 1

Ehrenpreis, Dag UD 2

Ehrling, G. O. Ingvar Fö
14, B 7

Ehriing,GuyS.P. A 15

Ehrner-Samuel, Harriet S. K. U 1

Eidem, Ingmar I 11

Eidem, Rolf I. E4

Einhorn, Jerzy S 12 33

Ejerhed, Anders G. U 16. Jo 28

Ek. Bengt S 38

Ek. C. Olof 12

Ekberg, J.Göran Ju 13

Ekberg, K. Gustav K 14

Ekberg, Karl-Henrik Ju 30

Ekberg. Leif S 14

Ekberg, Sewon S 19

Ekberg. Valter S 9

Ekblad, Carl E. A. Jo 4

Ekdahl, Bertil S 37, H 8

Ekdahl, Lennart UD 7

Ekeberg, Per Olof A 10 16

Ekedahl, N.A.Gunnar Jo 13

Ekelius, Wåge U4

Ekelund. Hans E. B. K 15

Ekelund, Ulla G. Fö 5 13

Ekenberg, Anders Kn 3

Ekenberg. Bengt U
28.1 18

Ekendahl, Bengt G. M. Jo 4

Ekevärn, Gunnar 13

Ekholm,
Birgitta Maria (Brittmari)

U 10 30

Ekholm,
Lars V. S 1,U 22

Ekholm,
Mats U 19

Ekinge,
Bernt A. A 4

Eklindh.
Kenneth U 21

Eklund. E.
Sven-Olof K 14

Eklund.
Harald U 6

Eklund. K.
Ronnie U 1

Eklund.
Karl U 4

Eklund,
Lennarts. G. 17

Eklund. Margareta U 20

Eklund, Solveig U6

Eklund. Svea 1. U 16 22

Eklundh,ClaesG. B. Ju
35 43

Eklycke, S.Lars G. Ju 39

Eklöf, Kurt. G. A. E I 5 7 10

Ekman. Jan E. H. EIO

Ekman. Kerstin M. Fö 5

Ekman, Lena B. Ju 3

Ekman, Rolf GE. Ju 50

Ekman. Stig Rune U I

Ekstam, Gunnar E. Ju
2 33, Hl

Ekstedt. Olle U.-E. Ju 38

Ekström. Allan H 8

Ekström. Bert I 19

Ekström, Bert O. B 11.1 19

Ekström, E. Bengt A. Fö 1

Ekström. E. Sören

U 11.Jo II 23
2631.Bo9

Ekström, Georg G. Jo 13

Ekström, John E. K 17

Ekström. Solweig U 12

Ekström. Ulf H2

Ekwall. Thomas F. H. E6

Elfving, Jack O. H. Kn 8

Elfving, L.Arne R. Fö 6

Elfwendahl, Bo S 40

Elfwing. H. Ingemar I 6

Elghuvud. Gösta E. K 19

Elgqvist-Saltzman, Inga U9

Eliason, S.Olof U 22, A 9

Eliasson. Anna B.

UD 5. Bo 6,1 15

Eliasson, Bengt E. Ju 45

Eliasson, Björn E. A.

Ju 20, Fö 8.1 4

Eliasson. C. Gunnar 125

Eliasson, E. Ingemar A 5 15, Bo 10

Eliasson, Jan K. UD
4, Fö 13

Eliasson. Lars M. I
12. Kn 8

Eliasson. Per-Erik U
2. Jo 20

Eliasson. Rolf E. K 5

Elison, Magnus L. Bo 2

Elling, Monica U 20

Ellwerth, LenaB. 16

Elmberg, Henrik B. C. A 11

Elmer, Anders B. H
8,A 12 13

s. 13 Kontrollera mot PDF

Elmer,
Björn Å. Jo 12

Elmhammer, Nils E. I. Ju 2, S 8 16

Elmhorn. Kerstin M. U 21

Elmquist, Eva C. E. 16

Elmqvist, Fred U 10

Elmstedt,
Claes Y. U 20. A 4

Elmstedt,
K. Erik A 10 12

Elsässer,
Björn A. I 1

Elvander. Nils U 4

Elvin,
Stig U 28

Elwien.
Folke S 18

Emmelin,
Lars Jo 28

Enf lo
Jensfelt, Cecilia Boll

Engberg,
Lars E. K 22

Engberg,
Peter O. U 12

Engblom, Göran UD 7

Engdahl,
K. Anders F.

Ju 2 44 52, B 22 Engdahl, O. Roland

K 3,Jo32,H 15, Kn 18

Engelbrecht, Per-Ove A 2 16

Engellau. Patrik U II

Engerstam, Claes M. 14

Engfeldt. Lars-Göran UD 3

Englund, K. Svante 1. S 38, B 24

Englund, Åke H 9

Englund-Ghai, Karin U 26

Engman, HansO. R. Ju 12

Engman, JanG. S 25 26, U 18

Engman. Ove U
4 14

Engman, Sven B. K 21

Engqvist. Lars F. Ju 13,1 II

Engqvist, Olle U 36

Engstrandh, P. Torgny B. K 25

Engström, Arne V. S 8

Engström, Johan Ju 52. B 19

Engström, Lars-Göran Ju 3

Engström. Odd E. L. B 13

Engström. Olle UD 2

Engström. Åke U 12

Engvall, Bertil I 3

Enlund, Eric P. E 10, B 3

Enocksson, Sten Arne U 30

Enquist, N. Daniel U 1

Enroth, Stig I 19

Erici, Bernt H. A 4

Ericson, E. Gerhard H. Jo 7, Kn 17

Ericson, Hans E. K I 4

Ericson, Sture T. Ju
16, UD 3

Ericsson, Brit-Marie L. B. Ju 6

Ericsson, Gunnar Jo
25. Bo 8

Ericsson, Gösta UD 5

Ericsson, K. Georg V.

Kn 15 16 21

Ericsson, Kjell U. Kn 13

Ericsson, Lars Eric Jo 20. Kn 22

Ericsson, M. Inger-Britt K 4

Ericsson. Mats Y. Jo 18

Ericsson, Nils E. S 1

Ericsson, Per-Inge K 23

Ericsson, S. Bö Ju 42

Ericsson, Ulf A. UD 3

Ericsson, Ulf E. A II

Ericsson, Ulla Bella U 20

Ericsson
Köhler. Ella Ju 39

Eriksson,
A. A.Tage E 12

Eriksson, A. E. Ingemar 1
10

Eriksson.
B. Allan Fö 9

Eriksson. B. Sune

A 2
15,Bo4, Kn 12

Eriksson, Bengt G. S. Kn 10

Eriksson, Björn G. 1 10

Eriksson, Bol. Ju 22

Eriksson, Bror R. S 27

Eriksson, C. Ingemar S i4

Eriksson. E. Olof Bo 5

Eriksson, Erik Ju 51

Eriksson, Evert G. S I

Eriksson. Gunnel Kn II

Eriksson, Gösta B 10

Eriksson, Harald Jo I

Eriksson, Hilding U 4

Eriksson, K. Arne A 2

Eriksson, K. Birger B 14

Eriksson, Karl-Erik E. 16

Eriksson, Kjell E. Kn 16

Eriksson, Lars A. I. A 16

Eriksson, Lars G. A 10

Eriksson, Lena S 34

Eriksson, Lennart S 22

Eriksson, Maria Kristina (Maja-

Stina) U 12

Eriksson, N.Bert-Åke K 18

Eriksson. Olle U 39

Eriksson, Olof E. 126

Eriksson, PerA. K 5, Jo 32

Eriksson, Per E. S2

Eriksson, Per-Erik U 36

Eriksson, Per-Erik E. Ju 19

Eriksson. Seved A 16

Eriksson, Sune S 11

Erixon, Bo I I

Eriander, BoG. 1 19

Erlander, Lillemor U 5

EHandsson, Bengt H. Ju 28 50 53

Eriing, E. Harald Ju 28

Eriing, E.Martin H. B 5

Erneholm, Berndt I. Kn 2 3

Erngren, Birgit Jo 24

Ernmark, L.Göran G. K 4

Ernulf, T. Gudmund Ju 14

Erséus, L. G. Torgny Kn 3

Ershammar, Mats O. T. pö 5

Erstam, Sven-Erik F. Ju 28

Esaiasson, Lennart 1 19

Esaieson, Erik R. A. E 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

Esbjörnson.
Esbjörn

S21,A7

Fitger, Peter

Ju 39

Eskel.
Arvid

Ju I3,S 10

Fjaestad. Björn

U 39

Eskilsson.
Per H.

U 1 3

Fjällhed. Åke

U 6

Esping.
F. Lars-Erik

Fladvad,
J. Arne

Bo 3

Jo 6:

28. Bo
3, Kn 8

Flodin. Bertil E.

Fö 13

Esping.
HansG.

B 13

Flyborg. Berit

.lo 27

Essen.
Erikl.

U 39

Fogelmarck. Stig

U4I

Essen.
Ingemar

Ju 13

Fogelström, Hans

U 46 8
16

Essunger.
Gunnar

I 27

Folestad, Ruth E.

A II

Essunger.
N. Gunnar

R.
1 2

Forell, Carl-Axel

A5

Ettarp,
Lars G.

Forkman, Göran

U 5

Ju 33. U 28, A 2

10 16
18,1 13

Formgren, J. Holger

K 10

Etzler,
Cecilia E.M.

S5

Fors. Sixten R.

U 1 3

von
Euler, Rigmor

Ju 41

Fors, Åke Hj.

S21 31

von
Euler, Rigmor

S23

Forsberg. P. Roland

Kn 3

Evander,
Lars P.

H 11

Forselius, Hans F.

A 11

Everitt,
Allan

S28

Forsell. Harry A.

B 16

Ewerlöf.
K. Göran

Ju 41

Forsell, L.O.Torbjörn

UD 4

Forslind. Bo

U 20

Forslund, Bo E.

S 32, Jo
30

F

Forslund, BoG.

1 8

Fagander.
Arne

Ju 27, Bo 12

Forslund, Britt-Marie

U 38

Fager,
Henny V.

Jo 20

Forslund, E. Birger

S89

Fagerberg,
Bengt G.

13

Forsman, Maija

Bo 6

Fagerlind,
Östen

Ju 17

Forsman, Sonja

I 11

Fagerlund,
Bengt O. H. A 10 16

Fagerström,
Jan Peter U 4

Fahlin, PerG. K 3, Jo 32, Kn 18

Fahlström,
Jan Magnus Ju 1

Falk, Bo
V. P. Jo 28

Falk, Eric
G. R. Jo 8, Bo 3

Falk,
HansG. Ju 13

Falk, Stig U 20

Falkenberg,
Eva Kn 12

Fallenius,
Ann Marie B 13

Fallenius,
Lars E. G. Ju 52

Fant, Maj S 21

Farholt,
Torborg K 13

Farm, Ante
T. U 28. A 2

Faugert,
Sven I 27 6

Faxén,
Kari-Olof A 2

Fehrm, E.
Martin Fö 12

Feigenberg,
Loma S 12

von Feilitzen, Styrbjörn O. R. A 10

Fellenius,
Olle S 28

Felländer. Ingela K. I 1

Fenne, Gunilla U 20

Ferdinandson, Kaj L. K 12

Fernheden, Göthe A. S. 13

Fernkvist, Hans U 31

Fernqvist.
Dan E. I. Ju 42

Feuk, Yngve L. 14 11

Filipsson, Ann-Christin S
25

Finney, F. Peter A. I 4

Finnveden, Bengt A. Kn 11

Fischier, Sven G. O. Ju
2 33

Fiskesjö, Bertil A. N.

Ju 20
21 35 43

Forssbeck,
Bengt G. I;son Fö 17

Forssberg,
E. Olof Fö 4

Forssberg,
K. S. Eric I 3

Forssblad,
N. Douglas K 2

Forsse,
Anders P. U8

Forssman,
Åke V. Jo I

Forsström.
Ingrid Ju 55, K 17

Forsström. Jan U 27, I 12

Forstadius.ErikL.W. A 10 13

Fougelberg.
Björn H. Jo 33

Foyer.
Lars O. B 4

Fraenkel,
Ingegärd C. E. U 13

Fraenki,
Claes S 23

Francke,Jan
K 17. B 15

Francke, Per E. S. 14

Franson,
Thomas 1 23

Fransson. Arne U 21

Fransson. Arne A. E.

B II, A 2 13

Fransson. Bo-Gunnar L. B
13

Fransson-Belohorka, Birgitta U 6

Frantzell, A. Magnus I 4

Franzén, Anders U 28

Franzén,Ivar I 14

Franzén. J. Thomas H. E 3

Fredelius, Bo B. B 12

Freden, Eriand 1 10 18

Freden, Sven U 23

Fredgardh, K. Sonja I. All

Fredricson, Karl Gustav Jo
21

Fredrikson, Märta E. B. Ju
41

Fredriksson, Bernt A. A 16

Fredriksson, Bert U 16

s. 15 Kontrollera mot PDF

447

Fredriksson, H. Einar

Fö 10, S I 10

Fredriksson,
Ingrid U 16

Fredriksson,
Ulla M. S 23 35

Freeman,
Lars E. Jo 29

Freese,
Jan P.G. Ju 32, Fö 9

Freivalds,
Laila Ju 27 58

Frejhagen,
Birgitta I 25

Frendahl,
E. Maj-Britt A 11

Frenning,
Lars W. Ju 2

Fresk.
Svante Ju 44

Friberg,
B.Torsten Jo 14

Friberg,
Lars T. Jo 27

Fribergh,
B. Erik R. Kn 12

Frid, Sven
Rune Jul2, Kn8

Fridell, G. Ingvar Ju
45, B 12

Fridh,
K.Göte S 15, A 2, I 14

Fridolfsson, Filip W. B 11

Fridolin, Hans R. B 2,1 11

Friedner, Lars F. V. Bl

Friefeldt, H.Jan K 20

Fries, Ingmar F. B
3 9 10 12

Frigren, Suzanne M. 14
6 11

Frimark, Jan-Olof H. A 18

Fringel, Viggo B. Jo 19

Frisen, Rune E. K 7, Jo 2

Frisk, K. Åke U 9

Frithiofson, Kari A. F. 13

Frohm, B. Allan K 23

From, Hans-Sören U 6

Fromm, H. Irene All

Frostell, Anders U 1

Frostenson, Anders Kn 3

Fruhling. Michael S 18

Frykholm, Jan H 11

Frånstedt,Olof R. Ju 37

Frändås, S. G. Berit Fö 5 13. U 12

Fröjd, S.Arne Kn 8 13

Furbäck, Bengt L. K 1 4

Furhammar, Brita U 25

Furubo, Jan-Eric I 4

Furumark, Ann-Marie U
4 16 22

Fyrberg, Lars Erik Ju 46

Fälldin, N. O. Thorbjörn Ju 13

Fälth, J.Harald B. Ju
2 44 52

Farm, Gunnel Ju 45

Farm, Hilding G. E. Kn 7

Farm, Ingemar Kn 12

Förstberg. Kari-Axel 121

Gadd, P. E. Arne B
3, U 28,1 25

Gahnon, Per Ju
34, Bo 6

Gammer, Gerhard B 3

Ganting, Gösta E. Jo 21

Gardell, Bertil G. T. S
19, A 5

r'vs.

Personregister

Gardeström,
Linnea

S3 38

Gardmo.
Irma M.

Ju 2

Garke.
HansB.

B3

Garmo.
Sune

U 12

Gavelin.
Wanja

S 19

Gawell, Jonas K 14, Jo 27

Gehlin, Jan E. A 5

Gehlin,JanH.M. Ju 30

Geijer, Carl-Wedig G. O. Kn 22

af Geijerstam, SvenO. Ju 21

Gellerman, Kerstin Ju 24

Gellerstam, Martin U 5

Gellstedt, Björn P. T.

S3I,K 10
24

Gerentz, Sven K 17, U 39

Gerhardsson, Birger U
5. Kn 2

Gerhardsson, Birgit Kn 3

Gerhardsson, Gideon Jo
33. A 9

Gerholm. Tor R. Ju 13. U 11

Gerleman, Gillis H. U5

Giertz, Gustav B. S 12

Giesecke, Curt-Steffan All

Gillenius, Leif Ju 47

Gillström, K. Åke U 4 36

Gissdahl,Cari-Olof K 21

Gisslen, Axel Kn 23

Glaas, Sten-Ove A 9

Glimelius, Nils S. Kn 15

Glimnér, J. Erik Fö 3,13

Godlund,Sven A. I. K 7,1 I

Godvik, Hans Kn 2

Gothefors, Per L. B 8

Gotisén, Bertil U 20

Gozzi, A. Sören Jo 22

Grabe, A. Gerhard Ju 3 14

Gradin. Anita I. U 28, H 3, A 11

Gradin, Lars-Erik Jo 10

Graffman, Agneta C. Kn 23

Grafström. Erik O. Hj.

Ju 13, K I. Jo
3.1 4

Grahl-Madsen. Alle Fö 17

Grahm. Leif 1 I

Gran. Bertil U 6

Granath.SölveO. Fö 5

Granberg. Birgitta M. V. A 4

Granberg. Otto H 3

Granholm, Arne B. Kn 8 10

Granlund, U. Krislina Jo 34

Granqvist, Liss M. S 2 41

Granstedt.PärE. 16

Granström, Folke 1. G. Kn
8

Granström, L. A. Torbjörn

Bo 9,1 II

Grape, Karl Gunnar Kn 7

Grebäck, Erik H. K l,Jo2 7

Green. Åke U 13

Gregow, P. J. Torkel Ju 38

Gremner, Kjell S 10

s. 16 Kontrollera mot PDF

Gren, Arne U 16

Grenander,
Nils

Ju 13. K 2
5 9 17, Jo 32

Grendin. Kurt U 4

Grenestedt,
E. Lennart N. A 6

Grobgeld,
Lennart M. Ju 7

Grohman,
Hans Å. 17

Groll,
Lennart E. O. Kn 12

Grudevall. Lennart U 20

Grufberg.
A. Lennart Kn 12

Grufberg.
Maj-Britt K. B 7

Grundwall, K. Ricard Bo 2

Grunewald, Ingelise U
40 41

Grunewald, Kari R. Ju
41. S 28

Grunberger. Jan R. E6

Griinewald, Björn M. U16, A2

Griiting, Britt M. U 2 15 24

Gråberg. Bertil A 18

Grönfors. Kurt G. W. Ju 49, E 10

Grönstedt, Gert T. V. K 5

Grönwall, Lars O. SIS 28. A 13

Gudmundsson. Mats U 20

Gullberg, H.Urban Jo 5

Gullberg, Hans E. K 5 20, A 9 17

Gullnäs, S.Ingvar Ju 39, K 11

Gullslröm. Estrid U 22

Gummesson. G. Margit K. K
6

Gunnarson, Arne V. I 14

Gunnarson, E.J. Ingvar K 6

Gunnarsson. A.Gunvor All

Gunnarsson, Bror E. Ju 18

Gunsell. Tor A. Jo 9

Gurinder, Jan Olof UD
4, UIS

Gurner, Ulla S 5

Gustafson, Cari-Erik K 12

Gustafson, G. Arne B 9 23

Gustafson, Sven H. U
39,1 12

Gustafsson, Agne Kn 24

Gustafsson, Birgitta A 15

Gustafsson, C. E. Torsten

Ju42, Kn 11

Gustafsson, Christina U 14

Gustafsson, G. Einar Jo
25 28

Gustafsson, Gunnel U 20

Gustafsson, Hans 1. S 38

Gustafsson. Hans L. Fö 3

Gustafsson, Inga Ju 41

Gustafsson, K. Börje E 6

Gustafsson, K. G. Allan

A 15,Kn4

Gustafsson, K. G. Evald U 13

Gustafsson, K. G. Wilhelm B 5 Gustafsson, Kari Erik B 19,1
7 Gustafsson, Kerstin M.

Ju 22 48. A 7 12

Gustafsson. Lars Ju 30

Gustafsson. Lars I. U
6 12 43

Gustafsson, Lars-Olof Ju
55

Gustafsson.
M. Gunnar

Fö I 7. Kn I 7

Gustafsson.
N. Henry Jo 10 11

Gustafsson.
Nils-Eric 14

Gustafsson. Slig G.

Ju 14 32 59. A 10. Kn 16 Gustafsson. Thomas B.

U 27.Jo22
29

Gustafsson. Ulf C. Kn 1

Gustafsson. Ulla H 10

Gustafsson. Yngve H. Jo 12

Gustafsson. Åke C. T. Jo 11

Gustavson, J. Krister Ell

Gustavsson. Bengt S 35

Gustavsson. Bengt A. S 14

Gustavsson, Bengt T.

Ju 28. Fö
13

Gustavsson. Claes-Göran Bo
7

Gustavsson, G. Ingvar K 24

Gustavsson. Gusti L. A. Föl

Gustavsson. K. Rune S 35

Gustavsson, S. A.Göran H
3,1 7

Gustavsson, Stig G. A 13

Gustavsson, Sture U 21

Gustavsson, Sven Anders 18

Gustavsson, Tore K.-E. Jo
32

Gustavsson, Ulf H. I 14

Gustavsson, Åke E. G.

UD 2. Fö 3 12. U 12

Guste, Göran L. B 14

Guteland. Gösta A. A 2,1 1

Gyllö, Sture A. S 17

Gålmark, Gunnel Bo 6

Gårdstedt. H. Birger A 6 15

Gårmark. Thore O. U4

Göranson, Lennart H 7

Göranson, Ulf G. U 16

Göransson, Bengt Ju 18

Göransson, Bengt Ju 45

Göransson, Bo UD 7

Göransson. Bo F. O. A 15

Göransson, C. Göran N. Kn
2 7

Göransson, E. Magnus K
16

Göransson, G. Bertil

SS 10 12 13 15 19, A 2, Kn 7

Göransson, Harald O. Kn
2 3

Göransson, J. Olle Fö 3 13, A 7

Göransson, Lars G. Ju 9 15

Gölhberg, Kerstin V. U4

H

Haag, Allan 121

Haavio-Mannila, Elina AS

Hadrup. Knut E.H. K 245

Haeggström, Ingrid M. S
13

Hafström, Marie M. G. Ju 35

Hagander, Sten I. K 23

s. 17 Kontrollera mot PDF

449

Hagard,JohnH.M. Jo
12. H 16

Hagberg. A. Bertil Kn 15

Hagberg. Ann-Charlotte A 5 17

Hagberg. Helge M. H. Ju
42

Hagberg, Lennart Ju 49

Hagbergh, Göran G. E. U3

Hagdahl. K. Thomas Ju 12

Hagel. Rolf Kn 12

Haglund. Sune K. B 18

Hagman. B. Anders U
4, A 5 15

Hagman. Bengt Jo 1

Hagman. Björn O. B 15

Hagman. Inger(Ninni) A II

Hagman. Jan-Erik R. Ju 24

Hagnell. Olle S21

Hagson. Cari A. Ju 13,1 4

Hagstedt, Jan Anders Ju
35

Hagströmer, Erik J. J. Jo 14

Hahn.R. A. Birgitta E 12

Halén. E. Torsten Ju 48

Hall, A.Bertil Ju 45, B 12

Hall,BoA. 13

Hall. Kurt Arne E 10

Hall. Lennart U 20

Halländer, K.I.Håkan Jo 5

Hallberg. Bengt O. L. Bo 6

Hallberg. Dag R. E 8. B 18

Hallberg. Kajsa S 5

Hallbäck. N.Thore SlI.KnS

Hallen. Håkan U 14

Hallenberg. Ingemar U12
2I

Hallenius. G. Ingemar

B 18.JO
14.Kn9

Hallerby. Nils S 28

Hallerström. Nils I 27

Hallgren. E. Margaretha U
1

Hallgren. Sven Ju 14

Hallgren. Ulf 13

Hallman. Eric R. E 2. Kn 15

Hallman. L.ÅkeG.

S 36.H 5
7,1 II

Hallqvisl. Britt G. Kn 2

Hallqvisl. Ulrika Bo 6

Hallsénius. Jörgen H II

Hallsten. K.Lennart A 18

Hallsten. LarsT. H 13.1 10

Hallström. Maj UD 7

Hallström. Torbjörn H7

Hamber. Hans U 4

Hamberg, Eva M. AS

Hamberger. Cari-Axel S 10

Hambraeus. Gunnar A.

Ju 13. UD 5.1 6

Hambraeus. S. Birgitta

Ju 13,1
11,U II

Hamdahl. Bengt Kn 20

Hamilton. Cari G. H. Kn 15

Hamilton af Hageby. C. UD
3

Personregister

Hammar,

Anna Karin

U5

Hammar,

Cari-Filip

U 15

Hammar,

K. Tomas
G.

A 8

Hammar,

StigH.

U 1

Hammar,

Åsa
Birgitta

U 34

Hammarbacken, Britta K. M.

Ju35,S33,Kn 12

Hammarberg, Margareta S 16,1 13

Hammarberg, Sven O. Ju 22 23

Hammarbäck, E. Rune Ju 20

Hammarbäck, Sven Arne G.

Kn 15

Hammarlund, Carl-Gunnar Kil

Hammarlund. F. Gösta E. Jo 8

Hammariund. Olof U 19

Hammarqvist, Stefan S. E. 14

Hammarskjöld, Claes Å.H. K 12

Hammarstedt, H. Bertil 110

Hammarström, Olle U 28

Hammarström. P. Rickard Fö 6

Hammarström. Ruth A. E. A 14

Hane. Helge U 20

Hanner. Per V. A. Ju 22

Hannerz. R.Christer Jo 3

Hannerz. Ulf AS

Hansén. Bengt-Olof D. V. 1 10

Hansen. Hans-Jörgen Jo 1

Hansen. Åge I 14

Hanson, Arne G. H. Jo 12

Hanson. H. Samuel (Sam) B
19

Hanson. Per-Olof B 13 19

Hansson, Bengt Å I 25

Hansson. Bertil U 6

Hansson. E. Ing-Marie Kn 6

Hansson. Erik I 15

Hansson, Göran Kn 5

Hansson. Johan S 37

Hansson, Kjell A 15

Hansson. LarsR. E 1 3

Hansson. Lilly E. Ju
3. S 17 37

Hansson. StigG. E.

A 2. BoS, I 13

Hansson. Sven Ove A 15

Hanstorp, Erling U 6

Hardeberg. Gunilla 1.

S 16 35, A II Harriman-Hernborn.
Anita C.

A4

Hartman, Lars U 5

Hartman. Olov U 5, Kn 3

Hartzell. Lars A 13

Hasselgren. Ann-Mari S 24

Hasselrot. P. Erik Kn 12

Hasslev. Nils-Olov F. K 7

Havik. Folke K 17

Heckscher, Gunnar E. Ju 35

Hedberg, Anders U 4, A 16

Hedberg. Gertrud E.M. All

opaginerad Kontrollera mot PDF

29 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hedberg.
Gösta Kn 14

Hedberg,
K. Anders I 1

Hedberg.
Stig E. B IS

Hedborg.
AnnaM. B 3 23

Hedborg.
Per Erik Ju 49

Hedén.
Kerstin E. B 19

Hedengren,
Sven-Olof G. S 1

Hedenström,
Bengt S 3

Hederström, C. Christer U
21

Hedfeldt.
Erik U 24

Hedin. Bernt S9

Hedin. C. Thomas A 5

Hedlén. Bengt R. SS

Hedlin, John W. A. S 29 38

Hedlund, Maj-Britt S 42

Hedman. Bengt Ju 40

Hedström. A. Jan-Olof I 10

Hedström. BoS. Jo 6 8

Hedström. T. Uno V.

Ju 25.JoS
17

Hedvall. BarbroC. A 11

Hedvall. Jan U 10 33

Hedvall. Yvonne M.

Ju 41, S
35, A 11

Hegardl. Nils A. Ju 24

Hegrelius. Olov Kn 24

Hegrelius Jonson, Barbro M. Ju 31

Heide, Agneta H 6

Heideman. Gunnar A. S 1

Heimbiirger. H. Peter Bo
4 5

Heinemann, Kerstin S 32

Heino, Martti O. Ju 18

Heister, Per U 3

Hektor, Carl-Magnus U 16

von Heland, Karl-Johan I
16

Helander, Sven A. B. Kn 2

Helin, Etel M. A 15

Helin, G. Sigvard Ju 56

Hellbacher, Ulf H. Ju 49

Hellers, P. A. Hans U 4

Hellgren.G. Bertil U 1

Hellgren. Gertrud E. Jo 20

Hellgren. Kristina U 16

Heliman.Sven R. Fö 13

Hellner. Eskil M. H 14

Hellner. Jan E. Ju 7 14

Hellstadius. Jan R. Ju 10

Hellström. E. Emil U 16

Hellström. Erik K 19

Hellström. G. F. Ingemar H3

Hellström. Jan Arvid U5

Hellström, MatsJ.

UD l.S 35.A23

Hellung-Strohl, Eva M. U 22

Hellzén, Nils U4

Helmbring, Anita U 22

Helmer, Siv S 32

Helmers, Dag B 2

Helmerson,
Bol. H.

Ju 58, Jo 3 15.1 4

Helmfrid, Staffan U 20, Bo 3,1 I

Helte, Verner 1 18

Hemb,
Harald V. A 16

Hemborg, BoE.Y. Fö 13,14 II

Hemrin, Sven U 5

Hennel, Lennart U 32

Henricson, Sven-Eric U6

Henricsson, Sven R. Kn 8

Henricsson, Ulf I.R. Kn 5 10

Henriksson, E. Sture F.

S3 16, U 8

Henriksson, Gilbert K. G. Jo 32

Henriksson. Kjell-Åke B 12

Henriksson. Runa M. A 2 15

Henriksson, Rune 1. Jo9 10,110

Henriksson, Sven Åke 14

Henriques. Bertil Ju 47

Henriz. Gunnar Ju 23

Henrysson. Sten U4

Henstrand, Kjell-Åke Kn 12

Herin, Jan H 7

Herland, Erik H 3

Hedin. Helena N U 19

Heriitz, Agneta Jo 28

Heriitz. Ulla 1 I

Hermanson, K. Gunnar L. Kn 6

Hermansson. Alice U 22

Hermansson, Carl-Henrik B
3

Hermansson, NilsT. Jo 23

Hermelin, Johan U 30

Hernelius, J.Allan Ju 16 37, Fö 13

Herner, E. Eva M. Ju 2

Herner, N. Birger E. S 6

Hernlund, Cari-HugoH. Ju
30

Herrstedt, Henry T. O. B 11

Hertz, Olof A. Fö 9

Hertzman, A. Olov Ju 7

Hesser, S. C. E. Ju 30, U 2

Hessleborn, Olle K. A.

U 22,A9 14

Heuman, JanG. M. Ju 8

Heurgren. Sven C. O.

Ju9,H 2 3 10,1 4

Hibe,ErikG. K 14

Hidal, Sten U5

Hilborn-Arnell, M. Ingegärd

Kn 21

Hildebrand, Karl-Gustaf U 5

Hildeland, Eriing K. I. A 9

Hildeman, Nils Gustav U 30

Hilding, Per Ju 37

Hiljding, StigG. O. Ju 6

Hillbom, Lars H. Ju 7 10 46

Hillerdal, N. Olof S 1 15 20, U 22

Hillert, Mats U 20

Hillerudh, G. Lars-Olov E. Ju 2 33

s. 5 Kontrollera mot PDF

Hillman.
Bol. B 13

Himmelstrand,
GunnarG. F. K 1

Himmelstrand, J.Ulf I. A 8

Hirdman,
Sven UD 6

Hirschfeldt.
Johan H. B 5 20

Hirschfeldt.
S.Lennart Ju 16

Hjalmarsson,
E. Birgit Ju 27

Hjalmarsson,
H. YngveJ.

Ju 24 46.
Jo 33

Hjalmarsson. Lennart I 11

Hjalmarsson.
Lennart I 16

Hjalmarsson,
S. Åke Fö 12, E 11

Hjalmarsson. Sten Jo 29

Hjalmarsson.
Sven U4

Hjelm.
Carina U 34

Hjelm. KG.
Lennart Jo I

Hjelm,
Sture U 8

Hjelm-Wallén,
Lena B. U 16

Hjelmqvist.
Ingvar K. R.

S33

S 6 10 15

S I 624

UD 1 3

Bo 10.1 11

Jo 2

Jo 6

U 20

Ju 28

Jo 13

K 5 9

B 3

Ju 16,H 5

U 22

Fö 12

U 11.13

Bo 6

Holm. A.
Ernst Olaf Ju 7. K 14.14

Holm. Birgitta U 30

Holm, J.
Lennart

E6,Jo2.
Bo3 8 10,1 1 4

Holm. Lars G. B 3

Holm.
Lennart U 4

Holm.
Stefan A 5

Holm,
Tommy Bo 6

Holm,
Torsten 1 16

Holmberg,
Anders K 25

Holmberg,
Bo U 4

Holmberg,
Bo E. G. Jo 27

Holmberg, Cari V. Ju 37

Holmberg,
Erik G. Ju 35 43

Holmberg. Stig S 26

Holmberg.
Yngve I 14

Holmborn, Börje U 37

Holme, K. Gunnar I 11

Holmen, Björn K 20

A 2. Bo
10.1 10 Hjelmqwist. Karl-Gustaf H. K 7 Hjelmström. I.Eva K. Ju 36. S 29 Hjern,
Bengt K. L. Hjern. BoG. Hjerne. Gunnar Hjertonsson, Karin Hjorth. Lars E. A.
Hjorth. NilsT. Hjorth. Ragnar Hjortås, Bernt Olof Hjälm.NilsG.O. Hoel. Christer
O. Hogebrandt. S. Göran Holgerson. Nils H. Holgersson. K. Jörgen Holgersson,
Leif H. Holgersson, Svante O. Hollander. Ernst E. Hollmann. Sture L.

Holmgren,
Anders F. Jo 6 8 24

Holmgren.
B. Uno ' Fö 6

Holmgren.
Gunnar Jo 9 23

Holmgren,
Magnus E.J. K 21

Holmgren,
Majvor Kn 7

Holming,
Klas J.L. Ju 30

Holmkvist-Svensson,
Ruth I.

U 16 22

Holmquist,
Gertrud M.M. S 6

Holmquist,
K. O. Rolf Fö 4 8

Holmquist,
Kersti U 41

Holmquist,
Lizzie S 13

Holmqvist,
Lars J. H. Ju 15

Holmqvist,
Leif G. I 4

Holmqvist,
Olle U 20

Holmqvist,
Sture L. Ju 13, Kn 4

Holmqvist.
Åke I 4

Holmstedt.BoR. S 29

Holmstrand, N. G. Anders

Ju48, U 27, A 12

Holmström,
Ingemar K 13

Holmström,
Leif Ju 23

Holmström,
Nina I 4

Holst. Hans-Eric S 15

Holte,
K.Ragnar Kn 2

Honeth,
Peter U 10 27

Hoppe,
Hans W. Jo 33

Hornaf
Rantzien, Hans S 41

Horneij,
Lennart S 39

Hornwall,
Gert H.D. U 1

Horowitz,
Artur I 27

Hudner, Tor U 20

Hugosson, Kurt 1. Ju 32,1 4

Huldén. K. O. Tomas Ju 21

Huldén, Lars U 5

Huldt, Jan F. Ju 10

Hulgaard, Bodil C. B 3

Hult. Jan P. Ju 20

Hult.Lennart A. F. S6

Hultan, Ivan H. Fö 4 5

Hullerström, Sven Å. I 14

Hultgren, Christina A. A 13

Hultin, S. Eriand V. U
1,1 14

Hultquist, P.Ove I. BolO, Knll

Hultqvist, Swen E.H. Kn 4

Hultqvist, Tore U 31

Hultslrand, LarsR.

S6 II 15
17 22 42,Jo 20

Hurden, Ragnar H. G. K
24 5

Huss, ErikJ. 1 5 14, Kn 18

Hiibinette, Ewa L. E. B 12

Hiibner, Helmuth I 3

Hugard, P.Åke 16

Hydén, Elisabeth S 34

Hyllengren, Jan K 17

Hylländer, Göran C. A. K 21

Hylländer, K. Gunnar E. Föl

Hyltenius, Carl-Magnus UD
3

s. 6 Kontrollera mot PDF

Hyttring,Jan S 20

Håkansson,
Alfred L. K 6 24

Håkansson,
Hans E. V. U 37

Håkansson,
I. Marianne Ju 33

Håkansson,
Ivar U 6 14

Håkansson,
K. Ragnar K 6

Håkansson,
L. Arne Fö 3

Håkansson, Margot 1. H 10, A IS

Håkansson, P. Harald A 5 13 17

Håkansson, PerOlof Jo 15, Kn 18

Håkansson, Stig J. 14

Håkansson, Sven-Olof H.

Ju 19 50 Hållsten, E.Bertil

S 41, K 4 7, B 23

Hårdefelt, S.Börje Fö 4, A 13

Hastad, Torgny Ju 44, U 20

Håvik, I. Doris H.

Ju 20, S 14 41,U 10

Hägelmark, S. Eric L. B 20

Hägerhäll, Bertil G. Jo 25 30 32

Hägerstrand, S. Torsten E. 1 I

Hägg, Y.O.Sture B 24

Häggfeldt, Göran K 13

Hägglund, Bengt K 24

Hägglund, John E. Fö 11, Knll

Hägglund, Rolf A 16

Hägglund, Sven-Olof B 20

Häggmark. Lars A. 1 18

Häggmark, Siri S 24

Häggquist. Harald U 20

Häggroth. R.Sören Bo 5

Häggström, Nils Jo 27

Häll, Kari-Erik U 31, A 15

Hallbom, Sven-Gösta 1 4

Hälleberg. Allan U 16 20

Hällgren. Martin U 31

Hallman. S.Håkan Kn 5 11

Härnqvist. Kjell U 16

Hävermark. K. Gunnar J:son K 9

Hög, Alfhild U 12

Högberg, Bernt L. Bo 1

Högberg, Eva E. A 15

Högberg. Gunnar S 38

Högberg, K. Gunnar B
20, A 5

Högberg, K.Gunnar A 17

Högberg. Lars G. Jo 27

Högberg. MatsJ. G. K 1

Högdahl. Lars A. Kn 22

Högemark. Kari H. U 12

Höglind, LarsO. U4

Höglund. B. Ingemar 1 11

Höglund, E.Olov U 9 18 32

Höglund. Hans U 14

Höglund, Olof A. Ju 6

Högmark, Anders G. 124

Högmark. Christina H 12

Högström. Ivar 1 17

Höijer, Gunnar Fö 1

Höjeberg,
Mats O. Bo 10

Höjeberg,
Mats O. I 6

Höjeberg,
Mats O. I U

Hökerberg,
Annika S. O. US

Hökmark,
A. Gunnar A 15

Hörjel,
Nils J. Ju 17

Hörmander,
H. Olof 16 11

Hörnell. Erik F. S 36.1 7

Hörngren, Sten BoS

Hörnlund,Gördis K. B 3

Hörnlund, O. Börje

S 1 15,U 22. A 2

Hörnqvist, Sten-Åke S. Kn
8

Höök, Erik S. V. El

I

lacobaeus,
Anders G.

Ju 5

Ifvarsson.
Carl-Anders

S 1 8

Ihre,
Thomas

S 19

Ihrfors,
Carl-Johan

S 1

Ihrmark.
Astrid K. M.

B 18

Illman.
Karl-Johan

U 5

Ingebrand.
Sven G.

Kn 2

Ingelstam,
Lars E.

U 11

Ingelstam,
Margareta

U21

Inghe,
P.Gunnar

1 1

Ingvar-Svensson,
Inger

Jo 12, H
6

, BoS

Ingvardsson.
Margo

A 15

Isacsson.
Bert

U 26

Isacsson,
Karin

A 7

Isaksson,
Anders

I 19

Isaksson,
Britt D.

S3

Isaksson,
Nils-Ivar

1 1

Israelsson,
PerJ.

U II

Ivarsson,
Anna-Lisa

A2

Ivarsson,
I. Holger

U 13

, Bo 1

Ivarsson,
S.Tore

U 28, Jo
28

Iveroth,
C. Axel

E 1

Jacobson, Bengt A.

Ju 26, U 4 30, A 2

Jacobson, Brita A. U 21

Jacobson, Hans P.W. Ju 14

Jacobson, S.E.Olof Jo 6

Jacobson Widding, Anita U
25

Jacobsson, Birger A. A 18

Jacobsson, Måns Ju 48, H 1

Jacobsson, Ulla Kn 7

Jadestig. Thure R. Kn 6

Jahnke, A.A. F. K 16

Jakobsson. Bernt Bo 6

Jakobsson, Ulf G. E
9, B 3,1 I

Jalling, HansG. T. B 8, U 6

Janlinder. Hans 1 24

Jannesson, G. Geron Kn 10

s. 7 Kontrollera mot PDF

Personregister

Fö 7

Johansson. Erik V.

A4

S8

Johansson. Evert K.

I 4

Jo 28

Johansson. Gerd

U 20

Fö 14

Johansson. Greta K.

1 15

Jo 9

Johansson. Gunnar A.

Jo 9

US

Johansson, Göran

E 10

1 13

Johansson, Göran

Jo 5

Jo 14

Johansson, H. S. Kenneth

A6

453

Janson. Björn C. Janson. Carl-Gunnar Jansson, Ann-Mari
Jansson, C. G. Eric Jansson, Harald Jansson,Jan Jansson. Lars Jansson, N. Ewald
Jansson, Paul G. Ju 26. E 5, B 12

Jansson. Per-Olof U 22

Jansson, Stig L. A 4

Jansson, Sven U 6

Jansson, Sven E. Jo 6

Jansson, Sven 1. Ju 27, Bo 6

Janvid, B. Staffan Ju 25. Bo 12

Janzon, Bo UD 1

Jareborg, Nils B. Ju 31

Jarenius. J. Christer I. B 5

Jargin. Ingvar Bo 1

Jarmar, L. Håkan Fö 3, B 7

Javette, Bo U
6 16 22

Jeding, Lars G. B 8

Jenlzsch, Gunnie V. Ju 41

Jeppsson, O. Gunnar Jo 14

Jergelin. LarsH. I 3

Jerhammar, Gunnar H6

Jerrstedt,
Lars-Göran Ju 4

Jinnegård,
O. Eskil A. Bo 6

Jirlow. Ulf Bo 13

Jobin, Bengt Å. K 17

Joelsson.
V. Arnold Ju 2

Johannesson,
Jan G. A I

Johannesson, Rune S. Ju
18 26

Johannesson. Sven-Olof (Olle)

Ju 18

Johanson, Bo U 32

Johanson, BoC. 16 11

Johanson.Inge H 10

Johanson. Lars R. Ju
22. B 5

Johansson. Alf A 16

Johansson, B. Sture Kn
15 19

Johansson,
B. Östen | 1

Johansson, Bengt U 12

Johansson. Bengt A. W.

Jo3,H 7 II

Johansson,
Bengt H. BolO

Johansson,
Bertil C. Å. Ul

Johansson,
Bertil E. K 5, Jo 7

Johansson,
Birgitta Ull

Johansson,
Birgitta U 20

Johansson.
BoG. H. B 9

Johansson.
Börje S 26

Johansson.
Curt B. R. Jo 7

Johansson,
D. Marianne A 2

Johansson,
E. Allan Kn 8

Johansson,
E. Gunnel L. S 16

Johansson,
Einar SI

Johansson,
Erik Ju 27

Johansson, Hans A. I 10

Johansson, Hans F. G. Ju 7, A 17

Johansson, Hans I. Kn 9

Johansson, Helfrid U 22

Johansson, Inga-Britl B. A 2

Johansson, J. Erik S 11, Jo 30

Johansson, K. Hilding

Ju 20, Kn
11

Johansson, K. Inge U 12

Johansson, Karl-Axel

S 3 5 16 28 32 U 14

Johansson, Karl-Gustav A
16

Johansson, Kjell 1. A 15

Johansson, Knut B. M. UD 2, E I

Johansson.
Lars S 23

Johansson, Lars E. I U 17

Johansson. LarsO. V. A 15

Johansson,
Lennart I 12

Johansson. N. Bertil M.

Ju 44,Jo 27

Johansson.
N. Filip Jo 9

Johansson.
N. Mårten I 10

Johansson,
Ola U 11

Johansson,
S. Arne H. Jo 9

Johansson,
S. K. Lennart K 17

Johansson.
Sjunne U3

Johansson.
Sten U 28

Johansson,
Stig E. Jo 7

Johansson.Sven U 43

Johansson. Sven I 3

Johansson,
Sven Kn II

Johansson,
Sven A. E. U 28

Johansson.
Sven-Erik N. E4

Johansson.
Sven Ove U 20

Johansson. Thomas H. B.

Jo 28,1 6 11

Johansson.
Torbjörn S 21

Johansson.
Tyra A. S. Jo 7

Johansson,
Ulla S 32

Johansson.
V. Ann-Kajsa Kn 12

Johansson,
Östen B 19

Johansson,
Östen B. Bo 3

Johnsen,
K. Gösta U 37

Johnson,
Arne 1. 12

Johnson,
Bo U 5

Johnson, BoF.

UD 1 3, Fö 17. Jo 30

Johnsson,
Bertil Å. H. Jo 14

Johnsson,
Ella 1. S3

Johnsson,
Inga U 16

s. 8 Kontrollera mot PDF

Johnsson,Jan
G.

K 4 14

Johnsson,John
E.

Jo 9. A
13

Johnsson,
Lars-Åke

S33

Johnsson,
Roland G.

U 1 3

Johnsson,
Rune S. G.

H 15

Jonason,
Arne

K 13

Jonason,
Olov

U 5

Jonasson,
Holger L.

K 7

Jonasson,
J. E. Bertil

Jo 19, 1
13

Jonasson,
Rolf A. E.

K 20

Jonasson,
Sven G. J.

A 11

Jonnergård,
Gustaf

Kn 22

Jonson,
Lars

H 1 5

Jonsson,
Aina

U 26

Jonsson,
Bengt Å.

Ju .55

Jonsson,
Björn T.

Bo 12.1
16

Jonsson,
Bo

Bo 6

Jonsson,
Bo A.

S 16. Kn
13

Jonsson.ElverA.
D. U23, A 10, 16

Jonsson,
Folke

S7

Jonsson,
Göte K.

Kn 13

Jonsson,
Ingela

U 16

Jonsson,
K.Christer

1 II

Jonsson,
K. E. Johnny

U 5

Jonsson,
Karl-Erik

1 14

Jonsson,
LenaB.

S8

Jonsson,
Nils Ingemar

U 10

Jonsson,
Olof E.

A 2. Kn
22

Jonsson,
S. A. Rune

A 18

Jonsson,
S. D. Anita

Kn 22

Jonsson,
Torsten J.

Ju 31

Jonsson,
Åke G.

A 9. Kn
8

Jonung,
LarsPh. D.

H7

Jonzon,
Karin E.

A 18

Jonäng,
Gunnel M.

UD3.S
37, A II

Jorg,
Johann M.

U 16

Jos, N.
Olof

U 9 16

Josef
son. Stig A.

B 12. Kn
23

Josefsson,
J. Thomas

1 6

Josefsson,
Jim L. H.

Ju 12

Josephsson,
Leif E.

Ju 27

Josjö,
Siv

U 20

Jotoft.
Yngves.

K 11

Juhiin.
Kjell

1 17

Julen,
Björn

U 5

Junback,
Carl Gunnar

Jo:

5 11 13
21 31

Junestad,
N.Tony

Ju 39, K
11

Jungqvist,
Anna-Brita

U 22

Junzell,
Sven H.

Ju 56

Jurén,
Ing-Britt

U 19

Jussil,
Sune K.

Bo 2 10
12

Juthagen,
Leif R.

U 1 3

Juås,
Birgitta

Ju 54

Jäderholm,
Bengt

H 15,K
12

Jäderqvist,
K. Bertil

B 11

Järdler,
Sven A.

S 22,A
11

Järnbrink.
HansG. S 39

Jönesledl.
Bo H 13

Jönsson. E. Gustav

S 1 2 5 32 39 41. B 3

Jönsson.
Eric L. Ju 19

Jönsson,
J. Ove A 6

Jönsson.
N. Börje Bo 4

Jönsson.
Per Ivan B 12. Bo 9

Jönsson.
Ruth V. A 2 11

K

Kahlin. Tage H. G.

A 2. Bo 4.1 10

Kaijser. Fritz Kn 6

Kakossaios.
Mira A 11

Kalin.
Göran U 16

Kalles.
Lars-Erik Kn 15

Kanmert.
Ulf V. O. Bo 6

Kappelin.
Cari-Erik Föll

Karayel.
Eva Bo 2

Kardell.
J.Arne

Ju 58. K 14, Jo 2 27

Karlander. Olof Jo 34.1 16

Karlberg. Björn A. Bol

Karleby. Olle H 18

Karlehagen. Sigvard S 41

Karién. F. IngvarG. 1 2

Karién. Ingvar S 40. U 8

Karierö. Lars-lngemar U
4 34

Karlin. Bengt U 4

Karlqvist. Anders 16

Karlsdotter-Jonshagen, Ingrid C.

U 16. A 2 15

Karlson, Matts E. B 20

Karlsson. Bengt S 40

Karlsson. Bengt Olof

E 6. Bo 5.1 II

Karisson. Christer S 21

Karlsson. Erik L. E I.Bo 2

Karlsson. F. Göran

S 26 12.B 13.Jo2 Karlsson. Gunnar B. S. K 2 9 17 Karlsson,
H. K. Göran

A 5 12 13 17

Karlsson, H. Karl-Göran Kn 8

Karlsson, H. Urban Kn 22

Karlsson. Helge G. S 14

Karlsson. Johannes A 16

Karlsson, John-Evert U4

Karlsson. K.Gösta

Ju .30. U 12 31

Karisson, K.J.Urban B 19, U 4

Karlsson, K. Ove S 29. Kn 6

Karlsson, Karl Gustav A. Ju 48

Karlsson, Milton Bo 12

Karlsson, N. Gösta A 8

s. 9 Kontrollera mot PDF

BoS

Ju 51

Jo 12

S 3 16
28

U 4

Karlsson, Rolf A. Karlsson. Ronny Karlsson. Rune A.
Karlsson, Tore Karlsson. Torsten

Karlsson. Torsten A. Ju 44

Karlsson, Ulf G. BolO, 14 1127

Karlsson,
Vanja M. S 5

Kariström,
Vilhelm H. Ju 33

Karnell,
G. Gunnar W. Ju 30

Kaudern,
A.Gösta Kn 18

Kautsky,
Gunnar F. H. 13

Kebbon,
Lars U 4

Keil, Hans U 4 14

Kellquist, Tore B. A 16,1 18

Kempe,
Bengt H. 14

Kenttä, V.
Matti(as) U 17

Kettis,
Pär UD 5

Kieffer.
René U 5

Kihl,
Kristina S 30

Kihlström,
Bengt G. Jo 7

Kihlström,
Laila K. E. B 10

Kildén,
Anna-Lisa S 28

Kildén,
Gunnar Ju 44

Killingmo,
Odd-Hroar Jo 27

Kim, Lillemor A. B. U9

Kindbom, Bengt M. L. Ju 32, S 26

Kindlund, A. Sören S 5 32, U 10

Kirsebom,
Bjarne A. U 20

Kistner,
Inger P.M. A 11

Kjellegård,
BoC. K 16

Kjellén,
Bengt 1. U I

Kjellén,
Bo UD 7

Kjellgren, Eivor S 8

Kjellin, Björn T. M. Ju 3

Kjellin, G. Taro Kn 5

Kjellstrand, Leif I. A 9 17

Kjellström, Björn O. J. I II

Klaar. Bengt J. 1. K 20

Klang, Björn Ju 18

Klangby, Lars-Erik E 5

Klason, Lars Erik U 4

Klason, Lars Erik Kn II

Kleberg, Cari-Johan V.
E. Ju 23

Kleist, Åke O. B 15

Klemming, Lars-Göran H
9 17

Kling, Eva U 14

Klingberg, Karl Erik S 3

Klingvall, Maj-Inger S 29

af
Klintberg, Lennart Jo 33

Klässbo, Maria U 22

Klöver, A. Helge M. Ju 56

Knape, Anders U I

Knape, J.Olof B. Kn 9

Knutson. Göthe K. L.

U 38. Bo 6
8

Knutsson. A. Ingemar Kn
4

Knutsson, Gert O. I. Jo
2 25

Knutsson.
Karl Eric UD 5

Knutsson,
P. Anders Ju 15 17 46

Knutsson,
P. Gösta A 6

Knutsson-Hall.Torslen K. Föl

Kolare,
Gustav C. K. K I

Kolk.
Raimond Jo 21

Kollind,
HansO. Kn 14

Kolström.
K. E. Gunnar B 22

Komstedt,
P. L. Wiggo K 6

Konnander,
Benkt A. V. Ul

Korpi,
F.Walter SS

Korpås,
B.G.Sture UD 2

Krafft,
Sven A 17

Kragh.
Börje R. V. Bo 3

Krantz,
Hans A. Bo 10

Krantz,
Lars Bo 6

Krantz.
P.Gunnar Ju 41

Krause,
Urban U 20

Kristenson,
E.Valter B 3

Kristensson,
Astrid M. Ju l.H 14

Krislensson,
Bengt Jo 34

Kristensson.
Inge B. E. U 30

Kristiansson.
K. Martin A 16

Kristiansson.
N. Axel B 13

Krisloferson.
Lars A. 16

Kristoffersson.
Anders W. E 4

Kritz,
Lars-Bruno K 6

Kritz,
LarsO. K 1

Kromnow,
E. Åke U 32

Krona,
Kurt Fö 7, Kn 1

Kronbladh,
Gunnar H 11

Kronholm, B. Tryggve U5

Kronvall, R.G.Stellan

Jo 24 26 31, Bo 8

Krook,
Inger S 39

Krook. L.
E.Thomas Ju 19

Krutzsch,
A. Peter M. Jo 5

Kugelberg.
Otto F.R. U I

Kullberg,
Gunni V. S6

Kuylenstierna,
B. Gunvor U9

Kuylensljerna. C. Göran J.

Jo 22.I 12

Kuyumcu,
Eija H. T. A II

Kvarfordt,
Eva B. A 5 16

Kvarnström,
Sven K. A 9

Kvist,
Kenneth Ju 35

Kypengren,
Sven H. Ju 13

Kågeson, Per
O. R. Jo 28,1 11

Kågström,
Olof U 6

Käck, Bengt-Olof BoS

Källsbo, H. Arne K 7

Källsson, K. A. Jan K 4 17

Källström, Lars K 12

Kälvemark, Torsten U 22

Kärnek, Ruth 1. C. SI 12
15, U 22

Kärrström, Margit E. V. S 14 39

Köhl, Olof F. E. S 11, Jo 6 9 20

Köhler, Karl Johan U 20

s. 10 Kontrollera mot PDF

Köhler,
N.Christer Fö 16

Kökeritz,
Ingrid B. Jo 33

Könberg, BoG. Ju 27 35, Bo 12

Köriof, Björn H. B. Ju 44. U 30

Körner, F. Lennart H I

Körner, Klas-Håkan (Håkan) Bl

Körner, Sten G. U 32

Laesladius, Staffan U 11

Lagercrantz, Richard C. H.

U 10 34

Lagergren. Curt H. S 30

Lagergren. Mårten U 11

Lagerholm, Göran E. Fö 16

Lagerlöf, M. E. Inga-Britt

A 12 18

Lagerstam, Kurt K 14

Lagerström. Martin U 16

Lagerström, Thure A 17

Lagerström, Ulf Å. 8 8 22

Lagnell, Gunnar H 12

Lagrell, Lars-Åke 1 4

Lalander, N.Sven O. 1 11

Lambe, Bengt R. Ju 21

Lamnevik, Gunilla S 13 19

Lampinen, PerA. I 10

Landahl, E.Tore Ju 19

Landahl, O. Sixten H. Jo
4 17

Landahl, Per-Axel V. Fö 17

Landberg, Hans W. UD 5

Landberg, K. Erik E 6 8, B 18

Landberg, Maj-Lis H. A.

E4,H69

Landell,F.E. Nils-Erik I II

Landen, C. G. Ragnar A S

Landerud, Brita A 11

Landin, Palle J. A 8,1 1

Landquist, Eddie L. Ju 30

Landström, L. Ivan E 6

Landström, Sten-Sture H.

S35,U 2431

Langton, Börje S 6 12

Lannegren, Göran S. U
25 39

Lantz, A. Benne Ju 13

Lantz. Kjell-Åke I 11

Lantz, V. Inga B. S 23

Lareke, Cari-Axel U 6 20

Larén, Chariotte F. 16 11

Larf eldt, Nils J. Hl

Larfors, E. V. Tage Ju 1

Larnstedt, A. Ossian G. S
13

Larson, Leif U 32

Larson, Rune K 4

Larsson, Anna M. All

Larsson, B. Gunnar 11

Larsson, B. Roland Ju 14

Larsson, Bo I 18

Larsson.
Carl-Otto Fö 5

Larsson.
Claes 1 14

Larsson.
Claes A. A 5

Larsson.
E.Åke A 2,1 8 10

Larsson,
Edvin Kn 2

Larsson.
Erik S 6, Jo 18

Larsson, Folke 1 21

Larsson, Folke K. E. Jo 14

Larsson, G. Nils-Olof K 7

Larsson, Gerhard

S I 8 22 28 29 I 7

Larsson,Gunvi U 34

Larsson, Gösta E. B
22. A 11

Larsson, Gösta H.F. U 14

Larsson, Hans K 13

Larsson, Hans U 12

Larsson, Hans U 16

Larsson, Ingemar Jo 19 22

Larsson, K. Einar A. Jo 9

Larsson, K. L. Ingemar A
15.

Larsson, Karl-Anders H 17

Larsson. Kari G. U 22

Larsson. L. Thorsten Ju
25. E 10

Larsson. Lars-Åke G. Jo 15

Larsson, Leif U 31

Larsson. Lennart U 4 6

Larsson, S. Rune W. Föl

Larsson. Staffan U 1

Larsson. Svante S 33

Larsson. Sven E. Fö 1

Larsson, Tore U 6

Larsson. Ulf O. Fö 13

Larsson. Yngve 121

Lassinantti, Ragnar 1. I 10

Lasson. Knut-Inge L.

K 4 17.Jo
32

Laurell. Björn S 24

Laurén. Reidunn M. B. A
16 17

Laurin, Lars Ju 39

Lauritzen, Sonja S 3

Leche, Johan H. Ju 33

Ledstedt, K. Gösta I. Bo I

Lefrell, Christer H 17

Lehman, Erik Ju 54

Leijon, Anna Margareta (Anna-

Greta) Jo 37,A 11 15

Leijon, Jan E. I 4

Leijon, Lars I 4

Leijonborg, Lars U 38

Leijonhielm, Thorsten H 20

Lejdström. Krislina S 3

Lekberg, E. E. Olov Kn 13

Leman. E.Gunnar V. 16

Lemne. Marja E. B 18

Lemne, Mats H. E 6, H 7,1 23

Lempert. Erik M. A 12

Lendenius. Lars-Gunnar H
11

Lenhammar, Harry K. W. Kn 14

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lennartsson,
Folke V. A 2,1 1 18

Lennholm, B. GunnarO. I 7

Lennmarker,
Göran S 27 40

Lerner,
Thomas Fö 8

Lettevall,
Ulf G. S. Jo 25

Letzén, K.
Sven-Roland K 25

Leuchovius,
Karl G. W.

S
ll,Jo20,Kn6

Leuf, N.Börje Jo34,H 15 19

Levén, P.
Staffan Ju 34

Levén,
Sören U 4

Levenius,
Gustav B. G. ES

Levin,
Bert L. U 22

Levin, Jan
L. K 26

Levin,
P.Tage I 10

Levinson,
K. Bo Fö 3

Lewén-Eliasson,
Anna Lisa

UD 2, Fö
13, B 13

Lewensjö, Åke R. Kn 13

Lewin,
Saul H 1

Liberg, Laila S 3

Lidbaum,
Marja U 17

Lidbeck,
P. Ingmar S 6

Lidbeck,
Åse A 5

Lidbjörk,
Gunnar K 19

Lidbom,
Cari G. Ju35.H 14. A 12 Liden, B. CarlJohan

Jo 10 14 19 24

Lidgard.CurtS.H. UD 3

Lidgren, Karl Jo 32

Lidin, Karl-Olof Kn 15

Lidström, Karl Gunnar U D 4

Lidström, LarsJ. 1 3

Lidström, P. Ivar 1 I

Lidvall, Johan E, Ju 24

Liedberg, Anders J. B. Fö 2

Liljedahl, Svante R. K 25

Liljefors, B. Anders I 2

Liljeqvist, Rolf A. Ju 8

Liljeros, K. E. Lillemor U 21

Liljestrand. Åke S 25 27

Liljeström, Rita Ju 36, S 5 18. A 8

Lind. Carl-Erik I II

Lind, Johan A. L. Ju 48, E 12

Lind, Johan H. UD6, I 11

Lind, Siv 1. U 16

Lindahl, Cari-Fredrik H. Fö 2 15

Lindahl, Gösta H 11

Lindahl, Hedda S 8 33

Lindahl, Jan-Mats U40 4I

Lindahl, K. Olof R. B 22

Lindahl, Lars E. U 9

Lindahl, LarsO. H. Ju 13

Lindahl,TorkelR.N. Jo 12 15

Lindahl-Kiessling, Kerstin M.

UD5.S l.U 20, A 11

Lindau,Christer S 20 27 34

Lindau, LarsH. Jo 30,1 II

Lindbeck,
C. Assar E. Ju 54

Lindberg,
Bertil I 1

Lindberg,
Göran B 10

Lindberg,
Ingemar S 24, U 8

Lindberg,
Jan-Erik I 13

Lindberg,
N.Olof B 6

Lindberg, Sven J.

Ju 25, K l,Jo7 9 23

Lindbergh,
Olle A 16

Lindblad,
A. Göran I 4

Lindblad,
Gullan B. K. A 2

Lindblad,
Göran U 10

Lindblad, Hans B. UD I, Fö 3 13

Lindblad,
M.Ulla E. A 15

Lindblad,
Sven J.H. E 1

Lindblom,
Per Henrik Ju 39

Lindborg,
Carin U 20

Linde,
Gunnel Ju 41

Linde,
I.Gertie A 11

Linde,Torsten S 39

Lindeberg, Per Erik

1 18 24,
Kn 23

Lindeberg,
Roy U 37

Lindeberg,
Sven A. E 2

Lindebro,K.
Sören S. 125

Lindegård,
Jan Ju 39

Lindegård,
Karin A. M. Kn 7

Lindell,
BoG. Ju 13

Lindell,
MatsG. U 1

Linden,
AndersG. B. Jo 2

Linden, Ingemar U5

Linden,
Yngve T. Bo 1

Lindencrona. Birgitta U 21

Lindencrona, Fredrik W. K.

Kn 22

Lindencrona. Gustaf K 9 20

Lindencrona. Gustaf C. A.

Ju 12, B 17 25

Lindencrona, Hanne S 23

Linder. Bengt S 28

Linder. HansO. I 4

Linder. Lars G. S 12

Linder. Mats O. H. K 16

Linder, Sven G. Fö 13

Linderoth, Tore S 42

Lindfors, Leif W. U l,Jo 1

Lindgren. A. Birgitta Kn 12

Lindgren. Aina G. A 11

Lindgren. Anders S 24 29

Lindgren, Claes I 11

Lindgren. Göte A. 1. Kn 12

Lindgren. 1. Lennart

K 13. Jo 12 28. Bo 5

Lindgren. K. Erik Jo 8

Lindgren. Kristin U 20

Lindgren. Per Anders B
l.H 13

Lindgren. S.Åke Fö 10, S I 17

Lindgren. Seved U 12

s. 12 Kontrollera mot PDF

I 17

Jo 9

K 16

Ju 53

U 42

Bo I

Jo 5

Jo 31

A 18

Fö 13

Ju 24 45

U 22

Fö 13

U I

8. Kn 16

S23

E7

Kn I 22

B 18

A 15

U 18

Jo 23

Ju 57

Jo 34

U 20 28

K 5

K 15

Lindgärde. Jan-Erik B. Lindh. Birger V. Lindh, N. H. Göran
Lindh. Ove M. I. Lindh. Sören B. Lindh. Åke H. Lindhé, N. Bengt H. Lindholm, E.
E. Kari-Axe Lindholm, P. Charles Lindkvist, Börje K. Lindkvist. Oskar W.
Lindmark, Christer Lindow, M.-V. Styrbjörn R

Lindquist, B. RuneL. Lindquist, Inger G.

M.

Bo 7, Kn 5 11

B 2 3 14,1 II

U 13

Ju 9

U 19

U 4

U 12 21
24

E7

U 1 8

Ju 19 30 59, S Lindquist, Ivonne Lindquist, Sven B. E.
Lindquist, Ulf W.E. Lindqvist, A. M. Christina Lindqvist, Alf Lindqvist, Bengt
Lindqvist, Bernt O. S. Lindqvist, Christina A Lindqvist. Gunnar Lindqvist.
Ingvar F. Lindskog. Björn E. Lindskog, Hans Lindskog, J. Lennart Jo 2.
Lindstam, Leif E. Lindstedt, Gustaf Lindstedt, HansG. Lindstedt, Lars
Lindstedt-Piltz, Inga Lindsten, Ingrid Lindstrand, H. Tomas Lindstrand, Leif
Lindström, Alice M. F

U 16 22

H 7

U 9

A9

S26

U 5

A 16

Jo 34

Jo 9

S 1,

Lindström, Bertil Lindström, Claes-Göran Lindström, Gunnar
Lindström, Gunvor Lindström, Harry Lindström, Harry I. Lindström, Ingvar
Lindström, Ingvar A. Lindström. J. Christian

Ju 4 22.1 24

Lindström, Jan-Ingvar S 31

U 16

U 10

Bo 12,12

H2

U 20

Lindström, Jöns A. A 9 14 16 17 Lindström, Lars E.
Lindström, Ralf Lindström, S. Olle Lindström, Stig Lindström, Ylva

Lindståhl,
Mårten UD 7

Lindvall, Kari-Erik S I, A 2

Ling, Lars U I

Linnergren,
ErikJ. G. 17

Lithander,
Per H. Jo 4

Littmark,
Blenda M. V. S 33

Litzell,
S.Christer Jo 20

Litzén,
AndersG. Ju I

Litzner, Ragnar S 17 20

Livijn. Claes-Olof E5

Ljubica, Stefan A 11

Ljung, Bengt Ju 48

Ljung, Bengt-Arne Ju 26

Ljung, Lars U. A 2.1 I 16 18

Ljung, Sigvard 1 3

Ljungberg, Blenda M. U5

Ljungberg. Göran L. D. Jul

Ljungdahl. L.Gunnar Hll

Ljungdahl. Olle Kn 2

Ljunggren. Anders Ju 43

Ljunggren, C. Börje UD 2

Ljunggren, Nils G. Ju 2

Ljungh, Claes W. B 20 23

Ljungholm. Kurt A. Kn 9

Ljungqvist. Björn U. T. U 16

Ljungwall. N. E. Folke B 5

Lodin, Sven-Olof B 3

Lonaeus. G. Håkan N.

B 21.1 18 22.Kn 5

Lord. Jan A. T. Fö 2

Lorentzon. B. Gustav L. 13

Lorentzon, Sven Eric Jo 27

Lothigius, Carl-Wilhelm K 4, Jo 2

Loven. JohnT. S 8 13

Ludvigsson. Ingrid M. Jo 2 9. A 4

Ludvik, Klaus Fö 3

Lukkari, Bror U 4

Lund, D. Gunnar M. Jo 28

Lund, Karin S 4

Lundahl. Harald I 27

Lundahl. PerC. I. Kn 12

Lundberg, Arne H.R. Kn II

Lundberg, Bengt I. Ju 15

Lundberg, Bengt T. S 26

Lundberg, D. Bergliot A 11

Lundberg, Henry L. B 16

Lundberg, J. Iwan Jo 4

Lundberg, Lars-Olof Kn 11

Lundberg, P. J. Thorsten U 6

Lundberg, Sten G. J. Kn 1

Lundbergh, Hans P. N. Föl

Lundbergh, PerC. KS

Lundblad,Grelhe S 3, Jo 12

Lundborg. Hans S 22

Lundborg, L. Åke Kn 16

Lundbäck, Holger S 40

Lunde. Ingrid U 6

Lundeberg,ChristerN.S. U S 16

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lundeberg,
Magnus Ju 27

Lundequist,
Carsten I. G. All

Lundevall,
Owe N. A. I 12

Lundgren,
A.Carl-Eric Kn 15

Lundgren.
Bo A. M. B 12

Lundgren.
Bo Richard UIO

Lundgren.C.
Bertil Ju 25

Lundgren.
Dan S 25 40

Lundgren.
Georg E. H. U 1

Lundgren.
H. Lennart Kn 8

Lundgren.
Karl-David A IS

Lundgren.
Nils H 7

Lundgren.
Nils A 9

Lundgren.
Nils-Gunnar S 17

Lundgren.
Rakel H 6

Lundgren,
Staffan U 17

Lundgren.
Ulf U 4 14

Lundgren.
Valborg Ju 41

Lundgren
Bo A. M., B 3

Lundh.
Bengt U 20

Lundh.
Erik 121

Lundh.
Lena U 11

Lundholm.
Eric L.O. B 9 15

Lundin.
Anders Bo 10.1 4 11

Lundin.
Anna-Karin H 15

Lundin.
Bert G. Ju 12

Lundin.
Christer K. O. K 7

Lundin.
Hans-Erik V. Kn 4

Lundin.
Lars-Erik UD 3

Lundin.
S.Johan UD 3

Lundin. Ulf W.

Fö 12. U 4 10. Bo 10

Lundin.
Åke E. Fö 6

Lundkvist.
Ebbe 1 19

Lundkvist, Gunnel S 32

Lundmark. E. Gunnar Kn
5 8

Lundquist. DavidN. Fö 16

Lundquist, G. Jan-Eric A 2

Lundquist.
Olof U 10

Lundqvisl.
Arne K. O. Ju 12

Lundqvisl.
Dick O. R. 16

Lundqvisl.
Lars-Åke S 23

Lundqvisl.
Lennart Kn 14

Lundqvisl.
Lilly M. S6

Lundqvisl.
Marianne S 19

Lundqvisl.
Rolands. Fö 17

Lundqvisl.
Sten T:son Fö 3

Lundqvisl.
Åke H 6

Lundström,
Beata U 21

Lundström,
C. V. Herbert Jo 22

Lundström,
Fritz E. 1 8

Lundström.
Henry 1 19

Lundström. K. Sixten L. E6

Lundström, Karin E. U 4

Lundvall, A. Göran Jo 4

Lundvall, Leif K. G. H8

Lunning, Lars G. H. A
10 11

Lustig, Gunnar U I

Luthman.
Gösta F. I 6, Kn 18

Liibeck,
S. A. Lennart

UD 3, Fö 12, K 1,1 6

K 19, Jo
6

I 8

Kn 10

Jo 26

U 12

Kn 15

E4

H 14

Ju 1

Ju 8, B 11

UD 4

Ju 22

Jo 3
28,1 4

U 6

U 20 22

Ju 33

E ILU 8

A 11

U 7

S 1 15
24

K 13

Jo 2 3
12 28

E 3

U 11,ni

Kn 15

U 4 14,A
8

Jo 17

U l.A 11

B 7

Jo 10

Lyberg, Bengt Lyberg. Bengt Lyberg, Bengt Lyberg, Wolf S.
Lyrberg, Bengt Lyttkens, Carl Henrik Låflman, Lennart R. Ländin, Sigvard H.
Lännergren, E. Bengt Löfberg, Karl Axel Löfdahl, Göran Löfgren. N. Sigfrid J.
Löfgren, Torsten Hj. Löfqvist. Stig Löfström, J. Henric Lönnberg, C. Gunnar 1.
Lönnberg, C. Åke B. Lönnerblad, Sara Lönngren, Kerstin Lönnquist. John Gunnar
Lönnqvist, Olov Lönnqvist, Ulf R. Lönnqvist, Åke S. G Lönnroth, Måns Löven,
BoC. Lövgren. Esse T. C. Lövgren, Lars Göran Löwbeer, Hans Löwenmark, J. Örjan
T Lööw, Herbert P. D.

M

Magnander, Ebbe E. A. B
7 13

Magnusson. Birgitta U 34

Magnusson.
Dag U 9

Magnusson. Egon S. 1.

Jo 27. A
9,1 4

Magnusson.
Erik A 4

Magnusson.
Georg K. K 21

Magnusson,
Gunnar Jo 12

Magnusson.
Gunnar K. O. Kn 15

Magnusson.
Göran U 16, A 15

Magnusson.
John K 4

Magnusson.
K. E. Göran Bo 6

Magnusson. Leif U3

Magnusson. Leif R. A 2

Magnusson. Monica S. A 5

Magnusson. Nils

Ju 53, S 8 13. U 28

Magnusson. Staffan E. Ju 3, H 8

Magnusson.Torsten E. 14

Magnusson, Åke H 14

Magnusson Sessler. Gun 1. Ju 30

Malmberg. C. LarsE. B 12

s. 14 Kontrollera mot PDF

Malmberg,
M. D. Elizabeth Jo 32

Malmberg, Östen F. G. FÖS

von
Malmborg, C. Göran A. 1 1

Malmborg,
Gudrun H 14

Malmenstedt,
Curt O. U 16

Malmer,
Nils Jo 28

Malmgren,
Bo Bo 8

Malmgren,
Kurt K-G. E2 7

Malmgren, Lena S 37

Malmqvist,JanS.N. FölO,S63S

Malmqvist, Stig U 17

Malmros, Rune 121

Malmström, Bengt G. V. Ju
12

Malmström, Hugo S 3

Malmström, Kari G. 1 21

Malmström, Sten U 5

Malmström, Stig H 9

Mandahl, Håkan S 34 36 40

Mangård, Nils Ju 47

Mann, Kent V. S 23, A 18

Mannegard, E. Margareta S
35

Mannerfelt, Cari O. G. Jo 28

Mannheimer, Kaj E. Jo 30

Mannheimer, Sören 1 14

Marcus, Lars E. P. 112

Marcusson, Eric R. Jo 27

Marcusson, Sten G. U 6 20, A 1 4

de Maré, Stefan S. Jo 10

Marits, Arvo A. S 38

Marjasin, Sigvard S 15 19

Markborn-Sörås, Catharina Ju 24

Marken, Karl-Erik S 38

Marklund, Eivor 1. All

Marklund, Inger U 16 28 36

Marklund, O. Sixten A. U4

Martin-Löf, C. Johan E.

UD 5, Fö 9, U 37

Martin-Löf. Rutger T. 123

Martinsson, BoN. O.

Ju 33 34,S 22

Martinsson, Åke U 34

Marlling, Carl Henrik U 5

Martling, Per-Roland M. K 6

Masreliez, Nils G. A 9

Mats, fil. kand. 1 12

Matsson, Sven-Arne Bo 3

Matsson, Tommy B 9

Mattson, Lisa Ju 3 43, A II

Mattsson. Anita B. K. Ill

Mattsson, Bengt E. C.-G. I 11

Mattsson, Bengt Olof T.

S 28 31 38, A 18

Mattsson, Ingemar Fö 17

Mattsson, Kjell A.

Jo 15, H 5,BoS. Kn II

Mattsson. LarsG. U I

Mattsson, Morgan N. Ju 33

Mattsson, Rolf U 28

Mattsson.
S. M. Lennart U 5

Mattsson.
Stig U 10 30

Medin,
Knut H. Jo 14

Medin-Levén. Barbro 1 10

Mehr,
Hjalmar L. E 1 4

Meidner. Rudolf A. E 4. A 2

Mejegård, O. Sigvard W. Ju
55

Melander, Kent A. K 20

Melin, K. Lennart A 11

Melin, P. Torgil H. Ju 47 55, Jo 20

Melin, S. Ingemar I 5

Mellbin. B. Lennart B 2

Melldén, Anna-Lisa Ju 41, U 33

Mellqvist, Sven A. K I 4

Mellström, Claes B. Jo I

Meltinger, N. D. Tryggve U 5

Meyer, Lars Kn 23

Meyer, Lennart S. G. Sll

von Meyeren, Ulla M. A 18

Meyerson, Anita E. Ju 36

Michanek, Ernst N. UD 2, S 35

Midunger, H. Torbjörn A 9

Mild, Kerstin E. Ju 26

Mildner, Erwin A. Bo 1

Mileikowsky, Curt B 23

Millgård, E.Olof (Olle) Jo 9

Mindus-Widén, Lena H3

Minell, Marita S 42

Moberg. C. E. Ragnar Jo 10

Moberg, Kaj U 3

Moberg, Sven T. I 9

Modig, Jonas E. Ju 30

Modig, Stig I 10

Modigh, Pontus Ju 47

Mogård, Britt E. T. All

Mohall, Cari-Erik Fö 5 8

Mohlin, Hans H. K 6

Molander, Mats O. K 11

Molde, F. Bertil U 5,Kn 2 12

Molin. Folke P.O. H 17

Molin, N.Rune Ju 13

Molin, Olof E. O. 121

Moll, Olof G. U 1

Mollstedt, Bengt O. S 11

Mongård, Erik E. Bo 1

Montelius, Jan-Christian UD 7

Montgomery, J. Henry A.

Ju 28,S22

Morath, Rune A 16

Moreau, Jan-Erik Jo 3

Morell, Roland Jo 7

Morling. Bertil U 7

Mossberg, K. Holger Ju 21

Mossberg, K. Holger Ju 51

Munck, Johan Ju 28, Fö 17

Mundebo, K. Lillemor

U 46 10 12 16 Munkhammar, Ann Charlotte

s. 15 Kontrollera mot PDF

461

v;;;. Personregister

U 40 41

Nilsson. Allan

H7

Murray,
U. Mac

U 16

Nilsson. Allan M.

Jo 29

Miiller,
Ivar

Fö 11

Nilsson, Anna-Lisa

Mijntzing.
Lars

Ju 2

UD2,S35,J

o 10.1
12

Myhlback.
Lennart J.

Bo 4 12

Nilsson, Asta

U 19

Myrbeck,
Arne K. D.

B 18

Nilsson. Bengt G.

UD 1

Myrberg.
Mats

U 16

Nilsson, Bengt G.

E 10

Myrby.
Selh

Jo 29

Nilsson, Bengt-Åke

Ju 51

Myrdal.
Hans Göran

AS

Nilsson, Berndt

U 22

Myrenberg.
B. Sverker R.

K 7

Nilsson, Bertil

A 16

Myrlöv.
Åke E.

I 2

Nilsson. Christer

U 10

Måbrink,
Bertil U.

UD 2

Nilsson, Dan S.

1 3

Månsson.
E. O. Sigvard

Fö 1 8

Nilsson, E. Arne

Kn4

Månsson,
Ingmar M.

Jo 22

Nilsson. E. Birger

BoS

Månsson,
Lennart

U 20

Nilsson. Elvy 1.

K6

Månsson,
Sven-Axel

S 18

Nilsson, Eskil

Jo 19

Måre,
Mats O.

Kn IS

Nilsson, Gothard

U4

Mårtensson.
A. Iris

S20

Nilsson. Gunnar E.

A 11,15

Mårtensson.
A. Iris

A 13

Nilsson. Gunnel

S39

Mårtensson.
Bengt CL.

Ju 36

Nilsson. Gösta V.

E2

Mårtensson,
Jean-Erik

U 5

Nilsson. Göte

S 13

Mårtensson.
Nils L.

1 25

Nilsson. Göte

S 17

Mårtensson,
Skotte

U 1

Nilsson.
H. Anders Jc

. II 28 31

Mårtensson,
Stig

U4

Nilsson. H.Christer

S41

Mårtensson,
Tore

A 16

Nilsson. H.G.Ola

K II

Möller.
1. Cecilia

A 15

Nilsson. Herbert

U5

Möller.
S.A.Birger UD 5, A 11

Nilsson, J.OveG.

B 3, A 2

Möllstam,
Bengt L. G.

U 12

Nilsson. Jan-Erik L.

K6

Nilsson. Jan-Ivan N.

A 10 13

N

Nilsson, Johnny

U4 16

Narrowe,
Morton H.

U 5

Nilsson. K. Börje

H 2

Nasenius,
B. Jan V.

S 14

Nilsson. K. F. Lennart

S2

de
Neergaard, Claes D. E10,H1I

Nilsson. K. Lennart

BoS

Neergaard,
Erik A.

I 10

Nilsson. K. Valter

K 11

Neergaard,
Erik A. Kn

13 17 24

Nilsson. Karl-Erik

E4

Nelander.
Olle M. V.

K4

Nilsson. Kari-Erik

Jo 5

Nelander,
Sven S 5

14, A 5

Nilsson, Karl-Erik

Bo 4

Nelin,
Anders

S 18

Nilsson. Karl-Henry

H6

Nellevad,
Per

14

Nilsson. Karl-Johan

Kn9

Nenzén,
Sigrid

S30

Nilsson, Kjell G.

U 37

Nerdrum-Ullman,
Wenche

U 16

Nilsson.
Kjell O. H. E 4.

Jo 33.1
4

Nerell,
Gunnar H. T.

A9

Nilsson, LarsG.

U 6 16

Neuman,
N. Håkan

16 II

Nilsson, LarsO.

Ju 21

Neyman,Thorsten
L.

I 3 8

Nilsson, LarsS. E.

Ju 4

Neymark,
Marit H. E.

H 3

Nilsson, Lennart

BoS

Niblaeus,
Kerstin S. E.

Jo 27

Nilsson, Matts G.

U 16 22

Nicander,
Lars

S25

Nilsson, Matts G.

A 15

Nick-Huttunen,
Elise

I 24

Nilsson, N. A. Sigvard

Jo 22

Nicklasson,
Lars-Erik

K 4

Nilsson, N. Folke

Jo 14

Nicklasson,
Stina A. R.

Nilsson, N. Per-Erik

B 19

Fö 6 13

. U 4 34

Nilsson,
N. Robert Jo

14, Bo
10

Nicolausson,
Ulf

U27

Nilsson, N. Thorsten G.

Jo 9 19

Nihlgård,
Bengt S.

Jo 20

Nilsson, Nils-Erik B

I2.J068

Niklasson,
Ö.O.Harald

A 1

Nilsson.
Olof J

lo 3 14
28

Nilsson,
A. Erik

A 5 17

Nilsson, Per-Axel E.

Jo 25

Nilsson,
Alde E.

Ju 13

Nilsson,
Per-Erik Ji

1 52, H
15

Nilsson,
Alf G.

A 2 16

Nilsson, Per-Olof

Kn 14

Nilsson,
Alice H. C.

Fö 16

Nilsson, Per-Olof V.

Kn 15

s. 16 Kontrollera mot PDF

Nilsson,
Peter O.H.

19

Nilsson,
R. Kerstin

Kn 12

Nilsson,
Rune

1 18

Nilsson,
Ruth

S8

Nilsson,
Sten

A 16

Nilsson,
Sven

U 20

Nilsson,
Thora I.-L.

A2

Nilsson,
Torbjörn M. E.

Ju 32

Nilsson,Tore
U.

1 3

Nilsson,
Torsten

U 5

Nilsson,
Torsten

Kn2

Nilsson,
Ulf

Ju 48

Nilsson,
Ulla A.

U 14

Nilsson,
Åke

U 12

Nilsson.
Åke

A 10

Nilstein,
Arne H.

E 1

Nipstad,
Jan A.

E 10

Nissen,
L. Veronika S.

A 14

Nisser,
Carl Wilhelm B.

Jo 17

Nisser,
Per-Erik C.

Ju 20

Nisser,
Per-Olof

Kn 3

Nitare,
J. Gideon H.

A4

Nittzell,
GunnarO.

Ju 15

Nilzelius,
Tor

UD6. U
12

Nivenius.
C. Olle B.

Kn 15

Nivenius,
Olle

U 5

Nohrlander,
Åke

S27 36

Nolte,
Lennart R. J.

S28 31

Noltorp,
LarsG. N.

E7

Norberg,
Bengt

S 30

Norberg,
Dag L.

U 1

Norberg,
Lars A.

1 11

Norberg,
LarsR.

UD 3

Norberg.
Randolph

K6, U 17

Norberg,
Sven

Ju 15

Nord.
Kari-Erik

B 5

Nord,
LarsO. S.

AS

Nordahl,
Jan-Erik

B 5

Nordbeck,
Lennart V.

Kn 13

Nordbeck. S.E.Gunnar UD I

Nordbeck, S. E. Gunnar

UD 3. Fö
13

Nordberg, B.Krister S 20

Nordberg, Lars O. Jo 12

Nordberg, S. Ivar S2,H2

Nordblom, Bengt S. J. Jo
16 22

Nordborg. Kjerslin M. S
2 41

Nordell. J.Olof C. K 24, E 4

Norden, Joar Ju 8 38

Nordenadier, Anders B 5

Nordenson, Ulf K. Ju 36

Norderheim. Paul A. M. Kn I

Nordgren, Paul S 20

Nordin, B. Willard A 16

Nordin. Jan A 12

Nordin, Karl-Anders U 6

Nordin, P.Åke A 18

Nordin, Sven-Erik

Ju 1651,B
l9,Kn 8

Nordin, Å.Ingvar S 14, Kn 12

Nordlander,
Göte U 20

Nordlander,
K. Åke A 10

Nordlander,
N. Arne U 1

Nordlander, Nils Brage S
24 35

Nordlander, Nils-Brage U 43

Nordling, Lotty A. Kn 15

Nordlund, Stig F. Kn 6

Nordmark, Hans A. Ju 30

Nordqvist, Rolf G. B 18

Nordstrandh, Ove H. U 6 31 36

Nordström, Bengt I 11

Nordström, Gösta S 7

Nordström, K. Sivar V. Jo 28

Nordström, K. Sören I 4

Nordström. L. Anders E 7

Nordström, Lars E. K 4 17

Nordström, Lars V. 1 10

Nordström, Marie U 31

Nordström, Olof A. U 20

Nordström, Sixten U 20

Noreland, Lena M. 122

Norelius, PerE. Ju 5

Norell, Ove A. 14 20

Norell, Thomas P. B 24, U 7

Norell,Torsten B. 14

Norell,Torsten B. 121

Norén. Agneta B 13

Norén. Alf-Erik Ju 22

Norén. Bilis. Kn 9

Norén, Nils-Erik 13

Norén, Åke U 12

Norenberg, Bertil W. Fö 6

Norenlind, I.Märit U 14

Norin. Brage U 20

Norin, Stig U5

Norland, Sven-Anders Ju 13

Norlander, Gunnar A 16

Norlander, Torsten A 15

Noriing. E. Gunnar E. Kn
10 11

Noriing, S.Åke 1 14, Kn 13

Normark, G. AnitaM. H 14

Normark, Hagar M. K 4

Norrbom. N. Claes-Eric

K l.H 13.1 11,Kn 11 Norrby, J.Sören Jo 3 32, Bo 8,1 4

Norrby, Jonas V. Ju 13

Norrby, Karl-Eric U 38, Jo 8, H 2

Norriund, Horst A. E. A 18

Norrman, Bo U.S. B 2

Norstedt, Inger 1 4

Nyberg, Bengt L. A 16 18

Nyberg, F.Jan-Erik A 2 15

Nyberg, Gunilla S 34

Nyberg. Stig K. Fö 6

Nygren, Arne J. Ju 28 34 57,1 3

Nygren. Birgitta U 11

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nygren.
G. Ingemar

S 1 10

Ohlsson. P. T. Ingvar

Ju2,l 1

Nygren.
Jan

U 1

Ohlsson-Leijon. S. H. Lennart

Nygren.
Jan K. T.

A 15

B 19

Nygren,
Åke

U 5

Ohné. Margareta

U 20

Nygren-Söderberg,
Laila E. A 2

Öländer. Anders

UD 7

Nyhage.
Hans B.

U 4 12

Öländer. Håkan

U 39

Nykvist.
Ann-Christin

Olausson. Britt

U22

Ju 10.

H 6 10
13 17

Oldertz. Cari M.

Ju 9

Nyman.
Erik O.

Ju 57

Oldgren, Abiel

U 20

Nyman.
Kjell

Jo 26

OIding. PerE. M.

Jo 30

Nyman.
Lars A.

U 1

Olerud. Eric Hj.

Jo 3 15

Nyman.
V. Seppo

B7

Olhede. TorieifE.

Fö 3

Nyquist.
Per-Olof (Ola:

1

Olin. Patrick

S 5

U 20 28 43.

H 5.Bo2
10

Olingdahl. Göte

U 5

Nyqvist.
N.Tore

Ju 28,
Kn 1

Ollen. R.Joakim

Ju
22.S26

Nyqvist.
Nils

A 16

Olofsson. C. Sigbjörn

S 10

Nyqvist.
S. Yngve

Ju 37. K
24

Olofsson. Gunnar

S 30

Nyrén.
Einar

Ju 48

Olofsson. H. P.O.

A 17

Nystedt.
StigH.

Fö 15

Olofsson.
K. A. Lennart

Nyström.
Göran K.

K 21

K I7.H II

Nyström.
Holger R. B.

Jo 10

Olofsson, L.Göran

B 2

Nyström,
Kerstin

B 3

Olsson, A. Maj Britt .

U 4

Nyström,
L. Ingrid

U 22

Olsson, Agne Henry O.

Nyström.
Lars A.

E 10.H 14

Ju 15 30,U

21 32 37
38

Nyström,
Lennart

I 3

Olsson, Artur

U3I

Nyström,
Lennart

Kn 23

Olsson, Bengt K.

S 30.1 7

Nyström.
S. Åke

1 10

Olsson, Bertil O.

B 1

Nyström,
Sigvard E. V

H3

Olsson. Birger

S42

Närkhammar,
Kjell M.

A.
Kn 10

Olsson. Birger

U 5

Näslund,
Bengt Erik

H 6

Olsson, Birgitta

U 28

Näslund,
John

13

Olsson. Björn E.

U 1

Näslund,
Nils Erik

Jo 34

Olsson. Björn G.

A 18

Näslund,
Per Olof A.

A9

Olsson. BoChrisler

S27

Nässlin,
Berit

U 20

Olsson. Börje

S2I

Näsvall,
Björn G.

1 10

Olsson.
E.Billy Ju

13 20.
Fö 8

Näverfelt,
Arne S.

1 2

Olsson, E.Olof

B 13

Nöteberg,
Rolf M.

Ju 9 23

Olsson. E. Ragnar

B9

Olsson. Elvy E.

A 11

O

Olsson, Gunnar

S 15

0'Konor,
BengtG.W.

K 20

Olsson, Gösta E.

1 23

Ocklind,
Sigurd

K 4

Olsson. H. Å. Lennart

A 12

Odelgard.
Bengt K. G.

H9 17

Olsson, Hanna

S 18

Odelsparr,
Margit E.

U 10

Olsson, Hans Erik

U 12

Oden,
Birgitta

U 20

Olsson, Harald

S 10

Oden.
Nils

H 5

Olsson, Inger M-A.

Jo 3

Odenberg.
Mikael L.

A 15

Olsson, Ingrid M.

U 20

Odhnoff,
Camilla

S5,Jo 13

Olsson, J.Malte

Jo 1

Odhnoff,
Jan E.

UD 5

Olsson, Jan

H 11

Odre.
Torsten

U 34

Olsson,
Johan A. Ji

1 22,1
17 24

von
Oelreich, Carl-Erik H. K 17

Olsson, K. E. Esbjörn

Bo 12,1
2

Ogvall,
Dan O.

Ju 26

Olsson, K. Åke

1 4

Ohlin.
Tomas

Ju 32. U 39

Olsson, Kari Erik T.

Ohlson,
Björn I.

Bo 12

Ju

12 45,
Jo 28

Ohlsson,
Gunnar

U 12

Olsson, Lars E.

K 13

Ohlsson.
J. S. Ragnar

U 28

Olsson, Lennart

K 24

Ohlsson,
J.Staffan C.

B 11

Olsson, Mats

Kn 9

Ohlsson,
K. Agneta

Ju 25

Olsson, N. Martin

Ju 3

Ohlsson,
Lennart Å.

A 2,1 1

Olsson, Orvar

S21

s. 4 Kontrollera mot PDF

Olsson,
P. L.Göran

Ju 9 58

Palmquist.
Kurt

U 4

Olsson,
Per Sören

U 32 38

Palmqvist,
Bengt G.

K 25

Olsson,
Rune 1. Bo 5.1 l,Kn 11

Palmqvist,
Lars

U 20

Olsson,
S.O.Bertil

A 16

Palmqvist,
P. O. Arne

Kn 15

Olsson,
Sten G.

Ju 50,
Kn 14

Palmstierna,
T. Carl Oswald S 30

Olsson.
Sune

A4

Pantzerhielm,
H. Henrik G. Fö 8

Olsson.
Sven-Robert

U 4

Pantzerhielm,
Sigge-Wilhelm 1 24

Orava.
Olavi A. (Olle)

Parak,
Tibor

1 3

S 1. U
20 22

Parasnis.
Dattratray S.

1 3

Ording.
Jan

S 13 21

Parner.
Göran

BoS

Orehag,
Lennart

U 4 34

Patriksson.
Folke

K 17

Orlando.
A. N. Henning 12

Paul.
Lars

U 16

Orrenius.
Jan E. A.

1 17

Paulander,
Hans

H 17

Orring.
Jonas A.

S22

Paulsson,
Christer

U 20

Orring,
Ulla B.

Jo 33. A 11

Paulsson,
E. Ingvar

Kn 12 16

Orrö.
Sven-Erik O.

Fö 3 13.
S 17

Paulsson,
G. Valfrid V.

Jo 3, Bo
8

Orton.
Frank L. B.

Ju 53

Paulsson,
Kurt-Inge

Ju 13

Oscarsson.
Berit

U 31

Paulsson,
Solveig

U 33

Oscarsson.
Görel B. A

Jo 1

Pedersen.
Zaid O. B.

B 18

Oscarsson.
Gösta H.

1 1

Pehrsson.
Maj R.

A 18

Oskarsson.
Ingegärd J

. Ju
24.H 10

Pekkari.
Olle

U 34

Oskarsson.
K. O. Alf

K 6

Pellborn. Lars Åke

Fö 10

Oskarsson,
Sven E.

Jo 16 22

Pellijeff. F. H. Alexej

K 18

Osvald,
Thomas

S26

Pennlöv. Jan

U 15 39

Ottemark.
HansO.

B 11

Pernow, Bengt B.

U 1

von
Otter. Casten

BS

Persson. AlveS.

14

Otterberg.
L. Håkan

Fö 2

Persson. Ann C.

U 1

Ottoson.
BennE.

Fö 12

Persson. Annie V.

1 1

Ottoson.
Ivan

Ju 41. S 13

Persson. Arvid

Ju 39

Ottoson.
Ulf

U 12

Persson. Arvid

1 21

Ousbäck,
Margareta

H 3 10

Persson. Bengt Rudolf

U S

Ovegård.
LarsO.

Jo 3

Persson. Cari J. G.

Ozolins.
H. Berit

U 1

Ju 2 28.S

22 30.1
7 14

Persson. E. Annika

S 32. B
3 10

P

Persson. Erling

H 12

Paalzow. Gudrun

U 20

Persson. Folke

Jo 21

Paillard.
Jean

U 5

Persson.G. Bertil

E 2

Palm.
Anders K.

K 2

Persson, Gunnar

U 20

Palm.
Anita

U 22

Persson, Gunnar

Bo 10.1
4

Palm.
Böret

S2I

Persson. Gustav

H 18

Palm.
HansG. G.

Fö 6 14

Persson. Gustav B.

S 2 5.A
2

Palm.
Jan

H 2

Persson. Gustav E.

Ju 46

Palm.
Jonas

U 5

Persson, Göran A.

Palm,
Margit

S 13

Jo 15
30.1 6, Kn8

Palm.
N.Sture

Ju 30

Persson. H. Magnus

Ju 45

Palm.
Per-Olof

Jo 5

Persson. Henry A.

U 6

Palm. R.
Elisabeth

Kn 11 12 16

Persson. Inger

S5

Palm.
Tore

B 7

Persson. Jan

U27

Palm, Åke

1 3

Persson. John-Olof

Bo 6. Kn 8

Palmaer-Johansson. S. G. Eva

Persson. Karl-Erik

H 12

A 11

Persson, Kell H.

Ju 20

Palmborg. Olle

U 38

Persson. Kerstin

U 22

Palmcrantz. Hans U.

Kn 17

Persson. Kurt 1.

A 10

Palme. Sven C. G.

B 20

Persson. Lars E. H.

Palmgren. Nils A.

Fö 3

E

1 5 lO.H
14

Palmlund, K. Ingar

Ju 33.A 14

Persson, LarsG.

1 25

Palmlund. Thord G.

Persson, Leif G. W.

Ju 36, S 18

U

D2.S 35.
U 8

Persson, Lena A-M.

A2

s. 5 Kontrollera mot PDF

Persson,
Mårten U 4

Persson,
Mårten U 12

Persson.
N. Arne K I 4

Persson,
N. Ingvar Kn 13

Persson,
Nils Elis I 4

Persson,
Per-Ebbe U 14

Persson,
Per Erik Kn 2

Persson.
R.Eskil H 1

Persson, R. Kjell-Åke

Ju
14,S41,I 19

Persson,
Ragnar Fö I

Persson.
Rolf 12

Persson,
S. Erik Ju 45

Persson,
Sten U 6

Persson.
Sven-Erik A 14

Persson,
Sven G. F. Jo 4

Persson,
Sven-Åke S 17

Persson,Tore K 24

Persson,
Valdemar U 38

Persson-Tanimura,
Inga A I

Pesula,
Jan A 16

Peterson, Carl-Gunnar P.

H 10, Kn 12 13 22

Peterson,
Christer B. O. B 16

Peterson, K.
Folke I 11

Peterson,
Kjell U 25

Peterson,
Staffan A. A. Ju 23

Petersson.
Ann-Marie U 33

Petersson.
B. 1. Lennart 1 4

Petersson,
Bengt-Eve A. Jo 18

Petersson,
Birgitta S 19

Petersson,
Hans U4

Petersson, Hans E. Ju 28 53

Petersson, Jan G. K II

Petersson, Karl-Anders
P.

S 15,A 16

Petersson, Kerstin S 9

Petersson. Klas H 10

Petersson, Olof H.E. A 4 16,1 13

Petersson, Owe S 23

Petersson, Per M.

UD 2. Fö 13, S 17.1 10

Petersson. S. G. Roland

Ju 13.1 12 174

Petersson,
Stig A. I 3

Petrelius, Torsten S II

Petrén,
Erik U 5

Petrén, Gustaf Kn 23

Petri, Cari AxelH.

Ju 44, K 9, Jo 15, A 7

Petri, Gunnar

UD 3, Ju 2, Fö 12,1
19

Petrini, Frank S.D. I 1

Petterson. Hans H.J. Jo
6 23

Petterson, Lars-Olov Fö 8

Pettersson, A. Georg Jo 7

Pettersson. Bengt A. G. A
3

Pettersson, Bengt G. K 6

Pettersson.
Bert-Ove G. Bo 6

Pettersson, Birgitta A 9

Pettersson, Eric B.

A 2, Bo 10.1 4 16

Pettersson. Gunnel 1 17

Pettersson.
Göte J. I 10

Pettersson.
Hans H 10

Pettersson,
Jan-Olof Jo 23

Pettersson,
K. Henry I 4

Pettersson,
Kenth J. L. U 16

Pettersson.
Lars Ju 51

Pettersson,
Lars-Olof H 18

Pettersson.
Lars-Olov Fö 12

Pettersson, N. Lennart

Ju 16, S 26, Jo 3,1 4

Pettersson,
Per A. Ju 22

Pettersson.
Per-Arne Fö 14

Pettersson,
Roland H. Jo 2

Pettersson.
S. Arne B 13. A 2

Pettersson. S. Åke E.

S 19, U 22 43. Jo 33

Pettersson,
Åke 1. Bo 9

Peyron.Gustaf
F. C. Fö 4

Peyron.
Ulf C. C. Ju 30

Philipson,
LarsH. G. U I 3

von
Plåten, Fredrik U 13

Platin,
Ulla-Britta A 2 11

Plato,
NilsG. B. U 1

Plym
Forshell. Kerstin H 2 10

Polstam, K. Åke S. Ju 28 31 37

Poluha,
Olov S40

Pontén,
ErikJ. Ju 58

Prawitz,
Jan UD 1 3

Preisler,
Gunilla U 21

Printz, Bengt-Åke L.

ES. B 13 18, Kn 10

Printz. Å.
Lennart K 6

Pripp, NinaM. E. Ju 41, S 32

Prom,
Peter F. G. S6

Präntare.
Bo LO. B 19

Puke, Cari
G. M. Jo 7

Pursche,
C. Werner Kn 15

Puu.Tönu 1 1

Påhlman.
Anders T. Ju 43

Pålsson.
Kerstin L. Fö 5

Pårud,
NilsG. S 14

Pärson,
Hanns B. S. B 16

Qvarfort, Anne-Marie A 2

Qvarlander,
Eva U12, Knl2

Qviström,
N.Jörgen Ju 16

R

A 15

Raattamaa, BoW. Radesjö, G. Wivi-Anne

B 18, Jo 28, H 5

Rahm, Håkan S 15 25

s. 6 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 7 Kontrollera mot PDF

Raicevic.
Erica

A 11

Rainer,
A. Ove

1 II

Ramel,
Stig

H 11

Ramstén,
Nils E.

B 19

Ramström,
Dick O.

Ju 54,1
1

Ramström,
Lars

S20

Randers.
Jan E.

1 4

Rangnitt, F.Harald O. Kn 15

Rangrost.Johny A. P. U 22. A 15

Ranhem. Lars H. K I

Ransemar. Erik A 2

Rasmuson, Anders S. H. U 1.16

Rasmusson. K. Gunnar F. Bo 9

Raunio. Gerhard U 20

Redbrandl, Lars-Göran

Jo 28. Bo 10,1 6

Redgert, Jan 1. G. S9

Regardt, Bertil H 2

Regnéll, Carl Göran S 2, E 5

Regner, Göran I. F. Ju 35. Kn 23

Regårdh. Cari Gustaf Fö 12

Rehn, L.Gösta S 8. A I 2 8,1 I Rehnberg. K. Bertil

S 22. A 2 11. Bo 10

Rehnman, Ann-Marie U 6

Rehnqvisi, Gösta H 12

Rehnström, K. Åke H. B 15. H 2

Reinans. Sven A 8

Reinhold, Sune U 9 20

Reinius, E. A. Ulf UD 3

Reinius, Ulla B. 1 12

Rejdnell, Erik H. K 6

Rembe, Rolf D. Ju 30

Renck, Olle K 17

Rengholt, Ulf 1 4

Renmyr, Lars E. Ju S

Renning, Torsten Kn 4

Reslow, Kjell H 15

Reuterdahl, Gad Fö 10

Reuterswärd, Anders P. E.

A 3 15. Bo 10

Reuterswärd. B. Edvard U 24 41

Reuterswärd, Claes U4

Reuterswärd, Erik A. P. B
20

Rexed, Bror A.

S 1 48 122235, A 11

Rey, LarsH. 16 11

Rhodin, Arne U 32

Riberdahl, Curt S. Kn 20

Ribrant. GunnarC.H. 13 25

Richardson, N. Gunnar E. U 28

Rickard, Bengt O. K 4 15 17

Ridal, Håkan Kn 5

Ridderstad, Gunnar C. A. Fö 14

Ridderstrand-Linderoth, E. Inger

A. Ju 45, Kn 21

Riesenfeld, Harald U 5

Rimvall, Per O. Ju 24

Rindborg.
Stig A. J. A 12. Kn 12

Rinder. K. Lennart S 25 11

Rindlöw,
Leif G. K 6

Ringaby,
Per-Eric S 14, Kn 8

Ringblom,
Erland H 11

Ringborg,
Bengt K 23

Ringborg, S. Eriand U 1 9 16 20

Ringgren, K. V. Helmer U 5

Ringholm.
Bosse I. K. A 2

Ringstedt. Nils A. E. S23,H9

Ringström. Björn M. Ju 2

Rinkmar-Bengtsson. Gun U5

Rinman-Carlsson. Anna U4

Rispe.CurtB. K 17

Ritter, Kristin S 21

Rodhe. Birgit U 5

Rodhe, Sten U 5

Rodin.Göran Bo 7

Rodin. J. Anders U9

Rogestam. A. Christina

U 6 16. Kn 12

Roigart. Lennart -I 3

Rollen, Berit M. S l.A II

Roman, Rolf-Erik B 17

Romander, Holger A. G.

Ju 2 28. S 22

Romanus. Gabriel Ju 3. S 35

Romare. JanO. G. Fö 13

Romberg. N.Wilhelm A. Fö
16

Romson. Rolf Ju 45. Jo 9. Kn 17

Ronne-Björkqvist. Ingrid A 9

Roos. A. G. Thorbjörn Kn
21

Roos. Carl-Manin Ju 14

Roos. Kurt H. G. S 6 10

Roosmark. G. Per-Olov K 6

Rosander, Tom Bo 8

Rosberg, K. Gustav A. Bo 1

Rosberg. Klas R. 1 4

Rosborg. Charlotte Kn 5

Roseen. Rutger 127

Rosell, Sune S 27

Rosén, BoG. F. Jo 2 25

Rosén, S.Åke H2

Rosén, Tommy B. U 16 22, A 18

Rosenblad, Urban S. A 11

Rosendahl, Gunnar U6

Rosengren, Bodil C. U 16

Rosenqvist, Stig K 13

Roslönn, Ulf S7

Rosqvist, C. Gunnar K 7

Rosqvist, G. Birger

K6.Jo3,H 15

Roth, Christer S2I

Royen, Sverre N. H. S 6 15, A 11

Rubenowitz, Sigvard I 1

Rubenson, Kjell |J 6 36

Rubin, Nils A. 1 1

Rubinstein, Harry U5

s. 8 Kontrollera mot PDF

467

Rude, Kari R. K 4 5 17

Rudhe,
Catharina U 14

Rugfelt, K. E. Lennart A 11

Ruin, Olof K. SLU 20 28

Ruist,ErikH. E6

Ruke-Dravina,
Velta T. AS

Rundblad, Bengt G. I I

Rundlöf, Arne H 19

Rundquist, Gerhard I. A. 118

Rundqvist,
Karl-Ingvar A 17

Rune,
Christer L. Ju 8 38

Runnström,
Hans K. L. Jo 7

Riidel. WolfgangH. A. U 18

Rybeck, Bo UD I

Rydberg,
Kari-Evert Jo 34, H 19

Rydberg,
LarsO. I I.Kn 10

Rydbo, Folke Jo 6

Rydé, Kurt 1 19

Rydegran, Gunnar US

Rydén. Bol. U5

Rydén. H.RuneO. UD 5, A 9

Rydén, Jan E.

B 22.U I 42, Jo l.A 1

Rydén,
N.RuneG. Jo 7

Rydén, Nils U9

Rydén, Rune O. U 20

Rydh, Olof G. G. Jo 6.1 3

Rydin, Bengt C. K. Ju 4

Rydin, BoGöran I 16

Rydin, Roland Y. U 1

Ryding, Gunvor 1. K 6, U 13

Rydle. M.Birgitta U 34, H 10

Rydstedt, BoS. H 15

Rylander, Kerstin U 20

Rylander, Nils B. Ju 13

Ryman, Sven-HugoG. A 12

Ryné. S.Olle 17

Rådmark, Johan U4

Rådström. Roger Fö 10

Rådö. E.Göran S 24, U 22

Rämgård. Rolf I. E 4. Jo 26

Rönmark, John S 40

Rönnblom, KurtR. Kn 5

Rönngren, Bo E. K 16

Rönnmark, Christer Bo 12

Rönnung, Catarina E. M. U
39

Röst-Andréasson, E. Barbro Ju 41

Sagrén.
K. Åke

B7

Sahlén.
Anders F.

E 1 10

Sahlén.
Evert

H6

Sahlén.
Hans

U4

Sahlin.
Eric

H 5,1 19

Sahlin.JanE. A. A
16, Kn 12 20

Sahlin, John-Erik U 20

Sahlin. Michael UD 6

Sahlström.SvenC. H 18

1

Personregister

Salin,
Sven

U 31

Salinger,
Gerhard

K 14

Salomonsson,
Åke W.

Jo 29

Saläng,
B. Stefan

E4

Samuelsson,
Bengt

U 29

Samuelsson,
Elvy L.

A II

Samuelsson,
Ingemar

1 27

Samuelsson,
Ingvar A,

V.

Bo 6

Samuelsson,
Per S.

E6

Sand, Hans E.N. U 32, Bo 9

Sandberg. A. Birger U 2 20

Sandberg, F. Torsten Jo
28

Sandberg, Hans A. S. Ju
23

Sandberg, Jan-Eric U 12

Sandberg, K.Bertil A 5

Sandberg, K.G.Ulf Fö 2

Sandberg, Lars S 38

Sandberg. LarsG. A 2

Sandberg, N.Börje K. U 14

Sandberg, Ove S 42

Sandberg, Sture A. Kn 5

Sandberg. Sven-Olof 121

Sandberg, Torsten Ju 61

Sandberg, Torsten Bo 60

Sandberg, Ulf K. Fö 8

Sandebring. Hans E. A2.Knl2

Sandelius, Kerstin Ju 41

Sandell. Anita l.M. Kn 12

Sandell. Arne Ju 14

Sandell, Ulla U 43

Sanden, Peter

Ju 12, E 10, H 14.1 16

Sandgren.Gösta Fö 8

Sandler. Hans E. Jo 2. Bo 7

Sandlund, Maj-Britt L. Kn
16

Sandqvisl. B. Eje G. Jo 14

Sandqvist, Inga-Britta U
25

Sandqvist, Ingrid R.J. Ju 2

Sandström, AndersG. UD
I 3

Sandström, Björn I 4

Sandström, Jan U 20

Sandström, K. Rune E 8

Sandström, L. Annika U 9

Sandström. Staffan H 5 7 9 17 19

Sandström. Thore H 6

Sanfridsson, Arne U 32

Sånger. J.Stefan U9

Sanne. Christer U 11

Sannegärd, Wilhelm S
22 42

Sanner. Lars-Erik U I

Sanner. Leif H. U9

Sanner. Marianne S 34

Sannerstedt, LarsT. G. U 9

Sarri, Henrik Jo 29

von Schantz. Philip U 15

Schattauer, Wolfgang U
20

Schelander. Pär Bo 8

Schelin, Leif Ericsson U 16

s. 9 Kontrollera mot PDF

Schering.
Per E. S 14

Scherman.
Karl Gustaf

Ju 45. Bo 2 10 14

Schierbeck. Per W. Ju 10 13.1 4

Schill. Åke 1. Ju 18

Schmiterlöw.
Carl G. Jo I

Schneider.
Werner U 9

Schröder.
Lena U 28

Schuback.
Bengt J. Fö 13

Schultz,
J. Allan S. B I

Schultz,
Kerstin Ju 51

Schulze, Jacob U 22

Schuck,Johan H. B 13

Schiitt.Torgny S.R. 16

Schyberg. Per-Eric J. 17

Schyl-Bjurman. Gertrud S. U 14

Schöier. Hans E. Ju 43

Schöldström. Ulf C. W. U 16

Schönmeyr. C. Richard A. Ju 14

Schött. Britt-Marie U 20

Schött. LarsE. Ju 34. Kn 18

Secher. Jörgen U 5

Sefastsson. SigurdT.-B. Jo
22

von Segebaden. Gustaf Jo
1

Seger. E. Walter H 13,1 4

Segerfalk, I Bertil T. A 17

Segergren, N. E. Ingemar Jo 8

Segerström, Ingrid B. Ju 28

Sehlin, Halvar BoS

Selen, Jan-Olof K 26

Selg, Håkan 1 25

Selin. Eva U 20

Selin. Sven Ju 34

Sellberg. Björn 1 24

Sellergren. Ulf G. E. S35.U6

Sellers. Pia M. U I

Sellgren. Rolf O.M. K 1 4

Sellstedt, Bol. K 4

Sellvall, L.Göran B 6, Kn 15

Selö, Christer Fö 8

Seregard, B. Ingvar V. I 5

Serner, Uncas S 6 15

Serrander. Ove U 20

Setteriind.BoA. I. Kn 2

Sevéus, Vallentin S 20

Shaikh. Naz Ahmed 13

Sibe.Jan U 10

Sidenbladh, Kari J.E. K 5

Sidenbladh,Thomas P.

B 23.U 28.1 18 Siegbahn. Bo L. G.

Ju 12. UD 2.1 17

Sigfridson. C. A.Richard 114

Sigfridsson. Sven-Erik 1.

K 14.Jo 27

Signell. E. Sven-Gösta S 28

Sillen, BoS. A. I 14, Kn 11

af Sillen, Jan UD 7. US

Jo 7

S3I

U 26

A 18

Kn 2

Jo 19

Fö 9

Ju 13

Jo 6

K 1

S35

K 11

Ju 2 50

S 5

S 14 39

Jo 34

U 7.1 22

S 18.U 33

Jo 23

S 5

Ju 32

E6

U 12

H 18

K 1

KnS

E 1,B 3

E 1.1 11

K 9

U 12

A 16

B 1 14

A 18

Fö 10

Kn 12

Fö 2 5

Ju 14

U 6

UD 1 3 5

Silow. C. Ivan H. Silwer. Jan Simma. Lars H;son Simonsson.
Egon B. Simonsson. Tord L. W. Siverbo. HansG. Siversen. Bengt I. Sjunnebo. K.
Ivan L. Sjunnesson. LarsH. O. Sjöberg. E. Arne Sjöberg. Gunvor Sjöberg. Hans E.
L. Sjöberg. K. G. Magnus Sjöberg. Margit E. Sjöberg, N. Björn V. Sjöberg. O.
Torgny Sjöberg. Svante C. Sjöberg. Tage B. Sjöberg. Tommie W. Sjöblom. Kerstin
Sjögren. Bengt L. B. Sjögren. Bernt A. Sjögren. Boo Sjögren. Sven Sjökvist,
Stig A. R. Sjölin, Nils A. Sjönander. BoJonas Sjönell. P. Bengt G. Sjöquist.
Hans E. Sjöqvisl. Eric G. Sjöstedt. Björn Sjöstrand, A. Mats T. Sjöström.
Birger Sjöström, J. Folke Sjöström, Ove Sjöö. Curt O. Skaar. Nils Skagert. Stig
Skala. Björn

Skalin. Douglas U
22.S8 9 10

Skantz. Anna-Greta Ju
14,1 4

Skantze. Hugo I 3

Skarell. Gunnar E. A. B 2 14

Skarstedt. Cari-I var S.

Ju 42. UD 1.FÖ4 17

Skarvall. Kari-Erik Ju 2 31

Skilje, Ivar S 30

Skillner, Rolf G. A 10

Skjönberg, P. Guldbrand Jo
13

Skog, Rolf R. E4

Skoglund. Caj U. S 17

Skoglund, Claes G. Fö 3

Skoglösa, Erling T. A 6

Skogö, Ingemar B 21

Skröder, PerC. C. Ju 29

Skutnabb-Kangas, Tove A
8

Sköld, LarsG. U 16 22 43

Sköldefors, Walter G. H
9 13

s. 10 Kontrollera mot PDF

Sköllerholm,
S. Ove J. B 10

Slunge, G.
Walter R. A 2 16

Smedberg.
Staffan U 32

Smedmark. Göran G;son S 8 14 41

Smith. A.
Åke B 24

Smith.Jan Kn 14

Smitt.
Myrna E.D. A II

Snellman.
Karin M. U 37

Snihs. Jan
Olof 1 11

Sohlberg.
Lennart K 6

Sohlman.
Ragnar H 11

Sohlman.
Staffan K 17

Sommar.
Cari Olof U 39

Sondén.Jan
A. H 15

Sondér.
Ebbe U 6 14

Sonesson,
Birger A. T. 19

Sparring, Leena U 30

Sparrman. Carl-Axel U 17

Spendrup.
Jens 1 19

Spendrup. K. Aksel

B ILA 2 3. Bo 4.1 8

Spett,
Stina A 15

Sprinchorn. K. Göran Jo 18. Bo 9

Spörndly.
Barbro 1. S 3

Stahle,
Gun U6

Stahre. N.
Gunnar Bo I 10

Starck. Linnea U 22

Stark.
HansO. Ju 22

Stark. K. U S. S 8

Stark.
Linnea U 20

Stavréus,
SvenO. A. Kn 4

Steen, F. Peter U 11,16

Steen, Göran A. K 3 20

Stéen. Manfred K 13

Steen, Roland H 5

Stefanson, R. Stig S. E4

Stegö,
Eskil U 4 19

Steiner, Peter U 20

Stellborn,
Kurt (J 12

Stenberg,
Bruno Jo 4

Stenberg,
HansO. Ju 14

Stenberg,
Nikolaus Jo 4

Stenberg,
Tage U. AS

Stendalen,
N. Anders I 17

Steneby,
Jan Ju 7

Stenefeldt, Ulf 1. Ju 17

Stenfors.Bol.
L. U 20

Stenhem,
Bengt U 4

Stenmark. Bengt-Erik K
5 20

Stenson, Bo S 40

Sténson, Britt-Marie 17

Stensson, S. L. Börje B 12

Stensson. S. Lars-Gösta Kn
2

Stenstad, Barbro Ju 44

Stenström, Sture B. H 2

Stephansson,Jan S 26

Stern.Tommy U 6

Sternby, Björn UD 7

Sterne. BengtG. 14

Sterner. Anna-Lisa S 23 32

Sterner, Gunilla B. A II

Slerzel, Fredrik A. C.

Ju 59, Bo
10. Kn 12 15 16

Sterzel, Fredrik A. C. Kn 20

Stetler,
Emil U 4 35

Stiernstedt.
K. JanT. U 17

Stigare,
Jan A. A 15

Stigendal,
Lars U 9

Stigmark.
Kerstin S 8

Stille.
Leif U 20

Stjerna.
G. Henry Jo 9

Stjernberg. E. Gusiaf T. Kn 12 18

Stjernström. Per Z. H3

Stolt.
Birgit U 5

Stolt.
Lennart Kn 15 19

Storm. C.
Olof Ju 30. U 14

Strand.
Birgit S 39

Strand.
Karl-Erik

UD3.FÖ
12.S I 3841.Jo3l.l 4

Strand. Lars B. Ju 41

Strand.
Åke P.E. Ju 22

Strandberg.
I. Margit A 2

Strandberg,
Inger S 27

Stranden,
Hans V. U9

Streimer.
Ingemar U 20

Stridh.
Arne U 16

Stridsman.
Torsten U.

Jo 17, A 12,1 10

Strindberg. Per-Olof J. Ju 51. Fö I

Stroh. Olof Fö 17

Stråth.
Claes T. A 13

Ström.
Gunnar U 21

Ström.
Gunnar O. F. U 16

Ström.
Ivan S. B 20

Ström.
Lennart 1 14

Ström.
Sven I 7

Ström.Turid Ju 15 16 17 36. H 10

Ström-Htun. Berit H 8

Strömberg.
Hjalmar M.

S3I.K 18
21

Strömberg. Ingemar K 17

Strömberg,
K. Håkan Jo 14

Strömberg. Karl-Erik J. Ju 27,1 3

Strömberg, Rolf E. Ju 45. Bo 9

Strömberg.
Silja K. U 17

Strömbäck, Eriand H. D. Ju 9 58

Strömbäck. Stig UD 3

Strömbäck. Åke 14

Strömgren. BoE. U 26.1 15 18 24

Sturkell. Cari-Edvard Ju 9. S 37

Stymne. Anders S 42

Styring, Sten Ju 39

Styrud. S.Josef Kn 16

Ståhl. Ingemar O. L. 1 II

Slåhlberg. Karin H 6

Slåhlklo. Maj U 22

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stålberg.
Marianne G. E.

S 33, Kn
11

Stålberg, P. Lennart I 13, Kn 5

Stålebrant,
Rolf 14 21

Stål fors.
V. Margaret ha 19

Stälhammar,
Bert E.J. U 4 16

Stålhandske,
O. Lennart Fö 2

Stångberg,
Olle H. A 2

Sullivan,
LarsG. M. S6

Sundberg,
Carl Gustaf Jo 6

Sundberg.
Erik D. Kn 21

Sundberg,
Hans E. S 38

Sundberg,
Hans F. Jo 23

Sundberg,
Ingrid H 10

Sundberg,
Ingrid E.

Ju 3,UD3,U
l6.Jo3

Sundberg. Kjell M. K 24

Sundberg,
L. Nore I 17

Sundberg-Falkenmark,
Malin F. S.

K 13. Jo 12 25 28 Sundberg-Weitman, Brita F.

Ju 7, A 11

Sundblad, Brita A. I 15

Sundblad,
K. Erik Ju 13

Sundblad,
LarsG. K I

Sundblad,
Yngve Ju 32

Sundborg, Åke O. F. Bo 9

Sundelin, Dick U 22

Sundelius, Claes-Göran S
31

Sundelius, Ove R.S. Fö 17

Sundén, S. Bo H. A 13

Sundén, Åke U. Fö 12

Sundewall, Bengt H 8

Sundgren, E. Roland U 20, A II

Sundkvist, K. R.Tage B 39

Sundkvist, Leif G. U 25

Sundman. PerOlof U 21

Sundquist, A. Åke Ju 46

Sundqvist, Allan U 12

Sundström, Gun-Britt U5

Sundström, Kerstin M. H
4 19

Sundström, M. Gudrun Fö 1.1 3

Sundström, Monica E. Kn 12

Sundström, Olof G. B 3, A 2

Sundström, S.Åke A. 13

Sundström. Thorsten Sll

Svahn, Bertil A. Ju 27

Svanberg, Lars U 21

Svanborg. Alvar S 9

Svanfeldt, Göran H. U 9 10 12 16

Svanström, K. Ivan H. U 13

Svartberg, Kari-Erik Fö 8, U 13

Svedberg, Karl-Erik H 11

Svedberg. Sten-Olof (Olle) U 13

Svegfors. J. Mats A. Ju 45. Bo 10

Svegland, Stina L. Ju 36

Svegrell. Tomas BoS

Svennilson, Marianne E. U 20 22

Svenningsson, Per Johan 121

Svensberg,
Ewa U 20

Svenson,
Gösta E. K 8,1 4 27

Svenson,
S. Göte Jo 27 30

Svenson,
Sven G. E 7

Svensson,
Alvar U 12

Svensson,
Björn U 22

Svensson,
BoE. H 14, Kn 17

Svensson.
Börje A 6

Svensson.
Cari-Gustaf Å. 8 21

Svensson.
Evert 1. Ju 3

Svensson, Gunnar U
7 18 26

Svensson,
HansO. E 3

Svensson. IngeG. S 2 5 14 41. A 4

Svensson.
Jerry S 35

Svensson,
Jörn A 2

Svensson.
Kjell R. Jo 3. Bo 4

Svensson.
Leif Å. A 2

Svensson.
Nils-Eric Bo 5

Svensson, Olle F.S.

Ju 43,B
19,1 9

Svensson,
S. Börje F. Jo 10

Svensson, S. 1. R.

Ju 13 27 45, Bo 12

Svensson, S. Raymond FöS. AI5

Svensson,
S.Ulf Jo 30

Svensson,
Sten S 3 5

Svensson,
Sten I. A 2

Svensson,
Sten 1. A 13

Svensson, Sten 1. A 15

Svensson.
Sven-Erik 14

Svensson, Sven H. 13

Svensson.
Torsten 127

Svensson. Torsten V. Kn
14

Svensson,
Åke E. F. E 12

Svensson.
Åke G. B 16

Sveri. Knut O. Ju 34

Sverne, Jan E. A 14

Sverne, Tor E. Ju 41

Svingby, Gunilla U6

Svonni, Mikael U 26

Svärd, Göran S4I

Svärd,
Lars-Göran K 13

Svärd, Stig U 21

Svärd, Stig Olof Jo 15

Swahn, Jan-Olov Ju 10

Swan. Brita Ju 48

Swanstein. Stig N.S. K 10

Swarén. Ulla M. Ju9.S 11.17

Swarting, Sven K 24

Swartling, Anders J. A. 8 3

Swartling, Fredrik S 28

Swartz, Kersti V. S 15

Swedberg. BoG. R. U
12 38

Swedborg. Erik H. Jo 14

Swedin, BoW. B;son A 20

Swedjemark, Åke 1 27

Swärd, Bertil H 20

s. 12 Kontrollera mot PDF

Swärd, Åke
E. 14

von Sydow. Gunnar K 15 24. E 9

von Sydow.
Gunnar 1 14

Sylvander.
Inga M. A 16

Sylvén.
JanG. O. K 21

Synnerholm,
Bo K 13

Sälde, K.
A. Henry S 9

Sälgström,
Leif U 4

Sävborg-Lundgren.
Görel U 9

Sävenstrand,
Inger E. S3

Sävhagen,
Ruth U 36

Säwe-Söderbergh,
Bengt H 14

Sääf. K.
Å. Henry I 10

Söder. K.Gunnar 1 17

Söderberg, Bo K. G.

H 18, A 2,1 8 18

Söderberg, E. Lennart E
11

Söderberg, Elmer Ju 25

Söderberg, Per-Olof S 3

Södergren, Lars-Olof 1 27

Söderholm, Jan S 25

Söderiind, Olof U 21

Söderiind, Ove U 20

Söderlund, A. Göran Ju 2

Söderlund, Åke A 16

Söderman, Elis A. Ju 33, S 7

Söderman, S. Olof Jo 1

Söderqvist, Bengt O. A. S
I 10

Söderström, Bengt H. T:son

U 26,Jo28, Bo9,Kn 5

Söderström, Göran U 16

Söderström, Herbert U 5

Söderström, Kurt I. W. B 5

Söderström. Lars M. B 8

Söfelde, Karin U 3

Sönnerlind, Arne U 19

Sörenson, Torsten N. Kn 3

Sörman, C. Håkan Jo 32

Tallroth,
N.Börje

K 17, Bo
10

Tallroth.
Tore

UD 7 4

Tallskog,
Leif V. 1.

A 2

Tamfeldt,
BengtG.

Fö 14

Tammelin,
Lars-Erik

Jo 13

Tancred,
Bengt

H 2

Tandberg,
Olle G.

UD 5

Tarschys,
N.Daniel

B 13

1S,U
11,1 9

Teikmans,
André

UD 5

Tejle,
Gunnar

K 14

Telestam,
Gösta L.

E2 5

Teljstedt,
Håkan

A9

Tengberg,
Bo E.

lo 28
33.1 11

Tengelin,
Sten

H 8 10

Tengelin,
Ulf E. G.

Fö 9

Tengelin,
Ulrika Ch.

Fö 9

Tengner,
Onni

K 25

Tengroth,
Bengt T. I 14

Tengström,
Emin Jo 28

Tengström,
Sven U 5

Tengvall, Ingalill S 28

Tengvall. Sven-Erik G. S 26 38 39

Tengwall,
Jan O. 8 24

TergekAlf U 20

Terne, Eva S 16

Ternryd.
Cari-Olof K 6 7

Ternström,
Anders U 6

Tersmeden,
L. G. Erik H 1

Terstad.
I.Gösta A. Fö 7

Tetzell,
Tomas H 18

Teveborg, Lennart U
4 16 17

Tham.CariC.W. I 11.Ju 13.E4

Thedin,
Nils S 35

Thelander.
Bo R. Jo 23

Thelin,
Bengt A. U 16

Theorin,
K. Maj Britt Jo 15 33

Thomaeus,
Barbro H *1

Thomasson, Björn E. U 37

Thor, Thorsten S 1

Thorberg, Klas U 37

Thordin. Bengt S3I

Thorell. K. Arne B. K 1

Thorell, Lars G. Jo 32

Thorén, Rune 1 14

Thoresson, Per Göran S4I

Thorin, Leif Bo S

Thornell, Anders B. B 10 11

Thörngren, S. Bertil 1 25

Thomström, J. H. Torgny K
5

Thorsell, Lars U 14

Thorson, G. Alvar K 6

Thorsson, Inga M. UD3,U II

Thorstenson, R. Billy

S 13 16
35, U 26

Thoursie, Kerstin A. U 12

Thufvesson, Bengt E.

Fö l.A 2, Bo 5,1 l,Kn 5 11

Thulin, Einar E;son B 1

Thun, John-Erik L. U 20

Thun, K. Ragnar U 1

Thunberg, Ulf Erik Bo 10

Thunell, Sten H. A. Bo 1

Thunholm, Lars-Erik E 7

Thunved, Anders E. Ju 41

Thuresson, M. Carin 13

Thuresson, Sture HIS

Thurhagen, E. Ruben A
16,1 5

Thyberg, O. Knut UD 3, Fö 13

Thyberg, P. Erik Fö 13

Thyblad, Tom F.F. Kn 15

Thyreen, Nils F. G. Kn 13

Thyresson, Gunnar Ju 42

Thörn, Lars-Olof E 7

Thörngren, John Ju 39

Tidbeck, Åke H 10

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tillfors,
LarsT. L.

A 11

U

Tiselius,
Per Erik

H 8

Udd, S.Robert

Jo 34

Tjernberg,
K. V. Harry

Ju 4

Uggla.
Claes A. Ju 6 15,H 1

Tjernström,
K. Sune

1 25

Uggla.G.
Inga-Lill

SS

Tjällgren,
Per Olov L.

K6

Uggla.
J. Magnus

E5

Tjörneryd,
John E. E.

Fö 7

Uggla.
Karl-Lennart

8 22

Tobisson.
Lars F.

af
Ugglas. Margaretha M,

Jo 12

Ju 13.

B 3 19,A
4

af
Ugglas. Margaretha M

. A2 M
15

Tocklin.
Hans E.

A 12

af
Ugglas, Margaretha M

1 12

Toll. C.
Christopher

U 5

Uhnbom. C. Bengt l;son

K 18

Toll.J.
Magnus

Jo 6

Ulander. LarsG.

H5,A 12

Tollerz.
Kerstin B.

B 18

Ulfhielm. Monica H. V.

Tombrock.
Gun M.

1 11

B 20, A 5.1 18

Tomner.
J. Sigvard A.

1 21

Ullenhag. Jörgen U.

U 20, Kn
8

Torbacke.
Jarl

U 32

Ullsten. S.K.Olof

Torell.
Per

S29

Ju 13,
UD 5.

S 35.A
11

Torgils.
A.Gunnar

Ju 5

Ulveson. H. N. Ingemar

Ju 23

Tornborg.CurtG.
F.

Ulvhammar. Birgitta

Ju 28. U 26,

Kn9 10
11

S35.

U 20,A
11

Torngren.
Håkan E.

B 15

Ulvönäs. E. R. Staffan

1 6.

Torpefält,
Leif

S26

Unckel. PerC. G.

Torring.
Lisbeth

S 16

Ju 43. Fö 8, Jo 28,1 6

Torsteinsrud.
Inger

A 16

Unga.NilsJ. A 8 12,1 17

Torwald,
G. A. Rune J

o 20. Kn
18

Unge, Torkel

S4I

Tottie,
Lars W.

Ju 3

Unsgaard, Håkan

U 39

Tranell,
E.Olof B.

Ju 24

Utsi. Per-Mikael

U 26

Treiberg,
Alexander

Jo 32

Trogen,
Göran

H6

V

af
Trolle, Ulf

Ju54,H
12

Vahlne. Jan-Erik

1 16

Tröst,
Jan L. E.

Ju 3, U
20

Vallerö, Rolf A. T.

Ju 2

Trotzig,C.
FredrikJ. Jo7 32,H15

Vallin. Ivar

U 20

Trowald,
Nils

U 34

Vallinder, Torbjörn

Ju 43

Trozell,
Bertil

U 4

Vallquist, Gunnel

U5

Trulsson,
Rolf G. K.

Ju 48

Varnvik. Eva

U 22

Trygve,JanS.

Jo 19

Vegis, Peter

1 7

Träff,
Sven-Olov A.

Fö 3,8
13

Vennberg, Karl

U 5

Tunebro,
B. Torsten J.

U 1

Vester. G. Torbjörn

Kn 9

Tydén,
Christian F.

A5

Vestin. F. E. Margareta

Tyndal,
Anders

S40

U

16 19,A II

Tynell.
Lars V.

U 25 37

Vestlund. A. G. Gösta

U4

Tågmark.
Sven G.

Ju 13,1
12

Viklund. Margareta

S3

Tånneryd,
S. Allan S.

A2

Vikman, Sven

U 16

Täckholm,
Fredrik

U 1

Vikström, Björn

S42

Tägil,
Sven O.

U 11

Vilhelmsson, A. Börje

K9

Tängdén,
ErikL.

A 11

Villner, Ina

S 8 13 42

Täveby,
Gunnar V.

K 11

Vinell, LarsG.

1 3

Törnell,
Inga-Britt

Ju 8

Vinge, Per-Gunnar

Fö 9

Törngren,
MatsW.

A 11

Virding, Gösta A.

1 7

Törnquist,
Harry E.

Vitestam, N. Gösta

U 5

S 11

.U 1 7,
Jo 1

Voss, Bertil G. P.

K 17

Törnqvist,
Gunnar E.

Bo 5.1 1

Voss-Schrader, Ulla A.

A 11

Törnqvist,
Ingvar B.

Vrelhammar, Harald

U 17

U 4 9 20, Bo 10

Vängby, Staffan O. S.

Ju 27

Törnros,
E. A. Christer

B 23

Törnroth,
N. Lennarth

H 1

W

Törn
vall, Peder H.

Kn 6 20
23

Waara, Rolf

K 26

Wachtmeister.
Hans W.

A; son

U 13

s. 14 Kontrollera mot PDF

Wachtmeister. Knut G. N.

Walldén,
G. Rudolf

Ju 10

Walldin.
Carin M.

A 15

Wallén.
Axel

H 11

Wallenius.
Lone

Bo 6

Waller.
Calle

A 18

Waller,
Tage E.

U 1

Wallerius,
Olof

Ju 48.H
1

Wallgren.
Åke

U 6

Wallin,
Alf G.

Ju 25

Wallin,
Erik

U 6

Wallin.
John-Olof A.

K 11

Wallin.
Karin

U20

Wallin.
Kerstin

U 28

Wallin.
NilsG. M.

A 18

Wallin,
PerJ.

Ju 7

Wallin,
Sten-Erik J.

Jo 25

Wallman,
Folke V.

1 3

Wallmark,
Nils

U 31

Wallroth,
Bengt

Ju 42

Wandén,
Stig

U 4

Ward,
Kurt K. B.

17

Warensjö.
J. A. Folke

Jo 9

Wasteson,
Lennart

Ju 39

Wedelin,
Kerstin B.

U 30

Wegerfelt,
Kari Arne

17

Weibo,
Björn S.

Ju 2

Weidstam,
Åke

Ju 5

Ju 20. S 29. E 10. H 5

Wadell.
UllaG.S.

B

1 12, A
4

Wadensjö.
Eskil W.

A 1 S

Waern.
Karl-Gustav

U

16,A 15

Waern,
Per Axel

14

Wahlberg,
E. Marianne

Ju 56

Wahlberg,
Leif

U 20

Wahlberg.
Per V.

Fö 5

Wahlbäck.
M. Krister

Fö 13

Wahlgren,
E.Göran

B 10

Wahlgren,
Nils-Einar

I 4

Wahlqvist,
Stig

S40

Wahlstedt,
BenglL.

E3

Wahlström,
Björn M.

1 10

Wahlström.
Bror A.

Ju 3

Wahlström,
PerE.

K 4 5 17

Wahlström.
Stina M.

A78

Wahlström,
Victor

S2S

Wahrby.
Elsa M.

S3

Walander,
Håkan 1.

S
1441,A4

Walberg.
Sten S.

E2

Waldau,
Ulf

H 15

Waldén.
G. Louise

A 11

Waldenby.
Torbjörn

Ju

13,14 11

Waldenström.
Erland

E4

Waldenström,
HansG,

W.

Kn 11 21

Waldenström.
Sven

U 10

Walin.
Gösta A.

Ju 13

Wallberg,
Klas H.S.

SS

, E6, AS

Walldén,
G. Rudolf

Ju 10

Walldin.
Carin M.

A 15

Wallén.
Axel

H 11

Weigelt,Ulla A 5

Weinberg, Ulf C. Jo 23

Weinehall, Lars E.J. Ju 13

Weitner, Sonja E. U 22

Welander, Gösta Ju 28, B 5

Welin, E.Gösta Fö 7, Bo 5

Wemminger, Lars V. U I

Wendel, Maj-Britt S 28

Wendin, Sture E.W. Ju 28

Wendl,
Curt A. G. Jo 7 25, Bo 3

Wenker, Stig-Eric Jo 7

Wennerberg, Sigfrid B. I
6 27

Wennerfors,
Alf S 41. H 9, A 10 Wennergren, C. Bertil O.

Ju 56, U
29 Wennerhorn. Karl Otto L.

Fö I. K 7

Wennerström. E. Allan Ju 55

Wennström.
K. Gunnar

S I 8 15
17, A 9.I 7

Wentz. Nils O. Ju 39

Wentzel.
Ann-Kristin U II

Werbell.
Bror I. B 13 18

Werdinius.
Claes A. 8 9

Werenfels-Röttorp.
Monica S.

A 7 II, Bo 6

Werin. Gun I 7

Werkö,
Lars S 10,1 7

Werner.
Sture I 3

Werner.
Sven W. K 7

Wernhult.
Sven-Åke Jo 32

Wernlund,
Stig A. Kn 15

Wemstedt,
Monica All

Wessén,
Vilhelm Jo 9. A 6

Wessman,
Lennart S 28. U 12

Wessman,
Yvonne B.-M. A 9

West,
Maria Ju 41

Westberg,
H-O. (Olle) B 5 9

Westberg,
Jan E. T. Fö 16

Westberg,
Olof (Olle) I 13. Kn 6

Wester, Jan U4

Westerberg,
Bengt C. G.

S 14, K 4,
Bo 10

Westerberg, K. Arne R. Ju 54

Westerberg,
LarsG. I. A 10

Westerberg,
Per 1 4

Westerberg,
Sten B. Bo 10

Westerberg,
Ulf L. A 2.1 11

Weslerborn,
Olle O. A. SI

Westergren,
Håkan W. B 19

Westeriind,
Erik A. B 11

Westeriing,
Rune S 27

Westeriund. Uno U 10 28

Westermark,
J.Gunnar A 1 14

Westermark,
Torbjörn I 11

Westholm,
Carl-Johan 14

Westin, AinaV.H. S 16, A 5 II

Westin,ChristerO. R. Föll

s. 15 Kontrollera mot PDF

Westin.
Gunnar U 15

Westius.
Stefan S 23

Westlin.
E.Arne I 11

Westlund.
Göran Ju 10

Westlund.
Jan U 12

Westman.
Henly 1. KnS

Westman.
Margareta U5

Wetterberg.
Gunnar Ju 13

Wetterberg.
Ulf G. B 13

Wetterblad. R. Ingmar T. Fö 2

Wetterhall. Sven C. E.

Jo 18 25,
Bo 9

Wetlerström. Rolf U 22

Wettéus. Bo U5

Wibell. Ingrids. A 11

Wiberg. G. Lennart E;son Ju 8 46

Wiberg. N. Lennart Jo 25

Wiberg. N.Ola R. Fö 2

Wiberg, Ragne Ju 13.1 4

Wickberg. Barbro 1. U 31

Wickberg. Sven U 12

Wickholm, Jan U I

Wickman. Frans E. 1 6

Wickman, H. Krister Ju 54. E 1 10

Wictor. Kari-Erik 1 14

Wictorson. Karl-Eric A.

S 1 8 10 24 Wictorsson. Åke V.

Ju
l8.Jo7,Kn 8

Widebäck. I. Birgitta B 12

Widebäck. Ulf M. Ju I.B 13

Widell. Jan-Åke Jo 26

Widén. K. A. Ingvar Ju 25. Jo 9 31

Widén. LarsR. K 7

Widén. Åke U 12

Widestrand. LarsO. E9

Widgren. Greger G. U 20

Widgren. Jonas O. AS

Widheden. Lilian B.-M. A II

Widman. MonaG. U-B. S9

Widmark, P.Sverker V. 8 9

Widmark. Roland I 8

Wiebe. Stig W. O. K 2

Wieslander, K. H. Bengt S
19

Wigardt, Hans G. T. Fö I

Wigren, John E. Kn 10

Wigur,J.T. Rolf Fö 13

Wiik, Curt UD 7

Wiik, L.Gunnar V. UD 4

Wijkman, Anders 1. S.

Ju 32, E 4.1 II 17

Wijkman, E.Gunnar B. U i

Wik, Lars U 4

Wiking-Johnsson, 1. H.Peter Ju 4

Wiklander, Bertil U 5

Wiklund, Bengt O. U 10 34

Wiklund, Jerry J. FÖS

Wiklund, Svea S.S.

Ju I, Fö
7, S 8 28

Wikman, L.Åke Jo 7 17

Wikrén. R.
O. Gerhard A 7 13

Wikstrand.Rolf
A. I. 1 18

Wikström,
Jan-Erik U 26

Wikström.
K. Ame Ju 2

Wikström. Lesler H 14

Wikström.
Margot H 15

Wiktorin. Bengt S 17, Kn I

Wilander, Sven E. S 6, A 9

Wilén, Bo US

Wilén, S. Kristina(Kerstin) A 2

Wilhelmson, S. Martin Jo 5

Wilhelmsson, A. Börje S 2

Wilhelmsson. Arne E. Ju 4, B 11

Wilhelmsson. Börje A. S 39, K 16

Wilhelmsson, F. Uno B 20

Willart, N.Bo B I

von Willebrand, Karin M. Ju 14

von Willebrand. Karin M. E 12

Williamsson. UnoE.l. Fö 7. H 10

Willig. Anna S 12

Wilson-Lohse. Britt A 11

Winander. BoG. I II

Winberg. Henrik A. K 24

Winberg, Jan S 29

Winberg. S. Håkan Ju 31 57. A 10

Winberg. Tage K. V. K 7

Winberg, Ylva S 5

Winblad. Kari-Erik Jo 19

Winblad. Ulf S31

Winéus. BengtG. Fö 2

Wingborg. Mats U 6 14

Wingqvist. Kay Vilhelm S 13

Winther. Otto W. Bo 10

Winther. S.I.Eva A 2 II

Wintzer. P.U. Fö 10, S 27 38

Wirén, ErikT. 1 I

Wirmark, B. David 1.

UD 2, Fö 13, H 14

Wirsäll, Nils-Erik B 18

Wirtén. Rolf G. S. Jo 2

Wistedt. Börje Kn 7

Wistedt.J.Åke Ju 26

Wistrand, Anders W.H. A
12

Wistrand. Birgitta A 11

Wistrand. Birgitta M. S6 12

Wiström, Olle S 36

Witt, Nils Jo 34

Wittorp. I.Birgitta Ju
3. S 4 37

Wittstrand. Arne E. Bo 6

Wohlin, Lars M. E 1 3. Bo 2 10,1 I

Wohlin-Andersson, Anna M. U 34

Wohlmer, H. Lennart Jo 21

de Woul, Jan T. J. B 18

Wramner, Perl. Jo 28

Wranghult, HansO.

Ju 2, Fö
9, K 11

s. 16 Kontrollera mot PDF

Wredenfors,
H. E. Walter

K 4.1 3

Wretborn,
Christer

A 1 2

Wulff,
Torgil H;son

UD l.Fö
17

Wåhlén,
Kerstin

U 22

Wåhlin,
N.Anders

1 3

Wåhlin,
Sten

Fö 12

Wahlström,
Ingemar

U 39

Wångby,
Erik UD 5

,146 11

Wååg.
Nils Erik

Fö 6,1 6

Wärme.
Ulf B.

H 3

Wärnberg,
Gustav

1 24

Wärnsund,
Sven-Olof

E2

Wästberg,
Greta E.

B 18

Wästberg.
Olle

H 9

Wästlund.
Jan

I II 17

Åkersledt,Jonas U 20

Åkesson, Hans C. Ju 2

Åkesson, HansO. Ju 3

Åkesson, Karl-Gunnar 1 4

Åkesson, Sigvard U 12

Ålander,
Birgit V. Ju 6

Ålander,
Nils-Erik 1 7

Åman, O.
Valter Ju 20, H 16

Ångström,
Rune T.

UD3,S
17,8 II 16

Ånstrand, Claes F. Kn 13

Årefeldt,
Ann UD 7

Åriin,
Ingrids. Bo 10,1 6 27

Åsberg,
Christer U 5

Åsbring,
Lars-Göran G. Ju 27

Åsbrink.
Erik S 31. K 24

Åshuvud.
Olof U 8

Åslander,
A. Nils-Olof (Olle)

K 14, Jo
27

Åsling, NilsG. 15

Åslund,
Alvar Ju 26, K 4

Ydreborg-Westberg,
Berit

Zaar, Leif G. G. Zachrisson, Bertil J. Zachrisson, Rune E.
Zeime, Claes A. Zethraeus, Sten Zetterberg, Leif Zetterlund, Sven Zelterquist.
Urban G. Zetterström-Lagervall

Ziefelt, Inger

Å

Åberg,
Bengt Åberg, C. Anders Åberg. Carl Johan Åberg, Ch. Georg Åberg, Hilding Åberg.
Jan Håkan Åberg. Nils Erik Ågren, LarsO. T. S 11, E 6. Jo 13 20.H Ågren, N.
Gunnar S. Ågren, Staffah Ågren, Sture Åhgren-Lange, Ulla H Åhlén, Lars Åhman,
Gustav Åhnberg, Lars Åhrén, Anders Åkerberg, Yngve Åkerdahl, Magnus F.
Åkerfeldt, Sven Eric Åkeriind, AllanJ.G. Åkerlind, AllanJ.G. Åkerlund, Hans E.
Åkerman, N. Håkan Åkerman, Sune M. R.

A9

Kn 13

UD5

Åslund, K. Margaretha

K 22

Kn 22

Åslund, Ove R.

A 14

K 11

Åstedt, Inga-Britta

U 17

A 12,Ju 22

Åstrand, Göran

Kn22

U 26 38

Åstrand, K.Gunnar

Fö 17

U 6

Åström, Arne

U22

Bo 1 10

Åström, Lars-Åke E.

S8

,GerdM.

Åström, Rolf V.

A 16

S 12 1

Åström, Urban

U9

U 20

Åvall, Sven K.

Ju 4

Åvall, Sven K.

B 11

U 20

Ö

U 28,A 12

Öberg, Bernt

Kn 8

B 3, A 2

Öberg, H.Sören

A 16

H 15, Kn
18

Öberg, Hans

Kn 10

Ju 14

Öberg, J. Gustav

Kn 15

Kn 3

Öberg, N.P.Kjell

A7820

Kn 15

Öberg, N. Sture

1 1

Öbrink, Karl Johan

U 1

10, A 2,
Bo 3 10 Ödlund, Lars-Olof

E5

Knll

Ödman, Margot

S2

S 15

Ödner, E. P. Sture

K 17

S38

Öfström, Sylve

S38

.A.
U 20

Ögren, K. Olof

I 19 26

Ju 2, B 15

Öh, E. Tage

I 12

U 20

Öhlund, Inge

Jo 29

Ju 50

Öhman, Anders R.

Ju 4

Jo 4

Öhman, Arne J. P.

B 10

Ju 30

Öhman, Bengt

Ju 48

Ju 4

Öhman, Berndt

E4

Jo 3

Öhman, Carl Ivar

U8,H 11

Ju 24

Öhman, Christer

A3

S32

Öhman, Frank G. H.

Ju 16, H
4

1 18
19,Kn5

Öhman, Per

U 28

Jo 9 22

Öhman, Ulf R.

E 11

1 1

Öhrling, Anders

H 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:103 476

Öhrn.J.
Bruno

K 1

Öhrsvik,
Lena M. U

10 30,

Kn 12

Öjeheim,
Per-Göran

E 10

Öländer,
Jan A.

U i

!,H 14

Önnesjö,
Kari Erik A.

E4

Örjes.
J. Rolf L.

H 14

Örn.
Claes HG.

Ju 35

Örn,
Peter

Bo 6

Örnberg.
Sune

U 5

Örne.
Ingegerd

U 16

Örnfelt.
Bengt W.

14

Örtendahl.
Per Anders

1

Bo 10

,1 4 11

Örtengren,
Jan Henrik

H 3

Östberg,
Bertil M.

A 15

Östberg,
Brita

UD 2

Östberg.
Gertrud

U 20

Östby,
Nils

S20

Östensson,
Olle

1 3

Öster,
Kari-Olov

U 26, Jo
2

Österberg,
Rolf

U 28

Östergren,
A. Bertil

U 27

Östergren,
Karin

S29

Österiing,A.01ov(Olle)

U6

Österiund,
Nils E.

Fö 14

Österlund,
Tord H:son

Ju 2

Österman,
Elsa

U 1

Östling,
Berit

U 20

Östling,
Sven

K4

Östlund,
Hans-Erik

U 8,

A 2 15

Östlund,
John O.

A2

Östlund,
Sverkers. H.

Ju 52

Östrand,
P.Olov (Olle)

A9

Östring,
Lars A.

1 13

Öström,
Kjell V.

1 1 10

Öström,
Klasgöran

S26.A 13

s. 18 Kontrollera mot PDF

Sakregister
tiil kommittéer

(Sakregistret
omfattar både del 1 och del 11. Referenser till del 11 innehåller alltid II
följt av departementsbeteckning och nummer. Referenserna till del I saknar
motsvarande beteckning.)

s. 19 Kontrollera mot PDF

ABK (Allmänna advokalbyrå

Ju 44

18

Kn 5

Jo 18

kommiuén) Adakfältet. gruvdrift ADB-beredningsgruppen
Adminisiraiion. Hjälmarens

reglering
Adminisiraiiva enheier. länsstyrelser

Kn 10';
II Kn I Advokalbyråkommillén.

Ju 44 K 10

Ju 22 Ju I

Allmänna
(ABK) Affärsverks verksiadsrörelse A ktiebolagsform Akustisk apparatur ALLFA
(Ulredningen om ADB inom

den
allmänna försäkringen) S 26 Allmän associalionsrätlslig

lagstiftning Ju 22

Allmän
domsiol. räliegångs-

förfarandel Ju
39, K 11

Kn 15

Ju 44

Ju 44

16

AUmän plats, definition

Allmän rällshjälp

Allmänna advokaibyråer

A llmänna energisyslemsludier

S26 Ju
32 Bo 7; II
Bo 1

Allmänna försäkringens datasystem

Allmänna handlingar

Allm ä nna kartor

Allmänna ordnings-

stadgan Ju 18, Kn 17

Allmänna skolväsendet, integration av handikappade elever
U 34; II U 10

Allmänt ombud, körkorlsfrågor K 11

Alternativ produktion, varven

>6; II I 15

Kn7

Jo 19

Ju 25

Ju 29

Ju 29, S
7

Ju 1,32

K9, B 10

Andlig vård Animalieproducenter A nläggningsarrende
Anstalter, mathållningen vid

kriminalvårdens A nstaltspersonal Anställds iniegriiel
Anställds pensionering A nställningsskvddskommitlén

AI2;IIA7 Ansvarsfördelning stal Kommun

- skola U 4

Ansvarsnämnder Ju 32, S 6

Ansvarssystem, militärt Ju 42

Arbeie, skyddat A 16; II
A 4

Arbetsförhållanden, försvaret Fö 4

A
rbeiskraflsförhållanden,

jordbruket A 6

Arhelslöshetsförsäkring A 4

Arbelsmarknadspolitikens

verkningar A 1, 2

Arbetsmiljö, dalateknikens

effekter A 19; 11 A 8

Arbetsplatsers inlegriletsskydd Ju 1

Arbelsrällskommiltén. Nya A 10

Arbetstagares uppfinningar Ju 48

Arbelstidsfrågor, Delegaiionen fär A 5 Arbetstidsfrågor,
Utredningen

av vissa A
17; II A 5

Arkivet för ljud och bild U 32

Arrendelagskommittén Ju 25

Arrendetvist Ju 25

Arvsrättsliga frågor, vissa Ju 47

Auktorisation Ju 26

A UU-sakkunniga (Avlalsreglering

av upphovsrättsliga frågor

på undervisningsområdet) U 2

Avbytarservice, jordbruket Jo 19

Avgifl, polisbevakning Kn 17

A vgiflsfordringar B 11

Avgiftssystem Ju 4, B 15, Bo I

Avlidens skulder Ju 47

Avslåndsverkande mikrofonder Ju 1

A vtalsfrågor, tjänstemän B 4

Avialslicens Ju 30

A vtalsreglering, upphovsrätlsliga

frågor U 2

B

Balansbegrepp E 3

Bandinspelning Ju I, 30

Bankgiro E2; II
E I

Banklagsutredningen E 7

Barns rällsliga ställning Ju 41

Barnmiljöutredningen S 4

BarnolycksfaU S 23

Barnomsorgsgruppen S 3

Barnåret 1979 S 35

Bebyggelse, energihushållning

Bo 10; II Bo
4

Bebyggelsefrågor, referensgrupp Bo 11

Bebyggelseplanering Fö 7, Bo 5

Befattning, skolledande U 9

Befordran med järnväg Ju 5

Befälsbemanningsutredningen K 2

Befälsordning, försvaret Fö 14; II Fö 5

s. 20 Kontrollera mot PDF

Befälsrätt över ordningsvakter Ju 18

Begagnade föremål Ju 10, H 4

Begravningsväsende! Kn 14

Bekväma
livsmedel Ju 29

Bensin H 13

Beredskap,
kommunal Kn I

Bernkonvenlinnen Ju 30

Berusade personer, omhänder

tagande Ju 53; II Ju 4

Besittningsskydd Ju 25, 27

Beskattning, främjande av

forsknings- och ulvecklings-

insalser genom B 23; Il B 7

Beskaiining. ränlor och kapital

vinster B 25; II B 8

Beskattning, säkerhetsåtgärder

B5; II B6

Beskaiining. Iraklamenten B 20; 11 B 2

Beslag Ju I

Beslutsfattande Kn 8

Besvärsprocess, kommunal Kn 20

Betalningsbalanssiatistik E 3

Betalningssystem E 2

Belalningsbalansdelegalionen E 3

Bevakningsförelag Ju 26

Bevakningsuppdrag, förordnanden

Ju 18 Bevakningsuppgifl, civilförsvaret Fö 11 Bevarandet
av genetiskt malerial

Jo 5; II Jo
8

Bibliotek U 18, 37; II U 8

Bidrag, De blindas förenings

biblioteksverksamhet U 18

Bidrags- och förfatiningsfrågor,

cykeltrafik ' K 12

Bidragssystem, socialpoUliski S 14

Bilavgaser, luflvårdsproblem Jo 27

Bild och ljud. arkivet för U 32

Bildskivor Ju 17,30

Bildom vandlare. integritetsfarlig

användning Ju 1

Bilförsäkring Ju 14

Biståndspolitiska ulredningen UD 2 B/Cf (Beredningen
för del forlsatta arbelel om kvinnan i försvaret)

Fö 5; 11 Fö 2

Blindskriftsbibliotek U 18

Bolagskommitlé.

1974 års Ju
22; 11 Ju 5

Bostadsarrende Ju 25

Bostadsfinansiering Bo 2

Bostadshygien S 11

Bostadslån Bo I

Bostadsräkning E 6

Bostadsrätlsfastigheter. underhåU

Bo 12; II BoS

Bostadsrätisuiredningen Bo 13; II Bo
6

Bostadssociala delegationen Bo 6

Bostäders iniegrileisskydd Ju I

Bosättning utomlands S 2

Brandförsvarsutbildning Kn 4

Brandriskutredningen

Brott, personlig frid Ju I

Bro/r, /ro/i*: K 11

Brottmål, tvångsmedelsreglering

vid
förundersökning Ju 56; 11 Ju 8 Brottsbekämpning, användande av

integriielsfarlig apparatur Ju 1

Brottsförebyggande

rådet Ju .57; II Ju 10

Bryggeriutredningen I 19; 11 1 1

Brytande
av post- eller lelehemlighel

Ju I

BRA-utredningen Ju 57; 11 Ju 10

Budapestöverenskommelsen H 1

Buller K 5, Jo 15

Byggnad, överlåtelse och panisälining

Ju 38 Byggnadskommitté. Sveriges

internationella I 2

Byggnadslagsliftning. ny Bo 14

Byggnadspantulredningen Ju
38

Byggnadsvårdsulredningen U 13

Bvggsysselsällning. kullurbvggnader

U 13

Byräkraliutredningen K 12

Båtsporl. Hjälmaren Jo 18

Bärgning, lagsiiftning om Ju 55; 11 Ju 6

Bölesförvandling Ju 61; II Ju 12

Bötesstraff Ju 11

Citairätt Ju 30

Civila luftfarten, rekrytering och

utbildning av flygförare K 25; 11 K 8

Civilförsvar Fö 7

Civilförsvarels ordnings- och bevak

ningsuppgifter Fö 11

Civilmilitärutredningen (CM U)

Fö 15; II Fö
6

Containerfrågor K 14, 17

Cykeltrafikutredningen K 12

D

Daghemsplats S 16

Dagspresskommittén B
19: Il B 1

DA LK (Datalagstiflningskommiiiénj

Ju 32

Datasystems sårbarhet (SÅRK) Fö 9

Datateknikens effekter på närings

livets uiveckling 1 25; 11 1 13

Datateknikens effekter på syssel

sättning och arbets

miljö A 19; II A 8

Daia-TV U 39; IIU 12

Datorisering, anställds integritet vid

Ju 32

De blindas förenings biblioteks

verksamhet U 18

Decenlraliseringsulredningen Kn 8

DFE (Delegationen för energi

forskning) \ (,; W 1 12

Differentierade körkort K 23; 11 K 7

Disciplinärenden Ju 34, 50, S 6; 11 Ju I

Diskriminering av invandrare

A 20; II A 9

s. 21 Kontrollera mot PDF

Distriklsindelning,
yrkesinspektionen

A 14; II A2

Djur i karanlän Jo 16

Djursjukhusulredningen Jo 21

Domslolar Ju 39, K 1 I, Kn 16

Drollningholms
kungsgård B 6

Drunkningsolvckor,
förhindrande av

Kn 17

Dynamisk mikrofon Ju 1

Dämningsgräns,
Hjälmaren Jo 18

Dödsbegreppet S 12

Dödsbo Ju 40, 47

Ecklesiaslik indelning Kn 6

Egnahemsfasiigheier Ju 24, B 3

Ekonomiska
bron Ju 31

Ekonomiska
föreningar Ju 22

Ekonomiska
sanklioner Juli

Ekonomiski
försvar I 3

Eldningsanläggningar 121:1115

Eldningsolja H 13

Elektronik,
effekter på näringslivets

utveckling' I
25; II I 13

Elever,
handikappade U 34; Il U 10

Elevvårdskommillén U 33; II U 5

Energiforskning.
Delegaiionen för

16; II I 12 Energihushållning, befintlig

bebyggelse Bo
10; II Bo 4

Energikommissionen I 11; Il I 7

Energiområdet, provning I 27; II I 16

Energisparkommittén I 4

Enkla bolag Ju 22

Enskilds iniegriiel. användning

av leknisk apparatur Jul

Ensamrätlssystem Ju 30

Ensamjörälderkommiilén S
32

Envägsspeglar. integritetsfarlig

användning Ju I

fÄ t/
(Expertgruppen för regional

utredningsverksamhet) I I

Etableringsregler Ju 16

Europeiska
paienikonvenlioner H 1

Expedilionsavgifi B 15

Exporlförfanningar.
översyn ; 11 H 4

Exporlkrediiulredningen H 11

Facklig velorält A 10

Facioring Ju 8

Familjelagssakkunniga Ju 3

Familjesiödsulredningen S 5

Familjevård
för missbrukare

S42;IIS7

Fartyg, säkerheten påförsvars-

maklens K 20; 11 K 4

Farlygsmiljöulredningen K 5; II K
11

fa5/ egendom Ju 24

Fastighetsmäklare Ju 24

täslighelslaxeringskommitté.

1976 års B
12; II B 4

ff/?
(Förhandlingsgruppen för

renskötselanläggningar) Jo
4

fGi/
(Försvarets gvmnasieulredning)

Fö 6

F/Vm Ju 30

Finansiering, avbytarservice Jo 19

Finansiering, reformer
; 11 B 5

Finansieringsbolagskommittén E 5

Finsk-svenska utbUdningsrådet U 17

Fiskevallensutredning. 1973 års Jo 7

Fjällägenheter Jo 17

Fjällsäkerhetsulredningen
Jo 29; 11 Jo 4 fA:-75 (797* orj/owrari-

kommUté) Fö
13; 11 Fö 4

fL//i
IFlygindustrikommillén)

Fö 12; II Fö 1 FLU-74 (Försvarsmaktens lednings-

ulredning) Fö
3; 11 Fö 3

Fluorberedningen S 29

Flygförare. civUluftfart K 25; H K 8 Flygindusirikommiltén
(FLIK)

Fö 12; II Fö 1 Flvgplaisfrågan. Stockholmsregionen

K 19; 11 K3

FN-konferenser UD I, 3, 5, Jo 12

Folk-
och bostadsräkningar

(FOB-utredningen) E 6

Folkbildningsutredningen U 12; 11 U 3

Folkbokföring Kn 14

Folkpension S 2

fo/A.rä» UD I, Fö 17; II Fö 8

Fondsystem E 4, A 13; A I

Fotokopiering Ju 30

Frakträll Ju 5

Framtidsstudier, Sekretarialeiför U 1 1
Fredsforskningsinstiiul,

Stockholms inlernaiionella

(SIPRI) UD6;IIUDI

Fredsorganisalionsutredningen
Fö I

Fredsiandvård-80 Fö 10

fn- oc/i
rättigheter Ju 1, 35

Friluftsområde.
Hjälmaren Jo 18

Frilidsboendekommittén Bo 8; 11 Bo 2
Fyndlagstiftningsutredningen

Ju 55; II Ju
6

Fyrverkeri, bestämmelser om Kn 17

Fysisk planering och bebyggelse Bo 3, 5

Fögderiulredningen Kn 9

Förarprov,
körkarl K 11

Förband,
försvaret Fö I

Fördomar
ifråga om invandrare

A 20; II A
9

Förelag.servicenäringarna H 18; 11 H I

Förelagens uppgiftslämnande B 18

Förelagsdemokrali Fö 5, I 5

Förelagsform
Ju 22, H 4, 6, 11, A 6

Företagsförvärv Ju 12

Företagshälsovård S 20, A 9

Företagsinformation
I 5, 24; II
I 14

Förelagsinteckning Ju 8

Förelagskonceniration Ju 16, H 6

Företagsobeståndskommittén B 11

Företagsulbildning I 24; II
1 14

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förmögenhelsbrollsutredningen Ju 31

Förmögenhetsfördelning E 4

Förplägnadsfrågor Ju 29

Församlingssiyrelse Kn 19

Försvarel,
kvinnan i Fö 5; 11 Fö 2

Försvarels fredsorganisaiionsui

redning Fö I

Försvarels gymnasieutredning Fö 6

Försvarskommilté. 1978 års

(FK-7S) Fö 13; II Fö 4

Försvarsmaktens hälso- och sjukvård ifred (HSF) Fö 16;
11 Fö 7

Försvarsmaktens fariyg. säkerheten i

K 20; II K
4

Försvarsmaktens ledningsutredning

(FLU-74) Fö3;IIFö3

S39

Ju 14

E 12

n
S 13

1 13

A 10

Ju 28

Ju 30

B 13

B7

B5

II
Ju 12

S5

S32

Försäkringsrätter

Försäkringsrältskomminén

Försäkringsrörelse

Försöksverksamhet, socialvärden

Försörjningspolilik

Förtroendemannalagen

Förundersökning

Förvallning. mångfaldigande-frågor

Förvaitningsutredningen

Förvaltningsrevision

Förvallningsrältskipning

Förvahningsslraff. bortfall av Ju 61

Föräldraförsäkring

Föräldrar, ensamslående

Garaniiförsäkring Ju 14

Gas I 6

Galumusicerande. lillsiåndslvång

Kn 17

Genbankutredningen Jo 5; II Jo 8

Girosyslem E 2

Gisslan Ju 28

Glesbygdsfrågor. Delegation för I 13

Godslransporl Ju 5

Grafiskt mångfaldigande Ju
30

Grusiäki Jo 2

Gymnasial UtbUdning Fö
6, U 16

Gäslsluderande U 30; Il U 6

Göta kanal K 15

Göteborgsregionens syssel

sättningsproblem I 14

H

Hallwylska museet U 40

Handelsbolag, löntagarinflviande Ju 22

Handikappade 828,31, iJ34;IIUI0

Hemförsäljningskommittén Ju 10

Hemkonsulentljänsler H 10

Hemslöjd I 15

Hittegods. lagsiiftning om

Ju 55; II Ju
6

Hjälmarutredningen Jo 18

Homosexuellas siiuaiion S 37; 11 S 2 Hotell- och
restaurangulredningen H 3 HSF (Hälso- och sjukvård i

försvarel) Fö
16; Il Fö 7

Humanitet
i krig UD 1

Hybrid-DNA,
skyddslagstiftning

U29; 11 U I

Hygien S 11

Hyres- och bostadsrättsfasligheter,

underhåU Bo
12; Il Bo 5

Hyresrättsutredningen Ju 27

Hälsoeffekter, energiutnyttjande Jo 15 Hälso- och sjukvård
iförsvaret

(HSF) Fö 16; II Fö 7

Hälso- och sjukvårdsutredningen S 15
Hälsovårdsstadgeutredningen S 11 Högskolans forskningssamverkan

U 28; IIU 2 Högskolans huvudmannaskap

U43; II U 13 Högskolornas lokal-

och utrustningsprogramkommilléer

(LUP-organisaiionen) U 1

Högskolans studiedokumentation

och statistik U 9

Högskolans tjänsteorganisation U 20

I

IIH4

H4

Kn6

30,17 15,30

II, 13

11, 13

Bo 4

II Jo 9

II I 14

K II

II Bo 7

II U8

Kn 5

S26 I U8

Ju 2

Importförfaitningar. översyn ;

Inbyteshandel

Indelningslagskommitién

Industriell forskning Ju

Industriellt rättsskydd Ju

Industriellt utvecklingsarbete

Ju 30, 1

Industriförelag Ju 30, A 3, I

Induslrilokalisering

Industrins råvarukostnads

utjämning Jo 34;

Industriverk, statens I
24;

Information, körkorlshavare

Information, om landskapet ;

Informationsförsörjning.

vissa ålgärder U 37;

Informationssystem ADB-beredningsgruppen Allmänna
försäkringen (ALLFA)

U9

Kn 10

11U12

B 12

Kn 17

II
K6

H9

Ju 8

Ju 1

Bibliotek (LIBRIS) U37; Rättsväsendets informationssystem
(RI) Studiedokumentation och statistik för högskolan (STUDOK) System S

Informationsteknologi, ny U 39;

Inkomsttaxering

Innetorg. definition ur ordningssynpunkl

Inrikesflyg, lufttransport K 24;

Insynsutredningen

Inteckning Inlegrileisskyddskommilién

s. 2 Kontrollera mot PDF

Intellektuellt arbele Ju 30

Iniernaiionell familjeräll Ju 3

Iniernaiionell konkurrens H 5

Internationella barnårel S 35

Internationella byggnadskommUtén I 2

InternationeUa investeringar I 16

Internationelii bistånd UD 2

Inlernalionellt utbildnings

samarbete U 8

Invandrare, diskriminering A 20; 11 A 9

Isolering inom kriminalvården Ju 34

Isoiopmärkning K 3

Jafe/-
ocA villvårdsfrågor

JK-ulredningen

JO

Jo 23 Ju
21 Ju 21

Jordbruk,
avbytarservice

Jo 19

Jordbruk
och trädgårdsnäring Jordbrukarnas Irygghelsproblem Jordbrukshögskolor
Jordbruksteknik

A6

Jo 14

Jo 1

Jo 24

Jordförvärvsulredningen Journaler

Jo 9 S6

Justitiekanslern

Ju 21

Justitieombudsmannen

Ju 21

Jämställdhet
mellan män och

kvinnor

A 11

Järnväg,
Nora Bergslags K 18; Järn vägsbefordran

II
K 1

Ju 5

K

Kabel-TV Ju 30

Kalibreringsutredning I
22; II 1 8

Kapitalbildning E 4

Kapiialmarknadsutredningen.

1968 års El

Kapitalvinster, beskattning B 25; 11 B 8

Karantänverksamhet Jo 16

Karolinska sjukhuset S 30

Kartor, allmänna Bo 7; II
Bo I

Kalegoritillh örighel, civUm Uit är

personal Fö
15; II Fö 6

Kollekliva försäkringar Ju 14

Kollektivavtal B 4

Kollektivmärkeslagen Ju 15

Kommanditbolag, löntagar-

infiytande Ju 22

Kommissionslagen, översyn

Ju 60; II Ju 13 Kommitiéer, lilläggsdirekliy tiU

samtliga ; II
B 5

Kommunal beredskap Kn 1

Kommunal indelning Kn 6

Kommunal vuxenutbild

ning U 31; nu 4

Kommunala företag Kn 23; II Kn
2

Kommunala förköpslagen Jo 9

Kommunalanställdas medbestäm

mande Kn24;lIKn3, 4

Kommunalbesvärsprocessen Kn 20

Kommunaldemokraiiska
frågor

Kn22, 24; II Kn
3,4

Kommunalförvaltning Ju 30, U 4, Kn 8

Kommunikationssatelliter Ju 30

Koncernföretag, vinstberäkning E 4

Koncessionslagstiftning 1 3

Konkurrensbegränsning H 5

Konkurslagskommittén Ju 4

Konstnärliga
verk Ju 30

Konsumentköpsutredningen Ju 46

Kontakter, patient läkare S 24

KontroU inom beskattningen B 5; II B 6

Kooperaiionsutredningen I 12

Kreditförsäljning Ju 14

Kreditväsen E I, 7

Krig, sjukvården i S 17

Krigslagar UD 1

Krigsmaktens fredsorganisalion Fö I Krigsmaktens
tjänsiereglemenle Fö 4 Kriminalisering, dalamissbruk Ju 32
Kriminalvårdsstyrelsens

organisation Ju 33

Kulturminnesvärd U 13

Kulturväxter Jo 5

Kungliga biblioteket U
37; II U 8

Kungliga slottets museiverksamhet U 41

Kvarslad B 5

Kvinnan i försvarel Fö
5; II Fö 2

Kvinnliga skolledare U 19

Kvinnor och män. jämsiälldhel A 11

Kyrklig beredskap Kn 14

Kyrkohandbok Kn 2

Kärnvapen UD 3

Kökspersonal, kriminalvården Ju 29

Könsdiskriminering A I 1

A:c>/?ra7f Ju 10, 24

Körkort, differentierade K 23; II K 7

Körkortsutredningen K 11

Laboratorieverksamhet Jo 13

Lagerstödsutredningen A 3

Landskapsinformation
; 11 Bo 7

Landskapsvård Jo 2

Lantarbetare Jo 18, A 6

Lantbrukshögskolan Jo I

Ledningsutredning, försvars

maktens Fö 3; 11 Fö 2

LIBRlS-systemet U 37; II U 8

Liftanordningar, säkerhet Kn 17

LIND (Läkemedelsindustri

delegationen) 1 7; 11 I 6

Litterära verk Ju 30

Livrustkammaren U 40, 41

Livsmedel, bekväma Ju 29

Livsmedelskontroll Jo 13

iL/u(/ oc/i ftiW, Arkiveiför U 32

Ljudupptagningar Ju 30

Lokal- och utrustningsprogram för

universitet och högskolor

(LUP) U l,Jo 1

Lotteriutredning, 1972 års H 2

LTO/LOB-utredningen Ju 53; II Ju
4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Luftfart,
flygförare K 25; 11 K 8

Luftförorening,
långväga transport

Jo 30; 11 Jo 2

Lufttransporlulredningen K 24; 11 K 6

Luftvård Jo 27

LUP-organisalionen U l,Jo 1

LUT-74 (1974 års lärar

utbildningsutredning) U 6

Låneunderlagsgruppen Bo 1

Långsiktig sysselsäilningspolilik A 2

Långsiktsmotiverad forskning U 11

Läkare, koniaki mellan patient och S 24

Läkarutbildning S 11

Läkemedel, priskontroU S 36; II S 3

Läkemedelsindustridelegationen

(LIND) 17; 11 I 6

Läkemedelsinformation S 27

Läkemedelskontrollutredningen S 34
Läkemedelssamarbete.

utvecklingsländer S
40; 11 S 8

Länsdemokratikommittén Kn
11

Länsdomstolskommittén Kn
16

Länsstyrelser

K II, Jo
18, Kn5, 10; II
Kn I

Lärartjänstutredningen U 20

Lärarutbildningsuiredning,

1974 års (LUT-74) U6

Läromedelsmarknaden U 14

Lönsparande E
9, 13; II E 2

Löntagarinflytande, förelag Ju 22, E4

M

Madridunionen

Ju 15

MAK
(Medicinalansvars-

kommittén)

S6

Makeprövning

U 10

Malmtillgångar

13

Marklagstiftning

Jo 9

Marknads- och produktplanering H 9

Markägare Jo 2

Maskinförsäkring Ju 14

Massmedier Ju
16, 17,30

Mathållning, kriminalvårdens

anslaUer Ju 29

Medbestämmande, kommunal

anställda Kn2l,24; II Kn3, 4

Medborgarviltnen Ju 28

Mediaförelag Ju 16

Medinflytande. värnplikiiga Fö 8

Medicinalansvarskommittén S 6

Medicinsk forskning I 7

Mervärdeskalteuiredningen B 2

Metallurgiskt centrum I 10

Metrologisk verksamhei I 22; II 1 8

Mikrofilmning Ju 30

Mililäransvarskommittén Ju 42

Miliiära försvarel. ny befälsordning

Fö 14; II Fö 5

MiUtära pensionsålders-

delegationen (MPD) Fö 2

Miljö- och nalurresurspolilik.

rikilinjer Jo
28; II Jo 3

Miljörisker, sjötransporter Jo 32; II Jo6

Miljöskador, skadestånd Ju 58; 11 Ju 9

Miljövårdskostnader Jo 3

Mindre företag, service

näringarna H 18; II H 1

Mineralpoliliska utredningen

(MPU) I 3; II I 9

Missbrukare, familjevård S 42; II S 7

Monopol Ju 16, B 17, H 5

Motorredskap K 8

MPD (Militära pensionsålders-

delegationen) Fö 2

MPU (Mineralpolitiska

utredningen) I 3; 11 19

Multinationella företag Ju 12, H 5

Museijärnvägsföreningar U 23

Museiverksamhet U 40, 41

Musikaliska verk Ju 30

Myndigheters energiinformalion I 4

Myndigheters verkstadsrörelser K 10

Mångfaldigande Ju 30

Mäklarverksamhet Ju 24

Af än oc/i kvinnor, jämställdhet A 11

Märkning av olja K 3

N

Namnlagsutredningen Ju 6

Narkotikafrågor, ledningsgrupp S 22 Narkotikamissbrukets
omfattning S 21 Naturresurs- och miljöutredningen

Jo 28; Il Jo 3

Naturtillgångar 1 3, 10

Nedrustningsdelegationen UD 3

NEPO (Nyklerhetsvärdens erkända

och enskUda vårdanstalters personal-

organisationsutredning) S
7

Neutralitet, folkrättens tillämpning

Fö 17; II Fö
8

W/ I 10

Nora Bergslags järnväg K 18; II K I

Norrbotiendelegalionen I 10

NOSA (Nya organisationskommittén för skyddat arbele)

A 16; II A4

Nya testamentet U 5

Nyklerhetsvärdens erkända och

enskilda vårdanstalters personal-

organisationsutredning (NEPO) S 7

AKÄ ('A'>'a utredningen om yrkes

inriktad rehabiUtering) A 18; II A
6

Nytljanderäti Ju 25

Näringsliv, datateknikens och

elektroteknikens effekter I 25; II I 13 Näringspolitiska delegationen.

Särskilda Ju
54; II Ju 7

Näringsrättsliga regler Ju 1, 7, H 1, 5

Närradio och när-TV U 38; 11 U 11

Nääs-utredningen U 35; II U 7

O

U27

Obligatorieberedningen Ockupation, folkrättens

s. 4 Kontrollera mot PDF

lillämpning Fö
17; 11 Fö 8

OffentUg administration Kn 8

offentlig redovisning I 9

Offentlig verksamhei. mång-

faldigandefrågor Ju 30

Ojfentliganslällda B 8

Offentliga
tillställningar Ju 18

Olaga
inirång Ju 1

Oligopol H 5

Oljemärkning K 3

Oljeskador,
sjötransporter

Jo 32; II Jo
6

Oljeskyddskommitlén. 1977 års U 27

Olympiska vint er spel Jo 26; II Jo
I

Ombordanställda K 5

Omhänderlagande
av bl. a.

berusade
personer Ju 53; II Ju
4

Omsorgskommitién S 28

OPAL (Organisationen av-länsstyrelsernas planerings- och
administrativa enheier)

Kn 10; II Kn I

Opinionsbildning Ju 16

Optionsrätt Ju 25

Ordnings-
och bevaknings-

uppgifter, civilförsvaret Fö
11

Ordningsstadgeutredningen Kn 17

Ordningsvaktsutredningen Ju
18

Ortspressannonsering, vidgad

Ju 52; II Ju 3

Parkeringsöverträdelser,

tomtmark ;
II K 10

Partikelmärkning
av olja i fartyg K 3

Patentpolicykommittén H I

Patienter
' S 6, 24

Pedagogiskt forsknings- och

utvecklingsarbete inom skol

väsendet U 36; II U9

Pensionskomminén S 2

Pensionssamordning K 9

Pensionsålder Fö 2, S 2

Pensionsåtaganden B 10

Pensionärsundersökningen (PU) S 9

Permutation Ju 23

Personalutbildning Ju 28. B 8, Fö 6

Personorienterad A DB-

information Ju 32

Persontransport Ju 5

Personvals-
och valkrets-

utredningen Ju 20

Pilotutbildningsut

redningen K 25; II K 8

Piteälven, vattenkraft

ändamål Bo 9; II Bo 3

Planeringsavdelningar, läns

styrelsernas Kn 10; II Kn I

Platsbehov, barnomsorgen S 16

Polisbevakning, ideella

tillställningar Kn 17

Polisutredning, 1975 års Ju 28

Postgiro E 2; II
El

Pricksyslem, körkorlshavare K 1 1

Priskonlroll. läkemedel S 36; II S 3

Prisreglering H 7

Prisskillnader på eldningsolja

och bensin H 13

Producentpåverkan H 9

Produklansvarskommiitén Ju
9

Produktion, varven I 26; II I
15

Produktkonlrollens orga

nisation Jo 33; II Jo 7

Produktplanering H 9

Prostilulionsuiredningen S
18

Provning, energiområdet I 27; II I 16

Psalmkommiitén Kn 3

PU (Pensionärsundersökningen) S 9

Publicering Ju 30

Punktskaneutredning. 1969 års Bl

Punktskriftsbibliolek U 18

PVU (Personvals- och val-

kreisutredningen) Ju 20

Påföljder Juli

Radiologiskt arbele,

semesterfrågor A 13; 11 A I

Rationaliserings-
och

revisionsulredning B 7

Rattfylleri,
körkorlsfrågor K 11

Äea/
beskattning, räntor och

kapilalvinsler B 25; II
B 8

Redovisningssystem,
mång-

faldigandefrågor Ju 30

Reform,
differentierade kör

kort K 23; II K 7

Reformer, finansiering ;
11 B 5

Regeringsformen, normgivnings-

makt Kn 17

Regionsjukvårdsutredningen S 10

Rehabilitering,
yrkesinriktad

(NYR) A 18; 11 A 6

Reklam Ju 17, A II

Renhållning S 11, Jo 20

Renskötselanläggningar Jo 4

Renskötselområdet Jo 17

Resegarantiutredningen H 17

Restauranger U 3, H 3

Revisions-
och rationaliserings-

utredningen B 7

Revisor, handelsbolag Ju 22

Rl-systemet Ju 2

Riksdagens lönedelegation B
4

Riksdagens ombudsmän Ju 21

Riksdagsval Ju 20

Riksförsäkringsverkets dalasystem S 26

Riksplanering Bo 3

RIV (Utredningen om reklam

i videogram) J u 17

Råvarukostnadsutjämning

Jo 34; Il Jo 9

Räddningstjänst K 4, H 15

Rättegångsutredningen Ju 39

Rättighetsskyddsutredningen Ju 35

Rättsskyddsförsäkring Ju 14

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättsväsendets
informations

system (Rl-systemet) Ju 2

Rörelseidkare Ju 22

Samarbetsorganet för rättsväsendets

informationssystem (SARI) Ju 2

SamD NBO (Delegationen för

samordning av ny befäls

ordning) Fö 14; II Fö 5

Samebyar Jo 5

Samordnad trafikpolitik K 24; 11 K 6

Samordning av ny befälsordning

för det militära försvarel

(SamD NBO) Fö 14; II Fö 5

Sanitär olägenhet S 11

Sankiionssyslem Juli

SARI (Samarbetsorganet för

rättsväsendets informations

system) Ju 2

Sedlighetsbrott Ju 36

Sexualbrollskommitlén, 1977ärs Ju 36

Semesierkommillé. 1978 års

A 13;11 A 1 Serviceförelagsutredningen

H 18; II H
I

Sexualbroltskommitté, 1977 års Ju 36

SIFU-kommittén I 24; II I 14

SIPRI (Stockholms internationella fredsforskningsinstiiul)

UD 6; UD I Sjuk- och hälsovård, försvaret

Fö 16; II Fö
7

Sjukpenningkommiltén S 41; II S
6

Sjukvård i krig S 17

Sjukvård i livels slulskede (SLS) S 12

Sjukvårdens inre organisation S 19

Själavårdande verksamhet Kn 7, 14

Sjöfartspolitiska ulredningen K 17

Sjöfartsverkets sjökortsfram-

slällning K
22; 11 K 5

Sjöfynd Ju 55; II Ju 6

Sjölagsutredningen Ju 49

Sjömanspensionsutredningen K 9

Sjösänkning, Hjälmaren Jo 18

Sjötransport, miljörisker Jo 32; 11 Jo 6

Skatteadministration Kn 9

Skalteprocessen, säkerhels-

åtgärder B 5: II B 6

Skattelilläggsutredningen B
9

Skalleutredning. 1972 års B
3

Skeppsholmsgruppen U 7

Skidbackar, säkerhet Kn 17

Skingringsförbud B 5

Skogsadministrativa utredningen Jo 8

Skogsbruk, nya avtal Jo 24

Skogshögskolan Jo 1

Skogsutredning, 1973 års Jo 6

Skogsleknisk forskning och utveck

ling Jo 24

Skogsägareföretagskommittén

123; II I
II

Skogsindustrin H II, 12

Skoklosters
slott U 40

Skolforskningskommittén
U 35; 11 U 9 Skolledande befallningar, andelen

kvinnor U 19

Skolväsendel. integration ov handikappade elever i det
aUmänna

U 34; II U
10

Skrothandelsutredningen H 4

Skyddade verk Ju 30

Skyddat arbele A 16; II
A 4

Skyddslagstiftning. hybrid-

DNA U29; II U I

Skyddsrumsutredning. 1975 års Fö 7

Skördeskadeskydd Jo 14

SLK (Läkemedelskonlrolluiredningen)

S34: II
S 1,5

Slottet, museiverksamhet U*l

SLS (Utredningen beträffande

sjukvård i livels slulskede) S 12

SMHl-utredningen K 13

Småbarnsföräldrar S 5

Småhusköpkommiilén Ju 24

Social forskning S 8

Socialdepartementets sjukvårds

delegation S 1

Socialpolitiska samordningsuired-

ningen (SSU) S 14

Socialvård, Ledningsgrupp för

försöksverksamhet S 13

Sparavdrag B 3

S;)W H 2

Spionbrottsutredningen Ju 37

SSK (Utredningen om skolan, staten

och kommunerna) U 4

SS(y (Socialpolitiska samordnings

utredningen) S 14

Standardisering I 20; II 14

Stat och kyrka Kn 15

Staten, skolan och kommunerna (SSK)

U4 Statens bakteriologiska laboratorium

S25 Statens industriverks enhet för företagsutveckling
(SIFU)

I 24; II I 14 Statens väg- och trafikinslituts verksamhet och
finansiering

K21;U K2

Statistiska centralbyrån E 3, 8, 11

Statlig konsultverksamhet i utlandet

B2I; II B3

Statlig kreditgivning B 11

Stalsföretagskoncernen I 5, 17; 11 I 2

Statskontrollkommittén Kn 13

Stiftelseutredningen Ju 23

Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut

(SIPRI) UD 6; II UD 1

Stockholmsregionens flygplatsfråga

K 19; II K 3 Studiedokumentation (STUDOK) U 9
Studiestödsutredningen U 10; II U 14 Styrelsen för teknisk utveckling (STU)

U39; II U
12

Stålverk 80-projektet 110

s. 14 Kontrollera mot PDF

Slädbranschen H 6

Ställföreträdare
för dödsbo Ju 40

Stämpelskatleutredningen B 15

Stöd
tiU dagspressen B 19; Il B I

Stöldförsäkring Ju 14

Svensk-finska utbUdningsrådet U 17

Svenska företag, utländska över

taganden av Ju 12

Sveriges Radio U 39; II U 12

Synskadade, biblioteksverksamhet U 18

SydafrikakommUtén H 14

Sydafrika, begränsning avföretags

verksamhet H 16

Sysselsättningsfrågor

A 2, 15, 19, 1 14; II A 3, 8

System S Kn 10

Sårbarhetskommittén (SÅRK) Fö 9 Säkerheten,
försvarsmaktens fariyg

K 20; II K 4 Särskild näringspolitisk
delegation

Ju 54; II Ju 4

Talboksbibliotek U 18

Tandvård Fö 10, S 29, 38; II S 4

Taxering B 5

Taxinäringen K 26; 11 K 9

Teknik för utveckling, FN-konferens

UD 5

Telefon för handikappade S
31

Telefonförsäljning Ju 10

Terroristhandlingar Ju 28

Terrorisllagstifining A 7

Texttelefongruppen S 31

Text-TV U 39; II U 12

THX-utredningen S 33

Tillsynslagen Ju 23

Tilläggspension S 2

Tillämpningen av lagen om lillfälligl

omhändertagande och lagen om

omhänderlagande av berusade

personer (LTO/LOB-

utredningen) Ju 53; II Ju 4

Tjänsteorganisation, högskolor U 20

Tjänstepensioner, beskattning B 10

Tjänstereglementsutredningen Fö 4

Tobakskommittén S
20

Tomtebodaskolan U 18

Tomtmark, parkeringsöverträdelser

-;ll K 10

Tomlrättskommittén Ju 45

Totalförsvarets utveckUng

Fö 13; M Fö 4

Trafikbron K 11

Trafikfrågor, kommunala K 11

Trafikpolitik, luftfartens roll

K 24; II K 6

Trafikpolitiska delegationen K I

Trafikpolitiska utredningen K 4

Trafiksäkerhetsulredningen K 6

Traktamenten, beskattning B 20; 11 B 2 Transport,
luftföroreningar

Jo 30; II Jo 2

Truckar K 8.

Trädgårdsnäringen. . Jo I O, A 6

Tullagstiftning, översyn H 19; II H 3

Tullagsutredare, 1978års H 19; II H 3

TV-avgiftsutredningen U
42

TV-program,
upphovsrätt Ju 30

TK-s-ifem, ny fefcnifc U 39; 11 V 12

Tvångslicens Ju 30

Tvängsmedelsreglering, förundersökning i brottmål

Ju 56; II Ju 8

Typbesiktningsutredningen K
14

Täktsamfätlighet Jo 2

t

t/-/änrfer UD 2

l/Ä£) (Utredningen om karantäns-

verksamheten för djur) Jo 16

tyZ,/4 (Utredningen om.läromedels

marknaden) U 14

UMOF (Utredning om metoder för

märkning av olja i fartyg) K 3

Underhållsfondsutredningen

Bo 12:11 Bo 5 Underjordsarbete, semesterfrågor

A 13; II A I

Underställning av avtal B
4

Ungdomens sysselsättningsfrågor

A 15; II A 3

Ungdomsfängelseutredningen Ju 19

Uniformer Ju 18

Universitet och högskolor

U I,.2, 3, 9,Jö I Universiletsreslaurangkommillén

(UR) Vi

Uppfinningar Ju 48, H 1

Uppgiftsinsamling. SCB E 8 ,

Uppgiftslämnande, företagens B 18

Upphovsrätlsliga frågor på

undervisningsområdet

(AUU-sakkunniga) U2

Upphovsrättsuiredningen Ju 30

Uppslagsverkskommitléri U 25

t//? (Universiletsresiaurangkommillén)

Vi

Ulhyrrtirigssvårigheter, bosläder Bo 7

Ulländska företag Ju 12

Utlänningslagstiftning A 7

Utredningsverksamhet i regional

I I; II i 10

Utrikesrepresentationen U D 7; 11 U D 2

Utställningsersättning V
15

Utvecklingsfonder, regionala 1 18; II I 3

Vagnskadeersättning Ju 14

Valkretsindelning Ju 20

Vallagen, översyn Ju SI; II Ju 2

VallagskommUté, 1978 års

Ju 51; II Ju 2

Valutateglering E 10

s. 15 Kontrollera mot PDF

Varumärkesutrednirigén-' Ju 15

Varv, alternativ produktion 126; II I 15 Vatlenkonferens, FN:s '
'' Jo 12 Valtenkraftändamål. överledning

-,
Bo 9; II Bo 3

Vattenlag ';' Jo 2, 18

Vattenledningsskadeförsäkring Ju 14

Vattenplanering Jo 25

Vatlenöverledningsulredning

Bo 9; II Bo 3 ' Verkstadsrörelser, affärsverk och

myndigheter ' Kl'

Vetenskap och teknologi, FN-konferens

UD 5

Veierinärhögskolan Jo I

Veterinärmedicinsk utbildning (VU 77)

Jo 22

Vetorätt, facklig A 10

Videogram Ju'1'7,30"

Videogramutredningen' U 21'

Villaschablonen B 3 '

Vilt- och jaktvårdsfrågor Jo 23

Vindelälven, valtenkraftändamåt

Bo 9; II Bo
3;

Vinstberäkning, koncernföretag E'4 '

Vinlerspel, olympiska ' . Jö'26

Visningsersättning U 24

VTI-utredningen K 2i; 11 K 2

Vuxenutbildning U
12, 31; 11 U 4 '

Vårdpersonal ,'Jti29, S'T'

Vårdutbildningar inoni högskolan

(VÅRD 77) U-22"

Vägtrafik, säkerhet ' ,

Vägtrafikskatteutredningen , . B 14
Väktarutbildningsutrectriirrgén' Ju 26 Världsnedrustningskonferens
UD'3-Värnpliklsinflytandekommillén Fö 8 Växtförädling, framtida' jo 31; 11 Jo 5
, Växtförädlingsulredning,

1975 års Jo ti '

Öresundsdelegation,
1975 års K 7

Öst
Ekonomiska Byrån H 20; II H
2

Östersjöns slrandslater K 3

Övningsfält Fö I

s. 16 Kontrollera mot PDF

Yrkesfiske, Hjälmaren Jo 18'

Yrkeshemligheter, skydd for ' Jli V Yrkesinriktad
gymnasieutbildning U 16 Yrkesinriktad rehabilitering ' ''

Al8;IIA6 Yrkesinspektionens distriktsindelning

A 14; n A2 Yrkesmedicinsk verksafnKet' S' 15, A 9
Yttrandefrihetsutredningen' Ju43

Åldringsvård S 9

Ångerrätt Ju 10

Årsredovisning,
offentlig '; Ju 22 '

s. 487 Kontrollera mot PDF

487 Skr 1978/79:103

Innehåll

Utdrag
ur regeringsprotokollet ....... ,.................... ..... 2

Bilaga,
kommittéberättelse 1979

Justitiedepartementet
(Ju) ............................... 9

Utrikesdepartementet
(UD)................................ 58

Försvarsdepartementet
(Fö).................. ,......... ... 65

Socialdepartementet
(S)............. ,.................... ... 81

Kommunikationsdepartementet
(K).... ,............... .. 120

Ekonomidepartementet
(E) ............................... 143

Budgetdepartementet
(B)................................. 153

Utbildningsdepartementet
(U)............................ .. 174

Jordbruksdepartementet
(Jo) ........................... .. 228

Handelsdepartementet
(H) ............................. .. 258

Arbetsmarknadsdepartementet
(A) .................. .. 275

Bostadsdepartementet
(Bo) ............................. .. 304

Industridepartementet
(I)................................. 316

Kommundepartementet
(Kn)........ ,.................... .. 352

Uppgift
på kostnader för kommittéer ................... 376

Betänkanden utkomna från
trycket under år 1978 ... .. 430

Betänkanden
avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberät telsen, eller upprättade
inom departement (Ds-serie) som publicerats

sedan
redovisningen i 1978 års kommittéberättelse 433

Nordisk
utredningsserie (Nu) 1978 ........................ 436

Personregister
till kommittéer............................... .. 437

Sakregister
till kommittéer................................... 477

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitté-

berättelse

1979

Del II

Kommittédirektiv

1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 103

Skr
1978/79:103

Bilaga
2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Redaktionell anm.

Kommilléberättelsen
är uppdelad i två delar.

Del
I innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och
telefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser,
kostnader samt register.

Direktiv
och tilläggsdirektiv utges löpande i en för hela regeringskansliel gemensam
serie. Liksom departementspromemorior och betänkanden i SOU-serien sprids de
genom LiberFörlag.

Direktiv
som getts ut i denna serie trycks på nytt en gång om året i del II. Där anges för varje direktiv omedelbart under rubriken numret i
direktivserien.

Del
11 innehåller direktiv och lilläggsdirekliv som meddelals sedan redovisningen
i 1978 års berättelse färdigställdes samt register. De är ordnade
departementsvis liksom kommittéerna i del I. Inom departemeni står de i den
ordning de numrerats i direktivserien. 1979 års berättelse redovisar uppgifier
inkomna till justitiedepartementet före den 1 december 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer:
Justitiedepartementet Del II Ju:l

Justitiedepartementet

1.
Utredning om förfarandet i vissa disciplinärenden m.m.

Dir
1977:117

Beslut
vid regeringssammanträde 1977-11-17

Departementschefen,
slalsrådel Romanus, anför.

Före
år 1976 kunde en tjänsteman som av försummelse, oförstånd eller oskicklighet
åsidosatte vad som ålåg honom enligt lag, instruktion ellerannan författning,
särskild föreskrift eller tjänstens beskaffenhet dömas enligt brottsbalken lili
ansvar för tjänstefel, om inte gärningen bedömdes som tjänstemissbruk eller
annat särskilt brott. Straffet kunde därvid beslämmas till bl.a. suspension
eller avsättning. Frågan om ansvar för tjänstefel utreddes av polis enligt de
allmänna bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken om förundersökning och
prövades av allmän domstol på talan av allmän åklagare.

Vid sidan av det
straffrättsliga ansvaret fanns enligt statstjänstemannalagen (1965:274) för de
flesta tjänstemän ett disciplinärt ansvar församma fel eller försummelse i
tjänsten. Som disciplinstraff kunde bl.a. suspension och avsättning ifrågakomma.
Fråga om disciplinansvar utreddes och prövades av den myndighet hos vilken
tjänstemannen var anslälld. Myndigheten skulle emellertid anmäla tjänstemannen
till åtal bl.a. vid misstanke om tjänstemissbruk, muibrotl eller brotl mot
tystnadsplikt och saken prövades då i Slället enligt reglerna för brottmål.

Genom
ämbetsansvarsreformen (prop. 1975:78) avskaffades det särskilda straffansvaret
för tjänstefel liksom de särskilda ämbetsstraffen suspension och avsättning.
Statstjänstemannalagen har fr.o.m. år 1977 ersatts av lagen (1976:600) om
offentlig anställning, LOA (ändrad 1977:533).

De nya reglerna i LOA
innebär atl i princitJ varje arbetstagare hos staten som uppsåtligen eller av
oaktsamhet åsidosätter vad som åligger honom i hans anslällning kan åläggas
disciplinpåföljd för tjänsteförseelse, om felet inte är ringa (10 kap. 1 §).
Discplinpåföljder är varning eller löneavdrag (10 kap. 2 §), om kollektivavtal
inte innehåller avvikande beslämmelse (10 kap. 3 §).

Möjlighelen all avsätta
brottsliga eller försumliga tjänstemän har ersatts med bestämmelser om au
arbetstagare fhr avskedas, om han har begått broit som visar alt han
uppenbarligen är olämplig all inneha sin anslällning. Har han genom annan
gärning än brott begåll grov tjänsteförseelse, som visar atl han uppenbarligen
är olämplig alt inneha sin anslällning, får han avskedas i stället för atl
disciplinpåföljd åläggs honom (11 kap. 1 och 2 §§). Suspensions-instilutei har
ingen motsvarighet i LOA. Liksom lidigare får emellertid arbetstagare avstängas
från sitt arbete, om förfarande enligt LOA inleds mol honom i syfte all ålägga
honom disciplinpåföljd eller att avskeda honom. Detsamma gäller om åtgärd
vidtas för att anställa åtal mot honom. En

s. 4 Kontrollera mot PDF

Del
II Ju: 1 Skr 1978/79:103 4

förutsättning
för sådan avstängning är dock atl gärningen i fråga kan antas medföra
avskedande (13 kap. 1 §).

Frågor
om disciplinansvar, avskedande och avstängning utreds i allmänhet inom den
myndighet som arbetstagaren lyder under. Del är också den myndigheten som
prövar saken (15 kap. 3 §). Beträffande vissa högre tjänstemän utreds och
prövas frågorna av siaiens ansvarsnämnd (15 kap. 4 §).

När
fråga uppkommer om disciplinansvar, avskedande eller avstängning, skall
arbetstagaren genom skrifilig anmaning beredas lillfälle all yttra sig om vad
som anförs mot honom. Sådant yttrande flr lämnas muntligen. Begär arbetslagaren
att även annan skall yttra sig i saken eller atl annan uiredning skall läggas
fram, skall hans begäran efterkommas, om det inte är uppenbart all utredningen
saknar belydelse. Under ulredningen kan bevisupptagning ske vid allmän domstol
(14 kap. 1 och 2 §§).

Står
del från början klart eller visar del sig under ulredningen atl arbetstagaren
skäligen kan misstänkas för myndighetsmissbruk, vårdslös myndigheisuiövning,
muibrotl eller brott mot tystnadsplikt eller annai brott varigenom han har
åsidosatt åliggande i tjänsteutövningen, skall myndigheten anmäla honom till
åtal, om brottet kan föranleda fängelse eller det finns anledning aniaga alt
lalan om enskilt anspråk kommer all föras (12 kap. 1 §). Disciplinulredningen
ersätls då av en förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken som kan mynna
ut i en broltmålsprocess enligt vanliga regler. Har ålgärd vidtagits för all
anställa åtal mot arbetstagaren, får myndigheien inte inleda eller fortsätta
disciplinförfarande i frågaom förseelse som avses med åtgärden (14 kap. 3 §).

Den
nya ordningen innebär atl sådana fel och försummelser som förr rubricerades som
tjänstefel numera endast kan föranleda straffansvar när detla följer av
bestämmelsema i 20 kap. 1 § brottsbalken om myndighetsmissbruk och vårdslös
myndighetsutövning. Det har fåll till följd att en ganska vid krets av
förseelser som förr utreddes av extern personal, nämligen poliser och åklagare,
numera utreds internt av myndighelens egen personal. Vidare har i flertalet
sådana fall prövningen av ansvarsfrågan fiyllals över från allmän domstol till
den egna myndigheten. Dessa förhållanden har kriliserals med hänsyn bl.a. lill
risken för att de som utreder resp. prövar förseelserna av missriktad lojalitet
med den försumlige inte handlägger ärendena med lillräckligenergi eller
objektivitet, vilket skulle försvåra förden som har berörts av en försummelse
atl få rättelse.

Ämbetsansvarsreformen
har varit i krafl i mindre än två år. Del ärdärför för lidigi all redan nu
utvärdera vad den har inneburit för svensk statsförvaltning. På en del punkter
kan del emellertid, som jag skall visa i det följande, finnas skäl att granska
behovei av organisatoriska förändringar. Jag förordar alt en kommitté med
pariamentarisk förankring tillkallas för denna uppgift.

Vad
som i försia hand bör uppmärksammas är förhållandena inom de

mindre
myndighelerna med begränsade personaladminislraliva resurser. Del

kan
bland dessa ofta inte undvikas au disciplinära frågor handläggs av

personal som dagligen
arbetar lillsammans med den arbetstagare mol vilken

disciplinåtgärder
har ifrågasatts.

En
sådan ordning aktualiserar inte bara riskerna för misstankar om bristande
objektivitet ulan återverkar också på frågan om arbetstagarens rättssäkerhet.
Disciplinförfarandel kan ju många gånger fi förhållandevis allvarliga följder
för den som har begåll en tjänsteförseelse. Del är därför av

s. 5 Kontrollera mot PDF

5 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:l

stor
vikt alt fråga om disciplinansvar alllid handläggs på ett korrekt säll. Delta
krav uppfylls naluriigtvis lättare, om de,som utreder och avgör ärendei har
fåll en viss erfarenhet av handläggningen av denna typ av ärenden. En sådan
vana vid disciplinärenden kan inte uppnås vid de mindre myndighelerna, där
sådana frågor sällan kommer upp.

En
ordning där enstaka disciplinärenden handläggs vid mindre myndigheter torde
vidare medföra ökade risker för atl likartade förseelser utreds och bedöms
olika beroende på vilken myndighet som arbetslagaren lyder under. När en
handläggare kan ägna siörre delen av sin arbetsinsats åt en speciell lyp av
utredningar, har han naluriigivis också bättre möjligheter atl följa praxis vid
andra myndigheter som handlägger samma slags ärenden. Molsvarande gäller
givetvis vid bedömningen av förseelserna. Ju fler ärenden av samma lyp som en
myndighei har atl pröva, desto mer enhetlig blir i allmänhet också
lillämpningen vid myndigheien. Skäl kan därför anföras för all man bör öppna
möjlighel atl lyfta bort disciplinärendena från de mindre myndighelerna. Också
från allmänhelens, arbetsledningens (xh arbetskamraternas synpunkt skulle en
sådan ändring kunna innebära fördelar.

Kommittén
bör sålunda överväga om det är möjligl och lämpligt att föra över disciplinförfarandet
från små myndigheter till någon myndighet med bättre förutsättningar att
handlägga disciplinärenden på ett sätt som lillgodoser högt ställda krav på
effektivitet och rältssäkerhel. Kommittén bör därvid överväga om del finns
anledning skilja mellan externa tjänsteförseelser, dvs. förseelser som berör
myndighelens förhållande till allmänheten i vid mening, och intema förseelser
som endasl rör arbetstagarens förhållande till den egna myndigheten. Del kan
också finnas skäl atl pröva om en överföring endasl skall vara fakultativ och
om arbetstagaren i så fall själv skall kunna kräva atl få sin sak utredd och
prövad vid annan myndighei.

Om
kommittén skulle finna alt den nuvarande ordningen bör överges, för kommittén
ta ställning till vilka myndigheler som lämpligen kan överta de skilda
uppgifter som är förknippade med ett disciplinförfarande. I del sammanhanget
bör bl.a. undersökas om utredningarna i de nu diskuterade disciplinärendena kan
göras av särskilda utredningsorgan vid vissa länsstyrelser. Sådana
utredningssektioner skulle då kunna knylas lill länsslyrelsernas
administrativa enheier (i Stockholms län till kameral- och uppbördsavdelningens
kameral- eller personalenhei). Av allt atl döma skulle det vara tillräckligt om
tre eller fyra länsstyrelser förses med egna utredningssektioner som i så fall
får flera län som verksamhetsområde. Till detta och till frågan om prövningen
av disciplinärendena ålerkommer jag längre fram.

Jag
har i det föregående anlyll att det är önskvärt att det ijänstemässiga sambandet
mellan utredare och misstänkt i disciplinärenden är så litel som möjligt. På
ett område kan det emellertid ifrågasällas om man inte bör gå längre och
generellt föreskriva all ulredningen alllid skall ske genom personal från annan
myndighei. Jag syfiar på polisen. Det är av många skäl särskilt viktigt att
allmänhelens förtroende för polisen inte undergrävs. Under lång tid har
emellertid i den allmänna debatten kritik riktals mol atl polismän utreder
brott och tjänsteförseelser som har begåtts av andra polismän.

För
au möta denna kritik har man utvecklat särskilda rutiner som lillämpas vid
utredningarom brott eller förseelse i ijänsien av polisman. Dessa rutiner
skiftar emellertid i olika delar av landet. Skillnaderna hänför sig lill frågan
på vilket stadium åklagaren skall överta ledningen av förundersökningen
(åklagarinirädet), till frågan om vem inom polisen som skall leda utredningarna
när ledningen inte har överlämnats till åklagare samt till frågan om valet av
ulredningspersonal.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:
1 Skr 1978/79:103 6

Beträffande
åklagarinirädet gör man f n. på vissa håll så atl alla ärenden -även sådana där
endast disciplinära påföljder kan komma i fråga och där alliså rätteligen någon
egentlig förundersökning inte skulle förekomma - överlämnas till åklagare utan
föregående uiredning inom polisen. På en del håll gör man skillnad mellan
anmälningar som innebär påslående om allmäni brott och övriga anmälningar,
varvid de som innebär påstående om allmänt brotl omgående överiämnas till
åklagare under det all övriga utreds under ledning av polisen. På andra håll
skiljer man mellan de ärenden där broilei eller förseelsen berör allmänheten
och de där förseelsen endasl berör polisen internt. De förstnämnda ärendena
överiämnas - oavsell om del är fråga om brott eller tjänsteförseelse - omgående
lill åklagare medan de interna förseelserna utreds under ledning av polisen.
Del förekommer slutligen också alt ärendei utreds under ledning av polisen och
överlämnas till åklagare endasl när skälig misstanke föreligger om brotl.

I
de fall ledningen av utredningen ulövas av befattningsshavare inom
polisväsendet fungerar i fiera län länspolischefen som undersökningsledare
medan i en del län lokal polischef är undersökningsledare. 1 Stockholms och
Göteborgs polisdistrikt leds utredningarna i dessa fall av en polisintendent
som i huvudsak inte sysslar med annat arbete. I Malmö polisdistrikt leds
utredningarna av chefen på den avdelning polismannen lillhör.

Rörande
valel av utredningspersonalen har man i Stockholm, Göteborg och Malmö särskild
personal som i huvudsak inte har andra arbetsuppgifter än dessa utredningar. I
flera län görs utredningarna av personal vid länspolischefens expedition medan
i andra län utredningarna görs av personal i ett granndisirikl, men det förekommer
även att utredningarna görs av personal i samma distrikt. I enstaka fall
anlitas personal från rikskriminalen. Det har även förekommit att hela
ulredningen gjorts av åklagare, dvs. utan au personal inom polisväsendet
överhuvudtaget har kopplats in på utredningen.

Med
hänsyn till de skiftande utredningsrutinerna och framför allt till den kritik
om bristande objektivitet som ofta framförts mot utredningarna tillkallades
utredningen (Ju 1974:04) om förfarandel vid brott eller förseelse i tjänsten av
anställda inom polisväsendet. I direktiven angavs att det skulle både för
polisens egen del och från allmänhelens synpunki vara mer tilltalande om
utredningar om brott eller förseelser begångna i tjänsten av ijänslemän inom
polisväsendet inte gjordes av polismän. Utredningen borde därför söka finna en
lösning som innebär att sådana utredningar- även i fall där ledningen av den
eventuella förundersökningen har överlagils av åklagare - görs under
överinseende av personer som är hell frislående från polisorganisationen.

Ulredningen
har år 1975 lämnal siu betänkande (SOU 1975:20) Särskilda regler för
handläggning av anmälan mol polisman. 1 betänkandet avvisas tanken på alt
inrätta ett nytt från åklagare och polis fristående utrednings-organ. En
ändring av nuvarande handläggningsrutiner anses kunna ske inom ramen för
gällande regler om all del ankommer på åklagare och polis all verkslälla
förundersökningar saml på polismyndighet att verkslälla utredningar i
disciplinärenden. 1 betänkandet läggs fram förslag om åklagares befattning med
alla ärenden ulom de interna tjänsleförseelserna, om ledningen av
utredningarna, om särskilda enheter inom polisen för dessa utredningar samt om
insyn från allmänhetens sida i handläggningen av utredningarna.

Beiräffande
den personkrets som skall omfattas av förslaget har i betan-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:l

kandet
angetts att behovet av särskilda regler främst gäller vid brott eller förseelse
i tjänsten av polisman. Det sägs dock alt en begränsning lill sådan personal
inom polisväsendet skulle bli alllför snäv. Viss personal, som har med polisen
närbesläktade uppgifter, bör i detta sammanhang jämställas med polismän. Olika
former för en avgränsning av den personal som skall omfattas av den särskilda
ordningen diskuleras. Del konstateras därvid att stora svårigheler möter att
göra en gränsdragning som leder lill ell godtagbart resultat. Med hänsyn
härtill och lill all vissa skäl lalar för atl alla anställda inom polisväsendet
i delta sammanhang bör behandlas lika föreslås alt de särskilda reglerna bör
gälla hela denna kategori, dock med undantag för de högre tjänstemän som har
atl svara inför stålens ansvarsnämnd.

Ulredningen
föreslår ett omedelbart åklagarinträde. Förslaget innebär atl så snart
anledning förekommer alt tjänsteman inom polisväsendet begått brott eller
förseelse i tjänsten så skall ärendet omedelbart överlämnas till åklagare. Del
skall sedan ankomma på denne alt besluta om ärendels fortsatta handläggning.
Del anges inte lill vilken åklagare ärendet bör överiämnas, men det uttalas alt
åklagarinirädet, i likhel med vad som f n. är vanligt, bör ske genom atl
ärendei överlämnas till länsåklagare eller i Stockholm, Göteborg och Malmö lill
överåklagare eller chefsåklagare. Förslaget medför bl.a. alt polisen vid
handläggningen av en anmälan inte kan agera som disciplinmyndighel och försl
efter en egen utredning ta ställning till om skäl föreligger att överiämna
ärendet lill åklagare. Sedan ärendei har överiämnats till åklagare skall denne
nämligen enligt vanliga regler besluta om förundersökning skall inledas, dvs.
avgöra om anledning förekommer atl bron som hör under allmänt åtal har begåits.
Är så inte fallel men finns det anledning anta all en ijänsieförseelse har
begåtts, skall åklagaren överlämna ärendei för handläggning i disciplinär
ordning. Beiräffande utredningen i disciplinärendet föreslås au den för
tjänstemän i de tre slörsla polisdistrikten liksom i Visby polisdistrikt skall
ledas av polischefen i distriktet, för rikspolisstyrelsens personal av
rikspolischefen samt för övriga tjänstemän av länspolischefen. Tanken på all
låla åklagare leda även disciplinutredningar avvisas således.

Beträffande
valet av utredningspersonal sägs i betänkandet att utredningarna bör göras av
polismän som dels är på största möjliga "ijänstemässiga avstånd" från
den anmälde tjänstemannen, dels inte deltar i det dagliga polisarbetet i
distriktet och dels så långt möjligl endasl sysslar med utredningar i nu
akluella ärenden. Del föreslås därvid all särskilda enheier inrättas för
uiredning av brott eller förseelse i tjänsten av arbetstagare inom
polisväsendet. Med hänsyn till atl cirka två tredjedelar av alla anmälningar
hänför sig lill de tre största distrikten och till Stockholms, Göteborgs och
Bohus samt Malmöhus län föreslås enheterna bli underställda polisstyrelserna i
Stockholms, Göleborgs och Malmö polisdistrikt. Personalen vid enheterna skall
bilräda med utredningar i det egna distriktet saml bilräda med stödjande
verksamhet i övriga distrikt. Enligt belänkandet skall det i myckel begränsade
undantagsfall finnas möjlighel för undersökningsledaren att i stället anlita
personal vid länspolischefens expedition för biträde vid utredningarna.

1
fråga om insyn i utredningarna sägs i belänkandet all del från objekiivi-tetssynpunkt
är angeläget au representanter för allmänheten tillförsäkras sådan insyn. En
sådan ordning borde verksamt kunna bidra lill att undanröja eventuell misstro
mot utredningarna. 1 stället för all skapa ell särskilt organ för denna insyn
bör man anlita de representanter för allmänheten som redan

s. 8 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:l Skr 1978/79:103 8

finns
i polisstyrelserna. Del föreslås därför all polisstyrelsen i plenum - som har
lekmannamajoritel - skall följa och öva insyn i alla utredningar om broll eller
förseelse i tjänsten av arbetstagare inom polisväsendet. Enligt förslaget skall
styrelsen dels fortlöpande hållas informerad om alla utredningar, dels få del
av den färdiga utredningen cxh i samband därmed beredas lillfälle atl yttra sig
över ulredningen. Som en följd härav föreslås all undersökningsledaren inte
skall äga räll att lägga ned eller avsluta en uiredning innan styrelsen har
haft tillfälle all yttra sig över den. För atl få en smidigare organisation av
denna insyn ges polisstyrelsen möjlighel atl inom sig utse ett utskott som i
styrelsens slälle skall handha insynsuppgiflen. För Stockholms polisdistrikt
föreslås av organisatoriska skäl en särskild nämnd för denna insyn. 1 fråga om
arbetstagare vid rikspolisstyrelsen föreslås all dess styrelse skall fullgöra
insynsuppgiflen. - 1 syfte att stärka insynen föreslår utredningen vidare
närvaro av s.k. medborgarviltnen vid förhör under förundersökning rörande broll
i tjänsten av arbetstagare inom polisväsendet. Däremot föreslås inte närvaro av
medborgarviltnen vid förhör under disciplinutredningar.

1
betänkandet pekas vidare på möjligheten au anlita de särskilda utredningsenheterna
även vid utredningar angående brott utom tjänsten av berörda arbetstagare saml
vid utredningar till följd av remisser från JO och annan myndighet.

Belänkandet
har remissbehandlats

Under
remissbehandlingen har man allmänt erkänt behovei av ålgärder som är ägnade atl
undanröja den misstro som finns mot det nuvarande utredningssystemet. Den
lösning som ulredningen har stannat för på denna punkt går emellertid inte fri
från kritik. Även i fortsättningen skulle ju misstanke om brotl eller
förseelser begångna i tjänsteutövningen av anställda inom polisväsendet uiredas
av polismän, låt vara med en läns-, över- eller chefsåklagare som avgör hur
ärendei skall handläggas och i brottsutredningar dessutom med en åklagare som
förundersökningsledare.

Frågan
om hur man bör förfara vid utredning om brott eller förseelser begångna i
tjänsteutövningen av anställda inom polisväsendet kan mol bakgrund av den
sålunda framförda remisskritiken enligt min mening inte lösas enbarl på
grundval av utredningens betänkande. Det är emellertid angeläget att finna en
godlagbar lösning, inte minst med hänsyn till den krilik mol polisen för
bristande objektivitet som när det gäller dessa utredningar fortfarande gång
efter annan förs fram i den allmänna debatten. Jag förordar därför att den
kommitté som enligt vad jag nyss har föreslagit skall tillkallas för all uireda
disciplinförfarandel vid mindre myndigheler också Hr i uppdrag att på nyll
särskilt se Över utredningsförfarandet vid brott eller förseelser begångna i
tjänsteutövningen av arbetstagare inom polisväsendet.

Kommittén
bör i denna del av sitt arbele kunna utgå från atl behovet av särskilda regler
gäller alla anställda inom polisväsendet, även om inlresset självklart
koncentreras till brott eller förseelser begångna i tjänsteutövningen av
polismän. Man synes också böra godta utredningsförslaget att tjänsteförseelse
som uppenbarligen endasl rör den anslälldes förhållande lill den egna
myndigheien, t.ex. förfallolös ulevaro från tjänstgöring, undantas från en
särreglering. Med hänsyn lill alt tjänsteförseelser av arbetstagare i högre
befattningar inom polisen utreds och prövas av statens ansvarsnämnd bör även
sådana förseelser kunna undantas. Vidare kan det finnas skäl att ta fasta på
tanken i 1975 års belänkande atl också utredningar om broll ulom tjänsten av
polisman kan behöva uiredas i en särskild ordning som inte kan ge upphov lill
några misstankar om alt otillböriiga hänsyn tas till den misstänkte, i allt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:l

fall
om brottet på något säu berör allmänheten och kan påverka förtroendet för
polisens verksamhei.

Del obligatoriska
åklagarinträde som har föreslagits i 1975 års betänkande bör också kunna
godtas. Enligt vad jag har erfaril överväger riksåklagaren alt meddela
föreskrifter härom. Kommittén bör emellertid pröva om man kanna ännu längre på
denna väg t.ex. genom särskilda rutiner som innebär att varje anmälan mol en
polisman eller annan arbetstagare inom polisväsendet direkt överiämnas lill
läns- eller överåklagare.

Kommittén bör särskilt
studera frågan om vem som skall vara undersökningsledare vid
disciplinulredningarom externa ijänsieförseelser. 1 denna del har reformen
rörande ämbetsansvaret inneburil alt ledningen för den undersökande
verksamheten i betydande utsträckning har flyttats från åklagaren till den egna
myndigheien. En återgång till den lidigare ordningen synes vara ägnad att skapa
större förtroende för disciplinutredningar som rör anställda inom
polisväsendet.

Om
reglerna för undersökningsledningen är desamma när det gäller brott i
tjänsteutövningen och extern tjänsteförseelse uppnås dessutom bätire
konli-nuitel i de fall där en ursprunglig misslanke om brott faller bort men
anledning i stället föreligger att en tjänsteförseelse har begåtts.

Om åklagaren skall vara
undersökningsledare vid utredningar om externa tjänsteförseelser av
arbetstagare inom polisväsendet, fördetia konsekvenser i en rad hänseenden.
Kommittén bör sålunda överväga möjlighelen av alt åklagaren blir föredragande
inför disciplinmyndigheten. Vidare förtjänar atl övervägas om åklagaren i
disciplinmy ndigheiens ställe skall ha att föranstalta om sådana ålgärder som
avses i 14 1 och 2 §§ LOA. Del får i så fall öppnas en möjlighel för
disciplinmyndigheien atl meddela åklagaren föreläggande alt fullständiga
utredningen, om del behövs för att ärendet skall kunna avgöras i ett sammanhang
(jfr 45 kap. 11 § rättegångsbalken).

Kommittén bör söka skapa
en ordning som innebär att förhörspersonalen i de nu aktuella utredningarna -
eller vissa av dem - skall utgöras av personer som är frislående från polisen.
Även i delta sammanhang vill jag peka på möjlighelen att inrätta särskilda
utredningssektioner vid vissa länsstyrelser. Jag vill emellertid här anmärka
atl en del utredningar kan vara så invecklade t.ex. i tekniskt hänseende atl
det inte är rimligt att utredningarna skall göras utan biträde av sådan
specialutbildad personal som endasl polisen förfogar över.

Förhörspersonalen spelar
en nyckelroll i utredningsarbetet och rekryteringsfrågan bör övervägas noga av
kommittén. Kan man förutse stora svårigheler alt rekrytera lämplig personal
lill en organisaiion utom polisväsendet, talar delta givetvis för all
utredningarna också i fortsättningen bör göras av personal inom polisväsendet.
Skulle kommittén på nu angivna eller andra särskilda skäl vilja förorda atl den
nuvarande ordningen skall beslå, bör kommittén som komplement lill ett
fullständigt förslag om en utrednings-organisation Ulom polisväsendet ulveckla
vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka allmänhelens förtroende för en
ordning med poliser som förhörspersonal. Därvid torde del i 1975 års
betänkande framförda förslaget om speciella utredningsgrupper kunna las som
utgångspunkt. Eventuellt skulle ytterligare en grupp kunna stationeras uianför
de tre storstäderna.

Om
kommittén stannar för sisinämnda lösning, bör den överväga frågan om
inrättandet av ett särskilt kontrollorgan som är fristående från polisen. Eu
sådant organ skulle kunna vara en egen myndighei eller knylas lill någon redan
existerande myndighei t.ex. justitiekanslern. Oavsett vilken lösning

s. 10 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:
1 Skr 1978/79:103 10

som
väljs bör man säkra ett lekmannainfiytande över kontrolllorfarandet. För att
göra kontrollen effektivare kan åklagaren åläggas rapporteringsskyldighet om
varje ärende som faller under särregleringen eller om varje beslul i
åtalsfrågor, eventuellt med bifogande av beslutsunderlaget. Utredningsgrupperna
kan i sin tur åläggas all avge verksamheisberätlelser.

Reformen rörande
ämbetsansvaret har inneburit au undersökningsledningen också i
disciplinutredningar utanför polisväsendet i stor utsträckning har fiytiats
från åklagaren till den egna myndigheten. Även om vissa fördelar skulle Slå alt
vinna med en återgång till den lidigare ordningen även i dessa fall, kan det
ändå vid en samlad bedömning inte anses försvariigl alt så sker. Kommittén bör
i denna del i stället överväga om undersökningsledningen lämpligen kan utövas
av cheferna för länsstyrelsernas särskilda utredningssektioner, om sådana
sektioner föreslås kunna bli anlitade för utredningar av del slag som avses
här.

Jag har hittills
huvudsakligen uppehållit mig vid hur själva utredningsför-farandei bör vara
organiseral för alt garantera effektivitet och rättssäkerhet i de nu akluella
ärendena. Men sådana garaniier bör finnas även under den forisatta
handläggningen. Så är givetvis fallet när utredningsförfarandel mynnar ul i en
domslolsprocess. Jag inskränker mig därför lill de fall där ulredningen läggs
lill grund för ell disciplinärt förfarande vid den myndighet som arbetstagaren
lyder under.

1
del föregående har jag uttalat atl kommittén bör överväga om det är möjligl och
lämpligt alt föra över disciplinförfarandel från små myndigheler lill någon
annan myndighei. I samband därmed har jag pekat på möjlighelen att inrätta
särskilda utredningsorgan vid vissa länsstyrelser. Kommittén bör dessutom
överväga lämplighelen av atl länsslyrelse får la över också prövningen av dessa
disciplinärenden, om och i den mån kommittén finner atl en överföring till
annan myndighei skall kunna ske.

Inom polisväsendet avgörs
f n. fråga om disciplinpåföljd m.m. i Stockholm, Göleborg och Malmö av
polisstyrelsen i plenum, i övriga polisdistrikt av länsstyrelsen och för
rikspolisstyrelsens personal av rikspolisstyrelsen. När del gäller
rikspolisstyrelsens personal finns del ingenting som lalar mot denna ordning.
Dess personal ulövar exempelvis inte någon egentlig polisverksamhet. Däremoi
kan del ifrågasällas om inte länsstyrelse utan undantag bör vara beslutande
myndighet i frågor om externa tjänsteförseelser av arbetstagare vid lokal
polismyndighet. Fören sådan lösning lalar bl.a. alt likartade fall så långt
möjligt bör behandlas likformigt. 1 sammanhanget förtjänar också alt övervägas
om man till förekommande av kompeiensivister bör ge länsstyrelsen rätt all
besluta om handläggningen av disciplinära ärenden som inte uppenbariigen rör
endast interna förhållanden.

Länsstyrelses prövning av
disciplinärenden görs f n. av dess styrelse i plenum. Styrelsen består, ulöver
ordföranden, av 14 ledamöter. Styrelsens viktigaste uppgift är atl svara för
den regionala samhällsplaneringen. Det kan ifrågasällas om della organ är rätt
forum för ibland ganska bagatellartade tjänsteförseelser. Kommittén bör därför
undersöka möjligheten av all låla ell utskott inom styrelsen svara för
handläggningen av disciplinärendena. Möjligen bör del ställas som villkor för
en delegering alt juridisk kompelens finns föreirädd inom utskouet.

Kommittén bör börja sill
arbele med de frågor som berör polisen. I denna del bör kommittén samråda med
1975 års polisutredning (Ju 1975:08). Arbetel bör bedrivas skyndsamt.
Kommitténs förslag beiräffande polisen bör redovisas i ell särskilt
betänkande, om del kan ske utan olägenhel för återstoden av
utredningsuppdraget.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:2

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för justiiiedepartemeniet :

alt
tillkalla en kommitté med tre ledamöter med uppdrag atl se över förfarandet i
vissa disciplinärenden mm.

all
Ulse en av ledamöterna all vara ordförande

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare
hemsläller jag att regeringen föreskriver

au
ersättning till ledamol, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av
dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om annat ej förskrives,

atl
kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Justitiedepartementet)

2.
Översyn av vallagen (1972:620)

Dir
1977:120

Beslut
vid regeringssammanlräde 1977-12-08

Departementschefen,
statsrådet Romanus, anför.

I
samband med enkammarreformen 1968/69 infördes nuvarande ordning för riksdags-,
landstings- och kommunalval. De regler som då antogs har senare i stort sett
oförändrade överförts till den nya regeringsformen (RF, omtryckt 1976:871),
kommunallagen (1977:179) och vallagen (1972:620, omtryckt 1976:404,senast
ändrad 1977:712). I RF och kommunallagen ges de mer grundläggande reglerna. Där
finns bl.a. föreskrifier om antalet ledamöter i riksdagen resp. i fullmäktige,
om vem som har rösträtt, om hur ofta val skall hållas elc, I vallagen, som är
gerhensam för de tre olika valen, ges regler om förfarandet. Varje enskilt led
i förfarandet har i lagen föll en myckel detaljerad reglering.

I vallagens tre första
kapitel finns bestämmelser bl.a. om tidpunkten för val (1 kap.), om valkretsar
och valkretsmandal (2 kap.) saml om valnämnder och valförräiiare (3 kap.).
Kapitlen 4-7 kan sägas röra förberedelser inför val. Här behandlas närmare
röstlängdsförfarandel (4 kap.), registrering och skydd av partibeteckning(5kap.)och
frågor rörande bl.a. framställningav valsedlaroch röstkort (6 och 7 kap.). I de
följande fyra kapitlen ges bestämmelser om själva röslningsförfarandel. Här
skiljs mellan å ena sidan allmänna bestämmelser om röstningen (8 kap.) och å
den andra särskilda bestämmelser om röstning i vallokal, på poslanstali, hos
utlandsmyndighet och på fariyg (9 och 10 kap.) samt om röstning med
valsedelsförsändelse (11 kap). 112-14 kap. följer sedan regler rörande
sammanräkningsförfarandel. Bestämmelserna i 12 13 kap. avser förberedande
ålgärder i vallokal och hos valnämnd inför den slutliga sammanräkningen och
mandatfördelningen hos länsstyrelser och den centrala valmyndigheten -dvs.
riksskatteverket. Bestämmelserna i 14 kap. rör slutlig sammanräkning och
mandatfördelning. Det avslutande 15 kap. innehåller bestämmelser om bl.a.
besvär över val.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:2 Skr 1978/79:103 12

Vallagen
har redan ändrats vid flera tillfällen sedan den tillkom år 1972. Till en del
har det rört sig om en omfördelning av regelbeståndet mellan grundlag och
kommunallagsliflning å ena sidan samt vallagen å den andra. Grundlagsreformen
1973/74 ledde sålunda till den följdändringen all reglerna om mandatfördelning
för riksdagsval utan ändring i sak överfördes från den dåvarande riksdagsordningen
lill vallagen (prop. 1974:35). I fråga om de kommunala valen innebar antagandet
av 1977 års kommunallag att vissa av de bestämmelser om val av ledamöier i
landsiing och kommunfullmäklige som förul haft sin plals i äldre kommunallagar
fördes över till vallagen (prop. 1975/76:187).

Under
år 1974 genomfördes också en del andra följdändringar lill grundlagsreformen.
Bl.a. gjordes de ändringar som krävdes med anledning av den sänkning av
rösträttsåldern som genomfördes i och med atl RF antogs. Också införandel av
valprövningsnämnden som besvärsinstans (3 kap. 11 § RF) ledde till ändringar i
vallagen.

Bland
övriga ändringar av siörre intresse finns skäl att nämna all reglerna rörande
regislrering av pariibeleckning har jusierats vid två tillfällen (prop. 1973:28
och 1974:35). Ändringarna har inneburil en försiärkning av skyddet för
registrerad partibeteckning. Reglerna om val av landstingsledamöter har ändrats
så att de i huvudsak ansluter till vad som gäller vid riksdagsval (prop.
1975:101). Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt har också föranlett ändringar
i vallagen. Ändringarna har inneburit alt kretsen röstberättigade har vidgats.
I samband därmed har ändringar gjorts i de regler som gäller ansökan om att bli
upplagen i särskild röstlängd (prop. 1975/76:111 och 1976/ 77:75).

Efter
1973 års val redovisade riksskatteverket i en särskild promemoria erfarenheler
av vallagens tillämpning och förslag till ändringar i olika enskildheter. Många
av förslagen har lett lill lagstiftning (prop. 1975:27, prop. 1975/76:55).

En
fråga, som har tagits upp under arbetet på reformeringen av våra grundlagar men
som ännu inte har lett lill lagstiftning, är huruvida en förstärkning av det
personliga momentet i valel av riksdagsledamöter bör ske. Såväl denna fråga som
frågan om en översyn av valkretsindelningen övervägs fn. inom personvals- och
valkrelsutredningen (Ju 1974:19). Ulredningen väntas slutföra sitt arbete vid
årsskiftet 1977/78.

Vidare
kan nämnas att chefen för kommundepartemeniet nyligen har bemyndigats all
tillkalla en kommitté för fortsatt utredning av vissa kommunaldemokraiiska
frågor(Dir. 1977:96). En av kommitténs huvuduppgifter är att undersöka vilka
återverkningar den gemensamma valdagen har på den kommunala demokratin.

Initiativ
till yUeriigare ändringar i vallagen har tagits genom skilda framställningar
till regeringen.

Företrädare
för svenska sjöfolksförbundet har sålunda muntligen framställt önskemål om en
översyn av reglerna om röstning på fariyg. Enligt 10 kap. 13 § vallagen för
röstning på fartyg börja tidigast den fyriiofemte dagen före valdagen och pågå
så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten till
hända senast kl. 12 dagen före valdagen. Röstningsperiodens längd är alllså fn.
beroende på när valmalerialet -framför alli valsedlar och valkuvert - sänds ul
och hur postförbindelserna fungerar. Enligt förbundet har del förekommii fall
där någon röstning enligt 10 kap. 13 § över huvud tagel inte kunnat genomföras
på grund av all valmalerialet anlänt för sent till fartygen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:2

Justitieombudsmannen
(JO) Ulf Lundvik har i en skrivelse den 12 februari 1975 lagil upp frågan om
möjlighet föreligger au, sedan den ordinarie besvärstiden har gåu lill ända,
åsiadkomma ändring i beslul, varigenom någon på grund av personförväxling
felaktigt har befunnits vara vald. Enligt JO bör självrättelse från
sammanräkningsmyndigheten vara utesluten. 1 stället bör valprövningsnämnden i
särskilda fall -där felet är uppenbart och av enkel beskaffenhei eller av
teknisk art - kunna pröva besvär som har anförts för sent. Framställningen har
remissbehandlats.

Riksskatteverket
har i skrivelse den 8 december 1975 med en därtill fogad promemoria tagit upp
frågan om den valbarhetsprövning som förulsalls i 14 kap. 5 § vallagen.
Föreskriften innebär bl.a. all namn på valsedel skall anses obefinlligl om
kandidalen inie är valbar. Enligi verkei är vissa praktiska svårigheter
förknippade med denna valbarhelsprövning. 1 promemorian redovisas olika
möjligheter atl komma lill rälla med svårigheterna.

På
samma sätl som efter 1973 års val har riksskalteverkei vidare samlat och
bearbetat erfarenheter från de val som hölls år 1976.1 en promemoria den 18
oktober 1977 har verkei redovisat resultatet av detta arbete. I promemorian
läggs fram förslag lill eller diskuteras ändringar i bl.a. de regler som gäller
röstlängdsförfarandet. Sålunda förslås vissa justeringar av de tidsfrister som
gäller för detla förfarande. En annan fråga som behandlas är om möjlighel bör
införas atl rätta särskild röstlängd på samma sätt som gäller för allmän
röstlängd. Också reglerna om själva röstningen berörs. Enligt promemorian bör
röstningen i vallokal kunna avslutas kl. 20 i stället för som nu kl. 21. I
promemorian uppmärksammas också vissa svårigheter all upprälthålla
valhemligheten då röstning sker på sådan särskild poslanstali, som med
anledning av valel inrättas på t.ex. sjukhus eller kriminalvårdsansialt. Vidare
aktualiseras bl.a. frågan om den som har förlidsröstal bör fö ha kvar sin rätl
alt rösta också i vallokalen. Även olika frågor som rör sammanräkningsförfarandet
tas upp.

Frågan om skydd mot
illojal användning av partibeteckning i val har berörts i en riksdagsskrivelse
den 14 november 1973 (rskr 1973:291) i anledning av en motion till 1973 års
riksdag om lagstiftning lill skydd för namnen på politiska organisaiioner.
Riksdagen har i skrivelsen givit Kungl. Maj;t till känna vad
konstitutionsulskottet (KU) anfört i belänkandei KU 1973:40 om införande av
regler i vallagen som innebär alt avregistrerad partibeteckning, som använis
vid allmänt val,skyddas under viss övergångstid.

Ytteriigare
valfrågor har aktualiserats i motioner lill 1976/77 års riksmöte. Till en del
berör motionerna och riksskatteverkets promemoria av den 18 okiober 1977 samma
frågor. I övrigt las i motionerna upp frågor som gäller bl.a. den fria
nomineringsräilen, utdelning av valsedlar i anslutning lill vallokal,
tillämpningen av nuvarande regler om valsedels ogiltighet, sekretesskydd för
röstlängd och offentlighet vid preliminär rösträkning och förräuning för
slutlig sammanräkning och mandatfördelning. Jag skall inte här redogöra för
innebörden av de förslag som har väckis och de yrkanden i övrigt som har
framställts. Motionerna har behandlats av KU i dess betänkande 1976/77:43, där
en redogörelse för motionerna lämnas.

I
betänkandet KU 1976/77:43 har ett enhälligt utskott - utan atl ta ställning i
sak till de olika motionerna - föreslagil alt en översyn av vallagen kommer
till stånd i likhet med vad som skedde efter 1973 års val. Denna översyn bör
enligt KU kunna omfalia hela regelsystemet och göras mot bakgrund av
erfarenheterna från de senaste valen. Ulskollei har vidare förordal au en

s. 14 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:2
Skr 1978/79:103 14

särskild
utredning med representanter för de politiska partierna tillkallas för
ändamålet. KU:s uttalanden har godtagits av riksdagen (rskr 1976/77:250).

När
vallagen tillkom år 1972 uigjorde den resultatet av en fullständig lagteknisk
översyn av de vallagar som då gällde. Den har nu tillämpats vid de allmänna
valen år 1973 och 1976. I stort selt har erfarenheterna av tillämpningen varil
goda. Del har emellertid visat sig påkallat all ändra den nya lagen vid fiera
tillfällen. Ändringarna har rört delvis praktiskt betonade detaljfrågor som
aktualiserades under 1973 års val men också frågor av störte räckvidd. Efter
1976 års val har ell ston antal motioner väckis i riksdagen med förslag till
ändringar i vallagen. Som redan har angetts har vidare riksskatteverket i en
promemoria lagt fram förslag som bygger på erfarenheler från 1976 års val.

Enligt
min mening talar både de många ändringsförslagen och ändringarna som hittills
genomförts för alt en översyn görs av vallagen i dess helhet. Den uiredning som
riksdagen har uttalat sig för bör därför nu komma till stånd. Den bör anförtros
ål en parlamentariskt sammansatt kommitté.

Kommittén
bör i första hand ha tiil uppgifi att närmare överväga de frågor som de många
redan framförda ändringsförslagen avser. Den bör emellertid också granska de
bestämmelser i vallagen som inte berörs av framställningarna. Finner kommittén
au ändringar är påkallade bör den lägga fram de författningsförslag som behövs.

Som
en allmän riktlinje för arbetel bör gälla alt vallagen även i framliden skall
reglera i huvudsak de frågorsom f n. behandlas där och att regleringen skall
vara i slort selt lika utföriig som i dag.

Inom
den nu angivna ramen för uiredningsarbelel bör en begränsning göras med hänsyn
till atl frågan om en försiärkning av del personliga momentet i valel av
riksdagsledamöter och en översyn av valkretsindelningen redan är föremål för
utredning. Vidare bör den fråga med anknytning till vallagen som utreds av
kommittén för forisatt utredning av vissa kommunaldemokraiiska frågor lämnas
utanför utredningsuppdraget

Jag
vill inte binda kommitiéarbeiei med närmare anvisningar om hur de olika
frågorna bör lösas. Enligt min mening är det av värde all kommittén för fria
händer vid valet av lösningar. Som en allmän vägledning för arbetel vill jag
bara erinra om de ire huvudkrav som under förarbetena lill vallagen ställdes på
förfarandet vid val (prop. 1972:105 s. 88 O- Det måsle fylla högt ställda
anspråk på tillförlitlighet. Garaniier måsle föreligga att valen sker under
former som tryggar den för fria val nödvändiga valhemligheten. Slutligen är det
vikligl att valförfarandet är smidigt och enkelt. Jag vill tillägga all del
givelvis också är av stor betydelse all regleringen präglas av konsekvens och
överskådlighet.

Om
kommittén finner atl vissa ändringar bör genomföras redan till 1979 års
allmänna val, bör den vara oförhindrad alt i delbeiänkande lägga fram de
förfaltningsförslag som behövs.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar
chefen för justitiedepartementet

atl
tillkalla en kommitté med högst sju ledamöier med uppdrag alt göra en översyn
av vallagen (1972:620),

alt
utse en av ledamöterna all vara ordförande,

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt
kommittén.

Vidare
hemsläller jag atl regeringen föreskriver

au
ersättning lill ledamot, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:3

form
av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om inte annat föreskrives,
atl kostnaderna skall belasla andra huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Justiliedepartementel)

3.
Utredning om vidgad ortspressannonsering m.m.

Dir
1977:123

Beslul
vid regeringssammanlräde 1977-12-08.

Departementschefen,
statsrådet Romanus, anför

Den
1 januari 1978 träder lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos
myndighet m.m. (kungörandelagen) i kraft (prop. 1976/77:63, KU 1976/77:45, rskr
1976/77:336). Genom reformen införsett mer enhetligt syslem för kungörande av i
försia hand myndighets beslut och andra åtgärder. Syftet är också alt
effeklivisera kungörandet i dessa fall.

I
lagen ges bestämmelser som kompletterar vad som är föreskrivel om kungörande i
författningar på olika områden. Den nya regleringen berör i princip inte
kommunala organs skyldighet att kungöra sina åtgärder men omfattar fall där
sådan skyldighet åvilar enskild person.

Kungörandelagen
blir tillämplig när beslut eller annan ålgärd enligt föreskrift i lag eller
annan författning skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, ortstidning
eller på myndighets anslagstavla. I fråga om kungörande i ortstidning anges i
3 § första stycket atl kungörelsen skall införas i alla lokala dagstidningar
som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten lill vilka
kungörelsen riktar sig. Enligt 3 § andra stycket skall lokal dagstidning anses
ha sådan spridning om den kan beräknas vara spridd till minst 5 % av hushållen
i orten. Även när så stor spridning inte föreligger skall kungörelse ändå införas
i lokal dagstidning som kan beräknas vara spridd till minst 50 % av hushållen i
viss kommun inom det berörda området. Begreppet dagstidning definieras i sista
slyckel samma paragraf så att med dagstidning skall förstås allmän
nyhetstidning av dagspresskaraklär, som normalt utkommer med minst ett nummer
varje vecka och som har en på vardagar i huvudsak abonnerad upplaga.

I 4
§ föreskrivs alt kungörande bör ske även i annan form eller i större
ulsiräckning än den föreskrivna (s.k. stödjande kungörande) om syfiet med
tillkännagivandet främjas och den sammanlagda kosinaden inte blir större än som
är försvariigl med hänsyn lill del intresse tillkännagivandet skall lillgodose.

Kungörandelagen
har föranlell ändringar i eu flertal författningar. 1 fråga om lagen (1951:308)
om ekonomiska föreningar, lagen (1948:218) om sambruksföreningar, lagen
(1955:416) om sparbanker, lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen och
handelsregisterlagen (1974:157) har ändringarna inneburit bl.a. all nuvarande
föreskrifter om kungörande av registeruppgifter i ortstidning upphävs och alt
sådana uppgifter i fortsättningen skall kungöras endast i Post- och Inrikes
Tidningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:3 Skr
1978/79:103 16

Till
grund för propositionen låg bl.a. departementspromemorian (Ds Ju 1974:2)
Effektivare kungörande. Med anledning av vissa uttalanden vid
remissbehandlingen av promemorian uppdrog regeringen åt riksrevisionsverkei
(RRV) all undersöka och belysa de ekonomiska verkningarna för det allmänna och
enskilda av promemorieförslaget. Resultatet har redovisats i en av RRV i
december 1975 upprättad skrivelse Effektivare kungörande-ekonomiska verkningar
jämte en därvid fogad promemoria i ämnet. I lagstiftningsärendet skedde vissa
komplelleringar av RRV:s beräkningar.

Under
riksdagsbehandlingen tilldrog sig kostnadsfrågan särskild uppmärksamhet. Genom
RRV;s försorg kompletterades den lidigare företagna undersökningen. Resultatet
av den förnyade undersökningen redovisades av RRV till regeringen i skrivelse
den 21 april 1977 jämte bilagor. Undersökningsmaterialet jämte vissa inom
jusliliedeparlemenlet gjorda kompletteringar överlämnades lill
konstitulionsutskoUel.

Vid
riksdagsbehandlingen av proposilionen och de i ärendei väckta motionerna
(1976/77:1388, 1976/77:1389 och 1976/77:1413) uttalade konstitulionsutskoUel
(KU 1976/77:45 s. 11) au det enligt uiskoileis mening var önskvärt med en
bredare ortspressannonsering än som föreslogs i propositionen. Genomförandel
av en sådan skulle emellertid med nuvarande kosinadssystem fö lill effeki att enskilda
drabbades av ytteriigare väsentliga kostnadsökningar. Ulskollei ansåg del
därför erforderligl alt frågan i sin helhet ånyo sågs över, varvid särskilt
borde övervägas dels en ulvidgning av orlspressannonseringen enligt den s.k.
lolalitelsprincipen, dels om någon form av taxesättning kunde införas i syfte
atl skapa ett för hela landet enhetligt syslem och dels vilka möjligheter som
finns alt förkorta kungörel-setexlerna.

Med
anledning av ett i motionen 1976/77:1388 framställt yrkande att statsverket borde
svara för kostnaderna för stödjande kungörande i ortstidning av sådana
uppgifter ur bl.a. handels- och föreningsregistren som till följd av
propositionsförslaget inte längre obligatoriskt skulle kungöras i ortstidning,
uttalade utskottet atl det - utan alt ta ställning i sak - ansåg del lämpligt
atl även denna fråga övervägdes i samband med del utredningsarbete som
utskottet förordat. I avvaktan på en sådan utredning förklarade utskottet sig
berett atl acceptera propositionens förslag. Ulskollei uttalade vidare atl
utredningsarbetet borde bedrivas så atl proposition skyndsamt kunde föreläggas
riksdagen.

Utskottet
hemställde - såviti nu är i fråga - alt riksdagen med anledning av
propositionen antog framlagda lagförslag med vissa undanlag och ändringar som
saknar belydelse i della sammanhang. Utskottet hemställde vidare atl riksdagen
hos regeringen begärde uiredning i enlighel med vad utskoitet anfört. Riksdagen
biföll uiskoileis hemställan (rskr 1976/77:336).

I
enlighet med riksdagens hemställan bör frågan om en bredare ortspressannonsering
än som följer av 3 § kungörandelagen på nytt ses över i sin helhet. Intresset
knyter sig främsi lill möjlighelen all för kungörelseannonsering i ortspress
tillämpa i huvudsak samma princip som gäller i fråga om allmän
samhällsinformation. En vidgad annonsering aktualiserar emellertid också andra
frågor, vilka bör ses över i della sammanhang. Med tanke på ulredningens
karaklär och omfattning föreslår jag alt en särskild utredare tillkallas för
ändamålet.

För
alt man skall kunna tillgodose önskemålet om en bredare ortspressannonsering
behöver de ekonomiska konsekvenserna för del allmänna och för enskilda av en
sådan annonsering utredas och belysas. Som uigångspunki

s. 17 Kontrollera mot PDF

17 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:3

bör
därvid gälla aU annonsbladen lämnas uianför dagslidningsbegreppel i förevarande
sammanhang. Vidare bör gälla alt slorsladslidningarna las i anspråk för
obligatoriskt kungörande endasl inom siu lokala spridningsområde.

Utredaren skall lill en
början undersöka kostnaderna för ortspressannonsering vid olika alternativ. De
alternativ som bör undersökas är kungörande enligt dels den s.k.
lotalitetsprincipen, dvs. i samtliga lokala dagstidningar inkl. kvällspress,
dels i samtliga lokala dagstidningar med undanlag av kvällspressen och dels -
med bibehållande av kungörandelagens dagsiid-ningsdefinilion - i lokala
dagstidningar med spridning till minsl 2 % av hushållen i orten. Det för
ankomma på utredaren au redovisa skillnaderna i kostnadshänseende mellan de
olika alternativen och även hur dessa förhåller sig lill kostnaderna vid
kungörandelagens spridningsnivå. På grundval av denna kosinadsundersökning bör
utredaren göra en samlad värdering av de olika aliernaliven och bedöma vilket
av dem som till rimliga kostnader bäst tillgodoser informationsbehovet.

En
särskild fråga i sammanhanget är kosinaderna för s.k. stödjande kungörande. Det
ligger i sakens natur att behovet av stödjande kungörande generellt selt
minskar om oristidningskungörandel breddas. I vissa situationer kommer dock
behov av möjlighel lill stödjande kungörande fortfarande au föreligga. Jag
tänker då närmasi på sådana uppgifter ur handels- och föreningsregistren som
lill följd av kungörandereformen inte längre obligatoriskt skall kungöras i ortstidning.
Stödjande kungörande bör också kunna ske i de fall där f n. någon
ortstidningsannonsering inte förekommer, t.ex. när del gäller uppgifier om
akiiebolag, vars verksamhei har lokal karaklär. Utredaren bör föreslå
riktlinjer för kungörande av sådana uppgifier och söka beräkna kostnaderna
härför samt för stödjande kungörande i övrigi både enligt kungörandelagens
bestämmelser och vid de tidigare angivna sprid-ningsaliernaliven.

En
bredare orlspressannonsering aktualiserar även frågan om statsverket skall ta
på sig viss del av kosinaderna för enskilds kungörande. Särskilt är detla
fallel om man övergår lill den s.k. lotalitetsprincipen i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som gäller för de statliga myndigheternas allmänna
samhällsinformation genom dagspressannonsering. I det sammanhanget bör också
övervägas i vad mån staten bör svara för kostnaden för stödjande kungörande i
vissa fall, t.ex. av uppgifier av associationsrättsliga register som har ett
mera allmänt intresse.

Till följd av lokala
variationer i antal tidningar och i spridningen uppkommer med eu system som
anknyter till spridningen skillnader i koslnadshänseende för den enskilde. I
enlighel med riksdagens hemslällan bör därför uiredas möjligheterna att utjämna
skillnaderna genom ett för hela landet enhetligt system med taxor för
kungörelsekostnader. Ett sådani system kan bygga på en enhetlig eller
differentierad taxesäuning för olika kungörandesituationer. Det bör vidare
utredas om systemet skall omfatta alla kungörandesituationer i vilka kostnadsansvaret
åvilar enskild eller om det finns skäl alt begränsa det till vissa situationer.
Utredaren bör lämna förslag hur ett sådant system bör vara beskaffat och
beräkna kostnaden för det. I samband härmed bör även undersökas möjligheterna
till en samlad och enhetlig författningsreglering av ansvarei för
kungörelsekoslnader.

Som
riksdagen har begärt bör också möjligheterna alt förkorta kungörelsetexterna
utredas. Utredaren bör i samråd med nämnden för samhällsinformation undersöka
möjligheterna alt genom sådana ålgärder minska kostna-

2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 18 Kontrollera mot PDF

Del
II Ju:4 Skr 1978/79:103 18

derna
för lidningskungörande, varvid för beakias de krav på kungörelsens innehåll som
uppställs i förfatlningsföreskrifter och från informationssynpunkt. Resultatet
härvidlag återverkar självfallel på kostnadssidan och för därför vägas in när
denna beräknas. Även frågorom rutiner vid beställning av annonser och om regler
för typografisk uiformning m.m. bör beaktas.

I
kostnadsberäknings- och taxesältningsfrågor bör utredaren samråda med RRV.

Ulredningen
bör bedrivas skyndsamt och med sikte på all proposiiion skall kunna föreläggas
riksdagen till 1978/79 års riksmöte.

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag alt regeringen bemyndigar
chefen för justiliedepartementel

atl
tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt se över frågan om vidgad
orlspressannonsering m.m.,

att
beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annal bilräde åt utredaren.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver

atl
ersättning till utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form
av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

alt
kostnaderna skall belasta andra huvudliielns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Justitiedepartementet)

4.
Utvärdering av tillämpningen av lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande
och lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.

Dir
1978:11

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-03-02

Departemenischefen,
statsrådet Romanus, anför.

I
samband med all 1973 års riksdag beslöt om vissa åtgärder för att bekämpa
brottsligheten och förbättra den allmänna ordningen antogs lagen (1973:558) om
tillfälligt omhänderlagande (LTO). LTO irädde i krafl den 1 okiober 1973.

11-3
§§ LTO finns bestämmelser som ger en polisman befogenhet all i vissa fall
verkslälla eu tillfälligt omhändertagande. Av dessa föreskrifier utgör 1 och 3
§§ en direkl iransformering till lag av lidigare gällande regler i
polisinslruktionen (1972:511).

Bestämmelsen
i 1 § LTO tar sikle på fall då polissiyrelse enligt särskild bestämmelse har
befogenhet all beslula om omhändertagande. En enskild polisman för i ett sådant
fall verkslälla omhändertagandet i avvaktan på polisstyrelsens beslut, om
förutsättningar för ett omhändertagande bedöms föreligga och ett dröjsmål med
åtgärden skulle innebära fara för den omhändertagnes eller annans liv eller
hälsa eller fara i annat hänseende. De bestämmelser om befogenhei för
polisstyrelse all beslula om omhändertagande som här avses finns i
ullänningslagen (1954:193), lagen (1954:579) om

s. 19 Kontrollera mot PDF

19 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:4

nykterhelsvård,
barnavårdslagen (1960:97) och lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall.

Föreskrifien i 2 § LTO
gäller del fallel atl någon som kan antas vara under femton år anträffas under
förhållanden som uppenbariigen innebär överhängande och allvariig risk för
hans hälsa eller utveckling. 1 ett sådani fall för polisman ta hand om honom
för atl skyndsamt överlämna honom lill föräldrar, annan vårdnadshavare eller
barnavårdsnämnden. 1 3 § föreskrivs aU polisman skall omhänderta den som genom
sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller ulgör omedelbar fara för
denna, om ett omhändertagande är nödvändigi för all upprätthålla ordningen.
Ett sådant omhänderlagande skall ske också när del fordras för all avvärja en
straffbelagd gärning.

LTO
innehåller vidare bestämmelser om förfarandel vid omhänderlagande, maximilid
för kvarhållande m.m. Sålunda gäller enligi 4 § LTO all polismannen skall se
lill att omhändertagandet inte orsakar den som har tagits om hand större
olägenhel än som är oundviklig med hänsyn lill åtgärdens syfte. Vidare skall
tillses alt omhändertagandet inte väcker onödig uppmärksamhet. Den polisman som
har verkställt omhändertagande enligt LTO skall så skyndsamt som möjligt anmäla
saken lill sin förman, som omedelbart skall pröva om ålgärd enligt I eller 3 §
skall bestå. Innebär förmannens beslut att den som har omhändertagits enligt 1
§ skall kvarhållas eller har ingripande förelagits med stöd av 2 §, skall han
skyndsamt underrätta polisstyrelsen om omhändertagandel och skälen lill delta
(5 §). Den som är omhändertagen enligt 1 eller 3 § skall förhöras så snart som
möjligl och därvid underrättas om anledningen till att han har tagils om hand.
1 de fall då någon har omhändertagils enligt 3 § skall också vid behov en
utredning om hans personliga levnadsförhållanden göras, om möjligt av en
företrädare för social myndighei. Avsiklen med denna uiredning skall vara alt
utröna om den omhändertagne är i trängande behov av hjälp eller stöd från
samhällets sida (6 §). Beiräffande den som har omhändertagils enligt 3 § gäller
vidare atl han skall friges så snart förhör och personutredning har slutförts
och anledning föreligger att han inte längre kommeratt uigöra omedelbar fara
för allmän ordning och säkerhet, dock senasi inom sex limmar efter
omhändertagandet (8 §).

I
anslutning till att fylleristraffet avskaffades antog riksdagen en ny lag
(1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB), som irädde i
kraft den 1 januari 1977. LOB ersatte lidigare gällande bestämmelser i
förordningen (1841:58 s. 1) emot fylleri och dryckenskap.

Enligt
1 § LOB för den som på allmän plals, ulomeller inomhus, anträffas berusad av
alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel omhändertas av en polisman,
om han till följd av berusningen är ur stånd atl la vård om sig eller annars
ulgör en fara för sig själv eller annan. Omhänderlagande för också ske om den
berusade tillfälligtvis uppehåller sig i port, trappuppgång eller liknande
utrymme eller annars inom område som gränsar lill allmän plals. Liksom enligt 4
§ LTO gäller enligt 2 § LOB all del vid ett omhändertagande skall tillses att
åtgärden inte orsakar den som las om hand större olägenhel än som är oundviklig
med hänsyn lill åtgärdens syfte. Vidare skall tillses all ålgärden inte väcker
onödig uppmärksamhet.

I
LOB föreskrivs vidare (3 §) all den omhändertagne skall underkastas
läkarundersökning, om det behövs med hänsyn lill hans tillstånd. Om han efter
en sådan undersökning inte tas in på sjukhus, för han hållas kvar hos polisen,
om annan vård ej kan beredas honom (4 §). Den polisman som

s. 20 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:4
Skr 1978/79:103 20

omhändertagit
en berusad skall skyndsamt anmäla åtgärden till sin förman. Denne skall
omedelbart pröva om åtgärden skall beslå (5 §). Den som har tagits om hand
skall friges så snart det finnes kunna ske utan men för honom själv och
anledning till omhändertagande ej längre föreligger, dock regelmässigt senasi
inom åtla limmar efter omhändertagandel. Om den omhändertagne är i behov av
hjälp eller stöd från samhällets sida skall polisen lämna råd och upplysningar.
Polisen skall därvid, i den mån del lämpligen kan ske. samråda med annal
samhällsorgan som har till uppgift alt lillgodose sådani behov (7 §).
Alkoholhaltiga drycker och andra berusningsmedel e.d. som påträffas hos den
omhändertagne, skall tas ifrån honom och förstöras eller säljas (8 §).

Enligt
9 § LOB skall LOB tillämpas även i fall då förutsäliningar för ell
omhänderlagande skulle ha förelegal också enligi 3 § LTO.

Med
skrivelse den 8 december 1977 (rskr 1977/78:58) har riksdagen överiämnal
justitieutskottets betänkande 1977/78:12 med anledning av motioner angående
LTO. Riksdagen har bifallit vad utskottet hemställt.

I
sitt betänkande har justitieutskotlel uttalat atl tillämpningen av LTO och LOB
bör utvärderas. Utvärderingen bör avse antalet omhändertaganden, arten av dessa
samt förekomslen av sociala utredningar och hjälp- och vårdinsatser. Vid
utvärderingen bör enligt utskottet också de svårigheter uppmärksammas som den
enskilde polismannen ställs inför vid valel mellan att tillämpa LTO eller LOB.

Den
utvärdering som riksdagen sålunda har begärt bör nu komma till stånd. Jag
förordar atl en särskild utredare tillkallas för ändamålet. Några närmare
anvisningar för arbelel torde inte behövas ulöver dem som innefattas i
juslilieutskoliels betänkande. Vissa avgränsningar av uppdraget torde dock vara
nödvändiga.

I
delta hänseende vill jag först erinra om atl regeringen i prop. 1977/78:25 med
förslag till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 (bil.
4. s. 17-19) på föredragning av chefen för socialdepartementet har redovisat en
plan angående utökad försöksverksamhel med tillnyklringsenheter för vård av
omhändertagna berusade personer. Planen har antagits av riksdagen (SoU
1977/78;19,rskr 1977/78:107). Föruiom lidigare beslutad försöksverksamhel i
Landskrona, som började i juni 1977, avses verksamhet av angivel slag komma
lill stånd i Gävle, Göleborg, Karlslad, Skövde och Särna. Överiäggningar pågår
om all förlägga någon form av molsvarande verksamhet även till
stockholmsområdet. En utvärdering av försöksverksamhelen skall enligt
riksdagsbeslutet fortlöpande ske lokalt i samråd med socialdepartementet.
Eftersom den utökade försöksverksamheten med tillnyklringsenheter således
kommer all utvärderas i annan ordning, bör den särskilda utredarens arbete inte
omfatia denna verksamhei.

Vidare
bör anmärkas alt regeringen genom beslul den 17 seplember 1977 har uppdragit ål
statens fdrhandlingsnämnd atl med resp. sjukvårdshuvudmän förhandla om avtal
om viss försöksverksamhet inom Stockholms och Borås polisdistrikt med sjukvårdspersonal
i anslutning till de polisarresier som används för förvaring av omhändertagna
berusade personer. Enligt regeringsbeslutet ankommer det på rikspolisstyrelsen
att utvärdera denna försöksverksamhel i samråd med socialstyrelsen och berörda
sjukvårdshuvudmän, regionala och lokala polismyndigheter saml
personalorganisationer. Inte heller denna verksamhei bör därför omfattas av
uppdraget till den särskilda utredaren.

Med
de begränsningar som jag har angell nu bör del stå utredaren fritt att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:4

under
sill arbele ta upp även andra frågor om lillämpningen av LTO och LOB än dem som
har angells i juslitieulskotleis belänkande. Enligt utskottet är avsikten all
ulvärderingen, lillsammans med de ytterligare upi)gifler om de båda lagarnas
lillämpning som kommer atl redovisas i annat sammanhang, skall kunna ligga lill
grund för en bedömning av frågan om lagändringar behövs. Jag har ingen
invändning mol en sådan ordning. 1 den mån ulvärderingen ger vid handen atl del
vid den prakliska lillämpningen har uppkommit svårigheter som kan avhjälpas
lagslifiningsvägen.bör utredaren ange de olika möjligheter som finns all ändra
den aktuella lagstiftningen i angivel syfte. Huvuduppgiften förden särskilda
utredaren bör emellertid vara all la fram underiag till ledning för
statsmakternas samlade bedömning av hithörande frågor. Det bör härvid anmärkas
att den framtida utformningen av lagstiftningen kan komma att påverkas även av
överväganden som sker i andra sammanhang. Som juslitieutskollet har angett
pågår sålunda inom regeringskansliel arbete med en översyn av
sociallagstifiningen på grundval av socialutredningens belänkande (SOU 1977:40)
Socialljänst och socialförsäkringstillägg. Som ell led i della arbele har
chefen för socialdepartementet tillkallat en arbelsgrupp med uppgifi all
redovisa ell beslutsunderlag för regeringens ställningstagande rörande frågor
om vård utan den enskildes samlycke inom socialvård och sjukvård. Jag utgår
från alt resultatet av dessa överväganden kan komma att fö belydelse för den
särskilda utredarens arbele.

Jag
vill avslutningsvis erinra om alt det redan nu föreligger ett omfatlande
malerial som bör kunna vara lill nytta vid ulvärderingen. Vad angår LTO har
rikspolisstyrelsen med skrivelser den 11 februari 1975 och den 9 februari 1976
redovisal lillämpningen under liden den 1 okiober 1973 - den 30 seplember 1975.
På inilialiv av brottsförebyggande rådet har vidare gjorts en utvärdering av
hur LTO har tillämpats i Stockholm, se rådets rapport (1976:1) Frihetsberövanden
och polisen. Rapporten har av brottsförebyggande rådets verkställande utskott
lagts lill grund för en skrivelse lill regeringen i september 1976.1 den
förordas vissa ändringar i fråga om den sociala utredningen enligt LTO. Del malerial
som har angetts nu bör lämpligen överlämnas till den särskilda utredaren för
atl las i beaktande när uppdraget fullgörs.

I
fråga om LOB har rikspolisstyrelsen i skrivelse den 28 september 1977 lämnal en
redovisning för lagens tillämpning under liden den 1 januari -den 30 juni
1977.1 skrivelsen finns uppgifter bl.a. om antalet omhändertaganden enligt LOB
och LTO i olika polisdistrikt under den angivna perioden. Vidare lämnas
upplysningar om i vilken utsträckning de personer som har omhändertagils enligt
LOB har bereUs vård på sjukhus, alkoholpoliklinik eller molsvarande och i
vilken omfattning de har överiämnats lill anhöriga eller förts lill bostaden.
Dessutom redovisas tillämpningen av LTO och av den tidigare gällande
lagstiftningen om fylleri under första halvåret 1976. Även denna redovisning
bör kunna komma till användning vid den särskilda utredarens arbete. Det bör
därvid finnas anledning för utredaren att ta upp en del tillämpningsproblem som
rikspolisstyrelsen har pekat på, i synnerhet de svårigheler som på vissa håll
har visat sig föreligga när del gäller identifieringen av de omhändertagna.
Det kan lilläggas att regeringen i en särskild skrivelse till
rikspolisstyrelsen den 27 oktober 1977 har berört vissa av de frågor som nu
avses saml uppdragit ål styrelsen att redovisa tillämpningen av LOB även såvitt
gäller första halvåret 1978.

Genom
beslut den 24 mars 1977 har socialstyrelsen tillkallat en arbelsgrupp (LOBA)
med uppgifi atl följa effekierna av LOB inom socialvårdens och

s. 22 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:5
Skr 1978/79:103 22

sjukvårdens
område. Gruppen består av förelrädare för rikspolisstyrelsen. Svenska
kommunförbundei, Landstingsförbundet och de byråer inom socialstyrelsen som
berörs av lagen. Det bör förutsättas alt utredaren håller kontakt med denna arbelsgrupp
och i lämplig omfattning tillgodogör sig de resultat som gruppens arbele leder
lill.

Som
jusiiiieutskoltel har angett finns det slutligen anledning för utredaren att i
sill arbele beakta den ulvärdering av den sociala jourverksamheien som nyligen
har gjorts genom socialstyrelsens försorg och som återges i rapporten
(Socialstyrelsen redovisar 1977:4) Social jour.

Mot
bakgrund av all del sålunda redan finns ett omfaitande malerial som är av
iniresse för de aktuella utvärderingsfrågorna, bör det finnas förutsättningar
atl arbetet bedrivs skyndsamt.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för justitiedepartementet

all
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en utvärdering av
tillämpningen av lagen (1973:558) om tillfälligt omhänderlagande och lagen
(1976:511) om omhänderlagande av berusade personer m.m.,

all
beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare
hemställer jag alt regeringen föreskriver

all
ersättning till u*redaren, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form
av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om annal ej föreskrivs,

all
kosinaderna skall belasla andra huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Justitiedepariementel)

5.
Tilläggsdirektiv till 1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)

Dir
1978:12

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-02-09

Statsrådet
Romanus anför.

1974
års bolagskommitlé (Ju 1974:21) har till uppgifi bl.a. alt se över
lagstiftningen om handelsbolag. Enligt direktiven (se 1975 års kommiltéberättelse
s. 140) skall kommittén lägga fram förslag till koncernregler för handelsbolag
och därvid fästa särskild uppmärksamhei vid problemel hur reglerna om
koncernredovisning skall utformas. Kommittén skall vidare överväga behovet av
koncernregler för företag och förelagsgrupperingar av andra slag.

F.n.
finns koncernregler bara i aktiebolagslagen (1975:1385), ABL. Enligt 1 kap. 2 §
ABL föreligger koncernförhållande om ett akiiebolag (moderbolaget) äger, direkl
och/eller genom dotterföretag, så många aktier eller andelar i svensk eller
utländsk juridisk person (dolierföretagei) all moderbolaget förfogar över
mer,än hälfien av rösterna för samtliga aktier eller andelar i dolierföretagei.
Koncernförhållande föreligger också om aktiebolag i annat fall på grund av
aktie- eller andelsinnehav eller avial har ett beslämmande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:5

inflytande
över ett annal förelag och en betydande andel i resultatet av dess verksamhei.

Föreligger
ell koncernförhållande skall moderbolaget enligt 11 kap. 10 § ABL avge
koncernredovisning. Sådan redovisning består av koncernresultaträkning och
koncernbalansräkning, vilka var för sig ulgör ett sammandrag av moderbolagets
och dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar. Närmare
bestämmelser om koncernredovisningen finns i 11 kap. 11

§.

Utöver
redovisningsreglerna är koncernbegreppet av belydelse vid lillämpningen av
åtskilliga andra bestämmelser i ABL, bl.a. låneförbudsbestämmelserna.
Koncernbegreppet har dessulom belydelse för annan lagstiftning bl.a. på del
arbetsrältsliga områdel, t.ex. lagen (1974:12) om anställningsskydd, lagen
(1976:351) om styrelserepresentaiion för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar saml semesterlagen (1977:480).

1
prop. 1975:103 med förslag till ABL har föredragande statsrådet uttalat (s.
279) atl bolag som äger s.k. gemensamma doiierbolag eller 50/50-bolag i
allmänhet genom avtal särskilt reglerar hur bestämmanderätten i dessa skall
utövas. Innebär sådan reglering alt parterna endasl gemensamt kan besluta i
dotterbolagets angelägenheter bör båda parter vid lillämpningen av koncernreglerna
anses som moderbolag. Del betyder all del i dessa fall finns flera moderbolag
lill ett dotterbolag med påföljd atl varje moderbolag måste la med
dotterbolaget i sin koncernredovisning. Detsamma bör enligt föredragande
slalsrådet gälla i den situationen då två eller flera akiiebolag driver
utvecklingsarbete genom särskilt bolag.

Sveriges Indusiriförbund
och Föreningen Auktoriserade Revisorer har i skrivelse den 5 seplember 1977
till justitiedepartementet med förslag till olika ändringar i ABL kritiserat
detta molivulialande och hemställt atl ålgärder vidlas för att slå fast alt
lagtexten äger vitsord enligt sin ordalydelse. Föreningen Auktoriserade
Revisorer har dessutom publicerat ett särskilt yttrande där föreningen tar
avstånd från molivultalandet.

1
prop. 1977/78:41 om ändring i ABL m.m. hävdade jag (s. 30) alt del inte fanns
anledning lill erinran mol vad som i del nyss återgivna molivultalandet har
sagts om innebörden av koncernbegreppet. Emellertid ansåg jag all det i en del
fall kunde tänkas att koncernredovisningen ger en mindre rättvisande bild av
koncernen, om med andra bolag gemensami ägda förelag där högsl 50 96 av
röstetalet disponeras medräknas som dotterförelag. Mol denna bakgrund fann jag
del motiverat at; i vissa fall medge avvikelse från bestämmelserna om
koncernredovisningens innehåll och föreslogen ändring i 11 kap. 11 § iredje
slyckel ABL med denna innebörd.

Lagrådet,
som hördes över lagförslaget (se prop. 1977/78:41 s. 52), ansåg för sin del att
rådande läge i fråga om koncernbegreppet inte var tillfredsställande och atl
saken borde klargöras genom en uttrycklig lagbestämmelse. Lagrådets yttrande
föranledde emellertid inte något förslag lill lagändring (se prop. 1977/78:41
s. 58).

Vid
behandlingen av proposilionen anförde lagutskotiet bl.a. (LU 1977/ 78:8 s. 24).

När
del gäller 1944 års aktiebolagslag synes definitionen av koncernbegreppet ha
tolkats så alt moder- och dotlerbolagsförhållanden förelåg i 50/50-bolagsfallen
endasl då ägarebolagel lill följd av andra omständigheter än aktieinnehavet
hade ett avgörande inflytande över del ägda bolaget. Vid 1975 års lagstiftning
på området överfördes bestämningen av koncernbegreppet till den nya lagen ulan
större avvikelser. Med hänsyn lill vad som förekom i

s. 24 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:5
Skr 1978/79:103 24

lagstiftningsärendet
anser utskottet emellertid all del inte kan råda något tvivel om atl
lagstiftarens syfte var atl med uttrycket bestämmande inflylande i ABL:s
koncerndefiniiion skulle avses även fall då ägarebolagel på grund av
aktieinnehavet har en blott negaliv bestämmanderätt. Atl en utvidgning av
koncernbegreppet var åsyftad kom dock inte till klart utiryck i lagen. Detta
förhållande harenligi motionärerna och lagrådel lell till oklarhet om
innebörden av gällande räll på denna punkt. Med hänsyn lill vad utskottet ovan
anfört om angelägenheten av en entydig koncerndefinition anser utskottet i
likhel med lagrådel atl del är i hög grad önskvärt all rältslägel klarläggs
genom en uttrycklig lagbestämmelse. -

En
annan fråga är om koncernbegreppet bör ha den räckvidd som åsyftades vid
antagandet av den nya aktiebolagslagen eller om koncernreglerna i ABL bör ges
ett mindre vidsträckt lillämpningsområde. Som motionärerna framhåller och som
även uttalats i organisationernas skrivelse till ulskollei kan skäl anföras för
att koncernförhållande inte bör föreligga när ett ägarebolag har endast en
negaliv bestämmanderätt. Den i proposilionen anförda motiveringen för
införandet av möjlighet till avvikelse från koncernredovisningsbestämmelserna
liksom de synpunkter som inför utskoitet redovisals av företrädare för organisationerna
och bokföringsnämnden visar också atl vissa problem är förknippade med ett mera
vidsträckt koncernbegrepp. Enligt utskottels mening finns det emellertid även
skäl som lalar för atl koncernbegreppet bör ha den räckvidd som åsyftades vid
1975 års reform. Ulskollei vill härvidlag bl.a. peka på alt en inskränkning av
koncernreglernas tillämpningsområde kan leda lill att möjligheter öppnas för
ett kringgående av de i ABL intagna reglerna lill skydd för olika
intressegrupper. Om koncernförhållande inte skulle anses föreligga mellan
ägarebolagen och 50/ 50-bolagel skulle sålunda de förstnämnda kunna låna ut
pengar till det senare. 50/50-bolagel skulle därefter i sin lur utan
överträdelse av låneför-budel kunna ge penninglån till aktieägare, styrelseledamöter
och verkställande direktörer i ägarebolagen. Vid en bedömning av frågan om hur
koncernbegreppet bör utformas måste vidare beaktas de följdverkningar som kan
uppkomma på det arbetsrältsliga områdel. Huruvida koncernbegreppet med hänsyn
till de intressen som bär upp lagstiftningen på detla område bör ges en snävare
innebörd än det nu har låler sig inte överblickas i detla ärende. I anslutning
härtill vill utskottet erinra om atl lagen om anställningsskydd kom till före
den nya aktiebolagslagen, medan exempelvis semesleriagen och lagen om
styrelserepresentaiion tillkommit efter 1975. Det kan därför enligt utskottets
mening inte hållas för säkert atl koncernbegreppet vid tillämpningen av dessa
lagar skall anses ha en entydig innebörd.

Som
framgår av det anförda är en begränsning av koncernbegreppels räckvidd förenad
med åtskilliga problem. Inte heller innebörden av det nuvarande
koncernbegreppet är invändningsfri. Oavsett vilket koncernbegrepp som bör ges
förelräde måsle emellertid som utskottet ovan uttalat ett klarläggande ske av
rättsläget. Med hänsyn härtill anser utskoitet all koncernbegreppets räckvidd
bör övervägas närmare och mer ingående än som skedde vid 1975 års lagsiiftning.
1 samband härmed bordel regelsystem i ABL och annan lagstiftning som anknyter
till koncerndefinilionen ses över. Vid översynen bör vidare uppmärksamhet ägnas
åt de särskilda problem från redovisnings- och informationssynpunkt som är
förknippade med sådana företagsbildningar som brukar benämnas intressebolag
eller associerade bolag.

Med
hänsyn till att en översyn av koncernreglerna föreslogs, fann

s. 25 Kontrollera mot PDF

25 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:6

lagutskottet
att någon ändring av 11 kap. 11 S tredje stycket ABL inte borde ske och
avstyrkte därför bifall till propositionsförslaget i den delen.

Riksdagen
biföll vad utskouet hemställt beträffande koncernförhållanden (rskr.
1977/78:112).

Del
begärda utredningsarbetet bör nu sällas igång. Med hänsyn bl.a. ull all 1974
års bolagskommitlé redan har lill uppgifi att utreda olika koncernfrågor finner
jag del lämpligt all kommittén anförtros även det utredningsarbete som det nu
är fråga om.

Jag
förordar alllså att 1974 års bolagskommitlé får i uppdrag atl, med beaktande av
vad riksdagen har hemställt, förutsättningslöst utreda frågan om en
ändamålsenlig utformning av det aktiebolagsrällsliga koncernbegreppet. Härvid
bör också en översyn ske av bestämmelser såväl i ABL som i annan lagstiftning
där koncernbegreppet är av belydelse. Vidare bör, som riksdagen har framhållil,
de problem uppmärksammas som är förknippade med företag som ulan atl vara
dotterföretag är på något sätt associerade med ett aktiebolag. Vid
utredningsarbetet bör kommittén beakta den utveckling som på internationell
basis försiggår i fråga om redovisning såväl av koncernföretag som av andra
associerade företag.

Skulle
under utredningsarbetets gång andra frågor som har samband med dem som nu
angells komma au aktualiseras, bör del slå kommiiién friu alt ta upp också dem
och alt lägga fram de förslag som därvid kan te sig påkallade.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt.

Jag
hemsläller atl regeringen utvidgar bolagskommilténs uppdrag i enlighel med vad
jag nu har anfört.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Justiliedepartementel)

6.
Översyn av lagstiftningen om hittegods samt om bärgning och sjöfynd

Dir
1978:27

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-04-13

Departementschefen,
statsrådet Romanus, anför.

Bestämmelser
om hittegods och annan förlorad eller övergiven egendom finns i skilda
författningar. Den grundläggande författningen är lagen (1938:121) om hittegods
(hittegodslagen), som innehåller allmänna bestämmelser om vad man skall göra
med hittegods. Beträffande sjöfynd finns molsvarande föreskrifier i lagen
(1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd (sjöfyndslagen). Bärgning av gods
till sjöss rymmer emellertid särskilda problem och förutom i sjöfyndslagen
finns bestämmelser om bärgning och sjöfynd i ett flertal olika författningar. I
hittegodslagen hänvisas till de författningar som gäller för särskilda fall,
t.ex. i fråga om skeppsvrak och sjöfynd.

Enligt
hittegodslagen skall den som hittar något anmäla fyndet till polismyndighet
utan oskäligt dröjsmål. Är ägaren känd, för upphiiiaren i

s. 26 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:6
Skr 1978/79:103 26

stället
undertäila honom. Upphiiiaren kan lämna godset lill polismyndighet men är inte
skyldig all göra det. Polismyndigheten för dock alllid ta hand om godset, om
delta anses påkallat.

När
polismyndigheten har fött en anmälan om hillegods, skall den kungöra fyndel på
lämpligt sätl eller också underrätta ägaren, om han är känd. Närmare
föreskrifter om detta finns i kungörelsen (1938:677) med vissa föreskrifier
rörande polismyndighets befattning med hillegods.

Hittegods
skall vårdas väl. Polismyndigheten för sälja hittegods, om del finns risk för
atl godset försämras, om vården medför alltför stora koslnader eller om del
annars finns särskilda skäl till försäljning.

Ägaren
har räll all fö tillbaka hittegods mot atl han betalar polismyndighetens och
upphiliarens koslnader och skälig hiltelön. Tvisl om lösesumman avgörs av
domstol,men polismyndigheten för lämna ut godset lill ägaren mol lösen som
myndigheien finner skälig.

Hittegods
lillfaller upphiiiaren, om inte ägaren blir känd inom tre månader från anmälan.
Delsamma gäller om inte ägaren hör av sig inom en månad från det han
underrättades om fyndel av polismyndigheien. För atl godset skall tillfalla
upphiiiaren krävs dock all han betalar polismyndighetens koslnader med
anledning av fyndet. Är godset i polismyndighetens vård, tillfaller det staten,
om inte upphiiiaren betalar kostnaderna inom en månad efter anmaning. Närmare
bestämmelser om förfarandet med hittegods som lillfaller staten finns i lagen
(1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.

Bestämmelserna
i hittegodslagen gäller också när någon lar lill vara en sak som har glömts
kvar hos honom. Hiltelön utgår dock inte i det fallel.

I
fråga om föremål som las lill vara på fortskaffningsmedel o.d. finns särskilda
bestämmelser bl.a. i luftfartslagen (1957:297), järnvägstrafik-stadgan
(1966:202), kungörelsen (1972:17) om behandling av föremål som upphittats inom
fiygplats eller på luftfartyg, m.m. och kungörelsen (1972:18) om behandling av
föremål som upphittats i spårvägs-, lunnelbane- eller busstrafik.

Bärgning
till sjöss innebär i regel all någon, ibland ulan att avvakta ägarens
godkännande, ingriper för atl rädda värden som hotas av förstörelse. Detla kan
leda lill konflikt mellan ägarens och bärgarens inlressen. Konflikt kan även
uppstå mellan olika bärgare om rätten att bärga. Fullständiga lagbestämmelser
om rätten atl bärga och om företrädesrätten mellan flera bärgare saknas
emellertid. Gällande rätl angående bärgning bygger i stor utsträckning på
doktrin och rättspraxis. Bestämmelser om bärgares rält lill bärgarlön finns
dock i 9 kap. sjölagen (1891:35 s. 1).

Om
ägaren till den bärgade egendomen är okänd lillämpas sjöfyndslagen. Enligt
denna lag skall den som bärgar övergivet fariyg eller skeppsvrak eller lill
fartyg hörande redskap eller gods anmäla fyndet lill polismyndighet eller
tulltjänsteman. Detla gäller oavsett om det är fråga om bottenfynd, flytfynd
eller slrandfynd. Det ankommer sedan på tullförvallningen, som skall
underrättas om anmälan, atl besiktiga fyndet och kungöra bärgningen med
föreläggande för ägaren atl anmäla sig inom viss tid. Om ägaren anmäler sig och
visar sin rätt, för han tillbaka egendomen mol alt han betalar bärgariön saml
kosinaderna för kungörandet och för vården av egendomen. Anmäler sig inte
ägaren tillfaller slrandfynd slalen efter avdrag av bärgariön och kostnader,
medan botlenfynd eller flytfynd tillfaller bärgaren.

I
vissa fall kan hittegodslagen bli tillämplig på fynd av det slag som anges i
sjöfyndslagen. Uttryckliga bestämmelser om vad som är atl hänföra till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27 Kommittéer: Justitiedepartementet Del 11 Ju:6

hittegods
resp. sjöfynd finns inte. I praxis betraktas bål som har påträffats förtöjd
eller uppdragen på stranden som hittegods och inte som sjöfynd.

Del
övervägande antalet sjöfynd utgörs av mindre båtar, som har stulits och sedan
övergetts eller som har kommii på drifl eller glömts kvar. För all förhindra aU
stulna bålar säljs som sjöfynd har vissl samarbete etablerats mellan tull och
polis. Härigenom har ett stort anial båtar kunnat återställas till rält ägare.

Kompletterande
bestämmelser om tullmyndighets befattning med sjöfynd
finnsidens.k.sjöfyndskungörelsen(1973:1045). Där ges bl.a. föreskrifterom vård,
värdering och försäljning av sjöfynd saml om bärgarlön.

Samhällets
iniresse av all kullurhisioriski eller arkeologiskt intressanta vrak inte
förstörs genom oförsiktiga bärgningsåtgärder tillgodoses genom särskilda
bestämmelser om skeppsvrak i lagen (1942:350) om fornminnen. Om minsl 100 år
kan antas ha förflutit sedan skeppet blev vrak för undersökning och bärgning
företas endast efter tillstånd av riksanlikvarie-ämbelel och stålens historiska
museer. Ämbetet och museerna har alllid rätt atl bärga sådani vrak. Ägarens och
annans bärgningsräll är således beroende av medgivande. Detsamma gäller i fråga
om föremål som påträffas i eller i närheten av sådant äldre vrak och som har
samband med delta. Bärgad egendom tillfaller staten, om ägare saknas. Om fyndel
skedde vid velenskaplig undersökning som förelagits med särskilt tillstånd kan
riksantikvarieämbetet och statens historiska museer tillerkänna den som
utförde undersökningen ersättning för kostnader och nedlagt arbeie. I annal
fall har ämbetet och museerna rätt att beslula om hiltelön om det finnes
skäligt.

Vissa
bestämmelser om ensamrätt till bärgning av sjunket och övergivet gods finns i
kungörelsen (1841:44s. 2) "angående rättigheter och skyldigheter för dem,
hvilka upplaga sjunket gods, som af ägare blifwit öfwergifwel". Sådan
ensamrätt kan utverkas hos länsstyrelsen. Med övergivet gods menas atl del är
herrelöst eller all ägaren inte avser atl bärga det. Ensamrätt kan ges den som
först anmäler sig all under en tid av högst två år utföra bärgning på viss
plats ulan intrång av annan. I vissa fall kan förlängning av tiden ske. Frågan
om äganderätten lill gods som bärgas regleras inte i kungörelsen. Är ägaren
känd skall godset överlämnas till honom. Är han okänd skall fyndel anmälas
enligt sjöfyndslagen.

Bestämmelserna
i 1841 års kungörelse kan vara tillämpliga även i fråga om bärgning av virke
som har sjunkit i allmän fiotlled eller flutit iland vid sådan led (jfr prop.
1969:104 s. 44 ff och 52). Om rälien au ta upp sådani virke finns bestämmelser
i lagen (1919:426) om floiining i allmän flouled.

1
vissa fall kan del vara ett starkt samhälleligt iniresse all farlygsvrak och
liknande föremål i vatten skaffas undan. Bestämmelserom delta finns bl.a. i
kungörelsen (1951:321) om undanröjande av för sjöfarten eller fisket hinderiiga
vrak m.m. samt i hamnordningar och i kanalreglementen. Även naturvårdslagen
(1964:822) kan vara lillämplig i sådana fall.

Frågan
om utvidgade befogenheler för statliga och kommunala myndigheter och ökade
skyldigheter för enskilda i fråga om undanröjande av farliga farlygsvrak o.d.
har utretts av utredningen (K 1970:43)angående ålgärder mot övergivna fartyg
m.m. Utredningen har i betänkandet (SOU 1975:81) Fariiga vrak lagt fram förslag
lill en strandningslag och en lag om flyttning av fariyg i vissa fall.

Enligt
förslaget lill strandningslag skall ägaren av ett fariyg som har strandat eller
sjunkit eller som annars har blivit liggande så att del medför fara för
människoliv, hinder för sjöfarten, förföng för fisket eller skada på

s. 28 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:6 Skr 1978/79:103 28

landskapet
eller miljön vara skyldig alt vidta ålgärder för all undanröja faran eller
olägenheten. Länsstyrelsen kan förelägga honom att göra della inom viss lid.
Efterkommes inte föreläggandel, för länssiyrelsen föranstalta om erforderlig
åtgärd. Förslaget ger också länsstyrelsen befogenhei att ingripa mot
bärgningsförelag som kan leda till alt olägenhet eller fara förvärras.

Ulredningens
förslag har remissbehandlats och övervägs f n. i kommunikationsdepartementet.

Frågor
som rör lagslifiningen om hittegods, bärgning och sjöfynd har kommii upp i
olika sammanhang under de senasle åren. Bestämmelserna om bärgning och sjöfynd
behandlades av riksdagenår 1974.1 motionen 1974:277 yrkades sålunda au
bestämmelserna om bärgning till sjöss av herrelöst gods skulle ses över.
Motionären framhöll atl bestämmelserna är så vagt Ulformade all
lillämpningssvårigheter många gånger uppslår, vilkel skapar problem för både
myndigheter och enskilda bärgare. Motionären ansåg del rimligt alt
handläggningen av ifrågavarande ärenden fördes över lill en och samma myndighei,
närmasi polisen.

Yttranden
över motionen inhämtades från bl.a. sjöfartsverket och general-tullstyrelsen.
Remissinsianserna tillstyrkte en översyn av sjöfyndslagen och 1841 års
kungörelse. Generaliullsiyrelsen och sjöfartsverket motsatte sig dock atl handläggningen
av sjöfyndsärenden fördes över till polisen.

1
betänkandet LU 1974:30 lillslyrkle lagutskottet den av motionären förordade
översynen av bestämmelserna om bärgning lill sjöss av herrelöst gods. Därvid
anförde ulskollei bl.a. alt de synpunkier som hade framförts av
remissinstanserna borde beaktas vid översynen. Utskottet tog inte ställning
till vilken myndighet som borde vara ansvarig för sjöfyndsärenden utan ansåg
att den frågan fick prövas vid översynen. 1 enlighel med utskottets hemslällan
beslöt riksdagen atl hos regeringen begära atl sjöfyndslagen och 1841 års
kungörelse skulle bli föremål för översyn (rskr 1974:306).

I
en skrivelse till justiliedepartementel den 2 maj 1977 har rikspolisstyrelsen
lagil upp vissa frågor angående hiliegodslagstiftningen. Styrelsen framhåller
bl.a. alt en stor del av del hittegods som med slöd av hittegodslagen anmäls
till polismyndigheterna barett mycket lågt objektivt värde. Enligt styrelsens
mening bör det införas en möjlighel lill enklare hantering av sådani hittegods.
Vidare föreslås alt den nuvarande skyldigheten alt kungöra allt hillegods
ersätls av en mer begränsad kungörelseskyl-dighel i enlighet med föreskrifier
som styrelsen uifärdar.

Rikspolisstyrelsens
skrivelse har remissbehandlats. Remissinsianserna är i huvudsak positivt
inställda till de förslag som slyrelsen har lagt fram. Några remissinsianser,
bland dem justitiekanslern, anser emellertid au lagstiftningen om hittegods
bör ses över i sin helhet.

Vad
rikspolisstyrelsen har anförl och vad som har kommii fram under
remissbehandlingen av styrelsens skrivelse visar all de nuvarande bestämmelserna
i hittegodslagen ger upphov lill en del problem i den praktiska lillämpningen.
Till detta kommer atl den rättsliga regleringen i fråga om hittegods är splittrad
och att den centrala författningen på området, hittegodslagen, språkligt är
ganska svårtillgänglig. Enligi min mening är det därför befogal alt se över den
allmänna hittegodslagstiflningen.

I
fråga om lagslifiningen om bärgning och sjöfynd bör i enlighel med vad
riksdagen har uttalat sjöfyndslagen och 1841 års kungörelse ses över. Även
beträffande sjöfynd är det befogat att fö till stånd en mera enhetlig och
överskådlig reglering än den nuvarande.

De
åtgärder som blir akluella när herrelösl gods påträffas till sjöss är i stor

s. 29 Kontrollera mot PDF

29 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:6

utsträckning
av samma slag som när hillegods påträffas till lands. Bl.a. med hänsyn härtill
bör översynen av bestärnmelserna om sjöfynd m.m. samordnas med översynen av
hittegodslagstiflningen. Jag förordar atl en särskild utredare tillkallas för
uppdraget alt i ett sammanhang se över lagslifiningen om hittegods samt om
bärgning och sjöfynd.

Beträffande
den allmänna hiliegodslagstiftningen bör utredaren till en början la upp frågan
om ett förenklat förfarande beträffande hillegods av ringa värde. Redan nu
finns del möjlighel alt i vissa fall underiåta mer omfaitande ålgärder, genom
att hittegodslagen inte anses lillämplig beträffande föremål av så obetydligt
värde au ålgärder för att finna ägaren framstår som uppenbart orimliga.
Utredaren bör undersöka föruisätiningarna för en ordning som möjliggör en
summarisk behandling av hittegods även i andra fall när del upphittade inte har
någoi större objektivt värde.

Det
bör emellertid betonas atl bestämmelser om en enklare handläggning beiräffande
hillegods av ringa värde inte för utformas så, atl den rättmätige ägaren
åsamkas rättsförlust. Vid bestämmandel av en värdegräns är det därför vikligl
all göra en lämplig avvägning mellan kravel på rältssäkerhel för den enskilde
och önskemålel alt myndighelerna inte i onödan belastas med en omständlig
hantering av upphittade föremål.

Föratt
fö till stånd ell enklare förfarande beträffande föremål av ringa värde kan
framför allt övervägas alt slopa kravel på kungörande för atl fö fram ägaren,
när denne är okänd. Andra tänkbara ålgärder är atl förenkla registreringen och
förkorta den lid under vilken polismyndigheten skall förvara ell upphittat
förmål.

Utredaren
bör också mer allmänt ta upp frågan om kungörande av hittegods. Skyldigheten
atl anmäla hittegods lill polismyndighet lorde vara så allmänt känd alt den som
har lappat ett föremål i allmänhet har fullt klart för sig atl han bör vända
sig till polisen för att fråga efter del borttappade. Det kan därför övervägas
att upphäva den generella kungörelseskyldigheien. Del kan ifrågasättas om del
inie snarare bör vara undantag än regel alt kungöra hillegods. Del kan länkas
räcka med en kungörelseskyldighel beiräffande föremål som är unika eller särskilt
värdefulla e.d.

Som jag har nämnl förut är
hittegodslagen tillämplig också när någon tar till vara en sak som har glömts
kvar hos honom. Den skillnaden gäller dock alt hiltelön inte utgår i sådani
fall. 1 praxis harsak som har tappats bort hos någon jämställts med kvarglömt
föremål.

Den
nu nämnda regleringen är behäfiad med vissa brister. Del är för del första inte
sällan svårt all avgöra om ett tillvarataget föremål har varit i någons
besittning och i så fall i vems. För del andra lorde f n. gälla alt den som lar
till vara en kvarglömd eller borttappad sak hos någon annan inte har rätl vare
sig lill hiltelön eller lill själva saken. Hör inte ägaren av sig i lid,
lillfaller saken den hos vilken saken fanns. Denna ordning för anses
otillfredsställande i fall då någon lar till vara föremål i lokaler eller andra
avgränsade områden dit allmänheten har tillträde, i.ex. varuhus, restauranger
och idrottsplatser. Utredaren bör söka lösningar som om möjligl undanröjer
nackdelarna med gällande reglering.

Som
jag har nämnl förul finns det vid sidan av hittegodslagen bestämmelser om
hittegods i fiera andra författningar. Utredaren bör undersöka om det inte är
möjligt att skapa en mer enhetlig reglering. Särskilt angelägel ärdet att
försöka fö lill stånd en samordning i fråga om sådana fall som är vanliga i det
dagliga livet, t.ex. beträffande saker som har glömts kvar på tåg och bussar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:6 Skr 1978/79:103 30

Utredaren
bör vidare uppmärksamma all tillämpningen av hittegodslagstiflningen har visal
sig medföra speciella problem beträffande vissa lyper av egendom. Det gäller
bl.a. hanteringen av övergivna fordon (se JO:s ämbetsberättelse 1977/78 s.
115), vården av levande djur och förfarandet med värdepapper vars ägare inte
anträffas.

Vad
därefier gäller översynen av bestämmelserna om bärgning och sjöfynd bör
utredaren i första hand beakla vad lagutskottet har anfört i sitt betänkande
1974:30. Föregen del vill jag tillägga följande.

Vid
remissbehandlingen av motionen har ett par remissinstanser framhållil atl de
rättsliga problem som hänger samman med bärgning av vrak, vrakdelar och last
från sjunket eller strandat fartyg inte kan anses fullständigt reglerade i
gällande lagstiftning. Det har därför efleriysts klarare regler om räU för
enskild all bärga eller omhänderta delar av fartyg eller last som sjunkit eller
strandat.

Frågan
huruvida det i svensk lagstifining borde införas ytteriigare bestämmelser
angående avtal om yrkesmässig bärgning, äganderätten till vrak och förste
bärgares rätt behandlades i prop. 1964:166 med förslag till ändringar i
sjölagen. Dåvarande chefen för justitiedepartementet uttalade atl han i likhel
med 1958 års sjölagskommiiié, som haft alt uireda frågan, inte fann skäl att
införa sådana regler. Jag finner inte anledning att nu gå ifrån detta
ställningstagande. De regler som för svensk del tillämpas i nämnda hänseenden
bygger i stor ulsiräckning på internationell rättstillämpning. Det är därför
enligt min mening inte lämpligt att införa lagstifining i dessa hänseenden
annat än på grundval av internationell överenskommelse.

En
fråga som bör tas upp av utredaren är om del finns behov av att även i
framliden ha särskilda regler som ger offentlig myndighei rält atl under viss
tid upplåta ensamrätt lill bärgning av visst fariyg eller gods. Därvid bör
beaktas all samhällets allmänna intresse av att ekonomiska värden inte förfars
kan leda till all yrkesmässig bärgning bör prioriteras. 1 della sammanhang bör
utredaren också beakta atl det kan finnas skäl att utvidga möjligheten för dem
som yrkesmässigl sysslar med bärgning att fö ta tillvara sjunkvirke i numera
avlysta allmänna fiottleder.

Enligt
min mening finns det även anledning alt överväga om inte offentlig myndighei
bör ges ökade möjligheter all i särskilda fall ålägga den som vill bärga att
följa särskilda föreskrifier angående bärgningen, så atl den uiförs på ett sätl
som från allmän synpunkt är godtagbart och ger önskvärl resultat. Del kan t.ex.
röra sig om förbud mot atl spränga sönder ett tämligen väl bibehållet och i sig
värdefullt fartygsskrov föratt komma ål särskilt dyrbara detaljer. Del kan även
vara fråga om att hindra alt enbart mera värdefulla föremål bärgas från ett
vrak som bör skaffas undan därför atl del är farligt, ulgör hinder eller är
vanprydande. I och med alt lönsamheten i en fullständig bärgning minskar genom
all mera värdefulla eller lättillgängliga delar har tagits bort, minskar
självfallet möjligheterna atl fö lill stånd en komplett bärgning. Utrymmet för
del allmänna, som slutligen kan komma att fö stå för kosinaderna för
undanskaffandet, att kompensera sig för dessa i värdet av del bärgade blir
också mindre. Utredaren bör närmare undersöka vad sådana föreskrifter bör kunna
innefatta och vem som bör meddela dem. Mot bakgrund härav finns del också
anledning överväga om en anmälningsskyldighet i fråga om vissa siörre
bärgningsföretag bör införas.

Jag
erinrar i detla sammanhang om syftet med den föreslagna strandnings-lagen och
atl denna ger möjlighel au förbjuda eller meddela föreskrifier för bärgning,som
kan framkalla eller förvärra olägenhet eller fara för människors

s. 31 Kontrollera mot PDF

31 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:6

liv
eller hälsa eller för sjöfart, fiske av betydenhet eller miljön. Utredaren bör
undersöka om det kan vara lämpligt att i fråga om särskilda föreskrifter för
bärgning samordna strandningslagens bestämmelser med eventuella regler om
företräde lill bärgning. Bl.a. med hänsyn härtill bör utredaren hålla sig
underrättad om den fortsatta behandlingen av förslaget lill strandningslag.

Under riksdagsbehandlingen
av motionen 1974:277 har särskilt framhållits alt gränsdragningen mellan
sjöfynd och hittegods medför problem i den praktiska tillämpningen. Utredaren
bör undersöka vilka möjligheler som finns all komma till rätta med dessa
problem. Han bör därvid överväga om del är önskvärt alt i forlsällningen ha
olika regler för slrandfynd resp. flyi- och botlenfynd.

Frågan om ansvarig
myndighet för sjöfyndsärenden börenligt riksdagens beslul prövas av utredaren.
Som framhållits i motionen 1974:277 lalar samordningsaspekterna för alt lägga
sjöfyndsärendena på polisen. Å andra sidan kan skäl anföras också till förmån
för atl sjöfyndsärendena även i fortsättningen bör handläggas av tullmyndighet.
Härvid bör enligt min mening beaktas tullmyndigheternas läla och fortlöpande
kontakter med kust- och skärgårdsbefolkningen. Att tullmyndigheterna nu
handlägger sjöfyndsärendena är en följd av alt sjöfynd inte sällan ulgörs av
oförtullat gods. Utredaren bör i organisationsfrågan samråda med kommiuén (H
1977:05) om samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten
till sjöss.

Utredaren
bör granska reglerna om det administrativa förfarandel i sjöfyndsärenden och
överväga i vad mån dessa bör ändras. En anpassning till molsvarande regler i
fråga om hittegods ärenligt min mening önskvärd i den mån den särskilda
karaktären hos sjöfynd ej gör att en särreglering behövs. Om utredaren finner
all tullmyndigheten även i fortsättningen bör ha ansvarei för sjöfyndsärenden
bör han särskilt beakla atl ell samrådsförfarande mellan polis- och
tullmyndigheterna kan vara nödvändigi beiräffande vissa grupper av sjöfynd och
hitlegods. De modeller för samverkan som redan har utarbetats på vissa håll bör
härvid studeras.

Det
bör stå utredaren friu att ta upp även andra frågor som rör den aktuella
lagstiftningen och lägga fram de förslag till nya eller ändrade regler som kan
le sig påkallade.

De
övriga nordiska ländernas lagstiftning om bärgning och sjöfynd bör i möjlig mån
beaktas när ändringsförslag utarbetas.

Med
hänvisning till vad jag har anförl nu hemsläller jag alt regeringen bemyndigar
chefen för justiliedepartementel

all
tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda frågor angående
lagstiftningen om hitlegods saml om bärgning och sjöfynd,

att
besluta om sakkunniga, experier, sekreterare och annal bilräde åt utredaren.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Jusliliedeparlemenlet)

s. 32 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:7 Skr 1978/79:103 32

7.
Särskild näringspolitisk delegation

Dir
1978:34

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-03-02

Statsministern
anför:

Oljekrisen
1973-1974 och de samtidiga höjningarna av andra råvarupriser medförde betydande
förändringar inom väridshandeln och starka förskjutningar i
bytesbalansförhållandena mellan olika länder. Världsinflationen fick ny näring
samtidigt som flertalet länder mötte växande sysselsättningsproblem. Hög
arbetslöshet och obalans i belalningsförhållandena mellan olika länder och
grupper av länder har därefter utgjort ett bestående inslag i den internationella
ekonomiska bilden.

Denna
utveckling innebäratt de internationella konkurrensförhållandena har ändrats.
Samtidigt har ett antal länder i stark industriell utveckling gjort stora
lekniska framsteg och ökat sina exportanslrängningar.

Vårt
land har relalivi selt påverkats kraftigare av denna utveckling än många andra
länder. Det svenska näringslivets försprång i lekniskl och ekonomiski
hänseende, som i hög grad har utgjori grunden för den snabba
välståndsutvecklingen, har på många områden hämtats in. Kostnadsutvecklingen
har gåtl alllför snabbi. Därmed har näringslivets konkurrenskraft försvagais
och svenska förelag har föriorat marknadsandelar både utomlands och inom
landet. Överkapaciteten i industrin har medverkat lill att taklen i produktivitetsökningen
har gått ned. Industriproduktionen har stagnerat eller t.o.m. minskat.
Industrins investeringar sjönk kraftigt förra året och kommer såviu man nu kan
bedöma atl gå ned även i år. Lönsamheten är i många företag låg och
nyföretagandei klart olillfredsställande. Till följd härav har sysselsättningen
i industrin sjunkit och industriproduktionens andel av bruttonationalprodukten
har minskal.

Sveriges
näringsliv står ändå internationellt seil på en hög nivå. De industriella
förutsättningarna lorde vara bättre än i flertalet andra länder även om bl.a.
hemmamarknadens begränsade storlek innebär nackdelar jämfört med länder som har
stora egna avsättningsområden. Produktionsapparaten är modern, arbetskraften är
välutbildad, traditionerna på arbetsmarknaden underlättar omställningar osv.

Många
av de svårigheler som nu möter i Sveriges ekonomi bör därför kunna hävas,om
effektiva anpassningsåtgärder sätts in. I andra fall lorde mer djupgående och
långsiktiga strukturförändringar vara nödvändiga.

Genom
devalveringen och andra ekonomisk-politiska åtgärder har en god grund lagts för
en förbättring av konkurrenskraften. Forisatta ansträngningar måste dock göras
föratt sänka näringslivets priser och koslnader i förhållande till utländska
konkurrenters. Resurser behöver samtidigt föras över från konsumtion till
invesleringar, export och produktion som kan konkurtera med importerade varor.
Utöver de åtgärder som redan har vidtagits i branscher med särskilda problem
som varvsindustrin, TEKO-branschen och stålindustrin måsle effektiva
näringspolitiska ålgärder sällas in för alt underläua omställningen.

I
detta läge framstår det som angelägel atl närmare analysera de problem som
under resten av 1970-talet och under 1980-talet kommer att möta del svenska
näringslivet, framför allt industrin. En sådan analys bör bl.a. avse Sveriges
teknisk-industriella struktur i förhållande lill omväriden saml industrins
konjunkturkänslighei och dess möjligheter aU på sikl hävda sig i

s. 33 Kontrollera mot PDF

33 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:7

den
internationella konkurrensen. Arbelel bör syfta lill förslag lill åtgärder för
att åstadkomma en närings- och industripolitisk förnyelse, ökad produktivitet
och förbättrad internationell konkurrenskraft.

I
försia hand bör olika möjligheter studeras aU stimulera nyföretagandei saml att
skapa förutsäliningar för alt erövra nya marknader och utveckla nya produkler.
Samtidigt bör undersökas hur man kan stimulera utveckling och forskning såväl
inom som utanför företagsamheten och vilka krav som måste ställas på
vetenskaplig forskning och utbildning för all innovationer skall främjas. Det
finns anledning all särskilt studera möjligheterna atl stärka
utvecklingsarbelel inom teknikområden, som kan antas få en växande belydelse
framöver.

Vissa
åtgärder i dessa hänseenden har redan aktualiserats i bl.a. regeringens prop.
1977/78:40 om ålgärder för att främja de mindre och medelstora företagens
utveckling och prop. 1977/78:111 om statens stöd till teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete. Ytteriigare näringspolitiska insaiser håller på
alt förberedas i regeringskansliel. Det bör klariäggas hur man därefter skall
gå vidare för att åstadkomma nya initiativ samt uppbyggnad och utveckling av
nya förelag. Möjligheterna atl genom speciella insatser göra del lockande för
fler människor att bli företagare bör också klariäggas.

Särskild
uppmärksamhei bör ägnas åt den siarka försvagningen av
produktivitetsutvecklingen under senare år, som har sin grund i bl.a. bristande
utnyttjande av den industriella kapaciteten. Olika förslag till
produktivitetsfrämjande ålgärder bör analyseras.

Myckel
talar för all marknadsföringen av svenska produkter kan förbättras. Denna
fråga behöver därför också studeras.

För
atl göra en sådan allsidig bedömning av den näringspolitiska situationen och
för all utarbeta underiag och förslag till ålgärder bör en särskild
expertdelegalion tillkallas.

Delegationens
uppgift bör vara att bedöma utvecklingsbelingelserna för det svenska
näringslivet i dagsläget och på sikt. Delegationen bör ha stor handlingsfrihet
i sitt arbete. Med hänsyn lill utredningsuppdragets bredd och problemens
svårighetsgrad för det ankomma på delegationen själv atl förutsättningslöst och
efter egen bedömning avgöra vilka problemområden som i första hand bör angripas
och all lägga fram förslag lill åtgärder. Arbetel bör bedrivas så att en
redovisning av synpunkter och förslag kan ske vid årsskiftet 1978-1979.

Arbetel
bör ske i nära kontakt med regeringens ekonomiska och närings-p()litiska råd.
Delegaiionen bör också söka ta tillvara erfarenheler och resultat, som kommer
fram genom Ingenjörsveienskapsakademiens utredning rörande Sveriges leknisk
industriella kompetens.

Redan
nu är åtskilliga av de här berörda problemen och även andra näringspolitiska
frågor föremål för utredning eller överväganden inom statsförvaltningen och
olika organisationer inom arbetsmarknad och näringsliv. Delegaiionen bör
därför hålla kontakt med denna utredningsverksamhet och ta del av material och
synpunkier som kan ställas lill förfogande och utnyttjas som underlag för dess
ställningstaganden och förslag.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar
mig

atl
tillkalla en särskild näringspolitisk delegation med högst nio ledamöter,

att
Ulse en av ledamöterna att vara ordförande,

3 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 103

s. 34 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:8 Skr
1978/79:103 34

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål delegationen.

Vidare
hemsläller jag atl regeringen föreskriver

alt
kostnaderna skall belasla fjortonde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Jusliliedeparlemenlet)

8.
Översyn av tvångsmedelsregleringen vid förundersökning i brottmål m.m.

Dir
1978:57

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departemenischefen,
statsrådet Romanus, anför.

I
vårt land finns sedan länge en utföriig lagreglering av de tvångsmedel som står
till myndigheternas förfogande vid förundersökning med anledning av brott. I 2
kap. regeringsformen (RF) finns bestämmelser som skyddar medborgarna mot
tvångsmedel från del allmänna. Bestämmelserna där innebär bl.a. att varje
medborgare är gentemot det allmänna skyddad mol kroppsbesiktning,
kroppsvisitalion, husrannsakan och liknande inirång saml mot undersökning av
brev eller annan förtrolig försändelse. Varje medborgare är vidare skyddad mot
hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt
meddelande (2 kap. 6 §). Dessa grundläggande fri-och rättigheter för begränsas
endasl för alt lillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle
och begränsningarna för aldrig gå utöver vad som är nödvändigi eller uigöra hot
mol den fria åsiktsbildningen. Begränsning för ske endasl genom lag (2 kap. 12
§). Utlänningar här i landet åtnjuter i princip samma skydd (2 kap. 20 §). Av
belydelse för tvångsmedels-regleringen är också de bestämmelser som har
meddelals i tryckfrihetsförordningen (TF) om dels skydd mot förhandsgranskning
och spridningshinder, dels anonymitetsskydd för bl.a. förfallare och
meddelare.

Lagbestämmelser
som begränsar de nu åsyftade frioch rättigheterna i RF finns bl.a. i 27 och 28
kap. rättegångsbalken (RB), där möjligheterna alt vid förundersökning i broumål
använda beslag, husrannsakan, telefonavlyssning och liknande tvångsmedel
närmare regleras. Besiämmelserom tvångsmedel vid förundersökning i brottmål
finns också i lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa
brottmål, lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och
rällegången vid krig eller krigsfara m.m. och lagen (1969:36) om
telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkolikabroii m.m.
Ulöver de nu nämnda förfauningarna finns bestämmelser om tvångsmedel och
liknande ålgärder i ett slort antal andra lagar. Av intresse i della sammanhang
är särskilt lagen (1975:1360)omlvångsålgärderispaningssyflei vissa fall
(spaningslagen). Till tvångsmedel i mera vidsträckt betydelse bör även räknas
vitesföreläggande eller tillhandahållande genom utmätningsmans försorg av skriftlig
handling eller föremål enligt bestämmelserna i 38 kap. RB om s.k. editionsplikl
och i 39 kap. RB om syn. De nu behandlade tvångsmedlen kan komma i konflikt med

s. 35 Kontrollera mot PDF

35 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:8

TF.s
bestämmelser. Det saknas emellertid f n. regler om hur en sådan konfliki skall
lösas.

Regleringen
av de tvångsmedel som har nämnts nu innebär i sina huvuddrag följande.

Beslag för enligi 27 kap.
RB avse föremål som kan antas ha betydelse för uiredning om brott eller ha
avhänis någon genom brott eller vara förverkad på grund av brotl. Beslag kan
också ske av föremål som på grund av sin särskilda beskaffenhet kan befaras
komma till brottslig användning. Med föremål jämställs skriftlig handling.
Åtgärden för företas även om enbart böter är stadgade för brottet. Beslag för
ske såväl hos den som är misslänkl som hos vem som helst annan.

Särskilda regler finns
till skydd för skriftliga handlingar. Beslag för inte läggas på handling vars
innehåll kan antas vara sådani att den som innehar handlingen enligt 36 kap. 5
§ RB inte för höras som vittne därom. Skyddet gäller även när handlingen
innehas av den lill vars förmån tystnadsplikten gäller. Bestämmelserna i 36
kap. 5 § RB innebär att vittne inte ulan samtycke av den till vars förmån
tystnadsplikten gäller kan höras om något som han enligt lag eller annan
författning är skyldig au hålla hemligt. Advokat, läkare, tandläkare m.fl.
särskilt uppräknade yrkesutövare för inte heller annars ulan sådani samlycke
eller medgivande i lag höras som vitine om något som anförtrotts dem i deras
ställning eller som de har erfaril i samband därmed. Rättegångsombud, biträde
eller försvarare för ej utan partens samtycke höras som vittne angående något
som har anförtrotts honom för uppdragels fullgörande. Annan än försvarare är
dock skyldig att vittna när misstanken avser brott för vilkel minimisiraffei är
föngelse i två år. Vid misstanke om sådani broll för också skrifilig handling
tas i beslag hos de särskilt uppräknade yrkesutövarna med undantag av
försvarare även om den innehåller uppgift som har nämnts nu. Molsvarande skydd
gäller för skriftligt meddelande mellan en misstänkt och någon honom
närstående, som enligt 36 kap. 3 § RB ej är skyldig att avlägga vittnesmål,samt
mellan sådana närslående inbördes. Vidare gäller alt brev och andra slulna
handlingar, som tas i beslag eller anträffas vid husrannsakan eller i samband
med kroppsvisitalion eller kroppshesikining, inte för öppnas av annan än
rätten, undersökningsledaren eller åklagaren. Endast dessa för närmare undersöka
post- eller telegrafförsändelse, handelsbok eller annan enskild handling.

Brev, telegram eller annan
försändelse, som är i post- eller televerkets vård, för enligt 27 kap. RB tas
beslag endast om minimisiraffei för brottet är fängelse i ett år och
försändelsen skulle fö las i beslag hos mottagaren. Förordnande kan meddelas,
atl försändelse som kan antas komma in till post-eller annan befordringsansialt
skall kvarhållas i avvaktan på eventuellt beslut om beslag.

För
tillstånd lill telefonavlyssning enligt 27 kap. RB krävs all någon kan skäligen
misslänkas för brou, för vilkel minimisiraffei är fängelse i två år. Det skall
vidare bedömas vara av synneriig vikt för utredningen all undersökningsledaren
eller åklagaren för del av samtal lill och från telefonapparat som innehas av
den misstänkte eller som han eljesl kan antas komma att använda. Endast rätten,
undersökningsledaren eller åklagaren för granska uppteckning som har gjorts av
avlyssnat telefonsamtal. I den mån uppteckningen innehåller något som inte är
av belydelse för utredningen skall uppteckningen efter granskningen omedelbart
förstöras.

Husrannsakan,
kroppsvisilation och kroppsbesiktning förenligt 28 kap. RB företas vid
uiredning om brott, på vilket kan följa fängelse, i syfte att söka

s. 36 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:8 Skr
1978/79:103 36

efter
föremål som är underkastat beslag eller för atl utröna omständighet som kan ha
betydelse för utredningen. För husrannsakan hos eller kroppsvisilation på
annan än den misstänkte krävs att synneriig anledning förekommer au föremål som
är underkastat beslag skall anträffas eller att annan utredning skall vinnas om
brottet. Husrannsakan för dock alltid företas där broilel har begåtts eller den
misstänkte har gripits. I vissa lokaler för dessulom husrannsakan företas ulan
hänsyn lill den begränsning som följer av kravel på särskild brottsmissianke.
Del gäller t.ex. i fråga om restauranger och s.k. kvartar samt där handel med
begagnat gods förekommer. Slutligen för husrannsakan också företas för alt söka
efter person som skall gripas, anhållas, häktas eller inställas lill förhör.
Kroppshesikining för inte företas på annan än den som är skäligen misslänkl för
brottet. Vid besiktningen för tas blodprov och utföras annan undersökning.

Fotografi
och fingeravtryck för enligt 28 kap. RB tas av den som är anhållen eller häktad
och, om del behövs för uiredning om broll på vilket kan följa langelse, även av
annan.

För
användning av de tvångsmedel som nu har behandlals krävs i princip särskilt
beslul av undersökningsledaren, åklagaren eller rälien. Vissa tvångsåtgärder
för dock vidtas a v polisman eller t.o.m. enskild person. 1 de fall beslag har
verkställts utan beslut av undersökningsledaren eller åklagaren skall ålgärden
skyndsamt anmälas lill denne för prövning av frågan om beslaget skall beslå.
Tillstånd till telefonavlyssning eller kvarhållande av försändelse hos post-
eller annan befordringsanslall i avvaktan på eventuellt beslag kan meddelas
endast domstol på yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren. Tillståndet
skall meddelas för viss lid, högst en vecka i fråga om telefonavlyssning och
högsl en månad beiräffande kvarhållande av försändelse.

Om
föremål som har tagits i beslag inte längre behövs för utredningen och inte
heller skäligen kan antas vara förverkat, skall beslaget hävas. Detsamma gäller
om åtal inte väcks inom föreskriven tid. Den som har drabbats av beslag, som
inte har beslutats av rätten, kan begära rättens prövning av ålgärden. Väcks
åtal skall beslagsfrågan alltid prövas av domstolen, om beslaget består när målel
avgörs.

Lagen
med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål ger i förhållande
till RB utvidgade möjligheter all använda tvångsmedel vid förundersökning
angående vissa i lagen angivna brott mol rikets säkerhet och andra grövre
broll. Beslag för läggas på skriftliga handlingar och tillstånd till
telefonavlyssning för meddelas även om för brottet är stadgat lindrigare straff
än fängelse i två år. Lagen ger också möjlighet för domstol all besluta om
avstängning m.m. av telefonapparat. Giltighetstiden för tillstånd lill telefonavlyssning
eller annan ålgärd av angivel slag är högst en månad. Undersökningsledaren
eller åklagaren för i vissa brådskande fall själv besluta om åtgärden och om
kvarhållande av försändelse hos post- eller annan befordringsanslall. Sådant
beslut skall anmälas till rälten, som skyndsamt skall pröva ärendet. Lagens
giltighet är tidsbegränsad. Giltighetstiden har fortlöpande föriängls, senasi
till utgången av år 1978.

Lagen
med särskilda bestämmelser angående domslolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara m.m. ger möjlighel lill bl.a. fördröjning av lelefonsamtal när det
är av synneriig vikt för utredningen rörande broll för vilkel minimisiraffei är
fängelse i två år. Giltighetstiden för tillstånd till telefonavlyssning eller
ålgärd av angivel slag för bestämmas lill högst en månad. Interimistiskt beslut
om telefonavlyssning eller annan åtgärd för i brådskande

s. 37 Kontrollera mot PDF

37 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:8

fall
fattas av undersökningsledaren eller åklagaren. Beslutet skall anmälas till
rälien som skyndsamt skall pröva äi"endet.

Enligt
lagen om telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkotikabroU
m.m. skall bestämmelserna i RB om telefonavlyssning tillämpas vid
förundersökning angående grovt narkotikabrott eller grov varusmuggling, om
smugglingen har gällt narkotika, trots all för broliei är stadgat lindringare
straffan fängelse i två år. Giltighetstiden för tillstånd för beslämmas till
högst en månad. Lagen har tidsbegränsad giltighet. Giltighetstiden har efter
hand föriängls, senast till uigången av år 1978.

Enligt spaningslagen för
utlänning, beträffande vilken beslul om avvisning, förpassning, förvisning
eller utvisning ej kan verkställas, i vissa fall underkastas husrannsakan,
kroppsvisilation eller kroppsbesiktning när det är påkallat för all utröna om
terrorislorganisalion planlägger eller förbereder gärning som innebär våld, hot
eller tvång för politiska syften. Förordnande om sådan ålgärd meddelas av
polismyndighet. För samma ändamål kan polismyndighet, om synnerliga skäl
föreligger, fö tillstånd att dels la del av samtal till och från telefonapparat
som innehas eller som eljesl kan antas komma alt användas av sådan utlänning
och dels närmare undersöka, öppna eller granska post- eller lelegrafförsändelse,
brev, annan sluten handling eller paket som har ställts till eller avsänts från
ullänningen och som påträffas vid husrannsakan, kroppsvisilation eller
kroppsbesiktning eller som finns hos posteller annan befordringsanslall. Fråga
om tillstånd lill sådan ålgärd prövas av Stockholms tingsrätt på yrkande av
rikspolisstyrelsen. Tillstånd skall meddelas atl gälla viss lid som dock inte
för överstiga en månad. Också denna lag har tidsbegränsad giltighet.
Giltighetstiden har senast förlängts till utgången av år 1978.

Editionsplikl
innebär skyldighet för den som innehar skrifilig handling, som kan antas ha
betydelse som bevis i rättegång, att förete handlingen i den rättegång där den
åberopas. I broUmål föreligger dock inte editionsplikl för den misstänkte eller
någon honom närslående som har rätt att undandra sig vittnesmål. I övrigt
gäller i princip samma begränsningar som i fråga om beslag på skrifilig
handling. Skyldighet au förete skriftlig handling gäller ej minnesanteckning
eller liknande uppteckning för personligt bruk, om inte synneriig anledning
förekommer därtill. Om skriftlig handling innehåller även sådana uppgifter som
innehavaren inte är skyldig atl uppge eller som inte bör uppenbaras, för styrkt
uldrag av handlingen företes. Föreläggande all tillhandahålla handlingen
meddelas av rätlen. Innehavaren skall beredas tillfälle att yttra sig. För
prövning av editionsfrågan kan förhör hållas med honom. Fullgörandet av
editionsplikl kan framtvingas genom vitesföreläggande. Om det bedöms lämpligare
kan rätten i stället förordna atl handlingen skall tillhandahållas genom
utmätningsmannens försorg.

Syn är ett särskilt
bevismedel som kan utnyttjas av domstol. Syn kan avse bl.a. skriftlig handling
som kan antas ha betydelse som bevis i rättegången. Skyldighet au
tillhandahålla sådan handling föreligger både för part och tredje man.
Bestämmelserna motsvarar i huvudsak vad som gäller i fråga om skyldighet all
förele skriftlig handling som bevis.

Som har nämnls lidigare
finns bestämmelser om tvångsmedel och liknande åtgärder i ett stort antal andra
författningar. Här kan nämnas bl.a. bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-
och avgifisprocessen, som kompletterar bestämmelserna om taxeringsrevision i
taxeringslagen (1956:623), lagen (1960:418) om slraff för varusmuggling,
lullagen (1973:670), tullsladgan (1973:671), lagen (1974:203) om kriminlavård i
anstalt, lagen

s. 38 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:8 Skr
1978/79:103 38

(1976:371)
om behandlingen av häktade och anhållna m.fi. samt inom jakt-, fiske-,
raiisonerings- och rusdryckslagstiflningen. Syftei med dessa tvångsmedel är
dock i regel ell annat än att lillgodose behovei av uiredning i brottmål. Del
finns dock anledning all här uppmärksamma även dessa åtgärder.

Av
de nu nämnda lagarna tilldrar sig i delta sammanhang laxeringslagen och
bevissäkringslagen särskilt intresse. Regleringen i dessa innebär i huvudsak
följande i nu akluella delar.

Taxeringsrevision
för enligt taxeringslagen ske för kontroll av all deklarations- och
uppgiftsskyldighet fullgjorts rikligl och fullständigt eller för all eljest
bereda beskallningsmyndighet upplysning lill ledning vid beslut om laxering
eller eftertaxering. Revisionen för äga rum hos den som är deklarations- eller
uppgiftsskyldig och hos den som bedriver förmedlingsverksamhet eller annan
verksamhei av sådan beskaffenhet atl uppgifter av belydelse för
taxeringskonlrollen kan hämtas ur anteckningar eller andra handlingar som förs
i verksamheten. Vid revisionen för granskning ske av räkenskaper, anteckningar,
verifikationer, korrespondens, prolokoll och andra handlingar rörande
verksamheien. Den som verkställer taxeringsrevision för ta del av handlingar
av belydelse för revisionen ulan hinder av alt den, hos vilken revisionen sker,
har att iaktta tystnad om deras innehåll. Om handlings innehåll är av sådan
beskaffenhet kan skatterätten, när synneriiga skäl föranleder till deila,
beslula all handlingen skall undanlas från revisionen. Detta sker på
framställning av den hos vilken revisionen företas. Talan för inte föras mot
skallerättens beslul i frågan. Beslut om taxeringsrevision meddelas av
skattechefen. Revisionen skall verkställas av tjänsteman som skattechefen
förordnar därtill.

Reglerna
om taxeringsrevision kompletteras av bestämmelser i bevissäkringslagen. Denna
lag gäller i slort sett på hela skatte- och avgiftsområdet. De ålgärder som
enligt lagen kan vidtas - säkringsålgärder - kallas beslag, försegling och
eftersökning. Beslag sker genom att bevismedel omhändertas. Eftersökning
innebär atl förvar eller ulrymme genomsöks för efterforskande av bevismedel.
Åtgärderna för företas om bevismaterial inte tillhandahålls för granskning
eller risk föreligger för att materialet kommer att undanhållas eller
förvanskas. Eftersökning för ske i utrymme som den granskade ej endast
tillfälligt använder för sin verksamhei och i utrymme som yrkesmässigl används
av annan som har uppdrag för den granskade i dennes verksamhet. Försegling för
användas dels när granskningsmannen inte för tillåtelse all undersöka förvar
eller ulrymme, dels för atl tillfälligt säkra bevismedel, som lämnats kvar hos
innehavaren. Eftersökning i privatulrymme för beslutas endast av
länsskatterält, medan annan säkringsåtgärd för beslutas av granskningsledaren.
Anser den granskade eller annan hos vilken verkställighet sker atl bevismedel
helt eller delvis bör undanlas från granskning därför att han har tystnadsplikt
om dess innehåll eller innehållet på grund av särskilda omständigheter inte bör
komma lill annans kännedom, skall han göra ansökan om undantagande hos
länsskatterätten. Bevismedel,som enligt länsskatlerättens beslul undantagits
från granskning, för därefter inte åierges eller åberopas i granskningsärendel.
Den som berörs av säkringsåtgärden har möjlighel atl anföra besvär hos
länsskatlerälten över beslul och verkställighet enligt bevissäkringslagen. Om
särskilt förordnad granskningsledare fattat beslut om säkringsålgärd, skall
beslutet regelmässigt överprövas av den som i sin tjänst har att övervaka
granskningen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:8

Till
skydd för uppgifter som framkommer vid tvångsmedelsanvändning och liknande
förfaranden finns vissa bestämmelser om tystnadsplikt och handlingssekretess.
Enligt 13 § polisinslruktionen (1972:511) för polisman inte obehörigen yppa vad
han har fött veta i tjänsten, om det är av sådan beskaffenhet alt del av hänsyn
lill allmänna eller enskilda inlressen ej bör komma lill utomståendes kännedom.
Med undantag för tjänstemän i hovrätt och högsta domstolen finns ej någon
allmän regel om tystnadsplikt för tjänstemän eller åklagare inom domstols-
eller åklagarväsendel. Domslo-larnas ledamöter har dock tystnadsplikl om vad
som har förekommit vid domstols enskilda överläggning. Domstol kan också i viss
omfallning förordna om tystnadsplikt. Handlingar rörande förundersökning i
broumål, användning av tvångsmedel i brottmål eller enligt spaningslagen
åtnjuter sekretesskydd enligt 10 § lagen (1937:249) om inskränkningar i rälien
aU utbekomma allmänna handlingar(sekretesslagen). Enligt 36 § sekretesslagen
åtnjuter handlingar i mål och ärenden vid domstol sekretesskydd under vissa i
bestämmelsen angivna förutsättningar.

Taxeringsväsendels
funktionärer har tystnadsplikt om innehållet i deklarationer och andra
handlingar saml beträffande vad som inhämtats vid taxeringsrevision eller vid
granskning av vissa handlingar. Tystnadsplikl gäller också beiräffande vad som
har upplysts eller i övrigi yttrats vid sammanträde med laxeringsnämnd.
Handlingar till underlag för taxering åtnjuter sekretesskydd enligt 17 §
sekretesslagen.

Den
nuvarande regleringen av de straffprocessuella tvångsmedlen bygger på en
avvägning mellan samhällets iniresse av atl kunna uireda brotl och iniressei av
skydd för den enskildes integritet. Integritetsskyddssynpunkler har också
påverkat utformningen av bl.a. stadgandena i RB om editionsplikl och syn samt
tvångsmedelsregieringen i bevissäkringslagen. Regleringen innefattar i och för
sig siarka rätlsskyddsgarantier och uppfyller även RF:s krav på lagform. Det
kan emellertid ifrågasättas om den i alla avseenden innefattar en riklig
avvägning mellan de olika intressen som berörs.

De
grundläggande bestämmelserna på områdel har lillkommil under andra förhållanden
än dem som råder i dagens samhälle. Uivecklingen, bl.a. i fråga om den
organiserade och den ekonomiska brottsligheten, har medfört behov av
effeklivare kriminalpolitiska medel. Verksamma tvångsåtgärder ökar möjligheten
till upptäckt, säkrande av bevisning och lagföring. De utgör därför
betydelsefulla medel i kampen mot olika former av brottslighet.

Tvångsmedelsanvändning
innefattar å andra sidan allvariiga ingrepp i den enskildes rättssfar. Mot
samhällets behov av effektiva tvångsmedel måste alllid ställas den enskildes
intresse av skydd för sin integritet och av rättstrygghet. Viklen av detta
iniresse understryks av del reformarbeie som har bedrivits och fortfarande
pågår på grundlagsområdel i syfte alt bl.a. stärka skyddel för de medborgeriiga
fri- och rättigheterna. Någon närmare undersökning av i vad mån den nuvarande
tvångsmedelsregieringen i alla avseenden svarar mot RF:s bestämmelser har
emellertid inte gjorts.

Vikliga
reformer har under senare år skell på Iryckfrihetsrältens område. Nya
bestämmelser irädde i kraft den 1 januari 1978. De innebär bl.a. att
anonymitetsskyddet för meddelare, författare och annan upphovsman har
förstärkts och alt kretsen av de personer som har att iaktta lystnad om den
anonymiletsberättigades identitet har utvidgats. Motsvarande bestämmelser har
tagils upp i radioansvarighetslagen (1966:756), RAL.

Vid
tillkomsten av de nya reglerna i TF fdrutskickades att bestämmelserna om
anonymitetsskydd skulle bli vägledande för de avvägningar som borde

s. 40 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:8
Skr 1978/79:103 40

göras
i vanlig lagsiiftning mellan behovet av alt skydda informationskällorna och alt
tillgodose de intressen som har motiverat alt besiämmelserom olika tvångsmedel
har införts.

Möjlighelerna
att förstärka anonymitetsskyddet vid beslag och husrannsakan har utretts av en
särskild kommitté. I sitt betänkande (SOU 1976:36) Anonymitet och tvångsmedel
påpekade kommiuén att även lillämpningen av bestämmelserna i RB om
editionsplikl och av bestämmelserna om taxeringsrevision och bevissäkring inom
skatleoch avgifisprocessen kunde komma i konflikt med anonymitetsintresset.
Detta förhållande motiverade enligt kommittén en översyn av dessa bestämmelser
från samma utgångspunkter som gälll lor beslag och husrannsakan. Kommitténs
förslag har remisbehandlals men har inte lett lill lagsiiftning.

Frågan
om skydd för det iryckfrihetsrällsliga anonymitetsintresset togs även upp i
prop. 1975/76:202 med förslag till nya regler om telefonavlyssning vid
förundersökning i brottmål m.m. Dåvarande departementschefen föreslog atl 27
kap. RB skulle kompletteras med en regel som vid prövning av fråga om tillstånd
till telefonavlyssning påbjöd ett särskilt hänsynstagande till skyddet för
författare, meddelare och annan upphovsman. Av skäl, som jag senare skall
återkomma lill, ledde proposilionen inte till lagstiftning.

Under
senare år har ett omfattande utredningsarbete bedrivits på sekretesslagstiftningens
område. Avsiklen är atl den nuvarande lagstiftningen på områdel skall ersättas
med en ny sekretesslag som reglerar både handlingssekreless och tystnadsplikt.
Förslag till en sådan lagstiftning har tagils upp i den inom justitiedepartementet
utarbetade promemorian (Ds Ju 1977:11) Handlingssekreless och tystnadsplikl.
Den nya lagstiftningen skall enligt förslaget, förutom sekretessen i
förhållande lill enskilda, också reglera sekretessen myndigheterna emellan och
sekretessen inom myndighelerna. Förslaget innehåller dessutom reglerom vilka
tystnadsplikter som skall gälla även i förhållande till massmedierna. I
promemorian las också upp förslag till ändringar i RB:s reglering av
förhållandet mellan tystnadsplikt och vittnes-plikt m.m.

Vissa
problem rörande den nuvarande tvångsmedelsregieringen har tagits upp av
riksåklagaren (RÅ) i skrivelser till regeringen den 19 november 1976 och den 1
augusti 1977. Enligt RÅ är bestämmelserna i 27 kap. 2 § RB om begränsningen av
rätten atl la skriftliga handlingar i beslag oklara och kan ge utrymme för
skilda tolkningar. RÅ framhåller att oklarheten kan vålla avsevärda svårigheter
i tillämpningen och all del inte är tillfredsställande att åklagarens
befogenheter i för den enskilde betydelsefulla angelägenheter inte är klart och
tydligt avgränsade. RÅ hemställer därför att rättsområdet ses över.

Innebörden
av reglerna om begränsning av rälien alt ta skrifilig handling i beslag har
nyligen varil föremål för högsta domstolens prövning i ett mål rörande
tillåtligheten av husrannsakan hos advokat för beslag på handling som advokaten
uppgavs förvara åt en för brotl misstänkt klient. I sill beslul (SÖ 1047/77)
konstaterade högsia domstolen bl.a. au del måsle antas att undantagsregeln i 27
kap. 2 § RB enligt sin lydelse kommit att bli betydligt vidsträcktare än som
föranleds av ändamålet alt lillgodose behovet av sekretess i förhållandet
mellan advokat och klient.

I
den debatt som under senare år har förts om tvångsmedlens förhållande till
vissa skyddade intressen har främsi från advokalhåll riklats krilik mot
reglerna om ivångsingripande som berör advokat. Kritiken har i första hand
gällt förutsättningarna och formerna för beslul om beslag och eftersökning

s. 41 Kontrollera mot PDF

41 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:8

enligt
bevissäkringslagen. Del har även påtalats atl del råder en brist på samordning
mellan tvångsingripande enligt bevissäkringslagen och RB:s straffprocessuella
tvångsmedel. Krav har rests på en översyn av bevissäkringslagen. I debatten
har emellertid också hävdals all det, med hänsyn lill den lagstadgade
uppgiftsskyldlgheten för skatt- och avgifisskyldiga, finns en skillnad
beiräffande förulsäuningarna föra ena sidan tvångsingripande med stöd av
bevissäkringslagen och å andra sidan de straffprocessuella tvångsmedlen.

Användning
av tvångsmedel kan medföra alt den myndighei som genomför ålgärden kommer i
koniaki med uppgifier som ger anledning anta alt den misstänkte eller annan har
gjort sig skyldig till eller planerar brotl som inte har något samband med del
förhållande som har föranlett ingripandet. Frågan hur sådana uppgifier skall
behandlas är inte närmare reglerad i lag. Viss osäkerhet råder därför i vad mån
uppgifterna för läggas lill grund för spaning eller annan åtgärd för alt
förhindra eller beivra del broll som uppgifterna avser.

Vid
riksdagsbehandlingen av prop. 1975/76:202 uppmärksammades dessa frågor
särskili. Justitieutskottet fann anledning att inhämta lagrådets yttrande över
propositionen. Under den remissbehandling som utskottet därefter lät företa av
ett av lagrådel upprättat förslag till lagreglering av frågan yppades olika
meningar om vilket innehåll en sådan lagsiiftning borde ha. I sitt betänkande
(JuU 1976/77:20) med anledning av propositionen och de motioner som väckts i
ärendei konstaterade utskottet atl problemel inte var begränsal lill
telefonavlyssning ulan kunde uppkomma också i fråga om andra tvångsmedel såsom
brevkontroll, husrannsakan eller ingripande enligt bevissäkringslagen.
Sambandet syntes utskoitet vara sådant alt man borde sträva efter en generell
lösning för olika typer av tvångsmedel. En så vittsyflande lagsiiftning ansåg
ulskollei emellertid kräva ett helt annal beslutsunderlag än det som förelåg i
ärendei. Ärendei borde därför återgå till regeringens kansli för översyn och ytteriigare
överväganden. Utskottet hemställde därför att propositionen skulle avslås i
denna del. Riksdagen biföll utskoltels hemställan (rskr 1976/77:129).

Problemet
har också tagits upp av justitiekanslern (JK) i en skrivelse lill regeringen
den 9 mars 1977. JK har därvid väckt frågan om det är tillåtet att vid
husrannsakan för eftersökande av handling, som är av belydelse för beivrande av
visst brott, la i beslag även annan handling än sådan som har samband med den
sak för vilken husrannsakan har beslutats.

Tvångsmedelsanvändning
kan också leda till att annars skyddade uppgifter, t.ex. uppgifier som
omfattas av tystnadsplikl, oavsiktligt röjs. Frågan hur sådana uppgifter för
hanteras är inte heller närmare reglerad i lag.

De
problem som jag har berörl bör ses mol bakgrunden av skyldigheten enligt 23
kap. 1 § RB för polis- och åklagarmyndighet all inleda förundersökning så
snart det på grund av angivelse eller eljest förekommer anledning att brotl,
som hör under allmänt åtal, har förövats. Det saknas f n. regler som tar sikte
på den intressekollision som i dessa fall kan uppkomma mellan
utredningsskyldigheten och motstående inlressen.

1
syfte atl komma lill rälla med de problem som jag har berört i del föregående
anserjag att det bör göras en fullständig översyn av i första hand
tvångsmedelsregleringen i 27 och 28 kap. RB. För detla ändamål bör en
parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas.

Som
har framgått av redogörelsen knyter sig intresset främsi lill förekomsten av
uppgifter i handlingar resp. information som erhålls vid telefonav-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:8
Skr 1978/79:103 42

lyssning.
Användningen av tvångsåtgärder enligt RB i andra fall lorde knappasl vålla
några särskilda problem. Jag kommer därför all i fortsättningen uppehålla mig
huvudsakligen vid de problem som kan bli aktuella vid insamlande av sådana
uppgifter som nyss nämndes. Del bör dock uppmärksammas all den tekniska
utvecklingen har medfört nya former av informationsbärare såsom bandkassetter,
videoband m.m. och alt de problem som aktualiseras kan uppkomma även vid
tvångsåtgärder som riktar sig mot föremål i allmänhet.

Översynen
bör ta sikte på alt åstadkomma en ändamålsenlig avvägning mellan samhällets
behov av tvångsmedel och de motstående intressen som kan komma att beröras
därav. Det är självfallel en mycket grannlaga uppgifi att åsiadkomma en sådan
reglering. Brolisutvecklingen har, som jag har nämnl lidigare, medfört behov av
effeklivare tvångsmedel. Samtidigt har del bedömts som önskvärt att stärka den
enskildes ställning. De grundläggande värderingar i fråga om fri- och
räilighetsskyddel som har kommit till uitryck i RF måste givetvis bilda
uigångspunki för de avvägningar som bör göras vid ulformningen av de maleriella
besiåmmelserna om ivångsåtgärder. Motsvarande gäller om de ställningstaganden
som har gjorts i bl.a. TF i fråga om skyddet mol förhandsgranskning och
spridningshinder samt anonymitetsskyddet. Del ärå andra sidan nödvändigi atl
tvångsmedlen - inom den ram som dras av grundlagarna - utformas på sådani sätt
att de i prakiiken kan fungera som effektiva hjälpmedel vid brottsutredning.

En
översyn av del slag jag nu förordar berör också frågan om förhållandet mellan
tvångsmedelsregleringen, lysinadspliktsregleringen och andra inskränkningar i
vitinesplikten. Ell näraliggande spörsmål är frågan om i vilken utsträckning
den information som erhålls vid tvångsmedelsanvändning bör fö utnyttjas. Vid
undersökningen bör också studeras molsvarande problem vid lillämpningen av
bestämmelserna i 38 och 39 kap. RB om editionsplikl och syn.

Från
de utgångspunkter som har ålergetts bör kommittén lill en början undersöka
möjlighelerna att stärka skyddel för den enskildes integritet vid
tvångsmedelsanvändning av akluelll slag. Undersökningen bör ta sikte på dels
vilka förutsättningar som bör gälla för användning av olika typer av
tvångsmedel och dels i vilken utsträckning erhållen information bör fö
utnyttjas när den avser annan brottslig verksamhet än den som har legal lill
grund för beslutet om tvångsåtgärd.

Som
påtalades vid riksdagsbehandlingen av prop. 1975/76:202 rymmer den sisl nämnda
frågan flera svåra avvägningsproblem. Olika typer av uppgifier kan här
urskiljas. Uppgifterna kan t.ex. ha starkare eller svagare anknytning till den
misstänkte. Sådan anknytning kan också hell saknas. Uppgifterna kan innebära
atl annan misstänkt frias från misstanken eller medföra att den mol vilken
brott har förövats kan komma till sin räll. Uppgifterna kan vidare avse
planerade brott som inte är strafflielagda på förberedelsestadiet eller brott
som redan har begåtts. De kan avse brott av olika svårhetsgrad, broll som
riktar sig mol person eller mot rikels säkerhei etc. Uppgifterna kan också ha
erhållits genom mereller mindre ingripande tvångsmedel. Efiersom såväl
uppgifierna i sig själva som omständigheterna vid deras anträffande kan vara av
så vitt skilda slag, är det svårt att ange några allmänna riktlinjer för i
vilken Ulsiräckning sådana uppgifter bör fö utnyttjas. Som lagrådel uttalade i
sitt yllrande till jusiiiieutskoltel i fråga om material från telefonavlyssning
är en länkbar lösning atl insamlat malerial för användas i något siörre
utsträckning när del gäller atl förebygga skada - vare sig det är fråga om
skada på person

s. 43 Kontrollera mot PDF

43 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:8

eller
på egendom av betydenhet - än när det gäller all beivra brott som redan har
begåtts.

Det
bör ankomma på kommittén all närmare överväga dessa problem och all lämna
förslag lill reglering. I enlighet med de önskemål som riksdagen Ullalade i
samband med behandlingen av prop. 1975/76:202 bör kommittén sträva efteren
generell lösning för olika lyper av tvångsmedel. 1 sitt arbeie bör kommittén
beakla de synpunkier på dessa frågor som framkom vid riksdagsbehandlingen av
propositionen.

Eu
spörsmål som har nära anknyining liil dem som nu har berörts är hur uppgifier,
som i andra sammanhang åtnjuter skydd mot utlämnande, skall behandlas vid
tvångsmedelsanvändning. Jag länker då närmasi på uppgifter som omfattas av
tystnadsplikt eller som annars på grund av inskränkningar i viitnesplikien inte
kan avkrävas vid munlligl förhör. Som har framgåu av det föregående bygger den
nuvarande regleringen på principen att sådana uppgifter inte heller skall kunna
åtkommas genom ivångsmedelsanvänd-ning. Detta skydd är emellertid
ofullständigt. Några inskränkningar i detta avseende gäller t.ex. inte i fråga
om telefonavlyssning. Del torde också i praktiken vara ofrånkomligt alt den
broitsuiredande personalen vid verkställighet även av andra tvångsåtgärder
kommer i koniaki med sådana uppgifier. Kommittén bör därför överväga
möjlighelerna - att med beakiande av behovet av effektiva tvångsmedel -
förstärka skyddel för uppgifter som omfattas av tystnadsplikt e.d. Bland de
åtgärder som kan komma i fråga bör i första hand övervägas möjligheten atl i
lag föreskriva förbud mot all utnyttja sådana uppgifter. Kommittén bör även
överväga om det är ändamålsenligt atl begränsa användningen av mer ingripande
tvångsmedel i de fall där påtaglig risk föreligger för att sådana uppgifier
skall uppenbaras. Även i dessa delar bör eftersträvas en enhetlig reglering för
alla lyper av tvångsmedel.

1
sammanhanget bör uppmärksammas de problem i nuvarande reglering som har
påtalats av RÅ. Kommittén bör vidare överväga om det är ändamålsenligt att
behålla det nuvarande lagtekniska sambandet mellan tvångsmedelsregieringen och
bestämmelserna om inskränkningar i vittnesplikten. Kommittén bör också beakta
resultatet av det arbeie som f n. bedrivs inom departementet på en ny
sekretesslagstiftning och uppmärksamma de frågor på della område som har
samband med tvångsmedelsregieringen.

De
frågor som jag hittills har uppehållit mig vid har i huvudsak rört
tvångsmedelsanvändning i allmänhet enligt RB. En annan viktig arbetsuppgift
för kommittén är att se över möjligheterna att förstärka skyddet för det
iryckfrihetsrällsliga intresset av hinder mol förhandsgranskning och spridningsförbud
saml skydd för anonymitet vid ivångsmedelsanvändning. Vad gäller
anonymitetsinlressel har frågan - som jag har nämnl lidigare -undersökts av en
särskild kommitté såviu avser beslag och husrannsakan. Vid remissbehandlingen
av utredningsförslaget ställde sig flertalet remissinstanser posiliva lill
förslagets grundtankar och allmänna riktlinjer för en reglering av hur en
uppkommande konflikt mellan tvångsmedel och anonymitetsskydd bör lösas. När del
gällde den närmare ulformningen av reglerna framkom emellertid olika
uppfattningar beiräffande såväl bestämmelsernas maleriella innehåll som de
lagtekniska lösningarna. Flera remissinstanser underströk behovet av översyn
även av reglerna om editionsplikl och om användande av tvångsmedel vid
taxeringsrevision och bevissäkring enligt skatlelagstiftningen. RÅ påpekade att
det även inom specialslraffräiten finns bestämmelser om tvångsmedel som kan
komma i konfiikt med anonymiietsskyddsreglerna.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:8
Skr 1978/79:103 44

I
likhel med fiertalet remissinsianser anser jag all utredningsförslaget har
stora förijänsler. Som bl.a. RÅ har påpekal i sitt remissvar kräver dock ell
fulll utbyggi anonymitetsskydd översyn av alla bestämmelser om tvångsmedel. Det
är också önskvärt alt regleringen av de konfiiktssituationer som kan uppkomma
blir så enhetlig som möjligl. Därvid för för skatte- och avgiftsområdet
lösningarna sökas med beakiande även av det allmänna kravet på en rättvis och
likformig beskattning av alla inkomsttagare.

Del
bör uppdras ål den kommitté som jag nu förordar skall tillkallas atl överarbeta
utredningsförslaget från de allmänna utgångspunkier som gäller för
utredningsuppdraget i övrigt och i belysning av remissutfallet.

Av
stor belydelse för iniegritetsskyddel vid tvångsmedelsanvändning är reglerna
för förfarandel. Kommittén bör därför också se över dessa bestämmelser i 27
och 28 kap. RB i syfte alt stärka iniegritetsskyddel för den enskilde.
Översynen bör la sikle på bl.a. beslutsordningen, formerna för verkslällighel
och reglerna för omprövning av beslul. Kommittén bör även ta upp frågor som rör
behovet av bevakning, t.ex. genom god man, av de intressen som kan beröras av
tvångsåtgärder i vissa fall. Även i dessa hänseenden böreflersträvasen enhetlig
och samordnad regleringavalla typer av tvångsmedel. Vid de överväganden som
blir aktuella i detla sammanhang bör också beakias alt snabbhet i förfarandet
ofta är en förutsättning för tvångsmedlets effektivitet. Kommiuén bör vidare
överväga behovei av all skriftliga handlingar och andra föremål som har
beslagtagits i uiredningssyfie finns att tillgå lill dess målet har avgjorts
genom lagakraftägande dom. 1 det sammanhanget bör kommittén överväga om det
behövs bestämmelser som reglerar rätlen alt framställa kopior av beslagtagna
handlingar.

Kommittén
har anledning atl la upp även frågor som rör sekretesskyddet för uppgifter som
framkommer vid tvångsmedelsanvändning. Som har framgåti av den tidigare
redogörelsen för bestämmelserna på områdel är det nuvarande skyddel mot
muntligt utlämnande ofullständigt. Del förslag till ny sekretesslag som har
lagts fram i den lidigare omnämnda departementspromemorian innebär i och för
sig en försiärkning av skyddel. Del bör dock övervägas om tystnadsplikl för
uppgifier som framkommer vid ivångsmedelsanvändning bör ha förelräde framför
meddelarfrihelen enligt TF och RALoch i så fall i vilken mån. Della gäller
särskilt i frågaom uppgifter som lill följd av tystnadsplikt eller som eljesl
på grund av inskränkningar i vitinesplikten inte kan avkrävas vid muntligt
förhör och i princip ej heller skall vara åtkomliga vid tvångsmedelsanvändning.
Om kommittén i enlighet med de lankegångar som tidigare har skisserats stannar
för att begränsa rätten all ulnyllja uppgifier om annan brottslighet än den som
har legat till grund för beslutet om tvångsmedelsanvändning, bör kommittén
också överväga ett förstärkt sekretesskydd för sådana uppgifter.

Som
tidigare har påpekats kan även lillämpningen av bestämmelserna i 38 kap. RB om
editionsplikl och av bestämmelserna i 39 kap. om syn komma i konfiikt med
berättigade motstående inlressen. DeUa lorde vara fallet främst i fråga om det
tryckfrihelsrällsliga iniressei av hinder mol förhandsgranskning och spridningsförbud
samt anonymitetsskydd. I kommitténs uppdrag bör därför ingå atl se över dessa
bestämmelser. Kommittén bör dock undersöka behovet av förstärkt skydd vid
lillämpningen av reglerna även på andra områden.

De
problem som jag hittills har uppehållit mig vid har gällt främst användning av
straffprocessuella tvångsmedel och liknande åtgärder enligt RB. Förhållandena
är emellertid analoga i många fall vid ivångsmedelsan-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:8

vändning
enligt de andra lagar som jag har nämnl i del föregående. Det bör därför
ankomma på kommittén att från' tidigare angivna utgångspunkter undersöka
behovet av ändrade regler för ivångsmedelsanvändning uianför RB:s område och
atl så långt möjligt samordna besiåmmelserna med vad kommittén kan komma au
föreslå i fråga om den grundläggande regleringen i RB. De avvägningar som kan
bli aktuella i dessa sammanhang bör givetvis ske mot bakgrunden av de speciella
förhållanden och syften som har föranlett införandet av bestämmelser om tvångsmedel
inom resp. område. Vad gäller skatleoch avgiftsområdet vill jag särskilt peka
på del allmänna kravet att beskattningen är rättvis och likformig för alla
inkomsttagare.

Vad
gäller 1952 års tvångsmedelslag och 1969 års lag om telefonavlyssning vid förundersökning
i brottmål angående grovt narkotikabrott m.m. bör kommittén söka utarbeta en
permanent reglering som kan fiyttas över till RB.

Kommitténs
uppdrag på skatte- och avgiftsområdet bör begränsas lill de mera övergripande
frågorna om integritet o.d. och alltså inte avse mera tekniskt betonade frågor.
I den delen kommer chefen för budgetdepartementet denna dag att föreslå all
lilläggsdirekliv utfärdas för utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder
m.m. i skalleprocessen med uppgift att lägga fram förslag om enhetliga
kontrollbestämmelser. Bland de frågor som denna uiredning kan komma au beröra
märks bl.a. den lekniska regleringen av tvångsmedlen enligt bevissäkringslagen.
Jag förutsätter all ulredningen kommer all ha nära kontakt med den av mig föreslagna
kommittén. Leder den skattetekniska utredningen till lagstiftning innan den av
mig förordade kommittén avslutat sitt arbete lorde kommittén ha atl mot
bakgrund av sina allmänna överväganden pröva behovei av ändringar i den nämnda
kon-trollagstiftningen.

Utöver
vad jag nu har sagt bör kommittén samråda med rättegångsutredningen (Ju
1977:06), inlegrileisskyddskommilién (Ju 1967:62) och militäransvarskommittén
(Ju 1977:09). Under sitt arbele bör kommittén även hålla koniaki med
ytlrandefrihelsutredningen (Ju 1977:10), spionbrottsulredningen (Ju 1977:04)
och kommittén (E 1977:03) med uppdrag att se över valularegleringen.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar
chefen för jusiitiedepartementel -

att
tillkalla en kommitté med högsl sex ledamöter med uppdrag all se över
tvångsmedelsregleringen vid förundersökning i brottmål m.m.,

att
utse en av ledamöterna all vara ordförande,

all
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver alt kosinaderna för kommittén skall
belasta andra huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Justiiiedepariemenlei)

s. 46 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:9 Skr 1978/79:103 46

9.
Skadestånd vid miljöskador

Dir
1978:72

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departemenischefen,
statsrådet Romanus, anför.

Gällande
regler om ersättning för skada till följd av verksamhei som är fariig för
omgivningen är splittrade och delvis oklara.

I
skadeståndslagen (1972:207) finns allmänna bestämmelser om ersättning för
skada. Dessa bygger på den s.k. culparegeln. Principen är alltså atl
ersättningsskyldighet föreligger endasl om skadan har vållats uppsåtligen eller
av vårdslöshet. Arbetsgivare svarar för arbetstagares vållande.

För
åtskilliga verksamheter som medför särskilda skaderisker för omgivningen har
dock utbildats strängare ersättningsregler. Utmärkande för dessa är atl
skadeståndsansvar kan inträda oberoende av vårdslöshet. Man brukar säga atl
ansvaret är strikt. Del strikta ansvaret utvecklades till en början av
domslolarna ulan slöd av skriven lag. Numera finns i åtskilliga lagar, särskilt
från senare lid, uUryckliga bestämmelser om sirikl ansvar vid verksamhet som kan
vara farlig för omgivningen. Av mera allmän räckvidd är reglerna i
miljöskyddslagen (1969:387). Betydelse har också reglerna i 3 kap. jordabalken
om rättsförhållanden mellan grannar. Bestämmelser om sirikl ansvar finns även i
flera lagar som är inriktade direkt på speciella verksamheter, t.ex. i
atomansvarighelslagen (1968:45) och lagen (1973:1198) om ansvarighet för
oljeskada till sjöss.

Miljöskyddslagen
syftar till all skydda den yttre miljön mol vattenförorening, luftförorening,
buller, skakning och andra störningar, s.k. immissioner. Lagen går ut på alt
störningar skall förebyggas så långt som möjligt. I vidsträckt omfaUning gäller
skyldighet att söka tillstånd. Den som utövar eller ämnar utöva miljöfariig
verksamhet för vilken koncessionspliki inte råder kan ansöka om tillstånd lill
verksamheten och därvid fö fastslaget under vilka villkor denna för bedrivas.
Lagen ses f n. över av miljöskyddsutredningen (Jo 1976:06). Arbetel är
inriktat på alt förbättra samhällets möjligheter all kontrollera och ingripa
mol miljöfarlig verksamhei.

Enligt
miljöskyddslagen skall den som orsakar olägenhel genom miljöfarlig verksamhet
ulge ersättning härför. Skadeståndsansvarel är i princip strikt. Har
olägenheten inte orsakats genom försummelse, utgår emellertid ersättning endasl
om olägenheten är av någon betydelse och bara i den mån den inte skäligen bör
tålas med hänsyn till förhållandena i orlen eller till dess allmänna förekomst
under jämförliga förhållanden (30 §). Vid andra immissioner än
vattenförorening krävs au störningen inte är hell lillfällig för aU lagen skall
vara lillämplig (1 §). Talan om ersättning förs vid faslighelsdom-stol.

Miljöskyddslagens
skadeståndsregler är i viss mån oklara. Sålunda anses lagen ge otillräcklig
ledning när det gäller alt avgöra vem som är skade-siåndsansvarig. Osäkerheten
är särskilt påtaglig i fall där skada har orsakats av en entreprenör som har
anlitats för au utföra ett mer eller mindre långvarigt arbete på en fastighet.
Delade meningar råder i vad mån entreprenören, ensam eller lillsammans med
fastighetsägaren, kan göras ansvarig enligt miljöskyddslagen. Det är vidare
osäkert vilka slag av skador som är ersättningsgilla enligt miljöskyddslagen.
Bl.a. är det inte klart i vilken utsträckning ersältning kan utgå för s.k. ren
förmögenhelsskada, dvs. ersättning för ekonomisk föriust till någon som inte
har råkat ut för person-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:9

eller
sakskada. Jag kan i delta sammanhang hänvisa till den diskussion om
miljöskyddslagens skadeståndsregler som refereras i Nordisk försäkringstidskrift
1973 s. 104 ff

13
kap. jordabalken finns besiämmelserom skadeståndsansvar som delvis har samma
lillämpningsområde som miljöskyddslagens. Enligt 3 § i detla kapilel skall
nämligen den som utför grävning eller liknande arbete ersätta skada som
uppkommer på angränsande mark till följd av att han eller någon som han anlilal
har underlåtit att vidta erforderiig skyddsåtgärd eller i annat hänseende
brustit i omsorg vid arbetets ulförande. Skadestånd enligt denna bestämmelse
förutsätter således vårdslöshet. Är emellertid arbetet särskilt ingripande
eller medför det av annan anledning särskild risk för omgivningen, skall
enligt 4 § ersältning utgå även om försumlighet ime föreligger.

Skadeståndsansvarel
enligt 3 kap. jordabalken ligger i princip hos ägaren till den mark på vilken
arbetel uiförs. Denne svarar även för självständiga medhjälpare. Den
skadelidande kan däremot inte med slöd av jordabalkens bestämmelser rikta
anspråk mot någon som har anlitats av fastighetsägaren, exempelvis en
byggnadsentreprenör. För tillämpning av jordabalkens skadeståndsregler krävs
all fråga är om skada på "angränsande mark", varmed avses såväl
själva marken som byggnad eller annan anläggning på denna. Talan om ersättning
förs vid allmän domstol.

De
nu berörda bestämmelserna i jordabalken gäller alltså grävning och liknande
arbete. Dit lorde kunna hänföras sprängning åtminstone om skadorna är av samma
art som de som kan uppkomma vid grävning, exempelvis ras och sanningar.
Sprängningsskador av annat slag, t.ex. skada på grund av kringflygande föremål,
torde enligt förarbetena (prop. 1970:20 del B 1 s. 114) inte omfattas av
balken. En viss osäkerhei synes dock föreligga på denna punkl (se Nordisk
försäkringstidskrift 1973 s. 111 f och 119). Jordabalkens regler kan i varje
fall inte åberopas till stöd för talan om ersättning mot en entreprenör som har
ulfört sprängning inom fastigheten. Det är även omtvistat om miljöskyddslagen
är tillämplig vid alla typer av sprängningsskador. Och som framgår av vad jag
tidigare har sagt är det osäkert i vad mån en entreprenör som utför
sprängningsarbeten kan göras ansvarig enligt lagen.

Ett
strikt ansvar för vissa sprängningsskador har fastlagts i rättspraxis. 1 ett
rättsfall från 1966 (NJA 1966 s. 248) har sålunda högsta domstolen med slöd av
oskrivna grundsalser om sirikl ansvar på grund av fariig verksamhet bifallit
skadeståndstalan mot en entreprenör som hade utfört sprängningar för
tunnelbanebygge i Stockholm. Målet gällde skada som hade orsakals på en
faslighet genom kringflygande sprängsten. Även fastighetsägaren ålades - på
grannelagsrättslig grund - ansvar oberoende av vårdslöshet. Målel avgjordes
före tillkomsten av miljöskyddslagen och nya jordabalken.

1
fråga om ersättning för skada på omgivningen är rättsläget således i vissa
avseenden oklart. Detla gäller särskilt vid sprängningsskador, där tydligen
såväl miljöskyddslagens och jordabalkens bestämmelser som oskrivna regler om
sirikl ansvar kan aktualiseras. Del kan vara svårt att avgöra hur dessa
regelkomplex förhåller sig till varandra och vilket av dem som skall lillämpas
i enskilda skadefall. Därtill kommer de oklarheter som jag tidigare har nämnl
saml den omständigheten att olika forumbeslämmelser gäller beroende på om
skadeståndstalan grundas på miljöskyddslagen eller andra skadeståndsregler.
Enligt min mening är den ordning som f n. råder inte tillfredsställande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:9 Skr
1978/79:103 48

Au
rättsläget är oklart när det gäller sprängningsskador har också uppmärksammals
av riksdagen. Med anledning av en molion rörande försäkringsplikt vid
sprängning, som jag strax ålerkommer lill, förklarade lagutskotiet att frågan
om skadeståndsansvar vid sprängningsarbeten borde bli föremål för uiredning i
lämpligt sammanhang. Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning (LU
1976/77:3, rskr 1976/77:13). Också enligt min mening hören sådan utredning
komma lill stånd. Utredningen böremellertid omfatta inte bara
skadeståndsansvaret vid sprängningsskador utan vidgas till en mera allmän
översyn av de skadeståndsregler som gäller enligt miljöskyddslagen, 3 kap.
jordabalken och oskrivna grundsalser om strikt ansvar på förevarande område.
Syftei bör i försia hand vara att åsiadkomma en klarare och mera samlad
reglering än den nuvarande. Sakliga ändringar bör kunna föreslås i den mån
delta krävs för all regleringen skall bli ändamålsenlig. Efter samråd med
chefen för jordbruksdepartementet, som inom regeringen handlägger frågor om
miljöskydd, föreslår jag atl en särskild utredare nu tillkallas för delta
arbete.

Utredaren
bör undersöka i vad mån de aktuella skadeståndsreglerna lämpligen bör
sammanföras i en lag. En möjlighel kan i så fall vara all låla bestämmelserna
fö sin plats i miljöskyddslagen, som har en mera allmän räckvidd än
bestämmelserna i 3 kap. jordabalken. Ett annal alternativ äralt
skadeståndsreglerna bryts ut ur miljöskyddslagen och jordabalken och förs
samman lill en särskild lag. Utredaren bör vidare överväga i vad mån hiltills
oskrivna skadeståndsrältsliga grundsalser på området bör lagfästas.

Jag
skall - delvis i anslutning lill de brister som tidigare har påtalats -särskilt
peka på ett par punkler där förtydliganden bör övervägas och där justeringar av
rättsläget kan komma i fråga när de olika reglerna skall smältas samman.

Viktigt
är all klargöra i vad mån lalan om skadestånd kan riklas mol annan än ägare
eller användare av den mark, byggnad eller anläggning från vilken störningen
utgår. Jag tänker då främsi på entreprenörer och andra som mera lillfälligl på
en fastighet utför självsiändigi arbete som orsakar störningar i omgivningen.
Härvid kan behöva anges hur ansvaret skall fördelas mellan den som har anlitat
en självsiändig företagare och denne företagare Gfr SOU 1975:103). Också
möjligheten att ålägga solidariskt ansvar när flera verksamheter har medverkat
till miljöskador och frågan om ansvarsfördelningen i sådana fall kan behöva
utredas.

Vidare
bör iniresse ägnas spörsmålet om vilken skada som över huvud taget är
ersättningsgill. Del bör bl.a. göras klart i vad mån annan skada än sådan som
rör fasl egendom skall ersättas. Nära samband härmed har frågan om vem som är
sakägare eller, med andra ord, vem som skall ha rätl alt kräva skadestånd.

Enligt
miljöskyddslagen är skadeståndsansvaret i princip strikt, medan del enligt
huvudregeln i 3 kap. 3 § jordabalken förutsätier vårdslöshet. Vid en enhetlig
reglering förefaller det naturiigt atl som huvudregel föreskriva strikt ansvar.
Liksom f n. bör dock undantag gälla. Härvid bör utredaren undersöka om den
teknik att begränsa det strikta ansvaret som begagnas i miljöskyddslagen är
lämplig, exempelvis när del är fråga om sprängningsskador.

Med
hänsyn till de speciella förhållanden som kan råda beiräffande miljöskador
finns anledning för utredaren att undersöka om del krav på bevisning om samband
mellan skada och skadegörande handling som normalt gäller inom
skadeslåndsrälien bör lillämpas fulll ut i fråga om samtliga miljöskador.
Utredaren bör vidare pröva om särskilda preskriptions-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:9

regler
bör gälla för vissa typer av miljöskador.

Forumfrågan kräver
särskilda överväganden. Del för ankomma på utredaren alt föreslå den lösning
han finner lämpligast. Ulan tvivel är det en fördel om en enhetlig lösning kan
uppnås. Kommer utredaren emellertid fram till att vissa typer av skador bör
prövas av fastighetsdomstol och andra av allmän underrätt, för närmare
undersökas om de olägenheier som ger sig lill känna när målen fördelas mellan
olika lyper av domslolar kan avhjälpas genom särskilda regler om förening av
mål. Sådana regler kan fö särskild belydelse i fall då alternativa grunder
åberopas för en lalan och skilda domstolar enligt huvudregeln är behöriga atl
pröva dessa grunder. En gemensam handläggning kan också tänkas vara praktiskt
motiverad när de olika typer av skador som målen rör har orsakals av samma för
omgivningen riskabla verksamhei.

Som jag lidigare har sagt
finns särskilda bestämmelser om sirikl skade-slåndsansvar i vissa lagar som är
direkt inriktade på speciella verksamheter, t.ex. i atomansvarighelslagen och
lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss. Dessa bestämmelser bör i princip
inte omfattas av utredningsuppdraget. Utredaren bör dock uppmärksamma vilka
konsekvenser de allmänna regler som han föreslår kan fö på dessa och liknande
områden som är eller inom en nära framlid kan komma att bli föremål för
särskild reglering. Närdet exempelvis gäller oljeskador är att märka atl
frågorna om ersättningsgill skada, sakägare och beviskrav i allt väsentligt har
lämnals oreglerade i lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss, på samma
sätt som i den konvention som lagen bygger på. Utredarens förslag i dessa
frågor kan därför, om inte annat föreskrivs, vänlas fö belydelse också för
oljeskadorna.

Riksdagen har med
anledning av den motion som jag tidigare har nämnl också lagit upp frågan om
försäkringsplikt vid sprängningsarbeten och begärt utredning på den punkten (LU
1976/77:3, rskr 1976/77:13). Denna fråga bör prövas av utredaren. Denne bör
överväga inte bara om del behövs ett obligatoriskt försäkringsskydd vid
sprängningsskador utan också om behovei av bestämmelser om försäkring som
komplement lill skadeståndsreglerna är särskilt framträdande vid någon annan
typ av skada.

För del fall atl ett
försäkringsobligalorium skulle förordas är del en grundläggande fråga vem som
skall åläggas försäkringsplikt och vad försäkringen skall omfatta. Det
naluriiga är au försäkringsplikten kopplas lill skadeståndsreglerna. Den som
enligt dessa är ersättningsskyldig för skada skulle i så fall vara skyldig aU
läcka sill ansvar genom försäkring. Del ankommer på utredaren att pröva vilka
modifikationer i denna princip som kan behöva göras, bl.a. med hänsyn lill de
fall då flera kan göras ansvariga för samma skada, exempelvis både
fastighetsägare och entreprenör. Vidare för undersökas hur man från samhällets
sida bör kontrollera försäkringsplikten och vilka påföljder som bör föreskrivas
för den händelse försäkringsplikten inte fullgörs. En möjlighet kan vara all
göra innehavet av försäkring till en föruisättning för tillstånd till den
aktuella riskabla verksamheien. I fråga om exempelvis sprängning inom
sladsplaneral område krävs enligt allmänna ordningsstadgan (1956:617) tillstånd
av polismyndighet. Enligt byggnadsstadgan (1959:612)behövs i vissa fall
byggnadslov för bl.a. schaklning, vartill sprängning räknas. Utredaren bör
pröva i vad mån kontrollen av försäkringsinnehav lämpligen kan ske i samband
med tillståndsgivning av detla slag.

Utredningsarbetet
bör bedrivas i nära samråd med miljöskyddsutredningen. Utredaren bör vidare
beakta rättsutvecklingen på områdel i de andra nordiska länderna.

A Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 50 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:10
Skr 1978/79:103 50

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen bemyndigar
chefen för justiiiedepartemeniet

atl
tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda frågor om skadestånd vid
miljöskador,

all
beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare
hemsläller jag alt regeringen föreskriver atl kosinaderna skall belasta andra
huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Justiliedepartementel)

10.
Översyn av brottsförebyggande rådet (BRÅ)

Dir
1978:73

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-07-20

Statsrådet
Wirtén, anför.

Under
slutet av 1960-talel och i början av 1970-lalet framfördes i skilda sammanhang
önskemål om ett centralt och samordnande organ på kriminalpolitikens område.
Vid 1972 års riksdag ullalade sålunda jusiiiieutskoltel (JuU 1972:24) att det
kunde finnas skäl alt överväga inrättandet av ett cenlralt organ för all fö ett
mera samlat grepp på det kriminalpolitiska utvecklingsarbelel. Ett centralt
råd borde enligt utskottet ha den övergripande uppgiften att samordna, planera
och prioritera reformverksamheten och fungera som ett komplement till
utredningar eller kommittéer av traditionellt slag.

1
januari 1973 tillkallade min företrädare en sakkunnig för all lägga fram
förslag lill uppgifter för och organisation av ett cenlralt råd för samordning
av samhällets insatser mol brott. Utredningen avlämnade i april 1973 betänkandet
(Ds Ju 1973:6) Det brottsförebyggande rådet. Ulredningen föreslog all eit
centralt råd for förebyggande av brott skulle inrättas. Rådet skulle enligt förslaget
bli en fristående myndighet direkl under Kungl. Maj:l. Av budgetskäl ansågs det
inte möjligl alt ge rådet denna ställning förrän den Ijuli 1974. Med hänsyn
lill det angelägna i atl rådets arbeie snarasi kom igång föreslog ulredningen
alt en kommitté skulle tillsättas redan den 1 juli 1973 med i huvudsak samma
personsammansättning och arbetsuppgifter som det kommande rådet. Genom beslut
den 29 juni 1973 bemyndigades dåvarande chefen för justitiedepartementet all
tillkalla högst 16 sakkunniga med de uppgifier som ulredningen om ett
brottsförebyggande råd hade föreslagit för rådet och med uppdrag att utarbeta
instruktion för della råd. Med stöd av bemyndigandet tillkallades de
sakkunniga, som antog namnet Brottsförebyggande rådet.

11974års
stalsverksproposition (prop. 1974:1 bil. 4) togs på grundval av dels del nyss
nämnda betänkandet, dels betänkandet Kriminologisk forskning (SOU 1973:35)
frågan om inrättandet av ell brottsförebyggande råd upp lill behandling. 1
propositionen föreslogs atl ett sådant råd skulle inrättas fr.o.m. den 1 juli
1974.

Riksdagen
godkände förslaget.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:10

BRÅ
är fr.o.m. den I juli 1974 en slallig myndighei under juslitiedepar-lemeniel.
Enligt sin instruktion (SFS 1974:400, omiryckt 1978:8) skall rådet främja
brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten och
verka för att samhällets och enskildas insaiser mot brott samordnas. Därvid
skall rådet bl.a.

följa
och analysera brolisutvecklingen samt göra prognoser om denna,

följa,
stödja och initiera forsknings- och utvecklingsarbete rörande kriminalitetens
orsaker och hur den skall förebyggas samt utvärdera och sprida resultaten av
sådant arbeie,

verka för samordning av
forsknings- och utvecklingsarbete på det kriminalpolitiska området,

genom
utredningar och initiativ medverka i det kriminalpolitiska arbetet.

BRÅ
leds av en slyrelse med minst 16 ledamöter som utses av regeringen och som
innefattar en bred representation av viktiga samhällsfunktioner. SiyreLsen har
f n. 17 ledamöter. Bland dessa återfinns bl.a. förelrädare för de fem störsla
partierna i riksdagen, statssekreterarna i justitie-, socialoch
utbildningsdepartementen, företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna,
landstings- och kommunförbunden, försäkringsbranschen och den kriminologiska
forskningen. Styrelsen bestämmer rådets inrikining i stora och principiella
frågor. Ett verkställande utskott och rådels kansli har ansvarei för den
löpande verksamheten. 1 utskottet ingår rådets ordförande och kanslichefen
saml fyra ledamöier av styrelsen.

Rådet
biträds av en expertgrupp och i vetenskapliga frågor av en vetenskaplig grupp.
Till rådet är även knuten en stor krels av kontaktmän som har utökats
fortlöpande.

Rådets
kansli, som föreslås av en kanslichef beslår av en utredningsenhet och en
utvecklingsenhet. Ell antal arbetsgrupper svarar för en stor del av rådels
utredande verksamhet. Ledamöier i arbetsgrupperna är främst företrädare för
myndigheler och organisationer som berörs av den fråga som är aktuell.

Arbetsgrupperna har
betydande möjligheter att arbela självsiändigi inom ramen för de direktiv som
styrelsen har fastställt. De behandlar olika frågor av särskild belydelse inom
rådels verksamhelsområde. De rapporter som arbetsgrupperna lägger fram behandlas
i rådets kansli. Därefier beslutar styrelsen eller verkställande utskottet
vilka åtgärder rådet skall vidla i anledning av rapporterna. Tjänstemännen vid
utredningsenheten är sekreterare i några av arbetsgrupperna. I flera av
grupperna har sekreterare hämtats från andra myndigheter.

Inom den kommitté som
föregick BRÅ tillsattes nio arbetsgrupper. En arbetsgrupp skulle verka för all
åtgärder vidtogs framför allt från samhällets och företagens sida för atl
hindra uppkomslen av brottstillfällen och i övrigt försvåra möjlighelerna alt
begå brott (broltskyddssgruppen). En arbetsgrupp skulle ägna sig åt frågor om
kriminalilelsprognoser. En arbelsgrupp skulle verka för en samordning av del
externa och interna informationsarbetet inom rättsväsendets område. Verkställande
utskottet har den 17 februari 1978 beslutat om en översyn av
informationsverksamheten enligt särskilda direkliv. För narkolikafrågor fanns
en särskild arbetsgrupp med uppgifi atl följa utvecklingen inom och utom landet
på området. En arbetsgrupp hade lill uppgift att verka för samarbele mellan
socialvård, skola och polis och en arbetsgrupp skulle ägna sig ål frågor
angående brottsförebyggande verksamhet bland barn och ungdom i skolåldern. En
arbetsgrupp hade lill uppgifi

s. 52 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:10 Skr 1978/79:103 52

att
verka för all ålgärder vidlogs i syfte all underlätta anpassningen i samhällel
av personer som avtjänade frihetsberövande påföljder. Skolundervisningen i lag
och räll skulle följas och främjas av en arbelsgrupp. Slutligen ålåg del en arbetsgrupp
atl överväga hur uppgiften all verka för atl lagstiftningen håller jämna steg
med samhällsutvecklingen skulle lösas. Dessa arbetsgrupper fortsatte sitt
arbete inom BRÅ efter den 1 juli 1974. Den sist nämnda arbetsgruppen erhöll
därvid namnet den kriminalpolitiska arbetsgruppen och fick i uppdrag att
biträda rådet i behandlingen av sådana frågor som är av grundläggande betydelse
för rådets medverkan i det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet. 1
anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 redogjorde BRÅ närmare fören inom
BRÅ gjord översyn av arbetet inom utredningsenheten. Som ett led i översynen
har vissa arbetsgrupper planenligt avslutat sitt arbele och nya har påbörjat
sin verksamhei. En ny arbetsgrupp för barn- och ungdomsfrågor har t.ex. inrättats.
Analys och prognosgruppen saml narkolikagruppenharöverförts lill
utvecklingsenheten medan informationsgruppen har knutits cenlralt till rådets
kansli.

Den
8 december 1977 beslöt regeringen på min föredragning atl uppdra ål BRÅ att
föranstalta om en översyn av lagstiftningen mol den organiserade brottsligheten
och den ekonomiska kriminaliteten. Uppdragei har inneburil atl inom
utredningsenheten har inrättats en styrgrupp och tre arbetsgrupper.

Utvecklingsenheten
skall samordna och ta initiativ lill forskning inom rådels verksamhelsområde.
Den skall också utvärdera resultaten av sådan forskning. En uppgift är atl
omsätta forskningsresultat i förslag till åtgärder eller behandlingsprogram.
Enheten skall sedan undersöka verkan av sådana ålgärder och program. Enheten
medverkar vidare i arbetel på atl analysera brolisutvecklingen och förbättra
den stalisliska informationen om brott. Rådet delar en gång om året ut anslag
till utomstående forskare och lill myndigheler inom justitiedepartementets
verksamhelsområde (inomverks-forskning). Ärendena bereds inom
utvecklingsenheten. Den vetenskapliga gruppen yttrar sig också om
ansökningarna. En vikiig uppgifi för BRÅ är all sprida information om
forskningsresultat av kriminalpolitisk betydelse. För alt underlätta samarbele
med universitetsforskarna finns del vid varje universitet en kontaktman som kan
förmedla upplysningar.

Vid
rådet drivs fiera utvecklingsprojekt. Det t.v. mest omfattande är projektet
frivårdsförstärkning - Sundsvallsförsökel - som har beslutats av riksdagen år
1970. Del innebär atl man har förstärkt resurserna väsentligt inom ett
frivårdsdistrikt (Sundsvall) och att man följer upp denna satsning genom en
vetenskaplig undersökning. Effekten av försöket, framförallt för
klienterna,står i blickpunkten förden vetenskapliga uppföljningen. Slutrapporten
om försökverksamheten vänlas föreligga vid årsskiftet 1978/79.

BRÅ
har under åren bedrivit en omfattande informationsverksamhet. Information om
BRÄ:s löpande arbete lämnas i en periodisk tidskrift med namnet BRÅ-apropå.
Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Upplagan är f n. 10.000 exemplar.
Resultatet av BRÅ:s forsknings- och utredningsarbete presenteras i en svensk
och en engelsk rapportserie. BRÅ ger också ut en promemorieserie. Den är avsedd
för utredningsoch uivecklingsrapporter av mer begränsal allmänt intresse. BRÅ
bedriver dessutom informationsverksamhet genom utställningar, konferenser och
broschyrer i skilda ämnen. BRÅ stödjer genom rådgivning samt bidrag
informationsprojekt som lillkommer på t.ex. organisationers eget initiativ.
Slutligen har BRÅ en omfaitande verksamhet för au planera och la emot

s. 53 Kontrollera mot PDF

53 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju: 10

ulländska
och svenska studiebesök.

Mot bakgrund av vissa
antaganden om samhälls- och kriminaliielsutveck-lingen anges i BRÅ;s
anslagsframställning för budgetåret 1978/79 fem huvudmål inom vilka BRÅ;s
utvecklingsenhet bör vara verksam. Sålunda bör sambandet mellan kriminalitet
och samhällsförändringar uppmärksammas. Kriminalitet bland unga och åtgärder
mot denna form av brolislighel är ett andra huvudområde. Ett tredje komplex av
uppgifter med ett inbördes sammanhang är polisforskning, analyser av
brotlssituationer, lokal miljö och den geografiska fördelningen av
brottsbekämpande åtgärder. Analyser av återfallssiatistik och nya former av
övervakning för frivårdsklientel är ell fjärde huvudområde. Det femle
huvudområdet är narkotika och brottslighet, dvs. sambandet mellan
narkotikamissbruk och kriminalitet. Såsom ett sjätte område har lillkommil den
organiserade och den ekonomiska brollslighelen.

Erfarenhelerna av
utredningsverksamheten har enligt den inom BRÅ gjorda översynen visat på behov
av en förändring av denna. Därvid har följande ändringar bedömts vara i försia
hand påkallade. Ell mer problem-orienterat arbete på områden med direkt
broiisförebyggande mål i blick-punkien bör eftersträvas. Detta arbele bör
förankras i huvudsak i mindre referensgrupper i slället för som hittills i
siörre arbetsgrupper. En samverkan mellan rådets utrednings- och utvecklingsenhet
i bl.a. det problemorienierade arbetet behövs. Slutligen krävs ett ökal och
fördjupat samarbele mellan informationssekretariatet och rådets övriga enheter.
Rådet har också funnil del vara nödvändigt all se mera restriktivt på arbetel
med försöksverksamheter. Dessa har visat sig kunna ta i anspråk alltför stor
del av rådets resurser. 1 princip anser sig rådet därför inte böra i
fortsättningen driva försöksverksamhet i egen regi. Della innebär inte all
rådet ej kan medverka i försök som drivs av andra organ. Översynen har också
medfört all inom kansliel har inrättats en grupp för beredning av frågor
angående samordning och inrikining av rådels brottsförebyggande arbeie.
Uppgifterna för de lill utredningsenheten knuina arbetsgrupperna sägs kunna
indelas i tre block, nämligen sociala åtgärder, rältsväsendel samt bronsskydd.
De ire blocken omfattar alla typer av kriminalitet, både den traditionella och
den moderna, organiserade brottsligheten.

För egen del måste jag
till en början konstatera atl brolisutvecklingen forisäiter atl inge allvarlig
oro. De förhoppningar som kan ha funnits om att det med stigande välstånd för
alla skall följa en minskad kriminalitet har inte infriats. De prognoser som
görs i dag visar på en fortsalt ökning av brottsligheten som det mest
sannolika. Det är en viktig uppgift för samhället atl vända denna utveckling.
Del räcker här inte med kriminalpolitiska ålgärder i inskränkt mening och ökade
resurser lill de rättsvårdande myndighelerna. Det har sålunda efter hand blivit
allt mera uppenbart alt ell framgångsrikt arbete på delta område också måste
bygga på sådana insatser eller ålgärder som faller under beteckningen
brottsförebyggande verksamhei i begreppets mest vidsträckta mening.
Reformverksamhet inom exempelvis familje- och bosladspoliliken,
utbildningsväsendet, arbetslivet, fritidsverksamheten samt social- och
hälsovården spelar härvid en framträdande roll. Det är inte minst mol denna
bakgrund naturiigt aU behovei av ett särskilt organ med uppgifi atl främja
brottsförebyggande insater inom olika områden av samhällsverksamheten och verka
för atl samhällets och enskildas insatser mot brott samordnas efter hand har
framstått som alli mera angelägel. BRÅ:s tillkomst var sålunda resultatet av en
mera övergripande syn på brotislighe-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Del
II Ju: 10 Skr 1978/79:103 54

tens
orsaker och säliei alt bekämpa dem. Den nydaning som del här är fråga om har
givetvis väckt både förhoppningar och slorl iniresse. Även inlernalionellt har
rådet och dess verksamhei lilldragil sig en belydande uppmärksamhet.

BRÅ
har nu varil verksamt i fyra år. Underdenna lid har rådet gjort många viktiga
insaiser bl.a. i del kriminalpolitiska utvecklingsarbetet. BRÅ har av trycket
utgett 17 s.k. BRÅ-rapporter, nio promemorior och tre rapporter i BRÅ:s
internationella serie. Flera av dessa rapporter har slort allmänt iniresse. Del
gäller bl.a. rapporten (1977:7) Nyu straffsystem, som under senare lid
aktiverat den kriminalpolitiska debatten, och utvecklingsenhetens åriiga
rapport om brolisutvecklingen. BRÅ;s rapport från en forskarkonferens om
allmänprevention (General Delerrence Report No 2) har blivit internationellt
uppmärksammad.

Det
är enligt min mening klarl alt det behövs ett särskilt organ som har till
uppgift att samordna samhällets insaiser mot brotl. Olika organisatoriska
lösningar kan här komma i fråga. En rad alternativ diskuterades också innan
regering och riksdag stannade för all inrätta BRÅ. Rådet har nu anmält alt
erfarenheterna av de gångna åren ger anledning lill förändring i den hittillsvarande
verksamheien. Även jag anser att det är lämpligt atl BRÅ:s organisaiion och
verksamhei ses över. Jag förordar all en kommitté tillkallas för denna uppgifi.

Utredningsarbetet
bör inledas med en kartläggning och analys av BRÅ:s hittillsvarande verksamhet.
Kommittén bör därvid bilda sig en uppfattning om hur BRÅ har förmått uppfylla
de förväntningar som ställdes på rådet vid dess tillkomst och om BRÅ:s
belydelse för det brottsförebyggande arbetet i stort här i landet. Analysen bör
avse såväl formerna för verksamheten som inriktningen och resullalen av den. Av
iniresse i sammanhanget är i vad mån resullalen av verksamheien kan anses ha
effektivt förts ut i prakiiken och nått avsedda målgrupper saml hur de olika
projekten har följts upp från BRÅ:s sida.

Mot
bakgrund av de resultat som erhålls genom karlläggningen bör kommittén lägga
fram förslag lill BRÅ:s framlida ställning, organisaiion och verksamhei inom
det broiisförebyggande arbelel. Det är enligt min mening inte erforderiigt att
utfärda några närmare anvisningar för kommitténs arbele. Jag vill dock peka på
att den brottsförebyggande verksamheien inom BRÅ bör bedrivas på ett sådani
sätl alt den fortlöpande kan anpassas till de nya krav som ställs på den genom
de ständiga och snabba förändringarna i samhället och av kriminaliteten. Det är
angelägel all organisationen är skickad både för sådana insaiser som kan
beräknas ge resultat först i ett längre perspektiv och för punktinsatser i
frågor med särskild aktualitet där snabba resultat kan förväntas. Härvid för
den konkreta inriktningen av arbelel inte komma i bakgrunden. Vad som har sagts
nu innebär bl.a. att krav måsle ställas på en röriig organisaiion med breda
kontaktytor som ulan tyngande administrativa hinder kan förändras till sin
inriktning och i formerna för sin verksamhet för atl på bästa sätt fullgöra de
uppgifter som framstår som mest angelägna. Kommittén bör bedriva sitt arbeie
med uigångspunki i alt verksamheien inom BRÅ skall fortgå inom nuvarande
kostnadsram.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för justitiedepartementet

all
tillkalla en kommitté med högsl tre ledamöter med uppdrag atl göra en översyn
av BRÅ,

atl
utse en av ledamöterna all vara ordförande.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju: 11

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare
hemsläller jag all regeringen beslutar att kosinaderna för kommiuén skall
belasla andra huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Justitiedepartementet)

11.
Översyn av förvaltningslagen m.m.

Dir
1978:85

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-09-28

Departementschefen,
statsrådet Romanus, anför.

När
förvallningslagen (1971:290) utfärdades år 1971 skedde del efter näslan trettio
års förberedelser. Tanken var länge att man skulle försöka åstadkomma en
mycket utförlig förfarandelag, som skulle vara gemensam för
förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar. För förvaltningens del
skulle en sådan lag uigöra en motsvarighel till rättegångsbalken. Man stannade
emellertid lill sisl för lösningen all ha en förfarandelag för
förvallningsmyndighelerna, förvaltningslagen, och en utförligare särskild
förfarandelag för flertalet förvaltningsdomstolar, förvaltningsprocesslagen
(1971:291).

Förvaltningslagen är
kortfattad och överskådlig. 1 sammanlagt tjugo paragrafer slår den fasl vissa
grundläggande regler för förfarandel i ärenden hos förvaltningsmyndigheterna.
Det har sagls att den anger en minimistandard för handläggning av
förvaltningsärenden.

Lagen gäller för både
statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. För de kommunala myndigheternas
del görs dock del vikliga undanlaget atl lagen inte gäller, om ärendei avgörs
genom beslul som överklagas genom kommunalbesvär eller besvär hos kommunal
besvärsnämnd. Också inom den statliga sektorn undanlas vissa ärenden.
Förvaltningslagens lillämpning begränsas vidare genom alt avvikande
bestämmelser, som förekommer i lag eller i författning som har beslutats av
regeringen eller riksdagen, gäller framför det som är föreskrivet i
förvallningslagen.

Under åren 1972-1974
behandlade riksdagen vid fiera lillfällen motioner om ytterligare åtgärder för
att förstärka den enskildes rättssäkerhet inom förvaltningen. I motionerna
framfördes bl.a. förslag om en rättslig reglering av olika
förvaliningsrättsliga frågor som inte är behandlade i förvallningslagen. Efter
hemställan av konsiitutionsutskottet (KU 1972:39, 1973:9 och 1974:62) avslog
riksdagen motionerna. Skälet var au något särskilt inilialiv från riksdagens
sida inte ansågs behövligt med hänsyn till pågående reformarbete på olika
områden. I sammanhanget anfördes också atl förvallningslagen inte hade varit i
kraft så länge atl man hade den överblick över dess effeki som behövdes.

Även
vid 1975/76 års riksmöte väcktes motioner om åtgärder för atl stärka de
enskildas rällsskydd inom förvaltningen och förbättra statsförvaltningens
service åt allmänheten. Konstitutionsutskottet behandlade dessa motioner

s. 56 Kontrollera mot PDF

DelllJu:ll Skr
1978/79:103 56

först
under hösten 1976 (KU 1976/77:15). Under mellantiden hade den dåvarande
regeringen i augusti I976iillsalt en arbetsgrupp (Kn 1976:1) för en översyn av
kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan. Bland arbetsgruppens uppgifter
ingick alt göra en utvärdering av de bestämmelser i förvallningslagen som är av
särskilt intresse från den enskildes synpunki. Utskottet framhöll atl
arbetsgruppens tillkomst var eti initiativ i räu riklning. Beiräffande de i
motionerna berörda frågorna konstaterade utskottet atl rällssäkerhelen i svensk
förvallning i och för sig uppfyllde högt ställda krav men atl regelsystemet
hade byggts ut i snabb takt vilkel fdrsvårai allmänhelens möjligheter lill
insyn och överblick. Enligt utskoltels mening värdet angeläget atl nu fullfölja
beslutade reformer genom atl angripa sådana rältssäkerheisfrågorsom direkl
knölan till den statliga förvaltningen. Särskilt angeläget var det enligt
utskottets mening atl förvallningslagen, som hade varil i krafl i fem år, blev
föremål för översyn. Riksdagen godkände dessa uiialanden.

1
december 1976 ersatte den nuvarande regeringen arbetsgruppen för översyn av
kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan med en parlamentarisk kommitté,
som antog benämningen byråkratiutredningen (Kn 1977:7). I direktiven för
kommittén anförde chefen för kommundepartemeniet bl.a. att det är angelägel
alt åtgärder vidtas för att underlätta medborgarnas kontakter med myndighelerna
och över huvud laget minska byråkratin i samhällel. Han anslöt sig till de
riktlinjer som hade dragits upp i direktiven för den tidigare arbetsgruppen.
Beträffande förvaltningslagen underströks belydelsen av alt man i
utredningsarbetet beaktar synpunkter som gäller de enskildas rättssäkerhet inom
förvaltningen. På delta område skulle den nya kommittén ha befogenhei alt
utarbeta förslag till partiella reformer. Del skulle däremoi inte vara en
uppgift för kommittén att gå närmare in på lagstiftningsfrågor av större
räckvidd. Kommittén borde la upp frågan om förvaltningslagen med förtur och i
försia hand redovisa en allmän bedömning av reformbehovet.

1
februari 1976 tillställde riksdagens revisorer regeringen en skrivelse och en
därtill fogad promemoria om effekierna av förvallningslagen. Sedan regeringen
hade tagit ställning lill vissa förslag som hade lagts fram i skrivelsen,
överlämnades skrivelsen i övriga delar lill byråkratiutredningen. I maj 1978
har byråkratiutredningen i skrivelse till chefen för komundeparte-mentet
redovisat sin syn på inriktningen och uppläggningen av en översyn av
förvaltningslagen. Enligt kommitténs uppfattning bör en översyn av förvaltningslagen
inte från början inriklas på en hell ny lag av siörre omfattning och räckvidd.
Det är visserligen sannolikt alt slutresultatet kan bli delta, men översynen
bör enligt kommitténs mening ta sikle på partiella reformer. Därigenom
säkerställer man bättre att arbetet inom rimlig tid avsätter resultat av
praklisk betydelse för medborgarna. Enligt kommitténs mening bör man
eftersträva att med förvaltningslagens hjälp åstadkomma inte bara ökad
rättssäkerhet i trängre mening ulan också bättre konlakler med medborgarna och
bättre service. Man bör också verka för ökad begriplighel, kortare
handläggningstider och enklare förfaranden.

Ulöver
vissa överväganden om ändringar av delaljkaraktär anvisar byråkratiutredningen
två skilda handlingslinjer för eu reformarbeie beträffande förvallningslagen.
Den ena linjen innebär en utveckling och skärpning av lagens nuvarande regler,
den andra en utbyggnad av förvallningslagen med bestämmelser i nu oreglerade
ämnen. Enligt kommiiiéns uppfattning bör man arbeta efter båda dessa linjer.
Bland nuvarande regler som skulle

s. 57 Kontrollera mot PDF

57 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju: 11

kunna
uivecklas vidare pekar kommiuén bl.a. på dem om jäv, remisser, kommunicering,
besvärsrätl och dokumentation av muntliga uppgifter. En utbyggnad av
förvallningslagen skulle kunna ske med bl.a. nya bestämmelser om rällelse av
beslul. Regler i syfte all förkorta handläggningstiderna finner kommittén också
angelägna. Vidare anser kommittén atl man bör överväga att föra över ålminsione
vissa av de allmänna föreskrifterna i servicecirkuläret(1972:406)lill
statsmyndigheterna till förvallningslagen. len inom kommittén upprättad
promemoria, som innehåller en närmare redovisning för övervägandena inom
kommiuén och som fogats som en bilaga till dess skrivelse, anges mera
fullständigt och ulföriigl på vilka punkler en utveckling av de nuvarande
bestämmelserna i förvaltningslagen kan vara motiverad och vilka nya ämnen som
det kan vara värdefullt alt fö reglerade i förvaltningslagen. I promemorian
anges också möjliga detaljreformer.

Byråkratiutredningen
har funnit att en översyn av förvaltningslagen enligt de angivna riktlinjerna
skulle falla delvis inom och delvis ulom kommitténs eget uppdrag. Kommittén har
därför ansell del mest naturiigt alt översynen i dess helhet uppdras åt en
särskild kommitté och har underställt regeringen den frågan.

Somjag
redan har framhållit utgjorde förvaltningslagen när den tillkom år 1971
resultatet av ett mångårigt utredningsarbete. Den innebar till stor del en
kodifiering av redan tillämpade grundläggande regler för förfarandel hos
förvaltningsmyndigheterna. Målsättningen var att lagen skulle kunna tillämpas
på alla förvaltningsområden och i alla inslanser. Åtskilliga förfarandefrågor
lämnades därför olösta i lagen. Det förutsattes emellertid att lagen sedan
erfarenheler hade vunnits av lillämpningen skulle kunna byggas ul med
yUeriigare regler (prop. 1971:30 s. 288).

Förvallningslagen
har nu varil i kraft i drygl sex år. Många betydelsefulla erfarenheter av
lillämpningen har därmed vunnits. Vidare har det under årens lopp väckts ell
antal motioner i riksdagen med förslag lill ändringareller komplelleringar av
regelsystemet. Enligt min mening är tiden nu mogen för översyn av lagen. Den
utredning riksdagen har uttalat sig för bör därför nu komma lill stånd. Den bör
anförtros ål en pariamentariski sammansatt kommitté.

Kommittén
bör la upp både sådana frågor som redan nu regleras i förvaltningslagen och
sådana som förvallningslagen f n. lämnar oreglerade. Den bör sålunda överväga
de brister i förvaltningslagen och de uppslag till reformer som
byråkratiutredningen har aktualiserat i den tidigare nämnda promemorian.
Kommittén bör också överväga några särskilda frågor som jag återkommer till i
det följande. Skulle kommittén finna all yUeriigare frågor som rör förfarandel
hos förvaltningsmyndigheter i allmänhet bör las upp i detta sammanhang, bör det
stå kommiuén friu att lägga fram förslag i dessa frågor.

Översynen bör bygga på den
grund som lades genom den år 1971 beslutade förvallningsrätlsreformen.
Förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna bör således i stort sett regleras
genom särskild lagsiiftning, som är skild från lagstiftningen om förfarandet
hos förvaltningsdomstolarna. Något sammanförande av förvaltningslagen och
förvaltningsprocesslagen lill en enda lag bör inte ske. Innehållet i
förvallningslagen bör fortfarande vara sådani all lagbeslämmelserna i princip
kan tillämpas på alla förvaltningsområden. Bara undantagsvis bör således
avvikelser från lagen kunna komma i fråga.

Vid
översynen av förvaltningslagen bör siktet vara inställt på att reglerna om
förfarandet hos förvallningsmyndighelerna skall vara så enkla och

s. 58 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:
n Skr 1978/79:103 58

lättbegripliga
som möjligt. De bestämmelser som föreslås bör också syfta lill all förbättra
myndigheternas service gentemot allmänheten och all även i övrigi underläua och
förbäura kontakterna tnellan myndighelerna och allmänheten. Möjligheler till
förkortningar av handläggningstidema och förenklingar i förfarandel skall
tillvaratas. Men samtidigt bör självfallet tillses atl förfarandereglerna för
eit sådani innehåll atl föruisätiningarna för förvaltningsmyndigheterna atl
träffa rikliga avgöranden blir de bäsia möjliga.

Kommiuén
bör utarbeta förslag lill behövliga författningsbestämmelser. Allmänna
förfaranderegler av grundläggande natur bör därvid fö sin plals i
förvallningslagen. Mera detaljbetonade bestämmelser och över huvud tagel
föreskrifter som rör den närmare verkställigheten av regler i förvaltningslagen
bör däremoi inte föras in i lagen ulan enligt gängse lagstiftningsteknik las in
i en förordning som kompletterar förvallningslagen.

På kommittén bör vidare
ankomma all överväga den följdlagsiiflning som kan bli behövlig. Utanför
kommitténs uppdrag bör dock falla att föreslå sådana avvikelser från de av
kommittén föreslagna förfarandebestämmelserna som kan komma au krävas för
vissa speciella förvaltningsområdens del. Detta hindrar givetvis inte alt
kommittén i förekommande fall pekar på behovei av sådana avvikelser.

För alt resultat av
praktisk belydelse skall kunna uppnås så snabbt som möjligt bör kommittén gå
fram etappvis och vid varje etapp föreslå de ändringar och kompletteringar av
lagstiftningen om förfarandel hos förvallningsmyndighelerna som kommittén på
det stadiet finner motiverade. Den försia etappen av utredningsarbetet bör avse
sådana frågor som inte kräver alllför lång lid atl analysera och la ställning
till. Finner kommittén under sitt arbele atl ändringar inte längre bör göras i
den nuvarande förvaltningslagen Ulan att i stället en ny lag i ämnet boräntas,
bör kommittén lägga fram förslag till en sådan lag.

Till de särskilda frågor
kommittén bör överväga hör frågan om allmänna föreskrifterom omröstning i
förvaltningsärenden bör införas. 1 förvaltningslagen finns inga besiämmelserom
omröslning i ärenden i vilka flera personer deltar i avgörandel. För de
statliga förvaltningsmyndigheternas del finns i allmänhet bestämmelser i ämnet
i myndigheternas instruktioner. Dessa bestämmelser är emellertid i de flesta
fall ofullständiga. De ger inte i alla situationer svar på frågan vilken mening
som skall gälla när flera än två meningar har kommit fram. Del kan befaras att
bestämmelserna inte lillämpas på samma säll av alla myndigheler. För de
kommunala förvaltningsmyndigheternas del finns särskilda omröstningsregler i
specialförfattningama för vissa förvaltningsområden och i kommunallagen
(1977:179). Del kan i delta sammanhang anmärkas alt för de allmänna
förvaltningsdomstolarna föreskrivs i 13 § lagen (1971:289)om allmänna
förvaltningsdomsiolaratt bestämmelserna i 16 och 29 kap. rällegångsbalken om
omröslning i hovräll gäller i tillämpliga delar. Del är emellertid inte preciserat
när 16 resp. 29 kap. rättegångsbalken skall lillämpas (jfr prop. 1971:30 s. 673
och 700).

Trots
att del inom förvaltningen mera sällan förekommer alt omröstnings-reglerna
ställs på sin spels är del från rältssäkerhetssynpunkt en brist atl bestämmelserna
om omröstning i förvaltningsärenden delvis är oklara och därför i vissa fall
kan lillämpas olika. För förvaltningsmyndigheternas del kan en ändamålsenlig
lösning vara att de allmänna bestämmelserna om förfarandet hos dem byggs ut
med föreskrifter som ger klarl besked om vad som skall gälla vid omröstning.
Det bör ankomma på kommittén all la upp denna

s. 59 Kontrollera mot PDF

59 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju: 11

fråga.
I detta sammanhang bör också övervägas om en precisering kan göras för
förvaltningsdomstolarnas del av när 16, resp. 29 rättegångsbalken skall
tillämpas.

Med
anledning av motionsyrkanden om all den s.k. pariamentariska omröslningsmeioden
borde införas inom statliga myndigheter med förtro-endemannastyrelser har
riksdagen i skrivelse den 13 april 1978 förordat en prövning av frågan om
omröslningsreglernas utformning (KU 1977/78:34, rskr 221). Även denna fråga bör
las upp av kommittén.

Frågan när ell
förvaltningsbeslui blir gällande regleras inte heller i förvaltningslagen.
Vissa förvaliningsbeslut blir gällande försl när de har vunnit laga kraft.
Andra beslut länder däremoi lill efterrättelse redan lidigare. Beiräffande ett
stort antal förvaltningsbeslut finns bestämmelser i ämnet i skilda
specialförfaltningar. I andra fall däremoi saknas bestämmelser vilket ibland
kan leda till tvekan om vad som gäller i detla hänseende. Både för allmänheten
och myndigheterna skulle del vara av värde om allmänna bestämmelser i ämnet
kunde tas in i förvaltningslagen. Därigenom skulle på en gång klarhel skapas i
osäkra fall och behovei av föreskrifter i frågan i olika specialförfaltningar
minska starkt. Kommittén bör därför överväga om inte en komplettering av
förvaltningslagen med bestämmelser i ämnet bör komma till stånd.

Bland
de reformuppslag som har framförts av byråkratiutredningen är del fiera som rör
möjlighelerna all fö ett förvaliningsbeslut ändrat eller upphävt. Ulöver vad
byråkratiutredningen har lagil upp på detla område bör också följande frågor
rörande besvärsförfarandet övervägas.

Bortsett
från regler för två speciella fall saknar förvallningslagen fn. bestämmelser om
vilka beslul av förvaltningsmyndighet som kan överklagas. Della gäller både
slutliga beslul och beslul under förfarandet. En komplettering av
förvallningslagen med bestämmelser i delta ämne skulle både ge berörda parter
en värdefull information och kunna vara till hjälp för besluts- och
besvärsmyndigheler. Frågan om en uibyggnad av förvaltningslagen med sådana
bestämmelser bör därför övervägas av kommittén.

Enligt
12 § förvallningslagen skall för sent anförda besvär inte las upp till
prövning. Delsamma gäller enligt förvaltningsprocesslagen. Ingel undanlag görs
för fall där det i en besvärshänvisning felaktigt har angetts att besvär skall
anföras hos viss myndighei och besvärshandlingen i rält lid har kommii in lill
den myndigheien men försi efter besvärstidens utgång har kommii rält myndighei
till hända. Praxis är vacklande. Det förekommer i sådana fall såväl all
besvären las upp till prövning som att de avvisas. Både i dessa fall och när
fel besvärstid angetts torde i allmänhet den som, lill följd av felet i
besvärshänvisningen, har kommit in försent med sina besvär kunna påräkna all
regeringsrällen efter ansökan återställer den försuttna tiden. Allmänheten
måste ställa sig frågande lill varför en sådan omgång ibland skall behövas när
klaganden har rättat sig efter vad beslulsmyndigheten har meddelal honom. En
lämplig ordning skulle kunna vara au den som har kommit in med sina besvär för
sent men därvid har följt en meddelad besvärshänvisning bevaras vid sin räll,
generellt eller med vissa undantag, ulan atl han behöver ansöka om
återställande av försutten tid. Kommittén bör överväga huruvida de allmänna
bestämmelserna om besvär bör byggas ul med föreskrifter av denna innebörd.

1
byråkraliutredningens promemoria berörs frågan om en uppmjukning av
förulsäuningarna för återställande av försutten lid. Enligt 11 kap. 11 §
regeringsformen lillkommer det regeringsrätten alt bevilja resning i avgjort

s. 60 Kontrollera mot PDF

Del 11 Ju:12 Skr
1978/79:103 60

ärende
samt återställande av försutten tid när fråga är om ärende för vilket
regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsia instans.
Närmare bestämmelser härom kan meddelas i lag. Några lagbestämmelser i ämnet
har emellertid hiuills inte meddelals.

Allmänheten
lorde i stor ulsiräckning vara okunnig om båda de nu berörda rättsmedlen. Delta
beror säkerligen bl.a. på alt en närmare reglering i lag saknas. Jag föreslår
att den kommitté som nu skall tillkallas också för i uppdrag att utarbeta förslag
lill bestämmelser i ämnet.

I
framställning lill regeringen den 24 oktober 1975 har justitieombudsmannen
Lundvik (JO) anförl atl del på olika punkler föreligger oklarheter i fråga om
samordningen mellan allmän förfarandelagsliftning och vanlig lagsiiftning inom
förvaltningsområdet. Huvudsakligen gäller det delgivning och kungörande av
beslul som rör en siörre persongrupp. JO anser del motiverat alt
lagstiftningsåtgärder övervägs för all åsiadkomma en bättre reglering.

De
av JO aktualiserade problemen bör såviu de angår förvaliningsförfa-randei i
allmänhet övervägas av den kommitté som skall se över förvallningslagen. Del
bör ankomma på kommittén all lägga fram förslag lill de
författningsbestämmelser av övergripande nalur som befinns påkallade. Det bör
däremoi inte åligga kommittén att utarbeta förslag till ändringar i
författningar som bara rör speciella förvaltningsområden.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för justiiiedepartemeniet

alt
tillkalla en kommitté med högst tre ledamöier med uppdrag atl uireda frågan om
översyn av förvallningslagen m.m.,

alt
ulse en av ledamöterna atl vara ordförande,

atl
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare
hemsläller jag atl regeringen beslutar alt kostnaderna för kommiuén skall
belasla andra huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Justitiedepariementel)

12.
Bötesförvandling m.m.

Dir
1978:89

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-11-02

Departementschefen,
statsrådet Romanus, anför.

Reglerna
om verkställighet av bötesstraff har utan några mera genomgripande ändringar
gälll sedan år 1937. De innebär att böterna i allmänhet avkrävs den dömde av
kronofogdemyndighet, i första hand genom anmaning till honom alt frivilligt
belala och i andra hand genom exekutiva tvångsåtgärder. Inflyter inte
bötesbeloppet, skall bötesstraffet i princip förvandlas till fängelse. Den nu
beskrivna ordningen tillämpas också beiräffande viten.

Våren
1977 föreslog regeringen på min föredragning nya bötesverkställighetsregler
(prop. 1976/77:104). Till grund för förslaget låg förvandlingsslraff-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:12

utredningens
betänkande (SOU 1975:55) Bötesverkställighet. 1 fråga om innehållet i gällande
rätl, utredningsförslaget, remissyttrandena, lagrådels yttrande och
regeringsförslagel hänvisas till proposilionen. Här skall endast nämnas all i
proposilionen föreslogs all förvandlingsslraffel för böter och viten skulle
avskaffas. För atl motverka att reformen ledde lill en lägre betalningsfrekvens
föreslogs en ny bötesverkställighetslag som bl.a. innebar aU böter och viten
vid konkurs och vissa andra exekutiva ålgärder skulle fö en bätire ställning än
f n. Den ledande principen bakom förslaget var att böter och viten skulle
jämställas med skaller och därmed likställda offeniligrättsliga fordringar.

Vidare
föreslogs att det uppbördssystem, som har tillkommit inom ramen för
ordningsbois- och sirafföreläggandesystemen, skulle utvidgas lill all omfatta
även böter som utdömts av allmän domstol. Förslaget innebar all den bötiallde
skulle ges lillfälle atl frivilligt belala böterna redan i samband med alt
tingsräiiens dom meddelas.

För
all förebygga uppkomslen av en s.k. bötesimmun grupp föreslogs en ny
bestämmelse i brottsbalken om straffskärpning i vissa särskilda fall. Enligi
bestämmelsen skulle den som under viss tid dömts lill flera bötesstraff men
visat försummelse vid deras betalning kunna dömas till fängelse om han begick
nytt brotl trots atl del nya brottet i och för sig är sådani att endast böter
ingick i straffskalan. Sådan slraffskärpning skulle dock fö ske bara när eti
nytt bölesslraffframstod som uppenbart otillräckligt från individual-eller
allmänpreventiv synpunki.

I
justitieutskottets av riksdagen godtagna betänkande (JuU 1977/78:25)-som bl.a.
innebar all utskottet avstyrkte bifall till proposilionen i dess
helhet-konstaterade utskottet i fråga om avskaffande av förvandlingsslraffel
alt det i kampen mot brottsligheten är utomordentligt angeläget atl
bötesstraffets effektivitet upprätthålls. Hotel om förvandlingsstraff vid
bristande belalning brukar allmänt anses medverka lill att bötesstraffet för
önskvärd effektivitet. Förvandlingsslraffel anses bidra lill atl vidmakthålla
en generellt selt god belalningsmoral beträffande bötesskulder och motverkar
uppkomsten av en bötesimmun grupp.

Även
om den nuvarande ordningen sålunda innebär belydande fördelar är den enligt
utskottet också behäftad med åtskilliga nackdelar. En sådan av principiellt
viktig natur är alt förvandlingssysiemei har ett utpräglat inslag av
personalexekulion och av bestraffning av betalningsförsummelse. En annan
olägenhel är alt brolislighel, vilken bedömts inie vara så grov att den bort
föranleda fängelse, på grund av reglerna om bötesförvandling ändock kan leda
till frihetsberövande. Från kriminalpolitisk synpunki anses del vidare vara en
påtaglig nackdel atl beslutet om förvandlingsstraff kommer flera år efter det
atl brottet begicks. Vidare för del anses stötande alt, enligt vad företagna
undersökningar visal,ålagda förvandlingsstraff, främsi de ovillkorliga men
även de villkoriiga, företrädesvis drabbar ett sociall selt utpräglat svagt
klientel, som oftast är i behov av direkl slöd från samhälleis sida.

Utskottet
anslöt sig därför till den i proposilionen framförda uppfallningen atl
nackdelarna med förvandlingsslraffel i dess nuvarande uiformning väger över
fördelarna och enligt utskottets mening börden nuvarande ordningen inte
behållas. Detla ställningslagande bör enligt min mening tjäna som utgångspunkt
för det fortsatta reformarbetet.

I
syfte alt begränsa nackdelarna med förvandlingsslraffets avskaffande
föreslogjag-somjag nyss nämnl-i proposilionen en kompensation efter två linjer.
Dels föreslog jag införande i brottsbalken av en ny beslämmelse om

s. 62 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:12 Skr
1978/79:103 62

straffskärpning
i vissa fall. Dels föreslog jag en effektivisering av bötesverkställigheten.

Beträffande
den föreslagna straffskärpningsregeln anförde utskottet krilik. Bestämmelsen,
som var avsedd att förhindra uppkomslen av en bötesimmun grupp, skulle enligt
utskoltels mening inte träffa alla personer som i detla sammanhang var av
iniresse; för regelns lillämpning fordrades atl den bötesförsumlige lagfördes
för ny brottslighet. Personer som i övrigi motsvarade beskrivningen i den
föreslagna regeln skulle alltså komma atl undslippa vidare ålgärder, om de
under föreskriven tidrymd avhöll sig från all begå broll eller undgick
lagföring vid domstol för nya brott. Delsamma skulle också gälla vid förnyad
lagföring om bloll antalet bötesdomar stannade vid två. Ulskollei menade vidare
all straffskärpningsregeln utformats på ett sätl som innebar en påtaglig risk
för atl det sociall sett utpräglat svaga klientel som i dag drabbas av
förvandlingsslraff också skulle drabbas av den nya regeln. Ulskollei uttalade
därför att den i samband med en reformering av bötesverkställigheten
erforderliga straffrättsliga regleringen borde utformas på ett annal säu än som
skell i propositionen. I ärendet borde därför företas en förnyad översyn när
det gäller bötesverkställigheten och utskottet angav vissa riktlinjer härför.

Den
av riksdagen begärda översynen bör nu komma till stånd. Jag förordar all en
kommitté tillkallas för denna uppgift.

Utgångspunkten
för kommitténs arbele bör vara alt avskaffa förvandlingsslraffel i dess
nuvarande uiformning. Ulredningen bör i övrigt bedrivas enligt de riktlinjer
som riksdagen hardragilupp. Kommittén börsålundasökaaltpå straffrätlslig väg
kompensera bortfallet av de fördelar som enligt vad jag nämnl inledningsvis är
förenade med förvandlingsslraffel. Vad som därvid bör eftersträvas är en
lagstiftning som riktar sig mol personer som genom olika manövrer gör sig
svåråtkomliga för exekution ulan all den samtidigt iräffar socialt och
ekonomiskt svaga grupper som samhället stöder i andra sammanhang. Vid valet
mellan olika lösningar som kan tänkas lillgodose de angivna syftena bör
eftersträvas all lagstiftningen mycket bestämt ger utiryck för samhällets vilja
all inte ge upp inför förfaranden som syftar lill atl på ell illojalt säll
komma undan verkställighet av bötesstraff Den nya ordningen bör därför inrymma
ett verksamt medel som, även utan samband med ny ' lagföring, tar sikle på bötfällda
vilka trots att de har ekonomiska möjligheter alt betala böterna inte gör
delta. I försia hand gäller detla personer vilka i realiteten har
betalningsförmåga men som genom skenavtal, läla byten av arbetsplats och
liknande förfaranden lyckas göra sig oåtkomliga för exekutiva ålgärder. Det kan
t.ex. röra sig om personer som har "kontoret på fickan" eller som
genom bolagsrättsliga transaktioner döljer att de i realiteten disponerar över
belydande lillgångar. Andra exempel återfinns bland de personer, ofta formelll
egna företagare, som faller inom den kategori som brukar belecknas som grå
arbetskraft. En annan grupp utgörs av personer som skrivit över sin rörelse på
maken och tagit anställning hos denne med ingen eller ringa synlig lön men mot
en avsevärd gollgörelse.

Ell
förslag till lagteknisk lösning som kommittén har anledning aU vidare pröva
lades fram av juslitieulskotiel i samband med dess granskning av prop.
1976/77:104. I remiss lill lagrådel förordade utskottet sålunda en bestämmelse!
BrB som innebaratt,omellböiesstraff inte har kunnat verkställas och den
uteblivna verkställigheten beror på illojala transaktioner av den lyp som
tidigare har redovisats, påföljden kan undanröjas och ändras lill fängelse, om
del bedöms vara påkallal av hänsyn lill allmän laglydnad. Kommittén bör

s. 63 Kontrollera mot PDF

63 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:12

emellertid
inte i sill arbele vara bunden av detia förslag. Ulformningen av eti nytt
förslag bör i första hand bli beroende av vad som framkommer under ulredningen.
Närdel gällerden lilliänkia regleringens innehåll böremellertid följande
anmärkas särskilt.

I
sitt yllrande över ulskotels nyssnämnda förslag förordade lagrådel vissa
ändringar när del gäller beskrivningen av de förfaranden som är avsedda all
iräffas av ett tänkt ersättningsstraff Lagrådet uppehöll sig härvid, delvis mot
bakgrunden av vissa uttalanden i uiskoileis remiss, särskilt vid all den
bötfällde efter den akluella - illojala - transaktionen bibehållit sin faktiska
möjlighet att tillgodogöra sig avhänd egendom, som inte nås av exekution. Det
är visserligen så att de förfaranden som det här gäller ofta karakteriseras av
atl de gjorts för skens skull och att den bötfällde behållit sin reella
betalningsförmåga. Det kan emellertid ifrågasättas om det inte, även i fal! då
den bötfällde i avsikl alt undgå verkslällighel av bötesstraffet faktiskt har
avhänl sig sin egendom, stundom kan finnas skäl till ingripande med
ersällningssiraff Under uiredningsarbelel bör kommiuén därför undersöka om del
inte för vissa situationer är möjligl all avslå från kravel på kvarslående
betalningsförmåga. Kommiuén bör även i övrigi med beakiande av syftet all
hindra uppkomslen av en bölesimmun grupp förutsäitningslöst pröva frågor som
diskuteras i remissen och av lagrådet rörande den närmare utformningen av
lagstiftningen.

Det
finns i dag ett stort antal föreskrifter på skilda håll i lagstiftningen om
förbud mol förvandling av böter eller vite. De rätlspoliliska skäl som har
legat lill grund för sådana föreskrifter synes i regel inte ha närmare angivits
i tillgängliga förarbeten, men man kan inte utesluta alt skälen har sådan
bärkraft att de bör föranleda undanlag från nya reglerom påföljdsändring. Del
är därför angelägel alt kommittén företar en kartläggning och analys av de
aktuella föreskrifterna och i ljuset av resultatet av ett sådant
utredningsarbete prövar frågan i vad mån reglerna om påföljdsändring bör göras
tillämpliga också på böter och vilen beiräffande vilka förvandlingsförbud i dag
gäller.

Ell
syslem med ersällningssiraff bör avse även vilen. Som lagrådel påpekat i sill
yttrande över juslilieutskoliels remiss föranleder emellertid en övergång från
förvandlingsslraff lill påföljdsändring särskilda svårigheler när del gäller
vilen. I anslutning lill atl kommittén behandlar dessa frågor finns som
utskottet också konstaterat flera skäl att dess uppdrag vidgas till alt omfatia
en allmän översyn av vitesinstitutet.

När
det gäller atl ge eftertryck ål individuella påbud och förbud är vitet det
principiellt viktigaste direkta tvångsmedlet i det allmännas hand. Nya
författningar med viiesbefogenheter lillkommer varje år. För konkrela
ingripanden mot t.ex. hälsovådliga eller på annat säU miljöskadliga förhållanden
är viiet del naluriiga och allt viktigare medlet att fö respekt för myndigheternas
vilja. Även inom samhällsplaneringen, i.ex. på byggnadslagstiftningens område,
används viten flitigt.

Men
vitesinstitutet är i dag behäftat med åtskilliga brister från effektivitetssynpunkt.
Antag till exempel atl en fastighetsägare åläggs atl vidta åtgärder för atl
undanröja sanitära olägenheier i sin hyresfastighet. Della föreläggande kan
försl överklagas lill länsstyrelse, kammarrätt och regeringsrätten. Om
fastighetsägaren inte rällar sig efter föreläggandet, upprepas proceduren med
föreläggande av förnyat vite, varjämte frågan om utdömande av del tidigare
ålagda vitet handläggs av polis, åklagare och domstol. Döms vitet ut, kan domen
överklagas lill hovrätt och högsia domstolen, varpå följer åtgärder för atl
driva in vitet. De olika förfarandena kan på olika

s. 64 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:
12 Skr 1978/79:103 64

sätl
förhalas av fastighetsägaren. Därtill kommer atl de myndigheler som handlägger
frågor om vilen ibland har en rätt begränsad erfarenhet på området, vilket inte
underlättar handläggningen. Del är sålunda ingalunda ovanligl atl denna drar
långt ut på liden, och i värsta fall hinner vitet preskriberas. Ibland
överlåtes fastigheten under förfarandets gång lill ny ägare. Om inte denne
frivilligt rättar bristerna, måste förfarandel börja om från början igen. Del
hela går ul över hyresgästerna. Vad som ulgör rättssäkerhetsgaranlier lill
fastighetsägarens skydd resulterar i orättvisor mol dem som samhällets
hälsovårdslagstiftning skulle skydda.

Kommittén
bör förutsättningslöst pröva olika vägar alt förstärka viiesin-slituiels
effektivitet och lägga fram förslag till kompletteringar av tvångsmedlen på
särskilda områden där det bedöms behövligt.

Förvandlingsslraffel
i dess nuvarande uiformning drabbar som lidigare har nämnts företrädesvis ell
sociall sett utpräglat svagt klientel, som oftast är i behov av direkl stöd
från samhällets sida. Del är därför angelägel all utredningsarbetet bedrivs
skyndsamt i dessa delar. Förulsäuningarna härför är i och för sig goda med
hänsyn lill del omfattande malerial som redan föreligger genom bl.a.
förvandlingssiraffutredningens arbele och vad som förekommii i samband med
prop. 1976/77:104. I syfte atl ytteriigare underlätta uiredningsarbelel har
regeringen lidigare denna dag på min föredragning beslulal atl genom proposition
lill riksdagen föreslå sådana lagändringar som bedöms nödvändiga för all
effektivisera bötesverkställigheten när förvandlingshotel bortfaller.
Kommittén hardärför inte anledning alt på nytt pröva dessa frågor i samband med
dess överväganden rörande påföljdsförändring i fråga om böter och viten. Mol
denna bakgrund bör kommittén först behandla frågan om ersätlningsstraffför
böter och eventuellt också vilen med sikte på ett delbeiänkande härom tämligen
snart och därefter i en andra etapp ta upp vitesinstituiei i dess helhet lill
granskning.

Kommittén
bör vid sin översyn av vitesinstitutet samråda med förvalt-ningslagskommiitén
(Dir 1978:85).

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för justiiiedepartemeniet

all
tillkalla en kommitté med högsl tre ledamöter med uppdrag all utreda frågan om
straffrätlslig kompensation vid bortfallet av förvandlingsslraffel och alt göra
en översyn av vitesinstitutet,

alt
utse en av ledamöterna att vara ordförande,

alt
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ål kommittén.

Vidare
hemstället jag atl regeringen föreskriver atl kostnaderna skall belasla andra
huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Justitiedepartementet)

s. 65 Kontrollera mot PDF

65 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju: 13

13.
Översyn av kommissionslagen m.m.

Dir
1978:94

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-10-26

Departementschefen,
statsrådet Romanus. anför.

Ett
betydelsefullt inslag i den inrikes och utrikes handeln är den
affärsförmedlande verksamhet som handelsagenter, handelsresande och andra sk.
merkantila mellanman bedriver för industriföretags och andra huvudmäns räkning.
När det gäller handelsagenter rör det sig ofta om affärsförhållanden a v
inlernationell karaktär, med stark inriktning på Europa, Utländska företag
anlitar svenska agenter för atl få avsättning för sina produkler här i landet
på samma säll som våra exportföretag anlitar agenter i ullandel. Förhållandel
mellan huvudman och mellanman fastläggs regelmässigt genom avial. Dessa
kompleiieras av delvis dispositiv, delvis tvingande lagstiftning. Såväl i
Norden som i andra länder tar denna lagsiiftning bl.a. sikle på att ge ett
rättsligt skydd åt den part som i flertalet fall är den svagare i
avtalsförhållandet, mellanmannen.

I Sverige regleras vissa
merkantila mellanmans ställning och verksamhet genom lagen (1914:45) om
kommission, handelsagentur och handelsresande (kommissionslagen). Lagen, som
tillhör vår äldre lagsiiftning, kom lill i nordiskt samarbele. Den innehåller
besiämmelser om kommissionärer, handelsagenier, handelsresande och
platsförsäljare.

Med kommissionär förstås
enligt kommissionslagen den som har åtagit sig uppdrag alt för annans räkning
men i eget namn köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom.
Med handelsagenl avses den som har ålagil sig uppdrag all för annans räkning
verka för avsättning av varor genom all la upp order till huvudmannen eller
genom all i huvudmannens - inte som kommissionären i sill egel - namn sluta
försäljningsavial. Lagens bestämmelser om handelsageniur gäller endasl
verksamhet som bedrivs av självständig yrkesidkare. Handelsresanden och
platsförsäljaren har liksom handelsagenten uppdrag atl för huvudmannens räkning
verka för avsättning av varor genom att la upp order lill huvudmannen eller
genom att i dennes namn sluta försäljningsavial. 1 förhållande lill
handelsagenten är del utmärkande för dessa mellanman all de har ålagil sig att
söka upp kunderna, handelsresanden på olika orter, plalsförsäljaren endast inom
den orl där huvudmannen driver sin rörelse. I lagen skiljs mellan sådana
handelsresande och plalsförsäljare som är anställda i huvudmannens tjänst och
sådana som är självständiga företagare.

Större
delen av kommissionslagens bestämmelser behandlar de olika mellanmannens
ställning i förhållande lill huvudmannen. Sålunda regleras parternas
rättigheter och skyldigheter under uppdragets bestånd, däribland mellanmannens
rätl till provision och annan ersättning för uppdraget. Vidare ges viktiga
regler om uppdragels upphörande och om parternas anspråk gentemol varandra i
den situationen. Jämte den nu berörda regleringen upptar lagen vissa
bestämmelser om rättsförhållandet till tredje man. Kommissionslagen är i princip
disposiiiv. Åtskilliga regler som fyller funktionen all ge pari ell rättsligt
minimiskydd är dock tvingande till den partens förmån.

Kommissionslagens
bestämmelser om mellanmannens rält till provision och annan ersättning, om
uppdragets upphörande och om parternas rättigheter och skyldigheter när
uppdraget upphör ändrades väsentligt genom

5
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 66 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:13
Skr 1978/79:103 66

lagstiftning
som irädde i kraft den 1 juli 1974 (SFS 1974:219). Även denna kom till i
nordiskt samarbele.

Bakgrunden
lill 1974 års lagändringar redovisas närmare i betänkandet (SOU 1970:69)
Ändringar i kommissionslagen samt i prop. 1974:29. Här skall endast nämnas au
reformen syftade till au stärka mellanmannens ställning i förhållande till
huvudmännen och till all ge i försia hand handelsagenterna i de nordiska
länderna en ställning som är mera jämbördig med den som agenterna i de siörre
europeiska indusirisiaierna intar. 1 detla syfte infördes bl.a. bestämmelser om
viss minsta uppsägningstid och räu lill ersäiining för investeringskostnader.
Rälten lill provision stärkles och utvidgades, bl.a. genom regler om s.k.
efterprovision. De nu berörda bestämmelserna är tvingande till mellanmannens
förmån. En likartad reglering har införts i Finland och Norge. Danmark har
däremot, främst på grund av sill medlemskap i Europeiska gemenskaperna (EG),
inie fullföljl lagsliftnings-samarbetei på områdel.

I
fråga om rälien lill efterprovision gäller alt den lillkommer kommissionärer,
handelsagenter samt ej anställda handelsresande och platsförsäljare. Reglerna
innebär alt mellanmannen även i annal fall än då anbud har kommii huvudmannen
eller mellanmannen lill hända före uppdragets slul har rält till provision på
avtal som ingås därefter, om avtalet kan anses ha kommit lill stånd genom
mellanmannens medverkan under uppdragsliden. Under vissa förutsättningar kan
eflerprovisionens storlek beräknas enligt en schablonregel som är avsedd att
överbrygga bevissvårigheler. Schablonregeln blir lillämplig, om uiredning inte
läggs fram om efterprovisionens storlek. 1 sådani fall skall efterprovision
utgå med ett belopp som motsvarar tre månaders provision, beräknad efter
genomsnillel av månadsprovisionerna under uppdragets sisla år. Schablonregeln
gäller emellertid inte om uppdragei har varat kortare lid än ett år och inte
heller om uppsägning har skett med minsl sex månaders uppsägningstid.

För
handelsresande och platsförsäljare som är anställda i huvudmannens Ijänsl
gäller-föruiom en del särskilda bestämmelser i kommissionslagen-de regler som
följer av anställningsförhållandet, bl.a. lagen (1974:12) om anställningsskydd
med dess regler om skydd mot uppsägning ulan saklig grund och om
uppsägningstidens längd. Enligt särskilda bestämmelser i kommissionslagen har
dock dessa mellanman alltid rätl lill en uppsägningslid av minsl tre månader.
Om lönen till en anställd handelsresande helt eller delvis skall utges i form
av provision, gäller i denna del huvudsakligen samma regler som för en ej
anslälld handelsresande, bl.a. de tvingande reglerna om efterprovision.

I
flera länder på den europeiska kontinenten har bl.a. handelsagenter rält till
ett särskilt avgångsvederiag från huvudmannen när uppdraget upphör, s.k.
goodwillersättning eller ersäuning för kundkretsen. Reglerna om avgångsvederiag
har i allmänhet främst lill syfte att hindra att agenten gör en oberättigad
föriust och huvudmannen en oberättigad vinsl på alt uppdragei upphör.
Avgångsvederiagets storlek beräknas i allmänhet på grundval av den
ifrågavarande kundkretsens värde som provisionskälla för agenten. Ofta bestäms
vederlaget med ett inslag av skönsmässighet men i vissa fall ges mera precisa
beräkningsgrunder. 1 en del av de nu berörda länderna förekommer också reglerom
rätl till efterprovision på avtal som agenten har medverkat lill men som sluts
först efter uppdragets upphörande.

Inom
EG pågår sedan några år ett arbete som syfiar lill all samordna
medlemsländernas lagsiiftning rörande merkantila mellanman. Delta arbeie

s. 67 Kontrollera mot PDF

67 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju: 13

har
nu kommii så långt atl EG-kommissionen har förelagt ministerrådet ett förslag
lill rådsdirekliv i ämnet. Förslaget är dock begränsal lill alt avse
självständiga handelsagenter, dvs. agenter som driver sin verksamhet som
självständiga företagare.

EG-förslaget
upplåten utföriig regleringav främst rättsförhållandet mellan huvudman och
agent. Det innehåller sålunda bl.a. bestämmelser om parternas allmänna
rättigheter och skyldigheter, om agentens räll lill provision och annal
vederiag och om ageniuravtalels ingående och upphörande. I frågaom rälien lill
provision föreslås bl.a. reglerom efterprovision av i huvudsak samma innehåll
som de nyss berörda reglerna om efterprovision i vissa kontinentala
rättssystem. Förslaget upptar vidare bestämmelser om agents rätl till
avgångsvederiag (ersättning för kundkretsen).

Om
EG:s ministerråd antar förslaget måste medlemsländerna, bland dem Danmark,
därefter anpassa sin nationella lagstiftning så alt den uppfyller de krav som
direktivet släller.

Under förarbetena till 1974
års ändringar i den svenska kommissionslagen - då EG-förslagei ännu inte hade
lagts fram - övervägde man all efter mönsier från den europeiska kontinenten
föra in regler om räll lill särskilt avgångsvederiag i den nordiska
lagstiftningen. De sakkunniga som i nordiskt samarbete förberedde reformen
avvisade emellertid denna lanke. De problem som gällde mellanmannens räll lill
skälig ersättning för tidigare insaiser när uppdraget upphör borde enligt de
sakkunnigas mening inte lösas genom ett syslem med avgångsvederiag ulan genom
regler om rält till efterprovision (jfr SOU 1970:69 s. 36-41). 1 prop. 1974:29
(s. 53 och 54) anslöt sig del föredragande statsrådet lill de sakkunnigas
förslag, och riksdagen följde propositionen (LU 1974:13, rskr 1974:170).

I en molion vid 1976/77
års riksmöte (mol. 1976/77:660) hemställdes au riksdagen hos regeringen skulle
begära uiredning och förslag om en utbyggd efterprovision, alternativt om
avgångsvederiag enligt kontinentalt mönster för uppdragstagare enligt
kommissionslagen. I motionen anfördes bl.a. att stora svårigheler hade uppstått
vid den prakliska tillämpningen av reglerna om efterprovision och atl del skydd
som dessa regler skulle ge åt mellanmannen redan framstod som otidsenligt.
Motionärerna hänvisade till de kontinentala systemen med avgångsvederlag och
till den ökade tryggheten för de anställda.

Lagutskottet
lät inhämta yttranden över motionen från Svenska handelskammarförbundet,
Sveriges handelsagenters förbund, Sveriges grossistförbund och Tjänsiemännens
centralorganisation. Samtliga remissinsianser tillstyrkte motionärernas
hemställan.

1
sitt belänkande med anledning av motionen (LU 1977/78:4) anförde lagutskottet
bl.a. atl remissvaren visade alt del allljämt fanns brister i mellanmannens
rätiskydd när uppdragei upphör. Ulskollei fann del därför motiverat au se över
hithörande bestämmelser. Hänsyn måste enligt utskottet också tas till atl den
nuvarande regleringen hade tillkommit i nordiskt samarbele. I anslutning
härtill erinrade utskottet om all förslaget till EG-direkliv rörande
självständiga handelsagenter innehöll bestämmelser om rält lill avgångsvederlag
och all förslaget, om del antogs, kunde komma att leda lill ökade skillnader i
nordisk rätt till följd av Danmarks medlemskap i EG. Även från nordisk synpunkt
var del alltså motiverat atl se över gällande regler. Utredningen borde göras i
nordiskt samarbele. Utskottet fortsatte:

Utskoitet
utgår från alt i remissvaren anförda synpunkier kommer atl beakias i
direktiven för en framlida uiredning. Även problemet med

s. 68 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:13
Skr 1978/79:103 68

ensamförsäljares
rättsskydd börsålunda bli föremål för granskning. Utskottet vill också peka på
alt kommissionslagen i flera siycken är föråldrad och tämligen svårtillgänglig.
Vid en blivande översyn av lagen bör därför eftersträvas en förenkling av
bestämmelserna och en modernisering i språkligt hänseende.

Utskoltels
förslag i ärendet bifölls av riksdagen (rskr 1977/78:12).

Föregen
del kanjag bilräda den bedömning som lagutskoitei har gjort och som riksdagen
har godtagit. Jag föreslår därför atl en kommitté tillkallas för att se över
kommissionslagen.

Målel
för kommitténs arbete bör vara atl fö till stånd en tidsenlig lagstifining
rörande de rättsförhållanden som regleras i kommissionslagen. Översynen bör
inte begränsas till au avse någon viss del av lagen. Den bör gälla såväl
lagstiftningens sakliga innehåll som dess språkliga och redaktionella
utformning. Som jag senare skall beröra bör kommittén pröva även vissa frågor
som f n. i varje fall inte direkt regleras genom kommissionslagen.

I
sakligt hänseende bör utgångspunkten vara all den nuvarande regleringens
huvuddrag och grundprinciper väsenlligen skall behållas. Bl.a. bör
lagstiftningen även för framliden vara disposiiiv, med undanlag endasl för regler
där ett särskilt intresse motiverar att parternas avtalsfrihet inskränks.
Kommittén bör emellertid undersöka om de gällande reglerna svarar mot nutida
prakliska behov. Delta lorde kunna ske genom att kommittén tar kontakter med
företrädare för berörda kategorier och skaffar sig kännedom om rådande
avtalspraxis på områdel. På grundval av en sådan kartläggning bör kommittén
föreslå de ändringar i sak som kan finnas motiverade. Till vissa särskilda
frågor skall jag strax återkomma.

Språkligt
och redaktionellt behövs en grundlig omarbetning av de nuvarande reglerna i
den mån dessa bör behållas i sak. Kommissionslagen tillhör vår äldre
lagstiftning och kan redan på grund av sin omoderna språkdräkt framstå som
svårtillgänglig. Till detla kommer att lagens redaktionella uppbyggnad i olika
hänseenden synes onödigt komplicerad och svåröverskådlig. Den nuvarande lagen
ger vidare bestämmelserna om kommission en mera framskjuten plats än della
rältsinstitut i prakiiken intar i förhållande exempelvis till agenturverksamhet
(jfr prop. 1974:29 s. 14).

Vid
översynen av den nuvarande lagstiftningens sakliga innehåll blir det en ceniral
uppgift för kommittén att överväga handelsagenters och andra självständiga
mellanmans förhållande lill huvudmannen samt deras rättsliga och ekonomiska
skydd när den ena eller båda parterna önskar bringa uppdragsförhållandel till
ett slut. Det är framför allt när del gäller hithörande frågorsom
kommissionslagens regler har betecknats som olillfredsslällande, och det är
också dessa frågor som har tilldragit sig del största intresset vid
internationella jämförelser.

En
harmonisering av EG-ländernas lagsiiftning rörande handelsagenter och andra
mellanman måsieäven försvensk del tillmätas avsevärd betydelse. En sådan
harmonisering ger uttryck för en grundläggande gemensam rättsuppfattning hos
flera europeiska länder med vilka vi har ell omfattande handelsutbyte. Sett
från nordisk synpunkt kan ett framtida EG-direkliv leda till all de redan
föreliggande skillnaderna mellan å ena sidan dansk saml å andra sidan
finländsk, norsk och svensk rätt ökar och för en mera principiell karaktär.
Enligt min mening är del angeläget aU vi på delta område, där
parlsförhållandena i stor utsträckning är internationella, söker undvika sådana
skillnader och i stället eftersträvar en större europeisk rättslikhet. I

s. 69 Kontrollera mot PDF

69 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju: 13

sammanhanget
kan även nämnas att del inom UNIDROlT/nl/ pågår arbete som syftar till att fö
fram en konvention om en enhetlig lagstiftning rörande internationella
mellanmansförhållanden på köpområdet.

Institut
Internalional pour f Unification du Droit Privé.

Kommittén
bör hålla sig noggrant underrättad särskilt om den fortsatta utvecklingen av
del akluella harmoniseringsarbelet inom EG. Det nu föreliggande förslaget lill
EG-direkliv är delvis omsirilt. Det är därför svårt att förutse del slutliga
resultatet av harmoniseringssträvandena. Om dessa emellertid leder lill
resultat som påverkar situationen för mellanmannen i EG-länderna, däribland
Danmark, har kommittén att överväga i vad mån detla bör föranleda ändringar i
den svenska lagstiftningen. Härvid bör utgångspunkten vara all handelsagenter
och andra självständiga mellanman i Sverige inte bör ha sämre ställning än som
lillkommer motsvarande kategorier inom EG. Samiidigi ärdet angelägel att vi i
möjligaste mån söker upprälthålla en nordisk rättslikhet på områdel.

Förslaget
till EG-direkliv innehåller som förut har nämnls bestämmelser som ger agenten
rätt till ett särskilt avgångsvederiag (ersättning för kundkretsen). Bl.a. på
denna punkt är förslaget omstritt. Om det antas i denna del uppkommer
emellertid på nytt frågan om au i Sverige införa en rätt till sådani vederiag.

En
väg all gå vid en anpassning av vår lagstiftning lill eventuella regler om
avgångsvederlag inom EG kan vara att behålla vårt system med efterprovision
men göra sådana ändringar i bestämmelserna härom alt mellanmannen kan sägas fö
ett skydd som i huvudsak är likväri med det som lillkommer mellanmannen i
EG-länderna, främst Danmark. De skäl som bl.a. lagutskottet har åberopat
förden nu akluella översynen av kommissionslagen talar emellertid närmast för
atl vi, om EG-förslaget genomförs, i stället bör anpassa våra regler till
EG-ländernas genom atl införa ett syslem med särskilt avgångsvederlag som är i
princip skilt från rätten lill efterprovision. Med en sådan lösning kan man
knappasl behålla den nu gällande regeln om schablonmässig beräkning av
efterprovision.

Även
om man inte inom EG:s ram inför enhetliga regler om särskilt avgångsvederiag
bör kommittén enligt min mening likväl, med hänsyn bl.a. till den kritik som
har framförts mol reglerna om efterprovision, på nytt pröva frågan om det finns
anledning att anta ett sådani system i Sverige. Del bör vara en förmsättning
för en sådan reform atl den vinner anslutning även hos andra nordiska länder.

För
det fall kommittén skulle stanna för atl vi inte bör införa ett system med
särskilt avgångsvederiag ulan i slället behålla ordningen med efterprovision,
bör kommittén, om kritiken mol nuvarande regler skulle anses befogad, föreslå
sådana ändringar av dessa att mellanmannen garanteras en skälig ersäUning för
sill tidigare arbele när uppdragei upphör. Kommittén bör bl.a. pröva, om del
finns skäl aU förbäura mellanmannens ställning i fall då uppdragei har varat
korlare lid än ett år eller då uppdraget har varat under lång lid. Med hänsyn
till vad som har anförts i ett par remissyttranden till lagutskottet synes del
vidare finnas anledning alt överväga om den nuvarande inskränkningen av
schablonregelns tillämpningsområde lill fall då uppsägning har skett med
korlare uppsägningstid än sex månader bör behållas.

Frågan
om handelsagenters och andra självständiga mellanmans rällsliga ställning i
förhållande till huvudmannen innefattar andra delfrågor än den om ekonomisk
ersältning lill mellanmannen i form av avgångsvederiag eller

s. 70 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:
13 Skr 1978/79:103 70

liknande.
Bl.a. under behandlingen i lagutskottet har ifrågasatts om den nu gällande
regleringen av uppsägningstidens längd innebär en för olika situationer lämplig
avvägning. Del har sålunda påpekats att mellanmannen kan ha ett berättigat krav
på bälire uppsägningsskydd än f n. under det första året av ett uppdrag. Han
gör nämligen då i allmänhet siörre insaiser i form av marknadsföringsåtgärder
m.m., och dessa ger försl senare återbäring. Vidare har riktals vissa
anmärkningar mot gällande regler om ersättning för investeringskostnader. Också
de nu nämnda frågorna förtjänar särskild uppmärksamhet under utredningsarbetet.

Som
tidigare har framgåti intar mellanmannen vanligen en underlägsen ställning i
avialsförhållandel med huvudmannen. Ibland kan emellertid mellanmannen vara ett
siörre förelag med belydande resurser och en god förhandlingsposition, som inte
har så slort behov av lagstiftningens skydd i alla de hänseenden som här är
aktuella. Förslaget lill EG-direkliv innehåller regler som ger parterna
möjlighel alt frångå vissa annars tvingande regler om mellanmannens rättsskydd,
när denne är en juridisk person med visst siörre aktiekapital e.d. Kommittén
bör överväga om en liknande reglering bör införas i svensk rält.

Vad
jag nu har anförl i fråga om de självständiga mellanmannens förhållande till
huvudmannen har i försia hand lagil sikte på handelsagenter saml ej anställda
handelsresande och platsförsäljare. Enligt min mening bör del överiålas ål
kommittén atl pröva i vad mån kommissionärer med varaktigt uppdrag nu liksom
vid 1974 års översyn av kommissionslagen kan och bör väsentligen likställas med
bl.a. handelsagenter i de avseenden som här har berörts. Jag vill erinra om atl
kommissionsuppdragen sinsemellan lorde vara belydligt mera olikartade än
uppdragen som handelsagenl, handelsresande eller platsförsäljare. Della kan för
kommissionärernas del kräva särskilda överväganden när det gäller regler som är
avsedda alt ge mellanmannen ett skydd mol exempelvis ekonomiska föriuster på
grund av att uppdragei upphör. Kommittén bör beakta bl.a. de speciella
förhållanden som råder för fondkommissionärerna (jfr bl.a. prop. 1978/79:9 med
förslag lill ny lagstiftning rörande fondkommissionsrörelse m.m.)

För
de anställda handelsresandena och platsförsäljarna gäller som förul har nämnls
endast vissa särskilda regler i kommissionslagen medan deras rättsförhållande
till huvudmannen i övrigt regleras i arbetsrättslig lagstiftning,
kollektivavtal och tjänsteavtal. Kommitténs uppdrag beträffande denna kategori
av mellanman bör begränsas till en översyn av de bestämmelser som fn. återfinns
i kommissionslagen. Vad särskilt angår mellanmannens anspråk på ersättning vid
avtalels upphörande bör kommittén pröva om ett eventuellt system med särskilt
avgångsvederiag, utformat som en goodwill-ersättning eller ersättning för
kundkretsen, lämpligen kan utsträckas lill atl gälla även i
anställningsförhållanden. Om della inte skulle vara lämpligt, bör de nu
gällande reglerna om efterprovision ses över enligt i slort sett de riktlinjer
som jag tidigare har förordal.

Vid
sidan av de merkantila mellanman vilkas ställning och verksamhei regleras i
kommissionslagen finns i affärslivet andra vars situation i olika hänseenden
företer stora likheter med handelsagenternas. Hit hör s.k. ensamåterförsäljare,
varmed avses den som köper en produkt i fasl räkning och därefier med ensamrätt
för ell vissl geografiskt område säljer den vidare. Liksom handelsagenterna är
ensam-åler-försäljarna i stor utsträckning inriktade på importaffärer. Medan
handelsagenten goilgörs genom provision, erhåller ensamåierförsäljaren sin
ersältning genom alt tillgodogöra sig

s. 71 Kontrollera mot PDF

71 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:13

marginalen
mellan inköps- och försäljningspris.

Ensamåterförsäljare
har liksom handelsagenterna ofta anledning atl i avtal med sin huvudman, dvs.
den vars piodukier de vidareförsäljer, reglera frågor om bl.a. koslnader för
reklam och invesleringar, uppsägningstid, ersättning vid samarbetets upphörande
m.m. I dessa hänseenden kan alltså för ensamålerförsäljarna uppkomma samma
problem som för handelsagenterna.

Lagulskollel
har, som lidigare har framgåu, i sill belänkande funnil atl problemet med
ensamåterförsäljares rättsskydd bör bli föremål för granskning. Enligt min
mening bör del ankomma på kommittén att verkslälla en sådan granskning i syfte
alt uireda behovei och möjligheterna av alt i lag införa särskilda regler för
avtal om försäljning med ensamrätt och då särskilt när del gäller
återförsäljarens rättsskydd i avtalsförhållandet. Vid sina överväganden bör
kommittén bl.a. beakta om ett rättsskydd för ensamåterförsäljare i fråga om
exempelvis lagsiadgad uppsägningstid kan komma i konflikt med vår syn på
konkurrensbegränsningsfrågor.

Kommitténs
uppdrag bör också omfatta en annan typ av mellanmansförhållande. Jag länker på
de s.k. kommissionärsbolagen och motsvarande, se 43 § 2 mom.
kommunalskatielagen (1928:370). Trots atl dessa sedan sedan länge är vanliga
inom handel och industri synes deras rättsliga ställning oklar i en del
hänseenden.

1
ett typiskt kommissionärsbolagsförhållande driver ett aktiebolag,
kommissionärsbolaget, verksamhei för ett annat företags, huvudföretagels,
räkning. Verksamheien bedrivs visserligen under kommissionärsbolagets egen
firma, men den är av osjälvständig karaktär och behärskas i realileien av
huvudföretaget. Det typiska kommissionärsbolagsförhållandet företer betydande
avvikelser från vad som regelmässigl präglar ett vanligt kommissionsförhållande
mellan två förelag.

En
närmare redogörelse för kommissionärsbolagsförhållanden återfinns i rättsfallet
NJA 1975 s. 45. Detta rättsfall illustrerar ett av de problem som kan uppkomma
vid ell sådani säll all organisera affärsverksamhet, nämligen huruvida
huvudföreiagei skall gentemol tredje man åläggas ansvarighet för förpliktelser
som har uppkommil i kommissionärsbolagets verksamhei. Ett annal problem har
tagits upp av Svenska bankföreningen i en skrivelse lill regeringen den 19
seplember 1978. Enligt bankföreningen kan det vara osäkert om ett varulager
jämte därav uppkommande kundfordringar som omfattas av ell kommissionärsbolags
verksamhet ägs av huvudföreiagei eller av kommissionärsbolaget i sådana fall då
kommissionärsbolaget har förädlat de i lagrei ingående varorna. Denna osäkerhei
skapar problem vid kreditgivning mol företagsinteckning lill koncerner med
kommissionärsbolag. Bankföreningen har hemställt all den rådande ovissheten
skall undanröjas genom en lagändring.

Kommissionärsbolagsförhållanden
kan alltså dra med sig rättsliga svårigheter, bl.a. när det gäller
förhållandet till iredje man. Samiidigi framgår av bl.a. bankföreningens
skrivelse alt användningen av kommissionärsbolag torde öka. Det är därför angeläget
att förekommande rättsliga problem kartläggs. 1 sammanhanget skall nämnas alt
förelagsskalteberedningen (Fi 1970:77) i sill slutbetänkande (SOU 1977:86-87)
Beskattning av förelag har föreslagit ändrade skatteregler för
kommissionärsbolag. Även av den anledningen finns det behov av att närmare
undersöka den civilrätlsliga innebörden av kommissionärsbolagsförhållandena.
Denna undersökning bör göras av kommittén, som också bör lägga fram förslag
lill behövliga

s. 72 Kontrollera mot PDF

Del II Ju:13
Skr 1978/79:103 72

lagstiftningsåtgärder.
Kommittén bör inrikla sitt arbele såväl på förhållandel mellan huvudförelag och
kommissionärsbolag som på förhållandel mellan dessa och tredje man.

Vid
konlakler med företrädare för regeringarna i Finland och Norge har framkommil
alt man i dessa länder är beredd all ulse sakkunniga eller observatörer med
uppdrag alt i första hand följa arbetet i den svenska kommittén. 1 Danmark har
redan tillsatts en arbelsgrupp med uppdrag alt följa den fortsalla behandlingen
av förslaget lill EG-direkliv. Kommittén bör samråda med dem som sysslar med
hithörande frågor i de andra nordiska länderna.

Någon
närmare tidsplan för kommitténs arbete kan f n. inte anges. Della sammanhänger
främsi med all del är tämligen ovisst när ett eventuellt EG-direkliv rörande
självständiga handelsagenter kan föreligga. I det nuvarande direklivförslagei
har visseriigen förulsatls all ell direkliv skulle kunna beslutas i sådan lid
alt EG-ländernas lagstiftning skulle kunna ha anpassats därtill redan den 1
juli 1980. Enligi vad jag har inhämtat torde det emellertid vara realistiskt
att räkna med alt denna lidpunkt förskjuts med i vart fall ett eller eU par år.
Detta har naluriigtvis betydelse för kommitténs arbete. Kommittén bör
emellertid genasl la sig an uppgiften att uireda de frågor som gäller
kommissionärsbolagen. Även i övrigi är utredningsuppdraget av sådan art och
omfattning a'l arbelel bör påbörjas redan nu.

Enligt
min meniiig bör kommittén ha pariamentariski inslag. Till kommittén bör som
sakkunniga knytas bl.a. representanter för organisationer som kan anses
företräda berörda parters intressen. Kommittén bör dessulom i vanlig ordning
erhålla hjälp av experter. Det kan vara lämpligt atl arbelel med atl utreda
kommissionärsbolagsförhållandena i första hand anförtros ål en mindre
arbelsgrupp inom kommittén.

Med
hänvisning lill vad jag har anfört nu hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för justitiedepartementet

att
tillkalla en kommitté med högst tre ledamöter för alt se över kommissionslagen
m.m.,

att
ulse en av ledamöterna att vara ordförande,

atl
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde åt kommittén.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver att kosinaderna skall belasta andra
huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Justitiedepartementet)

s. 73 Kontrollera mot PDF

73 Kommittéer: Utrikesdepartementet Del II UD:1

Utrikesdepartementet

1.
Utredning om formerna för stiftelsen Stockholms internationella
fredsforskningsinstituts (SIPRI) framtida verksamhet

Dir
1978:45

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-05-11

Departementschefen,
statsrådet Söder anför.

Stockholms
internationella fredsforskningsinstiiul, Siockholm International Peace
Research Inslilute, SIPRI, har under sin drygl tioåriga existens uppnått en i
både väst och öst erkänd ställning som ett högklassigt, oberoende institut på
freds- och konfliktforskningsområdet. Institutets insatser lorde verksamt ha
bidragit till all öka medvetenheten och kunskapen om ruslningsproblemen hos
regeringar och hos en internationell opinion.

Sedan SIPRI grundades år
1966 (prop. 1966:76, SU 1966:88, rskr 1966:203) har emellertid de förhållanden
under vilka del verkar förändrats, framför allt i vad avser utvecklingen på
arbetsrättens område i Sverige.

Med
anledning härav har SIPRLs styrelse hemställt, alt en uiredning tillsätts för
atl undersöka hur SIPRLs karaktär av inlernalionellt institut, vilket, såsom
avsågs vid dess inrättande, åtnjuter oberoende i sin forskning och flexibilitet
all rekrytera forskare från olika geografiska regioner saml olika politiska och
ekonomiska system, i denna nya situation bäst kan vidmakthållas. Liknande
önskemål har framförts från fackligt håll. Frågan har även uppmärksammats av
riksdagen (UU 1977/78:11, rskr 1977/78:162)

Mot
denna bakgrund finner jag det angelägel atl pröva huruvida de organisatoriska
former i vilka verksamheien hiltills bedrivits och vilka fastlagts i
institutets stadgar allljäml är ändamålsenliga.

Jag
anser därför all en särskild utredare bör tillkallas för all uireda dessa
frågor och föreslå de förändringar som behövs för all underiäita en anpassning
lill de delvis nya rällsliga förutsättningarna, samtidigt som institutets
karaktär bibehålles. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och i nära samråd
med SIPRLs styrelse och berörda personalorganisationer.

Med
hänvisning lill vad jag nu anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar
chefen för utrikesdepartementet

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om formerna för
SIPRLs framtida verksamhet,

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ål utredaren.

Vidare
hemsläller jag alt regeringen föreskriver

all
kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns kommiltéanslag.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Del II UD:2
Skr 1978/79:103 74

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Ulrikesdeparlemenlet)

2.
Utredning om utrikesrepresentationen

Dir
1978:70

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Departementschefen,
statsrådet Söder, anför:

Riksdagen
log för två år sedan ställning lill förslag från regeringen om viss ändrad
organisaiion för utrikesdepartementet och ett antal personalpolitiska åtgärder
avseende utrikesförvaltningen (Prop. 1975/76:96, UU 1975/76:12, rskr
1975/76:242). Förslagen baserade sig på två under åren 1974 och 1975 genomförda
utredningar, den ena avseende UD:s organisation (Ds UD 1975:2, "UDO")
och den andra avseende personalpolitiken inom utrikesförvaltningen som helhet
(Ds UD 1975:3, "UDP"). Organisationsutredningens överväganden och
förslag var sålunda i huvudsak inriktade på departementets hemmaorganisation
och ej på utrikesrepresentationen. En genomgripande översyn av
utrikesrepresentationen har ej skett sedan UD-utredningen år 1963 avgav sitt
betänkande om utrikesförvaltningens organisation och personalbehov (SOU 1963:3)
på vilken regeringens förslag till riksdagen år 1963 baserades (prop. 1963:75,
SU 1963:125, rskr 1963:298).

Sveriges
internationella engagemang på såväl del rent utrikespolitiska som de ekonomiska,
kommersiella, bislåndspolitiska, kulturella och sociala områdena samt det
starkt växande utrikespolitiska intresset hos den svenska allmänheten har
medfört atl kraven på utrikesförvaltningen och därmed på
utrikesrepresentationen starkt har ökal under de senaste decennierna. Det har
krävts en mer intensiv bevakning av den internationella händelseutvecklingen,
ökade insaiser i bilaterala och multilaterala förhandlingar samt en mer
utvecklad service till näringslivet och lill svenskar i utlandet. Antalet lönade
utlandsmyndigheter har ökal från 45 vid andra världskrigels slul, lill 74 år
1962 och till 110 idag. Kostnaderna för utrikesrepresentationen har vuxit inte
bara på grund av ökningen av dess personella och materiella resurser utan även
lill följd av sociala och personalpolitiska reformer i takt med samhällsutvecklingen
i Sverige och i utlandet. Den beslutade integrationen av utrikesförvaltningens
personal öppnar möjligheter lill organisatoriska förändringar och
effektivitetsförbättringar

Behovet
av organisatorisk anpassning och rationaliseringar har fortlöpande
uppmärksammals av utrikesdepartementet. Inom UD finns numera ett särskilt
budget- och organisationssekrelarial (BOS) med huvudsaklig uppgift alt bereda
ärenden av detla slag. Utlandsmyndigheterna står vidare under lillsyn av
utrikesförvaltningens inspektör som fortlöpande avger förslag till
förbättringar i deras verksamhet.

Somjag
inledningsvis har nämnl haremellertid ingen samlad översyn av
utrikesrepresentationen skett sedan år 1963. Behovet av en mer genomgripande
utredning av utrikesrepresentaiionens organisation och vissa av de för
utlandsmyndigheterna gemensamma siörre problemen har blivit alltmer påtagligt.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75 Kommittéer: Utrikesdepartementet Del II UD:2

Frågan om en UD-utredning med särskild inriktning på
utlandsorganisa-lionen har även varit föremål för överväganden inom riksdagen i
samband med behandlingen av budgetpropositionen för 1978/79 (prop. 1977/78:100,
bil.6,UU 1977/78:11 rskr 1977/78:162). I ulrikesutskoiiets betänkande (UU
1977/78:11) framhålls bl.a. följande:

"Utskottet har erfaril att del inom
ulrikesdepartemeniei pågår förberedelser för att tillsätta en utredning med
särskild inriktning på utlandsorga-nisalionen. Utskottei föruisäiier alt de
samordnings- och inlegraiionspro-blem som alltjämt förekommer inom
fallverksamheten då blir närmare dryftade. Också de uppslag som framförs i en
annan del av samma motion 679 - om regionala ambassader och försök med
hemmabaserad men utlands-ackrediterad personal - torde då komma upp lill
prövning.

Utskoitet anser en sådan uiredning motiverad. Som ovan
nämnls är bislåndspolitiska ulredningen fn. sysselsatt med en undersökning av
utvecklingssamarbetets administrativa former. Det torde finnas åtskilliga
beröringspunkter mellan den pågående och den aviserade utredningen. I fråga om
ett betydande antal länder gäller alt våra ömsesidiga relationer dominerats av
uivecklingssamarbelei och de speciella behov som följer därav.

Även om den aviserade nya UD-utredningen lorde få en
särskild inriktning på utlandorganisalionens problem bör även aktuella frågor
rörande utrikesdepartementets roll som centralt samordnande organ för de
svenska uirikesförbindelserna då kunna tas upp lill förnyat dryftande."

Mot denna bakgrund anser jag liden nu vara inne att göra
en förnyad översyn av utrikesrepresentationen med syfte bl.a. all rationalisera
dess allmänna organisaiion och verksamhei. Jag föreslår därför alt en särskild
utredare tillkallas för all göra denna översyn.

Utredaren bör se över resursfördelningen inom
utrikesrepresentationen, undersöka hur verksamheien skall kunna bedrivas så
effektivt och rationellt som möjligt samt lämna förslag på åtgärder till
möjliga förbättringar därvidlag, bl.a. en bälire samordning av
fällverksamheten. Härvid bör frågan om alternativa former för Sveriges
representation i andra länder undersökas. Det bör även övervägas hur
personalresurserna på fältet bättre skulle kunna utnyttjas bl.a. ifråga om
formerna för Sveriges dellagande i multilaterala organisationers arbeie.

Vidare bör förenklingar i utlandsmyndigheternas interna
administration prövas, varvid bl.a. lämplighelen av ökad beslulanderält i
administrativa frågor bör övervägas. Utredaren bör i delta sammanhang beakla
konsekvenserna av den beslutade personalintegrationen i utrikesförvaltningen.

Utredaren bör beakta det arbele som har bedrivits av den
bislåndspolitiska ulredningen liksom del arbete som bedrivs inom ramen för den
i samråd mellan utrikes- och handelsdepartementen inledda översynen av del
statliga exporlfrämjandel. Likaså bör utredaren beakla rapport (Ds UD 1978;
l)av den interdeparlementala arbetsgruppen rörande lokalanställda vid
utlandsmyndigheter.

Med de utgångspunkter rörande den slalsfinansiella
utvecklingen som tecknats i bl.a. budgetpropositionen för 1978/79 är det
uppenbart au något nämnvärt utrymme för genomförande av kostnadskrävande
förslag inte kommer att föreligga. Utredaren bör därför i sitt arbete inrikta
sig på förslag som inte medför några nämnvärda tillkommande kostnader.
Utredaren bör också noga överväga hur eventuella förslag skall kunna
finansieras genom omprövning av pågående verksamhei inom del område
utredningens förslag

s. 76 Kontrollera mot PDF

Del II UD:2
Skr 1978/79:103 76

avser.
Utredningen bör bedrivas i nära kontakt med berörda personalorganisationer.
Ulredningens överväganden bör framläggas etappvis.

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen bemyndigar
chefen för utrikesdepartementet

atl
tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl uireda frågan om hur de resurser
som utrikesförvaltningen disponerar bäst bör uinyitjas samt avge förslag härom
liksom om möjliga ralionaliseringsålgärder,

all
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat arbetsbiträde ål
utredaren.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver atl kostnaderna skall belasta tredje
huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan.
(Ulrikesdeparlemenlet)

s. 77 Kontrollera mot PDF

77 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:l

Försvarsdepartementet

1. Vissa frågor rörande flygindustrin m.m.

Dir. 1978:2

Beslut vid
regeringssammanträde 1978-01-12

Departementschefen,
statsrådet Krönmark anför.

Försvarsmaktens
aliackfiygfunkiion fullgörs fn. av fem och en halv divisioner medellunga
atlackfiygplan av lyp AJ 37 Altackviggen, som levereras under perioden
1971-1979, samt ca fem lätta altackdivisioner utrustade med skolfiygplan av lyp
SK 60, vilka anskaffades under åren 1966-1967. Huvudsakligen från lekniska
utgångspunkter måste bägge fiyg-planstyperna ersättas med början i slutet av
1980-talet.

Frågan
om ersättning av dagens attack- och skolflygplanssystem har varit föremål för
ett omfatlande utredningsarbete under de senaste åren. T.o.m. budgetåret
1976/77 har sammanlagt ca 85 milj.kr. lagts ner på förberedande studier m.m.

1974
års försvarsulredning rekommenderade i sill betänkande, (SOU 1977:1)
Totalförsvaret 1977-82, att jaktversionen av Viggen, JA 37, utvecklas till ell
medeltungt attackflygplan, kallat A 20. Däremoi ansåg ulredningen alt man
utifrån det då lillgängliga underlaget inte kunde förorda en utveckling och
anskaffning av del lätta attackoch skolflygplanet B3LA som överbefälhavaren
föreslog i nivå A. Beslulsunderiagel borde enligt utredningen fördjupas och
förbättras.

1
prop. 1976/77:74 anslöt sig regeringen i allt väsentligt till försvarsutredningens
rekommendationer. Beträffande flygplanet A 20 anfördes dock att det fortsalla
utredningsarbetet också borde innefatta en noggrann prövning av lämpligt antal
flygplan och erforderiiga prestanda hos dessa. Vidare anfördes all om de
fortsatta övervägandena skulle leda till ell beslul all B3LA inte skall
anskaffas bör i stället ett skolfiygplan anskaffas och förses med lämplig
beväpning. Riksdagen (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) beslöt enligt regeringens
förslag.

Del
fördjupade beslulsunderiagel har tagits fram av de miliiära myndighelerna.
Arbetet har följts upp och utvärderats av B3LA-beredningen, som lämnade sin
rapport i oktober 1977. Beredningen studerade olika alternativ som ersättning
för dagens attack- och skolflygplan. Beredningen fann au alternativ som
innehåller en vidareutveckling av skolflygplanet SK 60 inte ger en stridseffekl
som motiverar kostnaderna. Enligt beredningens uppfattning bör valel i stället
stå mellan ett alternativ innehållande sex divisioner A 20 och 45 stycken
skolflygplan (av utländsk eller möjligen svensk tillverkning) och ell
alternativ innehållande nio divisioner B3LA och två divisioner AJ 37
Altackviggen som i sin nuvarande uiformning behålls lill mitten av 1990-lalei.
Det senare är möjligt genom alt flygtidsuttaget på dessa flygplan under

s. 78 Kontrollera mot PDF

Del II Fö:l
Skr 1978/79:103 78

1980-talei
numera inte beräknas bli lika stort som del har förulsatls i tidigare
planering.

Utvecklings-
och produktionskostnaderna för flygplan till sex A 20-divisioner beräknas bli
ca 8.300 milj.kr. och för nio divisioner B3LA ca 8.800 milj.kr. i prisläge
februari 1977. 1 beloppen ingår också vissa koslnader för underhållsutrustning
och reservdelar. Det är emellertid väsentligt alt alla koslnader som uppstår
under flygplanssystemets livslängd beaktas. Beredningen har därför också
redovisal kosinaderna för vapen saml för drift och underhåll av flygplanen
under en femionårsperiod. Valel av anskaffningsal-ternativ påverkar också
prisel för serieanskaffningen av JA 37 Jakiviggen, eftersom denna måsle ske
under skilda industriella förutsättningar. Kostnaderna för denna anskaffning
har därför inräknats i de jämförande kalkylerna. För alternalivet som
innehåller sex divisioner A 20 och 45 stycken skolflygplan jämte åtta
divisioner JA 37 (A 20-allernaiivel) blir de totala kostnaderna fram till
omkring sekelskiftet enligt dessa förutsättningar ca 24.400 milj.kr. i prisläge
februari 1977. Motsvarande koslnader för del alternativ som innehåller nio
divisioner B3LA, två divisioner AJ 37 Altackviggen och åtta divisioner JA 37
(B3LA-aliernativet) blir ca 23.700 milj.kr.

Det
är naluriigtvis inte möjligt att få fullständig säkerhet i kostnadsuppskattningar
av så stora och lekniskl komplicerade projekt samt över en så lång lid som del
här är fråga om. Vissa ekonomiska reserver finns emellertid inlagda i de
redovisade kostnaderna. Enligt B3LA-beredningens uppfattning uppvisar
underiaget sammanlaget en sådan säkerhei som rimligen kan erhållas lill grund
för ett beslul om den aktuella attack- och skolflygplans-anskaffningen.

Alternativen
skiljer sig åt vad gäller krav på betalningsmedel vid olika tidpunkter. B3LA
medför högre utvecklingskostnader som faller ut tidigt medan A 20 uppvisar
lägre utvecklingskostnader, vilket innebär lägre krav på betalningsmedel under
de närmaste fem-tio åren. Drift- och underhållskostnaderna är däremot
betydligt högre för A 20.

B3LA-allernalivel
beräknas kräva ett lillskotl till försvarsmaktens planeringsram för perioden
1977/78-1981/82 på ca 350 milj.kr. per år i prisläge februari 1977, A
20-aliernaiivet beräknas kräva ett påslagom ca 100 milj.kr. per år eller en
omplanering som ger samma besparing. En sådan omplanering torde främsi få ske
genom alt utvecklingsarbetet på A 20 begränsas.

Regeringen
har inte ansett all del är möjligt all i nuvarande slalsfinansiella läge höja
försvarsramen fr.o.m. budgetåret 1978/79. Några förutsättningar atl göra sådana
omplaneringar inom försvarsmaktens planeringsram atl del skulle vara möjligt
att utveckla B3LA utan ramiillskott föreligger inte. Emellertid finns del flera
skäl som talar mot atl nu fatta slulligl beslul i flygplansfrågan. Det
viktigaste är att ytteriigare utredningsarbete krävs föratt fullständigt belysa
innebörden av alternaiiv som inte innebär anskaffning av B3LA.

B3LA-beredningen
har anfört atl vi i dag har en organisaiion för utveckling, produktion och
underhåll av flygplanssystem som i allt väseniligi är lämpligt utformad.
Resurser av olika slag finns inom industrin, förvaltningen och vid de miliiära
verkstäderna. Om beslut fattas alt inte ulveckla och producera B3LA är del
enligt beredningen nödvändigt aU ompröva den existerande organisationen både
vad gäller de totala resurserna och arbetsfördelningen mellan de olika
delarna. B3LA-beredningen har inte haft möjlighet att på tillgänglig lid
studera dessa frågor. Det råder också en betydande osäkerhei om vad
produktionen och driften av JA 37 Jakiviggen

s. 79 Kontrollera mot PDF

79 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:l

kommer
att kosta i fall den måsle ske utan stöd av utvecklingskompetens.

Överbefälhavaren
har vid sin värdering av de bägge alternativen funnit att båda är godtagbara
för den framtida operativa miljön. Ingel av alternativen är hell överlägset det
andra. B3LA-aliernalivei kan dock enligt överbefälhavaren komma all fö
egenskaper som gördel något bäureän A 20-aliernaiivei. Vid denna värdering har
emellertid överbefälhavaren utgått från den mer ulvecklade versionen av A 20,
kallad A 20 Ml, vilken som lidigare har sagts inte kan utvecklas inom nuvarande
försvarsram. I stället torde en enklare version av A 20 bli akluell om A
20-alternalivet skall realiseras inom ramen. Det finns därför skäl atl närmare
överväga om Viggenplailformen bör utvecklas lill ytteriigare en attackversion,
och i så fall vilken vidareutveckling av JA 37 som därvid bör ske.

A
20 bygger på Viggenplailformen. Denna är framtagen mot bakgrund av de
ekonomiska förutsättningar som gällde under 1960-lalet i fråga om bl.a.
kosinaderna för drifl och underhåll. Dessa kostnader - inte minsl kostnaderna
för drivmedel - har stigit osedvanligt snabbt under senare år. B3LA innebär i
detta avseende en anpassning lill nya förhållanden. Flera tecken lyder på att
man har observerat de siigande drift- och underhållskostnaderna även i andra länder.
Av den internationella facklitteraturen att döma har detla lett lill eu ökat
intresse för flygplan av just B3LA:s lyp. Del finns därför skäl atl ytteriigare
följa upp den internationella utvecklingen innan slulligl beslut tas. Jag är
sålunda inte främmande för att ell utländskt alternativ för vårt framtida
allacknygsystem elleretl internationellt samarbele inom ramen för vår
neutralitetspolitik kan komma i fråga.

Utvecklingen
av fiygplan inom landet innebär atl vi har byggt upp en kompetens inom flera
viktiga teknikområden som också har fått och i framliden kan få intressania
civila tillämpningar. En utvecklande flyginduslri medför sålunda en stimulans
för teknisk forskning och utveckling inom landet. I årets finansplan
understryker regeringen belydelsen av teknisk utveckling och forskning. Ell
beslul att inte utveckla B3LA innebär att stora delar av den uppbyggda
kompetensen inom flygindustrin kan behöva avvecklas. Det bör därför undersökas
på vilket sätt och i vilken mån del är möjligt all på andra områden tillvarata
del tekniska kunnande som den utvecklande flygplansindustrin representerar.

Flera
skäl lalar alllså för atl man inie nu skall falla ell slulligl beslul i
flygplansfrågan. Under hösten 1977 har därför förhandlingar ägt rum med berörda
industrier. Syftet har varil all dels minska de totala utvecklingskostnaderna
för B3LA, dels skapa förutsättningar alt behålla handlingsfrihet ytteriigare
ett år genom att berörda industrier åtar sig all med egen ekonomisk satsning
fram till den 1 juli 1979 ulföra utvecklingsarbetet på både B3LA och A 20 till
ett pris som molsvarar de medel som flygvapnet inom sin ekonomiska ram under
samma tid har avsatt för utveckling m.m. av nästa attack- och
skolflygplanssystem. Även priset för serieproduktion av JA 37 Jakiviggen har
därvid behandlals.

Berörda
industrier har förklaral sig beredda att bedriva utvecklingsarbete på B3LA
enligt ett något omlagt lidsprogram fram t.o.m. den 30 juni 1979 för ett pris
som motsvararde medel som finns lillgängliga i flygvapnets planering samt
härutöver inom samma pris utföra erforderiigt systemdefinitionsarbete påen
enklare version av A 20 så atl typarbelel på detla flygplan omgående kan starta
om typarbelel på B3LA avbryts den 30 juni 1979. Förhandlingarna har också lett
lill bälire villkor för försvaret avseende serieanskaffningen av JA 37

s. 80 Kontrollera mot PDF

Del II Fö:l
Skr 1978/79:103 80

Jakiviggen
än vad som har gälll lidigare.

Del
är alltså möjligt alt behålla handlingsfriheten ytteriigare ett år utan atl
försvarsramen behöver tillskjutas mer pengar under budgetåret 1978/79. Om man
därefter beslutar sig för all fortsätta utvecklingsarbetet på B3LA uppstår inga
slalsfinansiella eller samhällsekonomiska merkoslnader jämfört med ett posilivi
beslul nu. Ett sådant beslut kräver dock en höjning av försvarsmak-lens
planeringsram fr.o.m. budgetårel 1979/80.

På
min föredragning uppdrar regeringen i annat sammanhang i dag åt försvarets
materielverk all slutförhandla om ett fortsatt utvecklingsarbete på B3LA för
liden fram t.o.m. den 30 juni 1979, varvid även handlingsfrihet alt vid denna
tidpunkt ulan lidsfördröjning påbörja lyparbele på en version av A 20 skall
föreligga.

Ell
års handlingsfrihet i flygplansfrågan bör som jag har nämnt användas för alt
inhämta ytteriigare beslutsunderlag, främsi avseende alternativ som innebär all
B3LA inte utvecklas. Med hänsyn lill frågans stora betydelse från
samhällsekonomiska, säkerhetspolitiska och industripolitiska synpunkter bör
delta arbele utföras av en pariamentariski sammansatt kommitté.

Kommiuén
bör klarlägga vilken kapacitet för utveckling, produktion och underhåll som
behövs för alt siödja resp. genomföra produktionen och driften av
Viggensystemel fram lill omkring sekelskiftet samt överväga hur denna totala
kapacilel lämpligen bör vara fördelad och organiserad i det fall alt B3LA inte
skall utvecklas. Kommittén bör i delta sammanhang överväga vilken inhemsk
kompetens vi bör ha för all i framtiden kunna licenstillverka ulländska
flygplan och/eller uppträda som kompetenta köpare av sådana.

I
samband med övervägandena om den framtida flygindusirins utformning i det fall
all B3LA inte skulle utvecklas bör kommittén studera möjlighelerna atl genom
annat utvecklingsarbete bidra till atl vår industris teknologiska standard och
kompetens hålls på en tillfredsställande nivå.

Kommittén
bör vidare överväga om Viggenplailformen skall utvecklas till en ytterligare
allackversion i slället för B3LA, och i så fall vilken vidareutveckling av JA
37 som därvid bör ske. Kommittén bör också studera utländska alternativ för
vårt framlida allackflygsysiem. Även föruisätiningarna för ett internationellt
samarbete inom ramen för vår neutralitetspolitik bör studeras.

Del
skall inte vara kommitténs uppgift atl lämna förslag om huruvida
utvecklingsarbelel på B3LA skall fullföljas efter den 30 juni 1979. Somjag
lidigare har anförl kräver ett sådant fullföljande en höjning av
försvarsmak-lens planeringsram fr.o.m. budgetåret 1979/80. Kommittén skall ha
som utgångspunkt för sitt arbete den försvarsekonomi för perioden 1977/78-1981
/ 82 samt den långsikliga inriktning och avvägning i stort som beslutades av
riksdagen våren 1977.

Jag
vill i detla sammanhang också erinra om atl valet av anskaffningsal-lernativ
för attack- och skolflygplan har stor betydelse för den inhemska förmågan atl i
framtiden ulveckla och producera kvalificerade robolsystem. Om B3LA anskaffas
förutsätts-även i kostnadskalkylerna-att också den för delta flygplan särskilt
avseda roboten B 83 anskaffas. En utveckling av denna robol skapar
förulsältningar för atl i framtiden ulveckla och tillverka kvalificerade
robotar i landet, medan ett beslul all inte ulveckla B3LA och därmed inte
heller robolen B 83 innebär atl del ter sig mycket osäkert om vi kan behålla en
kapacitet all i framliden ulveckla och producera kvalificerade robotsystem inom
landet.

I
prop. 1976/77:74 anförde jag att en industriell samordning inom

s. 81 Kontrollera mot PDF

81 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:2

roboiområdel
bör åstadkommas. Ett års uppskov med flygplansbesluiel bör därför utnyttjas för
förhandlingar med berörda industrier om hur en sådan samordning bör
åsladkommas. Kommittén bör även studera hithörande frågor.

Regeringen
bör falla slutligt beslut i flygplansfrågan i samband med budgetarbetet inför
budgetåret 1979/80. Det innebäratt kommitténs arbete bör bedrivas så alt dess
överväganden och förslag kan redovisas senasi under okiober månad 1978.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag all regeringen bemyndigar
chefen för försvarsdepartementet

atl
tillkalla en kommitté med sex ledamöter med uppdrag atl utreda vissa frågor
rörande flygindustrin m.m.,

alt
utse en av ledamöterna alt vara ordförande,

att
beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och bilräde ål kommiiién. Vidare
hemsläller jag atl regeringen föreskriver

atl
ersättning lill ledamol, sakkunnig, expert och sekrelerare skall uigå i form av
dagarvode enligi kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrivs,

alt
kostnaderna skall belasla fjärde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Försvarsdepartementet)

2.
Tilläggsdirektiv till beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i
försvaret (Fö 1975:01)

Dir
1978:26

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-03-30

Departementschefen,
statsrådet Krönmark, anför.

Beredningen
för det fortsatta arbetel om kvinnan i försvaret (BKF) avlämnade i juni 1977
betänkandet (SOU 1977:26) Kvinnan och försvarels yrken. 1 betänkandet lämnas
bl.a. förslag om befålsanställning av kvinnor vid flygvapnet.

Somjag
uttalade vid anmälan av prop. 1977/78:24 om ny befälsordning för del miliiära
försvaret anserjag det angelägel att kvinnor får möjlighel alt bli yrkesbefäl.
Jag avser att senare föreslå att regeringen lägger fram en proposition i
flertalet av de frågor som BKF har tagil upp i sitt betänkande.

I
betänkandet erinrar BKF om aU den enligt sina direktiv har haft all i en försia
etapp arbela med befallningar vars uppgifier inte är av stridande karaklär.
Eftersom direktiven inte definierar innebörden av begreppei icke stridande
befattning, har BKF sökt avgränsa och ange dessa befattningar. Därvid har
beredningen konstaterat alt klassificeringen av befattningar som stridande i
vissa fall ulgår från miljöbetingelser, i andra fall från förbandens uppgifter
eller befallningens funktion och i ytterligare andra fall från en kombination
av dessa fakiorer. Mol denna bakgrund hävdar BKF all del inte finns någon klar
gräns mellan stridande och icke stridande befattningar. På

6 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 82 Kontrollera mot PDF

Del II Fö:2
Skr 1978/79:103 82

sikt
bör del därför enligt beredningen bli naturligt atl vid rekrytering av kvinnor
lill försvarsmaklen analysera varje befatiningslyps krav, oavsett
klassificeringen som stridande eller icke stridande, och därefier bedöma den
enskildes individuella kvalifikationer för akluella befallningar mol dessa
krav.

BKF
anför vidare att gränsen mellan stridande och icke stridande i etapp 1 av
utredningsarbetet har dragits med utgångspunkt i befälels uppgifier alt leda
olika typer av förband. Befallningar vid förband med slrid som huvuduppgift har
därvid förts lill etapp 2, medan befattningar med slrid som andrahandsuppgift
och specialislbefattningar ingår i etapp 1. Vid armén och marinen har
anställning av kvinnor inom etapp 1 försvårats av all övervägande delen av utbildnings-
och karriärvägarna innebär ijänslgöring i befallningar vars innehavare har till
uppgifi atl leda förband med strid som huvuduppgift. För atl kvinnor skall
kunna få befålsanställning vid dessa försvarsgrenar ulan begränsningar i fråga
om nivåer eller utbildnings- och karriärvägar anser BKF sig behöva
kompletterande direktiv.

Av
de remissinstanser som har yitral sig i de här akluella frågorna anser
överbefälhavaren atl beredningens definition av stridande befallningar är för
generell och au yUeriigare undersökningar bör göras, innan man lar siällning
lill en eventuell utveckling mot atl ulnyllja kvinnor i befallningar som kan
anses vara siridande. Liknande synpunkier anförs av chefen för armén och
Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Arbetsmarknadsstyrelsen anser atl de
nuvarande direktiven är för snäva och all del hade varil bälire alt utgå från
alt alla yrken inom försvarsmakten bör öppnas för kvinnor. Även Folkpartiets
kvinnoförbund och Folkpartiets ungdomsförbund vill ge kvinnor tillträde lill
siridande befallningar. Della gäller även Socialdemokratiska kvinnoförbundet
som anser atl BKF:s avgränsning mellan siridande och icke siridande
befattningar inte är övertygande och medför risk för alt kvinnorna blir ett
slags B-befäl, vilkel förbundel inte kan godta. Chefen för marinen anser att de
ursprungliga direktivens begränsning till icke stridande befallningar är riklig
och bör behållas. Samma uppfattning har Centerpartiets kvinnoförbund som anför
all principen all undanta kvinnor från direkl stridande befattningar måste
gälla även i framliden.

Föregen
del villjag framhålla alt allt befäl i krig måsle kunna delta i och vid behov
leda försvaret av den egna uppehållsplatsen e.d. Varje befälsbefatining blir
därmed i princip all anse som stridande. Del går följaktligen inte all dra
någon gräns mellan siridande och icke stridande befallningar. Beredningen bör
därför uireda förutsättningarna alt låta kvinnor få anställning som
yrkesofficer utan denna begränsning. Den personliga lämplighelen bör i princip
vara det enda urvalskriteriet vid rekrytering av fast anställt befäl. Ett antal
befattningar i krigsorganisationen kan emellertid med hänsyn till nuvarande
förutsättningar och krav vara av sådan art au de för närvarande inte lämpligen
bör besällas med kvinnor. Öppnandet av befälsyrkel för kvinnor är enligt min
mening en så stor och genomgripande reform au den bör genomföras stegvis.
Beredningens uppgift bör därför vara alt föreslå en fortsau utveckling mol eu
på sikt könsobundet befälsyrke.

BKF
har i samarbele med försvarels forskningsanslall (FOA) gjort vissa
förberedelser för ell långsiktigt projekt som omfattar utarbetande av arbetsbeskrivningar
och arbetskravsanalyser. översyn av urvals- och prövningsverksamheten m.m.
Projektet bör enligt beredningen fullföljas i samband med atl förslaget om
befälsanställning av kvinnor genomförs. Enligt min mening ankommer del på
försvarsgrenscheferna all fortlöpande se över befallningsbeskrivningar o.d. Jag
ser del som naturiigi all de i della arbeie

s. 83 Kontrollera mot PDF

83 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:2

utnyttjar
den expertis som finns vid bl.a. FOA. Projektet bör därför i fortsättningen
genomföras i samarbele mellan berörd försvarsgrenschef och FOA efter samråd med
BKF. I avvaktan på resultatet av översynen bör BKF börja sina överväganden med
utgångspunkt i de befattningsbeskrivningar m.m. som finns redan nu.

Jag vill i detla
sammanhang ta upp ett par frågor som BKF berör i sitt betänkande och som enligt
min uppfattning är grundläggande för arbelel med att bereda kvinnor möjlighel
atl få anställning som befäl.

Dil hör den sk.
äldreproblematiken, dvs. behovei av all placera om äldre personal lill fysiskt
mindre krävande uppgifter. 1 sitt betänkande har BKF berört denna fråga bl.a.
vid behandlingen av rekrytering lill transport-, mål-och
helikoplerflygorganisationen. Beredningen konstalerar här atl
flygförar-uppgiflerna vid dessa enheier av organisatoriska skäl måste avses för
personal som förs över från flygtjänsl på stridsflygplan. Delta är rikligl.

Del är angelägel alt de
befattningar, bl.a. i stabs- och förvaltningstjänst, som hittills har
utnyttjats för äldre personal kan utnyiijas på samma säll också i
fortsällningen. Jag instämmer med flera remissinstanser i all förslaget all
öppna befälsyrket för kvinnor inte för leda lill att möjlighelerna att placera
om äldre personal blir mindre. Risken fördetta torde inte vara stor i ett
system där kvinnor i princip skall rekryteras och anställas på samma villkor
som män.

I den tidigare nämnda
propositionen om ny befälsordning har jag understrukit betydelsen av atl
yrkesbefälet rekryteras ur de värnpliktigas led, utbildas gemensamt med övriga
värnpliktiga och får sina grundläggande erfarenheter från
vämpliktsutbildningen. BKF har i sitt betänkande anfört all principen om rekrytering
genom grundutbildningen för värnpliktiga bör lillämpas även på kvinnor. Kvinnor
som skall antas till grundläggande yrkesofficersutbildning bör därför enligt
beredningen på frivillig grund ha genomgåti motsvarande grundutbildning som
övrigt blivande yrkesbefäl genomgår inom värnpliktens ram. Jag delar denna
uppfattning. Jag vill samtidigt erinra om att frågan om alt överväga en allmän
värnplikt för kvinnor inte ingår i beredningens uppdrag enligt de ursprungliga
direktiven.

Slutligen
villjag här anföra att beredningen bör utökas med ytteriigare en parlamentarisk
ledamot.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen

1. ändrar uppdragei till beredningen för del fortsatta arbelel om kvinnan
i försvaret i enlighet med vad jag här har anfört,

2. bemyndigar chefen för försvarsdepartementet atl tillkalla ytterligare
en ledamot all ingå i beredningen.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Försvarsdepartementet)

s. 84 Kontrollera mot PDF

Del II Fö:3 Skr 1978/79:103 84

3.
Tilläggsdirektiv till försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03)

Dir
1978:28

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-03-30

Departementschefen,
statsrådet Krönmark, anför.

Mot
bakgrund av de fortlöpande kostnadsökningarna är det angeläget att verksamheien
effektiviseras inom försvarsmakten. Översyn har därför skell av den lägre
regionala och lokala organisationen. Ett planerings- och ekonomisystem har
införts inom försvarsdepartementels verksamhelsområde. Sysiemel förutsätts
leda till ökad effektivitet, bl. a. genom en ökad decentralisering av
beslutsbefogenheter i hela försvarsorganisationen. För all se över del militära
försvarets centrala och högre regionala ledningsorganisation m. m. och
samtidigt anpassa denna lill planerings- och ekonomisystemet lillkallade
dåvarande chefen för försvarsdepartementet, med stöd av Kungl. Maj:ls
bemyndigande, i september 1974 sex sakkunniga. De sakkunniga, som tog namnet
Försvarsmaktens ledningsutredning 1974 (FLU 74), avlämnade i november 1976
delbetänkandel (SOU 1976:64) Försvarsmaktens centrala ledning. Utredningen
kommer atl i nästa betänkande behandla frågor om den högre regionala
ledningsorganisationen.

På
grundval av bl. a. ledningsulredningens belänkande lade regeringen i december
1977 fram prop. 1977/78:63 med förslag lill principorganisalion av
försvarsmaktens cenlrala ledning m. m. Den ekonomiska planeringssituationen
inom försvarsmakten ligger till grund för organisalionsförslagen. Regeringen
konstalerar i sitt slällningslagande all utöver de personalbesparingar som
ledningsulredningen har föreslagil måste ytteriigare besparingar åsladkommas
vid myndigheler i den centrala och högre regionala organisationen. En
minskning av personalresurserna på dessa nivåer leder lill atl
beslutsbefogenheter i siörre utsträckning än f n. måste föras över lill
myndigheler på lägre regional och lokal nivå. Detla bör emellertid öka
effektiviteten och skapa förutsättningar för alt de anställda skall känna ett
ökal medansvar för verksamheten. Mol denna bakgrund lämnas i proposilionen
förslag om den principiella uppgiftsfördelningen mellan ceniral och högre
regional nivå samt de kostnadsbesparingar som i del fortsatta utredningsarbetet
bör eftersträvas främsi i fråga om minskning av antalet anställda på dessa
nivåer. I konsekvens med detta föreslås alt ledningsutredningen i sill
fortsatta arbete med den högre regionala nivån skall ges i uppdrag atl
genomarbeta alternativ som innebär en minskning med ca 150 anställda inom de
högre regionala staberna saml maieriel- och verkstadsför-vallningarnas ledning
i förhållande lill det bedömda lägel i april 1978. Riksdagen har i mars 1978
beslutat om försvarsmaktens centrala ledning m. m. (FöU 1977/78:9, rskr
1977/78:174). Försvarsmaktens ledningsutredning bör därför nu erhålla del nämnda
uppdragei. För uppdragets genomförande bör gälla de principer som anges i
prop. 1977/78:63. Om ledningsutredningen väljer ett huvudalternativ som
innebäratt antalet militärområden skall minskas, skall utredningen likväl
belysa eU alternativ som innebär en minskning med ca 150 anställda inom ramen
för en organisaiion med sex militärområden.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag, att regeringen ger
försvarsmaktens ledningsutredning tilläggsuppdrag beiräffande den högre
regionala nivån i enlighet med vad jag nu har anfört.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:4

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Försvarsdepartementet)

4.
Totalförsvarets utveckling efter år 1982

Dir 1978:30

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-03-30

Departementschefen,
statsrådet Krönmark, anför.

Inriktningen
av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik samt de olika lotalförsvarsgrenarnas
utveckling har ingående behandlals av slaismakterna år 1977(prop. 1976/77:74,
FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:31 l)på grundval av förslag från 1974 års
försvarsutredning i betänkandena (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar
och (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82.

Regeringen
har i november 1977 gett anvisningar för perspeklivplanering avseende det
militära försvarels och civilförsvarels utveckling efter år 1982. Dessa
anvisningar ger förutsättningar och riktlinjer för myndigheternas arbete under
perspekiivplaneringens fas 1 samt vissa riktlinjer för perspek-livplaneringens
fas 2. För sistnämnda fas kommer särskilda anvisningar att meddelas senare. För
perspektivsiudier avseende del ekonomiska försvarets utveckling efter år 1982
har regeringen lämnal anvisningar i februari 1978. Myndigheternas arbete med
all ta fram underlag inför nästa större beslul om totalförsvarets fortsatta
utveckling skall enligi regeringsdirekliven utgå från all della beslul kommer
atl fallas under våren 1982.

Anvisningarna
för del militära försvaret innebär att överbefälhavaren skall lämna in perspektivplan
del 1 fördel miliiära försvarel lill regeringen senasi den 1 februari 1979.
Arbelel under denna fas, som avser slutet av 1990-talet, skall främsi inriktas
mol att ulveckla och värdera sådana skilda idéer avseende försvarsmaktens
uppgifter, sammansättning och sätt atl verka, som under olika förhållanden kan
bli akluella i framtiden. De ekonomiska siudieområdena skall därvid läggas inom
ell intervall mellan 9 och 14 miljarder kr. per år i prislägel februari 1977.

I
anvisningarna för civilförsvarets perspeklivplanering anges att civilförsvarssiyrelsen
skall lämna in perspektivplan del 1 för civilförsvaret till regeringen senasi
den 1 mars 1979. Tyngdpunkten i arbetel under fas I bör läggas vid
idéutveckling inom ramen för vissa väsenlliga funktioner eller problemområden.
För civilförsvaret i sin helhet skall de ekonomiska studieområdena läggas inom
ett intervall mellan 250 och 500 milj. kr. perår i prislägel februari 1977.

Anvisningarna
för del ekonomiska försvarets perspektivsiudier innebär alt överstyrelsen för
ekonomiskt försvar skall lämna in perspekiivsludiedel 1 lill regeringen senast
den 1 mars 1979. Huvudsyftet med studierna skall vara att förulsätlningslösi
söka efter sådana typer av beredskapsålgärder som med minsta möjliga
resursförbrukning ger en godlagbar försörjningsberedskap. Någon ekonomisk ram
för perspektivstudiernas fas 1 har inte anvisats.

Inom
verksamhetsområdet övrigt totalförsvar bedrivs inte perspeklivplanering under
fas 1 på samma säll som för de tidigare nämnda totalförsvars-

s. 86 Kontrollera mot PDF

DelIIFö:4 Skr
1978/79:103 86

grenarna.
De anvisningar som regeringen i mars 1978 har gett till socialstyrelsen
innebär i huvudsak alt slyrelsen i erforderlig omfaUning medverkar i övriga
totalförsvarsmyndigheters perspeklivplanering och genomför vissa
underiagsstudier. Vissa frågor skall redovisas den I mars 1979.

Regeringens
perspekiivplaneanvisningar lill överbefälhavaren och civilförsvarssiyrelsen
förutsätter atl anvisningar för perspekiivplaneringens fas 2 kommer all
meddelas i juni 1979. Myndigheternas perspektivplan del 2 förutsätts bli
inlämnad under andra kvartalet 1980. För del ekonomiska försvaret gäller all
anvisningar för perspekiivsludiernas fas 2 kommer att meddelas i juli 1979.
Överstyrelsens perspekiivsludie del 2 förutsätts bli inlämnad den 1 juli 1980.

Inom
övrigi lolalförsvar kommer berörda myndigheieraii genomföra vissa siudier under
fas 2. Syftei med sludierna är atl ulgående från styrka och svagheter i
beredskapen inom myndigheternas ansvarsområden bl.a. belysa konsekvenserna av
allernaliva ekonomiska salsningar på försvarsbered-skapsåigärder. Anvisningar
för dessa studier kommer all meddelas i juli 1979. Sludieresultaten förulsalls
bli inlämnade senasi den I juli 1980.

I
anvisningarna för myndigheternas perspektivplanering (molsvarande) har lämnals
säkerhetspolitiska utgångspunkier saml en översikt över tänkbara framlida
konflikter som skall beakias i perspektivplaneringen. Försvarsdepartementets
sekretariat för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom toialförsvarel (SSLP)
har uiarbelat vissa konkrela exemplifieringar i form av angreppsfall och
krisfall m.m. Dessa har ställts till myndigheternas förfogande under hösten
1977.

En
grundtanke bakom de anvisningar som har lämnals lill myndigheterna är all
Sverige som liten nation inte kan bygga upp ett effektivt skydd mol alla typer
av konflikter och krig. Del måsle alllid vara frågan om en avvägning mellan
totalförsvaret och andra samhällssektorer saml mellan säkerhetspolitiskt
risktagande och fredslida belastning på samhällel.

Mot
bakgrund av bedömningar av den internationella utvecklingen har i lidigare
försvarsbeslut gjorts vissa avgränsningar av våra försvarspolitiska ambitioner.
Vår försvarsplanering ulgår sålunda från sådana situationer, där
slormaklsblockens mål och resursinsatser för ett angrepp mol Sverige är
begränsade i förhållande till deras övergripande säkerhetspolitiska mål och
loiala resurser. Planeringen bygger vidare på alt ett eventuellt angrepp mol
Sverige i försia hand utförs med konventionella slridsmedel. Vi eftersträvar
dock ett begränsat skydd mol ABC-stridsmedel.

En
annan uigångspunki för planeringen f n. är all del politiska händelseförloppet
i samband med en konfliki bör kunna ge oss förvarning om att ett angrepp kan
vara föreslående. Insatsberedskapen bör därför under normala förhållanden kunna
hållas relativt låg.

Från
bl.a. dessa utgångspunkier har det varil möjligt all ulforma eU totalförsvar
med uppgift all avhålla från angrepp mot Sverige och i övrigt begränsa
konsekvenserna i Sverige av kriser och krig i omvärlden.

Trots
omfattande personalminskningsprogram har utrymmet för materiel-anskaffning inom
försvarsmakten successivt krympt. Konsekvenserna av detta har blivit alt
antalet kvalificerade förband har minskal i samband med omsäliningen av den
organisalionsbeslämmande materielen. Kostnadsutvecklingen leder efter hand
till alli siörre svårigheler all lösa de uppgifter som har lagls på det
miliiära försvaret. Del är i längden inte möjligl atl komma lill rälla med
problemen genom punktvis insalta ålgärder.

Likartade
problem kan konstateras också inom övriga totalförsvarsgrenar.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:4

Den
nuvarande kostnadsutvecklingen för totalförsvaret och behovet av en hård
prioritering av olika samhällssektorers krav på resurser framhäver behovei av
en genomgripande analys av frågorna kring totalförsvarets uppgifter och
resursbehov samt totalförsvarsgrenarnas sammansättning mol bakgrund av våra
säkerhetspolitiska mål.

Del
är därför nödvändigi all med uigångspunki i den svenska alliansfria politiken
som syftar till neulralilel i krig överväga avvägningen mellan de
säkerheispoliliska medlen samt all närmare pröva lolalförsvarets och då
särskilt del militära försvarels uppgifter och inrikining. Målel måsle vara all
skapa rimlig balans mellan uppgifter och resurser.

Riksdagen
har vid 1976/77 års riksmöie (FöU 1976/77:13, rskr 1976/ 77:311) som sin mening
gett regeringen lill känna vad försvarsutskottet anförde om arbetel med
näslkommande försvarsbeslut. Enligt ulskollei finns det skäl som talar för alt
en parlamentarisk granskning bör ske tidigt i arbetet med alt skapa underlag
för nästa större beslul om lolal försvarels utveckling. Granskningen bör ske i
de former och med de resurser som tillkommer en Slallig kommitté. 1 ell lidigi
skede bör granskningen gälla inte minsl del säkerhetspolitiska underiaget. Dess
politiska relevans, de planerande myndigheternas sätt all utnyttja underiaget
och möjligheterna alt öppet presentera problemen är frågor som enligt utskottet
bör behandlas av ulredningen. Försvarsutskottet anförde vidare att en ny
försvarsutredning med hänsyn till tidsförhållandena för hela
planeringsprocessen kan behöva arbela i etapper.

Mot
bakgrund av del anförda förordarjag att en kommitté tillkallas för atl överväga
och lämna förslag om säkerhetspolitikens inrikining och totalförsvarets
fortsatta utveckling m.m. efteråt 1982. Med hänsyn lill frågornas vikt bör
kommittén vara pariamentariski sammansatt.

Sveriges
säkerhetspolitik syfiar till atl bevara landets frihet och oberoende. Den
kommer lill uitryck såväl i den alliansfria politiken i fred syftande lill
neutralitet i krig som i strävandena alt minska riskerna för krig och
konfiikier i världen. Denna inrikining har formulerats i del mål för vår
säkerhetspolitik som antogs av 1968 års riksdag och som därefter har bekräftats
av riksdagen åren 1972 och 1977. Kommittén bör utgå från alt delta mål alltjämt
skall gälla.

Vår
säkerhetspolitik formas således genom en samverkan mellan utrikespolitiken,
försvarspolitiken, vår politik i inlernaiionella nedrustningsfrågor,
handelspolitiken och biståndspolitiken.

Som
grund för sina överväganden om totalförsvarets uppgifter och inriktning bör
kommittén i en försia etapp av sitt arbele studera samspelet mellan de
säkerhetspolitiska medlen och därvid särskilt överväga försvarspolitikens roll
inom säkerhetspolitiken. Kommittén bör analysera utvecklingen i omvärlden och
de hot mot vår frihel och vårt oberoende som kan uppkomma i framliden saml
bedöma vilka av dessa som bör las lill utgångspunkt för den långsiktiga
planeringen av totalförsvaret. Kommittén bör la del av genomförda
säkerhetspolitiska studier och del säkerhetspolitiska underlag som utnyttjas i
perspeklivplaneringen saml pröva i vilken omfattning underlaget överenssiämmer
med den syn som kommittén kommer lill i sin analys.

Kommittén
bör också analysera den svenska samhällsutvecklingen från sårbarhets- och
resurssynpunkl. Del nuvarande samhällel och utvecklingen inom detta
kännetecknas av stor komplexitet och av alt olika verksamhetsgrenar i ökad
utsträckning påverkar och griper in i varandra. Samhällel blir

s. 88 Kontrollera mot PDF

Del II Fö:4
Skr 1978/79:103 88

därigenom
mer känsligi för störningar än tidigare. På flera säll blir också det
internationella beroendet allt större. Kommittén bör som bakgrund lill sina
överväganden även la del av gjorda bedömningar rörande den långsiktiga
ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Inom
försvarspolitiken förutsätts ell samspel och en samverkan mellan
totalförsvarets olika grenar - militärt försvar, civilförsvar, ekonomiski
försvar, psykologiskt försvar och övrigt totalförsvar. Kommittén bör mol
bakgrund av sina överväganden om försvarspolitikens roll inom säkerhetspolitiken
och sina analyser av den internationella och inhemska utvecklingen överväga de
olika lotalförsvarsgrenarnas roll inom försvarspolitiken. Kommittén bör därför
hålla sig informerad om myndigheternas arbeie under perspektivplaneringens fas
I och granska hur det säkerhetspolitiska underlaget utnyttjas.

Kommittén
bör lämna förslag till säkerhets- och försvarspolitikens inriktning och
lotalförsvarsgrenarnas uppgifier i slort inom ramen för denna i sådan lid all
förslagen kan beaktas i regeringens anvisningar inför perspekiivplaneringens
andra fas.

Bl.a.
med ledning av myndigheternas perspektivplan (molsvarande) del I bör kommiuén
identifiera sådana problemområden inom totalförsvaret som kan behöva utredas i
särskild ordning eller som bör beakias särskilt under del fortsatta
studiearbetet. 1 belänkandei 1976/77:13 har försvarsutskotlet behandlal några
frågor som enligt ulskollei skulle kunna las upp av en parlamentarisk
försvarskommilté.

Utskoitet
lillslyrkle bl.a. alt man ytterligare integrerar och samordnar militära och
civila funktioner i totalförsvaret. Med anledning av motionen 1976/77:342 log
utskottet upp vissa folkrättsliga aspekier på en sådan integration och
samordning. Utskottet konstaterade atl dessa aspekter sländigi måsle hållas i
åtanke i försvarsplaneringen. Jag förutsätter att kommittén beaktar vad
utskottet har anfört i denna fråga.

Som
jag redovisade bl.a. i prop. 1977/78:100 (bil. 7) innebär kostnadsutvecklingen
i fråga om bl.a. personal och materielunderhåll, främsi inom försvarsmaklen,
atl sådan verksamhei som brukar betecknas som vidmakthållande av befintliga
resurser lar i anspråk en allt större andel av den ekonomiska ramen. Den nu
aktuella tolalförsvarskommiltén börenligt min mening ägna större uppmärksamhei
ål della förhållande än vad som har varit fallel i tidigare
försvarsutredningar. 1 della sammanhang är det angeläget atl också beakta de
personalpolitiska aspekterna på försvarels uiformning.

I
samband med 1977 års försvarsbeslut underslröks all totalförsvaret bör vara så
uppbyggt atl del är en hela folkets angelägenhet. Varje medborgare bör beredas
lillfälle att efter sin förmåga bidra lill landets försvar. Denna grund för
totalförsvarets uppbyggnad bör gälla som utgångspunkt för kommitténs
överväganden. Gällande lagar om plikttjänstgöring inom samhället vid beredskap
och krig innebär atl vi under dessa speciella förhållanden tillämpar en form av
"tolalförsvarsplikt". Del finns dock anledning alt fortlöpande pröva
hur våra totala personallillgångar bör disponeras och fördelas inom
totalförsvaret liksom vilken utbildning i fredslid som med stöd av plikilag bör
läggas på medborgarna för atl de skall kunna fullgöra sina olika
tolalförsvarsuppgifter.

1
fråga om fördelningen av personaltillgångarna inom totalförsvaret villjag
erinra om alt totalförsvarets chefsnämnd i mars 1977 uppdrog åt överbefälhavaren
och arbetsmarknadsstyrelsen att i samverkan med bl.a. värnplikts-verket och
civilförsvarsstyrelsen se över totalförsvarets personalbehov. Som

s. 89 Kontrollera mot PDF

89 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:4

ell
led i detla arbete har överbefälhavarens värnplikisplan arbetats om.

Enligt
min mening är värnplikten och annan plikttjänstgöring och deras uiformning
allljäml av grundläggande belydelse för toialtorsvareis styrka och förankring i
samhällel. Del är därför nalurligl alt kommiuén ägnar särskild uppmärksamhei åt
dessa frågor.

Med hänsyn till atl
eventuella framlida krig och kriser bedöms komma all i allt större utsträckning
beröra hela samhällel och befolkningen, måsle även civilförsvarets utveckling
studeras mot bakgrund av samhällsutvecklingen. En bätire samordning mellan
totalförsvarets olika funklioner i samhällel bör eftersträvas. Ökad vikt bör
särskili läggas vid ell gemensami och effeklivare utnyttjande av samhällets
samlade resurser för skadeavhjälpande ålgärder under fred och krig. Som ell led
häri bör lämpligheten och möjligheterna av all öka samordningen mellan
civilförsvaret och den kommunala verksamheten studeras. Regeringens
anvisningar för civilförsvarsstyrelsens perspeklivplanering innebär bl.a. ett
uppdrag all bedriva fortsätla siudier inom della område. Resullalei av
civilförsvarsstyrelsens studier bör prövas av försvarskommittén. Om denna
finner alt en ökad samordning bör ske, uppkommer en rad frågor av
förfatlningsmässig, organisatorisk och finansiell art. Även om sådana frågor
kan behandlas av kommittén, kan det dock vara lämpligare att dessa mer
praktiska frågor behandlas i annan ordning på grundval av kommitténs
överväganden och förslag. Försvarskommittén bör lägga förslag härom.

Det
bör stå kommittén friu atl la upp även andra frågor som kommiuén finner bör
undersökas särskili under det fortsalla studie- och planeringsarbetet.

1 prop. 1976/77:74
erinrade jag bl.a. om behovet av en allsidig information om vår omvärld och vår
säkerhetspolitik samt om säkerhels- och försvars-poliiikens mål, medel och möjligheler.
För alt stimulera försvarsdebaiten har under senare år åtskilliga uppgifter om
krigsorganisationens storlek m.m. som lidigare har varit hemliga
offentliggjorts. En mängd rapporter om studieresultat m.m. har publicerats och
statsbidrag har lämnats lill organisationer som svarar för försvarsupplysning.
Riksdagen ansåg att del är önskvärt all se över informationen om vår
säkerhetspolitik. En möjlighet är därvid enligt försvarsutskottet att en sådan
översyn vid lämplig tidpunkt görs av försvarskommilién. Kommittén bör överväga
dessa frågor och lämna förslag lill lämpliga ålgärder.

Som jag har anfört
tidigare skall överbefälhavaren och civilförsvarssiyrelsen redovisa resultatet
av perspekiivplaneringens fas 2 under andra kvartalet 1980. Underdenna fas
skall dessa myndigheter ulforma och värdera förslag lill beslut och ålgärder
under den närmaste fem- lill tioårsperioden som syftar till en viss effekt
under denna period och en viss handlingsfrihet atl på längre sikl förverkliga
skilda sammansättningar m.m. av resp. lolalförsvarsgren. Syftet är detsamma för
den andra fasen av del ekonomiska försvarels perspektivsiudier och motsvarande
siudier inom övrigt lolalförsvar.

1
en senare etapp av sill arbele bör tolalförsvarskommiltén på grundval av
myndigheternas perspektivplaner (molsvarande) del 2 överväga och lämna
förslagom de olika lotalförsvarsgrenarnas utveckling efter år 1982. Kommitténs
överväganden och förslag i denna del bör redovisas i sådan lid att de kan
beaktas i regeringens anvisningar under våren 1981 för myndigheternas
programplaner för perioden 1982/83-1986/87.

Dessa
programplaner representerar handlingsprogram för den akluella

s. 90 Kontrollera mot PDF

Del 11 Fö:5 Skr
1978/79:103 90

femårsperioden
för resp. lolalförsvarsgren. Jag är inte beredd att redan nu ta ställning till
om kommittén i ytterligare en etapp skall ha lill uppgift att också granska
dessa programplaner utan frågan torde fö avgöras vid ell senare tillfölle.

Med
den uppläggning som jag här har redovisal är det sannolikt alt kommiuén i ett
senare skede, när den kommer in på frågorom totalförsvarsgrenarnas utveckling,
behöver ett siörre antal experter, sakkunniga m.m. än i den inledande etappen.
Bl.a. bör då företrädare för arbetstagarorganisationerna i någon form della i
kommitténs arbeie. Jag vill däruiöver redan nu förulskicka alt jag senare kan
komma atl föreslå atl kommittén ges vissa lilläggsdirekliv.

Jag
vill i delta sammanhang peka på atl den eiappvisa uppläggning av kommitténs
arbele som jag har angett ökar möjlighelerna för en offentlig deball kring de
frågor som kommiuén har behandlat, t.ex. genom ell remissförfarande. Kommittén
bör bedriva siu arbele under så stor öppenhet som möjligl och stimulera
debatten i frågor, som är föremål för utredning.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för försvarsdepartementet

att
tillkalla en kommitté med 13 ledamöier med uppdrag all överväga och lämna
förslagom säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta
utveckling m.m. efter år 1982,

atl
ulse en av ledamöterna atl vara ordförande,

atl
besluta om sakkunniga, experier, sekreterare och bilräde åt kommittén.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Försvarsdepartementet)

5.
Samordning av arbetet med att genomföra den nya
befälsordningen för det militära försvaret

Dir.
1978:48

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-06-01

Departemenischefen,
slalsrådel Krönmark, anför.

På
grundval av 1973 års riksdagsbeslut (prop. 1973:128, FöU 1973:23, rskr
1973:309) om principer för en enhetlig befölsordning inom del militära
försvarel har regeringen i prop. 1977/78:24 lagl fram förslag lill en ny
befälsordning. Riksdagen har den 29 mars 1978 godkänt de riktlinjer fören ny
befalsordning för del miliiära försvaret som har förordats i proposilionen (FöU
1977/78:10, rskr 1977/78:179).

Riksdagens
beslut innebär all den nya befälsordningen skall börja genomföras under
programplaneperioden 1978/79-1982/83. De försia ansökningarna oin antagning som
yrkesbefälsaspiranl skall kunnaskeunderår l979och den försia omgången
yrkesbefälsaspiranter skall kunna genomgå officershögskolan åren 1981-83.

Genom
beslul denna dag har regeringen gett till känna riksdagens beslul

s. 91 Kontrollera mot PDF

91 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:5

och
lämnal överbefälhavaren vissa uppdrag.

Det
återstår emellertid åtskilligt planläggningsoch detaljarbete innan den nya
befälsordningen kan börja genomföras. 1 samband med atl den nya ordningen
införs måste också övergången till del nya sysiemel regleras för redan anställt
beföl och för de befälsaspiranter som redan har påbörjat utbildning enligt
dagens system. Vidare måsle bl.a. behovei av kompleiie-rande uibildning
fastställas. Det finns däruiöver många frågor som måste övervägas ytterligare.

Genom
beslul denna dag har regeringen tillkallat en särskild utredare med uppgift atl
uireda och lämna förslag om kategoriiillhörighei, rekrytering och utbildning
för viss civilmilitär personal m.m.

Ansvarei
för att under regeringen inom försvarsmakten leda genomförandet av den nya
befälsordningen ligger på överbefälhavaren. Viss del av arbetel kommer dock atl
bedrivas inom försvarsdepartementet och i nyss nämnda uiredning.

Regeringen
har i februari 1975 tillkallal en särskild beredning (Fö 1975:01) föratt föra
vidare det påbörjade arbetet med att skapa möjligheter för kvinnor all fö
befälsansiällning inom del miliiära försvaret.

En
särskild delegation bör tillkallas med uppgift alt följa och samordna arbetel
med alt genomföra den nya befälsordningen. En väsentlig uppgift blir därvid alt
samordna försvarsdepartementets och myndigheternas ålgärder föratt utbildningen
m.m. av yrkesbefäl enligt det nya systemet skall kunna genomföras och föratt
övergången till del nya sysiemel skall kunna regleras för den personal som är
utbildad eller har påbörjat utbildning enligt dagens system. Delegationen bör
också kunna lämna underiag för regeringens beslul och föreslå myndighelerna
ålgärder som kan vara behövliga lill följd av samordningsarbetet.

1
delegaiionen bör ingå förelrädare för försvarsdepartementet, överbefälhavaren,
försvarsgrenscheferna och vämpliktsverket.

Riksdagen
har förutsatt atl del fortsatta arbetet bedrivs i aktiv samverkan med berörda
personalorganisationer. Delegationen skall därför arbela i nära kontakt med
dessa organisaiioner. För della ändamål bör en särskild samverkansgrupp bildas
med representanter från personalorganisationerna föratt säkerställa au de
frågorsom ärav belydelse fördel fortsatta arbetet blir tillräckligt belysta.

Samråd
bör ske med den nyss nämnda utredningen om kategoriiillhörighei, rekrytering
och utbildning för viss civilmilitär personal m.m. och beredningen för det
fortsatta arbetet om kvinnan i försvarel.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar
chefen för försvarsdeparlemeniei

alt
tillkalla högst nio ledamöier att ingå i en delegation för samordning av
arbelel med atl genomföra den nya befälsordningen för det militära försvaret,

att
Ulse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all
besluta om sakkunniga och experier, sekreterare och annat bilräde åt
delegationen.

Vidare
hemsläller jag alt regeringen föreskriver

all
förordningen (1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag ej skall lillämpas på
uppdrag som ledamol i delegaiionen,

att
kostnaderna för delegationen skall belasta Qärde huvudtitelns kommiltéanslag.

s. 92 Kontrollera mot PDF

DelllFö:6 Skr
1978/79:103 92

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Försvarsdepartementet)

6.
Kategoritillhörighet, rekrytering och utbildning för viss
civilmilitär personal m.m.

Dir
1978:49

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-06-01

Departementschefen,
statsrådet Krönmark, anför.

Regeringen
har i prop. 1977/78:24 lagt fram förslag lill en ny befälsordning för del
militära försvaret. Riksdagen godkände den 29 mars 1978 de riktlinjer fören ny
befälsordning som förordades i proposilionen (FöU 1977/78:10, rskr
1977/78:179).

I propositionen framhöll
jag all huvuddelen av den civilmilitära personalen har så viktiga befäls- och
utbildningsuppgifter i såväl krigssom fredsorganisationen atl den i
fortsättningen bör vara militär personal. Jag anförde vidare all personalen bör
utbildas för samma fackuppgifter som lidigare men . dessulom för chefs- och
utbildaruppgifter på samma säll som övrigt yrkesbefäl. Detta gäller
arméingenjörer samt arméns mästare och tekniker, mariningenjörer linje G
(gymnasieingenjörer) saml mästare, tekniker och fiottiljpoliser vid flygvapnet.
Denna personal bör i allt väsentligt följa samma villkor beiräffande
rekrytering och utbildning som yrkesbefälet i övrigt. En vidareutbildning lill
uppgifter som fn. fullgörs av arméingenjörer och mariningenjörer linje G bör
införas för militär personal i leknisk ijänsl.

Flygvapnets
ingenjörer, en del av marinens och vissa av arméns ingenjörer är f n.
högskoleutbildade. 1 propositionen angav jag all dessa högskoleingenjörers
framtida villkor beträffande rekrytering och utbildning borde utredas närmare.
Härvid borde särskilt studeras möjlighelerna lill rekrytering genom
vidareutbildning av militär personal i teknisk tjänst och eventuell samordning
av sådan utbildning med den som lekniskl utbildade stabsofficerare genomgår.

Denna
utredning bör nu komma till stånd. Jag föreslår därför att en särskild utredare
tillkallas för uppgifien.

Förhållandena
för den civilmilitära ingenjörspersonalen har i viss utsträckning behandlals
av 1968 års personalkategoriutredning (PKU) i delbelänkandena (SOU 1972:3)
Personal för tyg- och intendenturförvaltning och (SOU 1973:38) Personal för
krigsmaktens förvallningsverksamhet. Dessa betänkanden har remissbehandlats.
Betänkandena och remissyttrandena bör ingå i underlaget för utredarens
överväganden.

Beslutet
om en ny befälsordning innebär, som jag förut har nämnl, all huvuddelen av den
personal som i dag är civilmilitär blir militär. Motiven för della är bl.a. de
särskilda krav, framför allt i fråga om att kunna lösa huvuduppgifterna att
vara chef, fackman och utbildare, som generellt måsle ställas på all
befälspersonal. I frågorom kalegoritillhörighet bör särskild vikt lillmälas
uppgifierna och verksamheien inom krigsorganisationen och det befälsansvar som
personalen har inom denna organisaiion. Utredaren bör

s. 93 Kontrollera mot PDF

93 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:6

därför
också överväga om det finns behov att behålla den civilmilitära ställningen för
återstående grupper av civilmilitär yrkes- reserv- och värnpliktspersonal. De
personalgrupper som är aktuella i sammanhanget är bl.a. högskoleingenjörer,
medicinal-, meleorolog-, flyglrafiklednings- och personalvårdspersonal samt
flygfältsingenjörer. Utredaren bör klariägga de olika konsekvenserna av en
ordning, i vilken endasl ingår kategorierna militär och civil personal i såväl
krigs- som fredsorganisalionen. Vidare bör prövas om och i vilken omfattning
särskilda, i dag civila personalgrupper bör ha militär kalegoritillhörighet,
oavsett om de i fredsorganisalionen är civil personal. Utredaren börockså
klariägga de folkrältsliga synpunkterna i fråga om tillhörighet till
personalkategori.

Av
nyssnämnda personalgrupper har medicinalpersonalen behandlats av PKU i
delbetänkandel (Ds Fö 1974:3) Personal för hälsooch sjukvård inom krigsmaklen,
vilkel även har remissbehandlats. Betänkandet och remissyttrandena bör ingå
som del av utredarens underiag. Utredaren bör även beakla riksdagens beslut
(FöU 1977/78:27, rskr 1977/78:354) med anledning av prop. 1977/78:139 om
försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred.

För viss värnpliktig
medicinalpersonal har under senare år genomförts en förändring som kan ha
betydelse för bedömningen av lämplig kalegoritillhörighet för hela
personalgruppen. Genom riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975:74, FöU
1975/76:13, rskr 1975/76:54) har grundutbildningen lill befallning för
värnpliktig veterinär upphön. Besluiel innebär au värnpliklig som har genomgåti
befälsuibildning och därefter avlagt veierinärexamen överförs til! befattning
för veterinär efter kompletterande fackutbildning inom ramen för sin
repeiitionsutbildningsskyldighet. Enligt den departementspromemoria (Ds Fö
1974:6) som låg till grund för prop. 1975:74 borde utredas möjlighelerna alt
införa motsvarande utbildningssystem för övrig värnpliklig medicinalpersonal.

Mot bakgrund av vad som nu
har sagts bör utredaren i anslutning lill sin prövning av frågan om lämplig
kalegoritillhörighet för den värnpliktiga medicinalpersonalen också göra den i
nyssnämnda departementspromemoria föreslagna utredningen och föreslå därav
motiverade förändringar.

Det beslut som riksdagen
(prop. 1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/ 78:174) nyligen har fattat om
försvarsmaktens centrala ledning m.m. innebär bl.a. all de cenlrala och högre
regionala myndigheternas personal skall minskas med sammanlagt ca 1.850
anställda. Minskningen förutsätter all vissa förändringarsker i organisationen
och all vissa upgifier som f n. löses av de berörda myndighetema utgår eller
delegeras. En stor del av den civilmililära högskoleutbildade
ingenjörspersonalen saml en del av den civilmiliiära medicinalpersonalen och
meteorologpersonalen är verksam inom försvarsmaktens cenlrala myndigheler. De
föreslagna förändringarna kan därför komma all påverka dessa civilmililära
grupper i fråga om såväl antalet anställda som personalens arbetsuppgifter och
därmed också i fråga om rekrytering och utbildning fördessa uppgifter.
Resultaten av de berörda myndighetenas översyn av den centrala ledningens m.m.
organisaiion för därför belydelse för utredarens arbele.

Utredaren
bör i förekommande fall också överväga behovei av förändringar av nuvarande
personalkårer och kårtillhörighei förde personalgrupper som berörs av
ulredningen.

Utredaren
bör samråda med beredningen (Fö 1975:01) för del fortsatta arbelel om kvinnan i
försvarel, med delegaiionen lor samordning av arbetet med att genomföra den nya
belälsordningen för del militära försvarel och

s. 94 Kontrollera mot PDF

Del II Fö:7
Skr 1978/79:103 94

med
ulredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig. Utredaren bör också beakla
resullalen av de fortsätla övervägandena om meteorologulbildningen Gfr prop.
1977/78:5, TU 1977/78:5, rskr 1977/78:16).

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag atl regeringen bemyndigar
chefen för försvarsdepartementet

all
tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda frågan om
kategoriiillhörighei, rekrytering och utbildning för viss civilmilitär personal
m.m.,

att
beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal bilräde ål utredaren.

Vidare
hemsläller jag alt regeringen föreskriver

alt
kostnaderna för ulredningen skall belasta fiärde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Försvarsdepartementet)

7. Genomförande av organisationsförändringar
m.m. inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred

Dir
1978:58

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departementschefen,
slalsrådel Krönmark, anför.

Försvarsmakiens
hälso- och sjukvård i fred på lägre regional och lokal nivå omfattar hälso- och
sjukvård av värnpliktiga, medverkan i krigsförberedel-searbele och utbildning,
hälsoundersökningar av anslälld personal m.m. För dessa uppgifter finns på
denna nivå förbands- och tjänsteläkare. Inom marinen finns vid örlogsbaserna,
kusiartilleriförsvaren och kustfioltan siabsläkare för främst
krigsförberedelsearbeie. Läkare har också anställts mot arvode för en
tjänstgöring på 60 dagar per år. De arvodesansiällda läkarna disponeras i
försia hand för lillfälliga behov inom förbandssjukvården.

Härutöver
svarar anvisningsläkare enligt anvisningsläkarkungörelsen (1955:666) för viss
sjukvård av anställd personal. Anvisningsläkarkungörelsen är nu ersatt av
förordningen (1976:1060)om sjukvård i statligt reglerad anslällning, m.m.
Enligt förordningen bör myndighet om möjligt komma överens med läkare om
åtgärder som gör det lältare för arbetstagare hos myndigheien alt anlita
läkaren. Läkare som har förordnals som anvisningsläkare innan förordningen har
trätt i kraft för dock kvarslå med oförändrade villkor. Samma läkare är ofta
förbands-, ijänste- och anvisningsläkare.

Vid
försvarsmaktens förband finns ett åttiotal hälso-och sjukvårdsenheter, varav ca
femtio har sjukrumsavdelning. På hälso- och sjukvårdsenheterna finns ulöver
läkare, sjuksköterskor, sjukvårdsbiträden, expeditionsföreslån-dare
(plulonsofficer), en eller ivå värnpliktiga i handräckningstjänst saml
tandläkare och landsköterskor. Formerna för tandvård för värnpliktiga m.fl.
(Fredstandvård -80 Fö 1977:03) utreds f n. Utgångspunkten för ulredningen är
all vårdansvaret skall föras över till folktandvården (prop. 1976/77:100 bil.
7, FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154).

s. 95 Kontrollera mot PDF

95 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:7

Statens
avialsverk och de anställdas huvudorganisationer har i maj 1976 slutil avtal om
riktlinjer för företagshälsovård m.m. (prop. 1975/76:100 bil. 2, InU
1975/76:34, rskr 1975/76:168). Avtalet har godkänts av regeringen och Irält i
kraft den I juli 1976. Förelagshälsovården inom det statliga områdel skall
enligt avtalet inriklas på all skydda arbetstagarna mol hälso- och skaderisker
som de kan bli utsatta för genom sitt arbele eller de förhållanden som della uiförs
under saml all medverka lill all arbetet anpassas till arbelslagarens
arbetsförmåga. Som ett komplement till avtalet utfärdade regeringen ijuni 1976
förordning (1976:556) med inslrukiion för regionala och lokala hälsoråd. Enligi
förordningen skall det finnas regionala och lokala hälsoråd för planering och
ledning av förelagshälsocentraler.

I
prop. 1977/78:139 har regeringen berett riksdagen tillfälle au yttra sig över
vissa överväganden om försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred. Till grund
för övervägandena ligger en utredning som har genomförls av försvarels
sjukvårdsslyrelse. I proposilionen konslaterade jag alt de försvars-anställda
omfattas av avtalet om statlig förelagshälsovård. Försvarsmaklen borde mot
denna bakgrund i första hand ha ansvar och resurser för de värnpliktigas
hälso-och sjukvård, medicinsk medverkan i mobiliserings-och
krigsförberedelsearbete saml utbildning mm. Jag förordade vidare samverkan
mellan den statliga företagshälsovården och försvarsmaktens hälsooch sjukvård
bl.a. när det gäller personal.

Överbefälhavaren
har sedan år 1976 bedrivit försök vid några förband med förenklat förfarande
för atl bedöma de värnpliktigas ijänslgöringsförmåga. Syftei med försöken är
bl.a. att pröva möjligheterna att vid bagatellartade åkommor låla befäl på
plutonsnivå gemensamt med den värnpliktige göra en bedömning av den
värnpliktiges förmåga all tjänstgöra. Den värnpliktige har därvid räll alt
själv avgöra i vilken ulsiräckning han kan della i tjänsten. Del förutsätts
dock att han först rådfrågar siu befäl. För alt kunna utnyttja de knappa
läkarresurserna i samhällel på bästa säll föreslog jag i proposilionen alt
förändringar skulle vidtas vad gäller bedömning av de värnpliktigas
tjänstgöringsförmåga med utgångspunkt i erfarenhelerna från försöksverksamhelen.
Vidare ansåg jag all ökad samverkan borde komma lill stånd mellan landslingen
och försvarsmaktens hälso- och sjukvård.

Inom
försvarsmakten behövs på lägre regional och lokal nivå läkarinsatser för de
värnpliktigas hälso- och sjukvård, rådgivning lill förbandschef samt medverkan
i ulbildningen. 1 proposilionen anförde jag alt det enligt min mening f n.
finns underiag föratt anställa läkare på hel- eller halvtid på vissa siörre
gamisonsorter. På orter med mindre omfattande hälso- och sjukvårdsverksamhet
bör man sträva efter alt tillgodose behovei av läkare genom samverkan med
landsiing och hälsoråd.

Riksdagen
har godkänt de riktlinjer för organisaiion av försvarsmakiens hälso- och
sjukvård i fred somjag har förordal och bemyndigat regeringen att vidla de
övergångsåigärder och ålgärder i övrigi som behövs för att genomföra vad jag
har förordal (FöU 1977/78:27, rskr 1977/78:354).

Jag
angav i proposilionen all ett omfattande arbele återstår med försvarsmaktens
hälso- och sjukvård. En särskild utredare bör därför lillsäilas för del
forisatta arbetet.

Till
utredarens uppgifter hör bl.a. all överlägga med i försia hand landsiing och
hälsoråd men också med andra huvudmän för hälso- och sjukvård eller enskilda
läkare om köp och försäljning av läkarinsatser. Syftei med överläggningama
skall vara all på berörda orter finna lösningar som lillgodoser försvarsmakiens
behov av läkare för bl.a. de värnpliktigas hälso- och

s. 96 Kontrollera mot PDF

Del II Fö:7
Skr 1978/79:103 96

sjukvård.
De ekonomiska villkoren m.m. för köp och försäljning av läkarinsatser bör
regleras genom avtal mellan de militära myndigheterna och hälsoråd, landsting
eller annan avtalspart. Utredaren skall utarbeta förslag till regeringens
riktlinjer för sådana avtals upprättande saml medverka lill atl avtal slutes.

Utredaren
bör definiera och beräkna del loiala behovei av läkarinsatser på lägre regional
och lokal nivå med uigångspunki i vad som anförs i prop. 1977/ 78:139.
Resultatet härav bör utgöra underlag för de nyss nämnda överläggningarna.
Beräkningen av del totala behovei av läkarinsatser saml resultatet av
överläggningarna med landsiing och hälsoråd m.fl. bör därefter ligga lill grund
för inrättande m.m. av läkartjänster.

Utredaren
bör planera för en successiv avveckling av del nuvarande systemet atl ulnyllja
värnpliktiga läkare i fredssjukvården samt överväga hur tillfälliga behov av
läkare skall tillgodoses t.ex. i samband med alt vakanser på läkarljänsler
uppkommer.

I
uiredningsarbelel ingår även att följa utbyggnaden av den statliga
förelagshälsovården. Förslag lill riktlinjer bör utarbetas för samverkan mellan
regionala och lokala hälsoråd och försvarsmaktens hälso- och sjukvård.
Samverkanslösningar bör eftersträvas främsi beiräffande de delar av
företagshälsovården för de anställda som harslarka beröringspunkter med
hälsovården för de värnplikiiga.

Utredaren
bör medverka i planering m.m. i de fall där del under utredningsarbetets gång
blir aktuellt för företagshälsovården och försvarsmaktens hälso- och sjukvård
att använda samma lokaler. Underiag för kostnadsfördelning vid gemensami
utnyttjande av lokaler m.m. bör utarbetas och ingå i de nyss nämnda
riktlinjerna. De behov som föreligger beträffande särskilda hälsoundersökningar
för flygande och dykande personal bör preciseras ytterligare. I samarbele med
hälsoråden saml de militära myndighelerna bör en plan tas fram för hur frågan
skall lösas, vari föreslås hur krav på flyg- resp. navalmedicinsk kompetens
skall tillgodoses. Jag vill i delta sammanhang erinra om all
förelagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten fn. utreds (A
1976:01).

På
lägre regional och lokal nivå bör vidare en organisation prövas där bl.a.
insaiser för de värnpliktiga avseende sjukvård, psykosociala ålgärder och
arbetsmiljö samordnas i en hälsooch sjukvårdsenhet vid försvarsområdesförband
eller molsvarande förband vid marinen och flygvapnet.

Utgångspunkten
för utredningsarbetet skall vara atl kosinaderna för den nya organisationen
inie skall översliga kosinaderna för nuvarande organisation.

Det
är angelägel alt utredaren så långt möjligt utnyttjar den sakkunskap som flnns
inom berörda myndigheler. Dessa bör inom ramen för sina ordinarie uppgifter
tillhandagå utredaren med de utredningar och det bilräde i övrigt som behövs
föratt ta fram nödvändigt underiag. Arbetel skall bedrivas i nära kontakt med
och under medverkan av de anställdas huvudorganisationer samt i kontakt med
den värnpliktiga arbelsgruppen.

Jag
har funnit atl utredningsarbetet är av sådan karaklär atl det bör bedrivas
skyndsamt och atl det är lämpligt alt utredaren efter hand lägger fram förslag
i olika frågor.

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för försvarsdepartementet

all
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att överväga vissa frågor och genomföra
vissa överiäggningar m.m. i samband med organisationsföränd-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:8

ringar
inom försvarsmakiens hälso- och sjukvård i fred, all beslula om sakkunniga,
experter, sekrelerare och annal arbetsbiträde ål

utredaren.
Vidare hemsläller jag all regeringen föreskriver alt kosinaderna skall belasta
fiärde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Försvarsdepartementet)

8.
Folkrättens tillämpning m.m. under krig, neutralitet och ockupation

Dir
1978:61

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departemenischefen,
statsrådet Krönmark, anför.

Under
åren 1974-77 har på den schweiziska regeringens inbjudan representanter för
ett hundratal siater samt för vissa befrielserörelser dellagil i en konferens i
Geneve om krigels lagar. Konferensens ändamål har varit att bekräfta och
ulveckla de internationella, humanitära rättsregler som börgälla under väpnade
konflikter. Arbetel avslutades i juni 1977 genom alt konferensen då anlog två
tilläggsprotokoll till 1949 års Genévekonventioner angående skydd för krigets
offer. Det ena protokollet avser internationella konflikter och det andra
icke-internationella konflikter. Konferensen antog också vissa resolutioner
angående del fortsatta arbetel på folkrättens område.

Tilläggsprotokollen har av
schweiziska regeringen sänts ut lill alla regeringar som hade inbjudits lill
konferensen saml lill vissa befrielserörelser. Protokollen öppnades för
undertecknande den 12 december 1977, varvid ett 50-lal stater,däribland
Sverige, Norge, Danmark och Finland,undertecknade protokollen. I protokollen
stadgas att dessa skall träda i kraft sex månader efter del alt de två försia
staterna har insänt ratiflkaiionsdokument till den schweiziska regeringen.
Detla torde innebära all protokollen kommer all träda i kraft under andra
halvåret 1978 eller under år 1979. Regeringen avser alt inom kort i proposiiion
till riksdagen föreslå all riksdagen godkänner de båda tilläggsprotokollen.
Beslut av riksdagen kan vänlas under höslen 1978.

1 och med all de båda
lilläggsproiokollen godkänns, aktualiseras för svensk del en rad frågor inom
folkrättens område. Det gäller i försia hand tolkningen av vissa regler,
spridning av protokollen samt undervisning om de nya reglerna och deras
tillämpning. Staternas skyldighet att medverka vid information och undervisning
om de nya reglerna framgår av särskilda artiklar i protokollen. Kunskap om
konventionerna och tilläggsprotokollen skall förmedlas inte enbarl till militär
personal ulan också lill civila myndigheler och till civilbefolkningen.
Ansvaret för undervisning framhålls särskilt i en vid Genévekonferensen
enhälligt antagen resolution, som uppmanar bl.a. de nationella
rödakorsorganisalionerna all erbjuda sina tjänster åt myndigheterna då det
gäller all sprida kännedom om den

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 98 Kontrollera mot PDF

Del II Fö:8
Skr 1978/79:103 98

inlernaiionella
humanitära rätten.

Spridning
av och undervisning om de nya reglerna lorde medföra relativt omfattande
uppgifter för flera myndigheter i vårt land. Framför allt gäller delta
tilläggsprotokollet om internationella konflikter, som innehåller mer än 100
artiklar. Härtill kommer alt innehållet i ett flertal av dessa artiklar går
uianför ramen för 1949 års Genévekonventioner, eftersom arliklama innehåller
regler om slridsmedel och stridsmetoder. Sisinämnda regler för närmasi anses
som en modernisering och ulvidgning av 1907 års Haagkonventioner om land- och
sjökrigets förande. Flera av de nya artiklarna innebär den första reglering som
har förekommit på luflkrigels område.

Del
andra tilläggsprotokollet, som avser icke-internalionella konflikter, har fött
en mycket begränsad omfattning och släller därför väsentligt mindre krav än del
första protokollet i fråga om undervisning. Även om reglema i delta protokoll
har fött starkt begränsad räckvidd, är del likväl angelägel all i lämplig
omfallning sprida information om innehållet i dessa regler och lillämpningen av
dem.

Frågor
om lillämpningen av de folkrättskonvenlioner m.m. som gäller under krig har
lagils upp under de större övningar inom försvarsmakten och totalförsvaret som
har ägl rum under senare år. Härvid har bl.a. särskilt aktualiserats ett antal
frågorom tolkningen av dessa folkrätlsregler. 1 en del fall är
konveniionslexten komplicerad och har geit anledning lill olika lolkningar.
Exempel på sådana frågor är olika personalkategoriers folkrätlsliga ställning
i krig, beväpning av vissa grupper vid sidan om de reguljära militära förbanden
saml myndigheters ansvar och befogenheter om någon del av vårt territorium
skulle ockuperas.

De
frågor som jag nu har lagit upp berör olika delar av regeringskansliet och då i
försia hand försvarsdeparlemeniei såsom ansvarigi för samordningen inom lotalförsvarel.
Dessulom berörs flera myndigheler, bl.a. överbefälhavaren, socialstyrelsen,
civilförsvarssiyrelsen och länsstyrelserna. Frågorna är också av stor belydelse
för verksamheien inom Svenska röda korset samt andra organisationer och
samfund. En kartläggning av de olika folkrältsliga frågorna kräver också
lillgång lill ett antal experier.

Mot
bakgrund av vad jag nu har anfört bör en kommitté tillkallas med uppgift all
uireda och lämna förslag om tolkning och lillämpning av saml information och
undervisning om folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation i
enlighel med vad som närmare anges i del följande. 1 kommittén bör ingå
företrädare för justitie-, utrikes- och försvarsdepartementen saml för
överbefälhavaren och civilförsvarssiyrelsen. Till kommittén bör knytas expertis
från bl.a. beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, socialstyrelsen,
skolöversiyrelsen, översiyrelsen för ekonomiskt försvar, länsstyrelser och
civilbefälhavare samt från Svenska röda korset. Kommiuén bör vid behov samråda
eller hålla koniaki med andra myndigheler och organisationer som kan vara
berörda av kommitténs arbele.

I
sill arbele skall kommittén utgå från de folkrättsliga konventioner och
prolokoll m.m. som Sverige har biträtt. Kommittén börockså kunna utgå från
reglema i de båda tilläggsprotokoll till 1949 års Genévekonventioner som
Sverige kan väntas ratificera. 1 den mån del behövs skall kommiuén siudera hur
reglerna i tilläggsprotokollen är avsedda atl lillämpas och mol bakgrund av
våra särskilda förhållanden utforma en svensk tolkning av vissa regler.

Kommittén
skall särskili uppmärksamma tillämpningen av folkrättens regler när del gäller
att hänföra olika personalgrupper till någon av kategorierna kombattanter
respektive civila. Enligt nuvarande planer fördel

s. 99 Kontrollera mot PDF

99 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:8

miliiära
försvarels krigsorganisation är vissa civila avsedda för servicefunk-lioner ål
militära förband under krig. Pågående förändringar inom krigsorganisationen
kan i framliden komma au medföra ell ökat utnyttjande av civila för sådana
uppgifter. En svaghet i detta sammanhang är dock atl de civila
personalgruppernas folkrätlsliga skydd vid ijänsl ål miliiära förband i krig
inte är klarlagd. Detta kan leda till att de civila, om de faller i fiendens
hand, inte anses tillhöra någon av de skyddade kategorierna. Molsvarande risker
kan också finnas för annan civil personal som under krig tjänstgör inom icke
militära delar av totalförsvaret. I detla sammanhang bör också uppmärksammas
den folkrältsliga ställningen för personal från de frivilliga försvarsorganisationerna.
Det är också angelägel alt klarlägga den civila personalens möjligheter till
beväpning för självförsvar.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om vad som i direktiven för den i år tillkallade
nya försvarskommilién (Dir 1978:30) har uUalals om integrering och samordning
av militära och civila funklioner i loialförsvarel. Enligt direkliven skall
försvarskommilién beakla de folkrätlsliga aspekterna vid sina överväganden om
lolalförsvarets framlida utformning. Del är nalurligl all de båda kommiltéema
samarbetar i de nu berörda frågorna.

Som
framgår av vad jag förut har anfört lar den svenska regeringen, i och med alt
Sverige ratificerar tilläggsprotokollen, på sig ett ansvar för information och
undervisning om de nya reglerna till all berörd personal. Detla åtagande är
inte begränsat enbart lill militär personal ulan gäller också flera andra
grupper, som på olika säll kan bli berörda av slridshandlingar. Sålunda finns
behov av utbildning i folkrätt för civilförsvarets personal, militär och civil
sjukvårdspersonal, personal som är krigsplacerad inom det ekonomiska försvaret
och det psykologiska försvarel saml viss ledningspersonal hos
civilbefälhavarkanslier och länsstyrelser. Även för andra kaiegorier inom
totalförsvaret kan undervisning i folkrätt vara önskvärd eller rent av
nödvändig.

Kommittén
bör kartlägga behovei av folkrällsundervisning för olika personalgrupper saml
föreslå omfattningen av och metoderna för en sådan utbildning. Härvid skall
kommittén beakta de bestämmelser för undervisning om 1949 års
Genévekonventioner m.m. som överbefälhavaren och civilförsvarssiyrelsen
lidigare har utfärdat. Särskild vikt bör läggas vid alt undervisningen blir
engagerande och lämpligt avvägd.

Kommittén
bör undersöka möjlighelerna all använda audilörerna i den fredslida
audiiörsorganisaiionen vid undervisningen i folkrätt inom försvarsmaklen.
Förslag bör också lämnas beiräffande uppgifter för och utbildning av juridiska
rådgivare åt miliiära chefer m.fl. under mobilisering och krig.

Vissa
delar av Genévekonventionerna och tilläggsprotokollen har en så grundläggande
humanitär belydelse, att del skulle vara av värde om undervisning om dessa
avsnilt meddelas lill all ungdom i skolåldern och i lämplig utsträckning också
till övriga medborgare. Kommittén bör i della sammanhang uppmärksamma del
underlag för sådan undervisning som Svenska röda korset har tagil fram. Den bör
också beakla den informationsverksamhet som under de senasle åren har inletts
av civilförsvarssiyrelsen i samarbele med bl.a. länsstyrelsema, folkrörelserna,
civilförsvarsförbundel ochskolöverslyrelsen. Ansvarei för all genomföra sådana
undervisningsuppgifter bör i försia hand ligga på myndigheler inom
utbildningsdepartementets verksamhelsområde och på Svenska röda korset.

Genom
tillkomsten av tilläggsprotokollet om internationella konflikter kan
civilförsvarets möjligheler all verka under krig och ockupation komma

s. 100 Kontrollera mot PDF

Del II Fö:8
Skr 1978/79:103 100

att
underlättas väsentligt. Kommittén bör undersöka vilka konsekvenser som de nya
reglerna kan fö för civilförsvarels verksamhei och lämna förslag lill de nya
regler som dessa överväganden kan föranleda. Resultat från den pågående
ulredningen angående överföring av civilförsvarels ordnings- och bevakningsuppgiftcr
lill andra myndigheter (Fö 1977:05) bör därvid beaktas.

De nya reglema i det
försia tilläggsprotokollet innebär också atl förutsättningarna för väpnat
motstånd inom ockuperai område ändras. Kommittén bör mol denna bakgrund
undersöka vilka allmänna anvisningar som bör lämnas civilbefolkningen om
uppträdande under krig och ockupation. I detta satTimanhang bör kommittén
beakla lidigare erfarenheter och överväganden angående myndigheters
befogenheler inom ockuperat område liksom också resultaten av ell lill den
engelske forskaren Adam Roberts lämnat uppdrag att siudera folkrältsliga
aspekter på civilmoislånd. Jag vill även erinra om pågående arbete med atl
utarbeta en ny upplaga av broschyren "Om kriget kommer".

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för försvarsdepartementet

att
tillkalla en kommitté med högst sex ledamöier för all uireda och lämna förslag
angående tolkning och lillämpning av samt information och undervisning om
folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation,

att
ulse en av ledamöterna att vara ordförande,

att
beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal bilräde åt kommiuén.

Vidare
hemställer jag atl regeringen föreskriver

att
kostnaderna skall belasla fjärde huvudliielns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Försvarsdepartementet)

s. 101 Kontrollera mot PDF

101 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:l

Socialdepartementet

1.
Översyn av läkemedelskontrollen

Dir
1977:121

Beslut
vid regeringssammanlräde 1977-11-17

Statsrådet
Troedsson anför.

Riksdag
och regering har i skilda sammanhang uppmärksammat behovet av ålgärder inom
läkemedelsområdet. Bland vidtagna åtgärder kan särskilt nämnas de nya
bestämmelserna rörande naturmedel, ulredningen (1977:11) om
läkemedelsinformation samt utredningen (1977:09) med uppdrag all uireda vissa
frågor om verksamheien vid statens bakteriologiska laboratorium. Jag har
vidare för avsikl all begära regeringens bemyndigande alt tillkalla en särskild
utredare med uppgift all se över priskonlrollen av läkemedel. Dessa utredningar
liksom de krav utvecklingen släller för givelvis konsekvenser för omfattningen
och inriktningen av statens läkemedelskontroll.

Socialstyrelsens
läkemedelsavdelning ansvarar för kontrollen av läkemedel.
Läkemedelsavdelningen flyttade år 1976 lill Uppsala (prop. 1970:74, SU 1970:98,
rskr 1970:234). Beslutet om flyUning fick under en övergångslid vissa negaliva
konsekvenser för verksamheien. Idag har emellertid läkemedelsavdelningen såväl
den personal som den utrustning och de lokaler som behövs för att avdelningen
skall kunna arbeta effektivt. Vidare innebär de siarka forskningssambanden med
universiteten liksom kontakten med hälso- och sjukvården stora möjligheter för
avdelningens framlida utveckling.

Därför finner jag det
naturiigi alt mer långsiktigt se över avdelningens arbete, både dess innehåll
och omfallning. Resultatet härav bör relateras lill den aktuella utvecklingen
inom kompetensområdet. Jag föreslår därföratt en särskild utredare tillkallas
med uppgift att se över läkemedelskonlrollens mål, arbetsuppgifter och
finansiering. Utredaren bör därvid även överväga vilka ytteriigare ålgärder
sorti kan bidra till alt allmänheten tillhandahålles endast säkra och effektiva
läkemedel och lill atl även i fortsättningen begränsa läkemedelssortimeniet.
Samtidigt är det vikligl all angelägna läkemedel så snabbi som möjligl kan
börja användas i sjukvården.

Vetenskapliga
framsteg inom läkemedelsområdet måste givetvis resultera i ett ständigt
förbättrat beslutsunderiag inom läkemedelskonlrollen. Säkerhetsfrågorna måsle
härvid sältas i förgrunden. Möjligheterna till samverkan med hälso- och
sjukvårdens institutioner bör därvid beaktas. Särskilt vikligl är det att kunna
följa utvecklingen och användningen av läkemedel. Utredaren bör därför föreslå
vägar för all ge oss ökad kunskap om läkemedlen för såväl uiprövningen som
kontrollen efter registreringen. Jag vill härvid särskilt peka på de
möjligheler som ligger i väl utvecklade system för bl.a.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Del II S:2
Skr 1978/79:103 102

kliniska
prövningar, rapportering av biverkningar och studier a v läkemedelskonsumtion.

Utredaren
bör även i övrigi utreda vilka åtgärder som kan effektivera
läkemedelskonlrollen och leda till en bättre läkemedelsanvändning.

Utredaren
bör också lämna förslag lill hur man skall tillgodose de eliska kraven på
kliniska läkemedelsprövningar.

Läkemedelsavdelningen
har lillgång till en kvalificerad sakkunskap och en omfatlande dokumentation
för bedömning av skilda substansers och produkters farmacevliska och
medicinska egenskaper. Utredaren bör överväga om avdelningens uppgifter skall
omfatta även andra närbesläktade områden, t.ex. huddesinfektionsmedel, vissa
hygieniska och kosmetiska preparat samt kontaktlinser. Rapporter i
facklitteratur, internationella erfarenheler m.m. under senare lid lalar för en
mer omfattande kontroll av sådana produkler. I delta sammanhang bör
avgränsningen av avdelningens uppgifter i förhållande lill
produktkontrollnämndens verksamhetsområde närmare övervägas.

Utredaren
bör även överväga förslagens ekonomiska konsekvenser och undersöka
möjlighelerna att tillämpa programbudgetprinciperna på läkemedelskontrollen.
Läkemedelskonlrollen skall fr.o.m. år 1978 till 100 % finansieras genom
avgifier. Utredaren bör i sina förslag uigå från alt så också skall ske i
fortsältnirgen.

Utredaren
börsamiåda med livsmedelsverket, produktkontrollnämnden, statens
provningsanstali, läkemedelsindusiridelegationen (1 1975:09), utredningen (S
1977:11) om läkemedelsinformation, ulredningen om priskonlrollen av läkemedel
samt övriga berörda myndigheler och kommittéer.

Med
hänvisning lill vad jag nu anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar mig

alt
tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl se över läkemedelskontrollens
mål, arbetsuppgifter och finansiering,

alt
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare
hemsläller jag att regeringen föreskriver

atl
ersättning lill utredaren, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form
av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrives,

atl
koslnadema skall belasla femle huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan. (Socialdepartementet)

2.
Utredning om de homosexuellas situation i samhället

Dir
1977:128

Beslut
vid regeringssammanlräde 1977-12-08

Departementschefen,
statsrådet Gustavsson anför.

Riksdagen
har vid flera lillfällen, senasi vid 1976/77 års riksmöie,

behandlal
motioner som lagit upp de homosexuellas situation i samhället.

Socialutskottet har - med
anledning av motionerna 1976/77:139, 1976/

s. 103 Kontrollera mot PDF

103 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:2

77:725 och 1976/77:1099 - i sitt senaste belänkande i
ämnet (SoU 1976/77:37) uttalat sig för en undersökning som belyser de
homosexuellas situation i samhällel och som också innefattar frågan om vilka
ålgärder som kan behöva vidlas för all undanröja kvarvarande diskriminering av
homosexuella.

Utskottet
framhåller bl.a. att i motionerna förekommer två olika lyper av önskemål,
nämligen dels att homosexuella inte skall uisätias för diskriminering i
förhållande lill andra medborgare, dels all homosexuella sammanboende skall fö
samma förmåner som heterosexuella sammanboende. I fråga om den senare lypen av
önskemål anför utskottet all utvecklingen f n. går mot att successivt avskaffa
den särbehandling som finns kvar för heterosexuella sammanboende ulan barn.
Detla är enligt utskottet en bättre väg atl åstadkomma den av motionärerna
åsyftade likabehandlingen av heterosexuella och homosexuella sammanboende.
Däremot bör enligt uiskoileis mening samhället självfallel söka molverka öppen
och förtäckt diskriminering av homosexuella inom alla samhällssektorer.
Utskottet pekar på att riksdagen lidigare har givit uitryck åt uppfattningen
att homosexuell samlevnad från samhällets synpunkt är en fulll acceplabel
samlevnadsform.

Ulskollei erinrarom atl familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)
enligt vad som uppgetls av lagulskollel (LU 1975:8) i sitt fortsatia arbele
kommer atl la upp vissa frågorsom rörde rällsliga problem som aktualiseras vid
sammanboende när parterna är homosexuella. SocialuiskoUet konstaterar att
resultatet av familjelagssakkunnigas arbete bör avvaktas, innan riksdagen lar
ställning lill frågan om lagstiftningsåtgärder på de akluella områdena.

Riksdagen godkände vad utskoitet anförl (rskr
1976/77:317).

Den utredning som riksdagen förordal bör komma till stånd.
En särskild kommitté bör tillkallas för ändamålet. Kommiuén bör - utöver de
undersökningar som riksdagen uttalat sig för - sammanställa och redovisa
tillgänglig vetenskaplig dokumentation om homosexualitet. Kommittén bör också
föreslå åtgärder som behövs för att undanröja kvarvarande diskriminering av
homosexuella.

Kommittén bör samråda med familjelagssakkunniga i frågor
som rör egendomsordningen och med prostilulionsuiredningen (S 1977:01) och 1977
års sexualbroltskommitté (Ju 1977:03).

Kommittén bör vidare hålla kontakt med företrädare förde
homosexuellas egna organisationer.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag
att regeringen bemyndigar chefen för socialdepartementet

all tillkalla en kommitté med högsl sex ledamöter med
uppdrag alt undersöka de homosexuellas situation i samhällel saml föreslå de
ålgärder som kommittén finner påkallade,

att ulse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annal
bilräde ål kommiuén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver,

att ersättning till ledamol, sakkunnig, expert och
sekrelerare skall uigå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen
(1946:394) om inie annat föreskrives,

atl kosinaderna skall belasla femte huvudliielns
kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Socialdepartementet)

s. 104 Kontrollera mot PDF

Del II S:3 Skr 1978/79:103 104

3.
Priskontroll av läkemedel

Dir. 1977:129

Beslut i
regeringssammanträde 1977-11-17

Statsrådet
Troedsson anför.

1
vårt land såldes år 1976 läkemedel för ca 2,4 miljarder kr. (exkl. moms).
Kosinaderna för läkemedel bestrids lill ca 75 % av slalen, sjukförsäkringen och
sjukvårdshuvudmännen. Resten svarar de enskilda läkemedelskonsumenterna för.

Av
läkemedelskostnaderna (exkl. sjukhusleveranser) hänför sig 58 % till
producenterna (läkemedelsindustrin), 4 % lill grosshandeln (droghandeln) och 38
% lill detaljisiledei (Apoteksbolaget AB).

Inom
producenlledel svarar den svenska läkemedelsindustrin för närmare 50 % av
tillverkningen och utländsk läkemedelsindustri för lika mycket. Apolekstillverkade
läkemedel (s.k. ex-lemporeberedningar) uppgår lill endast några fö proceni.

Inom
droghandeln har dei av apoteksbolaget ägda Apotekarnas droghandel AB ADA ca 70
% av marknaden räknai efter varuvärdet. Två privata droghandelsförelag svarar
för resten.

I
detaljisiledei svarar apoteksbolaget för all försäljning av läkemedel.

Priskonlroll
av farmacevliska specialiteter, dvs. standardiserade läkemedel, som är avsedda
atl tillhandahållas förbrukaren i tillverkarens originalförpackning,
förekommer i fiertalet länder. 1 Sverige har priskontroll förekommit sedan år
1934.

En
effektiv och ändamålsenlig kontroll av läkemedelsindustrins prissättning är
förenad med särskilda problem, som sammanhänger med denna industris höga
forskningsinlensiiet och omfatlande internationalisering. De svenska
läkemedelsföretagen har sammanlagt en ullandsfakturering som uppgår lill drygt
50 % av försäljningen. Eftersom de priskontrollerande myndighelerna såväl i
Sverige som i ullandel ofta bedömer skäligheten av ett läkemedelspris efter
prisjämförelse med andra länder, kommer del pris som från början fastställs för
ell vissl land all i hög grad påverka prissättningen också i andra länder.

Sedan
den 1 januari 1971 har apoteksbolaget en ceniral ställning inom priskontrollen.
Apoteksbolaget och läkemedelslillverkaren skall ha förhandlat om prisel innan
en ny specialitet registreras eller prisel på en registrerad specialitel
ändras. Kan överenskommelse om skäligt pris inte träffas, för tillverkaren
anmäla önskat pris lill socialstyrelsen. Socialstyrelsens läkemedelsnämnd
beslutar sedan om priset efter atl ha inhämtat synpunkter från apoteksbolaget
och tillverkaren. Till grund för beslutet ligger även en bedömning av
preparatets medicinska värde. Eftersom överenskommelse om prisel vanligen nås
innebär ansvarsfördelningen i prissätlningsfrågor atl apoteksbolaget avgör
flertalet prissätlningsärenden, medan läkemedelsnämnden endast beslutar om ett
mindre antal preparat.

Apoteksbolaget
har sedan sin tillkomst dels som samhällets förelrädare kontrollerat av
leverantörerna tillämpade läkemedelspriser, dels ansvarat för
läkemedelsdisiribulionen i detaljisiledei. 1 fråga om priskonlrollen har
apoteksbolaget en myndigsulövande funktion, medan bolaget i övrigt fungerar som
kommersiell distributör av de produkler som priskonlrollen omfattar. Av
naluriiga skäl har bolaget - i motsats till statens pris- och kartellnämnd
(SPK) - inte getts någon laglig möjlighel aU i sin priskontrol-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:3

letande verksamhei avkräva läkemedelstillverkarna
uppgifter som skulle innebära röjande av affärshemlighet. Först i samband med
1976 års prisförhandlingar förekom en viss samordning mellan apoteksbolaget och
SPK vid bedömningen av de av producenterna begärda prishöjningarna.

Av priset på läkemedel (exkl. sjukhusleveranser) ulgör
apoieksbolagets andel i genomsniii ca 38 96. Apoleksbolagei faslsiäller sina
pålägg mot bakgrunden av förväntade intäkter och kostnader under kommande verksamhetsår.
Som monopolförelag utsätts apoteksbolaget emellertid inte för den konkurrens
som gäller för detaljhandeln i övrigi. Med hänsyn till
distributionskostnadernas stora betydelse fördel slutliga läkemedelspriset är
del angeläget att bolaget bedriver sin verksamhet rationellt. Prissättningen
måste dock tillåla bolaget alt såväl ansvara för deialjdistribution av
läkemedel som genomföra de särskilda uppgifter som åläggs bolaget, bl.a. i
fråga om sjukvårdsberedskap och läkemedelsinformation. Jag vill i detta
sammanhang erinra om atl apoteksbolaget efter överenskommelse med
sjukvårdshuvudmännen även ansvarar för driften av sjukhusapolek.
Apoteksbolagels ersättning, vilken skall molsvara självkostnaderna, fastställs
årligen vid förhandlingar med resp. sjukvårdshuvudman.

Anförda
omständigheter talar för att en särskild utredare bör tillkallas med uppgift
all se över priskonlrollen av prissättningen i läkemedelsförsörjningens alla
led, dvs. i tillverknings-, grossist- och detaljisiledei. Målel bör vara all fö
lill stånd en kontroll som tillfredsställer såväl konsumenternas och samhällets
som förelagens krav på skälighel, rättvisa och adminisiraiiv effektivitet.

Utredaren
bör se över formerna för priskontroll av såväl nya som befintliga framaceviiska
specialiteter samt överväga om kontrollen bör omfatta även licenspreparat och
ex-iemporeläkemedel. Frågan om priskonlroll av kostnadsfria
förbrukningsartiklar som distribueras genom apoteksbolaget bör jämväl studeras.
I princip bör samma regler gälla som för övriga priskonlrollerade varuområden,
men givetvis bör de särskilda problem som är förenade med en prisövervakning
inom läkemedelsindustrin beakias. Den nuvarande ordningen enligt vilken
apoteksbolaget tjänstgör både som priskontrollerande instans och som
kommersiell distributör anserjag mindre lämplig.

Priskonlrollen
bör ske på sådani sätl atl konsekvens och likformighet i handläggningen av
prisfrågor tillgodoses. Den måste utformas så all skäligheten av såväl
generella prisändringar som priset på enskilda preparat kan beakias.
Priskonlrollen bör åläggas statlig myndighet,om möjligt en enda myndighei, så
att en enhetlig bedömning av samtliga prisärenden kan ske. Priskonlrollen bör
stimulera lill konkurrens inom producent- och droghan-delsledel. Hänsyn skall
också las lill önskvärdheten av en aktiv forsknings-och utvecklingsverksamhet
för att nå en förbättrad läkemedelsterapi.

SPK är enlighel sin instruktion central
förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning inom näringslivet med
undantag för bank- och försäkringsväsendet. Försäljningen av läkemedel omfattas
sålunda av nämndens instruktion. Medan apoteksbolaget eller i vissa fall
socialstyrelsens läkemedelsnämnd beslutar om leverantörspriser på läkemedel har
SPK insiruklionsmässigl ansvar för övervakningen av såväl leverantörernas som
handelns, dvs. apoteksbolagets, prissättning. SPK kan med slöd av lagen om
uppgiftsskyldigheler rörande prisoch konkurrensförhållande i näringslivet
inhämta de uppgifter som har betydelse vid en allsidig bedömning av
prissättningen på läkemedel.

Utöver kostnadsmässiga aspekier har emellertid även
olika slag av

s. 106 Kontrollera mot PDF

Del II S:3
Skr 1978/79:103 106

medicinska
värderingar belydelse i detta sammanhang. Sådana bedömningar ankommer på
socialstyrelsens läkemedelsavdelning, som har särskild sakkunskap för delta ändamål.

Mot
denna bakgrund talar starka skäl för all priskonlrollen anförtros SPK. Nämndens
kunskaper och erfarenheter av prisövervakning och dess befogenhet att inhämta
erforderliga uppgifter kan därmed tillgodogöras även prissättningen på
läkemedelsmarknaden. SPK bör även ulöva samhällets kontroll över
apoteksbolagels pålägg. Socialstyrelsen bör liksom nu svara för de medicinska
bedömningarna.

Utformningen
av priskonlrollen kan ha sin uigångspunki antingen i de bestämmelser rörande
regislrering av läkemedel som återfinns i nuvarande läkemedelsförordning eller
i den allmänna prisövervakning som SPK har ansvarei för.

Del
försia alternativet innebär atl ett villkor för regislrering av ett läkemedel
fortfarande skulle vara atl priset är skäligt. Därest villkoret inte uppfylls
skulle socialstyrelsen ha att i samråd med SPK beslula all avregisirera eller
inte registrera läkemedlet.

Vid
en uiformning av priskontrollen enligt del andra alternativet skulle
läkemedelspriseis skälighel inie längre vara eu villkor för regislrering.
Enbart medicinska bedömningar skulle således ligga till grund härför.
Kontrollen av läkemedelspriserna skulle i slället ske i överensstämmelse med
samhällets allmänna övervakning av priser och marginaler på varor och tjänster.
Läkemedelsföretagen skulle därvid ha att i god lid lill SPK anmäla nya
läkemedelspriser och skälen för dessa. Om enighel inte nås mellan SPK och
läkemedelsföretagen skulle SPK omgående anmäla detla till regeringen som därvid
har att överväga eventuella prisreglerande åtgärder. Sådana åtgärder
förutsätter någon form av prisregleringslag.

Utredaren
bör analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av dessa alternativ. En
förutsättning för båda alternativen bör vara all skapa ell syslem som kan
inordnas på ett naturligt sätt i SPK:s övriga priskontrollerande verksamhei.
Vad gäller del andra altemativet behöver bl.a. övervägas hur en permanent
priskonlroll av läkemedel lämpligen inordnas i den allmänna
prisregleringslagstiftningen.

Utredaren
bör pröva om gällande regler för SPK;s prisövervakning behöver ändras för atl
åstadkomma en effektiv kontroll av läkemedelspriserna i alla led med hänsyn
lill särskilda förhållanden i fråga om branschstruktur, marknadsföring och
produktsortiment.

Utredaren
bör även undersöka i vilka former samverkan lämpligen bör ske mellan SPK,
läkemedelsföretagen, apoteksbolaget och socialstyrelsen. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas förhållandel mellan SPK och apoteksbolaget, inte minsl därför alt
bolaget även i framliden måste bidra lill en från samhällets synpunki
ändamålsenlig utveckling av priser och produkler på läkemedelsområdet.
Utredaren bör även beakta ulländska erfarenheter, som kan vara av iniresse för
prisövervakningen, liksom internationella samar-betssirävanden beträffande
priskonlroll av läkemedel.

Utredaren
bör i sitt arbele särskilt samråda med prisregleringskommittén (H 1975:06),
läkemedelsindusiridelegationen (I 1975:09), ulredningen (H 1976:03) om insyn i
förelagens marknads- och produktplanering m.m., ulredningen (S 1977:11) om läkemedelsinformation
samt den särskilde utredaren med uppdrag att se över läkemedelskonlrollens mål,
arbetsuppgifter och finansiering (S 1977:18).

Med
hänvisning lill vad jag nu anfört hemsläller jag att regeringen

s. 107 Kontrollera mot PDF

107 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:4

bemyndigar
mig

all
tillkalla en särskild utredare med uppdrag all se över priskontrollen av
läkemedel,

alt
beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål utredaren.

Vidare
hemställerjag alt regeringen föreskriverati ersäuning till utredaren,
sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt
kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrives,

alt
kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan.
(Socialdepartementet)

4.
Översyn av tandvårdsförsäkringen m.m.

Dir
1977:133

Beslut
vid regeringssammanträde 1977-12-22

Departemenischefen,
Slalsrådet Rune Gustavsson, anför efter samråd med statsrådet Troedsson.

1974
års tandvårdsreform

1974
års tandvårdsreform har haft en genomgripande betydelse för landvårdeni vårt
land. Reformen bestod av två komponenter. Den ena var att statsmakterna lade
fast ett uibyggnadsprogram för folktandvården, samtidigt som landsiingskommunerna
fick ett lagfäst vårdansvar för barn- och ungdomstandvården och för all
specialisttandvård. Den andra komponenten var en allmän tandvårdsförsäkring för
vuxna.

Utbyggnadsprogrammet
innebär alt folktandvården skall byggas ul i sådan omfallning all den kan
erbjuda en avgiftsfri organiserad tandvård till samtliga barn och ungdomar i
åldrarna t.o.m. 19 år. 1 försia hand bör uibyggnaden tillgodose landvården för
åldersgrupperna 6-16 år och därnäst den organiserade landvården för barn före
skolåldern. Målsättningen är all folktandvården skall tillföras sådana
vårdresurser atl utbyggnadsprogrammei för barn- och ungdomstandvården kan
fullföljas under 1970-lalet. När programmet fastställdes, förutsattes det
vidare atl en samtidig utbyggnad av vuxentandvården skall planeras av
huvudmännen. Det angavs att folktandvårdens vuxentandvård skall byggas ul lill
all i första hand omfatta 30-35 % av vuxentandvården i landet. Det uttalades
också au huvuddelen av specialisttandvården även i fråga om vuxentandvården bör
utföras inom folktandvården för all resursema bäsl skall utnyttjas.

lennyfolklandvårdslag
gavs landstingskommunerna vårdansvaret för alla barn och ungdomar i åldrarna
t.o.m. 19 år och för specialisllandvården. För barnen skall tandvården vara
avgiftsfri genom folktandvårdens försorg. För barn upp till fem år och ungdom
fr.o.m. 17 år gäller lills vidare undantag från skyldighet all erbjuda
organiserad vård. Dispens kan ges från skyldigheten atl svara för viss
specialisttandvård för vuxna.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Del II S:4
Skr 1978/79:103 108

De
ekonomiska förutsättningarna för folktandvårdens utbyggnad garanteras genom
ersättningar från den allmänna försäkringen. Ytterligare ålgärder föratt stärka
folktandvårdens utbyggnad beslutades också i samband med reformen.

Den
allmänna tandvårdsförsäkringen omfattar alla försäkrade fr.o.m. det år då de
fyller 20 år-i ell inledningsskede också åldersgruppen 17-19 år i de fiesta
landsting. Försäkringen avser alla former av tandvård, inbegripet förebyggande
vård, inom såväl folktandvården som hos privatpraktiserande landläkare som är
anslutna till försäkringen genom all vara uppförda på förteckningar hos
försäkringskassoma. Tandläkarna är i sin taxesäuning skyldiga atl hålla sig
inom de belopp som anges i en tandvårdstaxa. Denna fastställs av regeringen
efter förslag från riksförsäkringsverket.

Av
beloppen i tandvårdstaxan betalar patienten och försäkringen i regel hälften
vardera. Patienten betalar sin avgift lill tandläkaren. Försäkringsersättningen
betalas av försäkringskassan direkl lill den privatpraktiserande landläkaren
eller lill folktandvården. Om arvodena under en behandlingsomgång översliger
fn. l.OOO kr., betalar försäkringskassan 75 % av överskjutande belopp och
patienten 25 %. Samma fördelning av arvodet gäller också vid viss förebyggande
vård och vid behandling med vissa proteser. När kostnaderna för vård hos
privatpraktiserande landläkare under en behandlingsomgång överstiger en viss
gräns, fn. 3.000 kr., skall tandläkarens behandlingsförslag underkastas
förhandsprövning av försäkringskassan. Kassan biträds därvid av en särskild
föriroendetandläkare.

När
tandvårdsförsäkringen beslutades, infördes som en övergångsanordning en
särskild regel som har till syfte alt säkerslälla folktandvårdens behov av
tandläkare. Enligt denna s.k. elableringsregel för riksförsäkringsverket -f n.
till utgången av år 1979 -i den ulsiräckning som behövs föreskriva all nya
privalpraktiserande tandläkare inte skall föras upp på förteckning hos
försäkringskassa.

Riksförsäkringsverkel
fullgör omfaitande uppgifter närdet gäller alt följa upp tandvårdsförsäkringen
i olika avseenden. En särskild tandvårdsdelega-tion har knutits lill
riksförsäkringsverkel för all bereda frågor som gäller tandvårdsförsäkringen. I
delegaiionen ingår bl.a. förelrädare för socialstyrelsen, folktandvårdens
huvudmän och för landläkarnas och tandteknikernas organisationer.

Erfarenheterna
av tandvårdsreformen

En
av avsikterna med tandvårdsreformen var alt öka möjlighelerna lill landvård för
dem som lidigare inte hade ansell sig ha råd alt gå lill landläkaren. Det var
därför väntat atl efterfrågan på tandvård skulle stiga när reformen
genomfördes. Det ansågs emellertid alt efterfrågeökningen skulle kunna mötas
genom all det fanns viss ledig vårdkapacitet, främsi hos de privalprakliserande
landläkarna. Efterfrågan på landvård kom emellertid att öka kraftigare än
vänlat. Bl.a. gjorde tandvårdsförsäkringen del möjligl för dem som redan var
patienter hos en tandläkare atl efterfråga mer omfattande tandvård än lidigare.
Behandlingarna kom därigenom all la förhållandevis mer tandläkarlid i anspråk
än före försäkringen.

Väntetiderna
hos landläkarna växle. Den 1 januari 1976 infördes på försök ell särskili
syslem för att underiätta för nya patienter all komma lill landläkare. Systemet
bygger på ett frivilligt åtagande från Sveriges tandläkarförbunds sida. Trots
all Sverige har siörre landläkariälhelän kanske något

s. 109 Kontrollera mot PDF

109 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:4

annal
land har emellertid köerna av nya patienter som önskar besöka landläkare
förblivit långa i vissa delar av landet. Del införda systemet är f n. under
utredning inom socialstyrelsen. Rapport från en arbetsgrupp inom styrelsen
vänlas inom kort bli avlämnad lill riksförsäkringsverkel och kommer därefter
alt prövas av verket efter hörande av landvårdsdelegatio-nen.

En annan effekt av att
tandvårdsförsäkringen infördes våren viss övergång av landläkare från
folklandvården lill privaipraklik. Della bedömdes medföra risk för all det
faslslällda målel för uibyggnaden av folklandvården skulle ävenlyras. En
föruisättning för att målel skulle nås var nämligen all netioiillskoliel av nya
landläkare skulle tillföras folktandvården. I vissa delar av landet,särskilt de
mindre tälbefolkade, där folktand vården svarade för den huvudsakliga vården
innebar denna övergång att möjlighelerna atl erhålla tandvård minskade.

Detla
medförde all riksförsäkringsverket under millen av år 1974 - på begäran av
landstingsförbundet och socialstyrelsen - fann det nödvändigt att tillämpa
eiableringsregeln för att begränsa möjlighelerna för nya landläkare all ansluta
sig lill försäkringen som privatpraktiker. De föreskrifter som
riksförsäkringsverket har utfärdat innebär fr.o.m. år 1975 i huvudsak all nya
tandläkare endast förs upp på förteckning hos försäkringskassa när det gäller
att ersätta en tidigare ansluten privatpraktiker. F.n. gäller att
riksförsäkringsverket årligen skall ompröva eiableringsregelns tillämpning.
Sedan år 1975 har vidare socialstyrelsen regeringens uppdrag all meddela
föreskrifier om fördelning av nya tjänster för landläkare hos landsiingskommun
och kommun. Uppdragei gäller f n. t.o.m. uigången av år 1978.

Riksförsäkringsverkels
tandvårdsdelegation har inrättat en observations-grupp för all följa
tandläkarsiiuationen inom folklandvården m.m., den s.k. OBS-gruppen. Av rapport
nr lOfrånOBS-gruppen.som harremissbehandlals men som riksförsäkringsverkel ännu
inie har lagit ställning lill, framgår alt anialei landläkarlimmar i
folklandvården harblivit lägre än vad man räknade med när tandvårdsförsäkringen
beslutades. Däremot har antalet limmar i privatpraktik överträffat prognoserna.
Som orsak till delta anges i rapporten bl.a. dels övergången av tandläkare från
folktandvård lill privaipraklik vid tandvårdsförsäkringens genomförande, dels
att utvecklingen inom folklandvården har gått mol en successivt lägre
sysselsättningsgrad, dels alt de privatpraktiserande tandläkarna har utökat sin
arbetstid i inte obetydlig grad. Även när del gäller specialisttandvården inom
folktandvården har man observerat ell lägre antal vårdlimmar än som hade
förulspålls. OBS-gruppen anser all gjorda beräkningar visar all folktandvårdens
behov av tandläkartimmar inte kommer atl läckas före år 1980. OBS-gruppens
rapport och remissyttrandena kommer alt bedömas av riksförsäkringsverkets
styrelse i samband med den omprövning av eiableringsregelns tillämpning som
kommer all göras i början av år 1978.

Sedan år 1975 arbetar inom
socialstyrelsen en särskild tandvårdspersonals-utredning för all uireda den
långsikliga efterfrågan på tandvårdspersonal. Utredningen har i en rapport, (Ds
S 1976:10) Tillgångsprognoser för tandvårdspersonal, lagt fram prognoser över
tillgången på tandvårdspersonal fram till år 2.000. Prognoserna gäller under
förutsättning av bl.a. oförändrad utbildningskapacitet för de olika
yrkesgrupperna. En diskussionspromemoria om planering för framlidens landvård
har nyligen sänts ut på remiss av utredningen. Ulredningen planerar all senare
göra prognoser över efterfrågan på tandvård och pröva alternativ till nuvarande
arbetsfördelning mellan olika

s. 110 Kontrollera mot PDF

Del
II S:4 Skr 1978/79:103 110

personalkategorier
inom landvården.

Riksförsäkringsverket
har till uppgift att i samråd med socialstyrelsen och med biträde av
tandvårdsdelegationen noggrant följa utvecklingen i fråga om försäkringen och
dess effekter på tandvården i allmänhet, på vårdefterfrågan och på
tandtillsiåndel hos olika befolkningsgrupper och därvid föreslå de justeringar
och komplelleringar i sysiemel som verkei kan finna påkallade. En omfatlande
uppföljning har också kommii lill stånd. 1 anslutning lill varje förslag från
verkei lill regeringen om prolongering eller revidering av arvodena i
tandvårdstaxan har verket redovisat erfarenheterna av försäkringen i olika
avseenden. Efter ell särskilt uppdrag från regeringen härverket dessulom år
1975 lämnat en samlad redogörelse för erfarenheterna dittills av försäkringen.
Dessa har redovisals för riksdagen i prop. 1975/76:44. En särskild laxegrupp,
som liUsalles av tandvårdsdelegationen, har undersökt tandvårdsförsäkringens
ulfall från ekonomiska och odonlologiska synpunkter. Den s.k. EST-gruppen har
på verkets uppdrag gjort en utredning om ett eveniuelli nyll ersällningssyslem.
Gruppens rapport har remissbehand-lats.

Socialsiyrelsen
har år 1975 föll regeringens uppdrag all utreda frågan om ersättningsnivån för
arbeten som utförs vid de privata tandtekniska laboratorierna och atl därvid
överväga en närmare anknytning av sådana laboratorier till landstingens
motsvarande verksamhei inom folklandvården. Ulredningen avser också att uireda
kostnadsnivån för "rationellt skötta förelag". Utredningsarbetet
beräknas pågå under hela år 1978.

Tandvårdsförsäkringen
och situationen inom tandvården har alltsedan reformen genomfördes diskuterats
i olika sammanhang bl.a. i riksdagen. Till de frågor som har behandlals hör
väntetiderna inom landvården och möjligheterna för i synnerhet nya patienter
atl fö tandläkarvård, folktandvårdens situation och effekierna av den
begränsning av anslutningen till försäkringen som har införts för privatpraktiserande
tandläkare. Andra frågor som har tagits upp har gälll barnens tillhörighet till
tandvårdsförsäkringen och den delvis omfaitande administration och
blanketthantering som särskilt de privatpraktiserande tandläkarna har funnit
alltför stor och tidskrävande. Riksdagsrevisorerna har efter en granskning av
tandvårdsreformen år 1976 föreslagit vissa ändrade regler inom
tandvårdsförsäkringen med syfte att förenkla de administrativa rutinerna.

I
regeringsförklaringen den 8 okiober 1976 ullalas att tandvårdsförsäkringens
reglerom etableringskontroll skall ses över och försäkringen ulvidgas lill au
omfatta även barn och ungdom.

Översyn
av tandvårdsfiirsäkringen m.m.

Mol
bakgrund av del anförda anserjag all en pariamentarisk kommitté bör tillsättas
för all göra en översyn av tandvårdsförsäkringen m.m.

En
uigångspunki för kommitténs arbele bör vara alt undersöka i vilken utsträckning
de mål för uibyggnaden av folklandvården lill år 1980 som beslutades i samband
med 1974 års tandvårdsreform kommer atl kunna nås. Kommittén bör göra en
översyn av del nuvarande utbyggnadsprogrammei. Översynen bör ske med ledning av
malerial från socialsiyrelsens landvårds-personalsulredning rörande lillgång
och efterfrågan på resurser inom folklandvården och prognoser för uivecklingen
under 1980-lalet. Kommittén bör också utnyttja det malerial som kommer all las
fram inom riksförsäkringsverkel på grundval av rapporten från
landvårdsdelegaiionens OBS-grupp.

s. 111 Kontrollera mot PDF

111 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:4

Översynen
bör sikla lill att ange hur utbyggnadsprogrammet för den organiserade barn- och
ungdomstandvården skall fullföljas efter år 1979. Kommittén bör samtidigt
överväga det fastställda målet atl bygga ut folktandvårdens vuxentandvård så
att den omfattar 30-35 % av vuxentandvården i landet. Detla bör göras moi
bakgrund av en bedömning av vad som från arbelsmässiga synpunkier ulgör en
lämplig andel vuxenlandvård inom folklandvården. Också bedömningen av den
sammanlagda tillgången på offentlig vård och vård i privatpraktik kan här ha
belydelse. Kommiuén bör ange vilka resurser som krävs och inom vilken lid det
är realistiskt atl klara del uppställda målei för folktandvårdens
vuxentandvård. Arbetet bör bedrivas i nära koniaki med
tandvårdspersonalsutredningen.

Del är angelägel all
framhålla folktandvårdens stora belydelse för barnens och ungdomarnas landvård.
Den organiserade landvården under barnens och ungdomarnas uppväxiår spelar en
avgörande roll för all främja en god tandhälsa senare i livet. När det gäller
tandvården för vuxna - där folklandvården f n. svarar för mindre än 20 96 -är
folktandvården inte sällan den enda garanten för all landvårdsresurser också
slår lill buds i glesbygder och andra delar av landet där de
privatpraktiserande landläkarnas anial är lågl. Folklandvården har vidare en
särskili vikiig roll när del gäller möjlighelema all bereda landvård ål
personer med olika slag av handikapp.

Sammanställningar
som har gjorts av tandvårdspersonalsulredningen visar all lillgången på
landvårdsresurser är myckel ojämnl fördelad i Iandel. Antalet tandläkartimmar
per vuxen person var år 1975 i.ex. omkring dubbelt så Slorl i landels tre
folkrikaste kommuner som i kommuner i en del norrlandslän. Kommittén bör
undersöka vårdsituationen i brisiområdena och överväga möjlighelerna all
åsiadkomma en jämnare fördelning av landvärdsresurserna inom landet både inom
den offentliga och den privata sektorn. Övervägandena bör göras mol bakgrund av
erfarenhelerna av de företagna elableringsbegränsningarna inom
landvårdsförsäkringen och socialstyrelsens fördelning av tandläkarljänster
inom folktandvården. Kommittén bör föreslå ålgärder för alt fö till stånd en
bättre regional fördelning med uigångspunki i den sammanlagda lillgången på
offentlig vård och privalprak-likervård inom ell område. Med hänsyn lill
frågans angelägenhet bör den ges prioritet i kommitténs arbeie.

Eiableringsregeln
inom landvårdsförsäkringen har tillämpats sedan år 1974. Enligt riksdagens
beslut kan regeln tillämpas längst t.o.m. år 1979, och riksförsäkringsverket omprövar
åriigen de olika föreskrifterna om begränsningar i rätten för
privatpraktiserande landläkare atl ansluta sig till försäkringen. Kommittén
bör överväga om det behövs en regel som möjliggör begränsningar i
anslulningsrällen också efter 1979 års utgång och hur en eventuell sådan regel
skall utformas. Prövningen bör ske mot bakgrund av effekterna av
hittillsvarande föreskrifier. De villkor som nu gäller för alt flytta en
etableringsräll som privatpraktiker från en orl lill en annan bör uppmärksammas.

Som
framgår av vad socialförsäkringsulskoltet har anförl i belänkandei SfU
1976/77:1 har de försäkrade ell iniresse av all kunna välja vilken landläkare
de vill anlila. Önskemålen om eu friu landläkarval bör beakias så långt del är
möjligl med hänsyn till tandvårdsresursernas fördelning.

En
särskild fråga för kommittén bör vara all undersöka situationen inom
specialisllandvården. Del särskilda ansvar för specialisttandvård som har
ålagts folktandvårdens huvudmän bör prövas med hänsyn lill de resurser på

s. 112 Kontrollera mot PDF

DelIIS:4 Skr 1978/79:103 112

områdel
som finns inom den offentliga resp. privata sektorn. Samtidigt bör
tandvårdsförsäkringens ersättningsregler för specialisttandvård av privatpraktiserande
landläkare granskas av kommittén.

Jag
vill påminna om alt i uppgiftema för hälso- och sjukvårdsutredningen (S
1975:04) också ingår atl pröva hur lagstiftningen om land vården skall utformas
i framtiden. Den kommitté som jag förordar nu bör beakla resultatet av hälso-
och sjukvårdsutredningens arbete.

Kommittén
bör uireda på vilkel säll barn och ungdomar - i enlighet med
regeringsförklaringen - kan anslutas till tandvårdsförsäkringen. En sådan
anslutning bör sikta till att göra det möjligt för alla medlemmar i en familj
alt om de så önskar fö tandvård hos samma landläkare. Olika lösningar kan
länkas för en ansluining av de unga lill försäkringen. De bör prövas med
uigångspunki i alt fördelarna med det nuvarande systemet skall behållas när det
gäller möjlighelerna alt säkerslälla att alla barn och ungdomar regelbundet
blir erbjudna tandvård. En annan angelägen synpunki är all bevara nuvarande
förutsättningar för dels tandhälsoinformalion och andra förebyggande åtgärder,
dels specialistvård. En modell som bör belysas är de köp av tjänster för
barnoch ungdomstandvård hos privalprakliserande landläkare som bl.a. Stockholms
läns landsiing tillämpar. Enligt della syslem behåller landstinget det samlade
ansvarei för barnen hos folklandvården. I samband med sina överväganden
beiräffande de ungas anslutning till tandvårdsförsäkringen bör kommittén
granska behovei av fortsatta övergångsanordningar inom tandvårdsförsäkringen
för ungdomar i åldern 17-19 år.

1
anslutning lill övervägandena beiräffande landvården för bam och ungdom bör
kommittén redovisa de erfarenheter som finns om möjlighetema alt på längre
sikl minska den reparativa vården genom en ökad satsning på förebyggande
åtgärder för barn och ungdom.

Kommittén
bör uppmärksamma atl försvarsministern har tillkallat en särskild utredningsman
för att kartlägga formerna för tandvård ål värnpliktiga m.fl. vid överförande
av den militära fredstandvården till folktandvården m.m.

I
enlighel med vad som uttalades när tandvårdsreformen genomfördes har
riksförsäkringsverkel fött i uppdrag alt i samråd med socialstyrelsen uireda
dels möjligheterna au avgränsa de olika patientgrupper vilka genom sill
handikapp eller sin allmänsjukdom åsamkas landskador på eu direkl eller
indirekt säu, dels behovei av särskilda ersättningsregler inom landvårdsförsäkringen
för dessa grupper. Frågan om behov av särskilda ersättningsregler för
handikappades resor skall därvid också prövas. Efter hemslällan av
riksförsäkringsverkel har socialstyrelsen gjort en kartläggning av de patientgrupper
som åsyftades med uppdraget. Jag föreslår atl den kommitté som jag förordar nu
för överta detla utredningsuppdrag. Kommittén bör samiidigi uppmärksamma
landvårdsansvaret för de gravt handikappade. Vidare bör kommittén undersöka hur
man administrativt och även rent praktiskt bör gå lill väga för all på bästa
säll sörja för tandvården ål personer med sådana fysiska, psykiska,
iniellekluella eller sociala handikapp som skapar problem i land
vårdssammanhang.

Tandvårdsförsäkringens
regler om 50 % landvårdsersälining för tandvårdskostnader upp lill fn. 1.000
kr. och 75 % ersättning för koslnader däröver har ifrågasatts bl.a. i
riksdagen. Man har menat all regelsystemet har lett till mer omfattande
behandlingar än som i många fall har varil strängt motiverat från odontologisk
synpunki och till en ibland olämplig periodisering av vårdinsatserna. Det har
hävdats alt en enhetlig ersättningsnivå skulle

s. 113 Kontrollera mot PDF

113 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:4

innebära
en rationalisering av värde föratt utvinna meraktiv vårdtid. Frågan har nyligen
behandlals av riksdagen (SfU 1977/78:5). Jag förordar aU kommittén för pröva
erfarenheterna av de nuvarande ersättningsreglernas uiformning bl.a. mol
bakgrund av riksdagens uttalanden i frågan.

En
följd av de nuvarande laxebestämmelserna är atl höjningar av tandvårdstaxans
arvodesbelopp för olika åtgärder automatiskt leder lill höjningar också av
patientavgifterna. Kommittén bör belysa de administrativa och ekonomiska
konsekvenserna av andra ersättningssystem som inte har samma omedelbara
bindning mellan arvodesbelopp och patientandel. Utgångspunkten bör dock vara
att den allmänna kostnadsutvecklingen inte automatiskt skall leda till någon
bestående ändring av kostnadsfördelningen mellan försäkringen och patienterna.
Förslag i denna del som innebär atl försäkringen för vidkännas ökade kostnader måste
kunna moliveras med påtagliga administrativa fördelar för försäkringssystemet.

Som
ell led i översynen av tandvårdsförsäkringens ersättningssystem bör kommittén
pröva hur de särskilda bestämmelserna om ersältning till folktandvårdens
huvudmän har fallit ut. Kommittén börockså överväga del ekonomiska utfallet för
de privatpraktiserande landläkarna av det nuvarande ersättningssystemets
konstruktion med ledning av de beräkningar som görs av riksförsäkringsverkel.

Tandvårdstaxan
innehåller ett stort antal rubriker vari anges högsia medgivna arvoden för
olika åtgärder av tandläkaren och för tandtekniska arbeten. För flertalet
åtgärder ulgår arvode efter prestation. I vissa fall utgår arvode efter
tidsåtgång. Del är inte minst av administrativa skäl angeläget all kommittén
prövar möjlighelerna att minska den nuvarande siarka uppdelningen på olika
rubriker.

Kommittén
bör vid sin granskning av tandvårdstaxans sammansättning göra en bedömning av
taxans effekter på vårdefterfrågan. Del är härvidlag en självklar utgångspunkt
alt taxans avgiftssätining bör stimulera patienterna till åtgärder som har
förebyggande karaktär. Taxan bör å andra sidan endast ge särskild stimulans
lill ålgärder som normall kan antas fö en förebyggande effeki och som annars
sannolikt inte skulle komma till stånd i samma omfattning. I delta sammanhang
bör kommittén vidare överväga om det nuvarande ersätiningssyslemel för
behandling av tandhygienist har fött en lämplig utformning eller om del är
möjligl alt genom ändrad utformning av taxebeslämmelserna medverka lill en ökad
andel förebyggande åtgärder.

Frågan
om alt införa ell hell nytt ersättningssystem för tandläkarens åtgärder bör
inte ingå i kommitténs uppdrag. Kommittén bör emellertid i övrigt ha möjlighet
atl föreslå de justeringar i taxans konstruktion som man finner önskvärda.

Somjag
tidigare har nämnt pågår f n. inom socialstyrelsen en uiredning av
ersättningsnivån vid privata tandlekniska laboratorier m.m. Jag finner del
nalurligt atl kommittén med ledning av det malerial som socialstyrelsens
uiredning efter hand tar fram för pröva frågan om hur ersättningsnivån skall
beräknas i framliden med hänsyn till den skiftande strukturen i branschen.
Kommittén bör samtidigt överväga hur samverkan mellan privata laboratorier och
folktandvården kan utformas. Kommittén bör även här utnyttja del malerial som
kommer fram genom socialstyrelsens utredning.

Endasl
den som är landläkare kan f n. anslutas lill tandvårdsförsäkringen som
anordnare av landvård. För alt öka möjligheterna till en försäkrings-mässig
kontroll och en uppföljning av taxan när del gäller landtekniska arbeten bör
kommittén undersöka fömlsältningarna att också knyta annan

8 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 114 Kontrollera mot PDF

DelIIS:4 Skr 1978/79:103 114

som
utför tandlekniskt arbele närmare lill försäkringen. En uigångspunki för
kommitténs bedömning bör vara atl arvodel för tandlekniskt arbeie också i
fortsättningen skall prövas gemensami med arvodet för tandläkarens ålgärder.

Den
gräns för obligatorisk förhandsprövning av kostsamma behandlingar som gäller
inom landvårdsförsäkringen har kritiserats av de privalpraktiserande
tandläkarna och i riksdagsrevisorernas promemoria. Sedan riksdagsre-visorernas
promemoria tillkom, har förhandsprövningsgränsen efter förslag från
riksförsäkringsverket höjts från 2.000 lill 3.000 kr. Gränsen för obligatorisk
förhandsprövning har bl.a. behandlals av riksdagen i belänkandet (SfU
1977/78:5). Kommittén bör överväga regeln bl. a. mot bakgrund av riksdagens
uttalanden i frågan. Försäkringens och patienternas iniresse av en effektiv
kontroll i deila hänseende bör därvid vägas mol de administrativa insaiser och
koslnader som regeln medför.

Som
en konsekvens av ersättningssystemets utformning och de omfattande
uppföljningsuppgifter som lades på riksförsäkringsverket i samband med
reformens genomförande har administrationen av tandvårdsförsäkringen blivit
arbetsam för såväl riksförsäkringsverket och försäkringskassorna som
tandläkarna. Inom riksförsäkringsverkel - bl.a. i landvårdsdele-gationen -
pågår ell kontinuerligt arbete atl ta fram rutiner som gör adminislralionen
smidigare. Kommittén bör fö i uppdrag all i samband med sin översyn av
landvårdsförsäkringen överväga de möjligheler som finns atl underiätta del
administrativa arbelel. En självklar uigångspunki är atl den nödvändiga
försäkringsmässiga kontrollen inte för eflersälias. Kommiuén bör också pröva i
vilken omfallning landvårdsförsäkringen skall följas i fortsällningen. Del är
därvid vikligl atl kommittén lar ställning till behovei av ell underlag för all
kunna bedöma försäkringens effekter på vårdefterfrågan hos olika
patientgrupper. Med ledning av dessa överväganden bör kommittén bedöma den
framlida statistikens uiformning och omfallning. Kommittén bör även i övrigi la
lillvara de möjligheter till förenklingar i administrationen som kan finnas.

Kommittén
bör bedriva sill arbele med sikle på alt om möjligl kunna redovisa ett samlat
utredningsförslag. Det är emellertid angeläget atl ulredningen lägger fram
förslag i frågan om den regionala fördelningen av tandvårdsresurserna i sådan
lid atl den - tillsammans med frågorna om utbyggnadsprogrammei för den
organiserade barnoch ungdomstandvården och ett eventuellt nytt beslut i fråga
om etableringsregler - kan behandlas av riksdagen senasi under år 1979. Delta kan
göra del nödvändigi med delbetänkanden.

Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag har anförl nu hemsläller jag au regeringen bemyndigar
chefen för socialdepariemeniel

atl
tillkalla en kommitté med högsl sex ledamöier för alt göra en översyn av den
allmänna landvårdsförsäkringen m.m.,

atl
ulse en av ledamöterna att vara ordförande,

att
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare
hemställerjag alt regeringen föreskriver

all
ersältning till ledamoi, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av
dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om inte annal

s. 115 Kontrollera mot PDF

115 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:5

föreskrives,

att kosinaderna för
ulredningen skall belasta femle huvudtitelns kommittéanslag.

Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Socialdepariemeniel)

5.
Tilläggsdirektiv till utredningen angående översyn av
läkemedelskontrollen (S 1977:18)

Dir
1978:36

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-03-16

Statsrådet
Troedsson anför.

Kungl.
Maj:i uppdrog den 28 juni 1974 åt socialstyrelsen all - med utgångspunkt i
bl.a. en av riksrevisionsverkei (RRV) gjord förvaltningsrevisionen studie - se
över styrelsens arbetsuppgifter och organisation. Socialstyrelsen har med
skrivelse den 30 januari 1978 lämnal en slutrapport med anledning av
utredningsuppdraget, vilken utarbetats av en särskild arbelsgrupp inom
slyrelsen kallad översynsulredningen. RRV anförde i sin revisionsrapport au man
borde pröva om inte styrelsens läkemedelsavdelning kunde ges en självständig
ställning. Med hänsyn lill alt läkemedelskontrollen ses över av en särskild
utredare (S 1977:18) och atl andra pågående utredningar kan påverka
läkemedelsavdelningens arbetsuppgifter har socialstyrelsen i sin slutrapport
berört läkemedelsavdelningen endasl i begränsad omfattning. Statskontoret, som
har deltagit i socialstyrelsens uiredning, förutsätter i sin samrådsskrivelse
med anledning av socialstyrelsens slutrapport, att de ytteriigare överväganden
som kan behövas beträffande läkemedelsavdelningens organisaiion och
arbetsformer sker i anslutning till ställningstaganden lill nu pågående
utredningar inom läkemedelsområdet.

En särskild
beredningsgrupp har nyligen tillsatts inom socialdepartementet för alt
förbereda regeringens slällningslagande till socialstyrelsens framtida
uppgifter och organisaiion. Gruppen skall moi bakgrund av bl.a.
översyns-utredningens förslag, remissyttrandena över delta och övriga
utredningar, som har lagl fram eller beräknas lägga fram förslag som påverkar
styrelsens organisation, under år 1978 göra en samlad bedömning av
socialstyrelsens uppgifter och organisaiion.

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag att regeringen uppdrar ål
den särskilde utredaren som skall se över läkemedelskontrollens mål,
arbeisuppgifier och finansiering att även utreda den framlida organisationen
av socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Utredaren bör därvid redovisa två
alternativ, ett som ulgår från alt läkemedelskonlrollen även i fortsällningen
skall bedrivas inom ramen för socialstyrelsens organisaiion och ett som - inom
oförändrad resursram - innebär en ombildning av socialstyrelsens
läkemedelsavdelning lill en självsiändig myndighet.

Beiräffande
det sisinämnda alternativet bör utredaren ange vilka uppgifter

s. 116 Kontrollera mot PDF

DelIIS:6
Skr 1978/79:103 116

socialstyrelsen
och den nya myndigheien bör ha i framliden inom läkemedelsområdet och hur
samarbetet mellan myndighelerna bör utformas. Utgångspunkten bör därvid vara
att den eventuella nya myndigheien skall svara försådan fortlöpande verksamhet
inom områdel som nu ankommer på socialstyrelsen och som handhas av styrelsens
läkemedelsavdelning, dvs. klinisk prövning, regislrering och kontroll av
läkemedel, övervakning av biverkningar saml information och forskning rörande
läkemedel.

Ulredningens
förslag bör redovisas i sådan lid alt del - efter remissbehandling - kan ingå
i underlaget för den samlade bedömning av frågan om socialstyrelsens uppgifter
och organisation, som kommer atl göras av beredningsgruppen.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Socialdepartementet)

6.
Översyn av sjukpenningförsäkringen

Dir
1978:56

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-06-15

Departementschefen,
slalsrådet Gustavsson, anför.

Sjukpenningen
från den allmänna försäkringen är en vikiig förmån inom del sociala
trygghetssystemet. Sjukpenningen reformerades och gjordes skatiepliklig år
1974. Den regleras främsi i 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt
1977:630).

Sjukpenningförsäkringen
omfattar den som har fyllt 16 år och som antingen har en årlig förvärvsinkomst
av minsl 4.500 kr. eller är s.k. hemmamake. Sjukpenning ulgår vid sjukdom som
säller ned den försäkrades arbetsförmåga med minsl hälfien. Hel sjukpenning
utgör för dag i princip 90 96 av den försäkrades antagna årsinkomst delad med
365. Sjukpenning utgår inte för den del av årsinkomsten som överstiger 7,5
basbelopp, f n. 88.500 kr. För hemmamake utgör hel sjukpenning 8 kr.

Sjukpenning
utgår normalt fr.o.m. dagen efter del försäkringskassan har fåll anmälan om
sjukdomen. Det innebär atl ersältning i regel inte utgår för den dag då man
blir sjuk. För sjukdomsfall som varar ytterligare högst sex dagar gäller vidare
en s.k. fridagsregel. Den medför atl sjukpenning i allmänhet inte ulgår för dag
dåden försäkrade ändå inte skulle ha arbetat i sin huvudsakliga sysselsättning.
Regeln tillämpas dock inte i den mån antalet sådana dagar är fler än två.

Sjukförsäkringen,
som också innefattar sjukvårdsersätining och föräldrapenning, finansieras till
15 %> genom statsbidrag och lill 85 % genom avgifier från arbetsgivare och
egna företagare. Avgifterna uppgår fr.o.m. år 1979 till 10,6 96 av utgivna
löner resp. laxerade förvärvsinkomster. För egenförelagare kan
sjukpenningförsäkringen gälla med karenslid, varvid avgiften blir lägre.

Genom
frivilliga avgifter kan hemmamakar och studerande försäkra sig för viss
sjukpenning, som tillsammans med obligatorisk sjukpenning för uppgå lill högst
20 kr.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:6

Vid
millen av år 1977 var ca 4,2 milj. förvärvsarbetande inskrivna hos
försäkringskassorna. Av dessa hade ca 3,9 milj. inkomsi av anslällning. Under
år 1976 uppgick antalet avslutade sjukfall lill ca 7,0 milj. Nära 6,5 milj. av
dessa gällde försäkrade med anslällningsinkomst, och del var bortåt 2,4 milj.
försäkrade som svarade för de sjukfallen. De flesta sjukfallen avser enstaka
eller ett fålal dagar. Av 1976 års sjukfall varade ca 4,6 milj. eller 66 %
högsl 7 dagar, insjuknandedagen inräknad. De fall som varade längre än 15 dagar
uppgick lill något mer än 1,3 milj. eller 19 9,). Vissa undersökningarom
sjukfrånvaron görs fn. av riksförsäkringsverket i samarbele med
arbets-marknadsparterna.

Ungefär en tredjedel av
arbetstagarna har också avtalsreglerad sjuklön. Detla gäller ca 1,25 milj.
anställda inom den offentliga sektorn och dessulom Ijänslemän inom den privata
sektorn. Sjuklöneavtalen är olika ulformade. Omkring 450.000 anställda hos
staten och försäkringskassorna får hela sin sjukersättning från arbetsgivaren,
som i slället lyfter den sjukpenning som utgår, s.k. arbelsgivarinlräde. För
kommunanställda och för ijänslemän på den privata sektorn ulgör sjuklön närmasi
en garanti elleretl komplement till obligalorisk sjukpenning. Sjuklönen inom
den offentliga sektorn uppgår till omkring 90 96 av ansiällningsinkomsten ulan
begränsning av del s.k. basbeloppstakei. Ca 2,5 milj. löntagare står utanför
dessa sjuklönesysiem. För bl.a. anställda på LO/SAF-området finns i slället en
avialsgruppsjukförsäk-ring(AGS) som ger ett enhetligt tillägg lill
sjukpenningen med 3 kr. om dagen med vissa karensbestämmelser.

Sjukförsäkringen
har sedan sin tillkomst år 1955 förbättrats vid olika lillfällen och ger nu i
normalfallet en myckel god kompensation för inkomstbortfall vid sjukdom m.m. 1
vissa fall ger dock de gällande reglerna mindre tillfredsställande effekter i
detta avseende. Under senare lid hardärför behovei av en översyn av
sjukpenningreglerna påtalats i olika sammanhang i riksdagen och i skrivelser
till regeringen från bl.a. LO och SAF.

En
fråga som har tagils upp är att kompensationen blir lägre vid korta sjukfall.
Den lägre kompensationen beror dels på atl sjukpenning inte ges för den dag då
man insjuknar, dels på den s.k. fridagsregeln som iräder in vid
kortiidsfrånvaro.

En
annan fråga är verkan av gällande bestämmelser för delårs- och
deltidsanställda. Sjukpenninggmndande inkomsi beräknas helårsvis även för dessa
kaiegorier, på så sätt att arbetsinkomsten slås ut över hela året. Vid sjukdom
ulgår därefier daglig sjukpenning med 90 % av årsinkomsten ulslagen per
kalenderdag, oavsell om sjukdomen inträffar under en arbetsperiod eller under
arbeisuppehåll. Reglema ger riktigt resultat beträffande delstidsanställda med
tjänstgöring varje dag. Övriga kan sägas bli underkom-penserade vid
sjukfrånvaro under arbelsdagar och överkompenserade vid sjukdom under arbelsfri
lid. Även fridagsregeln kan ge ojämna effekter för deltidsarbetande. Riksdagen
har nyligen begärt översyn i dessa frågor, som också har betydelse för
ersättningarna inom föräldraförsäkringen (SfU 1977/ 78:17 och 29, rskr
1977/78:178 och 250).

En iredje fråga är atl
försäkringens sjukpenning inte höjs för gången lid i samband med kollektivavtal
som också innebär retroaktiv löneökning. Eftersom den som i stället har sjuklön
vanligen enligt avtal får relroaklivi lönetillägg även för sjukperioder, kan
försäkringsreglerna uppfattas som ogynnsamma av dem som inte har sjuklön. I
denna fråga har riksförsäkringsverkel i febmari 1977 lagl fram vissa förslag i
en promemoria, som också har remissbehandlats.

s. 118 Kontrollera mot PDF

DelIIS:6 Skr 1978/79:103 118

Dessa
olika effekter kan sägas vara konsekvenser av vissa grundläggande regler i
nuvarande konstruktion av försäkringen, vilka har sin styrka i andra hänseenden.
Om man inom försäkringens ram skall kunna komma till rätta med dessa effekter
torde krävas omfattande ändringar i dess grundkonstruktion, t.ex. i fråga om
fridagsregeln och reglerna om sjukpenninggrundande inkomsi. Det finns då risk
för att del i stället kan uppkomma andra, vägande nackdelar. 1 fråga om
riksförsäkringsverkets förslag om retroaktivt tillägg till sjukpenning har vid
remissbehandlingen framhållits all administrationen av den föreslagna
anordningen kommer att dra oproportionerliga koslnader, särskilt såviu gäller
den stora mängden korta sjukfall.

Ell
alternativ för atl lill väsentlig del komma förbi svårigheter som jag här har
nämnl kan vara all införa en sjuklöneperiod i sjukersäiiningssysiemet. Som jag
har nämnl lidigare är ungefär en iredjedel av de anslällda, huvudsakligen
ijänslemän, redan i dag berälligade lill avialsreglerad sjuklön.

Jag
vill härvid erinra om all 1974 års sjukpenningreform hade föreslagils av en
särskilt tillkallad sjukpenningutredning, som i enlighet med sina direkliv även
behandlade frågan om allmän sjuklön för anslällda (SOU 1972:60). Ulredningen
väntade sig all kollekiivavialad sjuklön, förenad med arbelsgivarinlräde i
sjukförsäkringens ersäuning, kunde fö vidgad användning, men var inte beredd
all föreslå lagfäsl sådan sjuklön. Som ett alternativ för ytteriigare
bearbetnitig lade ulredningen däremot fram ell förslag om obligalorisk sjuklön
för de första sju dagarna av varje sjukperiod utan kompensation från
försäkringskassan till arbetsgivaren. En sådan ordning skulle enligt
ulredningen innebära väsentliga administrativa lättnader för
försäkringskassorna, vars insaiser kunde koncentreras på de viktigare långa
sjukfallen.

Utredningens
förslag biträddes emellertid inte av dess experter från arbeismarknadsparterna
och fick senare ett blandat mottagande vid remissbehandlingen. Från
arbeisiagarhåll gjordes bl.a. gällande att ett sjuklönesysiem skulle innebära
ökal beroende och minskad trygghet på arbetsmarknaden, särskilt för anställda
med hög sjukfrånvaro. Bland remissinsianser som förordade fortsatt utredning av
sjuklönefrågan fanns riksförsäkringsverket, socialstyrelsen och
försäkringsinspektionen. 1 proposilionen om sjukpenningreformen anförde
dåvarande departementschefen också att det behövdes ytteriigare utredning innan
ett sjuklönesysiem skulle kunna övervägas (prop. 1973:46 s. 108). Frågan logs
därför inte upp till behandling i del sammanhanget.

Såviti
gäller de invändningar som riktades mol tanken på sjuklön när frågan lidigare
var akluell vill jag betona att arbetstagarnas trygghet därefter har stärkts
väseniligi, bl.a. genom tillkomsten av lagen (1974:12) om anställningsskydd,
lagen (1974:13) om vissa anslällningsfrämjande ålgärder, som t.ex. gäller äldre
och handikappade, samt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Jag
vill också erinra om atl våra nordiska grannländer numera har lagstadgad eller
avtalsreglerad sjuklön från arbetsgivaren. 1 Danmark har man i lag sedan den 1
april 1973 en sjuklöneperiod av fem veckor från försia frånvarodagen, och
erfarenhelerna av sysiemel uppges vara goda. 1 Norge genomförs den Ijuli 1978
en lagsiadgad sjuklöneperiod av tills vidare 10 dagar. I Finland gäller
sjukförsäkringen med en veckas karenstid, som fylls ut genom avtalsreglerad
sjuklön från arbetsgivaren. I Västtyskland gäller sedan länge en lagstadgad
skyldighet för arbetsgivare alt utge sjuklön i sex veckor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:6

Ett
sjuklönesysiem som täcker de kortare sjukfallen kan beräknas leda lill en
avlastning för försäkringsadministrationen. Den administrativa belastningen på
arbetsgivama till följd av ett sjuklönesystem skulle sannolikt bli begränsad,
eftersom sjuklönereglerna torde kunna ansluta till dala och rutiner som finns
inom den ordinarie löneadminisiraiionen. För arbetstagarna skulle ett
sjuklönesystem kunna medföra förenklingar. En annan vinst är all del skulle ge
möjlighel lill eti rikligare och enklare skatteavdrag från sjukersättningen.

Jag
förordar atl en pariamentarisk kommitté nu tillsätts för all göra en översyn av
sjukpenningförsäkringen i syfte att mildra de ogynnsamma effekter av nuvarande
regler som jag har beskrivit i del föregående. Arbelsmarknadsparternas
medverkan i kommiuén blir därvid särskilt vikiig.

Kommittén
har att överväga lämpliga metoder för att lösa här avsedda frågor. Mot bakgrund
av vad jag lidigare harsagi bör kommiiién därvid som ell alternativ för lösning
av frågorna pröva föruisätiningarna alt införa en period under vilken
arbetsgivaren skall svara för sjukersättningen, sjuklön, i stället för
nuvarande ersättningsregler. Kommiiléuppdragei inrymmer också processuella och
administrativa frågor samt frågorom avgiftsuttag. I den mån arbetsgivarna genom
en skyldighet att beiala sjuklön övertar förpliktelser som nu vilar på sjukförsäkringen
måste detta givetvis beaktas när det gäller atl fastställa avgiften till
försäkringen.

Kommittén
bör bl.a. siudera sjuklönesyslemen i övriga nordiska länder och i Västtyskland.
Eu förslag om sjuklön måsie omfalia de lagbestämmelser som bör gälla för
ersäUningen, däribland de regler som behövs för att tillförsäkra de anslällda
räll lill ledighet och ekonomisk ersättning vid sjukdom under den lid som
skulle omfaiias av sjuklönesysiemet. Kommittén bör uppmärksamma att ett
sjuklönesystem inte leder till ökade svårigheter för personer med relalivi hög
sjuklighei eller med arbetshandikapp att få arbete.

Kommittén
bör överväga vilka följdändringar förslagen bör leda till för egenföretagares
sjukpenningförsäkring. Här uppkommer särskilda frågor beiräffande försäkrade
med s.k. blandad inkomsi, dvs. inkomst av både anställning och annat
förvärvsarbete, saml om framlida karensregler och sjukförsäkringsavgifter för
egenföretagare. Kommittén bör särskilt undersöka om de olika
sjukförsäkringsaliernaiiven för egenförelagare kan ersättas med enhetliga
regler för hela denna grupp. Även hemmamakeförsäkringen och den frivilliga
sjukpenningförsäkringen för hemmamakar och studerande bör ses över av
kommittén.

Vad
gäller egenföretagare bör kommittén vidare undersöka tillämpningen och
verkningarna av nuvarande regler för sjukpenninggrundande inkomsi.
Egenförelagarnas sjukpenning har förmenats ge bristande kompensation för
inkomstförlust i vissa fall. Skulle kommittén vilja föreslå ändringar på
förmånssidan, måsie också konsekvensema på avgiftssidan beakias.

Försäkrads
sjukpenninggmndande inkomst har i vårt sociala trygghets system betydelse även
uianför sjukpenningförsäkringen. Inkomsten läggs nämligen på olika säu till
grund för t.ex. föräldrapenning, sjukpenning och livränta vid arbetsskada,
delpension, ersättning åt lillfällig smittbärare och dagpenning till
värnpliklig vid repeiiiionsulbildning. Sjukpenningen är vidare samordnad med
dessa och andra förmåner och även med ersäiiningar från arbetsmarknadens
avtalsförsäkringar och med skadestånd. Det bör därför också ingå i kommitténs
uppgifter alt lämna förslag lill behövliga

s. 120 Kontrollera mot PDF

Del II S:7
Skr 1978/79:103 120

följdändringar
i fråga om sådana närliggande ersättningar. Beiräffande förmåner uianför
socialförsäkringen lorde det i allmänhet vara tillräckligt om kommittén gör en
mera översiktlig redovisning och pekar på akluella samordningsfrågor.

Kommittén
bör bedriva sill arbele skyndsamt och med sikle på au kunna redovisa eti samlat
uiredningsförslag. Jag vill erinra om au det f n. pågår en uiredning (S
1977:10) om ADB inom den allmänna försäkringen m.m. Som jag har nämnl lidigare
gör riksförsäkringsverket vidare vissa undersökningar om den allmänna
sjukfrånvaron.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar
chefen för socialdepartementet

au
tillkalla en kommitté med högsl lio ledamöier för all göra en översyn av
sjukpenningförsäkringen,

atl
utse en av ledamötema att vara ordförande,

atl
beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde lill kommittén.

Vidare
hemställerjag all regeringen föreskriver

alt
kostnaderna för kommitténs verksamhet skall belalas från femte huvudtitelns
kommiltéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Socialdepartementet)

7.
Familjevård för missbrukare

Dir
1978:62

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departementschefen,
statsrådet Gustavsson anför.

1
propositionen (prop. 1977/78:105) om åtgärder mot narkotikamissbruk har
regeringen lagil upp frågan om en utveckling av formerna för familjevård av
missbrukare. Lämpliga lösningar för en sådan utveckling bör enligt
propositionen sökas i en försöksverksamhel, som leds av en ceniral
projektgrupp. Vissa medel har också anvisats över statsbudgeten för
försöksverksamhel med vård i familj av missbrukare. Socialulskoltei har i sitt
av riksdagen godkända betänkande (SoU 1977/78:36, rskr 1977/78:363) ime någoi
att erinra mol vad som framförts i proposilionen om en utveckling av
familjevården.

Till
grund för regeringens proposition har legal förslag från lednings-gmppen för
narkolikafrågor. I sin redovisning (Ds S 1978:2) Ålgärder mol narkotikamissbruk
har ledningsgruppen betonat att del finns ell siort behov av alternativ till
institutionsvård och all familjevården kan vara en vikiig resurs. Vårdformen
behöver emellertid utvecklas och förstärkas. Ledningsgruppen hardärför
föreslagit att en särskild projektgrupp lillsälis med uppgift alt närmare
utreda familjevården (vård i enskilt hem). För all fö ell bälire underlag för
arbetet och stimulera utvecklingen bör vidare enligt lednings-gmppens mening
genomföras vissa regionala försöksprojekt med familjevård för i försia hand
missbrukare över 18 år.

Socialutredningen
har i sill slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst

s. 121 Kontrollera mot PDF

121 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:7

m.m.
behandlat frågan om vård i familjehem. Enligt utredningen är sådan vård atl
föredra då den enskilde behöver vård utanför del egna hemmet. Framför allt
gäller della för barn och unga. Vård i familjehem bör dock enligt Ulredningen
inte vara förbehållen de underåriga. Socialulredningens förslag bereds f n.
inom regeringskansliel.

Flera
olika myndigheter och organisaiioner arbetar f n. med utveckling av vården i
enskilt hem. Inom socialstyrelsen studeras barn- och ungdomsvården i del s.k.
BUF-projektei (mål (xh metoder för barn och ungdom i familjevård).
Socialstyrelsen ansvarar också för arbelsgruppen för översyn av familjevård
inom den psykialriska vården. Svenska kommunförbundei har arbetsgrupper som
bl.a. studerar ersättningarna till familjehem och skall söka få till stånd
rekommendalioner för ersättningar lill hem såväl för barn och ungdom som för
vuxna. Kriminalvårdsstyrelsen arbetar fortlöpande på atl utöka möjlighelerna
lill vård i enskili hem för kriminalvårdens klienier. Därutöver pågår
forsknings-och utvecklingsarbete bl.a. inom kommuner och ideella
organisaiioner.

Arbetel
med en utveckling av familjevård avsedd för vuxna missbrukare bör enligt min
mening nu påbörjas. Jag förordar alt en särskild utredare tillkallas med
uppgift all leda och samordna verksamheien.

Utredaren
bör i samarbete med lokala och regionala myndigheter och organisationer
initiera viss försöksverksamhel för all sålunda pröva olika former för
rekrytering av familjehem samt för utbildning, handledning och annal slöd lill
familjehemmen och de personer som får vård i enskilt hem. Del ankommer på
utredaren alt föreslå regeringen hur de för olika angivna försöksprojekt
anvisade medlen skall disponeras. Härvid bör beakias alt ifrågavarande medel
inte bör utgå för försöksprojekten efter uigången av kalenderåret 1979.

Utredaren
bör vidare ge en beskrivning av vård i enskilt hem och undersöka
förutsättningarna alt lösa problemen med ansvars- och försäkringsfrågor m.m.
Då det ofta är väsentligt all missbrukare kan ges arbetsträning i samband med
vistelsen i familjehem borde särskilda problem delta kan medföra uppmärksammas.

Under
arbetets gång bör utredaren också ha ingående konlakler med berörda
myndigheler, organisationer och inslilulioner. Olika intresseorganisationer,
såväl fackliga organisationer som ideella föreningar, bör under utredningen få
lillfälle atl framlägga synpunkter. Vidare bör utredaren hålla kontakt med
andra projekt och olika utredningar, t.ex. omsorgskommitién (S 1977:12), som
kommer i beröring med familjevårdens område och anpassa sill arbete efter de
erfarenheter som därvid framkommer.

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för socialdepartementet

att
tillkalla en särskild utredare för alt initiera, samordna och utvärdera viss
försöksverksamhel saml att med utgångspunkt häri utreda vissa frågor rörande
vård i familjehem av missbrukare,

atl
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål utredaren.

Vidare
hemsläller jag all regeringen föreskriver all kosinaderna för utredningsarbetet
- försöksprojekten undaniagna - skall belalas från femle huvudtitelns
kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Socialdepartementet)

s. 122 Kontrollera mot PDF

DelIlS:8 Skr 1978/79:103 122

8.
Försöksverksamhet rörande samarbete inom läkemedelsområdet med vissa
utvecklingsländer

Dir
1978:67

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-06-08

Slalsrådet
Troedsson anför:

Frågor
som rör utvecklingsländernas läkemedelsförsörjning har på senare år
uppmärksammals inom bl.a. världshälsovårdsorganisalionen (WHO).

Långtgående
förslag lill ålgärder i syfte all förbättra den rådande situationen har
antagits av 1978 års väridshälsovårdsförsamling (Bil. 1).

Möjlighelerna
atl från svensk sida lillmötsgå de önskemål som kommer lill uttryck i dessa
förslag får anses vara goda.

En
arbetsgrupp inom socialdepartementet med representanter för socialstyrelsen,
SIDA, beredningen för internationellt utbildningssamarbete och
läkemedelsindusiriföreningen har utarbetat en promemoria i vilken förutsättningama
för ell samarbele inom läkemedelsområdet - avseende såväl myndigheler som
induslri - med inlresserade uivecklingsländer diskuleras (Bil. 2).

I
avvaklan på ett slulligl ställningstagande lill frågan hur ell sådant samarbete
bör utformas föreslårjag att verksamheien under en begränsad tid och på försök
organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i nämnda
promemoria.

Försöksverksamhelen
bör planeras, samordnas och successivt utvärderas av en särskilt tillkallad
beredning. På grundval av vunna erfarenheler bör denna beredning även lämna
förslag beträffande ulformningen av en eventuell framlida reguljär verksamhei.

Beredningen
bör samråda med bl.a. läkemedelsindusiridelegationen,konsultexportutredningen
och beredningen för inlernalionellt utbildningssamarbete.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar
mig

all
tillkalla en beredning om högst åtta ledamöter med uppdrag alt planera,
samordna och successivt utvärdera en försöksverksamhel rörande samarbele inom
läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer samt lämna förslag beiräffande
utformningen av en eventuell framlida reguljär verksamhei inom detta område,

att
ulse en av ledamöterna au vara ordförande,

alt
beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat bilräde ål beredningen.

Vidare
hemsläller jag all regeringen föreskriver atl kostnaderna för beredningens egen
verksamhei skall belasta femte huvudtitelns kommitté-anslag, om ej annal
föreskrivs.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan.
(Socialdepartementet)

s. 123 Kontrollera mot PDF

123 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:8

Bilaga
I Action programme on essential drugs

The
Thirty-firsi Worid Health Assembly,

Recalling
resolutions WHA28.66 and EB6I.R17;

Having
considered the progress report by the Direclor-GeneraP on Drug Policies and
Management;

Realizing
that large segments ofthe worid's populalion do not have access lo ihe mosl
essential drugs and vaccines ihat are indispensable to ensure effective health
care;

Recognizing
the importance of an adequaie supply of esseniial drugs and vaccines lo meet
the real health needs ofthe people, ihrough the implementalion of nalional programmes
of health care;

Deeply
concerned by the high proportion of health budgets spent on pharmaceuiicals by
governments, particulariy of developing countries, thereby limiting the
remaining funds available for ihe provision of adequale health care to the
whole populalion;

Slressing
ihe need to provide esseniial drugs of adequale quality, in sufficient quaniity
and at reasonable costs to meet ihe healih needs of ihese countries;

Considering
that local production of esseniial drugs and vaccines is a legitimale
aspiration which developing countries have expressed on many occasions, and
Ihal considerable progress has been achieved in some countries;

Considering
thal the esiablishmenl of a pharmaceulical industry in countries where it does
not exisl requires iransfer of appropriaie technology and invesiment and that
mosl developing countries cannol afford this without international cooperation;

Recognizing
the importance of objective information aboul pharmaceuiicals and the risk of
unconlrolled promotional aciivity by manufaciurers, particulariy in developing
countries;

Convinced
that collective purchasesof large quaniilies of pharmaceuiicals would
substaniially reduce their costs;

Convinced
that urgent international action is required to alleviate this situation
ihrough the esiablishment of an action programme of technical cooperation on
esseniial drugs aimed al slrenglhening the national capabililies of developing
countries in the field of seleciion and proper use of esseniial drugs to meet
their real needs, and in local production and quality conirol, wherever
feasible, of such drugs;

Highly
appreciating the steps already taken by the Direcior-General lo make available
essential drugs and vaccines necessary for the extension ofthe health care
coverage of the populalion;

1.
Endorses resolution EB61.R17.

URGES
Member States, particulariy developing countries to:

(1) esiablish
adequale drug procuremenl, siorage and distribution systems in order lo make
available dmgs of adequaie qualily, at reasonable prices, to the populalion;

(2) esiablish
national drug lists or formularies by international nonproprie-lary names
(generic names) including essential drugs selected on ihe basis of

' Document A31/I2.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Del
II S:8 Skr 1978/79:103 124

the
health needs ofthe countries and taking into account the criieria ofthe WHO
Expert Committee on the Seleciion of Esseniial Drugs ( Technical Report Series
No. 615);

(3) enaci legislation as appropriate covering drug
regislralion, use or prescription by generic names, control of drug information,
including therapeutic indications and mention of side-effects, price regulation
and definition ofthe type of drugs authorized for use or prescription by
different levels of health workers;

(4) collaboraie in the exchange of information on drug
policies and management through bilateral or multilateral programmes and WHO.

3.
REQUESTS the Director-General:

(1) to continue to idenlify the drugs and vaccines which, in the lighl of
scienlific knowledge, are indispensable for primary health care and conirol of
disea.ses prevaleni in the vasl majority of the populalion, and lo update
periodically this aspeci of ihe report of the Expert Committee on Esseniial
Drugs;

(2) to cooperaie with Member Slates in formulaling drug policies and
management programmes ihat are relevant to ihe healih needs of popula-tions,
aimed al ensuring access ofthe whole populalion to esseniial drugs at a cost
the counlry can afford;

(3) lo improve existing WHO supply services for drugs, including vaccines,
and medical equipmenl ihrough doser collaboralion with UNICEF, and to ensure
ihai developing counlries lake full advanlage of such services;

(4) lo
ensure collaboralion wiih UNDP, the World Bank and regional

Development Banks and Funds, UNICEF and UNIDO with a view to

ensuring thal technical experiise and financing are made available to

interesled counlries lo esiablish local production, wherever feasible, corre-

sponding to their health needs, it being underslood thal financing should be

independenl ofthe source of technolgy;

(5) to develop further ihe dialogue wilh pharmaceulical Industries in
order loassure their collaboralion in meeting the healih needs of large
underserved segmenls of the world's populalion;

(6) 10 sludy how prices of pharmaceulical products are delermined and
possible sirategies for reducing such prices including the development of a
code of markering practices, with special emphasis on pharmaceulical products
esseniial for the populations of developing counlries;

(7) 10 take appropriate steps to cooperaie wilh Member Slales in
developing quality conirol systems for drugs, either imporled or locally
produced, and lo esiablish regional qualily control neiworks;

(8) to foster exchange of information among Member
Slates on drug policies and management and on technical aspecis of
pharmaceuiial products;

(9) to submit to ihe sixiy-ihird session of the
Executive Board a comprehensive action programme as ouilined above aiming ai
fosiering lechnical cooperation among developing countries and lo stimulate
bilaieral and multilateral cooperation in this programme;

(10) to invite governments directly interesled in the
implementalion of ihis action programme in their own countries, governments
willing to provide support, relevant Uniled Nations agencies and olher
appropriate cooperaling parties to participate;

s. 125 Kontrollera mot PDF

125 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:8

(11)10
submit a report on the progress achieved in the implementalion of this aclion
programme lo subsequent sessions of the Executive Board and World Health
Assembly.

Twelfth
plenary meeting, 23 May 1978

Bilaga 2

Samarbete
inom läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer

1 Förord

Väridshälsovårdsorganisationen
(WHO) har under senare år visal eu allt siörre iniresse för läkemedelsfrågorna.
Delta har bl.a. kommii lill ullryck i en resolution från 1975 års väridshälsoförsamling
(WHA), där såväl WHO som de enskilda medlemsländerna uppmanas atl vidla en rad
konkrela ålgärder som rör läkemedelsförsörjningen (koniroll, information,
forskning m.m.).

Mol
bakgrund av bl.a. denna resolution anlog WHO;s styrelse vid sitt sammaniräde
ijanuari 1978 ett förslag lill u-landsinrikial handlingsprogram. Detla omfattar
sju punkler på temat basläkemedel och skall föreläggas WHA i maj detta år.
(Programmet har direkt anknyining till ett WHO-projekt om basläkemedel i
u-länder som berörs längre fram i texten.)

I
sammanfaltning har programmet följande innehåll.

WHO
skall medverka vid urvalet av läkemedel som bedöms vara av grundläggande
belydelse för befolkningsmajoriietens hälso- och sjukvårdsbehov och även
medverka lill alt dessa medel görs tillgängliga lill för u-länderna rimliga
koslnader. Teknisk .samverkan och lokal produktion i u-länderna skall
uppmuntras. Såväl bilateral som multilateral samverkan beträffande basläkemedel
skall stimuleras. En dialog skall föras med läkemedelsindustrin för au försäkra
sig om dess medverkan i sirävandena alt på förmånliga villkor tillfredsställa
u-ländernas behov av basläkemedel. Dessulom skall ell syslem för
kvaliieiskoniroll av sådana läkemedel uivecklas.

2 Allmän
bakgrund

Ell
för de flesta u-länder gemensami förhållande är den bristfälligt utbyggda
hälso- och sjukvården. De knappa resurserna är oftast koncentrerade till
större tätorter och inriktade på traditionell västerländsk sjukhusvård.
Landsbygdsbefolkningens vårdbehov är ofta eftersatt. Satsningen på förebyggande
ålgärder, t.ex. undervisning i hygien, är ofta otillräcklig. 1 vissa länder
hardock en utveckling skell i riktning mol en bred primärvård där man
eftersträvar ändamålsenlighet med ett bälire utnyttjande av befintliga
resurser, t.ex. personal med begränsad formell utbildning.

De
resurser som trots alli finns tillgängliga på landsbygden inom såväl offentlig
som privat (t.ex. av missionen bedriven) sjukvård är i många fall
underuinyltjade, vilkel främsi kan förmodas bero på brisiande kunskap men även
på patientavgifter, långa resvägar, misstro mol modern medicin saml låg
vårdkvalitet.

Vårdkvaliteten
är bl.a. beroende av en effektiv läkemedelsförsörjning där de kanske svagaste
länkarna ulgörs av distribution, lagerhållning och övrig hantering. Av
avgörande belydelse är även möjlighelerna lill diagnoslisering

s. 126 Kontrollera mot PDF

Del II S:8
Skr 1978/79:103 126

och
information samt kunnande om läkemedlens egenskaper, effekter, dosering och
biverkningar. Många läkemedel - inte minsl vacciner - fordrar särskilda
belingelser - t.ex. kylförvaring - från tillverkning till användning. Särskilt
i de sisla leden av distributionskedjan kan detta vara svårt all åsiadkomma.

Huvudparten
av läkemedlen importeras. Tenderköp till lägsia pris saml avsaknaden av en
effektiv läkemedelskoniroll medför risker för att importen kan komma att
omfatta ineffektiva eller verkningslösa läkemedel vilkel i sig är allvariigt
men kan dessutom bidra lill all skapa misstro mot hälso- och sjukvårdssystemet.
De prakliska svårigheterna all dra in redan distribuerade läkemedel av denna
beskaffenhei är betydande.

På
väridsmarknaden finns sannolikt 5 ä 6.000 kemiskt olika läkemedel tillgängliga,
varav drygl 800 är registrerade i Sverige. Världsmarknadens sannolikt 50 ä
100.000 olika varumärken representeras i Sverige av ca 1.500. Svårigheterna för
ett u-land att göra ett rimligt urval med hänsyn till sina speciella krav är
uppenbara. Av olika skäl - inte minst politiska och kulturella - är del även
svårt alt organi.sera urval, kontroll och ev. inköp på internationell regional
basis.

För
alt underiäita för u-länderna all orieniera sig i det väldiga utbudet har WHO
utarbetat en förteckning över basläkemedel som är avsedd atl läcka huvudparten
av förekommande sjukdomsfall. Förteckningen omfattar knappt 200 läkemedel och
är avsedd all kompletteras eller anpassas efter lokala behov. Den kommer
dessutom att omarbetas varje år. Belydelsen av ett rimligt urval illustreras av
atl koslnadema för läkemetJel i många u-länder svarar för upp lill 40 proceni
av de loiala kosinaderna för hälso- och sjukvården (som dock i många u-länder
endasl uppgår lill några fö kronor per individ och år). Delta skall jämföras
med de 10-15 proceni som gäller för industriländerna. Läkemedelsförsörjningen
har således stor ekonomisk och valuiamässig betydelse för u-länderna.

WHO:s
arbele med urval av basläkemedel för u-ländernas behov är endasl ell av
uttrycken för den omprioritering av organisationens verksamhei som skett sedan
år 1975 på uppdrag av dess medlemsstater. Ett annat utiryck är det brett
upplagda program som initierats i syfte atl bekämpa de vanligaste tropiska
sjukdomarna.

Även
andra internationella organ har under senare år visat ett allt siörre iniresse
för u-ländernas läkemedelsförsörjning. Framförallt gäller della FN:s organisaiion
för industriell utveckling (UNIDO) som f n. förbereder en s.k.
konsultationskonferens vilken är avsedd att äga rum år 1979 och som skall
behandla samarbetet mellan i- och u-länder i fråga om tekniköverföring. UNIDO
bygger även upp regionala centra för utveckling av läkemedelspro-dukiion.

FN:s
handels- och utvecklingskonferens (UNCTAD) har framför allt tagit upp problem
som rör överföring av teknik och varor lill låg kosinad -patienifrågor,
uppförandekod, licensieringsavial.

Internationella
arbetsorganisationen (ILO) har behandlat frågan om tillgängligheten av
basläkemedel lill specielll låga priser.

Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har försökt belysa möjligheten
lill en överföring av u-landsanpassad teknologi via samarbete med vissa
sydeuropeiska länder på kooperativ basis, s.k. coop-tecs.

Sammanfattningsvis
kan sägas au fiertalet av dessa projekt är i ett förberedande
diskussionssiadium.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:8

En
centraliserad upphandling av basläkemedel till lågt pris har med viss framgång
tillämpats under några år i ell fålal länder. Från u-länderna har för övrigi
framförts siarka önskemål om au få köpa läkemedel från de muliinalionella
läkemedelsföretagen lill ett lägre pris än världsmarknadens -en begäran som via
en förfrågan från WHO fött ett positivt svar från flera av dessa företag.

3
Svensk resursbas

Socialstyrelsens
läkemedelsavdelning arbetar med frågor som är av direkt intresse i della
sammanhang. Läkemedelsavdelningen har således väl kompetenta förelrädare för de
delområden som i försia hand berör den offenUiga läkemedelskonlrollen. På kort
sikl är dock de personella resurser som kan frigöras för insatser i ett vidgat
internationelii samarbete tämligen begränsade.

När det gäller möjlighelema
att anordna forloch vidareutbildning i läkemedelsfrågor finns del utrymme för
belydligt störte insaiser. Avdelningen har i skilda former medverkat i eller
anordnat kurser och symposier, många gånger med siora internationella inslag.
Vidare kan nämnas au avdelningen i det närmaste kontinuerligt gästas av
delegationer eller enskilda från kontrollmyndigheter i såväl i-länder som
u-länder. Genom WHO förmedlas också eit stort antal besök från främst u-länder.
Härigenom har läkemedelsavdelningen kunnat knyta konlakler av mera varaktig
karaklär. Det har också visal sig all dessa konlakler har varil värdefulla för
den andra parten eftersom ett regelbundet informations- och erfarenhetsutbyte
har myckel stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen av dessa länders
läkemedelskoniroll. För vissa länder inom främsi mellanösiernregionen har dessa
kontakter utgjori den enda möjlighelen att fö lillgång lill ett specifikt
material i frågor som vid en viss lidpunki varil aktuella för deras läkemedelskoniroll.
Kontakterna med t.ex. WHO uppskattas av dessa länder men informationen har i
vissa fall ansetts vara alllför generell eller svår atl anpassa till den egna
situationen. Den svenska insatsen i form av utbyte av läkemedelsinformation,
värderingar i samband med regislrering av läkemedel, biverkningsfrågor m.m.
har därför kommit att bli ett konkret komplement lill WHO:s generellt riktade
insatser.

Statens
bakteriologiska laboratorium (SBL) har förutsältningarall della i ell
bilateralt samarbete inom ramen för en samlad svensk insats på läkemedelsområdet.
SBL kan främst bidra med sina erfarenheler beiräffande sera och vacciner. På
multilateral basis medverkar SBL i WHO:s s.k. Expanded Programme on
Immunizalion (EPI) som omfattar vaccination av barn i främsi u-länder.

Svensk
läkemedelsindustri har inlernalionellt ett myckel gotl anseende såväl vad
gäller del medicinska värdel av de produkter som utvecklats och marknadsförs
som lill läkemedlens höga produkikvaliié. Ett tiotal svenska produkler
marknadsförs i flertalet u-länder.

Produktion
av läkemedel i egna fabriker sker endasl i ett mindre antal av de mest
ulvecklade u-länderna. Därtill kommer licensiillverkning i ytterligare ett
mindre antal länder. Även i dessa fall har de svenska produktionsenheterna en
erfarenhet av överföring av produktionsteknologi.

Då
del gäller de minst utvecklade länderna har den svenska industrin ingen
erfarenhel av läkemedelsproduktion - läkemedelsdisiribuiion. De svenska
företagens nuvarande sortiment i u-länderna är betydligt smalare än del

s. 128 Kontrollera mot PDF

DelIIS:8 Skr 1978/79:103 128

basläkemedelssortimeni
som kan komma ifråga för produktion i dessa länder. Del lorde inte möla några
siörre svårigheler all bredda delta sortiment efiersom flertalet akluella
produkler redan produceras för den nordiska marknaden.

På
minussidan för resursbasen bör framhållas all erfarenhet saknas angående de
flesta läkemedel som användes för behandling av tropiska parasitära sjukdomar
sami framför alli att industrin ej har någon direkl erfarenhet av
industrialisering i u-länder med en outvecklad infrastmktur.

Under
senare år har de största svenska företagen tagit upp projekt utanför sin
"traditionella" verksamhei i u-länderna för atl i högre grad kunna
möla dessa länders behov. Det finns ett genuint, positivt intresse föratt
långsiktigt bygga upp en bredare verksamhei i u-ländema.

De
personella resurserna är på kort sikl relalivi begränsade även för industrins
vidkommande. En snabb anpassning till efterfrågan kan dock bedömas vara enklare
atl uppnå inom industrin än inom läkemedelsavdelningen.

4
Svenska insatsmöjligheter

Den
svenska läkemedelskonlrollen åtnjuter ett mycket gott anseende på det
internationella planet och anses lillsammans med framför allt USA:s och
Storbritanniens motsvarigheter ha kommii myckel långt i kvalitativt hänseende
när del gäller urval och kontroll av läkemedel. Läkemedelsavdelningen har som
tidigare antytts även anlitats av WHO i samband med viss utbildningsverksamhet
för personal från kontrollmyndigheterna i bl.a. mellanösiernregionen.

Även
svensk läkemedelsindustri har som tidigare nämnls ett myckel gott
internationellt anseende beträffande teknisk-vetenskaplig nivå. Detla gäller
även industrins sociala ansvarskännande. Som särskilt värdefulla i della
sammanhang måsle man beteckna de svenska läkemedelsföretagens ambitioner all
verka i enlighel med övervakande myndigheters intentioner.

Mol
bakgrund av den i det inledande avsnittet gjorda summariska sammanfattningen av
situationen på läkemedelsområdet i många u-länder ter det sig naturiigi au överväga
möjlighelerna atl med olika insaiser bidra till utvecklingen av en mer
ändamålsenlig läkemedelsförsörjning i dessa länder. Ell sådani arbele kan dock
inte enbarl inriklas på att förbättra lillgången lill läkemedel, utan måste i
hög grad utgå från mottagarlandets allmänna hälsopoliiiska bedömningar, bland
vilka läkemedelsförsörjningen endast utgör en del. En sådan inrikining
fömtsätter insaiser från såväl myndighter som induslri i form av ell samlat
paket.

Syftei
med en sådan insats kan sägas bestå av två komponenter- dels en vilja au bidra
till överföringen av kunskap och teknologi till länderna i tredje världen, dels
en önskan att främja svensk export och därigenom stödja svensk induslri. Någon
principiell motsättning föreligger inte mellan komponenterna.

Av
resursskäl är det nödvändigi all insatserna främsi inriklas på två potentiella
målgrupper.

a) Mottagariänder för svenskl bistånd

b) Vissa
mer utvecklade u-länder i Mellersta Östern och Afrika samt Latinamerika.

Även
andra länder kan dock komma ifråga om intresse föreligger och en insats är
förenlig med svensk bistånds- eller handelspolitik.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:8

Det
är väsentligt atl verksamheien bedrivs i linje med WHO:s intentioner och i
första hand kommer au avse uppbyggandet av en god läkemedelsförsörjning som en
integrerad del i köpar-/moltagariandels hälso och sjukvårdssystem. Från vissa
länder inom grupp b) kan emellertid förväntas ett visst iniresse av alt även
bygga uppen exporlinriktad induslri med hjälp av importerad leknologi.
Eventuella avsieg från ovan nämnda huvudprincip kan vara svåra alt undvika
emedan kontakterna med länderna inom grupp b) är avsedda att ske på
icke-bistånds basis.

Beträffande
grupp a) är läget annorlunda genom atl "paketet" i dessa fall kan
belraklas mer som en svensk resurs lill SIDA:s förfogande au las i anspråk på
u-ländernas begäran inom ramen för biståndssamarbetet.

5
"Paketets" innehåll

En
samlad insats från såväl kontrollmyndighet som induslri lorde ge de bästa
förutsättningar att från svensk sida bidra till en förbättrad läkemedelsförsörjning
i de länder som lidigare berörts. Efterfrågan på det kunnande som kan erbjudas
från svensk sida varierar givelvis kraftigt från land till land beroende på
skillnader i allmän utvecklingsnivå, befintliga resurser i fråga om bl.a.
utbildad personal saml inte minsl på ansvariga myndigheters intresse och på
politiska omständigheter i övrigi. De tillgängliga resurserna måsie därför på
ell flexibell säu kunna anpassas efter de förhållanden och krav som kan bli
akluella i varje enskilt fall.

Paketets innehåll kan
uppdelas i tre huvudområden som tillsammans utgör ett relativt komplett
läkemedelsprogram inom ramen för en nalionell hälsoplanering.

A

1. lagstiftning

2. kontroll i vid bemärkelse

3. sortimenlval

4. missbruksfrågor B

1. induslrielll kunnande

2. produktion

3. licenser

4. varuleveranser

5. entreprenader C

1. hantering inklusive lagerhållning och distribution

2. utbildning

3. forskning

4. informationsåtgärder

5. administration

Beiräffande grupperna A
och B är uppdelningen av huvudansvaret på myndighet respektive industri
relativt klar, medan gruppen C ger siörre ulrymme för samordnade insatser.

A 1. Lagstiftningen och
dess lillämpning har en central betydelse för läkemedelskonlrollens innehåll
och är också samhällets uttryck för den betydelse man tillmäter dessa frågor. I
de flesta u-länder lorde läkemedelslagstiftningen vara relativt outvecklad
och/eller baserad på koloniala traditioner, vilkel innebär att underiag ofta
saknas för värdering av nya läkemedel med avseende på bl.a. effekt och rimlig
säkerhet, kontroll av på marknaden

9Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 130 Kontrollera mot PDF

DelIIS:8 Skr 1978/79:103 130

befintliga
medel liksom för handel och hantering.

Betydelsen
av att produktion och kontroll hålls åtskilda bör komma lill utiryck i såväl lagsiiftning
som organisation, vilket även gäller ansvarsfördelningen mellan utredande och
beslutande organ.

Genom
lagstiftning kan också kompetenser fastläggas för dem som är verksamma inom
läkemedelshanteringen.

A 2.
Med "kontroll i vid bemärkelse" förslås dels värdering av läkemedel
ur farmaceuiisk, farmakologisk/toxikologisk och farmakoierapeulisk synpunkt,
dels normgivning beträffande kvalitetskrav vid tillverkning och hantering av
läkemedel, dels även kontroll av färdiga produkler i olika skeden av hanteringen.

Värderingen
av ell läkemedels egenskaper innebär en serie av vetenskapliga
ställningstaganden innan del blir tillåtet på marknaden. De kvalitetskrav som
kan ställas sammanhänger givelvis med konlrollorganisaiionens omfattning och
kompelens liksom med landets utvecklingsnivå i allmänhet. En på dessa
förulsältningar fastlagd basnivå för värderingar kan sedan kompletteras med
internationella hjälpsysiem inom ramen för WHO eller genom bilaterala
överenskommelser.

Även
beträffande kvalitetskraven vid tillverkning och hantering bör del nationella
kontrollorganet fastställa normer. Normerna kan skärpas i takt med all
föruisätiningarna härför ökar.

Kontrollen
av redan marknadsförda läkemedel kan delas upp i farmaceuiisk respektive
medicinsk kontroll. Den farmaceutiska kontrollen omfattar i första hand
bedömningar av lillverkningsslandarden, läkemedlens kvalitet och hållbarhet
saml laboraloriemässiga undersökningar av läkemedlens kemiska och tekniska
egenskaper.

Den
medicinska kontrollen omfattar bedömningar av läkemedlens ändamålsenlighet,
effekt saml biverkningsfrågor. I u-länderna torde den farmaceutiska
kvalitetskontrollen bli iniiiali dominerande.

Att
ell läkemedels medicinska egenskaper är lillfredssiällande bedöms bl.a. mot
bakgrund av i vilka länder det är registrerat och särskilt om del är
registrerat i tillverkningslandet. Först på längre sikl torde det vara möjligl
alt bygga ul kontrollen lill att omfatia egna kliniska, farmakologiska och
toxikologiska bedömningar. Del föreligger därför eu klart ullalat önskemål
beiräffande kvalitetscertifikai för inköpta varupartier.

A 3.
Den tidigare nämnda lisian över basläkemedel, som upprättats av WHO bör uigöra
grunden för soriimeniurvalei med lämplig anpassning lill lokala förhållanden
och krav. Vid val av sortiment för lokal produktion måsie även frågor som
investeringsbehov, råvarutillgång och lillgång lill lekniskl kunnande beakias.

Etablerade
affärsförbindelser kan försvåra övergången till ett mer rimligt sortiment.
Kostnadsaspekten kan heller inte negligeras.

A
4. Beiräffande missbruksfrågor kan del vara av värde för u-länderna au få ta
del av erfarenheter av olika former av beroendeframkallande medel samt med
vilka metoder man kan begränsa tillgång och åtkomlighet av dessa medel. Detla
kan underlätta för u-länderna au stävja befinlligt missbruk och förhindra
uppkomslen av nya missbruksformer. Tillförlitlig statistik över förbrukningen
kan här vara till god hjälp.

Det
föreligger även ett svenskl iniresse i detta sammanhang atl verka för en mer
allmän uppslutning kring FN;s psykotropkonvention.

B
1. De multinationella läkemedelsföretagens fabriker i u-länderna producerar i
huvudsak endast läkemedel som företagen utvecklat genom egen

s. 131 Kontrollera mot PDF

131 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:8

forskning.
Utbildning av personal av olika kategorier sker i stor utsträckning internt
inom dessa förelag. Lokala förelags rekrytering av personal sker huvudsakligen
från de muliinalionella företagens dotterföretag. Den allmänna
kunskapsutvecklingen inom t.ex. områdena varukännedom och farmaceuiisk
produktion blir därmed begränsad, eftersom en stor del av basläkemedlen ej
prcxluceras lokalt av de multinationella företagen.

Den
närmast loiala avsaknaden av råvaror för farmaceuiisk konfektione-ring, den
ännu så länge begränsade efterfrågan samt behovei av alt anpassa lillgänglig
teknologi lill de förhållanden som råder i u-länderna är ytterligare skäl till
au inhemsk läkemedelsproduktion endast förekommer i ringa utsträckning.

En
effektiv kunskapsöverföring förutsätter således ett inte obetydligt
utvecklings- och anpassningsarbete.

B 2.
Det kanske mest realistiska sättet att initiera en sådan överföring är lokal
tillverkning på joinl veniure-basis. Ell långsiktigt och för inblandade parter
gemensami iniresse torde innebära gynnsammast möjliga förutsättningar.

Genom
detla arrangemang tillförsäkras landet i fråga kontinueriig lillgång lill
leknologiski kunnande och uibildningsresurser.

B 3.
Licenstillverkning släller höga krav på u-landeis egna teknologiska resurser
och är därför på kort sikl lillämplig i huvudsak på en myckel begränsad krels
inom målgrupperna. I de fall där licensgivning kan bli akluell får man bl.a.
räkna med atl låga royalties ingår i förulsäuningarna.

B 4.
Med lanke på den relalivi begränsade lokala lillverkning som kan komma i fråga
på kort sikl och mot bakgrund av redan existerande efterfrågan bör möjligheler
lill varuleveranser ingå i paketet. Den svenska kostnadsnivån, framförallt i
förhållande till vissa utvecklade u-länder saml östländerna, försvagar konkurrenskraften,
men industrin har förklarat sig beredd au överväga någon form av rabaltsysiem i
enlighel med WHO:s förslag. Detta skulle avse såväl råvaror som mellanprodukter
och färdiga läkemedel.

B 5.
Entreprenader av varierande slag bör uigöra en vikiig del av paketet. Det
ärönskväri atl kunna erbjuda såväl s.k. nyckelfärdiga anläggningar som mer
begränsade insaiser inom hela del område som paketet omfattar inklusive
uppbyggande av distributionsnät. Självfallet måsie de direkl berörda
intressenterna i sin tur anlila utomstående entreprenörer för byggnadsarbeten
etc. Flera svenska förelag har u-landserfarenheier av detta slag.

C I.
U-länderna saknar i stor utsträckning kunskaper om och resurser för en
ändamålsenlig hantering av läkemedel. Den erfarenhel som i dag föreligger
gäller huvudsakligen enkelt arbete med importerade specialiteter. Belydelsen av
förpackningsmaterial och lagringsbesiämmelser ur hållbarhels- och
säkerhetssynpunkt underskattas ofta. Därtill kommer klimatproblem samt
Olillfredsslällande lagerlokaler och transportmedel.

Man
bör kunna ställa stora krav på hanteringen i de fall ceniral upphandling och
distribution av läkemedel införs i ell u-land. Ett specielll problem synes vara
au motverka den byråkrati som lätt utvecklas inom ministerier, tullverk och
ceniral varuhanlering. Flera exempel finns på hur värdefulla läkemedel har
förstörts på grund av omsländliga byråkratiska hinder.

Lagerhållningen
av läkemedel i u-länderna är av skiftande kvalitet. Etablerade internationella
företag sörjer i allmänhet för sin cenlrala lagerhållning på ett
tillfredsställande sätt, medan kvaliteten snabbt försämras vid

s. 132 Kontrollera mot PDF

Del
II S:8 Skr 1978/79:103 132

enheter
närmare förbrukarna. Oregelbundna lenderköp och osäkra transporter släller
mycket stora krav på lagerhållningen föratt varuförsörjningen skall fungera.

Distributionen
av läkemedel lill siörre etablerade distribuiionsställen (apotek eller butiker,
sjukhus, läkarstationer etc.) tycks i allmänhet fungera i u-länderna. Dock kan
hanteringen under distributionen vara bristfällig på grund av omoderna
och/eller långsamma transportmedel. Distributionen är i flera fall
ursprungligen organiserad av kolonialtidens handelshus med ett brett sortiment.

Speciella
svårigheler föreligger vid transport av sera och vacciner saml läkemedel som
kräver kyltransport. SBL deltar sedan några år i ett av SIDA finansierat
WHO-projekt för all ulveckla säkrare iransporimeioder.

C 2. Utbildningsbehovet
för u-länderna är slort inom alla områden som rör läkemedelshanteringen.
Kontrollfunktionen spelar en avgörande roll för läkemedelsförsörjningen och bör
ägnas speciell uppmärksamhei i eu ulbild-ningspaket. Au förmedla yrkeskunskap
lill de anslällda inom tillverkningssektorn är en nödvändighet för etablerade
produktionsenheter.

Insatser på
personalutbildningsområdet kommer au utgöra en av de väsentligaste delarna av
"paketets" innehåll. Fördelningen mellan en allmän grundutbildning
(yrkesskoletyp) och mer företagsinriktad/myndigheisin-riklad utbildning måste
bli föremål för detaljerade siudier i överenskomna projekt med inlresserade
u-länder.

C
3. Förutsättningar för en läkemedelsforskning som den bedrivs i i-länderna
saknas i de fiesta u-länder. U-ländernas forskningsintresse gäller främsi
preparat mol specifikt tropiska sjukdomar saml ulvärdering av traditionella
inhemska örtmediciner.

Del
är tveksamt om förutsättningar finns för en svensk forskningsinsats. En uppgift
vore dock vidareutveckling av lämpliga beredningsformer och förpackningsformer
för tropiska förhållanden.

C 4. Eftersom u-länderna
av resurs- och kompetensskäl måste avstå från vissa inslag i en modern
läkemedelskoniroll är del angelägel alt de blir delaktiga i olika
internationella system för erfarenhetsutbyte inom läkemedelsområdet. WHO
spelar en avgörande roll i detta sammanhang, men även bilateralt samarbele kan
ha sitt givna värde.

På informationssidan bör
även ingå bistånd med upprättande av läkemedelskataloger på nationella språk
och anpassade efter lokala förhållanden. En samlad förteckning över i landet
registrerade läkemedel med uppgifter om användningsområde, dosering,
verkningsgrad, biverkningar etc. för anses fylla en synnerligen vikiig funktion
inom informationsområdet.

I och med lillkomslen av
alltmer effektiva och specifika läkemedel ökar kravet på all en riklig
information skall ges och förstås av dem som använder läkemedlen. Även i
i-länderna har allt fler undersökningar visat atl patienterna ofta inte följer
givna anvisningar. Ulformningen av patientinformationer är föremål för
utredningar i flera länder. Au åsiadkomma ett informationssystem för en
befolkning med låg läskunnighet och där läkemedlen dessulom lills stor del
ordineras av paramedicinsk personal kommer alt ställa stora krav på samverkan
mellan kontrollmyndighet och läkemedelsindustri.

En väl fungerande
läkemedelsinformation är en väsentlig del av ulbildningen i läkemedelsterapi.
Informationsåtgärderna måste därför också ses som ell viktigt led i utbildning
av den paramedicinska personal som på "bynivå" skall administrera
vården.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:8

C
5. Såväl inom myndighetsutövning som inom tillverkning och distribution är en
väl fungerande administration av största belydelse. Ambitiösa projekt kan lätt
resultera i byråkratiska överbyggnader som försvårar och fördyrar
genomförandet. Även administrativ rådgivning bör därför ingå i
"paketet".

6
Kontaktskapande åtgärder

Del
är väsentligt atl redan på ett tidigt stadium sprida kännedom om det svenska
läkemedelspakeiet och de möjligheter som detta erbjuder.

Genom
den uppmärksamhei som på det internationella planei visas läkemedelsfrågorna -
inte minst inom WHO - är det möjligl au spontana förfrågningar inflyter via
SIDA, WHO eller på annat sätl. Även i ell inledande skede och med resurser som
endasl räcker för en begränsad försöksverksamhel i något eller några länder,
är del dock troligt atl aktiva informationsåtgärder erfordras.

SIDA
vidtar normalt inte några åtgärder av förmedlarkaraklär utom på direkl begäran
från någoi mottagarland. Dock har SIDA ett ansvar för au sprida kännedom om
svenska resurser på olika områden till de länder som omfattas av
biståndssamarbetet.

Såväl
läkemedelsavdelningen som SBL och industrin har som tidigare nämnls
intemationella kontaktnät som kan komma att utgöra viktiga inslag i denna verksamhei.

Den
permanenta svenska utlandsrepresentationen bör kunna medverka aktivt. Även
Exportrådets tjänster bör tas i anspråk.

Som
eti komplement till de personliga koniakterna är dei därför av största
belydelse au ell relevant och väl tillgängligt informationsmaterial med
uppgifter om paketets olika beståndsdelar produceras och distribueras via alla
de kanaler som kan bli aktuella.

7
Organisation

Denna
promemoria ulgör endasl en preliminär studie och idéskiss. För atl närmare
konkretisera paketets innehåll, utröna idéernas prakliska genomför-barhel och
bereda de berörda parterna möjlighel all finna en lämplig organisalionsform bör
en särskild beredning med anknyining till socialdepartementet tillkallas.

Direkliven
för beredningens arbeie bör utformas så atl en viss försöksverksamhet medges i
något eller några länder som kan ha intresse av detta. Beredningen behöver dock
inte disponera egna medel för en sådan verksamhet annat än vad som avser
sedvanliga arvoden, löneförmåner för sekreterare och övrig kanslipersonal saml
vissa koslnader för resor och övriga expenser. Ovan nämnda koslnader bör
belasla femle huvudtitelns kommittéanslag. Beträffande övriga kostnader -
t.ex. för informationsmaterial - bör framställning inges till regeringen i
varje enskilt fall.

Beredningen
bör få möjlighet all skaffa sig så deialjerade kunskaper om läkemedelspakeieis
alla beståndsdelar, inklusive finansieringsmöjligheterna, all dess förelrädare
på egen hand kan genomföra förhandlingar som syftar lill all
"skräddarsy" pakei för varje länkbart moiiagarlands behov och
speciella krav. Vad gäller förhandlingar och avial om konkrela projekiärdei
nalurligt att förelrädare för myndighei och/eller induslri direkl kopplas in.
Föruiom vid förmedling av tjänster bör beredningen kunna medverka vid
rekrytering

s. 134 Kontrollera mot PDF

DelIIS:8
Skr 1978/79:103 134

av
expertis inom läkemedelsområdet för tjänstgöring i respektive land.

Åriig
verksamhetsberättelse bör inges lill socialdepartemeniei.

Av
praktiska skäl är del önskvärt au läkemedelsindusirin redan i uiredningsskedei
samordnar sina resurser i någon form. Inte minsl i samband med finansieringen
av den föreslagna försöksverksamhelen kan en samordning av industrins resurser
vara önskvärd.

Beträffande
finansieringen av såväl försöksverksamheten som av en framtida reguljär
verksamhet bör olika allernaliva och komplelierande lösningar uiredas och
prövas. Induslribislåndsutredningens förslag bör i detta sammanhang vara av
särskilt iniresse.

Förulsäuningarna fören
nära samverkan med den på Exportrådets initiativ bildade organisationen SWECA
RE-vilken tillkommit föratt sälja kompletta sjukvårdssystem eller delar av
sådana system på den internationella marknaden - bör undersökas.

I beredningen bör ingå
företrädare för socialdepartementet, UD, UHD (Utrikes- och handelsdepartementens
gemensamma enheter), industrideparlemenlet, socialstyrelsen, SIDA, statens
bakteriologiska laboratorium saml för läkemedelsindustrin. Någon form av
kontakt bör också etableras med Beredningen för inlernalionellt
utbildningssamarbete/utbildningsbolaget. (Mellan handelsdepartementet och
förelrädare för näringslivet pågår överläggningar beiräffande bildande av ett
halvstailigl bolag, kaltal utbildningsbolaget, med uppgift alt sälja svenskt
kunnande inom ijänslesekiorn lill u-länder. Verksamheten avses på sikt kunna
omfatta hela den offentliga Ijänslesekiorn men koncenireras lill en början på
utbildningsområdet. Bolaget avses få möjlighet att för u-länders räkning köpa
tjänster inom den offentliga sektorn.)

Ett
lämpligi namn för beredningen kan vara "Beredningen för inlernalionellt
läkemedelssamarbele".

s. 135 Kontrollera mot PDF

135 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:l

Kommunikationsdepartementet

1. Huvudmannaskap för viss drift av Nora Bergslags järnväg

Dir 1978:4

Beslut vid regeringssammanträde 1978-01-19

Departementschefen, statsrådet Turesson, anför.

Genom beslul den 13 okiober 1977 lämnade regeringen
uppdrag åt statens järnvägar att skyndsamt utreda förutsättningama för ett
statsövenagande av viss drift på Nora Bergslags järnväg, all förhandla med Nora
Bergslags Järnvägs Akiiebolag om villkoren för eu statsövenagande, atl beräkna
storleken på den driftersättning eller andra medel, som ett staisövertagande
skulle kunna föranleda samt ail förelägga regeringen förslag i ämnei.

Vid de överläggningar som förts mellan statens järnvägar
och järnvägsbolaget om irafikering m.m. har det visat sig alt vissa frågor bör
lösas i annan ordning än genom direkia förhandlingar mellan de båda
transportföretagen. Med anledning härav framstår det såsom lämpligt att en
särskild utredare ulses alt slutföra uppdragei. Med uigångspunki i de
anvisningar, som anges i ovannämnda regeringsbeslut, skall utredaren söka
sådana lösningar för driftformer, huvudmannaskap och personalfrågor, som vid en
samlad bedömning från förelags-och samhällsekonomiska synpunkier är godtagbara
och ägnade au på lämpligt sätt säkra godstransporterna för industrierna i
järnvägens trafikområde.

Vad gäller frågan om statsövenagande - hell eller delvis -
av bolagets verksamhet skall utredaren överväga i vad mån detta kan ske genom
statligt förvärv av aktierna i järnvägsbolaget eller på annal sätt. Om avsell :
äkersiällande av trafiken genom aktieförvärv inte skulle anses lämpligt eller
gtnomförbari kan en företagsekonomisk värdering begränsas lill den utrustning
och de anläggningar i den nuvarande jäm vägsdrifien, som kan länkas bli
utnyttjade i en framlida godsiransportförsörjning i området.

Transportledens och godstransporternas beredskapskaraklär
skall beaktas.

Uppdraget skall i tillämpliga delar fullgöras i nära
kontakt med berörda personalorganisationer.

Utredaren skall bedriva sitt arbete skyndsamt och med
sikte på att slulligt redovisa detla senasi den I april 1978.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare för all slulföra
utredningarna rörande framlida driftformer för godstransporterna inom
trafikområdet för Nora Bergslags järnväg och förhandlingarna rörande
huvudmannaskap för viss drift av järnvägen,

atl beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annai
arbetsbiträde åt utredaren.

s. 136 Kontrollera mot PDF

Del
II K:2 Skr 1978/79:103 136

Vidare
hemställerjag att regeringen föreskriver

att
ersättning till utredare, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form
av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om ej annal föreskrivs,

alt
kosinaderna skall belasta själie huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Kommunikalionsdeparlemenlel)

2.
Utredning om statens väg- och trafikinstituts verksamhet och finansiering m.m.

Dir
1978:8

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-01-26

Departementschefen,
slalsrådet Turesson, anför.

Statens
väg- och trafikinstitut (VTI) inrättades genom beslul av 1971 års riksdag
(prop. 1971:79, TU 1971:7, rskr 1971:190). Samtidigt bildades
iransporiforskningsdelegationen (TED). Beslutet grundades på resultatet av en
översyn av transporlforskningens organisaiion och därmed sammanhängande frågor
som gjorts av den s.k. iransportforskningsgruppen (TFG), i betänkandet (Ds K
1970:4) Samordnad transportforskning. I samband med lillkomslen av VTI och TFD
den 1 juli 1971 upphörde verksamheien vid statens väginstitul och vid statens
trafiksäkerhelsråd.

VTI arbetar med forskning
och utveckling (FoU) främst avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhel.
Enligt instruktionen (1971:233) för statens väg- och trafikinstitut (omtryckt
1975:1067) har inslilulel särskilt lill uppgift alt bedriva dels forsknings-
och utvecklingsarbete, dels systematisk informations- och
dokumentationsverksamhet rörande sådan verksamhet saml all sprida kännedom om
de resultat som nåtts i arbetel. Inslilulel skall i samband härmed samverka med
universilel och högskolor för all främja undervisningen på de vetenskapliga och
tekniska områden som omfattas av insiilulets verksamhet. VTI är också
riksprovplats för vissa fordonskompo-nenter.

VTI leds av en styrelse. 1
denna ingår institulschefen och elva andra ledamöier. Antalet anställda vid institutet
uppgår fn. lill ca 175 personer. Instiiuiet är adminisirativi uppdelat på fyra
avdelningar; en vägavdelning, en trafikant- och fordonsavdelning, en
irafikavdelning saml en driftavdelning. Forsknings- och utvecklingsverksamheten
bedrivs i projektform. Till varje projekt knyts resurser efter behov från de
olika avdelningarna. Vid VTI tillämpas programbudgetering. Verksamheien är
indelad i sex olika program. Institutet har definierat sitt huvudmål till au la
fram och lill olika instanser vidarebefordra de FoU-resultai avseende vägar,
vägtrafik och vägtrafiksäkerhel, som behövs för att uppfylla standardkrav som
bestäms av de trafikpolitiska målen.

VTl:s verksamhei
finansieras dels med bidrag direkl över statsbudgeten, dels med ersättning för
uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten avser atl läcka kostnader för
programmet myndighetsuppgifter samt egen FoU-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:2

verksamhei
vid inslilulel. För budgetåret 1916111 uppgick bidragsanslaget lill 13,1
milj.kr. (inkl. 2,2 milj.kr. i budgetmässig överföring från TFD). VTl:s
uppdragsverksamhet skall ge full kostnadstäckning. De största uppdragsgivarna
är statens vägverk och statens trafiksäkerhelsverk. Totalt uppgick
uppdragsinläkterna under budgetåret 1976/77 till 11,1 milj.kr.

Utvecklingen
har visal att institutet kunnai infria förväntningarna om en samordnad
nalionell forskning inom det väg-, trafik- och irafiksäkerheisiek-niska områdel
och lill stor del kunnat tillgodose behovei av forskning på området.
Forskningsverksamheten vid VTI har också byggts upp till en kvalitet som gett
ett internationelii gott anseende. Vid VTl;s tillkomst föruisatles atl
instituieis verksamhei ekonomiski skulle gå ihop. Så har emellertid inte skett.
Det sammanlagda underskottet under budgetåren 1974/75, 1975/76 och 1976/77 är
ca 8,4 milj.kr. För au täcka del ackumulerade underskottet t.o.m. den 30juni
1976 anvisades på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetårel 1975/76
ell särskilt reservationsanslag av 3,8 milj.kr. 1 samband härmed initierades
olika ålgärder i syfte all förbäura insiilulets ekonomi. Vägverket ökade sin
uppdragsverksamhei vid instiiutei. Vidare utvecklades samrådsförfarandet mellan
VTI och riksrevisionsverkei (RRV) till alt fömtom taxefrågor även avse
marknads- och resullaifrägor. Inslilulel har vidare själv genomfört en rad
ålgärder såsom bl.a. en förbäitrad ekonomisk styrning och en intensifierad
marknadsföring.

Trots
dessa åtgärder har VTl:s verksamhei fortsatt alt gå med underskott. För innevarande
budgetår har beräknats ett underskott av 3,6 milj.kr. Inslilulel har, bl.a. i
de årliga anslagsframställningarna, klargjort att underskotiel framför allt
beror på all de i och för sig moderna och ralionella lokaler som institutet
fick i samband med omlokaliseringen till Linköping blivit myckel dyra.
Samtidigt har marknaden för uppdragsverksamheten inte ökal i den omfattning som
förutsattes när institutet bildades. Inslilulel har mot denna bakgrund
förordnai en omprövning av sin verksamhei främst med avseende på
finansieringsformen och den därmed sammanhängande inriktningen av verksamheien.
RRV har, med utgångspunkt i det malerial som lagils fram under samrådet mellan
VTI och RRV, funnit det osannolikt alt inslilulel med nuvarande omfallning av
uppdrag från myndigheterna inom kommunikaiionsdepariemenleis område skall kunna
uppnå full kostnadsläckning under de närmaste åren.

1
prop. 1977/78:100, bil. 9 föreslås bl.a. atl VTI för ett särskilt bidrag för
att läcka lokaloch kapitalkostnader för de fyra resultatenheter som sämst
läcker sina kostnader, nämligen Provvägsmaskineroch provvägshallar, Krockbana,
Simulatorer saml Övriga laborativa basresurser.

Härigenom
skapas bätire ekonomiska förutsättningar för verksamheien. Fortfarande har man
dock för de närmaste åren atl räkna med underskoll. Mol bakgmnd av det nämnda
börenligt min meningen allsidig översyn göras av VTI:s verksamhei och
finansiering. Översynen bör ske genom en särskild tillkallad utredare, vars
uppgift bör vara all föreslå ålgärder i syfte all anpassa instituieis
verksamhei lill marknadsförutsältningarna.

Utredaren
bör vidga den kartläggning av den framlida marknadsslmkluren som pågår inom
inslilulel. Härvid bör även ingå en invenlering av samverkansmöjligheier mellan
VTI och övriga myndigheter så atl en lämplig arbetsfördelning kan uppnås.
Arbetsuppdelningen mellan å ena sidan statens provningsanstali, högskolan och
institutioner och å andra sidan VTI bör närmare belysas med hänsyn till
skillnader i arbetsuppgifter, kompetens och taxesäuning.

s. 138 Kontrollera mot PDF

DelIIK:2
Skr 1978/79:103 138

VTI
och statens geotekniska insliiui (SGI) är samlokaliserade i Linköping. Frågan
om samordning mellan VTI och SGI i fråga om de administrativa och tekniska
stödfunktionerna (verkstäder, bibliotek etc.) har lidigare utretts av
staiskonioret. Statskontorets rapport behandlades i prop. 1976/77; 100 bil. 9.1
regleringsbreven för budgetåret 1977/78 lill resp. myndighet har regeringen
uppdragit åt VTI och SGI att i samråd pröva möjlighetema till en samordning av
administrativa och andra stödfunktioner vid de båda instituten i syfte atl
åstadkomma ett sammantaget bälire resursutnyttjande i enlighel med vad som
anförts i propositionen. Utredaren bör i sitt arbele beakla resultatet av
samordningssträvandena.

VTl;s
verksamhet är f n. slarkl inriktad mot vägoch trafiksektorn. Statens vägverk är
den helt dominerande uppdragsgivaren och svarade budgetåret 1976/77 för drygt
hälften av VTI:s totala uppdragsintäkter. Statens trafiksäkerhetsverk-den näst
största uppdragsgivaren-svarar för ca 10 ",

Marknadsstrukturen
visar således en stark anknytning för VTI till vägverket och
trafiksäkerhetsverkei. Utredaren bör mol denna bakgrund siudera frågan om en
närmare samverkan mellan VTI och dessa mydigheier. Härigenom skulle bl.a. det
angelägna kunskapsutbytet mellan å ena sidan forskningsoch utvecklingsarbetet
inom VTI och å andra sidan den prakliska lillämpningen inom väg- och trafikområdet
kunna förstärkas. Samiidigi ökas fömlsältningarna för en lämplig avvägning av
resurserna mol behovei av forsknings- och uivecklingsverksamhei inom väg- och
trafiksektorn. Genom en närmare samverkan skulle man även undvika
dubbelinvesteringar och dubblerad kompetens på väg- och trafikområdet.

Utredaren
bör arbeta så snabbt att ett förslag kan läggas fram vid halvårsskifiei 1978.

1
sill arbete bör utredaren biträdas av en samrådsgrupp med förelrädare för VTI
och de lokala SACO/SR-, SF- och TCO-S organisationerna vid VTI.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar
chefen för kommunikalionsdepartementel

all
tillkalla en särskild utredare med uptxlrag alt göra översyn av statens väg-
och trafikinstituts verksamhet och finansiering,

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal bilräde åt utredaren,

atl
förordna ledamöier i samrådsgruppen.

Vidare
hemställerjag au regeringen föreskriver

au
ersättning lill utredare, sakkunnig, expert, sekreterare och ledamoi i
samrådsgruppen skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen
(1946:394) om inte annat föreskrivs,

atl
koslnadema skall belasla sjätte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Kommunikalionsdepartementel)

s. 139 Kontrollera mot PDF

139 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:3

3.
Flygplatsfrågan i Stockholmsregionen

Dir
1978:16

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-02-16

Departemenischefen,
statsrådet Turesson, anför.

Riksdagen
beslöt den 15 december 1977 (prop. 1977/78:29, TU 1977/78:9, rskr 1977/78; 101)
bl a all staten skall la uppöverläggningar med Stockholms kommun och Stockholms
läns landsiing om flygplatsfrågan på lång sikt i Stockholmsregionen.
Huvudsyftet med överläggningama är au - med utgångspunkt i vad som anförs i
proposilionen - i detalj klarlägga förutsättningama för linjeiraflk på Bromma
samt alt utarbeta den tidsplan efter vilken Bromma flygplats kan
iordningställas för kombinerat inrikes- och allmänflyg. Överläggningarna skall
främst avse vilken trafik som kan accepteras från sanitär synpunki och den takt
i vilken sådan trafik kan introduceras saml finansierings-, mark- och
markkommunikationsfrågorna.

1
sammanhanget bör riksdagens beslut med anledning av molion 1976/ 77:1190 om
kommunikationerna mellan Siockholm och Arlanda (TU 1977/ 78:3, rskr 1977/78:37)
beakias.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag alt regeringen bemyndigar
chefen för kommunikationsdepartementet

au
tillkalla en särskild utredare med uppdrag all la upp överläggningar med
Stockholms kommun och Siockholms läns landsiing om flygplaisfrågan på lång sikl
i Stockholmsregionen,

alt
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål utredaren.

Vidare
hemställerjag atl regeringen föreskriver

att
ersättning till utredare, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form
av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394) om ej annal föreskrivs,

alt
kosinaderna skall belasla själie huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Kommunikationsdepartementet)

4.
Säkerheten på försvarsmaktens fartyg

Dir
1978:17

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-02-16

Departemenischefen,
statsrådet Turesson, anför.

Allmänna
bestämmelser om skydd mot ohälsa och olycksfall i arbetet finns i
arbelarskyddslagen (1949:1, omirycki 1973:834, ändrad senasi 1977:534). Från
lagens lillämpning har undantagits bl.a. arbeie som är au hänföra lill
skeppstjänst. Här gäller i stället lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg
(ändrad senast 1975:722) (sjösäkerheislagen). Bestämmelserna i denna lag
lillämpas dock för öriogsfartyg endasl om regeringen förordnar därom. Något
sådani förordnande har inte meddelats.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Del
II K:4 Skr 1978/79:103 140

Undantag
från arbelarskyddslagen har inom försvarsmaklen gjorts för övning och annal
arbete än sådant som uiförs under väsentligen samma förhållanden som
motsvarande arbete i annan verksamhet.

För
försvarsmakten har Kungl. Maj:t utfärdat särskilda besiämmelserom arbetarskydd.
Des.sa har kompleiterais av överbefälhavaren.

Sålunda
har Kungl. Maj:i i brev den 13 januari 1967 föreskrivit all den verksamhet inom
försvarsmakten som har undantagits från arbetarskydds-lagen i möjlig omfattning
skall planläggas och genomföras med beakiande av de syften som lagen skall
lillgodose. För verksamheten skall i tillämpliga delar gälla de allmänna
föreskrifterna i 7 § arbelarskyddslagen. Vidare skall, bl.a. ombord på
försvarsmaktens fartyg, i möjlig omfattning finnas de anordningar och vidtas de
ålgärder som avses i lagens 8-13 S§. Miliiära skyddsombud skall ulses om
särskilda skäl inte föranleder annat. Militär skyddskommitté skall finnas vid
varje förband eller utbildningsanstalt m.m. där minsi 50 personer regelbundet
sysselsätts. Bestämmelserna i arbelarskyddslagen om skyddsombud och
skyddskommitté skall lillämpas när så är möjligl.

1
anslutning till dessa besiämmelser har överbefälhavaren den 30 juni 1967
ulfärdal tillämpningsföreskrifter till förebyggande av ohälsa och olycksfall
inom försvarsmaklen. Dessa hänvisar såväl lill 7-13 §§ arbelarskyddslagen som
lill de särskilda föreskrifter, råd och anvisningar som gmndar sig på lagen.
Del anges särskilt atl föreskrifterna skall gälla även för skeppstjänsi ombord
på flottans och kustartilleriets fartyg och bålar.

Riksdagen
härden 16 november 1977 beslutat att arbetarskyddslagen skall
ensäiiasavenarbeismiljölag. Denna träder i kraft den 1 juli 1978 fprop. 1976/
77:149, SoU 1977/78:1, rskr 1977/78:18, SFS 1977:1160).

Med anledning av den nya
arbetsmiljölagsliftningen har chefen för marinen i skrivelse till chefen för
kommunikalionsdeparlemenlel föreslagit, all regeringen uppdrar åt honom all
dels granska i vilka avseenden sjösäkerhetslagen kan lillämpas på
försvarsmaktens fariyg och bålar, dels utarbeta förslag lill ny
följdförfallning avseende dessa. Enligi chefen för marinen bör arbetet bedrivas
i samarbete med sjöfartsverket, försvarets materielverk och försvarets
sjukvårdsstyrelse och i samråd med personalorganisationerna.

I
skrivelsen framhåller chefen för marinen all de av Kungl. Maj;t och
överbefälhavaren gjorda hänvisningarna lill arbelarskyddslagen har skapat
oklarhet, efiersom lagen inte är lillämplig på skeppstjänsi. 1 prakiiken
tillämpar chefen för marinen och försvarets materielverk i stället bestämmelserna
i kungörelsen (1965:908) med tillämpningsföreskrifter till lagen den 19
november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg (ändrad senasi 1976:773)
(tillämpningskungörelsen till sjösäkerhetslagen) och de skyddsföreskrifter som
sjöfartsverket har utfärdat i anslutning till bestämmelsema i sjösäkerhetslagen.
Chefen för marinen påpekaratt arbetsmiljöutredningen (S 1970:35) i betänkandet
(SOU 1976:1) Arbetsmiljölag (s. 394) har uttalat au de tidigare nämnda
särskilda bestämmelserna om åtgärder mol ohälsa och olycksfall inom
försvarsmakten bör upphävas i samband med all arbeismiljölagen träder i kraft.
Med anledning härav har chefen för marinen granskat innehållet i
sjösäkerhetslagen och lillhörande kungörelser och har därvid funnil att det av
praktiska skäl är lämpligt alt verksamheien på örlogsfariygen från
säkerhetssynpunkl underkastas bestämmelserna i sjösäkerheislagen.

Till
framställningen har chefen för marinen fogat ett utkast till förordning med
tillämpningsföreskrifter till sjösäkerheislagen för försvarsmaktens fartyg och
båtar.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:4

Framställningen
har remissbehandlats. Remissinstanserna tillslyrker allmänt all det föreslagna
utredningsarbetet kommer lill stånd. Flera remissinstanser ser det som
naturiigi att utredningen inriktas på atl få till stånd regler som så långt
möjligtäranpassade till dem som gäller för den civila sjöfarten.

Från
något håll har också framhållits att utredningsarbetet bör bedrivas på samma sätt
som arbetel med övrig ny arbelsmiljölagstiftning, dvs. genom en särskild
kommitté.

Efter
samråd med chefen för försvarsdeparlemeniei och chefen för
arbetsmarknadsdepartementet får jag anföra följande.

Såsom
framgår av vad jag har anfört i del föregående omfattar arbelarskyddslagen
inte arbete som hänförs lill skeppstjänsi. Någon ändring i detta avseende har
inte gjorts i arbetsmiljölagen. Enligt prop. 1976/77:149 (s. 207) är avsiklen
atl arbeismiljölagen skall vara lillämplig inom områdel för del samlade
försvarel. Till följd av undantaget för skeppstjänsi kommer emellertid
skeppstjänsi inom försvarsmaklen i princip alt falla in under sjösäkerhetslagen.
Något förordnande all denna skall lillämpas på öriogsfartyg har dock inie
meddelals. Det finns f n. inte heller underlag för au meddela eu sådani
förordnande.

Enligt
min mening ärden nuvarande rättsliga regleringen av skeppstjänsten på
försvarsmaktens fartyg otillfredsställande. Belysande härför är alt miliiära
myndigheler - irots att förfaiiningssiöd saknas - anser sig böra tillämpa
bestämmelser i tillämpningskungörelsen till sjösäkerhetslagen och de
skyddsföreskrifter som sjöfartsverket har ulfärdal. Den rällsliga regleringen
för försvarsmakiens fariyg kommer formelll att bli ännu mer olillfredsslällande
när arbeismiljölagen iräder i kraft, eftersom brevet den 13 januari 1967 med
hänvisning lill arbelarskyddslagen då kommer att upphävas.

Mol
den angivna bakgrunden anser jag del nödvändigi att närmare klarlägga de frågor
som har samband med arbetarskyddet vid skeppstjänsi inom försvarsmaklen eller
som i övrigt rör säkerheten på försvarsmaktens fartyg. För delta ändamål bör en
särskild utredare tillkallas.

Som
jag lidigare har framhållit ankommer del enligt sjösäkerhetslagen (1 kap. 1 §)
på regeringen atl besiämma i vilken utsträckning lagen skall gälla för
örlogsfartyg. Utgångspunkten for utredaren bör därför vara atl överväga vilka
bestämmelser i lagen som bör lillämpas på öriogsfartyg. 1 delta sammanhang bör
klargöras vad som avses med sådana fartyg och anges om och i vilken
utsträckning bestämmelserna skall gälla för andra fartyg som lillhör eller
nyttjas av försvarsmakten. Det sisl sagda medför även all lämplighelen av
termen "örlogsfartyg" i 1 kap. 1 § sjösäkerhetslagen bör övervägas. Jag
har i del föregående uppehållit mig främst vid frågor om arbetarskydd.
Utredaren böremellertid förutsättningslöst undersöka även vilka bestämmelser i
övrigi i sjösäkerhetslagen som bör gälla för försvarsmaktens fartyg.

Utredaren
bör vidare överväga om del behövs tillämpningsföreskrifter som kompletterar de
lagbestämmelser som avses gälla för försvarsmaktens fariyg. Jämförelser bör
därvid självfallel göras med innehållet i tillämpningskungörelsen lill
sjösäkerheislagen. Ledning lorde också kunna erhållas av det utkast lill
förordning med tillämpningsföreskrifter som chefen för marinen har fogal lill
sin framställning.

Om
de förslag utredaren avser att lägga fram föranleder speciella koslnader för
statsverket bör en uppskattning av kostnadernas storlek göras.

I
frågor som rör arbetsmiljön bör utredaren hämia ledning från den nya

s. 142 Kontrollera mot PDF

Del
II K:5 Skr 1978/79:103 142

arbetsmiljölagsliftningen.
Uiredaren bör i detla sammanhang också la ställning till de gränsdragningar som
kan behöva göras mellan regleringen för försvaret i den allmänna
arbetsmiljölagsliftningen och den särskilda regleringen för skeppstjänsi. 1
arbelsmiljöfrågor bör uiredaren samråda med fartygsmiljöutredningen (K
1973:04). Utredaren bör vidare nära samråda med berörda myndigheter och
organisationer.

Uiredningsarbelel
bör bedrivas skyndsamt. Utredaren bör lägga fram de förfaiiningsförslag som
föranleds av hans ställningstaganden.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag alt regeringen bemyndigar
chefen för kommunikalionsdepartementel

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl se över lagstiftningen rörande
säkerheten på försvarsmakiens fariyg,

alt
beslula om experter, sekreterare och annal bilräde åt uiredaren.

Vidare
hemställerjag au regeringen föreskriver

att
ersättning till utredare, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode
enligt kommittékungörelsen (1946:394) om ej annal föreskrivs,

alt
kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Kommunikationsdepartementet)

5.
Sjöfartsverkets sjökortsframställning

Dir
1978:44

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-04-20

Departemenischefen,
slalsrådet Turesson, anför.

Sjöfartsverket
är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten. Verksamheten
skall bedrivas med huvudsaklig inrikining på handelssjöfarten. I verksamheien
ingår bl.a. atl handha sjökarteverksamhe-ten. På sjökarteverksamhetens område
har verket enligt förordning (1969:320) med instruktion för sjöfartsverket
särskilt till uppgift bl.a. au utföra sådana mätningar och undersökningar i
farvatten inom landet och i angränsande havsområden .som fordras för sjöfarten
och försvarel, att utarbeta och utge eller låta utge allmänna sjökort och
seglingsbeskrivningar samt atl utarbeta särskilda sjökort och
seglingsbeskrivningar för marinen.

Den
svenska sjökorisponföljen omfaiiar 137 sjökort av olika slag samt 7 serier
båisportkori. Härutöver finns för vissa farleder speciella
radarnavige-ringsskisser avsedda för lotsar. Jämsides med nyproduktion av
sjökort sker kontinuerliga rättelser av befintliga sjökort. Till grund för
nyproduktionen och rättelserna ligger bl.a. de av verkei utförda
sjömätningarna.

Inom
sjöfartverkel pågår arbeie med översyn av organisationen. 1 beslut den 23
okiober 1977 gav regeringen verket vissa uppdrag i anslutning lill
organisationsöversynen och förutsatte samtidigt att det samlade arbetet sker
skyndsamt och leder fram lill ell program för en effektivisering och
rationalisering av verksamheien. I beslul den 30 mars 1978 har verkei getts
ökade resurser för sjökaneverksamheien i syfte alt öka produktionen och
intensifiera arbelel med rättelse av sjökort.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:6

De
ålgärder regeringen hittills vidtagit börenligt min mening kompletteras med en
översyn av effektiviteten och lillförliilighelen i processen från sjömäining
lill färdiga sjökort. Översynen bör ske genom en särskili tillkallad utredare.
Arbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen bemyndigar
chefen för kommunikationsdepartementet

alt
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av
sjöfartsverkets sjökorisframställning,

alt
besluta om sakkunniga, experter och sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare
hemställerjag all regeringen föreskriver

atl
kosinaderna skall belasla sjätte huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Kommunikationsdepartementet)

6.
Utredning om vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad
trafikpolitik m.m.

Dir
1978:46

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-05-25

Departemenischefen,
slalsrådel Turesson. anför.

1
takt med utvecklingen inom transportsektorn har flygels betydelse i det totala
iransportsystemel och för samhällsutvecklingen i slorl successivt ökat. DeUa
sammanhänger med en rad olika faktorer såsom den allmänna höjningen av den
ekonomiska standarden, befolknings- och bebyggelseutvecklingen, strukturförändringarna
inom näringslivet m.m. För svenskt vidkommande har flyget blivit särskilt
betydelsefullt på grund av vårt lands geografiska läge och utbredning.

Med
lanke på Sveriges beroende av utrikeshandeln är ett väl fungerande flyg ett
nödvändigt hjälpmedel i kontakterna mellan svenskt näringsliv och omvärlden.
Flyget har också stor betydelse för turismens utveckling. Den tidsvinst och de
ökade resmöjligheter inrikesflyget erbjuder enskilda människor, förvaltning
och näringsliv är för vårt land av största betydelse. I ett ylslort land som
Sverige med dess många över hela landet spridda regioner och befolkningscentra
är lillgången på snabba persontransporter nalurligen en avgörande förutsättning
för ett väl fungerande näringsliv och en effektiv förvaltning. 1 trafik-och
regionalpoliliska sammanhang-framför allt när del gäller långväga iransporier -
spelar därför flygel numera en väsenilig roll.

Den
civila luftfarten har vuxii myckel snabbt i omfång under senare lid. Antalet
avresande passagerare på de statliga flygplatserna har ökat från drygt 0,9
milj. år 1960 till 4,3 milj. år 1977, vilket innebär en genomsnililig åriig
tillväxt med ca 10 96. Drygt hälften (54 96) av det angivna loiala antalet
avresande passagerare kan hänföras lill ulrikestrafiken och resten till den
inrikes linjefarten. Charterflyget lill utlandet har ökat från ca 66.000
avresande passagerare år 1960 till ca 1,1 milj. år 1977. Den inrikes
linjefarten har också vuxit myckel kraftigt eller från drygt 400.000 avresande
passagerare

s. 144 Kontrollera mot PDF

Del II K:6
Skr 1978/79:103 144

år
1960 till ca 2,1 milj. år 1977. En successiv övergång till jeilrafik, som
starkt bidragit till all förkorta restiderna, aren väsenilig förklaring lill
den starka trafikutvecklingen.

Linje-
och charterflygels starter och landningar (flygplansrörelser) på de statliga
flygplatsema har ökat med ca 5 96 årligen sedan 1960 och uppgick år 1977 lill
ca 222.000. All ökningstaklen såvitt avser antalet flygplansrörelser är lägre
än ökningen av antalet passagerare är ett uitryck för den lekniska utveckling
som skell inom flygel med successiv övergång lill allt större flygplan med ökad
kapacitet. Denna utveckling har möjliggjorts bl.a. genom alt luftfartens
markorganisation har byggts ul med nya modernt utrustade flygplatser och
förbättrade navigerings-, inflygnings- och landningshjälpmedel. Dessa åtgärder
har inte bara varit nödvändiga förutsättningar för flygtrafikens utveckling
över huvud utan har också bidragit lill all ytierligare öka säkerhelen och
regulariteten i trafiken.

Vid
sidan av del tyngre flyget har inom den civila luftfarten skett en kraftig
tillväxt av del s.k. allmänflygei. Allmänflyg aren sammanfallande benämning på
civil luftfart utförd med lätta luftfartyg, såväl jet- som propeller-drivna.
Allmänflyg kan uppdelas i bruksflyg (i vilkel laxiflyg ingår), skolflyg,
luftfartsverksamhet av särskilt slag och privalflyg (inkl. firmaflyg). Av del
loiala antalet flygplansrörelser år 1977 svarade allmänflyget för ca 85 96
eller ca 1,4 milj. Inom allmänflyget fördelades flygplansrörelserna med ca 55
96 eller ca 0,8 milj. på den yrkesmässiga luftfarten inkl. allt skolflyg och
resterande 45 % på privalflyg.

Luftfartens
andel av del totala inrikes persontransportarbelet med kollektiva färdmedel
ökade från ca 2 % år 1960 till ca 6 96 år 1977. Under samma period mer än
fördubblades flygets andel av det totala inrikes persontransportarbelet.

Tillväxten
av den civila luftfarten väntas enligt luftfartsverket fortsälla men i något
långsammare takt än tidigare.

Ett
utmärkande drag i den civila luftfartens utveckling är att den kommit all
betjäna allt fler orter i landet. Totalt finns idag ca 220 flygplatser som är
öppna för civil trafik. Av dessa är ca 105 godkända atl användas vid luftfart i
förvärvssyfte. Dessutom är 53 av dessa godkända som trafikflygplatser, vilket
innebär all insirumentinflygning kan ulföras. Reguljär inrikes trafik bedrivs f
n. på 32 av flygplatserna varav 13 förvaltas av luftfartsverket. Vidare finns
sex fiygplatser som ulgörs av miliiära floUiljflygplalser där luftfartsverket
förvaltar de anläggningar som utnyttjas för den civila trafiken.

Del
inrikes flyglinjenätel har successivt byggts ul och sammanbinder numera en
relativt stor del av landels siörre tätorter med i första hand
Stockholmsregionen men även i viss utsträckning med varandra. Av det totala
antalet flygresor i inrikes linjefart har ca 80 96 sin start- eller målpunkt
förlagd lill Bromma eller Arlanda. Stockholmsregionens dominans kan även
belysas med alt av totalt 17 relationer med ett trafikflöde överstigande 20.000
resor per år är det endast två som inte berör Siockholm, nämligen
Sundsvall-Göteborg och Visby-Norrköping. Del inrikes flygnälei domineras av
fyra linjer, nämligen Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö, Stockholm-Luleå samt
Stockholm-Visby. Dessa fyra linjer svarar tillsammans för ca hälfien av resorna
med reguljärt inrikesflyg. En betydande flygtrafik sker också till och från
övriga Norriand. I framliden får vi räkna med ett antal högtrafikerade
flygvägar mellan siörre befolkningscentra som - med hänsyn bl.a. lill de
senaste årens snabba flygplalsulbyggnad - liksom nu kompletteras av ett nät av
flygvägar med lägre trafikintensitet.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:6

Genom beslut av 1967 års riksdag fastställdes riktlinjerna
för luftfartsverkets verksamhet och organisation (prop. 1967:57, SU 107, rskr
267). Luftfartsverket harenligi dessa bl.a. till uppgift all förvalta och driva
statliga flygplatser för linjefart, sk. primärflygplalser. Andra flygplatser
för huvudsakligen det s.k. allmänflygel aren angelägenhet för landsting,
kommun eller enskild intressent. Delta utesluter emellertid inte all
flygplatser för luftfart i regelbunden traflk kan anläggas, förvallas och
drivas av landsiing, kommun eller enskild. Enligt riksdagsbeslutet skulle i
anslutning till de av statsmakterna år 1963 antagna trafikpolitiska
riktlinjerna ålgärder vidlas för att anpassa den civila luftfarten lill kravet
på full kostnadstäckning.

I anslutning till nämnda proposiiion fastställdes normer
för samverkan mellan stat och kommun vid invesleringar i de av luftfartsverket
förvaltade primärflygplatserna. Enligt dessa normer har kommun att svara för
mark-kostnaderna och för 37,5 96 av kostnadema för byggnader och anläggningar.

Genom del eiablerade samarbelel mellan stal och kommun på
luftfartsområdet har förutsättningar skapats för ett kommunalt inflylande och
medansvar vid uibyggnad av landels primärflygplatser. Genom formerna för
täckning av invesleringsulgifterna får kommunerna liksom staten - utifrån en prioritering
av flygplatsprojekt i förhållande till andra samhälleliga invesleringsändamål -
bedöma projektens angelägenhelsgrad.

Förutsättningarna
för alt slalen skall engagera sig i anläggandet av en ny flygplats är enligt
del lufifartspolitiska beslutet att full kostnadsläckning erhålls för hela del
i anläggningen inveslerade kapitalet. Vidare bör intäkterna överstiga drift-
och kapitalkostnaderna senasi lio år efter att flygplatsen har färdigställts.
Enligt 1963 års luftfartsulredning bör samma ekonomiska förutsättningar
tillämpas vid siörre investeringar i befintliga flygplatser. De nuvarande
riktlinjerna för statligt engagemang i en flygplats tar således inte hänsyn
till att varje flygplats ulgör en del av det samlade nätet av flygplatser där
enskilda flygplatser genererar intäkter på andra flygplatser.

När en
flygplats tagits i drift integreras den kostnads- och intäkismässigt i det
totala flygplatssystemet. De avgifier som fastställs för nyttjandet av de olika
flygplatserna baseras således på den samlade kostnaden för driften av de
flygplatser som staten förvallar, vilkel leder till att lönsamma
storflygplatser lämnar bidrag till olönsamma mindre flygplatser. Avgiftsuttaget
på de större flygplatserna kommer därigenom all bli högre än vad som moliveras av
kostnaden för flygplatsen i fråga.

Utvecklingen av flygtrafiken i Sverige har liksom vad
gäller övriga Irafikgrenar skett inom ramen för 1963 års trafikpolitiska
beslut. I enlighel med de trafikpolitiska riktlinjerna skall varje trafikgren
själv svara för de kostnader den förorsakar det allmänna. Delta innebär för
luftfartens del atl luftfartsverket skall läcka sina kostnader inkl.
avskrivningar och ränla på statskapitalet med avgifter. Förränlningskravel
innebär krav på avkastning av det disponerade statskapitalet motsvarande
statens normalränta. Vidare skall trafiken ombesörjas av flygföretagen enligt
företagsekonomiska principer.

En
naturiig följd av såväl de trafikpolitiska riktlinjerna som formerna för
samarbetet med kommunerna är atl de statliga och kommunala investeringarna i
de statliga flygplatsernas byggnader och anläggningar i ekonomisk mening
värderas på samma sätt och all ersättningen därför grundas på samma villkor. I
enlighet härmed omfattar ersättningen till kommunerna för deras investeringsbidrag
till byggnader och anläggningar (prop. 1970:200

\0 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 103

s. 146 Kontrollera mot PDF

Del II K:6
Skr 1978/79:103 146

angående
ersättning till kommuner för bidrag lill investeringar i primärflygplalser)
kapitalkostnaderna molsvarande avskrivning och ränla enligt för luftfartsverket
gällande principer.

Då
var och en av primärflygplatserna som tidigare berörts, ingår som del i ett
integrerat flygplatssystem har ersättningen lill kommunerna inte gjorts
beroende av graden av kostnadstäckning i de särskilda fallen. I enlighet med
förslagen i prop. 1970:200 har kostnadsläckningskravet i slället fastställts
atl gälla verksamheten i dess helhet. I konsekvens härmed har för kommunernas
del - under förutsättning au verkets ekonomiska målsäiining om full kostnadstäckning
i den totala rörelsen uppfylls -ersättningarna getts generell karaklär och är
således enbarl baserade på de investeringsbidrag som vederbörande kommun
lämnat.

Frågan
om flygplatsers huvudmannaskap och krilerier för statligt engagemang i flygplatser
har bl.a. mol bakgrund av luftfartens utveckling under de senasle åren
aktualiserats i olika sammanhang. Således har riksdagen, i likhet med
luftfartsverket, bl.a. ullalat att en översyn bör ske av gällande riktlinjer
för lönsamhetsbedömningar m.m. för inrättande av statliga flygplatser.
Luftfartsverket har därvid framhållil att en företagsekonomisk utvärdering av
ett flygplatsprojekt inte ensamt bör vara avgörande för flygplatsens tillkomst
eller för statligt engagemang i en redan etablerad flygplats. En sådan
bedömning måsle enligt luftfartsverket kompletteras med regionalpolitiska och
samhällsekonomiska värderingar och en bedömning av den enskilda flygplatsens
betydelse i det totala flygiransportsystemet. Frågan om flygplatsers
huvudmannaskap har också aktualiserats i samband med organisatoriska
förändringar vid de militära floltiljflygplatser som fn. utnyttjas för civil
luftfart. Således har riksdagen beslutat om avveckling av flygflottiljen i
Kalmar. Vidare har i olika sammanhang framförts förslag om all Växjö, Boriänge
och Kristianstads flygplatser skall ges ställning som primärflygplatser och
således övertas av luftfartsverket.

Enligt
bl.a. länsstyrelsen i Stockholms län bör staten ta över hela del ekonomiska
ansvaret för uibyggnad och drift av statliga flygplatser för linjefart. Vidare
har landstinget i Stockholms län hos regeringen hemställt om en omprövning av
de av riksdagen år 1967 faslslällda reglerna för invesleringar i
primärflygplatser. Landstinget anser atl de nuvarande reglerna klarl missgynnar
kommunerna.

Luftfartsverkets
ekonomiska resultat har under den senaste tioårsperioden utvecklats relativt
gynnsamt. De omfattande investeringarna under 1970-talel som följd av
uibyggnaden av ire slorflygplatser och kapacitets- och säkerhetshöjande
ålgärder vid övriga flygplatser har emellertid lell lill all verket inte räknar
med all under de närmaste åren kunna uppfylla sitt förräntningskrav. Verkei
hardärför presenterat en tioårsöversikl med åriiga taxehöjningar på i
genomsnitt 10 96 som visar en underförränining under de första åren. Denna
underförränining kompenseras emellenid av motsvarande överförränlning under de
sisla åren av tioårsperioden. Som följd härav kommer enligt luftlarlsverket
kommunerna i likhel med staten, vilkel Svenska kommunförbundet och Stockholms
läns landsiing motsatt sig, inte atl erhålla full förräntning på insatt kapital
under de närmaste åren. Kommunerna kommer emellertid atl kompenseras härför
under tioårsperiodens senare del. Flygbolagen har för sin del framfört atl den
antagna laxehöjningen skulle kunna reduceras genom rationalisering av
luftfartsverkets verksamhet.

Vad
gäller luftfartsverkets ekonomi bör vidare nämnas alt luflfaristaxan

s. 147 Kontrollera mot PDF

147 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:6

omstrukturerades
år 1973 av regionalpolitiska skäl. Den inrikes passageraravgiften sänktes
kraftigt samtidigt som den utrikes passageraravgiften höjdes. Denna åtgärd har
påverkat resultatet för de flygplatser där enbart inrikestrafik bedrivs. Genom
den utbyggnad som skett bl.a. av de större flygplatserna med internationell
trafik har förutsättningar skapats för en framtida lönsam expansion. Underetl
inledningsskede med stor outnyttjad kapacitet kommer lönsamheten emellertid att
vara låg. Det finns därför skäl att iaktta stor restriktivitet i fråga om
yUeriigare resursbindande ålgärder under den närmasle tiden. Härigenom bör del
bli möjligl au begränsa höjningarna av taxorna som inlernalionelll sett ligger
på en hög nivå.

Inom ramen för den
regionala trafikplaneringen som genomfördes under åren 1972-1974 ingick som ell
väsentligt moment att skapa underlag för en samlad bedömning av hur bl.a.
flygplatssystemet bör utformas på kortare och längre sikl för alt på ett
tillfredsställande sätl tillgodose de inlerregionala resbehoven i resp. län.

På
grundval av vad som framkom i den regionala trafikplaneringen utarbetades inom
kommunikationsdepartementet en departementspromemoria (Ds K 1975:10) Planering
av de svenska flygplatserna. 1 promemorian utvärderades länsstyrelsernas förslag
till flygplatsuibyggnader. Med denna utgångspunkt framlades en skiss till ett
framtida flygplatssystem. Promemorian har remissbehandlats.

Utgångspunkten
för den regionala iraflkplaneringen när del gäller flygplatsers lokalisering,
uiformning och kapacilel är ett funktionellt flygplatssystem. 1 syfte att
åsiadkomma ett sådani system som också är anpassat lill regional- och
näringspolitiska målsättningar samt flygtransporternas ekonomiska och lekniska
förutsäliningar har i arbelel med de regionala trafikplanerna tillämpats en
funktionell indelning av flygplatsema. Denna indelning anknyter till den i del
regionalpoliliska handlingsprogrammet angivna ortsplanen saml lill
flygplatsernas belydelse i transportsystemet. Funktionsindelningen motsvarar i
slort sett den tekniska banklassindelningen som luftfartsverket tillämpar vid
godkännande av flygplatser.

I
skrivelse lill regeringen har Svenska kommunförbundei hemställt att regeringen
skall la inilialiv lill en genomgripande analys av inrikesflygets situation
idag och vilken roll det skall spela i framliden. Statliga och kommunala
flygplatser måste enligt kommunförbundei betraktas som delar i ett för hela
landet gemensamt flygplatssystem. Del är därför angeläget att klargöra hur ell
sådani system bör se ut för alt på längre sikl bli ett verksamt medel i
sysselsättnings- och regionalpolitiken. Della kräver enligt förbundel en
allsidig belysning och bedömning av resbehoven, lillgängliga fasta anläggningar
för trafiken och eventuella krav på förändringar, nuvarande och kommande
flygplanstyper, loiala ekonomiska resurser och kostnadsfördelning.

Inrikesflygel i Sverige är
uppbyggt på i princip likartal säll som i Danmark och Norge. Del innebär alt
Scandinavian Airlines Syslem (SAS) i samtliga tre länder svarar för vissa tunga
stamlinjer - i Sverige Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och i princip
Stockholm-Luleå-Kiruna-medan nationella flygbolag - Linjeflyg AB (LIN) i
Sverige - handhar linjefarten i övrigi. Denna arbetsfördelning har successivt
vuxit fram under iakttagande av bestämmelserna i del för SAS gällande
konsorlialavtalet och de grundprinciper för SAS verksamhet som gemensamt
fastlades av de skandinaviska länderna vid tillskapandet av SAS-konsortiel
innebärande en företrädesrätt för SAS alt bedriva inrikestrafiken i de tre
länderna. Utöver SAS och LIN:s trafik på de

s. 148 Kontrollera mot PDF

Del II K:6
Skr 1978/79:103 148

siörre
flygplatserna har under senare år ett sekundärnät - malarnäl - byggts upp.
Sekundärnätet trafikeras med lättare fiygplanstyper.

När
det gäller frågan om uppdelning av trafiken på SAS och LIN kan del således
konstateras all del finns anledning all i Sverige - liksom i Danmark och Norge
med deras likartade uppbyggnad av inrikesfiyget - från lid till annan se över
arbetsfördelningen liksom intäkts- och kostnadsfördelningen mellan SAS och de
nationella flygföreiagen, dvs. för Sveriges del framför allt LIN. Mol bakgrund
härav träffade SAS och LIN i december 1975 överenskommelse om överföring av
två flygfrekvenser på linjen Stockholm-Luleå från SAS lill LIN. Luftfartsverket
har anmodat bolagen atl gemensami utvärdera resultatet av denna överföring.
Utvärderingen skall redovisas för verkei senasi den 20 augusti i år.
Luftfartsverket har vidare föreslagil atl en lolal översyn av inrikesflygets
struktur bör genomföras i syfte all stärka dess ekonomiska och irafikala
fömisäiiningar. Statens pris- och karlellnämnd (SPK) anser del vara väsentligt
att en sådan översyn kommer lill stånd. Denna fråga har även aktualiserats av
riksdagen vid ett flertal lillfällen.

Den
civila flygtrafikens tillväxt och dess successivt siörre geografiska uibredning
medför ett ökat ianspråktagande och ett allt intensivare utnyttjande av det
svenska luftrummet. Luftrummet skall samtidigt utnyttjas av militärflygel, vars
verksamhei bedrivs under speciella operativa belingelser. Mol denna bakgrund
beslöt riksdagen år 1973 (prop. 1973:27, TU 1973:12, rskr 1973:160) atl de
civila och militära flygtrafikledningsorganisationerna skulle sammanföras i en
gemensam organisation. Denna skulle i sin tur inordnas i luftfartsverket.
Riksdagen beslöt också alt den fortsatta utvecklingen av
flygirafikledningssystemet skulle inriktas på övergång lill s.k. yltäckande
fiygkonlroll. Enligt riksdagens beslul har dessulom en central skola för
gemensam utbildning av civila och miliiära flygledare inrättats i Sturup.

Riksdagen
beslöt år 1975 (prop. 1975:81, TU 1975:16, rskr 1975:19) om ny organisaiion för
luftfartsverket. Syftet med omorganisationen var bl.a. att mot bakgrund av den
allmänna utvecklingen inom luftfarten förbättra förulsäuningarna för en
effektivering av luftfartsverkets och lufifartsinspek-lionens arbete. I prop.
1977/78:5 om flygvädertjänstens system och organisation m.m. föreslogs ell
antal ålgärder i syfte att effeklivera flygvädertjän-sten. 1 propositionen
föreslogs bl.a. all fömlsältningarna för en ytterligare integrering mellan
civil och militär väderljänsl bör prövas fortlöpande. Riksdagen beslöt i
enlighet med förslagen i propositionen. Vid årets riksmöte har beslul vidare
fallals om inrällande av en central myndighet för utredning av allvariigare
civila och militära luftfartsolyckor.

Jag
kan konstalera atl luftfartens utveckling under de senaste åren i flera
avseenden har varil myckel expansiv, främst vad gäller trafikvolym,
flygplalsulbyggnad och teknisk utveckling. De ekonomiska förutsättningarna för
de olika delsystemen inom del loiala luftfartssystemet har vidare,
vilketframgåltav vad jag tidigare anfört, avsevärt förändrats. Samtidigt gäller
atl de trafikpolitiska riktlinjerna på senare tid kommii atl lillämpas på ett
säll som delvis kan anses ålerspegla förändrade synsäll. Detla framgår av
propositionen 1977/78:100 bil. 9 (budgetpropositionen) saml av den av riksdagen
ännu ej behandlade proposilionen 1977/78:92 om åtgärder för au förbättra lokal
och regional kollektiv persontrafik.

Mot
bakgrund härav finner jag det lämpligt att nu föreslå alt en kommitté
tillkallas med uppdrag atl se över vissa frågor beiräffande luftfartens roll i
en samordnad trafikpolitik. Huvuduppgiften för ulredningen bör vara all, med

s. 149 Kontrollera mot PDF

149 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:6

uigångspunki
i en översiktlig analys av del inrikes flyglinjenätel, föreslå en lämplig
flygplalsslruktur som i första hand lillgodoser kraven på tillfredsställande
inlerregionala flyglransporter. Della bör ske ulifrån en bedömning av
omfatiningen och arten av nuvarande och framtida irafikunderlag för främsi
inlerregionala förbindelser saml luftfartens rimliga andel därav.
Allmänfly-gets roll som komplelterande transportmedel bör i delta sammanhang
beakias.

I
frågor om utredningsarbetets inriktning och vissa huvudfrågor som bör behandlas
av kommittén vill jag anföra följande. Jag förutsätier emellertid alt kommittén
även kan ta upp andra frågor som anknyter till dess uppgifter.

Den
principiella utgångspunkten för kommitténs arbele bör vara aU målet för
samhällets trafikpolitik är att ge medborgarna och näringslivet i landels olika
delar en tillfredsställande trafikförsörjning lill lägsia möjliga samhällsekonomiska
kostnader. De trafikpolitiska ålgärderna måsle därvid i möjligaste mån
anpassas så att de harmonierar med t.ex. närings- och sysselsättningspolitiken,
regionalpolitiken, miljöpolitiken och energipolitiken. Jag erinrar i della
sammanhang om riksdagens uttalande (CU 1973:11, rskr 1973:11) rörande
behandlingen av flygplatsernas lokalisering inom ramen för den fysiska
riksplaneringen. Vidare bör kommittén i sitt arbete beakta vad statsmakterna
senast i anslutning till 1977 års försvarsbeslut anförl om försvarsberedskapen.
Sålunda framhålls där all del är belydelsefulll och nödvändigi all i
samhällsplaneringen hänsyn las även lill totalförsvarets behov.

När
det gäller de trafikpolitiska medlen främjas effektiviteten i transportapparaten
och kvaliteten på Iransporttjänslerna bäsl genom en i princip fri konkurrens.
Della skapar valfrihet för konsument och näringsliv i valel av transportmedel.
Transportutövarna skall inom ramen för av samhällel fastlagda gränser arbela
ulan konkurrenshämmande detaljregleringar och under företagsekonomiska former.
Samtidigt måste trafikpolitiken utformas så alt en frivillig samverkan och
samordning mellan olika iransportulövare underlättas. En samhällsekonomiskt
effektiv fördelning av transporlarbelel mellan olika transportmedel måsle vara
den grundläggande utgångspunkten för trafikpolitiken.

Staten
har ett huvudansvar för atl ett effektivt interregionalt transportsystem kan
komma lill siånd. Eu väl utvecklat och differentierat inrikesflyg spelar, med
hänsyn lill flygels höga transporteffektivitet och de långa geografiska
avsiånden i landet, härvid en väsentlig roll.

Mol
denna bakgrund och med beaktande av förväntad trafiklillväxl och teknisk
utveckling bör kommiuén se över det nuvarande inlerregionala flyglinjenätel.
Kommitténs arbete i denna del bör resultera i en principskiss för linjenälets
utformning. Med uigångspunki i denna skiss bör kommittén överväga bl.a.
lokalisering och dimensionering av flygplatserna. Den i departementspromemorian
Planeringen av de svenska flygplatserna framlagda planen till ett framlida
flygplatssystem bör uigöra grunden för en fördjupad analys av den lämpliga
framtida flygplalsslrukturen och den flygplatskapacitet som från samhällets
synpunki bör finnas.

Regeringen
kommer inom kort att meddela anvisningar för en fortsatt regional
trafikplanering. Inom ramen för den regionala trafikplaneringen kommer närmare
atl studeras frågan om ny- och utbyggnad av mindre flygplatser, de s.k. region-
och lokalflygplatserna. Della skall ske mot bakgrund av allmänflygels växande belydelse
för flyglransportförsörjningen. Jag förutsätter atl del arbete som bedrivs inom
den nu föreslagna kommittén

s. 150 Kontrollera mot PDF

DelIIK:6 Skr 1978/79:103 150

på
lämpligt sätl samordnas med den inom regional trafikplanering bedrivna
flygplatsplaneringen.

Stålen
bör nalurligen ha eu dominerande intresse i de tre slorflygplatserna med deras
stora andel utrikestrafik, dvs. Stockholm-Arlanda, Göteborg-Landvetter och
Malmö-Sturup. Det övriga flygplatsnätet bör vad gäller huvudmannaskap,
flnansieringsfördelning och drifl utformas i syfte all en tillfredsställande
interregional trafikförsörjning kan erhållas till lägsia möjliga kosinad. För
atl en flygplats för inrikestrafik med statligt engagemang skall inrättas boren
grundläggande förutsättning vara all del i ifrågavarande region finns
inlerregionala transportbehov som inte på ett tillfredsställande sätl kan
tillgodoses med andra transportmedel eller från näraliggande fiygplatser.

Kommittén
bör, vad gäller frågan om finansieringsfördelningen mellan slal och kommun,
föreslå ett system som är anpassat lill de olika flygplatsernas roll i det
inlerregionala transportsystemet.

Regeringen
har i olika sammanhang fattat beslut som innebär stor återhållsamhet med
statliga medel och i övrigi uttalat atl statliga åtgärder som innebär ökade
påfrestningar på kommunernas ekonomi måste undvikas. Denna principiella
ståndpunkt bör uigöra en allmän föruisättning för förslagen rörande
flygplatssystemei. Det statliga engagemanget i flygplats-systemet bör även
fortsättningsvis ske inom ramen för affärsverksprinciperna samiidigi som
irafikutövningen bör ske enligi företagsekonomiska principer. Delta medför att
ulredningen skall eftersträva problemlösningar som innebär atl del totala
avgiftsutlagel i fiygplats- och flyglrafiksystemet, utan ytteriigare statliga
bidrag, skall växa långsammare än vad nuvarande prognoser indikerar.

I fråga om drifl- och
förvaltningsansvaret för flygplatserna bör särskilt eftersträvas former som är
ägnade atl stimulera till en fortsall rationalisering och kvalitetsförbättring
av verksamheten. Härvid bör bl.a. studeras de kostnadsbesparingar som kan
erhållas genom att mindre flygplatser drivs och förvaltas helt eller delvis av
berörda kommuner i syfte att uppnå lägsta möjliga totalkostnad för
verksamheien.

Kommittén
bör också överväga nödvändiga organisatoriska förändringar som följd av dess
principiella förslag. Behovet av förändringar i rationaliserande syfte vad
gäller myndighetsutövningen inom luflfarlsområdel bör också prövas.

Med
hänsyn till inrikesflygets väsenlliga betydelse i regionalpoliliska sammanhang
är del belydelsefulll all inrikesflyget organiseras så all trafiken kan
bedrivas på ett företagsekonomiskt tillfredsställande säll. Förutsäliningar
måsle finnas för atl transporitjänsler skall kunna utbjudas lill priser som
slår i överensstämmelse med de regional- och näringspolitiska strävandena.

Mot
bakgrund härav överfördes, som jag lidigare nämnl, två flygfre-kvenser på
linjen Stockholm-Luleå från SAS till LIN för några år sedan. Resultatet härav
skall utvärderas av flygbolagen själva i år. I samband med denna utvärdering
kommer, enligt vad jag har erfaril, flygbolagen att pröva behövliga ålgärder i
effektivitetshöjande syfte. Därvid kommer bl.a. de möjligheler som erbjuds
genom LIN:s förvärv av en ny och enhellig flygplansflotta att beakias.
Kommittén bör beakla resultatet av detla arbele som bör ingå i underiaget för
kommitténs egna förslag.

Kommittén
bör föreslå de övergångsåigärder som är nödvändiga med hänsyn till kommitténs
principiella förslag. Kommittén bör vidare arbeta skyndsamt och i nära koniaki
med berörda flygbolag och personalorganisationer.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:7

Kommittén
bör vid sin sida ha en pariamentariski sammansatt referensgrupp om fem
personer. Förordnande för dessa bör meddelas av departementschefen.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för kommunikationsdepartementet

alt
tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag att uireda vissa frågor
beiräffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolilik, m.m.,

alt
ulse en av ledamöterna all vara ordförande,

att
förordna en referensgrupp om fem personer,

atl
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ål kommittén.

Vidare
hemställerjag alt regeringen föreskriver

att
kosinaderna skall belasta sjätte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Kommunikalionsdepartementel)

7.
Det fortsatta genomförandet av reformen med differentierade körkort

Dir
1978:54

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-06-08

Departemenischefen,
slalsrådet Turesson, anför.

År
1973 inleddes en reform som syfiar till ett system med differentierade körkort
(prop. 1971:65, TU 1971:12, rskr 1971:209). Reformen genomförs etappvis och
innebär atl den behörighel, som körkortel ger, anpassas efter de kunskaper och
den färdighet, som krävs för framförande av olika fordonsly-per, t.ex. tyngre
lastbil, lastbil med tillkopplat släpfordon, buss, personbil. Utbildning och
förarprov utformas med hänsyn till behörighelen för varje körkorlsklass.
Garaniier skapas därigenom för atl varje förare ges förulsältningar all på ell
från irafiksäkerhelssynpunkl tillfredsställande säll föra det slag av fordon,
som han skall använda i trafik. Systemet med differentierade körkort betraktas
därför som ell viktigt led i arbelel på att främja trafiksäkerheten.

Fulll
utbyggt innebär del differentierade körkorissysiemei följande. Behörighel alt
föra visst fordon anges i körkortel med bokstäverna A, B, C, D resp. E. För
rätt alt föra motorcykel krävs behörighelen A. Den som har behörigheten B får
föra personbil och lätt lastbil (tolalvikl högsl 3,5 lon) och ett till sådant
fordon kopplat lätt släpfordon. För rätt att föra tung lastbil krävs
behörigheten C och för rält att föra buss behörigheten D. Behörighelen E avser
tungt släpfordon. Behörigheterna C och D kan förvärvas endasl i kombination med
behörighelen E.

Det
ulbyle av äldre körkort till körkort av ny typ, som har fortgått sedan början
av år 1973, har nu i princip avslutats. Körkort av äldre typ upphörde alt gälla
vid uigången av år 1976. Utbytet har tillgått så - vad gäller högre behörighel
än A och B - att den som hade gammalt körkort och trafikkort har föll nytt körkort
med motsvarande behörighel. En körkorlshavare med

s. 152 Kontrollera mot PDF

Del II K:7 Skr 1978/79:103 152

trafikkort utan bussbehörighet har fått ett körkort med
behörighel C och E och en körkorlshavare med irafikkorl med bussbehörighet har
fåll körkort med behörighet C, D och E. Vidare hårde körkortshavare utan
irafikkorl som har kunnai visa intyg om viss lids körvana med tyngre fordon
fått körkort med behörighel för fordonsslaget.

All bereda möjligheler att anpassa utbildningen så alt man
kan möla behovet av förare med behörighel enligt de regler, som jag har
redogjort för, lar lid och kräver resurser. Stalsmaklerna beslöl därför att
arbelel med körkortsreformen skulle genomföras i etapper.

Den 1
januari 1975 genomfördes den försia etappen som innebär krav på högre behörighel
än B för räll alt föra buss eller fordonskombinalion i vilken lungt släpfordon
eller flera lätta släpfordon ingår. Ulbildningen för de nya behörigheterna sker
inom gymnasieskolan och arbetsmarknadsutbildningen. Viss utbildning sker också
inom försvarsmakten saml vid företag och trafikskolor. Nästa etapp i
genomförandel medför enligt nu gällande målsättning alt för rätt atl föra
singellastbil med tolalvikl över sju lon skall krävas körkort med behörighet av
både C och E, dvs. samma krav som för närvarande gäller för rätl all föra lung
lastbil med tung släpvagn. Sisla etappen i körkortsreformens genomförande
innebär all samma krav skall gälla vid förande av singellasibil med en
totalvikl över 3,5 ton. Det bör framhållas att del för rätt all föra bil i yrkesmässig
trafik redan gäller högre krav.

Statens trafiksäkerhetsverk har anmält vissa synpunkter på
genomförandet av nästa etapp.

Erfarenhetema från genomförandet av den första etappen av
det nya körkorissysiemei ärenligt trafiksäkerhetsverket positiva. Möjlighelema
alt i kommande etapper höja kraven på kunnande hos lastbilsförarna i den takt
som förutsattes vid beslutet år 1971 framstår emellertid som tveksamma.
Utbildningsresurserna synes bl.a. inte kunna byggas ul så snabbi atl behovei
kan tillgodoses. Övervägandena mynnar ut i all bättre underiag krävs i fråga om
bl.a. behovet av yrkesförare med olika behörighel. Verkei pekar bl.a. på atl
del kan finnas anledning atl överväga om kraven för alla lastbilsförare bör
vara lika omfattande som de vilka nu gäller för förare av tunga
fordonskom-binaiioner. En karlläggning fordras också för all man skall kunna
beslula om tidpunkten för nästa etapp och bedöma vilka övergångsarrangemang som
behövs.

Jag kan tillägga atl del i storstadsregionerna har
redovisals brist på behöriga bussförare. Även andra problem har framförts.

Med hänsyn lill vad jag nu har anfört förordarjag i samråd
med statsrådet Mogård och chefen för arbetsmarknadsdepartementet atl innan
nästa reformetapp påbörjas en utredning görs för att klarlägga hur tillgängliga
utbildningsresurser bäst skall kunna utnyttjas genom en effektivisering av
yrkesförarutbildningen. För ändamålet bör en särskild utredare tillkallas.

I utredningsarbetet bör behandlas dels utbildningen på
längre sikl, dels de speciella problem, som uppslår vid reformens fullföljande
och som kan visa sig kräva särskilda övergångsarrangemang.

Uiredaren bör klarlägga del utbildningsbehov som finns för
olika behörigheter. En sådan kartläggning bör baseras på flera fakiorer
avseende fordonsbeståndet, transport- och trafikarbetet samt förarna. Vissa av
uppgifterna kan beräknas och uppskattas ur lillgänglig statistik. Det är också
av vikt atl klarlägga möjligheterna och behovei av alt inom vissa sektorer
inrikta behörighelen och den bakomliggande utbildningen på singellastbil.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:7

Utredaren skall vidare ge förslag om hur det sålunda
bestämda utbildningsbehovet skall tillgodoses, dvs. hur ell tillräckligt utbud
av.utbildningsplatser skall åstadkommas. Utbildning för ifrågavarande ändamål
sker i stor utsträckning inom gymnasieskolan. Efter arbetsmarknadspolitisk
prövning kan sådan utbildning också erbjudas inom arbetsmarknadsutbildningen.
Även andra utbildningsvägar böremellertid undersökas. Härvid syftar jag bl.a.
på den förarulbildning som förekommer inom trafikskolorna, trafikföretagen och
försvarsmaklen. När del gäller försvarsmaklen bör särskilt analyseras
möjlighetema atl - såsom sker med andra yrkeskategorier -erbjuda tillgängliga
utbildningsresurser ål dem som har för avsikl att i framliden ägna sig åt
yrkesbilismen. Av förslaget skall behovet av lärare, lokaler och
undervisningsmateriel etc. framgå. Även andra investeringsbehov och
driftkostnader skall redovisas. Ell vikligl element är då givelvis
utbildningstidens längd.

Uiredaren bör söka finna ulbildningsformer, som medför
minskade utbildningskostnader i jämförelse med nuvarande utbildning.

Del är av väsentlig vikt att en avvägning sker mellan de
utbildningskrav som närmare utformas för olika behörigheter och de resurser som
kan bedömas vara tillgängliga för utbildning. Ställs kraven för högt, kan
genomförandet fördröjas med påföljande olägenheier bl.a. från irafiksäkerhelssynpunkl.

Såsom jag förut har framhållit har det ifrågasatts om inte
utbildningsresurserna måsle omfördelas för alt erhålla optimal effeki. Flera
vägar -anlingen som alternativ eller i kombinalion med varandra - kan därvid
tänkas. Jag antyder i det följande bara summariskt några metoder. Dessa bör
prövas mot bakgrund av sina effekter och kostnader. Vissa av dem synes
motiverade enbart under en övergångslid.

En metod är att la vara på den erfarenhet som förare av
tyngre singelfordon tillägnar sig. Dessa förare skulle kunna erbjudas en
lämpligt avvägd kompletteringskurs avseende tungt släpfordon. Erfarenhet av
körning med tyngre lastbil under viss angiven tid tillsammans med denna
kompletterings-kurs skulle då kunna ge högre kompetens. Kunskaper och
erfarenheter från militär och annan utbildning bör också kunna tillvaratas med
detla syslem. För- och nackdelar bör prövas och jämföras med övriga alternativ.

En annan metod är atl pröva en särskild behörighet för
förare av singellasibil. Jag har förul framhållit viklen av all ulredningens
analyser inriklas på alt klariägga behovet av en sådan förarkompetens. 1 detta
sammanhang vill jag betona, all det är av stor belydelse alt yrkesförarna
erhåller en bred utbildning. Detta gagnar bl.a. flexibiliteten i
transportverk-samheten och är av iniresse för såväl arbetsgivare som anslällda.
I vad mån tanken på en särskild behörighel för singellasibil kan genomföras
blir beroende bl.a. av utredningens karlläggningsarbele. Föruiom atl
trafiksäkerhetens intressen inte får åsidosättas måsle sådana negaliva
effekter som minskad flexibilitet las med i övervägandena. Möjligheterna alt
komplettera behörighel för singellastbil genom lidigare nämnda
komplelteringskurs med inrikining på släpfordon måste givelvis kunna påverka
ställningstagandet. Vidare bör undersökas möjlighelerna atl utforma ett
förarprov som är särskilt avpassat med hänsyn till erfarna laslbilsförare.

Det är av stor vikt atl ungdomar kan erbjudas en
systematiskt uppbyggd grund- och vidareutbildning lill yrkesförare. Sedan en
lid anordnas på försök en transporlteknisk grundutbildning som gren på den
tvååriga fordonstekniska linjen inom gymnasieskolan. Den transportiekniska
grenens belydelse

s. 154 Kontrollera mot PDF

Del
II K:8 Skr 1978/79:103 154

på
kort och lång sikl för genomförandel av återstående delar av körkortsreformen
bör belysas.

Behovei
av bussförare bör också kartläggas. Nuvarande utbildning, rekrytering till
yrket och andra faktorer av belydelse för ett ställningslagande bör därvid
redovisas. Ett problem, som framstår som mer markanl än inom laslbilsseklorn,
ärden höga personalomsäliningen och den stora avgången från yrket-Särskili inom
slorsiadsområdena. Della uigörenexirabelasining på ulbildningen och försvårar
planeringen. Orsakerna till den höga omsättningen och avgången bör studeras.
Det kan antas att bl.a. olika arbelsmiljöfaktorer har betydelse i delta
sammanhang. Dessa problem, som har lagils upp mellan irafikföretagen. de
anslällda m.fl.. bör analyseras i utredningsarbetet i nära samråd med
arbetsmarknadens parter. För all bl.a. öka utbildningskapaciteten och göra
utbildningen mer effektiv är del betydelsefullt atl man studerar formerna för
ett ökat samarbete mellan trafikföretagen och utbildningsanstallerna. Härigenom
bör bl.a. de samlade investeringarna i fordon bättre kunna utnyttjas. Bland
åtgärder i övrigi - åtminstone för all möta akuta problem - kan jag peka på atl
man skulle kunna överväga all låta de. som har förarerfarenhel från tyngre
lastbil, erhålla busskompelens mol intyg, eveniuelli i kombination med
kompletieringskurs.

I
sitt arbele bör utredaren ha nära samråd med förelrädare för berörda
myndigheter, arbetsmarknadens parter m.fl. Uiredaren bör också samråda med
trafiksäkerhetsulredningen (K 1973:07) och gymnasieutredningen (U 1976:10).
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för kommunikationsdepartementet

all
tillkalla en särskild utredare med uppdrag au utreda del fortsatta
genomförandet av reformen med differentierade körkort,

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt uiredaren.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver atl kosinaderna för utredningen skall
belasta sjätte huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Kommunikationsdepartementet)

8.
Rekrytering och utbildning av flygförare till den civila luftfarten, m.m.

Dir
1978:55

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departementschefen,
statsrådet Turesson, anför.

Rekrytering
av flygförare till den förvärvsmässiga civila luftfarten -linjelrafik,
charterfiyg samt bruksflyg - sker huvudsakligen bland flygvapnets flygförare.
Av de flygförare som anställts hos Scandinavian Airlines Syslem (SAS) och
Linjeflyg AB (LIN) underdel senaste decenniet har således ca 95 96, motsvarande
ca 300 regementsofficerare, regementsofficersaspi-ranier och kompaniofficerare
(fällflygare), utbildats i flygvapnet. Under

s. 155 Kontrollera mot PDF

155 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:8

inledningsskedet
av den modema luftfartens utveckling har, med hänsyn till lillgång och behov av
piloter, en sådan rekrytering kunnat ske utan större olägenheter.

Enligi SAS senaste
prognoser kommer bolaget att rekrytera ca 300 piloter i Sverige fram till år
1985. Detta innebär en avsevärd ökning jämfört med lidigare rekrytering, vilket
beror dels på stora pensionsavgångar (ca 140 piloter), dels på planerad
expansion (ca 160 piloter). Under samma period beräknas även LIN komma atl
utöka sin rekrytering. Inom det kvalificerade allmänflyget - främst taxi- och
affärsflyget - har under de senaste åren rekryterats 10-15 piloter årligen.
Rekryteringsbehovet förväntas öka bl.a. som följd av en ulvidgning av
verksamheien.

Frågan
om rekrytering av flygförare till SAS är med hänsyn till konsortiets
konstruktion delvis en skandinavisk fråga. Rekrytering av flygförare skall i
princip ske enligt fördelningen 2/7,2/7 och 3/7 på resp. Danmark, Norge och
Sverige.

Anledningen
till att rekryteringen av piloter lill civil luftfart i så hög grad varil
inriktad på flygvapnets personal är - vid sidan av all ifrågavarande personal
har utvalts efter särskild lämplighetsprövning och besitter belydande praklisk
flygerfarenhet - alt civil utbildning av trafikfiygare bl.a. på grund av därmed
förenade höga koslnader för elevema endast förekommer i myckel begränsad
omfallning. F.n. finns några få skolor med tillstånd atl bedriva civil
trafikflygarutbildning. Två av flygskolorna bedriver enbart
helikopterföraruibildning och en enbart teoriundervisning. Mol bakgrund härav
kan konstateras att det f n. inte förekommer någon sammanhållen och heltäckande
civil utbildning av trafikfiygare i Sverige.

Kosinaderna
för all utbilda den flygande miliiära personalen har beroende på eu flertal
fakiorer successivt ökat. Under 1950-talet och i början av 1960-lalet var
krigsflygplanen förhållandevis okomplicerade. Utbildningstiden till
krigsplacering var relativt kort och flygtidskosinaderna jämförelsevis låga.
Som en konsekvens av att mera komplicerade flygplan och vapensystem efterhand
tagits i bruk har även större krav ställts på förarnas utbildning. Kostnaderna
fören färdigutbildad flygförare med krigsplacering på flygplan 37 har av chefen
för flygvapnet beräknats till ca fem milj. kr. i 1975 års prisoch löneläge.
Motsvarande kostnad för flygplan 35 uppgår lill ca fyra milj. kr. Som
jämförelse kan nämnas att kosinaderna för utbildning av en civil Irafikflygare
beräknas till mindre än en milj. kr.

Fram lill budgetåret
1970/71 utbildade flygvapnet i genomsniii 75 flygförare per år. Genom
reducering av antalet krigsförband med åtföljande indragningar m.m. av antalet
fredsförband har behovet av aspiranter lill krigsflygförarulbildning minskal
väsentligt under 1970-talei. Nuvarande utbildning är anpassad till försvarets
minskade organisaiion och personalomsättning och omfattar ca 25
färdigulbildade flygförare per år. Med hänsyn lill kosinaden för utbildning av
en militär flygförare är det enligt chefen för flygvapnet vidare inte möjligl
atl fortsättningsvis överrekrytera, dvs. anställa fler piloter än vad som krävs
för all läcka krigsorganisationens behov. Del totala rekryteringsbehovet av
civila flygförare kommer som följd härav all inom kort klart överstiga
tillgången på miliiära flygförare.

I programplanen för
perioden 1978-83 framhåller chefen för flygvapnet atl föriidsavgångar av
flygförare från flygvapnet till de civila flygföreiagen har blivit ell alltmer
akut problem. Det framlida rekryteringsbehov som flygbolagen, SAS och LIN, har
presenterat för chefen för flygvapnet är så stort atl, om rekryteringen liksom hittills
huvudsakligen sker från flygvapnet, krigs-

s. 156 Kontrollera mot PDF

Del II K:8
Skr 1978/79:103 156

divisionernas
beredskap, krigsduglighei och tjänstbarhei i längden skulle bli hell
oacceptabla. Alt genom utökad rekrytering och utbildning av förare lill Draken-
och Viggenförband i nämnvärd grad motverka effekierna av förtidsavgångarna till
civilflyget skulle medföra betydande kostnadsökningar och en alltför snabb
förbrukning av det totala flygtidsinnehållel i dessa flygplanssyslem. Hur de
civila flygbolagen på lång sikl skall förses med lämpligt utbildade piloter är
därför en fråga som enligt flygvapenchefen kräver snabb behandling inom den
civila sektorn av samhället.

1
syfte all någoi begränsa förtidsavgångarna av aktiva flygförare från flygvapnet
medgav regeringen i juni 1977 att reservofficersaspiranler i flygtjänst, efter
genomförd utbildning, skall ges möjlighet atl erhålla komplelterande civil
flygutbildning för irafikflygare. Reservofficerarna krigsplaceras som
flygförare pä flygplanet Sk 60 vid lätta altackdivisioner och
spaningsflyggmpper. Denna reservofficersulbildning kan dock endast till mindre
del lösa flygbolagens rekryteringsbehov. Möjlighelerna atl i framliden
genomföra utbildning av reservofficersaspiranler i flygtjänsl är dessulom
enligi chefen för flygvapnet osäkra. All inom ramen för en normal
reservtjänslgöring behålla förare, som övergått lill civil flygverksamhet, på
kvalificerade krigsflygplan i krigsorganisationen bedöms inte heller möjligl,
eftersom behovei av en kontinuerlig flygträning för krigsuppgifler m.m. är
alllför omfaitande. Härav följer all del från samhällsekonomisk och organisatorisk
synpunki är olämpligi alt även fortsättningsvis utbilda och/eller rekrytera
piloter under utbildning inom flygvapnet för det civila flygets behov.

Frågan
om utbildning av flygförare har vid några lillfällen motionsvägen varil föremål
för behandling i riksdagen. Med anledning av en motion om uiredning av civil
trafikflygarutbildning konstaterade traflkulskoitet i fjol (TU 1976/77:12) att
syftet med moiionen var tillgodosell eftersom frågan var föremål för
överväganden inom regeringens kansli. Frågan har ånyo aktualiserats genom
motioner i riksdagen i år. SAS har vidare i särskild skrivelse till regeringen
tagit upp frågan om den framlida civila irafikflygar-utbildningen. Enligi SAS
mening lalar flera skäl för alt frågan nu bör uiredas. SAS anser all
utbildningen av irafikflygare från samhällsekonomisk och ulbildningspolilisk
synpunki samt med hänsyn lill rådande konkurrensförhållanden och ekonomiska
förutsättningar i övrigt inom den civila flygsektorn bör inordnas i del
allmänna utbildningsväsendet.

Trafikflygarna
rekryteras, som tidigare nämnls, huvudsakligen från flygvapnet. Detta
förhållande har prakliskl tagel uteslutit kvinnor från möjligheten att erhålla
irafikflygarkompetens vilkel från jämställdhelssynpunkt är olillfredsställande.
Enbart militär rekrytering och utbildning kan vidare försvåra för andra grupper
i samhällel all erhålla utbildning lill irafikflygare. Det bör också nämnas atl
det av flera skäl kan vara otillfredsställande au enbart rekrytera piloter
utomlands.

Mol
bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag, efter samråd med cheferna för
försvars- och utbildningsdepartementen, att en särskild utredare tillkallas med
uppdrag all överväga frågan om rekrytering och utbildning av flygförare till
den civila luftfarten, m.m.

Utredaren
bör i sitt arbele utgå från en kartläggning av den civila luftfartens behov av
flygförare. Denna kartläggning bör omfatta behoven inom såväl den förvärvsmässiga
luftfarten som den del av allmänflygei som kräver irafik-fiygarkompetens.

Mot
bakgrund av kartläggningen - och med hänsyn lill de problem för

s. 157 Kontrollera mot PDF

157 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:8

fiygvapnet
som följer av en fortsatt kraftig avgång av aktiva flygförare från flygvapnet -
skall utredaren överväga i vilka former civilflygets behov av grundutbildade
trafikflygare lämpligen bör tillgodoses. Utredaren bör inrikta sitt arbete pä
all överväga om en eventuellt utbyggd civil trafikflygarutbildning kan byggas
upp i anslutning till nuvarande skolor eller om andra lösningar kan anses
påkallade för atl tillgodose civilflygets behov. I fråga om utbildningens
innehåll bör uiredaren utgå från av luftfartsverket utfärdade bestämmelser samt
i fråga om finansiering och huvudmannaskap från att berörda iniressenler, dvs.
försvarsmakten, flygbolagen och det civila utbildningsväsendet, skall bidra
lill att verksamheten får kostnadstäckning. Uiredaren bör lämna förslag
avseende utbildningens uppläggning och behörigheiskrav för lillträde,
dimensionering, inslilulionell organisaiion, huvudmannaskap,
intressentfördelning samt flnansieringsform. Om utbildningen bedöms böra ingå
i högskolan bör utredaren ange lämpliga former för dess forskningsanknytning.
Därvid bör beaktas del forsknings- och utvecklingsarbete som inom de lekniska
fakulteterna behövs på det flygtekniska området.

Även
om en utvidgad civil utbildning av trafikfiygare kommer till stånd torde del
ändå inte kunna undvikas - åtminstone under viss tid - atl rekrytering av
miliiära flygförare till civil luftfart kommer alt fortsätla. De miliiära
förarna torde även framdeles bl.a. genom sin flygerfarenhet komma all ha en
konkurrenskraftig ställning gentemot civilt utbildade piloter. Uiredaren bör
därför också överväga denna fråga och lägga fram förslag lill lämpliga
åtgärder.

I
sina överväganden beträffande en eventuellt utvidgad civil utbildning bör
utredaren la upp frågan om lämplig lokalisering av flygförarulbildningen.
Därvid bör de resurser som frigörs vid nedläggning av floUiljer samt de
lärarresurser mm. som frigörs i samband med förändrad verksamhei vid
flygvapneis ulbildningsanstaller beaktas. Utredaren bör dessutom beakla de
samordningsmöjligheter som föreligger genom all förlägga hela eller delar av
utbildningen till flyglrafikledarskolan i Sturup där vissa utbildningsresurser
av direkt iniresse för en civil irafikfiygarutbildning finns. Vidare bör
möjlighelema till militär och civil samordning av utbildningen prövas.

På
uppdrag av regeringen har skolöverstyrelsen och luftfartsverket lidigare utrett
frågan om behovet av en ceniral fiyglärarutbildning. Utredaren bör samråda med
dessa båda myndigheter saml med universilels- och högskoleämbetet och överväga
huruvida en sådan fiyglärarutbildning organisatoriskt kan samordnas med en
utbyggd civil trafikflygarutbildning. Vidare bör i syfte atl uppnå ett
rationellt resursutnyttjande möjlighelerna till samordning med annan civil
flygutbildning prövas.

Som
jag tidigare nämnl är rekryteringen av flygförare lill SAS delvis en
skandinavisk fråga. Utredaren bör därför även pröva förutsättningarna fören
samordning med utbildningen i Danmark och Norge. Utredaren bör vidare vara
oförhindrad all la upp andra än här nämnda frågor som sammanhänger med
utbildningen och rekryteringen av traflkflygare.

Utredningsarbetet
bör bedrivas så all förslagen, efter remissbehandling, kan ligga till grund för
ställningstaganden i samband med budgetarbetet hösten 1979. Uiredaren bör
vidare arbela i nära koniaki med berörda personalorganisationer.

Med
hänvisning lill vad jag har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för kommunikationsdepartementet

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om

s. 158 Kontrollera mot PDF

Del II K:9
Skr 1978/79:103 158

rekrytering
och utbildning av flygförare till den civila luftfarten, m.m..

att
beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare
hemställerjag att regeringen föreskriver

att
koslnadema för ulredningen skall belasla fjärde och sjätte huvudtitlarnas
kommiltéanslag lill lika delar.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Kommunikationsdepartementet)

9.
Taxinäringen

Dir
1978:80

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-09-14

Departementschefen,
slalsrådet Turesson, anför.

Lagstiftningen
om yrkesmässig trafik har nyligen reformerats såvitt avser godstransporter och
busstrafik. Jag hänvisar i det sammanhanget till prop. 1977/78:137 om vissa
yrkeslrafikfrågor m.m. och riksdagsbehandlingen härav (TU 1977/78:27, rskr
1977/78:365). Reformen berör frågor av belydelse för en utveckling mot ett mera
effeklivi utnyttjande av transportapparaten och ett mindre inslag av
konkurrenshämmande regleringar i fråga om den yrkesmässiga laslbilsirafiken.
När del gäller busstrafiken kan nämnas prop. 1977/78:92 om åtgärder för alt
förbättra lokal och regional kollekliv persontrafik (TU 1977/78:28, rskr
1977/78:364). Statsmakternas beslul innebär bl.a. att förutsättningar har
skapats för atl huvudmannaskapet för den lokala och regionala trafiken på
landsväg utövas genom interkommunal samverkan mellan landstingskommunen och
kommunerna i resp. län. Genom denna reform uppnås en integrering av lokal och
regional trafik saml en ökad samordning av irafikresurserna.

Taxitrafiken
har - om än vissa delreformer genomförls - inie setts över på molsvarande säll.
Jag kommer i del följande - framför allt mot bakgrund av laxitrafikens ökande
roll i den kollektiva transportapparaten och de många önskemål och synpunkier
som har framförts i fråga om företagsstrukturen -alt la upp frågan om en
uiredning som kan leda lill en samlad översyn av laxinäringen.

Den
förfaltningsmässiga regleringen av taxilrafiken finns främst i förordningen
(1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m. (omtryckt 1978:449) (YTF).

En
förutsäitning för att få driva taxitrafik - liksom annan yrkesmässig trafik
-ärenligt YTF att trafiktillstånd har meddelats. Bestämmelserna om
trafiktillstånd gäller i tillämpliga delar även tillstånd lill utökning av
trafiken.

Trafiktillstånd
fårenligi huvudregeln meddelas endasl om den ifrågasatta trafiken är behövlig
och i övrigi lämplig. Även sökandens lämplighet skall prövas. Tillstånd lill
beställningslrafik får meddelas juridisk person endasl om särskilda skäl
föreligger. Kan del aniagas all irafikförsörjningen inom viss kommun främjas,
om besiällningstrafiken för personbefordran med person-

s. 159 Kontrollera mot PDF

159 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:9

bil,
dvs. taxilrafiken, utövas av juridisk person, får emellertid kommunen göra
ansökan om lillsiånd för den juridiska personen eller om överlåtelse av
tillstånd på denne.

Tillstånd
kan begränsas lill all omfatta vissa slag av transporter eller viss kortare
tid. Om tillståndet avser beställningstrafik skall siationsort beslämmas för
bil som används i trafiken.

Sedan
länge tillämpas den s.k. lurordningsprincipen eller
"äldsieförare-principen". Denna innebär alt ledigblivna tillstånd
tilldelas den förare på orlen som har den längsta tjänstgöringstiden. Principen
finns inte fastlagd författningsmässigt utan har utvecklats genom praxis.
Bakgrunden var att man ville tillförsäkra den anställde föraren en tryggad
framtida försörjning genom atl möjliggöra för honom alt själv bli
lillståndshavare.

Särskilda
regler gäller om fortsättande av laxirörelse och överlåtelse av tillstånd vid
dödsfall och konkurs.

Trafiktillstånd
kan återkallas eller dras in på viss tid bl.a. i samband med missförhållanden
vid irafikutövningen. I vissa fall kan i slället vaming meddelas.
Trafiktillstånd kan också återkallas i samband med all ansökan föreligger från
en sökande om nyll irafikiillslånd. När tillstånd återkallas i samband med att
nytt irafikiillslånd har lämnats, kan den nye tillslåndsha-varen förpliktas all
lösa in rörelsen.

Beställningslrafik för
personbefordran får bedrivas inom slalionsorten. För trafik utanför
slalionsorten gäller begränsningar. Länsstyrelse kan dock medge vissa undanlag
från vad som gäller om geografiska begränsningar. Länsslyrelse kan också
föreskriva alt samtrafik skall ske mellan olika områden. Med vissa angivna
undantag gäller befordringsplikt för innehavare av tillstånd lill yrkesmässig
trafik för personbefordran med personbil eller i linjelrafik.

Innehavare
av trafiktillstånd kan åläggas all ansluia sig lill förening av utövare av yrkesmässig
trafik med syfte att hålla beställningskonior eller handha de gemensamma
uppgifter i övrigt som tillslåndsmyndigheten finner lämpliga.

Utövare
av yrkesmässig trafik för personbefordran i beställningslrafik med personbil
eller i linjetrafik är underkastad de laxebeslämmelser som fastställs av
länsstyrelsen.

Frågor
rörande laxinäringen - främst då tillståndsgivningen och företagsstrukturen -
har tagits upp i olika sammanhang.

År 1971 avlämnade
ulredningen rörande företagsstmkturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken, den
s.k. yrkestrafikulredningen, sitt betänkande (SOU 1971:34) Lastbil och taxi.
Yrkestrafikulredningens betänkande var utgångspunkten förprop. 1972:81 med
förslag till bl.a. ändringar i YTF (TU 1972:13, rskr 1972:232). Övervägandena i
propositionen mynnade ul i slulsatsen all anledning inte förelåg all - såsom
yrkeslrafikulredningen hade föreslagil - vidta någon tvångsvis omstrukturering
av laxinäringen mol större enheter i bolagsform. I proposilionen föreslogs
däremot åtgärder för att kommunernas inflytande över taxitrafikens anordnande
skulle kunna ökas. Förslagen innebar att kommun - om del kunde antas all
trafikförsörjningen inom kommunen skulle främjas av alt taxitrafiken utövades
av juridisk person - kunde söka tillstånd för den juridiska personen. Förslagen
föranledde vissa ändringar i YTF.

En
arbetsgrupp tillsatt av Svenska kommunförbundet. Svenska taxiförbundet och
Svenska transporlarbetareförbundet har utarbetat förslag lill ändrad
företagsstruktur för taxinäringen och behandlal vissa andra därmed

s. 160 Kontrollera mot PDF

Del II K:9
Skr 1978/79:103 160

sammanhängande
frågor. Gruppen, den s.k. slrukturarbelsgruppen, har överiämnal sin rapport.
Taxinäringen - förslag lill ändrad företagsslruklur m.m., till
förbundsstyrelserna. Rapporten har därefier getts in till kommunikationsdepartementet
och remissbehandlats. Arbelsgruppen föreslår all laxilillsiånd företrädesvis
bör meddelas siörre företag som driver verksamheten i aktiebolagsform. 1 varje
kommun bör i princip bildas ell aktiebolag för taxilrafiken med ell för hela
kommunen gemensami beställningskonior. Från denna regel bör enligt
arbetsgruppen undantag kunna göras för de slörsla tätortskommunerna. Alla
nuvarande lillståndshavare föreslås få räll att förvärva aktier i bolaget.
Turordningsprincipen bör slopas och ersältas med ell förturssyslem i fråga om
hembud av aktier.

Vidare
har näringsfrihetsombudsmannen (NO) i skrivelse till kommunikationsdepartementet
lagit upp frågorsom rör bl.a. företagsstrukturen inom taxinäringen. NO
framhåller bl.a. aU kravel i YTF om all särskilda skäl skall föreligga för all
juridiska personer skall få trafiktillstånd bör slopas.

I
skilda framställningar har Svenska kommunförbundet och Svenska taxiförbundet
begärt en Översyn av reglerna om faslslällande av taxor för taxitrafiken.
Förbunden hävdar att faslställelse av taxor bör ske genom en ceniral myndighets
försorg.

Transporiforskningsdelegationen
har publicerat rapporten (1977:4) Taxi och framtiden. I rapporten redovisas
resultatet av ett projekt, Taxi-85, som har genomförls vid Umeå universitet.
Huvudsyftet med projektet var all försöka bedöma laxinäringens framlida roll i
transportsystemet. Till stöd härför har taxinäringens nuvarande situation
kartlagts och analyserats bl.a. med avseende på ekonomi och organisation.

Slutligen
kan nämnas att riksdagen lidigare i år har uttalat sig rörande taxifrågorna. I
trafikutskottets av riksdagen godkända betänkande (TU 1977/ 78:27, rskr
1977/78:365) med anledning av prop. 1977/78:137 om vissa yrkeslrafikfrågor m.m.
förutsattes alt man i arbetet med taxifrågorna beaktar den roll som
taxilrafiken har i den kollekliva trafikapparaten. Vidare anfördes atl
regeringen snarasi för riksdagen borde lägga fram förslag till lösningar i
syfte all förbättra företagsstrukturen inom taxinäringen och i övrigt anpassa
lagstiftningen i fråga om taxilrafiken till gällande trafikpolitiska
värderingar.

Bland
laxinäringens mera traditionella uppgifier kan nämnas personbefordran lill och
från låg, bussar och flygplatser liksom till och från sammankomster av olika
slag, nöjeslokaler, läkare, sjukvårdsinrättningar etc.

Taxi
haremellertid inom den kollektiva irafikförsörjningen fått även andra uppgifier
än dem somjag nu har nämnt. Framförallt har kommunerna-som ett led i sina
skyldigheter all sörja för kommuninvånarnas service - kommii atl bidra lill alt
utvidga taxis traditionella verksamhetsområde. Kommunerna utnyttjar numera i
allt större utsträckning taxi föratt uppnå en tillfredsställande
transportförsörjning. Som exempel på uppgifter som har förändrat laxinäringens
inrikining kan nämnas färdtjänsten som har fått stor betydelse för människor
vars handikapp medför svårigheler atl använda buss och järnväg. Skolskjutsning
och sjuktransporter utförs lill stor del genom taxis försorg. Vidare har taxi
kommit att fylla en vikiig uppgift för trafikförsörjningen i glesbygderna. Jag
tänker då framför allt på kompletleringslrafiken, dvs. sådan trafik som utförs
som ersättning för annan kollekliv trafik.

Som
en inte oväsentlig del i taxis verksamhei ingår också vissa godstransporter.
Som exempel härpå kan nämnas paketdislribution, mattransporier till

s. 161 Kontrollera mot PDF

161 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:9

skolor
saml post- och telegramförmedling.

Del finns mycket som talar
för atl taxi i framtiden kommeratt få en alltmer betydelsefull roll inte minsl
inom ramen förden kollekliva persontransportförsörjningen. Genom sin
fiexibilitet bör taxi som transportmedel utgöra en viktig länk mellan
tidlabellsstyrda kollektiva persontransportmedel och privatbilen.

Vad jag nu har sagt bör
kunna leda till en förstärkning av taxis ställning inte bara när del gäller de
traditionella arbetsuppgifterna. Nya uppgifter, vilka kan lillgodose
konsumentintressena, kan bedömas tillkomma. I glesbygdsområden bör
taxiservicen vad avser kompletleringstrafik kunna utökas och förbättras. Man
kan också tänka sig nya irafikformer inom mera tätbebyggda områden, såsom s.k.
samiaxi, varigenom fier än en beställare skulle kunna utnyttja en laxibil.
Bl.a. härigenom skulle sannolikt konsumenternas behov av förbätirad laxiservice
i de siörre tätorterna kunna tillgodoses i högre grad än f n. Över huvud tagel
bör möjlighelerna lill samverkan mellan såväl olika yrkesutövare inom
laxinäringen som mellan denna näring och andra irafikslag las lill vara.

En
ytteriigare ulvidgning av taxis uppgifter och dess integrering i den kollekliva
trafiken släller krav på laxinäringen vad gäller kapacilel, organisation elc.
Vidare är del en förutsättning atl kommunerna beaktar taxilrafiken i samband
med den lokala trafikplaneringen.

Som
framgått lidigare har föreslagits atl laxinäringen omstruktureras mol siörre
företag. För egen del anserjag inte alt man bör påtvinga en näringsgren en viss
företagsstruktur eller företagsform. I stället bör öppnas möjligheter atl fritt
välja lämplig företagsform på ett sätt som främjar förelagsekonomisk och
samhällsekonomisk effektivitet. Vidare bör lagstiftningen utformas så all en
med hänsyn till lokala och andra förhållanden ändamålsenlig utveckling främjas
utan onödig detaljreglering.

Mol
bakgmnd av att fiera frågor rörande taxinäringen kvarslår olösta och med tanke
på den betydelsefulla roll som taxi har och kommer atl få inom ramen förden
kollektiva personlrafikförsörjningen förordarjag all en särskild utredare
tillkallas för atl göra en översyn av taxilrafiken och dess roll i
transportsystemet.

De frågor som särskilt bör
uppmärksammas i utredningsarbetet är samordningen med den kollektiva trafiken i
övrigt, förelagsstrukturen och möjlighelerna till val av lämplig företagsform,
en förbättrad service samt hur taxitjänsternas utbud smidigt skall kunna
anpassas till variationer i efterfrågan. Andra viktiga frågor som bör
behandlas är befordringspliklens utformning och omfattning,
lurordningsprincipen saml taxesystemels uiformning och handläggning. Uiredaren
bör i sitt arbele sträva efter all handläggningen av laxifrågorna blir så enkel
och snabb som möjligl. Uiredaren bör vidare lämna förslag lill de
författningsändringar som resultatet av utredningsarbetet föranleder lill.

Utredaren bör vara
oförhindrad att ta upp även andra frågor som har samband med dem somjag
harangen i det föregående. Arbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för kommunikalionsdeparlemenlel

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt företa en översyn av
laxinäringen,

alt
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat biträde åt utredaren.

II Riksdagen
1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 162 Kontrollera mot PDF

Del II K:10
Skr 1978/79:103 162

Vidare
hemställer jag atl regeringen föreskriver alt kosinaderna för ulredningen
skall belasla själie huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Kommunikationsdepartementet)

10.
Parkeringsöverträdelser på tomtmark m.m.

Dir
1978:90

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-11-10

Departementschefen,
slalsrådel Bondeslam, anför.

På
grund av en sedan länge ökad bilism har det vid trafik- och
bebyggelseplaneringen varit nödvändigt au göra en avvägning som bl.a. har lett
lill begränsningar i möjlighelema att parkera fordon. 1 den mån som det
harbedömls önskvärl med hänsyn lill miljöaspekterna hardock stora insaiser
gjorts för alt komma lill rätta med parkeringssvårigheterna. På galor och
allmänna vägar anordnas sålunda genom väghållarnas försorg parkeringsplatser.
I många fall täcker dessa dock inte behovet. Särskilt i de centrala delarna av
siörre kommuner är brislen på parkeringsplatser stor på grund av bl.a. trafik-
och bebyggelsesaneringsarbeie. Den nu antydda utvecklingen har lell till ökad
efterfrågan på och en ökad uibyggnad av parkeringsplatser på tomtmark. Sådana
anordnas i betydande omfattning på mark som lillhör staten, kommun eller
enskilda. Normall upplåts de mol belalning lill allmänheten.

När
det gäller allmän väg och gatumark beslutade riksdagen (prop. 1975/ 76:106,TU
1975/76:16,rskr 1975/76:240,SFS1976:206)under våren 1976om ett nytt syslem för
beivrande av parkeringsöverträdelser. Systemet, som började tillämpas den 1
april 1977, innebär i korthet att de fiesta av de lidigare
parkeringsförseelserna har avkriminaliserais och all parkeringsboien har
ersatts med en avgift som fordonsägaren är betalningsansvarig för. Invändning
mot en parkeringsanmärkning inverkar inte på skyldigheten att eriägga avgiften
men denna återbetalas, om invändningen godias vid den rättsliga prövning som
fordonsägaren kan begära. I fråga om indrivning av felparke-ringsavgift gäller
i huvudsak samma regler som vid uppbörd och indrivning av restförd skall. Delta
innebär bl.a. alt någon särskild exekutionstitel utöver parkeringsanmärkningen
inte behövs för atl kronofogdemyndigheten skall kunna göra utmätning hos
fordonsägaren. Felparkeringsavgift kan också tas ul genom införsel. Den
lillfaller i princip vederbörande kommun efter avdrag för slatsverkels
adminislralionskoslnader. Genom det nya systemet har -ulan all rällssäkerhelen
eftersatts - tillskapats en enklare och mindre resurskrävande men samiidigi
effeklivare ordning för beivrande av parke-ringsöverträdelser.

När
del gäller parkering på annan mark än allmän väg eller gala finns inga
särskilda besiämmelserom sanklioner. En olillåten uppställning av fordon på
tomtmark är straffrälisligt i princip atl betrakta som egenmäktigt förfarande.
De närmare villkoren för att få ställa fordon på tomtmark brukar anges på
skyltar på eller vid parkeringsplatserna. Bland villkoren finns som regel en

s. 163 Kontrollera mot PDF

163 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:10

beslämmelse
att, om något av villkoren åsidosätts, en särskild avgift - ofta benämnd
kontrollavgift - skall erläggas. Ett avtalsförhållande anses uppkomma mellan
markägaren och bilföraren, varvid avtalsvillkoren ulgörs av de regler varom
skyltarna ger upplysning. Bryter föraren mot angivna villkor vid parkering
föreligger civilrättsligt sett ett avtalsbrott som medför skyldighet för
föraren alt ulge kontrollavgiften. För att få belalning för denna är
markinnehavaren hänvisad lill samma regler som gäller för fordringar i
allmänhet. Markinnehavaren kan alltså föra talan mol den som har parkerat
fordonet oriktigt och därvid få betalningsskyldigheten fastställd. Med slöd av
domslolens avgörande kan sedan ansökan göras om exekuliva ålgärder mol
bilföraren. Ofta saknar dock markinnehavaren kännedom om vem som har parkerat
ett fordon på parkeringsplatsen. 1 de fall markinnehavaren vill kräva in
kontrollavgiften har han därför som regel ingen annan möjlighet än atl rikta
sitt anspråk mol ägaren av del fordon som har parkerals oriktigt Gör ägaren
invändning om att han inte har fört bilen vid tillfället, är del ofta svårt atl
visa vem betalningsskyldigheten åvilar.

Vad
jag nu har sagt om kontrollavgift gäller i tillämpliga delar också skadestånd i
de fall det bland anslagna villkor saknas uppgift om kontrollavgift.

Tvist om parkering på
enskilda parkeringsplatser ansågs lidigare i praxis utgöra fråga om arrende
enligt 8 kap. jordabalken. Mål om sådana tvister prövades därför av
fastighetsdomstol och lagen (1974:8) om rättegången i tvisiemål om mindre
värden - småmålslagen - kunde inte lillämpas på processen. I prop. 1977/78:67
med förslag om ändring i lagen om rällegången i tvistemål om mindre värden,
m.m. föreslogs all tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av mark eller
hus eller del av hus för uppställning av fordon skulle undantas från
fastighetsdomstolarnas kompetensområde. Sådana tvister skulle i stället prövas
av allmän underrätt i den orl där fasligheten är belägen. Förslagen godtogs av
riksdagen (JuU 1977/78:15, rskr 1977/78:106) och de ändrade bestämmelserna
trädde i krafl den 1 mars 1978 (SFS 1977:1145-1146). Numera är alllså
småmålslagen i princip tillämplig på tvister av förevarande slag.

1
skrivelse till regeringen har byggnadsstyrelsen tagit upp vissa frågor som rör
olovlig uppställning av fordon på slalen lillhörig tomtmark. Skrivelsen
utmynnar i en hemslällan alt regeringen måtte vidla sådana lagstiftningsåtgärder
atl registrerad ägare till bil kommer att ansvara för skyldigheter enligt avtal
om parkering oberoende av vem som har fört bilen. Till slöd för sin hemslällan
har slyrelsen pekat på atl del enligt gällande ordning inte finns någon klar
rättslig grund på vilken en bilägare kan göras ansvarig för parkering på
tomtmark om någon annan har parkerat bilen. Della gör det svårt för styrelsen
atl på ett effektivt och ekonomiskt försvarbart sätt kräva in sådana avgifter.
I de fall invändning görs om att annan än ägaren har parkerat bilen kan av
prakliska och kostnadsmässiga skäl riktigheten i invändningen inte uiredas.
Styrelsen finner del därför yllersl angeläget alt det snarast införs
bestämmelser som ger styrelsen rätt att, i de fall fordon ställs upp på
tomtmark i strid mol angivna villkor, rikta krav på erläggande av extra avgifl
mot den registrerade ägaren av fordonet.

1 en
inom datainspektionen år 1977 upprättad promemoria, vilken har överlämnats lill
justitiedepartementet, har behandlats vissa frågor rörande lillämpningen av
inkassolagens (1974:182, ändrad senasi 1975:744) bestämmelser i olika
avseenden. Härvid har bl.a. framhållits att problem uppstått vid tillämpningen
av 8 § när del gälll inkassoärenden som avser kontrollavgift för

s. 164 Kontrollera mot PDF

Del II K:
10 Skr 1978/79:103 164

sk.
tomtmarksparkering.

Frågan
huruvida belalningsanspråk kan riklas mol annan än den som har parkerat
fordonet har behandlals av bl.a. JK. I ett år 1976 avgjort ärende ullalade JK
alt svaret ytterst måsle ges av domstol men au det enligi hans mening endasl i
undantagsfall lorde föreligga sådana omständigheter alt ägaren - t.ex. genom
resonemang där föraren belraklas som ställföreträdare för ägaren - kan göras
ansvarig för avgiften även om annan person har fört bilen. Om det anses
nödvändigi all generellt uppnå ell sådani resultat krävs enligt JK:s mening
särskild lagstifining.

Med
anledning av en motion om bilägares betalningsansvar vid loml-marksparkering
har lagulskollel i belänkande LU 1977/78:31 understrukit vikten av att frågan
snarasi blir föremål för uiredning. Liknande överväganden har också redovisats
i trafikutskottets belänkande TU 1975/76:14. Båda betänkandena har godkänts av
riksdagen.

1
anslutning lill vad jag nu har anförl vill jag också nämna alt del i olika
sammanhang-bl.a. i motion 1977/78:469-hardiskuterats möjlighelerna alt
reservera parkeringsplatser på gatumark för boende inom särskilda områden.

Som
inledningsvis framhållits har utvecklingen lett lill ökad efterfrågan på
parkeringsplatser på tomtmark och i parkeringshus saml en ökad uibyggnad av
sådana parkeringsplatser. Del är inte realistiskt all räkna med ökade
parkeringsmöjligheter på gatumark. Ett väl fungerande system med
toml-marksparkering är därför nödvändigi och bidrar till atl öka
framkomligheten på gator och vägar. Parkeringsplatser på tomtmark måsle därvid
utnyttjas rationellt. Därav följer självfallel all del är väsentligt aU
villkoren för parkering iakttas och att man, i de fall så inte sker, kan beivra
överträdelser på eu smidigl sätt. När det gäller parkeringsöverträdelser på
allmän väg och gatumark har, såsom framgåti av vad jag har anförl i del
föregående, införts ett rationellt system. Vid olovlig tomtmarksparkering är
del däremot enligt gällande ordning svårt atl med rimliga insaiser driva in
kontrollavgifter. Denna omsländliga och resurskrävande ordning är inte
tillfredsställande.

Mot
bakgrund av del anförda anser jag det angelägel all de angivna frågorna om
parkeringsöverträdelser på tomtmark och i parkeringsgarage etc. ses över. För
ändamålet bör en särskild utredare tillkallas. Jag har i ärendet samråll med
chefen för justiliedepartementel.

En
utgångspunkt för uiredaren bör vara alt lämna förslag till förenklingar av
förfarandet utan att kravel på rätlssäkerhet eftersatts.

När
det gäller atl söka undanröja de nyss nämnda ölägenheterna finns anledning alt
i första hand erinra om del inledningsvis redovisade systemet med
felparkeringsavgift för galumarksparkering. Erfarenhelerna av den konstruktion
med strikt ägaransvar som har valts i lagstiftningen härom har inte visat på
några olägenheter. Utredaren bör undersöka om en molsvarande uppläggning kan
väljas när del gäller tomlmarksparkering.

En
annan uppgift för utredaren blir atl överväga vad som skall gälla beiräffande
kontrollavgifterna vid parkeringsöverträdelser. Därvid bör lämnas förslag om
vem som skall fastställa avgiftens storiek. Om t.ex. markägaren eller den som
genom avial disponerar marken ges befogenhei att under vissa förutsättningar
bestämma avgiften kan det finnas skäl alt skapa garaniier för all den inte
sätts oskäligt högt.

Felparkeringsavgiften
lillfaller i princip kommunen och administrationen ombesörjs av statliga
myndigheter. Vid tomlmarksparkering vore det naturiigt om avgiften tillföll
innehavaren av parkeringsplatsen. Innehavaren

s. 165 Kontrollera mot PDF

165 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:
10

har
ju t.ex. genom att en bil varit uppställd för länge på en parkeringsplats
tillfogats skada genom att han hargåti miste om ersättning för annat fordon som
i slället hade kunnat parkeras på platsen. Det kan emellertid finnas skäl atl
överväga andra lösningar. Denna fråga hänger också samman med övervakningen som
jag ålerkommer lill.

Närdet
gäller administrationen av ett nytt system för beivrande av otillåten
tomtmarksparkering synes väsentliga rationaliseringsvinster kunna göras om man
kan använda sig av de rutiner som har tillskapats för systemet med
felparkeringsavgift. Självfallet kan t.ex. vissa större företag, som ombesörjer
parkeringsupplåtelser, ha iniresse av all själva skola administrationen. Det
bör vara en uppgift för utredaren att överväga hur administrationen bör vara
anordnad. Utgångspunkten bör vara att den skall få en enkel och ralionell
uppläggning.

Som
jag tidigare har angett bygger systemet med felparkeringsavgift på omedelbar
betalningsskyldighet med möjlighet till rällelse i efterhand. När del gäller
tomlmarksparkering kan del i och för sig hävdas alt man, med hänsyn till den
måttliga avgift det rör sig om, kan tillämpa samma system som vid
galumarksparkering. Vid tomlmarksparkering blir det emellertid fråga om en
reglering med starka civilrältsliga inslag. Del får ankomma på utredaren all
med beakiande av del sagda överväga om del vid tomlmarksparkering bör väljas
en modell som avviker från motsvarande reglering i systemet med
felparkeringsavgift.

En
ytterligare fråga är hur parkeringen skall övervakas i ett system som del nu
skisserade. Övervakningen av parkeringen på gatumark ombesörjs av polis och av
kommunala trafikövervakare som har genomgåti särskild utbildning. När det
gäller tomlmarksparkering är del inte givet all markägaren eller den som
disponerar marken själv skall fastställa om överträdelse har skett, eftersom väsenlliga
rättsverkningar knyls lill en sådan ålgärd.

Slutligen
bör del ankomma på uiredaren alt överväga om ett syslem som har diskulerals i
del föregående bör avgränsas på något säll och om särskilda förutsättningar bör
anges för tillämpningen. Olika möjligheler kan länkas, t.ex. all den som äger
eller disponerar anläggningen skall uppfylla särskilda krav eller att systemet
blir tillämpligt bara på anläggningar, där kommunala irafikövervakare anlitas.
Det kan också tänkas atl krav bör ställas på atl övervakningen skall ombesörjas
av personer med utbildning som har godkänts av myndighei. Även andra problem
rörande nu angivna frågeställningar kan behöva uppmärksammas.

1
den mån utredarens förslag till syslem för tomlmarksparkering innebär atl
statens resurser skall användas fömtsätter jag att staten - såsom fallet är i
fråga om felparkeringsavgift - får full gottgörelse för sina tjänster.

Uiredaren
bör vidare överväga i vilken omfallning lagstiftningsåtgärder är nödvändiga för
att göra det möjligl alt reservera parkeringsplatser på gatumark för boende
inom särskilda områden. I detla sammanhang bör för-och nackdelar med ett syslem
av det angivna slaget analyseras. Om analysen ger vid handen atl fördelarna
överväger skall undersökas vilka riktlinjer som bör gälla för tillämpningen.

Uiredaren
bör vara oförhindrad all ta upp även andra frågor som har samband med dem jag
har angett i det föregående.

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag alt regeringen bemyndigar
chefen för kommunikationsdepartementet

atl
tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda frågor om
parkeringsöverträdelser på tomtmark m.m..

s. 166 Kontrollera mot PDF

Del II K:
11 Skr 1978/79:103 166

att
besluta om sakkunniga, experier, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare
hemsläller jag all regeringen föreskriver alt kostnadema för utredningen skall
belasla sjätte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan.
(Kommunikationsdepartementet)

11.
Tilläggsdirektiv till fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Dir
1978:92

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-11-10

Departementschefen,
statsrådet Bondestam, anför.

Allmänna
bestämmelser om arbetsmiljö och arbetarskydd finns i arbeismiljölagen
(1977:1160), som irädde i kraft den I juli 1978. Arbetsmiljölagen gäller
emellertid inti för skeppstjänsi, dvs. sådant arbete som utförs av
ombordanställd. Bestämmelser om arbetarskydd vid skeppstjänst finns i stället i
lagen (1965:719) om säkerhelen på fartyg (omtryckt 1978:109) (sjösäkerhetslagen).

Arbetsmiljölagen gäller
arbetsplatser inom landet och är i princip inte tillämplig uianför landels
gränser. Ett uttryck härför är all lagens lillsynsbe-stämmelser inte är avsedda
atl lillämpas ulomlands. Sjösäkerhetslagen med dess arbetarskyddsbestämmelser
gäller visserligen på svenskl fariyg även då det nyttjas till sjöfart utanför
svenskt farvatten, men reglerna i den om skydd mot ohälsa och olycksfall gäller
bara lill förmån för ombordanställda.

Det
förekommer att arbetstagare utför arbete på svenskt fartyg uianför riket utan
att vara anställda ombord. För sådani arbele gäller således inte
sjösäkerhetslagen och någon tillsyn av att arbeismiljölagen lillämpas förekommer
inte. I praktiken kan därmed vissa arbetstagare komma att sakna skydd enligt svensk
arbetarskyddslagstiftning.

I
remissyttranden över arbetsmiljöulredningens (S 1970:35) slutbetänkande (SOU
1976:1) Arbelsmiljölag framhölls atl t.ex. montörer som inte är ombordanställda
ibland följer med fartyg uianför landets gränser för slutjusteringsarbeten e.d.
Sådana arbetstagare borde enligt de framförda synpunkterna antingen omfattas av
arbetsmiljölagen eller också jämställas med ombordanställda och omfattas av
sjösäkerhetslagen.

I
prop. 1976/77:149 om arbetsmiljölag m.m. betecknade föredragande
departementschefen (s. 214) del som otillfredsställande atl arbetstagare som
arbetar på svenskt fariyg utan atl vara anslälld ombord - som en följd av
gränsdragningen mellan arbetsmiljölagstiftningen förde landanslälldaoch de
ombordanställda - i vissa fall syntes sakna skydd enligt svensk
arbetarskyddslagstiftning. Frågan borde därför uiredas närmare.

Jag
delar uppfattningen att nuvarande reglering är otillfredsställande och förordar
efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet all farlygsmiljöulredningen
ges i uppdrag atl se över dessa frågor.

Ulredningen
bör i sill arbete utgå från den allmänna principen att arbeismiljölagen inte är
avsedd atl tillämpas uianför landets gränser. 1 syfte

s. 167 Kontrollera mot PDF

167
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:
11

alt
berörda arbetstagare skall beredas samma skydd som ombordanställda bör
utredningen undersöka på vilkel säll gällande arbetarskyddsbestämmelser behöver
kompletteras. 1 detta sammanhang torde del vara av värde oin utredningen söker
klarlägga vad som avses med "ombordanställd". Ulredningen bör också
överväga om undantaget för skeppstjänst i arbetsmiljölagen bör ges en något
annan utformning. Utredningen bör lägga fram de förfaltningsförslag som
föranleds av dess ställningstaganden.

Jag hemsläller alt
regeringen utvidgar farlygsmiljöulredningens uppdrag i enlighel med vad jag nu
har anförl.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan.
(Kommunikalionsdeparlemenlet)

s. 168 Kontrollera mot PDF

Del II E:l
Skr 1978/79:103 168

Ekonomidepartementet

\.
Tilläggsdirektiv till utredningen (Fi 1970:70) rörande förhåUandet mellan
bankgiro och postgiro

Dir
1977:118

Beslul
vid regeringssammanlräde 1977-11-10

Departementschefen,
statsrådet Bohman, anför.

Enligt
Kungl. Maj;ts bemyndigande den 30 december 1969 tillkallades ulredningen (Fi
1970:70) rörande förhållandel mellan bankgiro och poslgiro. I direkliven
anfördes att bankerna vid sidan av poslgirorörelsen hade byggi upp ett egel
girosystem, bankgirot, och all delta kunde ses som en rationalisering av den
betalningsförmedling som bankinstiluten traditionellt hade bedrivit. Samtidigt
saltes i fråga om det från samhällsekonomisk synpunkt är lyckligt atl
betalningsförmedlingen i samhället sker via ivå från varandra helt skilda
girosystem och om inte detta medför koslnader och svårigheler för allmänheten.
Då det var angeläget att få dessa frågor klarlagda borde förhållandel mellan
bankgiro och poslgiro uiredas. Ulredningen fick i uppdrag atl föreslå lämpliga
ålgärder för att åsiadkomma en ralionell girohantering i landet.

I
samband med alt Post- och Kredilbanken, PK-banken bildades år 1974 delades
postgirorörelsen i en räntebärande del, som överfördes till P K-banken, och en
inte räntebärande del, som blev kvar hos postverket (prop. 1973:145, NU
1973:63, rskr 1973:326). Uppdelningen medförde alt den sisinämnda delen av
postgirot blev ett renodlat system för betalningsförmedling. 1 proposilionen
(s. 52) erinrade föredraganden om ulredningen rörande förhållandel mellan
bankgiro och poslgiro. Han framhöll atl uppdelningen av postgirorörelsen borde
underiätta ett sammanförande av bankgirot och postgirot lill eu enda gemensamt
girosyslem, som kunde tänkas bli administrerat av postverket.

Frågan
om att förena bank- och poslgirosysiemen förutsätter bl.a. förhandlingar mellan
postverket, bankerna och berörda personalorganisationer. Enligt vad jag har
inhämtat från utredningen har den inte kunnat finna någon tillfredsställande
lösning av denna fråga. Jag anser atl ulredningen nu bör undersöka om en mer ralionell
girohantering än f n. kan åsladkommas på annal sätt än genom en sammanslagning.
Det finns skäl all undersöka vilka för- och nackdelar som är förenade med att
jämställa bankgiro- och postgirosystemen i olika avseenden och att låta
betalningar lill och från siaisverkel göras över både bank- och poslgiro. Jag
vill därför nu ta upp frågan om lilläggsdirekliv lill utredningen om
förhållandet mellan bankgiro och postgiro.

Giromarknaden
omsatle budgetårel 1976/77 totalt ca 2.500 miljarder kr., varav postgirot
svarade för ca 2.200 miljarder(88 96) och bankgirot förca 300 miljarder (12 %).
Av omsättningen i postgirot svarade staten för mellan 50

s. 169 Kontrollera mot PDF

169 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:l

och
60 96. Andelen av bankgirots omsättning som härrör från statliga belalningar är
obelydlig. vilkel bl.a. beror på gällande föreskrifter alt i första hand
postgirot skall anlitas vid sådana betalningar.

Bankgirots
och posigirols kund- och servicestruktur skiljer sig avsevärt från varandra.

Bankgirot
har kommit atl förmedla i försia hand betalningar mellan företag.
Bankgiroverksamheten, som handhas av bankgirocenlralen, innebär förmedling av
betalningar främst mellan bankkonton som har anslutits till bankgirosyslemel.
Bankgirot har lidigare förmedlat belalningar mellan sina kunder avgiftsfritt.
Fr.o.m. den I november 1977 har emellertid införts en avgift på
bankgiroinbetalningar. Kostnaderna för bankgirot finansieras i huvudsak genom
avgifter från medlemsbankerna, som i sin lur disponerar och förräntar de medel
som förmedlas inom bankgirosyslemel. Bankgirot har ingen allmän
prestationsplikt, vilkel innebäratt bankgirot inte ärskyldig! att lämna service
ål var och en som begär dei och kan vägra all förmedla betalning av småbelopp.

Postgirot
karaktäriseras av att del vid sidan av stora betalningar mellan statliga
myndigheter m.fl. har en volymmässigt stor förmedling av småbelopp till och
från enskilda personer. Postgirots struktur, servicenivå och konkurrensförmåga
bygger på postverkels landsomfattande nät av postkontor och
lantbrevbärariinjer. Samtidigt är postgirot av stor betydelse för postverkets
ekonomi och därmed för möjligheterna att ge service åt allmänheten. Till ca två
tredjedelar finansieras postgirot av ränteintäkter på kontobehållningen och
likvider i genomlopp och till ca en tredjedel av avgifter. Avgiftsandelen är
siigande. Postgirot har prestationsplikt. Den stora mängden små betalningar
innebär att postgirot kraftigt belastas av hanteringskostnader. Balansen i
postgirots ekonomi påverkas därför bl.a. av det överskott som de omfatlande
statliga betalningarna tillför postgirosystemet.

Statliga
myndigheter har endast undantagsvis bankgirokonto. Belalningar lill och från de
statliga myndighetema sker lill allra störsla delen över poslgiro. Enligt
förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig myndighei alt anlita
riksbanken eller postgirot (omtryckt 1977:383) skall utbetalningar ske över
postgirot, där det lämpligen kan ske och om annal inte har föreskrivits. Vid
övriga transaktioner, där förmedling av bank behövs, skall riksbanken eller
postgirot anlitas, om det kan ske utan väsentlig olägenhel.

1
prop. 1976/77:127 om upphävande av statlig myndighets skyldighet att anlila
PK-banken, vilken godkändes av riksdagen (FiU 1976/77:23, rskr 1976/77:265),
log jag bl.a. upp ell förslag från Svenska sparbanksföreningen att upphäva 1974
års författning i dess helhet. Jag framhöll därvid (s. 15) all förslaget
aktualiserade frågan om hur statens kassahållning i stort bör vara ordnad.
Riksbanksfullmäktige, fullmäktige i riksgäldskonloret och riksrevisionsverket
anförde i sina remissyttranden att frågan om hur statens kassamedel skall
placeras inte kan besvaras ulan all man undersöker på vilkel sätt statens
totala medelsplacering kan ske så effeklivi som möjligt. Såväl budget- som
penningmarknadsaspekter får beaktas, eftersom varje kassahållning hos
myndighelerna ökar siaiens upplåningsbehov. Jag anslöt mig i princip lill denna
uppfattning. Vidare påpekade jag att, om 1974 års förfalining skulle upphävas
hell, myndigheternas skyldighei att anlila postgirol också skulle upphöra. Jag
framhöll all denna skyldighei var grundläggande för att man skulle kunna
upprätthålla ralionella betalnings-

s. 170 Kontrollera mot PDF

DelIIE:l
Skr 1978/79:103 170

rutiner
inom det nuvarande statliga redovisningssystemet.

1
det utvecklingsarbete som pågår i fråga om skatteadminislrationen har man inom
riksskatteverket och staiskonioret övervägt möjlighelema atl anlita också
bankgirot för inbetalning av preliminär skatt och återbetalning av
överskjutande skatt. Frågan om sätiei för sådan älerbelalning har tagits upp
dels av Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen och Sveriges
föreningsbankers förbund i en framställning år 1974 till finansdepartementet,
dels av riksdagens skalteuiskott. Utskoitet (SkU 1975/76:18) fömtsaite därvid
att riksskatteverket skulle utreda frågan i samband med omläggning av
ADB-systemel på skalleområdei. Riksskatteverket och staiskonioret har i
skrivelse lill budgetdepartemeniei den 2 september 1977 för regeringens
prövning överlämnat promemorior med synpunkier och förslag lill tekniska
lösningar. I skrivelsen framhålls att en förändring av penningströmmarna mellan
kreditinstituten skulle få stora återverkningar för postgirorörelsen och måsle
bedömas från bredare samhällsekonomiska perspektiv än enbart
skatteadminislralionens.

Från
bankernas sida har uttryckts önskemål om att belalningar till och från statliga
myndigheter i större ulsiräckning än fn. skall kunna ske via bankgiro. Man har
särskilt pekat på att delta skulle förbättra servicen för allmänheten.
Insättningar på bankkonto via bankgirot skulle bl.a. kunna ge snabbare lillgång
lill utbetalade medel och också bidra lill all belalningar till statsverket
snabbare kommer in på statsverkets checkräkning i riksbanken.

De
önskemål som har framförts från bankhåll bör enligt min mening prövas med
beaktande av kraven på effektivitet i statsverkets redovisningsrutiner och en
ralionell slallig likvidiietsplanering och kassahållning. Man måste också
beakta konsekvenserna för postgirot och ta hänsyn lill postverkets möjligheter
atl upprätthålla en tillfredsställande service i landets olika delar.

Mot
bakgrund av vad jag nu har anförl bör ulredningen överväga vilka möjligheler
som finns att i olika avseenden jämställa bank- och poslgirosysiemen och att
låta belalningar lill och från statsverket göras över både bank-och postgiro.
Möjlighelerna lill förbindelse och snabbare överföringar mellan de båda
girosysiemen börockså prövas. Utredningen bör beakta de önskemål sotn har
framförts, bl.a. av riksdagens revisorer, om en snabbare bokföring och
redovisning av den statliga uppbörden och de statliga betalningarna.

Ulöver
dessa allmänna riktlinjer vill jag framhålla följande i fråga om det fortsatta
utredningsarbetet.

Målet
bör vara att nå bästa möjliga service åt allmänheten genom en rationell
girohantering. De synpunkier och förslag som bl.a. riksskatteverket och
bankföreningen har framfört bör analyseras och värderas. Ulredningen bör bedöma
effekierna i samhällsekonomiska och andra avseenden av olika alternativa
lösningar. Statliga bidrag eller ersättningar via statsbudgeten får inte öka på
grund av atl betalningsuppdragen fördelas annorlunda. Utredningen bör beakla
förulsäuningarna för gällande avtal rörande samarbelel mellan PK-banken och
postgirot. Den bör utgå från atl dess förslag inte skall medföra någon ändring
i frågaom postgirots åtagande att i PK-banken placera poslgiro- och
rörelsemedel som inte behövs för postverkels egen kassahållning. Vidare bör
den belysa de konsekvenser som olika lösningar kan ha för samarbetet mellan
PK-banken och postgirot.

Utredningen
bör samråda med de statliga myndigheter, bl.a. riksrevisionsverket och
riksskatteverket, som närmasi har all tillvarata statens inlressen i

s. 171 Kontrollera mot PDF

171 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:2

frågor
av delta slag. Den börockså hålla nära koniaki med bankinspektionen,
postverket, PK-banken, övriga affärsbanker och bankgirocenlralen som
företrädare för post- och bankgirorörelserna samt med berörda personalorganisationer.

Del
fortsatta utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt med sikte på att resultatet
skall redovisas under år 1978. Jag avser att med stöd av tidigare bemyndigande
utse experier alt biträda vid utredningsarbetet.

Jag
hemsläller atl regeringen ändrar uppdragei lill ulredningen rörande
förhållandel mellan bankgiro och postgiro i enlighel med vad jag nu har anfört.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Ekonomidepariementel)

2.
Delegation med uppdrag att följa de nya formerna för lönsparande m.m.

Dir
1978:84

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-09-21

Departemenischefen,
slalsrådet Bohman, anför.

I
regeringens proposiiion 1977/78:165 om värdesaken lönsparande föreslogs nya
former för lönsparande i syfte alt stimulera till regelbundet och långsiktigt
sparande. Löntagare och andra som har A-inkomst skall genom att spara i bank
eller i akliesparfond kunna få skatteförmåner, som gör sparandet värdesäkert. 1
proposilionen framhöll jag viklen av all man med uppmärksamhet följer hur de
föreslagna nya sparformerna verkar och hur sparandel i landet utvecklas.

Vid
behandlingen av proposilionen log finansutskottet med anledning av en molion
upp frågan om tillsättande av en expertgrupp för alt följa och analysera det
föreslagna lönsparsyslemet (molion 1977/78:1930, FiU 1977/ 78:37). Utskottet
framhöll att del med tanke på systemels komplexitet och på den osäkerhet som
råder i vissa avseenden beträffande systemets effekter var av yttersta vikt all
en noggrann uppföljning skedde av hur sparformerna verkar och hur sparandet
utvecklas. Utskoitet anslöt sig till motionärernas uppfattning all en
verksamhet för att följa och analysera effekterna av det föreslagna systemet
borde komma lill stånd.

Utskottet
påpekade alt riksgäldskonloret redan har lill uppgifi atl följa lönsparandel,
vilket f n. sker genom den av fullmäktige i riksgäldskonloret ulsedda s.k.
lönsparkommiltén. Utskottet förutsatte atl lönsparkommilléns sammansättning och
uppgifter under alla förhållanden måste övervägas då lönsparsyslemet
kompletteras med nya sparformer och då förmånema får en direkl
skalleanknylning. Huruvida det var lämpligt all lönsparkommiltén gavs även det
uppdrag motionärerna ville tilldela en expertgrupp kunde utskottet för sin del
inte bedöma. Del borde enligt utskottet ankomma på regeringen all beslula om
formerna för uppföljnings- och analysarbetet.

I
enlighel med finansutskottets hemslällan beslöl riksdagen, i samband med atl
riksdagen biföll proposilionen om värdesaken lönsparande, alt som

s. 172 Kontrollera mot PDF

Del II E:2
Skr 1978/79:103 172

sin
mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört beiräffande tillsättande
av en expertgrupp föratt följa och analysera lönsparsyslemet (rskr
1977/78:346).

Den
uppföljning och den analys av det nya sparsystemet och dess effekter som
riksdagen har förordat bör enligt min mening också omfatia en analys av del
loiala hushållssparandet och de disponibla inkomsternas fördelning mellan
sparande och konsumtion. I uppgifien bör således ingå inte enbart alt studera
det införda sparsystemets utveckling, ulan också all analysera effekterna på
övriga sparformer och på hushållssparandet som helhet. Effektema på spark
volens uiveckling bör bl.a. belysas. I anslutning härtill bör de lill
sparsystemet knuina finansieringseffeklerna studeras, bl.a. konsekvenserna för
näringslivels försörjning med riskvilligt kapiial.

Till
uppgifterna bör också höra att föreslå de ändringar i sparsystemet som
uppföljningen ger anledning lill. Jag syftar både på de ändringar av leknisk
natur som kan aktualiseras vid den prakliska lillämpningen och på de
justeringar av förmånerna som kan moliveras av den ekonomiska utvecklingen.
Uppdraget bör vidare avse atl överväga och föreslå de åtgärder som kan behövas
för atl få sparmedlen för de olika spararen att kvarstå i sparsystemet även
efter den femåriga bindningsperiodens utgång.

Den
till riksgäldskonloret knutna lönsparkommilléns uppgift är i huvudsak begränsad
lill marknadsföringsfrågor och kommittén har en därefter avpassad
sammansättning. De uppgifier som är förknippade med att följa och analysera det
nya sparsystemet börenligt min mening lämnas till en särskild experigmpp. Jag
förordar därför att en delegation lillsälis för att handha ifrågavarande
uppgifter.

Vid
sidan av de förslag till ändringar i gällande regler för det nya sparsystemet
som delegationen anser påkallade bör delegationen varje år lämna en redogörelse
lill chefen för ekonomidepariementel rörande sparandet under det närmast
föregående spararet.

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för ekonomidepariementel

all
tillkalla en delegation med högst fem ledamöter för au följa och analysera det
nya lönsparsystemet m.m.,

all
ulse en av ledamöterna au vara ordförande,

alt
besluta om experter, sekrelerare och annat bilräde ål delegaiionen.

Vidare
hemsläller jag all regeringen föreskriver

all
ersältning lill ledamot, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode
enligt förordningen (1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag, om ej annat
föreskrivs,

att
koslnadema skall belasta sjunde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Ekonomidepartemeniel)

s. 173 Kontrollera mot PDF

173 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:l

Budgetdepartementet

1.
Översyn av bestämmelserna om statligt stöd till dagspressen

Dir.
1978:3

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-01-19

Departementschefen,
statsrådet Mundebo, anför.

Del
statliga stödet till dagstidningar går tillbaka lill år 1969 då den s.k.
samdislribulionsrabatlen infördes och det blev möjligl för tidningarna alt få
lån ur pressens lånefond. Presstödet har sedan dess byggts ut vid flera
tillfällen och omfattar numera flera olika stödformer. Del ulgår sålunda i form
av produkiionsbidrag, etableringsstöd, utvecklingsbidrag, samverkansbidrag,
samdistribulionsrabatl och som lån ur pressens lånefond. Bestämmelser om
presstöd finns i förordningen(l976:336)om statligt slöd lill dagstidningar
(ändrad senast 1977:1051).

Riksdagen begärde år 1972
(KU 1972:29, rskr 1972:203) en ny utredning av pressens förhållanden. Med
anledning av denna begäran tillkallades 1972 års pressutredning. Ulredningens
förslag (SOU 1975:79) Svensk press lades till grund för statsmakternas beslul
om vissa förändringar av stödet till dagspressen fr.o.m. år 1976 (prop.
1975/76:131, KU 1975/76:46, rskr 1975/ 76:260). Beslulen innebar såväl en
betydande ökning av stödet som nya regler för bidragsgivningen. Våren 1977
beslöt riksdagen om en ökning av och ändrade regler för
samdisiribulionsraballen (prop. 1976/77:99, KU 1976/ 77:42, rskr 1976/77:260).
Vid samma tillfälle beslöts även att det grundavdrag, som enligt lagen
(1972:266) om skatt pä annonser och reklam medges för annonser i bl.a.
dagspress, skulle höjas. Riksdagen har nyligen beslulal om en höjning av produklionsbidragen,
ökade bidrag för produktionssamverkan mellan tidningsföretag, höjd
samdistribulionsrabatl, en sänkning av reklamskatten på annonser i dagspress
från 6 lill 3 96 saml en höjning av reklamskattens grundavdrag för annonser i
dagspress (prop. 1977/78:58, KU 1977/78:16, rskr 1977/78:76; SFS 1977:1050). De
nya reglerna gäller fr.o.m. ingången av år 1978.

Vid min anmälan av prop.
1977/78:58 uttalade jag alt de nuvarande stödformernas effekter och belydelse
borde utvärderas. Riksdagen delade denna uppfattning och har begärt en översyn
av presstödet (KU 1977/78:16). Enligt riksdagens mening borde de politiska
pariierna medverka i översyns-arbetet.

Riksdagen framhöll all
presstödet måste vara konstruerat så att huvuddelen av medlen går lill de lågläckningstidningar
som bl.a. på grund av underiäge på annonsmarknaden inte kan läcka sina utgifter
genom inkomsten från tidningsrörelsen och som därför är beroende av
produktionsbidragen för sin fortsatta existens. Presstödet borde sålunda
enligt riksdagen främst inriktas på ett selektivt slöd. Delta uteslöt
emellertid inte att vissa

s. 174 Kontrollera mot PDF

Del II B: 1 Skr
1978/79:103 174

generella
åtgärder var befogade.

Riksdagen
sade vidare bl.a. alt man vid översynen av nuvarande stödformer borde
uppmärksamma de svårigheler som vissa flerdagarslid-ningar med särskilt låg
hushållstäckning har. Vidare borde man särskilt belysa vilka möjligheter del
finns all ulforma bidragsreglerna så att de stimulerar lill ökad
produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar genom samverkan. 1 detla
sammanhang borde också annonsbladens inverkan på dagstidningarnas ekonomiska
situation uppmärksammas. Vid översynen borde man också se över stödsystemets
effekter för de tidningar som inte får bidrag, främsi de större
storstadstidningarna vilka under senare tid har haft ökade svårigheler.

Den översyn som riksdagen
sålunda har begärt bör nu komma lill stånd. En kommitté bör tillkallas för
ändamålet. Stödels effekter på och belydelse för tidningsföretagens ekonomiska
situation bör belysas. En allmän utgångspunkt för kommiiiéns arbete bör vara
strävan alt stärka massmediernas frihet samt främja en mångfald på
lidningsmarknaden som ger läsarna valfrihet och skapar möjligheter för en
allsidig debatt och opinionsbildning. I övrigt bör utredningsarbetet vägledas
av de uttalanden från riksdagen somjag nyss har redovisat.

Kommittén
bör utgå från att de eventuella förändringar i presstödet som kan bli
resullalei av översynsarbetet skall rymmas inom ramen för begränsade
utgiftsökningar i förhållande till vad som f n. anvisas för slöd lill
dagspressen över sialsbudgelen. Därvid bör kommittén särskilt belysa
möjligheterna atl utforma bidragsreglerna så alt de stimulerar lill ökad
produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar genom samverkan saml även i
övrigt befrämjar god hushållning.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt och förslag bör så långt möjligl föreligga senast den 1
augusti 1978.

Kommittén
bör under sitt arbele samråda med massmediekoncentralions-ulredningen (Ju
1974:13) och yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10) saml med delegaiionen för
företagens uppgiftslämnande.

Kommittén
bör. som riksdagen uttalade, vara parlamentariskt sammansatt. Under
utredningsarbetet bör samråd ske med berörda branschorganisationer.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för budgetdepartementet

all
tillkalla en kommitté med högst 8 ledamöier med uppdrag all göra en allmän
översyn över gällande bestämmelser för statligt stöd till dagspressen,

atl
utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

alt
beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare
hemställerjag alt regeringen föreskriver all ersältning till ledamot,
sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode enligt
kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

att
kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Budgetdepartementet)

s. 175 Kontrollera mot PDF

175 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:2

2.
Översyn av reglerna om beskattning av traktamenten, m.m.

Dir
1978:9

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-01-19

Departementschefen,
statsrådet Mundebo, anför.

Kostnadsersättning
som ges till en person som på grund av sitt arbete måste resa uianför sin
vanliga verksamhetsort är i princip skattepliktig vid inkomsttaxeringen. Avdrag
medges för motsvarande kostnader. Bestämmelserna på detta område är emellenid
olika utformade för inkomsttagare i offentlig och i privat tjänst.

Resekostnadsersätlningar
och traktamenten i statlig eller kommunal tjänst skall regelmässigl inte tas
upp som inläkl. I gengäld medges inte avdrag för kostnader som har avsetts bli
täckta av ersättningen. Däremoi skall anställda i enskild ijänsl redovisa
ersäiiningar av delta slag vid taxeringen. Avdrag medges å andra sidan för
kostnader som uppkommit på grund av tjänslere-san.

1
fråga om traklamenlsersällning i enskild ijänsl finns schablonregler som
underlättar lillämpningen i praktiken. Sålunda skall de ökade levnadskostnaderna
på grund av tjänsteresan anses ha uppgått till samma belopp som ersättningen
från arbetsgivaren, dock högst till ett s.k. normalbelopp eller del därav.
Riksskatteverket fastställer för varje kalenderår normalbelopp som motsvarar
högsta dygnstraktamente enligt det allmänna resereglementet. De anvisningar om
normalbelopp m.m. som riksskatteverket utger syftar till au åstadkomma
likformighet vid laxeringen och är så avpassade all resullalei så långl möjligt
skall bli detsamma som för anslällda i slallig ijänsl.

De
ersättningar som kan utgå i samband med ijänsteresa regleras pä olika säll. För
de offenUigt anställdas vidkommande gäller i huvudsak bestämmelserna i det
allmänna resereglemenlet (1952:735) och lilläggsbestämmel-serna till detla
(1952:736). För vissa arbetstagare i statlig ijänsl gäller bestämmelser som
inlagils i kollektivavtal. För anställda i fierlalel kommuner gäller ell
normalresereglemente. Inom den privata sektorn finns likaså skilda
ersättningsnormer. I kollektivavtal kan sådana bestämmelser ha intagits, vissa
företag kan för särskilda löntagargmpper ha ulfärdal reseregle-menien osv.
Resebesiämmelser återfinns även i vissa speciella författningar, såsom i
arbelsmarknadskungörelsen (1966:368) eller i regler utfärdade av
arbetsmarknadsstyrelsen.

De
nu nämnda ersättningsformerna uppvisar olikheter inte bara i fråga om storleken
av utgående ersättningar utan även i fråga om förulsäuningarna för alt
ersättning skall utgå.

De grundläggande
skattereglerna om ersättningar och avdragsrätt i samband med tjänsteresor är av
gammalt datum. Ändringar har emellertid vid flera lillfällen vidtagits, främsi
för all åsiadkomma förenklingar. Genom lagsiiftning år 1963 (prop. 1963:120.
BeU 1963:43. rskr 1963:294, SFS 1963:265) utsträcktes skattefriheten som
tidigare gällt endasl för statliga traktamenten även till bl.a. kommunala
traktamenten. Skatteplikten för privata Iraklamenten behölls men reglema om
avdrag förenklades genom lillkomslen av sysiemel med normalbelopp. Samtidigt
(SFS 1963:266) förenklades bl.a. reglema om arbetsgivares skyldighet atl lämna
kontrolluppgifter om irakiamentsersällningar. Genom lagsiiftning år 1967
(prop. 1967:31, BeU 1967:19, rskr 1967:130, SFS 1967:109) lindrades uppgiftslämnandet
ytterligare genom alt skattemyndighet kunde ge arbetsgivare tillstånd

s. 176 Kontrollera mot PDF

Del II B:2
Skr 1978/79:103 176

att
på kontrolluppgift enbart anmärka att ersättning utgått.

För
atl bl.a. undersöka i vad mån bestämmelserna om privata traktamenten kunde
ytterligare förenklas och närmas till vad som gällde inom del ställiga området
tillsattes år 1968 en uiredning, Traklamentsbeskallningsut-redningen, som även
fick i uppgifi alt söka förenkla reglerna om den uppgiftsskyldighei som
sammanhänger med iraktamenlsbeskatiningen. Utredningen avgav år 1974
betänkandet (SOU 1974:45) Samordnad irakla-mentsbeskaltning. I betänkandet
föreslogs olika ålgärder för all bl.a. samordna avdragsmöjlighelerna för olika
grupper anslällda, nå fram lill mer rättvisande bedömning av kosinaderna i
samband med tjänsteresor samt förenkla systemet. Meningarna inom ulredningen
var emellertid starkt delade och betänkandet remissbehandlades inte.

Även
om de gällande skatlebestämmelserna för traktamenten m.m. förenklats vid flera
tillfällen kvarstår att de i åtskilliga avseenden är svåra all hanlera i
praktiken. Antalet inkomsttagare som berörs av dem är stort, varför
förenklingar är angelägna. Varje år uppkommer ett slorl antal ivister mellan
inkomsttagare och taxeringsmyndigheter. I en del fall kan det också vara svårt för
arbetsgivare och anställda atl i förväg avgöra hur kosinaderna i samband med en
tjänsteresa kan komma all bedömas skattemässigt. Även från kontrollsynpunkt
finns problem inom detta område. Det är inte heller tillfredsställande atl
löntagare kan komma alt behandlas olika beroende på vilken anslällning de har.

Bestämmelserna
bör därför ses över av en särskild kommiilé.

En
utgångspunkt för kommitténs arbete bör vara att skallereglerna så långt möjligt
skall vara neutrala i den meningen atl beskatlningsresultalet blir detsamma vid
samma slag av tjänsteresor. Förrättningens nalur bör alllså i princip vara
avgörande och inte vem som företar tjänsteresan.

Grundläggande
för de nuvarande reglerna inom området är principen att reseersättningar och
traktamenten som utges av slalen och kommunerna inte utgör skattepliktig
inläkt. Delta innebär alt vad som i skattelagstiftningens mening skall anses
utgöra avdragsgilla merkostnader fastläggs vid varje lidpunkt lill det som
staten och kommunerna som arbetsgivare beslutat medge som förmåner ål sina
anslällda. Det kan ifrågasättas om del är lämpligt atl för framliden bibehålla
delta automatiska samband. De påtagliga prakliska fördelarna för såväl de
anslällda som taxeringsmyndigheterna som skattefriheten för de statliga och
kommunala ersättningarna innebär utgör givetvis å ena sidan ell slarkl argument
föratt i huvudsak behålla nuvarande ordning. Å andra sidan kan del hävdas alt
denna ordning i alltför hög grad låler beskattningen bli beroende av att
reseersättningar och traktamenten inom den offentliga sektorn fastställs
ensidigt av arbetsgivaren. Det kan ifrågasättas om en sådan ordning numera är
lämplig. En uppgifi för kommittén bör alltså vara alt undersöka i vad mån den
gällande principiella skillnaden i behandling av ersättning från offentliga
resp. enskilda arbetsgivare bör behållas.

Oavsett
hur del nu nämnda problemel löses måste reglerna för framtiden ges ell sådani
innehåll all skillnaderna i skallehänseende mellan olika löntagarkalegorier
försvinner. Även om skillnaderna f n. inte är alltför stora finns det likväl
olikheter i de enskilda fallen som framstår som mindre tilltalande. Ett exempel
häipå utgör de olika sätten all beräkna anialei förrältningsdagar i fråga om
offentlig och prival ijänsl. Eit annal exempel avser möjligheterna atl få
kostnader i samband med övernattning beaktade och där den slalligl anställde
befinner sig i ell gynnsammare läge.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:2

En annan uigångspunki bör vara att söka begränsa den
skattemässiga hänsynen till kostnader i samband med tjänsteresor lill sådana
ulgifter som kan sägas innebära en verklig fördyring för den ansiällde.
Givetvis måsle även framtida regler vara schablonmässigt utformade i ganska
betydande omfattning. Varje tjänsteresa utanför den vanliga verksamhelsorlen
medför emellertid inte en sådan fördyring au avdrag måsle medges. Del kan t.ex.
ifrågasättas i vad mån så är fallel vid endagsförrättningar. Detsamma gäller
långvariga bortavistelser där inkomsttagaren anpassat sina levnadsförhållanden
så att han i praktiken kan sägas ha bosatt sig på den orl där han arbetar och
därför inte behöver vidkännas nämnvärd fördyring av levnadskostnaden.

En given
förutsättning föratt kostnader i samband med en ijänsteresa skall beaktas
skattemässigt bör även i framliden vara alt resan sker utanför den vanliga
verksamhetsorlen. Detta begrepp har emellertid inie en hell enlydig innebörd.
Det har i viss mån preciserats i riksskatieverkets anvisningar men kan i avtal
eller författningar ha en speciell innebörd. Bortsett från de kontrollproblem
m.m. som delta föranleder, vartill jag strax återkommer, kan det ifrågasällas
om inte begreppet kan ges en sådan utformning att del mera direkt anknyts lill
sådana förhållanden som avgör huruvida särskild fördyring uppkommer eller inte.

Översynen innefattar även frågor som hänger samman med
tjänsteförrättningar ulomlands. Reglerna i denna del bör så långt möjligl vara
lika de som skall gälla vid förrättningar inom riket. Å andra sidan torde vissa
avvikelser vara påkallade, bl.a. av kontrollskäl.

Det är mycket angeläget att nya regler på förevarande
område leder till så långt möjligt rättvisa och likformiga resultat. Samtidigt
måste reglerna emellertid vara enkla och bygga på schablonartade bedömningar.
Man kan dock inte bortse från riskerna för missbmk. Inte sällan kan
arbetsgivare och anställda ha ell gemensami iniresse av att söka föra över
ersättningar lill den avgifts- och skattefria sektorn genom atl beteckna belopp
som traktamente eller resekoslnadsersätlning. Kommittén bör undersöka om del är
möjligt all skapa spärrar mot detla.

Frågan hur en ersättning skall bedömas har även samband
med förhållandet mellan preliminär och slutlig skatt. Om parterna bedömt en
ersältning som traktamente men della underkänns vid taxeringen kan detta leda
till att den anställde får en kännbar kvarstående skatt. Detta kan inträffa
till följd av den nuvarande s.k. ivåårsregeln, som innebär att avdrag för
kostnader i princip inte medges för längre period än två år. Om arbetsgivaren i
dessa fall betalat ul traktamenten under längre tid och inte gjort avdrag för
preliminär skatt blir slutresultatet atl den anställde inkomstbeskatlas förden
uppburna ersätiningen men utan rätt lill avdrag. Förslag bör framläggas som så
långt möjligt minskar riskerna för sådana resultat. Åtgärder kan här la sikte
inte bara på de bestämmelser som lillämpas vid taxeringen. Det bör också
övervägas om inte reglerna om avdrag för preliminär skall behöver ändras.

Enskild arbetsgivare skall i kontrolluppgift ange utgivna
traktamenten och resekostnadsersättningar. Vissa undantag har gjorts för bl.a.
mindre belopp. Dessulom kan skattechef ge tillstånd till inskränkningar i
uppgiftsplikien. Även för framliden torde det vara nödvändigi med en ganska
noggrann redovisning eftersom arbetsgivarens kontrolluppgifter är den enda mer
generella kontrollmöjlighet som är praktiskt användbar. Den närmare
ulformningen av skyldigheten att lämna kontrolluppgift blir självfallet

\2Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 103

s. 178 Kontrollera mot PDF

Del II B:2
Skr 1978/79:103 178

beroende
av de ändringar som kommittén kommer att föreslå angående beskattningen av
utgående ersättningar. Möjlighelema lill fortsatta förenklingar av
uppgiftsplikien bör i görlig mån las till vara. Å andra sidan pekar
erfarenheterna från lillämpningen av nu gällande regler på ett behov av
förbättrad information från arbetsgivarna till skattemyndigheterna. 1 detta
hänseende bör ulredningen samråda med delegaiionen för företagens
uppgiftslämnande.

Utredningsuppdraget
innefattar alltså en genomgripande översyn av beskattningsreglerna för
traktamenten och resekostnadsersätlningar. Hit hör även rätlen till avdrag för
koslnader i samband med resor utom verksam-heisorten då traktamente inte
utgått. Del finns också en del närliggande frågor som kommittén bör vara
oförhindrad all la upp. En sådan fråga gäller möjlighetema att få avdrag för
ökade levnadskostnader i sådana fall, där skaltskyldig har arbele på annan orl
än där han och familjen är bosall. Riksdagen har här bifallit motionsvis framställda
yrkanden om uiredning av denna fråga (SkU 1973:10, rskr 1973:60).

Ell
vissl samband föreligger också mellan de spörsmål jag nu har berört och
beskattningen av olika slags reseförmåner som medges ulan au fråga är om
tjänsteresor i vanlig mening. Jag avser här fria eller prisnedsaila resor som
arbetsgivare, särskilt inom resesektorn, tillhandahåller anslällda och
uppdragstagare samt deras familjer. I vissa fall medges sådana reseförmåner
även då anställningsförhållande inte föreligger. F.n. är vissa sådana reseförmåner
skaiiefria enligi en särskild beslämmelse i kommunalskatielagen (1928:370). Jag
anser emellertid att rättviseskäl lalar för altman skattemässigt bör behandla
dessa förmåner efter samma principer som gäller för naturaförmåner i övrigt.
Förmånerna bör alltså enligt min uppfattning göras skattepliktiga i den mån
deras värde är någorlunda betydande och möjligt atl faslställa med
tillfredsställande säkerhet. Kommittén bör pröva även dessa frågor.

Kommittén
bör genom kontakter med myndigheler och med organisationer på arbetsmarknaden
inhämta synpunkier på de nuvarande reglernas lillämpning.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen bemyndigar
chefen för budgetdepartementet

atl
tillkalla en kommitté med högst tre ledamöter med uppdrag all se över reglerna
om beskattning av traktamenten m.m.,

att
utse en av ledamöterna att vara ordförande,

alt
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ål kommittén.

Vidare
hemsläller jag atl regeringen föreskriver

alt
ersältning till ledamot, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av
dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

att
kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Budgetdepartemeniei)

s. 179 Kontrollera mot PDF

179 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:3

3.
Utredning om samverkan i fråga om statlig konsultverksamhet i utlandet m.m.

Dir
1978:15

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-03-02

Departemenischefen,
statsrådet Mundebo, anför.

Under
senare år har såväl de statliga affärsverken som vissa statliga myndigheter
mött en ökad utländsk efterfrågan på konsullljänster av olika slag. Önskemålen
om sådana tjänster har framförts företrädesvis av utvecklingsländer, men även
av vissa industriländer. Affärsverken har i några fall bildat särskilda
dotterbolag för den utländska konsultverksamheten för att bl.a. åsiadkomma en
effeklivare förmedling av tjänsterna i fråga och därmed också ett bättre
utnyttjande av de begränsade resurserna.

Redan år 1968 bildades
efter beslul av riksdagen Swedish Telecommunication Consuking AB (SWEDTEL)
(prop. 1967:168, SU 1967:197, rskr 1967:389). SWEDTEL är ett självsiändigi av
televerket ägt konsultföretag. Bolaget åtar sig alla lyper av konsulttjänsler
inom telekommunikationsområdet. Dess verksamhei skall vara kosinadstäckande
men ej vinstgivande. Verksamheten är med någoi enstaka undanlag inriktad på
utvecklingsländer. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) har under en
följd av år varil en belydande avnämare för SWEDTEL. Vissa år har SIDA-projekt
svarat för inemot 15 96 av SWEDTEL:s omsättning.

Inom domänverket bildades
år 1973 ett liknande konsultföretag för uppdrag inom skogsbruks- och
skogsindustriområdel. Detla företag -Swedforest Consulting AB (Swedforest) -
ägs numera till 70 96 av domänverket och lill 30 96 av AB Statens
Skogsindustrier. Swedforest ålar sig uppdrag på kommersiell basis såväl i
Sverige som utomlands. Dess utländska verksamhei är inte i samma utsträckning
som hos SWEDTEL inriktad på utvecklingsländer. Även Swedforest har dock ett
omfatlande samarbele med SIDA.

Ett
tredje konsultförelag, Swedish Power Industry Service AB (SwedPo-wer), ägs lill
55 96 av statens valtenfallsverk och lill 45 96 av tre icke-statliga företag
med verksamhei inom energiområdet. Bolaget har till uppgift atl tillhandahålla
tjänster åt utländska kraftförelag, företrädesvis i utvecklingsländer.
Verksamheien drivs efter affärsmässiga principer.

Även vissa myndigheler
uianför affärsverkssektorn, däribland Sveriges geologiska undersökning,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, statens vägverk samt statens
väg- och trafikinstitut, vilka lill en del arbetar på uppdragsbasis, har fått
förfrågningar från ullandel om konsullljänster. Det har i några fall avseit
mycket omfattande projekt, vilka man från den enskilda myndighelens sida inte
har selt sig i stånd atl engagera sig i.

Vidare
bör nämnas alt Statskonsult AB, som ägs till 100 96 av staten, genom ett helägt
dotterbolag - Statskonsult International AB - bedriver konsultverksamhet
utomlands inom områdena adminislralionsulveckling, projektadminislraiion och
utbildning. Bolaget inriktar sig i första hand mol central statlig och kommunal
verksamhei.

Utbildningsområdet
är ett annat område inom vilkel efterfrågan från ullandel på konsulttjänster
eller teknisk assistans i annan form ökar kraftigt. En rad oljeexporterande
länder med vilka Sverige har ingått samarbetsavtal har framförl önskemål om
utbildningsinsatser. Detla har föranlell tillskapandet av beredningen (U
1975:05) för internationellt utbildningssamarbete.

s. 180 Kontrollera mot PDF

Del II B:3
Skr 1978/79:103 180

Beredningen,
vars verksamhei har varit begränsad till vissa länder, tjänstgör i huvudsak som
ett kontakt- och förmedlingsorgan men har också lett planeringen av vissa
siörre projekt. 1 syfte att bredda insatserna på della område föreslås i prop.
1976/77:83 om exportfrämjande åtgärder avseende u-länder atl ett särskilt
akiiebolag med slalligl delägarskap inrättas. Bolagets verksamhei som
förutsätts bedrivas på affärsmässiga grunder, skall i ett försia skede
koncenireras lill export av utbildningstjänster. Även andra offentliga tjänster
skall dock kunna marknadsföras av bolaget. Utöver insatser riktade direkt till utvecklingsländer
torde uppdrag i samarbete med SIDA eller i form av underleveranser till svenska
företag med ullandsexport bli en väsentlig del av verksamheten.

Som
framgåti av min redovisning har del statliga engagemanget vad gäller
konsultverksamhet i utlandet utvecklats genom isolerade insatser på enskilda
områden. Enligt min mening är tiden nu mogen atl undersöka förutsättningarna
för en samverkan vad gäller statens insatser på delta område. En sådan
uiredning aviserades också i prop. 1976/77:125 (bil. 12 s. 63).

Förändamålet
hören särskild utredare tillkallas. Dennes huvuduppgift bör vara atl analysera
föruisätiningarna för en samverkan av den konsultverksamhet som staten
bedriver i utlandet i egen regi eller genom hel- eller delägda bolag och att
lämna förslag lill lämpliga ålgärder. En utgångspunkt bör härvid vara att
åtgärderna i första hand skall syfta lill alt öka exporten av konsulttjänster
från de statliga affärsverken och myndigheterna. En samverkan kan bidra härtill
genom bredare och mera aktiv marknadsföring av de kunskaper som finns inom
affärsverken, vissa statliga myndigheler och statsägda bolag. Den kan vidare
underiätta förmedlingen av större konsultuppdrag som spänner över flera
specialområden. Slutligen bör även möjligheterna alt uppnå samordningsvinster
genom en förenklad administration beakias. Verksamheien förutsätts bedrivas med
krav på lönsamhet.

Utvecklingsländerna
blir sannolikt den vikligaste avnämargruppen för den statliga
konsultverksamheten. Den starkt växande efterfrågan på konsulttjänster från
utvecklingsländer som ej är mottagare av svenskl utvecklingsbistånd - i första
hand de oljeexporterande länderna - bör möjliggöra betydande insaiser.
Uppdragen från dessa länder är dessutom ofta av sådan karaktär atl de inte
enbart får effekter i konsultledel utan även på vamexport eller
entreprenadverksamhet. I länder som är mottagare av svenskl bistånd torde
uppdrag från SIDA, för vilka ersättning utgår med svenska bistånds-medel komma
att uigöra en vikiig del av verksamheien.

Jag
finner det naturiigt atl en bedömning av samverkan på konsultområdet tar sin
utgångspunkt i affärsverkssektorn efiersom förelag med relativt likartad
inriktning och struktur redan har bildals av vissa affärsverk. Utredaren bör
pröva lämpligheten av och förutsättningarna för en samordning av affärsverkens
exportinriktade konsultverksamhet. I detla sammanhang bör även Statskonsult
International AB:s konsultverksamhet beakias. Utredaren bör vidare göra en
genomgång av de exportinriktade konsultverksamheter som bedrivs vid övriga
myndigheter. Därefter bör formerna för samverkan prövas.

Om
utredaren - mot bakgrund av de angivna förutsättningarna - finner atl
övervägande skäl talar fören ökad samordning av del statliga engagemanget vad
gäller export av konsulttjänster bör förslag lämnas till olika organisatoriska
lösningar. Vad gäller organisationen på affärsverksplanet bör utredaren som ett
alternativ överväga lämpliga former för en koncernbildning eller en

s. 181 Kontrollera mot PDF

181 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:4

annan
konstruktion som möjliggör ett effektivt tillvaratagande av
samord-ningsinlressel. Härvid bör, med utgångspunkt från nuvaiande
förhållanden, frågor som lämplig kapitalstorlek och ägarslruklur närmare
bedömas. Vad gäller den samverkan som går uianför affärsverkssektorn bör
utredaren känna stor frihet alt pröva organisatoriska former. Del arbete som
bedrivs inom regeringskansliel när del gäller att bilda ett bolag för export av
utbildningstjänster och andra offentliga tjänster bör nära följas.

Uiredaren
bör överenskomma med de statsanställdas huvudorganisationer om former för deras
medverkan eller kontakter i övrigi under utredningsarbetets gång.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar
chefen för budgetdepartementet

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt uireda frågan om samverkan i
fråga om statlig konsultverksamhet i utlandet m.m.,

att
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål uiredaren.

Vidare
hemställerjag alt regeringen föreskriver

atl
ersäuning lill utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av
dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrivs,

all
kostnaderna skall belasla åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Budgeldepartemenlet)

4.
Tilläggsdirektiv till 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05)

Dir
1978:22

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-02-02

Departementschefen,
slalsrådel Mundebo, anför.

Genom
riksdagsbeslut i december 1977 justerades den schablonmässiga
iniäklsberäkningen för enoch tvåfamiljsfasligheler (småhus). Justeringen
innebär att den lägsta procentsatsen fr.o.m. 1979 års laxering skall vara 3 i
slället för som tidigare 2. Motivet var främst strävan att i en situation av
snabba prisstegringar bibehålla en rimlig beskattning av det kapital som
nedlagts i småhusen och att molverka en förändring i den avsedda balansen
mellan de ekonomiska villkoren för boende i olika ägandeformer.

De
taxeringsvärden som ligger lill grund för den schablonmässiga
intäkts-beräkningen fastställdes vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.
Nästa allmänna fastighetstaxering äger rum år 1981. Efiersom prisstegringen på
fiertalet småhus hittills varit kraftig, finns det anledning alt räkna med att
taxeringsvärdena kommer alt höjas avsevärt vid den kommande
fastighets-laxeringen. Om schablonreglerna lämnas oförändrade kan man vänta en
belydande skärpning av småhusbeskattningen vid 1982 års inkomsttaxering. Höjningar
av taxeringsvärdena får emellertid inte medföra en sådan skärpning av
småhusbeskattningen alt den får ekonomiski och socialt allvariiga

s. 182 Kontrollera mot PDF

Del II B:5
Skr 1978/79:103 182

konsekvenser.

Under
perioder av snabb prisstegring på fastigheter innebär det särskilda problem att
taxeringsvärdena och därmed underlaget för inkomstberäkningen ändras endast
med så långa intervaller som fem år. Dessa problem har uppmärksammats redan
lidigare. Sålunda överväger 1976 års fastigheislaxeringskommiiié möjligheterna
all åsiadkomma en mer gradvis anpassning av beskattningen lill de ökade
fastighetsvärdena. Kommitténs förslag i delta avseende kan emellertid inte
påverka förhållandena förrän efter nästa allmänna fastighetstaxering år 1981.

Man
kan redan nu förutse att särskilda åtgärder kommer att bli nödvändiga för att
mildra effekten av den taxeringsvärdehöjning som då kommer all ske. En översyn
bör därför göras av såväl skiklgränser som procentsatser vid
småhusbeskattningen. Även del exira avdraget på fn. högst 1.000 kr. bör
omfattas av översynen.

Uppgifien
att göra denna översyn bör anförtros 1976 års fastigheislaxeringskommiiié. Del
kan vara lämpligi all kommitténs förslag i denna del redovisas i ell
delbeiänkande vid en lidpunki då prisutvecklingen på småhus inför nästa
allmänna fastighetstaxering kan överblickas.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag all regeringen

dels
meddelar 1976 års fastighetstaxeringskommitlé tilläggsdirektiv i enlighet med
vad jag nu har anfört

dels
bemyndigar chefen för budgetdepartementet att tillkalla ytteriigare fyra
ledamöter atl ingå i kommittén.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Budgetdepartementet)

5.
Tilläggsdirektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående
finansiering av reformer

Dir.
1978:40

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-04-20

Departemenischefen,
statsrådet Mundebo, anför.

En
grundläggande förutsättning fören målmedveten reformpolitik och för en tryggad
sysselsättning i framtiden är alt den ekonomiska politiken under de närmaste
åren ges en sådan inriktning alt balans i samhällsekonomin skapas och alt den
internationella konkurrenskraften återupprättas. Den tillväxtpotential som
finns i den svenska ekonomin måste underde närmaste åren väsenlligen reserveras
för all återta förlorade marknadsandelar, öka exporten och näringslivets
investeringar samt genomföra den nödvändiga strukturomvandlingen i
näringslivet. För den offentliga sektorns del innebär della alt något nämnvärt
utrymme för nya kostnadskrävande åtaganden inte föreligger under de närmasle
åren.

Statens
budgetpolitik har förts med dessa utgångspunkter. Strävan har varit att
begränsa automatiska koslnadsökningar, genomföra direkia besparingsåtgärder,
finansiera angelägna nysatsningar genom omfördelningar av medel, öka
intäktsfinansieringen genom avgiftshöjningar, öka kraven på

s. 183 Kontrollera mot PDF

183 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:6

myndigheternas
decentraliserings- och ralionaliseringsverksamhel samt all senarelägga vissa
mindre angelägna program och åtgärder.

Behovet
av slatsfinansiell restriktivitet kan förutses komma all gälla med oförändrad
eller ökande styrka under de närmaste åren. Det är därför nödvändigt atl
fullfölja den strama utgiftsprövning som präglat budgetarbetet för budgetåret
1978/79. Ökad vikt måsle läggas på en omprövning av pågående verksamheter inom
den offentliga sektorn. Effektivitetsvinster inom myndigheterna måste las lill
vara för atl begränsa kostnadsökningama. Genom beslut den 2 mars 1978 har
regeringen utfärdat anvisningar av denna innebörd vad gäller myndigheternas
anslagsframställningar för budgetåret. 1979/80. Vidare har regeringen utfärdat
särskilda anvisningar till vissa myndigheler rörande deras
anslagsframställningar.

Många
av de kommittéer och särskilda utredare som har förordnats av regeringen
arbetar, inom ramen rör utfärdade direktiv, med omfattande utredningar rörande
olika samhällsfrågor. Kommittéernas förslag är ofta av den arten atl ett
genomförande påverkar statsbudgeten. Med de utgångspunkter rörande den
statsfinansiella situationen som tecknats här är det uppenbart att något
nämnvärt utrymme för genomförande av kostnadskrävande kommiliéförslag inte
kommer att föreligga under de närmaste åren. Kommittéerna bör därför noga
överväga hur eventuella kostnadskrävande förslag skall kunna finansieras genom
omprövning av pågående verksamhet och omfördelning av befintliga resurser inom
det område kommitténs förslag avser. Det är också uppenbarl att ett
förverkligande av nya förslag underlättas om det kan ske successivt.
Kommittéerna bör också göra en prioritering mellan angelägna önskemål inom
utredningsområdet. Kommittéerna bör vidare så omsorgsfullt som möjligt belysa
de indirekia effekier i form av exempelvis ökad adminisiraiion och byråkrati
för myndigheter och enskilda som förslagen kan medföra. Slutligen ligger det i
sakens nalur atl i rådande läge sådana förslag kommer atl visa sig enklast atl
genomföra som inte medför några tillkommande kostnader. Kommittéerna bör därför
inrikta sig på att finna sådana lösningar.

Jag
hemställer atl regeringen utvidgar kommittéernas och de särskilda utredarnas
direkliv i enlighet med vad jag här anförl.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Budgeldepartemenlet)

6.
Tilläggsdirektiv till utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. i
skatteprocessen angående översyn av reglerna om uppgiftsplikt och kontroll inom
beskattningen m.m.

Dir
1978:60

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-06-29

Departementschefen,
slalsrådel Mundebo, anför.

Vid
beskattningen av inkomst och förmögenhet åsäits varje skaltskyldig en laxering,
som utgör grunden för skalleberäkningen. Ell grundläggande rättssäkerhelskrav
är all alla skattskyldiga i detla sammanhang skall

s. 184 Kontrollera mot PDF

Del II B:6
Skr 1978/79:103 184

behandlas
lika. 1 enlighel härmed föreskrivs i taxeringslagen (1956:623), TL, all
taxeringarna skall vara så långt möjligt likformiga och rättvisa. För atl detta
resultat skall kunna uppnås måsle myndigheterna känna till alla de omständigheter
som i del enskilda fallet är av belydelse.

I
första hand är del de skattskyldiga själva som har tillgång lill den
information som behövs. I skatteförfatlningarna finns därför en i vissa
hänseenden omfattande upplysningsplikt föreskriven. Till ledning för egen
laxering skall den skatlskyldige lämna självdeklaration och de kompletterande
upplysningar som beskattningsmyndighelen kan begära. Till ledning för andras
laxering skall lämnas kontrolluppgifter av olika slag.

De
uppgifter som skall lämnas i självdeklaration är mer eller mindre detaljerade
beroende på vilket inkomstslag det är fråga om. De skattskyldiga har också all
upprälla och bevara deklaralionsunderlag i form av räkenskaper och
anteckningar.

För
kontroll av alt deklarationsskyldigheten har fullgjorts rikligl och
fullständigt eller för att annars bereda beskallningsmyndighet ledning vid
beslut om taxering får beskaltningsmyndigheterna granska inte bara deklarationerna
utan också deras underlag. Denna granskning kan vara mer eller mindre fullständig.
Efter förordnande om taxeringsrevision är den enskilde i princip skyldig alt
tillhandahålla allt material som har anknytning lill den .skattepliktiga
verksamheien. Därvid skall han till myndighelerna överlämna räkenskaper och
anteckningar med därtill hörande verifikationer och andra liknande handlingar
av betydelse för kontrollen. Om någon undandrar sig sin uppgiflsskyldighet kan
vitesföreläggande äga mm. Myndigheterna har också under vissa fömtsättningar
rält atl säkra konirollmaterialei med stöd av bevissäkringslagen (1975:1027)
för skalle- och avgiftsprocessen.

Vad
jag här har sagt har tagit sikte på den direkta beskattningen. Motsvarande
regler gäller emellertid i väsentliga delar också beiräffande den indirekia
beskattningen och socialförsäkringsavgifterna.

Reglerna
om beskatlningsförfarandel är föremål för ett omfattande reformarbete. Hit
räknas bestämmelserna om uppgiftsskyldighet och myndigheternas kontroll av
denna, taxering eller molsvarande fastställande av skatteunderlag, debitering,
uppbörd, m.m. Sålunda är laxeringsorganisationen i första instans under
omläggning enligt principbeslut åren 1975 och 1977 (den s.k. RS-reformen). Den
nya organisationen skall tillämpas fr.o.m. 1979 års laxering. I samband därmed
sker vikliga ändringar av länsslyrelsernas organisaiion i fråga om taxering
och uppbörd. 1 en senare etapp kommer också debiteringen av
socialförsäkringsavgifierna all föras över från riksförsäkringsverket till
skattemyndigheterna.

Den
nya taxeringsorganisationen innebär i korthet följande enligt den lagstifining
som nyligen har beslulals av statsmakterna (prop. 1977/78:181, SkU 55, rskr
362). Deklarationsgranskningen övertas av tjänstemän vid länsstyrelserna och de
lokala skallemyndigheterna. Taxeringsnämndernas beslutsunderlag förbättras.
Bl.a. införs vid sidan av taxeringsrevision en enklare kontrollform, s.k.
taxeringsbesök. Taxeringsnämndens ordförande och granskningsljänsteman får
efter överenskommelse med den skatlskyldige besöka denne för utredning av
vissa frågor som har aktualiserats av deklarationsgranskningen.
Granskningsljänslemännen får också möjlighet alt i samband med
deklarationsgranskningen utföra revision av deklarationsunderlaget.
Målsättningen är all ca 40.000 revisioner och laxeringsbesök skall göras varje
år. Så långl möjligl avses revisionerna bli integrerade, dvs. omfatta flera
skalle- och avgiftsslag. Granskningsarbeiet inriktas på atl upptäcka fall av
väsentliga skatteundandraganden och undvika ändringar av mindre fel.

s. 185 Kontrollera mot PDF

185 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:6

Deklaraiionsgranskningen
underlättas genom ell omfattande ADB-stöd. Taxeringsnämndernas arbetsperiod som
f n. slutarden 30 juni förlängs t.o.m. den 30 november taxeringsåret. Den
förlängda arbetsperioden skall ge ökade möjligheter till anstånd för de
skattskyldiga med alt lämna deklaration. Besvärstiderna förlängs också.

RS-reformen
innebär en påtaglig modernisering av beskailningskontrol-len.
Deklaraiionsgranskningen blir effeklivare och rättssäkerheten för de
skattskyldiga ökas genom att skallemyndigheternas beslutsunderlag förbättras
och den skatlskyldige får en starkare ställning under laxerings-nämndsarbelet.

En
förbäitring av kontrollen inom särskilda delar av skattesystemet övervägs fn.
inom mervärdeskalteuiredningen (Fi 1971:05) och punktskatleutredningen (Fi
1970:57).

De
reformer inom beskatlningsförfarandel som jag har nämnt i det föregående
aktualiserar en rad frågor om omfattningen av de skattskyldigas
uppgiflsskyldighet och om skattekontrollens utformning. En del av dessa rör
avvägningen mellan vad som kan vara önskvärl för att öka rättvisan i
beskattningen och de krav som finns på skydd för andra vikliga inlressen, t.ex.
den personliga integriteten.

Som
jag har framhållit tidigare är det en förutsättning för ett rikligt beskattningsresultal
alt myndighelerna får lillgång till den information som behövs om relevanta
förhållanden. De skattskyldiga har därför en omfatlande upplysningsplikt till
ledning för egen och andras beskattning. Upplysningsplikten är utföriigast
reglerad i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxeringen genom TL (22-46 och 56
§§) dit hänvisning sker beiräffande vissa andra skalleslag. Likartade
bestämmelser finns också i avgifisförfaliningarna inom
socialförsäkringsområdet.

Uppgiftsskyldlgheten
är i vissa fall betungande för de skallskyldiga. Vidare gäller alt den
information som skall lämnas delvis avser förhållanden inom området för den
personliga integriteten. En sammanvägning har därför fått ske av den enskildes
krav på skydd för sin integritet och det allmänna intresset av att
beslutsunderlaget vid beskattningen blir sådant alt ett riktigt resultat kan
uppnås. Generellt uttryckt kan sägas all detta skett så all
informationsskyldigheten å ena sidan gjorts vidsträckt och omfaiiar alla
omständigheter som har betydelse för beskattningen, medan å andra sidan sträng
sekreless råder beträffande de uppgifter som lämnals. Den personkrets som får
la del av uppgifier som lämnals i deklarationer och kontrollmaterial är myckel
begränsad. Uppgifisplikl gentemot beskaltningsmyndigheterna föreligger alllså
i princip även beiräffande omständigheter som eljest omfattas av tystnadsplikl,
t.ex. hos advokaler och revisorer. Den skatt- eller uppgiftsskyldige kan dock
få viss information undantagen från kontroll om synneriiga skäl föreligger.

Från
många håll har framförts önskemål att reducera uppgiftsskyldigheten inom
beskattningsområdel. En förenkling på delta område är angelägen både för de
uppgiftslämnande och för de myndigheter som har atl behandla uppgifterna.

Ett
viktigt led i del nya granskningsförfarande som införs genom RS-organisationen
ärden integrerade kontrollen. Den innebär all myndighetema vid en och samma
revision granskar fiera olika skatte- och avgiftsslag, i.ex. inkomstskatt,
mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter och dessulom stämmer av lämnade
kontrolluppgifter. Befogenheterna vid de olika slagen av kontroll upptas f n.
mestadels i de författningar som reglerar förfarandel i fråga om de olika
skatterna och avgifterna, dvs. i TL, uppbördslagen (1953:272), lagen

s. 186 Kontrollera mot PDF

DellIB:6 Skr
1978/79:103 186

(1959:552)
om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m. och lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss konsumiionsbeskatining. I några fall finns
konlrollreglerna i de författningar som innefattarde materiella
skatlebestämmelserna, t.ex. lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
Kontroll-bestämmelserna i de olika lagarna har byggts upp successivt med hänsyn
till de speciella förhållanden som föreligger förde skilda beskattningsformerna
i fråga. Någon systematisk samordning av bestämmelserna har inte skett. Det
förekommer därför belydande skillnader beträffande både befogenheter och
förfarande vid kontrollen. Detla försvårar möjlighelerna att genomföra
integrerad granskning. För atl en sådan granskning i fortsättningen skall kunna
ske i önskvärd utsträckning måste reglerna så långl möjligt göras enhetliga.

En
provisorisk reglering med detta syfte har skett genom den lagstiftning om ny
taxeringsorganisaiion somjag har nämnt lidigare (prop. 1977/78:181). En mera
genomgripande översyn behöver emellertid ske snarasi.

Som
jag lidigare nämnl kan skattemyndigheterna vid fall av uppgiftsvägran från den
skatlskyldiges sida under vissa förutsättningar tillgripa tvångsmedel för alt
säkra behövliga handlingar eller liknande. Dessa möjligheter regleras i
bevissäkringslagen. Från vissa håll har anmärkningar riktats mot bl.a. reglerna
om föruisätiningarna och formerna för beslag och eftersökning enligt denna lag.
Därvid har gjorts gällande all del råder brisi på samordning mellan bevissäkringslagens
säkringsålgärder och rättegångsbalkens straffprocessuella tvångsåtgärder.
Bevissäkring får sålunda verkställas hos t.ex. advokal i fråga om skaltskyldigs
handlingar som denne överlämnat dil medan molsvarande ålgärder normalt inte får
tillgripas beiräffande material som en för broll misstänkt person lämnal lill
sin försvarare eller sill rällegångsombud.

De
frågor jag berörl i det föregående bör föranleda en översyn av reglerna om
uppgiftsskyldighei och kontroll inom beskattningsområdel. Syftet bör vara alt
modernisera och lekniskl samordna kontrollreglerna. En viktig uppgift härvid är
all lillgodose de enskildas integritet och rättssäkerhet. Samtidigt måsle del
allmännas behov av information för atl kunna åstadkomma en rättvis och likformig
beskattning beaktas. I fråga om uppgiftsskyldigheten ärockså
förenklingsaspeklen vikiig. Översynen bör ulföras av en parlamentariskt
sammansatt kommitté. Lämpligen bör uppdraget anförtros ulredningen (Fi
1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen. Denna uiredning bör i
sill arbele såviu gäller integritets- och rällssäkerhets-aspekterna ha nära
koniaki med den kommitté som enligt bemyndigande denna dag kommer alt
tillkallas av chefen för jusliliedeparlemenlet för att se över tvångsmedelsregieringen
vid förundersökningen i brottmål m.m.

För
översynen bör följande riktlinjer gälla.

Vad
försl gäller uppgifisskyldigheten i allmänhet inom beskattningen delar jag
uppfallningen att en minskning av uppgiftslämnandet är önskvärd i och för sig.
Uppgiftsskyldigheten är emellertid en konsekvens av de maleriella
skattereglerna. I sin nuvarande uiformning kräver dessa regler för sin
tillämpning att myndighelerna har tillgång lill i slort seu den information som
f n. omlaUas av uppgifisskyldigheten. Någon mer påtaglig ändring i dessa
avseenden innebär inte heller de förslag som framlagts av 1972 års
skalleuiredning (Fi 1972:02) och föreiagsskaileberedningen (Fi 1970:77).
Uigängspunkien måsie därför vara aU inga väsenlliga inskränkningar f n. kan
göras i den informaiion som behövs för beskallningsförfarandel. Däremot kan det
tänkas att denna informaiion lill någon del kan inhämias på annal sätl än som
nu sker.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:6

Ulredningen
bör därför pröva om det är möjligt att slopa vissa uppgifier ulan alt
beslutsunderlaget för skaiiemyndigheierna riskerar att försämras. Såvitt gäller
företagen pågår dock redan en översyn i detta syfte inom delegaiionen (B
1977:08) för företagens uppgiftslämnande (Defu), som bl.a. skall verka för en
begränsning av del uppgiftslämnande som i olika sammanhang krävs av förelagen.
Utredningen bör med hänsyn lill detta inskränka sin prövning till atl gälla
enbart fysiska personer. På denna punkt bör utredningen ha kontakt med Defu
eftersom de två områdena har nära samband. Jag vill här också peka på de
åtgärder i förenklingssyfte som redan vidtagits, t.ex. förtryckning av
självdeklaraiioner. En ökad användning av förtryckta uppgifter i
taxeringsarbelet undersöks inom ramen för RS-projektets fortsatta verksamhet.
Ulredningen bör därför inte närmare beröra denna möjlighel.

Jag
kommer härmed över på kontrollfrågorna.

Jag
vill som en allmän utgångspunkt framhålla att beslut om beskattning av olika
slag principielll är att se som ell led i en fördelning av den samlade
kosinaden för statens och kommunernas verksamhei. Genom beskauningen fastläggs
efter noggrant bestämda regler hur mycket var och en med hänsyn till sin
förmåga skall bidra med lill de gemensamma kostnadema. Dei är alltså inte fråga
om att bestämma någon form av ekonomiska sanktioner av straffiiknande karaklär.
Det innebär också atl man inte ulan vidare kan dra någon direkl parallell
mellan kontroll och processföring inom skatte- och avgiftsområdet saml
förfarandel för uppspårande och beivrande av brotl i allmänhet.

Beskattningskontrollen
har i första hand till uppgift att löpande granska och komplettera de uppgifter
som de skatt- och avgiftsskyldiga har alt lämna till myndighelerna. Allt
primärmalerial - deklarationer och liknande -kontrolleras alltid men dessulom
avses varje skall- eller avgifisskyldigs deklaralionsunderiag bli föremål för
fördjupad kontroll med vissa mellanrum. All en skallskyldigs uppgifier
kontrolleras innebär alltså inte i och för sig att någon misslanke om
skalteundandragande finns mot just denne, även om brist på resurser många
gånger i praktiken lett till att en mera rutinbelonad räkenskapskoniroll fått
underlåtas. Häri ligger en väsenilig skillnad jämfört med t.ex. den
brotlsuppspårande verksamhet som polisen bedriver. Man kan därför inte
beiräffande skattekontrollen anlägga samma betraktelsesätt som t.ex. i fråga om
tvångsmedelsregleringen vid förundersökning i brottmål.

För all möjliggöra
integrerade revisioner i åsyftad omfattning krävs, som jag har nämnt tidigare,
all konlrollreglerna görs så enhetliga som möjligt. Atl den nuvarande
skillnaden mellan olika skalle- och avgiftsslag i fråga om konlrollregler
medför svårigheler både för enskilda och för myndigheler ligger i öppen dag.
Den provisoriska reglering som har skett på grundval av förslaget i prop
1977/78:181 bör därför snarasi följas av en mera fullständig översyn. Denna bör
i försia hand avse leknisk genomgång av gällande konlrollföreskrifter med syfte
all åstadkomma en enhellig och överskådlig lagsiiftning med klara regler om
granskningsmyndighelernas befogenheler samt de enskilda medborgarnas
skyldigheter och rättigheter i dessa sammanhang. Därvid bör bestämmelsema i TL
vara vägledande. Dessa besiämmelser har tillämpats under lång lid och har visal
sig i stort sett ändamålsenliga. Utredningen bör sträva efter att sammanställa
reglerna inom de olika skatteslagen till en enhetlig kontrollag. Därvid måste
dock de olika skatternas och avgifternas särart beaktas. I fråga om
mervärdeskatten och punktskatterna bör utredningen utgå ifrån den innebörd av
konlrollreglerna som förordas av mervärdeskalteuiredningen resp.
punktskatleutredningen.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Del 11 B:6 Skr
1978/79:103 188

Bestämmelserna
som reglerar taxeringsnämndens verksamhet beiräffande annat än taxeringsrevision
är knappasl lämpade atl infoga i en enhetlig kontrollagstiftning och bör därför
lämnas uianför översynen. Med hänsyn lill lulikontrollens speciella nalur bör
även den lämnas uianför.

Utredningen
bör även beakla intresset av all den enskilde ges möjligheter alt ta del av och
bemöta resullalei av myndigheternas granskningsarbele i ell så lidigi skede som
möjligl. Kommunikalionsprincipen som kommer lill uitryck i förvaltningslagen
(1971:290) och förvaltningsprocesslagen (1971:291) är härvidlag vikiig. Det kan
därför finnas skäl för ulredningen att undersöka om reglerna för konlakler
mellan granskningsmyndighel och enskild är tillfyllesl från de nu givna
synpunkterna.

Översynen
bör även omfatia de nuvarande viiesbeslämmelserna och bevissäkringslagen 1 allt
väsentligt har den år 1975 antagna bevissäkringslagen fungeral väl i de ca
40-lal fall där den hiltills har tillämpats. Den har också såviti nu kan
bedömas haft goda preventiva effekter. Del kan emellertid vara lämpligt all nu
göra en ulvärdering av de hiuills vunna erfarenheterna saml all söka inarbeta
bestämmelserna i en gemensam kontrollagstiftning.

Vad
gäller bevissäkringslagen bör översynen också la sikle på all undersöka
möjlighelema till en lagreglering av frågan om hur beskaltningsmyndigheterna
skall fortsätta sin granskningsverksamhet om denna inte är helt slutförd när
anmälan om skaliebrotl sker lill åklagaren. I denna siiuaiion kan enligt
nuvarande regler två utredningar bedrivas parallellt, nämligen dels den
fortsatta ulredningen i skalleärendet, dels ulredningen om del ifrågasatta
skattebrottet. De lill buds slående tvångsmedlen är därvid olika och reglerade
på skilda säll. För skaiiemyndigheierna kvarslår i sista hand rätten lill
bevissäkring, efiersom den skatlskyldiges uppgifisplikl inte påverkas av
misstanken om skaliebrotl. Reglerna om bevissäkring är alltså i vissa
hänseenden längre gående än de tvångsmedel som finns i brottmålsproces-sen. I
Finland och Förbundsrepubliken Tyskland har denna konflikt lösts på så sätt att
särskilda granskningsmän med polisiära befogenheler då övertar del
skallerältsliga kontrollarbetet samtidigt som de skattskyldiga underrättas om
brottsmisstanken. Jag är tveksam om en lösning bör sökas i den riklningen.
Ulredningen bör undersöka vilken ordning som kan vara lämplig här i landet.

1
del föregående har jag ej närmare berörl de särskilda problem som hör samman
med den personliga integriteten och hänsynen lill andra intressen vid
taxeringsrevision och bevissäkring. Dessa frågor skall utredas av den kommitté
med uppdrag att se över tvångsmedelsregleringen vid förundersökning i brottmål
m.m. som kommeratt tillkallas av chefen för justitiedepartementet. Den a v mig
förordade ulredningen har därför ej anledning atl ta upp frågor om integritet
m.m. i vidare mån än som hör direkt samman med den nu aktuella
utredningsuppgiften. Utredningen bör i sill arbete ha nära kontakt med
kommittén rörande tvångsmedel.

Utöver
de frågor jag här berörl bör kommittén även se över reglerna om solidariskt
betalningsansvar på skatte- och avgiftsområdet. Bestämmelser härom finns redan
f n. för vissa situationer, främst i fråga om slällförelrädare för juridisk
person enligt bl.a. 77 a § uppbördslagen. Kommittén bör undersöka behovei av
liknande regler på andra områden och modemisera de bestämmelser som redan
gäller.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag alt regeringen

s. 189 Kontrollera mot PDF

189 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:7

dels
beslutar atl utvidga uppdraget för ulredningen om säkerhetsåtgärder m.m. i
skalteprocessen i enlighet med vad jag nu har anförl,

dels
bemyndigar chefen för budgetdepartementet alt tillkalla ytterligare två
ledamöier alt ingå i kommittén.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Budgeidepartementet)

7.
Åtgärder vid beskattningen för att främja forsknings- och
utvecklingsinsatser

Dir
1978:83

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-09-14

Departementschefen,
statsrådet Mundebo, anför.

Företagens
forsknings- och utvecklingskostnader beakias f n. på två olika säll vid
inkomstbeskattningen. Dels medges sedvanligt omkoslnadsavdrag vid statlig och
kommunal taxering, dels kan företagen därutöver få ett extra avdrag vid den
statliga taxeringen.

Vad
först belräffar omkoslnadsavdraget utformades år 1970 nya regler som medförde
atl kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete blev avdragsgilla i vidare
omfattning än som hade gälll dessförinnan (prop. 1970:135, BeU 1970:59, rskr
1970:363, SFS 1970:651). Den grundläggande principen i 1970 års lagsiiftning är
att avdrag får göras för sådana forsknings- och utvecklingskostnader som har
eller kan antas få betydelse för den skaltskyldiges rörelse. Avdrag medges även
för kosinad som lagls ned för alt erhålla informaiion om sådan forskning och
sådant utvecklingsarbete. För alt undvika tvister om ävdragsrällen för vissa
bidrag till forskningsoch utvecklingsverksamhet fick regeringen även möjlighel
att förordna om avdragsräll vid ulbetalning lill vissa forskningsinstitut o.d.
ulan all prövning av sambandet mellan forskningen och den skallskyldiges
verksamhei behövde ske i det enskilda fallel. Med slöd av bemyndigandet har
regeringen ulfärdal förordningen (l975:l27)om avdrag vid inkomsttaxeringen för
bidrag till viss forskning eller visst utvecklingsarbete (senasle lydelse
1976:1115). Förordningen, som är tidsbegränsad och gäller t.o.m. 1981 års
laxering, innebär alt bidrag för forsknings- och utvecklingsarbete som lämnas
till bl.a. svenska universitet och högskolor saml ett antal angivna
forskningsinstitutioner skall anses som avdragsgill driftkostnad i
skaltskyldigs rörelse, jordbruk eller skogsbruk.

År
1973 infördes del extra avdraget i form av ett särskilt forskningsavdrag vid
taxering till slallig inkomslskall (prop. 1973:126, SkU 1973:43, rskr 1973:255,
SFS 1973:421). Lagsliftningens syfte var att genom en generell skattestimulans
mer långsiktigt stödja den svenska industrins förmåga till utveckling och
förnyelse. Reglerna har i huvudsak följande innebörd. Särskilt forskningsavdrag
kan utgå lill skauskyldig som driver industriell tillverkning och som under
åren 1973-1980 har kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete. Avdraget
baseras på kostnader för lekniskl och naturvetenskapligt forsknings- och
utvecklingsarbete som har eller kan antas få betydelse för rörelsen genom atl
leda lill nya eller väsentligt förbättrade produkter.

s. 190 Kontrollera mot PDF

Del II B:7
Skr 1978/79:103 190

produktionsprocesser
eller produktionssystem. Det särskilda forskningsav-draget medges i form av eu
basavdrag och ett ökningsavdrag. Basavdragel Ulgör 10 "(', av ett på visst
säu fastställt underlag. Ökningsavdragei ulgår med 20 96 av den ökning av
underlaget för basavdrag som sker mellan två kalenderår. 1 underiaget för
basavdrag inräknas bl.a. fem tredjedelar av lönekostnaden för anställda som
lill övervägande del har utfört forskningsoch utvecklingsarbete samt koslnader
för förvärv av forsknings- och Utvecklingsresultat. Bidrag och kostnader som
översliger 250.000 kr. och som avser forsknings- och utvecklingsarbete i
utlandet får dock inräknas i underlaget endast efter regeringens medgivande.

Förelagsskalteberedningen
(Fi 1970:77) berör i sitt slutbetänkande Beskattning av företag (SOU 1977:86)
vissa frågor om den skattemässiga behandlingen av kostnader för forsknings-
och utvecklingsarbete. Beredningen föreslår fördel försia att de belopp, som
förelagen avsatt till investeringsfond, efter regeringens medgivande skall få
tas i anspråk för forsknings- och utvecklingsarbete. Beträffande den forskning
som medlen skall få utnyttjas för föreslås samma begränsning som redan gäller i
fråga om det särskilda forskningsavdragel. Beredningen föreslår vidare en
ulvidgning av möjligheterna alt få avdrag för koslnader för forskningsoch
utvecklingsarbete som har nedlagts i en verksamhei innan den i skalterällsligl
hänseende är all anse som rörelse. Beredningens förslag har nyligen
remissbehandlalsoch bearbetas nu inom budgetdepartementet.

Även
utanför skattelagstiftningens ram har statsmakterna under senare år vidtagit
ålgärder för atl stimulera förelagens invesleringar i forsknings- och
ulvecklingsarbete. Således har regeringen så seni som våren 1978 i prop.
1977/78:111 om statens stöd till teknisk forskning och induslrielll utvecklingsarbete
lagt fram en rad förslag med denna inriktning. Förslagen rörde huvudsakligen
verksamhetsområdet för slyrelsen för teknisk utveckling (STU). I propositionen
framhölls atl frågan om stimulans av lekniskl forsknings- och ulvecklingsarbete
bör ses mot bakgrund av den belydelse som sådani arbele har för svensk ekonomi.
Del betonades all en ständigt fortgående teknisk utveckling är en nödvändig
förutsättning för all svensk ekonomi skall kunna behålla sin internationella
konkurrenskrafi. Proposilionen innehöll förslag om vissa riktlinjer för STU:s
stöd lill leknisk forskning och utveckling, vissa förändringar i STU:s
organisation samt en kraftig ökning av STU:s resurser. Riksdagen beslutade i
enlighel med proposilionen (NU 1977/78:75, rskr 1977/78:361).

I
prop. 1977/78:111 berördes även del särskilda forskningsavdraget. Del påpekades
all det fanns skäl atl göra en översyn av avdraget. Inte minsl mot bakgrund av
de nuvarande reglernas tidsbegränsade karaklär ärdet angeläget att en sådan
översyn nu kommer till stånd. Del är lämpligt atl för denna uppgift tillkalla
en särskild utredare.

En
utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att det är angeläget alt även i
fortsätiningen slimulera förelagens forsknings- och utvecklingsarbele.
Utredningsarbetet bör belysa hur della kan ske genom generella ålgärder på
skatieområdet. Dessa ålgärder bör vara inriktade så atl de stimulerar företagen
att öka sina insaiser för forskning och utveckling eller att vidmakthålla dem
på en högre nivå än annars skulle vara möjligl. Med hänsyn till den
framträdande roll som mindre och medelstora företag spelar i svenskl näringsliv
bör en annan viktig utgångspunkt vara all åsiadkomma regler som tillgodoser
dessa förelags behov i siörre utsträckning än vad det särskilda
forskningsavdraget synes göra. F.n. gäller att kostnad för anslälld som har
ulfört forskningseller utvecklingsarbele får inräknas i underlaget för

s. 191 Kontrollera mot PDF

191 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:7

det
särskilda avdragei endast under förulsäiining att den anställde till
övervägande del har varil sysselsatl i sådani arbele. Ett mindre företag har
kanske inte alltid möjligheler att på delta sätt avdela vi.ss bestämd personal
för forsknings- och utvecklingsarbete men kan ändå göra insaiser som väl skulle
motivera att företaget kommer i samma skattemässiga läge som ett större.

Uiredaren
bör undersöka effekierna av de nu gällande bestämmelserna och söka bedöma i vad
mån de är ägnade alt lillgodose önskemålet att långsiktigt stödja den svenska
industrins förmåga lill utveckling och förnyelse. Nuvarande regler innebär att
ell extra avdrag medges vid den statliga inkomsttaxeringen. Uiredaren bör
även. inom skaltesysiemets ram. överväga andra länkbara konslruklioner för
framliden. Om någon form av exlra avdrag anses böra uigå även i forlsällningen
bör del övervägas om della avdrag skall kompleiieras med ell bidrag för förelag
som saknar möjligheler att utnyttja avdraget. Ett färskl exempel på en
lagsiiftning där ell exlra avdrag på delta sätt har kompletterats med ett
bidrag är de nya reglerna om exportkreditsiöd (prop. 1977/78:155 bil. 2, NU
1977/78:73. rskr 1977/78:379, SFS 1978:401).

Uiredaren
bör, oavsett vilken form som föreslås för de framtida ålgärderna, överväga om
nuvarande inrikining i olika avseenden är ändamålsenlig. En fråga är om
begränsningen till skallskyldiga som driver industriell tillverkning ärden
lämpligaste eller om även annan verksamhet, t.ex. inom transport eller
distribution, bör kunna komma i fråga. En annan fråga är om åtgärdema även i
framtiden bör begränsas till tekniskt och naiurvetenskapligi forsknings- och
ulvecklingsarbete eller om även kostnader för t.ex. adminisirativi
ulvecklingsarbete, marknadsutvecklingsinsalser eller annan s.k. immateriell
kapitalbildning skall beaktas. En tredje vikiig fråga är om lönekostnaden för
dem som arbetar med forskningsoch utvecklingsarbete utgör det i sammanhanget
lämpligaste måttet på forsknings- eller utvecklingsinsatsens storlek.
Ytterligare en fråga som bör övervägas är om statsbidrag för forskningsoch
utvecklingskostnader, vilka f n. avräknas från underiaget för avdragei, skall
behandlas på molsvarande sätt i eu nyu system.

En
särskild fråga som bör uppmärksammas är i vad mån specialregler är påkallade
beträffande betalningar för forsknings- och utvecklingsarbele till utlandet.
Det är under alla omständigheter angelägel alt reglerna utformas så att
missbruk förhindras t.ex. just i samband med utlandsbeialningar.
Kontrollproblemen bör därför ägnas särskild uppmärksamhei.

Utredaren
bör vara oförhindrad all la upp även andra frågor som har anknyining till de problem
som jag här lidigare har berört. Vid ulformningen av förslagen bör beakias de
mera generella ändringar i företagsbeskattningen som kan komma atl ske som ett
resultat av företagsskatteberedningens förslag. Utredaren bör vidare redovisa
de slalsfinansiella konsekvenserna av de förslag som kan komma atl läggas fram.

Mot
bakgrund av all nuvarande regler endasl gäller t.o.m. 1981 års taxering är del
angelägel alt utredningsarbetet bedrivs skyndsamt.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar
chefen för budgetdepartemeniet

all
tillkalla en särskild utredare med uppdrag au ulforma förslag lill ålgärder vid
beskattningen för atl främja forsknings- och ulvecklingsinsal-ser,

att
beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål uiredaren.

s. 192 Kontrollera mot PDF

Del 11 B:8 Skr
1978/79:103 192

Vidare
hemställerjag atl regeringen föreskriver

alt
kosinaderna skall belasla åttonde huvudliielns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Budgetdepartementet)

8.
Utredning om real beskattning av räntor och kapitalvinster, m.m.

Dir
1978:95

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-11-02

Departementschefen,
statsrådet Mundebo, anför.

Genom
riksdagens beslut hösten 1977 har den statliga inkomslskalteskalan
inflationsskyddals. Därigenom har en av de mest iögonenfallande
inflalionseffekierna i skallesyslemet, nämligen den automatiska
skalteskärp-ningen, motverkats. Diskussionen om de svårigheter inflationen
vållar i skallesyslemet kan emellertid inte upphöra härmed. Även själva inkomstberäkningen
påverkas nämligen på ett sätt som medför snedvridningar och som kan leda till
stora omfördelningar av skattebördan mellan olika kategorier skattskyldiga. Del
har därför hävdats att inkomstbegreppet borde ändras så alt den reala, dvs. av
inflationen opåverkade, inkomsten läggs till grund för beskattningen. Det finns
dock kritiker som menar att vissa av dagens problem inte går alt lösa inom
inkomstbeskattningens ram utan försi genom införande av ett helt nytt
skattesystem.

Jag
delar uppfattningen att det föreligger belydande problem i del nuvarande
inkomstskatlesysiemet. Problemen har i vikliga hänseenden accentuerats under
den senaste tioårsperioden. Det finns därför enligt min mening anledning atl
undersöka om inte en genomgripande omläggning av beskattningen kan ge så stora
fördelar atl reformen -trots de svårigheter som den med nödvändighet för med
sig - ler sig önskvärd. Förslag om sådana reformer har också förekommii i den
politiska debatten. För alt en diskussion om grundläggande ändringar i
skattesystemet skall kunna föras vidare krävs emellertid all förslagen
utvecklas lill en sådan grad av konkretion all deras troliga verkningar i olika
avseenden kan bedömas och för- och nackdelarna värderas.

Ett
tänkbart alternativ lill dagens inkomslskaiiesysiem har nyligen fåll en sådan
konkret belysning inom ramen för 1972 års skalteulrednings arbele. Jag syftar
här på vad som kallas den progressiva ulgiftsskallen. I detla alternativ är del
principiellt den skaltskyldiges konsumtionsutgifter under året i stället för
hans inkomsler som utgör skattebasen. Ett nettosparande kommer därigenom att
ske med obeskattade medel, medan i gengäld varje upplösning av lidigare
sparande leder lill beskattning. En leknisk modell för buren progressiv
ulgiftsskait skulle kunna ersätta den nuvarande progressiva delen av
inkomstskatten har utarbetats i rapporten (SOU 1976:62) Progressiv utgiftsskau
- eU alternativ. Skatteulredningen har låtit remissbehandla rapporten och redovisar
i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet en sammanfattning
av remissinstansernas synpunkier. Här är

s. 193 Kontrollera mot PDF

193 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:8

alltså
en god gmnd lagd för en fortsatt diskussion om föroch nackdelarna. Skatteutredningen
framhåller dock att ytteriigare utredningsarbete behövs på vissa punkter för
att utröna om utgiftsskallen kan vara ell framkomligt alternaiiv lill vårt
nuvarande inkomslskaiiesysiem.

Skatteulredningen
påpekar i sin diskussion av ulgiftsbeskaltningen att en av dess fördelar synes
vara atl hänsyn automatiskt las till inflationens inverkan på skalteunderiaget.
Ulgifter för investeringar är således avdragsgilla när uigiften belalas medan
inkomsien av försäljningen beskatias i del penningvärde som gäller när den
skaitskyldige konsumerar inkomsten. Genom alt såväl räntor som
amorieringarbliravdragsgilla resp. skattepliktiga medför inflationen inte
heller någon snedvridning på denna punkt.

Vid
sin genomgång av det nuvarande inkomstskaltesyslemel visar skatteulredningen
hur den fakiiska inflalionsl3kien på ett avgörande sätt påverkar det reala
beskattningsresultatet för olika sparformer och hur en och samma ekonomiska
avkastning blir helt olika beskattad beroende på vilken placering del är fråga
om. Såväl den samhällsekonomiska effektiviteten som den fördelningsmässiga
rättvisan blir lidande, framhåller utredningen, när del inte går all med rimlig
säkerhei förutse utfallet av olika avtal och när skilda former av sparande och
kapitalplacering blir helt olika behandlade.

Ulredningen
lar också upp frågan om vilka reformer som kan vara möjliga utan all överge
inkomstbeskattningen som princip. Ulredningen pekar på olika lösningar, t.ex.
att införa en konsekvent real beskattning av räntor eller att vid realisationsvinslberäkningen
la hänsyn till hur tillgångar finansierats. Vidare nämns möjlighelen alt införa
s.k. indexlån på krediimarknaden. Atl klariägga konsekvenserna av åtgärder av
detla slag har emellertid, anför Ulredningen, varit en så omfatlande arbelsuppgifl
all ulredningen inte haft möjlighet att genomföra den. Ulredningen
rekommenderar därför atl de problem som sammanhänger med inflationens inverkan
på inkomstskalte-systemel blir föremål för en särskild utredning. 1 del
sammanhanget bör enligt utredningen också effekterna på kreditmarknaden och
bostadsfinansieringen beaktas.

Även
kapitalmarknadsulredningen har haft anledning atl la upp frågan om nuvarande
skattereglers snedvridande effekt vid fortgående penningvärdeförsämring. En
utförlig genomgång med olika exempel redovisas i bilaga 2 lill Ulredningens
belänkande (SOU 1978:11-13) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi 1-3.

För egen del vill jag
anföra följande. De svenska skattereglerna bygger traditionellt på ett
nominalistiskt betraktelsesätt, dvs. de är med få undantag utformade utan
hänsyn lill förekomslen av penningvärdeförändringar. I många sammanhang spelar
della ingen roll. Reglerna ger i princip samma skatteuttag i perioder av fasl
penningvärde som i inflalionstider. Så är t.ex. fallel med indirekta skatter
och avgifter som är värdebaserade och proportionella mot undertaget
(mervärdeskatt, arbetsgivaravgifter osv.). För de direkta skatterna ger
inflalionseffekierna däremot upphov till större svårigheter. Della
sammanhänger bl.a. med att de direkia skatterna ofta är progressiva, dvs. del
procentuella skatleuliagel beror på inkomstens eller förmögenhetens storiek. Om
skalleskalan då är fastlagd i nominella termer innebär det att en inkomsi eller
förmögenhet som motsvarar en oförändrad köpkraft kommer alt beskallas
successivi allt hårdare ju mer penningvärdet sjunker. Mest uppenbart är detta i
fråga om den statliga inkomstskatten, där progressivileten är så stark att
inflationseffekten blir starkt kännbar redan från ett år lill näsla. Skattetrycket
påverkas även av att skattefria belopp,

) 3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 194 Kontrollera mot PDF

Del II B:8
Skr 1978/79:103 194

schablonavdrag
o.d. i många fall är uttryckta i faslakrontalsbelopp, vars värde sjunker vid
inflalion.

Inflalionens
effekier i fråga om skiktgränser, avdragsgränser och fribelopp är trots allt
tämligen lälta au bedöma och del är sällan lekniskl svårt all anvisa
motåtgärder om sådana anses behövliga. För inkomstbeskattningen skapar
inflationen emellertid, som jag inledningsvis antytt, även mer djupgående
problem, nämligen i fråga om principema för bestämningen av vissa slag av
intäkter och kostnader. Svårigheterna är här oberoende av om skatten är
proportionell eller progressiv eftersom det gäller själva definitionen av
skatteunderlaget. Vissa sådana problem är speciella för beräkningen av inkomsi
av rörelse och jordbruk, t.ex. avskrivningsregler och lagervärderingsregler.
Andra problem är av mer generell natur. Av intresse är här i första hand den
skattemässiga behandlingen av räntor och kapitalvinster. När exempelvis den
avtalade ränian lill viss del får ses som en kompensation lill långivaren för
att kapilalet realt sett minskar i värde, medför en nominell beskaUning atl
låntagare gynnas och långivare missgynnas i förhållande till det läge som
skulle föreligga i en period med fasl penningvärde.

Som
framgåti av min lidigare lämnade redogörelse har 1972 års skalleuiredning
föreslagil alt de problem som sammanhänger med inflationens inverkan pä del
nuvarande inkomslskaiiesyslemel blir föremål fören särskild utredning. Jag
delar denna uppfattning. Enligt min uppfattning är del lämpligt atl tillkalla
en särskild utredare för all belysa denna problemalik.

En
central fråga som uiredaren har alt ta ställning lill är hur kapitalvinster och
kapitalförluster bör behandlas. När penningvärdet inte är fast samman-fallerde
nominella värdeförändringarna inte längre med de reala. Prisstegring på
fastigheter, aktier osv. som beror endast på penningvärdets fall ulgör inte
någon real inkomsi. Å andra sidan sjunker nominella fordringar-banktillgodohavanden,
obligationer, vanliga inteckningslån elc. - realt sett i värde och låntagaren
gör därigenom en vinst, medan långivaren gör motsvarande förlust. En real
inkomstberäkning måsle beakla dessa effekier på ett konsekvent sätl. Som
skatteulredningen och kapitalmarknadsutredningen visat kan man få stora
snedvridningar om inkomstberäkningen på vissa punkter görs realt medan den på
andra fortfarande sker nominellt.

En
huvuduppgift för uiredaren bör alllså vara atl undersöka om det är möjligl alt
ulforma ett system där inkomsiberäkningen ger ett realt riktigt resultat
oberoende av den faktiska inflationstakten och dess variationer. Långivare bör
således inie beskatias för sådana nominella inkomsler som endasl ulgör kompensation
för inflationen och i konsekvens med delta bör låntagare inte få avdrag för
sådana utgifter som reall molsvarar amorteringar. Beträffande kapitalvinster
och kapitalföriuster bör skatteplikt resp. avdragsräll ta sikte på det reala
och inte på del nominella resullai som en försäljning hargetl upphov till.
Vanligen synes man i debatten utgå ifrån alt ett sådani system för real
inkomstberäkning bör byggas upp kring en real behandling av ränieinkomsler
resp. -ulgifter. Jag vill emellenid erinra om atl även andra metoder kan vara
tänkbara i speciella sammanhang. Sålunda har den tanken förts fram alt man i
fråga om fastighetslån skulle kunna uppnå ett realt riktigt
beskallningsresullat genom alt ändra reglerna för realisationsvinstberäkningen
när fastigheten säljs. Indexuppräkning av anskaffningsvärdet skulle då medges
endast för den del av anskaffningsvärdet som motsvaras av ägarens i fastigheten
nedlagda egna kapital. Uiredaren bör ha frihel att pröva såväl denna som andra
tänkbara konstruktioner.

Av
del anförda följer att uiredaren skall söka klarlägga om del nuvarande

s. 195 Kontrollera mot PDF

195 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:8

på nominalisiisk grund baserade inkomstbegreppet kan
ersättas av ett inkomstbegrepp som i högre grad beaktar förändringar i
penningvärdet. Uiredaren skall däremoi inie la upp spörsmål som rör
utformningen av skatteskalan eller det samlade skatteuttagets storlek. Jag vill
vidare stryka under alt utredarens uppgift är av teknisk natur. Det gäller att
konstruera en modell för hur en real inkomstbeskattning skulle kunna utformas,
alt peka på särskilda problem som aktualiseras, elc. Denna modell kan därefier
på samma säll som den ulgiftsskallemodell 1972 års skalleuiredning lålil
utarbeta ligga till grund för sialsmakiernas forlsatta överväganden om
önskvärdheten av någon mer grundläggande skallereform. Uiredaren bör söka
redovLsadeerfarenhelerav olika slags inflationsjusteringar vid inkomstberäkningen
som finns från andra länder och den deball i dessa frågor som förts i bl.a.
Danmark, USA och Storbritannien. Likaså måsle frågan om eventuella svårigheler
som en isolerad svensk övergång till nya beskaunings-principerkan vålla för
våra inlernaiionella åtaganden enligi konventioner och bilaterala avtal
belysas. Jag vill erinra om att många remissinsianser menat atl just de
inlernaiionella komplikationerna är ell av utgiftsskallens störsla problem.

En
övergång lill real beskattning skulle påverka samhällsekonomins funkiionssäit i
en rad avseenden. Utredaren bör allmänt söka ge en bild av dessa återverkningar
med särskilt beakiande av vad de kan innebära för den ekonomiska politiken och
dess instrument. I sammanhanget kan framhållas atl värdesäkringskommillén i
sitt betänkande (SOU 1964:1 och 2) Indexlån, del I och 11, behandlat flera
frågor som torde bli akluella i detla utredningsarbete.

Atl utveckla ett fungerande syslem för real skattemässig
behandling av kapitalavkastning och kapilalvinsler lorde ingalunda vara en läti
uppgift. Problemen synes kunna delas in i fyra huvudgrupper:

1. att avgöra vilka slag av avkastning
och vilka former av kapitalvinster som skall omfattas av den reala
beskattningen.

2. att fastlägga regler för hur den
reala avkastningen eller den reala vinsten skall beräknas i olika situationer.

3. all bedöma i vad mån en real
beskattning får sådana konsekvenser atl ändringar kommer all krävas även i
civilrättslig lagstiftning, t.ex. beträffande inteckning och bokföring.

4. atl belysa vilka effekier en real
beskattning av kapitalavkastning och kapilalvinsler skulle få på avial om lån,
köp m.m. som har träffats innan de nya reglerna har trätt i kraft och vilka
övergångsregler som kan tänkas för alt minska eventuella svårigheter.

I nu angivna hänseende bör uiredaren beakla följande.

Avgränsningen

Frågan om en real skallebehandling av lån har i stor utsträckning
diskuterats mot bakgrund av bostadssektorns och hushållssparandels förhållanden,
eftersom inflationseffekterna har varit särskilt framträdande på dessa områden.
En grundläggande fråga som ulredningen bör pröva är därför om en real
beskaiining bör vara generell eller begränsas till exempelvis vissa typer av
kapitalavkastning eller vissa samhällssektorer.

Vad först gäller bostadssektorn har möjlighelerna alt
upprälthålla neutralitet i fråga om kapilalkoslnader mellan olika
ägarkategorier och upplåtelse-former länge varil en central fråga. Den
nominella behandlingen av

s. 196 Kontrollera mot PDF

Del II B:8 Skr
1978/79:103 196

ränteutgifter
har etnellertid slarkl försvårat uppfyllandet av önskemålel om neutralitet. När
räntenivån har stigit som en återspegling av inflaiionen har kosinaden fördel i
en fasiighel nedlagda kapitalet sålunda alltmer kommit all överstiga det
schablonmässigt beräknade belopp som - såvitt gäller egna hem och flertalet
nyproducerade flerfamiljshus - skall las upp som inläkt vid beskattningen. De
höga räntesatserna och de låga inläklsschablonerna leder alllså lill en
skattelättnad för dessa fastighetsägare. Värdet av skattelättnaden beror
emellertid helt på ägarens marginalskatt. Ett uppkommet underskott saKnar
exempelvis belydelse för en fastighetsägare som inte kan kvitta underskottet
mol andra inkomsler. Statsmakterna har sökt molverka detta genom alt i den
statliga bostadslångivningen garantera en lägre räntesats för de ägarkategorier
som normalt inte kan utnyttja underskotlsavdrag. De stora variationerna på
marginalskaltesidan gör det dock ytterst svårt att med tillräcklig flexibilitet
utjämna den effektiva kapitalkostnaden mellan olika kategorier av
faslighetsägare. Del har i deballen framhålliis au en väg runt dessa
svårigheter just skulle vara att medge avdrag endasl för real ränla efiersom
man då - oberoende av inflationstakten - kunde räkna med all
kapitalkoslnadsavdraget skulle bli ungefär lika stort som den schablonmässigt
beräknade intäkten. Som jag lidigare anlyll har även möjlighelen av ändringar i
realisalionsvinstreglerna framförts som ell alternativ i sammanhanget.

Eu
annat besvärande problem inom bostadssektorn är atl nominella lån i en
inflationsperiod ger en mycket ojämn fördelning i tiden av de reala
kapitalkostnaderna. Lånen utformas som regel med lika annuiteter vilkas reala
värde minskar i takt med penningvärdets fall. Omedelbarl efter uppförandel av
ell hus blir kosinaden således siörst för alt sedan successivt minska. Denna
sneda fördelning leder lill alt boendekostnaden i ett nyproducerat hus ofta
ligger på en högre real nivå än som är långsiktigt motiverat. Även här har
statsmaklerna sökt motverka snedvridningen genom åtgärder i samband med
bostadslångivningen, nämligen genom att ge en räntesubvention som är störst de
första åren och som sedan successivt minskar. Det har emellertid ifrågasatts om
delta syslem av generella subvenlioner lill fastighetsägarna innebär den bästa
lösningen och om inte realt utformade lån till bostäder vore alt föredra. Dessa
skulle emellertid förutsätta också en real behandling i beskattningshänseende
för att få de avsedda effekterna. Uiredaren bör mot denna bakgrund pröva om en
real beskattning av lån kan göra del lättare alt finna tillfredsställande
lösningar på de akluella problemen inom bostadssektorn.

Den
nominella räntan på besparingar i banker, obligationer och liknande placeringar
har under senare år ofta endast obetydligi översiigil inflationen eller t.o.m.
varil lägre. Redan före skatt har därför den reala avkastningen varil ringa eller
rent av negaliv. Hela den nominella ränian är emellertid i princip
skattepliktig. Detla medför att den reala avkastningen efter skatt i flertalet
fall blivit krafiigl negativ. Kombinationen av hög inflationstakt och hög
marginalskatt drabbar alllså banksparande och placeringar i obligationer mycket
hårt. Förhållandet har i viss utsträckning föranlett åtgärder från
statsmakternas sida. Den nyligen genomförda lagstiftningen om värdesäkert
lönsparande kan exempelvis ses som ell ullryck för ambitionen att förbättra
utbytet av långsiktigt sparande inom hushållsseklorn.

Det
är emellertid uppenbart all de skattelättnader som f n. ges ål vissa sparformer
endast i begränsad ulsiräckning kan molverka den kombinerade effekien av
inkomstskatt och inflalion. Del finns därför skäl att utgå från att

s. 197 Kontrollera mot PDF

197 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:8

åtgärder
som medför en allmän höjning av avkastningen (efter skatt) på hushållens
banksparande och obligationsinnehav skulle leda till ett ökat iniresse för
dessa sparformer. Della lorde i sin tur få till följd att tillgången på kapital
för investeringar i bostäder och industrianläggningar m.m. ökar. Samtidigt
talar åtskilligt för alt hushållens benägenhet att använda medel för
placeringar i diamanier, frimärken och anlikviteter skulle minska om dessa inte
längre framstår som så skattemässigt gynnade.

En
real beskattning av ränleinläkler skulle avsevärt öka hushållens möjligheler au
erhålla en positiv avkastning på sitt uilånade kapital. Även en real uiformning
av lånen skulle emellertid ha betydelse i delta avseende. Mot bakgrund av vad
jag nyss har sagt om önskvärdhelen - inie minsl från samhällsekonomisk synpunki
- att öka bank- och obligationssparandel anser jag alt utredaren bör belysa
vilka tekniska och ekonomiska konsekvenser en reall utformad utlåning från
hushållen skulle få.

1
deballen har gjorts gällande atl del finns skäl som lalar för alt undanta
företagsseklorn från real beskattning. Uiredaren bör givelvis pröva denna
fråga. Därvid lorde del bli akluelll atl särskilt beakta förhållandena för
jordbrukare och andra enskilda näringsidkare. För dessa kategorier av
skattskyldiga gäller alt tillgångar och skulder i näringsverksamheten utgör en
integrerad del av den personliga ekonomin. Frågan är om del i dessa fall är praktiskt
möjligt att behandla vissa lån enligt en real och andra enligt en nominell
metod.

Ell
syslem som innebär alt vissa lån skall beskatias nominellt och andra realt
lorde förutsätta att det går alt fastställa hur olika lån har använis. En
särbehandling av exempelvis lån enbart inom bostadssektorn kan göra det
nödvändigi atl klariägga I.ex. all ett vissl lån visserligen har lagils med en
bostadsfaslighel som säkerhet men använts för inköp av en bål eller att ett lån
visserligen har tagils med aktier som säkerhei men använis för förvärv av en
bostadsfaslighel.

Vid
sin behandling av avgränsningsproblematiken bör utredaren särskilt beakta alt
förekomslen av realt beskattade lån inte får öppna möjlighet till obehöriga
skatteförmåner. Den skattskyldige bör t.ex. inte kunna la upp ett nominellt
beskattat lån (med avdragsrätt för hela räntan) och placera de lånade medlen på
en reall beskattad bankräkning e.d. (med endasl realräntan skattepliktig).
Införandet av realt beskattade lån får vidare inte leda till obefogad
skallelindring genom utlåning mellan närslående personer eller genom lån lill
eller från utlandet. Dessa problem av konirollteknisk natur bör belysas om
utredaren finner all nominellt beskattade lån kan godtas vid sidan av realt
beskattade lån.

Såviti
gäller kapitalavkastning bör utredaren i första hand redovisa konsekvenserna av
en real beskattning av räntor. Utredaren bör emellertid också diskutera i vad
mån kreditavgifter, avbetalningstillägg och andra s.k. lånebikostnader bör bli
reall beskattade. Vidare kan det finnas skäl för utredaren att överväga om
vissa typer av räntor - t.ex. ränla på vinstandels-lån eller konvertibla
skuldebrev - bör undanlas från en real skattemässig behandling. I fråga om
sådana lillgångar kan del, liksom i fråga om aktier, visa sig lämpligare atl
lägga realbeskallningen på värdestegringen med konsekvensen alt den löpande
avkastningen beskatias nominellt.

Vad
gäller kapitalvinster och kapitalförluster bör utredarens översyn avse i första
hand avyttringar som f n. beskattas enligt reglerna om realisationsvinst. Om
uiredaren emellertid kommer fram till att en real beskattning bör avse även lån
som är nedlagda i rörelse eller jordbruk torde prövningen få

s. 198 Kontrollera mot PDF

Del II B:8
Skr 1978/79:103 198

omfatta
även den skattemässiga behandlingen av lager, maskiner och liknande tillgångar.
Utgångspunkten för utredarens överväganden på detta område bör vara atl den
reala - och alltså inte den nominella - förändringen av egendomens värde skall
ligga lill grund för den skattemässiga bedömningen.

Indexomräkningen

En
mycket vikiig uppgift för uiredaren blir all överväga hur nominella inkomsler
och vinsler skall kunna räknas om till reala inkomsler och vinsler. Principen
här synes böra vara att den del av t.ex. en ränta som kan ses som en kompensation
för inflationen - indextillägget - skall vara skattefritt för långivaren och
inte avdragsgillt för låntagaren. Uppenbarligen lalar här starka skäl för att
omräkningen med hänsyn till förändringar i prisnivån skall göras enligt en enda
officiell indexserie. Utredaren bör dock pröva om de skattskyldiga i något fall
skall ha räll all fordra att prisförändringarna på exempelvis viss råvara skall
läggas till grund för den skaitemässiga bedömningen.

Reglerna
om hur en nominell ränla eller vinst skall delas upp på ett indexiillägg och en
real del bör givetvis vara så enkla att lillämpa som möjligl. Utredaren bör
undersöka i vad mån utnyttjande av schablonmeloder kan underiäita den praktiska
hanteringen. En schablonisering får dock inte drivas så långl all den ger
upphov lill resultat som i alllför hög grad gynnar eller missgynnar vissa
kaiegorier skallskyldiga.

Samordning
med civilrättslig lagstiftning

Som
jag tidigare antytt bor man räkna med att en real beskattning åtminstone för
fiertalet lån kommer till stånd genom alt endasl realräntan görs skattepliktig
resp. avdragsgill, medan indextillägget är skallefritt för långivaren och inte
avdragsgillt för låntagaren. Om indexiilläggel skall belalas fortlöpande under
låneliden, något som gäller för nominella lån men som kan förekomma även vid
realt utformade lån, kan della avdragsförbud i tider med hög inflation vänlas
förorsaka svåra likviditelsproblem för låntagaren. Det finns därför anledning
alt utgå från all en real beskattning får lill konsekvens alt lån i långt
siörre ulsiräckning än i dag utformas så all indexiilläggel skall helt eller
delvis läggas lill kapitalet. Lånevillkoren lorde med andra ord komma all
innebära atl indextillägget inte alls eller endasl delvis påverkar den reala
amorteringslakten.

Det
kan inträffa att indextillägget kommer att överstiga den åriiga amorteringen.
Följden blir alt lånebeloppet nominellt sett är högre vid årets utgång än vid
dess ingång. Denna egenskap hos realt ulformade lån kan ge upphov lill
åtskilliga problem. En fråga som utredaren bör belysa är om en ökad förekomsl
av reallån nödvändiggör en omläggning av reglerna om bl.a. fastighets- och
företagsinieckningar. Uiredaren bör således överväga om behov föreligger alt
införa någon form av indexreglering inom intecknings-väsendet eller om
konflikien mellan realt utformade lån och inteckningar på nominella belopp kan
lösas på annat sätl.

Den
omsländigheten att del nominella skuldbeloppet på ett reallån kan öka under ell
år trots alt viss amortering har skett kan vidare vålla svårigheter inom
företagens bokföring. Ökning av skuldbeloppen kan exempelvis -såvida inte
motsvarande uppskrivning sker på tillgångssidan - medföra att

s. 199 Kontrollera mot PDF

199 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:8

företagets
egna kapital helt förbrukas. En uppskrivning av tillgångar kan emellertid slå i
slrid mot god redovisningssed. Uiredaren bör klariägga om en mer ullmän
förekomst av reallån motiverar ändringar i bokföringsreglerna. Erfarenhetema av
systemet med s.k. paritetslån och den särskilda lag om bokföring av sådana lån.
som fortfarande gäller, är av intresse i detla sammanhang.

Jag
har här pekat på några av de svårigheler som en övergång lill reall ulformade
lån kan förorsaka på det civilrätlsliga områdel. Problem av olika slag kan
emellertid länkas uppkomma också vid sidan av iniecknings- och
bokföringsreglerna. Uiredaren bör redovisa även denna problemalik och i mån av
behov lägga fram förslag om hur samordningen mellan reala lån och
civilrältsliga regler bäst lö.ses.

Övergångsproblem

Eu
införande av en real beskaiining av kapilalavkaslning och kapitalvinster
kommer att påverka värdel av ingångna kredilavlal och kommer utan tvivel även
att få betydelse för värdet av olika slag av egendom. Utredaren bör belysa
omfatiningen av dessa värdeförändringar av engångsnatur och föreslå de åtgärder
som kan vara påkallade föratt motverka ej önskvärda vinster och föriuster.

Som tidigare har
framhållits kan antalet reall ulformade lån vänlas öka påtagligt vid real
beskattning av räntor m.m. Det finns anledning räkna med att dessa lån kommer
att utformas så all del belopp som molsvarar inflationen - indextillägget -
inte skall i sin helhet utbetalas årligen utan läggas till kapitalet så atl
låntagaren årligen skall erlägga endast ell med hänsyn lill inflationen justerat
amorteringsbelopp saml realräntan. En övergång lill real beskattning lorde inte
vålla några särskilda svårigheler beiräffande de lån av denna typ som kan
finnas redan vid övergången.

Vid tidpunkten för en
övergång till real beskattning torde del emellertid finnas ell myckel stort
antal lån som är nominellt utformade och baserade på förutsättningen att hela
den avtalade ränian är avdragsgill för låntagaren och skattepliktig för
långivaren. En real skattebehandling av sådana lån skulle sannolikt i mänga fall
medföra en sådan påfrestning på låntagarens likvidiiei all denne försattes i en
ohållbar ekonomisk situation. Molsvarande gäller i fråga om realt utformade lån
där indexiilläggel skall i sin helhet utbetalas årligen eller på en gång vid
lånetidens slut. För atl undvika sådana effekier skulle lånevillkoren behöva
ändras. Eftersom vid oförändrade villkor den reala beskauningen skulle vara
enbart till fördel för långivaren, torde del dock inte vara realistiskt att
räkna med att sådana ändringar regelmässigt skali kunna åstadkommas på
frivillig väg.

Utredaren
bör mol bakgrund av det anförda diskutera frågan om tillämpning av den reala
beskattningen på äldre län och vilka åtgärder som därvid kan behövas. En
lösning kan vara alt ge låntagaren en generell rält att ändra lånevillkoren i
syfte all anpassa dem lill de nya skattereglerna. Låntagaren kan t.ex. få rätl
atl kräva att lånet blir reall utformat med kapitalisering av indexiilläggel
eller all den del av den avialade räntan, som anses svara mol inflaiionen, skall
läggas lill kapilalet. Utredaren kan givelvis också överväga möjlighelen all
under en period låla nuvarande skatteregler vara tillämpliga på vissa äldre
lån.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen bemyndigar
chefen för budgeidepartementet

s. 200 Kontrollera mot PDF

Del II B:8
Skr 1978/79:103 200

all
tillkalla en särskild utredare med uppdrag all belysa konsekvenserna av en real
beskaiining av räntor och kapitalvinster, m.m.,

all
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare
hemställerjag att regeringen föreskriver

att
kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Budgetdepartemeniet)

s. 201 Kontrollera mot PDF

201 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:l

Utbildningsdepartementet

1.
Utredning om skyddslagstiftning rörande forskning om hybrid-DNA
(deoxyribonukleinsyra)

Dir.
1978:20

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-02-16

Departemenischefen,
statsrådet Wikslröm, anför.

Under
senare år har inom molekylärbiologin utvecklats tekniker som gör del möjligl
att biokemiskt förena gener från helt olika organismer. Härigenom skapas en
hybrid-DNA med nya kombinationer av gener, som kan införas i levande celler och
där förökas.

Forskningen
med hybrid-DNA kan väntas leda till en ökad insikt om orsaken till vissa
sjukdomar hos människor, djur och växter. Den leknologi som kan komma alt
utvecklas som en följd av forskningen kan få mycket stor praklisk belydelse
inom medicin, växtförädlirlg och områden av tillämpad mikrobiologi. Forskningen
med hybrid-DNA kan emellertid också innebära risker för människan och miljön.
En sådan potentiell risk är att organismer av nytt slag sprids uianför
laboratorierna och ger upphov till sjukdomar eller förorsakar ekologiska
rubbningar.

En
omfattande debatt, initierad av forskarna själva, har uppstått kring
forskningen med hybrid-DNA. Denna debatt har berört såväl de potentiella risker
som är förenade med själva forskningsarbetet som de eliska och humanitära
konsekvenser som kan följa av forskningens resultat och dess tillämpningar.
Deballen har främst förts i USA och Storbritannien. Den har i dessa länder
bl.a. lell fram till att skyddsåtgärder har vidtagits mot potentiella risker
för laboratorieanslällda och allmänhet vid experimentell forskning med
hybrid-DNA. 1 den amerikanska kongressen har framförts förslag lill en
lagsiiftning och i Storbritannien kommer den gällande arbetarskyddslagen alt
förses med tillämpningsföreskrifter i syfte all kontrollera forskningen. Även i
Frankrike, förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna pågår arbele med alt
åsiadkomma samhällskonlroll över forskningen med hybrid-DNA. Frågan har även
varil föremål för omfattande diskussioner i europeiska organisationer såsom Europeiska
Gemenskapen (EG) och European Science Foundation (ESF). ESF har inrättat en
särskild kommitté för hybrid-DNA-forskning.

1
Sverige finns en av forskningsråden inrättad kommitté för frågor rörande
forskning med hybrid-DNA. Kommittén, i vilken ingår både forskare och lekmän,
har till huvuduppgift all främja svensk forskning om hybrid-DNA och samtidigt
övervaka alt forskningsarbetet bedrivs under riskfria förhållanden. De
riktlinjer för riskbedömning som har utarbetats av nationella och
internationella organ inom området skall vara vägledande för kommitténs
verksamhet. Forskningsråden har bestämt alt inte siödja något forsknings-

s. 202 Kontrollera mot PDF

Del II U:l Skr 1978/79:103 202

projekt med hybrid-DNA ulan atl kommittén har uttalat sig
om säkerhetsåtgärderna i varje enskilt fall. Kommittén har även ansett det
nödvändigt all den industriella forskningen med hybrid-DNA underställs
kommitténs bedömning. Beträffande det sist nämnda området är emellertid
kommitténs kontrollmöjligheter helt beroende av frivillig medverkan av
forskarna och berörda företag.

Som tidigare har nämnls, utreds i flera stora
industriländer alltjämt möjlighetema atl kontrollera de potentiella riskerna
med forskningen med hybrid-DNA. Några motsvarande åtgärder har hittills inte
vidtagits i Sverige. Den senasle lidens utveckling har emellertid givil ökad
aktualitet ål frågan hur forskningen med hybrid-DNA i Sverige kan och bör
kontrolleras.

Ett
önskemål, som har framförts av forskningsrådens kommitté för frågor rörande
forskning med hybrid-DNA, är att få undersökt om man med nuvarande lagstiftning
kan åsiadkomma offentlig kontroll av experiment med hybrid-DNA ellerom detta
fordraren komplettering av denna. Deregler som bör finnas för att lillgodose
rimliga krav på övervakning och kontroll har varil föremål för diskussion bl.a.
i ESF:s kommitté för hybrid-DNA-forskning.

Enligt denna kommitté boren reglering syfta lill att
forskning med hybrid-DNA inte skall kunna bedrivas ulan alt ha blivit föremål
för granskning och godkännande och att experimenten fortlöpande granskas och
övervakas.

Jag anser
au det är angeläget att också i Sverige utreda säkerhetsfrågorna kring
forskningen rörande hybrid-DNA. Arbetet bör i en första etapp utföras av en
särskilt tillkallad utredare. Utgångspunkten för arbetet bör vara att ett
tillfredsställande skydd skall finnas mot hygieniska och ekologiska risker som
kan uppstå i samband med forskning rörande hybrid-DNA. Utredaren bör mot denna
bakgrund pröva om nuvarande lagstiftning om främsi miljö- och hälsoskydd utgör
en tillräcklig grund föratt åstadkomma en från säkerhetssynpunkt
tillfredsställande kontroll av forskningen med hybrid-DNA eller om särskilda
lagbestämmelser krävs. Nödvändiga beståndsdelar i ett regel-syslem fören sådan
kontroll torde vara bestämmelser om

1 skyldighet för den som avser att
forska med hybrid-DNA all göra anmälan om della lill ell kontrollorgan,

2 krav på tillstånd för att få sälta
igång forskningsprojekt och atl använda laboratorier när forskningen avser
försök med hybrid-DNA,

3 skyldighet förden som bedriver
forskning med hybrid-DNA att registrera och för kontrollorganet hålla
tillgängliga alla de uppgifier om experimenten som kan vara av betydelse för
atl bedöma säkerhetsfrågor,

4 skyldighet att underrätta kommunens hälsovårdsnämnd
eller annat

berört organ om verksamheien,

5 fortlöpande övervakning och kontroll av forskning med
hybrid-DNA.

Enligt min mening skall sådana bestämmelser bygga på atl alla frågor om

tillstånd
och kontroll skall bedömas enbart från säkerhetssynpunkt. Någon prövning av ett
forskningsprojekt eller experiment från andra synpunkier skall för
kontrollorganels del inte komma i fråga. Syftet med kontrollen bör således
endast vara alt forskningen skall bedrivas under förhållanden som är riskfria
för allmänheten och de anställda vid laboratorierna.

Utredaren bör lämna förslag om de kompletteringar av
gällande lag som kan behövas samt i övrigi ange erforderiiga föreskrifter.
Uiredaren bör lämna förslag om hur och av vilken myndighet den angivna
kontrollen skall ulövas. 1 della sammanhang bör också prövas vilken roll
forskningsrådens kommitté för frågor rörande forskning med hybrid-DNA bör ha.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Del II U:2

Utredaren
bör om möjligt vid utarbetandet av sina förslag beakta och göra jämförelser med
de åtgärder som redan har vidtagits i andra länder, framför allt i USA och
Storbritannien.

Det
malerial som utredaren får fram genom granskning av bl.a. den svenska
arbetarskyddsoch miljöskyddslagsiiftningen samt jämförelsen med lagstiftningen
i andra länder bör kunna utgöra ett gott underlag för alt bedöma behovet av att
utreda de humanitära och etiska villkor som börgälla forskning rörande
hybrid-DNA.

Utredaren
bör hålla kontakt med kommittén för frågorom forskning med hybrid-DNA samt
berörda myndigheter, forskningsinstitutioner och personalorganisationer.
Vidare bör utredaren i vanlig ordning erhålla experthjälp.

Utredningsuppdraget
bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör avlämnas i sådan tid att eventuella
lagförslag kan föreläggas riksdagen vid 1978/79 års riksmöte.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen bemyndigar
chefen för uibildning.sdepariemeniei

alt
tillkalla en särskild utredare med uppdrag all utreda om i vad mån nuvarande
lagsiiftning är en tillräcklig grund för atl kontrollera forskning med
hybrid-DNA,

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde åt utredaren.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver

all
ersältning till utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form
av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394) om ej annal föreskrives,

att
kosinaderna skall belasla nionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Utbildningsdepartementet)

2.
Högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter,
företag och organisationer, m.m.

Dir
1978:21

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-02-16

Departementschefen,
slalsrådel Wikslröm, anför.

1.
Bakgrund till utredningsuppdraget

Under
de senaste åren har forskningsfrågor tilldragit sig ell ökal iniresse. Ett
omfattande utredningsarbete som berört för forskningen centrala frågor har
nyligen avslutats i och med atl forskningsrädsutredningen (U 1972:02. FRU),
STU-kommittén (I 1974:06) och forskarutbildningsuiredningen (U 1974:06, FUN)
har lagt fram sina slutbetänkanden under hösten 1977. I bl.a. dessa sammanhang
har frågor som rör samverkan mellan högskolans forskningsorganisation och
finansiärer, beställare och avnämare av forskning

s. 204 Kontrollera mot PDF

Del II U:2 Skr 1978/79:103 204

och forskningsresultat aktualiserats. Vidare har uppgifts-
och ansvarsfördelningen mellan högskolans forskningsorganisation och främst
statliga organ för forskning och forskningsfinansiering tagils upp till diskussion.
Då de nämnda frågoma i väsentliga delar legal utanför de angivna utredningarnas
arbetsområden bör en särskild kommitté tillkallas för att uireda dem. Jag vill
med anledning härav anföra följande.

I prop. 1975/76:l29omforskningsrådsorganisationen inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde (UbU 1975/76:32, rskr 1975/76:368)
behandlade min företrädare bl.a. frågor om projekt som finansieras av
forskningsråd. Han framhöll därvid bl.a. alt man borde uireda för- och
nackdelar med olika principer för fördelningen av kosinaderna mellan
forskningsråden och framför allt universitet och högskolor men också
forskningsinsiitul.

I skrivelse den 21 april 1975 redovisade dåvarande
universiietskanslersäm-belel (UKÄ) resullalei av en inom ämbetet utförd översyn
av reglema för universitetens och högskolornas uppdragsverksamhet.

Regeringen gav våren 1976 UKÄ i uppdrag atl utfärda
riktlinjer för enhetliga beräkningsgrunder för ersättning till läroanstalterna
för förvaltning av medel från forskningsråd m.fi. saml för kostnader i samband
med irygghelsfrågor för berörd personal. Universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) har i skrivelse den 24 januari 1977 anmält att ämbelel inte är berett all
slutföra uppdragei innan regeringen tagil ställning till UKÄ:s förslag av år
1975 och FUN:s förslag.

FRU häri sitt andra belänkande (SOU 1977:52)
Forskningspolitik tagil upp bl.a. avvägningen mellan fasta och röriiga resurser
för forskning inom högskolan samt förordat en uiredning av hur kosinaderna
skall fördelas mellan högskolan och organ som finansierar forskning inom
högskolan.

FUN har i sill slutbetänkande (SOU 1977:63) Fortsatt
högskoleutbildning berörl vissa frågor rörande högskolans samverkan med
forskning och utvecklingsarbete utanför högskolan. FUN har därvid framhållit
alt en tillfredsställande lösning av problemen kring kostnadsfördelningen i
samband med forskningssamarbetet är ett av de viktigaste bidragen lill en
ökning av delta samarbete. FUN har vidare framhållit att frågan om ansvars-och
kostnadsfördelning mellan högskolan och forskningsråden bör ses över. Därvid
bör eftersträvas en ordning, som innebär all de koslnader ett forskningsråds
beslul för med sig i sin helhei skall bäras av forskningsrådel.

1 prop. 1977/78:100 (bil. 12 s. 388) berörde jag frågan om
försöksverksamhel med näringslivskoniaki för forskare vid högskolan och
framhöll därvid, att jag avsåg all återkomma lill regeringen i denna fråga.

1 sisinämnda proposiiion (bil. 12 s. 539) framhöll jag
vidare atl institutets för social forskning ställning i förhållande till seklorsorgan
och myndigheler som bedriver socialt inriktad forskning är oklar. Jag angav
därvid att det är angelägel att nu se över formerna för samverkan mellan
institutet och de andra nämnda organen saml högskolans forskning inom området.

De förslag som har lagts fram av FRU och FUN och som nu
remissbehandlas, ulgör ell viktigt underiag för ett samlal slällningslagande
lill en rad forskningspoliliska frågor. Jag avser all återkomma till regeringen
med förslag i dessa frågor sedan remissbehandlingen av betänkandena har
avslutals. Några frågor som i allt väseniligi har legal uianför FRU:s och FUN;s
arbetsområden behöver dock uiredas ytterligare. Dessa är lill störsla delen av
sådan karaktär atl ställningstagandena lill dem inte behöver

s. 205 Kontrollera mot PDF

205 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:2

samordnas
med behandlingen av FRU;s och FUN:s förslag. Vissa frågor som rör högskolans
forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer
samt vissa andra näraliggande frågor som jag tar upp i del följande bör därför
ses över. Översynen bör, som jag lidigare har anfört, utföras av en kommitté.

2.
Uppdragsforskning

Forskningsverksamheten
vid högskolan skall syfta till atl bygga upp och vidmakthålla velenskaplig
kompelens samt all på inomveienskaplig grund söka ny kunskap. Forskningsråden
spelar här en vikiig roll vid initiering och finansiering av projekt. Däruiöver
svarar högskolan för en betydande del av den forskning, som initieras och -
helt eller delvis - finansieras av statliga och andra organ, företag eller
organisaiioner. Denna kombinalion av uppgifter medför belydande fördelar för
såväl högskolan som samhällel i slorl.

Den
exlernl initierade och finansierade forskning som efter resp. högskoleenhets
eget medgivande förläggs lill högskolan bidrar sålunda lill en värdefull
breddning av högskoleforskningens inrikining och därmed av den vetenskapliga
kompetensen. Dessa båda effekier stimulerar utvecklingen av såväl den
grundläggande utbildningen som forskarutbildningen och forskningen. Däruiöver medför
den exlernl initierade och finansierade forskningen atl högskoleforskningens
betydelse för samhället ökar samtidigt som kunskaper om forsk ning och
vetenskapliga arbetsmetoder får ökad spridning. Vidare skapas förutsättningar
för atl effektivt ulnyllja lillgängliga resurser. Della är särskilt vikligl
efiersom lillgången på vetenskapligt tränad personal och tung utrustning är
begränsad.

Genom
att högskolans forskningsorganisation kan utnyttjas av såväl statliga och andra
organ som förelag och organisationer förbättras föruisätiningarna att Sprida
forskning och forskningsresultat lill allt fler delar av samhällslivet. Del är
därför vikligl att högskolans möjligheler till samverkan i forskningsfrågor med
samhället i övrigt utvecklas vidare, all olika hinder härför undanröjs samt all
försök görs atl lösa de problem som en ökad samverkan kan medföra. Jag räknar
med atl det skall bli möjligl att på grundval av de förslag som nu föreligger
återkomma till regeringen med förslag om vissa frågor rörande högskolans
forskningssamverkan. Andra frågor kräver, som FUN har framhållit, ytterligare
överväganden. Hit hör inte minsl möjlighelerna atl slimulera myndigheter och
förelag alt i ökad utsträckning vända sig lill högskolan för bistånd med all
ulveckla nya produkter och metoder samt alt effektivera verksamheten.

2.1
Ersällningsfrågor

En
väsenilig fråga i delta sammanhang är hur kosinaderna skall fördelas för
projekt, som finansieras med medel från organ utanför högskolan. Enligt
gällande bestämmelser skall koslnadema för uppdrag hell läckas av
uppdragsgivaren. Högskolestyrelsen hardock möjlighel all medge undantag från
denna huvudregel. Vidare är forskningsråden, forskningsrådsnämnden och
slyrelsen för leknisk utveckling generellt undantagna från bestämmelserna. Ett
delproblem inom delta område är frågan om beräkning av ersättning för
förvallning av medel från forskningsråd m.fl.

De
anslag lill särskilda projekt och de uppdrag som en högskoleenhet får styr ofta
en stor del av den forskning som bedrivs vid enheten. Den på deua

s. 206 Kontrollera mot PDF

Del II U:2 Skr 1978/79:103 206

säu finansierade forskningen tar nämligen i större eller
mindre ulsiräckning i anspråk högskolans personal och andra resurser för
forskning, som därigenom binds vid en forskningsinriktning som bestäms av uppdragsgivaren.
Genom anslag lill projekt och ersättningar för uppdrag får högskolan täckning
dels för de merkoslnader projektet/uppdraget förorsakar, dels i varierande
omfattning för kosinaderna vid den del av den fasta organisationen för
forskning som tas i anspråk av uppdrag.

Avvägningen mellan omfattningen av högskolans fasta
forskningsorganisation och omfattningen av den mera tillfälliga
forskningsorganisation som bekostas av de medel som tillförs högskolan för
särskilda forskningsprojekt och uppdrag är av sior belydelse för högskolans
möjligheter alt fullgöra sina uppgifier. Del är sannolikt inte möjligl alt ange
någon fast norm för denna relation, men en fördjupad kunskap om graden av
kostnadstäckning vid såväl forskningsanslag som uppdrag under senare år bör
kunna uigöra ett viktigt underlag för fortsatt planering. På grundval av en
undersökning med här antydd inriktning bör kommittén belysa konsekvenserna för
högskolan av förändringar i omfattningen av forskning, som finansieras av organ
uianför högskolan, och av uppdragsverksamheten.

Uppdragsverksamheten vid högskolan kan i dag också omfatta
utbildning. Det är enligi min mening angeläget alt denna möjlighet behålls och
utvecklas. Därigenom ges myndigheter, företag och organisaiioner lillfälle alt
i samverkan med högskolan lillgodose speciella utbildningsbehov. Del kan t.ex.
gälla språkutbildning för företag som önskar utvidga sin marknadsföring på det
internationella fältet, speciell förvaltningsutbildning för myndigheter som
önskar lägga upp forlbildningsprogram för sin personal eller speciell teknisk
utbildning för industrier som lar i bruk ny teknik.

Kommittén bör utarbeta förslag till bestämmelser om
ersättning för uppdrag, som avser utbildning eller forskning inom högskolan.

Vid behandlingen av frågan om ersättning för uppdrag bör
kommittén uppmärksamma de konkurrensförhållanden som kan råda mellan högskolan
och andra statliga eller statsunderstödda institutioner, som ålar sig forskningsuppdrag.
Hit hör bl.a. branschforskningsinstitul, AB Atomenergi, statens
provningsanstalt och statens geotekniska institut.

2.2 Frågor om ansiällningsiiygghei m.m.

En viktig del av frågan om ansvarsfördelningen mellan
högskolan resp. forskningsråden och sektoriella forsknings- och
utvecklingsorgan m.fl. gäller personal, som har anställts inom ramen för
projekt, vilka finansieras av dessa externa organ och utförs vid högskolan. År
1964 infördes en ordning, som innebär atl alla forskningsanslag förvallas av
högskolan och atl den personal som anställs inom ramen för dessa medel är
anslälld vid högskolan. Härigenom lillförsäkras den personal som är knuten lill
projekten samma ekonomiska och sociala irygghet som övrig personal inom
högskolan. Detta har kunnai tillgodoses bl.a. genom möjlighelerna att bereda
personal som anslällls inom ett forskningsprojekt fortsatt sysselsättning i
undervisningen m.m.

Denna ordning bör självfallet gälla även i fortsättningen.
Ordningen innebär emellertid, att högskolan i egenskap av arbetsgivare ensam
tvingas ta de personalpolitiska och ekonomiska konsekvenserna när projekten
avslutas. Genom tillkomsten av tryggheislagsiiftningen på arbelsmarknaden och
av avtal, som bygger på denna lagstiftning, har den ordning som nu tillämpas

s. 207 Kontrollera mot PDF

207 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:2

visat sig medföra vissa problem. Kommittén bör söka finna
sådana lösningar på de föreliggande problemen,att den berörda personalen
tillförsäkras fortsall social och ekonomisk irygghet samtidigt som del
ekonomiska ansvaret för fattade beslut så långl som möjligl skall åvila det
organ som fållar besluiel. Kommiuén bör därvid bevaka all såväl högskolans som
forskningsrådens handlingsfrihet och möjligheler till omprioriteringar
tillgodoses.

I detta sammanhang bör kommittén även överväga
möjligheterna all stärka anställningstryggheten för projektanslälld personal
genom en ordning där beslut om externt finansierade projekt såvitt möjligt las
för längre tid än ett budgetår i laget.

2.3 Övriga frågor

Den lösning som väljs för kostnadstäckning och ersäuning
för uppdrag kan bedömas ha belydelse för möjlighelerna au öka högskolans
forsknings.sam-verkan med organ utanför högskolan. Också några av de frågor som
UKÄ aktualiserade i den nämnda rapporten och några av dem som FUN har tagil upp
i sitt belänkande, bl.a. möjlighelerna lill sekreless, inrättande av
forskartjänster avsedda för uppdrag saml en uibyggnad av kontakt- och
informationsverksamheten, har betydelse i detla sammanhang. Jag räknar med all
det efter remissbehandlingen av FUN:s förslag skall bli möjligt atl bl.a. i de
nämnda frågorna falla beslut på grundval av det föreliggande
utredningsmaterialet. En viktig uppgift för kommittén äratt i övrigt belysa
möjligheterna att stimulera forskningssamverkan.

Kommittén bör analysera vilka krav som bör ställas på
högskolan och dess övriga verksamhet om dess forskningssamverkan med organ
utanför högskolan vidgas. Det gäller bl.a. atl belysa i vad mån dessa krav kan
tillgodoses i högskolans planering av utbildning och forskning.

3. Nya former för forskningssamverkan

3.1 Tjänsier som adjungerad professor

Sedan år 1973 bedrivs försöksverksamhet med lidsbegränsade
personliga Ijänsler som adjungerad professor. Innehavare av sådan ijänsl skall
vara vetenskapligt kvalificerad och verksam utanför universitets- och högskoleväsendet
i offentlig eller privat tjänst. Arbetsuppgifterna omfattar undervisning,
handledning och examination i den omfattning högskolestyrelsen bestämmer. År
1976 utökades verksamheten väsentligt. Den bedöms ha ett slorl värde genom att
den bidrar till att bredda den vetenskapliga kompetensen inom högskolan och
att stärka kontakterna mellan högskolan och andra organ. Verksamheten bör nu
utvärderas. Del bör ankomma på kommittén att företa denna utvärdering och lägga
fram de förslag den kan föranleda.

3.2 Koniaktförskare

I prop. 1977/78:100 (bil. 12 s. 388) log jag. som nämnls.
upp frågan om försöksverksamhel med näringslivskoniaki för forskare. Jag
framhöll därvid atl en försöksverksamhet bör startas för alt finna lämpliga
former för en forskarkontakt med medelstora och små förelag och myndigheler.
Försöksverksamheten skulle innebära att forskare frigörs från sina
arbetsuppgifter inom högskolan under ett hal vt till ett år för all med
bibehållen lön kunna gå

s. 208 Kontrollera mot PDF

Del II U:2
Skr 1978/79:103 208

ut
till små och medelstora företag eller förvaltningar. Syftei skulle vara att där
siudera produktionsprocesser, tänkbar utvecklingspotential,
arbelsorganisa-lion, företagsekonomiska kalkyler, marknadsföring elc. allt
eflei'den forskningsinriktning resp. forskare har. Förelagen och
förvaltningarna skulle inte behöva bekosla forskarnas lön ulan endasl ge dem
möjligheler till aktiva insaiser på arbetsplatsen genom alt studera
verksamheten saml all della i problemlösning och planering på skilda områden. I
budgetpropositionen förordas atl tre milj. kr. anvisas för ändamålet för
budgetåret 1978/79.

Det
är angeläget all den föreslagna försöksverksamhelen inleds så snart som
möjligl. De problem rörande uppdragsforskningen som har berörts i det
föregående och som har relevans för denna verksamhei bör beaktas i
utredningsarbetet. Man bör dock räkna med all del krävs ell relativt omfatlande
förberedelsearbete av praktisk natur innan försöket kan inledas. Delta
förberedelsearbete bör i avvaktan på riksdagens beslut utgå från de riktlinjer
som angivits i prop. 1977/78:100. Med hänsyn till det nära sambandet mellan den
åsyftade försöksverksamhelen och de frågor jag har berörl i del föregående, bör
kommiuén få i uppdrag atl förbereda och - under föruisättning av riksdagens
bifall lill förslagen - leda försöksverksamhelen. Kommittén bör skyndsamt lägga
fram en plan för försöksverksamheten samt ange de närmare riktlinjerna för den.
Kommiuén bör härvid pröva bl.a. möjlighelerna au samverka med andra organ,
främsi de av riksdagen hösten 1977 beslutade utvecklingsfonderna. Jag avser
att, i den mån så erfordras, återkomma lill regeringen med förslag till
komplelterande direkliv när riksdagens beslul föreligger.

Den
försöksverksamhet som jag här förordar all kommittén skall leda har
beröringspunkter med lärarljänstutredningens(U 1977:04) arbete såvitt avser
lärarnas yrkeslivsanknytning. Kommiuén bör därför samverka med nämnda
uiredning. Del bör också vara möjligl för lärartjänslutredningen atl tillgodogöra
sig de erfarenheter av försöksverksamhelen som har belydelse för dess kommande
förslag om yrkeslivsanknytningens utformning.

4.
Institutet för social forskning

Jag
vill i delta sammanhang också ta upp frägan om institutets för social forskning
ställning i förhållande lill högskolan liksom lill sektorsorgan och andra
myndigheter som bedriver sociall inriktad forskning. Institutets ställning är,
som jag framhöll i prop. 1977/78:100 (bil. 12 s. 539), i detla avseende oklar.
Reformeringen av högskoleorganisationen liksom tillkomsten av fasta
forskningsresurser på del sociala områdel har förändrat de förulsältningar som
i början av 1970-lalet föranledde alten fristående institut bildades. Samtidigt
har forskningen på arbetslivets område byggts ut och fåll en mer differentierad
organisation.

Samverkansformerna
mellan institutet och andra organ som bedriver eller finansierar social
forskning samt forskningsverksamheten inom högskolan bör därför ses över med
uigångspunki i institutets forskning. Kommittén bör utföra denna översyn. Jag
vill i detla sammanhang nämna atl en översyn av arbetsmarknads- och
arbetslivsforskning övervägs inom arbelsmarknadsde-partemeniet.

Riksdagen
har i en skrivelse (1975:221, jfr UbU 1975:19) anfört all det parlamentariska
medinfiytandet i forskningsfrågor,bl.a. de som handläggs av institutet för
social forskning, så snart som det är möjligl bör stärkas. Denna fråga bör tas
upp i samband med ställningstagandena lill bl.a. FRU:s förslag.

s. 209 Kontrollera mot PDF

209 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:2

Kommittén
böremellertid beakla vad riksdagen har anfört vid sin översyn av institutets
ställning.

Kommittén bör ulföra
denna' del av sill arbele i nära kontakt med de berörda organen. Arbetel bör om
möjligl bedrivas i sådan takt all resultatet kan beakias i samband med alt
regeringen tar ställning lill FRU:s och FUN:s nyligen framlagda förslag.

5.
Utredningsarbetets bedrivande

Kommittén
bör redovisa de ekonomiska konsekvensema av sina förslag samt utarbeta förslag
till de föreskrifter som kan erfordras. I fråga om kostnadsfördelning och
kostnadsredovisning bör kommittén samråda med riksrevisionsverket. Kommittén
bör även i övrigt bedriva sitt arbete i nära koniaki med berörda myndigheler,
organisaiioner och institutioner och med utredningar som behandlar näriiggande
frågor.

Kommittén bör överväga behovei
av alt lill sig knyta arbetsgrupper eller referensgrupper för särskilda frågor
eller områden. Vad gäller försöksverksamheten med näringslivskontakt för
forskare torde det vara lämpligt att lägga den direkta ledningen av
verksamheten, efter av regeringen och kommittén givna riktlinjer, på en
särskild ledningsgmpp. 1 denna, liksom i de regionala arbetsgrupper som nämns i
prop. 1977/78:100, bör kunna ingå förelrädare för t.ex. berörda myndigheter
liksom för näringslivs- och fackliga organisationer.

Kommiuén bör, där den
bedömer det lämpligt, kunna lämna delförslag för vissa av de frågor som den lar
upp.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen bemyndigar
chefen för utbildningsdepartementet

all tillkalla en kommitté
med högst nio ledamöter med uppdrag atl uireda högskolans forskningssamverkan
med forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer, m.m.,

alt
ulse en av ledamölerna all vara ordförande,

alt beslula om sakkunniga,
experier, sekrelerare och annat biträde åt kommittén.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver

alt ersättning till
ledamot, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av dagarvode
enligt kommittékungörelsen (1946:394) om ej annat föreskrivs,

alt
kostnaderna skall belasla nionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Utbildningsdepartementet)

14
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 210 Kontrollera mot PDF

Del II U:3
Skr 1978/79:103 210

3.
Tilläggsdirektiv till folkbildningsutredningen

Dir
1978:29

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-03-16

Depariemenischefen,
slalsrådel Wikström anför.

1
oktober 1975 tillkallades sakkunniga (folkbildningsutredningen, U 1975:19) med
uppgift att utreda vissa folkbildningsfrågor. Folkbildningsul-redningen skall
göra en översyn dels av gränsdragningen mellan folkbildningsarbete och annan
vuxenutbildning, dels av formerna för siödet till studiecirkel verksamheien.

I direkliven ullalas, atl
en uigångspunki för folkbildningsutredningens arbete bör vara atl de mål som
ulgör grund för statsbidrag lill folkbildningsarbetet fortfarande skall gälla.
Dock bör folkbildningsutredningen pröva om målen i vissa fall bör preciseras
eller komma lill tydligare utiryck i förordningar och anvisningar.

Folkbildningsutredningen
bör vidare överväga innebörden av kravet på objektivitet och allsidighet och
hur detta skall uttryckas. Avvägningen mellan detta krav och behovet av atl
studiecirkelverksamheten kan vara ideologiskt profilerad bör särskilt
uppmärksammas. Folkbildningsuired-ningen bör även analysera om vissa uppgifier
som studieförbunden fått under senare lid kommer i konflikt med principen att
folkbildningsarbetet skall vara fritt och frivilligt. Slutligen anges att en
utgångspunkt för arbelel skall vara att studieförbundens folkrörelseanknuina
verksamhei skall priorileras.

Folkbildningsutredningen
har, i enlighet med det uppdrag som gavs den när den tillkallades, den 26 maj
1977 avlämnat en debattpromemoria (SOU 1977:38) Folkbildningen i framliden. I
denna redovisas utredningens vikligaste problem jämte preliminära
ställningstaganden i skilda avseenden.

Utredningsuppdraget
bör fullföljas med ledning i huvudsak av de direkliv som gavs när
folkbildningsulredningen tillkallades. 1 det fortsalla arbelel förordar jag att
även följande omständigheter beakias.

1 Folkbildningens
roll och uppgifter

Jag
finner det av flera skäl angelägel all folkbildningsulredningen gör sina
ställningstaganden i olika delfrågor mol bakgrunden av en övergripande
diskussion om folkbildningens roll och uppgifier i del totala kullurpolitiska
och utbildningspoliliska sammanhanget.

Konsekvenserna
för folkbildningen av de utbildningspoliliska och kulturpolitiska mål som
riksdagen har fastställt bör översiklligl redovisas. Samiidigi bör
folkbildningsulredningen pröva i vad mån del av dessa mål är rnöjligt att sluta
sig till vilka specifika uppgifter folkbildningsarbetet bör ha jämfört med
andra delar av vuxenutbildningen. De slutsatser för folkbildningens del som bör
dras av de senaste årens reformer inom det allmänna skolväsendel, högskolan,
folkhögskolan och vuxenutbildningen i övrigt saml inom kultur-livel bör också
redovisas.

2 Gränsdragningsfrägor

I
proposition 1977/78:36 om kommunal vuxenutbildning redovisade jag min avsikl
att föreslå regeringen atl tillkalla en kommitté med uppgift atl göra en
översyn av den kommunala vuxenutbildningen. Gränsdragningen mellan

s. 211 Kontrollera mot PDF

211 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:3

den
kommunala vuxenutbildningen och annan vuxenutbildning kommer att uigöra en
viktig del av denna kommittés arbetsområde.

Folkbildningsutredningen
bör fullfölja sill uppdrag i vad avser frågor som rör gränsdragningen mellan
folkbildningsarbete och annan vuxenutbildning i nära samarbele med den kommitté
för översyn av den kommunala vuxenutbildningen som jag senare idag kommer atl
hemställa all få tillkalla. Vid behandlingen av nämnda frågor borde båda
kommittéerna samråda med varandra. En viss tidsmässig samordning bör också ske.

3 Folkrörelseanknutet
studiearbete

I
folkbildningsutredningens debattpromemoria Folkbildningen i framliden har
åtskillig uppmärksamhei ägnats frågan om det folkrörelseanknuina studiearbetets
roll. Folkbildningsutredningen har sökt klargöra innebörden av direktivens
anvisning att en utgångspunkt för arbetet skall vara att denna verksamhei skall
priorileras.

Del
framgår både av promemorians innehåll och av de synpunkter som från olika håll
förts fram i yttranden över promemorian, atl innebörden av direktiven på denna
punkl är oklar.

Det
råder inga delade meningar om att folkrörelserna har varil av utomordentlig
betydelse för det demokratiska samhällsskickets framväxt och vidareutveckling i
Sverige. En positiv inställning från statsmakternas sida till folkrörelserna
och deras verksamhet är också för framtiden väl motiverad.
Folkbildningsutredningens ställningstagande bör syfta lill alt föreslå sådana
villkor för folkbildningsarbetet som underiättar och stimulerar en fortsalt
nära samverkan med folkrörelserna.

1
detta avseende ger de ursprungliga direkliven god vägledning för arbetet.
Särskilt bör framhållas att den ideologiska profilering som kännetecknar
folkrörelsernas verksamhet kan prägla också del fria och frivilliga folkbildningsarbetet
och där vara en värdefull tillgång. Detta gäller i särskild grad den verksamhet
som bedrivs inom eller i nära samarbele med studieförbundens
medlemsorganisationer.

Detta
leder emellertid enligt min uppfattning inte till att studieförbundens
folkrörelseanknutna verksamhet skall priorileras genom medelstilldelning eller
anvisningar från statsmakterna. En sådan prioritering kan komma all medföra en
förskjutning av tyngdpunkten i folkbildningsarbetet. Det studiearbete som
vänder sig lill en bredare allmänhet och som har som huvudsyfte alt erbjuda den
allmänna medborgeriiga bildning som av gammalt är folkbildningens kännetecken
kan därigenom komma att missgynnas. Självklart bordet dock stå studieförbunden
fritt att själva lägga lyngdpunklen mer eller mindre markerat på det arbete som
bedrivs i anknytning till eller inom medlemsorganisat lönerna.

En
utgångspunkt för folkbildningsutredningens fortsatta arbete med dessa frågor
bör därför vara att de fördelar som ett folkrörelseanknutet studiearbete ger
skall tillvaratas och utvecklas, utan alt det studiearbete som har annan
förankring för den skull eftersatts.

4 Tidsplan

Det
fortsatta utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Flera av de frågor som
folkbildningsutredningen fått i uppdrag att behandla har nära samband med
frågor som behandlas eller kommer alt behandlas av andra kommitiéer,

s. 212 Kontrollera mot PDF

Del II U:4
Skr 1978/79:103 212

främst
gymnasieutredningen (U 1976:10) och utredningen om den kommunala
vuxenutbildningen. Härtill kommer alt vissa problem som hänskjutits till
folkbildningsulredningen är av den arten att det är angelägel atl finna snabba lösningar.
Folkbildningsulredningen bör med hänsyn till dessa förhållanden inrikta sill
arbele på alt kunna lämna ett slutbetänkande under höslen 1979. Något
delbetänkande utöver den debatlpromemoria som redan lämnats lorde i del
tidsperspektivet inte vara akluelll.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen utvidgar
uppdragei lill folkbildningsutredningen.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Utbildningsdepartementet)

4.
Utredning om kommunal vuxenutbildning

Dir
1978:31

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-03-16

Departemenischefen,
statsrådet Wikslröm anför.

I
prop. 1977/78:36 om kommunal vuxenutbildning (prop. s. 48, UbU 1977/ 78:10,
rskr 1977/78:60) anmälde jag all jag avsåg atl föreslå regeringen alt tillkalla
en särskild kommitté för översyn av den kommunala vuxenutbildningens uppgifier
i förhållande lill de mål som har fastställts för denna av riksdagen.

Denna
kommitté bör nu tillkallas. Inledningsvis gör jag en sammanfaltning av
viktigare beslul om den kommunala vuxenutbildningen sedan dess tillkomst.
Därefter kommer jag alt närmare gå in på de uppgifter som kommittén bör ha.

Den
kommunala vuxenutbildningens utveckling

Den
kommunala vuxenutbildningen har sin upprinnelse i initiativ som tagits av
staten, studieförbund och vissa kommuner. Vid mitten av 1960-talel bedrevs
verksamhet, som närmast molsvarar nuvarande kommunal och statlig
vuxenutbildning, dels vid statens gymnasier för vuxna, dels vid
kviillsgymnasier och dels i form av deliidskurser vid yrkesskolor.

På
grundval av bl.a. betänkanden från 1960 års gymnasieutredning (Vuxenutbildning
i gymnasium och fackskola, SOU 1965:60) och yrkesutbildningsberedningen
(Yrkesutbildningen, SOU 1966:3) framlades i prop. 1967:85 angående vissa
ålgärder inom vuxenutbildningens område mm. förslag som ledde till att
kvällsgymnasier och deltidskurser vid yrkesskolor organiserades som kommunal
vuxenutbildning med kommunerna som huvudmän. Reformen irädde i kraft den 1 juli
1968.

Som
ett komplement till den kommunala vuxenutbildningen finns statens skolor för
vuxna i Norrköping och Härnösand. Dåvarande läroverket för vuxna i Norrköping
startade år 1956 och skolan i Härnösand inrättades år 1962.

Inom
den kommunala vuxenutbildningen fick undervisning anordnas

s. 213 Kontrollera mot PDF

213 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:4

som
motsvarade läroplanerna för grundskolans högstadium, fackskolan och gymnasiet
(ämneskurser) och yrkesskolan (yrkesskolkurser). Den kommunala
vuxenutbildningen fick dessutom omfatta särskilda yrkesskolkurser och
yrkesskolkurser i form av studiecirklar. Timplanerna var starkt reducerade i
förhållande lill ungdomsskolans timplaner.

Utbildningen
anordnades huvudsakligen som dellidsundervisning. Eleverna kunde läsa enstaka
ämnen eller bedriva siudier för fullständig kompetens i den aktuella
skolformen. Hellidsundervisning förekom i begränsad omfattning. Undervisningen
organiserades som koncentrationsläsning. Kurs fick starta om antalet elever
beräknades varaktigt uppgå lill lägsl tolv och fick omfatta högsl 35 elever.

Ungdomsskolans
lokaler, material och personal skulle som regel utnyttjas. Ämneskurser föriades
till skolenheter i ungdomsskolan med molsvarande utbildning. Yrkesskolkurser
ingick i yrkesskolan i kommunen. Särskild skolenhet för ämneskurser fick
inrättas vid en viss varaktig omfattning av verksamheten. Fr.o.m. den 1 juli
1978 är kommunema i vissa fall skyldiga all inrätta särskilda skolenheter. Om
en sådan finns måsle all kommunal vuxenutbildning hänföras dit.

En
gränsdragning skedde mellan yrkesskolans deliidskurser och studieförbundens
kurser (Kungl. Maj:ts beslul den 15 mars 1968, ändrai den 19 april 1968).
Deltidskurser inom induslri och hantverk anordnades enligt reglerna om
statsbidrag till kommunal vuxenskola i prakiiken enbart av kommunal vuxenskola,
medan detta t.ex. ej fick ske beiräffande vissa språkkurser. Inom del
hemtekniska områdel kunde vissa kurser anordnas med nyssnämnda statsbidrag av
kommun, andra inte. Skolöverstyrelsen (SÖ) konstaterade efter något åratt denna
gränsdragning inte inneburil några större problem även om vissa justeringar
ansetts önskvärda. En av anledningarna till delta var aU samarbelel mellan
olika anordnare av vuxenutbildning fungerade tillfredsställande i så gotl som
alla län.

Kommunerna
fick statsbidrag med 100 96 av kosinaderna för löner lill skolledare och
lärare. För all möjliggöra individuell sludiehandledning och gruppvis anordnad
sludieorienlering ställdes - utöver antalet lektioner i kurser-ett
schablontillägg till vuxenutbildningens förfogande. Del uppgick till 10 96 av
timantalet för fackskole- och gymnasieutbildning (inkl. grundskolans
högstadium).

Huvuduppgiften
för kommunal vuxenutbildning var i inledningsskedet atl ge vuxna möjlighel att
skaffa sig behörighet för högre studier. Tyngdpunkten låg därför på
gymnasieutbildning.

På
grundval bl.a. av erfarenhelerna av 1967 års reform aktualiserades ytterligare
insaiser på vuxenulbildningsområdel i prop. 1970:35 angående ökal slöd till
vuxenutbildningen. Mol bakgrund av den brisiande jämlikheten i utbildningsnivå
mellan den yngre och den äldre generationen konstaterades atl en av de
viktigaste frågorna vid den fortsalla reformeringen av vuxenutbildningen är
frågan hur man skall nå dem som har en kort och bristfällig utbildning.

Den
kommunala vuxenutbildningen expanderade snabbi de försia åren. Enligt
föredragandens uppfattning i prop. 1970:35 borde emellertid ålgärder vidlas för
all ytterligare öka elevantalet i grundskolekurserna och därigenom också
andelen elever i kommunal vuxenutbildning med kort och ofullständig
grundutbildning. För den kommunala vuxenutbildningens del innebar beslulen på
grundval av prop. 1970:35 att schabloniilläggei höjdes till 25 96 i fråga om
ämneskurser på grundskolenivå.

s. 214 Kontrollera mot PDF

Del II U:4 Skr
1978/79:103 214

1
prop. 1971:37 angående vuxenutbildning konstaterades att avsevärda brister
kvarstod. Formelll var den kommunala vuxenutbildningen öppen för alla men i
realiteten nåddes inte i önskad ulsiräckning de som hade del största behovet av
utbildningen. Mot den bakgrunden framstod en starkare styrning av den forisatta
utbyggnaden av den kommunala vuxenutbildningen som önskvärd. Grundskolesladiet
prioriterades genom att kurserna där fick öka fritt, medan ell lak infördes för
ökningen av kurserna på gymnasienivå. De fick fr.o.m. budgetåret 1971/72 öka
med högsl 10 % per budgetår. Denna begränsning i ökningen av antalet
undervisningstimmar på gymnasieskolenivå har sedan kvarstått t.o.m.
innevarande budgelår och för budgetårel 1978/79 har regeringen föreslagit alt ingen
ökning får ske. Man började vidare atl inom gymnasieskolesladiet prioritera
yrkesinriktade kurser. Nya regler för intagning infördes. De innebär all de
personer som är i störst behov av utbildning i första hand skall tas in.

Ökad
uppmärksamhet ägnades också ål handikappades möjligheler alt delta i den
kommunala vuxenutbildningen, eftersom många just på grund av siu handikapp fåll
en bristfällig utbildning. Självfallel bör handikappade elever i största
möjliga ulsiräckning integreras i vanliga kurser. Föreskrifter som ger
möjlighel lill specialundervisning infördes dock. Dessutom infördes
bestämmelser om lekniska stödåtgärder för handikappade elever även i kommunal
vuxenutbildning.

Rätten
atl beslula vilka kurser som skall anordnas decentraliserades från
länsskolnämnderna till skolstyrelserna resp. utbildningsnämnderna. Kommunerna
och landstingen fick också rätl att själva beslula om intagningen. Atl främja
lågutbildades behov av utbildning är inte enbart en fråga om att ställa platser
till förfogande, utan del kräver också atl man aktiverar dem som bäsl behöver
utbildning.

Inom
ungdomsskolan ersatte gymnasieskolan fr.o.m. den Ijuli 1971 de tre skolformerna
fackskola, gymnasium och yrkesskola. Motsvarande utbildning i ämneskurser och
yrkesskolkurser inom kommunal vuxenutbildning ersattes med gymnasieskolekurser.
För ämneskurserna motsvarande grundskolans högstadium infördes begreppei
grundskolekurser.

Genom
beslut av Kungl. Maj:t den 3 april 1970 får nybörjarundervisning i engelska
anordnas vid kommunal vuxenutbildning inom ramen för det schablonmässigt
beräknade statsbidraget till studiehandledning m.m. Denna nybörjarundervisning
är inie alt betrakta som kurs utan formelll som studiehandledning.

Redan år 1969 ansåg många
kommuner och länsskolnämnder att villkorel om varaktigt lägst tolv elever för
kursstart förhindrade en ökad verksamhet framför allt i landsbygdskommuner.
Kungl. Maj:t hade också sedan den kommunala vuxenutbildningens stan medgett ett
stort antal dispenser från dessa villkor. Bestämmelserna ändrades år 1971 så
att elevantalet i kurs får vara lägst åtta i orter uianför s.k. g-ort i del
allmänna stödområdet. Detta innebar emellertid inte att problemen hade
undanröjts. SÖ granskade de regionala skillnaderna närmare och ansåg alt
omfaitande kompensatoriska ålgärder skulle krävas för att molverka dem. Våren
1974 framlade SÖ förslag om ett nytt system för statsbidrag till kommunal
vuxenutbildning.

Kommittén
för studiestöd åt vuxna (SVUX) har också framförl förslag beträffande
statsbidrag till kommunal vuxenutbildning.

Med
hänsyn lill det ekonomiska lägel och till behovei av en mer samlad översyn av
den kommunala vuxenutbildningen togs i prop. 1977/78:36 om kommunal
vuxenutbildning endasl ställning till en begränsad del av de

s. 215 Kontrollera mot PDF

215 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:4

förslag
lill förändringar av resurstilldelningen lill kommunal vuxenutbildning som
hade framlagts av SVUX och SÖ.

I budgetpropositionen 1976
(prop. 1975/76:100 bil. 10) redovisade min förelrädare atl SÖ tagil initiativ lill
ett utvecklingsarbete för alt anpassa den mer utpräglat yrkesinriktade delen av
den kommunala vuxenutbildningen till gymnasieskolans linjer och linjeanknutna
specialkurser. I arbetet eftersträvades en flexibel utformning av kursplanerna
så atl ulbildningen kan ske i elapper txh anpassas till vuxnas
fortbildningsbehov. Försöksverksamhel med den nya ulformningen hade på gmndval
av regeringens beslul den 16 januari 1975 startat läsåret 1975/76.

Genom
beslut den 26 maj 1976 meddelade regeringen riktlinjer som gjorde det möjligt
för SÖ att fortsätta detla utvecklingsarbele. De nya rikilinjerna betonade
starkare än tidigare au ulformningen av läroplaner m.m. bör ske i samråd med
arbetsmarknadens parter.

I budgetpropositionen 1977
(prop. 1976/77:100 bil. 12) framhöll jag all jag delar denna uppfaUning och all
det är särskilt angeläget att de fackliga organisationerna får möjlighet atl se
lili alt ulbildningen motsvarar medlemmarnas behov av utbildning och
fortbildning samtidigt som den inte får bli snävt föreiagsanpassad. Den
kommunala vuxenutbildningen bör bidra till all stärka den enskilde individens
ställning på arbetsmarknaden. Avsikten är inte alt kurser inom den kommunala
vuxenutbildningen skall ersätta den interna utbildning som det är företagens
uppgift att anordna för sina anställda.

SÖ har redovisat mycket
positiva erfarenheler från försöksperioden. Jag har på förslag av SÖ i
budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 12) förordal all denna
verksamhet skall permanentas fr.o.m. den 1 juli 1978 och all del skall ske i
slort sett med den utformning som försöksverksamhelen har haft sedan den I juli
1976.

Under budgetårel 1974/75
startade försöksverksamhet med samläsnings-modeller i matematik inom kommunal
vuxenutbildning. Försöket innebar atl man genom en annorlunda uppläggning av
undervisningen gjorde det möjligt atl i en och samma kurs ta in elever som
skulle studera för betyg på olika linjer och grenar.

SÖ
fick år 1975 regeringens uppdrag all utarbeta ett förslag som förbättrar
möjlighetema till behörigheiskompleiiering inom den kommunala vuxenutbildningens
ram. SVUX framförde vissa tankegångar om ett syslem med kurser som utformas som
på varandra byggande eller alternativa enheter.

Dessa tankegångar har
bearbetats och vidareutvecklats av SÖ till ett förslag om ny linje- och
ämneskonstruktion, därämnena indelats i etapper. Förslaget beskrivs närmare i
prop. 1977/78:36.

Läsåret 1967/68 fanns
kommunala kvällsgymnasier i ca 30 kommuner. 1967 års reform medförde en kraftig
expansion. Redan fyra år efter reformen anordnades kommunal vuxenutbildning i
329 av landets dåvarande 464 kommuner. Alla landets kommuner ulom två har nu
ansökt om och fåll medgivande att anordna kommunal vuxenutbildning. Tolv av
landsiingskommunerna anordnade kommunal vuxenutbildning under budgetåret
1976/77.

s. 216 Kontrollera mot PDF

Del II U:4 Skr
1978/79:103 216

Utvecklingen
av elevantalet framgår av följande tabell'

Å r

Grundskolekurser

Gymnasieskolekurser

exkl. yrkesinriktad

yrkesinriktad

utbildning

utbildning

Ht 1968

11400

26 000

69 900

Ht 1969

23 200

38 600

80 200

Ht 1970

37 400

49 500

79 000

Ht 1971

37 100

51900

65 100

Ht 1972

33 000

51 200

64 700

Ht 1973

31 700

50 800

61800

Ht 1974

30 300

50 300

59 300

Ht 1975

34 500

55 800

60 600

Ht 1976

38 500

56 600

."58 700

1 Källa: Statistiska Meddelanden U 1977:21.
Siffrorna avrundade lill närmaste

hundratal.

2 Yrkesskolans deltidskurser åren 1960-1970.
särskild yrkesinriktad utbildning åren

1971-1974.

Den
ökning av antalet elever i kommunal vuxenutbildning som ägde rum under uppbyggnadsskedet
åren 1968-1970 förklaras av att del fanns ett uppdämt behov av
kompetensinriktad utbildning för vuxna. Den utvecklingen förbyttes efter några
år i en stagnation som sedan övergick lill en minskning av elevantalet. Hösten
1975 började elevantalet åter öka.

Den
kommunala vuxenutbildningen har sedan starten 1968 gradvis stabiliserats och
institutionaliserats. Allt fier kommuner har inrättat särskilda skolenheter för
kommunal vuxenutbildning. I juni 1977 fanns särskilda skolenheter inrättade i
41 kommuner. 1 dessa fanns sammanlagt 51 sådana enheter.

Sedan
år 1969 har statsbidrag också utgått till undervisning på gmndskole-nivå av
vuxna, som fått ofullständig eller ingen undervisning. För denna verksamhet
gällde i tillämpliga delar de bestämmelser som meddelals angående särskild
undervisning. Statsbidrag utgick t.o.m. budgetåret 1976/ 77 från anslaget
Bidrag till driften av grundskolor m.m.

Hösten
1975 lade SÖ fram förslag om grundläggande undervisning för vuxna. På grundval
av förslag i budgelproposilionen 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 12, UbU
1976/77:19, rskr 1976/77:176) beslöt riksdagen aU grundutbildning för vuxna
sedan den 1 juli 1977 skall anordnas för vuxna som saknar grundläggande
kunskaper i läsning, skrivning och matematik. Varje kommiin skall sörja för att
grundutbildning anordnas i kommunen för den som behöver den. Statsbidrag utgår
med 100 96 av utgifterna för löner till lärare. Kostnaderna bestrids från
anslaget Bidrag lill kommunal vuxenutbildning m.m.

Kommitténs
uppgifter

Det
beslul om vuxenutbildningen, som riksdagen fattade år 1967 (prop. 1967:85, SU
1967:117, rskr 1967:227), kan betraktas som startpunkten för reformarbetet på
detta område. Till en början var det i stor utsträckning de förhållandevis unga
och välutbildade i samhället som utnyttjade de nya

s. 217 Kontrollera mot PDF

217 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:4

möjligheterna
liil vuxenutbildning. Genom riksdagsbeslut åren 1970 och 1971 (prop. 1970:35,
SU 1970:107, rskr 1970:273 resp. prop. 1971:37, UbU 1971:l5, rskr 1971:170)
betonades även för den kommunala vuxenutbildningen uppgiften atl i siörre
utsträckning rekrytera personer med kort och bristfällig utbildning och därmed
medverka lill att överbrygga utbildningsklyftan. För atl tillfredsställa de
olika utbildningsbehov som finns bland vuxna krävs ett mångsidigt utbud av
vuxenutbildning. De olika formema av samhällsslödd vuxenutbildning måste
samverka, stödja och komplettera varandra. Vidtagna ålgärder måsle sländigi
underkaslas en krilisk granskning för all man skall kunna bedöma om reformerna
har haft den avsedda effekien. Flera utredningar har under 1970-talei seu över
olika delområden av vuxenuibildningen och arbetat fram reformförslag. Någon
samlad översyn hardock inte gjorts av den kompetensinrikiade och
arbetsmarknadsinrikiade ulbildningen, som bedrivs genom kommunal
vuxenulbildning.

Kommittén
bör kartlägga, analysera och ulvärdera hur de mål för den korrimunala
vuxenutbildningen, som har fastställts av riksdagen och som jag lidigai'e har
redogjort för, har omsatts i praklisk verksamhei och vilka erfarenheler som har
vunnits i fråga om den kommunala vuxenutbildningens uppgifter och roll i
ulbildningssysiemet. De nuvarande målen för kommunal vuxenulbildning bör
fortfarande i allt väseniligi gälla. Kommittén bör överväga om preciseringar
och förtydliganden behövs. Kommittén bör också lämha förslag lill sådana
förändringar av den kommunala vuxenutbildningens organisaiion och inrikining
som aktualiseras av utvärderingen. Även grundutbildningen för vuxna bör
beaktas. En strävan bör därvid vara att i möjligaste mån ytterligare förenkla
bestämmelserna för verksamheien och decentralisera beslut. I dessa delar skall
kommittén samråda med decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01).

Under
de senaste decennierna har stora resurser satsals på utbildnings- och
kulturområdet. Ungdomsskolan har byggts ul så att en mycket stor del av
ungdomarna nu har möjlighel all få en 11-12-årig skolutbildning. För all minska
skillnaderna i utbildningsnivå mellan generationerna har även vuxenutbildningen
byggts ul. Del har emellertid visat sig atl åtskilliga ungdomar inte vill
fortsälla med utbildning på gymnasial nivå direkl efter avslutad grundskola.
Gymnasieutredningen (U 1976:10) har därför fått i uppdrag all göra en översyn
av del gymnasiala utbildningsutbudet och dess framlida organisation och
innehåll. Gymnasieutredningen skall också överväga i vad mån fördelar finns
med en närmare samverkan mellan gymnasieskola, kommunal vuxenulbildning och de
delar av arbetsmarknadsutbildningen som har ett gemensami innehåll. Kommiuén
bör i sill arbeie med dessa frågor samråda med gymnasieutredningen.

Gränsdragningen
mellan kommunal vuxenulbildning och andra ulbildningsformer inkl. del fria och
frivilliga folkbildningsarbetet och högskolan bör sludefas med uigångspunki
från de uppgifier som den kommunala vuxenutbildningen har erhållit och som jag
lidigare har redovisal.

Frågan
om gränsdragning och samverkan mellan kommunal vuxenutbildning och
Sludiecirkelverksamhel behandlas av folkbildningsutredningen (U 1975:19). I
direkliven för folkbildningsulredningen sägs all "det finns behov av atl
dels få en klarare gräns mellan framför allt studieförbundens verksamhet och
kommunal vuxenutbildning, dels finna former för samverkan på villkor som båda
parter kan godta".

Kommittén
bör analysera vilka slag av utbildningar som, mot bakgrunden av de mål för
vuxenutbildningen som fastställts av riksdagen, del i försia

s. 218 Kontrollera mot PDF

Del II U:4
Skr 1978/79:103 218

hand
bör ankomma på den kommunala vuxenutbildningen all la ansvar för. Ulifrån dessa
överväganden bör kommittén senasi under hösien 1979 framlägga förslag rörande
gränsdragningen i förhållande lill den verksamhet som bedrivs av
studieförbunden. Vid behandlingen av de nämnda gräns-dragningsfrågorna bör de
båda kommittéerna samråda med varandra. En viss tidsmässig samordning bör också
ske.

Jag
har i min redogörelse för den kommunala vuxenutbildningens utveckling bl.a.
nämnt den försöksverksamhet som pågått under de senaste åren med anpassning av
den mera utpräglat yrkesinriktade delen av den kommunala vuxenutbildningen till
gymnasieskolans linjer och linjeanknutna specialkurser. 1 anslutning till sitt
arbete på detta område har SÖ upphävt ell stort antal läroplaner för särskilt
yrkesinriktad utbildning i syfte alt bl.a. undanröja problem i fråga om
gränsdragning mellan kommunal vuxenutbildning och folkbildning. Kommittén bör
kartlägga om och i så fall i vilka avseenden gränsdragningsproblem kvarstår.
Även de problem som har samband med den nybörjarundervisning i engelska som
bedrivs med slöd av Kungl. Maj:is beslut den 3 april 1970 bör kartläggas.
Gränsdragningen mol högskolan bör också preciseras när det gäller yrkesinriktad
fortbildning och vidareutbildning.

Även
gränsdragningen mellan den kommunala vuxenutbildningen och de delar av arbetsmarknadsutbildningen
som har ell gemensamt innehåll bör analyseras av kommittén. Sedan den 1 juli
1977 får läroplaner för allmänna ämnen och preparandkurs inom
arbetsmarknadsutbildningen, efter samråd med länsarbetsnämnden, tillämpas
försöksvis inom kommunal vuxenutbildning i Botkyrka, Gävle, Haninge och
Sandvikens kommuner. SÖ har efter samråd med gymnasieutredningen utfärdat
närmare anvisningar för försöksverksamhelen och skall följa och ulvärdera den.
Kommittén bör göra sig underrräitad om försöksverksamhelen och om SÖ:s
ulvärdering av den.

Ytterligare
ett problem som bör uppmärksammas av kommittén är gränsdragningen mot sådan
utbildning som bör bedrivas av företag. Kommittén bör kartlägga i vilken
ulsiräckning del inom den kommunala vuxenutbildningens ram förekommer
utbildning som vanligtvis bedrivs av resp. förelag. Kommittén bör föreslå en
gränsdragning mellan arbetsmark-nadsinriktad kommunal vuxenutbildning och
företagsintern utbildning samt ange i vilka avseenden ett samarbele bör
förekomma.

Kommiuén
bör vidare uppmärksamma frågor rörande rekryteringen av deltagare till kommunal
vuxenulbildning. Av särskilt iniresse är alt studera i vilken utsträckning
utbildningsmässigl eftersatta och därför prioriterade målgrupper som t.ex.
kortutbildade, handikappade och invandrare har rekryterats och vilka reella
möjligheter de har alt della i och slutföra den önskade ulbildningen. Kommittén
bör särskilt analysera om existerande särbestämmelser om t.ex. kursstart har
avsedd effekt samt de speciella problem som möter dessa grupper i
undervisningen.

Kommittén
bör också kartlägga schablonlilläggels användning för att bl.a. undersöka om
det har varit möjligl au i erforderiig utsträckning anordna stödundervisning
för dem som har behov därav. Upplysningar bör inhämias t.ex. om
stödundervisning på hemspråk förekommer i erforderiig omfattning för
invandrare, om det är möjligl för studerande med stort behov av
stödundervisning au studera på deltid vid sidan av yrkesarbete eller alt
bedriva heltidsstudier. Kommittén bör analysera vilka åtgärder som är
nödvändiga för atl de prioriterade målgrupperna skall kunna bedriva
kompetensinrikiade siudier. Även behovet av studie- och yrkesorientering

s. 219 Kontrollera mot PDF

219 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:4

och
elevvård bör analyseras.

Ett
delproblem i della sammanhang är atl den kommunala vuxenutbildningen tillämpar
i förhållande till ungdomsskolan kraftigt reducerade limplaner som är avpassade
efter behoven hos relativt unga, välutbildade och studiemotiverade personer.
Kortutbildade och studieovana, handikappade m.fl. har ett större behov av
lärarhandledning. Kommittén bör analysera delta problem och ge synpunkier på
fördelningen av undervisningstid mellan för alla i kursen gemensam
lärarhandledd undervisning och gruppvis eller enskild stödundervisning.

Kommittén bör kartlägga
vilken effekt den uppsökande verksamheten haft på tillströmningen av deltagare
till den kommunala vuxenutbildningen. En vidgad samverkan, både lokalt och
regionalt, mellan olika utbildningsanordnare är en vikiig förutsäitning för
att man skall kunna överblicka behovei av och lillgången lill vuxenulbildning
och för au de ulbildningssökande skall kunna få en korrekt och allsidig
information om existerande utbildningsmöjligheter. Kommittén bör i samband med
diskussionen om gränsdragningsfrågorna överväga om några förändringar
erfordras för all den kommunala vuxenutbildningen skall kunna la sin del av
ansvarei i dessa avseenden. Informationen om utbudet av kurser i kommunal
vuxenutbildning bör särskilt studeras.

Beslut om vilka kurser som
skall erbjudas inom den kommunala vuxenutbildningen fattas av skolstyrelsen i
kommunen resp. av utbildningsnämnden. Någon förändring på den punkten är inte
aktuell. Intagningen till kommunal vuxenutbildning sköts av en lokal iniagningsnämnd
som tillsätts av skolstyrelsen/utbildningsnämnden. I inlagningssiiuationen blir
det ofta fråga om att inom utbudet prioritera vilka kurser som skall startas.
Kommittén bör kartlägga hur intagningen till kommunal vuxenutbildning fungerar
samt om någon förändring av t.ex. inlagningsnämndens sammansättning eller rält
att delegera beslutanderätt behöver göras.

Målet
för kommitténs översyn bör bl.a. vara alt kompetensinrikiade siudier skall bli
lättare tillgängliga än f n. exempelvis genom en jämnare geografisk spridning
av den kommunala vuxenutbildningens utbud och möjligheteratt genomföra kurser.
Kommittén bör kartlägga och analysera det planerade och del genomförda
kursutbudet i landets kommuner. Jag vill i detta sammmanhang erinra om att min
förelrädare i budgetpropositionen 1976 (prop. 1975/76:100 bil. 10 s. 464)
betonat au det är särskilt angeläget alt möjlighelema alt skaffa den särskilda
behörigheten för naturvetenskapliga och tekniska högskolestudier förbättras.
Kommittén bör samla in och värdera erfarenheterna av hittills vidtagna åtgärder
för att komma till rätta med den regionala obalansen och svårigheterna att
ordna kurser, främst i befolkningssvaga områden. Kommittén bör därvid bl.a.
följa och utvärdera effekierna av regeringens bestämmelser om atl kurser i
vissa fall får starta med lägre deltagarantal än normalt. Jag kommer senare att
föreslå regeringen atl dessa bestämmelser permanentas fr.o.m. den 1 juli 1978.

Kommittén
bör även analysera hur statens skolor för vuxna bör användas som komplement
tiil den kommunala vuxenutbildningen för alt lillgodose utbildningsbehov som
inte kan klaras på lokal nivå.

Kommiuén bör vidare ägna
uppmärksamhet åt den kommunala vuxenutbildningens innehåll. Det är inte
självklart all vuxna, som studerar för fullständig kompetens enligt grundskolan
eller enligt någon linje eller specialkurs inom gymnasieskolan, skall behöva
läsa alla de ämnen som ingår i molsvarande slutbetyg resp. avgångsbetyg från
ungdomsskolan. Det är inte

s. 220 Kontrollera mot PDF

Del II U:4
Skr 1978/79:103 220

heller
självklart all vuxna behöver studera alla delar av ett ämne enligt de
läroplaner, som är uppbyggda med utgångspunkt från ungdomars behov och
intressen. De vuxnas erfarenheter bör las lill vara och endast kompletteras i
en sådan omfattning atl de vuxna fåren utbildning av samma kvalitet som
ungdomsutbildningen. Däremoi behöver utbildningens innehåll inte vara
identiskt. Kommittén bör siudera den kommunala vuxenutbildningens anpassning
lill de vuxenstuderandes behov och inlressen saml om dess innehåll och
arbetssätt i alllför hög grad utgått från vad som gäller för ungdomsskolan.
Kommittén bör vidare söka bedöma om t.ex. sludieavbrou bland vuxenstuderande
kan förklaras med hänvisning till sådana förhållanden.

Del
av SÖ föreslagna nya systemet för linje- och ämneskonstrukiion inom kommunal
vuxenulbildning, som bygger på etappindelning, kan öppna ökade möjligheler för
återkommande utbildning. Antalet utbildningsmässiga återvändsgränder bör också
minska. Jag kommer inom kort all föreslå regeringen all ge SÖ i uppdrag alt
genomföra den av riksdagen (prop. 1977/ 78:36, UbU 1977/78:10, rskr 1977/78:60)
godkända försöksverksamheten med del nya systemet inom kommunal vuxenulbildning
i högsl 15 kommuner under tre läsår. Kommittén bör nära följa denna försöksverksamhet
och söka bedöma värdel av systemet med etappindelning för de studerandes del.

Den
försöksverksamhet som nu håller på atl planeras kommer enbart att gälla
etappindelning av teoretiska ämnen. Kommittén bör analysera även den
yrkesinriktade utbildningens roll och organisaiion i ett syslem med återkommande
utbildning. Vuxna personer, som har en grundläggande yrkesutbildning från
ungdomsskolan, kommer sannolikt i ökande omfattning au slälla krav på
återkommande utbildning för alt kunna hålla sina yrkeskunskaper akluella, för
alt t.ex. inhämta sådana avsnitt som tillkommit i yrkesutbildningen sedan de
lämnade skolan och följa med i den lekniska utvecklingen inom sitt yrkesområde.
Kommittén bör framlägga förslag om den framtida inriktningen av yrkesinriktad
vuxenulbildning. Både den särskilt yrkesinriktade vuxenutbildningen och den
yrkesinriktade vuxenutbildningen som har sin motsvarighel inom ungdomsskolan
bör behandlas. 1 samråd med gymnasieutredningen bör kommittén också överväga
vilken roll den kommunala vuxenutbildningen bör spela beiräffande kortare
specialkurser. Kommittén bör vidare framlägga förslag lill former för all
kartlägga behov av utbildning inom ramen för särskilt yrkesinriktad utbildning
och former för atl utarbeta läroplaner som läcker dessa behov.

Ett
antal vuxenutbildningsreformer som har genomförts på senare år kan komma atl
påverka utvecklingen av den kommunala vuxenutbildningen i framliden. Del gäller
det förbättrade studiestödet för vuxna, lagen om rält till ledighet för siudier
och de nya regler om behörighel för högskolestudier som har införts. Dessa
reformer bidrar lill att öka intresset för och därmed behovet av
vuxenulbildning. De kan också i viss utsträckning väntas förändra inriktningen
av studierna. En ökad efterfrågan av vuxenulbildning på daglid och på deltid
eller fritid i kombination med korlare perioder av heltidsstudier kan bli
resultatet. Kommittén bör undersöka vilka problem som är förknippade med en
sådan utveckling.

Eten
kommunala vuxenutbildningen skall i stor utsträckning följa ungdomsskolans
läroplaner och övriga för ungdomsskolan gällande föreskrifter. Den kommunala
vuxenutbildningen påverkas därför även av reformer inom ungdomsskolans område.
Reformarbetet på senare år inom grund-

s. 221 Kontrollera mot PDF

221 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Del II U:5

skolan
och gymnasieskolan har inte innefaltai några mer principiella överväganden om
den kommunala vuxenutbildningen. 1 belygsutred-ningens arbete, i arbetet med
SIA-reformen, med hemspråksreformen, med förslaget om skolnämnder och med den
nya läroplanen för grundskolan har dessa reformers belydelse för den kommunala
vuxenutbildningen inte närmare berörts.

Det
bör därför åligga kommittén att överväga de nämnda reformernas inverkan på den
kommunala vuxenutbildningen i framtiden.

Vid utformningen av sina
förslag bör kommiuén priorilera dels ålgärder som främjar utbildning som ger
kompetens för fortsatta studier eller för yrkesverksamhet, dels ålgärder för
att komma lillrätta med den ämnesmäs-siga och regionala obalansen inom den kommunala
vuxenutbildningen.

Förslagen
bör åtföljas av noggranna kostnadsberäkningar. De bör också omfalia utkast lill
bestämmelser för verksamheien.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt. Förslag i gränsdragningsfrågorna bör avlämnas hösien
1979 och slutbetänkande under år 1980.

Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag alt regeringen bemyndigar
chefen för utbildningsdepartemenlet

att
tillkalla en kommitté med högsl 7 ledamöier med uppdrag att göra en översyn av
den kommunala vuxenutbildningen,

atl
utse en av ledamölerna alt vara ordförande,

alt
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat biträde åt kommittén.

Vidare
hemställerjag atl regeringen föreskriver

att
kosinaderna för kommittén skall belasta nionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Utbildningsdepartementet)

5.
Utredning om elevvårdsarbetet i skolan

Dir.
1978:39

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-03-30

Statsrådet
Mogård anför.

Regeringen
har i prop. 1977/78:85 om nytt statsbidrag till grundskolan m.m. även behandlal
de förslag som 1974 års skolhälsovårdsuiredning (U 1974:01) avgivit i sill
belänkande (SOU 1976:46) Skolhälsovård. 1 proposilionen läggs förslag fram som
rör mål, innehåll och organisaiion för skolhälsovården.

Skolhälsovårdsuiredningen
har i sill betänkande pekat på att eu utmärkande drag för utvecklingen inom
skolhälsovården under de senasle decennierna varil all antalet elever med
psykiska och psykosomatiska problem visat en markant ökning. Detia förhållande
var en av de omstän-

s. 222 Kontrollera mot PDF

Del II U:5
Skr 1978/79:103 222

digheler
som föranledde ulredningen att föreslå en ökad personaltäthet inom
skolhälsovården.

Ulredningen
om skolans inre arbeie (U 1970:63) har i sitt betänkande (SOU 1974:53) Skolans
arbetsmiljö lagl fram förslag lill förbättringar för elever med skolsvårigheter
av olika slag. Förslagen har behandlats i proposilionen 1975/ 76:39 om skolans
inre arbeie m.m. Riksdagen har på grundval av propositionen beslutat om
reformering av skolans inre arbete m.m. (UbU 1975/ 76:30, rskr 1975/76:367).
SIA-reformen kan ses som en förändring av skolans innehåll, arbetssätt och
arbetsformer som syftar till att skapa bättre förutsättningar för varje
enskild elev atl uppleva skolarbetet som meningsfullt. SIA-reformen är därmed
en elevvårdsreform i vid bemärkelse.

Ansvaret
för den elevvårdande verksamheten vilar på rektor och varje lärare, speciellt
klassföreståndaren. För atl bringa klarhet om de orsaker, som kan ligga bakom
elevernas svårigheter, saml för att i mån av behov planera och genomföra mera
speciella åtgärder behöver skolledning och lärare hjälp av expertis inom
skolhälsovård, skolpsykologi, skolkuraiorsverksamhei saml studie- och
yrkesorientering. Dessa skolans särskilda elevvårdsfunktionärer skall i nära
samarbele med varandra och med skolledare, lärare och övrig personal verka för
att bevara och befordra elevernas fysiska och psykiska hälsa saml främja alla
insatser, som syftar till elevernas optimala utveckling, fysiskt,
intellektuellt, emotionellt och sociall. Även annan personal med utbildning för
vissa specialområden i.ex, fritidspedagoger, deltar i elevvårds-arbetet.

För
vissa av de arbetstagare inom elevvården som är anställda enligt kommunala
avtal finns arbetsområdena beskrivna i instruktioner och anvisningar som
utfärdals av skolöverstyrelsen (SÖ). Detta gäller för skolläkare,
skolsköterskor och syo-funkiionärer. För övriga arbetstagare inom elevvården
saknas sådan ceniral reglering och arbetsuppgifterna för dem kan därför variera
från kommun till kommun. Inom SÖ har en arbelsgrupp nyligen utarbetat en
rapport, benämnd Skolpsykologisk verksamhet, som innehåller en mål- och
innehållsanalys för uiformning av program för skolpsykologverksamhet. I
rapporten ges en beskrivning av hur och på vilket sätl skolpsykologerna kan
bidra till att skolans mål bälire uppfylls. Rapporten har varit föremål för
remissbehandling och kommer under våren 1978 atl bearbetas inom SÖ på grundval
av de synpunkier som därvid har kommii fram.

En
liknande rapport har också utarbetats inom SÖ för den skolkurativa
verksamheten. Den kommer att behandlas på samma sätl som den skolpsy-kologiska
rapporten.

Organisationen
av elevvårdsarbelel aren kommunal angelägenhet och för verksamheten utgår inte
något statsbidrag. Personaltätheten varierar därför starkt mellan kommunerna,
liksom arbetsuppgifter och tillämpad arbetsmetodik.

Vid
länsskolnämnderna finns tjänster som länsskolpsykolog inrättade.
Länsskolpsykologen svarar bl.a. för planering, samordning och utveckling av
elevvårdsarbetet i länei och leder den regionala fortbildningen inom elevvårdsområdet.

På
central nivå svarar SÖ för planering och utveckling av elevvårdsarbelel.

Omsorgen
om elever som behöver särskilt stöd i sin utveckling är enligt min mening av
grundläggande betydelse för skolans möjligheter att ge dessa elever en
meningsfull skolgång. Graden av framgång i elevvårdsarbetet är ett

s. 223 Kontrollera mot PDF

223 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Del II U:5

resultat
av ett komplicerat samspel dels mellan hemmen å ena sidan och skolan och övriga
samhälleliga organ inom barn- och ungdomsområdel å den andra, dels inom skolan
mellan de olika personalgrupper som är engagerade i elevvårdsarbetet. Någon
samlad genomgång och analys av de erfarenheter som hiltills vunnils av skolans
elevvårdsarbete och de problem och hinder som försvårar detta har inte gjorts.
En särskild kommitté bör därför tillkallas med uppgift att utreda organisation
av saml innehåll, arbetssätt och arbetsformer i elevvårdsarbelel.

Elevvården är en del av
samhällets samlade insatser för barn och ungdom. Till sin natur bör den frärnsl
vara förebyggande och genom olika insaiser söka förbättra det psykiska och
sociala klimatet i skolan. I utredningsarbetet bör dessa insatser belysas och
analyseras i förhållande lill samhällets övriga insatser för barn och ungdom.
Olika samhälleliga organ är engagerade i delta arbete - i kommunerna främst
sociala centralnämnden, skolstyrelsen, fritidsnämnden och kulturnämnden samt
lokala statliga organ, t.ex. polismyndigheten och i landstingen bl.a.
dislrikishälsovården, omsorgsstyrelsen och den psykiska barna- och
ungdomsvården. Del är naturiigt atl de därvid nära samverkar med varandra och
bygger sin verksamhet på gemensamma uppfattningarom mål, medel och arbetsformer
Kommittén bör kartlägga i vilka former denna samverkan bedrivs och hur den
organisation som valls påverkat möjlighelerna alt dels arbela med förebyggande
insatser, dels lösa de problem som barn och ungdomar uppvisar i och utanför
skolan. Kartläggningen bör avse såväl den samverkan som byggts upp på lokal
nivå som samverkan på regional och ceniral nivå samt former för samverkan och
informationsutbyte mellan nivåerna. Kommittén bör härvid beakta de analyser av
dessa frågor som redan ulförls av SI A-ulredningen (U 1970:63) i betänkandet
(SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö och av socialutredningen (S 1969:29) i dess
slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. På
grundval av en sådan karlläggning bör kommiuén göra en bedömning av vilka
faktorer som hindrar eller försvårar ett smidigt samspel mellan olika
myndigheler och föreslå åtgärder i syfte atl bryta ned dessa hinder.
Utredningen bör härvid utgå från den syn på dessa frågor som regering och
riksdag kommer all redovisa i samband med atl man lar ställning till
socialulredningens förslag och till de förslag som hälso- och sjukvårdsutredningen
(S 1975:04) vänlas lägga fram rörande skolhälsovården. Vidare bör utredningen
samråda med omsorgskommitién (S 1977:12) som bl.a. utreder allmänna
samordningsfrågor i samband med habiliiering och integrering av handikappade
barn.

Vid
den enskilda skolenheten kan effektiviteten i elevvårdsarbelel hämmas av flera
fakiorer. Bland dessa kan nämnas oklarheter i eller skilda uppfattningar om
vilka konkreta mål som skall gälla för elevvården, vilkel innehåll den skall
ges och vilken arbetsmetodik som bör lillämpas. Det kan också bottna i oklara
gränslinjer mellan olika arbetstagares verksamhels- och kompetensområden och
brister i samspelet inom elevvårdslaget och mellan elevvårdslaget och lärarna
m.m. Kommiuén bör göra en analys av de brister och problem som försämrar
skolans möjlighet att bedriva ett effektivt elevvårdsarbete och föreslå
åtgärder i syfte alt komma lill rätta med dessa problem. Kommittén bör därvid
analysera den roll som en avgränsning av arbetsområden för och
ansvarsfördelning mellan skolans olika arbetstagare inom elevvården spelar i
detla sammanhang. Utredningsarbetet bör härvid särskilt inrikla sig på skolans
särskilda elevvårdsfunktionärer. Om kommittén skulle finna alt förändringar i
fråga om lärarnas och skolledarnas

s. 224 Kontrollera mot PDF

Del II U:5
Skr 1978/79:103 224

insatser
inom elevvården bör genomföras bör kommittén anmäla della till regeringen,
innan ett mer detaljerat utredningsarbete påbörjas.

Kommitténs
förslag rörande avgränsningsfrågorna skall lillgodose såväl kraven på flexibel
resursanvändning och smidighet i samspelet mellan olika personalkategorier som
önskemål om en klarare definition av arbeisområden för elevvårdspersonalen. Kommittén
bör också ange vilka arbetsområden som bör priorileras och redovisa hur olika
arbetsmetoder och arbetsformer påverkar effekiiviieten i elevvårdsarbelel.
Kommiuén bör i detta arbete också redovisa vilka förutsättningar som finns för
gemensami personaluinyiijande mellan skolan och andra kommunala och
landstingskommunala myndigheler saml ange vilka för- och nackdelar eu sådant
syslem kan förväntas ge.

Kommittén
bör ta del av de erfarenheter som vunnils av del försöks- oh ulvecklingsarbete
som pågår i olika kommuner inom elevvården och i den allmänt förebyggande barn-
och ungdomsverksamheten och redovisa resullalen av den utveckling som ägt rum.

SIA-reformen
ger kommunerna ökade möjligheler alt själva välja medel och metoder för
förverkligande av skolans övergripande mål. Della innebär också alt ansvarei
för utvecklingsarbelel inom skolan förskjuls från cenlrala och regionala
myndigheler till lokal nivå. Kommittén bör därför i siu arbeie pröva behovei av
länsskolpsykologljänsterna och av cenlralt planerings- och utvecklingsarbete
inom elevvården.

En
viktig förutsäitning för all elevvårdsarbelel i kommunerna skall kunna
utvecklas i positiv riklning är all personalen ges en lämplig fortbildning som
utgår från den syn på elevvården som en del av samhällets samlade insatser för
barn och ungdom som redovisals i det föregående. Kommittén bör kartlägga den
fortbildning som anordnas idag och lägga fram förslag till hur fortbildningen
organisatoriskt och innehållsmässigt bör förändras för atl svara mol de krav som
förändrade yrkesroller och en ökad samverkan inom barn- och ungdomsomsorgen
ställer på berörda personalkategorier.

Eftersom
utredningsarbetet kommer atl beröra flera olika personalgrupper inom skolan,
bör förelrädare för dessas fackliga huvudorganisationer ingå som ledamöier i
kommittén.

Kommiuén
är däruiöver oförhindrad atl till sig knyta bl.a. representanter för olika
personalorganisationer som berörs av utredningsarbetet.

Kommittén
bör belysa de effekier i form av krav på resurser som deras förslag medför.
Kommittén bör därvid göra noggranna kostnadsberäkningar. Kommitténs förslag bör
också åtföljas av förslag lill erforderiiga bestämmelser.

Med
hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag all regeringen bemyndigar mig

alt
tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter för atl utreda organisaiion,
innehåll, arbetssätt och arbetsformer i elevvårdsarbelel,

atl
utse en av ledamöterna alt vara ordförande,

alt
besluta om sakkunniga, experier, sekrelerare och annat bilräde åt kommittén.

Vidare
hemställerjag att regeringen föreskriver

att
koslnadema för kommittén skall belasta nionde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Utbildningsdepartementet)

s. 225 Kontrollera mot PDF

225 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:6

6.
Utredning om gäststuderande m.m.

Dir
1978:42

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-04-20

Departementschefen,
statsrådet Wikström, anför.

I
prop. 1977/78:100 (bii. 12 s. 497) berörde jag frågan om behörighelsgivande
förutbildning för utländska studerande saml vissa andra frågor om dessa
studerandes förhållanden. Jag angav därvid attjag hade för avsikl alt återkomma
lill regeringen i dessa frågor. Jag lar nu upp dem och förordar, efter samråd
med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, att en kommitté tillkallas för au
se över förutbildning för utländska studerande samt vissa frågor rörande de
gäslstuderandes situation.

Begreppei
utländsk studerande i Sverige kan ha flera betydelser. Med utländsk studerande
kan exempelvis förstås person av utländskt ursprung, med utländski
medborgarskap eller med utländsk skolutbildning. 1 sludieslödslagen görs en
åtskillnad mellan utländsk studerande som har kommii hit i huvudsakligt syfte
alt erhålla utbildning här,2 s.k. gäststuderande, 2och andra ulländska
studerande. Gäststuderande förutsätts normalt lämna landet efter avslutade
siudier. De kan inte få svenskt studiestöd.

Till
gruppen andra ulländska studerande hänförs invandrare och de kan få svenskt
studiestöd. Som invandrarstuderande räknas den som har vistats och
förvärvsarbetat sammanhängande under minst två år här i Sverige. Invandrare
förutsätts komma atl söka sin utkomst här och inlemmas i del svenska samhällel.
De skall liksom svenska medborgare med utländsk förutbildning behandlas som
svenska studerande. 1 vissa avseenden måste emellertid särskild hänsyn tas till
deras speciella situation. Det gäller bl.a. behovet för vissa av dem atl
tillägna sig för ulbildningen nödvändiga kunskaper i svenska och engelska,
värdering av deras lidigare utbildning och behov av särskild studievägledning.
Invandrarstuderandenas förhållanden är i dessa avseenden likartade med dem som
gäller för gäslsluderande. Frågan om undervisning i svenska för invandrare
kommer att uiredas i särskild ordning.

Antalet
utländska studerande i Sverige har ökat kraftigt under senare år. De studerande
som kommer från utomnordiska länder är lio gånger fler nu än vad de var i
början av 1960-talet. Sammansättningen av studerandegruppen har under samma
period förändrats med påföljd all de som i dag söker utbildning i Sverige utgör
en betydligt mer heterogen grupp, inte bara från språksynpunkt ulan även vad
gäller utbildningsbakgrund, kulturtraditioner och mål för studierna.
Internationellt sett är antalet studerande med utländsk förutbildning som
genomgår grundläggande högskoleutbildning relalivi stort i Sverige. Del torde
delvis bero på det stora antalet invandrarstuderande. Del beror också på våra,2
i jämförelse med andra länder generösa behörighetsvillkor och vår avgiftsfria
undervisning.

Jag
behandlar i det följande vissa frågor som rör gäslsluderande.

Studerande
från de nordiska länderna intar en särställning bland de gäslsluderande. För
studerande från nordiskt land gäller atl de inte behöver uppehållstillstånd för
siudier i annal nordiskt land och all de får utnyttja sill hemlands studiestöd
för sådana siudier. Vidare finns fastlagt i avtal mellan de nordiska länderna,
atl man bör underlätta för nordiska studerande att bedriva siudier i varandras
länder. Bl.a. har regler för nordisk lentamensgiltighet fastställts. Även om de
nordiska studerandena i regel har mindre problem än

\5Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 226 Kontrollera mot PDF

Del II U:6
Skr 1978/79:103 226

andra
ulländska studerande med all anpassa sig till den svenska studiesituationen
bör kommittén uppmärksamma deras förhållanden. Så bör den t.ex. låta göra en
kartläggning över antalet studerande från de övriga nordiska länderna och deras
fördelning på högskoleenheter samt deras studiesociala situation och behov av
förutbildning. En sådan kartläggning bör vara av värde för att bedöma hur
resurser för bl.a. studie- och yrkesorientering, kurativa insatser och i vissa
fall utbildning i svenska skall fördelas mellan högskoleorterna.

Många
studerande från utomnordiska länder kommer hit för att genomföra en del av sin
högskoleutbildning här Bland dem finns de som vill påbörja eller komplettera
sin grundutbildning här och de som önskar gå igenom forskarutbildning. En del
av dem som redan har genomgått viss högskoleutbildning finansierar studierna
genom stipendier från hemlandet eller har stipendier från Svenska institutet.
Deras erfarenhet av tidigare studier liksom det faktum atl vissa av dem kommer
från Europa och Nordamerika gör atl denna gmpp har förhållandevis begränsade
problem att anpassa sig till svenska studieförhållanden.

Bland
gäslsluderande från utomnordiska länder återfinns även de som vill genomgå hela
sin grundläggande högskoleutbildning i Sverige. Denna grupp har vuxit kraftigt
de senasle åren. Brislen på utbildningsplatser i hemlandet och vår avgiftsfria
utbildning gör atl många söker sig hit. Dessa gäslsluderande är i allmänhet
inte stipendiater utan försörjningen kan ofta vara tryggad genom bidrag från
någon privatperson.

De
gäslsluderande befinner sig f n. i många fall i en svår studiesituation. För
att de skall kunna uigöra ett betydelsefullt inslag i strävandena atl
internationalisera högskolan både inom grundläggande utbildning och
forskarutbildning måste de få ett bäure stöd, både med avseende på
förutbildning och beträffande studie- och yrkesorientering. I den internationella
kontaktverksamhet som alllid har bedrivits av universitet och högskolor ulgör
de gäststuderande en viktig del. Del är därför angeläget atl Sverige också
framdeles bidrar till atl systemet med gäslsluderande blir bestående. En allmän
utgångspunkt för att skapa ett väl fungerande system bör enligt min mening vara
att vi kan ge de gäslsluderande goda belingelser såväl för sina studier som för
sin vistelse i landet. Denna fömlsäitning kan komma atl framtvinga vissa
begränsningar av del antal gäslsluderande från utomnordiska länder som kan tas
emot.

Liksom
ifråga om de nordiska studerandena är kunskaperna om de utomnordiska
gäslstuderandes antal och fördelning mycket bristfälliga. Kommittén bör därför
börja med att göra en översiktlig kartläggning av de utomnordiska studerandena
och deras situation. Denna kartläggning bör omfatta deras fördelning på länder,
utbildningsnivå, studieinriktningar och högskoleenheter saml studieresultat.
Kartläggningen bör också innefatta vilka kurativa och studiesociala insatser
som kommer de gäststuderande till del.

För
gäslsluderande från utomnordiskt land gäller f n, att uppehållstillstånd för
studier kan beviljas såväl före som efter inresan i landet. Eftersom
uppehållstillstånd inte kan beviljas innan behörighetsprövningen gjorts och
såväl denna prövning som lillslåndsprövningen kan dra ut på tiden, kommer
många, som har rest in i landet utan att dessförinnan ha sökt och filt
uppehållstillstånd, atl tvingas vänta länge innan del blir klarlagt om de kan
tillåtas atl stanna här för studier eller ej.

I
prop. 1977/78:90 om ändring i utlänningslagen (1954:193), AU 1977/78:

s. 227 Kontrollera mot PDF

227 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:6

30,
m.m. förordade föredraganden, statsrådet Ullsten, bl.a. följande riktlinjer för
beviljande av uppehållstillstånd åt gäststuderande från utomnordiska länder. En
av förutsättningarna för alt uppehållstillstånd för gäsistudier skall beviljas
är att den sökande bedöms ha för avsikt att lämna Sverige efter studietiden.
Tillståndet bör i princip endast avse studier på eftergymnasial nivå. Utlänning
som bedöms ha för avsikt att stanna kvar i vårt land efter avslutade studier
bör inte betraktas som gäslsluderande utan som invandrare och bör i allmänhet
vägras uppehållstillstånd även för studietiden om inte uppehållstillstånd som
invandrare bör medges genom tillämpning av andra bestämmelser.
Tillståndsgivningen bör således utformas på sådant sätt att bestämmelserna om
reglerad invandring inte kringgås.

I
propositionen framhåller föredraganden att flera av de olägenheier som nu är
förknippade med uppehållslillslåndsgivning skulle förebyggas om den regeln
infördes alt uppehållstillstånd för gäststudier skulle vara beviljat innan
utlänningen reser in i Sverige. Vissa problem med en sådan regel måste
emellertid studeras ytteriigare liksom behovei av information samt också
fördelningen av informationsansvaret mellan berörda myndigheter. Dessutom
lorde det enligt föredraganden vara nödvändigt att närmare utreda förutsättningarna
för att pröva de sökandes behörighet för studierna och i övrigt pröva
förutsättningarna för tillstånd medan utlänningen befinner sig i sitt hemland.

Jag
avser alt i annat sammanhang föreslå regeringen att ge universitets-och
högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag att skyndsamt utreda de frågor som rör prövning
av behörighet som förutsättning för tillståndsgivning före inresan och föreslå
vilka praktiska åtgärder som därvid behöver vidlas. Kommittén bör vid
genomförandet av sitt uppdrag samråda med UHÄ i frågor som har samband med
behörighetsprövning före inresan.

Jag
har nyss angivit som allmän utgångspunkt för kommitténs arbete att antalet
gäststuderande inte bör bli siörre än att det är möjligt att ge dem goda
betingelser för studier och vistelse i landet. Kommittén bör mot denna bakgmnd
pröva om del är motiverat att fastställa en övre gräns för det antal
gäststuderande från utomnordiska länder som varje år för antas lill högskolan.
En övre gräns bör dock inte innefatta de stipendiater som Sverige enligt
riksdagsbeslut samt enligt bilaterala överenskommelser och andra internationella
åtaganden har förbundit sig atl ta emot. I detta sammanhang bör kommittén också
överväga om en eventuell begränsning av antalet gäststuderande endast bör
gälla den grundläggande utbildningen 1 -I och i så fall hur prioritering skall
ske mellan hel grundutbildning och del därav 1 -1 eller om den också bör
omfatta forskarutbildningen. Kommittén bör i förekommande fall ange en lämplig
fördelning av gäslsluderande på gmndutbildningsnivå och på
forskamtbildningsnivå. I anslutning till frågor om en övre gräns för antalet
gäststuderande bör kommittén överväga om särskilda regler fordras för att
sammansättningen av denna studerandegrupp vad gäller nationstillhörighet inte
skall bli ensidig.

Även
om en fri sektor finns inom högskolan är dock fiertalet ulbildningsvägar
spärrade. Inom den spärrade sektom finns en kvot för utländska studerande som
omfattar både invandrare och gäststuderande. Kommittén bör också pröva om en
avvägning inom denna kvot mellan grupperna är motiverad. I detta sammanhang
erinras om att Nordiska ministerrådet i juni 19771 -1 i samband med en
rekommendation angående nordiska och utländska studerandes tilllräde till högre
utbildning i Norden - uttalade att i överensstämmelse med kulturavtalets
innehåll särskild uppmärksamhei bör

s. 228 Kontrollera mot PDF

Del II U:6
Skr 1978/79:103 228

fäsias
vid de nordiska siuderande som önskar utbildning i annal nordiskt land än
hemlandet. I sammanhanget bör också belysas vilka konsekvenser som ett syslem
med kvotering kan få i informationshänseende samt vilka krav på fortlöpande
insamling av statistiskt underlag som ställs i sammanhanget.

För
all få uppehållsiillstånd för siudier krävs bl.a. all den gäslsluderande kan
redovisa en godlagbar finansiering av sitt uppehälle under studietiden. F.n.
gäller alt den studerande skall ha ett garanterat underhåll från sitt hemland
eller någon annan finansiär motsvarande i slort sett de svenska studiemedlen.
Kommittén bör belysa hur tillämpningen av denna regel påverkar tillströmningen
av gäststuderande samt pröva vilka ålgärder som kan vidtas för att motverka en
socialt snedvriden sådan. Som utgångspunkt skall därvid allljäml gälla all
gäststuderande inte skall åtnjuta studiestöd. Kommittén bör bl.a. pröva om en
eventuellt ensidig tillströmning av gäststuderande på grund av kravel på ett
garanterat underhåll kan motverkas genom en ändrad konstruktion av eller
ändrade krilerier för fördelning av de stipendier för gäslsluderande som
Svenska institutet fördelar och om del i så fall är lämpligt aU vidta sådana
åtgärder. En vikiig uppgift för kommiuén bör vara att överväga vilka
ytteriigare insaiser av kuraliv och social nalur som bör sällas in för atl
förbättra de ulländska studerandes situation.

Genom
högskolereformen har förutsättningarna för utländska siuderande atl bedriva
högskolestudier ändrats. För siuderande med utländsk förutbildning krävs från
den 1 juli 1977 enligt högskoleförordningen (1977:263) för allmän behörighel
minsi elvaårig skolutbildning påbörjad tidigast vid sex års ålder. Vidare krävs
kunskaper i engelska molsvarande två årskurser i svensk gymnasieskola saml för
utomnordiska studerande kunskaper i svenska enligt UHÄ:s beslämmande.

Siuderande
med utländsk förutbildning - med undanlag för flertalet svenskar med utländsk
förutbildning och studerande från de andra nordiska länderna 1 -I uppfyller vid
ankomsten till Sverige sällan kravel på kunskaper i svenska (x;h ofta inte
heller kravet på kunskaper i engelska. På högskoleorterna anordnas därför särskilda
kurser i svenska för ulländska studerande. På uppdrag av regeringen har
skolöverstyrelsen efter samråd med UHÄ seu över denna utbildning och lämnal
förslag lill förändringar, såväl till innehåll som organisation, av den. Jag
redovisade i prop. 1977/78:100, bil. 12 ämbetsverkens förslag och
remissyttrandena över dem. Jag angav därvid all frågan om behörighelsgivande
förutbildning för utländska siuderande borde tas upp i samband med alt andra
frågor behandlades rörande dessa studerandes situation.

Enligt
min mening börden behörighelsgivande förutbildningen utformas med hänsyn till
hur de frågor jag nyss har berörl kommer att lösas. Det bör därför vara en
viktig uppgift för kommittén att pröva ämbetsverkens förslag och
remissynpunkterna på dem mot bakgrund av sina ställningstaganden i fråga om
såväl dimensionering av antalet gäslsluderande som formerna för finansiering av
deras studier. Kommittén bör därvid redovisa för- och nackdelar med en
anordning som innebär atl gäslsluderande som antas till grundläggande
högskoleutbildning samtidigt antas till nödvändig kompletterande
förutbildning. Kommittén bör särskilt redovisa de konsekvenser en så anordnad
utbildning får för antagning av gäslsluderande till spärrad utbildning. Vidare
bör kommittén närmare granska möjligheterna all inom ramen för den
kompletterande förutbildningen också ge undervisning i engelska för studerande
som inte uppfyller kravel på förkunskaper i detla språk samt de konsekvenser
detta får för denna förutbildnings omfattning.

s. 229 Kontrollera mot PDF

229 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:7

En
uigångspunki för arbetet i denna del skall vara att de förkunskaper i engelska
som krävs inte skall styra .urvalet av studerande vad avser
nationstillhörighet. Skulle en sådan styrning visa sig bli fallel bör möjlighet
erbjudas den studerande atl inhämta dessa kunskaper.

Ivloi
bakgrund bl.a. av kartläggningen om de utomnordiska studerandes studieresultat
bör kommittén överväga erforderliga ålgärder för atl minska riskerna för
studiemisslyckanden.

Kommittén
bör även pröva om det är lämpligt att skilja den kompletterande
förutbildningen för gäststuderande från den för invandrarstuderande saml därvid
ange vilket huvudmannaskap som vid skilda alternativ är mest ändamålsenligt. 1
dessa frågor bör kommittén samråda med kommittén om kommunal vuxenutbildning (U
1978:31).

Kommittén
bör kostnadsberäkna sina förslag. Som utgångspunkt bör därvid gälla all
förslagen inte bör medföra ytterligare ekonomiska åtaganden för samhället.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar
chefen för ulbildningsdepariementei

att
tillkalla en kommitté med högsl 4 ledamöier med uppdrag all uireda vissa frågor
rörande utländska siuderande,

all
utse en av ledamötema atl vara ordförande,

atl
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat bilräde ål kommittén.

Vidare
hemställer jag ätt regeringen föreskriver

alt
kostnaderna för kommittén skall belasta nionde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Utbildningsdepartementet)

7.
Utredning om den framtida användningen av Nääs

Dir
1978:50

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-05-18

Statsrådet
Mogård anför.

Genom
testamente den 7 april 1891 med fiera tillägg förordnade grosshandlaren August
Abrahamson, atl hans egendom Nääs i Skallsjö socken. Älvsborgs län, jämte vissa
andra tillgångar skulle uigöra en stiftelse, benämnd August Abrahamsons
stiftelse, för atl trygga forlvaron av den läroanstalt - Nääs
slöjdlärarseminarium - som han inrättat på egendomen. Stiftelsen jämte alla
dess lillgångar skulle enligt testamentet överlämnas till svenska staten all
lyda under Kungl. Maj:l i del departement, som handhade undervisningen i
allmänhet.

I
testamentet förordnades bl a

att
läroanstalten skulle under namn av August Abrahamsons stiftelse i all framtid å
egendomen Nääs uppehållas saml hava till ändamål atl genom fortsatt utbildning
av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig ål undervisning, verka för
uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet därvid av

s. 230 Kontrollera mot PDF

Del II U:7
Skr 1978/79:103 230

den
pedagogiska slöjden,

att
stiftelsens verksamhei alltid skulle, i den mån därtill anslagna medel sådant
medgav, utövas i enlighel med tidens krav,

alt
läroanstalten i följd av ändrade förhållanden icke vidare behövs till
utbildning av lärare och lärarinnor i slöjd, förvandla anstalten lill annan
högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan
förut ägnal sig åt undervisning. Den 28 april 1899 förordnade Kungl Maj:t atl
stiftelsen med dess tillgångar skulle av Svenska Staten emotlagas på de i
donationsurkunden stadgade villkoren. Stiftelsen förvallas av en av regeringen
tillsatt styrelse, i vilken landshövdingen i Älvsborgs län är ordförande. Till
stiftelsen hör föruiom undervisningslokaler och elevbostäder också Nääs slott.

Nääs
är beläget i Lerums kommun intill Europaväg 3, tre mil öster om Göleborg och
två mii väster om Alingsås. Egendomen omfattar ca 1.400 ha, varav 1.200 ha
utgör skog. Sloilsområdet med park, inägor och hagar ulgör ca 200 ha.

Slottsbyggnaden
i sin nuvarande uiformning är från 1820-talet. Inredningen moderniserades på
1860-ialei och har därefter bevarats ulan siörre förändringar. Genom
arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) försorg har slottets yttre under åren 1976-1977
rustats upp.

Seminariebyggnaderna
är samtliga gamla och av enkelt utförande. "Seminariet" har dock
restaurerats genom AMS medverkan och inrymmer i dag en permanent utställning av
föremål från slöjdlärarutbildningstiden. Utställningen är arrangerad av
Nordiska museet. "Lekhuset", det gamla seminariets gymnastiklokal,
har restaurerats genom stiftelsens försorg.

Varje
år anordnas en hemslöjdsutsiällning i seminariebyggnaderna. Dessutom förekommer
konstutställningar och konserter. 1 före detta slotts-stallet och
spannmålsmagasinet finns numera värdshus och kaffestuga. Värdshuset har en
kapacitet om ca 200 gäster.

År
1955 tillkallades sakkunniga för alt utreda och avge förslag rörande
utbildningen av lärare i manlig slöjd och därmed sammanhängande frågor. De
sakkunniga antog benämningen slöjdlärarutredningen. Utredningen lade fram sitt
förslag år 1957. Det gick ut på att slöjdläramtbildningen, som varil föriagd
till Nääs sedan 1874, skulle föriäggas till Linköping. År 1960 flyttades den
också dil.

Senare
uppdrogs åt slöjdlärarutredningen att utreda "del fortsatta användandet
av August Abrahamsons stiftelse". Slöjdläramtredningen diskuterade i sitt
betänkande (SOU 1961:43) Användningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs
tre alternativ: 1 inrättande av en kursgård på Nääs,

2 stiftelsen som stipendieinrätining,

3 uppskov med frågans avgörande. Utredningen förordade för egen del
"kursgårdsalternativet".

Dåvarande
styrelsen för August Abrahamsons stiftelse biträdde kursgårdsalternativet i
sitt remissyttrande under föruisättning att någon institution kunde knytas till
Nääs som kunde garantera en permanent fast beläggning och som var beredd att
ekonomiskt svara för verksamheten.

I
betänkandet (SOU 1970:66) Högskolor för konslnäriig utbildning lade konstnärsutbildningssakkunniga
fram förslag om formhögskolor. Med anledning av förslaget lät länsstyrelsen i
Älvsborgs län utreda förutsättningarna för lokalisering av en formhögskola
till länet. Regeringen har ej lagt fram något förslag i anledning av konslnärsuibildningssakkunnigas
betänkande.

s. 231 Kontrollera mot PDF

231 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Del II U:7

I
en motion lill 1976/77 års riksmöte (mot 1976/77:369) hemställdes att riksdagen
skulle begära en snar uiredning angående den framlida användningen av läroanstalten
Nääs. 1 moiionen redovisades dé i dét föregående presenterade förslagen rörande
användningen av Nääs samt förslag som framförts av andra intressenter.

1
motionen anges två alternativ för en lämplig framtida användning av Näiis. Del
ena av dessa alternativ innebär att Nääs görs till en kursgård, för i försia
hand lärares fortbildning och fackliga konferenser, men även för annan
kursverksamhet, genom t.ex. hembygdsförbund och föreningar. Del andra länkbara
användningsområdet för Nääs som förespråkas i motionen är au föriägga en
formhögskola dil. I detla alternativ skulle lokalerna under ferietid kunna
användas för fortbildningskurser för lärare. Även en kombinalion av de två
olika användningsområdena är enligt moiionen länkbar. 1 moiionen framhålls det
angelägna i atl så mycket som möjligt av den ursprungliga byggnationen på
läroanstaltens område bevaras.

Yllranden
över motionen har inhämtats av utbildningsulskoitei från riksantikvarieämbetet,
statens kulturråd, skolöverstyrelsen, statens perso-nalulbildningsnämnd och
slyrelsen för August Abrahamsons stiftelse, vilka samtliga tillslyrker den av
motionärerna föreslagna utredningen. Yttranden har även inhämtats från
universilelsoch högskoleämbelei, som framhåller all man ulifrån de områden
ämbelel har att bevaka inte har några önskemål om utredning av den framtida
användningen av Nääs.

I
skrivelse den 6 december 1977 har riksdagen anmält siu beslul i anledning av
nämnda molion (UbU 1977/78:9, rskr 1977/78:41). Enligt beslutet bör en
förutsättningslös utredning göras angående den framtida användningen av August
Abrahamsons stiftelse pä Nääs. Utskottet har inte redovisal några synpunkier på
i vilken form ulredningen skall bedrivas. Lerums kommun har inkommit med
skrivelse, i vilken man framfört önskemål om all med egen ledamot fh delta i
denna utredning.

Enligt
min mening bör en särskild utredare tillkallas med uppgift all fullgöra det av
riksdagen begärda utredningsuppdraget. Utredaren bör vid sina överväganden
samråda med de instanser som yttrat sig över motionen och med företrädare för
Lemms kommun.

Utredaren
bör redovisa vilka kostnader som de olika lösningarna lill framlida användning
av Nääs leder till och föreslå hur dessa skall finansieras. Förslagen bör ej
medföra kostnader för statsverket. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag eftersamråd med chefen för
ulbildningsdepariementei atl regeringen bemyndigar mig

atl
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att uireda frågan om den framlida
användningen av August Abrahamsons stiftelse på Nääs,

all
beslula om sakkunniga, experter och annal bilräde åt utredaren.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver

att
kosinaderna skall belasla nionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan
(Utbildningsdepartementet)

s. 232 Kontrollera mot PDF

Del II U:8
Skr 1978/79:103 232

8.
Direktiv för organisationskommittén för vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet,
m.m.

Dir
1978:59

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-06-15

Departementschefen,
statsrådet Wikström, anför.

1
prop. 1977/78:114 om eu centralt organ för informationsförsörjning, m.m., har
regeringen lagl fram förslag om vissa ålgärder på
informalions-försörjningsområdei. Bl.a. skall enligt förslagen kungl.
biblioteket omorganiseras den I juli 1979 och en delegation för
informationsförsörjning inrättas vid samma lidpunkt. Samtidigt skall
forskningsbiblioteksrådel och statens råd för vetenskaplig information och
dokumentation (SINFDOK) upphöra.

Proposilionen
har inte slutbehandlats av riksdagen under 1977/78 års riksmöie. För all
förslagen, om riksdagen godiar dem, skall kunna genomföras vid avsedd
tidpunkt, finner jag del emellertid nödvändigt alt vissl organisalionsoch
planeringsarbete inleds nu. En organisationskommitté bör därför tillkallas.
Vidare bör ell särskilt uppdrag ges ål kungl. biblioteket alt inleda vissl
planeringsarbete. Organisations- och planeringsarbetei bör givetvis bedrivas på
ett sådani säll all riksdagens beslut inte föregrips.

Enligt
förslagen i proposilionen skall delegationen för informationsförsörjning inom
sill ansvarsområde svara för övergripande planering och samordning och för
Slöd lill forsknings- och utvecklingsarbete. Den skall vidare ha vissa
serviceuppgifter saml svara för internationell bevakning och samverkan.

Organisationskommittén
bör med utgångspunkt i vad som anges i propositionen om delegationens uppgifter
m.m. utarbeta förslag till instruktion för delegaiionen. I detla sammanhang
bör kommittén beakla de frågor rörande avgränsning mol andra myndigheters
kompetensområden som aktualiseras i proposilionen och i remissvar över
belänkandet (SOU 1977:71) Velenskaplig och leknisk informationsförsörjning.
Della gäller bl.a. arkivområdet och museiområdet. Kommiuén bör överväga hur
samverkan mellan delegationen och andra myndigheler skall ske.

1
proposilionen uttalas au del lorde komma atl krävas olika beredande organ under
delegaiionen. Vissa nämnder med i första hand rådgivande karaklär bör därför
inrättas. Organisationskommittén bör med utgångspunkt i ulredningsförslagen och
i de synpunkier på dessa som har kommii fram i remissbehandlingen föreslå vilka
nämnder som bör finnas under delegationen och hur deras uppgifter bör
avgränsas.

Organisationskommittén
bör vidare lägga fram förslag till anslagsframslällning för delegaiionen för
budgetåret 1979/80. Förslaget bör inges senasi den 1 september 1978.

Delegationen
skall ha ett kansli knutet lill sig. I proposilionen har jag anförl alt i
organisationsarbetet som ett första alternativ bör prövas om delegaiionen
administrativt kan knylas lill någoi befinlligt organ, i försia hand del
omorganiserade kungl. biblioteket. 1 sin myndighetsutövning skall delegationen
vara fristående.

Organisationskommittén
bör utarbeta.förslag lill kansliorganisation för delegaiionen. Kommittén bör i
samband därmed pröva möjlighelen att genom en administrativ anknyining ulnyllja
kungl. bibliotekets eller annan myndighels tjänsier för ekonomi- och
personaladministration och därmed

s. 233 Kontrollera mot PDF

233 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:9

sammanhängande
rutiner.

Organisationskommittén
skall även i övrigt förbereda ett inrättande av delegationen och vidla de
prakliska ålgärder som kan erfordras härför. Bl.a. skall kommittén i samråd med
byggnadsslyrelsen undersöka möjlighelerna alt anskaffa lokaler för
delegationens kansli.

Vad gäller
omorganisationen av kungl. biblioteket förutsätter jag, som jag angav i det
föregående, att omorganisationen förbereds inom biblioteket. Vissa frågor i
detta sammanhang bör dock behandlas av organisationskommittén. Kommittén bör
bl.a. lägga fram förslag om kungl. bibliotekets framtida organisation. Jag
förutsätter atl erforderligl underlag för sådana förslag tas fram inom
biblioteket. 1 arbetet bör beaktas vad som sägs i cirkulär (1976:687) om
arbelel för jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig ijänsl, att
organisationen utformas så att jämställdheten främjas.

Organisationskommittén
bör också i samråd med kungl. biblioteket överväga frågor av rättslig natur i
samband med mikrofilmning av svensk dagspress utöver vad som behandlas i
förslagen i prop. 1977/78:97 om åtgärder Vör atl bevara skrifter och ljud- och
bildupptagningar och riksdagens beslul med anledning därav (KrU 1977/78:27,
rskr 1977/78:375).

I
prop. 1977/78:114 föreslås vidare att an.svarei för verksamheien med ett
dalorbaserat informationssystem för bibliotek, LIBRIS, fördelas så atl ansvarei
för den löpande driften ligger hos del omorganiserade kungl. biblioteket och
utvecklingsansvaret hos delegationen för informationsförsörjning.
Organisationskommittén bör, med utgångspunkt i delta slällningslagande,
överväga hur verksamheien med LIBRIS skall bedrivas i fortsättningen, bl.a. i
anslutning lill övervägandena om kungl. bibliotekets framtida organisaiion.

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemsläller jag atl regeringen bemyndigar
chefen för utbildningsdepartementet

au
tillkalla en kommiilé med högsl 6 ledamöier med uppdrag atl förbereda vissa
åtgärder på informationsförsörjningsområdei, m.m.,

att
ulse en av ledamöterna au vara ordförande,

alt
beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde åt kommittén.

Vidare
hemsläller jag atl regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasla nionde
huvudliielns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Uibildningsdepartementet)

9.
Utredning om det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet
inom skolväsendet m.m.

Dir
1978:68

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Statsrådet
Mogård anför.

Behovet
av pedagogiskt utvecklingsarbete inom undervisningens område blev allt starkare
i samband med de omfatlande skolreformerna under 1960-

s. 234 Kontrollera mot PDF

Del II U:9
Skr 1978/79:103 234

talet.
Anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, som tillkom i
början av 60-lalet i samband med försöksverksamheten vid grundskolans
införande, utvecklades till ell anslag för pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete (FoU-arbete), där den naturliga lyngdpunklen låg i tillämpad
pedagogisk forskning. Skolreformerna och de växande kullarna skolelever ställde
stora anspråk på samhälleis resurser. Delta ledde lill all man undersökte
möjlighelerna all genom FoU-arbete förbättra undervisningen. Föredragande
statsråd anförde inför budgetåret 1970/71 (statsverksprop. 1970 bil. 10, s.
170):

"Insatserna inom del
pedagogiska utvecklingsarbetet måste koncenireras till de problemområden som är
mest betydelsefulla för atl man skall kunna nå de utbildningspoliliska målen.
En väsenilig uppgift är au ulforma allt effeklivare medel alt genomföra
beslutade reformer."

Fr.o.m. 1972 har
slalsverksproposilionerna allt starkare betonat behovet av FoU-arbeiels
anknytning till skolans problem och lill skolans verklighet som den upplevs av
de i skolan verksamma.

Samtidigt
har under 1970-lalet den verksamhei som bekostas med anslaget till pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet vidgats atl omfatta även forsknings- och
utvecklingsarbele inom vuxenulbildning, folkbildningsarbete, kommunal
vuxenulbildning och arbetsmarknadsutbildning.

Omfattningen av anslaget
växle snabbt under 1960och 70-ialen. För budgetårel 1978/79 anslås ca
36.000.000 kr. till pedagogiskt FoU-arbete inom skolväsendet.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har
det övergripande ansvarei för pedagogiskt FoU-arbete inom undervisningsområdet
uianför högskoleseklorn. I sin anslagsframställning för varje budgelår anger
SÖ de områden som bedöms som viktiga. Regeringen lar i varje års
budgetproposition ställning till inriktningen av del pedagogiska FoU-arbelel.

Till skolöverstyrelsen är
knuten en pedagogisk nämnd som tillkom efter riksdagsbeslut 1971 (prop.
1971:38, UbU 1971; 12, rskr 1971:169). Nämnden är sammansatt av representanter
för riksdagen, kommunerna, den pedagogiska forskningen, ungdomsskolans och vuxenutbildningens
befattningshavare saml de siuderande. Nämndens huvuduppgift är att fungera som
rådgivande och beredande organ i frågor om pedagogiskt FoU-arbete, däri
inbegripet utvärdering av utbildningsverksamheten. SÖ:s slyrelse har genom
beslul i plenum överlämnat åt pedagogiska nämnden atl beslula i vissa ärenden,
särskilt alt beslula om nya kommunala utvecklingsblock, och deras verksamhet.

Nämnden är organisatoriskt
inordnad i SÖ. Byrån för pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbele (byrå L
3) fungerar som nämndens sekretariat. Detla har givit nämnden möjligheter till
nära kontakt med pågående FoU-arbete och akluell planering inom SÖ;s kansli och
av SÖ anlitade organ och inslilulioner. Samiidigi har del inneburit au nämnden
i prioriteringen av enskilda projekt och försök inom de av nämnden
rekommenderade ramarna i hög grad varit hänvisad lill de uppslag och idéer som
framkommit inom kansliel och som delgivits kansliel från skolor, kommuner,
organisaiioner och forskningsinstitutioner. Vid skilda lillfällen har
diskussioner förts om andra organisatoriska lösningar, t.ex. au knyta nämnden
närmare lill riksdagens utbildningsuiskou eller göra den till en hell
frislående nämnd.

Regionall
har sex regionkollegier haft ansvarei för samordningsfrågor mellan
länsskolnämnderna, lärarutbildningen, lärarfortbildningen och FoU-verksamheten.
De sex stora läraruibildningsenheierna har hiuills fungerat

s. 235 Kontrollera mot PDF

235 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:9

som
regioncentra och forlbildningsavdelningarna har varil regionernas sekretariat.

På
den kommunala och/eller regionala nivån finns ett antal pedagogiska
utvecklingsblock. SÖ och kommunen delar på kostnaderna för dessa. Ett starkt
motiv för alt inrätta utvecklingsblock har varit en önskan att i FoU-arbetet
inte bara fånga upp aktuella problem på fäliel ulan även låla de av frågorna
direkt berörda personalgrupperna och organen medverka i försöken. SÖ inbjuder
kommunerna i landet all starta utvecklingsblock enligt ett program eller tema
som SÖ fastslagit i allmänna drag. Sedan fattar den pedagogiska nämnden beslut
om inrättande och inrikining av dessa utvecklingsblock. Inom ramen för det
fasilagda programmel råder sior frihel för kommunen au utforma ett
försöksprogram efter lokala inlressen och förutsäuningar. Under 1977/78 finns
totalt nio utvecklingsblock, fem inom ungdomsskolan och fyra inom
vuxenutbildningen.

Utvecklingsarbetet
bedrivs också inom vissa andra organ, t.ex. fortbildningsavdelningar som bl.a.
har ansvarei för skolledaruibildningen och personallagsforlbildningen. Vidare
har i årets budgetproposition (prop. 1977/ 78:100 bil. 12, s. 212-213) medel
anvisats för pedagogi.skl FoU-arbele vid några länsskolnämnder. Avsikten med
detla är att ge länsskolnämnderna möjlighet att i samråd med kommunerna och enskilda
skolor finna vägar att stimulera utvecklingsarbelel vid skolorna.

Inom
skolväsendet haren arbeie inletts som syftar till en förändrad balans mellan
cenlralt och lokalt fattade beslut. Jag vill här peka på de reformer av
grundskolans inre arbete som riksdagen beslutat om (prop. 1975/76:39, UbU
1975/76:30, rskr 1975/76:367) och som innebär att ansvaret för genomförandel
av beslutade reformer förskjuts från cenlrala organ till det lokala
skolväsendet. En molsvarande utveckling kan fömtses för gymnasieskolan och för
vuxenutbildningen. Ell lokall förankral FoU-arbele blir här betydelsefullt.

Exempel
på decentraliserade åtgärder är förändringarna i statsbidragssystemet för
grundskolan, som innebär ökade möjligheter för skolstyrelsen och den enskilda
skolan atl besluta om hur resurserna skall fördelas. Förslag kommer vidare att
föreläggas riksdagen som syftar lill all införa skolnämnder (Ds U 1977:20 och
Ds U 1978:3). 1 dessa kommer fler att bli delaktiga i många för verksamheten
viktiga beslut. Den starka betoningen på lagundervisning och arbetsenheter är
även ett uttryck för en strävan att få en decentralisering av beslut och ett
vidgat ansvarstagande hos alla som verkar i skolan.

För
en sådan varaktig verksamhetsutveckling krävs en motivation hos dem som är
direkt berörda och ansvariga för verksamheien. I årels budgetproposition (prop.
1977/78:100 bil. 12, s. 233-234) anförde jag följande:

"En
verklig förändring är dock inte möjlig ulan att de som verkar i skolan ser
förändringen som nödvändig samt gör den lill sin egen angelägenhet. För att en
utveckling skall vara möjlig krävs vidare att skolans mål diskuleras på del
lokala planet på ell sådani sätt au målen kan fungera som styrmedel i arbetel.
Kunskaper och informaiion om de villkor av t.ex. resursmässig och
organisaiorisk art som den enskilda skolan arbetar under är en annan
förutsäitning. Därtill kommeratt utvecklingen av verksamheien måsle uigå från
den situation som den enskilda skolan befinner sig i och från de problem som
man där finner angelägna att lösa. Ansvaret för alt utforma och pröva olika
lösningar ligger hos dem som verkar i den enskilda skolan."

Det
pedagogiska FoU-arbelel har som en av sina huvuduppgifter att främja

s. 236 Kontrollera mot PDF

Del II U:9
Skr 1978/79:103 236

skolans
inre utveckling.

"En
grundtanke i dessa riktlinjer är all FoU-arbeiet bör utgå från de problem som i
skolans vardag formulerats av elever och lärare. Avgörande för
utvecklingsarbetets möjligheler all påverka skolan är dels forskningens
förankring i skolans närproblem, dels dess möjligheteratt föra ut sina rön lill
de enskilda skolorna." (Prop. 1977/78:100 s. 226.)

Del
är väseniligi att problemen med utbildningsväsendets relation till det
omgivande samhällel beaktas. Del av SÖ bedrivna FoU-arbeiet omfaiiar och bör
allljäml omfalia problem om elevernas val av sludie- och yrkesväg i och efter
grundskolan mol bakgrund av skilda förhållanden i hem, skola och samhälle. 1
dagens läge utgör t.ex. de svagmotiverade och lågpresierande eleverna i
grundskolan en grupp lill vilken eu flertal akuta problem är knuina dels med
hänsyn till innehåll och metoder i undervisningen, dels - och framför allt - på
grund av risken för arbetslöshet.

Denna
problemgrupp aktualiserar på ell särskilt sätl olika lösningar på frågan om
värvning av studier och arbete efter grundskolan, vilket nyligen behandlats av
sysselsättningsulredningen (A 1974:02). Dylika frågor leder i sin lur till ett
behov av mer grundläggande undersökningar av förhållandel mellan skola,
yrkesliv och samhälle i övrigt och framför allt av problem rörande
utbildningens organisation och läroplaner i olika modeller av återkommande
utbildning. En del av dessa frågor är f n. föremål för särskilda överväganden
inom gymnasieutredningen (U 1976:10). De är emellertid så viktiga även för den
kontinueriiga utvecklingen av skolväsendet i övrigi, alt de måsle ingå som en
självklar del i det långsiktiga FoU-arbeiei. Härigenom aktualiseras också
sambandet med det FoU-arbete som bedrivs inom universitets- och
högskoleväsendet.

Skolans
FoU-arbele spänner sålunda över ett stort register av frågor från problem i del
dagliga skolarbetet lill mer övergripande frågor om förhållandel mellan skola
och samhälle. Inte minsi de senasle årens forskning och forskningsdebatl har
visat, att samhällets problem på olika sätt slår igenom även i undervisningen.

FoU-arbete
måste bedrivas på olika nivåer inom skolsystemet allt efter problemens art och
angelägenhelsgrad. En ökad spridning och mångfald får inte leda till en sådan
uppsplittring av resursanvändningen, atl den gör del svårare att ta hänsyn till
sambanden mellan problemen i undervisningen och i samhällel.

Allt
FoU-arbete måste, oavsell om det avser processer i klassmmmet eller gäller
studieval och skolorganisation, i tillämpliga delar så långl möjligl bygga på
erfarenheler från liknande försök här hemma och i andra länder. Det
internationella utbytet inom FoU-arbeiet behöver förstärkas.

Det
pedagogiska FoU-arbetet är av uiomordentligt stor betydelse för undervisningen.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts bör enligt min mening en översyn härav
genomföras. Det bör uppdras åt en särskild kommiilé alt genomföra en sådan
översyn. Dess huvudsyfte bör vara alt mot bakgrund av den hittillsvarande
utvecklingen framlägga förslag som dels tar hänsyn lill önskemålen om ökad
anknytning lill skolans vardagsproblem, dels beaktar de synpunkier på sambanden
mellan skola och samhälle och internationellt utbyte som anförts i det
föregående. Översynen bör vidare ske med beakiande av de allmänna principer
rörande sekioriell forskning som framlagts av forskningsrädsutredningen och som
bl.a. vunnit lillämpning i giillande inslmklioner för Ibrskningsrådsnämnden.

Översynen
bör avse även administrativa och organisatoriska frågor. Härvid

s. 237 Kontrollera mot PDF

237 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:9

berörs
SÖ, länsskolnämnder, kommuner, forskningsinslituiioner, fortbildnings- och
lärarulbildningsinsiiiutioner, folkbildningsorganisationer, arbetsmarknadsutbildning,
särskolor och specialskolor. Kommittén bör även pröva den pedagogiska nämndens
verksamhei, beslutsformer och sammansättning. Eftersom fortbildningen spelaren
viktig roll i utvecklingsarbetet bör kommittén samråda med 1974 års
lärarutbildningsuiredning (U 1974:04) i frågor som avser samordnandet av en
lokall eller regionall förankrad FoU-verk.samhel med organ för fortbildning och
den grundläggande lärarutbildningens praktiska delar.

Med
tanke på den sammanhållande funktion regionkollegierna har i dag bör kommiuén
undersöka den roll dessa skulle få vid en eveniuell förändring av FoU-arbeiets
organisation. Kommiuén bör därvid samråda med SÖ som f n. utreder
regionakollegiernas funktion.

Del
är av största vikt all FoU-arbeteis tillämpbara resultat snabbt kommer de i
skolan verksamma till del. Detta ställer stora krav på en redovisning av
uppnådda resultat av FoU-verksamheien. Kommittén bör ingående pröva alla
möjligheler atl utöka nu existerande informationsvägar.

Kommittén
bör även söka vägar alt tillvarata erfarenheler av i enskilda skolor eller av
enskilda lärare initierade försök.

Kommittén
bör i siu arbeie samråda med SÖ, universilels- och högskoleämbelei och
forskningsrådsnämnden. Därtill bör kommiuén i siu arbeie nära samarbeta med
ulredningen om skolan, slalen och kommunema (U 1972:06) i de delar den avser
SÖ;s allmänna uppgifter eller de kommittéer som i övrigt kan komma att uireda
SÖ:s roll och uppgifter i vad avser utbildningsväsendets utveckling.

Kommittén
bör vara oförhindrad all ta upp till behandling även andra för det pedagogiska
FoU-arbeteis utformning och administration väsenlliga frågor än dem som berörts
i det föregående.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag au regeringen bemyndigar
mig

atl
tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter för au uireda det pedagogiska
forsknings- och utvecklingsarbetet inom skolväsendel m.m.,

alt
utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att
besluta om sakkuniga, experter, sekrelerare och annat biträde ål kommittén.

Vidare
hemsläller jag au regeringen föreskriver atl kosinaderna för kommittén skall
belasta nionde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan
(Ulbildningsdepariementei)

s. 238 Kontrollera mot PDF

Del II U:10
Skr 1978/79:103 238

10.
Utredning om integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet

Dir
1978:69

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-06-08

Slalsrådel
Mogård anför.

I Bakgrund

/./
Normalisering som mål för samhällsinsatser

Målel
för samhällets insatser för handikappade är alt sträva efter att göra deras
livsmiljö så normal som möjligl.

Den
moderna synen på handikapp tar inte sikle främsi på själva handikappet, utan
konsekvenserna härav i olika sociala miljöer. Detta innebär atl handikapp
betraktas som något relativt. Den begränsning som ett handikapp medför
föreligger endast i vissa situationer. Samhällets direkta insaiser i dessa
situationer syftar lill all underlätta för de handikappade att ta aktiv del i
samhällslivet. Vi eftersträvar också atl utforma samhället så atl ålgärder för
handikappade normall skall ingå i de tjänster som samhällel erbjuder alla sina
medborgare. Med denna grundinställning måste samhällets ansvar innebära alt
handikappade ges rälien att bli accepterade i samhället och i samhällets
institutioner på sina egna villkor.

1.2
Skolans mål och innehåU

Skollagen(1962:319)angerdeövergripande
målen förskolans verksamhet. Med skola avses i skollagen grundskola,
specialskola eller gymnasieskola. Specialskolans elever har omfattats av
skollagen sedan år 1965. En särskild specialskolförordning (1965:478) finns.

Omsorger
om vissa psykiskt utvecklingsstörda regleras genom lagen angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967:940) och stadgan angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda (1968:146).

Samhället
har genom omsorgslagen ett totalt ansvar för de psykiskt utvecklingsstörda. Ingel
molsvarande ansvar finns för de elever som omfattas av skollagen och
skolförordningen. I omsorgsstadgan är inskrivet atl verksamheien i särskolan
bedrivs i så nära överensstämmelse med vad som gäller inom det allmänna
skolväsendet som är möjligl och lämpligt. 1 stor utsträckning hänvisar
omsorgssiadgan direkt till bestämmelser i skolförordningen.

Frågor
rörande särskolan utreds av omsorgskommittén (S 1977:12). När förhållandena
inom särskolan i fortsätiningen berörs, sker det således för sammanhangets
skull.

En
genomgång av skollag, omsorgslag, skolförordning, specialskolförord-ningoch
omsorgsstadga visar atl många avsnitt är identiska. Detta gäller bl.a.
skolverksamhetens syfte, elevernas behandling, undervisningens organisation
och länsskolnämndens tillsyn.

De
olika skolformernas syften beskrivs i identiskt lika formuleringar i skollagen
§ 1 och omsorgsstadgan § 19;

...att
meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i

s. 239 Kontrollera mot PDF

239 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:10

samarbele
med hemmen främja elevernas utveckling lill harmoniska människor och lill
dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

1
grundskolans läroplan, Lgr -69, betonas i avsnittet Mål och riktlinjer skolans
särskilda ansvar för de elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl har
svårigheter i skolarbetet. Författningar och läroplaner anger dels generellt,
dels mera i detalj metoder och arbetssätt att nå skolans mål.

Genom
besluten med anledning av proposilionen om skolans inre arbele m.m. (prop.
1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367) har ytteriigare fömtsättningar
skapats för alt undervisningen och arbeissäiiel i skolan skall kunna anpassas
till elever med behov av särskilt slöd och stimulans i sin Utveckling.

1.3 Integrailonen
inom skolväsendel

I
dag är iniegraiionen i många siycken eiablerad inom skolans handikappundervisning.
Man försöker på olika säll all normalisera de handikappades skolgång, beroende
och friiidsmiljö och förbereda dem för livet i samhällel uianför skolan.

Integrationen syftar till
atl skapa en normal miljö för de handikappade eleverna saml lill au ge
förutsättningar för social gemenskap och förståelse mellan olika elevgrupper.
Avgörande för hur långt integrationen kan drivas är elevernas behov, vilka
avgörs av handikappets karaktär och svårighetsgrad. Inom skolväsendet finns
idag olika former av inlegralion. Man brukar lala om lokalintegration,
verksamhelsiniegraiion och adminisiraiiv eller organisatorisk inlegralion.

1.4 Specialskotan

Enligt
skollagen sörjer staten för undervisning i specialskolan av barn som på grund
av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada inie kan följa
undervisningen i grundskolan. För dessa barn är skolplikien och rätlen lill
grundläggande undervisning ett år längre än för de barn som fär sin undervisning
i grundskolan.

För
specialskolan gäller specialskolförordningen (1965:478). Som läroplan för
specialskolan gäller grundskolans läroplan. För specialskolan finns eu särskili
läroplanssupplemenl med limplan.

1.5 Särskolan

Verksamheien
i särskolan regleras genom omsorgslagen och omsorgssiadgan. Särskolan omfaiiar
förskola, grundsärskola, iräningsskola och yrkesskola. För psykiskt
utvecklingsstörda som har svårt att anpassa sig till verksamheten i särskolan,
eller för vilka del krävs särskilda anordningar för undervisningen, meddelas
specialundervisning i särskola eller undervisning i specialsärskola.

Psykiskt
utvecklingsstörda som på grund av grava syn- och/eller hörselskador inte kan
följa undervisningen i särskola skall få undervisning i specialskola.

Särskolan
står under landslingskommunalt huvudmannaskap.

s. 240 Kontrollera mot PDF

Del
II U:10 Skr 1978/79:103 240

1.6
Undervisningen av rörelsehindrade, synskadade och hörselskadade i
grundskola och gymnasieskola

1
den kommunala grundskolan anordnas särskilda syn- och hörselklasser, klasser
för rörelsehindrade samt samordnad specialundervisning för syn- och
hörselskadade saml rörelsehindrade.

Den
gymnasiala ulbildningen av ungdomar med handikapp sker i gymnasieskolan i form
av individualinlegrering eller, då handikappet så kräver, genom särskilda
anordningar i form av mindre undervisningsgrupper och förlängd studietid.

Den
gymnasiala ulbildningen av svårt hörselskadade är förlagd till gymnasieskolan i
Örebro, som mottar ca 200 elever från hela landet.

Den
gymnasiala ulbildningen av svårt rörelsehindrade elever vid Skärholmens
gymnasium i Siockholm bedrivs som försöksverksamhel och omfattar för närvarande
ca 30 elever.

Styrelsen
för vårdartjänst har genom beslut den 22 november 1974 lillsammans med
skolöverstyrelsen av Kungl. Maj:l erhållil uppdrag atl utreda bl.a. den
gymnasiala ulbildningen för rörelsehindrade.

För
samtliga skolformer gäller, au vissa bedömningssvårigheter föreligger om vilken
skolform som är bäst lämpad för den enskilde eleven. Utvecklingen mol ökad
integration har medfört behov av förstärkt informaiion lill skolan och dess
personal samt lill föräldrar lill barn med handikapp om den handikappades
fömtsättningar och konsekvenserna av undervisning i olika skolformer, för all
en adekvat skolplacering skall nås.

2
Motiv för översyn av integrationen av handikappade elever

2.1
AUmänna utgångspunkter

Integrerad
undervisning av handikappade elever i grundskola och gymnasieskola och
undervisning i specialskola är likvärdiga vägaratt förbereda barn och ungdomar
på en aktiv vuxeniillvaro och ett innehållsrikt samhällsliv.

Skolan
strävar efter atl alla elever skall bli delaktiga av en likvärdig
utbildningsstandard genom all varje elev erbjuds utbildning efter sina
fömtsättningar, vilket kräver särskilda insaiser för att kompensera dem som har
speciella svårigheler av olika slag. Genom au låta grundskolans läroplan gälla
också för specialskolan har samhällel markerat principen om likvärdig
ulbildningssiandard för svårt synskadade, döva, hörsel- och talskadade och
andra elever. Samhällel har också lagil konsekvenserna av denna princip genom
de omfattande resurser som idag står till förfogande för eleverna i
specialskolan, särskolan och i skolverksamheten för de rörelsehindrade av
pedagogisk, teknisk, medicinsk, psykologisk och social natur. Däremot saknas i
belydande utsträckning språklig expertis, vilket är av belydelse för
bedömningen av integrationssträvandena.

Integrationsutvecklingen
medförall nya krav ställs på resursernas användning. Den ökade verksamheisintegreringen
påverkar ansvarsfördelningen mellan slal och kommun. Enskilda framställningar
lill regeringen beträffande tidig integration av svårt handikappade har
påvisat behovet av samordning av statliga och kommunala åtaganden.

Även
organisatoriskt och administrativt behöver en anpassning ske till den
utveckling som ägt rum. Härvid är den övergripande utvecklingen inom
skoloområdet mol ökal lokalt besluisansvar över resurser och arbetsformer av
största belydelse.

s. 241 Kontrollera mot PDF

24! Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:10

De
nu berörda frågorna har var för sig under senare år varil föremål för
diskussion och i vissa fall utredningsarbete.

2.2 Reformeringen
av skolans inre arbele

En
av utgångspunkterna i arbetet med skolans inre arbeie (SIA) (prop. 1975/76:39,
UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367) var all ge kommuner och skolenheter bälire
förutsättningar att anpassa skolans verksamhet lill elever med behov av
särskilt stöd och stimulans i sin utveckling. De friare arbetsformer som nu i
ökad utsträckning kan tillämpas har förbättrat möjlighelerna att anpassa
undervisningen lill behoven hos enskilda elever.

Riksdagens
beslul med anledning av propositionen om nytt statsbidrag till grundskolan m.m.
(prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260) medger för kommunerna att
beakla olika elevgruppers särskilda behov vid fördelningen av resurser.

De
förslag som i samma proposition lagts fram rörande den samlade skoldagen ökar
skolans ansvar för elevernas sociala utveckling.

Förverkligandet
av SIA-reformen innebär atl integrationen av handikappade i grundskolan
underlättas. Erfarenhetema visar dock all undervisning av svårt handikappade i
grundskolan vanligen kräver individuell anpassning och extra resursinsatser
ulöver vad som är möjligl alt åsiadkomma inom grundskolans ram. Della
förhållande ulgör ett väsentligt motiv för en översyn av integrationen av
handikappade i skolväsendet.

2.3 Skolöverstyrelsens
översyn av specialskolans inre organisation

Inom
skolöverstyrelsen (SÖ) genomfördes under åren 1972 till 1977 en översyn av
specialskolans inre organisaiion. Översynen, vilken utfördes av er| särskild
arbetsgrupp, skedde mot bakgmnd av integralionsutvecklingen saml de
förändringar eller krav på sådana som till följd av utvecklingen uppkommit i
personalsammansäitning samt ansvars- och befogenhetsförhållanden inom
specialskolan. Översynen omfattade samtliga verksamheter inom specialskolan
utom undervisningen.

Utvecklingen
mot ökad integration ställer, som jag tidigare har anfört, andra krav än
tidigare på specialskolans resurser. Så har t.ex. Tomieboda-skolans utveckling
mot ett för landet gemensami specialpedagogiski centrum inletts i enlighel med
vad SÖ föreslagil i anslagsframslällning för budgetåret 1978/79.

Specialskolans
framtida organisaiion och verksamhetsformer bör dock ses i ett vidare
sammanhang som bl.a. inbegriper överväganden rörande den fortsatta utvecklingen
av verksamhetsintegration och administrativ integration, dvs. frågor rörande
huvudmannaskap för och finansiering av specialskolan.

2.4
SSK:s utredningsarbete beiräffande specialskolan och särskolan

Ulredningen
(U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK) har enligt sina direktiv all
uireda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om gmndskolan och
gymnasieskolan m.m.

Enligt
tilläggsdirektiv som SSK-utredningen erhöll den 27 seplember 1974 skulle SSK
även pröva möjligheterna atl nå ett kommunalt medansvar för

16
Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 103

s. 242 Kontrollera mot PDF

Del
II U:10 Skr 1978/79:103 242

undervisningen
av handikappade.

SSK
har i diskussionsbetänkandei (SOU 1975:6) Huvudmannaskapet för specialskolan
och särskolan redovisat skäl för och emot ett framtida primärkommunalt
huvudmannaskap för dessa skolformer.

1
diskussionspromemorian från år 1965 Ramtimplaner och förstärkningsanordningar
för specialskolan förs en diskussion kring ansvarsfördelning i pedagogiska och
organisatoriska frågor analog med vad ulredningen lidigare anfört i betänkandet
(SOU 1975:9) Individen och skolan.

De
olika skolformernas organisation, deras regelsystem och de resurser som de
disponerar har SSK-utredningen redovisat i betänkandet Skolan, slalen och
kommunema (SOU 1974:36).

Såväl
betänkandet Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan som promemorian
Ramtimplaner och förstärkningsanordningar för specialskolan har
remissbehandlats.

SSK-utredningen har den II januari
1978 till regeringen - utan förslag -överiämnal sina överväganden rörande
specialskolan och särskolan jämte följande material: Särskolans totala
kostnader år 1973. (PM 80). Sammanslällning av remissvaren på SOU 1975:6
Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. (PM 74).
Remissammanställning över SSK:s PM 1975-06-19 Ramtimplaner och
förstärkningsanordningar för specialskolan. (PM 81).

Nämnda
promemorior överlämnas lill kommittén för vidare överväganden.

2.5 Omsorgskommitién

Regeringen
fastställde den 11 augusti 1977 kommittédirektiv rörande viss omsorg om
handikappade. Ulredningsansvaret för frågor rörande särskolan åvilar
omsorgskommittén (S 1977:12).

Jag
vill i della sammanhang framhålla att en skolutveckling med normalisering som
mål i vissa avseenden underiättas av ett primärkommunalt medansvar. Utifrån en
helhetssyn på resursoch organisationsfrågor för de svårt handikappade
elevgrupper som inte ingår i primärkommunernas ansvarsområde har jag i samråd
med chefen för socialdepartementet funnil att ell nära samråd bör elableras
mellan omsorgskommitién och den här föreslagna kommittén i frågor rörande
huvudmannaskap, lagstiftning och resurser för samtliga de elevgrupper som har
annan huvudman än primärkommun.

2.6 Översyn
av integrationen av handikappade inom skolväsendet

Jag
har i del föregående uppehållit mig vid normalisering såsom varande den
vägledande principen för insatserna på handikappområdet. Därmed avses atl
samhället - både dess yttre, fysiska miljö och den verksamhei som bedrivs i
samhällel - skall vara tillgängligt för handikappade. Deua är ett viktigt
poliiiski mål.

För
skolans del betyder delta all handikappade och icke handikappade elever så
långl del är möjligl och lämpligt skall undervisas lillsammans. Med hänsyn till
de handikappade elevernas särskilda behov ställer detla anspråk på extra
resurser och på smidighet i skilda anordningar så atl de kan anpassas till
individuella behov.

Genom
en rad reformer och ökade insaiser har sådana resurser tillförts den

s. 243 Kontrollera mot PDF

243 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:10

svenska
skolan under de senasle decennierna. Utvecklingen har gått mol en ökad
inlegralion. Detta barsken i nära samverkan med handikapporganisationerna, som
talesmän för eleverna, deras föräldrar och vuxna handikappade.

Liksom
handikapprörelsen anser jag emellertid också atl frågan om integration alltid
måste bedömas från den enskilde elevens utgångspunkt, behov och fömtsättningar.
Härvid intar döva en särställning. Handikapputredningen framhöll i sitt
betänkande (SOU 1,976:20) Kultur ål alla teckenspråkets belydelse i
undervisningen, både som kommunikationsmedel och som instmment för
begreppsinlärning. I prop. 1976/77:87 om insatser för handikappades kulturella
verksamhet har jag biträtt handikapputredningens principiella uppfattning atl
teckenspråkets nya möjligheter och ställning bör komma till klart uttryck i
läroplanen. Med anledning härav fick skolöverstyrelsen i uppdrag atl i sill
läroplansarbele ta hänsyn till de dövas behov av total kommunikalion, inklusive
användande av leckenspråkel (prop. 1976/77:87 s. 63). Förde döva barnens del
utgör specialskolans koncentrerade resurser en garanti för att skolans mål
skall uppnås. Det är härvid en fördel all specialskolan förfogar över personal
som väl behärskar leckenspråkel.

Tidpunkten
har nu kommii för all göra en generell utvärdering av integrationen av
handikappade elever i del allmänna skolväsendet saml analysera effekterna härav
bl.a. för specialskolans vidkommande. I detta arbete bör handikapprörelsen
erbjudas att medverka och erfarenheler från elever, föräldrar, övriga vuxna
handikappade och berörd personal tillvaratas.

I
prop. 1977/78:100 bil. 12 (s. 196) anmälde jag, att jag avsåg aU föreslå
regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att kartlägga och föreslå
ålgärder förden fortsatta integrationen av handikappade elever i det allmänna
skolväsendet. Uttalandet föranledde ingen erinran av riksdagen (UbU 1977/
78:16, rksr 1977/78:181). 1 det föregående har jag behandlal motiven för en
sådan översyn. I det följande kommer jag au närmare ange de huvudfrågor som
kommittén bör behandla. Vid sin behandling av anslaget till specialskolan (UbU
1977/78:19) anförde utbildningsutskottet beträffande litteratur-försörjningen
vid biblioteken vid sf)ecialskolorna med anledning av en motion om översyn av
denna verksamhet, att utskottet utgår från atl frågan om specialskolornas
bibliotek och elevernas liiieralurförsörjning kommer att ingå i denna kommittés
arbetsuppgifter.

3
Integrationens framtida tillämpning. Konsekvenser för olika skolformer

(Kommitténs
arbetsuppgifter)

Vid
min anmälan i prop. 1977/78:100 (bil. 12) förordade jag en fortsatt positiv
grundinställning till integration av handikappade elever i grundskola och gymnasieskola.
En generös grundinställning måsle emelllerlid alltid kopplas lill en noggrann
genomgång av elevens/elevgruppens behov och förutsättningar samt till en
bedömning av vad som är möjligt och lämpligt atl genomföra med hänsyn till
tillgången på ekonomiska och personella resurser.

De
olika former av integration som jag lidigare redovisal lillämpas i störte eller
mindre omfattning för olika gmpper av handikappade elever. Kommittén skall
redovisa omfatiningen och utfallet av de olika integrations-formerna. Av
redovisningen bör bl.a. de olika handikapporganisationernas

s. 244 Kontrollera mot PDF

Del II U:10
Skr 1978/79:103 244

erfarenhel
av integrationen framgå.

Som jag lidigare berört
kan vissa svårigheler uppslå vid beslul om skolplacering av elever med
handikapp. Som exempel härpå kan nämnas den tendens till överströmning av svårt
hörselskadade elever från specialskolan för döva och hörselskadade till
hörselklasser, som integrationssträvandena medfört. En sådan omfördelning är
från uibildningssynpunkt inte lill fördel för eleven, då undervisningen av barn
med svåra hörselskador och obelydliga hörselresler kräver en annan metodik än
undervisningen av mindre gravt hörselskadade bam med ulvecklingsbara
hörselresler. Kommiuén skall särskili uppmärksamma behovei av lillföriilliga
urvalsmöjligheier och uppföljande diagnostiska metoderoch lekniska hjälpmedel
för att svårigheler av del slag som ovan redovisats och liknande problem inom
andra handikappgrupper skall kunna undvikas.

Kommittén
skall med utgångspunkt i 1 § skollagen och 19 § omsorgs-stadgan uppmärksamma
behovet av information lill föräldrar med handikappade bam om den
handikappades förutsättningar för och konsekvenserna av undervisning i olika
skolformer.

I
de fall man syftar lill integrering av en svårt handikappad elev i en
normalklass måste hänsyn las lill den förändrade pedagogisk-meiodiska
uppläggning av undervisningen som i allmänhet blir följden av en individualinlegrering.
Del är härvid angelägel att även lärare och elever i den mottagande klassen
informeras om att integreringen kan kräva ett annorlunda arbetssätt för alla.

Vår
kunskap om den integrerade undervisninens förutsättningar och konsekvenser är
bristfälliga. Behovetav forsknings-och utvecklingsarbete på della område är
därför stort och väl motiverat. Kommittén skall i samråd med berörda
myndigheler och institutioner initiera och följa forskningsoch
utvecklingsarbete av betydelse för kommitténs arbete.

1
del föregående har jag framhållil atl möjlighelerna till integration oftast är
direkl beroende av handikappets karaklär och svårighetsgrad. Av avgörande
belydelse är naluriigtvis också de exlra resurser som ställs till den
integrerade verksamhetens förfogande. Kommittén skall analysera de
resursinsatser -bl.a. avseende personal -som krävs föratt tillfredsställande
resultat skall nås i förhållande lill uppslällda mål vid de olika formerna för
integration. Härvid skall kommittén särskilt uppmärksamma vad jag anförl i
proposilionen om nyll statsbidrag lill gmndskolan m.m. beträffande speciella
resurser till kommunersom i grundskolan har särskilt många intregrerade
handikappade (prop. 1977/78:85 s. 51, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260).

Sedan
läsåret 1967/68 ulgår statsbidrag till personell assistans för vissa
handikappade elever i obligatoriska skolor (prop. 1967:1, bil. 10 s. 133, SU
1967:8, rskr 1967:8). Regeringen meddelar årligen bestämmelser för verksamheten.
F.n. fördelar SÖ drygl hälfien av anslaget mellan kommuner med utgångspunkt i
antalet grundskoleelever i resp. kommun. Den andra delen är specialdestinerad
som ram för personell assistans lill elever i specialskolan eller lill kommuner
med särskilt slort medelsbehov för personell assistans.

SÖ
har i sin anslagsframslällning för budgetåret 1978/79 föreslagit att staten bör
svara för hela kostnaden för personell assistans. Pålar sig inte slalen
fullständigt kostnadsansvar för personell assistans för handikappade elever i
obligatoriska skolor förutsätter SÖ au kostnadsfördelningen mellan stat och
kommun klargörs.

Del
ankommer på kommittén au i enlighel med vad jag anförde i prop.

s. 245 Kontrollera mot PDF

245 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:10

1977/78:85
om nytt statsbidrag till grundskolan m.m. (s. 114) förutsäilnings-löst uireda
frågan om kosinadsansvar för och uiformnitig av personell assistans i samband
med överväganden om de loiala resurser som erfordras vid olika former av
integrerad verksamhet. 1 samband med atl frågan om kosinadsansvar och
uiformning av personell assistans behandlas av kommittén, bör även alternativa
stödformer utredas.

Vid
sina överväganden skall kommittén också göra jämförelser mellan resursbehoven
vid specialskola och vid integrerad verksamhet. Kommittén bör även överväga
vilka åtaganden som vid integrerad verksamhet bör åvila stat resp. kommun.

1
det föregående har jag gett vissa riktlinjer för kommitténs överväganden
rörande integrationen av handikappade elever i grundskolan. Vad jag därvid
anfört bör i tillämpliga delar gälla även för kommitténs överväganden såvitt
gäller gymnasial utbildning. Kommittén skall således analysera för- och
nackdelar med olika former lor gymnasial undervisning av svårt handikappade
samt även redovisa resursbehoven härför. 1 detta sammanhang skall kommittén
särskilt uppmärksamma den gymnasiala ulbildningen för svårt hörselskadade i
Örebro och försöksverksamhelen för svårt rörelsehindrade vid Skärholmens
gymnasium i Stockholm.

Kommittén
börockså uppmärksamma uppföljningen av de handikappade elevernas skolgång och
deras möjlighel till arbeie och meningsfull sysselsättning efter skoltiden.
Skolans ansvar på detta område skall gälla samtliga elever.

Kommiuén
skall även överväga ålgärder för all underlätta högskolestudier för de
handikappade. Härvid skall särskilt uppmärksammas högskolans behov av
informaiion om vilka särskilda ålgärder som krävs för all den handikappade
skall kunna bedriva siudier vid en högskola.

Skolöverstyrelsen
har under flera år i sin anslagsframslällning föreslagit alt särskilda
studierektorer för de rörelsehindrade eleverna i gmndskolan inrättas i vissa
kommuner.

Jag
har behandlat denna fråga senast i prop. (1977/78:85) om nytt statsbidrag till
grundskolan m.m. (s. 114). Frågan om särskild skolledning för de
rörelsehindrade eleverna bör prövas i samband med att kommittén överväger den
pedagogiska ledningsfunktionens utformning för samtliga handikappgrupper som
för närvarande finns integrerad i gmndskola och gymnasieskola.

Kommiuén
skall vidareutveckla det arbele beträffande den administrativa och
organisatoriska integrationen som inletts av SSK-utredningen.

Som
utgångspunkt för kommitténs arbeie gäller atl specialskolan skall bibehållas
som särskild skolform med de särskilda resurser och de bestämmelser som är
nödvändiga med hänsyn till elevernas handikapp.

1
övrigt skall SSK-utredningens ställningstaganden och förslag - med beaktande av
att frågor rörande särskolan utreds av omsorgskommitién - i huvudsak uigöra
gmnden för kommitténs överväganden. Därvid skall kommittén särskilt
uppmärksamma förslaget lill en enhellig lagstiftning och enhetliga
författningar för de berörda skolformerna. Kommittén skall pröva frågan om
gemensamma författningar för specialskola, grundskola och gymnasieskola.

Vid
sina överväganden om huvudmannaskapet för specialskolan skall kommittén väga in
sina ställningstaganden lill integralionsutvecklingen i det övriga skolväsendet
så att en samlad bedömning erhålls.

Specialskolans
anslag är fn. i detalj reglerat och omfattar samtliga

s. 246 Kontrollera mot PDF

Del II U:10
Skr 1978/79:103 246

koslnader
för den totala omsorgen om eleverna, dvs. såväl undervisning som boende och
fritidsverksamhet. Della medför olägenheter av såväl administrativ som
verksamhelsmässig natur. SÖ och SSK har båda föreslagil en friare
medelsanvändning inom ramen för beviljade medel. Kommittén skall utarbeta
förslag till resurssysiem som i detta avseende lillgodoser kraven på friare
medelsanvändning.

I
övrigi bör förslag lill ändrad finansiering baseras på del malerial och de
överväganden SSK-utredningen redovisar.

Kommittén
skall uppmärksamma vad utbildningsutskotiei anförde beträffande
lilleralurförsörjningen i specialskolan vid sin behandling av anslaget lill
specialskolan i 1978 års budgetproposition (UbU 1977/78:19).

Kommiuén skall också som
eu led i sina överväganden rörande den administrativa integreringen vidla en
översyn av gällande regionindelning för olika handikappgrupper. F.n.
sammanfaller t.ex. inte regionerna för synskadade, rörelsehindrade, döva och
hörselskadade vilket på undervisningsområdet komplicerar samarbetet mellan
berörda parter. Med skrivelse den 1 okiober 1975 överlämnade SÖ, BDU-gruppens
förslag om undervisning av utvecklingsstörda bam och ungdomar som är syn-,
hörsel- eller talskadade. BDU-gruppen behandlade även frågan om
regionindelning. Kommittén skall beakta vad gruppen härvid anförde.

4
Utredningsarbetets bedrivande

Kommittén
skall bedriva siu arbete i nära kontakt med de myndigheter, statliga
utredningar främsi omsorgskommitién, handikapporganisationer och
personalorganisationer som är direkt berörda av utredningsarbetet.

Eventuella konsekvenser
för personalen inom berörda skolformer bör analyseras ingående liksom behov av
personalfortbildning och annan utbildning med anledning av kommitténs förslag.
Förslagen bör åtföljas av noggranna kostnadsberäkningar. Utgångspunkten för
förslagen bör vara i huvudsak oförändrad kostnadsfördelning mellan stal och
kommun inom undervisningsområdet. Övervägandena skall göras mol bakgrund av det
ansträngda samhällsfinansiella lägel. Kommittén bör avge detaljerade förslag
lill författningsändringar och andra bestämmelser.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar mig

all
tillkalla en kommitté med högsl sju ledamöier för all uireda frågan om
integration av handikappade elever i skolväsendet jämte därmed sammanhängande
frågor

att
utse alt en av ledamölerna all vara ordförande

atl
beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annai bilräde ål kommittén

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta nionde
huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Utbildningsdepartementet)

s. 247 Kontrollera mot PDF

247 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:ll

11.
Närradio och när-TV

Dir
1978:74

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-07-20

Departemenischefen.
siaisrådei Wikslröm, anför.

1 Bakgrund

1
prop. 1977/78:91 om radions och televisionens fortsalla verksamhei m.m. har
regeringen föreslagil att en pariamentariski sammansatl kommiilé skall
lillsäilas lör all se över frågan om sändning av radio- och TV-program i lokall
begränsade rundradiosändningar, s.k. närradio och när-TV. Kommiuén skall också
svara för viss försöksverksamhel som bör förekomma redan under inledningsskedei
av ulredningen. I propositionen lämnas eu förslag lill lag om försöksverksamhel
med närradio. 1 prop. 1977/78:144 har regeringen vidare föreslagil en särskild
lag om ansvarighelen i försöksverksamhelen.

Riksdagen har - med vissa
undanlag som jag kommer atl redovisa i del följande - godkänt de riktlinjer för
utredningsarbetet och försöksverksamheten som anges i propositionerna (KrU
1977/78:24, rskr 1977/78:337). Jag önskar nu återkomma till regeringen med
förslag till direktiv till kommiuén. För en allmän bakgrund till frågans
lidigare behandling m.m. får jag hänvisa till vad jag har anfört i prop.
1977/78:91 och lill vad chefen för justitiedepartementet har anfört i prop.
1977/78:144.

2 Huvuddragen
i riksdagsbeslutet

I
sitt av riksdagen godkända belänkande anförde kullurulskollet all utskottet
delade den i propositionen ullalade uppfattningen all en försöksverksamhet med
nänadio och när-TV nu bör komma lill stånd och att del inte har någon erinran
mot atl en parlamentariskt sammansatl kommitté ges i uppdrag atl lägga upp
försöksverksamheten. Utfallet av en sådan försöksverksamhet bör enligi
uiskoileis mening kunna ge eit säkrare underlag för de bedömningar kommittén
avses fä i uppdrag alt göra beiräffande en eventuell permanent verksamhet med
närradio och när-TV.

Inom ramen för
försöksverksamhelen med närradio och när-TV kan enligt riksdagens beslut
sändningsrätl ges till ideella, religiösa, fackliga och politiska grupper,
organisaiioner och t.ex. folkhögskolor. Ell villkor för att en sådan
sammanslutning skall fä sändningsrätl är alt dess sändningar är lokala. Del är
angelägel alt olika landsdelar och olika typer av orter och sammanslutningar
blir representerade. Försöksverksamhelen bör pågå under tre år på ca 15 orter.

Försöksverksamhelen
skall omfatta i försia hand närradio från sändare med en räckvidd av omkring 5
km. Ett par försök bör emellertid göras med när-TV genom utnyttjande av
centralantennanläggningar inom bostadsområden. Det ankommer på kommittén att
närmare undersöka de möjligheler i kulturellt och sociall avseende som närradio
och när-TV rymmer, presentera de svårigheler och problem som kan uppstå i
anslutning till sändningarna och föreslå de regler som bör gälla för en
eventuell permanent närradio och när-TV.

Försöksverksamhelen
regleras i lagen (1978:479) om försöksverksamhel med närradio, lagen (1978:480)
om ansvarighet i försöksverksamhel med

s. 248 Kontrollera mot PDF

Del 11 U:ll Skr
1978/79:103 248

närradio
och i förordningen(1978:485)om närradio. I dessa författningar finns bl.a.
föreskrifter om tillståndsgivningen. Vidare framgår alt radiolagens
bestämmelser gäller för närradio och när-TV om inte annal är särskilt
föreskrivet i lag. På samma sätt som gäller för sändningar i Sveriges Radio,
Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio får kommersiell reklam inte
förekomma i försöksverksamheten med närradio och när-TV. För ansvarigheten för
program i närradio och när-TV gäller samma grundläggande principer som för
pressen samt Sveriges Radio och andra programföretag.

Enligt
regeringsförslaget skulle - bl.a. med hänsyn till atl man inte bör kunna ålägga
sändande sammanslutning all uppfylla radiolagens krav på opartiskhet - del
saknas anledning atl låta program i närradio och när-TV granskas av
radionämnden. Kultur- och konsiilutionsutskolten ansåg emellertid att
sändningar i närradio och när-TV av allmänheten kan komma atl uppfattas som
vilka radio- och TV-sändningar som helsl. I enlighel med utskottens förslag
beslutade riksdagen all del bör ankomma på regeringen all närmare överväga hur
en granskning skall komma till stånd. Kulturutskottet anförde också alt del bör
ankomma på den aviserade utredningen att närmare överväga formerna för
granskning av närradioprogram i en eventuell framlida permanent verksamhei.

I
de riktlinjer för försöksverksamheten som har avgetts i proposilionen och som
har godkänts av riksdagen anges atl vissa upphovsrätlsliga frågor måsle
övervägas i det kommande utredningsarbetet. Det gäller bl.a. hur man skall
kunna praktiskt underiätta för sammanslutningar som sänder närradioprogram att
få rält atl sända musik och andra upphovsrättsligt skyddade prestationer.

Varje
sammanslutning fömisätts själv bekosla sina sändningar. Kostnaderna för
kommitténs arbete och ulvärderingen av verksamheten förutsätts läckas av
utbildningsdepartementets kommittéanslag.

3
Uppläggningen av utredningsarbetet

Redan
i inledningsskedet av sill arbeie skall kommittén anordna en försöksverksamhet
enligt de riktlinjer som regering och riksdag framlagt. Kommittén bör sikta
till au påbörja denna försöksverksamhet senast i början av år 1979. För denna
verksamhet skall kommittén ansvara. Med ledning av denna försöksverksamhet bör
kommittén allsidigt utreda villkor och förutsättningar för en eventuell
permanent verksamhei med närradio och när-TV.

För
atl praktiskt underlätta för föreningar och organisaiioner m.fl. alt förvärva
räll alt sända musik och andra upphovsrättsligt skyddade prestationer har
representanter från utbildningsdepartementet under beredningsarbetet haft
vissa kontakter med rättighetshavarnas organisationer. Resultatet av dessa
kontakter bör tillvaratas i försöksverksamhelen. Utredningsarbetet bör
bedrivas i samråd med upphovsrältsutredningen (Ju 1976:02).

Enligt
lagen om försöksverksamhet med närradio skall denna verksamhet avse sändning av
radioprogram i lokalt begränsade rundradiosändningar. Med begreppei
rundradiosändning förslås detsamma som i 1 § radiolagen (1966:755). Där sägs
all mndradiosändning ulgör "radiosändning eller trådsändning som är avsedd
att mottagas direkt av allmänheten om sändningen icke är avsedd endast för en
sluten krets, vars medlemmar äro förenade genom en påtaglig gemenskap av annal
slag än ett gemensamt

s. 249 Kontrollera mot PDF

249 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:ll

intresse
atl lyssna på eller se sändningen". Detla begrepp har vid återkommande
tillfällen visat sig vara svårt atl lolka framför allt i fråga om lokalt
begränsade sändningar. Svårigheterna har aktualiserats bl.a. i samband med
ansökningarom sändningsrätl för kabel-TV-sändningar samt i riksdagsmotioner i
ämnet. Även radioulredningen framhöll i sill belänkande (SOU 1977:19 s. 248)
osäkerheten i innebörden av begreppei rundradiosändning. Radioutredningen
föreslog att en ändring av radiolagen borde övervägas i syfte att undanröja
denna osäkerhet. Avgränsningsproblemet gäller inte enbart kabelsändningar
(irådsändningar) utan även eiersändningar (radiosändningar) av ljudradio och
television.

För
att möjliggöra försöksverksamhet med närradio och när-TV har det varit
nödvändigt att i en särskild lag (1978:479) om försöksverksamhel med närradio
göra undanlag från vissa av bestämmelserna i radiolagen. En vikiig uppgift för
kommittén är all föreslå de författningar som krävs för en permanent verksamhei
med närradio och när-TV.

Närradio
och när-TV kan som en sladigvarande företeelse tänkas finna flera olika former.
I mänga fall kan den därvid komma att närma sig gränsema för vad som nu räknas
som rundradiosändning enligt I § radiolagen. Kommittén bör därför ägna särskild
uppmärksamhei ål de definiiioner som nu finns i 1 § radiolagen. Termerna
radiosändning, irådsändning och radioprogram stämmer i dag mindre väl överens
med den innebörd de ges i normalt språkbruk. Dessulom villjag erinra om all de
nya medieformer som växer fram, i.ex. texl-TV och data-TV kan komma att kräva
en anpassning av terminologin i radiolagen.

Reglerna
om ansvar för innehållet i programmen i närradio och när-TV faller i första
hand inom del uppdrag som har givils ytlrandefrihelsutredningen (Ju 1977:10).
Denna kommitté har lill huvuduppgift all skapa en grundlagsreglering för
yttrandefriheten i bl.a. radio och TV. Den nya kommittén kan dock ha anledning
atl behandla dessa problem. 1 så fall bör kommittén samräda med
yttrandefrihetsutredningen. Kommittén börockså samråda med Ulredningen (U
1978:12) om den nya inforamtionsteknolo-gin.

Lagen
om försöksverksamhel med närradio tillåter försöksverksamhet lill deh 30 juni
1981. Kommittén bör planera sin verksamhet så att en första ulvärdering med
preliminära förslag lill ställningstaganden lill en eventuellt fortsatt
verksamhei föreligger senasi till sommaren 1980.

4
hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för utbildningsdepartementet

all
tillkalla en kommitté med högsl 5 ledamöier med uppdrag all utreda frågan om
härradio och när-TV,

att
utse en av ledamötema att vara ordförande,

alt
beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annai bilräde ål kommiuén.

Vidare
hemställerjag alt regeringen föreskriver

all
kosinaderna skal! belasla nionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Utbildningsdepartemenlet)

s. 250 Kontrollera mot PDF

DelIIU:12 Skr
1978/79:103 250

12.
Den nya informationsteknologin

Dir 1978:75

Beslut vid
regeringssammanträde 1978-07-20

Departementschefen,
slalsrådel Wikström, anför.

1
Bakgrund

Utvecklingen
under senare år visar all förutsättningama för spridning och mottagning av
information kan komma att förändras radikalt. Bl.a. vänlas hell nya
informalionsbärare komma all introduceras hos en bred allmänhet. I första hand
gäller det text-TV och data-TV samt någoi senare lelefaksi-mil.

Texl-TV och daia-TV uinylljar
ledig kapacilel i redan befinUiga och spridda medier, väsentligen TV- och
telefonsystemen. Detla gör det naturligtvis billigare och enklare för en bred
allmänhet all utnyttja den nya tekniken. Data-TV och lelefaksimil kan även
förekomma som telesystem för förmedling av informaiion inom och mellan företag
eic. Sådana sysiem behandlas inte här.

För lext-TV gäller au man
utnyttjar det befintliga TV-syslemei. Informationen sänds via etern från
vanliga TV-sändare och tas emoi i en TV-apparal. Denna måste förses med en
lillsats, som bl.a. innehåller en s.k. dekoder, för atl de särskilda signalerna
skall kunna tas emot och omvandlas lill text och bild. F.n. aren sådan
dekoderlillsals ganska dyr, men kosinaden skulle kunna begränsas till några
hundratal kronor om tillsatsen byggs in i varje nylillverkad TV-apparal.

Tekniken innebär au
information överförs som text eller grafisk illustration och alt mollagaren
har möjlighel att välja mellan olika alternativ. Texten kan visas på TV-rutan
samtidigt med ett reguljärt TV-program. Med dessa fömtsättningar fär text-TV
två viktiga användningsområden; den kan användas för lexlsälining, exempelvis
på fiera olika språk, av ordinarie TV-program och den kan användas för
förmedlingen av nyheter och annan information.

Möjligheten atl sända ul
flera parallella texter skapar fömtsättningar för atl ge en bättre service lill
olika minoritetsgrupper. Hörselhandikappade och språkliga minoriteter skulle
kunna koppla in särskilt producerade texter och därmed kunna få lexlsälining lill
sådana program som de annars inte kunnat tillgodogöra sig.

Den textmängd som ryms på
en TV-skärm är begränsad om den samiidigi skall vara lättläst. När texl-TV
utnyttjas i nyheissammanhang kan därför bara korlare nyheismeddelanden som
telegramiexier, sportresultat och väderleksrapporter förmedlas. En fördel är
att informationsinnehållet hela tiden kan hållas aktuellt och att
apparatinnehavaren kan la del av nyheterna när man vill.

Med nuvarande teknik och
med svenska förhållanden räknar man med atl åtminstone ca 200 textsidor skall
kunna erbjudas konsumenterna.

Sändning och mottagning av
lext-TV torde inte medföra särskilt stora kostnader för vare sig investering
eller drifl. Däremoi kan den redaktionella bearbetningen av det som skall
sändas - både när del gäller lexlsälining av TV-program och nyhetsförmedling -
kräva betydande personella och ekonomiska insatser.

s. 251 Kontrollera mot PDF

25) Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:12

Sveriges
Radio och televerket har sedan en tid tillbaka genomfört laboraloriemässiga
försök med lexi-TV. Den medelstilldelning Sveriges Radio erhållit för
budgetåret 1978/79 ger förelagel möjlighel alt starta en praktisk
försöksverksamhel i siörre skala med lexlsälining. Denna beräknas innefatta ca
200 hushåll, vilka får nödvändig motiagarulrusining. Sveriges Radio beräknar
kostnaderna för denna försöksverksamhel lill 3 milj. kr.

Data-TV
innebär atl man i en eller flera datorer lagrar information och att denna
informaiion förmedlas via telefonnätet lill TV-apparater. Dessa måste precis
som i texi-TV-fallet vara försedda med en speciell dekoder. Denna kan göras
sådan att den kan användas för både text-TV och data-TV.

Utnyttjande
av data-TV blir troligen mera kostsamt än lexl-TV-uinytijan-det. Data-TV har
också större kapacitet och större användningsområde. Kapaciteten är i princip
obegränsad genom atl del inte finns någon gräns för databasernas storlek och
mångfald.

Data-TV
lorde med fördel kunna användas i nyhetsförmedlingen. Den störsla fördelen
framför text-TV ligger i den siörre kapaciteten samt det faktum att konsumenten
här lär siörre möjligheteratt bestämma vilken typ av information han skall få.
I förhållande till dagstidningar har dock data-TV tekniska nackdelar.
Åskådligheten och läsbarheten i budskapet lorde bli sämre och bildåtergivningen
är knappasl jämförbar.

Den
kommersiella sektorn torde kunna utnyttja data-TV i olika sammanhang. En
betydande del av de annonser som nu finns i dagspressen skulle kunna
presenteras via data-TV. Del gäller inte minsl s.k. efteriextannonser. Företag
kan också informera sina kunder om sitt varusortiment och om vilka priser som
gäller. Data-TV kan vidare användas för konsumentupplysning.

Vid
data-TV är det i princip även möjligt för apparatinnehavaren att ta koniaki med
den som står för utsändningen. En apparaiinnehavare som har tagit del av t.ex.
ett förelags ulbud, kan således teoretiskt sett beställa varorna via samma
telefonnät och en person som beställt fram en flygtidtabell på TV-skärmen bör
också på sikt kunna beställa flygbiljetten. Utvecklingen i fråga om dessa
möjligheler hos dala-TV-sysiemel har emellertid ännu så länge inte kommii
särskilt långl.

Televerket undersöker
sedan en tid tillbaka möjligheterna all praktiskt pröva data-TV i Sverige.
Verkei har för avsikl all under senare delen av år 1978 starta viss
försöksverksamhet. Denna skall bedrivas i samarbele med representanter från
näringslivet och pressen. Styrelsen för teknisk utveckling har även projekt
kring data-TV.

Telefaksimil
anknyter också till överföring via telefonnätet, men informationsinnehållet
exponeras inte på en TV-skärm, ulan på papper. Del finns också möjlighel atl
förmedla informaiion via etern för sådan mottagning.

Telefaksimiltekniken
används redan nu, inte minsl inom pressen. Telefoio är ell användningsområde
och överföring av hela tidningssidor från huvudofficin lill filialtryckeri ell
annal.

Tekniken
kan användas på samma säll som data-TV. Troligtvis blir det dock svårare alt
inom de närmaste åren utnyttja den för hushållsbruk; kosinaden för
motiagningsapparatur och papper är nämligen fortfarande relativt hög.

2
Utredningsuppdraget

Av
vad jag hittills har anförl framgår alt de nya informationsbärarnas utveckling
och etablering kan komma au medföra stora förändringar av

s. 252 Kontrollera mot PDF

Del II U:12
Skr 1978/79:103 252

informationsspridningens
och informationsmotiagandels villkor. De tekniska landvinningarna reser
viktiga frågor: Vilka skall ges makten över de nya medierna? Hur kan de nya
mediernas tillkomst främja de kullurpolitiska mål om bland annat vidgad
yttrandefrihet som riksdagen har fastställt. En fråga av mycket allvariigt slag
är också vilka konsekvenser den nya tekniken har för pressen i allmänhet och
dagspressen i synnerhet.

För alt sända radioprogram
i rundradiosändning krävs enligt radiolagen (1966:755) medgivande från
regeringen. För tiden närmasi efter den 1 juli 1978 kommer sådani medgivande -
som lämnats i form av avtal - all finnas för Sveriges Radio, Sveriges
Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio. Tillstånd lill lokala
rundradiosändningar kan lämnas av kommittén (U 1978:11) om närradio och när-TV.
Förde nu nämnda typerna av sändningar finns ell omfattande regelsystem i bl.a.
författningar och avtal. Dessa regler avser t.ex. tillståndsgivningen,
programverksamheten, reklamförbud och finansiering. För radio- och TV-sändningarsom
- i motsats till de nu nämnda - inte avser radioprogram i rundradiosändning
finns ingen motsvarighet till den nyss berörda specialregleringen. Del gäller
nu att faslställa vilka rällsliga regler som kan behövas för de nya medierna.

Frägan
om vilka regler av mera grundläggande nalur som skall gälla för de nya
informationsbärarna faller inom ramen för de uppdrag som har givits bl.a. tre
kommittéer som redan är i arbete. Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10) har
som huvuduppgift all skapa ett regelsystem som på samma sätt som 1949 års
tryckfrihetsförordning släller upp hinder mol sädana ingrepp som är ägnade alt
försämra förulsäuningarna för ett fritt meningsutbyte i samhällel. Enligt
kommitténs direkliv bör den nya grundlagsregleringen i princip omfatta alla
medier som kan ha särskild betydelse för den fria åsiktsbildningen i samhället.
När det gäller radio- och TV-området nämns särskilt bl.a. texl-TV.

Utgångspunkten
för massmediekonceniraiionsutredningens (Ju 1974:13) arbete är att del behövs
regler som gör det möjligt att förhindra atl kommersiellt styrda oligopol eller
monopol uppkommer inom någon del av massmediebranschen. Bakgrunden lill
kommitténs uppdrag är bl.a. den snabba tekniska utvecklingen inom vissa
sektorer av massmediebranschen.

Upphovsrättsuiredningen
(Ju 1976:02) har bl.a. lill uppgift atl göra en allmän översyn av den
upphovsrättsliga lagstiftningen mot bakgrund av de nya former för utnyttjande
av upphovsrättsligt skyddade verk som den tekniska utvecklingen för med sig.
Upphovsrättsuiredningen utför sitt uppdrag i samverkan med molsvarande
utredningar i Danmark, Finland och Norge.

De
nu nämnda kommittéernas uppdrag omfattar alltså även de nya informationsbärarna
text-TV och data-TV samt lelefaksimil. Frågan om dessa mediers utveckling och
deras roll i samhällslivet bör emellertid bli föremål för en samlad bedömning
av en särskild parlamentarisk kommitté. Jag har tidigare i prop. 1977/78:91 om
radions och televisionens fortsatta verksamhet m.m. framfört synpunkter i
ämnet. När det gäller de frågor som i första hand utreds av de nyss nämnda
kommiltéema bör ulredningen samråda med dessa kommitiéer.

De
nya informationsbärarna befinner sig alla på försöksstadiet. Det är alltså ännu
så länge oklart vilka utvecklingsmöjligheter de har. Närdet gäller frågan om de
tekniska och ekonomiska förutsättningarna atl nå ul med tekniken till en bred
allmänhet är kunskapen ännu mer begränsad. Det är också möjligl att

s. 253 Kontrollera mot PDF

253 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:12

likartade
men hell nya informalionsbärare kan komma att utvecklas i en nära framlid. Om
så blir fallel, bör kommittén i sina överväganden och förslag också behandla
dessa nya informationsbärare.

En
försia uppgift för kommittén blir au ingående siudera de nya
informationsbärarnas utvecklingsmöjligheter inom överskådlig framlid.
Ulredningen bör fortlöpande hålla de tre förut nämnda kommittéerna underrättade
om sina bedömningar då del gäller de nya informationsbärarnas
uivecklingsmöjligheier och framlida användningar, eftersom dessa bedömningar
kan vara av betydelse för kommittéernas arbeie.

En
sådan översyn bör också ha lill syfte au belysa de nya mediernas förtjänster
och brister. I delta sammanhang bör kommittén också diskutera vilka roller
text-TV, data-TV och telefaksimil kan och bör få i ett större mediesammanhang.
I detta arbete bör kommittén samråda med andra kommitiéer som verkar på
mediefältet.

Del råder sior enighet om
all ell representativt demokratiskt syslem kräver ett intensivt utbyte av idéer
samt kunskap om olika opinioner. En viktig förutsäuning härför är en mångfald
inom pressen. För att i görligasie mån uppnå deua mål har staten under det
senasle decenniet satsat allt större resurser på slöd till pressen, i första
hand dagspressen.

Som redan haranförts kan
de nya medierna väntas få särskilt stor belydelse som förmedlare av nyheter och
kommersiella meddelanden. Det är därför troligt atl en introduktion av dessa
medier påverkar pressens villkor. Kommittén bör därför siudera vilka effekier
en sådan introduktion kan få på pressens, i synnerhet dagspressens, möjlighel
all fylla sin samhällsfunktion. I delta sammanhang bör kommittén speciellt
pröva olika möjligheter för pressen all utnyttja de nya medierna och vilka
effekter detta skulle få på pressens möjligheler au fylla nämnda funktion.

Sveriges
Radio och televerket har, som tidigare nämnts, redan börjat experimentera och
även startat försökssändningar med texl-TV resp. data-TV. Del finns även andra
som kan vilja utnyttja de nya möjlighelerna. I fråga om lext-TV har således
Tidningarnas Telegrambyrå och Svenska Tidningsuigivareföreningen (TU) anmält
iniresse. För TU:s del har samma iniresse anmälts för data-TV. Även olika
kommersiella förelag och andra institutioner kan tänkas vara inlresserade av
att utnyttja möjligheterna till data-TV. Detsamma gäller i fråga om
telefaksimil.

Kommittén
bör diskutera frågorna om rälien och möjlighelema atl ulnyllja de nya
informationsbärarna och därvid lämna förslag lill hur eventuella restriktioner
skall utformas. Därvid bör ulredningen försöka anpassa sina förslag så au de
stämmer överens med de huvudprinciper och lösningar som
yttrandefrihetsutredningen kan komma fram till.

I
detta arbetestårdet givetvis kommittén fritt att diskutera och föreslå olika
regler för olika medier. Myckel lalar för all en sådan, differentierad lösning
väljes. Det kan därvid vara lämpligt att ge data-TV och telefaksimil ett brett
och generöst användningsområde medan utnyttjandemöjligheierna för lext-TV
kanske bör bli snävare så att sändningar av text-TV kommeratt ingå som eu led i
det kommande TV-bolagels verksamhet. En sådan lösning får ej hindra att andra
institutioner, t.ex. Tidningarnas Telegrambyrå, kan ges rätt all ulnyllja
möjlighelen alt sända texl-TV. Kommittén bör härvid beakta vad bl.a. radioutredningen
har anfört i denna fråga.

För
en sädan lösning av lexl-TV-frågan talar inte bara text-TV-systemels begränsade
kapacitet, utan även svårigheten atl finna adekvata finansieringsformer och
problemen au i lagstiftningen skilja lexl-TV-sändningar från

s. 254 Kontrollera mot PDF

Del II U:12
Skr 1978/79:103 254

vanliga
TV-sändningar.

De
anförda problemen kan i något fall uppstå också för data-TV och lelefaksimil,
men svårigheterna lorde bli väsentligt mindre. Man bör därför pröva möjlighelen
atl ge en bredare krets tillfälle all använda dessa medier.

Möjlighetema
alt finna lämpliga finansieringsformer är, som redan har antytts, olika för
olika medier. För text-TV är del svårt all finna en form för avgiftsbeläggning
som är relaterad lill uinyltjandegraden. Däremoi finns möjligheten au ta ul en
- t.ex. årlig - avgift frän dem som innehar en dekoderförsedd TV-apparat. Genom
all telefonnätet utnyttjas i samband med data-TV och lelefaksimil finns
praktiska möjligheter all avgifisfinan-siera dessa medier efter graden av
utnyttjande.

Kommittén
bör närmare siudera vilka finansieringsmöjligheter som finns för de olika
medierna och hur dessa möjligheter påverkar användning och regelsystem.

Eu
särskilt problem i detta sammanhang ulgör frågan om kommersiell reklam skall fä
förekomma i de nya medierna. Även i den frägan bör kommittén beakta de
principer och lösningar som yttrandefrihetsutredningen kan komma fram lill.
Kommittén bör ocksä studera de olika medierna var för sig. Det kan också vara
lämpligt att för varje medium beakla olika användningsområden. Kommittén bör
diskutera frågan huruvida reklam skall få förekomma i anslutning till
meddelanden som riktar sig lill allmänheten. En komplikation i detla sammanhang
ulgör del faktum atl pressen i betydande ulsiräckning är beroende av reklaminiäkler
för finansieringen av sin nuvarande verksamhet. 1 och för sig kan man tänka
sig att medierna används internt inom affärslivet. I delta fall kan ju hela
budskapet sägas uigöra reklam. Det bör dock närmare undersökas hur en sådan
intern användning kan avgränsas från en användning som riklas lill allmänheten.

För
radio och TV å ena sidan och pressen å den andra gäller olika regler för
innehållet i det som förmedlas.

För pressen gäller de
ansvarsregler som tryckfrihetsförordningen släller upp om ansvarig utgivare mm.
1 övrigi har pressen etablerat ett egel regelsystem och även ställt upp metoder
för hur dessa regler skall lillämpas och vilka sanktioner som kan komma i
fråga. För rundradiosändning av radio och television finns regler om
programansvarighei i radioansvarighetslagen (1966:756) och i lagen (1978:480)
om ansvarighet i försöksverksamhel med närradio. Frågan om utformningen av de
rättsliga reglerna om ansvar för innehållet i det som förmedlas ankommer i
första hand på yttrandefrihetsutredningen. Men också den nya utredningen kan
ha skäl atl gä in på frågan.

Som
jag tidigare har berört finns regler om programverksamheten i bl.a. radiolagen
och avtalen mellan regeringen och programföretagen. Radionämnden har till
uppgift att genom efterhandsgranskning pröva om programföretagen följer de
regler som gäller för programverksamheten.

Det
bör ankomma på den nya kommittén atl pröva i vilka sammanhang regler av detla
slag bör gälla för sändningar av text-TV, data-TV och lelefaksimil och även
ange hur dessa regler i så fall bör utformas.

Utnyttjandet
av de nya medierna medför vissa upphovsrätlsliga problem. När del gäller dessa
frägor bör utredningen nära samråda med upphovsrätts-kommittén och beakla de
ställningstaganden som denna kommiilé kan ha kommii fram till.

s. 255 Kontrollera mot PDF

255 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:13

Kommittén
kan, som redan har antytts, i sitt arbeie komma i kontakt med frågor som berör
andra kommittéers uppdrag. 1 sådana fall bör kommittén samråda med berörda
kommittéer. Jäg länker då föruiom på de förul nämnda kommittéerna på
utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram, videogramutredningen (U
1977:05), uppslagsverkskommittén (U 1977:09), utredningen (B 1978:01) för
översyn av bestämmelserna om slalligl slöd lill dagspressen och kommittén (U
1978:1 l)om närradio och när-TV. Samräd bör också kunna ske med den kommitté
som på eu nordiskt plan behandlar frågan om nordiskt radiooch TV-samarbeie via
satellit.

Utredningsarbetet
bör bedrivas i nära anslutning lill den försöksverksamhet som har inletts av
Sveriges Radio och televerket. Om kommittén finner del lämpligt och om
utvecklingen moiiverar del bör kommiuén kunna redovisa sina förslag i elapper.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för utbildningsdepartementet

all
tillkalla en kommitté med högsl 5 ledamöier med uppdrag att uireda frågan om
den nya informationsteknologin,

att
ulse en av ledamöterna au vara ordförande,

all
besluta om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare
hemställerjag att regeringen föreskriver

att
kosinaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Utbildningsdepartementet)

13.
Enhetligt huvudmannaskap för högskolan

Dir.
1978:77

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-07-20.

Departementschefen,
statsrådet Wikslröm, anför.

Genom
högskolereformen har begreppei högskola fält en vidare innebörd än tidigare.
Enligt riksdagens beslul med anledning av proposilionen om reformering av
högskoleutbildningen (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) innefattas i
begreppet grundläggande högskoleutbildning ett fält av utbildningar som från de
studerandes och arbetsmarknadens synpunkt är jämförbara eller utgör alternativ
till varandra. Bl. a. har därigenom ell fiertal utbildningar lillhörande
kommunal utbildningsorganisation förts till högskolan. Härigenom har
högskoleutbildningen också kommii atl omfatta vissa utbildningar - t. ex.
sjuksköterskeulbildningen - som f n. formelll bygger enbarl på grundskolan.

Inom
högskolan bedrivs således utbildning med dels statligt dels kommunalt
huvudmannaskap. Såväl landstingskommuner som kommuner kan bedriva
högskoleutbildning. I propositionen (l976/77:59)om utbildning

s. 256 Kontrollera mot PDF

Del II U:13
Skr 1978/79:103 256

och
forskning inom högskolan m. m. framhöll jag alt del finns skäl för ett
enhetligt huvudmannaskap för högskoleutbildningen. Samtidigt redovisade jag
omständigheter som talade mol alt frågan om ett enhetligt huvudmannaskap
omgående utreddes. Frågan måsie ses i ett vidare perspektiv än enbart
högskolans. Härtill kom atl övergripande frägor om det kommunala och
landslingskommunala verksamhetsområdets utveckling behandlades av fyra olika
utredningar, nämligen utredningen (Fi 1971:08)om kommunernas ekonomi,
utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokraiin, ulredningen (U 1972:06) om
skolan, staten och kommunerna och utredningen (U 1976:10)om den gymnasiala
ulbildningen. Jag var därför inte då beredd all förorda en utredning i
huvudmannaskapsfrågan men framhöll att det borde vara möjligl au pröva frågan
om ett enhetligt huvudmannaskap för utbildningslinjer som förekommer med bde
slallig och kommunal huvudman, nämligen fritidspedagog- och
sjukgymnastlinjerna.

Enligt
riksdagens beslut med anledning av nämnda proposition bör regeringen följa
utvecklingen inom den kommunala högskolan i vad gäller verksamhet,
resurssamband m. m. och därvid parallellt ta del av pågående utredningsarbete
med anknyining lill huvudmannaskapsfrågor. I anslutning därtill bör enligt
riksdagen initiativ tas lill en förulsältningslös utredning av frågan om ell
enhetligt huvudmannaskap för högskolan (UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:246).

Jag
har nu erfaril au det arbeie som pågår inom och med anledning av de utredningar
jag tidigare har nämnl är i ett sådant skede all det bör vara möjligt att i
särskild ordning se över huvudmannaskapet för högskolan.

Jag
anser därför alt en kommitté med uppgifi alt uireda denna fräga nu bör
tillkallas. Innan jag går in på kommitténs uppgifter vill jag först beröra den
kommunala högskolans verksamhei och organisaiion m. m.

Inom
sektorn för utbildning för tekniska yrken omfattar den kommunala högskolan
drifiieknikeriinjen om 40 poäng. Jag avser alt inom kort föreslå regeringen alt
för riksdagen lägga fram ell förslag om reformerad utbildning av sjö- och
driftpersonal. I samband med denna fråga bereds också frägan huruvida
driftteknikerlinjen med kommunalt huvudmannaskap skall upphöra och ersättas med
annan utbildning, då med slalligl huvudmannaskap.

Den
kommunala delen av sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken har under budgetåret 1977/78 utgjorts av ADB-linjen och
ungdomsledarlinjen om vardera 40 poäng samt internatföreståndariinjen om 60
poäng. Höstterminen 1978 upphör enligt riksdagens beslul (prop. 1977/78:100
bil. 12, UbU 1977/78:22, rskr 1977/ 78:338) intagningen till
internatföreståndariinjen. Denna linje och ekonomiföreståndariinjen ersätts av
en ny linje, nämligen linjen för kosl och näringsekonomi om 100 poäng med
statligt huvudmannaskap. Ungdomsledariinjen kommer enligi beslut i anledning av
1978 ärs budgetproposition alt upphöra inom den kommunala högskolan under
budgetårel 1979/80. Molsvarande utbildning kommer i stället au anordnas
inomfo!khögskolan(jfrprop. 1977/78:100 bil. 12s. 587, UbU 1977/78:15,rskr
1977/78:180).

Inom
sektorn för utbildning för undervisningsyrken finns den kommunala
fritidspedagoglinjen om 80 poäng vilken har kommunal huvudman på elva Orter. På
samtliga dessa orter ulom tre ordnas samtidigt linjen med statligt
huvudmannaskap. I prop. 1976/77:76 uttalade slalsrådel Mogård alt fritids-

s. 257 Kontrollera mot PDF

257 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:13

pedagoglinjen
på längre sikt endasl borde anordnas inom den statliga högskolan i anslutning
lill övrig lärarutbildning och förordade en successiv avveckling av den
kommunala fritidspédagogutbildnihgen. Riksdagen uttalade vid sin behandling av
denna fråga att det inte fanns anledning till dröjsmål med eu förstatligande (prop.
1976/77:76, UbU 1976/77:29, rskr 1976/77:333). Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) har anmält sin avsikt all komma in med förslag rörande
avvecklingen av den kommunala fritidspedagogutbildningen.

Slalsrådet
Mogård avser au inom kort lägga fram ett förslag om att den nya
musiklärariinjen på grund av vissa särskilda skäl skall ha landslingskommunalt
huvudmannaskap i Arvika. Samma utbildning kommer ati finnas med statligt
huvudmannaskap i Stockholm, Örebro, Lund/Malmö, Göleborg och Piteå.

Inom
sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken finns inte kommunal
högskoleutbildning.

Del
delade huvudmannaskapet för högskolan återfinns främst inom sektorn för
utbildning för vårdyrken.

Den
kommunala högskolan består inom sektorn för vårdutbildning av
utbildningslinjerna för utbildning till arbetsterapeut, hörselvårdsassistent,
laboratorieassistent, medicinsk assistent, oftalmologassisieni,
operaiionsassislent, sjukgymnast, tjänsteman för social service, tandhygienist
och sjuksköterska. Dessutom finns vissa påbyggnadslinjer. Sjukgymnastutbildning
finns även med statligt huvudmannaskap i Siockholm och Lund/Malmö. 1 direkliven
lill utredningen (U 1977:06) om vissa vårdutbildningar inom högskolan (Vård
-77) framhålls att denna uiredning bör pröva frågan om huvudmannaskapet för
sjukgymnastutbildningen. Enligt vad jag erfarit föreslår inte Vård -77 någon
förändring av huvudmannaskapet för befintlig sjukgymnastutbildning. Vård -77
förutsätter alt denna fråga i stället behandlas av den nu akluella kommiuén.

De
kommunala vårdutbildningarna bedrivs av ett flertal landstingskommuner (inkl.
Göteborgs- och Bohus läns vårdskoleförbund) saml av några primärkommuner.
Utbildningarna planeras parallellt med den kommunala vården. Bl. a. ulgör
tillgången på praklikplatser inom vårdorganisationen en fömtsättning för atl
ulbildningen skall kunna bedrivas. Antalet antagningsplatser per år på de
kommunala vårdlinjerna inom högskolan är ca 10 000.

Kommunal
högskoleutbildning kan även anordnas på lokala och individuella linjer och som
enstaka kurser efter medgivande av resp. regionslyrelse.

Ett
av mälen för högskolereformen är atl skapa en högskoleorganisation som medger
en samordnad och enhellig planering. Den kommunala delen av högskolan har
därför i fråga om lednings- och planeringsorgan givits en uppbyggnad som i
väsentliga delar överensstämmer med den statliga högskolan. Det övergripande
planeringsansvaret åvilar UHÄ. Tillsynsmyndighet är dock skolöverstyrelsen (SÖ)
som lämnar UHÄ underiag för förslag till anslagsframställning.
Styrelsefunktionen utövas av kommuns skolstyrelse resp. landstingskommuns
utbildningsnämnd. Vidare finns linjenämnder även inom den kommunala högskolan.

Förutom
atl den kommunala högskolan står under ett annat huvudmannaskap skiljer den sig
väsentligt från den statliga i fråga om tjänsteorganisation,
resurstilldelningssysiem och organisaiion på

M
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 103

s. 258 Kontrollera mot PDF

Del II U:13
Skr 1978/79:103 258

institutionsnivå.
Vad gäller dessa delar har den kommunala högskolan i huvudsak behållit de
förhällanden som gällde lidigare, dvs. när utbildningarna uigjorde en del av
gymnasieskolan eller var sjuksköierskeskolor. Det finns således kommunal
högskoleutbildning av två slag, sådan som är samordnad med gymnasieskolan och
sådan som är frislående. Del senare slagel utgörs av sjuksköterskeutbUdning.

Tjänsteorganisationen
inom den del som är samordnad med gymnasieskolan, t. ex.
laboratorieassistentuibildningen och sjukgymnastutbildningen, är integrerad med
gymnasieskolans. Lärarna inom högskoleutbildningen är således anslällda i
gymnasieskolan och för dem gäller samma bestämmelser som för övriga
gymnasielärare i fråga om ijänstgöringsskyldighei m.m. Inom en och samma tjänst
kan förekomma tjänstgöring i både gymnasieskolan och den kommunala högskolan.
Lärartjänsterna är statligt reglerade och 100 procent statsbidrag ulgär lill
lönerna för de tjänster som inrättas inom de ramar som fastställs av staten.
Inom sjuksköterskeutbildningen regleras däremot tjänsterna kommunall och
statsbidrag ulgår i form av ett schablonbidrag utan koppling till tjänsterna.

1
direkliven lill lärartjänslutredningen (U 1977:04) framhöll jag bl.a. atl denna
skall se över den kommunala högskolans tjänsteorganisation och belysa de
konsekvenser som uppkommer om en särskild ny tjänsteorganisation för den
kommunala högskolan skapas. Lärartjänslutredningen skall också klarlägga om en
särskild tjänsteorganisation gär alt förena med önskemålel om att lärare i den
kommunala högskolan även skall kunna tjänstgöra i den statliga högskolan
och/eller gymnasieskolan eller omvänt.

Vad sedan gäller
resurstilldelning svararde kommunala huvudmännen för all drift av den kommunala
högskolan. För elever från andra kommuner kan interkommunal ersältning utgå.
För vissa kostnader utgår statsbidrag. Bidrag utgår somjag nyss har nämnt till
lärariöner samt i övrigt till praktikkostnader, skolledartjänster,
linjenämnder, utmstning, byggen m. m. Kostnader för bidrag till lärariöner,
praktikkostnader och skolledartjänster bestrids från ett särskilt anslag Bidrag
till kommunal högskoleutbildning medan bidrag till utmstning och byggen anvisas
integrerat med motsvarande bidrag lill skolväsendel. Även om huvudmännen hell
svarar för driften av den kommunala högskolan är således det ekonomiska ansvaret
i realiteten delat mellan staten och kommunerna.

Även institutionellt är
den del av den kommunala högskolan som lidigare uigjorde gymnasieskola
integrerad med gymnasieskolan. Högskoleutbildningen och gymnasieutbildningen
bedrivs således - med något undantag - vid gemensamma skolenheter.
Sjuksköterskeutbildningen är föriagd lill särskild skolenhet eller till
skolenhet med gymnasieskolan under förutsättning atl denna omfattar tvåårig
vårdlinje. Sjuksköterskeutbildning förekommer också med enskild huvudman.

Den
kommunala högskolan har således ett nära samband med flera andra kommunala
ansvarsområden, främst skolväsende och hälso- och sjukvård. Som framgåu av min
redogörelse medför detta samband och det mellan Slalen och kommunerna delade
ansvaret förde ekonomiska åtagandena au i varje fall den högskoleutbildning som
nu har landstingskommunal huvudman mäste planeras och drivas utifrän delvis
andra förutsättningar än den statliga högskoleutbildningen.

Jag
går nu över till att ange kommitténs arbetsuppgifter.

Kommitténs
huvuduppgift bör vara att med utgångspunkt i en analys av de

s. 259 Kontrollera mot PDF

259 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:13

problemområden
som är av belydelse för ett ställningstagande lägga fram förslag om hur
huvudmannaskapsfrågan bör . lösas. Med huvudmannaskapsfrågan avser jag frågan
om komtViunala och landstingskommunala utbildningar bör föras över till
statligt huvudmannaskap. Av grundläggande belydelse är därvid hur
huvudmannaskapsförhällandena påverkar möjligheterna atl på kon och lång sikl
vidareutveckla och förbättra högskoleutbildningen enligt grunderna för
högskolereformen. Även forskningens betingelser bör beaktas inte minst med
hänsyn lill kravel på forskningsanknyining av all grundläggande
högskoleutbildning. En annan viktig fråga är hur huvudmannaskapet beträffande
högskoleutbildningen påverkar fullgörandet av andra samhällsuppgifter som på
olika säu berörs av den kommunala högskoleutbildningen, t.ex. skolundervisning
och hälso- och sjukvård.

Kommittén
bör belysa olika alternativ i huvudmannaskapsfrågan. Alternativen bör avse
olika grader av förstatligande. För varje alternativ bör redovisas erforderiiga
förändringar inom bl. a. samtliga områden jag har berörl i det föregående vid
min beskrivning av den kommunala högskolan. Lärartjänsiorganisationen behandlas
dock - som jag nyss nämnl - av lärartjänslutredningen. Denna fråga bör därför
inte utredas även av förevarande kommitté.

En
överföring till statligt huvudmannaskap av nuvarande kommunala utbildningar
innebär att den kommunala utbildningen inlemmas i den statliga
högskoleorganisationen. Staten övertar då ansvarei för den del av kostnaderna
för driften av den kommunala högskolan som kommunerna nu svarar för. För all
högskoleutbildning med kommunalt huvudmannaskap kan kommunernas koslnader för
budgetåret 1978/79 uppskattas ligga mellan 300 och 500 milj. kr.

När
kommittén belyser de olika altemativen bör den siudera den nuvarande
kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna samt beräkna statens ökade
koslnader vid ett förstatligande av utbildningar. Bl. a. måsle lokal- och
utrustningsfrågor beakias. Det bör uppmärksammas att en omfattande
kostnadsöverföring till staten ifråga om högskoleutbildningen måste beaktas vid
den ekonomiska regleringen mellan siaien och kommunerna.

En
föruisättning för överförande av kommunal högskoleutbildning till statligt
huvudmannaskap är att de kommunala verksamheter som utbildningen är anknuten
till kan bedrivas pä ett ändamålsenligt sätt. Därvid mäste bl. a. de
institutionella frågorna ägnas uppmärksamhet. Vidare fär en ändring av
huvudmannaskapet inie leda till en förskjutning av ansvarsfördelningen mellan
slal och kommun för ifrågavarande verksamheter.

En
annan fråga som fordrar särskild uppmärksamhet vid ett förstatligande är
organisationen av den i utbildningen ingående praktiken, särskilt inom sektorn
för utbildning för vårdyrken. Förutsättningarna för alt anskaffa praktikplatser
llr således inte försämras. Utredningen bör därför undersöka fömtsättningama
och områdena för de förhandlingar mellan staten och berörda kommuner som kan
bli aktuella i detta sammanhang.

Vid
alternativ som innebär au viss utbildning kvarstår under kommunalt eller
landstingskommunalt huvudmannaskap bör en utgångspunkt vara att
statsbidragssystemet utformas pä ett enhetligt och lälthanieriigt sätt som
medger största möjliga lokala frihet vid resursanvändningen.

Som
jag tidigare har redovisal är f n. del cenlrala ansvarei på

s. 260 Kontrollera mot PDF

Del II U:14 Skr
1978/79:103 260

myndighetsnivå
delat mellan SÖ och UHÄ. Kommittén bör för alternativ med forisait delat
huvudmannaskap undersöka om delningen är lämplig och framlägga eventuellt
erforderiiga förslag till förändringar. Vid övervägandena i denna del bör
samråd ske med den planerade organisationskommittén för översyn av SÖ:s organisaiion.

Kommittén
bör beakta de ändrade förhållanden som kan komma all följa av Vård -77:s
förslag.

Kommittén
bör under sitt arbele samverka med bl. a. andra kommittéer vars arbele är av
belydelse för huvudmannaskapsfrågan, t.ex. lärartjänslutredningen (U 1977:04)
och utredningen (U 1976:10) om den gymnasiala utbildningen.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag au regeringen bemyndigar
chefen för utbildningsdepartementet

all
tillkalla en kommitté med högst 7 ledamöter med uppdrag att uireda frågan om
enhetligt huvudmannaskap för högskolan

alt
utse en av ledamöterna au vara ordförande

alt
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annai biträde åi kommittén.

Vidare
hemställerjag att kosinaderna skall belasla nionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Utbildningsdepartementet)

14.
Tilläggsdirektiv till studiestödsutredningen

Dir.
1978:82

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-08-31

Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrädet Wikström anför.

Genom
beslut de 25 september 1975 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för
utbildningsdepartementet atl tillkalla sakkunniga för att utreda det
studiesociala stödet. De sakkunniga har antagit namnet studiesiödsulred-ningen.

Genom
beslut den 28 oktober 1976 bemyndigade regeringen chefen för
utbildningsdepartementet att uppdra ät siudiesiödsulredningen atl skyndsamt
behandla frågan om avveckling av prövningen mol makes inkomsi och förmögenhet i
studiemedelssystemet. I en promemoria. Behovsprövningen gentemol makes ekonomi,
som överlämnades lill chefen för utbildningsdepartementet den 28 oktober 1976
har siudiesiödsulredningen lämnal förslag lill en sådan avveckling.

Pä
grundval av bl.a. den nu nämnda promemorian förordade regeringen i
propositionen 1976/77:100 i vad avser anslag för budgetåret 1977/78 till
studiesociala åtgärder att stegvis avveckla prövningen gentemot makes inkomst
och förmögenhet i studiemedelssystemet. Som ett första sleg förordade
regeringen en höjning av fribeloppsgränsen för makes inkomsi till 300 % av
basbeloppet för heltidsstuderande och till 390 96 av basbeloppel för
deltidsstuderande per halvår. Riksdagen hade inget att erinra häremot (SfU

s. 261 Kontrollera mot PDF

261 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:14

1976/77:18,
rskr 1976/77:156).

Till
följd av del rådande slalsfinansiella lägel förordade regeringen emellertid
inte någon ytteriigare höjning av fribeloppsgränsen för budgetåret 1978/79.
Skälen för en avveckling kvarslår dock med oförminskad styrka. Min målsättning
är, att så snart lägel medger det, föreslå regeringen att återkomma lill
riksdagen med förslag om fortsall avveckling av prövningen mol makes ekonomi.

Enligt
sina direktiv har siudiesiödsulredningen lill uppgifi all bl.a. belysa
erfarenheterna av tillämpningen av reglerna för utländska studerandes
principiella rält lill svenskt studiestöd samt, om det kunde anses påkallat,
också i övrigi se över de utländska studerandenas studiesociala situation.

Genom
beslut de 20 april 1978 har regeringen gett mig bemyndigande att tillkalla
högsl fyra sakkunniga alt särskili uireda frågan om de ulländska studerandenas
situation i ett vidare perspektiv. Frågor som rör de ulländska studerandenas
rält till svenskl studiestöd och siudiesociala situation i övrigi bör således
inte längre ankomma på siudiesiödsulredningen.

Siudiesiödsulredningen
överlämnade i juni 1977 ett betänkande (SOU 1977:31) Studiestöd-Alternativa
utvecklingslinjer. Betänkandet harremissbehandlals under höslen 1977.

På
grundval av förslagen i della belänkande och remissinstansernas synpunkter
ålerkommer jag nu lill regeringen med förslag till tilläggsdirektiv i vilka
Ulredningen ges i uppdrag atl framlägga konkreta förslag till förändringar av
del studiesociala stödet.

Studiehjälpen
i ett korlare perspektiv

Den
enighel som i början av 1960-talel rådde om alt stödet till de yngre eleverna i
gymnasial utbildning spelade en avgörande roll i strävandet att bryta sambandet
mellan valel av utbildning och elevernas sociala och ekonomiska bakgrund har
inte återspeglats i den allmänna deballen eller utredningsverksamheten under
senare år. Tväriom har stöden till de högskolestuderande saml lill de
vuxenstuderande stått i centrum för den siudiesociala debatten. På molsvarande
sätt har den statliga utredningsverksamheten, som praktiskt taget oavbrutet
pågått sedan mitten av 1960-talet, till övervägande del varit inriktad på
stöden lill de äldre studerandena.

Studiestödsutredningen
har enligt min mening klarl dokumenterat au del alltjämt föreligger ell starkt
samband mellan de studerandes hembakgrund och val av utbildning. Detla gäller
främst vid elevernas val mellan utbildning och arbele saml mellan olika lyper
av utbildning vid övergången frän grundskola till gymnasieskolestudier men även
i övrigt vid valet mellan olika slag av siudier.

Visseriigen
lalar myckel för alt elevernas val av utbildning till stor del påverkas av
andra faktorer än rent ekonomiska, men ulredningen anser atl de ekonomiska
förhållandena, särskilt för den grupp som får den kortaste ulbildningen, ofta
kan ha en avgörande belydelse. Utredningen har därför ansett det angeläget all
förbättra studiestödet för i försia hand ungdomar i gymnasiala siudier. En
praktiskt laget enig remissopinion har tillstyrkt en sådan prioritering av
studiehjälpen. Riksdagen har också betonat vikten av att ungdomsstudieslödet
förstärks.

1
enlighet med riksdagens ullalande och ulredningens och remissopinionens
uppfattning anserjag all ulredningen i sitt fortsatta arbete bör priorilera
siödet till de yngre eleverna i gymnasial utbildning.

s. 262 Kontrollera mot PDF

DellIU:14 Skr
1978/79:103 262

Det
överväldigande fiertalet remissinstanser har tillstyrkt
sludieslödsul-redningens förslag att den framlida studiehjälpen avgränsas i
enlighet med följande två principer. Fördel första: myndighetsåldern bör utgöra
den gräns efter vilken det skall vara möjligl att, med hjälp av samhällets
studiestöd, själv finansiera sina studier. För det andra: ungdomar som kommer
från hem med svag ekonomi skall inte behöva skuldsätta sig i någon nämnvärd
omfattning för alt skaffa sig en gymnasial utbildning. Utredningen har därför
föreslagit alt gränsen mellan studiehjälps- och studiemedelssystemen även i
forlsällningen dras vid 20 år, men att den som är myndig ges rätt att utnyttja
de åierbeialningsplikliga studiemedlen i den utsträckning som krävs för all
fylla ut skillnaden mellan studiemedelssystemets maximibelopp och det
icke-åierbetalningspliktiga bidrag som i framliden kan utgå i
studiehjälps-systemet. Enligt min mening börett förslag i huvudsaklig överensstämmelse
med vad ulredningen föreslagil kunna genomföras fr.o.m. budgetårel 1979/ 80.

Jag
avser atl föreslå regeringen att la ställning till en sädan reform i samband
med höstens budgetarbete.

Studiestödsutredningen
har föreslagit att de särskilda rese- och inackorderingstilläggen skall
upphöra som självständiga stödformer inom studiehjälpssystemet och alt del
ekonomiska ansvaret för gymnasieskolelevernas resor och inackordering förs över
till kommunerna. En stor remissopinion har också ställt sig bakom utredningens
förslag i denna del. Studiestödsutredningens förslag innebär all
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun förändras. Kommunerna får ett
ekonomiskt ansvar för de gymnasieskolestuderandes resor och inackordering som
de lidigare inte haft, samtidigt som statens utgifter för rese- och
inackorderingstilläggen upphör. Enligt studiestödsutredningens mening måsie
kommunerna kompenseras för de nu nämnda kosinaderna. Siudiesiödsulredningen
ansåg att 1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76) borde ta upp denna
fråga till behandling.

KEU
76 har också i sitt slutbetänkande Kommunerna, Uibyggnad, utjämning,
finansiering (SOU 1977:78) tillstyrkt studiestödsutredningens förslag om alt
kommunerna skall ta över ansvaret för gymnasieskolelevernas resor och
inackordering. KEU 76 pekar bl.a. pä behovet av ett samlat ansvar för elevernas
resor och inackordering inom grundskolan och gymnasieskolan och atl den som har
beslutskompelensen för en verksamhet också bör ha det ekonomiska ansvaret.
Enligt KEU 76 kommer den ändrade kostnadsfördelningen mellan stat och kommun
atl leda till en kostnadsökning för kommunerna om 150 a' 200 milj. kr. i 1977
ärs priser.

Någon
särskild kompensation till kommunerna för dessa nya åtaganden föreslås
emellertid inte. KEU 76 konstalerar att kommunerna bör anses kompenserade för
delta genom KEU:s förslag om ett förbättrat skatteutjämningssystem. Den
avlastning som staten skulle H genom atl vissa stödformer i studiehjälpen
avvecklas kan enligt KEU 76 bidra till att finansiera skatteutjämningsreformen.

Ett
kommunalt övertagande av gymnasieskolelevernas rese- och
inackor-deringskosinader kommer enligt KEU 76 atl medföra en ökad ekonomisk
belastning för kommuner med gymnasieskola. KEU:s undersökningar visar dock att
skillnadema mellan kommunerna är så små att en speciell utjämning av dessa
kostnader synes vara omotiverad. Däremot bör det enligt KEU 76 övervägas all
beakta dessa kostnader vid beräkningen av den interkommu-nala ersättningen
mellan kommunerna för elever som går i gymnasieskola utanför hemortskommunen.

s. 263 Kontrollera mot PDF

263 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:14

I
sitt remissyttrande över KEU 76 instämmer cenlrala studiestöds-nämnden (CSN) i
alt mycket lalar föratt kommunerna får överta ansvarei för elevernas resor och
inackordering. CSN pekar emellertid på ett stort antal problem som kvarstår alt
lösa och menar all studiestödsutredningen i sitt fortsatta arbete ingående
måsle analysera denna fråga. Även Svenska kommunförbundei anser all frågan
behöver uiredas ytteriigare med avseende på både de ekonomiska och de
prakliska problemen innan frågan avgörs. Man pekar på atl det kan bli svårt alt
lösa frågan om inierkommunala ersättningar schablonmässigt med hänsyn till att
kostnaderna kommer att variera starkt beroende på inackorderingssituationen på
orten och resornas längd. Bland kommunerna är meningarna delade. Många kommuner
lämnar förslaget utan erinran, men ett antal kommuner, i första hand kommuner
med gymnasieskola, avstyrker om inte full statlig kompensation kommer att utgå.

Även
jag finner atl en rad problem behöver utredas ytteriigare innan siällning kan
tas i denna fråga. Siudiesiödsulredningen bör med förtur behandla de problem
som ålersiår atl klarlägga. Utredningsarbetet bör bedrivas i nära koniaki med
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Ulredningens överväganden bör
föreligga före utgången av år 1978.

Förslagen
frän studiestödsutredningen och KEU 76 innebär atl ansvaret för
gymnasieskolelevernas resor och inackordering skall åvila primärkommunerna.
Della bör emellertid inte leda lill någon förändring av kostnadsfördelningen
mellan primärkommuner och landstingskommuner i fråga om landstingskommunala
elevhem m.m. Studiestödsutredningen bör i det fortsatta uiredningsarbelel bl.a.
närmare klarlägga vilka elevgrupper som skall omfattas av det primärkommunala
ansvaret. Här krävs att en avgränsning görs mellan olika skolformer, i första
hand primär- och landstingskommunal gymnasieskola, vuxenulbildning och
folkhögskola.

Studiestödsutredningen
bör vidare studera hur det primärkommunala siödet till gymnasieskolelevernas
resor och inackordering, inklusive fria hemresor, i normalfallet skulle kunna
utformas.

Siudiesiödsulredningen
bör också ha som utgångspunkt för arbelel alt någon specialdestinerad statlig
kompensation inte kommer att utgå för kommunernas ökade åtaganden på detta
område. Utredningen bör därför lillsammans med i första hand Svenska
kommunförbundei överväga hur kosinaderna för gymnasieskolelevernas resor och
inackordering skall kunna fördelas mellan elevernas hemortskommuner och
gymnasieskolkommu-nerna på ell rättvist säll.

Studiehjälpen
i ell längre tidsperspektiv

En
utgångspunkt för utredningens arbele bör vara att de siudiesociala systemen
även framdeles bör bestå av dels siödet till de s.k. yngre eleverna inom
gymnasieskolan (motsvarande), dels slöd lill äldre elever i gymnasial
utbildning och lill siuderande i högskoleutbildning. Med hänsyn till de
studerandes olika situation vid gymnasiala siudier respekive högskolestudier är
del naturiigt med en skillnad mellan dessa två systems loiala nivåer. Således
är gymnasieskolestuderandena normalt beroende av föräldrarnas ekonomi och har
endasl undantagsvis försörjningsbörda. En utgångspunkt bör vidare vara alt det
vid sidan av de tvä nyss nämnda studiesociala systemen även i fortsättningen
skall finnas ett tredje, förmånligare vuxen-

s. 264 Kontrollera mot PDF

Del II U:14
Skr 1978/79:103 264

studieslödsyslem
finansierat på särskilt sätt. Det är emellertid angelägel atl Utredningen
närmare belyser sambandet mellan de olika systemen i syfte att nå en viss
samstämmighet.

Sludiehjälpssysiemet
består i dag av flera olika stödformer som utgår efter olika principer och
regler. Många av dessa stöd utmärks av all de ulgår försi efter en ingående
prövning. Adminislralionen och organisationen för atl hantera studiehjälpen
uppvisar också en splittrad bild. För den enskilde rnedför detla all systemet
upplevs som svåröverskådligt.

En
vikiig uppgift för ulredningen börenligt min mening vara att förenkla systemet.
En väg som därvid bör övervägas är atl begränsa antalet stödformer.

Studiestödsutredningen
har föreslagit alt de behovs- och inkomstprövade tilläggen sammanförs till en
enda stödform. I likhet med de flesta remissinstanserna anserjag detla vara
ell viktigt sleg i riklning mol en välbehövlig förenkling av
studiehjälpssyslemel. Ulredningen bör därför närmare uireda förulsäuningarna
härför.

Om
rese- och inackorderingstilläggen, som ulredningen föreslår, upphör, kommer
härefter att i studiehjälpssyslemel kvarstå ire stödformer, nämligen studiebidraget
ett inkomstprövat bidrag samt de återbetalningspliktiga medlen. Utredningen har
i två av sina allernaliva utvecklingslinjer för studiehjälpen prövat
möjlighelerna att ytterligare begränsa antalet stödformer. Utredningen har i
dessa alternativ sålunda föreslagit att studiehjälpen endast skulle bestå av
två delar; en generell bidragsdel och en återbetalnings-pliktig del.
Alternativen skiljer sig åt så lill vida atl i det ena är bidraget beskattat
och i det andra obeskattat.

Enligt
min mening vore mycket vunnet om studiehjälpen kunde ges samma uppbyggnad som
studiemedelssystemet. Terminologin skulle förenklas och förutsättningarna
förbättras för atl på längre sikt åstadkomma en bättre samordning mellan
deolika siudiesociala systemen. Ett system med ett generellt bidrag skulle
dessutom mildra nuvarande problem med de sammanlagda marginaleffekter av
skatter och olika bidragsformer som även uppstår i de lägre inkomslskikten.

Ulredningen
har emellertid redovisat en rad skäl till att studiehjälpssyslemel inom den
närmast överblickbara tiden inte gär att ulveckla helt i den förenklande
riktning som jag här har angivit. Ett av dessa skäl är alt studiehjälpen utgör
en del av samhällets totala familjepolitiska slöd. Studiehjälpen kan säledes
inte isoleras frän de familjepolitiska stödformer som finns inom t.ex. skatte-
och sociallagsliflningen. Dessulom måste studiehjälpen bygga på och komplettera
den underhållsskyldighet som föräldrar har gentemol sina barn. Enligt vad jag
erfarit kommer chefen för jusiitiedepartementel inom kort atl föreslå
regeringen att för riksdagen lägga fram förslag till nya regler i
föräldrabalken om bl.a. föräldrars underhållsskyldighet. Dessa regler kommer
emellertid inte att innebära några viktigare principiella förändringar i dessa hänseenden.

Med
hänsyn till vad jag nu sagt är det enligt min mening nödvändigi atl ha kvar ett
selektivt stöd i studiehjälpssystemet. Studiestödsutredningen bör därför
närmare utveckla det alternativ för studiehjälpen som innebär all grunden för
nuvarande syslem får ligga fasl men all del selekliva stödet byggs ut. I ell
längie perspektiv kan en siörre förenkling av sludiehjälpssysiemet vara möjlig
all uppnå, under förutsäuning all den förändring av gällande bidrags- och
skattesystem, som siudiesiödsulredningen nämner, genomförs. Utredningen bör
därför i siu arbete med att utforma studiehjälpen i ett längre

s. 265 Kontrollera mot PDF

265 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:14

tidsperspektiv
hålla sig väl underrättad om åtgärder som vidtas på de socialpolitiska och skallepoliliska
områdena.

Nivån
på det framlida studiestödet

Samhällets
ambition är all alla ungdomar skall kunna lä en gymnasial utbildning.
Skillnader i ekonomiskt och socialt hänseende bör därvid inte tillåtas påverka
uibildningsvalei.

När
studiehjälpen utformades i mitten av 1960-lalet bedömdes de förmåner som kunde
utgå inom studiehjälpen till en familj med små inkomsler vara tillräckliga för
alt läcka kosinaderna för ell bam som bedrev gymnasiala siudier. Sedan dess har
emellertid stöden inom studiehjälpssyslemel och då i synnerhet de selekliva
inkomstoch behovsprövade tilläggen successivt urholkats. Samtidigt har dock
samhällets allmänna stöd till barnfamiljerna i en rad andra hänseenden
förstärkts så all den disponibla inkomsien för barnfamiljerna ändå loiall sett
blivii siörre.

Många
barnfamiljer - särskili de som har låga inkomsler - får ofta uppleva all deras
disponibla inkomsler minskar när barnen bedriver gymnasiala studier. Jag anser
i likhet med ulredningen alt dessa iröskeleffekter i familjeekonomin är
allvarliga. De kan negativt påverka attityderna till och förutsättningarna för
fortsatta studier efter den obligatoriska skolan. 1 synnerhet torde detta gälla
för de elever som kommer från hem som inte har någon egentlig studietradition.

Vid
ulformningen av den framtida studiehjälpen har ulredningen utgått från atl de
tröskeleffekter somjag nyss nämnl har undanröjts. Ulredningen har därigenom
kunnai rikta uppmärksamheten på den nivå stödet bör ges för att det skall få en
rekryteringsfrämjande effekt. Det är enligt min mening nödvändigi alt de belopp
som kan utgä i studiehjälpssyslemel vägs samman med andra familjepolitiska
stödformer. Vilka effekter de olika stödformerna lillsammans har pä
barnfamiljernas disponibla inkomsi måsle därför alltid beakias.

Arbetsmarknadsutbildningen,
som är en på arbetsmarknadspolitiska grunder prioriterad utbildning, är främst
avsedd för vuxna. Prioriteringen ligger framför allt i alt del studiesociala
stödet, utbildningsbidraget, är mera förmånligt än i övrig vuxenulbildning.
Utbildningsbidraget enligt arbetsmarknadskungörelsen är förbehållen ungdom
under 20 år som är flykting, handikappad eller försörjningspliktig mot barn
samt ungdomar som är berättigade lill konlanl arbetsmarknadsstöd.
Utbildningsbidraget är i sådani fall väsentligt förmånligare än studiehjälpen.
Det fordras därför en klar gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbildningens
uppgifter och ungdomsskolans för atl inte uppenbara orättvisor skall uppslå
mellan olika ungdomsgrupper. Många ungdomar söker sig direkt ut på
arbelsmarknaden efter grundskolan. De möter stora svårigheler alt erhålla ett
fast arbeie. Del finns flera skäl lill att de inte går vidare lill
gymnasieskolan, däribland ekonomiska. Man kan riskera att ungdomar inte söker
sig direkt lill gymnasieskolan ulan i stället efter en lids arbetslöshet söker
få sina utbildningsbehov tillgodosedda inom arbetsmarknadsutbildningen.

En
höjning av studiehjälpen till en sådan nivå att den - i vart fall för de mest
behövande eleverna - kan konkurrera med uibildningsbidragei lill ungdomar inom
arbetsmarknadsutbildningen är, som utredningen visal, myckel kostnadskrävande.
Jag är därför inte beredd att nu förorda delta. Siudiesiödsulredningen bör
emellertid vara oförhindrad au närmare analysera effekterna

s. 266 Kontrollera mot PDF

Del II U:14
Skr 1978/79:103 266

av
en sådan höjning. Ulredningen bör överväga länkbara utvecklingsmöjligheter för
studiehjälpen och bl.a. uireda möjligheterna att upprälla en plan för en
stegvis höjning av stöden. 1 sina kostnadsberäkningar bör utredningen särskilt
beakta i vilken ulsiräckning sådana förbättringar inom studiehjälpen kan
medföra besparingar på del arbetsmarknadspolitiska områdel.

Studiemedelssystemei

En
överväldigande remissopinion har förordat alt det framtida generella stödet
lill äldre studerande skall vila på samma grunder som nuvarande
studiemedelssystem. Del framtida studiestödet skulle därför fortfarande komma
all beslå av en generell bidragsdel saml av en del som är förenad med
återbetalningsskyldighel. De sociala iryggheisreglerna i
återbetalningssys-lemet skulle även i fortsättningen komma atl utgöra en vikiig
grund i systemet.

Genomgripande
förändringar av utbildningsorganisationen har skett på samtliga
utbildningsnivåer sedan mitten av 1960-talet då sysiemel utformades. Enligt min
mening har siudiesiödsulredningen på ett övertygande sätl visal atl del trots
dessa förändringar är möjligt att bygga konstruktionen av del framtida
studiestödet lill äldre studerande på de grunder som studiemedelssystemet vilar
på. I en rad hänseenden är det emellertid nödvändigt att skapa en bäure
överensstämmelse mellan de ursprungliga principerna för studiemedelssystemet
och dagens utbildningssystem. 1 det följande kommer jag atl ange riktlinjerna
för utredningens arbete med dessa frågor.

En
av de grundläggande principerna för samhällets studiesociala slöd är alt det
skall vara så slort all den studerande kan finansiera sitt uppehälle under
studietiden därmed. Den nuvarande metoden för att fastställa nivån på
studiemedlen utarbetades av studiesociala utredningen i början av 1960-lalel.
Till grund för nivån på studiemedel låg bl.a. en undersökning av de studerandes
levnadskostnader. För alt bevara studiemedlens köpkraft uttrycktes de i procent
av basbeloppel enligt lagen om allmän försäkring.

Utredningen
har visat atl gruppen studiemedelslagare, i molsats lill vad som var fallel i
mitten av 1960-lalet, numera inte är så homogent sammansatl vad avser ålder,
lidigare förvärvsverksamhet, underhållsskyldighet m.m. I dag är
äldersspridningen betydligt större, liksom andelen med tidigare
förvärvsverksamhet. Della kan ses som eti ullryck för atl den återkommande
utbildningen börjal slå igenom som en modell för individens utbildningsplanering.
De nya bestämmelserna för antagning till högre utbildning har också verkat i
denna riktning.

Jag
anser, i likhel med en överväldigande majoritet av remissinstanserna, alt en
generell höjning av studiemedlens totalbelopp är motiverad. Generella höjningar
på detta område är emellertid så kostnadskrävande att det inom den närmasi
överblickbara liden inte lorde finnas ulrymme i sialsbudgelen för några
omfatlande sådana åtaganden.

Studiesiödsulredningens
förslag atl studiemedlen skulle kunna utgå med ett större belopp endast lill
vissa studerandegrupper med större behov än andra bedömer jag dock som
realistiskt alt ytterligare pröva. I första hand bör utredningen därvid se över
de former för differentiering som redan idag finns i studiemedelssystemet,
nämligen barntillägg och extra studiemedel.

Ytterligare
en av de grundläggande principerna för samhällets siudiesociala stöd är att
återbelalningsbördan inte får bli alltför belungande.

s. 267 Kontrollera mot PDF

267 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:14

En
eventuell höjning av totalbeloppet i studiemedelssystemet kan kombineras med
förbättringar på återbetalningssidan. En höjd bidragsdel lillkommer, som
studiestödsutredningen påpekat, alla siuderande medan de sociala
trygghelsreglerna i återbetalningssystemet tillkommer endast dem som efter
avslutade studier är betalningssvaga. Denna senare fördelningspolitiska effekt
är enligt min mening önskvärd.

Den förändring i
ålerbetalningssyslemet som i försia hand bör komma i fråga för atl mildra den
enskildes återbeialningsbörda är alt förlänga äterbetalningsliden. En annan
åtgärd är atl höja den sk. avgiftsgränsen, dvs. den inkomstgräns vid vilken
återbetalningsskyldigheten ett vissl år inträder. Utredningen bör ha som
riktlinje att återbetalningsskyldigheten ett vissl år bör inträda när den
återbelalningsskyldiges inkomst uppnått en sådan nivå all den räcker för att
täcka skäliga levnadskostnader.

Utredningen bör emellertid
vara oförhindrad atl vidare överväga även andra förslag till förändringar av
ålerbetalningsreglerna.

Prakliskl taget samtliga
remissinsianser pekar på de ogynnsamma effekterna av de nuvarande reglerna för
behovsprövning mot den egna inkomsien. Samiidigi som den återkommande
utbildningen stimuleras genom olika åtgärder på andra områden verkar nuvarande
behovsprövningsregler ofta som ell effeklivi hinder mot återkommande
utbildning.

Utredningen
bör här överväga hur reglerna bör ändras för atl de inte skall motverka sådan
återkommande utbildning inom vilken vuxna förvärvsarbetande avbryter sitt
förvärvsarbete för att under kortare lidsperioder studera. En sådan översyn är
nödvändig också med hänsyn lill de studerande som bedriver sammanhängande
studier men som kombinerar dessa siudier med förvärvsarbete.

Många
remissinstanser pekar på alt studiemedelssystemet innehåller vissa andra regler
som pä olika sätt försvårar den återkommande utbildningen. Utredningen har
också visat att bl.a. den övre åldersgränsen för rätl lill studiemedel och den
s.k. 16-terminersgränsen fören individs räU lill totalt studiestöd verkar i
sädan riktning.

Jag
finner det naturiigi att utredningen i sitt fortsatta arbeie tar upp även dessa
frågor. Enligt min mening bör även i fortsättningen dessa regler vara utformade
så att de inte kommer i konflikt med de grundläggande principerna för
studiemedelssystemet, nämligen all det skall finnas en rimlig älerbelalningstid
till förfogande efter studiernas avslutande samt atl den totala
älerbetalningsbördan inte får bli orimligt stor.

I
socialförsäkringsuiskotlels av riksdagen godkända betänkande SfU 1975/ 76:11
erinrade utskottet om alt del från skilda håll påvisats ett behov av en
utredning om de handikappades sludiefinansiella slöd och av alt man i samband
därmed uppmärksammade frågor om samordning mellan siudie-stödsformerna och
socialpolitiska eller arbelsmarknadspoliliska arbelsfor-mer. Utskoitet
hänvisade lill de under 1975 tillkallade utredningarna, siudiesiödsulredningen
och socialpolitiska samordningsuiredningen, och framhöll att det fanns befogad
anledning räkna med atl frågorna om ekonomiskt stöd till handikappade elever
blev föremål för fortsatta överväganden.

I sitt
av riksdagen godkända belänkande SfU 1975/76:23 hänvisade
socialförsäkringsutskottet till vad man anfört i nyss nämnda betänkande.
Dessulom framhöll utskoitet angelägenheten av all siudiesiödsulredningen och
socialfwiitiska samordningsutredningen rådgjorde med varandra då det gäller
samordningen av del studiesociala stödet med andra socialpolitiska

s. 268 Kontrollera mot PDF

Del II U:14
Skr 1978/79:103 268

bidragsformer
så atl inie de handikappade eleverna - på grund av sitt handikapp - förorsakas
större skuldbörda för sin utbildning än andra.

Siudiesiödsulredningen
bör i sill fortsatta arbele undersöka hur handikappade elever hittills
finansierat sina siudier saml, om ulredningen finner del påkallal, föreslå
förändringar inom studiestödels ram så atl handikappade elever får samina
reella ekonomiska möjligheter att siudera som andra. Jag har i denna fråga
samrått med chefen för socialdepartementet.

Utredningen
bör vidare belysa frågan om de studerandes försäkringsskydd under och i
anslutning lill studietiden.

Adminisiraiion
av siudiestödei

En
mer ingående diskussion om de frågor som rör organisaiion och adminisiraiion
kan inie äga rum förrän de enskilda siudiesiödssysiemen har utformats mer i
detalj. Många remissinsianser har också menat atl det knappasl är meningsfullt
att nu ta ställning till eller kommentera de administrativa lösningar för del
framtida studiestödet som utredningen presenterar. Även jag är av denna
uppfattning.

Utredningen
böremellertid i sitt fortsatta arbete med dessa frågor kunna ha en god
uigångspunki i de resonemang ulredningen hiltills fört. Många remissinsianser
har t.ex. pekat pä ulredningens förslag alt den framtida administrationen av
olika siudiesiödsformer skall organiseras länsvis. Föruisätiningarna skulle
därvid, har man menat, kunna skapas för en välkommen förenkling av
administrationen.

Utredningen
bör angripa denna problematik. Den är därvid oförhindrad atl förutsättningslöst
pröva olika former av administrativa lösningar. 1 della sammanhang bör
ulredningen också analysera samverkansmöjlighelerna mellan en framtida
studiesiödsadminisiralion och läroanstalterna. Utredningen bör bl.a. belysa om
nuvarande ordning avseende siudielämplighets-prövningen Bör bibehållas eller
förändras.

Vägledande
i detta liksom i ulredningens arbete i övrigi, bör vara atl systemet blir
enkelt och lätt att förslå för den enskilde siudiestödstagaren.

Under
åberopande av det anförda hemställer jag atl regeringen utvidgar uppdragei för
siudiesiödsulredningen i enlighel med vad jag nu har anförl.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Utbildningsdepartementet)

s. 269 Kontrollera mot PDF

269 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:l

Jordbruksdepartementet

1.
Tilläggsdirektiv till utredningen om förutsättningarna för olympiska
vinterspel i Sverige år 1984 (Jo 1977:07)

Dir
1977:131

Beslut
vid regeringssammanlräde den 8 december 1977

Departemenischefen,
statsrådet Dahlgren, anför.

Med
stöd av regeringens bemyndigande lillsalie jag i juni 1977 en särskild utredare
med uppgift all uireda fömlsältningarna för olympiska vinterspel i Sverige
1984. Uiredaren överlämnade i okiober 1977 sitt betänkande (Ds Jo 1977:8)
Förutsättningarna för olympiska vinlerspel i Sverige 1984.

Utredarens
förslag innebär all en ansökan atl få arrangera spelen skall göras av Göleborgs
kommun och atl tävlingarna, om Internationella Olympiska Kommittén (lOK)
beslutar anförtro spelen till Göleborg, skall anangeras i Göteborg, Falun, Åre
och Hammarstrand. Utredarens betänkande innehåller vidare kostnadsberäkningar,
förslag lill finansieringsformer och vissa organisatoriska bedömningar. I
samband därmed framhåller utredaren att del är nödvändigt med fortsatt
utrednings-och förhandlingsarbete förden händelse en svensk ansökan skulle
komma alt inlämnas.

Göteborgs
kommun har sedermera hos Internationella Olympiska Kommittén gjort ansökan om
atl få arrangera de olympiska vinierspelen 1984. På skilda sätt har såväl
regeringen som Sveriges Olympiska Kommitté och övriga berörda kommuner - dvs.
Falun, Östersund, Åre och Ragunda -uttalat sitt Stöd för ansökningen.

Enligt
min mening bör uiredaren mol denna bakgrund inleda de förhandlingar som behövs
med olika parter. 1 syfte att klarlägga förulsäuningarna för atl den av
Göleborgs kommun inlämnade ansökan skall kvarstå, bör slutgiltiga
ställningstaganden från berörda parters sida ske i god tid före det sammaniräde
vid vilket lOK tar ställning till frågan om arrangör för 1984 års olympiska
vinterspel. Detta sammaniräde härav lOK salts ut till den 20 maj 1978. Med
hänsyn härtill bör utredningsmannen senast under januari 1978 framlägga en
rapport med de avtal som behövs för alt organisatoriskt genomföra de olympiska
vinierspelen år 1984. Från statens sida bör avtalen göras beroende av
regeringens godkännande.

Jag
hemställer au regeringen utvidgar utredningsuppdraget i enlighel med vad jag nu
anförl.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Jordbruksdepartementet)

s. 270 Kontrollera mot PDF

Del II Jo:2
Skr 1978/79:103 270

2.
Långväga transport av luftföroreningar

Dir
1978:6

Beslut vid
regeringssammanlräde 1978-01-26

Departementschefen,
statsrådet Dahlgren, anför

Förbränning
av olja och kol medför utsläpp av stora mängder luftföroreningar bl.a.
svaveldioxid, kväveoxider, sol och lungmetaller. Utsläppen av luftföroreningar
innebär risker för människors hälsa och skador på byggnader och malerial.
Vidare är svavelutsläppen den dominerande orsaken bl.a. till försurningen av
mark, sjöar och vallendrag. Under senare år har den ökade försurningen drabbai
ett ston antal sjöar och vattendrag i framför allt de södra och västra delarna
av vårt land. Totalt beräknas ca 10.000 sjöar vara direkt hotade av försurning.
Pä längre sikl anses försurningen även kunna medföra en minskning av
skogstillväxten.

Riksdagen
beslutade år 1976 om åtgärder för atl motverka de negativa effekierna av
svavelutsläpp (prop. 1976/77:3, JoU 1976/77:4, rskr 1976/77:4). För atl minska
riskerna för hälsoeffekter och hejda försurningen av mark och vatten har
betydande begränsningar av svavelhalten i eldningsoljor införts. Sålunda
omfattas i dag hela södra och mellersta Sverige av bestämmelser som innebär att
svavelhallen i tung eldningsolja inte får överstiga 1 %.

Undersökningar
visar emellertid alt mer än hälfien av de sura svavelföreningar som faller ned
i vårt land kommer från utsläppskällor i andra europeiska länder. För att
minska skadorna av svavelutsläppen erfordras sålunda en minskning av utsläppen
såväl i Sverige som i övriga Europa. Även vad belräffar utsläpp av andra
luftföroreningar än svavel erfordras gemensamma internationella åtgärder för
atl motverka negativa miljöeffekter.

Problemen
kring långväga transport av luftföroreningar behandlas inom flera
internationella organisaiioner bl.a. Organisationen för ekonomiski samarbete
och utveckling (OECD) och FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE).

Inom
ECE övervägs all ta upp vissa miljöfrågor till behandling vid ett särskilt möte
på hög politisk nivå. Detta möte torde bl.a. komma atl innefatta överiäggningar
angående problemen med långväga transport av luftföroreningar. Från bl.a.
svensk och norsk sida har framförts alt mötel bör leda fram lill en
överenskommelse inom vars ram en minskning av i försia hand
svaveldioxidutsläppen i Europa kan ske. Vidare har det nordiska ministerrådet
beslutat om samnordiska förberedelser rörande en sådan europeisk
överenskommelse.

Av
vad jag här sagt framgår att luftföroreningarna utgör ett allvarligt
miljöproblem. För alt komma tillrätta med problemen erfordras ålgärder såväl
nationellt som internationellt. För att följa upp de ålgärder som vi vidtagit i
Sverige är det därför angelägel att Sverige akiivi deliar i det internationella
samarbelel rörande långväga transport av luftföroreningar, specielll
svavelföreningar. En särskild kommitté bör tillkallas för aU samordna det
svenska förberedelsearbetet inför behandlingen av dessa frågor i de olika
internationella organisationema. Kommiuén bör sammanställa och ulvärdera
underlagsmaterial rörande bl.a. tekniska och ekonomiska förutsättningar atl
minska svavelutsläppen i Europa, långväga spridning av luftföroreningar,
hälsooch miljöeffekter av svavelföreningar saml rättsliga aspekter på
gränsöverskridande föroreningar.

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemsläller jag atl regeringen

s. 271 Kontrollera mot PDF

271 Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Del II
Jo:3

bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

alt tillkalla en kommitté med högsl tre ledamöier med
uppdrag att samordna del svenska förberedelsearbetet inför behandlingen av
frågor rörande långväga iransporl av luftföroreningar i olika internationella
organisationer,

att utse en av ledamölerna atl vara ordförande,

all beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
bilräde åt kommittén.

Vidare hemställerjag all regeringen föreskriver

all ersättning till ledamoi, sakkunnig, expert och
sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommiliékungörelsen
(1946:394), om ej annal föreskrives,

att kosinaderna skall belasla tionde huvudtitelns
kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

3.
Riktlinjer för den framtida naturresurs- och miljöpolitiken

Dir 1978:7

Beslut vid regeringssammanträde 1978-01-12

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Den lekniska och ekonomiska utvecklingen i industriländerna
har efterhand möjliggjort belydande förbättringar av människornas livsvillkor
och maleriella standard, t.ex. i form av bättre bostäder, näringsstandard,
arbetsförhållanden, utbildning, social omsorg och hälsovård samt ökad fritid.

Denna utveckling har emellertid också negativa sidor,
vilka blivit alltmer uppenbara. Den höjda materiella standarden har delvis
uppnåtts till priset av misshushållning med naiurtesurser och därigenom också
på bekostnad av betydelsefulla miljövärden.

Konsekvenserna av en sådan fortsatt utveckling kan bli
allvariiga. Del som därvid främsi oroar är knappheten på och den ojämna
fördelningen av naturresurser, jordens begränsade förmåga att tåla föroreningar
saml miljö-giflernas hälsoeffekter. De fattiga ländernas situation understryker
behovet av en ansvarsmedveten resurshushållning i industriländerna.

I värt land har insatserna inom miljövårdsområdet
successivi ökats. Jag avser här närmasi frågor om skyddel av den yttre miljön.
Med stöd av miljöskyddslagen (1969:387) har kraven på åtgärder för att begränsa
utsläpp till luft och vatten från olika industriella och andra anläggningar
efter hand skärpts. Omfattande statliga bidrag har påskyndat uibyggnaden av
kommunala avloppsreningsverk och industrins reningsåtgärder. Dessa insatser
har inom många områden resulterat i kraftigt minskade föroreningar. Särskild
lagsiiftning har införts för att begränsa avgasutsläppen från bilar och
svavelhallen i fossila bränslen. Olika ätgärder har vidlagils föratt slimulera
till förbätirad avfallshantering samt ökad återvinning och återanvändning.

Kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor har
förbättrats. Konirollorga-

s. 272 Kontrollera mot PDF

Del II Jo:3
Skr 1978/79:103 272

nisalionen
byggs ut och ett produktregister förbereds. Användningen i olika sammanhang av
en rad hälso- och miljöfarliga ämnen, t.ex. DDT och PCB samt vissa föreningar
av kvicksilver, bly och kadmium har begränsats eller förbjudits.

Med
stöd av bl.a. naturvårdslagen (l964:822)och ekonomiska insaiser från stat och
kommuner har stora arealer bevarats för vetenskapliga och kulturella ändamål
eller för friluftslivets behov. Genom den fysiska riksplaneringen eftersträvas
en bätire samordning i de statliga insatserna inom detta område och med den
kommunala markanvändningsplaneringen. Resurserna för administration, forskning,
information och övervakning på miljövårdsområdet har förstärkts kraftigt under
den senasle tioårsperioden. 1 ökad utsträckning har miljövärdsfrågorna också
blivit föremål för inlernalionelll samarbele.

Även
om betydande insatser redan gjorts och fortlöpande görs för all lösa olika
miljövårdsproblem kommer behovei av ytterligare insaiser atl vara slorl.
Samtidigt måste vidtagna åtgärder utvärderas. Så har också skett närdet gäller
olika delfrågor inom miljövårdsområdet, där flera kommitiéer fn. arbetar.
Frågorom bl.a. fördelningen av kostnadsansvaret för miljövärdsåi-gärderna och
principerna för användning av olika styrmedel inom miljövårdsarbetet behandlas
av ulredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för miljövården. Miljöskyddslagstiftningen
ses över av miljöskyddsutredningen (Jo 1976:06) som bl.a. prövar vilka åtgärder
som behöver vidtas för alt förbäura tillsynen över miljöstörande anläggningar.
Bilavgasfrågorna behandlas nu av två kommitiéer (K 1977:02 och Jo 1977:08). En
översyn av tillståndsprövningen för bl.a. grusläkiersker inom
naturvårdskommittén (Jo 1970:28). Vidare förbereds en särskild uiredning för
översyn av produktkontrollens organisaiion och därmed sammanhängande frågor.

Ställningstaganden
i olika frågor måste inom miljövården ofta göras på grundval av ett osäkert
beslutsunderlag. Del är i allmänhet inte möjligt all med full säkerhet
fastställa t.ex. vilka skadeverkningar som kan uppkomma lill följd av olika
industriella processer eller produkler resp. alt bedöma hur effektiva olika
reningsåtgärder kan bli. Osäkerheten är i allmänhet också stor när det gäller
koslnadsberäkningar i anslutning till ifrågasatta miljövärdsät-gärder. Beslut
om reformer och åtgärder inom miljövårdsområdet under den gångna tioårsperioden
har i stor ulsiräckning avseit sådana frågor där klarl definierade problem
förelegal och där godtagbara lekniska lösningar funnits lill rimliga kostnader.
Enligt min uppfattning hardei också varil naturiigi alt i del inledande skedet
av miljövårdsarbetet direkt angripa de konkreta problemen på detta sätt.

Del
är emellertid angeläget alt vi i framliden kan anlägga ell vidare perspektiv på
miljövårdspoliliken. Vi måsle kunna fatta våra beslul mol bakgmnd av en mera
samlad bedömning och prioritering av behovei av ålgärder inom hela
miljövårdsområdet. Del är också nödvändigi atl vi genom bäure och mer
långsiktig planering i större utsträckning än fn. söker förebygga
miljövårdsproblem genom alt åstadkomma en bättre hushållning med
naturresurserna. Jag använder här begreppei naturresurser i dess vidaste mening
dvs. ämnen eller egenskaper hos dessa, som kan eller skulle kunna uinyitjas av
människan. En sådan förbäitrad hushållning med naturresurserna får dock inte
enbart ses som grundval för miljöpolitiken. All verksamhet måsle i framtiden
baseras på en teknik som lillvaralar möjlighelerna lill hushållning med
nalurresurser.

Insikten
om behovet av en förbäitrad hushållning med naturresurserna har

s. 273 Kontrollera mot PDF

273 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:3

ökat
kraftigt under senare år såväl i Sverige som i andra länder. En rad siudier på
delta område har genomförts nationellt och internationellt. 1 Sverige har i
olika sammanhang gjorts analyser sékiorvis av tillgång och efterfrågan för
olika slag av råvaror. Som exempel på sådana utredningar kan nämnas arbetel
inom l973årsskogsulredning(Jo 1973:06) och mineralpolitiska ulredningen (I
1974:02). Syftet har i första hand varit att klariägga förulsäuningarna för
utveckling på kortare eller längre sikl av resp. näringsgrenar. 1 ökad
utsträckning har della slag av utredningsverksamhet kommit att innefatta även
analyser av i vilken ulsiräckning utvecklingen av en näringsgren och därmed ett
ökal utnyttjande av vissa nalurresurser kan komma i konfliki med andra vikliga
samhällsintressen, t.ex. miljöintressena. Ett exempel på bredare angreppssätt
är den kommitté (Jo 1977:06) för vattenplanering, som jag har tillsatt efter
bemyndigande av regeringen.

Under
del senaste årtiondet har också skett en försiärkning av den sektorövergripande
samhällsplaneringen i syfte all skapa ett underiag för åtgärder som står i
överensstämmelse med angelägna och långsiktiga samhällsintressen.

Den
regionalpolitiska planeringen och den fysiska riksplaneringen representerar
sådan fortlöpande sektorövergripande samhällsplanering. Inom ramen för dessa
verksamheter analyseras de geografiska konsekvenserna av samhällsutvecklingen
och lämnas underiag för statsmakternas beslut om vilka riktlinjer som bör gälla
för befolkningens regionala fördelning resp. hushållningen med landets samlade
mark- och vattenresurser. Genom den utvärdering av den fysiska riksplaneringens
planeringsskede som fn. genomförs erhålls en försia översiktlig bild av vilka
konsekvenser beträffande i första hand markanvändning som den förväntade resp.
planerade samhällsutvecklingen ger upphov lill. Inom bostadsdepartementet
förbereds en ny rapport om hushållningen med landels mark- och vattenresurser
vilken avses publiceras kring årsskiftet 1978/79.

I
syfte alt ytterligare komplettera underiaget för en bred debatt om utformningen
av det framtida samhället inrätiades år 1973 sekretariatet för framtidsstudier.
Sekretariatet har låtit genomföra långsiktigt och brett inriktade studier av
vissa frågor, bl.a. inom naturresursomrädei.

Förden
fortsatta samhällsutvecklingen ärdet nödvändigi att ett ekologiskt synsäll i
högre grad än hiltills tillämpas. Därmed avses all mänskliga behov skall
tillfredsställas på ett sådani sätl att de fysiska och biologiska förutsättningarna
för mänsklig verksamhei i framtiden uppfylls. Detta synsätt måste prägla också
resursanvändningen. Den begränsade tillgången på många naturresurser,
konflikter mellan motstående intressen och de miljöeffekter som följer av en
ökad resursförbrukning nödvändiggör enligt min mening en bättre hushållning med
naturresurserna.

Ekologiska
principer ligger också till grund för den fysiska riksplaneringen, där dock
arbetel koncenireras på sådana miljö- och resurshushållningsfrågor som har
direkl geografisk anknyining. Del är emellertid angeläget att nu bygga upp en
naturresurs- och miljöpolitik med ett vidare perspektiv.

För
all dra upp allmänna riktlinjer för en sådan samlad svensk naturresurs-och
miljöpolitik bör en särskild kommitté tillsättas. Samhällsutvecklingen måste
ges en sådan inriktning alt den kan tillgodose kraven på en långsiktig
hushållning med naturresurserna och på en god miljö. Mot denna bakgrund bör en
samlad utvärdering av del hittillsvarande miljövårdsarbetet ulföras.

En
inledande uppgifi för kommittén bör vara atl studera vilka förändringar

\& Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 274 Kontrollera mot PDF

Del II Jo:3
Skr 1978/79:103 274

i
fråga om utnyttjandet av naturresurserna som en ekologisk grundsyn kräver.
Därvid bör kommittén söka bedöma toleransgränserna i olika hänseenden för de
störningar som olika ekologiska system kan utsättas för utan all livskvaliteten
för kommande generationer hotas. Begreppet livskvalitet och vad som kan
bedömas vara en rimlig nivå för denna bör utvecklas och konkretiseras. De
mänskliga och ekologiska krav som blir resultatet av dessa analyser bör ligga
till grund för inriktningen av den framtida samhällsutvecklingen.

Kommittén
bör göra sina bedömningar ulifrån aktuell kunskapsnivå och även pröva om de ur
analyserna härledda framtidsbilderna är önskvärda och realiserbara. 1 arbetet
bör ingå att söka beskriva pä vilket sätt samhällsutvecklingen kan påverkas i
önskad riklning och i vilken takt della kan ske. Kommittén bör också bedöma i
vad mån ett tillgodoseende av resursoch miljöpolitiska mål kan komma i konflikt
med andra angelägna mål för samhället och enskilda människor. Likaså bör
kommiuén i den ulsiräckning del är möjligl analysera de samhällsekonomiska
konsekvenserna i vid mening av de härledda framlidsbilderna.

Bedömningen
av möjliga mål för den framlida naturresurs- och miljöpolitiken kan ske
utifrån olika perspektiv vad avser såväl tid som rum. Det är enligt min mening
inte lämpligt all i direkliven i detalj binda kommitténs arbete i dessa
avseenden. Tidshorisonten bör bestämmas mot bakgrund av bedömningar av under hur
lång tidsperiod dagens politiska beslut i väsenilig ulsiräckning påverkar
samhällsutvecklingen. Vidare bör beaktas au sambandet med olika pågående former
av samhällsplanering ställer krav på samordning av valda tidsperspektiv.

För såväl nalurtesurs- som
miljöfrågorna gäller alt bedömningarna måsie ske i ett inlernalionellt
perspektiv. Även om kommittén i första hand måsle inrikla sig på all utforma
förslag lill riktlinjer för en svensk naturresurs- och miljöpolitik bör dessa
stå i överensstämmelse med vår grundsyn om internationell solidaritet och ett
gemensami ansvar för jordens resurser. Siudier och bedömningar av den globala
miljö- och resurssituaiionen bör i huvudsak begränsas till vad som kan behövas
som underlag för kommitténs ställningstaganden när del gäller den svenska
naturresurs- och miljöpolitiken.

Dessa
mera allmänna överväganden rörande mål för naturresurs- och miljöpolitiken bör
kunna leda till ökade kunskaper om alternativa möjligheter till utveckling av
samhället utifrån en ekologisk grundsyn. Dessa ökade kunskaper bör ligga lill
gmnd för den framtida naiurresursoch miljöpolitiken.

När del gäller
hushållningen med naturresurser har samordningen mellan samhällets olika
insatser ännu inte lagit fastare former. En vikiig uppgift för kommiuén bör
därför vara atl sammanställa och utvärdera de siudier som gjorts och del arbete
som pågår inom della område i Sverige. Iniresse bör även ägnas ulländska
siudier i den mån värdefulla erfarenheler för det fortsälla svenska arbelel kan
vinnas.

Hushållningen med
nalurresurser bör inriktas mol användning av förny-bara nalurresurser, en såväl
kvantitativt som kvalitativt uthållig avkastning, en så långt möjligl
fullständig återanvändning saml mol mer hållbara, reparerbara och
åiervinningsbara produkler. Jag är samiidigi angelägen betona aU den
hushållning med naturresurser som jag här åsyftar även har lill ändamå! att
åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande och därmed också f"?
möjligheler till fortsatt förbättring av människornas livsvillkor.

s. 275 Kontrollera mot PDF

275 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:3

Tillgången
på energi är en begränsande faktor för exploateringen av andra naturresurser.
Energianvändningens miljöeffekter är i.flera avseenden belydande. Den
långsiktiga energianvändningen och dess konsekvenser för hushållningen med
nalurresurser måste därför beaktas. Därvid bör i försia hand material från
pågående energiutredningar utnyttjas.

Kommiuén
bör alllså ulforma rikilinjer för en långsiktig hushållning med naturresurserna
inom de ramar som en ekologisk grundsyn kan komma alt ange. Därvid uppkommer
samordnings- och avgränsningsproblem gentemot en rad verksamheter som bedrivs
från delvis andra utgångspunkter. Kommittén bör i samarbele med berörda
kommitiéer, myndigheter eller andra organ på lämpligt sätl belysa förekommande
samordnings- och a vgrän sn i ngs frågor.

När
det gäller olika frågor inom miljövårdsområdet har som jag redan nämnl
insatserna successivi ökats under de senasle lio åren. I anslutning lill den
ulvärdering av det hittillsvarande miljövårdsarbetet, som kommittén enligt vad
jag lidigare anförl skall göra, bör också möjlighelerna prövas au upprätta ett
samlai program för framtida insatser när det gäller skyddel av den yiire
miljön. Därvid bör behovet av åtgärder inom olika delområden vägas mot varandra
och priorileras.

Jag
vill framhålla all dåliga eller farliga arbetsmiljöförhällanden för många
människor utgör eu hoi mol hälsa och välbefinnande. Kommiuén bör inte särskilt
behandla arbetsmiljöfrågor men bör eftersträva lösningar som medverkar lill
förbättringar även av arbetsmiljön.

Som
jag tidigare berört har samhällets insatser på miljövårdsområdet lill stor del
fått inriktas på all i efterhand söka rätta till missförhållanden. Ålgärder har
emellertid också vidtagits för att göra del möjligl att beakta miljöaspekterna
redan när olika nya verksamheter planeras. Arbelel inom den fysiska
riksplaneringen kan till stor del ses som ett exempel på sädana sirävanden.
Förenklat kan man tala om en återställande och en förebyggande del av
miljövårdsarbetet. Hiltills har framför allt de förebyggande insatserna varit
otillräckliga. Kommittén bör därför särskilt överväga vilka ålgärder som
behöver vidtas för atl miljöhänsyn skall kunna las på ell tidigt stadium i
planeringen av olika verksamheter.

Samtidigt
måste emellertid politiken utformas så atl insatserna för att återställa
förstörd miljö eller för att förhindra miljöskador i det enskilda fallel inte
eftersatts. Tvärtom har utvecklingen under senare år visat au tillsynen och
kontrollen bör förstärkas och åtgärder vidtas för att ge samhället ökade
möjligheter att komma lill rätta med sådana problem som redan har uppstått.

Uppgifien
att söka ulforma långsiktiga riktlinjer och mäl fördel framtida arbetet inom
naturresurs- och miljövårdsområdet innebär, som framgår av vad jag lidigare
anfört, ell omfaitande arbete. Jag bedömer det därför inte som möjligl att
kommittén skall kunna ulforma mer än ell första förslag lill sädana riktlinjer.
Delta arbete bör i huvudsak kunna baseras på befintligt malerial.

Kommitténs
arbele bör sålunda ses som inledning till en planmässig utredningsverksamhet
inom naturresurs- och miljöområdet där erfarenhelerna av den första etappen
fär ligga till grund för beslul om hur det fortsatta arbelel bör bedrivas. Mol
denna bakgrund är del angeläget atl kommittén också prövar och lägger fram
förslag i fräga om formerna för del fortsalla arbetet på detta område. I detta
sammanhang bör kommittén studera erfarenheterna av annal planeringsarbeie i
syfte alt åstadkomma en smidig

s. 276 Kontrollera mot PDF

DelIlJo:3 Skr
1978/79:103 276

och
lill ändrade förutsättningar anpassningsbar verksamhet. Kommittén bör vidare
överväga på vad sätt samordning kan ske med existerande planeringsformer I.ex.
den ekonomiska långtidsplaneringen, den regionalpolitiska planeringen, den
regionala trafikplaneringen och den fysiska riksplaneringen. Härvid bör
kommittén också beakla de erfarenheter av behandlingen av sädana frågor som kan
ha vunnits i andra länder i första hand de nordiska.

Jag ser det som vikligl
atl utarbetandet av riktlinjer för den framtida naturresurs- och miljöpolitiken
kompletteras med förslag om hur riktlinjerna skall kunna omsättas i praktiska
ålgärder. Kommittén bör därför noga pröva de olika medel som kan utnyttjas för
att påverka samhällsutvecklingen i en riklning där siörre hänsyn kan tas lill
behoven av en förbätirad hushållning med nalurresurser och lill miljökrav i
enlighel därmed. Kommittén bör analysera olika medel all påverka utvecklingen
säsom lagstiftning, skilda slag av forsknings- och utvecklingsarbete,
planeringsåtgärder, ekonomiska styrmedel, beslutsformer, organisation,
information och utbildning m.m. Kommittén bör sålunda vara oförhindrad att
överväga förändringar i uppbyggnaden av miljövårdsadministrationen och
lagstiftningen på naturresurs- och miljöområdei, former för vidgai infiytande
för allmänheten över beslul som rör deras miljö samt åtgärder för att
åstadkomma en lill ekologisk grundsyn lämpligt anpassad utbildning.

Del vida uppdrag kommittén
fär förutsätier samordning med arbetet i andra kommittéer och inom myndigheter.
Kommittén bör vidare beakla behandlingen av förslag som underdess arbeie läggs
fram i andra utredningar och som är av belydelse för utredningsuppdraget. Som
exempel på en uiredning av della slag kan jag särskilt nämna ulredningen om
kosinaderna för miljövården. Härutöver vill jag framhålla atl arbelel i
huvudsak bör inriklas på övergripande frågor inom naturresurs- och
miljöområdet. Kommittén bör således inte gä in på sådana specialfrågor som
behandlas i andra utredningar. I den mån kommittén finner att någon fräga inom
dess ämnesområde påkallar särskild uiredning som inte är av den övergripande
karaklär all den lämpligen bör utföras av kommittén börden kunna föreslå att
frägan utreds i särskild ordning.

Jag bedömer del som angelägel
all kommittén så snabbi som möjligl kan redovisa vissa förslag och särskilda
studier i form av delbelänkanden. Jag ser del som önskvärt au arbetet kan
utföras på ett sådani sätt atl samhällsdebatten kring hithörande frägor
stimuleras. Kommitténs arbete bör i övrigt bedrivas så all slutredovisningen
kan göras före uigången av år 1981.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar
chefen för jordbruksdepartementet

alt tillkalla en kommitté
med högsl sex ledamöier med uppdrag att utforma riktlinjer för den framlida
natunesurs- och miljöpolitiken i enlighel med vad jag i del föregående har
förordat,

atl
ulse en av ledamölerna att vara ordförande,

all
beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal biträde ät kommittén.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver

alt
ersättning till ledamot, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av
dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om inte annat föreskrives,

alt
kosinaderna skall belasla tionde huvudtitelns kommitléanslag.

s. 277 Kontrollera mot PDF

277 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:4

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Jordbruksdepartementet)

4.
Huvudmannaskapet för fjällsäkerheten m.m.

Dir
1978:24

Beslut
vid regeringssammanlräde den 9 mars 1978

Departementschefen,
statsrådet Dahlgren, anför.

Fjällräddning
och fjällsäkerhet är i dag två skilda begrepp. Fjällräddning är den verksamhei
som påbörjas då en olyckshändelse konstaterats eller befaras ha skett. Med
fjällsäkerhel förslås framför allt den förebyggande verksamhei som syfiar lill
all i göriigasle mån begränsa olycksriskerna i fjällvärlden.

Ansvarei
för fjällräddningsverksamhelen ligger hos polisen. Rikspolisstyrelsen svarar
för organisaiion, utrustning och utbildning. Den regionala och lokala
polisorganisationen svarar för den operativa fjällräddningsverksamhelen.
Samverkan sker med andra civila och militära myndigheter, organisationer m.fi.
Uppgifter från rikspolisstyrelsens åriiga anslagsframställningar visar att
antalet efterspaningsuppdrag inom fjällräddningsljänsten under de senasle sju
åren genomsnitlligen uppgått till inemot 100 om året och atl räddningsuppdragen
avsetl totalt 1.045 saknade personer.

Förfjällsäkerhetsverksamhelen
finns f n. ingen klar ansvarsfördelning. Ett flertal myndigheter och
organisationer arbetar samiidigi med fjällsäkerhetsfrågor. I anslutning till
Ijällräddningsljänsten bedriver polisen ell omfattande arbete som inriktas på
fjällsäkerhelen. Som exempel kan nämnas uppsättning och underhåll av
hjälpradiotelefoner, medverkan med information om lavinfara och fjällvelt saml
kartläggning av snö- och lavinförhållanden. Även statens naturvårdsverk
arbetar med fjällsäkerhetsfrågor liksom Svenska turistföreningen och Friluftsfrämjandet.
1 vissa fall har länsstyrelserna vidtagit särskilda åtgärder för
fjällsäkerheten. Sålunda har t.ex. i Norrbottens län inräitats s.k.
fjällpalruller som aktivt bidragit lill en ökad fjällsäkerhel. Detta arbete
sker i nära samarbete med bl.a. polismyndigheterna.

Riksdagen
har behandlat frägan om fjällsäkerhelen i vårt land (mot. 1976/ 77:100, KrU
1977/78:2, rskr 1977/78:14) och hos regeringen hemställt om utredning.

Samhällel
har, såsom framgår av det föregående, tagit på sig ell belydande ansvar för
fjällsäkerheten. Jag anser det emellertid angelägel att insatserna på detla
område ytterligare samordnas och effektiviseras. För detla talar också de
tragiska olyckor som trots vidtagna säkerhetsåtgärder inträffat under de
senaste åren. Den ökande luristströmmen lill de svenska fjällen släller likaså
ökade anspråk på fjällsäkerhetstjänslen.

Med
hänvisning lill vad jag här redovisat föreslår jag atl frågor som rör
fjällsäkerheten i vårt land närmare utreds. En särskild utredare bör tillkallas
för detla ändamål.

Det
bör ankomma pä den särskilde utredaren att pröva frägan om lämplig huvudman för
fjällsäkerhelen. Likaså bör förslag läggas fram som anger

s. 278 Kontrollera mot PDF

DelIIJo:5 Skr
1978/79:103 278

arbetsuppgifter
och ansvarsområde för huvudmannen liksom för övriga centrala, regionala och
lokala organ som har del i ansvarei för Oällsäkerheten. Behovei av samordning
mellan fjällräddnings- och fjällsäkerhetstjänslen bör därvid uppmärksammas. Den
särskilde uiredaren bör också lämna förslag till andra ålgärder i syfte att
förbättra fjällsäkerhelen.

Utredningsarbetet
bör bedrivas så all det kan vara slutfört senasi den 1 augusti 1978.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för jordbruksdepartementet

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl uireda frågan om
huvudmannaskapet för fjällsäkerheten m.m.,

alt
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annai biträde ål utredningen.

Vidare
hemställerjag atl regeringen föreskriver

att
kostnadema skall belasla tionde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Jordbmksdepartemenlet)

5.
Kommitté för förhandling om den framtida växtförädlingen

Dir
1978:51

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-06-08

Departemenischefen,
statsrådet Dahlgren anför.

1975
års växtförädlingsulredning (Jo 1975:06) har i betänkandet (SOU 1978:23)
Växtförädling bl.a. lagt fram vissa förslag rörande växtförädlingens
organisation. Utredningen framhåller att bäde staten och jordbruksnäringen bör
ta ett ansvar för växtförädlingen. Utredningen föreslär bl.a. att staten tar
initiativ lill förhandlingar med i försia hand lantbrukets föreningsrörelse om
ell samgående mellan Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska utsädesakliebolaget.
Det nya företagets huvuduppgift skall enligt ulredningen vara all bedriva
växtförädling på företagsekonomiska grunder.

Förhandlingar
föresläs också i syfte atl uppnå samverkan beiräffande förädling av
trädgårdsväxter samt för att inrätta en särskild växtförädlingsnämnd. Nämnden
skall genom medel från staten och andra intressenter inom växtförädlingens
område initiera och finansiera långsiktiga, målinriktade forskningsprojekt av
betydelse för växtförädlingen, lägga ut sädana projekt på lämpliga inslilulioner,
vara ett samarbetsorgan mellan växlförädlingsföre-tagen m.m.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för jordbruksdepartementet

att
tillkalla en kommitté med högsl ire ledamöier med uppdrag att för statens
räkning förhandla och - under förbehåll av regeringens godkännande - träffa
avtal rörande växtförädlingens framtida organisation och därmed sammanhängande
frågor,

alt
utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

atl
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde åt

s. 279 Kontrollera mot PDF

279 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:6

kommittén.
Vidare hemställerjag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasla
lionde huvudliielns kommiiléanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Jordbruksdepartementet)

6.
Åtgärder mot oljeskador m.m. till sjöss

Dir 1978:64

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Departementschefen,
statsrådet Dahlgren, anför.

Utsläpp
av olja och kemikalier från fariyg är cll mycket allvarligt miljöproblem.
Sådana utsläpp kan ske såväl i samband med fartygens normala drift som vid
olika slag av olyckor. De utsläpp som sker vid kollisioner, grundstölningar och
andra olyckor är ofta stora och ger upphov lill mycket påtagliga skador pä
stränder, pä flsket och på den marina miljön i allmänhet. De kontinueriiga
utsläpp som sker i samband med rengöring av lasltankar, maskinmm m.m. ulgör en
ständig belastning på den marina miljön som på sikt också kan visa sig myckel
allvarlig.

Miljöproblemen
i samband med de ökande fartygsiransporterna med olja och kemikalier har under
en lång följd av år uppmärksammals alltmer. Under den senasle liden har flera
svåra tankfartygsolyckor med åtföljande miljöskador inlräffat både i Sverige
och ulomlands vilkel ytteriigare aktualiserat behovet av ålgärder för alt
förbättra oljeskyddet.

Frågor
som rör oljeskyddet lill sjöss har fortlöpande behandlats och behandlas i en
rad olika sammanhang.

Vårt
land har tillträtt flera internationella överenskommelser som syftar till alt
skydda den marina miljön mol utsläpp av olja och kemikalier. Överenskommelserna
innehåller regler om förbud mot eller begränsning av utsläpp av sådana ämnen
från fartyg. Vidare flnns reglerom åtgärder i syfte all förebygga utsläpp saml
om kontroll och övervakning m.m. Internationella överenskommelser finns också
om samarbele för atl bekämpa inträffade utsläpp. Den internationella
regleringen utvecklas successivi såväl inom ramen för FN:s sjöfartsorganisation
IMCO som genom regionalt samarbele, t.ex. rörande skyddel av Östersjöns marina
miljö.

Inom
Sverige behandlas oljeskyddsfrågor av en rad olika myndigheter, bl.a.
sjöfartsverket, tullverket och statens naturvårdsverk saml regionala och lokala
organ. Genom del löpande arbeiei inom och mellan berörda myndigheler prövas
kontinuerligt möjligheterna atl genom olika ålgärder minska riskerna för
utsläpp och skador.

Frågor
som berör oljeskyddei behandlas också av flera pågående utredningar. 1977 års
oljeskyddskommiiié (Kn 1977:03) har i uppdrag att undersöka i vad mån bl.a.
oljeuivinning i siörre skala i Nordsjön bör föranleda ändring av de riktlinjer
som nu gäller för den svenska beredskapen för bekämpning av miljöfarliga
utsläpp till havs samt i kustvatlnen, Vänern och Mälaren. Sjöövervakningskommittén
(H 1977:05) utreder bl.a. frågorsom rör

s. 280 Kontrollera mot PDF

Del II Jo:6
Skr 1978/79:103 280

samordning
och ledning av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss. Också i annal
utredningsarbete behandlas i siörre eller mindre utsträckning frågor av
betydelse från oljeskyddssynpunkt.

Som
ett resultat av del arbele som bedrivits såväl internationellt som i Sverige
har under senare år en rad olika åtgärder vidtagits i värt land för atl
förhindra oljeutsläpp och för att effektivisera bekämpningen av inträffade
utsläpp. Lagstiftningen har skärpts. Moliagningsanordningar för oljeresier har
byggts i en rad hamnar. Beredskapsorganisaiionen har förslärkts. Trots delta är
antalet konstaterade utsläpp från fartyg belydande. 1 många fal! har utsläppen
också lett lill omfatlande miljöskador. Det är därför enligt min uppfattning
nödvändigi atl en frän miljövårdssynpunki samlad översyn görs av de problem som
hänger samman med farlygstransporler av olja och kemikalier. Denna översyn, som
bör syfta lill att ge underiag för ell samlal handlingsprogram för all minska
riskerna vid miljöfariiga transporter till sjöss, bör ske skyndsamt och
genomföras av en särskild utredare.

Utredaren
bör sammanställa befintligt material rörande omfattningen av farlygstransporler
med miljöfariig last i svenska farvatten samt rörande inträffade utsläpp av
olja eller kemikalier från fariyg. Denna sammanställning bör ocksä innefatta
miljöeffekterna av utsläppen. Sammanställningsarbetet bör i huvudsak avse
svenska förhållanden. Utredaren bör emellertid, i den utsträckning som behövs
för att kunna bedöma länkbara effekier för svensk del av belydligt större
utsläpp än vad som hittills inträffat i svenska farvatten, också redovisa
erfarenhetema av sådana stora utsläpp som inträffat på annat håll. Utredaren
bör vidare översiklligl redovisa det arbete som pågår, internationellt och inom
landet, för all förhindra eller begränsa miljöskador genom utsläpp av olja
eller kemikalier från fartyg.

Mot
angiven bakgrund bör uiredaren bedöma vilka ytteriigare insatser som behövs för
alt minska riskerna för utsläpp av olja och kemikalier och för att
effektivisera bekämpningsarbetel. Därvid bör bl.a. de frågor jag i det följande
pekar på övervägas. Utredaren bör emellertid vara oförhindrad atl la upp också
andra frågor som bedöms vara av belydelse i sammanhanget.

Belydande
utsläpp sker som jag tidigare berört vid tankrengöring m.m. under fartygs
normala drifl. Dessa utsläpp sker delvis i slrid mot gällande bestämmelser.
Utredaren bör pröva hur kontrollen kan effektiviseras av atl
mottagningsanordningar för olja m.m. utnyttjas och hur förutsättningarna att
upptäcka och beivra utsläpp skall kunna förbättras. Utredaren bör vidare
överväga om gällande bestämmelser behöver ändras. Därvid bör bl.a.
påföljdssystemet ses över.

För
att minska riskerna för miljöskador genom utsläpp till följd av fartygsolyckor
behövs såväl förebyggande ålgärder som effektiva resurser för bekämpning i de
fall då olyckor inte har kunnai undvikas. Utredaren bör göra en samlad
bedömning av behovet av insatser av olika slag för att minska skaderiskerna så
långt det är möjligt. Riskerna för långsikliga effekter på den marina miljön av
kontinueriiga utsläpp gör det nödvändigt att insatserna i första hand inriktas
på att förhindra att utsläpp sker.

När
det gäller atl minska riskerna för olyckor är bl.a. ätgärder för all öka
säkerheten i farieder av belydelse. Föruiom ålgärder som studeras och utreds i
andra sammanhang för all allmänt förbättra sjökort och ulmärkning när det
gäller sådana farleder som trafikeras av fartyg med miljöfariig last bör en
utvidgad övervakning och tillsyn av sådana fariyg övervägas. Därvid bör bl.a.
beakias behovet från miljövårdssynpunki av särskilda åtgärder t.ex. inom
känsliga vattenområden och vid särskilt riskfyllda passager samt vid

s. 281 Kontrollera mot PDF

281 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:6

ogynnsamma
väderieksförhållanden. Vid bedömningen av tänkbara åtgärder för all skärpa
irafikövervakningen av fariyg med miljöfarlig last bör jämförelse kunna göras
bl.a. med de säkerhetskrav som gäller för irafikled-ningen för flyget.

Förbud
mot trafik med myckel stora tankfartyg i Östersjön har diskuterats i olika
sammanhang. Därigenom skulle riskerna för myckel stora miljöskador kunna
minska. Som argument mot en sådan begränsning har emellertid framförts att
fördelarna av ett förbud mot stora tankfartyg mer än väl skulle uppvägas av de
ökade risker som skulle bli följden av att ett siörre antal fartyg skulle
behövas för alt transportera motsvarande kvantitet olja. Utredaren bör överväga
för- och nackdelar med begränsningar av tankfarlygssiorleken. Därvid bör bl.a.
också prövas lämpligheten av alt införa sådana begränsningar bara för vissa
hamnar, farieder eller skärgårdsområden.

Inom
vissa särskilt känsliga vattenområden kan det från miljövårdssynpunki vara
önskvärl att helt förbjuda irafik med fariyg med olja eller annan miljöfariig
last. Det är därför nödvändigt alt också planeringen av var lagringsutrymmen
m.m. för olja skall förläggas sker med hänsyn tagen till miljöriskerna vid transporterna
av oljan. Utredaren bör överväga inom vilka vattenområden sädana begränsningar
av farlygstransporler kan vara akluella. Därvid bör även för- och nackdelar med
alternativa transportsystem belysas. Vidare bör översiktligt anges
konsekvenserna för planeringen av oljelagring och oljedistribution m.m. inom
regioner som berörs av ifrågavarande begränsningar.

Även
om omfattande åtgärder vidtas för att förebygga utsläpp av olja och kemikalier
kommer det även i framliden att vara nödvändigt att det finns resurser som
möjliggör effektiva bekämpnings- och saneringsinsalser framför allt i de fall
dä stora olyckor inträffar. Utredaren bör mol bakgrund av sina förslag i övrigi
och i samarbele med 1977 års oljeskyddskommiiié också bedöma bl.a. vilken
omfattning och inriktning pä beredskapsorganisaiionen och vilka åtgärder i
övrigi som behövs för alt skadorna på miljön också vid stora utsläpp skall
kunna begränsas så långl det är möjligl. Vidare bör bedömas vilka resurser som
behövs för bärgning av fariyg i samband med olyckor och om de regler som gäller
för bärgningsverksamheten är ändamålsenliga.

Som
jag inledningsvis anförl är ansvarei för oljeskyddsfrågor fördelat på flera
centrala myndigheter saml olika regionala och lokala organ. Uiredaren bör pröva
om nuvarande ansvarsfördelning är ändamålsenlig och vara oförhindrad att
föreslå de organisatoriska förändringar som en sådan prövning moiiverar.

Föreskrifter
som reglerar sjöfarten förutsätter i stor utsträckning internationella
överenskommelser för atl bli effektiva. Sädana överenskommelser kan i många
fall vara svåra atl nä. Oljetransporterna längs de svenska kusterna sker
emellertid till en del med svenska eller utländska fartyg mellan svenska
hamnar. I sädana fall bör nationella särbestämmelser kunna införas om det är
motiverat från miljövårdssynpunkt. I särskilda fall kan det också i övrigi
finnas ett starkt iniresse frän miljövårdssynpunki all kontrollen över
miljöfariiga farlygstransporler skärps mera än vad som kan bedömas vara möjligl
atl nå internationell enighet om. Uiredaren bör för sådana fall överväga för-
och nackdelar med att införa särskilda svenska bestämmelser.

Utredningsuppdraget
innefattar, som jag lidigare berörl, frågor som behandlas inom myndigheter
eller av pågående utredningar. Uiredaren bör

s. 282 Kontrollera mot PDF

DelIIJo:7 Skr
1978/79:103 282

däriör,
för att pågående arbele inte skall försenas och onödigt dubbelarbete undvikas,
hålla nära kontakt med berörda myndigheler och utredningar. För atl en
bedömning från miljövårdssynpunki skall kunna göras av behovei av alla olika
slag av ålgärder för all minska riskerna vid miljöfariiga iransporter till
sjöss och för att ett samlat handlingsprogram därmed skall kunna utarbetas bör
utredaren dock vara oförhindrad att ta upp också sådana frågor som behandlas i annat
sammanhang. I de delar som berörs av arbetel inom 1977 års oljeskyddskommiiié
och sjöövervakningskommittén bör utredaren ta hänsyn till de förslag som kan
komma all läggas fram av dessa kommittéer.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt. Utgångspunkten för utredarens arbete bör vara all
förslag skall redovisas senast den 1 juli 1979.

Med
hänvisning till vad jag nu anförl hemsläller jag atl regeringen bemyndigar
chefen för jordbruksdepartementet

au
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att uireda frågan om åtgärder mot
oljeskador m.m. till sjöss,

all
beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål uiredaren.

Vidare
hemsläller jag att regeringen föreskriver

all
kosinaderna skall belasla lionde huvudliielns kommittéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Jordbruksdepartementel)

7.
Översyn av produktkontrollens organisation

Dir
1978:65

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Departemenischefen,
statsrådet Dahlgren, anför.

Lagen
(1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor irädde i kraft den 1 juli 1973.
Därigenom infördes en förbäitrad produktkonlroll över varor som med hänsyn lill
sina kemiska och fysikalisk-kemiska egenskaper och hantering kan befaras
medföra skada på människan eller i miljön. En grundregel i lagen är atl den som
hanterar hälso- och miljöfarliga varor skall vidla de åtgärder och iakiia de
försiklighelsmåli som behövs för att hindra eller motverka att varorna får
skadliga verkningar. Detla innebär således bl.a. en långtgående
undersökningsskyldighel. Tillverkare och importör har att vidla aktiva ålgärder
för atl förvissa sig om sammansättningen av sina varor och klarlägga riskerna
för skada på människan och miljön.

Lagen
om hälso- och miljöfarliga varor, som har formen av en central ramförfattning,
ger också regeringen och berörda myndigheler långtgående möjligheler att
kontrollera och ingripa mot olika kemiska produkler. Regeringen eller myndighet
som regeringen besiämmer kan således föreskriva atl vissa slag av hälso- och
miljöfariiga varor får hanleras eller importeras endast efter särskilt
tillstånd eller atl för hantering eller import skall gälla särskilda villkor.
Totalförbud mot användningen av vissa varor kan också meddelas.

s. 283 Kontrollera mot PDF

283 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:7

För
de centrala bedömningar som är akluella vid lillämpningen av lagen om hälso-
och miljöfarliga varor svarar produklkonirollnämnden som adminisirativi är
knuten lill stålens naturvårdsverk. Som ledamöier i nämnden ingår chefen för
nalurvårdsverket, som också är nämndens ordförande, saml cheferna för
arbeiarskyddssiyrelsen, socialstyrelsen, livsmedelsverket, lanlbruksstyrelsen
och konsumentverket. Dessulom ingår representanter för arbetslagarna och
näringslivet i nämnden. Nämndens kansli är naturvårdsverkets
produktkontrollbyrå, som även svarar för naturvårdsverkets tillsyn över
efterlevnaden av lagstiftningen om hälso- och miljöfariiga varor.

Produktkontrollnämndens
främsta uppgift är att meddela generella föreskrifter om import och hantering
av hälso- och miljöfarliga varor, all leda, samordna och i slorl övervaka
produktkontrollen samt aU i övrigt fungera som cenirali organ för ärenden som
kan aktualiseras genom lagen om hälsooch miljöfarliga varor. Bland nämndens
uppgifter ingår att ta initiativ lill och samordna kartläggning och
undersökning av varor som kan misslänkas vara farliga. Nämnden handlägger
vidare bl.a. ärenden rörande regislrering av bekämpningsmedel.

Del
centrala ansvaret för den löpande tillsynen över efterievnaden av lagen och med
stöd av denna meddelade föreskrifier har, med visst undanlag,
arbeiarskyddssiyrelsen inom sitt verksamhetsområde och naturvårdsverket i
övrigt. Under arbeiarskyddssiyrelsen ulövas den närmare tillsynen av
yrkesinspektionen. I övrigi utövar länsstyrelsen den närmare tillsynen inom
länet och hälsovårdsnämnden den omedelbara tillsynen inom kommunen. I fråga om
transport av hälso- och miljöfarlig vara med luftfartyg eller fartyg ulövas
tillsynen av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet, dvs. luftfartsverket
resp. sjöfartsverket.

I
prop. 1973:17 med förslag till lag om hälsooch miljöfarliga varor, m.m. som låg
till grund för riksdagens beslut om produktkonlrollens organisation anförde
dåvarande chefen för jordbruksdepartementet bl.a. att det kunde bli anledning
all se över organisationsfrågorna i deras helhet när resultatet av
arbetsmiljöulredningens och miljökontrollulredningens fortsatta arbete förelåg.
Intill dess fick den föreslagna organisationen belraklas som ett provisorium.

Såväl
miljökontrollutredningen som arbelsmiljöutredningen har numera slutfört sitt
arbele. I samband med riksdagens behandling av förslag lill ny arbetsmiljölag
m.m. har riksdagen bl.a. gett regeringen lill känna vad socialutskottet och
jordbruksutskottet anfört beiräffande den statliga
produktkonirollorganisationen (prop. 1976/77:149, mot. 1976/77:1675, SoU
1977/78:1, rskr 1977/78:18).

Jordbruksutskottet
framhåller i denna fråga, med instämmande av socialutskottet, atl siarka skäl
lalar för atl en översyn av den statliga produktkonirollorganisationen nu
kommer till stånd. Översynen bör enligt utskottet i överensstämmelse med vad
som anförs i moiionen 1976/77:1675 syfta till en planmässig resursuppbyggnad
som möjliggör effektivast möjliga kontroll av hälso- och miljöfariiga ämnen och
som motsvarar utvecklingens krav. Utskottet finner del naluriigt att
produktkontrollnämnden ges en mera självständig ställning. Det finns dock
enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att redan i delta
sammanhang la definitiv ställning lill sådana frågor som kansliels
organisatoriska uppbyggnad och placering i administrativt hänseende. Vid
översynen bör det enligt utskouet las fram underlag som kan läggas lill grund
för beslut i sådana frågor.

s. 284 Kontrollera mot PDF

DelIIJo:7 Skr 1978/79:103 284

För
egen del vill jag framhålla alt jag ser del som en av de viktigaste frågorna
inom miljövårdsarbetet all få till stånd en effektiv kontroll över hälso- och
miljöfarliga varor. Gällande lagstiftning ger, somjag inledningsvis redovisat,
mycket långtgående möjligheter till ingripande mol produkter som kan befaras
medföra skada på människor eller i miljön. Konirollorganisa-tionen har
successivt förstärkts under de senaste åren. Som också riksdagen uttalat talar
dock olika skäl för att en översyn av den statliga produktkonirollorganisationen
nu bör ske. En särskild kommitté bör tillkallas föratt göra denna översyn.

Produktkonirollfrågorna
berör ell flertal olika myndigheler. De vikligaste av dessa är förelrädda i
nämnden. Kommittén bör kartlägga de resurser för produktkonlroll som finns
såväl inom produktkontrollnämndens kansli som hos övriga berörda myndigheter.
Kommittén bör vidare kartlägga förekommande former för behandling av
avgränsnings- och samordningsfrågor mellan berörda myndigheter. Med
utgångspunkt i denna beskrivning av produktkontrollorganisationens uppbyggnad
bör kommittén göra en ulvärdering av produklkonlrollverksamhelen under den
femårsperiod som gåll sedan den nuvarande organisationen infördes. Med
produktkontroll avser jag därvid frågor inom lillämpningsområdel för lagen om
hälso- och miljöfarliga varor.

Mot
bakgrund av en sådan utvärdering av det hiuillsvarande arbetet bör kommittén
överväga vilka åtgärder som behöver vidlas för alt effektivisera
produktkonlrollen. Kommittén bör därvid med beakiande av vad riksdagen anfört
pröva säväl resursfrågor som behovet av förändringar av den nuvarande
organisationen.

I
samband med alt produktkontrollnämnden inrättades behandlades bl.a. olika
frågor rörande samordningen mellan skilda organ av
produktkontroll-verksamhelen. Del är nödvändigi att olika samordningsaspekter
beakias också vid den kommande översynen. Vid sina överväganden bör kommittén
utgä frän att det också i fortsättningen bör finnas ett centralt samordnande
organ inom produktkontrollområdet med ansvar t.ex. för sädana frågor som den
fortsatta uppbyggnaden av produktregistret. Sammansättningen av delta organ bör
övervägas. Kommittén bör vidare utgå från atl inte alla uppgifter inom
produktkontrollen kan tas om hand av detta organ. Det är därvid angeläget att
kommittén ingående prövar hur ansvarei för behandlingen av olika
produktkontrollfrågor bör fördelas mellan del cenlrala samordnande organet och
övriga myndigheter såsom i första hand nalurvårdsverket och arbeiarskyddssiyrelsen.
Klara principer för ansvarsfördelningen bör därvid eftersträvas. Vid prövningen
bör beaktas de reformer av lagstiftning och organisation inom t.ex.
arbetsmiljö- och konsumentområdena som skett sedan den nuvarande
produklkontrollorganisationen inrättades år 1973. Vidare bör hänsyn las lill
utvecklingen inom berörda områden. Det nära sambandet inom miljöskyddet mellan
kontrollen av de kemiska varor som används i industriella processer och
åtgärder för att minska utsläppen från dessa processer är exempel pä frågor av
betydelse i detta sammanhang. Kommiuén bör redovisa för- och nackdelar vid
olika organisalionsalternativ där en större resp. mindre del av det samlade
arbetet med produktkontroll-frågorna läggs på det samordnande organet och dess
kansli. Därvid bör särskilt belysas hur lillgängliga resurser kan utnyttjas på
mest effektiva sätl. Kommittén bör vidare beakta vad regeringen anfört i
kommittédirektiv (1978:40) om tilläggsdirektiv till samtliga kommittéer och
särskilda utredare angående finansiering av reformer.

s. 285 Kontrollera mot PDF

285 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:8

Kommitténs
arbele bör inriklas på frågor som gäller produktkonlrollens organisaiion.
Lagstiftningsfrågor bör således i allmänhet inte tas upp annat än om de har
samband med de organisationsfrågor kommittén behandlar. I den mån kommittén
finner att vissa förändringar när det gäller lillämpningsbe-stämmelserna till
de centrala ramfdrfailningar som reglerar produklkoniroll-frägor kan bidra till
att effeklivisera produktkonlrollen bör kommittén dock kunna lägga fram förslag
härom. Kommittén bör också i övrigi vara oförhindrad att ta upp sådana frågor
som har samband med en översyn av produktkontrollens organisaiion.

Resultatet
av kommitténs arbete bör redovisas före uigången av år 1979.

Med
hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för jordbruksdepartementet

atl
tillkalla en kommitté med högst sex ledamöier för översyn av produktkonlrollens
organisaiion,

atl
utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver

att
kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Jordbruksdepartementet)

8.
Tilläggsdirektiv till utredningen (Jo 1973:04) om bevarande av genetiskt
material

Dir
1978:88

Beslut
vid regeringssammanlräde den 5 okiober 1978.

Departementschefen,
statsrådet Dahlgren, anför.

Med
stöd av Kungl. Majt;s bemyndigande lillkallade dåvarande chefen för
jordbmksdepartemenlet den 26 februari 1973 en sakkunnig med uppdrag att utreda
frägan om bevarande av genetiskt malerial. Den sakkunnige, som anlog namnet
genbankutredningen, har i april 1975 avgivit delbetänkandel (Ds Jo 1975:5)
Genbank för jordbruks-och trädgårdsväxter. Betänkandet har sedermera legat till
grund för överiäggningar mellan nordiska experter om inrättande av en gemensam
nordisk genbank för jordbruks- och trädgårdsväxter. Nordiska Ministerrådet
härden 31 maj 1978 beslulal all fr.o.m. den I januari 1979 inrätta en gemensam
nordisk genbank för jordbruks- och trädgårdsväxter.

I
april 1975 biföll dåvarande jordbmksminislern framställning från
genbankutredningen atl fortsätta sitt arbete rörande bevarandet av genetiskt
material av kulturväxter med atl uireda skogsbmkets behov av genbank.
Ulredningen förväntas avlämna delbeiänkande om skogsbrukels behov av genbank
under höslen 1978.

På
husdjursområdei bevaras genetiskt malerial i viss utsträckning genom
seminföreningarnas försorg. Sålunda har vissa seminföreningar en plan för

s. 286 Kontrollera mot PDF

Del II Jo:9
Skr 1978/79:103 286

att
bevara sperma av mjölkboskap. Vidare bevarar vissa avelsföreningar, djurparker
m.fl. djur från särskilda lantraser. Samtidigt kan noteras alt det f n. inte
finns något program för atl bevara sperma av svin. Enligt min mening är del
angeläget alt del arbete som här bedrivs blir närmare karllagt och
dokumenterat, särskilt vad gäller de ekonomiski betydelsefulla husdjursslagen.

Jag
hemsläller all regeringen utvidgar utredningsuppdraget till all även avse en
kartläggning av arbelel med bevarandet av genetiskt malerial på
husdjursområdet.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Jordbruksdeparlemeniei)

9.
Översyn av industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.

Dir
1978:93

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-11-10

Departementschefen,
slalsrådet Enlund, anför.

I
Sverige, liksom i flerialel västeuropeiska länder, tillämpas inom jordbruksprisregleringen
en s.k. producentprislinje. Detla innebäratt producentpriserna på
jordbruksprodukter genom ell gränsskydd och en reglering av utrikeshandeln
hålls på en högre nivå än vid hell fri import. Den induslri, främsi
livsmedelsindustrin, som använder jordbruksråvaror i sin tillverkning måste
därför köpa såväl importerade som inhemska råvaror till ett pris som i regel är
högre än världsmarknadspriset. Om inga särskilda åtgärder vidtas kan
följaktligen denna industri komma i ett sämre läge än konkurrenter i andra
länder med lägre prisnivå på jordbruksråvarorna. En sådan lägre nivå kan vara
marknadsbestämd eller uppnådd genom någon form av prisuljäm-ning.

För
atl neutralisera den inhemska industrins konkurrensnackdel till följd av
jordbruksprisregleringen finns fn. flera olika syslem för
råvarukostnads-utjämning.

För
åtskilliga livsmedelsinduslriprodukter sker utjämningen antingen genom ett
internt syslem med utjämningsbidrag motsvarande råvarufördy-ringen lill följd
av jordbruksprisregleringen eller genom ett externt syslem med införselavgifter
resp. exportbidrag motsvarande denna fördyring. För vissa industriprodukter som
innehåller feilvaror eller stärkelse sker prisutjämningen inom ramen för
fetlvamregleringen resp. stärkelseregleringen.

Förändra
industriprodukter sker utjämningen genom att industrin erhåller befrielse från
eller återbetalning av införselavgiften för de jordbruksråvaror som använis.
Tullar används också som medel au uppnå prisuijämning. Kostnaderna för
prisutjämningssysiemen finansieras pä olika säll, nämligen genom en särskild
utjämningsskatl, interna avgifter, statliga införselavgifis-medel och direkta
budgetmedel.

Nuvarande
uppbyggnad med flera olika utjämningsoch flnansierings-system har skett
successivi varigenom utjämningen blivii svåröverskådlig och adminisirativi
komplicerad. Den senasle översynen ägde rum år 1966.

s. 287 Kontrollera mot PDF

287 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:9

Det
är angeläget alt en total översyn av de olika systemen för industrins
råvarukostnadsuljämning nu komnier till stånd i syfte bl.a. att finna ett
förenklat och om möjligl enhetligt system. I proposilionen om nya riktlinjer
för jordbrukspolitiken, m.m. (prop. 1977/78:19) anmälde dåvarande chefen för
jordbmksdepartemenlet att en särskild översyn skulle företas. Jag föreslår nu
atl en kommitté tillkallas för att göra denna översyn.

Som grund för översynen
bör ligga behovet av prisutjämnande ålgärder lill förmån förden del av den
svenska industrin som är utsatt för konkurrens från andra länders industrier,
vilka har lillgång lill jordbruksråvaror till världsmarknadspris. Åtgärderna
bör i görlig mån neutralisera verkningarna av den fördyring av
jordbruksråvarorna som aren följd av jordbruksprisregleringen. Översynen bör
innefatta en kartläggning av vilka industriprodukter och råvaror som bör
omfattas av prisuljämningen. Finansieringsfrågan bör ägnas särskild
uppmärksamhei. Vid översynen bör även undersökas behovei av en särskild
lagstiftning på områdel liksom hur systemet lämpligen bör administreras.
Internationella åtaganden enligt EG-, EFTA- och GATT-avtalen bör beaktas.

För vissa
livsmedelsprodukier utgår tull efter varans viki inkl. deialjhan-delsemballage.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 12 augusti 1977 föreslagil alt
bestämmelserna för fiertalet av dessa produkler skall ändras så att tullen
beräknas efter neltoviklen i likhet med vad som gäller för andra vikttullvaror.
Slyrelsen anser att det är opraktiskt all i den tullplikliga vikten inbegripa
närmasle emballage efiersom vägning i samband med lulltax-eringen endasl
förekommer i undantagsfall. Tulllaxeringen sker numera på grundval av
importörens uppgifter i tulldeklarationen, vilka uppgifter i sin lur grundar
sig på uppgifter på förpackningarna om innehållets neliovikl och motsvarande
uppgifter i fakturorna. Angivna förslag bör prövas vid översynen av de olika
systemen för industrins råvarukostnadsutjämning. Eventuella förslag lill
ändrade bestämmelser för lullviklsberäkningen bör utformas med beaktande av
konsekvenserna för lullskyddet för produktionen av livsmedelsindustriprodukter.

Samråd
bör ske med 1974 års lrädgårdsnäringsulredning(Jo 1974:09) som bl.a. skall
pröva lullskyddet för beredningar av köksväxier, frukter och andra växtdelar.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar
chefen för jordbruksdepartementet

atl
tillkalla en kommitté med högst elva ledamöier med uppdrag atl se över de olika
systemen för industrins råvarukostnadsuljämning, m.m.,

alt
utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

att
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare
hemsläller jag att regeringen föreskriver

atl
kosinaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Jordbruksdepartementet)

s. 288 Kontrollera mot PDF

Del II H:l
Skr 1978/79:103 288

Handelsdepartementet

1.
Verksamhetsförhållandena och finansieringssituationen för mindre företag
inom servicenäringarna

Dir
1977:122

Beslut
vid regeringssammanträde 1977-11-03

Departementschefen,
statsrådet Burenstam Linder, anför.

I
propositionen 1977/78:8 om åtgärder på distributionsområdet behandlas bl.a.
frågor om förbättrade förutsättningar för mindre handelsenheter (s. 80 ff). Jag
anförde då att finansieringssitualionen inom detaljhandeln och andra
näraliggande spörsmål borde las upp lill behandling i ett vidare perspektiv än
del dä behandlade. Bland de näraliggande spörsmålen nämnde jag frågan om att
förbättra finansieringsmöjligheterna för företag som önskar slå särskilt obundna
gentemot leverantörsintressen. Vidare tog jag upp behovet av råd och hjälp till
de mindre företagen inom servicenäringarna i frågor rörande
marknadsförutsättningar, utbildningmöjligheler, företagsadministration m.m.,
som särskilt i ell inledningsskede kan vara påtagligt. Mol denna bakgrund
uttalade jag alt en särskild kommitté borde tillkallas för atl pröva
verksamhelsförhållandena och finansieringsitualionen för mindre företag inom
servicenäringarna.

Jag
har i min anmälan till propositionen om åtgärder för atl främja de mindre och
medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40, bil. 4) närmare utvecklat
min syn på frågorom finansieringsstöd och rådgivning för företag inom
servicenäringarna och därvid anfört följande.

När
det gäller finansieringssituationen för företag inom servicenäringarna är det
främsi två i och för sig sammanhängande problem som enligt min mening särskilt
bör belysas. Del ena är den i bankmässig mening lägre kreditvärdighet som dessa
förelag ofta har. Det andra är del beroende av exempelvis leverantörer som kan
följa av alt företagen på grund av den bristande kreditvärdigheten ofta måsle
ordna stora delar av sin finansiering genom leverantörskrediler.

Företag
inom servicenäringarna äger sålunda sällan anläggningstillgångar till mera
belydande värden, varför möjligheterna att anskaffa främmande kapital genom
inteckningar i fasl egendom är begränsade. Även lån mot säkerhet i
företagsinieckningar kan vara svåra att erhålla.

Särskilt
besväriig blir avsaknaden av reella belåningsbara tillgångar vid nyetablering
av företag av oprövad typ. Det kan därför vara svårt alt lånefinansiera nya
affärsidéer. Även vid utvidgningar eller ombyggnader uppstår särskilda problem
för förelag inom servicenäringarna.

Somjag
nyss har anförl ordnar många förelag inom servicenäringarna stora delar av sin
finansiering genom leverantörskrediler eller genom andra utfästelser från
leverantörshåll. En sådan finansiering kan föra med sig ett

s. 289 Kontrollera mot PDF

289 Kommittéer: Handelsdepartementet Del II H:l

beroende
gentemot leverantörsföretagen. Särskilt från konkurrenssynpunkt kan en sådan
ordning synas betänklig.

Särskilda
finansieringsinstitut har bildals inom vissa branscher för alt motverka de
bindningar som leveranlörsbunden finansiering för med sig. Inom främsi
dagligvarusektorn verkar sålunda AB Handelskredit med en utlåning som riktar
sig till förelag som önskar vara mindre knutna lill grossisiiniressen. Förslag
har förts fram om statliga insaiser för alt förstärka denna verksamhet.

Mol
bakgrund av det anförda bör den av mig förordade kommittén fä i uppdrag att
närmare undersöka finansieringsmöjligheterna för småföretag inom
servicenäringarna. Härvid bör uppmärksammas i vad mån brist på lämpliga
krediter begränsar innovalionsmöjlighelerna eller i övrigi förhindrar en från allmän
synpunki önskvärd utveckling av dessa företag samt hur sådana effekier i så
fall kan motverkas. Kommittén bör också särskilt undersöka omfattningen av den
finansiering som på något sätt härrör från leveranlörsföretag saml överväga
frågan om förbättrade finansieringsmöjligheter för företag som önskar stå
särskilt obundna gentemol leverantörsin-iressen. Vad beträffar övervägandena i
denna del vill jag även peka på de lånemöjligheler som de båda halvslatliga
företagen AB Induslrikredit och AB Företagskredit erbjuder eller kan erbjuda.

När
del gäller rådgivning och annan företagsservice finner jag att det finns
påtagliga behov av sådan service inom såväl tillverkningsnäringarna som
servicenäringarna. Behovet av råd och hjälp i frågor rörande marknadsförut-sätlningar,
utbildning, företagsadministration m.m. torde sålunda vara likartade inom olika
delar av näringslivet.

Det
kan diskuteras hur en sådan rådgivning bör vara organiserad för olika branscher
och vilket behov som kan finnas av särskilda statliga insatser.
Köpmannaförbundet har sålunda i skrivelse den 1 september 1977 pekat på alt
förbundet - genom bl.a. sina länsorgan - redan fullgör funklioner som rådgivare
till butiksdetaljhandeln. Detaljhandeln får också i vissa fall förelagsservice
av leveranlörsföretag. Särskilt utvecklad är denna på daglig-varusidan, men
exempel finns också inom bensinhandeln, järn- och färghandeln och
blomsterhandeln.

En
vikiig uppgift för kommittén blir därför att utvärdera den rådgivningsverksamhet
som fn. tillhandahålls företag inom servicenäringarna. Om denna behöver
förslärkas i något hänseende bör del vara nalurligt för kommittén all i försia
hand pröva om detla kan ske inom befintliga organisaiioner och hur
förstärkningen skall finansieras.

En fråga som givelvis
hänger nära samman med rådgivningsverksamheten är utbildningsmöjligheterna för
företagare. Med förbäitrad utbildning kan behovei av rådgivning minskas. Chefen
för industrideparlemenlet kommer i dag efter samråd med mig att förorda all de
förstärkta utbildningsmöjligheter för företagare som han då ämnar föreslå även
skall avse företagare inom delar av servicenäringarna. Kommittén bör dock kunna
överväga om särskilda utbildningsinsatser kan behövas för sisinämnda kategori.

Av
vad jag nu har anförl framgår atl kommittén tämligen förutsättningslöst bör
undersöka behovei av finansieringsstöd och rådgivning för förelag inom
servicenäringarna. Även olika lösningar i organisatoriskt hänseende m.m. avses
kunna prövas. Det finns dock skäl atl redan nu förstärka möjligheterna lill
sådant stöd för vissa avgränsade företagsgrupper. Chefen för
industridepartementet kommer i dag all föreslå att målgruppen för
företagareföreningarnas verksamhet vidgas. Efter samråd med mig kommer

\9
Riksdagen 1978/79. 1 sami. Nr 103

s. 290 Kontrollera mot PDF

Del II H:l
Skr 1978/79:103 290

han
därvid atl föreslå alt även tjänsteproducerande företag, som har direkt
anknytning till de tillverkande företagen, skall kunna anlita företagareföreningarna.
Även produktionsvaruinriktade partihandelsförelag avses t.v. ingå i målgruppen.
Frågan får sedan närmare prövas i den uiredning jag kommeratt ta initiativ
lill.

Jag
har vid mina närmare överväganden funnil all utredningsuppdraget bör anförtros
en särskild utredare. Denne bör nu tillkallas. Beträffande utredningsarbetet
vill jag ytteriigare anföra följande.

Regeringen
har i propositionen om ålgärder på distributionsområdet lämnal förslag om
särskilda ekonomiska stödåtgärder lill dagligvarubutiker m.m. inom glesbygder,
skärgårdar och andra områden där servicesituationen är eller kan bli
olillfredsslällande. Frågor om omfattningen av sädana särskilda åtgärder och
tillämpningsområdet för dem bör i princip inte prövas av uiredaren. Denne bör
heller inte pröva sådana frågor som hotell- och restaurangulredningen (H
1974:01) har övervägt och som väntas bli redovisade kring årsskriftet
1977-1978.

Jag
vill påminna om del nyss nämnda förslaget all ocksä produktionsvaruinriktade
partihandelsförelag t.v. skall ingå i målgruppen för den verksamhet som
företagareföreningama i dag svarar för. Utredaren bör mot bakgrund av sina
övriga överväganden pröva hur den stödjande verksamheten gentemot partihandeln
på sikl bör vara beskaffad.

Om
uiredaren vid sina överväganden skulle finna alt ett stöd från det allmännas
sida till finansierings- och rådgivningsverksamheten för mindre och medelstora
förelag inom servicenäringarna behövs, bör förslag lämnas även om hur det
allmännas inflylande över verksamhetens utformning bör vara beskaffad.

Det
är självfallel angelägel all utredaren bedriver sitt arbete i nära samråd med
företrädare för bl.a. berörda näringslivsorganisationer. Jag har funnit alt
nägra av de närmast berörda större organistionerna bör beredas möjlighet att
direkt delta i utredningsarbetet genom representation i en grupp sakkunniga som
kontinueriigt bör följa arbetet.

Samråd
bör vidare ske med statens industriverk och de utvecklingsfonder, som
regeringen har föreslagil skall inrättas länsvis, samt med de finansieringsinstitut,
som kan beröras av utredningsarbetet.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för handelsdepartementet alt tillkalla en särskild utredare med uppgift
att uireda verksamhetsförhållandena och finansieringssituationen för mindre
förelag inom servicenäringarna,ätt besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare
och annat biträde åt utredaren.

Vidare
hemställerjag atl regeringen föreskriver, att ersättning till utredare,
sakkunnig, expert och sekreterare skall utgä i form av dagarvode enligt
kommiliékungörelsen (1946:394), om inte annat föreskrives, all kostnaderna
skall belasla elfte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hem.slällan.
(Handelsdepartementet)

s. 291 Kontrollera mot PDF

291 Kommittéer: Handelsdepartementet
Del II
H:2

2. Öst Ekonomiska Byråns verksamhet

Dir 1978:43

Beslut vid regeringssammanträde 1978-04-27

Departementschefen, statsrådet Burenstam Linder, anför.

Öst Ekonomiska Byrån är en privaträltslig stiftelse vars
fullständiga namn är Stiftelsen för utredningar rörande öslekonomiska frågor.
År 1959 träffade staten och näringslivet avtal om stiftelsens upprättande.
Molivet för stiftelsens tillkomst var en önskan atl fä gmndligare kunskap om
öststaternas ekonomi.

Organisationen
påbörjade i februari 1960 sitt arbete på försök under tre år. Efter två och ett
halvt år ansågs resultaten av försöksverksamhelen så tillfredsställande att
statsmakterna beslöt alt siödja byråns verksamhet genom inrättande av en
statlig befallning för byråns verkställande direktör. Från och med budgetåret
1975/76 (prop. 1975:1, bil. 12) är befattningen som är personlig, upplagen på
kommerskollegiets stat.

Utöver
kostnaderna för befallningen som chef för byrån, som bestrids av staten,
finansieras verksamheien genom åriiga abonnemangsavgifter från statliga verk
och myndigheter saml enskilda förelag. Dessutom har byrån vissa inkomster av
särskilt beställda utredningar. Byråns intäkter uppgick 1977 till ca 500.000
kronor, varav ca 235.000 kronor i abonnemangsavgifter frän statliga verk eller
företag.

Byrån har
alltsedan sin tillkomst haft en stor genomströmning av yngre akademiker vilket
har inneburit alt den även kunnai ge en värdefull vidareutbildning i ekonomiska
frägor särskilt med avseende på öststaternas ekonomi.

En översyn
av omfatiningen, organisationen och finansieringen av byråns verksamhei bör nu
komma lill stånd. En särskild utredare bör tillkallas för alt se över
verksamheten vid Öst Ekonomiska Byrån. Översynen bör innefatta en undersökning
av behovet av och intresset hos avnämarna för den verksamhet som bedrivs av
byrån. Utredaren bör utifrån denna bakgmnd lämna förslag om verksamhetens
inrikining, omfattning, organisation och finansering. Under fömtsättning av alt
ett reellt iniresse från näringslivets sida föreligger bör i första hand prövas
möjlighelen atl basera verksamheien på det nuvarande samarbelel mellan stat och
näringsliv.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar chefen för handelsdepartementet

- att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att se över Öst Ekonomiska Byråns verksamhet

- att besluta om sakkunniga,
experter, sekrelerare och annal bilräde åt uiredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

- atl kosinaderna skall belasla elfte huvudtitelns
kommitléanslag.

Regeringen ansluler sig till fördragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Handelsdepartementet)

s. 292 Kontrollera mot PDF

Del II H:3
Skr 1978/79:103 292

3.
Utredning om översyn av tullagstiftningen

Dir
1978:47

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-04-27

Departemenischefen,
slalsrådel Burenstam Linder, anför.

Tullverksamheien
regleras i huvudsak av fyra författningar: lullagen (1973:670), tullsladgan
(1973:671), tullförordningen (1973:979) och tullkungörelsen (1973:1014).

Tullagen
behandlar själva tullförfarandel vid inoch utförsel av varor. I lagen lämnas
föreskrifter rörande bl.a. förlullning, tulldeklaration, tulllax-ering och
uppbörd. Lagen innehåller vidare regler om tullverkets kontrollverksamhet,
straff och särskilda avgifter o.d. samt besvärsordningen. I tullstadgan ges
tillämpningsföreskrifter till tullagen.

Tullförordningen
innehåller cenlrala besiämmelserom uttagande av tull, om tullfrihet och om
tullreslilulion m.m. Tillämpningsföreskrifter till tullförordningen finns i
tullkungörelsen.

Samtliga
här berörda författningar irädde i krafl den 1 januari 1974 som ett resultat av
en allmän översyn av tullagstiftningen.

Beiräffande
tullförfarandel och därmed sammanhängande frågor gjordes översynen av en
särskild utredning, lullagsliftningskommittén. Propositionen 1972:110 med
förslag till tullag m.m. grundades på kommitténs arbele. Som underlag fanns
vidare en inom finansdepartementet utarbetad promemoria med ett lagförslag som
i huvudsak byggde på kommitténs betänkanden och de remissyttranden som hade
avgetts i frågan. Tullagen innebar en omfattande reform av själva
tullförfarandet. Ett enkelt hemlag-ningsförfarande och ell syslem med prival
godsvård infördes. En väsenilig nyhet var också tulliaxering av gods med
ledning av tulldeklaration som tullskyldig skall lämna. Lagstiftningen innebar
en anpassning till nya marknadsförhållanden och modern varuhanlering.

Översynen
på lullagsliflningsområdel i övrigi gjordes av en annan utredning, 1972 ärs
lullagsliftningssakkunniga. Propositionen 1973:187 med förslag till
lullförordning m.m. byggde pä de sakkunnigas betänkande (Ds Fi
1973:ll)Tullagsliflningen mm. Tullförordningen innebaren anpassning av den
övriga lagstiftningen lill de nya procedurreglerna i lullagen. I
lullförord-ningen sammanfördes efter en överarbetning då gällande regler om
bl.a. uttagande av tull, om tullfrihet och om restitution.

Tullagen
och lullförordningen ulgör föreskrifier som har beslulals av riksdagen.
Tullsladgan och lullkungörelsen utgör regeringens tillämpningsföreskrifter
lill de av riksdagen beslutade författningarna.

1972
års lullagsliftningssakkunniga berörde i sitt belänkande frågan om ett
ytteriigare sammanförande av vissa tullförfaliningar. De sakkunniga uttalade
därvid att deras förslag till lullförordning och lullkungörelse hade utformats
sä all författningarna förhållandevis lätt skulle kunna slås samman med
tullagen respektive tullsladgan, om delta visade sig lämpligt i framtiden.

Den
nya tullagstiftningen har varil i lillämpning i drygt fyra år. Erfarenheterna
ger vid handen att det är önskvärt atl en leknisk översyn av författningarna nu
kommer till stånd i syfte bl.a. all vinna en förenklad, mer enhetlig ordning. I
försia hand bör prövas den av 1972 års tullagstiftningssakkunniga berörda
möjligheten all föra samman lullagen och lullförordningen till en lag. På
molsvarande säll bör uiredas hur tullstadgan och tullkungörelsen skall kunna
samordnas inom ramen för en förordning. I

s. 293 Kontrollera mot PDF

293 Kommittéer: Handelsdepartementet Del II H:4

samband
med detta arbele bör författningarna, som har tillkommit före del atl ny
regeringsform började lillämpas den I januari 1975, ses över med beakiande av
vad som numera gäller i fråga om bl.a. normgivningskompetens och delegering.

Vid
översynen bör också beakias huruvida erfarenheterna från lillämpningen av dessa
tullförfattningar ger vid handen att ändringar behövs på särskilda punkter. I
den delen har generaltullstyrelsen i skrivelse den 30 juni 1977 redovisal
resultatet av en granskning inom slyrelsen av tullförordningen och
tullkungörelsen saml därvid föreslagil vissa ändringar. Jag finner del lämpligt
all de av slyrelsen väckta frågoma bedöms inom ramen för den av mig föreslagna
översynen, i den mån de inte prövas i särskild ordning.

Genom
den omfaitande tullfriheten för varor från EFTA- och EG-länderna saml från
utvecklingsländerna har bedömningsgrunderna för vissa lullbestämmelser
förändrats. Mol denna bakgmnd bör prövas huruvida del fortfarande finns behov
av bestämmelserna i 5 § tullförordningen. Enligt dessa kan regeringen förordna
atl tull inte skall utgå för varuslag som icke eller endasl i ringa omfattning
är föremål för tillverkning inom landet eller för vara av sådant slag. Bedöms
bestämmelserna behövliga bör övervägas införandet av en möjlighel till
delegering av regeringens beslutanderätt vid prövning av tullfrihet beiräffande
särskilda importfall. Också bestämmelserna om tullreslilulion bör mol samma
bakgrund ses över, främsi med syfiet att uppnå en förenkling av reglerna. Vissa
justeringar i materiellt hänseende kan härvid behöva övervägas, bl.a. med
hänsyn lill atl tullreslilulionen numera har minskal i betydelse.

För
den angivna översynen bör en .särskild utredare tillkallas. Uiredaren bör i
sitt arbele kunna överväga också behovei av ändringar i andra författningar pä
tullområdet när del kommer upp frågor som gör detta påkallat.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för handelsdepartementet

aU
tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt se över tullagstiftningen,

all
besluta om sakkunniga, experier, sekrelerare och annat biträde åt uiredaren.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver au kostnaderna för ulredningen skall
belasta elfte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Handelsdepartementet)

4.
Översyn av import- och exportförfattningar

Dir
1978:96

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-11-02

Departementschefen,
statsrådet Cars, anför.

Som
närmare utvecklas i en promemoria, upprättad den 26 okiober 1978 inom handelsdepartementet
(bilaga lill detla ärende), är del nu påkallat med

s. 294 Kontrollera mot PDF

Del II H:4
Skr 1978/79:103 294

en
genomgripande översyn av de allmänna import- och exportförfattningarna. Jag
delar uppfattningen all de nu gällande författningarna bör arbetas om föratt
bringas i överensstämmelse med den nya regeringsformens regler. Del är också
angeläget atl ersätta den existerande regleringen med ett enklare och mera
överskådligt regelsystem som samtidigt är effektivt.

För
atl ulföra denna översyn bör en särskild utredare tillkallas. Som utgångspunkt
för hans arbete bör tjäna vad jag nu har anförl jämte de ytterligare synpunkter
som promemorian innehåller.

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för handelsdepartementet

atl
tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt göra översynen,

att
besluta om experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver alt kosinaderna skall belalas från
elfte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Handelsdepartementet)

s. 295 Kontrollera mot PDF

295 Kommittéer: Handelsdepartementet Del II H:4

Bilaga

HANDELSDEPARTEMENTET
PM

1978-10-26

Översyn
av de allmänna import- och exportförfattningarna

Allmänna
föreskrifter om import och export finns i kungörelsen (1947:82) angående
allmänt importförbud (omtryckt 1971:1178, ändrad senast 1977:1081) och
kungörelsen (1950:324) angående allmänt exportförbud (omtryckt 1971:1177,
ändrad senast 1977:1082). De två kungörelserna är uppbyggda pä i huvudsak samma
sätt. Båda innehåller ett generellt förbud mol införsel resp. utförsel av varor
ulan import- resp. exportlicens. Från förbudet undantas ett antal särskilt
angivna varuslag. Vidare anges att statens jordbruksnämnd och kommerskollegium
efter regeringens bemyndigande kan medge undantag från licenskravet också för
andra varuslag. Sådant bemyndigande har lämnats i fräga om fiertalet varor och
länder. Licenskravet har på grund därav i stor utsträckning upphävts. Redan
rubrikerna på de två författningarna är alltså föråldrade och missvisande.

När kungörelserna om
import- och exportförbud kom till, hade regeringen ensam befogenhet att ge
föreskrifter av detta slag. Detta förhållande har ändrats genom 1974 års
regeringsform (RF). Enligt 8 kap. 3 § RF ankommer del på riksdagen att genom
lag meddela föreskrifter som gäller förhållandet mellan enskilda och det
allmänna och avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska
förhållanden. 18 kap. 7 § föreskrivs dock bl.a. atl regeringen - ulan hinder av
3 § samma kap. - kan efter bemyndigande i lag ge föreskrifter om in- eller
utförsel av varor. Föreskrifterna skall ha förordningsform. Ett bemyndigande av
angivet slag har riksdagen lämnat i lagen (1975:85) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om ineller utförsel av varor. Enligt lagen får
regeringen-med viss begränsning-meddela föreskrifter om import och export, om
det är påkallat av hänsyn till risk för störning inom samhällsekonomin eller
folkförsörjningen, av särskilda handelspolitiska skäl eller av hänsyn till
behov att trygga kvaliteten hos produkter av vissl slag, till hälsovården,
miljövården, växtskyddet eller skyddel mot djursjukdomar eller till kontrollen
av maieriel som kan få militär användning. Regeringens befogenhet kan överiålas
till förvaltningsmyndighet.

Såsom
bemyndigandet är utformat skulle regeringen under nuvarande förhållanden inte
ha rätt att utfärda reglerom in- eller utförsel med så generell räckvidd som de
allmänna import- och exportförbudskungörelserna. Dessa kungörelser har dock
fortsatt giltighet på grund av punkt 6 i övergångsbestämmelserna till RF. Om
kungörelserna skall ändras måsle emellertid de nya reglerna i RF iakttas.

Det
har vid RF:s införande förutsatts att äldre författningar under en
övergångsperiod skall ersättas av författningar som utfärdas enligt de nya
grundlagsreglerna. Redan på grund därav bör import- och exportförbudskungörelserna
snarast arbetas om. Härtill kommer atl det nuvarande systemet medför rättstekniska
problem så snart som gällande regler och beslut i något avseende behöver
ändras.

Även
av praktiska skäl aren översyn av regelsystemet angelägen. De beslul om
begränsningar av olika slag som gäller särskilt i fråga om importen är

s. 296 Kontrollera mot PDF

Del II H:4 Skr 1978/79:103 296

svåröverskådliga.
De har delvis meddelats av regeringen, delvis av kommerskollegium eller
statens jordbruksnämnd. Ett enklare och mera överskådligt regelsystem som
samtidigt är effektivt bör eftersträvas. Ell sådani syslem gör det lättare för
myndigheterna. Vidare är det av särskilt värde atl uppnå förenklingar med tanke
på den allmänhet som berörs, bl.a. mindre och medelstora företag.

Mot
denna bakgrund bör en genomgripande översyn göras av reglerna om import och
export. Målel bör vara alt ersätta import- och exportförbuds-kungörelserna och
därpå grundade beslul med ett nytt regelsystem,

I
samband med översynen bör rollfördelningen mellan regeringen och
förvaltningsmyndigheterna - kommerskollegium samt statens jordbruksnämnd -
klarläggas. Därvid bör också frågan om formerna för överlåtelse av regeringens
befogenheter lil! myndighelerna övervägas.

s. 297 Kontrollera mot PDF

297 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:l

Arbetsmarknadsdepartementet

1.
Utredning av vissa frågor på semesterrättens område

Dir 1977:107

Beslul vid
regeringssammanlräde 1977-12-01

Departementschefen,
statsrådet Ahlmark, anför.

En
ny semesleriag(l977:480)somger rätt till fem veckors semester har för kort lid
sedan beslulals av riksdagen. Lagen iräder i kraft den 1 januari 1978. Därmed
upphör 1963 års semesieriag att gälla.

Den nya semesterlagen har
föregåtts av ell omfattande utredningsarbete inom 1974 års semesierkommillé.
Den innefattar långtgående förbättringar av semesterrätiigheterna för
arbetstagare i allmänhet och särskili för deliids-och korilidsanställda saml
för nytillträdande på arbetsmarknaden. En principielll viktig nyhet är alt
rätten till semesterledighet inte längre förutsätter intjänande genom arbele
hos arbetsgivaren. Rälien all tjäna in semesteriön vid sjukdom och annan s. k.
semesterlönegrundande frånvaro har ökals avsevärt. Möjlighel har införts all
spara ihop semesterledighet lill en längre, sammanhängande ledighetsperiod.

Även om vi sålunda har
fått en modern semesieriag som molsvarar högt ställda anspråk, bör reformarbetet
på semesterrätiens område fortsälla. Därvid bör givelvis beakias all en
förbättring av semesterförmånerna begränsar utrymmet för siandardstegringar på
andra områden. 1 propositionen med förslag till den nya semesterlagen har jag
pekat på vissa frågor som påkallar fortsatt utredning. Andra har tillkommit
under riksdagsbehandlingen.

Semesierkommittén
undersökte i enlighel med sina direkliv möjlighelerna att bygga upp någon form
av fondsystem för ulbetalning av semesterlön. I betänkandet (SOU 1975:88) Fem
veckors semester föreslogs inrättande av en begränsad fond för administration
och ulbelalning av sådan semesterlön (s. k. särskild semesterlön) som tjänades
in vid sjukdom och annan semesierlönegrundande frånvaro. Fonden skulle anknytas
lill sjukförsäkringens ADB-system. Den föreslagna anordningen syftade till all
fördela kosinaderna för sådan semesterlön på hela arbeisgivarkollekiivet. Mol
den bakgrunden föreslog kommittén också en avsevärd ulvidgning av möjlighelerna
att tjäna in semesterlön under kvalificerad frånvarolid. Semesierkommittén
lämnade dessutom en principskiss på eu fondsystem omfattande all semesteriön
(SOU 1975:88 s. 213-220). Något slutligt förslag lill en sådan fond lämnades
dock inte. I anslutning till deua anförde kommiuén, att en mer eller mindre
långtgående ändring av gällande ordning för ulbetalning av semesterlön,
exempelvis genom införande av en fond för all semesterlön, kunde bli nödvändig
om vissa krav på förbättringar av semesterförmånerna skulle kunna genomföras.
Kommittén syftade därvid bl. a. på möjlighelen att spara semester ulan hinder
av byie av arbetsgivare,

s. 298 Kontrollera mot PDF

Del II A:l
Skr 1978/79:103 298

rätten
till en garanterad lägsta semesterlön samt frågor om semesierräiien vid
arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning.

Semesierkommitténs
förslag lill en begränsad semesierlönefond, ansluten till sjukförsäkringens
ADB-system, mötte omfattande krilik under remissbehandlingen. För egen del fann
jag mig inte kunna förorda ett sådant administrativt syslem som det kommittén
hade förordat (se prop. 1976/77:90 s. 78). 1 stället bör frågan om inrällande
av ett fondsystem och ulformningen av fonden bli föremål för fortsatt
uiredning.

Uiredningsarbelel bör lill
en början inriklas på ell fondsystem för semesterlön som tjänas in vid semesterlönegrundande
frånvaro. Såvitt gäller del begränsade fondsystemet vill jag nämna följande.
Åtskilliga av de invändningar som riktades mot semesierkommitténs fondförslag
skulle kunna undgås med en ordning enligt vilken semesteriön vid sjukdom m. m.
inte grundas på semesleriagen utan i stället helt och hållet knyls lill
socialförsäkringen och alltså får uigöra en socialförsäkringsförmån. Det blir
då inte längre avgörande för rälien till sådan semesterlön att personen i fråga
äranslälld vid sjukdomstillfället. Nägon samordning mellan den vid sjukdom m.
m. intjänade, på sjukpenningen beräknade semesieriönen och
semesierrällighelerna enligt semesleriagen skall i sådant fall inte ske. Det
bör dock noga övervägas om en sådan, principiellt långtgående förändring av
semesierräiien är lämplig från allmänna utgångspunkter. Föreslås ett begränsal
fondsystem, bör samtidigt övervägas i vad mån möjlighelerna att tjäna in
semester vid frånvaro bör ulvidgas. Vidare bör undersökas om del är möjligl all
inom ramen för en begränsad fond lösa andra semesierproblem, exempelvis frågan
om intjänande av semesteriön vid arbetslöshei, arbetsmarknadsutbildning m. m.
Även frågan om privilegiering av militärtjänstgöring och motsvarande vapenfri
ijänsl bör övervägas i detla sammanhang.

Skulle kommittén stanna
för ett begränsat fondsystem, bör kommittén också undersöka möjligheten av atl
inrätta en fond eller kassa för uppsamling av sparad semesterlön i samband med
byte av anslällning. Anordningen skall göra del möjligl att spara semester
enligt semesleriagen oavsett byle av anställning.

En
vikiig fräga för kommittén är naturligtvis atl utifrän koslnadsberäkningar av
föreslagna förbättringar av semesierförmånerna anvisa allernaliva
finansieringsmetoder.

Frågan om inrällande av en
semesterlönefond för all semesteriön har stor principiell och praklisk
räckvidd. En utgångspunkt för utredningsarbetet bör enligt min mening vara, alt
en sådan ordning bör övervägas endasl i den mån de eftersträvade
förbättringarna av semesterrätiigheterna inte kan uppnäs på annat säll. Jag
tänker i delta sammanhang främst på frågan om en garanterad lägsia semesteriön,
möjlighel alt bibehålla sparade semesterförmåner vid byte av anställning och
möjlighet till ökad flexibilitet vid semestersparande. I sisinämnda hänseende
vill jag erinra om atl jag i propositionen uttalade, att den nu beslutade
omfattningen av sparanderätlen fick ses som ett första Sleg.

Om
kommittén finner all en allmän semesierlönefond behövs för all de eftersträvade
förbättringama skall uppnäs, bör kommittén förutsättningslöst pröva hur fonden
skall utformas. Det bör därvid undersökas bl. a. om den skall förvaltas av det
allmänna eller av arbetsmarknadens parter eller i annan ordning. En särskild
fråga även i delta fall är naturligtvis hur finansieringen skall ske. De
nuvarande semesterkassornas uiformning och funktion bör i del sammanhanget
beaktas.

s. 299 Kontrollera mot PDF

299 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:l

Vid
bedömningen av frågan om inrällande av en fond - vare sig det gäller ett
begränsal fondsystem eller en fond för all semesterlön - bör,strävan vara all
finna en lösning som medger en enkel handläggning, så au byråkrati i möjligaste
mån undviks på detta område. Ulredningen bör också noga överväga om frivilligt
uppbyggda semesterkassor skall behöva upphöra om ell fondsystem införs.

Enligt 17 § 2 i den nya
semesterlagen är frånvaro från arbelel semesierlönegrundande närdet är fråga om
föräldraledighet i samband med barns födelse eller adoption eller ledighet för
tillfällig vård av bam. 1 fräga om den försl nämnda ledigheien gäller en
begränsning lill 120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar. Genom
den av riksdagen beslutade utbyggnaden fr. o. m.den Ijanuari 1978 av
föräldraförsäkringen (prop. 1976/ 77:117, SfU 27, rskr 296, SFS 1977:630) har
införts rält lill s. k. särskild föräldrapenning. Reformen innebär bl. a. all
tre månader av den sammanlagda ersätlningstiden om 270 dagar skall kunna tas ut
i enlighel med föräldrarnas önskan i form av särskild föräldrapenning fram t.
o. m. barnets första skolår. Föräldrapenning i samband med barns födelse kommer
sålunda alt utgå under 180 dagar och s. k. särskild föräldrapenning under 90
dagar. Rätt till föräldraledighet föreligger när förälder uppbär
föräldrapenning som nu nämnts. Enligt den nya semesleriagen är som framgått
inte all föräldraledighet i samband med barns födelse semesieriönegrundande.
Föräldraledighet i samband med att särskild föräldrapenning erhålls är inte i
något fall semesterlönegrundande. Frågan om rälien atl tjäna in semesterlön i
nu nämnda fall bör övervägas. 1 den män den lagstadgade rätten till
föräldraledighet ulvidgas ytterligare, bör kommittén pröva möjligheten atl göra
även den nya föräldraledigheten semesterlönegrundande. Samtidigt bör kommittén
pröva frågan om jämställdhet mellan ensamstående föräldrar och andra föräldrar
i delta sammanhang.

Jag
vill slutligen la upp tvä frägor i vilka riksdagen uttalat sig för fortsall
utredningsarbete (SoU 1976/77:32, rskr 315). Den första frågan gäller
semeslerräil vid uppsägning. Enligt 14 § i den nya semesleriagen gäller
följande. Om uppsägning har skett innan betald eller obetald semesteriedighet
har lagts ut, fär ledigheten inte föriäggas till uppsägningstiden, om inte
arbetstagaren medger det. Har däremot semestern lagts ut innan uppsägningen
sker och infaller uppsägningstiden helt eller delvis under semesterledigheten,
har arbetstagaren rält alt begära all semesieriedigheiens förläggning i samma
mån skall upphävas. Bestämmelsen är lillämplig endast då arbetsgivaren säger
upp arbetstagaren på grund av förhållanden som ej hänför sig lill denne
personligen. Den lösning som har valts i lagen tillgodoser i väsentlig mån
arbetstagarnas intresse av atl de förmåner som ansiällningsskyddslagen ger inte
urholkas. Å andra sidan ger den inte arbetstagaren möjlighet att ta ut
semesteriedighet om han samiidigi vill utnyttja rälien lill uppsägningslön.
Arbetstagaren kan därigenom få avstå från en längre lids ledighet under
sommaren. Riksdagen har mol den bakgrunden förordal en förnyad prövning av den
närmare ulformningen av ett förbud mol semesierförläggning under
uppsägningstid. Utgångspunkten för arbelel i denna del bör vara att
arbetstagarna skall ges möjlighet alt utan avslående från uppsägningslön få ul
en längre lids sommarsemester hos arbetsgivaren. I samband härmed bör övervägas
i vad mån lagsiiftningsåigärder krävs för all komplikationer i samband med
arbetsgivarens konkurs skall undanröjas.

Den
andra frågan beträffande vilken riksdagen förordal fortsatt

s. 300 Kontrollera mot PDF

DelIIA:2 Skr
1978/79:103 300

utredningsarbete
avser den särskilda semesleriagen. Frågan om och i vad mån särskilda
semesierregler är motiverade vid radiologiskt arbele bör belysas ytterligare.
Komittén bör i delta sammanhang pröva om även underjordsarbetare som utsätts
för joniserande strålning bör ges rätt till en förlängd semester.

Med
anledning av vad socialutskottet uttalade vid granskningen av propositionen
vill jag avslutningsvis föreslå, att komiitén får i uppdrag atl uppmärksamt
följa lillämpningen av den nya semesterlagen i alla hänseenden och atl
framlägga de ändringsförslag som bedöms motiverade av de erfarenheler som
erhålls.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag all regeringen bemyndigar
chefen för arbetsmarknadsdepartementei

att
tillkalla en kommitté med högst 13 ledamöier med uppdrag att göra en översyn av
vissa frägor på semesterrätiens område,

att
ulse en av ledamölerna att vara ordförande,

alt
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ät kommittén.

Vidare
hemställerjag au regeringen föreskriver

alt
ersättning till ledamot, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av
dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrives,

all
kosinaderna skall belasla tolfte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Arbeismarknadsdepartemeniel)

2.
Översyn av yrkesinspektionens distriktsindelning

Dir
1977:126

Beslut
vid regeringssammanlräde 1977-12-08

Departemenlchefen,
statsrådet Ahlmark. anför.

Jag
har i prop. 1976/77:149 med förslag lill arbetsmiljölag m.m. förut-skickal att
jag avsåg att inhämta regeringens bemyndigande alt i särskild ordning ulvärdera
erfarenhetema av yrkesinspektionens nuvarande distriklsindelning. Jag anhåller
nu au få återkomma lill denna fråga.

I
nämnda proposiiion tog jag upp frågan om yrkesinspektionens arbetsformer och
anförde att jag f n. inte var beredd att förorda någon allmän översyn i form av
en särskild uiredning. Jag sirök samtidigt under att del ankommer på
arbeiarskyddssiyrelsen som chefsmyndighet för yrkesinspektionen atl noga följa
utvecklingen och atl kontinueriigt utvärdera erfarenhelerna samt att avge de
förslag som detia ger anledning lill.

Yrkesinspektionens
nuvarande distriklsindelning trädde i kraft den I juli 1974. Den omfattar 19
distrikt i stället för lidigare elva. Distrikten följer länsgränserna. Fjorton
län bildar egna yrkesinspekiionsdistrikl. Dessa är Stockholms, Uppsala,
Södermanlands. Östergötlands. Jönköpings. Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands,
Örebro. Väslmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens
län. Fem disiriki omfattar var för sig

s. 301 Kontrollera mot PDF

.301 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementei Del II A:2

två
län. Av dessa distrikt omfattar Växjö distrikt Kronobergs och Blekinge
län,Kalmardislrikt Kalmar och Gollands län, Malmödislriki Malmöhus och
Kristianstads län, Göteborgs distrikt Göteborgs och Bohus län och Hallands län
samt Härnösands distrikt Västernorrlands och Jämtlands län. 1 Östersund finns
ett lokalkontor med personal som stadigvarande är placerad där. Det har
inrättats med hänsyn till de stora avsiånden i denna del av landet.Yrkesinspektionen
kan på så sätl ge bättre service i Jämtlands län.

Ökningen av antalet
yrkesinspekiionsdistrikl från lidigare elva lill nuvarande 19 skedde för alt
yrkesinspektionen skall kunna verka nära arbetsställena. Tidigare
distriktsindelning medgav inte i önskvärd utsträckning möjlighet lill den
kontakt som eftersträvas. Fler och mindre yrkesinspektionsdistrikt medför minskade
avstånd mellan yrkesinspektion och arbetsställe och de inspekterande
tjänstemännens restid förkortas. Mindre distrikt ger vidare yrkesinspektionen
siörre möjligheler att följa och överblicka näringslivets utveckling inom
distriktet. Vad jag nu har anförl talar för all yrkesinspektionen i princip bör
organiseras och byggas upp länsvis. Härför lalar också atl ett slorl antal
regionala myndigheter och organisationer, som yrkesinspektionen behöver
samarbele med, är länsorgan.

Man
kan emellertid inte bortse från att det också finns skäl, som talar för
relativt stora distrikt, och all del sålunda i vissa fall kan anföras skäl mol
en uppbyggnad länsvis. Ell modernt arbetarskydd innefattar komplicerade frågor
som kräver medverkan av specialister på skilda områden.
Yrkesin-speklionsdistriklen bör dä inte vara mindre än alt de ger ett
tillräckligt underlag för atl effeklivi kunna ulnyllja sådana specialisier.

Socialutskottet har med
anledning av en molion i siu belänkande (SoU 1977/78:1) till 1977 års riksmöte
bl.a. tagit upp frågan om yrkesinspektionens distriklsindelning. Utskottet, som
hyser förståelse för de skäl som motionärerna anförl för all Jälmland skall
utgöra ell eget yrkesinspekiionsdistrikl, konstaterar med tillfredsslällelse,
atl en utvärdering av erfarenheterna med nuvarande distriklsindelning kommer
lill stånd.

Nuvarande
distriklsindelning har fungeral ganska kort lid. Arbelsmiljöutredningen avstod
av del skälet från atl gå in på frågan då utredningsförslaget lades fram vid
årsskiftet 1975-1976. Nu är visseriigen erfarenheterna fler, men den nya
organisationen har fortfarande verkat relativt kort tid. Jag är därför inte
beredd atl ulan ytteriigare uiredning ta ställning lill hur yrkesinspektionens
geografiska uppbyggnad framöver bör utformas.

Mol
bakgrund av vad jag nu anförl bör en särskild utredare tillkallas för all
utvärdera erfarenheterna av nuvarande distriklsindelning och alt avge de
förslag en sädan ulvärdering ger anledning lill. Dislriktsindelningen bör ge
yrkesinspektionen och arbetslivet goda möjligheter lill kontakt. Samtidigt är
det angeläget atl sträva efter en organisation som ger underlag för en
tillräckligt allsidig personalsammansäitning och en effektiv organisation.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med
hänvisning lill vad jag nu anförl hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för arbetsmarknadsdepartementei

all
tillkalla en särskild utredare för atl göra en översyn av yrkesinspektionens
distriktsindelning,

all
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt uiredaren.

Vidare
hemställerjag alt regeringen föreskriver

alt
ersättning lill utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form
av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394). om ej annat

s. 302 Kontrollera mot PDF

Del II A:3
Skr 1978/79:103 302

föreskrives,
atl kosinaderna skall belasla tolfte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan
(Arbetsmarknadsdepartementet)

3.
Delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor

Dir
1978:1

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-01-19

Departementschefen,
statsrädet Ahlmark, anför.

Under
senare är har stalsmaklerna vidtagit en rad åtgärder för atl underiätta
övergången frän skola till arbetsliv och för att begränsa ungdomsarbetslösheten.
Dessa åtgärder har under senare tid byggts ut och getts ökad omfattning.

Under
hösten 1977 fick arbetsmarknadsverket medel föratt nyanställa 150
arbetsförmedlingsaspiranter tidigare än planerat. Dessa skulle frigöra erfarna
förmedlare för bl a intensifierade insatser för ungdomar. Vidare förlängdes ett
antal särskilda åtgärder för främsi ungdomar fram till den 1 juli 1978. Del
gäller bl.a. möjligheter för ungdomar under 20 år atl delta i arbetsmarknadsutbildning,
anordnande av dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbeten, beredskapsarbelen i
form av lillfällig praktik hos statliga myndigheter och verk saml enskilda
beredskapsarbeten i företag och organisationer. Statsbidraget lill sistnämnda
slag av beredskapsarbeten höjdes samiidigi från högsl 10 kr. per timme lill
högst 15 kr. per timme. Ett ökal antal utbildningsplatser i kortare
yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan har kommit till stånd. Dessulom kan
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) - under fömtsättning att utbildningsplatser
saknas i det reguljära ulbildningsväsendel - anordna företagsanknulna, ettåriga
yrkeskurser för ungdom.

De
åtgärder som vidtagits har fått stor omfattning. I december 1977 sysselsattes
23.400 ungdomar under 25 år i praktik- och beredskapsarbeten av olika slag,
medan 20.800 deltog i arbetsmarknadsutbildning. Särskild vikt läggs vid att
utjämna regionala olikheler i sysselsättning och främja jämställdhet mellan
könen. Genom dessa insatser kunde ungdomsarbetslösheten under år 1977 hällas
på en lägre nivå än under lågkonjunkturen i början av 1970-lalet.
Arbetslösheten bland ungdom är ocksä, i inte ringa utsträckning lill följd av
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, väsentligt lägre i Sverige än i de
flesta andra jämförbara länder.

Ett
av målen för den sysselsättningspolitik, som nu förs, är all utveckla olika
arbetsmarknadspolitiska och utbildningspoliliska insatser så, att alla ungdomar
kan garanteras arbete, utbildning eller praktik. I det sammanhanget bör de
nyinrättade lokala planeringsråden för samverkan mellan skola, samhälle och arbetsliv
kunna spela en viktig roll, bl.a. genom alt i samverkan med
distriktsarbetsnämndema och kommunerna utveckla lokala handlingsprogram för
ungdomens sysselsättning.

1
en skrivelse den 11 okiober 1977 lill chefen för arbetsmarknadsdepartementet
har sysselsättningsulredningen föreslagit ätgärder för atl öka unga

s. 303 Kontrollera mot PDF

303 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:5

människors
möjligheter till arbele, uibildning eller praktik. Till grund för förslagen
ligger bl.a. erfarenheter som utredningen fått genom olika slags
försöksverksamhel som den har bedrivit. Dessa förslag, som remissbehandlats
under hösten 1977, berör bl.a. arbetsförmedlingens resurser och arbetssätt,
behov och former för att anordna praktik- och beredskapsarbeten för ungdom samt
vissa utbildningspolitiska åtgärder.

De åtgärder, som har
aktualiserats berör ell fiertal områden. Det finns därför enligt min mening
behov av en delegation som övergripande kan följa upp hur ungdomens
sysselsättning utvecklas och lägga fram förslag till förbättringar. Jag är
därvid av samma uppfattning, som arbetsmarknadsutskottet, som i sitt
betänkande (AU 1977/78:15, rskr 1977/78:51) över regeringens förslag i prop.
1977/78:32, om särskilda ålgärder för atl främja sysselsättningen under
vinterhalvåret 1977/78 ägnade särskild uppmärksamhet åt ungdomsarbetslösheten.
Med anledning av yrkanden i tvä motioner (1977/78:58 och 1977/78:71) framhöll
utskottet att mycket talar för inrättandet av ett centralt organ som skulle ha
ell övergripande ansvar för ungdomens sysselsättning. För sin del ville
utskouet föra fram tanken all regeringen borde inrätta en särskild delegation
för ungdomens sysselsäll-ningsfrägor. Delegationens huvuduppgift bör vara all
på olika säll verka för att alla ungdomar garanteras arbele, praktik eller
utbildning.

I
del syfiet bör delegaiionen la initiativ till arbetsmarknads- och utbildningspoliliska
insatser. En central fråga är därvid kopplingen mellan utbildning och arbele.
Alt göra en bedömning av nuvarande insatser på detla område är enligt utskottet
en fräga som delegaiionen bör gripa sig an med redan i inledningsskedet.

Utskottet
påpekade alt inrättandet av en delegation av detla slag aktualiserar
gränsdragningsfrågor gentemot exempelvis sysselsättningsulredningen och den
verksamhet som bedrivs av AMS och skolöverstyrelsen (SÖ). Enligt utskottet bör
det ankomma på regeringen atl närmare pröva hur denna gränsdragning skall ske
så au dubbelarbete undviks och sä atl en effektiv samverkan mellan olika
instanser samtidigt kommer lill stånd.

I
fråga om delegationens sammansättning framhöll utskoitet atl den bör fömtom av
förelrädare för regeringen och riksdagen bestå av representanter förändra
intressenier, i första hand parterna på arbetsmarknaden, kommunförbunden, AMS
och SÖ. Även politiska ungdomsorganisationer bör enligt utskottet vara
representerade.

Mot
denna bakgmnd föreslår jag atl en delegation för ungdomens
sysselsättningsfrågor nu tillkallas. Delegationens uppgifi bör vara atl på
olika sätt verka för att alla ungdomar garanteras arbete, praktik eller
utbildning. I det syfiet bör delegationen diskutera olika tänkbara åtgärder och
kunna föreslå lämpliga insatser. Del är angeläget att åtgärderna utjämnar
regionala skillnader i sysselsättning samt främjar jämställdhet mellan könen.
Traditionella könsroller bildar barriärer för ungdomars utbildnings- och
yrkesval som det är angeläget att bryta, inte minsl för att vidga möjlighelerna
lill arbele. Jag vill även understryka viklen av ett nära samband mellan de
sysselsättningspolitiska ålgärderna för ungdomar och insatser pä den sociala
sektorn och fritidssektorn. I likhet med arbetsmarknadsutskoltet anser jag atl
delegationen i första hand bör ta sig an frågan om åtgärder som är ägnade atl
underiätta övergången från skola till arbetsliv. Jag anser det inte lämpligt
alt binda delegationen vid mera detaljerade direktiv. Delegaiionen bör få pröva
sig fram efter olika vägar med utnyttjande av de erfarenheter som har gjorts
inom och utom landet i syfte att föreslå åtgärder som bör göra det möjligt att

s. 304 Kontrollera mot PDF

Del II A:4
Skr 1978/79:103 304

nå
det grundläggande målel att alla ungdomar skall tillförsäkras arbete, praktik
eller uibildning.

Som
utskottet framhållit börstor vikt läggas vid frågorom gränsdragningen gentemol
olika myndigheters ansvarsområden. Delegationen bör därför inleda sitt arbele
med att kartlägga de arbetsuppgifter som enligt givna instruktioner åvilar
olika myndigheter och således inte på egel initiativ påta sig uppgifter som
normall lillkommer dessa. Särskild vikt bör också läggas vid kontakt med
sysselsättningsulredningen. Del bör normall åvila resp. myndighei atl genomföra
de ålgärder, som delegationens verksamhet kan komma att föranleda. Om det
uppkommer gränsdragningsproblem bör dessa liitlast kunna lösas om delegaiionen
har en allsidig sammansäitning.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar
chefen för arbetsmarknadsdepartementet

att
tillkalla en delegation med högsl 22 ledamöier för ungdomens
sysselsättningsfrågor,

all
utse en av ledamölerna au vara ordförande,

atl
beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annat bilräde ål delegaiionen.

Vidare
hemställerjag alt regeringen föreskriver,

att
ersättning till ledamot, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form av
dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrivs,

alt
kosinaderna skall belasta tolfte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Arbetsmarknadsdepartementei)

4.
Utredning om organisation för skyddat arbete m.m.

Dir
1978:10

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-02-02

Departementschefen,
statsrådet Ahlmark, anför.

Industriell
verksamhet i olika former anordnas sedan många är för att ge sysselsättning åt
arbetshandikappade och andra som inte fåll eller kunnat behålla en anställning
på den reguljära arbetsmarknaden. Verksamheten bedrivs vid verkstäder för
skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbelen samt i
form av hemarbete och sysselsätter ca 22.000 personer. Omsättningen uppgick år
1976 till ca 1.400 milj. kr. och underskottet lill drygl 700 milj. kr.
Verksamheten är organiserad på olika säll i olika landsdelar.

Den
13 december 1977 fattade riksdagen beslul (prop. 1977/78:30, AU ]977/78:l6,
rskr 1977/78:74) om framtida huvudmannaskap och organisation för skyddat
arbele. Beslutet innebär bl.a. all verksamheien vid verksläder för skyddat
arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och hemarbete
skall samordnas i en gemensam organisaiion. Staten skall tillsammans med
landstingskommunerna bilda regionala stiftelser för skyddat arbete inom varje
landstingsområde. För vissa övergri-

s. 305 Kontrollera mot PDF

305 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:4

pande frågor skall en ceniral siiftelse inrättas. Del nya
huvudmannaskapet beräknas kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 1980.

Ell omfatlande organisations- och förhandlingsarbete
återstår dock innan den nya organisationen kan träda i kraft. Riksdagen har
förordat att en organisationskommitté tillsätts för all utarbeta förslag till
delaljorganisation av hela den skyddade verksamheten samt för att förbereda del
prakliska genomförandet av den nya organisationen. Jag föreslår nu atl en
organisationskommitté skall tillkallas.

Nuvarande organisaiion

Verkstäder för skyddat arbete drivs av landstingskommuner,
vissa kommuner och i ett fåtal fall av ideella organisaiioner. Antalet
verkstäder har under perioden 1966-1976 ökal från 165 lil! 270 och antalet
sysselsatta från drygt 5.000 till ca 16.000.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), som är tillsynsmyndighet
för skyddat arbeie, svarar för slatsbidragsfrågor samt viss service och
rådgivning lill arbeisvårdshuvudmännen i frågor som rör t.ex. nyetableringar,
verkstadslokalernas uiformning, produktionsinriktning, arbetsanskaffning m.m.
Del förekommer inte något organiserat branschmässigl eller annal samarbele
mellan verkstäder i olika delar av landet.

Kontorsarbetscentraler har funnits sedan början av
1960-talel. Syftet med verksamheten är bl.a. att skapa bättre och merordnadearbetsförhållanden
för vissa grupper sysselsatta i arkivarbele. Kontorsarbetscentralema drivs av
länsarbetsnämnderna och sysselsätter ca 1.600 arbetstagare vid 40 centraler.
Det primära ansvaret ligger hos en särskilt utsedd driftledning, men AMS medverkar
i viss utsträckning, t.ex. i fråga om försäljning och allmänna driftfrågor.

Hemarbete bedrivs som ett led i den skyddade
sysselsättning som står under AMS lillsyn. För della arbeismarknadspoliiiskl
motiverade hemarbete är kommuner eller landstingskommuner huvudmän. Pä en del
mindre orter som saknar befolkningsunderlag för reguljära verkstäder för
skyddat arbete har inrättats s.k. hemarbetsfilialer. F.n. sysselsätts totalt ca
600 personer i sådant hemarbete.

1 skogslänens glesbygder bedrivs på försök ell
regionalpoliliskl motiverat hemarbete med företagareföreningarna som huvudmän
och statens industriverk som tillsynsmyndighet. Ell vissl samarbele sker med
kommunala verkstäder för skyddat arbete. Verksamheten har till större delen
kommii alt uigöra en ersättning fördel kommunala hemarbetet för
arbetshandikappade. Totalt är ca 2.300 personer sysselsatta med hjälp av det
regionalpolitiska slödel lill hemarbete.

Industriella
beredskapsarbeten tillkom för ett tiotal år sedan för att sysselsätta sädana personersom
blivit arbetslösa vid företagsnedläggelser och som inte kunnat anvisas
"traditionella" beredskapsarbeten. Syftet var alt åsiadkomma rådrum
för arbelsförmedlingen för all ordna sysselsättning på annat säU.

1 början av 1970-lalel tillkom industriella
beredskapsarbeten inom vissa regioner med allmänt svag sysselsättning. Syfiet
med dessa beredskapsarbeten var atl mer långsiktigt och under hela året skapa
arbele för äldre lokall bunden arbetskraft i glesbygdsområden. Utvecklingen har
medfört all flertalet industriella beredskapsarbelen, med undanlag för några få
verkstäder i Norrbotten, numera i huvudsak har samma arbetsmarknadspolitiska

20 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 306 Kontrollera mot PDF

Del II A:4
Skr 1978/79:103 306

syfte
och inriktning som verkstäderna för skyddat arbete.

AMS
är huvudman för verksamheten som fn. sysselsätter ca 1.600 arbetstagare vid 45
arbetsplatser.

Syftei
med skyddat arbele

Skyddat
arbele skall främst ses som en arbetsmarknadspolitisk ålgärd i syfte atl värna
om arbetshandikappades rält lill avlönat arbele. Begreppet "skyddat
arbete" skall förslås så all de anslällda är skyddade från konkurrens från
personer utan arbetshinder närdet gäller att erhålla och behålla ett arbete.
Del betyder också att arbetsplatserna i görlig män är anpassade till de
arbetshandikappades förtitsättningar. 1 övrigi skall verksläderna för skyddat
arbete betraktas som en lillgång i vårt lands samlade näringsliv.

Skyddat
arbete måste vidare utformas och bedrivas så alt det åtminstone på lång sikt
förstärker de anställdas möjligheler atl kunna ta annal arbeie.

Framlida huvudmannaskap och organisaiion

Utgångspunkterna
för den framtida organisationen är enligt riksdagens beslut alt en samordning
skall ske pä regional nivå och all organisationen skall ha en stark länsdemokratisk
förankring. Som skäl härför anges bl.a. alt del skyddade arbetet har en nära
anknyining till flera samhällsområden som berör arbetshandikappade och för
vilka ansvarei är föriagi till regional och lokal nivå. En regional och lokal
anknyining är också en nödvändig förutsättning för alt arbelsvårdsföretagen
skall kunna få ett nära samarbete med näringslivet inom den region där den
enskilda verkstaden är belägen.

När
det gäller företagsformen för den skyddade verksamheien framhålls behovet av
friare och mer affärsmässiga former. Därför skall verksamheten drivas i
stiftelseform. Denna motiveras bl.a. av all arbelsvårdsföretagen ställer krav
på betydande kapitaltillskott samt det förhållandet att skyddat arbele inte
bedrivs i lönsamhetssyfle utan för all tillgodose arbetsmarknadspolitiska och
sociala välfärdsmoliv.

Beträffande
huvudmannaskapet för verksamheten innebär riksdagsbeslutet att staten
lillsammans med landsiingskommunerna skall bilda regionala stiftelser för
skyddat arbele inom varje landstingskommun.

Den
nya organisationen skall omfatta alla nuvarande former av arbets-vårdsföretag i
såväl statlig som kommunal och landstingskommunal regi.

Med
hänsyn lill all del i flertalet landstingsområden redan i dag finns en väl
fungerande administration för del skyddade arbelel bör de regionala
stiftelserna byggas upp med dessa arbetsvårdsförvaliningar som grund. I de fä
landslingskommuner där arbelsvärdsförvallning saknas fär en molsvarande
adminisiraiion organiseras. De regionala stiftelserna skall i princip läcka
samma geografiska områden som de berörda landsiingskommunerna eller de kommuner
som står utanför landsiingskommunerna. Med hänsyn till de särskilda
förhållanden som råder i Malmö- och Göteborgsregionerna bör dock övervägas om
inte regionala stiftelser kan bildas som omfattar såväl Göteborgs kommun som
Göleborgs och Bohus läns landstingskommun resp. Malmö kommun och Malmöhus läns
landsiingskommun.

De
regionala stiftelsernas styrelser skall bestå av lolv ledamöter. Ordförande
och ytterligare tio ledamöier utses av landstingskommunen. En av de lio
ledamölerna ulses efter förslag av Svenska kommunförbundets länsav-dpining, en
efter förslag av LO-distriktet, en efter förslag av TCO-distriktel

s. 307 Kontrollera mot PDF

307 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:4

och
en som representant för länets näringsliv. Regeringen utser en ledamot som
samtidigt är vice ordförande. Ulöver dessa tolv personer bör två representanter
för länsarbetsnämnden adjungeras till styrelsen. Vidare bör till slyrelsen
adjungeras två fackliga förelrädare för personalen, varav en bör representera
de arbetstagare som har skyddat arbele. De anställda måste beredas betryggande
insyn i stiftelsernas förvaltning. Formerna för della bör övervägas mellan
förelrädare för de fackliga organisationerna och den centrala och de regionala
stiftelserna.

Avsikten
är alt tre revisorer skall ulses för att granska de regionala stiftelsernas
förvaltning och räkenskaper. En revisor ulses av regeringen och två av
landstingskommunen. Av de senare utses en efter förslag från den fackliga
organisation som förelräder de arbetstagare som har skyddat arbete.

Den skyddade verksamheien
skall också ha en lokal förankring. Det ankommer på de regionala stiftelserna
själva atl med hänsyn lill de skiftande förutsättningarna falla beslut om hur
den lokala representationen bör utformas.

Dispositionsrätten
över platserna i skyddat arbete skall ligga kvar hos
arbetsmarknadsmyndigheterna. Ansvarei för uppföljningen av arbelsförmedlingens
verksamhet på detta fält bör i första hand ankomma på de partssammansalta
distriktsarbetsnämndema.

Enligt riksdagens beslul
förutsätts industriella beredskapsarbelen kunna finnas även i framtiden. De
regionala stiftelserna skall emellertid svara för driften av industriella
beredskapsarbeten som beslutas av regeringen eller, efter dess bemyndigande,
AMS.

En av fördelarna med den
föreslagna organisationen är all man kan minska antalet organ som sysslar med
arbetsanskaffning och försäljning av industriellt tillverkade produkter. De
nya stiftelserna skall därför också kunna sköta arbetsanskaffning till
lerapiverksamhet m.m. vid sjukhus och andra vårdinstitutioner. Prissättningen
när del gäller arbetsanskaffning skall grundas på marknadsmässiga principer för
kalkylering. Den skyldighet som statliga myndigheter f n. har all informera
kriminalvårdens verksläder om planerade statliga beställningar bör i enlighet
med riksdagens uttalande omfatta också arbelsvårdsföretagen.

De
regionala stiftelserna för skyddat arbele kommer alt innebära en bättre
regional samordning av verksamheien och en omfattande decentralisering. De
regionala stiftelserna kan emellertid inte tillgodose behovei av en
branschmässig samordning av arbelsvårdsföretagen i olika delar av landet. En
sådan samordning förutsätter en övergripande organisaiion på riksplanet som kan
biträdade regionala stiftelserna i inköps- och försäljningsfrågor samt i fråga
om val av lämpliga produkter att tillverka. Genom en branschmässig samordning
på riksplanet kan också fördelar nås när det gäller invesleringar och utnyttjande
av dessa. Del gäller inte minst möjligheterna atl undvika dubbelanskaffning av
dyrbar utrustning.

Den
föreslagna organisationen kommer vid starten atl sysselsätta mer än 22.000
arbetstagare i skyddat arbete och närmare 5.000 tjänstemän. Del kommer därför
alt finnas ett stort behov av central service när det gäller personalpolitiska
insatser. Detsamma gäller i rehabiliteringsfrågor och beträffande samverkan
med AMS, socialstyrelsen, kommunförbunden m.fl.

Med
hänsyn till detta har riksdagen beslutat att en central stiftelse skall
inrättas. Till denna skall föras samman olika funklioner för den skyddade
verksamheten som i dag sköts på central nivå av olika organ. Den cenlrala

s. 308 Kontrollera mot PDF

Del II A:4
Skr 1978/79:103 308

stiftelsen
innebär således i praktiken ingen utökning av redan befintlig central
organisaiion, men väl en effektivisering och samordning av resurserna. Förutom
personalpolitiken och rehabiliteringsfrågorna är det särskilt angeläget att de
regionala stiftelserna får hjälp med marknadsföring och produktionsteknik.
Dessulom är avsiklen alt den centrala stiftelsen skall fördela statsmedel.
Stiftelsen bör byggas upp successivt. Vid rekryteringen av personal skall
beaktas den utbildnings- och erfarenhelsbakgrund som personalen hos nuvarande
huvudmän representerar. Stiftelsen bör få resurser all skola de här angivna
uppgifterna saml frågan om planering av förelag och övriga centrala uppgifter
som i dag handhas av AMS i egenskap av tillsynsmyndighet. De framtida
uppgifterna får bedömas då erfarenheler vunnits av den nya organisationen.
Central service skall också kunna erhållas från andra organisaiioner och
myndigheler. Härvid avses bl.a. Statsföretagens förhandlingsorganisation (SFO)
på förhandlingsområdet, slyrelsen för teknisk utveckling (STU) på produktuivecklingsområdet,
statliga och kommunala inköpsorgan, m.fl.

När del gäller den
långsiktiga utbyggnaden av verkstäder för skyddat arbele skall AMS som ansvarig
för arbetsmarknadspolitiken liksom hiltills ha ett avgörande inflytande över
dimensionering och lokalisering av företag. DeUa skall ske genom atl i princip
samma ansvarsfördelning får gälla mellan AMS och den centrala stiftelsen som
fn. tillämpas mellan AMS och skolöverstyrelsen beträffande
arbetsmarknadsutbildningen. Detta innebär alt AMS efter statsmakternas direktiv
skall pröva verksamhetens omfattning och lokalisering, medan den centrala
stiftelsen barett övergripande ansvar för frågor som gäller anordnande och
drift. AMS bör vidare efter samråd med den cenlrala stiftelsen beslula om regional
fördelning av den nybyggnadsram som statsmakterna fastställer varje år.

Den
centrala stiftelsens slyrelse skall ulses av regeringen och beslå av elva
ledamöter varav fem riksdagsledamöter, en representant för AMS, två
representanter för Landstingsförbundei, två representanter förde anställdas
organisationer samt en represenlanl för näringslivet. Ordförande och vice
ordförande utses särskilt, varav den senare efter förslag av Landstingsförbundet.
Den centrala stiftelsens chef ulses av regeringen.

Ulgångspunkier
för organisaiionsarbeiei

Till
grund för organisationskommitténs arbele skall ligga de riktlinjer som
riksdagen anlagil. Som jag lidigare framhållil återstår ett omfaitande arbete
innan den nya organisationen kan träda i kraft. Bl.a. mäste ett detaljerat
organisaiionsförslag utarbetas och förhandlingar äga rum med nuvarande huvudmän
och berörda personalorganisationer. Organisationsplaner och
personaldimensionering mäste också utarbetas och fastställas. Della gäller
såväl den centrala stiftelsen som de regionala stiftelsema. Vidare är del
nödvändigi atl mer i detalj klariägga formerna för samarbele mellan den
cenlrala stiftelsen och de regionala stiftelserna liksom relationerna till
regeringen, AMS och andra samhällsorgan. Även arbetsfördelningen mellan
regional och lokal nivå måste prövas liksom formerna för budgetarbetet. Sedan
regeringen och i förekommande fall riksdagen tagil ställning lill de
övergripande förslagen beiräffande organisation, ekonomi etc, som kommittén har
atl utarbeta, skall kommittén förbereda det praktiska genomförandet av den nya
organisationen.

För
att centralt leda och samordna del prakliska utredningsarbetet bör till

s. 309 Kontrollera mot PDF

309 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:4

kommiuén
knytas en ledningsgrupp med experter. I den mån arbetsgrupper tillsätts
förutsätts att personalföreirädare där ges möjlighet lill representation. Under
kommittén bör vidare regionala kommitiéer upprättas. Deras främsta uppgift
skall vara all med hänsyn lill de olika förulsältningar som gäller i olika
delar av landet utarbeta förslag till regional och lokal administration av
verksamheten.

Kommittén
skall ansvara för atl regionala organisationskommittéer upprättas i samtliga
län samt utarbeta direkliv för deras arbete. De regionala kommittéerna skall
bestå av förelrädare för länsarbetsnämnd, landstingskommun, kommuner och de
anställdas organisationer. Jag förutsätier all nuvarande huvudmän biiräder de
regionala organisationskommiltéerna med erforderlig expertmedverkan.

Kommittén
skall snarast förelägga regeringen förslag till lokalisering av den cenlrala
stiftelsen.

Vid
utformningen av förslag lill stiftelseurkunder och regler för
arbels-värdsföretagens prissättning skall kommittén särskilt beakla vad jag
anförl i den av riksdagen antagna proposilionen om skyddat arbele och
yrkesinriktad rehabilitering m.m.

Kommittén
har vidare att förelägga regeringen förslag lill den närmare utformningen av
statliga myndigheters skyldighet all underrätta de nya stiftelserna om
planerade statliga beställningar.

När
det gäller förhandlingar med de anställdas organisaiioner avses överenskommelse
iräffas med SFO om all SFO under åren 1978 och 1979 i nära samverkan med den
cenlrala kommittén samt avtalsverkel. Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundei och AMS iräffar erforderliga kollektivavtal och andra avtal.
Från 1980 avses SFO i sin helhet överta ansvaret som arbetsgivarorganisation
för den skyddade verksamheien.

Lagen
(1976:580)om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen) kommer inte
att formellt bli tillämplig i förhållandet mellan den centrala och de regionala
organisationskommittéerna och berörda personalorganisationer. Också
beiräffande stiftelserna kan det i inledningsskedet saknas formella
förutsättningar för lillämpning av medbestämmandelagen. Kommittén bör med
hänsyn härtill söka finna sådana anordningar för kontakter med
personalorganisationerna under organisationsarbetet atl intentionerna med
medbestämmandelagen inte sätts åt sidan under utrednings- och
uppbyggnadsarbetet.

Vidare
bör statens förhandlingsnämnd ges i uppdrag alt i nära samråd med kommittén
förhandla om överlåtelser till den nya organisationen av bl.a. lokaler,
maskiner samt andra tillgångar och förpliktelser som har samband med de olika
arbetsvårdsföretagens affärsverksamhet. Härvid bör ell förenklat
värderingsförfarande eftersträvas så att tidskrävande förhandlingar undviks.
För all uppnå erforderlig flexibilitet bör statens förhandlingsnämnd vara
oförhindrad att avstå från atl överta kommunal, landstingskommunal eller
statlig egendom om detta visar sig ekonomiskt fördelaktigt eller från andra
synpunkier är att föredra. Statsbidrag för fortsatt drift bör i sädana fall
inte längre utgå till kommunal eller landstingskommunal huvudman. Ledamot som i
kommittén företräder nuvarande kommunala, landstingskommunala eller statliga
huvudmän förutsätts inte della i kommitténs förhandlingar eller beslut, när en
sådan huvudman är motpart.

Det
ankommer på den cenlrala kommittén atl i samråd med statens industriverk och
berörda företagareföreningar bedöma i vilken ulsiräckning det nuvarande
regionalpoliliska hemarbetet skall ingå i de föreslagna

s. 310 Kontrollera mot PDF

Del II A:4
Skr 1978/79:103 310

regionala
stiftelserna för skyddat arbete. Kommittén har också atl i samräd med AMS
avgöra vilka industriella beredskapsarbelen som på grund av sin struktur
eventuellt inte passar in i den nya organisationen och för vilka överlåtelse
till annan huvudman därför bör prövas.

Slutligen
bör kommittén få i uppdrag att kontakta de ideella organisaiioner som är
huvudmän för verkstäder för skyddat arbete för överiäggningar om de framtida
verksamhetsformerna. Utgångspunkten bör därvid vara atl samhället även i
fortsättningen måsie siödja den skyddade verksamheten som organisationerna fn.
bedriver. Ett eventuellt samgående med de regionala stiftelserna för skyddat
arbete bör komma i fråga endast i de fall organisationerna själva begär det.
Med hänsyn lill alt det rör sig om endasl sex verksläder, varav fyra är belägna
i Stockholms län, bör bidragsgivningen kunna regleras genom avtal med berörda
organisaiioner och vederbörande regionala stiftelse.

Valet
av finansieringsmetod för den skyddade verksamheien bör enligt propositionen
och riksdagen prövas i ett övergripande sammanhang. Kommittén har därför inte
atl behandla denna fråga. Kommittén har atl ulgä från ett slalligl övertagande
av del kommunala och landstingskommunala kostnadsansvaret för den skyddade
verksamheien. Ell statligt övertagande av kostnadsansvaret kan dock accepteras
endast om det i sin helhet motsvaras av minskade statliga åtaganden inom andra
kommunala och landstingskommunala verksamhetsområden. Riksdagens beslul ulgår
frän all förhandlingar i annal sammanhang tas upp mellan slalen och kommunerna/landstingskommunerna
för att klarlägga hur en sädan avräkning lämpligen bör utformas. Jag avser inom
kort att uppdra ål AMS all snarasi framlägga underiag för förhandlingar mellan
staten och kommunerna/ landsiingskommunerna. Statens förhandlingsnämnd bör ges
i uppdrag alt föra dessa förhandlingar.

Kostnaderna
för de industriella beredskapsarbeten som den nya organisationen kommer att
driva för AMS räkning bör läckas i särskild ordning. Även denna fråga kommer
regeringen och riksdag att pröva senare.

Utredningsarbetet
bör både på ceniral och regional nivå bedrivas i nära kontakt dels med den
organisationskommitté för yrkesinriktad rehabilitering, som enligt riksdagens
beslut skall tillsättas, dels med andra berörda organ.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt så alt ett förändrat huvudmannaskap om möjligt kan
träda i kraft den 1 januari 1980.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för arbetsmarknadsdepartementei

atl
tillkalla en kommitté med högst tolv ledamöier med uppdrag att utarbeta förslag
till och förbereda en ny organisaiion för skyddat arbele,

alt
bemyndiga kommittén atl under sig upprätta regionala organisationskommittéer.
Dessa skall, i enlighel med riktlinjer som kommittén har att utarbeta, biträda
vid förberedelsen av den nya organisationen på lokal och regional nivå,

atl
utse en av kommitténs ledamöter att vara ordförande,

atl
beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ät kommittén och
de regionala organisationskommittéerna,

att
uppdra åt kommittén att ansluta den skyddade verksamheien lill SFO enligt de
regler som gäller inom SFO.

Vidare
hemställer jag alt regeringen föreskriver

atl
kommittén får samråda med myndigheler saml begära uppgifter och yllranden från
dem.

s. 311 Kontrollera mot PDF

311 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:5

att
ersättning till ledamol, sakkunnig, expert och sekreterare i kommittén och de
regionala organisationskommittéerna skall utgå i form av dagarvode enligt
kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

att kostnaderna för
utredningen skall belasla tolfte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Arbeismarknadsdepartemeniel)

5.
Utredning av vissa frågor på arbetstidsområdet

Dir
1978:18

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-02-23

Departemenlchefen,
statsrådet Ahlmark, anför.

Lagbestämmelser
om arbetstiden finns såväl i allmänna arbetstidslagen (1970:103, ändrad senasi
1977:1163) som i arbetarskyddslagen (1949:1, omirycki 1973:834,ändrad senast
1977:534). Arbetsiidslagsliftningen reglerar frågor om arbetstidens längd,
medan spörsmål om förläggningen av arbetstiden sedan gammalt behandlas främst
i arbeiarskyddslagstiftningen. De grundläggande reglerna om ordinarie
arbeislid, övertid och s.k. jourtid finns sålunda i arbetstidslagen. Arbelarskyddslagen
innehåller särskilda regler om raster, arbeispauser, naltvila och veckovila
saml särregler om arbetstiden för minderåriga arbetstagare. Denna uppdelning
ansågs vid tillkomsten av arbetstidslagen naiurlig bl.a. mol bakgmnd av all del
inte längre bedömdes nödvändigi atl låla skyddssynpunkter vara i främsta mmmet
avgörande för arbetstidslagsliflningens uiformning. Vad gäller den angivna
systemaliken kan samiidigi påpekas alt den inie är hell genomförd. 1
arbetstidslagen anges begränsningsperioder inom vilka veckoarbetstiden
genomsnittligt inte llr överstiga vissl maximum. Frågan om begränsningsperioden
är delvis en förläggningsfråga. 1 arbelarskyddslagen finns ä andra sidan
särregler för minderåriga som gäller arbetstidens längd.

Riksdagen antog år 1977
förslagom arbelsmiljölag (prop. 1976/77:149, SoU 1977/78:1, rskr 18).
Arbetsmiljölagen (1977:1160) träder i kraft den I juli 1978 och ersätter då
arbetarskyddslagen. Den innehåller liksom arbetarskyddslagen särskilda
bestämmelser om artietsliden och innebär härvidlag ingen förändring i
systematiskt avseende. 1 förhållande till arbeiarskyddslagens molsvarande
regler sker dock bl.a. den ändringen au det blir möjligt all
kolleklivavtalsvägen göra avsieg från arbelsmiljölagens regler om arbetstidens
föriäggning. Därvid fordras godkännande av arbetslagarnas fackliga organisation
på förbundsnivå. I detla hänseende innebär arbetsmiljölagen en anpassning efter
regelsystemet i allmänna arbetstidslagen, som på samma sätt är av dispositiv
nalur.

Vid
lillkomslen av arbeismiljölagen ägnades uppmärksamhei åt frågan om
arbeisiidsbestämmelsernas plats i lagstiftningen. 1 molion 1976/77:1675
hemställdes all riksdagen skulle begära en utredning som syftade lill all
bestämmelserna i allmänna arbetstidslagen och i arbeismiljölagen lörs samman i
en lag. Med anledning av moiionen ullalade sig socialulskoltei

s. 312 Kontrollera mot PDF

DelIIA:5 Skr 1978/79:103 312

(SoU
1977/78:1 s. 44) för ell sammanförande av reglema om arbetstiden. Utskottet
konstaterade atl denna ståndpunkt slod i överensstämmelse med motionärernas
inställning i frågan och all inte heller propositionen om arbelsmiljölag gav
uttryck ål någon annan uppfattning i principfrågan. Enligt utskottet borde
regeringen ta initiativ lill atl bestämmelserna i allmänna arbetstidslagen och
reglerna i arbetsmiljölagen om arbetstidens förläggning sammanförs i ell
regelsystem. - Riksdagen följde utskottels förslag.

Allmänna
arbetstidslagen innehåller inga regler om dygnsmaximering av arbetstiden.
Arbetarskyddslagens bestämmelserom arbetstidens föriäggning är, bortsett från
vissa regler för minderåriga, utformade med sikte pä att skapa garantier för
ledighet ål de anslällda, bl.a. naltvila. Indirekl innebär della en reglering
av arbetstiden, men som regler för dygnsmaximum blir bestämmelserna av belydelse
bara om myckel långa arbetsdagar kommer i fråga.

Arbetsmiljölagens
uppläggning är densamma som arbeiarskyddslagens när del gäller maximering av
arbetstiden. Hithörande frågor diskuterades Ulföriigl i proposilionen om
arbetsmiljölag. 1 anslutning härtill konstaierade socialutskottet (SoU
1977/78:1 s. 46) atl de krav, som vid olika lillfällen framförts på en
begränsning av dygnsarbetstiden, förtjänade noggrant beakiande. Utskottei
hänvisade också lill att i moiionen 1976/77:1675 hade krävts en regel, som
maximerar dygnsarbetstiden till 10 timmar, och till au i motion 1976/77:1676
hade framställts ett yrkande som syftade till införande av en dygnsmaximiregel.
Vid sina överväganden kom utskottet fram lill att del inte är möjligl att utan
närmare utredning utforma regler om en dygnsmaximering av arbetstiden.
Utskottet ansåg atl frågan om införande av bestämmelser som begränsar
dygnsarbetstiden borde uiredas i samband med del arbete på en samordning av
arbelstidsreglerna i arbetstidslagen och arbeismiljölagen som utskoitet
förordat. - Riksdagen följde även i detta avseende utskottets förslag.

Med
anledning av riksdagens beslul hören särskild utredare tillkallas förall uireda
frågorna om samordning av arbetstidsreglerna i allmänna arbetstidslagen och
arbeismiljölagen samt införande av bestämmelser som begränsar dygnsarbetstiden.
Utredningsuppdraget bör inriktas på all finna en lämplig lagleknisk lösning i
samordningsfrågan och all redovisa konsekvenserna av ett införande av en
dygnsmaximiregel.

Vid
utredningsarbetet bör även övervägas vissa andra frågor om arbetstiden.
Allmänna arbetstidslagen innehåller en särskild övertidsform för förberedelse-
och avsluiningsarbele. Utredningen bör undersöka vilka möjligheler som finns
att inom olika branscher föra in sådana arbeten inom ramen för den ordinarie
arbetstiden. Av intresse vid ulformningen av regler om arbetstiden är också den
nyligen antagna semesterlagens (1977:480) regler om beräkning av semesterlön
vid ledighet pä grund av sjukdom eller annan semesterlönegrundande frånvaro.
Ulredningen bör överväga hur olika former av ledighet skall beakatas vid
regislrering av övertid.

En
annan fråga gäller oregelbunden arbelstidsföriäggning. Vid riksdagsbehandlingen
av arbeismiljölagen framhölls (SoU 1977/78:1 s. 45) alt det är nödvändigi att
arbetsiidsschema upprättas och företes i god tid i alla de fall då detta är
möjligt. För den händelse det skulle visa sig alt överenskommelser i dessa
frägor inte kom till stånd i önskvärd utsträckning, fick frågan om behovet av
en lagreglering av informationsskyldigheten och av andra i sammanhanget
akluella spörsmål tas upp lill nya överväganden. Jag anser del lämpligt all
utredningen ägnar uppmärksamhet även ål denna fräga. I det sammanhanget kan
också beakias de deltidsarbeiandes situation när det

s. 313 Kontrollera mot PDF

313 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:5

gäller
oregelbunden arbelstidsföriäggning. Vidare framhölls vid behandlingen av
arbetsmiljölagens regel om minst 36 limmars sammanhängande veckovila (SoU
1977/78:1 s. 48) all erfarenhetema av den nya regeln fick bli avgörande för
frågan om man kan införa en bestämmelse om längre veckovila utan att man i
samband härmed tvingas vidga möjligheterna till undantag från huvudregeln.
Enligt min mening bör utredningen följa även denna fråga och vara oförhindrad
att föra fram förslag till nya regler i ämnet.

Jag
vill här även ta upp frågan om i vilken ordning dispensärenden om
arbetstidsfrågor skall handläggas.

Ärenden
om tillämpning av allmänna arbetstidslagen och arbetstidsreglerna i arbetarskyddslagen
handläggs fn. centralt hos arbeiarskyddssiyrelsen. Detsamma gäller ärenden om
lillämpning av de arbeistidsregler som ingår i lagen (1970:943) om arbetstid
m.m. i husligt arbele (ändrad senast 1975:732). För handläggning av viktigare
ärenden av nämnda slag finns hos slyrelsen en arbeistidsnämnd, i vilken ingår
förelrädare för arbetsmarknadens parter.

För beredning och viss
annan handläggning av arbelslidsärendena svarar arbetarskyddsslyrelsens
arbetstidsbyrå. Antalet ärenden som årligen handläggs inom byrån uppgår till
ca 9.000, varav ungefär 6.000 enligt arbetstidslagen och 3.0(X) enligt
arbetarskyddslagen. Flertalet ärenden enligi arbetstidslagen gäller dispenser
för övertid. De bifalls regelmässigl utan närmare sakprövning om de, som oftast
är fallet, tillstyrkts av vederbörande arbetstagarorganisation. En annan stor
grupp ärenden enligt arbetstidslagen ulgör anmälningar om övertid för
nödfallsarbeten. Den siörre delen arbeis-tidsärenden enligt arbetarskyddslagen
avser dispenser för nattarbete. Efiersom tillstyrkan av dispensansökningarna i
allmänhet föreligger från arbetstagarsidan, sker i regel inte heller här någon
egentlig sakprövning från myndighetens sida. Med dessa noteringar avses att
antyda flertalet ärendens beskaffenhet. Alt prövningen mestadels ärav närmast
formell natur utesluter givetvis inte all arbeislidsärenden i vissa fall kan
vara komplicerade och kräva ingående överväganden.

En
väsenilig orsak lill den sedan gammall cenlrala handläggningen av
arbetstidsfrågorna har varil önskemålel att bereda arbeismarknadsparterna
inflytande pä beslutsorganets avgörande. Sedan yrkesinspektionen numera
försetts med en partssammansatl nämnd för varje distrikt, har detta skäl för
den centrala handläggningen fallit bort.

Genom
arbetsmiljölagens antagande och genom ett samtidigt antaget förslag till
ändringar i allmänna arbeisiidslagen har möjlighel öppnats att flytta över
handläggningen av arbeislidsärenden från arbeiarskyddssiyrelsen till
yrkesinspektionen. Vidare innebär arbeismiljölagen, som lidigare nämnts, all
möjlighel införs au kolleklivavtalsvägen göra avsieg från den lagens
arbeistidsregler på molsvarande sätt som redan gäller enligt arbetstidslagen.

Förarbetena till
arbetsmiljölagen förutsätter atl handläggningen i försia instans övergår till
yrkesinspektionen när del gäller atl ingripa vid överträdelser av
arbelstidsreglerna. Beträffande ärenden om myndigheisdispens framhöll jag i
proposilionen alt arbetstiden även här är en vikiig faktor som bör vägas in i
de samlade bedömningar som skall göras på grundval av den nya
arbetsmiljölagsliftningen. Dessa bedömningar skall primärt ske genom parternas
lokala skyddsorganisationer och hos yrkesinspektionen. 1 anslutning lill vissa
remissyttranden erinrade jag samtidigt om atl del kan finnas vissa fördelar
förenade med en central handläggning. Jag bedömde det som

s. 314 Kontrollera mot PDF

Del II A:6
Skr 1978/79:103 314

under
alla förhållanden angeläget att parterna strävar efter att från myndighels
handläggning lä bort ärenden där man är ense om avsteg från arbetsiidsbcsiämmclserna.
Del kunde enligt min mening finnas anledning au efter en tid till förnyat
övervägande ta upp frågan om i vilken ordning dispensärendena borde handläggas.

Mol
denna bakgrund framstår det som lämpligt att frågan om ordningen för handläggning
av dispensärenden om arbetstiden tas upp nu. Denna fråga bör därför innefattas
i utredningsuppdraget. Syftet med ulredningen i denna del bör vara atl uireda
de prakliska möjlighelerna au inom yrkesinspektionen samla handläggningen i
försia instans av arbelslidsärendena. Härvid bör beakias all
myndigheishandläggningen bör förbehållas sådana ärenden där parterna har olika
uppfattning angående huruvida avsieg bör ske från arbetstidsbesiämmelserna.
Utredningen bör vidare belysa de resursmässiga och organisatoriska
konsekvensema för arbeiarskyddssiyrelsen och yrkesinspektionen. Vid uppdragets
fullgörande bör utredaren samråda med decentraliseringsutredningen (Kn
I975:01)och ulredningen (A 1977:03)om yrkesinspektionens distriktsindelning.

Utredaren
bör lägga fram de förfaltningsförslag som föranleds av hans ställningstagande.

Med
hänvisning liil vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar
chefen för arbetsmarknadsdepartementet

alt
tillkalla en särskild utredare för au utreda vissa frågor på arbelstidsområdet
i enlighel med vad jag nu har anfört,

all
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal biträde åt uiredaren.

att
kostnaderna för utredningen skall belasta tolfte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Arbetsmarknadsdepartementet)

6.
Utredning om organisation för yrkesinriktad rehabilitering ni,m.

Dir
1978:32

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-03-30

Departemenischefen,
slalsrådel Winén anför.

Den
13 december 1977 fållade riksdagen beslul (prop. 1977/78:30, AU 1977/78:16,
rskr 1977/78:74) om framlida huvudmannaskap och organisaiion för skyddai
arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. Besluiel innebär bl.a. au
verksamheien vid verkstäder för skyddai arbeie, kontorsarbetscentraler,
industriella beredskapsarbelen och hemarbete skall samordnas i en gemensam
organisation. Staten skall lillsammans med landstingskommunerna bilda
regionala stiftelser för skyddat arbele inom varje landstingsområde. De
regionala stiftelserna skall byggas upp med de landslingskommunala
arbeisvårdsförvaliningarna som grund. För vissa övergripande frågor skall en
central stiftelse inrättas. Det nya huvudmanna-

s. 315 Kontrollera mot PDF

315 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:6

skåpet
beräknas kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 1980.

De
arbetsvårdsförvaliningar inom landstingskommunerna som administrerar del
skyddade arbeiei svarar också för den arbetsprövnings- och
arbelsträningsverksamhet som bedrivs vid de landstingskommunala
arbets-vårdsinstituten. Genom del förändrade huvudmannaskapet för del skyddade
arbelel tas därmed den administrativa grunden för landsiingskommunernas
arbetsprövnings- och arbelsträningsverksamhet i de flesta fall också bort.
Bl.a. mot denna bakgrund förordades i proposilionen om skyddai arbeie och
yrkesinriktad rehabilitering all verksamheten vid de kommunala arbelsvårdsinstituten,
rehabiliteringsresurserna vid AMU-centra saml vissa delar av den
arbelspsykologiska verksamheien borde samordnas underetl stailigi
huvudmannaskap. Däremoi skulle frågan om den yrkesinriktade rehabiliteringens
principiella utformning och innehåll inom ramen för ett slalligl huvudmahnaskap
prövas sedan sysselsäliningsuiredningen lagl fram sill aviserade delbetänkande
om arbetshandikappade. Sysselsäliningsutredningen har den 20 januari 1978
överiämnal delbeiänkandel (SOU 1978:14) Arbete ål handikappade med bl.a.
förslag lill samordnad organisaiion förden yrkesinriktade rehabiliteringen.
Belänkandei remissbehandlas f n.

För
att det tidsmässigt skulle bli möjligt au samordna den nya organisationen för
den yrkesinriktade rehabiliteringen med förändringen av huvudmannaskapet för
skyddai arbete förordade riksdagen att en organisationskommitté för den
yrkesinriktade rehabiliteringen skulle få börja sill arbeie ulan all behöva
avvakta riksdagens ställningstagande lill sysselsältningsutredningens förslag.
Jag föreslår nu att en sådan organisationskommitté tillkallas.

Nuvarande
verksamhet

Arbetsprövning
och arbetsträning bedrivs vid landslingskommunala eller kommunala
arbetsvårdsinstitut. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är tillsynsmyndighet, och
statsbidrag ulgår lill såväl anordnandet som driften. Arbetsprövning sker också
vid statens arbetsklinik. Arbetsprövning syftar till all genom medicinsk,
psykologisk och social utredning samt prakliska arbetsprov under yrkesmässiga
former kartlägga handikappade arbetssökandens intressen och anlag, fysiska och
psykiska arbetskapacitet, arbetsmotivation och förmåga till samarbete med arbetsledning
och arbetskamrater. Arbetsträning är en i yrkesmässiga former och under
läkartillsyn bedriven systematisk uppträning av handikappade personers fysiska
och psykiska arbetskapacitet. Verksamheten har som målsättning atl förbereda
eleverna för arbete. F.n. finns 30 arbetsvårdsinstitut med sammanlagt ca 2.800
platser för arbetsprövning och arbetsträning. Kostnaderna för den
yrkesinriktade rehabiliteringen vid arbelsvårdsinstituten uppgick är 1976 till
115 milj. kr. 1 statsbidrag utbetalades för år 1976 38 milj. kr. Ca 102 milj.
kr. har investerats i byggnader och maskiner t.o.m. budgetårel 1976/77. Av
detta belopp har staten bidragit med ca 33 milj. kr.

Arbelspsykologiska
konsultinsatser, främst i form av s.k. anlagsundersökningar, används av arbetsmarknadsverket
som hjälpmedel för alt siödja den arbetssökande i olika val- och
anpassningssitualioner. Anlagsundersökningar och andra psykologinsalser vid
arbetsförmedlingarna uiförs av olika fristående arbelspsykologiska institut.
Institutens verksamhei beräknas lill ca 90 proceni bestå av olika
konsultinsatser beställda av arbetsmarknadsverket, därav nära hälften i samband
med yrkesinriktad rehabilitering. Budgetåret

s. 316 Kontrollera mot PDF

DelIIA:6 Skr 1978/79:103 316

1976/77
utfördes ca 15.500 anlagsundersökningar på uppdrag av arbetsmarknadsverket.
Statens koslnader för verksamheien uppgick budgetåret 1976/77 lill ca 24 milj.
kr. Härtill kommer dock vissa koslnader för psykologmedverkan i saniband med
rehabiliieringsinsatserna vid AMU-centra som bekostas från anslaget lor
arbetsmarknadsutbildning.

Jämsides
med den kommunala arbetsprövningen och arbelslräningen saml den
arbelspsykologiska verksamheten har vid skolöverstyrelsens (SÖ) centra för
arbetsmarknadsutbildning - AMU-centra - byggts upp en verksamhei med i viss mån
liknande syfte som arbetsprövning och arbetsträning. Del gäller
anpassningskurserna "Omställning och träning" (OT) för vissa
kaiegorier svårt handikappade inom grupperna synskadade, hörselskadade,
rörelsehindrade, iniellekluelll arbelshandikappade saml psykiskt
arbetshandikappade. Dessa kurser syftar lill all genom teoretisk och praktisk
yrkesorientering, yrkesvägledning, fördjupad utredning m.m. kartlägga den
handikappades förulsältningar för arbeie eller utbildning. Kurserna skall också
genom allsidig träning och teknisk anpassning lill handikappet göra del möjligl
för den handikappade atl lättare klara sig själv i arbele och bostad, på
fritiden osv. F.n. finns 23 OT-kurser vid 19 kursorter i landet. Vid vissa
AMU-centra har främst för anpassningskursernas behov inrättats avdelningar för
praklisk yrkesorientering som även stär öppna för deltagare i kurserna
"Arbetsliv och utbildning". Kosinaderna för OT-kurserna uppgick
budgetåret 1976/77 för SÖ lill ca 65 milj. kr. och för AMS lill ca 16 milj. kr.

Inom
arbeismarknadsulbildningens ram bedrivs vidare en kartläggande och
yrkesorienterande verksamhei genom de nyssnämnda kurserna "Arbetsliv och
utbildning". Uppläggningen av kurserna överensstämmer i viss ulsiräckning
med de principer som ligger till grund för verksamheten inom OT-kurserna.
ALU-kurserna kan därför, i de stycken de vänder sig lill handikappade, ses som
en del i den yrkesinriktade rehabiliteringen. Under 1976/77 påbörjade ca 10.500
elever utbildning i denna kursform. Kosinaderna för kurserna var för SÖ ca 22
milj. kr. och för AMS ca 20 milj. kr.

Proposition
(t977/78:30) om skyddai arbete och yrkesinriktad rehabiUtering m.m.

Målsättning.
Den yrkesinriktade rehabiliteringen skall enligt den av riksdagen antagna
proposilionen (1977/78:30) om skyddai arbete och yrkesinriktad rehabilitering
m.m. ha en sådan organisaiion och inrikining alt den på ett effektivt sätt kan
användas såväl i arbetsförmedlingens sedvanliga verksamhei som i dess
fältarbete, i anpassningsgrupperna och för att lillsammans med andra
samhällsorgan siödja och aktivera människor till arbeie. Ålgärder föriagda lill
arbetsplatserna på den reguljära arbetsmarknaden bör därför byggas ut och
vidareutvecklas. Detla innebär emellertid inte all behovei av kartläggande och
förberedande ålgärder, som bedrivs vid arbeisvårdsinstiiul eller i form av OT-
och ALU-kurser, skulle minska. Del uppslällda målel innebär i siällei all dessa
verksamheter måste närmare samordnas med del egentliga förmedlingsarbelel och
lill vissa delar förläggas ule i arbetslivet.

1
proposilionen framhålls vidare all för arbelshandikappade, som är
nytillträdande eller som under långa lider varit frånvarande från arbelsmarknaden
på grund av sjukskrivning, rehabilitering, eller andra orsaker, är

s. 317 Kontrollera mot PDF

317 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:6

behovet
särskilt stort all få pröva sig fram i arbeie uianför institutionernas skyddade
tillvaro, men ändå i former där kraven på arbetsprestation, arbetstider etc.
successivt kan anpassas till arbetsförmågans utveckling. Genom ålgärder ule i
arbetslivet kan också den yrkesinriktade rehabiliteringen påverka, förändra
och anpassa arbetsiillfällena lill de arbetshandikappades krav och
förutsäuningar. Enligt proposilionen bör alla människor oavsett om de i formell
mening kan betraktas som arbetshandikappade eller inte få den hjälp som behövs
för alt kartlägga sina arbetsförutsättningar och förbereda sig för arbetslivet.

Framlida huvudmannaskap
och organisation. En bälire samordning av resurserna för den yrkesinriktade
rehabiliteringen skulle ge denna bätire förutsättningar alt bli en väl
fungerande del av samhällets loiala rehabilite-ringsverksamhel. Den nuvarande
uppdelningen på olika huvudmän anses orationell och försvårar ett effektivt
utnyttjande av samtliga resurser. En samordnad organisation bör vidare ge ökade
möjligheler alt snabbi och effeklivi anpassa insatserna efterden enskildes
behov och förutsättningar och även alt fortlöpande anpassa verksamheien till
utvecklingen på arbetsmarknaden. 1 enlighel med propositionens förslag uttalar
riksdagen atl en samordnad organisaiion förden yrkesinriktade rehabiliteringen
bör komma till stånd under statligt huvudmannaskap men atl den närmare
ulformningen prövas försl sedan sysselsältningsutredningens delbeiänkande i
ämnet avlämnats. Enligt riksdagens beslul finns det skäl som talar för att
också vissa delar av den arbelspsykologiska verksamheten samordnas och förs in
under ett statligt huvudmannaskap. Riksdagens beslut innebär också all utbildningsbidrag
skall utgå till samtliga elever i yrkesinriktad rehabilitering enligt vad som
gäller för deltagare i arbetsmarknadsutbildning i allmänhet.

Forskning
och metodutveckling. Inom den yrkesinriktade rehabiliteringens område bedrivs
forskning och metodutveckling vid olika institutioner. Statens arbetsklinik
svarar för visst metodutvecklingsarbete inom arbelsprövningens område. Kliniken
har därvid huvudsakligen svarat för utarbetandet av normerande arbetsprov.
Kliniken bedriver också egen provningsverksamhet.

Vid
psykotekniska institutet (PTI) vid Stockholms universitet bedrivs
arbetsmarknadsinrikiad forskning på projeklbasis. Viss del av institutets
forskning avserden arbelspsykologiska verksamheien och finansieras genom medel
från AMS. Även de övriga fristående arbelspsykologiska instituten arbetar med
au ulveckla den arbelspsykologiska verksamheien i anknyining lill
arbetsförmedlingens arbele. Della utvecklingsarbele sker i samråd med och
finansieras av AMS.

1
proposilionen framhölls alt den framlida organisationen av forskningen och meloduivecklingsarbeiei
i hög grad är beroende av hur den yrkesinriktade rehabiliteringen organiseras
i sin helhet. Redan i propositionen förordades dock all eu fristående institut
för forskning och metodutveckling skulle inrättas. Institutet borde få en fasl
anknyining till den yrkesinriktade rehabiliieringsverksamheien vid
arbetsförmedlingen och på arbetsplatserna. Särskilt framhölls vikten av alt
metodutvecklingsarbetet sker i direkl anknyining lill den praktiska
verksamheien inom organisationen för den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Institutet borde finansieras över statsbudgeten liksom fallet fn. är för
statens arbetsklinik. Sysselsäliningsutredningen föreslogs få i uppdrag au
pröva möjlighelerna au utveckla och samordna statens arbetskliniks och PTl:s
resurser.

Enligt
riksdagens beslul borde frågan om hurden framlida forskningen och

s. 318 Kontrollera mot PDF

Del II A:6
Skr 1978/79:103 318

metodutvecklingen
på området skall organiseras bedömas i samband med att organisationen av den
yrkesinriktade rehabiliteringen i stort prövas. Innan beslul fallas i frågan
borde därför sysselsältningsutredningens delbetänkande om arbetshandikappade
avvaklas.

Syssdsållningsulredningens
organisaiionsförslag

Arbetsmarknadsinstitut.
I sill delbeiänkande (SOU 1978:14) Arbele ål handikappade har
sysselsäliningsutredningen lagl fram förslag lill en samordnad organisaiion
förden yrkesinriktade rehabiliteringen inom ramen för ell Slalligl
huvudmannaskap. Utredningen föreslär atl del i varje län under
länsarbetsnämnden skall inrälias s.k. arbetsmarknadsinstitut. Dessa skall svara
för arbetsprövning, arbetsträning, psykologmedverkan samt OT-och ALU-kurser.
Uigängspunkien för utredningens förslag är riksdagens tidigare nämnda beslul.

Enligt
utredningen skall med yrkesinriktad rehabilitering avses hela den verksamhei
som syftar lill au siödja arbetshandikappades strävan au få eller behålla eti
arbete. Man betonar au en stor del av dessa insaiser måsie föriäggas lill
arbetsplatserna.

Utredningen
framhåller atl de organisatoriska förutsättningarna för verksamheten är
vikliga eftersom de kan påverka och styra inriktningen av verksamheien. Som
principiella krav pä en framlida organisation uppställs atl den dels skall ge
möjlighel till samordning av resurserna, dels skall ha nära anknytning till
förmedlingsarbelel och dels kunna leda till ett sammanhållet ansvar för
rehabiliteringsprocess och arbetsplacering. Den mäste också möjliggöra nära
koniaki med den reguljära arbelsmarknaden och övriga organ i
rehabiliteringskedjan. Särskilt framhålls belydelsen av all resursinsatserna
görs på rätt nivå och att arbeisvårdsökanden inte skiljs ut till institutioner
där andra arbetssökanden inte finns. Enheterna bör inte vara större än att de
blir lätlhanieriiga och möjliggör en viss självsländighet i organisationen. Slutligen
bör enligt ulredningen en framtida organisaiion skapa förutsättningar för
koniaki med ell intensifierat metodutvecklingsarbete på området.

Utredningen
har prövat tre olika organisalionsalternativ. Del försia innebär att de
resurser som i dag finns splittrade mellan AMU-cenlren, arbelsvårdsinstituten
och de arbelspsykologiska instituten samordnas vid AMU-centra i likhel med vad
ulredningen rörande viss yrkesinriktad rehabiliieringsverksamhet (YR) fönsslog
i betänkandet (SOU 1976:38) Yrkesinriktad rehabilitering. Utredningens andra
alternativ innebär alt en samordnad organisaiion för dessa resurser inordnas i
arbetsmarknadsverket. Det tredje alternativet innebären anknyining lill de
regionala stiftelserna för skyddai arbele.

Den genomgång av de olika alternativen
som gjorts måsie enligt ulredningen ses mol bakgrund av verksamhetens
inriktning i stort, dvs. kravel pä nära anknyining lill den reguljära
arbelsmarknaden och betoning av del arbetsmarknadspolitiska syftet samt
nödvändigheten av resursavvägningar. Sammantaget lalar delta enligt ulredningen
för det alternativ som innebär alt verksamheien inordnas i
arbetsmarknadsverket. Bl.a. anses del underiätta ell sammanhållet ansvar för de
arbetsvårdssökande samiidigi som del möjliggör avvägningar mellan olika
resursinsatser. Dessulom är alternativet anknutet såväl till
arbelsförmedlingens verksamhet som lill den reguljära arbelsmarknaden. Däremoi
skulle alternativet om det bara innebar atl de

s. 319 Kontrollera mot PDF

319 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:6

nuvarande
arbelsvårdsinstituten inordnades i arbelsmarknadsverkets organisation, och
motsvarande resurser fick finnas kvar jnom AMU-center, innebära risker för
resurssplittring. Del ärdärför nalurligl atl en organisatorisk lösning inom
arbetsmarknadsverket också måste innebära att motsvarande resurser vid
AMU-center förs över lill den nya organisationen. Enligt utredningen lorde del
finnas vinsler au hämla i au lill den nya organisationen också knyta de
psykologer och den övriga personal som i dag arbetar vid de fristående
arbelspsykologiska instituten och som svarar för psykologmedverkan vid
arbelsförmedlingen och inom arbetsmarknadsutbildningen.

Utredningen
konstalerar au syftei med psykologmedverkan vid arbelsförmedlingen, främsi i
form av anlagsundersökningar, i princip är detsamma som för
prövningsinsatserna. Genom au knyta de psykologer och den övriga personal som i
dag arbetar vid de fristående arbelspsykologiska instituten till den nya
organisationen skulle man enligt ulredningen vinna en flexibiliiet i
användningen av psykologerna. Samtidigt skulle förutsättningar skapas för en
närmare kontakt mellan psykologema och del egentliga förmedlingsarbelel. Detla
skulle kunna ske genom att de psykologer som skall ingå i den nya
organisationen får ha jourijänsigöring vid olika arbetsförmedlingar i länei.

Ulredningen
konstaterar vidare att OT- och ALU-kurserna inom arbetsmarknadsutbildningen
har nära anknyining till arbetsvårdsverksamheten i stort eller lill själva
yrkesväglednings- och förmedlingsverksamheten. Skälen för atl dessa
verksamheter skall ligga vid AMU-centren ärenligt ulredningen svära all se från
de principiella utgångspunkter som lidigare angivits. Dessa kurser föreslås
därför organisatoriskt överförda till de nya instituten. Della innebär i sin
tur att institutens verksamhei breddas och att riskerna för
arbeisvårdsstämpling därmed minskas. Del förhållandet au kurserna organisatoriskt
föriäggs till de nya instituten behöver emellertid i och försig inte innebära
all de också geograflski mäsle föriäggas dil. OToch ALU-kurserna kan enligi
ulredningen även i forlsällningen lokalmässigt anordnas decen-traliserai eller
i anslutning lill de nuvarande AMU-centren. Överhuvudtaget understryker
ulredningen all även med arbetsmarknadsverket som huvudman för den samordnade
organisationen bör verksamheten geografiskt och lokalmässigt i vissa fall
kunna samordnas med AMU-ceniren.

Sysselsältningsutredningens
organisaiionsförslag innebär säledes au det i varje län under länsarbetsnämnden
bildas ett eller flera institut som har ansvar för anlagsundersökningar,
prövning och träning såväl i institutionell miljö som vid arbetsplatser på den
reguljära arbelsmarknaden samt OT- och ALU-kurser. Samtidigt skall instituten
ansvara föratt psykologer medverkar vid arbetsförmedlingarna m.m. Instituten
föreslås fä en självsiändig ställning under länsarbetsnämnden. Della markeras
genom atl instituten fär egna styrelser som i princip skall ansvara för
verksamheten pä samma sätt som kursstyrelserna inom arbetsmarknadsutbildningen.

Det
rehabiliterande arbeie som skall bedrivas i samarbete mellan instituten,
förmedlingarna och arbetsplalsema bör kunna påverkas av arbetsmarknadens
parter. Representanter fördessa föreslås därför ingå i insliiulssiyrel-sen.
Behovei av samordning mellan samhälleis olika rehabiliieringsresurser moiiverar
också alt representanter för kommuner, landsting och försäkringskassa blir
företrädda i styrelserna. Arbetsmarknadsinstilul föreslås som eu neutralt namn
för den breddade verksamheten. Benämningen skulle också klart ange au del är
fråga om en verksamhei knuien lill arbeismarknadsver-kei. För au ytierligare
markera della föreslås också au instituten får lillgång till alla de hjälpmedel
som arbetsmarknadsverket har till siu förfogande i

s. 320 Kontrollera mot PDF

Del II A:6
Skr 1978/79:103 320

förmedlingsarbelel
t.ex. i form av bidrag lill arbetsgivarna.

Centralt
organ för forskning och metodutveckling. I delbeiänkandel Arbeie åt
handikappade föreslår sysselsäliningsutredningen eu särskilt insiitui för
forskning och metodutvecklingsarbete inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Detta skall bl.a. bygga på den nuvarande verksamheien vid statens arbetsklinik
och PTI. Ulredningen konstaterar atl orsakerna till arbetslöshet eller
utslagning bland arbelshandikappade är många och sammansatta. Ökade kunskaper
om dessa orsaker är en nödvändig grund för utveckling av metoder och hjälpmedel
i den yrkesinriktade rehabiliteringen. På samma sätt är del nödvändigi att
följa upp insatserna och göra de modifikationer eller förändringar som är påkallade.

Utredningen
finner därför i likhet med som angetts i tidigare nämnda proposiiion alt ett
centralt metodutvecklingsinstilut bör inrättas. Inslilulel bör ha lill uppgift
atl i vid bemärkelse följa och siödja den yrkesinriktade rehabilitering som bedrivs
inom arbetsmarknadsverket. Detta kan dels ske genom forskning om anledningarna
till arbetshandikapp, dels genom forskning och utveckling av arbetsmetoder och
hjälpmedel i den yrkesmässiga rehabiliteringen samt dels genom en kontinuerlig
uppföljning och ulvärdering av verksamheien. Dei arbeie som hiltills skett på
della område bl.a. genom statens arbetsklinik har varit otillräcklig.
Utredningen finner också fördelar med en samordning av statens arbetsklinik och
PTI. Det cenlrala melodutvecklingsinstitulet föreslås bli knutet till AMS.

Den
prakliska anknytningen av forskningen och metodutvecklingen har såväl inom
statens arbetsklinik som PTI skett genom inbyggd praklisk verksamhei.
Utredningen anseremellertid att en sådan direkt lokal samman-knytning innebär
risker för förlorad kontakt med den praktiskt inriktade verksamheten vid andra
institut och med arbetsförmedlingar och företag. Mot denna bakgrund anser sig
inte utredningen kunna förorda att ett nytt institut bildas av statens
arbetsklinik och PTI med blandade metodutvecklings- och praktiska uppgifter.
Ett sådani insliiui skulle dessutom bli mycket stort. Ulredningen erinrar om
alt arbetskliniken och i viss mån PTI under senare år prövat andra modeller för
att knyta an lill den praktiska verksamheten. Som exempel nämns arbetsklinikens
medverkan i sysselsätlningsulredningens försöksverksamhet med
anpassningsgrupperna inom den offentliga sektorn. En fortsatt breddning och
utveckling av sådana kontakter med verksamheten på fältet ärenligt utredningens
mening myckel angelägen. Man förutsätter också all del föreslagna
metodulvecklingsinstitutet skall medverka i uppläggning och ulvärdering av de
försöksverksamheter som sysselsäliningsutredningen i annai sammanhang
föreslagil. Psykologisk konsullservice för arbeismarknadsverkels räkning är i
dag en av de två dominerande verksamhetsgrenarna vid PTI. Den andra är
meloduiveck-lingsverksamhei som gäller sludie- och yrkesvalsproblem,
rehabiliiering och omskolning. Handikappfrågor behandlas vid insiiiuiei även ur
andra aspekter med anslag från socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Också
arbelsmiljöproblem i vid mening behandlas. Slutligen bedrivs sedan ett antal
åren arbets- och idroilspsykologiskl forskningsprojekt. Vissa av de projekt som
f n. bedrivs vid PTI har sålunda en inriktning som inte naturligt har samband
med det forskningsoch metodutvecklingsarbete som blir huvuduppgiften vid det
nya inslilulel. För dessa verksamheter föreslås en anknyining till berörda
siailiga organ.

De
återstående forsknings- och utvecklingsinriklade delarna av PTI bör enligt
ulredningen sammanföras med arbetsklinikens resurser för metodui-

s. 321 Kontrollera mot PDF

321 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:6

veckling och bilda det nya institutet för forskning och
utvecklingsarbete rörande yrkesinriktad rehabilitering. Uppbyggnaden börenligt
utredningen ske med sikte på en breddning av verksamheien så all den kommer alt
omfatia hela frågan om den ömsesidiga anpassningen på arbelsmarknaden,
utslagningen, anpassningsgruppernas roll etc.

Anknyining lill den praktiska verksamheien inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen tillgodoses enligt utredningen dels genom den
organisatoriska anknytningen lill arbetsmarknadsverket och dels genom den
breddning av verksamheien som förordas. Det nya institutet förordas härutöver
få en direkt lokalmässig anknyining lill något prakliskl verkande
arbetsmarknadsinstitut. Garantier måste emellertid som lidigare nämnls skapas
för au verksamheien blir inriktad på forskning och metodutveckling och inte
successivi glider över till atl bli ett arbetsmarknadsinstitut bland andra.
Samordningsproblematiken bör enligt ulredningen närmare klargöras av den
kommande organisationsutredningen.

Prakliskl föreslås delta kunna lösas genom au
provningsverksamheten vid statens arbetsklinik och motsvarande verksamhet vid
PTI sammanförs. För arbetskliniken gäller i dag atl ca 95 proceni av eleverna
kommer från Stockholmsområdet. Förhållandet är ungefär detsamma för PTI. Denna
sammanförda praktiska prövningsverksamhet föreslås bilda stommen i ett fjärde
arbetsmarknadsinstitut inom Stockholms-regionen. Della institut ställs under
samma ledning som övriga arbetsmarknadsinstilul inom regionen. Till denna
prakliska provningsverksamhet knyts lokalmässigl den nya forsknings- och
metoduivecklingen.

1 enlighel med vad som framhållits i propositionen
(1977/78:30) föresläs institutet för forskning och metodutveckling ha en
fristående ställning. För atl instiiutei skall kunna ha ett samlat grepp över
rehabiliieringsmetodiken i ett arbeismarknadspoliiiskl perspektiv föreslås en
särskild delegation under AMS få ansvaret för driften av institutet.
Konstruktionen ses som en parallell lill vad som gäller för andra delar av
arbetsmarknadsverket, t.ex. för vissa frågor inom arbetslöshetsförsäkringen.

Delegaiionen föreslås fä en bred samhällelig
representation med representanter för AMS, arbetsmarknadens parter,
handikapporganisationerna. Karolinska institutet. Tekniska högskolan och andra
institutioner och högskolor där forskning med arbetsmarknadsinrikining bedrivs.
Även kommunoch landstingsförbunden föresläs bli representerade.

Till institutet bör enligt ulredningen knylas såväl
sociologisk som psykologisk och medicinsk expertis. De befintliga tjänsterna
vid de existerande instituten börenligt ulredningen främsi kompletteras med
arbetsmarknads-inriktade sociologer. Vidare betonas vikten av kontakter med den
prakliska verksamheien vid arbetsprövning, arbetsträning, arbetsförmedling och
det arbele som bedrivs av anpassningsgrupper, personalhälsovård och personalavdelningar.
Forskning om olika missbrukargruppers situation i arbetslivet, medverkan vid
utbildning av personal vid de nya arbetsmarknadsinstituten mm. anges som
exempel på lämpliga uppgifter för institutet.

Ulgångspunkier för organisalionskommitiéns arbele

Till grund för organisationskommitténs arbele skall ligga
de riktlinjer som angivits i den av riksdagen antagna proposilionen
(1977/78:30) om skyddai arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. I enlighet
med vad som anfördes i propositionen bör den särskilda
organisationskommittén bestå av

21 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 322 Kontrollera mot PDF

Del II A:6
Skr 1978/79:103 322

representanter
för berörda departement och ämbetsverk samt kommun- och landslingsförbunden,
arbetsmarknadens parter m.fl. iniressenler, bl.a. berörda
personalorganisationer. Föruiom organisationsfrågorna bör kommittén också ges
möjlighet atl behandla frägor rörande samverkan och gränsdragning mellan
yrkesinriktad rehabilitering och övrig rehabiliieringsverk-samhei. Huvudmannaskapet
för den yrkesinriktade rehabiliteringen bör av de skäl jag tidigare nämnt
ändras samiidigi med organisationsförändringarna för skyddat arbete, vilka
beräknas träda i krafl lidigast den 1 januari 1980. För atl denna samtidighet
skall kunna uppnås bör sysselsältningsutredningens förslag i delbetänkandel
(SOU 1978:14) Arbele ål handikappade föranleda proposiiion till riksdagen
senast höslen 1978. Försi härigenom ges den principiella grunden för den
yrkesinriktade rehabiliteringens närmare uiformning och innehåll inom ramen för
ell slatligt huvudmannaskap. Efter riksdagsbeslut måste lid också ges för
utarbetande av mer detaljerade organisationsplaner, personaldimensionering elc.

I avvaktan på riksdagens
ställningstagande bör kommittén i försia hand undersöka de organisatoriska
konsekvenser som följer av riksdagens redan fattade beslut om atl
huvudmannaskapet för arbetsprövning och arbetsträning skall överläs av staten.
Kommittén bör härvid bl.a. biträda statens förhandlingsnämnd och statens
avialsverk vid de förhandlingar som måste föras med såväl nuvarande huvudmän
som berörda personalorganisationer. Stålens förhandlingsnämnd har genom beslul
den 23 februari 1978 erhållil regeringens uppdrag att ta upp förhandlingar med
nuvarande huvudmän för verkstäderna för skyddai arbeie och
arbeisvärdsinstiiuien för arbetsprövning och arbetsträning. Vad avser den
yrkesinriktade rehabiliteringen innehåller uppdragei förhandlingar dels om
överiätelsen av arbelsvårdsinstituten och dels om den avräkning från statliga åtaganden
gentemol kommunerna och landsiingskommunerna inom andra områden som enligt
riksdagsbeslutet är en förutsättning för ett slalligl övertagande av
kostnaderna för verksamheten. Regeringen kommer senare att uppdra ät statens
avtalsverk atl i den ulsiräckning som behövs förhandla med berörda
personalorganisationerom anställnings- och arbetsvillkor för berörd personal.

Som
jag lidigare redovisat har sysselsättningsutredningen i delbetänkandel Arbele
ål handikappade diskuterat tre olika organisalionsalternativ för den
yrkesinriktade rehabiliteringen under statligt huvudmannaskap. Ulredningens
förslag remissbehandlas f n., varför regeringsförslag och riksdagsbehandling
inte kan ske förrän i början pä hösien 1978. Under liden fram till riksdagens
ställningstagande lill organisatorisk inplacering av den yrkesinriktade
rehabiliteringen är det nödvändigt all skaffa sig fördjupad insikl om vilka
konsekvenser de olika alternativen skulle medföra. Organisationskommittén bör
därför vidareutveckla och mer i detalj utreda de metodiska, organisatoriska,
ekonomiska och personalmässiga konsekvenser, som skulle följa av ell
genomförande av de alternativa förslag om den organisatoriska inplaceringen av
den yrkesinriktade rehabiliteringen som sysselsättningsulredningen diskuterat.
Kommittén bör i delta sammanhang också ta upp frägan om hur forskningen och
metoduivecklingen inom områdel skall organiseras. Utgångspunkten bör vara all
berörda ålgärder skall slä öppna för alla arbetssökande som önskar kartlägga
sina arbelsföruisäitningar och förbereda sig för arbetslivet. En annan
uigångspunki skall enligt riksdagens beslul vara alt totalkostnaden för den nya
organisationen, oavsell val av organisatorisk inplacering, skall ligga inom den
ekonomiska ram som i nuvarande penningvärde gäller för verksamheten. Vad avser
forskningen och

s. 323 Kontrollera mot PDF

323 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:6

metodutvecklingen
bör kommiuén i enlighel med vad som anfördes i propositionen 1977/78:30också
beakta det utvecklingsarbete som fn. bedrivs vid de övriga arbelspsykologiska
instituten.

Utgångspunkten bör vara
att denna fördjupade sludie skall kunna anmälas för regeringen i sådan lid all
den kan behandlas av regering och riksdag samtidigt med
sysselsätlningsulredningens principiella förslag. Sedan regering och riksdag
lagit ställning lill dessa förslag skall kommittén förbereda del prakliska
genomförandet av den nya organisationen. Det regionala organisationsarbelet
under kommittén bör ankomma på länsarbetsnämnderna i resp. län i nära samråd med
nuvarande huvudmän, arbetsmarknadens parter, kommuner, försäkringskassa och
andra intressenter. Det regionala organisationsarbetet skall, med beaktande av
de skiftande förutsättningar som gäller i de olika delar av landet i första
hand syfta till all förbereda del prakliska genomförandet av den nya
organisationen på regional och lokal nivå.

Del
är självfallel viktigt all såväl i del cenlrala som del regionala
organisationsarbetet finna sådana övergångslösningar alt berörd verksamhei vid
statliga och kommunala institutioner på ett smidigl sätt kan övergå till den
nya organisationen med staten som huvudman. Kommittén skall vidare pröva frågan
om att samordna och under del statliga huvudmannaskapet föra in vissa delar av
den arbelspsykologiska verksamheten som bedrivs vid de arbelspsykologiska
instituten. Kommittén bör härvid särskilt beakla situationen för dem som är
verksamma vid instituten saml ta lill vara deras erfarenheter och kompetens.

Lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen) kommer inte
att formelll bli lillämplig i förhållandet mellan organisationskommittén och
berörda personalorganisationer. Kommittén bör med hänsyn härtill söka finna
sådana anordningar för konlakler med personalorganisationerna under
organisationsarbetet att intentionerna i medbestämmandelagen inte sätts ät
sidan under utredningsoch uppbyggnadsarbetet.

1
enlighel med proposiiion 1977/78:30 har riksdagen beslutat alt nuvarande
huvudmän om de så önskar kan få behålla arbetsvårdsinstitut försådan social
träningsverksamhei som inte har någon specifik arbetsmarknadspolitisk prägel.
En förutsäitning är dock att de huvudmän som önskar behålla något institut
också är beredda att bära hela det ekonomiska kostnadsansvaret härför. Det
fömtsätts också alt nuvarande huvudmän vid förhandlingarna med statens
förhandlingsnämnd på ett tidigt siadium klargör huruvida de önskar au staten
skall överta arbelsvårdsinstituten eller ej. Härigenom bör man i god tid före
den nya organisationens ikraftträdande kunna överblicka vilka
arbetsvårdsinstitut som skall ingå i organisationen. I de regioner där
nuvarande huvudmän behåller institut för andra uppgifter får självfallel
motsvarande resurser för yrkesinriktad rehabilitering byggas upp. Del ankommer
på kommittén all om så blir aktuellt utfärda närmare förslag härtill.

Utredningsarbetet
bör både på central och regional nivå bedrivas i nära kontakt dels med
organisationskommittén för skyddai arbeie dels med andra berörda organ.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt så au ell förändrat huvudmannaskap om möjligl kan träda
i kraft den 1 januari 1980.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar
chefen för arbetsmarknadsdepartementet

att
tillkalla en kommitté med högsl femton ledamöter med uppdrag att utarbeta
förslag till och förbereda en ny organisation för den yrkesinriktade
rehabiliteringen.

s. 324 Kontrollera mot PDF

Del II A:7
Skr 1978/79:103 324

att
ulse en av kommitténs ledamöier all vara ordförande,

alt
besluta om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde åt kommittén.

Vidare
hemställerjag atl regeringen föreskriver

alt
kostnadema för kommittén skall belasla tolfte huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Arbetsmarknadsdepartementet)

7. Tilläggsdirektiv till anställningsskyddskommittén (A
1977:01)

Dir
1978:52

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-06-08

Departementschefen,
statsrådet Wirtén, anför.

Den
6 oktober 1977 beslöl regeringen alt tillsätta en kommitté med uppdrag atl göra
en översyn av anslällningsskyddslagstiflningen m.m.,
anställnings-skyddskommittén (A 1977:01). Till kommittén skulle bl.a.
överiämnas en rad frågor som hade aktualiserats i arbetsmarknadsdepartementet
och som hänger samman med anställningsskyddslagen liksom framställningar som
hade kommit in till regeringen i motsvarande ämnen (Dir 1977:102).

Förslag
om bättre anställningsskydd för deltidsarbetande har bl.a. förts fram av
jämsiälldhelskommillén mot bakgrund av betänkandet "Deltidsanställdas
villkor" (SOU 1976:6). Detta belänkande har härefter remissbehandlats. I
betänkandet och i remissvaren förs bl.a. fram förslag om ändringar i lagen om
anställningsskydd. Dessa förslag bör nu prövas av anställnings-skyddskommittén.

Vidare
har, liksom lidigare, lill regeringen inkommii framställningar som avser ämnen
som ligger inom kommitténs utredningsuppdrag.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen

utvidgar
kommitténs uppdrag lill alt omfatta även frågan om de deltidsarbeiandes anställningstrygghet,

bemyndigar
chefen för arbelsmarknadsdepartementet all även i fortsättningen överiämna
lill kommittén sådana till regeringen ställda framställningar som berör
kommiiléuppdragei.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Arbetsmarknadsdepartementet)

s. 325 Kontrollera mot PDF

325 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:8

8.
Datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö

Dir.
1978:76

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-07-20

Departementschefen,
statsrådet Wirtén, anför.

Datatekniken
har under det senaste årtiondet brutit igenom pä allvar och påverkal
arbetslivet inom de flesta grenar av förvaltning och näringsliv. Den skapar nya
utvecklingsmöjligheter som det är vikligl all la vara på men ställer samiidigi
stora krav på omställning och förnyelse. Sannolikt ligger de slörsla
förändringama ännu i framliden.

1 början fick datorerna
sin huvudsakliga användning som hjälpmedel för matematiska beräkningar i
tekniska och vetenskapliga sammanhang. Pä det administrativa området började
datorer införas under 1950-ialei. Genom iransistorisering av datorerna under
1960-talet möjliggjordes lägre priser samtidigt som driftsäkerhet och prestanda
kunde förbättras. Delta innebar ett genombrott för utnyttjande i större skala.
De senaste årens utveckling av s.k. integrerade kretsar har inneburil
ytteriigare kraftigt förbättrade prestanda lill lägre priser. De har öppnat
möjligheler lill decentralisering av dalabehandlingen. Också inom
telekommunikationerna sker en snabb leknisk utveckling, som bl.a. gör det
möjligl alt lill låga kostnader sända dala över långa avstånd.

Hittills
har datatekniken blivit mest utbredd inom områdel administrativ databehandling.
Kontorsarbetet har i stor utsträckning redan lätt ändrai innehåll. Hantering av
in- och utbetalningar, bokföring och statistik i alla former sker idag
övervägande med hjälp av datorer. Under de närmaste åren vänlas allt fler
kontor fä elektronisk utrustning för lagring, bearbetning och utskrift av text.
Vidarebefordran och utbyte av dala vänlas i stor omfattning komma all ske genom
olika dalanät, inte minsl del allmänna dalanät som televerket bygger upp.

Datateknik
används för specialiserade uppgifier inom kommunikationssektorn, bl.a. för
övervakning och styrning av luftfart, fariyg, telekommunikationer och
järnvägstransporter. Specialiserade datasystem används också inom sjukvården
för t.ex. patientdata och i försvaret för slridsledningssys-teni.

Inom industrin lillämpas
dalatekniken allt mer i olika produktionsprocesser. Automation belraklas i
alla industriländer som ell vikligl medel all öka industrins produktivitet.
Datorer används vid processkontroll inom exempelvis pappers-, stål-,
cement-och kemisk induslri. De utnyttjas för styrning av produktionslinjer inom
bl.a. varvs-, bil-, gruvoch tryckeriindustrin. Datorer används också i samband
med s.k. numeriskt styrda verktygsmaskiner. De utgör även en viktig
grundkomponent i industrirobotsyslem. Vid sidan av detla har halvledartekniken
lätt ökad tillämpning bl.a. när det gäller mät- och styrutrustning inom
industrin. Mängden mindre datorer har ökal snabbi.

1
svensk industri fanns år 1977 ca 600 industrirobotar installerade. De används
bl.a. för tunga och monotona arbeten och där andra besväriiga arbelsmiljöproblem
finns. Robotarna är ofta en länk mellan olika automatiskt styrda maskiner. I
viss omfallning utför de egna arbetsoperationer, t.ex. svetsning, slipning,
gradning och målning. Personalens arbetsuppgifter omfattar då främsi
maskinbetjäning av olika slag. Industrirobotar av den lyp som finns i dag llr
anses ha ell myckel slorl användningsområde inom bl.a.

s. 326 Kontrollera mot PDF

Del II A:8
Skr 1978/79:103 326

verkstadsindustrin.

Den
svenska dataindustrin har under 1960- och 1970-lalen vuxit snabbt, och under
del närmaste decenniet vänlas den fä minsl lika hög tillväxttakt. Den kan anses
svara för en väsenilig del av svensk industris utvecklingspotential.

Vissa försök har gjort all
kvantitativt uppskatta datorteknikens olika effekter på sysselsättningen.
Sålunda lät 1971 års dataindusiriulredning en särskild referensgrupp studera
sysselsättningsfrågorna. Referensgruppen framhöll i sin rapport' atl en ändrad
näringsstruktur var den dominerande orsaken till förskjutningar mellan olika
yrkesgruppers inbördes storlek. Den tekniska utvecklingen beskrevs av
referensgruppen som en av flera förklaringar lill ändringar i
näringsstrukturen. Dittills (dvs. fram lill 1974) ansågs datatekniken ha fält
slörsi effeki på sysselsättningen i kontorsomrädet, där antalet sysselsatta av
allt att döma skulle ha ökal ännu mer än del fakiiski gjorde om inte datorer
hade införts. Datatekniken bedömdes vidare ha haft en marginell effeki i
riklning mot ökad koncentration av arbetstillfällen i slorstadsomrädena.

Dataindustriulredningens
arbele har följis av ell fortlöpande utredningsarbete inom statens
industriverk. Även inom statistiska centralbyrån har försök gjorts atl beräkna
datateknikens arbetsmarknadseffekter. I slutrapporten ADB och arbetskraften
(Information i prognosfrågor 1977:21) beräknas nettoeffekten i kontorsomrädet
motsvara ett bortfall av 30.000-40.000 sysselsättningstillfällen.

Uiredningspromemoria
nr 3 till betänkandet (SOU 1974:10) Data och näringspolitik.

Sedan de nämnda
beräkningarna gjordes har del totala antalet sysselsatta i kontorsomrädet
fortsatt atl öka. Det är ändå sannolikt au datorerna på många häll har minskat
behovei av personal. Om tjänstesektorn i framliden inte ökar sin totala
sysselsättning lika snabbi som hittills kan datoriseringen inom kontorsområdet
framdeles komma att leda lill nya och siörre sysselsättningsproblem. Inom
andra områden som t.ex. den grafiska industrin eller delar av
kommunikationsområdet (post, lele, sjöfart, järnvägar osv.) har elektronikens
införande medfört att en del yrkesgrupper nu synes vara på väg att försvinna.

Inom
lillverkningsinduslrin kan - som framgår av vad jag nyss anförde
-industrirobotar på kort tid komma all ersätta många människors yrkesarbete.
Vilken betydelse automationen i framtiden kan fä på den totala indusirisysselsättningen
är emellertid dåligt känt. Vissa överväganden gjordes i den nämnda
slutrapporten från statistiska centralbyrån. Några forskningsprojekt i ämnet
pågår vidare vid svenska universitet och högskolor liksom ulomlands. Det är i
det sammanhanget viktigt atl hålla i minnet atl indusirisysselsättningen under
en följd av år har minskal. Minskningen har delvis haft sin orsak i en
fortgående rationalisering och teknisk utveckling av produktionen. Men trots
tendensen till minskad sysselsättning på längre sikt har industrin under
högkonjunkturerna regelbundet haft brist på yrkesulbildade arbetare, vilkel har
stimulerat ansträngningarna att automatisera produktionen.

Med
datatekniken följer en rad nya yrken. För många av dessa krävs specialiserade
utbildningar, vilka ofta behöver revideras med hänsyn lill den lekniska
utvecklingen. De som haren utbildning inom områdel behöver ofta fortbildning
för nya uppgifter inom samma område. Utbildning inom dataområdet pågår
försöksvis både i gymnasieskolan och i ett antal eftergymnasiala
ulbildningsvägar. Det är angeläget att ulbildningen i framtiden

s. 327 Kontrollera mot PDF

327 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:8

blir
så allmän att de utbildade kan välja mellan olika arbeten samiidigi som behovei
av specialkompelens tillgodoses, I sisinämnda hänseenden är del viktigt atl
ulbildningen kan planeras med ledning av tillförlitliga prognoser över behovei
av arbelskrafl i de berörda yrkena.

Utvecklingen
av datorer och automation harsåledes väsentlig betydelse för en bedömning av
framlida kvantitativa förändringar a v sysselsättningen och behovet av
utbildning för olika yrken. Tekniken har dessutom ofta omvälvande effekter på
arbeiets innehåll och arbetsmiljön. Gamla arbetsuppgifter ersätts av nya och
den fysiska arbetsmiljön kan ändras radikalt. Informa-tionsfiödel, medmänskliga
relationer och beslutsformer påverkas på skilda sätt.

En
omtvistad fräga är i vad mån del finns något generellt samband mellan
automation och arbetstillfredsställelse. Vad industrin beträffar finns vissa
forskningsresultat från 1960-talet och början av 1970-lalel/n2/ som tyder på
att arbetslillfredsslällelsen sjunker vid övergång från hanlverk till
tempoarbele för atl sedan äter öka vid övergäng från lempoarbeie lill
processövervakad induslri. Det sisinämnda positiva sambandet mellan
arbetsglädje och övergång från tempoarbele lill processindustri har senare
ifrågasails.

Se
t.ex. Bertil Gardell: Produktionsteknik och arbetsglädje (1971).

Ett
vanligt skäl till att företag inför industrirobotar är - föruiom atl de
förbättrar lönsamheten - atl robotarna löser besvärliga arbelsmiljöproblem.
Elektroniken gör del möjligt atl la bort många lunga, ensidiga eller farliga
arbetsmoment. Men den kan också skapa nya arbelsmiljöproblem. Övervakning av
automatiska produktionssystem är ofta enformig och kan leda lill minskade
kamratkontakter på arbetsplatsen. Del finns risk för atl personalen känner sig
kontrollerad av olika styrsystem. I vissa företag synes automationen ha ökat
behovet av skiftarbete, medan utvecklingen på andra håll inger hopp om att
detla problem skall kunna lösas genom fortsatta tekniska förbättringar.
Bildskärmar och liknande utmstning ger upphov lill särskilda ergonomiska
problem. För stora grupper av anslällda i kontor och inom kommunikationssektorn
medför datorerna en mängd enformigt inkodnings-arbete, samtidigt som den
handläggande personalen kan avlastas rutinmässiga arbetsuppgifter i samband
med exempelvis stalisiikföring och registrering av data.

Den
nya tekniken kan således medföra stora förändringar både till det bättre och
till del sämre. Den ställer stora krav på de anställdas förmåga lill
omställning. Själva omställningen kan vara svår förden enskilde även i de fall
då den ger möjligheter till förbättring av dennes situation.

Det
är viktigt atl den tekniska utvecklingen sker under former som lönlagarna kan
överblicka och påverka. De anslällda har idag laglig räll lill medbestämmande i
fräga om viktigare ändringar av förhållandena på en arbetsplats. Sådana frägor
som införande av datorer och automation eller val mellan olika slags utrustning
kan i princip inte avgöras ulan att de anställda i förväg informeras och fär
möjlighel atl förhandla. Della kan dock försvåras av olika praktiska
omständigheter, t.ex. att ett förelag är beroende av omfattande datakommunikation
med andra företag eller med avlägsna datacentraler, vilkas systemval är givna
på förhand. Datasystemens stora betydelse för informationsflödet i större
förelag kan också ge upphov till hell nya rutiner för informaiion och
beslutsfattande i förelagen.

Den
tekniska utveckling som hittills har skell har främjats av atl de anslällda och
de fackliga organisationerna har bedömt den som önskvärd.

s. 328 Kontrollera mot PDF

Del II A:8
Skr 1978/79:103 328

Den
väntade utvecklingen mol alltmer komplicerad teknik kan göra det nödvändigt för
parterna på arbelsmarknaden atl ulveckla formerna för samråd och
medbestämmande. Det gäller såväl i samband med forskning och planering som vid
konkrela beslul om införande av ny teknik.

Dessa
och liknande frågor har tagits upp i rapporter frän såväl LO och TCO som
politiska partier och i debattskrifter. På del internationella planet har
Internationella arbetsorganisationen (ILO) i en rapport varnat bl.a. för atl en
alltför snabb utveckling kan få stora sysselsäliningsmässiga konsekvenser.

Flera
riksdagsmotioner har behandlal behovei av en kartläggning av dalateknikens
sysselsättningseffekter. Arbetsmarknadsulskotlel konstaterade i höstas att
beräkningar av datateknikens sysselsättningseffekter anses lyda på atl
arbetstillfällena blir färre. Belydande förändringar av arbetsmiljö och
arbetsinnehåll inlräffar dessulom i både industri och förvallning, framhöll
utskottet (AU 1977/78:4, rskr 1977/78:17). Arbeismarknadsul-skottel fann det
därför angeläget all man gör en bred kartläggning av datateknikens framlida
effekter på arbetsliv och sysselsättning. En sädan kartläggning skall utgöra en
betydelsefull komplettering av den utredningsverksamhet på andra delar av
dataområdet som redan har satts igång. Utskoitet hemställde alt riksdagen som
sin mening skulle ge regeringen tillkänna vad utskoitet anfört. Riksdagen
biföll utskoltels hemställan.

Flera
av dé berörda frågorna har som jag nämnt blivit studerade i såväl offentliga
utredningar som olika forskningsorgan. De siudier som hittills har gjorts av
dalateknikens framtida effekter på sysselsättning och arbetsmiljö har dock
varil allmänt hållna eller haft karaklär av räkneexempel. En kommitté bör
därför nu tillkallas för atl göra en samlad utredning av datateknikens framlida
effekier pä sysselsättning och arbetsmiljö. Utredningen bör ge underiag för
principiella ställningstaganden i frägor som rör utvecklingen under de närmaste
5-10 åren och under de närmasle 15 åren. Den börockså kunna tjäna som
utgångspunkt förden fortlöpande bevakning av dalateknikens arbelsmarknadseffekter
som bl.a. statens industriverk svarar för.

Jag
har i denna fråga samråti med industriministern, som senare idag kommer atl
begära bemyndigande all tillkalla en kommitté för uiredning av dalateknikens
och elektronikens effekier på näringslivets utveckling. Det är väsentligt all
de båda utredningarna arbetar i nära samband med varandra så all dubbelarbete
undviks och vunna erfarenheter fortlöpande kan utnyttjas av de båda
utredningarna.

En
uigångspunki för den av mig föreslagna kommitténs överväganden måste vara en
kunskap om datorernas användning i olika delar av förvaltning och näringsliv
och var det finns långt framskridna planer på atl vidga utnyttjandet av sädan
utrustning. Kommittén bör kunna redovisa en uppskattning av den framlida användningen
av dessa hjälpmedel. Därvid bör utredningen till väsentlig del kunna utgå från
malerial som tas fram av den kommitté som industriministern avser all tillkalla
och av statens industriverk. Även utomstående experter bör i mån av behov
kunna anlitas för atl belysa lekniska eller ekonomiska frågor.

Kommittén
börsedan analysera datateknikens effekier på sysselsättningen vid olika
tänkbara förlopp av den framtida tekniska och ekonomiska utvecklingen. Säväl
den totala sysselsättningen som utvecklingen för olika yrkesgrupper, i olika
näringsgrenar och i olika delar av landet bör belysas. Kommittén bör diskutera
i vad mån skilda utvecklingsförlopp i fråga om elektronikens användning har
önskvärda eller skadliga effekier på sysselsätt-

s. 329 Kontrollera mot PDF

329 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:8

ningen
och i vad mån del gär all påverka denna utveckling i önskvärd riklning.

Kommittén
bör överväga i vad mån staten bör vidta särskilda åtgärder för att underlätta
omställningar i samband med införande av datorer och automation eller för att
styra denna utveckling på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till de
sysselsatta. Särskilt bör behovet av utbildning för olika yrkesgrupper och
behovet av olika arbetsmarknadspolitiska ätgärder belysas.

Vidare bör kommittén
analysera de olika effekier på arbetsmiljön som datorer och automation kan ha.
Såväl direkta ergonomiska problem som konlaktproblem på arbeisplaiser, ökad
koniroll av anslällda och risk för brisiande arbeislillfredsställelse i vid
mening bör belysas. Likaså bör kommittén bedöma de förbättringar som kan göras
t.ex. genom att ensidiga eller fariiga arbetsmoment röjs undan. Kommittén bör
vidare diskutera datateknikens effekter på informationsflödet inom företag och
förvaltningar samt de anställdas möjligheter alt hävda sill medbestämmande.
Kommittén bör mot bakgrund av detta överväga behovet av åtgärder från statens
sida för att främja arbetsmiljön.

Kommittén
bör i sill arbele kunna la upp även andra frågor än dem jag nu har nämnl med
anknytning lill datateknikens effekier pä arbetslivet. Det är lämpligt all
kommittén under sitt arbete samråder med övriga pågående utredningar inom
dataområdet.

Med
hänsyn lill den snabba utvecklingen inom dalaområdet är del angeläget att
utredningsarbetet bedrivs så att konkrela resultat och förslag lill ålgärder
kan läggas fram inom en relativt snar framlid. Della kan exempelvis ske i
delbelänkanden eller genom framställningar i olika delfrågor.

Under
budgetåret 1978/79 läggs bl.a. sysselsältningsutredningens slutbetänkande fram
för regeringens ställningstagande, och en rad viktiga frågor rörande stål-,
varvsoch lekoindustrierna kommer ocksä atl behöva avgöras i en nära framtid. I
den mån som utredningen om datateknikens sysselsättningseffekter anser sig ha
synpunkier av betydelse för dessa olika frågor är det angelägel all de läggs
fram i sädan lid atl de kan beakias.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag au regeringen bemyndigar
chefen för arbetsmarknadsdepartementet alt tillkalla en kommitté med högsl nio ledamöter
med uppdrag au uireda datateknikens effekter på produktion och arbetsliv,

all
ulse en av ledamöterna att vara ordförande,

att
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare
hemsläller jag all regeringen föreskriver att koslnadema för kommittén skall
belasla tolfte huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Arbetsmarknadsdepartementet)

s. 330 Kontrollera mot PDF

Del II A:9
Skr 1978/79:103 330

9.
Utredning om fördomar och diskriminering i fråga om invandrare m
fl

Dir.
1978:78

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-08-03.

Departemenischefen,
statsrådet Wirtén, anför.

Sverige
har länge haft en frän språklig, etnisk och religiös synpunki mycket enhellig befolkning.
De enda siörre minoriteterna var fram till mitten av 1900-talet samerna och den
finsktalande befolkningen i de nordligaste delarna av landet samt judarna.
Genom invandringen under efterkrigstiden har emellertid vårt lands
befolkningssammansätlning förändrats i hög grad. Utöver de inhemska
minoriteterna finns nu i befolkningen ungefär en miljon personer som har
invandrat lill Sverige eller som är barn eller barnbarn lill invandrare. Mer än
hälften av dem är svenska medborgare. Del finns i vårt land med än ell
trettiotal etniska minoritetsgrupper som var och en omfattar mer än ett
tusental personer.

Mot
denna bakgrund har utvecklingen i Sverige under de senasle årtiondena kommii
atl präglas av att språk, kulturtraditioner och religioner som lidigare
knappast var företrädda här nu har blivit vanliga inslag i samhällsbilden.
Denna utveckling i riktning mol ett mångkulturellt samhälle är positiv för
landet i dess helhet och berikar det kulturella livet i vidaste bemärkelse. De
riktlinjer för invandrar- och minoritelspolitiken som antogs av riksdagen år
1975 (prop. 1975:26, InU 1975.6, rskr 1975:160) är eu uuryck härför. Där
framhålls bl a vikten av all invandrarna och de etniska minoriteterna ges
större möjligheter au bevara och ulveckla de egna språken och
kulturtraditionerna. Synpunkier av delta slag har varil vägledande när det i 1
kap. 2 § regeringsformen slås fast att etniska, språkliga och religiösa
minoriteters möjligheler alt behålla och utveckla ett eget kultur- och
samfundsliv bör främjas. Samma synsätt har kommit till utiryck i regeringens
budgetproposition är 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 15 s. 9-10).

Det
är emellertid uppenbarl au mötel mellan majoritetsbefolkningens och
minoriteternas värderingar och kulturmönster även kan ge upphov till problem.
Det finns ett visst mätt av kullurell och språklig intolerans inom varje
folkgrupp. Invandring medför således all risker uppslår för fördomar,
diskriminering och motsättningar på etnisk eller liknande grund. I motsats till
vad som har varit kännetecknande för situationen i ett slorl antal länder i
Europa har samhällsutvecklingen i Sverige hittills i slort sett kunnat
fortskrida ulan att störas av konflikter som har sill ursprung i sådana
motsällningar. Men under 1970-talel har tendenser till fördomar, diskriminering
och motsättningar på etnisk grund blivit mera märkbara även i vårt samhälle.
Mot denna bakgrund har under senare år åtgärder vidtagits på flera områden i
syfte all förbättra invandrarnas och minoriteternas ställning och motverka
tendenser till diskriminering av dem.

Av
särskild t>etydelse har här varil arbetel för att stärka invandrarnas
rättsliga ställning. Detta arbele har lett lill alt utlänningar som är bosalla
i Sverige numera i de flesta avseenden har samma rättigheter som svenska medborgare.
En rad reformer har genomförls under de allra senasle åren i syfte au i
enlighet med 1975 års riktlinjer för invandrar- och minoritelspolitiken
ytterligare vidga invandrarnas rättigheter. I della sammanhang bör särskilt
nämnas riksdagens beslul all införa kommunal rösirättoch valbarhet för
Ulländska medborgare (prop. 1975/76:23, KU 1975/

s. 331 Kontrollera mot PDF

331 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:9

76:25,
rskr 1975/76:78). Genom de nyligen genomförda ändringama i regeringsformen har
dessulom utlänningarnas grundläggande fri- och rättigheter skrivits in i
grundlagen (prop. 1975/76:209). Sverige har även på det internationella planet
verkat för all stärka invandrarnas rättsliga ställning. Den av riksdagen
nyligen godkända europarådskonvenlionen om migrerande arbetstagares
rättsställning är delvis ett resultat av detta arbeie (prop. 1977/78:162, AU
1977/78:33, rskr 1977/78:252).

Jämsides med att
invandrarnas rällsliga ställning sålunda harstärkts i olika hänseenden har
särskilda straffbestämmelser rörande hels mot folkgrupp och olaga
diskriminering förts in i brottsbalken. Bestämmelsema kom till år 1970 på
grundval av betänkandet (SOU 1968:68) Lagstiftning mot rasdiskriminering, i
vilket behandlades frägan om Sveriges möjligheler au tillträda den av Förenta
Nationerna år 1965 antagna konventionen om avskaffande av alla former av
rasdiskriminering. Vid samma tillfälle godkände riksdagen konventionen (prop.
1970:87, LU 1970:41, rskr 1970:261).

Bestämmelsen om straff för
hets mot folkgrupp är inlagen i 16 kap. 8 >; brottsbalken. Däri sägs alt den
som offentligen eller eljest i uttalande eller annat meddelande som sprids
bland allmänheten hotar eller uttrycker missaktning för folkgmpp av viss ras,
med viss hudfärg, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller med viss
trosbekännelse kan dömas för hets mol folkgmpp lill fängelse i högst två år,
eller om brottet är ringa, till böter. Gärningen är strafföar även när den
begås genom yttrande i skrift varå tryckfrihetsförordningen är lillämplig.

Bestämmelsen
om slraff för olaga diskriminering återfinns numera i 16 kap. 9 § brottsbalken
och innebär all näringsidkare som i sin verksamhei diskriminerar någon pä grund
av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse
genom att inte gä honom lill banda på de villkor som näringsidkaren tillämpar i
förhällande lill andra, kan dömas lill böter eller fängelse i högst sex
mänader. Detsamma gäller bl a anslälld i näringsverksamhet saml anslälld i
allmän tjänst, vari den anställde har atl gå allmänheten till hända. Begreppei
näringsverksamhel omfattar t. ex. holell-och pensionatverksamhet, restaurang-
och kaférörelse, detaljhandel, trafikrörelse saml yrkesmässig försäljning
eller upplåtelse av fastigheter och bostäder. Diskriminering vid tillträde till
allmän sammankomst och offentlig tillställning kan också bestraffas enligt
samma lagrum. Däremoi ligger del i sakens nalur att olaga diskriminering inte
kan behandlas som tryckfrihetsbrott.

Jag
vill hardessutom nämna alt 2 kap. 15 § regeringsformen innehåller en
beslämmelse om alt lag eller annan föreskrift ej lär innebära all någon
medborgare missgynnas därför att han med hänsyn lill ras, hudfärg eller etniskt
ursprung tillhör minoritet. Enligt 2 kap. 20 § första slyckel 6 regeringsformen
är utlänning här i rikel likställd med svensk medborgare i fråga om skydd mol
missgynnande på grund av bl. a. ras, hudfärg eller etniskt ursprung.
Ytteriigare förstärkning av bl. a. utlännings skydd mol diskriminering i nämnda
hänseenden föresläs i betänkandet (SOU 1978:34) Förstärkt skydd för fri- och
rättigheter.

På
senare år har medvetenheten ökal om hur angeläget det är au informera om andra
länder, folk och kulturer för att därigenom skapa ömsesidig förståelse och en
känsla av samhörighet mellan invandrare och svenskar och mellan olika
invandrar- och minoritetsgrupper. Mera långsikliga insaiser för au i Sverige
öka förståelsen för och kunskaperna om andra folk och raser och motverka
fördomar och intolerans mol andra folkgrupper har t.ex. börjal

s. 332 Kontrollera mot PDF

Del II A:9
Skr 1978/79:103 332

ingå
som en del av förskolans och skolans arbele.

Vad
gäller insaiser som mera direkt syftar lill alt vidga allmänhetens kunskaper om
invandrarna i Sverige för att minska tendenser lill fördomar och diskriminering
bör nämnas att invandrarutredningen utförligt ägnade sig ål denna fråga i
betänkandet (SOU 1974:69) Invandrarna och minoriteterna. Utredningen
presenterade även en omfattande velenskaplig undersökning om svenskarnas
fördomar mot invandrare (SOU 1974:70). Med anledning av invandrarutredningens
förslag beslöl riksdagen år 1975 atl inrätta en informalionsbyrå vid statens
invandrarverk (SIV), som bl. a. fick lill uppgift alt öka allmänhetens
förståelse för invandrarna (prop. 1975:26). SIV har sedan flera år bedrivit
sådan verksamhei och utger bl. a. en lidskrift i delta syfte. SIV svarar också
för en omfattande konferensverksamhet för journalister och opinionsbildare och
andra i sammanhanget vikliga målgrupper.

Som framgår av denna
översikt har sålunda ålgärder redan vidlagils på en rad områden i syfte att
motverka diskriminering och fördomar mot invandrare och minoriteter i Sverige.
De skildringar av diskriminering och fördomar mol invandrare och medlemmar av
andra minoritetsgrupper som på senare lid har förekommit i massmedia, och som
även har påtalats i riksdagen och samhällsdebatten i övrigi, är emellertid
enligt min mening myckel oroväckande. De väcker frågan om kännedomen om
problemens karaktär och omfattning är tillfredsställande och om de hittills
vidtagna ålgärderna är tillräckliga. Det saknas en allmän överblick över i
vilken utsträckning del i Sverige förekommer diskriminering på grund av ras,
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Del samlade
kunskapsunderiagel om varför rasfördomar uppkommer och om hur de kan motverkas
är också bristfälligt. Vi vel inte heller vilken effeki de hittills vidtagna
ålgärderna har haft.

Jag anser atl del är
mycket angeläget atl genom långsikliga och systematiska åtgärder pä en rad
områden förhindra atl tendenser till fördomar, diskriminering och motsällningar
mellan den inhemska befolkningen och invandrare får ökat spelrum. Vi måste söka
hindra uppkomsten av en situation av del slag som råder i flera länder där
motsättningar på etnisk eller religiös grund har kommit alt prägla samhällsutvecklingen.
Jag förordar efter samråd med chefen för jusliliedeparlemenlet atl en utredare
tillkallas för atl överväga behovet av åtgärder föratt förebygga fördomar och
diskriminering i fräga om invandrare och inflyttade etniska, språkliga, nationella
eller religiösa minoriteter.

Uiredaren
bör inleda sill arbeie med att söka kartlägga de nu akluella problemens
bakgrund, omfattning och karaktär. Om utredaren flnner all statistiska eller
vetenskapliga undersökningar bör göras i della syfte bör samråd härom ske med
den år 1975 lillsälla expertgruppen (A 1975:05) för invandringsforskning.
Uiredaren bör vidare redovisa och beskriva ålgärder som har vidiagits på olika
områden i syfte all motverka fördomar och diskriminering på etnisk, nalionell
eller religiös grund saml ulvärdera effekierna av dessa ålgärder. 1 della
sammanhang kan erfarenheler inhämias och redovisas från länder där de nu
akluella problemen har haft siörre omfallning än i Sverige.

Uiredaren
bör även kartlägga tillämpningen av brottsbalkens bestämmelse mol olaga
diskriminering. Kartläggningen bör syfta till att undersöka om den nuvarande
lagstiftningen mol diskriminering är lillräcklig eller om ytierligare
straffrällsliga förbud bör införas. Jag vill i delta sammanhang erinra om atl
det i den proposiiion (prop. 1970:87 s. 71) som läg till grund för riksdagens

s. 333 Kontrollera mot PDF

333 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:9

beslut
i frågan framhölls alt mer långtgående lagstiftning kunde övervägas, om mera
svårartade problem uppstår pä detla område.

Bestämmelsen om slraff för
olaga diskriminering har nu varit i kraft i åtta år. Trots att bestämmelsen har
utformats så att den täcker ett mycket vidsträckt fält av diskriminering
lillämpas den sällan. Skälet härtill kan inte vara all sädana handlingar som
omfattas av bestämmelsen inte förekommer här i landet. En mera sannolik
förklaring är att man i allmänhet inte känner till atl de handlingar del är
fråga om är straffbara eller au man drar sig för all polisanmäla
diskriminering. Utredaren bör mol denna bakgrund söka kartlägga
anmälningsbenägenheien vid olaga diskriminering och pröva om det är möjligl att
få lill stånd en ökad anmälningsfrekvens om anmälningsbenägenheien visar sig
vara låg. Jag vill i della sammanhang erinra om att dåvarande chefen för justiiiedepartemeniet
i prop. 1970:87 förulsatle all SIV skulle övervaka lillämpningen av
lagsiiftningen om olaga diskriminering och göra de framslällingar om åtgärder
som kunde anses påkallade. Om utredaren finner atl SIV;s uppgifter på della
område bör klargöras närmare eller utvidgas, bör utredaren lämna förslag härom.

Bestämmelsen
om slraff för olaga diskriminering gäller inte den icke yrkesmässiga delen av
bostadsmarknaden och den gäller heller inte arbelsmarknaden. Del bör liksom
hiuills i försia hand anförtros arbetsmarknadens parter att frivilligt och i
samverkan se lill alt diskriminering förhindras pä arbetsmarknaden. Om
utredaren emellertid i samband med sin kartläggning finner att starka skäl
lalar fören ulvidgning av lagstiftningen lill områden som den nu inte omfattar,
bör ändringar kunna föreslås. Bedömningen av behovet av lagsiiftning mol
diskriminering på arbelsmarknaden bör ske efter samråd med arbetsmarknadens
parter. Jag vill i delta sammanhang erinra om atl Sverige är bundet av internationella
arbetsorganisationens (ILO) konvention (nr 111) om diskriminering i fråga om
anställning och yrkesutövning (prop. 1962:70).

Uppdragei
bör vidare omfatta en allmän undersökning av rätlsregler som berör invandrare i
Sverige. 1 delta sammahang vill jag framhålla följande. Arbetet i denna del bör
inte syfta till en kartläggning av utlännings rättsställning i hela dess vidd,
eftersom frågan om utlännings rättsställning nyligen har behandlats i skilda
sammanhang. Invandrarutredningen redovisade i sill huvudbetänkande (SOU
1974:69) Invandrarna och minoriteterna en översikt av utlännings rällsliga
siällning och gjorde vissa överväganden i ansluining härtill. Frågan om
utlänningars fri- och rättigheter har även ulföriigl behandlats av 1973 ärs
fri- och rätligheisuiredning i betänkandet (SOU 1975:75) Medborgeriiga fri- och
rätiigheier. Frägan om utlännings räll all inresa och vislas i Sverige m. m.
har under senare är vid flera tillfällen behandlats av riksdagen (prop.
1975/76:18, InU 1977/78:24, rskr 1977/78:121 och prop. 1977/78:90, AU
1977/78:30, rskr 1977/78:202), bl. a. på grundval av förslag från
ullänningsulredningen (SOU 1972:84) och utlänningslagkommittén (SOU 1977:28).
Slutligen kan nämnas att SIV för några år sedan påbörjade en invenlering av
bestämmelser eller rällstillämpning som försätter utlänningar i ell sämre läge
än svenska medborgare. Mot denna bakgrund bör utredarens uppgift i denna del i
huvudsak vara atl från fall lill fall fästa regeringens uppmärksamhet på
bestämmelser som ulan att del finns starka skäl härför innebär en olikartad
behandling av ulländska och svenska medborgare. Utredaren bör också
uppmärksamma om omotiverade skillnader görs mellan invandrare och svenskar i
lillämpningen av olika bestämmelser.

s. 334 Kontrollera mot PDF

Del II A:9
Skr 1978/79:103 334

Mot
bakgmnd av det kartläggningsarbete som nu har berörts, och som således
innefattar såväl en utredning av de nu akluella problemens bakgrund, karaklär
och omfattning som en undersökning av rätlsregler som berör invandrare i
Sverige, bör uiredaren utarbeta ett samlat program för alt motverka fördomar
och diskriminering i fråga om invandrare och etniska, språkliga, nationella
eller religiösa minoriteter i Sverige och föreslå de ålgärder som
karlläggningen kan ge upphov till. Om uiredaren anser del vara lämpligt bör
resultat av kartläggningen och av utredarens överväganden och förslag kunna
redovisas efter hand.

Utredaren
bör ulföra sitt uppdrag i samråd med invandrar- och minoritetsorganisationer.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för arbetsmarknadsdepartementei

alt
tillkalla en särskild utredare med uppgift all göra en utredning om fördomar
och diskriminering i fråga om invandrare m.fl.,

alt
beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat bilräde åt utredaren.

Vidare
hemställerjag alt regeringen föreskriver

all
kosinaderna skall belasla tolfte huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Arbetsmarknadsdepartementet)

s. 335 Kontrollera mot PDF

335 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:l

Bostadsdepartementet

1. Sammanföring av vissa verksamheter avseende
allmänna kartor

Dir
1977:130

Beslut
vid regeringssammanträde 1977-12-15

Departemenischefen,
statsrådet Olsson, anför.

Samhällets
behov av kartor tillgodoses lill väsentlig del genom den s.k. allmänna
kartläggningen och följdproduktionen av denna. 1 den allmänna kartläggningen
ingår vissa av Kungl. Maj:l (regeringen) fastställda kartserier med enhellig,
fast bladindelning. De helt dominerande karlserierna är den ekonomiska kartan
med ca 12.800 blad och den topografiska kartan med ca 690 blad. Grundläggande
bestämmelser om kartläggningen finns i brev av den 30 juni 1961 den 16 juni
1966(1961 och 1966 års kartbrev).

I
1961 års kartbrev förordnas atl rikets allmänna kartverk (numera statens
lantmäteriverk, LMV) skall ha hand om föriäggandel och atl Svenska
reproduktions AB (numera Liber Grafiska AB, Liber) skall anförtros
distributionen och försäljningen. I brevet förordnas vidare all tryckning skall
ske efter anbudsförfarande. Detaljerade regler finns i 1966 års karlbrev. Där
regleras bl.a. frägan om utnyttjandet av del allmänna kartmaterialet för
följdproduktion saml prissättningen på de allmänna kartorna. Användningen av
del allmänna kartmaterialet för följdproduktion är reglerat pä så sätt atl
Liber har tillagts ensamrätl att, med utnyttjande av de allmänna kartorna och
grundmaterialet lill dessa, framställa, trycka eller på annat sätt reproducera
saml försälja förslagssärlryck, lillfälliga särtryck, kartor och särtryck med
särskilt pålryck ävensom andra följdprodukler av del allmänna kartmaterialet.
Liber fär dock efter ansökan, dä särskilda skäl föreligger, meddela annan
tillstånd att mot ersältning som bolaget bestämmer framställa, reproducera och
försälja sådana kartor och särtryck.

För
rätten atl distribuera och försälja kartorna samt för rälien att ulnyllja del
allmänna kartmaterialet för följdproduktion skall Liber betala en åriig
ersältning till LMV. Ersätiningen utgår i efterskott med ett belopp som svarar
mol tryckningskostnaderna för de allmänna kartor som har försålts eller av
annan anledning har avförts från bolagets lager under nästföregående är.
Tryckningskostnaderna skall beräknas efter de genomsnittliga koslnader för olika
karledilioner som gälll under nämnda år. Sedan den 1 januari 1973 har
ersättningen höjts med belopp som svarar mot vissa efter nämnda lidpunkt
genomförda prishöjningar på kartorna.

I
fråga om prissättningen gäller den ordningen alt regeringen fastställer nivån
och all LMV fär ange cirkapriser pä de allmänna kartorna samt, på förslag av
Liber, på skilda typer av föriagssärlryck och tillfälliga särtryck utan
särskilt påtryck. Liber fastsläller cirkapriser pä sädana kartor eller särtryck

s. 336 Kontrollera mot PDF

Dei II Bo:l
Skr 1978/79:103 336

med
särskili pålryck som bolaget har framställt.

Beslutet vid 1973 års
riksdag (prop. 1973:1 bil. 14, CU 1973:3, rskr 1973:36) om omorganisation av
kartverksamheten m.m. innebar en sammanläggning fr.o.m. den 1 juli 1974 av
dåvarande lanlmälerislyrelsen och rikets allmänna karlverk till en
organisation, statens lantmäteriverk (LMV). Ett avgörande argument för
sammanläggningen var all den skapade möjligheler för den cenlrala slailiga
kartproducenten att inom den egna organisationen fä lillgång till regionala och
lokala företrädare (överlanlmätaroch fastighetsbildnings-myndigheter). Genom
riksdagsbeslutet lades fasl vissa riktlinjer för kartverksamheten i den nya
organisationen. Tidigare gränser för statligt och kommunalt ansvar inom
karlläggningen skulle bestå. Den nya kartmyndig-helens verksamhet skulle
inriklas på karifrägor av grundläggande karaklär. Dåvarande Svenska
reproduktions AB (SRA)-numera Liber-skulle handha kartuppgifter av annan än
grundläggande karaklär och tillerkännas fortsatt rätl all mot ersättning
utnyttja det allmänna kartmaterialet. Med grundläggande kartläggning skall
enligt riktlinjerna förstås sådan kartläggning som syftar lill all i ell
sammanhang tillgodose flera verksamheters grundläggande och kontinueriiga
kartbehov. Den allmänna karlläggningen och framställningen av primärkarlor
anges som exempel på grundläggande kartläggning. Målet i fråga om prissällning
på de allmänna kartorna skulle vara all, med beakiande av atl en
tillfredsställande spridning erhålls, fk alla trycknings- och
disiribuiionskostnader läckta och att få största möjliga bidrag till
produk-tionskosinaderna i övrigi. 1 proposilionen anmälde departementschefen
atl han avsåg alt senare återkomma till Kungl. Maj:t i fråga om den närmare
gränsdragningen mellan bolaget och myndigheien. Civilulskottel anförde med
anledning av förslag i en motion (mot. 1973:1551, CU 1973:3) om omprövning av
bolagets ensamrätt på karlområdel bl.a. att den närmare reglering av
gränsdragningen mellan myndigheten och bolaget som senare skulle genomföras av
Kungl. Maj:i fick förulsällas utgå från syftei atl skapa möjligheler lill en
från allmän samhällssynpunkt selt ralionell produktion av kartmaierial, inte
minst för samhällsplaneringens behov. I gränsdragningsfrågan anfördes vidare
att utskottet utgick från alt riktlinjernas betoning av ralionalitetskraven och
viklen av samordning från samhäUssynpunkt lär uttryck i Kungl. Maj;is
ställningstagande i frågan.

Arbelel
med de allmänna kartorna utförs inom den nya lantmäteriorgani-salionen i allt
väsentligt cenlralt vid LMV;s karl- och produktionsavdelningar. Avdelningarna
har ca 90 resp. ca 440 tjänsier. Regionalt svarar överianlmälarmyndighelen
(ÖLM) bl.a. för samordning av kartverksamheten i resp. län. ÖLM skall åriigen
hälla överiäggningar med de siörre karlavnämarna. Lokalt skall vid varje
fasiighetsbildningsmyndighet finnas tjänsteman med funktion som karlhandläggare
vilkel bl.a. innefattar ansvar för kontakter med LMV och ÖLM i kartfrågor.
Kostnaderna för allmänna kartor bestrids irån trettonde huvudtitelns anslag D
3. Mätning och karlläggning. För budgetåret 1977/78 har upptagits 45.581.000
kr. Koslnadema för kartläggningen har beräknats till 38.946.000 kr. Från detta
belopp skall dock avräknas beräknad ersättning från Liber med 2.500.000 kr.

Lantmäteriei
bedriver ocksä en omfattande uppdragsverksamhei. Intäkterna från
uppdragsverksamheten uppgick under budgetåret 1976/77 till 50,5 milj. kr. En
väsentlig del härav avser upprättande av kartor. Den karlverk-samhel som
bedrivs på uppdrag är delvis inriktad på produkler av annan än grundläggande
natur. En restriktion härvidlag är dock att del allmänna kartmaterialet inte
får utnyttjas i beställningsverksamheien.

s. 337 Kontrollera mot PDF

337 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:l

Kartverksamheten
hos Liber - en koncem inom Statsföreiagsgruppen bestående av eu antal
divisioner med sammanlagt ca 1.200 anslällda - ligger på divisionen
LiberKartor. Denna har ca 70 anslällda, varav ungefär häften lorde vara
sysselsatta med produktion som härrör från allmänna kartor. Tryckning sker inom
divisionen LiberTryck. Vidare sysselsätts personal inom LiberFöriag och
LiberEkonomi mer eller mindre med uppgifter som har med kartproduktionen att
göra. Det har uppgetls all sammanlagt ca 150 personer inom Liber berörs av
kartverksamheten. LiberKartors omsättning under år 1975 har uppgetls vara 15,8
milj. kr. och ungefär jämnt fördelad mellan kartföriag och
besiällningsverksamhet.

En
särskilt tillkallad sakkunnig (C 1973:01) har haft i uppdrag att, med beaktande
av 1973 års riktlinjer för karlverksamheten och efter överiäggningar med Liber
Grafiska AB (Liber) och den statliga centrala kartmyndig-heien, lämna förslag
lill närmare gränsdragning mellan de uppgifter med avseende på de allmänna
kartorna som skall ankomma på den nya myndigheien och Liber samt lill reglering
av därmed sammanhängande frågor. Den sakkunnige har redovisat sitt uppdrag i
betänkandet (Ds B 1976:1) Lantmäteriverket - Liber, förslag lill närmare
uppgiftsfördelning inom kartverksamheten mm.

Betänkandet
utmynnar i ett förslag som ger LMV vidgade uppgifter och möjligheter att
samordna och lämna service inom kartläggningens område. LMV lär sålunda i
princip behälla den i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnäriiga verk fastlagda rätten att vidareutnyttja det allmänna
kartmaterialet. Del förutsätts dock atl vidareulnyltjandel skall begränsas lill
de instruktionsenliga åliggandena, dvs. framställning av kartprodukter av
grundläggande karaklär. Liber, som enligt nuvarande regler har ensamrätl atl
utnyttja kartmaterialet för vidarebearbetning, föreslås fä använda materialet
för kartläggning som är av annat slag än grundläggande karlläggning. Exempel
härpå är kartor som illustrerar inventerings- och planeringsresultal, s.k.
tematiska kartor, adress- och stadskartor samt kartor som framställts direkl
för turist- och friluftsliv. Någon skarp gräns mellan de båda slagen av
kartläggning dras inte upp och del fömtses atl parternas olika verksamheter
skall komma alt delvis överiappa varandra. Enligt förslaget skall Liber fä en
förelrädare i LMV;s kariråd. ÖLM;s uppgift enligt lantmäleriinstruktionen all
verka för samordning och upplysning skall enligt förslaget vidgas lill att
omfatta hela den produktion som framställs med material från den allmänna kartläggningen,
dvs. även sädana produkler som Liber tar fram. Regler föreslås som ger
kartanvändare möjlighel att friare utnyttja del allmänna kartmaterialet.
Statliga och kommunala myndigheler lä sålunda generell rätl alt inom ramen för
sina tjänsteåligganden utnyttja allmänna kartor för redovisning i utredningar
och rapporter saml att i övrigi för egel behov kopiera kartorna på annal sätt
än genom tryck. Anmälan om sådant utnyttjande skall göras lill LMV. Det
allmänna kartmaterialet fär utnyttjas också i andra fall efter prövning av LMV
i varje särskilt fall. För vidareulnyltjandel föreslås utgå ersättning lill
LMV som bestäms med hänsyn lill uinyltjandegraden enligt en av verket
fastställd taxa. Liber skall - liksom f n. - ha hand om försäljning och distribution
och föreslås för detta eriägga 60 % av försäljningsintäkterna lill LMV.

I
övrigt föreslås inga förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Vissa
prakliska detaljer i hanteringen förulsalls komma att regleras direkl mellan
parterna. Den sakkunnige räknar med all förslaget, vid sidan av de vinster som
ligger i en bäure samordning av karlprodukterna och som kommer

22
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 338 Kontrollera mot PDF

Del II Bo:l
Skr 1978/79:103 338

samhällets
kartförsörjning lill del, kan ge LMV ökade totala iniäkter om ca I milj. kr.
årligen. Delersätlningen från Liber för distribulionsålagandel beräknas ge
samma belopp som Liber f n. åriigen eriägger till LMV.

Den
sakkunnige har haft ingående överläggningar med närmasi berörda parter, Liber
och LMV, och har också haft kontakter med företrädare för kartanvändare. Under
arbetets gäng har parterna förelagts förslag i de frågor som ulredningen haft
att behandla. Parterna haremellertid inte kunnat enas, främsi på grund av olika
uppfattningar om den närmare gränsdragningen mellan verksamhetsområdena. Del nu
föreliggande förslaget torde lä betraktas som ett försök lill
kompromisslösning.

Av
belänkandet framgår all LM V och Liber under utredningsarbetets gång har
diskuterat sammanföring av verksamheterna och därvid funnil att vissa vinsler
står atl göra men inte kommii fram lill någon lösning. Kartulred-ningen
framhåller all man för egen del inte närmare har övervägt för- och nackdelarna
med en sammanföring, eftersom man inte enligt direkliven har haft alt pröva en sädan
lösning och denna skulle föra längre än vad 1973 års riktlinjer ger uttryck
för.

Betänkandet
har remissbehandlats. Flertalet remissinsianser uppehåller sig huvudsakligen
vid frågan om kartanvändarnas möjligheler all komma ål det allmänna
karlmaterialet och ägnar mindre iniresse ål frågan om uppgiftsfördelningen
mellan LMV och Liber. Endast ett litet antal är positiva till ett genomförande
av utredningens förslag. Flera av dessa menar dessutom atl de är otillräckliga
och därför kan accepteras som lösning endasl på kort sitk. Krilik riklas alltså
främst mot nu gällande regler för vidareuinyttjande av kartmaterialet.

Några remissinstanser
anser all LMV bör fä oinskränkt rält atl använda kartmaterialet och från
kommunalt håll hävdas alt vidareulnyltjandel bör släppas hell fritt. Föreslagna
regler om anmälan lill LMV vid vidareuinyttjande uppfattas av fiera
remissinstanser som krångliga. Även föreslagna ersättningsregler möts av
krilik. Flera remissinsianser är posiliva lill länken påen sammanföring av LMV;soch
Libers verksamheter, några framhåller alt alternativet med en sammanföring bör
övervägas och ytterligare utredas.

LMV
motsätter sig förslaget om fortsatt rätl för Liber lill sådan följdpro-duktion
som är av annan än grundläggande karaktär och har ire huvudinvändningar mot
förslaget. Förslagei bedöms inie kunna tillgodose önskemålet om en
sammanhållen överblick över produktområdet. För del andra bör man undvika en
ordning som innebär alt två statliga organ med i huvudsak samma
verksamhetsinriktning och likartade resurser ges ell delvis gemensamt
verksamhetsområde inom vilkel organen kommer alt konkurrera. LMV:s tredje
invändning är alt verket inte ser någon möjlighet atl på ett något så när
enlydigl sätt tolka och lillämpa definilionen av gränslinjen, kartläggning av
grundläggande resp. icke grundläggande karaktär. LMV menar alt verkei primärt
måste fä behålla ensamrätten lill kartmaterialels vidareuinyttjande.

Liber
anser för sin del att den nuvarande arbetsfördelningen är ändamålsenlig och
bör beslå. Förelaget framhåller atl det är angeläget atl slå vakt om
arbetsiryggheien för de, enligt vad Liber uppger, totalt ca 150 personer pä
Liber som är sysselsatta med kartproduktion.

Statskontoret
hör till de remissinstanser som berör alternativet att föra samman hela
kartverksamheten. Statskontoret åberopar bl.a. ekonomiska motiv för detta och
ser det som ett fullföljande av LM V:s samordningsansvar på
kariläggningsområdet atl verkei fär ansvar för all kartverksamhet. En

s. 339 Kontrollera mot PDF

339 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:l

överföring
av all kartverksamhet lill LMV lorde emellertid enligt statskontoret vara en
lösning som kan genomföras först på lång sikt. Även riksrevisionsverket (RRV)
vill ge LMV större verksamhetsområde. Enligt RRV bör sålunda rälien till
följdproduktion helt föras över lill LMV. Som motiv anförs bl.a. att LMV har de
.slörsla förutsättningarna atl bedöma behovet av och informera om möjlighelerna
att använda de allmänna kartorna och grundmaterialet för olika typer av
följdproduktion. RRV lar också upp avgifts- och ersättningsfrågorna och menar
att dessa har belysts otillräckligt. Verkei aktualiserar särskilt frågan om hur
man vid ett mera flexibelt ulbud av kartor skall dra gränsen mellan sådana
produkler som skall finansieras över statsanslag och sådana som skall bekostas
via uppdragstaxan.

Såväl
Svenska kommunförbundei som Svenska kommunaltekniska föreningen avvisar tanken
på en sammanföring av verksamheten. Båda anser alt rälien till
vidareuinyttjande av kartmaterialet bör vara helt fri.

TCO
och Grafiska förbundel (LO) tillstyrker förslaget. Den sistnämnda
organisationen motsätter sig bestämt lösningar som innebär alt delar av Libers
verksamhet i Vällingby omlokaliseras till Gävle. Sveriges lantmälar-förening
anser att avsaknaden av en ralionell gräns mellan parternas verksamheter lalar
för en sammanföring till LMV men all för- och nackdelarna bör närmare övervägas
innan definitiv ståndpunkt till en sådan lösning kan tas. Fackklubbarna vid
Liber anser alt ensamrätten till följdproduktion i princip bör ligga kvar hos
Liber och att alla parter har mest att vinna på en fortsalt kartverksamhet inom
Liber i Stockholm.

Del
föreliggande förslaget innebär onekligen en viss förbättring i förhållande
lill nuvarande ordning men enligt min mening kan del inte vänlas annal än till
en myckel begränsad del lösa de grundläggande problemen med uppdelningen av
kartverksamheten på två statliga producenter. Nyulgiv-ningen av de ekonomiska
och topografiska kartorna slutförs enligt nuvarande planer under budgetåret
1978/79 och kart verksamheten övergår därmed i ett mera koncentrerat
revideringsskede. Några beslämda planer för den fortsatta produktionen på lång
sikl har ännu inte lagls fasl. Man lär emellertid räkna med alt avnämarna i
allt större omfattning kommer all efterfråga kartprodukter med ett innehåll
som är avpassat för del egna speciella behovei.

Kartprodukterna
kommer därmed sannolikt att fä sådan karaktär att en ökande andel måste
tillgodoses genom följdproduktion frän det allmänna kartmaterialet och bekostas
av avnämarna. Utvecklingen lorde ocksä föra med sig alt olika statliga och
kommunala organ genom uppgiftslämning m.m. i ökad utsträckning bidrar till
kartframslällningen. En sådan ordning mäsle för övrigt anses önskvärd inte
minst från samhällsekonomisk synpunkt.

Jag
har för egen del, främsi pä grundval av de erfarenheler och synpunkier .som har
redovisats i remissomgången, kommit fram till att utredningens förslag lill
ändringar i uppgiftsfördelningen mellan LMV och Liber inte bör genomföras. Jag
anser att mera påtagliga förbättringar kan åsladkommas bara genom en
sammanföring av Libers följdproduktion från den allmänna kartläggningen och
därmed sammanhängande verksamhet med LMV;s verksamhei. En särskild utredare bör
tillkallas för att uireda formerna för en sådan sammanföring och lägga fram de
förslag till organisatoriska och andra åtgärder som sammanföringen kan
föranleda. Utredaren bör också särskilt behandla frågan om ersältning för
vidareanvändning av det allmänna kartmaterialet. Uiredaren bör vidare överväga
frägor som rör ordningen för distribution och försäljning av de allmänna
kartorna. Följande förutsätt-

s. 340 Kontrollera mot PDF

Del II Bo:l
Skr 1978/79:103 340

ningar
bör gälla för utredningsarbetet.

Med
hänsyn lill önskemålen från berörd personal hos Liber om fortsall anställning i
Siockholm bör utredningsarbetet särskilt belysa i vad mån del är möjligt att,
åtminstone för en lid, låla delar av verksamheien fortfarande bedrivas i
Stockholm. Arbetet bör emellertid la sikle på förslag lill en sädan organisaiorisk
lösning för samordning av verksamhetema som är lämplig frän ekonomiska och
prakliska synpunkier.

Karianvändarnas
möjligheter au vidareutnyttja del allmänna kartmaterialet har uppfattats som
en huvudfråga av flertalet remissinstanser. Det är enligt min mening nödvändigt
att skapa siörre frihel i delta hänseende. Statliga och kommunala myndigheler
bör därför - mol ersättning pä det sätt jag återkommer till i del följande - fä
generellt medgivande all för egel bruk använda kartorna och grundmaterialet lill
dessa. Del fär vidare förutsättas atl LMV efter särskild prövning skall ge
annan rält all utnyttja kartmaterialet.

Uiredaren
bör ingående behandla frågan om den ersättning som skall belalas till LMV för
medgivande - generellt eller för särskilt fall - att vidareutnyttja de allmänna
kartorna och grundmaterialet lill dessa. Utgångspunkten bör därvid vara atl
man, med beaktande av inlresset atl tillfredsställande spridning erhålls,
skall fä täckning för samtliga sådana koslnader hos LMV som direkl föranleds av
vidareulnyltjandel och dessutom fä störsla möjliga bidrag till LMV:s kostnader
för utarbetandet av del utnyttjade grundmaterialet. Självfallel är det också
angeläget atl prissättningen sker på sådant säu all konkurrensen mellan LMV och
andra vidareuinytljare sker på så lika villkor som möjligt. Det finns anledning
all överväga skilda ersättningsregler för generell utnytljanderätt och för
utnyttjande efter särskilt medgivande. Ett väsentligt intresse är all
ersättningsreglerna görs så enkla som möjligl och inte bidrar till en mer
omfattande administration än nödvändigt. Till grund för ersättningsreglerna
skall dock ligga all även de statliga och kommunala myndigheter som ges en
generell ulnyitjanderäit skall erlägga ersättning härför av i princip samma omfallning
som andra nyttjare.

Nu
gällande regler i fräga om allmänna kartor innebär bl.a. au tryckning skall ske
efter anbudsförfarande. Någon ändring på den punklen förutsätts inte komma i
fråga.

Ulredningen
skall bedrivas i samverkan med bl.a. förelrädare för arbetsgivare och personal
hos LMV och Liber. När del gäller ersättningsfrågor förutsätts medverkan ske
även av personal frän riksrevisionsverket. I frågor som rör ordningen för
distribution och försäljning av de allmänna kartorna skall samverkan ske även
med ulredningen (B 1977:08) om särställning för vissa myndigheter och företag
vid leveranser lill slalen m.m.

Utredaren
bör redovisa sitt arbete med stor skyndamhel.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen
för bostadsdepartementet

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl uireda vissa frågor angående
sammanföring av vissa verksamheter avseende allmänna kartor,

atl
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal biträde åt utredaren.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver

alt
ersältning lill utredare, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form
av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

atl
kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommitléanslag.

s. 341 Kontrollera mot PDF

341 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:2

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan.
(Bostadsdepartementet)

2.
Utredning om fritidsboendets framtida utveckling

Dir
1978:13

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-02-02

Departementschefen,
statsrådet Olsson, anför.

Genom
olika reformer under de senasle decennierna har arbetstiden förkortats och
medborgarnas fritid ökat i molsvarande män. Pensionsreformerna har medfört att
nya grupper har fäu ökad fritid. Genom den femte semesterveckan ökar fritiden
ytteriigare.

Fritidsboendet
är betydelsefullt för många människor. Del miljöombyte som en fritidsbostad
erbjuder, upplevs av många som värdefullt för trivseln. Fritidsbebyggelse har
därför tillkommit i snabb takt. För närvarande finns drygt 6(X}.0(X) fritidshus
i landet. En ökning har skett med närmare 20.000 hus perår under 1970-lalel.
Allernaliva former för fritidsboende har däremoi inte utvecklats i nägon större
omfattning. Som ett exempel kan nämnas alt anialei bäddplatser i semeslerbyar
av olika slag är endasl drygt 20.000. Samhället har anledning att se positivt
på verksamheter som ger den enskilde möjlighet lill fritidsaktiviteter och
rekreation, däribland också pä utvecklingen av fritidsbebyggelsen. Den starka
ökningen av fritidshus medför emellertid också problem. Dessa mäste fl sin
lösning, samtidigt som det är angeläget atl utreda efterfrågan på och
förekomsten av eventuella hinder för utveckling av olika alternativ för
fritidsboende och rekreation.

Fritidsbebyggelsen
har givits stort utrymme i den fysiska riksplaneringen, såväl i förarbetena som
i del snart avslutade planeringsskedet. Fritidsbebyggelsens utveckling fram
till 1970-talets början har analyserats och bedömningar har gjorts av framtida
konflikter om markens användning med annan verksamhet.

Fritidsbebyggelsen har i
betydande utsträckning lokaliserats lill attraktiva områden som har stort
intresse även för del röriiga friluftslivet. Del gäller särskilt områden vid
kuster, insjöar samt vid älvdalar och fjäll. I vissa delar av landet har
fritidsbebyggelsen fält en sädan utbredning att brislen på byggbar mark
begränsar fortsatt utveckling. Det gäller särskilt vid kusterna nära
storstäderna. Statens planverk fann vid sin inventering år 1969 av landets
havskuster alt en belydande del av de stränder som är lämpliga för bad har
bebyggts med fritidshus. Enligt lantmäteriverkets invenlering av fritidsbebyggelsen
vid årsskiftet 1975/76 skulle inom vissa kommuner i Stockholms län tillväxten
av fritidshus inom områden nära stranden under senare år ha varit upp till
700-800 hus per år. Vissa kommuner i fjälltrakterna har under senare år haft
ett årligt lillskotl om ca 200-300 hus.

Riksdagen
har beslutat om vissa riktlinjer för fritidsbebyggelsens fortsatta utveckling i
sitt slällningslagande till propositionerna Hushållning med mark och vatten
(prop 1972:111, CU 1972:35, rskr 1972:348) och Redovisning av programskedet i
den fysiska riksplaneringen (prop 1975/76:1,CU 1975/76:1, rskr 1975/76:45).

s. 342 Kontrollera mot PDF

Del II Bo:2
Skr 1978/79:103 342

Enligt
prop 1975/76:1 och civilutskotteis betänkande (CU 1975/76:1) bör kommunerna
förbättra sin planeringsberedskap inom områden där fritidsbebyggelse bör kunna
komma till stånd. Man bör i avvaktan på översiktliga markanvändningsplaner som
beaktar den fysiska riksplaneringens riktlinjer vara restriktiv med all tillåta
ytterligare fritidsbebyggelse inom attraktiva kust-, insjö- och fjällområden
samt på Öland och Golland.

1
prop 1972:111 understryks all tillräckliga arealer i attraktiva lägen i den
kommunala planeringen bör sättas av för övernattningsanläggningar som t ex
campingplatser och slugbyar. Det är enligt propositionen uppenbarl all ell
slort antal hushåll även i framtiden av olika skäl kommer att sakna eget
fritidshus. Andra möjligheler måsle därför finnas för framför allt dessa
människor alt under längre eller kortare lid vistas i direkl kontakt med
naturen. Särskilt i storstädernas närhet är del angeläget att den kommunala
planeringen inriklas på att mark för t ex slugbyar och campingplatser skall
kunna ställas lill förfogande även i ett längre tidsperspektiv. Enligt proposilionen
föreligger del annars stor risk all möjligheterna alt skapa tillräckliga sådana
alternativ spolieras genom en alllför intensiv utveckling av den enskilda
ftiiidsbebyggelsen. Riksdagen (CU 1972:35) anslöt sig i dessa siycken lill
bedömningarna i proposilionen.

1
prop 1972:111 liksom i civilulskotiets belänkande (CU 1972:35) understryks alt
kravel på ökad planmässighel inte behöver innebära minskade möjligheler till
enskilt fritidsboende eller minskad valfrihet för det enskilda hushållet att
välja önskad bebyggelsetyp. Vidare understryks, både i proposilionen och i
civilulskotiets belänkande, alt planeringskravet inte heller innebär atl
fritidsbebyggelse endast skall tillåtas i form av stora läibyggda fritidsbyar.
Enligt proposilionen erbjuder skilda delar av landet olika nalurtyper och har
olika högt exploateringstryck. Kravel på siörre planmässighel ulgår från
önskemålet att dessa skilda fömtsättningar skall beaktas vid bedömningarna av
fritidsbebyggelsens utveckling så att lillgängliga rekreationsresurser
utnyttjas på ell för alla parter ändamålsenligt säll. I anslutning härtill
påpekades atl stora delar av landet är väl lämpade för en utveckling av spridd
fritidsbebyggelse i form av enstaka hus eller mindre husgrupper. Denna lyp av
bebyggelse efterfrågas av många. Ofta kan en utveckling av sådan
fritidsbebyggelse inom dessa delar av landet medföra avsevärda fördelar genom
alt fritidsbebyggelsen bidrar till alt landskapet kan hållas öppet,
möjlighelerna alt upprätthälla vissa former av samhällsservice ökar och
befintligt men outnyttjat byggnadsbestånd kan komma till nyttig användning.
Genom nyligen genomförd ändring i byggnadslagen (prop 1976/ 77:122, CU
1976/77:35, rskr 1976/77:310) har ett enklare administrativt förfarande
möjliggjorts när del är fråga om atl komplettera befintlig bebyggelse på
landsbygden med ett begränsat antal byggnader.

De
ändringar i naturvårdslagen som irädde i kraft den 1 januari 1975 innebär bl a
att fritidsbebyggelse inom strandområden skall begränsas med hänsyn till
behovet av att bevara mark för bad och friluftsliv. Ocksä inom andra områden
kan hänsynen lill naturvårdens krav innebära begränsningar av möjligheterna
till ökad fritidsbebyggelse.

Riksdagens
beslul med anledning av regeringens proposiiion om planering och samordning av
samhällets insatser för rekreation och turism (prop 1975/ 76:46, CU 1975/76:2,
rskr 1975/76:46) ulgär beträffande markanvändningsfrågor i väsentliga delar
från riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. FöraU samordna de statliga
insatserna för rekreation och turism har en särskild beredning tillkallats.
Beredningen skall bl a bedöma frägor om statligt stöd till

s. 343 Kontrollera mot PDF

343 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:2

utbyggnad
av anläggningar för rekrealionslivel. Beredningen analyserar f n den utveckling
som har skett inom de 25 angivna primära rekreationsområdena. Beredningen
kommer alt redovisa sina förslag i en rapport till regeringen under våren 1978.
De förslag beredningen har aviserat avser bl a markförvärvs-, planerings- och
slatsbidragsfrågor, särskilt inom de primära rekreationsområdena och andra
större områden av betydelse för turism och rekreation. Förslag med anledning av
beredningens betänkande kan komma alt föreläggas 1978/79 års riksmöte.

Del
finns emellertid behov av att ägna ytterligare uppmärksamhet ål den
övergripande frågan om i vilken ulsiräckning och på vilket sätl samhället bör
engagera sig i frågor som rör lillkomslen av fritidsbostäder av olika slag. En
särskild kommitté bör därför tillsättas.

Utgångspunkten
för kommitténs arbeie skall vara all olika samhällsgrupper skall ha frihet att
välja mellan olika sätt att utnyttja fritiden. Samhället bör medverka härtill
och lill atl frilidsboendet utvecklas i former som är förenliga med
naturvårdens krav och kravel på god hushållning med naturresurser, energi och
samhällsekonomiska resurser.

Kraven
på bättre hushållning med energi omfattar även frilidsboendet. Kommittén bör
klariägga hur olika alternativ för fritidsboendels framtida inrikining och
lokalisering påverkar den totala energiförbrukningen.

Investeringar
i enskild fritidsbebyggelse tar i anspråk betydande kapital-och
arbelskraftsresurser. Fritidsbebyggelsens samhällsekonomiska konsekvenser är
ofullständigt kartlagda och kommittén bör därför analysera dessa frågor.
Kommittén bör beakta de nära samband som finns mellan frilidsboendet och
turismen och ta del av del malerial om turismens samhällsekonomiska belydelse
som har utarbetats av beredningen för planering och samordning av statliga
insatser för rekreation. Kommiuén bör i sina förslag även uppmärksamma
möjligheterna att samutnyttja investeringar i service av olika slag för
friiidsboende och permanentboende.

Tillgängliga
siudier visar all önskemålen i fråga om frilidsaktivileler och
frilidsbosätlning är myckel varierande. Kommittén bör analysera hur önskemålen
om olika former för fritidsbostäder kan komma att utvecklas med utgångspunkt i
dessa studier samt mol bakgrund av bedömningar av demografiska förändringar,
förändringar i arbetstiden och i ulländska medborgares efterfrågan på
fritidshus. Kommittén bör härvid ge begreppei fritidsbostad en vidsträckt
innebörd. Kommittén bör också särskilt siudera vilka nya former av
friiidsboende som har växt fram under senare tid eller som kan förväntas i
framtiden.

Bostadsmiljön
har stor belydelse för att tillgodose behoven av omväxling, aktivitet och
kontakt med naturen. Det är önskvärt all befintliga bostadsområden förbättras
och nya bostadsområden planeras så alt deras belydelse som fritidsmiljö kan
utvecklas. Kommittén bör belysa hur olika fakiorer i boendemiljön påverkar
efterfrågan på särskilda fritidsbostäder.

Kommittén
bör beakla all utrymmet för ytterligare fritidsbebyggelse är begränsat i vissa
delar av landet. Den bör vid sina överväganden beakta markfrågorna och därvid
utnyttja bl a del malerial som las fram inom ramen för den fysiska
riksplaneringen.

Inom
bl a beredningen för samordning av statens insatser för turism och rekreation
pågår f n ett arbete med au åstadkomma ett bättre utnyttjande av befintliga
boenderesurser. Vidare diskuteras förutsättningarna fören ökning av antalet
billiga och lättillgängliga övernattningsmöjligheter främst i de primära rekreationsområdena.
Ulredningen bör la del av de förslag som i

s. 344 Kontrollera mot PDF

DelIlBo:2 Skr
1978/79:103 344

olika
sammanhang arbetas fram och utgå frän de beslul statsmaklerna kan komma att
fatta med anledning av dessa förslag. Vid en eventuell satsning pä uthyrningsverksamhet
i enskild eller kommunal regi, bl a i anknyining lill jordbruket, behöver
frågan om och ulformningen av ell samhälleligt inflylande över
upplåtelseformerna utredas. Kommittén bör överväga hur ett sådani inflytande
lämpligen utformas.

Nya
upplätelseformer för fritidsbebyggelse håller pä atl utvecklas pä skilda håll i
landet. Bl a förekommer "försäljning" av nyttjanderätter fören viss
del av året under en viss lidsperiod. 1 vissa fall betalar förvärvaren en
engångsavgift för nyltjanderätlen. 1 andra fall ägs fritidshusen av en
ekonomisk förening som säljer andelar i föreningen. Även andra
upplåtelse-former förekommer. Kommittén bör granska hur olika upplätelseformer
harmonierar med lagsiiftningen på olika områden saml föreslå eventuella
lagändringar.

Kommittén
bör också uppmärksamma de problem som uppstår för de fritidshusägare som har
sill hus på ofri grund.

Omvandlingen
av fritidshus lill permanent bebodda hus och omvänt har ökat i omfattning under
senare år. Därmed har gränsen mellan vad som skall betraktas som
fritidsbebyggelse och bebyggelse för permanent boende i många fall blivii
oklar. Kommittén bör som grund för bl a sina ställningstaganden när det gäller
omvandling av bebyggelse till eller från fritidsanvändning söka klariägga om
fritidsbebyggelse kan skiljas frän annan bostadsbebyggelse och i så fall vilka
konsekvensema blir härav vad gäller kraven på teknisk standard,
energihushållning m m.

I
särskilt de större städernas ytterområden pågår sedan länge en successiv
omvandling av fritidshus till permanenibostäder. En allt större del av de
nyuppförda fritidshusen torde inte innebära något reellt lillskotl ulan enbart
ersätta de befintliga fritidshus som övergått till all bli permanenibostäder.
Permanenlningen kan innebära alt del skapas ett bredare underlag för service m
m och all del skapas bättre möjligheter att utnyttja befintliga resurser av
skilda slag. Fritidshusens övergäng lill permanenibostäder kan emellertid i
andra fall medföra vissa problem. Kommittén bör kartlägga omfattningen av
omvandlingen av fritidshus till permanenibostäder, analysera dess posiliva och
negativa konsekvenser samt föreslå åtgärder som kartläggningen och analyserna
kan ge anledning till.

På
landsbygden och i orter som har utvecklats lill lurisicentra, t ex fiskelägen
och fjällbyar, pågår en omvandling av permanenibostäder till fritidshus. Au
permanentbosättningen på landsbygden till viss del övergår i fritidsboende kan
innebära att bebyggelsen bevaras men del kan också innebära bl a risker för alt
underlaget för social service och möjlighelerna att vårda naturen försämras.
Denna omvandling av permanenlbebyggelse är speciellt omfaitande i vissa
kustsamhällen i skärgärden och i vissa fjällbyar. Miljön påverkas härav liksom
den bofasta befolkningens möjligheler atl förvärva fasligheter för atl kunna
utöva sin näring. För alt förbättra situationen för den bofasta befolkningen i
skärgårdsområdena har statsmakterna beslutat om särskilda stödåtgärder. För
atl ytterligare underlätta situationen för de boende inom dessa och andra
områden i landet bör kommittén överväga vilka yUeriigare åtgärder och
författningsändringar som kan behövas pä längre sikt, bl a inom närings-,
mark-, skatte- och regionalpolitiken.

Under
senare år har prisutvecklingen på enskilt ägda friiidsfastigheter varit mycket
kraftig. Det gäller speciellt i de delar av landet där efterfrågan på

s. 345 Kontrollera mot PDF

345 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:2

fritidshus
är stor. Samtidigt har kostnaderna för all bedriva ulhyrning av fritidshus
ökal, vilket i många fall har lett lill ökade hyreskostnader. Denna utveckling
har gjort alt det har blivit svårare för stora medborgargrupper aU förvärva
eller all hyra en fritidsbostad. Kommittén bör studera utvecklingen av
koslnader, värden och priser vad gäller såväl egenägda som hyrda
fritidsbosläder samt föreslå åtgärder som gör del möjligl att skapa ell ulbud
av fritidsbostäder vilkel är anpassat lill efterfrågan. Kommittén bör vidare
föreslå åtgärder för atl motverka spekulation i mark som är attraktiv för
utbyggnad av fritidsbostäder.

Fritidsbebyggelsens
siandard har stigit under de senaste åren. Del gäller både den enskilda
byggnaden och komplement i form av gemensamma anläggningar av olika slag.
Fritidshusen görs i allt större utsträckning vinterbonade och förses med elektricitet,
effektiva uppvärmningsanordningar saml kommunalt vallen och avlopp. Till en
del lorde utvecklingen bero pä atl en ökande insikt om miljöföroreningarnas
konsekvenser leder lill all allt högre krav ställs pä t ex sanitär siandard för
fritidshusen. I andra fall beror den högre standarden på en allmän utveckling
mol en högre boendeslandard. 1 vissa fall kan den höga standarden förklaras av
att fritidshusen kan belraklas som en kapitalplacering. Kommittén bör mot
bakgrund av sina siudier överväga möjligheterna alt enklare lekniska lösningar
skall kunna medges, bl a med hänsyn till önskemålet att begränsa
prisutvecklingen pä friiidsfastigheter, saml överväga vilka instrument som kan
användas för alt påverka utvecklingen i önskad riktning.

Utredningsarbetet
bör bedrivas i etapper. Frågor rörande omvandlingen av fritidshus till
permanenibostäder och omvänt och ålgärder för att motverka negativa
konsekvenser av omvandlingen bör prioriteras. Även frägan om samhällets
möjligheter all kontrollera all avtalade upplätelseformer bibehålles bör
utredas skyndsamt. Kommittén bör överväga all preseniera delförslag i dessa och
andra frågor fortlöpande under arbetets gång. Hela arbelel bör vara avslutat
senast år 1980.

Kommitténs
arbete spänner över ett brett område. Samordning bör därför ske med det arbete
som äger rum inom departemeni, myndigheter och utredningar pä olika områden.
Särskilt gäller detla arbetel med den fysiska riksplaneringen och arbetet inom
beredningen för samordning av statens insatser för turism och rekreation.
Kommittén bör beakta de beslut som kan komma att fattas under utredningsarbetet
med anledning av annat nu pågående utredningsarbete.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för bostadsdepartementet

all
tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att utreda frågan om
fritidsboendets framtida utveckling

atl
ulse en av ledamölerna att vara ordförande

atl
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bilräde ät kommiuén.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver

att
ersättning till ledamot, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av
dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrives

att
kosinaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Bostadsdepartementet)

s. 346 Kontrollera mot PDF

Del 11 Bo:3 Skr
1978/79:103 .346

3.
Utredning om överledning för vattenkraftändamål av vatten från Piteälven och
Vindelälven

Dir.
1978:14

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-02-09

Departementschefen,
statsrådet Olsson, anför.

De
flesta större vattendrag i Sverige är sedan länge utnyttjade för produktion av
elkraft. Hur återstående oulbyggda älvar och älvsträckor bör disponeras för
olika ändamål har övervägts inom den fysiska riksplaneringen. Genom beslut i
december 1977 har riksdagen lagl fast riktlinjer för utnyttjandet av
vattendragen i Norrland och norra Svealand (prop. 1977/ 78:57, CU 1977/78:9,
rskr 1977/78:100).

Regeringens
politik, som den uttrycks i regeringsförklaringen och i de fastlagda
riktlinjerna, innebär bl.a. alt de stora outbyggda norriandsälvarna skall
bevaras oulbyggda, och all ytierligare energitillskoll frän vallenkraflen
främsi bör åsladkommas genom effeklivare utnyttjande av redan exploaterade
älvar. I prop. 1977/78:57 anges bl.a. att möjlighelerna bör undersökas alt
uppnå ell sädanl effeklivare utnyttjande genom all leda över vatten frän vissa
av de outbyggda älvarna lill redan utbyggda älvar.

Möjligheterna
lill överledning från de oulbyggda huvudälvarna har aktualiserats vid flera
olika lillfällen. Riksdagen har lidigare beslulal att överledning frän
Kailumsjöarna i Kalix-älven till Lule älv inte bör ske (rskr 1971:226). Även
överiedningar från Tjeggelvas i Piteälven till Peuraure-Karals i Lule älv och
frän Vindelälvens översta del till Tärnaän i Ume älv har diskuterats. Dessa bör
enligt de antagna riktlinjerna för vallendragens utnyttjande inte heller komma
till stånd, då de skulle medföra stora ingrepp i s.k. obrutna fjällområden.

Del
finns fiera länkbara möjligheler lill överledning uianför fjällområdena, t.ex.
möjligheter att leda över en del av Piteälven till Skellefte älv, en del av
Vindelälven (Laisälven) till Skellefte älv samt en del av Vindelälven till Ume
älv.

Överledning
från Pileälven lill Skellefteälven kan enligt statens vattenfalls-verk och
Skellefteälvens regleringsförening göras på olika sätl. En överledning från
Piteälvens huvudfära lill Hornavan kan göras anlingen direkt frän Tjeggelvas lill
Hornavan genom tunnel eller frän Tjeggelvas-Skärfajaure via Mattauresjöarna i
Piteälven genom tunnel till Galtisjaure, som mynnar i Kakel vid Hornavan.
Eventuellt kan vattnet ledas direkt lill Hornavan frän Maitaure. En överiedning
av en betydligt mindre vallenmängd kan med förhållandevis små ingrepp göras
från de redan reglerade sjöarna Labbas och Rappen i ell av Pileälvens biflöden
lill sjön Märsajaure som avrinner lill Gallisjaure och Hornavan.

Överledning
från Vindelälven lill Skellefteälven kan, enligt en undersökning som utförls av
Skellefteälvens regleringsförening, ske genom att vallen från Vindelälvens
biflöde Laisälven leds över lill Uddjaur i Skellefteälven genom en tunnel
mellan Storiaisan och sjön Aisjaur. Överledning skulle till övervägande delen
ske vid högvatten. Någon reglering av Laisälvens vatten skulle inte ske. En
damm i Storiaisans utlopp skulle dock krävas för att förhindra onormalt låga
vattenstånd.

När
del gäller överiedning från Vindelälven lill Ume älv har statens valtenfallsverk,
i samband med lidigare utredningar om utnyttjande av Vindelälven, funnit en
möjlighel all leda över en del av Vindelälvens vallen

s. 347 Kontrollera mot PDF

347 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:3

från
Sandsele via Sandsjön genom en tunnel till Juktån. Vattnet skulle då kunna
utnyttjas i de befintliga kraftverken i Umeälven från Rusforsen och nedåt.

Både
Piteälven och Vindelälven skall enligt prop. 1977/78:57 bevaras oulbyggda. Som
framhölls i proposilionen kan del dock inte anses klariagi om överledning av
vallen från Piteälven resp. Vindelälven äratt jämställa med en utbyggnad vad
gäller skadeverkningar i älvarna och deras omgivningar. Det är enligt min
mening angeläget att ytterligare undersöka möjligheterna att genom överiedning
av en begränsad mängd vallen åsiadkomma värdefulla energilillskolt utan att
skada viktiga miljövården. Som ocksä framhölls i propositionen bör
överledningar inte komma ifråga om undersökningarna visar att bevarandevärdena
i Piteälven och Vindelälven skulle åsamkas belydande skador av överledningarna.
En särskild utredare bör tillkallas för all mot denna bakgrund siudera
förulsäuningarna föroch konsekvensema av överledningsprojekl som berör dessa
älvar.

Uiredaren
bör inventera tekniskt och ekonomiski rimliga överiednings-möjligheler och bedöma
möjligheterna alt genomföra olika projekt med hänsyn lill deras inbördes
samband. Uiredaren bör därvid ocksä värdera projekten med avseende på deras
betydelse för energiförsörjning och samhällsekonomi och beskriva effekierna på
regional ekonomi och sysselsättning.

Uiredaren
bör vidare ta fram underlagsmaterial som gör del möjligl att förutse och
värdera såväl positiva som negativa verkningar av projekten på andra intressen
som är knuina till vattnets och älvdalarnas användning, främst naturvård,
fiske, friluftsliv, kulturminnesvård, rennäring samt jord-och skogsbruk. Stor
vikt bör läggas vid fakiorer som påverkar de ekologiska sammanhangen i de
berörda älvsyslemen och som kan vara av särskild betydelse vid överledning av
vatten från ett älvsysiem till ett annal, t.ex. förändringar av vatlenkvalitet,
landformernas omvandlingsprocesser, växt-och djurlivets betingelser m.m.
Enskilda objekl av ston värde från bevarandesynpunkt bör också beskrivas. Även
verkningar i de utbyggda älvarna på grund av ändrad vallenhushållning bör
beakias.

Utredaren
bör också undersöka om modifieringar av överledningsprojekten eller åtgärder i
de älvar som skulle komma all la emot mer vatten, t.ex. nya regleringar, skulle
ge väsenlliga fördelar från någon synpunki. Vidare bör de problem som är
förknippade med ett eventuellt genomförande studeras. Härvid bör bl.a.
klarläggas hur nuvarande lagsiiftning och förslaget lill ny vattenlag,
administrativa förhållanden m.m. ger möjlighel att åsiadkomma en rimlig
fördelning av vinslen av en överledning i förhållande till de insatser som
krävs av olika intressenier och i förhällande lill de skador som åsamkas
kommuner och enskilda utmed de berörda älvarna.

Uiredaren
bör slutligen bedöma om överledning kan ske utan all Pileälvens och Vindelälvens
vattensystem åsamkas sädana skador alt syftei med beslutet all undanta älvarna
frän vatlenkraftutbyggnad ävenlyras. Om flera överledningsalternativ efter en
samlad bedömning framstår som acceptabla bör de lämplighetsgraderas. Utredaren
bör vidare diskutera lämplig utbyggnadsordning förde olika åtgärder som
förutsätts ingå i aktuella projekt, såsom om- och tillbyggnad av befintliga
kraftverk, tunnelbyggen och förändringar i vattenhushållningen.

Utredaren
bör under arbeiets gång inhämta underlagsmaterial frän och samråda med berörda
centrala verk, länsstyrelser, kommuner samt berörda kraftföretag.

s. 348 Kontrollera mot PDF

Del 11 Bo:4 Skr
1978/79:103 348

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen bemyndigar
chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en utredare med uppdrag all
uireda vissa frågor om överledning för vallenkrafländamäl av vallen från
Pileälven och Vindelälven,

atl
besluta om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde åt utredaren.
Vidare hemställerjag all regeringen föreskriver att ersättning till utredare,
sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt
kommittékungörelsen (1946:394), om inte annat föreskrivs,

att
kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan.
(Bostadsdepartementet)

4.
Delegation för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse

Dir
1978:37

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-04-13

Departementschefen,
slalsrådel Olsson, anför.

Energiförbrukningen
i bostäder och andra byggnader svarar för ca 40 % av energiförbrukningen i
Sverige. Enligt lillgängliga bedömningar är det den del av energiförbmkningen
där de totalt selt största besparingarna kan göras. Riksdagen beslöt är 1977
(prop. 1976/77:107, CU 1976/77:32, rskr 1976/ 77:244) om förstärkta insaiser
för energihushållning i bebyggelse. Besluten innefattade bl.a. förbättringar av
det statliga energisparstödel avseende bosläder, allmänna samlingslokaler m.m.
samt kommunala, landstingskommunala och civila statliga byggnader. Vidare
beslöts om slöd lill experimentbyggande och om bidrag till vissa
informalionsoch utbildningsverksamheter avseende energihushållning i bebyggelse
m.m. I propositionen redogjordes också för en ny finansieringsordning för
fjärrvärmeutbyggnad.

I
enlighet med vad som aviserades i prop. 1976/77:107 har regeringen lagl fram en
proposiiion med Energisparplan för befintlig bebyggelse (prop. 1977/ 78:76).
Propositionen har ännu inte behandlals av riksdagen.

Energisparplanen
innefattar förslag om riktlinjer för energihushållning i befintlig bebyggelse
för perioden 1978-1988. Målet äratt nettoenergiförbruk-ningen i dagens
byggnadsbestånd år 1988 skall vara 32 lill 39 TWh lägre än f n. Sparmålet
motsvarar en brultoenergibesparing på mellan 39 48 TWh per år eller mellan 25
och 30 % av den totala energiförbrukningen i dagens byggnadsbestånd. 1
proposilionen anges vidare riktlinjer för genomförande av detta sparprogram som
omfattar invesleringar om sammanlagt 31 till 48 miljarder kr. under
tioårsperioden. I propositionen läggs också fram förslag till ändring av
underhållsbestämmelserna i byggnadsstadgan (1959:612). Ändringen innebär atl
del införs krav på alt byggnader i vissa fall skall underhållas så att möjlighelerna
lill god energihushållning behålls i skälig utsträckning. Ändringen föresläs
träda i krafl den 1 juli 1978.1 anslutning till energisparplanen föreslås i
budgetpropositionen ramar för budgetårel 1978/ 79 för beslut om statligt stöd
lill energisparande ålgärder m.m. - inkl. slöd lill

s. 349 Kontrollera mot PDF

349 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:4

kommunerna
för alt möjliggöra en besiktningsservice och en aktiv planering -saml medel
fören utökad informations- och foribildning-sverksamhet med sammanlagl 1.010
milj. kr. Härutöver föreslås en planeringsreserv om 400 milj. kr., som bör
disponeras på det säu som är lämpligt med hänsyn främst lill
sysselsättningsläget.

I propositionen framhålls
att det åtgärdsprogram som krävs för energisparplanens genomförande bör byggas
upp stegvis och au det bör ske en successiv anpassning till ändrade
förutsättningar i form av förbättrad teknik, nya forskningsresultat inom
energiområdet m.fl. fakiorer.

En omprövning av
programmet efter tre år föreslås. Underlag för denna omprövning av programmet
börenligt propositionen erhållas bl.a. genom en fortlöpande uppföljning av
energisparprogrammets genomförande. Bostads-styrelsen har fält i uppdrag att i
samarbele med statens planverk följa upp de hittillsvarande effekterna av
energisparstödel.

I
proposilionen förutsätts atl genomförandet av energisparplanen skall ske med
hänsyn till konjunklurmässiga och säsongmässiga svängningar i efterfrågan pä
resurser. Detla innebär alt genomförandeprogrammet formuleras i en fast del
och en del som är rörlig inom tioårsperioden. Självfallel finns begränsningar
för hur stora variationer som kan göras i insatserna mellan olika år. Enligt
proposilionen beräknas bristande tillgång på arbetskraft, på
produktionskapacitet i byggmaterialindustri eller på andra reala resurser inte
komma alt utgöra något hinder för att genomföra energisparplanen. Inte heller
beräknas genomförandet komma atl slä i konflikt med önskemålet om en ökad
nyproduktion av bostäder. Risken för vissa flaskhalsproblem bör dock uppmärksammas.

En
viktig förutsättning för alt genomföra ett sparprogram till kostnader som är
rimliga för samhällel är lillgången pä tekniker och byggnadsarbetare av olika
slag. I propositionen berörs frägor om arbetsmarknadsutbildning och om
fortbildningskurser för att ge dem som är yrkesverksamma inom byggnadsbranschen
vidareutbildning i energisparfrägor. I anslutning härtill kan nämnas atl i
årels budgetproposition har föreslagits förstärkta insatser för driftsoch
underhållsteknisk utbildning på gymnasienivå. En fortlöpande bevakning av
arbetsmarknads- och utbildningsfrågorna erfordras i anslutning till
energisparplanens genomförande.

Utgångspunkten
för propositionens förslag är all del nu finns ell stort iniresse för
energisparande. Det saknas därför anledning alt f n. införa några tvingande
regler för atl åstadkomma ett tillräckligt stort sparande. De frivilliga
insatserna bör emellertid pä olika sätl inriklas mot de mest lönsamma
åtgärderna och projekten. I proposilionen framhälls atl fastighetsägarnas och
hyresgäsiernas vilja atl genomföra energisparande ålgärder är beroende bl.a. av
åtgärdernas lönsamhet. Deras bedömning av fördelarna med olika ätgärder lorde
av flera skäl skilja sig från samhällets bedömning, bl.a. därför all de inte
har möjlighel eller anledning all bedöma värdel t.ex. av en ökad sysselsättning
eller av minskade miljörisker. Mol denna bakgrund förordas i proposilionen en
sådan differentiering av stödet till olika energi-sparåtgärder som kan fä den
enskildes bedömning av olika energisparåtgärders lönsamhet alt stämma överens
med samhällets bedömning. En översyn aviseras av vilka åtgärder som kan bli
föremål för energisparstöd och vidare föruiskickas att vissa villkor kan komma
all införas för alt stöd skall ulgä. Även sedan en grundlig översyn av dessa
frågor har skett krävs en fortlöpande anpassning av reglerna för siödet för all
man skall kunna styra inriktningen av de energisparåtgärder som vidtas i
byggnadsbeståndet. En

s. 350 Kontrollera mot PDF

Del II Bo:4
Skr 1978/79:103 350

översyn
aviseras av kompetensfördelningen mellan regeringen och bostads-styrelsen
liksom av finansieringssystemet.

Det är uppenbart all
fasiigheisägaren i allmänhei inie kan ha full överblick över vilka
energisparande ålgärder som det är mest angelägel alt han vidtar i den egna
byggnaden. I proposilionen föreslås därför stöd till kommunerna för att
möjliggöra en kommunal service i form av leknisk rådgivning och frivillig
besiktning av fastigheter. Fastighetsägaren skall därigenom kunna få kvalificerad
hjälp och teknisk rådgivning med bl.a. besiklning av fastigheterna. Den
enskilde ges därmed ocksä bästa möjliga förulsältningar att förbättra
fastighetens kvalitet och ekonomi. En uppbyggnad av en sådan verksamhei tar
viss lid i anspråk. När så har skell bör det enligt proposilionen uigöra ett
villkor för energisparstöd atl besiklning har ulförts. Del kan också bli
aktuellt som villkor för slöd all den vid besiktningen förordade kombinationen
av åtgärder vidtas.

Genomförandet
av energisparprogrammet bör baseras på en medveten planering grundad bl.a. på
kunskap om de enskilda byggnadernas kvalitet frän energihushållningssynpunki.
Enligt proposilionen bör kommunerna svara för en planering som bl.a. syftar
lill all klarlägga vilka områden och byggnader som i första hand bör komma i
fråga för energisparande ålgärder av olika slag. Former för denna planering
behöver utvecklas. Del är angeläget atl del nära sambandet med annan
bebyggelseplanering och med den kommunala energiplaneringen i övrigt
uppmärksammas i della sammanhang.

Det
är viktigt all man på olika sätt inriktar de frivilliga insatserna mot ell
effeklivi och rationellt handlande. De förslag som läggs fram i propositionen
syfiar i allt väsentligt till atl uppnå della ulan obligatorier och med ett
minimum av administrativa regleringar. Senasi i samband med ulvärderingen av
programmel efter en treårsperiod bör enligt propositionen frågan om behov av
obligatorier prövas på nytt. Även som bakgrund för en sådan prövning fordras en
noggrann uppföljning av energisparverksamheten.

Som
tidigare har redovisats, föresläs i proposilionen en ändring av
underhällsbestämmelserna i byggnadsstadgan. Vidare förutskickas atl två förslag
till ändringar i byggnadsstadgan kommer atl remissbehandlas. Förslagen avser
bl.a. viss vidgning av byggnadslovsplikten och krav på utseende av ansvarig
arbetsledare för vissa icke byggnadslovspliktiga arbeten av belydelse från
energihushållningssynpunki. I proposilionen framhälls också all det från
energisparsynpunkl är av vikt atl hyreslagen utformas så alt hyresvärdar och hyresgäster
uppmuntras atl vidla åtgärder för att minska förbrukningen av bränsle för
lägenheternas uppvärmning och varmvattenförsörjning.

Både
den fortlöpande anpassningen av energisparplanen lill nya kunskaper och ändrade
förutsättningar i övrigi och genomförandet av det till planen hörande
åtgärdsprogram mel kräver medverkan av ell slort antal inslanser.

Som
har framgått av den lidigare redovisningen utgör kommunernas insatser ett
betydelsefullt led i energisparplanens genomförande. Kommunförbundet har självfallet
en vikiig roll vid utformningen av riktlinjerna för denna verksamhet.

Taklen
i den lekniska utvecklingen inom byggnadsindustri och byggmaterialindustri har
stor betydelse för energisparplanens genomförande. Åtgärder för alt stimulera
dessa industribranschers utvecklingsinsatser har berörts i årets
budgetproposition.

Många
statliga myndigheler och organ berörs. Statens planverk har alt

s. 351 Kontrollera mot PDF

351 Kommittéer: Bostadsdepartementet
Del II
Bo:4

utarbeta föreskrifter och allmänna råd lill byggnadsstadgan
i fråga om både planering och byggande. I della arbele redovisas bl.a. de krav
som ställs på energisparåtgärder och ges allmänna råd om deras lekniska
ulförande. Planverket uifärdar intyg om typgodkännande för konslruklioner och
produkler för värmeisolering och tätning av byggnader och värmeväxlare och
uiruslning för reglering och slyrning av uppvärmnings- och venlilalionssys-lem.
Beslut om typgodkännande grundas ofta på provning som utförts av statens
provningsanstalt eiler enligt metod fastställd av anstalten. Bostadsstyrelsen
och statens industriverk ansvarar för energisparstödel lill byggnader.
Bosiadsslyrelsen handlägger frågorom de kommunala bosiadsbyggnads-och
saneringsprogrammen. Industriverket ansvarar även för energisparstödel till
industrins processer m.m. och utför prognoser och ulredningar inom
energiområdet. Industriverket har vidare det cenlrala myndighetsansvaret i
frågorsom berörs i lagen (1977:439)om kommunal energiplanering. Statens råd för
byggnadsforskning handhar forskning om energihushållning i bebyggelse och
lämnar stöd till forskning och experimenlbyggande. Bygg-forskningsrådel har
också all löpande tillhandahålla lällförslåeliga sammanfattningar av
forskningsresultat rörande teknik och ekonomi för energisparande ålgärder i
bebyggelse. Styrelsen för leknisk utveckling lämnar slöd till industriell
utveckling av nya produkter. Statens provningsanstali organiserar och samordnar
den officiella provning som föreskrivs av andra myndigheler.
Arbetsmarknadsstyrelsen hardet övergripande ansvaret
förarbeismarknads-polilikens genomförande. Universilels- och högskoleämbetet
har det övergripande ansvarei för utbildning av tekniker på högskolenivå.
Skolöverstyrelsen har del övergripande ansvaret för den yrkesutbildning som
krävs för energisparprogrammets genomförande. Arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen
ansvarar för arbetsmarknadsutbildningen. 1 årels budgetproposition föreslås
atl särskilda medel skall disponeras av statens planverk för bidrag lill
framställning av studiematerial mm. avseende fortbildning i energisparfrägor av
yrkesverksamma i olika led i byggprocessen.

Energisparkommittén
(I 1974:05) har till uppgift atl bedriva en samordnad informationsverksamhet
inriktad på atl underbygga sirävanden efter effektivitet och sparsamhet i all
slags energianvändning. I della ingår atl samordna och siödja myndigheternas
informationsinsatser på energisparomrädel. Planverket haren utbyggd
informationsverksamhet till byggnadsnämnderna och lill ansvariga arbetsledare
och andra yrkesverksamma inom byggnadsbranschen om kraven på
energisparäigärder och kontrollen av dessa samt utfärdar allmänna råd för deras
lekniska ulförande. Den prototyp- och demonstraiionsverksamhet som bedrivs av
byggforskningsrädet innefattar en omfattande informationsinsats riktad lill
fastighetsägare m.fl. Bostadsstyrelsen ansvarar för informaiion om
energisparstödel. En ansvarsfull och korrekt informaiion och marknadsföring
från malerialtillverkare och byggnadsförelag kan verksamt bidra lill all
stimulera energisparinlressel. Utvecklingen på informationsområdet måste
följas och ett lämpligt samspel mellan allmänna och enskilda åtgärder
åstadkommas.

Inom regeringskansliel berörs ell antal specialorgan,
bl.a. bosladsfinansie-ringsdelegationen (In 1967:30) inom bostadsdepartementet,
byggbranschrådet, energisparkommittén (1 1974:05) och
energiforskningsdelegationen (I 1975:02) inom industridepartementet och
byggsysselsältningsdelegalionen inom arbetsmarknadsdepartementet. De problem
som rör bränsleklausulernas utformning och metoderna för alt räkna ut
bränslekosinaderna behandlas fn. av hyresrättsulredningen (Ju 1975:06).
Ytteriigare ett antal

s. 352 Kontrollera mot PDF

Del 11 Bo:4 Skr
1978/79:103 352

frågor
av belydelse för energihushållning i bebyggelse berörs av pågående ulredningar.

När
del gäller ett så omfatlande program som del energisparplanens genomförande
utgör, fär den administrativa apparatens förmåga all hantera programmet på ett
effektivt sätt stor belydelse. Eu belydande antal berörda organ mäste ges
möjlighet att överblicka den totala verksamhei som avser energihushållning i
befintlig bebyggelse för all kunna inordna sina egna insatser på lämpligt sätt.
Den utveckling som sker inom ett område måsle anpassas lill den utveckling som
sker på andra håll. Om en viss del av verksamheien utvecklas på ett sätt som
inie främjar helheten måsle delta upptäckas snabbt och samordningsåtgärder
sättas in. Del finns emellertid goda skäl atl inte söka skapa en ny
organisation för frågorom energihushållning i befintlig bebyggelse. Den
enskilda myndighelens deluppgifter har ofta Slarkl samband med andra
verksamheter som myndigheien bedriver. Så lill exempel förekommer - och
eftersträvas - att energisparäigärder vidtas tillsammans med andra åtgärder som
berör t.ex. byggnaders fasadskikl eller vad beträffar industrin dess processer.
Arbete med föreskrifter förenergihus-hållningsälgärder och utfärdande av
allmänna råd för åtgärdernas tekniska uiformning har samband med övriga
föreskrifter och råd för byggnadskon-siruktioner och installationer. Byggbranschrådet
bevakar byggmarknaden i dess helhet och Byggsysselsäiiningsdelegalionen
byggarbeismarknaden i dess helhet osv. Bl.a. mot denna bakgrund och med hänsyn
lill alt organisationen på energiområdet utreds i särskild ordning bör, med de
undantag som redan harangens i proposilionen 1977/78:76, kompetensgränserna
mellan skilda myndigheler och organ inte nu ändras.

I
proposilionen förutskickas atl en särskild delegation bör tillkallas med
viktiga uppgifter avseende ledning och samordning av arbetet med energisparplanens
utveckling, genomförande och utvärdering. Delegationen bör ha rollen av ell
beredande och rådgivande organ till regeringen. Delegationen bör också utgöra
ett forum för ömsesidiga överiäggningar om sparprogram-meis
grundförutsättningar, utveckling och relation till berörda samhällssektorer.

Energisparverksamheien
har redan nu en belydande omfallning. Delegationen bör därför tillkallas nu.

Delegaiionen
bör fortlöpande ta del av den uppföljning av de hittillsvarande effekierna av
energisparstödel som bosiadsslyrelsen i samarbete med planverket har fält i
uppdrag atl utföra. Deiegationen bör vidare förbereda vissa ålgärder som kan
bli aktuella sedan riksdagen fattat beslul i anledning av regeringens
proposition med förslag till energisparplan för befintlig bebyggelse.

Sedan
riksdagen lagit ställning lill regeringens proposiiion med förslag till
energisparplan för befintlig bebyggelse bör - inom ramen för riksdagens beslut
med anledning av regeringens proposition - delegationens uppgift vara

all
följa utvecklingen inom de områden som är av betydelse för energihushållning i
befintlig bebyggelse och all sammanställa och vid behov initiera utredningar av
belydelse för energisparprogrammets övergripande slyrning och utveckling,

att
följa genomförandet av energisparplanen - i nära koniaki med de berörda
myndigheternas löpande uppföljning av sina insatser inom energisparplanens ram
- och alt ta de initiativ till samordning mellan berörda myndigheler som den
anser påkallade.

s. 353 Kontrollera mot PDF

353 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:4

alt
följa och vid behov initiera ålgärder som gör det möjligl all jämföra
resultaten av genomförda åtgärder med den förväntade effekten,

att
lägga fram förslag lill regeringen i de frågorsom anges i del följande eller
som regeringen senare kan komma all uppdra åt delegationen alt utreda.

1 proposilionen anges all
vissa uppgifter frän kommunema behövs lill grund för statens insaiser i fråga
om energisparplanen och dess genomförande. Efter samråd med delegaiionen för
förelagens uppgiftslämnande bör formema för kommunernas medverkan snarast
preciseras, med beakiande av att kommunerna inte bör tyngas med ett omfaitande
uppgiftslämnande. Insamlandet av uppgifter bör självfallel, där så låler sig
göra, samordnas med kommunernas uppgiftslämnande i övrigt.

Delegationen bör efter
samråd med byggsysselsätiningsdelegaiionen och byggbranschrådei lämna
regeringen förslag om hur energisparplanens genomförande kan anpassas till
säsong- och konjunklurvarialioner på byggnadsarbelsmarknaden. Delegationen bör
i delta sammanhang också uppmärksamma de problem som kan uppslå om icke-seriösa
företag och sk. grå arbetskraft anlitas i samband med all energisparäigärder
uiförs.

Delegaiionen
bör efter samråd med bostadsfinansieringsdelegationen redovisa förslag om
ulformningen av finansieringssystemet för energispar-lånen och formerna för
kredilpriorilering mot bakgmnd av att i propositionen föreslås atl
statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1979/80 direkl skall belastas endast av bidrag
och subventioner. Förslag om systemets tekniska utformning måsle utarbetas med
utgångspunkt i kravel att sysiemel inte får medföra en försämring i den
enskildes möjligheler atl på ett smidigl sätl fä det stöd som han är berättigad
till.

Delegaiionen
bör löpande la del av och såväl löpande som periodiskt sammanställa resultaten
av de berörda myndigheternas uppföljning av genomförda energisparåtgärder.

Delegaiionen
bör lämna de förslag i fråga om stödets inriktning och i fråga om styrsystemet
i stort som myndigheternas uppföljning och andra ulredningar ger grund för.

Delegationen
bör vidare fortlöpande följa och i förekommande fall lämna förslag beiräffande
de utbildningsfrågor som har samband med energihushållning i byggnader.

Delegaiionen
bör, i god lid före den omprövning av energisparplanen som skall ske inför
budgetårel 1981/82, sammanställa sådant underlag - beträffande bl.a. ny
kunskap och i övrigt ändrade förutsättningar-som kan vara av betydelse för
statsmakternas ställningstaganden samt lämna härpå grundade förslag om energisparplanens
inrikining pä olika tekniska ålgärder saml beiräffande genomförandeprögram och
styrmedel.

Med
hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag efter samråd med statsrådet
Johansson au regeringen bemyndigar mig

alt
tillkalla en delegation med högsl 11 ledamöter för att bereda frågor om
energihushållning i befintlig bebyggelse

all
ulse en av ledamöterna att vara ordförande

att
beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde ål delegaiionen.

Vidare
hemställerjag all regeringen föreskriver

alt
kosinaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommitlénslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan.
(Bosladsdepariemenlet)

23
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 354 Kontrollera mot PDF

Del II Bo:5
Skr 1978/79:103 354

5.
Utredning om underhåll av hyres- och bostadsrättsfastigheter

Dir
1978:79

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-08-31

Slalsrådel
Friggebo anför.

Del
fanns år 1975 i vårt land ca 98.000 hyresoch bostadsrätlsfastigheter med
närmare 2,1 miljoner lägenheter. Omkring 1,5 miljoner lägenheter var upplåtna
med hyresrätt. Dessa fasligheter åsattes vid 1975 års allmänna
fastighetstaxering ett sammanlagt taxeringsvärde om 107 miljarder kronor.
Fastigheterna ägdes till 38 % av kommuner och allmännylliga förelag, lill 38 %
av privata företag och enskilda personer och lill 24 % av bostadsrättsföreningar.

Vårt
bestånd av lägenheter är av god siandard och representerar myckel stora
ekonomiska och sociala värden. Från såväl samhällsekonomiska som
bostadspolitiska utgångspunkter är det angeläget alt bostadsbeståndet vid
förslitning och skada underhålls och repareras så att dessa värden bibehålls.
Det är därför viktigt att samhällel skapar bästa möjliga belingelser för della.
Även om underhållsfrägorna i stor utsträckning åvilar fastighetsägare och
boende finns det olika regler och ramar som ställs upp av samhällel.

Underhällsfrågorna
har både bostadspolitiska och skallepoliliska utgångspunkter. Bostadspolitiskt
är det bl.a. fråga om atl ge hyresgäster ett ökal inflylande över sitt boende
och alt skapa garantier föratt medel för underhåll sätts av i tillräcklig
omfattning och används på avsell vis. Småhusägare och bostadsrättshavare barett
sådant inflylande. Det är angeläget att finna former för alt öka också hyresgästernas
inflylande. Skatlepoliliskl är del bl.a. en fråga om atl åstadkomma
skalleregler för underhåll och fastighetsförvaltning, som är så neutrala som
möjligt med hänsyn till faslighetsägare och besitlningsform.

1
12 kap. jordabalken (hyreslagen) föreskrivs att hyresvärdarna är skyldiga atl
svara för regelbundna reparationer i bostadslägenheter. Åtskilliga rapporter
från bl.a. hyresförhandlingar pekar emellertid på all parterna - i syfte atl
dämpa hyreshöjningarna - kommer överens om så låga hyror all hyresintäkterna
inte helt läcker kosinaderna för drift och underhåll. Följden blir atl det
periodiska underhållet till en del skjuls på framliden.

På
sikl innebär ell eftersatt fastighetsunderhäll dålig ekonomi. I sämsta fall
leder del till kapitalförstöring. Del finns också risk för alt eftersatt
underhåll medför atl segregationen i boendet försiärks genom att de som har
möjligheter söker sig bort från dåligt underhållna bostadsområden. För alt
syftet med hyreslagen skall kunna uppnås, är det angeläget atl skapa fastare
regler och bättre finansiella förutsättningar för avsättningar till löpande och
periodiskt underhäll.

Andelen
hyres- och bostadsrättshus som behöver repareras och underhällas kommer att
öka de närmaste åren. Delta beror bl.a. pä alt de drygt en miljon lägenheter
som enligt det s.k. miljonprogrammet byggdes mellan åren 1965 och 1974 nu
börjar att vara i behov av mer omfattande reparationer och underhåll.
Huvuddelen av dessa lägenheter finns i hyres- och bostadsräUshus.

Livslängden hos ett bostadshus
varierar men är i hög grad beroende av hur omfattande underhållet är och hur
ofta del företas. Erfarenheterna visar vidare alt kostnaderna för underhåll
ökar med en fastighets ålder. Enligt undersökningar av HSB:s riksförbund är de
genomsnittliga utgifterna för

s. 355 Kontrollera mot PDF

355 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:5

yttre
underhåll per m lägenhetsyta 4 gånger högre i 26-30 är gamla hus än i 1-5 år
gamla hus. Beiräffande del inre underhållet visar undersökningar att
kostnaderna i genomsnitt ligger något högre och har en mera regelbunden
periodicitet.

Enligt
uppgift från olika bostadsföretag och bostadsorganisationer saknas tillräckliga
medel för framlida underhåll. Del är mot den bakgrunden angeläget med ökad
fondering för reparationer och underhåll för atl möla de växande
underhållsbehoven i bostadshus. Särskilt gäller detla hyresfastigheterna.
Kapitalbildningen skall syfta till all dels skapa garantier för aU beståndet av
bostadshus inte blir föremål för kapitalförstöring, dels utjämna kostnaderna
för fastighetsunderhåll mellan olika år. Om en sådan utjämning inte sker
föreligger risk för myckel kraftiga språngvisa höjningar av boendekostnaderna.

Statligt
låneslöd för underhällskostnader kan lämnas i samband med bostadslån för
ombyggnad. Siödet avser underhållsarbeten som är direkt föranledda av
ombyggnaden. Stödets storiek beror bl.a. på hur omfattande ombyggnaden är. Med
vissa undantag gäller denna ordning också statligt stöd lill energibesparande
och miljöförbättrande ålgärder. Nägon möjlighet all fä statliga lån för enbart
fastighetsunderhåll föreligger inte.

Marknaden
för långfrisiiga krediter är i dag hårt ansträngd. Av den kartläggning som
kapitalmarknadsulredningen redovisar i betänkandet (SOU 1978:11)
Kapitalmarknaden i svensk ekonomi framgår alt det finns anledning anta atl
detta förhållande kommeratt gälla för lång tid framöver. E)et är i detta läge
inte tänkbart att kreditmarknaden i någon nämnvärd utsträckning ulöver vad som
f n. sker skulle kunna bidra lill finansieringen av reguljärt fastighetsunderhåll.

Mol
bakgmnd av vad som anförts är del angelägel att det sker ett ökat sparande inom
hela bostadssektorn för reparationer och underhåll. För hyresfastigheter
behöver frågan om formema för avsättning till underhåll och förvallning av
underhållsmedel saml inflytandet för hyresgäster i dessa frågor bli föremål för
närmare överväganden. Jag förordar därför att en översyn av dessa frågor kommer
till stånd. Uppgiften bör anförtros en särskild utredare.

Som
huvudprincip för finansiering av fastighetsunderhåll bör gälla atl underhåll
skall finansieras av de boende. Fonderingar skall ske för atl utjämna
underhållskostnader mellan olika är. Uttaget för finansiering av
underhållsåtgärder bör motsvara förslitningen över en längre tidsperiod och
betraktas som en belalning fören faktisk förslitning. Otillräckliga fonderingar
innebär att man skjuter över bördan för underhållet på dem som skall bo i huset
i framtiden. Ansvaret för att avsättningar sker bör åvila fastighetsägarna.

Uiredaren
bör till en början kartlägga om kooperativa, allmännyttiga och privata
fastigheter skiljer sig ät när det gäller behov atl avsätta medel för
fastighetsunderhåll, vilka belopp som idag avsälls lill delta ändamål och i
vilken omfattning underhäll och reparationer finansieras genom lån. De
ekonomiska effekterna av underhällsfrägornas skattemässiga behandling bör också
belysas. Sådana undersökningar är viktiga utgångspunkter för utredarens
överväganden om lämplig form för finansiering och förvaltning av underhålls-
och reparationsmedel saml om någon form av avgifter för underhåll skall vara
obligatoriska. Vidare bör denna kartläggning tjäna som utgångspunkt för
överväganden om i vilken mån kommande förslag också skall omfatia kooperativt
ägda fastigheter.

s. 356 Kontrollera mot PDF

Del II Bo:5
Skr 1078/79:103 356

Utredaren
bör utarbeta förslag lill principer för och beräkning av uttaget frän de boende
för läckande av underhållskostnader och former för de boendes infiytande vid
beslut om medlens disposition. Beträffande frågan om de boendes inflytande vill
jag erinra om att riksdagen nyligen öppnat möjligheter för de förhandlande
parterna atl påkalla förhandling angående samtliga boendeförhållanden som berör
hyresgästerna gemensami (prop. 1977/78:175, CU 1977/78:32, rskr 1977/78:347).

En
viktig uppgift i del sammanhanget är atl närmare ange lämplig storlek av del
område som bör omfattas av en underhållsfond, exempelvis hus, grupp av hus
eller hela bostadsområden. En förutsättning är härvid, atl sådani område inte
skall omfalia fasiigheier med olika ägare. Det bör eftersträvas alt omrädel
blir så stort all en effektiv och smidig fastighetsförvaltning är möjlig
samtidigt som de boende har ell väsentligt inflytande över hur underhållsmedlen
används.

Fonderingar
av här nämnl slag elleren därmed likvärdig lösning efter andra linjer betyder
väsentligt ökade möjligheler att genomföra dén vidgade boendedemokrati som är
ett viktigt mål för bosladspoliliken.

Utredaren
bör vidare undersöka möjligheterna atl för inre underhåll öka
lägenhelsinnehavarens ansvar genom att för hyreslägenheter inrätta inre
reparationsfonder, som knyls lill lägenheten eller den boende. En sådan ordning
bör eftersträvas som innebär alt aktsamma och underhållsmedvetna hyresgäster
kandra förde! därav.

Skattereglerna
för fastigheter har utformats med i huvudsak andra utgångspunkier än
bostadspolitiska. Bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag
beskattas enligt en schablonmelod som innebär bl.a. att reparationer inte
beakias vid inkomstbeskattningen. Detla innebär prakliskl sett att iniäkten
bestäms lill 3 % av taxeringsvärdet oberoende av om avsättningar till
reparationer och underhåll har gjorts eller inte och au avdrag för
reparationsoch underhållskostnader inte fär göras. Enskilda ägare av
hyresfastigheter får däremoi göra avdrag vid inkomsttaxeringen för reparations-
och underhållskostnader. Della är en följd av alt överskott i verksamheien
beskattas. Som överskott betraktas också avsättningar lill framtida underhåll.
De år reparationer och underhållsåtgärder vidlas, anlingen löpande eller i
samband med ombyggnad, medges avdrag för dessa kostnader oavsell om fastigheten
tidigare har haft några skattemässiga överskott eller inte.

Jag
vill i sammanhanget nämna att riksdagen vid flera lillfällen under senare är
vid sin behandling av finansieringsreglerna vid ombyggnad, har begärt underlag
för slällningslagande lill skattereglerna i fråga om underhåll och ombyggnad av
hyres- och bostadsräitsfastigheter.

I
promemorian (Ds B 1978:7) Ändrade beskaltningsiegler för hyresfastigheter
föreslås att bosladslånereglerna vid ombyggnad av enskilt ägda hyresfastigheter
med statligt lånestöd skall bli desamma som vid nybyggnad. I gengäld skall
reparationsavdrag inte lä göras för sådana ålgärder som ingår i låneunderlaget
vid ombyggnad. Förslaget kan ses som en etapp i ett mera långsiktigt och
genomgripande arbeie med frågor om underhåll och förvaltning av bostäder.

Utredaren
bör klarlägga hur avsättning lill fonder, liksom även fonderna själva bör
behandlas i skallehänseende. En utgångspunkt bör vara atl den nuvarande
ävdragsrällen avskaffas för sådana underhållsarbeten som har bekostats med
medel ur fonderna. Däremot bör avdrag medges för utbetalning eller avsättning
som görs till fondema. Uiredaren bör också överväga

s. 357 Kontrollera mot PDF

357 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:6

eventuellt
behov av särskilda administrativa former för förvaltning av underhållsmedlen
och därvid lägga särskilt sior vikt vid att de lösningar som föreslås blir
överskådliga för dem som berörs av förslagen.

En
fråga som ärav betydelse vid bedömningav en fondering är infialionens inverkan
pä fonderade medel. Utredaren bör belysa denna fråga och redogöra för vilka
möjligheler som kan finnas all uppnå en värdesäkring av dessa medel.

En
ökad fondbildning för underhåll av hyresfastigheter kan få större effekt först
åtskilliga år efter del atl ell sådani syslem införts. Utredaren bör särskilt
belysa de problem som kan uppslå under en övergångstid och föreslå lösningar
därpå. Även de skaitemässiga övergångsproblem som hänger samman med förändringarna
bör belysas.

Inom
bosiadskooperalionen finns redan i dag fonder för yttre och inre underhåll.
Utredaren bör inhämta erfarenheter från verksamheten med sådana fonder.

Utredaren
bör vara oförhindrad alt även la upp andra frågor än dem jag nu har nämnt som
har betydelse för alt lösa utredningsuppgiften.

I sitt arbete bör
uiredaren samråda med berörda parter pä bostadsmarknaden, myndigheler och
ulredningar, bl.a. hyresrättsulredningen (Ju 1975:06). Statens råd för
byggnadsforskning har under senare tid initierat belydande forskningsinsatser
inom områdel underhåll och förvaltning av bostäder. Utredaren bör ta del av
detla forskningsarbete. Utredaren bör vidare studera de erfarenheter av
finansiering och administration av fastighetsunderhåll som har gjorts
ulomlands.

Avslutningsvis
vill jag underslryka all utredaren bör bedriva sitt arbele skyndsamt.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag

atl
regeringen bemyndigar mig alt tillkalla en särskild utredare för all se över
fömtsättningama för underhäll av hyres- och bostadsrätlsfastigheter,

att
beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal biträde ål utredaren.

Vidare
hemställerjag atl regeringen föreskriver

all
kosinaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Bostadsdepartementet)

6.
Ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet

Dir.
1978:91

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-11-10

Statsrådet
Friggebo anför.

Utvecklingen
av bosladspoliliken i vårt land under de senasle äien kännetecknas av bl.a. ett
uttalat syfte all öka likställdheten mellan de olika besittningsformerna på
bostadsmarknaden - äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Detla har särskilt
gälll de ekonomiska villkoren. Riksdagen har i della syfte beslulal om
ändringar i del statliga sysiemel för bosladsfinansie-

s. 358 Kontrollera mot PDF

Del II Bo:6
Skr 1978/79:103 358

ring
som är av betydelse för framför allt del nyare bostadsbeståndet och
nyproduktionen.

Frågan
om likställdhet mellan de olika besittningsformerna är emellertid inte enbart
en ekonomisk fråga. Del är också en fråga om de boendes möjligheler atl ulöva
inflytande över sina egna boendeförhållanden. Dessa möjligheter är mindre för
hyresgästen än för den som äger sin boslad eller innehar den med bostadsrätt.
Även i delta avseende har emellertid utvecklingen under senare år inneburil en
viss uljämning av skillnaderna mellan besittningsformerna genom ökade
möjligheter för hyresgästerna att, individuellt eller genom hyresgästorganisation,
påverka sin situation i förhållande lill hyresvärden. Jag tänker på bl.a. del
förstärkta besittningsskyddet, bytesrällen, hyresgästinflylandet i samband med
ombyggnad och vid särskild förvaltning enligt bostadsförvallningslagen
(1977:792) samt rälten all måla och tapetsera i lägenheten. Genom
hyresförhandlingslagen (1978:304), som trädde i krafl den Ijuli
1978,harytterligareett viktigt steg lagils på vägen mol en ökad likställdhet i
boendet. Lagen ger hyresgästerna en lagfäst rält atl förhandla med hyresvärden
om sina boendeförhållanden. Genom att uppträda gemensami kan alllså de boende
förhandlingsvägen tillförsäkra sig ett ökat inflytande över frågor som rör den
egna lägenheten, gemensamma anordningar i huset och den dagliga boendemiljön i
övrigi.

Resultaten
av kommande förhandlingsverksamhei lorde fä visa om ytterligare åtgärder från
samhällets sida kan komma alt behövas i syfte att förbättra fömlsältningarna
förökat hyresgästinflylande vid förvaltningen av flerfamiljshus. Det kan därvid
t.ex. komma ifråga atl vidla lagändringar för att främja en önskvärd utveckling
av inflytandet vid upplåtelse med hyresrätt. Sådana frågor fär då behandlas i
särskild ordning. I sammanhanget bör också nämnas den av regeringen tillsatta
utredningen om underhåll av hyres- och bostadsrätlsfastigheter (Dir. 1978:79),
som bl.a. har att pröva hur man skall kunna skapa fonder för inre underhåll,
som knyts lill lägenheten eller den boende.

Det
är emellertid klart att det, med hänsyn lill bl.a. det ekonomiska ansvar som är
förenat med ägande och förvallning av fastigheter, inte lorde gå att inom
överskådlig tid uppnå samma inflytande för hyresgäster som för dem som bor med
ägande- eller bostadsrätt. Full likställdhet i della avseende mellan
besittningsformerna kan alltså inte uppnäs. Om man vill åstadkomma ett ökal
boendeinflytande, utöver vad som är möjligl på hyresrättens område, måsle det
ske genom atl bostäder i ökad omfattning upplåts med ägandeeller bostadsrätt.

Jag
anser det angeläget att öka de enskilda människornas inflylande över sitt
boende och atl bättre möjligheter för den enskilde atl äga sin boslad skall
skapas genom atl underiätta för hyresgäster att i bostadsrättsföreningens form
överta ägandet.

Mol
den bakgrund som jag nu har tecknat vill jag la upp frägan om statliga ålgärder
i syfte att främja ett ökal boendeinflytande i bosiadsrättsform.

Inom
nyproduktionen av bostäder ulgör numera småhus som upplåts med äganderätt en
dominerande andel. Kommunerna har ett betydande inflytande över
nyproduktionens fördelning pä hustyper och besitiningsformer. Villkoren för den
statliga bostadslångivningen innefattar inte några begräns-ningarav valfriheten
i delta avseende. Även om befintliga möjligheteralt öka andelen lägenheter med
ägande- eller bostadsrätt i nyproduktionen tas till vara, kan det endasl på
lång sikl mera påtagligt förändra relationen mellan de olika
besittningsformerna i del totala bostadsbeståndet. Åtgärder för att

s. 359 Kontrollera mot PDF

359 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:6

snabbt
öka boendeinflytandel genom annan besitlningsform än hyresrätt för alllså
inriktas på beståndet av hyreslägenheter.

F.n.
är närmare 45 % av samtliga bosläder eller omkring 1.1/2 milj. lägenheter
upplåtna med hyresrätt.

En
övergång från hyresräii lill bostadsrätt kan ske genom att hyresgästerna i en
fasiighel bildar en bostadsrättsförening som förvärvar fastigheten och upplåter
lägenheterna med bostadsräu. Della har hiuills förekommii i endast ringa
omfattning, vilkel sannolikt beror på att övergången lill bostadsrätt är
förenad med åtskilliga problem som berör bl.a. hyresgäsiernas möjligheteralt
träffa överenskommelse om och att finansiera förvärvet samt rättsskyddet för de
hyresgäster som inte önskar gå över lill bostadsrätt. Dessa problem och andra
frågor som har samband med önskemålet att främja en mera omfatlande övergång
från hyresräii lill bostadsrätt bör nu utredas. Utredningsuppdraget bör
anförtros åt en kommitté.

Man
kan inte bortse från all en övergäng frän hyresrätt till bostadsrätt kan
innebära risker för en ökad segregation i boendel som en följd av all personer
med låga inkomster och utan tillräckliga medel för kapitalinsats färsvårt alt
göra sig gällande på denna del av bostadsmarknaden. Kommittén bör när den
ulformar sina förslag så långt möjligl söka eliminera dessa risker. Kommittén
bör därvid söka belysa utvecklingen av prisema vid försäljning av bostadsrätter
under senare år och överväga om denna utveckling kan ge anledning till ålgärder
från statens sida. Av särskild belydelse i fråga om riskerna för segregation i
samband med övergång från hyresrätt till bostadsrätt är de ekonomiska villkoren
i samband med övertagandet av fastigheten. Jag ålerkommer i del följande till
frägan om finansieringen av hyresgästernas förvärv av den fastighei som de bor
i.

Frågan
om åtgärder beträffande beskattningen av bostadsrättsföreningar med s.k.
strimlade lån övervägs inom regeringskansliet med anledning av
bosiadsskailekommmiiténs förslag i ämnet.

Även
om hyresgästerna kan ordna finansieringen, kan emellertid den situationen uppkomma
all de inte lyckas förmå fastighetsägaren atl överiåta fastigheten lill dem. I
riksdagen har väckts motioner i syfte att åstadkomma sädan ändring av
förköpslagen (1967:868) alt hyresgäster som bildar en bostadsrättsförening för
all överta den fastighet som de bor i skall fä rätl till förköp av fasligheten.
Riksdagen har ställt sig avvisande till dessa motioner. Senast skedde delta är
1976 (CU 1975/76:11).

F.n.
är det bara kommun som kan ulöva förköpsrält enligt förköpslagen. Del finns
visserligen ingel formellt hinder för kommunen atl efter förköp överlåta
fastigheten lill en bostadsrättsförening, men denna möjlighel var ej förutsedd
vid lagens tillkomst. Förköpsrätlen kan emellertid enbart utövas om fastigheten
med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelseellerdärmed
sammanhängande anordning eller om fastigheten behöver rustas upp. En övergång
till bostadsrätt torde emellertid i mänga, kanske flertalet fall komma atl avse
hus som inte faller under de angivna bestämmelserna och kommunen har dä inga
möjligheter lill förköp.

Önskemålet
atl öka möjlighetema till en övergång från hyresrätt lill bostadsrätt i det
befintliga beståndet kan inte motivera expropriation. Däremoi är del naturiigt
all närmare pröva hur en försäljningssituation skall kunna användas för alt ge
de grupper av hyresgäster som så önskar rätl alt förvärva den faslighet de
bebor.

Närmast
lill hands torde ligga att införa förköpsrätt för en majorilel av hyresgäster.
Jag är medveten om alt en sådan reform är förenad med problem.

s. 360 Kontrollera mot PDF

Del II Bo:6
Skr 1978/79:103 360

Det
gäller bl.a. underrätteiseförfarandet enligt förköpslagen och frågan om vem som
skall ha föreirädesrätl när bäde kommunen och hyresgästmajoriteten är
berättigade alt förköpa. Siarka skäl lalar för all stor hänsyn bör las lill
hyresgäsiernas önskemål i konkurrensfallen. Kommittén bör undersöka dessa
problem och föreslå hur dessa frågor skall regleras. Hyresgästernas förköpsräll
lorde behöva regleras i en särskild förköpslag.

Vid
sina överväganden i dessa delar bör kommittén utgå frän atl

förköpsmöjligheten bör förenas med villkor om alt föreningen omfattar en

majoritet av hyresgästerna. Övervägandena bör göras med den utgångs

punkten atl föreningsbildningen skall ha lill syfte atl främja en god

bostadsförsörjning. Jag vill i sammanhanget erinra om vad som gäller för all

en förening i beskattningshänseende skall anses som "äkta"
bostadsförening,

nämligen atl minsi 60 % av taxeringsvärdet kan hänföras lill lägenheter som

är upplåtna med bosladsrätl. *

Kommittén börockså
uppmärksamma problem som kan vara förknippade med atl hyresgäster i bostäder i
allmännyttig ägo önskar bilda bostadsrättsförening. Därför bör kommittén
belysa konsekvenserna i detta avseende för de allmännylliga bosiadsföreiagen,
hyresgästerna, stal och kommun. Ett sädanl överförande bör kunna ske i den
utsträckning som den enskilda kommunen finner moliverai. Kommiuén bör därför
undersöka i vad mån del finns hinder, t.ex. enligi gällande låneförfattningar,
mol ell sådani överförande och föreslå erforderliga förändringar.

När frågan uppkommer bland
hyresgästerna om alt bilda en bostadsrättsförening för atl överta fastigheten
kan del hända alt någon av dem inte önskar teckna bostadsrätt men atl han eller
hon ändå vill bo kvar i sin lägenhet. Del är viktigt atl en hyresgäst som
föredrar atl inte inträda som medlem i bostadsrättsföreningen kan bo kvar med
hyresrätt och all hans eller hennes rättsliga ställning inte försämras.
Besittningsskyddsreglema har nyligen ändrats så all en hyresgästs besittningsskydd
inte påverkas av att lägenheten under pågående hyrestid ändras från vanlig
hyreslägenhet lill bostadsrätts-lägenhet (prop. 1977/78:175 s. 177, 219 och 226
samt SFS 1978:305). Hyresgästen kan alltsä bo kvar lika tryggt som fömt, även
om bostadsrätt lill lägenheten förvärvas av annan. Ocksä reglerna om bylesrätt
har därvid ändrats sä atl hyresgästen inte heller går miste om sin rätl alt
använda lägenheten lill byle. Som jag framhöll i della lagstiftningsärende
(prop. 1977/ 78:175 s. 178) minskar dock byiesräitens faktiska värde, efiersom
den som genom byle övertar hyresrätten får ell svagare besittningsskydd än han
eller hon annars skulle ha haft. Den nytillträdande hyresgästen har inte heller
rätl alt i sin tur använda lägenheten till byte.

Del är enligt min mening
angeläget atl den som väljer att efter föreningsbildningen bo kvar i huset med
hyresrätt inte kommer i en sämre situation när det gäller möjlighelen att
utnyttja lägenheten som bytesobjekt. Kommittén bör undersöka vilka åtgärder som
behöver vidlas för all bytesrällen skall behälla sitt fulla värde. Olika
tekniska lösningar är länkbara. En möjlighet är all uppställa krav på
hyresgästens samlycke för att bostadsrätt lill en lägenhet skall fä upplåtas
under pågående ulhyrning. Jag erinrar om all det enligt bosladsrättslagen
(1971:479) inte föreligger något hinder mot att en bostadsrättsförening
disponerar vissa lägenheter på annat sätl än genom bosiads-rättsupplåtelse,
t.ex. genom uthyrning. En annan möjlighel är all låta hyresgäst,som efter bosiadsräiisupplåielsen
erhåller lägenheten genom byte, åtnjuta samma rättigheter i fråga om
besittningsskydd och byiesräu som har gälll för företrädaren. För au en sådan
ordning skall bli praktiskt lillämpbar

s. 361 Kontrollera mot PDF

361 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:6

torde
det dock krävas att den nytillträdancle hyresgästen lätt kan förvissa sig om
sina rättigheter i dessa avseenden, t.ex. genom en formaliserad påskrift på
hyreskontraktet.

Beträffande nyproduktionen
vill jag erinra om all i prop. 1977/78:93 om riktlinjer för ansvarsfördelningen
inom bostadsförsörjningen m.m. berördes frågan om kraven på kommunal
representation som villkor i vissa fall för lån till bostadsrättsföreningar (s.
171-173). De förändringar och förenklingar i dessa krav med syfte atl underlätta
bildandet av bostadsrättsföreningar som jag därvid föruiskickade har nu
genomförls. Jag framhöll vidare i della sammanhang del angelägna i att
kommunerna på eu tillfredsställande sätt informerar om hur
bostadsrättsföreningar bildas och, i linje med bosiadsför-sörjningslagens
syfte, skyndsamt utser representanter i bostadsrättsföreningar. Kommittén bör
undersöka effekterna av dessa förändringar samt kommunernas ålgärder när del
gäller alt underlätta bildandet av bostadsrättsföreningar. Kommittén är därvid
oförhindrad alt föreslå ytterligare ändringar som kan vara motiverade för alt
undanröja kvarstående hinder för att bilda bostadsrättsföreningar.

Finansieringsfrågan
spelar en ceniral roll när hyresgästerna i syfte alt övergå lill bostadsrätt
vill förvärva fastigheten. En tillfredsställande finansiering av köpet är
avgörande för möjligheterna att genomföra det. Som jag har nämnl lidigare är
finansieringsfrågan också av särskild betydelse när det gäller all minska
riskerna för atl en övergång lill bostadsrätt skulle leda lill
boendesegregation.

Finansieringsförutsättningarna
kan skifta avsevärt mellan olika fastighets-förvärv, bl.a. med hänsyn lill om
fasiighelen skall rusias upp i ansluining lill förvärvel eller t.v. förvaltas i
befintligt skick.

Frågan
om möjligheterna all åstadkomma ett ökat infiytande för hyresgästerna i
samband med sanering genom en övergång lill kooperaiiv ägandeform logs upp i
lilläggsdirekliv lill boendeuiredningen år 1973. Boende- och
bosladsfinansieringsulredningarna behandlade frågan i sitt slutbetänkande (SOU
1975:51). Såviu angår finansieringsförulsäiiningarna ansåg utredningarna alt
det hell avgörande finansiella hindret för hyresgästers övertagande av hus i
samband med sanering skulle bortfalla vid ett genomförande av utredningarnas
förslag att ett s.k. ingångsvärde skulle fS ingå i läneunderiaget för
bostadslån för ombyggnad. Ett ingångsvärde, som avser markkostnader, ingår
numera under vissa förulsältningar i läneunderiaget. På grund härav torde
finansieringsförulsätlningama i allmänhet vara tillfredsställande för en
bostadsrättsförening som förvärvar ett hyreshus och moderniserar det med stöd
av statligt bostadslån.

Också beträffande
fastigheter som inte är i behov av ombyggnad kan finansieringsförutsättningarna
vara goda. Del gäller framför allt relativt nybyggda, statligt belånade
fasligheter. Köparen - bostadsrättsföreningen -kan få överta befintliga lån och
under vissa förulsältningar få ytterligare län, s.k. förvärvslån, intill en
övre lånegräns av 99 % av det fastställda panivärdet. Under den senasle liden
har också flera hyresfastigheter överförts till bostadsrättsföreningar med
utnyttjande av dessa lånemöjligheter, varvid bosladsrätlshavarnas
kontantinsatser har kunnai hållas på en låg nivå.

Finansieringsproblem
uppkommer i huvudsak i fräga om äldre fastigheter med ett marknadsvärde som
väsentligt överstiger de befintliga lånen. Della gäller säväl statligt belånade
som privalfinansierade fastigheter. Om bostadsrättsföreningen inte i huvudsak
kan lånefinansiera köpesumman, ställs föreningens medlemmar inför krav på
belydande egna kapitalinsatser.

s. 362 Kontrollera mot PDF

Del II Bo:6
Skr 1978/79:103 362

Det
är en angelägen uppgift för kommittén atl söka finna lämpliga metoder föratt
underlätta finansieringen av hyresgästernas fasiighetsförvärv. Befintliga lån
torde i allmänhet kunna överläs av köparen. Problemet gäller alltså i huvudsak
finansieringen av skillnaden mellan köpesumman och dessa lån.

En
generell slallig lånefinansiering bör enligt min mening inte komma i fräga.
Riskerna för en ogynnsam påverkan på prisbildningen är ett starkt skäl mot
såväl statlig lånefinansiering som finansiering genom s.k. prioriterade
botlenlän. Sådana finansieringsmöjligheter skulle vidare innebära atl uppkommen
värdeökning på fasligheter skulle fä en prioriterad ställning i lånehänseende
pä bekostnad av produktiva invesleringar, t.ex. ny- och ombyggnad. Finansiering
över allmänna kreditmarknaden och genom s.k. köpskillingsreverser torde därför
bli den form som här fär lillämpas. Finansiering med köpeskillingsreverser
innebär alt säljaren bidrar lill lånefinansieringen genom atl som dellikvid
godta reverser av köparen.

En
sådan finansieringsmetod kan givetvis inte styras genom statliga föreskrifter.
Kommitténs uppgifi i detta sammanhang bör vara alt genom konlakler med
företrädare för berörda fastighetsägarintressen undersöka förutsättningarna för
att lillämpa en finansiering enligt denna modell.

öm
del på fastighetsägarsidan skulle finnas intresse för alt söka finna enhetliga
normer beiräffande villkoren för sådana reverslån, bör kommittén kunna la upp
även frågan om rekommendationer i det avseendet. En förutsättning skall härvid
vara att föreningen (och inte de enskilda medlemmarna) svarar för låneskulden.

Konstaterandet
atl en generell statlig finansiering inte är akluell utesluter inte ett visst
statligt engagemang. För hushåll med låga inkomsler och/eller stor
försörjningsbörda kan ett statligt stöd, t.ex. i form av ett behovsprövat lån,
vara en förutsättning för förvärv av bosladsrätl. Kommittén bör mot denna
bakgmnd pröva frågan om ev. statliga åtgärder på finansieringssidan.

Det
är min förhoppning atl utredningsarbetet skall ge förulsältningar för en
övergång frän hyresrätt till bostadsrätt i belydande omfattning. Om så blir
fallel kommer del också att föreligga ett stort behov av sakkunnig rådgivning
och service ål hyresgäster som vill förändra sina boendeförhållanden på della
säll. Del gäller såväl föreningsbildningen och faslighetsförvärvel som
förvaltningsskedel. Kommittén bör utröna om de nuvarande bosladskoope-rativa
organisationernas erfarenheler och resurser kan utnyttjas för detta ändamål. Om
dessa resurser skulle visa sig otillräckliga eller andra hinder föreligger för
ell engagemang frän de befintliga organisationerna, bör kommittén ange vilka
komplelterande ålgärder som kan behövas för alt erforderiig service skall kunna
erbjudas de hyresgäster som vill gå över till bosladsrätl. De eventuella
kompletterande åtgärderna bör vara av den karaktären att de ej förutsätter ell
slalligl engagemang.

Kommittén
bör uppmärksamma atl det finns bostadsföreningar pä vilka bosladsrättslagen
inte är tillämplig (se LU 1975:26, SOU 1975:51 s. 320 Ds Ju 1976:11 s. 91).
Kommittén bör utreda förekomslen av sådana föreningar och överväga behovet av
ett förenklat förfarande vid ombildning av vissa bostadsföreningar till
bostadsrättsföreningar.

Kommittén
bör vara oförhindrad alt la upp även andra frägor än de förut nämnda som har
samband med strävandena att främja en övergång från hyresräii lill bostadsrätt.

I
sitt arbete bör kommittén samräda med - förutom partsorganisationerna

s. 363 Kontrollera mot PDF

363 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:7

på
hyresmarknaden - berörda myndigheter och utredningar, bl.a. kooperaiionsutredningen
och hyresrättsulredningen. Kommittén bör vidare studera de erfarenheler som kan
ha gjorts ulomlands, främsi i Norden, rörande övergång från hyresrätt till
andra besitiningsformer.

Med
hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar mig

alt
tillkalla en kommitté med högst 4 ledamöter för att uireda frågan om ökad
användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet,

alt
utse en av ledamöterna alt vara ordförande,

alt
beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ål kommittén.

Vidare
hemställerjag all regeringen föreskriver

aU
koslnadema skall belasla trettonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan.
(Bostadsdepartementet)

7. Lantmäteriets uppgifter att tillhandahålla
information om landskapet

Direktiv
1978:97

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-11-23

Departemenischefen,
statsrådet Friggebo, anför.

Den
översiktliga fysiska planeringen och planeringen för olika markanknutna
verksamheter har ökat i omfattning under de senaste åren. Kravel pä ekologiska
hänsynstaganden är ett av flera skäl till atl även innehållet i planeringen
förändras och utvecklas. Den fysiska riksplaneringen och den av regeringen
nyligen tillsatta kommittén med uppgift all utarbeta riktlinjer för den
framlida naturresurs- och miljöpolitiken (Jo 1978:7) utgör exempel på viktiga
inslag i sirävandena mot bälire hushållning med naturresurserna.

För
all ekologiska hänsynstaganden, hushållning med markens och vattnets resurser
samt vården av beflnlliga byggnader och anläggningar skall kunna förbättras
erfordras bl. a. underlag i form av naturresurs- och markanvändningsdata. Sådan
landskapsinformation hämtas i dag från s. k. allmänna kartor, geologiska,
geohydrologiska och hydrologiska kartor, särskilt upprättade vegetationskartor,
flygbilder elc.

Landskapsinformation
används ofta som ett gemensami begrepp för lägesbestämd informaiion om
landskapets naturgivna innehåll och egenskaper (berg, jord, vegetation, vatten,
lopografl, etc.) och dess konstgjorda företeelser(anläggningar, fastigheter,
byggnader, etc). Begreppet innefattar vidare sådana geodeliska och
fologrammelriska data som utnyttjas för lägesbestämning av landskapsinformation
samt geografiska namn och gränser, institutionella förhållanden m. m. I
begreppet ryms informaiion om förhållanden på eller under markytan samt om
markanvändning. Landskapsinformationen kan utvärderas och presenteras efter
olika verksamheters syften och behov.

s. 364 Kontrollera mot PDF

Del 11 Bo:7 Skr
1978/79:103 364

Utvecklingen
inom samhällsplaneringen och behovet av förbättrad resurshushållning gör atl
det finns motiv för att se över hur försörjningen med landskapsinformation
lämpligen bör ordnas i framliden. Som jag skall redogöra för längre fram finns
många myndigheter m. m. som deliar i produktionen av landskapsinformation.
Flera av dessa är f n. sysselsatta med att klarlägga hur olika metoder och
lekniska hjälpmedel för insamling och lagring av landskapsinformation kan
användas i arbetel. Delta kan leda till rationaliseringar och samtidigt öka
användbarheten av del malerial som produceras.

Det
statliga lantmäteriei har genom sin mätnings- och kart-läggningsverksamhei en
ceniral roll när det gäller att tillhandahålla information om landskapet.

Lantmäteriets
centralmyndighet, statens lantmäteriverk (LMV), fick sin nuvarande organisation
den 1 juli 1974 genom en sammanföring av verksamheterna hos dåvarande rikets
allmänna kartverk och lanlmälerislyrelsen. Organisationen i sin helhet beslår
av lantmäteriverket (i Gävle), överlantmälarmyndigheter (ÖLM) och fastighetsregistermyndigheier
(FRM) på länsnivå saml fasligheisbildningsmyndigheter (FBM) på lokal nivå.
Motiven för sammanläggningen av rikets allmänna kartverk och
lanlmälerislyrelsen var bl. a. alt karlverksamheten skulle få tillgång lill
regionala och lokala organ saml all del fanns behov av en övergripande
planering och bättre samordning av den grundläggande kartläggningen. Genom
riksdagsbeslutet om sammanläggningen lades också fast vissa riktlinjer för den
statliga kartverksamheten.

Den
ekonomiska och den topografiska kartan som framställs av LMV är de mest
omfatlande allmänna kartorna. Båda dessa kartverk förväntas även i framtiden
vara vikliga delar av samhällets försörjning med basinformation om mark och
markanvändning. De är av grundläggande betydelse för bl. a. den fysiska
planeringen. Förstagängsutgivningen av dessa tvä kartverk slutförs enligt
nuvarande planer under budgetåret 1978/79 och kartverksamheten övergår därmed
i ett revideringsskede. De äldsta ekonomiska kartbladen är ca 40 år gamla.

LMV
har i anslagsframställningar utvecklat vissa förslag till hur kartförsörjningen
m. m. kan byggas upp i framliden. Några planer för framställningen av kartverk
på lång sikt hardock ännu inte lagts fast. Man får emellertid räkna med all
avnämarna i allt större omfattning kommer att efterfråga kartprodukter som är
anpassade lill det egna speciella behovet. Del blir därför sannolikt nödvändigi
all i ökad omfattning framställa olika följdprodukler från del allmänna
kartmaterialet. Utvecklingen torde också föra med sig all siatliga och
kommunala organ genom uppgiftslämning m. m. i ökad utsträckning bidrar lill
kartframslällningen.

En
särskild ulredare(Bo 1977:1) har tillkallats för all utreda bl. a. formema för
en sammanföring av Liber Grafiska AB:s följdproduktion från den allmänna
kartläggningen och därmed sammanhängande verksamhet med lantmäteriverkets
verksamhei. Bosiadsminislern har i anmälan till riksdagen (prop. 1977/78:100)
redovisat utgångspunkten för utredningsuppdraget, nämligen alt en sådan
sammanföring bör ske. Civilulskottel (CU 1977/78:21) har anslutit sig till
denna utgångspunkt.

Även
kommunerna har en omfattande mätnings- och kartverksamhet. Kommunema svarar
huvudsakligen själva för den mätning och kartläggning som behövs för den
kommunala verksamheten. För den översiktliga planeringen har kommunerna stort
intresse av det ställiga lanimäteriels

s. 365 Kontrollera mot PDF

365 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:7

allmänna
kartläggning. Staten har i sin tur intresse av den kommunala kartverksamheten
för bl. a. fastighetsbildnings- och

fasiighelsregistreringsverksamhelen.
Del statliga lantmäteriei ger råd lill kommunerna i kartförsörjningsfrägor.

Inom ramen för sin
avgiftsfinansierade uppdragsverksamhei ger lantmäteriei kommunerna service
ifråga om planering föroch framställning av slorskaliga kartor. Ell relalivi
omfattande samarbete har utvecklats mellan lantmäteriei och kommunerna inom
mätnings- och

kartläggningsverksamheten.
Samarbelel med kommunema har ofta tagil fasta former genom service- och
samarbetsavtal. 1 Stockholms län utreds för närvarande möjligheterna till
samverkan mellan stat och kommun inom den allmänna kartläggningen.

En
samhällsplanering som är långsiktig och bygger på ekologiska hänsynstaganden
ställer särskilda krav på information om landskapet. Ajourhållet kartmaterial
torde också i framtiden uigöra basinformaiion, men som komplement härtill
framstår fotografiska bilder och annat fjärranalysmaterial som alltmer
intressant. Fjärranalysieknik kan ge rationella möjligheler till insamling och
analys av olika slags landskapsinformation.

LMV
svarar ensamt för flygfotografering för kartläggnings- och bildlolkningsändamål
i landet. Fotograferingen genomförs i försia hand för den allmänna
kartläggningen men har byggts ut lill en s. k. omdrevsfolografering för alt
tillgodose landels behov av akluelll flygbildsmaterial. Till grund för
omdrevsfotograferingen analyserar LMV i samråd med det lill LMV knutna
kartrådet olika användares önskemål beiräffande flygfoiograferingsverksamhelen.
Uiöverden anslagsfinansierade foiograferingsverksamhelen genomför LMV
omfattande fotografering på beställning för olika ändamål. Förbättrad teknik
och bättre metoder för bearbetning och analys av flygbildsmaterial medför ökade
möjligheler atl rationellt inhämta, lagra och tillhandahålla
landskapsinformation. Utnyttjandet av flygbilder lorde härmed komma all öka.

Utvecklingen
av satellitbaserad fjärranalys sker snabbt, både vad gäller lillgången till
satellitbilder och metoder för att ulvärdera dessa. Under de närmasle åren
kommer sådana satelliter att sändas upp som ger bilder med belydligt större
detaljnoggrannhet än de nuvarande. Tillämpningen av satellitbaserad fjärranalys
släller särskilda krav ifråga om mottagning av dala saml teknisk utveckling och
utrustning.

Statens
delegation för rymdverksamhet (DER) är central förvaltningsmyndighet för frågor
som gäller den svenska rymd- och Ijärranalysverksamheten, särskilt vad avser
forskning och utveckling, i den mån dessa inte ankommer på annan myndighet. Det
statliga Svenska Rymdaktiebolaget svarar för verkställande funklioner inom
svensk rymdverksamhet. LMV har på olika sätl deltagit i verksamheten med
fjärranalys baserad på satellitbilder, bl. a. i form av ulvecklingsarbete.
Rymdbolaget överväger för närvarande uppgiftsfördelningen och behovet av
samarbele med anledning av verksamheten vid den svenska mottagningsstationen
för satellitbilder vid Esrange i Kiruna. Bolaget hur härvid tagil initiativ
lill överläggningar med LMV.

Fjärranalysinformalion
kan användas för många olika ändamål och ofta lillsammans med information frän
andra källor. Del är därför angeläget att den landskapsinformation som insamlas
i lämplig utsträckning inordnas i ett syslem som gör det möjligl för olika
användare all finna den informaiion man behöver.

s. 366 Kontrollera mot PDF

Del II Bo:7
Skr 1978/79:103 366

Under
lång tid har inom del mätnings- och karltekniska området en successiv
rationalisering ägl rum genom utveckling av datatekniska metoder. Utnyttjandet
av maskinell ritning är ett exempel på denna utveckling. LMV bedömer det vara
angelägel att på eu rationellt och samordnat sätt lagra den informaiion som
hanteras i olika lekniska delprocesser, och all delta sker på ett sådant sätt
all efter ändamålet varierade produkter kan tas fram. LMV arbetar i dag mot
dellösningar dels i anslutning till utvecklingen inom karttekniken, dels för
direkl användning inom speciella tillämpningsområden. Ett exempel på
användningsområde för datalagrad kartinformation är den faklabank med
information av betydelse för den fysiska riksplaneringen som LMV utvecklar i
samråd med bl. a. statens planverk.

Regeringen
har nyligen beslutat om inköp av nya datorer på länsstyrelserna för
folkbokförings- och beskatiningssystemet. Fömtsedd överkapacitet hos
länsdaiorerna skall kunna användas för den regionala samhällsplaneringen. Pä
sikl öppnas härigenom möjligheter för samverkan mellan behandling av
lägesbestämd information för samhällsplanering och lantmäteriets verksamhet
inom områdena landskapsinformation och fastighetsbildningsverksamhet.

Som
jag antydde tidigare deliar flera myndigheler i produktionen av
landskapsinformation vid sidan av lantmäteriei. Centralnämnden för
fastighetsdata (CFD) arbetar med lägesregistrering av landets fastigheter i del
ekonomiska kartverkets koordinatsystem. Koordinatuppgifterna utgör en del av
det nya fastighetsregister som är under uppbyggnad. För närvarande är ca
hälften av landets fastigheter lägesregistrerade. Vid CFD sker även visst
utvecklingsarbete bl. a. avseende olika möjligheter att använda koordinatsatta
dala inom samhällsplaneringen.

Stalisliska
centralbyrån (SCB) har ett övergripande ansvar för samordningen av
statistikproduktionen i Sverige. Vid SCB pågår projekt rörande en eventuell
framlida markanvändnings- och naturresursstatistik. Projektet syftar till atl
finna statislikformer som kan tjäna som underiag för bl. a. fysisk planering,
miljövård och investeringsbeslut. En översyn pågår av SCB:s jordbruksstatistik,
varvid nya tekniska hjälpmedel för insamling, bearbetning och presentation av
dala beaktas.

Sveriges
geologiska undersökning (SGU) samlar in och bearbetar en stor mängd uppgifter
om landets berg- och jordarter. En av SGU:s uppgifter är atl ge ut olika typer
av geologiska kartor.

Statens
geotekniska institut (SGI) samlar i sin löpande verksamhei in data om jordarternas
tekniska egenskaper, risker för skred och sättningar m. m.

Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samlar in och bearbetar förutom
klimatdala bl. a. hydrologiska data om sjöar och vattendrag.

Miljödatanämnden
leder olika utvecklingsprojekt under samlingsnamnet Miljövårdens
Informationssystem (Ml). Projekten syftar till alt bistå myndigheter,
organisationer, forskare m. fl. med informaiion om utvecklingen i landet inom
miljöområdet. Miljödatanämnden har bl. a. utvecklat en metod för informaiion
rörande tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen saml ell
program för övervakning av luft-, land- och vattenmiljön.

Inom
skogsstyrelsen har utförts eller pågår ett antal projekt av intresse i
sammanhanget. Exempel på sådana är upprättandet av skogskartor.

s. 367 Kontrollera mot PDF

367 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:7

inventering
av skogsbrukets intresseområden, utarbetandet av metoder för presentation av
markdala, skogsvärdering m. fl. Skogsstyrelsen har i en rapport om samordnad
dalainsamling redovisal möjlighelerna atl bl. a. samordna skogsbrukels
dalainsamling med lantmäteriets datainsamling för äjourhållning av de allmänna
kartverken.

Lanlbruksstyrelsen
utför bl. a. en gradering av landels åkermark.

Naturvårdsverket
genomför inom ramen för sin fiällutredning bl. a. en översiktlig
vegetationskartering och en geomorfologisk karlering. Verket bedriver även ett
antal melodstudier avseende produktion och användning av markdata. Verkei
utarbetar f n. en särskild vattenatias.

Riksantikvarieämbetet
(RAÄ) inventerar bl. a. förekomsten av fasta fomlämningar i riket.
Fornlämningarna redovisas på den ekonomiska kartan.

Knuten till
bostadsdepartementet finns en särskild markdatagrupp med uppgift att bl. a.
behandla frågor rörande fortsall utveckling och samordning av insamling och
presentation av markdata som är av särskild betydelse för den fysiska
planeringen. Olika myndigheter som producerar eller använder
landskapsinformation har presenterat sin verksamhei inom delta område för
markdatagruppen.

Samarbetsorganisationen
för fordon-markforskning (SFM) har gjort en översiktlig kartläggning av ett
antal myndigheters, institutioners och organisationers behov och produktion av
markdata. En rapport har överlämnats till bostadsdepartementet som har inhämtat
kompletterande upplysningar. En slutredovisning av kartläggningen kommer all
ske inom ramen för markdalagruppens arbete.

Vad som har kommii fram i
markdalagruppen och i SFM-studien lyder på alt det flnns uppenbara risker för
dubbelinvesteringar och dubbelarbete vad gäller utveckling och produktion av
landskapsinformation. Genom all ge detta verksamhelsområde en mer samlad
behandling torde rationaliseringsvinster kunna uppnås. Det har vidare
framkommit att det finns behov av en bättre systematisering och samordning av
landskapsinformationen. LMV:s betydelse som samordnande myndighet inom
landskapsinformationen har härvid framgåti. Det är därför angeläget all LMV;s
uppgifter inom detla område preciseras. Det ärockså av stor vikt att de
rationaliserings- och samordningsvinster som kan komma till stånd inom
landskapsinformationen las till vara och atl LMV:s roll även i delta sammanhang
preciseras närmare.

En
särskild utredare bör tillkallas med uppgifi alt närmare överväga vilka
uppgifter lantmäteriei bör ha som producent, samordnare och distributör av
landskapsinformation. Utredarens arbete bör syfta lill att åstadkomma en
effektiv organisation och ralionella arbetsformer för insamling och behandling
av landskapsinformation.

Som
allmänna utgångspunkter för ulredningen bör gälla följande.

Lantmäteriei
bör även i framliden ha en ceniral roll när det gäller att samla in och lagra
information om landskapet. Lantmäteriei bör liksom hittills tillhandahålla viss
grundläggande information om landskapet, molsvarande nuvarande allmänna kartor.
Olika avnämargrupper bör lillförsäkras ett inflytande vid lantmäteriets
planering inom detta område. Detta sker i dag i fråga om allmänna kartor främsi
genom det lill LMV knutna karlrådel.

Lantmäteriverket
bör även fortsättningsvis ha vissa samordnande uppgifter när det gäller delar
av andra myndigheters produktion av landskapsinformation samt ha
till uppgift alt informera vissa

s. 368 Kontrollera mot PDF

Del II Bo:7 Skr
1978/79:103 368

avnämargrupper
om sådan produktion.

För
all kunna tillämpa de möjligheter som erbjuds genom introduktion av nyteknik
bl. a. för insamling och bearbetning av informaiion, är det viktigt att LMV ges
möjlighet all bedriva utvecklingsarbete.

Ett
första Sleg i utredningsarbetet bör vara atl kartlägga vilka organisaiioner och
myndigheler som arbetar med insamling m. m. av landskapsinformation. Utredaren
bör grovt ange huvuddragen i uppgiftsfördelningen mellan dels olika statliga
myndigheter, dels statliga och kommunala myndigheler. Vidare bör en beräkning
göras av kosinaderna för denna verksamhet fördelat på olika huvudmän.

Mol
bakgrund av en sådan kartläggning bör uiredaren översiktligt belysa hur
tillgängliga statliga resurser bäsl kan utnyttjas för all svara mot
konslaterade behov. Uiredaren bör vara oförhindrad alt i den utsträckning som
bedöms erforderlig föreslå sådana omprioriteringar inom nuvarande verksamhet
som kan leda till ett effektivt utnyttjande av tilldelade statliga resurser.
Utredaren bör överväga vilken typ av landskapsinformation som bör finansieras
över statsbudgeten.

När
det gäller den totala omfatiningen av landskapsinformationsverk-samheien och
vilken andel av denna som bör finansieras över statsbudgeten bör uiredaren ange
några alternativa ambitionsnivåer. Därvid bör gälla all något nämnvärt ulrymme
för ökning av den loiala anslagsfinansierade volymen inte kan förutses under de
närmaste åren.

Mol
bakgmnd av den översiktliga karlläggningen bör utredaren överväga vilka
uppgifter som bör tillkomma lantmäteriei vad gäller insamling, lagring och
distribution av grundläggande landskapsinformation. Uiredaren bör härvid även
överväga vilka mera speciella behov som med fördel kan tillgodoses av
lantmäteriei genom uppdragsverksamhet. Utredaren bör ange de tekniska lösningar
som kan utnyttjas för alt inom lantmäteriei åsiadkomma ett samlal och flexibelt
system för landskapsinformation som ger erforderiiga möjligheler lill
samutnytljande med annan informaiion, t. ex. SCB:s statistik, och som gördel
möjligl att ta fram varierande produkter i form av kartor, bilder, diagram etc.

Som
en utgångspunkt bör gälla atl grundläggande landskapsinformation som motsvarar
nuvarande allmänna kartläggning huvudsakligen bör finansieras via anslag över
statsbudgeten. Med hänsyn till bl. a. kosinaderna är det viktigt atl väl
definiera denna produktion. Lantmäteriei bör, föruiom den slatsfinansierade
produktionen, inom ramen för sin uppdragsverksamhet tillhandahålla information
om landskapet i sådana former som är avpassade efter speciella behov. Denna
senare produktion bör finansieras av uppdragsgivaren, som därvid bör svara för
såväl särkoslnader som, i förekommande fall, andel i koslnader för
basmaterialet. Sådan landskapsinformation bör så långl möjligl samordnas med
produkiionen av den landskapsinformation som finansieras över statsbudgeten. På
så sätt bör ell brett ulbud och en effektiv produktion kunna erhållas.

Uiredaren
bör vidare överväga vilken samordnande roll lantmäteriei bör ha när det gäller
delar av andra myndigheters produktion av landskapsinformation samt vilka
uppgifter LMV bör ha när det gäller all informera vissa avnämargmpper om sådan
produktion. SCB:s roll som överordnat organ för samordning av
statistikproduktion i Sverige måste härvid beaktas.

Uiredaren
bör särskilt bedöma fjärranalysens framlida roll inom landskapsinformationen
och mot bakgrund av della överväga

s. 369 Kontrollera mot PDF

369 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:7

lantmäteriverkets
uppgifter i fråga om utveckling, datafångst, datalagring och tillhandahållande.

Uiredaren
bör siudera möjlighelerna all i större utsträckning än för närvarande
decentralisera delar av LMV:s

landskapsinformalionsverksamhet
lill regional och lokal nivå och härvid belysa frågan om teknisk utmstning.
Överlanimäiarmyndigheterna har med sin närhei lill viktiga grupper av
producenter och konsumenter av landskapsinformation goda förutsättningar atl ta
aktiv del i lantmäteriets verksamhet inom landskapsinformationens område. Detta
bör tas till vara.

Utredaren
bör studera LMV:s nuvarande kontakter med producenter och konsumenter av
landskapsinformation och härvid föreslå de förändringar som erfordras för att
ett effektivt informationsutbyte skall kunna erhållas. Utredaren bör särskilt
överväga del till LMV knuina karlrådets funktion samt vilken roll som överlanimäiarmyndigheterna
bör spela.

Utredaren
bör i sina överväganden beakta att landskapsinformation måste kunna
tillhandahållas även under kris- och krigsförhällanden. Utredaren bör även
beakta behovei av sekretessgranskning av kartor och annan landskapsinformation.

Utredaren
bör lämna förslag lill de författningsändringar som föranleds av de förslag som
uiredaren i övrigi lämnar.

Uiredaren
bör i sitt arbete med att belysa sambanden mellan olika producenter av
landskapsinformation samräda med berörda myndigheter, organisationer och
institutioner.

I
den män utredarens överväganden kan förutses leda till större förändringar i
organisations- eller personalhänseende bör samråd ske med
personalorganisationerna.

Uiredaren
bör även samråda med pågående utredning (Bo 1977:1) angående sammanföring av
vissa verksamheter avseende allmänna kartor saml med den av regeringen
tillsatta kommittén (Jo 1978:7) med uppgift att utarbeta riktlinjer för den
framlida naturresurs- och miljöpolitiken.

Uiredaren
bör samråda med den lill bostadsdepartementet knutna markdatagruppen och i sin
inledande kartläggning ulnyllja del material som har tagits fram inom ramen för
markdatagmppens arbete.

Uiredaren
bör redovisa sill arbete senast före uigången av är 1980.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för bostadsdepartementet

all
tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda lantmäteriets uppgifter
all tillhandahälla informaiion om landskapet

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare
hemsläller jag atl regeringen föreskriver

all
kosinaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemslällan.
(Bostadsdepartementet)

2ARiksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 370 Kontrollera mot PDF

Del II 1:1
Skr 1978/79:103 370

Industridepartementet

1.
Utvecklingen inom bryggeribranschen

Dir
1977:124

Beslut
vid regeringssammanlräde 1977-12-01

Departementschefen,
statsrådet Åsling, anför

Lagrade
maltdrycker tillverkas fn. på 23 orter i landet. Vid samtliga anläggningar
tillverkas även läskedrycker. Därutöver finns ell antal oftast mindre enheter
med svagdricks- eller läskedrycksiillverkning. Tillverkningens saluvärde
uppgick år 1975 lill ca 1.500 milj. kr. Antalet sysselsatta var samma är drygt
5.000.

Den
totala konsumtionen i landet uppgick förra året till ca 475,4 milj. liter
lagrade maltdrycker och 323,3 milj. liter kolsyrade läskedrycker. Konsumtn
tionen av lagrade maltdrycker ökade under 1 O-årsperioden fram lill 1975.
Ökningstaklen har varil lägre under 1970-ialet än under andra hälften av
1960-lalet. Under del senaste året har en viss nedgång i konsumtionen
konstaterats. Konsumlionsutvecklingen har varil olika för olika produkter.
Mellanölet introducerades år 1965 och ersatte pilsnern som den dominerande
maltdrycken. Lättölet har under de senaste åren ökat sin marknadsandel.
Konsumtionen av starköl ökade fram lill år 1968 för atl därefter minska; under
den senasle liden har emellertid siarkölskonsumlionen äter ökat kraftigt.
Läskedryckskonsumlionen har-bortsett från en viss nedgång under del senasle
året - ökal kontinuerligt.

Den
svenska konsumtionen av mall- och läskedrycker tillgodoses näslan hell genom
inhemsk produktion. Exporten av malt- och läskedrycker är av lilen omfallning.

Sedan
början av 1960-lalet har produktionsstrukturen inom mall- och
läskedryckstillverkningen starkt förändrats. Antalet dryckesproducerande
enheter minskade från 301 år 1960 till 106 år 1975. Tillverkningen av lagrade
maltdrycker, som år 1960 skedde vid 85 enheter, hade år 1975 koncentrerats till
29 anläggningar. Antalet är nu 24. Mellan åren 1965 och 1975 ökade
produktionsvolymen inom bryggerinäringen med ca 40 %. Under samma period
minskade antalet anställda med 20 %. Arbetstiden har förkorials under perioden
och därför har del lolala anialei utförda arbetsiimmar minskal ännu snabbare.
Produktionsvolymen per arbetad limma har sålunda uivecklais gynnsaml vilket
sammanhänger med den strukturrationalisering som har ägt rum.

Även
företagsstrukiuren har förändrats. I början av 1960-talet dominerade de två
stora koncernerna AB Stockholms Bryggerier och AB Pripp & Lyckholm
marknaden. År 1963 gick de samman under namnet AB Pripps Bryggerier, varigenom
det första rikstäckande bryggeriföretagei uppstod. .Sedan AB Pripps Bryggerier
lidigare i år förvärvat Bryggeri AB Falken och AB

s. 371 Kontrollera mot PDF

371 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:1

Sandwalls
Ångbryggerier, finns vid sidan av Pripps tvä siörre bryggeriföretag med mera
betydande marknadstäckning. De är TILL-Bryggerierna med en dominerande
marknadsslällning i Norrland och med produktionsenheter i Luleå, Umeå och
Östersund samt Wårby Bryggerier AB, som ägs av Kooperativa förbundel. Dessulom
finns det åtta smärre oberoende bryggerier, flertalet belägna på mindre orter
och med förhållandevis stor belydelse för den lokala sysselsättningen.

År
1975 förvärvade staten 60 % av aktierna i AB Pripps Bryggerier (prop. 1975:7,
NU 1975:8, rskr 1975:41). Övriga aklier i förelaget innehas av Beijerinvest
AB. Enligt avtal mellan de båda aktieägarna skall Pripps drivas enligt gängse
förelagsekonomiska riktlinjer.

Marknadssituationen är i
dag den att Pripps-koncernen har en marknadsandel om ca 73 % vad avser lagrade
maltdrycker och ca 60 % vad avser kolsyrade läskedrycker. TILL-Bryggeriernas
andel av den totala bryggerimarknaden är ca 7 9é, Wårby Bryggerier AB:s ca 11
96.

Utvecklingen inom
bryggeribranschen påverkas i betydande utsträckning av statliga regleringar av
olika slag. Bakgrunden lill della är del iniresse från skaltepolilisk och
alkoholpolilisk synpunki som statsmaklerna fäster vid ölhanteringens olika led.
Därtill kommer de miljöaspekter som under senare tid har kommii atl läggas på
förpackningarna. Införandet tidigare i år av nya gränser för alkoholhalten i
ölsortimentet samt nya skattesatser har inneburil förändrade villkor för
branschen.

Produktionskapaciteten
inom bryggeribranschen som helhet överstiger i dag efterfrågan. Del förefaller
fn. osannolikt atl efterfrågan inom en överskådlig framlid kommer all öka så
atl branschens överkapaciteisproblem kan elimineras den vägen. Samtidigt står
det klart att produktionskostnaderna vid de större moderna
tillverkningsenheterna är lägre än vid de mindre bryggerierna. Därtill kommer
att stordriftsfördelar torde finnas även i andra avseenden. Med undanlag för
Pripps är lönsamheten inom branschen över lag svag. Ytteriigare
strukturförändringar inom branschen är därför alt vänta.

Den utveckling som kan
emotses inom bryggeribranschen under den närmaste liden motiverar au en samlad
analys och bedömning görs av branschens nuvarande situation och av dess
utveckling på längre sikt. En sådan analys bör i försia hand inriktas på de
förelag som tillverkar lagrade maltdrycker. För uppgifien bör tillkallas en
särskild utredare.

Uiredaren
bör inledningsvis kartlägga de nuvarande förhållandena inom branschen. Mol
bakgrund av en analys av marknadens utveckling på något längre sikl bör
därefter sannolika strukturförändringar och innebörden av dessa redovisas.
Utredaren bör vidare bedöma om den nuvarande stmkturen och nämnda förändringar
överenssiämmer med samhällets iniresse av en rationellt fungerande
produktionsapparat och en balanserad sysselsättningsutveckling pä Orter med
bryggerier eller därmed sammanhängande verksamhet. Vid bedömningen bör hänsyn
tas till inlresset av att konkurren.sen inom branschen inte begränsas
ytterligare och att koncentrationen till ett dominerande företag på den
svenska marknaden inte går längre än f n. Utredarens arbele bör utmynna i
förslag till de åtgärder som han kan finna motiverade.

Utredningsarbetet bör
bedrivas i nära kontakt med de berörda fackliga organisationerna,
branschsammanslutningarna och företagen. Utredningsarbetet bör bedrivas med
stor skyndsamhel.

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemsläller jag atl regeringen

s. 372 Kontrollera mot PDF

Del II 1:2
Skr 1978/79:103 372

bemyndigar
chefen för industridepartementet

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att uireda frägan om utvecklingen
inom bryggeribranschen,

all
beslula om sakkunniga, experter och annal biträde ål utredaren.

Vidare
hemställerjag att regeringen föreskriver

alt
ersältning till utredare, sakkunnig och experier skall utgå i form av dagarvode
enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrives,

all
kosinaderna skall belasla fiortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Industridepartementet)

2.
Utredning om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål

Dir
1977:125

Beslul
vid regeringssammanlräde 1977-12-01

Departemenischefen,
statsrådet Åsling, anför

Statsföretag
AB bildades enligt riksdagens beslul höslen 1969 (prop. 1969:121, SU 1969:68,
rskr 1969:381) för all den 1 januari 1970 överta och därefter förvalta statens
aklier i flertalet av de aktiebolag, vilkas aklier förvaltades under fonden
förstalens aklier. Tyngdpunkten inom Statsföretag kom att ligga inom
gruvindustrin, stålindustrin och skogsindustrin med förelag som
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Norrbottens järnverk AB (NJA) och AB
Statens skogsindustrier (ASSI). Men även belydande förelag inom en rad andra
branscher fördes in i koncernen, t.ex. Svenska Tobaks AB, Uddevaliavarvet AB
och Kariskronavarvet AB, Sveriges Allmänna Restaurang AB (SARA) och AB Kabi.

De
statliga kreditinstituten, vilkas speciella uppgifier inte ansågs passa in i
koncernen lämnades utanför Statsföretag. Vidare undantogs de statliga företagen
inom kommunikations- och transportområdet. De s.k. flskala bolagen, dvs. AB Vin
& Sprilcenlralen, Systembolaget AB, Svenska Penninglotieriel AB och AB
Tipsljänsl ansågs skilja sig sä frän andra statliga bolag genom sin funktion av
monopolfdrelag med fiskala uppgifier atl de inte lämpligen borde ingå i
Stalsföretaggruppen. Utöver dessa tre grupper av förelag lämnades ytterligare
nägra bolag med särskilda uppgifter utanför Statsföretag. Som exempel på sådana
bolag kan nämnas AB Asea-Atom och AB Atomenergi.

Samtidigt
med Statsföretag bildades affärsverksdelegationen med huvudsaklig uppgift all
fungera som ett kontaktorgan mellan affärsverken och de statsägda aktiebolagen.
Till ledamöter i delegaiionen utsägs styrelseledamöterna i Slatsförelag och en
företrädare för kommunikationsdepartemenlet.

1
prop. 1969:121 angavs de huvudsakliga motiven för bildandet av Staisföretag. De
statliga aktiebolagen borde organiseras så att slörsla möjliga effektivitet
uppnåddes säväl i fråga om att uppfylla näringspolitiska som företagsekonomiska
mål. Fördelar slod atl vinna genom all ett organ skapades med möjligheler all
bedriva en systematisk framlidsplanering för

s. 373 Kontrollera mot PDF

373 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:2

förelagsgruppen
som helhet. Genom bildandel av Statsföretag skulle det vidare bli möjligl att i
framliden ta inilialiv lill och förverkliga nya och angelägna projekt med krav
pä samverkan mellan flera förelag eller med siora resursbehov. Väsenlliga
fördelar ansågs också slå all vinna genom alt dotterföretagen kunde utnyttja
vissa gemensamma funktioner inom Statsföretag. En bätire rollfördelning kunde
uppnås om politiska beslul och beslut av verkställighetskaraktär kunde hänföras
lill skilda organ.

Den
allmänna övergripande målsättningen för Statsföretag gavs den vida
formuleringen all under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion.
Någon annan övergripande målsättning ansågs inte lämplig eller möjlig om de
statliga företagen framgångsrikt skulle kunna fullgöra sina näringspolitiska
uppgifter. Målen och villkoren fördessa förelags verksamhet ansågs inte fä
innebära sådana inskränkningar i rörelsefriheten atl de kom i ett underläge i
förhållande till andra företag. De statliga företagen skulle även i framtiden
ha ett särskilt ansvar alt ta hänsyn lill samhällsintresset vid val mellan
olika produktions- och lokaliseringsalternaliv.

Enligt uttalande i prop.
1969:121 ansågs slalen efteren övergångstid kunna Slälla samma anspråk pä
utdelning på sina i förvaliningsbolaget investerade medel som genomsnittligt
ställs i vårt land på förelag av samma slag. Del var också naturiigt all en del
av vinslen återinvesterades i företag med goda utvecklingsmöjligheter. Efter en
uppbyggnadsperiod borde Statsföretag lämna åtminstone lika stor utdelning som
slalen erhållit från de förelag som hade överförts lill bolaget. 1 sista hand
var del dock staten som avgjorde i vilken utsträckning dotterbolagens vinst
kapacitet borde tas i anspråk för utdelning.

För
all förena det förelagsekonomiska intresset med det samhällsekonomiska ålades
Statsföretag skyldighet att på anfordran lämna offert för fullgörandet av
sådana speciella uppgifter som ägaren begär. Hur offertför-farandel praktiskt
skulle utformas fick prövas i varje enskilt fall.

Vid
sidan av de övriga målen skulle också för de statliga företagen gälla atl nä
allt större arbetstillfredsställelse för de anställda.

Regeringens
ägarfunktion kunde efter tillkomsten av Staisföretag koncentreras på
förvaliningsbolaget självt. Att uppslälla målen för detta bolag och följa dess
verksamhei och därmed indirekl den statliga koncernens långsiktiga utveckling
samt att integrera den statliga företagsgruppen i den allmänna näringspolitiska
planeringen blev den huvudsakliga uppgiften i utövandet av ägarfunktionen.

Sedan
Statsföretag inledde sin verksamhet år 1970 har koncernens fakturerade
försäljning i del närmaste tredubblats och uppgick år 1976 lill ca 9.750 milj.
kr. Det åriiga investeringsbeloppet har följt samma utveckling. Således uppgick
koncernens totala invesleringar år 1970 lill drygl 500 milj. kr. och är 1976
lill närmare 1.850 milj. kr. Antalet anslällda i Sverige har under samma period
ökat från ca 34.000 lill närmare 45.000. Totalt sysselsätts över 40 % av
Slalsföretaggruppens anslällda i Norrland, då främsi i Norrbottens län. Av
gruppens anläggningsinvesteringar har ca 50 % kommii della län lill del.

Statsföretaggruppens
inrikining har i stor utsträckning koncentrerats lill basindustrierna.
Investeringarna i gruvor, järnverk, skogs-och petrokemisk industri uppgick
under perioden 1970-1974 till ca 3.000 milj. kr. Pä senare år har omkring två
tredjedelar av koncernens anläggningsinvesleringar gjorts inom basindustrierna.

Rörelseresultaten
har varierat slarkl mellan åren. Resultaten efter finan-

s. 374 Kontrollera mot PDF

Del
II 1:2 Skr 1978/79:103 374

siella
intäkter och koslnader har under åren 1974-1976 uppgått till 1.043,353 och -
437 milj. kr. Resultatet för år 1977 förutses kommer alt visa ell underskott av
drygt 1.200 milj. kr. Resultaten för åren 1976 och 1977 medför en kraftig
försämring av Slaisföretags solidiiet. Företagsgruppens starkt varierande
resullai får i första hand tillskrivas dess beroende av konjunkturkänsliga
basindustrier, främst LKAB, NJA och ASSI.

Statsföretag fick när
verksamheien började ett bundet eget kapital av närmare 1.750 milj. kr. varav
1.400milj. kr. uigjorde aktiekapital. År 1976 var motsvarande kapital närmare
3.600 milj. kr. varav 2.775 milj. kr. aktiekapital. Huvuddelen av ökningen
härrör sig från aktieteckningar som slalen till viss överkurs gjorde i
Statsföretag under budgetåren 1975/76 och 1976/77 om sammanlagt 1.500 milj. kr.
för alt skapa underlag för invesleringar under ålersloden av 1970-lalet och för
alt ge en sädan soliditet atl nödvändig upplåning kunde ske (prop. 1975/76:99,
NU 1975/76:39, rskr 1975/76:220). För olika företag inom gruppen har vid skilda
tillfällen beviljals ägartillskott av riksdagen. Del mest belydande, 1.800 mij.
kr., lämnades är 1976 för all läcka föriuster vid NJA (prop. 1976/77:57, NU
1976/77:21, rskr 1976/ 77:152).

Sedan Statsföretag började
sin verksamhei år 1970 har företagsgruppen alltmer kommii atl fungera som en
sammanhållen koncern. Moderbolaget har fält en ceniral roll i fräga om
finansiering och andra samordnande uppgifter. Riktlinjer för gemensamt agerande
inom en rad olika områden har också utarbetats. Jämfört med andra koncerner är
dock beslutsfattandet i belydande ulsiräckning decentraliserat.

Staisföretag
har sedan sin tillkomst förvärvat och bildat nya företag. Vissa rörelsegrenar
har avvecklats eller fält en ny inriktning och ägarförhåflandena i gemensami
ägda förelag har i en del fall förändrats. Den för koncernen mest genomgripande
förändringen är att Uddevaliavarvet och Karlskronavarvet lämnade koncernen vid
halvårsskiftet år 1977. Enligt sialsmakiernas beslul (prop. 1976/77:139, NU
1976/77:53, rskr 1976/77:343) har den statliga varvsgruppen, bestående av AB
Gölaverken, Uddevaliavarvet och Karlskronavarvet med dotterbolag, sammanförts
till en koncern under ett särskilt moderbolag vars aklier ägs direkl av slalen.

Statsmaklerna
kan även i framliden vänlas ta Statsföretags kapacitet i anspråk inom olika
branscher. En bransch som är aktuell för ökade insaiser från koncernens sida är
textil- och konfektionsinduslrin. Pä liknande sätl kan Statsföretag även i
fortsättningen pä olika sätl komma alt medverka lill atl främja
sysselsättningen inom utsatta regioner. Del s.k. offerlförfarandet kan i dessa
sammanhang komma alt användas.

Den
svenska handelsstälindustrins framlida struktur och omfattning är f n. föremål
för överväganden. En sammanslagning av de största handels-stålverken vänlas ske
i en gemensam koncern i vilken NJA vänlas ingå. Statsföretag blir troligen
delägare i den nya handelsstålkoncernen.

Svenska
AB Navigatör är ett förvaltningsbolag som äger aktier i flera bolag.
Omsättningen varar 1976 604 milj. kr. och antalet anställda 1.992. Navigatör
redovisade samma år en vinst före dispositioner och skatter på 14,8 milj. kr.
medan investeringarna uppgick till ca 55 milj. kr.

Organisatoriskt
är Navigatör indelat i fyra divisioner, bildelar, Handic, hem och plast samt
två sektorer,el,resp. mekanik. Handicbolagen i Göleborg,som förvärvades under
år 1975, hade en omsättning år 1976 på 120 milj. kr.

Navigatörs
ägarbild är förhållandevis komplicerad. ASSI, LKAB och Tobaksbolaget har
tillsammans med Tobaksbolagels pensionskassa ett

s. 375 Kontrollera mot PDF

375 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:2

avgörande
inflytande i bolaget. Även Kooperativa förbundet äger aklier i bolaget liksom
ell antal B-aklieägare vilkas andelar barett lägre röstvärde och därför
berättigar lill endasl ell mindre inflylande.

Mot
bakgrund av vad jag anförl vill jag framhålla följande.

Statsföretag
har nu verkat i nära åtla år och en belydande erfarenhet av företagels
verksamhet föreligger. Samtidigt har förutsättningarna härför i väsentliga
avseenden ändrats och yUeriigare förändringar kan förutsätlas komma alt ske. Det
finns därför enligt min mening nu anledning all utreda frågan om Statsförelags
verksamhetsinriktning och mål mol bakgrund av bl.a. de motiv som angavs för
bildandet av ell förvaltningsbolag. Även principerna för Slalsföretaggruppens
organisation bör nu prövas.

I olika branscher finns
behov av industripolitiska ålgärder av skilda slag. Ställiga företagsengagemang
kan vara lämpliga inom områden som är speciellt krävande på grund av
kapitalinsatsernas sioriek eller när lönsamhetsförväntningarna inte är sådana
atl man kan räkna med alt någon etablering annars skulle komma till stånd. I
vissa fall, som i fråga om stålindustrin och textil- och konfektionsinduslrin,
kan statliga företagsengagemang vara en förutsättning för all en nödvändig
strukturanpassning skall kunna genomföras med begränsade störningar för de
anställda, kommuner och andra berörda. Effekierna av statliga
företagsengagemang i jämförelse med andra branschpolitiska ålgärder kan i della
sammanhang vara av iniresse att belysa. En huvudfråga är i vilken ulsiräckning
och på vad sätl staten genom Slatsförelag skall engagera sig i branscher med
strukturproblem och i kapilalkrävande basindustrier. Vidare bör man överväga
Statsföretags medverkan i regionalpolitiken. Genom att bl.a. skapa nya
arbetstillfällen eller ersättningsindustrier inom regioner med
sysselsättningsproblem kan Statsföretag bli ett betydelsefullt medel. 1 della
sammanhang bör Statsförelags medverkan också ses i relation till andra
möjligheter som staten har när det gäller att lösa sysselsällningsuppgifter.

Vid
en bedömning av inriktningen och omfattningen av Statsföretags engagemang bör
frågan om självfinansiering, ägartillskott och andra finansieringsmöjligheter
beakias.

Det
finns enligt min mening skäl att nu göra en samlad översyn av nämnda frågor. En
särskild utredare bör tillkallas för ändamålet.

Utredaren
bör mot bakgrund av sina allmänna synpunkier på effekten av statliga
förelagsengagemang i förhällande lill andra induslripolitiska insaiser göra en
bedömning av Statsföretags branschinsatser och sysselsättningsskapande
uppgifter. Utredaren bör vidare lämna förslag lill en övergripande målsättning
för gruppen. Jag vill betona vikten av all kravet på lönsamhet även i
fortsättningen (är en avgörande betydelse. De övriga målen som har angetts för
Statsförelags verksamhei bör också ses över. Detla gäller inte minst de mål som
har ställts upp i fråga om de anställdas inflytande och frägor som rör
arbetsmiljön. Inom dessa områden har väsenlliga förändringar skell sedan de
ursprungliga målen för Slatsförelag antogs av riksdagen år 1969.
Stalsföretaggruppen har hållit en hög ambilionsnivå i fråga om de anställdas
inflytande och arbetsmiljö och bör göra del även i framliden.

Utredaren
bör mol bakgrund av sina förslag till mäl pröva principerna för
Slalsföretaggruppens organisaiion. Härvid bör en decentralisering av gruppen
eftersträvas. I dessa överväganden bör Statsföretags karaklär av konglomerat
saml dess regionala betydelse beaktas.

De
induslripolitiska och andra motiv som har legat bakom statens engagemang i ett
antal företag har efter hand förändrats. I den män väsentliga

s. 376 Kontrollera mot PDF

Del II 1:2
Skr 1978/79:103 376

motiv
inte längre föreligger för ell statligt ägarengagemang i dessa företag kan
frågan om en försäljning aktualiseras.

Utredaren
bör ange vilka kriterier som bör ligga lill grund för atl bedöma om företag
inom Stalsföretaggruppen bör avyllras eller avvecklas.

Frågan om en ulvidgning av
de statliga förelagens ägarkrets har aktualiserats i olika sammanhang. Härvid
har nämnls spridande av aktierna såväl i moderbolaget som i vissa dotterbolag.
Uiredaren börsiudera vilka verkningar ett vidgat ägande av företagen inom
Stalsföretaggruppen kan fä såväl vad beträffar möjligheterna att genomföra
samhälleliga uppgifter som i ekonomiskt hänseende. Även prakliska konsekvenser
t.ex. i fräga om möjligheterna alt utnyttja koncernbidrag till delägda företag
bör belysas.

Inom Stalsföretaggruppen
finns förelag från olika branscher och med skiftande lönsamhet. Det är därför
svårt atl formulera krav på avkastning på det engagerade kapitalet i koncernen
i dess helhet. Utredaren bör dock söka belysa denna frågeställning och lämna en
redogörelse för sin principiella syn på hur lönsamhelskravei bör tillgodoses.
Slalen som ägare avgör åriigen i vilken utsträckning Statsföretags
vinslkapacitel skall las i anspråk för utdelning. Utredaren skall därför inte
pröva utdelningspolitiken.

Svårigheterna alt förena
företagsekonomisk lönsamhet med sådana särskilda uppgifter som ägaren kan
ålägga Statsföretag förutsågs vid koncernens bildande. Då anvisades det s.k.
offertförfarandel som en teknik att förena samhällsintresset och del
företagsekonomiska inlresset. Uiredaren bör mot bakgrund av vunna erfarenheter
utvärdera offerlförfarandet. Behöver förfarandet modifieras eller bör en hell
annan form för ersättning väljas bör utredaren lämna förslag härom.

Somjag förut har nämnt
tillsattes affärsverksdelegationen i samband med bildandet av Statsföretag.
Delegationen har inte kommii att spela den roll för ökad kontakt och samverkan
mellan affärsverken inbördes och mellan dessa och Statsföretag som
ursprungligen förutsattes. En bedömning bör göras om delegationen skall
fortsätla sin verksamhei och vilka uppgifter den i så fall bör ha .

Staten har i försia hand
genom ASSI, LKAB och Tobaksbolaget direkt och indirekt ett belydande inflytande
i Svenska Navigatör. Det är därför motiverat atl utredaren lämnar förslag lill
hur statens inflytande i Navigatör lämpligen bör utövas.

Inom domänverket och ASSI
prövas förutsättningarna för att bilda ett statligt skogsbolag i vilket ASSI
och huvuddelen av verket skall ingå. Utredaren bör lämna synpunkter pä
konsekvenserna av olika former för samordning av verksamheten i domänverket och
ASSI från såväl samhällelig som organisatorisk synpunki.

Utredningsarbetet bör
bedrivas i nära koniaki med Statsföretags ledning och med andra berörda förelag
och förelrädare för de i ulredningen berörda fackliga huvudorganisationerna.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för industridepartementet

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag au uireda frågan om Statsföretag
AB:s verksamhetsinriktning och mäl m.m.,

atl
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat biträde ål utredaren.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver

atl
ersättning till ledamol, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgä i form av
dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat

s. 377 Kontrollera mot PDF

377 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:3

föreskrivs,
att kosinaderna skall belasta Qortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Industridepartementet)

3.
Organisationskommitté för bildandet av regionala
utvecklingsfonder

Dir
1977:127

Beslul
vid regeringssammanträde 1977-12-01

Departementschefen,
statsrådet Åsling, anför.

I
prop. 1977/78:40 bil. 1 föresläs all länsvisa utvecklingsfonder byggs upp i
stiftelseform med stat och landsting saml i förekommande fall kommun utanför landsting
som huvudmän. Stiftelserna, som föreslås börja sin verksamhet den 1 juli 1978,
avses bl.a. överta de uppgifter som företagareföreningarna f n. har.
Stiftelsernas verksamhei skall finansieras av staten och resp. landsting
gemensami. Som ett led i uppbyggnaden av stiftelserna föreslåsalt funktionerna
och personalen vid de filialkontor som är knuina lill statens industriverks
enhet för företagsutveckling (SIFU) förs över till stiftelserna. Vidare
föreslås att de medel som finns i statens haniverks- och industrilånefond och
statens utvecklingsfond slås samman och förs över till stiftelserna.

I
propositionen aviseras atl en särskild organisationskommitté skall tillkallas
för atl förbereda bildandel av stiftelserna.

Föratt
vinna tid förordarjag att kommittén tillkallas redan innan riksdagen beslutat i
frägan.

Kommitténs uppgift bör
vara all med utgångspunkt i förslagen i propositionen förbereda bildandel av
stiftelserna. Häri ingår bl.a. att utarbeta förslag lill avtal mellan staten
och resp. landsiing saml normalsladgar för stiftelserna, medverka vid
överföring av personal och egendom från företagareföreningarna till
stiftelserna, föreslå fördelning av statens utvecklingsfonds medel pä
stiftelserna, ta upp frågan om hur stiftelserna såsom arbetsgivare skall vara
organiserade, utarbeta förslag till övergångsanordningar rörande utestående
haniverks- och induslrilån saml bevakning och uppföljning av industrigarantilån,
lokaliseringsstöd och lån från statens utvecklingsfond m.m., samt att utarbeta
principer för hur ansvaret för finansiering av de överförda
filialkontorsfunktionerna skall fördelas mellan berörda stiftelser och vilka
geografiska upptagningsområden som skall gälla för fortbildningsverksamheten.
Kommittén bör även ta upp frågan om hur en tidsmässig samordning av bidragen
till stiftelserna från staten och landstingen skulle kunna lösas. Vidare bör
kommittén om sä bedöms lämpligt kunna bilräda vid upplösning och avveckling av
företagareföreningarna.

Kommittén
bör vara oförhindrad all ta upp även andra frågor med direkl anknytning till
uppbyggnaden av de regionala utvecklingsfonderna.

Kommittén
bör arbeta i nära kontakt med bl.a. landstingen, Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet, statens industriverk, styrelsen för leknisk utveckling, statens
utvecklingsfond, Sveriges exportråd saml företa-

s. 378 Kontrollera mot PDF

Del II 1:4
Skr 1978/79:103 378

gens
och de anställdas organisaiioner.

Kommittén
bör fortlöpande redovisa resultaten av sill arbele.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för industridepartementet

att
tillkalla en kommitté med högsl fyra ledamöier med uppdrag atl förbereda
uppbyggnaden av regionala utvecklingsfonder,

alt
ulse en av ledamöterna alt vara ordförande,

atl
beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annat biträde ål kommittén.
Vidare hemställerjag alt regeringen föreskriver

att
ersältning lill ledamol, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av
dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrives,

alt
kosinaderna skall belasla Gortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Industridepartementet)

4.
Vissa frågor rörande standardisering

Dir
1977:132

Beslut
vid regeringssammanlräde 1977-12-22

Statsrådet
Johansson anför.

Standardisering
syftar lill atl förenkla och förbilliga genom alt enhetliga reglerom utförande
eller utformning av produkter m.m. införs. Standardisering kan därför medverka
till en höjning av produktiviteten och en minskad kosinad för produkiionen.

Det
finns standarder ularbetade på flera nivåer, säsom inom företag, på nationell
och internationell nivå. Svensk standard är en nalionell siandard fastställd av
SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige. Den har en viss bestämd
utformning och har tillkommit enligt en särskild procedur i samarbele med olika
intressenler,såsom tillverkare,använda re, myndigheter och institutioner.
Tillämpningen av denna siandard är frivillig. Är standardens innehåll tekniskt
och ekonomiskt sunt och hållbart fär den vanligen en allmän tillämpning. I
annat fall utnyttjas den inte.

Tillämpningen
av en standard kan bli tvingande om en myndighet hänvisar till den i en
föreskrift. Detla förekommer bl.a. när del gäller vissa bestämmelserom hälsa,
säkerhet och miljö. Den föreskrivande myndigheten avslår i dessa fall från att
utarbeta preciserade regler på områden som täcks -eller avses bli täckta - av
en standard. I slället nöjer sig myndigheten med atl i föreskrifi ange vissa
allmänna krav och i övrigt hänvisa till standarden. En myndighet föreskriver
ibland i sädana fall även viss fortlöpande kontroll av att standardens krav
uppfylls. Del förekommer att denna kontroll överlåls till SIS genom atl
myndigheten kräver all produkten skall vara märki med särskild SIS-symbol, det
s.k. SIS-märket.

Hänvisning
lill standard och därmed sammanhängande SIS-märkning har visat sig innebära
vissa problem bl.a. pä grund av lagsiiftning som lillkommil på senare tid och
på grund av varierande tillämpning inom olika branschområden.

s. 379 Kontrollera mot PDF

379 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:4

Enligt
lagen (1974:896) om riksprovplatser m.m. förslås med officiell provning sådan
leknisk provning, kontroll eller besiklning som är föreskriven i lag eller
annan författning och som ej är egenkonlroll. Officiell provning skall utföras
vid s.k. riksprovplats om inte annal är särskilt föreskrivet. Den officiella
provningsverksamheten är i princip en myndighetsuppgift. Prövning av fråga om
godkännande av produkt eller anläggning innebär myndighetsutövning. 1 den nya
regeringsformen föreskrivs atl förvaltningsuppgift som innebär
myndighetsutövning kan överlämnas till enskilt organ eller enskild individ
endast med slöd av lag. Oklarhet råder f n. humvida den kontroll som sker i
samband med SIS-märkning är att anse som officiell provning och innebär
myndighetsutövning.

Utformningen
av principen om hänvisning till standard varierar beroende på branschområde. Pä
vissa områden hänvisas lill siandard för atl ange exempel pä lösningar som uppfyller
föreskrifternas krav. På andra områden däremoi görs standarder också i en del
fall tvingande genom hänvisning i föreskrifterna. Klara riktlinjer saknas för
hur hänvisning lill siandard skall ske. Även här innebär regeringsformen vissa
restriktioner. Vidare råder del oklarhel om hur de siandarder som uinyitjas för
hänvisning skall publiceras.

När
myndigheterna hänvisar lill siandard som exempel på lösningar som uppfyller
föreskrifternas krav har delta ofta visal sig fä en stor genomslagskrafl. Tillämpningen
av standarden fär i många sammanhang en tvingande karaktär trots alt den är
formellt frivillig. Del har från olika håll framförts farhågor för att den
likriktning som siandard innebär i dessa fall kan medföra hinder för
utvecklingen av nya produkter. Så länge hänvisning till standard inskränker sig
lill väsentliga egenskapskrav upplevs denna oftast som värdefull, men när den
inriklas på detaljerade tekniska lösningar kan den försvåra en sund teknisk
utveckling och motverka nya lekniska lösningar.

Mot
denna bakgrund bör nu uiredas

dels
vilka ålgärder som kan föranledas av en fortsalt lillämpning av systemet med
SIS-märkning och hänvisning till standard i samband härmed,

dels
hur systemet med hänvisning lill standard har utformats och tillämpats inom
olika branschområden samt vilka åtgärder som barkan anses nödvändiga.

För
utredningsarbetet bör en särskild utredare tillkallas.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar
mig

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda vissa frågor rörande
standardisering,

att
besluta om sakkunniga, experier, sekreterare och annat bilräde ål uiredaren.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver

all
ersättning lill utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall ulgä i form
av dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

att
koslnadema ska belasla fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Industridepartementet)

s. 380 Kontrollera mot PDF

Del II 1:5
Skr 1978/79:103 380

5.
Omställbara eldningsanläggningar, m.m.

Dir
1977:134

Beslut
vid regeringssammanlräde 1977-12-22

Statsrådet
Johansson anför.

1
min anmälan lill prop. 1976/77:129 med förslag till lag om kommunal energiplanering,
m.m. log jag upp frågan om att införa skyldighet all utrusta främst
nytillkommande elproducerande och hetvaltenproducerande anläggningar för drifl
med andra bränslen än olja under normala förhållanden. Jag återkommer nu till
denna fråga.

Importerad
råolja och importerade oljeprodukter svarar för huvuddelen av Sveriges
energiförsörjning. Råoljan på väridsmarknaden kommer från eu begränsal antal
räoljeexporierande länder framför allt i Mellersta Östern och Afrika. Del är
också där som huvuddelen av jordens kända reserver av råolja finns.

Under
tiden efter andra väridskriget steg oljeförbrukningen i väriden i tämligen jämn
takt t.o.m. år 1973. Efter prishöjningen i samband med den s.k. oljekrisen
sjönk förbrukningen men har nu åter stigit till 1973 års nivå och däröver.

De
globala oljereserverna kan inte i längden räcka för att tillgodose en växande
efterfrågan. Redan innan produktionstekniska faktorer sätter ell tak för
produktionsökningar kan det inträffa alt olika exportländer begränsar den
ärliga produktionen, t.ex. för all kunna förlänga reservemas varaktighet.

Man
bör räkna med all siigande efterfrågan pä olja inte i längden kommer att mötas
av ökad produktion utan i stället av betydande prishöjningar. Vidare finns
risker för politiskt betingade störningar på oljemarknaden.

Naturgas
och kol är de fossila bränslen som f n. ligger närmast till hands för atl
ersätta oljan. Den totala förbmkningen av naturgas i världen är närmare hälften
så stor som oljeförbmkningen. De kända utvinningsvärda naturgas-tillgångarna
beräknas svara mot ca tvä tredjedelar av oljetillgångarna. Kolförbrukningen i
väriden motsvarar ungefär tvä tredjedelar av oljeförbrukningen. Jordens
kolreserver är dock betydligt siörre än oljereserverna.

Sverige
saknar näslan hell inhemska tillgångar på olja, naturgas och kol. Vissa
inhemska organiska bränslen är dock lillgängliga, främsi ved och torv saml
olika sorlers avfall.

Oljans
nuvarande roll i svensk energiförsörjning bör ses mot bakgmnd av de beskrivna
förhållandena i fräga om fossila bränslen. Av Sveriges totala tillförsel av
energi år 1976 uigjorde oljeprodukter drygt 70 %. Kol och koks svarade för ca 4
%, lutar, ved och avfall för ca 9 %, vattenkraft för ca 11 % saml kärnkraft för
ca 3 %.

Del
nuvarande oljeberoendet utgör en betydande belastning för landet och innebär
uppenbara risker för vår framlida energiförsörjning. Det är på grund härav
angelägel all minska oljans andel av energiförsörjningen. En viss övergäng lill
andra organiska bränslen måste därför eftersträvas.

Ökad
användning av sådana inhemska bränslen jag nyss nämnde innebär atl
försörjningstrygghelen förbättras. Utnyltjandel av dessa bränslen kan dock inte
ökas i sä snabb takt alt de till väsentlig del kan ersätta oljan i landets
energiförsörjning inom önskvärd lid. Förutsättningarna är i det avseendet
bättre för naturgas och kol. Även om dessa bränslen liksom oljan mäste
importeras, kan försörjningstrygghelen ökas genom alt importen sprids i fråga
om energislag och geografiskt ursprung.

s. 381 Kontrollera mot PDF

381 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:5

1 energikommissionens (I 1976:05) uppgifter ingår bl.a. aU
analysera de risker som Sveriges stora oljeberoende för med sig. Enligt
direktiven lill energikommissionen bör, liksom hittills, ett viktigt inslag i
svensk energipolitik vara att detta beroende så långt möjligt skall begränsas.

En ökning av andelen av andra organiska bränslen än olja i
Sveriges energiförsörjning skulle dock möla problem på grund av utformningen av
eldningsanläggningarna. Pannorna i nuvarande kondenskraftverk, kraftvärmeverk,
hetvaitencentraler, blockceniraler o.d. är med fä undantag utformade enbarl
för eldning med olja. Delsamma gäller till största delen även industrins
ångpannor och mindre pannor för uppvärmning.

För atl gå över till fasta bränslen, exempelvis vedflis
eller kol, krävs tidskrävande och kostsamma ombyggnader av pannorna. Dessutom
behövs lagringsplatser, transportutrustning och andra anordningar för
bränslehanteringen.

Det blir i allmänhet billigare alt från början utforma en
anläggning så att både olja och fasta bränslen kan användas än att senare bygga
om den. Investeringen blir dock högre än om anläggningen enbarl byggs för
oljeeldning. De anläggningar som uppförs f n. utformas med några undantag
endasl för oljeeldning.

Mol bakgmnd av vad jag nu har anfört förordar jag au en
kommitté tillkallas för att utreda frågan om atl utforma främsi nytillkommande
siörre eldningsanläggningar för drifl med alternativa bränslen till olja saml
lägga fram behövliga förslag.

Kommittén bör belysa de tekniska och ekonomiska
fömtsättningama för att utföra värmeproducerande och fossilbaserade
elproducerande anläggningar för drift med fasta bränslen under normala
förhällanden. Skillnaden i dessa avseenden mellan olika storiekar och typer av
anläggningar bör redovisas. Vidare bör beaktas olikheler i lokala förhållanden,
t.ex. i fråga om tillgång till hamn och andra fakiorer av betydelse från
transportoch hanteringssynpunkt.

Kommittén bör därvid även beakta lillgängliga mer
avancerade metoder atl genom beredning av bränslet före förbränningen anpassa
det lill skilda slag av anläggningar och uppnå fördelar som förbättrad ekonomi
eller minskade miljöverkningar.

Uppdragei bör begränsas lill all avse eldningsanläggningar
med lillhörande anordningar för driften och anläggningar för
bränsletillförseln. Andra installationer för uppvärmning av byggnader bör
således inie beröras i della sammanhang.

För att eldning med fasta bränslen skall vara godlagbar
från hälso- och miljösynpunkt behöver vanligen mer omfattande ålgärder vidtagas
än vid oljeeldning, bl.a. vad gäller rökgasrening, förbränningsteknik saml
hanteringen av bränsle, aska och andra restprodukter. Behovet av sådana
åtgärder varierar med olika slags bränslen och med anläggningstyp. Kommittén
bör gå igenom de åtgärder som kan vara aktuella och belysa kosinaderna. Utgångspunkten
bör därvid vara de miljövårdskrav beiräffande anläggningar och bränslen som
följer av miijöskyddslagstiftningen och lagsiiftningen om svavelhaltigt
bränsle.

På grundval av utredningsresultatet bör kommittén överväga
behovet av lagstiftning eller andra föreskrifter som ger vidgad möjlighel alt
föreskriva alt nya värmeproducerande och elproducerande anläggningar skall
utformas så att de kan eldas med fasta bränslen. Kommittén bör överväga om
denna möjlighel bör inskränkas lill vissa bränslen saml vissa typer och
storlekar av

s. 382 Kontrollera mot PDF

Del II 1:5 Skr
1978/79:103 382

anläggningar.
Förslaget bör dock inte omfatta enheter för uppvärmning av enstaka bostadshus
eller andra byggnader med värmebehov av molsvarande storiek. Frågor om
särskilda statsbidrag skall inte prövas av kommittén.

Frågan
om att införa naturgas i Sverige undersöks f n. Några beslul har ännu inte
fattats. Kommittén bör dock - för den händelse alt naturgasimport kommer till
stånd - uireda om det finns skäl au föreskriva atl ny siörre eldningsanläggning
skall anordnas så atl den kan ställas om lill drift med såväl naturgas som
fasta bränslen. Kommittén bör redovisa tekniska och ekonomiska synpunkier pä
frägan. Om resullalei av ulredningen visar all lagstiftning i frågan behövs bör
kommittén föreslå sådan.

Vad
jag nu sagt har i första hand avsell tillkommande anläggningar. Kommitténs
uppdrag bör emellertid i viss utsträckning omfatia även befintliga
anläggningar.

Som
ersäuning för olja i nuvarande anläggningar torde naturgas vara mest akluelll.
I samband med en eventuell introduktion av naturgas i Sverige kan det - i varje
fall i ett inledningsskede - vara lämpligt alt utnyttja gasen i befintliga
siörre elproducerande och värmeproducerande anläggningar. Kommittén bör därför
redovisa de tekniska och ekonomiska förulsäuningarna för alt ställa om sådana
anläggningar lill drift med naturgas. Kommittén bör överväga behovet av
lagstiftning även i fråga om omställning av befintliga anläggningar så att de
kan drivas med naturgas.

Del
torde innebära större problem alt ställa om befintliga oljeeldade anläggningar
lill drift med fasta bränslen än till drift med naturgas. Med hänsyn lill
osäkerheten om den framlida oljeförsörjningen är det angeläget alt statsmakterna
har underiag ocksä för att bedöma möjligheterna atl ställa om befintliga siörre
anläggningar lill eldning med fasta bränslen eller vidla förberedelser försådan
omställning. De tekniska, ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna samt
behövlig tid för sådana åtgärder bör därför också redovisas.

Möjligheterna
att lillgodose miljökraven vid övergäng till eldning med kol är sämre vid
befintliga anläggningar än vid nya anläggningar. Kommittén bör därför belysa
miljökonsekvenserna av övergång lill kol vid befintliga större
eldningsanläggningar saml bedöma i vilken ulsiräckning det därvid är möjligt
atl genomföra fullgoda miljöskyddsåtgärder. Kostnaderna för sädana åtgärder bör
redovisas.

Jag
övergår nu lill vissa frågor med särskild anknytning till försörjningsberedskapen.
Jag har i dessa samråti med chefen för handelsdepartementet.

Kommittén
bör, som grund för den s.k. kontrollstation som avses komma lill stånd inom
ramen för oljelagringsprogrammei (prop. 1976/77:74, bil. 2 s. 170, FöU
1976/77:13, rskr 1976/77:311), bedöma om framlagda förslag och överväganden i
övrigt innebär behov av ändringar av gällande bestämmelser rörande
försörjningsberedskapen inom energiområdet.

Möjlighelen
atl kunna utnyttja andra bränslen än olja - i synnerhet inhemska bränslen - är
av stor vikt för försörjningsberedskapen. Regeringen uppdrog med hänsyn härtill
den 12 maj 1977 och den 8 december 1977 ål överstyrelsen för ekonomiskt försvar
alt förhandla med vissa kommunerom anordnande av eldning med fräsiorv i
värmeverk. Regeringen uppdrog vidare den 30 juni 1977 åt överstyrelsen alt
teckna avtal med Energiverken i Göleborg om att komplettera pågående
projekteringar av ell oljeeldal krafivärmeverk sä att del även kan ulföras som
kol- och oljeeldal kraftvärmeverk. Överstyrelsen har också fått ett likartat
uppdrag om projektering av

s. 383 Kontrollera mot PDF

383 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:6

ett
kraftvärmeverk i Södertälje för eldning med fasta bränslen. Det faklaunderiag
som framkommer i dessa sammanhang bör kunna utnyttjas av kommittén.

Ett
stort antal bostadsbyggnader har ulförls endasl för eluppvärmning. Riskerna är
belydande för avbrott av elleveranserna under kriser och krig p.g.a. skador pä
distributions- och produklionsanläggningar. Del är mol bakgrund härav angeläget
att frägan om de lekniska förutsättningarna för allernaliva
uppvärmningsmöjligheter i befintliga eluppvärmda bostadsbyggnader studeras
översiklligl. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet förordarjag att
även denna fråga skall ingå i kommitténs uppdrag.

Arbetet
bör bedrivas skyndsamt.

Kommittén
bör vara oförhindrad atl redovisa sina förslag i delbetänkanden.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar
mig

alt
tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter, med uppdrag att uireda frågan om
omställbara eldningsanläggningar, m.m.

all
ulse en av ledamöterna all vara ordförande,

all
beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal bilräde åt kommittén.

Vidare
hemställerjag alt regeringen föreskriver

all
ersättning lill ledamoi, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av
dagarvode enligt kommiliékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrives,

alt
kosinaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Industridepartementet)

6.
Tilläggsdirektiv till läkemedelsindustridelegationen (I 1975:09)

Dir
1978:5

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-01-26

Departementschefen,
statsrådet Åsling, anför.

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 25 seplember 1975 tillkallade chefen för
industridepartementet sakkunniga att ingå i en delegation med uppdrag all
utreda och ta initiativ till en samordning av resurserna inom svensk
läkemedelsindustri. De sakkunniga har för sitt arbete antagit namnet
läkemedelsindusiridelegationen (I 1975:09). I direktiven angavs atl de
sakkunnigas huvuduppgift äralt ta initiativ till samordningsprojekt avseende
produktion och forskning liksom sådana samordningsprojeki avseende
marknadsföring som inte hänför sig lill uppgifter som enligt riksdagsbeslut
åvilar Apoteksbolaget. Arbetet skall bedrivas med särskild inrikining på att
lillgodose samhällskravet på inflytande över läkemedelsindustrin. Projekten kan
ges formen av bl.a. gemensamma bolag eller företagsfusioner. En övergripande
målsättning skall vara atl i samhällets regi sammanföra läkemedelsindustrins
verksamhet. Om berörda parter inte kan träffa uppgö-

s. 384 Kontrollera mot PDF

Del II 1:7
Skr 1978/79:103 384

relse
om lösningar som förordats av delegaiionen skall detla anmälas lill regeringen.

Enligt
min mening bör delegationen fortsätla sill arbele. Direktiven bör emellertid
delvis ändras. Utgångspunkten för det fortsatta arbelel bör vara alt från
allmän synpunkt dels goda betingelser skall föreligga för en konkurrenskraftig
svensk läkemedelsindustri med möjligheter all göra sig gällande även på den
internationella marknaden säväl kvalitativt som prismässigt, dels atl bra och
sä långt möjligt billiga läkemedel skall slå till förfogande inom landet.

Den
svenska industrins roll i den inhemska läkemedelsförsörjningen bör särskilt
belysas. Delegationen bör vidare beakla möjligheterna att ulveckla samarbetet
mellan förelrädare för läkemedelsindustrin och samhället. Delegationens
fortsälla arbete bör inte omfatta sådana frågor rörande läkemedelsförsörjning,
apoteksväsende m.m. som fn. ses över av ulredningen (S 1977:11) om
läkemedelsinformationen och av de särskilda utredare som har tillkallats för
all se över (S 1977:18) läkemedelskonlrollens mål, arbetsuppgifter och
finansiering och (S 1977:20) priskonlrollen av läkemedel. Delegationen bör i
sitt arbete samråda med dessa utredningar. Den nämnda övergripande
målsällningen för delegationens arbete bör sålunda inte längre gälla. Särskild
anmälan till regeringen av del slag jag har nämnt bör forlsällningsvis inte
heller komma i fråga. Arbetel bör i övrigt ske förutsättningslöst med avseende
på samhällets inlressen vad gäller inflytande över läkemedelsindustrin m m.

Jag
hemställeratt regeringen besiämmer delegationens uppdrag i enlighel med vad jag
här har anfört.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Industridepartementet)

7.
Tilläggsdirektiv till energikommissionen (I 1976:05)

Dir
1978:19

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-02-23.

Statsrådet
Johansson anför.

Med
slöd av regeringens bemyndigande den 22 december 1976 lillkallade jag en
kommission (I 1976:05) med uppdrag au utarbeta allernaliva förslag lill
energipolitikens uiformning för tiden fram lill är 1990.

1
direktiven lill kommissionen sägs bl. a. au del inie ingår i dess uppdrag alt
ta upp frågan om atl ersätta den nuvarande särskilda energibeskattningen med en
beskattning inom mervärdeskattens ram.

I
skrivelse den 22 december 1977 har kommissionen hemställt atl fä sina direktiv
ändrade så au kommissionen i siu fortsatta arbeie kan ta upp och belysa frägan
om att inrymma energiskatten under mervärdeskatten.

Efter
samråd med chefen för budgeidepartementet har jag ingen erinran mol vad
kommissionen har föreslagil. Även möjlighelerna all kombinera en mervärdeskatt
på energi med beskattning av energi anpassad efter produktionssättet skall
emellertid belysas.

s. 385 Kontrollera mot PDF

385 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:8

Jag
hemställer att regeringen utvidgar kommissionens uppdrag i enlighet med vad jag
har anfört.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Indusirideparlementel)

8. Vissa frågor rörande metrologisk verksamhet m.m.

Dir
1978:23

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-02-23

Slalsrådet
Johansson anför.

1
budgetproposition 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 15 s. 210) har jag redovisat hur
den meirologiska verksamheten i statlig regi f n. är uppbyggd. Som jag där
framhållil skall behovet av nationella normaler för olika mätsiorheler läckas av
riksmäiplaiser.

F.n.
är någon riksmälplats inte utsedd enligt lagen (1974:897) om riksmälplatser
m.m. Statens provningsanstali, försvarels forskningsanslall (FOA) och
flygtekniska försöksanstalten har dock hittills fungeral som riksmälplatser för
ett flertal storheter. I samband med atl delar av FOA omlokaliseras lill
Linköping den 1 juli 1978 har denna verksamhet vid FOA upphört den 1 januari
1978.

Som framgår av
budgetproposition 1978 har riksrevisionsverket redovisat ett förslag till
avgifter m.m. inom bl.a. riksmälplatssyslemet. Förslaget har kriliserals av
flera remissinsianser. Jag har därför i nämnda proposiiion anmält atl såväl
frågan om finansieringen av riksmätplatsernas verksamhei som frågan om
uppbyggnaden av riksmälplatssyslemet i stort behöver utredas ytteriigare. För
uppgiften bör en särskild utredare tillkallas.

Utredaren bör i sitt
arbele bedöma för vilka storheter, utöver de där provningsanstallen, FOA och
flygtekniska försöksanstalten hiltills fungeral som riksmälplats, det i
framtiden kan bli aktuellt au ulse riksmälplatser. För de storheter där FOA
lidigare fungerat som riksmälplats bör uiredaren redovisa ett förslag lill hur
denna del av riksmälplalsverksamhelen bör organiseras i framtiden. I avvaktan
på ett slulligt ställningslagande i frågan avser jag atl senare återkomma med
förslag om atl berörd verksamhet vid FOA tillfälligt förs över lill andra
myndigheler.

Utredaren bör också
redovisa ell förslag lill finansiering av verksamheien vid riksmäiplalserna.
Utredningen bör i denna del ske med uigångspunki i den redovisning av kostnader
för verksamheien som har redovisals i riksrevisionsverkels förslag till
avgifter inom riksprovplats- och riksmälplats-systemen. Delta förslag jämie de
yttranden som har avgivits över della bör Överiämnas lill ulredningen, liksom
de skrivelser om den meirologiska verksamheten som har kommii in från
myndigheler, institutioner m.fl.

Sammanfallningsvis bör
uiredaren redovisa ett förslag till organisaiion, omfattning och finansiering
av riksmätplatsverksamheten i Sverige liksom de övriga förslag som hör samman
med delta. Organisationsförslagel bör utgå frän de riktlinjer för
riksmätplatsverksamheten som fastslagits av riksdagen (prop. 1974:162, NU
1974:52, rskr 1974:349). Uiredaren bör särskilt redovisa

25
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 103

s. 386 Kontrollera mot PDF

Del II 1:9
Skr 1978/79:103 386

de
möjligheler lill nordiskt samarbele som kan finnas och ekonomiska konsekvenser
av ell utbyggt sådani samarbele.

Med
hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar mig

atl
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa frågor rörande
metrologisk verksamhet m.m.,

att
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annat biträde ät uiredaren.

Vidare
hemställerjag att regeringen föreskriver

alt
ersättning lill utredare, sakkunnig, expert och sekrelerare skall utgå i form
av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annal föreskrivs,

atl
kostnaderna skall belasla fjortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens övervägande och bifaller hans hemställan.
(Industridepartementet)

9.
Tilläggsdirektiv till mineralpolitiska utredningen (1 1974:02)

Dir.
1978:25

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-03-09

Departementschefen,
statsrådet Åsling, anför.

Med
stöd av bemyndigande den 29 mars 1974 tillkallade dåvarande chefen för
industridepartementet sakkunniga med uppgift alt utreda den långsiktiga
hushållningen med mineralresurser. De sakkunniga, som antog namnet
mineralpolitiska ulredningen, skall enligt direkliven bl.a. överväga om en
ändrad inriktning eller utformning av mineralpoliliken är motiverad med hänsyn
till samhällets långsikliga behov.

Ulredningen
avlämnade i november 1977 delbetänkandet (SOU 1977:75) Induslrimineral. Under
början av är 1978 avser utredningen atl avlämna ytteriigare ett delbetänkande.
Slutbelänkandet kommer atl färdigställas lill senare delen av år 1978.

Riksdagen
har under hösten 1977 godkänt förslag till riktlinjer i den fysiska
riksplaneringen för vissa s.k. obrutna fjällområden (prop. 1977/78:31, CU
1977/78:8, rskr 1977/78:99). Riktlinjerna innebär bl.a. alt gruvdrift normall
måste hänföras till sädan tyngre exploatering som inte bör medges inom obmlna
fjällområden. Det kan emellertid inte uteslutas att del kan upstå situationer
när en frän samhällets synpunkt mycket angelägen gruvdrift skall kunna medges
inom ett obmtet fjällområde. En förutsättning för detta är dock enligt
riktlinjerna att brytningen kan genomföras på ett sådant sätt att områdets
tillgänglighet inte ökar väsentligt och att skadan från naturvårds-synpunkt
blir liten. Vidare fömtsätts att tillstånd förenas med de föreskrifier som
behövs för alt områdets karaktär av obrutet fjällområde skall kunna bibehållas.

Vad
gäller prospekteringen i de obrutna fjällområdena anförde föredraganden i
prop. 1977/78:31 att det är angeläget att en viss fortsatt och fördjupad
geologisk kartläggning och prospektering sker även i de nu avsedda delarna

s. 387 Kontrollera mot PDF

387 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:10

av
den svenska fjällkedjan. Skulle prospekteringen i fjällvärden sjunka lill en
oacceptabelt låg nivå bör åtgärder för alt åsiadkomma ytteriigare undersökningsinsatser
övervägas. Föredraganden förutskickar au mineralpoliliska ulredningen skall ges
i uppdrag att överväga och komma med förslag till hur riktlinjerna för obrutna
fjällområden skall kunna förenas med en från samhällets synpunkt önskvärd nivå
pä prospekteringsinsatserna.

Jag
hemställer att regeringen utvidgar mineralpoliliska utredningens uppdrag i
enlighet med vad som sålunda förulskickats.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Industridepartementet)

10.
Tilläggsdirektiv till expertgruppen (In 1967:24) för regional
utredningsverksamhet (ERU)

Dir
1978:35

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-04-13

T.f
departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Expertgmppen
för regional utredningsverksamhet (ERU) tillkallades med slöd av Kungl Maj:ts
bemyndigande den 30 juni 1965 för att i anslutning till
lokaliseringsberedningens verksamhet dels bilräda vid uppläggning av den
regionala utredningsverksamheten, särskilt i vad avser uppgiftsfördelning samt
metodologisk samordning och utveckling, dels bilräda forskningsberedningen med
att samla information om och föreslå koordinering av forskningsverksamheten samt
definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor. I gruppen ingår företrädare
för den regionalpolitiska forskningen, tjänstemän engagerade i planeringsfrågor
inom departement och myndigheter samt representanter för fackliga
organisationer.

ERU:s sekretariat uppgår
nu till ca tio personer. För budgetåret 1977/78 beräknas kostnadema för
sekretariatet och de särskilda ERU-assislenterna som finns vid de skilda
universiteten uppgå till ca 1,5 milj kr, medan ca 1 milj kr används för
ulgifter i samband med forskningsprogram och särskilda utredningsprojekt.
Forskningen har i huvudsak finansierats genom de statliga foikningsråden och
Riksbankens Jubileumsfond. För budgetåret 1977/78 har dessa organ anslagit ca
2,5 milj kr till ERU-anknulen forskning.

ERU
har hittills genomfört två forskningsomgångar, var och en avslutad med en
fullständig resultatredovisning och ulvärdering. Den försia etappen avslutades
i och med att betänkandet (SOU 1970:3) Balanserad regional utveckling
avlämnades och den andra med betänkandet (SOU 1974:1) Orter i regional
samverkan. Vid båda redovisningstillfällena lämnades utföriiga
forskningsrapporter som bilagor till huvudbetänkandena. F n pågår en tredje
etapp som i huvudsak skali vara avslutad med utgången av budgetåret 1978/ 79.

Arbetet
inom ERU har hela tiden bedrivits med i stort sett samma organisation.
Arbetsgrupper har bildats för olika delarav forskningsprogrammet. 1
arbetsgruppema har tjänstemän från ERU-sekretariatet medverkal

s. 388 Kontrollera mot PDF

Del II 1:10
Skr 1978/79:103 388

som
sekrelerare. 1 samband med 1974 års avrapportering hade arbetsgrupperna ell
självständigt ansvar för grupprapporter i vilka de olika forskningsresultaten
inom gruppens arbetsområde sammanfattades och utvärderades. Med det nuvarande
forskningsprogrammet arbetar sex arbetsgrupper.

ERU:s
huvuduppgift är att initiera och samordna forskning. Arbetel bedrivs med
utgångspunkt i ett övergripande forskningsprogram. Dessutom har ERU enligt sina
direktiv till uppgift att biträda vid uppläggningen av regional
utredningsverksamhet. Påverkan på forskningen inom ERU:s arbetsområde sker
främst genom atl del för forskarna känns angeläget att slälla in den egna
forskningen i ell större sammanhang. En samlad presentation inom ramen för
ERU:s betänkanden vidgar dessulom möjlighelema all sprida
forskningsresultaten.

Arbetet
inom ERU har engagerat främsi planerare och administratörer frän departemeni,
verk och intresseorganisationer pä ceniral nivå. Under är 1976 påbörjades en
verksamhei inom ERU:s ram, där man genom s.k. forskar-dagar vid universiteten
strävar all vidga samarbelel mellan forskning och planering. Della inilialiv
har fullföljts med öppna sammanträden i anslutning till arbelel inom bl.a de
nyss nämnda arbetsgrupperna. Som ett resultat av ERU:s forskningsdagar har pä
regionalt initiativ på nägra universitetsorter bildats regionala grupper, där
representanter för forskning och planeringsverksamhet i högskoleregionen möts
i gemensamma diskussioner kring pågående och planerad forsknings- och
planeringsverksamhet. Dessa regionala grupper har dock ännu inte nätt någon
högre grad av stabilitet och kontinuitet.

Riksdagen
fattade hösten 1976 beslul om regionalpolitikens framtida inriktning (prop
1975/76:211, AU 1976/77:7, rskr 1976/77:79). I propositionen angav
föredragande statsrådet inriktningen av den fortsatta regionalpolitiska
forskningen. Den anslöt till ERU:s förslag i betänkandet (SOU 1974:1) Orter i
regional samverkan, som utvidgades i lägesrapporten (DsA 1975:12)
Forskningsprogram och ulvärdering av den regionalpoliliska stödverksamheten
1965-1975. I propositionen markerades särskilt vikten av au
forskningsresultaten snabbi utnyttjas i samhällsplaneringen, liksom betydelsen
av atl forskarna informeras om samhällsplaneringens forskningsbe--hov. Vidare
hänvisas till atl ERU, föratt bygga upp bättre kontakter mellan forskare och
planerare, hade initierat ett samarbete på de skilda universitels-orlerna
mellan forskare och planerare.

Riksdagens
beslul markerade på flera punkter en ny inrikining av regionalpolitiken.
Behovet av en mer decentralislisk politik underslröks liksom vikten av en
vidgad samordning mellan den regionalpolitiska planeringen och
sekiorsplaneringen. Vidare betonades att del regionala inflytandet över
länsplaneringen borde öka genom ell iner markerat länsde-mokratiskt inslag.

Regeringen
har fullföljt denna nya inrikining i anvisningar lill länsstyrelserna om
fullföljandet av länsplanering 1974och i förordningen (1977:88)om
länsplanering, där bl.a. statliga verk och myndigheter anmodas lägga
länsplaneringens resultat till grund för planeringen. Vidare har år 1977
tillsatts en kommitté (Kn 1977:04) som under våren 1978 skall lägga fram
förslag om eU vidgai länsdemokratiskl inflytande över samhällsplaneringen.
SluUigen kommer under år 1978 en ny fullständig länsplaneringsomgång au
inledas, varvid de av riksdagen aniagna nya principerna för regionalpolitiken
på eu systematiskt sätl förs ul i länsplaneringen.

I
budgetpropositionen 1978 (prop 1977:78:100 bil 17,s 101) konstaterade jag

s. 389 Kontrollera mot PDF

389 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:10

att
ERU:s nuvarande utredningsetapp i huvudsak kommeratt avslutas under budgetårel
1978/79. För att samarbelel mellan forskare ocn planerare skall forslärkas och
kunskapsöverföringen från forskning lill planering förbättras bör enligt vad
jag angav i budgetpropositionen ERU:s verksamhei därefier bedrivas i mer
decentraliserade former. Jag nämnde vidare att uppdrag bör lämnas lill ERU att
före utgången av år 1978 utarbeta förslag lill forskningsprogram förden
kommande utredningsetappen. Programmetskall utarbetas i samverkan med forskare
och planerare i de skilda högskoleregionerna. Jag anfördeatt en del av
forskningsprojekten kan administreras i decentraliserade former. Förslaget
skall ligga till grund för ställningstagande lill den fortsatta
regionalpolitiken våren 1979.

ERU
bör nu fä i uppdrag all lämna förslag till dels hur del framtida samarbetet
mellan forskning och planering på det regionalpolitiska områdel bör
organiseras, dels forskningsprogram för liden efter den 30 juni 1979. Jag anger
i del följande några utgångspunkter som bör ligga lill grund för förslaget.

Eu
ökal länsdemokratiskl inflylande i den övergripande samhällsplaneringen bör
leda till en ökad medveienhel om de mellan län och regioner varierande
fömlsältningarna och ambitionerna. Lösningar pä inomregionala problem kan
därmed komma att variera över landet. I en sådan situation finns anledning alt
pröva hur denna mångfald av problem och ambitioner på ett mer rättvisande sätt
skall kunna påverka forskningens inrikining. Kontaktytan mellan planering och
forskning bör då öka. ERU bör därför mot bakgrund av de hittillsvarande
erfarenheterna med regionala grupper pröva hur regionala samverkansgrupper kan
organiseras i de skilda högskoleregionerna. Företrädare för forskning,
planering på regional och lokal nivå saml för fackliga organisaiioner och
näringslivels organisaiioner bör ingå i dessa grupper. 1 den mån det bedöms
nödvändigt alt ge sädana samverkansgrupper tillgång till sekrelarailsresurser,
bör därvid övervägas vilken roll de särskilda ERU-assislenterna kan spela i
sammanhanget. Strävan bör vidare vara atl åsiadkomma en samordning med
regionslyrelserna i högskoleregionerna så att dubbelarbete undviks.

I
samverkansgrupperna bör man med uigångspunki i regionens förhållanden kunna
diskutera forskningens inriktning i den egna högskoleregionen. Grupperna skall
även kunna lämna synpunkier som underlag för ERU:s förslag lill
forskningsprogram. Härigenom bör del i ökad utsträckning bli möjligl atl i
forskningen uppmärksamma regionala variationer i den regionalpoliliska
problembilden.

Samordningen av den
regionalpoliliska forskningen måste vara en viktig uppgift även i ERU:s
framtida verksamhei. Tillkomsten av regionala samverkansgrupper ger ändrade
förutsättningar för denna samordning. ERU bör mot bakgrund av vad som har
anförts lidigare överväga vilka ändringar i den egna organisationen som kan
vara ändamålsenliga. I detla sammanhang bör ERU:s sammansättning och
sekretariatets arbetsuppgifter diskuleras. ERU bör även diskutera vilken
organisalionsform som bör väljas för del fortsatta arbelel. Även de regionala
samverkansgruppernas ställning bör övervägas. Förslag i dessa avseenden skall
ha sin utgångspunkt i oförändrade personella och ekonomiska resurser.

ERU:s
huvuduppgift bör vara atl upprälla förslag lill forskningsprogram saml med
uigångspunki i gällande forskningsprogram följa, initiera och samordna
regionalpolitisk forskning. De arbetsgrupper som bildas kring resp. delprogram
bör svara för det konkrela inilierings- och samordningsarbetet

s. 390 Kontrollera mot PDF

Del II 1:11
Skr 1978/79:103 390

inom
ramen för av ERU angivna riktlinjer.

Förutsättningarna
för alt i forlsällningen fortlöpande avrapportera forskningsresultat bör
studeras. Som ell alternativ lill den nuvarande uppläggningen i stora
sammanhållna forskningsetapper bör ERU överväga möjligheterna att åriigen se
över forskningsprogrammet. En sädan lösning skulle innebära att delprogram
sätts i gång och avslutas vid fler tidpunkter än fn.

ERU
bör uppmärksamma behovet av samordning med forskningskoordi-nerande
verksamheter inom andra samhällsområden. Väsentligt är också atl uppmärksamma
hur den nya forskningsrådsorganisalionen påverka förutsättningarna för
finansiering och initiering av forskning av den typ som ERU bedriver.

Jag
avser alt våren 1979 anmäla förslag lill framlida inriktning av
regionalpolitiken. I detta sammanhang avser jag även att lägga fram förslag
till ett program förden regionalpolitiska forskningen. ERU bör lämna förslag
till sådant program. Förslaget bör vara väl förankral pä lokal och regional
nivå. För atl fö en sådan förankring bör ERU ta initiativ till alt bilda
provisoriska samverkansgmpper av den sammansättning som angivits i det
föregående. ERU bör i sitt förslag väga in de synpunkier som lämnas från de skilda
samverkansgmpperna.

Utredningsarbetet
bör bedrivas så alt förslag skall kunna lämnas under hösten 1978.

Jag
hemställer alt regeringen utvidgar uppdragei till expertgruppen för regional
utredningsverksamhet i enlighel med vad jag nu har anfört.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens hemställan och bifaller hans hemställan.
(Industridepartementet)

11.
Vissa frågor rörande skogsägareföretagen

Dir
1978:38

Beslut
vid regeringssammanträde 1978-04-13

T.f
departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Skogsägarerörelsens
verksamhei gmndas på 130.000 enskilda skogsägare. Medlemmarna samverkar i elva
ekonomiska föreningar som är anslutna lill branschorganisationen Sveriges
Skogsägareföreningars Riksförbund och till Lantbrukamas Riksförbund (LRF).

Skogsägarerörelsen
har i sin nuvarande form funnits sedan 1930-lalet. Under läng tid var
verksamheten inriktad på alt i försia hand trygga medlemmarnas virkesleveranser
till skogsindustrin. De ägarmässiga engagemangen i industriledel inleddes
försl under 1950-talei och blev av mer betydande omfattning först under
1960-lalet.

De
av skogsägareföreningarna ägda skogsindustrierna (skogsägareföretagen)
sysselsätter fn. sammanlagt ca 25.000 personer. Av den totala sysselsättningen
inom skogsindustrin svarar denna företagsgrupp därmed för ca 30 %. De tre
största skogsägareföretagen. Södra Skogsägarna AB, Norriands Skogsägares
Cellulosa AB (NCB) och Vänerindusirier AB, syssel-

s. 391 Kontrollera mot PDF

391 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:11

säller ca 20.000 personer.

Den snabba expansionen av skogsägareföretagen har skett
genom dels nyetableringar, dels köp av befintliga företag. Expansionen har
medfört en snabbt ökande skuldbelastning. De problem i fråga om konsolidering
som ofta uppstår i snabbt expanderande förelag har kommit atl gälla även
skogsägareföretagen. På grund av den ogynnsamma kapitalstruktur som har
uppstått har förelagen drabbats särskilt hårt av den under senare år starkt
negativa resultatutvecklingen.

LRF har, på uppdrag av skogsägarerörelsen, i skrivelse den
30 mars 1978 pekat på den allvarliga situation som skogsägareförelagen befinner
sig i. I skrivelsen framhälls all läget är sådani att del, vid sidan av
förelagens egna mycket genomgripande ålgärder, krävs samhällsstöd för alt säkra
förelagens fortlevnad, irygga sysselsättningen och för atl vidmakthålla de
insaiser som medlemmarna i skogsägareföreningarna har gjort föratt säkra sin
leverans-trygghet. I skrivelsen pekas bl.a. på det förhållandet alt
skogsägareförelagen är relalivi nyetablerade och därför inte har hunnit bygga
upp en tillfredsställande soliditet. LRF har i skrivelsen hemställt om
omedelbara överläggningar om skogsägarerörelsens situation och om formerna för
nödvändiga samhällsåtgärder.

Efter de överläggningar som nu har skett i enlighel med
LRF:s hemställan och de analyser som har gjorts inom regeringskansliet, står
det klart att problemen i skogsägareföretagen är omfattande.

Särskilt akuta är problemen i NCB. Regeringen har tidigare
denna dag beslutat alt genom proposition (1977/78:180) föreslå riksdagen all
särskilda ålgärder vidlas för all samhället skall kunna medverka till att lösa
de akuta finansiella problem som har uppstått i företaget. En närmare
redogörelse för siluaiionen i NCB och de ålgärder som föreslås lämnas i
propositionen.

Innan yUeriigare åtgärder övervägs frän samhällets sida
bör en samlad analys och bedömning göras av skogsägareförelagens nuvarande
situation och utveckling på något längre sikt. Jag förordar att en kommitté
tillkallas med uppdrag atl göra en sådan analys och bedömning och lämna förslag
till åtgärder, som syftar lill alt säkerställa denna företagsgrupps fortbestånd
i rationella former. I ett försia skede bör kommitténs arbele inriktas på en
närmare analys av de akuta problem av främst finansiell natur som har uppstått
inom NCB samt även uireda de åtgärder som kan vara erforderiiga för att
åsiadkomma en långsiktigt rationell struktur i företaget. De förslag lill
åtgärder som kan föranledas härav bör utformas så att de inte ulgör hinder för
de strukturella och andra åtgärder som kan aktualiseras som resultat av
kommitténs fortsatta arbete.

Kommittén bör därefter analysera frågan om lämplig
struktur inom skogsägareförelagen. Härvid bör uppmärksammas bl.a. de eventuella
effektivitetsvinster som kan uppnås genom ökat samarbele mellan skogsägareförelagen.
Med hänsyn till den mångskiftande verksamhei inom det skogsindustriella
områdel och den stora geografiska spridning som utmärker skogsägareföretagen
bör kommittén vara oförhindrad alt också undersöka om positiva effekier kan
uppnås genom stmklurätgärder där även andra skogsindustriföretag berörs.

Mol bakgrund av de förslag lill strukturella och andra
ålgärder som kommittén kan komma all förorda bör skogsägareföretagens
långsiktiga finansiering närmare studeras. Härvid bör som ett huvudalternativ
undersökas möjlighelerna att konsolidera företagen utan särskilda statliga
finansiella insatser. Fördel fall samhällets medverkan i en ellerannan form
kan

s. 392 Kontrollera mot PDF

Del II 1:12
Skr 1978/79:103 392

komma
all föreslås bör kommiuén beakla dels förslagens eventuella
konkurrenspåverkande effekier gentemot andra typer av skogsindustriföretag,
dels atl förslagen skall ges sådan uiformning att de är förenliga med Sveriges
handelspolitiska åtaganden.

Kommittén
bör vara oförhindrad att pröva även andra frågor som hänger samman med de
förhållanden som jag har berört.

Utredningsarbetet
bör bedrivas i nära samarbele med skogsägareföreningarna och
företagsledningarna hos berörda förelag saml i nära kontakt med berörda
fackliga organisationer och även andra berörda parter.

Vid
fullgörande av sitt uppdrag bör kommittén, om sä bedöms påkallal, samråda med
kooperaiionsutredningen. (I 1977:01).

Kommittén
bör redovisa resullalen av sill arbete successivi.

Utredningsarbetet
bör bedrivas med stor skyndsamhel.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen bemyndigar
chefen för industridepartementet

atl
tillkalla en kommitté med högsl fem ledamöier med uppdrag atl uireda vissa
frägor rörande skogsägareföretagen i enlighet med vad jag har anfört,

all
utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all
beslula om sakkunniga, experier och annal bilräde ål kommittén.

Vidare
hemställerjag all regeringen föreskriver

all
kosinaderna skall belasla fjortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Industridepartementet)

12.
Tilläggsdirektiv till delegationen för energiforskning

Dir
1978:53

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-06-15

Slalsrådel
Johansson anför.

Med
slöd av regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 lillkallade chefen för
industridepartemenlei en delegation (I 1975.02) för energiforskning.
Delegaiionen fick lill uppgift alt ta fram underlag för planering av forskning
och utveckling inom energiområdet i ell långsiktigt perspektiv, alt vara
programansvarigt organ för programmel Allmänna energisyslemsludier inom
Huvudprogram Energiforskning och alt verka för samordning av den totala
forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet.

Genom
tilläggsdirektiv den 10 juni 1976 och den 10 februari 1977 preciserades
delegationens uppgift i fräga om underiag för planering av forskning och
utveckling. Delegationen gavs i uppgift all senasi den 28 september 1977
redovisa förslag lill energiforskningsprogram för treårsperioden
1978/79-1980/81. Uppgiften slutfördes genom alt delegationen i seplember 1977
avgav betänkandet (SOU 1977:56) Energi - program för forskning, utveckling,
demonstration.

Enligt
riksdagens beslul (prop. 1977/78:110, NU 1977/78:68, rskr 1977/ 78:341) skall
under treårsperioden 1978/79-1980/81 ett nytt Huvudprogram

s. 393 Kontrollera mot PDF

393 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:12

Energiforskning
genomföras. Vid min behandling av dessa frågor i prop. 1977/78:110 (s 160-162)
berörde jag även organisationen för Huvudprogram Energiforskning. Jag framhöll
därvid bl.a. atl ett organ som är fristående från de programansvariga
myndighelerna, dvs. de myndigheter som har ansvaret för planering och slyrning
av genomförandet av energiforskningsprogram-mel, behövs för all utföra vissa
samordningsuppgifter. Jag framhöll även alt dessa samordningsuppgifter liksom
hittills tv. bör åvila delegationen för energiforskning och all delegaiionen
t.v. bör bibehålla sin ställning som kommitté.

Delegationens
arbele under treårsperioden 1975-1978 har präglats av all
energiforskningsprogrammet har befunnit sig i ett inlednings- och uppbyggnadsskede.
Delegationens egel arbete har fram lill hösten 1977 dominerats av de
långsiktiga planeringsuppgifterna och av igångsättningen och uppbyggnaden av
programmel Allmänna energisyslemsludier. Tyngdpunkten i arbetet har därefter
förskjutits i riklning mot utvärdering av olika delar av del pågående
energiforskningsprogrammei.

Forsknings-
och utvecklingsverksamheten inom Huvudprogram Energiforskning har nu nått stor
omfallning. Inom vissa områden kommer resullalen av verksamheten troligen alt
utvisa all fortsatia insaiser inom huvudprogrammet behövs. Vissa av dessa
insaiser kan komma all bli myckel kostnadskrävande. Inom andra områden kommer
forsknings- och utvecklingsverksamheten att kunna avslutas eller bedrivas i
liten omfattning.

Delegationens
direktiv bör mol denna bakgrund nu preciseras på det säu jag här kommer att
ange.

Delegaiionen
bör t.v. ha kvar sina tre huvuduppgifter, nämligen atl la fram
planeringsunderlag, alt vara programansvarigt organ för Allmänna
energi-systemstudier och atl verka för samordning av forsknings- och
utvecklingsverksamheten inom energiområdet. Inom resp. område bör delegaiionen
ha följande huvudsakliga arbetsuppgifter:

1. Underiag
för planering av forskning och utveckling inom energiområdet

i ett långsiktigt perspektiv. Delegaiionen bör lägga ökad vikt vid all följa
och

värdera forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet,

såväl inom som utom landet. Tyngdpunkten i uppföljnings- och värderings

arbetet bör ligga vid den verksamhei som bedrivs inom de olika programmen

inom Huvudprogram Energiforskning, inkl den verksamhei som sker i

internationellt samarbete. Delegaiionen bör i samråd med de programansva

riga organen vidla de förberedelser som krävs för alt lä fram ett enhetligt

underiag för statsmakternas planering av forskning och utveckling inom

energiområdet efter den 1 juli 1981. Delegaiionen bör därvid ägna särskild

uppmärksamhei ät frågan om vilka forsknings- och utvecklingsinsatser som

bör föras vidare mol praktisk tillämpning, med eller utan stöd från

energiforskningsprogrammet, och vilka som bör reduceras eller avbrytas.

2. Programansvar
för Allmänna energisystemstudier. Delegaiionen bör

som hittills ha ansvaret för planering, initiering och uppföljning m m av

projekt inom programmet. Delegaiionen bör uppmärksamt följa den

internationella utvecklingen inom området och verka för spridning av

information om resultat från olika projekt inom programmel. Särskilt bör

observeras all vissa projekt kan ge underlag för planering av forskning och

utveckling inom energiområdet på längre sikl.

3. Samordning
av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom

energiområdet. Ansvarei för planering och beställning av forskning och

utveckling inom de olika programmen inom Huvudprogram Energiforskning

s. 394 Kontrollera mot PDF

Del 11 1:13 Skr
1978/79:103 394

åvilar
särskilda programansvariga organ. Delegaiionen bör på flera skilda säll verka
för samordning inom huvudprogrammet. De programansvariga organen skall samråda
med delegaiionen beträffande programinriklning och avgränsningsfrågor saml
frågor om internationellt forskningssamarbete och informationsverksamhet inom
programmet. Delegaiionen bör vid sidan härav nära följa den verksamhei som bedrivs
inom Huvudprogram Energiforskning och vid behov ta de initiativ som krävs för
samordning. Ökad vikt bör läggas vid sammanställning och spridning av
översiktlig informaiion om verksamheien inom huvudprogrammet. Delegaiionen bör
från berörda organ hämla in de upplysningar som behövs härför. Härutöver räknar
jag med att delegationen bör kunna fylla en vikiig funktion som remissinstans i
olika frågor m.m.

Jag
hemsläller alt regeringen preciserar delegationens uppdrag i enlighet med vad
jag nu har anförl.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Industridepartementet)

13.
Utredning om datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets
utveckling

Dir
1978:66

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-07-20

T.f
departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Större
tekniska genombrott kan ge upphov lill sä radikalt ändrade produktionsvillkor
och nya produkler all de kan sägas påverka samhällsstrukturen i stort. De nya
teknologier som förknippas med datorer och halvledareleklronik har
otvivelakligl sådan karaktär. Under del senaste decenniet har de på ell
genomgripande sätt påverkal arbetet inom förvallning och näringsliv och
bidragit lill en snabb effektivisering av verksamheien. Den ökade
effektiviteten har ofta varil förknippad med genomgripande omställningar.
Utnyttjandet av ny halvledarteknik har ocksä på ell pälagligl sätt ändrat stora
delar av varusortimentet. Denna utveckling kommer sannolikt alt fortsätla.

Datorerna
fick i början sin huvudsakliga användning som hjälpmedel för matematiska
beräkningar i tekniska och vetenskapliga sammanhang. På det administrativa
områdel började datorer införas under 1950-talei. Genom iransistorisering av
datorerna under 1960-lalel möjliggjordes lägre priser samtidigt som driftsäkerheten
och prestanda kunde förbättras. Detta innebar också ell genombrott för
produktion i långa serier.

De
s.k. integrerade kretsarna har de senasle åren läll sitt verkliga genombroU och
inneburil ytterligare kraftigt förbättrade prestanda till lägre priser och ökat
möjlighelerna lill decentralisering av databehandlingen. Samtidigt sker en
myckel snabb leknisk utveckling inom komponenlom-rädei i övrigi. Även inom
näraliggande områden såsom optik, elektrooptik, laserteknik och mikrovågsteknik
ärden tekniska utvecklingen mycket snabb. Användningen av nya malerial kan
också komma alt ändra både produkler

s. 395 Kontrollera mot PDF

395 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:13

och
arbetsprocesser på sådant sätt att olika automationsförfaranden underlättas.

Datorernas
användningsområden har vidgats snabbt och har nu en omfattande tillämpning inom
en mångfald sektorer, såsom industri, handel, förvaltning, forskning, sjukvård,
utbildning, kommunikation och försvar.

Användningen
av datorer är slörsi inom området adminisiraiiv databehandling. Antalet nya
tillämpningar inom delta område har ökal snabbi och utnyttjandet har även i
övrigi blivit mer allmänt. Kontorsautomation väntas bli ett omräde med stor
tillväxtpotential.

Även
inom industrin har datatekniken fäll ökad användning. Datorer används
exempelvis vid processkoniroll inom pappers-, stål-, cement- och kemisk
industri. De utnyttjas för slyrning av produktionslinjer inom bl.a. varvs-,
bil-, gruvoch tryckeriindustrin. Datorer används också i samband med s.k.
numeriskt styrda verktygsmaskiner. De ulgör även en vikiig grundkomponent i
industrirobotsyslem. Vid sidan av delta har halvledartekniken fält ökad
lillämpning bl.a. när del gäller mäl- och styrutrustning. Även mängden mindre
datorer - s.k. mini- och mikrodatorer - har ökal.

Datorer
används också för specialiserade uppgifier inom kommunikationssektorn, bl.a.
för övervakning och slyrning av luftfart, telekommunikationer och
järnvägstransporter. Även automation ombord på fariyg är en intressant
tillämpning av processtyrning.

Specialiserade
datasystem används också inom sjukvärden för t.ex. diagnostik och inom
försvarel för t.ex. slridsledningssystem.

De
olika elektronikområdena har i Sverige nästan genomgående en hög tillväxttakt.
Dataindustrin har under efterkrigsperioden vuxit med ca 10 % per år. Även för
produkiionselekironiken liksom mät- och styrutrustningar väntas en hög
tillväxttakt.

Statens
industriverk har nyligen inom ramen för SIND:s dataindusiriulredning
publicerat en delrapport (SIND 1978:1) om den svenska dataindustrins
utveckling och marknadsutvecklingen för datorer och
daiakommuni-kationsulmstning - Datamarknaden inför 1980-talet. I rapporten
finns bl.a. en prognos över marknadsutvecklingen för datorer i Sverige. Denna
visar på en årlig tillväxt på över 20 96. Som en följd av en ökad inriktning
mot terminalbaserade system väntas marknaden för terminaler växa snabbt. Vidare
beräknas andelen smådatorer öka.

Den
snabba tekniska utvecklingen leder till en ökad produktförnyelse, där
produkterna kan ges allt bättre prestanda till lägre eller i stort sett
oförändrade priser. Bl.a. till följd härav blir elektroniken allt mer ett
konkurrenskraftigt alternativ, både tekniskt och ekonomiskt, lill konventionell
teknik inom skilda användningsområden.

De
senaste fem åren har utvecklingen av industrirobotar gått mycket snabbi. År
1970 fanns endast ca 100 industrirobotar installerade i svensk induslri. År
1977 hade antalet ökat till ca 600.

Industrirobotarna
används i dag i försia hand vid tunga och monotona arbeten eller där besvärliga
arbelsmiljöproblem finns. Arbetsuppgifterna omfattar främst hantering av
arbetsslycken och maskinbetjäning av olika slag. Robotarna är ofta en länk
mellan olika automatiskt styrda maskiner. 1 viss omfattning utför de egna
arbetsoperationer, t.ex. svetsning, slipning, gradning och målning.
Industrirobotar av den typ som finns i dag bedöms ha ell mycket stort
användningsområde inom verkstadsindustrin, men också inom andra branscher där
man utför repetitiva arbetsmoment, t.ex. inom sågverksindustrin och
livsmedelsindustrin.

s. 396 Kontrollera mot PDF

Del II 1:13
Skr 1978/79:103 396

Man
kan förutse att de användningsområden där det är ekonomiskt fördelaktigt att
utnyttja robolsystem kommer alt öka. Sveriges Mekanförbund beräknar antalet
robotar i Sverige år 1980 till ca 1.200 och år 1985 lill ca 5.000. Hindret för
ett ökat utnyttjande bedöms ligga bl.a. i all del krävs moderna automatiska
verktygsmaskiner föratt kunna utnyttja robotar. Även brist på utbildade
produktionstekniker och svårigheter att konstruera lämpliga program framhålls
som begränsande faktorer.

Sovjetunionen
anges i dag ha mindre än 400 industrirobotar i bruk i hela landet. Man planerar
att före utgången av år 1985 ha en tillverkningskapacitet av 7.000 robotar och
10.000 tillhörande styrsystem per är. Enligt eU amerikanskt branschinstilut
finns del fn. 2.000-3.000 robotar inom industrin i Förenta Staterna. Antalet
beräknas öka med ca 1.500-1.800 perår under den närmasle framtiden.

I flera ledande
industriländer, såsom Förenta Staterna, Sovjetunionen, Japan och
Förbundsrepubliken Tyskland ser man lillämpningen av en myckel långl driven
auiomalion som ett effektivt medel all öka produktiviteten i många branscher.
1 flera av dessa länder finns statligt finansierade program med syfte alt
underiätta produktutvecklingsarbetet. Automation synes bli ell av de främsta
hjälpmedlen i olika länders strävan atl öka produktion och export. Snabbheten i
att utnyttja de nya teknikerna kan komma att avgöra möjlighelerna all överleva
för både enskilda förelag och hela branscher. Förändringarna kan lä avgörande
betydelse för hela industristrukturen och sysselsättningen.

Dessa skisserade
utvecklingslinjer med datorer och annan elektronik innebär säväl fördelar och
utvecklingsmöjligheter som problem för svenskt näringsliv. Andra länder har med
ökad framgång börjal konkurrera inom traditionella svenska produktområden såsom
process- och verkstadsindustrin. För vissa näringsgrenar kan del visa sig
svårt att behålla de lekniska försprång som behövs föratt klara vårt relalivi
höga kostnadsläge. Pä lång sikt kan förändringar i olika branschers
konkurrenskraft därför uppstå.

En ökande internationell
konkurrens kommer naturiigt alt bäde skapa avsättningssvårigheter inom
etablerade områden och behov av all finna nya avsättningsområden för såväl
exportindustrin som hemmamarknadsinriklad induslri. Det svenska näringslivet
torde således, oavsett konjunkturförändringar under 1980-talel, slå inför
stora omställningsproblem. Men utvecklingen mot mer automatiserade
produktionssystem och effektivare administration bör kunna bidra lill en snabb
produktivitetsökning inom berörda branscher. En sädan ökning är också en viktig
förutsäitning för atl svenska induslriföreiag skall kunna överieva och
expandera.

1
fråga om produktion av investeringsutrustning ligger svenska företag långl
framme. Den efterfrågeökning som kan förutses inom dessa områden bör kunna
gynnsamt påverka utvecklingen i berörda företag. En växande hemmamarknad bör
för dessa företag kunna vara en viktig grund för export av produklionsulruslning.
Samiidigi kommer siora krav all siällas på lekniskl utvecklingsarbete inom
företagen. Inom detta inlernalionellt hårt konkurrensutsatia område beror
skillnaden mellan framgång och stagnation ofta på hur framgångsrikt
utvecklingsarbetet är. Företagen är här också i stor ulsiräckning beroende av
olika samhällsinsatser pä forskningsoch utbildningsområdet.

Riksdagen
har i olika sammanhang berört behovet atl uireda datateknikens och
elektronikens effekier på produktion och arbetsliv.

1
belänkande med anledning av motioner om datafrågor inom arbetslivet

s. 397 Kontrollera mot PDF

397 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:13

m.m.
hemställde arbelsmarknadsutskottei alt riksdagen som sin mening skulle ge
regeringen till känna vad utskottei anfört beträffande karlläggning av
datateknikens sysselsättningseffekter (AU 1977/78:4). Utskouet fann del
angeläget alt man gör en bred kartläggning av datateknikens framtida effekter
på arbetsliv och sysselsättning. Riksdagen biföll utskottets hemslällan (rskr
1977/78:17). Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har 'idigare denna dag
bemyndigats alt tillkalla en kommitté med uppdrag all utreda datateknikens
effekter på sysselsättning och arbetsmiljö.

1
samband med riksdagsbehandlingen av prop. 1977/78:17 om samarbele mellan staten
och Saab-Scania på dalaområdet m.m. föreslog näringsul-skoliei riksdagen alt
som sin mening ge regeringen tillkänna vad utskottet anfört beiräffande
utredning om svensk komponenilillverkning på daiaom-rådel (NU 1977/78:31).
Utskottet anförde bl.a. atl utvecklingen inom datatekniken tyder på alt en
inhemsk tillverkning av komponenter inom vissa speciella områden kan visa sig
betydelsefull för såväl dataindustrin som annan elektronikindustri. Mol bakgmnd
av all delta kan komma all kräva stora ekonomiska resurser hemställde utskottei
om en uiredning och analys av möjlighelerna atl bygga ul
komponenllillverkningen, liksom en belysning av vilka forsknings-och
utvecklingsinsatser som kan komma all krävas. Med hänsyn lill alt frågan i viss
mån redan uppmärksammats av styrelsen för leknisk utveckling och statens
industriverk ansäg utskottet alt ulredningen borde kunna genomföras i samverkan
mellan de båda myndighelerna. Riksdagen biföll utskoltels hemställan (rskr
1977/78:98).

I
betänkande med anledning av prop. 1977/78:100 (bil. 17) i vad avser Datasaab AB
jämte motioner hemställde näringsulskottet alt riksdagen som sin mening skulle
ge regeringen tillkänna vad utskottei anfört beiräffande utredning om svensk
elektronikindustri (NU 1977/78:58). Utskottet anförde atl en uiredning som
kartlägger elektronik- och dalabranschens nuläge och analyserar möjliga
utvecklingsvägar bör komma till stånd. Särskilt bör utredningen uppmärksamma
möjlighelema all främja en utveckling av produktion på elektronikområdet inom
Sverige. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 1977/78:297).

Jag
avser alt senare denna dag föreslå all statens industriverk lär i uppdrag att i
samarbete med styrelsen för teknisk utveckling företa den branschul-redning som
riksdagen har uttalat sig för. I detla uppdrag ingår också som en del alt
uireda frägor om komponenilillverkning. En fördjupad information om hur mindre
och med Sverige jämförbara slatersom t.ex. Nederiänderna, Schweiz, Österrike
och de nordiska länderna bedömer frågorna om självförsörjningsgrad och
ullandsberoende är i detla sammanhang av slort iniresse.

Flera
av de frågor som jag har berörl i det föregående omfattas inte av de angivna
utredningsuppdragen. Enligt min bedömning bör övriga frågor rörande
datateknikens och elektronikens olika effekter specielll på näringsliv och
samhälle bli föremål för en särskild utredning. Jag förordar alt en kommitté
tillkallas för denna uppgift.

Till
närmare vägledning för utredningsarbetet vill jag anföra följande.

Kommittén
bör försl kartlägga i vilken ulsiräckning näringsliv och samhälle idag
utnyttjar datorer eller annan utrustning för avancerad automation. 1 en andra
fas bör kommittén söka bedöma på vilka områden och i vilkel tidsperspektiv ett
utnyttjande av ny teknik bedöms vara lekniskl möjligl och ekonomiski
fördelaktigt.

Med
detla material som bakgrund bör kommittén söka bedöma vilka

s. 398 Kontrollera mot PDF

Del II 1:13 Skr
1978/79:103 398

effekter
på administration, produktion och produktivitet inom olika branscher och inom
olika regioner som ett ökat utnyttjande av de aktuella teknikerna kan fä på
fem, lio och femlon års sikl. Vidare bör effekierna pä investeringsbehovet och
energiefterfrågan beräknas. Olika faktorer som verkar hindrande eller
stimulerande på denna utveckling bör belysas. Bl.a. bör behovei av forskning
och utveckling i olika former och behovet av speciella utbildningsinsatser
särskilt bedömas. Det sisinämnda bör ske i nära samarbele med den nyssnämnda
kommitté som chefen för arbeismarknadsdepartemeniel har lätt bemyndigande all
tillkalla. Kommittén bör också kartlägga vilken produktion av
produktionsutrustning som finns inom landet och analysera vilka
utvecklingsmöjligheter tillverkare av sådan utrustning kan förväntas ha.

Kommittén
bör mot bakgrund av detta utredningsmaterial också överväga om och i vilken
form ålgärder bör sällas in från samhällets sida antingen i syfte all stimulera
ett ökal och effeklivare utnyttjande av denna teknik eller alt förbättra
möjligheterna alt förutsäga och förbereda de omställningar som kan behöva ske.
Vidare bör övervägas om ålgärder bör sättas in för alt underlätta utvecklingen
av nya och effektivare produktionsmetoder liksom användningen av nya material
och ny utrustning. Här kan även material-och energibesparingseffekier vara av
intresse att studera.

Sveriges
stora beroende av omväriden måsie särskilt beakias. Kommittén bör därför i
samarbete med samrådsgruppen för datafrågor också behandla möjlighelerna alt
genom samordnade initiativ i internationella organisaiioner eller i redan inleu
samarbete inom exempelvis OECD påverka utvecklingen.

Den
kartläggning och analys som jag nu har uttalat mig för bör bli ett värdefullt
underlag för den framförhållning samhällel måsle ha vad gäller utvecklingen av
näringslivet.

Kommittén
bör samråda med den förut nämnda kommittén med uppdrag all utreda datateknikens
effekter pä sysselsättning och arbetsmiljö och med statens industriverk.

Det
material som kommittén tar fram bör utformas så atl del kan tjäna också som
underlag för en närmare analys av effekterna pä sysselsättningen. Kommittén bör
sträva efter att före 1978 års utgång ha ett första malerial all överlämna till
den nyssnämnda kommittén, som skall behandla dessa frågor.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar
chefen för industridepartementet

att
tillkalla en kommitté med högsl nio ledamöier med uppdrag all uireda
datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling,

all
Ulse en av ledamöterna alt vara ordförande,

alt
beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare
hemsläller jag all regeringen föreskriver

alt
kostnaderna för kommittén skall belasta fjortonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
anslutersig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Indusirideparlementel)

s. 399 Kontrollera mot PDF

399 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:14

14.
Framtida organisationsform för verksamheten inom statens industriverks enhet
för företagsutveckling (SIFU)

Dir
1978:71

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Departementschefen,
statsrådet Åsling, anför.

Statens
industriverks enhet för förelagsutveckling (SIFU) tillkom den Ijuli 1974 i
samband med atl huvuddelen av den verksamhet som bedrevs av dåvarande statens
institut för företagsutveckling integrerades i verket.

SIFU har som huvuduppgift
att genom fortbildning stödja mindre och medelstora företags utveckling. Detta
sker främst genom korta specialkurser i aktuella ämnen inom teknik och ekonomi
med stark anknytning till konkret arbetstillämpning. Utöver denna primära
verksamhet utvecklar och genomför SIFU på uppdragsbasis kurser även för andra
målgrupper än småföretagen. SIFU utvecklar vidare kurser förändra
utbildningsgivares eller myndigheters räkning. Riktlinjerna för verksamheten
har angivits senast i propositionen om ålgärder för alt främja de mindre och
medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40 bil. 1,NU 1977/78:34, rskr
1977/78:110).

SlFU:s
verksamhei skall i princip vara självbärande. Principen kan dock inte lillämpas
helt när det gäller den primära verksamheien, dvs. de för småföretagen särskilt
upplagda kursprogrammen. För all kursavgifterna skall kunna hällas på en rimlig
nivå ulgår därför anslag över statsbudgeten.

SIFU-enhelen är indelad i
sex operativa sektioner, nämligen för verkstadsteknik, byggnads- och VVS-teknik,
elteknik, processteknik, kemisk teknik samt förelagsekonomi. Dessulom finns
stabsorgan för marknads- och planeringsfrågor och en servicesektion.

Enligt beslut av
regeringen den 8 juni 1978 - gmndat på riksdagens ställningstaganden åren 1973
och 1974 (prop. 1973:55, InU 1973:22, rskr 1973:220 och prop. 1974:47, NU
1974:35, rskr 1974:227) - skall SIFU, med undantag för elektronikenheten inom
sektionen för elteknik, under sommaren 1981 omlokaliseras till Borås.

I
rapporten (SIND 1975:6) Kursverksamheten m.m. vid statens industriverk föreslog
industriverket att frågan om en ny organisationsform för SIFU skulle uiredas
närmare. Verkei anförde därvid bl. a. att en fortsatt profilering av SIFU:s
aktiviteter mol korta kurser av foribildningskaraktär innebar all verksamheten
helt skulle komma alt sakna inslag av sådan art som normalt var förknippad med
myndighetsutövning. Samtidigt ställdes stora krav på fiexibelt handlande och
snabba beslut. Skäl talade därför enligt verket för att SIFU borde ges en
formellt fristående ställning utanför den cenlrala statsförvaltningen.

SIFU
har enligt min uppfattning en viktig funktion all fylla på småföretagsområdet.
Även i andra sammanhang, t. ex. i fråga om vissa avsniii inom den statliga
fortbildningen, bör SlFU:s kompelens och resurser med fördel kunna utnyttjas.

Behovei av god förankring
av SIFU:s verksamhet hos avnämarna såväl inom näringslivet som bland
myndigheler och andra offentliga organ är slort. Jag har redan lidigare, i min
anmälan till den fömtnämnda proposilionen 1977/78:40, angivii atl jag avsåg atl
förutsättningslöst ta upp diskussioner med bl. a. förelagens och de anställdas
organisationer om för- och nackdelar med ett breddat huvudmannaskap för SIFU.

Jag
finner del lämpligt atl frågan om framtida organisationsform för SIFU-

s. 400 Kontrollera mot PDF

Del II 1:15
Skr 1978/79:103 400

verksamheien
nu utreds. Uppgiften bör anförtros en särskild utredare.

Utredaren
bör redovisa för- och nackdelar med den organisationsform som nu gäller. Mol
bakgrund härav bör undersökas om några förändringar i SlFU:s organisationsform
är motiverade. Sådana förändringar kan föranledas t. ex. av verksamhetens
karaklär och behovei av ändamålsenliga former för inflylande från och samverkan
med de olika intressenterna i SIFU-verksamheien. Jag finner det särskilt
angeläget att utredaren i sina förslag beaktar den senare aspeklen. Som gmnd
härför bör kretsen av intressenier såväl inom det privata näringslivet som inom
den offentliga sektorn analyseras. Särskilt bör härvid beakias SIFU:s roll som
utbildningsresurs för de regionala utvecklingsfonderna i fråga om
förelagareutbildning.

Uiredaren
bör vid sin översyn utgå från den verksamhet i stort som SIFU i dag svarar för.
Det ingår således inte i utredningsuppdraget all pröva verksamhetens
inriktning.

Om
skäl talar för en förändring av SIFU;s organisationsform bör ett principförslag
härom redovisas. Uiredaren bör således inte i en första omgång redovisa de
organisatoriska konsekvenserna i detalj av ett sådant förslag.

De
kostnadsmässiga konsekvenserna av ell eventuellt förslag lill principielll
ändrad organisaiion för SlFU-verksamheten bör redovisas.

Utredaren,
som bör utarbeta sina förslag i nära samarbete med berörda myndigheter och
organisationer saml med förelrädare för de anställda inom SIFU. bör arbela
skyndsamt och redovisa resultatet av sitt arbete före den t januari 1979.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för industridepartementet

atl
tillkalla en särskild utredare med uppdrag all utreda frägan om framtida
organisationsform för verksamheien inom statens industriverks enhel för
företagsutveckling,

atl
besluta om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde åt utredaren.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver

all
kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Industridepartementet)

15.
Alternativ produktion vid varven

Dir.
1978:81

Beslul
vid regeringssammanlräde 1978-06-29

Departementschefen,
statsrådet Åsling, anför.

Inom
indusirideparlementel har sedan höslen 1977 gjorts siudier rörande den svenska
varvsindustrins framtid. En väsenilig del av dessa studier har varit analyser
och bedömningar av den framlida marknadsutvecklingen för den svenska
varvsindustrin.

Marknadsanalyserna
ger vid handen alt behovei av byggnation av fartyg kommer all kraftigt minska
under åren 1978-1980. Bortfallet gäller huvud-

s. 401 Kontrollera mot PDF

401 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:15

sakligen
tank- och bulkfartyg, medan nybyggnadsbehovel för siyckegods-och övriga fariyg
i stort sett bedöms som normall. Den rådande obalansen världen över i fräga om
lillgång och efterfrågan pä fariyg beräknas inte komma all upphöra förrän
tidigast år 1981. För de fartygstyper som har utgjort huvuddelen av de svenska
varvens produktion - stora tank- och bulkfartyg - kan man sålunda för flera år
framöver räkna med att knappast några nybeställningar kommer all ske. Den
efterfrägan på fariyg som kan förutses avser i huvudsak styckegods- och
specialfartyg av skilda slag.

En
minskning a v varvskapacileten beräknas komma att ske vid Japans och
Västeuropas varvsindustrier. Vissa andra länder lorde däremot komma att öka sin
kapacitet. Den totala kapaciteten i världen lorde därför inte nämnvärt komma aU
minska.

Del
är därför ängeläget atl den svenska varvsindustrin i ökad ulsiräckning fyller
ut sin kapacitet med alternativ produktion. Det lorde dock vara orealistiskl au
anta alt det skall vara möjligl au öka denna produklion så au den kan kompensera
den minskning av sysselsättningen som sammanhänger med att produkiionen av
tankoch bulkfartyg kraftigt går ned. Det är mol denna bakgrund som jag avser
atl senare i år anmäla förslag om en reducering av den svenska varvsindustrins
kapacilel och förslag om särskilda statliga insaiser för atl fä till stånd ny
industriell produktion inom varvsregionerna.

Den
svenska varvsindustrin har redan i viss utsträckning börjal lägga om sin
produklion frän fartygsbyggande till alternativ produktion. Inom Svenska Varv AB
har arbetel kommii längst med förlillverkade, pråmbaserade petrokemiska
fabriker. Ell annal vikligl område är produkler för offshore-industrin, bl.a.
bosladsplaltformar och produklionsplaliformar. Även Kockumskoncernen utvecklar
sedan en lid tillbaka alternativa produkter som lämpar sig för produklion vid
varvsanläggningar. Kockums marknadsför bl.a. anläggningar för kondensering av
naturgas, avsältning av havsvatten samt vindkraftverk.

I
prop. 1977/78:174 framhöll jag alt den svära situationen för varvsindustrin
moiiverar all alla realistiska möjligheler all ulveckla och sälja alternativa
produkler las till vara. Uppgifien au ta fram referensanläggningar för sådana
alternativa produkter är emellertid förenad med stora ekonomiska risker för
varven. Eftersom det här rör sig om mycket kostnadskrävande anläggningar bör
staten medverka i denna uppbyggnadsprocess mol en ny produktionsinriktning
genom att ställa vissl riskkapital lill förfogande. Genom beslut av riksdagen
(prop. 1977/78:174, NU 1977/78:76,rskr 1977/78:377)har 250 milj. kr. anvisats
för alt efter regeringens prövning kunna ställas lill förfogande som
avskrivningslån lill varven.

Möjlighelerna
all fä till stånd ytteriigare industriell kapacitet inom varvsregionerna bör
närmare undersökas. Uppgifien för uiredaren bör vara att initiera och samordna
projekt som syftar lill en ökning av industriproduktionen i varvsregionerna
som kompensation för del reducerade fartygs-byggandet. Då del är sannolikt alt
del kan bli fråga om myckel stora s.k. paketlösningar är del önskvärl all också
andra delar av svensk industri än varvsindustrin blir engagerade. Utredarens
uppgift bör vara all ta initiativ till bildande av konsortier eller andra
lämpliga verksamheisformer för akluella projekt.

En
vikiig del i arbetel med alt skaffa ny sysselsättning lill varvsregionerna är
den verksamhet som storvarven bedriver för att fä fram atternativ produklion.
Jag fömtsätter att varvsförelagen aktivt och positivt vill

26
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 402 Kontrollera mot PDF

Del II 1:16
Skr 1978/79:103 402

medverka
i utredarens arbete.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för industridepartementet

alt
tillkalla en särskild utredare med uppdrag all uireda frägan om alternativ
produktion vid varven och annan ny produklion inom varvsregionerna,

all
beslula om sakkunniga, experter, sekrelerare och annal bilräde ät uiredaren.

Vidare
hemställer jag au kosinaderna för ulredningen skall belasla fjortonde
huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Industridepartementet)

16.
Vissa frågor rörande provning inom energiområdet

Dir
1978:86 ,

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-11-02

Statsrådet
Tham anför.

Sverige
befinner sig, i likhel med mänga andra länder, i inledningsskedet till en
omfattande omställning på energiområdet. En tryggad energiförsörjning har
under de senasle åren framstått som en av de viktigaste förutsättningarna för
en hög sysselsättning, fortsatt ekonomisk utveckling saml social och ekonomisk
utjämning. Åtgärder av skilda slag vidtas från samhällets sida för atl
säkerslälla energitillförseln och fä till stånd en bätire energihushållning.
Som exempel pä ålgärder med sisinämnda syfte kan nämnas införandet av statliga
lån och bidrag för energibesparande ålgärder enligt förordningen (1975:422,
ändrad senasi 1978:339) om statsbidrag till energibesparande ålgärder inom
näringslivet m.m., förordningen (1977:346)om statsbidrag lill energibesparande
ålgärder i kommunala och landslingskommunala byggnader m.m. och förordningen
(1977:332, ändrad senast 1978:383) om statligt stöd till energibesparande
ålgärder i bostadshus m.m. saml krav i Svensk Byggnorm 1975 (planverkets
författningssamling 1978:1) om åtgärder som möjliggör god energihushållning i
byggnader.

Omställningen pä
energiområdet berör givetvis i hög grad den teknik som används för tillförsel,
omvandling och användning av energi. Den lekniska utvecklingen inom
energiområdet har under senare år varil snabbare än lidigare. Del nya
ireårsprogram för forskning och utveckling inom energiområdet som har
beslulals av riksdagen vären 1978 (prop. 1977/78:110, NU 1977/78:68, rskr
1977/78:341) vänlas ytteriigare påskynda utvecklingen och tillämpningen av ny
teknik för främsi utnyttjande av förnyelsebara energikällor och
effektivisering av energianvändningen inom bebyggelse och i industriella
processer.

Det är, både från
samhällets och den enskildes synpunki, angeläget au omställningen sker med
effektivt utnyttjande av lillgänglig teknik och under hushållning med resurser
av olika slag. Ett viktigt hjälpmedel för atl ' '"ömma detta aren
väl fungerande teknisk provnings-och konlrollverk-

s. 403 Kontrollera mot PDF

403 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:16

samhet,
varigenom skilda produkters eller metoders egenskaper kan redovisas på ell
sakkunnigt och objektivt sätl.

Teknisk provnings- och
kontrollverksamhet bedrivs i dag på mänga områden och i stor omfattning.
Samhällets ansvar för människors liv, hälsa och egendom har len till tvingande
föreskrifier om provning av sådana produkler och anläggningar som har bedömts
kunna orsaka skador av olika slag. Denna provning benämns officiell provning
och innefattar sädan teknisk provning, kontroll eller besiktning som är
föreskriven i lag eller annan författning och som inte är sädan kontroll som
konstruktör, tillverkare, ägare eller annan utan krav på opartiskhet låter
ulföra i egen verksamhei pä egel ansvar.

Riksdagen anlog år 1972
riktlinjer för organisationen av officiell provning och kontroll (prop.
1972:54, NU 1972:38, rskr 1972:199). År 1974 kompletterades riktlinjerna bl.a.
genom lagen (1974:896)om riksprovplatser m.m. (prop. 1974:162, NU 1974:52, rskr
1974:349), vilken irädde i kraft den 1 januari 1975. De antagna riktlinjerna
syfiar till atl åsiadkomma klara ansvarsförhållanden, ett effektivt utnyttjande
av lillgängliga resurser och garaniier för opartiskhet i den officiella
provningsverksamheten. Riktlinjerna innebär i korthet att officiell provning,
om inte annal är särskilt föreskrivel, skall utföras vid riksprovplats.
Riksprovplats utses av regeringen eller myndighei som regeringen besiämmer och
skall vara en myndighei eller ell företag som är sakkunnigt inom sitt område
och som i övrigt uppfyller vissa krav på bl.a. opartiskhet och oberoende
ställning.

Provning
kan i vissa fall vara obligatorisk också genom atl myndighei föreskriver att
t.ex. tillverkare eller anläggningsägare själva utför provning i egen
verksamhei, s.k. egenkonlroll. Myndighei kan också, i samband med
typgodkännande av produkt, föreskriva atl egenkonlroll skall övervakas av
opartiskt organ, t.ex. riksprovplats. Vidare förekommer provning som formellt
är frivillig men i realiteten tvingande t.ex. genom lånevillkor eller
molsvarande.

Vid
sidan av officiell provning och annan provning som är obligalorisk förekommer i
stor ulsiräckning att provning utförs frivilligt. En tillverkare kan sålunda på
egel initiativ låta prova sin produkt. Initiativet kan ocksä komma från t.ex.
en myndighet som i konsumentupplysande syfte vill undersöka en produkts
egenskaper.

Den frivilliga provningen
sker i stor ulsiräckning genom egenkonlroll. Del förekommer dock ofta atl den
frivilliga provningen uiförs vid riksprovplats, fristående provningsinslilut
eller företag med resurser för olika slag av provning. Den nyss nämnda lagen om
riksprovplatser m.m. ger myndighei som regeringen bestämmer möjlighet atl
meddela auktorisation för vissl organ alt ulföra provning som inte är
officiell. Auktorisation lär meddelas endast om organet har kompetent personal
och lämplig utrustning för provningen. Organ som har erhållit auktorisation
benämns auktoriserad provplats.

I
det följande kommer jag att använda den gemensamma beieckningen leknisk
provning för olika slag av såväl obligatorisk som frivillig provning.

Teknisk provning som
direkl eller indirekl berör energiområdet kan ha olika huvudsyften. Ett vikligl
syfte kan vara atl man vill förebygga olyckshändelser genom aU t.ex.
kontrollera hållfastheten hos en anordning. Eu annat syfte kan vara all man
vill minska risker för människors hälsa t.ex. genom kontroll av luftomsättning
eller byggnaders täthet. Provningen kan

s. 404 Kontrollera mot PDF

Del II 1:16
Skr 1978/79:103 404

också
ha lill huvudsyfte all verifiera speciella egenskaper på del energiiek-niska
området, t.ex. ett materials värmeisoleringsförmåga eller en värmeväxlares
verkningsgrad. 1 del följande behandlar jag leknisk provning med sisinämnda
huvudsyfte.

Teknisk
provning förekommer inom energiomrädel i flera olika sammanhang. Mätning och
kontroll av energitekniska egenskaper hos nya komponenter eller utrustningar
är sålunda ett normalt led i en tillverkares lekniska utvecklingsarbete. För
malerial och utrustningar som finns tillgängliga på marknaden förekommer i
vissa fall föreskrifter om provning, ofta förknippade med styrmedel av olika
slag. Del bör i sammanhanget uppmärksammas atl samhället vid sidan av krav på
energitekniska egenskaper ofta uppställer krav också i andra avseenden, t.ex.
brandhärdighel. Statens planverk har ansvarei för uppställandet av normer inom
byggnadsområdel saml för typgodkännande och utarbetande av krav pä
provningsmeioder, främsi med anknytning lill Svensk Byggnorm. Som exempel härpå
kan nämnas planverkets föreskrifier om provning av värmeisoleringsförmågan hos
olika typer av mineralullsisolering samt av lufttätheten hos olika
byggnadskomponenler.

Opartisk
provning av olika produkter inom det energitekniska området har vidare blivit
av växande intresse för konsumenterna i takt med atl allt fler produkler kommer
ul på marknaden. En sådan frivillig och opartisk provning kan ocksä utnyttjas
som ell medel vid sidan av andra för atl från samhällets sida främja spridning
av ny teknik.

Ceniral
förvaltningsmyndighet för officiell provning är statens provnings-anstalt.
Provningsanstallen har därvid ansvar för bl.a. samordningen av en avsevärd del
av den tekniska provningsverksamheten inom landet. I dess uppgifter ingår all
bereda ärenden om uiseende av riksprovplatser och utöva tillsyn över
verksamheien vid riksprovplats som inte är statlig myndighei samt atl meddela
auktorisation av provplalser för provning som inte är officiell.
Provningsanstalten är vidare landels cenlrala offentliga institution för
opartisk teknisk prövningav malerial, produkler och syslem. På uppdrag av
myndigheler och enskilda utför anslallen provningar och undersökningar och
bedriver i anslutning därtill teknisk-vetenskaplig forskning. I övrigi bedrivs
provning ocksä vid ett slort antal företag och institutioner inom både den
offentliga och den privata sektorn.

I
sitt remissyttrande över betänkandet (SOU 1977:56) Energi-program för
forskning, utveckling, demonstration underströk statens provningsanstali
provningens belydelse för utveckling och införande av ny teknik inom
energiområdet. Provningsanstallen framhöll bl.a. all behovei av provning,
mätning och kontroll borde framhävas tydligare än som hade skett och att
behovei av resurser härför borde ägnas särskild uppmärksamhei.

1
prop. 1977/78:110 om energiforskning berörde föredragande statsrådet Johansson
(s. 121), bl.a. mol bakgrund av provningsanslaltens remissyU-rande, frågan om
provning inom energiområdet. Han framhöll därvid all han anser del angelägel
atl resurser och kompetens finns lillgängliga för all dels om möjligl ta fram
standardiserade provningsförfaranden, dels fortlöpande prova nya produkter i
syfte bl.a. all vägleda konsumenterna. Föredraganden anmälde samiidigi sin
avsikl alt senare återkomma till regeringen med förslag om vidare utredning av
dessa frägor.

Resurser
för teknisk provning inom energiomrädel har byggts upp i samhällets regi och
befinner sig under uppbyggnad på olika håll, bl.a. vid provningsanstalten, de
tekniska högskolorna, statens institut för byggnadsforskning i Gävle och
Studsvik Energiteknik AB (fd. AB Atomenergi).

s. 405 Kontrollera mot PDF

405 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:16

Objektiva
provningsmeioder och lämplig utrustning finns i viss utsträckning lillgängliga.
Vidareutveckling och nyuiveckling härav äger rum i slallig och privat regi. Så
t.ex. svarar inom byggnadssektorn statens råd för byggnadsforskning och
slyrelsen för leknisk utveckling för den forskning som skall ligga lill grund
för utarbetande av nya provningsmeioder. Del finns således en viss beredskap
från samhällets sida vad gäller resurser och metoder för provning inom
energiomrädel.

Den
omställning inom energiområdet somjag inledningsvis berörde torde emellertid
komma alt slälla delvis nya krav på provningsresurser och provningsmeioder. Som
exempel härpå kan nämnas följande. Ökad användning av samhälleliga styrmedel
med inriktning på energihushållning, bl.a. lån och bidrag lill energibesparande
åtgärder och normer för byggnaders och olika produkters egenskaper ur
energisparsynpunkl, förutsätter ingående kunskaper om de energitekniska
egenskaperna hos olika utrustningar eller material. Ett ökal behov av provning
och lillverkningskontroll i anslutning till typgodkännande av uppvärmningsoch
veniilalionsinslallalioner i byggnader kan I.ex. förutses. Behovei av resurser
och metoder för opartisk provning i syfte att rätt utforma styrmedlen och
säkerställa att avsedda energibesparingar uppnås torde således komma all öka i
takt med all nya produkler kommer ut på marknaden och nya föreskrifter
ulfärdas.

Vidare
lorde ett allt starkare iniresse från konsumenternas sida för information om
olika utrustningars eller komponenters energitekniska egenskaper saml en
intensifierad leknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet vid företag,
högskolor och forskningsinstitut medföra en ökad och delvis ändrad efterfrågan
på tekniska provningsljänsler. Särskilt mindre företag ulan egna
kontrollresurser, kommuner och enskilda konsumenter kan vänlas själva eller med
slöd av samhällel svara härför. Som ett aktuellt exempel kan i sammanhanget
nämnas termograferingskontroll av byggnaders värmeisolering och täthet. För
sådan kontroll väntas fÖ. statens provningsanstali ulse de försia auktoriserade
provplatserna under höslen 1978.

Del
lorde framgå av det nyss sagda all det är en energipolilisk angelägenhet att
metoder och resurser för provning av produkler inom energiområdet är rätt
avvägda i förhållande till de krav som f n. ställs och, framför allt, kommer au
ställas av staten, kommuner, förelag och enskilda konsumenter. Det är därvid
ett samhällsintresse alt tillräckliga resurser finns lillgängliga för i första
hand den obligatoriska provningen. Del finns samtidigt behov av vissa
gemensamma resurser för frivillig provning ål bl.a. förelag utan tillräckliga
egna kontrollresurser, kommuner och enskilda konsumenter. Det nyss nämnda
systemet med riksprovplatser och auktoriserade provplatser är den form som
statsmaklerna har anvisat för alt täcka huvuddelen av behovei av resurser för
opartisk provning och egenkonlroll. En samordning av resurserna inom området
så all dubbleringar och onödig uppbyggnad av provningsresurser undviks är
självfallet angelägen. En stor del av samordningsansvaret härvidlag vilar, som
jag nyss har nämnt, pä statens provningsanstali.

Mot
bakgrund av vad jag nu har anförl boren särskild utredare tillkallas för all
uireda frågor rörande provning inom energiomrädel.

Utredaren
bör koncentrera sitt arbete till i huvudsak sådan teknisk provning som hänger
samman med användning av energi inom industrin, bebyggelse och hushåll,
transportväsendet, handel och service. Arbetet bör avse främst sådan provning
som är obligalorisk till följd av lag, annan

s. 406 Kontrollera mot PDF

Del
II 1:16 Skr 1978/79:103 406

författning
eller myndighels beslut och sådan frivillig provning som efterfrågas av
kommuner, enskilda konsumenter eller förelag ulan egna kontroll-resurser.

Uiredaren
bör först göra en kariläggning av å ena sidan den obligatoriska och frivilliga
tekniska provning inom energiområdet som f n. förekommer, och å andra sidan
sädan obligalorisk eller frivillig provning som har föreslagits eller
aktualiserats i olika sammanhang. Vidare bör göras en invenlering av de metoder
för teknisk provning saml de personella och materiella resurser för sådan
provning som i dag finns lillgängliga inom den offentliga och privata sektorn.

Mot
denna bakgrund bör utredaren utarbeta en översiktlig prognos för efterfrågan på
olika slag av tekniska provningsljänsler inom del akluella områdel, saml söka
bedöma behovet av metoder, kompelens och resurser för alt lillgodose denna
efterfrågan. Uppmärksamhet bör härvid även ägnas åt behovet av forskning och utveckling
rörande provningsmeioder. Prognosen bör underbyggas av en analys av de
samhällsekonomiska konsekvenserna av ell eventuellt införande av nya eller
utvidgade föreskrifier om provning och nya områden för frivillig provning.

I
sill arbeie bör utredaren särskilt ta hänsyn till inverkan av den allt snabbare
tekniska utvecklingen inom energiomrädel och det ökade utbudet av
produktersomäravseddaalieffekliviseraenergianvändningen inom olika områden.

Uiredaren
bör därefier, med utgångspunkt i sin efterfrägeprognos och sin bedömning av
behovei av metoder, kompetens och resurser, göra en analys av behovet av
ålgärder från samhällets sida samt lämna förslag lill sådana åtgärder. Därvid
bör i första hand bedömas om och i vilken utsträckning resurserna för teknisk provning
inom energiområdet behöver byggas ut och om organisationsförändringar pä den
provningsutförande sidan är nödvändiga. Jag vill i sammanhanget erinra om de
tidigare nämnda, av riksdagen antagna, riktlinjerna för organisationen av
officiell provning och kontroll samt om statens provningsanstalts ansvar för
samordning av den tekniska provningsverksamheten inom landet.

Utredaren
bör i sina förslag ulgä frän att eventuella förändringar i första hand skall
komma till stånd genom omprövning av pågående verksamhei och omfördelning av
befintliga resurser. Olika alternativ bör övervägas för hur den akluella
provningsverksamheten i fortsättningen bör finansieras. Utgångspunkten bör
därvid vara alt verksamheien finansieras genom avgifier.

Uiredaren
bör bedriva sill arbete i nära samarbete med statens provnings-anstalt,
energisparkommittén (1 1974:05) och delegaiionen för frägor om
energihushållning i befintlig bebyggelse (Bo 1978:03)och vidare samråda med
bl.a. konsumentverket, planverket, statens industriverk, kommerskollegiet,
överstyrelsen för ekonomiski försvar, slyrelsen för teknisk utveckling, statens
råd för byggnadsforskning och Studsvik Energiteknik AB samt inhämta synpunkter
från kommuner, intressenter inom industrin, organisationer etc.

Med
hänvisning till vad jag nu har anföri hemställer jag att regeringen bemyndigar
mig

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag all uireda vissa frågor rörande
provning inom energiområdet

atl
beslula om sakkunniga, experier, sekrelerare och annal biträde ål utredaren.

s. 407 Kontrollera mot PDF

407 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:16

Vidare
hemställerjag all regeringen föreskriver

alt
kosinaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommiltéanslag.

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Industridepartementet)

s. 408 Kontrollera mot PDF

Del II Kn:l
Skr 1978/79:103 408

Kommundepartementet

1.
Tilläggsdirektiv till utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av
länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m.m.

Dir
1978:33

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-04-06

Departementschefen,
statsrådet Anionsson, anför.

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 2 seplember 1976 har en särskild utredare
(Kn 1976:03) tillkallats för att se över organisationen av länsstyrelsernas
planeringsavdelningar och administrativa enheier m.m. (OPAL-utredningen).

Enligt
direktiven skall utredningen se över planeringsavdelningens uppgifter,
arbetsformer och inre organisation. I utredningens uppdrag ingår ocksä att se
över de administrativa enheternas roll, organisationsstmktur och bemanning.

I
prop. 1977/78:170 om fristående länsdomstolar föreslås på grundval av
länsdomstolskommitténs betänkande (SOU 1977:80) Länsdomstolarna bl.a. alt
länsskatterättema, fastighetstaxeringsrällerna och länsrätterna skall brytas ut
från länsstyrelserna och omvandlas till en fristående allmän
förvallningsdomstol i varje län. Kommittén konstaterar alt en utbrytning av
länsdomstolarna innebär att endasl delar av den allmänna enheten kommer atl
återstå av den nuvarande förvaltningsavdelningen. Enligi kommitténs förslag
skall förvallningsavdelningens återstående uppgifter föras samman med de andra
myndighetsuppgifter av väsentligen juridisk nalur som f n. handläggs på olika
håll inom länsstyrelsen. Att det juridiska kunnandet inom länsstyrelsen
koncentreras innebär enligt kommittén en angelägen förstärkning. En sådan
lösning innebär också fördelar från rekryteringssynpunkt. För genomförandet av
förslaget lill omorganisation av länsstyrelserna släller kommittén upp tvä
alternaiiv. En möjlighet är att man inrättar en fristående juridisk enhet eller
avdelning. En annan tänkbar lösning är att den samlade juristfunktionen
förläggs till planeringsavdelningen.

Flera
remissinstanser betonar liksom kommittén vikten av att länsstyrelsen fär en väl
fungerande juristfunktion. Några länsstyrelser framhåller i det sammanhanget
att det från rättssäkerhetssynpunkt är nödvändigt atl kvalificerad juridisk
kompetens tillförsäkras länsstyrelsen. Enligt några länsstyrelser finns det vid
sidan av de två alternativ som kommittén redovisar andra lösningar som kan
diskuteras. En närmare redogörelse för remissinstansernas synpunkier lämnas i
proposilionen.

Jag
anser atl del, som kommittén också har föreslagit, bör uppdras åt
OPAL-utredningen atl överväga frägan om de organisatoriska ändringar i
länsstyrelserna som föranleds av en utbrytning av länsdomstolarna. I likhet

s. 409 Kontrollera mot PDF

409 Kommittéer: Kommundepartementet Del II Kn:2

med
flertalet av de remissinstanser som uttalar sig på denna punkl biträder jag vad
kommittén anför till stöd för förslaget au förvaltningsavdelningens återstående
uppgifter skall föras samman med de andra myndighetsuppgifter av väsenlligen
juridisk natur som fn. handläggs på olika håll inom länsstyrelsen. Della
förslag bör därför vara uigångspunki för del fortsatta utredningsarbetet. Jag
vill emellertid för tydlighetens skull anmärka alt någon organisatorisk
förändring i fråga om de enheier som inom skatteavdelningen handlägger
uppgifter av juridisk nalur inte bör övervägas. Utöver de tvä alternativa
lösningar inom ramen för principförslaget som kommittén för fram börockså andra
möjligheler fä prövas. Liksom kommittén och flera remissinstanser vill jag
betona vikten av alt organisationen utformas så all länsstyrelserna kan
rekrytera kvalificerade jurister. Utredningsarbetet bör bedrivas så atl
resultatet av ulredningens överväganden i denna del kan redovisas under
sommaren 1978.

Jag
hemsläller alt regeringen utvidgar OPAL-utredningens uppdrag i enlighet med vad
jag nu har anförl.

Regeringen
anslutersig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Kommundepartementet)

2.
Kommunala företag m.m.

Dir
1978:41

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-04-20

Departementschefen,
statsrådet Anionsson, anför.

Vid
sidan av de former för kommunal verksamhei som regleras i kommunallagen
(1977:179) används i alla kommuner och de flesta landstingskommuner även
privaträttsliga former för vissa slag av verksamhet. Vanligen drivs då
verksamheten i form av akiiebolag eller stiftelse. Framför allt gäller detta
verksamhet som har ett starkt inslag av affärsdrift. F.n. finns omkring 1.200
kommunägda företag, dvs. förelag där kommunen ensam eller tillsammans med annan
kommun äger hälften eller mer av aktiekapitalet e.d. eller där en eller flera
kommuner annars har ett beslämmande inflylande. Flertalet av företagen sysslar
med förvaltning av bostadshus och andra fastigheter. Förelagsformen anlitas
vidare i ganska stor utsträckning när del gäller hamnar, kommunikationer och
elverk. De landstingskommunala förelagen är jämförelsevis fä, fn. ungefär 40.

Privaträttsliga
företagsformer används även för statlig verksamhei. Den statliga
företagsamheten är numera av stor omfattning. Vid sidan av affärsverken
förekommer statlig affärsdrift i form av framför allt aktiebolag. Åtskilliga av
de statliga bolagen ingår i den s.k. statsföreiagsgruppen. Statlig verksamhet i
stiftelseform är relativt vanlig, bl.a. inom utbildnings- och kulturområdena.
Även ekonomiska föreningar för statliga ändamål förekommer.

Statliga
och kommunala förvaltningsuppgifter kan enligt 11 kap. 6 § tredje stycket
regeringsformen överlämnas lill bolag, förening, samfällighel, stiftelse eller
enskild individ. Om uppgiften innefattar myndighetsutövning.

s. 410 Kontrollera mot PDF

Del II Kn:2
Skr 1978/79:103 410

skall
del ske med stöd av lag.

Kommunernas
och landstingskommunernas möjligheter all driva verksamhet i företagsform är
inte obegränsade. En första förutsäuning är att företagets verksamhei faller
inom den kommunala kompetensen och all risken för kompelensöverskridande
ålgärder från förelagels sida bedöms som lilen. Det största utrymmet för
kommunal verksamhei i företagsform flnns inom den sk. frivilliga sektorn.
Enbart den omständigheten atl ett verksamhelsområde är reglerat i särskild
författning behöver dock inte utesluta alt kommunala företag används. Alt
överiämna beskattningsmakt eller förord-ningsmakl är inte länkbart. När en
uppgift enligt lag skall handhas av en viss kommunal nämnd, är del också
uteslutet all bilda ett företag för ändamålet. Även om regeringsrättens praxis
i kommunalbesvärsmål har geU klarhet i nägra frägor rörande kommunal verksamhet
genom särskilda rättssubjekt, råder fortfarande i flera avseenden osäkerhei om
rättsläget.

Som
motiv för atl välja företagsformen framför drift i kommunalrältslig ordning
åberopas i allmänhet effektivitetsskäl. När del gäller finansieringen kan
företagsformen innebära större rörelsefrihet och självständighet. Denna
verksamhetsform innebär emellertid också vissa nackdelar. Kommunmedlemmarnas
möjligheler lill insyn är i allmänhet mera begränsade än i fråga om verksamhei
inom de kommunala förvallningarna. Besluianderällen i företagen ulövas av
kommunens represenianier i företagens styrelser samt, i aktiebolag, ocksä av
kommunens ombud pä bolagsstämman. Kommunfullmäktiges direkta insyn och
inflylande är mindre än om verksamheten drivs inom ramen för den vanliga
förvaltningen.

Orfentlighetsprincipen
omfattar bara handlingar som tillställs kommunen eller upprättas inom kommunen.
I fråga om akiiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser som står under
länsstyrelsens lillsyn skall endast viss åriig redovisning ske som är
offentlig. För verksamheten inom den kommunala förvaltningen gäller däremot
principen om allmänna handlingars offenllighel. Från offentlighet undantas endast
sådana handlingar som anges i lagen (1937:249) om inskränkningar i rälten alt
utbekomma allmänna handlingar. Till della kommeratt bolagsstämmor och
styrelsesammanträden inte är offentliga i motsats lill vad som gäller för
fullmäktiges sammanträden. Offentlighetsprincipen är i princip inte heller
tillämplig på de statliga företagen. Reglerna om allmänna handlingar kan genom
särskild föreskrift göras tillämpliga på andra organ än myndigheler. Detla har
skett i fråga om notarius publicus och -såvitt angår verksamhet för
obligatorisk besiktning av fordon - Aktiebolaget Svensk Bilprovning (43 § lagen
om inskränkningar i rätlen atl uibekomma allmänna handlingar).

Frågan
om kommunala företag behandlades ingående av kommunalrättskommitlén i
betänkandet (SOU 1965:40) Kommunala bolag. Kommittén ansåg alt man borde dämpa
de tendenser all i ökad omfattning använda privairättsliga företagsformer som
kommittén hade iakttagit. Samtidigt måste hänsyn tas till den affärsinriktade
kommunala verksamhetens behov av lämpliga företagsformer.

Kommittén
anvisade tre reformvägar. Dessa avsågs leda lill dels alt anlitandet av
privairättsliga företagsformer minskade, dels att den bolagsdrift som man ändå
måsle räkna med fick en mer invändningsfri utformning än lidigare. Kommittén
föreslog för det försia ändrade regler i fråga om kommunens ekonomiska
förvallning och en särskild förvaltningsordning inom kommunallagarnas ram för
aflarsmässig verksamhet. Förslagen avsåg det s.k. kommunala förmögenhetsskyddet
saml kommunens budget, fond-

s. 411 Kontrollera mot PDF

411 Kommittéer: Kommundepartementet Del II Kn:2

bildning
och upplåning. Man siktade vidare till alt öka befogenheterna för de kommunala
aflarsverksförvaltningarna. För det andra föreslog kommittén ändringar i
kommunallagarnas jävsbestämmelser, kommittén lade också fram vissa
rekommendationerom när bolagsformen borde användas och om hur förhällandet
mellan kommunen och bolaget skulle regleras i bolagsordningen. Kommittén
avvisade tanken atl föreslå särskilda regler för kommunala förelag i den associalionsrältsliga
lagsiiftningen. Kommiuén föreslog för del tredje en lag om särskilda
kommunalföretag. Sådana förelag skulle fä både offeniligrättsliga och
privairättsliga inslag. De skulle vara fristående rällssubjekl med egen
förmögenhel och egen förvallning. De skulle lä en ganska sior självständighel,
men flera viktiga beslutsfunktionerskulle läggas på kommunala organ. Syftei
med den särskilda företagsformen var att den skulle förena fördelarna med
bolagsdrift och fördelarna med verksamhei i kommunalrältslig ordning.
Fullmäktige skulle ulse förelagels slyrelse, fastställa balansräkning och
pröva frägan om ansvarsfrihet för slyrelsen. Vissa beslul av företagsstyrelsen
skulle underställas fullmäktige. Kommunen skulle svara för företagets skulder.
Bestämmelserna om allmänna handlingars offenllighel skulle i princip tillämpas
på handlingar hos företagel.

Remissinstanserna
var i huvudsak posiliva lill kommitténs förslag. Ganska många avstyrkte dock
förslaget om särskilda kommunalföretag. Dessa remissinstanser ansåg atl de båda
andra reformvägarna var tillräckliga, alt särskilda kommunalföretag skulle
medföra en splittring på alllför många verksamheisformer och atl den nya
företagsformen inte kunde beräknas fä särskilt stor användning. Kommitténs
förslag har inte lett till lagsiiftning.

Sedan
kommunalrättskommitlén behandlade frågan i början av 1960-lalel, har den
kommunala och landslingskommunala verksamhet som drivs i förelagsform ökat i
omfattning. I vissa avseenden har förändringar skett beiräffande förelagens
struktur och verksamhetsinriktning. En övergång frän stiftelseformen till
aktiebolagsformen kan noteras.

På
senare lid har diskussionen om de kommunala företagen i hög grad varil inriktad
på möjlighelerna att förbättra insynen i förelagen. Denna fråga har
uppmärksammals även när del gäller de statliga förelagen. I del sammanhanget
har frågan om offentlighetsprincipens räckvidd kommii i blickpunkten.
Bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet är, som har nämnts förut,
lika litet tillämpliga på de statliga som på de kommunala företagen.

Kommunaldemokratiutredningen
föreslog i betänkandet (SOU 1975:41) Kommunal demokrati all frågan om utvidgad
lillämpning av offentlighels-principen skulle uiredas särskilt och att det
därvid borde övervägas hur denna princip skulle kunna göras tillämplig i fråga
om kommunägda förelag.

I
prop. 1975/76:160 om ändring i tryckfrihetsförordningen (s. 74) anförde
föredraganden att han ansåg del befogat all överväga en utvidgning av
offentlighetsprincipens tillämpningsområde. Överflyttningen av en förvaltningsuppgift
från ett myndighetsorgan till annat organ, t.ex. ett privaträttsligt subjekt,
bör inte automatiskt fä den verkan atl handlingsoffentligheten i molsvarande
mån begränsas. Enligt föredraganden ligger del särskilt nära till hands all
behålla insynen i fråga om handlingar som rör myndighetsutövning, även sedan
denna har lillagls enskilt subjekt. Han erinrade därvid om att
förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning enligi 11 kap. 6 § Iredje
stycket regeringsformen kunde överlämnas lill bolag m.m. endasl genom lag.
Föredraganden anförde vidare att det emellertid är tydligt, atl frågan om en
lillämpning av offentlighetsprincipen utanför del traditionella

s. 412 Kontrollera mot PDF

Del II Kn:2 Skr
1978/79:103 412

myndighetsområdet
rymmer komplikationer som inte kan säkert överblickas och bemästras utan
särskild utredning. Han förordade därför, efter samråd med dåvarande chefen för
kommundepartemeniet, all en särskild kommitté skulle tillkallas för denna
uppgift. De refererade uttalandena mötte inte någon erinran vid
riksdagsbehandlingen (KU 1975/76:48, rskr 324, KU 1976/77:1, rskr 2).

Frågor
som rör insynen i kommunala förelag behandlades ingående i förarbetena lill den
nya kommunallagen. 1 syfte all öka möjlighelerna lill insyn infördes i lagen
vissa nya bestämmelser om proportionellt val av styrelseledamöter och revisorer
i kommunala förelag och om interpellation beträffande de kommunala företagens
verksamhei. Ulredningen om den kommunala demokraiin ansåg i betänkandet Kommunal
demokrati att det däruiöver var möjligl atl ulan lagändringar vidta omfattande
åtgärder för atl öka fullmäktiges möjligheter att följa verksamheten i
företagen och ange riktlinjer för verksamheten. I prop. 1975/76:187 om kommunal
demokrati, ny kommunallag m.m. anslöt sig föredraganden lill ulredningens
uppfattning. Konslitulionsutskollet förordade i betänkandet med anledning av
proposilionen (KU 1976/77:25 s. 39) en allmän översyn av de kommunala och
landslingskommunala förelagens rällsliga ställning. Utskottet anförde följande.

Det
är sålunda väsentligt att kommunal verksamhet inte undandras medborgarnas insyn
genom all verksamheten bedrivs i bolagsform eller i stiftelser eller ekonomiska
föreningar. 1 enlighet med utskoltels allmänna inställning atl den kommunala
verksamheten bör präglas av öppenhet och tillgänglighet för medborgarna är del
viktigt att pröva de regler och den praxis som i dag gäller för verksamhei som
bedrivs i dessa former.

Även
om -såsom har framhållits både av ulredningen och i proposilionen - de
möjligheler som finns all inom ramen för gällande lagstiftning öka insynen i de
kommunala och landslingskommunala bolagen är betydande finns del restriktioner
som så långt möjligl bör avskaffas. De önskemål om en uiredning av frågan om en
vidgad lillämpning av offentlighetsprincipen i fräga om kommunägda företag som
har framförts av demokraliuiredningen och i moiionen 1976/77:572 bör kunna
anses tillgodosedda genom den särskilda uiredning som chefen för
jusliliedeparlemenlet har aviserat i prop. 1975/76:160 (s 74). Utskoitet
tillslyrker all en sådan allmän översyn kommer alt omfatta även övriga
lagregler beträffande dessa företag. Härvid bör, såsom flera remissinstanser
har önskat, övervägas om en ny företagsform kan skapas som är bättre anpassad
till de villkor som gäller för kommunal verksamhei. En sådan särskild
företagsform skulle sannolikt pä ell bätire säll än hittills kunna underiätta
en anpassningav verksamheien i dessa förelag lill de grundläggande krav på
redovisning och insyn som bör ställas från kommunaldemokratisk synpunkt. Det
bör, enligt utskottets mening, ankomma på regeringen atl avgöra i vilken form
en sådan översyn bör ske.

Konsiituiionsulskoitet
övervägde också frågan om området för interpella-tionsrätien i fråga om
kommunala företag. En vidgning av interpellations-rätien aktualiserar enligt
utskottet så svåra prakliska och lagiekniska problem alt de bör behandlas i
samband med den allmänna översyn av de kommunala företagens rättsliga ställning
som utskottet förordade. Riksdagen ställde sig bakom utskottets uttalanden
(rskr 1976/77:148).

Den
uiredning om ulvidgning av offentlighetsprincipens tillämpningsom-

s. 413 Kontrollera mot PDF

413 Kommittéer: Kommundepartementet Del II Kn:2

rade
ulöver del traditionella myndighetsområdet och den allmänna översyn av de
kommunala förelagens rättsliga ställning som riksdagen har uttalat sig förhör
nu komma lill stånd. De båda problemkomplexet) här sådani samband med varandra
att de bör utredas gemensami. Jag föreslår därför, efter samråd med chefen för
justitiedepartementet, atl en kommitté tillkallas för ändamålet.

Problemen
med kommunal verksamhei i företagsform har alla sitt ursprung i att aktiebolag,
ekonomiska föreningar och stiftelser, oavsett kommuners och landstingskommuners
inflylande i dem, är juridiska personer som följer associationsräitens
regelsystem. Deras verksamhei är inte underkastad vare sig kommunallagen eller
andra lagar och förordningar som är inriktade pä kommunerna och
landstingskommunerna. När verksamheten bedrivs inom den rent kommunala
organisationen gäller däremot en omfatlande offentligrällslig reglering. Denna
avser bl.a. insyn för politiska organ, kontroll och revision, straffrättsligt
ansvar, möjlighet au överklaga beslul saml handlingars offenllighel.

Kommittén bör som en
bakgrund för sitt arbete belysa omfatiningen och inriktningen av kommunal
verksamhei i förelagsform pä skilda verksamhetsområden samt fördelningen på
olika former av särskilda rättssubjekt. Kommittén bör också söka klarlägga
rättsläget i fråga om kommuns och landslingskommuns befogenhei alt driva
verksamhet genom bolag eller andra särskilda rättssubjekt. Man har i olika
sammanhang diskuterat de rättsliga och andra problem som är förknippade med
kommunal verksamhei i privairättsliga former och det lämpliga i au kommunerna
anlitar sådana verksamheisformer. Del bör vara kommitténs uppgift alt klarlägga
vilka dessa problem är i dag.

Den kritik som har riktals
mol kommunal verksamhei i privairättsliga former gmndas på alt en sådan form
för verksamheien minskar de förtroendevaldas och allmänhelens insyn och
inflylande. För atl öka insynen och inflytandet kan man vidla åtgärder som fär
lill effeki anlingen alt verksamhet i privairättsliga former motverkas eller
att insynen och inflytandet över verksamhei i sådan form ökas.

Förelagsformer
som akiiebolag och stiftelser är inte anpassade till de speciella krav som
ställs på offentlig förvaltning. Del är emellertid uppenbart att de har vissa
fördelar, i synnerhet i kommunal affärsverksamhet och när det gäller
interkommunalt samarbete. Kommittén bör i fråga om olika kommunala
verksamhetsområden diskutera avvägningen mellan de fördelar frän bl.a.
effektivitetssynpunkt som företagsformen kan erbjuda och de förtroendevaldas
och kommunmedlemmarnas krav på insyn och inflylande. Frågan om de kommunala
organens möjligheter alt styra de kommunala företagens verksamhet bör därvid
uppmärksammas. Kommittén bör särskilt undersöka i vad män den nya
aktiebolagslagen (1975:1385), som irädde i kraft den Ijanuari 1977,och den nya
kommunallagen,som irädde i kraft den Ijuli 1977, kan bidra till aU göra
bolagsformen lämpligare som kommunal företagsform. Mot bakgrund härav bör
kommittén överväga om den kommunalrättsliga och associalionsrältsliga
lagsiiftningen bör ändras så all de kommunaldemokraiiska kraven när del gäller
kommunala företag tillgodoses bätire än f n. utan att företagsformen föriorar
sin lämplighet från effektivitetssynpunkt. Kommittén bör särskilt pröva
möjligheterna au utvidga interpellationsrätten beträffande kommunala företag.

En utvidgning
av offenllighelsprincipens lillämpningsområde lill au omfatta delar av
verksamheten i offentliga företag skulle naluriigtvis

s. 414 Kontrollera mot PDF

Del II Kn:2
Skr 1978/79:103 414

förbättra
möjligheterna till insyn. En huvuduppgift för kommittén blir all pröva i vilken
utsträckning det är möjligl och lämpligt atl göra offentlighetsprincipen
lillämplig utanför det traditionella statliga och kommunala myndighetsområdet.

Den
omständighelen atl en förvaltningsuppgift överförs från statlig eller kommunal
myndighet till aktiebolag, stiftelse eller annat särskilt rättssubjekt bör inte
automatiskt led till alt handlingarna i verksamheien inte längre blir
offentliga. När det gäller atl bedöma i vilken ulsiräckning offentlighetsprincipen
bör gälla hos annan än myndighet är verksamhetens art och graden av anknyining
lill slal eller kommun avgörande momenl. Vad som närmasi kommer i fråga är
givelvis alt göra offentlighetsprincipen lillämplig på handlingar i ärenden som
avser myndighetsutövning hos offentliga företag. Kommittén bör dock även
undersöka om det kan finnas skäl alt utvidga offentlighetsprincipens
lillämpningsområde lill atl omfatta även fall där förvaltningsuppgifter som
inte innefattar myndigheisuiövning har överiämnats lill särskilda
rällssubjekl. Detla kan antas bli akluelll framförallt förde kommunala
företagens del. Pä den statliga sidan lorde en sådan ulvidgning kunna komma i
fråga endast beiräffande särskilda rättssubjekt som driver annat än rent
affärsmässig verksamhei. En ulvidgning av offentlighetsprincipen fär
självfallel inte medföra att offentliga företag som driver näringsverksamhet
kommer i en sämre konkurrenssituation i förhållande lill de privata förelagen.

Vid
bedömning av frågan i vilka fall principen om handlingsoffentlighet bör gälla
är behovet av sekreless på en ellerannan punkt inte alllid avgörande. Detta kan
tillgodoses genom särskilda sekretessregler.

Kommittén
bör söka finna gränser för hur längl offentlighetsprincipen bör gälla.
Principen behöver inte nödvändigtvis tillämpas på ett företag i dess helhet.
Dess tillämpning kan begränsas till handlingar som avser en viss typ av
verksamhei hos slalligl eller kommunalt förelag.

Kommittén
bör pröva om och i vilken mån tryckfrihetsförordningens regler om allmänna
handlingar kan tillämpas även på företagens handlingar. Även andra lösningar
bör övervägas, t.ex. atl i lag direkl ange vilka lyper av handlingar som skall
vara tillgängliga för allmänheten. Om man väljer en lösning som nära anknyter
till tryckfrihetsförordningen, måste även övervägas om en sådan ordning medför
alt ytterligare sekretessregler behövs. Kommittén bör även uppmärksamma frågan
om meddelarfrihet på del akluella området samt frågan om samordning av reglerna
om handlingssekreless och tystnadsplikt. I detta sammanhang kan nämnas
promemorian (Ds Ju 1977:11) Handlingssekreless och tystnadsplikt som innehåller
förslag till en ny sekretesslag. Förslaget övervägs f n. inom
justitiedepartementet.

En
vikiig uppgift för kommittén blir aU söka skapa garantier för atl en vidgad
handlingsoffentlighet blir effektiv. Inom myndighetsområdet finns en rad
offeniligrättsliga bestämmelser som fyller denna funktion. Kommittén bör i
synnerhet pröva vilken möjlighet som bör finnas alt fä lill stånd en
överprövning av vägran atl lämna ul handling. Kommittén bör ha frihet atl välja
privaträttsligt eller offentligrättsligt präglade lösningar eller en kombination
av dessa.

Pä
grundval av sina överväganden i de frägor som nyss har berörts bör kommittén ta
ställning till i vad mån offentlighetsprincipens lillämpning bör utsträckas
till statliga och kommunala bolag, föreningar och stiftelser. Kommittén bör
lägga fram de förfaltningsförslag som behövs med anledning av dess
överväganden. I lagtekniskt hänseende uppkommer fråga om

s. 415 Kontrollera mot PDF

415 Kommittéer: Kommundepartementet Del II Kn:2

utvidgningen
skall komma till utiryck i tryckfrihetsförordningen eller i annan förfåltning.
En tänkbar lösning är alt i tryckfrihetsförordningen las in en rambestämmelse
som kompletteras med bestämmelser i vanlig lag. Kommittén bör pröva denna fråga
förutsäitningslöst.

Flera
problem som gränsar mot frågan om en utvidgning av offentlighetsprincipen
utreds fn.

Stiftelseutredningen
(Ju 1975:01)skall bl.a. utreda lämpliga organisationsformer för Slalligl eller
kommunalt stödda kulturinstitutioner. Därvid skall behovei av insyn för
samhället beaktas. Utredningen torde även komma in på räckvidden av
offentlighetsprincipen.

Redovisningsutredningens
(I 1976:02) uppdrag avser insyn i de statliga förelagen, såväl aktiebolag som
affärsdrivande verk. Dess uppgift är i huvudsak all undersöka vilka som kan ha
intresse av en utvidgad information om dessa förelag, vilken information om
och insyn i företagen som kan behövas med hänsyn lill olika intressenier saml i
vilka former sådan information bör lämnas. I direkliven framhälls att bl.a. den
omständigheten atl handlingsoffentlighet råder inom affärsverken men inte inom
bolagen medför att ulredningen bör undersöka om del är möjligl att ge generella
riktlinjer ellerom särskilda regler behövs för vardera av de båda grupperna av
förelag.

När
det gäller att söka komma lill rätta med problemen i samband med kommunal
verksamhet i förelagsform, finns som lidigare har antytts ytterligare ell par
vägar som kommittén bör pröva. Den ena är au man minskar användningen av
kommunala förelag. Den andra är att man skapar en särskild kommunal
företagsform.

Kommittén
bör överväga om det finns anledning att begränsa kommunernas och
landstingskommunernas befogenhei alt driva verksamhet i förelagsform.

En
särskild uppgift för kommittén blir all överväga om en ny kommunal företagsform
kan skapas som är anpassad lill de villkor som gäller för kommunernas och
landstingskommunernas verksamhet. Målel bör vara all åstadkomma en form av
företag som utan atl förlora i ändamålsenlighet bäure än de nuvarande formema
motsvarar de grundläggande krav på redovisning och insyn som bör ställas från
kommunaldemokratisk synpunkt.

Kommittén
bör med utgångspunkt i kommunalrätlskommiiiéns belänkande Kommunala bolag och
remissinstansernas behandling av förslaget om särskilda kommunalföretag närmare
undersöka och diskutera behovet av en ny kommunal förelagsform. Della behov
påverkas av vilka möjligheter lill insyn, inflytande och kontroll som finns i
fräga om aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Dessa möjligheler är
nu genom bl.a. den nya aktiebolagslagstiftningen och kommunallagstiftningen
rimligtvis bättre än när kommunalrällskommiltén lade fram sitt förslag. De kan
sannolikt förbättras ytterligare, om kommitténs överväganden i övriga frägor, i
synnerhet vad gäller en ulvidgning av offentlighetsprincipen, ger resultat.
Enbart intresset av insyn, inflylande och kontroll kan knappast motivera au en
hell ny lyp av rällssubjekl skapas. Det måste krävas au en ny kommunal
företagsform medger smidigare och effektivare verksamhet än den rent
kommunalrättsliga ordningen samtidigt som den går fri från de invändningar som
från kommunaldemokratisk synpunki riklas mol de privairättsliga
företagsformerna.

En
ny kommunal företagsform måste utformas så att den verkligen kan

s. 416 Kontrollera mot PDF

Del II Kn:2
Skr 1978/79:103 416

vänlas
komma lill användning i kommuner och landslingskommuner. Kommittén bör överväga
buren ny förelagsform skall förhälla sig till de rent privairättsliga
företagsformerna och vilka kommunala uppgifter som bör fö överiämnas lill
kommunala förelag av det nya slaget. I övrigt bör kommittén ha fria händer alt
söka konstruera den ur kommunala aspekter bästa tänkbara företagsformen. I
vilken utsträckning denna bör ha karaklär av en helt fristående förelagsform
eller anknyta lill någon eller några av de nuvarande företagsformerna måste bli
beroende av resultaten av kommitténs överväganden i de frågor som jag lidigare
har behandlat. Ulöver de allmänna frågorna om insyn, inflylande och kontroll bör
kommittén i sina överväganden om en ny företagsform beakla frågan om de
anslällda bör beredas räll till styrelserepresentaiion eller rätl lill
inflylande i andra därmed jämförbara former. Kommittén bör lägga fram de
förfaltningsförslag som kan behövas på grund av dess ställningstaganden.
Kommittén fär avgöra om det bör ske i form av särskild lagsiiftning om
kommunala förelag eller genom ändringar i nuvarande associalionsrätlslig och
kommunalrältslig lagsiiftning eller genom en kombinalion av dessa metoder.

Kommittén
bör i sill utredningsarbete angående de kommunala företagen även uppmärksamma
de särskilda problem som kan vara förknippade med de s.k. inierkommunala
bolagen och med kommunal verksamhet som är av belydelse frän
beredskapssynpunki. Kommitténs arbete bör bygga vidare på
kommunalräliskommitiéns och kommunaldemokratiulredningens förut nämnda
betänkanden. Kommittén bör också utnyttja erfarenhelerna av de statliga
företagen och, särskilt när det gäller frågan om en ny kommunal företagsform,
erfarenhelerna frän andra länder.

Kommittén
bör samråda med stiftelseutredningen (Ju 1975:01), redovisningsutredningen (I
1976:02) och kommunaldemokraiiska kommittén (Kn 1977:07).

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen bemyndigar
chefen för kommundepartementet all tillkalla en kommitté med högst fem
ledamöter med uppdrag

att
uireda frågor om kommunala företag m.m.,

att
ulse en av ledamöterna all vara ordförande,

atl
beslula om sakkunniga, experter och sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare
hemsläller jag all regeringen föreskriver

atl
kostnaderna för utredningen skall belasta femtonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Kommundepartementei)

s. 417 Kontrollera mot PDF

417 Kommittéer: Kommundepartementet Del II Kn:3

3.
Medbestämmande för kommunalanställda m.m.

Dir
1978:63

Beslul
vid regeringssammanträde 1978-08-31

Departementschefen,
statsrådet Antonsson, anför.

I
diskussionen om medbestämmande i arbetslivet råder enighel om alt de anslällda
hos kommunerna och landstingskommunerna skall lillförsäkras eu inflylande i
frågor som rör dem i egenskap av anslällda som, så långl det är möjligt,
motsvarar vad som tillkommer de privatanställda. Enighel råder också om atl förvaltningsdemokratin
inom den kommunala sektorn måsie utformas med särskild hänsyn lill den
politiska demokratin.

Jag
vill erinra om några uttalanden som föredraganden gjorde i samband med
tillkomsten av lagen (1976:600) om offentlig anslällning (LOA). Han framhöll
(prop. 1975/76:105 bil. 2 s. I37)all ell ökal löntagarinflytande inom den
offentliga verksamheien påverkar förvaltningen positivt. De
offenllig-anslälldas möjligheler till arbetstillfredsställelse och till att
utveckla sina ambitioner, sin duglighet och sin fantasi ärav stor belydelse för
den offentliga sektorns effektivitet. De grundläggande idéerna om demokrati,
samverkan och solidaritet måste genomsyra förvaltningens säll alt fungera,
anförde föredraganden vidare. För egen del kan jag hell ansluta mig till dessa
uttalanden.

Genom
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) skapades en gemensam
grund för de anställdas medbestämmande i offentlig och enskild verksamhei.
Lagen äger lillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (1
§). Dil räknas enligt förarbetena (prop. 1975/ 76:105 bil. 1 s. 326) inte bara
frågor som rör anställningsvillkor ulan också frägor som rör arbetets ledning
och fördelning och de förhållanden i övrigt under vilka arbetet uiförs. Även
företagsledningsfrågor och frågor som rör bedrivandet av arbetsgivarens
verksamhei i slorl hör till förhällandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Enligt MBL tillförsäkras arbetstagarna inflytande genom bestämmelser om bl.a.
förhandlingsoch informationsskyldighet för arbetsgivaren, medbestämmanderätt
genom kollektivavtal saml tolkningsföreträde och s.k. kvardröjande stridsrält
för arbetstagarna. För den offentliga sektom finns vissa särskilda bestämmelser
i LOA.

Författningsregler
som syfiar till all skydda den politiska demokraiin på den kommunala sektorn
finns endasl i begränsad utsträckning i MBL och LOA. Vid tillkomsten av MBL och
LOA litade statsmakterna i stor ulsiräckning lill parternas vilja atl
respektera den politiska demokraiin. Del förbud all iräffa avial i bl.a. frågor
om myndighels verksamhei som lidigare fanns i 3 § statstjänstemannalagen och 2
§ kommunaltjänslemannalagen har inte lätt nägon motsvarighet i LOA. 1 motiven
anförde emellertid föredraganden all den grundläggande förutsättningen för den
fortsatta utvecklingen av de anställdas medbestämmande inom den offentliga
förvaltningen måsle vara principen om den politiska demokratins suveränitet
(prop. 1975/76:105 bil. 2 s. 144). De stats- och kommunalanställdas inflylande
fär alltså inte utvidgas i så hög grad att de allmänna medborgarintressena -
som alla offentliga myndigheter har all beakla - kommer i kläm. Han anförde
vidare (s. 150) atl del skulle strida mol vår demokraiiska ordning -som den
kommer lill uitryck främsi i regeringsformen (RF)och kommunallagarna -all låla
de offentliganställda genom kollektivavtal fä ett annat, mer omedelbart inflylande
över beslul som bestämmer myndigheters verksamhei i fräga om mål,

21
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 418 Kontrollera mot PDF

Del II Kn:3 Skr 1978/79:103 418

inriktning, omfattning och kvalitet än medborgarna i
övrigi.

Den omständigheten all ett tilliänkt medbestämmandeavtal -
ulan all strida mol RF, kommunallagen (1977:179, KL) eller annan tvingande
lagsiiftning - skulle kränka den politiska demokraiin innebär inte alt den
offentlige arbetsgivaren kan vägra atl ingå i förhandling. Genom ell särskilt
huvudavtal för den offentliga sektorn har man emellertid skapat en möjlighel
alt fä en bedömning av gränsdragningen mellan del område som parterna bör kunna
reglera genom kollektivavtal och det omräde inom vilkel polilikerna och
myndighelerna ensamma bör ha beslutanderätten. Om t.ex. en kommun gentemot eu
yrkande om medbestämmandeavtal i ell vissl ämne invänder atl avtalet skulle
kränka den politiska demokraiin, kan denna fråga hänskjulas lill en särskild
nämnd. Sä länge frågan är anhängig hos nämnden, är enligt huvudavialei
stridsälgärder för all 11 till stånd avtal i ämnet uteslutna. Nämndens
uttalanden är inte rättsligt bindande.

Även om något avialsförbud inte finns i MBL eller LOA, får
naturligtvis avtal inte träffas i strid mot tvingande beslämmelse i lag (jfr 3
§ MBL). I delta sammanhang är främst RF och KL av intresse. Det är emellertid
inte helt klarl i vad mån RF, KL eller annan författning utgör hinder mot medbestämmandeavtal
på den kommunala sektorn.

Enligi 1 kap. 1 § RF utgår all offentlig makt i Sverige
från folkel. Den svenska folksiyrelsen bygger enligt paragrafen på bl.a. allmän
och lika rösträtt. Beslutanderätten i kommunerna och landsiingskommunerna utövas
enligt 1 kap. 7 § av valda församlingar. Förvaltningsuppgift kan överiämnas
till bl.a. bolag, förening eller enskild individ (11 kap. 6 §). Om uppgifien
innefattar myndighetsutövning, skall överiämnandel ske med slöd av lag.

Enligt I kap. 5 § KL utövas kommuns och landslingskommuns
beslutanderätt av kommunfullmäklige resp. landstinget. Nämnderna svarar för
bl.a. förvallning och verkslällighel. Den beslutande församlingen kan vidare
uppdra ål nämnd alt beslula i ärenden som inte är av principiell beskaffenhet
eller annars av större vikt. Delegalionsreglerna i 3 kap. 12 13 §§ medger inte
alt en nämnds beslulanderält överlämnas lill ett partssammansatl organ. All ge
arbetstagarorganisationer beslutanderätt eller vetorätt mol kommunalt beslut är
inie heller möjligl enligt KL (jfr dock den särskilda regeln i 39 § MBL).
Nämndsammanlrädena är inte offentliga. För alt andra utomstående än sådana
sakkunniga m.fi. som avses i 3 kap. 7 § KL skall fä närvara vid
nämndsammanträde fordras au nämnden enhälligt medger det.

Inom 36 kommuner och 20 landstingskommuner bedrivs
försöksverksamhet enligt lagen (1972:271) om närovaroräit vid sammanträde med
kommunal eller landstingskommunal nämnd. Enligt denna lag fär regeringen pä
framställning av kommun eller landsiingskommun medge all viss nämnd beslutar au
förelrädare för de anställda hos kommunen eller landstingskommunen lär närvara
vid nämndens sammanträden och della i överiäggningarna men inte i beslulen.

Ulredningen om den kommunala demokratin har i betänkandet
(SOU 1977:39) Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner lagl fram
förslag dels om sädana ändringar i KL atl del blir möjligl atl föra över
beslulanderält i vissa ärenden från nämnd lill partssammansalta organ, dels om
en särskild lag om närvarorätt för personalföreirädare vid sammanträde med
kommunal eller landstingskommunal nämnd.

Överföring av beslutanderätt till partssammansalta organ
sker enligt förslaget i två led. Del första ledet utgörs av ett kollektivavtal
mellan

s. 419 Kontrollera mot PDF

419 Kommittéer: Kommundepartemeniet Del II Kn:3

kommunen
resp. landstingskommunen och arbetstagarorganisationerna. 1 avtalet anges de
ärendegrupper som skall handläggas av partssammansatl organ. I lagförslaget
avgränsas dessa ärendegrupper endast på del sättet all det anges alt fråga
skall vara om vissa ärenden som rör förhållandel mellan kommunen eller
landstingskommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Enligt motiven
avses emellertid de partssammansalta organen fä besluta bara i frågor som
särskilt rör de anslällda. Del andra ledet är all nämnderna inom de ramar som
anges i kollektivavtalet beslutar att överföring av beslutanderätt skall äga
rum. Sådant uppdrag llr nämnden återkalla bara om det medges i avtalet eller
synneriiga skäl därtill föreligger.

Också
frågan om närvarorätt för personalföreirädare vid nämndsammanträden skall
enligt utredningsförslaget regleras genom kollektivavtal. I avtalet skall
bestämmas i vilka nämnder närvarorätt skall förekomma. Utredningen har inte
funnit skäl all i lag föreskriva undantag från närvarorätten i fråga om ärenden
som gäller myndighetsutövning mol enskild. Närvarorätten ger enligt förslaget
möjlighel för personalföreträdare att närvara och yttra sig vid nämndens
sammaniräden. De deliar inte i beslutsfattandet men skall ha rätl all lä sin
särskilda mening aniecknad i protokollet. Endasl om nämnden medger del skall
personalföreträdarna fä närvara vid handläggning av frågor som rör förhandling
med arbetstagarorganisationer, uppsägning av kollektivavtal, arbetskonflikt
eller rättslvist mellan kommunen eller landstingskommunen och
arbetstagarorganisation.

Demokraiiutredningens
betänkande har remissbehandlats. Samtliga kommuner och landstingskommuner,
Svenska kommunförbundei och Landstingsförbundet har beretts tillfälle atl yttra
sig liksom Landsorganisationen i Sverige, Svenska kommunalarbetareförbundet,
Tjänstemännens centralorganisation och Centralorganisationen SACO/SR. Yttranden
har också inhämtats frän bl.a. flera statliga myndigheler.

De
allra flesta remissinsianserna är posiliva till förslaget om partssammansatta
organ. Förslaget stöds av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, de
fackliga organisationerna, flertalet statliga myndigheter, alla
landstingskommuner ulom en samt tre fjärdedelar av kommunerna. 1 huvudsak
negaliva till förslaget är bl.a. en landstingskommun och 13 kommuner. Omkring
30 remissinsianser förordar försöksverksamhel med partssammansalta organ.

När
del gäller närvarorätten är remissutfallet mera spliurat. Omkring 100
remissinsianser tillstyrker utredningens förslag eller lämnar del ulan erinran.
Ett femtiotal avslyrker förslaget, medan ungefar lika mänga föreslår fortsall
försöksverksamhel. Både Svenska kommunförbundei och Landstingsförbundet
föreslär fortsatt försöksverksamhet. Omkring 30 remissinsianser är tveksamma
inför förslaget.

I
remissyttrandena betonas genomgående all en fördjupad förvaltningsde-mokrati
ärav stor vikt även på den kommunala sektorn. Samtidigt framhåller man atl den
politiska demokraiin måsle förbli oinskränkt. En självklar förutsättning vid
bedömningen av möjligheterna till ökal personalinflylande är enligt de båda
kommunförbunden all de kommunalanställda inte skall ha siörre inflylande än
övriga kommunmedlemmar i frågor som ärav belydelse för kommunens eller
landstingskommunens invånare.

Flera
remissinsianser anför invändningar frän principiell synpunki mot ulredningens
förslag. Dessa remissinstanser anser i allmänhet att utredningen inte har
tillräckligt noga analyserat förslagens förenlighet med den

s. 420 Kontrollera mot PDF

Del II Kn:3
Skr 1978/79:103 420

politiska
demokraiin. Invändningar av delta slag redovisas också av en del
remissinstanser som har tillstyrkt förslagen. Uttalanden om att en klarare
gränsdragning mellan den politiska demokratin och förvaliningsdemokralin behövs
förekommer i flera remissyllranden. Till de remissinsianser som ger uttryck för
en sådan uppfattning hör bl.a. de båda kommunförbunden. Regeringsrällen,
samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden vid Stockholms universilel, flera
kommuner och ytteriigare några remissinsianser anser alt frågan om förslaget om
partssammansalta organ är förenligt med RF bör övervägas ytterligare.

Från
flera håll hävdas atl skyddel för den politiska demokraiin blir svagt, om
ulredningens förslag genomförs,och alt direkia skyddsregler i lag behövs. Delta
gäller särskilt med hänsyn till att bäde partssammansalta organ och närvarorätt
enligt förslagen skall anordnas enligt kollektivavtal. Synpunkter av delta slag
anförs av några landstingskommuner, flera kommuner - bl.a. Siockholm,
Norrköping och Göleborg - och juridiska fakullelsnämnden vid Stockholms
universitet. Några av dessa remissinstanser, bl.a. omkring 15 kommuner, anser
atl del bör vara de politiska organens sak all självsiändigi avgöra om
partssammansalta organ skall inrättas eller ej. Nägra landslingskommuner,
flera kommuner och hovrätten för Övre Norrland anser all de ärenden som skall
kunna avgöras av partssammansalta organ bör avgränsas klarare i lag. Omkrin3 20
kommuner menar alt fullmäktige bör fä besiämma de partssammansatta organens
verksamhetsområde.

Den
krilik som vissa remissinsianser anför i fråga om brister i skyddet för den
politiska demokraiin kan sammanfattningsvis redovisas på följande sätt.
Arbetstagarparten kan tillgripa stridsälgärder för alt fä lill stånd ett medbestämmandeavtal,
även om kommunen hävdar atl det avsedda avlalel skulle kränka den politiska
demokratin. Mot kommunens beslut all ania ell medbestämmandeavtal kan anföras
kommunalbesvär. Detta utgör emellertid inte något fullständigt skydd för den
politiska demokratin, eftersom besvärsmyndighelerna bara har att pröva om
beslutet är lagligt, inte om avtalet kränker den politiska demokratin. Vid
oenighet om rätta tolkningen av ell medbestämmandeavtal skall i princip
arbetstagarpartens mening gälla, till dess all frågan har avgjorts (33 § MBL).
Eftersom de ärendegrupper som skall kunna överlåtas till partssammansalta organ
inte är avgränsade i lag, kan utvecklingen bli den alt organen fär ell siörre
beslutsområde än vad ulredningen har avseit.

Fyra
länsstyrelser, två landslingskommuner, drygl 30 kommuner och de båda
kommunförbunden anseratt möjlighelerna all återkalla beslutanderätt som har
överiämnats lill partssammansatl organ bör vara större än vad utredningen har
föreslagil. Enligt arbetsdomstolen lorde den fria beslutanderätten för de
politiska organen kräva en offentligrällslig reglering som innebär en i princip
obegränsad ålerkallelserält.

Flera
remissinsianser framhåller atl närvarorätt för personalföreträdare vid
nämndsammanlräden kan påverka den poliiiska demokraiin. Till dessa
remissinstanser hör regeringsrätten, de juridiska fakultelsnämnderna vid
Stockholms och Uppsala universitet och flera kommuner. Personalrepresen-talion
i nämnderna kan enligt juridiska fakullelsnämnden vid Uppsala universitet bli
ell hinder för ett fritt meningsutbyte mellan de poliiiski valda ledamölerna
och negativt påverka dessas självständighel och oberoende vid besluisfatiandet.
Juridiska fakullelsnämnden vid Stockholms universilel befarar all
nämndledamölerna kan i alltför hög grad komma alt påverkas av
personalförelrädarnas synpunkter. Med tiden kan personalföreträdarna

s. 421 Kontrollera mot PDF

421 Kommittéer: Kommundepartementet Del II Kn:3

smälla
in i nämnden och i prakiiken lä ett avsevärt inflytande, irots atl de saknar
rösträtt.

Drygt
30 kommuner saml de juridiska fakultelsnämnderna vid Stockholms och Lunds
universitet anser all personalföreirädare inte bör lä närvara vid handläggning
i nämnd av ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskild.

Utredningens
förslag all resp. kommunala nämnd skall kupna medge undanlag från de föreslagna
bestämmelserna om jäv i förhandlingsfrågor tillbakavisas av ett antal kommuner.

Flera av de kommuner som
är negaliva eller tveksamma lill ulredningens förslag om närvaroräit vid
nämndsammanlräden anser att erfarenhetema av MBL bör avvaktas, innan
ytterligare reformer på medbestämmandeområdet genomförs. Enligt
skolöverstyrelsen har närvarorätlsfrågan kommit i ett helt nytt läge genom
lillkomslen av MBL. Hovrätten för Övre Norrland anför att det skulle förvåna om
inte svårigheler kommer att uppslå när det gäller gränsdragningen mellan och
samordningen av de komponenter- förhandling enligt MBL, partssammansalta organ
med beslutanderätt saml närvarorätt vid nämndsammanträden -som enligt
ulredningens förslag utgör medlen för de kommunalanställdas medinflytande. Ett
tiolal kommuner anför liknande synpunkter.

Invändningar
av mera kommunalrätlsligt slag eller i detaljfrågor förs fram i åtskilliga
remissyttranden.

Avsiklen
med den redovisning av vissa remissinstansers kritiska synpunkter som jag nu
har lämnal är inte all ge en fullständig bild av remissutfallet. Avsiklen är
endasl all visa pä de svårigheler som enligt vissa remissinsianser är förenade
med ett genomförande av utredningens förslag. Av särskild vikt är därvid
självfallet de invändningar som rör skyddet för den politiska demokraiin.

Jag
vill helt ansluta mig till den allmänt omfattade meningen atl de
kommunalanställda, så långt del är möjligt ulan alt den politiska demokraiin
träds för när, skall lillförsäkras ett medbestämmande som molsvarar vad som
tillkommer de anslällda pä den enskilda sektorn. Enligt min mening ger ett ökat
inflytande för de anslällda förutsättningar för en förbäitrad effektivitet i
den kommunala verksamheien. Jag är alltså positivt inställd lill en utbyggd
förvallningsdemokrali inom den kommunala sektorn, I fräga om förutsättningarna
för medbestämmande flnns del emellertid betydelsefulla skillnader mellan den
kommunala och den enskilda sektom. Del grundläggpnde problemet när det gäller
medbestämmandet inom den kommunala sektorn är atl del här, liksom på den
statliga sektorn, gäller all väga de anställdas berättigade krav på inflylande
över sina arbetsförhållanden mol politikernas ansvar gentemot väljarna för atl
verksamheten drivs på ett sätt som är förenligt med del allmänna
medborgarinlressel, rättssäkerhetens krav osv. Den kommunala förvaltningen har
andra uppgifter än enskilda företag. Verksamheien omfattar myndighetsutövning
och andra uppgifter som har stor belydelse för kommunmedlemmarna i allmänhet. 1
princip har alla kommunmedlemmar räu att utnyttja den service som kommunen
eller landstingskommunen tillhandahäller. Samiidigi drivs verksamheien ofta i
en monopolsituation. Kostnadsskäl är ofta inte tillräckliga för all
verksamheien skall läggas ner eller ens minskas i omfattning.

Del
anförda ger anledning atl ställa frågan om demokraiiutredningens förslag tar
tillräcklig hänsyn till den kommunala sektorns särart. Föregen del kan jag inte
finna annat än all de kritiska remissinsianserna har pekat på

2S Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 103

s. 422 Kontrollera mot PDF

Del II Kn:3
Skr 1978/79:103 422

frågor
som är av komplicerad beskaffenhet och som bör undersökas ytteriigare. Enligt
min mening kan förslagen ge möjlighet till ett inflytande för de
kommunalanställda som sträcker sig längre än som är motiverat med hänsyn till
de anställdas berättigade intresse av medbestämmande i frågor som rör dem. Vid
ulformningen av förslagen har utredningen vidare inte lagil särskild hänsyn
lill den enskildes iniresse av alt frågor som direkl rör honom behandlas endast
av personer som är tillsatta uteslutande för all pröva frågan allsidigt och
förutsättningslöst.

Jag
anser alllså all ålgärder för all förverkliga utredningsförslagen inte bör
vidtas, innan dessa haröverarbetals. Den kritik som haranförts mol förslagen
rör så väsenlliga frågor atl en särskild utredare bör tillkallas för denna
uppgifi. Förelrädare för de fyra stora politiska pariierna, Svenska
kommunförbundei, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlingsoch pasloratsförbund.
Landsorganisationen i Sverige, Tjänsiemännens Centralorganisation och
Centralorganisationen SACO/SR bör beredas lillfälle all delta i arbelel.
Efiersom del är angelägel all frågan om de kommunalanställdas medinflytande
blir löst, bör uiredaren arbela så snabbt som möjligt. Han böremellertid i ett
sammanhang pröva frågan i dess helhet. Delta är väsentligt främst med hänsyn
till atl olika inflytandeformer kan komma all delvis täcka varandra. Jag vill
erinra om alt förhandlingsskyldighet enligt MBL föreligger också i frågor som
enligt ulredningsförslagel skall kunna avgöras av partssammansalta organ och
om alt den föreslagna närvarorälien vid nämndsammanlräden kan komma atl gälla
också inom området för nämndernas förhandlingsverksamhei.

Huvuduppgiften
för uiredaren, som bör utgå från demokraiiutredningens förslag, blir all söka
finna lösningar som tillgodoser personalens krav pä medbestämmande ulan atl den
politiska demokraiin sätts åsido. En utgångspunkt för arbetet bör vara alt MBL
liksom hittills bör gälla fullt ul också pä det kommunala området. Regler som
för detta område innebär undanlag från vad som föreskrivs i MBL böremellertid
kunna övervägas i den mån sådana regler på någon punkt framstår som särskilt
angelägna mol bakgrund av de förslag i övrigt som uiredaren lägger fram.
Demokratiutredningens förslag om partssammansalta organ med beslutanderätt bör
övervägas särskilt. Även andra inflytandeformer som tillförsäkrar de anslällda
eti molsvarande medbestämmande bör emellertid kunna prövas.

Enligt
demokraiiutredningens lagförslag skall de partssammansalta organen ha till
uppgift all ulöva förvallning och verkslällighel i vissa ärenden som rör
förhållandet mellan kommunen eller landstingskommunen som arbetsgivare och dess
arbetstagare. De ärenden i vilka beslutanderätt skall kunna överlämnas från
nämnd lill partssammansatl organ avgränsas inte närmare i lagförslaget. Som
exempel anges i motiven ärenden som rör omplaceringsverksamhet,
arbelsmiljösamverkan, förslagsverksamhet, personalsociala åtgärder,
trivselfrågor, personalutbildning och personalinformation. 1 och för sig vore
del naluriigtvis av värde om de ärenden i vilka beslutanderätt skall kunna
överlämnas frän nämnd kunde närmare anges även i lagtexten. Jag är medveten om
alt del är myckel svårt atl göra en tillfredsställande avgränsning. Detla
gäller oavsett om man eftersträvar en allmänt hållen beskrivning eller en
detaljerad uppräkning. Uiredaren bör emellertid överväga möjligheterna att fä
lill stånd en sådan närmare avgränsning som jag nu har berörl.

Andra
vägar all åstadkomma ell bälire skydd för den politiska demokratin än vad
ulredningsförslagel ger kan dock visa sig lämpligare. Den möjlighet

s. 423 Kontrollera mot PDF

423 Kommittéer: Kommundepartemeniet Del II Kn:3

som
ligger närmasi till hands är all bygga vidare på demokraiiutredningens förslag
alt parissammansatia organ inrättas på grundval av ett kollektivavtal och
komplettera detta med ytteriigare garaniier förden politiska demokraiin. En
annan möjlighel kan länkas vara all låta grunden för inrättande av
partssammansalta organ vara ett kommunall beslul och inte ett kollektivavtal.
En sådan lösning behöver inie hindra alt övriga frågor regleras i avtal. De
synpunkier som jag nu har anfört avser partssammansalta organ. De bör
emellertid kunna tjäna till ledning även vid utredarens överväganden i fråga om
andra medbesiämmandeformer.

1 detta sammanhang villjag
erinra om vad lagrådet anförde i yllrande över en lagrådsremiss med förslag
lill ändringar i MBL (prop. 1976/77:137 s. 101, jfr s. 110). 1 ytlrandel, som
avser den ställiga sektorn, anförs att det måste anses följa av RF all ell
överlämnande av beslutsbefogenheter kan ske bara genom ett i ofTentligrätlslig
ordning fattat beslut. Kollektivavtal kan enligt lagrådet följaktligen inte
träffas om överiämnande av beslutsbefogenheter. Härav följer då i sin tur att
arbetstagarsidan inte heller får tillgripa stridsälgärder för att tilltvinga
sig ett sådani avtal med slalen. Utredaren bör överväga i vad mån ett
motsvarande synsätt är tillämpligt på det kommunala områdel.

Utredaren
bör vidare överväga om åtgärder kan vidtas föratt tillförsäkrade anslällda ell
ökat inflytande också i former som inte innebär alt beslutanderätt överförs
från de politiska organen. Medbestämmande i sådana former lorde emellertid i stor
ulsiräckning kunna anordnas med slöd av MBL och kollektivavtal och utan att
författningsändringar blir nödvändiga.

När
del gäller frågan om närvarorätt vid nämndsammanlräden är remissutfallet, som
jag har nämnt förut, splittrat. Utredaren bör överväga frågan mol bakgrund av
remissinstansernas synpunkier. Under det fortsatta utredningsarbetet bör enligi
min mening den nuvarande försöksverksamheten fortsälla.

Uiredaren
bör pröva om ett och samma syslem för ökal personalinflylande kan användas
fulll ul inom alla kommunala verksamhetsområden eller om särlösningar i något
hänseende behövs för verksamhetsområden som regleras av särskild lagstiftning,
t.ex. skolan. Som demokraliuiredningen har framhållit kan sädan lagstifining
uigöra hinder för ett ökat personalinflylande.

Utredaren
bör beakla alt vissa frägor som kan vara av betydelse för personalen enligt
särskilda författningar avgörs av tjänsteman eller av organ som inrättas för
t.ex. viss skola. Han bör samråda med kommittén (Kn 1977:07) för fortsatt uiredning
av vissa kommunaldemokraiiska frågor, som överväger bl.a. frågor angående
insiitulionsslyrelser,och med ulredningen (S 1977:02) om sjukvårdens inre
organisation. Vidare bör utredaren följa behandlingen av frågan om lokala
ledningsorgan inom skolan (prop. 1975/ 76:39 saml promemoriorna (Ds U 1977:20)
Medinflytande i skolan och (Ds U 1978:3) Skolnämnds beslutsområde m.m.).

Demokraliuiredningens
förslag omfattar inte de kyrkliga kommunema. Förulsäuningarna för inflylande
för de anställda synes emellertid i slorl vara desamma på della område som på
den kommunala seklorn i övrigi. Självfallel är del angeläget all de anslällda
hos kyrkliga kommuner lillförsäkras i princip samma inflytande som övriga
kommunalanställda. Även om frågan om ändrade relationer mellan staten och
svenska kyrkan fn. övervägs inom regeringskansliet på grundval av förslag i
betänkandet (SOU 1978:1) Stat-kyrka, bör uiredaren därför behandla också frågan
om ell utvidgat medbestämmande för dem som är anställda hos kyrkliga kommuner.
Han

s. 424 Kontrollera mot PDF

Del II Kn:4
Skr 1978/79:103 424

bör
därvid samråda med utredningen (Kn 1977:04) om översyn av församlingsslyrelselagen.

Vid
ulformningen av sina förslag bör utredaren ägna särskild uppmärksamhet åt
frågan om förslagens förenlighet med RF. Utredaren bör lägga fram de
förfaltningsförslag som föranleds av hans överväganden.

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställerjag all regeringen bemyndigar
chefen för kommundepartementei

att
tillkalla en särskild utredare för fortsatt uiredning av frågan om medbestämmande
för de anslällda i kommuner och landslingskommuner, mm.,

all
beslula om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål uiredaren.

Vidare
hemställerjag all regeringen föreskriver

atl
kosinaderna skall belasla femtonde huvudtitelns kommitléanslag.

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan.
(Kommundepartementei)

4. Tilläggsdirektiv till utredningen om
medbestämmande för kommunalanställda m.m.

Dir
1978:87

Beslut
vid regeringssammanlräde 1978-10-05

Deparlementscheferl,
statsrådet Antonsson, anför.

Regeringen
har den 31 augusti 1978 bemyndigat chefen för kommundepartementei all
tillkalla en särskild utredare för fortsatt uiredning av frågan om
medbestämmande för de anslällda i kommuner och landstingskommuner, m.m., samt
att beslula om sakkunniga, experier, sekreterare och annat biträde ät utredaren
(Dir 1978:63). Enligt direktiven för uiredaren bör förelrädare för de fyra
stora politiska pariierna, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Svenska kyrkans församlingsoch pasloratsförbund. Landsorganisationen i Sverige,
Tjänsiemännens centralorganisation och Centralorganisationen SACO/SR beredas
lillfälle atl della i arbetet.

Såväl
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti som de nämnda personalorganisationerna
har numera avböjt erbjudanden om alt delta i utredningsarbetet. Med hänsyn
härtill bör arbetel enligt min mening ankomma på en renodlad expertkommitté.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag att det lidigare lämnade
bemyndigandet ändras så alt regeringen bemyndigar chefen för
kommundepartementei

att
tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter för fortsau utredning av frägan
om medbestämmande för de anställda i kommuner och landslingskommuner, m.m.,

atl
utse en av ledamölerna alt vara ordförande,

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommiuén.

s. 425 Kontrollera mot PDF

425 Kommittéer: Kommundepartementet Del II Kn:4

Regeringen
anslutersig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemslällan. (Kommundepartementei)

s. 426 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/1979:103 426

Kronologiskt register i departementsvis ordning över
kommittédirektiv som inte har redovisats i kommittéberättelsen tidigare

Nr Rubrik Nr Kommitté-

del II del I beteckning

Justitiedepartementet (Ju)

50

Ju 1977;17

51

Ju 1978:01

52

Ju 1978:02

53

Ju 1978:03

22

Ju 1974:21

55

Ju 1978:05

54

Ju 1978:04

56

Ju 1978:06

58

Ju 1978:08

57

Ju 1978:07

59

Ju 1978:09

1
Utredning om
förfarandet i vissa disciplinärenden m. m. (Dir 1977:117)

2
Översyn av vallagen
(1972:620) (Dir 1977:120)

3
Utredning om
vidgad onspressannonsering m. m. (Dir 1977:123)

4
Ulvärdering av
tillämpningen av lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande och lagen
(1976:511) om omhändertagande av berusade personer m. m. (Dir 1978:11)

5
Tilläggsdirektiv
till 1974 års bolagskommiité (Dir 1978:12)

6
Översyn av
lagstiftningen om hittegods saml om bärgning och sjöfynd (Dir 1978:27)

7
Särskild
näringspolitisk delegation (Dir 1978:34)

8
Översyn av
tvångsmedelsregieringen vid förundersökning i brottmål m. m. (Dir 1978:57)

9
Skadestånd vid
miljöskador (Dir 1978:72)

10
Översyn av
brottsförebyggande rådet (BRÅ) (Dir 1978:73)

11
Översyn av
förvaltningslagen (Dir 1978:85)

12
Bötesförvandling
m. m. (Dir 1978:89)1

13
Översyn av
kommissionslagen. (Dir 1978:94)'

Utrikesdepartementet (UD)

6

UD
1978:01

7

UD
1978:02

12

F ö 1978:01

5

F ö 1975:01

3

F ö 1974:03

13

F ö 1978:02

14

F ö 1978:03

15

F ö 1978:04

16

F ö 1978:05

17

F ö 1978:06

1
Utredning om
formerna för stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstituts
(SIPRI) framlida verksamhet (Dir 1978:45)

2
Utredning om
utrikesrepresentationen (Dir 1978:70)

Försvarsdepartementet (Fö)

1
Vissa frågor
rörande flygindustrin m. m. (Dir 1978:2)

2
Tilläggsdirektiv
till beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (Dir 1978:26)

3
Tilläggsdirektiv
till försvarsmaktens ledningsutredning (Dir 1978:28)

4
Totalförsvarets
utveckling efter år 1982 (Dir 1978:30)

5
Samordning av
arbetet med att genomföra den nya befälsordningen för det militära försvaret
(Dir 1978:48)

6
Kategoritillhörighet,
rekrytering och utbildning för viss civilmilitär personal m. m. (Dir 1978:49)

7
Genomförande av
organisationsförändringar m. m. inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred
(Dir 1978:58)

8
Folkrättens
tillämpning m. m. under krig, neutralitet och ockupation (Dir 1978:61)

s. 427 Kontrollera mot PDF

427 Kronologiskt register

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr

Kommitté-

del I

beteckning

34

S 1977;
18

37

S
1977:21

36

S
1977:20

38

S
1978:01

34

S
1977:18

41

S
1978:04

42

S
1978:05

40

S
1978:03

Nr Rubrik del II

Socialdepartementet (S)

1
Översyn av
läkemedelskontrollen (Dir 1977:121)

2
Utredning om de
homosexuellas situation i samhällel (Dir 1977:128)

3
Priskontroll av
läkemedel (Dir 1977:129)

4
Översyn av
tandvårdsförsäkringen m. m. (Dir 1977:133)

5
Tilläggsdirektiv
lill ulredningen angående översyn av läkemedelskontrollen (Dir 1978:36)

6
Översyn av
sjukpenningförsäkringen (Dir I978;56)

7
Familjevård för
missbrukare (Dir 1978:62)

8
Försöksverksamhet
rörande samarbele inom läkemedelsområdet för vissa utvecklingsländer (Dir
1978:67)

Kommunikationsdepartementet (K)

18

K 1978:01

21

K 1978:04

19

K 1978:02

20

K 1978:03

22

K 1978:05

24

K 1978:07

23

K 1978:06

25

K 1978:08

26

K 1978:09

5

K 1973:04

! Huvudmannaskap för viss drift av
Nora Bergslags järnväg

(Dir 1978:4)

2 Utredning om statens väg- och trafikinstituts verksamhei

och finansiering m. m. (Dir 1978:8)

3 Flygplatsfrågan i Stockholmsregionen (Dir 1978:16)

4
Säkerheten på
försvarsmaktens fanyg (Dir 1978:17)

5
Sjöfartsverkets
sjökonsframställning (Dir 1978:44)

6
Uiredning om
vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik m. m.
(Dir 1978:46)

7
Det fortsatta
genomförandel av reformen med differentierade körkort (Dir 1978:54)

8
Rekrytering och
utbildning av flygförare lill den civila lufifanen, m. m. (Dir 1978:55)

9
Taxinäringen
(Dir 1978:80)

10 Parkeringsövenrädelser på tomtmark.

(Dir 1978:90)1

11 Tilläggsdirektiv lill
fartygsmiljöutredningen (Dir

1978:92)

Ekonomidepartementet (E)

1
Tilläggsdirektiv
till utredningen rörande förhållandet 2 Fi 1979:70 mellan bankgiro och postgiro (Dir 1977:118)

2
Delegation med
uppdrag att följa de nya formerna för 13 E 1978:01 lönsparande m. m. (Dir 1978:84)

Budgetdepartementet (B)

1
Översyn av
bestämmelserna om slatligt stöd lill dags- 19 B 1978:01 pressen (Dir 1978:3)

2
Översyn av
reglerna om beskattning av traktamenten, 20 B 1978:02 m. m. (Dir 1978:9)

3
Utredning om
samverkan i fråga om statlig konsultverk- 21 B 1978:03 samhet i utlandet m. m. (Dir 1978:15)

4
Tilläggsdirektiv
iilM976 års fastigheistaxeringskommitté 12 Fi 1976:05 (Dir 1978:22)

5
Tilläggsdirektiv
till samtliga kommittéer och särskilda - -utredare
angående finansiering av reformer (Dir

1978:40)

6 Tilläggsdirektiv
lill utredningen om säkerhetsåtgärder 5 Fi
1973:01

m. m. i skatteprocessen angående översyn av reglerna om

uppgifisplikl och kontroll inom beskattningen m. m. (Dir
1978:60)

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nr Rubrik Nr Kommitté-

del II del I beteckning

7
Ätgärder vid
beskattningen föratt främja forsknings-och 23 B 1978:05 utvecklingsinsatser (Dir 1978:83)

8
Uiredning om real
beskattning av räntor och kapitalvin- 25 B 1978:07 sler m. m. (Dir 1978:95)

Utbildningsdepartementet (U)

29

U 1978:02

28

U 1978:01

12

U 1975:19

31

U 1978:04

33

U 1978:06

30

U 1978:03

35

U 1978:08

37

U 1978:10

36

U 1978:09

34

U 1978:07

38

U 1978:11

39

U 1978:12

43

U 1978:16

10

U 1975:16

26

Jo 1977:07

30

Jo 1978:03

28

Jo 1978:01

29

Jo 1978:02

31

Jo 1978:04

32

Jo 1978.05

33

Jo 1978:06

5

Jo 1973:04

34

Jo 1978:07

1
Utredning om
skyddslagstiftning rörande forskning om hybrid-DNA (Deoxyribonukleinsyra)(Dir
1978:20)

2
Högskolans
forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer,
m. m. (Dir 1978:21)

3
Tilläggsdirektiv
lill folkbildningsulredningen (Dir 1978:29)

4
Uiredning om
kommunal vuxenutbildning (Dir 1978:31)

5
Utredning om
elevvårdsarbetet i skolan (Dir 1978:39)

6 Utredning om gäststuderande m. m. (Dir 1978:42)

7
Uiredning om
den framtida användningen av Nääs (Dir 1978:50)

8
Direktiv för
organisationskommittén för vissa åtgärder på informationsförsörjningsområdet, m.
m. (Dir 1978:59)

9
Utredning om
det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet inom skolväsendet m. m.
(Dir 1978:68)

10
Utredning om
integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet (Dir 1978:69)

11
Nän-adio och när-TV
(Dir 1978:74)

12
Den nya
informationsteknologin (Dir 1978:75)

13
Enhetligt
huvudmannaskap för högskolan (Dir 1978:77)

14
Tilläggsdirektiv
till siudiesiödsulredningen (Dir 1978:82)

Jordbruksdepartementet (Jo)

1
Tilläggsdirektiv
till utredningen om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Sverige år
1984 (Dir 1977:131)

2
Långväga
transport av luftföroreningar (Dir 1978:6)

3
Riktlinjer för
den framtida naturresurs- och miljöpolitiken (Dir 1978:7)

4
Huvudmannaskapet
för fjällsäkerhelen m. m. (Dir 1978:24)

5
Kommitté för
förhandling om den framtida växtförädlingen (Dir 1978:51)

6
Ålgärder mol
oljeskador m. m. (Dir 1978:64)

7
Översyn av
produktkontrollens organisation (Dir 1978:65)

8
Tilläggsdirektiv
till utredningen om bevarandet av genetiskt material (Dir 1978:88)

9
Översyn av
industrins råvarukostnadsutjämning, m. m. (Dir 1978:93)

Handelsdepartementet (H)

1 Verksamhetsförhållandena
och finansieringssituationen 18 H 1977:08

för mindre företag inom servicenäringarna (Dir

1977:122)

2
Öst Ekonomiska
Byråns verksamhet (Dir 1978:43) 20 H 1978.02

3
Utredning
om översyn av tullagstiftningen (Dir 19 H 1978:01 1978:47)

s. 8 Kontrollera mot PDF

429 Kronologiskt register

Nr Rubrik Nr Kommitté-

del II del I beteckning

4 Översyn av import och exportfdrfatlningar
(Dir -1978:96)1

Arbetsmarknadsdepartementet (A)

1
Utredning av
vissa frågor på semesterrätiens område (Dir 13 A 1977:02 1977:107)

2
Översyn av
yrkesinspektionens distriktsindelning (Dir 14 A 1977:03 1977:126)

3
Delegationen
för ungdomens sysselsättningsfrågor (Dir 15 A 1978:01 1978:1)

4
Uiredning om
organisation för skyddat arbele m. m. (Dir 16 A 1978:02 1978:10)

5
Utredning av
vissa frågor på arbelstidsområdet (Dir 17 A 1978:03 1978:18)

6
Utredning om
organisation för yrkesinriktad rehabilile- 18 A 1978:04 ring (Dir 1978:32)

7
Tilläggsdirektiv
lill anställningsskyddskommitlén (Dir 12 A 1977:01 1978:52)

8
Datateknikens effekter
på sysselsättning och arbetsmiljö 19 A
1978:05 (Dir 1978:76)

9
Utredning om
fördomar och diskriminering i fråga om 20 A 1978:06 invandrare (Dir 1978:78)

Bostadsdepartementet (Bo)

1
Sammanföringav
vissa verksamheter avseende allmänna 7 Bo
1977:01 kanor (Dir 1977:130)

2
Utredning om
fritidsboendets framlida utveckling (Dir 8 Bo 1978:01 1978:13)

3
Utredning om
överledning för vattenkraftsändamål av 9 Bo 1978:02 vallen från Piteälven och Vindelälven (Dir
1978:14)

4
Delegation för frägor
om energihushållning i befintlig 10 Bo 1978:03 bebyggelse (Dir 1978:37)

5
Utredning om
underhåll av hvres-och bostadsfastigheter 12 Bo 1978:05 (Dir 1978:79)

6
Ökad användning
av bostadsrätt inom bostadsbeståndet 13 Bo
1978:06 (Dir 1978:91)

7
Lantmäteriets
uppgifter att tillhandahålla information om -landskapet (Dir 1978:97)1

Industridepartementet (I)

1
Utvecklingen
inom bryggeribranschen (Dir 1977:124) 19 11977:09

2
Utredning om
Statsföretags verksamhetsinriktning och 17 1 1977:07 mål (Dir 1977:125)

3
Organisationskommitté
för bildandel av regionala 18 I
1977:08 utvecklingsfonder (Dir 1977:127)

4
Vissa frågor
rörande standardisering (Dir 1977:132) 20 11977:10

5
Omställbara
eldningsanläggningar, m. m. (Dir 1977:134) 21 11977:11

6
Tilläggsdirektiv
till läkemedelsindusiridelegationen (Dir 7 I 1975:09 1978:5)

7
Tilläggsdirektiv
till energikommissionen (Dir 1978:19) 11 11976:05

8
Vissa frågor
rörande meirologisk verksamhei m. m. (Dir 22 11978:01 1978:23)

29 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 103

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nr Rubrik del II

9 Tilläggsdirektiv lill mineralpoliliska ulredningen (Dir
1978:25)

10
Tilläggsdirektiv
till expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) (Dir 1978:35)

11
Vissa frågor
rörande skogsägareföretagen (Dir 1978:38)

12
Tilläggsdirektiv
till delegationen för energiforskning (Dir 1978:53)

13
Ulredningen om
datatekniken och elektronikens effekier på näringslivets utveckling (Dir
1978:66)

14
Framlida organisalionsform
för verksamheten inom siaiens industriverks enhel lör företagsutveckling (SIFU)
(Dir 1978:71)

15
Aliernativ
produktion vid varven (Dir 1978:81)

16
Vissa frågor
rörande provning inom energiområdet (Dir 1978:86)

Kommundepartementet (Kn)

1
Tilläggsdirektiv
till utredningen om organisationen av länsslyrelsernas plancringsavdelningar
och administrativa enheier m. m. (Dir 1978:33)

2
Kommunala
företag (Dir 1978:41)

3
Medbestämmande
för kommunalanställda m. m. (Dir 1978:63)

4
Tilläggsdirckiiv
lill utredningen om medbestämmande för kommunalanställda m. m. (Dir 1978:87)

1 Kommiuén ej tillkallad.

Nr

Kommiuc-

del 1

beieckning

3

1
1974:02

1

In
1967:24

23

1
1978:02

6

1
1975:02

25

1
1978:04

24

I
1978:03

26

1
1978:05

27

I
1978:06

10

Kn 1976:03

23

Kn 1978:01

24

Kn 1978:02

24

Kn 1978:02

opaginerad Kontrollera mot PDF

431

Kronologiskt
register

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kronologiskt
register över direktiv som inte har redovisats i kommittéberättelsen
tidigare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Direk-
Rubrik och kommitlébeieckning

tivserie

och nr

Nr del I

Nr del II

s. 3 Kontrollera mot PDF

1977:

107 Uiredning av vissa frågor på semesterrätiens område
(A 1977:02)

117
Uiredning om
förfaranden vissa disciplinärenden m.m. (Ju 1977:17)

118
Tilläggsdirektiv
lill Ulredningen rörande förhållandet mellan bankgiro och poslgiro (Fi
1970:70)

120
Översyn av
vallagen (1972:620) (Ju 1978:01)

121
Översyn av
läkemedelskontrollen (S 1977:18)

122
Verksamhetsförhållandena
och finansieringssituationen för mindre företag inom servicenäringarna (H
1977:08)

123
Utredning om
vidgad ortspressannonsering m.m. (Ju 1978:02)

124
Utvecklingen
inom bryggeribranschen (I 1977:09)

125
Uiredning om
Statsförelags verksamhetsinriktning och mål (1 1977:07)

126
Översyn av
yrkesinspektionens distriktsindelning (A 1977:03)

127
Organisationskommitté
för bildandet av regionala utvecklingsfonder (I 1977:08)

128
Uiredning om de
homosexuellas situation i samhällel (S 1977:21)

129
Priskonlroll av
läkemedel (S 1977:20)

130
Sammanföring av
vissa verksamheter avseende allmänna kartor (Bo 1977:01)

131
Tilläggsdirektiv
till utredningen om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Sverige år
1984 (Jo 1977:07)

132
Vissa frågor
rörande standardisering (I 1977:10)

133
Översyn av
tandvårdsförsäkringen m. m. (S 1978:01)

134
Omställbara
eldningsanläggningar. m. m. (I 1977:11)

1978:

1
Delegationen
för ungdomens sysselsättningsfrågor (A 1978:01)

2
Vissa frågor
rörande fivgindustrin m. m. (Fö 1978:1)

3
Översyn av
bestämmelserna om statligt stöd lill dagspressen (B 1978:01)

4
Huvudmannaskap
för viss drifl av Nora Bergslags järnväg (K 1978:01)

5
Tilläggsdirektiv
lill läkemedelsindustridelegationen (I 1975:09)

6
Långväga
transport av luftföroreningar (Jo 1978:03)

V Riktlinjer för den framtida naturresurs- och
miljöpolitiken (Jo 1978:01)

A

13

A

1

Ju

50

Ju

1

E

2

E

1

Ju

51

Ju

2

S

34

S

1

H

18

H

1

Ju 1

52 19

Ju

I

3

1

I

17

I

2

A

14

A

2

1

18

I

3

S

37

S

2

S

36

S

3

Bo

7

Bo

1

Jo 26 Jo

I 4
S 4

1 20 S 38

I 21

A

15

A 3

F ö

12

F ö 1

B

19

B 1

K

18

K 1

1

7

1 6

Jo

30

Jo 2

Jo

28

Jo 3

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/1979:103 432

Llirek- Rubrik och kommillébcieckning Nr Nr

livserie del I del II

och nr

8
Utredning om
sunens väg- och irafikinstiiuls K 21 K 2 verksamhot och
finansiering m. m. (K 1978:04)

9
Översyn av
reglerna om beskaiining av trakta- B 20 B 2 menien. m. m. (B
1978:02)

10
Uiredning om organisaiion
för skyddai arbete A 16 A 4 m. m. (A 1978:02)

11
Ulvärdering av
tillämpningen av lagen (1973:558) Ju 53 Ju 4 om tilirälligt
omhändertagande och lagen

(1976:511) om omhänderlagande av berusade personer m. m.
(Ju 1978:03)

12
Tilläggsdirekliv
till 1974 års bolagskommitlé Ju 22 Ju 5 (Ju 1974:21)

13
Utredning om frilidsboendeis
framlida utvcck- Bo 8 Bo 2 ling (Bo 1978:01)

14
Uiredning om
överledning för vatlcnkraflän- Bo 9 Bo 3 damål av vallen från
Piteälven och Vindelälven

(Bo 1978:02)

15 Uiredning om samverkan i fråga om slallig
B 21 B 3

konsullverk.samhet i ullandel m. m.

(B 1978:03)

16
Flygplatsfrågan
i Stockholmsregionen K 19 K 3 (K 1978.02)

17
Säkerheten
på försvarsmakiens fartyg K 20 K 4 (K 1978:03)

18
Uiredning av
vissa frågor på arbeisiidsområdet A 17 A 5 (A 1978:03)

19
Tilläggsdirekliv
till energikommissionen I II I 7 (I 1976:05)

20
Utredning om
skyddslagstiftning rörande forsk- U 29 U 1 ning om hybrid-DNA
(Deoxyribonukleinsyra)

(U 1978:02)

21
Högskolans
forskningssamverkan med forsk- U 28 U 2 ningsråd,
myndigheter, företag och organisationer, m. m. (ij 1978:01)

22
Tilläggsdirekliv
till 1976 års fastighetstaxerings- B 12 B 4 kommitté (Fi
1976:05)

23
Vissa frågor
rörande meirologisk verksamhei 1 22 I 8 m. m. (I
1978:01)

24 Huvudmannaskapet för fjällsäkerhelen m.
m. Jo 29 Jo 4

(Jo 1978:02)

25
Tilläggsdirektiv
till mineralpolitiska ulredningen 13 19 (1 1974:02)

26
Tilläggsdirektiv
till beredningen för det fortsatta Fö 5 Fö 2 arbeiei om kvinnan i
försvaret (Fö 1975.01)

27
Översyn av lagslifiningen
om hillegods saml om Ju 55 Ju 6 bärgning och sjöfynd (Ju 1978:05)

28
Tilläggsdirekliv
lill försvarsmakiens ledningsut- Fö 3 Fö 3 redning (Fö 1974:03)

29
Tilläggsdirekliv
till folkbildningsulredningen U 12 U 3 (U 1975:19)

30
Totalförsvarets
utveckling efier år 1982 Fö 13 Fö 4 (Fö 1978:02)

31 Utredning om kommunal vuxenulbildning
U 31 U 4

(U 1978:04)

s. 5 Kontrollera mot PDF

433 Kronologiskt register

Direk- Rubrik och kommillébelcckning Nr Nr

tivserie del I del II

och nr

32
Utredning om
organisation lor yrkesinriktad A 18 A 6 rehabilitering m. m.
(A 1978:04)

33
Tilläggsdirekliv
lill utredningen (Kn 1976:03) om Kn 10 Kn 1 organisationen av
länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheier m. m.

(Kn 1976:03)

34
Särskild
näringspolitisk delegation (Ju 1978:04) Ju 54 Ju 7

35
Tilläggsdirektiv
lillexpertgruppendn 1967:24)rör I 1 I 10 regional
utredningsverksamhet (ERU)

(In 1967:24)

36
Tilläggsdirektiv
ijll utredningen angående över- S 34 S 5 syn av
läkemedelskontrollen (S 1977:18)

37
Delegation för
frågor om energihushållning i Bo 10 Bo 4 befintlig bebyggelse (Bo
1978:03)

38
Vissa frågor
rörande skogsägareförelagen I 23 111 (1 1978:02)

39
Uiredning
om elevvårdsarbelel i skolan U 33 U 5 (U 1978:06)

40
Tilläggsdirektiv
till samtliga kommittéer och - B 5 särskilda utredare angående finansiering av

reformer

41
Kommunala
företag (Kn 1978:01) Kn 23 Kn 2

42
Uiredning om gäslsluderande
m.m. U 30 U 6 (U 1978:03)

43
Ösi Ekonomiska
Byråns verksamhet H 20 H 2 (H 1978:02)

44
Sjöfartsverkets
sjökonsframställning K 22 K 5 (K 1978:05)

45
Utredning om
formerna för stiftelsen Stockholms UD 6 UD 1 internationella
fredsforskningsinstituts (SIPRI)

framlida verksamhet (UD 1978:01)

46 Uiredning om vissa frågor beträffande
luftfartens K 24 K 6

roll i en samordnad trafikpolitik m. m.

(K 1978:07)

47
Utredning
om översyn av tullagstifiningen H 19 H 3 (H 1978:01)

48
Samordning av
arbetet med alt genomföra den Fö 14 Fö 5 nya befälsordningen
för det militära försvaret

(Fö 1978:03)

49
Kalegoritillhörighet,
rekrytering och utbildning Fö 15 Fö 6 för viss civilmilitär
personal m. m. (Fö 1978:04)

50
Uiredning om
den framlida användningen av U 35 U 7 NäästU 1978:08)

51
Kommitté för
förhandling om den framlida växi- Jo 31 Jo 5 förädlingen (Jo
1978:04)

52
Tilläggsdirekliv
till anställningsskyddskommil- A 12 A 7 lén(A 1977:01)

53
Tilläggsdirektiv
ull delegationen för energiforsk- I 6 I 12 ning (I
1975:02)

54
Det rorisatla
genomförandet av reformen med K 23 K 7 differentierade körkort
(K 1978:06)

55
Rekrytering och
utbildning av nygförare till den K 25 K 8 civila luftfarten, m.
m. (K 1978:08)

s. 6 Kontrollera mot PDF

Direk- Rubrik och kommillébelcckning Nr Nr

livserie del I del II

och nr

36 Översyn av Sjukpenningförsäkringen S 41 S 6

(S 1978:04) 51 Översyn av tvångsmedelsregieringen vid
förun- Ju 56 Ju 8

dersökning i brottmål m. m. (Ju 1978:06)

58 Genomförande av
organisationsförändringar Fö 16 Fö 7

m. m. inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård

i fred (Fö 1978:05)

59 Direktiv för organisationskommittén för
vissa U 37 U 8

ålgärder på informationsförsörjningsområdet,

m. m. (U 1978:10)

60 Tilläggsdirekliv till ulredningen om säkerhelsåt-
B 5 B 6

gärder m. m. i skalteprocessen angående översyn

av reglerna om uppgifisplikl och kontroll inom
beskattningen m. m. (Fi 1973:01)

61
Folkrättens
tillämpning m. m. under krig, neutra- Fö 17 Fö 8 litet och
ockupation (Fö 1978:06)

62
Familjevård för
missbrukare (S 1978:05) S 42 S 7

63 Medbestämmande för kommunalanställda m. m.
Kn 24 Kn 3

(Kn 1978:0)

64
Ålgärder
mot oljeskador m. m. till sjöss Jo 32 Jo 6 (Jo
1978.05)

65
Översyn av produktkonlrollens
organisaiion Jo 33 Jo 7 (Jo 1978:06)

66
Utredningen om
datatekniken och elektronikens 1 25 1 13 effekter på
näringslivets utveckling (I 1978:04)

67
Försöksverksamhet
rörande samarbete inom S 40 S 8 läkemedelsområdet med
vissa utvecklingsländer

(S 1978:03)

68 Utredning om dei pedagogiska forsknings-
och U 36 U 9

utvecklingsarbelel inom skolväsendet m. m.

(U 1978:09)

Ju

58

Ju

9

Ju

57

Ju

10

U

38

U

11

U

39

U

12

A

19

A

8

69
Utredning
om inlegralion av handikappade U 34 U 10 elever i det
allmänna skolväsendel (U 1978:07)

70
Utredning om utrikespreseniationen UD 7 UD 2 (UD 1978:02)

71
Framlida
organisationsform för verksamheten 1 24 I 14 inom statens
industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU) (I 1978:03)

72
Skadestånd vid
miljöskador (Ju 1978:08)

73
Översyn av
brottsförebyggande rådet (BRÅ) (Ju 1978:07)

74
Närtadio och när-TV
(U 1978:11)

75
Den nya
informationsteknologin (U 1978:12)

76
Datateknikens
effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (A 1978:05)

77
Enhetligt
huvudmannaskap för högskolan U 43 U 13 (U 1978:16)

78
Utredningomfördomaroch
diskriminering ifråga A 20 A 9 om invandrare (A 1978:06)

79 Utredning om underhåll av hyres-och
bostads- Bo 12 Bo 5

rältsfasiigheier (Bo 1978:05)

80 Taxinäringen (K 1978:09) K 26 K 9

81 Alternativ produktion vid varven (I 1978:05) I 26 I 15

s. 7 Kontrollera mot PDF

435 Kronologiskt register

Direk- Rubrik och kommiiiébeieckning Nr Nr

livserie del I del II

och nr

82
Tilläggsdirektiv
lill siudiesiödsulredningen U 10 U 14 (U 1975:16)

83
Ålgärder vid beskauningen
för atl främja forsk- B 23 B 7 nings-och utvecklingsinsatser
(B 1978:05)

84
Delegation med
uppdrag au lölja de nya formerna E 13 E 2 för lönsparande m. m.
(E 1978:01)

85
Översyn av
förvaltningslagen (Ju 1978:09) Ju 59
Ju 11

86
Vissa frågor
rörande provning inom encrgiom- I 27 1 16 rådel (I 1978:06)

87
Tilläggsdirekliv
lill Ulredningen om medbesiäm- Kn 24 Kn 4 mande för
kommunalanställda m. m.

(Kn 1978:02)

88
Tilläggsdireköv
(ill ulredningen om bevarandet Jo 5 Jo 8 av genetiskt material
(Jo 1973:04)

89
Bölesförvandling
m. m. (Ju 1978:-)' Ju - Ju 12

90
Parkeringsöverträdelser
på tomtmark K - K 10 (K 1978:-)'

91
Ökad användning
av bosladsräll inom bostads- Bo 13 Bo 6 betsländel (Bo 1978:06)

92
Tilläggsdirekliv
till fartygsmiljöutredningen K 5 K 11 (K 1973:04)

93
Översyn av
industrins råvarukostnadsuljämning. Jo 34 Jo 9 m. m.(Jo 1978:07)

94
Översyn
av kommissionslagen m.m. Ju - Ju 13 (Ju 1978:-)!

95
Uiredning om real
beskattning av ränior och B 25 B 8 kapitalvinster m. m. (B
1978:07)

96
Översyn av
import och exporlförfanningar H - H 4 (H I978:-)1

97
Lanimäteriels uppgifier
alt tillhandahålla infor- Bo - Bo 7 maiion om landskapet (Bo
1978:-)

' Kommittén ej tillkallad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sakregister till kommittédirektiv

(Sakregistret
omfattar del II.
Referenserna till del
I innehåller alltid I. Referenserna
til del II saknar motsvarande beteckning.)

s. 12 Kontrollera mot PDF

Adminisiraiiva
enheier, länsstyrelser

Allmänna
kanor, sam man/öring av viss verksamhei

Allmänna
skolväsendet, inlegralion

av handikappade elever

.Aliernativ
produklion vid vairen

.Anslällningsskyddskomminén

Arbele. skyddai

.Arbeismiljö. datateknikens effekier

A rbelsiid. vissa jrågor

B

Bankgiro

Bebyggelse, energihushållning Befalsordning, jörsvarei
Berusade personer, omhänderlagande Beskaiining. främjande av forskningsoch
utvecklingsinsatser Beskattning, ränlor och kapilalvinsler Beskaiining. säkerhelsålgärder
Beskailninf>, Iraklamenlen Bevarandet av genetiskt malerial Biblioiekel, Kunri.,
organisalionsfrågor Bolagskommitlé, 1974 års Bosladsräll. ökad användning Bosiadsräils/asiigheier,
underhåll Broumål, tvångsmedelsregieringen vid förundersökning Bronsjörebyggande
rädel (BRÅ) Bryi;geribranschen Bärgning, lagslijining om

Kn 1

;l Kn 10

Bo 1;

1 Bo 7

U 10

;l U 34

1 15;

I 1 26

A 7;

1 A 12

A 4;

I A 16

A 8;

1 A 19

A 5;

1 A 17

E 1;

1 E2

Bo 4

; I Bo
10

F ö S

; 1 F ö 14

Ju 4:

, I Ju
53

B 7;

1 3 23

B 8;

IB 25

B 6;

1 B5

B 2;

1 B 20

Jo 8:

, 1 Jo5

U8;

I U37

Ju 5

;l Ju22

Bo 6

i; i Bo 13

Bo 5

;1 Bo 12

Ju 8

; I Ju
56

Ju 10; 1
Ju 57

1 1;

I 1 19

Ju 6

; I Ju
55

s. 13 Kontrollera mot PDF

Civila lujljarien. rekryierlng och utbildning av jlygförare
Civilmilitär personal

D

Dagspressen, stöd lill

Dalaleknikens effekier på näringslivets

utveckling

Dalateknikens effekter på syssel-

sällning
och arbeismiljö

Daia-TV

DFE (Delegaiionen för energiforskning)

Differeniierade
körkort

Disciplinärenden,
förfarandel i vissa

Diskriminering,
invandrare

Dislriklsindelning,
yrkesinspeklionen

DNA-forskning

K 8; I K 25 Fö 6; I Fö 15

B l;l B 19

I 13; I 1 25

A 8; I A 19 U 12;I U 39 I I2;I 16 K 7; I K 23 Ju !;1 Ju 50
A 9; I A 20 A 2; 1 A 14 U 1; I U 29

s. 14 Kontrollera mot PDF

Eldningsanläggningar, omställbara Elektronikens effekier
på näringslivels iirvecklmg

15:1 121 I
13; I I 25

s. 15 Kontrollera mot PDF

437

Elever, handikappade Elevvårdsarbelel i skolan Energiforskning,
delegaiionen lör Energihushälliiing 1 bejinllig bebyggelse Energikonunissionen Eiieigiområdci,
provning ERU (E.xpcrlgriippen för regional ulredningsverksaiiihci) Exporlförfanningar,
översyn

Faniilievård jör missbrukare Fariyg. säkerhei Farlygsmiljöulredningen
Finansiering av reformer, lilläggsdirekliv lill samtliga kommitiéer och
särskilda utredare Fjällsäkerhelen, huvudmannaskapet FLIK (Flygindusirikommiltén)
Flygförare, civil lufljarl Flygindustrin, vissa jrågor Flyyplaisjrågan,
Stockholmsregionen Folkbildningsutredningen Folkrättens lillämpning Formerna
for stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinslituis (SIPRI)
framtida verksamhei Forskning. hybrid-DNA Forsknings- och utvecklingsarbete
inom skolväsendel

Forsknings-
och utvecklingsinsaiser. ålgärder vid beskauningen för an främja
Forskningssamverkan, högskolor m.fi. Frilidsboendeis framlida utveckling Fyndlagsliflningsul
redningen Fördomar ifråga om invandrare Förelag inom servicenäringarna Förelagsulveckling
Försvarel. kvinnan i Försvarskommilté, 1978 års (FK-78) Försvarsmaktens hälso-
och sjukvård i fred (HSF)

Försvarsmaktens .fartyg, säkerhelen Försvarsmakiens
ledningsutredning Förvallningslagen, översyn

Cenbankuiredningen

Genetiskt
material, bevarande av

Gäslsluderande

H

Hitlegods, lagslijining om Homosexuellas siiuaiion
Huvudmannaskap, fjällsäkerhelen Huvudmannaskap, högskolan Hybrid-DNA. skyddslagsii/tning
Hyres- och bosladsrällsfasligheier, underhåll

Sakregister

U K

); 1 U .14

U 5;

1 U 33

I 12;

1 1 6

Bo 4

; 1 Bo
10

1 7; 1

I 1 II

1 16;

1 1 27

1 10;

1 1 1

II
4;

-

S 7;

1 S42

K 4;

1 K 20

K 11

;l K 5

B 5;

_

Jo 4;

1 Jo 29

Fö 1

; 1 Fö
11

K 8;

1 K 25

Fö 1

; I Fö
12

K 3;

1 K 19

U3;

1 U 12

FöS:

;1 Fö 17

UD l;l UD6

U 1;

1 U 29

U9;

I U36

B 7;

I B 23

U2;

I U 28

Bo 2:

;1 Bo8

Ju 6;

1 Ju55

A 9;

1 A 20

H 1;

I H 18

1 14;

I 1 24

Fö 2

;l FöS

Fö 4

; 1 Fö
13

Fö 7

; 1 Fö
16

K 4;

1 K 20

Fö 3

;I Fö3

Ju 1

1; 1 Ju
59

Jo 8;

1 Jo 5

Jo 8;

1 Jo 5

U6;

1 U 30

Ju 6:

,1 Ju 55

S2;

IS 37

Jo 4;

1 Jo 29

U 13

; 1 U 43

U 1;

1 U 29

Bo 5; I Bo 12

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/1979:103 438

11 also- och sjukvård. Jörsvarsinukleii (HSF) Fö 7; 1 Fö 16

lldgskdIaiK Jurskniiigssaiiiverkun U 2; 1 U 28

I

tiiiporijörjaiiniiigar. översyn H 4; -

Indiislnns ruvarukiisiiuidsuijämniiig Jo 9; I Jo 34

Indusiriverk. siaiens I 14; I 1 24

lii/ornialion om laiulskapel Bo 7; -

Infdniiaiioiissyslem jör bibliotek U 8; I U 37

InJdrnniiiuiisicknolDgi. iiy U 12, 1 U 39

Invandrare, diskriminering och jördoniar A 9; I A 20

J

Järnväg, viss drijl av Nora Bergslags K 1; I K 18

K

Kalibreringsuiredning I 8; I I 22

Kapilalvinsler. beskaiining B 8; 1 B 25

Kanor, allmiinna Bo
1; I Bo 7

Kaicgoriiillhöhghei. viss civilmilitär

personal Fö 6; I Fö 15

Kommissionslagen. översyn Ju 13;-

Kommiiiéer, tilläggsdirektiv till

samtliga B 5; -

Kommunal vuxenulbildning U 4; I U 31

Kommunala förelag Kn 2; I Kn 23

Kommunalansiällda. medbestämmande Kn 3, 4; I Kn 21, 24

Kungliga biblioiekel. organisaiions-

frågor U 8; I U 37

Kvinnan i försvarel Fö 2; I Fö 5

Koniroll inom beskauningen B 6; 1 B 5

L

Landskapsinjormaiion Bo 7; -

Lanlniäieriels uppgijler om landskapet Bo 7; -

Ledningsiilredning. jörswrsmakiens Fö 3; I Fö 3

LIBRIS-sysiemel U 8; I U 37

LTO/LOB-uirednifigen Ju 4; I Ju 53

Lujijan. flygförare K 8; I K 25

Lujljöroreningar, långväga transporter Jo 2; I Jo 30

Läkemedel, priskonlroll S 3; I S 36

Läkemedetsindusiridelegaiionen (LIND) I 6; I I 6

Läkemedelskontrollen, översyn S 1, 5; 1 S 34

Läkemedclsområdel, samarbele med vissa

uivecklingsländer S 8; I S 40

Länssiyrclserna, organisationsfrågor Kn I; I Kn 10

Löiisparande. nya jormer E 2; 1 E 13

M

Medbestämmande, kommunalansiällda Kn 3, 4; I Kn 21, 24

Metrologisk verksamhei 1 8; I I 22

Miliiära Jörsvarei. ny befalsordning Fö 5; I Fö 14

Miljö- och nalurresurspolilik. rikilinjer Jo 3; 1 Jo 28

Miljörisker, s/öiransporier Jo 6; I Jo 32

Miljöskador, skadestånd Ju 9; 1 Ju 58

Mindre jörclag inom servicenäringarna H 1; I H 18

Missbrukare, jamiljevård S 7; I S 42

A/(>7- och kalibreringsutredning. 1978 års I 8; I 1 22

s. 17 Kontrollera mot PDF

N

Naliirresurs-
och milj ö politik, rikilinjer

Neulralilel.
jolkr ä nens lill ä mpning

NOSA
(Nya organisalionskommiil é n j ö r skyddai

arbele m.
m.)

N ä ringslivets utveckling med avseende
p å

datatekniken
och elektronikens effekter

N ä ringspolitisk delegation

N ä rradio och n ä r-TV

N ää s. framlida anv ä ndningen

Jo 3; I Jo 28 F ö S;
I F ö 17

A 4; I A 16

I 13;I I 25

Ju 7; I Ju
54 U II; I U 38

U 7; I U
35

s. 18 Kontrollera mot PDF

O

Ockupalion.
jblkr ä llens till ä mpning Olympiska vinlerspel i
Sverige Omh ä nderlagande av bl. a. berusade
personer Organisalionskommitt é f ö r bildandel av regionala ulvecklingsjbnder
Organisalionskommitt é f ö r skyddai arbele, ny (NOSA)

Organisalionskommiil é n for v/mo å lg ä rder p å informalionsf ö rs ö rjningsomr å del Orlspressannonsering. vidgad

F ö S; I F ö 17 Jo 1; I Jo 26 Ju 4; I Ju 53

I 3; I I 18

A 4; I A 16

U 8; 1 U 37 Ju 3; 1 Ju 52

s. 3 Kontrollera mot PDF

Parkerings ö vertr ä delser. lomlmark Pcdagogiskl jorsknings-
och ulveck-liiigsurbele inom skolv ä sendet Pilot uibildningsulredningen Pile ä lven, vallenkraji ä ndam å l Planeringsavdelningar, l ä nsstyrelsernas Posi- och bankgiro
Produktion. vanvn

Produkikonlrollens
organisaiion, ö versyn Provning Inom energionir å del

K 10;-

U 9; 1 U 36 K 8; I K 25 Bo 3; I Bo 9 Kn l;l Kn 10 E l;l E2
1 15; I I 26 Jo 7; I Jo 33 I 16; I I 27

s. 4 Kontrollera mot PDF

R

Real beskaiining.
r ä nior och kapilalvinsler Re/orm.
differentierade k ö rkort Rej ö rmer, finansiering R egional
utredningsverksamhet Regionala urvecklingsj ö nder Rehabiliiering. yrkesinriktad
Rekrytering, viss civilmilit ä r personal R å varukostnadsulj ä mning, industrins

B 8; I B 25 K 7; I K 23 B5;-1 10; I I 1 I 3; I I 18 A 6; I
A 18 Fö 6; I Fö 15 Jo 9; I Jo 34

s. 5 Kontrollera mot PDF

Samordnad
trajikpoliiik

Samordning
av ny befalsordning j ö r det

milii ä ra f ö rsvarel (SamD NBO)

Samiliga
kommiti é er och s ä rskilda utredare

ang.
finansiering av retonner

Semeslerr ä il

Seiyicej ö reiagsutredningen

Sjuk- och h ä lsov å rd, j ö rsvarsmaklen

Sjukpenningf ö rs ä kringen. ö versyn

Sj ö fansverkels sj ä konsframsl ä llning

Sj ö fynd

Sj ö konsframst ä llning

K 6; I K
24

F ö 5; 1 F ö 14

B5;-A l;l A 13 H l;l H 18 F ö 7; I F ö 16 S6;l S41 K 5; I K 22 Ju 6; I Ju
55 K 5; I K 22

s. 6 Kontrollera mot PDF

Sj ö iraiisporwr. milj ö risker Jo
6; I Jo 32

Skadest å nd, inilj ö skudor Ju
9; I Ju 58

Skaiiepnicess.
sdkerlielsulg ä rdcr B
6, I B 5

Skogs ä garcj ö ivlugen.
vissa jr å .iior I
11; 1 1 23

Skolv ä seiidci. inlegralion av handikappade
elever

i del allm ä nna U
10; I U 34

Skolv ä seiidci. pedagogiskt jorsknings-
och

uivcckliiigsarbeie U
9; I U 36

Skyddai
arbete A 4; I
A 16

Skyddslagsliltniiig,
hybrid-DNA U 1; 1 U 29

Staiutaidisciing I
4; 1 I 20

St å lens ithlusirivcrks
enhel f ö r j ö rciags-

uiveckliiig
(SIFU) I 14; I I 24

Statens viig- och irajikinsliluis verksamhei och

jinansicriiig K
2; I K 21

Siailig konsuhverksamhel i uilandei B
3; 1 B 21

Siaisj ö reiags vcrksamhelsinriklning
och iiuil I 2; I I 17

Siockholms internationella fredsjorskniiigs-

iiisliiiiis (SIPRI) jramiidu verksamhei UD
1; I UD 6

Siockholmsregionen. flygplaisfr å gan i K 3; I K 19

Siudiesi ö dsulredningen U
14; 1 U 10

Sl ö d lill dagspressen B
I; I B 19

Syssels ä ilning. dalaleknikens
ejjekler p å A 8; 1 A 19

Syssels ä ttningsfr å gor, delegaiionen f ö r

ungdomens A
3; I A 15

S ä kerheten p ä f ö rsvarsmakiens
fariyg K 4; I K 20

S ä rskild ii ä ringspolilisk
delegal ion Ju 7; I Ju 54

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tandv å rdsf ö rs ä kring, ö versyn Taxin ä ringcn Te.xl-TV

Till ä mpningen av lagen om lillf ä lligl omh ä nderlagande och lagen om omh ä nderlagande av berusade personer (LTOI
L OB-ulrcdningen) Tomtmark, parkerings ö vertr ä delser Tdlalf ö rsvareis
urveckling Trafikinslilui, statens v ä g- och Trajikpoliiik. lujIlhrieiK roll Traklaniciilcn, beskattning
Transport, lujlj ö roreningar Tullagslijiningcn. ö versyn Tv å ngsnwdclsreglering, f ö runders ö kning i broum å l

S 4; I S
38 K 9; I K 26 U 12;I U 39

Ju 4; I Ju 53 K 10;-F ö 4;l
F ö 13 K 2; I K 21 K 6; I K 24 B 2; I
B 20 Jo 2; 1 Jo 30 H 3:1 H 19

Ju 8; I Ju 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

U

Underh å llsjondsuircdningen Utbildning,
flygf ö rare lill den civila lufijartcii

Utbildning.
VISS civilmilil ä r personal Ullandel, swilig konsulncrksanihci
Uirikcsrepreseniu lionen Viveckliiigstonder. regionala Utvecklingsinsaiser. å tg ä rder vid hcskalliiiiigcn J ö r alt jr å mja Uivecklingsl ä nder, samarbele inom l ä kemedelsomr å det

Bo 5:1 Bo 12

K 8:1 K 25 F ö
6; I F ö 15 B 3;1 B 21 UD 2; I UD 7 1 3; 1
1 18

B 7; I B 23

S 8; I S 40

s. 3 Kontrollera mot PDF

441 Sakregister

v

Vallugen. översyn Ju 2; I Ju 51

Vauvnkrajtändamål. överledning Bo 3; 1 Bo 9

Vindelälven, vanenkrajiändamdl Bo 3; I Bo 9

Vinlerspel. olympiska Jo 1; I Jo 26

l'TI-iiircdmiigcH K 2; I K 21

Vuxenulbildning. koiviiuiiuil U 4; 1 U 31

Växijörädiing Jo 5; I Jo 3!

V

Yrkesinriktad rehabiliiering A 6; I A 18

Yrkesinspektionens disirikisindchiing, översyn A 2; I A 14

Ö

Ösi Ekonomiska
Byråns verksamhet II 2; 1 11 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:103

Innehåll

Bilaga
2, Kommitléberätlelse 1978

Justitiedepartementet
(Ju)............................. 3

Utrikesdepartementet
(UD)............................. 73

Försvarsdepartementet
(Fö)........................... 77

Socialdepartementet
(S)................................ 101

Kommunikationsdepartementet
(K)................... 135

Ekonomidepariementel
(E).............................. 168

Budgeldepartemenlet
(B)................................ ] 73

Utbildningsdepartementet
(U)......................... 201

Jordbruksdepartementet
(Jo).......................... .. 269

Handelsdepartementet
(H)............................. 288

Arbetsmarknadsdepartementet
(A).................. 297

Bostadsdepartementet
(Bo)............................ 335

Industridepartementet
(1).............................. 370

Kommundepartemeniet
(Kn)............................ 408

Kronologiskt
register lill kommittédirektiv i departemenisvis

ordning....................................................... 426

Kronologiskt
register över direktiv som inte har redovisals i

kommittéberällelsen
lidigare............................ 431

Sakregister.................................................. 436

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.