Sök i Ratio Lex

1978/79:17

23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1978/79:17, 1978/79:17

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse

1978/79:17

med
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1977;

beslutad
den 7 september 1978.

Regeringen
överlämnar lill riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoil
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1977.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

KARIN
SÖDER

1
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 17

Skr
1978/79:17

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79:17 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-09-07

Närvarande:

Statsminister
Fälldin, statsråden UUsten, Romanus, Gustavsson, Olsson, Dahlgren, Åsling,
Söder, Troedsson, Krönmark, Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande:
statsrådet Söder

Skrivelse
till riksdagen med redogörelse fiir verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1977

I
resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådets rådgivande lorsamling regeringama atl årligen lägga fram en
rapport om verksamhel£;n i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament.
Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967-1976 (skr.
1968:23, skr. 1969:27, skr. 1970:39, skr. 1971:119, skr. 1972:107, skr.
1973:161, skr. 1974:131, skr. 1975/76: 8, skr. 1975/76:141, skr. 1977/78:6). En
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1977
har utarbetats inom utrikesdepartementet i samråd med övriga berörda
departement. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokoUet i detta ärende som
bilaga.

Jag
hemställer atl regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet
upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1977.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 3

' Bilaga

Redogörelse
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1977

/.
Ministerkommittémöten

1.
S9:e ministerkommittémötet

Det
59:e ministerkommitlémötet skulle normall ha ägt rum kring månadsskiftet
november-december 1976. Det sköts emellertid upp tUl den 27 januari 1977 i
anslutning tiU att den nya europarådsbyggnaden "Palais de TEurope"
skulle invigas den 28 januari. På förmiddagen innan den officiella invigningen
ägde ram höUs det årligen återkommande koUokviet mellan ministerkommittén och
medlemmar ur den parlamentariska församlingen. Huvudtemat för denna diskussion
var uppföljningen av slutakten från konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK).

Vid
ministerkommittémötet leddes Sveriges delegation av utrikesminister Karin
Söder. På svensk sida deltog även Sveriges ständiga ombud hos Europarådet,
ambassadör Bengt Äkerrén, kabinettssekreterare Sverker Åström,
departementsrådet Knut Thyberg, riksdagsman Pär Gransledt, departementssekreterare
Staffan Wrigstad saml biträdande ombudet hos Europarådet,
departementssekreterare Mats Åberg.

Ordförande
vid mötet var den grekiske utrikesministem Dimitri Bitsios.

De
viktigaste punktema på dagordningen utgjordes av en genomgång av framstegen
inom europeiskt samarbete, läget beträffande uppföljningen av ESK:s slutakt
samt utvecklingslinjer vid FN:s senaste generalförsamling. Vidare berördes
diplomatkonferensen om krigels lagar. Europarådets budget samt proceduren för
sekretariatspersonalens löneförhandlingar.

a)
Utvecklingen av det europeiska samarbetet

Diskussionen
på denna punkt inleddes av ordföranden i EG:s ministerråd, Storbritanniens
utrikesminister Anthony Crosland. Efter att ha lämnat en rapport om de nios
politiska samarbete, framhöll han värdet av Europarådet som "oundgänglig
faktor för samarbete i Europa". Del utgör, sade Crosland, ett forum för
regelbundna och fruktbärande kontakter mellan EG-medlemmama och andra
västeuropeiska demokratier, särskilt i fråga om politiska meningsutbyten på
minister- och ambassadörsnivå.

Utrikesminister
Karin Söder talade i egenskap av ordförande i EFTÄ:s ministerråd och uttryckte
sin tillfredsställelse över att det från och med den 1 juli 1977 inte längre
skulle existera luUar på industrivaror mellan EG och EFTA. Vidare berörde hon
det EFTA-toppmöte som planerades äga ram i maj. I anslutning till EFFA-inlägget
underströk fra Söder, nu som svensk utrikesminister, del nödvändiga i atl
Europas högindustrialiserade länder soUdariskt samarbetar för att söka komma tUlrätta
med de två sammanhängande problemen inflation och arbetslöshet "eller
riktigare uttryckt - hotet mot våra medborgares grundläggande rättighet till
arbete".

Europarådets
generalsekreterare, Georg Kahn-Ackermann, framhöU atl Europarådet i ännu högre
grad skulle kunna bidra till atl närma medlemsstatema tUl varandra om
regeringarna fortsatte att utnyttja denna organisations möjligheter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 4

Ministrarna konstaterade med tillfredsställelse att det
samarbete mellan de europeiska demokratiema, som bygger på verklig solidaritet
och som har omsorgen om mänskliga rättigheter som en ytterst viktig
beståndsdel, fortsätter atl utvecklas på ett hoppingivande sätt.

b) Uppfödningen av ESK:s slutakt

Efter inledningsanföranden av ministerkommitténs
ordförande saml ordföranden i EG:s ministerråd utbytte ministrarna åsikter
angående uppföljningen av ESK:s slutakt. Inom ramen för en bedömning av utveckUngen
sedan deras senaste möte i maj 1976 noterade de alt slutakten i vissa avseenden
icke hade följts upp i tiUfredsställande utsträckning.

Kommittén underströk ånyo alt alla delar av ESK:s slutakt
har lika vikt och framhöll att graden av dess förverkligande skulle bli
huvudämnet för diskussionema vid uppföljningsmötet i Belgrad och utgöra ett
prov på viljan i de berörda ländema att åstadkomma en verklig avspänning. Ministrama
betonade behovet att intensifiera åsiktsutbytet mellan regeringama i
Europarådels medlemsstater och kora överens om atl fortsätta diskussionerna
vid sitt följande möte.

c) Förenta Nationerna

Förbundsrepubliken Tysklands utrikesminister, Hans-Dietrich
Gen-scher, som föreslagit denna dagordningspunkt, öppnade diskussionen kring FN:s
senaste generalförsamling (den 31:a) och framhöU all det -med den breda,
grundläggande intresse- och värdegemenskapen mellan de europeiska demokratiema
som bakgi-und - var viktigt för Europarådets medlemsstater atl dryfta arbetet i
delta världsomfattande politiska foram.

Efter en genomgång av urskiljbara utvecklingslinjer i New
York beslöt ministrama att fortsätta åsiktsutbytet mellan sina regeringar
angående sådana punkter på FN:s dagordning som är av särskUt intresse för
Europas demokratiska länder. De uppdrog ål sina ställföreträdare att inför den 32:a
generalförsamlingen ta upp lämpliga frågor - mänskliga rättigheter, allmänjuridiska
spörsmål etc. tUl gemensam behandling med bistånd av experter från hemmaadministrationema.

d) Övriga frågor

Den schweiziske utrikesministern och tillika ordföranden
vid diplomatkonferensen om krigets lagar, Pierre (jraber, informerade om hur
långt arbetet fortskridit inför konferensens flärde och sista session. Han bad
sina koUeger atl utnyttja sitt inflytande för att säkra ett positivt konferensresul-lat.

Italiens utrikesminister, Arnaido Foriani, uttalade
betänkligheter inför Europarådets växande budget. Efter en kort diskussion
enades ministrarna om att instruera organisationens budgetkommitté att föreslå
lämpliga åtgärder för att begränsa Europarådets administrativa kostnader.

Den hoUändska delegationen föreslog slutiigen genom sin t.f
delegationschef, statssekreterare Brinkhorst, att ställföreträdama skulle
överväga förbättringar i proceduren för sekretariatspersonalens
löneförhandlingar efiersom den f. n. föreföU otillfredsställande och t. o. m.
hade resulterat i strejker eller hot om sådana.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 5

2. 60:e
ministerkommittémötet

Det
följande minislermötel ägde ram redan tre månader efter det 59:e, den 27 april
1977, i Strasbourg. Utöver delegationschefen, utrikesminister Karin Söder,
bestod den svenska delegationen av Sveriges ständiga ombud hos Europarådet,
ambassadör Bengt Åkerren, kabinettssekreterare Sverker Åström,
departementssekreterare Staffan Wrigstad samt biträdande ombudet hos
Europarådet, departementssekreterare Mats Åberg.

Irlands
utrikesminister, Garrel Fitzgerald, fungerade som mötesordförande.

Föratom
den ständigt återkommande dagordningspunklen "utveckUngen av det
europeiska samarbetet" ägnades mötet huvudsakligen åt uppföljningen av ESK:s
slutakt. Bland övriga frågor som diskuterades kan nämnas Spanien, migrerande
arbetare samt problem som sammanhänger med illegal handel och distribution av
narkotika.

a)
Utvecldingen av det europeiska samarbetet

Även
vid detta ministerkommittémöte avgav utrikesminister Söder en rapport på EFTA-ländemas
vägnar. I anslutning härtill underströk hon hur nödvändigt interaationeUt
samarbete är för att komma tiUrätta med de osedvanligt långvariga och
komplicerade ekonomiska problemen.

Hon
beskrev också den svenska regeringens syn på diskussionema i Europarådets
ministerkommitté om politiska frågor av gemensamt intresse, särskilt ESK och
FN: "Utbytet av åsikter och erfarenheter är värdefullt. Vi får själva ett
bättre underlag för våra överväganden och vi kan föra fram våra egna synpunkter
och åsikter. Det är självklart att debattema aldrig kan ha till mål att
utarbeta for medlemsstaterna gemensamma ståndpunkter".

b) Uppföljningen
av konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

Den
brittiske statssekreteraren Frank Judd inledde såsom representant för EG:s
ministerråd diskussionen med en bedömning av den aktueUa situationen inför det
förestående uppföljningsmötet i Belgrad. Utrikesminister Söder informerade om atl
Sverige avsåg föreslå aktivering av arbetet på de s. k. förtroendeskapande åtgärdema,
dvs. föranmälningar av manövrer, inbjudningar till observatörer att delta i dem
etc.

Ministrama
var eniga i bedömningen att Belgrad-mötet skulle ses som en första station i
uppföljningsarbetet efter Helsingfors-konferensen. De framhöll vidare att
avspänningsprocessen inte borde störas men under-sttök också att man av hänsyn lill
slutaktens integritet måste kräva en noggrann genomgång i Belgrad av hur de
olika staterna uppfyUt dokumentets samtliga delar.

Kommittén
kom avslutningsvis överens om att fortsätta diskussionen mellan europarådsslalerna
före, under och efter Belgrad-mötet.

c) Övriga
frågor

Det
första diskussionsämnet under övriga frågor vax situationen i Spanien.
Kommitténs ordförande lämnade en rapport från sitt nyligen genomförda
officiella besök i Madrid. Ministrarna hälsade utvecklingen mot demokrati i
Spanien med tillfredsställelse och sade sig se fram mot det tiUfälle då landet
kunde inta sin plats i Europarådet.

ti
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 17

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 6

På
förslag av Portugal berördes däirefter läget beträffande arbetet på den europeiska
konventionen om migrerande arbetstagares rättsställning. Portugal, Italien,
Turkiet m.fl. utvandringsländer pläderade med starkt stöd av Sverige för att
arbetet skyndsamt skulle slutföras och konventionen öppnas för undertecknande.
1 detta sammanhang kunde utrikesminister Söder meddela atl Sverige beslutat
bli medlem i Europarådets fond för bosättning och regional utveckling.

Den
norska delegationen underströk i ett inlägg behovet av gemensamma åtgärder på
det intemationella planet för att komma tillrätta med problem som sammanhänger
med illegal handel och distribution av narkotika.

3.
61:a ministerkommittémötet

Det
tredje ministerkommittémötet under 1977 - det 61 :a sedan Europarådet
grundades - hölls i Strasbourg den 24 november 1977 under ordförandeskap av
Italiens utrikesminister Arnaido Forlani. Den svenska delegationen leddes av
utrikesminister Karin Söder och bestod i övrigt av Sveriges ständiga ombud hos
Europarådet, ambassadör Bengt Åkerren, chefen för utrikesdepartementets
politiska avdelning, ambassadör Knut Thyberg, departementssekreterare Staffan Wnigstad
samt biträdande ombudet hos Europarådet, departementssekreterju-e Mats Åberg.

Det traditioneUt
förekommande diskussionsämnet "utvecklingen av det europeiska
samarbetet" kompletterades av ytterligare tre huvudpunkter på dagordningen,
nämligen ESK:s uppföljningsmöte i Belgrad, FN samt Liechtenstein. Mötet
inleddes emellertid med att kommittén hälsade Spanien välkommen som
Europarådets tjugonde medlemsstat.

a)
Spaniens inträde i Europarådet

Proceduren
för Spaniens inträde i Europarådet hade påskyndats tidigare under hösten. Med
utgångspunkt från en vädjan om att Spanien skulle beredas plats i
organisationen så snart som möjligt från samtliga partier i det spanska
parlamentet, cortes, beslöt Europarådets parlamentariska församling att inte
invänta den begäran om yttrande, som ministerkommittén enligt dess resolution
(51)30 brakar rikta till församlingen beträffande nya medlemsstater. I del
uttalande som församlingen antog den 12 oktober hette det istället att den
"rekommenderade ministerkommittén att utan dröjsmål inbjuda Spanien att
bli medlem av Europarådet".

Ministerkommittén
accepterade enhäUigt detta förfarande när den sammanträdde på ställföreträdamivå
den 17-21 oktober och uppdrog åt generalsekreteraren atl framföra inbjudan
till den spanska regeringen atl bli medlem i Europarådet.

Kort
före minislerkommittémötets början den 24 november deponerade utrikesminister Marcelino
Oreja Spaniens anslutningsinstramenl hos Europarådets generalsekreterare och
undertecknade den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter samt tUläggsprotokoUen
3 och 5.

b)
Utvecklingen av det europeiska samarlietet

Ministerkommittén
tog del av redogörelser för verksamheten inom EG, EFTA och Europarådet. 1
diskussionen deltog även EG-kommissionens ordförande, Roy Jenkins. Ministrarna
uttalade sin tillfredsstäUelse över

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 '

det
faktum att EG som organisation den 22 november 1977 för första gången anslutit
sig tUl en Europarådskonvenlion.

Mot
bakgrund av invandrarfrågornas växande belydelse i Europa föreslog
utrikesminister Söder alt en konferens med Europarådsstalemas in-vandrarministrar
skulle sammankallas.

I
ett belgiskt inlägg föreslogs ytterligare aktivitet från Europarådets sida
beträffande mänskliga rättigheter och tortyr i världen liksom det ökande våldet
i Europa. Kommittén uppdrog åt ställföreträdarna all nännare studera dessa
frågor.

c)
ESK:s uppröljningsmöte i Belgrad

Ministrarna
gick igenom del aktuella läget vid Belgradkonferensen och konstaterade att det
var viktigt atl få lill stånd ytterligare uppföljningsmöten efter Belgrad.

d) Förenta
Nationerna

I
diskussionen om aktuella FN-frågor utvecklade Karin Söder de tankar som ligger
bakom det svenska engagemanget kring problemen i södra Afrika och vädjade om Europarådsstalemas
stöd för det svenska initiativet om stopp för nyinvesteringar i Sydafrika.

e) Liechtenstein

En
kort diskussion angående den intressemarkering som Liechtensteins regering
gjort om medlemskap i Europarådet ledde till all ministrarna dels med tillfredsstäUelse
noterade del visade intresset, dels uppdrog åt ställföreträdarna att vidare
studera frågan i positiv anda.

4. StäUföreträdarkommittén

Ministerkommittén
har i princip delegerat sin beslutanderätt till ställföreträdarkommittén. Medlemsregeringama
representeras här av sina ständiga ombud hos Europarådet. Under hela 1977 har
posten som ständigt ombud för Sverige innehafts av ambassadör Bengt Åkerren. Ställföreträdarkommillén
antog under året ell mölesprogram, som innebär att medlemsstaterna vid vissa
sessioner företräds av de biträdande ständiga ombuden. Vid dessa möten har
departementssekreterare Mals Åberg varit svensk delegat.

Under
1977 höU ställföreträdarkommittén på båda nivåerna sammanlagt 17 möten om två
till tio dagar. Vid somliga av sessionerna biträddes de ständiga ombuden av
experter från huvudslädema. Så var fallet när kommittén diskuterade frågor
rörande ESK, FN och migrerande arbetare.

5. Administrativa
frågor

a) Europarådets budget

Europarådets
budget för år 1977 uppgick liU cirka 134.700.000 FF. Sveriges andel härav,
3,93 procent, var 5.116.770 FF. Sveriges totala bidrag lill Europarådet för
1977 var 5.814.000 FF. Denna summa inkluderade bl. a. bidrag till budgeten för
den europeiska farmakopén samt för amortering på byggnadslånet för den nya
Europarådsbyggnaden. Häratöver tillkom bi-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 8

drag
till Europeiska ungdomsfonden om 146.125 FF. TiU Europarådets fond för
bosättning och regional utveckling eriades 70.000 US dollar såsom den första av
fyra årliga kapitalteckningar och 17.366 FF i administrativa kostnader.

I
december 1977 fastställdes Europarådets budget för 1978 till 157.098.350 FF.
Sveriges andel, som i och med Spaniens inträde i organisationen räknades om
till 3,54 procent, är 5.318.000 FF. Sveriges totala bidrag för 1978 blir
ungefär 6.646.000 FF. Dessutom skaU Sverige erlägga 158.000 FF lill
ungdomsfonden och 70.000 US dollar plus c:a 32.000 FF till fonden för
bosättning och regional utveckling.

b)
Omorganisationen av Europarådets kommittéstruktur och arbetsformer

Den
översyn av Europarådets struktur och arbetsformer som inleddes år 1975
resulterade under 1976 och 1977 i dels en första medelfristig verksamhetsplan
dels en ny kommiltéstruktur. Som framgick av redogörelsen för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté under år 1976 (skr. 1977/78: 6) skall i fortsättningen
endast fem typer av kommittéer förekomma: huvudkommittéer, särskilda
expertkommittéer, expertkommittéer, reducerade expertkommittéer samt
arbetsgrupper.

Arbetet
på atl genomföra omstraktureringen har pågått under 1977. Ställföreträdarkommittén
har fattat beslut om att ersätta tidigare expertkommittéer med huvudkommittéer
på de flesta av verksamhetsplanens åtta sektorer. För översiktlighetens skull
skall dessa anges nedan med såväl svensk som engelsk beteckning samt den
franska bokstavsförkortning som genomgående används av sekretariatet:

1. Mänskliga
rättigheter

Huvudkommittén
för mänskliga rättigheter - Sleering Committee for Human Rights (CDDH)

2. Sociala
och socio-ekonomiska frågor

Huvudkommittén
för sociala frågor - Sleering Committee for Social Af-fairs (CDAS)

Huvudkommittén
för social trygghet - Sleering Committee for Social Security (CDSS)

Särskilde
representantens för flykting- och överbefolkningsfrågor rådgivande kommitté
(fungerar i realiteten som en huvudkommitté) Special Represenlalive's Advisory
Committee (CAHRS)

3. Utbildning,
kultur och sport

Rådet
för kultursamarbete (kulturstyrelsen) - Council for Cultural Cooperation (CDCC)

Kommittén
för utveckling av sport - Committee for the Development of Sport (CDDS)

4. Ungdomsfrågor

5. Hälsovård

Europeiska
hälsovårdskommillén - European Public Health Committee (CDSP)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 9

6. Miljö-
och regionala planeringsfrågor

Europeiska
naturvårds- och naturresurskommittén European Committee for the Conservation
of Nature and Natural Resources (CDSN)

Huvudkommittén
för regional planering och byggnadsvård - Sleering Committee for Regional Planning
and the Architectural Herilage (CDAT)

7. Regionala
och kommunala frågor

Huvudkommittén
för regionala och kommunala frågor - Sleering Committee for Regional and Municipal
Matters (CDRM)

8. Rättsfrågor

Europeiska
kommittén för juridiskt samarbete - European Committee on Legal Cooperation (CDCJ)

Europeiska
kommittén för broilslighetsfrågor - European Committee on Crime Problems (CDPC)

//.
Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer

1.
Mänskliga rättigheter

Arbetet
inom denna sektor har bedrivits i Huvudkommittén för mänskliga rättigheter
samt i tre expertkommittéer.

1
huvudkommittén fortsatte tidigare inledda diskussioner bl. a. om förbättringar
i rättshjälpssystemet vid förfarande inför kommissionen och domstolen för
mänskliga rättigheter, om röstproceduren i Europarådels ministerkommitté vid
granskningen av rapporter från kommissionen saml om konventionsutkasten rörande
utiändska korrespondenters ställning respektive bestraffning av mened m. m. inför
den europeiska kommissionen, domstolen och ministerkommittén. I fråga om
enskilds ställning vid den europeiska domstolen beslöt kommittén all nännare
studera en av domstolen framförd åsikt att enskild sökande bör ha rätt att
under vissa omständigheter hänskjuta mål till domstolen.

Huvudkommittén
uppmärksammade också den verksamhei beträffande mänskliga rättigheter som pågår
inom EG och fann del angeläget atl utvecklingen där ej leder tUl ett system
som minskar Europarådsinslilulio-nernas belydelse. Det konstaterades atl några
möjligheter f.n. ej förelåg tUl direkt samarbete mellan Europarådet och EG på
delta område.

Huvudkommittén
tog vidare kännedom om planer på att anordna ett kol-lokvium rörande mänskliga
rättigheter i Aten i september eller oktober 1978.

Den
expertkommitté som har i uppdrag all bl. a. studera frågan om överklagande
till den europeiska domstolen av beslut av kommissionen för mänskliga
rättigheter innebärande avvisning av ansökningar avrådde från atl införa en sådan
möjlighel till överklagande. Vidare väcktes inom kommittén frågan om
omprövning av beslul som fattats av kommissionen med liten majoritet.

Kommittén
ansåg det inte önskvärt att ge domstolen behörighet all lämna förhandsutiålanden
på begäran av kommissionen. Även tanken på dylik behörighet med avseende på mål
och ärenden, som behandlas av nationella domstolar, vann föga anslutning inom
kommittén.

Den
andra expertkommittén har fortsalt sin genomgång av och jämförelse meUan den
europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 10

motsvarande
FN-inslrament. Kommittén rekommenderade att den europeiska konventionen
kompletteras med vissa rättigheter, vilka bör innefattas i ett protokoll till
konventionen. Förslag till sådant protokoU skall utarbetas.

Den
tredje expertkommittén, som behandlar frågor om information och undervisning
rörande mänskliga rättigheter, antog ett antal förslag. Dessa avser bland annat
utarbetande av en för allmänheten avsedd broschyr om den europeiska
konventionen samt inrättande av stipendier för studier och forskning rörande
mänskliga rättigheter och av ett europeiskt pris för mänskliga rättigheter.

De
tre expertkommittéerna fortsätter sin verksamhei under 1978.

2.
Sociala och socio-ekonomiska frågor a) Social trygghet

Konventioner som
öppnats för undertecknande eller trätt i kraft.

Den
konvention om migrerande arbetstagares sociala trygghet (nr 78), som utarbetats
inom Europarådels ram och öppnats för undertecknande 1972, trädde i kraft den 1
mars 1977 sedan tre stater - Luxemburg, Nederländema och Turkiet - ratificerat
den. Konventionen, som är en motsvarighet till EG:s förordning om social tirygghet
för migrerande arbetstagare och i sina huvuddrag bygger på denna, innebär ett
försök all på multilateral grand lösa de samordningsproblem som uppstår i
synnerhet på pensionsområdet när en person har arbetat också i andra länder än
hemlandet. Konventionen innehåUer bestämmelser för alla grenar av den sociala tryggheten,
men förutsätter i åtskUliga hänseenden en utfyllande reglering genom bilaterala
konventioner. TUl Iconventionen ansluter en överenskommelse med tiUämpningsbestämmelser.
Nordiska socialkonventions-utskoltel har i uppdrag att utreda de nordiska
ländernas möjligheter atl ansluta sig tiU konventionen.

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Huvudkommittén
för social trygghet överlämnade under året till ministerkommittén en studie
över de ekonomiska konsekvenser för socialförsäkringssystemet som de
demografiska förändringama i medlemsländerna innebär, särskilt det faktum all
andelen äldre ökat. I studien ställs dessa förändringar också i relation tUl de
sänkningar av den allmänna pensionsåldern som samtidigt genomförs i olika
länder. Ministerkommittén har beslutat ställa studien till medlemsländemas
regeringars förfogande.

En
särskUt tUlsalt expertkommitté under huvudkommittén, förstärkt med ledamöter
utsedda av huvudkommittén för sociala frågor, arbetade med att utforma förslag
till ett eurofiarådsinstrumenl avseende frågor i samband med arbetslöshet. Uppgifien,
som tillkommit mot bakgrunden av de senaste årens kraftigt tilltagande
arbetslöshet, går ul på att tUlskapa nya minimistandardnormer för ersättning
vid arbetslöshet. Man vill emellertid samtidigt fastslå att det inte är tillfyUest
att betala ul ersättning tiU arbetslösa. Det fordras också insatser för de
arbetslösa i form av arbetsförmedling, yrkesulbUdning, rehabilitering etc.
Sverige har som bekant kommit långt på detta område, och de svenska
erfarenheterna uppmärksammas i kommittéarbetet.

I
en annan expertkommitté fortsatte studiema av möjligheter alt åstadkomma en
snabbare handläggning av pensionsärenden som berör flera län-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 H

ders
myndigheter. En tredje expertkommitté ai-betade med förslag tiU förenklingar i
förfarandet när en person som tillfälligt vistas i ett annat land än sill egel
blir sjuk och behöver vård. På initiativ av huvudkommittén för utveckling av
sport tog huvudkommittén för social trygghet vidare upp frågan om
socialförsäkringsskyddet för idrottsmän såväl amatörer som professionella -
där situationen skiljer sig väsentiigt meUan olika länder.

På
förslag av Belgien har ministerkommittén beslutat all en socialförsäk-ringsminrsterkonferens
skall håUas i Strasbourg den 6-7 mars 1979. Huvudkommittén för social trygghet
har fått i uppdrag att förbereda konferensen. Dess lemala kommer att bli dels
kostnadsutveckling och förmåner vid sjukdom, dels finansieringen av
socialförsäkringen i stort.

Liksom
lidigare år deltog huvudkommittén i den årliga granskningen av rapporter
rörande tillämpningen av den europeiska socialförsäkringsbal-ken jämte
protokoll, tUl vUka instrument bl. a. Sverige är anslutet Gfr prop. 1965:115).
På grundval av förslag från kommittén antar ministerkommittén årligen
resolutioner om de anslutna ländernas iakttagande av balkens bestämmelser.
Årets granskning gav upphov lill erinringar i olika detaljfrågor mot några
länder. Mot Sveriges tillämpning av instrumenten riktades såsom lidigare år
ingen anmärkning. Arbetet på en revision av balken fortsätter inom kommittén.

b) Arbetsmarknadsfrågor

Resolutioner
som antagits av ministerkommittén

Ministerkommittén
antog i januari 1977 en resolution (77) 1 om kvinnors sysselsättning. 1
resolutionen rekommenderas medlemsstaternas regeringar atl vidta en rad
åtgärder för att undanröja diskriminering av kvinnor och stärka deras ställning
inom arbetslivels område. Åtgärderna avser utbUdning, förbättringar i fråga om
tillträde lill arbele och i fråga om arbetsförhållanden saml lika lön. Den innehåUer
också rekommendationer om ål-gärder avsedda att göra det möjligt för föräldrar
att förena yrkesverksamhet med familjeansvar.

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Huvudkommittén
för sociala frågor har under året beslutat begära hos ministerkommittén att en
expertgrupp skall tillsättas för att studera problem som uppkommit för äldre
arbetstagare till följd av ekonomiska och teknologiska förändringar. Kommittén
har också genomfört sin första granskning av tUlämpningen av den europeiska au
pair-överenskommelsen hos de tre första avtalsslutande partema. Sverige har
inte tillträtt överenskommelsen.

c) Social
omvårdnad m. m.

Resolutioner
som antagits av ministerkommittén

Ministerkommittén
antog 1977 tre resolutioner med anknytning tUl social omvårdnad:

(77)
33 rörande placering av bam

(77)
34 om förberedelse för pensionering

(77)
37 om social hemhjälp

Viktigare
frågor i kommittéarbetet Vid vårens sammanträde med huvudkommittén för sociala
frågor, vilkel

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 12

på
den grekiska regeringens inbjudan ägde ram i Äten, diskuterades bl. a. förslagen
tiU de ovan nämnda resolutionema rörande placering av bam och förberedelse for
pensionering.

Vid
höstsammanlrädet antog kommittén för sin del resolutionen om social hemhjälp.
Resolutionen speglar ganska väl en modera syn på hemhjälpen och har gett
socialstyrelsen impulsen att samla intresserade personer och organisationer
till ett möte för att diskutera den svenska hemhjälpsorganisationen mot
bakgrand av resolutionen.

Ett
förslag till resolution om barnmisshandel behandlades preliminärt av kommittén.
Det kommer att tas upp på nytt när motsvarande kommittéer för juridiska frågor
och hälsovårdsfrågor lämnat sina synpunkter.

Kommittén
beslöt vidare atl tiUkalla en kvalificerad konsult för att göra en analys av
vilka sociala problem som på längre sikt kommer att fä ges prioritet i Europa.

Kommittén
har under året också diskuterat stipendiefrågor och läget beträffande
ratifikation av den europeiska sociala stadgan.

Fackministerkonferenser

Den
femtonde europeiska familjeministerkonferensen ägde rum i Bonn den 7-9
september. Från svensk sida deltog statsrådet Rune Gustavsson.

d) Migration

Konventioner
som öppnats för undertecknande

Sverige
undertecknade den 24 november 1977 Europarådets konvention om migrerande
arbetstagares rättsställning.

Med migrerande
arbetare förstås medborgare i avtalsslutande stal som lagligen vistas och
arbetar inom annan avtalsslutande stat. Konventionen reglerar utländska
arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter med avseende på bl. a.
inresa, uppehåUstiUstånd, arbetsliUstånd, familjeåterförening, information,
bostads- och arbetsförhåUanden, skatter, social trygghet, socialvård, sjukvård,
hälsovåird, utbUdning, rättsskydd och rättshjälp. Konventionen har i juni 1978
ratificerats av Sverige.

Resolutioner
som antagits av ministerkommittén

Ministerkommittén
antog under våiren 1977 en resolution (77) 12 om medborgarskap för makar av
olika nationalitet. Den syftar till att alltmer jämstäUa man och kvinna beträffande
möjligheten att, exempelvis genom naturalisalion, få makens medborgarskap.
Vidare antogs en resolution (77) 13 om medborgarskap för barn i äktenskap. Den
fastslår att UkstäUigheten i fråga om föräldramas rätt när det gäller bamen bör
medföra atl bamen skall ha möjlighet att få såväl fadems som moderns
medborgarskap. Varje medlemsstat rekommenderas atl ge bcim i äktenskap dess
nationalitet så snart en av föräldrama är medborgare i staten. Alternativt bör bam
till föräldrar med olika nationalitet, som inte fått båda föräldramas
medborgarskap vid födelsen, ha möjlighet atl för\ärva den andra förälderns
medborgarskap t. ex. genom naturalisalion. Vidare rekommenderas införandet av vissa
bestämmelser som syftar tiU avveckling av det ena medborgarskapet när bamel har
blivit myndigt.

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Inom
särskUde representantens för flykting- och överbefolkningsfrågor rådgivande
kommitté (CAHRS) slutfördes behandlingen av tre resolu-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 '

tionsutkast.
Dessa överlämnades till ställföreträdarkommittén för godkännande. De tre
resolutionsutkasten behandlar frågor i samband med familjeåterförening, Ulegal
invandring och sociala och ekonomiska följder för invandrare av
lågkonjunkturen.

En
expertgrapp liUsalles för atl utarbeta ett resolutionsulkasl om migrerande
kvinnors situation.

Planeringsarbete
inleddes för ell större seminarium i Europarådels regi om aktuella
utvecklingstendenser vad gäUer migration i Europa. Genom det svenska förslaget
i november 1977 att en konferens skall anordnas för ministrar med ansvar för migrationsfrågor
i Europarådets medlemsstater har emeUertid planeringen getts en annan
inriktning.

e)
Konsumentskydd

En
expertkommitté rörande "The Provision of Adequale Äfter-Sales
Service" avslutade sitt arbete under året, och ett förslag lill resolution
lades fram för övervägande av ministerkommittén. Vidare har ministerkommittén
tiUsatt en särskild expertkommitté för atl utarbeta ett arbetsprogram för
konsumentskydd på det ekonomiska och sociala området. Kommittén möttes i juni
1977. Den har lagt fram ett program för framlida aktiviteter till
ministerkommittén.

3.
UtbUdning, kultur och sport a) Utbildning och kultur

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Kulturstyrelsen
(CCC), vilken först i december ombildades och fick den nya förkortningen CDCC, höU
under 1977 sina 3l:a och 32:a möten. Ses-sionema ägnades i huvudsak åt frågan
om struktur och arbetsmetoder för det framtida samarbetet inom kultur- och
utbildningsområdena saml ål program- och budgetfrågor.

En arbetsgrapp
med uppgift att se över existerande struktur och arbetsmetoder lämnade under
året sitt förslag tUl reviderad organisation. Vid CCC:s 32:a möte diskuterades
förslaget varefter CCC lämnade ett egel förslag tiU ställföreträdarkommittén. CCC:s
förslag till ny straktur och nya arbetsmetoder innebar i korthet att de
permanenta kommiltéema skulle avskaffas och endast CCC förbli ett permanent
organ. Verksamheten föreslogs organiserad i projekt, konferenser och serviceaktiviteler.

Ställföreträdarkommittén
beslöt emeUertid alt en stående konferens för universitetsfrågor skall utgöra
ett permanent organ vid sidan av CDCC.

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Under
året har kommittén för högre utbUdning och forskning hållit sill 35:e möte i
Alen. Kommittén för aUmänna skolfrågor har hållit två byråmöten, varav ett
utvidgat, och kommittén för vuxenutbildning och kulturell utveckling har
hållit ett byråmöte. Av de frågor som varit aktuella i expertkommittéer och
arbetsgrupper kan följande redovisas.

(/)
Högre utbildning och forskning

Arbetsgruppen
för utveckling inom högskoleområdet ("Diversificalion of tertiary education"),
har under året presenterat rapporter om den högre

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 14

utbildningen i skilda länder, däribland Sverige. En
särskild arbetsgrupp för de sydeuropeiska ländema kommer atl fortsätta sitt
arbete.

Arbetsgruppen för "Equivalence of Diplomas" höll
ett möte i Stockholm för de nordiska ländema och länder i Centraleuropa. Vid
mötet presenterades den nordiska överenskommelsen rörande giltighet och
tillgodoräknande av utbildning. Dessutom diskuterades de nordiska ländemas behörighetsvillkor
för högre utbildning.

(ii) AUmänna skolfrågor

Under året har förberedelserna för att starta ett nytt
projekt om hur den obligatoriska skolan tillgodoser individens, samhällets och
arbetsmarknadens krav påbörjats.

Utbildningen av lärare för invandrare har studerats i
flera länder, bl. a. i Sverige.

Ett symposium om förskolan i glesbygdsområden har hållits
i Sloriien.

Samarbetet rörande produktion av läromedel har fortsatt
under året.

(///) Vuxenutbildning

Projektet rörande modulsystem för vuxnas språkinläming har
fortsatt och ett flertal expertmöten har arrangerats i Strasbourg. Dessutom
anordnades ett symposium i Förbundsrepubliken Tyskland. Under året har arbele
lagts ned på alt bättre anpassa projektet till invandrares situation.

Ell syslem av kontakter har skapats meUan projekt i skilda
länder som arbetar med nya angreppssätt inom vuxenutbildningen. Ell svenskt vuxen-utbildningsprojekl
ingår i detta.

(iv) Pedagogisk forskning, information och dokumentation

Arbetet med all upprätta del datorbaserade "European Documenlation
and Information Syslem for Education" (EUDISED) har fortsatt under året.
Vissa inledande kontakter om samarbete mellan EUDISED och Unesco har lagils.

(v) Kultur- och ungdomsfrågor

Ell flertal expertmöten som behandlat de olika projekten
inom kulturområdet har under året hållits i Strasbourg. Förberedelsearbete for
ett nytt projekt om "Cultural policies" har initierats.

Ell nät av kontaktpersoner med syfte alt förse en ny
bulletin med information om kulturpolitiken i länderna har etablerats.

De nationella kontaktpersonerna för ungdomsfrågor har
mötts och diskuterat bl.a. program för del framtida arbetet och frågan om hur detla
skall organiseras.

Fackministerkonferenser

(i) Den tionde europeiska utbUdningsministerkonferensen
hölls i Strasbourg den 27-30 juni 1977. Huvudtemat för konferensen var
"Skolan i samhället" ("The School in its Relations with the Community").

Deltagare var utbildningsministrarrafrån de 22 länder som
undertecknat den europeiska kulturkonventionen. Från svensk sida deltog
statsråden Jan-Erik Wikström och Britt Mogård.

Vid ett i programmet inlagt informellt möte meUan enbart
ministrarna kom dessa överens om atl temat inte lämpade sig för en resolution.
1 stället enades de om ett uttalande (statement) med nedanstående innehåll:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Mol
bakgrund av bl. a. OECD:s och Europarådets rapporter och deras i stort sett
samstämmiga analyser och angivna policylinjer understryker ministrarna särskUt
följande:

relationen
skolasamhäUe utgör en viktig faktor både för samhällsut

vecklingen och för utveckling av skolans ulbUdningsfunklion;

- denna
funktion innefattar mer än utbUdning för arbetsmarknaden;

målen för utbildningspolitiken kan därför inte enbart anpassas till arbets

marknadens krav; icke desto mindre är det viktigt för den personliga ut

vecklingen alt få en för yrkeslivet avpassad utbUdning.

Särskilt
följande problem bör uppmärksammas:

- samhällskunskap måste få utrymme i all
undervisning;

- genom adekvat utbildning skall lärarna ges siörre
möjligheter alt hålla kontakt med samhällsutvecklingen;

-föräldrar
skall ges möjlighel deltaga i arbetet med skolan, dess innehåll och styrelse;

- skolans struktur skall vila på demokratisk grund
och säkra dellagande av samhäUeliga intressen i skolan samt främja demokratisk
styrelse av skolan;

- metoder bör studeras hur ett syslem för
"permanent education" skall kunna genomföras, vilka innefattar en
strategi för återkommande utbildning.

InvandrarutbUdningen
diskuterades på grundval av en rapport om uppföljningen på området sedan föregående
ministerkonferens (i Stockholm 1975).

Ministrarna
antog en resolution i vilken man rekommenderar medlemsregeringama all
intensifiera utbildningsinsatserna för invandrare. Man vill även stimulera till
bilaterala överenskommelser mellan utvandrings- och invandringsländer.
Inrättande av bUaterala kommissioner bör uppmuntras. Följande frågor förtjänar
ytterligare uppmärksamhet:

- för- och grundskoleutbUdning för invandrarbarn

- vuxenutbildning med tonvikt på invandrarfamiljernas
integrering i sin nya sociala och kulturella miljö

- särskilda
utbildningsinsatser för invandrarkvinnor.

Vidare
bör insatser göras bl. a. genom massmedia för utveckling av invandrarnas
kultur och färdighet beiräffande del egna språket.

Europarådet
rekommenderas ge hög prioritet ål invandrarulbildning i sin medelfristiga plan
och bl. a. företa en studie Över de långsikliga effekterna av immigration i invandrarlandel
(svenskt initiativ); vidare bör man undersöka möjlighelerna atl utarbeta
bilaterala och multilaterala modellav- lal.

Europeiskt
utbildningssamarbete diskuterades på basis av de internationella
organisationernas framstegsrapport.

Ministrarna
enades om en resolution varmed man konstaterar all organisationernas arbele
kompletterar varandra genom olika infaUsvinklar lill problemen
(organisationernas olika inriktning och mål) men alt samarbetet mellan
sekretariaten måste intensifieras.

Slutligen
instruerade ministrarna sin ämbelsmannakommitté atl förbereda den ll:e
europeiska utbUdningsministerkonferensen i Haag 1979 över temat "Education
and equalily of opportunily for girls and women".

(ii)
Under året har förberedelsearbetet inletts för Europarådels 2:a kulturministerkonferens,
som skaU hållas i Aten 1978. Temat for konferensen blir "The cultural
dimension of development".

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 16

b)
Sport

1
november 1977 beslöt StäUföreträdarkommittén att inrätta en sport-kommitté
direkt under ministerkommittén. Den kallades huvudkommittén för utveckling av
sport (CDDS). Medlemmar är de stater som undertecknat den europeiska kulturkonvenlionen.

Arbetet
inom CDDS och dess föregångare har koncentrerats tUl förberedelserna för del sportministermöte
som ägde rum i London den 37 april 1978. Bland de ämnen som stod på spiortministerkonferensens
dagordning kan nämnas regeringarnas ansvar för sporten, etiska och mänskliga
problem inom idrotten samt sportens plats i samhället.

4.
Ungdomsfrågor

a) Europeiska
ungdomsfonden

Fonden
har under året fördelat ungefär 4,3 miljoner FF. Diskussioner har förts om
förstärkning av fonden och Sverige har tillsammans med nio övriga länder lämnat
friviUiga extra bidrag tiU fondens verksamhet.

b) Europeiska
ungdomscentret

Ungdomscentret
har under året fortsatt sin utbildningsverksamhet och arrangerat c:a 20 kurser,
vUka omfattat mellan fem och tio dagar.

S.
Hälsovård

Resolutioner
som antagits av ministerkommittén

StäUföreträdarkommittén
antog i januari två resolutioner på hälsovårds-området - (77) 3 rörande
sjukhusens interna struktur och (77) 4 angående omgruppering av paramedicinska
yrken. Senare antogs (77) 30 om den allmänpraktiserande läkaren. Här behandlas
utbildningsfrågor samt sätt att stimulera intresset för denna yrkesverksamhet.

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Den
europeiska hälsovårdskommillén (CDSP) hade två möten under året. Vid det andra
mötet deltog för första gången företrädare för Spanien.

Kommittén
slutförde behandlingen av resolutionsförslaget rörande den allmänpraktiserande
läkarens roll.

Presidiets
roll mellan kommitténs möten diskuterades. Del föratsattes atl kommitténs arbetsgrapper
skuUe kontakta presidiet om svårigheter uppstår att tolka mandat eller att av
andra skäl svårigheter uppkommer att genomföra planerat arbete.

Kommittén
enades om ämnen och sammansättning för de arbetsgrupper som skall börja sitt
arbete under år 1978. Följande prioritering mellan grap-perna gjordes

1) den
gemensamma arbetsgrappen för frågor angående harmonisering

av lagstiftningen om transplantation m. m.

2) en arbetsgrapp för jämförelse av kostnader för vård och behandling i öppen
resp. sluten vård

3) en arbetsgrupp rörande egenvård

4) en arbetsgrupp angående skolhälsovårdens plats inom hälso- och
sjukvården

s. 17 Kontrollera mot PDF

5)
en arbetsgrupp om sjukhusinfektioner.

Som
ämne för det samordnade forskningsprogrammet 1978 föreslogs "Vad kan
förväntas av hälsoutbUdningsprogrammen?"

Kommittén
yttrade sig över förslaget från den parlamentariska församlingen angående
införande av ett s. k. intemationellt medicinskt kreditkort. Kommittén
förklarade sig villig medverka i arbetet men stäUde sig något tveksam till
värdet av ett sådant kort.

Kommittén
diskuterade erfarenheter av bilaterala avtal på medicinens område och då främst
med de östeuropeiska statema.

På
svenskt förslag beslutade kommittén alt en utvärdering skall ske av samarbetet
på blodområdet för att göra resultaten tillgängliga för andra än experter.

Kommittén
antog förslag till resolution och rapport angående transplantation av
biologiskt material från människa. Kommittén antog vidare förslag tiU
resolution och rapport om familjeplanering. Arbetet betecknades såsom mycket värdefullt
och kommer att publiceras genom Europarådels försorg.

Den
arbetsgrupp som behandlar vissa frågor om förebyggande av narkotikamissbruk
har nu utarbetat förslag tiU rapport och förslag till resolutioner angående
dels ambassaders resp. konsulats uppgifter när medborgare från del egna landet
får problem med narkotikamissbruk i vistelselandet, dels åtgärder på
informations- och utbUdningsområdena om problem som unga människor möter vid
resor till länder där narkotika är lätt tillgänglig.

6.
Miljö- och regionala planeringsfrågor a) Miljöfrågor

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

Arbetet
inom naturvårdskommittén har koncentrerats till frågor rörande natur- och
landskapsvård samt hotade växt- och djurarter. En särskild förteckning över
hotade växt- och djurarter har under året sammanställts. Inom en särskild
expertkommitté utarbetas en konvention rörande skyddet av vilda djur och
växter i Europa. Under året har Europarådets diplom för skyddsvärda områden
förlängts för de berörda svenska områdena, nämligen Sarek-Padjelanta
nationalparker och Muddus nationalpark.

Fackministerkonferenser

Det
tredje miljöministermötet planeras äga rum i Schweiz den 20-21 september 1979.
Det tredje sammanträdet med den förberedande kommittén ägde ram i oktober
1977. MUjöministermötet avses behandla frågor rörande sambandet mellan de areella
näringama och naturvården.

Särskilda
aktiviteter eller manifestationer

Under
året har informationscentralen för naturvårdsområden slutfört sin våtmarkskampanj.

b)
Regionalplanering

Fackministerkonferenser

Förberedelserna
för den Qärde europeiska planminislerkonferensen, vilken avses äga ram i Wien
i oktober 1978, påbörjades under 1977. Huvudtemat vid konferensen blir
planering för landsbygdsområden.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 18

Konferensen förbereds av en ämbelsmannakommitté. Vidare
ingår som ett led i förberedelsearbetet olika seminarier och symposier över
ämnen med anknytning till konferensens huvudtema.

Under året har ett symposium om "Rural architecture
in regional planning" hållits i Granada, Spanien. Häri deltog även
representanter för ett antal östeuropeiska stater.

7. Regionala och kommunala frågor

Viktigare frågor i kommittéarbetet

Huvudkommittén för regionala och kommunala frågor (CDRM)
höll sitt första plenarmöte inom ramen för den nya kommittéstrakturen den 23-25
mars 1977. Detta ägnades främst ål 1977 och 1978 års arbetsprogram. Dessutom
förbereddes kommunministrarnas ad hoc-konferens i Lissabon den 28-29 oktober
1977. Det andra mötet höUs den 23-25 november 1977. Därvid behandlades främst
program och andra frågor som rör den tredje kommunministerkonferensen i
Stockholm år 1978.

Vid den andra kommunminislerkonferensen i Äten 1976 antogs
ett preliminärt förslag till en europeisk konvention för gränskommunalt
samarbete. Under 1977 lades en slutlig text fram av huvudkommittén för
regionala och kommunala frågor. Denna väntas bli anlagen under 1978.

Bland de aktiviteter som pågår inom kommittén kan förutom
de utredningar och rapporter som rör Stockholmskonferensen nämnas följande
studier. Moderna tekniker för kommunal administration, inklusive ratio-neU
användning av datorer; fördelning av kostnader för kommunal service mellan nyttiare
och skattebetalare.

Fackministerkonferenser

Vid en ad hoc-konferens i Lissabon den 28-29 oktober 1977
diskuterade kommunministrama frågor om fördelning av ansvar och resurser mellan
olika administrativa nivåer saml lämpliga storlekar för kommuner.

Vid den tredje kommunminislerkonferensen i Stockholm den
7-8 september 1978 kommer att behandlas frågor om medborgarinflytande och utvecklingen
av den kommunala demokratin.

8. Rättsfrågor

Konventioner som öppnats för underf.ecknande

(i) Den europeiska överenskommelsen om översändande av
ansökningar om rättshjälp öppnades för undertecknande den 27 januari 1977.
Överenskommelsen undertecknades av Sverige samma dag.

Överenskommelsen avser ansökningar om rättshjälp (fri
rättegång eller annal sådant bistånd) i ärenden av civil, kommersiell eller
administrativ natur. Den som vill ansöka om rättshjälp i annan avtalsslutande
stal än den i vilken han har hemvist får lämna in sin ansökningshandling till
förmedlande organ i den senare staten. Denna översänder sedan ansökningen lill
mottagande organ i den andra staten.

(ii) Sverige undertecknade den 27 januari 1977 den
europeiska konven-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 19

tionen om bekämpande av terrorism, som öppnades för
undertecknande samma dag. Konventionen ratificerades av Sverige med vissl
förbehåll den 15 september 1977 Gfr prop. 1976/77:124).

Genom
konventionen åtar sig de avtalsslutande staterna att antingen tillmötesgå
begäran från annan sådan stat om utiämning av någon som har begått terrordåd
av närmare angivet slag eller själv vidta åtgärder för lagföring av honom. En
fullständig anslutning till konventionen medför vidare alt stal inte får vägra utiämning
för sådant brott under hänvisning till all det är atl betrakta som politiskt.
På denna punkt har emellertid Sverige gjort ett särskilt förbehåU som innebär
all Sverige behåller nuvarande möjligheter att vägra utlämning för politiska
brott. Konventionen innebär dessutom atl de avtalsslulande staterna skall lämna
varandra rättsligt biträde när del gäller straffrättsliga förfaranden mol
personer som har gjort sig skyldiga till terrordåd.

(iii) Den
europeiska konventionen om produktansvar för personskada och dödsfall öppnades
för undertecknande den 27 januari 1977. Konventionen har inte undertecknats av
Sverige.

Genom konventionen tillskapas ett särskilt ansvarssyslem
för personskada orsakad av bristfälliga produkter. Konventionens
tillämpningsområde är begränsat lill ansvarighet för personskada.
Ansvarigheten åvilar producenten av den bristfälliga produkten saml, i fråga
om importerade varor, dessutom importören. Ansvarigheten är i princip objektiv,
dvs. oberoende av vållande på producentens sida.

(iv) Sverige undertecknade den 24 november 1977 den
europeiska konventionen om migrerande arbetstagares rättsställning.
Konventionen, vars innehåll redovisas under sektor 2, "sociala och socio-ekonomiska
frågor", öppnades för undertecknande samma dag.

(v) Sverige undertecknade den 24 november 1977 ett
protokoll om ändring i 1963 års europeiska konvention om begränsning avfaU av flerfaldigt
medborgarskap och om militära förpliktelser ifall av flerfaldigt medborgarskap.
Protokollet öppnades för undertecknande samma dag.

Syftei med protokollet är bl. a. att underlätta för person
med dubbelt medborgarskap all avslå från medborgarskapet i den stat där han
inte är bosatt samt atl förtydliga en bestämmelse i konventionen om rätt till
befrielse i vissl fall från mUitära förpliktelser vid dubbelt medborgarskap.

Ministerkommittén har också antagit ett tilläggsprotokoll
till 1963 års konvention. Det avser informationsutbyte i anslutning till tiUämpningen
av konventionen.

(vi)
Den 24 november 1977 öppnades för undertecknande den europeiska konventionen
om delgivning i utlandet av handUngar i förvaltningsmål och förvaltningsärenden.

Syftet med konventionen är att skapa förutsättningar för
internationellt samarbete vid delgivning av handlingar i förvaltningsmål och
förvaltningsärenden och därmed komplettera tidigare internationella instrument
om inbördes rättshjälp i civil- och brottsmål.

Resolutioner vilka antagits av ministerkommittén (i)
Medborgarskap för makar av olika nationaUtet

I resolution (77) 12 rekommenderas medlemsstaternas
regeringar alt verka för jämställdhet mellan utländska män och kvinnor som är
gifta med medlemsstats medborgare när det gäUer villkoren för att bli
medborgare i denna stal. Vidare rekommenderas att det för utlänning, som är
gift med medborgare i medlemsstat, för förvärv av medborgarskap i den staten
inte

s. 20 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 20

skall krävas mer än fem års hemvist i staten varav högst
tre år efter äktenskapets ingående. Resolutionen innehåller också en rekommendation
om all utlänning som är gift med medborgare i medlemsstat skaU {& bU medborgare
i den staten på förmånligare villkor än andra utlänningar. (Jfr även
redovisningen under sektor 2, "sociala och socio-ekonomiska frågor").

(u) Medboigarskapför barn i äktenskap

Resolution (77) 13 innehåller rekommendationer tUl
medlemsstaternas regeringar rörande medborgarskap för barn födda i äktenskap. 1
resolutionen rekommenderas regeringama all i och med födseln ge bam i
äktenskap medborgarskap i staten om barnels far eller mor är medborgare i
staten eller möjliggöra för sådant bam alt lill dess det har fyUt 22 år
förvärva detta medborgarskap. Vidare rekommenderas regeringama att i sin
lagstiftning införa bestämmelser varigenom dubbelt medborgarskap undviks. I
sistnämnda avseende innehåller resolutionen även rekommendationer om bl.a.
vissa minimibestämmelser. (Jfr även redovisningen under sektor 2 "sociala
och socioekonomiska frågor").

(lii) Införande och förenhetUgande av nationella identitetskort

I resolution (77) 26 rekommenderas medlemsslatemas
regeringar att snarast anpassa redan befintliga nationeUa system för
identitetskort tiU vissa angivna bestämmelser eller åtminstone bringa dessa
syslem i överensstämmelse med de principer som dessa bestämmelser ger uttryck
för och som är avsedda atl skydda individens grundläggande rättigheter. För det
fall identitelskortsystem saknas rekommenderas att införandet av ett sådant
system övervägs. Resolutionen innehåller också en rekommendation till regeringama
all för identifieringsändamål erkänna varandras identitetskort.

(iv) Ersättning tiU brottsoffer

Resolution (77) 27 innehåller rekommendationer till medlemsslatemas
regeringar alt i fråga om ersättning till brottsoffer beakta vissa närmare angivna
principer. Dessa principer rör bl. a. i vUka fall staten bör bidra tUl ersättningen,
vilka brottstyper som minsl bör omfattas av ersättningssystemet, hur och i
vilken form ersättningen bör utgå, vad som bör omfattas av ersättningen, ersättningens
storlek och vUken stat som bör utge ersättningen.

(v) Straffrättens möjUgheter att bidra tiU skydd av miljön

I resolution (77) 28 rekommenderas medlemsstaternas
regeringar att överväga de problem som logs upp i en rapport angående straffrättens
roll på miljöskyddels område som lades fram vid det sjunde europeiska justitie-minislermölel
i Basel år 1972 och om möjligt vidta en eUer flera av de åtgärder som
föreslogs i denna rapport.

(vi) Smitningfrån traftkolycksplats

I resolution (77) 29 uttalas alt harmonisering av
lagstiftningen rörande smitning från irafikolycksplats är önskvärd.
Medlemsstatemas regeringar rekommenderas därför att tillämpa vissa närmare
angivna principer i denna lagstiftning. Dessa principer innebär bl. a. att bestämmelser
bör ges om vad trafikant skall iaktta i händelse av trafikolycka och om
påföljder för smitning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 21

fv(()
Den enskildes skydd mot myndighets åtgärder

I
resolution (77) 31 framhåller ministerkommittén atl del med hänsyn tUl det
ökade samarbetet mellan stater i förvaltningsärenden samt människornas allt
större rörlighet över gränsema är önskvärt att få till stånd en enhetlig
standard i alla medlemsstater i fråga om den enskildes skydd mol myndigheters
åtgärder. Medlemsstatemas regeringar rekommenderas därför att i sin
lagstiftning och administrativa praxis ledas av vissa principer. Dessa
principer omfattar rätt att bli hörd, att få tillgång lill upplysningar, rätt
all anlita biträde, angivande av skäl i beslut och angivande av besvärsmöjligheter.

(viu)
Tillämpningen av den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål

Resolution
(77) 36 innehåUer rekommendationer till medlemsstatemas regeringar rörande lillämpningen
i vissa avseenden av konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål.

Viktigare
frågor i kommittéarbetet

(i)
Europeiska kommittén för juridiskt samarbete (CDCJ)

CDCJ
höll under år 1977 två möten. Kommitténs 27:e möte ägde rum den 27 juni-1 juli och
det 28:e mötet den 28 november-2 december.

I
syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer pågår
utredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer under CDCJ. Bland de
ämnen som är under utredning bör främst nämnas vårdnad om barn, åtgärder för
att underlätta för part att föra talan vid domstol, skydd vid automatisk
databehandling, automatisk databehandling av rättslig information, transplantation,
den enskildes skydd vid administrativa förfaranden, förenhetUgande av familjerätten,
rättsliga aspekter på de problem som uppslår i samband med statslösa personers
närvaro på medlemsslatemas territorier, privilegier och immunitet samt
följdverkningar i bevishänseende av nya metoder atl återge handlingars innehåU.

CDCJ
har under året underställt ministerkommUtén utkast tiU konvention om
erhållande utomlands av upplysningar och bevis i förvaltningsärenden.
Ministerkommittén har vidare underställts utkast tiU tilläggspro-tokoU tUl den
europeiska konventionen om upplysning om innehåUet i utländsk rätt. CDCJ har
även föreslagit ministerkommittén atl anta utkast till resolutioner om
avtalsviten, rättshjälp och transplantation.

Massmediakommittén,
som sorterar under CDCJ, har under 1977 hållit sitt tredje möte. Vid mötet
diskuterades bl. a. program och framlida verksamhet samt organisations- och strakturfrågor.
Det beslöts att den tidigare organisationen av arbetet i fyra expertkommittéer skuUe
ändras, så att arbetsuppgifterna omfördelades till tre underkommitiéer.
Expertkommittéerna har numera följande uppgifter: Mediemas funktion och uppgifter.
Elektroniska media och Rättsliga frågor rörande media.

(U)
Europeiska kommitténför brottslighetsfrågor (CDCP)

CDCP
höU den 23-27 maj 1977 sitt 26:e plenarmöte. Vid mötet behandlades förslag tUl
resolution om ersättning tUl brottsoffer och förslag liU resolution om straffrättens
möjligheter att bidra tUl miljöskyddet. CDCP antog förslagen, det förstnämnda
med vissa ändringar, och beslöt att hänskjuta dem tiU ministerkommittén.
Vidare behandlades bl.a. förslag tiU tilläggsprotokoll och resolutioner rörande
tillämpningen av de europeiska konventionema om utlämning för brott och om
inbördes rättshjälp i brott-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Skr
1978/79:17 22

mål.
CDCP antog med vissa tUlägg de föreslagna textema och beslöt att hänskjuta dem tiU
ministerkommittén. Vid mötet antogs även en slutlig rapport om obehörigt
avvikande från trafikolycksplats.

Bland
de frågor som under år 1977 behandlades av CDCP:s underkommittéer märks,
utöver de ämnen som ovan nämnts, avkriminalisering, sttaflfprocessuella frihetsberövanden,
försäljning och innehav av skjutvapen, ungdomsbrottslighet och sociala
förändringar, ekonomiska brott samt terrordåd.

På
CDCP:s arbetsprogram för år 1978 står bl. a. våldet i dagens samhälle, intemationellt
samarbete i fråga om brott rörande konst, samarbetet meUan aUmänheten och
polisen samt vissa frågor rörande kriminalvård i anstalt.

Fackministerkonferenser

På
initiativ av den österrikiske justitieministern höUs den 23 september 1977 ett informeUt
justitieministermöte i Wien. I mötet deltog företrädare för samtliga
Europarådets medlemsstater utom Grekland, Malta, Portugal, Spanien och Turkiet
samt Finland. Vid mötet diskuterades resultatet av en europeisk
familjerättskonferens som hållits i Wien omedelbart före justitieministermötet.
Vidare diskuterades åtgärder att underlätta för enskild att föra talan vid
domstol samt frågor om ersättning till brottsoffer och om terrorism.

Särskilda
aktiviteter eller manifestationer

Under
tiden den 19-22 september höUs i Wien en europeisk familjerättskonferens. I
konferensen deltog företrädare for samtliga Europarådets medlemsstater utom
Malta samt Finland och Liechtenstein.

Syftet
med konferensen var att diskutera vilka ämnen som kan vara lämpliga alt ta upp
i ett arbete avseende harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning på det
familjerättsliga området.

Vid
konferensen behandlades frågor om åtgärder för att införliva bam i en ny
familj, föräldrars skyldighet mot sina bam samt utövandet av föräld-ramyndighet,
makes behörighet att förfoga över makamas gemensamma egendom och efterlevande
makes rätt till sådan egendom samt grunder för och följder av
äktenskapsskillnad. Konferensen antog vissa uttalanden med förslag tUl åtgärder
for att harmonisera familjerätten, riktade till ministerkommittén och CDCJ att
beaktiis i arbetet inom Europarådets ram.

///.
Europarådets fond för bosättning och regional utveckling

Regeringen
beslöt den 16 juni 1977 att Sverige skuUe ansluta sig liU Europarådets fond för
bosättning och regional utveckling, och den 1 juli 1977 inträdde Sverige som
femtonde medlemsstat i fonden.

Fonden
(Resettiement Fund) bildades år 1956 som ett instrament i flyktingpolitiken.
Numera används fonden huvudsakligen för att stödja utvecklingsprojekt i sådana
regioner sorn har drabbats eller hotar att drabbas av stora
befolkningsomflyttningar. I detta syfte tar fonden upp lån på den intemationella
marknaden samt beviljar eller garanterar lån till medlems-ländema på förmånliga
viUkor.

Sedan
tillkomsten har fonden beviljat lån om sammanlagt 412 miljoner US dollar. Härav
har 81 miljoner återbetalats.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Skr 1978/79:17 23

Fondkapitalet
uppgick den 31 december 1977 tUl 7.805.000 US doUar. Under 1977 beviljades lån
om ungefär 56 miljoner US dollar till projekt i Portugal, Italien, Grekland, Cypem,
Turkiet, Malta och Frankrike.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.