Sök i Ratio Lex

1978/79:6

184 sidor, varav 132 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 132 av 184 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1978/79:6, 1978/79:6

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 Regeringens skrivelse

1978/79: 6

med
överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB;

beslutad
den 15 juni 1978.

Regeringen överlämnar
till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, årsredovisning
för år 1977 för Statsföretag AB.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Få regeringens vägnar THORBJÖRN
FÄLLDIN

NILS
G. ÅSLING

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 6

Kartong: S. 2, under Närvarande Utgår: Bohman, Burenstam
Linder och Wirtén

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-06-15

Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Äsling

Skrivelse
med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

I
beslutet om bUdandet av Statsföretag AB (prop. 1969:121, SU 168, rskr 381)
ingick att en redovisning av verksamheten hos bolaget årligen skulle överlämnas
till riksdagen. Detta bör liksom föregående år (skr. 1976/77: 152) ske genom
att bolagets årsredovisning för det senaste verksamhetsåret överlämnas till
riksdagen. Årsredovisningen bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga.

Med
hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen
överlämnar årsredovisningen för år 1977 för Statsföretag AB tUl riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6

Bilaga

Statsföretagsgnippen i sammandrag

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning i mkr

3 592

3 947

4 441

5 606

8 063

7 923

9 747

9 187

Därav
kunder i utlandet i %

57,9

60,5

51,2

52,7

48,0

Resultat
efter finansiella in-

täkter
och kostnader i mkr

300

158

253

413

1043

353

-437

-1057

i procent av faktureringen

8,3

4,0

5,7

7,4

12,9

4,5

-4,4

-11.5

Resultat
före bokslutsdis-

positioner
och skatter i mkr

269

193

263

406

987

321

392

-1 395

Bokslutsdispositioner
i mkr

-95

-78

-41

-144

-752

-268

-50

884

Avkastning
på totalt redo-

visat
kapital i %

6,8

4,4

4,9

6,6

12,3

5,0

0,3

-2,8

SoUditeti
%

39,5

36,1

32,8

33,1

30,7

26,4

35,3

34,3

Moderbolagets
utdelning i

mkr*

0

0

0

22

36

0

0

0

Investeringar
i anläggningar i

mkr

512

740

931

856

1098

1 537

1 840

1 503

Medelantal
anställda

34 093

34 285

35 022

36 999

41299

45 957

47 710

42 287

*
Styrelsens förslag.

I
Statsföretagsgruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader,
exklusive kursförluster, har försämrats med ca 270 mkr.

> Kursförlusterna
netto utgör 363 mkr, varav i Statsföretag AB 169

mkr, i ASSI 92 mkr, i LKAB 42 mkr samt i NJA 54 mkr.

»
Den stora gruppen dotterbolag vid sidan av basindustrin visar sammantaget
förbättrat resultat och acceptabel självfinansiering. Utvecklingen för denna grapp
bedöms fortsatt positiv under år 1978.

»
De senaste årens svåra affärskUmat för ASSI, Berol Kemi och LKAB har
resultatmässigt slagit igenom. Ingen större förbättring siktas under år 1978.
Kraftfulla åtgärder måste insättas för att trygga basindustriföretagens
fortlevnad.

> Investeringstakten
hög 1 503 mkr har investerats i anläggningar.

> Karlskronavarvet
och Uddevallavarvet har överförts till AB Svenska

Varv.

»
Stålverk 80 avvecklas och verksamheten i NJA överförs tUl Svenskt Stål AB
enligt riksdagsbeslut.

> Uppdrag
enligt riksdagsbeslut att samordna de statiiga tekoföretagen

till en företagsekonomiskt lönsam koncem.

I
En utredning om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål har tUlsatts av
regeringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 4

Ansvar, uppgifter och befogenheter Av Per Sköld

Under
det gångna året har verksamheten inom Statsföretagsgruppen kommit att präglas
av den ekonomiska situationen för de tunga basindustrierna malm, jäm och stål,
skog och petrokemi som starkt har påverkat utvecklingen för LKAB, NJA, ASSI
och Berol Kemi samt önskemålen från staten, kommuner och fackliga
organisationer att bibehålla sysselsättningen på tidigare nivå. Dessa problem
påverkar företagsgruppen särskUt hårt, då våra basindustriföretag är
dominerande stor-leksmässigt och dessutom är lokaliserade till övre Norrland
och Västkusten, där risken för ökad undersysselsättiung är störst. I de här
sammanhangen upplever jag aUt som oftast att man förväxlar staten och
Statsföretag. Man ger i debatten Statsföretag uppgifter som åvUar politikerna.
Jag anser det därför vara angeläget att på några punkter försöka klargöra hur
vi uppfattar gränserna för Statsföretags ansvar, uppgifter och befogenheter.

Först
några siffror beträffande Statsföretags engagemang i Norrbotten.

Statsföretag
har sedan sin tillkomst fram t. o. m. 1977 i aktieutdelningar och
koncernbidrag från Nortbottenföretagen, i huvudsak LKAB, erhåUit totalt 726 mkr.
Under samma period har NJA och Norrlandsfonden direkt från Statsföretag eller
från staten via Statsföretag tUlförts

3 185 mkr (varav 2 337 mkr i samband med rekonstraktionen
av NJA, nedskrivningen av Stålverk 80 samt bUdande av SSAB, Svenskt Stål AB).
Samtidigt har Statsföretagsgrappen i Norrbotten investerat ca

4 800 mkr i anläggningar, vilket utgör 53 % av våra
totala investeringar. Låt mig här konstatera att vi ständigt har känt vårt
ansvar för Norrland och våra företag där. I de faU vi inte av egen kraft
förmått ställa erforderiiga ekonomiska resurser tUl förfogande har vi aktivt
kunnat medverka tiU att vår ägare staten tUlskjutit medel för att trygga
företagens existens.

När
Statsföretag bildades beslöt riksdagen att veksamheten skuUe bedrivas på samma
viUkor som gäller för svenskt näringsliv i övrigt. Detta innebär alltså att
Statsföretag ej tilldelats några direkta politiska uppgifter.

Samtidigt
har ägaren staten fastiagt att de åtgärder som vidtas så långt som möjligt
faller inom ramen för statens önskemål beträffande sysselsättnings- och
regionala aspekter. Vi har under de gångna åren sökt beakta dessa önskemål. Vad
vi inte kan påverka är den internationella strakturen eller konjunkturen på
världsmarknaden. Vi kan påverka effekterna, men vi kan inte förändra fömtsättningama.
Låt oss ta LKAB som exempel, ett företag som helt dominerar de två kommunerna Kirana
och GäUivare. Redan tidigt kunde vi förutse att LKABs huvudsak-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 5

liga
kundkrets, den europeiska stålindustrin, skulle gå mot en svår period. Vad man
däremot inte kunde förutse var att krisen skulle bli så långvarig. Att LKAB så
länge kunnat stå emot verkningarna av denna kris ger prov på den finansiella
styrka LKAB byggt upp under tidigare år. Man har därigenom hittills kunnat
bibehålla sysselsättningen och absorbera ofrånkomliga förluster. Tidigare
produktions- och sysselssätt-ningsnivå kan emeUertid inte längre upprätthållas.
Statsföretag har därför beslutat tillskjuta medel för att bygga ett apatitverk
och en anläggning för avfosforisering i Kirana samt att där påbörja kopparbrytning.
Statsföretag och LKAB har dessutom gemensamt hemställt om statligt stöd för
andra investeringsprojekt inom LKAB, som syftar till att sysselsätta större
delen av den personal som kommer att bli övertalig inom företaget. Regeringen
har i proposition till riksdagen föreslagit ett sådant stöd.

De
näringspolitiska uppgifter som enligt min mening är nödvändiga för hela denna
landsända kan Statsföretag däremot inte påta sig. Häri inbegriper jag bl. a.
ett program som eliminerar effekten av en lokalisering till övre Norrland.

Man
löser inte Norrbottens problem genom smärre punktinsatser, det fordras ett
samlat näringspolitiskt program, i vilket det nuvarande fraktstödet endast är
en del. Det finns många andra faktorer som negativt påverkar företagen. Den
långa vintem med oftast sträng kyla och mycket snö innebär kostnadsfördyringar.
Även sedan man utökat tUlgången på isbrytare måste man räkna med avbrott i
sjötransporterna, vUka dessutom fördyras av att man under vinterhalvåret måste
utnyttja isförstärkt tonnage. Det är därför förvånansvärt att sjötransporter är
undantagna från fraktstödet.

Av
bl. a. dessa skäl är det enligt min mening nödvändigt med ett samlat
näringspolitiskt program. Det är politikernas uppgift att skapa ett sådant. De
tidigare nämnda belastningarna gör det svårt för de norrländska företagen att
konkurrera på lika vUlkor.

Behovet
av ett samspel mellan staten och företagen för att lösa närings- och syssdsättningspoUtiska
problem är allmängiltigt och inte enbart knutet till Norrland. Att jag har
tagit upp de norrländska problemen beror på att de starkt påverkar det
ekonomiska utfallet för Statsföretagsgruppen. Om vi skaU komma tUlrätta med
den ekonomiska situationen och därmed även med sysselsättningsproblemen totalt
sett i hela landet fordras en samlad näringspolitik, som definierar och prioriterar
näringslivets uppgifter samt formulerar vilka villkor som skall gälla för företagen.
Statsföretag kommer att som hittUls vara berett att medverka för att lösa olika
problem, där staten ägaren önskar att vi skall engagera oss. Men ligger
uppgifterna utanför de företagsekonomiska regler som är fastlagda för
Statsföretag måste villkoren för vår medverkan fastställas i varje enskilt
fall.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6

Årsredovisning

Styrelsen
och verkställande direktören för Statsföretag AB får härmed avgiva
årsredovisning för verksamheten under 1977. (Sidorna 655).

Koncemöversikt

Verksamhetsåret
1977 har inneburit svåra påfrestningar för Statsföretagsgruppen. Främst som en
följd av utvecklingen för de traditionella produkterna inom basindustrin.
Framgångarna för en rad företag inom gruppen har ej kunnat uppväga verkningama
av den svaga basindustrikonjunkturen.

Vid
utgången av 1977 består Statsföretagsgrappen av en huvuddel sammantaget
lönsamma dotterbolag och ett fåtal stora och kapitalintensiva
basindustriföretag med komplexa problem och stora underskott.

Statsföretagsgruppen (mkr)

Bolag

1977

1976

Faktu-

Resultat

Investe-

Medel-

Faktu-

Resultat

rerad för-

före
extra-

ringar

antal an-

rerad
för-

före
extra-

säljning

ordinära poster

ställda

säljning

ordinära poster

ABAB

127

3

4

1454

100

6

Kabi

532

28'

95

2 166

44P

23'

Kalmar
Verkstad

219

31

20

732

151

22

Liber

361

5

5

1 189

326

2

Nyckelhus

110

0

1

200

74

4

Rockwool

571

24

64

2 399

455

32

SARA

588

6

22

5 036

549

1

SMT-Pullmax

229

6

5

1 074

241

20

Svenska
Tobaks AB

972

232

26

3 102

927

227

SVETAB

98

5

5

193

101

1

Delsumraa

3 807

340

247

17 545

3 365

338

Basindustriföretagen'

4 939

-1 193

1191

21359

4 907

-733

Övriga
dotterbolag

630

-105

65

3 320

513

-121

Statsföretag
AB

0

-183

0

63

0

39

Varven

1 150

108

Koncerneliminering

-189

84

-188

- 18

Statsföretagsgruppen
totalt

9 187

-1057

1503

42 287

9 747

-437

' Exkl. Linson.

' ASSI, Berol Kemi, LKAB,

NJA.

Den
negativa utvecklingen av Statsföretagsgruppens resultat före extraordinära
poster under 1977 kan främst hänföras till ASSI, Berol Kemi och LKAB samt
moderbolaget, vars resultat belastas av valutaförluster.

De
tio resultatmässigt ledande bolagen redovisar under 1977 tillsam-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 7

mans ett resultat före extraordinära poster på 340 Mkr
(338 Mkr). Dessa bolag svarar för mer än 40 % av Statsföretagsgruppens fakturerade
försäljning och medelantal anställda.

Övriga
dotterbolag, med undantag för basindustrin, svarar för 7 % av Statsföretagsgrappens
fakturerade försäljning och 8 % av gruppens personalstyrka. Det sammanlagda
resultatet för denna grupp, 105 mkr (121 mkr), kan tiU närmare hälften
hänföras tiU Uddcomb, vars marknad starkt påverkats av den energipolitiska
situationen.

Sammantaget har för dotterbolagen exklusive
basindustriföretagen självfinansieringen under 1977 fortsatt att ligga på en
tillfredsställande nivå.

Arbetet med idéutvecklings- och besparingsprogram har
intensifierats i gruppens företag. Resultatutvecklingen har även medfört en rad
struktur- och andra åtgärder. En närmare redogörelse för dessa återfinnes
under respektive bolags presentation sid. 70136.

Konjunktur och försäljning

I samband med 1976 års bokslut rådde vissa förhoppningar
om en konjunkturuppgång, åtminstone under senare delen av 1977. Dessa har ej
infriats. Industrikonjunkturen har i stort sett försvagats under hela 1977.
Hårdast har detta drabbat ASSI, Berol Kemi och LKAB.

Som en följd av förändringar i grappens sammansättning
minskade den fakturerade försäljningen under 1977 med 6 % till 9 187 mkr (9 747
mkr). Om basindustriföretagen undantages är ökningen vid jämförbara enheter 15
%. ASSI, Berol Kemi, LKAB och NJA har tUlsammans under 1977 en i förhållande tUl
1976 oförändrad försäljningsnivå.

Bland de
många företag i Statsföretagsgruppen som, trots rådande konjunktursituation,
starkt höjt sin försäljning märks ABAB, som ökat med ca 27 % till 127 mkr (100 mkr)
och Kabi (exkl Linson), som ökat med ca 20 % tUl 532 mkr (441 mkr). För Kabi
stiger utiandsförsälj-ningen snabbare än den inhemska försäljningen.

Också Kalmar Verkstad hade 1977 stora framgångar på sina
internationella marknader. Särskilt lyckosam var marknadsföringen i Tanzania, Saudi-Arabien,
Algeriet och Sydkorea. Den fakturerade försäljningen har ökat med 45 % tUl 219 mkr
(151 mkr).

Rockwools fakturerade försäljning ökade under 1977 med 25
% tiU 571 mkr (455 mkr), trots en hård duopoUtisk* konkurrenssituation.

ASSIs försäljning steg under 1977 med 21 % tiU 1 820 mkr
(1 501 mkr). Detta beror i stor utsträckning på tillkomsten av nya enheter,
även om volymen ökat för ett flertal produkter. För kraftlinems del har en
förhållandevis kraftig försäljningsökning kunnat ske endast tiU för-

* Duopolistisk konkurrens = marknaden behärskas av två
företag i konkurrens.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 8

sämrade
priser. Genom att prishöjningar kunnat kompensera volymbortfallet har
försäljningsintäkterna stigit för sågade trävaror.

Berol
Kemi som under 1977 ökade sin fakturerade försäljning till 516 mkr (474 mkr)
har, liksom den petrokemiska industrin i övrigt, märkbart påverkats av de
senaste årens svaga ekonomiska utveckling. Försäljningen har även begränsats
av produktionsproblem i början av året.

Utvecklingen
i LKAB under 1977 har starkt påverkat Statsföretags ekonomi. Mot bakgrund av
det lägsta kapacitetsutnyttjandet i de europeiska stålverken under
efterkrigstiden har avhämtningen av malm under 1977 begränsats tUl 19 mton. Som
jämförelse kan nämnas, att motsvarande försäljning under högkonjunkturåret
1974 uppgick till 31 mton. Tillsammans med den reducering av prisnivån som
blivit följden av den svaga stålkonjunkturen, har detta inneburit en 21-procentig
sänkning av fakturerad försäljning till 1 624 mkr (2 059 mkr).

I
NJA steg försäljningen till 978 mkr (872 mkr). Detta uppnåddes genom en stark
satsning på marknadssidan och hänför sig i väsentlig utsträckning till en
mycket kraftig ökning av tackjärnsförsäljningen.

Försäljningen
på utiändska marknader har, huvudsakligen som en följd av förändringar i Statsföretagsgrappens
sammansättning, sjunkit kraftigt. För 1977 uppgick utiandsförsäljningen tiU 4
410 mkr (5 139 mkr). Härav avsåg 3 911 mkr, 89 %, kunder i Europa, 228 mkr, 5 %,
kunder i Nordamerika samt 271 mkr, 6 %, kunder i övriga världen. Basindustriföretagen
har svarat för 80 % av utlandsförsäljningen. Bland övriga företag har Kabi,
Tobaksbolaget, SMT-Pullmax och Kalmar Verkstad den största försäljningen till
kunder i utlandet.

Resultat

Basindustriföretagens
svaga försäljningsutveckling har starkt slagit igenom i Statsföretagsgruppens
resultat. Det tredje och svåraste lågkonjunkturåret i rad har försämrat den
ekonomiska ställningen i dessa bolag i en sådan utsträckning, att speciella
åtgärder är nödvändiga för att trygga den fortsatta verksamheten i dessa
företag. ASSIs rörelseresultat efter avskrivningar har försämrats med 127 mkr, Berol
Kemis med 14 mkr och LKABs med 428 mkr.

Trots
detta innebär Statsföretagsgruppens rörelseresultat efter avskrivningar med
450 mkr (360 mkr) ett oförändrat resultat om Karlskronavarvets och
Uddevallavarvets resultat för 1976 elimineras. Orsaken står främst att finna i
sänkta kostnader i NJA och i en varala-geromvärdering i detta företag.
Sammantaget betyder detta en resultatuppgång i NJA med 637 mkr (se sid. 102).

Lagerstödet
1977 i gruppen uppgick tUl 59 mkr (213 mkr).

Saldot
av ränteintäkter och räntekostnader har mellan åren försämrats med 22 mkr. Den
väsentliga orsaken till detta är de senaste årens resultatutveckling i
basindustrin med hög investeringsvolym samt stora

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 9

lagervärden.

Gruppens
resultat efter finansiella intäkter och kostnader men exklusive kursförluster
netto har försämrats med ca 270 mkr till 694 mkr. Kursförlusterna netto under
1977 uppgick till 363 mkr varav i ASSI till 92 mkr, i LKAB till 42 mkr, i NJA tUl
54 mkr samt i Statsföretag AB till 169 mkr.

Statsföretagsgruppens
resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgår till 1 395 mkr (392 mkr).
Då är emellertid redovisade värden för såväl 1977 som 1976 påverkade av ett
flertal större extraordinära poster, vilket försvårar jämförbarheten mellan
åren.

Följande
större extraordinära poster ingår i 1977 års resultat före dispositioner och
skatter:

Överföringen av Karlskronavarvet och Uddevallavarvet till staten,
vilket medför en realisationsförlust på 247 mkr. (Se not 7).

Nedskrivningen av det bokförda värdet av Stålverk 80-projektet, bU-

dandet
av Svenskt Stål AB samt NJA-Invest som tillsammans belastar resultatet med 87 mkr.
(Se not 4).

Omvärdering av anläggningstillgångar med 102 mkr i
Berol Kemi. (Se not 8).

ReaUsationsvinst vid försäljning av anläggningstUlgångar
med 150 mkr.

Bland
de många bolagen med poisitivt resultat märks ABAB med ett resultat före
bokslutsdispositioner och skatter på 3 mkr (6 mkr), Kabi med 26 mkr (14 mkr),
Kalmar Verkstad med 31 mkr (22 mkr), Liber med 5 mkr (2 mkr), Rockwool med 25 mkr
(32 mkr), SARA med 14 mkr (6 mkr), SMT-Pullmax med 8 mkr (20 mkr) och
Tobaksbolaget med 228 mkr (236 mkr). Kalmar Verkstads resultat innebär en
avkastning på genomsnittiigt arbetande kapital med 17 %. Tobaksbolaget redovisar
en avkastning på 16 %, ABAB och Rockwool en avkastning på 10%.

I ABAB
hänför sig resultatet främst till den konkurrensutsatta delen av
bevakningsverksamheten. Även lokalvårdsverksamheten gav 1977 ett positivt
resultat.

I Kabi
är det framgångsrikt utvecklade produkter som t. ex. tillväxthormonet Crescormon
och Intralipid avsett för intravenös näringstillförsel som utgör basen för
bolagets resultatutveckling. Tidigare verksamheter med lönsamhetsproblem, Kabi
blodprodukter och basläkemedelsföretaget ACO, har utvecklats mot en mer positiv
situation.

Kalmar
Verkstads framgångar på de internationella marknaderna har mer än väl
kompenserat den av konjunkturskäl trögare hemmamarknaden. Det goda resultatet
är vidare en följd av ett mycket högt kapacitetsutnyttjande.

Libers
omstrukturering från mindre enheter till slagkraftiga divisioner

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 10

och
dotterbolag har nu börjat ge resultat. En hårdare satsning på produktsortiment
och marknader liksom ett förbättrat räntenetto är faktorer bakom den gynnsamma
lönsamhetsutvecklingen.

Den
stora efterfrågan på isolermaterial, som utgör grunden för Rockwools
expansion, är en följd av den starka utvecklingen av marknaden för
tilläggsisolering samt av den höjda isolerstandarden i nybyggnadsverksamheten.
Den låga volymen nyproducerade lägenheter samt industriinvesteringarnas
nedgång har dock utgjort en begränsande faktor. Företaget satsar på en vidgad
produkt- och verksamhetsbas. Under 1977 har t. ex. det ersättningsmaterial för
asbest, som utvecklats inom bolaget, fått en snabb försäljningsutveckling.

Inom
SARA är det den pågående omstruktureringen, avveckling av olönsamma hotell- och
restaurangenheter samt etablering inom nya verksamheter, som medfört en positiv
ekonomisk utveckling. Clock-kedjan ökar sin volym och konkurrenskraft.
Personal- och institutionsrestaurangerna fortsätter att utvecklas gynnsamt.

SMT-Pullmax
har, trots att företaget starkt påverkats av den svaga investeringskonjunkturen
under 1977, klarat sig förhållandevis väl. Inriktningen mot numeriskt styrda
maskiner och framgångsrika satsningar på egna datorbaserade styrsystem har
starkt bidragit till detta. Tekniken har på bredare front också börjat
överföras på bolagets plåtbearbet-ningsmaskiner.

Tobaksbolagets
försäljning av tobak stagnerar. Volymmässigt har en nedgång inte bara ägt rum
på hemmamarknaden utan även ifråga om exporten. Den senare bedöms dock vara av
övergående natur. Det holländska dotterbolaget Elisabeth Bas har haft fortsatt
framgång under året. Särskilt den franska marknaden har gett goda resultat. I
Sverige har dotterbolagen Ekströms Livsmedels Produkter AB och sälj- och
agenturföretaget AB Hugo Österberg visat fortsatt positivt resultat, trots den
allmänna stagnationen inom livsmedelshandeln.

ASSIs
resultatförsämring är betydande. Resultatet före bokslutsdispositioner och
skatter uppgick tiU 238 mkr (45 mkr), varav kursförlusterna utgjorde 92 mkr.
Resultatet inkluderar den realisationsvinst på 141 mkr som uppkom vid avyttring
av ASSIs aktieinnehav i Hylte Bruks AB och GuUspång Kraft AB. Det är framför
allt den nordamerikanska konkurrensen på kraftliner och överkapaciteten i
Sverige ifråga om board och spånskivor som förorsakat resultatnedgången.
Förädlingsindustrin (wellpapp, förpackningssystem) visar fortsatt god
resultatutveckling såväl i Sverige som i utlandet.

Berol
Kemis resultat efter finansiella intäkter och kostnader har kraftigt
försämrats. Därtill kommer att en omvärdering av bolagets anläggningstillgångar
skett, som belastar resultatet med 102 mkr (se not 8). Berol Kemis resultat
före dispositioner och skatter för 1977 uppgick därmed tUl 183 mkr (46 mkr).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 11

LKABs
resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick för 1977 till 643 mkr
(27 mkr). Redan 1975 innebar en drastisk försämring i LKABs situation.
Samtidigt som kapacitetsutnyttjandet sjönk i Västeuropas stålverk tappade LKAB
marknadsandelar. En för moderna stålverk besvärande fosforhalt, LKABs höga pelletsandel
i nuvarande konjuktursituation utnyttjar stålverken i första hand egen sintringskapa-citet
är skäl till detta. Vidare är frånvaron av ägarbindning mellan konsument och
producent ett problem. Den mycket låga prisnivån på sjöfrakter ger dessutom
inte längre LKAB någon nämnvärd fördel av att ligga nära den centraleuropeiska
marknaden. Det är emelletid först under 1977 som konsekvenserna av den svaga
stålkonjunkturen och de sänkta marknadsandelarna drabbat bolaget med full kraft.

Redan
1976 blev effekten av den svaga stålkonjunkturen sådan att NJAs fortlevnad
hotades. Som en följd härav beslöt regeringen framlägga ett förslag
(proposition 1976/77: 57) om kapitaltillskott tiU NJA. Detta bifölls av
riksdagen i mars 1977. Propositionen beaktades i Statsföretagsgrappens bokslut
för 1976. Sedan tillskott från staten för rekonstruktion av NJA tagits i
anspråk under 1976 för täckande av förluster i NJA och nedskrivning av
tillgångar, bildade resterande del av tUlskottet en rekonstraktionsreserv, som
per 1977-01-01 utgjorde 745 mkr. NJAs resultat före bokslutsdispositioner och
skatter uppgår för 1977 tUl 200 mkr (133 mkr), men resultatet har då påverkats
av en rad extraordinära poster. Dessa avser dels upplösningen av rekonstraktionsreserven
i syfte att eliminera verksamhetsunderskottet, dels avvecklingen av Stålverk 80-projektet
och bildandet av SSAB Svenskt Stål AB. (Se not 4). NJAs resultat efter
finansiella intäkter och kostnader uppgick till 129 mkr (713 mkr). Denna
resultatförbättring sammanhänger dels med sänkta omkostnader i verksamheten,
dels med de varulageromvärderingar som skett. Varalagrets volym har sänkts och
dess kvalitet och sammansättning förbättrats, se vidare sid. 102. Ett bidrag
till resultatförbättringen har vidare erhållits genom att den finansiella
rekonstruktionen kraftigt reducerat den räntebelastning som annars skulle
påverkat resultatet.

Investeringar
och lagerutveckling

Tidigare
mönster med hög investeringstakt och med huvuddelen av investeringarna i
basindustriföretagen gäller även under 1977. Statsföretagsgruppen befinner sig
i den ur kommersiell synvinkel problemfyllda situationen, att gruppens resurser
i huvudsak måste satsas inom basindustriföretagen. Av anläggningsinvesteringar
på 1 503 mkr under 1977 (1 840 mkr) avser 1 181 mkr (1 324 mkr) dessa företag.
Nedgången i gruppens totala investeringar hänför sig dock främst till
bortfallet av Karlskronavarvet och Uddevallavarvet.

En
stor del av investeringarna under året har tillkommit som en följd av tidigare
fattade beslut. LKABs investeringar, som under året uppgått

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 12

till
558 mkr, omfattar bl. a. arbeten för den nya 775-metersnivån i Kirunagruvan med
123 mkr, utvidgning av kaj anläggning, mekanisering av lager och uppbyggnad av siktstation
i Narvik med 125 mkr, ombyggnad av sovringsverk i Kiruna med 64 mkr, samt om-
och utbyggnad av kulsinterverk i Svappavaara med 99 mkr.

Till
övriga stora investerare hör ASSI med investeringar på 189 mkr, Berol Kemi med
95 mkr, Kabi med 95 mkr och NJA med 349 mkr.

I
ASSI utgörs invcsteringama främst av mindre objekt och reinves-teringar.
Undantag utgör indunstningsstation med cisterngård, ny mixer och komplettering
av mesaugn i Frövifors om sammanlagt 55 mkr.

Berol
Kemis investeringar avser i huvudsak OXO-projektet, som innebär en uppbyggnad
av en anläggning för tillverning av OXO-alkoholer och mjukningsmedel i Stenungsund.

I Kabi
avser invcsteringama dels forskningsanläggningar dels expansion av
produktionskapaciteten.

Av
investeringarna i NJA avser 265 mkr kostnader inom Stålverk 80-projektets ram.
Resterande belopp avser ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar.

Under
1977 har strävan varit att bryta de tidigare årens lageruppbyggnad i
basindustriföretagen. Med hänsyn tagen till att varven ej ingår i gruppen 1977
föreligger dock en lagerökning med 13 % till 4 154 mkr vid utgången av året. LKABs
malmlager vid årets slut uppgick till 15 mton (13 mton). Det bokförda värdet av
bolagets varulager utgjorde 1 045 mkr (947 mkr). I NJA ökade varulagrets
bokförda värde trots den sänkta volymen till 821 mkr (607 mkr). Vid ASSI har en
ökning skett med 4 % tUl 884 mkr.

Struktur

Även
om den svenska konjunktursituationen allmänt sett är svag, skiljer sig den
ekonomiska utveckUngen kraftigt mellan olika branscher. SpcieUt hårt har järn-
och stålindustrin, varvsindustrin och textilindustrin drabbats. Som en följd
av detta har staten åtminstone övergångsvis engagerat sig i högre grad inom
dessa områden. Detta har under 1977 påverkat Statsföretagsgruppens struktur i
stor omfattning. Dessutom har i vissa företag strukturåtgärder vidtagits med
anledning av resultatutvecklingen.

Varven.
Den 1 juli 1977 överfördes enligt beslut i riksdagen Karlskronavarvet och
Uddevallavarvet samt aktieposten i Götaverken tUl staten. (Se not 7).

Sonab
delades den 1 januari 1977 upp i två dotterbolag tiU Statsföretag AB, Sonab
Communications AB i Gävle och Lövånger Elektronik AB i Lövånger. Sonab
Communications AB har den 1 januari 1978 förvärvats av Svenska Radio AB (SRA).

EssBo.
Per den 1 januari 1977 överfördes Holmsund Golv AB och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 13

Nyland
Mattor AB från EssBo-gruppen till Statsföretag AB som dotterbolag.

Verksamheten
i Holmsund Golv AB och bolagsnamnet har per den 1 januari 1978 sålts till Oy Wiik
& Höglund AB. Resterande delar av Holmsund Golv AB benämns fortsättningsvis
Holmsund Industricenter AB.

Per
den 1 januari 1978 ingår Nyland Mattor AB i den nybUdade te-kograppen som
dotterbolag tUl AB Eiser.

Statlig
teko-koncern. Som en följd av textilindustrins svårigheter och statens
engagemang i denna, lät industridepartementet under hösten 1977 utreda en
samordning av de statliga tekoföretagen. Enligt proposition 1977/78: 73, som
grundar sig på denna utredning, ges Statsföretag AB ägaransvaret för de statiga
tekobolagen. Statsföretag AB övertog hösten 1977 från Rang Invest AB utan
vederlag 50 % av aktierna i AB Eiser. Resterande 50 % ägdes vid årsskiftet av
staten. Propositionen antogs av riksdagen 1978-03-16. (Se not 4).

Stålverk
80. Som omnämndes i årsredovisningen 1976 beslöt NJAs styrelse i oktober 1976
att rekommendera ett uppskjutande av projektet Stålverk 80. Kostnadema för
projektet har till väsentliga delar upptagits som tillgång i NJAs balansräkning
i avvaktan på riksdagens beslut.

NJAs
kostnader för projekt Stålverk 80 beräknas tUl 439 mkr. Vidare skall NJA,
enligt avtal med Luleå kommun, svara för vissa av kommunens kostnader för
projektet, vUka beräknas tUl 138 mkr. TiU detta kommer 1 mkr i fastighetsskatt,
och den totala kostnaden för projektet Stålverk 80 beräknas tUl 578 mkr.

Riksdagen
beslöt (1978-04-06) i enlighet med proposition 1977/78: 87 "om statligt
engagemang inom handelsståUndustrin, m. m." om avveckling av projektet.
De som tillgång redovisade projektkostnaderna har per 1977-12-31 nedskrivits tiU
10 mkr. (Se not 4).

Statligt
engagemang inom handelsstålindustrin. I maj 1977 inledde Gränges, Stora
Kopparberg och Statsföretag/NJA förhandlingar om bildandet av ett gemensamt
handelsstålföretag, SSAB Svenskt Stål AB. Förhandlingama utmynnade i ett
förslag tUl bolagsbUdning, där aktierna till 50 % ägs av Statsföretagsgruppen.
SSAB övertar bl. a. stålverken i Luleå, Oxelösund och Domnarvet samt Gränges
och Stora Kopparbergs gravrörelser. Genom riksdagens antagande av proposition
1977/78: 87 regleras det statliga stöd som utgör grunden för bolagsbildningen.
(Se not 4).

Bland
dotterbolagens förvärv märks ASSIs köp per 1977-10-01 av aktierna i Dolan Packaging
Ltd., England. SARA förvärvade under året två företag inom automatvarahandeln PAN
NORDIC AB och CAN-TEEN AB. Svenska Tobaks AB har under 1977 förvärvat
resterande minoritetspost i Ekströms Livsmedels Produkter AB.

Bland
dotterbolagens försäljningar noteras Svetabs försäljning av ak-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 14

tiemajoriteten
i Svenska Bromsbandsfabriken i Långsde till den engelska partnern Cape
Industries Ltd. Kabi har per den 1 janauri 1978 sålt Linson Instrument AB tUl
Landstingens Inköpscentral (LIC).

Finansiering
och soliditet

Statsföretagsgruppen
har under året haft ett mycket omfattande finansieringsbehov genom de fortsatt
stora investeringarna, en kraftig negativ självfinansiering och en viss ökning
av rörelsekapitalet.

De
långfristiga skulderna har, som en följd av dessa förhållanden, ökat med ca 1
500 mkr under året (exkl. varven), ökningen har främst skett i Statsföretag med
821 mkr, i ASSI med 293 mkr och i LKAB med 315 mkr. Kursförluster på
långfristiga lån har bidragit till den långfristiga skuldökningen med 339 mkr.

Likviditeten
har bibehållits på en hög nivå. Kassa, bank och kortfristiga placeringar
utgjorde per 1977-12-31 2244 mkr (1 966 mkr).

Utbetalningen
av rekonstraktionsbidraget tUl NJA med ca 1 300 mkr och avskiljandet av varven
har gynnsamt påverkat finansieringssituationen liksom kapitaltillskotten
avseende NJA, bildandet av SSAB Svenskt Stål AB och den nya statliga teko-koncernen.

Den soliditetsmässiga
effekten av dessa kapitaltillskott uppgår tUl ca 5 procentenheter. Som en följd
härav utgör soliditeten vid 1977 års utgång 34,3 %.

Personal

Gruppens
struktur- och konjunkturproblem har i betydande grad påverkat de anställda.
Varsel och uppsägningar har förekommit vid sju av gruppens företag, nämligen
vid ASSI, EssBo (Kramfors Kök), Holmsund Golv, Lövånger Elektronik, SARA, Stigtex
och Uddcomb. Totalt har dessa varsel och uppsägningar berört ca 660 personer.

Dessutom
har betydligt mer omfattande personalöverskott indikerats inom ASSI, LKAB och
den tekokoncem som är under bUdande. Personalkonsekvenserna av fusions-,
rekonstruktions- och utredningsinsatserna i dessa företag är dock beroende av möjlighetema
till finansiella övergångsinsatser från staten och moderbolaget samt av hur
ansträngningarna att finna alternativ sysselsättning lyckas. Dessa
ansträngningar har intensifierats och ökade resurser har skapats för
produktutveckling och etableringsstöd.

Utsikter
för 1978

Konjunkturmässigt
väntas 1978 i allt väsentiigt överensstämma med 1977. Utvecklingen för
basindustrin är fortsatt mycket svag. Bortsett från basindustriföretagen väntas
dock positivt resultat för Statsföretagsgrappen. För många av företagen i grappen
ter sig utsikterna för 1978 gynnsamma, t. ex. för ABAB, ASSIs enheter för
wellpapp och förpack-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 15

ningssystem
liksom för Kabi, Kalmar Verkstad, Liber, Nyckelhus, Rockwool, Tobaksbolaget m.
fl. Statsföretagsgruppens fakturerade försäljning väntas öka med ca 9 %.

Investeringsutbetalningarna
beräknas ligga på i det närmaste samma höga nivå som 1977.

Sammanfattningsvis
pekar budgeten på att den resursmässiga an-:strängning av Statsföretagsgruppen,
som resultatutvecklingen sedan 1974 inneburit, trots kraftigt intensifierade
åtgärder, inte bryts 1978. Genom bUdandet av SSAB och de villkor som är
förknippade med detta bolag, har gruppen dock avlyfts sitt tidigare svåraste finansieUa
problem NJA. P. g. a. konjunktursituationen och LKABs ekonomiska utveckling
kvarstår emellertid gruppens svaga lönsamhet.

Moderbolaget

I
rådande konjunkturläge är Statsföretag ABs möjligheter att erhåUa förräntning
på aktiekapitalen i dotterbolagen starkt begränsade. Behoven av koncernbidrag
samt ägartUlskott i dotterbolagen i förening med kursförluster på grand av
devalveringarna leder därför för 1977 till ett resultat i Statsföretag AB med
205 mkr (2 mkr).

De
särskilda tillskott från staten, som aktualiserats genom grappens engagemang i
handelsstålindustrin, tekoindustrin samt avveckling av projekt Stålverk 80 har
i redovisningen behandlats så att resultat före bokslutsdispositioner och
skatter icke påverkats.

I
enlighet med beslut i riksdagen har avsatts 20 mkr för finansiering av
Norrlandsfondens verksamhet.

I
juni 1976 anslog riksdagen 175 mkr tUl aktieteckning i Statsföretag AB för
fortsatt projektering av Stålverk 80. Beloppet har ej tillförts Statsföretag.

Som
ett led i gruppens kapitalanskaffning genomförde Statsföretag AB under 1977 en
upplåning på 562 mkr. Häri ingick bl. a. ett svenskt obligationslån på 150 mkr
och två utländska obligationslån på USD 40 miljoner resp. DEM 100 mUjoner.

Under
året har Statsföretag AB medverkat tUl dotterbolagens finansiering genom lån
och borgen samt genom nyemissioner på 100 mkr i ASSI, 25 mkr i Kabi, 5 mkr i
Kalmar Verkstad, 5 mkr i Sonab Communications och 4 mkr i Nyckelhus. Den
långfristiga utlåningen tUl dotterbolagen har ökat med 56 mkr. Borgens- och
övriga ansvarsförbindelser har minskat med 108 mkr tUl 1 692 mkr.

Nedskrivning
av aktier har i Statsföretag AB ägt ram avseende Nyland Mattor AB med 1,2 mkr
mot aktiereserv, som därefter utgör 23,8 mkr. För förändringar i Statsföretag ABs
aktieinnehav, se under "Strak-tur" ovan.

Utbetalda
löner och arvoden samt medeltal anstäUda redovisas under Personal sid. 36. För
moderbolagets brandförsäkringsvärden, se not 17.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 16

Regeringen
har beslutat om en "Utredning om Statsföretags verksamhetsinriktning och
mål". (Dir 1977: 125).

Moderbolagets stäUning och
resultat framgår av moderbolagets bokslut, sid. 4554.

Koncernens
bokslut redovisas på sid. 1735.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 17

Statsföretagsgruppens resultaträkning (mkr)

(not 1)

1977

1976

Rörelsens intäkter Fakturerad försäljning (not 2) övriga
rörelseintäkter

9 186,6 110,7

9 297,3

9 747,3 60,9

9 808,2

Rörelsens kostnader Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader

-9 134,5

-9 577,2

Rörelseresultat
före avskrivningar

162,8

231,0

Avskrivningar
enligt plan

Goodwill

Pågående
nyanläggningar

Maskiner
och inventarier

Byggnader

Mark och
övrig fast egendom

Övrigt

- 21,9

- 449,2

- 132,8

- 5,5

3,3

-
612,7

- 35,1

-400,1 -147,8

- 6,1

- 2,1

-
591,2

Rörelseresultat
efter avskrivningar

-
449,9

-
360,2

Lagerstöd Finansiella intäkter Utdelning på aktier
Ränteintäkter övrigt (not 3)

5,3

266,3

36,4

58,9 308,0

5,1

211,7

33,4

212,5 250,2

Finansiella kostnader Räntekostnader Övrigt (not 3)

- 562,0

- 412,4

-
974,4

-485,6 - 53,4

-
539,0

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader -1057,4 - 436,5

Extraordinära intäkter

Tillskott från staten (not 4) 1 457,3 1 800,0

Upplösning av rekonstruktions-reserv i Norrbottens
Järnverk AB

(QOt 4) 745,0

Realisationsvinst vid försäljning

av anläggningstillgångar (not 5)
150,2 18,7

övrigt (not 6) 33,7 2 386,2 3 1 822,6

Extraordinära kostnader Koncernmässig realisationsförlust
avseende Karlskronavarvet

och Uddeval lavarvet (not 7) 246,7

Avveckling av Stålverk 80 samt bildande av Svenskt Stål AB

(not 4) -1021,3

Avsättning till rekonstruktions-

reserv i Norrbottens Järnverk AB 745,0

övriga kostnader avseende re

konstruktion av Norrbottens

Järnverk AB
-208,5

Återföring til! staten av tidigare

lämnat aktieägartillskott (not 4) 355,0

Avsättning till beskattade

reserver (not 4) 913,4

2 Riksdagen 1978/79.1 samL Nr 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 18

Statsföretagsgruppens resultaträkning (forts.)

1977

1976

Nedskrivning
av anläggnings-

tillgångar
i Berol Kemi AB

(not 8)

-
102,3

__

övrigt
(not 9)

-
85,3

-2 724,0

- 40,8

- 994,3

Resultat
före l)oksIutsdispositioner

ocli skatter

-1385,2

391,8

Bokslutsdispositioner

Förändring
av lagerreserver

393,6

- 46,3

Förändring
av avskrivningar

utöver
plan

182,2

5,5

Av inv.
fonder ianspråktagna

medel

54,9

15,6

Avsättning
till inv. fonder

-
55,3

- 15.0

Förändring
av särskilda inv.

fonder

28,9

15,2

Förändring
av arbetsmiljöfonder

15,6

18,0

Upplösning
av obeskattade och

beskattade
reserver i under året

sålda
bolag (not 7)

231,2

övrigt

33,0

884,1

- 42,8

- 49,8

Resultat
före skatter

-
511,1

342,0

Skatter
(not 10)

-
81,0

1

Förändring
av latenta skatter

\-
148,0

(not 7,
11)

- 60,5

- 652,6

i

Resultat
efter skatter

184,0

Minoritetsandelar
i årets resultat

0.6

0,6

Arets föriust
(vinst)

-
652,0

194.6

Noterna
utgör en del av resultaträkningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 19

Statsföretagsgruppens balansräkning (mkr)

(not 1)

1977

1976

Tillgångar

Omsättningstillgångar
(not 29)

Kassa
och bank (not 12)

1 538,3

845,6

Aktier
och andelar (not 15)

40,8

Kortfr. plac,
obl. & andra

1 120,4

värdep.

665,0

Växelfordringar

32,6

160,9

Kundfordringar

1 730,7

1 499,0

Förutbetalda
kostnader och

upplupna
intäkter

100,6

91,8

Skattefordringar

41,2

26,7

Förskott
till leverantörer

8,9

9,3

Övriga
fordringar (not 13)

1 854,3

1 592,0

Varulager
(not 14)

4153,9

10166,3

4 200,6

9 546,3

Spärrade
medel hos Sveriges

Riksbank

För
investeringsfonder

41,0

40,4

För
särskilda inv. fonder

11,8

17,1

För
arbetsmiljöfonder

16,4

69,2

37,8

95,3

Anläggningstillgångar
(not 29)

Aktier
och andelar (not 15)

94,6

128,2

Obligationer
och andra värde-

papper

11,6

10,6

Övriga
fordringar

382,2

1 036,5

Patent m.
m. (not 16)

27,1

14,0

Goodwill
(not 17)

133,0

56,6

Pågående
nyanläggningar (not 18)

776,0

1 363,3

Maskiner
och inventarier (not 19)

3 323,0

3 644,2

Fartygsandelar

19,3

Byggnader
(not 20)

2 339,2

2 069,4

Mark och
övrig fast egendom

(not 21)

293,0

7 379,7

318,5

8 660.6

Summa
tillgångar

17 615,2

18
302,2

Ställda
panter m. m.

Fastighetsinteckningar

1 892,1

2 047,3.

Företagsinteckningar

1 226,7

1 113,1

Övrigt
(not 22)

91,2

3 210,0

1 347,7

4
508.1

Noterna utgör en del av balansräkningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsföretagsgruppens
balansräkning (forts.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

350,0

2 775.0

1 388,0

41,0

88,9

14,5 194,6

4 502.0 18
302,2

3 873,7
17 615,2

110,8

2,3
789,4

902,5

1 077,9

20,4

7,7

1 169,2

1 159,3

1 230,1

945,3

61,0

78,6

591,9

520,2

202,0

719,1

1 201,2

4 475,8

1 161,1

4 591,3

3 113,8

3 691,6

2 286,3

1 632,4

321,6

305,9

137,2

124,1

346,8

6 205,7

314,1

6 068.1

435,2

967,8

1 200,5

1 169,0

109,9

115,6

5,0

27,5

16,3

34,2

4,7

7,1

0,5

1 772,1

0,9

2 322,1

928.4

805.0

9,5

13,7

Skulder ocb eget kapital Kortfristiga skulder (not 29)
Växelskulder Leverantörskulder Bankskulder (not 23) Skatteskulder (not 31)
Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter Förskott från kunder Övriga
skulder

Långfristiga skulder (not 29) Revers- & inteckningslån
(not 24) Obligationslån (not 25) Avsatt till pensioner, PRI Avsatt til! pensioner,
övriga Övriga skulder (not 31)

Obeskattade reserver

Lagerreserver (not 26)

Ackumulerade avskrivningar

utöver plan

Investeri ngsfonder

Särskilda investeringsfonder

Arbetsmi Ijöfonder

Nyanskaffningsfonder

Övrigt

Beskattade reserver (not 27)

Minoritetsintressen i eget kapital

Kapital avseende nyemission i Statsföretag AB (not 4)

Eget kapital (not 28)

2 775,0

1 395,6

6,5

184.6

Bundet eget kapital Aktiekapital 2 775 000 aktier ä nom. 1
000 kr Reservfonder Skuldregleringsfonder Koncernreserv

Ansamlad förlust I Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel 164,0

Arets förlust (vinst) 652,0

Summa skulder och eget kapital

Ansvarsförbindelser

Villkorlig skuld till svenska

staten 65,9

Diskonterade växlar 7,9

Borgens- & övr. ansv.förbindelser 1 004,1

Noterna utgör en del av balansräkningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsföretagsgruppens finansieringsanalys (mkr)

(Not 30)

1973 1974 1975 1976 1977

137

75

-106

195 -

- 652

417

463

523

591

613

144

752

268

50 -

- 884

61

Tillförda medel

Internt tillförda medel

Arets vinst/förlust

Avskrivningar enligt plan

Bokslutsdispositioner

Förändring av latenta skatter

Realisationsvinst/förlust

sålda anläggningstillgångar -
22 - 57 - 7 - 19142

Uppvärdering
av skulder i

utländsk
valuta _ _ _ 339

---

198 -1800

1 135
-1457

913

10

3

- 59

- 22

- 3

- 62

- 36

- 4

51

- 3

355 26

663

1149

576

8

- 438

160

36

82

72

46

228

209

69 761 175

9

1457 175

962 1500

1 800

41 1667

350 1
457

- 355

245

1087

1713

4 308

3 548

908

2 236

2 289

4 316

3110

856 49

1098 3

1537 52

1 840 12

227

1503

40

Rekonstraktionsreserv
Norr

bottens Järnverk AB 745 745

Nedskrivning av anläggnings

tillgångar

Tillskott från staten Avsättning till beskattade reserver

Återföring till staten av tidigare lämnat
aktieägartillskott Uttag/insättning, spärrkonton Utdelning till staten
Utdelning till minoritetsägare

Summa internt tillförda medel

Externt tillförda medel Avskiljande av varven Försäljning
av anläggningstillgångar

Minskning av långfristiga fordringar

Ökning av långfristiga skulder Nyemission Planerad
nyemission Tillskott från staten Återföring till staten av tidigare lämnat
aktieägartillskott

Summa externt tillförda medel

Summa tillförda medel

Använda medel

Avskiljande av varven Investeringar i anläggningar Investeringar
i aktier och andelar Investeringar i immateriella

tillgångar 17

ökning av långfristiga

fordringar 32 263

Minskning av långfristiga

skulder 504

Förändring av koncernsam

mansättning m. m. 46 473 64 59 83

Summa använda medel 891 1574 1653 2174 2 374

s. 22 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 22

1973

1974

1975

1976

1977

Förändring
av rörelsekapitalet

17

662

636

2 142

736

Specifikation
av förändring av

rörelsekapitalet

Rörelsekapital
avseende varven

per
1977-01-01

- 403

Förändring
av varulager

243

660

1420

420

493

Förändring
av kortfristiga

fordringar

-165

398

146

1615

475

Förändring
av kortfristiga

skulder

- 66

-833

-946

- 428

- 655

Förändring
av likvida medel

5

437

16

535

826

Summa
förändring av rörelse-

kapitalet

17

662

636

2142

736

s. 23 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 23

Kommentarer till Statsföretagsgruppens bokslut

(Belopp
i mkr där ej annat anges)

Not
I. Redovisningsprinciper

Allmänt

Lagstiftningen
är f. n. oklar huruvida gemensamt ägda företag, s. k. 50/50-bolag, där ägarna
endast gemensamt kan besluta om bolagets förhållanden, skall anses omfattade
av koncernbegreppet enligt 1 kap. 2 § ABL. 1974 års bolagskommitté har nu fått
i uppdrag att utreda koncernbegreppet (Dir 1978: 12).

Statsföretag
ABs engagemang ökar i företag, där direkt eller indirekt högst 50 % av
röstetalet disponeras. Ingen ändring av koncernbegreppet för Statsföretagsgrappen
har dock gjorts 1977, då problemet hittills varit av mycket begränsad
omfattning.

I
Statsföretagsgrappens bokslut ingår moderbolaget Statsföretag AB och
samtliga bolag i vilka Statsföretag AB vid årsskiftet direkt eller indirekt
ägde mer än 50 % av aktiekapitalet respektive andelskapitalet eller i övrigt
koncernförhållande förelåg.

Räkenskapsperioden
avser kalenderår dvs. 1.131.12.

För
att uppnå en enhetlig koncernredovisning för gruppen har under 1977 detaljerade
anvisningar för konsolidering av underkoncerner utfärdats. Detta har medfört
förändringar i redovisade koncernmässiga övervärden, koncernreserv etc. jämfört
med 1976.

Konsolideringsmodell

Bokslutet
är baserat på konsolidering av underkoncemer.

Vid
konsolideringen har förvärvsmetoden tillämpats, dvs. koncernens tillgångar,
skulder samt egna kapital har värderats till historisk anskaffningskostnad.

I
enlighet med detta skall i koncernens egna kapital, förutom moderföretagets
egna kapital, endast de intjänade vinstmedel hos dotterföretagen som är
hänförliga tUl tiden efter moderföretagets förvärv av dotterföretagen,
inräknas.

övervärden/undervärden
avseende tillgångs- respektive skuldposter redovisas enligt den s. k.
bruttometoden dvs. latent skatteskuld/fordran har uppbokats.

Förändring
av latent skatteskuld redovisas i separat post på resultaträkningen.

I
balansräkningen har den latenta skatteskulden uppdelats i en kortfristig och
en långfristig del.

Den
kortfristiga skatteskulden har inkluderats under rubriken "skatteskuld"
och den långfristiga delen ingår i "övriga långfristiga skulder".

s. 24 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 24

Avskrivning
på redovisade övervärden respektive upplösning av undervärden har skett med 10
% per år avseende goodwiU, "negativ" goodwill samt maskiner och
inventarier och med 4 % avseende byggnader och markanläggningar. Beträffande
mark har ingen avskrivning gjorts.

I de
fall de förvärvade över- eller undervärdena bedömts ha en kortare livslängd
har procentsatserna jämkats härefter.

Kvarstående
"negativ" goodwill har nettoredovisats på balansräkningens tUlgångssida
under rubriken "Goodwill".

Vid elimineringen
av förvärvsvärden redovisas i de fall omvärderingar av bokfört värde avseende dotterbolagsaktiema
gjorts efter respektive förvärvstillfäUe, den sålunda uppkomna mellanskUlnaden
i separat post "Koncemreserv" under rubriken "Bundet eget
kapital".

I de
fall minoritetsintressen förekommer har på balansräkningen minoritetens andel
av eget kapital avdragits och redovisas i separat post. På resultaträkningen
har minoritetens andel av resultat efter skatter avdragits i separat post.

Värdering
av varulager

Varalagret
i respektive dotterbolag har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet
efter avdrag för inkurans eller verkhga värdet.

Utnyttjade
skattemässigt tUlåtna lagerreserver redovisas på balansräkningens skuldsida
under rubriken "Obeskattade reserver".

Avskrivningar

I
resultaträkningen respektive balansräkningen tillämpas tre begrepp, nämligen:

Avskrivningar
enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaff

ningsvärden och baseras på bedömda ekonomiska livslängder.

För
närvarande avskrives byggnader och markanläggningar med skattemässigt tillåten
avskrivning (exkl. primäravdrag), maskiner 5 10 %, inventarier 1520 %,
transportmedel 20 %.

Bokföringsmässiga
avskrivningar, vilka överensstämmer med skatte

mässigt utnyttjade avskrivningar.

Avskrivningar
utöver plan, vilka avser skillnaden mellan bokföringsmässiga avskrivningar och
avskrivningar enligt plan särredovi-sas under rabrikerna "ackumulerade avskrivnigar
utöver plan" samt "avskrivningar (differens mot plan)" på
balans- respektive resultaträkningen. Under rubriken "Statsföretagsgruppens
redovisning kompletterande uppgifter" sid. 40 anges:

Kalkylmässiga
avskrivningar, vilka beräknas på balansdagens åter-

anskaffningskostnad och korrigeras för teknisk utveckling.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 25

Omräkning
av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar

Vid
omräkning av utländska dotterbolags bokslut till svensk valuta har i princip
den s. k. "monetary-nonmonetary"-metoden tillämpats, innebärande att
resultat- och balansräkningarna har omräknats enligt följande:

Resultaträkning: Genomsnittskurs under året. För
samtliga poster utom avskrivningar, för vilka respektive anläggnings
anskaffningskurs använts.

Balansräkning. För omsättningstiUgångar respektive
kortfristiga skulder balansdagens kurs. För anläggningstiUgångar kurs vid anskaffningstUlfället.
För långfristiga skulder, eget kapital (exkl. årets resultat) kurs vid
tidpunkten för deras uppkomst.

I bolag vars utlandsverksamhet är av obetydlig
omfattning i förhållande till totala verksamheten har dock balansdagskursen
använts genomgående med undantag för förvärvsvärdeberäkningar, då anskaffningskurs
tillämpats.

Uppkomna
omräkningsdifferenser har belastats/gottskrivits årets resultat och ingår under
rabrikerna "finansiella intäkter övrigt" respektive
"finansiella kostnader, övrigt".

Fordringar
och skulder i utländsk valuta

Beträffande
övriga fordringar och skulder i utiändsk valuta, har genomgående en försiktig
värdering tiUämpats, vilken innebär att:

Kortfristiga fordringar värderats till den lägsta
av den valutakurs som rådde vid tidpunkten när fordran uppkom och balansdagens
kurs.

Långfristiga fordringar värderats tUl kursen vid anskaffningstUlfället.
Om fordringarna minskat i värde, beroende på växelkursförändringar har dock
omvärdering gjorts tUl balansdagskurs om det inte finns starka skäl anta att
kursen skulle stiga igen.

Kortfristiga skulder värderats till den högsta av
den valutakurs som rådde vid tidpunkten för skuldens uppkomst och balansdagens
kurs.

Långfristiga skulder värderats till den högsta av
den valutakurs som rådde vid tidpunkten för skuldens uppkomst och balansdagens
kurs.

För
de fordringar/skulder där betalningen är säkrad genom t. ex. terminsköp av
valuta, har den överenskomna kursen tillämpats.

För
företag som systematiskt upprätthåller balans mellan fordringar och skulder i
samma valuta har orealiserade kursvinster redovisats till det belopp som
motsvarar orealiserade kursförluster i samma valuta.

Uppkomna
omräkningsdifferenser har inkluderats såsom icke realiserade kursdifferenser
under rubrikerna "finansiella intäkter, övrigt" respektive
"finansiella kostnader, övrigt".

s. 26 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 26

Under
året förvärvade/avyttrade bolag

I
gruppens resultaträkning har under året förvärvade bolag inkluderats med
värden avseende tiden från förvärvet. Under året avyttrade bolag har exkluderats
fr. o. m. 1.1.

Övrigt

I
föreliggande bokslut redovisas alla kostnader och därmed resultat-mått i
princip med utgångspunkt från anskaffningskostnaden för förbrakade resurser.

En
ansats tUl en inflationskorrigerad redovisning för att belysa prisförändringarnas
påverkan på årets resultat görs under rubriken "Statsföretagsgruppens
redovisning kompletterande uppgifter" sid. 40.

Not
2. Intern försäljning

Totalt
fakturerad försäljning för Statsföretagsgruppen har framkommit efter eliminering
av följande försäljningsvärden mellan

1977

1976

102,4

99.1

37,6

9,2

9,1

___ i

22,1

___ 1

18,7

40,3

39.3

LKAB
till NJA

Uddcomb
till Nuclear Steam

ASSI
till EssBo

NJA
till Uddevallavarvet

Karlskronavarvet
till Uddevallavarvet

övriga
interna leveranser

189,5 188,3

'
Karlskronavarvet och Uddevallavarvet ingår ej i koncernen 1977.

Not
3. Kursdifferenser

Under
rubriken "Finansiella intäkter, övrigt" för 1977 inkluderas
kursvinster med 32,4 mkr. Under rabriken "Finansiella kostnader, övrigt"
för 1977 inkluderas kursförluster med 395,1 mkr. Av nettobelastningen, 362,7 mkr,
hänför sig 339,1 mkr tUl icke realiserade kursdifferenser i samband med uppvärdering
av skulder i utländsk valuta till balansdagskurs.

Not
4. Specifikation av tillskott samt avsättning resp. återföringar i samband med
avveckling av Stålverk 80, bildandet av SSAB Svenskt Stål AB, NJA-Invest samt
bildandet av en teko-koncern

Avveckling
av Stålverk 80 (S80)

Enligt
regeringens proposition 1977/78: 87 som 1978-04-06 beslutades av riksdagen
skall kostnader som uppkommit i samband med projektet nu slutligt regleras. I
bokslutet för 1977 har såväl kostnaderna för avveckling som beslutat tillskott
enligt ovan nämnd proposition beaktats enligt följande:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79; 6 27

1977 1976

Tillskott frän staten 181,3

Detta tillskott avses täcka vid tiden för regeringens

proposition beräknade kostnader för projektet 577,7

med avdrag för tidigare erhållna nyemissionsmedel 350,0

samt upparbetade räntor och vissa övriga kostnader 46,4

181,3

Kostnader för avveckling av S80

Nedskrivning av anläggningstillgångar 340,0

Projekteringskostnader 130,8

Avsättning
till reserv för framtida kostnader 55,0 525,8

Nettopåverkan på redovisat resultat för 1977 -344,5

Bildandet av SSAB Svenskt Stål AB Enligt ovan nämnda
proposition utgår även tillskott till Statsföretag AB för täckande av kostnader
i samband med bildandet av SSAB (nedskrivning av anläggningstillgångar etc. i
NJA) samt tillskott för nyteckning av aktier i SSAB. Såväl kostnadema som
tillskottet har beaktats i bokslutet för 1977 enligt följande:

Tillskott från staten 1 061,0

Detta tillskott avses täcka vid tiden för regeringens
proposition beräknade kostnader för

nedskrivning av
anläggningar i NJA 505,0

mellanskillnad
avseende i Statsföretag AB bokfört värde på NJA-aktierna och NJAs efter
nedskrivning

av anläggningarna redovisade egna kapital 131,0

eventuell
förlust för försäljning av varulagret till SSAB 75,0

hälften av
planerad nyemission i SSAB 350,0

1 061,0

Dessutom erhålles tillskott från staten på ytterligare

350,0 mkr avseende andra hälften av den planerade

nyemissionen i SSAB. Detta tillskott planeras tillskjutas

Statsföretag i form av nyemission i Statsföretag AB,

varför detta ej redovisas över resultaträkningen.

Redovisade kostnader i samband med bildandet av SSAB

(nedskrivningen av anläggningar i NJA) 495,5

Ett belopp
motsvarande tillskottet ovan (över resultat

räkningen) avseende hälften av planerad nyemission i

SSAB har avsatts till en beskattad reserv i Statsföre

tag AB -350,0

Ingående rekonstruktionsreserv per 1976-12-31 i NJA

avseende under 1976 i bokföringen medtaget rekonstruk

tionstillskott har upplösts i bokslutet för 1977 745,0

Ej utnyttjad del per 1977-12-31 av ovan nämnda re

konstruktionstillskott har i bokslutet för 1977 behandlats

som en återföring till staten av tidigare erhållet aktie

ägartillskott
-355,0

Ett belopp motsvarande mellanskillnaden mellan i rege

ringens proposition beräknade kostnader och i bokslutet

för 1977 redovisade kostnader har i NJA avsatts till en

beskattad reserv avseende slutreglering med staten i

samband med bildandet av SSAB 353,4

Nettopåverkan på redovisat resultat för 1977 252,1

NJA-Invest

Under 1977 har från staten ställts medel till förfogande

för bildande av NJA-Invest med syfte att stimulera

utveckling i Norrbottens län

Tillskott från staten 25,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

I NJA-Invest har avsättning gjorts till en beskattad
reserv motsvarande mellanskillnaden mellan tillskott enligt ovan minskat med
medel för nyemission i NJA-Invest

Nettopäverkan pä redovisat resultat för 1977

Bildandet av en teko-koncern

Enligt regeringens proposition 1977/78: 73 som beslutats

av riksdagen 1978-03-16 utgår tillskott till Statsföretag

(190,0 mkr) för bildande av en statlig teko-koncern (med

AB Eiser som moderbolag). Detta tillskott har beaktats

i bokslutet för 1977.

Statsföretag övertog hösten 1977 50 % av aktierna i

AB Eiser. Resterande 50 % planeras överföras från staten

till Statsföretag våren 1978.

I bokslutet för 1977 har AB Eiser ej konsoliderats utan

redovisas i form av aktieinnehav.

Tillskott från staten

Ett belopp motsvarande tillskottet ovan har avsatts

till en beskattad reserv i Statsföretag AB

Nettopåverkan på redovisat resultat för 1977

20,0 5,0

190,0

-190,0 0,0

s. 6 Kontrollera mot PDF

181.3

1 061,0

25.0

190,0

1 457,3

745,0

-525,8

-495,5

-1021,3

-
355.0

- 20,0
-350,0 -180,0 -353,4

-
913,4

-
87,4

Sammanfattning Tillskott från staten: Avseende avveckling
av S80 Avseende SSAB Avseende NJA-Invest Avseende teko-koncernen

Upplösning av rekonstruktionsreserv i NJA Kostnader för
avveckling av S80 Kostnader i samband med bildandet av SSAB Återföring till
staten av tidigare erhållet aktieägartillskott

Avsättning till beskattade reserver I NJA-Invest I
Statsföretag AB I Statsföretag AB I NJA

Nettopåverkan på redovisat resultat för 1977

Not 5. Realisationsvinst vid försäljnbig av anläggningstillgångar

Av totala beloppet, 150,2 mkr, hänför sig 141,1 mkr till
vinst vid ASSIs försäljning av aktier i Hylte Braks AB och GuUspång Kraft AB
samt 4,8 mkr till expropriationsersättning vid SARAs försäljning av fastighet.

Not
6. Övriga extraorduiära mtäkter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ersättning från leverantörer för nedskrivning av anläggningar
i NJA

Bortskrivning av räntor avseende Ranstadprojektet
Upplösning av avvecklingsreserv vid försäljning av dotterbolag

Erhållet naturvärdsbidrag i Rockwool Återvinning av
tidigare förluster i Beirut (Kabi) Övrigt

1977

22,3 3,3

2,7 1,6 1,6

2,2

33,7

1976

3,9 3,9

s. 29 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 29

Not 7. Koncemmässlg realisationsförlust vid avskiljandet
av Karlskronavarvet och Uddevallavarvet

Enligt beslut i riksdagen överfördes Karlskronavarvet och
Uddevallavarvet samt aktieposten i Göta verken till staten per 1977-07-01. I
föreliggande bokslut för 1977 har således varven exkluderats fr. o. m.
1977-01-01.

Då köpeskillingen för varven fastställdes till i
moderbolaget bokfört värde på aktiema uppkommer i koncernen en
realisationsförlust (246,7 mkr) motsvarande skUlnaden mellan matematiskt värde
(netto-tUlgångar) för varven och det bokförda värdet på aktiema.

Den redovisningsmässiga behandlingen i koncernens
resultaträkning blir därför enligt följande:

Extraordinära kostnader

Realisationsförlust vid försäljning av Karlskrona varvet 86,1

Realisationsförlust vid försäljning av Uddevallavarvet 160,6 246,7

Bokslutsdispositioner

Upplösning av obeskattade och beskattade reserver i

under året sålda bolag. (Karlskronavarvet och Udde

vallavarvet.) 231,2

Skatter

Latent skatt avseende sålda bolag under året 93,1

Nettopåverkan på årets resultat 108,6

Not 8. Nedskrivning av anläggningstillgångar m. m. i Berol
Kemi

Med hänsyn tUl marknadsförändringama och den ekonomiska
utvecklingen för Berol Kemi har företagets verksamhetsinriktning och expan-sionstakt
måst omprövas. Därvid har flera inledda projekt måst avbrytas och anläggningstUlgångar
omvärderats med 102,3 mkr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 9. Övriga extraordinära kostnader

Avsättning för pensioner till vissa anställda i LKAB 1977 1976

29,2 20,0 15,9

20,0

11,8 2,7 0,1 5,6

17,4 3,4

85,3

40,8

vilken är att betrakta som avsättning utöver ordinarie
pensionsavsättning Bidrag till Norrlandsfonden Nedskrivning av aktier

Utrangeringar och nedskrivningar av anläggningstillgångar

Förlust I samband med infriande av borgensåtagande
Stämpelkostnader Övrigt

s. 30 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 30

Not
10. Skatter

Den
metod för kommunal beskattning av koncernbidrag som tidigare tillämpats inom
Statsföretagsgruppen har i några fall ej godkänts av skattemyndigheterna.
Enligt utslag på begärt förhandsbesked i Regeringsrätten drabbas Statsföretagsgrappen
av en extra skattekostnad för vUken reservering gjorts med 9,1 mkr.

Not
11. Förändring av latenta skatter

Här
inkluderas 93,1 mkr avseende upplösta obeskattade reserver i Karlskronavarvet
och Uddevallavarvet. (Se även not 7.)

Not
12. Kassa och bank

Av
den totala ökningen, 847,6 mkr (exkl. varven), hänför sig 998,8 mkr till
Statsföretag AB (främst beroende på erhållen likvid från staten avseende
rekonstruktion av NJA). Minskningar jämfört med 1976 redovisas av bl. a.
Tobaksbolaget med 85,2 mkr samt ASSI med 82,0 mkr.

Not
13. Övriga kortfristiga fordringar

Under
derma rubrik redovisas per 1977-12-31 fordran på staten avseende tUlskott i
enlighet med regeringens propositioner 1977/78: 73 och 1977/78: 87 med
sammanlagt 1 427,3 mkr. Per 1976-12-31 redovisades under denna rubrik fordran
på staten avseende NJA med 1 800,0 mkr, minskat med de lån staten eftergav NJA,
488,0 mkr.

Not
14. Varulager

1977 1976

Bruttolager 4 291,7 4 337,4

Inkuransreserv 137,8 136.8

Värde
enligt balansräkningens tillgängssida 4 153,9 4 200,6

Större
lagerökningar redovisas bl. a. i LKAB med 98 mkr

samt
NJA med 214 mkr. Det minskade värdet mellan

1977
och 1976 hänför sig till lager i Karlskronavarvet

med
173 mkr samt i Uddevallavarvet med 366 mkr

vilka
ej ingår i 1977 års värden.

Lagerreserver
i procent av varulagervärdet 10,5 % 23,0 %

Not
15. Aktier och andelar övriga bolag

Specificeras
separat.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 31

Not 16. Patent m. m.

1977 1976

Anskaffningsvärde

Patent och liknande rättigheter 25,2 23,1

Hyresrätter och liknande rättigh. 5,8 0,3

Balanserade kostnader för ut

vecklingsarbete o. dyl. 8,9 39,9 23,4

Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan

Patent och liknande rättigheter 11,0 9,4

Hyresrätter och liknande rättigh. 1,3

Balanserade kostnader för ut

vecklingsarbete o. dyl. 0,5 12,8 9,4

Värde enligt balansräkningens

tillgångssida 27,1 14,0

Avgår ackumulerade avskriv

ningar utöver plan

Bokfört nettovärde 27,1 14,0

Not 17. Goodwill

1977 1976

Anskaffningsvärde 178,7 I

Avgår ackumulerade avskriv- > 56,6

ningar enligt plan 45,7 j

Värde enligt balansräkningens

tillgångssida 133,0 56,6

Avgår ackumulerade avskriv

ningar utöver plan

Bokfört nettovärde 133,0 56,6

Not 18. Pågående nyanläggningar

1977

1976

Anskaffningsvärde Avgår ackumulerade avskrivningar
enligt plan

776,7 0.7

1 498,3 - 135,0

Värde enligt balansräkningens tillgångssida

Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan

776,0 - 118.4

1 363,3 - 7,2

Bokfört
nettovärde

657,6

1 356,1

Not
19. Maskiner och mventarier

1977

1976

Anskaffningsvärde Avgår ackumulerade avskrivningar
enligt plan

6 921,6 -3 598,6

6 361.8 -2 717,6

Värde enligt balansräkningens tillgångssida

Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan

3 323,0 - 590,9

3 644,2 - 941,0

Bokfört
nettovärde

2 732,1

2 703,2

s. 32 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 32

Not
20. Byggnader

1977

1976

Anskaffningsvärde Avgår ackumulerade avskrivningar
enligt plan

3 831,7 -1505,4

3 805,7 -1749,8

Subtotal Uppskrivning

Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan

2 326,3 14,7

1,8

2 055,9 14,7

-
1,2

Värde enligt balansräkningens tillgångssida

Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan

2 339,2 - 489,5

2 069.4 - 214,8

Bokfört
nettovärde

1 849,7

1 854,6

Taxeringsvärde Brandförsäkringsvärde

3 842,5

4 786,4

3 612,1

4 180,1

Not
21. Mark och övrig fast egendom

1977

1976

Anskaffningsvärde Avgår ackumulerade avskrivningar
enligt plan

381,5 - 91.4

391,0

-
73,3

Subtotal Uppskrivning

Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan

290,1 2,9

317,7 0,8

Värde enligt balansräkningens tillgångssida

Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan

293,0 - 1,7

318.5 6,0

Bokfört
nettovärde

291,3

312,5

Taxeringsvärde

158,1

228,9

Not
22. Ställda panter, övrigt

Minskningen
meUan åren med 1 256,5 mkr beror på ställda panter i Uddevallavarvet. 11976 års
värde ingick varvet med 1 283,3 mkr.

Not
23. Bankskulder

Av
den totala ökningen, 490,5 mkr (exkl. varven) hänför sig 215,6 mkr till
Statsföretag AB, 259,1 mkr till LKAB samt 80,0 mkr till ASSI.

BevUjade/utnyttjade
checkräkningskrediter per 1977-12-31 framgår av följande specifikation:

Utnyttjad
del (kortfristig) 492,2

Ej
utnyttjad del 364,4

856,6

Större,
ej utnyttjade krediter, redovisas av ASSI 116,7 m.kr, LKAB 71,0 mkr och NJA
72,2 mkr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 24. Revers- och inteckningslån

Av den totala ökningen, 560,9 mkr (exkl. varven), hänför
sig 199,5 mkr till Statsföretag AB, 160,5 mkr tUI LKAB samt 163,8 mkr tUl ASSI.

I ovanstående värden inkluderas även "ej realiserade
kursförluster" p. g. a. uppvärdering av lån tUl balansdagskurs.

Not 25. Obligationslån

Av den totala ökningen, 792,1 mkr (exkl. varven), hänför
sig 621,1 mkr till Statsföretag AB, 133,3 mkr till LKAB samt 50,3 mkr till ASSI.

I ovanstående värden inkluderas även "ej realiserade
kursförluster" p. g. a. uppvärdering av lån till balansdagskurs.

Not 26. Lagerreserver

Det
totala värdet av koncernens lagerreserver har minskat med 532,6 mkr beroende på
bl. a. följande förändringar:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Minskning
p. g. a. försäljning

av bolag

Karlskronavarvet

- 84,5

Uddevallavarvet

- 50,6

Minskning
p. g. a. upplösning

av iagerreserver:

ASSI

-171,2

LKAB

-281,7

Övriga bolag

- 5,2

Ökning p.
g. a. avsättning till

lagerreserver:

Svenska Tobaks AB

18,8

Kalmar Verkstad

9,8

Kabi

8,6

övrigt

14,6

Förändring
av varulagerreserv i

samband
med eliminering av

övervärden

-135,1

-458,1

51,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 27.
Beskattade reserver

Beskattade reserver redovisas i följande bolag:

Svenska
Tobaks AB

Uddevallavarvet

NJA,
rekonstruktionsreserv

NJA,
reserv för slutreglering med staten i samband

med
bildandet av SSAB

NJA-Invest

Statsföretag
AB, avseende bildandet av SSAB

Statsföretag
AB, avseende teko-koncern

3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 6

1977

1976

15,0

15,0

45,0

745,0

353,4

20,0

350,0

190,0

928.4

805,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aktiekapital

Bundet eget kapital

Fritt
eget kapital ansamlad förlust

opaginerad Kontrollera mot PDF

Reserv-
Skuldreg- Koncern- Balan- Årets Summa

fond leringsf.
reserv serade vinst eget

vinst- (förlust) kapital

medel

Utgående
balans 1976-12-31

2 775,0

1 388,0

41.0

88,9

14,5

194,6

4 502,0

Vinstdisposition/avsättning

till
bundna fonder

2,3

192,3

-194,6

Effekt i
samband med av-

skiljande
av varven

-0,4

-0,3

-4,0

46,5

41,8

Effekt
av ändrade koncern-

redovisningsprinciper
i

underkonsolideringar

-17.7

____

94,6

-66.3

10,6

Övriga omföringar/justeringar

23,4

-34,2

5,1

-23.0

-28,7

Årets föriust

-652.0

-652,0

Utgående
balans 1977-12-31

2 775,0

1 395,6

6,5

184,6

164,0

-652.0

3 873,7

Not
29. Fordringar och skulder i utländsk valuta

Redovisade
fordringar och skulder i utländsk valuta inom gruppen per 1977-12-31 framgår av
nedanstående tablå där även bokfört värde i mkr framgår. Uppdelning har gjorts
på långfristiga respektive kortfristiga poster.

Valutaslag

Lokal valuta (milj.)

Lokal valuta (milj.)

Kortfr. Långfr.

Summa

mkr

Kortfr.

Långfr.

Summa

mkr

fordr. fordr.

fordr.

skulder

skulder

skulder

GBP (£)

7,8

7,8

43,5

2,8

2.6

5,4

48,0

USD
(US?)

40,3 1,7

42,0

194.3

36,3

342,2

378,5

1 791,3

DEM (DM)

11,4 0,1

11,5

23.5

20.3

115,1

135,4

300,4

NLG (Hfl)

2,5 -

2,5

5,0

26,3

133,8

160,1

329,2

CHF
(Sfr)

0,2

0,2

0,4

14,4

122,0

136,4

320,5

FRF (FF)

32,6 -

32,6

32.3

48,1

18,4

66.5

65,6

NOK
(Nkr)

44,0 2,7

46,7

42.2

5,0

0,1

5,1

4,6

FIM (Fmk)

8,0

8.0

8,9

0,2

0,6

0,8

0,9

ATS (ösh)

25,7

51,4

77,1

23.9

EUA>

__

1,2

18,8

20,0

140.6

Övr.
valutor

36,7

11.9

Summa

386.8

Summa

3 036,9

European
units of account.

Fordringar
och skulder i utländsk valuta har värderats enligt i Not 1 angivna principer.

Not
30. Finansieringsanalys

Fr.
o. m. 1977 redovisas kortfristig del av långfristiga skulder (nästa års
amorteringar) som använda medel under rubriken "minskning av långfristiga
skulder". Här redovisas även övriga minskningar under året

s. 35 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 35

som
gjorts av långfristiga skulder. Dessa poster har tidigare nettoredovisats och
inkluderats under rabriken "ökning av långfristiga skulder".

Effekter på grand av att
varven ej ingår per 1977-12-31 har särredo-visats så att mera rättvisande
förändringar redovisas imder övriga rabri-ker.

Not
31. Latenta skatteskulder

Per
1977-12-31 kvarstående latenta skatteskulder avseende övervärden i förvärvade
dotterbolag uppgår tUl 278,7 mkr. Av dessa har den kortfristiga delen, 7,8 mkr,
inkluderats under rabriken "Skatter", medan den långfristiga delen,
270,9 mkr, inkluderats under rubriken "övriga långfristiga skulder".

På
resultaträkningen redovisas förändringen under året av denna post under
rubriken "Förändring av latenta skatter".

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsföretagsgrappens
redovisning -

uppgifter

Personal

-
kompletterande

(Belopp
i tkr)

1977

1976

Moderbolaget

Löner
och ersättningar:

Styrelse
och verkställande direktör

övriga anställda

Sociala kostnader

825 7 666 5 314

758 6 760 2 969

Totalt

13 805

10 487

Medelantal
anställda

63

56

Gruppen

Löner
och ersättningar:

Styrelser
och företagsledningar

Övriga anställda

Sociala kostnader

34 378

2 454 199

999 475

35 528 2
569 921 1 015 560

Totalt

3 488 052

3 621
004

(Varav
Sverige)

(3 266 328)

(Uppgift saknas)

Medelantal
anställda

42 287

47 710

(Varav
Sverige)

(38 732)

(44 893)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medelantal
anställda i gruppen

Sverige, per kommun med mer än 20 anställda 1977
1976

1977

1976

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ale

113

107

Arboga Arvika

65 163

68 201

Avesta

153

156

Bengtsfors

Borlänge

Borås

90 68

225

85

68

249

Danderyd

24

30

Ekerö

88

103

Eskilstuna

114

112

Eslöv

262

239

Falkenberg Falun

100

48 126

Finspång Färgelanda

38 144

42 156

Gällivare

2 226

2 361

Gävle

477

565

Göteborg

1513

1446

Halmstad

41

38

Haninge Haparanda Hylte Härnösand

11 108 219

257

27 111 232 278

Hässleholm

296

279

191

164

Jönköping

Kalix

943

954

Kalmar

641

673

Karlshamn

30

___

Karlskoga

343

338

Karlskrona

767

2 462

Karlstad

214

108

Katrineholm

51

57

Kiruna

5 019

5 128

Kramfors

331

261

Kristianstad

80

706

Kumla

53

43

Köping

36

40

Landskrona

23

24

Laxå

357

340

Lidköping

43

47

Lindesberg

663

604

Linköping

111

110

Ljungby

380

329

Ljusdal

199

203

Ljusnarsberg

109

91

Ludvika

46

81

Luleå

4 854

5 117

Lund

138

135

Lysekil

27

379

Malmö

1 321

1 169

Mariestad

12

44

Mölndal

231

234

Norrköping

227

162

s. 36 Kontrollera mot PDF

1977

1976

1977

35

139

64

70

53 138

32 72

39

36

53 1396

55 483 548 850

79

112

862

5 539

213

31 245

43

92

23

86

123

85 178

23 291

25 71 24 81 52 36 481 159

57

58 54 37

1456

523 542 754
55 87 255 608 5 325 225 48 180 56 67

24

96

112

3 518

153

28

169

76

41

84

53

32 442 152

57

58 50 43

1266

290

63

190

799

161

56

237

Norrtälje Norsjö Nyköping Nässjö

Oskarshamn

Partille Piteå

Sigtuna

Skellefteå

Skinnskatteberg

Skövde

Smedjebacken

Sollefteå

Solna

Stenungsund

Stockholm

Strängnäs

Sundbyberg

Sundsvall

Svalöv

Södertälje

Tidaholm

Trollhättan

Töreboda

Uddevalla Umeå

Upplands Väsby Uppsala

Valdemarsvik

Varberg

Vaxholm

Vilhelmina

Värnamo

Västervik

Västerås

Växjö

Ystad

Åmål Ange Åtvidaberg

Örebro Örnsköldsvik Östersund Östhammar

Utomlands, per land

Danmark

England

Finland

Frankrike

Holland

Norge

Schweiz

Västtyskland

USA

Österrike

Övriga länder

Summa medelantal anställda utomlands

Summa medelantal anställda i Statsföretags-gruppen

1976

490

17

539

343

126

260

135

103

1 111

952

806

818

141

136

132

121

39

34

18

17

18

16

3 555 2 817

42 287 47 710

s. 37 Kontrollera mot PDF

Övriga
kommuner

Summa medelantal anställda i Sverige

382

224

38 732 44 893

s. 38 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 38

Strukturfrågor

Av
verksamhetsberättelsen (sid. 1214) framgår att varsel och uppsägningar under
året har förekommit i sju av gruppens företag. Dessutom har betydligt mer
omfattande personalöverskott aviserats inom ASSI, LKAB, SSAB Svenskt Stål AB
och AB Eiser.

Av
dessa skäl har strakturfrågoraa fått en dominerande roll när det gällt
personalarbetet under året. De insatser som gjorts från Statsföretag AB har
dels gått ut på att stärka samarbetet inom gruppen när det gällt att ta
ansvaret för övertalig personal, dels inneburit direkta operativa insatser.
Dessa har främst varit av karaktären förhandlingar och inte minst
ansträngningar för att finna altemativ sysselsättning.

Ett
exempel på hur en sådan insats för att åstadkomma en strakturell förändring kan
hämtas från Holmsund Golv AB. Statsföretag ABs beslut att avveckla sitt
engagemang i Holmsund Golv AB föranledde under 1977 en utredning av en löntagarkonsult
och ett beslut att koncentrera tillverkning och försäljning av vinylmattor för
våt- och slitutrymmen.

Förändringen
av produktprogrammet innebar att personalbehovet minskade från 146 till 54
personer. Avsikten var att göra verksamheten försäljningsbar. En försäljning,
som också på viss sikt garanterade sysselsättningen för ett femtiotal
personer, kunde även genomföras under året. Det har dessutom visat sig att löntagarkonsultens
positiva prognos när det gällt sysselsättningsmöjligheterna inom Umeåregionen
hållit. Genom insatser från företaget, personalorganisationerna, kommun och arbetsmarknadsorganen
har det visat sig möjligt att i huvudsak genomföra förändringen utan att skapa
arbetslöshet.

Chefsplanering
inom Statsföretagsgruppen

I
propositionen 1969:121 nämns rekrytering och utbildning av chefer som en viktig
uppgift för Statsföretag. Under de första fem å sex åren skedde en mycket
omfattande rekrytering till företagsledande befattningar, ofta i kombination
med rekonstraktions- och strakturåtgärder. Huvuddelen av de nya cheferna
rekryterades utifrån. De förstärkningar av företagsledningarna som skedde imder
dessa år börjar ge resultat i form av en ökad tillgång på ledningsresurser inom
grappen. Genom regelbundna dialoger med dotterbolagen har moderbolaget hållit
sig orienterat om chefssituationen i dotterbolagen. Under 1977 bildades en styr-grapp,
sammansatt av Statsföretags VD, ordförande och sex dotterbolagschefer samt
representanter för koncernledningen. I riktUnjer för gemensam chefsplanering
inom Statsföretag fastslog styrgrappen att

chefsförsörjningen
i växande grad skall baseras på internrekrytering

att
den viktigaste delen av chefernas utveckling sker i den löpande

verksamheten inom resp. dotterbolag

s. 39 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 39

att en förutsättning för chefsplanering är att lämpliga
chefsämnen identifieras så tidigt som möjligt

att samarbetsformerna mellan moder- och dotterbolag
i rekryterings- och tillsättningsfrågor skall tillgodose både dotterbolagens
beslutsrätt och moderbolagets berättigade anspråk på medinflytande, bl. a. för
att främja en ökad internrekrytering.

Chefsutbildning inom
gruppen sker i huvudsak inom dotterbolagen med stöd av IFL och andra
utbildningsinstitutioner. Chefsplanerings-funktionen i moderbolaget
konsulteras/medverkar i flertalet av dotterbolagens egna
chefsutvecklingsprogram. Statsföretag skall svara för utbildning av koncerngemensam
natur samt inom problemområden som moderbolaget särskilt önskar belysa. Under
1977 genomfördes tre seminarier för chefer på divisions- och avdelningsnivå samt
ett utvecklingsseminarium för yngre chefer. Under 1978 kommer dessa seminarier
att drivas i motsvarande omfattning. Ett antal temadagar för bolagschefer
kommer att anordnas under 1978.

Som ett led i
ansträngningarna att öka exporten planerades 1977 ett utbildningsprogram i internationell
marknadsföring, avsett för dotterföretagens ledningsgrupper, som skall
genomföras två omgångar under 1978.

Inom
Statsföretag har de senaste årens svaga resultat riktat uppmärksamheten på
chefemas betydelse för bolagens resultat och utveckling. För att vidmakthålla
förmågan att konkurrera om de bästa kraftema inom och utanför gruppen krävs
större och mera planmässiga ansträngningar att utveckla chefer bl. a. genom
ökad rörlighet mellan grappens bolag.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 40

Prisförändringar

Statsföretagsgruppen
redovisar för 1977 en betydande förlust. Resultatet efter finansiella intäkter
och kostnader blev enligt den traditionella redovisningen 1 057 mkr. Förlusten
bestäms av ett flertal förhållanden som kan hänförjis till själva rörelsen,
värdeförändringar på lager och anläggningar p. g. a. prisutvecklingen samt
verksamhetens finansiering.

I
traditionell redovisning beräknas alla kostnader och därmed även resultatmått i
princip med utgångspunkt från vad som betalats för förbrakade resurser.
Redovisningen för Statsföretagsgrappen är uppbyggd på detta sätt. I redovisat
rörelseresultat ingår värdeförändringar betingade av prisutvecklingen mellan
anskaffnings- och förbrakningstidpunk-terna samt i vissa fall nedvärdering av
lager från anskaffningskostnad till verkligt värde (marknadspris). Det
sammanlagda beloppet av nedvärderingar av lager till verkligt värde uppgår per
1977-12-31 till 513 mkr (396 mkr).

Ett
vedertaget angreppssätt för en inflationskorrigerad redovisning föreligger ännu
inte i svenska företag. För att ändock söka visa betydelsen av
prisförändringar görs en uppdeliung av årets resultat i följande tre
komponenter:

RÖRELSERESULTAT

VÄRDEFÖRÄNDRINGSRESULTAT

FINANSIERINGSRESULTAT

Denna
uppdelning i tre resultatkomponenter kan vara ändamålsenlig för en övergripande
analys och tolkning av de förhållanden som bidragit till årets resultat. De
värden som anges för de olika komponentema är baserade på schablonmässiga
beräkningar och är till viss del mycket ungefärliga. De tre
resultatkomponenterna torde ändå ge ett visst underlag för en mer nyanserad
bedömning av Statsföretagsgrappens resultat. Härvid bör noteras dels gruppens
heterogena verksamhet, dels att basindustriföretagen samt Tobaksbolaget är de
ekonomiskt sett tyngsta företagen inom gruppen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 41

Statsföretagsgrappen (mkr)

1977

Rörelseresultat

Fakturerad försäljning 9 187

Tillverknings-, försäljnings- och administrationskost

nader m. m. 9 024

Skillnad mellan traditionell redovisningskostnad

och återanskaffningskostnad för sålda varor' 3

Rörelseresultat före avskrivningar 160

Avskrivningar enligt plan 613

Kalkylmässiga avskrivningar utöver plan 471

Justerat Rörelseresultat efter avskrivningar 924 924

Värdeförändringsresultat

Värdeförändring av lager" 13

Värdeförändring av anläggningar' 590

Värdeförändringsresultat 603 603

Finansieringsresultat

Lagerstöd 59

Finansiella intäkter 308

Finansiella kostnader 974

(varav realiserade/orealiserade kursdifferenser 363)

Finansieringsresultat 607 607

Nominellt resultat efter finansiella intäkter och
kostnader 928

' Beloppet utgörs av en schablonmässig beräkning av den
värdeförändring på I äger, s. k. lagervinst som ingår i den traditionella
redovisningens kostnad för sålda varor.

* Beloppet avser den värdeförändring som uppkommit under
året, vilken till viss del baserats på schablonmässigt beräknade
tillgångsvärden.

Rörelseresultatet, 924 mkr, som exkluderar
värdeförändringar, anger i vilken mån försäljningsintäkterna täcker återanskaffningskostnaden
vid försäljningstidpunkten för förbrukade resurser. Försäljningsintäkterna
ställs mot kostnaden för återanskaffning av varor och kalkylmässiga
avskrivningar, dvs. avskrivningar baserade på anläggningarnas åter-anskaffningsvärden.
Rörelseresultatet skall därigenom vara opåverkat av värdeförändringar.

Det negativa justerade rörelseresultatet visar att
intäkterna för Statsföretagsgrappen som helhet ej varit tillräckliga för att
täcka återanskaffningskostnaden för förbrukade varor och förslitna
anläggningar.

Värdeförändringsresultatet, 603 mkr, anges här i löpande
priser och visar summan av årets prisbetingade värdeförändringar på lager och
anläggningar. Det bör betonas att värdeförändringsresultatet inte kan betraktas
helt fristående från rörelseresultatet. Viss värdeförändring på lager kan
exempelvis vara en naturlig del av affärsverksamheten. En förutsättning är
vidare att mätningen sker under antagande om fortsatt drift (going concem).

s. 42 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 42

Värdeförändringsresultatet
för året består av både en realiserad och en orealiserad del. Realiserad
värdeförändring utgörs av skillnaden mellan anskaffnings- och återanskaffningskostnad
för under året sålda varor. Realiserad värdeförändring ingår normalt i den
traditionella redovisningens rörelseresultat.

Orealiserad
värdeförändring, som här ingår i värdeförändringsresultatet, utgörs av årets
ökning eller minskning i oreaUserad värdeförändring på lager och anläggningar.
Den orealiserade värdeförändringen på tillgångarna vid början respektive
slutet av året bestäms av skillnaden mellan deras anskaffningskostnad och
värde vid bokslutstidpunkten.

Finansieringsresultatet,
607 mkr, upptar de finansiella intäkterna och kostnadema uttryckta i löpande
priser på samma sätt som den traditionella redovisningen.

Nominellt
resultat efter finansiella intäkter och kostnader består av summan av
ovanstående tre resultatkomponenter och är uttryckt i löpande priser. Värdeförändringar
ingår som en del av resultatet. Det NOMINELLA RESULTATET blev 928 mkr, vilket
är 129 mkr bättre än resultatet efter finansiella intäkter och kostnader enligt
den traditionella redovisningen.

Realt
resultat är i princip ett resultatmått uttryckt i ett enhetiigt penningvärde.
Nominellt resultat reducerat med vad som erfordras fÖr att bibehålla det egna
kapitalets allmänna köpkraft bildar realt resultat. För att bibehålla
köpkraften på grappens eget kapital krävs en viss förräntning, vilket betyder
att den reala förlusten i Statsföretagsgruppen väsentiigt överstiger den
nominella.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsföretagsgrappens verksamhetsområden

Fakturerad

Resultat
före

Investe-

Avkastn

.på

Medeltal

försäljning

bokslutsdisp.

ringar i

tot.
arbetande

anställda

(mkr)

o.
skatter

anläggn

1.

kapital

(mkr)

(mkr)

(%)

1977

1976

1977

1976

1977
1976

1977
1976

1977

1976

Järn-
och stålindustri

2 602

2 832

- 843'

160

908

913

-7,3 -

7,9

13 426

13 879

Varv
(1975) och mekanisk

verkstadsindustri

597

1567

-
9

105

27

291

2,8

6,9

2 590

8 294

Skogs-
och byggmaterial-

industri

2 702

2 203

- 240

-27

299

319

-4,7

1,9

10 591

9 508

Kemisk
industri

1 135

1010

- 163

-36

203

212

-0,9 -

1,2

3 445

3 290

Konsumentvaruindustri

1 560

1475

241

242

47

83

12,3

12,7

8 138

8 575

Serviceföretag

518

451

7

8

9

8

4,9

6,0

2 809

2 513

Utvecklings-
och etable-

ringsföretag

107

106

0

- 2

5

9

5,1

2.7

249

361

Övriga
företag

155

150

- 13

-47

5

5

-4,5 -

17.9

976

1233

Statsföretag
AB

- 205

2

0

63

56

Koncernmässiga

justeringar

-189

-47

- 170

-13

Summa
Statsföretags-

gruppen

9187

9 747

-1
395'

392

1503
1840

-2,8

0,8

42
287

47
710

'
Inkl. tillskott från staten avseende NJA. Se vidare not 4.

Dotterbolagen
fördelade på de olika verksamhetsområdena

Järn-
och stålindustri

LKAB, Luossavaara Kiirunavaara AB

NJA, Norrbottens Järnverk AB

Varv
och mekanisk verkstadsindustri

(Uddevallavarvet AB 1976)

(Karlskronavarvet AB 1976)

Kalmar Verkstads AB

SMT-Pullmax AB

Uddcomb Sweden AB

Nuclear
Steam SG AB

AB
Carbox

Skogs-
och byggmaterialindustri

ASSI, AB Statens Skogsindustrier

Rockwool AB

EssBo, Svenska Bomaterial AB

Holmsund Golv AB

Nyland Mattor AB

Nyckelhus AB

Svenska Torv AB

s. 44 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 44

Kemisk
industri

Berol Kemi AB

AB Kabi

Ceaverken AB

Statsraff AB

Konsumentvaruindustri

Svenska Tobaks AB

SARA, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag

Serviceföretag

Liber Grafiska AB

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

BSK BS Konsult AB

Utvecklings-
och etableringsföretag

SU, Svenska Utvecklings AB

SVETAB, Svenska Industrietablerings AB

Statsföretag International AB

e
SID, Swedish Industrial Development Corp.

Övriga
företag

Lövånger Elektronik AB

Sonab Communications AB

Stigtex AB

Svenska Lagerhus AB

Svenska Skifferolje AB

opaginerad Kontrollera mot PDF

Moderbolagets resultaträkning

(not
1) Belopp i mkr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansiella
intäkter och kostnader Erhållna koncernbidrag (not 2) Erhållna utdelningar (not
3) Ränteintäkter (not 4) Räntekostnader (not 5) övriga finansiella poster,
netto (not 6)

Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott (not 7)
Administrations- och projektkostnader

Avskrivningar enl. plan avseende maskiner och inventarier

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

Extraordinära intäkter och

kostnader

Tillskott från staten (not 8)

Ägartillskott till NJA (not 8)

Återföring från NJA av tidigare

lämnat ägartillskott (not 8)

Återföring till staten av tidigare

lämnat aktieägartillskott (not 8)

Avsättning till beskattad reserv

(not 9)

Bidrag till Norrlandsfonden

(not 10)

Stämpelkostnader

Förlust på borgensåtaganden

(not 11)

Realisationsvinst vid försäljning

av anläggningstillgångar

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

Bokslutsdispositioner

Upp- och nedskrivning av aktier, netto (not 12)

Resultat före skatter

Skatter (not 13) Årets förlust (vinst)

394,6 -273,4

27,6

187,8 -182,0

33,8 40,2

-178,7

- 57,5

- 13,9

8,1

-124,2

-
4,6

- 28,1

-
21,8

- 0,3

-
0,3

39,2

-182,5

1 300,6 -1300,6

1 457,3 -917,3

355,0

-355,0

-540,0

20,0 17,4

- 20,0

0,0 1,8

0,0

1,8

1,8

-
0,0

-
2,7 0,1

-205,1

0,0 -205,1

-205,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Noterna på sid. 4854 utgör en del av resultaträkningen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 46

Moderbolagets balansräkning

(not
1) Belopp i mkr

1977

1976

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa
och bank (not 14)

1 123.2

124,4

Kortfristiga
placeringar

495.0

575,0

Förutbetalda
kostnader och

upplupna
intäkter

12,6

17,0

Fordringar,
dotterbolag

548.1

330,6

övriga
fordringar (not 15)

1 564,2

3 743,1

1 301.2

2 348,2

Anläggningstillgångar

Aktier i
dotterbolag (not 16)

2 616,0

2 609.6

Aktier,
övriga (not 16)

14,9

39.9

Fordringar,
dotterbolag

1 248,4

1 188.7

Övriga
fordringar

35,4

22.8

Maskiner
och inventarier (not 17)

0,8

3 915,5

1.0

3 862.0

Summa
tillgångar

7 658,6

6
210,2

Skulder
och eget kapital

Kortfristiga
skulder

Leverantörskulder

0,8

1,2

Utnyttjad
checkräkningskredit

100,2

0,0

Kortfristig
del av långfristiga

skulder
(not 18)

135.2

19.8

Skatteskuld

6,5

6,9

Upplupna
kostnader och förat-

betalda
intäkter

80,4

42.2

Skulder
dotterbolag (not 19)

484,7

851.2

övriga
skulder

20,9

828,7

20,9

942.2

Långfristiga
skulder

Skulder
dotterbolag

359,4

303.1

Obligationslån
(not 20)

1544,7

923,6

Revers-
och inteckningslån

(not 21)

625,6

2 529,7

426.0

1 652,7

Beskattad
reserv (not 22)

540,0

Kapital
avseende nyemission i

Statsföretag
AB (not 23)

350,0

Eget
kapital (not 24)

Bundet
eget kapital

Aktiekapital
2 775 000 aktier å

nom. 1
000 kr

2 775,0

2 775,0

Reservfond

808.6

808,6

Ansamlad
förlust (Fritt eget kapital

Balanserade
vinstmedel

31.7

29,9

Årets
förlust (vinst)

-205,1

3 410,2

1,8

3 615,3

Summa
skulder och eget kapital

7 658,6

6
210,2

Ansvarsförbindelser:

Borgens-
och ansvarsförbindelser

(not 25)

1 691,5

1 799,3

Noterna
på sid. 4854 utgör en del av balansräkningen.

s. 1972 Kontrollera mot PDF

Moderbolagets finansieringsanalys

(Belopp
i mkr)

1972

1973

1974

1975

1976

1977

Tillförda
medel

Internt
tillförda medel

Årets
vinst/förlust

5

23

37

9

2

-205

Avskrivningar
enl. plan

Realisationsvinst/förlust

på sålda
anläggningstill-

gångar

Avgår:
Utdelning

- 22

-36

Summa

5

23

15

-27

2

-205

Externt
tillförda medel

Försäljning
av anlägg-

ningstillgångar

7

3

16

15

160'

ökning
av långfristiga

skulder

257

159

5

626

640

1040

Nyemission

175

175

1500

Planerad
nyemission

350

Aktieägartillskott
från

staten

1301

1457»

Aktieägartillskott
till

NJA

-1301

-917»

Återföring
från NJA av

tidigare
lämnat aktie-

ägartillskott

355"

Återföring
till staten av

tidigare
lämnat aktie-

ägartillskott

-355«

Summa

264

162

196

816

2140

2 090

Summa
tillförda medel

269

185

211

789

2142

1885

Använda
medel

Investeringar
i maskiner

och
inventarier

__

1

Investeringar
i aktier

och
andelar

25

151

360

301

138

142

ökning
av långfristiga

fordringar

56

86

43

186

754

73

Minskning
av lång-

fristiga
skulder

1

36

60

12

80

162

Summa
använda medel

82

273

463

500

972

377

Förändring
av rörelse-

kapitalet

187

-88

-252

289

1 170

1508

Specifikation
av föränd-

ring
av rörelsekapitalet

Förändring
av kort-

fristiga
fordringar

98

-99

50

122

1315

476

Förändring
av kort-

fristiga
skulder

-30

-83

-296

-53

- 368

113

Förändring
av likvida

medel

119

94

- 6

220

223

919

Summa
förändring av

rörelsekapitalet

187

-88

-252

289

1170

1508

'
Avser aktier i Karlskronavarvet, Uddevallavarvet och Götaverken. ' Se not 4 i
Statsföretagsgruppens bokslut sid. 26.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:6 48

Kommentar till moderbolagets bokslut

(Belopp i mkr där ej annat anges)

Not 1. Redovisningsprinciper

Se not 1 sid. 23 till Statsföretagsgruppens bokslut.

Not 2. Erhållna koncernbidrag

Koncernbidrag har under 1977 ej erhållits från några
dotterbolag.

Följande belopp gäller för 1976:

1977 1976

ABAB 3,0

ASSI 4,0

BS-Konsult AB '

Kalmar Verkstads AB 1.0'

Rockwool AB 1,5

Svenska Lagerhus AB 0,3'

Svenska Tobaks AB 24,0

33,8

' 30 tkr.

Avser återbetalning av tidigare lämnat aktieägartillskott.
»275 tkr.

Dotterbolag har erhållit koncernbidrag från andra
dotterbolag enligt

nedan:

1977 1976

96,9

4,2

2,0

18,0

6,1

3,1

1,0

45,0

2,9

7,9

34,0

116,1

105,0

Berol Kemi AB

AB Carbox

Ceaverken AB

EssBo

Lövånger Elektronik AB

Nuclear Steam SG AB

Nyland Mattor AB

Sonab Communications AB

Stigtex AB

Uddcomb Sweden AB

Dotterbolag som erhållit koncernbidrag från Statsföretag
AB återfinns under not 7.

Not
3. Erhållna utdelnmgar

opaginerad Kontrollera mot PDF

LKAB

Liber
Grafiska AB Svenska Tobaks AB Svenska Torv AB

Bilfragmenteiing

1977

1976

0,5 27,0

30,0

10,0 0,2

27,5

40.2

0,1

27,6

40,2

s. 49 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 49

Not
4. Ränteintäkter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dotterbolag Övriga

1977

1976

213,2 181,4

126,9 60,9

394,6

187,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dotterbolag Övriga

1977

1976

69,3 204,1

81,9 100,1

273,4

182,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not
6. Övriga finansiella poster

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kursvinster

Kursförluster

övrigt

1977

1976

4,4 -173,5 - 9,6

0,9

- 7,2

- 7,6

-178,7

-13.9

s. 7 Kontrollera mot PDF

Beträffande principer för värdering av fordringar och
skulder i utländska valutor samt behandling av därmed uppkomna kursdifferenser
se not 1 sid. 23 till Statsföretagsgruppens bokslut.

Not 7. Lämnade koncernbidrag och aktieägartUlskott

Koncernbidrag har lämnats till följande dotterbolag:

1977 1976

opaginerad Kontrollera mot PDF

Berol Kemi
AB

BS Konsult
AB

EssBo

Holmsund
Golv AB

Lövånger
Elektronik AB

Nyland
Mattor AB

SMT-Pullmax
AB

Sonab
Communications AB

Statsföretag
International AB

Stigtex AB

Svetab

Uddcomb Sweden AB

18,1

1,3

3,0

14,9'

0,4

2,0'

0,5

4,8'

2,8*

1,1'

7,6

0,6

17,7

73,2 1,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

'14 875 tkr.

' 2 025 tkr.

'4 815 tkr.

* 2 750 tkr resp. (1 125 tkr).

4 Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 6

s. 50 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 50

Däratöver
har dotterbolag lämnat koncernbidrag till andra dotterbolag enligt nedan:

opaginerad Kontrollera mot PDF

ABAB

ASSI

AB Kabi

Kalmar
Verkstads AB

Karlskronavarvet
AB

Nuclear Steam
SG AB

Nyckelhus
AB

SARA

SMT-Pullmax
AB

Svenska
Tobaks AB

Svetab

1977

1976

1,5

20,0

6,1

10.0

11,0

7,0

1,1

3,0

1,0

1,0

3,0

90,0

61,0

5,4

116,1

105,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aktieägartillskott har lämnats enligt följande:

1977 1976

Berol Kemi AB 45,0

Svetab 6.0 3,0

51.0 3.0

Not 8. Tillskott från staten respektive ägartillskott tiU
NJA

Se not 4 sid. 26 i Statsföretagsgruppens bokslut.

Not 9. Avsättning tiU beskattad reserv

Beloppet avser avsättning för täckande av framtida
förluster i tekokoncem samt ena hälften för bildandet av SSAB med 350 mkr.

Not 10. Bidrag till Norrlandsfonden

Bidrag till Norrlandsfonden lämnas enligt riksdagsbeslut
liksom 1976 med 20 mkr.

Not 11. Förlust på borgensåtaganden

Beloppet avser infriande av borgensåtaganden för Sonab
GmbH med 2,7 mkr.

Not 12. Upp- och nedskrivningar av aktier och andelar

1977 1976

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nedskrivning

AB Carbox

EssBo

Nyland
Mattor AB

Gränges OfFshore
AB

Minskning (-f) resp. ökning (-) av reserv för aktier och
andelar

-1,2

- 5,0 -10,0

-12,5

-1,2

-27,5

+ 1,2

+27,5

0

0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 13. Skatter

Se not 10 sid. 30 till Statsföretagsgrappens bokslut.

Not 14. Kassa och bank

Kassa och bankmedel har ökat med 998,8 mkr främst beroende
på erhållen likvid från staten. Denna post redovisades i 1976 års bokslut som
fordran på staten med 1 300,6 mkr.

Not 15. Övriga fordringar

I beloppet 1 564,2 mkr har medtagits fordran på staten med
1 427,3 mkr för tillskott avseende NJA, SSAB samt teko-koncem. Se not 4 sid 26
i Statsföretagsgruppens bokslut. 1976 års fordran på staten avseende finansiell
rekonstraktion av NJA har reglerats under 1977.

135,7 mkr avser kortfristig del ay reversfordringar vilket
innebär en ökning från 1976 med hela beloppet.

Not 16. Aktier och andelar

Aktier i dotterbolag

(Avser direktägda dotterbolag)

STAFs Antal

Nomi-

Bokfört

andel aktier

nellt

värde

i%

värde (tkr)

(tkr)

opaginerad Kontrollera mot PDF

ABAB,
Allmänna Bevaknings AB 100 2 000 2 000

ASSI, AB
Statens Skogsindustrier 100 4 000 000 400 000

Berol Kemi
AB 100 300 000 30 000

BS Konsult
AB 100 2 500 250

AB Carbox 100 50 000 5 000

Ceaverken
AB 100 12 000 12 000

EssBo,
Svenska Bomaterial AB 100 100 000 10 000

Holmsund
Golv AB 100 500 50

AB Kabi 100 750 000 75 000

Kalmar
Verkstads AB 100 199 937 19 994

Liber
Grafiska AB 100 30 000 15 000

LKAB 100 500 000 500 000

Lövånger
Elektronik AB 100 2 500 250

Norrbottens
Järnverk AB 100 5 000 000 500 000

Nuclear Steam
SG AB 100 500 50

Nyckelhus
AB 100 41000 4100

Nyland
Mattor AB 100 40 000 4 000

Rockwool
AB 100 250 000 25 000

SARA, Sveriges allmänna

restaurangaktiebolag 100 5 000 5 000

SMT-Pullmax AB 100 40 000 40 000

Sonab Communications AB 100 200 000 20
000

Statsföretag
International AB 100 1000 100

Statsraff AB 100 4 000 400

Stigtex AB 100 2 400 2 400

Svenska Lagerhus AB 100 50 000 5 000

Svenska Skifferolje AB 100 230 000 23 000

2 400

270 000

34 560

4 000

50

124 200

4 999

18 000

1 330 000

250

450 000

4 000

1400

44 291

4 900 50 000

5 000

95 400

s. 52 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 52

Svenska
Tobaks AB (stam)

100

2 990
000

299 000

284 000

Svenska
Tobaks AB (pref)

40

4 000

400

400

Svenska
Torv AB

100

50 000

5 000

5 000

Svenska
Utvecklings AB

100

25

2 500

_____

Swedish Industrial
Development

Corporation
SID

100

225

808

_____

SVETAB
Svenska Industri-

etablerings
AB

100

100 000

10 000

_____

Uddcomb Sweden
AB'

75

600 000

60 000

_____

övriga
vilande namnbolag

100

14 778

1478

1839

Summa
aktier i dotterbolag

2 077
780

2 639
784

Avgår
reserv för aktier

-23
800 2 615 984

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Som en följd av den negativa resultatutvecklingen och
med hänsyn till de ackumulerade förlusterna i Uddcomb har beslut fattats om
nedsättning av aktiekapitalet i bolaget under 1978 med 60 mkr till 20 mkr.

45

114 750

5 738

13 500

25

126

126

126

50

200 000

20 000

25

100 000

10 000

____

41,7

12 500

1250

1250

37114

14
876

Aktier i övriga bolag Beijer Byggmaterial AB Bi Ifragmentering
AB AB Eiser

Gränges Offshore AB Sweden Center Japan AB

Summa aktier i övriga bolag

Not 17. Maskiner och inventarier

1977 1976

Anskaffningsvärde
2,2 2,1

Avgår: Ackumulerade avskrivningar enligt
plan 1,4 1,1

Bokfört
nettovärde
0,8 1,0

Brandförsäkringsvärde
1,4 1,4

Not 18. Kortfristig del av långfristiga sinilder

Av ökningen mellan åren med 115,4 mkr avser 55,0 mkr
kortfristig skuld till Karlskronavarvet vilken i förra årets bokslut
redovisades som skuld till dotterbolag. Den kortfristiga delen av de svenska
obligationslånen har ökat med 26,5 mkr. Kortfristig del av utiändska
obligationslån har ökat med 8,8 mkr.

Not 19. Skulder dotterbolag

I beloppet 484,7 mkr ingår skuld till NJA med 243,7 mkr.
Från det tillskott som lämnats till NJA för engagemang i handelsstålindustrin
samt för avveckling av projekt Stålverk 80 uppgående till 537,3 mkr, har avdrag
gjorts för fordran på bolaget med 293,6 mkr.

I årets belopp ingår ej skulder till Karlskronavarvet och
Uddevalla-varvet. I 1976 års belopp ingår en skuld till dessa bolag med totalt
216,1 mkr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 53

Not
20. Obligationslån

Under
året har upptagits ett svenskt obligationslån på 150 mkr och två utiändska på
vardera USD 40 milj samt DEM 100 milj. De två utländska obligationslånen är
tillsammans bokförda till 409,7 mkr.

Not
21. Revers- och inteckningslån

Ökningen
avser ett så kallat bond fund-lån på USD 14,3 milj ca 67 mkr. Två svenska lån
har upptagits på totalt 106 mkr. Kursförluster på de utländska skulderna uppgår
till ca 37 mkr, vilket bidrar till det ökade skuldbeloppet.

Not
22. Beskattad reserv

Beloppet
avser tillskott från staten för täckande av framtida förluster i Sv Teko med
190 mkr samt tillskott för bildande av SSAB med 350 mkr. Se även not 4 sid. 26
i Statsföretagsgruppens bokslut.

Not
23. Kapital avseende nyemission i Statsföretag AB

Beloppet
avser nyemission i Statsföretag AB under 1978 och utgör hälften av planerad
nyemission i SSAB. Se även not 4 sid. 26 i Statsföretagsgruppens bokslut.

Not
24. Eget kapital

Ingående
eget kaphal 1977-01-01:

Ingående
eget kapital 1977-01-01:

Aktiekapital 2 775,0

Reservfond 808,6

Balanserade vinstmedel 31,7 3 615,3

Årets nettoförlust 205.1

Utgående
eget kapital 1977-12-31 3 410,2

Not
25. Borgens- och övriga ansvarsförbindelser

1977 1976

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förskott till utomstående
Förskott till koncernbolag Pensionsgarantier, koncernbolag Pensionsgarantier,
utomstående Lån, koncernbolag Lån, utomstående övrigt, koncernbolag Övrigt,
utomstående

290,3

96,1

336.3

182,4

172.8

21,3

9.8

573,0

1 013,9

315,6

20,3

164,1

217,2

48,7

29,0

1 691.5

1 799,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med
anledning av den negativa resultatutvecklingen i följande dotterbolag har
Statsföretag AB för undvikande av likvidationsåtgärder i dessa dotterbolag för
räkenskapsåret 1978 förbundit sig att lämna till-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:6 54

skott
tUl bolagen i sådan utsträckning att bolagens aktiekapital till minst en
tredjedel skall vara intakt.

Berol
Kemi AB

AB Carbox

EssBo,
Svenska Bomaterial AB

Holmsimd
Golv AB

Lövånger
Elektronik AB

Uddcomb
Sweden AB

Dessutom
har särskilt ansvar för licensavgifter avtalats med minoritetsaktieägaren i Uddcomb
Sweden AB.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79:6 55

Vinstdisposition

Koncernens
ansamlade föriust enligt upprättad koncernbalansräkning uppgår till 501,3 mkr
och årets förlust utgör 652,0 mkr. Avsättningar till bundna fonder föreslås med
10,9 mkr.

Styrelsen
och verkställande direktören föreslår att utdelning icke lämnas, samt med
hänvisning till den framlagda balansräkningen för moderbolaget

att
årets föriust 205 130 tkr

med avdrag för från
tidigare år kvarstående vinst 31 688 tkr

summa
ansamlad förlust 173 442 tkr

överföres
i ny räkning.

Stockholm
i mars 1978

Bertil
Olsson Styrelsens ordförande

Lennart Dahlström Harry Hjalmarson

Ulf
Laurin Karl-Axel Linderoth

Gunnar Malmenström Gunnar Nilsson

Karl-Erik Nilsson Äke Ståhlbrandt

Nore
Sundberg

Per
Sköld Verkställande direktör

s. 56 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 56

Revisionsberättelse

för

Statsföretag
aktiebolag

Vi
har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt
styrelsen och verkställande direktörens förvaltning för år 1977. Granskningen
har utförts enligt god revisionssed.

Den
löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins
Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse till revisorema.

Moderbolaget

Årsredovisningen
är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Vi
tillstyrker,

att
resultaträkningen och balansräkningen fastställes,

att
förlusten behandlas i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen samt

att
styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för
år 1977.

Koncernen

Koncernredovisningen
är uppgjord enligt aktiebolagslagen. Vi tillstyrker, att
koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen fastställes.

Stockholm
den 14 april 1978

Sören
Mannheimer

Claes
Elmstedt Bernt Nilsson

Knut
Ranby Birger Sonesson

Auktoriserad
revisor Auktoriserad revisor

s. 57 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 57

Stärk
marknadsinsatsema

Kalmar
Verkstad, SARA och SMT-Pullmax tre företag som för några år sedan befann sig
i svår ekonomisk kris. Idag har dessa företag nått resultat som man inte trodde
var möjliga under krisåren. Redaktör Magnus Briggert, Dagens Industri,
intervjuar här verkställande direktörerna i de tre företagen Sven Amerius
(KVAB), Ingemar Hellström (SARA) och Bengt Gamner (SMT).

Depressionsåret
1977 industrin, inklusive Statsföretag, gör storförluster. Och här kommer ni
med bokslut som lyser fram som strålande undantag. Vad beror det på?

Sven
Arnerius: Jag tror att det delvis ligger i att vi alla tre redan genomlidit de
problem andra företag har nu. Det finns ett gemensamt mönster i de här tre
företagens nuläge och i det sätt på vilket de tagit sig fram till det här
läget. Det karaktäristiska för såväl SMT som Kalmar Verkstad och SARA är ju
att vi har dragit oss samman, blivit mindre. Vi har skurit bort olönsamma
verksamheter. Vi har konsoliderat den ursprungliga verksamheten.

Bengt
Gamner: Ja, vi har skurit bland produkter, reducerat personal och anpassat resursema.
Men det är en sak vi inte har gjort: Dragit ner på marknadsinsatsema. Vi är
alla tre mycket, mycket mer marknadso-rienterade nu än tidigare.

Ingemar
Hellström: Ja, jag måste understryka detta med marknadsföringen. Det fanns
ingen marknadsföring i SARA tidigare. Det var 155 löst associerade enheter,
många dåliga, splittrade även administrativt.

Finns
det ytterligare någon gemensam nämnare utöver de svårigheter ni upplevt och den
omställningsprocess ni genomgått?

Sven
Arnerius: Ja, en aktiv ägare Statsföretag som är försedd med ett betydande
antal miljoner, det antal miljoner som går åt till en sådan här
omställningsprocess. Jag tror inte att något av våra företag hade kunnat klara
problemen, om vi inte haft denna aktiva ägare.

Vad
menar du med aktiv ägare?

Sven
Arnerius: En ägare som noga följde vår utveckling. Ställde hårda krav på oss.
Att inom vissa tidsrymder kunna peka på resultat. Hårda krav. Det upplevde vi
starkt.

Bengt
Gamner: Man kan ju möjligen sätta ett frågetecken för om vi överhuvudtaget hade
existerat i dag utan dessa hårda krav.

Sven
Arnerius: Vi hade definitivt inte existerat.

Ingemar
Hellström: Jag är också tveksam till det.

Vilken
faktor var det då som var viktigast från ägarens sida? Var det pengarna eller
de hårda kraven?

s. 58 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 58

Sven
Arnerius: Ägaren hade den finansiella styrka, som gav oss rådrum. Kunde
acceptera, att vi behövde en viss tid för att rensa upp, att använda dynggrepen,
vilket inte vilken ägare som helst hade orkat med.

Det
handlade väl också om att Statsföretags ledning hade förtroende för er som
verkställande direktörer?

Bengt
Gamner: Ja och för personalen som helhet. Vårt företags fortsatta existens
hängde ju på en utomordentiigt skör tråd. Det f aims egentligen ingen
anledning att låta företaget fortsätta. Om det inte varit för att det faims en
ny idé i företaget, ett embryo till en ny numerisk styrat-rustning.

Omstraktureringen
skedde nu för ett antal år sedan. Vi har MBL och ett annat krav på medbestäirunande
från medarbetarna. Hade dessa operationer gått att genomföra i dag lika enkelt
och smärtfritt som för fyrafem år sedan?

Sven
Arnerius: Det var varken enkelt eller smärtfritt. Men svaret på frågan är helt
klar: ja. Titta bara på omstraktureringen inom SSAB. Det finns en klar realism
i de fackhga attityderna till personalreduktioner.

Ingemar
Hellström: Vi är ju fortfarande mitt uppe i denna förvandling. Vi lägger ned,
köper eller byter företag varje dag nästan och det är inte svårare nu än då. Vi
tillämpade redan från 1970, från de första diskussionerna, en öppen och rak
kommunikationsform. Vi utgick ifrån att facket var en absolut fullvärdig
partner i viktiga skeden.

Hur
mycket betyder VD själv i en omvandlingsprocess av det här slaget?

Sven
Arnerius: Man kan naturligtvis sitta och vara blygsam, för ofta övervärderas VDs
roll. Men man skall inte heller undervärdera den, för det är alldeles givet att
den behövs i alla sammanhang. Det krävs någon som utgör en slags motor i ett
mer eller mindre komplicerat maskineri. Och denna motor är då den verkställande
direktören, enUgt aktiebolagslagens bestämmelser och enligt alla psykologiska
teoriers föratsättningar.

Är
det så att ni alla tre är "omstrakturerings-VD-typer", dvs. som nu,
när era företag är färdiga och går med vinst, skall ta er an de andra företagen
som har stora svårigheter?

Bengt
Gamner: Jag vill nog hävda att det är rätt ohka krav som ställs på en VD i
olika situationer. Jag upplever detta som ett verkligt dilemma. För det
ställdes en typ av krav under rekonstruktionsfasen och en helt aiman typ av
krav nu. Och det är ganska svårt att känna på sig var man passar bäst. Man får
genomgå en slags persortiighetsförvand-ling.

Ingemar
Hellström: Jag tror inte att jag skulle trivas med att sitta i ett företag som
var så ohyggligt välkonsoliderat som stål- och pappersindustrin var under
60-talet. Och inte heller vill jag lämna SARA nu. För nu börjar ju det roliga,
nu när vi köper nya företag och får utveckla nya verksamheter.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 59

Sven
Arnerius: Jag kan inte heller se något skäl till varför jag skulle släppa taget
nu. I varje fall inte av principiella skäl. Det är klart att om man inom ramen
för ett resonemang kommer fram till att mina insatser skulle behövas bättre på aimat
håll, då kan man ju naturligtvis diskutera. Det finns standardteorier om att
VD skall sitta i fem år, sedan är han förbrakad. Det finns inga belägg för det.

Är
det lättare att få riktig fart på resultatet i ett ordenligt krisdrabbat
företag än att lyfta ett "normalföretag" från sin
"ordinarie" vinst till en högre nivå?

Ingemar
Hellström: Ja, det tror jag. Motivationen för de anställda är mycket klarare.
Nu jäklar anamma, nu hänger det på gärsgåm än i ett mediokert företag som
måste lyftas några decimaler. Det är lättare.

Så
det har varit enklare för er än för kollegerna i grappen?

Bengt
Gamner: Ja, så är det nog i viss mån. När man startar från ett utgångsläge som
vi gjorde, tittar man på alla parametrar. Man angriper alla delar av företaget.
Och har man ett rimligt mått av tur, så kommer alla insatser att verka ungefär
vid samma tidpunkt.

Sven
Arnerius: Det finns en utvecklingsstyrka i "krischocken" helt enkelt.

Jobbar
man i en opinionsmässig motvind i de statiga företagen? Kän ner man av att man
blir offentligt "hånad" när företaget går dåligt? Är detta en
belastning eller en sporre?

Ingemar
Hellström: Stämpeln "krisföretag" släpar med. Det är nu fem år sedan
vi kunde rubriceras som ett sådant, men helt nyligen läste jag om oss under den
beteckningen. I företaget kan vi säkert hålla huvudet kallt, som VD orkar man
med det, men det finns en massa mäimiskor som inte har det perspektivet eller
den överblicken och som blir rädda och plågade av att folk talar illa om oss.

Sven
Arnerius: Vi i Kalmar Verkstad hudflängdes ordentiigt och det sved i skinnet på
oss, 71, 72 och 73.1 dag är inte situationen jämförbar. Det är klart att vi
fortfarande får våra snytingar om Tjorven, den kommer alltid att leva kvar
bland minnesgoda journalister. Vad jag nu tycker är besvärligt är den
diskussion som av politiskt-ideologiska skäl förs rant Statsföretag och de
företag som finns i grappen. Bland annat försvårar den rekryteringen.

Bengt
Gamner: Våra företag har säkerligen varit extremt känsliga under vissa
perioder. Minsta lilla vinkling i en rabrik har upplevts som katastrofal. Men
jag tycker att det skrivits en del positivt om oss också nu när vinden har
vänt.

Finns
det någon frihet ni som bolagschefer i Statsföretag gärna önskar er? Eller
finns det någon frihet som ni tycker ni har för mycket av, dvs. där ni
samarbetar för litet?

Sven
Arnerius: Generellt kan vi konstatera, att vi har en avsevärd grad av frihet
inom ramen för de godkända föratsättningarna. Det är

s. 60 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 60

klart
att det sker olycksfall i arbetet och inte så sällan. Vi har väl aUa gått på
en och annan mina när det har gällt saker som vi har velat genomföra och som
man då av för oss outgrandliga skäl förvägrat oss att göra. Men i stort kan vi
i Kalmar inte klaga på den frihet vi har. När det gäller frågan om för mycket
frihet jag har ofta efterlyst en mer konkret koncemanda. Ett exempel
Statsföretag Intemationals resurser tycker jag inte utnyttjas i tillräcklig
grad. Vilka avseenden?

Ingemar
Hellström: Kombinationsmöjligheterna mellan olika företag i gruppen har inte
alls utnyttjats. Den kombinationseffekt som syns i många andra företag, där man
verkligen smälter ihop verksamheter, t. ex. Facit med Electrolux, den utnyttjar
vi inte i Statsföretag. Statsföretag är något byråkratiserat. Ledningen känner
sig inte delaktig i dotterföretagens faktiska marknadsproblem. På marknadssidan
finns det fantastiska kombinationsmöjligheter.

Är
det något ni efterlyst i organisationen? En divisionalisering?

Sven
Arnerius: Jag tror att det måste komma en förändring till stånd. Vi som är så marknadsorienterade
riskerar inte minst opinionsmäs-sigt drunkna i hanteringen av de stora och
tunga bitarna, LKAB, ASSI, Berol Kemi. Det tycker vi inte är rätt, för det
medför ett mindre bra psykologiskt klimat. Människoma i koncernen går ju
omkring och tyngs av 1,5 miljarder i förlust. Då är det inte så lätt att tänka
i lättrörliga former. Vi behöver en annorlunda grappering inom Statsföretag.
Och det har inte med vinst och förlust att göra. Vi råkar vara vinstgivande
just nu, men vi kan mycket väl åka på en snyting vi också. Det jag syftar på
har med karaktären av företagsamheten att göra.

Hur
stor skulle lönsamheten i era tre företag ha varit för att ni skuUe varit helt
nöjda? I miljoner kronor och i procent av det arbetande kapitalet?

Bengt
Gamner: Vi skulle behövt komma upp i 1214 miljoner före dispositioner och
skatt. Vi hamnade nu på drygt 8 miljoner kronor. I procent borde vi ligga runt
10, helst 12.

Sven
Arnerius: Vi ligger rant 17 procent och det ar vi nöjda med.

Ingemar
Hellström: Vi mäter ju på ett annat sätt inom serviceindustrin, det är i
vinstprocent på omsättningen. Den ligger idag på 2,5 procent. De mycket fina
amerikanska serviceföretagen ligger före skatt på 5 procent, efter skatt på 3.
Vi tror att 2,5 procent borde vara 4 i nettovinst före skatt. Vi bör kunna
lägga på oss 10 miljoner till. Det är målsättningen för att få en anständig
trygghet för framtiden.

Hur
ser det ut inför 1978?

Bengt
Gamner: 1978 borde bli bättre än 1977. Försäljningen ökar 1520 procent.
Lönsamheten kommer nog att ligga på 10 procent av det arbetande kapitalet.

Sven
Arnerius: Vi har som målsättning att fortsätta expansionen. För-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 61

säljningen
skall öka 3035 procent. Däremot ligger vi åtminstone budgetmässigt kvar på
samma absoluta tal när det gäller vinst, ca 3132 miljoner kronor.

Ingemar Hellström: Vi har
en budget som påminner mycket om 1977 års verksamhet. Omsättningen ökar väsentiigt
tack vare nyinköpta företag.

Har du en verklighetsförankrad
vision av hur ditt Kalmar Verkstad, ditt SMT-Pullmax, ditt SARA ser ut om fem
år storlek, nya produkter, ägarmässigt ...?

Sven Arnerius: Ja, vi har
konkreta handlingsplaner på att utveckla det som Kalmar Verkstad idag
konstituerar. Men det är ju inte säkert att Statsföretag nöjer sig med det ...
På egen hand kommer vi att vara något större i Sverige, vi kommer att vara rätt
mycket större intemationellt. Vi kan inte undgå internationella tillverkningar
och etableringar av rent marknadsmässiga skäl. Vi blir inte dramatiskt mycket
större. Men Statsföretag kan ju mycket väl komma och säga: Ni är i materialhanteringsbranschen,
varsågoda, vi har gjort studier. Då kan jag inte svara på hur vi ser ut om fem
år.

Bengt Gamner: Ökad
internationalisering det är också något som kommer att prägla oss. Vi har
idag en exportandel på ca 80 procent om vi bortser från ett par små företag
som är rena serviceföretag. Vi ser dagligen hur protektionismen blir alltmer
svårhanterlig för oss. Det blir då svåra avväganden som måste göras. Jag tror
dock att vi idag nått en viss plattform storleksmässigt, där vi är tvingade att
stanna upp ett slag och ställa oss vissa frågor. Det är nödvändigt att vi
renodlar våra affärsidéer i första hand.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 62

Förstärkning av forskning och utveckling

Varför
nya satsningar på FoU?

Vid
1977 års bolagsstämma uttryckte verkställande durektören att i än högre grad än
vad som tidigare skett borde Statsföretags resurser koncentreras på att finna
nya affärsidéer, som i framtiden kan reducera grappens beroende av
basindustrierna. Det är därför nödvändigt att Statsföretag engagerar sig i
sökandet efter nya tekniker också internationellt som kan överföras i nya
produkter, processer och metoder. För att öka Statsföretagsgrappens
konkurrenskraft på längre sikt måste goda föratsättningar skapas för en
industriell förnyelse. En väsentiig fråga är härvidlag hur grappens
innovationsförmåga skall stimuleras.

Ett
förnyat intresse för industrins forskning och utveckling har också väckts i den
allmänna näringspolitiska debatten i takt med att bekymren inom flera av våra
industrinäringar, som Sverige har grandat sitt välstånd på, tomat upp sig.
Detta får ses som en positiv effekt av en bekymmersam utveckling, eftersom den
tekniska utvecklingen kanske är den främsta drivkraften bakom den ekonomiska
tillväxten. Därvid betraktas den tekniska utvecklingen som den del av ökningen
i produktionen som ej kan förklaras av ökningen av arbetskraft eller fysiskt
kapital. Denna s. k. teknikfaktor svarar enligt de skattningar som gjorts i
Sverige för den helt övervägande delen av produktionstillväxten i industrin.
Bakom denna faktor ligger dock en lång rad faktorer såsom en höjning av
utbildningsnivån, förändringar i industristrakturen, ny teknologi etc. Som ett
mått på innovationsaktiviteten i företagen brakar ofta användas företagens FoU-utgifter.

Gjorda
studier visar därvid att företag som satsat stora resurser på FoU också har
haft en snabb tillväxt. Det anses dock ej vara helt klarlagt om det är
satsningen på FoU, som skapar snabb tillväxt eUer om det är den snabba
tillväxten som skapar resurser för FoU. Det är dock belagt att företagens FoU-satsningar
med viss tidsfördröjning skapar tillväxt i omsättningen.

Omfattningen
i dag av FoU i Statsföretagsgruppen

Antalet
personer som var sysselsatta med FoU i Statsföretagsgrappen var år 1975 ca 600,
vilket var 1,3 % av det totala antalet anställda i grappen. Denna siffra är
något lägre än motsvarande, som anges för den totala mängden av svenska grav-
och tillverkningsföretag, vilket är 1,4 %. Nyssnämnda år är den senaste
tidpunkt vid vilken en jämförelse kan göras med Statistiska Centralbyråns
undersökning av FoU i svensk industri som helhet. Totalt användes 95 mkr i Statsföretagsgrappen
1975 för FoU, vilket belopp svarande mot 1,2 % av omsättningen. Motsvarande
procentsiffra för svensk industri i sin helhet var 1,6 %.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 63

Statsföretagsgrappen
hade ett jämbördigt förhållande mellan antalet personer i forskar- och tekniska
expertfunktioner och personer som i andra befattningar är engagerade i FoU-arbete.
För landets samtiiga företag rådde en kraftig övervikt för den senare grappen.
En naturlig följd härav är att Statsföretagsgrappen redovisade en i förhållande
till övriga företag större andel forskningsarbete och i motsvarande mån mindre
andel utvecklingsarbete än svensk industri i sin helhet.

FoU-kostnadema
inom Statsföretagsgrappen uppvisar ett inom industrin etablerat mönster med
höga FoU-insatser för branscher såsom läkemedelsindustri och kemisk industri,
men låga FoU-siffror för grafisk industri och trävaraindustri. Flertalet
företag inom Statsföretagsgrappen uppvisar enbart smärre skillnader gentemot
branschgenomsnittet vad avser FoU-kostnader. För ett par företag noteras dock
kraftiga avvikelser. Statsföretagsgrappen har en märkbart större FoU-satsning än
svensk industri i sin helhet inom främst den kemiska industrin.

Driftskostnadema
är den klart dominerande kostnadsposten. Av dessa kostnader lägger svensk
industri i övrigt proportionellt väsentligt mera medel på utveckling av
produkter än vad Statsföretagsgrappen gör. Detta gäller speciellt förbättring
av existerande produkter men också framtagning av för företaget nya men på
marknaden existerande produkter samt framtagning av för marknaden nya
produkter. Statsföretagsgruppen satsar dock mer än svensk industri i allmänhet
på processutveckling och allmän kunskapsuppbyggnad. Detta är delvis en följd
av att Statsföretagsgrappen har tyngdpimkten i sin verksamhet förlagd inom
processindustrin.

Den
helt övervägande delen eller 95 % av finansieringen sker i Statsföretagsgruppen
med egna medel, under det att 4 % av FoU-kostnadema finansieras via offentiiga
sektom och 1 % från övriga källor. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande
siffror för samtliga företag 1975 var 85 % för egen finansiering, 13 % för
finansiering via offentliga sektom och 2 % för övriga finansieringskällor.
Statsföretagsgruppen har alltså en relativt sett hög egen finansiering. Det bör
således uppmärksammas att Statsföretagsgrappens andel av det statliga stödet tUl
forskning och utveckling är endast procentuellt en tredjedel av vad den övriga
industrin mottager. Noteras kan vidare att av de drygt 4 % som den offentiiga sektom
svarar för, hänför sig 3 % till Styrelsen för teknisk utveckling.

Statsföretagsgrappens
intäkter av licenser, patent, royalty och know-how exklusive kostnader för egna
patentansökningar är väsentligt lägre än motsvarande kostnader. Dessa kostnader
i relation till totala FoU-kostnadema i Statsföretagsgrappen överstiger
väsentligt motsvarande relationstal för svensk industri i allmänhet, vilket
betyder att Statsföre-

s. 64 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 64

tagsgruppen
lägger ned i förhållande till sin storlek ansenliga belopp på licenser och royalties.

Nya
centrala FoU-aktiviteter i Statsföretagsgruppen

Betydande
insatser görs av FoU-enheter inom dotterbolagen i Stats företagsgrappen. Den
gemensamma resursen för Statsföretags satsning på nya affärsidéer och produkter
utgör Svenska Utvecklings AB (SU), som sedan 1 juli 1976 är ett dotterbolag
till Statsföretag AB. Syftet med SUs verksamhet som dylik resurs är att
tillföra Statsföretagsgrappen nya produkter och affärsidéer. Detta betyder att
företaget kommer att vara aktivt engagerat i sökandet efter nya affärsidéer och
projekt, som kan exploateras inom gruppen. Det är därför nödvändigt att
potentiella behov, marknader och teknologier efter hand systematiskt undersöks
av SU. Goda kontakter måste etableras nationellt och intemationellt med
vetenskapsmän, institutioner och företag. SU kommer att utföra undersökningar
och sålunda tekniska och kommersiella utvärderingar att Statsföretag AB kan
basera sina beslut vad beträffar de olika projektens fortsatta utveckling på
detta material.

För
att söka definiera och analysera nya affärsidéer och projektförslag av
intresse för Statsföretagsgrappen har en speciell grupp av kvalificerade
personer bildats inom SU. Avsikten är att grappen för Statsföretags räkning
skall

medverka i diversifiering inom nya tillväxtområden

finna produktkomplement

medverka i kommersialisering av affärsidéer.

Denna
grupp kommer att vara engagerad i sökning, identifiering och utveckling av nya
affärsidéer fram till ett stadium, där idén anses vara så intressant att den
kan föras vidare som ett separat projekt. Vid denna punkt skall SU kuima ställa
projektledare till förfogande för den vidare utvecklingen av projektet. När
sedan en prototyp har gjorts och preliminära marknadsplaner utformats,
överförs projektet till ett exploaterande företag, som kan ta över ansvaret för
tillverkning och marknadsföring av produkten.

SU
bedriver också specifikt utvecklingsarbete inom vissa områden av väsentlig
betydelse för Statsföretagsgruppen. Speciellt beaktas därvid sådana områden som
ej för närvarande är företrädda inom gruppen eller där flera av dotterbolagen
kan samverka.

Inom
energiområdet kan nämnas att SU på uppdrag av Statsföretag AB leder ett
vindkraftprojekt, där Uddcomb, Karlskronavarvet, Allmänna Ingenjörsbyrån,
Flygtekniska Försöksanstalten samt United Technologies i USA ingår. Avsikten är
att under förutsättning av en statlig beställning bygga en fullskaleprototyp.
På längre sikt avses projektet leda till nya produkter för de producerande
företagen i Statsföretagsgruppen.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 65

SU
är också ansvarigt för ett projekt, som syftar till att studera möjligheterna
att åter introducera torv som bränsleråvara. Genom Svenska Torv AB och ASSI,
vilka också deltar i projektet, har Statsföretagsgruppen särskilda
förutsättningar när det gäller att utnyttja torv för förbränningsändamål. En
första anläggning avses att projekteras för en av ASSIs fabriker.

SU
skall också bidraga till att etablera och upprätthålla goda kontakter med unversitet,
högskolor och forskningsinstitut för att nära följa den tekniska utvecklingen
inom sådana områden som är av speciellt intresse för Statsföretagsgruppen.

På
det tekniskt-vetenskapliga området har SU härjämte en väsentlig uppgift i att
främja internationella kontakter så att nya produkter och nya teknologier kan
introduceras i Statsföretagsgruppen. Mellan SU och Swedish Industrial Development
(SID) har upprättats mycket nära kontakter och SU och SID kommer gemensamt att
behandla förslag och idéer förmedlade av SID från USA.

Utvecklingsstöd
från Statsföretag AB

Vid
1977 års bolagsstämma påpekades det angelägna i att nya lönsamma produkter,
processer och metoder utvecklas inom Statsföretagsgruppen. Ofta krävs också
att produkter och tjänster blir mera konkurrenskraftiga och bättre anpassade
till morgondagens krav. Detta fordrar en ökad satsning på forskning och
utveckling. Att satsa på nya produkter och affärsidéer innebär ofta ett stort
men nödvändigt rikstagande, vilket kan kännas speciellt tveksamt i tider med
vikande lönsamhet.

För
att skapa bättre föratsättningar för en sådan satsning inom
Stats-företagsgruppen har Statsföretag AB inrättat ett särskilt stöd, varigenom
företagen skall kunna erhålla en delfinansiering för utveckling av nya
produkter, processer och metoder. Statsföretag AB kan också genom detta stöd
centralt initiera utvecklingsprojekt inom områden som är betydelsefulla för
gruppen.

Framtidsstudier

Vid
1977 års bolagsstämma framhölls att det var väsentligt att Statsföretag AB
inrättade en grupp för framtidsstudier på medellång sikt, t. ex. för bevakning
av energifrågomas betydelse för Statsföretagsgrappen, råvarusituationens
utveckling m. m.

En
diskussion om en sådan verksamhet har tagits upp mellan SU och Statsföretag AB.
En prognosverksamhet av detta slag har under senare år tilldragit sig stor
uppmärksamhet bland svenska företag. Bakgrunden är att utvecklingshastigheten i
samhället ökar och att man därför vill förstärka sin planering för att få
bättre beredskap inför möjliga förändringar. I ett flertal företag har man
därför bildat särskilda enheter för

5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 6

s. 66 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 66

att
genomföra studier av teknisk och ekonomisk utveckling, som kan vara av
betydelse för företagets verksamhet.

Syftet
med framtidsstudieverksamheten i Statsföretagsgrappen skulle främst vara att

följa och analysera omgivningsföratsättningarna för
den långsiktiga tekniska och ekonomiska utvecklingen och konsekvensen av de-sairuna

utvärdera och sammaställa prognoser för
Statsföretag ABs långsiktiga planering.

Utvecklingsråd

I
enlighet med verkställande direktörens intentioner på bolagsstämman 1977 har
diskussioner om inrättande av ett utveckUngsråd tagits upp. Ett sådant råd bör
vid sidan av sin kontaktskapande funktion kunna spela en väsentlig roll i att
ge en samlad överbUck över den tekniska och naturvetenskapliga utvecklingen
samt deras trender nationellt och intemationellt. Rådet bör också kunna utgöra
en kreativ resurs för Statsföretag AB genom att komma med initiativ till nya FoU-
och verksamhetsområden med stor utvecklingspotential för Statsföretagsgruppen.

Innovationstävling

Genom
en innovationstävling har de anställda i Statsföretagsgrappen uppmuntrats att
lämna in idéer och förslag till SU, som administrerat tävlingen åt Statsföretag
AB. Bedömningsgrunden för tävhngen har varit de inkomna förslagens kommersiella
värde för Statsföretagsgrappen, oavsett om idén kan exploateras inom grappen
eller om dess värde kan komma grappen till godo i form av att licenser säljs
till utomstående företag.

Intresset
för tävlingen var stort och av de över 400 förslag som kom in ansåg juryn att
24 förslag från 21 tävlande var värda en prissunmia av 265 000 kr. Ett första
pris om 100 000 kr utdelades därvid till Hilding Månsttöm, LKAB-Luleå, för hans
insända förslag till malmtransport och malmbehandling. Samtiiga av de prisbelönta
förslagen har bedömts vara av en sådan kvalitet att de kan förverkligas och
exploateras inom gruppen.

Denna
jdétävlmg utgör ett första steg för att stunulera kreativiteten inom Statsföretagsgrappen
vid sidan om den normala förslagsverksamhet som finns mom de olika företagen.
Då flera av de prisbelönta förslagen är sådana som kommit fram inom ett
företag, men där ett annat företag inom grappen kommer att vara exploatör, har
tävlingen lett till att kontaktema avseende utveckligsverksamhet mellan de
olika företagen i grappen har stärkts.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 67

Förnyelse
ett livsvillkor

Svensk
industri har länge levt på att dess produkter haft hög kvalitet. Det räcker
inte i dag rant om i världen görs nu bra varor av yrkes-kunnig personal till
lägre kostnader än vad som är möjligt här. Det är ett livsvillkor för svensk
industri att fömya sig genom tekniskt nyskapande. En ökad satsning på FoU och
innovationsverksamhet är en nödvändig åtgärd för att bevara lönsamheten i
svenskt näringsUv.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 68

Nya insatser för att främja tillväxt och etablering

Riksdagen
har i det s. k. småföretagspaketet ställt sammanlagt 40 mkr till Svenska Industrietablerings
ABs (Svetab) förfogande för att under 1978 starta två regionala
investmentbolag, Svetab Regionalinvest Bergslagen AB med huvudkontor i
Karlstad samt Svetab Regionalinvest Mellannorrland AB med huvudkontor i
Härnösand. Kontor kommer också att upprättas i Örebro resp Östersund. Genom regionalbolagen
får Svetab möjligheter att i kontakt med näringslivet i dessa regioner främja
tillväxten av små företag och medverka vid etableringen av nya företag.

Erfarenheterna
från Svetabs verksamhet med små och medelstora företag har bidragit till att
rikta uppmärksamheten på företagaren som person, på samspelet mellan individema
i ett företag och på det sätt som företagaren och ledningsgrappen arbetar med
att utveckla sin produkt och sin affärsidé. Av två nystartade företag med till
synes nästan identiska förutsättningar beträffande produktion,
produktinriktning, marknad etc kan ju det ena bli en succé medan det andra
kanske måste avvecklas efter kort tid. Vad beror detta på?

Under
hösten 1977 startade Svetab ett särskilt dotterföretag Invest-kontakt AB
vars uppgift är att arbeta med frågor som rör förander-sökning, utvärdering och
uppföljning av presumtiva investeringsobjekt. Investkontakt kommer att bygga
sin verksamhet på insikten om det viktiga samspelet mellan företagare/lednmgsgrapp
och affärsidé. Regional-investbolagen kommer också att få hjälp vid
utvärderingen av person och affärsidé genom detta särskilda sökbolag. Bedömiungsprogrammet
syftar också till att klargöra för företagaren inom vilka kunskapsområden han
har svagheter vilka kan kompenseras genom samarbete med andra personer eller
genom en ny konstellation i ledningsgruppen.

Investkontakts
bedönmingsprogram för utvecklmg av företagares affärsplan och ledningsgrupp
kommer att ligga till grand för Regionalin-vests projektval.

Regionalinvests
engagemang görs enligt följande prmciper:

Regionalinvest arbetar med att som mmoritetsintressent
stödja nyetablering och expansion. Någon åtskillnad mellan handelsverksamhet,
industriell eller serviceproducerande verksamhet görs inte.

Regionalinvests minoritetsengagemang i ett företag
ges ofta formen av konverteringslån, vilket ger Regionalinvest möjlighet att
till en i förväg specificerad kurs konvertera lånet i aktier.

När förutsättningar finns arbetar Regionalinvest
med tidsbegränsade engagemang. Härvid avtalas redan från början om de villkor
som skall gälla för majoritetsdelägarens inlösen av Regionalinvests engagemang.

_ Regionalinvest
arbetar på företagsekonomiska grander och låter nor-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 69

mala
företagsekonomiska riskspridningssynpunkter bestämma engagemangens omfattning.

Det
riskkapital som staten tillskjutit när Svetab startade 1969 kom snart att visa
sig otillräckligt för den riskfyllda verksamhet som nyetableringar och
expansionssatsningar ofta innebär. Vid utfärdandet av nya rikthnjer för Svetabs
verksamhet har riksdagen tagit vara på erfarenheterna från de gångna åren. I
propositionen betonas bl. a. att Svetab bör vara restriktivt med
borgensengagemang och inte ställa borgenssäkerhet i samband med tecknandet av konverteringslån.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 70

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Bevakningsföretag
med kunder inom såväl den statliga som den privata sektorn. I de tjänster som
erbjuds ingår även lokalvård.

1973 1974 1975 1976 1977

Fakturerad
försäljning mkr 42.4 57,5 77,0 99,7 127,1

Resultat
efter finansiella

intäkter
och kostnader mkr 0,9 0,0 2,8 6,4 3,3

I
procent av fakturerad

försäljning
% 2.1 0.0 3,6 6,4 2,6

Resultat
före bokslutsdis

positioner och skatter mkr 0.9 0,1 3.2 6,4 3,2

Avkastning
på totalt redo

visat kapital % 7,9 1,9 13,8 24,7 10.4

Soliditet
% 23,2 15,3 15,1 15,3 16,0

Investeringar
i anlägg

ningar mkr 0,9 2,2 1,8 3,3 3.7

Medelantal
anställda 785 983 1061 1 198 1454

ABAB,
som har till syfte att dels erbjuda kvaUficerade bevaknmgs-tjänster till det
statliga totalförsvaret och dels vara ett seriöst altemativ på
konkurrensmarknaden, har fortsatt sin expansion under 1977.

Sedan
starten 1964 har bolaget främst ägnat sig åt den förstnämnda uppgiften. Efter
förvärvet av Skyddsbevakning AB hösten 1975 kimde ABAB-gruppen emellertid
erbjuda ett prismässigt likvärdigt altemativ till de privata
bevakningsföretagens tjänster. Härigenom skapades bättre förutsättningar för
konkurrens på hela bevakningsmarknaden.

Utvecklingen
av Skyddsbevaking AB har påskyndats genom uppdraget att bevaka de
internationella flygplatsema, men även på andra områden har företagets
expansion varit snabb.

Moderbolagets
administrativa resurser har förstärkts. ADB-systemet för planering och
redovisning har visserligen försenats, men är nu färdigt att tas i bmk.

Utbildningsenheten
har fått nya, ändamålsenliga lokaler, vilket underlättar enhetens verksamhet.

Genom
en mera medveten satsning på utveckling delvis i samarbete med andra företag har
ABAB-grappen tagit ytterligare ett steg i riktning mot de tidigare antagna
expansionsmålen.

Genomförandet
av ABAB-grappens nya strategi kommer att kräva viss omstrukturering av
företaget. Den planerade omorganisationen har till syfte att öka flexibiliteten,
underlätta delegering och skapa förutsättningar för ökat utnyttjande av
tillgängliga resurser.

På
grund av expansionsprogrammet kommer resultatutvecklingen under de närmaste
åren att bli måttiig men någorlunda stabil.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:6 71

Ar 1977 omsatte ABAB-gruppen 127,1 mkr. Resultatet före
dispositioner och skatter blev 3,2 mkr, dvs. något bättre än budget och i
enlighet med prognos.

Hans Öström

s. 72 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 72

ASSI, AB Statens Skogsindustrier

Sveriges
största tillverkare av sågade trävaror, board och kraftliner för
wellpappstillverkning.

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

945,2

1 664,6

1 238,2

1 501.1

1 820,4

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

110,6

479,0

70.9

-45,7

-363,4

1 procent av fakturerad försäljning %

11,7

28.8

5,7

- 3,0

- 20,0

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

110,6

479,0

72,8

-44.7

-238.4

Avkastning på totalt redovisat kapital %

11,1

27,5

5,8

1,9

- 3,3

Soliditet
%

29,7

28,9

25,1

20,6

17,5

Investeringar i anläggningar mkr

39,7

203.5

208,4

285,9

189,1

Medeltal
anställda

4 482

5 922

5 636

6 222

6 919

Penseldrag

Detta
är ingen fotografisk bild av situationen. Snarare penseldrag. Mörka färger mot
en tidigare ljus bakgrund. Startpunkter för Dina bedömningar.

Krisperiod

Du
vet redan att svensk skogsindustri 1977 kom in i en lönsamhetskris den
allvarligaste hittills det blir värre ändå 1978. Förlusterna räknades i
miljarder. Trots låga invsteringar ökade skuldsättningen kraftigt. Företag kom
i akuta finansiella svårigheter. Permitteringar, fristäl-landen, nedläggningar.
Landets exportintäkter från skogsindustrin sjönk med 400 mkr. Orsaken är
kostnadsläget i förhållande till konkurrentländerna det förvärrades
ytterligare 1977.

Lönerna
steg med 11 %, vartill kvarstod problemen överbemanning, frånvaro men på
plussidan arbetsfred.

Kapacitetsutnyttjandet
sjönk till 70 % och därmed produktiviteten.

Råvarupriserna
steg med 10 %.

Energikostnaderna
steg men det gjorde de i utlandet också.

Räntekostnaderna
steg.

Valutaförluster
på utiandslånen kom till genom devalveringarna. Devalveringarna stärkte vår
konkurrenskraft, men effekten urholkades genom forUöpande försvagning av de för
oss intressanta dollarvalutorna. Jämfört med Canada-dollar har svenska kronan
de senste två åren stigit med 2 %. I jämförelse med US-dollar har kronans värde
sjunkit med blygsamma 6 %.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 73

Positivt

Dock
må framhållas

att fiberkonsumtionen 1977 ändå inte sjönk i våra köparländer

att den svenska skogsindustrin med viss framgång
försvarade sina marknadsandelar genom att möta priskonkurrensen, och att exportvolymen
steg med 10 %

att skogsindustrin minskade sina överstora lager
genom kraftiga produktionsneddragningar

att råvaran i betydande utsträckning sparades till
bättre tider.

ASSI
1977

Ar
1977 innebar för ASSI

en förlust på 145 mkr vartill, beroende på synsätt,
skall läggas ytterligare avskrivningar till följd av stegrade nuanskaffningsvärden
med 75 mkr och reservering för bedömda framtida valutaförluster genom devalveringama
med 92 mkr. Realisationsvinster på aktieförsäljningar ingår med 141 mkr

vinst på våra wellpapp- och säckföretag med 49 mkr
på en omsättning om 524 mkr

en nettoupplåning på 380 mkr

en ökning av leveransvolymerna med 17 %

en minskning av färdigvaralagret med 5 %

ett kapacitetsutnyttjande så lågt som 73 %.

Plan
för förbättring

Vi
söker förbättra vårt läge genom sträng hushållning

antalet
anställda anpassas till produktionsvolymen genom nedskär

ning med 10 %

strukturförbättring
genom avveckling

Horndals sågverk

Lövholmens boardfabrik och troligen

Billingsfors wellpappfabrik

restriktiv
instäUning till engagemang i processindustrin, men

i det rationella Frövifors återstår dock att
vidareförädla den oblekta sulfatcellulosan och

i Lövholmens effektiva linerbruk genomförs
ombyggnad för ökad lövvedsanvändning

genom
av sysselsättningsskäl betingat statiigt ägarstöd möjliggörs en upprustning av
Karlsborgs bruk. Det blir en enhet som fyller de nya miljökraven och har
förutsättningar att hävda sig i effektivitetsjämförelserna.

fortsatt
utveckling av samarbetet med domänverket där man nu avböjt sammanslagning

s. 74 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 74

offensiv
inställning till

produktutveckling mer härom i nästa berättelse

marknadsföring genom fortsatt införlivande av
efterföljande distributionsled och effektiviserig

integration mot konsumenten. Lönsamhet i sig.
Tryggar avsättningen av bcisprodukterna. Fortsättning följer efter förvärv 1977
av Dolan Packaging (wellpapp, 1 000 anställda), Bendbox (spånskiveprodukter, 30
anställda), GMB (maskinsystem för förpackning, 27 anställda)

diversifiering. Frigörelse från råvara- och bulkberoendet.
På sikt etablering som leverantör av system för förpackning, transport, husbyggnad
och inredning/interiör.

personalutveckling. Satsning på kunnandet hos våra
anställda

ekonomisk konsolidering genom egna dispositioner
och aktieägarens

Det
gäller välfärden

För
den svenska välfärdens fortbestånd fordras ett näringsliv som kan konkurrera
med omvärlden. Skogsindustrin är en omistlig del av detta näringsliv 300 000
anställda och 25 % av nettoexportintäkterna. Det är nödvändigt att vårt
kostnadsläge förbättras om vi skall härda ut i fortsatt hård priskonkurrens.
Produktiviteten i vid bemärkelse, lönenivån och växelkurserna är de avgörande faktorema.
De två sista ligger utanför det enskilda företagets påverkan. Där har
löntagarna, arbetsmarknadens organisationer och politikerna avgörandet i sin
hand. Men det är bråttom.

Nu
är det dags att samverka, spela på bollen, resonera i sak, se till de avgörande
frågorna.

Sigvard
Bahrke

s. 75 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 75

Berol Kemi AB

Tillverkare
av kemiska, organiska produkter med tillverkningsenheter i Stenungsund och
Mölndal.

1973'

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

246,9

475,9

416.1

474,2

516,4

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

5,5

110,1

15,7

-45,6

- 80,7

I procent av fakturerad försäljning
%

2.2

23,1

3,8

- 9,6

- 15,6

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

5,5

110.1

15,7

-45,6

-182,9

Avkastning på totalt redovisat kapital %

8,8

55.4

7,7

- 6,8

- 8,3

Soliditet
%

29,3

31.5

22.7

13,1

18.2

Investeringar i anläggningar mkr

6,1

20.1

97.1

125,3

94.7

Medelantal
anställda

659

695

905

972

1014

' MoDo
Kemi.

Berol
Kemi-koncernen har ett brett produktprogram med kundinriktning på
processindustrier, kemisk teknisk industri och plastindustri. Arets försäljning
ökade totalt med 42,2 mkr till 516,4 mkr. Ökningen hänför sig helt till
exportförsäljningen, som ökade med 55,1 mkr. Inom Sverige ledde den svaga
konjunkturutvecklingen däremot till en minskning av försäljningen jämfört med
föregående år.

Även
Berols egna driftproblem vid årets början och starten av nya anläggningar hade
stort inflytande på försäljningsutvecklingen. Aret började mycket svagt, bl. a.
som följd av driftproblem, men en jämn uppgång inleddes under våren och
fortsatte under resten av året.

Branschens
konjunktursituation

Den
petrokemiska industrin och vidareförädlingen av dess produkter har haft stark
känning av de senaste årens svaga ekonomiska utveckling. Efterkrigstidens
obrutet snabba expansion bröts för första gången av en efterfråge- och
produktionsminskning under 1975. Under 1976 skedde en återhämtning till nivån
från 19731974 och 1977 har medfört en fortsatt, men långsam expansion.
Kapaciteten är genomgående större än efterfrågan, men utnyttjandet är långt
bättre än inom många andra tunga processindustrier. Stora skillnader finns dock
mellan olika delområden. Berol har stark känning av att en huvuddel av
sortimentet har etenoxid som gemensam basråvara. Denna produkt har sin största
normala användning för tillverkning av glykol, som i sin tur främst används
som råvara för syntetfiber. Textilindustrins svaga utveckling med-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 76

för
därför en särskilt svag efterfrågan på etenoxid, vilket skärper konkurrensen
på alla produktområden, som utgår från denna råvara.

Berol
har länge arbetat med specialisering av sortimentet för att komma ifrån
beroendet av standardprodukter på etenoxidområdet. Detta arbete ha fortsatt
under året men är till hela sin natur långsiktigt. Inom flera av de
specialiserade produktområdena har goda resultat nåtts under året, vilket
bekräftar värdet av att fortsätta med speciahse-ringen för att minska
konjunkturkänsligheten. De senaste årens investeringar har syftat till att ge Berol
ökad flexibilitet och bl. a. kraftigt ökat kapaciteten för att använda
basprodukten etenoxid till andra produkter än för tillverkning av glykol.

Utvecklingen
under 1977

Berol
Kemi har under året arbetat med stor förlust. Försäljningen låg i årets början
långt under planerad och normal nivå, vilket till stor del berodde på att produktionsstömingama
hösten 1976 i företagets största produktionsenhet, etenoxidanläggningen, kunde
hävas först under februari. Den låga produktionsnivån och osäkerheten om när
den skulle kunna hävas ledde till förlust av marknadsandelar på olika produktområden.
Sedan de tekniska problemen lösts, försvårade den svaga efterfrågan uppgiften
att snabbt återta normala marknadsandelar. Fr. o. m. maj månad inleddes en
normalisering av försäljningsläget, och med avbrott för sedvanlig nedgång under
sommarmånaderna har försäljningen ökat i såväl volym som värde till årets slut.

En
bidragande orsak till såväl problemen under årets första del som den markerade
uppgången under särskilt sista tertialet har även varit inkörningsförloppet för
den nya aminanläggningen. Inkörningsproblemen skapade under årets första del
stora svårigheter att möta kontrakte-rade leveransåtaganden, men regulariteten
har successivt förbättrats. Hela produktionsutfallet från denna för företaget
nya produktgrupp har visat god efterfrågan, men prisläget är ännu klart
otillfredsställande.

Som
en följd av oljekrisen uppkom en starkt förändrad situation i världsekonomin.
Inom hela petrokemiområdet och för Berol Kemi viktiga marknadsområden medförde
denna under 1974 en oväntat stark efterfrågan och resultatförbättring. Redan
mot slutet av 1974 inleddes emellertid en kraftig nedgång i efterfrågan. En
viss återhämtning har nu skett men tillväxten är långsammare än tidigare. Detta
förhållande måste även långsiktigt bedömas ändra förutsättningarna för
existerande och planerade anläggningar. Med hänsyn till marknadsförändringarna
och den minskade självfinansieringsförmågan har styrelsen funnit det nödvändigt
att ompröva verksamhetsinriktningen och expansionstakten och avbryta arbetet på
flera av de inledda projekten.

Styrelsen
har därför i samråd med Statsföretag AB beslutat att större delen av
bokförda kostnader för nu avbrutna projekt samt för

s. 77 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 77

överstora
gemensamma försörjningssystem och markanläggningar skall bli föremål för en engångsnedskrivning
på totalt 33,8 mkr.

För de större projekt som
genomförts har omvärdering skett med hjälp av avsättning till ett generellt värderegleringskonto.
Avsättnigen uppgick totalt till 68,5 mkr.

Nedskrivningen och
avsättningen har gjorts med hjälp av koncernbidrag och aktieägartillskott
erhållna från Statsföretag AB och företag inom Statsföretagsgrappen.

En
genomgripande utredning av företagets verksamhetsinriktning, af-färsföratsättningar
och konkurrenskraft görs för närvarande bl. a. med hjälp av utomstående
konsult. Redan framtaget material visar att kraftfulla åtgärder måste vidtagas
samt att en finansiell rekonstruktion av företaget är nödvändig.

Gunnar
Agfors

s. 78 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 78

BS Konsult AB

Ett
konsultföretag inom byggnadsbranschen och med uppdragsgivare såväl inom som
utom Sverige.

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

11,1

17,3

30,9

26,1

29,3

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

0,3

0,2

0.3

0,1

- 1,7

I procent av fakturerad försäljning %

2,7

1,2

1,0

0,4

- 5.8

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

0,3

0,2

0,3

0,1

- 1.7

Avkastning på totalt redovisat kapital %

5,1

3,6

3,3

1,4

-13.8

Soliditet
%

10,6

9,9

7,2

6,1

1.8

Investeringar i anläggningar mkr

0,1

0,1

0,3

0.1

0.2

Medelantal
anställda

100

118

144

168

166

Konjunkturen
inom byggkonsultsektorn har under 1977 varit dåUg. Offentliga bygginvesteringar
har hållits tillbaka och investeringstakten inom industrin har varit mycket
låg. Endast installationssektom har haft någorlunda aktivitet beroende på
energibesparingsåtgärder i befintiiga ardäggningar.

Trots
den pressade situationen har relativt acceptabel beläggning kunnat hållas och
inga permitteringar har behövt vidtas.

Faktureringen
för BS Konsult och Skandinavprojekt har under året varit 29,3 mkr. Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter är 1,7 mkr. Förlusten har väsentligen
uppstått genom viss uppdragsbrist samt genom underskott på vissa fastprisuppdrag
som i den rådande konkurrenssituationen tagits till låga priser.

Satsning
på utveckling av nya tjänster och kunder har fortsatt bl. a. inom ombyggnadsområdet,
energiområdet och arbetsmiljöområdet.

Genom
det nybildade dotterbolaget AB SACCOS har verksamhet påbörjats i Mellanöstern
med ett kontor i Muscat, Oman. Intemt har vissa organisationsförändringar
genomförts och bl. a. har avdelningama givits resultatansvar.

För
1978 föratses en svagt förbättrad situation både avseende traditionella byggprojektermgstjänster
och för specialtjänster. Utiandsverk-samheten förväntas öka.

Karl-Gustaf
Lye

s. 79 Kontrollera mot PDF

AB Carbox

Ett
företag med verksamheten inriktad på utveckling och tillverkning av högtryckspressar.

1976'

1977

7,1

10,9

- 3,2

- 5,7

-45,1

-52,3

- 3,1

5,7

-28,8

15,4

9,7

0,4

0,5

62

62

1973 1974 1975

Fakturerad försäljning mkr

Resultat efter finansiella

intäkter och kostnader mkr

I
procent av fakturerad

försäljning %

Resultat
före bokslutsdis

positioner och skatter mkr

Avkastning
på totalt redo

visat kapital %

Soliditet
% _ _ _

Investeringar
i anlägg

ningar mkr

Medelantal
anställda

'Avser
1/731/12.

Det
svåra konjimkturläget har varit dominerande även under 1977. Läget för
presstillverkare har därför inte förbättrats och situationen är lika besvärlig
utomlands, där flera tillverkare tvingats lägga ner verksamheten. Branschen
brottas med stora problem, eftersom flera avnämare såsom kärnkraftverk och
varv befinner sig i ett ogynnsamt läge, där få investeringar görs.

Ordermgången
för Carbox såg ljus ut i början av år 1977, medan senare hälften av året visar
en nedgång.

Inom
företaget pågår en hel del utvecklingsarbete bl. a. tillsammans med en
samarbetspartner för att få fram nya och slagkraftiga produkter, speciellt inom
pulverformningsområdet.

Under
året har företaget genomfört en del lyckade leveranser. En mycket avancerad
datorstyrd plåtformningsanläggning har sålunda levererats till Westinghouse i Pensacola,
USA. Ytterligare en anläggning håller vid årsskiftet på att slutmonteras hos
ett annat amerikanskt företag. I och med dessa leveranser har Carbox fått ett
klart fotfäste på den amerikanska marknaden.

En
partsammansatt arbetsgrapp är tillsatt att utreda affärsidé och af-färsföratsättningar
samt konkurrenskraft. I arbetsgrappens uppgifter ingår också att utforma ett
konkret åtgärdsprogram, föreslå lämplig organisation och nödvändiga resurser.

Sven
Fährlin

s. 80 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 80

Ceaverken AB

Tillverkare
av röntgenfilm och fotopapper.

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

54,8

75,9

82,4

88,3

82,1

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

0,7

-5,8

-5,5

-3,9

-5,4

I procent av fakturerad försäljning %

1,3

-7,6

-6,7

-4,4

-6,6

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

0,7

-5,8

-5,5

-4,2

-5,4

Avkastning på totalt redovisat kapital %

5.0

-6,2

-3,0

-2,2

-3,4

Soliditet
%

26,2

17,3

22,7

23,6

16.5

Investeringar i anläggningar mkr

3,2

1,7

2,3

1,2

4,5

Medelantal
anställda

331

346

267

271

251

Ceaverken
är enda tillverkare av röntgenfilm, fotosättningspapper och fotopapper inte
bara i Sverige utan i hela Norden. Bolaget fyller därigenom en utomordentligt
viktig uppgift inom totalförsvaret, Ceaverken har därför ålagts skyldighet att
upprätthålla en tillverkningsberedskap inom dessa produktområden.

Tillverkningen
domineras av medicinsk röntgenfilm. Omkring 85 % därav exporteras. Konkurrensen
såväl i Sverige som i utlandet är mycket hård och bolagets lönsamhet har under
en följd av år varit dålig.

Resultatet
för Ceaverken med dotterbolag har även under 1977 fortsatt att vara
otillfredsställande. Budget för 1978 innebär förbättringar men dock underskott.

Strategisk
planering

Ett
antal arbetsgrupper, i vilka representanter för de anställda ingick, avslutade
1977 en omfattande analys av Ceaverken med dotterbolag. Målsättningen var att
föreslå åtgärder för att höja lönsamheten och därmed trygga sysselsättningen.
Gruppernas arbete sammanfattades i en strategisk plan och en handlingsplan som
fastställdes av bolagets styrelse. Enligt denna skall Ceas starka beroende av
medicinsk röntgenfilm minskas och en ökad satsning ske på teknisk röntgenfilm
och fotosättningspapper med tillhörande kemikalier.

Forsknings-
och utvecklingsavdelningen har förstärkts med ytterligare kompetenta forskare.
Produktchefer har anställts på marknadsavdelningen och styrelsen har beslutat
att verksamheten vid Ceaverken och huvuddelen av verksamheten vid dotterbolaget
Scanfors AB i Hägersten skall samordnas. Samordningen, som accepterats av
personalorganisationerna vid MBL-förhandlingar, beräknas vara genomförd i sin
hel-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 81

het
den 1 januari 1979. Målsättningen är att förbättra lönsamheten genom att på ett
effektivare sätt utnyttja den samlade försäljnings-, service-, distributions-
och administrationsorganisationen.

Social
planering

I
slutet av 1976 bildades Arbetsgruppen för Social Planering och Rapportering
vid Ceaverken AB. Arbetet härmed ingår som ett av två utvecklingsprojekt vilka
initierats av Statsföretag AB och Ekonomiska Forskningsinstitutet vid
Handelshögskolan i Stockholm (EFI).

Arbetsgruppen
har avgett en rapport som är systematisk kartläggning av det arbete som pågår
och de problem som finns inom Ceaverken vad gäller företagets förhållande till
anställda, kommunen, kunder och samhället i övrigt. Rapporten ingår som ett
led i uppbyggnaden av ett socialt planerings- och rapporteringssystem för Ceaverken.

Nils
Wahlquist

6
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6

EssBo, Svenska Bomaterial AB

EssBo-gruppen
består av företag med tillverkningen koncentrerad till byggmaterial.

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

143,0

179.0

141,2

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader mkr

__

-22,7

-18,9

-8,6

I procent av fakturerad försäljning
%

__

-15.9

-10,6

-6,1

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

__

-22,6

-18,9

-8,3

Avkastning på totalt redovisat kapital
%

__

- 9.3

- 6,1

2,0

Soliditet
%

9,0

7,3

3,9

Investeringar i anläggningar mkr

__

8,6

6,6

35,5

Medelantal
anställda

968

1002

970

1977
Ett svagt mellanår

EssBo,
Svenska Bomaterial, omfattar numera byggmaterialföretagen Kalmar Interiör
(anläggningar i Kalmar och Kramfors), Etri Fönster (Norsjö) och Ljusdals Träprodukter
(Ljusdal och Ytterhogdal). Sedan starten 1975 har EssBo gått med stadigt
minskade förluster men fick 1977 ett jack i resultatutvecklingen. Bokslutet ger
en förlust före dispositioner och skatter på 8,3 mkr vid en fakturering av 141
mkr. Om hänsyn tas till koncemmässiga strukturförändringar innebär resultatet
en försämring med 3,6 mkr jämfört med 1976.

Marknadsutveckling
bröt resultattrenden

Utvecklingen
var god under första halvåret och EssBo kunde för första gången ställa siktet
mot ett mindre överskott. Under andra halvåret gick emellertid
byggnadsmarknaden ned mycket kraftigt och 1977 års nyproduktion blev den lägsta
på 10 år. Under de senaste 5 åren har marknaden halverats. 1966 påbörjades 107
000 lägenheter, 1974 81 000 och 1977 ca 52 000.

Bättre
marknad 1978?

Botten
är nådd och bedömningen är att marknaden förbättras. För detta talar:

Större insikt om byggnadsindustrins roll som motor
i samhället

Trycket på beslutsfattare från anställda och andra
intressenter inom byggindustrin ökar

Bostadsbrist och förslumning börjar uppträda

s. 83 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 83

EssBos
nuläge och framtid

Under
1977 har ett antal aktiviteter pågått, som gör att EssBos utgångsläge är gott:

En renodling av koncernstrakturen har gjorts

Nya anläggningar färdigställs i Ljusdal och Kalmar
första halvåret 1978

Ett rekonstruktionsprogram för Etri Fönster har
givit bättre resultat än förväntat

Ett förnyat produktsortiment har introducerats.

Vissa
problem finns naturligtvis också i den ingående balansen för 1978

En brand i Ljusdal, som medfört produktions- och
marknadsstörningar

EssBos soliditet är svag

Vår åtgärdsplan omfattar
gemensamt för gruppen stark exportsatsning samt i främsta hand:

för Etri inkörning av ny profillinje och
rationalisering av materialadministrationen

för Ljusdal att efter ledningsskifte genomföra ny
organisations- och produktplan

för Kramfors att genomföra anpassning till krympt bemanningsplan

för Kalmar och Kramfors att trimma in
leveransapparaten för vårt nya produktsortiment.

Resultatet för 1978
bedömer vi bli bättre än 1977 års. Sammanfattningsvis stänger vi böckema för
1977 med framtidstro även om vi i ett kort perspektiv har många utmaningar
att övervinna.

Björn
Åkerblom

s. 84 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 84

Holmsund Golv AB

Tillverkar
och marknadsför plastmattor. Sedan den 1 januari 1978 ingår företaget i OY Wiik
& Höglund AB

1973 1974 1975' 1976' 1977

Fakturerad
försäljning mkr 21,7

Resultat
efter finansiella

intäkter och kostnader mkr
8,5

I
procent av fakturerad

försäljning
% _ _ _ _ -39,2

Resultat
före bokslutsdis

positioner och skatter mkr 14,8

Soliditet
% _ _ _ _ 0,5

Investeringar
i anlägg

ningar mkr 4,0

Medelantal
anställda 125

'
Ingick i EssBo.

Holmsund
Golv har de senaste åren redovisat betydande förluster. De under 1976 gjorda
analyserna av företagets fortsatta verksamhet visade att en omfattande
rekonstruktion av företaget måste ske. Det under 1977 genomförda
rekonstruktionsarbetet har inneburit att tillverkning och försäljning
koncentrerats till vinylmattor för våt- och slitutrymmen.

Denna
förändring av produktprogrammet har också inneburit att personalbehovet
minskat från 146 till 54. Åtgärder för att uppnå denna personalreduktion
genomfördes under 1977.

Den
positiva prognos beträffande möjlighetema till altemativ sysselsättning i
Umeå-regionen som gjordes i början av året har visat sig hållbar och
huvuddelen av den avgångna personalen har redan annan sysselsättning.

Fakturerad
försäljning uppgick till 22 mkr (28 mkr).

Rörelseresultatet
blev 8,5 (10,7) mkr. Till detta kommer extraordinära kostnader i samband med
rekonstruktionen, 6,3 mkr, varför resultatet före bokslutsdispositioner och
skatter för 1977 blev 14,8 mkr.

Avtal
har träffats med det fmska företaget OY Wiik & Höglund AB om övertagande av
tillverkning och försäljnmg av golvproduktema vid årsskiftet 1977/78. Wiik
& Höglund kommer att fortsätta tillverknmgen i Holmsund genom ett
dotterbolag som också övertar firmananmet Holmsund Golv AB. Av de tidigare
anställda har 47 erhållit anställning i detta bolag.

Den
fortsatta avvecklingen av Statsföretags engagemang i Holmsund sker genom ett
bolag med namnet Holmsund Industricenter AB. Dess uppgift blir
fastighetsförvaltning och uthyrning av industrilokaler till dess att avyttring
av industrifastigheten kan ske. Dessutom skall arbetet med att finna altemativ
sysselsättning fortsätta.

Arne
Bergström

s. 85 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 85

AB Kabi

Är
landets näst största läkemedelskoncern

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljm"ng mkr

286,0

304,9

377,0

441,2'

531,8'

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

19,0

24,8

30.5

23,3'

27,7'

I procent av fakturerad försäljning %

6,6

8,1

8,1

5,3'

5,2'

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

33.7

27,7

28,1

24,2'

29,3'

Avkastning på totalt redovisat kapital %

10,1

10,2

9,0

7,01

8,1'

Soliditet
%

36.5

36.0

35,3

32,0

30.1

Investeringar i anläggningar mkr

25,2

14,6

20,7

65,2

94,7

Medelantal
anställda

1764

1649

1797

2 032

2 166

' Exkl. Linson.

Ar
1977 var ett bistert år för svensk industri. Det blåste kalla vindar i många
branscher. Kommer vi att klara den omställning som erfordras för att återvinna
vår konkurrenskraft? Kommer strakturkrisema att sprida sig till nya branscher?
När blir det läkemedelsindustrins tur?

Det
blir läkemedelsindustrins tur om vi, som arbetar inom branschen, inte i tid
löser våra strakturproblem, om vi pressas alltför hårt och alltför länge
mellan priskontrollens och kostnadsökningamas sköldar, om vi inte lyckas
bibehålla och utveckla vår konkurrenskraft i Sverige och utomlands härvidlag
har även politikerna ett ansvar och om vi inte klarar uppgiften att på ett
praktiskt och ekonomiskt sätt förverkliga medbestämmandelagens intentioner.

Förutsättningama
är dock ljusa. Vår bransch är sund och expansiv och de svenska företagen har
trots sin relativa litenhet uppnått ganska goda positioner internationellt
sett. Läkemedelsindustrin är forskningsintensiv och arbetar för sjuk- och
hälsovårdssektorn, där svensk standard är erkänt hög.

Våra
utsikter är alltså goda. Den svenska läkemedelsindustrin är en framtidsbransch.
Därför är det så angeläget att vi satsar på forskning och produktutveckling, på
utbyggnad av våra tillverkningsresurser och på en fortsatt internationalisering
av vår verksamhet.

Strukturfrågor

Som
bekant är den svenska läkemedelsindustrins struktur sedan länge under studium
och debatt.

Under
tiden har vi inom Kabigruppen under 1977 kunnat sluta avtal om fyra mindre
strukturförändringar i förhandlingar med andra svenska företag.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 86

Vid
årsskiftet 1976/77 och med verkan från halvårsskiftet 1977 träffades ett
avtal med Astra om en serie ömsesidiga produktbyten.

Avtalet
utgjorde en naturlig del av uppgörelsen om försäljningen till Astra av vår
andel av det penicillintillverkande företaget Fermenta.

I
linje med detta avtal och i överensstämmelse med vår breda satsning på
produktområdet parenteral nutrition har vi vid årsskiftet 1977/78 slutfört
förhandlingar med Fortia om ett samarbete inom nutritionsom-rådet. Avtalet
innebär bl. a. att Vitrimi övertar Fortias forskning och utveckling inom
området fettemulsioner för parenteral näringstillförsel.

I
förhandlingar med AB Atomenergi, vår samarbetspartner i Kabi Diagnostica, har
vi träffat avtal om att öka vårt aktieinnehav till mer än 90 % för att
underlätta en nödvändig finansiell förstärkning av bolaget som ett uttryck för
våra planer på fortsatta aktiva insatser inom diagnostikaområdet.

Linson
Instrument AB

Linson
överfördes från Statsföretag AB per 1976-01-01 som ett saneringsuppdrag. De
under 1976 resp 1977 uppkomna förlusterna i Linson har täckts av Statsföretag
AB i form av motsvarande mmdre krav på avkastning på ägarkapital, dvs. koncernbidraget
från Kabi till Statsföretag har reducerats med belopp motsvarande förlustema i
Linson.

I
förhandlingar med Landstingens Inköpscentral (LIC) har vi träffat avtal om att
LIC fr. o. m. 1978-01-01 övertar Linson. Linson ges härigenom den större bredd
som är en nödvändig föratsättning för att företaget skall kunna överleva och
utvecklas på ett positivt sätt.

I
ovanstående siffertabell har Linson resultatmässigt exkluderats för att
underlätta resultatjämförelser.

Verksamheten
i Linson före ovan nämnda förlusttäckning framgår dock av följande
sammanställning: (mkr)

1976 1977

Fakturerad
försäljning 6,3 4,2

Resultat
före bokslutsdispositioner och skatter 10,4 3,8

Resursutbyggnad

Koncentration
av våra begränsade resurser på områden där vi har ett avancerat kunnande är den
väg vi har valt som en av de grundläggande principerna för vår
utvecklingsstrategi.

Under
1977 har vi fattat beslut om investeringar i tillverknings- och
laboratorieresurser som i löpande priser uppgår till ca 250 mkr.

Dessa
investeringar syftar till att under de närmaste tre åren mer än fördubbla vår
tillverkningskapacitet inom våra prioriterade produktområden och att förstärka
våra forskningsresurser för strategiskt viktiga funktioner.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 87

Betydelsen
och omfattningen av dessa investeringar belyses av att den angivna summan är
mer än fyra gånger så stor som investeringarna inom Kabigruppen under
treårsperioden 19731975. Även med en korrektion för penningvärdesförsämringen
är ökningen betydande.

Vårt största
investeringsprojekt under de närmaste åren är uppbyggnaden av vårt nya
industriområde, Brunna, i Upplands Bro kommun. I första fasen utgör Branna-anläggningen
helt och hållet en förstärkning av Vitrums tillverkningskapacitet för bulkvara.

En noggrant prognosticerad
försäljningsutveckling, en i detalj projekterad utbyggnad av
tillverkningskapaciteten och en samtidigt genomförd utbyggnad av marknadsföringsresursema
är nödvändiga föratsättningar för att investeringarna skall ge de önskade
resultaten.

Vi
räknar med att den grundliga långsiktsplanering som vi fr. o. m. 1977 tillämpar
inom Kabigrappen ger oss en ganska fast grund att stå på i vårt
utbyggnadsprogram.

Vi
är alltså inne i ett spännande utvecklingsskede. Vi skall bli ett läkemedelsföretag
som genom koncentration av egna resurser och samarbete med andra företag är
tillräckligt stort för att höra till de ledande inom våra prioriterade
produktområden. Samtidigt skall vi behålla och utveckla den straktur och den
anda inom organisationen som ger fritt spelrum för kreativitet, skänker
arbetstillfredsställelse och erbjuder en hög grad av flexibilitet.

Försäljning
och resultat

Försäljnings-
och resultatutvecklingen 1977 belyser våra långsiktspla-ner på ett
tankeväckande sätt. Försäljningen uppgick till 536 mkr, vilket är 20 % mer än
1976. Som vanligt är ökningen av utlandsförsäljningen, 30 %, betydligt högre än
ökningen av den svenska försäljningen, 13 %. Vår exportandel är nu uppe i 44 %.

Ökningstakten de senaste
åren ligger i nivå med vad vi genomsnittligt prognosticerat för den närmaste
femårsperioden, detta trots att vi 1977 och delvis 1976 hämmats av bristande
produktionskapacitet inom vissa områden.

Bilden
är inte fullt lika ljus när vi granskar resultatutvecklingen 1977.

Trots våra ansträngningar
på bred front att inom varje resultatenhet angripa lönsamhetsproblemen genom
besparings- och rationaliseringsprogram ligger vår kapitalavkastning
fortfarande på en otillfredsställande låg nivå. En viss förbättring, totalt
sett, har vi emellertid noterat 1977.

Inom
moderbolaget Kabi är resultatbilden gynnsam för flera produktavsnitt.
Utvecklingen 1977 har dessutom varit ganska positiv för Kabis blodproduktprogram,
som under många år givit besvärliga lönsamhetsproblem.

Basläkemedelsföretaget
ACO har under ett par år befunnit sig i en

s. 88 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 88

lönsamhetssvacka.
Systematiska ansträngningar börjar nu ge resultat och under 1977 har påtagliga
förbättringar noterats.

Det
allvarligaste lönsamhetsproblemet har vi f. n. inom Vitrum. Paradoxalt nog är
emellertid detta i grunden av positiv karaktär.

Försäljningen
av Vitrams nutritionsprodukter har på tre år mer än fördubblats. Denna
expansion, som enligt våra långsiktsplaner kommer att stå sig under den
närmaste femårsperioden har nödvändiggjort en forcerad utbyggnad av våra
resurser för forskning, produkt- och processutveckling, tillverkning och
marknadsföring. Dessa investeringar genomförs under tidspress.

Samtidigt
med kapacitetsutbyggnaden måste vi ägna stor uppmärksamhet åt uppgiften att
åstadkomma produktivitetsförbättringar genom vårt investeringsprogram. Den
uppgiften kompliceras förstås av att expansionen måste ske raskt. Vi måste
tyvärr vara beredda att offra något av de kortsiktiga lönsamhetsförbättringar
som en snabb kapacitetsutbyggnad kan ge, till förmån för den långsiktiga
lönsamhetsförbättring som rationaliserade processer erbjuder. Kort uttryckt,
trots kapacitetsbrist måste vi ta oss tid att utveckla våra processer innan de
stora investeringsbesluten verkställes.

Medbestämmande

Ar
1977 var året då medbestämmandelagen "sjösattes". Nog kan man så här
ett år efteråt säga att det var mera dramatik och retorik före den nya lagens
ikraftträdande än vad som egentligen var motiverat. Det "mjuka"
första året har säkert varit bra för alla parter och för den goda saken.

Bengt
Andrén

s. 89 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79:6 89

Kalmar Yeiiistads AB

Tillverkar
och marknadsför rallande järnvägsmateriel och lastapparater för containers
samt truckar.

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

51,5

66,7

105,3

151,5

218,6

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

-0,2

0,4

10,9

22,2

31,3

I procent av fakturerad försäljning
mkr

-0,4

0,6

10,4

14,7

14,3

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

-2,4

0,4

12.0

22,2

31,3

Avkastning på totalt redovisat kapital %

5,1

3,6

12,1

17.2

16.6

Soliditet
%

16,4

26.4

23,5

21,4

20.0

Investeringar i anläggningar mkr

0,9

3,1

38,0

8,3

20.4

Medelantal
anställda

338

502

624

676

732

Full
fart

Bägge
divisionerna Rälsfordon (Kalmar Verkstad) och Lastmaskiner (Kalmar LMV)
hade 1977 stora framgångar på marknaderna. Orderstocken var vid årets slut 375 mkr
(100 mkr). Faktureringen steg till 219 mkr (152 mkr).

Division
Rälsfordon person- och godsvagnar

Rälsfordon
är inte någon konjunkturkänslig bransch. Dess utveckling styrs bl. a. av
politiska beslut. Under våren gavs SJ utrymme att för första gången på nästan
20 år göra en långsiktig upphandling. 150 personvagnar ger oss bra basbeläggning
till 1984. Vidare lyckades vi få 30 av de 100 motorvagnar, som SJ valde FIAT
att leverera.

Men
det är inte bra att bara ha en enda kund. Därför har vi sedan flera år
bearbetat en del U-länder med stora behov av rallande materiel. Vi vill främst
sälja personvagnar men också hjälpa till att bygga upp lokala
godsvagnstillverkningar. Tanzania beställde under hösten ytterligare vagnar
och förstudier över en godsvagnstillverkning i Tanzania pekar på att ett
sådant projekt vore riktigt för Tanzania men också för oss.

Division
Lastmaskiner Gaffeltruckar och sidlastare

Arets
inledande månader var ganska oroliga. Orderstocken var låg. De tidigare
huvudmarknaderna, främst Sverige, sviktade. Visserligen hade vi redan för
flera år sedan målmedvetet börjat bygga upp exportmarknader men skulle vi
hinna kompensera bortfallet från de tradi-

s. 90 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 90

tionella
marknaderna? Jo, Vi hann! Hamnaktiviteterna i Saudiarabien resulterade i ett
antal betydelsefulla affärer. Algeriet och Sydkorea är andra exempel på lyckade
exportsatsningar.

Kalmar
LMV har ett gott namn i Roll on/Roll off-sammanhang. I stenhård internationell
konkurrens tog vi hem stora gaffeltruckorder för den 3:e generationens Ro/Ro-fartyg,
som nu är under byggnad.

Produktprogrammet
kompletterades med en liten gaffeltruck, 37 ton, främst avsedd för den svenska
marknaden.

Vinsten
blev bra

Kapacitetsutnyttjandet
i grappen blev mycket högt. Detta slog kraftigt igenom i resultatet som blev
31,3 mkr (22,2 mkr) före bokslutsdispositioner och skatter.

Men
fortsatt internationalisering bör också 1978 kunna bli ett hyggligt år.

Sven
Arnerius

s. 91 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 91

Liber Grafiska AB

Ett
företag inom den grafiska branschen med förlag, tryckeriverksamhet och
utbildning.

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

166,8

195,6

281,3

325,7

361.5

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

2,1

1,7

-2,3

1,5

5,1

I procent av fakturerad försäljning %

1,3

0,9

-0,8

0,5

1,4

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

-2,9

1,7

0,2

1,5

5,1

Avkastning pä totalt redovisat kapital %

3,4

2,8

0,1

3,1

4,9

Soliditet
%

28,1

25,1

19,8

20,4

20,3

Investeringar i anläggningar mkr

2,6

13,4

14,5

4,4

4,6

Medelantal
anställda

860

866

1 187

1 147

1 189

Liber
inför 1978

Libers
omstrukturering från mindre enheter till slagkraftiga divisioner och
dotterbolag har tagit mycket tid i anspråk under de år som gått. Denna
uppbyggnadsperiod är nu avslutad och vi går in i en utåtriktad fas med
information till nya kundgrupper om vårt kunnande fortfarande med förbättrad
lönsamhet som mål.

Vår
verksamhet omspänner många specialiteter inom den grafiska sektom och
förlagssektorn. Det kunnande på många områden som finns inom föreaget skall
utnyttjas för nya marknader såväl inom som utom landet. Speciellt gäller detta
för LiberLäromedel, Skrivab och Hermods. En fortsatt sträng ekonomisk
uppföljning är dock även här nödvändig för att vi skall behålla vår
handlingsfrihet.

Den
svenska skolan bedömes icke expandera vad beträffar kostnaderna för läromedel
och förbrukningsmateriel. Våra marknadsandelar på ca 25 % för läromedel och ca
40 % för förbrukningsmateriel till skolor är en god bas för meningsfull
konkurrens. Speciellt intressanta synes våra satsningar på den yrkesinriktade
gymnasieskolan och arbetsmarknadsutbildningen vara. Dessa produkter har också
stort intemationellt värde, vilket vi nu vill intensivt aktualisera i samarbete
med Statsföretag International samt med industriföretag som har
investeringsuppdrag i främmande länder, där behov av kompletterande
utbildningsprogram finns. Hjälpen från Statsföretag International eller något
likartat företag kan endast vara av kontaktskapande natur. En tidig kontakt med
presumtiva köpare för ananlys av behov av presentation av lösningar fordrar
insatser direkt från LiberLäromedel och Hermods för att vi skall kunna nå
framgångar.

Kombinerade
yrkesutbildningsprogram i anslutning till svenska före-

s. 92 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 92

tagsprojekt
och familjeutbildning av svenska instraktörsfamiljer i främmande länder kan
bli en intressant affärsidé för LiberLäromedel och Hermods.

Hermods
svarar redan idag i samarbete med Skolöverstyrelsen för grandskole- och
gymnasieutbildning per korrespondens för svenska ungdomar på fyrtiotvå
platser, fördelade över hela världen. Utbildningen leds från Hermods med hjälp
av handledare, som löpande följer undervisningen direkt på de orter där vi
organiserat skolor. Dessutom kan Hermods erbjuda utbildning eller utveckling
inom diverse färdigheter åt hela familjer eller grapper, som därigenom får
ytterligare möjligheter till meningsfull fritid.

Skrivab
Skol- och Kontorsmateriel AB, som tidigare koncentrerat sina
försäljningsansträngningar på skolor och kommuner, går nu ut med sitt breda
sortiment av förbrakningsmateriel för kontor till en vidgad kundkrets.
Vägledande för Skrivabs expansion är att den tillfredsställande vinstnivå som
är etablerad skall bibehållas.

Med
det kunnande och de erfarenheter som finns i Skrivab räknar vi med att inom
några år vara Uka intressanta för företag och institutioner då det gäller
förbrukningsmateriel som vi idag är för skolor och kommuner. Detta kommer att
innebära att vi behöver större utrymmen för att klara våra åtaganden. Tomt för
ny kontors- och lagerbyggnad i Växjö har inköpts under 1977.

LiberFörlag/Allmänna
Förlaget, som är inköpskontor för statligt tryck, granskas återigen av en
statlig utredning. Detta kan hjäpa till att ge en rättvisande bild av Allmänna
Förlagets verksamhet. Från utredningen vet vi att våra kunder verifierat att Alhnänna
Förlaget är en inköpsorganisation som skapat förtroende såväl hos kunderna, de
statiiga myndigheterna och institutionerna, som hos leverantörerna, kvalificerade
tryckerier i hela landet. Genom att kanalisera samtliga inköp av trycksaker åt statiiga
myndigheter till ett inköpskontor skapas tillräckligt underlag för en aktiv och
kunnig inköpsorganisation, som med kraft kan åstadkomma förmånliga inköp och
sänka kostnadema för staten i betydande grad. Allmänna Förlaget skapar också
förutsättningar för mindre och medelstora tryckerier över hela landet att på
ett samlat inköpsställe få kontakt med marknaden från hundratals institutioner
och myndigheter. En marknad som för det enskilda tryckeriet skulle vara
omöjlig att bearbeta på ett ekonomiskt sätt. Vi har uppgifter att
marknadsföringskostnaderna för en bearbetning av statiiga företag skulle ligga
på 8 10 % av försäljningen för ett medelstort tryckeri. Mot detta skall ställas
Allmänna Förlagets förmedlingsprovision på några få procent. Inköpsorganisationens
former idag visar att vi dels köper billigt dels arbetar mycket rationellt
inom Allmänna Förlaget. Av intresse är också att notera att ungefär hälften av
den utlagda volymen från Allmänna Förlaget går till tryckerier i landsorten
och hälften till tryckerier i Stockholmsregionen. Denna fördelning, som svarar
mot kapacitetsfördelning-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 93

en
inom Sverige, bedömer vi kunna bestå endast om Allmänna Förlagets nuvarande
arbetsuppgifter och inriktning består. Kring distributions-och förlagsverksamhetema
av statligt tryck bygger LiberFörlag ett fackbokförlag med tyngdpunkt på
juridisk litteratur, böcker kring byggande och miljö samt om konst, natur och
sevärdheter. Varje projekt bedöms efter sina möjligheter att nå lönsamhet och
enligt vad vi ser finns det goda möjligheter för LiberFörlag att även framdeles
i konkurrens med andra förlag finna nya titiar för en fortsatt bred
fackboksutgivning.

Önskemålen
om ett öppet försäljningsställe för det offentliga trycket har lett fram till
nysatsningen på en välsorterad bokhandel, Fritzes Kungl Hovbokhandel i
Stockholm. I Fritzes skall vi fortsätta en kvalitetsmedveten bokhandelsrörelse
som utöver det allmänna sortimentet har tyngd i juridisk och ekonomisk
litteratur, visar LiberLäromedels totala utbud, innehåller en välsorterad
kartavdelning samt dessutom kan betjäna företag och privatpersoner med
tidskriftsabonnemang över hela världen.

Den
aktiva marknadsföringen som Fritzes startat har visat sig vara till gagn även
för andra boklådor genom det intresse för böcker och läsande som en
stimulerande bokinformation ger. Inom bokhandelsvärlden för övrigt önskar vi
ett meningsfullt samarbete med goda boklådor över hela landet.

Liksom många tidigare år
utreds gränsdragningen mellan LiberKartor och Statens Lantmäteriverk. Vi tror
att den uppdelning av arbetsuppgifterna som nu råder, då Lantmäteriverket
koncentrerar sina uppgifter på att göra grandläggande kartografiskt arbete och
det kommersiellt inriktade LiberKartor har hand om marknadsföring och vidarebearbetning
av det allmänna kartmaterialet, är den bästa både ur nationalekonomisk synpunkt
och för den kartintresserade allmänheten. LiberKartors goda ekonomiska resultat
och höga arbetsmoral, trots fortlöpande stömingar med hot och utredningar om
förändringar, understryker riktigheten i nuvarande arbetsfördelning.

Samordningen och
specialiseringen av LiberTrycks verksamhet på enkelt informationstryck måste
fortsätta för att även denna verksamhetsgren totalt skall bli självbärande.

Goda
personliga insatser på många håll samt en enkel modell för uppföljning och
korrigering av verksamhetema inom Liber bidrager till det positiva resultat vi
nått. Genom självbärande enheter får vi kraft att i samråd och samarbete själva
utveckla Liber på ett sätt som ger arbetsglädje och trygghet för framtiden. Utgångspimkten
för vårt arbete är att med egna medel och insatser skapa ett ekonomiskt
bärkraftigt företag. Tillfredsställelsen i att själv tjäna ihop till de
utgifter som vi åsamkar vår verksamhet och till de förmåner vi beviljar oss
räknas som en väsentiig del i arbetstillfredsställelsen.

Karl-Axel
Swedérus

s. 94 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 94

LKAB, Luossavaara-Kiirunavaara AB

Sveriges
största gravföretag och en av världens ledande exportörer av järnmalm.

1973 1974 1975 1976 1977

Fakturerad
försäljning mkr 1466,4 2 013,3 1845,6 2 059,3 1623,5 Resultat
efter finansiella

intäkter
och kostnader mkr

217.7

373,0

321,9

22.1

-620,5

I procent av fakturerad försäljning %

14,8

18,5

17,4

1,1

- 38,2

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

221,2

362,7

314,0

26,8

-642,8

Avkastning på totalt redovisat kapital %

9,1

14,5

11,3

2,2

- 11,6

Soliditet
%

70

69

63

50

37

Investeringar i anläggningar mkr

338,9

289,6

364,3

577,8

558,3

Medelantal
anställda

7 545

8 183

8 658

8 948

8 688

Den
krisartade konjunkturutvecklingen sedan 1975 har drabbat den europeiska
stålindustrin mycket hårt. Råstålproduktionen i Europa som 1974 nådde 155 mton,
har under de tre därefter följande åren tvingats ned till en nivå omkring 130 mton.
Lägsta produktionsvolym noteras för 1977 (126,4 mton). Den hårdnande
konkurrensen från översjöiska länder framför allt Japan har pressat ned stålprisema,
i många fall under de löpande driftkostnadema. Det är i ett sådant läge inte
förvånande att denna för våra leveransmöjligheter avgörande industrin hamnat
i allvarliga svårigheter.

Den
låga produktionsnivån under 1977 innebar att produktionskapaciteten i
stålverken kunde utnyttjas endast till 6065 %. Den väntade uppgången hösten
1977 uteblev helt. För LKAB medförde detta att den budgeterade leveransökningen
uteblev och att leveransvolymen, som 1976 uppgick till 22,1 mton, i stället
sjönk till 19,3 mton år 1977. Priserna låg i genomsnitt 11,5 % lägre än 1976.

Någon
konjunkturförbättring under 1978 är inte i sikte. Inom stålindustrin ser man
genomgående dystert på utsikterna för de närmaste ett till två åren. Vi måste
därför räkna med en alltjämt låg leveransvolym och stark press på malmpriserna
under innevarande år. Till detta kommer att stålverken med sin hårt beskurna
produktion disponerar tillräcklig egen sintringskapacitet och att efterfrågan
på kulsinter därför blir mycket begränsad.

7977
års resultat

Som
framgår av tabellen redovisas för 1977 en allvarlig förlust. Bakgrunden är i
första hand utvecklingen på malmmarknaden, som lett till

s. 95 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 95

lägre
priser och reducerade leverans- och produktionsvolymer, vilket i sin tur betytt
högre kostnader per ton producerad malm. En annan starkt bidragande orsak är jämvägsfraktema,
som trots minskad volym ökat med ca 65 mkr på ett år. Malmlagren uppgick vid
årets slut till 15 mton. Resultatet har belastats med den ytterligare
nedskrivning med 246 mkr som erfordrats för anpassning till lägre avsaluvärden.

Utvecklingen
av produktionskostnaderna har särskilt under årets senare hälft varit gynnsam,
vilket får tillskrivas successivt insatta åtgärdsprogram, ett bättre
kostnadsmedvetande inom hela organisationen och verkningarna av den nya resultatinriktade
organisationen.

Utsikter
för 1978

Den
förutsedda marknadsutvecklingen gör det svårt att undvika ytterligare
resultatförsämring under 1978. Produktionsvolymen begränsas enligt nuvarande
planer till 17,6 mton, varav endast ca 3 mton av den högst förädlade produkten kulsinter.
Detta innebär bl. a. att Tuolluvaa-ragravan ställs om till starkt reducerad
produktion fr. o. m. den 1 juli, att kulsinterverket i Kirana stängts den 1 febraari
och att kulsinterver-ken i Malmberget och Svappavaara körs med starkt beskuren
produktion under hela året. Varselförhandlingar har inletts om permittering av
all kollektivpersonal under två 14 dagars perioder.

Inom
produktion och administration insätts ytterligare åtgärder för att dra ner
kostnaderna. Järnvägstransporterna till Luleå har inställts från årsskiftet och
tills vidare. Större delen av Malmbergets produktion kommer att skeppas över
Narvik. De totala investeringarna begränsas till storleksordningen 300 mkr.
Detta innebär en halvering jämfört med 1977 sammanhängande med att stora delar
av det 1973/75 initierade investeringsprogrammet avslutas under året.

Det
starkt reducerade produktions- och investeringsprogrammet medför att vi får
ett personalöverskott, som vid halvårsskiftet uppgår till ca 1 200 personer och
vid årsskiftet till ca 1 000 personer. Härigenom förvärras läget för de av
arbetslöshet redan hårt drabbade malmfältskommunerna.

För att undvika alltför
långtgående uppsägningar av personal presenterades i höstas för Statsföretag
och regering ett sysselsättningsprogram, innefattande dels normalt lönsamma
investeringar för sammanlagt ca 180 mkr och dels insatser av annan art
främst miljösatsningar och tidigareläggningar av tillredningsarbeten m. m.
för sammanlagt 200 mkr. Om dessa program godkännes kommer de att sysselsätta
sammanlagt ca 850 personer. Beträffande resterande personalöverskott har
förhandlingar inletts om varsel för uppsägningar.

När
malmkrisen nu går in i sitt fjärde år står det klart, att ett fortsatt
upprätthållande av produktion och sysselsättning kräver kapitaltillskott under
medverkan av ägaren Statsföretag. För att skapa ett bättre under-

s. 96 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 96

lag
för beslut i denna fråga kommer Statsföretag och LKAB att gemensamt under
våren genomföra en utredning, som skall leda fram till en plan rörande
utveckling, marknad, produkter och produktion.

Syn
på framtiden

För
bedömningen av LKABs framtidsmöjligheter är det nödvändigt att utvärdera
verkningarna på längre sikt av den djupa stålkrisen. Även om vi fäster allt
större vikt vid t. ex. Östeuropa och vissa specialproduktmarknader kommer av
transportkostnadsskäl även i framtiden större delen av LKABs malmleveranser att
koncentreras till Västeuropa, framför allt EG-området. Det är emellertid
uppenbart, att EGs stålindustri även i sin fortsatta utveckling kommer att
påverkas av de påfrestningar den nu utsätts för och som 1977 tog sig uttryck i
en uppskattad förlust på sammanlagt 22 miljarder kronor. En utveckling med
sådana finansiella följder måste leda fram till omvärderingar av produktionsvolymer,
produktionsinriktning och investeringsprogram.

Det
är därför realistiskt att räkna med att den europeiska stålindustrins
produktionsutveckling blir långsammare än man tidigare räknat med. EGs råstålproduktion
förutsågs för några år sedan stiga till ca 200 mton 1985. Bedömningama för
mitten av 1980-talet varierar nu mellan 140 och 160 mton. Den tillväxt av
världens totala stålproduktion som trots allt väntas fortsätta kommer i
betydande utsträckning att ske i utvecklingsländerna. Stagnationen i
Västeuropa innebär att LKAB måste stärka sin marknadsposition för att säkra
tillräckliga leveransvolymer under 1980-talet.

LKAB
som fram till början av 1960-talet hade en relativt skyddad marknad måste nu
sälja sin malm i mycket hård konkurrens med översjöiska länder med betydligt
gynnsammare kostnadsläge. Förutom en allmänt lägre kostnadsnivå gynnas våra
konkurrenter av järnvägsfrakter som uppgår till ungefär 1/3 av våra och av
billigare brytning i dagbrott.

Ser
man fram mot andra hälften av 1980-talet blir bilden ljusare. Nuvarande låga
malmpriser har medfört att praktiskt taget alla planerade större järnmalmsprojekt
i världen har lagts på is. Detta gör att tillförseln av järnmalm så småningom
avtar om inte stora investeringar i nya gruvor kan sättas igång. De gravprojekt
som då blir aktuella är dock så kostnadskrävande att nuvarade malmpriser i
många fall inte ens täcker kapitalkostnaden. Den framtida balansen på
järnmalmsmarknaden kräver en kraftig höjning av nuvarande prisnivå.

För
LKAB gäller det att komma över nuvarande krisperiod, som befaras fortsätta ett
par år till och kanske längre. Kan vi komma till rätta med våra egna kostnader
och med jämvägsfraktema varom förhandlingar pågår bör det vara möjligt att
återställa vår lönsamhet ett par år in på 1980-talet. En ytterligare
förutsättning för detta är att vi kan nå en betydligt högre leveransvolym än
den nuvarande.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 97

De
åtgärder vi i vår långsiktiga planering koncentrerar oss på är förstärkning av
våra marknadsföringsresurser, sänkning av jämvägsfraktema, fortsatt
rationalisering med sikte på höjd effektivitet och produktivitet samt teknisk
utveckling med inriktning på bättre produkter och lösning av fosformalmsproblematiken.

Andra
mineralområden

Minskningen
av sysselsättningen i malmfältskommunema måste mötas med åtgärder som
möjliggör för våra gruvsamhällen att leva vidare. LKABs egna möjhgheter i detta
avseende ligger framför allt i satsningar inom andra mineralområden än
järnmalm. Ett första steg blir den planerade upptagningen av koppargravan Viscaria
invid Kirana, som beräknas ge ungefär 100 sysselsättningstillfällen. Den
massiva prospekte-ringsmsats som vi på senare år gjort i malmfältsregionen bör
leda fram till flera lönsamma gruvprojekt under 1980-talet.

Såväl
försörjningsläget på mineralsidan som gruvindustrins bekymmersamma läge
motiverar en djärvare satsning på utnyttjandet av landets mineraltillgångar.
Den viktigaste av dessa är alunskiffrarna för vilka vi på regeringens uppdrag
och i samarbete med AB Atomenergi m. fl. tagit fram två projekt, som klart
visar att alunskifferbrytningen i Ranstadregionen är en lönsam och från
miljösynpunkt godtagbar verksamhet. På alunskifferområdet har vi under 1977
etablerat samarbete med Boliden genom det nybildade Aktiebolaget Svensk Alunskifferut-veckling
(ASA), som ägs till hälften av vardera bolaget.

Sven
Johansson

7
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 6

s. 98 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 98

Lövånger Elektronik AB

Utvecklar
och tillverkar elektronikprodukter.

1973'
1974' 1975' 1976' 1977

Fakturerad försäljning mkr
31,1

Resultat efter finansiella

intäkter och kostnader mkr
6,5

I
procent av fakturerad

försäljning % _ _ _ _ 20,9

Resultat
före bokslutsdis

positioner och skatter mkr 6,5

Avkastning
på totalt redo

visat kapital % 18,5

Sohditet
% _ _ _ _ j 2

Investeringar
i anlägg

ningar mkr 0,2

Medelantal
anställda 201

'
Ingick i AB Sonab.

Lövånger
Elektronik har sedan starten den 1 januari 1977 ägnat sig åt tillverkning av
elektronik. Företaget bildades i samband med delningen av AB Sonab och av årets
fakturering om 31 mkr har 14 mkr bestått av försäljning till tidigare Sonabenheter:

Fakturering
mkr

Sonab
Communications AB 5,5

Sonab
Audio AB 8,5

Direktförsäljning
av audioprodukter 5,3

Televerket 4,9

Övriga
elektronikprodukter 6.8

Arets
resultat, 6,5 mkr, har belastats med kundförluster på 4,7 mkr, väsentligen
hänförliga till Sonab Audio AB, som 1 november inställde betalningarna.

Legomarknaden
har präglats av en fortsatt överkapacitet. Flera av de större
elektronikföretagen har i samband med övergången till modernare teknik
tvingats minska sina legoinköp för att kunna belägga sina egna
produktionsenheter. Detta har medfört en minskad lönsamhet på
produktionsuppdrag.

Under
året har aktiviteter igångsatts i syfte att förvärva produkter till bolaget för
att därigenom söka minska beroendet av legotillverkningen. Ett samarbetsavtal
har träffats med ett svenskt företag gällande tillverkning av hifiprodukter.
Exploateringen av sådana nya produkter kan troligen inte inledas förrän
tidigast under andra halvåret 1978. För 1978 förutses fortsatta svårigheter beträffande
legotillverkning, varför någon markant resultatförbättring knappast kan väntas.

Gunnar
Mängs

s. 99 Kontrollera mot PDF

Norrbottens Järnverk AB

En
av Sveriges största tillverkare av stål och stålprodukter. Verksamheten
överförs från 1978-01-01 till SSAB Svenskt Stål AB.

1973 1974 1975 1976 1977

Fakturerad försäljning mkr
655,3 994,1 968,2 872,3 978.4

Resultat
efter finansiella

intäkter och kostnader mkr
33.6 -23,8 -172,0 -713,3 -128.9

5,1

- 2,4

- 17,8

- 81,8

- 13,2

-16,4

-23,8

-177,1

133,2'

-199,7

5,5

1,9

- 5,0

- 21,4

0,1

23,3

26,3

21,0

50,6

37,8

339,3

321,5

438,7

335,3

349.4

4211

4 770

4 985

4 931

4 738

I
procent av fakturerad försäljning %

Resultat
före bokslutsdispositioner och skatter mkr

Avkastning
på totalt redovisat kapital %

Sohditet
%

Investeringar
i anläggningar mkr

Medelantal
anställda ' Inkl. finansiell rekonstruktion.

Verksamheten
1977

Handelsstålsindustrins
problem

Sedan
15 år tillbaka har lönsamheten i svensk stålindustri varit klart sjunkande.
Konjunkturtopparna har varit lägre och bottnama djupare och tidsmässigt längre.
Detta har i särskilt hög grad gällt handelsstålverken.

Tillväxten
i den svenska handelsstålförbrakningen har minskat betydligt från senare delen
av 60-talet. Speciellt har varvsindustrins efterfrågan på stål minskat
drastiskt efter oljekrisen 197374. Samtidigt importeras en allt större andel
av det stål som förbrukas i Sverige.

Kostnaderna
för malm, energi, miljö, kapital och arbetskraft har utvecklats ogynnsamt i
Sverige jämfört med många konkurrentiänder och därmed successivt försämrat
Sveriges intemationella konkurrenskraft.

Mot
denna allmänna bakgrund var det naturligt att NJAs styrelse hösten 1976 beslöt
skjuta genomförandet av Stålverk 80 framåt i tiden; särskilt som förnyade
marknadsutredningar visade att marknaden för stålämnen under överskådlig tid
inte skulle vara tillfredsställande.

Utvecklingen
är oroväckande, speciellt som det finns skäl att tro att svårigheterna att
exportera kommer att accentueras, vilket medför att den importhotade
hemmamarknaden bUr av allt större betydelse för svenska handelstålverk.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 lOO

Pressat
konjunkturläge

Till
stålindustrins strukturella problem har efter energikrisen lagrats en långvarig
och djup konjunkturnedgång. För den europeiska stålindustrin blev 1977 det
tredje utomordentligt dåliga året i rad med försämrade marknadsförhållanden.

Världens
produktion av råstål sjönk med över 1 %. För EG blev nedgången 6 % till följd
av den ökade konkurrensen, speciellt på traditionella exportmarknader.

Den
svenska råstålsproduktionen sjönk med hela 24 % och nådde därmed den lägsta
nivån sedan 1963. En bidragande orsak var försöken att minska överlagren, men
också den ökande konkurrensen i Europa.

Förbrukningen
av handelsfärdiga stålprodukter sjönk i Sverige under året med närmare 20 %
till följd av den försämrade aktiviteten i varvs-och verkstadsindustrin samt
den låga och sjunkande investeringsnivån. Importens andel av förbruknmgen
minskade dock från 53 % till 50 % samtidigt som exporten ökade med 6 %.

Den
under året fördjupade stålkrisen i Europa ledde till en kaotisk priskonkurrens,
som fick till följd att EG-kommissionen beslutade införa importlicens för stål
och andra prisstabiliserande åtgärder. Pågående förhandlingar mellan EG och
EFTA tycks leda till att EG accepterar ett fortsatt nära samarbete med EFTA.
Detta kan leda till en stabilisering av marknadsförhållandena även för den
svenska handeisstålindustrin.

NJAs
inriktning och problem

NJAs
anläggningar är en blandning av gairunalt och nytt. Järn- och stålverken från
40- och 50-talen utbyttes under åren 197176 mot modema verk för
ståltillverkning: Masugn LD-stålverk och stränggjut-ningsmaskiner. Dessutom
anlades ett nytt koksverk. Det gamla, otillräckliga sinterverket lever dock
kvar liksom elektrostålverket och göt-gjutningen. Valsverken från 50- och 60-talen
kompletterades på fårdig-ställningssidan samtidigt som en verkstad för
manufaktur av fartygsprofiler uppfördes.

De
angivna investeringarna gav NJA en ökad inriktning mot stålämnen för avsalu
och mot valsade, långa produkter, främst s. k. fartygsprofiler för
varvsindustrin. För att uppnå god produktionsekonomi erfordras fullt
utnyttjande av stålämneskapaciteten och en rationell tillverkning såväl av
ämnen som av valsade produkter inom ett inte alltför brett produktprogram.

De
rådande avsättningsförhållandena tvingade emellertid stålverket att med lågt
kapacitetsutnyttjande producera ämnen till en marknad som är liten,
konjunkturkänslig och geografiskt spridd. Dessutom krävde marknaden ett brett
dimensions- och kvalitetsprogram oavsett orderkvantitet.

Marknaden
för fartygsprofiler har i takt med varvskrisen minskat till

s. 101 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 101

1/3
av 197374 års nivå. Marknaden för övriga profiler visar inte någon nämnvärd
tillväxt, ökad försäljning av profiler för verkstads- och byggnadsindustrin
måste ske i stark konkurrens med såväl inhemska tillverkare som importörer.

Inför
1977 års verksamhet

Investeringsprogrammet
var inte genomfört till högkonjunkturåren 197374, utan NJA fick arbeta i konjunkturnedgångens
motvind när det gällde att komma ut på ämnesmarknaden och att öka försäljningen
av profiler för verkstads- och byggnadsindustrin.

Långvariga förluster och
den därmed låga självfinansieringsgraden i kombination med omfattande upplåning
för investeringsprogrammet gjorde en finansiell rekonstraktion nödvändig.
Riksdagen beslutade om kapitaltillskott till NJA om 1 800 mkr, vilket
redovisades i 1976 års bokslut.

Merparten
av kapitaltillskottet användes för att återbetala lokaliseringslån till staten
och kortfristiga skulder hos Statsföretag.

Den
nya organistionen med 6 tillverkande och säljande divisioner, 12 serviceenheter
och en liten VD-stab trädde i kraft vid årets början. Den kännetecknas av
målstyrning i en decentraliserad organisation med de anställda representerade i
beslutande organ.

Divisionaliseringen
medförde många positiva effekter, ökad affärsmässighet såväl externt som intemt
bidrog till att öka försäljningen och minska kostnadema trots lägre
försäljningspriser och högre inköpskostnader.

Resultatenheterna
fick som huvuduppgift att öka effektiviteten inom tillverkning och försäljning
för att uppnå driftsäkerhet, jämn och god produktkvalitet samt
leveranssäkerhet. Investeringsverksamheten inriktades mot dessa mål.

Från
detta arbete har NJA mycket goda erfarenheter. Kunderna visade större
tillförsikt till NJA som leverantör allteftersom leveransservicen
förbättrades.

Försäljning
och resultat

NJA-koncernens
fakturerade försäljning ökade med 12 % till 978 mkr (872), trots att prisnivån
sjönk med i genomsnitt cirka 3 %. För-säljnmgen inom såväl Sverige som till
övriga Norden minskade. Exportandelen ökade från 47 % till 58 %. Ökningen av
både försäljning och exportandel berodde till stor del på ökad avsättning av tackjärn
utomlands.

Koncernens
rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan uppgick till 4 mkr, en
förbättring jämfört med 1976 med 637 mkr.

Förbättringen
av resultatet belyses av nedanstående tabell: (mkr)

s. 102 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 j02

1976 1977 Förändring

Resultat
efter avskrivningar

enligt plan -633 4 4-637

Resultatförbättring genom åter-

läggning av lagemedvärdering

till verkligt värde 1976 351 -351

Korrigering för ändrade pro-

duktkalkyleringsprinciper 21 4-21

Resultatförsämring
genom åter-

läggning av 1977 års
upplösning

av
1976 års lagernedvärdering till

verkligt
värde 330 330

Resultatförbättring
genom åter-

läggning
av lagemedvärdering

till
verkligt värde 1977 145 -fl45

Skillnad
mellan utgående och

ingående
standardkostnader

avseende
lagerkvantitet vid

resp.
års början 60 68 8

Korrigerat
resultat efter av

skrivningar enligt plan 363 249 +114

Uppgången
av det justerade rörelseresultatet enligt tabell ovan skall ses mot bakgrand av
att moderbolagets omkostnader för tillverkning och administration minskade med
56 Mlcr, exklusive personal, bränsle och energi. Reduceringen av personal
medförde att koncernens lönekostnader kunde hållas på en oförändrad nivå. De
sociala kostnadema, m. m. för personalen ökade dock med 19 Mkr. Omkostnadsförda
investeringar och projekt minskade med 64 Mkr och erhållna sysselsättnings-och
utbildningsbidrag bidrog med netto 17 Mkr.

I
tider av lågkonjunktur och prisfall kan gällande lag medföra nedvärdering av
varalager från anskaffningskostnad till verkligt värde försiktighetsprincipen.

Skulle
varalagret värderats till samma priser som föregående år hade nedvärderingen
uppgått till 368 Mkr. Skillnaden mot redovisad nedvärdering om 145 Mkr bestod
av 110 Mkr, som avsåg ökat värde på grund av att lagret under året erhöll en
förbättrad sammansättning och högre kvaUtet, värderat enligt normala
värderingsprinciper samt 113 Mkr som följd av att SSAB vid köp av varulagret
använde andra värderingsprinciper som bland annat inkluderade hos NJA
omkostnadsförda standard- reservdelar, kokiler, m. m.

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 129 Mkr (713). I detta
ingick lagerstöd om 41 Mkr (71), räntenetto om 121 Mkr (137) samt övriga
finansiella kostnader om 54 Mkr (15). Av dessa avsåg 53 Mkr (11)
orealiserade kursförluster på skulder i utländska valutor som följd av
devalveringarna av den svenska kronan under 1977. Den finansiella rekonstraktionen
1976 förbättrade 1977 års räntenetto med cirka 125 Mkr.

Nettoresultatet
för moderbolaget bestämdes till 209,2 Mkr för att minska dess eget kapital
till 450,0 Mkr i enlighet med regeringens pro-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 103

position
1977/78: 87 om statiigt engagemang inom handelsstålindustrin, m. m.

Erhållna tillskott för
Stålverk 80 om 181 Mkr och för nedskrivning av anläggningstillgångar om 505 Mkr
redovisades som extraordinära poster. Detta gällde också projekteringskostnder
för Stålverk 80 om 131 Mkr, nedskrivning av Stålverk 80 med 340 Mkr och
nedskrivning av NJAs övriga anläggningstillgångar med 496 Mkr.
Rekonstruktionsreserven om 745 Mkr upplöstes, varvid 353 Mkr överfördes till
beskattad avsättning för slutreglering av medelstillskott vid bildandet av SSAB.
Beloppet anpassades til! syftet att nedbringa NJAs eget kapital till 450 Mkr.

Investeringar
och lagerutveckling

Investeringarna
uppgick till 349 Mkr (335), varav 265 Mkr (175) avsåg Stålverk 80 och
resterande 84 Mkr (160) gällde ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar.

Varulagrets
bokförda värde ökade till 821 Mkr (607), vilket till 190 Mkr berodde av
lagerförbättring och ändrade värderingsregler i moderbolaget samt till 24 Mkr
av ökat lager i Plannja AB.

Finansiering

Verksamheten
finansierades under första halvåret med återstoden av det av riksdagen
beviljade kapitaltillskottet om 1 800 Mkr sedan skulder om 1 363 Mkr betalts.
Under andra halvåret finansierades verksamheten främst genom kortfristig
upplåning i Statsföretag AB.

Strukturförändringar

Vid
årets början ombildades division Byggmanufaktur till ett helägt dotterbolag Plannja
AB, som tillverkar och marknadsför profilerad stålplåt med tillbehör för
användning inom byggindustrin samt bedriver entreprenadverksamhet för
uppförande av stålhallar. Plannja bildade under året dotterbolag i såväl Norge
som Finland.

Serviceenheten Data ombildades
vid halvårsskiftet till ett helägt dotterbolag, Prim-Data AB. Syftet är främst
att uppnå bättre kapacitetsutnyttjande genom försäljning av datatjänster även
utanför moderbolaget.

Efter riksdagens beslut om
kapitaltillskott om 25 Mkr bildades NJA Invest AB, vars syfte är att främja
industriell utveckling i Norrbotten. I NJA Invest AB ingår för närvarande två
dotterbolag; Isolamin AB, som har övertagit Plannjas tillverkning och
försäljning av fartygsmellanväggar, och nybildade Elenorr AB för tillverkning
och försäljnmg av elektroniska produkter. Dessutom gick NJA Invest AB in som
delägare i två mindre företag.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 104

Personal

I
samband med omorganisationen hösten 1976 klarlades ett personalöverskott om
cirka 750 personer. I och med att Stålverk 80-projektet sköts på framtiden
ökade överskottet till cirka 1 000, vilket beräknades försvinna på cirka 2 år
genom naturlig avgång.

Medelantalet
anställda i koncernen uppgick 1977 till 4 738 (4 957). Antalet heltidsarbetande
i moderbolaget minskades under 1977 genom främst naturlig avgång med 321 utöver
den personal som överfördes till Plannja AB och Prim-Data AB. Därutöver har
överskottet minskats med cirka 80 genom att tidigare inhyrda tjänster
övertagits av egen personal.

För
att underlätta frivillig avgång och intern rekrytering genomfördes ett
omfattande utbildningsprogram som finansierades med statligt utbildningsstöd,
övertalig personal engagerades i diverse underhålls- och reparationsprojekt m. m.,
för vilka sysselsättningsbidrag erhölls.

NJA
och SSAB

Mot
bakgrund av den svenska handelsstålindustrins ökande problem beslutade
Stålbranschrådet i början av 1976 att genomföra en utredning om den svenska
handelsstålindustrins framtida utveckling och straktur. Utredningen förelåg i
början av 1977. Den behandlade framtidsutsikterna för de tre stora och de sju
mindre handelsstålverken och pekade bland annat på att alla stordriftsfördelar
och samarbetsmöjligheter inte var tillvaratagna.

Under
större delen av 1977 förhandlade Gränges AB, Stora Kopparberg AB och NJA/Statsföretag
AB om att slå samman de tre bolagens stålverk m. m. i ett gemensamt bolag: SSAB
Svenskt Stål Aktiebolag.

Den
överenskommelse som nåddes mot slutet av året inkluderade Gränges' och Storas
gruvrörelser samt Gränges' järnvägsrörelse TGOJ och hamnanläggning. Avtalet föratsätter
att vårriksdagen 1978 beslutar om statiig finansiell medverkan vid bildandet av
SSAB.

SSABs
aktiekapital kommer att uppgå till 2 000 Mkr med NJA/Statsföretag som hälftenägare
och med Gränges och Stora som delägare med 25 % vardera. Genom överkurs på
aktierna tillförs bolaget en Reservfond om 800 Mkr.

Därutöver
erhåller SSAB ett statligt strukturlån om 1 300 Mkr samt ett statligt
rekonstruktionslån om 1 800 Mkr.

Mot
bakgrund av de problem som är förenade med NJAs nuvarande produktinriktning och
den rådande marknadssituationen beslöt NJAs styrelse i december 1977 att
bifalla förslaget till avtal om bildande av SSAB.

Bildandet
av SSAB medför en mängd samordningsfördelar samt ökade utvecklingsmöjligheter
för NJAs och övriga delägares stålrörelser.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 105

Situationen
är kritisk för merparten av europeisk handelsstålindustri. Bildandet av SSAB är
en nödvändig åtgärd för att åstadkomma den omstrukturering av de tre stora
handelsstålverken som erfordras för att höja produktiviteten, möta den ökande
export- och importkonkurrensen samt värna om den sysselsättning och det
industriella kunnande som ingår i svensk handelsståUillverkning.

Björn
Wahlström

s. 106 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:6 106

Nuclear Steam SG AB

Under
1977 levererades de ånggeneratorer för Ringhals 4, vilka bolaget hade i order
för sin licensgivare Westinghouse Electric Corporation. Tillverkningen utfördes
av Uddcomb och företaget har ingen egen anställd personal. I och med den
fullgjorda leveransen avvecklades bolagets verksamhet.

George
W Bond

s. 107 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 107

Nyckelhus AB

Tillverkar
och marknadsför monteringsfärdiga trähus samt nyckelfärdiga volymhus.

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

30,7

45,8

52.6

73.6

109,9

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

0,0

1,1

0.9

4,2

-0,1

I procent av fakturerad försäljning %

0,0

2,4

1,7

5,7

-0,1

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

0,0

1,1

1,0

4,2

-0,1

Avkastning på totalt redovisat kapital %

1,7

8,4

7,2

18.8

3,1

Soliditet
%

0,6

2,2

4,3

5,8

12,1

Investeringar i anläggningar mkr

0,1

0,3

0,7

1,0

1.5

Medelantal
anställda

74

77

86

92

200

NYCKELHUS

Efter
tre goda år hade vi stor möda att nå ett ± O-resultat 1977 på en omsättning av
109,9 mkr. Att vi hamnade långt under budgeterat resultat beror dels på den
allmänna lågkonjunkturen och kreditläget dels på att vi gjort en större
omläggning av produktionsUnjen i den nyförvär-vade fabriken i Skyttorp än som
förutsattes vid budgeteringen.

Konjunkturen

Branschen
har ingen reell möjlighet att utvidga sin hemmamarknad då bostadsbyggandet är
helt politiskt styrt. Byggandet har alltid använts som en konjunkturregulator
utom under nuvarande lågkonjunktur. Trots att efterfrågan på småhus är god har
igångsättningen minskat från knappt 44 000 perioden oktober -75oktober -76
till ca 38 000 motsvarande 12-månadersperiod 19761977 eller ca 13 %.
Politikerna har antingen saknat styrinstrament eller inte förstått att
utnyttja dem de har. En stark hämmande faktor är bristen på byggnadskreditiv
och topplån, i all synnerhet som de senare p. g. a. eftersläpning av
beräkningsgrunderna för de statliga lånen blir mycket höga beroende på gapet
mellan låneunderlag och verklig produktionskostnad.

Branschens
problem

Branschen
utmärks av en låg koncentration utan något marknadsledande företag. De största
företagen har ungefär 7 a 8 % marknadsandel. Några egentliga tecken till strakturrationalisering
finns inte. Branschen lider kanske också av en viss konservatism.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 108

1977
har inneburit en betydande konstruktionsverksamhet p. g. a. nya bestämmelser
arbetarskydd, handikappnormer men framförallt de nya energinormema.
Myndighetemas sätt att utan samordning framlägga de nya bestämmelserna har
förorsakat branschen och därmed konsumenterna stora kostnader.

Nyckellms
situation

Även
Nyckelhus har drabbats av omkonstruktioner dock i mindre grad än konkurrentema
då vi redan 1974 i praktiken uppfyllde de nya energinormerna. Vi har därför
kunnat ägna oss åt att få igång en rationell produktion i fabriken i Skyttorp
samtidigt som vi tagit fram ett ännu mer energisnålt blockat hus med tjockare isolering,
större täthet samt framförallt en värmeåtervinnande ventilation. Liksom
tidigare strävar vi efter en ekonomisk isoleringsgrad i stället för en av
bestämmelser påtvingad.

Vår
marknadsandel har stadigt ökat de senaste 4 åren men resultatet

1977 innebär att vi inte ktmnat göra erforderliga
avsättningar till varulagerreserv och dylikt. Trots detta är
konsolideringsgraden god inte minst tack vare den nyemission om 4,0 mkr som
verkställdes i början av året. Soliditeten förbättrades härvid och ligger nu
blott obetydligt under det långsiktiga målet. Likviditeten är, bortsett från
säsongmässiga variationer, tillfredsställande.

1978 och vad sedan?

Igångsättningen
av bostäder 1977 var markant lägre än planerat. För 1978 planeras en ökning men
tyvärr är det inte mycket som tyder på att dessa planer kommer att kunna följas
bättre än 1977 års. Vi har därför ställt in oss på att det inte kommer att
byggas fler småhus 1978 än 1977.

Marknaden
i Sverige torde redan för ett par år sedan ha nått sitt maximum. Även om en
uppgång sker från nuvarande låga läge innebär det en betydande överkapacitet i
branschen. Konkurrensen blir därför även i framtiden hård. Sedan nu det tyngsta
arbetet med att få igång produktionen i Skyttorp avklarats frigörs vissa
personella resurser vilka kan sättas in på exportansträngningar. Några snabba
resultat är emellertid inte på något sätt att vänta.

Ingmar
Björklöf

s. 109 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79:6 109

Nyland Mattor AB

Tillverkar
ett brett program av tuftade mattor, nålfiltmattor.

Nyland
Mattor, som tidigare år ingått i EssBo-gruppen, marknadsför ett brett sortiment
av textila mattor från egen tillverkning i Nyland utanför Kramfors. Den
fakturerade försäljningen under 1977 uppgick till närmare 27,5 mkr (28,3 mkr).
Försäljningen är i huvudsak begränsad till de nordiska marknadema.

Marknaden för
heltäckningsmattor har under de senaste åren minskat i omfattning. Detta har
under 1977 lett till en omstrakturering av leverantörsledet i Sverige. Genom
förvärv av Sylvans Tuft och Svenska Matt AB har Nyland Mattor deltagit i denna
förändringsprocess.

Bl. a. som en följd av
dessa förvärv har under året företagets produktionsresurser för tufttillverkning
ökat. Detta har skett parallellt med en avveckling av nålfiltproduktionen.

Den stagnerande marknaden
har inneburit svåra påfrestningar och resultatet före dispositioner och
skatter har under 1977 försämrats till 6,4 mkr (3,6 mkr).

Genom
företagsförvärven under 1977 och pågående rationaliseringsarbete eftersträvas
ett bättre utnyttjande av befintliga produktionsresurser.

Från
1978 ingår Nyland Mattor i den statliga Teko-gruppen. Som en följd av
resultatutvecklingen under 1977 har en översyn av Nyland Mattors verksamhet
inletts.

Sune
Ägren

s. 110 Kontrollera mot PDF

Rockwool AB

Utvecklar,
tillverkar och marknadsför isolerprodukter (mot brand, kyla, värme och ljud)
samt asbestersättningsmaterial; utför isolerings- och
ventilationsentreprenader.

1975'

1976

1977

101,2

455,0

571,0

9,3

34,5

23.5

9,2

7,6

4,1

9,3

31,6

24,9

14,5

9.8

26.4

26,9

26,2

5.0

21,7

64,0

1948

2 124

2 399

1973 1974

Fakturerad
försäljning mkr

Resultat
efter finansiella

intäkter och kostnader mkr

I
procent av fakturerad

försäljning
% _ _

Resultat
före bokslutsdis

positioner och skatter mkr

Avkastning
på totalt redo

visat kapital %

Soliditet
%

Investeringar
i anlägg

ningar mkr

Medelantal
anställda

»Avser
1/1031/12.

ROCKWOOLKONCERNEN

Moderbolaget
inom koncernen är Rockwool AB, Skövde. Företaget är en av landets ledande
tillverkare av isoleringsprodukter. Sedan något år tillbaka tillverkar och
marknadsför Rockwool också asbestersättningsmaterial. Dotterbolaget Isolerings
AB Isenta, Örebro, är ett av Skandinaviens största entreprenadföretag inom
isolerings- och ventilationsbranschen. Dotterbolaget Laxå Bruks AB har föratom
isoleringsprodukter också stålsand och renskulor i sitt program.

Hög
efterfrågan 1977

Koncernens
omsättning under det gångna verksamhetsåret uppgick till 571 mkr. Det utgör en
ökning i förhållande till 1976 med 25 %. Försäljningsresultatet överensstämmer
väl med för året uppsatta mål.

Den
gynnsamma utvecklingen av försäljningen är en produkt av den fortsatt starka
efterfrågan på koncernens varor och tjänster, vilken präglade 1977. Detta är
en konsekvens av en god utveckUng av marknaden för tilläggsisolering samt en ökning
av isolerstandarden i nybyggnationen. En för efterfrågan negativ faktor
utgjorde dock utvecklingen av nybyggnadsvolymen, vilken kan karaktäriseras som
svag.

Resultatförsämring

Koncernens
ekonomiska resultat utgjorde före bokslutsdispositioner och skatter 24,9 mkr.
Det utgör i förhållande till 1976 års resultat en

s. 111 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79:6 111

minskning
med 6,7 mkr. Den främsta orsaken till detta står att finna i de kundförluster,
som drabbade moderbolaget under året. En annan orsak är resultatnedgången i
dotterbolagen, vilken i huvudsak beror på det försämrade marknadsläget i
Sverige.

Händelserikt
år

Koncernen
är inne i ett starkt expansivt skede. Ett mycket omfattande investeringsprogram
genomförs. Ett viktigt inslag i detta utgörs av den kapacitetsökande
investering, som görs i Hällekis. Där påbörjades under

1977 byggandet
av ny modem mineralullsfabrik. Den nya fabriken kom

mer att tas i brak under hösten innevarande år. Fullt utbyggd 1979

kommer den att producera ca 36 000 ton mineralull. Sammanlagt kom

mer drygt 200 personer att sysselsättas i Rockwools Hällekisfabrik. Byg

gandet av den nya fabriken har föregåtts av ett omfattande och delvis

unikt samrådsförfarande i vilket sammanlagt ca 100 personer deltagit.

Sedan
ett antal år tillbaka pågår inom främst moderbolaget ett målmedvetet arbete på
att bredda verksamhetsbasen med nya produkter för nya användningsområden. Ett
exempel utgör den mineralfiberprodukt, framtagen inom moderbolagets forsknings-
och utvecklingslaboratorium, vilken framgångsrikt lanserades under 1976.
Produkten, som används som ersättningsmaterial för asbest, har under 1977 haft
en snabb försäljningsutveckling såväl inom som utom Sverige.

Ett
annat exempel utgör den påbörjade satsnmgen på formpressade
mineralullsprodukter. Kunnandet inom detta fält möjliggör många nya
tillämpningar.

Som
ett annat led i strävanden att bredda koncemens verksamhet får ses satsningen
på export inom moderbolaget. Satsningen tog sig konkreta uttryck bl. a. i
starten av ett nytt av moderbolaget helägt försäljningsbolag, Ecomax (UK) Ltd,
på den brittiska marknaden. Utfallet av bolagets första verksamhetsperiod blev
tillfredsställande. Isolerings AB Isenta bedriver också viss verksamhet på den intemationella
marknaden. Bl. a. arbetade företaget under 1977 med omfattande entreprenader
inom kylfartygssektorn i Västeuropa.

Under hösten fattade
styrelserna för moderbolaget och Laxå Braks AB beslut om att slå samman de båda
förtagens verksamhetsgrenar. Bakgrunden tiU beslutet är, att en sammanslagning
bedöms ge de bästa möjligheterna till ett samordnat utnyttjande av koncernens
resurser. Beslutet innebär bl. a. att de båda företagens isoleringsprodukter
fr. o. m.

1978 marknadsförs under
namnet Rockwool.

Styrelserna
beslöt också att under åren 197980 investera i en helt ny anläggning för
tillverkning av tidigare nämnda mineralfiber och formpressade produkter i Laxå.

s. 112 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:6 112

Hårdare
konkurrens

Mineralullmarknaden
i Sverige präglades under 1977 av en fortsatt snabb expansion. Den samlade
produktionskapaciteten kunde i stort tillgodose efterfrågan.

Under
1978 och framöver kommer en annorlunda marknadssituation att uppstå. Första
halvåret torde kännetecknas av balans mellan efterfrågan ch samlad kapacitet.
Detta förväntas dock under andra halvåret förbytas i ett kapacitetsöverskott
till följd av egna och huvudkonkurrentens utbyggnader, trots fortsatt tillväxt
i efterfrågan. En strakturell förändring av branschen torde vara förestående.
Redan under 1978 förväntas en nyetablering ske på marknaden. Under 1979
planeras sedan ytterligare etableringar. Om dessa planer sätts i verket kommer
en mycket allvarlig överskottssituation att uppstå på marknaden med stora
risker för allvarliga konselcvenser för företagen och deras personal.

Som
tidigare nämnts genomförs inom koncernen ett omfattande investeringsprogram.
Omfattningen av programmet ställer krav på en lönsamhetsförbättring. Denna
måste uppnås med ökande volym och effektivitetsförbättringar. En del av
investeringarna måste dock finansieras med extem upplånmg, då
lönsamhetsförbättringen ej förväntas bli tillräcklig för att täcka
föreliggande finansiella behov. Till följd av den sålunda ökande externa
finansieringen kommer soliditeten att temporärt försämras under 1978 och 1979.

Bo
Anderberg

s. 113 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 113

SARA, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag

Skandinaviens
största hotell- och restaurangkedja med en division även för personal- och
institutionsrestauranger.

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

375,0

422,9

480,8

549,1

587,7

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

-19,1

1,1

3,0

0,7

5,6

I procent av fakturerad försäljning %

- 5,1

0,3

0,6

0,1

1,0

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

-11,6

10,7

1,8

5,9

13,6

Avkastning på totalt redovisat kapital %

- 2,2

4,1

4,4

3,2

4,9

Soliditet
%

12,8

13,1

12,2

12,1

14,8

Investeringar i anläggningar mkr

15,9

11.5

8,6

53,1

21,7

Medelantal
anställda

5 469

5 413

5 574

5 422

5 036

Ar
1977 har för SARAs del inneburit en positiv utveckling. I all synnerhet gäller
detta SARAs nya verksamhetsgrenar, där t. ex. Clock-ked-jan successivt ökar sin
volym och konkurrenskraft och där personal-och institutionsrestaurangerna
fortsätter att utvecklas gynnsamt. Även SARAs större hotell visar en glädjande
utveckling.

SARAs
sedan 1974 nyetablerade verksamhetsgrenar representerade under 1977 20 % av den
totala omsättningen, vilken siffra under 1978 väntas stiga till 25 ä 30 %.
Lönsamheten för dessa verksamhetsgrenar är god och en ytterligare förbättring
kan förväntas under 197980, då dessa satsningar beräknas ge full effekt.

Bland
nyetableringar under året kan bl. a. nämnas ytterligare två hamburgerrestauranger
i Clock-kedjan, som därmed omfattar totalt fjorton enheter. Under 1978 beräknas
ytterligare ett antal enheter tillkomma.

Vidare
öppnades i februari 1977 ett nytt hotell i Malmö, som marknadsförs under
benämningen SARA Hotel Winn. Denna enhet omfattar 99 rum och utgör ett
rationellt ekonomihotell med frukostrestaurang. Nästa enhet av denna typ kommer
att öppnas under april 1978 i Östersund med 140 rum.

Inom
den hittills särskilt expansiva personal- och institutionsrestau-rangdivisionen
har under året fyra nya enheter etablerats. Denna utveckling förväntas
fortsätta även under 1978.

SARA
förvärvade under året de båda största företagen inom automatvaruhandeln i Sverige
PAN NORDIC AB och CANTEEN AB,

8
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 6

s. 114 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 II4

vilka
organisatoriskt inordnats under personal- och institutionsrestau-rangdivisionen.

Under
1977 har sju restauranger, tre hotell och sex fastigheter avyttrats varjämte SARAs
engagemang i Hässleholms Hotellaktiebolag upphört vid årsskiftet 197778.

SARAs
bruttoomsättning, vari inkluderas serveringsavgifter, ökade under 1977 med 5,7 %,
från 637,0 till 673,3 mkr, medan nettoomsättningen ökade med 6,9 %, från 592,8
till 633,5 mkr. Häri ingår övriga rörelseintäkter 1977 med 45,8 mkr (43,7 mkr).

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter förbättrades med ca 7,7 mkr, från 5,9 till
13,6 mkr.

I
konsolideringssyfte har SARA under 1977 överfört obeskattade reserver till
beskattat eget kapital samtidigt som en avsevärd nedskrivning gjorts på de
förvärvade automatvaraföretagens bokförda aktievärden. Avkastningen på i
koncernen totalt arbetande kapital har ökat från 3,2 % till 4,9 % samtidigt som
avkastningen på eget kapital efter skatt ökat från 5,8% till 22,6%.

Förnyelsen
av rörelsebeståndet och den starka omstraktureringen av företaget kommer att
fortsätta. I början av 1978 fattades beslut om avveckling eller konvertering
av ett tiotal hotell- och restaurangenheter. En starkt bidragande orsak härtill
har varit det av riksdagen fattade beslutet om förbud mot s. k. enarmade
banditer från årsskiftet 197879. SARA vidtar omfattande åtgärder genom
utarbetande av altemativa driftsformer för de hårdast drabbade rörelserna,
vilket emellertid inte torde kunna förhindra att ett flertal av de mest
spelberoende enhetema måste avvecklas.

Den
nya alkoholpolitiken påverkar också vår verksamhet. Restriktioner beträffande utskänkningsrättighetema
liksom en eventuell inskränkning av rätten till avdrag för
representationskostnader i samband med restaurangbesök kan av förklarhga skäl
lätt rabba näringens lönsamhetsförutsättningar. En under senare år mycket
ogynnsam kostnadsutveckling i kombination med en allmänt svag
konsumtionsökning har inneburit ett fortsatt volymbortfall och en vikande
lönsamhet vad gäller våra små enheter av fullservice-karaktär. Det är mot denna
speciella bakgrund SARAs ovan beskrivna utveckling bör betraktas.

Ett
verksamt bidrag till den utvecklingsprocess bolaget genomgår är det positiva
engagemang från de anställdas sida som kommit till uttryck i våra system och
program för demokratisering av arbetslivet. Detta gäller inte mmst vid
behandlingen av omstruktureringsfrågoma.

Hur
förklaras då de positiva resultaten av SARAs nyetableringar trots de allmänt
ogynnsamma konjunkturförutsättningama?

Framförallt
ligger förklaringen i möjlighetema att utnyttja stordriftsfördelar, synergieffekter
och modem rationell hantering beträffande såväl teknik som administration. Det
har också visat sig att satsningen på

s. 115 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 115

prisvärda
produkter från t. ex. Clock hävdar sig mycket väl i konkurrensen och att dessa
produkter väsentligt ökar sin volym under i övrigt svåra branschföratsättningar.

Prognosen för 1978 pekar
på att resultatet inte kommer att bU väsentligt sämre än för 1977, medan 1979
blir det verkligt problematiska året i och med att spelet försvinner.

Under de senaste åren har
inom SARA bedrivits ett intensivt långsyf-tande straktureringsarbete. Detta har
inneburit att mer än halva det rörelsebestånd som bolaget hade 1970 är
avvecklat eller konverterat samtidigt som väsentligt flera nya enheter och
verksamheter har tillkommit. Straktureringsarbetet kommer att fortsätta för att
åstadkomma en ytterligare diversifiering av verksamheten, en bättre anpassning
till ändrade marknadsförutsättaingar, en ökad lönsamhet, allt i syfte att göra
SARA betydligt mindre konjunkturkänsligt i framtiden.

Ingemar
Hellström

s. 116 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 116

SMT-PuUmaxAB

Skandinaviens
största tillverkare av verktygsmaskiner med en omfattande export över hela
världen.

1973'

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

74.9

171,7

206,1

241,5

229,2

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

3.4

12,9

15,2

19,9

6,0

I procent av fakturerad försäljning %

4,5

7,5

7,4

8,2

2,6

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

2,5

14,7

15,2

19.9

8.1

Avkastning på totalt redovisat kapital %

7,9

13,3

13,0

12,9

6,1

Soliditet
%

21,0

15,7

15,9

30,3

26,4

Investeringar i anläggningar mkr

1,7

9,8

16,1

22.1

4,9

Medelantal
anställda

467

903

1012

1 102

1074

' SMT
Machine Company AB.

När
nu konjunktursvängningar av allt att döma är oundvikliga, borde det ju åtminstone
teoretiskt vara ett gemensamt intrese för såväl kund som leverantör att
investeringar genomförs i tider med lägre industriell aktivitet. Detta intresse
måste dessutom väl sammanfalla med intresset hos våra styrande organ och
ekonomisk expertis, allt för att genom utjämningseffekter nå bättre balans i
ekonomin. Subventioner och stimulansåtgärder av olika slag tillgrips ofta för
att styra utvecklingen i denna riktning. Att skillnaderna sällan kan bli stora
är ett känt förhåUande. Att skillnaderna skulle bli så stora som de råkade bli
i detta avseende under de senaste gångna tre åren hade väl ändå ingen räknat
med ens i sina mest pessimistiska stunder.

Händelseutvecklingen
under denna period måste ha inneburit grand-ligt spräckta planer och upprepade
besvikelser för många företagsledare. Den gav dessutom en utmärkt illustration
till svårigheten att styra investeringsviljan inom industrin. För att förmå
industrin att bli investeringsvillig krävs inte bara stimulanser utan även
vissa naturliga förutsättningar, i första hand optimism och framtidstro. Sådan
fanns i svensk industri i rikt mått under 1975. Med frejdigt mod, väl
understött av lagerstöd, investeringsstimulanser etc, skulle vi genom inhemsk
hög aktivitet snabbt och elegant överbrygga effekterna av den djupa intemationella
konjunktursvackan. Början blev bra. Snart nog trängde sig emellertid
verkligheten på. Den utiändska aktiviteten hade visserligen förbättrats något
under tiden vi producerat för fullt mot lager, men inte tillräckligt för att
ge oss den draghjälp vi hade räknat med. Men vad värre

s. 117 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:6 117

var
när vi nu verkligen skulle behövt vår konkurrenskraft och utnyttjat de
investeringar som gjorts under 1974 och 1975, hade vi själva försämrat vårt
konkurrensläge på ett hart när obegripligt sätt. Reaktionen blev häftig, då
produktionsapparaten i många företag arbetade för fullt och marknaden plötsligt
bara inte fanns längre. Optimism och framtidstro var som bortblåsta inte
undra på att investeringsviljan lika plötsligt försvann. Vad hjälper
stimulansåtgärder i ett sådant läge?

Under
de goda åren 1973 och 1974 och den bibehållna optimismens 1975 rastades den
svenska verkstadsindustrin ganska väl med moderna maskiner. Detta förhållande
medgav att denna del av industrin utan olägenhet och utan att riskera att hamna
i situationen att bli utkonkurrerad på grund av omodem maskinutrustning kunde
avvakta med ytterligare investeringar en lång period i ett trängt läge.
Industrin började följdriktigt att ganska hårdhänt utnyttja sig av denna
"fördel" redan under 1976.

Den
svenska verktygsmaskinsindustrins föratsättningar inför 1977 kan knappast ha
varit mycket sämre. Orderstockama små, om inte obefintliga, inhemska marknaden
praktiskt taget utan botten, exportmarkna-dema utan ljusglimtar och dessutom
starkt försämrad konkurrenskraft. För att branschen skall ha rimUga villkor,
krävs vidare någorlunda normala förhållanden såväl på hemma- som
exportmarknaderna. Utan förändring på någon av dessa punkter skulle det därför
vara en omöjlig uppgift att reda upp en sådan situation. Skulle ändå inte en
förbättring på exportmarknaderna till slut komma verktygsmaskintillverkarna
till hjälp?

Utomlands
sjönk den ekonomiska aktiviteten dramatiskt i slutet av 1974. Sedan 1975 har
dock en kontinuerlig om än inte särskilt kraftig tillväxt ägt rum, vilken har
förbättrat kapacitetsutnyttjandet. Ännu vid ingången av 1977 hade emellertid
detta inte nått sådan nivå att investeringar aktualiserats i nämnvärd
omfattning. Att investeringstakten var låg under hela denna period är lättförståeUgt
med dåligt kapacitetsutnyttjande och osäkrare framtidsperspektiv än någonsin.
I själva verket var investeringsviljan så dålig, att inom intemationella verktygsmaskintill-verkarorganisationer
röster höjts för gemensamma aktioner med avsikt att förmå respektive regeringar
att genomföra mycket långtgående stimulansprogram för att stödja verktygsmaskinindustrin.
Branschen har dock inte de bästa erfarenheter av stimulansåtgärder av gängse
slag. Dessa får alltför sällan avsedd verkan utan kommer i stället sådana projekt
till del, som av andra anledningar ändå skulle ha genomförts.

Till
problemen för den västerländska maskinindustrin har nu också lagts den formliga
invasion av produkter, nu även tekniskt kvalificerade sådana, från Fjärran
Östern, som knappast har kunnat undgå att påverka många företags planering och
agerande.

Mot
bakgrund av alla de samtidiga och samverkande svårigheter som

s. 118 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 118

branschen
sålunda utsatts för under en längre tid är det inte ägnat att förvåna att
protektionistiska tendenser börjat ge sig tillkänna på olika håll i världen.
Dessa har i vissa fall blivit så otrevliga att en fortsättning i samma riktning
allvarligt kan påverka de svenska företagens möjUgheter att hävda sig på
exportmarknaden.

Den
svenska verktygsmaskinindustrin har förvisso fått hjälp på olika sätt under
året. I första hand genom devalveringen av den svenska kronan och därefter i
form av något förbättrat investeringsklimat på några viktiga marknader,
företrädesvis USA. Tyvärr var hjälpen alltför svag och dröjde alltför länge.
Den har därmed inte gett effekt tillräckligt snabbt, varför vissa dramatiska
åtgärder inte kunnat undvikas inom branschen. Svensk verktygsmaskinindustri har
emellertid haft en anmärkningsvärd förmåga att överleva. Men om detta ständigt
måste ske genom krympning av kostymen, finns det anledning att allvarUgt oroa
sig för dess framtid, speciellt som den inhemska kundkretsens lojahtet tyvärr
visat sig svag.

Inom
SMT-Pullmax har vi klarat denna kniptångssituation ganska hyggligt under 1977.
Inriktningen mot numeriskt styrda maskiner och den framgångsrika satsningen på
egna CNC-system (datorbaserade styrsystem) har starkt bidragit tiU detta. CNC-tekniken
har nu på bredare front också börjat överföras på plåtmaskinprogrammet.
Utvecklingen av verktygsmaskiner kommer att präglas av önskemål om allt högre automatisering.
Kraven på serviceberedskap är redan nu utomordentUgt höga inom branschen och
kunderna kommer i framtiden att kräva att leverantörerna ensanama tar totalt
ansvar för mycket komplexa anläggningar. SMT-Pullmax har målmedvetet satsat på
att med egna resurser behärska hela teknologin, dvs. såväl den mekaniska som
elektroniska utvecklingen, vilket är sällsynt inom branschen. Detta har varit
en avgjord styrkefaktor, som har medgivit att kunderna kunnat erbjudas större
driftstrygghet.

Den
i alla avseenden dystra situationen vid ingången av året har krävt en serie
åtgärder inom koncemen. ökade insatser på exportmarknaderna tillsammans med
åtgärder för att kortsiktigt förbättra konkurrenskraften, vilket innebar eliminering
av effekterna av den felaktigt värderade svenska valutan, har givit betydande
effekt. Devalveringen, om än alltför liten, har bekräftat riktigheten i
handlingssättet och förbättrat läget ytterligare. Även om obestridligen
marknadsandelar har förlorats, har fotfästet väl kunnat bibehållas på
etablerade marknader. Inbryt-nmgar har också kunnat göras på vissa nya sådana.
Bolaget har haft glädjande framgångar med plåtmaskinprogrammet bl. a. i
Sydkorea.

Full
balans mellan försäljning och produktion har dock ej kunnat uppnås. Under den
första utomordentiigt kärva delen av året har därför en planerad
lageruppbyggnad ägt ram. Dessbättre har det varit möjUgt att under senare delen
av året avyttra större delen av detta lager. Den

s. 119 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 119

begränsade
lagerproduktionen har emellertid påverkat såväl kapitalutnyttjande som
lönsamhet i negativ riktning.

Resultatet för koncernen
var mycket gott åren 19741976. Resultatet för 1977 var hyggligt om
jämförelse görs med branschen. Lönsamheten var dock ej helt
tillfredsställande. Den måste förbättras för att vi skall klara det ambitiösa
utvecklingsprogram som ligger framför oss. Möjligheter att förbättra
lönsamheten saknas inte. Knappast på prissidan inom överskådlig tid men såväl
på kapitalutnyttjandesidan som produktivitetssidan och inte minst på
produktstruktursidan. Lönsamhetsnivån är långt ifrån enhetlig för de olika
produktslagen.

Kommer då 1978 att medge
dessa förbättringar? Utsikterna inför 1978 ser onekligen något bättre ut än för
1977. För den svenska ekonomin och marlcnaden gives uppenbarligen inget större
hopp. För vissa exportmarknader har dock en förbättring redan kunnat skönjas.
Koncernen står tämligen väl rustad såväl produktmässigt som tekniskt och personellt.
Osäkerhetsmomenten är emeUertid många. Om inga tvära kast i
händelseutvecklingen inträffar, bör företaget kunna klara även 1978 hyggligt
även om det knappast har utsikter att kunna utvecldas till ett bra år.

Bengt
Gamner

s. 120 Kontrollera mot PDF

Sonab Communications AB

Utvecklar,
tillverkar och marknadsför kommunikationsradiosystem. Företaget ingår
sedan den 1 januari 1978 i Svenska Radio AB.

1974'

1975'

1976'

1977

82,0

117,9

103,2

71,8

-22.1

-36,7

-45.6

-2,3

-27,0

-31,1

-44.2

-3,2

-53,0

-37,7

-45,6

-2,1

-18,8

-22,2

-27,8

1,3

0,5

10,4

8,1

29,0

13,2

2,0

2,3

2,3

796

1045

932

507

1973'

Fakturerad
försäljning mkr 40,5

Resultat efter finansiella

intäkter och kostnader mkr
2,6

1
procent av fakturerad

försäljning % -6,4

Resultat
före bokslutsdispositioner och skatter mkr 2,6

Avkastning
på totalt redo

visat kapital % 0,0

Soliditet
% 7.0

Investeringar
i anlägg

ningar mkr 2,1

Medelantal
anställda 389

'
AB Sonab.

Verksamheten

Då
audioverksamheten och verksamheten i Lövånger vid årsskiftet 1976/77 utbratits
ur AB Sonab ändrades företagets namn till nuvarande Sonab Communications AB
från 1977-01-01.

I Sonab
Communications koncentrerades således verksamheten tiU utveckling,
tillverkning och marknadsföring av produkter och system för landmobil
radiokommunikation.

Viss
utveckling och tillverkning jämte all marknadsföring i Finland har skett i det helägda
dotterbolaget OY Sonab AB i Esbo utanför Helsingfors.

Marknaden

Företaget
har framförallt varit inriktat på den nordiska marknaden, vilken är
förhållandevis välutvecklad och uppskattas tUl ca 20 % av den totala marknaden
i Västeuropa.

Tillväxten
inom företagets produktområde och inom dess huvudmarknader har under de
senaste årens lågkonjunktur varit dryga 10 % per år. Den under 1977 fakturerade
försäljningen 56,8 mkr, exklusive legofakturering och exklusive Finland,
motsvarar en ökning sedan föregående år med 15 % i fasta priser. Även
orderingången ökade i samma proportion (15 %, fasta priser) mellan 1976 och
1977, vUket innebär att företaget väl försvarat tidigare marknadsandelar på
huvudmarknaderna utom Finland.

För
OY Sonab AB i Finland har en tillbakagång skett som fakture-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 121

ringsmässigt
motsvarar 26 % sedan 1976. FaktureringsbortfaUet gäller i första hand export
men även inom Finland har viss återgång skett. Den i Finland utvecklade och
tillverkade nya biltelefonen, exklusivt avsedd för den finska marknaden, kunde
inte levereras från fabrik förrän i december 1977.

Den
nordiska marknaden börjar, på grand av alltmer enhetliga specifikationer, att
bli intressant för de stora utomnordiska tillverkarna. En hårdnande konkurrens
på företagets hemmamarknad, de nordiska länderna, är att vänta.

Resultat

Det
konsoliderade resultatet för 1977, före bokslutsdispositioner och skatter, blev
en förlust med 2,1 mkr. Detta resultat har påverkats av en kursförlust av 1,0 mkr.

Moderbolagets, Sonab
Communications AB, resultat 1977, före bokslutsdispositioner och skatter, blev
en förlust med 1,2 mkr. (Budgeterad förlust 1,8 mkr). Efter en partieU
upplösning av lagerreserven i Finland med drygt 300 tkr, uppvisar det finska
dotterbolaget, OY Sonab AB, varken vinst eller förlust för 1977.

Försäljning
till SRA

Under
hösten 1977 genomfördes MBL-förhandlingar med personalorganisationerna
beträffande företagets eventuella försäljning till Svenska Radio AB (SRA).

Vid
årsskiftet 1977/78 förvärvade SRA av Statsföretag AB samtiiga aktier i Sonab
Communications AB.

Nils
Kjellander

s. 122 Kontrollera mot PDF

Statsföretag International AB

Bolagets
uppgift är att starta och utveckla export- och importverksamhet på marknader
utanför Västeuropa och Nordamerika.

1976

1977

1,0

1,5

-1,1

-2,8

7

11

1973 1974 1975

Fakturerad
försäljning mkr

Resultat
före bokslutsdis

positioner och skatter mkr

Medelantal
anställda

Under
året har ett importföretag startats i Nigeria med uppgift att därifrån
importera och distribuera produkter från flera företag inom
Statsföretagsgruppen. Leveranser har påbörjats.

Den
tidigare startade verksamheten på östra Afrika har utvecklats och flera nya
order har tagits.

Detsamma
gäller verksamheten på Sovjetunionen, där flera företag inom gruppen har fått
nya order.

I Mellanöstem
har omfattande verksamhet bedrivits för ett företag och förberedelser vidtagits
för introduktion på olika marknader av andra företag inom gruppen.

Vid
sidan av den normala verksamheten har bolaget dessutom utarbetat offert på
byggandet av en större fabriksanläggning i ett afrikanskt land. Företaget
uppträder här som "main contractor" och samarbetar med flera svenska
och utländska företag.

Arne
Hedelius

s. 123 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 123

Statsraff AB

Företaget
bildades med syfte att projektera ett raffinaderi vid Brofjorden.

Regeringen
beslutade i febraari 1977 att projektet inte skaU genomföras nu. Möjligheten
att uppföra raffinaderiet skaU emeUertid bevaras genom att projektet hålls
aktuellt. Även vissa markförvärv skaU fortsätta. Regeringen uttalade samtidigt
att andra möjUgheter att öka försörjningstryggheten skaU undersökas, bl. a.
mindre utbyggnader av befintiiga raffinaderier. Statsrafforganisationen skulle
i samband därmed få vissa nya uppgifter.

Efter
regeringens beslut har verksamheten inom Statsraff omfattat bl. a.:

fortsatt utredning beträffande föratsättningama för
utbyggnad av befintliga raffinaderier

utredning av projekt med nära anknytning därtiU

medverkan i förhandlingar inom ramen för en statlig
oljeverksamhet

fortsatta markförvärv

uppföljning av teknisk och marknadsmässig
utveckling inom raffinaderisektorn.

Regeringens
tillstånd till expropriation av mark för raffinaderiet lämnades 1977-11-17.

Statsraff AB och Statens
Vattenfallsverk utreder gemensamt föratsättningama för en ny typ av kraftverk,
baserat på förgasning och partialoxidation av svavelrika energiråvaror.
Projektet är i ett första skede att se som en komplettering av befintliga
raffinaderier och bedöms som speciellt intressant eftersom elproduktionen
synes kunna ske till konkurrenskraftiga kostnader och med små utsläpp av
svaveldioxid trots höga svavelhalter i bränslet.

Antalet
anställda i Statsraff AB har under 1977 i medeltal uppgått tiU 14 st.

Nils
Elam

s. 124 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 I24

Stigtex AB

Kamgams-
och kardgarnsspinneri. Ingår sedan den 1 januari 1978 i AB Eiser.

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

20,6

25.4

22,1

42.2

47.7

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

0,8

-0,3

- 2,3

- 5,4

- 9,4

I procent av fakturerad försäljning %

3,9

-1.2

-10,4

-12,8

-19,7

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

0,8

-0,3

- 2,3

- 2,8

- 6,8

Avkastning på totalt redovisat kapital %

7,7

1,8

- 6,7

-16,6

-22.4

Soliditet
%

25,5

21,4

6,6

5.0

3.8

Investeringar i anläggningar mkr

1,3

3,1

1,0

2.1

1,5

Medelantal
anställda

173

180

151

276

243

Stigtex
producerar garner till heminrednings-, handarbets-, trikå- och mattindustrin.
Årsomsättningen är 47,7 mkr, därav på export 27,1 mkr.

Produktionen
av vissa garner är av stor betydelse ur beredskapssynpunkt och det gäller för
företaget att vidmakthåUa det kunnande inom området som krävs vid eventuell
avspärrning.

Branschens
marknadssituation är svår och kan till stor del hänföras till den allmänt kända
konjunktursituationen.

Förlusten
är 6,8 mkr och beror dels på att importerade produkter pressar priserna inom
landet dels på prisnivån på exportmarknaden.

Företaget
har genom ett intemt intensivt arbete kommit fram till en
produktrationalisering och en anpassning av antalet medarbetare till den nya
situationen, vilket ger företaget ett betydligt bättre utgångsläge för kommande
år.

Under
1978 kommer Stigtex att lansera en ny produktionsteknik. Denna medger större flexibUitet
och kundservice samt därmed sammanfallande större konkurrenskraft.

Marknadsmässigt
och personalmässigt håller sig Stigtex väl framme jämfört med övriga
konkurrenter, som även de gör stora förluster under 1977.

Den
finansiella situationen är 1977 säkerställd genom bidrag från ÖEF samt
moderbolaget. Genom bildandet av den nya tekokoncernen kommer Stigtex att
tillhöra AB Eiser från 1978-01-01.

Den
svaga resultatutvecklingen och den successivt försämrade marknadssituationen
har gjort radikala åtgärder nödvändiga. En partsammansatt översyn av Stigtex
framtid pågår.

Ernst
Eggenberger

s. 125 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 125

Svenska Lagerhus AB

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

2,9

3,6

3,8

4,3

4,9

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

0,0

0,0

0,0

0,3

0,1

I procent av fakturerad försäljning %

0,0

0,0

0,0

7,0

2,0

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

0,0

0.0

0,0

0,3

0,1

Avkastning på totalt redovisat kapital %

0,3

1,3

2,2

5,2

2,5

Soliditet
%

61,2

59,8

60,7

60,7

54,3

Investeringar i anläggningar mkr

1,9

1,1

0,2

0,2

1,3

Medelantal
anställda

26

26

23

24

24

Företaget
äger och förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av spannmål, frö och
fodermedel för bl. a. Svensk Spannmålshandel ek förening.

Bolaget
åtager sig också beredskapslagring av Uvsmedel på uppdrag av Statens
Jordbruksnämnd.

Faktureringen
1977 uppgick tUl 4,9 mkr (4,3 mkr) och resultatet före bokslutsdispositioner
och skatter 0,1 mkr (0,3 mkr).

Anders
Fyrenius

s. 126 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 126

Svenska Skifferolje AB

Bolagets
verksamhet är under avveckling

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

0,7

0,4

0,0

0,0

0.0

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

1,2

0.7

1,5

1,6

2.0

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

1,1

0,8

2,1

1.6

2.0

Soliditet
%

58,2

95,6

96,6

97,5

97.1

Investeringar i anläggningar mkr

0,0

0,0

0,0

Medelantal
anställda

1

1

1

1

1

s. 127 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 127

Svenska Tobaks AB

Marknadsledande
företag inom tobaksbranschen samt diversifierat inom konsumentvarasektorn.

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

449,2

628,8

811,4

926.6

972,6

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

125.0

149,3

203,7

226.8

231,9

I procent av fakturerad försäljning
%

27.8

23,7

25.1

24,5

23,8

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

125,4

147,3

212,3

235,9

227,8

Avkastning på totalt redovisat kapital %

11,4

14,7

15,7

16,7

16,2

Soliditet
%

48,2

47,3

41,2

43,7

45,0

Investeringar i anläggningar mkr

13,1

23,8

20.7

30,4

25,6

Medelantal
anställda

2 144

2 727

3 017

3 154

3 102

Konsumtionsutvecklingen

Tobaksbolagets
försäljning uppgick till 664 mkr en ökning med 9 mkr eller 1,4 % jämfört med
1976. Volymmässigt skedde dock en nedgång inte bara på hemmamarknaden utan
även i fråga om exporten.

För
första gången sedan 1971 har den försålda volymen itunskat för samtliga rökproduktgrapper.
Endast produktgrappen rökfri tobak (snus och tuggtobak) och "övriga produkter"
(tändare och utensiUer) har ökat i volym.

Orsaken
till den minskade efterfrågan av rökprodtikter är främst att söka i den
kraftiga ökningen av tobaksskatten i mars 1977. Det kan inte uteslutas att även
den fortsatta debatten och informationen om rökningens effekter bidragit tiU
konsumtionsminskningen framför allt hos img-domen. Cigarettrökningen bland
tonåringar har fortsatt att minska och är nu på den lägsta nivån sedan konsumtionsmätningar
började i mitten på 60-talet. Sålunda röker för närvarande 28 % av ungdomar i åldem
1519 år cigaretter dagligen att jämföra med uppåt 45 % i början av 70-talet.
Andelen rökare bland vuxna män (35 %) har fortsatt att minska, medan andelen
cigarettrökare bland kvinnor (37 %) ökar mycket svagt.

Den
egentliga röktobaken kan uppdelas i piptobak och ruUtobak (för handruUade
cigaretter). Piptobakens mycket kraftiga nedgång kan inte kompenseras av den
ökande rullningen. Denna utveckling är kännetecknande inte bara för Sverige
utan drabbar även bolagets exportmarknader där piptobaken intar en
framträdande plats.

Däremot
har snuskonsumtionen fortsatt att öka. Vanan att snusa breder ut sig i den
yngre medelåldem och ersätter där rökningen. Den tidi-

s. 128 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79:6 128

gare
mycket kraftiga uppgången bland ungdomen har avstannat. Internationellt sett
är den svenska rökkonsumtionen låg, vilket tiU stor del beror på snusets
traditionella förankring i svenska folkets tobaksvanor.

Exporten
domineras fortfarande helt av försäljningen av piptobak tUl USA. På grand av lagernedskäming
hos den amerikanska agenten men även tUl följd av en vikande totalmarknad har
leveranserna dit bUvit betydligt lägre än året innan. Marknadsandelen har
uppgått till oförändrat ca 9%.

Utvecklingsmöjligheter

Tobaksbolagets
utvecklmgsmöjligheter på hemmamarknaden beror främst på tre faktorer:

1. Den lånsiktiga konsumtionsutvecklingen

2. Produktutvecklingen i konkurrens med utiändska
företag.

3. Möjlighetema att kommunicera med konsumenterna.
Utvecklingen under 1977 var beklaglig genom att konsumtionsntinsk-

ningen
särskUt drabbade produktslagen cigarrer, cigarUler och piptobak. Dessa
produkter utgör stommen i bolagets export. Dessutom är cigariU-tillverkning
särskilt arbetsintensiv och bidrar tiU att skapa sysselsättning. Till en del är
utvecklingen beroende av tobaksskattepolitiken, som kan reducera den bas för en
framgångsrik exportverksamhet som hemmamarknaden utgör.

Långsiktigt
kommer snus och tuggtobak att öka. Många rökare, som inte vill eller kan avstå
från njutningen av tobak, kommer sannoUkt att gå över tUl sådana produkter.

Cigarettkonsumtionen
kommer långsiktigt att minska, dock svagt och med vissa svängningar i takt med
konsumenternas realinkomstutveck-ling och i takt med prisutvecklingen för såväl
cigaretter som andra konsumtionsvaror.

Produktutvecklingen
kommer att vara av stor betydelse i konkurrensen om rökarna. De företag som
kan erbjuda produkter med låg tjär-och nikotinhalt och samtidigt smakmässigt
kan accepteras av konsumenterna kommer att ha största möjlighetema på
marknaden.

Reklamförbud?

För
ett företag inom konsumtionsvaraindustrin, som verkar i fri konkurrens, är det
ytterst väsentligt att kunna informera allmänheten om sina produkter. Ett
reklamförbud skulle på sikt leda tiU en minskning av bolagets uppnådda
marknadsandelar tiU förmån för utländska företag. Erfarenheter från länder med
reklamförbud visar att utländska märken ökar på bekostnad av inhemska
produkter, medan totalkonsumtionen inte påverkas. Den svenska konsumenten
kommer inte att avskärmas från marknadsföringen av de stora intemationeUa
märkena i branschen. I sin yttersta konsekvens skulle ett förbud kunna leda
till export av arbetsplatser till konkurrenter i utlandet.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 129

Produktionsstrukturen

En omfattande utredning om bolagets framtida
produktionsstruktur, vari representanter för de anställda medverkat, har
resulterat i ett principbeslut att cigarettillverkningen skall koncentreras
till Malmöfabriken och cigarilltillverkningen där flyttas tUl Härnösand.
Piptobaks- och snustillverkningen bibehålies vid fabrikerna i Arvika respektive
Göteborg. Detta leder på sikt till en högre produktivitet och därmed ökad
lönsamhet. Den personalminskning som strukturändringen medför skall så långt
möjligt kompenseras genom skapandet av ny tiUverkning vid sidan av
tobakshanteringen, främst i Malmö- och Härnösandsregionema.

Sedan beslut om produktionsstrakturen fattats, har
projektering av en helt ny snusfabrik i Göteborg igångsatts. Investeringen
inklusive maskinparken beräknas uppgå till ca 60 mkr i dagens penningvärde och
väntas bli färdigstäUd under 1980.

Ekonomin

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev tillfredsstäUande
vad gäller det beloppsmässiga utfallet. Sålunda blev vinsten något bättre än
1976 och även något bättre än det i bolagets senaste årsredovisning
prognostiserade beloppet. RäntabUiteten har dock försämrats något. En förväntad
nedgång i bolagets försäljningsvolym totalt sett torde leda till en minskad
lönsamhet och en successiv personalminskning under de närmaste åren.

Dotterbolagen

Det holländska dotterbolaget Elisabeth Bas hade fortsatt
framgång under året. Bolaget har fabriker för tillverkning av cigarrer och cigariller
i Holland och Belgien samt försäljningsbolag i såväl Belgien som Frankrike.
Försäljningsökningen uppgår volymmässigt till 9 % jämfört med 1976 och hänför
sig huvudsakligen till exportmarknaderna, varav den franska gett särskilt goda
resultat. Vinsten var fullt tUlfredsställande.

Av de svenska dotterbolagen har Ekströms Livsmedels
Produkter AB och sälj- och agenturföretag AB Hugo Österberg visat en positiv
utveckling trots den allmänna stagnationen inom livsmedelshandeln. Ekströms
totalresultat har dock dragits ned av kostnader för en ny tUlverkning av
potatisprodukter.

Nordium AB har efter försäljningen av Grumme-sortimentet
övergått till att satsa på hälso/naturkostbranschen. Resultatet 1977 påverkades
av omstruktureringen och blev negativt. Även Sinjet AB med verksamhet i
Huskvarna och Vilhelmina redovisade en förlust. Ansträngningar att finna en
långsiktigt bärkraftig verksamhet i Vilhelmina pågår.

Sven G Andrén

9 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 6

s. 130 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 130

Svenska Torv AB

Tillverkar
och utvecklar torvprodukter för bränsle och kultivering av trädgårdsjord.

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

7,6

8,1

9,3

9,7

9,9

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader mkr

1,8

1,3

1,3

0,5

0,1

I procent av fakturerad försäljning %

23,7

16,0

14,0

5,2

1,0

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter mkr

1,9

1,5

1,3

0,4

0,0

Avkastning
på totalt redovisat kapital %

18,8

12,7

10,2

5,4

3,5

Soliditet
%

70,2

71,1

49,7

55,7

55,3

Investeringar i anläggningar mkr

0,3

0,3

3,3

3,6

3,7

Medelantal
anställda

71

73

74

68

57

Torvbolagets
traditioneUa verksamhet anknöt till energiförsörjningen. Bolagets första
uppgift var att tUlverka torvbriketter på frästorvbasis. När oljan kom att
dominera bränslemarknaden övergick bolaget till att framställa
jordförbättringsmedel och odlingssubstrat för blommor och grönsaker. Denna
alternativa verksamhet var framgångsrik och är under fortsatt utveckling på
marknaden. Inom den nuvarande verksamhetsramen har en nydaning av
produktionsanläggningarna skett som innebär ökad mekanisering och förbättrad arbetsmUjö.
Detta medför ökad konkurrenskraft trots stigande produktionskostnader.

När
energifrågan nu åter aktualiserats kommer bolaget att medverka vid
bränsleförsörjningen till torveldade kommunala värmeverk och industriella
anläggningar. För detta ändamål utvecklas nya metoder som gör det möjligt att
även använda torv som råvara för kemiska produkter. Dessa nya uppgifter kan
medföra att bolaget väsentligt utvidgar sin verksamhet.

Olle
Uddgren

s. 131 Kontrollera mot PDF

Svenska Utvecklings AB (SU)

Utvecklingsföretag
med uppgift att i första hand arbeta för Statsföretagsgruppens företag.

1973 1974 1975 1976' 1977

Fakturerad försäljning mkr
2,7 6,4

Resultat
efter finansiella

intäkter och kostnader mkr
-0,7 -0,4

-0,8

2,3

25

42

0,1

68

39

Resultat
före bokslutsdis

positioner och skatter mkr

Soliditet
% _ _ _

Investeringar
i anlägg

ningar mkr

Medelantal
anställda

'Avser
1/731/12.

Svenska
Utvecklings AB har under 1977 successivt anpassat sin verksamhetsinriktning tUl
de mål som angivits av regering och riksdag i samband med att aktierna
överfördes till Statsföretag AB 1 juli 1976. Bolaget skall i fortsättningen
vara en central utvecklingsresurs för Statsföretagsgruppen, men också ha som
uppgift att utveckla för samhället angelägna produkter, metoder och system
samt utgöra en kanal för utveckling av innovationer från mindre företag och enskUda
uppfinnare.

Bolaget
har under året fått i uppdrag från Statsföretag AB att ansvara för ledning, samordning
och administration av ett vindkraftprojekt inom Statsföretagsgruppen med avsikt
att undersöka möjligheterna av att Statsföretag skall kunna bli en framtida
huvudleverantör av kompletta vindkraftverk. Statsföretag har också givit
bolaget i uppdrag att leda och samordna ett projekt avseende torv som
energiråvara. Bolaget har successivt kommit att engageras med att söka nya
produkter och affärsidéer för de producerande företagen i Statsföretagsgruppen.
En ökning av denna form av tjänster förutses.

Ett
fortsatt utvecklingsarbete har med goda resultat bedrivits under 1977 inom
järn-nickel-batteriområdet. En väsentiig breddning av den la-borativa resursens
verksamhet i Akersberga har skett inom energi- och miljöområdet. Några projekt
inom medicinsk teknik och träteknik har sålts under året.

Bolaget
har under året bedrivit ett flertal samhällsangelägna projekt, vartill medel
erhållits från Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU), Nämnden för
Energiproduktionsforskning och Statsföretag. Exempel på sådana projekt är
utveckling och värdering av celler för elektrokemisk upparbetning, test av
bränsleceller i fordon samt studier av olika energilagringssystem.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 132

Under
året har ett nära samarbete etablerats meUan SU och Swedish Industrial Development
Corp (SID) avseende förmedling och bearbetning av affärsidéer från USA till
Sverige.

Orwar
Gustafsson

s. 133 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 133

Swedish Industrial Development Corporation, SID

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad
försäljning mkr

1,5

1,1

1,1

1,5

1.6

Resultat
före bokslutsdis-

positioner
och skatter mkr

-0,1

0,2

0,1

0,0

0,0

Medelantal
anställda

8

7

6

6

6

För
allt fler företag i Statsföretagsgruppen har SID blivit nordamerikansk
operationsbas och under året kommit att medverka på olika sätt från fullständigt
ansvar för de flesta funktionema i ett amerikanskt dotterbolag till att
fungera som marknadskonsulter och som förbindelsekontor i kontakter med
myndigheter, företag och institutioner.

Liksom
under tidigare år levererade SID ett relativt stort antal förslag avseende nya
amerikanska affärsmöjligheter av vUka några lett tiU seriösa förhandlingar.

Tord
Carmel

s. 134 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 134

SVETAB, Svenska Industrietablerings AB

Etableringsföretag
med inriktning främst på sysselsättningssvaga områden.

1973 1974 1975 1976 1977

Fakturerad försäljning mkr
137,6 205,5 68,0 101.4 97,7

Resultat
efter finansiella

intäkter och kostnader mkr
24,4 37,5 10,8 0,8 5,4

I procent av fakturerad

försäljning
% -17,7 -18,2 -15.9 0,8 5,5

Resultat
före bokslutsdis

positioner och skatter mkr -24,4 -48,2 10,8 0,3 0,1

Avkastning
på totalt redo

visat kapital % -14,1 -14,5 -8,1 4,6 12,0

Soliditet
% 3,1 3,0 15,4 16,2 23,4

Investeringar
i anlägg

ningar mkr 24,1 19,5 17,9 8,8 4,6

Medelantal
anställda 1164 1274 303 280 193

Genom
riksdagens beslut i december 1977 anslås 40 miljoner kronor till inrättandet av
två regionala investmentbolag som dotterföretag till SVETAB. Deras
verksamhetsområden förläggs tUl Värmland/Bergslagen respektive mellersta
Norrland. Den planerade verksamheten inom regionalbolagen kommenteras på annan
plats i Statsföretags årsredovisning 1977.

Den
viktigaste förändringen i SVETAB-gruppens sammansättning under 1977 är att
aktiemajoriteten i Svenska bromsbandsfabriken i Lång-sele sålts tUl den
engelska partnern Cape Industries Ltd. Uppgörelsen ger förutsättningar för ett
intensivare samarbete framför aUt på marknadssidan mellan Svenska bromsbandsfabriken
och Capes intemationella friktionsmaterialdivision. Cape har i samband med den
finansiella rekonstruktionen av företaget, som gjordes i samband med
överlåtelsen, ställt garantier för ett fortsatt investeringsprogram som ökar
antalet sysselsatta från ca 90 till ca 140 personer. För S VET ABs del har den
finansiella rekonstruktionen medfört extraordinära kostnader som belastar
årets resultat.

Målet
att uppnå en tiUfredsställande räntabilitet inom Kryotherm, El-kapsling och
Förbandsmaterial har nåtts under året. Dessa tre företag är väl inarbetade på
intressanta marknader som ger förutsättningar för en lönsam expansion på sikt.
Men 1978 ser dock ut att bli ett meUanår.

Inom
SVETABs konsult- och projektverksamhet har under 1977 Investkontakt AB
tillkommit. Investkontakt kommer under 1978 att i första hand inrikta sig på
att fungera som sökorgan för de nyinrättade regionalbolagen. Resultat efter
finansiella intäkter och kostnader ligger nu

s. 135 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 135

på
5,4 mkr (0,6 mkr), vilket får betecknas som godtagbart. 1977 års resultat
belastas emellertid av extraordinära kostnader på 5,4 mkr (0,6 mkr), vilket ger
ett resultat före bokslutsdispositioner och skatter på 0,6 mkr (0,3 mkr).

Gunnar
Olof görs

s. 136 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 136

Uddcomb Sweden AB

Tillverkar
och marknadsför tunga komponenter för kärnkraftverk och kemisk industri.

1973 1974 1975 1976 1977

Fakturerad försäljning mkr
36,3 5,2 77,0 41,6 105,2

Resultat
efter finansiella

intäkter och kostnader mkr
-18,1 -21,6 -28,9 -33,8 -43.6

I
procent av fakturerad

försäljning
% -49,9 -415,4 -37,5 -81,3 -41,4

Resultat
före bokslutsdis

positioner och skatter mkr -18,1 21,6 -29,4 -33,9 -43,4

Avkastning
på totalt redo

visat kapital % - 8,8 - 7,1 - 7,0 - 6.8 -
8.0

Soliditet
% 3,4 5.8 10,5 8,1 3,4

Investeringar
i anlägg

ningar mkr 9,7 23,6 41,0 6,6 1,2

Medelantal
anställda 477 531 643 749 722

Under
året levererades reaktortanken tiU Forsmark 2 samt tank och ånggeneratorer till
Ringhals 4. Fakturerad försäljning uppgick till 105,2 mkr.

Efterfrågan
på tunga kärnkraftkomponenter var mycket svag och någon väsentlig förbättring
kan inte väntas. Bolaget söker sig därför in på andra områden. Vissa smärre
order har tagits för processutrastning samt montage och underhåll.

1977
års förlust före erhållet koncernbidrag uppgick till 43,4 mkr. Därav kan 38,9 mkr
hänföras tUl extra nedskrivning på produkter i arbete.

Orderstocken
vid årets slut leder till minskat kapacitetsbehov. Efter förhandlingar
utfärdades varsel om avsked för 164 personer, vUka lämnar företaget successivt
under 1978.

Marknadsutsikterna
på kärnkraftområdet nödvändiggör den omstrukturering av bolagets verksamhet
som har inletts. Beslut har tagits om en långsiktig inriktning på processutrastning
för kemisk och petrokemisk industri liksom på montage och underhåll. I omstraktureringen
ingår en anpassning av bolagets organisation samt en finansiell rekonstruktion
som förutsättningar.

George
W Bond

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

""''''"''"'''.1 saml. Nr 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Resultat- och balansräkningar i sammandrag per bolag

(mkr)

opaginerad Kontrollera mot PDF

ABAB

ASSI

Berol Kemi

Resultaträkningar
i sammandrag

Fakturerad försäljning Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader m. m. Avskrivningar enligt plan

127.1

-123,3 - 1,6

1 820,4

-1 827.9 - 131.1

516,4

-531,9 - 28,2

Rörelseresultat efter avskrivningar enligi plan

2.2

- 138.6

- 43,7

Lagerstöd

Finansiella
poster, netto

Extraordinära
poster, netto

1,1 - 0,1

12,1

- 236,9

125,0

3,2 - 40,2 -102.2

Resultat före bokslutsdispositioner skatter

3,2

- 238.4

-182.9

Bokslutsdispositioncr Skatter

- 2,1

- 0,3

253.2 - 13,5

185.3 - 1,1

0,8

1,3

1,3

Minoritetsandelar i årets resultat Nettovinst (förlust)

Balansräkningar i sammandrag

Likvida
medel

2,6

113,3

11,2

Kortfristiga
fordringar m. m.

28,3

504,0

237,8

Varulager

2,2

883,6

133.3

Summa
omsättningstillgångar

33,1

1 500.9

382.3

Spärrade
medel hos Sveriges Riksbank

10.3

7,5

Summa
anläggningstillgångar

8.7

1 991.3

223,4

Summa
tillgångar

41.8

3 502,5

613,2

Kortfristiga
skulder

24,7

683,7

283,0

Långfristiga
skulder

9,3

2 059,2

259,6

Obeskattade
reserver

2,7

297,6

28,8

Beskattade
reserver

Minoritetsintressen
i eget kapital

1.2

Aktiekapital

2,0

400.0

30.0

Övrigt
eget kapital

3,1

62,0

10,6

Summa
skulder ocb eget kapital

41,8

3 502,5

613,2

Medelantal
anställda

1454

6919

1014

opaginerad Kontrollera mot PDF

BS Carbox Cea-

Konsult verken

EssBo Holm- Kabi Kalmar

sund Exkl. Linson Verk-

Golv Linson stad

opaginerad Kontrollera mot PDF

29,3

10,9

82,1

141,2
21,7

531,8
4,2 218,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

-30,7 - 0,2

-16,1 - 0,6

-80,9

- 2,7

-138,6 - 4,7

-27.5 - 0,1

-469,7 -- 21,7 -

7,7 0,1

-184,1 - 5,5

- 1,6

- 5,8

- 1,5

- 2,1

- 5,9

40,4 -

3,6

29,0

- 0,1

0,1 0,0

- 3,9

0,7

- 7,2

0,3

- 2,6

- 6,3

- 12,6 ~-1,6

0,2

0,9 1,4

- 1.7

- 5,7

- 5,4

- 8,3

-14,8

29,4 -

3,8

31,3

1,3 - 0,0

4,2 - 0,0

2,3 - 0,1

3,3 - 0,1

14,8 - 0,0

-24,7

- 1,7

0,8

- 26,8

- 2,6

- 0,0

- 0,4

- 1,5

- 3,2

- 5,1

0,0

0,0

1,9

1,0 11,0

12,0 0,0 0,5

0,2

7,7

4,4

12,3

5.6

2,6 18,3 23,9 44,8

25,0

2,8 35,1 36,0 73,9

69,9

0,2 8,4 0,6 9,2

1.6

3,0 125,5 165,2 293,7

3.6 268.0

11.8 103,7

73.1

188,6

0,3

69,9

12,5

17,9

69,8

143,8

10,8

565.3

258,8

12,3

11,5 4,7

42,6

15,3

0,7

49,0 89.2

7.7 3.0

156.6 164.5 149.3

138,0 44.4 49,3

0,3 - 0.1

5,0

- 3,3

12,0 - 0,8

10.0 - 4.4

0,1

- o"

75.0 20.0

0,0

20,0

7,1

12,5

17.9

69,8

143,8

10,8

565,3

258,8

166

62

251

790

125

2166

732

opaginerad Kontrollera mot PDF

Resultat- och balansräkningar i sammandrag per bolag

(mkr)

Liber

LKAB

Lövånger Elektr.

Resultaträkningar
i sammandrag

Fakturerad försäljning Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader m. m. Avskrivningar enligt plan

361,6

-348,3 - 5,8

1 623,5

-1 828,0

- 227,7

31,1

-34,9 - 0,7

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan

7,5

- 432,2

- 4,5

Lagerstöd

Finansiella
poster, netto

Extraordinära
poster, netto

- 2,4

- 188,3

- 22,3

- 2,0

Resultat före bokslutsdispositioner skatter

5,1

- 642,8

- 6,5

Bokslutsdispositioner

Skatter

Minoritetsandelar
i årets resultat

- 4,3

- 0,7

506,6 - 15,5

6,5 - 0,0

Nettovinst
(förlust)

0,1

- 151,7

0,0

Balansräkningar
i sammandrag

Likvida
medel

Kortfristiga
fordringar m. m.

Varalager

Summa
omsättningstillgångar

Spärrade
medel hos Sveriges Riksbank

Summa
anläggningstillgångar

7,0

60,4

57,1

124,5

0,7 44.0

61.5

296,5

1 045,0

1 403,0

22,3

2 900,9

0,5 10,7

9,3 20,5

4.2

Summa
tillgångar

169,2

4 326,2

24,7

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade
reserver Beskattade reserver Minoritetsintressen i eget kapital Aktiekapital
Övrigt eget kapital

84,7 37,5 25,2

15,0 6,8

944,1

1 433,6

725,9

500,0

722,6

13.2 11,2

0,3

Summa
skulder och eget kapital

169,2

4 326,2

24,7

Medelantal
anställda

1 189

8 688

201

*
Inkl. rekonstraktion etc.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 141

NJA Nuclear Nyckel- Nyland
Rock- SARA SMT-

Steam hus Mattor
wool Pullmax

978,4 33,4 109,9 27,5 571,0 587,7 229,2

-894,1 - 80,2

-31,8

-108,4 - 0,9

-32,1 - 0,6

-533,6 - 14,4

-565,6 - 19,4

-207,9 - 8,0

4,1

1,6

0,6

- 5,2

23,0

2,7

13,3

41,6 -174,6 - 70,8

- 0,5

- 0,7

- 0,0

0,5 - 1,6

2,3

0,5 1,4

2,9 8,0

0,0

- 7.3 2,1

-199.7'

1,1

- 0,1

- 4,0

24.9

13.6

8,1

- 5,5

- 1,1

- 0,8

- 0,1

1,5 - 0,1

- 18.3

- 2,1

2,2

- 2,9

- 0,0

- 7.6

- 0,2

- 0,0

-205.2

0,0

- 1,0

-2.6

4,5

12,9

0,3

52.6

593.7

821.4

1 467.7

724.6

2ÖÄ 2ÖÄ

2,1

16,9

15,7

34,7

0,3

7,6

0,0 10,5 13,5 24,0

7,5

28,3 115,3

50,4

194,0

8,1

157,4

10,4

114.8

19,0

144,2

255,9

4,1

89.5

128.1

221.7

0.2

61,1

2 192,3

20,1

42,6

31,5

359,5

400,1

283.0

591.6 773,1

373,4

500,0

- 45,8

20,0 0,1

24,9 10,9 3,3

4,1 - 0,6

20,3 9,8

4,0

- 2,6

158,9

51,8

109,0

25,0 14,8

122,4 216,4 4,8 3,7 0,3 5,0 47,5

114.7 67.7 51,9

0,0 40,0

8,7

2
192,3

20,1

42,6

31,5

359,5

400,1

283,0

4 738

200

101

2 399

5 036

1074

s. 142 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 142

Resultat- och balansräkningar i sammandrag per bolag

(mkr)

Sonab Comm.

STAF Int.

Statsraff

Resultaträkningar
i sammandrag

Fakturerad försäljning Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader m. m. Avskrivningar enligt plan

71,8

-68,0

- 1.7

1,5

-3,9 -0,1

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan

2,1

-2,5

____

Lagerstöd

Finansiella
poster, netto

Extraordinära
poster, netto

- 4,4 0,2

-0,3

-3,0 3,0

Resultatföre bokslutsdispositioner och skatter

- 2.1

-2,8

0,0

Bokslutsdispositioner

Skatter

Minoritetsandelar
i årets resultat

4,8 - 0,1

2,8

Nettovinst
(förlust)

2,6

0,0

0,0

Balansräkningar
i sammandrag

Likvida
medel

Kortfristiga
fordringar m. m.

Varulager

Summa
omsättningstillgångar

Spärrade
medel hos Sveriges Riksbank

Summa
anläggningstillgångar

0,7 14,5 36,5 51,7

13,4

0,7

4,2

4,9 0,2

1,0 0,5

1,5

37,9

Summa
tillgångar

65,1

5,1

39,4

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade
reserver Beskattade reserver Minoritetsintressen i eget kapital Aktiekapital
Övrigt eget kapital

29,9 16,3

20,0 - 1,1

5,0

0,1 0,0

0,9 38,1

0,4

Summa
skulder och eget kapital

65,1

5,1

39,4

Medelantal
anställda

507

11

14

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stigtex
SID

Sv.

Sv. Skif-

Sv.

Sv. Torv

Sv. Ut-

Lagerhus

ferolje

Tobaks AB

veckl.
AB

opaginerad Kontrollera mot PDF

47,7 1,6 4,9 972,6 9,9 6,4

-53,5 - 1,7

-1,6 -0,1

-3,9 -0,8

-0,2

-788,7 - 22,6

-8,4 -1,3

-7,7 -0,2

- 7,5

-0,1

0,2

-0,2

161,3

0,2

-1,5

- 1,9 2,6

0,1 0,0

-0,1 0,0

2,2

70,6 - 4,1

-0,1 -0,1

1,1

2,7

- 6,8

0,0

0,1

2,0

227,8

0,0

2,3

6,4 - 0,0

-0,1

-1,2

-147,6 - 32.0

0,2

- 0,4

-0.0

0,0

0,8

48.2

0,2

2,3

0,4 18,1

8,7 27,2

9,7

0,4 0,2

0,6

0,1

0,1 2,1

2,2

0,4 14,3

14,7

11,0

161.5 452,9 471,7 1 086,1 15,1 661.9

0,6 2,5 1,4 4,5 0,1 10,3

0,2 17,2

17,4

0,4

36,9

0,7

9,4

25,7

1 763.1

14.9

17,8

13,9

21,0

1,2

0,3

3,0 1,3

0,7

839,4 46,9

373,2 15,0

1,8

2,5 4,5

3,1

7,2

2,4 - 1,6

0,8 -0,4

5,0 0,1

23,0 2,0

300,0 188,6

5,0 1,1

2,5 5,0

36,9

0,7

9,4

25,7

1 763,1

14,9

17,8

243

6

24

1

3 102

57

39

opaginerad Kontrollera mot PDF

Resultat- och balansräkningar i sammandrag per bolag

(mkr)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Resultaträkningar i sammandrag

Fakturerad försäljning Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader m. m. Avskrivningar enligt plan

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan

Lagerstöd

Finansiella poster, netto

Extraordinära poster, netto

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

Bokslutsdispositioner

Skatter

Minoritetsandelar i årets resultat

Nettovinst (förlust)

Balansräkningar I sammandrag

Likvida medel

Kortfristiga fordringar m. m.

Varulager

Summa omsättningstillgångar

Spärrade medel hos Sveriges Riksbank

Summa anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade
reserver Beskattade reserver Minoritetsintressen i eget kapital Aktiekapital
Övrigt eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Medelantal anställda

Svetab

Uddcomb

S:a
dotterbolag

97,7

105,2

9 376,3

-91,7 - 1,5

-122,8 - 8,2

-9173,5 - 592.4

4,5

- 25,8

- 389.6

0,1

0,8

- 5,3

- 17,8 0,2

59.1

- 627,8

- 61,8

0,1

- 43,4

-1020,2

2,4

- 0,9

- 0,1

25,6 - 0,2

790.1

- 81,0

0,7

1,5

- 18.0

- 310,4

11,9

38,8 14,0 64,7 0,6 12,7

1,2

36,5

140,0

177,7

0,2 117,4

494,3

3 010,0

4 154,1

7 658,4

69,3 7 709,3

78,0

295,3

15 437,0

27,5

28,7

8,2

0,6

10,0

3,0

153,5 131.8

80,0 - 70.0

4 582.9

5 555,0

1 835,6

392,1

2,0

2 097,1

972,3

78,0

295,3

15437,0

193

722

42 224

opaginerad Kontrollera mot PDF

Resultat- och balansräkningar i sammandrag per bolag

(mkr)

Resultaträkningar
i sammandrag

STAF

Elimin. av

Elimin.

Justering

övr. om-

Gruppen

AB

Koncern-

av för-

för

föringar

totalt

mellan-

värvs-

varven

&just.

havanden

värden

Fakturerad
försäljning

__

- 189.5

__

__

- 0.2

9 186,6

Tillverknings-,
försäljnings- och

administr.kostn.
m. m.

190,4

- 40,7

-9 023,8

Avskrivningar
enligt plan

0,1

-
1,1

- 19.3

- 612,7

Rörelseresultat
efter avskriv-

ningar
enligt plan

1,0

-
1,1

- 60,2

- 449,9

Lagerstöd

- 0.2

58,9

Finansiella
poster, netto

-182,5

- 27,5

171,5

- 666,4

Extraordinära
poster, netto

- 22,6

-246,7

- 6,7

- 337,8

Resultatföre
bokslutsdisposi-

tioner
& skatter

-205,1

- 26,5

-
1,1

-246,7

104,4

-1 395,2

Bokslutsdispositioner

-
9,8

231,2

-127,4

884,1

Skatter

7,1

- 93,1

25,5

- 141,5

Minoritetsandelar
i årets

resultat

- 0,1

0,6

Nettovinst
(förlust)

-205,1

- 26,5

-
3,8

-108.6

2,4

- 652,0

Balansräkningar
i sammandrag

Likvida
medel

1 618,2

131,6

2 244,1

Kortfristiga
fordringar m. m.

2 124,9

-1 234,7

-131.9

3 768,3

Varulager

- 0,4

0.2

4 153,9

Summa
omsättningstillgångar

3 743,1

-1 235,1

- 0.1

10 166,3

Spärrade
medel hos Sveriges

Riksbank

- 0,1

69,2

Summa
anläggningstillgångar

3 915,5

-1608,3

-2 572,0

- 64,8

7 379,7

Summa
tillgångar

7 658,6

-2 843,4

-2 572,0

- 65,0

17 615,2

Kortfristiga
skulder

828,7

- 945.3

__

9,5

4 475,8

Långfristiga
skulder

2 529,7

-1 897.3

- 14,3

6 205.7

Obeskattade
reserver

-
42,0

- 21,5

I 772,1

Beskattade
reserver

540,0

__

__

__

- 3,7

928.4

Minoritetsintressen
i eget

kapital

7,4

__

0,1

9,5

Kapital
avseende nyemission

i
Statsföretag AB

350.0

__

__

350.0

Aktiekapital

2 775.0

-2 098.4

__

1,3

2 775.0

övrigt
eget kapital

635.2

- 0.8

-
471,3

- 36,7

1 098.7

Summa
skulder och eget kapital

7 658.6

-2 843.4

-2 572,0

- 65.0

17 615,2

Medelantal
anställda

63

42 287

s. 146 Kontrollera mot PDF

Skr. 1978/79: 6 146

Styrelse, revisorer och direktion

Styrelse

Bertil
Olsson, ordförande, f. d. generaldirektör, Bromma

Harry
Hjalmarson, vice ordförande, direktör, Stockholm

Lennart Dahlström,
direktör, Bromma

Ulf
Laurin, direktör, Malmö

Karl-Axel Linderoth,
direktör, SoUentuna

Gunnar
Malmenström, direktör, Lidingö

Gunnar
Nilsson, LOs ordförande, Stockholm

Kari-Erik
Nilsson, direktör (TCO), Stockholm

Per
Sköld, verkställande direktör, Bromma

Åke
Ståhlbrandt, direktör, Malmö

Nore
Sundberg, departementsråd, Tullinge

Suppleanter

Rutger
Martin-Löf, direktör, Stockholm Solveig Wikström, docent, Täby

Revisorer

Claes
Elmstedt, lantbrukare, Ronneby Sören Mannheimer, förbundsjurist, Göteborg Bernt
Nilsson, riksdagsman, Kalmar Knut Ranby, auktoriserad revisor, Saltsjöbaden
Birger Sonesson, auktoriserad revisor, Lidingö

Suppleanter

Holger
Bergqvist, civilekonom, Göteborg

Evald
Heving, andre förbundssekreterare, Vällingby

Arne
Johansson, auktoriserad revisor, Hägersten

Sten
LundvaU, auktoriserad revisor, Täby

Ivar
Nordberg, riksdagsman. Trångsund

Direktion

Per
Sköld, verkställande direktör

Carl-Olof
Henrikson, koncernutveckling

Jan
Orrenius, administration och samhällsfrågor

Bo
C. E. Ramfors, finans

Lennart
Redefelt, ekonomi

opaginerad Kontrollera mot PDF

ABAB

Allmänna Bevaknings AB

(Sibyllegatan
17)

Fack

102
40 Stockholm

Tel 08-23 73 20

ASSI

AB Statens
Skogsindustrier

(Sveavägen
59) 105 22 Stockholm Tel 08-22 11 40

Berol
Kemi AB

Fack

444
01 Stenungsund

Tel 0303-850 00

BS
Konsult AB

Nybrogatan 34

114 39
Stockholm

Tel 08-14 07 00

AB
Carbox

Dragongatan
16 271 00 Ystad Tel 0411-160 65

Ceaverken
AB

(Eskilstunavägen
34) Box 26

152
01 Strängnäs Tel 0152-129 30

AB Eiser

(Nils
Jakobssonsgatan 5) Box 121 501 03 Borås Tel 033-12 70 00

EssBo,

Svenska
Bomaterial AB

Banérgatan
43

115 22
Stockholm

Tel 08-23 64 90

Holmsunds
Industricenter AB

Box
15

913
00 Holmsund

Tel
090-242 00

AB
Kabi

(Lindhagensgatan
133) 112 87 Stockholm Tel 08-54 09 60

Kalmar
Verkstads AB

Fack

381
01 Kalmar

Tel 0480-150 70

Liber
Grafiska AB

(Sorterargatan
23) 162 89 Vällingby Tel 08-89 02 00

LKAB,
Luossavaara-Kiirunavaara AB

(Sturegatan
11)

Fack

100
41 Stockholm

Tel 08-24 90 60

Lövånger
Elektronik AB

Fack

930 10 Lövånger

Tel 0913-103 00

Nuclear
Steam S G AB

c/o
Uddcomb Sweden AB

Fack

371
01 Karlskrona

Tel 0455-247 20

Nyckelhus
AB

(Fyrisvallsgatan
7) Box 2039 750 02 Uppsala Tel 018-10 21 40

Rockwool
AB

Fack
615 541 01 Skövde Tel 0500-106 50

SARA,
Sveriges allmänna restaurangaktiebolag

(S:t
Eriksgatan 113) Box 21009 100 31 Stockholm Tel 08-34 08 00

SMT-Pullmax
AB

Fack

401
10 Göteborg

Tel
031-17 25 90

Statsföretag
International AB

(Hamngatan
6)

Fack

103
80 Stockholm

Tel
08-24 29 00

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsraff AB

(Kungsgatan 24)

Fack

453 00 Lysekil

Tel 0523-140 10

Swedish
Industrial Development Corporation (SID)

600
Steamboat Road Greenwich, Conn. 06830 USA Tel (203) 661-2500

Svenska
Lagerhus AB

(Vasagatan
12) Box 725

101
30 Stockholm Tel 08-21 29 42

Svenska
Skifferolje AB

(Norrgatan
35) Box 379 701 05 Örebro Tel 019-13 50 40

Svenska
Tobaks AB

(Maria
Bangata 6) Box 17007 104 62 Stockholm Tel 08-69 09 00

Svenska Torv AB

Box 152

280
10 Sösdala

Tel 0451-640 70

Svenska
Utvecklings AB

(Malmskillnadsgatan
48 A)

Fack

103
40 Stockholm

Tel
08-14 14 60

SSAB
Svenskt Stål AB

(Birger
Jarlsgatan 58) Box 16344 103 26 Stockholm Tel 08-24 23 10

SVETAB,

Svenska
Industrietablerings AB

(Hamngatan
6) Box 7078 103 82 Stockholm Tel 08-24 77 90

Uddcomb
Sweden AB

(Verkö)

Fack

371
01 Kariskrona

Tel
0455-247 20

s. 149 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 149

Innehåll

Statsföretagsgruppen i
sammandrag......................... 3

Ansvar, uppgifter och
befogenheter......................... .... 4

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse........................................ .... 6

Koncernöversikt
........................................... .... 6

Moderbolaget
.............................................. 6

Statsföretagsgruppen:

Resultaträkning
........................................... .. 17

Balansräkning
.............................................. .. 19

Finansieringsanalys.......................................... 21

Bokslutskommentarer
...................................... 23

Statsföretagsgruppens
redovisning kompletterande uppgifter

Personal
.................................................... .. 36

Resultaträkning
........................................... .. 45

Balansräkning
.............................................. .. 46

Finansieringsanalys.......................................... .. 47

Bokslutskommentarer
......................................... .. 48

Vinstdisposition
............................................... .. 55

Revisionsberättelse ............................................ .. 56

Stärk marknadsinsatserna
................................... .. 57

Förstärkning
av forskning och utveckling................... .. 62

Nya
insatser för att främja tillväxt och etablering....... .. 68

ABAB, Allmänna Bevaknings
AB................................ .. 70

ASSI,
AB Statens Skogsindustrier............................ .. 72

Berol
Kemi AB ................................................... .. 75

BS Konsult AB...................................................... 78

AB
Carbox ......................................................... 79

Ceaverken
AB...................................................... 80

EssBo,
Svenska Bomaterial AB................................ 82

Holmsund Golv AB................................................. 84

AB
Kabi ............................................................ 85

Kalmar
Verkstads AB............................................. 89

Liber
Grafiska AB ................................................. 91

LKAB,
Luossavaara-Kiiranavaara AB......................... .. 94

Lövånger
Elektronik AB.......................................... .. 98

NJA,
Norrbottens Järnverk AB.................................. .. 99

Nuclear
Steam S G AB........................................... 106

Nyckelhus
AB....................................................... 107

Nyland
Mattor AB................................................. 109

Rockwool
AB ...................................................... 110

SARA,
Sveriges allmänna restaurangaktiebolag AB ...... 113

SMT-Pullmax
AB ................................................ 116

Sonab
Communications AB ................................... 120

Statsföretag
International AB .............................. 122

Statsraff
AB........................................................ 123

Stigtex
AB ....................................................... 124

Svenska
Lagerhus AB ........................................ 125

Svenska
Skifferolje AB ......................................... 126

Svenska
Tobaks AB .................. ___ ................... 127

s. 150 Kontrollera mot PDF

Skr.
1978/79: 6 150

Svenska
Torv AB .............................................. . 130

Svenska Utvecklings AB (SU).............................. 131

Swedish
Industrial Development Corporation, SID....... . 133

SVETAB, Svenska Industrietablerings
AB .................. . 134

Uddcomb Sweden AB............................................ 136

Resultat-
och balansräkningar i sammandrag per bolag 138

Styrelse, revisorer och
direktion.............................. 146

Adressuppgifter
.............................................. 147

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOIM 1978 71035*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Bet. 1979/80:SoU17 Med anledning av propositionen 1978/79:120 med förslag om inrättande av statens miljömedicinska laboratorium jämte motioner s. 5 i texten