Sök i Ratio Lex

1979/80:11

113 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 59 av 113 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1979/80:11, 1979/80:11

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr,
1979/80:11

Regeringens skrivelse

1979/80:11

med
överlämnande av årsredovisning för Svenska Varv AB;

beslutad
den 9 augusti 1979.

Regeringen
överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll,
årsredovisning för år 1978 för Svenska Varv AB.

På
regeringens vägnar

INGEMAR
MUNDEBO

ROLF
WIRTÉN

1 Riksdagen 1979180. I saml Nr 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-08-09

Närvarande: statsrådet Mundebo, ordförande, och statsråden
Friggebo, Wirtén, Hansson, Lindahl, Winther, Blix, Gabriel Romanus

Föredragande: statsrådet Wirtén

Skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Svenska
Varv AB

Med anledning av propositionen 1976/77: 139 om vissa
varvsfrågor gav riksdagen sin mening till känna beträffande redogörelse till
riksdagen för den statliga varvskoncernen innebärande att samma regler bör
gälla för sådan redogörelse som för Statsföretag AB (NU 1976/77:53, rskr 1976/
77: 343). 1 enlighet härmed bör årsredovisningen för Svenska Varv AB varje år
överlämnas till riksdagen. Redovisningen för tiden t. o. m. den 31 december
1978 fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag
att regeringen överlämnar redovisningen för år 1978 för Svenska Varv AB till
riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11

Koncernens verksamhet i sammandrag

Mkr-

1978

1977

1976

1975

1974

Fakturerad
försäljning

3871

4660

4 953

3 720

3 302

- varav
export

2100

3195

3411

2810

2 388

Rörelseresultat
före finansiella poster

-1166

-1267

-115

-293

78

Resultat
före ägartillskott, boksluts-

dispositioner och skatt

-2149

-2 242

-287

-123

62

Balansomslutning

16073

13 504

13 276

12 665

9843

- varav
kundfordringar

4932

5082

5045

4 454

3 539

- varav
produkter i arbete

2378

2465

2579

2463

1625

Investeringar
i anläggningar

126

158

405

499

492

Investeringar
i skepp

401

368

20

19

56

Orderstock
på balansdagen

7 080

6 120

7490

10670

12 830

Antal
anställda på balansdagen

21688

23 803

26361

24 904

23 988

' Investeringama är exkl. företagsförvärv. Inklusive
företagsförvärv uppgick investeringarna till 151 Mkr 1978.

Svenska Varv AB började sin verksamhet 1977-07-01 som
moderbolag för de tre varvsföretagen AB Götaverken, Uddevallavarvet AB och
Karlskronavarvet AB. Hela 1977 års verksamhet ingår emellertid i koncernens
siffror. Siffrorna för 1976 och lidigare år är tagna ur årsredovisningarna för
respektive bolag utan beaktande av koncemredovjsningsaspekter. Calor-Celsius
förvärvades 1976-01-01 av AB Götaverken och ingår från detta datum i
koncernens siffror. Staten anvisade till dåvarande Götaverkenkoncemen 1 023 Mkr
inklusive ränteeffekt för täckande av kostnader vid avveckling av Eriksbergs Mek.
Verktads AB. Eftersom förlusttäckningsmedlen i boksluten redovisas som
extraordinär intäkt är koncemens resultat före ägartillskott bokslutsdisposjtioneroch
skatt opåverkat av Eriksbergs resultat 1974- 1976. Under 1977 och 1978 belastar
Eriksberg koncernens resultat med totalt 490 Mkr avseende kundfordringsreserveringar
och kursförluster samt med 300 Mkr i reservering för merkostnader vid Eriksberg
som ej täcktes av statliga förlusttäckningsmedel.

Några frågor till koncernchefen

Svenska Varv visar för andra året i följd rekordförlust -
hur är det möjligt och kan Ni fortsätta på det sättet?

Föriusterna 1977 och 1978 var mycket stora. Man måste dock
ha klart för sig att föriusten 1977 till hela sin omfattning och 1978 till
stora delar inte var hänförbar till respektive års verksamhet. Av en total
förlust för båda åren på drygt 4 miljarder kronor är mer än 3 miljarder
hänförliga till "historiska" åtaganden. Totalföriusten blir därför
ett mycket dåligt mått på årets verksamhet.

Jag vill härmed inte ha sagt att vi inte genererar stora,
på lång sikt påverkbara, förluster i vår verksamhet. Vi måste ta krafttag för
att reducera dessa, främst genom att förändra verksamhetens inriktning och
omfattning, reducera fartygsberoendet samt effektivisera verksamheten totalt.
För 1979 förutser jag avsevärt reducerade förluster.

Är strukturen för koncernen klar nu efter riksdagens
beslut i december 1978?

Riksdagen fattade i december inget strukturbeslut utan
endast ett temporärt kapacitetsbeslut. Vi kommer att under 1979 utarbeta
Svenska Varvs strukturplan för 1980-talet. Denna plan utgör vårt förslag till verksamhe-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 4

tens framtida inriktning och omfuttning. Planen avses
också komma att vara underlag för en varvsproposilion våren 1980. Vi kommer att
anstränga oss att fä uppslutning runt planen i våra dotterbolag klart medvetna
om att detta kan bli mycket svårt. Hur snabbt vi sedan skall genomföra
nödvändiga strukturförändringar blir en fråga för politikema att ta ställning
till eftersom det på kort sikt kan bli fräga om att väga ökade kostnader mot föriust
av sysselsättningstillfällen.

Koncernen är fortfarande starkt beroende av
fartygsmarknaden hur ser den ut för närvarande?

Marknaden är foitfarande mycket pressad för flertalet
fartygstyper främst till följd av situationen inom sjöfarten och varvens
överkapacitet. Vi och flertalet experter tror dock att vi nu har det värsta
bakom oss. Nybyggnadspriserna har från en urusel nivå trots allt stigit under
den senaste niomånadersperioden. Fortfarande är emellertid priserna mycket låga
och täcker långt ifrån svensk självkostnad. Vår tidigare bedömning, att vi inte
kan fortsätta att vara så beroende av tank- och bulkmarknaden som vi hittills
varit, kvarstår. Därför har vi under 1978 påbörjat en snabb omorientering mot
andra fartygstyper och offshoreprodukter. Vi har inom koncernen under året fått
order pä bl. a. en självförsörjande flytdocka, två bostadsplattformar, fyra
service/underhållsfartyg för offshore-industrin samt sist men inte minst ett
preliminärt kontrakt på en stor prefabricerad ammoniak/urea-fabrik. På detta
sätt har vi relativt sett minskat våra förluster jämfört med om vi fortsatt
med den produktion som tidigare planerats.

Den snabba omorienteringen har dock inte gått
problemfritt. Varven har underskattat förändringsproblematiken och i en del
fall drabbats av avsevärt ökade kostnader.

Är begreppet "alternativ produktion" bara ett
slagord?

Tidigare blev i den allmänna debatten "alternativ
produktion" en symbol för en verksamhet som inte fanns och inte kunde
preciseras och på vilken man ställde orealistiskt höga förväntningar. Jag tror
att debattnivån och förväntningarna har blivit mer realistiska idag. Alla
parter inser nu att utveckling av nya verksamheter kräver tid och stora
resurser i form av kunnande och kapital. Samtidigt bör dessa nya
produkter/verksamheter inte osunt konkurrera med redan befintlig svensk
industri. Dessa förutsättningar gör - och det harjag sagt många gånger
tidigare - att vi aldrig får ha en förväntan att nya verksamheter i volym helt
skall kunna ersätta nödvändig minskning av fartygsproduktion.

Men är inte den preliminära ordern på den prefabricerade
fabriken ett väldigt framsteg?

Den känns som ett rejält genombrott för en idé vi på kort
tid tagit fram, utvecklat och lyckats marknadsföra. Vi har i konkurrens med bl.a.
japanska, koreanska och europeiska företag sålt denna anläggning till ett pris
som väl täcker kostnaderna. Att vi lyckats beror främst på vårt samarbete med Haldor
Topsoe, som har ett välkänt processkunnande och ett utomordentligt gott rykte
i branschen, samt en kombination av befintligt kunnande inom koncernen.

Genom ordern samt den efterfrågan på liknande produkter
som finns har vi beslutat att koncentrera Utvecklingsbolagets resurser på att
enbart syssla med projektering och försäljning av prefabricerade anläggningar.
Detta är den enda av våra alternativa produkter som vi på kort sikt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 5

bedömer kunna ge lönsam sysselsättning av belydande
omfattning. Om vi lyckas bra i marknadsföringen av denna affärsidé kan den ge
en volym motsvarande ungefär produktionskapaciteten hos ett av våra storvarv.

Vårt sökande efter ytterligare nya verksamhetsområden fär
givetvis inte avstanna med detta. Jag tror att vi genom vår order på den
prefabricerade fabriken fått ökad stimulans att arbeta vidare ute på våra olika
dotterbolag. Vi kommer att från moderbolaget ange utvecklingsriktningen och säväl
ekonomiskt som på annat sätt stödja verksamheten.

Innebär inte byggandet av fabriken stora ekonomiska risker
och stora omställningsproblem på varven?

För det första måsle vi komma ihåg att det inte bara är
varven som skall bygga fabriken. Det skall ske i samarbete med fiera av
koncernens industriföretag. När det gäller de ekonomiska riskerna vill jag
framhålla att den svårbedömbara delen av tillverkningskalkylen -
arbetskostnaden - är relativt liten i förhållande till totala
faktureringsvärdet. Materialkostnadsandelen är hög och vi har genom vår
partner Haldor Topsee förhållandevis god kunskap om den. Dessutom baseras
kostnaden för flertalet komponenter i anläggningen på offerter från våra
underleverantörer. Det är självklart att vi för att vara långsiktigt
framgångsrika i att bygga fabriker internationellt måste vara organiserade som
ett effektivt industribyggnadsföretag och inte som ett varv. Denna omställning
kommer givetvis att ställa stora krav på såväl administration som produktion.
Jämfört med fartygsproduk-tion kommer dessutom behovet av olika yrkeskategorier
att vara annoriunda. Vi kommer därför att i likhet med andra industribyggare
få utnyttja olika entreprenadföretag för att erhålla tillräckliga resurser för
att genomföra projekten inom utsatt tid. Det är därför viktigt att vi
förändrar vår syn på entreprenader. Vi får ta bort den dåliga klangen i ordet
och låta entreprenaden bli en naturiig resurs.

Uppstår inte med de stora kapitaltillskotten från ägaren
en risk att Ni konkurrerar ut andra företag, exempelvis mindre svenska
privatägda varv och verkstadsföretag?

En av våra angelägnaste uppgifter är att se till att våra
dotterbolag inte illojalt konkurrerar med de pengar vi får från vår ägare.
Merparten av pengarna är som de flesta vet avsedda att täcka redan gjorda
förluster i storvarven och dessa konkurrerar ju inte med annan svensk industri.
Att i en besväriig marknadssituation sälja till låga priser får dock inte
betraktas som illojal konkurrens. Även våra konkurrenter redovisar
förhållandevis dåliga resultat detta år.

När det gäller konkurrensen med verkstadsföretag villjag
framhålla att denna verksamhet inom Svenska Varv-koncernen bedrivs på samma
villkor som gäller för övrig svensk industri. Våra industriföretag har inte
behövt fä förluster täckta av statliga stöd och vi är mycket noga med att deras
agerande är sådant att vi inte blir beskyllda för "illojal
konkurrens". Ett aktuellt exempel utgör debatten i samband med Götaverken Ångtek-niks
köp av Svenska Maskinverkens rörelse. Götaverken Ångteknik har inte erhållit
något kapaitaltillskott från moderbolaget utan haft högre lönsamhet än flera
av konkurrenterna. Det är ju ingen självklarhet att statliga företag har lägre
effektivitet än privatägda, vilket ibland tycks förutsättas i debatten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 6

Skall Svenska Varv ha rena industriföretag? Är det inte en
risk att dessa kommer så mycket i skuggan av varvsproblemen att styrningen blir
dålig?

Somjag tidigare sagt är målsättningen med våra
industribolag att de skall ha lika god lönsamhet som jämförbara företag i sina
branscher. De målsättningar vi ställer upp för industriföretagen har
naturligtvis inget samband med varvens dåliga lönsamhet utan formuleras utifrån
respektive bolags förutsättningar. Vi har som de fiesta andra företag för
avsikt att söka expandera de veiksamheter där vi är relativt framgångsrika. Vi
tror också att våra industriföretag kan stödja oss i och kanske till och med är
en förutsättning för en framgångsrik förändring av Svenska Varvkoncernens
struktur.

Vilka är konsekvenserna av den unika anställningsgaranti
som riksdagen gav till de anställda vid storvarven?

Anställningsgarantin är inte unik för Svenska Varv utan
tillämpas redan inom Svenskt Stål. Den största svårigheten med
anställningsgarantin som sådan är att dess innebörd missuppfattas i debatten
och kanske också i en del fall av våra anställda. Innebörden är att
statsmakterna har valt att inte avskeda folk i en besvärlig
arbetsmarknadssituation. I stället har man valt att behålla övertalig personal
inom företaget och där ge den utbildning som skall kunna leda till anställning
i ett annat företag så snart alternativ finns.

Vi har alltså inte öppnat en med AMS konkurrerande
verksamhet. Tvärtom, utbildningen i "poolerna" kommer att ske i
mycket nära samarbete med AMS och andra arbetsmarknadsorgan. Vi förväntar
dessutom att vi med anställningsgarantin som "skyddsnät" skall kunna
bemanna den kvarvarande organisationen på ett sådant sätt att den blir effektiv
och kan ge företaget och de kvarvarande anställda en bra chans att utveckla och
förändra företaget för långsiktig överlevnad.

För våra dotterbolag i Göteborg är situationen något mera
komplicerad än för övriga företag i koncernen eftersom man i Göteborg för ett
par år sedan, i samband med att de tidigare resultatenheterna i AB Götaverken ombildades
till aktiebolag, fick ett avtal om gemensam personalturordning. Detta skulle
exempelvis kunna innebära att en senare anställd vid Götaverken Ångteknik
skulle få sluta för att låta en anställd med flera anställningsår vid
exempelvis Götaverken Cityvarvet överta hans arbete, trots att dessa
verksamheter inte har med varandra att göra och trots att kraven på
befattningarna kan vara mycket olika. För att personalreduktionen skall kunna
genomföras så att företagen efter denna för alla inblandade besvärliga process
trots allt skall ha överievandekraft måste stora avvikelser från gemensam
turordning tillåtas.

Hur är det med ordningen i ledet - har det inte funnits
starka inslag av bypolitik i debatten?

Massmedia har förstorat den ganska naturiiga interna
debatten. I en situation där nedläggningar eller drastiska personalreduktioner
diskuteras är det inte onaturligt att de berörda har starka invändningar. Så
länge man i en strukturomvandlingsprocess har möjlighet att hjälpa den
övertaliga personalen till nya arbetstillfällen kan omvandlingen trots allt bli
socialt acceptabel. Ett exempel på detta från Svenska Varv-koncernen utgör
nedläggningen av Eriksberg. Från och med 1976 till och med våren 1979 har
närmare 5 000 eriksbergsanställda lämnat den tidigare arbetsplatsen. Huvuddelen
har övergått till våra övriga verksamheter i Göteborg eller skaffat sig andra
arbeten. Jag tror att vi nu efteråt kan konstatera att denna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 :. 7

företagsnedläggning har kunnat genomföras på ett
acceptabelt sätt även om jag är medveten om att en del anställda har upplevt
förändringarna som mycket påfrestande.

Däremot blir protesterna mer högljudda när problem
uppkommer vart de drabbade skall ta vägen i en strukturomvandlingsprocess och
alternativet är arbetslöshet eller flyttning från orten. Det är naivt att tro
att vi som genomför en av Sveriges största företagsomvandlingar skall kunna
klara detta utan problem och utan att inblandade människor känner sig
"orättvist" behandlade.

Denna svåra situation för de anställda har massmedia varit
klart mottagliga för men i flera fall vinklat som motsättningar mellan
anställda, dotter-bolagsledningar och koncernledning. Vi i koncernledningen har
förståelse för situationen och det agerande den medför även om det kan vara
påfrestande, eftersom den ibland framställs som dålig ordning i ledet.

Riksdagen beslutade att Svenska Varv skulle avveckla sitt
fartygsinnehav inom en treårsperiod - hur kommer det att ske?

Det är olyckligt att avvecklingsformerna inte uttrycks på
så sätt att ekonomiska mål uppställs. Om man alltför strikt skulle avveckla
fartygsengagemanget inom en treårsperiod finns stor risk att ett väsentligt
sämre ekonomiskt resultat erhålles jämfört med en kontrollerad avveckling med
normala ekonomiska hänsyn. Förklaringen till detta är att vi bedömer att
fartygspriserna för stora delar av det tonnage vi har intresse i kommer att siga
bortom treårsperioden. Vi följer givetvis marknadsutvecklingen noga för att
kontrollera våra bedömningar och hoppas fä utrymme för ett affärsmässigt
agerande.

Ni ville lägga ned Götaverken Finnboda hösten 1978 har
koncernledningen mindre intrese för företag utanför Göteborg?

En nedläggning av Götaverken Finnboda diskuterades redan
1976. Man beslöt då att ge varvet en kortare respittid och försöka en omorientering
mot enbart reparationsverksamhet. Det har dock visat sig att förlustnivåerna
vid Götaverken Finnboda fortfarande är oacceptabelt höga och inte kan motivera
en fortsatt verksamhet. Den lokala marknaden i Stockholm kan för en oinitierad
synas stor nog att motivera ett varv. Tyvärr är det så att efterfrågan
tidsmässigt är ojämnt fördelad över året och att kunderna i regionen inte vill
betala sådana priser som täcker vår kostnad att driva verksamheten under dessa
förhållanden. Vi har stor förståelse för att lokala intressenter ur
miljöskydds- och försvarsskäl vill behålla verksamheten vid Götaverken Finnboda
men vi kan dock inte utan ersättning stå för sådan service. Förutom dessa skäl
måste man även beakta den förestående omstruktureringen av mindre och
medelstora varv i Sverige. Vi anser, vilket även framgick av den utredning som
gjordes av Industridepartementet våren 1978, att Götaverken Finnboda är ett av
de mindre konkurrenskraftiga varven i denna grupp. Riksdagen har nu beslutat
tillsätta en ny kommission för att utreda de mindre och medelstora varvens
förutsättningar och i avvaktan på kommissionens utlåtande fortsätter givetvis
driften vid företaget.

Nu skall Kockums in i koncernen hur kommer det att gå?

Kockums varv har tyvärr samma svåra läge som övriga
nybyggnadsvarv inom Svenska Varv-koncernen. 1 samband med övertagande av
Kockums kommer vi att få ett betydande kapitaltillskott baserat på industrideparte-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 8

mentets beräkningar av förluster och förlustrisker.
Härutöver kan finnas ytterligare förlustrisker som i så fall kommer att belasta
Svenska Varvkoncernen. Liksom för de övriga varven finns behov av bl. a.
nedskrivning av anläggningstillgångarna och dessutom osäkerhet om tidpunkten
för försäljning av LNG-fartygen.

Vi ser i övrigt positivt på inlemmandet av Kockums i
Svenska Varvkoncernen. Eftersom de anställda i Kockumsföretagen är vana att
arbeta i en koncern-gemenskap tror vi, och detta har vi redan sett bevis på,
att integreringen kommer att gå smidigt. Rätt hanterad kommer dessutom den
breda kompetensen hos Kockumspersonalen att utgöra ett värdefullt tillskott
till Svenska Varvs totala resurser.

Vilka är koncernens viktigaste uppgifter och beslut under
1979?

Bland de många uppgifter och beslut vi har framför oss
1979 skulle jag vilja framhålla följande

att ta fram och
få stöd för en strukturplan som kan visa rätt riktning för framtiden

att lyckligt
föra i hamn den första preliminära ordern på ammoniak/ urea-fabriken och att
med denna som bas lägga oss i läge för att ta hem flera liknande order

att vidtaga
åtgärder som kraftigt minskar våra föriuster, dock beaktande det faktum att vi
i flera fall på grund av den svåra personalsituationen genom riksdagsbeslut ar
förhindrade att anpassa kapaciteten till efterfrågan

att på ett för
alla parter vettigt sätt hantera den anställningsgaranti som riksdagen givit
oss i upprag att tillämpa så att resultatet blir att vi i berörda dotterbolag
får en för framtiden effektiv organisation som ger goda överlevandemöjligheter
och också så att de anställda som överförs till "poolerna" får en
bra chans till en meningsfull framtid inom andra verksamhetsområden.

Förvaltningsberättelse Koncernöversikt

Svenska Varvkoncemen bildades den 1 juli 1977 i samband rned
att staten övertog Saléninvests aktier i AB Götaverken som tillsammans med de
redan tidigare helstatliga varven Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB
kom att ingå i den nybildade koncernen. Under 1977 förbereddes en
omstrukturering av koncernorganisationen i syfte att ombilda de tidigare
resultatenheterna i Götaverkenkoncemen till självständiga aktiebolag. Fr.o.m.
1 januari 1978 består därför koncernen av fjorton större dotterbolag. Dessa
bedriver sin verksamhet självständigt inom de ramar som givits av moderbolagets
styrelse och koncernledningen. Styrning av koncernen sker främst genom att mål,
långsiktsplaner och budgetar för dotterbolagen fastställ.s och kontrolleras.
Som en konsekvens av detta har under året fattats beslut att fr. o. m. 1979
överföra försäljningsansvaret till samtliga varv. Dotterbolagens ansvar för
produkt- och affärsutveckling har även förstärkts.

Sjöfartskonjunkturen har under året varit fortsatt svag
och någon nykon-traktering av fartyg på den intemationella marknaden har ej
varit möjlig att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 9

göra utan mycket stora föriuster för varven. Flertalet av
de svenska varvens fartygsförsäljningar har därför skett till svenska
beställare, vilka utnyttjat det statliga beställarstödet. Härigenom har årets
resultat förbättrats. Om order tagits till nettopriser - dvs. priser med
avdrag för givna avskrivningslån - skulle årets resultat ha försämrats med ca
480 Mkr. Merparten av tidigare beslutade och producerade lagerfartyg har under
året försålts och omorienteringen av koncernens fartygsproduktion från serieprodukton
av konventionella tank- och bulkfartyg till enstyckspro-duktion av
specialtonnage har fortsatt. Genom dessa åtgärder har förlus-tema i
fartygsproduktionen kunnat begränsas även om de problem som följt av den snabba
förändringen av produktinriktningen i vissa fall underskattats.
Omstruktureringen har medfört stora omställningskostnader och kalkylavvikelser.

Utvecklingsverksamhet

En viktig uppgift för koncernen är att minska beroendet av
den framtida fartygsmarknaden. Detta sker såväl genom minskning av
produktionsvolymen på nybyggnadsvarven som genom att varven styrs mot nya
produkter och marknader - det som vanligtvis brukar kallas altemativ
produktion.

Allt större resurser har avsatts för utvecklingsarbete i
syfte att finna produkter med långsiktig lönsamhet som kan ersätta nuvarande förlustbringande
produktion vid varvsenheterna. Denna satsning har hittills lett till att ett
antal större order erhållits inom nya verksamhetsområden exempelvis

-
tre
bostadsplattformar, varav en levererades under 1978

-
en
självförsörjande flytdocka med bostäder

-
en
prefabricerad petrokemianläggning (preliminär order)

-
ett landbaserat
dieselkraftverk.

Den totala ordersumman för dessa objekt uppgår till ca
2600 Mkr.

Av speciell betydelse är den preliminära ordem på den
prefabricerade petrokemianläggningen. Denna order innebär tillverkning och
leverans av en komplett industrianläggning för produktion av urea. Hela
anläggningen byggs driftsklar i Göteborg och bogseras på pråmar till Pakistan,
där den vallas in vid strand. Svenska Varv är det första företag i världen som
fått order på en stor pråmbaserad prefabricerad petrokemianläggning.

Utvecklingsverksamhet bedrivs inom hela Svenska Varvkoncernen.
Koncernledningen fastlägger mål och inriktning för verksamheten samt beslutar
om prioriteringar och resurstilldelning för olika projekt. Inom moderbolagets
organisation finns fr.o.m. 1979 en koncernstab för koncemutveckling, vars
uppgift är att identifiera och utveckla nya affärsidéer samt att planera koncemens
framtida struktur. Staben skall även samordna insatsema i större projekt där
flera dotterbolag deltar samt fördela utvecklingsbidrag på dotterbolagen.

Dotterbolagen driver ett stort antal projekt inom sina
befintliga eller närliggande kompetensområden. Exempel på sådana projekt är

-
sjötransportsystem
för arktiska förhållanden

-
offshoreprojekt,
exempelvis bostadsplattformar och arbetsplattformar

-
flytdockor

-
reningsverk

-
avsaltningsanläggningar

-
vindkraftverk

-
pråmbaserade
massa- och pappersfabriker.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 10

Utvecklingsbolaget skall från 1979 koncentrera sina
resurser på att utveckla, projektera och marknadsföra större prefabricerade
anläggningar.

Kostnaderna för utvecklingsverksamheten är betydande och
koncernen saknar egna medel för ändamålet. Staten har därför anvisat särskilda
medel för verksamheten, 35 Mkr för 1977-78 samt 200 Mkr för 1979-80. Av dessa belopp
har koncernledningen hittills fördelat ca 25 Mkr till pågående projekt inom
koncernen.

Statlig varvsutredning och riksdagsbeslut

1 slutet av 1977 tillsatte regeringen en utredning för att
kartlägga den svenska varvsindustrins situation och framtid. Av olika skäl kom
utredningen att dra ut på tiden. Eftersom koncemens egna kapital vid utgången
av 1977 var förbrukat, måste riksdagen besluta om ett kapitaltillskott under
våren 1978 i avvaktan på det strukturbeslut som skulle fattas under hösten.
Sålunda tillfördes koncernen totalt 2000 Mkr genom beslut under vårriksdagen.
Härav utgjordes 1050 Mkr av värdegarantier för kundfordringsrisker och
lagerproduktion.

En lång period av ovisshet och intensiv pressdebatt i
avvaktan på riksdagens beslut angående framtida varvsstruktur och
neddragning/nedläggning av vissa varvsenheter påverkade negativt effektiviteten
i berörda dotterbolag.

Genom regeringsombildningen och behandlingen i riksdagen
kom det ursprungliga strukturförslag som regeringen presenterade i juni 1978
att förändras samt bli mer kortsiktigt. I december 1978 beslutade sedan riksdagen
att verksamheten vid koncernens storvarv, förutom beslutad nedläggning av
verksamheten vid Eriksberg, skulle minska med ytterligare ca 20% t. o. m.
utgången av 1980, utöver av riksdagen tidigare beslutad neddragning.

De anställda vid storvarven gavs samtidigt genom
riksdagsbeslutet en form av anställningsgaranti, vilken innebar att avskedanden
ej skulle ske under neddragningsperioden.

För de mindre och medelstora varven tillsattes en-speciell
varvskommis-sion för att utreda framtida struktur inom denna gmpp av såväl
statliga som privata varv.

För att täcka prognostiserade förluster t.o.m. 1979 och
återställa det egna kapitalet till ursprunglig nivå beslutade riksdagen ge
Svenska Varv AB ett tillskott uppgående till 2200 Mkr.

En ny proposition rörande svensk varvsindustris framtida
struktur planeras till våren 1980.

Resultat och kapitalbehov

Koncernens omsättning 1978 uppgick till 3 871 (4660) Mkr
och resultatet före ägartillskoU, bokslutsdispositioner och skatt till -2149
(-2242) Mkr.

Rörelseresultatet efter avskrivningar men före
reserveringar uppgår till -494 (-1-242) Mkr.

Den fortsatt svaga fraktmarknaden samt fluktuerande
valutakurser har nödvändiggjort stora reserveringar för kund- och valutarisker.

Resultatet har således belastats med 619 (915) Mkr
avseende reserveringar för kundfordringsrisker och borgensåtaganden. Reserveringama

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 11

har gjorts mot bakgrund av att ett antal kunder p.g.a.
fortsatt dålig fraktkonjunktur inte kunnat, och inte heller beräknas kunna,
fullfölja sina betalningar av räntor och amorteringar på erhållna krediter.
Rådande låga priser på andrahandsmarknaden för fartyg har vidare minskat värdet
av erhållna säkerheter i form av skeppsinteckningar.

Liksom
under 1977 fluktuerade valutakurserna kraftigt under 1978. Dollarn försvagades
successivt under året och nådde sitt bottenläge i slutet av oktober, varefter
en viss återhämtning skedde, bl.a. till följd av omfattande
centralbanksinterventioner. Schweizerfrancen förstärktes för att nå sin kulmen
under september-oktober, varefter den föll något tillbaka. Den totala uppgången
under året i schweizerfranc med ca 13%, delvis motverkad av nedgång i US
dollar med ca 8%, har förorsakat valutaförluster uppgående till 219 (846) Mkr.

Schweizerfrancskuldens
avveckling fortsatte planenligt under året. På så vis nedbringades koncernens
utestående schweizerfrancskuld med ca 450 milj. Sfr till ca 700 milj. Sfr.
Dessutom säkerställdes genom terminsköp amorteringar och räntor uppgående till
180 miljoner Sfr som förfaller under 1979.

Lånestocken i US dollar har ökat i takt med inlösning av
schweizerfrancskulderna. Bl.a. för att möjliggöra den snabba återbetalningen
av schweizerfrancslånen upptogs under året ett lån om 200 miljoner dollar på
den internationella kapitalmarknaden.

Genom de stora förändringama av lånestocken under året har
en stor del av de reserveringar för valutaförluster som gjorts i tidigare års
bokslut realiserats. Totalt realiserades under året 490 (96) Mkr.

De kraftiga kapacitetsneddragningar som beslutats av
riksdagen och som skall vara genomförda 1980 har inneburit att koncernens varv
fått ett oproportionerligt stort anläggningskapital, vilket inte ens i en
normal marknadssituation kan förräntas. 1 samband med boksluten 1978, 1979 och
1980 gör därför dessa varv erforderliga nedskrivningar av anläggningskapitalet.

Årets resultat belastas därför med en extraordinär kostnad
för nedskrivning av anläggningstillgångar om 235 Mkr. Resterande erforderlig
nedskrivning av anläggningstillgångarna, 442 Mkr, kommer att göras med lika
belopp i boksluten 1979 och 1980.

Årets
resultat har vidare belastats med en reservering för framtida kostnader för
avvecklingen av Eriksbergs Mek Verkstads AB. Dessa kostnader är hänförliga
till det åtagande dåvarande Götaverkenkoncemen gjorde vid övertagandet av Eriksberg
den I juli 1976. I samband härmed gjordes en prognos av framtida förluster i
Eriksberg samt av övriga merkostnader i Götaverkenkoncemen. Pronostiserade
kostnader exkl. eventuella förlustrisker avseende kundfordringar och valutor
uppgick till 1 323 Mkr. Som ersättning for avvecklingen erhöll Götaverkenkoncemen
kontanta ersättningar som med hänsyn till ränteeffekten hade ett värde om ca 1
023 Mkr. Utöver framtida kundfordringsrisker och valutarisker översteg därför
de bedömda kostnaderna ersättningen med ca 300 Mkr.

Under 1978 har en ny bedömning gjorts av den totala
avvecklingskostnaden för Eriksbergsengagemanget. Därvid har framgått att den urspmngliga
uppskattningen fortfarande är giltig. Den avsättning som görs i årets bokslut
följer därför den ursprungliga prognosen och avser att täcka samtliga
kvarvarande avvecklingskostnader hänförliga till Eriksberg exkl. eventuella ytteriigare
kundfordrings- och valutarisker.

Som framgår av det ovanstående kan årets resultat till
stor del hänföras

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 12

till händelser som ej relateras till årets verksamhet utan
i stället till tidigare åtaganden. Ett grovt försök till uppdelning av
resultatet i den del som kan hänföras till årets verksamhet respektive tidigare
åtaganden framgår av tabell I.

Den extremt dåliga marknaden för fartygsnybyggnad påverkar
som synes bokslutet 1977 som förlustreservering för pågående produktion (lagerfartyg)
och årets bokslut som försämrat rörelseresultat.

Koncemens ovissa framtidsutsikter samt extremt riskfyllda
situationer har givit styrelsen och verkställande direktören anledning att
liksom i föregående bokslut använda jämförelsevis försiktiga värderingar. I
korthet har följande väsentliga värderingsprinciper tillämpats.

-
Produkter i
arbete har förlustreserverats med den bedömda totala slutliga förlusten för
respektive objekt värderat till marknadspris - dock har reserveringen
begränsats till upparbetade kostnader. Detta innebär att en stor del av väntade
föriuster på order som färdigställs under 1979 tagits i årets bokslut.

-
Eget innehav av
skepp respektive andelar i skepp - redovisade som anläggningstillgångar - har
värderats till bedömt marknadspris. Detta motiveras av att koncernen mot
bakgrund av bedömd framtida kapitalförbrukning kan tvingas realisera de
förlustrisker som beaktats vid värderingen av skeppsinnehavet.

-
För samtliga
osäkra fordringar har reserveringar gjorts med skillnaden mellan utestående
fordran och säkerhetens värde, värderad till marknadspris.

-
Fordringar och
skulder i främmande valutor har värderats till den lägsta repektive högsta av
anskaffningsdagens, och balansdagens kurser, utan någon form av periodisering.
Kvittning av kursvinster och kursförluster har skett i den mån amorteringar av
fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

Av koncernens resultat före ägartillskott,
bokslutsdispositioner och skatt, -2 149 Mkr, svarar de stora nybyggnadsvarven
för -893 Mkr enligt tabell 2.

Tabell 1

Mkr

1978

1977

Arets
verksamhet

Rörelseresultat
före reserveringar

- 494

242

Förlustreservering
pågående produktion

- 52

- 594

Ränteneuo

- 266

- 94

Extraordinära
poster

36

- 35

Summa

- 776

-
481

Tidigare
åtaganden

Reservering
för kundfordringsrisker

- 619

- 915

Kursdifferenser

- 219

- 846

Slutreservering
för avveckling av

Eriksberg

- 300

-

Nedskrivning
av anläggningstillgångar

- 235

Summa

-1373

-1761

Toult

-2149

-2 242

s. 13 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11

13

Tabell
2

Mkr

Götaverken

Uddevalla-

Götaverken

Arendal

varvet

Öresundsvarvet

Fakturering'

245

545

795

Rörelseresultat
före reser-

veringar
för kundfordrings-

risker
och finansiella poster

-308

90

54

Reservering
för kund-

fordringsrisker

-178

-146

-113

Finansiella
poster

- 65

- 11

- 41

Nedskrivning
av

anJäggningsliJIgångar

- 55

- 90

- 18

Övrigt
extraordinärt

-

- 12

-

Resultat
före bokslutsdis-

positioner
och skatt

-606

-169

-118

' Faktureringen är ett dåligt mätt på verksamhetsvolymen
vid varven. Under året upparbetade intäkter uppgår till 645 Mkr vid Götaverken Arendal,
644 Mkr vid Uddevallavarvet och 605 Mkr vid Götaverken Öresundsvarvet.

Resterande del av resultatet före ägartillskott,
bokslutsdispositioner och skatt, - 1 256 Mkr fördelar sig enligt tabell 3.

Kommentar till respektive bolag återfinns i den följande
redovisningen av dotterbolagen.

Huvuddelen av Svenska Varvs rederiverksamhet har samlats i
Rederi AB Zenit. I några fall har det av olika skäl dock befunnits lämpligt att
varven behållit vissa fartygsinnehav. Omfattningen av dessa framgår av
avsnittet om koncemens övriga rederi- och fartygsengagemang.

Resultatet av koncernens samlade rederiverksamhet under
1978 var - 167 Mkr och fördelas;

Zenit -119

Uddevallavarvet - 40

Götaverken Cityvarvet - 8

-167 Härav utgör 91 (43) Mkr nedskrivning av värdet av det
egna skeppsinnehavet till marknadspris. Denna nedskrivning redovisas som
extraordinär kostnad.

Resultatet i delägda rederier, som inte ingår i koncembokslutet,
uppgår till -136 Mkr. Rederiernas ställning har beaktats vid värderingen av koncernens
fordringar, andelsinnehav m. m. rörande dessa rederier. De reserveringar som
härvidlag befunnits nödvändiga är inräknade i koncernens rederiresultat i
ovanstående tabell.

Investeringar exkl. skepp och företagsförvärv, 126 Mkr,
ligger liksom föregående år på en mycket låg nivå och omfattar i stort sett
endast oundgängliga ersättningsinvesteringar samt fullföljande av tidigare
beslutade investeringsprojekt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 14

Tabell 3

Mkr Fakturering Resultat före

bokslutsdisp. och skatt

148

- 46

63

- 13

349

- 228

53

' 56

869

- 224

84

' 119

804

' 2

171

8

264

8

41

4

-

- 23

-

' 311

31

1

_

- 300

591

71

2286

-1256

Karlskronavarvet Götaverken Sölvesborg Götaverken
Cityvarvet Götaverken Finnboda Eriksberg' Zenit

Calor-Celsius Götaverken Ångteknik Götaverken Motor Götaverken
Aluminium Svenska Varv Utveckling Svenska Varv AB Övriga bolag Slutreservering
för avveckling av Eriksberg Elimineringar

Summa

' Statliga förlusttäckningsmedel har förbättrat Eriksbergs
resultat med 167 Mkr. ' Moderbolagets resultat består i huvudsak av finansiella
kostnader. Dotterbolagens upplåning i moderbolaget sker mot marknadsmässig
ränta. Större valutaförluster och effekter av den icke räntebärande fordran på
svenska staten genererar moderbolagets stora negativa finansnetto.

Personal

Personalfrågorna har under året fortsatt att spela en
viktig roll inom koncemen. Nedläggningen av Eriksberg har fortsatt planenligt
och vid halvårsskiftet 1979 beräknas denna företagsnedläggning - den största
som skett i Sverige - vara avslutad.

Eriksbergs nedläggning har berört omkring 4750 personer,
varav ca 3000 överförts till andra enheter inom koncernen. Totalt i Göteborg
har under de senare åren antalet anställda inom varvsnäringen minskat med ca 5
000 personer. Mindre minskningar har även skett på övriga varvsorter.

Merparten av denna reduktion har skett genom s. k.
naturlig avgång även om vissa varsel fött tillgripas i Göteborg i samband med
avvecklingen av Eriksberg. Genom de anställningsstopp som samtliga varv
tillämpat de senaste åren har åldersstmkturen förändrats. Ytterligare
personalneddragning genom s. k. naturiig avgång kommer att ge stora negativa
effekter.

Under 1979 kommer personalproblematiken att koncentreras
kring den av riksdagen beslutade anställningsgarantin för storvarven. Som en
effekt av denna kommer ett stort antal anställda att sysselsättas med
omskolning och vidareutbildning. Vidare måste avsevärda resurser avsättas för
att i största möjliga utsträckning finna nya sysselsättningstillfällen för den
personal som berörs av beslutade volymneddragningar vid varven.

Sammanlagt har under året antalet anställda inom koncernen
minskat med ca 2 100 personer. Endast en mycket måttlig nyrekrytering har
skett. På tjänstemannasidan har externrekrytering varit aktuell endast i undantagsfall
och avsett vissa specialistbefattningar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 15

Genomsnittligt antal årsanställda

Eskilstuna 28

Falun 44

Gävle 194

31

Göteborg 9784

Halmstad

Helsingborg 4

Härnösand 24

Jönköping

Karishamn 35

Karlskoga 22

Karlstad 285

Kariskrona ' 589

Kristianstad 27

Landskrona 3 056

Ljusdal 43

Lidköping 2

Linköping

29

Luleå 33

Lund

Lycksele 22

Lysekil 291

Malmö 119

Motala 18

Nacka 452

Norrköping 44

Nyköping 51

Robertsfors '25

Skellefteå 24

Skövde 22

Solna 154

Stenungsund 29

Stockholm 335

Sundsvall 39

Söderhamn 43

Sölvesborg 271

Trelleborg 21

Uddevalla 2 886

Umeå 177

Uppsala 66

Vetlanda 118

Virsemm 54

Västerås 89

Växjö 54

Örebro 20

Örnsköldsvik 50

Östersund 38

Arbetsställen med mindre än 20

anställda 165

Summa anställda i Sverige 21 223

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 16

Brasilien 10

Danmark 360

Finland 128

Kanada 1

Malaysia 21

Norge 25

Västtyskland 31

Totalt antal anställda 21799

opaginerad Kontrollera mot PDF

Löner och ersättningar

Mkr Styrelser och Övriga

verkställande anställda

direktörer

1,5

6,9

6,5

1332,4

0,1

0,7

0,4

40,0

0,3

7,6

-

0,1

0,2

1,8

0,5

3,6

9,5

1393,1

Moderbolaget

Dotterbolag i Sverige

Brasilien

Danmark

Finland

Malaysia

Norge

Västtyskland

Koncernen totalt

Dessutom har de sociala kostnaderna uppgått till 603,3 Mkr.
Övertagande av Kockums

I början av 1979 träffade staten ett avtal med Kockums AB,
som förutsatt riksdagens godkännande, bl.a. innebär att Kockumskoncernens varvs-och
rederiverksamhet kommer att övertas av Svenska Varvkoncernen i juni 1979.
Kockums varvsverksamhet kommer att ingå som ett självständigt dotterbolag
under Svenska Varv AB, medan rederiverksamheten planeras att inordnas i Rederi
AB Zenit.

Framtidsutsikter

Koncernen, exklusive övertagna verksamheter från Kockums
AB, kommer 1979 att redovisa avsevärt minskade förluster. Resultateffekten av
tidigare åtaganden har till stor del eliminerats genom förändringar i valutapolitiken
samt genom den stabilisering av fraktmarknaden som skett.

Koncernens beroende av fartygsnybyggnation kommer att
bestå ett antal år framöver. Kapacitetsöverskottet inom världens varvsindustri
är dock fortfarande så stort att kostnadstäckning endast i undantagsfall kan
uppnås. Olika typer av statliga stödinsatser kommer därför även de närmaste
åren att vara nödvändiga.

Under 1979 förväntas den omorientering av
nybyggnadsvarvens verksamhet som inleddes 1978 ge positiv resultateffekt,
vilket kommer att minska dessa varvs förluster.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 17

Reparationsverksamhelen päverkas i likhet med
nybyggnadsvarven av den svaga men sannolikt något förbättrade
sjöfartskonjunkturen. Fortsatta men begränsade förluster förutses i denna
verksamhet.

Fraktmarknadsutvecklingen i rederirörelsen är svårt att
prognostisera. Nuvarande fraktrater täcker i flera fall fartygens
kapitalkostnader, varför en avsevärd resultatförbättring för rederiverksamheten
förväntas.

För industribolagen har konjunkturen fortsatt att
förbättras och positiva resultat förutses för dessa bolag.

För att fastlägga koncernens framtida struktur startas
under våren 1979 en större utredning, vilken avses bilda underlag för den
proposition som planeras till våren 1980.

Fartygsmarknaden

Vid årsskiftet omfattade världens handelsflotta totalt 633
milj. dwt. Härav svarade tankfartyg för 52 procent, kombinationsfartyg för 8, bulkfartyg
för 21 samt övriga lastfartyg för 19 procent. Flottan ökade under 1978 med
endast 8 milj. dwt., vilket är den minsta ökningen på de senaste femton åren.
Under året skrotades fartyg på totalt 18 milj. dwt. För första gången under
efterkrigstiden minskade tanktonnaget eftersom skrotningarna inom denna sektor
översteg leveranserna med 5 milj. dwt.

Fartygsleveranserna under året uppgick till sammanlagt 27
milj. dwt., den lägsta noteringen sedan 1968. Orderingången till världens varv
har kontinuerligt sjunkit sedan 1973 och var 1978 endast 10 milj. dwt., varav
ca fyra milj. dwt. avsåg tank- och bulkfartyg. Rekordåret 1973 var motsvarande
siffror 130 respektive 121 milj. dwt. Med 1978 års produktionstakt ger varvens
nuvarande orderstock omkring ett års sysselsättning - normalt motsvarar
inneliggande beställningar ca två års produktion.

Efter shipping-boomen 1973-74 har prisema för såväl nytt
som begagnat tonnage sjunkit kontinuerligt för att nå sin hittills lägsta nivå
under sommaren 1978. Polen har under året fört den mest aggressiva prispolitken
- polska varv uppges ha tagit kontrakt på 80000 dwt. tankfartyg till 18- 19
milj. dollar. Japanska varv har för motsvarande tonnage indikerat en prisnivå
på ca 26 milj. och varv i Sydkorea drygt 20 milj. dollar. En grov uppskattning
av produktionskostnaderna i Japan för en 80000 dwt. tanker pekar på 26-30 milj.
dollar, vilket är lägre än de svenska produktionskostnaderna.

Det allt kärvare klimatet för världens varvsindustri har
sedan 1975 medfört en reduktion av antalet varvsanställda med omkring 10
procent (50000 personer) i de tio främsta varvsländema. Den största
procentuella minskningen har skett i Sverige, Danmark och Holland.

Totalt sett låg behovet av transporter under 1978 på i
stort sett samma nivå som 1977. På tankmarknaden, som svarar för drygt hälften
av väridens sjötransporter, täckte fraktraterna under första halvåret knappt
driftskostnaderna.

Under slutet av 1977 och första halvåret 1978 skapades
dock förutsättningar för en förbättring. Efter sommaren var oljelagren mycket
låga i förhållande till konsumtionen. Dessutom fanns det anledning vänta högre
oljepriser efter årsskiftet 1978-79. Under hösten steg fraktraterna för större
tonnage som mest till WS 66 efter att under våren och sommaren ha legat under WS
20. För t. ex. en tanker på 225 000 dwt. innebar detta att en resa från
Arabiska Viken till Europa betalades med ca 11,0 milj. Skr. på

2 Riksdagen 1979180. I saml Nr II

s. 18 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 18

hösten mot 3,5 milj. på våren, vilket endast räckte till
att täcka ca 70 % av driftskostnaderna. Höstens fraktnivåer innebar som bäst
att drifts- och kapitalkostnaden mer än täcktes. Förbättringen gjorde också att
andrahandsvärdet på tankfartyg steg markant.

Överskottet av tanktonnage sjönk samtidigt från ca 100
till 50 milj. dwt. Från juli till slutet av novmeber minskade det upplagda
tanktonnaget med 26 milj, dwt. till 22 milj. dwt. Resterande
överskottsreduktion 24 milj. dwt. svarade minskat utnyttjande av reducerad fart
för.

Också när det gäller bulktransporter förbättrades
marknaden mot slutet av 1978 så att även fartyg under högkostnadsflagg lämnade
bidrag till kapitalkostnaderna. Delvis berodde denna förbättring på att
tankmarknaden sysselsatte en del kombinationstonnage, som annars skulle ha
sökt sig till bulkmarknaden. Omkring hälften av världens bulkfartygsflotta
arbetar med malm- och koltransporter till stålverken - den femprocentiga produktionsökningen
inom denna sektor bidrog liksom ökade spannmålstransporter till den
förbättrade marknaden.

För roll on/roll off-tonnaget sjönk fraktraterna under
andra halvåret 1978. Detta berodde främst på ökad effektivisering av hamnarna i
Mellersta Östern, där också tillväxten i transport volymen avtagit. Ett fätal
mindre ro/ro-fartyg har lagts upp och priserna för denna fartygstyp har stadigt
sjunkit.

På marknaden för gasfartyg har inte noterats några
bestående förbättringar. Förväntningarna när det gäller gasimporten till USA
förefaller ha varit alltför optimistiska. F. n. är 20 LPG- och LNG-fartyg
upplagda.

För produkt- och kemikalietankers har fraktraterna stigit
väsentligt med bättre resultat än för övriga fartygstyper som följd.

Utveckling av fartygspriserna

Av den totala produktionskostnaden för ett tankfartyg
uppgår normalt lönekostnaderna och materialkostnaderna till ca 40 resp. 50
procent.

Under 1%0-talet låg den svenska lönekostnaden väsentligt högre
än den japanska. Totalkostnaden för ett fartyg byggt i Sverige eller i Japan
var dock ungefär densamma som följd av den högre svenska produktiviteten.

Effektiva rationaliseringsinsatser i samband med
kapacitetsexpansion i Japan gjorde dock att produktiviteten där snabbt närmade
sig svensk nivå. Rationaliseringsvinsterna omsattes inte i motsvarande högre
lönekostnader, varför ett kostnadsgap kom att uppstå mellan svensk och japansk
produktionskostnad. Skillnaden var störst 1973-75 med som mest 30-40 procent.
Genom sin kapacitetsexpansion kom den japanska varvsindustrin att uppnå ca 40
procent av världens varvskapacitet.

Förändrade konkurrenssituationer brukar regleras
långsiktigt genom förändrade valutakursrelationer. Under 1960- och början av 1970-talet
drev emellertid Japan en medveten valutapolitik med syfte att hålla yenen
kraftigt undervärderad gentemot dollarn. Den senaste tidens uppgång för yenen
och nedgång för dollam är följaktligen en reaktion mot den obalans i den
internationella konkurrenssituationen som byggts upp under en längre tid.
Kostnadsutvecklingen i Japan jämte yenens uppvärdering beräknas ha halverat
skillnaden mellan svenska och japanska byggkostnader till 15-20 procent.

Med nuvarande låga orderingång blir emellertid varven i
Sydkorea och Polen prisledande. Kosinadema för ett fartyg producerat i Sydkorea
torde i dag ligga på 60-70 procent av svensk självkostnad för samma fartyg.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 19

Men Sydkorea har, till skillnad från Japan under
1960-talet, en mycket kraftig inflation. Merparten av materialet importeras
dessutom från Japan och Västeuropa. Sydkorea har moderna varvsanläggningar med
relativt hög produktivitet, och därigenom litet utrymme för
rationaliseringsvinster. Detta i kombination med kostandsutvecklingen tyder på
att avståndet mellan svenska och sydkoreanska produktionskostnader kommer att
krympa under de närmaste åren.

I början av 1980-talet beräknas Polen och Sydkorea
representera 10-15 procent av världens totala varvskapacitet.

Med hänsyn till dagens stora kostnadsskillnader mellan
olika varvsländer finns det skäl att vänta väsentliga prisökningar när - en
bit in på 80-talet - en mera normal orderingång till världens varv blir
aktuell. Prisuppgången kan ytterligare accentueras av en gynnsam ekonomisk
tillväxt med ökade transportbehov samt begränsade möjligheter att snabbt
anpassa varvskapaciteten till efterfrågan.

På lång sikt är fraktratemas utveckling beroende av
byggkostnaderna i ledande varvsnationer. Tillfälliga underskott av tonnage
höjer fraktraterna över de nivåer som krävs för att motivera nyanskaffning av
tonnage.

Värdet på andrahandstonnage är beroende av främst fraktrater
och fartygsålder. Andrahandsprisema är följaktligen också beroende av kostnadsutvecklingen
för nytt tonnage.

När det nuvarande överskottet på tonnage absorberats
kommer fraktraterna att motivera nyinvesteringar och utnyttjande av dyrare
varvskapacitet än den sydkoreanska och polska. Eftersom andrahandsprisema
följer fraktratemas utveckling kommer prisförbättringar snabbare på detta område
och blir förhållandevis större än för nybyggnadstonnage.

Sjöfarten under de närmaste åren

När man försöker förutse den framtida utvecklingen på
främst tank-marknaden bör man beakta att faktorer som lagersituation, politiska
förändringar, olika förväntingar, etc. på några månader drastiskt kan förändra
efterfrågan på tonnage. En förändring i storieksordningen 50 milj. dwt. mätt på
årsbasis är inte otänkbar. Med nuvarande trend mot ett minskat tonnageöverskott
kan kortsiktiga förbättringar av fraktraterna därför bli allt vanligare.

För tankmarknaden under 1979 och inledningen av 1980 är
nuvarande situation med hög oljekonsumtion, låga lagemivåer och Irankrisen
betydelsefulla faktorer vid bedömningen av fraktsats- och prisutvecklingen.

Iran producerade som mest i september 1978 i en takt som
motsvarade 300 milj. ton olja per år. I januari 1979 var produktionen nere i 25
milj. ton. Detta innebar problem med den inhemska försörjningen. Minskningen i
Iran har till viss del kompenserats av ökad produktion i Saudi-Arabien, där
volymen nu återgått till tidigare nivå sedan den iranska produktionen
återupptagits.

Förväntningarna om höjda priser utöver de av OPEC tidigare
beslutade höjningarna jämte rykten om råoljeknapphet bidrar till ökade tradingaktivi-teter,
försämrad transporteffektivitet och stigande efterfrågan på tankfartyg-

De nämnda faktorerna medför att fraktraterna liksom andrahandsprisema
pä tanktonnage pressas uppåt. Utöver effekter av förändringar i tillgång och
efterfrågan påverkar nuvarande marknadsförväntningar till-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 20

gången av tonnage för försäljning. Potentiella säljare
tenderar att hålla ut längre, vilket ytterligare bidrar till prishöjningar.

Fortsatt oro på marknaden kan ytterligare driva upp
priserna på tanktonnage. Detta innebär att en prisbild byggts upp utan reell
grund i tillgångs-och behovssituationen. Konsekvensen är, så som behovet av
tankfartyg kan förväntas utvecklas under det närmaste året, att risken för
prisfall är uppenbar när förväntningama inte längre kan uppehållas på marknaden
och/eller OPEC verkställer väntad prishöjning.

Bedömningar av tankmarknaden under de närmaste åren bör
göras mot bakgrund av USAis kraftigt ökade behov av oljetransporter. I
Västeuropa har däremot utvecklingen varit negativ, beroende bl.a. på den svaga
ekonomiska tillväxten och en högre energiutnyttjandegrad. Oljeproduktionen i
Nordsjön, Alaska och Mexico har också stigit kraftigt under senare år - dessa
tre regioner svarade under 1978 för ca 175 milj. ton. Nordsjö- och Alaska-oljan
har dock inte längre så stora negativa konsekvenser för behovet av
oljetransporter. På längre sikt kan emellertid oljan från Mexico komma att
spela en negativ roll för tillväxten av transportbehovet.

En mera permanent förbättring av tankmarknaden är ytterst
beroende av den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren. Prognoserna vid
årsskiftet 1978-79 pekar mot en reducerad tillväxttakt i USA medan Västeuropa
synes vara på väg mot en uppgång. Västeuropa har fortfarande det största
behovet av oljetransporter, varför den ekonomiska utvecklingen här är av
största betydelse.

Det är mot denna bakgmnd sannolikt att överskottet på
tanktonnage kommer att minska under de närmaste åren. Därmed skulle tankmarknaden
komma att uppvisa en mer permanent förbättrad lönsamhet.

En förbättrad tankmarknad får omedelbart återverkningar på
bulkmarknaden, beroende på kombinationsfartygens flexibilitet. Japan svarar
för huvuddelen av transportbehovet när det gäller bulkvaror. På grund av de
svårigheter Japan har att avsätta industriprodukter såväl i Europa som på den
amerikanska marknaden kan något ökat japanskt transportbehov inte förväntas
under de närmaste åren. Bulkmarknaden är därför i första hand beroende av
spannmålstransporternas utveckling.

För ro/ro- och containertonnaget är utsikterna för de
närmaste åren något dystrare. Den tidigare expanderande importen av
industrivaror till OPEC-länder och USA väntas stagnera under 1979-80. Detta kan
i kombination med senare års beställningar av nya effektiva ro/ro-fartyg leda
till en överskottssituation på detta område.

När det gäller gastransporter ser utsiktema relativt
gynnsamma ut för LPG-fartyg på 4-5 års sikt. Läget är emellertid sämre inom LNG-områ-det,
där någon generell marknadsförbättring knappast kan väntas under de närmaste
åren.

De allmänna förutsättningarna för sjöfartsnäringen kan
bedömas bli ljusare under de närmaste åren. Detta väntas dock ej medföra någon
större ökning av nybeställningar under 1979. Intresset kommer främst att kretsa
kring kemikalie- och produkttankfartyg, mindre specialanpassade råoljetankers
samt special- och arbetsfartyg.

Under 1979 kommer nybyggnadspriserna sannolikt att ligga
något högre än under föregående år. Obalansen på sjöfarts- och varvsmarknaden
är dock så markant att prisema under det närmaste året kommer att ligga under
svensk produktionskostnad.

1 och med att tonnageöverskottet väntas fortsätta att
minska finns det

s. 21 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 21

goda fömtsättningar för tillfälliga förbättringar av fraktraterna
under de närmaste åren. Detta för i sin tur med sig en trendmässig ökning av
priserna för andrahandstonnage.

Götaverken Arendal

Vid Götaverken Arendal AB har under 1978 avslutats den 32
enheter långa serie tankfartyg i 150000-tonsklassen som varvet byggt under
senare år. De fyra bulkfartyg på 44 500 dwt. som försålts och levererats under
året producerades ursprungligen för egen räkning. Genom leveransen i april 1979
av ett 130000 dwt. PROBO-fartyg har lagerproduktionen helt avslutats.

Företagets modemt utrustade anläggningar ger goda
möjligheter till ett mera flexibelt produktprogram med industriell inriktning.
Den tidigare stålintensiva standardfartygsproduktionen har därför successivt
kunnat ersättas med en varierad tillverkning.

Den aktuella produktionen omfattar såväl roll on/roll off-fartyg,
avancerade kylfartyg och en självförsörjande flytdocka som stora bostads- och
underhållsriggar för offshoreindustrin. Vidare kommer den pråmbaserade petrokemianläggningen
för Pakistan, som Svenska Varv tecknat preliminärkontrakt på, att byggas vid
Göta verken Arendal. Marknadsföringen intensifieras nu mot andra områden än de
for varvet traditionella.

Leveranser

Under 1978 levererades fyra fartyg på sammanlagt 178000 dwt.
.

-
M/S "Meerdrecht"
(44500dwt., bulk) till N.B. Maatschappij Zeeschip "Scherpendrecht"
(van Ommeren), Rotterdam

-
M/S "Mijdrecht"
(44500 dwt., bulk) till N.V. Maatschappij Motorship "Mijdrecht" (van Ommeren),
Rotterdam,

-
M/S "Arlberg"
(44500 dwt., bulk) till M/S Ariberg Oesterreichischer Lloyd GmbH CO (Krohn),
Wien,

-
M/S "Fruition"
(44 500 dwt., bulk) till Fortune Sea Transport Corporation S.A., (Ocean Tramping),
Panama.

Fortfarande vägrar en utländsk beställare att ta leverans
av tre tankfartyg i 150000-tonsklassen trots att enligt skiljedomsutslag 1978
vid internationella handelskammaren i Paris köparen omgående skulle ta emot
fartygen. Under tiden belastar fartygen varven med kostnader för uppläggning
och räntor.

Order

Under 1978 har Götaverken Arendal fått beställningar för
sammanlagt ca 900 Mkr. 1 mars tecknades kontrakt med Sovjetunionen (Sudoimport)
på en av världens största självförsörjande flytdockor med en lyftkapacitet på
80000 ton. I juni kontrakterade Consafe Offshore AB, Göteborg, två stora
bostads- och underhållsriggar för utnyttjande på oljefälten i Nordsjön. Sistnämda
kontrakt har tagits med hjälp av statligt beställarstöd.

I början av 1979 har företaget träffat överenskommelse med
Rederi AB Göteborg-Frederikshavn-linjen, Göteborg om tillverkningen av två bil-
och passagerarfärjor för leverans 1980-81. Vidare har i januari 1979 kontrakt
tecknats med det amerikanska rederiet Getty Marine Corporation om

s. 22 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 22

leverans av två tankfartyg på 79900 dwt. Det är två från
den ursprungliga beställaren återtagna 154 000-tonnare som mot bakgrund av den
större efterfrågan på tankfartyg i 80000 dwt-klassen nu byggs om i nära samarbete
med Götaverken Cityvarvet.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick
till -606 Mkr. Det har belastats med 113 Mkr. avseende reserveringar för
förlustrisker i pågående produktion samt 178 Mkr. avseende reservering för
kundfordringsrisker. Extraordinära kostnader för nedskrivning av anläggningar
har vidare belastat resultatet med 55 Mkr.

Årets investeringar uppgick till 3 Mkr. och avsåg miljö-
och ersättningsinvesteringar.

Personal

Antalet anställda vid Götaverken Arendal var 4 120 vid
årsskiftet 1978-79. Under året har den beslutade överföringen av personal från
Eriksberg i stort slutförts. Totalt har från Eriksberg till Arendal överförts I
044 personer, varav 607 under 1978. Detta tillskott har inneburit en kvalitativ
förstärkning av flera personalkategorier. Av vissa kategorier har det dock
medfört överskott utöver behovet för en effektiv verksamhet. Vidare har
fullföljandet av Eriksbergs kontrakterade leveranser parallellt med den
successiva avvecklingen hårt ansträngt den för Arendal och Eriksberg gemensamma
ledningen.

Enligt 1978 års riksdagsbeslut skall antalet anslällda vid
Götaverken Arendal och Götaverken Cityvarvet vid utgången av år 1980 uppgå till
sammanlagt 5 000. Formema för neddragningen är för närvarande föremål för
diskussioner såväl inom företaget som med de fackliga organisationerna.

Överföringarna i kombination med anställningsstopp sedan
1975 och samtidigt krav på att organisationen har kompetens inom nya produktområden
och marknader innebär kraftiga påfrestningar på administration och produktion.
Överföringar och anställningsstopp har medfört en ogynnsam utveckling av
åldersstruktur, utbildningsbakgrund och genomsnittlig lönenivå.

Framtidsutsikter

Under första halvåret 1979 överförs försäljningsansvaret
från Svenska Varv AB till Arendal.

Att uppnå lönsamhet på företagsekonomiska villkor är det
primära målet för verksamheten.

Arendal kommer därför att förändras mot en mer
marknadsstyrd och flexibel organisation, där marknads-, affärs- och produktulvecklingssidan
i första hand förstärks och organisationen anpassas mot enstycksproduk-tion.

Den volym verksamheten på Arendal har idag är inte
dimensionerad efter dagens marknadsmöjligheter. En realistisk anpassning vad
gäller volym och produktsortiment under de närmaste åren kräver en nedgång i
antal anställda med ca 1 400 under 1979-80. Processen att reducera kapacitet
och genomföra omorientering mot nya marknader innebär många

s. 23 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 23

påfrestningar på såväl ledning, anställda som fackliga
organisationer.

Marknadsutvecklingen
och Arendals förmåga att klara omställningen avgör omfattningen på Arendals
verksamhet under 1980-talet.

Förlusten år 1979 kommer avsevärt att minska gentemot
1978.

Uddevallavarvet

Uddevallavarvet AB är såväl när det gäller anläggningar
som organisatorisk struktur främst orienterat mot fartygsproduktion.
Företagets strävan är därför att utveckla sitt kunnande på detta område för att
även framöver kunna lägga tyngdpunkten i verksamheten på skeppsbyggeri.

Produklprogrammei omfattar fartyg på upp lill 650000 dwl.
För närvarande inriktar sig varvet huvudsakligen på tank-, OBO- och bulkfartyg
samt produkt/kemikalietankfartyg och styckegodsfartyg. Under senare år har
Uddevallavarvet utvecklat en ny generation av fartygstyper som genom sin goda
transportekonomi och mångsidiga användbarhet rönt intresse på marknaden. Dessa
fartyg kännetecknas av litet djupgående och stor bredd i förhållande till sin
längd. Produktprogrammet omfattar dessutom stora fartygsmotorer och
hjälpmotorer.

Leveranser

Under 1978 omfattade Uddevallavarvets leveranser två
fartyg på sammanlagt 626700 dwt

- M/T "Polytrader" (127 700 dwt) till K/S Rasmussen
Teamships A/S II,

Kristiansand

- T/T "Nanny" (499000 dwt) till
Partrederiet för T/T Nanny, Munkedal

Härutöver levererades strax efter årsskiftet 1978-79 ett systerfartyg till

"Polytrader" - M/T "Polytraveller" -
till K/S Rasmussen Teamships A/S III, Kristiansand.

Uddevallavarvet har en andel på 25 procent i T/T
"Nanny". Fartyget är det hittills största som byggts i Skandinavien.
Genom sin stora bredd i kombination med mindre djupgående kan "Nanny"
till flera hamnar föra större last än vad som är möjligt med andra fartyg.
Omedelbart efter leveransen i november 1978 avgick fartyget till Persiska Viken
och befraktades för sin första resa.

M/T "Polytrader", i vilken varvet har en 40-procentig
andel, är en nordsjötanker som befraktats på fem år till norska Statoil på goda
villkor. Fartyget skall frakta olja från Statfjordfältet till hamnar runt
Nordsjön. Oljan lastas från boj i öppen sjö och speciella krav ställs på
manöverförmåga och lastfunktioner. Av miljöskäl och på grund av de korta
resorna har fartyget försetts med segregerade ballasttankar.

Årets resultat

Resultatet före boksluisdisposilioner och skall uppgick lill
169 Mkr. Det har belastasts med 22 Mkr avseende reserveringar för
förlustrisker i pågående produktion samt 146 Mkr avseende reserveringar för
kundfordringsrisker. Av årets resultat hänförde sig -40 Mkr till varvets
rederirörelse. Extraordinära kostnader för nedskrivning av anläggningar har
belastat resultatet med 90 Mkr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 24

Det av Uddevallavarvet hälftenägda contractingbolaget PEMCO
åsamkades under året betydande förluster genom ett konsortium som bildats för
ett byggnadsprojekt i Mellersta Östern. För att underlätta PEMCO:s avveckling,
som kommer att äga rum under 1979, har Uddevallavarvet övertagit samtliga
aktier. Det aktuella byggnadsprojektet fullföljs av Calor Celsius. Årets
resultat har belastats med 29 Mkr avseende PEMCO.

Av de totala investeringarna exkl. skepp under året på 15 Mkr
avsåg 10 Mkr det nu helt färdigställda Projekt 73 och 5 Mkr övriga mindre
investeringar i varvsanläggningarna.

Fartygsorder

Under året tecknade företaget kontrakt på sju fartyg med
ett sammanlagt tonnage av ca 560000 dwt. Samtliga beställningar avser
tankfartyg av s. k. Aframax-typ på 79999 dwt. Denna fartygstyp har genom sin
lämpliga storlek och allmänna användbarhet en god marknadspotential. Tre av
årets beställningar har tagits med statligt beställarstöd. Genom den goda orderingången
under året är sysselsättningen säkrad en bit in på 1981.

Personal

Vid årsskiftet 1978-79 var antalet anställda vid
Uddevallavarvet 3 154. Personalstyrkan minskade under året genom naturlig
avgång med 162 personer. Med undantag för vissa nyckelbefattningar har någon
extern rekrytering inte skett. Enligt 1978 års riksdagsbeslut om storvarvens
framtida kapacitet skall antalet anställda i företaget minskas till sammanlagt
2600 personer fram till utgången av 1980.

Framtidsutsikter

Uddevallavarvet kommer även framöver att lägga
tyngdpunkten i verksamheten på fartygsnybyggnader och arbetet med utveckling
av för marknaden intressanta fartygstyper fortsätter: Samtidigt bedrivs ett
intensivt utvecklingsarbete för att få fram lämpliga altemativa produkter för
dotterbolaget Skandiaverken. Avsikten är att där ersätta en del av den varvsin-riktade
produktionen med annan tillverkning. Målet är att ur sysselsättningssynpunkt
minska Skandiaverkens beroende av varvets nybyggnadsverksamhet. En särskild
organisatorisk enhet har bildats för arbetet med dessa frågor.

Ett exempel på nya produkter är det mobila borraggregat,
som Svenska Varv Utveckling AB presenterade i början av 1979 och som redan
väckt internationellt intresse. Dessa utmstningar kommer att monteras vid Skandiaverken.

Föriusten för år 1979 kommer att minska.

Götaverken Öresundsvarvet

Götaverken Öresundsvarvet AB avslutade 1978 den långa
serie OBO-och bulkfartyg, som varvet byggt under senare år. Produktionen
inriktas nu åter mot tekniskt mera avancerade fartygstyper. Bl.a. har tillverkning

s. 25 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 25

av kyl- och roll on/roll off-fartyg påbörjats. Öresundsvarvel
utför också reparationer och ombyggnader av fartyg. Genom dotterbolaget Bruces
Mekaniska Verkstads AB marknadsförs industriella produkter.

Leveranser

1978 års leveranser omfattade sju fartyg på sammanlagt 592
530 dwt.

- M/S "Britannia Team" (124 380 dwt, OBO)
till Team Ship VII Ltd,

Guernsey

- M/S "Gothia Team" (124 380 dwt, OBO)
till Team Ship VII Ltd, Guern

sey

- M/S "Maharshi Dayanand" (123 685 dwt, OBO)
till The Shipping Cor

poration of India Ltd, Bombay

- M/S "Maharshi Kärve" (123 685 dwt, OBO)
till The Shipping Corpora

tion ofindia Ltd, Bombay

- M/S "Unison" (44 700 dwt, bulk) till
United Freighter Corporation,

S. A., (Ocean Tramping), Panama

- M/S "Devotion" (44 700 dwt, bulk) till Dawn
Maritime Corporation,

S. A., (Ocean Tramping), Panama

- M/S "Britta Oden" (7 000 dwt, ro/ro)
till Partrederiet för M/S Britta

Oden, Skärhamn

De båda OBO-fartygen
"Britannia Team" och "Gothia Team" hade färdigställts
tidigare men på grund av skiljedomsförhandlingar ej kunnat levereras. Trots att
skiljedomen i alla avseenden utföll till varvets fördel fullföljde den
ursprungliga beställaren inte sina åtaganden. Under året har fartygen därför
överförts till ett av koncemen kontrollerat rederi. De två bulkfartygen på 44
700 dwt byggdes ursprungligen för varvets egen räkning och såldes under 1978.
Också för det tredje fartyget i denna serie tecknades under året kontrakt.
Leverans sker under 1979.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick
till -118 Mkr. Därvid har 71 Mkr erhållits genom upplösning av reserveringar
för förlustrisker i pågående produktion. Resultatet har belastats med 113 Mkr
avseende reservering för kundfordringsrisker samt med extraordinära kostnader
för nedskrivning av anläggningar på 18 Mkr. Investeringarna under 1978 uppgick
till 14 Mkr och omfattade bl.a. en flytande anläggning för omhändertagande av oljehaltigt
ballastvatten från reparenter.

Fartygsorder

Kontrakt har under året tecknats på två passagerarfärjor
till Rederi AB Gotland, Visby. Dessutom har avtal träffats om produktion av
fyra försörjnings- och räddningsfartyg av ny typ för användning inom offshoreindustrin
för Rederi AB Concordia. Kontrakt på dessa fartyg, som skall levereras under
1979 och 1980, tecknas i början av 1979. Samtliga nya kontrakt förutsätter
statligt beställarstöd.

Dessa beställningar innebär att varvets
nybyggnadskapacitet är fullt belagd under 1979 och större delen av 1980.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 26

Personal

Antalet
anställda var vid 1978 års ingång 3 251 och har under året minskat till 3 122,
varav 79 i dotterbolag. Personalreduktionen vid varvet har skett genom naturlig
avgång. Extern rekrytering har, utöver lärlingar till verkstadsskolan, under
1978 endast skett av medarbetare till vissa nyckelbefattningar.

Riksdagens
beslut 1978 om ytterligare reduktion av antalet varvsanställda innebär för
Öresundsvarvet att personalstyrkan i slutet av 1980 skall ha minskat till 2 500
personer. Huvuddelen av reduktionen förväntas kunna ske genom naturlig avgång.

Framtidsutsikter

Fartygsproduktionen
tog under 1978 i anspråk 90 procent av Öresundsvarvets totala
produktionskapacitet.

Omorienteringen
mot teknologiskt mer avancerade fartyg kräver betydligt större utvecklings-
och konstruklionsinsatser än den tidigare serieproduktionen. Samtidigt är det
nödvändigt att arbeta med utveckling av industriella produkter, som på sikt
kan komplettera och delvis ersätta fartygsproduktionen. Omställningen kommer
att ställa höga krav på alla medarbetare och omfattande utbildningsinsatser
blir nödvändiga liksom förändringar i företagets organisation.

Under
året har en speciell industriavdelning inrättats med uppgift att marknadsföra induslriella
produkter. Också när del gäller reparation och ombyggnad av fartyg sker en
förstärkning av marknadssidan. Vidare har under 1979 försäljningsansvaret för
fartygsproduktionen överförts till varvet, varför egen marknadsfunktion byggs
upp.

Ansträngningarna
att utveckla alternativa produkter har ytterligare intensifierats och ett
stort antal uppslag har utvärderats. Projekt som kan komma att marknadsföras
under de närmaste åren är flytande anläggningar för utvinning av metaller ur
sot och slagg från oljeeldade kraftverk, prefabricerade cementfabriker och
betsockerbruk samt flytande anläggningar för omhändertagande av oljeförorenat
ballastvatten. Också andra produkter inom miljövård och transportteknik är
aktuella.

Förlusten
för år 1979 kommer att öka, huvudsakligen till följd av den rådande låga
prisnivån på fartygsnybyggnader.

Karlskronavarvet

Karlskronavarvel
AB är det äldsta företagel inom Svenska Varv. Det grundades redan 1679 och var
från början helt inriktat på att täcka den svenska flottans behov när det
gällde nybyggnad och reparation av örlogsfartyg. Efter omfattande
investeringar under framfor allt 1970-talet kan Karlskronavarvet i dag
betecknas som landets modemaste medelstora varv med kapacitet att bygga fartyg
på upp till 10000 dwt. På senare år har företaget kommit in på exportmarknaden
för marina fartyg liksom på den civila, svenska fartygsmarknaden.

På
varvets produktprogram står såväl örlogsfartyg (t.ex. patmllbåtar, ubåtar och
minfartyg) som civila fartyg i stål, aluminium och glasfiberar-merad plast.
Vidare utförs ombyggnads-, reparations- och moderniseringsarbeten på i första
hand marinens fartyg. Tillverkning av stålkonstruk-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 27

tioner samt viss entreprenadverksamhet och
maskinbearbetning ingårock-så i verksamheten.

Huvuddelen av 1978 års produktion, bl.a. en serie på fyra
patrullbåtar för Malaysia, levereras först 1979. Årets fakturerade försäljning
på 148 Mkr utgör sålunda inte ett mått på verksamhetsvolymen. Jämfört med 1977
är verksamhetsvolymen oförändrad. FYoduktionens tillverkningsvärde uppgick
under året till 333 Mkr.

Årets resultat

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt
uppgick till -46 Mkr inklusive förlust vid avveckling av Hvilans Mek. Verkstad
med 14 Mkr. Resultatförsämringen jämfört med 1977 beror till största del på
otillfredsställande kostnadstäckning på pågående produktion. Resultatet har
sålunda belastats med reservering för förluster i pågående produktion med 26 Mkr.

Invesleringarna totalt uppgående till 11 Mkr har främst avsett
ombyggnad av Oscarsdockan, som färdigställts under året. Denna ombyggnad
innebär, att de största svenska isbrytarna nu kan dockas vid varvet.

Verksamheten

Under året har exportansträngningarna intensifierats och
varvet lyckades i internationell konkurrens teckna kontrakt på två
patrullbåtar till Trinidad. Marknadsföringen av roll on/roll off-fartyg
resulterade i kontrakt på ytterligare tre fartyg av denna typ. Därmed har
varvet med hjälp av statligt beställarstöd i order och under produktion fem ro/ro-faryg,
samtliga för svenska beställare. Generaltullstyrelsen beställde sommaren 1978
ett fiskeövervakningsfartyg i plast. Det kommer att tillverkas enligt den s.k.
sandwichmetoden, som utvecklats av Karlskronavarvet. Samarbetet med
kustbevakningen innebär, att företaget nu kan erbjuda ett komplett
kustbevakningssystem.

Underhållet av marina fartyg har i stort haft samma
omfattning som föregående år. Någon svensk marin nybyggnadsbeställning har
varvet ej fått under 1978. Produktion pågår av det tredje minfartyget med
leverans under 1981.

Den nuvarande orderstocken innebär full beläggning under
1979.

Produktutveckling

Ansträngningarna att tillföra varvet nya verksamhetsgrenar
och produkter har fortsatt med koncentration till områden med hög teknologisk
nivå. Inom energiområdet driver Karlskronavarvet i samarbete med andra företag
projekt avseende flytande gaskraftverk och vindkraftanläggningar.
Karlskronavarvet är ett av de fem företag, som till Nämnden för Energiproduktionsforskning
offererat en prototyp till ett vindkraftaggregat.

Framtidsutsikter

Beställningarna från den svenska marinen kommer med stor
sannolikhet att ligga på en fortsatt låg nivå. Detta gäller såväl nybyggnad som
underhåll av fartyg. Karlskronavarvet måste således med kraft gå vidare i sitt
utvecklingsarbete både när det gäller fartyg och altemativa produkter. De

s. 28 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 28

senaste årens hårda satsning på exportmarknaden kommer att
ytterligare intensifieras.

För 1979 förutses en fortsatt otillfredsställande
kostnadstäckning för fartygsnybyggen. Resultatet kommer dock jämfört med 1978
att avsevärt förbättras.

Götaverken Sölvesborg

Götaverken Sölvesborg AB, som är koncemens minsta
nybyggnadsvarv, har på sitt produktprogram såväl specialfartyg som
konventionella handelsfartyg i storlekar upp till ca 8000 dwl. Varvet har
också kapacilet för reparationer, ombyggnader och klassningar av fartyg upp
till 10000 dwt. Företagets industriella verksamhet kommer successivt att utökas.

Leveranser

Under året levererades ytteriigare två enheter i den serie
pä fem torrlastfartyg, som varvet bygger för svenska beställare

-
M/S "Red Sea"
(6450 dwt) till Partrederiet för M/S "Red Sea", Kalmar

-
M/S "Black
Sea" (6450 dwt) till Partrederiet för M/S "Black Sea", Kalmar

Ett större ombyggnadsarbete utfördes under året på lotsfartyget
"Vega".

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick
till -13 Mkr. Resultatet har belastats med reservering för förluster i pågående
produktion och reservering för kundfordringsrisker uppgående till 10 Mkr resp.
3 Mkr. Extraordinära nedskrivningar har vidare gjorts på anläggningstillgångarna
med 7 Mkr.

Endast smärre ersättningsinvesteringar gjordes under året.

Verksamhetsinriktning

När det gäller varvets traditionella produkter har
marknaden under 1978 präglats av fortsatt överkapacitet i förhållande till
efterfrågan. Företagets styrelse har därför beslutat om en förändring av
varvets verksamhetsinriktning och -volym. Beroendet av fartygsproduktion
kommer successivt att minskas till förmån för annan industriell verksamhet. Det
under 1978 inledda arbetet med att utveckla nya produkter kommer att
intensifieras. Speciellt intresse ägnas åt produkter inom vattenvårdsområdet, t.ex.
reningsverk.

Från och med den 1 januari 1979 har Götaverken Sölvesborg
AB inordnats som dotterbolag till Karlskronavarvet AB. Därmed sker en samordning
av koncernens varvsresurser i Blekinge med möjlighet till ett effektivt
utnyttjande av de båda anläggningarnas kapacitet såväl när det gäller
fartygsbyggen som annan verksamhet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 29

Personal

Företagets personalstyrka har under året minskat från 317
personer till 279. Personalminskningen är en konsekvens av under 1978 fattat
beslut om framtida produktionsvolym och inriktning.

Götaverken Cityvarvet

Götaverken Cityvarvet AB är ett av Europas största och
modemaste reparationsvarv. I företagets anläggningar ingår fyra flytdockor och
en torrdocka jämte välutrustade verkstäder. Fartyg på upp till 200000 dwt kan
dockas vid varvet.

Varvets dominerande verksamhet har varit
fartygsreparationer och klassningar jämte servicearbeten i fartyg till sjöss
eller i hamn. Under 1978 har Götaverken City varvet utfört arbeten på
sammanlagt ca 300 fartyg från 30 länder.

Under 1978 har dock betydande om- och nybyggnadsprojekt
genomförts motsvarande ca 30% av produktionsvolymen. Sålunda levererade Götaverken
Cityvarvet bostadsplattformen SSV "Safe Astoria" till Consafe Offshore
AB i Göteborg. En omfattande ombyggnad av M/T "Oswego Står" har även
slutförts under året. Fartyget har konverterats till kemikalietanker.

Årets resultat

1978 års resultat före bokslutsdispositioner och skatt
uppgick till -228 Mkr. Resultatet har belastats med reservering för
kundfordringsrisker uppgående till 62 Mkr. Extraordinära nedskrivningar har
vidare gjorts på anläggningstillgångarna med 47 Mkr. Prisnivån på den under
hela året svaga reparationsmarknaden gjorde det inte möjligt att täcka varvets
självkostnad. Ca 30% av förlusten hänför sig till de under året färdigställda
större projekten "Safe Astoria" och "Oswego Står".

Investeringarna har under 1978 uppgått till 17 Mkr, främst
avseende ett pråmsystem för hantering av slop och ballastvatten för att kunna
möta IMCO-kraven. Vidare har mindre ersältningsinvesteringar gjorts.

Verksamheten

Trots goda anläggningsresurser har Götaverken Cityvarvet
inte kunnat uppnå priser över genomsnittet. För stor kapacitet jämfört med
nuvarande efterfrågan har förorsakat betydande svårigheter att skaffa
kontinuerlig beläggning vilket ytterligare accenturerats genom fullföljandet av
tidigare beslutade överföringar av personal från Eriksberg. Personalstyrkan har
genom dessa överföringar ökat till 2 778.

Delägarskapet i fartygsservicen EGGS har under 1978
avvecklats. I stället har Götaverken City varvet startat service- och
reparationsverksamhet på fartyg under resa eller under deras uppehåll i olika
hamnar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 30

Marknad

Den
långvariga obalansen på fraktmarknaden har haft ogynnsamma effekter på de
flesta rederiers ekonomi. Detta gör i sin tur att redarna anser sig tvingade
att i görligaste mån vänta med fartygsreparationer. I stället försöker de
underhålla fartygen i egen regi och genom andra åtgärder hålla reparationskostnaderna
nere. När fraktmarknaden kommer i balans finns det sannolikt ett stort uppdämt
reparationsbehov samtidigt som redarna finner det mindre lönsamt att reparera
själva. Reparationsvarvens situation kommer då alt förbättras i snabbare takt
än nybyggnadsvarvens.

Liksom
under 1977 kännetecknades reparationsmarknaden 1978 av svag efterfrågan och låg
anbudsnivå. Den neddragning av reparationskapaciteten som skett i Europa har
ännu inte gett några påtagliga effekter. Valutaförändringar har dock
successivt medfört en något ökad konkurrenskraft.

Trots
riksdagsbeslutet om möjlighet lill beställarslöd för ombyggnader av fartyg har
svenska redares intresse för sådana projekt varit lågt. Det har därför varit
naturligt för Götaverken Cityvarvet att styra sina resurser mot andra
uppgifter. Så har företaget till exempel åtagit sig väsentliga uppdrag för
Götaverken Arendal AB.

Framtidsutsikter

Under
1979 kommer Götaverken City varvet att koncentrera sig på fartygsreparationer,
klassningar och servicearbeten. Någon balans på fraktmarknaden kommer sannolikl
ej att inträffa under 1979 varför endast en svag marknadsuppgång förväntas.
Även 1979 kommer att medföra betydande förluster, dock ej i samma utsträckning
som 1978, eftersom prisnivån inte heller under 1979 förmår täcka varvets
självkostnad. Beslut har därför tagits om väsentlig kapacitetsnedskäming.

Götaverken

Finnboda

Götaverken
Finnboda AB i Stockholm är främst inriktat på reparation och ombyggnad av
fartyg. I varvets anläggningar ingår fem flytdockor och tre tortdockor. Fartyg
på upp till 35 000 dwt kan dockas. Produktprogrammet omfattar även
tillverkning av stålpontoner, mindre flytetyg och tunga stålkonstruktioner samt
viss allmän verkstadsproduktion.

Leveranser

Under
1978 levererades bl.a.

- stålpontonerna "Global Team" och
"Global Trader" på vardera 5 000 dwt till norsk beställare.

- M/S "Vindöga" och M/S "Solöga",
isgående skärgårdsbåtar med plats för 250 passagerare, till Waxholms Ångfartygs
AB.

Bland
reparationsuppdragen under året kan nämnas det omfattande arbetet på det
sovjetiska tankfartyget "Tsesis", som grundstött i Stockholms skärgård,
och reparationen av det brasilianska lastfartyget "Itapui".

s. 31 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 31

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick
till -56 Mkr. Det belastas med reservering för förluster i pågående produktion
med 22 Mkr.

1978 års
reparationsmarknad har ytterligare försämrats i jämförelse med 1977. Detta
innebar att produktionsvolymen inte kunde beläggas i erforderlig utsträckning.
Under andra halvåret kunde dock bortfallet till största delen kompenseras genom
tidigare tagna order på tre akterskepp.

Tre stålpontoner har kontrakterats under året. En av dessa
levererades 1978 och de två övriga färdigställs under första halvåret 1979.

Med undantag för pontontillverkning förmådde prisnivån
inte täcka varvets självkoslnad.

Personal

Personalomsättningen har varit mycket låg under 1978 och i
stort sett endast bestått av pensionsavgångar. Företagets personalstyrka har
under året minskat från 554 anställda till 498.

Produktutveckling

I samarbete med andra svenska företag har arbetet med att
utveckla en marin miljövårdsanläggning fortsatt. Medel har bl. a. erhållits
från STU för tillverkning av en s.k. skimmer för uppsamling av olja från
förorenat vatten.

Nedläggning av verksamheten

De senaste årens resultatutveckling har varit mycket
ogynnsam. Den lokala reparationsmarknaden är volymmässsigt begränsad och ojämnt
fördelad över året.

Möjligheterna att balansera ofrånkomliga
beläggningsvariationer med allmän verkstadsproduktion har hittills varit små på
gmnd av konjunkturläget på den inhemska marknaden.

När det gäller nybyggnadsverksamheten kan konstateras att
produktionen av tre - efter företagets kapacitet - stora produkttankers samt i
mindre omfattning ett antal mindre fartyg starkt bidragit till företagets stora
förluster under perioden 1974-78.

Mot denna bakgrund har enligt direktiv från
koncernledningen under hösten 1978 MBL-förhandlingar inletts med sikte på en
total nedläggning av verksamheten vid Finnboda.

Kommission för mindre och medelstora varv

I samband med behandlingen av varvpropositionen i december
1978 beslöt rikdsdagen att en särskild kommission skulle tillsättas för att
utarbeta ett förslag rörande de mindre och medelstora varvens strukturutveckling.
Det fastslogs då också att verksamheten vid Götaverken Finnboda AB liksom vid
övriga mindre och medelstora varv bör fortsätta tills statsmakterna har fattat
beslut om denna varvsgrupps framtida struktur.

För 1979 förutses en fortsatt otillfredsställande
kostnadstäckning. Förlusten kommer dock avsevärt att minska gentemot 1978.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 32

Eriksberg

Den av riksdagen 1976 beslutade successiva avvecklingen av
nybyggnadsverksamheten vid Eriksberg slutfördes till stora delar under 1978.
De två under året levererade 409000-tonnarna var de sista enheterna i orderboken
samtidigt som de var de största nybyggena i varvets historia. Vid årsskiftet
återstod dock att färdigställa en produkttanker på ca 31 000 dwt, byggd för
egen räkning. Detta fartyg sjösattes i februari 1979 och är leveransklart under
våren. Därmed avslutas en drygt 105-årig skeppsbygg-nadsepok vid Eriksberg. Den
inleddes 1873 med bogserbåten "Akliv" och kom att omfatta över 600
fartyg om totalt ca 13 miljoner dwt.

Leveranser

1978 års leveranser omfattade fyra fartyg om sammanlagt
986800 dwt.

-
M/S "Columbialand"
(31 900 dwt isförstärkt bulkfartyg) till Broströms Rederi AB, Göteborg.

-
M/T
"Houston Getty" (136 100 dwt) till Getty Marine Corporation, Monrovia.

-
T/T "Nai Genova"
(409400 dwt) till Navigazione Alla Italia S.p.A., Genua.

-
T/T "Nai Superba"
(409400 dwt) till Navigazione Älta Italia S.p.A., Genua.

Tankfartyget "Houston Getty" (varvets nyb.nr
678) hade färdigställts redan 1975. Det kunde emellertid då inte levereras på
grund av beställarens insolvens. Sedan det ursprungliga kontraktet hävts
levererades fartyget under våren 1978 till ny beställare.

Årets resultat

Resultatet före boksluisdisposilioner och skatt uppgick
till 224 Mkr. Därvid har förlusttäckningsmedel från svenska staten påverkat
positivt med 167 Mkr och en positiv effekt om 39 Mkr erhållits genom upplösning
av reserveringar för förlustrisker i pågående produktion. Resultatet har
belastats med 179 Mkr avseende reservering för kundfordringsrisker samt med 46 Mkr
för valutaförluster. Investeringarna på 38 Mkr avser i huvudsak Projekt Lindholmen
AB.

Avveckling

Under året överfördes från Eriksberg till koncernens
övriga bolag i Göteborg 1 387 personer. Vid årsskiftet 1978-79 var omkring 500
personer fortfarande verksamma vid företaget. För samtliga är den nya
placeringen fastställd och överflyttning sker successivt under första halvåret
1979. En mindre personalstyrka kommer dock även fortsättningsvis att vara kvar
i bolaget för att handlägga frågor rörande Eriksbergs affärsverksamhet samt för
förvaltning och underhåll av anläggningarna.

Den successiva avvecklingen av Eriksberg utgör den största
företagsnedläggning som hittills förekommit i svenskt näringsliv. I enlighet
med riksdagsbeslut har denna nu i stort slutförts och all nybyggnadsverksamhet
i Göteborg koncentrerats till Götaverken Arendal.

Totalt har omkring 4 750 personer berörts av den
omställningsprocess som pågått under de senaste tre åren. Av dessa har 2 927
personer överförts till andra bolag i Svenska Varv-koncemen t. o. m. mars
1979.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 33

Genom naturlig avgång har 1 448 personer lämnat Eriksberg,
212 personer har förtidspensionerats och 34 har sagts upp. Ytterligare 240
personer har sagts upp på övriga Svenska Varvenheter i Göteborg.

Överförda från Eriksberg (per 1979-03-31)

Mottagande bolag Antal

Götaverken Arendal 1 235

Götaverken Cityvarvet 885

Götaverken Motor 344

Götaverken Ångteknik 80

Calor-Celsius 44

Götaverken Modul' 281

Övriga koncernbolag __ 58

2927

' Dotterbolag till Eriksberg.

Under 1979 överföres ytterligare 86 personer, varefter i
Eriksbergs förvaltningsorganisation kvarstår 60 personer.

Dotterbolag

Efterhand som nybyggnadsverksamheten minskat har Eriksberg
utnytt

jat ledig kapacitet, främst inom träverkstad och utmstningsplåtslageri, för

produktion till beställare såväl inom som utom koncemen. Bl. a. har verk

samheten omfattat ett stort antal moduluppbyggda transportabla föriägg-

ningsenheter för i första hand offshore-industrin. För att fortsätta och

vidareutveckla denna verksamhet med lämpliga produkter har bildats ett

dotterbolag. Götaverken Modul AB. Detta bolag startade sin verksamhet

den 1 januari 1979 med ca 275 anställda. i?

Zenit

Rederi AB Zenit, som bildades 1932 som dotterbolag till AB
Götaverken, handhar från 1977 huvuddelen av Svenska Varvs rederi verksamhet.

Sedan 1970
har Zenit ägt aktier i Team-Ship Holding Co Ltd, som nu äger åtta OBO-fartyg,
levererade från Götaverken Arendal AB och Götaverken Öresundsvarvet AB.
Dotterbolaget Rederi AB Ejdern är delägare i fem produkttanktfartyg, levererade
från Eriksbergs Mek. Verkstads AB.

Senare års fartygsengagemang har huvudsakligen sin grund i
den svaga fraktmarknaden, vilken medfört att beställare hävt kontrakt eller
inte förmått infria kreditåtaganden.

Årets resultat

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt
uppgick till -119 Mkr. Resultatet speglar den dåliga fraktmarknad som rådde
under större delen av året.

Verksamheten

Zenits verksamhet består i att ekonomiskt och tekniskt
kontrollera drift och befraktning av de fartyg och fartygsandelar som bolaget
har intressen

3 Riksdagen 1979180. I saml Nr II

s. 34 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 34

i. Det är också bolagets uppgift atl kontinueriigt följa utveckligen
på fraktmarknaden och andrahandsmarknaden för fartyg för att kunna avyttra ägarintressen
vid rätt tidpunkt och på fördelaktigaste sätt.

Fartygen sköts och bemannas i de flesta fall genom
respektive huvudredarens försorg. För fartygens operation, befraktning och
marknadsföring har Zenit aktivt verkat för att samtliga de OBO-fartyg som
bolaget äger del i sammanförts i en samseglingspool, kallad Sea Team ÖBOS.
Samseglingen omfattar för närvarande 21 fartyg, varav Zenit har ägarintressen i
13. Fartygen sysselsätts såväl på torrlast- som på tankmarknaden, varför
ballastresorna kan minskas avsevärt. Samseglingen administreras av A/S Sea
Team, Oslo. Detta företag är sedan starten helt specialiserat på marknadsföring
av OBO-fartyg och har därför en särställning för detta speciella tonnage. Zenit
har varit delägare i A/S Sea Team sedan bolaget bildades 1970 och idag är Zenits
ägarandel 42,5 procent. För Zenits engagemang i produkttankfartyg har på
motsvarande sätt bildats en samsegling med åtta fartyg, av vilka Zenit har
intressen i sex. Samseglingen administreras av Ole Schröder & Co A/S, Oslo,
som sedan ca 30 år specialiserat sig på drift och marknadsföring av
produkttankfartyg.

Beroende på ursprungliga ägarintressen i de fartyg som
hittills tillförts Zenit har det varit naturligt för bolaget att huvudsakligen
samarbeta med norska rederier. Ett utökat samarbete med svenska rederier
eftersträvas.

Efter årsskiftet har Zenit tagit leverans av ett PROBO-fartyg
på ca 130000 dwt från Götaverken Arendal AB. Fartyget, M/S
"Norrland", bemannas och drivs av Broströms Rederi AB. Zenit och
Broströms Rederi AB har vidare i april 1979 träffat preliminärt avtal att
gemensamt från Eriksberg Mek. Verkstads AB förvärva en produkttanker om 31 000 dwt
med nybyggnadsnummer 708. Nybygget väntas bli levererat under juni och skall
segla under svensk flagg. I avtalet ingår vidare att Zenit förvärvar en andel i
det Broströmsägda OBO-fartyget M/S "Silveriand" om 102 OOOdwt.

Enligt principavtalet av den 30 mars 1977 mellan staten, Saléninvesl
AB och AB Götaverken har Salénrederierna AB tillsammans med Zenit tecknat order
på sex kylfartyg. Fartygen levereras från Götaverken Arendal AB och Götaverken
Öresundsvarvet AB under 1979-1980. De kommer att drivas av Salénrederierna AB
och ägas av Salénrederierna till 51 procent och av Zenit till 49 procent.
Option föreligger för båda parter att fem år från respektive fartygs
leveranstidpunkt överföra Zenits andelar i fartygen till Salénrederierna. För
att särskilja kylfartygsengagemanget från övriga fartygsengagemang har bildats
ett särskilt dotterbolag - Zenit Kylfmans AB - som kommer att äga andelarna i kylfartygen.
Fyra av fartygen har levererats efter årsskiftet, M/S "Winter Moon"
och M/S "Winter Siar" från Götaverken Arendal AB och M/S "Winter
Waler" och M/S "Winter Wave" från Götaverken Öresundsvarvet AB.

Under förutsättning att riksdagen beslutar enligt
regeringens proposition 1978/79: 124 kommer Kockums rederi verksamhet i juni
1979 alt samordnas med verksamheten i Zenit.

De delägda bolagen Team-Ship Holding Co Ltd, A/S Havprins,
partrederiet Varvara och partrederiel Viscaya ingår inle i
koncernredovisningen (se tabell). Den ekonomiska ställningen i dessa bolag är
dock sådan att ett väsentligt beroende föreligger i förhållande till Zenit.
Finansiella förutsättningar för verksamhelen under 1978 har skapats genom atl bolagel
lämnal likviditetstillskott. Reserveringar för dessa tillskott har gjorts i Zenits
bokslut. Övriga delägare har inte gjort motsvarande tillskott varför Zenit
svarat för totala erforderliga likviditelslillskolt, varav en slor del återförts

s. 1 Kontrollera mot PDF

till Svenska Varvkoncernen i form av räntor till varven.
Bolagens omsättning, resultat och ackumulerade förluster framgår av tabell.

Zenitkoncernens fartygsengugernung via hel- och delägdu
bolag

Fartygstyp

Storiek

Antal

Andel

Byggnads-

Anm.

dwt ca

ca

år

OBO-fartyg

105 000

6

48%

1972-1974

(I)(9)

OBO-fartyg

124000

2

48%

1976

(1)

OBO-fartyg

103 000

2

40%

1973

(2) (9)

OBO-fartyg

124000

1

40%

1975

(3) (9)

OBO-fartyg

124000

1

100%

1975

(4)

PROBO-fartyg

130000

1

100%

1979

(5)

ProdukHankfartyg

34000

4

35%

1974- 1975

(6)

Produkttankfartyg

32000

1

61%

1977

(6)

Produkttankfartyg

32000

2

100%

1977

(7)

Kylfartyg

15000

4

49%

1979

(8)

(1) Ägs av dotterbolag till Team-Ship
Holding Co Ltd, Guemsey, i vilka Rederi AB Zenit äger ca 48%. De två 1240(X)
tons-fartygen har levererats under 1978 från Götaverken Öresundsvarvet AB.

(2) Ägs av de norska kommanditbolagen
K/S A/S Varvara-Viscaya & Co 1 och K/S A/S Varvara-Viscaya & Co II, Oslo. Rederi AB Zenit äger
sammanlagt ca 40% i dessa bolag.

(3) Ägs av A/S Havprins, Oslo, vari
Rederi AB Zenit äger 40%.

(4) Ägs av Nordic Sky Shipping Ltd,
London, som är helägt av Rederi AB Zenit.

(5) Fartyget har levererats från
Götaverken Arendal AB den 6 april 1979 till ett dotterbolag till Rederi AB Zenit,
Zenit O.B.O. AB. (PROBO-kombinationsfartygför råolja eller oljeprodukter och bulklaster
inklusive malm.)

(6) Andelama i dessa fartyg ägs av
Rederi AB Ejdem, Göteborg. Resterande 65% respektive 39% ägs av Ole Schröder-bolagen,
Oslo, respektive Broströms Rederi AB, Göteborg. Aktierna i Rederi AB Ejdern har
förvärvats från Eriksbergs Mek. Verkstads AB per 1 januari 1978.

(7) Ägs av Nordic Aurora Shipping Ltd,
London respektive Nordic Breeze Shipping Ltd, London. Båda bolagen är helägda
av Rederi AB Zenit.

(8) Ägs av Zenit Kylfmans AB, Göteborg
tillsammans med Salénrederierna AB, Stockholm. Zenit Kylfmans AB är helägt av
Rederi AB Zenit. Fartygen har levererats efter årsskiftet från Götaverken Arendal
AB och Götaverken Öresundsvarvet AB. Ytteriigare två fartyg kommeratt levereras
under 1979-1980.

(9) Ägarbolagen till dessa fartyg ingår
inte i koncernredovisningen. De två OBO-fartygen (1) ägs av Team-Ship VII Ltd
och detta bolag ingår i koncernredovisningen beroende på mellanvarande avtal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tkr

Omsättning Resultat efler Eget kapital räntor och
avskrivningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Team-Ship Holding Co Ltd A/S Havprins Partrederiet Varvara
Partrederiet Viscaya

60179

-55015

-128363

9034

-22884

- 51656

10047

- 5 979

- 9400

10125

- 5 277

- 11729

opaginerad Kontrollera mot PDF

Marknaden

Inledningen av 1978 innebar mycket låga fraktrater för OBO-tonnaget
-marknaden för såväl bulk- som tanklonnage var mycket svag. Med början i april
förbättrades bulkmarknaden väsentligt och i augusti sågs de första tecknen till
den uppgång i tankmarknaden som skulle bli utmärkande för hösten 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andrahandsmarknaden för fartyg påverkades av
fraktmarknaden och av bedömningar om framtiden. Under sommaren 1978 nåddes
sannolikt botten på andrahandsmarknaden för bulk- och tankfartyg. Den markanta
uppgång på tankmarknaden som skedde under hösten påverkade positivt värdena för
såväl OBO- som produttanktonnaget.

Framtidsutsikter

Frakterna för bolagets OBO-lonnage beräknas under 1979
ligga på en högre nivå än genomsnittet för 1978. En successiv förbättring under
de närmaste tre åren är sannolik. För produkttankfartygen finns det anledning
att anta fraktnivåer under 1979 som ger full täckning for fartygens kapitalkostnader.

För första kvartalet 1979 har resultatet för OBO-fartygen
täckt driftskostnader och räntor medan resultatet för produkttankfartygen
täckt såväl driftskostnader, räntor som avskrivningar.

Förväntningarna på en successivt förbättrad fraktmarknad
grundar sig på bedömningar om framtida balans mellan utbud och efterfrågan på
denna marknad - för närvarande karaktäriseras den allmänt av ett tonnageöverskott.
För produkttankfartyg bedöms dock marknadsbalans vara tämligen nära
föreslående. För OBO-tonnage torde balanstidpunkten ligga längre bort men
balans inom de närmaste tre åren är fullt möjlig. Avyttringen av ägarintressena
kommer att ske med hänsyn bland annat till hur marknaden utvecklas.

Resultatet för 1979 avseende produkttank- och OBO-fartyg
bedöms bli avsevärt bättre än 1978.

Koncernens övriga rederi- och fartygsengagemang

Utöver Rederi AB Zenit har också Uddevallavarvet AB och
Götaverken Cityvarvet AB rederi- och fartygsengagemang. Uddevallavarvet har
andelar i 10 tank-och 1 bulkfartyg. Götaverken Cityvarvet äger ett
dykservice-fartyg som under året återtagits för att skydda en i samband med
ombyggnad av fartyget uppkommen fordran.

Fartygstyp

Storiek dwt ca

Antal Andel

Byggnadsår

Anm.

Turbintankfartyg

499000

1 25%

1978

(1)

Turbintankfartyg

233000

I 100%

1974

(2)

Turbintankfartyg

232000

1 13%

1976

(3)

Motortankfartyg

128000

5
40%

1975-1977

(4)

Motortankfartyg

128000

1 40%

1978

(5)

Motortankfartyg

128000

1 35%

1979

(5)

Bulklastfartyg

119000

1 25%

1977

(5)

Dykservicefartyg

13000

1 100%

1976

(6)

(1) Ägs av Partrederiet för T/T Nanny.

(2) Fartyget avyttrat under 1979.

(3) Ägs av l/S Norse Moutain.

(4) Ägs av Jörgen P. Jensen Rederi A/S Arendal.
Ett av fartygen övertogs 1979. Dessutom äger rederiet 5 % i ett lika stort
motortankfartyg.

(5) Ägs av K/S Rasmussen Teamships A/S,
Kristiansand.

(6) Fartyget under försäljning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 37

Calor-Celsius

Calor-Celsius är ett av Europas största
installationsföretag med dotterbolag i Norge, Danmark, Finland och
Västtyskland. Produktprogrammet omfattar rör- och elinstallationer av alla slag
i såväl bostäder och sjukhus som industrianläggningar.

Förelaget har under året ytterligare stärkt sin ställning
som landets ledande industrirörinstallatör med stora uppdrag för såväl
cellulosaindustrin som den petrokemiska sektorn. Också när det gäller sprinklersystem
för brandskydd har Calor-Celsius med de finska och danska dotterbolagen en
ledande posilion.

Dotterbolaget Celsius Veni AB marknadsför och installerar avgasutsug-ningssystem
för bil- och svetsavgaser. Företaget har under året haft betydande säljframgängar
i Västtyskland.

Genom dotterbolaget AB Centralsug säljs och installeras
automatiska sopsugsystem och dammsugningsanläggningar över hela väriden.

Av koncernens totala omsättning på 804 Mkr svarade
rörinstallationer i Sverige för 74%, elinstallationer för 10, utländska
dotterbolag för 14 och svenska dotterbolag för 2 procent. Utlandsfaktureringen
inkl. exporten från Sverige uppgick totalt till 158 Mkr, dvs 20%.

Bland under året pågående installationsarbeten kan nämnas:

-
Petrokemisk
anläggning för Beroxo AB i Stenungsund (rör)

-
Bostadsområde i
Västerås - 170 villor för AB Skånska Cementgjuteriet (rör)

-
Bostadsområde i
Kista, Stockholm - 2465 lägenheter för Platzer Bygg AB (rör)

-
Centrallasarettet
i Karlskrona (rör)

-
Hotellbygge i
Leningrad för AB Skånska Cementgjuteriet (rör)

-
Pappersmaskin
för Hylte Bmk (el)

-
Oljepiattform
för Störd Verft A/S, Norge (el)

-
Karlstad
Centrallasarett (sopsugsystem, rör)

-
Olympiabyn i
Moskva (dammsugsystem)

-
Kärnkraftverk
för Asea-Atom, Olkiluoto, Finland (rör)

-
Bryggeri i Fredericia
för De Forenede Bryggerier A/S, Danmark (rör)

-
Petrokemisk
anläggning för Linde AG i Rönningen, Norge (rör).

Årets resultat

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt
uppgick till -2 Mkr. Resultatet försämrades jämfört med föregående år på grund
av betydande koslnader i samband med omstrukturering av moderbolagets elverk-samhet.
Såväl den svenska rörverksamheten som moderbolagets utlandsverksamhet gav
tillfredsställande resultat. Resultatutvecklingen för några av dotterbolagen
var dock under 1978 otillfredsställande.

Det låga bostadsbyggandet i Sverige jämte industrins
vikande investeringsvilja innebar att produktionsvolymen i Sverige minskade
med 8 procent. Denna nedgång kompenserades till stor del av ökad produktion i
utlandet bl.a. genom förvärv av Danmarks största rörentreprenadföretag Ludvigsen
& Hermann A/S med 370 anställda.

Koncernens orderingång exkl. servicearbeten uppgick till
ett värde av 609 Mkr jämfört med 491 Mkr 1977. Av den totala ökningen på 118 Mkr
svarade dotterbolagen för 50 procent.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 38

Investeringarna på totalt 29 Mkr, vilka till övervägande
del skett genom företagsförvärv fördelades på investeringar i aktier och
andelar 8 Mkr, fastigheter 16 Mkr samt i maskiner och verktyg 5 Mkr.

Verksamheten

Elinstallationsverksamheten inom Calor-Celsius har
historiskt bidragit med avsevärda förluster. Under året har emellertid en
koncentration till större filialenheter genomförts och ett stort antal mindre
filialer främst i södra Sverige har avvecklats.

Antalet anställda inom eldivisionen har därigenom minskat
med 190. På rörsidan har samtidigt antalet anställda ökat med 450, främst genom
förvärv av företag. Totalt har antalet anställda ökat med 276 till 3 260.

Genom förvärv av nya företag har möjlighet givits till etablering
på nya marknader främst utomlands men även i Sverige. Bearbetningen av utlandsmarknaden
har dessutom intensifierats under året för att kompensera produktionsbortfallet
i Sverige. Tyngdpunkten ligger på marknaderna i Mellanöstern och Öst-Europa.

Centralsug-gruppen, som haft en otillfredsställande
utveckling, har delvis omorganiserats och anpassats till en lägre verksamhelsvolym.

Under året har samtidigt ett nytt företag bildats, AB
Värme & Energikontroll (ABVEK), vars verksamhet omfattar värme- och energimätning.

Framtidsutsikter

Under 1979 förutses i Sverige en uppgång inom vvs-området
medan endast en svag förbättring är trolig inom industrisektorn. För Calor-Cel-siuskoncernen
förutses en ökning av produktionsvolymen med mer än 10%, beroende dels på några
större svenska industriorder och dels på ökad volym i de utländska
dotterbolagen.

Koncernens resultat 1979 förväntas genom den ökade
produktionsvolymen och den genomförda omstruktureringen av elverksamheten bli
klart bättre än 1978.

Götaverken Ångteknik

Götaverken Ångteknik AB med verkstadsanläggningar i
Göteborg och Gävle tillverkar och monterar återvinningsanläggningar för
cellulosaindustrin, kraftverkspannor, industriångpannor och marinpannor.
Produktprogrammet omfattar också tillverkning och montage av komponenter jämte
revisionsarbeten inom energi- och petrokemiområdena.

Företaget har ökat sin inriktning mot export och
leveranser av nyckelfärdiga anläggningar. En ytterligare breddning av
produktprogrammet eftersträvas för att minska beroendet av den skandinaviska
cellulosaindustrins investeringar.

Bland leveranserna under 1978 kan nämnas

-
ett sodahuspaket
till MoDoCell AB, Husumfabriken.

-
ombyggnad av en
sodapanna till barkpanna för Stora Kopparbergs Bergslags AB, Skutskärsverken.

-
ombyggnad av en
sodapanna för Oulu Osakeyhtiö, Finland.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 39

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt, 8 Mkr,
påverkades av en låg fakturering jämte ett lågt kapacitetsutnyttjande.

Detta har delvis kunnat kompenseras av genomförda
besparingsåtgärder.

Årets investeringar uppgick till 6 Mkr och fördelades pä
aktier 4 Mkr samt ersättningar eller kompletteringar av den maskinella
utrustningen 2 Mkr.

Marknad

Investeringarna inom cellulosaindustrin i Skandinavien
begränsas av bristen på råvara. Huvuddelen av investeringarna kommer att avse
ombyggnad och kompletteringar av befintliga anläggningar. Den begynnade
konjunkturuppgången bedöms dock kunna positivt påverka investeringsbenägenheten.

Huvuddelen av projekten inom cellulosaindustrin kan
förväntas komma på exportmarknaderna, där ett flertal aktuella projekt finns.
Konkurrensen om dessa projekt kommer främst frän kanadensiska och finländska
leverantörer.

Osäkerheten om den framtida energipolitiken i Sverige har
medfört en låg investeringsnivå inom energisektorn. För Götaverken Ångteknik är
investeringar i utbyggd kraft värme och kärnkraft av stort intresse.

Under året har framtagits projekt avseende dels plattformsbaserade
kemiska massafabriker och dels plattformsbaserade termomekaniska pappersfabriker.

Sådana anläggningar bedöms ha goda marknadsförutsättningar
och under 1979 sker en intensifierad marknadsföring av dessa projekt.

För att intensifiera försäljningsansträngningarna i
Nordamerika bildades under 1978 ett försäljningsbolag i Kanada.

Order

Orderingången uppgick under 1978 till ett värde av 364 Mkr,
en ökning med 231 Mkr jämfört med 1977. Ökningen har uppnåtts genom företagets
exportansträngningar och breddning av verksamheten mot större paketåtaganden.
Order har bl.a. erhållits på en sodapanna till Natron Magiaj i Jugoslavien, en
sodapanna och en barkpanna till Alto Parana i Argentina samt sodahuspaket till
Karlsborgs Bruk och Eds Cellulosafabrik. En komplett nyckelfärdig anläggning
för destruktion av kemiskt avfall finns i beställning från Svensk Avfallskonvertering
AB. I början av 1979 har order erhållits på ett kraftvärmeverk till Sundsvalls
kommun.

Brasilien-verksamheten

Under 1978 flyttades företagets verksamhet i Brasilien
över till det nybildade delägda tillverkningsbolaget Götaverken Industria e Comercio
Ltda. Det helägda dotterbolaget Götaverken Ångteknik do Brasil fungerar i fortsättningen
som ett holdingbolag.

Investeringen i den nya fabriksanläggningen i Resende på
totalt 40 Mkr har i huvudsak färdigställts under 1978. I början av 1979 var ca
90 perso-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 40

ner, varav 10 svenskar sysselsatta i den brasilianska
verksamheten. Företaget har främst resurser att sälja och tillverka
återvinningsanläggningar för cellulosaindustrin samt olika typer av ångpannor.
Konstruktionsarbetet kommer delvis att ske i Sverige. Försäljningsansträngningarna
har intensifierats och ett flertal projekt är aktuella för upphandling.

Avtal med AB Svenska Maskinverken

Götaverken Ängteknik har i början av 1979 träffat avtal om
förvärv av Svenska Maskinverkens rörelse. Avsikten är att härigenom få ett
komplett produktprogram för skog och energi med möjligheter till effektivare
marknadsföring, produktutveckling och produktion. Detta ger företaget bättre
möjligheter att hävda sig på den internationella marknaden.

Framtidsutsikter

Orderingången under 1978 ger en basbeläggning under 1979.
Den förväntade orderingången medför en ökad beläggning i verkstäderna, varför
en ökning av antalet anställda fömtses.

Faktureringen under 1979 blir låg då resultatavräkning för
de flesta projekt sker först under 1980 eller 1981. Detta i kombination med en
svag prisnivå på grund av överkapacitet i branschen begränsar den positiva
effekten av ett högre kapacitetsutnyttjande.

1979 års resultat väntas komma att ligga under årets nivå.

Förvärvet av Svenska Maskinverkens rörelse kommer efter
genomförd samordning att positivt påverka resultatet. Första året kommer att
belastas av erforderliga struktureringskostnader.

Götaverken Motor

Götaverken Motor AB:s verksamhet har hittills främst varit
inriktad på tillverkning av huvudmotorer för fartyg byggda vid Götaverken Arendal
och Götaverken Öresundsvarvet. Därtill kommer försäljning av reservdelar och
teknisk service för fartygsmotorer.

I samband med den successiva avvecklingen av
nybyggnadsverksamheten vid Eriksbergs Mek. Verkstads AB övertog Götaverken
Motor under 1977 ansvaret för maskinverkstaden där. Under 1977-78 överfördes
större delen av personalen vid Eriksbergs maskinverkstad till Götaverken Motor,
liksom delar av maskinparken.

Under 1978 minskade behovet av huvudmotorer vid koncernens
nybyggnadsvarv snabbare än vad som förutsågs 1977. Som följd härav hade
företaget under året betydande sysselsättningsproblem, vilka endast delvis
kunde kompenseras med hjälp av andra verksamheter såsom legoarbeten och
tillverkning av nya produkter, vilka svarade för ca 20% av årets beläggning.

10 huvudmotorer med en sammanlagd effekt av 119000 kW
(160000 hästkrafter) levererades under året till nybyggnadsvarven.

Årets resultat

Under året minskade verksamhetsvolymen när det gäller
marina dieselmotorer med drygt 30%. Efterfrågan blev också lägre än beräknat
på

s. 41 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 41

reservdelar
och teknisk service. På marknaden för underleveranser var prisläget pressat.

Resultatet
före bokslutsdispositioner öch skatt uppgick till -8 Mkr. Resultatet har
belastats med en extraordinär nedskrivning av anläggningar med 12 Mkr.

Årets
investeringar uppgick till 9 Mkr och avsåg främst maskinutrustning från
Eriksberg.

Verksamhet
och utveckling

Till
följd av de stora investeringar som genomfördes under perioden 1973-76 är
företagets maskinpark av hög standard och verkstäderna har stor lyftkapacitet.
Därtill kommer att Götaverken Motors personal har god utbildning och slor
erfarenhet av såväl lätt som tung bearbetning liksom av komplicerat montage.
Inom svetsområdet har under 1978 såväl kompetens som kapacitet förstärkts.

För
att anpassa företaget till en framtida lägre volym har under året en ny
organisation genomförts. Marknadsföringsfunktionen har förstärkts för att möta
kraven i samband med strävandena att bredda verksamheten.

Det
tidigare inom koncernen delägda EGGS Singapore Pte Ltd. i Singapore har
förvärvats, varigenom en stabilare bas skapats för företagets marknadsföring av
reservdelar och teknisk service i Fjärran Östem.

Ansträngningarna
att utveckla nya produkter fortgår. Som ett resultat av denna verksamhet har
offert på en prototyp för ett vindkraftverk inlämnats till Nämnden för
Energiproduktionsforskning. Ett annat större projekt avser utveckling av en
unik rörkoppling, som avses lanseras under 1979.

I
samband med koncemens satsning på prefabricerade fabriksanläggningar har
kunnande utvecklats när det gäller värmeväxlare och andra processkomponenter,
som nu ingår i Motors produktprogram. Vidare finns på produktprogrammet expansionsbultsystem
och andra hydraulikpro-dukter liksom licenstillverkade verktygsmaskiner.

Order

Beställning
har under 1978 erhållits på fem fartygsmotorer om totalt 67350 kW (91 600 hästkrafter).
Vidare har Götaverken Motor i intemationell konkurrens tecknat en order på
motorer till ett dieselkraftverk i Liberia. Anläggningen får en effekt på 27,5
MW. Denna beställning bedöms viktig som referensobjekt vid den fortsatta
bearbetningen av marknaden för dieselkraftverk, vilken är under tillväxt. Den
aktuella beställningen kommer under 1979 att belägga företagets kapacitet till
ca 15%.

Av
stor principiell betydelse är även de serviceavtal som under året tecknats med
Broströms Rederi AB. De avser underhållsarbeten och reservdelsförsörjning
under fem år för huvudmotorema i sex av rederiets nya fartyg.

Framtidsutsikter

De
närmaste åren förutses en fortsatt minskning av produktionsvolymen, vilket får
en negativ inverkan på resultatet. Den inledda omorienteringen mot nya
produkter och marknader kommer alt minska beroendet av

s. 42 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 42

koncernens fartygstillverkning. Ekonomiskt stöd för
produktutveckling kommer dock att erfordras under en övergångsperiod.

Götaverken Aluminium

Götaverken Aluminium AB (GÖTAL) bearbetar aluminium från
göt till färdiga produkter. Företaget är organiserat i två divisioner Profil
Aluminium, som pressar, anodiserar och bearbetar aluminiumprofiler samt Bygg
Aluminium, som tillverkar fönster, dörrar och fasader. Företaget har fabriker
i Virserum och Robertsfors.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick
till -4 Mkr. Under första kvartalet var kapacitetsutnytljandet lågt. På
årsbasis beräknas 80% av tillgänglig kapacitet ha utnyttjats. Resultatet
påverkades negativt framför allt av den dåliga beläggningen i början av året
samt av kostnader för intrimning av produktionen på Profil Aluminium.
Resultatet för Bygg Aluminium var positivt. Orderstocken var vid årets utgång
god.

Årets investeringar på 2 Mkr avser vissa
maskininvesteringar i pressverket och en tillverkningsline för isolerade
aluminiumfönster, en ny produkt.

Marknad

Den svaga orderingången under slutet av 1977 och början av
1978 har successivt förbätlrats. Den svenska profilmarknaden som 1977 uppskattades
till ca 26000 ton beräknas 1978 ha stagnerat på denna nivå. Profil Aluminium
uppnådde under sitt andra verksamhetsår en marknadsandel i Sverige på 6 procent
och I 600 ton aluminiumprofiler levererades. Dessutom exporterades 200 ton
profiler. Prisnivån var under året pressad främst från utländska tillverkare,
som har en marknadsandel av ca 30%.

Bygg Aluminiums konkurrenssituation har under året
förbättrats. Detta har sin grund i den reducering av den svenska
tillverkningskapaciteten som skett. Ansträngningarna att öka exportandelen har
som nämnts intensifierats och flera intressanta projekt är aktuella.

Bland större leveranser kan nämnas ett under 1978
färdigställt fasadar-bete på ca 5 Mkr till ett hotellbygge i Leningrad i
Skånska Cementgjute-riets regi.

Framtidsutsikter

Aluminiumförbrukningens utveckling framöver kan relateras
till materialets användning inom bil-, förpacknings-, el-, och byggindustrin.
En ökad användning av aluminiumprofiler kan förutses både i Sverige och utomlands.
Materialets egenskaper, framför allt dess lätthet och underhållsfrihet, gör
att aluminiumprofiler på ett ekonomiskt sätt kan ersätta andra material.

Inom byggnadsindustrin kommer aluminium att spela en allt
större roll genom de ökade kraven på underhållsfrihet. Götaverken Aluminiums
produktutveckling är främst inriktad på denna marknad. Därför läggs stora
ansträngningar och kostnader ned på att fullfölja den under 1977 inledda

s. 43 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 43

utvecklingen av isolerade byggprodukter, bland vilka ingär
det nya VEN-TAL-fönstret. Vidare lanserar företaget ett nytt isolerat
väggsystem för industrihallar.

För 1979 förväntas ett bättre resultat än 1978, till följd
av bättre kapacitetsutnyttjande och lägre produktionskostnader vid Profil
Aluminium. Omsättningen beräknas öka väsentligt.

Svenska Varv Utveckling

Svenska Varv Utveckling AB, som bildades 1977,
koncentrerar nu sin verksamhet mot projektering och marknadsföring av
prefabricerade processanläggningar. Inom detta område har bolaget sedan starten
bedrivit ett intensivt utvecklingsarbete. Under 1979 kommer övriga projekt att
successivt överföras till koncemens producerande bolag. I samband med denna
renodling av verksamhetsinriktningen kommer en ny koncernstab.
Koncernutveckling, att byggas upp inom Svenska Varv AB. Staben skall på
koncernnivå svara för affärsutvecklings- och strukturutvecklingsfrågor.

Under 1978 har Utvecklingsbolaget arbetat mot de mål, som
tidigare fastställts av koncernens styrelse och ledning. Dessa innebar att

-
utveckla
tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga produktgrupper inom nya branscher och
marknader och därmed bidraga till en omstrukturering av den del av Svenska
Varvs verksamhet som är beroende av fartygsmarknaden

-
genom teknisk
och kommersiell kraftsamling identifiera och utveckla nya marknader samt
genomföra stora nya projekt

- stödja övriga koncernbolags strävanden att diversifiera
sin verksamhet.

Under 1978 ansvarade Svenska Varv Utveckling ABts styrelse för me

delsfördelning för alternativ produktion till övriga bolag inom Svenska

Varvkoncernen. Detta skedde inom en av Svenska Varv AB:s styrelse

fastställd anslagsram som omfattade 49 Mkr.

Antalet anställda har under året ökat från 25 till drygt
40 personer. Personalen består huvudsakligen av tekniker, ekonomer och
marknadsförare som till största delen rekryterats inom koncemen och därför har
erfarenheter och kunnande om Svenska Varvs producerande bolag och resurser.

Utvecklingsbolagets verksamhet under 1978 har finansierats
av moderbolaget. De totala kostnaderna under 1978 uppgick till ca 25 Mkr,
varav drygt 15 Mkr använts för utveckling och marknadsföring av prefabricerade
petrokemiska industrianläggningar.

Under våren 1978 förvärvade Svenska Varv Utveckling AB den
rörelse som tidigare bedrivits av Salén & Wicander Terminalsystem AB och
bildade i samband härmed dotterbolaget MariTerm AB för marknadsföring av hamnterminalsystem,
flytande hamnar, ro/ro-ramper, etc.

Petrokemi

Huvuddelen av resurserna har under året ägnats åt
vidareutveckling och marknadsföring av prefabricerade petrokemiska
processanläggningar i samarbete med det danska ingenjörsförelaget Haldor Topsee
A/S. 1 mitten av november tecknades avtal med Pakistan Ajman Fertilizer Corp.,
om leverans av en ammoniak/urea-anläggning till Pakistan för en total order-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 44

summa om ca 1,5 miljarder svenska kronor. Anläggningen
kommer att produceras vid Göta verken Arendal AB.

Utöver ammoniak/urea-anläggningar pägår också
utvecklingsarbete för metanolfabriker, gasfraktioneringsanläggningar, LPG-anläggningar
m.m. Sådana anläggningar bedöms liksom ammoniak/urea ha en växande marknadspotential.

Energi

På energiområdet pågår utveckling av pråmbaserade dieselkraftverk
i samarbete med Götaverken Motor, pråmbaserade avsaltningsanläggningar i
kombination med kraftverk tillsammans med Götaverken Öresundsvarvet, containerbaserade
mindre avsaltningsanläggningar i samarbete med Götaverken Motor samt ett
projekt inom kolhanteringsområde i samarbete med Götaverken Öresundsvarvet.
Dessutom drivs ett antal mindre projekt med externa samarbetspartners inom
solenergiområdet.

Livsmedel

Inom livsmedelssektorn marknadsför Utvecklingsbolaget
spannmålssilos på licens av Ingenjörsfirman Nils Weibull i Hässleholm. Ett
projekt för tillverkning och marknadsföring av kompletta sockerfabriker har
startats under 1978 med extema samarbetspartners - och drivs för närvarande av
Götaverken Öresundsvarvet.

Avfallshantering

Inom avfallshanteringsområdet driver Götaverken Sölvesborg
i samarbete med Utvecklingsbolaget ett projekt för kompletta kommunala avloppsreningsverk.
Utvecklingsbolaget är också engagerat i projekt för tillvaratagande av
avloppsslam.

Ulöver nämnda projekt har under 1978 elt stort anlal förslag
och idéer värderats och bearbetats. Vissa produktidéer har omgående vidarebefordrats
till andra bolag inom koncemen medan andra projekt drivs med vissa insatser
från Utvecklingsbolaget i samarbete med övriga koncernbolag.

Omfattande samarbete

Svenska Varv Utveckling AB har för närvarande samarbete
med ett 25-tal externa företag för utveckling och exploatering av nya produkter
och affärsidéer. Intresset utifrån för samarbete med företaget på affärsmässig
basis är mycket stort.

Under året har varvs- och industriföretagen i koncernen
successivt etablerat speciella resurser för utveckling av altemativa produkter.
Detta har avsevärt förstärkt kontaktema och samarbetet mellan Utvecklingsbolaget
och de producerande företagen.

Verksamhetsinriktning 1979

Under 1979 förstärks bolagets resurser inom området
prefabricerade processanläggningar, där avsikten är att bygga upp en renodlad contract-ingverksamhet.
Marknadsföringsansträngningama kommer att intensi-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 45

fleras och internationaliseringen av verksamheten
förstärks genom att regionkontor för bolaget etableras i London, Houston,
Singapore och Dubai. En förstärkning av offertorganisationen kommer också att
göras i syfte att kunna tillfredsställa kundernas krav på snabba och
kvalitativt väl genomarbetade offerter.

Under 1979 kommer nya projekt enbart att avse området
prefabricerade anläggningar. Samtidigt kommer vissa av de projekt som nu drivs
i bolagets regi att föras över till engagerade koncernbolag. Den verksamhet
inom offshoreområdet som Utvecklingsbolaget drev under 1978 överfördes i
november till Götaverken Arendal AB, som bildat en speciell grupp med uppgift
att vidareutveckla och marknadsföra produkter inom offshoreområdet.

Det statliga stödet till svensk varvsindustri

Under senare år har det i Sverige liksom i de flesta andra
varvsnationer varit nödvändigt med ett betydande statligt stöd till
varvsindustrin. Detta har i vårt land haft formen av direkt stöd till varven,
indirekt stöd till andra intressenter och kreditgarantier vilket är en form av
lånestöd.

Förutom kontanta medel till varven kan till det direkta
stödet också räknas garantier för föriustrisker samt stöd lill forskning och
utveckling, utveckling av alternativa produkter samt andra speciella ändamål.

Det indirekta stödet avser kontanta medel eller
motsvarande som betalas ut till andra intressenter än varven. Som en väsentlig
del i denna stödform ingår avskrivningslån till svenska fartygsbeställare för
nybyggen vid de svenska varven. Åtgärder för atl befrämja export lill
utvecklingsländer är en annan del av det indirekta stödet, i vilken även ingår
statens aktieförvärv i varvsföretagen och de regionalpolitiska åtgärderna på varvs-ortema.

Kreditvillkoren är ett av konkurrensmedlen på den
internationella fartygsmarknaden. Därför krävs det att varven har stor
lånepotential. För att möjliggöra den nödvändiga upplåningen utställer staten
kreditgarantier för lån såväl inom som utom landet. Kreditgarantier lämnas även
till svenska beställare då avskrivningslån beviljats.

Dessa garantier innebär visserligen en potentiell föriustrisk
för staten men konstmktionen av de direkta stödformerna begränsar denna risk.

För att en förlustrisk skall uppstå för staten krävs att
den bakomliggande fartygssäkerhetens värde är lägre än lånet, att beställaren
inte förmår infria sina förpliktelser och att varvet, som står borgen, inte har
möjlighet att täcka förlusten. Värdet av fartygssäkerheten är beroende av
marknadsläget. I marknadsmekanismerna finns inbyggt ett lägsta värde, som
väsentligt överstiger skrotvärdet för nyare fartyg. Den teoretiska
förlustrisken uppgår följaktligen aldrig till hela garantibeloppet.

En försämrad fartygsmarknad fSr oftast en negativ effekt
på många rederiers ekonomiska ställning. Innan Riksgäldskontoret beviljar
kreditgarantier kontrollerar man beställarens sol vens. Denna kontroll jämte
kundemas fördelning på olika marknader innebär att statens förlustrisker
begränsas.

Varvsföretagen har idag inga möjligheter att på egen hand
bära förluster. I de direkta stöden till varven har emellertid avsatts ca 1 600
Mkr för detta ändamål, varför större delen av de uppenbara förlustriskerna
täcks. Någon förlust har hittills aldrig behövt realiseras utöver vad som täcks
av dessa medel.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 46

Historisk utveckling

De första statliga bidragen till svensk varvsindustri
daterar sig till 1960. Då inleddes omvandligen av Marinverkstädema i Karlskrona
till ett civilt varvsföretag. Karlskronavarvet AB.

Ekonomiska problem vid Uddevallavarvet AB ledde 1963 till
alt staten förvärvade aktierna i bolaget från Gustav B Thordéns stiftelse
samtidigt som ytteriigare medel tillsköts. Också 1965 och 1967 fick företaget
kapitaltillskott från staten. De aktier (50%) som Eriksbergs Mek. Verkstads AB
tecknade vid rekonstruktionen av Uddevallavarvet 1963 återköptes av staten
1971, då även ytteriigare medel tillsköts.

Vid Salénrederierna AB.s rekonstruktion av AB Götaverken
1971 bidrog staten med viss räntefrihet på lånat kapital. De fördjupade
problemen vid Götaverken fick till följd att lånet ombildades till aktiekapital
1975 och 1976. Salénrederiernas aktieinnehav i Götaverken förvärvades av staten

1976 och 1977.

Fram till 1974 hade visseriigen de flesta större
varvsföretagen i landet brottats med problem men det var först detta år som man
kunde se förelöpare till den nuvarande krisen. Den 1 juli 1975 övertog staten
Eriksberg. Detta övertagande följdes 1976 av riksdagsbeslutet om sammanläggning
av Eriksberg med Götaverken och en successiv avveckling av varvets
nybyggnadsverksamhet. Större delen av kostnaderna härför täcktes av staten
genom engångsbelopp 1975 och 1977.

Mot bakgrund av den allt svårare krissituationen för
varven bildades

1977 Svenska Varvkoncemen. 1 samband med bildandet fick koncemen

kapitaltillskott, garantier för täckande av förluster vid fartygsproduktion

samt bidrag för alternativ produktion och andra ändamål. Under 1978 har

Svenska Varv beviljats ytteriigare medel och förlustgarantier samt bidrag

till alternativ produktion

I regeringens proposition 1978/79: 124, som behandlas av
riksdagen i maj 1979, föreslås förvärv av Kockums AB:s rörelse - med undantag
av aktierna i Kockums Fastighets AB. Varvs- och rederiverksamheten tillförs
enligt förslaget Svenska Varv medan övrig industri tillförs Statsföretag. Det
1978 beviljade lånet efterskänks och ytterligare kontanta medel tillförs liksom
värdegarantier.

Riksdagen har vidare under 1970 och 1976 beslutat om stöd
till skeppsteknisk forskning och utveckling.

Stödets omfattning

Det direkta stödet till varvsindustrin framgår av tabell
1.

1977 infördes det statliga beslällarslödet, vilket
utökades 1978, för alt ge varven större möjligheler att få beställningar från
svenska rederier. Detla statliga stöd till fartygsbeställare består i regel
dels av avskrivningslån och dels av kreditgarantier. Staten förbehåller sig del
av vinsten vid värdestegring på fartyget.

I det indirekta stödet ingår också medel till varvsorterna
för åtgärder i samband med de kapacitetsminskningar som beslutats av riksdagen
i december 1978. Det indirekta stödet till varven har fördelats enligt tabell
2.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kreditgarantier

Del första statliga fartygskreditgarantierna daterar sig
till 1958. Det var Uddevallavarvet som då fick sådana garantier. 1962 fick såväl
Eriksberg som Uddevallavarvet garantier och samma år beviljades sådana för
fördelning till samtliga svenska varv. Denna generella form av kreditgarantier
har successivt utökats genom åren. Kreditgarantierna är belagda med en särskild
administrationsavgift på 0,25% per år för fartyg beställda efter utgången av
juni 1976. För garantier som utnyttjats för fartygsproduktion i varvens egen
regi är motsvarande avgift 1 %.

TabeUl

Mkr

Kapital-

Ej utbetalda

Bidrag
för

Summa

Beslul

tillskott

medelslillskoll

speciella

eller mot-

och förlust-

ändamål

svarande

garantier

1960

25

25

1962

20

20

1963

12

12

1965

40

40

1967

65

65

1970

50

50

1971

105 20 70

195

1974

100

100

1976

420

25

445

1977

775 859

60

183

617

2494

1978

340 378

572 1050

2200

200

4740

1979

2255

2255

Summa

3 412

6694

335

10441

T«beU2

Mkr

Köp

Avskrivningslån

Stöd
till

Summa

Beslut

av aktier*)

till svenska be-

varvs-

i varvsforetag

ställare och stöd fbr export till

ortema

utvecklingsländer

1963

8

8

1976

136

136

1977

45

1300

1345

1978

850

125**)

650

1625

1979

20 209

650

20

Summa

2275

3134

*) Statens köp av aktier i Uddevallavarvet och
Karlskronavarvet från Statsföretag AB for totalt 160 Mkr ingår inte i tabellen.
*) Stöd för export till utvecklingsländer.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 48

Värderingsprinciper
m. m.

Material

Generellt värderas materialet till det lägsta av
anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Olika metoder för värdering av
material förekommer inom koncernen beroende på typ av verksamhet, olika
redovisningssystem m. m.

Produkter i arbete

Produkter i arbete värderas generellt till det lägsta av
anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Tillverkningsorder som inte beräknas
ge full kostnadstäckning värderas till marknadsvärde varvid reservering sker
för total förlustrisk maximerad till på balansdagen nedlagda kostnader.

Fordringar

Fordringarna värderas individuellt varvid erforderliga
reserveringar görs. Vid bedömningen av fordringar jämte borgensåtaganden
avseende levererade fartyg har berörda rederiers finansiella situation
analyserats. Vidare har nuvarande marknadsvärde för levererade fartyg, deras befrakt-ningssituation
samt fraktmarknaden i stort bedömts.

Anläggningar

Vid beräkning av de planenliga avskrivningarna indelas
anläggningstillgångarna i grupper med olika procentsatser anpassade till den
livslängd som anläggningarna beräknas ha. Avskrivningen beräknas på anskaffningsvärdena
på samtliga anläggningstillgångar som inte är helt avskrivna. I samband med
boksluten 1978. 1979 och 1980 nedskrives anläggningarna i koncemens
varvsföretag och Götaverken Motor AB till en nivå, vilken bedöms kunna
förräntas i en normal marknadssituation. I konsekvens med detta har avskrivningsplanema
ändrats.

Egna skepp och andelar i skepp samt rederiverksamhet

Eget skeppsinnehav respektive andelar i skepp värderas
till bedömt marknadspris eftersom dessa ej anskaffats för stadigvarande bruk
och då framtida kapitalbehov med stor sannolikhet kan medföra att exislerande
förlustrisker måste realiseras under de närmaste åren. Skillnaden mellan bedömt
och planenligt restvärde återfinnes som reserv på passivsidan. Förlustrisker
för minoritetsägda rederibolag är beaktade på balansdagen.

Fordringar och skulder i utländska valutor

Fordringar och skulder i utländska valutor värderas till
den lägsta respektive högsta av anskaffningsdagens och balansdagens kurser.
Därvid kvittas kursvinster och kursförluster i den mån amorteringar av
fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 49

Räntemellanskillnad

Diskonterade värdet av de ränteföriusler, som under åren
1979-1988 kan uppkomma på grund av lämnade redarkrediter, är ej beaktade i
bokslutet. Förlusterna belastar resultatet det år de förfaller till betalning.

Koncernredovisning

omfattning

Koncernredovisningen omfattar bolag som Svenska Varv AB
äger direkt eller indirekt till mer än 50%. Beträffande bolag där ägarandelen
är mindre än 50%, men där likväl ett väsentligt ekonomiskt beroende föreligger
i förhållande till de i koncemredovisningen ingående bolagen, lämnas särskild
redogörelse i koncemöversiklen. Bolag ingående i koncernredovisningen framgår
av not 19.

metoder

Vid upprättande av koncembalansräkningen har
förvärvsmetoden till-lämpats. Utländska dotterbolags resultat- och
balansräkningar omräknas enligt monetary/nonmonetary metoden.

Koncernens

resultaträkning

Mkr

1978

1977

Fakturerad försäljning Övriga rörelseintäkter Rörelsens
kostnader

Not 1 Not 2

+ 3870,7

+ 17,1

-4156,7

+ 4660,4

+ 7,7

-4206,0

Rörelseresultat före planenliga avskrivningar

Planenliga
avskrivningar

Not 3

-268,9 -225,6

+ 462,1 -220,0

Rörelseresultat
före reserveringar

Förlustreservering
pågående produktion Reservering för kundfordringsrisker

Not 4

Not 5

-494,5

-51,6

-619,4

+ 242,1 -593,8 -915,1

Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader

-1165,5

-1 266,8

Finansiella
intäkter och kostnader

Ränteintäkter Räntekostnader Kursdifferenser, netto

Not 5

+615,7 -881,9 -218,5

+ 638,4 -732,7 -845,9

Resultat efler finansiella intäkter och

kostnader -1650,2 - 2 207,0

Extraordinära
intäkter och kostnader

Intäkter Koslnader

Not 6 Not 6

+ 166,6 -665,7

+ 43,0 -78,4

Resultat före ägartillskott, bokslutsdispositioner
och skatt

Ägartillskott Statlig värdegaranti Bokslutsdispositioner

Not 7 Not 7 Not 8

-2149,3

+ 3150,0

+ 1450,0

+ 0,6

-2242,4

+ 400,0 -7,0

Resultat
före skatt

Skatt

+ 2451,3 -5,6

-1 849,4
-3,9

Resultat
efter skatt

Minoritetsandel

+ 2445,7 -0,3

-1853.3

Årets
resultat

+ 2445,4

-1853,3

4 Riksdagen 1979180. I saml Nr II

s. 50 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 50

Koncernens
balansräkning

Mkr 1978-12-311977-12-31

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Not 9

975,8

1571,1

Not 10

7,2

7,1

Not 5,
12

848,3

580,5

Not 5

414,2

485,0

Not 7

2772,0

409,0

1666,9

400,0

Not 5

90,2

169,6

Not 5

162,1

322,4

65,8

112,1

253,8

295,5

Not 11

2378,2

2464,6

9634,5

6816,9

0,9

0,5

Kassa och bank

Egna obligationer

Växelfordringar

Kundfordringar

Fordran på svenska staten

-
Ägartillskott

-
Värdegarantier

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Övriga fordringar Förskott till leverantörer Material
Produkter i arbete

Summa omsättningstillgångar

Spärrkonto
hos Riksbanken

Anläggningstillgångar

Långfristiga fordringar samt aktier och

andelar

Not 5,
12

3669,9

4017,1

Not 5

80,3

51,6

5,7

7,8

Not 19

15,5

3,4

1.4

5,3

1,9

0,8

Växelfordringar

Övriga fordringar

Förskott till leverantörer

Aktier och andelar

Goodwill

Patent och utvecklingskostnader

Summa långfristiga fordringar, aktier och

andelar 3774,7 4 086,0

Anläggningar Not 3

Ofullbordade anläggningar 55,0 28,2

Maskiner och inventarier 735,8 928,2

Skepp och andelar i skepp 794,2 435,3

Byggnader 819,6 933,1

Tomter och markanläggningar 258,0 275,9

Summa anläggningar 2662,6 2600,7

Summa anläggningstillgångar 6437,3 6686,7

Summa tillgångar 16072,7 13 504.1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11

Skulder
och eget kapital

1978-12-311977-12-31

Kortfristiga
skulder

Växelskulder

Not 5

88,6

94,2

Förlusttäckningsreserv

Not 2

475,6

478,2

Leverantörskulder

Not 5

451,3

477,5

Reverslån

Not 5, 13

2545,0

2046,3

Skatteskuld

2,8

8,3

Upplupna
kostnader och förutbetalda

intäkter

674,2

544,1

Övriga
kortfristiga skulder

Not 5

343,7

518,0

Förskott
från kunder

Not 14

939,7

1 150,3

Summa
kortfristiga skulder

5 520,9

5316,9

Avsatt
för förlustrisker och

borgensåtaganden

Värdereglering
skepp

202,1

91,2

Reserv
för borgensåtaganden

289,5

154,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa

Långfristiga skulder

Växelskulder

Reverslån

Obligationslån

Övriga långfristiga skulder

Förskott från kunder

Avsatt till pensioner, PRI-pension

Avsatt till pensioner, övriga pensioner

Summa långfristiga skulder

Obeskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver plan Investeringsfonder

Summa obeskattade reserver Beskattat värderegleringskonto Minoritetsintresse

Eget
kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital
6000000 st aktier ä nom 100

Reservfond

Koncemreserv

Övriga
bundna fonder

Fritt eget kapital

För särskilda ändamål avsedda medel

Balanserad förlust

Årets
resultat

Summa
eget kapital

Summa
skulder och eget kapital

Ansvarsförbindelser

Ställda
panter

245,5

491,6

Not 5 Not 5, 13 Not 5 Not 5

Not 15

94,4

6472,7 458,3 335,7 46,8 362,7 147,6

11,5

6934,9

686,8

170,6

313,9 127,8

7918,2

8245,5

3,9 0,4

4,9

4,3

4,9

21,2

21.2

1,3

0,3

Not 16

600,0

300,3

188,3

4,2

600,0 300,0 188,1

60,0 -1483,0

2445,4

435,0
-1853,3

2115,2

-330,2

16072,7

13504,1

Not 17

1171,6

1314,2

Not 18

10234,4

10175,8

s. 52 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 52

Koncernens
flnansieringsanalys

Mkr 1978 1977

Kapitaltillskott från svenska staten

Kontanttillskott från svenska staten +378,0 +835,0

Utbetalda värdegarantier +183,1

Tillskott
för förlusttäckning

Eriksberg +409,0 +970,1 +450,0+1285,0

Efterleveransfinansiering externförsäljning

-514,0

-688,8 -63,2 -102,3 + 5%,5 + 104,0

-153,8

+
191,6

-368,4

+ 233,3

-128,3 -830,8 -175,6

+ 13,5

-135,1

-40,0

-6,3

+ 1,7-

-1 125,8

-614,2

-191,5

+ 78,3

-113,2

+
854,8

-106,4

+ 12,4 + 229,8

+ 135,8

Växelfordringar - fartyg -242,3

Växelfordringar - övrigt +10,9

Kundfordringar -50,5

Refinansieringslån - fartyg -156,5

Refinansieringslån - övrigt 75,6

Efterleveransfinansiering egna fartyg och andelar

Fartyg till eget rederi 400,6

Refinansiering egna fartyg +592,2

Finansiering av pågående produktion

Produkter i arbete, lager samt

förskott till leverantörer +133,9

Förskott från beställare - fartyg -52,5

Förskott från beställare - övrigt +39,2

Lån för finansiering av

fartygsproduktion -232,1

Lån för finansiering av övrig

produktion +20,3

Leverantörskulder +51,2

Investeringsfinansiering

Investeringar -151,0

Investeringslån 463,2

Övrig externfinansiering

Övriga lån +422,0

Spärrad övrig upplåning +162,8

Övriga fordringar och skulder +270,0

Summa +848,3 -107,1

Internfinansiering

Justerat resultat -379,0') +330,9

Räntenetto -266,2 -94,3

Realiserade kursdifferenser -489,6 -1134,8 -96,0 +140,6

Förändring i likvida medel 286,5 +33,5

Likvida medel vid periodens böoan 794,1'') 760,6

Likvida medel vid periodens slut 507,6*) 794,1

') Rörelseresultat före planenliga avskrivningar -268,9

Ej likvidilelspåverkande poster i rörelsens kostnader -98,2

Likvidilelspåverkande extraordinära intäkter och kostnader -6,1

Skalt -5,5

Minoriletsandel -0,3

Justerat resultat -379,0

') Exklusive spärrade likvida medel som uppgår till 784,1 Mkr
vid periodens bönan och 475,4 Mkr vid periodens slut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Noter till koncernens resultat- och balansräkning Mkr

Not 1

Fakturerad försäljning och rörelseresultat fi)re plunenllga
avskrivningar per produktgrupp

Rörelseresultat Fakturerad före planenliga försäljning
avskrivningar

2479,9

-160,0

266,8

- 24,0

163,8

+ 1.9

170,6

+ 14,9

69,3

- 5,8

773,9

+ 17,4

104,0

+ 14,1

90,6

- 72,3

343.8

- 51.0

-592,0

- 4.1

Fartygsnybyggen

Fartygsreparationer

Fartygsmaskinerier och reservdelar

Värmetekniska produkter

Produkter för byggnadsindustrin

Rör och elentreprenader

Rederiverksamhet

Offshore

Övrigt

3 870,7

-268,9

Koncemelimineringar

I rörelseresultatet före planenliga avskrivningar ingår
inte förlustreservering för pågående produktion eller reservering för
kundfordringsrisker.

Not 2

Staten har enligt proposition 1976/77: 139 beslutat
tillföra AB Götaverken (Svenska Varv AB) 859 Mkr för förlusttäckning i
Eriksberg och merkostnader vid sammanläggningen av Eriksberg med Götaverken.
Hela beloppet har utbetalats och delvis använts för att täcka Eriksbergs förluster
för 1976, 1977 och 1978.

De merkostnader, som uppkommit på grund av
sammanläggningen av Eriksberg med bolagen i Göteborg, vilka ingår i Svenska Varvkoncemen,
har ökat rörelsens kostnader.

Motsvarande belopp av statens förlusttäckning har
tillgodoräknats respektive bolag och minskat rörelsens kostnader.

Eriksbergs förluster t.o.m. 1978 har täckts dels av
förlusttäckningsmedel från svenska staten och dels av koncernbidrag från
moderbolag. Koncernbidragen motsvarar uppkomna valutaförluster och kundriskreser-veringar,
vilka avsågs täckas på annat sätt än genom ovan omtalade förlusttäckning från
svenska staten.

Förlusttäckningsreserven i koncernen uppgår till:

reserv i moderbolaget 353,9

reserver i dotterföretagen 121,7

475,6

Not 3

I värderingsprinciperna anges hur de planenliga
avskrivningarna beräknas. Utöver planenlig avskrivning har nedskrivning av
anläggningarna företagits i koncernens varvsföretag och Götaverken Motor AB för
att anpassa anläggningskapitalet till den verksamhetsomfattning resp företag
enligt riksdagsbeslut skall ha vid utgången av år 1980. I konsekvens härmed
har även avskrivningsplanen ändrats.

5 Riksdagen 1979180. I saml Nr II

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anläggningurnus värden jämte plunenllga avskrivningar t.o.m.
1977-12-31

Anläggningar

Anskaffni

ings
Årets ]

plan-

Ackumulerade

Netto-

värde

enliga

avskrivn

. planenliga avskrivn.

värde

Ofullbordade
anläggningai

28,2

_

_

28,2

Maskiner
och inventarier

1700,7

107,4

772,5

928,2

Byggnader

1406,1

58,4

473,0

933,1

Tomter
och markanläggn.

419.6

21,4

143,7

275,9

Skepp

463,6

19,0

28,3

435,3

4018,2

206,2

1 417,5

2600,7

Avskrivningar
av

immateriella
tillgångar

13,8 220,0

~

Anläggningarnas
värden jämte uvskrivningur t. o. m

1978-12-31

Anläggningar

Anskaff-

Årets

Extra

Ackumu-

Netto-

nings-

plan-

ned-

lerade

värde

värde

enliga avskrivn.

skrivn.

lotala avskrivn.

Ofullbordade

anläggningar

55,0

-

-

-

55,0

Maskiner
och

invenlarier

1 692,4

98,1

126,5

956,6

735,8

Byggnader

1 439,6

46,2

108,5

620,0

819,6

Tomter
och

markanläggningar

423,0

20,4

-

165,0

258,0

Skepp

882,4

59,9

-

88,2

794,2

4 492,4

224,6

235,0

1 829,8

2662,6

Avskrivningar
av im-

materiella
tillgångar

1,0 225,6

Koncernens taxeringsvärden uppgår för mark till 362 Mkr
och för byggnader till 1 188 Mkr.

Investeringarna under året, exkl företagsförvärv, uppgick
till 526.6 Mkr varav skepp 400,6 Mkr.

Not 4

I produkter i arbete ingår 533 Mkr avseende 5 färdiga
skepp, varav 3 där beställaren vägrat acceptera leverans, 1 där beställaren
genom kontrakts-förändring senarelagt leveransen samt 1 som byggts i egen regi.

Nots

Värdering uv fordrlngur uvseende levererade skepp

Vid bedömningen av fordringar avseende levererade skepp
har berörda rederiers finansiella situation analyserats. Vidare har nuvarande
marknadsvärde och erhållna säkerheter för levererade skepp, deras befrakt-ningssituation
samt fraktmarknaden i stort bedömts. Därvid framkomna föriustrisker har
belastat årets resultat samt dragits från varje berörd

s. 55 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 55

balanspost enligt nedan. Av de 619 Mkr avser 496 Mkr
reserveringar för kundfordringar och 123 Mkr reserveringar för
borgensåtaganden.

Värdering uv fordrlngur och skulder i utländsk valuta

Kvarvarande kursvinster påverkar resultatet först när de
realiseras. Av i resultaträkningen redovisade kursdifferenser är -490 Mkr
realiserade medan resterande +271 utgör upplösning av tidigare lagd kursreserv
för orealiserade kursrisker.

Omsätt ningsllllgångar

Växel- Kund- Förutbetalda Övriga

fordr. fordr. kostnader fordr.

och
upplupna inläkter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bruttovärde Förlustreservering för fordringar Kursriskreservering
Värde enligt balansräkning

998,4

141,5 8,6

848,3

602,9 188,7

414,2

130,2 40,0

90.2

166,0

1,9 2,0

162,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Växelfordringar

Övriga
fordringar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bruttovärde 4615,1

Förlustreservering

för
fordringar 910,7

Kursriskreservering 34,5

Värde
enligt balansiäkning 3 669,9

194,7

100,6 13,8 80,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kortfristiga
skulder

Växelskulder

Leverantör-skulder

Reverslån

Övriga skulder

Bmltovärde Kursriskreservering Värde enligl
balansräkning

85,3

3.3

88,6

450,9

0,4

451,3

2 298,1

246,9

2 545,0

342,9 0,8

343,7

Långfristiga
skulder

Växel- Revers- Obliga-
Övriga

skulder lån tions lång-

lån fristiga

skulder

Bmttovärde 92,5 5 889,7 456,2 334,9

Kursriskreservering 1,9 583,0 2,1 0,8

Värde enligt balansräkning 94,4 6472,7 458,3 335,7

Om samtliga fordringar och skulder värderats till
balansdagens kurs, dvs. även icke realiserade kursvinster beaktats, skulle
resultatet ha förbätlrats med 109 Mkr.

Utöver ovan redovisade kursdifferenser påverkas rörelsens
intäkter och kostnader löpande under året av skillnader mellan de i
redovisningssystemen använda standardkurserna och betalningskurserna.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 56

Not 6

Speci.fikulion uv exlraordinura inläkter ocb kost noder

Intäkter

Upplösning av förlusttäckningsreserv Eriksberg 166,6

Kostnader

Nedskrivning av anläggningstillgångar -235,0

Avsatt för täckande av framtida föriuster i samband

med avvecklingen av Eriksbergs Mek. Verkstads AB -300,0

Värdereglering skepp - 90,6

Reserv för framtida avyttring av Projekt Lindholmen AB 24,4

Kostnader vid avveckling av elföretag inom Calor-Celsius - 6,1

Koncemföriust vid avyttring av Hvilans Mekaniska

Verkstads AB - 7,8

Övrigt - 1,8

-665,7

Not 7

Ägartillskott enligt riksdagens beslut:

juni 1978 950,0

dec. 1978 2200,0 3 150,0

Utbetalt - 378,0

Fordran på svenska staten 2 772,0

Värdegarantier:

Bokfört 1977 400,0

Bokfört 1978 1450,0 1850,0

Utbetalt - 183,1

Fordran på svenska staten 1 666,9

Nots

Specifikation uv boksluisdisposilioner

Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och

bokföringsmässiga avskrivningar + 1,0

Avsättning till investeringsfond 0,4

+ 0,6

Not 9

Kassa och bank 975,8

Av de likvida medlen var 475,4 Mkr spärrade på
balansdagen.

Dessutom fanns på balansdagen beviljade, ej utnyttjade checkräknings-och
fakturakrediter på 222,4 Mkr.

Outnyttjade, mot statsgaranti belåningsbara säkerheter
uppgick på balansdagen till 555,3 Mkr.

Not 10

Före förfallodagen inlösta egna obligationer för kommande
amortering av obligationslån.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 57

Not 11

Produkter i arbete 3 172,9

Avgår förlustreservering, (se värderingsprinciper) -794,7

2 378,2

Not 12

Huvudparten av dessa fordringar utgörs av krediter till
rederier. Krediterna sträcker sig ofta över 7 år. Långfristig del redovisas
som anläggningstillgång.

Not 13

Koncernens upplåning hos banker och finansieringsinstilut
fördelade sig på balansdagen påföljande sätl (exklusive kursriskreservering)
Kortfristiga lån, resterande löptid under 1 år

-
svenska kronor 877.0

-
utländsk valuta 1 421,0

Medelfristiga län, resterande löptid 1-5 år

-
svenska kronor 1041,0

-
utländsk valuta 2 794,0

Långfristiga lån, resterande löptid över 5 år

-
svenska kronor 944,0

-
utländsk valuta I 567,0

Upplåning med hjälp av statlig kreditgaranti uppgår till 7
111,2 Mkr.

Not 14

Ulöver här redovisade kontanta förskott lämnar beställarna
s.k. förskottsväxlar, som redovisas inom linjen. Växlarna används till övervägande
del som säkerhet för av svenska staten lämnade kreditgarantier. De på detta
sätt ianspråktagna förskottsväxlarna redovisas som ställda panter. Mottagna
förskottsväxlar uppgår till 1 708 Mkr.

Efter inskrivning av fartygskontrakten i rätten har
beställarna panträtt i produkter i arbete till högst summan av inbetalda
förskott.

Notis

Pensionsskuld utöver avsatt till pensioner uppgår till
11,9 Mkr varav 9,5 Mkr täcks av kapital i pensionsstiftelser och 0,8 Mkr av
livförsäkringar.

Not 16

Förändring av eget kapital

+ 1088,1

+ 0,3

+ 0,2

+ 4,2

+ 1
092,8

-1418,3

-
4,7

+ 2445,4

+ 1
022,4

2 115,2

Bundet eget kapital 1978-01-01

Avsatt till reservfond

Förändring av underkoncemers kon-

cemreserver

Överfört från frilt eget kapital

Bundet eget kapital 1978-12-31

Fritt eget kapital 1978-01-01

Överfört lill bundet eget kapilal

Redovisai årsresultat

Fritt eget kapital 1978-12-31

Egel kapilal 1978-12-31

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 17

Ansvarsförbindelser

Borgensförbindelser (för vilka primärt lämnals

skepps- eller fastighelsinteckningar med 745,5 Mkr)

Garantiförbindelser
(FPG)

Pensioner ulöver avsatt lill pensioner

Övriga
ansvarsförbindelser

1 133,0 15,8 11,9 10,9

1 171,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Notis

Ställda panter

Fastighetsinteckningar

Företagsinleckningar

Inteckningar i skepp

Växlar med skeppsinteckningar som säkerhel

Depositioner och spärrade likvida medel

Fordringar med bankgaranlier som säkerhel

Förskottsväxlar

Kundfordringar

Övriga
panter

Oulnylljade belåningsbara säkerheter

I 278,7

342,7

1260,3

5491,5

475,4

406,4

596,5

137,2

245,7

10234,4

555,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 19

Moderbolagets aktier i dotterbolag

Anlal
Nom. Bokf. värde värde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gölaverken
Arendal AB å nom 10

Uddevallavarvet
AB ä nom 1000

Kariskronavarvel
AB ä nom 1 000

Götaverken
Cityvarvet AB

a nom 100

Gölaverken
Molor AB ä nom 100

Svenska
Varv Utveckling AB

ä nom 100

Götaverken
Öresundsvarvet AB

ä nom 1
000

Eriksbergs Mek. Verkstads AB

å nom 1
000

Götaverken
Sölvesborg AB

ä nom 100

Gölaverken Finnboda AB å nom 100

Rederi AB Zenit ä nom 1 000

Gölaverken Ängteknik AB ä nom 100

Götaverken Aluminium AB å nom 100

Calor-Celsius AB å nom 100

S. V. Data AB å nom 100

Götaverken Förelagshälsovård AB

ä
nom 100

Moderbolagels aktier i ulomslående bolag Göleborg-Säve
Flygplats AB ä nom 100 Albatross Golf AB ä nom 100

20000000

220000

32000

200,0)

220,0
\

32,0 j

500,0

lOOOO 10000

1,0 1,0

1,0 1,0

500

0,1

0,1

12000

12,0

12,0

100000

100,0

318,7

3000 21000

2000

10000

30000

250000

2 500

0,3 2,1 2,0 1,0 3,0 25,0 0,2

0,3 2,1 0 1,0 2,8 41,3 0,2

2000

0,2

0.2 880,7

50 560

0,1

0,1 880,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Koncernägl
bolag

Svensk
Fartygsmotor AB ä nom 100

375

opaginerad Kontrollera mot PDF

Koncernföretags
aktier och undelur i utomstående bolug

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antal

Nom. Bokf. värde värde

s. 1 Kontrollera mot PDF

AB
Tekniska Rönlgencentralen

å nom 500

Jörgen P Jensen
Rederi AB

ä nom NOK
1 000

Varvsindustrins
Datacentral AB

ä nom 1
000

A/S Havtor
ä nom NOK 10

AIMS ABänom
100

Lisnave ä
nom fE I 000

Shipknow AG
å nom CHF 1 000

Varuägamas
inlresse AB

ä nom 100

Lips Nordic
AB å nom 100

Ingenjörsfirma El-Marin AB

ä nom 100

Gölaverkens
Daros Gjuteri AB

i
nom 100

Lindholmen Motor AB

ä nom 100

Kunlek do Brasil Isolamentos

Induslrias Ltda å nom BRC i

Isobras Isolamentos Brasilieros

S/A ä nom BRC
1

Näringslivets Ulbildnings AB

ä nom 1
000

Pulkiala Oy Finland ä nom FIM 100

Bella
Centret A/S ä nom

DKK 55000

A/S AF
9-2-1951

Andelar i Ejendoms
I/S

A/S
Havprins ä nom NOK I 000

Team Ship
Holding Co Ltd

å nom USD
1

Team Ship
Holding Co Ltd

ä nom USD
1

Team Ship
Holding Co Ltd

ä nom USD
1

A/S Varvara-Viscaya

å nom NOK
50

K/S Varvara-Viscaya
& Co 1

K/S Varvara-Viscaya
& Co II

A/S Sea-Team
å nom NOK 100

Götaverken
Industria e Comercio

Ltda ä nom
BRC I

Byggcentrum
i Jönköping AB

ä nom 500

Calor-Celsius-Skarpenord
A/S

AB Slockholms
Röoour

ä nom 100

Övrigt

720

0,4

-

4

-

-

40

9130

1000

49313

60

NOK

PTE CHF

0,1

0,1

49,3

0,1

0,1 0,1

1000 600

0,1 0,1

0,1

500

0,1

-

15000

1,5

1,0

10000

1,0

1,0

447328

BRC

0,5

0,1

176000

BRC

0,2

-

170 100

0,2

0,2 0,9

10

44

4

DKK DKK

0,6 8,6

0,3 0,1 6,9

1950000

USD

2,0

-

937500

USD

0,9

-

697500

USD

0,7

-

400

-

-

425

-

-

17207642

BRC

17,2

3,8

1

NOK

0,1

~

525

0,1

0,8 15,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Moderbolagets förvaltningsberättelse

Svenska Varv AB är sedan den 1 juli 1977 moderbolag i den
statliga varvskoncernen vari ingår: Götaverken Arendal AB Götaverken
Öresundsvarvet AB

s. 60 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 60

Eriksbergs Mek. Verkstads AB

Uddevallavarvet
AB

Götaverken
Cityvarvet AB

Karlskronavarvet AB

Götaverken
Finnboda AB

Götaverken
Sölvesborg AB

Rederi AB Zenit

Calor-Celsius
AB

Gölaverken
Ångteknik AB

Götaverken
Molor AB

Götaverken
Aluminium AB

Svenska Varv Utveckling AB

S. V. Data
AB

Götaverken
Företagshälsovård AB

med till
dessa bolag hörande dotterbolag.

Aktierna i S. V. Data AB samt Götaverken Företagshälsovård
AB har

förvärvats
under årel.

Vid bildandet av Svenska Varvkoncernen och omstruktureringen
av AB Götaverkens resultatenheter till aktiebolag fördelades AB Götaverkens
tillgångar och skulder till de nya bolagen respektive Svenska Varv AB.
Skillnaden mellan balansräkningen per 1977-12-31 och 1978-01-01 utgörs av
sådana balansposter.

Resultatet är hänförbart till den centrala
finansförvaltningen samt till personal- och administrationskostnader.

Personal 1978 1977

Medeltal anslällda i bolaget har varit följande

Göteborgs kommun 67

Löner och ersätlningar har uppgått till (tkr)

Styrelse och verkställande direktör 1532 358

Övriga anställda 6852

Totalt för bolaget 8384 358

Sociala kostnader har uppgått till 4073 93

För uppgifter rörande koncernen hänvisas till
koncernavsnittet i förvaltningsberättelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Moderbolagets resultaträkning

Tkr 1978 1977

Nol 1

Not 2

+

341

43255
-

1 825

Not 3

_

42914
-36

1825

_

42950
-

1825

Intäkter

Rörelsens koslnader

Rörelseresultat
före planenliga avskrivningar

Planenliga avskrivningar

Rörelseresultat
efter planenliga avskrivningar

Finansiella inläkter och kostnader Not 4

Ränteintäkter + 386120 + 28969

Räntekostnader - 413892 - 2 783

Kursdifferenser, nello - 256690 - 10763

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader - 327412 + n 54R

opaginerad Kontrollera mot PDF

Extraordinära intäkter och koslnader

Intäkter

Kostnader

Resultat fiire ägartillskott m. m.

Ägartillskott m. m. Ägartillskott från svenska staten
Värdegarantier från svenska staten Värdegarantier till dotterföretag
Koncernbidrag till dotterföretag Ägartillskott till dotterföretag

Årets resultat

Nol 5,8

+ 485286 - 469228

Not 6 Nol 7, 10 Nol 7 Not 8 Not 9

- 311354

+ 3150000 + 1450000 -1081208 -1715824

- 100295

+ 13
598 -775000

+ 1391319 -761402

opaginerad Kontrollera mot PDF

Moderbolagets balansräkning

Tkr

1978-12-31

1978-01-01

1977-12-31

TUlgängar

Omsättningstillgångar

Kassa,
bank och postgiro Not 4

574729

936100

455 187

Fordringar
hos

dotterföretag

585983

-

-

Kundfordringar

75

-

-

Fömtbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

323

32624

27015

Fordran
på svenska

staten

Not
10

-
Ägartillskott

2772000

409000

-

-
Värdegarantier

1666861

-

-

Övriga
fordringar

Not 4

661

24045

20043

Summa
omsättningstill-

gängar

5600632

1401769

502245

Anläggningstillgångar

Långfristiga
fordringar

och
aktier

Aklier i
dotterföretag

Nol 11

880702

882826

502050

Andra
aktier

Not 11

61

-

_

Långfristiga
fordringar

hos
dotterföretag

2388964

3000588

152338

Övriga
fordringar

3558

56

56

Summa
långfristiga

fordringar
och aktier

3273285

3883470

654444

Anläggningar

Maskiner
och inventarierNol 3

158

-

-

Sumina
anläggningstill-

gångar

3 273443

3883470

-

Summa
tillgängar

8874075

5 285 239

1 156689

6
Riksdagen I979I80. 1 saml Nr 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tkr

1978-12-31
1978-01-01 1977-12-31

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skulder
och eget kapital

Kortfristiga skulder

Skuld till
dotterföretag

Leveraniörskulder

Reverslån Nol
4

Upplupna kostnader och

fömtbetalda
intäkter

Övriga
kortfristiga

skulder Not 4

Förlusttäckningsreserv Not 12

Värdegarantier till

dotterföretag Not 7

Summa kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Skuld till dotterförelag

Reverslån Nol
4

Andra långfristiga

skulder Nol 4

Avsatt till PRI-pensioner

Avsatt lill övriga

pensioner

Summa långfristiga skulder

681188

935

1501053

18 528 1445

18528 38

87130

17 037

1449

35415 353870

3131 377 516

-

1298069

-

-

3957660

417657

20015

5770 2739167

3%3693 314 255

400000 163 100

188871 3881

-

-

13833

16060

-

2951522

4 294 008

563
100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Eget
kapital

Bundet eget kapital Aktiekapital 6000000 st aktier å nom
100 kr Reservfond

Frilt egel kapital Nol 13

För särskilda ändamål avsedda medel Förlust vid årets
början Årels resultat

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Ansvarsförbindelser Nol 15

Ställda panter Not 14

600000 299975

600000 299975

600000 299975

60000 -386401 1 391319

435 000 -761401

435000 -761401

1964893

573574

573 574

8874075

5285 239

1 156689

885914

297 325

297325

5247198

_

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Moderbolagets finansierinsanalys

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillförda
medel

Resultat före ägartillskott m. m. Avskrivningar som
belastat detta resullal Nedskrivning av aklier

Från årels verksamhel internt tillförda medel

Försäljning av anläggningstillgångar

Minskning av långfristiga fordringar

Ökning av
långfristiga skulder

Nyemission

Kapitaltillskott från svenska staten

Summa tillförda medel

Använda medel

Investeringar i aktier

Investeringar i maskiner och inventarier

Ökning av
långfristiga fordringar

Minskning av långfristiga skulder

Ägartillskott,
koncernbidrag och värdegaranlier

Summa använda medel

Förändring av rörelsekapitalet

Specifikation av rörelsekapitalforändring Ökning(+)/minskning(-)
av kortfristiga fordringar Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga skulder Ökning(+)/minskning(-)
av kassa och bank

Summa foriindring

-311354

36

2617

13 598

-308701

13 598

86 608122

4600000

563 100 899925 435000

4899507

1911623

553 280

1342486

2897327

502050 152394 775000

4240646

1429444

+658861

+482 179

+4560234

-3540003

-361370

+ 47058

-20015

+ 455
136

+658861

+482179

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansieringsanalysen för 1978 är baserad på
ingångsbalansräkningen 1978-01-01

Noter
till moderbolagets resultat- och balansräkning Tkr

Beträffande värderingsprinciper hänvisas till beskrivning
i koncemavsnitlel.

Notl

Intäkter

Intäktema består i huvudsaJc av 1411 doUerforetagen
fakturerade omkostnader.

Not 2

Rörelsens kostnader

I rörelsens kostnader ingår utbetalt bidrag till tankrengöringsstalion
med 6 Mkr. Där ingår även utvecklingskostnader med 2 Mkr. Fömtom detta har
genom koncernbidrag och ägartillskott med 23 Mkr täckts utvecklingskostnader i
Svenska Varv Utveckling AB. Totala utvecklingskostnaden uppgående till 24 Mkr
föreslås disponerad genom ianspråkiagande av för särskilda ändamål avsedda
medel. Se förslag till vinstdisposition.

Not 3

Anläggningar

Den planenliga avskrivningen baseras på de olika
tillgångamas ekonomiska livslängd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anläggningar

Anskaffningsvärde

Årets
planenliga Nettoavskrivningar värde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Maskiner
och inventarier

194

36

158

opaginerad Kontrollera mot PDF

Årets
nettoinvesteringar uppgår till 194 tkr och avser bilar och kontorsmaskiner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 4

Finansiella
intäkter och kostnader Ränteintäkter från dotterföretag Övriga ränteintäkter

Räntekostnader till dotterföretag Övriga räntekostnader

345 264

40856

386 120

24065 389827 413 892

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
värdering av fordringar och skulder i ulländska valutor har fordringar
upptagits till den lägsla av anskaffningsdagens och bokslutsdagens kurser samt
skulderna till den högsta av dessa kurser. Därvid kvittas kursvinster och
kursförluster i den mån amorteringar av fordringar och skulder i samma valuta
ligger inom samma kvartal. Den beräknade reserven för kursförluster uppgår lotalt
till 655 569 tkr och har fördelals på följande balansposter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bmttovärde

Värde
enligt

Kursrisk- balans-

reservering räkning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Omsätlningslillgångar Kassa, bank Övriga fordringar

Kortfristiga skulder

Reverslån

Övriga kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Reverslån

Andra långfristiga skulder

579286 1283

4 557 622

574 729 661

1383028 35214

118025 201

1 501 053 35415

2 221257 174617

517910 14254

2739167 188871

655569

opaginerad Kontrollera mot PDF

Årets
resultat har belastats med realiserade kursföriuster jämle förändring av reservering
för orealiserade kursföriuster med avdrag för realiserade kursvinster enligt
följande

Kursförlust och reservering Realiserade kursvinster

347 570 - 90 249

257 321

Varav som rörelsekoslnad 631

Kursdifferenser
netto enligt resultaträkning 256690

I kursriskreservering
ingår 13 822 tkr för dotterbolags kurssäkrade kundfordringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 5

Extraordinära inläkter och koslnader Intäkter

Uppkommen realisalionsvinsl
i Götaverken Arendal AB vid försäljning av aktierna i Eriksbergs Mek.
Verkstads AB till Svenska Varv AB har överförts genom koncernbidrag till
Svenska Varv AB

I moderbolaget gjord upplösning av förlusttäckningsreserv
vilken genom koncernbidrag överförts lill Eriksbergs Mek. Verkstads AB för
täckande av förluster (se not 12)

318675

166611 485286

opaginerad Kontrollera mot PDF

Koslnader

Avsatt för
täckande av framtida förluster i samband med avvecklingen av Eriksbergs Mek.
Verkstads AB (se nol 12)

Koncernbidrag till Eriksbergs Mek. Verkstads AB enligt
ovan

Nedskrivning av aktier i dotterföretag Rederi AB Zenit Gölaverken
Finnboda AB

300000 166611

1217

1400

469228

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 6

Ägartillskott från svenska slaten

MedeltillskotI enligt beslul av riksdagen i juni 1978 950000

Medellillskoll enligt beslut av riksdagen i december 1978 2200000

Av beloppet har under året utbetalats -378000

Resterande belopp har bokförts som fordran på svenska slalen

(se nol
10) 2 772000

Not 7

Värdegarantier

1 de
1977 och 1978 av riksdagen antagna s.k. varvspropositionema förbinder sig slalen
att täcka viss del av de förluster som uppstår på varvens fartygsproduklion och
kundfordringsrisker. Föriusterna täcks genom att staten till Svenska Varv AB
utfärdar s. k. värdegarantier, innebärande all staten förbinder sig att täcka i
framliden realiserad förlust motsvarande värdegaranlin. Värdegarantiema kommer
därför till stor del ej att infrias under 1979. Värdegarantier har påverkat
årets resultat enligl följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förlust på
fartygsproduktion

Kundförluster

Totall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värdegaranlier
från svenska slaten 491 358

Utfärdade värdegarantier till dotter

företag -122566

Återstår 368792

958642

-958642 O

1450000

-1081208 368792

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 1977 års bokslut intäktsfordes 400 Mkr värdegarantier
från svenska staten. Dessa har under 1978 samlats i moderbolaget som utfärdal
motsvarande värdegaranti gentemot dotterföretagen.

Under
året har dessutom i samband med realiserandet av förluster på fartygsproduklion
och kundförluster hänförbara lill fartyg värdegarantier om 183 139 tkr infriats
(utbetalats). Moderbolagets avlämnade värdegaranlier uppgår därefter till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avlämnade
hänförliga till 1977 års bokslut Avlämnade 1978 enligt ovan Avgår infriade
värdegarantier

Nots

Koncernbidrag Lämnade koncernbidrag till Uddevallavarvet
AB Götaverken Arendal AB Gölaverken Öresundsvarvet AB Götaverken Aluminium AB
Götaverken Finnboda AB Gölaverken Sölvesborg AB Götaverken Motor AB Svenska
Varv Utveckling AB Götaverken City varvet AB Rederi AB Zenit Eriksbergs Mek.
Verkstads AB

400000 1081208 -183 139 1298069

111800

1243533

106554

4217

54215

12936

5810

21780

196823

37508

225663

2020839

s. 66 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 66

Erhållna koncernbidrag från

Götaverken Öresundsvarvet AB 102627

Rederi AB Zenit 32013

Götaverken Cityvarvel AB 10000

Eriksbergs Mek. Verkstads AB 131 665

Gölaverken
Sölvesborg AB 14 209

Götaverken
Ångleknik AB 6891

Calor-Celsius AB 7610

305 015

Koncernbidrag netlo 1715 824

Utöver ovanstående har koncernbidrag lämnals till
Eriksbergs Mek. Verkstads AB med 166611 tkr saml koncernbidrag erhållils från
Götaverken Arendal AB med 318675 1kr.

Dessa koncernbidrag redovisas som extraordinär kostnad
resp. intäkt. (Se nol 5)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Not 9

Ägartillskott

Ägartillskott
har lämnals till

22 487

6200

2 421

6891

56078

4150

996

1072

Gölaverken
Cityvarvel AB

Götaverken
Öresundsvarvet AB

Götaverken
Motor AB

Götaverken
Ångleknik AB

Rederi AB Zenit

Calor-Celsius
AB

S.V. Data
AB

Svenska Varv Utveckling AB

100295

För ägartillskott, till skillnad från koncernbidrag, yrkas
ej avdrag vid taxeringen.

Not 10

950000 2200000 -378000

2 772 000

1850000 -183 139

1666861 4438861

Fordran på svenska staten Ägartillskott enligt beslut i
juni 1978 Ägartillskott enligt beslut i dec. 1978 varav utbetalt

Värdegarantier (varav 400 Mkr inläktsfördes av dotterföretag
1977 och har överförts 1978 till Svenska Varv AB) varav infriade

Not 11

Aktier

Specifikation av moderbolagels aklier, se koncemnot nr 19.

Not 12

Förlusttäckningsreserv

Eriksbergs förlust .exklusivejvalutaförlusl och Juindriskreser.veringar
har för 1978

liksom 1977 i samband med bokslutet täckts genom
upplösning av föriustläcknings-

reserven.

Valutaföriusten liksom kundriskreserveringen, vilka poster
ej ingick i statens ersättning för avveckling av Eriksbergs Mek. Verkstads AB,
har däremot täckts med koncernbidrag från moderbolaget. 1 följande tabell
redovisas hur förlusttäckningsreserven bokförts hos moderbolaget.

Föriusltäckningsreserv 1978-01-01 +377516

Rörelseföriust i Eriksberg 1978 - 166611

Fördelat till dotterföretagen 1978 - 160848

Avsatt enligt not 5 + 300 000

Tillgodoräknad ränta + 3813

Föriusltäckningsreserv 1978-12-31 +353 870

s. 67 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 67

Not 13

Fritt egel
kapital

Förlust
1977-12-31

-
761401

Tillkommer
från för särskilda ändamål avsedda medel

+ 375000

Ansamlad
föriust vid årets början

-
386401

För
särskilda ändamål avsedda medel

60000

Årets
vinst

+
1391319

Utgående
fritt egel kapital

1064918

Not 14

Ställda panter

Fastighetsinteckningar 583 884

Företagsinteckningar 130000

Växlar med inteckning i skepp som säkerhet 2692 146

Spärrade likvida medel 363 814

Fordringar med bankgarantier som säkerhet 318966

Inteckningar i olevererade skepp 978400

Förskollsväxlar 138595

Övriga panter 41 393

5 247 198

Samtliga panler utom spärrade likvida medel pä 363 814 tkr
ulgörs av från dotterföretag överlämnade och av Svenska Varv AB pantsalla säkerheter.
Outnyttjade mol stalsgaranti beläningsbara säkerheter uppgår lill 555,3 Mkr.

Not 15

Ansvarsförbindelser

Borgensförbindelser
(för vilka primärt lämnats skepps- eller

fastighelsinteckningar med 2(M862 tkr samt för dotterföretags

räkning 268581 tkr) 519313

Garantiförbindelser
(FPG) 25

Garantiförbindelser
för dotterföretag (FPG) 355 129

Garantiförbindelser
för dotterföretag (STP) 11447

885914

s. 68 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 68

Innehåll

Koncernens verksamhet i sammandrag Några frågor till
koncernchefen Koncernöversikt Fartypsmarknaden Dotterbolagens verksamhet:

Götaverken Arendal

Uddevallavarvet

Götaverken Öresundsvarvet

Karlskronavarvet

Götaverken Sölvesborg

Götaverken Cityvarvet

Götaverken Finnboda

Eriksberg

Zenit

Koncernens övriga rederi- och

fartygsengagemang

Calor-Celsius

Götaverken Ångteknik

Götaverken Motor

Götaverken Aluminium

Svenska Varv Utveckling Det statliga stödet till svensk
varvsindustri Koncernen Värderingsprinciper Resultaträkning Balansräkning
Finansieringsanalys Noter till resultat- och balansräkning Moderbolaget
Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter
till resultat- och balansräkning Förslag till vinstdisposition
Revisionsberättelse

Resultat- och balansräkningar i sammandrag Styrelse,
revisorer och koncernledning Organisation och verksamhet i sammandrag, adresser

s. 69 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11 69

Förslag
tiU vinstdisposition

Koncemen

Koncemen
redovisar for perioden en vinst med 2445428 tkr.

Koncemens
fria egna kapital uppgår enligt upprättad koncembalans-räkningtill 1022458 tkr.

Styrelsen
och verkställande direktören avser att upplösa koncemreser-ven med 188 285 tkr.
Till föreslagen överföring till bundet eget kapital åtgår 7650 tkr. Därefter
uppgår det fria egna kapitalel till 1 203093 tkr.

Moderbolaget

Styrelsen
och verkställande direktören föreslår att till årets vinst 1391319 tkr,
24451 tkr överföres från för särskilda ändamål avsedda medel och att summan I
415770 tkr överföres i ny räkning. Göteborg i april 1979 Per Ekström, ordf

Sven
G Andrén Stig Malm Sven Olving

Per
Fritzson Carl-Olof Ohlsson Nore Sundberg

Erland Wessberg, VD

Vår
revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning och koncernredovisning
har avgivits 1979.04.20.

Lars
Elvstad Göran Tidström Auktoriserade revisorer

Revisionsberättelse

Vi
har granskat årsredovisningen, koncemredovisningen, räkenskaperna samt
styrelsens och verkslällande direktörens förvaltning för år 1978. Granskningen
har utförts enligt god revisionssed.

Moderbolaget

Årsredovisningen
är uppgjord enligt aktiebolagslagen. Vi tillstyrker att bolagsstämman
fastställer resultaträkningen och balansräkningen disponerar vinsten enligt
forslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och
verkställande direktören ansvarsfrihet för deras förvaltning under
räkenskapsåret.

Koncemen

Koncemredovisningen
är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Vid
värderingen av kundfordringar, egna skepp samt andelar i egna skepp har
betydande reserveringar för förlustrisker verkställts varav merparten kvarstår
från föregående år. Bedömningen av dessa riskers storlek är alltjämt i hög grad
beroende av antagen utveckling på fraktmarknaden samt för fartygens
marknadsvärden. Även om föreliggande marknadsprog-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 70

noser pekar på en successiv återhämtning av fartygsvärdena
finner vi koncemens värdering realistisk mot bakgrund av den osäkerhet som är
förknippad med marknadsutvecklingen.

Värderingen
av koncemens tillgångar och skulder baseras på antagande om fortsatt verksamhet
för de i koncernen ingående bolagen. Detta antagande förutsätter atl staten
utöver de kapitaltillskott som beslutats av riksdagen avseende åren 1978 och
1979 kommer att, direkt eller indirekt genom generella stödåtgärder, kompensera
koncemen för de mycket stora förluster som alltjämi förutses för de härefter närmasl
följande åren.

Vi
tillstyrker alt bolagsstämman fastställer koncemresultalräkningen och koncembalansräkningen.
1979.04.20

Lcirs Elvstad Göran Tidström Auktoriserade revisorer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:11

Resultat-
och balansräkningar i sammandrag Mkr

72

s. 1 Kontrollera mot PDF

>

00

O

O:

3 Q.

C o.

CL

O

?;

o

o

O:

O:

O:

P

fH

n

?

y

s-

"1

TT

n

s

o

3

ii

3

3

c/l

c

rt

CO O:

O

Q.

g"

opaginerad Kontrollera mot PDF

Resultaträkningar
i sammandrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fakturerad försäljning Rörelsens kostnader Planenliga
avskrivningar Rörelseresultat (ore reserveringar

Förlustreservering pågående produktion

Reservering
för kundfordringsrisker

Finansiella poster, netlo

Extraordinära poster, netlo

Resultat
före ägartillskott, värdegar., boksl.

disp.
och skatt

Stalligl ägartillskott

Slallig värdegaranli

Boksluisdisposilioner

Skalt

Årets resultat

-

245

545

795

148

63

349

43

-415

-395

-798

-161

-47

-433

-

- 25

- 38

- 14

- 12

- 2

- 31

43

- 195

112

- 17

- 25

14

-115

_

- 113

- 22

71

- 26

-10

20

-

- 178

-146

-113

- 3

- 62

284

- 65

- 11

- 41

7

- 7

- 24

16

- 55

-102

- 18

- 2

- 7

- 47

311

-606

-169

-118

- 46

-13

-228

3 150

_

_

_

_

_

_

1450

-

-

-

2898

1715 - 2 1107

458

- 3

286

116

45

13

230

1391

- 2

- 1

0

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Balansräkningar i sammandrag

Kassa och bank 575 O 179 71 8 - 2

Kortfristiga fordringar 587 911 617 315 71 28 102

Material och produkter i arbete - 1044 410 364 356 31 20

Fordran på svenska staten 4 439 - - _ _ _ _

Summa omsättningsliUgångar 5601 1955 1206 750 435 59 124

Långfristiga fordringar 3273 813 1091 1031 - 47 3

Anläggningar exkl skepp - 329 482 184 107 15 334

Skepp - - 245 - - - 2

Summa anläggningstiUgångar 3273 1142 1818 1215 107 62 339

Summa tiUgängar 8874 3097 3024 1965 542 121 463

Kortfristiga skulder 3957 1338 593 159 417 50 155

Avsatt för förlustrisker och borgensåtaganden - - 270 - - - 6

Långfristiga skulder 2952 1515 1941 1790 26 70 287

Reserver - 44 4 63 14

Minoritetsintresse - - - _ _ _ _

Aktiekapital 600 200 220 12 32 - 1

Övrigl eget kapital 1365 - - - 4 1 -

Summa skulder och eget kapital____ 8874 3097 3024 1965 542 121 463

opaginerad Kontrollera mot PDF

m

O

N

O

0

0

0

CO

O:

tn

m

T.

3.

O;

&3

0 3

0

O:

O: U

O:

s

fl 3

3.

c

i'

0

tft

7

VI

OQ

6

n

n

n

yr

&3 0*

BS

3

n

3

S-

SL

rr

: « r

Q

3.

OQ

a

rt)

n

n

3

9

3

3

3

D

03

B

OQ

3'

3

c'

3

OQ

n

2
0

ö

>

C

3

5

c

OQ

0 (1

3-

0

E

0

vr

5'

n

Q.

3

0

C

K

jr

c

3

2 5'

t/i (?

3.

3

"E

-1

869

53

84

804

171

264

41

31

4462

591

3871

-992

-74

- 84

-788

-156

-245

-42

-23

-29

-4 725

+

585

-4140

- 44

- 3

- 35

- 6

- 5

- 6

- 2

-

- 3

- 226

-1-

1

- 225

-167

-24

- 35

10

10

13

- 3

-23

- 1

- 489

-

5

- 494

39

-22

-

-

_

_

_

- 63

+

11

- 52

-179

- 50

-

-

-

- 731

+

112

- 619

- 59

- 3

- 48

- 6

- 2

- 9

- 1

-

- 553

+

68

- 485

142

- 7

14

- 6

-

- 12

-

-

-

- 84

-

415

- 499

-224

-56

-119

- 2

8

- 8

- 4

-23

- 1

-1920

-

-229

-2149

_

_

_

_

_

_

_

_

_

3 150

_

3 150

-

-

-

-

-

-

-

-

-

1450

-

1450

226

54

93

3

-

8

4

23

1

91

-

91

-

- 2

-

-

- 1

- 1

_

_

-

- 9

-t-

3

6

0

- 2

- 26

0

7

0

0

0

0

2 762

-

317

2445

61

_

4

72

2

_

2

_

_

976

976

1077

68

92

190

61

41

11

5

10

4 186

-2 598

1588

65

36

-

40

151

114

18

1

-

2 650

- 18

2632

-

-

-

-

-

-

4439

_

4439

1203

104

%

302

214

155

31

6

10

12251

-2616

9635

1 154

154

323

35

91

3

1

2

-

8021

-4 245

3 776

154

23

-

61

72

81

22

-

5

1869

1

1868

-

-

555

-

-

-

-

-

-

802

8

794

1308

177

878

%

163

84

23

2

5

10692

-4 254

6438

2511

281

974

398

377

239

54

8

15

22943

-6870

16073

893

65

34

169

83

149

20

6

9

8097

-2 576

5 521

56

-

337

-

-

-

-

-

669

- 177

492

1231

214

631

165

279

85

29

2

5

11222

-3 304

7918

175

-

-

29

1

4

4

2

-

-

339

- 313

26

100

2

2

25

1

1

3

_

1

1200

- 600

I 600

56

-

- 30

9

10

-

-

-

-

1415

+ 100

1515

2511

281

974

398

377

239

54

8

15

22943

-6870

16073

s. 74 Kontrollera mot PDF

Skr.
1979/80:11 74

Styrelse

Ordinarie
ledamöter

Per
Ekström, ordförande

Sven G
Andrén, vice ordförande

Per Fritzson, arbetstagarledamot

Stig Malm, arbetstagarledamot

Cari-Olof
Ohlsson

Sven Olving

Nore
Sundberg

Erland Wessberg, VD, koncernchef

Suppleanter

Sture Johansson, arbetstagarledamot

Holger Olsson, arbetstagarledamot

Revisorer

Lars Elvstad, auktoriserad revisor Göran Tidström,
auktoriserad revisor

Suppleanter

Harry Ahlman, auktoriserad revisor

Nils Brehmer, auktoriserad revisor

Koncernledning

Erland Wessberg, VD, koncernchef Lars Forsberg, vVD, vice
koncernchef Per Sandberg Torsten Söderström Bengt Tengrolh

Notstedts Trvckeri, Stockholm 197S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.