Sök i Ratio Lex

1979/80:161

22 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Skr. 1979/80:161, 1979/80:161

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr 1979/80:161 Regeringens skrivelse

1979/80:161

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde
fondstyrelses årsredovisning;

beslulud den 20 murs 1980.

Regeringen tiverliimnnr lill riksdugen enligt bifognde uldrug
nv regeringsprolokoll nllmiinnn pensionsfondens fjiirde fondstyrelses
årsredovisning ftir år 1979.

Pä regeringens viignnr

THORBJÖRN FÄLLDIN

GÖSTA BOHMAN

\ lsiksila

opaginerad Kontrollera mot PDF

EKONOMIDEPARTEMENTET

Uldrug

PROTOKOLL

vid regcringssnmmunlräde

1980-03-20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Närvarande: slulsministern Fälldin. oidförnnde. oeh stnlsråden
Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikström. Friggebo, Mogärd. Duhlgren, Äsling. Söder.
Burenstam Linder, Jtihnnsson, Wirtcn, Holm. Andersson, Btio, Winberg, Adelsohn.
Danell. Petri

Föredragande: stutsrådet Bohninn

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna
pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut sknll en årlig
redovisning av allmånna pensionsfondens fjärde fondstyrelses plnceringnr och övrigu
verksamhel lämnas till riksdagen (NU 1974:37. rskr 253). För verksumhetsären
197(3-1978 hur regeringe.n lämnat redovisningarna i skrivelser till riksdagen
sedan fondstyrelsen - i enlighet med 24 S reglementet (1959:293) angående nllmännu
pensionsfondens förvnltning - har överlnmnut förvnltnings- och revisioiisberåttelsernu
till regeringen.

Fjärde fondstyrelsen har den 3 mars 1980 till regeringen
överlämnat årsredovisning för år 1979 som innehåller verksamhetsöversikt,
förvaltningsberättelse med resultaträkning tich bulunsräkningsnmt
revisionsberättelse. 1 årsredovisningen har ocksä tagits in tabeller som visur ullmännu
pensionsfondens innehay per den 31 december 1979 nv nktier oeh nv konvertibin obligalioner
och skuldebrev Av redovisningen framgår utt nettoresultatet för år 1979 efter
skutt uppgick lill 3.5 milj. kr. mot 35,9 milj. kr. för år 197S. Tillgängarnu vid
utgången uv år 1979 uppgick till cu 1 404 milj. kr. Därav utgjordes cu 1 100 milj.
kr, av nktier och cu 25,4 milj. kr. uv konvertiblu obligntioner och skuldebrev.
Vid utgången nv år 1978 uppgick tillgängurnu till cu I 353 milj. kr., varuv nktier
cu 1 016 milj. kr. oeh konvertiblu obligntioner och skuldebrev cu 29 milj. kr.
Fondens grundknpilnl iir oföråndrnt 1 250 milj. kr.

Den översikt nv verksliillniide direklören som är fogud
vid ursredovisning-eii inneliäller uttnlniidcn t)m ftindens plnceringskirmugu,
den etfektivn uvknsiningen pn dess plnceringnr. m. m.

Som verkstiillnnde direktören frumhåller hur den sieiiomsnillliiin
effektivn

s. 3 Kontrollera mot PDF

Skr 1979/80:161 3

avkastningen på fjärde AP-fondens aktieplaceringar varit
otillfredsställande under flera år, vilket bidrar till att fondens realvärde
sjunkit och dess nettoplaceringskapacitet minskat. Utvecklingen är enligt min
mening ett slående uttryck för att börsföretagens lönsamhet har varit
otillräcklig. Regeringen har i årets finansplan framhållit att det är önskvärt
att förelagens vinstläge normaliseras och alt deras möjligheter att attrahera
nytt riskvilligt kapital mäste underlättas. Härvid spelar gällande skatleregler
med den diskriminering i skallemässigl hänseende, som näringslivels riskkapital
f. n. utsätts för, en cenlral roll. Under senare år har olika ålgärder vidtagils
bl. a. för att underlätta nyemissioner, t. ex. genom ändringar i den s. k. Anellag-stiflningen.
Regeringen har nyligen genom tilläggsdirektiv gett kapitalvinstkommittén (B
1979:05) i uppdrag att undersöka möjligheterna att gå över till ett system för
bolagsbeskattning som ökar aktiebolagens möjligheter att attrahera riskvilligt
kapital genom atl lindra dubbelbeskattningen av utdelade vinster efter mönster
som lillämpas i en rad andra länder. Kommittén har också i uppdrag att med
förtur utarbeta förslag till provisoriska lättnader för aktiesparandet, som kan
träda i krafl redan ft. o. m. år 198L

I fråga om fjärde fondstyrelsens skyldighet all bidra lill
pensionsutbetalningarna vill jag erinra om alt departementschefen i prop.
1978/79:165 (s. 129) om den svenska kapitalmarknaden ansåg alt det var
principiellt otillfredsställande alt en särskilt anordnad kapitalförvaltning
uppbär inkomster men, bortsett från skatt, inte har någon direkl skyldighet att
svara för några andra utgifter än dem som sammanhänger med förvallningens egen
administration. I proposilionen föreslogs därför att fjärde fondstyrelsen i
princip skulle föra över uppburen avkaslning av sina placeringar till den
allmänna fondförmögenheten så att avkastningen kan disponeras av de andra
styrelserna, som direkl ansvarar för pensionsuibetalningarna. Riksdagen
godkände förslaget alt fjärde fondstyrelsen åläggs atl varje år överföra 80 %
av sin avkastning lill de övriga fondstyrelserna.

Under år 1979 har riksdagen också antagit de övriga
förslag till ändring av fjärde AP-fondens verksamhet som lagls fram i kapitalmarknadsproposilionen
(NU 1979/80:10, rskr 62, SFS 1979:1056). Genom nya placeringsregler har det
införts en 10-procentsgräns för innehavet av aktier i ett och samma bolag.
Vidare har fjärde fondstyrelsen befriats från skattskyldighet för inkomsler av
de medel som fonden förvaltar på samma sätl som gäller för de övriga slyrelserna
(SkU 1979/80:10, rskr 61, SFS 1979:1057 och 1058).

Vid den senaste ökningen av grundkapitalet, vilken skedde
år 1978, underströks att fråga var om en tillfällig lösning och alt fillskottet,
250 milj. kr., borde utnyttjas endasl för förvärv av aktier i samband med
nyemissioner och för förvärv av konverfibla obligationer. I samband med att
riksdagen antog förslagen i kapitalmarknadspropositionen uttalades alt den
angivna begränsningen inle skall gälla för fjärde fondstyrelsens placeringar i
fortsättningen (NU 1979/80:10 s. 35).

I*Riksdagen 1979f80. 1 saml. Nr 161

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr
1979/80:161 4

Regeringen har tidigare denna dag på föredragning av
chefen för socialdepartementet fastställt balansräkningen för fonden.

Jag
hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr
1979/80:161 5

Bilaga

Allmänna Pensionsfonden Fjärde fondstyrelsen

Årsredovisning

för verksamhetsåret 1979

Styrelse

Ledamöter

Bengt Lyberg, f d landshövding, ordförande

Gunnar Söder, generaldirektör, vice ordförande

Erik Svensson, kommunalråd

Karl Boo, riksdagsledamot'

Hans Werthén, tekn. doktor

Björn
Lundvall, direktör

Lars Westerberg, LO:s andre ordförande

Enar Ågren, förbundsordförande

Lars Ljung, ekonom

Kurt Lanneberg, ekonomichef

Hans Hellers, förbundsordförande

Suppleanter

Bengt Westerberg, statssekreterare Thorsten Larsson,
riksdagsledamot Gunnar Olsson, kommunalråd Sven Järdler, förbundsdirektör Stig
Lundahl, ekonomidirektör Ingemar Essen, direktör Lage Andréasson,
förbundsordförande

' Lämnade styrelsen i oktober 1979 på grund av utnämning
till statsråd. Ersattes januari 1980 av kommunalrådet Roland Agius.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr
1979/80:161

Sven Wehlin, andre förbundsordförande Bertil Jonsson,
förbundsordförande Christer Wretborn, utredningssekreterare Osborne Bartley,
professor

Verkställande direktör

Slen Wikander

Revisorer

Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande Hans Henrik Abelin,
bankinspektör Arne Henrikson, direktör Per Anders Larsson, ekonomichef

2 Tillträdde som verkställande direktör den 1 juli 1979,
sedan direktör Lennart Dahlström avgått med pension.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr
1979/80:161 7

Verkställande direktörens översikt

Fjärde AP-fondens grundkapital, dvs. det kapital som av
riksdagen ställts lill fondstyrelsens förfogande, har under 1979 utgjort
oförändrat 1 250 mkr. Under tidigare år uppsamlade överskottsmedel uppgår till
inemot 100 mkr, och det lotala fondkapitalet var alltså vid årets ingång ca 1
350 mkr. Vid beräkningen av fondkapitalet upptas enligt fondens reglemente
tillgångarna till anskaffningsvärden.

Fondens tillgångar, lill anskaffningsvärden i mkr,
fördelade sig vid utgången av 1979 på följande sätt:

Akfier 1 101 (1 016)

Konvertibla obligationer och

skuldebrev 25 ( 29)

Bankfillgodobavanden 256 ( 309)

Summa 1 382 (1 354)

Årels verksamhet har givit ett rörelseöverskoll -
aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader - på 67 mkr
(1978:52 mkr). Ökningen av rörelseöverskotlel beror lill belydande del på alt fondkapitalel
- sedan grundkapitalet under 1978 ökats med 250 mkr - varit i genomsnitt ca 15
% större under 1979 än under 1978. Vidare har en större andel av fondkapitalet
utgjorts av banktillgodohavanden med förhållandevis hög avkastning, särskilt i
det stigande ränteläget under andra halvåret 1979.

Försäljningar
av värdepapper 1979 har medförl nello realisationsförluster på ca 10 mkr (1978
netto realisationsvinster ca 5 mkr).

Genom beslut av riksdagen i december 1979 är fonden fr. o.
m. 1979 skattefri. I gengäld skall fjärde AP-fonden lill första-tredje
delfonderna beiala in 80 % av sitt rörelseöverskott som bidrag till
pensionsutbetalningarna. För 1979 uppgår delta bidrag till 53 mkr.
Nettoresultatet (efter bidrag till pensionsutbetalningar) blev 3 mkr
(nettoresultat efler skatt 1978:36 mkr), och fondkapitalet vid utgången av 1979
var därför i stort setl delsamma som vid årels ingång.

Fondens värdepappersinnehav mätt i anskaffningsvärden har
under året ökat med 82 mkr (96 mkr). Jämförl med tidigare år låg
nettoplaceringarna både 1978 och 1979 på en förhållandevis låg nivå. Den lägre nyplacerings-volymen
beror främst pä att de 250 mkr som ställdes till fondstyrelsens förfogande 1978
fick utnyttjas enbart för förvärv av akiier i samband med nyemissioner och för
förvärv av konvertibla obligationer. "Fria" likvida medel har därför
under slörre delen av 1979 uppgålt till endast 50-75 mkr. Nyemissionsvillkoret
har i december 1979 upphävts av riksdagen.

Totalt inbetalade belopp i samband med nyemissioner av
aktier i sådana företag på den svenska aktiemarknaden, i vilka fonden har rätt atl
äga akiier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr
1979/80:161 »

uppgick
1979 till 616 mkr (22 mkr). Fonden deltog i nyemissioner med ett sammanlagt
belopp av 37 mkr(-).

Aktiemarknaden
visade i början av 1979 en siarkt uppåtriktad tendens. Redan i februari iniräffade
ett omslag, och kurserna försvagades under våren alllmer, trots atl del
framstod som sannolikt att förelagens resultat skulle komma alt förbättras
väsentligt jämförl med 1978. Några viktigare orsaker lill den vikande kurslrenden
under större delen av året torde ha varit de väniade effekterna av successivi
stigande oljepriser, en ökande oro på den internationella valutamarknaden och kraffigt
siigande räntor som elt uttryck för en åtstramning av penningpolitiken. Kursema
påverkades sannolikt också av alt marknaden - inte minsl privatpersoner -
visade en minskad tilltro till akiier som placeringsobjekt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

850 800
750 700

J\

r

r\

Generalindex 1937=100

A

y

r

\

/w,
yv

>

N

M

/ \

N

/NMi

A

r

jan

feb

mar

apr

maj

jun

jul

aug

sep

okt

nov

dec

850

800 750 700

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skr 1979/80:161 9

Mätt med tidskriften Affärsvärldens generalindex innebar
utvecklingen en kursnedgång från årsskifte till årsskifte med 0,5 % (1978 en
kursuppgång med 16,2 %). För verkstadsaktier sjönk index med 6,4 %, medan
nedgången för skogsaktier begränsades lill 0,2 %. Efter en mycket positiv
kursutveckling 1976-78 sjönk bankaktierna under 1979 med drygt 21 %. Bland
övriga företag visade fastighetsbolagen mycket kraftiga kursstegringar.

Vid utgången av 1979 ingick 36 företag i fondstyrelsens
portfölj (enbart akiier i 31 företag, akiier och konverteringslån i 2 företag
och enbari konverteringslån i 3 förelag). Det innebär atl anlalel företag netto
ökat med 2 under året. Nytillkomna företag i portföljen är SKF, Uddeholm, FABEGE
och Fagerhull. Fondens innehav i Billerud och Gränges har försålts. Större
nettoköp (inkl. deltagande i nyemissioner) har gjorts i Astra, Atlas Copco,
Electrolux, LM Ericsson, Sandvik, SCA (inkl. byte mot Billerud) och Volvo.
Innehavet i Ratos har under hösten reducerats med en fjärdedel.
Nettoförsäljningar, dock av begränsad omfattning, har gjorts ur aktieinnehaven
i ABV och PLM och ur innehavet av Promotions konverteringslån.

Marknadsvärdet på fondens portfölj av aktier och konverteringslån
uppgick vid det senaste årsskiflet till 1 044 mkr. Fondens aktieinnehav moisvarar
drygt 5 % av del totala börsvärdel på de företag, som ingår i fondens portfölj.
Selt i relation till marknadsvärdet på samtliga de noterade förelag som fonden
kan engagera sig i (dvs. samtliga noterade företag exkl. banker och
försäkringsbolag) är fondens andel knappt hälften så stor. I tre förelag -
Astra, Incentive och Volvo - är fonden den slörsia enskilda aktieägaren, och
fonden är den näst största aktieägaren i ett dussintal företag.

Mätt efter marknadsvärden fördelar sig fondens portfölj på
olika branscher som framgår av följande tabell (branschindelningen är den som
tidskriften Affärsvärlden tillämpar fr. o. m. årsskiftet 1979/80).

Bransch

Fondens

portfölj

Vikter i general-

Antal

Marknads.

%

index, %'

företag

värde mkr

Verkstadsindustri

11

376

36

27

Skogsindustri

4

59

6

11

Metall-
och Stålmanufaktur

4

130

13

10

Handelsföretag

1

14

1

2

Fastighets-
och Byggbolag

2

37

4

9

Investmentbolag,

blandade

2

73

7

8

Inveslmentbolag,

rena

1

6

1

9

Övriga

11

349

33

24

Summa

36

1044

100

100

' Jusierat för bankaktier.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr 1979/80:161 10

Som framgår av tabellen innebär portföljsammansättningen
bl. a. att verkstadsföretagen väger betydligt tyngre i fondens portfölj än i
generalindex. Andra branscher, särskilt fastighetsbolagen och de rena
investmentbolagen, har motsvarande mindre betydelse för fonden. Denna
fördelning är ett Uttryck för den placeringsinriklning som fondstyrelsen valt
att tillämpa för att tillgodose sin grundläggande uppgift: att inom ramen för
en god avkastning på de placerade medlen stödja näringslivets utveckling genom
att öka tillgången på riskvilligt kapital.

Fondens fem största placeringar, mätt efler
marknadsvärden, var desamma vid slutet av 1979 som 1978, men rangordningen
mellan förelagen har förändrats på grund av köp av aktier och olikheter i
kursutvecklingen.

De fem
största innehaven svarade 1979 för sammanlagt 45 % (1978: 45 %) av fondens
totala marknadsvärde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Astra

Sandvik

L M
Ericsson

AGA

Volvo

Marknadsvärden.

, mkr.

vid
slutet av

1978

1979

108(1)

115(1)

89(4)

101 (2)

94(2)

87(3)

90(3)

84(4)

68(5)

83(5)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Som framgår av förvaltningsberättelsen var marknadsvärdet
på fondens värdepappersportfölj vid årets slut 82 mkr lägre än
anskaffningsvärdet. Motsvarande undervärde var vid årets början 50 mkr.
Förändringen från årsskifte lill årsskifte, med hänsyn tagen till realiserade
kursförluster, innebar att ett index för kursutvecklingen på fondens portfölj
visar en nedgång under året med ca 3 %. Kursnedgången var alltså något större
än för generalindex. Under 1978 var förhållandet det motsatta; värdet på
fondens portfölj steg då mer än generalindex.

Jämförelser mellan ett index för fondens portfölj och
generalindex ger -även om generalindex korrigeras för bank- och försäkringsaklier
- knappast etl meningsfullt uttryck för fondens placeringsförmåga, speciellt
inte om det gäller jämförelser på kort sikt. I en portfölj av den
storleksordning det här är fråga om beror skillnaderna gentemot generalindex i
allt väsentligt på de "strukturella" avvikelser i porlföljsammansällningen
från uppbyggnaden av generalindex, som berörls i det föregående.

Även om fonden i sin redovisning enligt reglementet lar
upp tillgångarna lill anskaffningsvärden och resultatet av verksamheten
följaktligen inte påverkas av orealiserade kursvinster och kursförluster
strävar fonden -hksom andra aktieplacerare - givetvis efter all uppnå en
tillfredsställande effektiv avkaslning på sina placeringar. Den effektiva
avkastningen på en aktie kan enklast definieras som summan av direktavkastning
(utdelning i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skr 1979/80:161 11

procent av marknadsvärdet) och årlig kursförändring. Som
ett allmänt mål för effektivavkastning pä en aktieplacering skulle man kunna
ange 12-15 %, dvs. räntan för långfristiga lån med tillägg av en riskpremie.

Det är svårt rent teoretiskt atl på ett rättvisande sätt
mäta den effektiva avkastningen på en värdepappersportfölj som växer mycket
snabbt. Vidare påverkas den årliga kursförändringen, som är en viklig komponent
i effektivavkastningen för en aktieplacering, i hög grad av valet av tidsperiod.
Portföljens marknadsvärde kan förändras starkt på kort tid. Så t. ex. medförde
den kursuppgång på aktiemarknaden, som ägde rum under senare delen av januari
1980 och som var specielll markerad i fråga om verkstadsaktier, att undervärdet
i fondens aktieportfölj under en vecka minskade med inte mindre än 87 mkr.

I följande tabell redovisas (i mkr) ulfallet av placeringsyerksamheten
sedan fondens tillkomst.

1974 1975 1976 1977 1978
1979 1974-79

Medelportfölj ca
100 326 579 735 925 992

Utdelningar

1

11

Realisations-

vinster/förluster

-

+ 6

Värdeändring

-46

+64

17 29 34 41 132

+ 5-10 +1

-42 -154 +128 -32 -82

2 Förändring av marknadsvärdet i förhållande till
anskaffningsvärdet.

Det är uppenbart att den genomsnittliga
effektivavkastningen på fondens placeringar flera enskilda år och totalt under
liden sedan fondens tillkomst varit otillfredsställande. Detta är också ett
uttryck för att börsföretagens lönsamhet under senare delen av 1970-talet varit
otillräcklig. Aktiekursutvecklingen under perioden som helhet har också
påverkats av andra fakiorer, bl. a. skattereglerna för aktieplaceringar i
förhållande till andra placeringar.

I det föregående har påpekats atl de författningar som reglerar
AP-fondens verksamhet ändrats på vissa punkter genom riksdagsbeslut i december
1979. Ändringarna är en följd av Kapitalmarknadsulredningens betänkande, som
publicerades 1978 och som ledde till en proposition angående den svenska
kapitalmarknaden våren 1979. Fjärde AP-fonden har genom en ändring i
kommunalskattelagen befriats från inkomstskatt. En ändring av 2 § i
fondreglementet föreskriver att 80 % av fondens direktavkastning efter avdrag
av förvaltningskostnader skall överföras till de övriga fondernas förvallning
som fjärde delfondens bidrag till pensionsuibetalningarna. En ny 12 a § i
reglementet sladgar att fonden inte får inneha mer än 10 % av röstetalet i ett
och samma aktiebolag.

80 %-regeln
(som alltså berör direktavkastningen men inte realisationsvinster/realisationsförluster)
kan komma att påverka fondens placeringsin-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr
1979/80:161 12

riktning. Än viktigare är emellertid att den kraftigt
minskar fondens nettoplaceringskapacitet eller
"självfinansieringsförmåga". För alt fonden skall kunna fylla sin
uppgift att bidra till riskkapitalförsörjningen lill näringslivet måste därför
den framtida tilldelningen av medel ökas med belopp som enligt den nya regeln frånhändes
fonden.

Administration:

Medeltalet anställda under årel har varit 6. Löner och
ersättningar har uppgått till:

styrelse och verkst. direktör 766 867 kronor

övriga anslällda 463 880 kronor

revisorer 59 624 kronor

Stockholm i januari 1980

Sten Wikander verkställande direktör

s. 13 Kontrollera mot PDF

Skr
1979/80:161 13

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på säll
som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över styrelsens
innehav av aktier, konvertibla obligationer och skuldebrev vid årsskiftet.
Enligt fondens reglemente är tillgångarna bokförda till anskaffningsvärdet.

Resultatet
av årels förvaltning samt styrelsens tillgångar och skulder per den 31 december
1979 framgår av nedanstående resultaträkning saml balansräkning.

Resultaträkning

1979 1978

tkr tkr

Aktieutdelningar 40 951 33 722

Ränteintäkter 28 022 19 894

Förvaltningskostnader ./. 2 410 2 015

Rörelseresultat 66 563 51601

Realisationsvinster 3 920 13 029

Realisationsförluster ./. 13 751 8 422

Resultat före skatt 56 732 56 208

Skatt ./. - 20 306

Resultat före överföring till 1-3

AP-fonderna 56 732 35 902

Resultatöverföring
till 1-3

AP-fonderna ./. 53 250

Nettoresultat 3 482 35 902

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr 1979/80:161

14

Balansräkning

Tillgångar

1979-12-31 1978-12-31 tkr tkr

Kassa
och bank

256 377 308 996

Skattefordran

21 771

Övriga fordringar Aktier

2 13 1 100 917 1015 560

Konvertibla
obligalioner o

ch
skuldebrev

25 435 29 014

Summa
tillgångar

1 404 502 1 353 583

Skulder och fondkapital Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder

277

Skuld
till 1-3 AP-fondern£

1

53 250

Skatteskuld

6 182

Upplupna
kostnader Övriga kortfristiga skulder

97 75 166 96

53 790 6 353

Fondkapital
Grundkapital

Ackumulerat
överskott frå Årets nettoresultat

in
föregående år

1 250 000 1 250 000

97 230 61 328

3 482 35 902

1350 712 1347 230

Summa
skulder och fondkapital

1 404 502 1 353 583

Stockholm
den 30 januari 1980

Bengt
Lyberg

Gunnar
Söder

Erik Svensson

Sven Järdler

Hans Werthén

Björn Lundvall

Lars
Westerberg

Enar
Ågren

Lars Ljung

Kurt Lanneberg

Hans Hellers

Sten Wikander (verkst. dir.)

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att
förestående resul taträkning och balansräkning överensstämmer med
räkenskaperna.

Siockholm
den 7 februari 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gösta
Renlund ordf. Arne Henrikson

H H Abelin
Anders Larsson

s. 15 Kontrollera mot PDF

Skr 1979/80:161 15

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnals att såsom
revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvallning, fär
härmed avge revisionsberättelse för är 1979.

Vi har granskat förvaltningsberältelsen, tagit del av
räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysningar om
fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning
stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.

Räkenskaperna
har delaljgranskats av Nils Olsson & Engqvist Revisionsbyrå AB.

Vi finner
ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden
företagit under år 1979, eller mot det sätl på vilket desamma genomförts.

Revisionen
har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen,
de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller
inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvallning,

Stockholm den 7 februari 1980

Gösta Renlund H H Abelin

Arne Henrikson Anders Larsson

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skr 1979/80:161 16

Aktieinnehav per den 31 december 1979

Företag Antal Förändring Deklarations- % av röstei

värde aktiejTapi-

tkr lal

ABV 122 175 +26 725' 23 824 10,1 7,8

A 42 350

B 79 825

AGA 552 641 +109 8012 83
507 9,0 8,8

A 494 220

B 58 421

Alcro 36 000 4 680 10,0 10,0

A 24 000

B 12 000

613 500

+ 10 500

41 105

3,1

3,1

550 000

+220 1503

115 500

10,2

10,2

778 234

+209 934"

53 698

4,7

4,7

82 558

11 145

11,1

11,1

123 700

16700

3,0

3,0

284 700

+120 100

31886

1,5

0,0

94 356

6 794

7,7

7,7

75 000

+ 75 0005

13 125

5,0

2,6

23 205

+ 23 2056

4 757

9,6

2,1

95 689

9 759

6,4

1,5

308 868

25 327

10,0

10,0

220 855

+ 44 1727

46 600

8,8

3,6

83 600

+ 23 900

13710

5,4

2,4

91950

17 379

9,4

10,1

198 000

27 720

6,2

10,8

80 650

7 017

10,3

10,3

849 699

+ 62 000

86 980

3,9

4,2

ASEA Astra

Atlas Copco Bahco Bofors Electrolux B ESAB FABEGE B Fagerhult
B Fagersta

A 800

B 94 889

Fläkt Fortia

A 3 988

B 216 867

Hennes & Mauritz B Höganäs Incentive Iro L M Ericsson

A 103 479

B 746 220

Mc och Domsjö ' 252 498 18 685 6,4 6,4

A 111500

Al 140 998

83 334

5 833

8,3

0,1

165 128

+ 27 522

29 723

8,7

3,2

62 656

- 15 000

3 822

2,4

2,8

109 050

29 444

11,6

7,2

187 811

+ 23 9378

36 060

7,6

5,7

60 000

5 700

15,0

15,0

411 017

+ 61 476

100 699

5,2

3,9

Nife B Perstorp B PLM

58 070

4 586

81648

106 163

256 780

154 237

94 739

246 725

A

B Promolion B Ratos

A

B Rötor Sandvik

A

B

SCA 341 464 +233 527« 36
195 2,8 2,2

A

B

s. 17 Kontrollera mot PDF

Skr
1979/80:161 17

SKF 223 200 +223 200 13 390 1,2 0,0

A 1200

B 222 000

Trelleborg 138 187 6 633 11,0 8,7

A 25 500

B 112 687

Uddeholm 99 815 + 99 815 6 488
1,7 1,7

Volvo 1167 495 +247 633 82 892
5,5 6,0

A 569 833

B 597 662

Totalt deklarationsvärde 1 016 777

Totalt anskaffningsvärde 1100 917

Förändring genom: fondemission split

1 47 725

2 92 107

3 109 950

4 95 050

5 62 500

o 5 735

44 172

8 81 937

9 140 337

Innehav av konvertibla obligationer och skuldebrev per den
31 december 1979

Företag

Nom kr

Förändring

Deklarations-värde tkr

Custos K

6 059 140

6 362

Holmen K

3 852 090

4006

Promotion
K

4 637 700

-2 506 500

7 049

Ratos S

666 380

- 717 640

660

Sonessons
K

7 504 000

9 005

Totalt deklara

tionsvärde

27 082

Totalt
anskaffningsvärde

25 435

K = konvertibla obligationer S = skuldebrev

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.