1979/80:21
23 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Skr. 1979/80:21, 1979/80:21
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse
1979/80:21
med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1978;
beslutad den 6 september 1979.
Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade
utdrag av regeringsprolokoll redogörelse för verksamhelen inom Europarådets
ministerkommitté under år 1978.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
HÄDARCARS
1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 21
Skr.
1979/80:21
opaginerad Kontrollera mot PDF
UTRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde
1979-09-06
opaginerad Kontrollera mot PDF
Närvarande: statsminister Ullsten, statsråden Wikslröm, Friggebo,
Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund. Lindahl, Winlher. De Geer, Cars,
Tham, Bondestam.
Föredragande: statsrådet Cars
Skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten
inom Europarådets ministerkommitté under år 1978.
1 resolution 319 (1966) om förbindelserna med de
nationella pariamenlen uppmanar Europarådels rådgivande församling regeringarna
all årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets
ministerkommitté inför sina parlament. Regeringen har lämnat riksdagen sådana
redogörelser för åren 1967-1977 (skr. 1968:23, skr. 1969:27, skr. 1970:39, skr.
1971: 119, skr. 1972: 107, skr. 1973: 161, skr. 1974: 131, skr. 1975/76: 8,
skr. 1975/76: 141, skr. 1977/78:6, skr. 1978/79: 17). En redogörelse för verksamheten
inom Europarådels ministerkommitté under år 1978 har utarbetats inom utrikesdepartemeniel
efler samråd med cheferna för justitie-, försvars-, social-, kommunikations-,
budget-, utbildnings-, jordbruks-, handels-, arbetsmarknads-, bostads-,
industri- och kommundepartementen. Redogörelsen bör fogas lill regeringsprolokollel
i detla ärende som bilaga.
Jag hemställer atl regeringen till riksdagen överlämnar
den inom ulrikesdepartemenlet upprättade redogörelsen för verksamhelen inom
Europarådets ministerkommitté under år 1978.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.
Skr.
1979/80:21 3
Bilugu
Redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1978
/. Minisierkoinmiiiéinölen
1. 62:a ministerkommittémötet
Del 62:a minislerkommitlémötet ägde rum den 27 april 1978.
Sveriges delegalion leddes av utrikesminister Karin Söder. Från svensk sida
dellog även Sveriges sländiga ombud hos Europarådet, ambassadör Bengt Åkerren,
chefen för UD:s politiska avdelning, departementsrådet Knut Thyberg, deparlementsrådel
Bertil Arvidson, departementssekreterare Anne-Christine Centerstig,
departementssekreterare Staffan Wrigslad samt biträdande ombudet hos Europarådel,
departementssekreterare Mats Åberg.
Ordförande vid mötet var Luxemburgs premiär- och
utrikesminister Gaston Thorn.
Huvudämnena för ministrarnas diskussion var utvecklingen
av det europeiska samarbelel, mänskliga rättigheter, FN-frågor samt
uppföljningen av slutakten frän den Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen
(ESK) i ljuset av det nyligen avslutade Belgrad-mötet.
1 anslulning till minislerkommitlémötet den 26 april 1978
deltog ministrama i det årligen återkommande kollokviei med medlemmar av den
parlamentariska församlingen. Vid detta möte behandlades huvudsakligen ESK-uppföljningsmötel
i Belgrad men även frågor angående Europarådets budget.
a) Utvecklingen av det europeiska samarbetet
1 sitl inledningsanförande redovisade ordföranden etl lill
honom från den europeiska fackliga samorganisationen, EFS (eller med engelsk
beteckning och förkortning - European Trade Union Confederation, ETUC), framfört
förslag om en Irepartskonferens - mellan regeringar och arbetsmark-nadsparter i
medlemsländerna - kring sysselsättningen i Europa. Norges utrikesminister, Knut
Frydenlund, förklarade atl hans regering vore beredd att åta sig värdskapet
för en sådan konferens.
Det egentliga meningsutbytet om det europeiska samarbetets
utveckling öppnades traditionellt med anföranden av ordföranden i EG:s
ministerråd, Danmarks utrikesminister K. B. Andersen, ordföranden i EFTA:s
ministerråd, Österrikes utrikesminister Willibald Pahr, samt Europarådels generalsekreterare
Georg Kahn-Ackermann. Det präglades av bekymmer för den rådande ekonomiska
situationen i allmänhet och arbetslöshelsläget i synnerhet.
Utrikesminister Karin Söder underströk i sitt inlägg den
allvarliga situationen för unga människor och sade bl.a.: "Om vi inle
lyckas skapa meningsfull sysselsättning för ungdomama kommer deras attityder
till samhället i framtiden att präglas av detta misslyckande".
Fru Söder tog vidare upp invandrarfrågornas växande
betydelse i Europa. Hon pekade ånyo på behovel av en grundläggande diskussion
om invandrarnas problem och regeringarnas ansvar i detta sammanhang. Som etl
första steg pä vägen mot den ministerkonferens hon själv föreslagit vid
Skr. 1979/80:21 4
det 61:a minisierkommittémötet inbjöd fru Söder lill etl
förberedande möte pä tjänstemannanivå i Stockholm. Samarbete på delta omräde,
framhöll hon, ligger hell i linje med Europarådels strävan att värna om
mänskliga rättigheter och social rättvisa. (Se även nedan under avsnill II: 2: d).
b) Mänskliga rättigheter
Till grund för diskussionen på denna punkl låg ett förslag
lill deklaration som utarbetats efter ett belgiskt initiativ med anledning av
att det var 30 år sedan FN:s generalförsamling antog sin universella
deklaration om de mänskliga rättigheterna och atl den Europeiska konventionen
hade varit i kraft under 25 år.
Utrikesminister Söder anslöl sig till deklarationstexten
och framhöll bl.a. atl Europarådets arbete på mänskliga rättighetsområdet
aldrig kan anses avslutat. Hon pekade också på alt den antagna deklarationen
faktiskt var ell uttryck för medlemsländernas övertygelse att en ytteriigare
utveckling är möjlig och önskvärd. Vi måste, sade hon, uppmärksamma inle bara
de traditionella mänskliga rättigheterna som skyddas genom den Europeiska
konventionen om de mänskliga rättigheterna, utan också de ekonomiska, sociala
och kulturella rättigheter vilka, även om de delvis täcks av den europeiska
sociala stadgan, utan tvekan skulle kunna förstärkas ylterligare.
Ministrarnas deklaration och dess uppföljning behandlas
vidare nedan, bl. a. under avsnitt II: 1 och 11:2.
c) FN-frågor
Förbundsrepubliken Tysklands delegalionschef,
statssekreterare Hildegard Hamm-Briicher, framförde förslag om ytterligare
nära samarbete mellan Europarådets medlemsstater, särskilt beträffande
behandlingen av mänskliga rättighetsfrågor i FN. Som ett lämpligt ämne att i
detta sammanhang diskulera utföriigare i Strasbourg pekade hon på det svenska
förslaget om en tortyrkonvention.
Sveriges inlägg koncentrerades på läget i södra Afrika och
betonade det nödvändiga i att ytteriigare öka trycket på den sydafrikanska
regimen. De nordiska länderna, meddelade Karin Söder, diskuterade en utvidgning
av del aktionsprogram som nyligen antagits vid del nordiska
utrikesminister-mötet i Oslo. Bland de åtgärder som kunde övervägas inom FN:s
ram nämnde hon särskill ett totalt stopp för försäljning av klyvbart material
samt överföring av teknologi, utrustning och tjänster på kärnkraftens område.
d) Uppföljningen av ESK:s sluUkt i ljuset av Belgrad-mötet
En av tidsskäl förkortad diskussion som å EG-staternas
vägnar inleddes av Danmarks utrikesminister, K. B. Andersen, gav bl.a. uttryck
ål en allmän uppfattning alt Belgrad-mötet borde ses såsom en del av en dynamisk
utveckling, vilken i sig utgör en del av en större avspänningsprocess.
2. 63:e ministerkommittémötet
Ministrarnas höslmöte hölls den 23 november 1978. Som
ordförande
Skr.
1979/80:21 5
fungerade Maltas biträdande premiärminister J. Cassar.
Denna gång representerades Sverige av utrikesminister Hans Blix, Delegationen
i övrigl bestod av Sveriges ständiga ombud hos Europarådel. ambassadör Bengl
Åkerren, kabinettssekreterare Leif Leifland, kanslirådet Lars-Åke Nilsson saml
biträdande ombudet hos Europarådel, departementssekreterare Mats Åberg.
Vid en ceremoni före sessionens början deponerade
Liechtensteins regeringschef Hans Brunhart sitt lands anslutningsinstrument
hos Europarådets generalsekreterare och undertecknade den Europeiska
konventionen om de mänskliga rättigheterna. Liechtenstein blev därmed
Europarådels 2l:a medlemsstat.
Dagordningen upptog ESK, utvecklingen av det europeiska samarbelel,
samt etl anlal ärenden som aktualiserats vid föregående möten, nämligen frågor
rörande terrorism, mänskliga rättigheter och den föreslagna ire-partskonferensen
om sysselsättning i Europa.
a) ESK
Ministrarna underströk betydelsen av att Madridmötet
förbereddes noggrant och pekade på den roll som Europarådet kan spela
härvidlag.
Uirikesminster Blix framhöll med hänvisning till det
pågående ESK-expertmötet i Montreux att Europarådets medlemsstater har elt
ansvar att främja användningen av de olika medel - såsom skiljedom - som står
till buds för fredlig lösning av tvister. Han poängterade vikten av del arbete
som inletts genom ESK och som syftar till att minska gränsöverskridande
luftföroreningar.
b) Utvecklingen av det europeiska samarbetet
Ministerkommittén tog del av redogörelser för verksamheten
inom EG, EFTA och Europarådet.
I sin genomgång av den aktuella situationen beträffande
europeiskt samarbete och Europarådets roll i detta hänseende pekade uirikesminster
Blix på ett antal punkter där Europarådets arbete skulle kunna effektiviseras.
I perspektivet av EG:s förestående utvidgning berörde Hans
Blix del praktiska samarbete som bedrivs på många fält inom Europarådet och
betonade att detta har stort värde för Sverige.
c) Terrorism
Ministrarna antog en deklaration i vilken de förklarade
att ökad uppmärksamhet skulle ges åt sådant arbele inom Europarådet som
syftade till att öka det internationella samarbetet i kampen mol terrorism.
3. StäUföreträdarkommittén
Ministerkommittén har av praktiska skäl delegerat sin beslulanderäll
till ställförelrädarkommitlén. Medlemsregeringarna representeras här av sina
ständiga ombud hos Europarådet eller, vid vissa sessioner, av de biträdande
ständiga ombuden. Dessa befattningar har under 1978 innehafts av ambassadör
Bengt Åkerren resp. departementssekreterare Mats Åberg.
11 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 21
Skr.
1979/80:21 6
Under året höll ställförelrädarkommitlén 17 möten om i
genomsnitt fyra dagar. Vid vissa sessioner biträddes de ständiga ombuden av
experter från huvudstäderna. Så var fallel när kommittén diskuterade frågor
rörande ESK och FN.
4. Administrativa frågor
Val av högre sekretariatstjänstemän
Europarådssekretariatets tre högsla tjänstemän -
generalsekreteraren, bilrädande generalsekreteraren och parlamentariska
församlingens sekreterare - väljs av parlamentariska församlingen på förslag
av regeringama. StäUföreträdarkommittén diskuterade under våren 1978 de två
aktuella kandidaterna till posten som biträdande generalsekreterare,
italienaren Gaeiano Adinolfi och belgaren Eugeen de Facq. Den förstnämnde
valdes vid församlingens aprilsession och inträdde i tjänst den 1 juni 1978.
I samband med parlamentariska församlingens minisession i
London den 4-7 juli 1978 offentliggjorde den svenska regeringen sin avsikt att
tillsammans med övriga tre nordiska medlemsregeringar föra fram ambassadör
Olof Rydbeck som kandidat till det val av generalsekreterare som skulle äga rum
under våren 1979. Kandidaturen formaliserades och gjordes officiell genom ett
brev å de fyra nordiska regeringamas vägnar från utrikesminister Karin Söder lill
generalsekreterare Georg Kahn-Ackermann den 22 seplember 1978.
Europarådets budget
Europarådets budget för år 1978 uppgick till cirka 158
milj. FF. Sveriges andel härav, 3,54 proceni, var 5.317.970 FF. Denna summa
inkluderade bl.a. bidrag lill budgeten för europeiska farmakopén samt för
amortering på byggnadslånet för den nya Europarådsbyggnaden. Härutöver tillkom
bidrag lill Europeiska ungdomsfonden om 157.462 FF och ett bidrag till
utbyggnaden av Europarådels ungdomscenter om 100.000 FF. Till Europarådets
fond för bosälining och regional utveckling erlades 70.000 US dollar såsom den
andra av fyra åriiga kapitalteckningar samt 32.500 FF i administrativa kostnader.
1 november och december 1978 fastställdes Europarådets
budget för 1979 till 167.092.300 FF. Sveriges andel, som räknats om till 3,80
procent, är 6.349.507,44 FF. Sveriges lotala bidrag för 1979 blir ungefär
7.754.000 FF. Dessulom skall Sverige eriägga ungefär 170.000 FF till ungdomsfonden
och 70.000 US dollar plus cirka 35.000 FF till fonden för bosättning och
regional utveckling.
//.
Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer
1. Mänskliga rättigheter
Viktigare frågor i kommittéurbetel
Arbelet inom denna sektor har bedrivits i Huvudkommittén
för mänskliga rättigheter (Steering Committee for Human Rights - CDDH*) och i
tre
* Huvudkommittéerna anges i det följande vid det försia
tillfälle som de omnämns med såväl svensk som engelsk beteckning saml den
franska bokslavsförkortning som genomgående används av Europarådssekretariatet.
Skr.
1979/80:21 7
experlkommiitéer. Det fick en speciell prägel genom att 30
år hade förflutit sedan Förenta nationernas allmänna deklaration om de
mänskliga rättigheterna antogs och 25 år gäll sedan den eui-opeiska
konventionen angående skydd för de mänskliga räiiigheterna och de grundläggande
friheterna trädde i krafl.
Huvudkommittén fortsatte atl behandla ell antal ärenden på
det löpande arbetsprogrammet såsom konventionsuikaslen rörande ulländska korrespondenters
ställning respektive bestraffning av mened m.m. inför den europeiska
kommissionen, domslolen och ministerkommittén. Beträffande det förstnämnda
utkastet fanns inle lillräckigt stöd inom kommittén för alt del skulle kunna
rekommenderas lill minislerkommiltén. Man beslöt sälunda att tillsvidare
uppskjuta arbetet på detta konveniionsulkast med möjlighet all äter la upp ärendei
om förulsältningarna därför skulle förbättras i framliden. Inte heller i fråga
om del andra konventionsutkastet kunde man falla slutlig ståndpunkt.
Huvudkommittén sköt upp del definitiva beslutet i frågan lill sill möle i maj
1979.
1 samband med diskussionen om röstproceduren i
Europarådets ministerkommitté vid granskningen av rapporter från kommissionen
för de mänskliga rättigheterna övervägde huvudkommittén möjligheterna att informera
enskild sökande om utgången av hans mål, även under andra omständigheter än
sådana som anges i ariikel 32 i den europeiska konventionen om de mänskliga
rättigheterna. Delta spörsmål skulle utredas närmare av sekretariatet inför
kommitténs nästa möte.
Huvudkommittén inledde behandlingen av en ny, mycket belydelsefull
fråga, nämligen uppföljningen av utrikesministrarnas deklaration den 27 april
1978 om de mänskliga rättigheterna. Enligl denna ges prioritet åt arbelel inom Europarådel
på alt undersöka möjligheterna fören utvidgning av listan över individuella
rättigheter som bör åtnjuta skydd enligt europeiska konventioner eller pä
annat sätt. Det gäller särskilt rättigheter inom de sociala, ekonomiska och
kulturella områdena. Diskussionen fördes mot bakgrund också av församlingens
rekommendation 838 (1978). Huvudkommittén beslöt att det sistnämnda
frågekomplexet skulle behandlas med förtur och ägnas två dagar under nästa
möte. I sitt yttrande till ministerkommittén erinrade huvudkommittén om att
kontrollsystemet i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna
innebär atl speciella krav måste slällas på rättigheter som skall omfallas av
konventionen. En sådan rättighet måste sålunda vara grundläggande och allmänt
erkänd samt vara tillräckligt exakt preciserad för atl ålägga en stat rällsliga
förpliktelser som kan prövas i domstol. Man borde undvika att inom
konventionens ram inrymma rättigheter som kunde försvaga dess auktoritet.
Följaktligen borde man också överväga andra metoder att stärka just dessa
rättigheter, något som hade förutselts i aprildeklarationen. För att i detla
syfte förbättra samordningen med övriga berörda huvudkommittéer
rekommenderades atl en särskild kommitté skulle sammankallas under 1979 med
uppgift att ulforma ett samordnat arbetsprogram för dessa kommittéer.
Den expertkommitté som har i uppdrag att utvidga
rättighetslistan i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter
fortsätter den komplicerade och tidsödande genomgången av bestämmelserna
rörande rättigheter som ansetts vara lämpade att tas in i konventionen. Man är
inriktad på atl slutföra denna del av arbetet under år 1979 för att sedan kunna
ägna sig åt de frågor som föranleds av aprildeklaralionen.
Expertkommittén för förbättrande av proceduren enligt den
europeiska konventionen om mänskliga rättigheter diskuterade bl. a.
möjligheterna atl
Skr. 1979/80:21 8
förbättra rättshjälpen till enskilda i förfaranden inför
kommissionen och domstolen. Kommittén ansåg all nuvarande syslem var
tillfredsställande när väl elt mål blivil anhängiggjorl vid kommissionen, men
den skulle ytterligare överväga frågan om rättshjälp i del förberedande skedet.
Därvid skulle också utredas i vad mån de olika medlemsstaternas lätlshjälpssys-lem
omfattade bistånd till enskild som har för avsikt all vända sig lill
kommissionen.
Expertkommittén för information och undervisning rörande
mänskliga rättigheter diskuterade möjlighelen att inom Europarådels ram följa
upp den kongress rörande undervisning om mänskliga rättigheter som ägde rum i
Wien i september 1978 på initiativ av UNESCO och den österrikiska regeringen.
Vidare framfördes etl anlal förslag i syfte atl förbättra situationen belräffande
dokumenlation och utgivande av publikationer på området. Man studerade också
metoderatt effektivisera systemet med nationella korrespondenter för informalion
om mänskliga rättigheter.
En särskild expertkommitté sammanträdde under årel för ett
meningsutbyte om det av Sverige i Förenta nationerna framlagda förslagel till
konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling
eller bestraffning.
Särskildu uktivileter eller munifeslutioner
Ett av Europarådet och grekiska regeringen anordnat kollokvium
ägde rum i Aten den 21-22 september 1978 över ämnet "Den europeiska konventionen
om mänskliga rättigheter i förhållande lill andra intemationella instmment om
mänskliga rättigheter".
2. Sociala- och socio-ekonomiska frågor a) Social trygghet
Resolutioner som antagits av ministerkommittén
Till den europeiska socialförsäkringsbalken är numera
anslutna Belgien, Danmark, Västtyskland, Irland, Italien, Luxemburg,
Nederländerna, Norge, Sverige, Schweiz och Storbritannien. På grundval av
rapporterna från de olika länderna, som granskas av en expertkommitté och
därefter av Huvudkommittén för social trygghet (Steering Committee for Social Security
- CDSS), prövar ministerkommittén hur ländema har eflerievi de bestämmelser i balken
och det därtill anslutande prolokollet som de har förbundit sig alt iaktta.
Ministerkommittén uttalade sig i mars 1978 i resolutionerna (78)13-20 om
efterlevnaden under perioden den 1 juli 1975 - den 30 juni 1976 och i november
1978 i resolutionerna (78)63 - 70 avseende perioden 1 juli 1976 - 30 juni 1977.
Mot Sveriges tillämpning av instrumenten riklades liksom lidigare ingen
anmärkning.
Viktigare frågor i kommitléarbelet
Arbelet på en revision av den nyssnämnda socialförsäkringsbalken
med protokoll fortsatte under året med genomgång av de olika socialförsäkringsgrenar
som instrumenten avser. Ett principbeslul fattades om utarbetande av ett
sammanhållet nytt instrument, som skall innehålla strängare krav, i synnerhet i
fråga om hur slor del av befolkningen som en stals socialtrygghelslagstiflning
skall läcka. Den skall emellertid också medge något Slörre flexibilitet i
tillämpningen än nuvarande instrumenl. Det avses bli möjligi alt tillträda det
nya instrumentet i försia hand för stater som
Skr. 1979/80:21 9
redan är bundna av de äldre instrumenten. Dessa stater
skall kunna ratificera det nya instrumentet gren för gren. Andra stater skall
kunna tillträda det nya instrumentet förutsatt atl de ratificerar ell flertal
grenar på en gång. Minimiantalet grenar som ratifikationen i dessa fall skall
omfatta har ännu inte fastställts.
Huvudkommittén för social trygghet är en av de kommittéer
som ministerkommittén engagerat i vidareutvecklingen av Europarådets arbele beträffande
de mänskliga rättigheterna. 1 de studier som huvudkommittén gjort av socialtrygghetsfrågorna
ur denna synvinkel kom kommittén fram till alt några av rättigheterna på detta
område borde kunna betraktas som så universella att del kunde övervägas att
tillskapa ett mera utvecklat övervakningssystem för dem än del nuvarande. Del
system som gäller enligt konventionen om de mänskliga rättigheterna kunde dock
knappast anses användbart. Kommittén föreslog ministerkommittén att frågan skulle
undersökas vidare inom ramen för arbetet pä en revision av socialförsäkringsbalken.
Den expertkommitté, som sysslat med frågan om ett
europainstrument om ersättning vid arbetslöshet, presenterade en inlerimsrapport
för huvudkommittén, avsedd att tjäna som underlag för direktiv att utarbeta en
konvention.
En annan expertkommitté, som studerat möjligheterna till
snabbare handläggning av sådana pensionsärenden som berör flera länder,
presenterade en slutrapport innehållande förslag till en resolution med etl
åtgärds-program.
Huvudkommittén fortsatte sitt arbete med att förbereda den
europeiska socialförsäkringsministerkonferensen i Strasbourg i mars 1979.
Särskildu aktiviteter eller manijéstutioner
Huvudkommitténs arbete med förenklingar i förfarandet när
en person, som lillfälligl vistas utomlands, blir sjuk och behöver vård
resulterade i atl Europarådet tog initiativ till en expertkonferens i intemationella
arbetsorganisationens regi i Geneve. Syftet var att fä till stånd en
konvention för att lösa dessa frågor, vilka bl. a. har stor betydelse för turismen.
I konferensen, som ägde rum i början av oklober 1978, deltog representanter
för så gott som alla länder i Europa, inklusive östeuropeiska stater. Där
utarbetades ett preliminärt konventionsutkast, som kommeratt överarbetas vid
en ny konferens hösten 1979.
I samarbete med Intemational Social Security Association
höll huvudkommittén i maj 1978 en konferens i Strasbourg för de europeiska
ländernas socialförsäkringsinrättningar i syfte att informera om den
europeiska konventionen om social trygghet.
b) Arttetsmarknadsfrågor
Ministerkommittén behandlade under år 1978 ett förslag
från den europeiska fackliga samorganisationen (ETUC) att inom Europarådets
ram sammankalla en trepartskonferens om sysselsättningsfrågor. Förutsätl-ningama
härför studerades särskilt av den norska regeringen, som förklarat sig beredd
att vara värd för en sådan konferens. Tillräckligt stöd har emellertid hittills
saknats forell positivt beslut.
Under året diskuterade ställförelrädarkommitlén pariamentariska
församlingens rekommendation (nr 805) om Europarådets förhällande till
arbetsmarknadsparterna och deras organisationer. Ett möte mellan StäUföreträdarkommittén
och företrädare för ETUC samt för den internaiionel-
Skr.
1979/80:21 10
la arbetsgivareorganisationen (Inlernational Organization
of Employers -lOE) och den gemensamma organisationen för EG-ländernas
arbetsgivareföreningar och industriförbund (Union des Industries de la Communauté
Européenne - UNICE) ägde rum i februari 1978. I sitt svar på rekommendation nr
805 uttalade ministerkommillén sin avsikt atl inbjuda lill elt nytt möle för
all få del av organisationernas synpunkter på behandlingen av de socioekonomiska
frågorna.
Viktigure frågor i konimilléurbetet
Huvudkommittén för sociala frågor (Steering Committee for
Social Af-fairs - CDAS) utarbetade under året ell resolutionsförslag om
ungdomars inträde i arbelslivel och en expertgrupp studerade problem för äldre
arbetstagare lill följd av ekonomiska och teknologiska förändringar.
1 samband med alt huvudkommittén gick igenom
arbetsprogrammet för 1979 beslöt den att ägna en större del än hittills av sitt
arbete och sina resurser ät arbetslivsfrågor. Därigenom skulle en jämnare
fördelning skapas mellan dessa frågor och sådana som rör social välfärd.
c) Social omv å rdnad m. m.
Viktigure frågor i koinmitléurbeiet
Vid silt vårsammanträde beslöt huvudkommittén för sociala
frågor på svenskt förslag alt med hjälp av en konsult låta göra en studie av
statliga och icke-statliga organisationers roll i arbelel med internationella
adoptioner i Europa.
Vid sill höstsammanträde tog huvudkommittén, likaså på
svenskt initiativ, upp en första diskussion om en eventuell översyn av 1953
års europeiska konvention om social och medicinsk hjälp. Kommittén behandlade
vid samma sammanträde en rapport från 1977 års koordinerade stipendiegmpp
rörande socialarbetares och andra personalkategoriers roll vid återanpassningen
till arbetslivet av personer som varit intagna på kriminalvårdsinsti-tuiioner.
Man beslöt att motsvarande grupp för år 1980 skall göra en jämförande sludie
över socialhjälpslagstiflningen i Europarådels medlemsstater.
Huvudkommittén för sociala frågor höll under hösten 1978 elt
extra sammanträde om frågan all ulvidga skyddet av de mänskliga rättighetema
till att omfatta även sociala och ekonomiska frågor. Från svensk sida hävdade
man i kommittén att det mesl ändamålsenliga sättet att främja de sociala
rättigheterna är all revidera den europeiska sociala stadgan.
d) Migration
Sverige har som försia land ratificerat Europarådets
konvention om mig-rerande arbetstagares rättsställning (prop. 1977/78: 162, AU
1977/78:33, rskr 1977/78:252). Det svenska förslagel i samband med
konventionens undertecknande alt sammankalla ett möte med deltagande av
ministrar som svarar för invandrarfrågor har under året beretts på
tjänstemannanivå, bl. a. vid elt möte i Slockholm i november. Mötet beslöt
tillstyrka förslaget att sammankalla en migraiionsminislerkonferens och en
sådan beräknas kunna äga rum första halvåret 1980.
Resolutioner uniagna uv ininisterkoinmittén
Ministerkommillén anlog år 1978 en resolution (78)4 om
sociala och
Skr. 1979/80:21 II
ekonomiska återverkningar på migrerande arbetares silualion
lill följd av lågkonjunktur eller ekonomiska kriser. 1 resolutionen uppmanas medlems-sialerna
alt utforma sin migrationspolitik på sådanl säll all utländska arbetare inte
drabbas värre av lågkonjunkturers verkningar än övriga arbetare. Mot denna
bakgrund rekommenderas bl. a. bättre arbelslösheisskydd för utländska arbetare
och utökad yrkesutbildning och social service.
Minislerkommiltén
antog vidare är 1978 en resoluiion (78)33 om återförening av migrerande
arbetares familjer. Resolutionen föreskriver att rälten till återförening bör
erkännas i berörda länders lagstiftning och att den väntelid som i vissa länder
erfordras för all en ulländsk arbetares familj skall få rätl alt förena sig med
denne aldrig bör översliga 12 månader. 1 resolutionen uppmanas medlemssialerna
även alt vidla en rad ålgärder av prakiisk art i syfle att underlätta
familjeåterförening.
Ministerkommittén antog slulligen under år 1978 en
resolution (78)44 om olovlig invandring och illegal anställning av utländska
arbetare. Resolutionen utgår från de negativa följder som olovlig invandring
har för säväl berörda utländska arbetare som för övriga arbetare. 1
resolutionen uppmanas medlemsstaterna att vidta en rad åtgärder i syfle all
dels förhindra och motverka invandring av detla slag. dels förstärka berörda
arbetares rättsliga och sociala ställning i den ulsträckning som är möjlig. -
Viktigare frågor i kommitléarbelet
Särskilde representantens för flykting- och
överbefolkningsfrågor rådgivande kommitté (Special Representaiive's Advisory Committe
- CAHRS) behandlade vid ett extra möte i oktober 1978 möjligheterna alt stärka
skyddet av invandrares rättigheter på de sociala, ekonomiska och kulturella
områdena. Kommittén uttalade att dessa rättigheter kunde stärkas framför allt
genom atl så många medlemsstater som möjligt undertecknade och ratificerade
konventionen om migrerande arbetstagares rättsställning. Även en förbättring av
sociala stadgans övervakningssystem berördes som en möjlig åtgärd.
CAHRS slutbehandlade under 1978 etl förslag till en
resolution om invandrarkvinnomas situation. Ett utkast till resolution om
yrkesutbildning för till hemlandet återvändande utländska arbetare har under
1978 utarbetats av en expertgmpp under CAHRS.
e) Konsumentskydd
Ställförelrädarkommitlén antog i september 1978 resolution
(78)38 angående "Adequate After-Sales Service". Denna syftar lill atl
tillförsäkra konsumenten skälig service på en rad områden efter det atl ell
försäljningsavtal slutits, t.ex. beträffande leveranser, installation,
reparation eller underhåll samt tillhandahållande av reservdelar.
3. Utbildning, kultur och sport a) Utbildning och kultur
Viktigare frågor i koinmiltéarbetel
Rådel för kultursamarbete, eller kultursiyrelsen, (Council
for Cultural Co-operalion - CDCC) har under året hållit sitl 33:e och 34:e
möte. Detta organ arbetar nu enligl samma regler som gäller för övriga huvudkommit-
Skr.
1979/80:21 12
teer. Verksamheten och arbetsformerna har dels anpassats
till dessa regler, dels utvecklats i riktning mol de förslag till nya
arbetsformer som presenterades vid 32:a mötet och som därefter fastställts av ställförelrädarkommitlén.
Arbetet på de projekt som tidigare startats fortsätter och
Sverige är representerat i så gotl som samlliga projekl.
CDCC avsätter nu lid vid varje möte till atl särskill
granska någol av de pågående projekten. Under 1978 har projektet rörande
språkutbildning diskuterats uttömmande.
StäUföreträdarkommittén beslöt alt inrätta en särskild
kommitté för frågor rörande högre utbildning (Standing Conference on University
Problems - CC-PU). Denna kommitté har haft ett första möte under 1978. Vid
detta invaldes Sverige i byrån för kommittén. Kommittén har ännu inte funnil
sina arbelsformer. Viss oklarhet råder också beträffande dess uppgifter och
mandal i relation till CDCC.
1) Projekiverksumhei
Inom skolområdet driver CDCC etl projekt om hur den
obligatoriska skolan skall tillgodose individens, samhällets och
arbetsmarknadens krav. Sverige är representerat i projektgruppen och svenska
försöksverksamheter kommer att studeras.
Inom området högre utbildning och forskning driver CDCC
ett projekt som f n. koncentrerar sitl arbete på medelhavsländemas problem. En
rapport om den högre utbildningen i nordeuropeiska länder utarbetades under
året. Sverige är representerat i projektgruppen.
Inom kulturområdet
driver CDCC Ivå projekt. 1 det ena skall man bl. a. jämföra erfarenheter från
olika städer beträffande hur kulturpolitik verkställs. Södertälje och
Örnsköldsvik deltar från svensk sida. Det andra projektet behandlar
kulturpolitik och audiovisuella media. Även i detta är Sverige representerat.
//') Pedogogisk forskning, informution och dokumentation
Arbetet med alt upprätta det datorbaserade
informationssystemet European Documeniaiion and Informalion Syslem for Education
(EUDISED) fortsätter. Sverige är representerat i styrgruppen för EUDISED. EUDISED
har under året rönt en växande uppmärksamhet och ett flertal länder utanför
Europarådet har visat slort intresse av systemet och vill ta del av arbetet.
Fackministerkonferenser
Den andra konferensen för ministrar ansvariga för
kulturfrågor hölls den 23-27 oktober 1978 i Aten. Konferensens tema, vilket
fastställts vid möten med en ämbetsmannakommitté som arbetat under Ivå år, var "kulturella
aspekter på utveckling".
Konferensen antog sju resolutioner. 1 en av dessa tas
frågan om en "Europeisk kulturell charta" upp, i en annan uttalar man
sig för ett fortsatt samarbete på kulturområdet inom Europarådets/CDCC:s ram.
Konferensen uppmanar vidare CDCC atl låla utreda frågor rörande den mångnatio-nella
kulturindustrin.
Nästa kulturministerkonferens skall hållas i Luxemburg.
Särskilda aktiviteter eller munifeslutioner
Med utgångspunkt från etl svenskt initiativ hölls den 7-9
november
Skr.
1979/80:21 13
1978 i Strasbourg en ämbetsmannakonferens över temat "Sociely
and the Sludy of science, mathematics and technology". Vid konferensen
diskuterades del förhållandet att naturvetenskapen, matematiken och tekniken
har en mindre tillfredsställande slällning i utbildningen och i kulturen som
helhet saml konsekvenserna härav för samhällsulvecklingen och demokratin.
Konferensen
rekommenderade en rad åtgärder att övervägas av den europeiska
utbildningsministerkonferensen vid dess 1 l:e session i Haag år 1979. Dessa
innefattar bl.a. strävan att på alla stadier i utbildningssystemet främja medvelenhet
om vetenskap och teknik, åtgärder för en bättre iftbildning av låg- och
mellanstadielärare på dessa områden samt aktioner för all molverka könsrollsbetingade
attityder till studier i naturvetenskapliga och lekniska ämnen.
b) Sport
Fuckminisierkonferenser
Europarådets andra sportkonferens ägde mm i London den 47
april 1978. Sveriges delegation leddes av jordbmksminister Anders Dahlgren.
Konferensen behandlade tre huvudämnen, nämligen regeringamas ansvar för
idrotten, utvecklingen av den sportcharta på temat "idrott åt alla"
som antagits vid 1975 års ministerkonferens samt etiska problem inom idrotten.
Resolutioner antogs inom samtliga ämnesområden.
4. Ungdomsfrågor
a) Europeiska ungdomsfonden
Fonden har under året fördelat mer än 4 miljoner FF.
Sverige har liksom tidigare år tillsammans med andra medlemsländer bidragit med
frivilliga bidrag till fondens verksamhet. Sverige har under året erhållit en
regeringsplats i fondens styrelse.
b) Europeiska ungdomscentret
Ungdomscentret har under året fortsatt sin verksamhet och
arrangerat ett tjugotal kurser. Under året härden tillbyggda delen av centret
öppnats. Till denna bidrog Sverige under 1978 med ett exlra bidrag om 100000 FF.
5. Hälsovård
Viktigure frågor i kommittéarbetet
Europeiska hälsovårdskommittén (European Public Health Committee
- CDSP) slutbehandlade under året resolutioner och rapporter om "alkohol
och alkoholism", om "psykologens roll som medlem i ett medicinskt
lag" och om "intemationella transporter och utbyte av humanbiologiska
substanser". Kommittén slutbehandlade vidare en resolution om fortsatta
ekonomiska bidrag under en treårsperiod från Europarådet till den Europeiska
banken för djupfryst blod av ovanliga blodgrupper.
Till ämne för 1979 års samordnade forskningsprogram valdes
"Kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården i medlemsstaterna under
senare år, vilka åtgärder som vidtagits, resultaten av dessa samt rekommendationer
mot bakgmnd härav".
Skr.
1979/80:21 14
Kommittén föreslog alt expertkommittéer tillsätts för all
behandla "Alkoholproblem hos ungdomar" och "Identifiering och
motivering av befolkningsgrupper som inte utnylljar samhällets förebyggande
hälsovård".
Kommittén behandlade också en rapport om tillämpningen av "Modema
ledningsmetoder inom hälso- och sjukvårdsinstilutioner". Denna vann stor
uppskattning, och kommittén rekommenderade all den skulle tryckas och ges stor
spridning i medlemsländerna.
Kommittén diskuterade också erfarenheter av de olika
medlemsländernas bilaterala överenskommelser med östeuropeiska stater på hälso-
och sjukvårdsområdet bl. a. mot bakgmnd av atl vissa av dessa stater under hand
har uttryckt intresse för Europarådels arbele främst beträffande blodfrågor,
cancer och transplantation.
Av del pågående arbelet bör särskill nämnas arbetet med en
resolution om artificiell insemination av människor. Arbelel har bedrivits
tillsammans med Europeiska kommittén för juridiskt samarbete (European Committee
on Legal Cooperation - CDCJ). Det har emellertid visat sig svårt att uppnå enighel.
Arbetet har därför kommit att dra ul på tiden längre än beräknat.
Under året diskuterade kommittén slutligen flera
administrativa problem, vilkel bl.a. har resulterat i en framställning om
höjda bidrag till stipendiater och vissa kursdeltagare. Påpekanden har vidare
gjorts om behov av en översyn av reglerna för stipendieverksamheten i syfte att
öka antalet korta studieförsök, eftersom dessa har visat sig vara mest värdefulla.
På svenskt initiativ har också diskuterats en förbättrad organisation och
planering av kommitténs arbete med förstärkta kontakter mellan kommittén och
dess underordnade expertkommittéer.
6. Miljö- och regionala planeringsfrågor a) Miljöfrågor
Viktigare frågor i kommitléarbelet
Arbetet inom Europeiska naturvårds- och
naturresurskommittén (European Committee for the Conservation of Nature and Natural
Resources -CDSN) har koncentrerats till frågor om nalur- och landskapsvård samt
hotade växt- och djurarter. En särskild expertkommitté som haft till uppgift
att utarbeta en konvention rörande skyddet av vilda djur och växter i Europa
har slutfört sitl arbete. Expertkommitténs rapport har överlämnats till
ministerkommittén för fortsatt behandling. Avsikten är atl konventionen skall
öppnas för undertecknande i samband med miljöministermötel i Bern i september
1979.
Expertkommittén för djurskydd har hafl ivå sammanträden.
Under året påbörjade kommittén arbetet med en konvention om användningen av
försöksdjur.
Fackmini st erkon.ferenser
Det fjärde mötet med den kommitté som förbereder det
tredje miljöministermötet (i Bern den 19-21 seplember 1979) ägde rum i
september 1978. Miljöministermötel avses behandla bl.a. frågor rörande förhållandet
mellan jordbmk, skogsbruk och naturvård.
Skr. 1979/80:21 15
b) Regional planering, byggnadsvärd och stadsplanering
Viktigure frågor i kommilléarbeiei
Under år 1978 har arbelet i Huvudkommittén för regional
planering och byggnadsvård (Steering Committee for Regional Planning and the Archi-lectural
Heritage CDAT) kommil alt i ökad utsträckning koncentreras lill atl ta fram
underlag för dels arbelet med utkast lill en konvention om regional planering,
dels förberedelserna för en kampanj om stadsförnyelse.
Fackministerkonferenser
Den fjärde europeiska planministerkonferensen ägde rum i
Wien den 5-7 oktober 1978. Huvudtemat för konferensen var planering för
landsbygdsområden. Med anledning av det regeringsskifte som ägde rum just vid
denna tidpunkt kunde något svenskl statsråd icke della. Vid konferensen underslröks
behovet av särskilda insatser för alt inom landsbygdsområden åstadkomma en
balanserad ekonomisk och social utveckling, elt tillfredsställande skydd för
natur- och kulturvärden och en bättre kontroll över bebyggelseutvecklingen i lätorlsnära
områden.
Det beslöts att den femle europeiska planminislerkonferensen
skall äga rum i Storbritannien år 1980 och att denna skall ägnas ål en analys
av den då 10-åriga verksamheten. 1 anslutning därtill skall också diskuteras etl
utkast lill en europeisk konvention om regional planering. Vid den femte planminislerkonferensen
skall också en europeisk kampanj om stadsförnyelse lanseras.
Särskildu uktivileter eller munifeslutioner
Under året har hållits ett seminarium i Grindelwald,
Schweiz, om planering för alpina områden och ett i Ferrara, Italien, om
byggnadsvård och stadsplanering.
7. Regionala och kommunala frågor
Viktigure frågor i kommittéurbetel
Huvudkommittén för regionala och kommunala frågor (Steering
Committee for Regional and Municipal Matters - CDRM) höll sitt iredje plenar-möte
den 14-16 juni 1978. Enligt ställförelrädarkommitténs beslut ägnades
huvuddelen av detla sammanträde åt förberedelser för kommunministerkonferensen
i Stockholm den 7-8 september 1978. Det andra mötet hölls den 22-24 november
1978. Delta möte ägnades främst ål 1978 och 1979 års arbetsprogram.
Bland de verksamheter som pågår inom kommittén kan nämnas
följande sludier: decentralisering, medborgarinflytande, moderna tekniker för
kommunal administration inkl. rationell användning av datorer, kommunal
ekonomi och glesbygdsfrågor.
Fuckminisierkonferenser
Den tredje kommunministerkonferensen hölls i Saltsjöbaden
den 7-8 september 1978 under ordförandeskap av kommunminister Johannes An-lonsson.
Vid konferensen behandlades frågor om medborgarinflylande och Ulvecklingen av
den kommunala demokratin. Därvid ägnades särskild uppmärksamhet ät följande frägor:
- problemen kring sådana grupper - främst invandrare, kvinnor, äldre
och handikappade - som är underrepresenterade i kommunala
organ
Skr.
1979/80:21 16
-
olika sätl alt
minska klyftan mellan medborgare och förtroendevalda
-
ökade möjligheler
för medborgare att påverka kommunal planering
En huvudrapport som bygger på omfattande studier inom
Europarådsländerna låg till grund för konferensens arbele. Rapporlen behandlar
bl. a.:
-
nya medier
(lokalradio, kabel-lv, videogram)
-
kommunala
folkomröstningar
-
medinfiytande i
kommunal planering
-
decentralisering
som medel förökat medinflylande
-
invandrarnas
ställning och åtgärder för att öka dessas och kvinnomas inflytande i samhällel
tillsammans med andra underrepresenterade gmpper, I.ex. pensionärer och
handikappade.
De församlade ministrama antog en resolution om att stärka
medborgarnas inflyiande på lokal nivå och föreslog ett aktionsprogram för att
utveckla den kommunala demokratin.
Ministrarna betonade särskilt all förhållandena bör
förbättras för invandrarna i fråga om möjligheter att delta i kommunal
offentlig verksamhel. Det rekommenderades att garantier skall övervägas som
ger invandrare rätten att rösta i kommunala val och att särskilda rådgivande
organ för invandrarfrågor skall inrättas.
När det gäller frågan om bätlre möjligheter till
kommunikation mellan medborgare och samhällsorgan uttalades att de kommunala myndighelema
bör förmedla mer lättillgänglig information genom exempelvis lokala informatörer,
bulletiner, broschyrer och nya lokala nyhetsmedier (kabel-tv och videogram).
För alt fördjupa medborgarnas inflytande på kommunal planering
rekommenderade ministrama en uppdelning av planeringsprocessen i väl åtskilda
faser med material som presenteras överskådligt för medborgama.
Decentralisering kan - enligt resolutionen - engagera medborgama
i de lokala frågoma bl.a. genom alt kommundelsorgan skapas med uirymme för
rådgivande, upplysande och verkställande makt.
För att omsätta principema i den antagna resolutionen
beslöt ministrarna föra en aktiv forsknings- och informationspolitik, och öka
det intemationella utbytet av erfarenheler inom ramen för Europarådels
verksamhet.
8. Rättsfrågor
A. Konventioner som öppnuts för undertecknunde
(i) Den 15 mars 1978 öppnades för undertecknande ett
tilläggsprotokoll till 1968 års europeisku konvention ungäende upplysningur om
innehållet i fränimande rätl. Sverige har inte undertecknat protokollet.
Genom 1968 års konvention upprättas ett system som är
avsett atl underlätta för judiciella myndigheler i konventionsstat att få
upplysningar om innehållet i gällande rätt i annan sådan stat. Upplysningar kan
inhämtas om gällade rätt på civilrättens och handelsrättens omräde, om rällegångsförfarandet
på dessa områden saml om domstolsorganisationen. Framställning om upplysning
får enligt konventionen göras först när rättsligt förfarande har inletts (jfr prop.
1969: 27).
Genom tilläggsprotokollet utvidgas konventionens system
till att omfatta Upplysningar på straffrättens område. Sådana upplysningar fär
begäras inte bara av domstol utan också av åklagare och kriminalvårdsmyndighet.
Systemet utvidgas dessutom på det sättet att upplysningar på civilrättens
Skr.
1979/80:21 17
och handelsrättens områden får begäras av den som verkar
inom ramen för ell offentligt rättshjälpssystem. Slutligen görs den ulvidgningen
alt upplysningar i samtliga fall får inhämtas även innan rättsligt förfarande
har inletts.
(ii) Den europeisku konventionen om bevisupptugning in. m.
i ullundel i förvaltningsärenden öppnades för undertecknande den 15 mars 1978.
Sverige har inte undertecknat konventionen.
Konventionen syftar till att förenkla samarbelel mellan
förvaltningsmyndigheter i Europarådets medlemsstater. Konventionen innehåller
bestämmelser varigenom konventionsstat åtar sig all på begäran lämna upplysning
om innehållet i sin förvaltningsrätt, att ge upplysningar om sakförhållanden
och ställa handlingar till förfogande samt atl la upp bevisning i
förvaltningsärenden. I varje konvenlionsstat skall utses etl förmedlingsorgan
som skall ta emot och vidarebefordra ansökningar om åtgärd enligl konventionen.
(iii) Den 17 mars 1978 öppnades för undertecknande ell
undra tilläggs-prolokoU till 1957 års europeiska utlämningskonvention.
Prolokollet ger möjligheter till utlämning för skallebrott
och brotl mot lagstiftning angående andra pålagor samt tullar och
valutatransaktioner. När utlämning sker för verkställighet av dom eller beslut
som har meddelats utan att den tilltalade har hörts personligen ges utlämnande
stat möjlighet att i vissa fall göra utlämnandet beroende av att den
tilltalade kan få sin sak prövad på nytt.
Sverige deponerade ratifikationsinstmment för protokollet
den 13 juni 1979.
(iv) Den 17 mars 1978 öppnades för undertecknande ett tilläggsproto-koU
tiU 1959 års europeiska konvention om inbördes rättshjälp i brottmål.
Protokollet utsträcker rättshjälpskonventionens
tillämpningsområde till fiskaliska brott. Det föreskrivs bl.a. att
konventionsstaterna inte skall utnyttja möjligheten att avslå en framställning
om rättshjälp enbart på den gmnden atl den hänför sig till en gäming vilken den
anmodade staten betraktar som ett fiskaliskt brott.
Sverige deponerade ratifikationsinstmment för detta
protokoll den 13 juni 1979.
(v) Den europeiska konventionen om kontroll av
privatpersoners förvärv och innehav av skjulvapen öppnades för undertecknande
den 28 juni 1978. Sverige har inte undertecknat konventionen.
Det huvudsakliga ändamålet med konventionen är att försöka
kontrollera överföringen av vapen mellan i första hand Europarådets medlemsstater.
I detta syfte innehåller konventionen regler om underrättelseskyldighet och om
dubbla tillstånd i de fall då ett vapen förs över från en medlemsstat till en
annan eller mellan medborgare i olika medlemsstater.
B. Resolutioner som har antagits av ministerkommittén (i)
Avtalsviten
I resolution (78)3 rekommenderas medlemsstaternas
regeringar alt beakta vissa närmare angivna principer när ny lagstiftning
rörande avtalsviten utarbetas. Dessa principer syftar lill att förebygga
obilliga effekter av vitesklausuler. Det är sålunda inte tillåtet att kräva fullgörelse
av huvudförpliktelsen i tillägg tiU vilet och inle heller att kräva skadestånd
samtidigt med vite. Oskäliga viten skall kunna jämkas.
Skr.
1979/80:21 18
(ii) Rättshjälp
Resolution (78)8 innehåller rekommendationer till
medlemsstaternas regeringar rörande rättshjälp och rådgivning i rättsliga
frågor. Medlemsstaternas regeringar rekommenderas atl vidta åtgärder för att
tillämpa vissa närmare angivna principer angående rättshjälp. Enligl dessa
skall rättshjälp ges sä att ingen av ekonomiska skäl är förhindrad att hävda
sin rätl vid domstol i civila, administrativa, sociala eller skatterältsliga
ärenden. Därvid skall beaktas både vederbörandes ekonomiska förhållanden och de
koslnader en rättslig prövning kan beräknas medföra. Atl en person förmår
betala en del av rättegångskostnaderna skall inte utesluta rättshjälp. Den som
får rättshjälp kan åläggas belala ett bidrag till kosinadema, som inte får
överstiga vad han utan belydande svårighet kan betala. Motsvarande principer
bör gälla vid juridisk rådgivning i ärenden av det slag som nyss nämnls.
(iii) Trunspluntution m. m.
1 resolution (78)29 uttalas att harmonisering av
lagstiftningen rörande transplantation och annat utnyttjande av mänskliga organ
och vävnader är önskvärd. Medlemsstatemas regeringar rekommenderas därför att
när ny lagstiftning på detta område införs tillse atl denna lagstiftning
överensstämmer med vissa närmare angivna principer. Dessa principer syftar bl.
a. till att skydda dem som ställer mänskliga organ eller vävnader till förfogande
för transplantation eller annan användning för terapeutiskt eller diagnostiskt
ändamål eller i forskningssyfte. Vidare ges regler för när transplantation o. d.
får ske från avlidna personer.
(iv) Jämställdhet mellun makar
I resolution (78)37 rekommenderas medlemsstaternas
regeringar att verka för jämställdhet i civilrättsligt hänseende mellan makar.
Som allmän princip anges atl civilrältslig lagstiftning inte får ge den ena
maken en förmånligare ställning än den andra. I resolutionen nämns bl. a.
makarnas likställd-hel såviit avser rätl att välja bosättningsort, att ulöva
yrke eller studier, att beslämma eget och barnens eftemamn, alt bidra till
familjens underhåll, att sitta kvar i hemmet vid äktenskapets upplösning, atl
förvalta gemensam egendom samt att företräda, vårda och underhålla barnen.
(v) Olovligt brukande av motorfordon
1 resolution (78)42 rekommenderas medlemsstaternas
regeringar atl verka för alt stöld eller annat olovligt brukande av motorfordon
i siörsta möjliga utsträckning förhindras. Detta bör enligl resolutionen ske
dels genom föreskrifier om att molorfordon skall vara utrustade med stöldlås,
dels genom regler om varning eller bötespåföljd för den som inte vidtar lämplig
åtgärd för att förhindra olovligt brukande av motorfordon.
(vi) Ungdomsbrollslighel och sociala förändringur Resolution
(78)62 innehåller rekommendationer till medlemsstaterna alt vidla åtgärder pä
kriminal- och socialpolitikens område i syfte att resociali-sera
ungdomsbrottslingar. Bl.a. förordas atl frihelsberövande påföljder skall
användas inom kriminalpolitiken i så lilen ulsträckning som möjligt. I stället
bör andra behandlingsmetoder väljas. På det socialpolitiska fältet
rekommenderas ytterligare forskning, särskilt beträffande betydelsen av
förebyggande åtgärder när det gäller resocialisering av familjer och ungdomar
och i fråga om medel att uppnå solidaritet i samhällel.
Skr.
1979/80:21 19
Viktigure frågor i koinmitléurbeiet
(i) Europeisku kommittén för juridiskt samarbele (CDCJ)
Europeiska kommittén för juridiskt samarbele (European Committee
on
Legal Cooperation - CDCJ) höll under år 1978 tvä möten.
Kommitténs
29:e möte ägde rum den 3 7 juli och det 30:e mötet den 27
november-
I december.
1 syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets
medlemsländer pågår ulredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer
under CDCJ. Bland de ämnen som har utretts under 1978 bör främst nämnas vårdnad
om barn, åtgärder för alt underlätta för part atl föra talan vid domstol, skydd
för den enskilde vid automatisk databehandling, automatisk databehandling av
rättslig informalion, transplantation, makars rättsställning, följdverkningar
i bevishänseende av nya meloder att återge handlingars innehåll, immunitet och
privilegier saml rättsliga aspekter på de problem som uppstår i samband med slatslösa
personer utan bestämt hemvist.
CDC. har under året föreslagit ministerkommittén atl anta
utkast till resolutioner om jämställdhet mellan makar i civilrättsligt hänseende,
om internalionelll ulbyle av och transport av transplantationsmaterial m.m.
samt om artificiell insemination.
(ii) Europeisku kommittén för brotlslighetsfrågor (CDPC)
Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor (European Committee
on Crime Problems - CDCP) höll under 1978 sitl 27:e möte. Vid mötet, som ägde
mm den 812 maj, behandlades bl.a. förslag till resolutioner om
ungdomsbrottslighet och sociala förändringar, om förebyggande av olovligt
brukande av motorfordon och om harmonisering av nationell vapenlagstiftning. CDPC
antog förslagen, det sistnämnda med vissa ändringar, och beslöt alt hänskjula
dem till ministerkommillén. Vid mötet antogs också en slutlig rapport från ett
särskilt möte om straffrättsliga reformer som överlämnades till
ministerkommittén. CDPC beslöt vidare att föreslå ministerkommittén att
tillsätta två nya kommittéer, den ena angående samarbete mellan allmänhelen och
polisen för all förebygga och upptäcka brotl och den andra om registrering och
rehabilitering av dömda. Avsikten var att dessa kommittéer skulle börja sitt
arbete år 1979 respektive år 1980 och därmed ersätta två andra underkommiltéer
till CDPC.
Bland de frågor som under 1978 behandlades av CDPC:s
underkommittéer märks, ulöver de ämnen som ovan nämnls, avkriminalisering, straffprocessuella
frihetsberövanden, ekonomiska broll, terrordåd, internationellt samarbete i
fråga om brott mot konst, våldet i dagens samhälle samt vissa frågor rörande
kriminalvård i anstalt.
Fuckminisierkonferenser
På inbjudan av Danmarks regering hölls det elfte
europeiska justitieministermötet i Köpenhamn den 21 och 22 juni 1978.1 mötet
deltog företrädare för Europarådets medlemsstater utom Island och Malta.
Vidare deltog Finlands justitieminister samt som observatörer Liechtensteins
justitieminister och företrädare för Vatikanstaten.
Av de frågor som diskuterades vid mötet kan nämnas de
särskilda problem som uppstår för personer som avtjänar frihetsstraff i
utlandet, åtgärder för atl underlätta för medborgarna att tillvarata sina
intressen i rättsliga angelägenheter, frågan om dödsstraffets avskaffande,
frågan om pä vilket sätl en modern administration kan tillgodose medborgarnas
be-
Skr.
1979/80:21 20
hov samt frägan om förlusl av rättigheter i samband med
straffdom. I samtliga ämnen utom det sislnämnda antog ministermölel
resolutioner i vilka Europarådets ministerkommitté rekommenderas atl vidla
vissa närmare angivna åtgärder.
Till grund för diskussionen rörande de särskilda problem
som uppstår för dem som avtjänar frihelsstraff i annal land än hemlandet låg en
rapport som hade utarbetats av Sveriges justitieminister. 1 rapporten påpekade
denne de svårigheter som anstallsintagna utlänningar har att göra sina
rättigheter gällande samt de problem som uppslår då dessa av språkskäl inte kan
få kontakt med personal och andra inlagna. Vidare framhölls den sociala
isolering som drabbar dem som avtjänar frihetsstraff i främmande land till
följd av att de är avskurna från konlakt med sina familjer. Justitie-ministem
erinrade också om de problem som uppkommer för intagna med annan religion och
främmande seder.
Ministermölel antog en resolution i vilken
justitieministrarna hänvisade lill resolutionerna (73) 5 och (75) 3 av
Europarådets ministerkommitté som innehåller vissa minimiregler rörande
behandling av intagna. Ministrama anmodade i resolutionen Europarådels
medlemsstater atl tillträda de Europarådskonventioner som syftar till att
minska antalet personer som avtjänar frihetsstraff i annat land än hemlandet,
särskilt konventionen om intemationell giltighet av brottmålsdomar och
konventionen om överföring av lagföring i brottmål. Sverige har ratificerat
dessa konventioner. Vidare rekommenderade justitieministrama Europarådets
ministerkommitté att uppdra åt Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor (CDPC)
att undersöka vilka omständigheter som gör det svårt för medlemsstaterna att
tillträda nämnda konventioner. CDPC bör enligt justitieministrarna överväga
möjligheten att utarbeta modellavtal avseende ett enkelt förfarande för
överföring av intagna mellan olika stater. CDPC bör enligt resolutionen också
studera möjligheten att ge dem som avtjänar frihetsstraff i annat land än
hemlandet förbättrad social service genom samarbete länderna emellan. Slutligen
ansåg justitieministrarna att CDPC bör studera vilka åtgärder som i övrigt kan
vidtas för att minska svårigheterna för sådana intagna, t. ex. när det gäller
språkproblem samt kullurella och religiösa problem.
Diskussionen rörande lämpliga åtgärder för att underlätta
för medborgama atl tillvarata sina intressen i rättsliga angelägenheter ägde
rum på gmndval av en rapport som hade utarbetats av den franska justitieministern.
Inom detta ämnesområde har inom Europarådet redan utförts visst arbete, vilket
har lett till tre rättsliga instmment - resolution (74) 5 om rättshjälp i
civila, kommersiella och administrativa frågor, resolution (78) 8 om rättshjälp
och juridisk rådgivning samt en europeisk överenskommelse den 27 januari 1977
om vidarebefordran av ansökningar om rättshjälp. I en resolution rekommenderade
justitieministrarna Europarådets ministerkommitté att uppdra ål Europeiska
kommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) att behandla detta ämne med förtur.
Därvid bör CDCJ enligt resolutionen särskilt studera vilka åtgärder som kan
vidtas för all göra medborgarna medvetna om sina rättigheter och hur de skall
göra dessa rättigheter gällande, vad som kan göras för att minska rättegångskostnader,
vilka möjligheter som finns alt införa en enkel och billig process-form för mål
om mindre värden och ett system för lösning av dylika tvister genom medling
samt möjliga åtgärder för alt påskynda handläggningen vid domstol.
Luxemburgs justitieminister var diskussionsledare i ämnet
"Hur kan en modern administration tillgodose medborgarnas behov."
Justitieministrar-
Skr.
1979/80:21 21
na antog en resolution i vilken de rekommenderade
Europarådets ministerkommitté alt ge CDCJ i uppdrag att på grundval av
diskussionerna vid ministermötet undersöka vilka åtgärder som behövs för atl
förbättra informationen och rådgivningen lill medborgama så atl dessa blir
mera medvetna om sina rättigheter och om de medel som står lill buds för atl
hävda dem.
Frågan om dödsstraffets avskaffande hade tagits upp av
Österrikes justitieminister, som inledde diskussionen i ämnel. I sitt
inledningsanförande erinrade han om den utveckling som hade ägt rum på det
internationella planet i fräga om avskaffande av dödsstraffet. Han pekade
därvid bl.a. på den konferens i ämnet som Amnesty International år 1977 höll i Slockholm.
1 sammanhanget underslrök han vikten av att denna utveckling fortsatte, trols
de terroristdåd som under senare år hade ägt rum i Europa. Han ansåg att
Europarådet, vars verksamhet är gmndad på respekten för mänskliga rättigheter,
borde känna etl särskill ansvar när det gäller all understödja ansträngningarna
på del internalionella planel att avskaffa dödsstraffet. 1 en resolution
rekommenderade justitieministrama Europarådets ministerkommitlé atl hänskjula
frågor rörande dödsstraffet till lämpliga organ inom Europarådel för studier.
Särskildu uktivileter
Under tiden den 6-8 juni 1978 hölls det åttonde kollokviei
om europeisk lag i Neuchälel. Kollokviei ägnades avlalsrättsliga siandardvillkor.
Under tiden den 20-23 november 1978 hölls i Strasbourg en
konferens med deltagande av företrädare för kriminologiska forskningsinstitut.
Syftet med konferensen var att diskutera allmänhetens attityder i fråga om
brott och lagföring. Vid konferensen diskuterades olika omständigheter som kan anlas
påverka allmänhetens uppfattning i dessa frågor. I debatten underströks bl.a.
betydelsen av allmänhetens uppfattning om brottslighetens omfattning och
karaktär. Konferensen antog vissa uttalanden med förslag till åtgärder för att
förbättra informationen till allmänheten i brottsfrågor, riklade till CDPC att
beaktas inom ramen för kommitténs fortsatta verksamhet.
(iii) Massmediekommittén
Massmediekommittén (Ad hoc committee of experts on the
Mäss Media - CAHMM) diskuterade under 1978 de underställda expertgmppemas
arbete. En förändrad indelning från fyra till tre expertgmpper genomfördes.
Under sina möten utarbetade expertgrupperna dokument
rörande bl. a. fritt informationsutbyte och statens roll och uppgifter i
relation till media. Dämtöver har gruppema också avsatt tid till att diskutera
arbetet på massmedieområdet i andra internationella organisationer.
///. Europarådets fond för bosättning och regional
utveckling
Europarådets fond för bosättning och regional utveckling (Resettlement
Fund), vilken bildades är 1956 som ett instrumenl i flyktingpolitiken, används
numera huvudsakligen för att slödja utvecklingsprojekt i sådana regioner som
har drabbats eller hotas all drabbas av stora befolkningsomflyttningar.
Sverige anslöl sig till fonden som femtonde medlem den 1 juli 1977. Under år 1978
fick denna yllerligare fyra medlemmar, nämligen Danmark och Norge samt
Nederländerna och Spanien.
Skr. 1979/80:21 22
Fondkapitalet uppgick den 31 december 1978 till 9735 000
US dollar. Under året beviljades lån om ca 205 milj. dollar till projekt i
Italien, Turkiet, Grekland, Cypern, Portugal, Island och Frankrike. Sedan tillkomsten
har fonden beviljat lån om sammanlagt ca 642 milj. dollar.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.