1979/80:8
176 sidor, varav 116 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 116 av 176 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Skr. 1979/80:8, 1979/80:8
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr. 1979/80:8 Regeringens skrivelse
1979/80:8
med
överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB;
beslutad
den 28 juni 1979
Regeringen
överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regerings-protokollet,
årsredovisning för år 1978 för Statsföretag AB.
Pä
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
ERIK
HUSS
1 Riksdagen 1979/80. Nr 8
Skr 1979/80: 8 2
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-06-28
Närvarande:
statsministem Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Huss,
Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, De Geer, Gabriel Romanus
Föredragande:
statsrådet Huss
Skrivelse
med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB
I
beslutet om bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969:121, SU 168, rskr 381)
ingick att en redovisning av verksamheten hos bolaget årligen skulle överlämnas
tiU riksdagen. Detta bör Uksom föregående år (skr. 1978/79:6) ske genom att
bolagets årsredovisning för de senaste verksamhetsåret överlämnas till
riksdagen. Årsredovisningen bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga.
Med
hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen överlämnar
årsredovisningen för år 1979 för Statsföretag AB till riksdagen.
Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Skr
1979/80: 8 3
Bilaga
Statsföretagsgruppen i sammandrag
Försäljningen från de sammantaget lönsamma bolagen
vid sidan av basindustriföretagen 16 "lo större vid jämförbara enheter
Stats företagsgruppens resultat efter finansiella
poster 128 Mkr bättre. Ingen upprepning av de stora kursförlusterna i samband
med devalveringarna under 1977 främsta förklaringen
Statsföretagsgruppen svarade för ca 10 % av landets
investeringar i egentlig industri
Större delen av basindustriföretagens överlager
avvecklat
Finansiell rekonstruktion genomförs i Berol Kemi
samt med statligt stöd i LKAB och Uddcomb
Stälrörelsen i NJA överförd till SSAB
Samordningen av de statliga tekoföretagen till en
företagsekonomiskt lönsam grupp pågår inom Eiser-koncernen
Staisföretagsgruppens soliditet är god
Statsföretagsgruppen
i sammandrag
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning
i Mkr
3 592
3 947
4 441
5 606
8 063
7 923
9 747
9 187
10
105
Därav
kunder i utlandet %
57,9
60,5
51,2
52,7
48,0
50,5
Resultat
efter finansiella
intäkter
och kostnader
i Mkr
300
158
253
413
1043
353
437
-1 057
-
929
i
procent av faktureringen
8,3
4,0
5,7
7,4
12,9
4,5
4,4
- 11,5
-
9.2
Resultat
före boksluts-
dispositioner
och skatter
i Mkr
269
193
263
406
987
321
392
1 395
-
523
Bokslutsdispositioner
i Mkr
- 95
- 78
41
144
- 752
- 268
- 50
884
88
Avkastning
pä totalt
redovisat
kapital %
6,8
4,4
4,9
6,6
12,3
5,0
0,3-
-
2,8 -
-
1,7
Soliditet
%
39,5
36,1
32,8
33,1
30,7
26,4
35,3
34,3
33,7
Moderbolagets
utdelning
(1978
styrelsens förslag)
i Mkr
0
0
0
22
36
0
0
0
0
Investeringar
i
anläggningar
i Mkr
512
740
931
856
1 098
1 537
1 840
1 503
1396
Medelantal
anställda
34 093
34 285
35 022
36 999
41 299
45 957
47 710
42 287
43
690
Skr
1979/80: 8
1978 ett år med problem
Av
Per Sköld
1978
var elt år som för Statsföretags vidkommande i hög utsträckning karaktäriserades
av arbete med problembranscher och problemföretag. Detta skymmer ofta de faktum
atl huvuddelen av dotterföretagen haft ett gynnsamt verksamhetsår med en konsoUdering
av de egna positionerna och i många fall en god utveckUng, vilket kan ses både
i relation till verksamheten 1977 och till den allmänna konjunkturutvecklingen.
Positiva faktorer överskuggas emellertid ofta av andra mera negativa. Det märks
t ex sällan i debatten att ASSls förpackningsindustri är en mycket lönsam enhet
i motsats till ASSIs stora problem inom andra sektorer. Flera paralleller kan
dras men detta får räcka.
Utöver
den för Stats företagsgruppen normala industri- och affärsdrivande verksamheten
har således mycket arbete ägnats åt branscher och företag med speciella problem
såsom ASSI, Eiser och Berol Kemi. Vi har likaså deltagit i skapandet av SSAB,
Svenskt Stål AB.
En
gemensam faktor för dessa företag har varit att moderbolaget. Statsföretag,
inte kunnat ta det finansiella ansvaret. Statsföretag har i stället anlitats i
rekonstruktionsarbetet sedan riksdagen ställt anslag tiU förfogande. Syftet har
varit alt genom olika insatser uppnå en sådan lönsamhet, att arbete kunnat
tryggas för en majoritet av de anstäUda.
Jag
vill i detta sammanhang peka på de krav och de förväntningar som från skilda
håll ställs på en företagsgrupp av Statsföretags karaktär en företagsgrupp
som har staten som ägare. Om vi enbart skulle infriat dessa förväntningar och
krav som ställts på oss såsom etl arbetsmarknadsinstrument hade det varit
osäkert om vi idag hafl den styrka och den utvecklingspotential som vi trots
allt har.
Del
är helt naturUgt att staten som ägare även i ett tidigt skede vUl kunna utnyttja
den kompetens som finns inom Statsföretag när det gäUer att strukturera
företag och branscher eller att vidmakthålla och skapa sysselsättning. Av den
anledningen tillkom det s k offertförfarandet, vilket ger vår ägare möjUghet
att i sådana situationer anlita Statsföretagsgruppen.
Offertförfarandet
går i korthet ut på att vi ulöver gängse affärsmässiga lönsamhetsbedömningar
skall kunna beräkna kostnaderna för sådana ålgärder som ägaren/staten
önskar. Ägaren kan alltså begära atl vi skall utnyttja vår potential, vårt
kunnande, vår styrka för att vidtaga åtgärder, t ex att skapa eller rädda
sysselsättningstillfällen, samt räkna ut vilka effekter delta kan bedömas få
på kortare eller längre sikt. Statsföretag kan på detta sätt vara ett verksamt
instrument för statsmakterna.
Om
riksdagen sedan fattar ett beslut grundat på Statsföretags offert har vi
Skr
1979/80: 8 5
därigenom
påtagit oss uppgiften att arbeta i enligthet med beslutet samtidigt som vi
ålagts att söka nå den lönsamhet som sedan skall ligga lill grund för en
fortsatt utveckling. Detta medför ocksä atl kravet på realism måste vara mycket
stort i samspelet mellan statsmakterna och Statsföretag. Vi måste således vara
medvetna om att den beräkning vi gjort är realistisk.
Ett par exempel på offertprincipen
är bildandet av SSAB och Eiser samt Oxo-projektet i Stenungsund. I dessa
projekt har staten genom Statsföretag agerat så att svåra
arbetsmarknadspolitiska problem kunnat lösas. Statsföretag har pä detta vis
gjort en insats för samhället på affärsmässig grund.
Utöver det självklara ansvarel
att driva företagsgruppen på ell professionellt, effektivt och ansvarsmedvetet
sätt har Statsföretag klart markerat sin beredvillighet att medverka i sådana
närings- och regionalpolitiska satsningar som statsmakterna kan besluta. Det är
emellertid viktigt att göra en klar gränsdragning mellan det företagsekonomiska
lönsamhetsbegreppet och de samhällsekonomiska övervägandena.
Statsföretagsgruppen har en begränsad kapacitet att bära ekonomiskt riskfyllda
engagemang.
Det
är väsentligt att det skapas en bättre förståelse för Statsföretags roll i offertsituationer.
Offertförfarandet kan som metod skapa negativa effekter av redovisningsmässig
och finansiell natur. Det är därför viktigt att man finner lösningar på dessa
svåra frågor som till större delen är av redovisningsmässig natur. Lyckas man
med detta kommer det bli lättare att förstå och acceptera rollfördelningen
mellan staten och Statsföretag vid offertförfarandet.
Det
är nämligen staten som fattar de politiska besluten medan Statsföretag har
skyldighet att föra en affärsmässig diskussion om villkoren för sin medverkan.
Skr 1979/80: 8 6
Årsredovisning
Styrelsen
och verkställande direktören för Statsföretag AB får härmed avgiva
årsredovisning för verksamheten under 1978 (sid 667)
Koncernöversikt
Med
1978 har ytterligare ett är lagts till den lågkonjunktur som starkt påverkat
stora delar av svensk industri sedan 1974.
Samtidigt
har 1978 inneburit att grunden lagts för en omstrukturering och utveckling av
basnäringar som stål och malm. Varvsindustri och tekoindustri har garanterats
en någorlunda kontrollerad neddragning under fortsalt prövning av branschernas
framtid. Frågan om den för landet väsentliga omstruktureringen av
skogsnäringen har angripits om än på ett förberedande sätl.
För
Statsföretagsgruppen har verksamhetsåret präglats av de kapitahnten-siva
basindustriföretagens och tekoföretaget Eisers rekonstruktion, men också av en
fortgående stark expansion under lönsamhet i företag som ABAB, KabiVitruTn,
.Kalmar Verkstad, Liber, Nyckelhus, Rockwool och SARA. Svenska Tobaks AB
kvarstår som gruppens största vinslgivare.
Rekonstruktions-
och struktureringsarbetet avseende Berol Kemi, LKAB, NJA och Uddcomb samt en
fortgående omstrukturering av gruppens sammansättning innebär alt Statsföreiagsgruppen
i början av 1979 befinner sig i en förbättrad finansiell situation jämfört med
slutet av 1977. Rekonstruktionsarbetet har emellertid under 1978 ej förmått
neutralisera följderna av en i huvudsak fortsatt svag utveckUng för
basindustrin. Snarare har, på den korta sikt verksamhetsåret utgör i detta
sammanhang, resultatet belastats av de nedskrivningar, som genomförts inom
ramen för detta arbete.
Gruppens
svaga lönsamhet kvarstår under 1978, främst som en följd av den europeiska
stålindustrins fortsatt låga produktionsnivå och återverkningarna härav på
LKAB. Den förbättring i Statsföretagsgruppens kommersiella resultat som
föreligger under 1978 kan främst hänföras tUl att 1977 års kursförluster, i
samband med devalveringarna av den svenska kronan, ej upprepats. Genom att handelsstålsverksamheten
i NJA överförts liU SSAB, Svenskt Stål AB, har Statsföretagsgruppen vidare
avlyfts sitt lidigare svåraste finansiella problem.
Som
tidigare gäller t Stats företagsgruppen består av en huvuddel sammantaget
lönsamma bolag och ett fåtal stora och kapitaUntensiva basindustriföretag med
komplexa problem och stora underskott.
Den
översyn som under 1977 gjordes av den svenska handelsstålsindustrin, och som
bildade grund för SSAB och dess utveckUng, har under 1978 fått en motsvarighet
i en brett upplagd strukturutredning avseende LKABs framtida verksamhet. Med
stöd av statliga kapitaltillskott ges nu bolaget möjlighet lill den
marknadsanpassning och effektivitetshöjning som är nödvändig om malmfältens
långsiktiga överlevnad skall kunna säkras.
Skr 1979/80: 8 7
ASSIs situation, liksom förhållandena för svensk
skogsindustri i övrigt, har som en följd av höstens konjunkturuppgång
förbättrats. ASSIs problem, som i flera hänseenden sammanhänger med hela
skogsnäringens, kvarstår dock i väsentliga avseenden. Sedan slutet av 1978
utreder Statsföretag och ASSI gemensamt bolagets situation.
Med statligt stöd till ombyggnad och modernisering av ASSIs
anläggningar i Karlsborg säkras driften vid en av de större arbetsplatserna i
Norrbotten. Sysselsättningseffekten är här av avgörande regional betydelse.
Eiser är från och med 1978 ett helägt dotterbolag till
Statsföretag. Statsföretag har enligt riksdagsbeslut i uppdrag att inom Eisers
ram samordna de statliga tekoföretagen till en företagsekonomiskt lönsam
koncern.
Återverkningarna av den politiska debatten på kärnkraflprogrammet
har ryckt undan grunden för den kommersiellt arbetande kärnkraftindustrin. Med
statligt stöd rekonstrueras nu Uddcomb och ges en ny inriktning.
Det fortgående struktureringsarbetet avseende gruppens
sammansättning har sedan utgången av 1977 medfört att flera av Statsföretag ABs
direktägda dotterbolag inlemmats i andra bolag, försålts eller avvecklats. Bl a
har byggmaterialgruppen EssBo överförts till ASSI.
En närmare redogörelse för åtgärderna inom gruppens
enskilda bolag under 1978 återfinns i verkställande direktörernas
presentationer av sina bolag sid 68122.
Konjunktur och försäljning
Bedömningen i samband med föregående års bokslut om
konjunktursituationen och gruppens utveckling under 1978 har i allt väsentligt
besannats. En ljusning under hösten har dock gett vissa positiva effekter.
Således har den fakturerade försäljningen under 1978 ökat med 10 % till 10 105 Mkr
(9 187 Mkr), dvs. något över budgeterat värde. Om basindustriföretagen undantages
är ökningen vid jämförbara enheter ca 16 "lo. Jämförbara enheter bland
basindustriföretagen har ökat sin försäljning med ca 14 %.
Skillnaden mellan den totala försäljningsökningen och
ökningen vid jämförbara enheter beror på överföringen av stålverksrörelsen i
NJA till SSAB. Den svarade för drygt 10 % av Statsföretagsgruppens försäljning
1977. Genom tillkomsten av Eiser-gruppen kompenseras dock i huvudsak det
bortfall i gruppens försäljning som överföringen inneburit.
Bland de mänga företag i Statsföreiagsgruppen som ökat sin
försäljning utöver gruppens genomsnitt märks förutom ASSI liksom föregående år ABAB,
som ökat med 18 % till 150 Mkr (127 Mkr), KabiVitrum, som ökat med 17 % tiU 624
Mkr (532 Mkr exkl. Linson Instrument) och Kalmar Verkstad som ökat med 33 %
till 292 Mkr (219 Mkr). För såväl KabiVitrum som Kalmar Verkstad stiger uilandsförsäljningen
snabbare än den inhemska.
Kalmar Verkstad har utvecklats till en av världens ledande
tillverkare av tunga gaffeltruckar. Försäljningen av truckar har under 1978
ökat med ca 50%.
Skr 1979/80: 8 8
Också
Nyckelhus hade framgångar under 1978, främst genom sitt volym-hussystem. Den
fakturerade försäljningen har ökat med 25 % tUl 137 Mkr (110 Mkr).
Försäljningen
ökade starkt för säväl SARA som SMT-Pullmax och Tobaksbolaget. 1 SÄRA är det
främst den kraftiga satsningen inom varuauto-matrörelsen (vending) samt
fortsatt expansion av hamburgerkedjan CLOCK som givit utslag i en
försäljningsökning med 17 % tiU 690 Mkr (588 Mkr). I SMT-Pullmax utgör stora
framgångar på den amerikanska marknaden grunden för en 24-procentig
försäljningsökning. Bolagets försäljning under 1978 uppgick till 284 Mkr (229 Mkr).
Svenska
Tobaks ABs försäljningsökning med 16 % tiU 1 126 Mkr (972 Mkr) beror främst på
cigarrettförsäljningen i moderbolaget samt på expansion i dotterbolag som
Elisabeth Bas, Ekströms och Nordium.
Trots
uppgången i cigarrettförsäljningen har denna endast delvis återhämtats efler
den nedgång som föranleddes av 1977 års skattehöjning. För cigarrer och cigarriller
har någon återhämtning ej skett. Sedan 1976 har konsumtionen minskat med 26 *%.
För piptobak är utveckUngen snarlik. Ökningen av snuskonsumtionen, som är en
förklaring till att cigarrettkonsumtionen per capita endast är hälften så stor
i Sverige som i England och USA, har mattals, 1978 steg konsumtionen med 2 %.
ASSIs
starka försäljningsökning under 1977, då främst baserad pä tillkomsten av nya
enheter, har fortsatt, men nu också tack vare förbättrad marknadssituation. Av
ökningen under 1978 tiU 2 371 Mkr (1 820 Mkr) beror dock mer än hälften på tUlkomsten
av nya företag. Bl a har som nämnts den tidigare EssBo-koncernen överförts till
ASSI.
Produktmässigt
är det främst sågade trävaror och pappersmassa som svarat för expansionen.
Skr 1979/80: 8
9
statsföretagsgruppen
19771978
(Mkr)
1978
1977
Bolag
Fakturerad
Resultat
Investe-
Medel-
Fakturerad
Resultat
försäljning
före extraordinära poster
ringar
antal
anställda
försäljning
före
extraordinära poster
ABAB
150
4
3
1646
127
3
KabiVitrum
624
26
140
2 469
532"
28"
Kalmar
Verkstad
292
33
22
936
219
31
Liber
403
5
22
1200
361
5
Nyckelhus
137
3
1
263
110
0
Rockwool
618
1
123
2 567
571
24
SARA
690
6
36
4 970
588
6
SMT-Pullmax
284
6
12
1072
229
6
Svenska
Tobaks AB
1 126
254
30
3 232
972
232
SVETAB
90
1
4
153
98
5
Delsumma
4 414
325
393
18
508
3 807
340
Basindustriföretagen'
4 766
1012
958
17
881
4 939
-1 193
Övriga
dotterbolag
978
- 255'»
45
7 236
630
- 105
Statsföretag
AB
0
22
0
65
0
- 183
Koncerneliminering
- 53
35
189
84
Statsföreiagsgruppen
(otalt
10 105
929
13%
43
690
9 187
-1 057
"Exkl.
Linson Instrument.
2'
Assi, Berol Kemi och LKAB. 1977 även NJA.
''Varav
nytiUkommande Eiser 107 Mkr och Uddcomb 40 Mkr.
Berol
Kemis försäljningsökning med II % tiU 572 Mkr (516 Mkr) beror främst på ett
utökat produktprogram.
Utvecklingen
för LKAB har liksom under 1977 starkt påverkat Statsföretagsgruppens ekonomi.
Produktionsstörningar i Kanada samt ökad stålproduktion i Europa har visserligen
lett till en starkt ökad leveransvolym från 19 Mt till närmare 25 Mt, men
ökningen har skett till genomsnittUgt lägre priser, vilka under 1978 legat 13 %
under föregående års nivå. Trots detta har försäljningen ökat med 12 "7o
till 1 823 Mkr (1 624 Mkr).
SSAB,
som nu avslutar sitt första verksamhetsår, ägs till 50 % av Statsföretag AB.
Bolaget, som ej konsolideras i gruppen, har som väntat drabbats hårt av den
svaga stälkonjunkturen. SSAB-koncernens fakturerade försäljning uppgick till 3
478 Mkr, vilket ligger i nivå med den prognos som ingår i regeringens
proposition 1977/78:87 och som utgör grunden för SSABs bildande.
Statsföretagsgruppens
försäljning på utländska marknader har, främst som en följd av
basindustriföretagens ökade försäljning, förändrats kraftigt. För 1978 uppgick
gruppens utlandsförsäljning tiU 5 104 Mkr (4 410 Mkr). Härav avsåg 4 315 Mkr,
85 %, kunder i Europa, 324 Mkr, 6 %, kunder i Nordamerika samt 465 Mkr, 9
"la, kunder i övriga världen. Försäljningen utanför Europa och
Nordamerika har därmed i det närmaste fördubblats under 1978.
Skr
1979/80: 8 10
Av den totala utländska försäljningen svarar basindustriförelagen
för 72 Vo. Bland övriga företag har KabiVitrum, Tobaksbolaget, Eiser, SMT-Pullmax
och Kalmar Verkstad den största försäljningen.
Försäljning
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
(Mkr)
ASSI
662
945
1 665
1 238
1 501
1 820
2 371
Berol
Kemi
247
476
416
474
516
572
KabiVitrum
247
286
305
377
448
536
624
LKAB
1 304
1 480
2 042
1 846
2 059
1 624
1823
NJA
465
655
994
968
872
978
40
Rockwool
101"
455
571
618
SARA
362
375
423
481
549
588
690
Svenska
Tobaks AB
483
481
629
811
927
972
1 126
Eiser
686
Uddevallavarvet
341
405
566
410
833
Övriga
bolag
577
732
963
1 275
1 629
1 582
1555
Summa
4 441
5 606
8 063
7 923
9 747
9 187
10
105
"avser 1/1031/12
Resultat
Den svaga konjunkturen för landets basindustri drabbade
Statsföretagsgruppens resuhat kraftigt 1976/1977. På grund av
basindustriföretagens ofta stora regionala betydelse ansågs redan under 1977
speciella statliga åtgärder nödvändiga för atl trygga den fortsatta
verksamheten i dessa företag. Utnyttjandet av Statsföretag vid teko-industrins
kris, liksom osäkerheten ifråga om den framtida energipolitiken, har även detta
starkt påverkat resultatutveck-Ungen och omfattningen av de statliga uUskotten
under verksamhetsåret.
Medan rörelseresultatet efter avskrivningar försämrats med
61 Mkr tiU 511 Mkr har resultatet efter finansiella intäkter och kostnader
förbättrats med 128 Mkr. Detta kan förklaras med kursdifferensernas utveckUng.
Medan nettobelastningen 1977 uppgick liU 363 Mkr begränsades den 1978 tiU en
obetydlighet.
Stor skillnad föreligger mellan Statsföretagsgruppens
resultat efter finansiella intäkter och kostnader och resuhatet före
bokslutsdispositioner och skatt, vilket förklaras av statliga tillskott och
övriga extraordinära poster. Medan resultatet efter finansiella intäkter och
kostnader trots en förbättring på 12 «7o innebär en förlust med 929 Mkr (1 057
Mkr) begränsas förlusten före bokslutsdispositioner och skatt till 523 Mkr (1
395 Mkr).
Följande större extraordinära intäkter ingår i 1978 års
resultat före bokslutsdispositioner och skatt:
tillskott och lån med viUkorlig återbetalningsskyldighet
från staten på 1 693 Mkr avseende
Karlsborgs-projektet (ASSI) med 550
Mkr för finansiering av syssel-sältningsmotiverad investering
Oxo-projektet (Berol Kemi/Beroxo)
med 300 Mkr för finansiering av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr
1979/80: 8 1 ]
investering
delvis motiverad av effekterna på råvaruförsörjning, handelsbalans och
sysselsättning
LKAB med 674 Mkr för täckning av förluster 1978 och för sysselsättningsfrämjande
investeringar och ätgärder
Uddcomb med 114 Mkr för täckning av balanserad förlust, rörelseförlust
1978 samt nedskrivning av vissa anläggningstUlgångar
regionala satsningar via NJA (NJA-Invest AB) och Svelab på sammanlagt
55 Mkr främst för sysselsättningsskapande verksamhei och företagsutveckling
upplösning av beskattade reserver på 494 Mkr för bl a täckning av förluster i Eiser
med 140 Mkr och återbetalning av överskottsmedel i samband med bildandet av SSAB
med 342 Mkr.
Bland
extraordinära kostnader märks avsättningar lill beskattade och obeskattade
reserver samt tiU bundet eget kapital på 979 Mkr i anslutning till den redovisningsmässiga
behandlingen av ovan nämnda tillskott. Till detta kan nämnas nedskrivningar av
anläggningstillgångar pä 305 Mkr avseende främst LKAB, Uddcomb och Berol Kemi.
För
ytterligare information om den redovisningsmässiga behandlingen av de statliga
tillskotten, se nol 1 "Redovisningsprinciper" sid 2529 saml sid 4849
"Påverkan av statliga tillskott på resultatet före bokslulsdispositioner och
skatt".
Bland
de många bolagen med positivt resultat märks ABAB med elt resultat före bokslulsdispositioner
och skatt på 4 Mkr (3 Mkr), KabiVitrum med 27 Mkr (29 Mkr exkl Linson
Instrument), Kalmar Verkstad med 35 Mkr (31 Mkr), Liber med 5 Mkr (5 Mkr),
Nyckelhus med 3 Mkr (O Mkr), Rockwool med 5 Mkr (25 Mkr), SARA med 6 Mkr (14 Mkr)
och Svenska Tobaks AB med 238 Mkr (228 Mkr). Tobaksbolagets resuhat innebär en
avkastning på genomsnittligt arbetande kapital exklusive tobaksskatt med 17 "lo.
Motsvarande avkastning för Kalmar Verkstad uppgår till 14 "lo.
Resultat
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
(Mkr)
ASSI
24
111
479
71
46 -
363
280
Berol
Kemi
6
110
16
46 -
81
- 56
KabiVitrum
20
19
25
31
23«
28)
26
LKAB
252
216
370
322
22 -
- 620
-675
NJA
36
34
24
-172
713 -
- 129
83
Rockwool
9"
32
24
1
SARA
- 27
19
1
3
1
6
6
Svenska
Tobaks AB
137
119
149
204
227
232
254
Eiser
-107
Uddevallavarvet
16
50
39
29
85
Övriga
bolag
- 85
-123
- 106
-160
- 22 -
154
- 15
Summa
253
413
1 043
353
-437 -
1 057
929
"avser 1/1031/12 ' exkl Linson
Skr 1979/80: 8 12
1
ABAB har det ökade behovet av bevakning, värdetransporter, låsservice och
skyddsplanering bildat underlag för resultatutvecklingen. Även lokalvårdsverksamheten
har givit ett ökat positivt bidrag.
KabiVitrums
resuhatnivå har kunnat bibehållas trots alt bolaget befinner sig i ett
intensivt utbyggnadsskede med snabbt stigande räntebörda. Denna
resultatutveckling har varit möjUg tack vare den starka efterfrågan på produkter
som Intralipid avsett för intravenös näringstillförsel och tillväxthormonet
Crescormon. Dessa produkter har utvecklats av KabiVitrum inom ramen för en
avancerad forskningsverksamhet.
Kalmar
Verkstads goda resultat är främst en följd av företagets exceptionella
framgångar på trucksidan. Förelaget har en ledande position på världsmarknaden
när det gäller de tyngsta truckarna på över 25 ton. I storleksnivån 1020 ton
har bolaget en betydande världsmarknadsandel.
I
Liber har det fortsatta arbetet på divisionsbasis inneburit successivt förbättrade
resultat för stora delar av bolaget. Resultatet har dock belastats av
förhållandevis stora rekonstruktionskostnader i verksamhet som förvärvats under
året.
Nyckehus'
resultat innebär en klar förbättring jämfört med föregående år. Det är de
nyckelfärdiga s k volymhusen, vars resultat stadigt förbättrats, som främst
svarar för den positiva utvecklingen.
Som
en följd av den mycket kraftiga nedgången i landets industriinvesteringar har Rockwools
utveckling under 1978 varit betydligt svagare än som förutsetts. Främst är det
divisionerna Isolerprodukter och Isenta som drabbats. Under hösten har dock
marknadsförutsättningarna förbättrats något. Genom bland annat introduktion av
en ny ullkvalitet väntas en återgång till tidigare års resultatnivå.
SARAs
fortgående omstrukturering har trots den aUmänna ekonomiska åtstramningen
möjliggjort en fortsatt utveckUng med positivt resultat. Ett betydande arbete
har nedlagts på att begränsa beroendet av intäkter från s k enarmade banditer
vilka från årsskiftet 1978/1979 ej är tillåtna. Bortfallet bedöms dock ej
kunna kompenseras under 1979.
Resultatnivån
i Tobaksbolaget har trots tobakskonsumtionens stagnation dock kunnat upprätthållas
genom bl a höjd produktivitet och genom framgångsrika nylanseringar, vilket
givit en något ökad marknadsandel för bolagets cigarretter.
För ASSIs
del vände 1978 den nedåtgående trenden, om än på en resultatmässigt svag nivå.
Företagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt förbättrades till 225
Mkr (238 Mkr).
Trots
högre försäljningspriser och lägre råvarukostnader inger ASSIs nuvarande
situation oro. Även om förädlingsindustrin ger ett potitivt utbyte drivs den traditioneUa
produktionen, trots högt kapacitetsutnyttjande, med stora underskott. För
kostnadstäckning saknades i början av 1979 fortfarande 75 dollar/ton på cellulosaprisel
och 25 dollar/ton på linernoteringen.
Skr
1979/80: 8 13
Kostnadsnivån och den svaga dollarkursen gör bulkproduktionen
förlust-bringande och hotar överlevnaden inom hela skogsindustrin.
Berol Kemi har, med undanlag för en kort period kring
oljekrisen, under en följd av år visat en otillfredsställande lönsamhet.
Resultatet före bokslulsdispositioner och skatt uppgick för 1978 tiU 63 Mkr (183
Mkr). Redovisade värden för såväl 1977 som 1978 påverkas dock av etl flertal
större extraordinära poster, vilket försvårar jämförbarheten mellan åren.
Under ny ledning har i bolaget genomförts etl rekonstruktionsprogram avseende
strategi och organisation. Vidare har en finansiell rekonstruktion av bolaget
genomförts med hjälp av Statsföretag.
LKABs resultatsituation har trots den väsentligt högre utleveransen
under 1978 inte förändras. Resultatet före dispositioner och skatt pä 367 Mkr
(643 Mkr) har med 586 Mkr påverkats av statUga tillskott och bidrag men också
av en extraordinär nedskrivning med 220 Mkr. Resultatet efter finansiella
intäkter och kostnader har försämrats något, 675 Mkr 1978 mot 621 Mkr 1977.
Det statliga tillskottet ingår som ell led i den
rekonstruktion och utveckling av LKAB, vars riktlinjer drogs upp i en gemensam ulredning
meUan Statsföretag och LKAB våren 1978. Åtgärdsinriktningen inom LKAB liksom
förhandlingarna med staten har i väsentlig utsträckning baserats på denna
utredning. För att LKAB skall kunna överleva i ett läge där den europeiska
stålindustrins produktion ligger väsentligt under 1974 års nivå och där låga
sjöfrakter ej ger nämnvärd fördel fordras fortsatt intensiv effektivisering av
bolaget. Den gemensamma utredningen underströk vikten av redan initierade
program för forskning och utveckling och för höjning av effektiviteten i
verksamheten. Vidare fastslogs, atl kostnadsnivån för järnvägsfrakterna måste
sänkas, och att kostnaden för bolagets personalöverskott ej kunde bäras av
företaget. En finansiell rekonstruktion med statliga medel bedömdes nödvändig
för att möjlliggöra en utveckling mot lönsamhet några år in på 1980-talet.
Statsföretag har hemställt hos regeringen om dels
tillskott för förlusttäckning med 700 Mkr, dels lån med villkorlig återbetalningsskydighel
för åren 19791981 med 1 100 Mkr och dels tillskott med 135 Mkr för sysselsättningsprojekt
under 1979. Riksdagen har fattat beslut i överensstämmelse med hemställan.
Förutom det statliga tillskottet avseende den finansiella
rekonstruktionen har LKAB i enlighet med proposition 1977/78:96 erhåUit
resurser frän staten och Statsföretag för sysselsättningsmotiverade åtgärder. I
december 1978 träffades ett nylt fraktavtal med SJ, som kommer att sänka
bolagets fraktkostnader i förhållande till tidigare avtal. De insatta effektiviseringsåtgärder-na
har lett tiU stora kostnadssänkningar. Den positiva utvecklingen har emellertid
motverkats av dollarkursens utveckling.
Resultatet för det hälftenägda SSAB, Svenskt Stål AB,
uppgår före bok-
Skr 1979/80: 8 14
slutsdispositioner
och skatt till 13 Mkr för bolagels första verksamhetsår. Resultatet har då
emellertid påverkats av ett statligt rekonstruktionslån med 684 Mkr. Resultatet
är drygt 100 Mkr bättre än vad som förutsattes i proposition 1977/78:87.
Speciella
förutsättningar kan sägas gälla för Eiser och Uddcomb. Båda bolagen arbetar på
marknader där villkoren i hög grad påverkas av politiska beslul.
Den
svenska teko-industrins strukturella problem har sin bakgrund i en snabb
importökning från länder med väsenfligt lägre lönekostnader än Sverige. Denna
har resulterat i kraftigt sjunkande lönsamhet och sysselsättning inom
branschen.
De
i Eiser-koncernen ingående företagen är en heterogen grupp av textil-och
konfektionsföretag, vilka sinsemellan visar en splittrad bild beträffande marknadsläge
och konjunkturförutsättningar. Under 1978 har verksamheten inriktats mot att
lösa gruppens mest akuta problem. Eisers resultat före bokslulsdispositioner
och skatt uppgår för 1978 till 42 Mkr. Resultatet har då emellertid inom ramen
för extraordinära intäkter och kostnader påverkats positivt av tillskott enligt
proposition 1977/78:73 med 140 Mkr.
Uddcombs
verksamhet har även under 1978 visat stort underskott. Marknaden för såväl
kärnkraftkomponenter som för processutrustning kännetecknas av betydande
överkapacitet. Ulredning pågår om företagels framtida inriktning, men en
neddragning av verksamheten är ofrånkomlig.
1
anslutning härtiU har Statsföretag begärt finansieUt stöd för att rekonstruera
Uddcomb med ett kapitaltillskott på 114 Mkr avseende täckning av såväl
balanserade förluster som rörelseförluster 1978 samt nedskrivning av vissa
anläggningstillgångar inkl Ucensrättigheter. Då prognoser visar atl bolaget
även åren 19791981 torde komma att visa negativa resultat har Statsföretag
anfört all även dessa förluster bör täckas med statliga medel. Regeringen har
i proposition 1978/79:104 om finansiellt stöd till Uddcomb, vilken antagits av
riksdagen, i allt väsentligt beaktat Statsföretags synpunkter.
Investeringar
och lagerutveckling
Tidigare
mönster med hög investeringstakt och med huvuddelen av investeringarna i
basindustriföretagen har också präglat 1978. En väsentlig del, ca 420 Mkr av de
958 Mkr som under året investerats i gruppens basindustriföretag, har
emellertid skett inom ramen för statligt finansierade projekt. Sär-hålles dessa
investeringar kan sägas att den förändring av det kommersiella
investeringsmönstret bort från basindustrin, som påbörjades 19761977, nu framträder
klarare. Förutom all investeringarna vid sidan om basindustriföretagen ökat
med 40 % till 438 Mkr har stålrörelsens överföring till SSAB och kraftiga
neddragningar i LKAB påverkat gruppens totala investeringar, som för 1978
uppgått tUl 1 396 Mkr (1 503 Mkr).
Skr
1979/80: 8 15
LKAB
är dock fortfarande gruppens största investerare. En stor del av bolagels
investeringar, som uppgick till 397 Mkr (558 Mkr), är en följd av tidigare
fattade beslut och avser främst arbeten för den nya 775-metersnivån i Kiruna. HärtiU
har investeringar på 88 Mkr finansierats av det särskilda statliga stödet för
sysselsättning av övertalig personal. Investeringar på 19 Mkr har finansierats
av Statsföretag AB.
TUI
övriga stora investerare hör ASSI med investeringar på 320 Mkr, Berol Kemi/Beroxo
med 241 Mkr, KabiVitrum med 140 Mkr och Rockwool med 123 Mkr.
ASSI.
Med stöd av ett statligt tillskott på 275 Mkr och ett lån med viUkorlig
återbetalningsskyldighet på samma belopp har en utbyggnad av Karis-borgsverkens
kapacitet för oblekt långfibrig massa påbörjats. Investeringen är
kostnadsberäknad till 565 Mkr. Den innefattar uppförande av en ny fiberlinje
och stora miljömässiga reinvesteringar och är primärt sysselsättningsmässigt
motiverad. I Lövholmen, Piteå, investerar ASSI i en ombyggnad för ökad
användning av björkmassaved. Därigenom frigörs barrmassaved för Karlsborgs
bruk.
Berol
Kemi/Beroxo. Investeringarna avser i huvudsak Oxo-projektet som innebär
uppbyggnad av en anläggning för tillverkning av oxo-alkoholer och mjukningsmedel
i Stenungsund. Projektet som stöds av ett statligt kapitaltillskott på 300 Mkr
motiveras till väsentlig del av sysselsättnings- och handelsbalanseffekter.
KabiVitrum.
Satsningarna inom ramen för tidigare beslutat investeringsprogram avseende
forskningsanläggningar och ytteriigare produktionskapacitet har fortsatt.
Rockwool.
Huvuddelen av bolagets investeringar avser den nya mineralullsfabriken i Hällekis
samt om- och tillbyggnaden av bolagets anläggningar i Gimo. Produktionen vid
den nya fabriken i Hällekis påbörjades planenUgt under hösten 1978.
Tillverkningen vid fabriken baseras på en ny unik processteknik, som framtagits
inom bolaget. Med denna teknik som grund tillverkas nu en ny generation isolerprodukter,
en ny ullkvalitet.
Investeringarna
i det hälftenägda bolaget SSAB uppgick under 1978 till 201 Mkr.
Investeringar
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
(Mkr)
ASSI
116
40
203
208
286
189
320
Berol
Kemi
6
20
97
125
95
241
KabiVitrum
32
25
15
20
65
95
140
LKAB
308
339
290
364
578
558
397
NJA
255
339
321
439
335
349
16
Rockwool
5
22
64
123
Svenska
Tobaks AB
10
13
23
21
30
26
30
Eiser
__
--
12
Uddevallavarvet
25
16
105
193
225
Övriga
bolag
185
78
121
190
174
127
117
Summa
931
856
1 098
1 537
1 840
1 503
1396
Skr 1979/80: 8
16
Varulager
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
(Mkr)
ASSI
246
250
428
681
846
884
759
Berol
Kemi
88
108
120
133
87
KabiVitrum
74
79
103
117
129
165
218
Karlskronavarvet
65
88
93
171
173
___
LKAB
256
236
277
734
947
1 045
565
NJA
210
302
425
721
607
821
4
Svenska
Tobaks AB
247
265
339
367
412
472
Sll
Uddcomb
39
48
107
111
164
140
134
Eiser
186
Uddevallavarvet
195
250
266
485
366
Ö vriga bolag
125
183
235
285
437
494
451
Summa
1 457
1 701
2 361
3 780
4 201
4 154
2 915
Statsföretagsgruppens
totala lagervärde vid utgången av 1978 uppgick till 2 915 Mkr (4 154 Mkr). Den
lagerneddragning som ej kunde åstadkommas 1977, då LKABs marknadssituation
tvingade fram en lageruppbyggnad, har 1978 blivit verklighet. Vid jämförbara
enheter har varulagrets bokförda värde sjunkit med 16 "Vo. LKABs
malmlager vid årets slut uppgick då till 8 Mt (15 Mt). Det bokförda värdet av
detta varulager uppgick till 565 Mkr (1 045 Mkr).
Struktur
Statsföretagsgruppens
förankring i basindustrin med åtföljande starka konjunkturberoende, Uksom de
uppgifter som mot statlig finansiering givits gruppen, har både motiverat och
accelererat en fortsatt förändring av gruppens struktur.
SSAB.
I januari 1978 beslutade riksdagen i enlighet med proposition 1977/78:87 om
finansiell medverkan vid bildandet av ett handelsstålsbolag. I bolaget SSAB,
Svenskt Stål AB, ingår stål- och gruvrörelserna från Gränges AB, NJA och Stora
Kopparbergs Bergslags AB samt Gränges järnvägsrörelse. Statsföretag äger 50 "lo
av bolaget. Aktierna förvärvades genom försäljning av anläggningstillgångarna
i NJA och med stöd av 700 Mkr i slatUga medel.
ASSI.
Per den 31 augusti 1978 överfördes EssBo-gruppen till ASSI.
Berol
Kemi. Per den 31 december 1978 uppdelades bolaget så alt Oxo-projektet och
division Industrikemi lades i ett separat bolag, Beroxo, direkt under
Statsföretag AB. Detta bolag ägs lill 75 "!o av Statsföretag och till 25 "!o
av Berol Kemi.
Eiser.
Enligt riksdagsbeslut grundat på proposition 1977/78:73 har Statsföretag AB erhåUit
ägaransvar för de statUga tekobolagen. Resterande 50 % av aktierna i AB Eiser,
vilka innehades av staten, överfördes per den 1 januari 1978 till Statsföretag
AB. Fr o m detta datum sammanfördes de statliga tekoföretagen tiU en
underkoncern i Statsföretagsgruppen med AB Eiser som moderbolag. Den nya
tekokoncernen bildades förutom av Eiser med dotter-
Skr
1979/80: 8 17
bolag av Algots AB, SweTeco (Textile Products) AB med
dotterbolag (övertogs från Sveriges Investeringsbank AB), av Stigtex AB och
Nyland Mattor AB (överfördes från Statsföretag AB), av Trivab Konfektions AB
(överlogs från Förenade Fabriksverken) samt av AB Malmö Strumpfabrik och
Brasons Konfektions AB.
Fr o m den 1 januari 1979 har en ny organisation införts i
Eiser, varvid den rörelsedrivande delen av AB Eiser samt de rörelsedrivande
dotterbolagen sammanförts i sex divisioner. I samband härmed ombildades
dotterbolagen tiU kommissionärsbolag och moderbolaget övertog samtliga
tillgångar och skulder i dem.
Lövånger Elektronik AB. Per den 1 augusti 1978 överläts
bolaget lill Rune Flinth och Kjell Nordström 3D-gruppen AB.
Sonab Communications AB. Bolaget såldes per den I januari
1978 till Svenska Radio AB (SRA).
Nyland Mattor AB och Stigtex AB. Per den 1 januari 1978
överfördes bolagen lill AB Eiser.
Under första lertialel 1978 överfördes LKABs 50-procentiga
aktieinnehav i Svenska Petroleum AB (SP) liU Statsföretag AB. SP konsolideras
ej i Stats-företagsgruppen.
Bland dotterbolagens förvärv och försäljning märks Kalmar
Verkstads förvärv av samtliga aktier i Lagaholm AB (LAGAB), Laholm och SMT-Pullmax
ABs överlålelse per den 31 augusti 1978 av AB Bröderna Wikströms Mekaniska
Verkstad i Skellefteå till ett konsortium bestående av anställda och
civilingenjör Rudolf Wiklund, Täby. Under hösten sålde Svetab sin andel i Elkapsling
AB till delägaren Herbert Åsberg, Ange.
Finansiering och soliditet
Investeringsvolymen har under året legat på en
förhållandevis hög nivå. Genom en neddragning av rörelsekapitalet och en
sänkning av likviditetsnivån har den långfristiga upplåningen inom gruppen
dock begränsats till 595 Mkr. Härav svarar Statsföretag för 311 Mkr.
Likviditeten har reducerats med 496 Mkr uU totalt 1 748 Mkr
(2 244 Mkr).
Sohditeten uppgår vid 1978 års utgång tiU 34 "lo.
Personal
Liksom under närmast föregående år har gruppens struktur-
och konjunkturproblem under 1978 starkt påverkal handläggningen av
personalfrågorna. Inom ett flertal av gruppens förelag har man med olika medel
angripit konstaterade personalöverskott. Så har exempelvis ASSI under 1977/78
genomfört etl program för personalreduktion, som resulterat i indragning av ca
350 befattningar (genom förtidspensioneringar och naturlig avgång). Trots ned-
2 Riksdagen 1979/80. Nr 8
Skr 1979/80: 8 18
dragning
av personalstyrkan med 950 personer på 2 år, kvarstår i LKAB etl betydande
personalöverskott. Genom ett omfattande sysselsättningsprogram som finansierats
med särskilda medel från Statsföretag och staten, har friställningar kunnat
undvikas. Programmet har bl a inneburit tidigareläggning av vissa
investeringar.
Inom
ramen för det statUga rekonstruktionsuppdragel avseende Eiser har under 1978
drygt 900 anställda blivit uppsagda. Därav har ca 250 slutat under året. Till
följd av riksdagens beslut i december 1978 om fortsatt drift vid Eisers
norrlandsfabriker har 580 av de meddelade uppsägningarna uppskjutits. Andra
företag som brottas med personlalöverskott är Berol Kemi, Carbox, Cea-verken,
SARA och Uddcomb.
Hälftenägda
SSAB har antagit ett mycket ambitiöst åtgärdsprogram för att skapa
personalbalans inom företaget och hantera frågor om övertalig personal.
Struktureringsarbetet har också inneburit särskilda insatser i syfte att finna
nya produkter och ny verksamhet på orter som drabbats av inskränkningar.
Under
senare hälften av 1978 upptogs förhandlingar mellan SFO, Statsföretagens
Förhandlingsorganisation, å ena sidan saml LO och PTK å andra sidan om ett
medbestämmandeavtal för de statsägda bolagen. Förhandlingarna resulterade den
3 mars 1979 i ett avtal som t o m den 30 september 1980 reglerar
medbestämmandefrågor inom SFO-området, dvs. för praktiskt taget alla företag i
Statsföretagsgruppen. Medbestämmandeavtalet meUan SFO och LO/PTK är ett
rekommendationsavtal som i nästa steg avses bli antaget som kollektivavtal på
branschnivå genom förhandUngar mellan SFOs branschkommittéer och berörda
förbund inom LO och PTK. Därefter är tanken atl avtalet skall sättas i praktisk
tillämpning i företagen genom lokala överenskommelser mellan de enskilda
företagen och de lokala arbetstagarorganisationerna.
Utsikter
för 1979
Den
konjunkturförbättring som väntas för såväl Sverige som för väsentliga delar av
Västeuropa i övrigt bedöms visserligen förbättra Statsföretags-gruppens
kommersiella ekonomiska utfaU men inte i en sådan utsträckning att ett positivt
resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppnås. De finansiella
rekonstruktioner som genomförs i LKAB och Uddcomb begränsar dock dessa företags
belastning på gruppen.
Basindustriförelagen
bedöms öka sin försäljning men lill otillräckliga priser. Bortsett från
basindustriföretagen väntas dock ett positivt resultat för
Statsföretagsgruppen. För många av företagen ter sig utsikterna för 1979 gynnsamma.
Så är förhållandet för ABAB, ASSIs enheter för wellpapp och förpackningssystem
liksom för KabiVitrum, Kalmar Verkstad, Liber, Nye-
Skr 1979/80: 8 19
kelhus,
Rockwool, Tobaksbolaget m fl. Statsföretagsgruppens försäljning väntas öka med
närmare X3 "lo.
Investeringarna
väntas i förhåUande till 1978 öka med 15 ä 20 "/o.
Moderbolaget
Statsföretag
ABs möjligheter att erhålla förräntning på aktiekapitalet i dotterbolagen är
liksom föregående år starkt begränsade. Behovet av koncernbidrag och
aktieägartillskott i dessa är fortfarande av sådan omfattning att detta lett
till förlust för Statsföretag AB även 1978. Resultaträkningen ulvisar dock ett
betydligt mindre underskoll än 1977. Till största delen hänför sig
resultatförbättringar till minskade kursförluster. Förlusten i Statsförelag AB
för 1978 uppgår tiU 36 Mkr (205 Mkr).
De
särskilda tillskott som erhållits från staten för finansiella rekonstruktioner
i LKAB och Uddcomb, för investering i petrokemisk industri, för satsning på
utbyggnad av ASSIs fiberenhet i Karlsborg, för engagemanget i handelsstålindustrin
samt för avvecklingen av Stålverk 80 har i redovisningen behandlats så att
resultatet före bokslutsdispositioner och skatt ej påverkats.
Finansieringen
av Norrlandsfondens verksamhet har från 1978 övertagits av staten.
Upplåningen
i Statsföretag AB har under 1978 kunnat begränsas tiU elt svenskt
obligationslån på 150 Mkr, samt utbyte av två stycken multicurrency-lån om
vardera $ 10 miljoner mot ett nytt lån på $ 25 miljoner.
Under
1977 beslutad nyemission i Statsföretag AB med 350 Mkr har genomförts under
1978, varefter aktiekapitalet uppgår till 3 125 Mkr.
Under
verksamhetsåret har Statsföretag AB medverkat tiU dotterbolagens finansiering
genom lån och borgen samt genom nyemission på 40 Mkr i Berol Kemi AB och 75 Mkr
i Beroxo AB. Borgens- och ansvarsförbindelser har minskat med 229 Mkr till 1
462 Mkr. Nedskrivning av aktier har skett avseende Ceaverken AB med 4,0 Mkr,
Statsföretag International AB med 0,1 Mkr samt Statsraff AB med 0,4 Mkr mot
aktiereserv som därefter uppgår till 19,3 Mkr.
Den
i samband med regeringens proposition 1977/78:87 föreslagna nyemissionen i
Statsföretag AB med 350 Mkr samt aktieägartillskottet med 350 Mkr har beslutats
och reglerats. Aktierna i SSAB är efter nyteckning och överföring från NJA per
den 31 december 1978 upptagna tUl I 400 Mkr.
Äv
den i 1977 års bokslut avsatta beskattade reserven, 540 Mkr, har i enlighet
med proposition 1977/78:73 190 Mkr upplösts och utnyttjats för tillskott till Eiser.
Den resterande delen av den beskattade reserven, 350 Mkr, som hänför sig till
nyteckning av aktier i SSAB, kvarstår.
Utbetalda
löner och arvoden samt medelantal anställda redovisas under "Personal"
bland kommentarerna till bokslutet (sid 40).
Skr 1979/80: 8 20
Moderbolagets
brandförsäkringsvärden uppgår till 2 Mkr (se även not 21 sid 63).
Den av regeringen under
1977 beslutade utredningen om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål
avslutades i december 1978, SOU 1978:85.
Statsföretag AB har till
budgetdepartementet inlämnat dispensansökan för befrielse från kommunal
beskattning av koncernbidrag i givande bolags kommuner, avseende sådana
koncernbidrag som lämnats i förlusttäcknings-syfte.
Moderbolagets
ställning och resultat framgår av moderbolagets bokslut sid 5565.
Koncemens
bokslut redovisas på sid 2145.
Skr 1979/80: 8 21
Statsföretagsgruppens resultaträkning (Mkr.)
Not 1
1978 1977
10 104,5 186,5
10 291,0
9 186,6 110,7
9 297,3
-10
232,4
9 134,5
58,6
162,8
- 18,7
- 0,1
416,1
124,8
- 5,4
- 4,7
-
569,8
21,9
449,2
132,8
5,5
3,3
-
612,7
- 511,2 0,2
449.9 58,9
2,8 208,4 107,2
318,4
5,3
266,3
36,4
308,0
623,6 -113,2
- 736,8
- 562,0
- 412,4
-
974,4
929,4
1
057,4
1 693,2 493,7
1 457,3 745,0
21,3 59,7
2 267,9
150,2
33.7
2 386,2
-342,4 304,6 609,4
355,0
102.3
913,4
-
24,6
246,7
-
16,6
1 021,3
275,0 289,0
1 861,6
85,3
2 724,0
523,1
-1 395,2
Rörelsens intäkter Fakturerad försäljning (not 2) Övriga
rörelseintäkter
Rörelsens kostnader Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader
Rörelseresultat före avskrivningar
A vskrivningar enligt plan
Goodwill
Pågående nyanläggningar
Maskiner och inventarier
Byggnader
Mark och övrig
fast egendom
Övrigt
Rörelseresultat efter avskrivningar
Lagerslöd (not 3) Finansiella intäkter Utdelning på aktier
Ränteintäkter Övrigt (not 4)
Finansiella kostnader Räntekostnader Övrigt (not 4)
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader
Extraordinära intäkter
Tillskott
från staten (not 5)
Upplösning
av beskattade reserver (not 6)
Realisationsvinst
vid försäljning
av
anläggningstillgångar (not 7)
Övrigt
(not 8)
Extraordinära kostnader Återföring till staten av tidigare
lämnat aktieägartillskott (not 6) Nedskrivning av anläggningstillgångar (not 9)
Avsättning till beskattade reserver (not 10) Koncernmässig realisationsförlust
vid försäljning av dotterbolagsaktier (not 11) Avveckling av Stålverk 80,
bildande av SSAB (not 12) Överföring av lån på särskilda villkor till bundet
eget kapital (not S) Övrigt (not 13)
Resultat före bokslutsdispositioner och skatter
_______________________________________ __________ 1978 1977
- 8,0
97,8
11,4
- 4,6
4,7
393,6
182,2
54,9
- 55,3
28,9
15,6
13,8
87,5
231,2 33,0
884,1
- 435,6
511,1
105,8 28,5
81,0
- 60,5
512,9
-
652,6
0,3
0,6
Bokslutsdispositioner Förändring av lagerreserver
Förändring av avskrivningar utöver plan Av investeringsfonder ianspråklagna
medel Avsättning till investeringsfonder Förändring av särskilda
investeringsfonder Förändring av arbetsmiljöfonder Upplösning av obeskattade
och beskattade reserver i under året sålda bolag (not 14) Övrigt
Resultat före skatter
Skatter
Förändring av latenta skatter (not 15)
Resultat efter skatter
Minoritetsandelar i årets resultat
Ärels förlust _ 513,2 652,0
Noterna på sid 2539 utgör en del av resultaträkningen
Statsföretagsgruppens balansräkning (Mkr.)
Not
1 1978 1977
Tillgingar
Omsättningstillgångar (not 33) Kassa och bank (not 16)
Aktier och andelar (not 16, 20) Kortfristiga placeringar obligaiioner och andra
värdepapper (not 16) Växelfordringar (not 17)
Kundfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Skattefordringar
Förskott till leverantörer
Övriga fordringar (not 18) Varulager (not 19)
Spärrade medel hos Sveriges Riksbank För
investeringsfonder För särskilda investeringsfonder För arbetsmiljöfonder
Anläggningstillgångar (not 33) Aktier och andelar (nol 20)
Obligationer och andra värdepapper Övriga fordringar (not 21) Patent m m (not
22)
Goodwill (not 23)
Pågående nyanläggningar (not 24)
Maskiner och inventarier (not 25)
Byggnader (not 26)
Mark och övrig fast egendom (not 27)
Summa tillgångar
1 301,3 33,9
1 538,3 40,8
412,5 285,6
665,0 32,6
1
817,6
139,8
13,5
16,6
1 730,7
100,6
41,2
8,9
1 479,3
2 915,1
8 415,2
1 854,3 4 153,9
10,166,3
58,8
0,1
10,9
69,8
41,0 11,8 16,4
69,2
1
502,1
10,6
712,9
19,8
94,6
11,6
382,2
27,1
107,0
1 147,0
3 076,3
2 243,7
267,3
9 086,7
133,0
776,0
3 323,0
2 339,2
293,0
7 379,7
17 571,7
17 615,2
Ställda
panter m m: Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Övrigt
1 603,6 1 106,6
74,2
IIMA
1 892,1
1 226,7
91,2
3 210,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Noterna på sid 2539 utgör en del av balansräkningen
Skulder och eget kapital
Kortfristiga
skulder (not 33)
Växelskulder
16,4
20,4
Leverantörsskulder
1 117,8
1 169,2
Bankskulder
(not 28)
1 224,2
1 230,1
Skatteskulder
(not 34)
102,0
61,0
Upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter
597,5
591,9
Förskott
frän kunder
200,1
202,0
Övriga
skulder
1 211,7
4 469,7
1 201,2
4 475,8
Långfristiga
skulder (not 33)
Revers-
och inteckningslån
3 115,9
3 113,8
Obligationslån
2 131,2
2 286,3
Avsatt
till pensioner, PRI
356,5
321,6
Avsatt lill
pensioner, övriga (not 29)
269,6
137,2
Övriga
skulder (not 34)
418,8
6 292,0
346,8
6 205,7
Obeskattade
reserver
Lagerreserver
444,9
435,2
Ackumulerade
avskrivningar utöver plan
1 192,4
1 200,5
Investeringsfonder
103,9
109,9
Särskilda
investeringsfonder
5,0
5,0
Arbetsmiljöfonder
11,8
16,3
Nyanskaffningsfonder
2,9
4,7
Övrigt
6,8
1 767,7
0,5
1 772,1
Beskattade
reserver (not 30)
1044,1
928,4
Minoritetsintressen
i eget kapital
9.1
9,5
Eget
kapital (not 31)
Bundet
eget kapital
Aktiekapital
3 125,0
3 125,0"
Bundna
fonder
1400,9
1 402,1
Koncernreserv
191,4
184,6
Lån på
särskilda villkor
275,0
Ansamlad
förslust
Balanserad
förlust/vinst
-490,0
164,0
Årets
förlust
-513,2
3 989,1
652,0
4 223,7
Summa
skulder ocb eget kapital
17 571,7
17 615,2
A nsvarsförbindelser
Villkorlig
skuld till svenska staten (not 32)
339,7
65,9
Diskonterade
växlar
9,4
7,9
Borgens-
och övr ansv förbindelser
720,2
1069,3
1 004,1
1 077,9
" Inkl kapital avseende planerad nyemission med 350,0
Mkr. Noterna på sid 2539 utgör en del av balansräkningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretagsgruppens finansieringsanalys (Mkr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
736
1 745
Not 35
Tillförda
medel
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Internt
tillförda medel
Årets
vinst/förlust
137
75
106
195
- 652
-
513
Avskrivningar
enligt plan
417
463
523
591
613
570
Bokslutsdispositioner
144
752
268
50
- 884
-
88
Förändringar
av latenta skatter
61
-
28
Realisationsvinst/förlust
på sålda
anläggningstillgångar
- 22
- 57
7
- 19
142
2
Uppvärdering/nedvärdering
av skulder
i
utländsk valuta
339
32
Rekonstruklionsreserv
Norrbottens
Järnverk
AB
745
745
Nedskrivning
av anläggningstillgångar
198
1 135
305
Tillskott
från staten
1 800
-1457
1693
Avsättning
till beskattade reserver
913
116
Återföring
till staten av tidigare lämnat
aktieägartillskott
355
342
Reserv
för anläggningstillgångar
99
Län på
särskilda villkor
275
Uttag/insättning,
spärrkonton
10
59
62
51
26
1
Utdelning
till staten
- 22
- 36
Utdelning
till minoritetsägare
3
-
3
4
3
Summa
internt tillförda medel
663
1 149
576
8
- 438
-
582
Externt
tillförda medel
Försäljning
av dotterbolag
160
8
Försäljning
av anläggningstillgångar
36
82
72
46
228
118
Minskning
av långfristiga fordringar
69
9
41
Ökning
av långfristiga skulder
209
761
1 457
962
1 667
595
Nyemission
175
175
1 500
350
Planerad
nyemission
350
350
Tillskott
frän staten
1 800
1 457
1693
Återföring
till staten av tidigare lämnat
aktieägartillskott
355
342
Summa
externt tillförda medel
245
1 087
1 713
4 308
3 548
2 072
Summa
tillförda medel
908
2 236
2 289
4 316
3 110
1490
Använda
medel
Apport SSAB
Svenskt Stål AB
700
Avskiljande
av varven
227
Investeringar
i anläggningar
856
1 098
1 537
1 840
1 503
1 3%
Investeringar
i aktier och andelar
49
3
52
12
40
1 463
Investeringar
i immateriella tillgångar
17
13
Ökning
av långfr fordringar
32
263
331
Minskning
av långfr skulder
504
607
Förändring
av koncernsammansättning
m m
- 46
473
64
59
83
125
Summa
använda medel
891
1 574
1 653
2 174
2 374
3 235
Förändring
av rörelsekapitalet
17
662
636
2 142
736
1 745
Specifikation
av förändring av rörelsekapi-
talet
Förändring
av koncernsammansättning
403
317
Förändring
av varulager
243
660
1 420
420
493
648
Förändring
av korlfr fordringar
165
398
146
1 615
475
514
Förändring
av kortfr skulder
- 66
- 833
946
428
655
236
Förändring
av likvida medel
5
437
16
535
826
502
2 142
636
17
662
Summa förändring av rörelsekapital
Skr
1979/80: 8 25
Kommentarer till Statsföretagsgruppens bokslut
Belopp
i Mkr där ej annat anges Not 1 Redovisningsprinciper
Allmänt
Lagstiftning
och praxis är för närvarande oklar avseende i vilken utsträckning delägda
företag inom en koncern skaU ingå i koncernredovisningen.
Statsföretag
ABs intressen och engagemang i delägda företag har under 1978 ökat.
Ingen
ändring av koncernbegreppet har dock gjorts i föreliggande bokslut, dvs. i
Statsföretagsgruppens bokslut ingår moderbolaget, Statsföretag AB, och samtliga
bolag i vilka Statsföretag AB vid årsskiftet direkt eller indirekt ägde mer än
50 "lo av aktiekapitalet eller andelskapitalet eller i övrigt koncernförhållande
förelåg.
Räkenskapsperioden
för Statsföretagsgruppen avser kalenderår, dvs. 1.131.12.
Under
året har ny ekonomihandbok framtagits och ersatt en tidigare utgåva. Syftet är
bl a att uppnå en enhetlig koncernredovisning för samtliga dotterbolag.
Ekonomihandboken innehåller således detaljerade anvisningar för värdering av
tillgångar och skulder, periodisering av inkomster och utgifter samt
konsolidering av underkoncerner.
Intressebolag
Statsföretags
engagemang i delägda bolag, främst s k 50/50-bolag, där ägarna endast gemensamt
kan besluta om bolagets angelägenheter, är förhållandevis stort.
För
att Statsföretagsgruppens totala ekonomiska och finansiella engagemang skall
kunna utläsas ur årsredovisningen görs i avsnittet "Statsföretagsgruppens
redovisning kompletterande uppgifter" sid 46 en ansats att visa de redovisningsmässiga
effekterna på Statsföretagsgruppens koncernbokslut vid konsolidering av s k
intressebolag.
Med
intressebolag avses här bolag, i vilka Statsföretag har ett rörelseintresse
samt betydande inflytande, vanligtvis 2050 "lo ägande.
Mot
bakgrund av att informationsbehovet rörande intresseföretag är knutet till
intresseföretagets ekonomiska betydelse andel av resultat och andel i kapital
för ägarföretaget är gränsdragningen för ägarandel knuten till andel i
kapital och inte till andel av röstvärde.
Omräkning
av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar Vid omräkning av
utländska dotterbolags bokslut till svensk valuta har i
Skr
1979/80: 8 26
princip
den s k monetary-nonmonetary-metoden tillämpats, innebärande att resultat- och
balansräkningarna har omräknats enligt följande:
Resultaträkning.
Genomsnittskurs under året. För .samtliga poster
utom avskrivningar, för vilka respektive anläggnings anskaffningskurs
använts.
Balansräkning.
För omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder
balansdagens kurs. För anläggningstUlgångar kurs vid anskaffnings
tillfället. För långfristiga skulder, eget kapital (exkl årets resultat) kurs
vid
tidpunkten för deras uppkomst.
1
bolag vars utlandsverksamhet är av obetydlig omfattning i förhållande
till totala verksamheten har dock balansdagskursen använts genomgående
med undantag för förvärvsvärdeberäkningar, då anskaffningskurs tiU-
lämpats. Uppkomna omräkningsdifferenser har belastats/gottskrivits
årets resultat och ingår under rubrikerna "FinansieUa intäkter,
övrigt"
respektive "Finansiella kostnader, övrigt".
Fordringar
och skulder i utländsk valuta
Beträffande
övriga fordringar och skulder i utländsk valuta, har genomgående en försiktig
värdering tUlämpats, vilken innebär att:
Kortfristiga fordringar värderats tiU den lägsta av
den valutakurs som rådde vid tidpunkten när fordran uppkom och balansdagens
kurs.
Långfristiga fordringar värderats till kursen vid
anskaffningstillfället. Om fordringarna minskat i värde beroende pä
växelkursförändringar har dock omvärdering gjorts till balansdagskurs om det
inte finns starka skäl anta att kursen skulle stiga igen.
Kortfristiga skulder värderats till den högsta av
den valutakurs som rådde vid tidpunkten för skuldens uppkomst och balansdagens
kurs.
Långfristiga skulder värderats tiU den högsta av
den valutakurs som rådde vid tidpunkten för skuldens uppkomst och balansdagens
kurs.
För
de fordringar/skulder där betalningen är säkrad genom t ex terminsköp av
valuta, har den överenskomna kursen tiUämpats.
För
företag som systematiskt upprätthåller balans mellan fordringar och skulder i
samma valuta har orealiserade kursvinster redovisats till del belopp som
motsvarar orealiserade kursförluster i samma valuta.
Uppkomna
omräkningsdifferenser har inkluderats på resultaträkningen såsom icke
realiserade kursdifferenser under rubrikerna "Finansiella intäkter,
övrigt" respektive "Finansiella kostnader, övrigt".
Konsolideringsmodell
Bokslutet
är baserat på konsolidering av underkoncerner. Vid konsolideringen har
förvärvsmetoden tillämpats, dvs. koncernens tillgångar, skulder
Skr 1979/80: 8 27
samt egna kapital har värderats tiU historisk
anskaffningskostnad.
1 enlighet med detta skall i koncernens egna kapital,
förutom moderföretagets egna kapital, endast de intjänade vinstmedel hos
dotterföretagen, som är hänförliga till tiden efter moderföretagets förvärv av
dotterföretagen, inräknas.
Övervärden/undervärden avseende tillgångs- respektive
skuldposter redovisas enligt den s k bruttometoden, dvs. latent
skatteskuld/fordran har uppbokats.
Förändringen av latent skatteskuld redovisas i separat
post på resultaträkningen.
I balansräkningen har den latenta skatteskulden uppdelats
i en kortfristig och en långfristig del. Den kortfristiga delen har inkluderats
under rubriken "Skatteskuld" och den långfristiga delen ingår i
"Övriga långfristiga skulder".
Avskrivning på redovisade övervärden respektive upplösning
av undervärden har skett med 10 "lo per år avseende goodwiU,
"negativ" goodwill samt maskiner och inventarier och med 4 "lo
avseende byggnader och markanläggningar. Beträffande mark har ingen
avskrivning gjorts.
I de fall de förvärvade över- eller undervärdena bedömts
ha en kortare livslängd har procentsatserna jämkats härefter.
Kvarstående "negativ" goodwiU har nettoredovisats
på balansräkningens tillgångssida under rubriken "Goodwill".
Vid elimineringen av förvärvsvärden redovisas, i de faU
omvärderingar av bokfört värde avseende dotterbolagsaktierna gjorts efter
respektive förvärvstillfälle, den sålunda uppkomna mellanskillnaden i separat
post "Koncernreserv" under rubriken "Bundet eget kapital".
Syftet med placeringen av koncernreserven bland bundet eget kapital är främst
att åstadkomma en överensstämmelse mellan i de juridiska enheterna redovisat
fritt eget kapital och motsvarande värde i koncernbalansräkningen.
I de fall minoritetsintressen förekommer har på
balansräkningen minoritetens andel av eget kapital avdragits och redovisats i
separat post. På resultaträkningen har minoritetens andel av resultat efter
skatter avdragits i separat post.
Under året förvärvade/avyttrade bolag
1 gruppens resultaträkning har under året förvärvade bolag
inkluderats med värden avseende tiden från förvärvet. Under året avyttrade
bolag har exkluderats fr o m 1978-01-01.
För avyttrade bolag har den koncernmässiga reaUsationsvinsten/förlusten
framräknats såsom skillnaden mellan å ena sidan priset för aktierna och å andra
sidan koncernmässigt anskaffningsvärde för aktierna samt de nettotillgångar
som dotterbolaget representerat i koncernbalansräkningen. 1 före-
Skr 1979/80: 8 28
kommande
fall har även eventuella försäljningskostnader avdragits från realisationsresultatet.
Värdering
av varulager
Varulagret
i respektive dotterbolag har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet
efter avdrag för inkurans eUer verkliga värdet.
Utnyttjade
skattemässigt tillåtna lagerreserver redovisas på balansräkningens skuldsida
under rubriken "Obeskattade reserver".
A
vskrivningar
I
resultaträkningen respektive balansräkningen tillämpas tre begrepp, nämligen:
Avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på
ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på bedömda ekonomiska livslängder.
För närvarande avskrivs byggnader och markanläggningar med skattemässigt tillåten
avskrivning (exkl primäravdrag), maskiner 510 %, inventarier 1520 "lo, transportmedel
20 "/o.
Bokföringsmässiga avskrivningar, vilka
överensstämmer med skattemässigt utnyttjade avskrivningar.
Avskrivningar
utöver plan, vilka avser skillnaden mellan bokföringsmässiga avskrivningar och
avskrivningar enligt plan särredovisas under rubrikerna "Ackumulerade
avskrivningar utöver plan" samt "Avskrivningar (differens mot
plan)" på balans- respektive resultaträkningen. Under rubriken
"Statsföretagsgruppens redovisning kompletterande uppgifter" sid 46
anges
Kalkylmässiga
avskrivningar, vilka baseras på balansdagens återan
skaffningskostnad och korrigeras för teknisk utveckUng.
Statliga
stöd
Extraordinära
statliga stöd för finansiell rekonstruktion etc. till följd av beslut i
riksdagen, har beroende på syftet med stödet i redovisningen behandlats enligt
följande:
Tillskottet för förlusttäckning. Redovisas på
resultaträkningen som extraordinär intäkt. Ej utnyttjad del avsätts som
extraordinär kostnad till en beskattad reserv.
Tillskott för sysselsättningsstödjande åtgärder.
Redovisas på resultaträkningen som extraordinär intäkt. Ej utnyttjad del
avsätts som extraordinär kostnad till en beskattad reserv. Om det i de
sysselsättnings-stödjande åtgärderna ingår investeringar med bestående värde
aktiveras dessa och motsvarande del av tillskottet avsätts till en beskattad
reserv som sedan upplöses i takt med att de aktiverade investeringarna avskrivs.
Skr 1979/80: 8 29
Tillskott för
finansiering av investeringar. Redovisas på resultaträkningen som extraordinär
intäkt. Investeringar med bestående värde aktiveras och motsvarande del av
tillskottet avsätts till en beskattad reserv, som sedan upplöses i takt med att
de aktiverade investeringarna skrivs av.
Lån med
villkorlig återbetalningsskyldighet.
För finansiering av investeringar. Redovisas på
resultaträkningen som
extraordinär intäkt. Som extraordinär kostnad avsätts hela beloppet tiU
bundet eget kapital. Under ansvarsförbindelser inkluderas ett belopp
motsvarande den villkorliga återbetalningsskyldighelen.
Denna post överförs i sin helhet till fritt eget kapital
(balanserade vinstmedel) i händelse att staten efterskänker lånet. I händelse
att lånet amorteras överförs belopp motsvarande periodens amortering (exkl
upplupen ränta) varje år till fritt eget kapital (balanserade vinstmedel).
Amorteringen redovisas på resultaträkningen som extraordinär kostnad.
För förlusttäckning. Redovisas på resultaträkningen som
extraordinär
intäkt. Under ansvarsförbindelser inkluderas ett belopp motsvarande den
villkorliga återbetalningsskyldigheten.
Amorteringar redovisas på resultaträkningen som
extraordinär kostnad.
Övrigt
I föreliggande bokslut redovisas alla kostnader och därmed
resultatmått i princip med utgångspunkt från anskaffningskostnaden för
förbrukade resurser.
En ansats till en inflationskorrigerad redovisning för att
belysa prisförändringarnas påverkan på årets resultat görs under rubriken
"Statsföretagsgruppens redovisning kompletterande uppgifter" sid
46.
Not 2 Intern försäljning
Totalt fakturerad försäljning för Statsföretagsgruppen har
framkommit efter eliminering av följande försäljningsvärden
1978
1977
102,4
37,6
9,2
9,7
1,7
6,7
36,1
38,6
52,5
189,5
LKAB till NJA
Uddcomb
till Nuclear Steam
ASSl till EssBo
ASSI till
Nyckelhus
SARA till
LKAB
Övriga
interna leveranser
Not 3 Lagerstöd
Under denna rubrik redovisades 1977 ett belopp av 58,9 Mkr
vartiU motsvarighet saknas för 1978. Redovisade 0,2 Mkr är att hänföra till
Holmsund Industricenter och avser en korrigering för 1977.
Skr 1979/80: 8 30
Nol 4 Övriga finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader.
Räntenettot har försämrats mellan 1977 och 1978 med 119,5 Mkr.
Övriga finansieUa intäkter och kostnader fördelar sig enligt följande:
1978
1977
61,9
24,2
36,3
2,4
8,2
6,6
4,0
107,2
36,4
- 30,6
- 55,6
- 69,1
-339,1
1,2
0,4
- 12,2
- 17,3
113,3
412,4
Realiserade kursvinster Ej realiserade kursvinster Omräkningsdifferenser
Övrigt
Övriga finansiella intäkter Realiserade kursförluster Ej
realiserade kursförluster Omräkningsdifferenser Övrigt
Övriga finansiella kostnader
Det redovisade resultatet för 1978 har således netto
belastats med 0,3 Mkr (362,7) avseende kursdifferenser. Ej reaUserade
kursdifferenser hänför sig till uppvärdering av skulder i utländsk valuta till
balansdagskurs.
Not 5 Tillskott frän staten
Oxo-projektet
I enlighet med riksdagens beslut 1978-05-18 har
Statsföretag under 1978 erhållit 300,0 Mkr i samband med finansiering av Oxo-projektet.
Beloppet har i föreliggande bokslut överförts tUl det i samband med Oxo-projektet
nybildade bolaget Beroxo AB och där avsatts till en beskattad reserv.
LKAB
Enligt riksdagsbeslut 1978-01-14 tilldelades LKAB ett
tillskott av 200,0 Mkr för att upprätthålla viss sysselsättning samt för vissa
investeringar. Under 1978 har 173,9 Mkr utnyttjats och använts för
kostnadstäckning (86,3 Mkr) respektive reserv för anläggningstillgångar (88,2 Mkr).
Den i regeringens proposition 1978/79:87 föreslagna och av
riksdagen 1979-04-04 beslutade finansieUa rekonstruktionen av LKAB har i
bokslut för 1978 beaktats så att tillskottet, 500,0 Mkr, till Statsföretag AB
för täckande av 1978 års förlust i LKAB har vidarebefordrats till LKAB i form
av aktieägartillskott.
NJA
Under 1978 erhöU NJA-Invest ett statligt tillskott, 15,0 Mkr,
för att bedriva sysselsättningsfrämjande verksamhet i Överkalix. I bokslut för
1978 har 3,9 Mkr av detta tillskott utnyttjats för nedskrivning av en förvärvad
fastighet i Överkalix och 5,0 Mkr utnyttjats för förlusttäckning. Resterande
6,1 Mkr har avsatts till en obeskattad reserv.
Skr 1979/80: 8 31
Svetab
Enligt riksdagens beslut 1977-12-17 utgick tiUskott, 40 Mkr,
för bildande av två regionala investmentbolag, Svetab Bergslagen AB och Svetab
Nord AB, för nyetableringsfrämjande insatser i Västmanland/Bergslagen och mellersta
Norrland. Verksamheten startade 1978-07-01.
Under 1978 har 9,9 Mkr av tiUskottet utnyttjats och
resterande del 30,1 Mkr avsatts till en beskattad reserv.
Uddcomb
Den i regeringens proposition 1978/79:104 föreslagna och
av riksdagen 1979-04-04 beslutade finansiella rekonstruktionen av Uddcomb har i
bokslut för 1978 beaktats så att tiUskottet, 114,3 Mkr, till Statsföretag AB
för täckande av balanserade förluster, 1978 års förlust samt för vissa
nedskrivningar av anläggningstillgångar i Uddcomb, har vidarebefordrats till Uddcomb
i form av aktieägartillskott.
A SSI/Karlsborg
Enligt proposition 1978/79:25 som beslutades av riksdagen
1978-12-20 tilldelas Statsföretag AB ett tillskott av 275,0 Mkr och ASSI ett
lån pä särskilda villkor på 275,0 Mkr för finansiering av investering i
Karlsborg.
I bokslut
för 1978 har tillskottet till Statsföretag AB i sin helhet vidarebefordrats
till ASSI i form av aktieägartillskolt. Länet på särskilda villkor har av ASSI
intäktsförts. Tillskottet, 275,0 Mkr, har såväl i ASSIs som i Statsföretagsgruppens
bokslut avsatts tiU en beskattad reserv samt länet pä särskilda vUlkor
överförts tiU bundet eget kapital.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammanfattning:
1978 1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
LKAB för förlusttäckning 1978 500,0
LKAB för sysselsättningsslöd 173,9
Beroxo för Oxo-projektet 300,0
NJA för
sysselsättning i Överkalix 15,0
Uddcomb
för förlusttäckning etc 114,3
ASSI för
Karlsborg
tillskott 275,0
villkorslån 275,0 Svetab för Regionalinvest 40,0 Statsföretag avseende
avveckling av S 80 181,3 -SSAB
1061,0
NJA-Invest 25,0
tekogruppen 190,0
Summa tillskott från staten 1 693,2 1 457,3
Not 6 Upplösning av beskattade reserver
Tekogruppen
Enligt riksdagsbeslut 1978-03-16 bUdades en tekogrupp med
AB Eiser som moderbolag. I 1977 års bokslut beaktades ett statligt tillskott
till Statsföretag för bildande av en tekogrupp med 190,0 Mkr vilket belopp
avsattes tiU en be-
Skr
1979/80: 8 32
skattad reserv. Under 1978 har detta belopp överförts till
Eiser i form av ak-tieägartiUskott. 1 Eiser har 139,9 Mkr under 1978 utnyttjats
för täckning av balanserade förluster samt för täckning av 1978 års förlust.
Resterande del, 50,1 Mkr, har avsatts till en beskattad reserv.
Bildandet av SSAB/avveckling av Stålverk 80
Skillnaden mellan i proposition om statligt engagemang
inom handelsstålindustrin angiven utveckling för NJA och verkligt utfall 1977
avsattes till en beskattad reserv, 353,4 Mkr, i bokslutet per 1977-12-31. Denna
reserv har nu återförts i samband med slutreglering med staten. Skillnad mellan
nu beräknat slutligt utfall och i propositonen angivna värden, 342,4 Mkr,
redovisas som en återbetalning till staten.
Sammanfattning:
1978 1977
NJA avseende
SSAB/S 80 353,4
NJA-Invest 0,4
finansiell rekonstr. 745,0 Statsföretag
190,0
Eiser 50,1
Summa 493,7 745,0
Not 7 Realisationsvinst vid försäljning av
anläggningstillgångar
Redovisade belopp hänför sig tiU följande bolag:
1978
1977
3,3
141,1
5,5
4,8
2,6
5,7
3,1
2,9
0,6
0.7
1,2
21,3
150,2
1978
1977
25,0
12,3
11,2
5,0
22,3
1,6
6,2
9.8
59,7
33.7
ASSI
SARA
Holmsund Industricenter
LKAB
Rockwool
Berol Kemi
Övrigt, netto
Summa
Not 8 Övriga extraordinära intäkter
NJA avseende överföring av lager till SSAB NJA avseende
upplösning reserv S 80 Eiser, avskrivningar län Rockwool, lokaliseringsbidrag NJA,
ersättning från leverantörer för nedskrivning av anläggningar Rockwool,
naturvärdsbidrag Övrigt, netto
Summa
Not 9 Nedskrivning av anläggningstillgångar
LKAB
1978 har en engångsnedskrivning gjorts av atUäggningstillgängar,
främst i Malmberget, med 219,8 Mkr. Denna nedskrivning avser anläggningstiUgång-ar
som ej beräknas stadigvarande utnyttjas.
Skr 1979/80: 8 33
Uddcomb Se not 5 ovan.
NJA
6,7 Mkr hänför sig till bildande av SSAB samt 3,9 Mkr till
nedskrivning av fastighet i Överkalix (se även not 5).
Berol Kemi
Den under 1977 påbörjade finansiella rekonstruktionen av
företaget, vilket bl a då innebar att anläggningar nedvärderades med 102,3 Mkr,
har fortsatt under 1978 och innebär ytterligare nedvärderingar av
anläggningstillgångar med 14,5 Mkr.
Svenska Tobaks AB
Nedskrivning av bokfört värde pä aktier i Navigatör har
gjorts med 3,5
Mkr.
Sammanfattning:
1978 1977
LKAB 219.8
Uddcomb 56,2
NJA 10,6
Berol Kemi 14,5 102.3
Svenska Tobaks AB 3,5
304.6 102,3
Not 10 Avsättning till beskattade reserver
1978 1977
ASSI avser
Karlsborg 275,0
Rockwool avser ej utnyttjade lokaliseringsbidrag 4,3
Beroxo
avser Oxo-projektet 300,0
Svetab
avser Regionalinvest 30,1
NJA-Invest
avser sysselsättningsfrämjande
verksamhet 20,0
Statsföretag
avser SSAB 350,0
Statsföretag
avser tekogruppen 190,0
NJA avser ej utnyttjade belopp för bildande
av SSAB/avveckling S 80 353,4
609,4 913,4
Se även not 5 ovan.
Not 11 Koncernmässig realisationsförlust vid försäljning
av dotterbolagsaktier
1978 12,6 11,5
1977
0,5
246,7
24,6
246,7
Statsföretag avseende Lövånger Elektronik AB Sonab
Communications AB SMT-Pullmax avseende
Bröderna Wikströms Mek Verkstad Statsföretag avseende
Karlskronavarvet,
Uddevallavarvet
3 Riksdagen 1979/80. Nr 8
Skr 1979/80: 8 34
Not 12 Avveckling av Stålverk 80/bildande av SSAB
Avser kostnader i NJA i samband med avveckling av Stålverk
80 och bildande av SSAB.
Not
13 Övriga extraordinära kostnader
opaginerad Kontrollera mot PDF
NJA avseende ej utnyttjad del av tillskott
för Överkalix LKAB avseende obeskattad reserv
för anläggningstillgångar
förtidspensioner
sysselsättningsobjekl
drift av
industriprojekt SARA avseende förtidspensioner Sv Tobaks AB avseende
aktieägartillskott
till
Navigatör Statsföretag avseende stämpelkostnader Koncernmässig reserv avseende
Navigatoraktier LKAB avseende extra pensioner Bidrag till
Norrlandsfonden Nedskrivning aktier Utrangeringar och nedskrivningar
anläggningstillgångar Övrigt, netto
1978
1977
6,1
88,2 26,7 86,3 48,3 5,0
10,1 3,6
4,8
29,2 20,0 15,9
9,9
11,8 8,4
289,0
85.3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beträffande NJA och LKAB se även nol 5 ovan.
Not 14 Upplösning av obeskattade och beskattade reserver i
under året sålda bolag
Under denna rubrik redovisades under 1977 231,2 Mkr
avseende Karlskronavarvet och Uddevallavarvel vartUI motsvarighet saknas under
1978
Not 15 Förändringar av latenta skatter
Under denna rubrik inkluderades under 1977 93.1 Mkr
avseende Karlskronavarvet och Uddevallavarvet vartUI motsvarighet saknas under
1978.
Not 16 Likvida medel (kassa och bank, aktier och andelar,
kortfristiga placeringar, obligationer och andra värdepapper)
Av den totala minskningen, 496,4 Mkr, jämfört med 1977,
hänför sig 477,1 Mkr tiU Statsföretag, 51,0 Mkr tiU NJA samt 26,9 Mkr tUl ASSI.
Not 17 Växelfordringar
Ökningen i växelfordringar, 253,0 Mkr, jämfört med 1977,
avser huvudsakligen NJAs fordran på SSAB (1/3 av försåU lager 753,6 Mkr).
Skr
1979/80: 8 35
Not 18 Övriga kortfristiga fordringar
Av den totala minskningen, 375,0 Mkr, jämfört med 1977,
hänför sig 675,7 Mkr till Statsföretag och avser främst förändring i meUanhavande
med staten. Ökning redovisas bl a av ASSI med 306,7 Mkr varav 275,0 Mkr avser
fordran pä staten för lån pä särskilda villkor.
Not 19 Varulager
1978 1977
Bruttolager 3 025,0 4 291,7
Inkuransreserv 109,9 137,8
Värde enligt balansräkningens tillgångssida 2 915,1 4 153,9
Justerat för större ändringar i koncernsammanställningen
har kapitalbindningen i lager för jämförbara enheter minskat med ca 540 Mkr
jämfört med 1977.
Varulagerminskningar
jämfört med 1977 redovisas främst av LKAB
(480,3), ASSI (160,4) och Berol Kemi (46,7), medan större varulagerökningar
redovisas av KabiVUrum (52,3), Kalmar Verkstad (30,1) samt Svenska To
baks AB (39.4).
Lagerreserver i procent av varulagervärdet 15,3 "lo 10,5 "lo
Not 20 Aktier och andelar
Specificeras separat, se sid 62.
Av ökningen i det bokförda värdet, 1 407,5 Mkr, jämfört
med 1977 avser 1 400,0 Mkr aktier i SSAB.
Genom att tillskjuta apport, 700 Mkr. samt genom
nyteckning av aktier, 700 Mkr, utgör det bokförda värdet av Statsföretags
aktieinnehav (50 %) 1 SSAB således 1 400 Mkr. Den del av nyteckningen som
tillfördes Statsföretag AB i form av aktieägartillskott, 350 Mkr, avsattes
till en beskattad reserv i 1977 års bokslut och redovisas även i föreUggande
bokslut under denna rubrik.
Not 21 Övriga långfristiga fordringar
Av ökningen, 330,7 Mkr, jämfört med 1977 hänför sig 495,6 Mkr
till NJA. Ökningen i NJA är huvudsakhgen hänförbar tUl den revers som
accepterats vid försäljningen av NJAs lager till SSAB.
Skr
1979/80: 8 36
Not 22 Patent m m
1977
39.9
-12,8 27,1
Bokfört nettovärde 19,8 27,1
A nskaffningsvärde
1978
Patent
och liknande rättigheter
26.2
25,2
Hyresrätter
och liknande rättigheter
10.5
5,8
Balanserade
kostnader för utvecklings-
arbete 0
dyl
10,2
46,9
8,9
A vgär
ackumulerade avskrivningar
enligi
plan
Patent
och liknande rättigheter
-22,8
-11,0
Hyresrätter
och liknande rättigheter
- 2,0
1,3
Balanserade
kostnader för utvecklings-
arbete 0
dyl
- 2,3
27,1
- 0,5
Värde
enligt balansräkningens
tillgångssida
19,8
Avgår
ackumulerade avskrivningar
utöver
plan
Not 23 Goodwill
1978 1977
Anskaffningsvärde 158,5 178,7
Avgår ackumulerade avskrivningar
enligt plan 51,5 45,7
Värde enligt balansräkningens tillgängssida 107,0 133,0
Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan
Bokfört nettovärde 107,0 133,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Not 24 Pågående nyanläggningar
1978
1977
1 147,7
776,7
-
0,7
0.7
1 147,0 - 109,8
776,0
-118,4
Anskaffningsvärde
Avgår
ackumulerade avskrivningar
enligt
plan
Värde enligt balansräkningens tillgängssida Avgår
ackumulerade avskrivningar utöver plan
Bokfört nettovärde I 037,2 657,6
Av förändringen i pågående anläggningar jämfört med 1977,
371,0 Mkr, hänför sig till ASSI 165,1 Mkr (avser främst Karlsborg och
Lövholmen), till Rockwool 21,2 Mkr (avser främst Hällekis), tiU Berol Kemi/Beroxo
222,5 Mkr (avser främst Oxo).
Not 25 Maskiner och inventarier
1978 1977
Anskaffningsvärde 6 156,0 6 921,6
Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan 3 079,7 3 598,6
Värde enligt balansräkningens tillgångssida 3 076,3 3 323,0
Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan 601,5 590,9
Bokfört nettovärde 2 474.8 2 732,1
Not 26 Byggnader
1978
Anskaffningsvärde 3 801,6
Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan 1 570,3
Subtotal 2 231,3
Uppskrivning 147
Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan 2,3
Värde enligt balansräkningens tillgångssida 2 243,7
Avgår
ackumulerade avskrivningar utöver plan 481,1
Bokfört nettovärde 1 762,6
Taxeringsvärde 3 132,0
Brandförsäkringsvärde 4 483,0
1977
3 831,7
1 505,4
2 326.3
14.7
1,8
2 339.2
489,5
1 849,7
3 842,5
4 786,4
Not 27
Mark och övrig fast egendom
1978
1977
Anskaffningsvärde
Avgår
ackumulerade avskrivningar enligt plan
390,9 126,5
381,5 91,4
Subtotal
Uppskrivning
Avgår
ackumulerade avskrivningar enligt plan
264,4 2,9
290,1 2,9
Värde enligt balansräkningens tillgångssida Avgår
ackumulerade avskrivningar utöver plan
267,3
293,0 1.7
Bokfört nettovärde Taxeringsvärde
267,3 182,0
291.3 158,1
Not 28 Bankskulder
Beviljade/utnyttjade
checkräkningskrediter framgår av följande sammanställning:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beviljade belopp Utnyttjad del
Ej utnyttjad del
946,7
856,6 -486,2 492,2
460,5 364,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Större ej utnyttjade krediter 1978 redovisas av ASSI
158,8, NJA 89,4, LKAB 47,1 och SARA 40,3 Mkr.
Not 29 Avsatt till övriga pensioner
Ökningen 132,4 Mkr jämfört med 1977 hänför sig främst till
LKAB med 86,5 Mkr och ASSI med 38,4 Mkr.
Not
30 Beskattade reserver
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beskattade
reserver redovisas
i följande
bolag:
ASSI-Karlsborg
Beroxo
Eiser
NJA-Invest
/
NJA (
Rockwool
Statsföretag
Svetab
Svenska
Tobaks AB
Summa
1978-12-31
1977-12-31
Förändring
275,0
275,0
300,0
300,0
50,1
50,1
19,6
20,0 353,4
353,8
4,3
4.3
350,0
540,0
-190,0
30,1
30,1
15,0
15,0
1044,1
928,4
115,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Not 31 Eget kapital
Bundet eget kapital
Ansamlad förlust
Summa
Aktie- Bundna Län på
Koncern-
Balanse- Arets
Eget
kapital fonder särskilda
reserv rad vinst/ förlust
Kapital
villkor
förlust
184,6
2 775,0 1402,1 10,9 350,0
275,0
6,8
12,1
191,4
.
3
125,0 1 400,9 275,0
Utgående balans 77-12-31
Vinstdisposition
Nyemission
Län på
särskilda villkor
Övriga omföringar/
justeringar
Arets
förlust
Utgående balans 1978-12-31
164,0 662.9
652,0 652.0
3
873,7
350,0 275,0
8.9
-513,2
3,6
513.2
490.0
513,2
3
989.1
Not 32 Villkorlig skuld till svenska staten
Under 1978 inkluderas 275.0 Mkr i ASSI avseende län pä särskilda
viUkor (se även not 5 ovan).
Not 33 Fordringar och skulder i utländsk valuta
Den koncernmässiga bindningen i fordringar och skulder i
utländsk valuta framgår av nedanstående valutabalans. Per 1978-12-31.
Lokal
valuta (milj)
Lokal
valuta (milj)
Valuta-
Kortfr
Långfr
Summa
Mkr
Kortfr
Långfr
Summa
Mkr
slag
fordr
fordr
fordr
skulder
skulder
skulder
GBP (£)
6,2
0.1
6.3
52,8
5,1
5.5
10,6
91,9
USD (USS)
57,9
57,9
245.8
38,4
292.4
330,8
1
602.1
DEM
(DM)
15.4
15.4
35,4
19,9
115.5
135,4
317,8
NLG (Hn)
1.6
1,6
3,4
10.7
122.4
133,1
289,8
CHF
(Sfr)
1,2
1,2
3.3
47.7
84,4
132,1
350,4
FRF (FrO
17.3
17.3
17,4
6,4
15,9
22,3
22,7
NOK
(Nkr)
24,8
20,4
45.2
37,7
3.7
3,7
3,2
FIM (Fmk)
5,8
5,8
6,3
1,4
0,1
1,5
1.6
DKK
(Dkr)
12,9
0,4
13,3
11,2
7.9
0,6
8,5
7,2
ATS (Ösh) EUA''
2,9
2,9
0,9
30,8
25,7
56,5
18,2
1.2
18,8
20.0
148,1
BFR
(Bfr)
50,7
50,7
6,5
38,6
0,1
38,7
5.7
CAD (Can$)
1,2
1,2
4,4
_
Övriga
5,0
1.5
Summa
430,1
2
860,2
"European units of account
Jämfört med 1977 har dessa fordringar och skulder
förändrats enligt följande:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Valutaslag
Fordringar Skulder
78-12-31
77-12-31 78-12-31 77-12-31
opaginerad Kontrollera mot PDF
Engelska
pund (milj) US dollar (milj) Tyska mark (milj) Holländska floriner (milj) Franska
franc (milj) Schweiziska franc (milj) Övriga utländska valutor i Mkr
Summa bokfört värde i Mkr
6,3
7,8
10,6
5,4
57,9
42,0
330,8
378,5
15,4
11,5
135,4
135,4
1,6
2,5
133,1
160,1
17,3
32,6
22,3
66,5
1,2
0,2
132,1
136,4
72,0
87,8
185,5
181,9
430,1
386,8 2 860,2 3 036,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Minskningen av skulder i US dollar hänför sig främst till
att NJA löst sina skulder med 24 milj. Minskningen av skulder i holländska floriner
hänför sig främsl till LKAB med 19,8 milj. Minskningen av skulder i franska
franc hänför sig främst till att NJA löst sina skulder med 38,0 milj.
Not 34 Latenta skatteskulder
Per 1978-12-31 kvarstående latenta skatteskulder avseende
främst övervärden i förvärvade dotterbolag uppgår tiU 205,3 Mkr. Av dessa har
den kortfristiga delen, 21,0 Mkr, inkluderats under rubriken
"Skatter", medan den långfristiga delen, 184,3 Mkr, inkluderats under
rubriken "Övriga långfristiga skulder".
På resultaträkningen redovisas förändringen under året av
denna post under rubriken "Förändring av latenta skatter".
Not 35 Finansieringsanalys
Ändringar i bolagssammansättningen inom grupen jämfört med
1977-12-31 (bl a NJA, Sonab Communications, Lövånger Elektronik, Eiser) har i
finansieringsanalysen för 1978 beaktats på så sätt att motsvarande förändringar
på respektive post skilts ut från de övriga raderna och i stället inkluderats i
förändring av koncernsammansättning som särredovisas under "Använda
medel" respektive "Förändring av rörelsekapitalet". Aktierna i SSAB
redovisas pä raden "Investeringar i aktier och andelar" med I 400,0 Mkr
medan den del som motsvarar apporten, dvs. 700,0 Mkr, särredovisas.
Med "Lån på särskilda villkor" i internt tiUförda
medel avses villkorslån till ASSI.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr 1979/80: 8 Personal
40
opaginerad Kontrollera mot PDF
Moderbolaget
1978
1977
Gruppen (inkl moderbolaget)
1978
1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
Löner
och ersättningar, tkr
Löner och ersättningar, tkr
Styrelse och
Styrelser och
verkställande direktör
1289
825
företagsledningar
43 723
34 378
Övriga anställda
9 409
7 666
Övriga anställda
2 524 546
2 454
199
Sociala
kostnader, tkr
6 373
5 314
Sociala kostnader, tkr
1 120 774
999 475
Totalt,
tkr
17 071
13 805
3 689 043
3 488
052
Verksamheten i Sverige: Antal arbetsställen''
Verksamhet 1 utlandet:
263
232
Antal länder
15
17
Medelantal anställda'
38 326
38 732
Medelantal anstäUda
5 364
3 555
Lönekostnader, tkr'
3 351 526
3 266 328
Lönekostnader, tkr'
337
517
221 724
" Avser arbetsställen med mer än 20 anställda. 1977
års värde har uppskattats. Medelantal anställda beräknas i princip för antal
fysiskt anställda enligt följande formel:
1.1 år 1+30.4 är 1-t-31.8 är 1-1-31.12 är 1 -
Motsvarande uppgift för 1978 beräknad enligt de principer
som tillämpas i arbetsgivaruppgiften som ärligen lämnas till
Riksförsäkringsverket är 37 613 årsanställda. '' Avser löner och ersättningar
samt sociala kostnader.
Medelantal anställda i gruppen
Sverige, per kommun med mer än 20 anställda
Medelantal
anstäUda
Kommun
Arbetsställe
1978
1977
Förändring
Ale
Berol Kemi
108
113
- 5
Arboga
ASSI
63
65
2
Arvika
Sv Tobaks AB
168
163
-1- 5
Avesta
ASSI
137
Nyckelhus ASSI
2
139 85
153 90
14
Bengtsfors
5
Borlänge
SARA
60
68
8
Borås
Eiser Nyckelhus
1975
1
SARA Eiser
117
2 093
51
225
-t-1 868
Dals-Ed
+ 51
Danderyd
ASSI
16
24
8
Ekerö
Sv Tobaks AB
109
88
+ 21
Enköping
Eiser
212
-1-
212
Eskilstuna
Nyckelhus SARA
1 97
Svetab ASSI
2
100
114
14
Eslöv
220
Svenska Torv
10
Sv Lagerhus Nyckelhus
3
233
262
- 29
Falun
1
SARA
95
%
100
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Medelantal
anställda
Kommun
Arbetsställe
1978
1977 1
Förändring
Finspång
SARA
38
38
Färgelanda
Eiser
131
144
13
Gällivare
Eiser LKAB
34 2 090
SARA ASSI
41
2 165
2 226
"
61
Gävle
87
SARA ABAB
43
130
477
"
347
Göteborg
164
ASSI
12
BS Konsult
6
36
36
Ceaverken
5
KabiVitrum
184
Liber
4
23
23
Nyckelhus
2
Rockwool
92
SARA
799
SMT-Pullmax
172
Svetab
2
Sv Tobaks AB Rockwool
161
1603
55
1 513
-t- -1-
90
Götene
55
Halmstad
Eiser Nyckelhus
123
2
SARA
37
162
41
-1-
121
Haninge
11
11
Haparanda
ASSI
149
108
+
41
Hylte
ASSI
217
219
2
Härjedalen
ASSI
24
-1-
24
Härnösand
. SARA Svetab
49
1
Sv Tobaks AB
190
240
257
17
Hässleholm
Rockwool
234
Svenska Torv ASSI
35
269
296
27
Jönköping
42
SARA
13
Sv Tobaks AB ASSI
133
188 1022
164 943
+ +
24
Kalix
79
Kalmar
ASSI
Kalmar Verkstad
Nyckelhus
251
346
2
SARA
Nyckelhus
101
700
641
-1-
59
Karlshamn
1
Rockwool ASSI
16
17
30
13
Karlskoga
357
SARA Eiser
24
381
343
-1-
38
Karlskrona
72
SARA
30
Uddcomb ABAB
589
691
767
~
76
Karlstad
33
Rockwool
115
SARA
81
Svetab
1
230
214
-1-
16
Skr 1979/80: 8
42
Medelantal
anställda
Kommun
Arbetsställe
1978
1977 1
Förändring
Katrineholm
SARA
30
51
- 21
Kiruna
LKAB Rockwool
4 605 11
SARA ASSI
25
4 641
5 019
- 378
Kramfors
159
Eiser Ceaverken
141
300
331
31
Kristianstad
4
Nyckelhus
2
Rockwool
58
SARA SMT-Pullmax
53
117 51
80
53
4-
37
Kumla
2
Köping
36
- 36
Laholm
Kalmar Verkstad
113
-1-
113
Landskrona
23
- 23
Laxå
ASSI
234
Rockwool Nyckelhus
158
392
357
+ 35
Lidköping
1
SARA
ASSI
40
41
43
- 2
Lindesberg
632
LKAB ABAB
32
664
663
-(-
1
Linköping
21
SARA
102
Sv Lagerhus Kalmar Verkstad
2
125 459
111 380
+ 14
Ljungby
+ 79
Ljusdal
ASSI
171
Nyckelhus
1
172
199
27
Ljusnarsberg
LKAB
105
109
4
Ludvika
LKAB
46
SARA LKAB
4
50
46
-1-
4
Luleä
189
NJA
19
Rockwool
29
SARA Liber
7
244
4 857
4 610
Lund
81
SARA
Eiser
63
144 107
138
-1-
6
Lycksele
v-
107
Lysekil
Eiser
Rockwool
SARA
108
9
10
Statsraff ABAB
13
140
27
-h 113
Malmö
95
ASSI
1
Ceaverken
5
Eiser
763
Liber
231
Rockwool
85
SARA
194
Svetab
6
Sv Tobaks AB Sv Tobaks AB
671
2 051
25
1 321 12
-t-
730
Mariestad
+ 13
Mullsjö
Eiser
40
+ 40
Mölndal
Berol Kemi SARA
181 9
KabiVitrum
16
206
231
25
Medelantal
anställda
Kommun
Arbetsställe
1978
1977
Förändring
Norrköping
Rockwool
70
SARA
128
198
227 35
:
29
Norrtälje
35
Norsjö
ASSI
135
Eiser SARA
111
246
139
-1-
107
Nyköping
30
KabiVitrum Eiser
35
65
64
+
1
Nässjö
41
SARA SARA
67
108 33
70 36
+
38
Oskarshamn
3
Parlille
Svetab
64
53
+
11
Piteå
ASSI
1 437
Svetab ABAB
58
1495 80
1 396
55
+ +
99
Sigtuna
25
Sjöbo
Eiser
147
+
147
Skellefteå
Eiser
Nyckelhus SARA SMT-Pullmax
219
3
60
186
Svetab ASSI
1
469
627
483 548
+
14
Skinnskatteberg
79
Skövde
Eiser Rockwool
86 840
SARA LKAB
66
992
75
850 79
+
142
Smedjebacken
4
Sollefteå
Eiser
77
-b
77
Solna
ASSI
BS Konsult
KabiVitrum
SARA
24
4
193
25
Sv Tobaks AB Berol Kemi
78
324
112
+
212
Stenungsund
609
Rockwool ABAB
34
643
862
219
Slockholm
1 144
ASSI
189
BS Konsuh
71
Ceaverken
29
Eiser
3
KabiVitrum
1 561
Liber
795
LKAB
140
Nyckelhus
6
Rockwool
102
SARA
1 347
SMT-Pullmax
144
Statsföretag Int.
4
Svetab
18
Sv Lagerhus
4
Sv Tobaks AB
267
SU
15
Statsföretag AB Ceaverken
65
5 904
5 539
+
365
Strängnäs
190
KabiVitrum BS Konsult
11
201
213
12
Sundbyberg
2
SARA
22
24
31
7
Medelantal
anställda
Kommun
Arbetsställe
1978
1977 Förändring
Sundsvall
KabiVitrum
Nyckelhus
Rockwool
78
2
68
SARA ASSI
98
246 40
245 43
-1-
1
Svalöv
3
Södertälje
ABAB BS Konsult
77 1
SARA SARA
19
97 23
92
23
+
5
Tidaholm
__
Trollhättan
SARA
76
86
10
Töreboda
ASSI
118
123
5
Uddevalla
Eiser
321
SARA Liber
68
389
85
-1-
304
Umeå
5
Rockwool BS Konsult
72
77
178
"
101
Upplands
Väsby
4
SARA Nyckelhus
21
25
23
+
2
Uppsala
216
SARA SMT-Pullmax
124
340
24
291
25
-1-
49
Valdemars
vi k
1
Varberg
SARA
67
71
4
Vaxholm
BS Konsult
4
SU
Sv
Tobaks AB
23
27 68
24 81
-t-
3
Vilhelmina
13
Värnamo
SARA
43
52
9
Västervik
ASSI
40
36
+
4
Vårgårda
Eiser
46
-1-
46
Västerås
Nyckelhus Rockwool SARA
2 45 49
SMT-Pullmax Liber
362
458
481
~
23
Växjö
75
SARA Carbox
81
156 62
159
57
+
3
Ystad
5
Åmål
LKAB
60
58
+
2
Ange
54
54
Åtvidaberg
SARA
39
37
+
2
Ängelholm
Eiser
104
-t-
104
Örebro
ASSI
Nyckelhus
Rockwool
SARA
Sv Skifferolje
479
2
108
103
3
Sv Tobaks AB SARA
146
841
799
+
42
Örnsköldsvik
52
Rockwool SARA
94
146 68
161 56
-1-
15
Östersund
12
Östhammar
Rockwool
260
237
-1-
23
överkalix
NJA
142
-1-
142
övriga
kommuner
310
382
72
Summa
medelantal anställda i Sverige
38 326
38 732
406
Skr 1979/80:
8
45
Medeltalet
anställda
Utomlands,
per
land
1978
1977
Förändring
Danmark
507
490
+ 17
England
1348
539
+ 809
Finland
974
126
+ 848
Frankrike
161
135
-1-
26
Holland
1219
1 III
-1-
108
Norge
716
806
- 90
Schweiz
140
141
-
1
Västtyskland
204
132
+ 72
USA
57
39
+ 18
Österrike
20
18
-1-
2
Övriga
länder
18
18
Summa
medelantal anställda utomlands
5364
3 555
-H 809
Summa
medelantal anställda
i
Statsföretagsgruppen
43 690
42 287
-1-1403
Sysselsatta
inom stödområden i Sverige
För
den regionalpolitiska stödverksamheten är Sverige indelat i ett allmänt stödområde,
ett inre stödområde och en s k grå zon. I dessa områden är en förstärkning av näringsUv
och sysselsättning särskilt önskvärd.
Under
1978 var 14 646 personer eUer 38 % av Statsföretagsgruppens anställda
sysselsatta i företag med verksamhei inom dessa stödområden.
Skr 1979/80: 8 46
Statsföretagsgruppens redovisning kompletterande
uppgifter
Effekt
av prisförändringar
Statsföretagsgruppen
redovisar för 1978 en betydande förlust. Resultatet efter finansiella intäkter
och kostnader blev enligt den traditionella redovisningen 929 Mkr. Förlusten
bestäms av ett flertal förhållanden som kan hänföras till själva rörelsen,
värdeförändringar på lager och anläggningar pga prisutvecklingen samt
verksamhetens finansiering.
I
traditionell redovisning beräknas alla kostnader och därmed även resultatmått
i princip med utgängspunkt från vad som betalas för förbrukade resurser.
Redovisningen för Statsföretagsgruppen är uppbyggd på detta sätt. 1 redovisat
rörelseresultat ingär värdeförändringar betingade av prisutvecklingen mellan
anskaffnings- och förbrukningstidpunkterna samt i vissa fall nedvärdering av
lager från anskaffningskostnad till verkligt värde (marknadspris). Det
sammanlagda beloppet av nedvärderingar av lager tiU verkligt värde uppgår per
1978-12-31 tiU 159 Mkr (374 Mkr).
Ett
vedertaget angreppssätt för en inflationskorrigerad redovisning föreligger
ännu inte i svenska företag. För att ändock söka visa betydelsen av prisförändringar
görs en uppdelning av årets resultat i följande tre komponenter:
Rörelseresukat
VärdeförändringsresuUat
Finansieringsresultat
Denna
uppdelning i tre resultatkomponenter kan vara ändamålsenlig för en övergripande
analys och tolkning av de förhållanden som bidragit tiU årets resultat. De
värden som anges för de olika komponenterna är baserade på schablonmässiga
beräkningar och är till viss del mycket ungerfärliga. De tre
resultatkomponenterna torde ändå ge ett visst underlag för en mer nyanserad
bedömning av Statsföretagsgruppens resultat. Härvid bör noteras dels gruppens
heterogena verksamhet, dels att basindustriföretagen samt Tobaksbolaget är de
ekonomiskt sett tyngsta företagen inom gruppen.
Rörelseresuhatet,
1 215 Mkr, som exkluderar värdeförändringar, anger i vilken mån
försäljningsintäkterna täcker åleranskaffningskostnaden vid försäljningstidpunkten
för förbrukade resurser. Försäljningsintäkterna ställs mot kostnaden för äteranskaffning
av varor och kalkylmässiga avskrivningar, dvs. avskrivningar baserade på
anläggningarnas återanskaffningsvärden. Rörelseresultatet skall därigenom vara
opåverkat av värdeförändringar.
Det
negativa justerade rörelseresultatet visar att intäkterna för Statsföretagsgruppen
som helhet ej varit tillräckliga för att täcka åleranskaffningskostnaden för
förbrukade varor och förslitna anläggningar.
Värdeförändringsresultatet,
1 005 Mkr, anges här i löpande priser och vi-
Skr
1979/80: 8 47
sar summan av årets prisbetingade värdeförändringar på
lager och anläggningar. Det bör betonas att värdeförändringsresultatet inte
kan betraktas helt fristående från rörelseresultatet. Viss värdeförändring på
lager kan exempelvis vara en naturlig del av affärsverksamheten. En
förutsättning är vidare att mätningen sker under antagande om fortsatt drift (going
concern).
Värdeförändringsresultatet för året består av både en
realiserad och en orealiserad del. Realiserad värdeförändring utgörs av skUlnaden
mellan anskaffnings- och återanskaffningskostnad för under året sålda varor.
Realiserad värdeförändring ingår normalt i den traditionella redovisningens
rörelseresultat.
Orealiserad värdeförändring, som här ingär i
värdeförändringsresultatet, utgörs av årets ökning eller minskning i
orealiserad värdeförändring pä lager och anläggningar. Den oreaUserade värdeförändringen
på tUlgångarna vid början respektive slutet av året bestäms av skillnaden
mellan deras anskaffningskostnad och värde vid bokslutspunkten.
Värdeförändring av lager beror till stor del på att årets
nedvärdering av LKABs malmlager till marknadspris är lägre än föregående år.
Finanseringsresultatet, 418 Mkr, upptar de finansiella
intäkterna och kostnaderna uttryckta i löpande priser på samma sätt som den traditioneUa
redovisningen.
Nominellt resultat efter finansiella intäkter och
kostnader består av summan av ovanstående tre resultatkomponenter och är
uttryckt i löpande priser. Värdeförändringar ingår som en del av resultatet.
Det nominella resultatet blev 628 Mkr, vilket är 301 Mkr bättre än resultatet
efter finansiella intäkter och kostnader enligt den traditionella
redovisningen.
Realt resultat är i princip ett resultatmått uttryckt i
ett enhetligt penningvärde. Nominellt resuhat reducerat med vad som erfordras
för att bibehålla det egna kapitalets allmänna köpkraft bildar realt resultat.
För att bibehålla köpkraften på gruppens eget kapital krävs en viss förräntning
vilket betyder att den reala förlusten i Statsföretagsgruppen väsentligt
överstiger den nominella.
Statsföretagsgruppen (Mkr) 1978
Rörelseresultat
Fakturerad försäljning 10 105
Tillverknings-, försäljnings- och administrations
kostnader m m 10 046
Skillnad
mellan traditionell redovisningskostnad och
återanskaffningskostnad för sålda varor" 269
Rörelseresultat före avskrivningar 210
Avskrivningar enligt plan 540
Kalkylmässiga avskrivningar utöver plan 435
Justerat rörelseresultat efter avskrivningar 1 215 1 215
Skr
1979/80: 8 48
Värdeförändringsresultat
Värdeförändring av lager' 305
Värdeförändring av anläggningar* 700
Värdeförändringsresultat 1 005 1005
Finansieringsresultat
Finansiella intäkter 318
Finansiella kostnader 736
Finansieringsresultat 418 418
Nominellt resultat efter finansiella
intäkter och kostnader 628
" Beloppet utgörs av en schablonmässig beräkning av
den värdeförändring pä lager s k lagervinst som ingår i den traditionella
redovisningens kostnad för sålda varor. Därav utgör 215 Mkr minskade
nedvärderingar av lager till marknadspris. ' Beloppet avser den värdeförändring
som uppkommit under året, vilken till viss del baserats pä schablonmässigt
beräknade tillgängsvärden.
Påverkan av statliga tillskott pä resultatet före
bokslutsdispositioner och skatt
En bedömning av Statsföretagsgruppens resultat före
bokslutsdispositioner och skatt försvåras av blandningen av på kommersiella
villkor finansierad verksamhet och statliga tiUskott. Det statUga tiUskott som
erhållits, antingen som ersättning för speciella åtaganden eUer för att
avvärja en akut ekonomisk/finansiell situation med oacceptabla
samhällsekonomiska konsekvenser, har beroende pä den redovisningsmässiga behandUngen
påverkat resultatet på olika sätt. I bokslutet tillämpade redovisningsprinciper
för statliga stöd framgår av not 1, sid 00.
En bedömning av de statliga tillskottens resultatmässiga
påverkan i berörda dotterbolag och gruppen totalt, exklusive eventueUa
ränteeffekter, visas i nedanstående tabell.
Med statliga tillskott i denna beräkning avses
tillskott och
län med villkorlig återbetalningsskyldighel till ASSI för investering i
Karlsborg med 550 Mkr (proposition 1978/79:25)
tillskott till Berol
Kemi/Beroxo för investerig i Oxo-anläggning med 300 Mkr (proposition
1977/78:125)
tillskott
avseende Eiser för struktureringsarbete med 190 Mkr (proposition 1977/78:73)
tillskott till
LKAB för att upprätthålla sysselsättning med 200 Mkr (proposition 1977/78:96)
finansieUt stöd
tUl LKAB med 500 Mkr (proposition 1978/79:87)
tillskott till
NJA (NJA-Invest) med 15 Mkr avseende förluslläckning (proposition 1977/78:25)
tiUskott till Svetab
med 40 Mkr avseende grundkapital för bolagets regionala investmentbolag med
syfte att stödja nyetablering och expansion av småföretag (proposition
1977/78:40)
finansiellt
stöd till Uddcomb med 114 Mkr (proposition 1978/79:104).
I beräkningen ingär alltså både statliga tiUskott under
1978 och statliga tiU-
opaginerad Kontrollera mot PDF
skott
vilka i 1977 års bokslut avsatts som beskattad reserv för förlusttäckning under
1978.
Statsföretagsgruppen
1978
Resultat
före bokslutsdispositioner och skatt (Mkr)
Bolag
Resultat före
Varav effekt av statliga
bokslutsdispositioner
resurstillskott exkl
och skatt
eventuella ränteeffekter
ASSI
-225
0
Berol Kemi/Beroxo
- 63
0
Eiser
42
140
LKAB
-367
586
NJA
- 53
9
Svetab
10
10
Uddcomb
18
114
Delsumma
638
859
Övriga
bolag
260
0
Koncernj
usteringar
145
StatsföTctagsgnippen
totalt
-523
859
Redovisning
av intressebolag
Redovisningens
externa uppgifl är att på bästa och mest rättvisande sätt tillgodose olika
intressentgruppers skiftande behov av ekonomisk information.
För
en samhällsägd företagsgrupp bedöms en öppen redovisning och fyllig information
om gruppens totala ekonomiska engagemang synnerligen viktig.
Mot
denna bakgrund görs i detta avsnitt ett försök att presentera den redovisningsmässiga
effekten på Statsföretagsgruppens resultat och finansiella ställning när
koncernbegreppet vidgas att även innefatta s k intressebolag eller associerade
bolag.
Följande
klassificering av bolagen/aktieinnehaven inom Statsföretagsgruppen kan göras.
Dotterbolag
Bolag
där Statsföretag direkt eller indirekt äger mer än 50 "Jo av aktierna eller
där i övrigt positivt bestämmande föreligger. Dessa företag ingår i vedertaget
koncernbegrepp och konsolideras, dvs. ingen förändring jämfört med nuläget.
Intressebolag
Grupp
1. 50 "lo ägda bolag där positivt bestämmande ej klart föreligger. I denna
grupp av företag ingår SSAB, Svenskt Stål AB (50 %) och Svenska Petroleum AB
(50 "o). Grupp 2. Delägda företag där Statsföretag har elt rörelseintresse
samt ett
4 Riksdagen 1979/80. Nr 8
Skr
1979/80: 8 50
aktieinnehav större än 20 "lo men mindre än 50 "7o.
I denna grupp ingår Beijer Byggmaterial AB (45 "lo).
Grupp 3. Aktie- och andelsinnehav mindre än 50 "lo
och där rörelseintresse ej föreligger. Engagemanget kan i princip ses som en
kapitalplacering eUer en placering i annat syfte.
I gruppen ingår bl a Bilfragmentering AB (25 Vo) samt Sweden
Center Japan AB (41,7 o/o).
För Statsföretag tillämpas således följande definition för
intresseföretag:
Ett företag är intresseföretag till Statsföretag AB under
förutsättning all
del icke är att anse som dotterbolag
Statsföretag AB äger en andel av företagets kapital eller
röstvärde uppgående till mer än 20 "o.
Dessutom görs här en åtskillnad om rörelseintresse finns i
företaget eller om ägandet enbart ses som en kapitalplacering eUer placering i
annat syfte.
Följande huvudmetoder/tekniker finns för närvarande för
redovisning av iniressebolag.
Traditionell metod, dvs. belräffande bolag som ägs till
mer än 50 "/o inkluderas 100 % av samtliga balans- och resultalposter i
gruppen efter avdrag för den andel av eget kapital respektive nettoresultatet
som övriga intressenter äger. Beträffande övriga aktieinnehav beaktas
bakomliggande substans via bokfört värde på aktierna samt avkastning genom att
erhållna utdelningar intäkt förs.
Klyvningsmetod, dvs. procentuell andel i förhållande tUl
aktieinnehavet av samtliga balans- och resultatposter inkluderas i gruppen.
Equity-metod, dvs procentuell andel av justerat eget
kapital (redovisat eget kapital inklusive 50 "lo obeskattade reserver samt
100 "lo av beskattade reserver) respektive procentuell andel av vissa
resultatbegrepp på resultaträkningen inkluderas i gruppen.
Den traditionella metoden, som är den för närvarande
allmänt accepterade, har hittills tillämpats inom Statsföretag.
Klyvningsmetoden ger en redovisningsmässigt rättvisande
bild av en koncerns totala ekonomiska/finansiella engagemang samtidigt som
ekonomiska relationstal för koncernen ej snedvrids genom att andel av
intressebolag inkluderas i redovisningen. Organiskt/juridiskt innebär dock en
konsolidering i koncernredovisningen av andelar i intressebolag vissa
komplikationer.
Equily-metoden har primärt konstruerats för redovisning av
ägarföretagets andel av intressebolagets nettoresuUat respektive eget kapital.
För svenska förhållanden är dock av intresse att redovisa resultat- och
kapitalandelar som är opåverkade av gjorda bokslutsdispositioner. En strikt
tillämpning av equity-metoden skulle också kräva en ändring av nu gällande
lagstiftning beträffande upp- respektive nedvärdering av bokfört värde pä det
ägda aktieinnehavet i intressebolaget då enligt denna metod aktierna skall
värderas till substansvärde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bolagskommitlén, som i samband med uppdraget att utreda
koncernbegreppet även fick i uppdrag att utfärda rekommendationer beträffande
behandlingen i redovisningen av s k intressebolag, har nu i en promemoria presenterat
vissa riktlinjer, men uttalar samtidigt en önskan att Bokföringsnämnden skall
utarbeta mer konkreta anvisningar.
De riktlinjer som således föreligger anknyter i huvudsak
till equity-metoden genom att rekommendera redovisning av resultatandelar och
kapitalandelar. Avsikten är dock inte en strikt tUlämpning av equily-metoden
ulan i stället skall vissa kompletterande uppgifter avseende resultat- och
kapitalandelar i intressebolaget i notform inkluderas i koncernredovisningen.
I
föreliggande bokslut för Statsföretagsgruppen har den ovan beskrivna traditionella
metoden tillämpats avseende redovisning av intressebolag. För att även
komplettera koncernredovisningen med uppgifter om intressebolag följer nedan en
sammanställning över resultat- och kapitalandelar totalt saml resultat- och
balansräkningar i sammandrag per intressebolag. Av praktiska skäl har per
1978-12-31 endast av Statsföretag AB direktägda intressebolag inkluderats. De
bolag som inkluderats är: SSAB, Svenskt Stål AB (50 "lo), Svenska
Petroleum AB (50 "lo) och Beijer Byggmaterial AB (45 "lo).
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Mkr)
Gruppen
exkl
intressebolag
Andel av Gruppen
intressebolag inkl
intressebolag
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 385
10
42
Resullaträkning
Fakturerad försäljning
Resultat efter finansiella intäkter och
kostnader
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skaller
Årets
nettoförlust
Justerat eget kapital Obeskattade reserver Avgår: 50 % schablonskatl
Beskattade reserver Eget kapital
Justerat eget kapital
/ Statsföretag AB bokfört värde avseende aktier i
intressebolag
10 105
929 332
523 513
1 768
884
1 044
3 989
5 917
65 32
1 390 1 423
1 439
12 490
1 261
513
555
1 833
916
1 044
5 379
7 340
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nedan angivna värden för respektive intressebolag avser
bolaget totalt, dvs. 100 "lo.
SSAB, Svenskt Stål AB
är Sveriges största integrerade handelsstålstillverkare
med gruvor, masugnar, koksverk, stålverk, valsverk och manufakturanläggningar.
TiUverknin-
Skr
1979/80: 8 52
gen utgörs av dels halvfabrikat, dels manufakturerade
produkter. SSAB är specialiserat på avancerade produkter för varvs- och
verkstadsindustri.
Bolaget ägs av: Statsföretag 50 % Gränges 25 "In Stora
Kopparberg 25 %
(Mkr)
Resultaträkning i sammandrag 1978
Fakturerad försäljning 3 478
Resultat efter finansiella intäkter och
koslnader 670
Resultat före bokslutsdispositioner
c)ch skaller 13
Ärels nettoförlust 84
Balansräkning i sammandrag
Omsättningstillgångar 3 465
Spärrade medel hos Sv Riksbank 11
Anläggningstillgångar 2 472
Summa tillgångar 5948
Kortfristiga skulder 1 336
Långfristiga skulder 1813
Obeskattade reserver 83
Eget kapital 2 716
Summa skulder och eget kapital 5 948
Svenska Petroleum AB (SP)
bildades för att tillvarata statens kommersiella intressen
på oljeområdet. SP skall bidra till en säkrare svensk råoljeförsörjning och
därmed tUl en ökad försörjningstrygghet för alla oljeprodukter. Verksamheten skaU
omfatta bl a handel med råolja och oljeprodukter, samordning av oljeupphandling
för stålens behov, prospektering och råoljeutvinning samt raffinering.
Bolaget ägs av: Statsförelag 50 %
Statens Vattenfallsverk 50 % (Mkr)
Resultaträkning i sammandrag 1978
Fakturerad försäljning 439
Resultat efler finansiella intäkter och kostnader 4
Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 4
Årets nettovinst 1
Balansräkning i sammandrag
Omsällningstillgångar 186
Anläggningstillgångar 2
Summa tillgängar 188
Kortfristiga skulder 132
Långfristiga skulder
Obeskattade reserver 3
Minoritetsintressen 3
Eget kapital 50
Summa skulder och eget kapital 188
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beijer Byggmaterial AB
Beijer
Byggmaterial AB är landets ledande distributör av byggvaror. Genom egna
anläggningar pä ett 30-tal orter i Sverige försäljs byggvaror av olika slag
till i första hand byggnadsindustrin men ocksä tUl institutionella köpare,
återförsäljare och slutkonsumenter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bolaget
ägs av: Kooperativa Förbundet (KF) 45 %
Statsföretag 45 %
Beijer Invest 10 % (Mkr)
Resultaträkning i sammandrag Fakturerad försäljning
Resultat
efter finansiella intäkter och koslnader Resultat före bokslutsdispositioner
och skatter Årets nettoförlust
Balansräkning i sammandrag
Omräkningstillgängar
Anläggningstillgångar
Summa tillgångar
Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade
reserver Eet kapital
Summa skulder och eget kapital
1978
946
3
2
1
325 90
415
215 136
47 17
415
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretagsgruppens verksamhetsomräden
På grund av större ändringar i koncernsammansättningen
under 1978 blir jämförelser med 1977 mindre meningsfulla, varför värden för
1977 exkluderats i nedanstående SammanstäUning.
Fakt för- Res före Invest Avkastn Medel-
säljning boksl disp i
anläggn pä arb antal
o skatter kapital anställda
Mkr Mkr Mkr %
Järn-
& stålindustri
1 863
420
413
- 6,3
8 235
Mekanisk
verkstadsindustri
671
38
35
1,9
2 659
Skogs-
& byggmaterial-
industri
3 140
-215
446
1,4
11 734
Kemisk
industri
I 288
- 51
390
0,9
3 683
Konsumentvaruindustri
1 816
243
66
12,5
8 202
Serviceföretag
585
9
26
5,9
3 005
Utvecklings-
& etablerings-
företag
103
8
4
0,2
207
Övriga
företag
691
45
16
-21,6
5900
Statsföretag
AB
- 35
0
65
Koncernmässiga
justeringar
52
145
Summa
Statsföretagsgruppen
10 105
-523
1 396
1,7
43 690
Dotterbolagen fördelade på de olika verksamhetsområdena
Järn- & stålindustri
LKAB, Luossavara.Kiirunavaara
AB
NJA,
Norrbottens Järnverk AB
Skr
1979/80: 8 54
Mekanisk verkstadsindustri
AB Carbox
Kalmar
Verkstads AB
Nuclear Steam SG
AB
SMT-Pullmax AB
Uddcomb Sweden
AB
Skogs- & byggmaterialindustri
ASSI, AB
Statens Skogsindustrier
Nyckelhus AB
Rockwool AB
Svenska Torv AB
Kemisk industri
Berol Kemi AB
Beroxo AB
Ceaverken AB
KabiVitrum AB
Statsraff AB
Konsumentvaruindustri
SARA, Sveriges
allmänna restaurangaktiebolag
Svenska Tobaks
AB
Serviceföretag
ABAB, AUmänna
Bevaknings AB
BSK BS Konsult
AB
Liber Grafiska
AB
Utvecklings- & etableringsföretag
Statsföretag
International AB
Svenska
Utvecklings AB (SU)
Svetab, Svenska
Industrietablerings AB
Swedish Induslrial
Development Corp, SID
Övriga företag
AB Eiser
Svenska Lagerhus
AB
Svenska Skifferolje
AB
opaginerad Kontrollera mot PDF
Moderbolagets resultaträkning(Mkr.)
Not I
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finansiella intäkter och kostnader Erhållna koncernbidrag
(not 2) Erhållna utdelningar (not 3) Ränteintäkter (not 4) Räntekostnader (not
5) Övr finans poster, netto (not 6)
Lämnade koncernbidrag & aktieägartillskott (not 7)
Administrations- & utvecklingskostnader Avskrivningar
enl plan avs maskiner & inventarier
Resultat efter finansiella intakter och kostnader
Extraordinära
intäkter och kostnader
Tillskott
frän staten (not 8)
Ägartillskott till db (not 8)
Återföring frän NJA av tidigare lämnat
ägartillskott
(not 9)
Ålerföring lill staten av tidigare lämnat
aktieägartillskott
(not 9)
Tillskott
till Lövånger Elektronik (not 10)
Förändring av beskattad reserv (not 11)
Bidrag till Norrlandsfonden (not 12)
Stämpelkostnader
(not 13)
Realisationsvinst/förlust vid försäljn av
värdepapper
& anläggn.tillg. netto (not 14)
Förlust på borgensåtaganden
Resultat före bokslutsdispositioner och skatter
Bokslutsdispositioner
Upp- och
nedskrivning av aktier, netto (not 15)
Resultat före skatter
Skatter
Årets förlust
2,0
1,0
27,6
439,8
394,6
370,8
273.4
15,5
53,5
178,7
-
57,5
44,3
- 124,2
- 33,9
-
28,1
- 0,3
0,3
22,0
1 189,3
1
379,3
342,4
342,4
12,3
190,0
3,6
2,4
- 182,5
1 457,3
- 917,3
355,0
-
355,0
-
540,0
- 20,0
0.0
0,1
35,5
0,0
35,5
- 35,5
2,7
- 205,1
0,0
-
205,1
-
205,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Noterna på sid 5865 utgör en del av resultaträkningen.
Moderbolagets balansräkning (Mkr.)
Not I
Tillgångar
1978
1977
Omsätlningslillgångar
Kassa
och bank (not 16)
861,1
1 123,2
Obligationer
(not 17)
150,0
Kortfristiga
placeringar (not 18)
130,0
495,0
Förutbetalda
kostnader & upplupna intäkter
4,4
12,6
Fordringar,
dotterbolag
371,9
548,1
Övriga
fordringar (not 19)
888,5
2 405,9
I 564,2
3 743,1
Anläggningstillgångar
Aktier i
dotterbolag (not 20)
2 724,4
2 616,0
Aktier,
övriga (not 20)
1 440,1
14,9
Fordringar,
dotterbolag
956,5
1 248,4
Övriga
fordringar
30,6
35,4
Maskiner
och inventarier (nol 21)
0,5
5 152,1
0,8
3 915,5
Summa
(illgingar
7 558,0
7 658,6
Skulder
och eget kapital
Kortfristiga
skulder
Leveranlörsskulder
0,8
0,8
Utnyttjad
checkräkn kredit (not 22)
100,2
Kortfr
del av långfr skulder
175,7
135,2
Skatteskuld
6,5
6,5
Upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter
83,7
80,4
Skulder,
dotterbolag (not 23)
1 011,9
484,7
Övriga
skulder (not 24)
1,0
1 279,6
20,9
828,7
Långfristiga
skulder
Skulder,
dotterbolag (not 23)
1,9
359,4
Obligationslån
(nol 25)
1 571,7
1 544,7
Revers-
& int lån (not 26)
630,1
2 203,7
625,6
2 529,7
Beskattad
reserv (not 27)
350,0
540,0
Kapital
avseende nyemission i Statsföretag AB
350,0
Eget
kapital (not 28)
Bundet
eget kapital
Aktiekapital
3 125 000 aktier å nom 1 000 kr
3 125,0
2 775,0
Reservfond
808,6
808,6
A nsamlad
förlust
Balanserad
förlust/vinst
173,4
31,7
Årets
förlust
- 35,5
3 724,7
- 205,1
3 410,2
Summa
skulder och eget kapital
7 558,0
7 658,6
A nsvarsförbindelser
Borgens-
och ansvarsförbindelser (not 29)
1 462,2
1 691,5
Noterna pä sid 5865 utgör en del av balansräkningen.
Moderbolagets finansieringsanalys (Mkr.)
Not 30
Tillförda
medel
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Internt
tillförda medel
Årets
vinst/förlust
5
23
37
9
2
205
- 36
Avskrivningar
enligt plan
Realisationsvinst/förlust
på sålda anlägg-
ningstillgångar
2
Upplösning
av beskattad reserv
- 190
Upp-/nedvärdering
ull lån
158
38
Avgår:
Utdelning
22
- 36
Summa
5
23
15
27
2
47
- 190
Externt
tillförda medel
Försäljning
av anläggningstillgångar
7
3
16
15
160
49
Minskning
av långfristiga fordringar
344
Ökning
av långfristiga skulder
257
159
5
626
640
882
311
Nyemission
175
175
1 500
350
Planerad
nyemission
350
- 350
Aktieägartillskott
frän staten
I 301
1 457
1 189"
Aktieägartillskott
till db
-I 301
917
1
189"
Återföring
från NJA av tidigare lämnat
aktieägartillskott
355
342«
Återföring
till staten av tidigare lämnat
aklieägartillskott
- 355
342«
Summa
264
162
196
816
2 140
1932
664
Summa
tillförda medel
269
185
211
789
2 142
1 885
474
Använda
medel
Investeringar
i maskiner och inventarier
_
I
__
--
____
Investeringar
i aktier och andelar
25
151
360
301
138
142
1540
Ökning
av långfr fordr
56
86
43
186
754
73
47
Minskning
av långfr skulder
1
36
60
12
80
162
675
Summa
använda medel
82
273
463
500
972
377
2 262
Förändring
av rörelsekapitalet
187
88
252
289
1 170
1 508
1788
Specifikation
av förändring av rörelse-
kapitalet
Förändring
av kortfr fordringar
98
99
50
122
1 315
476
860
Förändring
av kortfr skulder
- 30
- 83
-296
53
- 368
113
451
Förändring
av likvida medel
119
94
6
220
223
919
- 477
Summa
föritndring av rörelsekapitalet
187
- 88
-252
289
1 170
1 508
1788
" Se not 5 i Staisföretagsgruppens bokslut sid 30. Se
not 6 i Statsföretagsgruppens bokslut sid 31.
Skr 1979/80: 8 58
Kommentarer till Moderbolagets bokslut
Belopp i Mkr där ej annat anges
Nol 1 Redovisningsprinciper
Se not 1 sid 25 till Staisföretagsgruppens bokslut.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Not 2 Erhållna koncernbidrag
Koncernbidrag har under 1978 erhållits från ABAB med 2,0 ().
1977 erhölls inga koncernbidrag frän dotterbolagen.
Dotterbolag har erhållit koncernbidrag från andra
dotterbolag enligt nedan:
1978 1977
64,0
96,9
8,7
4,2
14,8
100,0
6,1
1,0
1,9
7,9
189,4
116,1
Berol Kemi AB
AB Carbox
Ceaverken AB
LKAB
Lövånger Elektronik
Nyland Mattor AB
Statsföretag International AB
Uddcomb Sweden AB
Summa
Dotterbolag som erhållit koncernbidrag direkt från
Statsföretag AB återfinns under not 7.
Not 3 Erhållna utdelningar
Liber Grafiska
AB 1,0 0,5
Svenska Tobaks AB,
stam 27,0
Svenska Tobaks AB, pref
0,0" 0,0
1,0 27,5
Bilfragmentering
AB 0,0" 0,1
1,0 27,6
" 26 tkr ' 28 tkr
Not 4 Ränteintäkter
1978 1977
Dotterbolag
309,2 213,2
Övriga
130,6 181,4
439,8 394,6
Skr
1979/80: 8 59
Not 5 Räntekostnader
1978 1977
Dotterbolag 163,0 69l
Övriga 207,8 204,1
370,8 273,4
Not
6 Övriga finansiella poster
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kursvinster,
realiserade Kursvinster, orealiserade Kursförluster, realiserade Kursförluster,
orealiserade Övrigt
11,2
4,4
29,2
- 5,6
- 15,2
-47,2
158,3
-3,1
9,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
15,5 178,7
Beträffande principer för värdering av fordringar och
skulder i utländsk valuta samt behandling av därmed uppkomna kursdifferenser se
not 1 sid 25 till Statsföretagsgruppens bokslut.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Not 7 Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott
Koncernbidrag har lämnats från Statsföretag AB tiU
följande dotterbolag:
1978 1977
18,1
1,3
3,0
14,9
0,4
8,8
2,0
4,8
1.5"
2,8
6,6
7,6
0,6
17,7
Berol Kemi AB
BS Konsult
AB
EssBO
Holmstund Industricenler
AB
Lövånger
Elektronik AB
Nyland
Mattor AB
Sonab
Communications AB
Statsföretag
International AB
Sligtex AB
Svelab
Uddcomb Sweden AB
16,9 73,2
" I 450 tkr
Aktieägartillskolt
har lämnats från Statsföretag AB till följande dotterbolag:
opaginerad Kontrollera mot PDF
ASSI
Berol Kemi
AB
EssBo
Svetab
1978
1977
13,0
45,0
12,5
1.9
6,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
27,4 51,0
Koncernbidrag har förutom från Statsföretag AB lämnats
direkt från dotterbolag enligt nedan:
opaginerad Kontrollera mot PDF
ABAB
KabiVitrum
AB Kalmar Verkstads AB Nuclear Steam SG AB Nyckelhus AB SARA
SMT-Pullmax
AB Svenska Lagerhus AB Svenska Tobaks AB Svetab
0,2
1,5
13,0
6,1
20,0
10,0
0,5
3,0
1,0
1,0
0,8
150,0
90,0
1.9
5,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
189,4 116,1
Not 8 Tillskott från staten resp ägartillskott tiil
dotterbolag
Tillskott hcU erhållits från staten för finansiell
rekonstruktion m m i dotterbolag. Totalt för 1978 års verksamhet har erhållits
1 189,3 Mkr.
De erhållna tillskotten har i sin helhet lämnats vidare
till dotterbolag enligt
följande fördelning:
LKAB 500,0 för förlusttäckning 1978
Berol/Beroxo 3(X),0 för finansiering i samband med
Oxo-projektet
ASSI 275,0 för investeringar i
fiberenheten
i Karlsborg
Uddcomb 114,3 för finansiell
rekonstruktion
Summa 1 189,3
Därutöver har det tillskott, som erhölls från staten 1977
för tekogruppens räkning och som avsatts till beskattad reserv, lämnats til Eiser
under 1978. Totalt belopp för detta tillskott uppgår till 190,0 Mkr.
Se not 6 sid 31 i Statsföretagsgruppens bokslut.
Not 9 Återföring av tidigare lämnat tillskott till NJA
respektive återföring till staten av ej utnyttjat tillskott
Det tillskott som erhållits frän staten och som
vidareförts till NJA avseende avveckling Stålverk 80 samt kostnader i samband
med bildande av SSAB har ej utnyttjats i sin helhet varför ett belopp på 342,4 Mkr
återförs i 1978 års bokslut.
Se not 6 sid 31 i Statsföretagsgruppens bokslut.
Not 10 Tillskott till Lövånger Elektronik AB
Enligt avtal i samband med försäljningen av Lövånger
Elektronik AB har tillskott redovisats för förlusttäckning med 12,3 Mkr.
Not 11 Förändring av beskattad reserv
1 årets bokslut har den beskattade reserven från
1977-12-31 upplösts med 190,0 Mkr. Detta belopp har därefter lämnats som
ägartillskott till Eiser (se not 8).
Skr 1979/80: 8 61
Not 12 Bidrag till Norrlandsfonden
Finansieringen av Norrlandsfonden genom bidrag från
Statsföretag AB har upphört. Engagemanget har övertagits av staten.
Not 13 Stämpelkostnader
Av totala beloppet 3,6 Mkr avser 3,5 Mkr stämpelkostnader
i samband med nyemission i Statsföretag AB.
Not 14 Realisationsvinst/förlust vid försäljning av
värdepapper och anläggningstillgångar
Realisationsvinster
vid försäljning
av
värdepapper:
Sonab
Communications AB
2 383 tkr
Gränges Offshore
AB
262 tkr
Rationell
Planering AB
50 tkr
2 695 tkr
Realisationsförlust
vid försäljning
av
värdepapper:
Lövånger
Elektronik AB
250 tkr
Summa 2 445 tkr
Not 15 Upp- respektive nedskrivning av aktier och andelar,
netto
1978 1977
Nedskrivning
Ceaverken
AB 4,0
Nyland Mattor
AB 1,2
Statsföretag International
AB 0,1
Statsraff
AB 0,4
4,5 1,2
Minskning av reserv för aktier och
andelar 4,5 1,2
0,0 0,0
Not 16 Kassa och bank
Kassa och bankmedel har minskat med 262,1 Mkr jämfört med
1977-12-31. Den totala minskningen av likvida medel uppgår till 477,2 Mkr,
vilket framkommit som en effekt av minskad skuldsättning. Effekten i samband
med nyteckning i SSAB och överföring av aktierna frän NJA till Statsföretag AB
har dock ökat totala skulderna, varför en nettoökning med 124,9 Mkr uppkommit i
balansräkningen.
Not 17 Obligationer
Under året har uppköp skett av Svenska statens
obligationslän 1978 med 100,0 Mkr och Sveriges Stadshypotekskassas
obligationslän 1978 med 50,0 Mkr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Not 18 Kortfristiga placeringar
Beloppet avser placering av överskottsmedel i Statsföretag
AB hos ett antal placeringsinstitut. Jämfört med 1977-12-31 har beloppet
minskat med 365,0 Mkr.
Not 19 Övriga fordringar
Övriga fordringar består till största delen av fordringar
på svenska staten. Denna fordran har minskat med 574,8 Mkr från 1 427,3 Mkr
till 852,5 Mkr enligt följande:
Fordran per 1977-12-31 pä svenska staten 1 427,3
Avgår erhållen del av fordran per 1977-12-31 1 027,8
Återföring av ej utnyttjad del av tidigare lämnat tillskott
avseende NJA 342,4
Tillskott avseende LKAB 500,0
Tillskott avseende ASSI (totalt tillskott 275,0 Mkr
minskat med utbetald del under 1978 95,0 Mkr) 180,0
Tillskott avseende Uddcomb 114,3
Fordran avseende kostnader för ahernativ sysselsättning
tekogruppen Ij
Fordran per 1978-12-31 på svenska staten 852,5
Av resterande minskning, 100,9 Mkr, jämfört med
1977-12-31, hänför sig 104,5 Mkr till minskad fordran på kortfristig del av
reversfordringar på utomstående.
Not 20 Aktier och andelar
Statsföretags
Antal
aktier
Nominellt
Bokfört
Andel av
andel i %
värde tkr
värde tkr
justerat
eget kapital tkr"
Aktier
i dotterbolag
ABAB,
Allmänna Bevaknings AB
100
2000
2000
2 400
7 655
ASSI
100
4000 000
400 000
270 000
862 922
Berol
Kemi AB
100
300 000
30 000
34 560 \ 40 000/
95 096
Berol
pågående nyemission
100
300 000
30 000
Beroxo
AB
75>
75
19
19) 75 000/
300 019
Beroxo
pågående nyemission
75'
150 000
37 500
BS
Konsult AB
100
2 500
250
196
AB Carbox
100
50 000
5000
1 788
Ceaverken
AB
100
12 000
12 000
11 277
AB Eiser
100
400 000
40 000
132 601
Holmsund
Industricenter AB
100
500
50
50
780
KabiVitrum
AB
100
750 000
75 000
124 200
176 032
Kabigen
AB
50«
500
50
50
50
Kalmar
Verkstads AB
100
199 937
19 994
4 999
53 385
Liber
Grafiska AB
100
30 000
15 000
18 000
34 126
LKAB
100
500 000
500 000
1 330 000
I 315
107
Norrbottens
Järnverk AB
100
4 500 000
450 000
450 000
423 277
Nuclear Steam
SG AB
100
500
50
50
Nyckelhus
AB
100
41 000
4 100
4000
7 409
Rockwool
AB
100
250 000
25 000
44 291
103 442
SARA,
Sveriges allmänna
restaurangaktiebolag
100
5000
5000
4 900
61 897
opaginerad Kontrollera mot PDF
SMT-Pullmax
AB
100
40 000
40 000
50 000
68 380
Statsföretag
Iniernaiional AB
100
1 000
100
72
Statsraff
AB
100
4000
400
400
Svenska
Lagerhus AB
100
50 000
5000
5 080
Svenska Skifferolje
AB
100
230 000
23 000
25 657
Svenska
Tobaks AB (stam)
100
2 990 000
299 000
284 000\ 425'
708 076
Svenska
Tobaks AB (pref)
42,5
4 250
425
Svenska
Torv AB
100
50 000
5000
5000
8 913
Svenska
Utvecklings AB
100
25
2 500
8 900
Swedish Induslrial
Development
Corporation,
SID
100
225
808
585
Svetab,
Svenska Industri-
etablerings
AB
100
100 000
10 000
57 883
Uddcomb Sweden
AB
75
600 000
15 000
21 001
Övriga
vilande namnbolag
100
14 278
I 428
1 840
1 840
Summa
aktier i dotterbolag
2 053 674
2 743 734
4 493
896
Avgår
reserv för aktier i dotterbolag
19 306
2 724 428
4 493
896
Aktier
i intressebolag
Beijer
Byggmaterial AB
45
114 750
5 738
13 500
18 200
Svenska
Petroleum AB
50
200 000
20 000
25 005
25 800
SSAB
Svenskt Stål AB
50
10 000
000
1 000 000
1 400 000
1 378
500
Summa
aktier i intressebolag
1 025 738
1 438 505
1 422
500
Aktier
i övriga bolag
Bilfragmentering
AB
25,2
252
252
126
Biogen
SA
2,25
11 250
104'
209''
Sweden
Center Japan AB
41,7
12 500
1 250
1 250
Summa
aktier i övriga bolag
1 606
1 585
" Justerat eget kapital, eget kapital enligt
balansräkningen, beskattade reserver samt 50 % av obeskattade reserver
*" Resterande 25 % innehas av Berol Kemi AB "
Resterande 50 % innehas av KabiVitrum AB "> USD 2. X 11 250 st = 22 500 ä 4,6375 = 104 tkr
" Förvärvat för USD 45 000. ä 4,6375 = 209 tkr
Not 21
Maskiner och inventarier
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anskaffningsvärde
Avgår:
Ackumulerade avskrivningar
enligt
plan
Bokfört nettovärde Brandförsäkringsvärde
2,2
2,2
1,7 1,4
0,5 2,0
0,8 1,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Not 22 Utnyttjad checkräkningskredit
Minskningen 100,2 Mkr jämfört med 1977-12-31 beror på att
checkräkningskrediten lösts under 1978.
Not 23 Skulder tiil dotterbolag, kortfristiga och
långfristiga
Kortfristiga skulder till dotterbolag har ökat med 527,2 Mkr
jämfört med 1977-12-31. Ökningen beror på att långfristiga lån hos Svenska
Tobaks AB i årets bokslut redovisas som kortfristiga, 357,5 Mkr. Från detta
belopp avgår
Skr 1979/80: 8 64
fordran
för utbetalt koncernbidrag för Svenska Tobaks ABs räkning under 1978 till LKAB,
100,0 Mkr. Ökade skulder redovisas också mot Berol Kemi/Beroxo beroende på
skuld för pågående nyemissioner samt skuld för lämnade ägartillskott per
1978-12-31, totalt 234,0 Mkr.
Långfristiga
skulder till dotterbolag har minskat med 357,5 Mkr jämfört med 1977-12-31
beroende på att lån hos Svenska Tobaks AB i årets bokslut redovisas som
kortfristiga.
Not
24 Övriga skulder
Minskningen
med 19,9 Mkr jämfört med 1977-12-31 hänför sig tiU bidraget för
Norrlandsfonden med 20,0 Mkr vilket bortfallit i årets bokslut.
Not
25 Obligationslän
Under
året har upptagits ett svenskt obligationslån på 150,0 Mkr. Det utländska CHF-lånet
på 40 milj vilket i 1978 års bokslut bokförts tiU 106,1 Mkr har av Statsföretag
AB sagts upp till återbetalning i maj 1979. Hela lånet har i bokslutet
redovisats som kortfristig skuld. Kursförluster/vinster, netto, på de utländska
lånen uppgår till ca 37 Mkr vilket bidrar till det ökade skuldbeloppet.
Not
26 Revers- och inteckningslän
Tvä
stycken mukicurrency-lån på vardera USD 10 milj hos Hambros Bank och Royal Bank
of Canada, totalt 94,8 Mkr, har lösts under året. Nytt multicurrency-lån har
upptagits hos Hambros Bank pä USD 25 milj, totalt 107,5 Mkr under 1978.
Kursförluster på de utländska lånen uppgår till ca 1 Mkr, vilket bidrar tiU del
ökade skuldbeloppet.
Not
27 Beskattad reserv
Av
beskattade reserver 1977-12-31 på 540 Mkr har 190 Mkr utnyttjats för tillskott
till Eiser i enlighet med proposition avseende engagemang i tekoindustrin.
Not
28 Eget kapital
opaginerad Kontrollera mot PDF
Aktiekapital
Nyemission Reservfond Ansamlad förlust Arets nettoförlust
Summa
eget kapital
Ingående
eget
kapital
1978-01-01
Förändring
Utgående
eget
kapital
1978-12-31
2 775,0
808,6
173,4
3 410,2
350,0
35,5 314,5
3 125,0
808,6
173,4
- 35,5
3 724,7
Skr 1979/80: 8 65
Not 29 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser
1978 1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
290,3
68,2
96,1
14,7
21.3
256,5
182,4
322,5
315,6
626,0
573,0
10,1
48,7
164,2
164,1
Förskott till utomstående Förskott till koncernbolag Pensionsgarantier,
utomstående Pensionsgarantier, koncernbolag Län, utomstående Län, koncernbolag
Övrigt, utomstående Övrigt, koncernbolag
Summa 1462,2 1691,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Med anledning av den negativa resultatutvecklingen i
följande dotterbolag har Statsföretag AB för undvikande av likvidationsåtgärder
i dessa dotterbolag för räkenskapsåret 1979 förbundit sit att lämna tillskotl
till bolagen i sådan utsträckning att bolagens aktiekapital till minst en
tredjedel skall vara intakt.
AB Carbox
Ceaverken AB
Statsföretag International AB
Uddcomb Sweden AB
Dessutom har särskilt ansvar för licensavgifter avtalats
med minoriietsak-lieägaren i Uddcomb Sweden AB.
Not 30 Finansieringsanalys
Upp- respektive nedvärdering av utländska lån per
1978-12-31 har särredo-visats i Finansieringsanalysen. Netto har en uppvärdering
skett med 38 Mkr (158 Mkr). För att erhålla en bättre jämförelse har
motsvarande anpassning gjort av 1977 års värden.
5 Riksdagen 1979/80. Nr 8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vinstdisposition
Koncernens ansamlade förlusl enligt upprättad
koncernbalansräkning uppgår till 1 003,2 Mkr och årets förlust utgör 513,2 Mkr.
Avsättning till bundna fonder föreslås med 14,2 Mkr.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår all
utdelning icke lämnas, samt med hänvisning till den framlgda balansräkningen
för moderbolaget
att årets föriust 35 451 tkr
med tillägg av från tidigare är ansamlade förlust 173 442 tkr
Summa ansamlad förlusl 208 893 tkr
överförs i ny räkning.
Stockholm i mars 1979
Karl-Axel
Linderoth Styrelsens ordförande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stig Ahlin
Leif Blomberg Lennart Dahlström Ulf Laurin
Rutger Martin-Löf
Gunnar
Nilsson
Karl-Erik
Nilsson
Åke Ståhlbrandt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Gunnar
Malmenström
Nore
Sundberg
opaginerad Kontrollera mot PDF
Per Sköld Verkställande direktör
Skr
1979/80: 8 67
Revisionsberättelse
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen,
räkenskaperna samt styrlesens och verkställande direktörens förvaltning för år
1978. Granskningen har utförts i överensstämmelse med god revisionssed.
Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har
handhafts av Bohlins Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse till
oss.
Moderbolaget
Årsredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.
Vi tillstyrker
att resultaträkningen och balansräkningen fastställes,
att förlusten behandlas i enlighet med förslaget i
förvaltningsberättelsen saml
att styrelsens ledamöter och verksläUande direktören
beviljas ansvarsfrihet för år 1978.
Koncernen
Koncernredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.
Vi tillstyrker, att koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen
fastställes.
Stockholm den 6 april 1979
Sören Mannheimer
Bernt Nilsson Karl-Anders Petersson
Knut Ranby Birger Sonesson
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Skr 1979/80: 8 68
ABAB, AUmänna Bevaknings AB
Bevakningsföretag
med kunder inom såväl den statliga som den privata sektorn. I de tjänster som
erbjuds ingår även skyddsplanering, låsservice och lokalvård.
ABAB-gruppen
totalt har under året fortsatt sin expansion, främst för dotterbolagen men ocksä
för moderbolaget.
De
största dotterbolaget, Skyddsbevakning, har vidgat sin verksamhet säväl i
Göteborg som i Norrköping och etablerat sig på ytterligare några orter. Resultatet
har samtidigt väsentligen förbättrats.
UtveckUngen
av dotterbolaget Lokalvård har fortsatt såväl volym- som resultatmässigt.
I
avsikt att bearbeta konkurrensmarknaden i Norrland har ett nytt dotterbolag, ABAB
Totalskydd AB, bildats. Uppdrag har erhållits i Luleå och Sundsvall.
För
att öka marknadstäckningen i Mellansverige har Örebro företagen Svenska Vakt B.
Svärd AB och Örebro Nattvakt AB förvärvats per 1979-01-01.
Under året har en
konsekvent uppdelning av gruppen i resultatenhet genomförts, vilken beräknas
medföra ökad effektivitet och förbättrad kundservice.
Den numera allt vanligare
kombinationen bevakningstjänster och teknik har framgångsrikt kunnat marknadsföras
genom ett fördjupat samarbete med Televerkets Larmdivision.
Även
samarbete med SOS Alarmering AB har fortsatt och haft betydelse för gruppens
expansion.
Bevakningsbranschen har i
flera avseenden varit föremål för debatt och offentliga utredningar har behandlat
väktarnas utbildning och ordningsvaktsinstitutet.
En
av regeringen tillsatt utredning har haft till uppgift att bl a granska moderbolagets
särsläUning vid bevakning av vissa statliga totalförsvarsobjekt. Utredningsmannen
föreslog ett avskaffande av moderbolagets särställning.
Den oroliga
världspolitiska situationen, som bl a medför hot mot offentliga personer även
i Sverige, ordningssituationen i Stockholm och polisens begränsade resurser
har medfört ökat engagemang för ABABs del.
Expansionen
har krävt stora personella och ekonomiska insatser. De nya semesteravtalen har
medfört speciellt höga kostnader för bevakningsföretagen. ABAB-gruppens
resultat för året innebär trots detta en förbättring jämfört med föregående
år.
År
1978 omsatte ABAB-koncernen 149,5 Mkr (127,1 Mkr). Resultatet före bokslutsdispositioner
och skatter blev 4,4 Mkr.
Hans
Öström
Skr
1979/80: 8 69
ABAB
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
57,5
77,0
99,7
127,1
149,5
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
0,0
2,8
6,4
3,3
4,4
i
procent av fakturerad försäljning "/o
0,0
3,6
6,4
2,6
2,9
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
0,1
3,2
6,4
3,2
4,4
Avkastning
på totalt redovisat
kapital %
1,9
13,8
24,7
10,4
9,8
Soliditet
%
15,3
15,1
15,3
15,4
14,9
Investeringar
i anläggningar i Mkr
2,2
1,8
3,3
3,7
3,5
Medelantal
anställda
983
1061
I 198
1 454
1646
Skr
1979/80: 8 70
ASSI, AB Statens Skogsindustrier
Sveriges
största tillverkare av sågade trävaror, board och kraftliner för wellpappstillverkning
Bottenläget
passerat
Vid
slutet av 1974 vände högkonjunkturen brant nedåt. Marknadsrasel 1975 var utan
motstycke. 1976 och 1977 kämpade svensk skogsindustri i underläge och med
stora ekonomiska uppoffringar för att behälla sina positioner på en svag
utlandsmarknad. Först andra kvartalet 1978 kom den väntade mar knads förbättringen.
Utleveranserna började nalkas 1974 års nivåer. Vid halvårsskiftet var lagren
hos producenterna nere vid normal nivå. Produktionen och kapacitetsulnyttjandet
kunde ökas och mot slutet av året blev råvarutillgång och produktionskapacitet
och inte avsättningsmöjligheterna vo-lymbestämmande för industrin. Första
halvåret började också priskurvan stiga uppåt. Två exempel: Priset på blekt
sulfatcellulosa gick upp från 320 dollar/ton i januari 1978 till 410 dollar i
januari 1979, kraftliner rörde sig samtidigt från 220 dollar till 320 dollar,
dvs. uppgång med 28 respektive 45 "lo. Men under samma tid föll dollarns
värde gentemot svenska kronan med 7 "lo och en del av prisglädjen
grumlades.
Minskade
förluster
För
kostnadstäckning saknades i januari 1979 fortfarande 75 dollar på cellulosapriset
och 25 dollar på linernoteringen. ASSIs intäkter ökade under 1978 med en halv
miljard kronor till 2,4 miljarder. Volymökning i tidigare produktionsenheter 12
"lo, prisökning O "lo, tillhopa 230 Mkr, genom nyför-värvade företag
tillkom 320 Mkr i fakturerad försäljning.
Den
gynnsammare resultatutveckUngen hade också sin orsaker pä kostnadssidan. Under
1977 och 1978 sjönk råvarupriserna med sammanlagt 20 "lo och är för
närvarande tämligen stabila kring den uppnådda lägre nivån. Lönestegringarna
var 1978 mer måttUga än tidigare och ansträngningarna att hushålla med personal
medförde under åren 1977 och 1978 en personalminskning med 350 personer.
Samtidigt ökade kapacitetsutnyttjandet. Kapital kunde frigöras under 1978
genom neddragning av våra lager med 170 Mkr. Om hänsyn tas till
devalveringsförlusten 1977 blev det totala underskottet 1978 lägre än
föregående år, 280 Mkr vid planenliga avskrivningar. På den positiva sidan finns
wellpapp- och säckföretagen som omsatte 725 Mkr och gav en vinst på 80 Mkr.
Bakom
de ekonomiska svårigheterna ligger det svenska näringslivets aUmänna
konkurrensproblem, branschens utsatta läge till följd av särskilt de höga
råvarukostnaderna och ASSIs speciella svagheter genom det starka dollarberoendet
i cellulosa och kraftliner och avsaknaden av egen skog och vattenkraft.
Skr 1979/80: 8 71
Ekonomiskt utsatt läge
Även om rörelseresuUaten överlag nu förbättras befinner
sig stora delar av den svenska skogsindustrin i ell förluslläge med stigande
räntekostnader till följd av en ökande skuldsättning och en alltmer sjunkande
soliditet. De som kan söker frigöra reserver genom försäljning av skogsmark och
kraftverk. Statsmakterna tvingas till särskilda stödinsatser åt olika företag.
För att trygga sysselsättningen i Karlsborg rustas nu bruket upp till en
kostnad av 565 Mkr. Av det beloppet har riksdagen i december anslagit 275 Mkr
som tillskott och 275 Mkr som lån på särskilda villkor.
ASSIs soUditet var vid årsskiftet 21 %. Vi hade en likvid
beredskap på 300 Mkr.
Plan för förbättring
Den i föregående årsberättelse angivna planen för
förbättring fullföljs:
sträng
hushållning
strukturförbättringar
genom avveckling av enheter och åtgärder i samarbete med andra företag. En
särskild slruktutredning genomförs under medverkan av extern konsult i
samarbete med ägaren
i förhållande
till domänverket har nu den s k "Söders utredning" föreslagit att
domänverkets skogar i ASSIs fängstområden överföres till ASSI. Förslaget vill
för sin del aktualisera 1977 års förslag om en total sammanläggning
restriktiv
inställning lill investeringar i processindustri. Dock med statsstöd
upprustningen av Karlsborg. Med normal finansiering inrättas Lövholmen för
ökad björkanvändning till en kostnad av 135 Mkr. 1 Frövifors studeras ett
projekt för vidareförädling av sulfatcellulosan
offensiv instälning
lill
produktutveckling.
Nämnas kan nya maskinsystem för förpackning i wellpapp, drän (en
pappersprodukt för torrgöring av mark), torvpapper för jordbruksändamål,
pappersburkar med mantel av liner för vätskor, viklådor av spånskivor, kraftledningsstoplar
av limträ
marknadsföring
och distribution genom bl a förstärkning av utlandsbolagen och insättande av
tre nyutvecklade specialfartyg i värt transportsystem
integration och diversifiering mot konsumenten. Under
hösten har de fyra EssBo-företagen AB Kalmar Interiör, Kramfors Kök AB, Etri
Fönster AB och Ljusdals Träprodukter AB överförts inom Statsföreiagsgruppen tUl
ASSI. Företagen har 790 anställda och en årsförsäljning av 155 Mkr. Större investeringar
gjordes i Brendbox AB och Tiplan Component AB som vidareförädlar spånskivor. I
början av 1979 förvärvades HSBs fönsterindustrier med 530 anställda och en årsförsäljning
av 95 Mkr.
Personalutveckling, den interna utbildningen omfattade
1978 ca 850 manveckor utöver utbildning med stöd av "25-kronan".
Skr 1979/80: 8 72
ASSI
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
1 644,6
1 238,2
1 501,1
1 820,4
2
370,9
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
479,0
70,9
45,7
363,4
-280,5
i
procent av fakturerad försäljning Vo
28,8
5,7
- 3,0
- 20,0
11,8
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
479,0
72,8
44,7
238,4
-225,1
Avkastning
på totalt
redovisat
kapital %
27,5
5,8
1,9
- 3,3
-
2,0
Soliditet
%
28,9
25,1
20,6
17,5
21,1
Investeringar
i anläggningar i Mkr
203,5
208,4
285,9
189,1
320,3
Medelantal
anställda
5 922
5 636
6 222
7 656
8 843
1979 bättre men svårbedömt
Resultatet kommer att för ASSI förbättras under 1979 men ännu
innebära förlust. Den positiva utvecklingens styrka och varaktighet beror på oUka
faktorer. Befrämjande den gynnsamma trenden är:
devalveringarna
1977
relativt
omvärlden återhåUsam löneutveckUng
lägre
råvarukostnad än tidigare
låga färdigvarulager
konsumtionsökning
på exportmarknaderna
högre
kapacitetsutnyttjande
åtgärder för effektivisering
inom industrin (aktuella åtgärder för strukturförbättring är emellertid
kostnadskrävande i genomförandefasen)
strejker i
amerikansk skogsindustri
begränsade nya kapacitetstillskotl
utom för blekt sulfatcellulosa
ytterligare 2
"lo tuUavveckling gentemot EG. Återhämtningen försvåras av:
råvaruknapphet
ökade
finansiella kostnader
ovisshet om uppnåelig
produktivitetsnivå efter period av lågt kapacitetsutnyttjande
US- och
framförallt den kanadensiska dollarns lägre och varierande värden
kvarliggande
låga fraktsatser på Atlanten
osäkerhet kring
den amerikanska konjunkturen senare under 1979
frågetecken
kring den internationella ekonomiska utvecklingen tiU följd av händelserna i
Asien.
Sigvard Bahrke
Skr
1979/80: 8 73
Berol Kemi AB
Tillverkare
av kemiska, organiska produkter med tillverkningsenheter i Mölndal, Nol, Stenungsund
och Örnsköldsvik
Berol
Kemi AB har, med undantag för en kort period kring oljekrisen, under en följd
av år visat en otillfredsställande lönsamhet. Grundläggande orsaker till detta
har varit ett ogynnsamt strategiskt läge och en bristande effektivitet i vissa
delar av företaget.
Under
1978 har vi i Berol Kemi genomfört ett rekonstruktionsprogram med följande
huvudpunkter:
Ny ledningsfilosifi (februari)
Ny organisationsstruktur (mars)
Reviderad budget för 1978 (april)
Sammanhållen strategisk plan (september)
Finansiell rekonstruktion (december).
Ny
ledningsfilosofi
Den
nya ledningsfilosofin gav mål och organisatoriska riktlinjer för vår verksamhet.
Vi enades om att företagsekonomisk lönsamhet skall vara det primära målet, inte
minst med hänsyn till det nära sambandet med långsiktig anställningstrygghet.
Andra, sekundära, målfaktorer var expansion, medbestämmande och
arbetstillfredsställelse samt samhällsnyttan, t ex i form av ökad
sysselsättning och regional utveckUng.
Den
nya ledningsfilosolin kan i övrigt sammanfattas i fyra nyckelord:
decentraliserat beslutsfattande
målstyrning
samråd före beslut
uppföljning.
Vår
avsikt är att delegera rätten att fatta beslut sä långt ner i organisationen
som möjligt. Den formalisering av beslutsfattandet, som är en förutsättning
för en sådan delegering, finns beskriven i Berols skriftliga företagspolitik.
En långtgående delegering av befogenhet och ansvar torde även vara en förutsättning
för ett effektivt medbestämmande/självbestämmande.
Målstyrning
har hittills inneburit, att mål ställts upp för alla resultatenheter. Vår
avsikt är dock att gå vidare och gemensamt ställa upp mål för avdelningar,
grupper och enskilda medarbetare, så att sä mänga som möjligt skall kunna
uppleva ett ökat engagemang.
Ny
temporär organisation
Nästa
uppgift var att med utgängspunkt från vår nya ledningsfilosofi utforma en ny,
temporär, organisation. Den nya organisationen innebar, att förelaget delades
upp i 21 resultatenheter, varav åtta produktdivisioner/sek-
Skr
1979/80: 8 74
torer,
sju serviceenheter och sex försäljningsbolag. Allteftersom beslut om förändrad
inriktning vuxit fram, har motsvarande strukturförändringar genomförts.
Reviderad
budget
Den
nya organisationens första uppgift var att arbeta fram en reviderad budget för
1978. Här använde vi för första gången principen atl köpa och sälja tjänster
till marknadsbaserade priser inom företaget. Som grund för budgetarbetet låg
dessutom preliminära resultatmål eller penningflödesramar för varje
resultatenhet. Den reviderade budgeten visade på en något lägre förlust än
tidigare känslighetsanalys. 114 befattningar blev övertaliga.
Personalutveckling
Den
reviderade budgeten visade, att strukturella förändringar måste genomföras för
att vi skulle kunna utvecklas till ett lönsamt företag. Detta innebar, att
företagets resurser, kapital och människor måsle överföras från enheter med
dåliga utvecklingsförutsältningar tiU enheter med gynnsamma sådana. En annan
följd var, att företagets totala behov av personal kunde väntas minska
åtminstone på kort sikt.
Det
traditionella sättet att lösa övertalighetsproblem är att i enlighet med "Åman-lagen",
MBL, etc föra lokala och centrala förhandlingar varefter varsel läggs. PU-projektet
innebar ett försök att lösa omställnings- och övertalighetsproblem på ett
delvis nytt sätt, där syftet var att finna sådana lösningar som är mer
effektiva för såväl den enskilde som för berörda resultatenheter och företaget
i sin helhel. Förändrad inriktning
Ett
huvudskäl till företagets bristande lönsamhet var det dåliga strategiska läget
eller, annorlunda uttryckt, flera ogynnsamma affärspositioner. Den viktigaste
uppgiften blev således att analysera affärsförutsättningar och vår konkurrenskraft
för de marknadssegmentet där vi var verksamma och att på denna grund utforma en
sammanhållen strategisk plan.
I
denna plan konstaterades
att
företaget innehåller två artskilda verksamhetsgrenar, en processdel där
vi tiUverkar specifikations- eller standardkemikalier, och en entrepre
nörsdel med prestations- eller specialkemikalier. Vi beslöt att satsa på
specialkemikalier.
Den
strategiska planen innebar i övrigt
en fortsatt koncentration av verksamheten i
division Berocell till utvalda marknadssegment, en strävan lill offensiv
samverkan med andra förelag samt en mer effektiv produktionsstruktur
en mer intensiv marknads- och produktutveckling i
division Cellulosaderivat samt en utbyggnad av produktionskapaciteten
Skr 1979/80: 8 75
en avveckling
av engagemangen i SOAB
en bättre
kostnadseffektivitet inom Amindivisionen
en påbörjad utveckUng
av polyuretansektorn och av dotterbolaget Syntes till en konslruktionsplastdivision
bildandel av
ett särskilt bolag för Oxo-projektet och den därmed sammanhängande affärsverksamheten
samt
mer effektiv
marknadsföring.
Berol
Kemi i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
475,9
416,1
474,2
516,4
572,2
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
110,1
15,7
45,6
- 80,7
56,3
i
procent av fakturerad försäljning %
23,1
3,8
- 9,6
- 15,6
9,8
Resultat
före bokslulsdispositioner
och skaller
i Mkr
110,1
15,7
- 45,6
182,9
-
62,5
Avkastning
pä totalt redovisat
kapital %
55,4
7,7
6,8
8,3
3,4
Soliditet
%
31,5
22,7
13,1
9,0
16,9
Investeringar
i anläggningar i Mkr
20,1
97,1
125,3
94,7
240,5
Medelantal
anställda
695
905
972
1 014
964
Finansiell rekonstruktion
Vår strategiska plan kunde sägas utgöra ett
nyemissionsprospekt till vår ägare, Statsföretag AB. Statsföretags styrelse
beslöt den 14 december 1978 om en finansiell rekonstruktion, innebärande bl a
en höjning av det egna kapitalet med 40 Mkr.
Inför 1979
Del gångna året har varit etl jobbigt år för många
människor i Berol. Omfattande och radikala förändringar har genomförts. Också
1979 kommer att vara ett arbetsamt år, men på elt annat sätt. Vår strävan är
att under 1979 nå vinsl exkl SOAB. Den osäkra råvarusituationen gör det svårt
att ställa någon säkrare resultatprognos.
På sikt syftar vi lill en tUlfredsställande lönsamhet, som
är jämförbar med andra företags i branschen.
Ralph Edebo
Skr
1979/80: 8 76
Beroxo AB
Beroxo
AB bildades under december 1978 och ägs av Statsföretag AB till 75 "lo och
Berol Kemi AB till 25 "lo. Per 31 december 1978 förvärvades Oxo-projektet
och den därmed sammanhängande affärsverksamheten frän Berol Kemi AB. Bakgrunden
till bolagets bildande var bl a:
Oxo-projektet var för stort för att Berol Kemi AB
skulle kunna ta det finansiella ansvaret för projektet
Oxo-projektet väntas inte ge tillfredsställande
företagsekonomisk lönsamhet och motivet till fullföljandet är av
samhällsekonomisk karaktär. Finansieringen har därför skett i särskild ordning.
den nya inriktningen för Berol Kemi AB att i
högre grad än tidigare satsa på specialprodukter och inte pä renodlade
standardkemikalier. Del nya företaget har tiU uppgift att producera och sälja oxo-produkter,
lösningsmedel och mjukningsmedel.
Förvaltningsansvaret
för Beroxo AB kommer att åvila Berol Kemi AB enligt ett särskilt avtal som
skall upprättas mellan ägarna till Beroxo AB.
Projektläge
och tidplan
Vid
utgången av 1978 bedöms ungefär halva montagearbetet för Oxo-projektet vara
avslutat. Byggnadsarbetena är praktiskt taget klara. All utrustning för
anläggningen är upphandlad och till stor del levererad.
Anläggningen
färdigställs successivt under 1979. Målet är att samtliga produktionsenheter
skall tillverka godkänd vara under fjärde kvartalet.
Finansiering
aktieägartillskott och nyemission
Med
hänsyn till motiven för Oxo-projektets fullföljande beslutade riksdagen i maj
1978 om ett kapitaltillskott pä totalt 300 Mkr till Statsföretag AB, vilket
överförts till Beroxo AB som aktieägartillskott.
Under
december 1978 beslutade de båda ägarna till Beroxo AB om en nyemission på 50 Mkr
till kurs 200 "lo, dvs. ett totalt belopp på 100 Mkr.
Försäljning
och resultat
Säväl
försäljning som resultat av verksamheten redovisas under året hos Berol Kemi AB
eftersom verksamheten överläts till Beroxo AB per 31 december 1978.
Omsättningen uppgick under 1978 tiU ca 126 Mkr.
Ralph
Edebo
Skr
1979/80: 8 77
BSK BS Konsult AB
Ett
konsultföretag inom byggnadsbranschen med uppdragsgivare säväl inom som utom
Sverige
Konjunkturen
inom byggkonsuUsektorn har varit fortsatt dålig under större delen av 1978.
Offentliga bygginvesteringar har hållits tillbaka och investeringstakten inom
industrin har varit låg. Som en anpassning till denna lägre nivå har företagets
personalstyrka reducerats något under våren, till större delen genom naturlig
avgång.
Under
sista delen av året har en förbättring kunna skönjas. Orderingången har ökat
påtagligt, framförallt frän Byggnadsstyrelsen, och bl a har två mycket stora
projekt påbörjats.
Lönsamheten
har varit pressad dels pä grund av uppdragsbrist, dels genom att fastprisuppdrag
i den rådande konkurrenssituationen måst tas till låga priser.
Faktureringen
för BS Konsult och Skandinavprojekt har under året varit 33,1 Mkr (29,3 Mkr).
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter är 0,0 Mkr (1,7 Mkr).
Satsning
på utveckling av nya tjänster och kunder har fortsatt. Verksamheten inom
ombyggnadsområdet har ökat snabbt liksom inom energiområ det. Bland nya kunder
kan nämnas SSAB, Stockholms Läns Landsting, Fortifikationsförvaltningen och
Astra.
Kontorsetablering
har påbörjats i Lund. Pä utlandssidan har BS Konsuh bl a handlagt
projekteringen av fabriksbyggnader åt Tetra Pak i England och Frankrike samt
byggledningsuppdrag för kärnkraftverk i Finland.
För
1979 förutses en betydligt förbättrad situation både avseende traditionella byggnadsprojekteringsljänster
och för specialtjänster.
Karl-Gustaf
Lye
BS
Konsult i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
17,3
30,9
26,1
29,3
33,1
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
0,2
0,3
0,1
1,7
0,0
i
procent av fakturerad försäljning %
1,2
1,0
0,4
- 5,8
0,0
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
0,2
0,3
0,1
- 1,7
0,0
Avkastning
på totalt redovisat
kapital
"/
3,6
3,3
1,4
-13,8
0,9
Soliditet
o
9,9
7,2
6,1
1,8
1,6
Investeringar
i anläggningar i Mkr
0,1
0,3
0,1
0,2
0,0
Medelantal
anställda
118
144
168
166
159
Skr
1979/80: 8 78
AB Carbox
Ett företag med verksamheten inriktad på utveckling och
tillverkning av högtryckspressar
Partsammansatt utredning
1 januari 1978 tillsattes en partsammansatt arbetsgrupp
med uppgift att utreda affärsförutsättningar, 3-årsbudget samt åtgärdsprogram.
Arbetsgruppen redovisade sin utredning i april 1978. Denna visade pä fortsatta
förluster under perioden 19781980. Beslut fattades mot bl a denna bakgrund att
avveckla Statsföretags direkta engagemang i bolaget. En tjänstemannastyrelse
och ny företagsledning tillsattes med uppdrag att före årsskiftet 78/79 finna
formerna för avvecklingen.
Handlingsplan
Under juni fastställdes en handlingsplan för
strukturarbetet. En aktivare marknadsföring har resulterat i en rekordstor
orderstock. De större orderna kommer från Japan, Sovjet samt USA och avser tekniskt
avancerad utrustning för formning av grov plåt. Pressarnas styrsystem och hanteringsutrusl-ning
är tunga konkurrensfaktorer. 1 handUngsprogrammet ingick även kostnadsjakt,
som inneburit personalreduktion samt förbättrade rutiner. Strukturarbetet
ledde under hösten till att förutsättningar för ett samarbete etablerades
mellan Carbox och SMT-Pullmax (dotterbolag till Statsföretag AB).
Resultatutveckling
Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatter med
8,7 Mkr beror väsentligen på en mycket låg orderingång med förlustorder 1977.
De order som erhölls under 1978 kommer atl leda till en väsentlig
resultatförbättring 1979. Prognosen för 1979 är dock en förlust med 1,7 Mkr exkl
0,8 Mkr i avvecklingskostnader.
Rolf Tjärnlund
Skr
1979/80: 8 79
Ceaverken AB
Tillverkare
av röntgenfilm och fotosättningspapper
Vår
bedömning om en förbättring av Ceaverkens lönsamhet under 1978 har inte kunnal
infrias. Förlusten har i stället ökat kraftigt. Den främsta orsaken till detta
har varit överkapacitet på världsmarknaden. Detta har lett till att
konkurrensen förblivit hård. Kostnadsökningar har inte kunnat kompenseras med
prisökningar.
Bl a
som följd av företagets konkurrenssituation har förhandlingar förts med annat
företag om ett eventuellt övertagande av aktiemajoriteten i Ceaverken. Dessa
förhandlingar har sedermera avbrutits.
Inför
förhandlingarna har dels en löntagarkonsuh, dels en av Statsföretag anlitad
konsult bedömt Ceaverkens läge och framtid. De åtgärder som härvid rekommenderats
består i såväl externa som interna ätgärder, såsom förbättring av prisbilden,
intensifiering av marknadsföringen, eUminering av klart olönsamma marknader saml
en översyn av organisation och bemanning.
Efter
verksamhetsårels utgång har skifte pä V D-befattningen skett i säväl moder- som
dotterbolag.
Med
anledning av företagets besvärliga läge utreds ätgärder för att kunna fastställa
omfattningen av Ceaverkens fortsatta verksamhet. Dä den besvärU-ga
konkurrenssituationen bedöms kvarstå, torde ett kraftigt rörelseunderskott
inte kunna undvikas för 1979.
Hugo
Lindblad
Ceaverken
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
75,9
82,4
88,3
82,1
91,3
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
5,8
5,5
3,9
5.4
15,2
i
procent av fakturerad försäljning %
7,6
6,7
4,4
- 6,6
-16,7
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
5,8
5,5
- 4,2
5,4
15,6
Avkastning
pä totalt redovisat
kapital %
6,2
3,0
- 2,2
3,4
-14,1
Soliditet
%
17,3
22,7
23,6
16,5
13,4
Investeringar
i anläggningar i Mkr
1,7
2,3
1,2
4,5
3,0
Medelantal
anställda
346
267
271
251
237
Skr
1979/80: 8 80
AB Eiser
Skandinaviens
största teko-företag med ett produktprogram som omfattar hela teko-området,
från grundtextil tillverkning vid spinnerier och väverier till färdigsydda
kläder.
Teko-industrins
problem
Den
svenska teko-industrins strukturella problem har sin bakgrund i en snabb
tillväxt av import frän länder med vänsentligt lägre lönekostnader än i Sverige.
Eftersom importökningen har varit store än den samlade ökningen av export och
inhemsk konsumtion, har utveckUngen resulterat i kraftigt sjunkande lönsamhet
och sysselsättning. Sedan mitten av 1960-talet, då ca 90 OCX) personer arbetade
inom teko-indusirin, har antalet sysselsatta minskat med mer än hälften.
Vid
årsskiftet 1977/1978 ägde staten direkt eller indirekt genom Statsföretag AB
och Sveriges Investeringsbank AB ett flertal företag inom tekoområdet. Med
något undantag var det finansiella läget för dessa företag klart otiUfredsställande,
beroende pä kraftigt sjunkande lönsamhet. Fr o m 1978-01-01 blev staten
dessutom ägare till Algots AB, vilket tUlkommit genom ombildning av det under
1977 konkursdrabbade Algot Johansson AB.
Mot
bakgrund av den svenska teko-industrins ökande problem och den otillfredsställande
situationen för de statliga teko-företagen, beslutade regeringen att under
hösten 1977 utreda förslag till samordning av de statliga teko-företagen samt
behovet av medel för en finansiell rekonstruktion av desamma.
Samordning
av de statliga teko-företagen
I
oktober 1977 redovisades förslag till samordning av de statUga tekoföretagen
samt en beräkning av kapitalbehovet för en finansiell rekonstruktion
(proposition 1977/78:73).
Fr
o m 1978-01-01 sammanfördes de statliga teko-företagen i en koncern i Statsföretagsgruppen
med AB Eiser som moderföretag. AB Eiser var sedan 1973 hälftenägt av staten.
Den andra hälften ägdes av Rang Invest AB. Fr o m 1977-10-01 blev AB Eiser helstatligt
genom att Statsföretag AB utan vederlag övertog Rang Invest ABs aktieinnehav i
AB Eiser. I den nya tekokoncernen ingick vidare Algots AB, SweTeco (Textile
Products) AB med dotterbolag (övertogs från Sveriges Investeringsbank AB), Stigtex
AB och Nyland Mattor AB (övertogs från Statsföretag AB), Trivab Konfektions AB
(övertogs från Förenade Fabriksverken) samt AB Malmö Strumpfabrik, Brasons
Konfektions AB och Suomen-Eiser Oy (dotterbolag till AB Eiser).
För
bildandet av teko-koncernen erhölls kapitaltillskott från staten med 190 Mkr
för förlusttäckning i Eiser, SweTeco och Algots. Av kapitaltillskottet var 45 Mkr
riskkapital. För att skapa förutsättningar för fortsatt och på
Skr
1979/80: 8 81
sikt
lönsam produktion i Stigtex AB och Nyland Mattor AB behövdes kapitaltillskott
som för år 1978 och 1979 beräknades till sammanlagt 38 Mkr. Statsföretag AB har
inte hemställt om statUg medverkan för atl täcka detta behov. För
rekonstruktionen av den nybildade teko-koncernen uppsattes två mål:
Omstruktureringen av i koncernen ingående företag
borde vara avslutad inom tvä år räknat frän 1978-01-01.
Koncernen bör år 1980 företagsekonomiskt visa noUresuUat
samt från år 1981 rimlig avkastning på arbetande kapital.
1978
års verksamhet
De
i Eiser-koncernen ingående företagen är en heterogen grupp av textil-och
konfektionsföretag, vUka sinsemellan visar en splittrad bild beträffande marknadsläge
och konjunkturförutsättningar. Under 1978 har verksamheten inriktats mot att
lösa koncernens mest akuta problem.
Verksamheten
i Brasons Konfektions AB, med undantag för tillverkningen i GäUivare,
avvecklades under året. Cirka 130 personer berördes av avvecklingen. För att
trygga driften vid AB Eisers fabrik i Sollefteå och Algots ABs fabrik i Norsjö
under 1979 och första halvåret 1980 har kapitaltillskotl erhålUts med 30,1 Mkr
enligt regeringens proposition 1978/79:43.
På
uppdrag av regeringen har i början av 1979 offert lämnats rörande täckning av
förlusterna för att under viss begränsad tid upprätthålla driften vid koncernens
anläggningar i Kramfors, Skellefteå och Lycksele.
AB
Eiser förvärvade 1978-01-01 samtliga av SweTeco (Textile Products) AB
rörelsedrivande direktägda dotterbolag. I samband med förvärvet övertog AB Eiser
tillgångar tiU ett värde av 52 Mkr samt skulder till ett värde av 51 Mkr,
varvid mellanskillnaden utjämnades genom revers.
Fr
o m 1979-01-01 infördes ny organisation i koncernen, varvid den rörelsedrivande
delen av AB Eiser samt de rörelsedrivande dotterbolagen sammanfördes i sex
divisioner. I samband härmed ombildades dotterbolagen till kommissionärsbolag,
genom att moderbolaget övertog samtliga tillgängar och skulder i desamma. Den
nya organisationen kännetecknas av decentraliserat beslutsfattande med
anställda representerade i beslutande organ.
Försäljning
och resultat
Genom
bl a förvärven av dotterbolag 1978-01-01 samt förlängning av koncernens
redovisningsår till 18 månader är koncernredovisningens uppgifter om
försäljning och resultat ej direkt jämförbara med föregående års. Omfattningen
av ovanstående förändringar belyses i nedanstående tabell.
Fakturerad
försäljning och resultat efter finansiella intäkter och kostnader ligger inom
ramen för de kalkyler som uppgjordes i samband med beräkningarna av
kapitaltillskottet på 190 Mkr från staten.
6 Riksdagen 1979/80. Nr 8
Skr 1979/80: 8 82
Investeringar och varulager
Koncernens investeringar i anläggningar uppgick till 13,1 Mkr
(5,0 Mkr). Investeringarna gällde främst ersättnings- och
rationaliseringsinvesteringar.
Varulagrets värde efler avdrag för inkurans uppgick till
186,2 Mkr (89,4 Mkr). Genom företagsförvärv ökade varulagret med 108,1 Mkr.
Koncernens övriga lager minskade med 11,3 Mkr (17,8 Mkr).
Finansiering
Under andra halvåret 1977 finansierades verksamheten
främst genom kortfristig upplåning i Statsföretag AB. Det av riksdagen
beviljade kapital-lillskottet på 190 Mkr utbetalades 1978-05-01 från staten,
varvid förskott pä kapitaltillskottet i form av kortfristiga reverslån från
Statsföretag AB på 80 Mkr reglerades. Av kapitaltillskottet har 55,9 Mkr
disponerats för uppbyggnad av rörelsekapital samt täckning av förluster i Algots
AB.
Likvida medel inkl kortfristiga placeringar hos
Statsföretag AB uppgick vid årets utgång tiU 60,5 Mkr (1,6 Mkr).
Personal
Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 5 873 (2
557), varav 3 266 hänförde sig till förvärvade bolag. Antalet anställda
minskades under redo-visningsperionden med 1 019 genom naturlig avgång och
rationaliseringar. Summa löner och sociala kostnader i relation till fakturerad
försäljning uppgick tiU 51,3 %.
Ake Kjell man
Eiser i sammandrag 1978
(12 månader)
Fakturerad försäljning i Mkr 685,5
Resultat efter finansiella intäkter
och kostnader i Mkr 107,0
i procent av fakturerad försäljning % 15,6
Resultat före bokslutsdispositioner
och skatter i Mkr 42,1
Avkastning pä totalt redovisat kapital
% 15,9
Soliditet % 29,2
Investeringar i anläggningar i Mkr 11,8
Medelantal anställda 5 873
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Mkr)
Förvar- Förlängt Övrigt, Summa
vade räken- koncern- 1978
bolag skapsär elimine-ringar
1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fakturerad
försäljning
440,8
134,3
234,9
810,0
270,0
Rörelseresultat efter avskrivningar
Finansiella intäkter och koslnader, netto
64,1
16,6
9,9
- 5,5
- 24,1
2,4
98,1
- 24,5
- 27,9
11,1
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader
80,7
15,4
26,5
-122,6
- 39,1
Skr
1979/80: 8 84
KabiVitrum AB
Landets
näst största läkemedelskoncern
Vårt
företag befinner sig i snabb tiUväxt. Försäljningssiffrorna stiger med nära 20
"lo om året, antalet anställda ökade med ca 850 personer under den senasie
femårsperioden, därav ca 200 i utlandstjänst. Vi bygger ut våra fabriker och
våra laboratorier med nära 600 Mkr i löpande priser under femårsperioden
197680.
Våra
resultatsiffror följer inte med i den här utvecklingen. Till viss del kan detla
förklaras av att vi i elt aktivt utbyggnadsskede måste bära temporärt starkt
belastande kostnader, t ex för start av nya fabriker och uppbyggnad av nya säljorganisationer.
Till
viss del är emellertid resultatutvecklingen en följd av att vi i några personalpolitiska
och andra frågor har prioriterat andra värden framför lönsamhet pä kort sikt.
Expansion
före lönsamhet
Försäljningen
skall under de närmaste åren följa en ganska jämn kurva med årliga ökningar på
1820 "lo, varav minst två tredjedelar skaU komma från våra
utlandsmarknader.
Bakom
denna utveckling Ugger elt intensivt arbete på många fronter: Utveckling av
nya produkter, registrering på nya marknader, utbyggnad av tillverkningskapaciteten
samt svenska och utländska myndigheters godkännande av de nya anläggningarna.
SärskUl
för nutritionsprogrammel inom Vitrum har vi hafl mer än nog av alla dessa
samtidiga uppgifter. Inom detta område har kapacitetsutbyggnad måst prioriteras
framför lönsamhetsförbättringar, då vi ansett det nödvändigt att behälla vårt
försprång. Då större delen av våra investeringar i tillverkningskapacitet för nutritionsprogrammel
snart är genomfört, bUr det nu möjligt atl vända på prioriteringarna. Nu måste
vi sätta produktivitetsförbättringarna i främsta rummet, såväl i laboratorier
som i fabriker.
Låt
mig genast tillägga atl detta inte betyder att vi skall sätta teknisk rationalisering
framför allt annat. Del är genom människorna i vår organisation som vi kan nå
våra mål. Väl utbildade, erfarna medarbetare som känner att de har etl
meningsfullt arbete och som därför stannar kvar i företaget är basen för all
produktivitet.
Vår
expansion under tioårsperioden 197382 realiseras aUtså genom en intensiv
kapacitetsutbyggnad som har sin tyngdpunkt under femårsperioden 197680. Kapaciteisutbyggnaden
måste ske etappvis och i vissa fall blir "etappstegen " ganska höga.
Kapacitet kostar pengar, oavsett om man utnyttjar den eUer inte.
Åren
197475 utarbetades grunddragen i den investeringsplan som nu är
Skr 1979/80: 8 85
under
genomförande. Sammanlagt investeras ca 600 Mkr i fabriker och laboratorier
under femårsperioden 197680. Detta investeringsprogram kommer att ligga som en
"tung puckel" i våra utvecklingskurvor. En försiktig beräkning visar
att 1978 års resultat är belastat med ca 5 Mkr i räntor för anläggningar som
ännu inte tagits i drift.
Vi
är nu mitt uppe i förverkligandet av detta program. Har planer och projekt
realiserats enligt de ursprungliga riktlinjerna och har utveckUngen följt våra
prognoser?
Vi
tvingas konstatera att på några punkter har den besvärliga verkligheten rubbat
förutsättningarna. Exempelvis har vi i ett forcerat tempo byggt upp kapacitet
för att klara förväntade försäljningsvolymer i USA för Intralipid. Registreringen
försenades i ungefär tvä är och därmed också försäljningsutvecklingen. Ett
försämrat kapacitetsutnyttjande är följden.
Trots
dessa komplikationer är det min bedömning att det var nödvändigt att planera
och genomföra detta omfattande investeringsprogram på denna korta tid. En senarelagd
kapacitetsutbyggnad hade inneburit högst betydande risker för förlorade
marknadspositioner. Det höga tempot har emellertid kostat pengar och tidvis
krävt insatser frän mänga medarbetare, långt över det rimliga.
Nu
gäller det att utnyttja tillverkningskapaciteten
Förutom
moderna och rationella fabriker med hög kapacitet har vi nu resurser för
forskning och utveckling och en stark internationell organisation som skapar
förutsättningar för framgång.
Den fortsatta expansionen
pä 1520 "lo årligen, som vi förutser skall bestå under 80-talet, kommer
att ställa stora krav, främst på effektiviserad och förstärkt FoU-verksamhet
och på en fortsatt utbyggnad av resurser för internationell marknadsföring.
Internationellt sett är vi
ett ganska litet läkemedelsföretag. Vi har föresatt oss att förbli
framgångsrika pä våra prioriterade områden. Det förutsätter att vi är mycket
effektiva i vårt forskningsarbete; att vi kan behålla och utveckla ett kreativt
forskningsklimat, att vi hårt prioriterar våra projekt, snabbt rensar ut
projekt som inte uppfyller ställda krav och att vi har utrymme även för långsiktiga
satsningar pä lovande projektidéer.
Genom långsiktiga
forskningsengagemang har vi redan 1978 ökat våra forskningsinsatser högst
avsevärt och har anledning att räkna med att dessa ökade investeringar i
forskning blir av bestående natur.
Vi
har skaffat oss resurser för att tillverka våra produkter i stora volymer och
av hög och säker kvalitet. Vi har under de senare åren ocksä förberett oss genom
en successiv utbyggnad av vår säljorganisation, hemma och utomlands. Även pä
det här området ligger vi i en utvecklingsfas av aktiv investering. Jag
uppskattar att vi i omkostnaderna för 1978 har ca 5 Mkr i kostnader
Skr
1979/80: 8 86
för
"investeringar" i internationeU marknadsföring, som kommer att ge intäkter
försl 1979 och senare.
Fungerar
vi som en sammanhållen enhet?
Då
KabiVitrum-koncernen bildades på våren 1972 fanns inget annat gemensamt än
ägaren, staten. Tre företag med skilda produktprogram, arbetsformer,
traditioner och mål skulle föras samman tiU en enhet. Vi har under de gångna
åren givit hög prioritet åt "sammansmältningsprocessen", också detta
en investering för framtiden.
En
decentraliserad organisationsfilosofi har formulerats, integrerade administrativa
system har byggts upp, för vissa stabs- och servicefunktioner har koncerngemensamma
enheter bildats, informationsfrågorna har ägnats stor uppmärksamhet, ett
personalpolitiskt program har utarbetats, i avvaktan på MBL-avtal har facket nu
under mänga år haft representanter i samtUga ledningsorgan och i koncernens
projektgrupper.
Här
har vi prioriterat andra värden än lönsamhet i strikt ekonomiska termer. Delta
är en medveten satsning på den grundläggande principen att ett företag fungerar
blott genom människorna i organisationen. Genom gemensamma ansträngningar och
med en ambition från alla håU att lyssna, lära och förstå, kommer vi säkert att
nå våra mål även pä det här området.
Färdriktning
framåt
Vi
har nu under några år investerat mycket pengar i fabriker, i forskning, i marknadsföring
och i strävandena att skapa en fungerande organisation. Vi har därmed skapat
kapacitet för expansion.
Nu
ska vi utnyttja den kapaciteten och ägna en ökad uppmärksamhet åt våra
lönsamhetsfrågor. Det här är en gemensam uppgift. Ledare på alla nivåer,
facket, alla anslällda, har viktiga uppgifter i arbetet på att utveckla vårt företag
i en expansion under lönsamhet.
Bengt
Andrén
KabiVitrum-gruppen
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
304,9
377,0
441,2»
531,8"
624,2
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
24,8
30,5
23,3»
27,7"
26,4
i
procent av fakturerad försäljning %
8,1
8,1
5,3"
5,2"
4,2
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
27,7
28,1
24,2"
29,3"
27,1
Avkastning
på totalt redovisat
kapital %
10,2
9,0
7,0"
8,1"
7,3
Soliditet
%
36,0
35,3
32,0
30,1
22,9
Investeringar
i anläggningar i Mkr
14,6
20,7
65,2
94,7
139,6
Medelantal
anställda
1 649
1 797
2 032
2 166
2 469
"Exkl.
Linson Instrument.
Skr
1979/80:8 87
Kalmar Verkstads AB
Tillverkar
och marknadsför rälsfordon, gaffeltruckar och lastbärar-system
Snabb
utveckling genom internationalisering
Nyckelordet
i vår snabba utveckling heter internationalisering. En snabbt utbyggd säljorganisation
har kunnat ta tillvara de marknadsmöjligheter goda produkter gett. Detta
gäller framför allt Kalmar LMV, som 1978 svarade för drygt två tredjedelar av
faktureringen och nästan tre fjärdelar av resultatet.
Ökade
rationaliseringsinsatser
De
senaste åren har vi framför allt satsat på marknads- och produktutveckling.
Dessa satsningar fortsätter naturligtvis.
Däremot
har vi inte samtidigt orkat med att utveckla vår produktionsteknik och inte
heller våra styrsystem för administration och produktion. Det är nu dags att ta
rejäla tag också på dessa områden. Del krävs både pä grund av de ökade
volymerna och för att utnyttja de stora rationaliseringsmöjligheter som vi vet
att vi har överallt.
Men
under 1979 kommer dessa ansträngningar i stort sett bara att ge kostnader och
jobb mycket jobb.
Rationaliseringarna
och behovet av kapacitetsökningar kräver också större verkstadsytor. Hösten
1978 fattade vi beslut om nya anläggningar för sammanlagt 50 Mkr i Kalmar och
Ljungby. Men kapacitetsökningarna kommer först 1980 och därefter att kunna
påverka resultatet positivt.
Halva
kapaciteten orderbelagd till 1984 i Kalmar
Specialkompetensen
i division Kalmar Verkstad är personvagnar. Dessa karaktäriseras bl a av länga föreberedelsetider
före leveransstart inemot tvä år. Under 1977 tog vi mycket stora order för
SJ, främsl 150 helt nykonst-ruerade fjärrtrafikvagnar med leveranser ända fram
till 1984.
Men
varken de här vagnarna eller de motorvagnar tiU SJ, som vi ska tiU-verka
tillsammans med FIAT, ger nägon ordentlig fakturering förrän 1980 och därefter.
Tvärtom sjönk faktureringen tUl 66,9 Mkr (79,6 Mkr). Närmare hälften bestod av
leveranser av tredj* klass vagnar till Kenya och Tanzania, som båda har
beställt fler.
Ansträngningarna
att skapa långsiktiga marknader i Afrika fortsätter. I samband därmed kommer vi
att tillsammans med National Development Corporation i Tanzania och Swedfund
under 1979 driva frågan om en gods-vagnslillverkning i Tanzania.
Orderslocken
kräver kapacitetsökning, vUket betyder några tiotal nyan-
Skr 1979/80: 8 88
ställningar.
En ny verkstadshall ska dock ge sådana rationaliseringsmöjUghe-ter, att nyanslällningsbehovet
kan begränsas.
Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter 1978 låg kvar på en för branschen mycket
hög nivå, 11,5 Mkr (14,5 Mkr), men kommer 1979 att sjunka beroende på
inkörningskostnader för de nya vagnlyperna.
Kalmar
LMV en av världens stora på tunga gaffeltruckar
Divisionens
fakturering ökade nästan 50 "lo till 208,4 Mkr. Denna ökning har två orsaker:
Vi förde med oss en stor orderstock på Ro/Ro-maskiner
in i året. Den resulterade i nästan en fördubbling av vår tillverkning av
tunga maskiner. Vi lorde nu vara världens ledande tillverkare av gaffeltruckar
över 25 lons lyft kapacitet.
Vår nya lätta truckserie (37 ton) blev en mycket
större framgång på den svenska marknaden än vi vågat förutse.
Under
hösten presenterades vår nya generation maskiner i 815-tonsklas-sen. Därmed
har hela produktsortimentet förnyats på en tvåårsperiod och torde nu ligga i
den tekniska världstoppen. Ytterligare produktkompletteringar kommer dessutom
att ske under 1979.
Divisionens
svaghet ligger ännu sä länge i att vi är aUtför projektberoende i försäljningen.
Vi behöver fler kontinuerUga marknader. Västtyskland blev en sådan marknad, där
vårt eget säljbolag tog betydande marknadsandelar.
Divisionens
resultat före bokslutsdispositioner och skatter, 27,1 Mkr, är högst
tillfredsställande. 1979 kommer resultatet emellertid också här att negativt
påverkas av olika inkörningskostnader i produktion och administration. Dessulom
kommer konkurrenterna inte att sitta overksamma.
Division
Kalmar Lagab kompletterar enhetsiastidén
Divisionen
blev medlem av Kalmar-gruppen 1978-05-01. Förvärvet skedde för att öka bredden
i vår affärsidé "Enhetslasthantering", i vilken dittills Kalmar Sidlaslare
och Kalmar LMVs gaffeltruckar ingått. Kalmar Lagab är nämligen Skandinaviens
ledande tillverkare av lastbärarsystem, s k växel-flaksutrustningar en
variant på enhetslasttemat.
Speciellt
divisionens nyutvecklade Miniflaksystem marknadens enda helt integrerade
flaksystem väg/järnväg bör kunna bli ett viktigt hjälpmedel i strävandena
att rationalisera nationella transportsystep. Det bör bl a kunna bli av stort
intresse för länder med centraliserad transportapparat. Det medger nämligen ett
bättre utnyttjande av grundinvesteringarna i infrastrukturen.
Divisionens
huvudsakliga marknad torde dock förbli Skandinavien under överskådlig tid.
De
dåliga konjunkturerna för transportföretagen kunde inte undgå att negativt
påverka efterfrågan på divisionens produkter. Framför allt har de ny-
Skr 1979/80: 8 89
utvecklade
systemen inte hunnit slå igenom pä marknaden. Resuhatet före bokslutsdispositioner
och skatter under "våra" åtta mänader blev därför en förlust, 0,9 Mkr,
varav hälften beror på koncernanpassade värderingsprinciper. Faktureringen
uppgick till 20,3 Mkr. Med förbättrade konjunkturer och framför allt förstärkta
marknadsföringsinsatser bör vi dock redan 1979 kunna återfå svarta siffror.
Tillförsikt
inför framtiden
Visserhgen
förväntas 1979 medföra en resultatnedgång men den sker från branschmässigt
onormala nivåer.
I
det långa perspektivet kommer värt strategival att bli utslagsgivande. 1979
kommer ocksä dessa frågor att ägnas stor uppmärksamhet.
Sven
Arnerius
Kalmar
Verkstad i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
66,7
105,3
151,5
218,6
292,3
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
0,4
10,9
22,2
31,3
32,7
i
procent av fakturerad försäljning %
0,6
10,4
14,7
14,3
11,2
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
0,4
12,0
22,2
31,3
35,1
Avkastning
på totalt redovisat
kapital %
3,6
12,1
17,2
16,6
14,1
Soliditet
%
26,4
23,5
21,4
20,0
22,1
Investeringar
i anläggningar i Mkr
3,1
38,0
8,3
20,4
22,1
Medelantal
anställda
502
624
676
732
936
Skr 1979/80: 8 90
Liber Grafiska AB
Ett
företag inom den grafiska branschen med förlag, tryckeriverksamhet och
utbildning
Liber
inför 1979
Libers
verksamhet 1978 följde den planerade utbyggnaden och koncernens resurser
utnyttjades bättre än tidigare. SärskUl glädjande är resuliatuppgäng-en för LiberKartor,
LiberLäromedel och Fritzes Kungl. Hovbokhandel. Den fakturerade försäljningen
ökade 1978 till över 400 Mkr och som resultat före bokslutsdisposUioner och
skatter redovisas oförändrat 5 Mkr.
Från
1979 ökar LiberHermods utbudet inom områdena språk- och företagsutbildning
samtidigt som det allmänna utbudet av korrespondenskurser minskas. Härigenom
räknar vi med att del ekonomiska utfallet kommer att förbättras.
Skrivabs
nya grossistfunktion för ett tiotal självständiga kontorsvarudetal-jister under
namnet "Kontorsleverantören" har under 1978 dragit stora uppbyggnadskostnader.
Denna mycket intressanta marknadskanal bör under 1979 kunna göra en inbrytning
på marknaden.
Fritzes
intensiva marknadsanslrängningar har givit utmärkt resultat. Vi har nu nått en
god utgångspunkt för nya initiativ. De närmaste åren kommer för vår bokhandel
att bli mycket intressanta i en ekonomiskt pressad bransch.
LiberTryck
fortsätter specialiseringen och räknar med ökad beläggning för brukstryckslinjen.
LiberFörlag/Allmänna
Förlagels betydelsefulla roll som kvalificerat inköpskontor av grafiska
produkter för de statliga myndigheterna har understrukits i remissvaren på
monopolutredningens genomgång av verksamheten. Under 1978 har antalet
tryckerier som levererar för mer än 500 tkr/år genom Allmänna Förlaget ökat
till 45 stycken. Denna spridning av uppdrag till goda producenter över hela
landet kan ske mycket förmånligt för staten genom Allmänna Förlagets stora
marknadskännedom. Någon ändring av LiberFörlag/Allmänna Förlagets roll som
inköpskontor är därför ej motiverad.
Hur
en samordning av LiberKartors verksamhet med Statens Lantmäteriverk (LMV)
skall kunna ske har utretts på uppdrag av bostadsministern. Utredningen
vitsordar att den nuvarande arbetsfördelningen mellan LMV och LiberKartor
fungerar väl. En flyttning av LiberKartors verksamhet till LMV i Gävle skulle
enligt vår uppfattning kosta staten betydande belopp både i flyttningskostnader
och i driftsförluster. En förändring skall ställas mot dels ett årligt bidrag
från LiberKartor till staten på 2 ä 3 Mkr, dels en väl fungerande organisalion
med kunnig personal. Såväl ekonomiska som personella skäl talar därför för att
nuvarande rationeUa arbetsuppdelning bör kvarstå.
Slora
investeringar gjordes under 1978 i nyll läromedelslager i Malmö saml
Skr 1979/80: 8 91
i
iniroduktionskostnader hos Skrivab för Kontorsleverantören. Dessa investeringar
förväntas bidra till en fortsalt resultatförbättring 1979 för Liber.
Vi
har kunnal glädja oss ål resultatförbättringar för Liber under de senasie åren.
Ytterligare förbättringar är dock nödvändiga för atl vi skall behålla vår handlingsfrihet
och för att vi skall kunna se ljust på framtiden.
Karl-Axel
Swedérus
Liber
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
195,3
279,7
325,7
361,6
402,7
Resultat
efler finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
1,7
2,3
1,5
5,1
4,9
i
procent av fakturerad försäljning %
0,9
0,8
0,5
1,4
1,2
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
l|7
0,2
1,5
5,1
4,9
Avkastning
på totalt redovisat
kapital %
2,8
0,1
3,1
4,9
4,9
Soliditet
%
25,1
19,8
20,4
20,3
17,9
Investeringar
i anläggningar i Mkr
12,2
14,5
4,4
4,6
22,4
Medelantal
anställda
866
1 187
1 147
1 189
1 200
Skr 1979/80:8 92
LKAB, Luossavaara-Kiirunavaara AB
Sveriges största gruvföretag och en av världens ledande
exportörer av järnmalm
De malmpriser som gällde för LKAB under 1978 innebar en
prissänkning med 13 "lo från 1977 och med 23 "lo från 1976. Förutom
av de träffade avtalen påverkades prisutvecklingen för LKABs del av den successivt
fallande dollarkursen och av vår strävan atl anpassa oss tiU konkurrenternas
prissättning i de större europeiska importhamnarna.
Den starkt negativa prisutvecklingen har skett mot
bakgrunden av ett konjunkturförlopp som varit både splittrat och
svårbedömbart. På senvåren
1978 inträdde en plötslig och stark ökning av
efterfrågan på de flesta malm-
kvaUteler, såväl låg- och högfosformalmer som pellets. Orsaken bedömdes i
första hand vara störningar i den internationella malmhandeln bl a på grund
av en längre gruvstrejk i Kanada. Emellertid ökade under året den europeiska
stålindustrins produktion och därmed malmbehovet väsentligt. Ser man en
bart på EG-länderna höjdes råstålproduktionen från 126 Mt är 1977 till 132
Mt år 1978. Dessa siffror ligger dock fortfarande långt under den hittillsva
rande rekordnivån (155 Mt år 1974). Stålpriserna kunde höjas väsentUgt tack
vare kvoteringar inom gemenskapen och överenskommelser med tredje län
der om begränsning av stålimporten.
Även om stålindustrins utveckling i hög grad påverkades av
administrativa ingrepp i olika länder kan man ocksä notera en långsam
förbättring av konjunkturen. Det gäller i än högre grad om man ser på USA,
vars stålindustri under 1978 upplevde en högkonjunktur med kapacitetsutnyttjande
ända upp mot 90 "lo. Inför 1979 är prognoserna fortfarande osäkra. Såväl i
Europa som i Japan förväntar man sig en uppgång av produktionsvolymen men
prognossiffrorna är mycket försiktigt hållna.
På malmmarknaden är läget fortfarande tryckt.
Prisförhandlingarna för
1979 har inte lett till annat än begränsade
prisjusteringar som på sin höjd
kompenserar inflationsutvecklingen i producentländerna. I det svåra finansi
ella läge som den europeiska stålindustrin befinner sig resonerar man kortsik
tigt och tar hellre risker för den framtida malmförsörjningen än avstår från
de tiUfälliga fördelar som en extremt låg malmprissättning innebär. Alla
gruvföretag som är inriktade på översjöisk malmexport får vidkännas dras
tiska resultatförsämringar och många redovisar liksom LKAB stora förlus
ter. Bortser man frän en del marginella investeringar förekommer i västvärl
den inga satsningar på nya järnmalmsgruvor för export.
1978 års resultat
Den ogynnsamma utvecklingen som ovan skisserats hade till
väsentliga delar förutsetts i den budget för 1978 som fastställdes i december
1977. I
Skr 1979/80: 8 93
LKABs årsberättelse förklarade jag målsättningen för 1978
vara "all trots prissänkningar som genomsnittligt beräknas uppgä lill 15
"lo, trots bortfall av pellelsleveranser med ytterligare 1,8 Mt och trots
den fortsalla kostnadssieg-ringen inom landet kunna redovisa ett någol
förbättrat rörelseresukat för 1978". Denna målsättning kunde inte uppnås.
Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar blev ca 50 Mkr sämre än 1977.
Orsaken härtill var framför allt doUarkursens utveckling och den ytterligare
neddragna produktionen som ökade tonkostnaden.
Resuhatutvecklingen skulle ha blivit ännu aUvarligare om
inte insatta ef-fektiviseringsåtgärder lett till större kostnadssänkningar än
vi vågat förutse. Den totala driftskostnaden vid gruvorna låg under året drygt
200 Mkr under
1977 års nivå och drygt 100 Mkr under budget.
Utsikter för 1979
Utvecklingen under 1979 måste ses mot bakgrunden av etl
fortsatt svårt marknadsläge med en malmprisnivå som påverkas negativt såväl av
marknadstrycket som av en bedömd svag utveckling av dollarkursen.
Inte desto mindre räknar vi med att trenden mot allt
allvarligare förlustresultat kommer att brytas under året och att en viss
återhämtning sker. Förhoppningsvis bör rörelseresultatet efter planenliga
avskrivningar bli drygt 200 Mkr bättre än det som nu redovisas för 1978.
Resultatet före bokslutsdispositioner kommer i hög grad att påverkas av den
finansiella rekonstruktionen, varom mera nedan.
Att vi vägar tro på en vändning till de bättre beror på en
rad omständigheter. Lagerneddragningen under 1978 gör att vi nu kan höja
produktionen väsentUgt (från 18 Mt år 1978 till 24 Mt år 1979). Av särskUd
vikt är att de båda moderna pelletsverken i Malmberget och Svappavaara kan
utnyttjas till i det närmaste full kapacitet. Det nya transportavtalet med SJ,
som trätt i kraft vid årsskiftet, innebär en betydande sänkning av
järnvägskostnaderna även om dessa fortfarande ligger 23 ggr högre än
konkurrenternas.
Slutligen fullföljer vi effektiviseringskampanjen genom
ett under hösten
1978 insatt effektiviseringsprojekt (ELOF), som
efterhand beräknas skära
ned årskostnaderna med ca 100 Mkr.
Den höjda produktionen har gjort att personalöverskottet
vid gruvorna avsevärt reducerats. Överskottet beräknas genomsnittligt under
året uppgå till 530 personer. Regeringen har hos riksdagen föreslagit ett
anslag pä 135 Mkr för sysselsättningen av detta personalöverkott enligt ett av
LKAB upprättat program. Permiiteringar och uppsägningar kan därför undvikas
under 1979.
Finansiell rekonstruktion
Statsföretag och LKAB genomförde under våren en utredning
om LKABs framtida verksamhei som bl a avsåg att kartlägga det av malmkrisen
föran-
Skr 1979/80: 8 94
ledda
behovet av kapitaltillskott. På framställan av Statsföretag grundad på denna
utredning föreslog regeringen i januari 1979 att riksdagen utöver ovannämnda
135 Mkr för sysselsättning av övertalig personal skulle anslå 500 Mkr för
täckning av LKABs förluster under 1978 och ytterligare 200 Mkr för att möta
finansiella påfrestningar under innevarande är.
Ett
av Statsföretag föreslaget villkorhgt lån till LKAB om 1,1 miljarder kronor för
åren 19791981 beslöts av riksdagen den 4 april 1979.
Framtiden
Den
lät vara långsamma och något osäkra återhämtningen inom ståUn-dustrin bidrar
till ökad tillförsikt inför framtiden även för järnmalmsgruvornas del.
Visserligen har denna återhämtning ännu inte fått någon större inverkan på
prissidan men intresset för ökad kontraktering och avhämtning av malm är
påtagligt. De ansträngningar som satts in på att öka avsättningen av pellets
för såväl masugnar som direktreduktionsverk har gett goda resuhat. Nya kunder
har under året tillkommit i Kanada, USA, Mexiko, Argentina, Qatar, Iran, Irak,
Taiwan och Indonesien.
De
något ljusare utsikterna på pelletsmarknaden är för LKAB av livsviktig betydelse
med tanke på att avsättningen av fosformalmer beräknas bli betydligt nedskuren
omkring 1981 1982 och att detta hot kan avvärjas endast genom defosforisering
och pelletisering av en större mängd fosformalm. Med anledning härav vidtas föreberedelser
för eventuellt beslul under våren 1979 att bygga om och utvidga pellelsverket i
Kiruna (projekt KP 79). Beslut om denna investering, som ligger i
storleksordningen 350400 Mkr, förutsätter att finansieringsfrågan kan lösas
och att pelletsmarknaden fortsätter att stabiliseras.
Arbetet
på att utvidga LKABs verksamhet inom andra mineralområden fortsätter med
oförminskad kraft. Prospekteringen som lägger grunden för denna utveckling drog
under året en kostnad av drygt 40 Mkr. Några av pro-spekteringsresultaten
bedöms som intressanta.
Skifferfyndigheten
i Ranstad med tillhörande anläggningar övertogs under året av det nybildade Ranstad
Skifferaktiebolag, vari LKAB direkt och indirekt äger 50 "lo.
Tillsammans
med ledande kraftföretag i landet startades under året ett kol-försörjningsprojekt,
som syftar till all ta vara på affärsmöjligheter i anslutning till den väntade
ökningen av kolimporten tiU Sverige frän slutet av 1980-talel. Även inom andra
områden togs betydelsefulla utvecklingsinitiativ.
1978
var för LKAB ett svårt och arbetsfyllt år, fortfarande präglat av den länga och
djupa malmkrisen. Efteråt kan konstateras att året inebar en vändpunkt inte
endast i konjunkturavseende utan även därför att vi började se resultaten av
de ansträngningar som satts in för att öka vär avsättning, förbättra våra
produkter, skära ned våra kostnader och lägga grunden för nya fram-
Skr
1979/80: 8 95
tidsbetonade
verksamheter. Ännu återstår en läng väg atl gå men primärmä-let atl återvinna
lönsamheten har kommil en bit närmare.
Sven
Johansson
LKAB
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
2 013,3
1 845,6
2 059,3
I 623,5
1
823,0
Resuhat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
373,0
321,9
22,1
-620,5
-675,2
i
procent av fakturerad försäljning %
18,5
17,4
1,1
38,2
-
37,1
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
362,7
314,0
26,8
-642,8
-367,0
Avkastning
pä totalt redovisat
kapital
%
14,5
11,3
2,2
11,6
10,8
Soliditet
%
69,0
63,0
50,0
37,0
30,2
Investeringar
i anläggningar i Mkr
289,6
364,3
577,8
558,3
397,3
Medelantal
anställda
8 183
8 658
8 948
8 688
8 074
Skr
1979/80: 8 96
Nyckelhus AB
Tillverkar
och marknadsför monteringsfärdiga trähus samt nyckel-färdiga volymhus
Delvis
ny affärsidé
För
några år sedan beslöt Nyckelhus att börja saluföra nyckelfärdiga s k volymhus.
Till en början legotillverkades dessa men all tillverkning sker sedan 1977 på
egen fabrik. Expansionen de senaste åren har hänfört sig till volymhusen som
1978 svarade för inemot 40 "lo av den totala faktureringen på 137 Mkr. Vi
har därför befästs i vår tro pä denna affärsidé.
Marknaden
De
senaste tvä åren har ca 40 000 småhus byggts per år i Sverige. Av dessa är
mellan 18 000 och 19 000 enstyckshus vilka utgör Nyckelhus' marknad. Vår
marknadsandel är mellan 3,5 och 4 "lo i antal räknat. De största företagen
i branschen har marknadsandelar på ca 8 "lo.
Branschens
problem
Det
finns över 80 företag i Sverige som producerar mer än 25 hus om året för permanentboende.
Branschens problem sedan mänga år är därför en överkapacitet, som enligt
undersökningar uppgår till 30 å 35 "lo även under relativt goda år. Några
tecken pä en strukturrationalisering finns inte. Överkapaciteten och därmed
konkurrensen kvarstår i oförändrat skick. Nyckelhus' expansion har således
skett i härd konkurrens genom att vinna marknadsandelar på övrigas bekostnad.
Nä,
men export då?
Husfabrikanternas
ansträngningar att öka sin export har givit föga resultat och ett flertal
företag har nu dragit sig tillbaka från marknader som de tidigare bearbetat.
Försök till exportsamarbete mellan olika företag har regelmässigt misslyckats.
Stora enstaka order till t ex de nyrika oljeländerna har inte följts av
långvariga leveransavtal. Det land där svenska exportörer haft de största
framgångarna är Danmark.
Svensk
kvalité och standard är populär, men inte prisnivån. En annan svårighet är att
nationella byggnadsbestämmelser utgör ett tekniskt och därmed också ekonomiskt
handelshinder.
Resultat
Resultatet
1978 före bokslutsdispositioner och skatter var 3,2 Mkr (0,1 Mkr). Detta är en
klar förbättring jämfört med föregående år men utgjorde ändå en viss besvikelse
för oss. Produktivitetsförbättringen motverkades av
Skr
1979/80: 8 97
expansionsproblem
och vissa yttre störningar i samband därmed. Klart är emellertid att
lönsamheten pä volymhusen stadigt förbättras.
Framliden
Vi
räknar med att 1979 skall bli ett gott år men är betydligt osäkrare inför 1980.
Då träder nämligen nya statliga låneregler i kraft och dessa innebär, starkt förenklat,
mindre hus och/eller lägre standard på den maskinella utrustningen. Nyckelhus
har emeUertid redan skaffat ökade resurser för att genom satsning på nya
marknader och produkter bibehålla expansionstakten.
Ingmar
Björklöf
Nyckelhus
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
45,7
52,6
73,6
109,9
137,0
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
1,1
0,9
4,2
0,1
3,2
i
procent av fakturerad försäljning %
2,4
1,7
5,7
0,1
2,3
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
1.1
1,0
4,2
0,1
3,2
Avkastning
pä totalt redovisat
kapital
la
8,4
7,2
18,8
3,1
10,9
Soliditet
%
2,2
4,3
5,8
12,1
14,1
Investeringar
i anläggningar i Mkr
0,3
0,7
1,1
1,5
1,2
Medelantal
anställda
77
86
92
200
263
7 Riksdagen 1979/80. Nr 8
Skr 1979/80: 8 98
Regioninvest i Norr AB
(f
d NJA-Invest AB). Under 1978 helägt dotterbolag till Norrbottens Järnverk AB.
Företaget har till syfte att främja industriell utveckling i Norrbotten
Verksamhetens
inriktning
Under
försöksperioden i avvaktan på riksdagens ställningstagande till en permanentning
av verksamheten har främst enskilda produkter tagits fram och placerats ut hos
befintliga företag i länet. Bolaget har vidare ingått som minoritetsdelägare i
några mindre företag. Dessutom har Regioninvest för NJAs räkning ansvaret för
sysselsättningen i den av AMS övertagna storarbetsplatsen i Överkalix.
Verksamheten drivs där genom de två helägda dotterbolagen Isolamin och Elenorr.
Under
senare tid har Regioninvest av säväl myndigheter och finansieringsinstitut som
av förelagen och de fackliga organisationerna kommit alt framstå som en
naturlig samarbetspartner, när företag skaU tillföras ytterligare ägarkapilal
som grund för en fortsatt utbyggnad av sin verksamhet.
De
produkter som nu erbjuds företaget har alltmer kommit att bli nya avancerade
produkter med höga krav när det gäller produktion etc, men med möjligheter att
skapa sysselsättning i lönsamma företagsenheter.
Försäljning
och resultat
Regioninvest-koncernens
fakturerade försäljning har under året uppgått tiU 20,7 Mkr. Därav är 20,4 Mkr hänförbart
tiU Isolamin och 0,3 Mkr tUl Elenorr. Exportandelen utgjorde 78 "lo.
Koncernens
resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 34 tkr. Därvid har
för förlusttäckning använts 5,0 Mkr av särskill statsbidrag pä 15,0 Mkr som erhälUts
för verksamhet i Överkalix och 0,3 Mkr av beskattad reserv.
Krisen
inom varvsbranschen har medfört att det dominerande dotterbolaget Isolamin,
som Regioninvest för NJAs räkning har ansvaret för, har haft svåra problem dä
varven utgör den främsta kundkategorien.
Verksamheten
i Elenorr har främst bestått i uppbyggnad av en tillverkningsenhet för
elektronikprodukter och prototypiillverkning. Avsikten är främst att överföra
övertalig personal från Isolamin för att därigenom uppfylla det
sysselsättningsåtagande som NJA gjort gentemot Arbetsmark-nadsstyrlesen
Investeringar
Koncernens
investeringar uppgick till 8,9 Mkr, varav i moderbolaget 4,5 Mkr.
Skr 1979/80: 8 99
Investeringarna
i moderbolaget består främst av industribyggnad i Överkalix. I övrigt utgörs
investeringarna i huvudsak av en ny klippUnje och lamine-ringsugn i Isolamin.
Dessutom har moderbolaget investerat 1,9 Mkr i aktier genom nyemission i Isolamin
och Elenorr samt nyförvärv av tre bolag som ombildats till nedanstående helägda
dotterföretag:
Reklaminvest
i Norrbotten AB som har tillkommit för att ge näringslivet i Norrbotten det
stöd i marknadsföringen som en utbyggd reklambyrå kan ge.
Lokalinvest i Norr AB som
skapats för att planera, projektera och uppföra såväl fabriks- som kontorslokaler
och som därutöver förvaltar de av koncernen Regioninvest ägda
fabriksbyggnaderna.
Zinkinvest i Norr AB
vilket avses äga den varmförzinkningsanläggning som utretts på Statsföretags
och industridepartementets uppdrag och som avses bli uppförd för att trygga
Erlandsson & Söners fortsatta drift i Luleå.
Under året har bolaget
förvärvat aktieposter i Luleå Tekniska Produkter AB (25 "lo) och i
Norrbottens Kretselektronik AB (25 "lo). Vidare har beslul fattats att Regioninvest
skall ingå som delägare i Tväråns Säg AB i samband med förestående nyemission
för att därigenom möjliggöra investeringar och trygga sysselsättningen för de
anställda.
Regioninvest kommer
därutöver att ingå som delägare i Nordkalottresor AB för att därmed tillsammans
med Norrbottens landsting skapa en regional turistorganisation.
Framtida
verksamhet
Den
framtida verksamheten inom Regioninvest är f n föremål för övervägande inom
regeringskansliet och kommer under våren att beslutas av riksdagen. Avsikten
är att Statsföretag AB därvid skall tillföras betydande kapital som skall föras
vidare till Regioninvest för att därmed möjliggöra en kraftigt utbyggd
verksamhet i Norrbottens län.
BertU
Hammarstedt
Skr 1979/80: 8 100
Rockwool AB
Utvecklar,
tillverkar och marknadsför isoleringsprodukter (mot brand, kyla, värme och
ljud) samt mineralfiberprodukter bl a asbest-ersättningsmaterial; utför
isolerings- och ventilationsentreprenader
Koncernorganisation
Verksamheten
i Rockwool-koncernen bedrivs sedan hösten 1978 i en organisation bestående av
tre divisioner:
Division Isolerprodukter, som utvecklar, tillverkar
och marknadsför produkter inom områdena byggisolering, teknisk isolering och
akustikreglering
Division Laxå Bruk, som svarar för att exploatera
koncernens smäh- och fibreringskunnande inom området fiber och fiberprodukter
samt inom området formpressade produkter. Divisionen tillverkar och marknadsför
bl a asbestersättningsprodukter
Division Isenta, som utför entreprenadtjänster
främst specialentreprenader med anknytning till isolering.
Vid
sidan om dessa divisioner finns:
En koncerngemensam enhet för forskning och
utveckling, som bl a utför utvecklingsuppdrag för divisioner och koncernledning
Stabsresurser, som stödjer koncernchefens arbete
med samordning och långsiktig företagsutveckUng.
Efterfrågeutveckling
Den fakturerade försäljningen i koncernen uppgick under
verksamhetsåret 1978 tUl 618 Mkr. I förhåUande tiU 1977 mgör ökningen 47 Mkr
eller drygt 8 "/o.
Bakgrunden
tUl den svaga försäljningsökningen är den ogynnsamma utvecklingen pä den
svenska byggmarknaden 1978. Speciellt gäller detta industriinvesteringarnas
omfattning men även genomförandet av bostadsbygg-nadsprogrammei. Denna negativa
utveckling har främst påverkat divisionerna Isolerprodukter och Isenta.
Division Laxå Bruk har däremot haft en fortsatt god försäljningsutveckling.
Resultatutveckling
Koncernens
ekonomiska resultat utgjorde före bokslutsdispositioner och skatter 5 Mkr.
Detta utgör i förhållande tUl 1977 års resultat en minskning med 20 Mkr.
Resultatutfallet
har främst påverkats av den oväntat svaga efterfrägeut-vecklingen, som medförde
ett lägre kapacitetsutnyttjande än beräknat. Detta innebar att ett förväntat
högt kapacitetsutnyttjande förbyttes i ett kapacitets-
Skr
1979/80: 8 101
överskott.
Kostnader för förberedelser och igångkörning av ny produktionskapacitet har
belastat årets resuhat.
Fortsatt
stora investeringar
Koncernen
genomför för närvarande ett mycket omfattande investeringsprogram. Under
verksamhetsåret 1978 uppgick investeringarna till sammanlagt 123 Mkr.
Föregående verksamhetsår uppgick de till 64 Mkr. Investeringarna avser främst
en utbyggnad av produktionsresurser för isoleringsmaterial i Hällekis och Gimo.
Produktionen
vid den nya fabriken i Hällekis påbörjades planenligt under hösten 1978.
Tillverkningen vid fabriken baseras på en ny unik processteknik, vilken tagits
fram inom koncernen. Med denna teknik som grund tillverkas nu en ny generation
isolerprodukter, vilkas hanteringsegenskaper väsentligt förbättrats.
Den
nya produktionslinjen i Gimo, som startades strax före årsskiftet, baseras pä
samma teknik som den i Hällekis.
Fortsatt
internationalisering
Koncernen
har pä senare år strävat efter att vidga basen för sin verksamhet genom ökad
export, för att minska sitt beroende av den svenska byggmarknaden.
Exporten
av isolerprodukter har jämfört med 1977 ökat med ca 25 "lo. Speciellt väl
har försäljningen av isolerprodukter till England och Saudiarabien lyckats.
Den planerade inbrytningen i Västtyskland har ocksä påbörjats, dock inte i
samma takt som förväntats.
Försäljningen
av mineralfiberprodukter, avsedda för en internationell marknad har också bidragU
tiU en ökning av exporten.
Ny
konkurrenssituation
Den
aviserade förändringen av konkurrenssituationen på den svenska mineralullsmarknaden
blir ett faktum under 1979. Bl a har Holmens Bruk aviserat att tiUverkningen
vid anläggningen i Vrena kommer att starta under senare delen av året.
Den
samlade produktionskapaciteten i landet kommer under de närmaste åren att
väsentligt överstiga efterfrågan. Den allvarliga överskottssituation, som
därmed uppstår, kan komma att få negativa konsekvenser för branschen. Rockwool
går dock den nya situationen till mötes med försiktig optimism. 1 kraft av nya
och utvecklade produktionsresurser, en ny produktgeneration, en ny
organisation samt en kvalificerad personal, kommer koncernen att kunna hävda
sig väl i den hårdnande konkurrensen.
1979
UtveckUngen
under 1978 har inneburit stora påfrestningar på lönsamhet och soliditet. Detta
medför att ansträngningarna under 1979 mäste inriktas på att väsentligt
förbättra lönsamheten.
För
de olika divisionerna gäller för 1979 att
Division Isolerprodukter fullföljer satsningen på
den nya produktgenerationen, bl a genom att fabriken i Hällekis helt tas i
bruk. Dessutom ge-förs ett omfattande effekliviseringsprogram avseende
produktion och administration.
Division Laxå Bruk fortsätter att expandera inom mineralfiberområdet,
både vad gäller etablerade produkter och produkter inom nya användningsområden.
Division Isenta inriktar och breddar verksamheten i
sin helhet i högre grad mot mer kvalificerade entreprenader.
Bo
Anderberg
Rockwool
i sammandrag
1974
1975*
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
101,2
455,0
571,0
618,2
Resultat
efter finansiella intäkter
och koslnader
i Mkr
9,3
34,5
23,5
1,3
i
procent av fakturerad försäljning %
9,2
7,6
4,1
0,2
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
9,3
31,6
24,9
5,0
Avkastning
pä totalt redovisat
kapital
"/n
14,5
9,8
3,2
Soliditet
%
26,4
26,9
26,2
23,4
Investeringar
i anläggningar i Mkr
5,0
21,7
64,0
122,6
Medelantal
anställda
1 948
2 124
2 399
2 567
*
avser 1/1031/12.
Skr
1979/80: 8 103
SARA, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag
Skandinaviens
största serviceföretag avseende hotell och restauranger samt institutionell mältidsverksamhet
Verksamhetsåret
1978 har för SARA-koncernen varit ett år av fortsatt förändring och snabb
utveckling. Resultatet, som under första delen av året var svagt, förbättrades
markant under senare delen av året, framförallt under sista tertialet. Året
som helhet gav därigenom ett något bättre resultat jämfört med 1977.
Koncernomsättningen (inkl speUntäkler m m) uppgick till drygt 736 Mkr.
SARAs verksamhei kan bäst
åskådliggöras och ges rätta dimensioner om den aktuella situationen beskrivs i
ett vidare tidsperspektiv. Man kan därvid konstatera att begreppet SARA sedan
lång tid och till för bara några fä år sedan representerade en hotell- och
restaurangverksamhet av mycket traditionell art. Vid denna tid antog SARA
emellertid en strategisk plan som kort-fattal uttryckt formulerade målen
för den framtida verksamheten till:
Förnyelse och
kraftsamling. Redan nu har dessa mål i flera betydelsefulla avseenden kunnat
uppnås och ges konkreta uttryck.
Förnyelsen kommer bäst
till uttryck i ett antal nyutvecklade affärsidéer, såsom Hotell Winn och olika
former av systemrestauranger, bl a CLOCK och PIR.
Hotell Winn representerar ett nytt hotelltänkande
med moderna rum, innerstadsläge och goda parkeringsutrymmen. Restaurangservice
erbjuds endast i form av frukost, varigenom rumspriserna kan håUas nere jämfört
med fullserviceenheter.
Systemrestauranger
Här
finns först och främst CLOCK, som är en hamburgerkedja av högsta
internationella klass. Likartade restaurangprojekt, som bygger på samma rationella
grundidé, utvecklas kontinuerligt.
Crockett
är en ny restaurangföreteelse och kan karaktäriseras som en kombination av
stekhus och pub. Den bygger på hamburgerrestaurangens rationella system
kompletterad med ordinär restaurangservice.
PIR
är en förkortning av "personal- och institutionsrestauranger", men benämningen
representerar härutöver produkt- och affärsutvecklingsprojekt av mycket
långsiktig karaktär. Verksamheten inom PIR har följaktligen en mycket
varierande sammasättning med varuautomat-och måUidsservice för sjukhus, skolor,
universitet, företag saml kommunala och statliga institutioner på programmet.
I PIR-verksamheten ingår också Kostförsörjning AB, etl kommunalt måltidscenter,
som även levererar mållider till LKAB. Bolaget ägs tiU Uka delar av SARA, LKAB
och Gällivare kommun. Dessa nya verksamheter, som även innefattar de i vendingbranschen
(varu-
Skr 1979/80: 8 104
automater)
verksamma dotterbolagen Canteen/Pan Nordic, omfattar över 100 nya driftenheter,
vUka 1978 har svarat för drygt 30 "lo av SARAs försäljning. I 1979 års
budget uppgår andelen tiU 35 "Jo.
Även
vår verksamhet inom de traditionella hotellen och restaurangerna har i hög grad
förnyats. Betydande investeringar har gjorts i såväl anläggnings- och
administrationssystem som personalrestauranger.
Kraftsamlingen
har kommit till uttryck i en långt driven decentralisering i kombination med en
ny ledningsfilosofi, med vidgat ansvar för divisionerna och inte minst
enheterna. Ett uttryck för samma vilja och strategiska synsätt är den
strukturförändring som ägt rum under de senaste åren med avveckUng av ett
100-tal, mestadels små, hotell- och restaurangenheter. Dessa enheter, som inte
gäll att förena med SARAs nya strategi, drivs nu vidare i ny regi, ofta i
familjeföretagets form.
En
pådrivande faktor i strukturförändringsprocessen har varit det sedan länge
väntade och under hösten fattade beslutet om förbud mot spel på "enarmade
banditer".
De
under 1978 avvecklade enheterna, sammanlagt ett 20-tal med en total försäljning
av ca 50 Mkr, har varit starkt beroende av automatspelet och representerar
betydande förluster om man bortser från spelintäkterna. En företeelse av för
branschen så revolutionerande karaktär som spelförbudet hade knappast kunnat
motverkas effektivt utan det "nya SARA" vi har idag.
SARA
har under de senaste åren utvecklat nya serviceverksamheter även utanför det
egentliga restaurang- och hotellomrädet. Inom den offentliga sektorn ser vi en
utveckling mot ökad efterfrågan av effektiva servicesystem. Våra tjänster har
under de senaste åren i ökad omfattning efterfrågats även från utlandet. Vi
satsar därför på att undersöka våra internationella marknadsförutsättningar
jämsides med att vi etablerar samarbete med internationella serviceföretag
både vad gäller hoteU- och restaurangtjänster och andra avsnitt av
servicenäringen.
Prognosen
för år 1979 visar elt resultat som till stor del kompenserar bortfallet av
spelintäkterna. Vi siktar därför på ett nollresultat under 1979. Redan under
1980 bör lönsamhetsutveckUngen återigen vara tiUfredsställande, i takt med att
de nya affärsidéerna vidareutvecklas och etableras.
Ingemar
Hellström
Skr 1979/80: 8 105
SARA
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
422,9
480,8
549,1
587,7
690,4
Resultat
efter finansiella intäkter
och koslnader
i Mkr
1,1
3,0
0,7
5,6
6,2
i
procent av fakturerad försäljning "In
0,3
0,6
0,1
1,0
0,9
Resultat
före bokslulsdispositioner
och
skatter i Mkr
10,7
1,8
5,9
13,6
5,7
Avkastning
på totalt redovisat
kapital %
4,1
4,4
3,2
4,9
4,9
Soliditet
%
13,1
12,2
12,1
14,8
13,1
Investeringar
i anläggningar i Mkr
11,5
8,6
53,1
21,7
36,4
Medelantal
anställda
5 413
5 574
5 422
5 036
4 970
Skr
1979/80: 8 106
SMT-Pullmax AB
Skandinaviens
största tillverkare av verktygsmaskiner med en omfattande export över hela
världen
Den
långt utdragna konjunktursvacka, som nu dessbättre förefaUer vara på väg alt nå
sitt slut, har varit utomordentligt påfrestande för och satt djupa spår i
verktygsmaskinbranschen. Den förbättring som inträtt under 1978, har givit
branschen en värdefull andhämtningspaus. Styrkan och varaktigheten i denna är
emellertid ytterligt osäker att bedöma.
Beslul
om investeringar, åtminstone sådana av mindre omfattning, fattas inte sällan
mer grundat på andra bedömningar än på rationella ekonomiska kalkyler. Vid
dålig beläggning i produktionen stryps investeringarna nästan helt, varför det
snabbt blir akut brist på produktionsutrustning när en förbättrad beläggning
övergår i överbeläggning. Vanligen inträffar detta samtidigt för en stor del
av verkstadsindustrin. Svängningarna i investeringstakten blir därigenom ofta
häftiga.
Kapacitetsutnyttjandet
inom tillverkningsindustrin har under en längre period varit så lågt att
varken ekonomiska kalkyler eller andra bedömningar kunnat motivera
investeringar i rationell produktionsutrustning. TiU detta kommer att
planeringshorisonten blivit snävare genom att allt fler osäkerhetsmoment
kommit atl påverka bedömningar i dessa frågor. Investeringsaktiviteten har
därför varit låg under flera år i följd, framförallt i Västeuropa. Naturligtvis
har därigenom den västeuropeiska verktygsmaskinindustrin drabbats hårdast,
speciellt som konjunktursvackan tidsmässigt sammanfallit väl med den japanska
offensiven, vilken ställt åtskUliga begrepp på ända. Den västeuropeiska
verktygsmaskinindustrin har därför under ett par års tid ständigt bytt kostym
till allt mindre nummer.
I
USA har den industriella aktiviteten förbättrats sedan ett par år tillbaka. Till
viss del torde detta vara en följd av den omskakning som ägde rum i energifrågan
197374. AUa former av aktiviteter, som är kopplade till energifrågor, har
fått större betydelse. Den kanske främsta orsaken till förbättringen på
verktygsmaskinsidan är biUndustrin, som på grund av kravet på bränslesnålare
motorer behövt satsa på helt nya modeller och därmed motsvarande tillverkningslinjer.
Den sammanlagda effekten har blivit den att 1978 nära nog kan betraktas som ett
boomår för maskinindustrin i USA.
Först
och mest gynnad av detta har naturligvis den inhemska industrin blivit, men
den amerikanska marknaden har under denna period blivit räddningen också för
många utländska tillverkare. Liksom all världens verktygsmaskintillverkare
1976 kastade sina bUckar pä den svenska marknaden, där investeringsviljan med
konstgjorda medel upprätthölls längre än på övriga marknader, har under 1978 USA-marknaden
utgjort medelpunkten för aUas aktiviteter. Därmed har också förutsättningarna
för en hygglig prisutveckUng definitivt spolierats.
Skr 1979/80: 8 107
Mot
bakgrund av den fortsatt relativt svaga utvecklingen pä flera av SMT-Pullmax-gruppens
huvudmarknader har företag i likhet med flertalet övriga tillverkare varit
starkt beroende av utvecklingen på USA-marknaden. Den starka förbättringen där
har väl kompenserat bortfallet på vissa andra marknader. Sammanlaget har
därmed betydande försäljningsframgångar kunnat noteras under året.
Exportandelen har ökat kontinuerligt och överstiger 80 "lo. USA-marknaden
har svarat för omkring en tredjedel av den totala faktureringen. Det starka
beroendet av denna marknad är emellertid på sikt en riskfaktor genom de
kraftiga kast som inte sällan inträffar här.
I fråga om konjunkturutveckUng
och därmed marknadsförutsättningar har förhoppningarna inför 1978 i stort
infriats. Företaget har emellertid inte kunnat utnyttja detta förhällande på
ett tillräckligt effektivt sätt och resuhatet har därför varU otillfredsstäUande.
SMT-Pullmax-gruppen redovisar för året en förlust före bokslutsdispositioner
och skatter på 6,7 Mkr.
Resultatbakslaget är i
första hand att hänföra till att företaget under 1977 har tagit etl antal order
under starkt pressade förhållanden med avsikten atl undvika att minska
sysselsättningen. Del senare har lyckats, vilket bedöms vara värdefullt när nu
enligt tämligen samstämmiga utsagor konjunktursituationen är på väg att
förändras. Priset för dessa ätgärder har emellertid blivit högt.
I andra hand har
resultatet påverkats av försämrade marginaler. En oproportionerligt stor del
av försäljningen har skett på den nordamerikanska marknaden. Den hårda
konkurrenssituationen har gjort det omöjligt att prismässigt kompensera
dollarns under året aUt svagare ställning med lägre marginaler som följd.
Resultatet
har ocksä påverkats negativt av en serie störningar i produktionen. Med
bibehållna resurser var det oundvikligt att minska produktionstaklen under
1977 under inverkan av den vikande försäljningen. För 1978 hade planerats en
ökning av produktionen grundad pä ökad försäljning. Det har emellertid visat
sig vara en utomordentligt svär och utdragen process att återställa
produktionstakten. Faktureringsökningen har visserhgen varit omkring 20 "lo,
men detta innebär endast en återgång till tidigare års nivå. Genom atl den
önskade produktionsökningen inte kunnat genomföras tillräckligt snabbt har
orderstocken ökat kontinuerligt under året.
Företagets
ambitiösa produktutvecklingsarbete har lett till introduktionen av en rad nya
produkter under 1977 och 1978 säväl inom svarv- som plåtma-skinomrädet.
Produkterna har fått ett positivt marknadsmottagande. Intressanta inbrytningar
med svarvar har kunnat göras inom oljeborrutrustningsin-dustrin, där vissa
egenskaper hos maskinerna gjort dem speciellt lämpliga. Produktutvecklingen
intar en central roll i förelagels verksamhet. Utvecklingen inom
elektroniksidan har lett till att företaget introducerat egna styrutrustningar
för allt fler produkter i sortimentet. Denna utveckling kommer att fortsätta.
Skr 1979/80: 8 108
Insatserna
i produktutveckUngsarbetet har skapat ett modernt produklprogram. Åtgärder har
satts in för att förbättra den otillfredsställande produktiviteten och öka kapitalutnyltjandet.
En bättre marknadsbalans förefaller vara möjlig att räkna med. Företaget bör
därmed ha förutsättningar att nå ett väsentligt bättre resultat under 1979.
Bengt
Gamner
SMT-Pullmax
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
170,4
206,1
241,5
229,2
283,8
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
12,9
15,2
19,9
6,0
6,2
i
procent av fakturerad försäljning Vo
7,5
7,4
8,2
2,6
-
2,2
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
14,7
15,2
19,9
8.1
-
6,7
Avkastning
pä totalt redovisat
kapital
Vo
13,3
13,0
12,9
6,1
-
2,3
Soliditet
%
15,7
15,9
30,3
26,4
21,1
Investeringar
i anläggningar i Mkr
9,8
16,1
22,1
4,9
11,8
Medelantal
anstäUda
903
1012
1 102
1 074
1072
Skr 1979/80:8 109
Svenska Tobaks AB
Marknadsledande
företag inom tobaksbranschen, diversiferat inom konsumentvarusektorn
I
ett internationellt perspektiv kan man mycket kortfattat beskriva marknaden
för tobaksprodukter sälunda:
cigarrettkonsumtionen ökar och tränger undan
cigarrer, cigarriller och piptobak
ökningen i cigarrettkonsumtionen är tillsynes
starkast i utvecklingsländerna. I industriländerna kan man notera endast
mycket blygsamma ökningar men samtidigt en på vissa håll dramatisk övergång
till lägtjärepro-dukter
övriga rökprodukter, främst cigarrer och piptobak,
konsumeras i allt mindre omfattning av yngre åldersgrupper. Den årliga
konsumtionsminskningen i mänga av de traditionellt stora marknaderna i
västvärlden har under 70-talet varit betydande
världsmarknaden för cigarretter domineras i växande
grad av ett litet antal mycket stora amerikanska och engelska tobakskoncerner.
Endast dessa har de finansiella resurser som krävs för att kunna arbeta
internationellt.
I Sverige har utvecklingen
följt det internationella mönstret. Cigarrettkonsumtionen växte under 70-talet
med en topp 1976. En kraftig skattehöjning 1977 åstadkom en femprocentig
nedgång det året som endast delvis återhämtades 1978. För övriga rökprodukter
blev skattehöjningen 1977 samma dråpslag som 1970. På två är har cigarrer och cigarriller
tappat 26 % av 1976 års konsumtion. För piptobak är utvecklingen snarlik.
På
en punkt skiljer sig Sverige från alla andra västeuropeiska marknader. Vi har
en snuskonsumtion av betydande storlek. Detta har i sin tur inneburit att
cigarrettkonsumtionen per capita ligger mycket lågt. Den är sålunda endasl
hälften så stor som i England och USA.
Efter
att i nästan 50 år ha visat en successiv tillbakagäng vände snusmarknaden i
slutet av 60-talet. Den ärliga ökningstakten har under 70-talet legat på ca 5
"Jo. En viss avmattning kan dock skönjas i denna trend. 1978 steg konsumtionen
med endast 2 "Jo.
Ökade
restriktioner för marknadsföringen
Under
det senaste decenniet har olika statliga myndigheter i ljuset av nya forskningsrön
om tobakens skadeverkningar kringgärdat marknadsföringen av tobaksprodukter med
gradvis allt hårdare restriktioner. Det är ovisst huruvida dessa åtgärder
påverkar totalmarknadens utveckUng. InternationeUa jämförelser med länder där
liknande åtgärder genomförts pekar entydigt på att ätgärderna däremot drabbar
den inhemska industrin.
Skr 1979/80: 8 110
Detta
faktum har Tobaksbolagets fackliga företrädare vid upprepade tillfällen sökt
klargöra för riksdagens ledamöter. Den 1 juli innevarande år las ånnu elt steg
mot ökade restriktioner genom en ny lag om marknadsföring av tobaksvaror.
Regeringen har vidare aviserat om en ny lag med restriktioner mot rökning i
offentlig miljö. Tobaksbolaget har för flera år sedan i annonskampanjer
betonat bl a det ansvar en rökare mäste visa mot omgivningen. Den offentliga
miljön liksom arbetsmiljön är förvisso en angelägen fråga. Den s k passiva
rökningens roll överbetonas ofta starkt i debatten utan särskilt vederhäftiga
underlag.
Tobaksbolaget
satsar på forskning
Forskning
och produktutveckling har sedan länge haft betydande resurser i Tobaksbolaget.
En särskild forskningsavdelning har varit knuten till huvudkontoret. Denna har
1978 utökats med en grupp för biologisk forskning, som till en början baseras
på ett antal testsystem som skall utvecklas med en förhoppning att man
därigenom skall kunna klarlägga i vilken utsträckning tobak eller tobaksrök
har skadlig eventuellt cancerframkallande effekt pä celler eller cellers
beståndsdelar.
Bolagels
medicinska expertråd beviljade under 1978 ytterligare drygt 800 tkr i anslag
till fristående forskare för studier rörande tobaksbrukeis medicinska och
biologiska verkningar.
Stor
export av piptobak
Den
vikande svenska marknaden gör del särskih angeläget för Tobaksbolaget att
utveckla exporten. Genom märket Borkum Riff är bolaget sedan ett tiotal är en
av världens större piptobaksexportörer. Exporten svarar ocksä för ca 70 "Jo
av bolagets totala tillverkning av piptobak. Genom samarbetet med United States
Tobacco Company har framgången blivit anmärkningsvärt stor i USA, där Borkum Riff
nu svarar för 9 "lo av marknaden. Märket exporteras för övrigt till ett
50-tal länder världen över.
Också
cigarriller och snus exporteras men i blygsam skala och företrädesvis till de
skandinaviska länderna.
Rationaliserad
tillverkningsstruktur
Sedan
ett par år pågår arbetet på en något ändrad produktionsstruktur som berör
Tobaksbolagets tillverkningsenheter i Malmö, Härnösand och Arvika. När denna
nya struktur genomförts 1981 har bolaget fyra renodlade tillverkningsenheter
cigarretter i Malmö, snus i Göteborg, röktobak i Arvika och cigarrer och cigarriller
i Härnösand. Koncentrationen kring en enda produktgrupp innebär en
rationalisering som beräknas reducera personalbehovet med drygt 100 personer.
Skr 1979/80: 8 111
Dessa planer har utarbetats i samråd med de anställda som
emellertid ställt krav på alternativ sysselsättning i Tobaksbolagets regi.
Under drygt ett års tid har stora ansträngningar gjorts att finna nya
sysselsättningar och under våren 1979 kan de första resultaten redovisas. I
Malmö kommer ett nära samarbete att etableras med elt företag inom
direktreklambranschen. Redan i är kommer därigenom ett begränsat anlal
anställda i Malmö-fabriken atl kunna sysselsättas med adressering, kuvertering
och distribution av direktreklam och andra liknande trycksaker från myndigheter
och företag. I Härnösand kommer all inrällas en filialverksamhet tiU ett nyförvärval
dotterbolag. Denna nya verksamhet består av apparatmontering för en starkt
expansiv s k vend-ingrörelse, där också olika exportmarknader skall bearbetas.
Under 1979 inleds en period av ökade investeringar i
tobaksrörelsen. En ny snusfabrik skall uppföras som ersäuning för den över 50
år gamla fabriken i Göteborg. Dessulom tillkommer investeringar i anledning av
ändrad produktionsstruktur.
Fortsatt diversifiering
Den diversifiering av verksamheten som Tobaksbolaget
aktivt slog in på i början av 70-talet kommer att fortsättas. All erfarenhet
visar emellertid att ett nära samband måste finnas mellan sådan ny verksamhet
och den redan befintliga. Bolagels kompetens finns företrädesvis inom s k
lättrörliga konsumtionsvaror sålda i dagligvaruhandeln. De finansiella
resurserna har också en gräns som i försia hand utstakas av Statsföretag.
Goda personalrelationer
Planerna på strukturförändringar och diversifiering
utformas i mycket intimt samarbete med representanter för de anställda.
Tobaksbolaget har förmånen att ha arbetstagarrepresenianter starkt engagerade
för sina uppgifter. Delta underlättar främst den långsiktiga
verksamhetsplaneringen men ställer samtidigt krav på god framförhållning och
ett utvecklat samrådsförfarande.
Utbildningsverksamheten har intensifierats under senare
år, bl a med syfte att underlätta detla nya samrådsförfarande. En positiv
faktor för dessa goda relationer har sannolikt varit att bolagets
produktionsenheter Malmöfabriken undantagen är relativt små.
Vinstnivån alltjämt god
Trots ovan relaterade svårigheter inom fiera av bolagets
marknadssegment blev också 1978 etl år med tillfredsställande lönsamhet.
Prishöjningar kunde genomföras som kompenserade kostnadsökningarna. Dessutom
förbättrades produktiviteten framför alh i produktionsavdelningarna.
Framgångsrika nylanseringar av cigarretter Prince Lights
och Team bidrog till en något ökad marknadsandel. Delta förbättrade också kalkylre-
Skr 1979/80: 8 U2
sultatet
för cigarretter som svarar för nästan 80 "lo av bolagets samlade driftsöverskott.
Också
1979 bör med nu kända förhållanden bli ett gott är. Med reservation för
effekterna av en eventuell skattehöjning, som kan påverka totalmarknaden
negativt, skall verksamheten ge ett något ökat överskott, trots att årets prisökningar
blir det lägsta på fiera år.
Om
verksamheten i Tobaksbolaget 1978 nästan överlag hade framgång och nådde goda
resultat, var förhållandet det omvända i fiera av dotterbolagen.
Hos
Ekströms LivsmedelsProdukter utvecklades den traditioneUa verksamheten i
Örebro väl torra soppor m m, bl a den kända Vasaloppssop-pan. Den nya
potatishanteringen i Mariestad mötte däremot stora svårigheter och blev förlustbringande.
Nordium
med ett traditionellt sortiment av hårschampo och andra liknande kem-tekniska
produkter har förvärvat två förelag med s k hälsokostprodukter. Resultatet
1978 blev mycket otillfredsställande. Hälsokostdivisionen noterade visserligen
en stark tillväxt men inte såsom beräknat och till priset av opåräknat stora
kostnader. Inom den kem-tekniska sektorn av dagligvaruhandeln var konkurrensen
1978 extrem vilket blev kännbart för Nordium.
Sinjet
AB med verksamhet i Huskvarna och Vilhelmina hade om möjligt ännu större
problem än under senare är. Försäljningsvolymen sjönk, framför allt vad avser
bolagets plastprodukter. Lönsamheten är nu så dålig att radikala ingrepp är
under arbete.
Endast
agenturföretaget Hugo Österberg AB i Stockholm och det holländska cigarrföretaget
Elisabeth Bas uppnådde fuUt acceptabel lönsamhet under 1978, ifråga om
Elisabeth Bas tack vare växande volym och god hushåUning med begränsade
resurser.
Sven
G Andrén
Tobaksbolaget
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
628,8
811,4
926,6
972,6
1125,8
Resultat
efler finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
149.3
203,7
226,8
231,9
253,8
i
procent av fakturerad försäljning Vo
23,7
25,1
24,5
23,8
22,6
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter i Mkr
147,3
212,3
235,9
227,8
237,6
Avkastning pä totalt redovisat kapital %''
14,7
15,7
16,7
16,2
16,6
Soliditet
Vo
47,3
41,2
43,7
45,0
43,7
Investeringar
i anläggningar i Mkr
23,8
20.7
30,4
25,6
29,6
Medelantal
anställda
2 727
3 017
3 154
3 102
3 232
"
Tobaksskatten för november avräknad frän balansomslutningen
Skr
1979/80: 8 113
Svenska Torv AB
Tillverkar
och utvecklar torvprodukter för jordförbättring samt odlingssubstrat för trädgårdsodling
En
av Torvbolagels största artiklar är "Blomjord" för odling av krukväxter
i hemmet. Tillverkningen sker enUgt recept som utprovats i bolagets försöksväxthus.
Förpackning sker i en helautomatisk förpackningslinje från fyllning i plastförpackningar
till färdigförpackade kartonger på lastpall.
Bolagets
kunnande när det gäller frästorviillverkning kan komma till användning vid
produktion av alternativa bränslen för kraftvärmeverk och industrianläggningar.
Torvbolagel medverkar i etl fiertal projekt på delta område.
Den
fakturerade försäljningen under 1978 uppgick till 11,5 Mkr (9,9 Mkr) och
resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till 1,1 Mkr (0,0 Mkr).
Olle
Uddgren
Torvbolaget
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
8,1
9,3
9,7
9,9
11,5
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
1,3
1,3
0,5
0,1
1.1
i
procent av fakturerad försäljning Vo
16,0
14,0
5,2
1,0
9,5
Resultat
före bokslulsdispositioner
och
skatter i Mkr
1,5
1,3
0,4
0,0
1,1
Avkastning
på totalt redovisat
kapital
Vo
12,7
10,2
5,4
3,5
9,1
Soliditet
Vo
71,1
49,7
55.7
55,3
57,2
Investeringar
i anläggningar i Mkr
0,3
3,3
3,6
3,7
1,0
Medelantal
anställda
73
74
68
57
50
8 Riksdagen 1979/80. Nr 8
Skr
1979/80: 8 114
Svenska Utvecklings AB (SU)
Företaget
är en central utvecklingsresurs för Statsföretagsgruppen och har därutöver till
uppgift att utveckla produkter, metoder och system som är angelägna för
samhället
En
ökande efterfrågan på bolagels tjänster har noterats under året. Den fakturerade
försäljningen under 1978 uppgick till 9,1 Mkr. Detta innebär en ökning med 43
"lo jämfört med 1977.
Utvecklingsarbetet
med egna projekt har koncentrerats tiU energi- och mU-jöområdet. Bolaget har
tillsammans med ett amerikanskt batteri företag erhållit uppdrag av
amerikanska energidepartementet att i dess program för elektriska fordon bygga
ett tjugotal prototypbatterier. Detta utvecklingsprojekt sträcker sig över en
tid av 2,5 år.
På
uppdrag av Styrelsen för Teknisk Utveckling har SU genofört utvecklingsarbete
avseende bl a elektriska fordon och andra projekt inom det elektrokemiska
området.
Omfattande
utredningsuppdrag inom energiområdet har erhållits frän Nämnden för
energiproduktionsforskning. Dessa uppdrag avser främst möjligheterna att
introducera nya bränslen i Sverige samt behov av och metoder för lagring av
energi.
För
Stats företagsgruppen har SU i uppgift att leda och samordna ett projekt
avseende torv som energirävara. Bolaget bedriver ocksä specifikt utvecklingsarbete
inom området avvattning av torv, som är det grundläggande problemet inom torvhanteringen.
Bolaget har också fåll i uppdrag av Statsföretag att söka nya affärsidéer och
produkter, som skall leda till nya affärsverksamheter och därmed
sysselsättningsmöjligheter inom de regioner, där Eiser-koncernen nödgas skära
ned sin verksamhei. Ett liknande uppdrag har bolaget fått från delegationen för
etableringsfrågor inom industridepartementet, nämligen att med utgängspunkt
från vissa produktprofUer medverka i sökning av nya produkter till företag i
stödområdena.
Bolagets
uppgift som ledare och samordnare av ett vindkraftprojekt inom Statsföretagsgruppen
har slutförts. Projektet har överlämnats till Karlskronavarvet för industriell
produktion.
Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter uppgår tUl 1,4 Mkr, varav rörelseresultatet
efter avskrivningar utgör 0,5 Mkr.
SUs
tekniska ulveckUngsarbete har efter hand koncentrerats till vissa områden inom
energi- och miljötekniken, där bolaget fått fördjupade kunskaper. Dessa
områden kan väntas få en snabbt ökande betydelse. Vidare kommer insatserna för samhällsangelägna
projekt att öka. För det kommersiella utvecklingsarbetet har bolaget under
1978 förstärkts personellt. Härigenom har det varit möjligt att intensifiera
sökandet efter nya produkter.
Svenska
Utvecklings AB rekonstruerades under 1976 och är nu väl anpas-
Skr
1979/80: 8 115
sal till sina arbetsuppgifter från såväl tekniska som
kommersiella utgångspunkter.
SU förutser även för 1979 en god efterfrågan på sina
tjänster och verksamhetsvolymen förväntas öka under året. Det bör härigenom
vara möjligt alt uppnå ett fortsatt tillfredsställande resultat för
verksamheten.
Orwar Gustafsson
opaginerad Kontrollera mot PDF
SU i sammandrag 1974
1975 1976* 1977 1978
Fakturerad försäljning i Mkr 2,7 6,4 9,1
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr 0,7
0,4 1,4
Resultat
före bokslutsdispositioner
- 0,8
2,3
1.4
25,0
42,0
47,3
0,1
0,1
69
39
38
och
skatter i Mkr
Soliditet
Vo
Investeringar
i anläggningar i Mkr
Medelantal
anställda
*) Avser 1/731/12
Skr 1979/80: 8 116
Swedish Induslrial Development Corporation, SID
SID fungerar som bas i USA för Statsföretag AB samt för
några av Statsföretags dotterbolag. Denna funktion har SID i aUmänhet tiUs
berörda dotterbolag har fått sådan personal, omfattning och särprägel i USA
att de kan etablera en självständig enhet.
SID söker
följa och analysera vissa amerikanska FoU-investeringar i syfte alt identifiera
nya trender, följa utvecklingen och medverka i överföring av aktuell FoU till
Sverige. Delta resulterade under året i bUdandet av ett nytt svenskt
utvecklingsbolag inom området genetik.
SID samarbetar med några av de ledande riskkapitalbolagen
i USA och fär därigenom del av nya affärsförslag, ofta baserade på avancerad
teknisk utveckling. Investeringarna i riskkapiialbolag ger etablerade företag
möjlighet att selektivt deläga nya bolag som står i begrepp att exploatera nya
produkter. I begränsad men ökande omfattning har SIDs uppdragsgivare dragit
fördel av dessa möjligheter att placera sig i ledande positioner inom teknisk
och kommersiell utveckling.
SID fungerar som förmedlare av information mellan företag
och personer i Statsföreiagsgruppen och olika intressenter i USA. I detta
arbete söker SID, i första hand, skapa koUegiala direktkontakter mellan berörda
parter i respektive land. Oftast sker delta genom att SID samlar in fakta inom
aktuellt område saml organiserar besöks- och studieprogram.
Fakturerad
försäljning var 2,3 Mkr (1,6 Mkr) och resuhat före bokslulsdispositioner och
skatter blev 0,0 Mkr (0,0 Mkr). Antalet anställda var 6.
Tord Carmel
SID i sammandrag 1974 1975 1976 1977 1978
Fakturerad försäljning i Mkr 1,1 1,1 1,5 \,(> 2,3
Resultat före bokslutsdispositioner
och
skaller i Mkr 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0
Medelantal
anställda 7 6 6 6 6
Skr 1979/80: 8 117
Svetab, Svenska Industrietablerings AB Etableringsföretag med inriktning på små och
medelstora företag
Utvecklingen
inom AB Förbandsmaterial (FMAB) kännetecknas av fortsatt expansion och god
lönsamhet. Hemvårdsmarknaden utgör etl nytt intressant verksamhetsfält.
Utvecklingen
inom Kryotherm präglas av den svacka i industriinvesteringarna som inträffade
under 1978. Orderingång och utfakturering låg således längt under de två första
tertialen för att återhämta sig under det tredje. Outnyttjad kapacitet har kunnal
användas för en forcerad utveckling av en ny modulbaserad värmepumpsfamilj, det
s k M-programmet.
Av
de majoritetsägda industri- och handelsföretagen har Svetab under 1978 avyttrat
sitt 50-procentiga innehav i Elkapsling AB till verkställande direktören och
innehavaren av övriga aktier i bolaget. Bakgrunden tiU överlåtelsen är att Elkapsling
nu kommit över inkörningsfasen och alt de framtida finansieringsbehoven bedöms
kunna klaras utan Svetabs medverkan.
Affären
ElkapsUng, där Svetab såsom partner i en lyckosam nyetablering kan hämta hem en
tiUfredsställande avkastning på satsat kapital, ger en god illustration till
hur verksamhelen i Svetabs regionala investmentbolag är avsedd atl bedrivas.
Genom
riksdagens beslut anslogs under 1978 40 Mkr till inrättandet av tvä regionala
investmentbolag, Svetab Nord AB och Svetab Bergslagen AB, som dotterföretag
till Svetab. Deras verksamhetsområden förläggs till mellersta Norrland respektive
Värmland/Bergslagen. De båda företagen baserar sin verksamhet på en affärsidé,
som innebär minoritetsengagemang i tillväxtföretag. Utöver satsningar av
riskkapital har de bägge regionala investmentbolagen ocksä resurser att ge råd
och hjälp till företagsledningen då del gäller frågor som rör företagets
problem och möjligheter.
Inom
Svetabs konsult- och projektverksamhet är Investkonlakt i gång med sin
verksamhet som består i att hitta driftiga och dynamiska företagare med den
motivation och läggning som krävs för att bygga upp utvecklingsbara företag,
huvudsakligen på uppdrag av Svelab Bergslagen och Svelab Nord.
Resultatet
efter finansieUa intäkter och kostnader försämrades under 1978 till 1,0 Mkr
(5,4 Mkr). Realisationsvinsten på försäljningen av aktierna i Elkapsling i
förening med den intäktsförda delen av riksdagsanslaget till de regionala
investmentbolagen för emellertid upp resullatel före bokslulsdispositioner och
skatter liU 10,1 Mkr (0,1 Mkr).
Gunnar
Olofgörs
9 Riksdagen 1979/80. Nr 8
Skr 1979/80:8 118
Svetab
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
205,5
68,0
101,4
97,7
90,0
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
- 37,5
10,8
0,8
5,4
- 1,0
i
procent av fakturerad försäljning Vo
18,2
-15,9
0,8
5,5
- 1.2
Resultat
före bokslulsdispositioner
och
skatter i Mkr
- 48,2
10,8
0,3
0,1
10,1
Avkastning
på totalt redovisat
kapital
Vo
14,5
- 8,1
4,6
12,0
1,1
Soliditet
Vt
3,0
15,4
16,2
23,4
54,6
Investeringar
i anläggningar i Mkr
19,5
17,9
8,8
4,6
3,7
Medelantal
anställda
1 274
303
280
193
153
Skr
1979/80:8 119
Uddcomb Sweden AB
Tillverkar
och marknadsför tunga komponenter för kärnkraftverk och processindustri
Det
under 1976 ingångna tvååriga management-avtalet med Combustion Engineering,
Inc. upphörde att gäUa vid utgången av 1978.
Ett
omfattande arbete genomfördes under slutet av året inom Uddcomb för att ge
företaget en ny organisation. Arbetet har under medverkan av de anställda
bedrivits i ett slort anlal projektgrupper delvis med stöd av utomstående
konsulter. Den nya organisationen har införts från början av 1979.
Vid
omstruktureringen av företaget har tyngdpunkten lagts på lönsamhetsstyrning
och ansvar. Som viktiga mål har uppställts effektiva beslutsprocesser och ökad
produktivitet.
Tre
lönsamhetsansvariga marknadsavdelningar har inrättats för kraftverksutrustning,
processutrustning och montage. Ökade resurser har anslagits för försäljning
samt marknads- och produktutveckUng.
Oljekrisen
under 1973 har menUgt påverkat marknadsbilden för Uddcombs tillverkning av
tyngre tryckkärl såväl för kärnkraftverk som för olika processindustrier.
Som
följd av såväl ökade miljökrav som den uppbromsade efterfrågan på elkraft i
flertalet länder beräknas nybeställningarna av kärnkraftverk komma att ligga på
en låg nivå under ett antal är framåt.
Inom
processindustrin har specieUl den petrokemiska industrin tidigare utmärkts av
mycket stark årlig tiUväxttakt. Oljekrisen och därav följande höjda
råvarukostnader och avsättningssvårigheter medförde en temporär produktionsminskning.
Produktionen har åter börjat stiga men i svagare takt än tidigare. En belydande
del av framtida kapacitetsutbyggnad beräknas äga rum i oljeländerna och i vissa
av de folkrikaste utvecklingsländerna, medan utbyggnaden i Västeuropa och USA
blir begränsad.
Trots
det svaga marknadsläget har Uddcomb lyckats få ett antal beställningar pä
komponenter för processindustrin, särskilt inom sädana områden där utvalda
material och/eller specieUa svetsprocesser krävs för tillverkningen.
Faktureringen
uppgick till 86,3 Mkr. Under året levererades reaktorlryck-kärlen till
kraftverken i Olkiluoto II i Finland och Grafenrheinfeld i Västtyskland.
Orderstocken
minskade under året frän 261,2 Mkr till 223,4 Mkr. I orderstocken ingår nio
mycket stora kärnkraftkomponenter, varav sju för leverans tiU Västtyskland.
Antalet
anställda har under året genom uppsägning och naturlig avgång minskat från 683 tUl
554.
1978
års föriust efter finansiella intäkter och kostnader uppgick tiU 39,8
Skr 1979/80: 8 120
Mkr,
varav 31,5 Mkr kan hänföras till exlra nedskrivning på produkter i arbete.
Enbart räntor och avskrivningar enligt plan uppgick tUl 25,2 Mkr.
I
enlighet med regeringens proposition 1978/79:104 genomförs en finansiell
rekonstruktion. I 1978 års bokslut har med hänvisning härtill etl aklie-ägartiUskott
av 114,3 Mkr beaktats.
John
Arne Smedstam
Uddcomb
i sammandrag
1974
1975
1976
1977
1978
Fakturerad
försäljning i Mkr
5,2
76,7
41,6
105,2
86,3
Resultat
efter finansiella intäkter
och
kostnader i Mkr
- 21,6
28,9
-33,8
43,6
-39,8
i
procent av fakturerad försäljning %
-415,4
-37,5
-81,3
41,4
46,2
Resultat
före bokslulsdispositioner
och
skatter i Mkr
- 21,6
29,4
33,9
43,4
18,2
Avkastning
pä totalt redovisat
kapital
Vo
7,1
7,0
- 6,8
8,0
9,1
Soliditet
Vo
5,8
10,5
8,1
3,4
13,5
Investeringar
i anläggningar i Mkr
23,6
41,0
6,6
1,2
0,4
Medelantal
anställda
531
643
749
722
589
Skr
1979/80: 8 121
Statsföretag International AB
Bolagets
uppgift är att starta och utveckla export- och importverksamhet på marknader
utanför Västeuropa och Nordamerika
Under
år 1978 har verksamhet bedrivits på Sovjetunionen, Östafrika, Västafrika och
Mellanöstern. Bolagets marknadsspecialister har under året bilrätt i
affärsavslut av storleksordningen 200 Mkr. Detta återspeglas inte i den egna
faktureringen, då de tillverkande företagen i regel fakturerar direkt pä den slutlige
köparen.
Vid
sidan av den ordinarie verksamheten har bolaget i samarbete med IFL planerat
och genomfört företagsanpassade seminarier i ämnet internationell marknadsföring.
Omkring femtio beslutsfattare från ett tiotal företag inom gruppen deltog.
Under
senare delen av året bildades en samarbetsgrupp med åtta svenska storföretag
för bearbetning av metallurgiska projekt i Kina. Avsikten är att erbjuda
tekniskt samarbete och leverans av svensk gruvutrustning i samband med planerad
utbyggnad av kinesiska anläggningar.
Fakturerad
försäljning utgjorde 1,8 Mkr (1,5 Mkr) och resultatet uppgick tiU 3,4 Mkr
(2,8 Mkr). Antalet anställda var 10.
Under
1979 kommer även andra aktiviteter att startas på den kinesiska marknaden samt
pä vissa marknader i Latinamerika.
Arne
Hedelius
Skr 1979/80: 8 122
Svenska Lagerhus AB
Företaget
förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av spannmål, frö och fodermedel för
bl a Svensk Spannmålshandel ek förening.
Bolaget
åtar sig också beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av Statens
Jordbruksnämnd.
Faktureringen
1978 uppgick tiU 5,6 Mkr (4,9 Mkr) och resuhatet före bokslutsdispositioner och
skatter till 0,9 Mkr (0,1 Mkr).
Anders
Fyrenius
Skr 1979/80: 8 123
Resultat-
och balansräkningar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat- och balansrakningar i sammandrag per bolag
(Mkr)
ABAB
ASSI
Berol
BeroxoBs
Konsult
Carbox
Kemi
Resultaträkningar
i sammandrag
Fakturerad
försäljning
149,5
2 370,9
572,2
33,1
8,4
Tillverknings-,
försäljnings- och administr.
kostn. m
m
144,9
-2 322,3
-573,0
-32,9
-15,3
Avskrivningar
enligt plan
1,9
-
169,5
- 24,3
- 0,2
0,6
Rörelseresultat
efter avskrivningar
enligt
plan
2,7
120,9
25,1
0,0
- 7,5
Lagerstöd
Finansiella
poster, netto
1,7
159,6
-31,2
0,0
- 0,5
Resultat
efter finansiella intäkter och
kostnader
4.4
280,5
56,3
0,0
8,0
Extraordinära
poster, netto
55,4
6,2
- 0,7
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter
4,4
225,1
-
62,5
0,0
8,7
Bokslulsdispositioner
- 3,5
-
87,2
64,6
8,7
Skatter
- 0,3
-
22,7
- 1,9
0,0
0,0
Minoriietsandelar
i årets resultat
0,3
Nettovinst
(förlust)
0,6
335,0
0,5
0,0
0,0
Balansräkningar
i sammandrag
Likvida
medel
11,9
140,1
8,6
0,3
1,5
Kortfristiga
fordringar m m
26,6
1 057,4
341,8
173,5
11,4
6,8
Varulager
3,0
759,2
86,6
25,4
3,8
Summa
omsättningstillgångar
41,5
1 956,7
437,0
198,9
11,7
12,1
Spärrade
medel hos Sveriges Riksbank
9,1
3,5
0,0
Summa
anläggningstillgångar
9,9
2 122,6
122,3
334,9
0,3
4,7
Summa
tillgångar
51,4
4 088,4
562,8
533,8
12,0
16,8
Kortfristiga
skulder
29,4
910,4
168,9
131,1
11,8
8,3
Långfristiga
skulder
12,4
2 131,2
283,8
2,7
6,7
Obeskattade
reserver
3,9
367,8
28,0
Beskattade
reserver
275,0
300,0
Minoritetsintressen
i egel kapital
1,0
Aktiekapital
2,0
400,0
60,0
50,0
0,3
5,0
Övrigt
eget kapital
3,7
4,0
21,1
50,0
- 0,1
3,2
Summa
skulder och egel kapital
51,4
4 088,4
562,8
533,8
12,0
16,8
Medelantal
anslällda
1 646
8 843
964
159
62
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ceaverken
Eiser Holmsund Industri-
KabiVitrum
Kalmar Verkstad
Liber
LKAB
NJA Nuclear Steam
Nyckelhus
Rockwool
SARA
center
91,3
685,5
1,9
624,2
292,3
402,7
1 823,0
40,2
137,0
618,2
690,4
99,5
2,8
761,3 - 12,2
-2,4
-549,3 -
26,4
-251,4 - 7,6
387,9
6,6
2 087,7 234,7
-51,1 - 0,2
0,1
132,0
0,6
590,8 -
20,7
-658,7 -
23,6
11,0
88,0
-0,5
48,5
33,3
8,2
499,4
-11.1
0,1
4,4
6.7
8,1
4,2
19,0
0,2 0,6
22,1
- 0,6
3,3
175,8
72,1
0,1
1,2
5,4
1,9
-15,2
0,4
107,0
149,1
0,9
1,7
26,4
0,7
32,7 2,4
4,9
675,2
308,2
-83,2
30,22>
0,0
3.2
1.3
3,7
6,2
- 0,5
15,6
15,4 - 0,1
42,1
26,8 1,9
0,8
0,1
27,1
- 23,9
- 0,7
- 0,5
2,0
35,1
- 32,7
1,2
4,9
- 3,9
0,3
- 367,0
163,6
- 15,6
-53,0
0,2
0,0
3.2
- 1,2
0,1
5,0
18,6 -
6,3
5.7
1,9
- 1,0
- 0,3
70,8
0,7
1,2
0,7
-
219,0
-53,2
0,0
1,9
17,3
6,6
1,1 38,4 19,7 59,2
25,2
17,8
196,5
186,2
400,5
1,7
96,1
0,4 2,3 0,1 2,8
2,2
5,0 144,0 217,5 366,5
3,6 399,9
27,5
78,4
103,2
209,1
0,1
73,9
3,5
64,4
61,9
129,8
0,7
60,7
50,2 908,0 564,6
1 522,8
8,4
2 823,7
1,6 635,1
4,2 640,9
507,4
0,1 0,1
2,2 22,2 19,7 44,1
8,3
7,9
131,4
38,8
178,1
8.3 256,2
23,0 118,6
22,0
163,6
0,5
308,7
84,4
57,0
16,1
0,1
12,0 - 0,8
498,3"
218,4 139,1
16,4
50,1
40,0 34.3
5,0
3,4 0,8
0,1 0,7
770,0
266,8 247,7 158,0
0,5 75,0 22,0
283,1 161,9
42,5 50,6
0,0
20,0
8,1
191,2
96,8 47,6 25,3
15,0 6,5
4 354,9
1 343,7
1 384,6
623,0
500,0 503,6
1
148,3
185,4
535,4
6,1
19,6
450,0 48,2
0.1
0,1
52,4
29,9
13,1
4,0
4,1 1,3
442,6
171,3 124,0
87,7 4,3
25,0 30.3
472,8
148,5
258,2
5,9
1,2
5,0
54,0
84,4
498,3
5,0
770,0
283,1
191,2
4 354,9
1148,3
0.1
52,4
442,6
472,8
237
5 873
11
2 469
936
1 200
8 074
161
263
2 567
4 970
" Efler avdrag för negativ goodwill
' Inkluderar 25,0 Mkr avseende överföring av lager till SSAB
i samband med SSABs bildande
Skr
1979/80:8 126
SMT-
Stats-
Stats-
SID Sv
Lager-Sv
Skiffer-
Pullmax företag Int
raff
hus
olje
Resultaträkningar
i sammandrag
Fakturerad
försäljning
283,8
1,8
2,3
5,6
Tillverknings-,
försäljnings- och administr.
kosln. m
m
269,6
4,3
2,2
3.9
-0,7
Avskrivningar
enligt plan
- 8,9
-0,1
0,1
0,1
0,7
Rörelseresultat
efler avskrivningar
enligt
plan
5,3
2,6
0,1
0,0
1,0
-0,7
Lagerstöd
Finansiella
poster, netto
11,5
-0,8
-2,9
0,0
0,2
2,3
Resultat
efler finansiella inliikter och
kostnader
6,2
3,4
-3,0
0,0
0,8
1,6
Extraordinära
poster, netto
- 0,5
3,0
0,1
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter
- 6,7
3,4
0.0
0,0
0,9
1,6
Bokslulsdispositioner
8,5
3,4
0,8
Skatter
0,2
0,0
0,0
-0,1
-0,9
Minoritetsandelar
i årets resultat
Nettovinst
(förlust)
1,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,7
Balansräkningar
i sammandrag
Likvida
medel
1,7
0.1
0,3
0,6
0,2
0,7
Kortfristiga
fordringar m m
120,6
5,9
0,7
0,3
2,3
15,7
Varulager
142,6
Summa
omsättningstillgångar
264,9
6,0
1,0
0,9
2,5
16,4
Spärrade
medel hos Sveriges Riksbank
0,2
Summa
anläggningstillgångar
59,7
0,2
45,0
0,1
6,7
9,8
Summa
tillgångar
324,8
6,2
46,0
1.0
9,2
26,2
Kortfristiga
skulder
125,8
6,1
1,1
0,4
2,8
0,5
Långfristiga
skulder
109,1
44,5
1,3
Obeskattade
reserver
43,1
Beskattade
reserver
Minoritetsintressen
i egel kapital
Aktiekapital
40,0
0,1
0,4
0,8
5,0
23,0
Övrigt
eget kapital
6,8
-0,2
0,1
2,7
Summa
skulder och eget kapital
324,8
6.2
46.0
1.0
9-'
26,2
Medelantal
anställda
1 072
10
13
6
2'.
3
Sv
Sv
Sv Ut-
Svelab
Udd-
S:a
dotter-
Stats-
Elimin
av
Elimin
av
Övr
Gruppen
Tobaks
Torv
veck 1
comb
bolag
företag
koncen-
förvärvs-
om-
totalt
AB
AB
AB
mellan-
havan-
den
värden
föringar
& justeringar
1 125,8
11,5
9,1
90,0
86,3
10 157,0
-
52,5
10 IJ4,5
-912,7
8,9
-8,3
90,6
101,1
10
062,7
_
50,5
-33,7
-10
045,9
22,4
-1,3
-0,3
1,0
8,2
-
575,0
0,1
0,0
5,1
569,8
190,7
L3
0,5
- 1.6
23,0
480,7
0.2
461,4
1,9
-
0,0
-28,6
- 511,2
- 0,2
- 418,4
63,1
0,2
0,9
0,6
16,8
-22,0
1,0
64,0
253.8
1.1
1.4
1,0
-
39,8
-
941,9
-22,0
- 0,9
0,0
35,4
-
929,4
16,2
o,'o
11,1
58,0
599,1
-13,5
127,8
-51,5
406,3
237,6
1.1
1.4
10,1
18,2
-
342,8
-35,5
-
128,7
0,0
16.1
523,1
154,7
0,7
3,2
6,1
0,0
125,4
1,4
42,6
87,5
55,1
0,1
0,1
- 0,2
-
105.3
2,4
25,6
-
77,3
0,0
-
0.2
-
0,1
-
0,3
27,8
0,3
1,4
13.2
18,0
442,2
-35,5
-
3,3
0,9
-33,1
-
513,2
245,9
1,2
1,1
13,8
2,4
570,6
1 141,1
_
_
36,0
1
747,7
735,1
2,8
17,5
72,0
132,7
5 062,5
1 264,8
2 537,9
-37,0
3
752,4
511,1
1,6
10,2
133,7
2 915,1
-
0,2
0,2
2
915,1
1 492,1
5,6
18,6
96,0
268,8
8 548,2
2 405,9
2 538,1
- 0,8
8
415,2
33,5
0,2
69,8
69,8
308,4
10,0
0,2
9,9
53,4
7 660,4
5 152,1
I 008,0
2 689,8
-28,0
9
086.7
1 834,0
15,6
18.8
106.1
322,2
16 278,4
7 558,0
-3
546,1
-2
689,8
-28,8
17
571.7
855,6
2,0
3,5
19,2
143,7
5 103,7
1 279,6
1 933,9
20,3
4
469.7
63,3
2,1
6,4
27,4
150,5
5 650,5
2 203,7
1
604,3
32,3
9,8
6
292.0
384,0
5,1
3,2
1 812,2
45,4
0,9
1
767,7
15,0
30,1
694,1
350,0
1044,1
2,7
7,6
- 1,2
9,1
300,0
5,0
2,5
10,0
20,0
2 070,4
3 125,0
-2 059,3
11,1
3
125,0
216,1
1,4
6,4
16,2
8,0
944.8
599,7
7,9
-
625,0
47,5
864,1
1 834,0
15.6
18,8
106,1
322,2
16 278,4
7 558,0
3
546,1
2
689,8
-28.8
17
571,7
3 232
50
38
153
589
43 625
65
43 690
Skr 1979/80: 8 128
Styrelse, revisorer och koncernledning
Styrelseledamöter
Utsedda
av bolagsstämman
Karl-Axel Linderoth,
direktör, ordförande
Lennart Dahlström,
direktör, vice ordförande
Ulf Laurin, direkiör
Gunnar Malmenström,
direktör
Rutger Martin-Löf,
direktör
Gunnar Nilsson, LOs
ordförande
Karl-Erik Nilsson,
direktör
Per Sköld, verkställande direkiör
Åke Ståhlbrandt, direktör
Nore Sundberg,
departementsråd
Sven Tidala, direktör,
suppleant
Solveig
Wikström, professor, suppleant
Utsedda
av de anställda
Stig
Ahlin, förste ombudsman
Leif
Blomberg, ombudsman
Karl-Erik
Jarhamn. ombudsman, suppleant
Göte
Olofsson, herr. suppleant
Revisorer
Sören
Mannheimer, förbundsjurist
Bernt
Nilsson, riksdagsman
Karl-Anders
Petersson, riksdagsman
Knut
Ranby, auktoriserad revisor
Birger
Sonesson, auktoriserad revisor
Bertil
Dahlén, avdelningschef, suppleant
Arne
Johansson, auktoriserad revisor, suppleant
Sven
Lindquist, direktör, suppleant
Sten
Lundvall, auktoriserad revisor, suppleant
Ivar
Nordberg, organisationssekreterare, suppleant
Koncernledning
Per
Sköld, verkställande direktör
Bo
C E Ramfors, vice verkställande direktör
Jan
Orrenius, administration och samhällsfrågor
Gustav
Paulsson, koncernutveckUng
Lennart
Redefeh, ekonomi
Arne
Rosengren, finans
opaginerad Kontrollera mot PDF
Adressuppgifter
ABAB, Allmänna Bevaknings AB
(Sibyllegatan
17)
Fack
102 40 Stockholm
Tel 08-23
73 20
ASSI, AB Statens Skogsindustrier
(Sveavägen 59) 105 22 Stockholm Tel 08-22 11 40
Berol Kemi AB
Fack
444 01 Stenungsund
Tel 0303-850 00
Beroxo AB
Fack
444 01 Stenungsund
Tel 0303-850 00
BS Konsult AB
Nybrogatan 34 114 39 Stockholm Tel 08-14 07 00
AB Carbox
Dragongatan 16 271 00 Ystad Tel 0411-160 65
Ceaverken AB
(Eskilslunavägen 34) Box 174
152 01 Strängnäs Tel 0152-129 30
KabiVitrum AB
(Lindhagensgatan 133) 112 87 Stockholm Tel 08-54 09 60
Kalmar Verkstads AB
Box 943
391 29 Kalmar
Tel
0480-150 70
Liber Grafiska AB
(Sorterargatan 23) 162 89 Vällingby Tel 08-89 02 00
LKAB, Luossavaara-Kiirunavaara AB
(Sturegatan 11) Box 26044 100 41 Stockholm Tel 08-24 90 60
Nyckelhus AB
(Fyrisvallsgatan 7) Box 2039 750 02 Uppsala Tel 018-10 21
40
Regioninvest i Norr AB
951 84 Luleå Tel 0920-654 40
Rockwool AB
Fack 615
541 01 Skövde
Tel 0500-106 50
opaginerad Kontrollera mot PDF
AB Eiser
(Nils Jakobsonsgatan 5) Box 121 501 03 Borås Tel 033-12 70
20
opaginerad Kontrollera mot PDF
SARA, Sveriges
allmänna restaurangaktiebolag
(S:t Eriksgatan 113) Box 21009 100 31 Stockholm Tel 08-34
08 00
Serva Promotion AB
Heliosvägen 10 104 60 Stockholm Tel 08-23 15 85
Svenska
Tobaks AB
(Maria Bangata
6) Box 17007 104 62 Stockholm Tel 08-69 09 00
Svenska Torv AB
Box 152
280 10 Sösdala
Tel
0451-640 70
opaginerad Kontrollera mot PDF
SMT-Pullmax AB
Fack
401 10
Göteborg
Tel 031-17
25 90
Statsföretag International AB
(Hamngatan 6) Box 7827 103 97 Stockholm Tel 08-24 29 00
Swedish Induslrial Development Corporation, SID
600 Steamboat Road Greenwich, Ct. 06830 USA Tel (203)
661-2500
Svenska Lagerhus AB
(Norrlandsgatan 15) Box 7354 103 90 Stockholm Tel 08-21 29
43
Svenska Petroleum AB
(Regeringsgatan 3032) Box 16101 103 23 Stockholm Tel
08-24 98 60
Svenska
Utvecklings AB
(Malmskillnadsgatan
48 A)
Box 7733
103 95 Stockholm
Tel 08-14
14 60
SSAB Svenskt Stål AB
(Birger Jarlsgatan 58) Box 16344 103 26 Stockholm Tel
08-24 23 10
Svetab,
Svenska Industrietablerings AB
(Hamngatan 6) Box 7655 103 94 Stockholm Tel 08-24 77 90
Uddcomb Sweden AB
(Verkö)
Fack
371 01 Karlskrona
Tel 0455-247 20
Skr
1979/80: 8 131
Inneh å ll
Statsföreiagsgruppen i sammandrag................................ 3
1978 ett år med problem.............................................. ..... 4
Årsredovisning
Förvaltningsberättelse .................................................... ..... 6
Koncernöversikl .............................................................. ..... 6
Moderbolaget ................................................................ ... 19
Statsföretagsgruppen
......................................... 21
Resultaträkning................................................................ 21
Balansräkning .................................................................. 22
Finansieringsanalys.......................................................... 24
Boksluiskommentarer .................................................... 25
Personal .......................................................................... 40
Statsföretagsgruppens redovisning kompletterande
uppgifter 46
Moderbolaget ................................................................ .... 55
Resullaträkning................................................................. 55
Balansräkning .................................................................... 56
Finansieringsanalys.......................................................... 57
Boksluiskommentarer ....................................................... .. 58
Vinsidisposiiion .............................................................. .... 66
Revisionsberättelse ......................................................... .... 67
ABAB, Allmänna Bevaknings AB......................................... .... 68
ASSI, AB Statens Skogsindustrier..................................... 70
Berol Kemi AB................................................................... .... 73
Beroxo AB......................................................................... .... 76
BS Konsult AB.................................................................... ... 77
AB Carbox......................................................................... 78
Ceaverken AB................................................................... 79
AB Eiser............................................................................. 80
KabiVitrum AB................................................................... 84
Kalmar Verkstads AB........................................................ .... 87
Liber Grafiska AB............................................................... .... 90
LKAB, Luossavaara-Kiirunavaara AB................................. .... 92
Nyckelhus AB..................................................................... .... 96
Regioninvest i Norr AB....................................................... 98
Rockwool AB ..................................................................... 100
SARA, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag................ .. 103
SMT-Pullmax AB................................................................. .. 106
Svenska Tobaks AB........................................................... 109
Svenska Torv AB............................................................... .. 113
Svenska Utvecklings AB (SU)............................................. 114
Swedish Induslrial Development Corporation, SID............ 116
Svetab, Svenska Industrietablerings AB........................... 117
Uddcomb Sweden AB........................................................ 119
Statsförelag International AB............................................ 121
Svenska Lagerhus AB....................................................... 122
Resuhat- och balansräkningar i sammandrag per bolag... .. 124
Styrelse, revisorer och koncernledning............................. .. 128
Adressuppgifter ............................................................. .. 129
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Doktrin (1)
1 koppling.
- SvJT 2009 s. 216 Departementen och Lagrådet s. 233 i texten