1980/81:7
17 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Skr. 1980/81:7, 1980/81:7
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr. 1980/81:7 Regeringens skrivelse
1980/81:7
med
redogörelse for verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under är 1979;
beslutad
den 26 juni 1980.
Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll redogörelse
for verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1979.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
OLA
ULLSTEN
1 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr. 1980/81:7
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1980-06-26
Närvarande:
Statsminister Fälldin, statsrådet Ullsten, Bohman, Mundebo, Friggebo, Mogård,
Dahlgren, ÅsUng, Krönmark, Johansson, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
DaneU.
Föredragande:
statsrådet Ullsten
Skrivelse
till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1979.
I
resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en
rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament.
Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967-1978 (skr.
1968:23, skr. 1%9:27, skr. 1970:39, skr. 1971:119, skr. 1972:107, skr. 1973:161,
skr. 1974:131, skr. 1975/76:8, skr. 1975/76:141, skr. 1977/78: 6, skr.
1978/79:17, skr. 1979/80:21). En redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté under år 1979 har utarbetats inom
utrikesdepartementet efter samråd med chefema för justitie-, social-,
industri-, budget-, utbildnings-, jordbmks-, arbetsmarknads-, bostads- och
kommundepartementen. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta
ärende som bilaga.
Jag
hemställer att regeringen fill riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet
upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1979.
Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr.
1980/81:7
I. Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1979
1 Allmänt om ministerkommitténs arbete
I maj 1979 högtidlighöll Europarådet 30-årsdagen av
organisationens tillkomst. Under året sammanträdde ministerkommittén vid två
sessioner och ställföreträdarkommittén höll 15 möten. Östertikaren Franz Karasek,
mångårig medlem av Europarådets parlamentariska församling, valdes till ny
generalsekreterare. Arbetet på en ny sexårsplan för ministerkommitténs
verksamhet 1981-86 inleddes. I generalsekreterarens förslag till denna plan
markeras förstärkta insatser för att utjämna den bristande ekonomiska och
sociala balansen mellan medlemsländerna. Sålunda föreslås att ökat intresse
ägnas migrationsfrågoma och vidare betonas vikten av att fortsätta det
framgångsrika arbetet för mänskliga rättigheter och inom området för den
sociala stadgan. Flera tecken tyder på att Europarådet befinner sig i något av
en brytningstid. På områden där det europeiska samarbetet traditionellt
bedrivits inom Europarådets ram gör sig andra internationella organisationer,
främst EG, allt starkare gällande. Under året kunde den svenska permanenta
representationen i Strasbourg förstärkas.
64:e ministerkommittémötet
Europarådets 64:e ministerkommittémöte ägde rum den 10 maj
1979 under ordförandeskap av den holländske utrikesministern van der Klaauw.
Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Hans Blix och bestod i
övrigt av Sveriges ständiga ombud vid Europarådet ambassadören Bengt Åkerren,
kanslirådet Lars-Åke Nilsson, utrikesdepartementet, samt biträdande ombudet
vid Europarådet departementssekreteraren Mats Åberg. Huvudämnen vid mötet var
utvecklingen av det europeiska samarbetet, ESK samt FN-frågor. Diskussionen om
det europeiska samarbetet ägnades främst åt frågan om relationerna mellan
Europarådet och EG. Generalsekreteraren Kahn-Ackermann ansåg att dessa
utvecklats i positiv riktning under senare år. EG-kommissionens vice ordförande
Haferkamp bekräftade kommissionens vilja till samarbete med Europarådet och
formulerade sentensen "Europa slutar inte vid EG:s gränser". Tyske
biträdande utrikesministern Hamm-Brucher underströk Europarådets roll som
politiskt diskussionsforum för alla västeuropeiska länder, särskilt viktig i
den aktuella situationen inför EG:s utvidgning och tillkomsten av det direktvalda
EG-parlamentet. Utrikesminister Blix berörde i sitt inlägg Sveriges inställning
till europeiskt ekonomiskt samarbete och ministerkommitténs roll som forum för
politiskt meningsutbyte. 11 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 7
Skr.
1980/81:7 4
Som
den förste av flera talare tog den portugisiske utrikesministem Frei-tas Cmz
upp frågan vad Europarådet kan göra för att främja en nord-syddialog i
europeiskt perspektiv. Den schweiziske utrikesministern Aubert hänvisade fiU
initiativ i såväl den parlamentariska församlingen som vid den europeiska
kommunalkonferensen och föreslog att ministerkommittén vid sitt nästa möte
skulle på dagordningen föra upp en särskild fråga om den bristande ekonomiska
och sociala balansen i Europa. Aubert hävdade att en lösning av dessa problem
vore en nödvändig fömtsättning för att säkra demokratien i medlemsländerna. I
ett inlägg i denna fråga hänvisade utrikesminister Blix till det svenska
förslaget om en konferens för de europeiska migrafionsministrama i
Europarådets regi.
Norske
utrikesministem FTydenlund framhöll att den föreslagna nord-syddialogen kunde
bli ett stöd för den åtempprättade demokratien i södra Europa. Ekonomiskt
samarbete mellan nord och syd vore rationellt, sade han, men det vore bättre
att i stället för att flytta människor nortut flytta kapitalet söderut.
Under diskussionen om ESK
gav flertalet talare uttryck för en vilja att behålla ESK-processen intakt som
ett värdefullt bidrag fiU avspänningssträvandena. Likaså framhöUs den roll
Europarådet kan spela i förberedelsearbetet inför mötet i Madrid hösten 1980.
Den
avgående generalsekreteraren Kahn-Ackermann avtackades för sina insatser under
ämbetsperioden åren 197479.
65:e
ministerkonunittémötet
Årets
andra ministerkommittémöte ägde rum den 22 november under ordförandeskap av den
norske utrikesministern Knut Frydenlund. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister
Ola Ullsten och i denna ingick ambassadören Bengt Åkertén, chefen för
utrikesdepartementets poUtiska avdelning ambassadören Lennart Eckerberg,
kanslirådet Åke Berg, departementssekreteraren Mats Åberg,
informationssekreteraren Mats Gullers samt biträdande ombudet vid Europarådet,
förste ambassadssekreteraren Sven-Olof Petersson.
I
enlighet med önskemål, som uttrycktes vid förta mötet, blev huvudämnet för
ministrarnas diskussion den bristande ekonomiska och sociala balansen mellan
medlemsländerna. Andra ämnen var ESK samt FN-frågor. I debatten om
balansproblemen I Europa underströk utrikesminister Ullsten att Europas
privilegierade ställning i jämförelse med ländema i tredje världen inte får
hindra oss från engagemang i egna europeiska problem. Han pekade på migrationen
i Europa som ett symptom på ekonomisk obalans och uttryckte en förhoppning att
den kommande migrationsministerkon-ferensen skall bidra till att finna
lösningar på de problem som uppstår när människor tvingas att emigrera. Han
anslöt sig till uppfattningen att fonden för bosättning och regional utveckling
(Resettlement Fund) kan bli ett vik-
Skr. 1980/81:7 5
tigt
instrument i detta sammanhang men framhöll att inriktningen av fondens
verksamhet borde ändras så att sysselsättningsskapande projekt prioriteras.
Ministerkommittén uppdrog
åt ställföreträdarkommittén att till nästa möte framlägga förslag rörande
Europarådets och särskilt fondens roll i strävandena att främja en balanserad
ekonomisk och social utveckling i Europa.
Ministerkommittén
antog vid mötet två uttalanden mot tagandet av gisslan i Teheran och tendensema
till en ökad polifisk tertor.
Den
tillträdande generalsekreteraren Franz Karasek hälsades välkommen och uppläste
sin ämbetsförklaring.
Övrig
verksamhet
Under
år 1979 hölls inom Europarådets ram följande fyra fackministerkonferenser:
Konferens
för ministrar, ansvariga för socialförsäkringsfrågor, 6-7 mars, vid vilken
socialminister Gabriel Romanus deltog;
konferens för ministrar
ansvariga för familjefrägor, 23-25 maj. Svensk deltagare var socialminister
Gabriel Romanus;
konferens
för utbildningsministrar 10-13 juni med statsrådet Britt Mogård som svensk
deltagare;
konferens
för ministrar, ansvariga för miljövård den 19-21 september. Statssekreterare
Per Wramner ledde den svenska delegationen.
Under 1979 skedde byte på generalsekreterarposten.
Tysken Georg Kahn-Ackermann lämnade sitt ämbete efter en 5-årsperiod och vid
församlingens session i maj valdes den östertikiske parlamentsledamoten Franz Karasek
till hans efterträdare för tiden 1979-1984. Hans främste motkandidat,
ambassadören Olof Rydbeck, som nominerats av de nordiska medlemsländema,
förlorade knappt i en andra valomgång mot Karasek.
Europarådets budget för år
1979 uppgick till cirka 174 milj. franska francs. Sveriges bidrag var totalt
7,6 milj. FF, i viUcet belopp bl. a. ingick amortering på den nya
Europarådsbyggnaden med 1,1 milj., bidrag till Europeiska farmakopén med
186.000, bidrag till Europeiska ungdomsfonden med 146.000, samt fortsatt
kapitaltäckning och årligt bidrag till Europarådets fond för bosättning och
regional utveckling med 343 000.
Den
svenska permanenta representationen i Strasbourg kunde förstärkas under året.
En andremannatjänst tillfördes representationen och i september fiUträdde
förste ambassadsekreteraren Sven-Olof Petersson sin befattning som biträdande
ombud vid Europarådet. Vidare förhyrdes ett residens för den permanente
representanten i omedelbar närhet av Europarådsbyggnaden.
Skr. 1980/81:7 6
II. Verksamheten inom
ministerkommitténs åtta arbetsområden
1
Mänskliga rättigheter
Arbetet
inom denna sektor har som vanligt bedrivits i huvudkommittén för mänskliga
rättigheter (Steering Committée for Human rights CDDH) och i tre
expertkommittéer. Vidare sammanträdde en särskilt expertkommitté med uppgift
att samordna uppföljningen av utrikesministrarnas deklaration den 27 april
1978 om mänskliga rättigheter. Ytteriigare en särskild expertkommitté - den om
kvinnans ställning - hade ett första möte under 1979.
Den förstnämnda särskilda
expertkommittén föreslog ministerkommittén att instruera berörda
huvudkommittéer att under 1980 inleda en översyn av de rättigheter som
innefattas i de internationella instrumenten inom deras verksamhetsområden för
att faststäUa om ändringar eller tillägg bör göras. Därvid skall särskilt
beaktas om det finns ekonomiska, kulturella eller sociala rättigheter som
lämpar sig för att tagas in i den europeiska konventionen om mänskliga
rättigheter och därigenom bringas under dess kontrollmaskineri. Man skall
överväga metoder att öka anslutningen till exempelvis den europeiska sociala
stadgan och den europeiska konventionen om migrerande arbetstagares
rättsställning. Parlamentariska församlingens rekommendation 839 (1978) om en
revision av den sociala stadgan skall beaktas under detta arbete. Beträffande
ändringar i övervakningssystemet - församlingen hade däividlag framfört
långtgående förslag - sades att man främst borde inrikta sig på att göra det
redan existerande maskineriet effektivare. Det erinrades om att den särskilda
expertkommittén möjligen skulle behöva sammankallas>på nytt i en senare fas
av samordningsarbetet.
Den
särskilda expertkommittén rörande kvinnans ställning inventerade vid detta
första möte Europarådets verksamhet för att förbättra kvinnornas situation och
hade ett åsiktsutbyte om verksamhetens framtida inriktning. Man uppehöll sig
också vid Europarådets och dess medlemsstaters bidrag tiU FN:s kvinnokonferens
i Köpenhamn ijuli 1980.
Från
huvudkommitténs eget arbete kan följande antecknas. Uppföljningen av
ovannämnda deklaration intar alltjämt en framträdande plats. Mot bakgmnd av den
särskilda expertkommitténs rekommendationer beslöts dels att man skall utreda
i vilken utsträckning den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter
redan omfattar ekonomiska, sociala eller kulturella rättigheter, dels
analysera kommissionens och domstolens för de mänskliga rättighetema praxis,
dels utreda om medlemsstatemas gmndlagar innehåller sådana rättigheter. En
uppmaning från ministerkommittén fill huvudkommittéema att vid behandlingen av
sina olika projekt särskilt beakta frågan om jämställdhet mellan kvinnor och
män föranledde
Skr.
1980/81:7 7
ett
svar. I detta hänvisas till artikel 14 i den europeiska konventionen om
mänskliga rättigheter som generellt förbjuder diskriminering bl.a. med hänsyn
till kön vid utövandet av de i konventionen och dess protokoll angivna rättighetema.
Vidare framhölls att huvudkommittén generellt tar hänsyn till
jämställdhetsfrågor vid det pågående arbetet på att utvidga konventionen med
nya rättigheter.
Beträffande
det vid flera tidigare tillfällen diskuterade konvenfionsförsla-get om
bestraffning av falsk bevisning beslöts att ärendet tills vidare skulle avföras
från dagordningen. Det kan tagas upp på nytt, särskilt om kommissionen eller
domstolen begär det. Detsamma gäller frågan om regler rörande vittnesplikt i
samband med förfaranden inför dessa organ.
I
ett yttrande över en vid den elfte justitieministerkonferensen antagen resolution
om dödsstraffet anförde huvudkommittén, mot bakgmnd av de senaste årens
utveckling i Europarådets medlemsstater, att tiden nu kunde anses vara inne att
ändra artikel 2 i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter i syfte
att ytterligare begränsa användningen av dödsstraffet eller att helt avskaffa
detta straff. Ett annat sätt skulle kunna vara att ministerkommittén riktar en rekommendafion
till regeringama.
Den
expertkommitté som arbetar med utvidgning av rättighetslistan i den europeiska
konventionen om mänskliga rättigheter gjorde avsevärda framsteg, även om den
inte lyckades slutföra sitt uppdrag i denna del under 1979, vilket man räknat
med. Sålunda utarbetades ett utkast till ett sjätte filläggsprotokoll till
nämnda konvention. Utkastet och en förklarande rapport skall studeras
ytterligare av expertkommittén, innan de överlämnas till huvudkommittén.
Mandatet för expertkommittén har utvidgats och omfattar nu också frågor om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som en följd av utrikesministramas
deklaration.
Expertkommittén
för förbättrande av proceduren enligt den europeiska konventionen om mänskliga
rättigheter avslutade diskussionen om möjlighetema att förbättra rättshjälpen
åt enskilda i förfaranden inför kommissionen och domstolen, särskilt i det
förberedande skedet. Man fann att några ändringar inte just nu erfordrades i
rättshjälpssystemet i samband med själva förfarandet. Vidare konstaterades att
det f. n. inte syntes möjligt att få tiU stånd ett enhetligt system för fri rådgivning
till dem som tänker göra en ansökan till kommissionen. Man fömtsåg möjligheten
att åter ta upp dessa frågor vid en senare tidpunkt. Något behov av
stödåtgärder i detta sammanhang för mentalt handikappade personer
(församlingens rekommendation 818 (1977) ansågs inte föreligga för närvarande.
Expertkommittén
för information och undervisning diskuterade och utarbetade olika förslag som
syftar till att förbättra undervisning, forskning och information om mänskliga
rättigheter. Man beslöt bl. a. att snarast låta utarbeta en för den stora
allmänheten avsedd broschyr om förutsättningarna och sättet för att framföra
klagomål enligt den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.
Skr. 1980/81:7 8
Ministerkommittén
antog den 13 september 1979 en rekommendation (R (79) 16) om främjandet av
forskning beträffande mänskliga rättigheter. Medlemsstaternas regeringar
uppmanas att vidtaga lämpliga åtgärder i nämnda syfte bl. a. genom att inrätta
forskningsstipendier för mänskliga rättigheter och uppmuntra bildandet av
centra som tilUiandahåller resurser för studier och forskning beträffande
mänskliga rättigheter, särskilt inom universitetet och institutioner för
yrkesutbildning.
2
Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor
a)
Social trygghet
På
förslag av huvudkommittén för social trygghet (Steering Commitlee for Social Security
- CDSS) antog ministerkommittén i april 1979 rekommendationen R(79)7 angående
en snabbare behandling av pensionsärenden som berör flera länder.
Rekommendationen har fillkommit mot bakgmnden av att ansökningar om pension i
sådana fall oftast för sitt avgörande kräver upprepad skriftväxling mellan
försäkringsorgan i berörda länder innan pension kan betalas från något land.
Långsamma mtiner eller bristfällig registerföring i ett enstaka land kan
således fördröja hela beslutsförfarandet och skapa stora svårigheter när en
person, som har arbetat också i andra länder än hemlandet, ansöker om pension.
Rekommendationen anvisar olika åtgärder för att åstadkomma en snabbare
handläggning. Bl.a. rekommenderas införande av nationella registrerings- eller
identifikationsnummer, under vilka försäkringskartiären fortlöpande
registreras individuellt med hjälp av datateknik. Den försäkrade ges ett
standardiserat kort, "European Social Security Idenfity Card", där de
nummer han får i olika länder successivt förs in. På så sätt kan försäkringsperiodema
i olika länder snabbt tas fram när en person uppnår pensionsåldem eller eljest
ett försäkringsfall inträffar. Vidare rekommenderas att varje land utser
förbindelseorgan som får ett övergripande ansvar för att kontaktema med
utländska organ fungerar väl.
Arbetet
på en revision av den europeiska socialförsäkringsbalken av år 1964 fortsatte
under året och huvudkommittén kunde granska förslag till reviderade
bestämmelser för hälften av kapitlen i den nuvarande balken. Återstående
kapitel genomgås nu i första hand i en arbetsgmpp, med sikte på att
ministerkommittén skall lämnas ett fuUständigt förslag före utgången av 1982.
Huvudkommittén
diskuterade vidare initiafiv som kommit dels från parlamentariska
församlingen, dels från andra kommittéer om utarbetande av konventioner eller
rekommendationer om socialförsäkring för kulturarbetare, idrottsmän m. fl. .
Kommittén
intog ståndpunkten att socialförsäkringsfrågor inte gäma kan särbehandlas för
speciella gmpper. De rör ett lands hela befolkning
Skr.
1980/81:7 9
och
bör i Europarådsarbetet behandlas inom socialförsäkringsbalkens ram.
Åtskilligt
av huvudkommitténs tid gick åt till att förbereda och genomföra den första
konferensen för ministrar med ansvar för socialförsäkringsfrågor. Denna
konferens hölls i Strasbourg den 6-7 mars 1979. Vid konferensen diskuterades
kostnadsutvecklingen inom socialförsäkringen och möjlighetema att finna nya
finansieringsmetoder samt socialförsäkringens medverkan i den förebyggande
hälsovården. Konferensen fann fördjupade studier nödvändiga och gav
huvudkommittén i uppdrag att utreda frågoma vidare. Nästa konferens skall
hållas i Spanien sannolikt år 1982.
Huvudkommittén
har medverkat i ett samarbete mellan Europarådet och internationella
arbetsorganisationen i Geneve, som syftar till att skapa en konvention - öppen
för alla stater i Europa - om sjukvård för turister och andra som tillfälligt
visats i ett land. Vid två expertmöten i Geneve åren 1978-79 utarbetades text
till en konvention i dessa frågor och dessutom till en modellöverenskommelse i
hithörande administrativa frågor, avsedd för länder som har behov av att
avtalsvägen reglera de administrativa följdfrågorna. Avsikten är att de
utarbetade textema skall föreläggas en diplomatisk konferens i oktober 1980 i
Geneve för antagande.
b)
Social omvårdnad m.m.
På
förslag av huvudkommittén för sociala frågor (Steering Committée for Social Affairs
- CDAS) antog ministerkommittén i september 1979 rekommendationen R(79)17 om
skydd mot bammisshandei. Den är gmndad på en rapport från CDAS om
orsakssammanhang bakom bammisshandei samt förebyggande åtgärder mot denna. I
rekommendationen uppmanas Europarådets medlemsländer att vidta de åtgärder som
erfordras för att skydda bam mot fysisk och psykisk misshandel. Tyngdpunkten
lades vid möjlighetema att spåra fall av bammisshandei samt på de förebyggande åtgärdema.
Huvudkommittén
inledde under året en diskussion om en rapport från en gmpp av konsulter som
studerat fömtsättningama för en långsiktig socialpolitik. Kommittén beslöt
vidare att insamla information om hur 1953 års konvention om social och
medicinsk hjälp tillämpas i de medlemsstater - däribland Sverige - som
ratificerat konventionen. Den är avsedd att garantera medborgare i medlemsländema
som befinner sig i en annan stat och som saknar medel för sitt uppehälle rätt
till socialhjälp och fillgång till sjukvård. Därefter skall kommittén ta stäUning
till om hur man bättre skall kunna sprida information om konventionens
tillämpning samt till frågan om eventuella kompletteringar av konventionen.
Kommittén avslutade under året sitt arbete med en rapport om intemationella
adoptioner som utarbetats av en konsult. Rapporten har inte lett till någon
resolution eller rekommendation i frågan.
Skr. 1980/81:7 10
c)
Migration
På
svenskt förslag beslöt ministerkommittén ijanuari 1979 att genomföra en
europeisk migrationsministerkonferens. Den ägde rum i Strasbourg den 6-8 maj
1980 under ordförandeskap av statsrådet Karin Andersson.
Ministerkommittén
antog i maj 1979 rekommendationen R(79)10 om invandrarkvinnor. I denna
uppmanas medlemsländema bl. a. att öka möjlighetema för invandrarkvinnor att
delta i språkundervisning, inklusive alfabetiseringsundervisning.
I mars 1979 avled
Europarådets särskilde representant för flykting- och överbefolkningsfrågor Pierte
Schneiter som sedan år 1953 innehaft detta personliga uppdrag och som sedan år
1956 varit ordförande i styrelsen för Europarådets fond för bosättning och
regional utveckling (Resettlement Fund). Ministerkommittén beslöt i oktober
1979 att ersätta Särskilde representantens rådgivande kommitté (CAHRS) med en
Huvudkommitté för migrationsfrågor (CDMG).
d)
Övriga arbetsmarknadsfrågor
Ministerkommittén
antog i febmari 1979 en resolution om ungdomars inträde i arbetslivet. Den
innehåller rekommendationer om åtgärder som syftar till att underlätta
övergången från skola till arbetsliv.
Huvudkommittén för sociala
frågor (Steering Committée for Social Affairs - CDAS) beslöt vid sitt höstmöte
att tillsätta en expertgmpp med uppgift att utarbeta en jämförande studie av
lagar och praxis när det gäller rätt till information och rätt till möten på
arbetsplatsen. Kommittén beslöt också att inleda ett projekt om sociala
åtgärder för att ta hand om flyktingar. En konsult skall få i uppdrag att göra
det inledande arbetet på detta projekt. En under CDAS tillsatt expertgmpp om
organisationsrätt påbörjade sitt arbete.
Huvudkommittén
för sociala frågor har på hela sitt ansvarsområde medverkat i uppföljningen av
1978 års deklaration om mänskliga rättigheter.
e)
JämstäUdhetsfrågor
Ministerkommittén
tillsatte år 1979 en expertkommitté för kvinnomas ställning. Kommittén fick i
uppdrag att göra en översyn av Europarådets hittiUsvarande arbete för att
främja kvinnomas ställning och lägga fram förslag om nya insatser inom ramen
för den medelfristiga planen i syfte att undanröja hindren för reell
jämställdhet mellan män och kvinnor. Kommittén fick även i uppgift att
förbereda Europarådets medverkan vid FN:s kvinnokonferens i Köpenhamn ijuli
1980.
Skr. 1980/81:7 11
3
Utbildning och kultur
Kulturstyrelsen
eller rådet för kultursamarbete (Council for Cultural Co-operation-CDCC) som är
det samordnande organet för frågor avseende utbildning och kultur har under
året hållit sina 36:e och 37:e möten.
På skolområdet driver
kulturstyrelsen ett projekt avseende problemet hur skolan skall förbereda
ungdomar i åldern 14-19 år för arbetslivet. Man har koncentrerat sig på frågor
om samlevnadsformer i samhället. Sverige har åtagit sig att ordna ett symposium
1980 på temat "New Forms of Social Educalion". En underkommitté till
kulturstyrelsen "Standing Conference for University Problems" (CC-PU)
sysslar med frågor som rör högre utbildning och forskning. Bl. a. arbetar man
fram vissa principer för åtgärder för att underlätta studier i annat land. Man
förbereder en europeisk studenthandbok och avser också att upprätta ett
nätverk av nationella informationscentraler. Inom vuxenutbildning och
språkundervisning drivs de två projekten Adult Education och Modem Languages. I
anslutning till det senare projektet ordnade Sverige ett kollokvium i maj 1979
på temat språkundervisning för vuxna invandrare.
Kulturstyrelsen genomför
vidare vissa kulturprojekt. En projektgmpp är policy-inriktad och diskuterar
frågor om europeisk kulturpolifik. En annan grupp består av företrädare för 21
städer som utbyter erfarenheter om kulturpolitik på det lokala planet. Ömsköldsvik
och Södertälje är representerade från svensk sida. En projektgrupp studerar
främst lokal/närradio och TV som medel i kulturförmedling. Gruppen besökte
svenska närtadio- och lokalradiostationer under 1979.
Arbetet med att upprätta
ett datorbaserat informationssystem om pedagogisk forskning "European Documentafion
and Informafion System for Education" (EUDISED) har fortsatt under 1979.
En arbetsgrupp har fått i uppdrag att undersöka fömtsättningama för ett
samarbete med EG och UNESCO.
Den elfte
utbildningsministerkonferensen hölls den 10-13 juni i Haag på temat utbildning
och jämställdhet för kvinnor. Nästa utbildningskonferens skall hållas i
Lissabon 1981.
Med anledning av det intemafionella
bamaåret genomfördes en konferens på temat "Från födelsen till
åttaårsåldern: barnen i Europa på 1980-talet". Härvid diskuterades bams
uppväxtvillkor i ett bredare socialt och utbildningspolitiskt perspekfiv. I
Eskilstuna hölls i augusti 1979 ett seminarium om barn och kultur. Förslag om
en framtida bamkulturpolitik på nationell och europeisk nivå framlades av
deltagare från 16 medlemsländer.
4
Ungdomsfrågor
Europeiska
ungdomsfonden har under året erhållit cirka 5 milj. franska francs i anslag.
Sverige bidrar liksom tidigare år tUlsammans med vissa
Skr.
1980/81:7 12
andra
medlemsländer med ett frivilligt bidrag. Det europeiska ungdomscentret har
under året artangerat ett antal kurser om aktuella ungdomsfrågor. Antalet
ungdomar som deltog i centrets olika aktiviteter under 1979 är fler än under
något tidigare år och andelen kvinnliga deltagare har ökat.
5 Hälsovård
Europeiska
hälsovårdskommittén (European Public Health Committée - CDSP) slutbehandlade
under året rekommendafioner och rapporter om "Pafientens aktiva medverkan
i vården" och "Vårdlagets roll vid vården av den döende" samt
rapporter om "Problem som möter missbmkare och langare av narkotika vid
resor i och utanför Europa", "Behandling av narkotikamissbrukare"
och "Vad kan förväntas av hälsovårdsupplysnings-program". Kommittén
tillstyrkte också med vissa ändringar en rekommendation från Europarådets
rådgivande församling angående cancerkontroll.
Till ämnen för 1980 och
1981 års forskningsprogram valdes "Biträdespersonal inom tandvården -
arbetsuppgifter och utbildning" samt på svenskt förslag "Inortodoxa
metoder för diagnos och behandling av sjukdom". Kommittén föreslog att
expertkommittéer tillsätts för 1980 och 1981 med följande nya uppgifter:
"Förebyggande av narkofikamissbruk", "Begränsning av
sjukhuskostnader", "Barnhälsovården", "Vidareutbildning av
sjuksköterskor" och "Utvärdering av screeningmetoder".
Kommittén
tillstyrkte vidare ett förslag till resolution angående "artificiell insemination"
med vissa ändringar utöver dem som redan föreslagits av huvudkommittén för
juridiskt samarbete (European Committée on Legal Co-operation - CDCJ).
Slutligen påbörjade kommittén diskussionema om det till år 1981 planerade hälsovårdsministermötet
i Spanien. På svenskt initiativ inleddes under året arbetet på att till
Europarådet överföra sekretariatfunktionerna för den s. k. Pompidou-gmppen för
bekämpande av narkotikamissbruk.
6 Miljöfrågor
och regionala planeringsfrågor
a)
Miljöfrågor
En
konvention rörande skyddet av vUda växter och djur i Europa och deras naturliga
biotoper öppnades för undertecknande vid miljöministerkonferensen i Bern 19-21
september 1979. Sjutton medlemsländer, däribland Sverige, samt Finland som
observatör och EG undertecknade konventionen. Återstående länder, Cypern,
Island, Liechtenstein och Malta, väntas ansluta sig under 1980. Konvenfionen är
föremål för ratifikation. Avsikten med konventionen är att förbättra skyddet
och vården av den vil-
Skr. 1980/81:7 13
da
faunan och floran, med särskild tonvikt lagd på utrotningshotade, sårbara och
sällsynta arter. Som appendix till konventionen har fogats förteckningar på
växt- och djurarter, som skall åtnjuta skydd.
I resolutionema (79)9 och
(79)10, som antagits av ministerkommittén, har närmare fastlagts reglerna för
det europeiska nätverket av biogenetiska reservat vilket syftar till att bevara
representafiva naturtyper och landskap. Våtmarker och hedar hör till de
naturtyper, som i första omgången skall inrymmas i nätverket.
Arbetet
inom Europeiska naturvårds- och naturtesurskommittén (European Committée for the
Conservation of Nature and Natural Resources -CDSN) har koncentrerats till
frågor om natur- och landskapsvård samt mark för friluftsliv. Speciella studier
om olika djur- och växtgmpper pågår och publiceras efter hand som de färdigstäUs.
De avser däggdjur, fåglar, grod- och kräldjur, fiskar och vissa evertebratgmpper
samt kärlväxter.
Information
och naturvårdsundervisning ägnas stor uppmärksamhet av "Information Centre
for Nature Conservation".
Den
tredje europeiska miljöministerkonferensen hölls som tidigare nämnts i Bern den
12-21 september 1979. Tema för konferensen var "the Compatibility of Agricullure
and Forestry with the Conservation of the Environment". Två resolutioner
med anknytning härtill antogs, i vilka närmare utvecklades förhållandena mellan
jordbmk, skogsbmk och naturvård samt behovet av vidgad information och
undervisning härom.
b)
Regional planering, byggnadsvård och stadsplanering
Under
år 1979 har huvudkommittén för regional planering och byggnadsvård (Steering Committée
for Regional Planning and the Architectural Heritage - CDAT) fortsatt arbetet
på de inom kommittén drivna projekten. Rapport om situationen för
byggnadsvården i Europa - en uppföljning av byggnadsvårdsåret 1975 - har
överlämnats till ministerkommittén. Diskussionen om målinriktning för nästa sexärsperiod
har varit intensiv. Ett av resultaten blir sannolikt att det disparata
ansvarsområdet avseende regional planering, stadsplanering och byggnadsvård
kommer att uppdelas på två huvudkommittéer.
Förarbetena
för kampanjen om "Urban Renaissance" har utgjort en väsentlig del av
kommitténs arbete liksom förberedelsema för ett symposium som hölls i Fulda,
Västtyskland, i juni i år om hantverkets betydelse för byggnadsvården.
Den
femte europeiska planministerkonferensen äger mm i London under oktober 1980.
Vid konferensen introduceras den av kommittén förberedda kampanjen om stadsfömyelse.
Vidare skall behandlas erfarenheterna av det hittillsvarande samarbetet vad
gäller regional planering liksom inriktningen av den framtida verksamheten.
Frågan om en europeisk konvention avseende regional planering kommer också att
diskuteras.
Skr. 1980/81:7 14
7 Regionala
och konmiunala frågor
Huvudkommittén
för regionala och kommunala frågor (Steering Committée for Regional and Municipal
Matters - CDRM) höll sitt fjärde plenarmöte den 14- 15 maj 1979. Mötet ägnades
bl. a. åt uppföljning av de frågor som behandlades vid
kommunministerkonferensen hösten 1978 i Stockholm. Vid det femte plenarmötet
den 2830 november var huvudämnet förberedelser för kommunministerkonferensen
i Madrid i maj 1980 där invandramas politiska rättigheter och deltagande i kommunal
verksamhet samt samarbete mellan regering, regionala organ och kommuner behandlats.
Det femte plenarmötet ägnades vidare åt uppföljning av 1979 års arbetsprogram
och förberedelser av verksamheten under 1980.
Av
de projekt som pågår inom kommittén kan nämnas studier av decentralisering,
medborgarinflytande på det lokala planet, modema tekniker för kommunal
administration inkl. rationell användning av datorer, kommunal ekonomi och
glesbygdsfrågor.
Under 1979 har samarbetet
vidgats mellan huvudkommittén (CDRM) och kommunalkonferensen (Conference of Local
and Regional Aulhorities - CLRAE) som representerar de kommunalt
förtroendevalda i medlemsländema.
8 Rättsfrågor
a)
Konventioner, resolutioner och rekommendationer
Den
europeiska konventionen om skydd av slaktdjur öppnades för undertecknande den
10 maj 1979. Sverige har undertecknat konventionen. Konventionen anger
minimiregler för behandling av slaktdjur vid transport fill och vistelse i
slakthus samt vid själva slakten.
Den
10 maj 1979 öppnades för undertecknande ett filläggsprotokoll till 1968 års
europeiska konvention om skydd av djur vid intemationell befordran. Sverige
har ratificerat protokollet. Protokollet gör det möjligt för EG att ansluta sig
till konventionen.
Den
europeiska konventionen om erkännande och verkställighet av vårdnadsavgöranden
och om återställande av bam till vårdnadshavaren antogs i november 1979.
Konventionen öppnades för undertecknande vid tolfte justitieministermötet i
Luxemburg i maj 1980. Sverige har inte undertecknat konventionen. Konventionen
syftar främst till att lösa de problem som uppkommer då en förälder som ej har
vårdnaden om ett bam tar med sig detta ur riket. I detta syfte föreskriver
konventionen ett vidgat erkännande av vårdnadsavgöranden och drar upp riktlinjema
för ett intemationellt maskineri för att återföra barnet tili rätt vårdnadshavare.
Konventionen ger dock myndighetema i det land där barnet uppehåller sig vissa
möjligheter att beakta utvecklingen sedan det tidigare vårdnadsavgörandet
Skr.
1980/81:7 15
träffades
och att vägra verkställighet när det skulle strida mot barnets intressen.
I
rekommendation R(79)6 rekommenderas medlemsstaternas regeringar att vid
efterforskning av saknade personer följa vissa angivna riktlinjer. Rekommendafionens
huvudsyfte är att främja inrättandet av nationella organ som är ansvariga för
och samordnar efterforskningar.
I
rekommendation R(79)12 avseende tillämpning av 1972 års europeiska konvention
om överförande av lagföring i brottmål rekommenderas medlemsstaternas
regeringar dels att ratificera 1972 års konvention, dels att vid dess
tillämpning tolka den i vissa angivna hänseenden på ett sätt som befrämjar ett
snabbt förfarande.
I rekommendafion
R(79)13 avseende tillämpning av 1970 års europeiska konvention om brottmålsdoms
internationella rättsverkningar rekommenderas medlemsstatemas regeringar dels
att ratificera 1970 års konvention, dels att träffa bilaterala eller
multilaterala överenskommelser om inbördes rättshjälp beträffande åtgärder, som
är nödvändiga för att underlätta konventionens tUlämpning, samt att vidta
åtgärder för att tillförsäkra den dömde möjlighet att yttra sig före ett
beslut om verkställighet av straff som innebär frihetsberövande.
b)
Kommittéarbetet
Europeiska
huvudkommittén för juridiskt samarbete (European Committée on Legal Co-operation
- CDCJ) höU under 1979 två möten. Kommitténs 31:a möte ägde mm den 2-6juU och
det 32:a mötet den 26-29 november.
I
syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer pågår
utredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer under CDCJ. Bland de
ämnen som har utretts under 1979 bör främst nämnas diskretionär prövning inom
förvaltningsmyndigheter, immunitet och privilegier, automatisk databehandling
av rättslig information, skydd för den enskilde vid automatisk databehandling,
vårdnad om bam, följdverkningar i bevishänseende av nya metoder att återge
handlingars innehåll, konsumentskydd, kostnader i rättegång, mentalsjukas
civilrättsliga ställning, patientskydd och ersättning för skada till följd av
medicinsk behandling, äganderättsförbehåll och bidragsförskott.
Huvudkommittén
har under året föreslagit ministerkommittén bland annat att anta utkast tiU en
konvenfion om erkännande och verkställighet av vårdnadsavgöranden och om
återställande av bam till vårdnadshavaren samt att anta utkast fill
rekommendationer om undervisning, forskning och utbildning som rör förhållandet
mellan datatekniken och lagen samt om förvaltningsmyndighets diskretionära
prövning.
Europeiska
kommittén för brottsfrågor (European Committe on Crime Problems - CDPC) höU
under år 1979 siU 28:e möte. Vid mötet, som ägde
Skr. 1980/81:7 16
mm
1923 mars, antogs bl.a. fyra rekommendationer som rörde frågor om intemationellt
samarbete i fråga om lagföring av för brott dömd person. Syftet med
rekommendationerna var att underlätta för de medlemsländer som ännu inte
tillträtt 1972 års lagföringskonvention, 1970 års brottmåls-konvenfion, 1964 års
övervakningskonvention och 1%4 års trafikbrottskonvention att ratificera
dessa. CDPC antog också en slutlig rapport om avkriminalisering som
överlämnades till ministerkommittén. Vidare beslöt CDPC att föreslå
ministerkommittén att tillsätta en ny kommitté angående utländska medborgare
som är intagna i kriminalvårdsanstalt.
Bland de frågor som under
1979 behandlades av kommittéer under CDPC märks, utöver de ämnen som ovan har
nämnts, straffprocessuella frihetsprövanden, ekonomiska brott, tertordåd, intemationellt
samarbete i fråga om brott mot konst, våldet i dagens samhälle, samarbete
mellan allmänheten och polisen för att förebygga och upptäcka brott samt
registrering och rehabilitering av dömda.
c)
Övrig verksamhet
På
inbjudan av Förbundsrepubliken Tysklands regering hölls ett infor-meUt
justitieministermöte i Aachen den 28 och 29 augusti 1979. Vid mötet diskuterades
de problem som föråldrade lagar medför samt försvarsadvokatens rättsliga
ställning.
Under
tiden den 7-9 maj 1979 hölls i Wien ett symposium om automatisk databehandling
av rättslig information, varvid man främst behandlade frågan om skydd för köpama
av datatjänster.
Det
nionde kollokviet om europeisk lag hölls i Madrid den 2-4 oktober 1979. Kollokviet
ägnades stafiiga och lokala myndigheters ansvar för skada som har vållats av
anställda eller av myndighetemas organ.
Massmediekommittén
(Committée of Experts on the Mäss Media -CAHMM) har vid sina möten främst
diskuterat de underställda expert-gmppernas rapporter rörande bl. a. det fria
informationsutbytet, pressens och radio/TV:s roll i ett demokratiskt samhälle
samt olika elektroniska media. Man har också diskuterat europeiska och nordiska
satellitprojekt och arbetet på massmedieområdet inom andra intemationella
organisationer, särskilt UNESCO.
III. Europarådets fond för bosättning och regional utveckling
Fonden
för bosättning och regional utveckling (Resettlement Fund) bildades år 1956
som ett instmment i flyktingpolitiken men används numera huvudsakligen för att
stödja sysselsättnings- och bostadsbyggnadsprojekt i sådana regioner som har
drabbats eller hotar att drabbas av stora befolk-
Skr.
1980/81:7 17
ningsomflyttningar.
I den diskussion som förts det senaste året om Europarådets bidrag till en
balanserad ekonomisk och social utveckling i medlemsländema har frågor om
fondens inriktning och verksamhetsformer intagit en framträdande plats. I
fonden deltar arton av Europarådets medlemsstater samt Vafikanstaten. Sverige
anslöt sig till fonden i juli 1977. Fonden verkar enligt statuter som gavs av
ministerkommittén år 1956 och dess Verksamhet leds av en styrelse med
representanter för anslutna medlemsländer. Fonden har en självständig juridisk
status.
Fondkapitalet
uppgick vid utgången av år 1979 till nära 17 milj. US dollar och vid samma
tidpunkt fanns reserver och vinstmedel på drygt 35 milj. dollar vilka
successivt skapats av överskott från låneverksamheten. Sedan sin tillkomst och
fram till slutet av år 1979 hade fonden främst genom upplåning på den
internationella kapitalmarknaden kunnat finansiera lån för projekt i
medlemsstaterna om totalt cirka 930 milj. dollar. Av dessa har drygt 124 milj.
dollar återbetalats. Italien har under åren varit den ojämförligt största
lånemottagaren och erhållit inemot 50 % av beviljade medel följt av Turkiet som
mottagit knappt 20 %. Under de senaste åren har fondens verksamhet expanderat
starkt och ny utlåningen under 1979 uppgick sålunda till 283 milj. dollar.
Trots denna expansion väntade vid årsskiftet 1979/80 projekt för ca 580 milj,
dollar på finansiering och flera har tillkommit sedan dess. En begränsad del
av låneverksamheten omfattar s. k. sociala lån, vilka lämnas med en procents
ränta för projekt i ekonomiskt svaga medlemsländer.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.