SOU 1869:4

KAMMARKOLLEGII

OCH

STATSKONTORETS

UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE DEN 12 OKTOBER 1867

ÖFVER

ETT AE SÄRSKILDT FÖRORDNADE KOMITERADE DEN 18 JUNI 1866

AEGIEYET BETÄNKANDE, INNEFATTANDE UTREDNING

AE ERÅGAN OM

GRUNDSKATTERNAS INLÖSEN.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS ISAAC M ABC US,

1868.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Grenom nådig Remiss den 11 sistlidne Maj har Kammar-kollegii och

Stats-kontorets underdåniga utlåtande infordrats, att före slutet af denna månad

afgifvas, öfver ett den 29 Januari innevarande år till Eders Kongl. Maj:t

inkommet betänkande, som särskilde komitterade, för utredande af frågan om

grundskatternes inlösen, den 18 Juni 1866 i underdånighet afgifvit.

1

2

Öfver en uti enahanda ämne af Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse

den 18 December 1857, N:o 175, gjord framställning, afgaf Kammarkollegium

den 20 Januari 1860 underdånigt utlåtande, deruti slutligen

yttras: att Svenska jordens nuvarande beskattningssätt är med Statens helaorganisation

så nära förenadt, att det icke kan upphäfvas, utan att denna organisation

i de flesta riktningar omskapas; — att uppgörandet af förslag härtill,

hvilket Kollegium icke fått sig i nåder ålagdt att afgifva, skulle, om

fullständighet söktes, föra utom den verksamhetskrets inom administrationen, som

är Kollegium anvisad; — att, genom att framställa några hufvuddrag af de

förändringar, som grundskatternas kapitalisering och lemnad rättighet till deras

inlösen, skulle åstadkomma, Kollegium sökt visa, huru derigenom, å ena

sidan, ingen sann och tillförlitlig fördel, men, å den andra, svårigheter och

äfventyr, hvilkas utgång ingen kan förutse, skulle för enskilde medborgare

och staten i sin helhet uppstå; — och att, med denna åsigt af saken, Kollegium

derföre icke kunde annat än afstyrka Eders Kongl. Maj:t från nådigt

bifall till åtgärder af ifrågakomna syftning, hvarigenom statsinstitutioner,

hvilka bidragit till fosterlandets anseende och bestånd, skulle rubbas, ehuru

deras fortfarande fasthet och trygghet böra utgöra första vilkoret för hvarje

förändring, som med beskattningsväsendet vidtages.

Yid underdånig föredragning af ärendet inför Eders Kongl. Maj:t deh

6 November 1860 har i nådigt betraktande tagits: att den olikhet, som förefinnes

i Svenska jordens grundskatter, numera, sedan dessa skatter, under tidens

lopp, så att säga, sammanvuxit med jordvärdet och eganderätten, icke

innebär någon orättvisa mot jordens närvarande egare, utan den större eller

mindre grundskatt, som vidlåder olika jord, fastheldre bör anses såsom räntan

å en häremot svarande, jorden åtföljande gravation, hvilken vid egendomens

förvärfvande blifvit beräknad; — att, så vida någon likhet i fråga om

grundbeskattningen skulle vinnas, en frigörelse från alla grundskatterna måste

ega rum, men att i allt fall, dels på grund af enskild eganderätt, dels

emedan jordens friköpande icke rättsenligt kan såsom tvång åläggas, grundskatter

måste bomma att i betydlig mån qvarstå; — att för öfrigt, äfven

under medgifvande, att i vissa fall grundskatterna äro ganska tryckande,

dessa skatter likväl ej i allmänhet äro så betungande, att ju icke den jordbrukande

allmogen, som till största delen innehar den Svenska jorden, under

ett stigande välstånd allt jemt genom inköp af fastigheter ökat sin förmögenhet,

och således icke kunna anses utgöra ett hinder för jordbrukets framtida

förkofran; — att den rånte- och kapital-afbetalning, som, i händelse af

grundskatternes inlösande, skulle komma att utgå från jordbruksnäringen under

en lång följd af år, måste genom betydliga kapitalers dragande från denna

näringsgren verka hämmande på densammas utveckling; — att det med skål

8

ärer kunna ifrågasättas, huruvida sjelfva grunden för en åtgärd, som går ut

på att i framtiden öfverflytta grundskatternes börda från de skattskyldige

jordegarne för att i annan form lägga en stor del af dess tyngd på andra

samhällsklasser, hvilket måste inträffa, då statsbehofven på ena eller andra

sättet skola fyllas, kan anses välbetänkt och rättvis, samt om icke den beskattade

jordens anspråk på lättnad bör stanna vid att, småningom och, sa

vidt omständigheterna det tillåta, frigöras från vissa af de servituter, hvilka

påkalla jordbrukarens tid och arbete och hvarigenom han omedelbarligen hindras

i omsorgen för sitt näringsyrke; — att genom alla grundskatternes afskaffande

åtskilliga af de vigtigaste samhällsinräftningarne skulle komma att

underkastas en väsentlig rubbning och i sådan händelse behöfde ersättas af

nya organisationer, för hvilkas upprätthållande svårligen en lika säkerhet

torde kunna vinnas; — och att möjligheten af den ifrågaställda åtgärdens

genomförande i alla fall är beroende af den nu pågående jordeboksgranskningens

fullbordan, men tiden för detta vidlyftiga och maktpåliggande arbetes

afslutande ännu icke kan med någon säkerhet bestämmas; — och har på

grund af alla dessa omständigheter, hvilkas vigt och samband med hela statsorganisationen

blifvit af Kollegium närmare utvecklade, Eders Kongl. Maj:t

ansett Rikets Ständers framställning, efter den utredning frågan sålunda erhållit,

icke påkalla någon vidare åtgärd; hvarom Kollegium uti nådigt Bref

samma dag underrättades.

Härefter hafva Rikets Ständer uti ytterligare underdånig skrifvelse den

7 Oktober 1863, N:o 126, förmält, hurusom nya förslag i ämnet förekommit

vid så väl då påstående som 1859 — 1860 årens riksdag, hvarföre, och da

Kammar-kollegium funnit uppgörande af förslag i det syfte, Rikets Ständer

med deras skrifvelse den 18 December 1857 afsett, skola föra utom den

verkningskrets inom administrationen, som är Kollegium anvisad, men, enligt

Rikets Ständers åsigt, det är af vigt, att frågan, som vid hvarje riksdag

återkommer och af en stor del utaf rikets jordegare omfattades med lifligt

interesse, erhåller all den utredning, som deråt kan beredas, Rikets Ständer

hemställt, att, för utredande:

a) icke allenast af sjelfva grundsatsen, huruvida jordens frigörande

från grundskatt genom kapitalisering eller på annat sätt kan vara för Staten

och den enskilde fördelaktigare än nuvarande sätt att utgöra denna skatt,

b) utan äfven om, och under förutsättning att så är, utförandet deraf

kan anses vara förknippadt med så olösliga svårigheter eller på ett så oroväckande

sätt ingripa i nu bestående förhållanden, att endast derföre tanken

på jordens befriande från grundskatt bör öfvergifvas,

Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förordna en Komité af sakkunnige

personer att taga frågan i öfvervägande och till Rikets Ständer låta öfver

-

lemna en så beskaffad undersökning jemte förslag till de beslut, som deraf

kunna föranledas.

Med bifall till denna Rikets Ständers hemställan har Eders Kongl.

Maj:t den 30 December 1864 i nåder tillförordnat den Komité, hvars underdåniga

betänkande nu utgör föremål för Kollegiernas underdåniga utlåtande.

Komiterade hafva till en början anmält, att de trott sig desto heldre

böra undvika en särskild berättelse om uppkomsten af de jordegendomen nu

vidlådande grundskatter, som tillfyllestgörande utredning deraf igenfinnes i

det underdåniga betänkande, angående förenklande af beskattningsväsendet

samt uppbörds- och redogörelseverket, hvilket särskildt utsedde Komiterade

den 30 April 1847 i underdånighet afgifvit, äfvensom upplysningar härom

äro meddelade i ett den 4 Juni 1855 af C. N. Rathsman, efter nådigt förordnande,

utarbetadt underdånigt betänkande angående uppgjord jemförelse

emellan Svenska folkets skatter samt Stats- och Riksgälds-verkens utgifter

vid början af 1809 och 1810 årens riksdag samt enahanda skatter och utgifter

vid 1850 års slut.

Häremot hafva Komiterade i fråga om hemmantal och lägenheter på

landet samt värdet derå bifogat tvänne tabeller, innehållande N:o 1: uppgift

a hemmantal och lägenheter i riket år 1862 och N:o 2: taxeringsvärdet å

jordegendom för samma år, då nu gällande grunder för bevillnings utgörande

första gången tillämpades; och inhemtas af N:o 1, att jemlikt sednast upprättade

jordeboks-sammandrag skola utgöra hemmanen tillhopa 66,171,13 mantal,

nemligen:

Natur och egenskap.

1

S:ma S:marum

mantal.

Krono.

Under allmän disposition:

Kungs- och Kungs-ladugårdar.....

Säterier..................

Hemman.................

Boställen.................

3 34,32.

167,93.

651,ri.

. 3,688,91.

4,842,89

Säterier .

Hemman

Under enskild disposition:

34,36.

. l,186,oo.

1,220,36

6,063,25

Transport

6,063,25

5

Natur och egenskap.

S:ma Simarum

mantal.

Transport

—

6,063,25

Skatte:

Boställen . .........

35,89

4

Säterier.......

685,20

Hemman...........

37,791,09

38,512,18

Frälses

Boställen.........

49,71

Säterier och ladugårdar...............

3,87 3,03

Rå- och rörshemman........... 6 7 3,72.

Insockne hemman............ 1,818,91.

2,492,63

Allmänna och utsockne hemman..........

15,180,33

21,595,70

Summa

66,171,13

(I tryckta betänkandet, sid. 3, är bråket af hemmantal Krono genom

tryckfel upptaget till 52 i stället för 25). Och lägenheterne tillhopa ett

antal af 40,169,oo, nemligen:

Natur och egenskap.

S:ma S:marura 1

antal.

Krono.

Under allmän disposition:

Boställslägenheter............

Jordlägenheter............ . .

Fiskeri er.................

Yerk och Inrättningar.........

. 1,035,5(1.

86,oo.

302,50.

3,253,50

|

Transport

3,253,50

----1

6

Natur och egenskap.

S: ma S:marum j

antal.

Transport

3,253,50

Under enskild disposition:

4

Jordlägenheter...............8,517,33.

Fiskerier.................. 7 6 4,83.

Yerk och Inrättningar..........1,221,oo.

10,503,16

13,756,66

Skatte:

Boställslägenheter...................

23,oo

Jordlägenheter....................

Fiskerier......................

8,515,67

533,17

Yerk och Inrättningar................

7,917,83

16,989,67

Frälse:

Boställslägenheter...................

20,50

''

Jordlägenheter.....................

Fiskerier.......................

5,730,oo

117,oo

Yerk och Inrättningar........ .......

3,555,17

9,422,67

Summa j 40,169,oo

(Uti betänkandet utföres orätt antalet dels kronoskattelägenheter till

17,088,67, i stället för 16,989,67 och dels, samt såsom följd häraf, alla lägenheter

till 40,268,oo i stället för 40,169,oo).

Tabellen N:o 2, med deraf i tvänne noter och i betänkandet meddelad

förklaring, upptager följande taxeringsvärde å jordegendom år 1862,

nemligen:

Krono och kronoskatte............. 1,203,872,945.

Allmänt frälse................ 374,496,774.

Ypperligt frälse.............._ •___212,274,828.

1,790,644,547.

Tillkommer för egendom af blandad natur, som, i räkenskaperna

sammanförd, icke kunnat urskiljas..... 12,520,782.

Summa R:mt R:dr 1,803,165,329.

7

Vidare hafva Komiterade redogjort dels för några inom fäderneslandet

väckta förslag att åvägabringa jernnkning i jordens natur och skattebelopp,

och dels för åtgärder, som i enahanda ämne inom konungarikena

Stora Britannien, Preussen, Danmark och Norge vidtagits.

Härefter förekommer:

l:o vid besvarandet af den frågan, huruvida det för Staten kan vara

af vigt och för den skattdragande en fördel, att grundskatt finnesv hafva

Komiterade kommit till det resultat: att någon orättvisa icke kan anses tillfogad

jordegaren genom åliggandet att betala grundskatt; — att för Staten

bör det utan tvifvel betraktas såsom en betydande förmån att i nämnda

skatt ega en till beloppet oföränderlig och lätt beräknelig, ständig inkomst,

utgående af det mest säkra kapital inom nationalförmögenheten; — att äfven

för jordbruksnäringen och dess idkare erbjuder en sålunda fixerad grundskatt,

förutsatt att den icke är allt för hög, vissa fördelar, hvilka svårligen

stå att vinna genom någon annan form af direkt beskattning; — och att

grundskattens bibehållande i vårt beskattningsväsende medför således fördelar,

hvilka i flera hänseenden äro af stor vigt; varande i sammanhang härmed,

och efter erinran, att grundskatten, efter afdrag af boställsräntor med mera

dylikt, inbringar omkring 6,000,000 Riksdaler Riksmynt, af Komiterade anmärkt,

att detta belopp, om grundskatten borttoges, kunde komma i fråga

att ersättas antingen genom bevillning eller genom indirekta skatter, men

hvarken den ena eller andra utvägen hafva Komiterade anseft lämpligen

böra ega rum.

2:o Vid undersökning både om lämpligheten af utvägar att aflyfta

grundskatten genom dess kapitalisering eller på annat. sätt, derom frågor

blifvit väckta, och om de behof af hvilka dessa frågor kunnat blifva framkallade,

hafva Komiterade till en början ansett icke mera än tvänne sätt,

att befria jorden från grundskatt egentligen gifvas, det ena att efterskänka

densamma vare sig på en gång eller småningom medelst skattebeloppets

successiva förminskning; och det andra: att medgifva den skattskyldige rättigheten

att friköpa sig från skattens erläggande med en efter vissa grunder beräknad

löseskilling, hvilket sätt benämnts kapitalisering, med afseende derå,

att Staten i stället för den årliga inkomsten, betraktad såsom ränta, mottager

och den skattdragande afhänder sig ett deremot svarande kapital.

3:o Det förra sättet kan, med hänsigt till rätta egenskapen af nuvarande

grundskatt å jordegendomen och till verkan af dess fullständiga borttagande

och ersättande på annan väg, icke, efter Komiterades tanke, vara

påkalladt af något rättvisans kraf, utan skulle fastmer åt de samhällsmedlemmar,

som derigenom drabbades af ökade skattebidrag, gifva skäl till befogad

klagan, derom en af Komiterade uppgjord beräkning af procentförhål

-

8

landet emellan bevillning och inkomst, i händelse den förra skulle höjas till

så stort belopp, att grundskatten dermed kunde ersättas, syntes lemna bevisning;

och tages härförutan i betraktande, att genom efterskänkning af grundskatten,

på en gång eller successivt, värdet af den derifrån befriade jorden

skulle till förmån för dess egare betydligen höjas, vill det synas tydligt, att

berörde åtgärd, d. ä. efterskänkning, icke låter med bibehållande af allas likarätt

sig verkställas.

4:o Det andra sättet eller jordens frigörande från grundskatt genom

kapitalisering deraf möter, likasom det förra, hinder till följd af svårigheten

att på tillfredsställande sätt förskaffa Staten annan inkomst. Kunde det antagas,

att den summa, Staten erhöll, bibehölls oförminskad och städse lemnade

samma inkomst, skulle Staten äfven häruti ega ett vederlag, förutsatt,

att sådant i sjelfva verket kunde beredas genom besittningen af ett kapital

i stället för viss årlig inkomst af grundskatt. Erfarenheten visar likväl, att

ett sådant kapital svårligen undgår att vid förefallande behof anlitas för andra

ändamål. Det kan "ock ifrågasättas, om med god hushållning instämmer,

att Staten innehar och med sannolikt icke ringa kostnad förvaltar dylikamedel.

Omöjligt, i händelse af aflösning i sin helhet af grundskatterna, är

det ock att bestämma ersättningsbeloppet så, att jordegaren kunde finna aflösningen

för sig fördelaktig hvarför åtgärden icke funne framgång; och då

den icke kan åläggas såsom skyldighet, blefve den begagnad af de mindre,

men icke af de större jordegarne, som likväl mest behöfva lindring.

5:o Jordegendoms fullständiga befriande från grundskatt, på ena eller

andra sättet, hafva Komiterade ansett förknippadt med svårigheter af den

art, att de icke kunna lösas utan på bekostnad icke blott af Statens utan

äfven af jordbruksnäringens egna fördelar ock icke heller utan att väcka

oro, om dertill skulle fordras våldsamma förändringar uti hittills gällande

beskattningsgrunder.

6:o Komiterade hafva likväl trott sig böra undersöka befogenheten af

de förda klagomålen öfver tyngderne å jordbruket och tillse i hvad mån

ställningen kunde förbättras, för hvilket ändamål erfordras kännedom i hvad

förhållande grundskatterne i allmänhet befinna sig till de beskattade egendomarnes

värden.

7:o Under benämning grundskatt förstå Komiterade Kronans ränta och

tionde, så att den ifrågasatta aflösningen icke skulle sträcka sig till

a) hvarken de skyldigheter, som under gemensamt namn af allmänna

besvär åligga jordegendom såsom väghållning, skjuts, rotering, m. m., hvilka

på helt annat sätt måste betraktas, —

b) eller frälseränta, — eller den grundskatt, som af enskild man eller

verk och inrättningar med eganderätt innehafves.

9

8:o För vinnande af den under 6:o anmärkta kännedom om förhållandet

emellan grundskatt och egendomsvärde hafva Komiterade, med undantag

dels för de fyra nordligaste Länen eller Norrbottens, AVesterbottens, Jemtlands

och AVesternorrlands, der grundskatternas mindre höga och mera normala

belopp tillåtit inskränka undersökningarne, och dels för Störa Kopparbergs

och Gefieborgs Län, hvarifrån upplysningar i den riktning, Komiterade

åstundat, antingen icke eller endast ofullständigt kunnat, till följd af egendomligheter

i beskattningsväsendet, bekommas, från öfriga 18 Län eller Upsala,

Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands (för ett hemman

icke utfördt oförmedladt mantal, såsom icke åsatt efter gamla jordeboken),

Kalmar, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Christianstads, Malmöhus (ett fögderi

helt och hållet uteslutet med hänsigt till den inkomna uppgiftens oduglighet),

Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs (för tvänne hemman

icke upptågen kronotionden, som för säterifrihet åtnjutes), Örebro, AVermlands

och AVesterås (taxeringsvärdet å ett hemman, som gemensamt med andra

hemman taxerats, uträknadt i förhållande till mantalet å de sammanslagna

hemmanen) inhemta! och i en bilagd tabell N:o 3 samlat uppgifter

för hvarje fögderi å fem hemman af Krono eller Kronoskatte natur med

högsta och fem hemman af samma natur med lägsta ränta inom fögderiet,

äfvensom å hemmanens kronotionde och taxeringsvärde, i afseende å hvilken

tabell vidare meddelas: att räntans och tiondens värde i penningar upptagits

efter 1862 års medelmarkegång samt taxeringsvärdet sådant det jemväl för

samma år åsatts; — att tabellen utvisar i särskilda kolumner dels hvad procent,

ränta och kronotionde i förening utgöra af hemmanens behållna afkastning,

beräknad till 5 procent af taxeringsvärdet, med tillägg af räntans

och kronotiondens belopp eller, hvad som är detsamma, till 5 procent af det

fastighetsvärde, som erhålles genom att öka taxeringsvärdet med ett kapital

efter 5 procent, motsvarande räntan och kronotionden, dels ock procentförhållandet

emellan räntan ensam och behållna afkastningen, uträknadt efter

lika grunder, dem Komiterade hem tat af föreskrifterna i gällande bevillningsstadga;

— att för vinnande af den lättnad vid öfverblicken, som kan erhållas

genom antagande af någon viss enhet, har uti tabellen, jemte de uppgifna

hemmanens verkliga mantal och grundskatter, äfven genom särskilda

kolumner angifvits hvad belopp ränta och kronotionde skulle utgöra för

hvarje hemman, om det antoges vara ett helt mantal, vid begagnandet af

hvilka underrättelser man likväl alltid måste erinra sig, att mantalsberäkningen

icke utgör någon säker måttstock för bedömandet af jordegendom,

äfvensom att hvarken ränta eller kronotionde stå i ovilkorligt förhållande

till mantalet; — och att klart är, att någon bestämd visshet härigenom icke

2

10

erhålles om ett särskildt hemmans verkliga värde och afkastning; men den

mängd af uppgifter å beloppen af hemmansskatter och deras ställning till

egendomsvärdena, som här blifvit sammanförd, kan icke fela att framställa

medelförhållandena tillräckligt pålitligt för att derå kunna bygga slutsatser i

de hänseenden, hvarom Komiterade sökt och velat meddela upplysning.

Ett uppgjordt sammandrag öfver tabellen och deruti upptagna 910

hemman utvisar, att räntan tillhopa med kronotionden utgör i förhållande

till den behållna afkastningen, beräknad efter förbemälta grunder, följande

procent för nedannämnde antal hemman, nemligen:

P rocent.

Antal

hemman.

Mindre än 1 och till 10......................

»

411

Från och med 10 till 20......................

308

„ 20 „ 30......................

125

„ 30 „ 40......................

46

„ 40 „ 50......................

15

50 „ 60.......................

5

Summa

910

Jemte anmärkning, att å hemmanen inom Upsala, Stockholms, Westeras

och Södermanlands län synas de största skattebördorna hvila, är beträffande de

sex län, hvilka icke äro i tabellen upptagna, af Komiterade uppgifvet: att

inom Gefleborgs och Westernorrlands län, synnerligen inom det förstnämnda,

är antalet betydande af de hemman, för hvilka grundskatternes belopp öfverstiger

10 procent af hemmanens behållna afkastning, men inom Westeroch

Norrbottens län deremot ganska ringa, och att inom Jemtlands län

uppgå grundskatterna icke till detta procentförhållande, hvilket kan, på grund

af särskilda beräkningar, i allmänhet antagas äfven för Stora Kopparbergs

län ega rum.

9:o Komiterade, som af den lemnade utredningen funnit obestridligen

framgå, att grundskatterna trycka en icke obetydlig del af jordegendomen

särdeles hårdt genom att medtaga så stor anpart af behållningen deraf, att

sjelfva egendomen, äfven om den i och för sig sjelf lemnar en god afkastning

i förhållande till sin storlek, likväl genom grundskatterne qvarhålles

vid ett lågt kapitalvärde och låg behållen afkastning, hafva derföre tagit i

öfvervägande, om icke sådant är ett missförhållande, som skulle kunna afhjelpas,

och dei’vid trott en partiel aflösning af grundskatterna böra ega rum.

11

Vid bestämmandet af den andel, som skulle göras aflösningsbar, torde böra

fästas afseende derpå, att, å ena sidan, hvad som återstår icke längre må

kunna anses såsom en betungande skatt, och, å den andra, Statsverkets årliga

inkomst af grundskatten ej må i allt för hög grad minskas; hvarvid

Komiterade ansett ett visst förhållande emellan taxeringsvärdet och den qvarstående

grundskatten bäst kunna tjena till grund för beräkningen, enär

nämnda värde, ehuru icke någon osviklig mätare af jordegendomens värde,

likväl mera lämpar sig dertill än någon annan tillgänglig, till exempel

hemmantalet.

10:o I öfverensstämmelse härmed, och då jordegendom, belånad till

endast 1/, 0:del af sitt taxeringsvärde, icke kan anses deraf vara för mycket

betungad, hafva Komiterade antagit, att en grundskatt, som uppgår till V2

procent af nämnda värde, motsvarande ränta efter 5 procent å V10:del af

detsamma, uppfyller det första af de uppställda vilkoren eller att icke vara

en betungande skatt.

11 :o Beträffande åter det andra vilkoret eller att Statsverkets årliga

inkomst af grundskatten ej må i allt för hög grad minskas, om den del af

samma skatt, som öfverstiger % procent af taxeringsvärdet göres aflösningsbar,

hafva, för undersökning och utredande häraf, Komiterade till en början

uppgifvit att, enligt kronoräkenskaperna för år 1862, utgjorde, på sätt under

N:o 4, N:o 4 Å., N:o 4 B., N:o 4 C., N:o 4 D. och N:o 5 bifogade tabeller

närmare utvisa, Statens inkomst af grundskatt följande belopp, nemligen

:

Titel. Summa Deraf

R:dr

Ö.

Anordnadt

under särskilda

Kronan

behållet.

hufvudtitlar.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

Räntor (med undantag af dels

räntor för mjöl- och sågqvarnar,

och dels presternes utlagor) af:

Krono- och kronoskatte-egendo-

mar....... 4,854,210: 12

Frälse-egendomar. 47,170: 52

4,901,380

64

2,820,473

10

2,080,907

54

jKronotionde.............

1,775,921

65

1,440,530

3

335,391

62

Summa |6,677,302|29j4,261,003| 13|2,416,299j 16

12

©

(Härvid anmärkes, att uti tabellerna A:o 4, A:o 4 A., A: o 4 B. och

N:o 4 C. oriktighet förefinnes i fråga om beloppet af den anordnade räntan.

Tabellen A:o 4 upptager nemligen:

Räntan till

Anordnadt.

Kronan

behållet.

S:ma R:mt.

E:dr

2,847,489

16

R:dr

2,263,013,04

E.dr

5,110,502

20

Hvarifrån bör afdragas enligt tabellen

Anordnadt.

Behållet.

A:o 4 A.

22,180 7 3

165,077

66

A:o 4 B.

4,835 33

17,027

84

27,016 06

182,105 50

hvarefter återstå............(2,820,473| 1 o}2,080,907|54

hvilka återstående summor i tabellen A:o 4 C. ock upptagas.

209,121

4,901,380

56

64

Bilagde öfver dessa fyra tabeller i Collegierna uppgjorda sammandrag,

inrättade A:ris 1—4 hufvudtitelvis och A:ris 5—7 länsvis, utvisa enstämmigt,

i fråga om den anordnade räntan, väl samma resultat enligt tabellerna A:o

4 A. och A:o 4 B., men deremot icke enligt tabellerna N:o 4 och A: o 4 C.,

ty, då Komitéen upptagit:

den anordnade räntan till .............

Uti K:o 4.

Uti N:o 4 C.

2,847,489

2,847,214

16

82

2,820,473

2,820,198

10

76

utgör den enligt sammandragen rätteligen.....

och således mindre [ 274 34

274

34

Denna skillnad är tillkommen genom oriktigt upptagande i tabellerne

A:o 4 och A:o 4 C. af de anordnade räntorne för Upsala, Göteborgs och

Gefleborgs län på sätt de öfver dessa begge tabeller länsvis upprättade sammandrag

A:ris 5 och 7 närmare utvisa:

Förhållandet är nemligen följande:

13

Enligt tabellen N:o 4.......

Sammandraget N:o 5.......

Upsala län.

Göteborgs län.

Gefleborgs län.

1

268,402 37

268,558 05

39,121

38,691

96

84

48,555

48,555

24

34

Tabellen således för mycket . . .

för litet.....

155

68

430

12

____

10

Enligt tabellen N:o 4 C......

Enligt Sammandraget N:o 7 . . .

Tabellen således för mycket . . .

för litet.....

262,669

262^825

155

52

20

68

38,334

37,904

430

59

47

12

48,371

48,371

48

58

10

Begge tabellerna upptaga

för mycket för Göteborgs län................... 430: 12

för litet för Upsala län................ 155: 68

för litet för Gefleborgs län.............. — 10 155-73

således i det hela för mycket 274: 34 öre.

Uti tabellen N:o 4 D. utföres räntan fördelad på Krono- och Skatte-egen

domar.

........................... 4,854,210: 12

Frälse-egendomar......................... 47,170: 52

4,901,380: 64

eller samma slutsumma som i tabellen N:o 4 C., ehuru den, enligt hvad

förut ådagalagts, är oriktig eller för hög med 274 Riksdaler 34 öre.

Huru ofvan anmärkta oriktiga summor i tabellerne N:o 4 och N:o 4

C., för Upsala, Göteborgs och Gefleborgs län tillkommit, kan nu, till följd

af den Collegierna förelagda korta tid, icke utredas.)

Härefter är af Komiterade yttradt:

a) att, så länge Indelningsverket qvarstår, från aflösning skulle undantagas

och någon minskning således icke ifrågakomma uti de såsom anordnade

upptagna rusthållsräntor under indelta Kavalleri-regementerne 856,805

Riksdaler 51 öre eller de räntor, till hvilka hemman, anslagna till rusthåll,

äro skattlagda, men som för rustningsskyldighetens utgörande i kronoräkenskaperna

afföras;

h) att deremot för aflösning af de till Kavalleri-rusthållen anslagne

augmentsräntor, 571,460 Riksdaler 60 öre, förekommer icke något hinder

i de fall, då aflösning af hemmansräntor i allmänhet kan få ega rum, dock

14

att egaren eller innehafvaren af rusthållshemmanet, till hvilket augmentsräntan

utgått, är berättigad till godtgörelse af Staten för den andel af samma

ränta, som aflöses;

c) att rusthållsräntor under båtsmans-indelningen i Blekinge län och

Södra Möre härad i Kalmar län, 72,472 Riksdaler 43 öre, böra lika med

dem under kavalleriet, från aflösning undantagas, så länge de för ändamålet

behöfvas;

d) att till detta båtsmanshåll äfven äro anslagna ett slags augmentsräntor,

kallade i Blekinge län öfverskotts- och i Södra Möre härad tillgiftsräntor,

upptagna å tabellen N:o 4 C. (sid. 227 i tryckta upplagan) för:

Kalmar län till............................ 11,060: 35.

och Blekinge........................._ • ■ • • 596: 17.

Summa R:mt R:dr 11,656: 52;

i afseende på hvilkas aflösning hinder icke borde finnas mera än för kavalleri-augmentsräntorna,

men härvid företer sig likväl den skiljaktighet, dels att

dessa räntor icke, såsom vid kavalleriet, utgå af särskilda anslagna augmentshemman,

utan der ett rusthållshemmans ränta funnits öfverskjuta hvad som

vid hemmanets uppskattning till indelningen beräknats för rustningen, har

detta öfverskott blifvit användt till understöd för annat rusthållshemman, som

ansetts vara för svagt; och dels att, om vid beräkningen af procentförhållandet

emellan grundskatt och taxeringsvärde å rusthållshemman, som utgör

öfverskotts- eller tillgifts-räntan, den verkliga rustningskostnaden, såsom

rättast skulle vara, upptages såsom grundskatt, beloppet deraf vore mindre

lätt att utröna och oftare kunde blifva tvist underkastadt, hvaremot, om endast

den på rustningen anordnade nominela räntan i sådant hänseende antoges,

skattebördan å hemmanet komme att synas mindre än den är och måhända,

hvad åtminstone blefve fallet i Blekinge län, der räntan är satt i penningar,

icke uppnå det för utlösningsrätt bestämda procent-förhållandet; och

hafva i betraktande häraf, och då båtsmansrustningen, som icke är någon

obetydlig tunga i dessa orter, väl torde kunna antagas i och för sig sjelf

motsvara nämnda procentförhållande, Komiterade trott lämpligast vara att

medgifva rättighet till öfverskotts- och tillgifts-räntornas aflösning utan procentberäkning;

(Härvid

förekommer: att Komiterade misstagit sig, då de till ett slag

af augmentsräntor hänfört i Blekinge län öfverskotts- och i Södra Möre härad,

Kalmar län, tillgifts-räntorna. Med augmentsräntor vid kavalleriet förstås

räntor, som utgå af hemman och lägenheter, för hvilkas jord rotering

utgöres, när den, till följd af sin natur och storlek, är pligtig att draga detta

15

onus, men detta förhållande inträffar alldeles icke i Blekinge och i allmänhet

icke i Södra Möre, utan äro i Blekinge öfverskottsräntorne helt och hållet

och i Södra Möre tillskottsrän törne till största delen verkliga indelta rusthåll

sräntor, derför rustning presteras, ehuru icke af det hemman, som är räntan

åsatt, och någon rotering utgöres alldeles icke för de hemman och lägenheter,

från hvilka dessa öfverskotta- eller tillgifts-räntor utgå.

Inom begge orterne har inträffat, att de indelta jordeboks- och mantals-räntorna

icke alltid jemnt uppgå till de belopp, som för rusthållen äro

beräknade eller ''''på båtsman bestås”, som det heter. Sålunda upptager för:

Blekinge län: 1853 års Indelningslängd:

”På båtsman bestås9,465 Riksdaler 16 skillingar 6 runstycken banko eller

Riksmynt.............................14,198: 2.

och indelta jordeboks- och mantalsräntor: 9,387 Riksdaler 9J

runstycken banko eller Riksmynt............... 14,080: 52.

Således en brist af R:dr R:mt 117: 50.

Södra Möre härad: 1827 års Indelningslängd:

”Bestås på båtsman15,309 Daler 12 öre 8-fö penningar Silfvermynt eller

Riksmynt......................... 7,654: 69fff.

och indelta jordebokssumman: 14,628 Daler 24 öre 20XV

penningar Silfvermynt eller Riksmynt........7,314: 38f§£.

Således en brist af R:mt R:dr 340: 30f£§- = f£.

Till fyllande af dessa bristande belopp hafva anslagits andra Kronans

behållna räntor, under benämning i Blekinge af reservräntor, som icke äro i

Indelningslängden upptagna, men i Södra Möre förekomma i Längden vid

slutet af hvarje kompani och i samma kolumn, som de från verkliga rusthållshemman

utgående tillgiftsräntorna, dock till ett belopp af 340 Riksdaler

43t72V öre Riksmynt eller något mera, än hvad till fyllnad uti den indelta

jordebokssumman erfordras.

Dessa fyllnadsräntor i begge orterne, men icke några andra räntor, äro

med augmentsräntor vid kavalleriet jemförliga.

I sammanhang härmed må anmärkas, att olikhet förefinnes emellan de

summor af rusthålls- och öfverskottsräntor, som för Blekinge län utföras, å

ena sidan, i 1853 års Indelningslängd och, å den andra, i Komiterades tabell

N:o 4, sidd. 57 och 59, på sätt närmare inhemtas af följande

16

Jemförelse!

1853 års Indelningslängd........

Tabellen N:o 4..............

Således Indelningslängden

Högre än Tabellen N:o 4........

Lägre „ d:o d:o ........

Rusthålls-

räntor.

Öfverskotts-

räntor.

Summa R:mt.

K: dr.

12,342

13,835

öre.

53

9

R:dr.

1,737

596

öre.

99

17

R:dr.

14,080

14,431

öre.

52

26

1,492

56

1,141

82

350

74

1,492: 56.

Huru med denna skiljaktighet i verkligheten sig förhåller kan nu icke

utredas, till följd af den korta tid, som för afgifvande af Kollegiernas underdåniga

utlåtande blifvit i nåder förelagd.)

e) att, när för hemman eller särskildt skattlagd lägenhet, hvarå något

visst besvär är lagdt, för hvars utgörande räntan till större eller mindre del

är egaren till godtgörelse anslagen, till exempel gästgifverihemman med indelt

egen ränta, sådan ränta icke kan få till större eller mindre del aflösas,

så länge besväret åligger hemmanet eller lägenheten;

f) att kronotionden bör orubbad bibehållas och den aflösning, som tillätes,

endast träffa räntan, ehuru hela grundskattsbeloppet af både ränta och

kronotionde bör i och för aflöningens bestämmande tagas i beräkning;

g) att, för att kunna förslagsvis uppgifva hvad minskning grundskatten

skulle lida genom ifrågaställda affönings-åtgärd, Komiterade (med ledning af

jordeböckerna och de för skatteförenklingen uppgjorda förvandlingsuträkningar

för alla Rikets län, med undantag af de fögderier inom Stora Kopparbergs

län, hvarför sådana icke äro upprättade), beräknat räntor och kronotionde af

alla skattehemman, hvilkas räntor icke finnas disponerade för sådana ändamål,

att grundskattens aflösning derigenom skulle hindras, och dervid upptagit

räntan i jemna tal efter 1834—1853 årens vid skatteförenklingen begagnade

medelvärde samt kronotionden till antaget pris af 2 Riksdaler för

kubikfoten, hvarefter med det sålunda erhållna värdet af grundskatten å hvarje

hemman Komiterade jemfört hemmanens taxeringsvärden för år 1862 och

medelst denna uträkning (derifrån frälsehemman blifvit med afseende å obetydligheten

af deraf till Kronan utgående räntor uteslutna) funnit, att, om

aflöning af grundskatten skulle medgifvas för hvad som deraf öfverstiger \

procent af taxeringsvärdet, komme det aflösningsbara beloppet att utgöras af:

anordnad ränta under särskilda hufvudtitlar

Kronans behållning.............

398,498: —

410,621: —

Summa Runt 809,119: —

på sätt närmare utvisas af en bifogad tabell, N:o 6, som innehåller, att aflösning

icke skulle komma att i Blekinge, Christianstads, Malmöhus, Kopparbergs

och Jemtlands län, enligt gjord beräkning, ega rum, men väl uti öfriga

19 län, nemligen för följande belopp, anordnade under:

Biksmynt.

Andra Hufvudtiteln..............

__

243

Fjerde d:o Löningsräntor...........

186,145

Augments- d:o...........

173,113

359,258

Femte d:o d:o d:o...........

871

Lots- och Fyringsstater......

103

974

Sjette d:o Landstaternes löningsräntor ....

32,335

Gästgifvares friheter........

3,239

35,574

Sjunde d:o Städers friheter...........

__

184

Åttonde d:o Kleresistaten............

1,035

Elementarläroverken........

905

Hospitalers och Lasaretters under- håll ................

325

2,265

Summa

—

398,498

hvartill kommer af Kronans behållna räntor.....

—

410,621

Summa Summarum

—

809,119

hvaraf belöper för Upsala län största beloppet med .

,

141,603

och för Westerbottens län det minsta med......

145

42,585

89,643

samt närmast medeltalet, som är..........

kommer ofvanför: Nyköpings län med.........

__

och nedanför: Gotlands län med...........

—

30,895

Det räntebelopp, 809,119 Riksdaler, som skulle få aflösas, blefve således,

efter Komiterades tanka, äfven om ett något högre värde å persedlarne

beräknades, icke så ansenligt, att ändamålet med grundskattens bibehållande

derigenom i någon väsendtlig man förfelades; hvadan, och då för sannolikt

torde kunna antagas, att, innan aflösningen i betydligare mån kunnat fortskrida,

ersättning för Statsverket vunnits genom andra inkomster, utan att

18

ökad beskattning behöft anlitas, Koniiterade trott den angifna grunden för

ränteaflösning skola vara fullt lämplig att följa. o

h) att, för den händelse likväl, att grundskattens aflösande i denna man

skulle möta större betänkligheter, Ivomiterade äfven uträknat hvad aflösning,

som uppkomme, derest en procent af taxeringsvärdet ansågs böra såsom grundskatt

qvarstå, hvarvid befunnits, att, enligt en bifogad tabell N:o 7, aflösningsbara

beloppet skulle blifva a anordnad ränta under särskilda hufvud

titlar.

................................ 132,456.

och å Kronans behållning..................... 125,260: —

Summa R:mt 257,716: —

men endast i några få län komme i detta fall ränteaflösning af betydenhet

att ega rum.

Nämnda tabell utvisar, att aflösningen uti de 19 länen blefve för föl

-

Riksmynt.

Andra Hufvudtiteln...................

— —

162

Fjerde d:o Löningsräntor............

59,726

Augments- d:o...........

54,306

114,032

Femte d:o d:o d:o...........

63

Lots- och Fyrings-stater......

63

126

Sjette d:o Landsstaternas löningsräntor. . . .

16,566

Glästgifvares friheter........

917

17,483

Sjunde d:o Städers d:o .......

—

95

Åttonde d:o Kleresistaten............

186

Elementarläroverken........

352

Hospitalers och Lasaretters under-

håll................

20

558

Summa

—

132,456

hvartill kommer af Kronans behållna räntor.....

—

125,260

Summa Summarum

—

257,716

hvaraf belöper för Upsala län största beloppet med .

—

79,777

och för ‘ West erbo tt ens län det minsta med......

—

5

samt närmast medeltalet, som är............

— —

13,564

kommer ofvanför: Nyköpings län med.........

— —

17,458

och nedanför: Örebro län med.............

—

3,396

19

12:o. Komiterade, som sålunda ifrågaställt att, med bibehållande af

grundskatt såsom ändamålsenlig form för jordbrukets bidrag till Statens utgifter,

tillåta aflösning af den andel deraf som genom allt för stor tyngd

kan anses motverka näringens förkofran, hafva icke förbisett den svarighe ,

som för verkställigheten af förslaget skulle uppkomma genom att nödgas medelst

särskild uträkning för hvarje hemman och lägenhet samt för hvarje i

räntan deraf ingående persedel bestämma huru stor del af densamma bor e

qvarstå och hvad som kunde få aflösa», hvilket måste ske j mån af förhållandet

emellan grundskattens värde och det belopp, hvarifrån jordegendomen

medelst aflösningen skulle frigöras. Denna åtgärd skulle i sj elfva verket me - föra för mycken omgång vid utförandet, så mycken olägenhet, om icke omöjlighet,

vid åvägabringandet af nödig kontroll och — om förutsättas far, a

ränteaflösningen komme att af de skattskyldige med någon håg omfattas —

ett så ökadt behof af tjenstemannabiträde, att, efter all sannolikhet, företaget

skulle öfvergifvas såsom overkställbar!; hvadan, inseende hela vigten af dessa

omständigheter, men ock genom noggranna undersökningar öfvertygade om

nödvändigheten af att, i den mån utan allmän skada kan ske, latta bordan

för jordbruket och främja dess bättre utkomst, Komiterade icke tvekat att,

för möjliggörande af deras aflösningsförslag, tillstyrka den redan för mera än

ett sekel sedan påtänkta och derefter, då fråga varit om förbättiingar i e

skattningsväsendet, ofta ifrågakomna utvägen att till bestämd junta i penningar

förvandla den del af räntan, som för det närvarande är satt i persedlar,

att lösas med penningar, efter tioårigt medelmarkegångspris. Jemte

vidare utvecklande af skälen för det rätta häruti, dervid jemväl anfores att

i andra länder, t. ex. Preussen, grundskatten, som utgör en betydlig inkomstkälla,

utgår i penningar, men icke i persedlar, hvilka i Sverige finnas qval

såsom en återstod af fordna tiders ofullkomlighet i beskattningsväsendet, hafva

Komiterade dessutom anmärkt: att de fördelar, som af räntans bestämmande

i penningar skulle vinnas genom lättnad vid debitering, uppbörd och re ovisning,

äro obestridliga; — att för utförandet af Komiterades förslag till

ränteaflösning är denna åtgärd en nödvändighet: — och att den ock skulle

medföra en väsendtlig förmån deruti, att denna del af grundskatten blefve

fixerad till ett för alltid gifvet belopp i stället för att, såsom nu, vexla i

värde efter olika pris å persedlarne och såmedelst visa en brist i de egenskaper,

hvilka denna slags skatt egentligen bör ega. _ o

13:o. Efter det Komiterade, i ändamål att kunna föreslå någon lämplig

grund för beräkningen af värdet å de i räntan ingående persedlar vid

deras förvandling till ständig penningeränta, meddelat värdet å nuvarande

räntor under åren 1830—1862 (hvilket sistnämnde ar räntans persedelvärde

stått högst) och med hvilka procent räntans penningevärde under tiden ökats,

20

hvartill orsaken ock förklaras, hafva de yttrat: att väl skulle för Staten blifva

förmånligt, om vid persedelräntornas bestämmande till oföränderliga belopp i

penningar nuvarande medelmarkegångspris å persedlarne lades till grund, men

det kunde anses för mycket betungande för räntegifvarne, hvilka icke sakna

fog att äfven för närvarande tid begära någon lindring; hvarföre tillses bör,

att till grund för persedlarnes utbyte i penningar, lägges ett pris, som, gynnsamt

för räntegifvarne, icke på den närmaste tiden medför alltför känbar

uppoffring för Statsverket: och då 1834—1853 årens vid skatteförenklingen

begagnade medelpiis, om det något mera närmade sig till nuvarande varuvärden,

otvifvelaktigt vore äfven för ifrågavarande åtgärd det lämpligaste

hafva Komiterade ansett medeltalet af detta pris och det medelmarkegångsvärde,

som gällde ar 1862, böra utgöra det pris, som vid persedlarnes förvandling

kan och bör följas, hvarigenom skulle, å ena sidan, räntegifvarne

betryggas, att persedelprisens möjliga sänkning ett eller annat år icke skulle

föranleda,^ att den nya penningeräntan blefve drygare än den nuvarande räntan,

och å den andra, Statens förlust i förhållande till 1862 års räntevärde

sa vidt densamma kunnat af Komiterade förslagsvis beräknas, icke uppgå till

mera än omkring 300,000 Riksdaler, hvaraf 120,000 Riksdaler på anordnade

och 180,000 Riksdaler på Kronans behållna räntor kommo att belöpa.

14:o. Kronotionden är för många egendomar ännu icke för alltid fastställd,

men, då den likväl merändels på oförändradt sätt utgöres, hafva Komiterade

ansett böra föreskrifvas, att den vid uträkning af beloppet för skatteaflösnmgen

bör upptagas till det mått och i de sädesslag, hvarmed den sednast

utgått; och ehuru denna andel af grundskatten skulle, såsom hittills äfven

framgent erläggas efter årligt medelmarkegångspris, bör den likväl’för

beredande af lika vilkor åt all till skatteaflösning berättigad jordegendom

åsättas ett bestämdt värde att vid nämnde uträkning tjena till efterrättelse’

h vilket värde jemväl bör blifva medeltal af 1834—1853 årens medelpris och

den för år 1862 gällande medelmarkegång.

Kronotionden är i tabellen N:o 5, sid. 299, grundad på 1862 års räkenskaper,

upptagen till följande belopp:

Spanmål som löses efter markegång

D:o d:o efter bestämdt pris

Skärtionde i kontant ....

Anordnad.

Kronan behållen.

Summa R:mt. |

E:dr.

1,438,098

2,424

6

öre.

69

49

85

R:dr.

330,949

4,376

65

öre.

95

53

14

It: dr.

1,769,048

6,801

71

öre.

64

2!

99

Summa Runt

1,440,530

3

335,391

62

1,775,921

65

21

15:o. Jemte det, att visst värde sålunda stadgas å ränta och kronotionde,

är nödigt att för bestämmande af ränteaflösningens belopp, fastställa,

huru egendomsvärdet skall beräknas, dervid Komiterade ansett 1862 års taxeringsvärde

böra såsom faststäldt egendomsvärde få användas.

16:o. Den ersättning, jordegare skall lemna Staten för att vinna befrielse

från den del af grundskatten, som befinnes vara aflöningsbar, bör, då

allösningen icke skulle omfatta hela grundskatten, så bestämmas, att aflösningen

för jordegaren medför någon förmån och blifver ett fördelaktigt sätt att

använda kapital, hvarförutan allösningsrätten icke skulle komma att begagnas;

och hafva Komiterade tillstyrkt, att den del af räntan, som får allösas,

må kapitali seras efter 6 procent, d. v. s. beräknad till ett kapital 16f gånger

sitt belopp, och jordegare, hvilken icke föredrager att på en gång erlägga

hela summan, tillåtas afbörda sig densamma genom årlig afbetalning under

12 på hvarandra följande år af 2 gånger beloppet af den ränta, som får

allösas.

17:o. För årsbetalningens fullgörande skall Staten ega lika säkerhet,

som för grundskattens utbekommande, hvarom föreskrift således bör meddelas.

(Jfr 22:o d.)

18:o. I sakens natur ligger, att lösningsrätt icke kan tillkomma annan

än egare af jord och följaktligen icke den, som deraf med allenast åbooch

besittnings- eller nyttjande-rätt är innehafvare.

19:o. Uti jordeboken upptagas hemman och lägenheter under särskilda

nummer eller böra åtminstone vid ny jordeboks upprättande dermed förses,

men oftast inträffar, att synnerligen hemmanen äro i flera brukningsdelar,

som icke i jordeboken angifvas, emellan liera egare fördelade, hvarföre bör

stadgas: att, om i jordeboken upptaget särskildt hemman eller lägenhet, hvarå

aflösningsbar ränta linnes, af flere eges, en hvar delegare är berättigad att

för sin brukningsdel aflösa derpå belöpande aflösningsbara ränteandel medelst

lösningssummans inbetalning på en gång, men deremot må, för bibehållande

af ordning och reda i jordebok och räkenskaper, aflösning genom amortering

icke tillåtas, med mindre än att samtlige delegare i den jord eller i förut

icke frilöst del deraf, hvars ränta till aflösning ifrågakommer, derom sig

förena.

20:o. Då, enligt hvad Komiterade vid genomgående af 1862 års taxeringslängder

erfarit, hemmansdelar icke blott af olika jordeboksnummer utan

äfven af olika natur, da de haft samma egare, icke blifvit hvar för sig värderade,

utan påförts gemensamt taxeringsvärde, gifves i detta fall, till utrönande

af hvarje särskild sådan hemmansdels värde, ingen annan lämplig utväg

än att pa de sammanförda hemmansdelarna fördela det gemensamma

taxeringsvärdet i förhållande till hvarderas mantal; hvaremot, då hemmans

-

22

del och skattlagd lägenhet eller särskilda skattlagda lägenheter hafva gemensamt

taxeringsvärde, hvilket äfven inträffar, detsamma bör i förhållande till

hvarderas ränta fördelas.

21:o. Enär hemman, från hvilket afsöndring af jord, för vissa år eller

för alltid, egt rum, utan att i sistnämnda fall fått sig andel af stamhemmanets

mantal och ränta påförd, är ansvarigt för grundskattens utgörande till

Kronan, emot att afgäld till stamhemmanet af lägenheten erlägges, synes dylikt

hemmans taxeringsvärde vid ränteaflösning böra upptagas till sammanlagda

beloppet af hemmanets och derifrån under nyssberörda vilkor afsöndrad

lägenhets taxeringsvärde; och torde, derest lägenheten i kameralt afseende

lyder under flera hemman eller hemmansdelar, härledande sig merändels deraf,

att afsöndringen skett från oskiftad mark, dem emellan efter mantalet lägenhetens

taxeringsvärde böra fördelas.

22:o. I afseende på verkställigheten hafva Komiterade vidare föreställt

sig:

a) att jordegare, hvars egendom är med aflösningsbar ränta belastad,

hvarom en hvar lätt kan sjelf förvissa sig, särdeles om någon lättfattlig undervisning

om grunderna för ränteaflösning och sättet derför i tryck göres

allmänt tillgänglig, har att, om han vill begagna lösningsrätten, derom hos

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande göra ansökning, med bifogande af

erforderliga handlingar till bestyrkande af sin eganderätt till egendomen och

intyg af vederbörande uppbördsförvältning om och hvilka lägenheter år 1862

varit derifrån afsöndrade och deras taxeringsvärden.

I) att, om lösningssumman på en gång inbetalas, bevis af Länets Ränteri

om medlens nedsättning derstädes bör samtidigt till Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande af jordegaren aflemnas, vid äfventyr, att ansökningen i

annat fall icke till pröfning upptages.

c) att ansökning, som åsyftar aflösning genom lösningssummans inbetalning

amorteringsvis, bör betraktas såsom bindande för en hvar, som efter

ingifvandet deraf kan blifva egare af jordegendomen till större eller mindre

del.

d) att lösningssumman i detta fall blifver en gravation å egendomen

lika utmätningsgild som räntan. (Jfr 17:o.)

e) att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes beslut i fråga om

ränteaflösning icke behöfva Kammar-kollegii pröfning underställas, utan är

det nog, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eger, i likhet med hvad

för skatteköp är stadgadt, att om tillåten ränteaflösnings antecknande i jordeboken

förordna, med åliggande att derom hos Kollegium göra anmälan.

f) att det, för att bestämma hvad inflytelse gjord ansökning om ränteaflösning

må på derefter skeende debitering af räntan utöfva, är angeläget,

23

att någon viss tid utsattes, inom hvilken den jordegare, som åstundar att

från och med det löpande året beräkna aflösningen och följaktligen, i händelse

af full inbetalning, njuta afkortning å räntan och, i fall af amortering,

erlägga dubbelt räntebelopp och derför debiteras, bör hafva med ansökning i

ämnet till Läns-styrelsen inkommit; hvilken tid Komiterade ansett böra, för

undvikande af oreda i räkenskaperne och behof af restitution eller efterdebitering,

utsättas sålunda, att Häradsskrifvaren må kunna vara om Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes beslut förständigad, innan arbetet med

räntans debitering i allmänhet börjar.

23:o Komiterade hafva bland svårigheter, som möta utförandet af deras

förslag, omnämnt såsom en ganska betydande den för vårt land egendomliga

inrättningen af räntornes och kronotiondens indelning eller anvisning

till vissa särskilda ändamål, om upphörande hvaraf och dessa grundskatters

indragning till Statsverket och ersättning med kontanta anslag, frågor tid

efter annan förevarit utan att likväl leda till någon fullständig förändring;

men, då det torde kunna föreses, att en sådan åtgärd, i hvad fall som helst,

icke synnerligen länge kan uteblifva, hafva Komiterade, öfvertygade om nyttan

och tidsenligheten deraf, tillstyrkt: att indelta räntor och kronotiondeanslag

(med undantag af dem, som åligga hemman och lägenheter, af hvilka

något besvär i stället utgöres) måtte till Statsverket indragas samt embetsoch

tjenstemän, verk, inrättningar, kyrkor och fromma stiftelser, hvilka för

närvarande åtnjuta sådana indelningar, deremot tilläggas ersättning genom

statsanslag, som, intilldess annorlunda kan blifva ordnadt, torde böra motsvara

indelningarnes värde efter årligt medelmarkegångspris.

24:o Skulle en sådan indragning anses icke kunna ega rum, i hvilket

fall räntetagare eger rätt till ersättning, beräknad jemväl efter medelmarkegång,

för liden minskning så väl genom räntans förvandling till penningar

som genom aflösning, synes böra föreskrifvas, dels att aflöst räntebelopp i

första rummet skall afgå på Kronans behållning, der sådan finnes, och hvad

derefter återstår afkortas på indelt ränta, dels ock att, om ränta är indelt

till flera föremål, den eller de indelningar, som kunna helt och hållet eller

till större delen försvinna, främst räknas för allösta, allt med iakttagande af

jemn öresberäkning.

25:o Såsom en följd af deras framställda grundsatser om nödvändigheten

för jordbruksnäringen af ett väl afvägdt förhållande emellan grundskatternas

belopp och jordegendomens afkastning, hafva Komiterade ansett,

att ett sådant förhållande äfven vid nya skattläggningar icke få öfverskridas;

men enär uti nuvarande, i allmänhet föråldrade skattläggningsmethoder

större anpart af jordens afkastning för Kronans räkning är afsedd, än rimligen

bör uttagas, hvilket missförhållande endast afhjelpes dymedelst, att jor

-

24

den vid skattläggning synnerligen lågt uppskattas; och enär, om dessa methoder

skulle, efter antagande af Komiterades förslag, fortfarande begagnas,

sålunda bör tillgå, att, efter åsättande af mantal med jordeboks- och mantalsräntor

och dessas förvandling i ny persedelränta, den sistnämnda åter

omsättes i penningar och slutligen jemkas efter egendomsvärdet, hvilket tillvägagående

dock med skäl kan''anses allt för vidlyftigt och inveckladt; hafva

Komiterade föreställt sig, att, om ränteaflösningen medgifves, det måste blifva

nödvändigt att, med upphäfvande af nu gällande methoder, föreskrifva en

ny sådan, hvilken för hela riket kunde lända till efterföljd, och dervid såsom

allmänna grunder kunna föreslås: att uppskattning af jordvärdet i penningar

bör ske af en skattläggnings-nämnd, bestående af Landtmätare, Kronofogde

och Häradsskrifvare samt en eller två i landtbruk erfarne män; —

att desse förrättningsmän, efter bestämmande af nämnde värde, utsätta grundskatten

äfven i penningar till | procent af detsamma; — att detta grundskattsbelopp

fördelas i ränta och kronotionde sålunda, att antingen en viss

andel aftages och efter gifvet värde förvandlas i spanmål till kronotionde,

eller ock att denna, såsom nu, bestämmes i förhållande till åkerjordens rymd

och afkastning samt medelvärdet deraf i jemnt tal fråndrages grundskattebeloppet,

hvarefter den i ena eller andra fallet qvarblifna delen af samma

belopp blifver fast ränta i penningar; — och att för mantalets bestämmande

antingen kan användas en medelberäkning af hvad taxeringsvärdet å ett

helt mantal inom socknen utgör eller ock ett visst belopp af grundskatt

t. ex. 100 eller 150 Riksdaler fastställes såsom måttstock, hvarjemte något

minimum af jordvärde eller grundskatt bör stadgas, under hvilket mantal

icke skall jordlägenhet åsättas.

26:o Komiterade hafva ansett fråga kunna uppstå, huruvida ränteaflösning,

enligt deras förslag, kan åvägabringas, innan den under arbete varande

nya jordebok för riket blifvit färdig och granskad, och funnit sig icke

kunna afbidandet häraf tillstyrka.

27:o Efter sålunda afslutad utredning af frågan om grundskatternas

inlösen hafva Komiterade, som icke ansett sig tillhöra uppgöra förslag till

de författningar i ämnet, som komma att behöfvas, i händelse de ifrågaställa

åtgärderna finnas ändamålsenliga, utan inskränkt sig till att endast

angifva grunderna för de föreslagna förändringarne jemte några iakttagelser

i afseende på verkställigheten till upplysning och ledning vid ett blifvande

författningsarbete, funnit sig böra för en lättare öfversigt, sammanfatta

nämnde grunder, sålunda:

a) räntan sättes i penningar efter beräkning af medelvärdet emellan

1834—1853 årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris.

25

b) egare af hemman eller skattlagd lägenhet, med undantag för de

på kavalleriet och båtsmanshållet indelta rusthåll äfvensom för hemman och

lägenheter, indelta till annat besvär, så länge sådant besvär fortfar, skall

vara berättigad att, under iakttaganden, som nedanföre sägas, af hemmanets

eller lägenhetens ränta aflösa det belopp, hvarmed räntan, i förening med

kronotionden, den sistnämnde beräknad till samma medelvärde, som för räntans

förvandling till penningar är bestämdt, öfverstiger \ procent af det

hemmanet eller lägenheten för år 1862 åsätta taxeringsvärde, dock att, om

räntan icke uppgår till det belopp, som får aflösas, endast densamma,

men icke kronotionden, hvilken skall förblifva orubbad, såsom aflösningsbar

anses.

c) ränteaflösning må ske antingen medelst inbetalning på en gång af

en lösningssumma, motsvarande 16f gånger det aflösningsbara räntebeloppet,

hvilken inbetalning skall verkställas före debiteringen af räntan för löpande

året, så vida afkortning af densamma för det året vill tillgodonjutas, eller

ock medelst erläggande samtidigt med kronouppbörden under 12 på hvarandra

följande år af den aflösningsbara räntans dubbla belopp.

d) derest i jordeboken upptaget särskildt hemman eller skattlagd lägenhet,

hvarå aflösningsbar ränta finnes, eges af flere, skall en hvar delegare

vara berättigad att för sin brukningsdel aflösa derå belöpande aflösningsbara

ränteandel medelst lösningssummans inbetalning på en gång, såsom förut är

sagdt, men aflösning medelst amortering må icke ske, med mindre än att

samtlige delegare i den jord eller i förut icke frilöst andel deraf, hvars ränta

till aflösning ifrågakommer, derom sig förena.

e) indelta räntor och tiondeanslag, med undantag af dem, som äro påförda

hemman och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres, indragas

till Statsverket emot ersättning till räntetagare medelst Statsanslag,

hvilka, intilldess annorlunda kan blifva ordnadt, böra motsvara indelningarnes

värden efter årligt markegångspris. Kommer sådan indragning icke att

ega rum, bör räntetagare vara berättigad till ersättning, beräknad jemväl

efter medelmarkegång för liden minskning så väl genom räntans förvandling

till penningar som genom aflösning; och bör, i detta fall, aflöst räntebelopp

i första rummet afgå på kronans behållning, der sådan finnes, och hvad derefter

återstår afkortas på indelt ränta, samt, om ränta är indelt till flera

föremål, den eller de indelningar, som kunna helt och hållet eller till större

delen försvinna, främst räknas för aflösta.

j) inflytande aflösningskapital samt årsbetalningar böra uti Kronans

räkenskaper under särskild titel uppföras och redovisas.

4

26

g) ny skattläggningsmethod för riket, stödd på ofvan nämnda förhållanden

emellan grundskatt och jordvärde, bör, med upphäfvande af nu gällande

särskilda methoder, fastställas.

Ifrån det förslag, derför nu redogjorts och hvarom pluraliteten inom

Komitéen, eller Landshöfdingen Friherre Ahlströmer, Possessionaten, numera

Herr Stats-rådet Ehrenheim och förre Riksdagsmannen Erik Erssoa sig förenat,

hafva följande skiljaktiga meningar yttrats, nemligen:

En ledamot, Possessionaten Grefve de la Gardie, har reserverat sig

emot Komitéens förslag så väl angående en partiel aflösning af grundskatterna

som angående persedelräntornas förvandling till fix penningeränta, och hufvudsakligen

afgifvit följande yttrande beträffande

Grundskatternas aflösning.

28:o Enligt 1864 års Riksstat och generalsammandrag öfver bevillningen

befinnes beskattningen utgöra, för 1000 Riksdalers kapitalvärde, på

jordbruksnäringen 4 Riksdaler 83-j öre och på andra näringar 1 Riksdaler

28 öre, hvaraf synes, att de många olika näringar, som under tidernas lopp

uppvuxit vid sidan af jordbruket, ingalunda bidraga, i förhållande till sin

förmåga, i bärandet af Statens bördor, utan låta dessa i nog dryg mån fortfarande

hvila på jordbruksnäringen, så att ett kapital, användt i denna, belastas

med nära nog fyra gånger högre skatt, än om det användes i andra

näringar, till undanrödjande af hvilken orättvisa och ojemna fördelning utjemnane

af grundskatterne emellan de särskilda jordfastigheterna, äfven om

den vore verkställbar och icke omöjlig, ej gör tillfyllest, utan den enda möjliga

utvägen är en total och obligatorisk aflösning af dessa skatter genom

amortering under en längre tidsföljd till så billiga vilkor, att de i sig innebära

en partiel efterskänk, samt Statens tillskjutande af hvad, som utöfver

den årliga amorteringen erfordras för att genom accumulering under samma

tidsrum bilda ett kapital, hvilket alltid borde oförryckt bibehållas och hvars,

emot grundskatternes belopp svarande ränta då utgjorde Statens stadigvarande

ordinarie inkomst.

29:o Om man — för att ingå i ett föreställningssätt, hvars riktighet

denne ledamot ej ville erkänna, men som möjligen kan göra saken tydligare

27

— antager grundskatterna utgöra ränta å 5 procent å eu Statens i jorden

egande fordran och det bestämdes, att Staten hädanefter åtnöjde sig med 4\

procent ränta å samma kapital, emot det att af räntegifvarne årligen derutöfver

erlades en procent (d. v. s. i allt 5£ procent, d. v. s. grundskatternes

belopp + Tydel deraf) i amortering, tills genom accumulering efter samma

räntefot, d. v. s. efter 39 år (38 år 263 dagar) kapitalet vore bildadt, så

vore detta visserligen en efterskänk, men som, då jorden under denna tidrymd

antagligen gått genom många händer, ej egentligen kunde sägas hafva

tillfallit den ene eller andre egaren, af hvilka dock alla, hvar i sin mån,

bidragit till amorteringen samt jemte alla andra samhällsmedlemmar dragit

sin del till fyllandet af det genom den dubbla operationen orsakade årliga

deficit. Med bibehållande af Statens nuvarande inkomster under grund skattetitel

blefve nemligen ej mer än 11ö:del af dessas belopp, d. v. s. y procent af

kapitalet öfrig till accumuleringen, men för att under 39 år efter en räntefot

af 5 procent bilda ett visst kapital fordras att årligen afsätta Ty.dels procent

af samma kapital, — skilnaden p,:dels procent (eller af grundskatternas

belopp) blefve sålunda hvad, som årligen borde genom bevillning eller på

annat sätt fyllas, för att Staten vid grundskatternas upphörande skulle ega

ett kapital, lemnande en mot dem svarande ränta.

30:o a) någon aflösning kan ej ifrågakomma af grundskatt, hvilken

med eganderätt af enskild person eller verk och inrättningar innehafves, således

ej af frälseränta, utan endast af den, som till Staten utgcres, men

denna i hvad form den än utgår;

b) aflösning kan ej heller ifrågakomma för dem, som med blott besittningsrätt

innehafva jorden och ej äro egare af densamma, hvarföre jord af

krononatur, hvartill åborätt eger rum, icke får lösas från grundskatt, innan

skatterätt dertill förvärfvats;

c) aflösningen bör omfatta all den ränta och kronotionde utaf skatte

och frälse jord (presternas utlagor dock undantagna), som är Kronan behållen,

äfvensom den, som Kronan anslagit till vissa ändamål, såsom aflöning

åt militärer, civile och ecklesiastike embets- och tjenstemän, underhåll af verk

och inrättningar, augment till rusthåll m. m.;

d) då skyldigheten att prestera rustning för de på kavalleriet samt

båtsmanshållet och äfven i vissa orter på knektehållet indelta hemman endast

är ett dessa hemman ålagdt sätt att utgöra grundskatter, hvilka annars

skulle ingå till Kronan, måste också denna prestation räknas till sådana

skatter, som få aflösas, samt, för iakttagande af jemlikhet, egare af berustad

skattejord medgifvas rättighet att derifrån lösa sig medelst erläggande —

icke af ett kapital svarande emot dess grundskatt, d. v. s. den ränta, och i

vissa orter, den tionde som under rustningen inbegripes, utan — af en

28

summa svarande, efter enahanda amorteringsgrund som för öfrig grundskatt,

emot den effektiva kostnad, hvartill utgörandet af rustningen, efter afdrag af

möjligen anslaget augment, uppgår eller vid de afsutna regeinenterne skulle,

i händelse af uppsittning, uppgå, dock att aflösningens utsträckande till

rusthållen göres vilkorlig i så måtto, att den endast får ega rum, der rusthållarne

förbinda sig att fortfarande allt framgent utgöra rustningen emot

åtnjutande, sedan aflösningen blifvit fullgjord, af Staten utaf full ersättning,

en gång för alla bestämd till samma belopp, hvartill den i och för aflösningen

beräknade totalkostnaden uppgår, men förvandlad i säd att efter

hvarje års medelmarkegångspris betalas;

e) Under aflösningen bör ock inbegripas rusttj ensten af frälset, dervid

till grund för aflösningen lägges detta onus sådant, som det för närvarande

befinnes och utgår.

31:o Något hinder för aflösningens företagande när som helst bör icke

finnas i den pågående granskningen af jordeboken.

32:o De under aflösningen inbegripna skatter och onera komma att

under hela aflösningstiden orubbadt utgå, på sätt hittills skett (eller med

de rättelser, hvartill granskningen af jordeboken möjligen kan föranleda) och

vid debiteringen endast en tiondedel af beloppet tilläggas.

33:o På sätt Komitéen föreslagit bör dels Staten erhålla samma förmånsrätt

till aflösningsprocenten, som den eger i afseende på sjelfva räntan

och tionden, och dels denna sednare, der den ej ännu är till visst belopp

fastställd, beräknas, intilldess sådant sker, till det belopp, hvarmed den sednast

utgått.

34:o Storleken af de penningebelopp, som en aflösning efter dessa

grunder skulle omfatta, blefve naturligtvis beroende af huru många åboer å

kronohemman genom verkställda skatteköp gjorde sig aflösningsrätten till

godo, och kan derföre ej på förhand bestämmas; men enligt de Komitéens

betänkande vidfogade tabeller blefve maximum:

Ordinarie ränta, med afdrag af presternes utlagor samt justitie-, militie- och

landtstats-boställs-räntorna.................. 4,679,994: 73

Kronotionde.............................. 1,775,921: 65

6,455,916: 38

285,000: —

68,825j 98 353^25: 98

Summa R:dr 6,809,742: 36

hvartill kommer:

Rusthållen utöfver afqvittade räntor

Rusttjenstbevillningen....... . .

29

eller i rundt tal 6,800,000 Riksdaler, erfordrande till amorteringens och

accumuleringens fullständiga genomförande, ett årligt tillskott under 39 år af:

Räntegifvarne (utöfver ränta och tionde)...........R:dr 680,000 —

Staten.............................. „ 541,000 —

35:o Med afseende å den stora vigt det ligger uppå aflösningens totala

genomförande kunde sättas i fråga, om ej skäl vore att, med upphäfvande

af nu gällande förordningar angående skatteköp, ställa dessa i samband med

aflösningen, så att äfven skatteköpandet blefve obligatoriskt och finge verkställas

genom amortering under enahanda tidrymd.

36:o Slutligen har denne ledamot uppfattat sina anmärkningar emot

Ivomitéens aflösningsförslag vara hufvudsakligen A.) Aflösningen skulle endast

blifva partiel med afseende å beloppet af den grundskatt, som finge aflösas;

— B.) Aflösningen skulle vidare blifva endast partiel med afseende på det

slag af grundskatt, som finge aflösas; — C.) Aflösningen skulle blifva fakultatif;

— och D.) Aflösningsvilkoren äro på en gång för dryga och för

billiga; till följd af hvilka alla, vidare utvecklade förhållanden denne ledamot

ansett: att den af Komitén föreslagna aflösningsrätten endast i högst få

fall skulle komma att begagnas; •— att, der den komme att begagnas, sådant

skulle medföra en jemförelsevis allt för dryg uppoffring å Statens sida;

— och att, äfven om den komme att i hela sin utsträckning begagnas, föga

eller intet dermed vore vunnet, emedan nära nog samma ojemnheter och

samma skäl till klagan skulle förefinnas och uppstå.

Perscdelräutoriias förvandling till fix pcimiiigcränta.

o

37:o Åtgärden innebär en den mest direkta skänk till jordens nuvarande

innehafvare. Komitéen förklarar visserligen penningevärdets fallande

verka endast omärkligt och så småningom, men dess beräkningar visa dock,

att ensamt under den korta tidrymden af föga mer än 30 år eller från 1830

till 1862 grundräntornes penningevärde stigit med ej mindre än omkring

25 procent. och i sjelfva verket innebär det pris å persedlarne, hvartill

Komitéen vid persedelräntornas förvandling till fix penningeränta ansett sig

högst kunna gå, en efterskänk af 300,000 Riksdaler eller 5,87 procent af

grundskatternes lösningspris ar 1862. Enär persedlarnes lösningspris är beroende

af årliga markegångssättningar, kan dess höjande, då jordens afkastning

i samma mån stigit, icke innebära något skattebördans ökande,

hvarföre någon efterskänk på denna grund ej är påkallad och kan endast

blifva det ur synpunkten af skattebördornas ojemna fördelning de olika

30

yrkena emellan, men detta sätt för skattebördornas ntjemnande är, utom det

att lindringen då borde tillgodokomma äfven de räntegifvare, som utgöra sina

räntor i form af naturaprestationer, vida sämre än en aflösning. Först i den

händelse en total aflösning skulle vara alldeles omöjlig, bör utvägen af persedelräntornas

förvandling till fix penningeränta tillgripas, i hvilket fall dock

skattelindringen ovilkorligen bör utsträckas äfven till de räntegifvare, hvilkas

räntor medelst naturaprestationer utgöras.

38:o. Enligt Komitéens förslag skulle Statens inkomster för all framtid

lida en årlig minskning genom förvandlingen af persedelräntorna till fix

penningeränta af 300,000 Riksdaler och genom den partiella aflösningen, så

vida den fullständigt begagnades, af 133,333! Riksdaler, eller tillsammans

433,333| Riksdaler, hvilken summa endast med omkring 110,000 Riksdaler

understiger det belopp, genom hvars årliga tillskjutande från Statens sida under

allenast 39 år en fullständig aflösning skulle kunna åvägabringas.

Tvänne ledamöter, Kammar-rådet Charpentier och Revisions-sekreteraren,

Friherre Leijonhufvud, hafva yttrat hufvudsakligen följande:

39:o. Grundskatterne i deras närvarande skick trycka en icke obetydlig

del af jordegendomen allt för hårdt genom att medtaga så stor anpart af

dess behållna afkastning, att egendomen qvarhålles vid lågt kapitalvärde och

jordbruksnäringen i sin helhet hindras från den förkofran, den annars kunde

vinna. Rättelse af detta missförhållande, der det förefinnes, är synnerligen

behöflig, men dertill är förmedling till mantal och ränta af öfverbeskattad

jordegendom, på sätt författningarne redan medgifva, icke ändamålsenlig.

40:o. Då grundskatterne öfverskjuta en half procent af egendomens

värde eller med andra ord uppgå till mera än 10 procent af den behållna

afkastningen, utgör det Överskjutande beloppet, på sätt Komitéen ock antagit,

en skattebörda, som, om möjligt, bör aflyftas, men detta mål kan icke

vinnas genom den föreslagna partiella aflösningen af räntan, utan det enda

medel, hvarigenom den åsyftade lättnaden kan beredas, är en eftergift af det

för höga skattebeloppet.

41:o Denna eftergift bör likväl icke lemnas på en gång, utan torde,

då den minskning, som derigenom skulle uppstå i räntans belopp, sannolikt

icke komme att öfverstiga 1,000,000 Riksdaler, tjugu år lämpligen kunna

bestämmas för dess åvägabringande, då man hade att beräkna en progressif

afskrifning af 50,000 Riksdaler för det första året, 100,000 Riksdaler för

det andra o. s. v.

42:o För en sådan eftergift är, likasom för den af Komitéen föreslagna

partiella ränteaflösning, persedelräntans omsättning till penningar nödvändig,

men dervid bör ett högre pris, än ,det Komitéen förordat, tagas till grund

eller 1865 års medelmarkegångspris.

31

43:o I öfverensstämmelse härmed bör ock samma års taxeringsvärde

antagas såsom egendomsvärde vid den beräkning, som skall ske för bestämmande

af hvad räntebelopp, som komme att qvarstå, och hvad som borde

eftergifvas.

44:o Hvarken ränteaflösning eller ränteeftergift kan likväl ändamålsenligen

gå i verkställighet utan att förberedas genom indragning till Statsverket,

emot behörig ersättning, af de till tjenstemäns aflöning och andra

föremål indelta räntor och tionde-anslag.

45:o På grund af hvad sålunda anförts hafva dessa tvänne ledamöter

tillstyrkt:

1) att räntor och tionde-anslag, med undantag af dem, som äro påförda

hemman och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres, må

till Statsverket indragas emot ersättning till indelningshafvare medelst statsanslag

;

2) att räntan må sättas i penningar efter 1865 års medelmarkegångspris

å nuvarande räntepersedlar, samt

3) att hvad, som af den'' till Kronan derefter utgående ränta i förening

med kronotionde, den sistnämnde beräknad efter nyssnämnda pris, öfverstiger

en half procent af hemmans eller lägenhets för år 1865 bestämda taxeringsvärde,

må eftergifvas genom det Överskjutande räntebeloppets afskrifning

under 20 år med en tjugondedel om året.

Till en början anse sig Collegierna böra framställa den anmärkning,

att, ehuru på jordbruksnäringen hvilar en betydande skatt i dels räntor och

dels tionde, och fastän densamma uti olika grad betungar hemman ej allenast

af skiljaktig, utan ock af enahanda natur, så utgör dock, på sätt af Komiterede

blifvit anfördt och numera äfven allmänt erkännes, tillvaron af denna

redan under en aflägsen tid till visst belopp, i hufvudsakligen persedlar bestämda

och i flera mansåldrar vid skedda köp och öfverlåtelser i beräkning

tagna grundskatt icke någon orättvisa emot de nuvarande egarne.

Den af Rikets Ständer till erhållande af utredning i främsta rummet

framställda fråga, huruvida jordens frigörande från grundskatt genom kapitalisering

eller på annat sätt kan vara för Staten eller den enskilde fördelaktigare

än nuvarande sätt att utgöra denna skatt, har blifvit af pluraliteten

bland de Komiterade nekande besvarad, och Collegierna kunna icke annat

än med desse Komiterade instämma deruti, att det för Staten bör betraktas

32

såsom en betydande förmån att i grundskatten ega en till beloppet oföränderlig,

lätt beräknelig ständig inkomst af det mest säkra kapital inom national-törmögenheten,

— en förmån, hvilken ej utan vigtiga skäl bör uppoffras.

Huruvida åter det för jordbruksnäringen och dess idkare skulle blifva till

synnerlig fördel, om tillåtelse meddelades att aflösa grundskatten medelst inbetalning

antingen på en gång eller under vissa år af ett kapital, så stort

att räntan derå lemnade det allmänna fullgod ersättning för grundskatten, är

ett ämne, hvilket Kammar-Collegium i underdånigt utlåtande den 20 Januari

1860 sökt utreda, och då Collegierna nu i underdånighet åberopa och

instämma uti hvad i ifrågavarande hänseende är vordet derutinnan hufvudsakligen

anfördt, tillåta Collegierna sig dertill endast lägga, att de årliga

besparingar, en landtbrukare må vara i tillfälle verkställa, synas, med större

gagn än till grundskattens aflösning, kunna af honom användas vid sjelfva

landtbruket, vare sig till anskaffande af bättre kreaturs-racer och åkerbruksredskap,

verkställande af odlingar och afdikningar, öppnande af lättade kommunikationer

med flera åtgärder, hvarigenom egendomens årliga afkastning

kan utan särdeles tids-utdrägt eller svårighet ''på de flesta ställen höjas med

ett grundskatten mer än motsvarande belopp, hvarförutom för de jordbrukare,

hvilka möjligen skulle kunna anse sig icke i förenämnda hänseenden hafva

något öfrigt att uträtta, utväg numera finnes i alla Rikets delar beredd att

äfven genom smärre tid efter annan gjorda besparingar efterhand bilda sig

ett kapital till betryggande af ekonomiskt bestånd och afvärjande af den förlägenhet,

ett svårt år eller andra motgångar kunna medföra; och det lider

icke heller något tvifvel, att den med innehafvande af de flesta landsfastigheter

förenade skyldighet att såsom ränta och i kronotionde till Staten erlägga

en större eller mindre del af afkastningen, hvarigenom egendomens

försäljningsvärde nedsättes, lättar möjligheten för den mindre bemedlade, men

idoge och företagsamme landtbrukaren att med eganderätt förvärfva den jord,

hvaraf han skall sig nära, och åt hvars bringande till högre fruktbarhet och

värde han säkerligen, då den honom sjelf tillhörer och ej för en annans räkning

skötes, i än högre grad egnar sin omtanka och sitt arbete, till gagn

icke allenast för sig och sin familj, utan ock för det gemensamma fäderneslandet.

Men det tillhörer äfven Collegierna att under förutsättning af det, såsom

redan nämndt är, efter Collegiernas omdöme icke för handen varande

förhållande, att jordens frigörande från grundskatt skulle vara så väl för

Staten som den enskilde fördelaktigt, yttra sig öfver de två sätt att vinna

detta ändamål, som Komiterade omförmält, och hvilka jemväl efter Collegiernas

åsigt äro de enda, som dertill erbjuda sig, nemligen det ena efterskänkning,

vare sig på en gång eller småningom medelst skattebeloppets successiva

33

minskning, och det andra ett medgifvande för den skattskyldige att friköpa

sig från skattens erläggande med en efter vissa grunder beräknad löseskilling,

eller den sa kallade kapitaliseringen.

Då, såsom för gifvet lärer få antagas, skyldigheten att utgöra grundskatten

icke innefattar någon orättvisa emot de nuvarande jordegarne, torde

en eftergift deri icke skäligen böra ifrågasättas i annat fall, än att skatten

finnes vara sa betungande, att den bildar ett hinder för jordbrukets framsteg

och förkofran. ^ Att förhållandet åtminstone icke i allmänhet är ett sådant

hafva Rikets Ständer i den underdåniga skrifvelse den 18 December 1857,

hvilken framkallat Kammar-kollegii förenämnda underdåniga utlåtande af

den 20 Januari 1860, sjelfve förklarat, och Kollegierna kunna icke heller

föreställa sig, att jordbruksnäringens tillstånd är så bekymmersamt. Då

grundskatten blifvit till sitt belopp bestämd med hänseende till den afkastjordegendomen

för ett par sekler tillbaka ansågs kunna lemna, då försäkran

är gifven, att denna skatt icke, till följd af redan skedda eller framdeles

verkställande odlingar och förbättringar, någonsin skall förhöjas, och

då liera den fasta egendomen belastande skatte-titlar blifvit under den sednare

tiden afskaffade, kunna Kollegierna icke finna, att denna skatt, om än

ojemnt fördelad, kan nu mera än förr, vara till hinder för jordbrukets alltmera

stigande utveckling och utgöra orsaken till det betryck, hvaröfver landtmannen

för det närvarande klagar. Detta måste hafva helt andra anledningai

och föga kunna på ett varaktigt sätt afhjelpas genom åtgärder i den

riktning, hvarom nu är fråga. Skulle icke desto mindre Eders Kongl. Maj:t

och Riksdagen finna, att för den, i förhållande till värdet hårdast beskattade

jorden, någon eftergift, större eller mindre, rättad allt efter hvad Staten anser

sig kunna utan olägenhet afstå, bör ega rum, så anse Kollegierna någon

bättre mätare af detta värde icke för- det närvarande vara att tillgå än det

vid be\ illningstaxering åsätta belopp, ehuru visserligen medgifvas måste, att

denna uppskattning, om än inom samma distrikt erbjudande eu någorlunda

tillförlitlig grund för bedömandet af egendomsvärdet, dock, när egendomar

uti särskilda distrikt eller län med hvarandra skola jemföras, på långt när

icke utvisar förhållandet, sådant det i sjelfva verket är, och således utan

tvifvel skall gifva anledning till många anmärkningar och icke obefogadt

missnöje, då derpå skulle grundas icke allenast såsom nu upptagandet af en

mindre betydlig bevillningsafgift, utan ock befrielsen för all framtid från utgifvandet

af en större eller mindre del af den egendomen åsätta grundskatt.

Beträffande åter grundskattens kapitalisering, i fall en sådan, men ej

någon eftergift deri, skulle finnas böra ega ruin, så framställer sig först den

fråga, huruvida kapitaliseringen bör en hvar jordegare såsom skyldighet

5

34

åläggas eller om på hans egen pröfning och afgörande bör lenmas beroende,

aft en dylik verkställa. Medgifvas måste, att, om en aflösning anses för

Staten och den enskilde af den vigt och det gagn, att densamma bör af det

allmänna understödjas och befrämjas, och utan ett sådant understöd lära få

bland Rikets jordbrukare vilja derpå ingå, så är det lämpligast, att den sker

för alla med ränta och tionde belastade hemman och lägenheter; men Kollegierna

äro af den tanka, som ock blifvit uti Eders Kongl. Maj:ts Nådiga

skrifvelse till Kammar-kollegium den 6 November 1860 uttalad, att jordens

friköpande icke kan någon såsom tvång åläggas. För den händelse de betänkligheter,

som för ett dylikt åläggande hittills mött, skulle numera anses

hafva förlorat sin vigt, synes den årliga amorteringen böra ske endast med

en ringa del af grundskattens belopp, en tionde- eller kanske en tjugondedel

deraf, men om derigenom också vinnes hvad vid en tvungen aflösning är

oeftergiflig!, eller att icke någon finner sig af inbetalningen mera märkbart

besvärad, så uppstår dock derigenom den olägenhet, att då skattefriheten

först efter en eller annan mans-ålder skulle inträda, svårligen någon skulle

med intresse omfatta en anordning, af hvilken icke han sjelf och knappast något

af hans barn skulle hemta den beräknade lättnaden. Lemnas det åter jordegaren

öppet att efter behag aflösa eller icke aflösa grundskatten, sa är att

förutse, att, derest sådant verkställes, sker det främst och hufvudsakligen af

dem, hvilka innehafva den jemförelsevis minst onerade jorden eller äro i

ekonomiskt hänseende bäst lottade, och att den uppoffring, Staten för åtgärdens

underlättande och befrämjande utan allt tvifvel måste underkasta sig,

icke kommer dem till godo, hvilka af lättnaden skulle mest vara i behof,

hvarförutom den redan nu öfverklagade ojemnheten i jord beskattningen på

detta sätt skulle betydligen förökas. Vid tillämpningen skulle ock en sådan,

den skattskyldige icke ålagd utan endast medgifven aflösning, antingen den

blefve partiel eller fullständig, medföra många svårigheter och invecklade

förhållanden, deribland'' äfven den, att då de flesta hemman äro klufna i

mindre delar, blefve i det fall att icke alla aboerna, utan blott en ellei

annan bland dem friköpte sin andel, det omöjligt att, utan föreskrift om jordeböckers

upprättande efter helt andra grunder än de hittills följda, utreda förhållandet,

helst åboerna å särskilda hemmansdelar kunna hafva lika namn

under den längre eller kortare tid hemmansdelarne varit i flera personers ego.

Sedan Kollegierna nu omförmält de betänkligheter och svårigheter, som

möta grundskattens kapitalisering, vare sig tvungen eller endast medgifven,

så och för den händelse att dessa icke anses vara af den vigt, att till följd

deraf fråga derom bör vid detta tillfälle förfalla, tillhör det Kollegierna att

meddela yttrande jemväl om lämpligaste sättet och omfanget af en dylik aflösning.

35

Komitevade hafva förklarat, dels att under benämningen: grundskatt

bör förstås endast Kronans ränta och tionde, men de s. k. presternas utlagor

icke vara att till sådan skatt hänföra, och dels att det dem i nåder lemnade

uppdrag angår blott grundskatt i nämnda bemärkelse, således icke de skyldigheter,

som under gemensamt namn af allmänna besvär, såsom väghållning,

skjuts, rotering m. m. jordegendom åligga, ej heller frälseränta eller den

grundskatt af hemman och lägenheter, hvilken enskild man eller verk och

inrättningar med eganderätt innehafva; och få Kollegierna i dessa åsigter

instämma.

Om utlösningen al grundskatterna prölvas ändamålsenlig, anse Kollegierna

en fullständig aflösning af ränta och kronotionde, den sednare, så vidt

den utgår efter markegång, vara att föredraga framför en partiel aflösning

af räntan; och Eders Kongl. Maj:t har jemväl i högstberörda nådiga Bref

deri 6 November 1860 förklarat, att, så vida någon likhet i fråga om grundbeskattningen

skall vinnas, en frigörelse från alla grundskatterna måste

ega ruin.

Lika med Komiterade anse Kollegierna det vara klart, att lösningsrätt

icke kan tillkomma annan än egare af jord och således icke den, som allenast

med åbo- och besittningsrätt deraf är innehafvare.

Hvad särskildt angår kronotionden, så förekommer väl, att den för åtskilliga

hemman icke blifvit för alltid bestämd, och Kollegierna få derföre, i

likhet med Komiterade, hemställa, att den vid uträkning af beloppet för en

möjligen blifvande skatteaflösning, bör upptagas till det mått och i de sädesslag,

hvarmed den sednast utgått.

Enligt Komiterades yttrande böra likväl icke alla grundskatter blifva,

föremål för aflösning, utan derifrån undantagas rusthålIsräntorna under såväl

indelta kavalleri-regementena som båtsmans-indelningen i Blekinge och Södra

Möre härad af Kalmar län.

Då, såsom Komiterade anmärkt, rustningsskyldigheten icke är någon

egentlig grundskatt, utan ett besvär, till hvars utgörande hemmanen vid indelningen

uppfördes efter uppskattad godhet, samt denna skyldighet för den

dermed belagda jorden icke kan upphöra så länge indelningsverket eger bestånd,

instämma Kollegierna uti Komiterades yttrande derom, att omförmälda

rusthållsräntor icke böra fä aflösas, likasom Kollegierna dela Komiterades

tanka derom, att hemman eller särskild skattlagd lägenhet, hvarå något visst

besvär är lagdt, för hvars utgörande räntan till större eller mindre del är

hemmans- eller lägenhets-egaren till godtgörelse anslagen, t. ex. gästgifverihemman

med indelt egen ränta, denna ränta icke bör till någon del fa af

-

36

lösas, sa länge besväret åligger hemmanet eller lägenheten; hvarjemte Kollegierna

biträda Komiterades framställning, att något hinder icke förekommer

för aflösning af augmentsräntor i de fall, då aflösning af hemmansräntor i

allmänhet kan tå ega rum, och att för augmentsränta, som aflöses, egaren af

rusthallshemmanet, till hvilken räntan utgått, är berättigad till godtgörelse af

Staten.

Rusttjensten åt trälset, hvilken väl är af grundskatts natur, men en

längre tid utgått under namn af bevillning, bör deremot enligt Kollegiernas

åsigt icke under aflösningen inbegripas, enär Kronan icke afsagt sig rättigheten

att fordra densammas utgörande in natura genom uppsättande af det

loidna ^frälse-rytteriet och den ersättning, som i rusttjenstbevillningen derför

nu utgår, alldeles icke motsvarar naturaprestationen. Af bevillningsbeloppet

kan derföre ej hemtas någon rättvis grund för aflösningen, och mycken svårighet

företer sig att beräkna värdet af naturaprestationen, hvilken endast

under krigstid skulle fullgöras.

På sätt så väl Kammar-kollegii underdåniga utlåtande den 20 Januari

1860 innehåller, som ock Komiterade föreslagit, bör Staten till utbekommande

af aflösningsproeenten hafva samma förmånsrätt, som den för det närvarande

eger i afseende på sj elfva räntan och tionden.

Hvad angår beloppet af den årliga aflösningsproeenten, åberopa Kollegierna

underdånigst hvad derom är af dem yttradt i sammanhang med frågan,

huruvida en allmän skatte-aflösaing må kunna åläggas; och torde i öfrigt

bestämmandet så väl af denna aflösningsprocent som af de uppoffringar

Staten bör för ändamålets vinnande göra, såsom beroende dels af hvad för

de, skatsskyldiga må finnas mest lämpligt och dels af Statens vilja och förmåga

att sådana uppoffringar sig underkasta, mindre utgöra föremål för Kollegiernas

gemensamma utlåtande, dock tillåta Kollegierna sig yttra den tanka

att, derest^ till beredande af ersättning i en framtid för den upphörande grundskatten,

någon del af Statens inkomster finnes böra särskildt afsättas, lämpligare,

än att deraf bilda ett stående räntebärande penninge-kapital, torde

vara att verkställa afbetalning å de skulder, Staten åsamkat sig för de

storartade jernvägsanläggningar, som under sednare åren blifvit företagna.

Rörande frågan, huruvida ränteaflösningen kan verkställas, innan den

under arbete varande nya jordebok för riket blifvit färdig och granskad,

hafva Komiterade yttrat, att, då vidlyftigheten af detta arbete icke tilläte att

förutse någon bestämd tid för dess afslutande, Komiterade ansåge sig ej kunna

tillstyrka afbidandet deraf, helst icke kunde antagas, att aflösningen genast

Md sm början vunne så stor utsträckning, att de gamla jordeböckerna icke

dervid skulle kunna begagnas till dess att den nya blefve att tillgå, och

den svåraste våda, som häraf vore att befara, skulle bestå deruti, att misstag

kunde ske om jordeboksnaturen af ett hemman eller lägenhet; men skulle

sådant fel, oaktadt den pröfning, som i hvarje förekommande fall bör af vederbörande

embetsmyndighet anställas, möjligen inträffa, syntes återgång i

laga väg kunna stå att vinna, derest rättelse ej på annat sätt kunde erhållas.

Väl finna Kollegierna, att något hinder för grundskattens aflösning icke

bör uppstå deraf, att nya jordeböcker icke blifvit i sin helhet upprättade

och fastställda, men då, såsom erfarenheten visat och Kammar-kollegium i

underdånig skrifvelse den 13 nästlidna September omförmält, uti de af Häradsskrifvarne

till åtlydnad af Kong!. Kungörelsen den 11 Maj 1855 verkställda

ränteförvandlingsuträkningar många betänkliga felaktigheter förefinnas,

de der, om samma uträkningar, innan de i Jordeboks-kontoret hunnit rättas,

blefve vid en ränteaflösning följda, skulle derpå öfvergå, samt den i bernälda

Kontor nu pågående granskning af ränteförvandlingsuträkningarne afser ej

blott hemmans och lägenheters räntor och kronotionde, utan äfven deras jordeboksnatur

samt mantal och nummer, anse Kollegierna att, först sedan sistnämnda

arbete blifvit afslutadt, aflösningen kan taga sin början. Enligt hvad

i sistnämnda underdåniga skrifvelse är vordet anmärkt bör dock, under förutsättning

att det för Kontoret nu anvisade årsanslag fortfarande utgår, denna

granskning vara till slut bragt innan utgången af år 1870, före hvilken tid

genomförandet af grundskattens aflösning ej eller torde ifrågakomma.

För den händelse ränteaflösning medgifves, hafva Komiterade föreställt

sig nödvändigheten deraf att, med upphäfvande af nu gällande skattläggningsmethoder,

en ny sådan blefve föreskrifven, hvilken för hela riket kunde lända

till efterföljd. Den nödvändighet Komiterade sålunda föreställt sig, kunna.

Kollegierna icke inse ega rum, utan äro tvärtom öfvertygade, att fastställande

af ny skattläggningsmethod till efterrättelse, vare sig blott för en viss ort

eller för hela riket, skulle ovilkorligen hafva till påföljd orättvisa och obillighet

i beskattningen. Frågan är icke ny. Redan uti underdånig skrifvelse

den 17 Maj 1835, sedan Kammar-kollegium den 8 December 1828 afgifvit

ett af Kong!. Maj:t i nådig proposition den 13 Februari 1829 gilladt och

jemväl af Rikets Ständer godkändt förslag till räntepersedlarnes förenkling,

gjorde Rikets Ständer hemställan om skattläggnings-författningarnes öfverseende

och granskning, men Kongl. Maj:t förklarade uti nådigt Bref den 5 Februari

1839 att denna hemställan icke borde till någon åtgärd föranleda,

med anledning af livad Kammar-kollegium uti underdånigt utlåtande den 28

December 1838 anfört, deribland jemväl förekommer, att en förändring i skattläggningsmethoderna

med tillhörande undervisningar för hvarje ort, ”med hvad

38

varsamhet den än tillvägabragtes till rättelse vid hädanefter skeende skattläggningar

å nya hemman, otvifvelaktigt skulle i de flesta fall medföra den

följd, att dessa hemman finge dels högre, dels lägre ränta sig åsätta, än efter

de gamla methoderna kommit i fråga, samt derigenom förorsaka ojemnhet i

beskattningsförhållandet emellan äldre, förut skattiagda hemman samt de i

sednare tider tillkomna, eller, om sådan ojemnhet möjligen kunde någon gång

undvikas, åtminstone uppväcka farhåga derför. Under denna förutsättning

har Kollegium antagit, att nyhemman borde fortfarande undergå skattläggning

efter de för orterna upprättade methoder, hvilka under 150 års tid varit

tillämpade och genom hvilkas oförändrade bibehållande odlaren blifver

tryggad emot högre beskattning än han vid odlingsföretagets början och fortgång

bort och kunnat påräkna.”

Jemte utfärdande af nådiga Kungörelsen den 11 Maj 1855 om ränteförenklingeu,

bief af Kongl. Maj:t uti nådigt Bref samma dag, kungjordt genom

Kammar-kollegii Kungörelse den 1 nästpåföljda Juni, förklaradt: att,

"då både rättvisa och billighet fordra”, att vid framdeles skeende skattläggningar

icke förfares efter andra grunder, än att räntor, som dervid åsättas,

”öfverensstämma med dem, hvilka redan äro öfriga hemman ålagda och, derest

förvandling ej skett, skulle hafva ifrågakommaså bör räntan först uträknas

efter ortens hittills gällande method och det sålunda bestämda beloppet sedermera

förvandlas till ny ränta efter enahanda beräkningsgrund och medelpris,

som för de äldre räntornas förvandling blifvit fastställda.”

På dessa skäl varder Komiterades ifrågavarande förslag af Kollegierna

i underdånighet afstyrkt, destoheldre som detsamma så mycket mindre är af

behof påkalladt, som numera högst sällan, emot förr, skattläggning af jord

ifrågakommer. Förhållandet blefve helt annorlunda, om ny skattläggning af

jord utan undantag inom riket påbjöds, i hvilket fall ny skattläggningsmethod

ock kunde erfordras.

I sammanhang med förslaget rörande grundskattens partiella aflösning,

och föi1 att möjliggöra densamma, hafva Komiterade hemställt, att till bestämd

ränta i penningar måtte förvandlas den del af räntan, som för närvarande

är satt i persedlar att lösas efter tioårigt medelmarkegångspris; och

ehvad aflösning i denna inskränktare omfattning eller ock fullständigt varder

stadgad eller medgifven, eller, om alla förslag i sådan riktning varda ogillade,

äro Kollegierna af den tanka, icke allenast att räntans omsättning i penningar

bör ega rum, utan ock att en så beskaffad omsättning bör utsträckas till

kronotionden.

Det kan icke bestridas, att genom fastställande af en fix penningeskatt

Statens inkomster af grundskatten, till följd af penningevärdets fall, i fram

-

39

tiden småningom minskas; men de fördelar, denna åtgärd bereder jordegaren,

äro af mycken vigt, äfven derföre att lian med lätthet kan beräkna sin skatt,

hvilket under nuvarande förhållande icke kan ske. Den omständighet, att

grundskatten genom omförmälda åtgärd under tidernas lopp kommer att minskas'',

torde destomindre å Statens sida böra utgöra något hinder för utförande af

samma åtgärd, som, jemte det jordbruket derigenom erhåller en lindring i

sina skattebördor, den medför en högst betydlig förenkling i uppbörds- och

redogörelseverket, hvarigenom nedsättning i antalet af de tjensteman, som

dermed nu hafva befattning, möjligen kan beredas. Då derjemte i betraktande

tages, att räntorna uti Skåne, Blekinge, Bohus län, Jemtland och Herjeådalen,

efter dessa landskaps förenande med Sverige, utan förvandling utgått

och följaktligen icke varit beroende af den förhöjning i varuprisen, som

uti öfriga delar af riket inträffat, torde det kunna anses med rättvisa och

billighet förenligt, att samma beräkningssätt öfver hela riket vidtages, så att

icke jordegarne uti vissa provinser må vidkännas tillökning uti sina skattebördor

genom förändring af varu-värdena, under det jordegarne i andra orter

icke drabbas deraf.

Beträffande nu grunden för persedelräntans och kronotionde-spanmålens

förvandling till ständig penningeskatt, så skulle, om härvid följdes medelpriset

för den 20-åriga perioden 1834—1853, eller samma värde, som vid skatteförenklingen

begagnades, förvandlingen lättast kunna utföras, emedan, hvad

räntan angår, densammas omsättning efter nämnda pris för de flesta län redan

blifvit uti Kammar-kollegii Jordeboks-kontor granskad och fastställd, samt

värdet af kronotionden endast i sådant fall behöfde uträknas, men då detta

medelvärde, enligt hvad Komiterade visat, är betydligt lägre än om medelpriset

för en sednare period antages och vid jemförelse med medelmarkegångspriset

för år 1862 skulle endast för ordinarie räntan minska Statens inkomst

med nära 624,000 Riksdaler, anse Kollegierna icke förenämnda tjuguåriga

medelpris, utan det för de sistförflutna 20 åren 1847 —1866 gällande böra

följas, hvarigenom, under det en vinst både för närmare och fjermare tid de

skattdragande beredes, förlusten eller uppoffringen för Staten dock icke blefve

större än att den skulle utan känbar olägenhet för öfriga skattdragande kunna

medgifvas.

Om deremot medelvärdet för någon kortare tid, t. ex. 10 år, antoges

såsom grund för omsättningen, kunde derunder genom öfvervägande antingen

missväxt eller ymnigare skörd icke ett lika tillförlitligt resultat uppkomma,

som af det nu föreslagna medelvärdet under de 20 sista åren.

Enligt al Komiterade uppgjord uträkning öfver värdet af ordinarie räntan

å krono- och skatte-egendomar, sedan boställs- och rusthålls-räntor, Uni

-

40

versitetens räntor af egna hemman samt gästgifvares och kleresiets friheter

blifvit frånräknade, utgjorde detsamma

enligt 1834 — 1853 årens medelpris..........R:dr 2,852,998: 2.

deraf anordnadt.............. 1,188,969: 31.

och Kronan behållet............ 1,664,028: 71.

samt enligt 1862 års medelpris................. 3,476,957: 20.

deraf anordnadt................. 1,438,354: 39.

och Kronan behållet............... 2,038,602: 81.

Enligt härstädes gjorda beräkningar öfver samma

ränta, uppgick den

enligt 1856 års medelmarkegångspris till omkring. . . . 3,130,860: —

deraf anordnadt................. 1,299,170: —

och Kronan behållet............... 1,831,690: —

samt jemlikt, 1866 års medelmarkegångspris

till omkring.......................... 3,368,218: —

deraf anordnadt................. 1,394,319: —

och Kronan bebållet................ 1,973,899: —

Medium af sistnämnda två medelpris, utgörande

medelmarkegången för åren 1847— 1866,

uppgår till.......................... 3,249,539: —

deraf anordnadt................. 1,346,745: —

och Kronan behållet............... 1,902,794: —

Yärdet af kronotionden, uträknad efter

de qvantiteter, som finnas upptagna i den vid

Komiterades underdåniga utlåtande lögade tabell

N:o 5 öfver anordnad och Kronan behållen

tionde, utgör följande belopp:

Efter 1856 års medelmarkegångspris:

Anordnad..................... 1,316,278: 83.

Kronan behållen................. 300,423: 63. i g ] 6 702- 46

Enligt 1866 års medelmarkegångspris:

Anordnad..................... 1,346,736: 67.

Kronan behållen................. 318,829: 57. ^ gg^ - gg.

Efter medium af sistnämnda två medelmarkegångspris,

innefattande medelmarkegången

41

för åren 1847 — 1866, utgör den anordnade

kronotionden............. 1,831,507: 74.

och den Kronan behållna............ 309,626: 61. ^ g^

Då de många i jordeboks- och man talsräntan ingående persedlar vid

ränteförenklingen blifvit omsatta till några få hufvudräntor, torde, vid persedelräntans

förvandling till penningeslcatt, beräkningen böra grunda sig på

värdet af de hufvudräntepersedlar, hvaraf räntan efter ränteförenklingen består.

Yidare anse sig Kollegierna, utan samband med någon ränteaflösning,

böra biträda Komiterades förslag, att indelta räntor och tionde-anslag, med

undantag af dem, som äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka något

besvär i stället utgöres, må indragas till Statsverket emot ersättning till indelningshafvare

medelst statsanslag. En sådan åtgärd, ehuru hittills icke i

sin helhet verkställd, har likväl vid flera föregående tillfällen af Kongl. Maj:t

och Rikets Ständer pröfvats vara af särdeles nytta och nödvändighet, på sätt

som närmare inhemtas af Kong], propositionen den 13 November 1828, Rikets

Ständers underdåniga skrifvelse den 13 Februari 1830, Kongl. Brefvet

den 2 Februari 1833, Kongl. propositionen den 7 Maj 1834, Rikets Ständers

underdåniga skrifvelse den 17 Maj 1835, Kongl. skrifvelsen den 27 Januari

1840, Rikets Ständers skrifvelse den 24 Maj 1845 samt Kongl. propositionerna

den 20 December 1847 och den 1 Februari 1851, för hvilka

med flera ämnet rörande handlingar är uti Krigs- och Kammar-kollegiernas

underdåniga utlåtande, angående förändring i uppbördssättet af de till Militien

anslagna räntor, af den 12 Januari 1863 närmare redogjordt. Till de

skäl, som för denna åtgärd blifvit i åberopade handlingar äfvensom i Statskontorets

och Kammar-rättens under den 15 Juni sistnämnda år afgifna underdåniga

yttrande i samma ämne anförda och närmare utvecklade, hafva

Kollegierna funnit något ytterligare icke vara att tillägga.

Det uti Komiterades uppgift, beträffande antalet kronoskatte lägenheter,

förekommande fel, äfvensom förhållandena i fråga om beloppen af anordnad

ränta och öfverskottsräntorna i Blekinge län synes gifva anledning dertill, att

en granskning utaf åtskilliga uppgifter, Komiterade meddelat, varit af behof

påkallad, men den korta tid af blott något öfver 5| månader, hvarinom Kollegierna

fått sig genom den nådiga Remissen förelagdt att afgifva underdånigt

utlåtande uti detta maktpåliggande och vidt omfattande ärende, och under

hvilken tid mångfaldiga andra, allmän och enskild rätt rörande mål påkallat

Kollegiernas handläggning, har omöjliggjort en sådan granskning, hvilken,

om den ock skulle kunnat fullständigt utföras och ledt till en eller annan

anmärkning, dock icke torde kunnat blifva af väsendtligt inflytande på den

utgång, som detta vigtiga ärende kan erhålla.

6

42

De i nåder remitterade handlingarne, tillika med det vid ärendets förehafvande

hos Kollegierna förda protokoll, innefattande en ledamots särskilda

mening, bifogas härjemte; framhärdande Kammar-kollegium och Stats-kontoret

med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare oeli nndersåter

C. J. Thyselius. O. A. Tauvon.

J. Falkman. Carl Aug. Fehr. O. F. af Sillen.

Referent.

Ang. Hägglbladli.

C. J. Hassel!.

Stockholm den 12 Oktober 1867.

43

Utdrag af Kongl. Majsts och Rikets Kammar-Rollcgii

och Stats-Kontors protokoll, hållet i Stockholm

deu 12 Oktober 1867.

Närvarande:

Herr Presidenten i Kongl. Kammar-Collegium, Kommendören med

Stora Korset af Kongl. Nordstjerne-Orden Thyselius.

Herr Presidenten i Kongl. Stats-Kontoret, Kommendören med Stora

Korset af Kongl. Nordstj erne-Orden Tauvon.

Herr Kammar-Rådet och Riddaren Falkman.

Herr Kammar-Rådet och Riddaren Fehr.

Herr Stats-Kommissarien och Riddaren af Sillén.

Adjungerade Ledamoten i Kongl. Stats-Kontoret, Kammarförvandten

Häggbladh.

S. D. Herr Kammar-Rådet Falkman föredrog Kongl. Maj:ts nådiga

remiss den 11 sistlidne Maj med infordrande af Kongl. Kollegiernas underdåniga

utlåtande öfver det betänkande, som särskilda Komiterade för utredande

af frågan om grundskatternas inlösen den 18 Juni 1866 i underdånighet

afgifvit.

Detta betänkande, som blifvit från trycket utgifvet, hade förut blifvit

till Kongl. Kollegierna utdeladt; och då ärendet nu företogs till afgörande

yttrade referenten:

”Bevillningstaxeringen, hvarpå de inom Komitéen yttrade åsigter och

förslag ytterst sig grunda, utgör dock icke någon osviklig mätare hvarken

af jordbruksnäringens eller af öfriga näringars tillstånd. Något skäl af hvad

härutinnan anförts att frånträda hvad förut af Kongl. Kammar-Kollegium i

dess underdåniga utlåtande den 20 Januari 1860 andragits och af Kongl.

Maj:t i nådiga Brefvet den 6 November samma år förklarats, har jag således

icke funnit, men bör, utan afseende härpå och under förutsättning, att

44

Kong!. Maj:t i nåder finner någon åtgärd uti det ifrågavarande hänseendet

böra vidtagas, nu, till följd af den nådiga remissen, i underdånighet mig utlåta

öfver de förslag, som inom Komitéen afgifvits.

Komiterade hafva enhälligt ansett, dels att under benämningen grundskatt

bör förstas endast Kronans ränta och tionde, men de s. k. presternas

utlagor icke vara att till ränta hänföra, och dels att det dem i nåder lemnade

uppdrag angår blott grundskatt i nämnda bemärkelse, således icke

hvarken de skyldigheter, som under gemensamt namn af allmänna besvär,

såsom väghållning, skjuts, rotering m. m., jordegendom åligga, eller frälseränta,

hvilken enskild man eller verk och inrättningar med eganderätt innehafva;

och får jag i dessa åsigter instämma.

Under antagande enhälligt, att jorden i vårt land är drygt beskattad

och derföre bör lindring beredas, hafva deremot, i fråga om medlen att

vinna detta mål, Komiterade uttalat 3:ne hufvudsakligen olika meningar.

Sålunda har föreslagits:

A) af en ledamot: att all Kronans grundskatt bör kapitaliseras.

B) af pluraliteten eller 3:ne ledamöter: att denna åtgärd bör vidtagas

med blott en viss del af den i Kronans grundskatt ingående räntan; och

C) af 2:ne ledamöter: att sistnämnda andel af räntan bör af Staten

efterskänkas.

Af dessa förslag anser jag det första under A) upptagna vara till

principen det rätta och således böra, på grund af de derför anförda skäl, af

mig i underdånighet förordas. Det öfverensstämmer ock med hvad Kammarkollegium

i dess underdåniga utlåtande den 20 Januari 1860 yttrat. Af

Kongl. Maj:t är jemväl i nådiga Brefvet den 6 November samma år förklarad!

ratt, såvida någon likhet i fråga om grundbeskattningen skall vinnas,

en frigörelse från alla grundskatterna måste eg a rum?

Såsom hinder för en sådan fullständig kapitaliseringsåtgärd har anförts

svårigheten för Staten att förvalta det kapital, som derigenom skulle

uppkomma; men detta torde, med hänsigt till de financiella förhållanden, som

numera, emot förr, förefinnas, icke förtjena vidare uppmärksamhet, på sätt

ock af Grefve de la Gardie är vidare utveekladt.

Jemväl har antagits, att det uppkomna kapitalet skulle vid förefallande

behof blifva anlitadt för ändamål, som för dess bestämmelse är främmande.

Detta antagande förutsätter, att bägge Statsmagterna, under hvilkas gemensamma

förvaltning kapitalet naturligtvis blefve stäldt, skulle om ett sådant

användande sig förena, hvilket väl icke får förmodas; men skulle det likväl

inträffa, blefve följden, att andra medel måste till fyllande af Statsbehofven

anslås, och vägran af ett slikt anslag kan icke tänkas såsom möjlig, ty då

vore ett upplösningstillstånd för handen, helst af en hvar lätteligen inses,

45

att ett, i jemförelse med Statsverkets ordinarie utgifter så obetydligt belopp,

som det grundskatten utgör, icke är eller någonsin kan blifva tillräckligt till

betäckande af samma utgifter.

Aflösningen har ansetts icke kunna någon såsom skyldighet åläggas,

men ett sådant åläggande, som väl icke är värre än fastställandet af en

alldeles ny skatt, möjligen vida högre än en blifvande amorteringsprocent,

är likväl en ovilkorlig nödvändighet och varder af mig, liksom af Grefve de

la Gardie och på de af honom anförda skäl, i underdånighet tillstyrkt. Fullgörandet

deraf blifver för den skattskyldiga obetydligt betungande i samma

mån som amorteringstiden utsträckes.

Nämnda Komitéledamot, som lika med öfriga ansett något friköpande

från grundskatt icke kunna ifrågakomma för hemman och lägenheter, som

med blott besittnings- och icke med egande-rätt innehafvas, har jemväl anfört,

att det, med afseende på den stora vigt, det ligger på aflösningens

totala genomförande, väl kunde sättas i fråga, om ej skäl vore att, med

upphäfvande af nu gällande förordningar om skatteköp, ställa dessa i samband

med aflösningen, så att äfven skatteköpandet blefve obligatoriskt och

finge genom amortering under enahanda tidsrymd verkställas; men något

bestämdt förslag härutinnan har icke bhfvit af honom framstäldt. Stadgande

i denna syftning är likväl af mycken vigt och varder derföre af mig

i underdånighet tillstyrkt, så framt icke Kongl. Maj:t i nåder skulle finna

för godt besluta, det med upphörande af alla skatteköp den ännu under enskild

disposition varande jord af krono natur må förklaras vara af skatte

natur, hvilket af mig i första rummet i underdånighet förordas. Skälen till

ett sådant beslut äro fullständigt ådagalaggda uti 6 § af det betänkande,

Komiterade för förenklande af beskattningsväsendet m. m. den 30 April

1847 i underdånighet afgifvit. Den kontanta förlust, som genom eftergift

af skatteköpeskillingarne skulle för Statsverket möjligen uppkomma, om annars

någon sådan i verkligheten inträffar, hvilket med hänsigt till hvad i

det underdåniga betänkandet anföres, med allt skäl kan betviflas, skulle i

alla händelser blifva så högst obetydlig, att den icke förtjenar ringaste uppmärksamhet

i jemförelse med de fördelar, som åtgärden icke blott i allmänhet,

utan ock i fråga om grundskattens kapitalisering skulle med sig föra.

Skulle åter hvarken den ena eller den andra af dessa 2:ne åtgärder beslutas,

delar jag Komiterades åsigt, att för hemman och lägenheter, som blott

under besittningsrätt innehafvas, någon aflösning icke kan ifrågakomma.

I motsats till öfriga 5 Komiterade, har Grefve de la Gardie ansett

rusthållsräntorna vid så väl Kavalleriet som båtsmanshållet böra blifva föremål

för kapitalisering, dervid aflösningen borde, efter enahanda amorteringsgrund

som för öfrig -grundskatt, ske medelst erläggande af en summa sva

-

46

rande emot den effektiva kostnad, hvartill utgörandet af rustningen, efter

afdrag af möjligen anslaget augment, uppgår eller vid de afsutna Kavalleriregementena,

i händelse af uppsittning, skulle uppgå, dock att, dels aflösningens

utsträckande till rusthållen göres vilkorlig i så måtto, att den endast

finge ega rum, der rusthållarne förbundo sig att fortfarande allt framgent

utgöra rustningen emot åtnjutande, sedan aflösningen blifvit fullgjord,

af full ersättning af Staten, och dels denna ersättning en gång för alla bestämmes

till samma belopp, hvartill den i och för aflösningen beräknade totalkostnaden

uppginge, men förvandlas i säd att efter hvarje års medelmarkegångspris

betalas. I detta Grefve de la Gardies förslag får jag i

underdånighet instämma, endast med den skilnad, att aflösningens utsträckande

till rusthållen icke blir vilkorlig, så att verkställandet deråt kommer att bero

på rusthållarens godtfinnande, utan bör den, likasom för alla andra, blifva

ovilkorlig. På ordnandet af ärendet i denna del torde likväl möjligen komma

att inverka afgörandet af den nu under behandling varande frågan om inrättande

af rikets försvarskrafter, på annat sätt än hittills egt rum.

I fråga om rättigheten att aflösa augmentsräntorna har inom Komitéen

någon skiljaktighet icke egt rum och äfven jag anser en sådan aflösning

på samma sätt, som med andra räntor, böra verkställas.

Uti Grefve de la Gardies förslag, att rusttjensten af frälset äfven bör

under aflösningen inbegripas och till grund derför läggas detta onus, sådant

det för närvarande befinnes och utgår, får jag i underdånighet instämma.

Inom Komitéen har ansetts, att för hemman eller särskild skattlagd

lägenhet, hvarå något visst besvär är lagdt, för hvars utgörande räntan till

större eller mindre del är egaren till godtgörelse anslagen, till exempel

gästgifverihemman med indelt egen ränta, sådan ränta icke kan få aflösas,

så länge besväret egendomen åligger; men i denna åsigt kan jag icke instämma,

utan är af den tanka, att för sådana räntor böra gälla enahanda

föreskrifter, som för rusthållsräntor blifva meddelta.

Indragning till Statsverket af indelta räntor och kronotiondeanslag

har af Komiterade enhälligt ansetts böra ega rum. Denna åtgärd, ehuru hittills

icke i sin helhet verkställd, är likväl flera gånger af Kongl. Maj:t och

Rikets Ständer pröfvad nödvändig, på sätt inhemtas af Kongl. Proposition

den 13 November 1828, Rikets Ständers skrifvelse den 13 Februari 1830,

Kongl. Bref den 2 Februari 1833, Kongl. Proposition den 7 Maj 1834,

Rikets Ständers skrifvelse den 17 Maj 1835, Kongl. skrifvelse den 27

Januari 1840, Rikets Ständers skrifvelse den 24 Maj 1845 samt Kongl.

Propositioner den 20 December 1847 och den 1 Februari 1851, för hvilka

med flera ämnet rörande handlingar är uti Krigs- och Kammar-kollegiernas

underdåniga utlåtande, angående förändring i uppbördssätt af de till Mili ti en

1

47

anslagna räntor, af den 12 Januari 1863 närmare redogjordt. Åtgärden, af

vigt alltid, äfven om någon grundskattens kapitalisering icke ifrågakommer,

men i denna händelse ovilkorligen nödvändig, varder derföre af mig i underdånighet

tillstyrkt.

I motsats till Grefve de la Gardies åsigt delar jag öfriga Komiterades

tanka, att persedelräntan bör till bestämd ränta i penningar omsättas, hvilket

är för ett lätt verkställande af kapitaliseringen lika nödvändigt, som,

äfven om denna åtgärd aldrig ifrågakommer, af stor vigt med hänsigt till

uppbörds- och redogörelseverket.

Grefve de la Gardie har, i olikhet med öfriga 5 Komiterade, ansett

äfven kronotionden böra blifva föremål för kapitalisering, uti hvilken tanka

jag icke annat kan än instämma, ty ringaste skäl finnes icke att vid en hel

kapitalisering undantaga denna del af grundskatten, om ock till ett sådant

undantag anledning möjligen kunde vid en blott delvis kapitalisering sig

förete.

Af de 3:ne olika slag af tionde, som i Tabellen N:o 5 sid. 299 upptagas,

anser jag det första eller spanmål, som löses efter markegång, böra,

lika med persedelräntan i penningar omsättas, hvilket naturligtvis icke med

de 2:ne andra slagen eller spanmål, som löses efter bestämdt pris, och skärtionde

i kontant erfordras; och bör all tionden, i enlighet med samtliga

Komiterades tanka, beräknas till det belopp, hvarmed den sednast utgått.

I fråga om det pris, som bör följas vid förvandling af persedelräntan

till penningar och beräkning deruti af kronotionden, hafva af de 5 Komiterade,

som funnit dessa åtgärder böra ega rum, 3:ne ansett medeltalet af, å

ena sidan 1834—1853 årens vid skatteförenldingen begagnade medelpris

och, å den andra, det medelmarkegångsvärde som gällde år 1862, böra användas,

hvaremot de 2:ne andra ledamöterna föreslagit 1865 års medelmarkegångspris.

Uti icke någon af dessa meningar kan jag instämma, utan

hemställer i underdånighet, att vid räntans och kronotiondens omsättning

bör tagas till grund medelmarkegångspriset året näst före det, hvarunder

åtgärden bör verkställas, såsom närmast motsvarande då gällande varuvärden,

hvilket öfverensstämmer med det skäl, sistnämnda 2:ne ledamöter för deras

tanka anfört och jag finner vara fullkomligen giltigt.

Sist upptagna 2:ne åtgärder eller dels indragning af indelta räntor

och tionde-anslag och dels omsättning till penningar af persedelräntan och

den kronotionde, som i spanmål eller med dess värde efter markegångspris

utgöres, anser jag, på sätt ock redan blifvit antydt, vara af största vigt, om

ock någon kapitalisering af grundskatten alldeles icke ifrågakommer; hvadan

äfven i denna händelse tillförordnande deraf af mig i underdånighet tillstyrkes.

48

På sätt så väl Kammar-kollegii underdåniga utlåtande den 20 Januari

1860 innehåller, som och Komiterade enhälligt föreslagit, bör Staten till utbekommande

af aflösningsprocenten hafva samma förmånsrätt, som den för

det närvarande eger i afseende på sjelfva räntan och tionden.

Grefve de la Gardie har ansett denna aflösningsprocent hora blifva TV

af grundskatten; men, då åtgärden, i allt hvad möjligt är, hör underlättas,

och då om den varder fullbordad några år förr eller sednare, detta är utan

betydelse i jemförelse med den fördel, som de skattskyldiga genom en lägre

aflösningsprocent beredes, tillstyrker jag ''underdånigst, att denna procent bestämmes

till * af grundskatten, ehuru detta har till påföljd en längre

amorteringstid, dock obetydlig emot den tid af århundraden, hvarunder det

beskattningsförhållande egt rum, hvars upphörande åtgärden afser.

Beträffande sättet för aflösningens verkställande ar, efter mm tanka,

Grefve de la Gardies förslag lika enkelt som välgrundadt och varder derföre

i underdånighet tillstyrkt. T . 1om

Uti Kammar-kollegii underdåniga utlåtande den 20 Januari 1860 ai

yttradt: att de genom ränteförenklingen tillkomna nya räntor, innan de

kunna läggas till grund för en kapitaliseringsåtgärd "måste granskas och

fastställa^’ • — att" vmed detta arbete äfven är förenadt ett annat lika vigtiat

företag nemligen granskningen af de icke alltid tillförlitliga jordeböckerna,

deruti hemman stundom wpptagas med annan natur och grundskatt än dem

tillhör”- — och att häraf följde, ”att kapitulering af grundskatterna och inlösen

deraf icke kunde ega rum förr, än jordehoksväsendet genom en nyjordeboks

upprättande och fastställande blifvit behörigen ordnadt ; innehållande

iemväl Kongl. Brefvet den 6 November 1860, att möjligheten af kapitaliseringsåtgärdens

genomförande är beroende af den nu pågående jordeboksgransk

ninaens

fullbordan”. . .... ,

I motsatts härtill, hafva Komiterade ansett sig icke kunna tillstyrka

afbidandet af slutet på jordeboksgransknings-arbetet, enär dels vidlyftigheten

af detsamma icke tillåter att förese någon bestämd tid for dess afslutandeoch

dels, om, genom begagnandet af de gamla jordeböckerna fel — deri

bland Komiterade funnit det svåraste vara misstag om jordeboksnaturen af

en egendom - möjligen skulle inträffa, återgång synes i laga väg sta att

vinna? derest rättelse ej på annat sätt kan erhallas; varande#af Grefve de

la Gardie såsom ett ytterligare skäl tillagdt, att under den pågående granskningen

af jordeboken möjligen upptäckta fel vid förvandlingen ej lara kunna

få någon retroaktif verkan. . , . xr ,

Att det ”vidlyftiga och magtpåliggandé (såsom orden lyda i Kongl.

Brefvet den 6 November 1860) arbetet med upprättande och fastställande åt

nya jordeböcker fordrar lång tid, innan det kan blifva afslutadt, sager sig

49

sjelft, men lika klart är det ock, efter min uppfattning, att förr, än sådant

skett, någon kapitaliseringsåtgärd icke bör vidtagas. Ett motsatt förfarande

skulle, då under jordeboksarbetet upptäckts en stor mängd grofva fel i fråga

om egendomarnas icke blott natur utan ock räntor och tionde, ovilkorligen

hafva till påföljd, å ena sidan, att egendomar, hvilka äro af natur, att deras

grundskatt i verkligheten icke skulle utgöra föremål för kapitalisering,

likväl^ dervid kommo i fråga, eller ock att ett motsatt förhållande inträffade,

och, a den andra, att grundskatt till ett, i större eller mindre mån, origtigt

belopp blefve kapitaliserad. — Till hvilka tvister och förvecklingar sådant

skulle föranleda inses lätteligen, men icke är det skäl att framkalla ett slikt

förhållande blott, för att kapitaliseringsåtgärden måtte kunna vidtaga några

ar förr, än annars kunnat ifrågakomma. Allt afseende å Komiterades yttrande

i^ denna del varder derföre af mig i underdånighet afstyrkt.

Komiterade hafva föreställt sig, att, om ränteaflösningen medgifves,

det måste blifva nödvändigt, att, med upphäfvande af nu gällande skattläggnmgsmethoder,

föreskrifva en ny sådan, hvilken för hela riket kunde lända

till efterrättelse. Den nödvändighet, Komiterade sålunda föreställt sig, kan

jag icke inse ega rum, utan är tvärtom öfvertygad, att fastställande af ny

skattläggningsmethod till efterrättelse, vare sig blott för en viss ort eller för

hela riket, skulle ovilkorligen hafva till påföljd orättvisa och obillighet i

beskattningen. Frågan är icke ny. Redan uti underdånig skrifvelse den 17

Maj 1835, sedan Kammar-kollegium den 8 December 1828 afgifvit ett af

Kongl. Maj:t uti nådig Proposition den 13 Februari 1829 gilladt och jemväl

af Rikets Ständer godkändt förslag till räntepersedlarnes förenkling, gjorde

Rikets Ständer hemställan om skattläggningsförfattningarnes öfverseende och

granskning, men den blef af Kongl. Maj:t uti nådigt Bref den 5 Februari

1839 förklarad icke böra till någon åtgärd föranleda, på grund af hvad

Kammar-kollegium uti underdånigt utlåtande den 28 December 1838 anfört,

deribland jemväl förekommer, att en förändring i skattläggningsmethoderim

med tillhörande undervisningar för hvarje ort, ”med livad varsamhet

den än tillvägabragtes, till rättelse vid hädanefter skeende skattläggningar å

nya hemman, otvifvelaktigt skulle i de flesta fall medföra den följd, att dessa

hemman finge dels högre, dels lägre ränta sig åsatt, än efter de gamla methoderna

kommit i fråga, samt derigenom förorsaka ojemnhet i beskattningsförhallandet

emellan äldre, förut skattlaggda hemman samt de i sednare tider

tillkomna, eller, om sådan ojemnhet möjligen kunde någon gäng undvikas, åtminstone

uppväcka farhåga derför. Under denna förutsättning, har Kollegium

antagit, att nyhemman borde fortfarande undergå skattläggning efter de för

orterna upprättade methoder, hvilka under 150 års tid varit tillämpade och

50

genom hvilkas oförändrade bibehållande odlaren blifver tryggad emot högre

beskattning, än lian vid odlingsfÖretagets början och fortgång bort och kunnat

påräkna”.

Jemte utfärdande af nådiga Kungörelsen den 11 Maj 1855 om ränteförenklingen,

blef af Kongl. Maj:t uti nådigt Bref samma dag, kungjordt

genom Kammar-kollegii Kungörelse den 1 nästpåföljde Juni, förklaradt:

att 71 då både rättvisa och billighet f ördra”, att vid framdeles skeende skattläggningar

icke förfares efter andra grunder, än att räntor, som dervid åsättas,

”öfverensstämma med dem, hvilka redan äro öfriga hemman ålagda och,

derest förvandling ej skett, skulle hafva ifrågakomma”, sa bör räntan ”först

uträknas efter ortens hittills gällande method och det sålunda bestämda beloppet

sedermera förvandlas till ny ränta efter enahanda beräkningsgrund och

medelpris, som för de äldre räntornas förvandling blifvit fastställda”.

Ivomiterades ifrågavarande förslag varder af mig i underdånighet afstyrkt

och anser jag detsamma vara desto mindre af behof påkalladt, som

numera högst sällan, emot förr, skattläggning af jord är nödig. Annat

blefve förhållandet, om ny skattläggning af all jord, utan undantag, inom

riket påböds, i hvilket fall ny skattläggningsmethod ock kunde tarfvas.

I händelse det af mig i underdånighet förordade förslaget, om kapitalisering

af all Kronans grundskatt, icke skulle af Kongl. Maj:t i nader

godkännas, får jag om de 2:ne öfriga, under B och C uppfattade förslagen

mig i underdånighet yttra, och dervid, under åberopande af hvad jag förut

anfört dels om indragning af indelta räntor och tiondeanslag, och dels om

förvandling till kontant af persedelräntorna och kronotionden, hemställa, att

förslaget under Litt. C om ren eftergift af en del af räntan till efterrättelse

anbefalles, dock så, att icke 1865 års taxeringsvärde å hemman och lägenheter,

utan det, som åsättes året näst före verkställigheten, tages till grund

för beräkningen. Detta förslag medför väl, lika litet som förslaget under

Litt. B, någon särdeles lindring för egendomarne, men har i fråga om verkställandet

obestridligt företräde framför det sednare.

Enligt detta förslag, Litt. B, skulle aflösningen icke ovilkorligen åligga

j or degar en ° utan blifva på hans godtycke beroende. Detta skulle, då kändt

är att de flesta hemman i landet äro klufna i flera mindre delar, hafva i

en framtid till påföljd, att, när icke alla utan blott en eller annan åbo fri

köpt

sin andel, det blefve rent af omöjligt att hafva reda på förhållandet,

för utredande hvaraf någon annan grund icke vore att tillgå än åboernas

ofta lika namn under den längre eller kortare tid, hemmansdelarne varit i

flera personers ego.

Det af Komiterade föreslagna sätt för delning af gemensamt taxeringsvärde

skulle medföra orättvisa, då af 2:ne hemman med lika mantal det ena

51

kan vara vida bättre än det andra. Lika orättvis grund för en sådan delning

äro räntorna till följd af en i olika grad verkställd odling.

Enahanda omdöme gäller ock om det föreslagna sättet för delning af

taxeringsvärde emellan liera hemman, från hvilka afsöndring af lägenhet

skett gemensamt.

De föreslagna flera åtgärder för verkställigheten äro ock vidlyftiga

och invecklade i jemförelse med hvad förslagen under Litt. A och C erfordra.

Under åberopande i öfrigt af hvad Grefve de la Gardie anfört, varder

förslaget under Litt. B. om en partiel aflösning af mig på det högsta

afstyrkt.

Slutligen har jag icke kunnat underlåta i underdånighet anmäla, att

det uti Komiterades uppgift, beträffande antal kronoskattelägenheter, förekommande

fel, äfvensom de anmärkta förhållanderna i fråga om beloppen af

anordnad ränta och öfverskottsräntorna i Blekinge län gifva anledning dertill,

att en granskning utaf (len mängd uppgifter, Komiterade meddelat, varit

af behofvet påkallad, men att den korta tid, af blott något öfver

månader, Kollegierna fått sig genom den nådiga remissen förelagd, hvarförinnan

uti det vigtiga, magtpåliggande och vidtomfattande ärendet, deruti för

författande och expedierande af Komiterades betänkande en tid af öfver 2:ne

år åtgått, underdånigt utlåtande borde afgifvas, har omöjliggjort en sådan

granskning, då derjemte icke bör förbises att mångfaldiga andra, allmän och

enskild rätt rörande mål under tiden tarfvat handläggning och icke kunnat

eller bordt åsidosättas”.

Kongl. Kollegiernas Herrar Presidenter och öfriga ledamöter förenade

sig om ett underdånigt utlåtande till Kongl. Maj:t af det innehåll, registraturet

utvisar. Ut supra.

In fidem

C. J. Eassell.

Samman drag N:o 1.

IBiifvml-tit^I-vis öfver Kronans anordnade och behållna ranta, år 1862,

enligt Tabellen i\:o 4, (sidd. 41—123.)

1

Rubrik.

Summa.

Anordnad t.

R:dr.

öre.

Andra Hufvud titeln.

Justitie-staten: Boställsräntor . . ’.............

6,966 47 —

541 14 -

Löningsräntor..................

7,507

61 —

Fjerde Hufmdtiteh,.

Indelta Kavalleri- ocli Infanteri-regementena:

Boställsräntor............... 176.274: 70,so.

Löningsräntor............... 601,830: 5,93.

Svaga rotars understöd ......... 1.749: 63 —

779,854

1,435,021

39.4 3

47.5 7

Indelta Kavalleri-regementena: Rusthålls-

räntor.................... 859,232: 64,40.

Augmentsräntor.............. 575,788: 83,17.

2,214,875

87 —

Femte Hufvudtiteln.

Båtsmans-Indelningen: Rusthållsräntor. . . . 72,524: 78 —

Augmentsräntor ... 11,775: 15 —

84,299

93 —

Lotseri- och Fyrings-staterne............ .....

443

58 —

84,743

51 —

Transport j 2,307,126! 99 —

1

2

Eu b rik.

Summa.

R:dr.

öre.

Transport

—

2,307,126

99 —

Sjette Hufvudtiteln.

1-

’ Landtmäteri-staien: Boställsräntor...... 204: 20 —

Löningsräntor...... 1,209: 85 —

1,414

5 —

Landsstaterne i Länen: Boställsräntor •....'' 39,160: 2 —

Löningsräntor .... 132,396: 92,50.

171,556

94,5 0

Gästgifvares friheter.......................

18,520

47 —

Färjor och Färjkarlar.......................

170

6 —

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket............

28,246

56 —

!

Jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar......

3,798

17 —

223.706

25,50

Sjunde Hufvudtiteln.

Postverket .....''.......•.................

229

92 -

f. d. Jägeri-staten: Boställsräntor....... 1,174: 12 —

Löningsräntor...... 1,527: 4 —

2,701

16 —

Skogsplanterings-kassan: boställsräntor.............

1,096

74 —

Städers friheter..........................

23,176

41 —

27.204

23 —

Åttonde Hufvudtiteln.

Kleresi-staten: Kleresiets friheter...... 132,488: 17,50.

Löningsräntor......... 15,342: 79 —

147,830

96.50

Universiteterna: af prebenden......... 662: 54 •—

af egna egendomar..... 83,589: 27 —

84,251

81 —

Elementar-läroverken: af prebenden..... 4,624: 53 —

Löningsräntor..... 6.902: 69 —

11,527

22 —

Pedagogier och Folkskolor....................

5,297

52 —

Fattigvården i landsorterne...................

211

3 —

Hospitalers och Lasaretters underhåll.............

20,328

91-

Stora Barnhuset i Stockholm...............:..

40

46 —

Barnhusen i landsorterne.....................

38

2_''

Kyrkors underhåll.........................

16,044

46 —

285,570

39,5 0

Transport !

2,843,607)

87 —

3

Rubrik.

S ....... ...........

Summa.

K:dr.

öre.

Transport

—

2,843,607

87 —

Nionde Hufvudtiteln.

Justitie-staten: Boställsräntor.......• ■ 256: 63

Fångars vård och underhåll. 281: 5 —

537

68 —

Lands-staterna i länen: Boställsräntor .... 208: 31

Löningsräntor . . . , 2,860: 96 —

3,069

27-

3,606

!

95 —

Summa

2,847,214

82-

Kotiul. ftlaist och Kronan behållet.......

2,263,013

4 —

Summa Summarum

5,110,227

86-

Anm.

Uti tabellen upptages “Anordiiadt“ till

således för mycket.........

2,847,489: 16

274: 34

2,847,214: 82.

Jemför Sammandrag dels N:o 5 “Länsvis“ öfver denna Tabell N:o 4, och dels så väl

N:o 4 “Ilufvudtitelsom N:o 7 “Länsvis“ öfver Tabellen N:o 4 C.

4

Sammandrag I:o 2.

lliilYiid-l ilo l-vis öfver räntan af mjöl- och såg<|varnar, år 1862,

enligt Tabellen i\:o 4 A, (sidd. 125 — 173.)

.Rubrik.

|

j Summa. 1

j

R:dr.

j

öre.

Anordnad!;.

Andra Hujmidtiteln.

Justitiestaten: Boställsräntor

| ____

1 25

1

• Löningsräntor........

10

21

10

46!

Fjerde Hufmdtiteln.

.

|

!

j

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

J

!

Boställsräntor......

930: 75.

Löningsräntor........

. 5,428: 11.

6,358

86

j

j Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor .

. 2,427: 13.

Augmentsräntor. . .

. 3,966: 37.

6,393

50

12,752

36i

Femte Hufmdtiteln.

I

1

1

Båtsmans-Indelningen: Rusthållsräntor

52

35

Augmentsräntor......

28

35

80

70

Sjette Hufvudtitéln.

Landsstaterne i länen: Boställsräntor

84: 28.

Löningsräntor . .

. 2,377: 49.

2,461

77

Gästgifvares friheter . .

92

491

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket

78

951

Jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar

. ........

860

;

79

3,494

_

Transport |

16,337

52

.1

5

Rubrik.

Summa.

K: dr.

öre.

Transport

___

—

16,337

52

Sjunde Hufvudtiteln.

f. d. Jägeri-staten: Löningsräntor...........

Städers friheter......................

1,032

18

63

1,032

81

Åttonde Hufvudtiteln.

Kleresi-staten: Kleresiets friheter............

Löningsräntor..............

341: 55.

279: 87.

'' 621

42

Universiteterna: af egna verk..............

Elementar-läroverken: Löningsräntor..........

Hospitalers och Lasaretters underhåll.........

Kyrkors underhåll....................

2,511

3

1,351

316

88

__

75

88

4,804

93

Nionde Hufvudtiteln.

''

Lands-staterna i länen: Löningsräntor.........

—

—

5

47

Summa

22,180

73

Kongl. Majit och Kronan behållet.

165,077

66

Summa Summarum

187,258

39

Jemför Sammandrag N:o 6, “Länsvis“ öfver denna Tabell N:o 4 A.

6

Sammandrag- E:o 3.

Hufvud-titel-vis öfver Presternas utlagor, år 1863,

enligt Tabellen Nso 4 B, (sidd. 175—207).

Rubrik.

Summa.

K: dr.

öre.

Anordnad!.

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Löningsräntor. . . .

Indelta Kavalleri-regementena: Augmentsräntor...........

1.174

361

71

86

1,536

57

Femte Hufvudtiteln.

Båtsmans-Indelningen: Augmentsräntor-................

90

28

Sjette Hufvudtiteln.

Gästgifvares friheter...........................

—

—

4

Sjunde Hufvudtiteln.

f. d. Jägeri-staten: Löningsräntor...................

Städers friheter.......... ................

6

34

97

7

31

Åttonde Hufvudtiteln.

Kleresi-staten: Kleresiets friheter............ 2,635: 5.

Löningsräntor............ 231: 93.

Universiteterna: af prebenden.....................

Elementar-läroverkeu: af prebenden..... 126: 44.

Löningsräntor........... 36: 92.

Hospitalers och Lasaretters underhåll................

Kyrkors underhåll...........................

2,866

149

163

20

98

51

36

63

28

3,200

.

76

Nionde Hufvudtiteln.

Lands-staterna i länen: Löningsräntor................

—

37

Kong!. Majst och Kronan behållet.........

Summa

........

4,835

, 17,027

33

84

Summa Summarum

21,863

17

Jemför Sammandrag N:o 6 “Länsvis“ öfver denna Tabell N:o 4 B.

7

Sammandrag I:o 4.

Hufvud-titel-vis öfver Kronans anordnade och behållna räntor år 1862, (efter afdrag

af räntor för mjöl- och såg-qvarnar samt Presteruas utlagor),

enligt Tabellen N:o 4 f, (sidd. 209—291).

R u b r i k.

Summa.

R:dr.

öre.

Anordnadt.

Andra Hufvudtiteln.

Justitiestaten: Boställsräntor.........

6,966

22 —

■

Löningsräntor.........

530

93 —

7,497

15 —

Fjerde Hufvudtiteln.

1

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena

Boställsräntor..............-

175.343: 95,50.

Löningsräntor...............

595,227: 23,93.

Svaga rotars understöd..........

1,749: 63 —

772,320

82.43

Indelta Kavalleri-regementena:

Rusthållsräntor...............

856,865: 51,40.

Augmentsräntor..............

571,460: 60,17.

1,428,266

11,57

2,200,586

94 —

Femte Hufvudtiteln.

Båtsmans-indelningen: Rusthållsräntor.....

72.472: 43 —

Augmentsräntor . . .

11,656: 52 -

84,128

95 —

Lotseri- och Fyrings-staterna .........

443

58 —

84,572

53 —

Sjette Hufvudtiteln.

Landtmäteri-staten: Boställsräntor......

204: 20 —

Löningsräntor......

1,209: 85 —

1,414

5 —

| Lands-staterna i länen: Boställsräntor ....

39,075: 74 —

Löningsräntor . . . .

130,019: 43,50.

169,095

17,50

Gästgifvares friheter..............

18,427

94 —

j Färjor och Färjkarlar..............

170

6 —

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket . . .

28,167

61 —

Jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar.......

2,937

38 —

220,212 21,50

]

Transport

2,512,868 83,5oJ

8

Rubrik.

Summa.

•

I . R:dr.

[ öre. i

Transport

—;—

—

i 2,512,868

83,50

Sjunde Hufvudtitieln.

Postverket...................

229

92 —

1 f. d. Jägeri-staten: Boställsräntor .....

. 1,174: 12 —

Löningsräntor.....

1,526: 52 —

2.700

64 —

|

; Skogsplanteringskassan: Boställsräntor . . .

1,096

74 —

1

Städers friheter................

22,136

81 —

26,164

11 —

Åttonde Hufvudtiteln.

:

Kleresi-staten: Kleresiets friheter.....

129,511: 57,50.

Löningsräntor........

. 14,830: 99 —

144.342

56,5 0

1

Universiteterna: af prebendehemman ....

513: 3 —

af egna hemman.....

. 81.077: 39 —

81,590

42 —

Elementar-läroverken: af prebendehemman

4,498: 9 —

Löningsräntor ....

. 6.862: 77 -

11,360

86 —

Pedagogier och Folkskolor..........

5,297

52 —

Fattigvården i landsorterne.........

211

3 —

Hospitalers och Lasaretters underhåll . . .

18,956

53 —

Stora Barnhuset i Stockholm........

40

46 —

Barnhusen i landsorterne .''.........

38

2 —

Kyrkors underhåll...............

15,727

30 —

277,564

70,50

Nionde Hufvud,titeln.

Justitie-staten: Boställsräntor........

256: 63 —

Fångars vård och underhåll

281: 5 —

537

68 —

Lands-staterna i länen: Boställsräntor . . .

208: 31 —

Löningsräntor . -. .

. 2,855: 12 —

3,063

43-

3,601

11 -

Summa

2,820,198

76 —

Kougl. Majst och Kronan behållet . . .

2,080,907:

54-

Summa Summarum ;

4,901,106(30 —j

Anm.

Uti Tabellen upptages “Anordnadt“ till....................... 2,820 473: 10.

således för mycket................................... ''21A. 34.

2.820,198: 76.

Jemför Sammandrag dels N:o 7 “Länsvis“ öfver denna Tabell N:o 4 C, och dels både

N:o 1 “Hufvudtitél-U och N:o 5 “Länsvis“ öfver Tabellen N:o 4.

9

Sammandrag N:o 5.

Länsvis öfver Kronans ränta år 1862, enligt Tabellen N:o 4, (sidd. 41 — 123).

Sid.

i Tab.

Upsal a län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

R:mt.

43

Upsala län.

Andra HulVudtiteln.

Justitiestaten:

Boställsräntor................

574

32

146

62 -

R:dr.

720

öre.

94 —

47

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri- regementena :

Boställsräntor................

17,785

82

4,382

17 —

22,167

99 —

49

Löningsräntor................

32,727

62

13,045

11,50

45,772

73,50

S:r

50,513

44

17,427

28,50

67,940

72,50

53

Indelta Kavalleri-regementena:

Rusthållsräntor . ..............

57.799

2

17,155

66-

74,954

68-

55

Augmentsräntor...............

36,504

87

11,908

90,50

48,413

77,50

S:r

94,303

89

29,064

56,50

123,368

45,5 0

sia för Titeln

144,817

33

46,491

85 —

191,309

18-

67

Sjette HulVudtiteln.

Landsstaten:

Boställsräntor.................

3,043

36

826

37 -

3,869

73 -

69

Löningsräntor.................

6,952

[52

1,800

40 —

8,752

92 —

S:r

9,995

88

2,626

77 —

12,622

65 —

71

Gästgifvares friheter............

1,357

8

432

16 —

1,789

24 —

S:a för Titeln

11,352(96

3,058(93 —

14,411

89 —

0

2

10

Sid.

i Tat

Upsala län.

| Medelmarke- i gångs-värde.

Penningar.

1

Summa

R:mt.

1

j

{ E:dr.

öre.

Sjunde Ilufvudtitelii.

1

1

i

F. d. Jägeristaten:

!

j

81

Boställsräntor ................

30

66

4

! 58 —

1 35

24— i

| 83

Löningsräntor................

1 41

32

7

33 —

48

65—|

|

8:r

71

98

11

191 —

83

89—j

1 87

Städers friheter...............

2,055

77

149

14 —

2,204

91 —

S:a för Titeln

2,127

75

161

5 —

2,288

80 —

Åttonde HutVudtiteln.

Kleresistaten:

j 89

Kleresiets friheter..............

6,999

75

1,295! 86 —

8,295

61 —

90

Löningsräntor................

221

26

—

221

26 —

i

S:r

7,221

1

1,295

86 —

8,516

87 —

Universiteterna:

1

! 93

af prebenden.................

110

63

35| 40 -

146

3 —

95

af egna egendomar.............

35,056

3

6,631j 15 —

41,687

18 —

S:r

35,166!

66

6,666 55 —

41,833

21 —

: 101

Pedagogier och Folkskolor.........

7l|

16)99 —

87

99-

105

Hospitalers och Lagaretters underhåll . .

6,868|60

1,553) 64 —

8,422

24-

111

Kyrkors underhåll..............:

27 54

13) 66 - j

41

20 —

S:a för Titeln 1

49,354 8l|

9,546) 70 —''

58,901

51 —

Nionde HutVudtiteln.

|

|

i

1

1

i

f

j

|

113

Boställsräntor vid Justitiestaten.....

21170

44| 93 - -

256;

63 —

i 115

Fångars värd och underhåll...... .

10779)

21 j 55 —j

1291

34 —

Landsstaten:

1

I

i

i

|

117

Boställsräntor.................

17285;

35,

46 —

208

31 —

119

Löningsräntor................

253 21

78

24—|

331)

45 —

S:r

4261

6|

113

70-|

539| 76 —1

1

S:a för Titeln

745)55)

180) 18 —j

925 73 — j

11

Sid.

i Tab.|

Upsala län.

Medelmarke-

gångsvärde.

I

Penningar.

Summa

R:mt.

1

1

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln.............i

1

574

32

146

62 —

R:dr.

720

5re.

94 —

Fjerde D:o i

Sjette D:o .............

Sjunde D:o ]

144,817

53

46,491

85 —

191,309

18 —

11,352

96

3,058

93 —

14,411

89 —

2,127175]

161

5 —

2,288

80 —

Åttonde D:o .............|

49,354

31

9,546

70 -

58,901

51 —

Nionde D:o .............

745

55

180

18 —

925

73—,

Summa för länet

208,972

72

59,585

33 -

268,558

5 —

Enligt Tabellen sid. 121..........

208,843

61

59,558

76 —

268,402

37-i

Således mindre

129 11

26

57 —

155

68 -1

43

(Jemför N:o 7, Sammandrag “Länsvisu

öfver Tab. N:o 4 C.)

Stockholms län.

Andra Hufvudtiteln.

i

Justitiestaten:

Boställsräntor.................

232

6

46

44 —

278

50 —

45

Löningsräntor................

229

8

75

42-

304

50 —

S:a för Titeln

461

14

121

86 -

583

—

1 47

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri- regementena :

Boställsräntor.................

, 7,927

,

1,641

!

i

81 —

9,568

81 —

49

Löningsräntor.................

22,330

42

7,910

|16,93| 30,240

58,93,

S:r

30,257

42

9,551

197,93] 39,809| 39,03

53

Indelta Kavalleriregementena:

Rusthållsräntor................

50,788

61

|

| 12,934

i 76,4C

j

I 63,723| 37,40

55

Augmentsräntor...............

39,193

32

| 12,262

| 28,6 7

51,456 61,6 7

S:r

89,981

91

25,192

5 5,0 7

115,179 99,07

S:a för Titeln

120,239 36

>j 34,756

>| 3 —

154,989| 39 —1

12

Sid.

i Tab.

Stockholms län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

1

Summa

JR:mt.

61

67

69

71

87

89

! 91

95

105

i 111

119

Femte Hnfvudtitelu.

Lotseri- och Fyrings-staterne............

’

I

78

R:dr.

Ö.

78

Sjette HuiVudtitcIii.

Landsstaten:

Boställsräntor . . . .................

Löningsräntor...................

3,556

9,892

2

9

I

1

910,50

630 9

4,466

10,022

52

18

S:r

Gästgifvares friheter................

12,948

11

1,540 59

14,488

70

21

2,042

2

53819

2,580

S:a för Titeln

14,990 13

2,078 78

17,068

91

Sjunde llulYudtitelii.

Städers friheter...............

66

46

19

41

85

87

Åttonde Ilufvudtiteln.

Kleresistaten:

Kleresiets friheter.......... ....

Löningsräntor...........

4,789

389

24

73

1,414

17

71

14

6,203

406

95

87

S:r

Universiteterna: af egna egendomar......

5,178

97

l,43l|85

6,610 82

18,315

92

2,75292

21,068

84

36

Hospitalers och Lasaretters underhåll ....

1,775

59

29177

2,067

Kyrkors underhåll..................

j ; 3

—

3

S:a för Titeln

25,270

48

4,476)57

29,747

5

Nionde HutYudtitcIu.

Landsstatens löningsräntor......

1

1

1

!

2050

20

50

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln.....

Fjerde D:o .....

461

120,239|

14

36

I

1

12186;

34,750 3|

583

154,989

_!

39

Transport

120,700,50

34,871)89)

155,572)39

18

Sid.

i Tab,

Stockholms län.

Medelmarke-

gångs-värde.

„ . 1 Summa

Penningar. j E:mt

43

47

49

.

58

55

.

|

! 61

67

69

|

Transport

Femte Hufvudtiteln.................

Sjette D:o .................

Sjunde D:o .................

Åttonde D:o .................

Nionde D:o .................

120,700

14,990

66

25,270

50

13

46

48

34,871

2,078

19

4,476

20

89

78

78

41

57

50

K:dr.

155,572

17,068

85

29,747

20

Ö.

39

78

91

87

5

50

Summa för länet

161,027

57

41,467

93

202,495

50

''

Nyköpings län.

Andra Hufvudtiteln.

Justitiestaten:

Boställsräntor ....................

447

48

57

48

504

96

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

Boställsräntor.....................

Löningsräntor.....................

10,210

25,186

30

41

2,286

6,485

71

7

12,497

31,671

i

48

S:r

Indelta Kavalleri-regementena:

Kusthållsräntor....................

Augmentsräntor...................

35,396

71

8,771

78

44,168

49

21,963

11,914

68

73

4,452

2,951

56

43

26,416

14,866

24

16

S:r

33,878

41

7,403

99

41,282

40

S:a för Titeln

Femte Hufvudtiteln.

Lotseri- ock Fyrings-staterna...........

69,275

12

16,175

77

85,450

89

•

5

31

5

31

Sjette Hufvudtiteln.

Landsstaten:

Boställsräntor.....................

Löningsräntor.....................

3,231

6,248

93

12

479

642

97

83

3,711

6,890

90

95

S:r

9,480

5

1,122 80

10,602 85

Transport

9,480

i 5

1,122 80

10,602 85

14

i Sid.

i Tab.

t

Nyköpings län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

R:mt.

R:dr.

ö.

Transport

9,480

5

1,122,80

10,602

85

71

Gästgifvares friheter................

817

48

26686

OO

o

r—l

34

77

Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar .

637

8

—

—

637

8

S:a för Titeln

10,934

61

1,389 66

12,324

27

Sjunde HutVudtiteln.

81

f. d. Jägeristaten: Boställsräntor ........

230

79

42

34

273

13

83

Löningsräntor........

457

57

120

36

577

93

S:r

688

36

162

70

851

6

85

SkogsplanteringsJcassan: Boställsräntor .....

83

8

32

94

116

2

87

Städers friheter...................

172

79

33

66

206

45

S:a för Titeln

944

23

229 30

1,173

53

-

Åttonde HulYiidtiteln.

89

Kleresi-staten: Kleresiets friheter........

4,312134

847

68

5,160

2

1 91

Löningsräntor..........

12153

4

47

17

—

S:r

4,32487

852)15

5,177

2

1 97

Elementarläroverken: af prebenden........

844)90

167)73

1,012

63

103

Fattigvården.....................

126)88

2)12

129

—

105

Hospitalers och Lagaretters underhåll......

441

K

0

26)97

468

“2

111

Kyrkors underhåll..................

172| 8

44

4

216)12

S:a för Titeln

5,909 78

1,093

1

7,002(79

Monde liutVudtitcln.

119

Landsstaten: Löningsräntor............

903

58

108

98

1,012

56

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln.................

447

48

57

48

504

96

Fjerde D:o ..............

69,275

12

16,175

77

85,450

89

Femte D:o

5

31

5

31

Sjette D:o .................

10,934

61

1,389

66

12,324:27

Sjunde D:o .................

944

23

229

30

1,173(53

Åttonde D:o ................

5,909

78

1,093

1

7,002)79

Nionde D:o .................

903)58

108

98

1,01256

Summa för länet

88,414)80

19,059

51

107,474)31

15

Sid.

i Tab.

Linköpings län.

Medelmarke-

gångs-värde.

| ''

Penningar.

Summa

R:mt.

43

Linköpings län.

Andra Hufvudtiteln.

Justitiestaten:

Boställsräntor....................

1,170

58

181

2

R:dr.

1,351

Ö.

60

45

Löningsräntor ....................

114

6

8

47

122

53

S:a för Titeln

1,284

64

189

49

1,474

13

47

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

Boställsräntor....................

20,726

68

5,261

84

25,988

52

49

Löningsräntor....................

36,033

32

10,445

10

46,478

42

"S:r

56,760

15,706 94

72,466

m

53

Indelta Kavalleri-regementena:''

Rusthållsräntor....................

167,485

12

40,194

82

207,679

94

55

Augmentsräntor...................

90,191

31

23,069

85

113,261

16

“S:r

257,676

43

63,264

67

320,941

10

S:a för Titeln

314,436

43

78,971161

393,408

4

61

Femte Hufvudtiteln.

Lotseri- och Fyrings-staten............

!

21470

}

14235

357

5

67

Sjette Hufvudtiteln.

Landsstaten: Boställsräntor. . . •........

5,161

81

1,142

52

6,304

33

69

Löningsräntor...........

6,461

91

1,702

—

8,163

91

S:r

11,623

72

2,844152

14,468

2i

71

Gästqifvarefriheter..................

1,25366

478;21

1,731

87

S:a för Titeln

12,877

38

3,32273

16,200

11

81

Sjunde Hufvudtiteln.

/''. d. Jägeristaten: Boställsräntor ........

257

53

85

81

343

34

83

Löningsräntor........

1

68

—

56

2

24

Transport

259

21

86|37

345|58

16

Sid.

i Tab.

Linköpings län.

Medelmarke- | gångs-värde.

1 Penningar.

1

Summa

R:mt.

85

87

''

89

97

99

101

105

111

119

Transport

SJcogsplanterings-kassan: Boställsräntor.....

Städers friheter...................

|

25921

86

37

R:dr.

345

Ö.

58

19oj37

53

44

243

81

22980

12

66

242

46

S:a för Titeln

679 38

152

47

831

185

Åttonde HiiiYiidtiteln.

Kleresi-staten: Kleresiets friheter........

Elementarläroverken: af prebenden........

Löningsräntor.......

j

9,21787

1,770

7

10,987

44

1,483

85

78

68

329

7

1,762

85

85

68

S:r

Pedagogier och Folkskolor.............

Ilospitalers och Lazaretters underhåll......

Kyrkors underhåll..................

1,519

46

329

7

1,848

53

4,623

91

4,624

10

3,729

60

444

55

4,174

15

35

29

14

72

50

1

S:a för Titeln

19,12491

2,559

32

21,684

23

24

Nionde IIuiYiidtiteln.

Lands-staten: Löningsräntor............

413

53

141

71

555

S a in ni an drag.

Andra Hufvudtiteln.................

Fjerde D.-o .................

Femte D:o .................

Sjette D:o .................

Sjunde D:o .................

Åttonde D:o .................

Nionde D:o .................

1,284

314,436

214

12,877

679

19,124

413

64

43

70

38

38

91

53

189

78,971

142

3,322

152

2,559

141

49

61

35

73

47

32

71

1,474

393,408

357

16,200

831

21,684

555

13

4

5

11

85

23

24

Summa för länet

349,030

97

85,479

68

434,510

65

17

Sid.

i Tab.

Gottlands län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

B:mt.

•

R:dr.

ö.

Gottlands län.

Andra Hufvudtiteln.

43

Justitiestaten: Boställsräntor..........

147

71

35

58

183

29

Sjette Hufvudtiteln.

67

Landsstaten: Boställsräntor............

365

59

112

67

478

26

69

Löningsräntor............

—

—

2,537

87

2,537

87

S:a för Titeln

365

59

2,650

54

3,016

13

Åttonde Slufvudtiteln.

89

Kleresistaten: Kleresiets friheter ....... .

4,324

61

981

13

5,305

74

97

Elementarläroverken: af prebenden........

132 49

32

6

164 55

105

Hospitalers] och Lagar etters underhåll......

55j66

145

77

201

43

S:a för Titeln

4,512 76

1,158

96

5,671

72

Sam in a n d ra g.

Andra Hufvudtiteln.................

147

71

35

58

183

29

Sjette D:o " .................

365

59

2,650

54

3,016

13

Åttonde D:o ................

4,512

76

1,158

96

5,671

72

Summa för länet

5,026

6

3,845

8

8,871

14

Kalmar län.

Andra Hufvudtiteln.

43

Justitiestaten: Boställsräntor . . . ''.......

440

88

136

47

577

35

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

47

Boställsräntor ....................

4,799 14

1,976

14

6,775

28

49

Löningsräntor....................

19,732 83

7,658

97

27,391

80

S:r

24,531 97

9,635 11

34,167

8

1

1 Transport

24,531 97

9,635

11

34,167

8

3

18

Sid.

i Tab

Kalmar län.

Medelmarke- i gångs-värde.

Penningar.

Summa

K:mt.

K:dr.

Ö.

Transport

24,531

97

9,635

11

34,167

8

Indelta Kavalleri-regementena:

53

Kusthållsräntor....................

21,863

44

8,036

28

29,899

72

55

Augmentsräntor...................

20,262 27

8,576

1

28,838

28

S:r

42,125|71

16,612

29

58,738

—

S:a för Titeln

66,657 68

26,247

|40

92,905

8

Femte Hufvudtiteln.

Båtsmans-indelningen:

57

Kusthållsräntor....................

42,640

57

16,049

12

58,689

69

59

Augmentsräntor...................

8,122

1

3,056

97

11,178

98

S:r

50,762

58

19,106

9

69,868

67

61

Lotseri- och Fyrinqs-staten............

59

29

17

41

76

70

S:a för Titeln

50,821

87

19,123

50

69,945

37

Sjette Hufvudtiteln.

67

Landsstaten: Boställsräntor.......... .

2,433

22

989 93

3,423

15

69

Löningsräntor ...........

4,440

9

1,657 25

6,097

34

S:r

6,873

31

2,647 18

9,520

49

71

Gästgifvares friheter................

361

31

99 12

46043

S:a för Titeln

7,234

62

2,746

30

9,980

92

Sjunde Uufvudtitcl.

87

Städers friheter...................

581

84

191

35

773

19

Åttonde Hufvudtiteln.

89!

Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........

9,101

70

3,453

79

12,555

49

101

Pedagogier och Folkskolor.............

130

90

51

70

182

60

103

Fattigvården . ....................

64

47

17

56

82

3

105

Hospitalers och Lagar etters underhåll......

103

20

32

13

135

33

I

S:a för Titeln

9,400 27

3,555|18

12,955 45

19

Sid.

i Tab.

Kalmar län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

K:mt.

119

43

47

49

53

55

67

69

Nionde Ilufvudtitcln.

Landsstaten: Löningsräntor............

—

11

52

R:dr.

11

Ö.

52

Samman drag.

Andra Hufvudtiteln.................

Fjerde D:o .................

Femte D:o .................

Sjette D:o .................

Sjunde D:o .................

Åttonde D:o .................

Nionde D:o .................

440

66,657

50,821

7,234

581

9,400

88

68

87

62

84

27

136

26,247

19,123

2,746

191

3,555

11

47

40

50

30

35

18

52

577

92,905

69,945

9,980

773

12,955

11

35

37

92

19

45

52

Summa för länet

135,137

16

52,011

72

187,148

88

*

Jönköpings län.

Andra Hufvudtiteln.

Justitiestaten: Boställsräntor...........

217

49

117

27

334

76

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

Boställsräntor....................

Löningsräntor.....................

12,638

29,607

71

64

5,667

13,863

68

26

18,306

43,470

39

90

S:r

Indelta Kavalleri-regementena:

Busthållsräntor....................

Augmentsräntor...................

42,246 35

19,530 94

61,777

29

60.036 52

49,19169

26,717

23,568

4

49

86,753

72,760

56

18

S:r

109,228 21

50,285 53

159,513

74

S:a för Titeln

151,474)56

69,816 47

221,291

3

Sjette Hufvudtiteln.

Landsstaten: Boställsräntor............

Löningsräntor............

1

1,329 76

3,689,80

610 2

1,727 50

1,939

5,417

78

30

S:r

5,019|56

2,337 52] 7,357

8

Transport

5,019 56

2,337i52

7,357

8

20

Sid.

i Tab.

Jönköpings län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

R:mt.

E:dr.

Ö.

Transport

5,019

56

2,337

52

7,357

8

71

Gästgifvares friheter...........

112

55

42

88

155

43

75

Befrämjande af bergsbruket........

—

i—

10

31

10

31

S:a för Titeln

5,132

11

2,390

71

7,522

82

Sjunde Uufvudtitelii.

I

81

f. d. Jägeristaten: Boställsräntor.......

91

52

40

43

131

95

Löningsräntor........

55

30

25

12

80

42

S:a för Titeln

146

82

65

55

212

37

Åttonde Hufvudtitelu.

89

Kleresi-staten: Kleresiets friheter . . .

9,169

83

4,101

72

13,271

55

91

Löningsräntor...........

1,232

93

• 528

98

1,761

91

S:r

10,402

76

4,630

70

15,033

46

97

Elementarläroverken: af prebenden

25764

148

41

406

5

99

Löningsräntor.......

1,633 43

773

47

2,406

90

S:r

1,891

7

921

88

2,812

95

101

Pedagogierloch Folkskolor.....

40

84

18

87

59

71

105

Hospitalers och Lagaretters underhåll ....

85

71

37

31

123

2

111

Kyrkors underhåll......

_

1

58

1

58

S:a för Titeln

12,420

38

5,610

34

18,030

72

Nionde Hufvndtiteln.

119

Landsstaten: Löningsräntor

37

37

14

51

37

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln . . .

217

49

11727

334

76

Fjerde D:o

151,474

56

69,816

47

221,291

3

Sjette D:o

5,132

11

2,390

71

7.522

82

Sjunde D:o

146

82

65

55

212''37

Åttonde D:o

12,420

38

5,610

34

18,030 72

Nionde D:o

...... * * i

37

37

14

51 37

Summa för länet 1

169,428

73

V8,014|34

247,443 7j

21

Sid.

i Tab.

Kronobergs län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

S u m in a

R:mt.

43

Kronobergs län.

Andra Hufvudtiteln.

Justitiestaten: Boställsräntor...........

282

,15

118

67

R:dr.

400

Ö.

82

«*.

! 47

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och, Infanteri-regementena:

Boställsräntor....................

j

1

8,367 23

3,727

36

12,094

59

49

Löningsräntor....................

27,534 83

15,664

9

43,198

92

j 51

Svaga rotars understöd...............

1,744(51

—

1,744

51

Ö:r

37,646

57

19,391

15

57,038

”3

53

Indelta Kavalleri-regementena:

Rusthållsräntor....................

20,321

''

71

9,212

21

29,533

92

55

Augmentsräntor...................

22,57341

11,434

49

34,007

90

"S:r

42,895

12

20,646

70

63,541

82

!

S:a för Titeln

80,541

69

O

o

co

oo

15

120,579

84

67

Sjette Hufvudtiteln.

Landsstaten: Boställsräntor. . . •........

623

87

251

874

87

69

Löningsräntor...........

3,415

53

2,341

68

5,757

21

S:r

4,039

40

2,592

68

6,632

8

71

Gästgifvares friheter................

188 43

87

6

275

49

S:a för Titeln

4,227 83

2,679

74

6,907 57

''

89

O

Åttonde Hufvudtiteln.

Kleresi-staten: Kleresiets friheter........

|

8,269183

3,277

45

11,547

28

91

Löningsräntor..........

58ö|46

270

9

855

55

S:r

8,855129

3,547(54

12,402

83

97

Elementarläroverken: af prebenden........

355 57

140

95

496

52

99

Löningsräntor.......

22 43;

16;

30

38

73

105

111

S:r

378

''

157

25

535

25

Hospitalers och Lazaretters underhåll......

Kyrkors underhåll........

122 52

66

74

189 26

27J38

9

45

36183

S:a för Titeln

9,383,19;

3,780|''98

13,164 17|

*

22

Sid.

i Tab.

Kronobergs län.

Medelmarke-

gångs-värde.

^ . i Summa t

Penningar. E:mt.

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln................

Fjerde D:o ................

Sjette D:o ................

Åttonde D:o ................

282

80,541

4,227

9,383

15

69

83

19

118

40,038

2,679

3,780

67

15

74

98

R:dr.

400

120,579

6,907

13,164

ö.|

82:

84

57:

17l

Summa för länet 1 94,434,86

46,617

54 141,052 4^

43

57

59

87

89

111

Blekinge län.

Andra Slufvisdtitclii.

Justitiestaten: Boställsräntor . ..........

.

17

28

17

i

28

Femte Hufvudtiteln.

Båtsmans-Indelningen: Rusthåll sräntor.....

Augmentsräntor.....

—

13,835

596

9

17

13,835

596

9

17

S:a för Titeln

—

—

14,431

26

14,431)26

Sjunde Hufvudtiteln.

Städers friheter...................

6

83

6

83

Åttonde Hufvudtiteln.

Kleresistaten: Kleresiets friheter.........

242

62

242

62

Kyrkors underhåll..................

21

63

21

63

S:a för Titeln

Sammandrag.

—

_

264

25

264

25

17

14,431

6

264

28

26

83

25

;

17

14,431

6

264

28

26

83

25

Femte D:o .................

Sjunde D:o .................

Åttonde D:o .................

—

Summa för länet

—

_

14,719 62

14,719 62

}

23

! sid.

i Tab.

^Kristianstads län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

K:mt.

43

47

49

53

55

67

i 71

87

89

91

93

99

105

Kristianstads län.

Andra fiiifvudtitclii.

Justitiestaten: Boställsräntor...........

96

27

R:dr.

96

Ö.

27

Fjerde HidViidtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

Boställsräntor.....................

Löningsräntor. .

2,740

8,614

76

20

2,740

8,614

76

20

S:r

Indelta Kavalleri-regementena:

Busthällsräntor....................

Augmentsräntor ....

—

—

11,354

96

11,354

96

27,230

1,349

73

98

27,230

1,349

73

98

S:r

1

i

28,580j71

28,580

71

S:a för Titeln

—

39,935

67

39,935

67

Sjette Uufvudtitelu.

Landsstaten: Boställsräntor............

39

68

167

38

207

6

Gästgifvares friheter................

—

—

92

20

92

20

26

S:a för Titeln

39

68

259

58

299

Sjunde Uufvudtitelu.

Städers friheter..................

13

39

13

39

Åttonde Hufvudtitcln.

Kleresistaten: Kleresiets friheter........

Löningsräntor...........

24

1|

1,347

46

65!

81|

1,347

70

65

82

S:r

Universiteterna: af prebenden...........

24

1

1,394

46

1,41847

14|81

14|81

Elementarläroverken: löningsräntor........

Hospitalers och Lazaretters underhåll......

—

—

6)92;

6j92

—

—

617 73

617j73

Transport | 24

Il

2,033 92

2,057)93

24

Sid.

i Tab.

107

109

111

43

47

49

53

55

67

61

Kristianstads län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

B:mt.

Transport

24

i

2,033

92

R:dr.

2,057

Ö.

93

Stora Barnhuset i Stockholm...........

15

96

15

96

18

32

18

32

Kurhors underhåll..................

673

40

997|38

1,670

78

S:a för Titeln

697

41

3,065

58

3,762

99

Sam in a n <3 ra g.

Andra Hufvudtiteln.................

—

96

39,935

27

67

96

39,935

27

67

si pff q D-o ..........

39

68

259

58

299

26

__

13

39

13

39

Åttonde D:o .................

697

41

3,065

58

3,762

99

Summa för länet

737

9

43,370

49

44,107

58

Malmöhus län.

Andra Hufvudtiteln.

Justitiestaten: Boställsräntor...........

94

17

94

17

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

_

2.592

73

14

2,592

73

Löningsräntor.....................

7,232

7,232

14

S:r

Q 894187

9.824187

_

Indelta Kavalleri-regementena:

31,268

1,444

34

31,268

34

Augmentsräntor...................

—

_

38

1,444,38

S:r

32,712

72

39.712 72

--, .

S:a för Titeln

_

42,537

59

42,537(59

Sjette Hufvudtiteln.

Landsstaten: Boställsräntor............

202

96

202

96

Gästgifvares friheter................

—

102

6

102| 6

S:a för Titeln

__

—

305

2

305

2

Sid.

i Tab.

Medelmarke-

Malmohus lan. lo .. ,

j gangsvårae.

Penningar.

Summa

K:mt.

87

89

91

93

95

!

I

Sjunde Hufvudtitcln.

Städers friheter..............

1

43

R:dr.

Ö.

43

Åttonde Hufvudtitcln.

Kleresi-staten: Kleresiets friheter

_

0. 710

Q7

2,712

81

37

22

Löningsräntor...........

•---

—

81;22

S:r

Universiteterna: af prebenden......

egna egendomar.........

—

—

2,79359

2,793

59

—

_

50170

42 63

501

42

70

63

S:r

Elementarläroverken: Löningsräntor .... . .

Hospitalers och Lagaretters underhåll......

Stora Barnhuset i Stockholm...........

544

33

544

33

99

105

107

109

111

43

—

—

98

81

98

81

14

50

—

—

663

14

663

—

—

24

50

24

Barnhus i orten.............

Kyrkors underhåll..................

—

—

19

70

19

70

97

1,897

97

1,897

S:a för Titeln

— —

—

6,042 4

6,042

4

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln................

Fjerde D:o ........

94

42,537

305

17

59

2

43

4

94

42,537

305

17

59

2

43

4

Sjette D:o .......

—

Sjunde D:o .......

Åttonde D:o ..........

—

6,042

6,042

Summa för länet

—

1

48,979

25

48,979

25

Hallands län.

Andra Hufvudtiteln.

Justitiestaten: Boställsräntor...........

117

1

83

10

i

57

128

40

26

Sid.

i Tab.

Hallands län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

B:mt.

R:dr.

Ö.

Sjette Hufvudtiteln.

67

Landsstaten: Boställsräntor............

981

74

336

42

1,318

16

69

Löningsräntor...........

3,259

17

928;91

4,188

8

S:r

4,240

91

1,265

33

5,506

24

71

Gästgifvares friheter................

172

88

80

46

253

34

S:a för Titeln

4,413

79

1,345

79

5,759

58

Sjunde Hufvudtiteln.

87

Städers friheter...................

137

35

43

48

180

83

Åttonde Hufvudtiteln.

89

Kleresistaten: Kleresiets friheter.........

3,963

47

690

71

4,654

18

91

Löningsräntor...........

488

12

8

37

496

49

S:r

4,451

59

699

8

5,150

67

99

Elementarläroverken: Löningsräntor.......

147

18

10

84

158

2

101

Pedagogier och Folkskolor.............

48

82

4

50

53

32

111

Kyrkors underhåll..................

5,834

31

60

31

5,894

62

S:a för Titeln

10,481

90

774|73

11,256

63

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln.................

117

83

10

57

128

40

Sjette D:o .................

4,413

79

1,345

79

5,759

58

Sjunde D:o .................

137 35

43

48

180

83

Åttonde D:o ,................

10,481,90

774

73

11,256

63

Summa för länet

15,150

87

2,174

57

17,325

44

Göteborgs och Bohus län.

Ändra Hufvudtiteln.

43

Justitiestaten: Boställsräntor ...........

—

—

74

48

74

48

1

i

27

Sid. i

i Tab.

Göteborgs och Bohus län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

R:mt.

47

49

53

55

61

67

69

71

73

77

i

79

87

89

91

Fj crdc Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

Boställsräntor....................

Löningsräntor....................

386

91

2,174

6,875

3

96

R:dr.

2,174

7,262

Ö.

3

87

S:r

Indelta Kavalleri-regementena:

Busthållsräntor....................

Augmentsräntor.................. •

386)91

9,049

99

9,436

90

2

7

513

1,345

67

96

7,084

735

35

11

7,598

2,081

S:r

1,85963

7,819 46

9,679

9

S:a för Titeln

2,246|54

16,869)45

19,115

99

Femte Hufvudtiteln.

Lotseri- och Fyrings-staterna...........

''

3

74

3

74

Sjette Hufvudtiteln.

Landsstaten: Boställsräntor............

Löningsräntor............

199

1,048

4

74

195

545

22

50

394

1,594

26

24

S:r

G-ästgifvares friheter................

1,247

78

740

72

1,988

50

51

35

12

118

39

153

Färjor och Färjharlar...............

__

—

27

35

27

35

24

Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar.

—

—

4 24

4

S:a för Titeln 1,282

90] 890 70

2,173)60

Sj unde Hufvudtiteln.

Kostverket.......................

Städers friheter...................

9,009

i 7

4 50

5,090,31

4

14,099

50

38

S:a för Titeln

9,009

7

5,094)81

14,103)88

Åttonde Hufvudtiteln.

Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........

Löningsräntor...........

236

455

15

,69

1

|

290111

73128

i

1 1

526:26

| 1,18697

“S:r

| 691

;s4

1,021

39

1,713

23

Transport

691 84

1,021

39

1,713

23

28

Sid.

i Tab.

Göteborgs och Bohus län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

B:mt.

R:dr.

Ö.

Transport

691

84

1,021

39

1,713

23

97

Elementarläroverken: af prebenden

24

83

24

83

99

Löningsräntor.......

295

91

742

86

1,038

77

S:r

295 91

767

69

1,063)60

105

Hospitalers och Lasaretters underhåll

97)82

77

97

175

79

111

Kyrkors underhåll...........

---

—

267

53

267

53

S:a för Titeln

1,085

57

2,134)58) 3,220

15

Samman dra g.

Andra Hufvudtiteln . .

__

_

74

48

74

48

Fjerde D:o

2,246

54

16,869

45

19,115

99

Femte D:o

3

74

3

74

Sjette D:o

1,28290

890

70

2,173

60

Sjunde D:o

9,009

7

5,094

81

14.103

88

Åttonde D:o .....

J........

1,085 57

2,134 58

3,220 15

Summa för länet

13,624

8

25,067

76

38,691

84

Tabellen, sid. 121, upptager mera........

—

_

430

12

430

12

Således Summa

13,624

8

25,497

88

39,121

96

(Jemför N:o 7 Sammandrag t,länsvis“ öfver

Tabellen N:o 4 C.)

Elfsborgs län.

Andra Hufvudtiteln.

43

Justitiestaten: Boställsräntor ....

495

92

154

99

650

91

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

47

Boställsräntor.........

8,120

32

2,993

36

11,113

68

49

Löningsräntor..........

29,197

69

12,039

79

41,237

48

S:r

37,318

1

15,033

15

52,351

16

Indelta Kavalleri-regementena:

53

Busthållsräntor.......

18,331)79

6,658

60

24,99039

55

Augmentsräntor...........*

23,594|79

8,890

34

32,48513

S:r

41,926 58

15,548194

57,475)52

S:a för Titeln

79,244 59

30,582

9

109,826)68

29

Sid.

Tab.

Elfsborgs län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

K:mt.

E:dr.

Ö.

Sjette Hufvudtiteln.

I

67

Landsstaten: Boställsräntor............

1,992

46

756

66

2,749

12

69

Löningsräntor...........

4,050

26

1,880

49

5,930

75

S:r 1

6,042

72

2,637

15

8,679

87

71

G-ästgifvares friheter................

11

83

66

47

78

30

77

Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar .

318

66

123

19

441

85

S:a för Titeln

6,373 21

2,826 81

9,200

2

Sjunde Hufvudtiteln.

85

Skogsplanterings-kassan: Boställsräntor.....

25

99

10

80

36

79

87

Städers friheter...................

17

46

35

71

53

17

S:a för Titeln

43

45

46

51

89

96

Åttonde Hufvudtiteln.

89

Kleresi-staten: Kleresiets friheter........

7,762

53

2,256

70

10,019

23

91

Löningsräntor...........

205

29

67

85

273

14

S:r

7,967

82

2,324

55

10,292

37

99

Elementarläroverken: Löningsräntor.......

91

28

27

85

119

13

105

Hospitalers och Lasaretters underhåll......

v 247

59

59

38

306

97

111

Kyrkors underhåll..................

8

31

3

80

12

11

S:a för Titeln

8,315 —

2,415

58

10,730

58

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln.................

495

92

154

99

650

91

Fjerde D:o .................

79,244

59

30,582

9

109,826

68

Sjette D:o .................

6,373

21

2,826

81

9,200

2

Sjunde D:o .................

43

45

46

51

89

96

Åttonde D:o .................

8,315

—

2,415

58

10,730

58

Summa för länet

94,472 17

36,025 98

130,498

15

30

Sid.

i Tab.

Skaraborgs län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

R:mt.

43

Skaraborgs län.

Andra Hufvudtiteln.

Justitiestaten: Boställsräntor.......

484

8

130

24 —

R:dr.

614

öre.

32 —

47

Fjerde llufvudtitelii.

Indelta Kavalleri- och Infanteri- regementena :

Boställsräntor................

17,171

42

6,242

7,50

23,413

49,5 0

49

Löningsräntor.................

21,047

45

9,180

74,5 0

30,228

19,50

S:r

38,218

87

15,422

82 —

53,641

69 —

53

Indelta Kavalleri-regementena:

Rusthållsräntor................

78,591

57

30,819

50 —

109,411

7 —

55

Augmentsräntor...............

48,390

54

20,974

24 -

69,364

78 —

"S:r

126,982

11

51,793 74 —

178,775 85 —

S:a för Titeln

165,200

98

67,216

56 —

232,417 54 —

67

Sjette Siufvudtiteln.

Landsstaten: Boställsräntor........

2,158

95

831

92 —

2,990

87 —

69

Löningsräntor........

4,235

36

2,158

33,5 0

6,393

69,50

S:r

6,394

31

2,990

25,50

9,384

56,5 0

71

Gästgifvares friheter............

42

3

164

88 —

206

91 —

77

Jordförluster genom kanal- m. fl. anlägg- ningar ...................

1,826

43

27

78 —

1,854

21 —

S:a för Titeln

8,262 77

3,182

91,50

11,445

68,50

81

Sj unde Hufvudtiteln.

f. d. Jägeristaten: Boställsräntor.....

i

I

17119

64

99-

236

18 —

83

Löningsräntor.....

20|87

10

34-

31

21 —

S:r

192

6

75

33 —

267

39 -

85

SJeogsplanterings-Jcassan: Boställsräntor .

28395

92

5 —

376

S:a för Titeln

476

1

167

38—i

643

39 -

31

Sid.

i Tab.

Skaraborgs län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

B:mt.

R:dr.

öre.

Åttonde Hufvudtiteln.

89

Kleresi-staten: Kleresiets friheter.....

12,821

85

4,204

61,50

17,026

46,5 0

91

Löningsräntor.......

411

90

225

31 —

637

21 —

S:r

13,233 75

4,429

92,5 0

17,663

67,50

97

Elementarläroverken: af prebenden ....

251156

123

94 —

375

50 —

99

Löningsräntor . . .

34260

120

15 —

462

75 —

S:r

594(16

244

9 —

838

25 —

105

Hospitalers och Lamretters underhåll . .

914(39

199

37 —

1,113

76 —

111

Kyrkors underhåll..............

948

20

74

50 —

1,022

70-

S:a för Titeln

15,690

50

4,947

88,50

20,638

38,50

Monde Hufvudtiteln.

119

Lands-staten: Löningsräntor........

—

—

18

18

—

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln........

484

8

130

24 —

614

32 —

Fjerde I):o .........

165,200

98

67,216

56 —

232,417

54 —

Sjette D:o .............

8,262

77

3,182

91,50

11,445

68,50

Sjunde H:o .............

476

1

167

38 —

643

39 —

Åttonde D:o .............

15,690

50

4,947

88,50

20,638

38,50

Nionde D:o .............

—

18

—

18

Summa för länet

190,114

34

75,662

98 —

265,777

32 -

Örebro län.

{ •.

Andra Hufvudtiteln.

43

Justitiestaten: Boställsräntor.......

183

51

81

34 —

264

85 —

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-

regementena:

47

Boställsräntor ................

5,632(50

2,504

74 -

8,137

24 —

49

Löningsräntor ................

22,136(70

8,470

65 —

30,607

35 —

S:r

27,769;20

10,975

39 —

L-

OO

CO

59 -

Transport

27,769i20

10.975(39 —

38,744

59 -

32

Sid.

i Tab.

Örebro län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

R:mt.

Transport

27,769

20

10,975

39

38,744

59

Indelta Kavalleri-regementena:

53

44.480

22

13,308

79

57,789

1

55I

Angmentsräntor...................

34,324

49

13,004

16

47,328

bo

S:r

78,804

71

26,31295

105,117)66

S:a för Titeln

106,573

91

37,288

34

143,862

25

Sjette Hufvudtiteln.

67

Landsstaten: Boställsräntor............

1,018

15

445

92

1,464

7

69

Löningsräntor............

608

86

211

28

820

14

S:r

1,627

1

657

20

2,284

21

71

Gästgifvares fribeter................

959

21

332

41

1,291

62

73

Färjor och Färikarlar..............

—

-i 1

50

1

50

S:a för Titeln

2,58622

991

11

3,577

33

Sjunde Hufvudtiteln.

83

f. d. Jäqeri-staten: Löningsräntor.........

60

93

44

81

105

74

87

Städers friheter...................

162

8

3)40

165

48

S:a för Titeln

223

1

48)21

271

22

Åttonde Hufvudtiteln.

89

Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........

2,285 93

814)73

3,100

66

91

Löningsräntor...........

1,36368

393)76

1,757

44

S:r

3,649)61

1,208)49

4,858

10

95

Universiteterna: af egna egendomar.......

16495

25)90

190)85

105

Hospitalers och Lazaretters underhåll......

144)26

72)28

216)54

111

Kyrkors underhåll..................

278)72

1)20

279,92

S:a för Titeln

4,237 54

1,307)87

5,545)41

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln.................

183

51

81

34

264

85

Fjerde D:o .................

106,573

91

37,288

34

143,862

25

Sjette D:o .................

2,586

22

991

11

3,577

33

Sjunde D:o .................

223

1

48)21

271

22

Åttonde D:o .................

4,237

54

1,307)87

5,545

41

Summa för länet

113,804)19

39,716 8T

153,521

6

33

I

Sid.

i Tab.

Karlstads län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

B:mt.

43

45

47

49

67

69

71

81

83

89

91

97

Karlstads län.

Andra Ilufvudtiteln.

Justitiestaten: JBoställsräntor...........

Löningsräntor...........

128

9

91

81

70

14

40

R:dr.

199

10

8.

5

21

S:a för Titeln

138

72

70

54

209

26

Fjerde Ihifviidtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

Boställsräntor..............

Löningsräntor.................

3,506

34,702

32

86

1,245

15,295

|

19 4,751

36( 49,998

51

22

S:a för Titeln

38,209

18

16,540(55| 54,749

73

Sjette HuiVudtitcln.

Landsstaten: Boställsräntor.........

Löningsräntor...........

832

13,878

73

53

i

1

301 8

5,00484

1.133

18,883

81

37

S:r

Gästgifvares friheter.........

14,711

26

5,30592

20,017

18

40

39

77

2463

64

S:a för Titeln

14,751

3

5,330(55

20,081

58

Sjunde HufVudtiteln.

f. d. Jägeristaten: Boställsräntor ....

Löningsräntor........

97

412

66

87

!

i

34 3

142(50

131

555

69

37

S:a för Titeln

510

53

176(53

"T87

6

Åttonde Ilufvudtiteln.

Kleresi-staten: Kleresiets friheter. . .

Löningsräntor.......

2,551

810

33

47

942:25

29098

3,493

1,101

.

45

3

S:r

Elementarläroverken: af prebenden . .

3,361

80

1,233

23

40

4,595

300

232

98

67

38,

8: a för Titeln

3,594(78

1,300(63

4,895(41''

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln ....

Fjerde D:o ....

Sjette D:o

Sjunde D:o

Åttonde D:o

138

38,209

14,751

510

3,594

72

18

3

53

78

70

16,540

5,330

176

1,300

54

55

55

53

63

209

54,749

20,081

687

4,895

26

73:

58

6

41

Summa för länet

57,204

24! 23,418(80

80,623

4

34

Sid.

Tab

43

45

47

49

51

53

55

68

65

67

69

Westerås län.

Westerås län.

Andra Hufnidtiteln.

Medelmarke

gångs-värde.

Penningar.

Summa

Rtmt.

Justitiestaten: Boställsräntor

Löningsräntor

I

401

46

R;dr.

64]

88]

59j59

28,90

46L23

75 78

S:a för Titeln

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

Boställsräntor.....................

Löningsräntor.....................

448) 521

88 49!

537] 1

Svaga rotars understöd .

S:r

Indelta Kavalleri-regementena:

Rusthållsräntor................

Augmentsräntor...............

8,220

31,344

34

82:

1,326 63

8,309 47

512

39,565 16

S:r

S:a för Titeln

68,156]28

49,926,20

118,082

.157,647

Sjette IlufVudtiteln.

Landtmäteri-staten: Boställsräntor

Löningsräntor

S:r

Landsstaten: Boställsräntor.

Löningsräntor.

171

923

1,095

12,483 11

7,817

51

48, 20,300,62

64! 29.911 84

32 71

286 29

319

2,587]96

9,436,83]

456 9]

948911

S:r

12,024 79

1,405-

71 | G-ästgifvares friheter

75

77

Befrämjande af bergsbruket............

Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar.

Sta för Titeln

70 60;

22 81

22,920,67 j

5,248''71

860 63;

16

36,971 74

9,546

39,654

5

9,64122] 49,206,38

80,639,39

57,743,71

138,383110

187,58948

204

1,209

1,414

3,044

10,385

13,429179

93:41

28,169:38

860,79

6,995,68! 43,967|42

85

Sid.

i Tab.

W ester ås län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

K:mt.

R:dr.

Ö.

Sjunde Ihifvudtitehi.

79

Postverket.......................

122

62

102

80

225

42

81

f. d. Jägeristaten: Boställsräntor........

22

59

22

59

88

Löningsräntor........

—

—

125

48

125

48

S:r

—

-

148

7

148

7

85

Skogsplanterings-kassan: Boställsräntor.....

278

18

45

94

324

12

87

Städers friheter...................

205

7

85

19

290

26

S:a för Titeln

605

87

382

—

987

87

Åttonde Hufviidtitclu.

89

Kleresistaten: Kleresiets friheter........

7,21445

660

74

7,875

19

91

Löningsräntor...........

4,029 21

47

25

4,076

46

S:r

11,243166

707

99

11,951

65

95

Universiteterna: af egna egendomar.......

17,346

2

3,253

75

20,599

77

97

Elementarläroverken: af prebenden........

—---

—

33

14

33

14

99

Löningsräntor........

1,467

63

639

50

2,107

13

S:r

1,467

63

672;64

2,14037

'' 101

Pedagogier och Folkskolor.............

289

80

____

—

28980

; 105

Hospitalers och Lasaretters underhåll......

724

99

99

11

82410

1—•

111

Kyrkors underhåll................

242,93

18

4

26097

S:a för Titeln

31,315

3

4.751

53

36,066 56

Nionde Ilufvudtitcln.

119

Landsstaten: Löningsräntor............

327

54

398

57

726

11

Sammandrag.

Andra Hufvudtiteln.................

448

52

88

49

537

1

Fjerde D:o ................

157,647

64

29,941

84

187,589

48

Sjette D:o .................

36,971

74

6,995

68

43,967

42

Sjunde D:o .................

605

87

382

—

987

87

Åttonde U:o .................

31,315

3

4,75153

36,066

56

Nionde D:o .................

327

54

39857

726

11

Summa för länet

227,31634

42,558 11

269,874 45

36

Sid.

i Tab.

Kopparbergs län.

Medelmarke- gångs-värde.

Penningar.

Summa

K:mt.

E:dr.

ö.

Kopparbergs län.

Andra Hufvndtiteln.

45

Justitiestaten: Löningsräntor.........

—

28

12

28

12

Fjerde Hufvudtitelu.

.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

47

Boställsräntor..............

2,212

80

404 45

2.617

25

49

Löningsräntor ...............

26,489

61

3,129 79

29,619]40

S:a för Titeln

28,702

41

3,534

24

32,236,65

Sjette Hufvudtiteln.

67

Landsstaten: Boställsräntor.....

206

62

12

84

219

46

69

Löningsräntor...........

9,296

17

1,891

44

11,187

61

S:r

9,502 79

1,904

28

11,407] 7

71

Gästgifvares friheter...... . . . .

1,386 18

191

22

1,57740

73

Färjor och Färjkarlar.........

94

9

46

5

14014

7o

Befrämjande af Bergsbruket........

58

55

8

32

66|87

S:a för Titeln

11,041

61

2,149

87

13,19148

Sjunde Hufvudtiteln.

87

Städers friheter..........

844

50

715 46

1,559

96

Åttonde Hufvudtitelu.

89

Kleresistaten: Kleresiets friheter . .

335

80

55

68

391

48

91

Löningsräntor...........

—

3

3

S:r

335 80

58

68

394 48

105

Hospitalers och Lasaretters underhåll . . .

471

98

8

9

480

7

111

Kyrkors underhåll.......

3,209

66

757

67

3,967 33

ö:a för Titeln

4,017

44

824

U

4,841

88

Nionde Hufvudtiteln.

119

Landsstaten: Löningsräntor ....

96

73

37

48

134

21

1 11 '' 1

37

Sid.

i Tab.

Kopparbergs län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

K:mt.

R:dr.

ö.

Sammandrag.

Andra, Hiifvudtifp.ln .............

28

12

28

12

Fjerde D:o .................

28,702

41

3,534

24

32,236

65

Sjette D:o .................

11,041

61

2,149

87

13,191

48

Sjunde D:o .................

844

50

715

46

1,559

96

1

Åttonde D:o .................

4,017

44

824

44

4,841

88

Nionde D:o .................

96

73

37

48

134

21

Summa för länet

44,702

69

7,289

61

51,992

30

| 47

, 49

53

55

Gefleborgs län.

Fjerde Ilufvudtitelu.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: j

Boställsräntor....................j

Löningsräntor . ..............

314

21,136

Indelta Kavalleri-regementena:

Busthållsräntor................

Augmentsräntor...............

67

69

71

73

87

22,599

122

8,515

67

Sjette Hufvudtitcln.

Landsstaten: Boställsräntor.....

Löningsräntor.....

22472

4,298:61

142

2,922

S:r l

4,523''33|

3,065

25

Gästgifvares friheter .

Färjor och Färjharlar

1,68453j

S:a för Titeln

594jl9

--|82j --|25j

6,20868! p59j6^i

Sjunde llufvudtiteln.

Städers friheter............

1,480

42:

859:45

437

29,651

S:r

21,451

24

8,638 9

30,089

33

880

8

464^18

1,344

387

26

268

35

11871

6

ö:r

1,148

43

582[89

1,731

32

31,820;65

367

7,220

7,588

2,278

9,868;

58

72

37

2,339

87

38

Sid.

i Tab.

Gefleborgs län.

Medelmärke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

B:mt.

89

Åttonde Hufvudtiteln.

Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........

2,071

99

770

22

R:dr.

2,842

Ö.

21

91

Löningsräntor...........

1,449

41

19

15

. 1,468

59

S:r

3,521

43

789

37

4,31080

111

Kyrkors underhåll..................

63

94

63

94

S:a för Titeln

3,585 37

789

37

—

I-

CO

Tf

11

115

Monde Hufvudtiteln.

Fångars vård och underhåll............

89

43

62

28

151

71

Sammandrag.

Fjerde Hufvudtiteln.................

22,599

67

9,220

98

31,820

65

Sjette D:o .................

6,208

68

3,659

69

9,868

37

Sjunde D:o .................

1,480

42

859

45

2,339

87

Åttonde D:o .................

3,585

37

789

37

4,374

74

Nionde D:o .................

89

43

62

28

151

71

Summa för länet

33,963

57

14,591

77

iO

iO)

>40

00

34

Tabellen upptager, sid. 121, mindre ....

—

—

—

10

—

10

1

Således endast

33,963

57

14,591

67

48,555

24

49

(Jemför N:o 7, Sammandrag “Länsvis“ öfver .

Tabellen N:o 4 C.)

Wester-Norrlands län.

Fjerde Hnfvudtitelu.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

Löningsräntor....................

•

14,853

53

co

to

O

7

19,173

60

69

Sjette Hufvudtiteln.

Lands-staten: Löningsräntor............

955

38

’

5,421

65

6,377

3

71

Grästgifvares friheter................

2,935

83

807

24

3,743

7

S:a för Titeln

3,891

21

6,228|89|

10,120 10

39

Sid.

i Tab.

W.ester-Norrlands län.

Medelmarke-

gångsvärde.

Penningar.

Summa

R:mt.

87

Sjunde Hufvudtiteln.

Städers friheter...................