SOU 1871:3

UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE

ANGÅENDE

PLAN FÖR ENSKILDA JERNVÄG8BYGGNADER;

AEGIEVET DEN 29 AUGUSTI 1870

AF

DEN DERTILL I NA DKR FÖRORDNADE KOMITÉ.

STOCKHOLM,

tryckt hos isaac maecus,

1870.

Storma k tigs te, Allernådigste Konung!

Sedan Riksdagen, uti skrifvelse af den 12 Maj 1869, under anförande att,

med afseende å behofvet att möjliggöra införandet af ett system för enskilda

jernbanors anläggning, Riksdagen funnit uppgörande af plan för dylika an

-

4

läggningar och sättet för deras utförande desto mera angeläget, som, ”efter

det Statens förnämsta behof af jernvägar blifvit fyldt, hädanefter erforderliga

jernvägsbyggnader komme att utgöras af ortsbanor, hvar för sig hufvudsakligen

betjenande särskilda landsdelars lokalbehof; att då dylika enskilda jernbanor,

som för närvarande voro ifrågasatta eller framdeles kunde blifva föreslagna,

icke vore af lika vigt, det syntes blifva nödvändigt att klassificera dem

under liera afdelningar, helst för den närmaste framtiden understöd icke

kunde beviljas för andra, än de vigtigaste; samt att, enligt Riksdagens åsigt,

i främsta rummet borde upptagas de banor, som afse bergsbrukets befordrande”,

i underdånighet anhållit, att Eders Kong!. Maj:t täcktes pröfva dels

hvilka jernväg sanläggningar kunde anses för utveckling af landets industri

mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af 12 till 15 år, och

den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning antoges uppgå, dels lämpligaste

sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera enskilda bolag,

vare sig genom direkt anslag till belopp åt högst en fjerdedel af anläggningskostnaden

eller på annat sätt, och att nådig proposition i ämnet derefter

måtte varda till 1870 års Riksdag afbiten; samt Eders Kongl. Maj:t, som ansett

det kunna vara af vigt att, för bedömandet af förekommande frågor om jernvägsbyggnader,

vare sig Statens eller enskildes, redan nu erhålla en öfversigt af de

anläggningar, hvilka under den närmaste framtiden antagligen kunde genom

enskildes bemödanden komma till utförande, låtit genom Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande

uppmana menigheter eller enskilde, hvilka under förutsättning

af Statens medverkan ville för åstadkommande af någon jernvägsanläggning sig

förena, att sådant hos Eders Kongl. Majd i underdånighet anmäla, och dervid

öfverlemna kostnadsförslag med ritningar samt utredning öfver påräknad trafik

med de flere förhållanden, som kunde tjena till upplysning om företagens ändamålsenlighet,

äfvensom uppgift om beskaffenheten af det understöd, som företrädesvis

önskades; sä, och efter det från flera delar af landet slika framställningar

inkommit, har Eders Kongl. Majd under den 20 Augusti 1869, funnit godt

att, för ärendets behöriga utredning, i nåder förordna en komité, som skulle

granska de inkomna framställningarne samt, efter det ytterligare upplysningar,

i de fall sådana kunde anses erforderliga, blifvit införskaffade, till Eders

Kongl. Majd afgifva underdånigt utlåtande i ämnet och dervid särskildt yttra

sig rörande de frågor, i afseende å hvilka, såsom ofvan förmäles, pröfning

är vorden af Riksdagen begärd; och borde denna komité, hvilken eger att

antaga erforderligt kanslibiträde, på Ordförandens kallelse sammanträda i

Stockholm, så tidigt ske kunde.

Till ordförande och ledamöter i komitén har Eders Kongl. Majd täckts

i nåder utse undertecknade, hvilka alla, med undantag af undertecknad

Brummer, som först sedermera, i stället för till Statsråd utnämnde ledamoten

Wsern, i komitén inträda den 29 September sistlidet år i hufvudstaden sam

-

5

manträdde; Och har komitén från Eders Kong-!. Maj:ts Civil-departement

dels vid ^ sitt första sammanträde och dels vidare under fortgången af sitt

arbete, fått emottaga handlingar och kostnadsförslag med tillhörande kartor

och ritningar angående följande ifrågasatta jernväg sanläggningar, som af

komitén blifvit ordnade efter do särskilda orternas belägenhet från söder mot

norr, nemligen:

N:o 1. Malmö—Ystad—Trelleborg.

Sedan vid i Malmö den 1 Juli 1869 hållet sammanträde för öfverläggmng

om byggande af jernväg emellan Malmö och Ystad, med bibana

till Trelleborg, eu styrelse af sju personer blifvit utsedd, har bemälde styrelse,

i skrifvelse af nästpåföljande dag, med upplysning derom, att de härader

den föreslagna jernvägslinien skulle genomgå, räkna en befolkning ad

92,770 personer och att, med inberäknande af folknummer!! i städerna, orten

har öfver 120,000 innevånare eller omkring y40:del af rikets hela befolkning,

af hvithet innevanareantal omkring 100,000 tillhöra de trakter banan

skulle betjena; att glossa trakter hafva en areal af 277,011 tunnland, deraf

216,359 tunnland åker, hvaraf sädesafkastningen, förutom foderväxter kan

antagas till 900,000 tunnor m. in., anhållit:

«) att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder godkänna den för ifrågavarande

jern vägsanläggning uppgjorda ritning samt ett af de bilagda tvenne

alternativa kostnadsförslagen, det ena, slutande på en summa af 3,950,000

Riksdaler, afseende banans byggande med 15 // räler och det andra, med

eu kostnadssumma af 4,150,000 Riksdaler, och 20 it räler, beräknadt på

medgifvande att få begagna Statens materiel;

b) a att den direktion, som kan få sig arbetets verkställighet anförtrodd,

måtte tillåtas medgifva de mindre afvikelser och förändringar uti förslaget,

som under byggnaden kunna befinnas nödvändiga och ändamålsenliga,

samt

c) att Eders Kongl. Magt ville till Riksdagen framställa nådig proposition

om ett direkt anslag af en fjerdedel af kostnadssumman för detta,

enligt Styrelsens antagande, sannolikt vigtigaste af de många enskifta jernvägsföretag,

som komma att påkalla Statens medverkan, emot det att orten

anskaffar återstoden af kostnaden.

N:o 2. Helsingborg Hessleholin, med bibanan Kropps Hjortshög Billosholm.

Med föranledande af nådiga brefvet den 25 Maj 1869 hölls allmänt

sammanträde med personer från Helsingborgs stad och kringliggande ort å

6

Helsingborgs Rådhus den 6 Juli samma år, för öfverläggning om jernvägs

byggande från Helsingborg i nordostlig riktning mot stambanan, hvarvid för

angelägenhetens vidare befordrande utsågos 7 komiterade, h vilka genast utlyste

nytt sammanträde, som hölls å Åby gästgifvaregård den 12 i nyssnämde

månad och var besökt af omkring 100 personer, hvilka instämde uti det

vid Helsingborgs-sammanträdet fattade beslut, hvarigenom åt utsedda komiterade

lemnades i uppdrag, dels att hos Kongl. Maj:t anhålla om framställning

till Riksdagen att undfå statsbidrag till företagets utförande samt dels

att i (ifrigt gå uti författning om ärendets nödiga beredning. Komiterade

anmälde, i underdånig skrifvelse af sistnämnde datum, ärendet hos Eders

Kongl. Maj:t och insände, den 8 derpåföljde September, kostnadsförslag ined

ritningar. Uti sin dermed åtföljda skrifvelse upplysa komiterade, att fråga

om jernvägs anläggande emellan Helsingborg och trakten af Hessleholms

station redan år 1859 förevarit och blifvit med största intresse i orten omfattad,

men att förslaget då icke kom till utförande, emedan Helsingborgs

samhälle, som skolat genom aktieteckning i väsentlig man bidraga till företaget,

samtidigt vann utsigt att i förening med närbelägna städer erhålla jernvägsförbindelse

med södra stambanan för billigare pris och derföre föredrog att

använda sina krafter på det håll der målet kunde ernas med jemförelsevis

mindre uppoffring. Komiterade fästa för öfrigt uppmärksamheten derpå, att

ifrågavarande jernväg skulle komma att beröra den förnämsta i södra delen

af landet belägna exercisplatsen Ljungbyhed, att den .utgör ett nödvändigt

vilkor för att i väsendtligare mån tillgodogöra de rikedomar, som finnas i de

nyligen inom provinsen upptäckta stenkolsfälten, samt att den bereder kortaste

och snabbaste kommunikation emellan öfra Sverige och utlandet. Slutligen,

och med upplysning om att deri beräknade anläggningskostnaden uppgår till

3,188,500 riksdaler, anhålla komiterade att Eders Kongl. Maj:t täcktes, å tid

som kan finnas lämplig, hos Riksdagen göra framställning derom, att till

förenämnda jern vägsföretag måtte meddelas statsbidrag till belopp af en fjerdedel

afkostnadssumman, eller 797,125 riksdaler riksmynt.

N:o 3. Wallåkra Billesholm.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Wallåkra Stenkolsaktiebolag ^i underdånighet

anmält behofvet af en jernväg som, med sträckning ifrån bolagets

grufvefällt vid Rillesholm i Luggudde härad af Malmöhus län till endera

Tågarps eller Wallåkra jern vägsstationer å Landskrona—Helsingborgsbanan,

bolaget är sinnadt tillvägabringa efter den plan som ritningar och kostnadsförslag

utvisa. Yid slutet af år 1868 hade bolaget, enligt hvad dess under

-

7

dåniga skrifvelse utvisar, hos Eders Kongl. Maj:t anhållit om nådig proposition

till 1869 års riksdag om beviljande af ett lånebidrag till ifrågavarande

jern vägsföretag af åtminstone två tredjedelar af anläggningskostnaden. Som

emellertid Eders Kongl. Maj:t icke fann sig föranlåten att till Riksdagen göra

framställning i ämnet, bragtes frågan genom enskilds motion under pröfning

af Riksdagen, som, vid gemensam votering den 8 Maj 1869, afslog det ifrågasatta

låneunderstödet. Bolaget har nu, med föranledande af Eders Kong].

Maj:ts nådiga bref den 25 Maj 1869, återförnyat sin ansökan om bidrag;

och då Riksdagen förutsatt två olika utvägar för meddelande af understöd

ifrån statens sida till anläggande af enskilda jernbanor, antingen genom direkt

anslag, som då icke finge öfverstiga en fjerdedel af beräknade anläggningskostnaden,

eller ock “på annat sätt", har bolaget tolkat denna sednare

bestämmelse så, att Riksdagen ville antingen meddela lån till viss andel af

anläggningskostnaden eller också garanti för någon viss ränta å anläggningskapitalet;

och vore sålunda att välja emellan direkt anslag, lån eller rån tegaranti.

Uttalande den mening, att statens understöd i form af direkt anslagkommer

i sista rummet af bolagets önskningar, utbeder sig bolaget att, derest

statsmakterna likväl skulle gifva företrädet åt denna form, få fästa uppmärksamhet

derpå, att i den beräknade kostnaden för banan icke ingår någon utgift

för anskaffande af rörlig materiel. I händelse derför direkt anslag beviljas

andra banor, i hvilkas beräknade anläggningskostnad rörlig materiel

blifvit intagen, hoppas bolaget att enahanda förmån kommer detsamma till

de), derest bolaget skulle få behof af att sjelft besörja trafiken samt följaktligen

nödgas anskaffa (ien härför nödiga materiel. Bolaget gör emellertid icke

anspråk på att tillgodonjuta anslag till en fjerdedel af samma materiel kostnad,

förr än uppsättandet af materiel för bolaget inträffar. I fråga om val

emellan lån och räntegaranti ger bolaget företrädet åt den förra formen för

statsunderstödet, om nemligen det belopp 400,000 Riksdaler, som vid 1869

års Riksdag föreslogs, kunde erhållas, samt vilkoren i afseende å ränta och

återbetalningstid öfverensstämma med eller lämpas efter hvad staten videgen

upplåning kan sig betinga. Men skulle icke ett lån af sådan storlek bolaget

beviljas, utbeder det sig att undfå en räntegaranti för sex procent å nyssberörda

summa under en tid af 30 år, för att genom dylik garanti kunna blifva

lättare i tillfälle att in- eller utrikes upptaga ett emot behofvet svarande amorteringslån.

I afseende å hvilken sträckning det må finnas fördelaktigast att

gifva banan, med ändpunkt antingen vid Wallåkra eller Tågarp, ger bolaget,

ehuruväl både kortare väg och mindre anläggningskostnad uppkomma

genom banans dragande till Wallåkra, likväl företrädet åt den längre riktningen

till Tågarp, emedan på denna väg kolen kunna lättast samt med

minsta kostnad bringas, å ena sidan till eu särdeles god och rymlig hamn

8

— Landskrona — för vidare transport sjöledes, och, å den andra, in på

stambanornas och med dem förenade enskilda jernvägars trafikområden.

Bolaget, som i öfrigt yttrar sig, dels om den stora förbrukningen inom

landet af utländska stenkol, dels om tillgången och beskaffenheten af dylika

kol vid egna grufvefält, dels om vådan för landet att sakna inhemska stenkol

om, i händelse af krig, tillförseln af dylika kol från främmande land

blefve afskuren, upplyser slutligen att detsamma hoppas kort tid efter banans

färdigblifvande kunna derå ifrån grufvan utforsla 2000 tunnor dagligen eller

årligen 600,000 tunnor, motsvarande 1,440,000 centner.

N:o 4. Christianstad--Sölvesborg.

Yid ett talrikt besökt sammanträde i Sölvesborg den 5 Juli 1869 beslöts,

efter beräkning att kostnaden för anläggning af en jernväg, såsom fortsättning

till hafvet af Hessleholm—Christianstadsbanan, med ändpunkt vid

Sölvesborg, skulle uppgå till en million riksdaler, deraf en fjerdedel förväntades

såsom statsbidrag, att återstoden skulle medelst aktieteckning anskaffas

och lemnades utsedda “Interims-Styrelsen“ i uppdrag att så väl göra underdånig

anmälan hos Eders Ivongl. Maj:t om erhållande af statsbidrag, som

ock utfärda aktieteckningslistor, och i öfrigt ärendet på bästa sätt bereda.

Interimsstyrelsen anmälde derefter, den 8 i nyssnämnde månad, ärendet hos

Eders Kongl. Maj:t och utfärdade sedermera kallelse till nytt sammanträde,

som hölls i Sölvesborg den 12 Augusti 1869, drevid enhälligt beslöts, att

staden Sölvesborg och öfrige aktietecknare nu skulle förena sig i bolag med

benämning Sölvesborgs—Christianstads jern vägsaktiebolag, i ändamål att, i

öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter Kongl. Maj:t kunde komma

att meddela, anlägga en jernbana från Christianstad till hafvet, med Sölvesborg

såsom ändpunkt, samt å denna bana ombesörja regelbunden fart med

lokomotiv och vagnar till personers och varors fortskaffande; och beslöts derjemte

att med val af direktion skulle tills vidare anstå, men förutvarande Interims-Styrelsen

å bolagets vägnar fullgöra de af Kongl. Maj:t på grund af

sednaste riksdagsbeslut meddelade föreskrifter angående vilkoren för erhållande

af statsbidrag till jernvägsbyggnader. i sin derefter till Eders Kongl.

Maj:t ingifna, icke daterade, underdåniga skrifvelse uti ärendet, yttrar sig

styrelsen hufvudsakligen om den nuvarande exporten och om den antagliga

trafiken på föreslagna jernvägen, med erinran om att den betydliga inkomst

Christianstad—Hessleholmsbanan tillför statens jernväg, säkerligen skulle fördubblas

om jernvägen från Christianstad fortsattes till Sölvesborg. I betraktande

af, således, icke blott det utomordentligt stora gagn för landsorten utan

äfven fördelen af ökad trafik på södra stambanan, som skulle genom ifråga

-

9

varande jernvägsanläggning beredas, hemställer styrelsen om bidrag af statsmedel

i förhållande till anläggningskostnaden, hvilken senare blifvit till en

million riksdaler beräknad, uti hvilket belopp likväl ej ingår kostnad för så

kallad rörlig materiel, emedan sådan skulle mot årlig ersättning tillhandahållas

af Christianstad—Hessleholmsbanans bolag.

Nio 5. Carlsh anm - Wislanda.

Yid den 15 Juni 1869 hållet sammanträde hafva stadsfullmäktige i

Carlshamn, med föranledande af ofta åberopade nådiga bref, beslutat “att åtgärder

borde vidtagas för erhållande af en smalspårig jernbana från Carlshamns

stad till Wislanda station å statens bana, samt att bestyret härmed

skulle uppdragas åt en komité af fem personers hvilken komité den 8 derpåföljande

Juli i underdånighet anmälde ärendet hos Eders Kong!. Maj:t, hvarefter

en ny underdånig skrifvelse den 23 Augusti afläts, åtföljd af kostnadsförslag

och ritningar till en bredspårig jernväg, enär enligt ett i akten befintligt

utdrag af stadsfullmäktiges i Carlshamn protokoll den 16 Augusti

1869, fullmäktige dåmera frångått, beslutet om att bygga ifrågavarande bana

smalspårig och i stället förklarat att banan borde få samma spårvidd som

statens banor. I denna skrifvelse upplysa komiterade, att Carlshamns stad

beslutat att för jernvägens byggande anslå ett belopp af 500,000 riksdaler,

och anhålla att, på grund af den stora vigt och betydelse jernvägen hade

för såväl Carlshamns kommun samt störa områden af Blekinge och Småland,

som ock för öfra och mellersta Svcrges industri och handel, Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen “afgifva nådig proposition om ett understöd af

”allmänna medel, uppgående till eu fjerdedel af beräknade kostnaden eller 606,750

”riksdaler riksmynt, att utgå från och med år 1871, eller ock alternativt, att

”statsverket måtte ikläda sig en räntegaranti å 6 proc. af det belopp till och

”med en fjerdedel af beräknade kostnaden 2,427,000. riksdaler riksmynt —

”allt på de tider och vilkor, som Eders Kongl. Maj:t behagar i nåder föreslå.”

N:o 6. Wexiö- Kalmar—Carlskrona.

Efter en af de intresserade orterna bekostad undersökning uppgjordes

år 1865 af Ingenieuren Th. Weman plan för anläggning af jernväg från

Wexiö i riktning söder om sjön Rottnen till närheten af Emmaboda gästgifvaregård,

samt med utgrening derifrån, i söder till Carlskrona och i öster

till Calmar. Detta förslag upptog tre alternativer, afseende det första en

jernväg af alldeles samma spårvidd och byggnadssätt, som å statens stamba

2

-

10

nor, det andra lika spårvidd men lättare öfverbyggnad och det tredje en

spårvidd af endast 3Va fot, med ännu lättare öfverbyggnad. En på allmänt

möte i Wexiö den 16 Juni 1865 vald direktion ingick kort derefter till

Eders Kongl. Maj:t med underdånig ansökning om denna jernväg^ byggande

på statens bekostnad såsom stambana, men under förutsättning att de intresserade

kommunerna skulle dertill, efter vissa angifna grunder, bidraga med

ungefär tio procent af den beräknade anläggningskostnaden. De skäl, hvarpå

nämnde underdåniga begäran stöddes, äro närmare angifna, dels i ett bilagdt

häfte tryckta handlingar i frågan, och dels uti en afskrift af ofvanberörde

underdåniga petition, hvilka handlingar, tillika med en vidfogad statistisk

utredning, närmare redogöra för frågans vigt och betydelse. Denna underdåniga

framställning, som afsåg jernvägens byggande efter första alternativet

af Ingenieuren Weuians förslag, eller med samma spårvidd och byggnadssätt,

som å statsbanorna, har icke föranledt annan åtgärd al Eders Kongl.

Maj:t, än att frågan och alla tillhörande handlingar, med nådigt yttrande om

förslagets fullständighet, öfverlemnades till nämnde år församlade Riksdagens

statsutskott, för att tagas i öfvervägande vid behandlingen af liera då väckta

motioner i enahanda syftning. Rikets Ständer funno sig likväl då icke kunna

bifalla dessa framställningar. Frågan har derefter hvila! intill dess medelst

verkställd aktieteckning i början af år 1869 ett bolag bildades i Carlskrona,

i ändamål att, genom egna ansträngningar, bringa till utförande den del af

företaget, som omfattar linierna Carlskrona—Emmaboda och Emalida—Wexiö.

Detta bolags komiterade inlemnade den 17 April nyssnämda år till Eders

Kongl. Maj:t underdånig ansökning, hvaruti bolaget, som erbjöd sig att bygga

jernväg å dessa linier efter Ingenieuren Wemans första alternativ, men med

användande af svensk materiel, anhöll, att staten måtte under en tid af 40

år tillförsäkra bolaget en årlig inkomst af 51/2 procent utaf kostnadsförslagets

belopp med tillägg af dels ränta under byggnadsåren och dels den ökning,

som uppkomme derigenom att endast svensk materiel begagnades, med hvilken

garanterade årsinkomst skulle i första rummet gäldas 4% procents årlig

ränta å bolagsaktierna och öfverskottet användas till desammas amorterande

med utfästelse tillika att hela banan skulle efter dessa 40 årens förlopp blifva

statens egendom. Det sedermera utfärdade nådiga brefvet af 25 Maj 1869

gjorde det emellertid nödvändigt, att i frågan inkomma med förnyad anmälan.

Äfven i Kalmar har man sträfva! för möjligheten att, genom egna uppoffringar,

men med biträde af staten, åstadkomma den ifrågavarande jernvägsförbindelsen,

jemväl hvad linien Emmaboda—Kalmar angår, för hvilket

ändamål aktieteckning blifvit påbörjad och ännu fortgår. Sedan aktietecknarne

låtit, genom en utsedd Interims-styrelse, i Juli månad 1869 till Eders

Kongl. Maj it ingifva underdånig preliminär anmälan om företaget, hafva begge

bolagens bestyrelse!'' jemte deputerade från Kronobergs län haft gemensamt

11

sammanträde, dervid det, bland annat, kommit under närmare öfvervägande

hurusom man numera icke lärer kunna till enskilda jern vägsanläggningar

hoppas understöd af staten i vidsträcktare mån, än så, att med minsta möjliga

kostnad, den på grund af utredning antagliga trafikens fordringar uppfyllas.

Då man således haft anledning befara att det Wemanska förslagets

första alternativ måhända icke skulle befinnas antagligt, har man funnit sig

nödsakad tillse huru banan må kunna anläggas efter ett eller annat lindrigare

byggnadssystem. I sådant afseende och oaktadt bestyrelserna, uppå anförde

skål, vidhålla den allt från början omfattade önskan beträffande banans

spårvidd och de anse det varit synnerligen önskvärdt om Carlskrona-bolagets

ofvanomnämnde underdåniga ansökning kunnat vinna framgång med tillämpning

på detta jernvägsföretag i sin helhet, hafva de dock ansett sig böra föreslå

en modifikation, hvarigenom kostnaden betydligt nedsättes, och hänvisa de

fördenskull till, Ingenieuren Wemans kostnadsförslag i dess andra alternativ,

hvilket afser en bredspårig, men till byggnadssättet mindre dyr jernväg.

Skulle likväl, vid afgörandet af frågan om statens medverkan till företaget,

den åsigt göra sig gällande, att behofvet här icke påkallar annat än smalspårig

bana, så, och för att icke de orter, hvilkas vigtiga intresse bestyrelserna

hafva att bevaka, helt och hållet skulle förblifva i saknad afjernvägskommunikationer,

ville bestyrelserna såsom ett nödfallsmedel omfatta möjligheten

att erhålla statens understöd för anläggandet af en dylik bana af endast 3,5

fots spårvidd, alltså i öfverensstämmelse med alternativet N:r 3 af Wemans

ofta åberopade kostnadsförslag.

Jemlikt nådiga brefvet den 25 Maj 1869 lemna bestyrelserna härefter

uppgift om beskaffenheten af det understöd de företrädesvis önska; och som

de säga sig icke sakna anledning till den förhoppning, att banbyggnaden

skulle till största delen öfvertagas af en eller annan jern vägsentreprenör, endast

man hade att erbjuda eu fullt betryggande säkerhet för någorlunda nöjaktig

afkastning af jernvägens aktier under eu icke allt för kort tidrymd,

hvarunder industrien och rörelsen hunne utveckla sig och bereda en tillfredsställande

trafikinkomst, framställa bestyrelserna, såsom ur nämde synpunkt

företrädesvis önskvärdt: att statens medverkan till ifrågavarande jernvägsföretag

måtte lemnas under formen af eu till tolf år efter färdigbyggandet

utsträckt ansvarighet för en årlig nettobehållning, beräknad till fem procent

af totalsumman i det kostnadsförslag, som vinner antagande. Bestyrelserna,

som, uppå anförde skäl finna det vara sannolikt att, om detta deras förslag

bifalles, staten icke skulle ådragas större ärlig uppoffring under uppgiga

tiden än 2 eller högst 3 procent af anläggningskapitalet, hvilken uppoffring

blefve betydligt mindre än genom anvisandet af direkt understöd till

en fjerdedel af nyssnämnda kapital, utbedja sig dock att, derest hinder skulle

möta mot beviljandet af räntegaranti, understödet måtte af staten lemnas i

12

form af dylikt anslag till minst en fjerdedel af anläggningskostnaden, enligt

det förslag, som varder antaget.

I fråga om den tillämnade jernvägens läge och riktning åberopa bestyrelserna

Ingeniören AVemans förslag och ritningar, endast med tillägg af

den önskan att utstakningen af linien Kalmar—Emmaboda måtte få förändras

för banans dragning genom den i närheten deraf belägna köpingen

Nybro, helst Kalmar Stadsfullmäktige gjort berörde omläggning af bandelen

till vilkor för det betydliga belopp, hvarmed de förbundit staden att deltaga

i företaget.

Slutligen, och på grund deraf att Kongl. Brefvet den 25 Maj 1869

såsom vilkor för erhållande af Statens understöd till enskild jernbana angifver,

att banan skall .vara af större, allmännyttig beskaffenhet och således ej

afsedd ''att betjena blott mindre lokalintressen, yttra sig bestyrelserna i detta

hänseende och åberopa dervid här förut omnämnda tryckta och statistiska

handlingar.

N:o 7. Nässjö—Hvetlanda.

Redan innan Södra Stambanan förbi Säfsjö och Nässjö var färdigbyggd

hade ortens innevånare utsett personer, hvilka, gemensamt med ombud

från Oskarshamn och mellanliggande kommuner, skulle öfverlägga om möjlighet

att sammanbinda Hvetlanda och Oskarshamn medelst jernväg, som

sedan borde utsträckas till Stambanan. Orten var dock ej mäktig att utan

Statens biträde åstadkomma detta arbete, hvarföre med detsamma måst tills

vidare anstå. Under året 1868 erbjödo sig utländska kapitalister att, mot

erhållande af vissa fördelar och med ett jemförelsevis ringa tillskott af de i

arbetet intresserade kommunerna anlägga jernvägen. Visserligen omfattades

saken i orten då med största intresse, men samma års inträffade missväxt,

hvarigenom största delen af de kommuner, som skulle hafva gagn af jernvägens

dragande till Hvetlanda, hotades med hungersnöd, gjorde det för dem

omöjligt att förbinda sig till bidrag i den utsträckning, som var af nöden.

Sedan andra, bättre lottade, kommuner erbjudit dylika bidrag och fått löfte

om banans dragande i annan riktning, kom sålunda jernvägen emellan Nässjö

och Oskarshamn icke att beröra Hvetlanda. Emellertid, och sedan Eders

Kongl. Maj ds nådiga bref den 25 Maj 1869 utkommit, utsågs vid sammanträde

i Hvetlanda den 7 derpåföljande Juli en komité, som i underdånig skrifvelse

af näst påföljande dag anmälde för framtida understöd smalspårig jernväg

från Hvetlanda till någon punkt på Södra Stambanan, hvarefter komiterade

med förnyad underdånig skrifvelse den 20 Augusti 1869 öfverlemnade

den del af karta och kostnadsförslag, som Kaptenen G. Nerman år 1865

13

för då tillämnad jernväg emellan Nässjö och Oskarshamn upprättat, i hvad

den angår vägsträckan från Nässjö till Hvetlanda. Nyssberörda kostnadsförslag

(afdelningen Lätt. B) afser visserligen bredspårig bana med lättare

öfverbyggnad och materiel till en kostnad af 1,606,568 Riksdaler, men det

antages dock att den, i ofvanåberopade underdåniga skrifvelse af den 8 Juli

afsedda, smalspåriga banan bör kunna byggas för ungefärligen enahanda

belopp. Komiterade, som meddela uppgift å de intresserade kommunernas

hemmantal,, folkmängd, taxeringsvärden samt beloppet af uppskattad inkomst

af kapital och arbete, yttrar sig ej om beloppet eller formen af det äskade

statsunderstödet,

N:o 8. Nässjö - Oskarshamn,

Vid 1869 års Riksdag erhöll Nässjö—Oskarshamns Jernvägsaktiebolag

ett anslag af en million Riksdaler för jernvägs byggande emellan Nässjö och

Oskarshamn, men med vilkor, att ett lika belopp under samma år skulle utgifvas

för arbetets bedrifvande och att den af Riksdagen anslagna millionen

ej {inge lyftas förr än vägen var färdig och afsynad. Kort derefter utkom

emellertid Eders Kong! Maj:ts ofta åberopade nådiga bref af den 25 Maj

1869, med anledning hvaraf bolagets direktion den 13 påföljande Juli anmälde

ifrågavarande jernvägsföretag Jill vidare statsunderstöd, hvarefter direktionen

i Augusti månad aflemnade kartor och ritningar tillika med ytterligare skrifvelse

i ämnet. Af dessa underdåniga skrivelser inhemtas: att arbetet då

redan från begge ändpunkterna var påbörjadt; att i fråga om anläggningskostnaden,

direktionen säger sig hvarken då eller framdeles kunna upplysa

annat än hvad som innefattas uti det arbetskontrakt, som blifvit uppgjordt

med Engelska Ingeniörbolaget John Morton & Son och hvaraf, äfvensom af

bolagsreglor^ exemplar aflemnas; att direktionen beräknat hela kostnaden,

extra utgifter inberäknade, till 9,350,000 Riksdaler, hvarigenom på hvarje

Svensk mil, då hela längden antages till jemnt 14 mil, skulle belöpa

667,857 Riksdaler; att banan på 1 7/8 mils afstånd berör Wimrnerby stad,

der Kinda kanal kommer att hafva sin ändpunkt samt förbigår Eksjö stad

och tre jernverk, alla dessa sednare försedde med masugnar, gjuterier och

mekaniska verkstäder, o. s. vr. i afseende å möjligheten att öfver Nässjö

och Oskarshamn bereda transitofart emellan England och Ryssland upplyser

direktionen, att sedan de Ryska jernvägarne till Hangöudd och Baltischport

snart blifvit färdiga, en ångare tillrvggalägger vägen från sednare platsen till

Oskarshamn på 48 timmar; för bantåget från Oskarshamn till Göteborg skulle

åtgå 18 å 20 timmar, och för ångbåtsfarten från Göteborg till Hull 48 timmar,

inalles således en tid af omkring fem dygn. Slutligen hemställer

14

direktionen om nådig proposition till Riksdagen om anslag af en fjerdedel af

anläggningskostnaden, eller ett belopp af 2,387,500 Riksdaler Riksmynt,

derifrån dock borde afräknas den redan beviljade millionen, samt att detta

anslag redan under innevarande år 1870 måtte komma bolaget till godo.

N:o 9. Westervik—Östra Stambanan.

Komiterade för jernväg^ byggande från Westervik öfver Wimmerby,

alternativt till station vid den under byggnad varande ^Nässjö—Oskarshamnsbanan

eller till den beslutade Östra Stambanan, hafva uti särskilda underdåniga

skrivelser den 26 Juni och 27 Augusti 1869, dels anmält att fullständig

undersökning för eu jernväg af 3 V» fots spårvidd förehades, och dels

anhållit att framdeles få inkomma med ritningar och kostnadsförslag, hvilka

med förnyad underdånig skrifvelse af den 25 derpåföljande November till Eders

Kongl. Maj:ts Civil-departement den 30 i samma månad aflemnades. Sistberörde

skrifvelse upplyser att vid i Wimmerby den 8 November hållet sammanträde,

för öfverläggning om lämpligaste sträckningen utaf de alternativt

undersökta jernvägslinierna, ortens innevånare uttalat sig för banlinien Westervik—Werkebäck—Wimmerby—Löfstad

(å östra Stambanan).

Såsom skäl för valet af denna riktning uppgifvas: att all konkurrens

med Oskarshamns-banan, beträffande ändpunkterna vid liafvet undvikes, enär

hvardera banan för sig kommer att insamla sjelfständig trafik; att genom

anknytning till annan punkt på Statens stambana nu ifrågavarande bana göres

oberoende af Oskarshamns-banan, hvilken sednare dirigeras af utländske,

för vårt land främmande och ointresserade entreprenörer, och att den del af

Kalmar län, som denna jernväg skulle beröra, sträfva!1 att sätta sig i förbindelse

med södra delen af Östergötland, deruti en giltig grund skulle förefinnas

i den omständigheten, att nu ifrågaställda jernvägslinie fyller, det redan

å föregående Riksmöten vid öfverläggning om sträckningen af Östra

Stambanan så starkt uttalade behofvet af en jernväg för det stora landområdet

öster om sjön -Sömmen.

Då 1869 års Riksdag uttalat den åsigt att, i fråga om ortsbanor, hufvudsakligen

betjenande särskilda landsdelars lokala behof, det syntes blifva

nödvändigt att klassificera dem under flera afdelningar, helst för den närmaste

framtiden understöd icke kunde beviljas för andra än de vigtigaste,

samt att i första rummet borde upptagas de banor som afsåge bergsbrukets

befordrande, äro komiterade af den tanke att Riksdagens -sålunda uttalade

mening, i båda antydda fallen, har full tillämplighet å nu ifrågavarande

jern vägssträckning, hvilken genomgår en ort der bergsbruks- och skogshandtering

redan nu uti vidsträckt mån bedrifves. Dertill kommer att genom

15

denna bana norra Smålands'' och s,ödra Östergötlands betydliga skogar skulle

kunna tillgodogöras för så väl egarne sjelfva, som äfven för en "större allmänhet.

I ofri gt fästa komiterade uppmärksamheten derå, att rikets östra

kust redan i följd af dess geografiska läge är sämre lottad än den vestra,

emedan hvarje skeppning från den förra dels medför större fraktkostnad,

och dels genom omvägen på Östersjön, är utsatt för större tidsutdrägt och

seglations-risk, hvartill kommer att denna del af riket — dess bredaste fastland

— är i saknad af större segelbara insjöar o. s. v.

1. öfverensstämmelse med den åsigt ortens innevånare uttalat, anmäla

komiterade nu den undersökta ifrågavarande jernvägslinien, med anhållan att

komma i åtnjutande af bidrag utaf statsmedel under enahanda vilkor och

till belopp, som för andra smalspåriga banor kunna blifva beviljade.

N:o 10. (himleby—Östra stambanan.

Komiterade, som, vid en den 9 Juni 1869 talrikt besökt sammankomst

med intresserade för anläggande af ep jernväg med 0% fots spårvidd från

Gamleby köping förbi Öfverum och Åtvidaberg till Östra stambanan i trakten

af Linköping, blifvit utsedde för denna angelägenhets befordrande, hafva

i tre särskilda underdåniga skrivelser, dels anmält saken hos Eders Kongl.

Maj:t, dels begärt anstånd med åtskilliga uppgifters och handlingars aflemnande

och dels slutligen med desse handlingar och tillhörande karta inkommit.

I sina skrifter antyda komiterade, att en jernväg i föreslagna riktningen

skulle komma att beröra eu af de bördigaste och mest tätbebyggda orter

1 norra delen af Kalmar län samt den väl odlade trakt af Östergötland, som

ligger i sydost om Linköping, att, med tillhjelp af de många vattendrag som

mota, transporten till kusten af skogseffekter, som nu icke med någon fördel

kunna afsättas, ansenligt skulle underlättas, och att — hvad som är af öfvervägande

vigt — bergsbruket, som här utgör en af hufvudnäringarne, i hög

grad skulle befordras derigenom att banan med hafvet förenade Öfverums

jernbruk och betydliga mekaniska verkstad, Forssaströms jernbruk och Åtvidabergs

ansenliga kopparverk. Komiterade, som bifoga uppgift om den påräknade

trafiken, antaga att genom den ökade trafik af personer och gods till

och från norra delen af Kalmar län med flera orter icke obetydlig vinst

skulle af nu ifrågavarande bibana tillskyndas statsbanan. Slutligen hemställa

komiterade att'' Eders Kongl. Maj:t, till det nyttiga företagets befordrande

täcktes bereda bidrag af statsmedel, hvilket bidrag, sedan bolag för företagets

fullbordan hunnit konstituera sig samt erhållit Eders Kongl. Maj:ts nådiga

sanktion å bolagsordningen, lämpligast torde böra utgöras af direkt anslag

till eu fjerdedel af anläggningskostnaden.

16

N:o 11. Lamhult—Wernamo—Warberg

I underdånig skrifvelse af den 25 Juni 1869 hafva, vid närande daghållet

allmänt sammanträde med innevånarne i Westbo härad åt Jönköpings

län, då utsedde komiterade anmält ifrågavarande förslag om anläggande af

smalspårig jernväg från södra stambanan öfver "Wernamo genom Westbo

härad till vestkusteu, hvarefter den för orterna valda gemensamma, komitén

med underdånig skrifvelse af den 22 December samma ar öfverlemnat kostnadsförslag

och ritningar, som angifva att ifrågavarande jernväg skulle utgå

från Lamhults station å södra stambanan, fortsätta genom vestra delen af

Småland och sydligaste ändan af Elfsborgs län samt Halland och få till andra

ändpunkt "Warbergs stad. Från synpunkten af för hela landet allmänt gagn,

anse komiterade ifrågavarande jernvägsförslag företrädesvis vara förtjent af

uppmärksamhet och understöd samt förhållandena vara så i ögonen fallande,

att annan utredning icke lärer erfordras än den som af undersökningshandlingarne

och trafikberäkningarne hemtas. Derutöfver fästa dock komiterade

uppmärksamheten på den för hela landet utomordentliga vigten af hafvens

sammanbindning sydligare än som genom vestra stambanan egt rum och

hvartill början är gjord genom Nässjö—Oskarshamns-banan; hvarjemte komiterade

yttra sig om jernvägens vigt särskilt för orten, för näringslifvets

upphjelpande samt för tillgodogörandet af de rika malm-, bränntorfs- och

skogstillgångarne.

Med upplysning om att aktieteckning för arbetets utförande pågår och

att hopp finnes derom att tecknarne må kunna konstituera sig såsom bolag,

derest blott statsbidrag erhålles, anhålla komiterade, i enlighet med för dem

utfärdad instruktion, om nådig Proposition till Riksdagen, att eu fjerdedel af

kostnadsbeloppet, hvilket blifvit beräknadt till 4,158,000 R:dr, måtte såsom

anslag utan återbetalningsskyldighet för denna storartade jernvägsanläggning

lemnas.

N:o 11 y2. Smålands Stenar—Falkenberg-Halmstad Warberg.

Yid allmänt jernvägsmöte i Falkenberg den 15 November 1869 utsågs

en komité, som skulle gå i författning om allt hvad som erfordrades för en

lycklig lösning af frågan om då väckta jernvägsförétaget. Denna komité inkom

den 30 December till Eders Kongl. Maj:t med en underdånig skrifvelse

i ämnet af den 27 i samma månad. I denna skrifvelse upplysa komiterade,

att vid sammankomst med innevånare från olika delar af Halland, man icke

kunnat förena sig om något beslut eller vidtagande af gemensam åtgärd för

17

jernvägsbyggnad inom provinsen, hvarföre komiterade, såsom ombud för flertalet

af mellersta Hallands kommuner, låtit verkställa undersökning för anläggande

af en smalspårig jernväg, som från ”Smålands stenar”, eller den

plats invid Nissa-elfven, cirka en fjerdedels mil söder om Willstads kyrka,

hvarest nu jemväl särskild! undersökta jernvägslinierna från dels Lamhult och

Wernamo samt dels Jönköping och Taberg sammanträffa, skulle sträcka sig

genom tre socknar i Småland till närheten af Westergötlands gräns och vidare

genom Årstads Härad till Falkenberg samt derifrån genom Faurås och

Himble Härader till Wårberg, äfvensom medelst en vid Allberg utgående

linie genom Årstads och Halmstads Härader, till staden Halmstad. Till stöd

för sin anhållan om statsbidrag anföra komiterade hufvudsakligen, att genom

denna jernväg, hvars anläggningskostnad, materiel inberäknad, endast uppgår

till 3,043,214 R:dr, skulle, i förening med ofvanberörde, särskild! föreslagne

jernbanor, dels Halland, som för det närvarande är afskildt från all jernvägskommunikation,

komma i förbindelse med Statens jernvägar, eller de delar

af Riket, der dessa äro anlagde, dels städerna Halmstad, Falkenberg och

Warberg med hvarandra och omkringliggande orter sammanbindas medelst en

sju mils lång jernbana, samt dels handel och varubyte underlättas emellan

de tre angränsande länen, äfvensom tillfälle beredes till Småländska skogs-,

bergsbruks- och ladugårdsprodukters utförande från Halländska hamnarne,

från hvilka sjöfarten vanligen året om är oafbruten; påvisande komiterade för

öfrigt de skäl, på grund af hvilka, enligt deras tanke, ifrågavarande riktningär

att föredraga framför de andra för Halland föreslagne. Antagande att icke

mer än en jernbana tills vidare kan för Halland ifrågakomma, finna komiterade

det vara af största vigt att åt denna bana gifves den lämpligaste

sträckningen för dess förening med södra stambanan, och tro de sig hafva

ådagalagt att den af dem angifna riktningen är den tjenligaste, helst Länets

tre mellersta städer och bästa hamnar derigenom sammanbindas och tillfälle

beredes att framdeles utsträcka banan både mot norr och söder. Enär tänkare

icke visat sig delade derom att en blifvande jernväg från Halland genom

Småland skulle komma att gå öfver ”Smålands stenar”, har derföre

denna ändpunkt för Halländska banan blifvit vald; men ett sådant förslag

förutsätter naturligen jernvägens vidare fortsättning genom Småland till södra

stambanan, antingen till Jönköping eller Lamhult, derom likväl komiterade

för sitt ändamåls uppnående ansett sig icke hafva något att skaffa, helst särskilta

förslag i allt fall ifrågakomma för-dessa sträckningar genom Småland.

Komiterade hemställa härefter, att, på sätt som kan finnas lämpligast, Eders

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om statsbidrag till den

af dem föreslagna jernbanans byggande, i likhet med hvad som kan komma

att ske med afseende å andra jern vägsanläggningar inom Riket.

3

18

N:o 12. Jönköping— Talberg—(xisslaved—Halmstad.

I underdånig'' skrifvelse af den 21 Juli 1869, som af Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Jönköpings län blifvit den 2 påföljande Augusti insänd,

hafva ”komiterade för Östbo Härad” från Wernamo köping anmält en åsyftad

jernvägsförbindelse öfver köpingen Wernamo emellan städerna Jönköping och

Warberg, i afseende å hvilken ritningar och kostnadsförslag framdeles skulle

insändas. I en annan underdånig skrift, daterad Gisslaved den 18 December

1869, hafva andra personer, som, vid hållna sammanträden med innevånare i

Kinds Härad af Elfsborgs län, Mo och Westbo Härader af Jönköpings län

samt Halmstads stad, blifvit till komiterade utsedde, anhållit att, så snart

fullständiga undersökningshandlingar hunnit upprättas öfver en af dem föreslagen

jernvägslinie, Jönköping—Taberg—Gisslaved—Halmstad, fa med samma

handlingar inkomma. I afseende å det i förra skrifvelsen omnämnda jernvägsföretaget

har något vidare från vederbörande ej afhörts, hvadan det är

att antaga att man afstått från förslaget på grund af andra i trakten ifrågasatta

jernvägsriktningar, hvaremot, uti förnyad skrifvelse af den 3 sistlidne

Februari och med öfverlemnande af dåmera uppgjorde kostnadsförslag och

ritningar, m. m., för en jernväg med 31/2 fots spårvidd, vederbörande komiterade

för jernvägssträckningen Halmstad—Jönköping anmäla detta företagtill

understöd af statsmedel, dervid de upplysa, att sammanräknade anläggningskostnaden

uppgår till 4,202,019 R:dr 30 öre; att trafiken blifvit beräknad

lemna nära nog redan i början en årlig inkomst af 600,000 R:dr, ett belopp

antagligen tillräckligt att dermed bestrida, så väl underhålls- och trafikeringsomkostnader,

som räntebetalning af minst sex procent på anläggningskapitalet - att flera af ortens kommuner redan genom ombud tecknat aktier i detta jernvägsföretag,

som afser att underlätta afsättningen af en rik bergslags och

skogsbyggds alster, ibland hvilka Tabergsmalmen intager ett framstående rum;

att denna jernväg bereder kortaste väg från Danska öarne till Stockholm hela

den tid af året, som segelfart är möjlig; att den ”bemedlar” Westbo härads

outtömliga förråd af bränntorf o. s. v., hvadan komiterade anhålla om framställning

till Riksdagen om understöd af allmänna medel till ett belopp, motsvarande

minst en fjerdedel af den beräknade anläggningskostnaden eller

1,050,500 R:dr, under förutsättning att den öfriga kostnaden bestrides af det

aktiebolag, som för det närvarande är under bildning.

19

N:o 13. Jönköping—Wernamo.

Hos Eders Kongd. Maj:t hafva, uti eu den 12 Juli 1869 inkommen

skrift, komiterade för jern vägsförbindelse emellan Jönköping och Wernamo

anmält detta jernvägsföretag, hvarefter de den 27 derpå följande Augusti aflemna!

erforderliga handlingar och kartor för jernväg med 372 fots spårvidd,

dervid upplysande: att anläggningskostnaden blifvit beräknad uppgå till 1,492,000

R:dr; att årliga inkomsten kan antagas till 162,000 R:dr, deraf omkring

hälften torde kunna antagas blifva tillfyllest för banans underhållande och

trafikerande; att banan skulle komma att besörja trafiken emellan hela Östra

härad, den bruksidkande delen af Westra härad samt Tabergs bergslag och

sjön Wettern; att den berör Jönköpings Regementes mötesplats Skillingaryd;

att den kan upphemta afverkningen från 350,000 tunnland skog, som lärer

kunna påräknas för Tabergs bergslags jernverk, hvilka, utan nu föreslagna

hjelpmedel, ej i längden kunna bestå i täflan med andra gynnade bergslager,

samt att denna jernvägs båda ändpunkter skulle träffa orter der kommunikationsleder

från södra och mellersta delarne af Riket sammanknytas, m. m.,

hvartill kommer att densamma skulle, förmedelst uppfångande af trafiken från

de skilj da orterna, komma att lemna ett betydligt tillskott af trafik på Statens

stambanor; till följd af hvilket allt nu ifrågavarande jernvägs allmännyttiga

beskaffenhet ej kan betviflas. Komiterade anhålla slutligen att Eders Kongl.

Maj:t täcktes afgifva framställning till Riksdagen om understöd af allmänna

medel till detta jernvägsföretag, motsvarande en fjerdedel af den beräknade

anläggningskostnaden eller 373,000 R:dr, under förutsättning att den öfriga

kostnaden bestrides af det aktiebolag, som är under bildning.

N:o 13 y2. Wernamo- Halmstad.

En jernvägs anläggande emellan Wernamo och Halmstad har vid sammanträde

den 16 September 1869 i Halmstad varit föremål för öfverläggning,

dervid särskilde komiterade för ärendets behandling blifvit utsedda, och har,

i underdånig skrifvelse den 30 i nyssnämnde månad, detta jernvägsföretag

blifvit hos Eders Kongl. Maj:t anmäldt, men som det sedermera visat sig att

detsamma icke vunnit påräknadt bifall hos befolkningen inom provinserna

Småland och Halland, så har, på grund af derom vid möte i Halmstad den

22 December 1869 fattadt beslut, komiterade den 31 Januari innevarande

år till Eders Kongl. Maj:t inberättat att vederbörande funnit sig föranlåtne

20

frånträda sitt ifrågavarande jern vägsförslag, såsom egande föga^ eller ingen

utsigt att kunna genomföras; och torde detta förslag alltså få anses förfallet.

N:o 14. Borås—Warberg.

De komiterade, som vid sammanträde med ortens innevånare i Skene

den 24 Juli 1869 blifvit utsedde att taga angelägenheten om jernbanas byggande

emellan Borås och Warberg omband, hafva, uti underdånig skrifvelse

af samma dag, anmält ärendet hos Eders Kongl. Maj:t och med förnyad underdånig

skrifvelse af den 25 nästpåföljande Augusti, öfverlemuat kostnadsförslag

och ritningar, in. m., hvarefter nytt kostnadsförslag, dateradt den 30

December 1869, blifvit hit direkt inlemnadt, på grund af de anmärkningar

mot det förut afgifna som, vid förehafd granskning hos Jernvägs-komitén, förekommit.

I först omnämnda skrift anföres, att en jernvägsförhindelse med

andra orter för det industriidkande Marks Härad, — hufvudorten för de sju

häradernes af Elfsborgs län väfnadsslöjd — allt ifrån den tid då fråga om

jernvägars anläggande inom vårt land först uppstod, utgjort föremål för ortens

lifliga önskningar; att detta härad har en befolkning af 35,000 personer,

hvilken till större delen lefver af denna industri, och hvilken, i likhet med

angränsande Hallands och en del af Jönköpings län, på en sträcka af öfver

20 mil i längd och från 8 till 12 å 15 mil i bredd, saknar alla med nutidens

anspråk öfverensstämmande kommunikationer; att Warberg, så väl till följd

af hamnens förträfflighet, som till dess läge midt emellan Göteborg och

Skånska kusten är lämpligaste ändpunkten för banan vid hafvet, och att

jern vägen från nämnde stad ovedersägligen får sin rätta riktning, om densamma

lägges i Wiskans bördiga dalgång till Borås, der bibana vidtager, som

skär vestra stambanan vid Herrljunga, o. s. v. Komiterade anhålla i sin

sednare skrift om nådig Proposition till Riksdagen om understöd af allmänna

medel för en jernvägs anläggande med 4,1 fots spårvidd från Borås till Warberg,

dervid tillkännagifvande att de företrädesvis önska sådan form af understödet,

att dem måtte beviljas lån till belopp af två tredjedelar utaf anläggningskostnaden,

men att, om dylikt lån ej skulle kunna beviljas, de

måtte undfå ett direkt anslag till belopp af en fjerdedel utaf anläggningskostnaden.

I ett med skrifvelse från Magistraten i Warberg den 22 sistlidne Juni

insändt utdrag af protokoll, hållet vid styrelsens för Nautiska föreningen i

Göteborg sammanträde den 14 i nyssnämnde månad, har bemälde Styrelse

afgifvit fördelaktigt yttrande om beskaffenheten af Warbergs hamn, särskilt

med hänseende till denna hamns företräde framför Halmstads och Falkenbergs.

21

N:o 14 y2. Borås—(jisslaved.

Uti en icke daterad, men den 31 December 1869 till Eders Kongl.

Maj:ts Civil-Departement inkommen skrifvelse hafva vid allmänt möte utsedde

komiterade för en jernvägsanläggning från Borås till Gisslaved, berörande

Svenljunga, i underdånighet anmält detta jernvägsföretag, dervid uppgifvande

att orten har rikedom på skogar och kraftiga vattenfall, samt en

befolkning af öfver 30,000 personer; att genom ifrågasatta jernvägen från

Borås, derifrån bibana till vestra stambanan utgår, till Gissla ved, hvarest

annan enskild jernbana skulle komma att mota, förbindelse uppkomme ej

blott med nordligaste delen af länet, utan äfven med samtlige statsbanor och

med dem förenade bibanor samt att, genom jern vägsanläggningen, ortens betydliga

arbetskrafter och naturrikedomar skulle komma att nyttigt användas

till både dess och andra orters fördel. Komiterade förmäla derjemte att den

korta tid, som varit att för undersökningarne disponera, vållat att på några

delar af vägen icke den lättaste och kortaste riktningen, såsom sig bör, blifva

vald, hvarföre, innan anläggningsarbetet påbörjas, det blir nödigt att delvis

göra nya undersökningar, som orten är villig bekosta. Med öfverlemnande

af kostnadsförslag och ritningar, m. m., anhålla komiterade att för eu

jernväg med 4,1 fots spårvidd (enahanda med Borås—Herrljunga—Wenersborg—Uddevalla-banans)

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig Proposition om understöd af allmänna medel för denna jernvägsanläggning

på de vilkor, som för åtnjutande af understöd till enskilda jernvägsanläggningar

varda af Riksdagen bestämda,

N:o 15. Ulricehamn Wartofta,

I underdåniga skrivelser af den 10 Juli och den 28 Augusti hafva

stadsfullmäktige i Ulricehamn anmält förslag om jernvägs byggande från

nämnde stad till Wartofta station på södra stambanan samt bifogat kostnadsförslag

och ritningar för jernväg med 3% fots spårvidd. Åberopade underdåniga

skrifvelserna innehålla icke någon upplysning i afseende å ifrågakomne

jernvägsföretag och innefatta ej heller någon motiverad framställning beträffande

äskadt statsunderstöd annorlunda, än hemställan att Eders Kongl. Maj:t

ville hos Riksdagen begära understöd för arbetets utförande; men derutöfver

innehåller ansökningshandlingarne bilagdt utdrag af Stadsfullmäktiges protokoll

den 1 Juli 1869, då frågan om jernvägsföretaget först förekom, att fullmäktige

voro ense derom, att jernvägsanläggningen borde hos Eders Kongl.

22

Maj:t till nådigt afseende anmälas, men att Ätra-åns kanalisering från Ulricehamn

till Falkenberg, för hvilket arbete undersökning skett och kostnadsförslag

blifvit upprättad t, i sammanhang med jernvägsanläggningen likaledes

skulle i underdånighet anmälas, enär hela denna på lätta kommunikationer

vanlottade ort, utgörande i sträckning från Falkenberg till Wartofta omkring

20 mil, genom dessa arbeten skulle i industriel! hänseende betydligt höjas,

synnerligast som denna farled komme att genomskära så väl bördiga sädestrakter,

som det skogrika, fabriksidkande Kinds härad. Kostnadsförslag öfver

här omnämnda kanaliseringsarbete är dock ej bifogadt.

N:o 16. Hjo -Stenstorp.

Flera kommuner och enskilda personer inom Skaraborgs län hafva

sökt att bilda ett aktiebolag för anläggande af jernväg emellan staden

Hjo och Stenstorps station å vestra stambanan, samt derom till Eders Kongl.

Maj:t gjort anmälan i särskilda skrivelser, som till Civil-Departementet inkommit

den 23 och 31 Juli 1869, jemte kostnadsförslag och ritningar för jernväg

af 3 V2 fots spårvidd. Uti en sednare, den 28 Augusti daterad och den

30 i samma månad inkommen förnyad underdånig skrift i ämnet anföres

hufvudsakligen, att det ej endast är den ort, genom hvilken banan skulle anläggas,

som af densamma får gagn, enär Östergötland har med staden Iljo

en högst sällan afbruten kommunikation; att om ock ett vidsträcktare järnvägsnät

inom Östergötland kommer till stånd, likväl vissa af närmast intill

Wettern belägna orter i nämnde provins få en närmare och billigare kommunikation

med vestra kusten öfver Hjo—Stenstorp—Falköping, än öfver

Nässjö—Jönköping—Falköping; att äfven, utan afseende på trafiken från

Östergötland, orterne inom Westergötland voro förtjena af begärdt understöd;

att flera specificerade kommuner med ett fastighetstaxeringsvärde af omkring

tio millioner eller Y250 af taxeringsvärdet för hela riket, deltagit uti aktieteckning

för denna jernväg, dertill ock enskilda personer tecknat bidrag o.

s. v. Slutligen anhålles att Eders Kongl. Magt täcktes framställa proposition

till Riksdagen om statsbidrag för detta jern vägsföretag till belopp af

215,550 riksdaler.

N:o 17. Skara—Westra stambanan.

Den bestyrelse som, vid hållet allmänt möte i Skara den 3 Juli 1869

för öfverläggning och beslut rörande ifrågasatt anläggning af en jernväg från

nämnde stad till något lämpligt ställe på vestra stambanan, utsågs att taga

23

denna angelägenhet om hund, anmälde, uti en till Eders Kongl. Maj:ts CE

vil-Departement den 13 i nyssnämnde månad ingifven skrift, ifrågavarande

jernvägsföretag, hvarefter, med förnyad skrifvelse af den 23 nästpåföljande Augusti,

bestyrelsen aflemnade kostnadsförslag och ritningar, dervid tillkännagifvande,

att, på sätt bilagorna utvisa, jernvägen skulle från Skara dragas norr

om Hornborgasjön till ett ställe benämdt Waltorp vid vestra stambanan, samt

att man visserligen insett vigten af att få denna jernväg fortsatt åt motsatt

håll, eller till Lidköping, derom både öfverläggning förevarit och okulärbesigtning

blifvit anställd, som utvisat att terrängen är för jernvägsanläggning

särdeles gynnsam, men att man för en sådan utsträckning, dels icke lyckats

förena intressena samt dels tid och tillgängliga medel varit allt för knappa

för att medgifva fullständig undersökning. Bestyrelsen fäster för öfrigt uppmärksamheten

derå, att nu ifrågavarande jernväg skulle komma att beröra

den betydande mötesplatsen Axevalla hed, hvarigenom betydlig lättnad och

besparing bereddes för transport af materiel och trupper, i hvilket afseende

man underkastar sig de taxor och bestämmelser, som äro gällande för statens

jernvägar; att banan blifvit beräknad att få samma spårvidd som statsbanorna,

ehuru med lättare öfverbyggnad, på det att, i fall af behof, statens

materiel derå skulle kunna användas, och man måtte undvika att hålla eu,

med hänseende till banans obetydliga längd, för dagliga behofvet allt för

stor och betungande rörlig materiel, samt att den beräknade anläggningskostnaden

uppgår till, utan materiel, 780,000 riksdaler, men med sådan till

900,000 riksdaler. Ehuruväl bestyrelsen säger sig icke vara i okunnighet

derom att Riksdagen bestämt en fjerdedel af anläggningskostnaden, som här

skulle vara 225,000 riksdaler, såsom det högsta belopp, hvartill statsunderstödet

finge uppgå, tror dock bestyrelsen sig kunna, dels med hänseende till

den något förökade kostnad, som uppkommer genom jernvägens dragande

till Axevalla, och dels med afseende å de direkta fördelar denna jernväg

skulle tillskynda staten, ifrågasätta ett högre statsunderstöd eller en tredjedel

af hela anläggningskostnaden, således 300,000 riksdaler, derom bestyrelsen

alltså i underdånighet anhåller.

N:r 18. Lidköping-Håkanstorp.

Enligt bevis af Notarius pubiicus i Lidköping den 19 Juli 1865 är,

vid den 13 i samma månad hållet allmänt sammanträde med aktietecknarne

uti en tillämpad jernvägsanläggning emellan Lidköping och Håkanstorps station

på Herrljunga—Wenersborg—Uddevalla jernväg, bolag konstitueradt under

benämning ”Lidköping—Håkanstorps jernvägsaktiebolag”. Redan vid derför^

nästföregående Riksdag gjordes hos Rikets Ständer framställning om

24

anvisande såsom lån af två tredjededelar utaf den till 850,000 Riksdaler då

beräknade kostnaden för ifrågavarande grenbanas anläggning, hvilken dock,

enär jernvägen emellan Ilerrljunga och Wenersborg då ännu icke kommit

till utförande, icke vann ständernas bifall. Derefter hafva förnyade undersökningar

om lämpligaste sträckningen af nu ifrågavarande jernväg blifvit af

Majoren Adelsköld verkställda, hvilken uppgifver att terrängen för bemälde

bana vore fördelaktigare, än för någon ditintills inom Sverige föreslagen jernväg.

Enligt då upprättadt kostnadsförslag skulle, med antagande att rörliga

materielen vid Borås—Ilerrljunga—Wenersborgsbanorna vore så tillräcklig,

att densamma kunde vid denna bana få begagnas, kostnaden — således

utom dylik materiel — uppgå till 810,000 Riksdaler. Under åberopande af

detta kostnadsförslag har bolagets interimsstyrelse, i underdånig framställning

af den 17 Juli 1865, anhållit om nådig proposition till rikets det året sammanträdande

ständer om beviljande af statslånebidrag till två tredjedelar af

den beräknade anläggningskostnaden, dervid interimsstyrelsen anför och upplyser,

att staden Lidköping i bolaget ingått för 100,000 riksdaler och garanterat

teckning af aktier för återstoden af tredjedelen i beräknade anläggningskostnaden

; att grenbanan Lidköping—IJåkanstorp af vederbörande antagits stå

i oskiljaktigt sammanhang med bibanan Herrljunga—Wenersborg—Uddevalla,

hvilken sednare förklarats, bland alla vid den förutgångna Riksdagen till

erhållande af allmänt understöd anmälda vägfrågor, deraf vara företrädesvis

förtjent; att genom sammanbindningen med nyssnämnde jernväg och stambanorna,

skulle länets bördigaste och mest vidsträckta landtbruksdistrikt beredas

väg till den största exportorten på vestkusten och till Elfsborgs läns

folkrika fabriksdistrikter med flera orter, hvarjemte genom beröringen med

tvenne af Wenerns hamnar lätt förbindelse med Norige och Wermland skulle

vinnas, o. s. v. Denna framställning öfverlemnades af Eders Kongl. Maj:t

till styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, för att komma under

öfvervägande vid upprättandet af bemälde styrelses generalförslag öfver allmänna

arbeten, och förordade denna styrelse ett statslån af 598,000 riksdaler.

Yid derefter inträffade 1865 års riksdag väcktes enskild motion inom

borgareståndet om ett låneunderstöd af nyssberörde belopp, på enahanda vilkor,

hvarunder Uddevalla—Wenersborg—Herrljung abanan blifvit af staten

understödd, upplysande för öfrigt denna motion, att det då senast församlade

landstinget, som erkänt vigten af den ifrågavarande grenbanan, beslutat understödja

företaget genom öfvertagande af aktier för 30,000 riksdaler. Statsutskottets

majoritet ansåg dock, i betraktande af de hårdt anlitade tillgångarnes

otillräcklighet och med afseende på förhandenvarande förhållanden,

sig nödgadt hemställa, att något låneunderstöd vid då, innevarande Riksdag

icke måtte anvisas, och godkändes detta statsutskottets betänkande af tre

25

stånd; hvaremot borgareståndet utan votering god Lände motionen, dock i något

förändrad form.

Med föranledande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 25 Maj

1869 har nu Interimsstyrelsen, öfverlemnande kartor och kostnadsförslag,

samt med åberopande åt hvad här förut i denna angelägenhet förekommit,

vid det förhållande att, rörlig materiel inberäknad, hela kostnaden för jernvägsanläggningen

icke kan antagas understiga en million riksdaler, i underdånighet

anhållit att, i framställning till Riksdagen, Eders Kongl. Maj:t täcktes

^föreslå att till anläggningen åt den tilltänkta jernvägen af fyra fots (4,1 ?)

^spårvidd emellan Lidköping och Hakanstorp måtte meddelas ett statsanslag

■”af 250,000 riksdaler riksmynt utan åter betalningsskyldighet, på de vilkor,

■”som kunna varda bestämda.”

N:o 19. Wenersborg- Störa Lee—Norska gränsen.

Derom anmodade ''”af en mängd jordegare i Westergötland och Dalsland”

hafva uti skrifvelse af den 28 Juli 1869, som af Landshöfdinge-Embetet

i Elfsborgs län blifvit med förordande insänd, åtskilliga personer i underdånighet

anmält förslag- om eu jernbana, från Herrljunga—Wenersborg_Ud

devalla

jernväg, till Fredrikshall samt vidare, i den män norska statskassans

tillgångar sadant medgifva, - till Christiania. I afseende å denna jernväg och

dess allmännyttiga beskaffenhet är, dels af utsedde komiterade och dels af

Landshöfdinge-Embetet, hufvudsakligen följande andraget, nemligen, att handelsgemenskapen

emellan bada brödrarikena icke kan uppnå någon högre

grad af utveckling och liflighet med mindre än att en jernväg, utgående från

stambanan i de södra delarne af Sverge, framdrages genom detta iands sädesrikare

gränsprovinser i den här föreslagna riktningen, enär af de redan

befintliga större trafikvägarne mellan begge rikena, nordvestra stambanan

framgår genom ett mindre bördigt, långsträckt gränslandskap, och den nyligen

öppnade kanalen mellan Wenern och sjön Stora Lee vid riksgränsen,

icke är fortsatt inåt Norige samt i allt fall under flera månader af året är

genom isläggning stängd; att under de senare årtiondena en högst betydlig

rörelse uppstått emellan Norige samt Dalsland och Westergötland, derpå exempel

anföras; att det vore för Sverige högst vigtigt att på närmare håll än

England, hafva en lätt tillgänglig afsättningsort för sina ladugårdsprodukter

och väfnads-tillverkningar samt för Norige att erhålla ett större handelsområde

och en vidsträcktare marknad för dess uppspirande industri; att, enligt

hvad komiterade hafva sig bekant, framställningar blifvit gjorda från Smaalenenes

amt och Fredrikshalls kommun till Eders Kongl. Maj:ts norska regering

om denna jernvägs fortsättning inom Norige, dertill nyssnämnde kommun

4

26

lär vara beredd att med betydligare tillskott bidraga; att, efter samråd med

af Norska Regeringen dertill förordnad Ingeniör och undersökningsförrättaren

Majoren Adelsköld, anknytningspunkten emellan de Svenska och Norska

delar ne af denna jernvägslinie blifvit bestämd vid hemmanet Högen å rrksgränsen;

att kostnadsförslag och ritningar blifvit upprättade för så väl den

Norska sonr Svenska linien, i afseende å hvilken senare samma handlingar

jemväl bifogas; att kostnaden för deir Svenska delen uppgår till 3,744,6o0

''Riksdaler; att under sakens handläggning komiterade må tillåtas inkomma

med förslag till modifikationer, hvartill skäl kunna förekomma, samt att

spårvidden blir densamma, som å Borås—Her rlj unga—Udde valla-jernvägarne.

I afseende å beskaffenheten af det understöd, som, dei est Edei s Rongl.

”Maj:t icke af anförda politiska och ekonomiska skäl skulle finna lämpligt,

”att denna jernväg utfördes för Statens räkning”, kan komma att lemnas,

förmäla komiterade, vid det förhållande att jernväg^ inom Norge, åtminstone

tills vidare, torde komma att stanna vid Fredrikshall, samt att Hanne

särskilda bolag icke gerna kunde utföra och för framtiden trafikera dessa

två på Svenska och Norska sidan belägna banstycken, att nödvändigheten

synes kräfva, att de understöd, som af de begge rikena kunde komma att

lemnas, bvggas på enahanda grund, eller göras beroende af enahanda vilkor.

Till följd'' häraf, och då i allt fall anläggning af jernväg å Svenska^ sidan

icke kan ifrågakomma med mindre än att anläggandet å den Norska åtminstone

är beslutadt, hemställa komiterade att Eders Kong!. Maj:t täcktes, etter

att i ämnet hafva'' hört Norska Regeringen, bestämma dessa vilkor samt derom

till Riksdagen aflåta nådig proposition; och äro komiterade^ förvissade

att i händelse Eders Kong! Maj:t anser anläggningarna höra åt enskilde

öfverlåtas, ansökan derom skall göras, helst orten är beredd att lemna allt

det bidrag Eders Kong!. Maj:t i nåder finner lämpligt att föreskrifva.

N:o 20. Uddevalla—Norska gränsen, med grenbana till Krossekärr.

I skrifvelse till Landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län den 4 Juli

1867 förmälde Det Konglige Norske Regerings-Departementet för det Indre,

hurusom från några af Smaalenenes Amts representanter på senaste Storting,

Departementet fått mottaga framställning om anställande af undersökningar

och utarbetande af plan med kostnadsförslag till anläggande af eu jernväg

från Christiania genom Smaalenene till Svenska gränsen, i riktning mot staden

Uddevalla, hvilket förslag sedermera blifvit biträdt af flera kommunalbestyrelser

och åtskilliga enskilda personer inom de i saken intresserade distrikten-

hvarjemte Departementet framställde förfrågan, huruvida någon utsigt

funnes dertill, att undersökning angående en jernvägsanläggmng från

(

27

Uddevalla till Norska gränsen kunde åstadkommas medelst enskilda bidrag.

Till svar härå meddelades att, om undersökning för en jernbanas anläggande

från Christiania till gränsen komme att ega rum, så skulle medel anslås

för undersökningens fortsättande till Uddevalla, hvarefter vid ett af enskilde

personer föranstaltadt möte uti Uddevalla i Oktober 1867 för behandling af

frågan tillsattes en komité af fem personer. År 1868 verkställdes undersökningen

från Riksgränsen vid Wassbotten, der den Norska banan skulle möta,

till Uddevalla, hvarvid spårvidden antogs lika med den, som under senare

åren blifvit för de Norska banorna tillämpad, eller 3 fot 6 tum Engelskt

mått; och beräknades anläggningskostnaden uppgå till tre millioner Riksdaler.

Emellertid hade, på grund af Kongl. resolution den 6 Juni 1868,

Norska Departementet for det Indre anmodat Jernbanedirektören att anställa

detaljerade undersökningar för jernvägsanläggning från Christiania söder ut

till Svenska riksgränsen, så väl i riktning mot Vestra Ed, som i riktning

mot Uddevalla. Undersökningen å Svenska sidan afsåg jemväl förbindelse

genom grenbana till Vestra Ed i Dalsland samt tillika en annan grenbana

till Krossekärrs hamn vid hafvet, hvilken hamns utmärkta beskaffenhet flera

vid akten fogade intyg vitsorda.

I sin underdåniga skrifvelse angående denna angelägenhet af den 3

Augusti 1869, hafva, vid sammanträde i Uddevalla den 23 förutgångne Juli

valde nya komiterade erinrat derom, att Statsutskottet vid nämnda års Riksdag

i sitt utlåtande N:o 66, på grund af inom Första Kammaren väckt motion

i afseende å en jernväg från Norska gränsen till någon punkt på

Uddevalla—Wenersborgs jernväg, så belägen att banan kan sträckas till

Göteborg och längs vestra kusten till Helsingborg, ansett denna jernväg

vara af sådan vigt, att densamma, jemte några andra, borde ifrågakomma

näst efter bergslagsbanorna. I öfrigt anföra komiterade, i afseende å varubyte

och dylikt brödrarikena emellan, hufvudsakligen detsamma som för banan

N:o 19 här ofvan blifvit omnämndt; att linien Vestra Ed—Krossekärr,

i förening med Dalslands kanal, blir af vigt för export till utlandet af spannmål

från Westergötland och Dalsland samt af trä och jern från Dalsland

och Wermland; att genom ifrågavarande bana, utsträckt till Göteborg och

Helsingborg, en närmare förening för Norge beredes med Sveriges jern vägsnät

och derigenom en lättad kommunikation med kontinenten; att linien

Christiania—Göteborg—Helsingborg—Köpenhamn blir, endast öfver land,

nära 30 mil kortare, än linien Christiania—Carlstad—Malmö—Köpenhamn;

att denna strandbana bereder vestra Sverige förmånen af en vägbesparing

utaf minst 20 mil, räknadt från Göteborg; att med snabbgående ångare passagen

från Göteborg till Fredrikshavn på Jutland tillryggalägges på 3 eller

högst 4 timmar och att den så kallade Jutländska jernbanan, som beräknas

blifva färdig vårtiden 1871, sätter Fredrikshavn i järnvägsförbindelse med

*

28

Hamburg; att då Göteborgs hamn är tillfrusen, omvägen öfver Malmö kan

undvikas genom att kommunikationen sker öfver Krossekärr, från hvars isfria

hamn passagen till Fredrikshavn tillryggalägges på 5 å 6 timmar, som sålunda

lemnar en tidbesparing från Stockholm af 9 å 10 och från Göteborg

af 11 å 12 timmar; att Engelska posten vintertiden bör kunna skyndsammast

gå öfver Krossekärr; att äfven Norge, efter Jutska banans öppnande,

skall, för sin postförbindelse med kontinenten och, vintertiden med England,

hafva fördel att begagna de här förut för Sverige uppgifna nya linierna, såsom

jemväl för Norge de snabbaste; att således begge rikenas postkommunikation

med utlandet vinner beaktansvärda besparingar; att banan är af strategisk

vigt; att densamma lika mycket, som de redan byggda eller blott beslutade

stambanorna är berättigad hänföras till statsbanorna och att alltså

byggas genom Statens omedelbara försorg och på dess bekostnad, hvilket

emellertid icke bör hindra att, för banans påskyndande, andra må dertill

lemna bidrag, samt att, såsom yttringar af länets deltagande för saken, alla

de kommuner, hvilkas områden bandelen Wassbotten — Uddevalla kommer att

beröra, med undantag blott af två socknar, erbjudit sig gälda expropriationskostnaden

för den till banan erforderliga jorden, några utan afseende på

blifvande lösningssummor, andra med en åtagen afgift af ända till 50 öre

på fyrk.

Komiterade hafva ansett teckning af bidrag till omförmälde jernvägsanläggningar

icke kunna ifrågasättas förr än i Norge fattats beslut att bygga

banan från Christiania till riksgränsen.

På grund af hvad som blifvit anfördt, anhålla komiterade i underdånighet:

”att,

vid uppgörandet af den utaf Riksdagen begärda plan för jern”vägsbyggnader

under den närmaste framtiden, Eders Kong! Maj:t äfven

”måtte låta intaga ifrågavarande bana från gränsen taot Norge genom Bohus

”län och Halland till Helsingborg, att, om och när Norge må komma till

”mötes med jernväg från Christiania, efter hand byggas af Staten, med bidrag

af kommuner och enskilda, på sätt i Norge för närvarande vid Statens

”jernvägsbyggnader tillgår.”

Slutligen bör det upplysas att, beträffande här omförmälde banas sträckning

söder ut från Uddevalla, någon undersökning icke egt rum, men att

Landshöfdinge-embetet i Göteborg, som förordar komiterades anhållan, antager

att terrängförhållandena der icke äro svårare än å den undersökta delen

norr om Uddevalla, hvarföre, om kostnaden således beräknas till enahanda

belopp pr mil, eller 450,000 Riksdaler, kostnaden för bandelen Uddevalla—

Göteborg, som är ungefär åtta mil lång, efter Landshöfdinge-embetets åsigt

bör uppgå till 3,600,000 Riksdaler.

29

N:o 21. Mariestad—Moholm.

Redan under det vestra stambanan genom Skaraborgs län var under

byggnad anställdes undersökning och uppgjordes förslag för utförande af en

bibana emellan denna stambana och Mariestad. Under den närmast följande

tiden blef dock ingenting vidare i saken åtgjord t, förnämligast derföre, att

olika tankar uppstått derom huruvida Töreboda eller Moholm borde blifva

ändpunkt vid statsbanan. Sedan uppmärksamheten emellertid blifvit fästad å

de stora fördelar riktningen åt Moholm skulle medföra genom banans närhet

till Lugnåsbergets och Billingens stenbrott samt beröringen med Tidans båtled

vid Ullevad, stadgades allt mera öfvertygelsen om denna riktnings företräde.

På grund häraf beslutade stadsfullmäktige i Mariestad att låta verkställa

ny undersökning och utarbeta nytt förslag till jernväg emellan nämnde

stad och Moholm, hvilket arbete sommaren år 1864 utfördes, dervid kostnaden,

alternativt, beräknades för så väl smalspårig, som bredspårig bana.

Sedan man, uppå angifne skål, bestämt sig för den större spårvidden, och

någon reduktion vidtagits i afseende a den för bredspårig jernväg beräknade

kostnaden, bildades för utförande af en jernväg enligt detta sednare förslag

under sommaren år 1865 Mariestad—Moholms jernvägsaktiebolag, under uttalad

förhoppning att Riksdagen skulle medelst anslag understödja detta företag

pa samma vilkor som flen nästförutgångna Riksdagen understöd! flera

enskilda^ jern vägsanläggningar. Derom väcktes ock motion vid den under

samma ar sammanträdde Riksdagen. Itunellertid hade väg*- och vattenbyggnadsstyrelsen

emot kostnadsförslaget anmärkt att räler af minst 17 skålp.

vigt pr fot borde beräknas i stället för föreslagne 15 skålp. räler, hvarigenom

hela kostnaden höjdes från 658,168 till 678,249,60 Riksdaler. Den derigenom

nödigblifna större aktieteckningen blef ofördröjligen verkställd. Motionen

om statsanslag afslogs dock vid 1865—1866 årens Riksdag och

samma öde drabbade de motioner, som i enahanda ändamål väcktes vid riksdagarne

påföljande åren; detta i enlighet med likartade framställningar från

andra orter.

Med hemtad anledning af Eders Kong!. Maj:ts nådiga bref den 25

Maj 1869 hafva, uti en gemensam underdånig skrifvelse af den 7 derpåföl

jande

Juli, stadsfullmäktige i Mariestad och Interimsstyrelsen för Mariestad__

Moholms jernvägsaktiebolag, anmält ifrågavarande jernvägsföretag, och dervid

fästat uppmärksamheten å dess vigt för orten, ''dels på grund af hvad

här ofvan redan är antydt, och dels, vidare, derigenom att denna bana, i

föiening med Tidan, Ivräftan och Lången berörde en särdeles fruktbar ort;

att densamma tillgodogjorde Billingbergets nyttiga mineralier, befordrade ut

-

30

försel]! af kalk från Timmerdala och Berg till Wadsboslätten samt förbättrade

transporten från traktens utmärkta slipstens- och qvarnstensbrott. I öfrigt

meddelas, att Mariestads kommun tecknat aktier för 100,000 riksdaler

och länets landsting för 20,000 riksdaler, o. s. v.

Angående beskaffenheten af det understöd som företrädesvis önskas, anföres

att, emedan aktiebolaget egentligen är stiftadt under förutsättning att

låneunderstöd af statsmedel skulle kunna erhållas på sätt ofvan är vordet

omförmäldt, man derföre i första rummet har den önskan och förhoppning

att erhålla, två tredjedelar af anläggningskostnaden genom statslån, räntefritt

under byggnadsåren, men sedermera mot 4 procents ränta och stadgad amortering

samt mot underpant af sjelfva banan med dertill hörande materiel.

Skulle emellertid hinder möta att på sådana vilkor få låneunderstöd, anhålles

att få åtminstone en fjerdedel utaf anläggningskostnaden såsom direkt statsanslag.

Slutligen anmäles att, då det antagligen blefve eu kännbar olägenhet

om denna bana finge mindre spårvidd än statsbanorna, enär med en längd

af endast l2/3 mil, densamma då komme att utgöra ett fullkomligt afspärradt

trafikdistrikt, hvarutom dess vagnar och lokomotiver icke skulle kunna

röra sig, banan derföre borde anläggas bredspårig. Skulle likväl denna omständighet

icke anses vara af sådan vigt, att den bör föranleda bibanans anläggande

i större dimensioner, än som af den derpå sannolikt blifvande trafik

påkallas, så förklara sig vederbörande nöjda dermed att understödet lämpas

efter banans utförande med så kallad tre och en half fots spårvidd.

N:o 22. Askersund Hallsberg.

Till följd af derom utfärdad inbjudning sammanträdde den 26 Juni

1869 i Askersunds stad ett större antal af stadens och ortens innevånare

för diskuterande af frågan om lämpligaste sättet att befordra anläggandet

af jernväg emellan Askersund och vestra stambanan, hvarvid beslut

fattades derom att banans riktning borde tagas genom Lerbäcks socken till

trakten af Galagårda och att denna bergslagsbana skulle byggas smalspårig;

hvarjemte komité tillsattes för vidtagande af för sakens befordrande nödiga

åtgärder. I sin derefter den 5 Juli gjorda underdåniga anmälan erinra komiterade

dels derom att, sedan flera år tillbaka, södra Nerikes innevånare, Nora

och Lindes bergslager samt Örebro affärsmän omfattat tanken på jernvägsanläggande

emellan Wetterns norra ändpunkt och nämnde bergslager, såsom

ett af sina vigtigaste önskningsmål, hvarföre ock redan år 1854 fråga väcktes

om jernvägs byggande från Askersund till lämplig punkt på då ifrågasatta

Köping—Hultsbanan, hvilken fråga förföll då planen att fortsätta denna

31

bana från Örebro till Hult öfvergafs, samt dels det bekanta förhållande att,

uppå proposition af Kong! Maj:t, det var nära att medel blifvit beviljade för

denna bana redan vid det tillfälle då Örebro—Hallsbergsbanan beslutades.

I fråga om beskaffenheten af det understöd af staten, som äskas, anhålla

komiterade om lika långvarig årlig räntegaranti å anläggningskostnaden, som

den något annat bolag kan få sig tillförsäkrad, eller, om sådant ej kan medgifvas,

att en fjerdedel af samma kostnad, utan återbetalningsskyldighet, måtte

af allmänna medel beviljas.

Då komiterade med sin sednare underdåniga skrifvelse af den fb Augusti

öfverlemna ritningar och kostnadsförslag, anföra de i denna skrifvelse

vidare, att de dåmera erhållit kännedom derom att förslag var å bane om

jernvägsför bindelse emellan Hallsberg och Motala eller Mjölby (å Östra stambanan)

samt att denna linie var under utstakning; att denna jernväg kunde

med Askersund—Halsbergsbanan få en gemensam sträckning emellan Hallsbergs

station och Skyllbergs bruk; att om Eders Kong!. Maj:t skulle finna

dessa banor böra hos Riksdagen förordas, nu inlemnade förslag måste undergå

de modifikationer som af nyssnämnda gemensamhet betingas; att det

vore sannolikt, att genom de för linien Hallsberg—Motala—Mjölby gjorda

undersökningar en mera direkt anslutning till Hallsbergs station kunde "åstadkommas,

än som förslaget Askersund—Hallsberg innefattar; att om det skulle

finnas lämpligt att föreningsbanan Hallsberg—Motala—-Mjölby blefve bredspårig,

endast bandelen Skyllberg—Askersund torde blifva smalspårig, samt

att tjenliga jemkningar måtte få, der så erfordras, i planen vidtagas. I öfrigt

påvisa komiterade de allmänna och lokala intressen, som ifrågavarande

bana skulle befordra, deribland förnämligast bildandet af en direkt utväg till

Yettern och sedan genom Göta kanal till såväl Öster-som Nordsjön för hela

mellersta Sveriges bergslager, de många brukens smidesindustri, en betydlig

bränvinstillverkning, m. in. Slutligen åberopa komiterade ett från Örebro

läns Hushållningssällskap infordradt utlåtande i ämnet och deras i skrifvelsen

den 5 Juli gjorda underdåniga hemställan om formen af det statsunderstöd,

som äskas.

Till hvad af komiterade sålunda blifvit anfördt får jernvägskomitén foga

den upplysning att, sedan det af ritningarne till det här i nästpåföljande

punkt omförmälda jemvägsföretag visat sig att en fördelaktigare riktning af

bandelen inom Lerbäcks socken kan åstadkommas med direkt anslutning till

Hallsbergs station på vestra stambanan, kostnadsförslaget i orten blifvit omarbetadt

för smalspårig bana från Askersund till Hallsberg, af hvilken delen

Skyllberg—Hallsberg blir gemensam med banan Motala—Hallsberg.

32

N:o 23. Motala-Hallsberg med bibanan Dunsjö—Norrköping.

I underdånig skrifvelse af den 9 Juli 1869 anmälde ordföranden i en

inom orten utsedd komité en ifrågaställd jernvägsförbindelse emellan Mjölby

å östra stambanan öfver Motala till Hallsberg eller annan lämplig föreningspunkt

å vestra stambanan, med utgrening från sålunda föreslagna bana till

Norrköping öfver Finspong, för underlättandet af förbindelsen med norrut belägne

bergslager, i hvilken för jernbanas anläggande nu föreslagna trakt med

vidsträckt skogstillgång och betydlig bruksrörelse man redan vid bestämmandet

af stambanornas riktning insåg behofvet af lättare kommunikationer och

framhöll vigten af dessa banors anläggande på ett sätt, som tillgodosåg detta

behof för orterna.

Med en senare, den 24 November 1869 daterad, skrift, öfverlemnar

komité-ordföranden uppgjorde ritningar och kostnadsförslag, dervid anförande,

att som föreslagna banorna Hallsberg—Motala och Dunsjö—Norrköping, beräknade

att kosta 5,179,000 Riksdaler, enligt uppgjorde trafikberäkningar

visa sig komma att lemna bättre inkomst än banor i andra föreslagna och

undersökta riktningar, man derföre för dessa banor önskade erhålla understöd

af statsmedel till belopp som högst, under form af räntegaranti, kan tilldelas,

och som andra jernvägsbolag beviljas, eller, om räntegaranti icke kan

lemnas, anslag af en fjerdedel utaf den beräknade anläggningskostnaden,

men att, emedan dessa begge banor kunna komma att byggas under olika

tider och möjligen af särskilda bolag, det derföre måtte särskildt bestämmas

huru stort understöd, som kan komma hvardera linien Hallsberg—Motala

och Dunsjö—Norrköping till del.

N:o 24. Mjölby—Wadstena.

Hos Eders Kongl. Maj:t hafva, i underdånig skrift af den 9 Juli

1869, Stadsfullmäktige i Wadstena anhållit om framställning till Riksdagen

för statsbidrag till en, i öfverensstämmelse med skrifvelsen bilagde ritningar

och kostnadsförslag, åsyftad bredspårig bibana emellan östra Stambanan vid

Mjölby och sjön Wettern vid Wadstena hamn, beräknad, med nödig ansedd

materiel, till kostnad af 792,322 Riksdaler. Med en sednare underdånig skrifvelse

af den 24 Augusti 1869 öfverlemnas uppgjord trafikberäkning, men i

ingendera af dessa skrifter namnes något om formen eller beloppet af det

statsunderstöd, som företrädesvis äskas.

33

N:r 25. Oxelösund—Flen— Qvicksund.

Liedan i femårsberättelsen för åren 1856—1860 fastade Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län uppmärksamheten på nyttan

och behofvet af eu jernväg, som, utgående från Oxelösund, korsade stambanan

vid Flen och utsträcktes mot Westmanland. Frågan härom omfattades

snart med lifligt intresse inom länet; och utsågs vid jernvägsmöten, som höllos

i Nyköping December 1862 och i Eskilstuna Januari 1863, en komité,

som skulle taga denna angelägenhet om hand. Påföljande året 1864 verkställdes

undersökningarne, hvarefter ärendet öfverlemnades till Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande för den vidare åtgärd, som af förhållandena kunde

påkallas. Men den särdeles ogynnsamma hnanciella ställning, som vid den

tiden redan inträdt, och det betryck, hvaröfver landtbrukaren då och sedermera

alltjemt klagat, framkallade nästan allmän nedstämning, så att vid det

sammanträde, som inför Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hölls den 18

Oktober 1864, klokheten bjöd att afbida gynnsammare tillfälle för företagets

bringande till verkställighet. Sedan ett dylikt tillfälle synts erbjuda sig i

följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 25 Maj 1869, har detta vid

allmänt möte i Malmköping den 8 Juli samma år blifvit med stor enighet

omfattadt och framkallat förhoppning om företagets utförande under den närmaste

framtiden. Yid nyssberörda, talrikt besökta möte uttrycktes den önskan,

att ett bolag måtte bildas för att, under förutsättning af statens medverkan,

åstadkomma en jernväg i hufvudsaklig öfverensstämmelse med derför

upprättadt förslag, ifrån Oxelösund öfver Flen till Eskilstuna och vidare derifrån,

antingen öfver Qvicksund till jernväg i Westmanland eller med anslutning

till Köping— Arbogabanan, hvarjemte mötet dels beslöt att, på grund

af ofvanberörda nådiga bref, denna bana skulle hos Eders Kongl. Maj:t anmälas,

och dels utsåg en komité af 11 personer att vidtaga alla för denna

angelägenhets befordrande nödiga åtgärder. Med underdånig skrift af den

10 Augusti 1869 hafva komiterade öfverlemnat ritningar och handlingar angående

ifrågavarande jernvägsanläggning, och dervid, beträffande företagets

allmännyttiga beskaffenhet och gagn för orten, hufvudsakligen anfört: att

denna bana skulle sätta länets aflägsnare delar i en särdeles behöflig förbindelse

med stambanan och bereda tillgång till en hamnplats vid Östersjön,

som, med hänseende till sitt för sjöfarten gynnsamma läge, erbjuder vidsträckta

kommersiella fördelar; att hamnen vid Oxelösund, som endast kort

tid tillfryser, dock aldrig med starkare is, erbjuder erforderligt utrymme och

god ankarbotten samt står, genom sin lifliga ångbåtstrafik i lätt kommunikation

med Sveriges betydligaste handelsplatser; att banan skulle beröra resi

5

-

84

densstaden Nyköping med sina rika vattenfall och tillfälle till betydlig industriel

■ verksamhet, samt Eskilstuna med dess gevärsfaktori och jernmanufaktur;

att, derest en transitofart öfver Sverges fastland, emellan Nordsjön och

Östersjön, är möjlig eller sannolik, någon lämpligare riktning för densamma

icke lian anvisas än öfver Oxelösund: att, oafsedt möjligheten af en sådan

framtida rörelse, sedan Ryssland börjat anlägga jernväg till Baltischport, det

för Sverges egna kommersiella förhållanden är af synnerlig vigt, att vid östra

kusten bereda tillgång till en hamn, som erbjuder enahanda förmåner och

med hänseende till sin vigt blir lätt tillgänglig för sådana varor, som i Ryssland

företrädesvis kunna påräkna afsättning, samt att, då således nu ryska

handeln på sin sida uppsöker en öppen och tillgänglig vinterhamn, det utan

tvifvel vore att betrakta såsom en stor glömska af egna intressen, om man i

vårt land icke skyndade att tillegna sig de fördelar, som ett sådant förhållande

uppenbart erbjuder.

I afseende å banans byggnadssätt och riktning anföra komiterade, att

derest banan skulle komma att i Westmanland ansluta sig till en smalspårig

jernväg, det måhända torde vara skäl i att äfven nu ifrågavarande

bana anlägges smalspårig, samt att, såsom ett alternativ i afseende å sträckningen

norr om Eskilstuna, sedan Köping—Hults-banan numera blifvit utsträckt

till Köping, är ifrågasatt att låta banan anslutas till någon punkt å

jernvägen emellan Köping och Arboga, hvilket förslags lämplighet dock är

beroende af huru jern vägsnätet i Westmanland kommer att anläggas. Enligt

anställd okulär besigtning skulle enligt detta alternativ en tillökning i anläggningskostnaden

uppkomma af 621,642 Rall’, och banans längd förökas

med 1,69 mil.

Sedan komiterade upplyst att, i frågans närvarande skick, då man är i

ovisshet om och på hvad sätt understöd af allmänna medel för företag af

denna beskaffenhet äro att påräkna, man saknat giltig grund för uppgörandet

af en tillfredsställande plan för bolags bildande, anhålla de slutligen, att Eders

Kongl. Maj:t behagade i den nådiga Proposition, som torde komma att till

Riksdagen " aflåtas angående anslag till enskilda jernvägsbyggnader, jemväl

upptaga nu ifrågavarande företag, så att detsamma måtte i närmaste framtid

komma i åtnjutande af anslag utaf allmänna medel till möjligen högsta belopp

och på de förmånligaste vilkor, som kunna varda andra dylika företag

medgifne, tilläggande att, då anslaget antagligen kommer att utgå i förhållande

till anläggningskostnaden, till den i det ursprungliga förslaget beräknade kostnaden

5,265,381 R:dr måtte läggas den summa 621,642 R:dr, hvarmed, enligt

hvad nyss är anfördt, anläggningskostnaden på grund af aproximativ beräkning

skulle ökas, derest ett blifvande bolag skulle finna förmånligt

att låta jernvägen fortsättas till Köping—Arboga-banan i stället för till

Qvicksund.

N:o 26. Filip,stad Mobil Nordvestra Stambanan.

Med föranledande af Eders Kong''1. Maj:ts ofta åberopade nådiga bref af

den 25 Maj 1869 hölls, uppå Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i

Wermlands län kallelse och inbjudning, allmänt möte i Carlstad den 12

Juli 1869 med dem, som intresserade sig för jernvägs anläggande emellan

Filipstads bergslags och nordvestra stambanan, vid hvithet tillfälle ett större

antal personer tillstädeskommit. Yid detta möte utsågs en komité af fem

personer för ärendets befordrande, hvilken komité, i underdånig skrift af

samma dag, anmälde detta jernvägsföretag, dervid närmare redogörande för

mötets beslut sålunda, att man, under förutsättning af statens medverkan,

förmedelst ett anslag motsvarande en fjerdedel af den beräknade kostnaden,

skulle söka att bilda ett bolag för jernvägsförbindelse emellan Filipstad och

nordvestra stambanan, samt att i planen för ett dylikt företag skulle ingå

att banan från Filipstad till Klarelfven, beräknad att jemte rörlig materiel

kosta 2,090,000 R:dr, skulle anläggas smalspårig, hvaremot från Klarelfven

till stambanan, för hvilken sträcka, i sin helhet beräknad till 750,000 R:dr,

utan materiel, kostnaden blifver beroende deraf, huruvida bibanan från nordvestra

stambanan anlägges i riktningen öster om Nedre Fryken, skulle användas

enahanda spåfvidd, som för statens stambanor finnes bestämd, så att

banan, hvilken intill Dejeforss skulle bilda en fortsättning af bibanan från

stambanan till Frykens vattendrag, må kunna ända till Klarelfven trafikeras

med statens materiel, och omlastning emellan Klarelfven och stambanan undvikas.

I en senare underdånig skrift, daterad Augusti 1869, med hvilken

ritningar och kostnadsförslag öfverlemnas, tillika med prospektus och inbjudning

till aktieteckning, uttala komiterade i ärendet vidare den öfvertygelse,

att en jernvägsförbindelse emellan Filipstads bergslag och nordvestra stambanan

är oundgängligen af nöden för beståndet och utvecklingen af provinsens

jernhandtering, samt för ett fullständigare och lättare tillgodogörande af

dess såväl malm- som skogstillgångar, hvarförutan de erinra om att, då den

bergsbruksidkande delen af provinsen funnit sin framtid i väsentlig mån beroende

af en direkt förbindelse emellan stambanan och bergslagen, detta

varit orsaken till den lifliga strid om nordvestra stambanans riktning, som

vid 1866 års riksdag utkämpades. 1 följd af de då omintetgjorda förhoppningarne

blef man betänkt på att söka den nödvändiga förbindelsen på annan

väg. Undersökningar anställdes och kostnadsförslag uppgjordes för anläggning

af smalspårig bana från Filipstad till Mobil och vidare derifrån öfver

Nilsby till Pålsta samt från Mohn till Carlslund.

36

En vid 1869 års riksdag väckt motion om allmänt bidrag för detta företag

vann det afseende, att 250,000 R:dr beviljades såsom anslag utan återbetalningsskyldighet

åt det bolag, som under samma år kunde bilda sig för anläggande

af bredspårig bana emellan Dejeforss och nordvestra stambanan.

På grund af otillräckligheten af en jernvägsförbindelse endast emellan Klarelfven

och stambanan, förmäla dock komiterade att det med visshet kan antagas,

att inom föreskrifven tid något bolag för anläggande af bredspårig bana

emellan Dejeforss (Mohn) och stambanan icke kan komma till stånd.

Slutligen framställes underdånig anhållan om nådig Proposition till Riksdagen

om statsanslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 684,000

R:dr, eller en fjerdedel af kostnaden för anläggande af jernväg emellan Filipstad

och Fryksta.

N:o 27. Nora—(Streck Stadra.

Komiterade, som vid ett för behandling af uppkomne frågor om jernvägsanläggningar

i trakten af Nora stad med Bestyrelsen för Nora Hushållnings-Gille

den 7 Juli 1869 hållet sammanträde, blifvit utsedde, hafva i

underdånig skrift af den 12 i samma månad framburit de åsigter, som vid

nyssberörda sammanträde enhälligt gjort sig gällande, nemligen att ej mindre

för orten än äfven för jernindustriens fromma i allmänhet tvänne jernvägars

anläggning från Nora stad i högst väsentlig mån skulle bidraga till bergsbrukets

upphjelpande. Den ena af dessa jernbanor skulle få sträckning emellan

Nora stad och Stadra egendom, belägen i vestnordvest från Nora, vid sydliga

stranden af sjön Grecken, från hvilken punkt (Stadra) dels sammanhängande

vatten kommunikationer, dels med jemförelsevis mindre kostnad utförbara

sådane sträcka sig till gränsen af Dalarne och Wermland och genom

vattenförbindelser i sednare landskapet kunna blifva sammanhängande med de

derstädes redan utförda lättare kommunikationsanstalterna. Den andra banan

åter borde i nordlig riktning från Nora stad genom Jernboås och Hjulsjö

socknar vid Svartviks grufvefält träffa den jernvägslinie, som är föreslagen

emellan Frövi station på Köping—Hults-jernväg och staden Falun, hvilken

nya riktning blifvit förklarad vara af vida större vigt och betydelse än den

del af Frövi—Falu-linien, som föreslagits emellan Frövi och sydvestra viken

af sjön Södra Hörken. I en senare underdånig skrift af den 28 Augusti

1869, med hvilken åtfölja flera ritningar, kartor och handlingar, m. m., påvisa

komiterade än flera önskvärda jernvägsriktningar norr ut från Nora, och

särskildt den i dess föregående skrift i andra punkten antydda, som nu benämnes

Nora-Wasselhyttan, och som komiterade, med åberopande af ett utaf

”Master Forbes” gifvet intyg, anse vida fördelaktigare såsom sydligaste del af

37

föreslagna jernbanan söder ut från Falun, i stället för riktningen Wasselhyttan—Frövi

(södra ändan af Frövi—Falubanan). Emellertid sätta komiterade

nu icke i fråga allmänt understöd för någon annan bana än den

emellan Nora och Stadra, men hemställa med afseende på bana norr ut från

Nora och på grund af hvad angående en sådan blifvit anfördt, det Eders

Kong!. Maj:t täcktes, i händelse af en stambanas dragande genom denna del

af Örebro — och vidare inåt Stora Kopparbergs län, i nådigt öfvervägande taga,

huruvida ej en sådan stambana med större fördel skulle kunna från Wasselhyttan

— eller den punkt på den blifvande ofvannämnda banan, som närmast

deremot kan svara — dragas till Nora stad, än till trakten af Frövi.

Deremot yttra komiterade i afseende å föreslagna banan Nora—Gfreck Stadra

att, om af den beräknade anläggningskostnaden 840,000 R:dr, en fjerdedel

kunde såsom anslag erhållas, de äro fullt förvissade derom att, med''det intresse,

som inom orten förefinnes för denna jemförelsevis mindre dyrbara anläggning

och med det trängande behof deraf, som dagligen mer och mer ger

sig tillkänna, ett bolag kan bildas för företagets bringande till verkställighet.

Efter att hafva yttrat sig om den påräkneliga trafiken å denna bana anhålla

komiterade slutligen:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning

om ett anslag, utan återbetalningsskyldighet, af 210,000 R:dr, att utgå åt

det bolag, som kan bildas för byggandet af en bredspårig jernväg jemte tillhörande

byggnader emellan Stadra vid sjön (t ecken och trakten af Nora stad.

Detta jernvägsföretag har länets Landsting i underdånighet förordat.

N:o 28. Möckeln—Dalkarlsberget- Wickern.

Vid sammanträde den 23 Mars 1864 konstituerade sig ett bolag, grundad!

på 3,117 aktier, hvardera å 100 riksdaler, motsvarande en tredjedel af

beräknade kostnaden för anläggning, med materiel, af en smalspårig jernväg

(4 fots) för lokomotiv från Dalkarlsbergs grufvefalt i Nora bergslag förbi

Wickersvik vid sjön Wickerns södra ända öfver Svartelfven vid Kortfors samt

Granbergsdalshyttan till Carlskoga faktori och sjön Möckelns norra strand, i

enlighet med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, hvilken jernvägsförbindelse

ansågs skola i väsentlig mån upphjelpa kringliggande orters industri,

synnerligast jernhandteringen; och omfattades förslaget med så allmänt intresse,

att vid sagde bolagsstämma 3,604 aktier redan voro upptagne af personer

inom Örebro och Wermlands län samt Göteborg med flere städer. Men

då Rikets Ständer vid 1865 års Riksdag, emot Statsutskottets tillstyrkan, afslog

Eders Kongl. Maj:ts proposition om ett låneunderstöd af allmänna medel

till två tredjedelar af beräknade kostnadssumman, nödgades bolaget, efter

38

fruktlösa försök att sammanbringa hvad bolagsmännen icke förbundit sig tillskjuta,

vid ytterligare stämma den 11 April 1867 besluta sin upplösning, och

att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen deponera upprättade kartor och kostnadsförslag

till framtida begagnande, derifrån de nu af Jernvägs-komitén

utbekommits.

Med anledning af Eders Kong! Maj:ts nådiga bref den 25 Maj 1869

återupptogs frågan vid Carlskoga Hushallnings-Gfilles sammanträde den 13

derpåföljande Juli, då åt utsedde komiterade lemnades i uppdrag att taga angelägenheten

om hand, hvilka komiterade sedermera, i en icke daterad skrifvelse

i underdånighet anmälde företaget hos Eders Kongl. Maj:t, dervid upplysande,

att de skål, som framkallade ifrågavarande jernvägsförslag ännu förefinnas,

men i än högre grad, i anseende dertill att jerntillverkningen fortfarande

tryckes af låga försäljningspriser, hvaraf följer ett ännu större behof

af låga transportkostnader för de tunga rudimaterierna, hvarföre komiterade,

som bifoga vid tiden för ofvan omnämnda aktieteckning utfärdad tryckt prospectus,

i underdånighet anmäla ifrågavarande jernvägsanläggning ”att upp”föras

bland dem som äro förtjente utaf att komma i åtanka till erhållande

”af understöd från Statens sida för utförandet och i underdånighet bilägga de

”trafikberäkningar och öfriga uppgifter, som legat till grund för det förra bohagets

bildande”, deraf företagets stora vigt inhemtas; och hoppas komiterade

att ytterligare allvarliga bemödanden för utförandet icke skola uteblifva, derest

det lyckas vinna behöflig! understöd lika med andra allmännyttiga företag,

som med detta kunna jemföras.

N:o 29. Frövi—Falun.

1 underdånig ansökning af den 13 Juni 1865 hafva H. Mörner, Alex.

Keiller j:r och H. M. Eriksson, hvilka uppgifva sig hafva^hopp derom, att i

förening med in- och utländske män kunna bilda aktiebolag för utförande af

en jernväg från Frövi genom Lindes, Nya Kopparbergs, Grangärdes, Ludvika

och Störa Tima socknar till lämplig punkt vid Dalelfven och Falu stad, i

förbindelse med Gefle—Dala jernväg, hemställa att, da nuvarande svara kommunikationer

hämma industriens utveckling’ i dessa vidsträckta bergslager, rika

på malmer och vattenkraft, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer

att understödja det aktiebolag, som för denna jernvägsanläggning, med

lika spårvidd som statens stambanor, kan bildas, med lån till en tredjedel af

beräknade anläggningskostnaden, eller 5,472,433 R:dr, att utgå när detta

bolag, inom nästpåföljande tre år blifvit bildadt och sedan dess bolagsreglor

vunnit nådig fastställelse. En med föregående lika lydande ansökning, daterad

den 15 Juli 1865, undertecknad af V. Virgin, C. Tottie och N. Frö

-

39

(ling, af Eders Kong!. Majrts Befallningshafvande i Stora Kopparbergs län

med förordande insänd, är, med tillhörande handlingar, den 11 Augusti 1865

af Eders Kong!. Maja till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

öfverlemnad, med befallning att tagas i öfvervägande vid upprättandet af det

generalförslag rörande understöd för allmänna arbeten, hvarmed Styrelsen egde

att före den då instundande Riksdagen till Eders Kongl. Maj:t inkomma. Med

afseende på Statsverkets dåvarande tillgångar fann Eders Kongl. Maj:t ej skäl

att den begärda nådiga Propositionen afgifva, och funno Rikets Ständer, vid

pröfning af enskilda i ämnet väckta motioner, oaktadt erkännande att den föreslagna

jernvägen vore af framstående vigt, sig icke kunna, under dåvarande

förhållanden, några medel för jernvägs-anläggningen anvisa.

Sedermera hafva, såväl Örebro som Stora Kopparbergs år 1866 församlade

Landsting i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes åt

ifrågavarande vigtiga ämne befordra en snar framgång. Af akten inhemtas, att

dessa underdåniga skrivelser af Eders Kongl. Maj.-t den 29 November 1866

till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader öfverlemnades med enahanda

åläggande, som Styrelsen den 11 Augusti 1865 undfått, hvarefter, enligt

nådig skrifvelse den 11 Januari 1867, handlingarne skulle hos nyssbemälde

Styrelse förvaras.

I Mars månad 1869 upptogs den angelägna frågan åter af Örebro läns

Hushållningssällskap, som satte sig i förbindelse med Hushållningssällskapet i

Stora Kopparbergs län för vidtagande af vidare åtgärder. Kort derefter utkom

Eders Kongl. Maj:ts ofta åberopade nådiga skrifvelse af den 25 Maj

1869, i anledning hvaraf den af ofvanbemälde två hushållningssällskap utsedde,

å länens vägnar gemensamt arbetande, bestyrelsen i underdånig skrifvelse

af den 7 Juli 1869 hos Eders Kongl. Maj:t åter anmälde ifrågavarande

jern vägsföretag, dervid bifogande eu år 1865 på- dåvarande under so kningsdirektioners

föranstaltande utgifven broschyr, hvaruti de ämnen, som rörde

företagets vigt och framtida utsigter blifvit sammanfattade. I denna skrift

upplyser bestyrelsen att den financiella ställningen och de mörka utsigterna

att åstadkomma något bolag, derest anläggningskostnaden icke i väsentlig

mån kunde förminskas, föranledt en ny undersökning för kontrollering af den

år 1865 uppgjorda. Denna kontrollering verkställdes år 1867 af Majoren

Adelsköld, men lemnade det resultat, att kostnaden blef betydligt högre än

förut. Man ansåg dock otvifvelaktigt att, genom omstakning af banan delvis,

in. in. kostnaden skulle kunna nedsättas under den först beräknade, men som

man, efter att i undersökningskostnader hafva utbetalt omkring 30,000 R:dr,

nu icke förmådde åstadkomma ytterligare medel för detta ändamål, ingafs derföre

underdånig ansökning till Eders Kong]. Maj: t, att undersökning och uppgörande

af tillförlitlig plan och kostnadsförslag måtte på Statens bekostnad

åstadkommas. En dylik förnyad undersökning hade emellertid ännu icke

40

kunnat företagas vid den tid, inom hvilken handlingar och ritningar skulle

vara afgifne, hvilket föranledt bestyrelse!! i underdånighet anhålla ”att om

Eders Kongl. Maj:t skulle finna planen för jern vägsanläggning mellan Frövi

och Falun vara nöjaktigt utredd genom det kostnadsförslag och öfrige handlingar,

som förut ingifvits, Eders Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen

begära ett anslag af 4,104,324 R:dr, utgörande en fjerdedel af det till

16,417,298 R:dr uppgående kostnadsbeloppet, att utgå till det bolag som kan

komma att bildas med nöjaktigt åtagen förbindelse att jern vägsbyggnaden utföra;

men att Eders Kongl. Maj:t, om eu ytterligare utredning skulle anses

erforderlig, täcktes med bifall till den af Örebro läns Kongl. Hushållningssällskap

redan ingifna underdåniga ansökning om förnyad undersökning genom

statsmedel, göra nådig Proposition hos Riksdagen om erhållande af eu fjerdedel

af den kostnadssumma, hvartill banan efter sådan undersökning komme att

uppgå.” Slutligen, och oaktadt bestyrelsen har sig väl bekant att en smalspårig

bana är vida billigare att anlägga än den bredspåriga, som här är

afsedd, har dock bestyrelsen stora betänkligheter mot en dylik bana af mindre

spårvidd, men vill likväl, i anseende dertill att en bana här är en lifsfråga

för orten, i fåll målet icke kunde vinnas med mindre än att spårvidden inskränkes,

och föredragande en mindre ändamålsenlig bana framför uppskof till

obestämd framtid, i sådan händelse inskränka sin anhållan derhän, ”att Eders

Kongl. Maj:t måtte, efter på Statens bekostnad skeende ny undersökning eller

reduktion af redan befintligt kostnadsförslag till blott 3Y2 fots spårvidd, göra

nådig framställning hos Riksdagen om erhållande af en fjerdedel af det belopp,

som efter en sådan plan komme att erfordras.”

N:o 30. Frövi—Linde.

På Norra Nerikes och Lindes hushållsgillens vägnar hafva S. Heijkenskjöld

och Victor Berglund, i underdånig, icke daterad, skrift, inkommen till

Civildepartementet den 14 Juli 1869, anmält eu jernvägsförbindelse emellan

Frövi och Linde, för den händelse att icke hela jernvägssträckningen Frövi—

Falun skulle komma till stånd. Påvisande hufvudsakligen lika skäl för behofvet

af denna för bergsbruket vigtiga bana, som de hvilka för öfrige

bergslagsbanor blifvit anförde, och erinrande om det företräde en bredspårig

bana här bör hafva framför en smalspårig, anhålla Gillena att derest ansökningen

för Frövi—Falubanan i dess helhet icke skulle vinna nådigt bifall,

Eders Kongl. Maj:t täcktes afgifva proposition till Riksdagen om anslag till

en fjerdedel utaf blifvande kostnadsförslagsbelopp, att utgå till det bolag, som

för anläggning af en bredspårig jernväg mellan Frövi och Linde kan blifva

bildadt. Med en senare, icke heller daterad, skrifvelse öfverlemnades den 28

41

Augusti 1869 kostnadsförslag och trafikberäkning, med upplysning derom, att

berörda kostnadsförslag grundar sig på den kontrollundersökning, som major

Adelsköld verkställt af den plan öfver Frövi—Falubanan i dess helhet, hvaröfver

kartor och profiler äro atiemnade till Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader.

N:n 31. Uttersberg—Hörken—WessmanBarkens jernväg.

Enligt vid bolagsstämma den 7 Juni L 869 lemnadt uppdrag har Direktionen

för Köping—Uttersbergs jernvägsbolag, uti en icke daterad skrift (inkom

den 16 Juli 1869), hos Eders Kong!. Magt i underdånighet anmält, att

orten pa det allvarligaste önskar fortsättning af Köping-uttersbergsbanan till

Ludvika och sjön Wessman, pa sätt Statsutskottet i dess jernvägsbetänkande

vid 1869 ars Riksdag föreslagit. 1 denna sin skrift yttrar direktionen, att

Ludvika och Grangärdet utgör centralpunkten för Dalarnes och Westmaniands

bruksrörelse. Derifrån öppna sig tre naturliga, af stora höjder skarpt

begränsade, utfarts- och förbindelseleder, nemligen: en utefter Strömsholms

kanal, en genom de störa skogstrakterna kring öfre Hedströmmen med dess

betydande jernverk till Uttersberg och Köping, samt en öfver Nya kopparberget

till Frövi station å Örebro—Köpings-banan. Strömsholms kanal, med

dess fortsättning Wessman—1 iarkens jernväg, utgör för det närvarande enda

föreningen med denna punkt. Men dels blir transito-trafiken hämmad under de

lider, då kanalen är tillfrusen, hvarigenom alla direkta jernbeställningar på

utlandet omöjliggöras, och dels är kanalens riktning och trakterna deromkring

sådana, att den lokala vexeltrafiken mellan skogstrakter och malmfält näppeligen

torde kunna något väsentligen, utöfver hvad som redan skett, med denna

kommunikationsanstalt vidare befordras. En jernväg i här ifrågasatta riktning

skulle deremot lemna eu alltid öppen förbindelse med Göteborg för

transito från Ludvika och Smedjebacken, på samma gång den kunde framkalla

eu högst betydande lokaltrafik. Afståndet från Uttersberg till Ludvika

är 5,6 mil och anläggningskostnaden beräknad till 2% millioner R.dr för ett

byggnadssätt sådant som Drammensbanans med 14 éf:s skenor och så kallad

3 Va fots spårvidd. Man har tänkt sig att omkring eu fjerdedel af kostnaden

skulle genom aktieteckning kunna erhållas, och, med en fjerdedel såsom statsanslag,

det öfriga antingen direkt upplånas eller genom preference-aktier

åstadkommas.

Af direktionen begäres nu för ifrågavarande utsträckning af Uttersbergsbanan

till Ludvika, att det bolag, som för jern vägsföretagets utförande söker

att bilda sig, bidrag utan återbetalningsskyldighet måtte anslås till en fjerdedel

af beräknade anläggningskostnaden, med 625,000 Rall''.

o

42

Med en senare, icke heller daterad, skrift öfverlemnar Direktionen den

1 September 1869 vederbörliga handlingar i ärendet och nämner deri, med

anledning af undersökningsförrättarens utlåtande, i dess senare del, att Direktionen

derom för närvarande då icke kunde yttra sig, enär detaljerade undersökningar

inom den af Eders Kongl. Maj:t fastställda tiden ej hunnit verkställas

för den deri föreslagna nya riktningen, ehuru planen tycktes hafva

särdeles talande skäl för sig. Emellertid hade, uti Underdånig skrift den

24 Augusti 1869, åtskilliga personer, å Malingsbo och Klotens bruksegares

vägnar, hos Eders Kongl. Maj:t anmält den nya riktning, som antydes i slutet

af Direktionens för Köping—Uttersbergsbanan ofvan omförmälda senare skrifvelse,

i hvilken riktning förberedande undersökning under tiden blitvit verkställd;

och skulle denna undersökning gifvit vid handen att, i stället för den

föreslagna jernvägen från Uttersberg till Ludvika, för ortens jernbruk vore

af vida öfvervägande vigt om Köping—Uttersbergs jernväg fortsättes från Uttersberg

till sjön Huggen och der delade sig i två grenar, af hvilka den ena

utsträcktes till Wessman—Barkens jernväg och såmedelst komme i gemenskap

med Ludvika och Smedjebacken, men den andra åter gånge till sjön Hör ken

och dymedelst komme att ”i sig upptaga jernmalm” från det betydliga Grängesbergets

grufvefält. Med en senare, icke daterad, skrifvelse, aflemnades den

15 Oktober 1869 ritningar med tillhörande handlingar, i afseende å sålunda

ifrågakomne förändrade riktning af anmälda Köping—Uttersbergsbanans fortsättning.

I en till Jernvägskomitén ställd skrift åt den 9 Januari 1870, med hvilken

infordrad trafikuppgift för den nya riktningen åt Hörken och Lernbo

(Wessman—Barkens jernväg) aflemnas, yttrar en af Köping Uttersbergsbolagets

direktörer, att då Direktionen aflemnade handlingarne angående Köping-—Uttersbergsbanans

fortsättning, ej annat förslag fanns färdigt än för

riktningen till Ludvika, och att Direktionen icke hade bemyndigande att frångå

denna ursprungliga plan, som i sammanhang med Frövi-banans (ivägahi luffande

fyller ortens behof, men att deremot ingång till Ludvika vore mindi e

lämplig i händelse Frö vibanan icke kominer till stånd, enär en förbindelse

med Grängesberget i sådant fall, i anseende till de svara lokala hindien,

icke rimligen på enskild väg kunde åstadkommas pa ett sätt som fyllei det

mål, som med en dylik förbindelse maste afses, hvarföre farhågan för Frö vi

Ludvikabanans uppskof eller förkastande pa annat hall väckte till lif nya

förslaget om riktningen Uttersberg—Hörken—Lernbo. Med detta föislag

säges Direktionen icke hafva något att skaffa, ehuruväl Direktionen från synpunkten

af Frövibanans uteblifvande i allo skulle gilla detsamma, enär det

icke låter förneka sig att en bansträckning till Hörken (Grängesberget) och

Lernbo skulle, om möjligt, tjena öfre orterna bättre än Frövi—Ludvika och

Uttersberg—Ludvika tillsammans, hvarföre det är förtjent af afl uppmärk

-

43

sannhet, helst jernvägen skulle komma att beröra de gigantiska men nu obegagnade

vattenfallen vid Lernbo, gifva Smedjebacken en beqvämare utfartsled

än öfver Ludvika och högst betydligt underlätta utsträckningen mot norr, åt

Falun, genom en för jervägsanläggning fördelaktigare terräng. Skulle Fröviförslaget

inskränkas endast till jernvägsanläggningen Frövi—Linde, som vore

både möjlig och behöflig, och dertill den ifrågasatta Lernbolinien utföras,

hvilket anses kunna åstadkommas för en summa af fyra millioner, eller, i

fall Grängesberget skulle beröras, 472 millioner, antages det att dessa bergslager

dermed voro likaväl betjenade som om Frövi—-Ludvika och Uttersberg—Ludvikabanorna,

för eu sammanräknad kostnad af 10 å 12 millioner

byggdes.

Upplysningsvis meddelas slutligen att undersökningen för banan Uttersberg—Hörken—Lernbo

(Uttersberg—Hörlten—-Wessman—Barkens jernväg)

blifvit föranstaltad af just de personer, som ega större delen af Grängesbergets

grufvefält och h vilka således borde anses hafva största fördelen af

en Frövi—Falubana.

N:o 32. Köping -Westerås—Sevalla.

Vid ett af länsstyrelsen föranstaltadt, i Westerås den 3 Juli 1869 hållet

möte har den åsigt enhälligt blifvit uttalad att, derest norra stambanan

skulle komma att utgå från Thureberg på Stockholm—Upsalalinien, och

sträcka sig öfver Sevalla upp mot Norbergs bergslag, samt vidare öfver Dalelfven

till Storvik, önskvärd! vore, att statens norra och vestra stambanesystem

blefve sammanbundne medelst jernväg emellan Köping och trakten

af Sevalla kyrka, öfver Westerås, hvarjemte man, bland annat, beslutat dels

att man borde söka bilda, ett aktiebolag för åstadkommande af denna jernvägsförbindelse,

dels att medel för anläggningskostnadens bestridande borde

anskaffas till eu fjerdedel genom statsbidrag, eu fjerdedel genom aktieteckning

och återstående hälften genom upptagande af ett amorteringslån emot

obligationer, samt dels att åt utsedde komiterade lemna i uppdrag att utfärda

inbjudning till aktieteckning och vidtaga öfrige för ändamålets vinnande

erforderlige förberedande åtgärder, hvaribland företagets anmälan hos

Eders Kongl. Maj.t. Detta sistnämnda hafva komiterade fullgjort genom underdånig

framställning af den 10 Juli 1869, i hvilken de anföra, att det här

icke är fråga om att betjena ett mindre lokal-intresse, utan att befordra

framgången af ett större och omfattande allmänt nyttigt företag, hvarföre de

fästa uppmärksamhet på den omständigheten, att ändamålet med de vestra

och norra jern vägssystemen endast ofullständigt skulle uppnås, derest icke

dessa system blefve sammanbundna med hvarandra genom en jernvägsan

-

44

läggning i genaste och i (ifrigt naturligaste riktning emellan vestra systemets

ändpunkt Köping, å ena, samt Sevalla, ä andra sidan, såsom den derintill

närmaste punkten på norra stambanan, öfver Westerås med dess betydliga

rörelse och göda hamn. Naturligt är ock, att en dylik bana skulle i hög

grad underlätta afsättningen af landmannaprodukter från Upplands och Westmanlands

sädesrikaste trakter, vare sig till hufvudstaden eller bergslagerna

eller Göteborg, samt få eu betydlig persontrafik, äfvensom, när i en framtid

marknad för vår jernproduktion uppstår i Ryssland, transitotrafik från Örebro

bergslagen till Stockholm, såsom landets förnämsta exporthamn vid

Östersjön.

I afseende å banans beskaffenhet, in. in., upplysa komiterade, att det

bredspåriga systemet är i fråga att tillämpas, med beräkning att statens materiel

skulle få begagnas; och tillägga att, uppå angifne skäl, kartor och

handlingar då ännu icke kunde öfversändas. Slutligen anhålla de att ifrågavarande

jern vägsförbindelse emellan Köping och Sevalla, öfver Westerås,

måtte komma i nådig åtanka och Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåta

nådig proposition derom att, till befrämjande af berörde jern vägsanläggning,

åt det bolag, som, för utförande af densamma kommer att bildas, anslag utan

återbetalningsskyldighet måtte beviljas till belopp, motsvarande fjerdedelen af

den beräknade anläggningskostnaden.

Med komiterades senare skrifvelse den 24 Augusti 1869 aflemnas till

ärendet hörande kartor, ritningar, kostnadsförslag och tillhörande handlingar.

N:o 33. Krylbo Norbergs gruffält.

Sedan innevarande års Riksdag för sin del fattat beslut om fortsättning

af statens norra stambana öfver Sala och Krylbo vid Dalelfven till Storviks

station på Gehe-Dala jernväg och således en möjlighet derigenom blifvit öppnad

att jernverk norr och öster om Norberg snart skulle kunna erhålla sina

behof af malmer från Norbergs goda och betydliga malmfält i en långt större

omfattning än hittills kunnat, i brist af alltid tillgängliga och billiga kommunikationer,

ske, hade åtskilliga för jernhandteringens i orten utveckling

nitälskande personer den 13 sistlidne April sammanträdt i Falun för gemensam

öfverläggning om tillvägabringande af ifrågavarande bibana, hvarvid mötet,

som ansåg det vara af synnerlig vigt att denna bana anlades samtidigt

med Sala—Storviksbanan och med samma spårvidd, som statens hittills byggda

jernvägar hafva, beslöt, dels att undersökning skulle anställas och kostnadsförslag

uppgöras, samt dels att vid tillfället utsedde komiterade skulle taga

den vigtiga angelägenhetens vidare befordran om hand.

45

Vid nytt sammanträde den 28 derpåföljande Maj vid Sandviken, dä

undersökningen redan var verkställd och anläggningskostnaden beräknad, justerades

uppsatt inbjudning till aktieteckning för ifrågavarande jornvägsanläggning,

vid hvilket tillfälle 2,490 aktier, motsvarande ett teekningsbelopp

af 249,000 riksdaler, i detta aktiebolag tecknades, hvarjemte, med föranledande

af Eders Kongl. Mapts nädiga bref den 2o Maj 1869 och skrifvelse

af den 20 Augusti samma år detta jernvägsföretag af komiterade i underdånighet

anmäldes för understöd och medverkan från statens sida, I denna

anmälan visa komiterade att ifrågakomne bibana varit i sin hufvudsakliga

riktning länge afsedd; att definitiva åtgärder för dess tillvägabringande ej

förr, än som skett, kunnat vidtagas, och att företaget nu kommit å bane i

eu omfattning, som ej öfverskrider de derför intresserades sannolika krafter

samt att det ej heller är foranledt åt vågsamma spekulationer, utan framgått

af eu nödvändig utveckling af redan stadgad industri; likasom att det ej tillåter

sig anspråk på fosterlandets krafter i större män än till erhållande af

tillfällig hjelp, på de billiga vilkor, som statsmakterna finna företaget förtjena.

V idare omförmäles att en underdånig anmälan härom, ehuru länge afsedd,

icke kunnat framläggas förr än nu sker, hvarföre det icke varit möjligt att

i afseende pa tiden för anmälandet iakttaga föreskrifterna j nådiga brefvet

den 25 Maj 1869, hvadan komiterade i underdånighet uttala den förhoppning,

att Eders Kongl. Maj:t, oaktadt detta ofrivilliga dröjsmål, täcktes låta

denna fråga komma under behandling och öfvervägande i sammanhang med

redan från andra orter inkomne jernvägsanmälanden. Komiterade öfvergå

härefter till redogörelse öfver banans sträckning och beskaffenhet, samt upplysa

att kostnaden är beräknad till 808,000 riksdaler, dervid rörlig materiel

likväl ej är medtagen i beräkning, att spårvidden anses böra blifva 4,83 fot

o. s. v., hvarjemte de yttra sig om den påräkneliga trafiken. Slutligen med

omförmälande deraf, att denna jernvägsanläggning synes komma att utöfva

ett gagnande inflytande ej allenast på de orter den närmast afser att beröra,

än ock på den vigtiga näringsgren, som förnämligast deraf skulle främjas,

hvarföre ock eu snar fullbordan vore högt af behofvet påkallad, hemställa

komiterade att, sedan planer och förslag af vederbörande blifvit granskade,

Eders Kongl. Magt täcktes till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition

om det låneunderstöd, 404,000 riksdaler riksmynt, som för foretagnts

utförande erfordras, att återbetalas ä tider och på vilkor, som Eders

Kongl. Maj:t kan finna skäligt i nåd er för Riksdagens pröfning framställa;

och som teckning till bildande åt aktiebolag för verkställandet af denna jernväg

redan kunnat taga sin början samt så fortskridit, att, under förutsättning

af statslåns erhållande till ifrågasatt belopp, nära två tredjedelar af det

erforderliga kapitalet är tecknadt, af personer och industriella associationer,

hvilkas ställning ma anses kunna betrygga företagets fullbordan, lemnar detta

fö

deras deltagande deruti full visshet om att jern vägen för den handtering, som

redan tinnes, är af behofvet påkallad.

Vid genomgåendet af de bland ofvauberörde handlingar, hvilka komitén

vid sitt första sammanträde emottaga, befunnos trafikuppgifterna i allmänhet

vara uppgjorda efter så skiljaktiga grunder, och i vissa fall tillika

så ofullständigt, att några tillförlitliga beräkningar icke pa dem kunde grundas.

Af denna anledning uppgjordes formulär för trafikuppgifter, ^ i enlighet

med hvilket erforderligt antal blanketter, med dertill hörande .profitabel!, vederbörande

tillsändes i skrifvelse den 4 Oktober 1869, hvilka blanketter

borde ifyllda återställas inom nästpåföljande månads utgång. I en senare

skrifvelse af den 20 Oktober, anmodades de vederbörande, med hvilkas insände

handlingar nödiga kartor och ritningar icke åtföljt, eller afgifne kostnadsförslag

saknade fullständiga tekniska uppgifter att, jemväl inom utgången

af November månad, det bristande afhjelpa. Da likväl flertalet af dessa

infordrade uppgifter först under loppet af December månad inkom; då manga

upplysningar ännu mot slutet af nämnde månad uteblefvo, och da för några

anmälda banor, vid denna tid, handlingar och ritningar, med hvilkas ingifvande

anstånd blifvit hos Eders Kongl. M.aj:t begärdt, helt och hållet saknades, fann

komitén deraf, och emedan Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse den 12 Maj

1869 anhållit om nådig proposition i ämnet till 1870 års Riksdag, nödigt

att den 27 December 1869 hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla

de hinder, som sålunda vållade, att den af Eders Kongl. Maj:t anbefallda

utredningen icke kunde till 1870 års Riksdag medhinnas.

Då i komiténs uppdrag ingår att uppgifva den ungefärliga kostnad,

hvartill anläggningen af de anmälda banorna antages uppgå, har komitén

genomgått och granskat kostnadsförslagen med tillhörande ritningar, samt

dervid funnit, att vederbörande undersökningsförrättare haft olika asigtei, så

väl om konstruktion, m. m., af banor med eu och samma spårvidd, som i

afseende å priser för vissa arbeten och materialier. För att närmare visa

dessa skiljaktigheter äro bifogade tablåerna litt. A, B och C upprättade, innehållande

”Tekniska uppgifter, rörande sjelfva banbyggnaden”Medelpri

-

47

ser” och ”Rörliga materielens styrka och kostnad? Som jernvägsföretagen

skulle blifva allt för ojemt understödde, derest icke statens bidrag beräknades

enligt kostnadsförslag upprättade efter enahanda grunder, har komitén

ansett nödigt omarbeta samtlige inkomna förslagen, hvarvid följande

iakttagits:

Spårvidden har, utom i ett par fall, för hvilka på sina vederbörliga

ställen skäl skola uppgifva», bibehållits sådan den af vederbörande sjelfva

blifvit föreslagen; dock har, då i förslagen för de smalspåriga banorna förekomma

flera olika spårvidder, eller 4,o, 3,6, 3,5 och 3% fot, i stället antagits

en och samma, nemligen 3,6 fot, eller den som för norska smalspåriga

banorna användes. Härvid torde dock få anmärkas att, till ytterligare minskning

i anläggningskostnaden, flera banor torde kunna inskränkas till 2,6

fot, synnerligast som antagligt är att den trafik, som å dem kan förväntas,

lätteligen besörjes a dylika banor. Komitén har likväl icke lågt sistnämnda

spårvidd till grund för någon beräkning, enär tillräcklig erfarenhet beträffande

densammas lämplighet för lokomotivbanor, ännu icke, enligt komiténs tanka,

blifvit vunnen.

Räls vigten är beräknad till 15 skålp. pr fot för 4,83 och 4,1 fots, och

till 12 skålp. pr fot för 3,6 fots banorna. I förslagen förekomma visserligen

tyngre räler för flere af 4,83 fots banorna, af den anledning, att man beräknat

få använda tillstötande, redan befintliga banors materiel; men som tillåtelse

till dylikt användande icke kan med säkerhet påräknas och ersättningen

för hyrd materiel i allt fall säkerligen skulle uppgå till högre belopp än

räntan på kostnaden för egen materiel-! anskaffande, samt dertill kommer

att, enligt hvad ofvan är anfördt, komitén funnit nödigt omarbeta kostnadsförslagen

efter enahanda grunder; så har i dem alla blifvit upptagen rörlig

materiel, beräknad för ofvannämnda lättare, räler.

Hvad öfverbyggnaden i öfrig! beträffar, äro sliperna öfverallt beräknade

lika till bredd och tjocklek, hvaremot deras längd är afpassad så, att de få

ett Stycke af \l/% fot utanför hvardera rälen, d. v. s. blifva omkring tre fot

längre än måttet på spårvidden. Ballasten åter är beräknad så, att den räcker

en fot utanför hvardera ändan af sliperna, hvadan alltså dess toppbredd

blifver två fot större än sliperlängden; dess djuplek är för alla spårvidderne

densamma, eller 1,5 fot, för att öfverallt lemna lika skydd mot frostens skadliga

inverkan på banan. Med en antagen lutning å ballastens sidor af I:

i V3 blifver då ballastens bottenbredd 4 fot större än dess toppbredd.

Emedan banvallens öfre bredd, som är direkt beroende af ballastens

bottenbredd, ej bör vara större än behofvet oundgängligen kräfver, enär den

betydligt inverkar på kubikmassorna, och, i följd deraf, på kostnaden för

jordschaktningar och bergsprängningar, m. m., har komitén beräknat denna

48

bredd så, att blott 3/4 å 1 fots breda benne- (afsatser) af banvallen finnas

utanför ballasten.

Beträffande skärningarna eller utschaktningarna för banan, der den

ligger under markens plan, äro dessa öfverallt beräknade sålunda:

i jord: 8 fot bredare än banvallens (ifra bredd, så att plats beredes

på ömse sidor af banan för 4 fots breda afloppsdike^ hvilkas storlek naturligtvis

icke är beroende af spårvidden, och

i berg: 2 fot bredare än banvallen, för att å banans ena sida dels

lemna utrymme för ett afloppsdike och dels underlätta slipersutbyten.

I öfverensstämmelse med nu angifne grunder är bifogade ritning, litt.

1), å normalsektioner för de olika spårvidderna uppgjord.

Sedan, i enlighet med förhemälde sektioner, kubikmassorna blifvit omräknade,

der’skillnaden i banvallsbredden öfverstigit eu fot (för mindre skillnad

har det ej ansetts nödigt anställa eu besvärlig och tidsödande omräkning)

hafva, vid förslagens omarbetande, de priser för arbeten och materiaber,

som vid uppgörande af förslag böra upptagas lika, sa äfven beräknats,

och äro dessa priser med rödt bläck inskrifna å tablan litt. B. Härvid bör

anmärkas, att för husbyggnader, m. m. å hulvudstationerna, tre priser äro

antagne, nemligen 40,000, 30,000 och 20,000 riksdaler resp. för större städer,

för mindre städer och för köpingar eller deremot svarande platser. För

större mellanstationer äro ifrågavarande byggnader beräknade till 12,000 och

för mindre till 6,000 riksdaler. Lokomotivstall äro beräknade tdl 2,500

riksdaler för hvarje behöflig lokomotivplats. Prisen för gräfning och ballastning

hafva, ehuru mycket olika i de ursprungliga förslagen, blifvit bibehallne,

enär det måst antagas, att de blifvit lämpade efter lokala och andra förhallanden

i de särskilda orterna; dock har ett minimipris, för gräfning, af 15

riksdaler och för ballastning af 25 riksdaler pr kubikstång, beräknats, enär

dessa arbeten endast undantagsvis torde kunna betinga lägre pris, i anseende

till de långa transporter, som vid jernvägsbyggnader vanligen förekomma. 1

några få förslag är kostnad för maskinverkstäder beräknad; men då sannolikt

är, att den rörliga materielen kan få repareras vid statens, eller vid andra

i orterna befintliga mekaniska verkstäder, sä äro dylika byggnader utur

samtlige förslagen uteslutna.

Hvad rörliga materielen angår, synes af tablån litt. C. att meningarna

varit särdeles mycket delade om såväl materieleus lämpligaste styrka, som

om priset för lokomotiv och vagnar af olika slag; och varierar jemväl totalkostnaden

för materielen emellan 17,000 och 100,000 riksdaler pr mil. Komitén

har emellertid ansett att materiel för en kostnad af 60,000 riksdaler

pr mil (eller samma belopp som under de första trafikåren visat sig motsvara

behofvet så väl å stambanorna, som a de flesta enskilda jernvägar) bota i

allmänhet vara tillfyllestgörande; endast för några längre smalspåriga banor

49

har prisen kunnat beräknas till något lägre belopp, hvaremot det för helt

korta banor varit nödigt antaga ett högre, på det att de skulle kunna erhålla

sin behöriga uppsättning af lokomotiv och vagnar. Allt detta synes

närmare af ofvannämnda tablå litt. C, deri för hvarje bana är med rödt tryck

angifven den materiel med motsvarande kostnad, som blifvit i de omarbetade

förslagen beräknad.

Generalförslag öfver anläggningskostnaden för samtliga föreslagne jernvägarne

äro upprättade särskilt för 4,83 fots banorna (bilagdt under litt. E.)

och särskildt för de banor, hvilka hafva mindre spårvidd (bifogadt under litt.

F.) I dessa förslag äro, med svart tryck, införde beloppen uti'' de ursprungliga,

och med rödt beloppen i de omarbetade förslagen, hvilka sednare härhos

jemväl bifogas.

För bedömande af ett jern vägsföretags gagn bör det vara af vigt att

känna, icke blott om föreslagen bana genomgår en mera eller mindre befolkad

ort, utan äfven ortens tillgångar och hjelpmedel i industrielt hänseende,

åsätta taxeringsvärden, bevillning, odlade jordens och skogsmarkens utsträckning

i banans närhet o. s. v. Komitén har derföre för hvarje bana antagit

ett område, som ansetts lämpligen höra beräknas till 2 mil å ömse sidor, samt

till lika längd eller 2:ne mil, jemväl vid banans ändpunkter, allt så vidt tillstötande

vatten icke hindrat en sådan utsträckning. För de två banor, som

tillstöta riksgränsen mot Norge, har området ej blifvit räknadt längre än till

denna gräns, dessutom har, med blott ett par undantag, oinrådesgränsen antagits

sammanfalla med socknegränserna sålunda, att, der detta icke i verkligheten

vai it förhållandet, sadana afskurna socknar, efter omständigheterna,

blifvit antingen helt och hållet medräknade eller ock utelemnade. Härigenom

inträffar visserligen, att banområdets areal i allmänhet icke infaller med den

som uppkommer genom ofvan angifne bestämmelser; men endast på detta sätt

har det varit möjligt att fördelaktigt kunna begagna den officiela statistikens

hjelpmedel. De statistiska uppgifter komitén är i tillfälle att meddela, hafva,

i afseende å bergshandteringen, blifvit hemtade ur bergmästarnes i kommerskollegium

förvarade berättelser för år 1868, beträffande taxeringsvärden och

bevillning jemväl för år 1868 i kammar-rätten, samt folkmängds- och arealuppgifter

i statistiska centralbyrån, hvarvid jordbruksstatistiken varit till väsentligt

gagn. Om ock denna del af den officiela statistiken, utaf lätt förklarliga

skäl, ännu icke kan tillmätas någon större säkerhet, har man dock genom densamma

beredt sig en någorlunda god jemförelse banområdena emellan i afseende

å de särskilda egoslagens relativa storlek, som, denna statistik förutan,

7

50

icke kunnat åstadkommas, eller åtminstone ej kunnat det, utan äfventyr af

betydliga misstag. Det bör dock här anmärkas att, i anseende till de luckor

som denna statistik för åtskilliga län lemnar, sannolikhetsberäkningar någon

gång måst anställas, hvilket isynnerhet gäller Elfsborgs län, samt företrädesvis

detta läns norra hushållningssällskaps område, från hvilket jordbruks-statistiska

uppgifter ännu icke något år blifvit lemnade* Der eljest i statistiska centralbyrån

icke kunnat, med hänseende till komitens behof, erhallas tillräckliga

uppgifter, hafva sådane från orterna infordrats, och, der sa latit sig göra, med

beredvillighet blifvit lemnade. Komitén öfverlemnar härhos under

lätt. G. ett sammandrag af de för hvarje bana särskilt samlade ofvanberörde

uppgifter, innefattande statistisk tablå i afseende å folkmängd, mantal,

areal, taxeringsvärden, bevillning och jernhandtering, in. m. Med ledning

af uppgifterna i detta sammandrag har, under

Litt. 11 en tablå blifvit uppgjord, som för hvarje bana visar:

Do) Banområdets folkmängd pr qvadratmil, och hela areal, likaledes i

qvadratmil;

2:o) Odlade jordens, ängsmarkens och skogbärande markens inom banområdet

storlek, uttryckt i procent af banområdets hela areal;

3:o) Anläggningskostnaden i procent af hela taxeringsvärdet och afbevillningstaXermgsvärdet,

samt samma kostnad fördelad pa hvarje helt

mantal, hvarje 1,000 riksdaler af bevillningstaxerad fastighet och

hvarje bevillningsriksdaler, samt

4:o) medeltal pr banmil af folkmängden, odlade jorden, ängsmarken, skogbärande

marken, hela taxeringsvärdet och bevillningstaxeringsvärdet,

allt inom banområdet;

hvilka i sistnämnde punkt omförmälde medeltal, i anseende till bestämmelsen

om banområdets beräkning till 2 mil, äfven vid eu banas ändpunkter, icke kan

gagna för någon jemförelse föreslagna banorna emellan, utan hufvudsakligen

tillkommit för jemförelse emellan de inkomna trafikuppgifterna och enahanda

uppgifter för redan trafikerade banor.

Såsom ofvan blifvit omförmäldt hafva trafikberäkningar i enlighet med

utfärdadt formulär blifvit i orterna uppgjorde, och har komitén, med ledning

af officiella uppgifter angående trafiken på redan färdigbyggda jernvägar samt

å folkmängd och rörelse, m. in. anställt granskning af dessa trafikberäkningar

och dervid funnit dem i många delar sakna önskvärd tillförlitlighet. Visserligen

hade det varit ändamålsenligt om komitén varit i tillfälle att utarbeta

tillförlitlig utredning öfver den trafik, som a de ifrågasätta banorna vore att

påräkna, men komitén har under nyss omförmälde granskning kommit till den

åsigt, att sådan utredning icke, utan allt för stor kostnad och tidsutdrägt,

kunnat åstadkommas, och ändock svårligen skulle erhålla den tillförlitlighet

att deruppå något afgörande omdöme kunde grundas, hvarföre afsigten att

51

beräkna trafiken desto heldre bort öfvergifvas, som komitén ansett sig af de

ofvannämnde statistiska uppgifterna med nöjaktig säkerhet kunna bedöma banornas

vigt för orterna och det allmänna. Komitén har emellertid trott sig

böra aflemna trafikuppgifterna sådane de inkommit, och har derföre af dem

gjort ett sammandrag, som härhos under litt. J. är bilagdt.

Ehuru komitén sålunda icke varit i tillfälle att lemna en bestämd utredning

öfver blifvande trafikförhållanden, anser sig komitén dock genom

nämnde statistiska uppgifter hafva god grund för det omdöme, att alla de

banor, som här nedan förordas, komma att bära drift och underhållskostnad

samt jemväl lemna öfverskott. Om ock detta öfverskott, åtminstone under

den närmaste framtiden, icke skulle motsvara full ränta på de i företagen

nedlaggda penningarne, är det dock otvifvelaktigt att den störa nytta dessa

jern vägar medföra, så väl för orterna som för det allmänna, vida öfverstiger

de uppoffringar, som varit behöfliga för deras tillväga bringande.

Efter att i det föregående hafva dels sammanfattat hvad de inkomna

framställningarne innehålla och dels redogjort för sina egna förarbeten, öfvergår

komitén nu till sjelfva hufvudämnet.

Sedan i rikets mellersta och södra delar stambanorna, eller sådana hufvudbanor,

hvilka afse landets större och allmänna behof af lättade kommunikationer,

samt derföre af staten bekostas, redan äro färdigbyggde eller under

anläggning och till riktningen bestämda, och fråga nu är om ytterligare

system, eller ett sekundärt nät af banor, hvilka banor skulle af enskilda bolag

anläggas och hufvudsakligen bekostas, anser komitén det vara af synnerlig

vigt att jemväl ett sådant nät, om det skall kunna utöfva en välgörande

verkan på industrien i allmänhet och befordra dess utveckling, uppgöres

med afseende på stora allmänna förhållanden, dervid afstånden emellan

jernvägarna blifva så afpassade, att, med undvikande, så vidt ske kan, af konkurrensbanor,

dock i möjligaste måtto hvarje del af landet kominer inom trafikområde

af en för densamma lämplig jernväg; att sekundärnätets banor, i

likhet med stambanorna, komma att sammanbinda vigtigare platser i det inre

af landet med hvarandra eller med hamnar å kusterna; att afseende jemväl

fästes på punkter, lämpliga för anknytning af möjligen blifvande jernbanor,

till kommunikationernas vidare fullkomnande, samt att, i enlighet med hvad

komitén blifvit särskild! anbefaldt, hufvudsakligt afseende fästes vid de bansträckningar,

som befordra bergsbruket.

Med tillämpning af dessa allmänna grunder och då komitén, åt skäl

som längre fram i detta betänkande skola anföras, ansett något utlåtande

eller förslag icke erfordras beträffande Frövi—Falubanan, framställer sig, på

grund af den särskilda föreskriften i afseende å banor som befordra bergsbruket,

såsom särdeles vigtigt:

att sätta Filipstads bergslag i förbindelse med nordvestra stambanan;

att utsträcka Nora—Ervalla jernvägen längre in i Nora bergslag;

att fullständigare än hittills skett, genom lättade kommunikationer tillgodogöra

Norbergs rika malmfält, samt

att för medlersta Sveriges bergslager skaffa en [direkt utväg till Wettern.

Beträffande åter de orter inom landet, bvilka blott till någon del, eller

alldeles icke, äro att till bergslag hänföra, synes det vara tj enligt, dels att

vestra delen af riket, emellan vestra och södra stambanorna, afdelas genom

tvänne banor i sydvestlig riktning till hamnar vid vestkusten, samt dels att,

i östra delen af landet, ifrån lämpliga punkter å stambanorna och på tjenliga

afstånd, flera banor utgå till östra och södra kusterna, samt slutligen att södra

delen af landet sättes i närmare jernvägsförbindelse med Norige.

Dessa hufvudsyften i afseende å det sekundära nätet af banor har komitén

desto lättare vid tillämpningen kunnat vidhålla, som komitén i det aldra väsentligaste

haft att stödja sin plan på undersökningar för jernvägar just i de

riktningar som, enligt hvad här ofvan blifvit anfördt, böra ifrågakomma, och

för hvilka jemväl framställningar om bidrag från orterna inkommit. Likväl

får här anmärkas, att komitén icke kunnat i planen intaga någon bana i

Norrland, emedan det är obestämdt om eller hvar stambana norr om Gfefle—■

Fahlu jernväg kommer att anläggas, och komitén således saknat grund för

förslag till ett sekundärt jernbanenäts utläggande derstädes.

Förutom banor, bvilka skulle bilda det sekundära nät, hvilket här varit

omförmäldt, och hvilka, med hänseende till stambanorna, kunna jemföras med

grenarne i förhållande till trädets stam, uppkomma otvifvelaktigt fortfarande

i en lång framtid, likasom qvistar och blad från stammen och dess grenar,

inom landets jernvägsnät andra banor, hufvudsakligen betjenande särskilda

orters lokala behof, men hvilkas uppkomst och lägen blifva beroende af industriens

utveckling, och derföre icke kunna på förhand bestämmas efter en

viss uppgjord plan. Fastän gagnet af dessa banor således är af jemförelsevis

mera enskild beskaffenhet, torde banorna dock vara af den betydelse för det

allmänna, att deras anläggning bör af Staten underlättas, ehuru på ett mindre

direkt sätt än anläggningen af sekundärbanorna.

Sedan nu de allmänna grunderna för sekundärnätets bildande blifvit angifna,

får komitén för detta nät föreslå följande banor:

1 ro. Från Filipstad till Frykstad vid nordvestra stambanan, så väl för

att sätta Ostra Wermlands rika malmtillgångar i förening med skogstillgån

-

•>8

garne i vestra delen af denna provins, hvarigenom ortens vidsträckta jernindustri

bör vinna betydande tillökning, som ock för att gifva Filipstads

bergslag direkt jern vägsförbindelse med stambanenätet.

Denna bana är från orten föreslagen att erhålla stambanornas spårvidd

från Frykstad till Mohn vid Clarelfven, men endast 3,6 fots spårvidd derifrån

till Filipstad, under antagande att Statens materiel skulle för den förra delen

få begagnas. Komitén har likväl, da tvifvelaktigt är om denna materiel kan

fa användas, desto heldre ansett jernvägens hela sträckning från Filipstad

till Frykstad höra beräknas efter den smalare spårvidden, som, om bolaget

skulle nödgas sjelft anskaffa materiel för den bredspåriga delen, kostnaden

härför, jemte den dyrare banbyggnaden, blefve omkring 140,000 R:dr större

än för smalspårig jernväg, derå samma materiel, sorn i alla fall måste afses

för delen Filipstad—Mohn, är tillräcklig fram till Frykstad, och räntan å

denna skillnad blefve vida större än den kostnad, hvartill omlastningen vid

Frykstad af de från Clarelfven och trakten af Mohn kommande effekter

kan uppgå.

''2:o. Från Nora till Stadra egendom vid sjön Greckcn, ifrån hvilken sjö

vattenkommunikationer dels redan finnas och dels med ej särdeles stora kostnader

kunna till Wermland och mot gränsen af Dalarne åvägabringas och

sättas i samband med andra inom Wermland redan utförde kommunikationsan

stal ter. Denna jernväg, en utsträckning af Nora—Ervalla-jernvägen, är

föreslagen att få med denna senare hiva spårvidd eller 4,83 fot.

3:o. Från Askersund till Hallsberg, hvilken bana bereder tillfälle för

Motala och andra jernverk i Östergötland och Norra Småland, att förse sig

med tackjern och malmer från medlersta Sveriges bergslager samt i allmänhet

sätter samma bergslager på kortaste väg i förbindelse med de kring Wettern

belägna landskap.

För att undvika så väl omlastning i Hallsberg af de tunga effekter, som

på denna korta bana komme att föras, som den större materiel, hvilken erfordras

om vagnarne icke skulle från stambanan kunna framgå till Askersund,

har ifrågavarande bana, som från orten är föreslagen att blifva smalspårig’

af komitén blifvit beräknad efter stambanornas spårvidd.

4:o. Från Köping öfver Westerås till Sala.

Oaktadt denna bana, med slutpunkt vid Sala, icke blifvit anmäld att

komma under komiténs behandling, har likväl, vid det förhållande att anmälda

banan Köping—Westerås—Se valla, i följd af sednaste Riksdags beslut

om sträckningen af norra stambanan, förfallit, komitén funnit nödigt hemställa

att, med bibehållande åt föreslagna riktningen Köping—Westerås, banan

54

vidare måtte fortsättas till Sala, för att såmedelst sätta Norbergs bergslag i

direkt jernvägsförbindelse med vestra och södra orterna, samt Westerås med

hufvudstaden; börande denna bana få enahanda spårvidd, som den, hvilken

för norra stambanan varder bestämd. Som emellertid någon annan spårvidd

för stambana icke varit använd än 4,83 fots, har denna vid komiténs beräkningar

för ifrågavarande bana bibehållits, hvarjemte komitén, i saknad af

detaljundersökningar för delen Westerås—Sala, approximativt beräknat kostnaden

för denna del efter samma pris pr mil, som den föreslagna banan

Köping-—Westerås—Se valla.

5:o. Från Krylbo till Norbergs grufvefalt, genom hvilken bana dessa

malmfält sättas i direkt förbindelse med norra stambanan.

I afseende å spårvidden är förhållandet med denna bana enahanda med

det nyss anförda, eller att densamma bör rättas efter den spårvidd, som för

norra stambanan varder bestämd, i följd hvaraf, utaf enahanda skäl som

blifvit vid den nästföregående banan anförda, spårvidden beräknats till 4,83

fot, hvilket äfven skett i det från orten afgifna förslaget.

Det har icke undgått komiténs uppmärksamhet, att ifrågavarande bana

skulle få än större vigt om hon utsträcktes vesterut; men som något förslag

derom icke till komitén inkommit, synes något allmännare intresse inom orten

för denna utsträckning af banan ännu icke hafva gjort sig gällande.

6:o. Från Jönköping öfver Gisslaved till Halmstad.

Denna bana, af 3,6 fots föreslagen spårvidd, berör Tabergs bergslag och

genomgår vidsträckta, på jernväg^- och vattenkommunikationer vanlottade

trakter, delvis rika på malm, skog och bränntorf, samt sätter dem i jernvägsförbindelse

med Wettern och Kattegat, äfvensom södra Halland och Halmstad,

den folkrikaste staden på vestkusten emellan Göteborg och Helsingborg,

i enahanda förbindelse med öfriga landet.

7:o. Från östra stambanan öfver Hamleby till Westervik, hvilken

bana, med en föreslagen" spårvidd af 3,6 fot, genomgår trakter med god skogstillgång,

berör jernbruk, kopparverk, gjuteri och mekanisk verkstad, anknytes

till tvänne hamnar och får till slutpunkt Westerviks stad, hvaröfver jemväl

Gotland kommer i hastigare förbindelse med det inre af fastlandet.

Då komitén icke kunnat förorda banan Westervik—Östra stambanan

(med slutpunkt vid Löfsta), men deremot funnit anmälda banan Gamleby—

Östra stambanan, (med ändpunkt vid Linghem) infalla i planen för sekundärnätet,

om denna bana från Gamleby utsträckes till Westervik, följer deraf,

att beräknade kostnaden för banan Gamle by—Östra stambanan bort tillökas

med kostnaden för den tillagda, omkring 2 mil långa delen Gamleby—

55

Westervik, hvilken kostnad komitén, i saknad af deltaljundersökningar, endast

approximativt kunnat upptaga, dervid läggande till grund det pris pr

mil, som för delen Gamleby—Östra stambanan blifvit beräknadt.

8:o. Från Wexiö till Kalmar och Carlskrona, hvilken bana, som torde

böra anläggas med stambanornas spårvidd i anseende till vigten af att, vid

tillfälle af större transport utaf trupper och krigsförnödenheter, kunna sammandraga

tillräcklig rörlig materiel, leder till den i militäriskt hänseende så

vigtiga platsen Carlskrona och sätter två residensstäder, begge med goda

hamnar, i förbindelse med landets järnvägsnät; hvarförutan denna bana, som

blir af mycken vigt för Öland, genomgår bördiga och folkrika orter, i synnerhet

inom Kalmar län och en del af Blekinge.

9:o. Från Borås till Warberg, hvilken bana, som blifvit föreslagen till

lika spårvidd med Borås—Herrljunga-banan, eller 4,1 fot, kommer att genomgå

det industriidkande Mark, hufvudorten för de sju häradernas i Elfsborgs län

väfnadsslöjd, samt sluta vid Warberg, med dess ganska goda hamn, som under

vanliga vintrar endast kortare tid är tillfrusen.

10:o. Från Flen öfver Nyköping till Oxelösund. Denna bana af 4,83

fots spårvidd, som berör Nyköping med dess hamn och betydande vattenfall,

har till ena ändpunkt Oxelösund, hvars hamn sällan och endast under en

kortare tid tillfryser, är företrädesvis af vigt genom den genväg densamma

bereder ^ den transitorörelse öfver landet som, när jernvägarne å Ryska sidan

blifvit färdiga till Baltischport eller Hangöudd, kan antagas uppstå emellan

England och det öfriga vöstliga Europa, samt Ryssland. Komitén finner

deremot den öfriga delen af anmälda banan Oxelösund—Qvicksund eller sträckan

från Flen till Qvicksund, icke vara af lika mycken vigt; och då dessutom meningarne

ännu icke synas blifvit stadgade om rätta ändpunkten i norr för

denna bana, samt om vigten af dess anslutning till bergslagsbanorna norr om

Mälaren, har komitén i sekundärnätet icke upptagit denna handel, i följd

hvaraf ock kostnaden inskränkts till den, som för förordade delens anläggning

uppkommer.

1 L:o. Från Cliristianstad till Sölvesborg. Denna bana, föreslagen med

spårvidd af 4,83 fot, utgör en fortsättning af Hessleholm—Ckristianstadbanan

och sätter södra stambanan i lämplig förbindelse med hamn vid Östersjön.

12:o. Från Mariestad till Moliolm, hvilken bana, med 4,83 fots spårvidd,

leder till residensstad och på kortaste väg sätter vestra stambanan i

förbindelse med hamn vid Wenern.

56

13:o. Från Wenersborg förbi sjön Stora Lee till norska gränsen.

Denna bana, hvilken är föreslagen med samma spårvidd som Uddevalla—

Herrljungabanan, eller 4,1 fot, har till hufvudändamål att sätta södra delen

af riket på kortare väg i beröring med Norige, än som sker genom nordvestra

stambanan. Då emellertid äfven en annan bana är föreslagen att utgå

från norska gränsen, men med sträckning genom Bohuslän öfver Uddevalla,

samt med grenbana till Krossekärrs hamn, och obestämdt är om eller när

någon bana kommer till stånd inom Norige, samt hvad sträckning en sådan

der kan erhålla, måste komiténs tillstyrkan för denna sekundärbana endast

blifva vilkorlig, enär dels frågan om anläggningen måste förfalla, om ingen

bana i fortsättning deraf inom Norige kommer till stånd, och dels banan kan

komma att få eu annan riktning sedan anknytningspunkten vid riksgränsen

blifvit närmare bestämd. Som likväl ett visst belopp för ifrågavarande kommunikationsled

bort upptagas, har komitén i sin beräkning förslagsvis intagit

den minst kostsamma, eller Wenersborgsbanan. Uddevallabanan ensam är

visserligen mindre kostsam, men då såsom hufvudsak för denna bana ingår

dess förbindelse med Krossekärrs hamn, blifver anläggningskostnaden i dess

helhet större än den för banan Wenersborg—Norska gränsen beräknade;

hvarförutan Uddevallabanan blifvit från orten föreslagen endast under förutsättning

att den fortsättes öfver Göteborg till Helsingborg. Om denna fortsättning,

såsom enskild bana, har fråga likväl ej blifvit väckt.

Då komitén, till delaktighet af det understöd som kan ifrågakomma, föreslår

de för sekundärnätet afsedda banorna uti den ordning de här ofvan intaga,

torde skälen för denna föreslagna ordning här i korthet böra uppgifvas.

Emedan å de banor, hvilka befordra bergsbruket, bort fästas synnerligt

afseende, har komitén ansett sig böra uppföra dem främst, nemligen: Filipstad—Nordvestra

stambanan, Nora—GreckStadra, Askersund—Hallsberg, Köping—Westerås—Sala

och Krylbo—Norberg, hvilka båda sistnämnda banor

här fått sin plats, emedan tiden för deras färdigblifvande bör sammanfalla

med den tid, då de delar af norra stambanan, till hvilka desamma skulle anslutas,

antagligen hunnit blifva färdigbyggda. Efter dessa banor hafva de

tvänne vägar, hvilka äfvenledes, ehuru i mindre grad, befordra bergsbruket,

nemligen Jönköping—-Halmstad och AVestervik—Gamleby—Östra stambanan,

blifvit uppförde. Bland öfriga banor torde obestridligen den i militäriskt hänseende

så vigtiga Wexiö—Kalmar—Carlskrona böra intaga första rummet,

dernäst banorna Borås—Warberg och Flen—Nyköping—Oxelösund, såsom

ledande till goda och vintertiden länge öppna hamnar;. sedermera banorna

Christianstad—Sölvesborg och Mariestad—Moholm, samt sist banan till Norska

gränsen, hvilken, i anseende till de i det föregående anmärkta obestämda förhållandena,

icke kunnat till annan plats uppföras och derföre måst af de öfrige

föregås.

57

Med iakttagande af den sålunda föreslagna ordningen samt med anteckningar

om nummer, längd, spårvidd, rälsvigt och anläggningskostnad, sammanföras

slutligen bär på ett ställe samtliga i nätet intagna banor, nemligen:

Nummer.

Banornas namn och ändpunkter.

Längd mil.

Spårvidd fot.

! Bälsvigt <li.

Anläggningskostnad.

Hela.

Pr mil.

26

Filipstad—Nordvestra stambanan.....

6,53

3,6

12

2,915,000

446,401

27

Nora—GreckStadra.............

1,86

4,83

15

959,000

515,591

22

Askersund—Hallsberg............

2,46

4,83

15

1,284,000

521,951

32

Köping—Westerås—Sala..........

6,81

4,83

15

2,932,000

430,561

33

Krylbo—Norberg...............

1,66

4,83

15

858,000

516,867

12

Jönköping—Halmstad............

15,33

3,6

12

4,736,000

308,937

10

Westervik—Gamleby—Östra stambanan .

10,11

3,6

12

3,485,000

344,760

6

Wexiö—Kalmar—Carlskrona........

15,50

4,83

15

6,938,000

447,613

14

Borås—Warberg...............

8,00

4,1

15

2,857,000

357,125

25

Flen—Nyköping—Oxelösund........

5,94

4,83

15

2,593,000

436,532

4

Christianstad—Sölvesborg..........

2,83

4,83

15

1,247,000

440,636

21

Mariestad—Moholm.............

1,75

4,83

15

793,000

453,143

19

Wenersborg—Norska gränsen.......

8,50

4,1

15

4,126,000

485,412

Summa

87,28

—

—

35,723,000*)

(409,292)

Komitén har, af den anledning att koncession redan blifvit lemnad åt

bolag för byggande af jernväg emellan Frövi och Ludvika, eller å mer än

hälften af anmälda banan Frövi—Falun, med uppgifven afsigt att, mot vissa

vilkor, fortsätta banan till Falun, ansett sig icke böra, hvarken i förslaget

intaga banorna Frövi—Falun och Frövi—Linde, af hvilka den sednare utgör

del af den förra, eller uppgöra ett förslag, inskränkt till den del, hvarå koncession

ännu icke är lemnad, eller bandelen Ludvika—Falun; och detta destomindre,

som framställning särskildt för denna del icke inkommit, ej heller kostnadsförslag

för samma del varit att tillgå; hvarförutan de undersökningar,

hvarpå ett dylikt förslag skulle kunna approximativt uppgöras, synas vara allt

för ofullständigt utförda.

Beträffande den framställning, som inkommit från Nässjö—Oskarshamns

jernvägsbolag om ytterligare understöd, har, vid det förhållande att bolaget

af 18G9 års riksdag, under vissa vilkor, erhållit anslag till det belopp, som

blifvit begärdt, eller en million riksdaler, att utbekommas när jern vägen

*) Detta belopp är visserligen beroende på de noggrannare kostnadsförslag, som komma

att af Kongl. Maj:t fastställas; men skillnaden bör ej blifva af någon väsentlig betydenhet.

8

58

blifvit färdig, och då sednaste riksdag, vid behandling af väckt fråga om ytterligare

bidrag för denna bana, förklarat, att bolaget blifvit tilldeladt allt det

statsunderstöd, som ansetts böra detsamma tillerkännas, komitén, då endast

högst vigtiga skäl borde föranleda frångående af vilkor, under hvilka statsbidrag

blifvit af Riksdagen beviljade, funnit afseende å framställningen icke

böra fästas. Till detta i och för sig i komiténs tanka tillfyllestgörande skäl

kommer ytterligare den omständigheten att, om banan, hvithet efter komiténs

mening bort ske, blifvit anlagd med mindre spårvidd, och det höga belopp

som, enligt uppgjordt kontrakt, för anläggningen skall utgå, blefve nedsatt

efter de grunder, som iakttagits vid kontrollering af kostnadsförslagen för

öfriga anmälde banor, samt då i beräkning tages att, under vissa förhållanden

bolagen för dessa banor skulle blifva skyldiga att afstå en del af nettobehållningen

på trafiken, ifrågavarande bolag kunde, utan vidare bidrag, anses redan

hafva åtnjutit jemförliga förmåner med dem som komitén föreslår för i sekundärnätet

intagna banor.

I afseende å öfriga anmälde banor anser komitén, under nuvarande förhållanden,

skäl icke förefinnas, att statsunderstöd följande banor meddelas,

nemligen:

Ro. Banan Nässjö—Hvetlanda, emedan den trakt, banan skulle genomgå,

allt för mycket faller inom andra, redan färdiga eller under byggnad varande,

banors trafikområden.

•

2:o. Banan Westervik Östra Stambanan (med slutpunkt vid Löfsta),

emedan denna, med belägenhet så nära Nässjö—Oskarshamnsbanan, att pa

ett ställe afståndet endast blefve omkring en mil, icke rimligtvis bör ifrågakomma,

då nyssnämnda bana, inom hvars trafikområde den förra sålunda delvis

skulle falla, redan är under utförande; i synnerhet då Westervik, som

ostridigt är en för jernväg lämplig och vigtig ändpunkt, i allt fall, enligt

komiténs förslag, sättes öfver Gamleby i förbindelse med landets jernvägsnät.

3:o. Banorna Lamhult—Warberg, Smålands Stenar - Falkenberg TV urberg

Halmstad, Jönköping -Wernamo och Borås Ris,slaved, hvilka dels utgöra

alternativa-, dels sammanbindningsbanor, till de i sekundärnätet intagna

banorna. Hvad särskilt ifrågavarande sammanbindningsbanor angå, måste

de, tillsvidare åtminstone, anses vara öfverflödiga, emedan, endast under förutsättning

af högt uppdrifven industri och tät befolkning, deras anläggande

kunde tillstyrkas.

59

4:o. Banan Uddevalla—Norska gränsen—Krossekärr, af skäl, som redan

i det föregående blifvit, vid behandling af frågan angående banan Wenersborg—Norska

gränsen anförda; och

5:o. Banan Kropps Hjortshög -Billesholm, emedan denna skulle utmynna

å banan Helsingborg—Hessleholm, som visserligen är från orten föreslagen,

men ansetts icke böra i sekunuärnätet upptagas, och hvars utförande

såsom lokalbana först i eu framtid torde ifrågakomma, då deremot här nedan

särskild! omnämnda banan Billesholm — Wall åk ra utmynnar vid station å

redan färdig bana.

I sammanhang härmed har icke bort lemnas oanmärkt att, om en bana

emellan Motala och Mjölby skulle före anmälda banan Wadstena—Mjölby

komma till stånd, denna sednare banas riktning, sådan den från orten blifvit

föreslagen, icke synes lämplig, enär densamma kunde betydligen förkortas

genom att dragas mera direkt mot Motala—Mjölbybanan, i stället för att

utmynna vid Mjölby.

Alla anmälda jernvägar, som hvarken ingått i sekundärnätet, eller blifvit

afstyrka, anser komitén vara att hänföra till lokalbanor, för hvilka, enligt

hvad ofvan blifvit anfördt, ett system på förhand icke kan uppgöras, men

som, i den mån de komma till stånd, kunna anses tillhöra ett tertiärt nät af

banor. Något särskildt yttrande af komitén angående hvar och en af dem

torde således icke erfordras; men enär komitén, på sätt ofta blifvit åberopadt,

fått i uppdrag att fästa särdeles afseende vid banor, som befordra bergsbruket,

har komitén derföre ansett sig bland dessa lokalbanor böra, såsom varande

af sistnämnde beskaffenhet, särskilt omnämna banorna: Skyllberg—Motala,

(möjligen med utsträckning till Mjölby), Billesholm—Wallåkra, Möckeln—■

Dalkarlsberget—Wickern, Uttersbergsbanans fortsättning norrut samt banan

Dunsjö—Norrköping.

Härjemte bifogas under Litt. K eu af P. Ottonius utgifven karta, hvarå

alla ifrågakomne, af komitén behandlade, jernvägar äro med röd färg utmärkta;

hvarjemte å en annan karta i mindre skala (bifogad under Litt. L),

alla färdiga, under anläggning varande, beslutade och föreslagna jernvägar

äro med olika färger betecknade, på sätt den å kartan utsatta förklaring

närmare angifver.

Beträffande sättet att understödja utförandet af de i sekundärnätet upptagna

banorna, anser komitén det af 1869 års riksdag framställda, eller direkt

anslag till högst Y4 af anläggningskostnaden, vara det lämpligaste, enär

60

staten derigenom bättre undgår att inblandas i de särskilda bolagens affärsförhållanden,

än som kan ske genom tillämpning af något annat understödssätt,

såsom genom lån, räntegaranti o. s. v. Detta anslag borde visserligen

tilldelas banorna i mån, som do hafva större eller mindre behof af understöd

för att komma till stånd, men som säkra grunder saknas för att rättvist kunna

gorå en dylik fördelning, är komitén af den åsigt, att anslaget bör utgå för

alla banorna med samma del eller en fjerdedel, af anläggningskostnaden, dock

med förbehåll att, då nettobehållningen af trafiken öfverstiger en viss procent

af anläggningskostnaden, bestämd andel af detta öfverskott tillfaller staten.

Härigenom komma de banor, som bära sig väl och som möjligen bort erhålla

ett mindre anslag, att afstå någon del af sin inkomst till staten, hvaremot

de sämre lottade banorna äro derifrån befriade intill dess de blifvit upptrafikerade.

Att staten, i den mån understödd bana blifver vinstgifvande, erhåller

någon del af vinsten, synes dessutom vara så mycket billigare, som staten,

genom det lemnade anslaget, väsentligen befordrat företaget.

Då komitén alltså ansett skäligt att, under vissa förhållanden, staten

erhåller del af den inkomst jernvägen lemnar, är det nödigt att bestämma

det belopp, hvartill bolagets nettobehållning bör hafva uppgått innan statens

rätt att erhålla utdelning inträder. Denna nettobehållning synes lämpligen

böra antagas till 41/2 procent af hela anläggningskostnaden, svarande mot 6

procent af den del utaf samma kostnad, som bolaget bort tillskjuta, med hvilken

procent, ränta och amortering, under vaidiga förhållanden, kunna bestridas.

Beräkningen bör likväl grundas på anläggningskostnaden enligt faststäldt

förslag, på det staten må undgå att inblandas i bolagens byggnadsekonomi.

Den inkomst, som öfverskjuter ofvanberörde 4xj% procent å anläggningskostnaden,

anser komitén böra lika fördelas emellan staten och bolaget;

och torde en sådan fördelning belinnas så mycket billigare, som bolaget åtnjuter

sex procent på sin del af anläggningskostnaden innan staten erhållit

någon utdelning, hvilken utdelning ändock ej uppgår till sex procent på statens

utlaggda medel förr än bolaget redan erhållit åtta procent pa sitt tillskott.

För befordrande åter af lokalbanorna, torde staten icke böra vidkännas

någon väsentlig uppoffring, utan endast understödja dem med lånebidrag,

enär, såsom ofvan blifvit anfördt, dessa banor hufvudsakligen betjena särskilda

orters lokala behof, och gagnet af desamma således är af jemförelsevis

mera enskild beskaffenhet. Ifrågavarande lånebidrag, föreslår komitén

böra bestämmas till högst hälften af anläggningskostnaden, emedan banorna

icke kunna anses vara af den vigt för det allmänna, att deras uppkomst bör

med högre belopp af staten befordras. I afseende å vilkoren för låneunderstöd

till dessa banor, hvilka torde vara närmast jemförliga med andra industriella

företag, som af staten understödjas och för hvilka sednaste riksdag

bestämt annuiteten till 8 procent, deraf 5 procent ränta, har komitén, då jern

-

61

vägsbyggnader väl i allmänhet först efter flera års tid lemna större behållen

afkastning, ansett en längre amorteringstid för dem vara behöflig och derföre

föreslagit annuiteten till 7 procent, deraf 5 procent ränta, med hufvudsakligen

samma ränte- och amorteringsfrihet, som för förstnämnde lån.

Då Riksdagen hittills till Kongl. Maj:ts disposition öfverlemnat icke

obetydliga statsbidrag, som utgå till åtskilliga företag, hvilka afse industriens

befrämjande, anser komitén, att så väl fördelningen, som bestämmandet af

säkerheten för ifrågavarande, äfvenledes för mera enskilda företag afsedda

låneunderstöd, hvilka ock äro af jemförelsevis mindre betydenhet i förhållande

till öfrige jern vägsanslagen, destoheldre bör öfverlemnas till Kongl. Maj:t,

som Riksdagen svårligen lär kunna på ett mera tillfredsställande sätt derom

besluta, äfven om dess af allmänna och vigtiga ärendens behandling nog upptagna

tid skulle sådant medgifva.

Under antagande, som framdeles i detta betänkande skall närmare utvecklas,

att eu million riksdaler bör af staten kunna årligen användas till

understöd åt enskilda jernvägsbyggnader, och då komitén funnit det vara åt

vigt, att sekundärbanornas anläggande i möjligaste måtto först befordras, har

med afseende tillika derå, att ett system bort uppgöras för den närmaste

tiden af 12 till 15 år, komitén ansett att, af nyssnämnda belopp, eu million

riksdaler, årligen borde till sekundärbanorna utgå 700,000 riksdaler, dåderas

färdigblifvande kan motses inträffa inom 13 år.

1 följd af hvad alltså för sekundärbanorna blifvit föreslaget, återstå

300,000 riksdaler årligen att under 13 år till lokalbanorna användas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, föreslår komitén:

Do) att 700,000 rdr årligen, under 13 år, ställas till Kong!. Maj:ts disposition,

att användas till understöd åt sekundärnätet tillhörande jernvägar,

i den ordning de här ofvan blifvit föreslagna, samt i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

a) kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernvägen skall beröra;

b) hvarje jernväg tilldelas ett statsunderstöd motsvarande en fjerdedel

af anläggningskostnaden, efter det fastställda kostnadsförslaget, att lyftas

i mån af arbetets fortgång, på sätt och vid de tider Kongl. Maj:t

bestämmer;

c) så snart jernvägs nettobehållning öfverstiger 4Y2 procent af anläggningskostnaden,

enligt det fastställda kostnadsförslaget, tillfaller hälften

af öfverskjutande delen utaf nettobehållningen i all framtid staten;

d) i hvarje jernvägsbolags direktion insätter Kongl. Maj:t eu ledamot

och utser en revisor att deltaga i granskningen af förvaltning och

räkenskaper. Ersättning till sålunda utsedd direktör och revisor bekostas

af bolaget, och

62

é) Bolaget underkastas i öfrigt alla de vilkor och kontroller som af

Kongl. Maj:t pröfvas nödiga.

2:o) att om bolag icke fullgör vilkoren för anslags utfående, statsunderstödet

må lemnas till näst i ordningen varande jernväg, för hvilken

föreskrifna vilkor i afseende å medlens lyftning äro uppfylda. Efter

sålunda i ordningen uppflyttad jernväg återinträder likväl den förbigångna

i sin rätt till understöd.

3:o) att 300,000 rdr årligen, under 13 år, ställas till Kongl. Maj:s disposition

att användas till låneunderstöd för anläggande af sådana lokalbanor,

som Kongl. Maj:t pröfvar deraf förtjenta, med följande vilkor och

bestämmelser:

ä) kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernvägen skall beröra;

b) lånen meddelas till högst hälften af anläggningskostnaden, enligt det

fastställda kostnadsförslaget;

c) annuiteten å dessa lån beräknas till sju procent, deraf fem procent

ränta å det oguldna kapitalbeloppet;

d) räntefrihet beviljas till högst tre år, dock icke utöfver ett år från den

tid vid hvilken, enligt den fastställda planen, jernvägen skall vara färdig

och för trafik öppnad;

e) amorteringen inträder 3 år från sistnämnda tidpunkt;

/) lånen lemnas mot den säkerhet, som Kongl. Maj:t finner för godt i

nåder bestämma, och

g) bolaget underkastas i öfrigt alla de vilkor och kontroller som af

Kongl. Maj:t pröfvas nödiga.

4:o) att de här ofvan såväl under l:o) som 3:o) omförmälda jernvägar

må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig

ersättning undfå upplåtelse af sådan för jernvägsanläggningen erforderlig,

kronan tillhörig, jord, som står under dess omedelbara disposition

; dock att, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild

person med åborätt, eller annorledes, upplåten kronojord, ersättning

derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag;

och dels kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor belägne

kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla;

5:o) att hvad som af ifrågavarande anslag 700,000 och 300,000 riksdaler,

under något år icke åtgår, till annat år för ändamålet reserveras.

SB

Vid uppgörande af förestående förslag til] ett system för enskilda jernvagars

anläggning under den närmaste tiden, har komitén icke underlåtit att

fasta behörig uppmärksamhet vid, såväl statens förmåga att, utan allt för stora

uppoffringar, bidraga till detsammas genomförande, som ock dess inflytande

pa landets allmänna arbetsförhållanden.

, förra hänseendet har komitén ansett sig höra utgå från den åsigt som

under de senaste Riksdagarne gjort sig allt mera och mera gällande och

som komitén helt och hållet delar, att statens upplåning för jern vägsbyggnadernas

fortsättning icke borde utsträckas längre, än att annuiteten å, för

sådan t ändamål upptagne lån, ej öfverstiger det belopp, hvarmed nettobehållmngen

å statens jern vägstrafik kan anses årligen ökas. I annat fall skulle

jernvägsbyggnaderna komma att, på ett, för öfriga statsintressen skadligt, sätt

nedtynga budgeten, och då någon fast hållpunkt sålunda icke vore gifven

anslagsbeloppen sannolikt komma att vackla mellan alltförmycket och alltforhtet.

Att med bestämd visshet förutse denna tillökning, är naturligtvis

omöjligt, men sannolikhetsberäkningar, hvilka, om de med nödig försigtighet

uppställas, icke böra allt för mycket slå felt, kunna dock, med ledning0 af redan

vunnen erfarenhet, göras. Sådana beräkningar hafva ock blifvit uppgjorde

af cheferne för statens jernvägsbyggnader och trafikstyrelse och åternnnas

i de promemorier, som blifvit inlemnade till statsutskottet vid 1867

ars Riksdag. Den förre, som utgår från året 1867, med en då trafikerad

banlangd af 100 mil med 60,000 riksdalers bruttoinkomst pr mil och antager

eu årlig successiv tillökning af 5 proc., kommer till det resultat, att totala

trafikinkomsten af dessa 100 mil skulle 1884 utgöra 13,096,700 riksdaler

Deri sednare åter uppställer beräkningen från 97 mils år 1868 trafikerad banlangd,

med äfvenledes 60,000 riksdaler brutto inkomst samt en årlio- tillökn.

m£ £290,000 riksdaler, och erhåller derigenom ett inkomstbelopp år 1880

af 9,o90,000,. eller om beräkningen fortsättes till år 1884, 10,750,000 riksdaler.

Da härtill läggas de delar af nordvestra banan som, sedan 1868 blifva

eller ar 1871 blifva för trafik öppnade, samt norra och östra banorna

hvilka antagligen blifva fullbordade under de sju närmaste åren, hvarigenom

sammanlagda längden af statens jernvägar kommer att utgöra omkring 140

mil och den sannolika inkomsten af dessa banor äfven beräknas skulle brutto

trafikinkomsten år 1884 kunna antagas uppgå till (enligt chefens för'' byggnadsstyrelsen

beräkning) omkring 18 millioner och enligt generaldirektörens i trall

kstyrelsen, omkring 15 millioner, motsvarande, med 60 proc. afdrag för omkostnader,

en nettoinkomst af, i förra fallet 7,200,000 riksdaler och i det

sednare 6,000,000 riksdaler. Tillägger man de båda sista årens erfarenhet

64

så befinnes, enligt trafikstyrelsens officiella berättelser, netto trafikinkomsten

pr banmil hafva utfallit pa följande sätt, nemligen.

år 1860 .......''........... 9,247 riksdaler.

„ 1861.................. 7,568

„ 1862 .................. 10,704 „

„ 1863 .................. 14,234 „

„ 1864 .................. 16,688 „

„ 1865 .................. 22,365 „

1866 .................. 24,145 „

„ 1867 .................. 24,243 „

1868 .............•....19,212

„ 1869 .................. 26,880 „

utvisande under åren 1862 — 1869 en årlig medeltillöknmg i rundt tal ax

2,300 riksdaler pr banmil. .

Med antagande att från och med 1872 tillökningen i nettoinkomst pr

banmil blifver den nyssberäknade å då trafikerade omkring 111 mil jernväg,

skulle tillökningen i nettoinkomst år 1884 blifva 3,318,900 riksdaler. Antages

vidare att norra och östra stambanorna, tillsammans omkring 29 mil, år

1878, då de sannolikt äro för trafik öppnade, gifva en nettoinkomst af

290,000 riksdaler, och att medeltillökningen pr banmil jemväl utgör 2,300

riksdaler pr år, bestiger sig trafikinkomsten å dem år 1884 till 690,200

riksdaler. Hela den ökade nettoinkomsten å statens jernvägar skulle således

sistnämda år uppgå till 4,009,100 riksdaler, motsvarande en årlig medeltillökning

under 13 år af omkring 308,000 riksdaler.

Ehuru af dessa beräkningar sålunda synes framgå, att den sannolika

tillökningen i trafikinkomst, under de närmaste åren, skulle medgifva en ännu

högre upplåning än 4 millioner, anser dock komiten, i betraktande af den

osäkerhet, som alltid måste vidlåda dylika probabilitetskalkyler, försigtigheten

bjuda att, med nedsättande af den beräknade medeltillökningen i trafikmkomst

med omkring 20 proc. till 240,000 riksdaler, icke öfverskrida den lånesumma,

hvarå sistnämnde belopp utgör 6 procents annuitet och har derföre, då komitén

äfvenväl trott sig kunna antaga att stambanorna ej komma att fortsättas

med lägre årligt anslag än tre millioner riksdaler, ej ansett sig böra föreslå

högre belopp för enskilda jernvägar än en million riksdaler. Härvid bör anmärkas,

att genom räntor och kapitalafbetalningar å de till lokalbanorna föreslagna

7lån samt möjligen genom utdelning från sekundärbanorna en icke obetydlig

inkomst kommer att tillfalla staten; men som denna inkomst möjligen

torde blifva behöflig för att ersätta den brist, som emot förmodan något år

kan uppstå i ofvanberäknade trafikbehållning, har komitén ej ansett sig höra

taga densamma i beräkning. Komitén har ej heller förbisett att, efter år

1878, medel icke vidare torde erfordras för de beslutade norra och östra

03

Vid uppgörande af förestående förslag till ett system för enskilda jernvagars

anläggning under den närmaste liden, liar komitén icke underlåtit att

fasta behörig uppmärksamhet vid, såväl statens förmåga att, utan allt för stora

uppoffringar bidraga till detsammas genomförande, som ock dess inflytande

pa landets allmänna arbetsförhållanden.

I förra hänseendet har komitén ansett sig böra utgå från den åsigt, som

under de senaste Riksdag™ gjort sig allt mera och mera gällande och

som komitén helt och hållet delar, att statens upplåning för jernvägsbyggnadernas

fortsättning icke borde utsträckas längre, än att annuiteten å för

sadant ändamål upptagne lån, ej öfverstiger det belopp, hvarmed nettobéhållmngen

å statens jern vägstrafik kan anses årligen ökas. I annat fall skulle

jernvagsbyggnaderna komma att, på ett, för öfriga statsintressen skadligt, sätt

nedtynga budgeten, och då någon fast hållpunkt sålunda icke vore gifven

anslagsbel öppen sannolikt komma att vackla mellan alltförmycket och allt-’

forntet. Att med bestämd visshet förutse denna tillökning, är naturligtvis

omöjligt, men sannolikhetsberäkningar, livilka, om de med nödig försigtighet

uppställas, icke böra allt för mycket slå felt, kunna dock, med ledning af redan

vunnen erfarenhet, göras. Sådana beräkningar hafva ock blifvit uppgjorde

af cheferne för statens jernvägsbyggnader och trafikstyrelse och återfinnas

i de promemorier, som blifvit inlemnade till statsutskottet vid 1867

ars Riksdag Den förre, som utgår från året 1867, med en då trafikerad

banlangd af 100 mil med 60,000 riksdalers bruttoinkomst pr mil och antager

en årlig successiv tillökning af 5 proc., kommer till det resultat, att totala

trafikinkomsten af dessa 100 mil skulle 1884 utgöra 13,096,700 riksdaler

Den sednare åter uppställer beräkningen från 97 mils år 1868 trafikerad banlangd,

med äfvenledes 60,000 riksdaler brutto inkomst samt en årlig tillökTf

rfniS00! riksdaler, och erhåller derigenom ett inkomstbelopp år 1880

åt 9,o90,000, eller om beräkningen fortsättes till år 1884, 10,750 000 riksdaler

Da härtill läggas de delar af nordvestra banan som, sedan 1868, blifvit

eller ar 187 i blifva för trafik öppnade, samt norra och östra banorna

hvilka antagligen blifva fullbordade under de sju närmaste åren, hvarigenom

sammanlagda längden af statens jernvägar kommer att utgöra omkring 140

mil och den sannolika inkomsten af dessa banor äfven beräknas, skulle brutto

trafikinkomsten ar 1884 kunna antagas uppgå till (enligt chefens för byo-o-- nadsstyrelsen beräkning) omkring 18 millioner och enligt generaldirektörens i trafikstyrelsen,

omkring lo millioner, motsvarande, med 60 proc. afdrag för omkostnader,

en nettoinkomst af, i förra fallet 7,200,000 riksdaler och i det

sednare 6,000,000 riksdaler. Tillägger man de båda sista årens erfarenhet

64

så befinnes, enligt trafikstyrelsens officiella berättelser, netto trafikinkomsten

pr banmil hafva utfallit på följande sätt, nemligen:

år 1860 .......''........... 9,247 riksdaler.

„ 1861 .................. 7,568

„ 1862 .................. 10,704

„ 1863 .................. 14,234 „

„ 1864 .................. 16,688 „

„ 1865 .................. 22,365 „

„ 1866 .................. 24,145 „

„ 1867 .................. 24,243 „

„ 1868 ............. 19,212 „

„ 1869

utvisande under åren 1862 — 1869 en årlig medeltillökning

2,300 riksdaler pr banmil.

Med antagande att från och med 1872 tillökningen i nettoinkomst pr

banmil blifver den nyssberäknade å då trafikerade omkring 111 mil jernväg,

skulle tillökningen i nettoinkomst år 1884 blifva 3,318,900 riksdaler. Anta

-

i

rundt tal af

ges vidare att norra och östra stambanorna,

tillsammans omkring 29 mil, år

1878, då de sannolikt äro för trafik öppnade, gifva en nettoinkomst af

290,000 riksdaler, och att medeltillökningen pr banmil jemväl utgör 2,300

riksdaler pr år, bestiger sig trafikinkomsten å dem år 1884 till 690,200

riksdaler. Hela den ökade nettoinkomsten å statens jernvägar skulle således

sistnämda år uppgå till 4,009,100 riksdaler, motsvarande en årlig medeltillökning

under 13 år af omkring 308,000 riksdaler.

Ehuru af dessa beräkningar sålunda synes framgå, att den sannolika

tillökningen i trafikinkomst, under de närmaste åren, skulle medgifva en ännu

högre upplåning än 4 millioner, anser dock komitén, i betraktande af den

osäkerhet, som alltid måste vidlåda dylika probabilitetskalkyler, försigtigheten

bjuda att, med nedsättande af den beräknade medeltillökningen i trafikinkomst

med omkring 20 proc. till 240,000 riksdaler, icke öfverskrida den lånesumma,

hvarå sistnämnde belopp utgör 6 procents annuitet och har derföre, då komitén

äfvenväl trott sig kunna antaga att stambanorna ej komma att fortsättas

med lägre årligt anslag än tre millioner riksdaler, ej ansett sig böra föreslå

högre belopp för enskilda jernvägar än en million riksdaler. Härvid bör anmärkas,

att genom räntor och kapitalafbetalningar å de till lokalbanorna föreslagna

lån samt möjligen genom utdelning från sekundärbanorna en icke obetydlig

inkomst kommer att tillfalla staten; men som denna inkomst möjligen

torde blifva behöflig för att ersätta den brist, som emot förmodan något år

kan uppstå i ofvanberäknade trafikbehållning, har komitén ej ansett sig böra

taga densamma i beräkning. Komitén har ej heller förbisett att, efter år

1878, medel icke vidare torde erfordras för de beslutade norra och östra

65

stambanorna, men anser det icke tillhöra dess uppgift att afgifva förslag om

huruvida de här ofvan, för stambanebyggnader, beräknade 3 millioner årligen,

från sagde tid höra användas till fortsatt byggande af stambanor, förökad t

bidrag till enskilda jernvägar eller annuiteten för dessa millioner möjligen

statsverket besparas, hvilket sednare hufvudsakligen torde böra blifva beroende

af, huruvida den beräknade tillökningen i tratikinkomst visar sig vara att

fortfarande påräkna.

Men det är icke allenast ur finansiella skäl, som komitén hemtat stöd

för den åsigt, att de 4 millioner R:dr, som blifvit föreslagna att årligen utgå till

järnvägsbyggnader, ä.r en lämplig summa, som ej gerna bör öfverskridas.

Äfven med hänsyn till den vigtiga omständigheten, att landets arbetskrafter

ej böra allt för mycket dragas från näringarne, torde detta belopp vara att

anse såsom ett maximum. Med dessa 4 millioner möjliggöres nemligen anläggande

af omkring 4% mils stats- och något öfver 8 mil enskilda* banor;

således tillsammans öfver 12 mil jernvägar årligen, eller samma våglängd som

i medeltal byggdes under åren 1855—1867. Lägges nu härtill dylika byggnadsföretag

som, utan statens mellankomst, redan pågå och sannolikt än vidare

skola uppkomma, så lärer den gräns kunna anses vara uppnådd, som

icke, utan högst vigtiga skäl, bör öfverskridas.

Sedan komitén sålunda sökt fullgöra sitt uppdrag att föreslå eu plan

för enskilda jern vägsbyggnader under den närmaste framtiden, tillåter sig

komitén här antyda några af de fördelar som, enligt dess förmenande, genom

en sådan plans antagande och fastställande skulle uppkomma. Dessa äro:

att statens financer och nödiga upplåningar kunna på ett mera tillfredsställande

sätt ordnas, då de betydliga utgifter, som jernvägsbyggnader medföra,

äro på förhand och för en icke allt för kort tidsperiod kända och bestämda

;

att de särskilda orterna, som kunna beräkna vid hvad tid och till hvilket

belopp statens bidrag utfaller, sättas i tillfälle att bilda bolag och i god

tid vidtaga förberedande åtgärder för sina jernvägsanläggningar;

att industriella anläggningar kunna, och säkerligen äfven skola förberedas

och uppstå å tjenliga platser, som hittills blifvit obegagnade af ovisshet

om och när nödiga kommunikationer kunde erhållas;

att de industriidkare inom landet, som tillverka jernvägsmateriel, kunna

med någorlunda visshet beräkna den årliga åtgången deraf, samt

9

60

att de ständigt återkommande och på Riksdagarnes öfriga arbeten skadligt

inverkande jern vägsstrider na blifva i väsentlig mån förekomna.

De af undertecknade Elworth och Taube mot detta betänkande afgifne

reservationer bifogas.

Komiterade framhärda

Med djupaste vördnad, trohet och nit

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kong!. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och under säter.

Gr. LAGERBJELKE.

Fredrik Alexander Funk.

Cael Ievarsson.

Hj. Elworth.

F. Bbummeb.

A. Taube.

Warberg den 29 Augusti 1870.

Adolf Helander.

67

Reservationer.

Dä komitén afstyrkt bifall till den framställning, som inkommit från

Nässjö—Oscarshamns jernvägsäktiebolag om statsunderstöd till ett belopp motsvarande

en fjerdedel af jernvägens anläggningskostnad, med afdrag af den

vid 1869 års Riksdag redan beviljade millionen, och jag icke kunnat biträda

detta afstyrkande, torde härnedan få afgifvas skälen för denna min afvikande

åsigt.

Om man på kartan betraktar det af komitén föreslagna nätet af sekundära

jernvägar, synes obestridligt, att den landsträcka i sydöstra delen af

riket, som är belägen mellan banorna Westervik— Gamleby — Östra stambanan

och Wexiö—Kalmar, blefve, i jemförelse med andra trakter, som skulle förses

med sekundärbanor, alltför vanlottad på kommunikationer, om ej en bana derigenom

framdrages. Hade nu icke Nässjö—Oscarshamnsbanan redan varit

under utförande, utan endast föreslagen, är väl otvifvelaktigt att komitén inrangerat

densamma bland sekundärnätets banor, såsom särdeles lämpligt belägen,

ungefär midt emellan ofvannämnda båda jernvägar och delande landet

så att öfverhufvud ingen ort erhåller mera än tre mil till närmaste jernväg;

i dylikt fall hade naturligtvis äfven denna bana, i likhet med öfriga

sekundärbanor blifvit föreslagen till ett statsbidrag motsvarande V4 af anläggningskostnaden,

sådan den efter granskning af komitén kommit att beräknas.

Utan att afvakta de allmänna bestämmelser för statsunderstöd till

enskilda banor, som kunde vara att förvänta, företog emellertid bolaget för

denna jernväg anläggningen så snart sistlidne års Riksdag beviljat den genom

enskild motion begärda millionen, och icke vore det billigt om bolaget

för denna sin företagsamhet, om ock oförsigtig, skulle förlora likställigheten

med de bolag, som kunna uppstå för andra sekundärbanor, i synnerhet om i

betraktande tages, dels att den omförmälda millionen erhölls under betydligt

strängare vilkor både för lyftandet oeh användandet än som för ifrågasatta

sekundärbanorna skulle komma att föreskrifvas, och dels att en hufvudsakligen

bidragande orsak till anslagets beviljande var lindrandet af hungersnöden

i Småland, i anledning af hvilken staten eljest sannolikt måst vidkännas

andra uppoffringar.

I följd af det nu anförda anser jag att bolaget för Nässjö—Oscarshamns

jernväg borde, under enahanda vilkor som för de i sekundärnätet föreslagna

banor, i statsunderstöd erhålla 1/4 af beräkneliga anläggningskostnaden,

hvilken jag, med ledning af ett från Direktionen inkommet kostnadsfri»

68

slag, slutande på G,620,146 rdr, och med tillämpning af de för förslagens

omarbetande antagna allmänna bestämmelser, funnit utgöra 6,046,000 rdr,

hvadan det belopp bolaget skulle erhålla utöfver redan beviljade millionen

uppginge till 511,500 rdr.

Slutligen får jag, angående det hufvudskäl komitén anfört för sitt afstyrkande,

eller att ”endast högst vigtiga skäl borde föranleda frångående af

vilkor, under hvilka statsbidrag blifvit af Riksdagen beviljade,” anföra att

ehuru denna regel i allmänhet är fullt rigtig bör dock, då nu är fråga om

fastställandet af nya allmänna grunder för anläggandet af enskilda banor i

landet, den visserligen redan påbörjade, men onekligen sekundärnätet tillhörande

Nässjö—Oscarshamnsbanan med fog kunna intagas såsom första maskan

i detta nät och således äfven i understödsväg lika med öfriga sekundärbanor

behandlas.

Warberg den 29 Augusti 1870.

Hj. Elworth.

Emot komiténs förslag angående sättet för enskilda jernvägsanläggningars

befrämjande medelst direkt statsbidrag till en fjerdedel af anläggningskostnaden,

får jag härmed reservera mig, emedan jag anser att det lätt kan

locka och uppmuntra till företag, som för Bolagen blifva högst betungande

och för landets kredit skadliga. Ett dylikt bidrag kan för Bolagen blifva

betungande så till vida, att då återstående trefjerdedelar af anläggningskostnaden

svårligen kan inom landet anskaffas, måste utländska Entreprenörer

anlitas, hvilka återigen å sin sida, för att göra sig betäckta för kapitalrabatt

och ränteförlust under byggnadsåren, å de obligationer och preferansaktier

som till dem utlemnas, äro nödsakade upptaga anläggningskostnaden betydligt

högre än hvad den i verkligheten behöfver uppgå till — far Bolaget på detta

sätt en betydligt förökad skuld, som nära nog omöjliggör dess ernående af en

oberoende ställning. Då nu dessa af Bolagen utfärdade och till Utlänningar

lemnade värdepapper (sannolikt endast för sekundärbanorna uppgående till

cirka 30,000,000 R:dr Runt) troligen till stor mängd komma att spridas i

marknaden, och till billigt pris utbjudas, kan detta ej annat än skada såväl

Bolagens egen som äfven landets kredit; och ehuru man visserligen icke kan

begära att Statsmakterna skola befatta sig med enskilda Bolags finansiella

69

ställning, böra de väl ändock icke på sådant sätt bidraga till företagens utförande,

att det blifver för landets kredit skadligt, och för de enskilda Bolagen

onödigtvis betungande. Nässjö—Oscarshamnsbanan är ett talande och varnande

exempel på följderna af Statsbidrag till en mindre del af anläggningskostnaden,

hvilket, som ofvan är nämndt, framkallar utländska Entreprenörer

och Ingeniörer, samt en större mängd utländsk materiel, än som numera torde

vara behöfligt, och kan sålunda äfven betraktas som ett högst egendomligt sätt

att uppmuntra och befrämja inhemsk industri. Jag anser lån till 2/3 af anläggningskostnaden

och emot 4% ränta samt andel i vinsten, då nettobehållningen

öfverstiger 4% å sagde kostnad, vara både för Staten och de enskilda

Bolagen fördelaktigare än det af komitén förordade Statsbidraget till

en fjerdedel och andel i vinsten, då nettobehållningen först öfverstiger 4y2%

å förstnämnde kostnad; ty i förra fallet får Staten tidigare tillgodonjuta andel

i vinsten, hvarförutom ränteförlusten blifver mindre, och såvida man icke anser

att största fördelen ligger i att göra största förlusten, kan väl icke gerna någon

tvekan uppstå om hvilketdera sättet som för Staten är det fördelaktigaste,

och hvad de enskilda Bolagen i allmänhet vidkommer, torde lika litet böra

betviflas hvilketdera bidraget de heldst åstunda. Nu är det visserligen sannt,

att för lån till 2/3 af anläggningskostnaden erfordras större summor än till

V4 deraf; men som Staten har bättre kredit än enskilda Bolag, torde den äfven

lättare kunna anskaffa penningar på billiga vilkor, och om nu lånen måste

upptagas utomlands så, antingen Staten eller enskilda bolag upplåna dem,

torde hvad man egentligen menar med landets skuld ej blifva hvarken större

eller mindre för det, utan beroende endast på de vilkor, hvartill lånen kunna

erhållas. Dessutom bör litet hvar medgifva, att om Staten vill befrämja ett

företag, så skall • det ske på ett sätt som hjelper och icke stjelper; ty i annat

fall kan dess hjelp så gerna undvaras. Det är dessutom temligen påtagligt,

att de flesta om än icke alla af komitén föreslagna jernvägar skola tillbringa

Statsbanorna en ökad såväl trafik som inkomst, hvarigenom den så ofta påpekade

uppoffringen å Statens sida, då den befrämjar och understöder dylika

bibanor, kanske ändå icke torde vara så synnerligen stor som vid första påseende

tyckes, och i alla händelser har komitén obestridligen rätt i sin förmodan,

att om inkomsterna'' ”åtminstone under närmaste framtiden icke skulle

motsvara ränta på de i företagen nedlagda penningarna, är det dock otvifvelaktigt,

att den stora nytta, dessa jernvägar medföra såväl för orterna som det

allmänna, vida öfverstiger de uppoffringar, som varit behöfliga för dess tillvägabringande.

”

1 (ifrigt kan jag icke inse, att man genom det ena eller andra understödssättet

mer eller mindre undgår att inblanda sig i Bolagens enskilda affärsförhållanden;

emedan om, på sätt komitén föreslagit, Kongl. Maj:t skulle

tillsätta en Direktionsledamot, måste han väl ändock i denna egenskap ha

70

rättighet och skyldighet att, på samma gång han bevakar Statens intresse,

äfven inblanda sig i Bolagets enskilda angelägenheter; ty i annat fall hvad

har han i Direktionen att göra?

Af hvad här ofvan är antydt angående sättet för företagens understödjande,

följer äfven att jag måste reservera mig emot den af komitén uppställda

finansplanen, hvars uppgörande och framställande dessutom, enligt mitt

förmenande, icke tillkommit komitép, emedan ”sättet för deras (jernvägarnes)

utförande — — vare sig genom direkt anslag eller på annat sätt” icke gerna

kan vara detsamma som sättet för medlens anskaffande, eller anvisning hvarifrån

de skola tagas.

Tillika får jag reservera mig emot komiténs förslag att jernvägen Wexiö —

Carlskrona skall af Staten understödjas på samma sätt som öfriga sekundärbanor.

Om man utgår från den kanske icke så oriktiga föreställningen, att

den som har största direkta nyttan af ett företag bör äfven i främsta rummet.

till dess utförande bidraga, och hvilken åsigt tyckes göra sig allt mer

och mer gällande — synnerligast då det rörer enskilda jernvägsanläggningar

— och då det väl icke gerna kan förnekas, att Staten har sjelf en ganska

stor fördel af att sätta Carlskrona, med dess många Kronan tillhöriga dyrbara

etablissementer — i närmare förbindelse med hufvudstaden och öfriga

vigtigare orter i landet, samt dertill kommer att Carlskronas strategiska vigt

icke bör förbises — hvilket komitén äfven har insett och derföre föreslagit

att banan skall byggas med samma spårvidd som Statsbanorna, men skulle

vi icke sjelfva inse platsens stora vigt, så är det högst sannolikt att, i händelse

af krig, fienden gör det så mycket mera, och har han en gång fått

fäst fot der, torde det blifva svårt nog att utdrifva honom från detta nya

Gibraltar — och om nu dessa förutsättningar äro riktiga, borde väl Staten

ändå på ett mycket verksammare sätt bidraga till jernvägssträckans Wexiö—

Carlskrona utförande än med blott låneunderstöd, och torde denna jernväg

snarare böra byggas af Staten — men med bidrag från Kommunerna.

Warberg den 29 Augusti 1870.

A. Taube.

Rättelser.

Sicl. 10, rad. 22 uppifrån, står: Emalida—Wexiö, bör vara: Emmaboda—Wexiö.

30, „ 9 nedifrån, „ Galagårda,

„ Gatugårda.

Lill, A.

Tekniska uppgifter utur samtliga jern vägsförslagen, rörande banbyggnadeii.

B a n o r n a

s

S e k t i o n

o c It Öfverbyggnad.

_

-

N:o.

N a m n.

IT* i

p:

K ™ 1

ö C: |

*■ !

P ^

8 5’ i.

P %■

P-1 p !.

ro’ jl

Skärnings-

bredd

tÖ

_ P

Ballastens

Slipernas

Liälsvigt

per fot.

1

|

N:o.

-n

f-

|

n 5T

i

jord. i

berg.

t" ro

S

öfre 1

redd.jl

nedrei

redd.!

djup-

lek.

dimensioner. j

afstånd.

Mil.

Fot. |

Fot. j

Fot.

rot. i

Fot. 1

i

Fot. 1

Fot.

Fot.

Fot.

skalp, j

Med 4,83 fots spårvidd.

|

f

1

1

I

1

Malmö—Ystad— Trelleborg .

7,15

1 : 100

2,000

24

—

16

9,5

14

1,5

8,0 — —

2,5

15 <|

9

2 a

Helsingborg—Hessleholm . ■ ■

7,28

1 : 100

1,000

27

—

16

9,5

14

1,5

8,0 — —

2,5

15

10

2b

Kropps Hjortshög— Bittes-

11

holm............

1,25

1 : 50

600

23

—

15

i0 :

13

1,0

8,0 — —

3,0

12

3

Wallåkra—Billesholm ....

1,34

1 : 80

1,000

24

—

16

10!

14,5j

1,5

8,0 — —T—

3,0

15

11 Va

4

Christianstad — Sölvesborg . .

2,83

1 : 100

1,500

30

—

18

10 i

14,5

1,5

8,o — —

2,5

v

5

Carlshamn—Wislanda . . ■

7,10 1: 60

1,000

24

—

16

10

14

8,0 X 0,5 X 0,4

2,5

15 |

12

6

I Vexiö —- Kalmar— Carlskrona

15,50!

1 : 100

1,500

30

18

18 1

12

16,5

1,0

9,0 - —

8,0

18

7

Nässjö — Ilvetlanda......

3,56

1 : 80

2,000

24

16

15

10 ,

13

1,0

9,0 X 0,6 x 0,5

3,0

15

8

Nässjö — Oscar sliamn.....

14,00

1: 60

1,056

24

16

16

10

14

1,5

9,0 X 0,6 x 0,5

3,0

15

13

17

Skara—Vestra Stambanan. .

2,56

1:100

2,000

| 28

—

18

11

15,5

1,5

9,0 X 0,7 X 0,5

3,0

20

15

21

Mariestad—Moliolm.....

1,75

1 : 100

1,000

! 23

15

15

10

13

1,0

7,6 x 0,7 x 0,5

3,0

15

16

24

Mjölby — Wadstena......

1.87

1 : 75

1,400

•23

15

15

10

13

1,0

7,6 x 0,7 x 0,5

3,0

15

20

25

Oxelösund— Flen—Qvicksmul

11,24

1 : 60

800

23

16

15

10

13

1,0

7,6 x 0,7 X 0,5

3,0

15

26 b

Mohn—Nordvestra stambailan

1,42

1 : 60

1,000

25

16

18

10,5

lo

1,0

8,5 X — X 0,5

45

JU

27

Nora—Greckstadra......

1,86

1: 62

1,000

22

18

18

—

—

- - -

3,0

22,5

22

32

Köping— Westerås—Sevalla .

4,81

1:100

2,000

: 25

17

18

1 10

14,5

1,5

. 8,5 x 0,7 x 0,5

3,0

20

23

33

Krylbo—Norberg.......

1,66

1: 60

1,500

24

16

16

i10

14

1 1,5

8,0 x 0,7 x 0,5

2,5

1 20

För samtliga banor med denna

''

26 a

spårvidd uro de omarbetade

i

1

28

förslagen beräknade enligt vid-

!

1

1

stående gemensamma mätt be-

i

’

s tämmelser. nemligen.....

—

24

18

16

i 10

14

1 1,5

8,0 X 0,7 X 0,5

45

15

Med 4,1 fots spårvidd:

1

!

po

b

00

o

801

) 23

17

15

9

13,5

1,5

7,0 X 0,7 X 0,5

2,5

15

] 14

H y.

Borås—Gisslaved......

7,30

Il: 60

801

) 23

15

15

9

13,5

1,5

7,0 x 0,7 x 0,5

2,5

17

jl8

Lidköping—Håkantorp . . .

2,43

1: 250

10,00(

24

—

15

9

—

1,0

7,0 x 0,8 x 0,5

2,5

T5

119

Wener sborg—Stora Lee—

Norska gränsen .....

8,5C

1: 60

1,00(

J 24

15

15

9

—

1,5

7,0 — —

2,5

ro

31

Förslagen till banor med de.u-

na spårvidd äro beräknade

enligt vidstående mått bestäm-

1

.

meker, nemligen...... ■ ■

—

—''

—

j 23

1 17

15

9

13

1,5

7,0 X 0,7 x 0,5

9 r.

Wjt*

15

Banornas

Namn.

Med 3,6 fots spårvidds

Wester vilt—Östra stambanan

mmelby—Östra stambanan

mhult—• Wernamo— War

berg

...........

Smålands stenar—Falkenberg

—Halmstad—Wurberg .

Jönköping—G isslaved—-Halmstad

............

Sektion o c h Öfverbyggnad.

Jönköping—Wernamo . . .

Ulricehamn—Wartofta . .

Hjo—Sten storp.......

Uddevalla — Norska gränsen

med bibana till Krossekän

Askersund—-Hallsberg ....

Motala—Hallsberg med bi-j

banan Dunsjö—Norrköping \

Filipstad—Mohn.....

Möckeln — Dalkarlsberget

Wickern........

kör samtliga dessa'' banor ii ro

de omarbetade förslagen beräknade

enligt vidstående gemensamma

måttbestämmelser,

nemligen.........

Med 3,68 fots spårvidd:

Utter sberg—Hörken — Wessman—Barken

......

|

p; 1

K 5P

P O:

Ö fcs» j

r5 £* 1

Skärnings-

bredd

tö

P

Sf g

Ballastens

Slipernas

dälsvigt

0? i

CP

|

3 c/j

crq p

p ce 1

p" 1

ro*

jord. ;i

!

berg

• ro

g

öfre

iredd.

nedre

iredd.

djup-

lek.

dimensioner.

afstånd.

per fot.

Mil. |

Fot. |

Fot.

Fot.

Fot.

1

Fot.

Fot.

Fot.

Fot.

Fot.

skalp.

13,37

1

1: 60i

1,000

20

13

13

1,5 i

6,0 X 0,7 X —

2,5

12

8,11

1 : 60

700

20

12

12

8

11,6

1,2

6,0 X 0,9 X 0,45

3,0

12,1

15,20

1 : 60

1,000

21

14

18

8

12,5

1,5

6,0 X 0,8 X 0,5

2,5

12

12,60

1: 60

1,500

21

14

13

8

12,5

1,5

6,0 X 0,8 x 0,5

2,5

12

15,33

1 : 60

800

(20 :

121

18 |

14 |

13

8

12,5

1,5

6,0 X 0,8 x 0,5

i 2>8I

) 2,5 t

12

7,40

1: 60

1,000

20

14

12

8

11,0

1,0

6,0 X 0,8 x 0,5

2J5

12

3,44

1 : 100

3,000

24

13

13

8

11,6

1,2

7,0 x 0,7 x 0,5

2,7

13

3,54

1: 60

1,000

19

!

—

12

8

11,7

1,25

6,0 X 0,6 X 0,5

2,5

12

9,52!

1: 60

1,000

18

14

13

8,5

12,1

(M|

6,75 X — X 0,5

3,0

14

1 : 50

i

1 2,01

2,46

1 : 50

1,000

i 22

16

14

8,5

13,0

1,5

6,5 X 0,7 X 0,5

3,0

12

14'',1

1 : 100

1 : 70

| 1,000

20

13

13

8

12,5

1,5

6,0 x 0,7 x —

2,8

12

5,11

1 : 60

1,000

j 15

14

13

8

12,0

1,2

6,5 X — X 0,5

2,5

10

! 3,19

1 : 42

i 800

1

21,5

15

13,5

|

9 •

12,0

1,0

7,0 X —■ X 0,5

2,5

12

22

10

14

8,5

12.5

1.5

6.5 x 0.7 x 0,5

45

12

6,75

1: 6C

1,000

21

15,1

13

8,5

11,£

1,0

6,5 X 0,7 x 0,5

3

14

22

16

14

8,5

12,5

1,5

6,5 x 0,7 X 0,5

2,5

14

Litt B.

Medelpriser för åtskilliga i de olika jernvägarnes kostnadsförslag upptagna arbeten och materialier in. in.

Underb

y g g n a

a.

ö f v e r b y g g n a d.

Stations-

och

H usb

y g g nader

m. m

(Kriga

kostnader

Banornas

Q

er*

P

er*

SO

cT

w

o

Trummor.

Plåna väg- ö fy er gångar.

ps

Oq

O

tö

p

1

Hälst

llbehör.

CD

PU

»-3

o

m

Vändskifvor.

Stationshus in

m.

Hus m. m. för

rörliga materielen.

tö

p

3

CD__

S-I

tr

p> >•

PB pu

1 g

g* E

!

t»*

p: in

3 S

& 2

3 ^

pr

cd

ö

fel

p"

p;

Oq

er

aq

o

Oq

ps

B

m

w

P^

— P:

3 Oq

p_.

o

A

t*

CD

5 s !>“

o

w

P

pr

B P

P-

S Bs

fB go

K-b Et

O:. O

t5

cd e-*

ca

CD

B 2!

pu

CD

N:o

Namn.

B

Oq

3 5*

p crq

PY P

CD

B

3 Cu

P no

P-i i

5 CD

• ►-*

5’

aq

B

aq

B.

B*

ep

c

cr

er

f

o

p

p

O:

CD

B

CD

aq

aq

p

cd

CD

1

och

bultar.

Spik.

P 2.

0q

P

in

B

P

pr

ce

C:

O

b’

P-j

CD

8- K

g B

® g.

1

£■. ca

§ r s

CD r -i

r* o

g. 1 g

§ s 5

j ? f

CD

S o

p B

r** o

» pr

b SB

cd

er

o

eu

p

B

aq

o

i—'' CD

CD -t

''S

O

O <

u>

CD

B

|

Rdr pei

Kuh.stg-.

Infot.

Qvdr.stg.

L.fot.

K.stg.

Styck.

Styck.

Styck.

Styck.

Styck.

Styck.

L.fot.

L.fot

Knb.stg

Styck.

Otr.

Mil.

! Skarf.

Otr.

Styck.

L.fot.

L.fot.

Styck.

Styck.

Styck.

Station.

Station.

Station.

Styck.

Styck.

Styck.

Styck.

Mil.

''Irland.

Proc.

Med 4,83 fots spårvidd.

1

Malmö— Ystad—-Trelleborg .

18,30

0,90

0,50

0,25

348

2500

200

150

1,50

0,25

49,90

1,75

6,00

7476

—

12,70

—

0,34

4,14

350

6000

—

48420

57920

40220

10000

6500

2400

2500

3000

600

15

N:o

i

2 a

Helsingborg—Hessleholm. . .

18,80

0,90

0,50

0,25

—

290

—

2500

200

125

1,0

0,20

38,10

1,75

6,00

7076

—

12,70

—

0,33

3,79

350

7000

■ —

—

37050

14058

—

6500

—

2100

3000

494

15

51

2 a

2 b

Kropps Hjortskog — Billes-

kolm............

15,10

1,00

0,44

0,25

—

510

165

—.

—

200

100

0,17

20,00

1,50

6,00

9000

2,50

_

0,06

0,30

2,85

—

—

—

—

—

2259

—

—

—

—

4840

349

18

It

2 b j

3

Wallåkra—Billesholm . . . .

26,25

—

0,54

0,20

—

533

370

1500

2000

250

120

0,75

0,15

35,00

1,50

5,75

9900

2,5 C

0,06

0,30

3,56

400

2700

—•

—

4000

—

2500

—

1800

1440

700

10

51

Q

u

4

Christianstad—Sölvesborg . .

27,15

1,50

0,40

0,20

—-

—

300

2550

250

100

0,10

40,00

1,50

6,00

12721

3,00

—

0,09

0,30

4,21

400

—

2500

65000

—

20000

15000

5000

1000

1800

3000

456

15

T)

4

5

Carlshamn — Wi slända ....

21,24

0,90

0,40

—

loa

700

300

1000

1000

230

120

0,75

0,10

29,16

0,75

6,00

9000

2,50

13,00

—

0,15

3,04

250

5000

—

21000

—

4125

1600

4500

500

750

1658

285

15

,,

5

6

Wcxiö—Cd!mar—Carl skrona

26,63 *

—

*

tf

137

1365

260

1240

1850

450

150

—

0,19

35,00

1,32

6,60

1G25011

—

tf

—

0,36

4,32

330

3000

—

75500

53400

50000

20750*

tf

1500

—

458

15

6

7

Nässjö—IJvetlanda......

28,15 *

*

tf

100

616

256

3150

260

180

1,0

0,10

36,00

1,00

6,50

4638

—

14,00

—

0,20

3,13

300

5000

—

41325

—

6350

3000

2400

1200

1200

2500

287

15

5?

7

17

Skara— Wostra Stambanan .

22,90 *

—

tf

0,20

92

—

150

_

—

—

—

—

0,22

32,40

1,00

7,50

10946

—

14,00

—

0,16

3,43

—

—

2000

22000

11500

6000

2000

500

—

1000

1953

400

7

5»

17

21

Mariestad—Moholm . ... .

23,45

—

—

—

116

—

197

—

260

180

1,0

0,10

30,00

1,00

7,00

3851

—

14,00

—

0,20

3,28

300

5500

—

43250

—

6350

2000

240.0

1000

—

5000

522

15

11

21

24

Mjölhy— Wadstena ......

23,44 *

__

tf.

tf

100

388

219

4424

1990

260

180

1,0

0,10

35,00

1,00

6,50

5259

—

14,00

—

0,20

3,18

300

5500

2500

45750

—

6350

2000

2400

1000

1500

5000

518

15

11

24

25

Oxelösund—Flen—Qvicksund

24,27 *

_

tf

tf

116

402

173

3957

1684

260

180

1,0

0,10

30,70

1,00

7,00

3190

—

14,00

—

0,20

3,25

300

6000

2500

61400

—-

7500

140001

(1000/

2400

—

1500

5000

391

15

V

25

26 b

Molin—Nordvestra stambanan

16,00

0,91

0,30

0,20

120

900

290

1800

2500

150

100

—

0,125

20,00

1,10

7,50

9515

—

12,00

—

0,22

4,99

300

8000

—

—

15000

—

4000

2000

—

2000

3521

360

13

51

26 b

27

Nora--Greck Stadna . . . .

31,45 *

1,10

tf

0,20

120

1075

330

2000

5000

200

100

—

0,125

20,00

1,10

6,50

6290

—

13,25

—

0,28

4,25

250

6000

—

—

12000

4000

2000

2000

—

1500

2689

303

5

51

27

32

Köping— West er ås—Se valla .

22,45

—

0,30

0,20

120

—

331

2000

2500

200

100

—

0,17

20,00

1,10

6,50

8281

—

13,00

—

0,25

3,94

300

8000

2000

24000

21000

10000

(70001

(2000/

2000

2000

2000

2500

435

14

51

32 j

!

33

Krylbo—Norberg .......

24,92

1,0

8 % af grina.

1

120

805

501

—

-

300

100

0,08

35,00

1,00

7,00

12600

3,50

12,00

—"

0,35

4,68

300

4000

300

—

10500

—

2000

3000

—

1000

—

150

15

11

33

Medelpriser, beräknade i de om-

IV5

1

f Skåne,

, 1,60/

( 40000)

per

Lokomo-

tiv.

arbetade förslagen, äro . . .

—

1,00

0,40

0,20

120

—

—

--

—

250

100

1,0

{ 0,12

j 1,261

6,50

7200

2,0

— -

0,06

0,30

—

350

6000

2500

{ 30000)

[ 200001

12000

6000

2500

3000

1000

1500

8000

---

15

(0,10

—

1,00 J

•

Med 4,1 fots spårvidd.

>

14

Borås—/Härberg.......

15,00

—

0,50

0,20

no

1187

354

1200

1100

200

40

BO

0,10

15

0,75

5,80

6336

1,76

—

0,058

0,25

2,82

300

2500

2000

40000

—

10000

3000

2000

—

750

1600

461

10

N:o

14

14''A

Borås—Gisslaved ......

21,57

1,00

0,50

0,20

no

2875

288

—

1100

200

so

1,0

0,08

30

0,75

7,50

8100

2,25

—

0,07

0,25

3,95

325

2500

2000

—

12000

8000

3000

2000

—

1500

1704

220

10

51

14''A i

18

Lidköping—Håkantorp . . .

20,70

1,00

0,50

0,25

—

1380

394

3000

3000

300

125

—•

0,10

30

0,70

6,0

7200

2,0

13

—

0,25

3,13

300

—

2500

41000

_

12000

4000

5000

1000

1500

4115

455

15

11

18

19

TFener slör g—Norska gränsen

21,15

1,00

0,50

0,25

150

1653

528

1500

3000

300

125

1,0

0,10

30

0,60

5,25

7200

2,0

10

—

0,25

2,92

300

—

2500

—

12000

5000

1000

2500

--

2000

2914

397

15

51

19

Medelpriser i omarbetade försla- gen ..............

—

1,00

0,40

0,20

120

—

—

—

250

100

1,0

0,10

—

/ 0,75(

t 0,80)

6,50

7200

2,0

—

0,06

0,30

—

35C

6000

-

| 40000/

/ 30000/

12000

6000

per

Lokomotiv.

2500

3000

1000

1500

3000

15

!

•

Med fots spårvidd.

v

9

Westervik—Östra stambanan

21,34

0,70

0,30

0,20

125

1254

441

1500

2500

300

100

1 2,0 1

l BO j

0,10

32,10

0,50

6,0

5400

1,50

13

—

0,25

2,58

200

—

2500

60000

15000

4000

—

3000

—

100

3000

321

15

N:o

9

10

Gamleby—Östra stambanan .

18,82

—

0,30

0,15

136

1547

322

1222

2000

150

50

j 3,0 1

l 1,50/

0,12

24,34

0,60

6,50

5505

—

12

—

0,25

2,54

200

__

2000

16000

10000

8000

5000

—

—

—

1800

2400

276

15

51

10

11

Lamhult—Wernamo— War-

-

berg............

20,66

1,00

0,50

0,20

103

634

254

1200

1100

200

40

BO

0,08

30

0,40

7,50

2400

0,60

—

0,045

0,25

2,83

200

---

2000

40000

12000

8000

3000

2000

1500

1044

239

10

11

UV*

Smålands Stenar — Falken-

berg—Halmstad — Warberg.

20,50

—

0,6,0

0,10

100

226

—

—

200

50

1,25

0,06

25

0,d5

7,50

2400

0,60

—

0,045

0,25

2,78

200

2000

25000

11000

1400

4000

2000

1200

1250

293

10

55 ,

liv*

12

Jönköping— Gisslaved— Halm- stad .............

16,20

0,60

}0,40

jo,70

0,201

0,10/

122

1367

366

1200

2200

1200

■300

50

100

1,0

1,25

0,10)

0,06

0,051

25,30

| 0,60

1 0,45

6,00

7,50

5100 (

2400J

1,50

-

0,045

0,25

2,67

200

—

(2500/

(2000/

60000

(15000

112000

4500

3500

3000

1500

30001

20001

10001

(1200

{ loa j

3000)

1400}

284

Ilo)

tio/

-

12

13

Jönköping—Wernamo ....

12,40

—

0,33*

tf

100

—

163

1800

1000

200

35

—■

0,05

25

0,35

7,0

2400

.0,60

—

0,045

0,25

2,50

150

—

1500

___

3500

1500

1000

__

—

1784

213

10

13

15

U IriceJiamn— Wartofta . . .

23,50

0,60

0,30

0,25

150

1130

350

1500

2500

300

100

Bo

0,10

30

0,60

6,50

5400

1,50

10

—

0,25

2,85

300

—

2500 |

30000

i

10000

3000

;

100

2907

461

15

15

16

Hjo — Stenstorp ........

20,00

0,60

0,30

0,10

—

675

265

1500

—

300

100

Bo

0,05

30

0,50

6,0

5400

1,50

13

—

0,20

2,34

200

_____

1

2500

30000

i

i

1500

5000

2000

100

1695

226

15

55

16

20

Uddevalla—Norska gränsen.

24,20

0,3O

0,20

115

1298

255

2000

2500

150

100

0,125

SO

1,00

G,50

5716

12

0,20

0,20

2 81

3001

j

2000

16000 i

7500

(8000/

1500

2000

2000

1504

384

14

20

22

Askersund—Hallsberg ....

22,40

jO, 501

10,70}

0,40

0,10

j 80j

llOOf

11331

315

1370

(2000

(3000

1501

300)

100

—

0,10

t

25

0,60

7,50

7200

2,0

13

—

2,61

1

250

2500 i

(

20000

15000

4000

(2000)

10000

_

100

3000

221

{“}

51

22

23

Motala—-Hallsberg......

(20,90 \

119,93 j

0,70

0,40

0,20

125

897

390

1324

2550

300

100

Bo

0,10

126,0 (

127,68/

0,60

7,50

7200

2,0

13

—

0,25

2,96

250

—

1

2500

36840

15000

4000

20000

3000

100

3000

325

15

11

23

26 a

Filipstad—Malm...... .

27,00

—

—

—

116

1780

330

1800

3000

150

100

—

0,125

25

0,75

7,50

5008

12

—

0,18

2,55

200

—

1200

16000

10000

8000

17000(

(2500/

1500

2000

1500

2055

306

8

55

26 a

28

Möckeln — Dalkarlsberget —

•

j 7500

\ 5000

32001

. 2200)

Wi ekern..........

30,20

—

r. % af

gräfn.

100

—

279

—

1510

255

92

Bo

0,10

30

1,00

6,50

4234

—•

14

—

0,25

2,75

300

—-

2500

—

5000

1000

—

—

—

208

15

15

28

Medelpriser i omarbetade första-

«

("•“(

| 4000o]

per

Lokomotiv.

ofen...... ........

__

0,90

0,40

0,20

120

.....

225

75

Bo

0,10

.....

6,50

5760

1,60

0,06

0,25

300

5000

2000

{ 30000|

12000

6000

2500

3000

1000

1500

3000

15

l 0,75)

1 200001

Med 3,68 fots spårvidd.

31

Uttersberg—Hörken— Wess-

i

man—Barkens jernväg. . .

24,90

1,00

0,30

0,20

121

1500

282

—

2500

150

100

Bo

0,125

22,20

0,80

6,50

5897

—

12

—

0,20

2,94

300

2000

7000

7000

12000

1500

2000

2500

2500

158

13

M:o

31

Medelpriser i omarbetade förslå-

per

get...............

—

0,90

0,40

0,20

120

—

—

—

—

225

75

Bo

0,10

-—

0,80

6,50

7200

2,0

—

0,06

0,25

—

350

5500

—

--

12000

6000

2500

8000

1000

1500

3000

''—~

15

Amu. En ensam stjerna (*) i stället för utsatt pris i någon kolumn, betyder att kostnaden, som der bordt förekomma, är inbegripen uti det förut på samma rad utsatta och med stjerna betecknade belopp.

lätt C.

Rörliga materielens styrka och

Banornas

Lokomotiv

Personvagnar

Godsvagnar

Reservdelars

kostnad.

Materielens

kostnad

Högt

e klass.

Lägre klass.

Täckta.

Öppna.

N:o.

Namn.

Längd.

Vigt.

Antal.

Pris

pr st.

Antal.

Pris

pr st.

Antal.

Pris

pr st.

Antal.

Pris

pr st.

Antal.

Pris

pr st.

i summa.

pr mil.

Mil.

C:tr.

R:dr

It: dr

R:dr

It: dr

R:dr

R:dr

R:dr

R:dr

Med 4,83 fots spårvidd.

1

Malmö—Ystad—Trelleborg .

7,151

432

5

36,000

__

—

_

_

—

—

—

—

—

180,000

25,175

—

5

30,000

6

6,200

14

4,400

8

3,200

90

2,100

15,650

479,050

67,000

2a

Helsingborg — Hessleholm . . .

7,28

432

4

36,000

3

7,000

12

4,500

10

3,570

30

2,600

11,300

344,000

47,252

—

5

—

4

—

10

—

8

—

85

—

13,900

436,800

60,000

2b

Kropps Hjortskog — Bittes-

halm.............

1,251

—

—

—

—

—

—

—

—

—

■—

—

- -

—

i

1

—

—

—

2

—

—

—

31

—

3,600

107,500

86,000

3

Walläkra -- Billesholm ■ ■ ■ ■

1,34

r

_

I

_

_

_

_

—

_

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

2

—

—

—

31

—

3,300

107,200

80,000

4

Christianstad — Sölvesborg . ■

2,831

480

_

__

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

1

-

2

—

2

—

6

—

4

—

25

—

5,700

169,800

60,000

5

(Jarl slumra — Wislanda . . ■ ■

7,10)

540

3

43,000

5

5,300

7

4,300

5

3,300

75

2,400

22,000

404,100

56,915

1

—

5

—

3

—

8

—

6

—

90

--

14,000

426,000

60,000

6

[Vexla— Kalmar— Carlshrona

15,501

468

564

_

.....

__

_

1,550,000

100,000

i

10

7

*

24

—

16

—

190

—

30,800

930,000

60,000

7

Nässjö—Hvetlanda......

3,56

3

30,000

4

4,750

4

4,250

7

3,000

75

1,400

252,000

70,786

1

—

2

2

—

4

—

4

—

50

—

5,800

213,600

60,000

17

Skara— [Vestra Stambanan .

2,56)

400

2

30,000

....

6

3,000

_

20

1,800

__

114,000

44,531

i

2

—

2

- .

5

—

4

—

20

4,400

153,600

60,000

21

Marie stad—Moholm . ... .

1

1,75)

357

2

24,000

2

4,750

4

4,250

2

3,000

.

20

1,400

_

108,500

62,000

i

--

2

—

2

5

—

4

—

20

4,800

154,000

88,000

24

Mjölby— Wadstena ......

1,87)

450

2

30,000

2

4,750

3

4,250

3

3,000

30

1,400

—

133,250

71,258

i

.-

2

—

2

—

5

—

4

—

20

—

4,140

153,340

82,000

25 ,

Oxelösund— Flen— Qvicksund

11,24

357

450

12

27,000

14

5,500

28

4,250

14

3,000

160

1,400

—

786,000

69,990

!

Flen—Nyköping—Oxelösund

5,94

_

r

4

—

4

—

10

—

6

—

65

11,900

356,400

60,000

27

Nora■— Greck Stadna.....

1,86

-

_

—

_

_

_

—

--

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

3

—

2

—

28

—

3,200

111,600

60,000

32 ,

Köping— Wester ås—Sevalla .

4,81)

r

Köping—Westerds Sala

6,81 1

4

—

5

—

10

—

8

—

84

—

11,600

408,600

60,000

i

33

Kryllo—Norberg.......

1,66

600

__

<

—

1

—

—

—

3

—

2

_

30

—

3,600

116,200

70,000

Med 15,(18 fots spårvidd.

31

Utter sberg— Ilörken— Wess-

man—Barkens jernväg . .

6,7 5|

432

6

25,000

3

6,000

6

4,000

6

3,500

170

1,000

—

383,000

56,741

s

5

30,000

4

5,800

8

4,100

6

3,000

92

1,800

15,400

405,000

60,000

ad uti samtliga derin iigsförslagen.

Banornas

Lokomotiv

Personvagnar

Godsvagnar

Reservdelars

kostnad

Materielens

kostnad

Högre klass.

Lägre klass.

Täckta.

Öppna.

N:o.

Namn.

Längd.

Vigt.

Antal.

Pris

pr st.

Antal.

Pris

pr åt.

Antal.

Pris

pr st.

Antal.

Pris

pr st.

Antal.

Pris

pr st.

i summa.

pr mil.

Mil.

C:tr.

It:dr.

R:dr.

R:dr.

R:dr.

R:dr.

R:dr

R:dr.

R:dr

Med 4,1 fots spårvidd.

14

Borås— Wurberg.......

8,oo

400

8

27,000

10

4,000

20

3,500

10

1,500

120

1,100

10,000

483,000

60,375

1

—

61

30,000

4

6,000

12

4,250

6

3,100

100

1,900

16,400

480,000

60,000

14''/2

Bords— Gissla ved.......

7,301

450

6

32,000

30

2,500

10

1,500

90

1,050

10,000

386,500

52,945

J

1

*_

6

—

2

—

12

—

6

—-■

85

—

14,900

438,000

60,000

18

Lidköping—Hällan torp ....

2,43

--

2

—

2

—

4

—

4

•—

20

■—

6,400

145,800

60,000

19

Wenersborg—Norska gränsen

8,50

340

4

30,000

2

6,000

4

4,000

40

1,300

20,000

220,000

25,883

500

6

—

4

—

12

—

10

—

no

—

15,000“

510,000

60,000

Med B,G fots spårvidd.

9

Westervik— Östra. Stambanan

13,37

430

_

—

—

—

''-

—

—

—

—

—

802,000

60,000

__

8

25,000

8

5,800

24

4,100

16

3,000

ISO

1,800

5,700

668,500

50,000

10

Gamleby—Östra Stambanan .

288

6

25,000

4

4,500

8

3,500

8

2,100

50

1,200

272,800

33,638

Western; i k—Gamlehy—Östra

J

384

7

5

14

12

'' _„

135

—

15,650

556,050

55,000

11

Lamhult—- Wernamo— IVar-

berg.............

15,20

300

6

24.000

_

15

1,800

10

1,000

120

750

__

271,000

17,829

8

8

~—

24

—

16

—

200

—

7,200

760,000

50,000

1172

Smålands Stenar—Falkenberg

Halmstad Wurberg. . . .

12,60

6

25,000

—

—

12

2,000

—

—

100

900

—

264,000

20,952

_

9

——

8

__

24

|_ -

16

—

180

—

14,200

756,000

60,000

12

Jönköping—Gisslaved—Halm-

stad.............

15,33

430

—

25,000

—

—

—

2,000

—

—

—

900

—

442,000

28,832

—

8

8

—

24

—

16

—

200

—

13,700

766,500

50,000

13

Jönköping— Wernamo.....

7,40

360

4

24,000

_

10

1,800

10

1,000

80

750

___

184,000

24,864

''

«._

5

__

-—

12

—

7

—

90

—

12,800

370,000

50,000

15

Ulricehamn— Worlof ta . . . .

3,44)

372

3

25,000

3

5,500

3

2,500

40

1,062

15,500

157,000

45,040

8

-—

2

—

5

4

—■

45

__

6,300

206,400

60,000

16

Hjo- - Stenstorp........

3,54

^372

3

20,000

3

5,000

_

_

30

1,000

5,000

110,000

31,073

i

-

3

—

2

—

5

—

4

—

48

—

6,900

212,400

60,000

20

Uddevalla — Norska gränsen

med bibana till Krossekärr

9,52j

432

8

25,000

6

6,000

12

4,000

6

3,500

160

1,500

—

545,000

57,248

—

7

—

6

—

12

—

12

—

145

—

15,200

571,200

60,000

22

Asker sund—Hallsberg . . . .

2,46

c

_

_

_

_

110,400

44,878

_

2

—

2

—

3

—

4

—

22

—

3,000

147,600

60,000

23

Motala — Hallsberg jemte Dun-

sjö—Norrköping......

14,11

430

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

840,000

59,532

—

12

8

—

24

—

16

—

180

—

29,800

846,600

00,000

26

Filipstad Molin.......

5,11

384

5

21,000

3

5,000

6

3,500

3

3,000

150

700

255,000

49,902

i

Filips frid—Frgksta/l ......

6,53

_

4

—

4

- --

8

—

6

—

100

—

5,150

359,150

60,000

\

28

Möckeln — Dalkarlsberget —

Wickern...........

3,19

320

3

25,000

—

—-

3

2,000

—

—

60

750

—

126,000

39,499

3

—

—

—

3

—•

—

—

50

—

8,100

191,400

60,000

Normalsektioner

, £ ö i''

omarbetade förslag-en

4,83 £ o t .s ,*s p å rvi <1 d.

i? Bank.

m e cL ö f V e r\>y g-mad..

Is*

........

Skämiiv

- —

Imii

^■1

b 6T

TO'' %''

SP

it x* v ± d d.

i Berg

2 § Skänxing.

a) i jord.

1? B ct ri k.

med öfVe rby ytrna (t

Ti i 11. D

MåKbestämmelser.

Sp fir \''i cl de r.

o

4-, ad fo ts

6 i fots

3, ö fots

fot

fot

fot

Slxperrvcts liavqcU....._ _ .. _ .. _ _

S, o

X O

6. s

df ... bredd'' (i loppen j . _________

0, r

—

0, T

0, i

______ÖÄ__________ 1/ orlrle It-_____________________________

**

i__

Oj .5

0. *

_____ dS__________ afstånd. från* b i > förandra,__

2. 3

2 ö

Ballastens öfre bredd . __________ _____ ________ .

It), 0

Ad

_____d = _______ tf o c fc Le k ........ _ .......... _

i, 3

r-- - -

1, 3

i, 3

öfver hcbU&isploavat.

_______d ° 1)0 ttcribredd _________ ________________________________

1b, O

!d, o

12 5

Sorl 1<icvr7ie.& eller brmv ullens, ofred bredd

16, o

15^o

14-, o

Sledrrunaa.rnrs bottmbredd, ~t jord_________________

26 o

23. o

I Sf

i

____________d."______________ ________dt-------, i, berg________

18, o

1Z, o 1

16, o

Dikenas öfre bredd, i jord __ ___________________

4, 0

4 o

6 o,

____(LS____ _ d?______, v bero ______________

Z, o

2, 0

--- -L- -----

Z 0

__________d° djur) -.............. .............- ......

l O

1, 0

1, 0

__d=- bottenfyre-cLd_________ -__________________________________

_ Jf. ° ....

1, 0

l. o

lätt. E.

(icitera]-Förslag öfver tMiläggiimgskostnaden för Banor med 4,83 fots spårvidd.

td

p

T~ " .........—=-----1------

“T-

-----------

-15—,——-

o

HJ

0

P

CC

Banornas namn och ändpunkter.

Banorna

s Maximi-

Räls-

Hela

i A n 1 ä

§• g n i n g s

k o s t n a

len fördelad p

er mil.

Kostnadsförslaget upprättadt

längd.

lutninger

vigten

anläggnings-

Öfver-

|

I

3

pr fot

kostnaden.

Under-

! Stations- och

Rörlig

Ofri ga

Summa.

af

o

År

CD

hS

i

i

j byggnaden

byggnaden.

husbyggnader

materiel.

kostnader.

1

Malmö— Ystad—Trelleborg.....

i 7,15

1:100

1

j 15 it

3,950,000

167,839

145,763

120,524

25,175

92,832

552,133

N. F. Frykholm........

!

! |

1866j

(

»

3,560,000

157,168

142,325

50,692

67,000

80,215

497,900

|

2 a

Helsingborg—Hessleholm......

| 7,28

1: 100

15 it

2,943,000

1

j 110,716

137,830

47,675

47,252

60,785

404,258

N. F. Frykholm........

1869

7,28

2,ÖU7,ÖOU

j 98,609

131,924

39,127

60,000

55,917

385,577

2b

; Kropps Hjort shög—Billeshohn......

''I 1,25

1:50

1

12 it

280,916

69,210

102,686

8,796

44,041

224,733

W. Gagner...........

1866

1,25

It u.

497,000

71,358

128,160

58,050

86,000

54,026

397,600

3

Wall åter a—Billeshohn........

1,34

1:80

15 it

398,000

96,524

114,921

35,104

1

50,466

'' 297,015

Ax. Adelsvärd.........

1868

1,34

l

554,000

93,512

133,787

39,642

80,000

66,492

4137433

4

Ghristianstad—Sölvesborg . . .

2,83

1: 100

17 it

1,400,000

173,838

151,857

88,461

—

80,542

494,698

C. Adelsköld..........

1865

1

2,83

15 //

1,247,000

136,196

124,049

52,329

00,000

68,062

440,(530

5

Carlshamn — Wislanda . . . J

7,10

1: 60

15 it

2,427,000

87,759

109,173

24,494

56,915

63,488

341,829

W. Gagner...........

1869

|

7,10

>/

2,684,000

99,121

122,891

39,725

60,000

56,291

■378,028

6

, Wexiö — Kalmar—GarlsJcron a..... j

15,50

1 : 100

18 it

9,756,000

!

157,820

155,574

102,672

100,000

113,346

629,412

Th. Weman...........

1865

15,50

15 it

6,938,000

143,939

124,835

42,355

60,000

76,484.

147,618

7

Nässjö—Hvetlanda..... 1

3,56

1: 80

15 it

1,606,563

147,626

112,376

52,486

70,786

67,991

451,265

G. Nerman...........

1865

j

3,56

1,555,000

154,94 1

127.143

36,534

60,000

58,180

436,79b

17

Skara— Westra stambanan........|

2,56

1: 100

20 it

817,214

74,310

130,552

41,406

44,531

28,425

319,224

i C. R. Wedelin och |

1869

(A. Ih. Wallenius . \.....

1

2,56

15 t/

040,000

67,479

125,012

67,070

oO.OOO

51,142

870,703

21

Mariestad—Mohohn ... J

1,75

1: 100

15 it

676,753

83,147

128,079

49,518

62,000

63,970

386,714

G. Nerman ...........

1864

I

1,75

T 03,000

90,571''

123,840

68,085

88,000

42,639

153,143

22 a

Asker sund—Hallsberg...... )

2,46

1: 50

12 it

F

ö r e s 1 a

gen m

5 d 3,6 f

0 t s s p

i r v i d d.

\ L. Broorné )

1869

15 it

) C. Adelsköld i

1 |

1

2,4 6

1,284,000

2ol,726

119,313

68,756

40,000

72,156

521.951

| 24

Mjölig— Wadstena............ ]

1,87

1: 75

15 it

792,322

87,638

114,727

75,857

71,258

74,222

423,702

G. Nerman...........

1864

j

''

1,87

808,000

87,441

126,858

71.289

82,000

64,497

432,085

25

Oxelösund—Flen — Qvicksund . . .

11,24

1:60

15 it

5,265,381

125,558

117,024

78,321

69,990

77,974

468,867

G. Nerman...........

1864

[ Flen—Nyköping—Oxelösund.......

5,94

2,593,000

126,343

124,37 }

59.461

4,0,000

40.355

186,582

26 b

Molin — Nordvestra stambanan...... 1

1,42

1:60

20 it

646,000

118,451

179,198

86,199

—

71,080

454,928

E. Sandell............

1869

1

B 6 i'' it k

ti a 4 t i i

1 3,6 f o

t s e p :i

i v i d d

-

Nora—G veck St adr a....... j

1,86

1:62

22,5 it

840,000

210,907

152,458

51,054

—

37,194

451,613

E. Sandell...........!

1867

1

1

1,80

15 it

050,000

206.830

120,6711

j 2,780

60,000

75,300

515,591

! 32

Köping— Westerås—Sevalla......

4,81

1: 100

20 it

2,000,000

125,764

142,156

•67,321

—

80,559

415,800

E. Sandell............

1869

Köping— Westerås—Sala........1

6,81

15 it

2,932,000

116,803

120,499

55,464

60,000

77,795

430,561

33

Kr allo—Norbera...... )

1,66 i

1: 60

20 it

808,000 1

216,363 |

168,674 !

I

32,078

—

69,631

486,746

G. Lilliehöök..........

1870

1

1,66

15 it

858,000

217,849

126,202 j

38,735

70,000

64,081

516,867

Summor och medeltal

70,92

—

—

--k

31,018,000

129,882 |

126,805

49,511

63,047

68,121

437,366

r

''

|

(29,7 % i

20 o;

/o

11.3 %

M,1 °/0

15, G %

100 %)•

Litt. F.

Generalförslag

öfver anläggningskostnaden för feanor med 4,i,

8,fi ocli 3,68 fots spårvidd.

Banornas

Banornas namn oc h ä n d p u n k t e r.

Banornas

^Maximi-

Räls-

Hela

Anläggnings

kostnaden förd

e 1 a d per m i 1.

Kostnadsförslaget upprättadt

I

g

i B

e

längd.

lutningen.

vigten

pr fot.

anläggnings-

kostnaden.

Under-

Öfver-

Stations- och

Rörlig

Öfriga

Summa.

af

År

A n m ä r k ning a r. :

o

i r*

byggnaden.

byggnaden.

! husbyggnader.

materiel.

kostnader.

14

Borås — Warberq.......................j

8,00

1: 80

15 //

2,489,000

88,962

101,675

31,780

60,375

33,333

311,125

J. E. Hagdahl.........

1869

1

8,00

2,857,000

85,982

116.460

45,422

60,000

49,261

357,125

! 14%

Borås—Gisslaved.......................!

7,30

’

15 it

j 3,156,000

166,330

142,230

27,258

52,945

43,566

432,329

7,30

1 : 60

1 J. E. Hagdahl.........

1869

t

i 3,250,000

170,478

117,934

37,274

60,000

59,520

445,206

i

2,43

4,1 fots spårvidd.

18

Lidköping—Håkantorp....................J

1 : 250

15 It

898,100

106,573

115,428

78,674

—

68,908

369,583

C. Adelsköld ..........

1865

1

2.43

1,029,000

104,373

123,246

69,568

60,000

66,270

423,457

19

Wener sborg—Stora Lee—Norska gränsen..........j

8,50

1: 60

15 it

3,744,650

212,283

105,931

24,684

25,883

71,765

440,546

C. Adelsköld...........

1868

i

8,50

4,126,000

200,719

116,374

35,146

60,000

73.173

485,412

9

Westervik—Östra stambanan.................j

13,37

1: 60

12 it

5,771,000

185,594

93,823

31,431

60,000

60,806

431,654

C. Adelsköld...........

1869

t

13,37

j 6,047,000

199,095

100,399

37,990

50,000

64,797

452,281

10

Gamleby—Östra stambanan..................j

8,11

1: 60

12 it.

2,431,735

100,406

92,138

24,745

33,638

48,917

299,844

J. M. Ekströmer........

1869

1

10,11

3.485,000

109,085

96.484

36,579

55,000

47,612

344,760

11

Lamhult—Wernamo—Warbor g ...............^

15,20

1: 60

12 it

4,158,000

100,621

102,115

23,274

17,829

29,894

273,733

J. Westman...........

1869

1

15,2(

4,946,000

102, G2t>

99,429

30,657

50,000

42,683

325,395

ii y.

Smålands Stenar—Falkenberg—Halmstad— Warberq • • • !

12,60

1: 60

12 it

3,043,214

69,889

100,068

25,751

20,952

24,866

241,526

J. Westman..........

1869

t

12,60

4,007,000

75,661

96,717

46.377

60,000

39,261

318,016

12

Jönkönina—Gisslaved Halmstad...............)

15,33

1 : 60

12 it

4,202,019

75,281

97,428

36,868

28,832

35,695

274,104

i ^ C. Adelsköld j

1869

1

15,33

»

4,736,000

80,204

97,012

38,602

50,000

43,119

308,937

{J. Norrman \

13

Jönköping—Wernamo.....................!

7,40

1: 60

12 it

1,492,000

47,174

89,808

18,411

24,864

21,864

201,621

J. Norrman...........

1869

1

1

7,40

2,047,000

60,015

96,674

34,878

50,000

35.055

276,622

15

Ulricehamn— Wartofta....................j

3,44

1 :100

13 it

1,294,000

125,345

100,472

47,853

45,640

56,853

376,163

C. Adelsköld...........

1867

1

3,44

12 //

1,322,000

124,010

99,483

44,707

60,000

56,042

384,302

16

Hjo—Stenstorp........................j

3,54

12 it

862,200

60,403

84,201

30,654

31,073

37,226

243,557

1: 60

0. Adelsköld...........

1869

1

3,54

1.139,000 j

76,! 53

99,253

12,881

60,000

43,464

321.751

3,6 fots spårvidd.

20 a

Uddevalla—Norska gränsen.................j

6,65

1: 60

14 it

3,000,000

189,262

110,585

33,075

51,879

66,326

451,127

E. Sandell............

1869

t

!

''3,65

12 tf

3,184.000

203,417 .

104,402

? 1,579

60,000

68,880

471,278

20 b 1

Grenbanan från d:o d:o vid Smedberg till Grebbestad och j

Krossekärrs hamn....................j

2,87

1: 50

14 it

1,550,000

182,439

116,709

80,819

69,686

90,417

540,070

E. Sandell............

1869

1

2,87

i 2 //

1,534,000

. 204,927

110,126

77,579

60,000

81,863

531.495

Asker sund—Hallsberg ....................{

2,46

12 it

1,040,900

174,635

99,083

48,797

44,878

55,737

423,130

\ C. Adelsköld /

/ L. Broomé 1

22 a

1: 50

1869

1

B e

räknad

till 4,83 fots s p å 1

v i d d.

(

0,84

12 //

368,900

201,151

74,455

54,807

64,762

43,992

439,167

D

Asker sund—Espetud...................../

Q,84

1: 50

465,000

1 DS,662

100,605

104,012

78,572

71,720

553,571

L. Broomé............

1870

j

,

6,46

12 it

j 2,854,000

104,696

108,767

38,036

59,442

53,456

364,397

23 a

Motala—Hallsberg ......................j

1:100

108,219

C. Adelsköld...........

1869

I

6,40

I 2.361.000

97,852

45,474

60,000

53,935

365,480

23 b

1

7,65

12 it

2,825,900

118,870

109,176

2 5,2 5 ±

59,608

56,494

369,399

i

Grenbanan från d:o d:o vid Dunsjö till Norrköping . . . J

1: 70

C. Adelsköld .....

1869

7,65

| 2,884,000

125,486

98,882

35,288

60,000

57,338

376,994

4

Filipstad—Molin.......................|

5,11

1: 60

10 it

i 2,090,000

173,630

92,391

48,314

49,902

44,765

409,002

26 a

2,915,000

174,423

E. Sandell............

1869

, 1

6,53

13 it

98,110

49,516

55,000

69,292

446,401

3,10

12 P

1,075,631

111,315

98,994

29,794

39,499

57,586

337,188

28

Möckeln—Dalkarlsberget— Wickern.............1

1 : 42

A. ö. Svedelius.........

1865

3 v)

1,201,000

116,700

100,720

44,317

60,000

51.752

■■■'';7i.>,48<,:

,

6,75

14 it

3,020,000

175,558

104,345

49,406

56,741

61,357

447,407

Öl

u 1

TTifprshprn - Tf ml: p v — WPRSman—TlftvliPWR i p/i Ain rist . . . . ''

1 : 60

E. Sandell............

1869

3,68 fots spårvidd.

0,7;;.

3,000.000

173,814

108,361

42,592

60,000

59,677

144.444

_1_____,

Ö u in i -1 o r och m ■ d ■<• 11 - l

148,10

r„.

; <''>,485,0oo

128,179

102.607

40,786

56,081

53,190

381,243

■

t

(33,6 %

26,9

10,7 %

14,7 #

14,1

10(i %).

lätt. fr.

Statistisk Tablå för af Komité!! behandlade jernvägslinier.

Banornas namn och ändpunkter.

mängd.

A r e a

Mantal.

Tunnland.

Åker

Naturlig

odlad jord. j

| Skogbäran

i de mark.

Taxeringsvärden år 1868

a

1

2 a

2b

3

4

5

6

7

8

9

10

11

11 Va

12

13

14

14''4 |

15 i

16 i

17 i

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

31

32

33

Malmö — Ystad—Trelleborg .

Helsingborg—Hessleholm . . .

Kropps Hjortshög — Billes

holrn.

............

Wallåkra—Billeshohn ....

Christian siad—Sölvesborg . .

Carlshamn— Wi slända ....

Wexiö— Kalmar—Carlskrona

IS ässja—liv (Hända......

| Nässjö—Oscar shamn.....

I Westervik—Östra stambanan .

Grandeby —Östra stambanan .

Lamhidt — Wernamo— War

terg.

............j