SOU 1871:5

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AFGIEVET DEN 21 JANUARI 1870

KONGL. THEATERKOMITÉN.

STOCKHOLM.

ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI,

1870.

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Genom Nådigt Bref af den 7 Maj nästlidne år har Eders Kongl. Maj:t behagat

uppdraga åt undertecknade att såsom särskilda komiterade sammanträda för att, efter

utredning af de Kongl. Theatrarnes ekonomiska och finansiella förhållanden, uppgöra

förslag till desammas ordnande på sådant sätt, att, med behörigt iakttagande af ifrågavarande

institutions väsendtliga bestämmelse: att värda den fosterländska dramatiska

konsten samt väcka och underhålla smaken för ädlare konstnjutningar, Theaterns

1

2

utgifter, deri inberäknade ränta och amortering å dess skuld, hädanefter må betäckas

af dess inkomster utan annat understöd från Statens och Eders Kongl. Maj:ts sida än det

för ändamålet under Riksstatens sjunde liufvudtitel nu uppförda ordinarie anslag och

något visst årligt bidrag, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna godt att af Sin hofhållningssumma

dertill i nåder anvisa; i sammanhang hvarmed Komiterade jemväl borde yttra

sig om förhållandet mellan den Stora och den s. k. Dramatiska Theatern, särskildt

med afseende å hvarderas tillhörigheter af dekorationer, maskineri, kostymer och öfrig

materiel, samt om de vilkor, hvarunder begagnandet af sistnämnda Theater må åt

den Stora Theatern upplåtas.

Vid meddelandet af detta Nådiga uppdrag har Eders Kongl. Maj:t låtit till

Komiterade öfverlemna:

a) eu af Förste Direktören vid Eders Kongl. Maj:ts Hofkapell och Theatrar den

25 Februari nästlidne år afgitven lind. promemoria, hvaruti Förste Direktören anmält:

att, sedan Eders Kongl. Maj:t tillåtit inköpet år 1863 af den s. k. Mindre Theatern,

och förordnat att utaf Eders Kongl. Maj:ts årliga anslag till Theatern ett belopp af

20,000 R:dr årligen finge användas för amortering af köpesumman, denna amortering

under de sedan dess förflutna 5 i år fortgått på i nåder faststäldt sätt;

att, om också den från Theaterkassan utgående amorteringen är att anse såsom

en utbetald årlig hyra för begagnandet af den inköpta fastigheten med hvad

dertill hörer, det dock icke finnes någon uttrycklig bestämmelse, som tillförsäkrar

Kongl. Theatern nyttjanderätten till den numera s. k. Dramatiska Tkeatern;

att förhållandet rörande onera, underhåll af egendomen, in. in., ej är regleradt,

varande utgifterna härför bestridda ömsom af Hans Maj:t Konungens Hofförvaltning och

af Kongl. Theaterns kassa, hvaremot de af Dramatiska Theaterns fastighet influtna

hyresmedel uppburits af sistnämnda kassa och användts till att bestrida ränta och

amortering å köpesumman utöfver förutnämnde 20,000 R:dr årligen;

och hade Förste Direktören, som funnit oundgängligen nödvändigt att denna

angelägenhet blefve på ett bestämdt sätt för framtiden ordnad, så att äfven skenet

måtte undvikas af den oformligheten, att Eders Kongl. Maj:ts till Theatern af ålder utgående

anslag skulle användas till amortering af köpeskillingen å en för Hans Maj:t

Konungens egen höga räkning inköpt egendom, dels i underdånighet föreslagit:

att Hans Maj:t Konungen skulle, såsom egare af den s. k. Dramatiska Theatern,

upplåta densamma till begagnande af Kongl. Theatern för en tid af Tio år, räknade från d.

1 Juli 1868, då nämnda egendom af Hans Maj:t genom köp öfvertogs, mot en årlig hyra af

20,000 R:dr, och på de vilkor i öfrig!, att amortering och räntor å den återstående köpeskillingen

och å de i egendomen intecknade skulder, äfvensom onera, alla yttre reparationer,

fastighetens underhåll och brandförsäkring, skulle betalas af Hans Maj:ts Hofhållningskassa,

men underhållet af lösören, maskineriet, in. in. bekostas af Theaterkassan;

dels ock, för den händelse att detta förslag vunne nådigt bifall, låtit upprätta

förteckning öfver sådana från den 1 Juli 1863 till 1868 års slut af Theaterkassan

3

bestridda utgifter för Dramatiska Theatern, som vore af den natur, att desamma,

enligt ifrågavarande förslag, bort utgå af Hofhållningskassan, uppgående dessa utgifter

till ett sammanräknädt belopp af R:mt R:dr 149,314: 57, som efter afräkning af 5 ^ års

byra, hvilken enligt den föreslagna hyressiunman af 20,000 R:dr årligen utgjorde tillsammans

110,000 Rall’, lemnade en Theaterkassans fordran hos Hans Maj:t Konungens

Hofförvaltning af R:mt 39,314: 57;

6) en af Förste Direktören jemväl den 25 Februari sistlidne år afgifven und.

Promemoria, hvaruti han, med förmälan att Kongl. Theaterns skuldsumma vid 1869

års början utgjorde 202,000 R:dr, framställer nödvändigheten af denna skulds liqviderande,

under förutsättning hvaraf uttalas den förhoppning, att hädanefter ett sådant

förhållande mellan inkomster och utgifter torde kunna inträda, att någon ytterligare

ökad skuldsättning af större betydenhet skulle undvikas; hemställande Förste

Direktören:

att en Theaterkassans skuld till Hans Maj:t Konungens Hofförvaltning af 47,000

R:dr måtte få afskrifvas;

att mot säkerhet af inteckning i Dramatiska Theaterns fastighet en summa af

40,000 R:dr måtte få upplånas till konsoliderande af Theaterns sväfvande skuld; och

att det belopp af nära 40,000 R:dr — rätteligen 39,314, R:dr 57 öre hvarmed

de af Theaterkassan för Dramatiska Theaterns fastighet från den 1 Juli 1863

till 1869 års början bestridda utgifter öfverstege det föreslagna hyresbeloppet för

samma tid, måtte blifva Theaterkassan från Kongl. Hofförvaltningen ersatt;

kommande, i händelse af nådigt bifall till detta förslag, den summa, hvartill

Theaterns skuld vid 1869 års början uppginge, att minskas med omkring 127,000

R:dr, eller mera än hälften;

hvaremot, för det fall att förslaget icke i nåder bifölles, utan andra, mera

omfattande åtgärder för Theaterskuldens ordnande ansåges erforderliga, Förste Direktören

hemställt, att Eders Kongl. Maj:t måtte uppdraga ärendets handläggning åt en

särskild komité;

c) ett i anledning af Förste Direktörens förberörda Promemorier infordradt

och den 11 Mars 1869 afgifvet utlåtande af Chefen för Hans Maj:t Konungens Hofförvaltning,

hvaruti denne, med afstyrkande af Förste Direktörens förslag till Theaterskuldens

ordnande, i underdånighet hemställer, att för detta ärendes behandling måtte

tillsättas en särskild Komité, hvilken det borde tillkomma att undersöka, dels huru

Kongl. Theatrarnes ekonomiska angelägenheter må kunna ordnas på sådant sätt, att

det af Theater-Direktionen sjelf erkända missförhållandet mellan inkomster och utgifter

kunde för framtiden undvikas, dels ock huru den sammanblandning af Hans Maj:t

Konungens enskilda och Theaterkassans affärer, som hittills egt rum, måtte kunna

npphöra, och Hofhållningskassan befrias från utgifter som måste anses främmande för

densamma; börande, enligt förbemälde Chefs i underdånighet framställda åsigt, Komiterades

arbeten utgå från den förutsättning, att något kontant bidrag till Kongl. The

-

4

atrarne utöfver det årliga ordinarie anslaget 60,000 R:dr och de i Hans Maj:t Konungens

budget upptagna interimspensioner till åtskilliga afskedade theater-sujetter icke

vore för kommande spelår att från Hofförvaltningen påräkna, samt att någon garanti

å Hans Maj:t Konungens sida för uppfyllandet af Theater-Direktionens förbindelser till

i tjenst varande artister, eller öfverhufvud för fortgången af Theatrarnes verksamhet,

icke vidare skulle ifrågakomma; hvarjemte Chefen för Hofförvaltningen uttalat den

öfvertygelse, att någon tillfredsställande lösning af förevarande fråga icke vore att förvänta,

med mindre sjelfva institutionen förändrades, vare sig så, att Kong! Theatern

fullständigt blefve, hvad den tillförene skulle hafva varit, en Staten tillhörig konstanstalt,

ställd under offentlig kontroll och lydande under vederbörande Stats-Departement,

eller ock så, att den på vissa vilkor öfverlätes till ett enskildt bolag;

d) utdrag af protokollet öfver Hof-ärenden, hållet inför H. M. Konungen den

17 Mars 1869, hvarutaf framgår, att vid underdånig föredragning af Theater-Direktörens

båda förenämnda Promemorier, Hans Excellens Herr Riks-Marskalken biträdt Chefens

för Hofförvaltningen framställning om tillsättande af en Komité, samt i underdånighet

hemställt att, enär Theatern, med afseende å det densamma bevijade årliga

anslag af allmänna medel, hörde under Finans-Departementet, Eders Kongl. Maj:t täcktes

anbefalla, att utdrag af protokollet, jemte handlingarne i frågan, måtte öfverlemnas till

Chefen för nämnda Departement, att vidare inför Eders Kongl. Maj:t i Stats-Rådet

anmälas; hvilken underdåniga hemställan blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder bifallen.

Vid öfverläggning om det ärende, hvars behandling sålunda blifvit Komiterade

anförtrodd, har den första frågan synts vara den, att bestämma Kongl. Theater-institutionens

ställning och förhållande till Hans Maj:t Konungen, och att utreda om och i

hvad mån detta förhållande blifvit förändradt till följd af den utvidgning densamma

erhöll genom inköpet af den tillförene s. k. Mindre Theatern.

Kongl. Theatern står under Hans Maj:t Konungens högsta omvårdnad och förvaltas

i enlighet med de af Hans Maj:t fastställda reglementen och lemnade föreskrifter.

Till befordrande af denna institutions ändamål: att odla allmänhetens smak och

konstsinne, att uppmuntra den inhemska vitterheten och sålunda äfven bidraga till

Svenska språkets vård, har representationen alltifrån år 1809 — med undantag allenast

af statsregleringsperioden 1841—1845 — understödt densamma med ett kontant

anslag, som varit beviljadt utan vilkor, ehuru naturligtvis under förutsättning att Theatern

fortfarande hålles för allmänheten tillgänglig och verkar i den antydda riktningen.

A andra sidan har Konungen af Sina enskilda medel städse till den Kongl.

Theatern lemnat högst betydliga bidrag, såväl medelst bestämda årliga anslag, som

genom tillfälliga understöd till betäckande af uppkommen brist. Men lika litet som

det af allmänna medel utgående anslag kan gifva anledning att betrakta Kongl. Theatern

såsom en Stats-institution, lika litet kan densamma på grund af bidragen från

Konungens kassa anses för en integrerande del af Hans Maj:ts enskilda ekonomi, hvartill

dessutom kommer, att Theatern, som är inrättad för allmänhetens bildning och

5

nöje, väsendtligen upprätthålles af denna genom inträdesafgifterna vid de sceniska

föreställningarna, hvilka afgifters summa, i medeltal för de 6 sista spelåren, utgjort

mera än Jrdelar af det belopp, hvartill theatrarnes samtliga utgifter uppgått. Kong],

Theatern utgör derföre eu inrättning af alldeles särskild beskaffenhet, med en af Hans

Maj:t Konungen personligen utnämnd Styrelse. Det är således tydligt att, då de från

theaterns egen verksamhet härflytande inkomsterna jemte förenämnda bidrag ej varit

tillräckliga att betäcka dess utgifter, utan brist nästan årligen uppstått och skuldsumman

ständigt ökats, det stått i Konungens fria skön att låta de Kongl. Theatrarnes

verksamhet upphöra, och med Operahusets återlemnande till Statsverket, upplåta

till gäldande af Kongl. Theater-Styrelsens skulder och förbindelser theaterns tillhörigheter

i löst och fast, hvilka för sådant ändamål äro disponibla och derföre icke heller

blifvit upptagna i den till 1868 års Riksdag öfverlenmade förteckning öfver Statens

egendom. Hans Maj:t Konungen har likväl, heldre än att Theaterns verksamhet skulle

upphöra eller dess bestånd äfventyras, funnit godt att dels använda Sina enskilda medel

— utöfver de bestämda årliga anslagen — till afbetalning af skulderna, dels ock

bevilja sin garanti för återgäldandet af de lån, som Kongl. Theater-Direktionen nödgats

tid etter annan upptaga för att betacka de löpande utgifterna.

Om nu förhållandet mellan Hans Maj:t Konungen och Kongl. Theater-institutionen,

hvilken intill den 1 Juli 1863 utgjordes af den numera s. k. Kongl. Stora Theatern

ensam, erkännes hafva ditintills varit af den natur och beskaffenhet, som Komiterade

ofvan i korthet angifvit, så återstår att utreda, huruvida detta förhållande blifvit förändradt

genom det under nämnda år uppgjorda köpet af den dåvarande “Mindre

Theatern11. I de underdåniga skrifvelser af den 25 Februari 1869, hvilka ofvan äro omförmälda,

synes de Kongl. Theatrarnes nuvarande Styresman hafva utgått från den förutsättning,

att “Mindre Theatern11 blifvit inköpt för Hans Maj:t Konungens personliga räkning

och är en Dess enskilda egendom. Efter fullständig granskning af alla tillgängliga

handlingar, hafva Komiterade dock kommit till en annan öfvertygelse, vid hvars

framställande det '' är nödvändigt att redogöra för anledningen till och förloppet vid

ifrågavarande köp.

Det har alltid varit erkändt, att Kongl. Stora Theatern, afsedd egentligen för

den lyriska scenen och det större skådespelet, icke väl lämpar sig till talscen i allmänhet,

särdeles hvad beträffar Komedien. Från äldre tider, ända till dess den å

södra delen af Carl XHI:s torg belägna Dramatiska Theatern nedbrann (år 1825),

fanns för de Kongl. Spektaklerna eu särskild talscen, och efter nyssnämnda olyckshändelse

kändes lifligt och uttalades äfven af Theater-Styrelsen behofvet af en sådan.

Detta behof måste blifva allt större, ju mera Theater-Inrättningen tillväxte i omfång

och betydenhet, och i samma mån allmänhetens anspråk på dess verksamhet stegrades.

Erfarenheten visade ock, att en dramatisk scen af betydande förtjenst kunnat

genom enskild persons försorg grundläggas och uppehållas vid sidan af Kongl. Theatern,

och den täflan, som härigenom uppstod, hade icke i ekonomiskt afseende varit

6

fördelaktig för den senare. Kong! Theaterns Direktion ansåg derföre som en särdeles

lycklig omständighet, att Direktören Stjernström år 1862 beslöt afyttra den s. k.

Mindre Theatern, och Kongl. Direktionen ingå!'' till Kongl. Maj:t den 1 December

nämnda år en underdånig promemoria, hvaruti yttras: att sålunda ett efterlängtadt

tillfälle för Kongl. Maj:ts Theater yppats till erhållande af en, efter nutidens fordringar

med hänsigt till så väl akustiska förhållanden som lagom afpassadt utrymme fördelaktigt

lämpad dramatisk scen; och vågade Kongl. Direktionen så mycket heldre

föreslå det erbjudna tillfällets begagnande, som Kongl. Maj:ts Theater, ehuru den i

afseende å personalen länge egt tvenne scener, en Sång- och en Tal-scen, hvilkas

arbetssferer allt mer och mer blifvit från hvarandra afsöndrade, likväl med hänseende

till rummet dittills nödgats inskränka sig till en enda scen, som vore otillräcklig för

ofvanberörda begge konstgrenars olika verksamhet; hvarjemte Direktionen såsom en

ytterligare fördel af de båda Theatrarnes sammanslående under en förvaltning måste

anse den omständigheten, att skådespelarelönerna, hvilka vid Kongl. Maj:ts Theater

tid efter annan kunnat omättligt uppdrifvas, till följd af den täflan att åt sig vinna

de bästa sujetterna, som hos hvar och en af de begge Theater-Styrelserna naturligtvis

förefunnits, genom ifrågavarande anordning, då denna inbördes täflan upphörde, sannolikt

borde kunna nedsättas; hvadan Kongl. Direktionen, med öfverlemnande af bilagor,

innehållande kalkyler, concept till köpekontrakt, och närmare upplysningar rörande

det väckta förslaget, hemställde, att Hans Maj:t måtte täckas dels lemna Direktionen

Nådigt tillstånd till afslutande af detta köp, dels tillåta att pi'' det årliga

anslag, stort 60,000 R:dr, som från Hans Maj:t Konungens handkassa till Theatern

utgår, ett belopp af 20,000 R:dr finge årligen användas till ränta å köpesumman

och till dess amortering under en tid af nitton år, efter hvilkas förlopp densamma,

enligt hvad den bilagda amorteringsplanen närmare utvisade, skulle vara till fullo

inbetald.

Direktionens framställning behagade Hans Maj:t Konungen bifalla genom att å

den underdåniga promemorian teckna: “Gillas, CARL“.

Den 31 December 1862 upprättades köpekontrakt, hvarigenom Theater-Direktören

E. Stjernström och hans hustru Louise, född Granberg, till Hans Maj:t Konung Carl XY

uppläto och försålde egendomen — — — Mindre Theatern kallad, med allt löst och

fast, för en summa af 270,000 R:dr, hvarutaf 220,000 för fastigheten, och 50,000 för

den lösa egendomen.

Genom ett under samma dag (den 31 December 1862) utfärdadt köpebref

fullbordades köpe- af handlingen, oeh laga fasta å egendomen blef genom beslut af

Borgmästare och Råd i Stockholm den 1 Juni 1863 meddelad Hans Maj:t Konungen,

på begäran af Kongl. Theater-Direktionen.

Köpekontraktet innehåller hufvudsakligen:

att egendomen skall tillträdas den 1 Juli 1863;

7

att från nämnda dag skola af köparen öfvertagas de i egendomen intecknade

skulder, neml.:

1) till Stockholms Stads Brandförsäkringskontor, lån som amorteras genom

en årlig afbetalning å kapitalet af 675 R:dr, återstående skuld vid tillträdet Rmt 28,965,0 0

2) till Militise-Boställskassan...................„ 22,500,0 o

3) till Mindre Theaterns Pensionskassa.............„ 30,000,0 0

tillhopa R:dr 81,465,0 0;

att återstoden å köpesumman, R:mt 188,535, finge qvarstå mot 6 % årlig ränta

och revers af Kong! Theaterns Direktion, och skulle amorteras halfårsvis med belopp,

hvars storlek skulle bero af Kong! Direktionens eget bestämmande, men ej finge understiga

5,000 R:dr för helt år;

hvarjemte säljaren förbehöll sig att få under tre års tid, eller till den 1 Juli

1866, mot en hyressumma för hela tiden af 10,000 R:dr, disponera våningarne 2 och

3 trappor upp i Mindre Theaterns hus.

Genom en vid köpet särskildt träffad öfverenskommelse mellan säljaren och

Kongl. Theater-Direktionen stadgades dessutom följande förbehåll:

att Mindre Theaterns Pensions-Inrättning skall, oförkränkt och utan någon

sammanblandning med andra fonder i annan ordning än dess gällande reglemente

tillåter, förvaltas i öfverensstämmelse med detta, med endast den förändring, att Förste

Direktören vid Kongl. Maj:ts Hofkapell och Spektakler skall i denna sin egenskap ega

att uti Styrelsen ingå;

att till nämnda Pensionskassas förmån skall årligen en representation gifvas å

Mindre Theatern, såsom uti reglementet bestämmes; och

att alla vid Mindre Theaterns ekonomi anställda personer skola, sålänge de

oklanderligt fullgöra sina åligganden, bibehållas vid sina innehafvande befattningar och

förmåner, likasom om de under hela sin tjenstetid varit vid Kongl. Theatern anställda.

De öfriga vilkor och bestämmelser, som innefattas i köpekontraktet eller den

särskilda öfverenskommelsen, innebära icke några numera för Kongl. Theater-Direktionen

gällande förbindelser, och behöfva således ej vid detta tillfälle omnämnas.

Den valuta, som Direktören Stjernström vid köpets afslutande erhöll, utgjordes,

i enlighet med köpekontraktets föreskrift, af en utaf Kongl. Theater-Direktionen utfärdad

revers, så lydande:

“Till Herr Theater-Direktören Edvard Stjernström eller Ordres betalar Kongl.

“Theaterns Direktion, i öfverensstämmelse med å andra sidan stående rånte- och ka“pital-amorteringsliqvid,

på grund af Kongl. Maj:ts Nådiga bemyndigande, lånfångna

8

“Ett Hundra Åttatio Åtta Tusen Fem Hundra Trettio Fem Riksdaler Riksmynt

“med derå löpande Sex procent årlig ränta till full betalning skett, valuta bekommen

“i fast och lös egendom, hvilket härmed reverseras.

Stockholm den 31 December 1862.

E. yoh Stedingk.

(Sigill).

Dan. Hvasser.

Å baksidan af denna revers är tecknad den öfverenskomna planen för amortering

af det till säljaren förskrifna beloppet R:dr 188,535, enligt hvilken plan detsamma,

genom halfårsvis skeende afbetalningar, skall vara till fullo liqvideradt vid

utgången af år 1878.

Af dessa handlingar framgår till en början, att den enligt köpekontraktet åt

Kong!. Theater-Direktionen förbehållna rättighet att å köpeskillingen till Direktören

Stjernström årligen atbetala endast 5,000 R:dr blifvit genom den sedermera utfärdade

reversen upphäfd, och att den af Hans Majt. Konungen godkända amorteringsplanen

blifvit, äfven i förhållande till säljaren, för Kong]. Theater-Direktionen förbindande.

Enligt den här bifogade amorteringsplanen, som hittills blifvit utan ändring

följd, afses:

att köpeskillingen till Direktören Stjernström (188,535 R:dr) skall efter 15 £

ar, eller den 1 Januari 1879, vara till fullo amorterad, och räntorna å det aftagande

skuldbeloppet betalda;

att räntan å skulden till Militiae-Boställskassan (22,500 Rdr) skall under nämda

tid utgå med R:mt 1,237,5 0 för år (efter 51 %)\

att å skulden till Brandförsäkringskontoret, som den 1 Juli 1863 utgjorde

28,965 R:dr, skall årligen erläggas en kapitalafbetalning af 675 R:dr samt derjemte

årlig ränta (efter 4 %); och

att å skulden till Mindre Theaterns Pensionskassa (30,000 R:dr) skall årligen

betalas ränta (efter 5 %).

Enligt denna plan komma således att af hela köpesumman för Dramatiska

Theatern den 1 Januari 1879 återstå följande i fastigheten intecknade skulder, neml.:

till Brandförsäkringskontoret.................... Kant 18,165,0 0,

„ Militiae-Boställskassan...................... 22,500,0 0,

n Mindre Theaterns Pensionskassa................ 30,000,0 0,

Summa R:dr 70,665,0 0.

9

Om efter den 1 Januari 1879 amorteringen fortgår med ungefär samma belopp

som nu dertill användes, bör nyssnämnda då återstående skuld 70,665 R:dr vara

efter ytterligare 3| år afbetald, och således efter förloppet af 19 år från köpets fullbordande

kela köpesumman för Dramatiska Theatern gulden.

På Theater-Direktionens hemställan hade Hans Maj:t Konungen, genom det å

den underdåniga promemorian af den 1 December 1862 tecknade: “Gillas11, i Nåder

medgifvit, att af de 60,000 R:dr, hvilka Hans Maj:t förklarat jSig vilja af Sina enskilda

medel årligen lemna till Kong! Theaterus underhåll, en tredjedel eller 20,000 R:dr

finge årligen användas till bestridande af amorteringen och räntan å den för inköpet

af Dramatiska Theatern uppkomna skuld. Såsom amorteringsplanen utvisar, är dock

detta belopp ej tillräckligt att betäcka ifrågavarande utgift, hvadan bristen måst fyllas

af andra Kongl. Theaterns tillgångar. De belopp, hvarmed den af Theaterkassan hittills

utbetalda ränta och amortering å nämnda skuld öfverstigit 20,000 R:dr, hafva

utgjort:

för spelåret 1868—1864

Runt 276,7 5.

„ „ 1864—1865

„ 512,80.

„ „ 1865—1866

„ 10,095,8 7.

„ „ 1866 1867

„ 8,101,5 0.

„ „ 1867 -4868

„ 3,131,7 2.

„ „ 1868—1869

„ 3,025,7 2.

Summa Runt 20,144,3 6.

För den återstående amorteringstiden, som den uppgjorda planen egentligen

omfattar, eller till 1878 års slut, är en summa af något mer än 28,000 R:dr beräknad

att årligen utgå.

Till betäckande af större delen utaf de belopp, hvarmed den årliga rånte- och

amorteringssumman sålunda öfverskjutit 20,000 R:dr, har dock förefunnits och finnes

fortfarande en från Dramatiska Theatcrhuset direkt härflytande tillgång, nemligen hyresmedel

för åtskilliga der befintliga lägenheter. Dessa hyresbelopp hafva utgjort:

för de 3 spelåren 1863-

-1866:

R:mt

10,000, oo

för spelåret 1866-

-1867:

11

1,875,0 0

„ „ 1867-

-1868:

n

2,375,0 0

„ „ 1868-

-1869:

n

2.700,0 o

Summa R:mt 16,950,0 o.

Af hvad sålunda blifvit rörande inköpet af den tillförene s. k. Mindre Theatern

framstäldt, finna komiterade vara ådagalagdt:

att Hans Maj:t Konungen ingalunda uppdragit åt Kongl. Theater-Direktionen

att för Hans Maj.is personliga räkning inköpa den Stjernströmska Theatern, utan

att Kongl. Direktionen i underdånighet föreslagit köpet såväl för att befria Kong].

Theatern från en skadlig konkurrens, som för att bereda Kongl. Theaterinsti

2

-

10

tutionen fördelen af en lämpligare talscen, samt anhållit om Hans Maj:ts bemyndigande

att vidtaga denna åtgärd, hvilket bemyndigande meddelats genom det å den

underdåniga skrifvelse]] tecknade Gillas, CARL, eller under samma form som iakttages vid

andra tillfällen då Hans Maj:t täckes godkänna sådana af Direktionen föreslagna åtgärder,

som erfordra Nådig sanktion;

att de förbindelser, hvilka till följd af köpet skulle åligga köparen, blifvit

åtagna af Kong! Theaterns Direktion såsom vårdare och förvaltare af denna institution,

men ingalunda såsom förvaltare af Hans Maj:t Konungens enskilda ekonomi; varande

till säljaren såsom liqvid öfverlemnad en af Kong! Direktionen utfärdad skuldsedel;

att de belopp, hvilka under tiden från den 1 Juli 1863 till den 1 Juli 1869

blifvit till Direktören Sjernström och inteckningshafvarne såsom ränta och amortering

å köpesumman utbetalda, ingalunda utgått af Hans Maj:t Konungens enskilda medel,

utan af Kong!. Theaterkassans tillgångar; kunnande den af Theater-Direktionen gjorda

och af Hans Maj:t Konungen bifallna hemställan, att för detta ändamål 20,000 R:dr

skulle årligen utgå af de i Nåder anslagna 60,000 B:dr, icke grundlägga någon Hans

Maj:t Konungens enskilda — af Theaterinstitutionen oberoende — eganderätt till Dramatiska

Theatern, enär dessa 60,000 R:dr utgjorde och utgöra en Theaterkassan af

Hans Maj:t Konungen tillförsäkrad tillgång; och

att Dramatiska Theatern, så till fastighet som till inventarier, tillhör Kongl.

Theaterinstitutionen och, såsom integrerande del af denna, väl befinner sig under Hans

Maj:t Konungens vård och garanti, men icke kan, lika litet som nämnda institutions öfriga

beståndsdel, anses utgöra en Hans Maj:t,s enskilda och för andra än institutionens

egna ändamål disponibla tillhörighet.

Mot den nu af Ivomiterade i underdånighet famställda uppfattning kan visserligen

invändas, att det af Borgmästare och Råd i Stockholm den 1 Juni 1863 i laga

ordning utfärdade Fastebrefvet nämner Hans Maj:t Konung Carl XV såsom egare af

den s. k. Mindre Theatern; men denna invändning torde förlora sin betydelse, och förhållandet

finna sin förklaring vid betraktande af Kongl. Theater-Direktionens särskilda

ställning. Tillvaron af denna Direktion såsom förvaltande myndighet beror nemligen

helt och hållet af Hans Maj:t Konungen, och densamma kan af Honom när som helst

upphäfvas eller förändras. Med eu Auktoritet, som befinner sig i denna ovissa ställning,

kan en säljare svårligen träffa aftal om ett köp, hvars liqvid skall fortgå under

loppet af mera än 15 år. fela] heller torde den af Komiterade yttrade mening kunna

anses vederlagd af köpehandlingarnes ordalydelse. Så väl köpekontraktet som köpebrefvet

börja sålunda:

“Till Hans Maj:t Konung Carl XV, genom Kongl. Theaterns Direktion, upplåter

“och försäljer, m. m.“; och i Fastebrefvet säges:

“att hos oss (Borgmästare och Råd) Direktionen öfver Kong]. Maj:ts Hofkapell

“och Spektakla’, å Hans Maj:t Konung Carl XV:s höga vägnar och enligt Dess bemyndigande,

anhållit om Fastebref“ m. m.

11

Den Styresman för Kongl. Theatern, som hos Hans Maj:t Konungen föreslog och

äfven verkställde inköpet af “Mindre Theatern“, synes jemväl, under den följande

tiden, hafva uppfattat förhållandet på det sätt, som blifvit af Komiterade framstäldt,

enär särskilda räkenskaper för den nya theatern ej blifvit förda, utan såväl de båda

Theatrarnes inkomster och utgifter som deras materiel alltsedan inköpet år 1863 varit

sammanblandade, så att utgifterna för den ena nu icke kunna skiljas från dem för

den andra.

I händelse den af Komiterade uttalade åsigt, att “Mindre Theatern “ blifvit

med Nådigt tillstånd inköpt för Kongl. Theatems räkning, varder af Eders Kongl. Maj:t

godkänd, måste den af Förste Direktören i promemoria den 25 Februari 1869 framställda

begäran om ersättning från Kongl. Hofförvaltningen för de af Theaterkassan

bestridda utgifter för Dramatiska Theaterns fastighet, samt förslaget om sistnämnda

Theaters upplåtande mot en årlig hyressumma af 20,000 R:dr, anses hafva förfallit.

Af ofvan lemnade utredning anse Komiterade vara ådagalagdt:

att de Kongl. Theatrarne för närvarande utgöra en särskild Institution, med

särskild kassa, hvars tillgångar bestå af Hans Maj:t Konungens bidrag, af Riksdagens anslag,

af hyresmedel samt af inträdesafgifter vid de sceniska föreställningarna;

att denna institution utgör ett helt, som befinner sig under Hans Maj:t Konungens

höga vård och — tillsvidare — Dess Nådiga garanti;

att Institutionens tillhörigheter, bestående utaf Kongl. Stora och Kongl. Dramatiska

Theatrarnes gemensamma materiel samt den senares fastighet, utgöra en

Kongl. Theatrarnes tillgång, som eventuelt kan användas till betäckande af Institutionens

skulder, hvilka till största delen äro lån, af Kongl. Theater-Direktionen upptagna

med Hans Maj:t Konungens Nådiga tillstånd och med Dess garanti för återhetalnigen;

att denna garanti, som icke har karakteren af en proprie borgen, ej kan

tagas i anspråk förr, än de befintliga tillgångarne blifvit till skuldernas betäckande

använda och visat sig dertill otillräckliga; samt

att ingen egentlig förbindelse för Hans Maj:t Konungen finnes att fortfarande uppehålla

Theater-Institutionen, och att ingenting hindrar Hans Maj:t att låta densamma

upphöra samt att för skuldernas betäckande använda dess befintliga tillgångar.

För att lätta öfversigten af de Kongl. Theatrarnes ekonomiska förhållanden

alltsedan tiden för den Dramatiska Theaterns inköp, hafva Komiterade låtit upprätta

12

bilagda tvenne tabeller Litt. A och B, utvisande dels de inkomster som under de

sista sex spelåren tillflutit Theaterkassan, och de utgifter som af densamma blifvit

bestridda, dels ock de belopp, som blifvit af Hans Maj:t Konungens enskilda medel, utöfver

Dess i Nåder beviljade årliga anslag, under samma tid utbetalda såsom direkta

bidrag till utgifternas betäckande.

Till den Kong]. Theater-Institutionens bestånd har Riksdagen städse, med undantag

af Statsregleringsperioden 1841—1845, bidragit med ett kontant årligt anslag,

hvilket vid 1856—1858 årens Riksdag bestämdes till 75,000 Rall*, ett belopp som

derefter utgick intill och med år 1868, då det ncdsattes till 60,000 Rall*. Dessutom

åtnjuter Kongl. Theater-inrättningen af Statsverket den väsendtliga förmån att få utan

afgift disponera hela Operahuset, hvilket i förteckningen öfver Kronans egendom är

uppfördt till ett värde af 333,883 Rall*, äfvensom att alla såväl yttre som inre reparationer

och arbeten, hvilka kunna hänföras till fastigheten, bekostas af statsmedel och

utföras genom Öfver-Intendents-Embetets försorg.

Hans Maj:t Konungen bidrager till de Kongl. Theatrarne dels, såsom redan är

anfördt, med ett kontant ärligt anslag af 60,000 Rall*, dels medelst utdelande af årliga

pensioner till åtskilliga afskedade Theater-sujetter hvilka icke äro i åtnjutande af

pensionsrätt, dels ock genom utbetalande, enligt särskild! Nådigt beslut för hvarje

spelår, af pensionsmedel till sådana sujetter, hvilka, ehuru berättigade till pension från

Kongl. Theaterns Pensions-kassa, dock ej ännu fått sådan — eller ock blott till lägre

belopp tillträda. Dessutom hade Hans Maj:t medgifvit, att från 1864 års början

skulle af Dess enskilda medel genom Hoflörvaltningen utbetalas 6,000 R:dr årligen

till betäckande af räntor å Kongl. Theatrarnes dåvarande rörliga skuld. Från den

1 Juli 1866 har emellertid, i enlighet med Theater-Direktörens underdåniga framställning,

detta särskilda anslag upphört och utgifterna till räntor å och omsättning af Kongl.

Theatrarnes skuld blifvit bestridda af Theaterkassans egna tillgångar, hvaremot från

samma tid Hans Maj:t Konungen låtit af Sina enskilda medel utgå aflöningen till

Förste Direktören.

Hans Maj:t Konungen erlägger derjemte till Theaterkassan särskild abonnementsafgift

för de platser å Dramatiska Theatern, hvilka Hans Maj:t förbehåller sig att

disponera.

Slutligen har, då förenämnda inkomstsummor, sammanräknade med de genom de

sceniska föreställningarne influtna medel, ej varit tillräckliga att betäcka Kongl. Theatrarnes

årliga utgifter, Hans Maj:t Konungen dels under spelaret 1867—1868 klimat

ett kontant belopp af 40,000 R:dr till afbetalande af Theaterns skuld samt med 1,500

Rall* betalt derför upplupen ränta, dels ock tid efter annan, genom beviljande af Sin

garanti för återbetalningen, gjort det för Kongl. Theater-Dircktionen möjligt att upptaga

erforderliga lån och fortsätta Theaterns verksamhet. Utan inberäkning af de

Nådigst beviljade garantierna för dessa lån, hvilka skola framdeles omförmälas, hafva

13

Hans Maj:t Konungens af enskilda medel lemnade bidrag till de Kong!. Theatrarne

under tiden från den 1 Juli 1868 till samma dag 1869 utgjort för hvarje spelår:

för spelåret:

Ordinarie

årligt

anslag.

^apital-

joch rän- tebetal- ning å

skuld.

Allo n ing

till För- ste Di- rektören

Pensioner

till afskeda- de Sujetter.

Reserv- och

Expectaus

Stat.

Abonne-

ment för

Dram.

Thea- tern

Diverse för

Dramat.

Theaterns

fastighet.

Summa.

1863— 1864

1864— 1865

1865— 1866

1866— 1867

1867— 1868

1868— 1869

60 000

60 000

60 000

60 000

60 000

60 000

3 000

6 000

6 000

6 000

41 500

6 000

6 000

7 432,s o

6 533,7 5

6 883,75

7 540,00

8 396,25

10 083,75

3 920,0 0

3 882,5 0

3 910,00

3 872,5 0

4 061,25

4 671,25

5 310! —

5 220 —

5 2201 —

7 038 625,0 0

6 840 2 853,2 0

6 840 2 187,9 4

79 662,5 0

81 636,25

82 013,7 5

85 075,5 0

129 650,7 0

89 782,9 4

Summa för 6 spelår |360 000

62 500

12 00046 870,00

24 317,50|36 468|5 666,U

547 821,0 4

Den bifogade tabellen Litt. B utvisar Theaterkassans samtliga utgifter under

de sex spelaren 1868—1869 och medeltalet deraf, äfvensom särskilt de belopp, hvilka

till följd af Hans Maj:t Konungens Nådiga välvilja utbetalts af Kong!. Hofförvaltningen,

ehuru desamma, på grund af sin beskaffenhet, rätteligen bort utgå af Theaterkassan.

Det missförhållande mellan inkomster och utgifter, som vid jemförelse af de

båda tabellerna Litt. A och B visar sig hafva hvarje år uppstått, äfven om såsom

utgifter upptagas endast de af Theaterkassan bestridda, torde till en högst väsendtlig

de] härflyta af två omständigheter: ilen ena, att redan vid ingången af 1863—1864

års spelår Kong!. Theatern var betungad med eu under den föregående tiden åsamkad

skuld af B ant 96,522,7 1, och den andra, att, då det länge kända behofvet af

en särskild tal-scen för de Kong!. Spektalderna afhjelptes, såväl köpesumman för den

nya Theaterns fastighet som kostnaden för densammas underhåll måste drabba Theaterkassan.

Den Dramatiska scenen kom härigenom i en annan ställning'' än den Lyriska,

hvars lokal är af Statsverket kostnadsfritt upplåten och äfven med allmänna

medel underhålles hvad fastigheten beträffar. Komiterade hafva ansett sig böra undersöka,

i hvad mån dessa omständigheter bidragit till det mindre fördelaktiga resultat,

att Theaterns räkenskaper vid sistförflutna spelårs utgång visa en skuldsumma

af R:mt 284,228,6 4, och få i detta afseende framlägga en kort utredning.

Den sjette posten bland de af Theaterkassan bestridda utgifter (Tab. Litt. B),

benämnd “Ränta och amortering å skulder", sönderfaller i tvenne särskilda delar,

nemligen dels ränta och amortering å köpesumman för Dramatiska Theatern, dels räntor

och omsättningskostnader in. in. för de Kong!. Theatrarnes öfriga skulder.

Det förra slaget af utgifter, eller ränta och amortering å köpesumman för Dramatiska

Theatern, har för de 6 sista spelåren utgjort:

Spelåret

1863—4.

Spelåret

1864—5.

Spelåret

1865—6.

j Spelåret

1866—7.

Spelåret

1867—8.

Spelåret

1868—9.

Summa.

a) Kwpital-afletalning:

till Direktören Stjernström............

5 025

5 000

14 900

8 00

9 500

10 000

53 325

till Brandförsäkrings-kontoret...........

675

675

675

675

675

675

4 050

Summa kapital-afbetalning

5 700

5 675

15 575

9 575

10175

10 675

57 375

l) ränteliqvider:

till Direktören Stjernström.............

11 259,75

10 968,00

10 665,00

9 711,00

9 168,00

8 589,00

60 360,7 5

till Brandförsäkringskontoret............

579,50

1 132,3 0

1 108,6 2

1 078,oo

1 051,22

1 024,2 2

5 973,86

till Militise-Boställskassan.............

1 237,5 0

1 237,5 o

1 247,2 5

1 237,5 0

1 237,50

1 237,5 0

7 434,75

till Mindre Theaterns Pensionskassa.......

1 500,00

1 500,0 0

1 500,0 0

1 500, oo

1 500,00

1 500,0 0

9 000,00

Summa räntor

14576,75

14 837,8 0]

14 520,87|13 526,50

12 956,72

12 350,72

82 769,36

Summa räntor och amortering för Dram. Theatern

20 276,7 5

20 512,80

30 095,8 7

23 101,50

23 131,72

23 025,72

140 144,3 6

För Dramatiska Theaterns fastighet har Theater- kassan utbetalt, i reparationskostnader, kon- tributioner, m. m.................

5 446,17

5 236,07

2 814,36

3 297,00

2 542,03

1 539,6 5

20 875,28

Summa för Dramatiska Theatern

25 722,9 2

25 748,8 7

32 910,23

26 398,5 0

25 673,75

24 565,3 7

161 019,6 4

För räntor å och omsättning af den vid början

af spelåret 1863—1864 befintliga och sedan

ökade skulden har Theaterkassan utbetalt. . .

3 986,5 o

3 927,03

9 100,8 4

8 915,99

12 421,24

13 900,28

52 251,88

Summa

29 709,42

29 675,90

42 011,07

35 314,49

38 094,9 9

38 465,6 5

213271,52

Då enligt Theaterns räkenskaper bristen för

hvarje spelår utgjort..............

17 599,37

34 649,7 8

10 356,2 7

76 493,02

10 060,4 7

38 547,02

187 705,93

så skulle, ojn Theaterns budget icke hade varit

belastad med räntor å förut befintlig skuld, och

om den Dramatiska scenen blifvit Theaterns

tillhörighet eller för densamma upplåten på

enahanda vilkor som Kong! Theaterhuset, hafva

uppstått:

behållning......................

12 110,05

31 654,8 0

28 034,5 2

~ 1

25 565,59

brist........................•

—

4 973,88

—

41178,53

—

81,37 /

—

15

Uti det vid sistlidne spelårs utgång upprättade bokslut upptages

Kongl. Theatrarnes skuld den sista Juni 1869 till en summa af Runt

284,228,6 4. Häruti ingå emellertid hvarken den återstående eller

ännu ej amorterade delen af köpeskillingen till Direktör Stjernström

för Dramatiska Theatern, ej heller de vid dennas fastighet häftande inteckningar,

utgörande den förra eller det å reversen till Herr Stjernström

återstående belopp............................R:(lr 135,210,

och de sednare tillhopa...................... • • • » 77,415,

Summa R:mt 212,625.

Om denna summa, som dock är afsedd att småningom amorteras och derföre

ej trycker på Theatrarnes budget med mera än omkring 23,000 R:dr årligen, sammanräknas

med den i bokslutet upptagna skulden, så uppstår en slutsumma af R:mt

496,853,6 4.

Uti den skuldsumma af 284,228,6 4, som bokslutet upptager,

ingå till en början tvenne poster under namn af diverse skulder, nemligen:

obetald aflöning för Juni 1869 ....................Rulr 27,510.0 1,

och obetalda räkningar för spelåret...............• • »__19,718,6 3,

Summa R:mt 47,228,6 4.

Återstoden 237,000 R:dr utgjordes af:

två uti enskilda bankinrättningar i Stockholm med Hans Maj:t Konungens

Nådiga tillstånd och under Dess garanti för återbetalningen upptagna

kreditiver, hvartdera å 30,000 R:dr................

tre af Kongl. Theater-Direktionen upptagna tillfälliga lån, på

korta betalningsterminer, tillsammans utgörande.............

ett till Kongl. Maj:ts Hofförvaltning förskrifvet belopp af ... .

att betalas 6 månader efter uppsägning;

ett hos enskild person mot säkerhet af efter köpet tagna inteckningar

i Dramatiska Theaterns fastighet, och med Hans Maj:t Konungens

garanti upptaget lån å..........................

att betalas 4 månader efter uppsägning; samt

tre med Hans Maj:t Konungens tillstånd upptagna lån ur sjukocli

begrafningskassan för Kongl. Theaterns arbetare och betjente,

hvilka tre lån tillsammans utgöra................• • • •

60,000,0 0,

60,000,0 0,

47.000. 00,

40.000. 0 0,

30.000. 0 0,

Summa R:dr 237,000,o o.

16

Den bokförda skuldsumman bestod således vid sistlidne Juni månads utgång af:

obetalda räkningar och aflöningar..................... 147,228,6 4,

lån som måste omsättas på kortare tider................. 20,000,0 o,

stående lån................................ 117,000,0 0,

Summa R:mt 284,228,6 4.

Bland de såsom “stående" här ofvan upptagna lånen hafva Komiterade ansett

sig böra egna särskild uppmärksamhet åt de trenne lån å tillhopa 30,000 Rall’, som

bekommits från Sjuk- och Begrafningskassan för do vid Kongl. Theatern anställda

arbetare och betjente, helst anmärkning rörande dessa blifvit framställd af riksdagens

revisorer.

Nyssnämnda kassa, som förvaltas af Kongl. Theater-Direktionen, har blifvit

sedan äldre tider småningom bildad och förökad genom sammanläggande af medel,

som influtit för sålda biljetter till Theatervinden, af pliktpenningar, samt af tillfälliga

gåfvor. Deremot hafva icke till densamma inbetalts, och inbetalas ej heller nu, några

slags bidrag af dem, hvilka räntan är afsedd att tillgodokomma. Den kan således

icke anses såsom en sjelfständig pensionskassa, utan snarare som en de Kongl. Tlieatrarnes

gratifikationsfond, uppkommen genom afsättandet för ett särskildt ändamål af

vissa belopp, som eljest skolat komma Kongl. Theatern omedelbart till godo och som

hade kunnat med rätta användas till bestridande af dess direkta utgifter. De Nådigst

lemnade föreskrifter, som i afseende på ifrågavarande kassa gälla, innehållas i

§ 21 af Theater-reglementet, hvilken § lyder sålunda:

“Den särskilda kassa, som blifvit bildad genom de för försålda biljetter till

Theatervinden, äfvensom genom en del böter, influtne medel, skall förblifva under

Direktionens förvaltning; och må denna kassas räntemedel och öfrige inkomster efter

Direktionens bepröfvande användas såväl till begrafningshjelp efter sådane betjente och

arbetare, som i Theaterns tjenst aflida, som ock till årliga eller tillfälliga understöd

åt sådane betjente och arbetare vid de Kongl. Theatrarne, hvilka genom sjukdom,

ålderdomsbräcklighet eller orkeslöshet deraf äro i behof, under vilkor att kapitalfonden

icke må förminskas. Den genom Kamreraren årligen afslutande redogörelsen för

denna kassa skall i sammanhang med Theaterns räkenskaper för hvarje spelår undergå

granskning".

De förbindelser, som åligga Sjuk- och Begrafningskassan, äro närmare bestämda

genom §§ 5 och 6 i den under den 1 September 1852 af Theater-Direktionen utfärdade

“Instruktion för den vid Kongl. Theaterns maskineri samt snickare- och attribut-verkstäder

anställda arbetspersonal". Härigenom tillförsäkras de vid Kongl. Theatern

anställde arbetare dels sjukhjelp pr dag af 75 öre för ordinarie och 50 öre för

extra arbetare, samt begrafningshjelp af 50 R:dr för de förre och 30 R:dr för de

senare, dels ock att vid afgång från Kongl. Theaterns tjenst, som efter minst tolf

års tjenstgöring inträffar till följd af ålderdomsbräcklighet eller under arbetet ådragen

17

sjuklighet, erhålla ett årligt understöd, beräknadt med 3 R:dr Runt för hvarje i

Theaterns tjenst tillbragt år.

Redan den 1 April 1854 erhöll dåvarande Theater-Direktionen H. M. Konungens

tillstånd att ur denna kassa upptaga ett lån af 10,000 R:dr Banko, mot förbindelse

att före 1855 års utgång återbetala så väl kapital, som ränta efter 5 procent.

Då forfallotiden nalkades, mötte emellertid svårighet att återbetala detta lån,

och H. M. Konungen tillät derföre, genom beslut af den 5 December 1855, att detsamma

finge, under förbehåll att den utfästade räntan ordentligen erlades, tills vidare

i Kongl. Theaterns räkenskaper balanseras och endast i mån af Theaterkassans tillgångar

liqvideras. Under förenämnde dag utfärdades af Theater-Direktionen ny skuldsedel,

innehållande förbindelse att till Sjuk- och Begrafningskassa!) eller Ordres återbetala

kapitalet i den man Theaterkassans tillgångar sådant medgifva, och att årligen

erlägga fem procents ränta derå.

Den 30 Juni 1856 upptogs ånyo med Kådigt bemyndigande, och på enahanda

vdkor som förra gången, ur samma kassa ett lån af 2,500 R:dr Banko eller 3,750 Runt.

Med Ii. M. Konungens bemyndigande, enligt Kådigt beslut af den 19 Juni

1862, upptogs slutligen den 30 i samma manad ur Sjuk- och Begrafningskassan ett

lån af 11,250 R:dr Runt, jemväl mot 5 procents ränta, men hvilket belopp TheaterDirektionen

förband sig att till kassan återbetala sex månader efter skedd uppsägning.

_ De båda förstnämnda lånen, tillhopa utgörande 18,750 Rall- Runt, är TheaterDirektionen

således ej förbunden att på någon viss tid återbetala, hvaremot det sista,

å Runt 11,250, har karakteren af ett vanligt stående lån.

De för ifrågavarande tvenne lån utfärdade förbindelser förvaras hos Kong],

Theater-Direktionen, hvilken, såsom förut är nämndt, vårdar och förvaltar hela kassan,

hvars kapitalbelopp den sista Juni 1869 utgjorde Runt 42,936, in.

I formelt afseende kan visserligen det nu framställda förhållandet med Sjukoch

Begrafningskassan för de Kongl. Theatrarnes betjente och arbetare synas något

ovanligt, enär Direktionen, såsom förvaltande myndighet för Theatrame, utfärdat skuldsedlar

till förenämnda kassa, som jemväl står under samma Direktions förvaltning.

Men å andra sidan måste tagas i betraktande, att denna kassa, i olikhet mot andra

pensions- och understödsfonder, icke tillhör några delegare, utan måste anses till sitt

kapital utgöra en de Kong], Theatrarnes tillgång. Tydligast framträder denna dess

beskaffenhet, om man tänker sig att de Kongl. Theatrarnes verksamhet helt och hållet

upphörde. För de arbetare, som då vore i Theaterns tjenst, måste i sådant fall

rättigheten till Sjuk- och Begrafningshjelp äfven upphöra, och kassans kapitalfond

måste då blifva, likasom Theaterns öfriga tillgångar, disponibel till skuldernas betäckande,

sedan så stort belopp blifvit afsatt, att med räntan derå kunde bestridas de

pensioner, som redan förut blifvit afskedade arbetare tillförsäkrade. Om någon utdelning

af kapiltalfonden kunde icke blifva fråga, enär Kongl. Theatrarnes betjente och

3

18

arbetare, såsom förut är antydt, icke i densamma hafva någon delaktighet, utan blott

åtnjuta den med deras tjenstebefattningar åtföljande förmån att få af denna fonds

afkomst i vissa fall uppbära understöd. De af ifrågavarande kassa nu utgående årliga

pensioner utgöra tillsammans ett belopp af 1,010 R:dr.

Men om de till Sjuk- och Begrafningskassan förskrifna belopp, tillhopa 30,000

R:dr, således kunna afräknas från summan af de skulder, hvilka i hvarje händelse,

antingen Theatrarnes verksamhet fortfar eller ej, måste kontant återbetalas, så finnes

deremot ett annat slag af förbindelser, som Theater-Direktionen med H. M. Konungens

Kådiga tillstånd iklädt sig, och Indika Komiterade ej kunna förbigå, då fråga är

om uppgörande af Kongl. Theatrarnes debet, nemligen de förbindelser som härflyta

från aftal, hvilka med vissa vid Theatrarne anställda artister blifvit träffade dels för

hela deras lifstid, dels för något visst antal år.

De handlingar, som blifvit Komiterade meddelade, gifva i detta afseende vid

handen:

att en artist vid den lyriska scenen och sex artister vid den dramatiska äro

anställda för lifstid, med rättighet att, så länge de vid Theatern tjenstgöra, uppbära

eu viss bestämd lön, af hvilken de vid inträffande otjenstbarhet eller afgång från

Theatern ega att under sin återstående lifstid bibehålla en på förhand bestämd

andel;

att de för dessa sju artister vid deras anställning för lifstid bestämda löner

•— vid full tjenstbarhet — utgjorde tillsammans 31,680 Kull’, hvaremot de belopp,

som vid inträffande otjenstbarhet skola dem för deras återstående lifstid tillkomma,

uppgå till 21,235 R:dr;

att Theater-Direktionen är berättigad att, så snart någon af dessa artister uppnår

65 års ålder, afskeda honom ur Theaterns tjenst, då han får åtnöja sig med den

ofvan omtalade andelen af lönen;

att då någon af dessa artister tillträder pension från Theaterns pensionskassa,

denna pension går i afräkning å lönen, hvilken således minskas med det belopp som

utbetalas af Pensionskassan;

att för fyra af de ifrågavarande sju artisterna pension redan utgår, för tvenne med

1,200 R:dr, för en med 900 och för en med 300 R:dr, å hvilka belopp likväl, med

undantag af det å 900 R:dr, Pensionskassan, på grund af sitt Reglemente, innehåller

10 procent;

att en af de fyra pensionsberättigade är såsom aktör afskedad och åtnjuter

det lägre beloppet, hvaremot de öfriga sex uppbära de högre lönebeloppen;

att med afdrag af de belopp, hvilka för de fyra pensionsberättigade utgå af

Pensionskassan, Theaterns kassa för det närvarande utbetalar till de sju för lifstid

anställda artisterna tillsammans Pant 28,245;

att sex af dessa artister äro berättigade att. från Theaterns pensionskassa fram

-

19

deles erhålla högsta gradens pension med 1,200 R:dr, hvaremot eu ej eger bekomma

högre pensionsbelopp än 900 R:dr;

att sex af dem äro fortfarande i Theaterns tjenst, och den sjunde vid densamma

uppehåller en särskild tjenstebefattning utan att derföre åtnjuta något arvode;

sänit

att i händelse Theater-institutionen skulle komma att af en eller annan anledning

upplösas eller till sin form och beskaffenhet väsendtligen förändras, de dessa

siu artister för deras lifstid tillförsäkrade minimilöner, tillhopa 21,235 R:dr måste

fortfarande utgå, dock minskade med de ofvan omförmälda från Pensionskassan redan

och framdeles utfallande belopp. .

Likaledes anse sig Komiterade böra omförmäla, att elfva af de Kongl. Thea

trarnes

artister äro anställda intill den sista Juni 1871 med ett sammanräkna^ lönebelopp

af R:dr 42,000, samt att, utom dessa, en är anställd till den sista Juni 1872

med lön af 5,000 R:dr årligen.

Slutligen hafva Komiterade att till det ofvan uppgift» skuldbeloppet R:mt

496 853 6 4 ytterligare lägga eu summa af 3,600 R:dr, utgörande för 6 år det i Theatpr

Reelementets 8 16 bestämda lösningspris för den recett, som “Mindre Theaterns

Pensionskassa" haft rätt att utbekomma, så väl på grund af det vid Mindre Theaterns

inköp mellan Kongl. Theater-Direktionen och Direktören Stjernström traffade

-a-iriMaV aftal som ock med stöd af ofvanberörda paragraf i det nu för de Kongl.

Theatrarne gällande Reglemente, men hvilken recett under de sex spelåren 1863-69

icke kommit bemälda Pensionskassa tillgodo, enligt hvad Komiterade af Theatrarnes

räkenskaper inhemtat. . KQ

De Kongl. Theatrarnes skuldsumma uppgår således inalles till R:mt 500,453,6 4,

oberäknad! ansvarigheten för de ofvan omförmälda anställningarna för lifstid eller för

viss tid.

De Kongl. Theatrarnes tillgångar bestå dels i Dramatiska Theaterns fastighet,

dels i de" båda&Theatrarnes inventarier och materiel. Den förra torde höra uppskattas

till det värde af 220,000 R:dr, hvartill den blifvit af Kongl. Theater-Direktionen år

1863 inköpt. _ 0 , . ,

Beträffande inventarier och materiel hafva Komiterade, pa derom framställd begäran,

från Kongl. Theater-Direktionen erhållit uppgifter å värdet af dessa effekter,

slutande på en summa af R:mt 527,618,9 7.

20

De Kong! Theatrarnes ställning

följande:

1ilig äng ar.

Värdet af Dramatiska

Theaterns fastighet, enligt

köpeprisest . . . 200 000,0 0

Dekorationer: för Stora

Theatern....... 122 884,0 0

Dekorationer:för Dram.

Theatern........ 30 176,00 153060,00.

Attributer: för Stora

Theatern....... 13 647,10

Attributer: för Dram.

Theatern....... 2 733,50 16 380,6o.

Manskostymer[för båda

Theatrarne...... 120 776,5 0.

E run timmerskostymer

för båda Theatrarne . 32 092,5 0

Tvättmagasinet för båda

Theatrarne...... 10 463 0 0 42 555,5 0.

Materialförrådet .... 13 226,00.

Musik-Bibliotheket. . . 107 193.0 0.

Dram. D:o ... 53 654,50.

Musikal. Instrumenter 9 131,00.

Gaslysningsmateriel för

Stora Theatern. . , . 8 089,6 9

Gaslysningsmateriel för

Dramatiska Theatern. 561,18 8 650 87

Brandredskap för Stora

Theatern....... 1 150,0 0

Brandredskap för Dram.

Theatern ......._491,00 4 ö41,oo.

Diverse inventarier hörande

till Attributverkstaden

....... 350,00.

Diverse möbler..... 1 000,0 0.

Summa Kant 747 618,9 7.

22 500,00

30 000,00 212 625,00-

120 000,00.

87 000,00.

var, enligt räkenskaperna, den 1 Juli 1869

Skulder.

Återstående skulder å inköpssumman för

Dramatiska Theatern:

A reversen till Direktör

Stjernström . . . 135 210,00

A reversen till Brandförsäkringskontoret.

. 24 915,0 0

Skuld till Militioe-Bo

ställskassan.

....

Skuld till Mindre Theaterns

Pens.-kassa . .

Kreditiver, och lån å

kortare betalningsterminer,

eller egentligen

sväfvande skuld ....

Två stående lån å bestämd

uppsägningstid af 4 å 6

månader........

Ett stående lån på sex

månaders uppsägning,

hvilken sistnämnda

dock skall verkställas af

Kongl. Theater-Direk

tionen

sjelf...... 44 250,00.

Två lån, hvilka Kongl.

Theatcr-Direktionen är

förbunden att betala

endasti den månTheat.- kassan dertill lemnar

tillgång, tillsammans 18 750 00.

De från spelåret 1868—

1869 till det följande

öfverförda tillfälliga skulder,

nemligen :

Obetald aflöning för

Juni 1869 ....... 27 510,01

Div. obetalda räkningar 19 718,6 3 47 228 6 4

Lösen för 6 års recett till

“Mindre Theaterns Pensionskassa”

...... 3,600,00.

Summa R:mt 500 453,6 4.

21

Vid förestående tablå öfver de Kong!. Theatrarnes ställning få Komiterade

upplysa :

a) i afseende å tillgångarne:

att Dramatiska Tlieaterns fastighet, för hvilken, jemte tomten, inköpsvärdet

220,000 R:dr är ofvan upptaget, blifvit hos Stockholms Stads Brandförsäkringskontor

år 1860 försäkrad till R:mt 170,000;

att, hvad beträffar de upptagna värdena å de Kong! Theatrarnes inventarier

och materiel, dessa värden blifvit, enligt Kong! Direktionens till Komiterade den 9

sistlidne September aflåtna svarsskrifvelse, “uppgjorda dels, der så kunnat ske, efter

den ursprungliga anskaffningskostnaden, med skäligt slitningsafdrag, och dels endast

approximativt, men likväl i samråd med värderingsman, hos hvilka, genom mångårigt

biträde vid anskaffande af dylika Theatermaterielen tillhöriga effekter och förvaltande

deraf, Direktionen trott sig i detta afseende finna det tillförlitligaste omdöme1''.

Komiterade, som tagit kännedom om dessa dyrbara och rikhaltiga förråder och

kunna vitsorda det utmärkta skick, hvari de befinnas, samt den omsorgsfulla vård

som åt dem lemnas, kunna deremot icke med någon grad af sannolikhet bedöma

deras penningevärde i händelse af en realisation, men anhålla att få i underdånighet

omförmäla, att vid en föregående approximativ värdering, anmäld den 28 Januari

1860 af Kongl. Theaterns dåvarande Styresman, och hvilken värdering således skett

innan den Dramatiska Theatern inköptes, inventarier och materiel vid den Stora Thea

-

tern uppskattades till följande värden:

Dekorationer.......................... 300,000,0 0

nu upptaget för Stora Theatern till........... 122,884,0 0

Attributer........................... 20,000,0 0

nu för Stora Theatern till................ 13,647,10

Manskostymer ......................... 179,850,0 0

nu för båda Theatrarne till............... 120,776,5 0

Fruntimmerskostymer..................... 48,000,0 o

nu, jemte Tvättmagasinet, upptagna f. båda Theatrarne till 42,555,5 o

Materialförrådet........................ 19,849,0 0

nu upptaget till..................... 13,226,0 0

Musik-Bibliotheket samt musikaliska instrumenter m. m. . . 83,200,0 0

nu utgörande tillsammans................ 116,324,0 0

Dramatiska Bibliotheket.................... 42,365,0 0

nu upptaget till..................... 53,654,0 0

Belysningsmateriel och Eldsläckningsredskap......... 39 300,0 o

nu för båda Theatrarne tillsammans.......... 10,291,8 7

Summa R:mt 732,564,0 0

22

hvadan de af Kong! Theater-Direktionen nu uppgifna värden å de Kongl. Theatrarnes

inventarier och materiel understiga det vid början af år 1860 angifna belopp med

icke mindre än Runt 204,945,0 3, ehuru under den sedan nämnda år förflutna tiden

den s. k. Mindre Theaterns inventarier och materiel blifvit inköpta för en summa af

50,000 R:dr, och dessutom dylika tillhörigheter vid de båda Theatrarne naturligtvis

mast genom uppsättandet af ett stort antal nya och till en del ganska dyrbara pjeser

vinna betydlig tillväxt.

Derjemte anhålla Komiterade att få fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet

på följande förhållanden i afseende å

It) skulderna:

att de a inköps-summan för Dramatiska Theatern återstående skulder, tillsammans

Runt 212,625,0 0 äro, enligt det upprättade köpekontraktet, afsedda att under

loppet af 19 år från egendomens tillträdande, eller intill den 1 Juli 1882, till fullo

amorteras genom en årlig rånte- och kapital-liqvid, tillhopa uppgående sammanlagdt

till ett belopp, som för intet år öfverstiger R:dr 23,186,5 0;

att det på sex månaders uppsägning ställda lån, stort Runt 11,250, som Kongl.

Theater-Direktionen upptagit ur den till understöd för de Kongl. Theatrarnes arbetare

och betjente bildade Sjuk- och Begrafningskassan, äfvensom de båda lån å tillsammans

Runt 18,750, som Kongl. Direktionen är förbunden att endast i mån af Theaterkassans

tillgångar till kapitalbeloppet återbetala, ej behöfva betunga de Kongl. Theatrarnes

conto eller budget vidare, än: för det närvarande och så länge Theatrarnes verksamhet

fortfar, med eu årlig ränta af 1,500 R:dr, och i händelse denna verksamhet kommer

att upphöra, med afsättande af så stort kapitalbelopp, som erfordras för att betrygga

utgåendet af de understöd, hvilka då måste enligt lemnade föreskrifter och tillförsäkringar

årligen utbetalas;

hvaremot

dels de tvenne stående lånen å tillsammans 87,000 R:dr, hvilka äro ställda på

4 å 6 månaders uppsägning, kunna inom kort till kapitalet återfordras;

dels det “Mindre Theaterns pensionskassa“ tillkommande ersättningsbelopp för

en årlig recett under de 6 sista spelåren, 3,600 R:dr, torde böra utan uppskof till

nämnda kassa utbetalas;

dels de af Kongl. Theater-Direktionen upptagna kreditiver samt lån å kortare

betalningsterminer, tillsammans 120,000 R:dr, utgöra en sväfvande skuld, för hvars

betäckande utväg måste beredas;

dels slutligen ock de från det sistförfluten spelåret öfverflyttade tillfälliga skulderna

af tillhopa Runt 47,228,6 4, jemte de nyssnämnda 120,000 R:dr, äro af natur

att icke allenast — i likhet med de föregående posterna — betunga Theaterkassan

med dryga räntor, utan jemväl föranleda särskilda kostnader för omsättning, samt i

23

högst väsendtlig mån bidraga till den osäkerhet i finansiella ställningen och den tillväxt

i årliga skuldsumman, som alltid måste blifva en följd af så betydliga balanserade

skulder.

Utom de ofvan förtecknade skulderna måste jemväl tagas i betraktande de

redan förut omnämnda, af Kong! Theater-Direktionen till vissa artister för längre tid

ingångna förbindelser, till hvilkas uppfyllande tillgång maste beredas för den händelse,

att de Kongl. Theatrarnes verksamhet komme att upphöra, ehuru de belopp, som för

det närvarande till följd af dessa förbindelser erfordras, helt naturligt utgå af de

Kongl. Theatrarnes årliga inkomster och äro såsom aflöningar upptagna i deras årliga

budget. Nämnda förbindelser skulle, i händelse de Kong]. Theatrarne komme att vid

nu löpande spelårs slut upphöra, bestiga sig till följande belopp:

för anställningar till 1 Juli 1871, för ett år.............. • 42,000,0 0

„ anställning till 1 Juli 1872, för två år, 5,000 Pair kvartdora året . . 10,000,0 0

„ lifstidsengagementer..............17,63o,00

hvithet sistnämnda belopp måste beräknas såsom tills vidare årligen erforderlig!., ehuru

detsamma, enligt hvad ofvan blifvit visadt, småningom minskas, i hvitkål afseende dock

ingen beräkning kan med tillförlitlighet framställas.

Efter att sålunda hafva utredt de båda Kongl. Theatrarnes ställning till hvarandra

samt deras ekonomiska och finansiella förhållanden, hafva Komiteiade, till följd

af föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga Bref haft att öfverväga, huruvida

de Kong]. Theatrarnes verksamhet skulle kunna för framtiden ordnas på sådant sätt,

att, med behörigt iakttagande af ifrågavarande institutions väsendtligt bestämmelse:

att vårda den fosterländska Dramatiska konsten, samt väcka och underhålla smaken

för ädlare konstnjutningar, Theaterns utgifter, deruti inberäknade ränta och amortering

å dess skuld, hädanefter kunde betäckas af dess inkomster utan annat understöd

från Statens och Eders Kongl. Majds sida, än det för ändamålet under Riksstatens 7:de

Hufvudtitel nu uppförda ordinarie anslag och något visst ärligt belopp, som Eders Kongl.

Maj:t kunde finna godt att af Dess Hofhållningssumma dertill i nåder anvisa.

Vid öfverläggning härom hafva Komiterade icke kunnat lemna ur sigte den

erfarenhet, som vunnits isynnerhet under do sista sex åren, då de båda nuvarande

Kongl. Theatrarne varit gemensamt förvaltade. Redan tillförene, innan en särskild

lokal anskaffades för den Dramatiska scenen, åsamkade sig Kongl. Theatern ej obetydliga

skulder, för hvilkas betäckande medel tid efter annan anvisades af Konungen.

Från" år 1859, då Theatern hade endast en uppsägbar skuld af Runt Rall" 18,750,

ökades beloppet under de följande fyra åren sa, att skulden utgjorde vid början af

spelaret 1863- 1864 Runt R:dr 96,522,7 1, och efter nämnda tid har, såsom en jern

-

24

förese mellan de vid betänkandet fogade tabeller öfver inkomster och utgifter visar

förhållandet med de Ivongl. Theatrarnes skuld enligt hvarje års bokslut varit följande:

Brist för spelåret

Skuld vid spelårets början

Spelaret

1863—64

17 599,3 7

96 522,7 1

Skuld vid spelårets slut; 114 122,08

Spelåret

1864-65.

'' Spelåret

1865—66.

Spelåret

1866—67.

Spelåret

1867-68.

Spelåret

1868—69.

34 649,7 8

114 122,08

148 771,80

10 356,2 7

148 771,sfl

159 128,13,

76 493,02

159 128,13

235 621,15

10 060,4 7

235 621,15

245 681,0 2

38 547,0 2

245 681,0 2

284 228,6 4

Häraf visar sig tydligen, att äfven efter den 1 Juli 1863, då den Dramatiska

Theatern inköptes, inkomsterna intet år varit tillräckliga att, jemte de ordinarie utgifterna,

betacka räntorna å den förutvarande skulden samt räntor och amortering å

den i och för köpet nämnda år tillkomna. Visserligen har, såsom af Komiterade ”ofvan

blifvit angifvet, nära hälften af den nu i Kong], Theaterns räkenskaper balanserade

skuldsumman, eller kant R:dr 140,144,3 6 utgått i ränta och amortering för

otta omförmälda inköp af den nya Theatern, och derjemte bär en ej obetydlm del

eller Runt, R:dr 52,251,8S, blifvit utbetald i räntor och omsättningskostnader förden

ofnga skulden, hvadan återstoden R:mt R:dr 91,832,4 0 i sjelfva verket med 4 690

R:dr 31 öre understiger den skuldsumma, som förefanns vid'' böljan af spelåret 1863

-1864; men ingen anledning synes vara för handen att antaga ''eller hoppas, att de

Kong], Theatrarnes verksamhet skulle under den närmaste framtiden lemna ett vid

jemförelse med den förflutna tiden så lyckligt resultat, att, utan förhöjning af nu utgående

anslagssummor, inkomsterna kunde, sedan alla omkostnaderna blifvit betalta

lemna tillgång till betäckande ens af räntan å hela skuldbeloppet tillika med hvad

som. enligt ingångna aftal måste ^ utgå såsom amortering, för hvilka båda ändamål

blitvit, uti den for nu löpande spelår godkända stat uppförd en summa af R:dr 39 200

Fastmera torde det, äfven under förutsättning af någorlunda gynnsamma förhållanden

kunna med skal befaras, att vid spelårets slut den nu bokförda skulden kommer att

visa sig okad. Ju längre tid ett sådant missförhållande lenmas oförändradi, desto

svarare blir det att afhjelpa, och den hastighet, hvarmed skulden hittills vuxit, är i

hög grad betänklig.

Det är också tydligt, att de ekonomiska svårigheter, som härflyta från omsorgerna

om en så stor — till eu del sväfvande — skuldsumma, måste i betydlig män

förlama de Kong!. Theatrarnes verksamhet och framkalla ett tillstånd af osäkerhet,

som ej kan annat än menligt inverka äfven på de ekonomiska förhållandena.

Komiterade hafva på dessa grunder kommit till den öfvertygelse, att om de

• °Dt J’licatrarnes ekonomiska bestånd skall kunna betryggas och om de skola komma

i tillfälle att fullständigt uppfylla sitt ändamål, det ovilkorligen erfordras, att denna

institution befrias från den skuldsumma som nu vidhäftar densamma.

25

Komiterade vilja härmed icke hafva förklarat sig anse nödvändigt, att hela

det såsom skuld upptagna belopp af R:mt 500,453,6 4 nu på en gång liqvideras. På

sätt Komiterade redan upplyst, ingå i denna summa tvenne poster, hvilkas återbetalning

till kapitalbeloppet ej nu erfordras. Dessa poster äro: dels den summa af

212,625 R:dr, som (den 1 Juli 1869) återstår å köpesumman för- Dramatiska Theatern,

och dels de trenne lån å tillsammans 30,000 R:dr, som blifvit upptagna från

Sjuk- och Begrafningskassa!]. Den förra summan är redan genom de vid köpet upprättade

lagliga handlingar ställd på amortering, beräknad att intill den 1 Juli 1882

fortgå med något mera än 23,000 R:dr årligen, hvarefter hela denna skuld vore betald;

och de till Sjuk- och Begrafningskassa!! förskrifna 30,000 R:dr kunna utan olägenhet

tills vidare bokföras såsom en Theaterns skuld till nämnda kassa. Deremot

anse Komiterade alldeles nödvändigt, dels att samtliga de öfriga skulderna, tillsammans

Runt 257,828,6 4 liqvideras, dels ock att en särskild årlig tillgång beredes

till betäckande såväl af ränta och amortering under ännu återstående 13 år å

skulden för Dramatiska Theaterns inköp, som af räntan efter 5 procent å lånet

till Sjuk- och Begrafningskassa.!), för Indika båda ändamål skulle erfordras, intill den

1 Juli 1882, ett årligt anslag af omkring 25,000 R:dr. Den dramatiska scenen skulle

då blifva, såsom billigt synes vara, likställd med den lyriska, i det båda lokalerna

vore kostnadsfritt upplåtna; och vid nyss nämnda tidpunkt skulle såsom kapitalskuld

återstå endast det till Sjuk- och Begrafningskassa]! förskrifna belopp af 30,000 R:dr.

Skulle åter tillgång ej kunna beredas till hvad som enligt nu lenmade utredning

erfordras för att befria Theatrarne från skulderna, så finna Komiterade för sill del

intet annat återstå än att Theatrarnes verksamhet måste upphöra, på det skulderna

icke måtte ytterligare tillväxa och möjligheten af deras betäckande försvåras.

En sådan händelse vore dock, enligt Komiterades tanke, ur flere synpunkter

beklaglig, och Komiterade våga i underdånighet uttala den förhoppning, att den icke

skall behöfva inträffa. Redan blotta föreställningen, att den anstalt, der fosterländsk

vitterhet och konst nu i snart ett hundra år haft vård och skydd, och hvars uppkomst

är förenad med ett af våra vackraste nationela minnen, skulle behöfva af ekonomiska

skäl tillslutas, är så nedslående, att man gerna söker afvärja den.

Ledd af sin varma kärlek till konsten och till den Svenska konsten i synnerhet,

ville Konung Gustaf III kalla till nytt lif det Svenska skådespelet, och han började,

såsom bekant är, med inrättande af en Opera, genom hvars större prakt och hänförelse

för sinnena han afsåg att mäktigare än genom det blott talade skådespelet

väcka allmänhetens smak för sceniska föreställningar. Han afsåg med Kong]. Theaterns

inrättning icke blott att i allmänhet förädla folkets sinne genom lysande sceniska

föreställningar och uppförandet af storartade musikaliska arbeten, utan han hade särskildt

gjort till sitt ögonmärke att upparbeta Svenska språket och väcka fosterlandskärleken

genom att i sceniska bilder upplifva folkets stora minnen. Så stor var den

4

26

uppgift, som denne snillrike Konung ställde för den Svenska skådebanan, och det kan

ej utan orättvisa förnekas, att Kongl. Theatern i allmänhet på ett ganska tillfredsställande

sätt uppfyllt denna sin bestämmelse.

Ända tills nu har den Kongl. Theatern varit och är den enda ständiga lyriska

scenen i hela landet, och först på de senaste årtiondena hafva dramatiska theatrar af

någon nämnvärd betydenhet jemte honom uppstått. Genom sistnämnda förhållande,

eller derigenom att enskilda dramatiska theatrar blifvit upprättade så väl i orterna

som inom hufvudstaden, har den Kongl. Theaterns uppgift och betydelse ingalunda

blifvit mindre vigtig, snarare tvärtom: deruti ligger också ett ojäfvigt bevis, att skådespelet

är för allmänheten ej ett dygdigt tidsfördrif allenast, utan snart sagdt ett

behof som fordrar att på ett eller annat sätt tillfredsställas, en art af ädlare njutning

som ej kan undvaras. Med eu stigande bildning har detta behof blifvit allmännare,

och öfverallt i landets olika delar kännes det, öfverallt söker man att fylla detsamma.

Ännu qvarstår Kongl. Theatern ensam i sitt slag, såsom den enda i viss mån sjelfständigt,

fortvarande scen, der så väl de stora tonsättarnes som de dramatiska mästarnes

skapelser kunna fullt värdigt återgifvas, såsom den enda der dessa grenar af

den inhemska konsten kunna rätt vårdas och upprätthållas; men det tillkommer honom

numera äfven att sträcka sitt inflytande till de likartade anstalter som på närmare

eller fjermare håll växa upp, och det ligger i sakens natur, att ett sådant inflytande

jemväl af den Kongl. Theatern omedelbart och medelbart utöfvas.

Det torde ej tillhöra Komiterade att ingå i någon närmare utredning af de

följder, hvilka de Kongl. Theatrarnes upphörande såsom en sjelfständig scenisk anstalt

skulle kunna medföra. En sådan utredning är äfven så mycket svårare att åstadkomma,

som dessa följder hufvudsakligen blefve af negativ natur, ehuru de derföre ej

blefve mindre kännbara.

Men äfven de direkta följderna äro af tillräckligt stor vigt att förtjena tagas

i öfvervägande, och deribland i främsta rummet, att de utmärkta artister, genom

hvilkas samfälda verksamhet och nitiska bemödanden såväl den lyriska som i synnerhet

den dramatiska konsten i vårt land uppnått en så hög och aktningsbjudande

ståndpunkt som för närvarande vid do Kong]. Theatrarne, sannolikt komme att till

stor del skingras åt olika håll, och att Kongl. Hof-Kapellet, hvars utmärkta prestationer

städse med rätta så högt värderats, jemväl är såsom stående Orchester på det

närmaste förbundet med Kongl. Stora Theatern.

Derjemte tillåta sig Komiterade att fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet

dels derpå, att de Kong]. Theatrarnes ytterst dyrbara och till en del historiskt

värderika materiel, en gång skingrad eller öfverlåten till enskilda, sedermera icke

skulle kunna utan oerhörda kostnader åter bringas till stånd samt i vissa delar icke

till något pris kunna ersättas, dels äfven på den sorgliga belägenhet, som ej blott en

del artister, utan isynnerhet de Kongl. Theatrarnes talrika personal i öfrigt ofelbart

skulle genom deras upphörande iråka.

27

Under antagande att det vilkor, som Komiterade anse oundgängligt för betryggandet

af de Kongl. Theatrarnes ekonomiska bestånd och äfven för deras värdiga

uppfyllande af sitt ändamål, eller Theater-Institutionens befriande från all omsorg för

den nuvarande skulden, kan blifva uppfyldt, anse sig Komiterade, till följd af föreskriften

i Nådiga Brefvet den 7 sistlidne Maj, böra i underdånighet yttra sig rörande

frågan om Theatrarnes ställning och verksamhet för framtiden. Då det icke kan

tillkomma Komiterade att beträffande en anstalt, som står under högsta omvårdnad

af Hans Maj: t Konungen personligen, framställa detaljerade förslag till förändringar

som möjligen kunde finnas önskvärda eller behöfliga, anhålla Komiterade endast att

få i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts Nadiga uppmärksamhet på några förhållanden,

som äro dels af en allmännare natur, dels ock af beskaffenhet att framgå af

de för Komiterade tillgängliga handlingar och räkenskaper.

I fråga om de Kongl. Theatrarnes ställning för framtiden har Chefen för Eders

Maj:ts Hof-Förvaltning, i utlåtande den 11 Mars 1869, uttalat den åsigt, att någon

tillfredsställande lösning af Theaterfrågan icke vore att förvänta, med mindre sjelfva

institutionen förändrades, vare sig så, att Kongl. Theatern blefve, hvad den tillförene

lärer varit, en Staten tillhörig konstanstalt, ställd under offentlig kontroll och lydande

under vederbörande Stats-Departement, eller ock så, att den på vissa vilkor öfyerlätes

åt ett enskildt bolag1''. — De båda alternativa förslag, som innefattas i detta yttrande,

hafva hos Komiterade varit föremål för öfverläggning.

Beträffande det första alternativet, anse Komiterade visserligen Theater-institutionen

så till vida ega en allmän vigt och betydelse, att den är förtjent af Statens

särskilda omvårdnad. Men Theatern skiljer sig från andra af Staten omedelbart upprättade

konstanstalter derigenom, att densamma, som är till uteslutande för allmänhetens

skull, jemväl till sitt ekonomiska bestånd måste väsendtligen bero af denna, och

således i viss mån har karakteren af ett industriellt företag. Att sådana företag ej

böra, der det kan undvikas, af Staten för egen räkning bedrifvas, torde vara en såsom

riktig allmänt erkänd sats; och i förevarande fall torde denna sats ega så mycket

större giltighet, enär ett tillfredsställande resultat af den industriella verksamheten

i så väsendtlig grad beror af personliga förhållanden och af åtgärder, Indika svårligen

kunna underkastas den kontroll som för Statens embetsverk i öfrigt är föreskrifven.

I stater, der en stor bestämmande makt är genom författningen tillerkänd Cheferne

för Statsdepartementen, såsom t. ex. i Frankrike, har den nu ifrågavarande åtgärden,

att anförtro uppsigten öfver Theatern och dess Styrelse åt ett sådant Departement,

blifvit, vidtagen; men i vårt land skulle det blifva ovilkorligen nödvändigt att besvära

Kongl. Maj:t med afgörandet af ett icke ringa antal frågor rörande Theatern, hvilka

dels till följd af sin natur icke kunna taga en sådan behandling i anspråk, dels ock

ej kunde afvakta den omgång, som med föredragandet inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet

är förenad, utan måste ofördröjligen afgöras. Komiterade hafva sig ej heller bekant,

att Theatern någorstädes förvaltas såsom i allo en Stats-institution, med undantag

28

allenast af Danmark, der detta förhållande eger rum, och hvarest, den Kongl. Theaterns

artister åtminstone de förnämligare — äro Statens tjensteman.

Det andra af Chefen för Eders Maj:ts Hof-Förvaltning framställda alternativet

afser, att de Kongl. Theatrarne skulle på vissa vilkor öfverlåtas åt ett enskildt bolag.

Såsom ofvan blifvit antydt, har visserligen Theatern till väsendtlig del karakteren

af ett industrielt företag, och det kan derföre synas, som vore den naturligaste utvägen,

att densammas uppehållande finge bero på den enskilda företagsamheten. Väl

hai erfarenheten visat, såsom Komiterade äfven i det föregående omnämnt, att en

dramatisk theater af förtjenst kunnat genom enskild försorg upprättas och bestå vid

sidan af den Kong], scenen, och detta förhållande kan gifva anledning förmoda, att

en dramatisk scen skulle kunna äfven för framtiden på helt och hållet enskild väg

åstadkommas; men deremot torde det kunna sättas i fråga, huruvida full sannolikhet

finnes derför, att en sådan enskild Theater, lemnad helt och hållet åt sig sjelf och

beröfvad den förebild och det tillfälle till allvarlig täflan, som den Kong], Theatern

vid nyss antydda tidpunkt erbjöd, skulle komma att i längden intaga en så hög ståndpunkt

som önskligt är, och hvarförutan de högre ändamålen med en theater alldeles

förfelas. Möjligen kunde ett försök i den af Chefen för Hof-Förvaltningen antydda

riktning, åtminstone till en början, lemna någorlunda tillfredsställande resultat

hvad den dramatiska scenen beträffar, men deremot torde det kunna med visshet antagas,

att den lyriska Theatern eller Operan komme — åtminstone såsom stående

scen — att upphöra, om de Kongl. Theatrarne skulle upplåtas för enskilda personers

spekulationer. Ifrågavarande afdelning af Theatern erfordrar så stora och dyrbara

hjelpmedel, att säkerligen icke någon enskild person i vårt land skulle finnas hågad

för dess uppehållande, äfven under förutsättning deraf att de anslag, som nu äro de

Kongl. Theatrarne tillagda, komme att fortfarande utgå.

Det enda Europeiska land, hvarest — Komiterade veterlig! — hvarken Staten

eller Kegenten personligen på något sätt bidraga till den lyriska och dramatiska konstens

omvårdnad, är England. Om ett lika beskaffad! förhållande redan tillförene egt

rum i Sverige, skulle säkerligen icke någon — och icke heller Komiterade — vilja

föreslå införandet af en ny grundsats i detta afseende; men då i vårt land förhållandet

vant och är alldeles motsatt, då den nu befintliga Theater-Institutionen eger dyrbara

tillgångar, för hvilkas bevarande eller återställande det torde vara särdeles svårt att

erhålla tillräckliga garantier, och då ett försök att till enskildas försorg öfverlåta de

Kongl. Theatrarne otvifvelaktigt skulle föranleda, att den lyriska scenen blefve lemnad

helt och hållet å sido, anse sig Komiterade ej kunna biträda den af Chefen för Eders

Maj:ts Hof-Förvaltning i detta afseende yttrade mening.

. ... theatern, såsom institution betraktad, kan enligt Komiterades åsigt svårligen

jemföras med någon. af de inrättningar som af Staten underhållas, utan intager en

helt och hållet exceptionell ställning. Ehuru det ej kan vara för samhället likgiltigt

i hvad mån Theatern uppfyller sitt ändamål, att vårda och upprätthålla den lyriska

29

och dramatiska konsten samt att underhålla och höja smaken för ädlare konstnjutningar,

— så möter dock, på sätt ofvan blifvit antjdt, Theaterns direkta vårdande och

handhafvande såsom en Statens inrättning stor svårighet och medför betydliga olägenheter.

Ehuru, å andra sidan, en Theater ej kan frånkännas karakteren af en industriell

inrättning, torde det dock ej vara rätt väl betänkt att, äfven om en dertill

qvalificerad person kunde anträffas, låta den förnämsta inhemska scenen blifva föremål

för en helt och hållet enskild och okontrollerad affärsverksamhet, enär dess ofvan

angifna högre ändamål möjligen komme att förbises, såvida det visade sig att

deras fullföljande ej stode väl tillsammans med den högsta möjliga afkomst. Theatern

har derföre i de flesta bildade länder, likasom i Sverige, utgjort och utgör ännu

föremål för ett patronel! skydd och understöd, som åsyftar att den ej må från sina

egentliga ändamål förryckas derigenom, att alltför uteslutande afseende, komme att

fästas vid de ekonomiska resultaterna. Detta skydd lemnas i allmänhet af Regenten

och Folkrepresentationen, hvar för sig eller gemensamt, i några fall jemväl af de särskilda

kommunala samhällena; och i alla Europeiska länder, hvarest lyriska och dramatiska

scener af någon betydenhet finnas, med undantag allenast af England, kommer

dem ett dylikt skydd och understöd till del, jemväl i form af rikliga penningebidrag

till bestridande af utgifterna, enär dessa nästan ingenstädes kunna betäckas af

de medel som inflyta såsom resultat af Theaterns egen verksamhet. Det torde tillåtas

Komiterade att meddela några uppgifter i detta afseende rörande några främmande

länders theatrar.

I de Preussiska och Nordtyska staterna utgår, likasom i Sverige, den högsta

Styrelsen öfver de Kongl. Theatrarne från Monarkens person. De åtnjuta, i jemnade

tal och Svenskt mynt, följande statsanslag ur den Kongl. Preussiska Krono-Fidei-Kommiss-kassan:

1.

Kongl. Theatrarne i Berlin................Runt 457,500,0 0,

2. Kongl. Theatern i Hannover............... „ 338,700,0 0,

3. Kongl. Theatern i Kassel................ „ 117,300,0 0,

4. Kongl. Theatern i Wiesbaden............. „ 38,100,0 0.

Summa R:mt 951,600,0 0.

Sistnämnda Theater uppbär dessutom:

af Brunns-Administrations-kassan............... 86,900,0 o

af Wiesbadens Stads-kassa.................. 10,600,0 0 97,500,0 0,

hvadan hela understödet för Kongl. Theatern i Wiesbaden

utgör R:mt 135,600, och samtliga understöden för de Kongl.

Theatrarne i ofvannämnda 4 städer............ S:a R:mt 1,049,100,0 0.

Bland dessa lära de Kongl. Theatrarne i Berlin, oaktadt statsanslaget 457,500

R:dr, ensamt för året 1868 hafva lemnat en brist af mera än 45,000 R:dr.

30

Kongl. Hof-Tlieatern i Dresden, likasom de flesta större Theatrar i de Tyska

länderna, intager samma ställning att beskyddas omedelbart af Konungen och förvaltas

enligt Dess vilja och befallning. Denna theater åtnjöt under de 5 åren 1864—1868

i medeltal 213,300 R:dr årligen såsom bidrag af statsmedel.

Theatrarne uti Italien befinna sig — åtminstone numera — i en annan ställning.

Det patronella skyddet visar sig nödvändigt äfven i detta land, hvarest skådespelet

och operan mera än annorstädes blifvit ett oafvisligt behof och närmare införlifvat

sig med befolkningens vanor, men nämnda skydd lemnas theatrarne der till en

del af lokala myndigheter eller sällskaper.

San Carlo-Theatern i Neapel eges af Staten, men är upplåten till disposition

ai Municipalitetet, som utnämner eu Komité att hafva uppsigt öfver theatern och

träfta öfverenskommelse med en Direktör. Staten bekostar aflöningen till maskinister,

arbetare och bevakningspersonal, som hafva fast anställning vid denna theater, hvarjemte

af Statsmedel utgår ett årligt kontant bidrag af Kant 216,000.

Af recettmedlen, hvilka uppgå till omkr. 360,000 R:dr, inflyter hälften för platser

abonnerade för längre tid.

Pergola-Theatern i Florens tillhör ett s. k. Akademiskt Sällskap af 32 personer,

hvilket i samråd med Municipalitetet antager en Direktör som ordnar det hela. Municipalitetet

bekostar Orchestern (56 instrumenter) och lemnar ett

årligt anslag af Runt...................... 48,200

Det Akademiska Sällskapet upplåter Theatern, och lemnar ett

kontant anslag af....................... 14,400 62,600.

Spelaret räcker vanligen från 1 November till slutet af Mars, hvarunder gifvas

70 å 80 representationer och 3 maskeradbaler.

Af de 1,000 platserna äro 400 abonnerade.

Theatern la Fenice i Venedig tillhör likaledes ett enskildt sällskap. Municipalitetet

lemnar till denna theater, hvarpå under tiden från den 26 December till den

20 Mars vanligen gifvas 50 representationer och en eller två maskeradbaler, ett årligt

understöd af 40,000 till 60,000 R:dr.

Vid de 3 ofvannämnda Italienska theatrarne antages Direktören för hvarje år

särskild^ eller rättare för den korta tid af året hvarunder föreställningarna gifvas.

Deremot är vid theatern Carlo Felice i Genua, der spelterminen likaledes omfattar

endast omkring 3 månader, kontrakt med en Direktör upprättadt på 3 år. Municipalitetet

upplåter äfven här kostnadsfritt Orchester, och lemnar ett årligt understöd

af 40,000 Rall-.

I Frankrike understödjer Staten för det närvarande endast två dramatiska och

fyra lyriska scener i Paris, hvaremot i de öfriga städerna Municipalitetet uppgör kontrakt

med särskilda Direktörer och bestämmer det understöd, som skall för ändamålet

utgå af stadens medel.

31

Till Parisertheatrarne utgå årligen af statsmedel följande understödsbelopp:

till Théåtre Fangais............................ 172,800,0 0,

„ Odéon................................. 72,000,0 0,

„ Théåtre Lyrique............................ 72,000,0 0,

„ Théåtre des Italiens.......................... 72,000,oo,

„ Opéra Comique............................ 172,800,0o,

„ Grand Opéra............................._■_590,400,0^,

Summa R:dr 1,152,000,0 0,

hvarjemte Hans Maj:t Kejsaren af sin civil-lista lenmar ett personligt bidrag af 72,000

R:dr till Stora Operan, som således i understöd årligen uppbär innalles 662,400 R:dr.

Alla dessa theatrar, likasom theaterväsendet i sin helhet, stå under högsta

uppsigt af Ministern för det Kejserliga Huset och de sköna konsterna.

Stora Operan, som intill år 1866 förvaltades direkte af den Kejserl. Civillistan,

är från nämnda tid för åtta år öfverlåten till en Direktör-entreprenör. Denne, som

är bunden genom ett med Ministern ingånget, ytterst strängt kontrakt, måste vid anträdet

såsom säkerhet deponera i kontanta medel eller fullgoda värdepapper ett belopp

af 360,000 R:dr, och det understöd af 72,000 R:dr, som utgår af Kejsarens enskilda

kassa, skall under de 5 första åren läggas såsom förstärkning till säkerhets-summan,

så att denna kommer att utgöra en million Francs eller 720,000 R:dr, hvilka Direktören

ej egen lyfta eller disponera förr än vid kontraktstidens utgång.

De vid Stora Operan influtna recettmedel utgjorde år 1867 omkring 1,332,500

R:dr, som jemte understödsbeloppen gör en inkomst af nära två millioner R:dr. Anmärkas

bör dock, att året 1867 var, i anseende till den stora utställningen, mer än

vanligt fördelaktigt.

Recettmedlen vid Théåtre Frants uppgingo samma

år till 947,000 Rall''. Under de sista tio åren har i recettmedel

vid denna theater influtit i medeltal årligen . . ...... 684,000,0o,

hvartill kommer:

statsanslaget.......................... 172,800,0 0

räntor af egande kapitalfond................. 144,000,0 0

hyror och diverse ...................... 15,120,0 o 331,920,0 0,

hvadan årliga inkomsten utgör R:mt 1,015,920,0 0.

Den Kongl. Theatern i Köpenhamn är, såsom förut blifvit omförmäldt, helt

och hållet en Statens inrättning, hvars budget för hvarje år regleras af Riksdagen.

Under tiden från den 1 April 1830 till den 30 Juni 1867 hafva af statsmedel följande

belopp i medeltal årligen utgått till denna theater, nemligen:

direkt bidrag..........................R:mt R:dr 127,153,0 0,

till pensioner.......................... „ » 63,465,0 0,

Summa Runt 190,618,0 0.

*

32

hvarjemte Hans Maj:t Konungen af sin Civil-lista för närvarande årligen betalar 15 000

R:dr R:mt i abonnements-afgift.

Oaktadt dessa bidrag till den enda Kong], Theatern i Köpenhamn, hvilka betydligt

öfverstiga hvad som utgår till de båda ''Kong! Theatrarne i Stockholm, har

icke heller vid den förstnämnda något tillfredsställande resultat i ekonomiskt afseende

vunnits. Såsom exempel härpå må nämnas att, sedan Köpenhamns theater fått åren

1857 och 1858 till ombyggnad af scenen in. m. upptaga hos Sorö Akademi lån å

tillsammans 406,000 R:dr Runt, och räkenskaperna för spelåret 1858—59 visade ett

öfverskott åt omkring 14,000 Rall-, så uppstod redan det följande året en brist af

mer än 20,000 R:dr, hvilken hastigt tillväxte, så att under spelåret 1863-1864 måste

till gäldens betäckande ett nytt lån af 86,000 R:dr Runt mot ränta efter 4 procent

upptagas hos Sorö Akademi. Ä det förra eller byggnadslånet betalas årligen sex

pi ocent, hvarigenom detta lån jemväl till kapitalet amorteras. Räkenskaperna för spelåret

1866—1867 utvisa eu theaterns skuld af nära 400,000 R:dr R,:mt.

De exempel, som ofvan blifvit från främmande länder uppgiga, torde bestyrka

hvad Komiterade _ tillförene antydt rörande nödvändigheten deraf, att Theater-institutionen

ej må för framtiden blifva i saknad af det särskilda skydd och understöd, som

hittills varit den förunnad. Komiterade hafva, efter öfvervägande af de fördelar och

olägenheter, som med en väsendtlig förändring af de Kongl. Theatrarnes nuvarande

stallning blefve förenade, kommit till öfvertygelse om önskligheten deraf, att de finge

allt framgent, med åtnjutande af ett lämpligt anslag från riksdagens sida, omfattas

a Eders Maj.ts omedelbara Nådiga hägn och förvaltas på de grunder och i öfverensstämmelse

med de föreskrifter, som Eders Maj:t till betryggande af en god och ändamålsenlig

förvaltning kan finna godt att i den för Hofärenden brukliga väg fastställa.

Val kan det tyckas att den fortfarande högsta vården af de Kongl Theatrarnes

angelägenheter nog mycket skulle taga Eders Maj:ts Nådiga välvilja i anspråk

Komiterade hafva dock framställt denna åsigt endast under förutsättning, att bördan

af theatrarnes samtliga skulder blefve från desamma helt och hållet aflyftad, och Komiterade

finna grundad^ anledning att uttala den förmodan, att i sådant fall, och med

bibehållande af nu utgående anslag, theatrarnes inkomster skola blifva tillräckliga att

betäcka utgifterna, så att ingen brist bör kunna för framtiden uppstå, åtminstone icke

någon betydligare; — ty att med säkerhet på förhand uppställa utgifts-staten för en

theater är naturligtvis alldeles omöjligt. På sätt Komiterade redan meddelat, utvisa

räkenskaperna, att äfven under de sex spelåren 1863—1869, af hvilka de begge sista,

till följd af förlägenheten i den allmänna rörelsen, varit ovanligt ofördelaktiga, en behållning

åt R:mt 25,565,5 9 skulle hafva uppstått, såframt de Kongl. Theatrarne vid

början af spelåret 1863—1864 hade varit fria från skuld. Bland inkomsterna för

nämnda år äro visserligen bokförda dels en från Eders Majrts Hof-Förvaltning utbetald

summa af 40,000 R:dr till liqviderande af en Theatrarnes skuld, dels ock några af

Eders Maj:t särskilt beviljade bidrag till mindre belopp, hvadan, om dessa extra in

-

33

komster frånräknas, skulle i stället för den omnämnda behållningen visa sig en brist,

men äfven i sådant fall icke af någon synnerlig betydenhet. För att vinna ytterligare

stöd för den af Komiterade nyss uttalade förmodan, att under förutsättning af theaterkassans

frigörelse från rånte- och amorteringsliqvider ingen egentlig brist bör kunna

eller behöfver uppstå, anhålla Komiterade i underdånighet att få hänvisa till de häda

vid betänkandet fogade tabeller. Af dessa visar sig, bland annat:

att Kongl. Theatrarnes bokförda utgifter, hvilka i medeltal för de 6 sista spelåren

uppgått till Kant 599,793,0 4, hlifvit på den senaste tiden nedbragta från

682,700,7 3, som de utgjorde för spelåret 1866—1867, till 533,676,5 2 för spelåret

1868—1869, och således på 2 år minskats med R:mt 149,024,2 1 eller nära 22 %\

att visserligen under samma tid jemväl inkomsterna betydligt nedgått, ehuru

ej i så stor proportion, enär dessa ^minskats — om jemförelse!! göres för nyssnämnda

spelår — från Runt 606,207,7 1 till 495,129,5 0, således med R:mt 111,078,2 1 eller

omkring 17 procent; hvarvid Komiterade dock anse sig med skäl kunna antaga, att

den tryckta ekonomiska ställning, som under året 1868 och förra hälften af 1869 var

allmänt kännbar, ej kunnat annat än bidraga till den betydliga minskningen i de båda

theatrarnes recettmedel, hvilka under spelåret 1866—1867 uppgingo till Runt 420,181,7 5,

men under det sist förflutna till allenast 324,219,5 0; och

att den för innevarande spelår uppgjorda och godkända staten upptager utgifterna

till endast 511,500 R:dr, hvilket belopp är 22,176,5 2 mindre än det förra spelårets

verkliga utgifter, och 88,293,0 4 Runt lägre än medeltalet af de 6 spelårens

utgiftssumma.

Ehuru den med nästlidna års slut tilländagångna hälften af nu löpande spelår,

enligt en från Theater-Direktionen meddelad uppgift, lemna! ett i ekonomiskt afseende

temligen tillfredsställande resultat, och utgifterna under nämnda tid kunnat, utan tillökning

i skulden, betäckas med de influtna medlen, våga dock Komiterade icke antaga,

att spelårets utgifter skola kunna inskränkas inom det i förslags-staten upptagna särdeles

låga beloppot af 511,500 Rall-. Om äfven detta skulle blifva möjligt för någon

kortare tid, så lärer det icke kunna ske annat än derigenom, att de Kongl. Theatrarnes

nu väl försedda förråder af inventarier och materiel användas för dagens behof

utan att ersättas eller ånyo fyllas, till följd hvaraf bristen framdeles måste blifva så

mycket större. Komiterade kunna icke heller undertrycka den öfvertygelse, att alltför

stora inskränkningar i utgifterna måste leda till eu betänklig och äfven i ekonomiskt

hänseende mindre fördelaktig minskning i de krafter och hjelpmedel, som för de Kongl.

Theatrarnes verksamhet äro nödvändiga; men Komiterade anse emedlertid, att de redan

anförda sifferuppgifterna lemna stöd för den förhoppning att, sedan Theatrarnes utgifter,

hvilka för spelåret 1866—1867 med ett belopp af 82,907,6 9 öfverstego medeltalet,

nu synas vara återförda till ett mera normalt förhållande, desamma skola, med afräkning

af rånte- och amorterings-liqvider, kunna under vanliga omständigheter betäckas

5

34

af inkomsterna. Då det kan förutsättas, att de Kongl. Theatrarnc, befriade från det

förlamande tryck, som den nu befintliga skuldmassan måste utöfva, och betryggade till

sitt bestånd, skola under en nitisk och insigtsfull Styrelse för framtiden utveckla minst

lika stor verksamhet och lifaktighet som under de sex sista ej alltid så gynnsamma

spelåren, tro Komiterade sig kunna utan fara för synnerlig missräkning antaga, att de

inflytande recettmedlen ej skola efter nu löpande spelårs utgång komma att understiga

hvad de för de sex sista spelåren utgjort i medeltal, eller 383,054,5 5. Under

förutsättning att Theatrarne få fortfarande åtnjuta de nu dem tillagda anslag och förmåner,

skulle de således hafva att för ett kommande spelår påräkna följande inkomster

i runda tal:

Statsanslag............................ 60,000.

Hans Maj:t Konungens anslag...... 60,000.

D:o D:o abonnement....................... 6,840.

Kongl. Familjens D:o ...................... 11,860.

Hyror........ 24,700.

Recettmedel................................... 383,000.

Summa R:dr 546,400.

Förslags-Staten för nu löpande spelår upptager utgifterna till R:dr 511,500. Om derifrån

afräknas det belopp af 39,200 R:dr som är afsedt för räntor och amortering af skuld,

så återstå 472,300 R:dr, hvartill dock bör läggas den nu från Hof-Förvaltningen utgående

lönen för Förste Direktören 6,000 R:dr, då Theatrarnes utgifter skulle, enligt

den vid detta spelårs ingång gjorda beräkning, utgöra 478,300 R:dr och således

68,100 R:dr mindre än den nyss antagna inkomstsumman för framtiden. Om ock en

ej ringa del af detta öfverskott 68,100 Rall'' lärer erfordras för att höja åtskilliga poster i

den sista Förslags-Staten, hvilka synas vara alltför lågt nedtryckta, så är skilnaden

dock tillräckligt betydlig för att äfven lemna tillgång för den händelse, att recettmedlen

af en eller annan anledning komme att något sjunka under medeltalet. En

jemförelse med utgifterna för det sistförfluten spelåret visar, att om från summan af

dessa dragés hvad som utgått i räntor in. m. å skuld, eller 36,926 R:dr, och deremot

nämnda utgifter ökas med Förste Direktörens lönebelopp 6,000 R:dr, de verkliga utgifterna

skulle bestigit sig till Runt 502,750,5 2 eller Runt 43,649,4 8 mindre än den

summa, hvartill Komiterade trott sig kunna antaga Theatrarnes för framtiden påräkneliga

inkomst.

De Kongl. Theatrarnes befriande från de nuvarande skulderna är dock icke

ensamt tillräckligt, för att de skola kunna med full trygghet och på det sätt som

vederbör uppfylla sitt ändamål och utveckla en tillfredsställande konstnärlig verksamhet

samt leda till ett i ekonomiskt afseende någorlunda fördelaktigt resultat. Det andra

35

vilkoret, på hvilket jemväl torde ligga den största vigt, är att Theatrarnes bestånd

må blifva betryggadt för längre tid än ett år i sänder, och att någon säkerhet måtte

vinnas derför, att de dem tillagda anslagen ej kunna komma att när som helst indragas.

Det lärer icke behöfva omständligt framhållas, att stora olägenheter måste

blifva en följd af den nödvändighet, som nu förefinnes, att ordna en så omfattande

inrättnings ekonomi endast för ett år. Men äfven på beskaffenheten af de sceniska

föreställningarna måste ett sådant förhållande betänkligt inverka. Det nuvarande

osäkra tillståndet, hvarunder anställning vid de Kongl. Theatrarne icke bör lemnas och

på de sista åren ej heller lemnats för längre tid än ett år, afhåller mången från att

egna sina krafter åt en verksamhet som kan, utan dess eget förvållande, när som helst

komma att upphöra; och lyriska artister af större förtjenst, hvilka lätt kunna i utlandet

vinna fördelaktig anställning för längre tid, nödgas af omtanke för sin egen

framtid öfvergifva en anstalt, som ej kan bjuda någon trygghet ens för det närmast

följande året. Först på den sista tiden har detta tillstånd af osäkerhet inträda enär

ända till år 1865 det af Statsmedel utgående bidrag var Theater-institutionen tillförsäkradt

för 5 å 3 år i sänder; men sedan nämnda år beror Statsanslagets beviljande

på riksdagens beslut hvarje år, och det har visat sig, att på dess bibehållande, åtminstone

till oförändradt belopp, ej kan göras bestämd räkning.

På ofvan anförda grunder anse Komiterade nödvändigt, att, om de Kongl. Theatrarnes

verksamhet skall kunna på ett önskvärdt sätt fortfara, de anslagsbelopp, som

nu utgå, blifva Theatrarne tillagda för åtminstone tre år i sänder.

Om de af Komiterade härofvan angifna vilkoren uppfyllas, är all anledning till

det antagandet, att de Kongl. Theatrarnes framtid och resultatet af deras verksamhet

komma att ställa sig långt bättre än för närvarande kan vara fallet. Artisterna

kunna då med större trygghet och tillförsigt sluta sig till denna fosterländska konstanstalt,

nya krafter, som af dennas osäkra ställning hittills hållits tillbaka, beredvilligare

träda i dess tjenst, och sålunda den inhemska sceniska konsten icke blott bibehålla

sig vid sin nuvarande höga ståndpunkt, utan ock allt vidare utvecklas. Allmänheten

skall säkerligen också med lifligare intresse omfatta Theatern, da densamma, ställd

på en fastare grund, kan med större frihet och sjelfständighet verka för sina ända

-

36

mål. De Kong! Theatrarne skola äfven härigenom icke allenast vinna fördelar i ekonomiskt

afseende, utan jemväl utöfva sitt välgörande inflytande inom vidsträcktare

kretsar och sålunda allt fullständigare fylla sin egentliga uppgift.

Kong]. Theater-Styrelsen är utan tvifvel bäst i tillfälle att pröfva, livilka grundsatser

böra följas och hvilka åtgärder böra vidtagas, så väl i afseende på den konstnärliga

verksamheten, valet af stycken, anställandet af sujetter, m. m., som i fråga

om den ekonomiska anordningen, för att åt denna institution häfda det anseende den

af ålder åtnjutit, och återvinna den bevågenhet hos allmänheten, uti hvilken, i synnerhet

hvad den lyriska scenen beträffar, ett tillbakagående visat sig genom eu på

senare tider betydlig minskning af recett-inkomsten. Hvad åter beträffar Styrelsens

egen sammansättning, formen för föredragningen och fattandet af besluten, samt kontrollen

öfver deras verkställande, hvilket i de flesta länder der theatern står under

Monarkens särskilda vård, besörjes i vanlig administrativ ordning af Ministéren för det

Kongl. Huset der en sådan finnes —, så, enär de Kongl. Theatrarnes angelägenheter,

enligt det af Eders Kong], Maj:t fastställda reglementet, utan mellaninstans och

utan någon förberedande behandling föredragas omedelbart inför Eders Maj:t af Förste

Direktören för Dess Hof-Kapell och Theatrar, hafva Komiterade saknat befogenhet att

i detta afseende föreslå några bestämmelser.

Det har varit anmärkt och äfven vid eu af de senare riksdagarne offentligen

yttradt, att den nuvarande inredningen af Kongl. Operahuset, som erbjuder ett alltför

inskränkt antal åskådareplatser, gör att dagkostnaderna icke kunna betäckas utan nog

höga inträdespriser, och att den förra borde förändras för att ett bättre ekonomiskt

resultat skulle kunna vinnas. Komiterade hafva derföre ansett sig böra vidröra äfven

detta förhållande. Det lider intet tvifvel, att Kongl. Stora Theatern som, när den

uppfördes för nära hundra år sedan, ansågs för en af de vackraste och ändamålsenligaste

i Europa, numera i afseende på utrymme och beqvämlighet lemnar åtskilligt

öfrig* att önska. Salongen rymmer endast 1,090 åskådare eller vida mindre än utländska

Theatrar af motsvarande omfång, och ehuru priserna blifvit satta till ett för

våra förhållanden nog högt belopp, erbjuder flertalet af platserna endast ringa utrymme

och beqvämlighet. En förändring af Theatersalongens inredning, i ändamål att bereda

plats för ett ökadt antal åskådare, torde dock icke kunna till vägabringas utan skada

37

för salongens nuvarande förträffliga akustiska beskaffenhet, och skulle sannolikt, till

följd af byggnadens allmänna anordning, icke låta sig åstadkommas utan betydliga

kostnader. Det samma gäller om det bristande utrymmet på och öfver sjelfva scenen,

till följd hvaraf, bland annat, de stora fond-dekorationerna måste vikas dubbla i stället

för att uppdragas hela, hvarigenom betydlig'' slitning uppkommer, samt om frånvaron

af de mekaniska hjelpmedel, som på nyare Theatrar användas i stället för handkraft,

och hvarigenom dagkostnaderna kunna väsendtligen nedsättas. Dessa olägenheter, som

vidhäfta den Kongl. Stora Theaterns byggnad och försvåra dess förvaltning, hafva Komiterade

ansett sig böra i förbigående omnämna, ehuru deras fullständiga afhjelpande

icke lärer kunna ifrågasättas i anseende till de högst betydliga medel som dertill

skulle erfordras. Deremot synes det Komiterade ändamålsenligt, att biljettpriserna å

denna Theater, äfven med det nuvarande antalet platser, blefve något nedsatta. Komiterade

vaga vid detta tillfälle i allmänhet uttala den åsigt, att hvarje åtgärd, som

åsyftar att för den större allmänheten underlätta tillträdet till Theatern, också skall

för denna sjelf medföra ökade ekonomiska fördelar. Erfarenheten har under senare

tider visat, att de förströelser, särskildt tillfällen att höra musikaliska prestationer,

som vid sidan af de Kongl. Theatrarne erbjudits allmänheten, blifvit med begärlighet

omfattade, och den täflan i detta afseende, för hvilken de Kongl. Theatrarne nu mera

än förr äro utsatta, torde böra föranleda till en nedsättning af inträdespriserna, åtminstone

till vissa platser. Säkerligen skulle en dylik åtgärd verka derhän, att de

förtjenstfulla lyriska föreställningarna blefve mera talrikt besökta än på den senaste

tiden varit förhållandet, och att, äfven med lägre biljettpris, totalinkomsten likväl

komme att stiga genom de besökandes större antal.

Sedan i det föregående en så vidt möjligt fullständig utredning af de Kong],

Theatrarnes ekonomiska och finansiella förhållanden blifvit lemnad, och Komiterade derunder

haft tillfälle att jemväl uttala sina åsigter öfver åtskilliga frågor, som ega samband

med och inflytande på Theatrarnes ställning för framtiden, anhålla Komiterade

att nu få i ett sammanhang framställa de hufvudpunkter, hvilka framgå såsom ett

resultat af de verkställda undersökningarna samt öfverläggningarna i ämnet.

Genom redogörelsen för de förhållanden, som sammanhänga med inköpet af den

tillförene s. k. “Mindre Theatern “, torde Komiterade hafva visat, att detta inköp skett

38

för den Kongl. Theater-institutionens räkning, likasom att de belopp, hvarmed ränta

och amortering å köpesumman blifvit bestridda, utgått af Theaterkassan. De båda

Kongl. Theatrarne, Stora Operan och den Dramatiska, för hvilka numera såväl personal

och materiel, som utgifter och räkenskaper äro gemensamma, måste derföre anses

såsom ett sammanhängande helt. Enligt Komiterades åsigt innebär också detta

förhållande vigtiga fördelar. En för operan och det större skådespelet afsedd scen

kan ej vara fullt lämplig till talscen i allmänhet, dagkostnaderna vid den förra måste

blifva betydligt högre än som erfordras vid uppförandet af mindre omfattande pjeser,

och den dramatiska konstens utveckling befrämjas väsendtligen derigenom att för dess

prestationer finnes en särskild lokal, skild från den lyriska skådebanan. Då dertill

kommer, att genom do båda Theatrarnes förening kostnaderna icke blott för deras

Styrelse och förvaltning utan äfven för personalen i öfrigt och materielen blifva betydligt

lägre än eljest skulle vara förhållandet, enär Styrelsen är fullkomligt gemensam och

personal och materiel till stor del användas vid båda Theatrarne, hafva Komiterade

ansett lämpligt och fördelaktigt, att de båda Kongl. Theatrarne må fortfarande höra

tillsammans och gemensamt förvaltas.

Ett väsendtligt understöd från Statens sida har den Kongl. Theater-institutionen

fått städse åtnjuta genom den kostnadsfria upplåtelsen af Operahuset. Efter den utvidgning,

som institutionen numera erhållit, kommer denna fördel egentligen den Lyriska

scenen till godo, och Komiterade hafva icke kunnat undgå att anse billigt och

rättvist, att den Dramatiska scenen, hvilken med hänsigt såväl till språkets vård och

utveckling som till det egentligen nationella elementet i konsten ingalunda är af mindre

vigt och betydelse än den lyriska, måtte varda med denna i förenämnda afseende

likställd. Detta så mycket heldre, som erfarenheten ådagalagt omöjligheten för Theater-institutionen

att, med nu påräkneliga inkomster och bidrag, bestrida, jemte de utgifter

som äro en följd af Theatrarnes verksamhet, äfven ränta och amortering å den

skuldsumma, hvarpå Kongl. Theater-Direktionen vid Dramatiska Theaterns inköp utfärdat

förskrifning.

De skulder, som för närvarande vidhäfta de Kongl. Theatrarne, och som Komiterade

i det föregående specificerat, uppgingo den 1 Juli 1869 sammanlagdt till

R:mt 500,453,6 4. Något mera än två femtedelar häraf, eller 212,625 K:dr, utgöras

emellertid af den återstående skulden för inköpet af Dramatiska Theatern, å hvars

köpesumma 270,000 R:dr Theaterkassan under de 6 spelåren 1 Juli 1863—30 Juni

1869 afbetalt 57,375 R:dr. Nyssnämnda belopp 212,625 R:dr krafvel-, enligt den vid

köpet uppgjorda och stadfästade amorteringsplanen, för ränte-liqvider och kapitalavbetalningar

en årlig utgift af något mera än 23,000 R:dr intill den 1 Juli 1882.

Den vid senaste spelårs utgång i Theatrarnes räkenskaper balanserade skuldsumma,

som icke är ställd på amortering, uppgår till Runt 284,228,6 4. Vid efterforskning

i räkenskaperna, huru en så betydlig skuld kunnat uppstå till aldra största

>

*

39

delen under loppet af 10 år — enär Kong! Theatern vid början af spelåret 1859—

1860 var behäftad endast med en skuld af 18,700 R:dr, — har det befunnits:

att Kongl. Theaterns skuld den sista Juni 1863, eller

4 år efter nyssnämnda tidpunkt, utgjorde........... 96,522,7 l

att under de sex spelåren 1863—1869 blifvit å köpesumman

för Dramatiska Theatern utbetaldt, i räntor .... 82,769,36

i amortering . . 57,875,0 0 140,1,44,3 6,

att de af Theaterkassan bestridda utgifter för underhållet

af Dramatiska Theaterns fastighet uppgått till........ 20,875,2 8,

samt att räntor och omsättningskostnader under samma

sex år för den vid början af spelåret 1863—1864 befintliga

och sedan ökade skulden utgjort............... 52,251,8 8.

Då summan af skulden den 1 Juli 1863 tillsammans

med de nu uppgifna sedan dess bestridda särskilda slag af

utgifter uppgå till....................... 309,794,2 3,

eller Runt 25,565,5 9 utöfver den nuvarande, ej för fastigheten belöpande skulden, så

synes, att under de ifrågavarande sex åren Theatrarnes inkomster med sistnämnda

belopp öfverstigit de egentliga utgifterna för deras verksamhet under samma tid.

Till den i räkenskaperna balanserade skulden R:mt 284,228,6 4 bör slutligen

läggas ett belopp af 3,600 Ii:dr, som Komiterade ansett den s. k. “Mindre Theaterns

Pensionskassa“ ega rätt att utbekomma på grund af § 16 i nu gällande Nådiga reglemente

för de Kongl. Theatrarne, då denna del af skulden utgör R:mt 287,828,6 4.

Att räntor och amortering å de ofvan uppgifna betydliga skulderna icke kunna

med Theatrarnes nu .påräkneliga inkomster betäckas, har erfarenheten redan tillräckligt

visat. Fastmera skulle, enligt all anledning, detta slag af utgifter komma att

öka skuldsumman, likasom ränte-beloppen måste för hvarje år tillväxa, om förhållandet

lemnades oförändradt. För att de Kong]. Theatrarne skola kunna med trygghet bestå

och ostörda fortgå i sin verksamhet, hafva Komiterade derföre ansett alldeles oundgängligt,

att Theatrarne befrias från de nuvarande skulderna. Såsom förut blifvit

nämndt, kan det å Dramatiska Theaterns köpesumma (den 1 Juli 1869) återstående

skuldbeloppet af 212,625 R:dr under tiden till den 1 Juli 1882 till fullo amorteras

och räntorna derå bestridas, om en särskild årlig tillgång af omkring 23,160 R:dr för

ändamålet beredes. De öfriga skulderna, tillsammans Runt 287,828,6 4, hafva Komiterade

deremot ansett ovilkorligen böra utan uppskof liqvideras, med undantag allenast

af trenne lån å tillhopa 30,000 R:dr, förskrift^ till en vid de Kongl. Theatrarne

bildad understödsfond, hvilken är att anse såsom Theater-institutionens egen tillhörighet,

erfordrande sistnämnda skuldbelopp, om det icke liqvideras, endast en kontant

årlig tillgång af 1,500 R:dr till räntans betäckande.

40

Men äfven under antagande, att Kong!. Theatrarne helt och hållet befrias från

skulderna och få fortfarande åtnjuta de årliga bidrag, som nu komma dem till godo

dels af allmänna medel, dels från Hans Maj:t Konungens enskilda kassa, hafva Komiterade

ansett ännu något ytterligare erfordras, för att betrygga institutionens bestånd och

jemna verksamhet, nemligen att dessa bidrag varda Theatrarne tillförsäkrade för längre

tid än nu är fallet, och åtminstone för tre år i sänder. Härförutan synes intet tillfredsställande

resultat, vare sig i konstnärligt eller i ekonomiskt afseende, kunna ernås.

Komiterade hafva, med ledning af Theatrarnes räkenskaper för de senare åren, sökt

visa, att under de ofvan uppgifna väsendtligt vilkor utgifterna höra kunna i allmänhet

betäckas af de inkomster, som äro att påräkna.

Komiterade hafva slutligen, med anledning af Chefens för Hof-Förvaltningen

derom väckta fråga, tagit i öfvervägande, huruvida det kunde vara lämpligt och önskvärdt,

att formen för de Kong! Theatrarnes vård och förvaltning blefve förändrad.

Komiterade, som visserligen anse Theater-institutionen vara af den betydelse för samhället,

att den förtjenar att från Statens sida med intresse omfattas och understödjas,

hafva dock ansett Theaterns förvandling till en Statens inrättning medföra så stora

svårigheter, att den icke bör ifrågakomma. Komiterade hafva i det föregående visat

de nästan oöfverstigliga hinder, som möta Theater-angelägenheternas behandling i vanlig

administrativ ordning, och då dertill kommer, att det ekonomiska resultatet af

Theaterns verksamhet omöjligen låter sig på förhand med noggrannhet beräknas, så

skulle, utom de bestämda årliga understödsmedlen, å riksdagens sida tagas i anspråk

anvisandet af ett kreditiv eller ett förslagsanslag, hvars olämplighet i detta fall icke.

torde behöfva vidare ådagaläggas. — Den andra ifrågasatta utvägen, att Theaterns

uppehållande borde öfverlemnas till den enskilda företagsamheten, hafva Komiterade

jemväl funnit särdeles betänklig. Om äfven en dramatisk theater af värde skulle

kunna på enskild väg åstadkommas, hafva Komiterade dock ansett alldeles osannolikt,

att någon enskild person skulle finnas hågad att, äfven med åtnjutande af något understöd,

uppehålla en stående lyrisk scen, som krafvel’ så ojemförligt dyrbarare hjelpmedel

och medför så mycket större risk, utan att denna motsvaras af utsigten till

någon synnerlig vinst eller fördel. Betänkligt måste det också s.vnas att till enskildas

förfogande öfverlemna de Kongl. Theatrarnes nuvarande värderika tillhörigheter, då det

knappt blefve möjligt att stadga verksamma kontroller eller erhålla tillräckliga garantier

för deras vård och återställandet deraf framdeles.

Om den uppfattning är riktig, enligt hvilken Theatern utgör en institution af

alldeles egen beskaffenhet, som icke utan stora olägenheter kan inpassas bland Statens

förvaltande verk, och icke heller utan fara för dess högre ändamål kan såsom en

blott och bar industri öfverlemnas åt enskild företagsamhet, synes deraf naturligen

framgå att, om denna institution skall fortfarande med understöd af offentliga medel

upprätthållas, den icke kan umbära det skydd och den särskilda omvårdnad, hvarmed

Kong! Theatern alltifrån sin stiftelse städse varit af Sveriges Konungar omfattad.

Komiterade hafva i det föregående haft tillfälle att omförmäla det sätt, hvarpå Theater-angelägenheterna

besörjas i de länder, der offentliga Theatrar underhållas utan

att vara egentliga Stats-institutioner. I vårt land saknas emellertid den instans, som

annorstädes har sig behandlingen af dessa ärenden uppdragen, nemligen en särskild

Minister för det regerande Huset, med eller utan samband med högsta målsmanskapet

för de sköna konsterna. — Före år 1863, då det nu gällande Theater-reglementet

i Nåder utfärdades, föredrogos angelägenheter beträffande Kong!. Theatern i samma

ordning, som frågor rörande det Kong!. Hofvet. Denna form för föredragningen afsåg

utan tvifvel att åt nämnda ärenden vinna en erforderlig ekonomisk utredning och

en sådan förberedande behandling, som bäst främjade Theaterns ändamål. Komiterade,

som icke förbise vigten deraf, att en i möjligaste måtto mångsidig icke mindre

ekonomisk än äfven litterär och artistisk pröfning kommer den lyriska och dramatiska

scenens angelägenheter till del, hafva emedlertid, på de grunder som ofvan blifvit i

underdånighet anförda, funnit sig icke böra ingå i de detaljbestämmelser, som i detta

afseende kunna vara ändamålsenliga.

Komiterade framhärda, med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

C. F. BEBGSTEDT.

C. A. WESTEESTBAND.

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåter

F. BRAUNERHJELM.

C. A. Y. KALLSTENIUS.

F. A. DAHLGKEN.

Stockholm den 21 Jan. 1870.

Gustaf Fahnéhjélm.

Litt. A.

Kong!. Theatrarnes inkomster

jemte särskilda belopp, hvilka, ej bland Theatrarnes räkenskaper upptagna, utbetalts från Hans Maj:t Konungens kassa.

/

Spelåret

1863—1864.

Spelåret

1864—1865.

Spelaret

1865—1866.

Spelåret

1866—1867.

Spelåret

1867—1868.

Spelåret

1868—1869.

Summa för

de 6 spelåren.

Medeltal

af 6 år.

Statsanslag................

Hans Maj:t Konungens ordinarie anslag .

Hans Maj:ts anslag till ränteliqvider m. m.

H. Maj:ts abonnement för Dram. Theatern

Kongl. Familjens abonnement.......

Keeettmedel af Stora Theatern......

D:o af Dramatiska Theatern . .

Hyror...................

| Extra inkomster..............

75 000, oo

60 000, o o

3 000, o 0

5 310,0 0

10 350,0 0

222 O75,oo

137 083,2 5

17 906,25

570,0 0

75 000, oo

60 000,0 0

6 000, oo

5 220,0 0

11 340,0 0

252 624,35

138 913,0 0

17 540,oo

1 507,09

75 000, oo

60 000, o o

6 000, o o

5 220,0 0

12 545,0 0

250 661,40

169 735,70

27 570,00

1,20

75 000,00

60 000, o o

6 000, o o

7 038,00

13 115,00

251 355,25

168 826,50

24 065,oo

807,9 6

75 000, o o

60 000, o o

40 000,0 0

6 840,00

12 000,0 0

241 067,00

141 765,75

24 340,0 0

2 529,5 2

67 500, o o

60 000, o o

6 840,oo

11 850,0 0

190 049,4 5

134 170,0 5

24 665,0 0

55,oo

442 500, o o

360 000,oo

61 000,0 0

36 468,0 0

71 200,00

1 407 832,4 5

890 494,8 5

136 086,2 5

5 470,7 7

73 750,oo

60 000, oo

10166,6 7

6 078,0 0

11 866,66

234 638,74

148 415,81

22 681,04

911,80

Summa

531 294,5 o

568 145,04

606 733,30

606 207,7 0

603 542,2 7

495 129,5 0

3 411 052,3 2

568 508,72

H. Maj:ts anslag till lön åt l:e Direktören

—

—

—

—

6 000, o o

6 000,0 0

12 000, o o

2 000, o o

D:o extra anslag till ränteliqvid . .

D:o diverse utgifter för Dramatiska

—

—

—

—

1 500,00

—

1 500, oo

250,oo

Theaterns fastighet.....

-

_

—

625,00

2 853,20

2 187,94

5,666,1 4

944,3 5

Kong!. Tliea

-

Förste Direktörens och Sekreterarens löner . .

Litteratörslöner, Förf.-honor., pjeser, böcker . .

Kansliets löner och expenser..........

Biljetters försäljning och mottagning, affischer .

Pensioner och tillfälliga understöd.......

Ränta och amortering å skulder........

Intendenten för scenen, scenens Byrå.....

Sång-scenens löner................

Tal-scenens löner.................

Orchesterns löner, samt lejd musik.......

Ballettens löner..................

Chörens löner ..................

Elevskolan....................

Tjenstgöringspenningar..............

Kontrollören, öfriga löner för kontrollen ....

Reparationer, hyror, kontribution, möbler m. m.

Attributer: aflöningar...............

D:o materiel...............

Kostymer: aflöningar..............

D:o materiel................

Dekorationer och maskineri: aflöningar ....

D:o materiel..............

Belysning, Eldsläckning: Aflöningar......

D:o materiel (jemte brandförsäkring) . .

Städning, renhållning, eldning ..........

Summa

Af H. Maj:t Konungen

betalda belopp:

jlön

åt l:e Direktören . .

jränteliqvid........

I div. utgift, f. Dram. Theat.

Spelaret

Spelåret

Spelåret

1863

-1864.

1864-1865.

1865-1866.

8

600,0 4

8 000,0 4

8 000,0 4

15

954,9 7

27 383,6 7

17 700,7 5

3

931,26

4 033,5 9

4 249,5 0

9

582,6 4

10 438,3 8

10 687,19

300,00

300,0 0

2 320,35

24

263,25

24 439,83

39 196,7)

16

691,40

13 180,29

9 916,48

79

274,0 2

96 762,58

101 415,00

71

470,5 9

78 724,6 8

82 384,9 2

76

547,5 0

77 787,7 4

79 753,73

36

134,8 0

34 603,9 9

34 230,3 2

30

517,87

31 793,16

30 706,01

13

137,16

14 495,08

16 644,8 0

29

357,3 8

37 174,8 2

43 002,9 3

3

416,76

3 050,08

3 133,4 1

13

511,22

8 546,77

5 855,02

4

158,02

5 052,4 0

4 884,8 2

2

382,26

3 334,5 7

2 924,4 0

16

918,42

19 479,13

20 029,3 4

17

698,36

20 912,6 8

13 567,29

20

194,70

22 665,79

23 219,5 4

14

811,44

15 603,3 4

15 622,36

6

363,3 3

7 404,5 3

7 576,4 4

25

972,5 2

29 535,5 0

31 562,17

7

703,96

8 092,18

8 506,05

548

893,8 7

602 794,8 2

617 089,5 7

trarnes utgifter

Litt. B.

Spelåret

1866—1867.

Spel året

1867-1868.

Spelåret

1868-1869.

Summa för de

6 spelåren.

Medeltal

för 6 år.

Förslags-stat

1869—1870.

8 000,0 4

2 000,0 4

2 000,0 4

36 600,2 4

6 100,0 4

2 000, oo

19 408,9 9

17 680,3 4

15 259,89

113 388,6 1

18 898,10

11 950,00

3 455,0 0

3 340,5 2

3 214,9 7

22 224,8 4

3 704,14

3 000,oo

11 759,0 4

11 435,9 3

8 728,4 9

62 631,6 7

10 438,6 i

8 050, o o

1 537,03

1 340,9 0

2 451,80

8 250,08

1 375,01

3 400,00

32 017,4 9

35 552,96

36 926,oo

192 396,2 4

32 066,04

39 200,0 o

13 006,3 2

12 008,16

10 387,45

75 190,10

12 531,6 8

10 580,00

103 741,6 o

102 916,89

94 411,5 8

578 521,6 7

96 420,28

83 050,0 0

88 079,8 1

95 224,18

77 687,79

.493 571,9 7

82 262,0 0

76 406,oo

83 373,9 1

81 455,02

68 708,6 2

467 626,52

77 937,75

70 490,0 0

34 728,0 0

31 006,08

27 395,03

198 098,82

33 016,4 7

25 020,0 0

35 783,6 5

33 615,24

33 398,4 7

195 814,4 0

32 635,7 3

32 650,0 0

15 058,86

14 614,04

12 459,4 2

86 409,36

14 401,56

6 455,00

47 856,00

41 958,5 0

35 337,5 0

234 687,13

39 114,5 2

37 482,33

3 200,0 4

3 200,0 4

3 999,96

20 000,2 9

3 333,3 8

1 866,67

IL 918,82

6 707,05

5 841,14

52 380,02

8 730,0 0

5 900,0 0

5 218,6 4

4 805,8 0

4 016,76

28 136,4 4

4 689,41

4 000, o o

3 943,2 l

2 701,7 4

1 510,09

16 796,2 7

2 799,3 8

1 750,oo

19 780,80

19 331,0 4

15 715,02

111 253,75

18 542,29

16 000, o o

21 053,8 8

8 889,7 4

7 774,01

89 895,96

14 982,66

9 600,0 0

33 767,16

27 663,59

19 865,7 5

147 376,5 3

24 562,7 6

19 500,0 0

36 638,15

12 406,08

9 461,2 0

104 542,5 7

17 423,7 6

7 000, o o

7 493,45

7 110,46

6 681,5 8

42 629,79

7 104,9 7

6 700,0 0

32 469,5 2

27 817,5 8

22 365,19

169 722,48

28 287,08

21 850,oo

9 410,7 2

8 820,8 2

8 078,7 7

50 612,5 0

8 435,4 2

7 600,0 0

682 700,7 3

613 602,7 4

533 676,5 2

3 598 758,2 5

599 793,04

511 500, oo

—

6 000,0 0

6 000,0 0

12 000,0 0

2 000,0 0

_

—

1 500,0 0

—

1 500,0 0

250,00

—

625,0 0

2 853,2 0

2 187,9 4

5 666,14

944,3 5

—

Plan för amorteringen af Dramatiska Theaterns köpeskilling.

Stjernsten!

Brandkontoret.

Militiae-Bo-

ställskassan.

Mindre Thea- terns Pen- sions-kassa

Summa.

Kapital.

Ränta.

Kapital.

Ränta.

Ränta.

Ränta.

För kalf-

ir.

För året.

1863

den

31

December ....

1 725

—

5 655 75

675 —

579

50

618I75

9 254

1864

den

30

J uni.......

3 300

—

5 604 —

- -

—

—

618

75

1 500 —

11 022

75

20 276

75

den

31

December ....

1400

—

5 505 —

675 —

1 131

60

618

75

9 330

35

1865

den

30

Juni.......

3 600

—

5 463 —

- -

—

—

628

50

1 500 —

11 181

75

20 512

10

>>

den

31

December ....

1 500

—

5 355:—

675;—

1 108

62

618

75

750 —

10 017

12

1866

den

30

Juni.......

13 400

—

5 310 —

— 1—

—

—

618

75

750 —

20 078

75

30 095

87

}}

den

31

December ....

3 500

—

4 908;—

675 —

1 077

60

618

75

750 —

11 529

35

1867

den

30

Juni.......

5 400

—

4 803 —

- -

—

—

618

75

750 —

11 571

75

23 101

10

den

31

December ....

3 800

—

4 641 —

675 —

1 051

22

618

75

750,—

11 535

97

1868

den

30

Juni.......

5 700

—

4 5271—

- 1-

—

—

618

75

750|—

11 595175

23 131

72

JJ

den

31

December ....

4 100

—

4 356;—

6751—-

1 024

22

618

75

750 —

11 523|97

Summa

47 425

—

56 127

75

4 050

—

5 972

76

6 816! —

8 250

—

—

1869

den

30

Juni . .

5 900

—

4 233

—

_

—

—

618! 75

750

11 501

75

23 025

72

den

31

December

4 500

—

4 056

—

675

—

997

618

75

750

_

11 596

75

1870

den

30

Juni . . •

6 300

—

3 921

—

—

—

—

618

75

750

—

11 589

75

23 186

50

den

31

December

4 800

—

3 732

—

675

—

970

618

75

750

—

11 545

75

1871

den

30

Juni . .

6 600

—

3 588

—

—

—

—

_

618

75

750

—

11 556

75

23 102

50

den

31

December

5 200

—

3 390

—

675

—

943

—

618

75

753

25

11 580

__

1872

den

30

Juni • .

6 900

—

3 234

—

—

—

—

_

618

75

750

—

11 502

75

23 082

75

>>

den

31

December

5 600

—

3 027

—

675

—

916

618

ty gr

7o

750

_

11 586

75

1873

den

30

Juni . .

7 300

—

2 859

—

—

—

—

—

618

75

750

—

11 527

75

23 114

50

den

31

December

6 000

—

2 640

675

—

889

—

618

75

750

__

11 572

75

1874

den

30

Juni . .

7 700

—

2 460

—

—

—

—

618

75

750

—

11 528

75

23 101

50

>>

den

31

December

6 400

—

2 229

675

—

865

25

628''50

750

—

11 547

75

1875

den

30

Juni . .

8 100

—

2 037

—

—

—

—

—

618 75

750

—

11 505

75

23 053

50

den

31

December

6 900

—

1 794

675

—

835

—

618,75

750

_

11 572

75

1876

den

30

Juni . .

8 600

—

1 587

—

—

—

—

—

61875

750

—

11 555

75

23 128

50

>>

den

31

December

7 400

—

1 329

—

675

—

808

—

618 75

750

—

11 580

75

1877

den

30

Juni . . .

9 100

—

1 107

—

—

—

—

—

618

75

750

—

11 575

75

23 156

50

J)

den

31

December

7 900

—

834

—

675

—

781

—

618

75

750

--

11 558

75

1878

den

30

Juni . .

9 600

—

597

—

—

—

—

—

ii 18 75

750

11 565

75

23 124

50

V

den

31

December

10 300

—

309

—

675

754

—

618175

750

13 406

75

Summa

188 525

_

_

—

10 800 —

—

— —

- | —

-

—

~ 1

Derefter återstår: Till Militiae-Boställs-kassan . . . . ........... 22 500

„ Mindre Theaterns Pensions-kassa......... SO 000

,, Stockholms Brandkontor.............18 175 70 075.

Enligt de i Kong! Theatrarnes kontrollörs-kontor befintlige specialuppgifter rätteligen sammandraget och upprätt adt intygar,

Stockholm den 3 Mars 1869. j, jjé Dumrath.