SOU 1873:1

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

ANGÅENDE

ORGANISATION AF SJÖFÖRSVARETS IILITÄRPERSÖNAL,

ÖFNING-ARNES ORDNANDE

M. M.

AFGIFVET AF

DERTILL I NÅDER UTSEDDE KOMITERADE.

STOCKHOLM, 1872.

P. A. NORSTEDT & SÖNER

KONGL. BOKTRYCKARE,

Rättelse x*:

Sid. 5, öfverst å sidan bör stå: med afseende å officer sper sonalen

8, 27

raden

står: menniskor

bör vara: menniska

10, 1

»

» Eder

» » Eders

11, 28

»

» bör a vara

» » böra vara

» 39

»

» officersperspersonal

» » officerspersonal

15, 37

»

» ställdt

» » stäldt

23, 17

)>

>» förändring

» » förändring

27, 5

»

j) åriga

» » årliga

34, 28

»

» kuna

» » kunna

59, 2

»

» uuder

» » under

» 4

»

» mil i lär

» » militär

Stormäktigste Allernådigste Konung!

Sedan anmäldt blifvit att de pågående arbetena för uppgörande af förslag till

ordnande af Styrelsen och Förvaltningen vid sjövapnets stationer numera så långt

framskridit, att antalet af den för stationstjenstgöringen erforderliga militärpersonal

kunde med någon tillförlitlighet bedömas, har Eders Kongl. Maj.-t, under förklaran

att tiden sålunda vore inne, att till handläggning företaga den synnerligt vigtiga frågan

om lämpligaste organisationen af sjöförsvarets militärpersonal, och i sammanhang

dermed uppgörande af plan till fortgående öfningar för densamma, den 18 sistlidne

Augusti funnit för godt anbefalla tillsättandet af en komité för behandling af dessa

Bet. ang. organisat. af sjöf. militär-peTsonal m. m. i

2

ämnen, samt genom nådig generalorder af den 2 Oktober förordnat undertecknade

att vara ordförande och ledamöter i denna komité.

Då komitén den 1 November, på grund af samma nådiga generalorder, här i

Stockholm sammanträdde, både det behagat Eders Kongl. Maj:t att utfärda härhos i

afskrift bifogade instruktion (se Bil. I.), föreläggande komitén besvarandet af följande

spörjsmål:

”1. Huru bör, enligt komiterades tanke, sjövapnets militärpersonal organiseras, för

”att, med hänsyn till landets tillgångar och öfriga våra förhållanden, bäst motsvara

sitt ändamål, hvarvid bör tagas under ompröfning, huruvida nämnda mål

”icke bäst må kunna vinnas genom en förening af sjövapnets båda kårer: Kongl.

”Flottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet?”

”11. Huru stor bemanning, särskildt för krigstid och särskildt för fredstid, anses er”fordras

och kunna påräknas

a) till sjövapnets fartyg,

b) till minväsendet,

c) till militärtjenst å stationerna,

”och i hvilken mon bör denna bemanning utgöras åt:

a) matroser och jungman,

b) kanonierer,

c) båtsmän,

d) sjöbeväring och förhyrde?”

”III. Huru stor befälspersonal, särskildt för krigstid och särskildt för fredstid, anses

”erfordras och kunna påräknas

a) huru många officerare,

b) huru många underofficerare,

”och i sammanhang härmed

c) huru många maskinister?”

”IV. Huru skola personalens undervisning och öfningar ordnas, såsom:

a) rekrytbildningen,

b) korporalsskolor,

c) underofficersskolor,

d) årliga öfningar och sjötåg?”

3

”V. Kunna båtsmän lämpligen helt och hållet undvaras vid de i fredstid förekommande

varfsarbetena? Om ej, i hvad rnon kan behofvet af deras användande

”inskränkas, och hvilket är det antal, som under olika tider af året anses oundgängligen

böra vara att påräkna, under antagande att varfvena erhålla ungefär

”samma arbetsförmåga, som de nu ega?”

”VI. Huru stort antal båtsmän anses således fortfarande erforderligt för sjövapnet och

”hvardera af dess stationer, huru bör båtsmansuppfordringen lämpligast ordnas,

”och huru bör kompanibefälet vara organiseradt på rotarne?”

Enär någon fast och för en längre framtid afsedd plan för sjökrigsmaterielen

under nu timande hastiga vexlingar svårligen för närvarande kunde uppgöras, stode

det derjemte komitén fritt att, i afseende på den blifvande materielen, göra de förutsättningar,

som må anses sannolika och derjemte oundgängliga såsom utgångspunkt

för de ofvan framställda frågornas utredande och besvarande.

Dessa spörjsmål har komitén tagit under allvarlig ompröfning, dervid äfven,

till beredande af nödiga upplysningar, yttranden och förslager blifvit erhållna, så väl

från Kongl. Förvaltningen af sjöärenderna och stationsbefälhafvarena i Carlskrona

och Stockholm samt chefen för Marin-ingeniör-departementet vid Stockholms station,

som ock från den ständiga Minkomitén, och går komitén nu, i anledning af hvad sålunda

förekommit, att underdånigst afgifva svar å frågorna i den ordning de i den

nådiga instruktionen förekomma, med särskildta motiver vid hvarje svar, der sådana

hafva ansetts erforderliga.

4

I.

Fråga.

Svar.

Huru bör enligt komiterades tanke

sjövapnets militärpersonal organiseras, för

att, med hänsyn till landets tillgångar och

öfriga våra förhållanden, bäst motsvara sitt

ändamål, hvarvid bör tagas under ompröfning,

huruvida nämnda mål icke bäst må

kunna vinnas genom en förening af sjövapnets

båda kårer: Kongl. Flottan och j ^utsättningar hvarpå den år 1866

Kong’l. Skärgal ds-Artillenet? j verkställda ombildning af Sveriges sjöför

svar

grundade sig, neral. nödvändigheten att ega och möjligheten att anskaffa och underhålla

två särskilda vapen, ett för öppna sjön passande örlogsvapen, och ett för skärgårdarne

och inlandsfarvattnena lämpadt flytande artilleri, af helt olika beskaffenhet emot hvad behofvet

kräfver i andra länder, kunna numera icke sägas vara obestridliga. Tvärtom synes

öfvertygelsen om omöjligheten för Sverige att under nu rådande förhållanden kunna åstadkomma

ett för öppna sjön passande örlogsvapen, hafva blifvit allmän, och tankarne äro

nu mindre än tillförene delade om nödvändigheten att vid sjöförsvarets ordnande uppställa

såsom hufvudändamål: egna kusters försvar. Men, om tanken på att i öppna sjön

bjuda drabbning åt en samlad fiendtlig stridsstyrka sålunda icke kan, och derföre icke

heller bör, af oss näras, får detta dock icke hindra, att vi, i betraktande af de af naturen

åt de förenade rikena förlänade gränserna, upprätta och vidmakthålla en sjökrigsmakt, förmedelst

hvilken vi må kunna, i förening med landets öfriga stridskrafter, försvara de vigtigaste

delarna af kusten och inloppen till de vigtigaste hamnarna, om än icke förhindra en

fiendtlig armés landstigning på Sveriges kust, i ändamål att der fatta fast fot, dock i

möjligaste måtto försvåra en dylik landstigning, samt, om den skett, oroa och försvåra

fiendens kommunikationer med eget land, och å våra insjöar och inlandsfarvatten understödja

egen och motverka en fiendtlig armés framträngande.

Enär någon fast och för en längre framtid afsedd plan för sjökrigsmaterielen svårligen

för närvarande kunde uppgöras, har det icke blifvit förelagdt denna komité, att, i afseende

på vår blifvande materiel, i vidare mån yttra sig, än att komitén finge göra sådana förutsättningar

härutinnan, som ansåges sannolika, och derjemte oundgängliga såsom utgångspunkt

för utredande och besvarande af de komitén förelagda frågorna.

Komitén har derföre, utan att förorda någon viss slags materiel af en eller annan

beskaffenhet, antagit möjligheten af flera modifikationer i nuvarande fartygcerter. Men då

hufvudegenskaperna hos de fartyg, hvilka för kustförsvaret erfordras, enligt komiterades

tanke, måste vara, att ega ett tillräckligen kraftfullt, och, så vidt möjligt är, väl skyddadt

artilleri, jemte förmåga att med lätthet kunna röra sig i våra skärgårdar, samt, för en del

af dem, att jemväl med skyndsamhet kunna förflyttas frän ena delen af kusten till den

andra, och då en dylik rörelseförmåga, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, ieke

Komitén anser:

med afseende å sjövapnet i sin helhet:,

1. att sjöförsvarets nuvarande båda vapen

Kongl. Flottan och Kongl. SkärgårdsArtilleriet

böra betraktas såsom ett vapen,

och att detta vapen bör benämnas:

Koned. Flottan:

5

2. att officerspersonalen vid Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårds-Artilleriets nuvarande

båda kårer bör sammanslås till en kår under benämning: Kongl. Flottans

Officerskår;

kan vinnas utan medelst ångkraftens användande såsom framdrifningsmedel, så anser komitén

att, vare sig fartygen blifva pansarklädda eller icke, och sålunda af något större

eller något mindre dimensioner, och vare sig att några komma att ega en större och några

en mindre hastighet, skötandet af deras artilleri och handhafvande! af sjelfva fartygen dock

erfordra väsendtligen samma egenskaper hos befäl och besättningar på såväl ena som andra

slaget, samt att sjömannainsigter och vana äro lika nödvändiga för befarandet af de våra

egna kuster omgifvande haf, som för beseglandet af andra farvatten.

Det sjömanskap och omdöme- samt den rådighet, hvilka sålunda, enligt komiténs

tanke, äro lika nödvändiga för det Svenska sjövapnets befäl och manskap att ega, som det

måste antagas att dessa egenskaper egas af den fiende, mot hvilken vi må kunna komma

att uppträda, inhemtas väl förnämligast genom en längre tids tjenstgöring på sjögående

fartyg, och derföre erfordras också fortfarande såsom hitintills en fartygscert, hvarå jemte

ångkraften äfven hufvudsakligast segelkraften kan tillgodogöras.

Dessa fartyg hafva dessutom under freden ett ganska vigtigt ändamål att uppfylla,

det nemligen, att på aflägsnare farvatten upprätthålla Svenska flaggans anseende, och att

hos främmande folk bevaka våra handelsintressen. I den mån det blifver möjligt att åt

fartygen af denna obepansrade cert gifva öfverlägsen hastighet och kraftigt artilleri, kunna

de ock blifva lämpliga att under krig skada en fiende genom oroandet af dess transporter

och uppbringandet af dess handelsfartyg; men komitén anser dock att hvarken deras antal

kan blifva så stort, ej heller att de egenskaper, hvilka erfordras hos befäl och besättningar

å dem, äro så skiljaktige, från egenskaperna hos den personal, som är afsedd för de egentliga

stridsfartygen, att de kunna betraktas såsom ett särskildt vapen, hvilket erfordrar sin

särskilda personal. Att uppdraga en gränslinie emellan operationsfälten för den ena eller

andra fartygscerten, hvaraf sjövapnet kan komma att bestå, synes komitén icke heller vara möjligt,

utan antager komitén sannolikast, att all den sjökrigsmateriel vi kunna mäkta anskaffa

och underhålla, kommer att vid ett inträffande krig sammandragas och användas under

ett gemensamt öfverbefäl.

De öfningar, hvilka under freden äro af nöden, böra derföre omfatta ej allenast grundläggandet

af de sjömannainsigter hos personalen i sin helhet, hvilka äro oundgängliga för

dess stridsduglighet, utan oek utbildandet, specielt hos befäl och underbefäl, af en vidsträckt

kännedom om våra kuster och de vigtigaste positionerna inom skärgårdarna samt

om inloppen till de vigtigaste liamnarne.

2. Då sålunda Sveriges sjövapen, med hänsyn till landets tillgångar och öfriga våra förhållanden,

måste betraktas såsom ett vapen, och då tjenstbarhetens vidmakthållande hos ett

vapens officerspersonal organiserad på en kår, torde vara lättare än om samma personal är

delad på två skiljda kårer med hvardera sin tur och befordringsrätt, enär avancementet

inom den större kåren, enligt hvad all erfarenhet gifvit vid handen, är jemnare och lättare

än inom två mindre, samt dessutom vid inträffande vakanser inom de högre graderna,

äfvensom vid besättandet af de mera maktpåliggande befattningarna inom vapnet, valet är

lättare inom en kår än inom tvenne hvarandra åtskiljda kårer, från hvilka förflyttningar än

6

3. att såväl antalet som benämningen af graderna i den nya Kong]. Flottans officerskår

böra blifva hvad de äro vid den nuvarande Kongl. Flottan;

4. att antalet officerare inom hvarje grad bör blifva det antal, som uppstår genom

en sammanslagning af Kongl. Flottans och Kong]. Skärgårds-Artilleriets officerskårer

grad för grad, såsom de i Kongl. Brefvet af den 10 Juli 1866 finnas bestämda;

från den ena än från den andra kunna behöfva tillgripas för att på ett fullt tillfredsställande

sätt fylla vakanserna, hvilka förflyttningar alltid måste förorsaka ovilja kårerna

emellan, och derföre också blifva för krigstuktens vidmakthållande skadliga; och då sålunda,

enligt komiténs tanke, några grundade skäl för sjövapnets officerspersonals fördelning i

två särskilda kårer numera icke förefinnas, anser komitén att sjövapnets officerspersonal

bör, för att med hänsyn till landets tillgångar och våra öfriga förhållanden bäst motsvara

sitt ändamål, organiseras på en kår sålunda att de nuvarande båda kårerna: Kongl. Flottan

och Kongl. Skärgårds-Artilleriet, förenas.

3. Då antalet grader vid nuvarande Kongl. Flottan torde vara hvad tjensten ombord fordrar,

och gradbenämningarna vid Kongl. Flottan synas vara lämpligare för ett sjövapen än de

vid Kongl. Skärgårds-Artilleriet, har komitén ansett sig böra förorda upptagandet af de förra.

4. Då flera förutsättningar om en blifvande sjökrigsmateriel inom komitén blifvit lagda till

grund för beräkningen af befälsbehofvet vid sjövapnet (se Tab. 1, 3, 4, 5,) deribland

äfven den, som af chefen för sjöförsvarsdepartementet i anförande till statsrådsprotokollet

af den 9 Januari 1871 (se Tab. 3) blifvit omförmäld, såsom enligt hans åsigt nödig till

försvaret endast af Stockholms skärgård och två eller tre andra vigtiga punkter å vår kust;

men hvarje förutsättning i detta afseende haft till resultat att någon minskning i officerspersonalen

icke kan ega rum, äfven om sannolik tillgång från en reservstat tages med i

beräkningen, och då en möjlig öfvergång från bepansrad till obepansrad materiel skulle erfordra

än ytterligare tillökning, så tror sig komitén icke kunna förorda någon minskning i det antal

officerare , som å Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårdsartilleriets nuvarande stater äro upptagna.

Då derjemte komitén anser att den proportion som förefinnes emellan Kongl. Flottans

och Kongl. Skärgårds-Artilleriets grader är lämplig och en sammanslagning af de båda

kårerna lättast och med minsta orättvisa emot de särskilda individerna låter sig göra, derigenom

att hvarje grad vid den ena kåren likasom inskjutes uti motsvarande grad vid den

andra, lemnande åt hvarje individ den tur i förhållande till de nya gradkamraterna, som

han vid sammmanslagnings-tillfället eger, och komitén äfven ansett antalet grader, i den

sammanslagna kåren, böra vara hvad det f. n. är vid de två kårerna (3), så anser komitén,

att en sammanslagen kår, med den benämning af graderna som ofvan förordats (3), bör bestå utaf:

2 Amiraler,

5 Kommendörer,

10 Kommendörkaptener af l:a klassen derutaf 2 tillsvidare vakanta,

21 Kommendörkaptener af 2:a

klassen » 5

» »

51 Kaptener

» 8

» ))

50 Löjtnanter

» 7

i> » och

33 Underlöjtnanter

» 7

)) »

S:a 172 Officerare

derutaf 29

tillsvidare vakauta.

7

5. att lönerna för den nya Kongl. Flottans olika grader böra bestämmas till de belopp,

som i nu gällande stat äro uppförda för de motsvarande graderna vid

Kongl. Skärgårds-Artilleri et;

6. att två tredjedelar af lönen böra anses såsom fast lön och en tredjedel såsom

tjenstgöringspenningar; att så väl lön som tjenstgöringspenningar må bibehållas

under tjenstledighet: för utöfvande af riksdagsmannakall eller befattning såsom

af riksdagen vald revisor; för inhemtande af undervisning vid något af statens läroverk;

för tjenstgöring på främmande vänskapliga nationers örlogsfartyg, antingen

stipendium erhålles eller icke; under semester, samt under sjukdom eller tjenstledighet

för helsans vårdande, som af vederbörligt läkarebevis intygas; men att tjenstgöringspenningarna

vid all annan tjenstledighet, som varar utöfver en månad, böra

indragas med månaden näst efter den hvari tjenstledigbeten tagit sin början;

5. Vid behandlingen af denna fråga hafva komiterade icke kunnat lemna ur sigte önsk

värdheten

af, att alla individerna, inom samma löneklass, vid en sammanslagen kår, måtte

så snart som möjligt efter en verkställd sammanslagning, erhålla lika löner; men vid det

förhållande att Kotigl. Skärgårds-Artilleriets officerare inom öfverste- och majors-graderna

åtnjuta högre löner än Kong]. Flottans officerare inom motsvarande grader, äfvensom att

alla inom kaptens-, löjtnants- oeh underlöjtnants-graderna vid Kongl. Skärgårds-Artilleriet

innehafva de högre lönebelopp, hvilka inom hvar och en af dessa grader vid Flottan åtnjutas

endast af ett mindre antal, under det att de öfriga inom graderna erhålla lägre

lönebelopp, och då innehafvare icke kunna fråntagas den lön hvarå de ega fullmakt, och

sålunda det ofvannämnda målet icke lämpligen kan vinnas på annat sätt än att lönerna

för de officerare hvilka komma från Kongl. Flottan förhöjas till det belopp, som Kongl. Skärgårds-Artilleriets

officerare inom samma grad nu åtnjuta, enär å andra sidan en succesiv

nedsättning af lönebeloppen, för de officerare, hvilka nu tillhöra Kongl. Skärgårds-Artilleriet,

till likhet med nuvarande lönebeloppen vid Kongl. Flottan, verkställbar endast i mån af

framdeles skeende befordringar till högre grader inom den nya kåren, skulle till en aflägsen

framtid uppskjuta möjligheten af en normal stats tillämpning, samt, då under förutsättning, att

de poster, hvilka tid efter annan tillagts aflöningsanslaget under öde hufvudtiteln för ett

hastigare genomförande af den 1866 vidtagna reorganisation af sjöförsvarets officersoch

underofficers-personal, fortfarande få qvarstå, äfven sedan afgång på Kongl. Maj:ts

Flottas Nya reservstat och Indragningstaten eljest skulle göra dem för ändamålet obehöfliga,

aflöningsanslaget framdeles lemnar tillgång till, såväl den härtill erforderliga lönefyllnadssumman,

beräknad till 20,500 Kdr Kmt (se Tab. 9), som enligt framdeles omförmäldta

behof till en motsvarande lönefyllnad för den nya Kongl. Flottans underofficersstater

(se Tab. 9) och en för den nya kårens hållande i sjötjenstdugligt skick erforderlig

permanent reservstat (9), så anser komitén att lönerna vid den nya kåren böra bestämmas

till hvad Kongl. Skärgårds-Artilleriets nu äro.

6. Komiterade hafva ansett några förändringar i de för tjenstgöringspenningarnas indragande

gällande stadganden vara önskvärda och af denna anledning intagit här förekommande

betämmelser, hvilka. synas komitén lämpliga.

8

7. att, jemte bibehållande i öfrigt af vid nuvarande Kongl. Flottan gällande befordringslagar,

all befordran till och med kaptensgraden vid den nya kåren bör ske

i tur, derest icke chefen för flottan, efter vederbörande stationsbefälhafvares hörande,

finner giltiga skäl tillstyrka Kongl. Maj:t att annorlunda förfara; och böra således

föreskrifterna i Kongl. brefvet af den 10 Juli 1866, att vid befordran till kapten

bland tre uppflyttningar två städse skola ske i tur, men vid den tredje närmast

efter dessa följande afseende uteslutande fästas å ådagalagd skicklighet, och att

innan befordran till löjtnant får ske, repetitionsexamen skall försiggå, upphöra att

vara gällande;

8. att den nya Kongl. Flottans hela officerspersonal bör tillhöra Stockholms station,

och att det antal officerare, som enligt vederbörande stationsbefälhafvares förslag

är till tjenstgöring å Carlskrona station behöfligt, bör dit placeras;

7. Enligt föreskrifterna i Kongl. brefvet af d. 10 Juli 1866 skall, vid befordran från löjt

nant

till kapten bland tre uppflyttningar, två städse ske enligt tur, men vid den tredje,

närmast efter dessa följande, afseende fästas uteslutande på ådagalagd skicklighet, samt,

för att kunna befordras till löjtnant, godkänd repetitionsexamen, förnämligast uti den en

officer tillkommande praktiska utöfningen af artilleri, navigation etc. etc., vara undergången,

inför behörig examensförrättning.

Syftemålet med den förra föreskriften torde vara att åstadkomma en möjlighet att utom

tur hastigare draga fram yngre förmågor. Men då Kongl. Maj.-t eger det medel i sin hand

att medelst befordran till regements-officer utmärka jemväl den yngre officer, hvilken under

fredstid kunde hafva ådagalagt så ovanlig förmåga, att han af en sådan utmärkelse

kunde anses värdig; och då den ifrågavarande föreskriften, praktiskt tillämpad, lätt kan

leda derhän, att i stället för att fråga sig huruvida någon framstående person finnes som

bör befordras framför alla andra, frågan i stället blir den: skall den som är i tur förbigås?

hvilket åter leder till att hvarje tredje officers i löjtnantsgraden såväl offentliga som

enskilda menniskor underkastas en granskning, som de, hvilka stå emellan, helt och hållet

undslippa, så anse komiterade detta förhållande böra upphöra, såsom icke nyttigt för kårandan,

desto mera som Kongl. Maj:ts vid befordran för förtjenster under krig icke heller

inom subalterngraderna är bunden af någon anciennitet. — Hvad åter den föreskrifna repetitions-examen

beträffar, anse komiterade kurserna vid Kongl. sjökrigsskolan, såväl de

praktiska som de teoretiska, numera vara så skärpta, att en sådan repetitions-examen icke

torde vara behöflig.

8. En följd af den yttrade åsigten att Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårds-Artilleriets

nuvarande båda kårer böra sammanslås till en kår, är, ifrågasättandet, huruvida någon rubbning

bör ega rum i afseende å officerspersonalens placerande å sjöförsvarets båda stationer,

lydande, såsom nu är förhållandet, under hvardera stationens befälhafvare. En förändrad

organisation skulle man kunna tänka sig på så sätt utförd, att hela officerspersonalen förlädes

till hufvudstaden, antingen direkte under chefen för sjöförsvars-departementet såsom

ensam chef eller ock under en, inför chefen för sjöförsvars-departementet ansvarig, särskild

chef med rättighet för befälhafvaren å hvardera stationen att hos chefen för personalen an

-

9

9. att, efterhand som medel, hvilka redan finnas uppförda å 5:e hufvudtitelns aflöningsanslag,

dertill komma att lemna tillgång, en ny reservstat, under benämning Kongl.

Flottans permanenta reservstat, bör upprättas, och att officerare vid den nya

Kongl. Flottan dit må, då Kongl. Maj:t pröfvar sådant för tjensten nyttigt, kunna

öfverfly ttas;

mala behofvet af officerare vid vissa tider och för särskildta behof, till tjenstgöring på

stationerna. En sådan organisation skulle ega åtskilliga fördelar, såsom: att hela personalen

blefve lydande direkte under en chef; lättheten att utan rubbning i beståndande förhållanden

kunna, derest det befunnes nyttigt att vid något tillfälle inrätta någon ny sjöförsvarets

station eller depot, dit kommendera officerare; den större möjligheten för vapnet att i afseende

a tidsförhållandena göra sin åsigt hord; och väcka nationens intresse för denna

del af försvaret, m. m. Men vid densamma funnes äfven betänkligheter förenade.

Stationerna skulle komma att förvandlas till något underordnadt mot hvad de nu äro, och

betraktas mera uteslutande såsom varfsanläggningar. Carlskrona station är dock en militärisk

post som fordrar en öfverkommendant, hvilken bör ega ^tillgång på ett fullt tillräckligt

antal officerare, derest han skall kunna hållas ansvarig för sin post. En annan

direkt chef än stationsbefälhafvarne skulle icke kunna lika fullständigt bedöma behöfligheten

af befäl vid stationstjenstgöringen, och icke heller bära ansvaret för personalens duglighet,

såsom de. Äfven med afseende å krigstukten är officerspersonalens ställande under

stationsbefälhafvarne att föredraga; de ega mera tillfälle att se underlydande officerare

än en särskild personalchef, som kom att bo i Stockholm, och det ansvar de äro iklädda,

hvilket icke känner några andra band än lagens, är en borgen för disciplinens upprätthållande.

Då således komiterade äro af den mening, att stationsbefälhafvarne böra bibehållas

såsom chefer hvardera för den officerspersonal, som kommer att tjenstgöra på den station

för hvilken han eger ansvaret, finnes svårligen något annat sätt att vinna de fördelar, som

i andra afseenden vore förenade med hela personalens förläggande till Stockholm under en

särskild chef, än att hela den till stationstjenstgöringen i Carlskrona icke behöfliga delen

al officerspersonalen får tillhöra Stockholms station, hvilken organisation komitén desto

hellre biträder, som den icke bör påkalla annan förändring i redan gällande föreskrifter, än

möjligen med afseende å traktamentsersättning vid kommendering utom stationen.

9. Ett af de första vilkoren, för att ett efter landets tillgångar och öfriga våra förhållanden

afpassadt sjöförsvar skall kunna uppfylla sin bestämmelse, är, att den del af personalen

som i första hand är afsedd till materielens handhafvande, kan hållas fullt tjenstbar. För

att underlätta detta vilkors uppfyllande bör sagde personal vara afpassad efter vapnets verkliga

behof, och hvarje individ, som, till följe af hvad omständigheter som helst, icke längre

är° fullt lämplig för den aktiva sjötjensten, bör, på det att det dyrbara öfningsanslaget icke

må, emot^ sitt ändamål, förspillas, lemna sin plats i kåren, för att, ersatt med tjenligare

krafter, kåren skall kunna hållas fullt effektiv. Men så länge obligatoriskt afskedstagande

vid någon viss ålder icke finnes i lag bestämd, hvarförutan individer vid en aktiv kår

kunna qvarstå till och med långt bortom uppnådd pensionsålder, kan detta mål icke vinnas

utan att tillfälle beredes för den individ som tillfölje af ålder eller andra omständigheter

icke längre är fullt lämplig för tjensten till sjös, att öfverflyttas till särskild reservstat.

Bet. ang. organisat. af sjömilitärpersonal m. m. O

10

10. att den summa som för en sådan permanent reservstat kan af Eder Kongl. Maj:t

disponeras, efter Eders Kongl. Maj:ts godtfinnande bör fördelas emellan officersoch

underofficers-kårerna;

11. att, äfven i den händelse Eders Kongl Maj:t icke skulle finna för godt i nåder

gilla komiterades förslag rörande en sammanslagning af Kongl. Flottan och

Kongl. Skärgårds-Artilleriet, en permanent reservstat icke destomindre måtte

upprättas;

En sådan öfverflyttning står äfven i full öfverensstämmelse med principen för arbetets

fördelning, ty så länge sjöförsvaret för stationstjensten samt till mindre vigtiga befälsplatser å

en del fartyg i händelse af krig m. m. erfordrar befäl och underbefäl, hos hvilket en del

af den kraft och specialinsigt i vapnets olika skickligheter, som äro nödvändiga för den aktiva

tjensten, kan undvaras, är det såväl till det allmännas som vapnets fördel att öfverflyttning

till en särskild kår kan ske. Hittills hafva reservstater tid efter annan måst anlitas,

men dessa, åtminstone hvad den senaste beträffar, hafva egt endast tillfällig natur och derföre

äfven blott för'' tillfället afhjelpt ett behof, som, i saknad af en sådan, måste blifva allt

större ju äldre en kår blir. För att nu göra denna med en reservstat afsedda nytta mera

jemn, och, enligt hvad komiterade anse, för staten mindre betungande, har komitén ansett

sig böra förorda upprättandet af en permanent reservstat, dit såväl befäl som underbefäl

må kunna öfverflyttas, då sådant pröfvas vara för tjensten nyttigt; men ehuru oafvisligt komiterade

anse behofvet af en sådan permanent reservstat vara, har dock komitén trott sig

icke böra förorda densamma i vidare utsträckning än medel, som ännu finnas uppförda å

5:te hufvudtitelns aflöningsanslag, dertill komma att lemna tillgång utöfver de belopp som

komitén ansett sig böra ifrågasätta att användas till omdaning af kanonierkåren (38) samt

till löneförhöjning åt en del af Kongl. Flottans befäl (5) Och underbefäl (24), för så vidt

Eders Kongl. Maj:t finner en sådan löneförhöjning lämpligen kunna åvägabringas.

10. Komitén har tagit i öfvervägande huruvida den summa, som, sedan lönerna åt de nya officers

(5)

och underofficers-kårerna (24), arvoden till krigs-reservs-officerare (19) samt aflöning åt

de i Stockholm förlagda matroskompanierna (38), sådana de af komitén förordas (se tab.

8 och 9), blifvit fråndragna de summor, hvilka Kongl. Flottans, Kongl. SkärgårdsArtilleriets

och nu befintliga Reserv- och Indragningsstaters lönestater upptaga, blir disponibel

för den nya permanenta reservstaten, bör i sin helhet vara ställd till Eders Kongl.

Maj:ts disposition, eller, en bestämd stat för den nya reservstaten vore lämpligare; och anser

komitén det förra alternativet vara ändamålsenligast, desto mera som Eders Kongl.

Maj:t bäst torde vara i tillfälle att afgöra om det är den ena eller andra graden, —- officerskåren

eller underofficerskåren — som behöfva yngre och bättre krafter, då deremot

en bestämd stat skulle ovilkorligt bestämma från hvilkendera kåren eller graden öfverflyttning

skulle ske.

11. Vid betraktande af de skäl, som manat komitén att förorda upprättandet af en permanent

reservstat i sammanhang med de nuvarande båda aktiva officerskårernas sammanslagning till en

kår, har nödvändigheten af en sådan reservstat framstått lika oafvislig äfven i den händelse

ofvan omförmälda sammanslagning icke skulle af Eders Kongl. Maj:t gillas.

11

12. att öfverflyttning till permanenta reservstatens officerskår bör kunna ega rum

endast från kaptens och högre grader;

13. att öfverflyttning till den permanenta reservstaten icke bör blifva förenad med

förlust af några löneförmåner;

14. att löneförmånerna vid den permanenta reservstaten böra, i likhet med den aktiva

kårens, vara fördelade i lön och tjenstgöringspeningar (6);

15. att befordran vid permanenta reservstaten bör kunna ega rum, då Kongl. Maj:t

på grund af framstående förtjenst dertill finner anledning;

IG. att permanenta reservstatens officerare, i likhet med hvad som yttrats i afseende

å den nya Kongl. Flottans officerare, böra tillhöra Stockholms station (8), och att

det antal reservstats-officerare, som, enligt vederbörande stationsbefalhafvares förslag,

är till tjenstgöring å Carlskrona station behöfligt, dit placeras;

12. Då bildandet af en permanent reservstat borde afse hufvudsakligen en fördelning med

afseende å tjenstgöringen till sjös och tjenstgöringen till lands (9), och icke en stat dit

öfverflyttning skulle ega rum på grund af olämplighet till all vidare tjenstgöring, måste

den komma att upptaga endast sådana individer, som, efter längre tjenstetid, icke vidare

äro lämpliga för den aktiva sjötjensten, och således kommit ur de yngre graderna. Af

dessa skäl har komitén ansett sig böra förorda, att öfverflyttning till permanenta reservstaten

må kunna ske endast inom kaptens och högre grader. Skulle yngre tjensteman

vid en kår, så afpassad att den icke vore större än materielen erfordrade, och derigenom

tillräcklig öfning vore beredd åt hvar och en, icke längre kunna användas för tjensteu till

sjös, torde det vara att antaga, att han i allmänhet äfven icke längre vore lämplig för tjensten

i land, och anser komitén för en sådan person tillträde böra utverkas på allmänna

indragningsstaten.

13. Af skäl som redan anförts, eller att öfverflyttning till permanent reservstat bör vara

att betrakta endast såsom en placering med afseende å tjenstgöringsskyldighet, anser komitén

öfverflyttning till reservstat icke böra vara förenad med förlust af några löneförmåner.

14. Äfven af enahanda skäl anser komitén lönen vid permanenta reservstaten bör avara fördelad

i fast lön och tjenstgöringspenningar på sätt och med lika tillämpningsgrunder för tjenstgöringspenningarnas

indragande, som med afseende å den aktiva officerskåren (6) förordats.

15. Då öfverflyttning till den permanenta reservstaten, enligt komiténs åsigt, icke bör ega rum

från lägre grad än kaptensgraden, och denna stat i hufvudsaklig mon bör anses såsom ett

supplement till den aktiva kåren, samt till förekommande af att de dyrbara öfningarne till

sjös utsträckas till andra än dem, som för desamma äro fullt lämpliga, men således officerare

å denna stat icke destomindre kunna komma att innehafva vigtiga befattningar i land,

så anser komitén befordran inom permanenta reservstaten kunna ega rum då Eders Kongl.

Maj:t dertill finner anledning.

16. Komitén har redan ofvan (8) ansett sig böra förorda, att den nya Kongl. Flottans hela

officersperspersonal bör tillhöra Stockholms station, och att det antal officerare, som enligt

vederbörande stationsbefälhafvares förslag är till tjenstgöring å Carlskrona station behöfligt,

bör dit placeras. Af samma skäl som härför andragits anser komitén permanenta reservstatens

officerskår bör på lika sätt placeras.

12

17. att semester bör, af officerare vid såväl den nya Kongl. Flottan som den permanenta

reservstaten, åtnjutas enligt de grunder och föreskrifter, hvilka nu äro gällande

vid Kongl. Flottan;

18. att en officers-krigsreserv bör bildas utaf dem bland Kongl. sjökrigsskolans elever,

hvilka, efter genomgången kurs vid skolan, ingå till handelsflottan, och, enligt författningarna,

i krigstid äro tjenstskyldiga vid Flottan;

19. att hvar och en af dessa utexaminerade elever må, så länge han enligt författningarna

är vid Flottan i händelse af krig tjenstskyldig, åtnjuta ett årligt arvode af

300 Rdr Rmt, emot åliggande att, innan han får i officers krigsreserven uppföras, med

åtnjutande af sjöaflöning och öfriga vid sjökommendering underlöjtnant tillkommande

förmåner, tjenstgöra ett år vid Kongl. Flottan, hvaraf största möjliga tiden till sjös;

20. att Kongl. sjökrigsskolan bör erhålla en sålunda förändrad organisation att alla

eleverna vid skolan lemnas tillfälle genomgå hela kursen, och aflägga officersexamen;

17. Då de förändrade föreskrifter med afseende å semesters åtnjutande inom officers- och under

officerskårerna,

som genom Kongl. Brefvet af don 25 Sept. 1866 fastställdes, just torde

hafva afsett förekommande af nödvändigheten att, under de pågående sommaröfningarna till

sjös, till tjenstgöring inkalla sådana officerare, hvilka, enligt förut gällande stadganden, under

sommaren kunde åtnjuta semester, och samma skäl för att semester icke bör kunna

åtnjutas under de sex vår- och sommarmånaderna, då mesta sjötjensten förefaller, äfven

torde vara bestämmande vid den organisation, som af komitén, förordas, har komitén ansett

sig böra förorda nu gällande semesterstadgandens fastställande för så väl den af komitén

föreslagna nya Kongl. Flottan, som för den permanenta reservstaten.

18. ^1 omedelbart sammanhang med en permanent reservstats bildande, för att, jemte tjenst

19.

,> göling i land under fred, utgöra en reserv åt den aktiva kårens högre grader under

20.1 krig, står åstadkommandet af reservbefäl åt de lägre officersgraderna vid krigstillfällen.

Man har ansett det vara ett i allo eftersträfvansvärdt mål att söka på allt sätt främja

sambandet emellan krigs- och handelsflottans personaler, och ett verksammare medel

att komma till ett sådant finnes svårligen, än att inom handelsflottan erhålla ett reservbefäl,

som, genom en med aspiranterna till krigsflottans officersgrader gemensam uppfostran,

har lärt sig både disciplin och örlogstjensten. Tillfälle till erhållande af ett sådant

reservbefäl skulle ernås, om, genom en utvidgning af sjökrigsskolan i förening med

en sålunda förändrad organisation af densamma, att alla eleverna finge genomgå hela kursen,

de, för hvilka plats vid fullgjord afgångsexamen icke funnes vid sjövapnet, men ändock

komma att egna sig åt sjölifvet, qvarstannade i gemensam tjenstgöring med sina till sjövapnet

utexaminerade kamrater under ett års tid, och derefter infördes i rullorna såsom reservbefäl,

med åtnjutande af något visst årligt arvode, t. ex. 300 Rdr Rmt, samt med skyldighet

att, jemte fullgörande af vissa föreskrifter, såsom periodisk anmälan o. d., i krigsreserven

tjenstgöra intill den tid de enligt gällande författningar upphörde att vara tjenstskyldiga

vid flottan i händelse af krig. Genom att bestämma antalet af krigsskolans samtlige lärjungar

till 40, anser komitén att två, möjligen tre, hvarje år skulle erhållas för krigsreserven,

och då f. n. 35 år är den ålder då sjöfarande upphöra att vara tjenstskyldiga, så skulle

på detta sätt en reserv åt löjtnantsgraden af omkring 25 personer kunna blifva att påräkna.

13

med afseende å underofficer skåren:

21. att underofficerspersonalen såsom hittills bör vara fördelad på sjövapnets båda

stationer, hvardera delen lydande, med egen tur och befordringsrätt, under stationsbefälhafvaren

å den station den tillhör, men med fullmakt att utgöra samma kår:

Kong!. Flottans Underofficerskår, och med tjenstgöringsskyldighet å hvilken sjövapnets

station som helst;

22. att så väl antalet som benämningen af stater och grader inom den nya Kongl.

Flottans underofficerskår böra vid båda stationerna blifva hvad antalet och benämningen

f. n. äro vid Kongl. Flottans underofficerskår;

21. Komiterade, som, vid eu sammanslagning af de nu skiljda vapnena, ansett det böra vara

af särdeles gagn för sjövapnets utveckling, att kunna förorda hela militärpersonalens sammanslagning

lika fullständig som med afseende å offieerspersonalen blifvit föreslaget, hafva

ryggat tillbaka endast om sådana hinder mött, att någon tillfredsställande utväg icke stått

dem öppen. Sålunda har komitén, hvad de nuvarande båda underofficerskårernas sammanslagning

beträffar, haft under ompröfning flera sätt till vinnande af ett sådant mål, såsom:

hela underofficerskårens förläggande till Carlskrona, lydande under dervarande stationsbefälhafvare,

såsom ensam chef för kåren, med skyldighet att, på reqvisition af stationsbefälhafvareu

i Stockholm, till Stockholms station placera det antal underofficerare, som

för tjeustgöringen derstädes vore behöfligt; underofficerskårens personals placerande å båda

stationerna, och befordran eller utnämning skeende på förslag af en befordringskömmission,

af den stationsbefälhafvare vid hvars station ledigheten uppstått, samt underofficerskårens

personals placerande å båda stationerna och befordran eller utnämning skeende af stationsbefälhafvaren

å den station ledigheten uppstått, på förslag af vederbörande departementschef,

till hvilket förslags uppsättande betyg skulle från vederbörande departementschef å den andra

stationen infordras å dem, som derstädes vore i tur till uppflyttning eller befordran, men komitén

har icke funnit något af dessa förslager fullt tillfredsställande. Svårigheten som öfverallt mött

vid frågan om att organisera hela underofficerspersonalen på en kår med gemensam tur

och befordringsrätt, består hufvudsakligast uti olägenheten, dels vid uppflyttningar och befordringar,

samt dels i disciplinärt hänseende i öfrigt, af att kåren skulle lyda under endast

en chef, änskönt personalen i och för tjenstgöringen måste vara placerad på

två stationer. Men då å andra sidan underofficerskåren, under föregående perioder då

hela offieerspersonalen utgjort en kår, varit fördelad på lika många kårer som det funnits

stationer, utan att detta utgjort något väsendtligt hinder för tjensten, bör samma förhållande

kunna ega rum äfven nu, under förutsättning likväl, att, då fordringarne på den

ena stationens personal måste vara lika med fordringarne å den andras, öfningarna för alla

blifva lika. — Då derföre komitén måst stanna vid att förorda bibehållandet af underofficerspersonalens

fördelande till båda stationerna, hvarderas med egen tur och befordringsrätt,

har komitén doek funnit det nödvändigt, på det att vid hvarje tillfälle antalet å hvardera

stationen må så vidt möjligt kunna motsvara det för handen varande behofvet, föreslå,

att alla underofficerare må erhålla fullmakt att tillhöra samma kår, med tjenstskyldighet

å hvilken sjövapnets station som helst.

22. Då icke någon fördel vunnes, vare sig i högre eller lägre grader, genom att sätta hvardera

stationens underofficerspersonal på en och samma tjenstestat, och den af häfd inom sjöför

-

14

23. att antalet underofficerare vid hvarje stat och inom hvarje grad af Carlskrona

station tillhörande del af underofficerskåren bör blifva hvad det är vid nuvarande

Kongl. Flottans underofficerskår, men att vid Stockholms station tillhörande del af

underofficerskåren, med bibehållande af det i Kongl. Brefvet af den 6 Juli 1866

bestämda antal inom hvarje grad vid Skärgårds-Artilleriets underofficerskår, de

deruti upptagna:

5 styckjunk. af l:a kl. böra blifva: flaggstyrm. 1; flaggkonst. 3 och flaggskep. 1. S:a 5.

(nu flaggjunkare) (deraf 1 vakant)

(deraf 1 vakant)

25 styckjunk. af 2:a kl.

(nu styckjunkare)

(deraf 2 vakanta)

.30 sergeanter

(deraf 4 vakanta)

» » öfverstyrm. 6;

(deraf 1 vakant)

» » understyrm. 6;

öfverkonst. 13 och öfv.-skep. 6. S:a 25.

(deraf 1 vakant)

underkonst. 17 och und.-skep. 7. S:a 30.

(deraf 3 vakanta) (deraf 1 vakant)

S:a 60 underofficerare böra blifva: styrmän 13; konstaplar 33; skeppare 14. S:a llCh

(deraf 7 vakanta) (deraf 1 vak.) (deraf 4 vak.) (deraf 2 vak.)

24. att underofficerarnes löner vid den nya Kongl. Flottan å båda stationerna böra bestämmas

till de belopp som f. n. äro å stat uppförda för de motsvarande graderna

vid Kongl. Skärgårds-Artilleriet;

svaret stadfästade grund för arbetets fördelning emellan underofficerarne, eller med afseende

å navigering, artilleri och takling, alltjemt eger sin fulla tillämpning, samt komitén anser

fördelningen äfven å tre grader vara af fördel för kårens tjenstdugligket, har komitén uttalat

den åsigt, att såväl antalet som benämningen af stater och grader inom den nya

Kongl. Flottans underofficerskår, böra, vid båda stationernas kårer, blifva hvad antalet och

benämningen f. n. äro vid Kongl. Flottans underofficerskår.

23. Vid reorganisation 1866 sammanslogos Stockholms stations förutvarande styrmans-, artilleri

och

skeppare-stater vid Kongl. Maj:ts Flottas underofficerskår till en, enär grunden för den

med detta vapen afsedda ändamål: ett för våra skärgårdar och inlands farvatten lämpadt

flytande artilleri, icke erfordrade hvarken den första eller den sista af här nämnda 3:ne

stater; men då komitén, nu i sammanhang med de båda vapnens sammanslagning, äfven

kommer att förorda öfningarnas likformiga bedrifvande för hela personalen, så blir deraf

en följd, att de båda, med afseende å specialinsigteruas fördelning nödiga, styrmans- och

skepparestaterna åter upprättas; dock har komitén med afseende å den materiel som mera

hufvudsakligen kommer att begagnas i skärgårdarne: pansarbåtarne, å hvilka företrädesvis

konstaplar erfordras, uppsatt de sistnämndas antal i något större förhållande till de andra

staterna vid Stockholms station än fallet är vid Carlskronas.

24. Då enligt komiténs förslager underofficerspersonalen vid båda sjövapnets stationer framdeles

bör erhålla lika långvariga sjökommenderingar, och det skäl derföre, som enligt »Grunder

för ombildning af Sveriges sjöförsvar», bifogade stadsrådsprotokollet af den 16 September

1865, anförts för bestämmandet af underoffieerslönerna vid Kongl. Skärgårds-Artilleriets två

15

25. att med afseende å befordran till och vid den nya Kongl. Flottans underofficerskår,

å hvardera stationen, samma stadganden böra bestämmas, som nu gälla vid

Kongl. Flottan;

26. att äfven underofficerare vid den nya Kongl. Flottan må kunna till den föreslagna

permanenta reservstaten (9) öfverflyttas;

27. att de medel, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas vara för underofficerares öfverflyttning

till den permanenta reservstaten tillgängliga och erforderliga, böra af vederbörande

stationsbefälhafvare, få för ändamålet disponeras;

28. att öfverflyttning till permanenta reservstatens underofficerskår må kunna ega rum

endast från de båda öfverstå graderna inom hvardera staten vid den nya Kongl.

Iflottans underofficerskår;

29. att, i likhet med hvad som ofvan (13) blifvit yttradt, med afseende å officerskåren,

öfverflyttning till den permanenta reservstatens underofficerskår icke bör

blifva förenad med förlust af några löneförmåner;

30. att vid såväl den nya Kongl. Flottans underofficerskår, som vid permanenta reservstatens,

två tredjedelar af lönen böra anses vara fast lön, och en tredjedel tjenst

lägre

grader till högre belopp än för motsvarande grader vid Kongl. Flottan, sålunda skulle

komma att upphöra, men derjemte, redan vid tidpunkten för nyssnämnde »Grunders» utgifvande,

dåvarande chefen för Kongl. Sjöförsvars-Departementet synes hafva förutsett behöfligheten

af att, vid en icke särdeles aflägsen tid, höja underofficerslönerna i allmänhet, så har

komitén, i öfrigt, af skäl som redan anförts rörande officerskåren, ansett sig äfven böra

förorda underofficerslönernas höjande inom de båda lägsta graderna vid den Carlskrona

station tillhörande del af eu ny Kongl. Flottans underofficerskår till de belopp, som redan

åtnjutas af motsvarande grader vid Kongl. Skärgårds-Artilleriet.

25.1)å med afseende å befordran inom underofficerspersonalen någon förändring icke ansågs

erforderlig vid reorganisationen 1866, och således samma föreskrifter i detta hänseende

fortfarande äro gällande, som då sjöförsvaret tidigare betraktades såsom ett vapen, finner

icke heller nu komitén anledning vara att härutinnan förorda någon förändring.

26. Med afseende härå anhåller komitén att få hänvisa till hvad som härom vid fråga om offi

cerskåren

blifvit yttradt (9).

27. Enär stationernas underofficerspersonaler fortfarande, enligt komiténs åsigt, böra lyda med egen

tur- och befordringsrätt under stationsbefälhafvaren å den station de tillhöra (21), och således

hvardera stationsbefälhafvaren bör bära ansvaret för stationen tillhörande underofficerspersonals

tjenstbarhet, anser komitén det äfven bör få tillkomma sagde befälhafvare att, med iakttagande

af i öfrigt gällande föreskrifter, pröfva hvilka, och af hvilken grad, underofficerare

böra till den permanenta reservstaten öfverflyttas, allt i mon af tillgången på det anslag,

som för ändamålet må af Eders Kongl. Maj:t hafva blifvit ställdt till vederbörande stationsbefälhafvares

disposition (10).

28. jSamma skal som mana komitén att framställa de i punkterna 12, 13 och 14 afgifna för

29.

( slager med afseende å officerskåren, har äfven komitén ansett böra leda till de bestämmelser,

30. som här förordas rörande underofficerskåren,

*

16

göringspennmgar, samt att vilkoren för bibehållande och indragning af tjenstgöringspenningar

böra blifva i likhet med hvad ofvan (6) anförts rörande officerskåren;

31. att semester för underofficerarne vid såväl den nya Kongl. Flottan, som den permanenta

reservstaten, bör åtnjutas på sätt som ofvan (17) rörande officerspersonalen

anförts;

32. att bekofvet af ökadt antal underofficerare vid krigstid, bör föresträdesvis fyllas

från matroskåren, samt derefter bland dem, hvilka enligt Art. 1. § 2 af nådiga

förordningen af den 13 November 1860 äro tjenstskyldiga vid Flottan i händelse

af krig, och, enligt Art. 5. § 25 af samma nådiga förordning, skola såsom befäl

eller underbefäl användas;

31. Inskränkandet af underofficerspersonalens rättighet att åtnjuta semester till de månader då

de klimatiska förhållandena lägga mera hinder i vägen för de egentliga krigsöfningarnas

bedrifvande i hcmlandsfarvattnena, hvarvid personalen tages mest i anspråk, torde ega

samma skäl för sig som redan förut (i?) åberopats rörande officerspersonalen.

32.1 den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna för godt gilla komiténs förslag rörande en

omdaning af kanonierkåren till matroskompanier af samma styrka, som de nuvarande kanonierkompanierua

enligt stat böra vara, och således matroskåren kommer att utgöra en

styrka af 600 man, blifva, på sätt Tab. 2 närmare utvisar, 61 man för här afsedda

ändamål disponibla, och, då derjemte, enligt uppgift från Kongl. Sjöförsvars-Departementet

lör år 1870, ett antal af 580 vid handelsflottan anställde styrmän vore af den ålder

att de enligt §§ 2 och 25 i Beväringslagen äro skyldiga att såsom underbefäl i händelse

af krig å Flottan tjenstgöra, så torde behofvet af underofficers-krigsreserv vara tillgodosedt.

33. Redan den komité, som 1862 den 23 Maj afgaf betänkande angående ett tidsenligt ordnande

af rikets sjöförsvar, anmälde behofvet af ordinarie maskinistpersonalens ökande med

20 maskinister, för att i någon mon, från och med år 1867, kunna fylla det behof, som

erfordrades till den materiel, som nämnde komité ifrågasatte skulle då finnas. Hela behofvet

för rustade fartyg skulle enligt komiténs beräkning utgöra 110, förutom 15 för stationerna,

medan tillgången utgjorde endast 46.

Den 1866, till afgifvande af förslag angående förändrad organisation af sjöförsvarets

ekonomiska förvaltning, tillsatta komité förordade ånyo, uti betänkande af den 15 Juni

1868, öfvermaskinisternas och maskinisternas ökande med inalles 10, visserligen med yttrande

att lärlingarnes antal kunde minskas med 8, men under antagande att i deras ställe

smedslärlingar skulle kunna vid behof användas. Den utaf samma komité uppgjorda tablå

utvisade ett behof af 124 till varfvena och då befintliga ångfartyg. Komiténs förslag i

detta afseende biel'' af båda de deröfver hörde stationsbefälhafvarne tillstyrkt, men af Kongl.

Förvaltningen af sjöärendena, med erkännande af behofvets riktighet, afstyrkt, af det skäl,

att då det vore ett af erfarenheten vitsordadt förhållande, att en maskinist redan vid 40

års ålder icke längre kunde anses vara fullt arbetsför, det skulle vara ur ekonomisk synpunkt

för kronan fördelaktigare att fylla behofvet af maskinister, medelst antagande af

extra maskinister, äfven om dessa skulle behöfva antagas med betydligt högre aflöning än

17

med afseende å maskinistkåren:

33. att, utöfver den nuvarande fasta eller ordinarie maskinistkåren, 12 extra maskinister

böra antagas medelst kontrakt på 5 år;

de ordinarie, och för längre tid än det tillfälliga beliofvet fordrade, än att hafva en talrikare

ordinarie maskinistkår, som skulle aflönas en längre tid, efter det den upphört att vara

fullt tjenstbar. Sedan dess har icke den befintliga maskinistpersonalen ökats, ehuru materielen,

på sätt Tab. 1 närmare utvisar, för redan befintliga eller under utförande varande

nya krigsfartyg, har ännu större kraf på maskinister än vid någon föregående

tidpunkt.

Då härjemte jemväl tages i betraktande, att, enligt infordrade upplysningar, under de

sista 5 åren, omkring 13 maskinister i medeltal pr år måst förhyras, endast för att kunna

fylla behofvet å de till öfningsexpeditioner utrustade fartygen, så torde det såsom en oafvislig

nödvändighet framstå, att antalet af ständigt påräkneliga maskinister för sjöförsvaret

måste på ett eller annat sätt ökas.

Härvid tillkommer det komitén först, då här är fråga om en organisationsplan, att

tillse, huruvida, äfven under förutsättning att Kongl. Förvaltningens ofvan anförda yttrande

vore riktigt, hvilket komitén dock knappast tror styrkes af erfarenheten inom vårt land,

vapnets intresse, som på samma gång måste vara statens, kan tillgodoses genom hela maskinistkårens

sättande på extra stat.

I detta fall måste först och främst tagas i betraktande, att dugliga maskinister verkligen

på så sätt stode att få i tillräckligt antal för de ständigt förekommande behofven.

Vid utbrytande krig vore visserligen afla maskinister, som äro i sjömanshusen eller i magistraternas

rullor inskrifne, inom ett visst åldersmått, tjenstskyldige vid Flottan, men behofvet

af maskinister för alla de privata ångfartygen, hvilka då sannolikt komma att för

försvarets räkning tagas i anspråk, skulle kunna lemna ganska få till Flottans egna fartyg,

utan att sjelfva blifva urståndsätta att utföra sina vigtiga bestämmelser. Detta vore förhållandet

vid krigstid, men resultatet under fredstid skulle troligen icke visa sig vara särdeles

mera gynnsamt. De maskinister som en gång fått anställning på de privata ångfartygen

äro, ganska förklarligt, bland privata maskinister de bästa, och kunna icke fås, ty

kronan kan icke utan tillförsäkran om pension få dem billigare än de privata bolagen, och

så högt som dessa kan kronan icke betala, hvarigenom följden blefve den, att Flottan

finge de sämsta, äfven om antagning på 5 år i någon mon skulle hjelpa förhållandet. —

Det vore dessutom icke nog att de som erhölles vore maskinister, de måste känna specielt de

maskiner de sättas att sköta, på det de må skötas väl, och vana vid större sjömaskiner

ega våra privata maskinister ganska liten, hvartill kommer erforderlig kännedom om redovisningssättet

och uppbördens handhafvande inom sjövapnet, hvarom fordras särskild undervisning

och någon vana. Lögges härtill att, då enligt officiella uppgifter, beliofvet af extra

maskinister varit jemförelsevis större, såsom t. ex. åren 1867 och 1871, och ehuru ingå

andra antagits, än sådana som kunde uppvisa goda betyg, flera af dem likväl sedan befunnits

vara mindre dugliga och pålitliga, och att, t. ex. sistnämnda året, om behofvet af

extra maskinister öfverstigit det antal som verkligen förhyrdes, man blifvit nödsakad att

vända sig till sådana, hvilka sedan flera år tillbaka upphört att tjenstgöra å ångfartyg,

torde det vara en oafvislig nödvändighet, att på ordinarie stat bibehålla alla nu befintliga

sjöförsvaret tillhörande maskinister.

Bet. ang. organisat. af sjöf. militärpersonal m. m. 3

18

34. att till sådana extra maskinister företrädesvis böra utväljas examinerade maskinistlärliugar,

hvilka, med goda betyg, förut tillhört sjörförsvaret;

35. att dessa förhyrda maskinister, oaktadt de lemnat sina maskinistlärlingsplatser

på ordinarie stat, böra tillförsäkras rättighet att, i händelse af afgång inom ordinarie

maskinistpersonalen företrädesvis ega den befordringsrätt till ordinarie

maskinist, hvilken de såsom lärlingar innehaft;

36. att hyra bör erbjudas extra maskinister till lika belopp med den månadslön som

tillkommer lägsta gradens maskinister å ordinarie stat, samt derjemte rättighet

tillförsäkras dem, att under sjökommendering åtnjuta sjöaflöning och öfriga förmåner

i likhet med ordinarie maskinister;

Att för närvarande öka den ordinarie maskinistpersonalens antal utöfver hvad det redan

är, har dock å andra sidan ieke synts komitén vara alldeles nödvändigt, utan synes

det komitén vara bättre att följa en medelväg, hvarigenom väl den ökade personalen häfver

ständigt påräknelig, men ändock icke vapnet vid densamma bundet, för den händelse

en eller annan skulle komma att visa sig olämplig, och detta anser komitén kunna ske

genom att, på sätt som sistlidne år skett med 5 maskinister, antaga här föreslagna antal

för en tidrymd af 5 år.

34. ) De i allmänhet ekonomiskt betryggande vilkor, som öfvermaskinister och maskinister

35. ) vid sjöförsvaret åtnjuta, gör, att afsked ur statens tjenst högst sällan förekommer inom

dessa grader, hvarföre äfven befordran från lärling till maskinist är ytterst trög; vid detta

förhållande, och då en maskinistlärlings dagspenning är för liten för att icke, sedan behörig

examen till vinnande af högre grad blifvit genomgången, de bättre förmåner, som erbjudas

vid verkstäder och enskildta ångfartygsbolag, skulle göra det naturligt, att många af

de examinerade maskinistlärlingarne vid sjöförsvarets stationer lockas ifrån den tjenst i

hvilken de erhållit sin uppfostran. Om på detta sätt samhället i allmänhet bäfver betjenadt,

är det dock icke sjövapnets ändamål att härtill uppfostra maskinister, särdeles så

länge för egen räkning af dem göres stort behof. Då man emellertid under sistförfluten

år kommit till erfarenhet om, att sådana examinerade maskinistlärlingar funnit det vara

med sin fördel öfverensstämmande, att emot samma månadshyra, som annars måst betalas

till andra vid sjövapnet och dess förhållanden alldeles fremmande maskinister, för en tid

af 5 år låta antaga sig till extra maskinister, så anser komitén denna utväg företrädesvis

böra begagnas till erhållande af extra maskinister, äfvensom att, på det de äfven för framtiden

må alltjemt fästas vid vapnet, dem må tillförsäkras företrädesrätt, att, i mon af afgång

å ordinarie stat, dit bäfva öfverflyttade, på hvilket sätt de äfven, genom uppfyllande

af i lag bestämda föreskrifter, återvinna den pensionsrätt i Kongl. Amiralitets-krigsmanskassan,

de genom afgången från ordinarie stat blifvit förlustige.

36. Genom de rättigheter, hvaraf enligt nästföregående punkt på viss längre tid antagna extra

maskinister skulle komma i åtnjutande, anser komitén högre månadshyra icke rättvisligen

kunna af dem fordras än den månadslön lägsta gradens maskinister vid sjöförsvaret för

närvarande erhålla, eller omkring 65 Rdr, förutom den sjöaflöning och portion, som, i likhet

med de ordinarie maskinisterna, bör tillerkännas dem under kommendering till sjös.

19

37. att behofvet af ökadt antal maskinister vid krigstid bör fyllas bland dem, hvilka

enligt Art. 1 § 2 af nådiga förordningen af den 13 November 1860 äro tjenstskyldiga

vid Flottan i händelse af krig, och, enligt Art, 5 § 25 af samma nådiga förordning,

skola såsom maskinister användas; äfvensom genom förhyrning åt andra

maskinister;

med afseende å kanonier- matros- och skeppsgossekårerna:

38. att de nuvarande båda kanonierkompanierna böra omdanas till matroskompanier,

hvardera af samma styrka som kanonierkompanierna enligt stat böra ega, och förlagda

likasom dessa i Stockholm;

39. att dessa matroskompanier, likasom de i Carlskrona törlagda, böra rekryteras

från skeppsgossekåren;

På sådana vilkor antagne extra maskinister, skulle blifva för sjöförsvaret billigare än de,

som under senare åren antagits, enär den allmänt betingade dagspenningen varit emellan

3 Kdr och 3 Kdr 50 öre för hvarje arbetsdag.

37. Enligt förut åberopade, från Kongl. Sjöförsvars-Departementet erhållna uppgift å den perso

nal,

som, på grund af Art. 1 § 2 i Allmänna beväringslagen, är tjenstskyldig vid sjöförsvaret

i händelse af krig, utgjorde år 1870 dess antal 93.

Komitén inser visserligen, på sätt ofvan (33) anförts, att då försvaret kommer att

anlita en stor del af de privata ångfartygen för sina behof, hela detta antal maskinister

icke kan få af sjövapnet för dess materiel påräknas; men då derjemte 38 maskinister finnas

i sjömanshusens och magistraternas rullor inskrifna, hvilka redan passerat tjenstskyldighetsåldern,

och ett icke obetydligt antal maskinister torde finnas i de större städerna,

som icke behöfva vara i nämnde rullor inskrifna, anser komitén sig dock icke behöfva befara,

att icke en tillräcklig maskinist-reserv för krigstillfällen ändock skall finnas att påräkna.

38. ) Skillnaden emellan de nuvarande kanonier- och matroskårerna ligger dels uti rekryterings

39.

| sättet, dels uti den betydligt mera utsträckta öfning till sjös, som matroskåren erhåller.

Kanonierkårens uppsättande år 1832 afsåg att, inom Flottans egen arbetspersonal, kunna

bilda skickliga underofficersämnen för skärgårdsfartygens behof vid infallande krig eller

större rustningar, då, i brist på underofficerare, kanonierer kunde dertill konstitueras, samt att

förse skärgårdsvapnet med pålitlige uppbördsman, och besättningarne med skicklige instruktörer.

Kårens bestämmelse har genom det förra roende skärgårdsvapnets utbytande emot

ett för våra skärgårdar och inlands farvatten lämpadt flytande artilleri icke heller sedan

dess blifvit väsendtligen förändradt. Då emellertid numera en icke obetydlig grad af sjömanskap

måste bibringas den kår, som på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla behofvet

af såväl skickliga underofficersämnen som förhandsmän ombord, så kan en så rekryterad

och uppfostrad kår, som kanonierkåren, enligt komiténs åsigt, icke längre fylla denna

så ytterst vigtiga del af personalbehofvet vid sjöförsvaret.

Matroskåren utgör enligt stat 400 man, och enligt Tab. 2 har 600 man utaf denna

kår påräknats till matros- och underofficerstjenst. Vid detta förhållande anser komitén den

i Stockholm förlagda, för sitt ursprungliga ändamål icke längre tjenliga kanonierkåren, böra,

för att den sålunda befintliga bristen må blifva fylld, till hela sin i stat bestämdastyrka, 200

man, omdanas till matroskår, rekryterad, likasom den i Carlskrona, från skeppsgossekåren.

20

40. att manskapet vid matroskompanierna i Stockholm böra erhålla lika afiöningsförmåner

med manskapet vid matroskompanierna i Carlskrona;

41. att, derest den här ofvan föreslagna omdaning af kanonierkåren vinner nådigt

afseende, och sedan matroskårens i Carlskrona nummerstyrka nedgått till hvad den

enligt stat bör vara, 400 man, skeppsgossekåren bör ökas till det i stat upptagna

antalet 200;

42. att, derest en tillökning af skeppsgossekåren utöfver 200 skulle erfordras, det

måtte tagas i betraktande huruvida icke en sålunda Överskjutande styrka bör

förläggas i Stockholm.

40. 20 öfverkanonierer, 80 kanonierer och 100 underkanonierer, tillsammans 200 man, kosta

i aflöning m. m. enligt kanonierkårens stat 17,303 E:dr 83 öre.

Da något skäl ieke finnes hvarföre i Stockholm förlagda matroskompanier skulle åtnjuta

mindre aflöningsförmåner än de som äro förlagda i Carlskrona, och oaktadt komitén

tagit i nogsamt betraktande att den ofvan föreslagna omdaningen af kanonierkåren sålunda

skall komma att medföra ökade utgifter för statsverket, har komitén likväl icke ansett

detta förhållande få lägga hinder i vägen för denna vigtiga angelägenhets genomförande.

50 första klassens matroser, 50 andra klassens matroser och 100 jungman kosta i aflöning

m. m. enligt matroskårens stat 33,181 R:dr 33 öre, hvarföre den aflöningstillökning, som

bör blifva följden af den genom omdaningen föreslagna tillökningen i matroskårens styrka,

belöper sig till omkring 15,877 R:dr 50 öre (se Tab. 9.)

41. Den aflöningsförhöjning vid matroskåren, som sedan år 1868 derstädes inträdt har visat

ett märkbart inflytande på afgången inom nämnde kår, och på detta sätt äfven varit en

orsak till den öfvertalighet vid kåren, som under senare åren förefunnits, en omständighet,

som nödvändiggjort att hämma tilloppet af nyskrifne jungmän genom skeppsgossekårens

reducerande från dess i stat bestämda styrka 200 till 150. — Sedan nämnde löneförhöjning

inträdde har icke allenast det varit ett undantag att icke till sjöfart permitterade

matroser och jungmän funnit det vara till sin fördel att inom föreskrifven tid återkomma,

för att få qvarstå i kåren, och ett högst ringa antal begärt afsked, men äfven sådane som

tidigare blifvit entledigade, för att söka sin utkomst på annat håll, sökt att få i densamma

återinträda. Under kårens nuvarande öfvertaliga tillstånd, är det äfven svårt att

kunna ens approximativt bedöma afgångsprocenten till beräknande af den skeppsgossestyrka

som bör erfordras för att rekrytera 600 man matroser och jungmän. Dock tror

komitén sig böra antaga att härtill, sedan matroskåren i Carlskrona åter förminskats till

den styrka, den enligt stat bör ega, skeppsgossekåren åter skall erfordra tillökning till

200, för att kunna ständigt hålla antalet 600 matroser och jungmän komplett.

42. För den händelse att Eders Kongl. Maj:t likväl skulle finna det af komitén, till rekry

terande

af 600 man sannolikt behöfligt ansedda antalet af 200 skeppsgossar icke motsvara

behofvet, hvilket med säkerhet torde blifva förhållandet derest Eders Kongl. Maj;t finner

skäligt, genom en vakanssättning af en del båtsmansnummer inom Blekinge län och Södra

Möre härad utaf Kalmar län, på sätt i punkten 43 omförmäles, ännu ytterligare öka matroskåren,

har komitén ansett det böra tagas i betraktande huruvida icke, i sådant fall, den,

antalet 200, öfverstigande delen af skeppsgossekåren, bör förläggas i Stockholm. Komitén

21

med afsende å båtsmanshållet:

43. att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna för godt att verkställa någon minskning

af båtsmanshållet innan Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen kommit till definitivt

beslut med afseende å hvilka kompanier eller delar deraf, som möjligen kunna

af sjöförsvaret undvaras och för landtförsvarets ordnande äro behöfliga, denna

förminskning bör, på sätt och vilkor den till utredning af frågan om lindring i

båtsmanshållet den 4 December 1868 tillsatta komité föreslagit, omfatta de inom

Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län förlagda rusthåll, men vara af

helt och hållet provisorisk natur, samt under följande vilkor:

att Eders Kongl. Maj:t efter någon viss uppsägningstid eger att anbefalla de

vakanta rusthållens rekryterande;

att de inflytande vakansafgifterna skola tillfalla öde hufvudtiteln, samt

inser väl att fördelandet på detta sätt af skeppsgossekåren på två ställen, skall föranleda

till större kostnader, än att till det sammanlagda beloppet föröka antalet vid en redan befintlig

skeppsgosseinrättning, men då det torde vara nyttigt att uti matroskåren få upptaget

folk äfven från andra än Sveriges sydligare orter, hvarifrån nu, oaktadt kungörelses

utfärdande öfver hela Sverige om tillfälle till ansökningars inlemnande, rekryteringen, tillfölje

af de dryga kostnaderna för ynglingars inställande till besigtning från aflägsnare

trakter medför, nästan uteslutande sker, har komitén af detta skäl ansett sig härom böra

göra framställningen.

43. Komitén har, i sammanhang med frågan om militärpersonalens organisation, haft under

öfvervägande huruvida någon del af den fasta trupp: båtsmanshållet, som sjöförsvaret förutom

kanonierer, matroser och jungman nu eger, kan från sjöförsvaret afstås. Då icke

någon har velat påstå att icke en båtsmanSstyrka, som genomgått en ordentlig rekrytkurs,

hvarunder fått inhemtas så väl något om vapnenas bruk som disciplin, är att föredraga

framför hvilken annan styrka som helst, vare sig sjöbeväring eller förhyrde, som vid ett

krigstillfälle skulle ersätta denna fasta trupp, så bör man, enligt komiténs mening, väl

betänka sig innan man afhänder sig hvad som kan göras godt, och vid hvilket tillfälle som

helst står att få, mot hvad man i farans stund måste taga sådant som det är; och särdeles

bör man fästa sig härvid, om hvad man afhänder sig nu, framdeles ieke skulle vara

möjligt att återfå, eu grundsats hvilken bör gälla äfven om öde Hufvudtitelns exercisanslag

icke skulle vara tillräckligt, att öfva hela den befintliga båtsmansstyrkan, så fullständigt

som man skulle vilja önska. Frågan om huruvida någon del af denna trupp kan

från sjöförsvaret afstås, borde derföre egentligen bestämmas genom besvarandet af:

hvilket antal båtsmän som vid krigstillfälle Sveriges sjökrigsmateriel i en framtid kan

komma att erfordra;

hvilket antal som erfordras i och för handräckningsarbeten å varfvena; samt

hvilket antal båtsmän som erfordras till sjöetablissementernas bevakning.

Som likväl tid efter annan, då fråga varit om landtförsvarets ordnande, Eders Kongl.

Maj:t, allt efter den olika organisationsplan, som blifvit utarbetad, haft under ompröfning

öfverflyttning till landtförsvaret, än af de ena, än af de andra kompanierna vid båtsmanshållet,

och äfven underdånig anhållan från Riksdagen blifvit aflåten om utredning, om och

22

att för den inflytande vakans-afgifts-summan matroskåren ökas med det antal

matroser, som kan för denna summa underhållas.

i livad mon det på rust- och rotehållare hyflande besvär må kunna lindras, eller oek aflösas,

samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas, och Eders Kongl. Maj:t med anledledning

derutaf, under den 4 Dec. 1868, uppdragit åt en komité, att i detta afseende afgifva

underdånigt betänkande, så har komitén till handläggning af frågor rörande organisation

af sjöförsvarets militärpersonal, efter noggrannt öfvervägande af hvad som af ofvanbemälda

komité i frågan andragits, kommit till den öfvertygelse, att, obesett huruvida alls någon

del af båtsmanshåll kan för sjöförsvarets behof undvaras, någon definitif förminskning af

båtsmanshåll icke bör ske, vare sig till förmån för landtförsvaret, eller till lindrande af

rustnings- och roteringsbördan, förr än båda statsmakterna till slutligt afgörande bragt

frågan huruvida båtsmanshållet till någon del bör anlitas för ordnandet af rikets landtförsvar.

Komitén till utredning af frågan om lindring i båtsmanshållet, har nemligen vid

ärendets behandling kommit till den slutsats, att rustningsbördan borde mindre betraktas

tryckande eller påkallande lindring ur rättslig synpunkt vid jemförelse med annan till rustning

eller rotering indelt jordegendom i Sverige, än med anledning af de betänkligheter,

som i socialt afseende framstår derutaf, att inom vissa orter, såsom synnerligast i Blekinge

län och Södra Möre härad''af Kalmar län, en mängd båtsmanshushåll äro samlade

på ett litet område och ibland en icke särdeles stor befolkning, och derföre, endast under

förutsättning att den förminskning af indelningsbåtsmännens effektiva nummertal, som genom

en vakanssättning kommer att uppstå, må kunna medgifvas, föreslagit att ungefärligen

hälften af de i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län förlagda kompanier må få

sättas på vakans. Vid dessa förhållanden har komitén för organisation af sjöförsvarets

militärpersonal, som icke kan underkänna de skäl, hvilka af ofvannämnde komité åberopats,

endast viljat uttala, att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t pröfvar någon förminskning

af båtsmanshållet kunna ega rum, denna förminskning bör ske på sätt af oftanämnde

komité föreslagits, men vara af helt och hållet provisorisk natur; äfvensom att, enär en

förminskning i båtsmanshållet inom ofta nämnda landsdelar skulle komma att kännas ej

ringa å Carlskrona station, som i dessa kompanier har en tillgång att vid hastigt

påkommande behof, få manskap utan särdeles tidsutdrägt till stationen, såsom ersättning

härför, de inflytande vakansafgifterna må användas till ökande af den fasta matroskåren,

hvilken, under antagande att för hvarje nummer blott den summa skulle erhållas i vakansafgift,

hvartill ofta åberopade komité beräknat rustningskostnadens medelbelopp för hela

båtsmansrustningen, genom en dylik åtgärd skulle komma, efter en kostnad af 400 R:dr

pr man årligen, att ökas med omkring 250 man.

23

II.

Fråga.

Huru stor bemanning särskild! för

krigstid och särskildt för fredstid anses

erfordras och kunna påräknas:

a) till sjövapnets fartyg,

b) till minväsendet,

c) till militärtjenst å stationerna,

och i hvilken mon bör denna bemanningutgöras

af:

a) matroser och jungman,

b) kanonierer,

c) båtsmän,

d) sjöbeväring och förhyrde?

Svar.

Komitén anser:

44. att, då med begreppet behofvet för

krigstid torde böra förstås den bemanning,

som erfordras till fyllande af personalbehofvet

vid krigstid för såväl sjöförsvarets

egen materiel, som den, hvilken

för sjöförsvarets räkning kan komma

att förhyras, jemte den som behöfves vid

öfverstyrelsen, stationerna, det fasta

minförsvaret samt reserven, och med beliofvet

för fredstid den bemanning, som

erfordras tör att, derest ett krig vid

hvilket tillfälle som helst skulle utbryta, genast fylla personalbehofvet för krigsmaterielen,

under förutsättning likväl att öfningsanslaget är tillräckligt för samma

44. De begrepp som komitén här velat fästa vid personaibehofven för krigstid och fredstid

hafva synts komitén vara de enda riktiga; men i samma grad som detta innebär en sanning,

så är det äfven gifvet att personalbehofvet dag efter dag undergår förändring allt

efter som sjökrigsmaterielen ökas, eller sjökrigsväsendet i allmänhet antager en olika natur.

Den enda utväg som derföre synts komiterade öppen till besvarande af den här förelagda

frågan, har varit den, att, jemte uppförande af en tablå (Tab. 1), som utvisar antalet af

den personal som erfordras till den materiel sjövapnet i närvarande stund eger eller som

under år 1872, såvidt komitén har sig bekant, kommer att vara under utförande, och till

öfverstyrelsen, stationstjenstgöringen, minafdelningen m. m., uppställa andra tablåer utvisande,

dels (Tab. 2) antalet af den personal som för sjöförsvarets behof synes komitén

böra finnas att påräkna, dels (Tab. 3, 4 och 5) det personalbehof som skulle erfordras,

utöfver det (Tab. 1) såsom fixt ansedda behofvet till öfverstyrelsen, stationstjenstgöringen

och stationernas minafdelningar, till bemanning af en framtida materiel af ett

eller annat slag, såsom t. ex. (Tab. 3) den bepansrade materiel, som enligt chefens för

Sjöförsvars-departementet anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1871, antagits

vara behöflig endast till försvaret af inloppen till Stockholm och två eller tre andra vigtiga

ställen å vår kust; (Tab. 4) en blandad bepamsrad och obepansrad materiel äfven upptagande

fartyg afsedda endast för rörlig minstrid, och (Tab. 5) en blandad bepansrad och

obepansrad materiel utan särskildta minfartyg. Det gemensamt för alla dessa tabeller,

upptagna befälsbehofvet för stationerna m. m., är i öfverensstämmelse med de uppgifter

rörande åsyftade förenklingar vid stationstjenstgöringen, som genom utgifvande af ett under

utarbetande varande reglemente för styrelsen och ekonomien vid sjövapnets stationer kan

komma att föranledas, dels hvad behofvet af manskap beträffar på från stationerna infordrade

uppgifter. Bemanningsberäkningen för materielen är grundad på de under senare

tider vanliga besättningslistor, med den skilnad likväl, att officers-antalet här utvisar

24

personals hållande i tjenstbar! skick, och derutöfver hvad som är behöflig! vid

öfverstyrelsen och stationerna, och enär dessa behof måste vara helt och hållet

verkliga behofvet, då deremot de fredsexpeditioner åsyftande fastställda besättningslistorna

för de större fartygen, i allmänhet, till vinnande af mera öfning, upptaga ett större antal

officerare i de lägre graderna. Hvad åter minväsendet beträffar så är den för mindetaljen

vid stationerna upptagna personal grundad på det förslag som i fråga om denna del af

sjöförsvaret erhållits från den af Eders Kongl. Maj:t under den 25 Februari 1870 tillsatta

särskilda minkomité för ordnandet af minväsendet inom sjövapnet, och motsvarar den

deri för det fasta minförsvaret upptagna personal, och, då komitén icke äfven med afseende

å det rörliga minförsvaret tilltrott sig böra följa samma komités utlåtande utan

inräknat den för detta behof erforderliga bemanning i den öfriga krigsmaterielens, har

komitén ansett sig icke allenast böra till detta betänkande bifoga minkomiténs utlåtande i

sin helhet (Bil. 2)., utan äfven närmare angifva de skäl hvarpå komitén grundat ett sådant

förfarande, och får med anledning derutaf anföra:

Under den 4 sistlidne November hänvände sig komiterade med åtskilliga spörjsmål

till minkomitén, i afsigt att erhålla ett på sakkännedom grundadt omdöme om i hvad

mon sjömineväsendet nu och för närmaste framtid ansåges böra inverka på det förslag till

organisation af sjövapnets militärpersonal, som det åligger komiterade att framlägga.

Minkomitén aflät å de framställda frågorna de svar, som återfinnas i dess (Bil. 2.)

bilagda skrifvelse af den 25 samma månad; men, enär komitén för organiserandet af sjövapnets

militärpersonal, utan att derföre på minsta sätt vilja förneka eller ens misströsta

om den framtida storhet, som det ännu i sin linda varande minväsendet möjligen kan ha

att emotse, likväl anser dettas nuvarande utvecklingsståndpunkt snarare erbjuda grand för

förhoppningar allenast, än berättiga till så omfattande åtgärder som dem hvarpå de i omförmälda

skrifvelse framkastade planer häntyda, och i sitt underdåniga förslag nödgats

väsendtligen afvika från minkomiténs framställningar, så har hon ock ansett sig böra vidröra

några af de förutsättningar från hvilka minkomitén utgår, för att komma till sina

slutledningar.

Ehuru minkomitén visserligen antager att sjöminevapnet, sådant som hon tänkt sig det,

icke bör uppträda isoleradt, utan tillsammans med det öfriga sjö- eller kustförsvaret, äfvensom

att sjöförsvarets militärpersonal kommer att tagas i anspråk vid dess skötande, så vill

det likväl af hennes uppsats synas, som om hon med sjöminevapnet menar ett särskildt

vapen för sig, och, särdeles livad det fasta minförsvaret beträffar, fordrar en sjöminekår,

äfven den utbruten och rekryterad ur sjövapnets militärpersonal, det är sannt, men likväl

en oberoende kår, bestående af en ansenlig stab och till en början 6 minafdelningar, det

är en sammanräknad personal af:

2 regementsofficerare,

16 officerare,

16 underofficerare,

4 maskinister,

4 maskinistlärlingar,

64 kanonierer,

56 båtsmän, och

11 handtverkare.

Summa 173.

25

beroende af den materiels icke allenast storlek men äfven beskaffenhet, som vid

hvarje olika tidpunkt finnes eller kan komma att anskaffas, svar å här framställda

Dessutom skulle det rörliga minförsvaret särskildt kräfva:

21 officerare,

51 underofficerare,

38 maskinister,

38 maskinistlärlingar,

17 öfverkorporaler,

102 kanonierer,

230 båtsmän, och

13 handtverkare.

Summa 510.

Alltså minvapnet inalles en personal af 683 man.

De grunder på hvilka minkornitén kommit till detta resultat uppgifvas vara:

att minvapnet icke bör uppträda isoleradt, utan tillsammans med det öfriga sjö- eller

kustförsvaret;

att då enstaka krigsfartyg ej kunna, med synnerliga utsigter till framgång, uppträda,

så böra flera fartyg af olika slag förenas under ett befäl och utgöra den så att säga taktiska

enheten för det rörliga försvaret. I denna enhet skulle, utom andra fartyg, äfven

ingå minfartyg, minbåtar och minmaterielfartyg;

att minvapnet i sitt uppträdande kan vara af eu rent defensiv eller blandad defensiv

och offensiv natur;

att det rörliga minförsvaret afses att operera gemensamt med andra sjöförsvaret tillhörande

fartyg, hvaremot det fasta minförsvarets uppgift blir att försvara vissa vigtiga

punkter (inlopp och farleder) på kusten.

Den först anförda af dessa grunder, hvarpå minkornitén bygger sitt förslag, torde i

och för sig icke ovilkorligen tala för något särskildt minvapen eller särskild minkår, helst

minkornitén, oaktadt hon för närmaste tidrymd af 5 å 6 år föreslår att för det rörliga

minförsvaret icke färre än 10 minfartyg, 25 minbåtar och 3 minmaterielfartyg böra genom

nybyggnad anskaffas, gifver vid handen att ritningar till dessa fartyg och båtar icke finnas

uppgjorda, eller detaljbestämmelserna för desamma ens nu kunna uppgifvas.

Lika litet lärer den andra i ordningen af de angifna utgångspunkterna leda till det

resultat hvartill minkornitén kommit. Utom det att giltigheten af antagandet att enstaka

krigsfartyg ej kunna, med synnerliga utsigter till framgång, uppträda, kan bestridas, och

uppenbart måste bero såväl af det enstaka fartygets egen beskaffenhet som af motståndarens

och beskaffenheten af de omständigheter för öfrigt under hvilka det uppträder, och äfven

om minkomiténs åsigt om den taktiska enhetens bästa sammansättning vore riktig, hvilket

dock ur militärisk synpunkt kan vara tvifvel underkastadt, så utgör detta sammanförande

af olika fartygssorter inom samma afdelning väl icke något bjudande skäl för särskild

minpersonal, isynnerhet som minkornitén ganska välbetänkt yrkar att alla sjövapnets officerare

och underofficerare böra bibringas nödig undervisning och öfning, för att bli fullt

Bet. ang. organisat. af sjöf. militärp er soner m. m. 4

26

fråga tydligast lemna» genom bifogade, af komitén för ändamålet upprättade, tabeller

1—5.

hemmastadda med användandet af sådana minor, som kunna komma att tilldelas det rörliga

min försvaret. När härtill kommer att minvapnet — i likhet med alla andra vapen

»i sitt uppträdande kan vara af en rent defensiv eller blandad defensiv och offensiv natur»,

och det rörliga minförsvaret afser att operera gemensamt med andra sjöförsvaret tillhörande

fartyg, hvaremot det fasta minförsvarets uppgift är att försvara vissa vigtiga punkter (inlopp

och farleder) ''på kusten» — en uppgift som tydligen sammanfaller med kustförsvarets

i sin helhet — så finner komitén för organiserandet af sjövapnets militärpersonal just uti

de af minkomitén anförda grunderna, stöd för sin åsigt, att såsom regel:

samtliga sjövapnets stridsfartyg böra, i den mon sådant lämpligen later sig göra, förses

med minmateriel, dels för att kunna anfalla med minor, dels för att kunna värna sig

mot sådana;

att sjövapnets personal bör göras hemmastadd och förtrogen icke allenast med de

rörliga minornas handterande och användande, utan äfven med de fasta minornas;

att äfven om särskildta minfartyg och båtar inom den närmaste framtiden hinna att

blifva .konstruerade och byggda, deras förande och skötande bör öfverlåtas till sjövapnets

personal i likhet med öfriga fartygs;

att jemväl de fasta minornas handhafvande bör öfverlåtas till samma personal; och

att, alltså, åtminstone till dess minväsendet hunnit en högre och annan utveckling än

dess nuvarande, ingen särskild minkår bör upprättas, hvarken för det fasta eller det rörliga

minförsvaret.

Komitén för organiserandet af sjövapnets militärpersonal hyser för sin del den öfvertygelsen,

att om minväsendet framdeles når den praktiska och mångsidiga användbarhet,

som vi alla önska det och som vi äfven till någon del redan anse oss ha anledning ^att

förutsäga, detsamma skall, allteftersom det sjelft utvecklas och tillväxer, på samma gång

allt innerligare sammanväxa med sjövapnet i sin helhet, så att den dag varder kommande

då, för hvarje stridsfartyg, minan blir lika oumbärlig som kanonen.

Men uppenbart stridande mot denna åsigt vore en organisation som ginge derpå ut

att af sjöminan i dess ena eller andra form bilda ett fristående vapen för sig. Konsten

att nedlägga, tända och i allmänhet rätt använda fasta minor, kan hvarken vara stöne

eller mvcket annorlunda än den att rätt handtera de rörliga, och grunderna för begagnandet

''af den ena sorten gälla tvifvelsutan för båda.

Komiteräde anse sig fördenskull icke kunna biträda minkomiténs framställning till

dess hufvudsakligen syfte. Men hvad som torde klart framgå ur minkomiténs skrifvelse

och förslag, det är att minans användande vid sjövapnet, långtifrån att minska behofvet

af personal, snarare ökar det, och detta i samma mon som minväsendet vinner fulländning

och omfång. För närvarande har likväl komitén för organiserandet af sjövapnets militärpersonal

icke ansett sig böra föreslå någon tillökning al den nu befintliga personalen, utan

inskränkt sig till att, beträffande minväsendet, förorda: att ett mindepartement, i likhet

med departementen för öfriga detaljer, måtte ordnas vid hvardera af .sjövapnets stationei,

och derjemte att minöfningar måtte bedrifvas vid båda stationerna i öfverensstämmelse

med komiterades underdåniga förslag till ordnandet af sjövapnets öfningar i allmänhet.

27

45. att en särskild mindetalj äfven vid Carlskrona station bör upprättas, och att

mindetaljerna i likhet med öfriga varfsdetaljer, lämpligen böra benämnas mindepartement;

46.

att till de officerare som komma att tjenstgöra vid dylika mindepartement böra

anvisas åriga arvoden;

47. att, af den del af den s. k. allmänna beväringen, som tillhör sjöförsvaret, men nu

exerceras af arméns befäl, och äfven fortfarande enligt komiterades tanke böra af

samma befäl vapenöfvas, endast så stor del bör såsom sjöbeväring qvarstå och

anses, som kan antagas erforderlig för att enligt författningarne genast fylla uppstående

vakanser inom båtsmanshållet under krig; och anser komitén denna styrka

böra vara vid pass tre gånger hela båtsmanshållets nummerstyrka eller omkring

15,000 man;

48. att alla de, som enligt 1 Art. 2 § af Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 13

November 1860, äro tjenstskyldiga vid flottan under krig, fortfarande böra vara

att för sjöförsvaret påräknas, för att ingå, dels såsom krigsreserv, dels till bemanning

af den del af handelsflottan, som antagligen kommer att vid krigstillfällen

förhyras;

Och har komiten fördenskull vid de förslag som uppgjorts till bedömande af personalbehofvet

vid stationerna, för mindepartementen upptagit: 2 regementsofficerare, 4 kaptener,

12 subalternofficerare, 16 underofficerare, 8 maskinister, 64 matroser och jungman

och 56 båtsmän.

45. )Komiterade hafva ansett det vara af vigt att äfven vid Carlskrona station en minafdel

46.

i ning upprättas bestående af ett så stort antal officerare som är behöfiigt. icke blott för

vården af minmaterielen, utan äfven på det att denna ännu jemförelsevis nya sjökrigsmateriel

må kunna i största möjliga måtto fullkomnas till det användande, som gör sjömineväseudet,

efter våra egendomliga förhållanden, för oss ändamålsenligast. I öfrigt hänvisande

till hvad som nyss yttrats i anförandet rörande minkomiténs utlåtande, hafva komiterade

äfven velat uttala den åsigt, att dessa minafdelningar böra, för att icke blifva fristående

utan satta i samma ställning till vapnet och administrationen som öfriga detaljer,

för hvilka varfvenas tillgångar i så ett som annat afseende måste anlitas, benämnas mindepartement

och lyda under varfseheferna, äfvensom att till de vid dessa departement

tjenstgörande officerare lämpliga arvoden böra tilldelas såsom förhållandet redan är vid de

öfriga departeinentena.

47. ) Den del af den s. k. allmänna beväringen, som enligt författningarne tillhör Flottans be

48.

j väringsområde, öfvas icke vid sjövapnet eller uti de detsamma tillhörande färdigheter, utan

af arméns befäl och med infanteriets vapen. Komiterade, som anse sjöbeväringens vapenöfning

vara ändamålsenlig på detta sätt, och således härutinnan icke önska någon förändring,

hafva dock ansett sig böra ifrågasätta att, då sjöbeväringsmanskapet icke vid inträffande

krig torde komma att användas för sjöförsvarets ändamål annat än såsom reserv, hvartill

nu åt sjöförsvaret anslagna beväring är mera än behöfiigt stor, flottans beväringsområde

28

49. att någon förhyrning af handelssj öfolk under fredstid icke bör betraktas behöflig

och således icke vara påräknelig.

må så förminskas att endast omkring 15,000 man af de nu sjöbeväringen tillhörande omkring

25,000 man, såsom sjöbeväring må anses; deremot synes hela den del af de vid

Flottan beväriugsskyldige, hvilka, emot tjenstskyldighet ända till 35 års ålder i händelse af

krig, äro befriade från beväringsmötena, böra såsom i första hand lämpliga till ersättningsmanskap

för fartygen och till bemanning af för försvarets räkning förhyrda fartyg, fortfarande

hållas för sjöförsvarets behof påräkneliga.

49. Då ändamålet med de årliga öfningarna till sjös är att i sjökrigsyrket dana den personal,

som vid krigstillfällen i första hand skall bemanna stridsmaterielen, och då såväl den del

af den s. k. allmänna beväringen som framgent kan komma att hållas påräknelig för sjöförsvarets

behof, som den handelsflottans personal hvilken under krig är skyldig att tjenstgöra

vid Flottan, af komitén betraktats endast såsom reserv, torde någon förhyrning af

handelssjöfolk under fredstid, för sjöförsvarets behof, icke böra vara att påräkna.

III.

Fråga.

Huru stor befälspersonal, särskildt för

krigstid och särskildt för fredstid anses

erfordras och kunna påräknas:

a) huru många officerare,

b) huru många underofficerare,

och i sammanhang härmed:

e) huru många maskinister?

Svar.

Komitén anser:

50. att, af skäl som vid punkten 44 finnes

anförda, tabellerna 1—5 lemna svar på

här framställda fråga.

50. Tab. 1, 3, 4 och 5 utvisa det antal officerare, underofficerare och maskinister, som er

fordras för de olika fartygen och tab. 2 det antal som till bestridande af de för ofvannämnde

tjenstekategorier bestämda poster finnas att påräkna.

29

Fråga.

Huru skola personalens undervisning

och öfningar ordnas, såsom:

a) rekrytbildningen,

i) korporalsskolor,

c) underofficersskolor,

d) årliga öfningar och sjötåg?

att vid hvardera af sjövapnets stationer

1. ”Exercisskola": afsedd för rekry

bildningens praktiska del;

2. " Informations skolor": afsedda för

retiska del;

Svar.

Komitén anser:

med afseende å undervisningen:

51. att, då undervisningens ändamål är att

grundlägga den för underbefäl och manskap

erforderliga tjenstduglighet, följande

bestämmelser böra tillämpas:

• följande skolor skola finnas:

manskaps-, korporals- och underbefäls

korporals-

och underbefälsbildningens teo

-

51. Undervisningens ändamål är, på sätt här ofvan uttalats, att grundlägga den för underbefäl

och manskap erforderliga duglighet för den tjenst hvartill sjövapnets trupper äro afsedda, och

hvilken sedermera under tjenstens utöfning skall underhållas och utvecklas; men då det i

allmänhet torde vara omöjligt att så undervisa manskapet, att hvarje man blir lika duglig

uti alla erforderliga färdigheter, bör det vara fördelaktigt att, icke allenast fördela manskapet

emellan tjensten till sjös och stationstjensten, utan äfven att, hvad den förra beträffar,

fördela fordringarne med afseende på den olika specialöfning, som till ett fartygs

handhafvande är behöfligt. för detta ändamål har komitén forordat att gemenskapen, med

afseende å sjökrigstjenstens fordringar, först måtte fördelas emellan sjö- och stationstjensten

på så sätt, att de som visa mindre fallenhet för den förra utgallras för att användas för

den senare; vidare har komitén föreslagit, att de för sjötjenst bibehållna fördelas såsom

”artillerister": de som afses till artilleriets skötande; ”muskötterister”: de som afses till gevärets

skötande; ” minör er”: de som afses till minors skötande; ” eldar e”: de som afses till

maskineriets och pannornas handterande; ”sjukvaktare”: de som afses till de sjukas vårdande,

samt slutligen "sjömän”: de, som, jemte någon af de förra färdigheterna med inliemtande af

större skicklighet i sjömansarbeten, hafva tillbragt så stor tid till sjös att de kunna erhålla

denna benämning. Derjemte har komitén, då det hittills brukliga sättet att i besättningslistorna

upptaga manskapet endast till den kår hvarifrån de borde uttagas, men ingen

visshet förefunnits, att på detta sätt hvarje fartyg verkligen erhåller det antal korporalsämnen

och förhandsmän, som fartygets cert erfordrar för att kunna anses väl bemannadt,

föreslagit manskapets fördelning i klasser, genom hvilka det blifver en möjlighet, att i besättningslistorna

föreskrifva förutom antalet man inom hvarje af nyss uppräknade kategorier,

äfven antalet man inom hvarje klass, hvarigenom nyssnämnda öfverklagade tillstånd torde

blifva afhjelpt ; äfven har man funnit det vara svårt under nuvarande förhållanden, att med full

rättvisa utdela de s. k. uppmuntringspenningarna ombord i fartyg; detta har äfven komitén

sökt genom sistnämnda klassindelning afhjelpa då hon föreslagit att uppmuntringspenningar,

till en del bestämda, till en del beroende å fartygschefen, skola tillkomma allt manskap

inom l:a och 2:a manskapsklasserna, men inga andra.

30

att ”exercisskolan” indelas uti:

”rekrytklassen”,

”3:e manskapsklassen”,

”2:a manskapsklassen”, och

”instruktörsklassen”;

att ”informationsskolorna” utgöras af:

”korporalskola” som indelas uti:

”korporalskurs” och

”distinktionskorporalskurs”; och

”underbefälsskola”, som indelas uti:

”förberedande skola”,

”styrmansskola”, och

”underofficersskola”;

att befälet öfver hvardera stationens alla skolor föres, under stationsbefälhafvarens

öfverinseende, af en till chef för desamma förordnad regementsofficer;

att allt manskap af såväl matroskåren som båtsmanshållet, med afseende å yrkesskicklighet

indelas uti ”rekrytklassen”, ”3:e”, ”2:a” och ”l:a manskapsklasserna”, på

så sätt att ”rekrytklassen” upptager i sig allt manskap som ej genomgått rekrytkursen;

”3:e manskapsklassen”, allt manskap som genomgått rekrytkursen samt

”2:a” och ”l:a manskapsklasserna” allt det manskap som genom aflagda prof visa

sig ega högre yrkesskicklighet;''och skulle, derest Eders Kongl. Maj:t gillar en

sådan klassindelning, den nuvarande artilleribåtsmansinstitutionen i sin helhet,

på grund deraf, komma att upphöra;

att ”2:a” och ”l:a manskapsklasserna” hvar uti sig upptaga yrkesldasserna: ”sjöman”,

”artillerist”, ”muskötterist”, ”minör” ”eldare” samt ”sjukvaktare” *);

att efter genomgångna öfningar eller efter aflagda prof som ”eldare” eller ”sjukvaktare”

i ”3:e manskapsklassen”, manskapet uppflyttas, allt efter fallenhet,

i ”2:a manskapsklassen” inom någon af yrkesklasserna: ”artilleri-” ”muskötteri-”

eller ”minör-”; i ”eldare-” och ”sjukvaktare”-klasserna på grund af aflagda prof;

för att uppflyttas i ”2:a manskapsklassen” som ”sjöman” fordras dessutom en

viss tjenstetid och tjenstduglighet till sjös;

att manskap, som genomgår någon klass i exercisskolan, bör, så vidt möjligt är,

deltaga uti skolans 4 månaders öfningSexpedition i följande ordning: ”rekrytklassen”,

”2:a artilleriklassen”, ”3:e manskapsklassen” ”2:a muskötteri-” och

minör”-klassen”, samt ”instruktörsklassen”;

*) Anm. Komitén anser benämningen ”sjukvårdare” lämpligare än ”sjukvaktare”, men liar likväl

ansett sig böra här använda den senare, såsom varande i nu gällande reglementen begagnad.

t

31

att å de längre expeditionerna hufvudsakligen böra kommenderas de mest framstående

i yrkesskicklighet i ”2:a manskapsklassen” samt af ”l:a manskapsklassen”;

att, således, på skolans excercisfartyg, hufvudsakligen ”rekrytklassen”, ”3:e manskapsklassen”

och de bästa af ”2:a artilleri-” och ”muskötteriklasserna” öfvas;

öfrigt manskap öfvas ombord på eskadern tillhörande eller å enkelt fartyg;

att manskapet inom de olika yrkesklasserna hufvudsakligen öfvas i den specialitet

det tillhörer, jemte i sjömanskap;

att hvarje man inom ”2:a” och ”l:a manskapsklasserna”, som vid målskjutningar med

gevär eller kanoner aflagt ett faststäldt högre prof å skjutskicklighet, erhåller ett

utmärkelsetecken och ett arvode, hvilket senare torde böra utgå af de medel,

hvilka för närvarande äro anslagne till kanonkommendörer;

att manskapet under pågående skolöfningar, så vidt möjligt är, ej får användas

till några andra göromål, samt att för arbeten å varfvena, då manskapet ej är

i skolan, detsamma hufvudsakligen bör användas med afseende fästadt å den

yrkesklass det tillhörer, äfvensom till sjömansarbetens utförande;

att alla uppvisningar eller inspektioner i och för approbation verkställas inför

stationsbefälhafvaren, eller den han i sitt ställe dertill förordnar, som dervid,

på chefens för skolorna eller fartygschefens förslag, verkställer manskapets

uppflyttning inom de olika yrkesklasserna samt tilldelar utmärkelsetecken för

skjutskicklighet;

med afseende å "exercisskolan”:

att excercisskolans öfningar få fortgå hela året om efter af Kongl. Maj:t faststälda

föreskrifter;

att hvardera stationens exercisskola erhåller till sin disposition:

”Fast materiel": ett exercisfartyg och en större eller mindre monitor med tidsenlig

bestyckning;

"Rörlig d:o” ett sjögående exercisfartyg, helst försedt med ångkraft;

att årets alla båtsmansrekryter samtidigt uppfordras på hösten hvarje år, för

att genomgå rekrytskolan, som börjar den 1 November i stationens exercisskola

och fortgår derstädes eller ombord å skolans fasta exercisfartyg till

omkring den 1 Juni, samt derefter å sjögående exercisfartyg till omkring den

1 Oktober;

att rekryt, som, under kursens genomgående i skolan, vid stationen, eller vid slutet

af rekrytöfningarna till sjös, befinnes sakna mottaglighet för undervisningen

i skolan eller anlag för sjötjensten, öfverflyttas till varfsarbetareklass (53);

att rekryterna under deras vistelse på stationen i militäriskt hänseende ställas

närmast kommendanten under chefens för skolorna befäl, samt, så vidt möjligt

I

82

av, förläggas i för dem ensamt afsedda kasernrum, under tillsyn af vid exercisskolan

tjenstgörande behöflig! underbefäl, instruktörer och korporaler;

att ”rekrytläassen” skall omfatta:

läsning och skrifning,

”föreskrifter för manskapet” (tryckt kurs),

gymnastik (militär- och fristående),

infanteriexercis,

målskjutning med gevär,

artilleriexercis,

handgrepp med sabel (huggare),

bajonettfäktning,

vapenvården,

sjömaning,

”ledning för undervisning i sjömanskap och artilleri” (tryckt kurs),

rodd och båtsegling,

äntra och röra sig till väders,

exercis med segel och rundhult,

lodhyfning,

stå till rors, och

simning;

efter vunnen approbation som rekryt uppflyttas rekryt i ”3:e manskapsklassen”;

att öfningarna uti ”3:e manskapsklassen” böra vara gemensamma för allt manskap

i nämnda klass utom för dem som skola bildas till ”eldare” och ”sjukvaktare”,

hvilka böra öfvas, de förra vid ångmaskiner i land eller ombord, de senare

vid sjukhus;

att de gemensamma öfningarna böra vara så omfattande, att, efter deras genomgående

inga vidsträcktare militäröfningar erfordras för att inom yrkesklasserna

”sjöman”-, ”eldare”- och ”sjukvaktare”- kunna uppflyttas äfven i ”l:a manskapsklassen”;

att

"3:e manskapsklassen” bör omfatta:

för att kunna uppflyttas i ”2:a manskapsklassen” såsom ”artillerist”, ”muskötterist”

och ”minör”:

läsning och skrifning,

”föreskrifter för manskapet” (tryckt kurs),

gymnastik (militär och fristående),

infanteriexercis,

målskjutning med gevär,

33

artilleriexercis,

målskjutning med kanoner,

exercis med landstignings- ock båtkanon,

sabelkuggning,

bajonettfäktning,

vapenvården,

”ledning för undervisning i sjömanskap och artilleri” (tryckt kurs),

sjömaning,

lodhyfning,

stå till rors,

rodd och båtsegling,

simning;

för att kunna uppflyttas i ”2:a manskapsklassen” såsom ”sjöman”:

att kafva aflagt de för ”3:e manskapsklassen” fastställda prof enligt nästföregående

punkt;

att hafva tjenstgjort till sjös minst 12 månader;

att vara duglig i tjensten ombord och kunnig i utförandet af vanligast förekommande

sjömansarbeten;

att kunna stå till rors;

att kunna hyfva lod;

att kunna sköta sig som slupstyrare, hufvudsakligen under rodd;

för att kunna uppflyttas i ”2:a manskapsklassen” såsom ”eldare”:

att hafva tjenstgjort vid ångmaskin i land och ombord med vitsord om

yrkesskicklighet såsom eldare;

för att uppflyttas i ”2:a manskapsklassen” såsom ”sjukvaktare”:

att hafva genomgått sjukvaktareexamen;

att ”2:a manskapsklassen” bör omfatta:

för att kunna uppflyttas i ”l:a manskapsklassen” såsom ”artillerist”:

läsning och skrifning,

”föreskrifter för korporalerna” (tryckt kurs),

gymnastik (militär- och fristående),

artilleriexercis,

målskjutning med kanoner,

d:o d:o revolver,

sabelhuggning,

ammunitionsarbeten,

sjömansarbeten,

”ledning för undervisning i sjömanskap och artilleri” (tryckt kurs),

Bet. ang. organisat. af sjöf. militär-p er sonat m. m.

5

34

simning;

för att kunna uppflyttas i ”l:a manskapsklassen” såsom ’ muskötterist”:

läsning och skrifning,

”föreskrifter för korporalerna” (tryckt kurs),

infanteriexercis,

målskjutning med gevär,

baj onettfäktning,

vapenvården,

sjömansarbeten,

signalering,

”ledning för undervisning i sjömanskap och artilleri” (tryckt kurs),

simning;

för att kunna uppflyttas i ”l:a manskapsklassen” såsom ”minör”:

(Då komitén icke kan hafva sig bekant huru en minmateriel — såväl den fasta

som den rörliga — kan komma att blifva beskaffad och sålunda icke

heller kunnat föreslå hvilka specialöfningar för manskapsklasserna inom

minafdelningen blifva nödvändiga, har komitén icke heller i detta program

framlagt något bestämdt förslag, helst dessa öfningars beskaffenhet

bäst kunna bestämmas allt efter minmaterielens utveckling);

för att kunna uppflyttas i ”l:a manskapsklassen” såsom ”sjöman”:

att hafva tjenstgjort till sjös minst 36 månader;

att vara god förhandssjöman;

att kunna utföra svårare sjömansarbeten;

att kuna segelsömnad;

att vara skicklig rorgängare; samt

att såsom slupstyrare kunna sköta sig i båt såväl under rodd som under

segel;

för att kunna uppflyttas i ”l:a manskapsklassen” såsom ”eldare”:

att hafva tjenstgjort ombord som eldare i 2:a klassen minst 12 månader, med

vitsord om yrkesskicklighet;

för att kunna uppflyttas i l:a ”manskapsklassen” såsom ”sjukvaktare”:

att hafva tjenstgjort som 2:a klassens sjukvaktare i 12 månader, samt under

hela sin tjenstetid varit minst 12 månader till sjös;

att ”instruktörsidassen" bör omfatta:

att känna gällande exercisreglementen och att derefter kunna instruera;

med afseende å "informations skolor na!'':

att undervisningen i informationsskolorna bör fortgå endast emellan de årliga sommaröfningarna,

samt enligt af Kongl. Maj:t faststäldt reglemente;

35

att, för att vinna inträde i korporalsskolan, bör erfordras:

att hafva ett godt och pålitligt uppförande;

att vara l:a klass artillerist eller l:a klass muskötterist;

att korporalskursen bör omfatta:

läsning,

räkning^ (samma fordringar som i skeppsg.-skolans 3:e klass),

korporalsinstruktionen,

att distinktions-korporalskursen bör omfatta:

korporalskursen,

geometri (samma fordringar som i skeppsg.-skolans 3:e klass),

enklare tjensterapporters uppsättande, samt

disciplinstadgan;

att, för den händelse komiténs förslag till ordnande af undervisningen, i hvad som

angår rekrytbildningen och korporalsskolorna vinner nådigt afseende, följande

förändringar och tillägg i ”Stadgar för Kongl. Flottans underbefälsskolor” böra

föreskrifvas:

i § 8.

För inträde i ”förberedande skolan” fordras:

att hafva genomgått distinktionskorporalsskolan, samt

att vara ”l:a klassens artillerist” och ”l:a klassens muskötterist”;

i § 10.

För inträde i ”underofficersskolan”:

att minst 12 månader hafva tjenstgjort ombord å kronans fartyg, med vitsord

om duglighet och godt uppförande.

2:o — — — — — — — — — -— — — — — — — _

3:o för blifvande skeppare:

a) att hafva genomgått distinktionskorporalskursen, samt

b) att vara ”l:a klassens artillerist” och ”l:a klassens muskötterist”;

i § 19.

Kännedom om sättet att begagna sjökort samt att kunna redogöra för beskaffenheten

af farvattnet i grannskapet af stationen och för dess hufvudinlopp;

Angmaskinlära (praktisk kurs);

36

att, till vidmakthållande af underbefälets militära tjenstduglighet, samtliga tjenstfria

underofficerare böra under någon tid på våren, som af vederbörande

stationsbefälhafvare bestämmes, inkommenderas uti exercisskolan, för att dels

repetera för underofficerare bestämda militärfordringar, dels för att taga kännedom

om under året möjligen tillkommen ny artillerimateriel eller anbefallda

reglementsförändringar;

att rättigheten under sjökommendering att bekomma uppmuntringspenningar bör

vara beroende af den manskapsklass hvarje karl tillhörer;

att enhvar inom l:a och 2:a manskapsklasserna, vid embarkering till sjötjenst, bör

vara berättigad att åtnjuta, och, intill dess han genom försumlighet eller dåligt

uppförande förverkat, bibehålla uppmuntringspenningar, men att till 3:e

manskapsklassen, rekryter och skeppsgossar, inga uppmuntringspenningar

böra medgifvas;

att uppmuntringspenningarna för ”2:a manskapsklassen” böra bestämmas till 5 öre,

med rättighet för fartygschef att kunna öka dem till 10 öre, och uppmuntringspenningarna

för l:a manskapsklassen bestämmas till 10 öre, med rättighet för

fartygschef att kunna öka dem till 15 öre;

att en förändring af gällande sjötjenstgörings- och sjöaflöningsreglementen bör anbefallas

i den syftning som i nästföregående punkt blifvit förordad, och så

att uppmuntringspenningar icke ovilkorligen fråndömas tör hel månad eller

månader, utan för hvilken tidrymd som helst, dock icke retroaktift, äfvensom

att fråndömandet bör ske på grund af formlig undersökning, hvarom anteckning

bör ske i såväl loggbok som förhållningsbok;

med afseende å öfningarna:

52. att öfningarna i hemfarvattnena böra vara hufvudsak, såsom öfningar för kri

52.

Fredsöfningarnas ändamål är att bibringa skicklighet och insigter af praktisk nytta vid infallande

krig.

De böra fördenskull så mycket som möjligt närma sig till likhet med de anordningar

och värf som vid krigstillfälle kan väntas förekomma, likasom till fält för deras verksamhet,

hufvudsakligen böra väljas de vattenområden, som antagligen en dag bli krigsskådeplatsen

för våra krafter till sjös.

Öfningar i hemlandsfarvatten böra följaktligen utgöra hufvudsak. Det är här våra

krigsfartyg komma att uppträda och nyttan vid inträffande krig af en noggrann bekantskap

med våra egna kuster och vatten, våra hamninlopp och farleder, torde vara obestridlig.

Men enär klimatiska förhållanden icke här kunna tillåta tillräckligt långvariga öfningståg,

för att vinna nödigt sjömanskap, och på det att icke alltför lång tid under overksamma

vintermånader måtte gå förlorad för öfningen till sjös, så äro jemväl långväga expeditioner

till varmare trakter nödvändiga.

Under krigstid måste antagas att, till vinnande af enhet och kraft, våra sjökrigsföretag

komma att ledas af en högste befälhafvare öfver sjöstyrkan.

37

get, samt att alla de för dessa öfningar utrustade fartyg böra lyda under en

eskaderchef''.

Samtliga under sommaren i hemlandsfarvattnena utevarande fartygen, äfvensom sjömineöfningarna,

böra alltså äfven i fredstid ställas under en gemensam eskaderchef.

Eskadern under honom delas i t. ex. tre afdelningar under hvar sin afdelningschef,

hvilken tillika vore antingen fartygschef eller icke.

Kongl. Maj:t utfärdar instruktion för eskaderchefen, och på grund af denna och af

öfriga bestämmelser som äro gällande, utfärdar eskaderchefen sina föreskrifter och befallningar

till afdelningscheferna eller till enskilda fartygschefer.

Eskaderchefen rapporterar till Kongl. Maj:t och chefen för Kongl. Sjöförsvars-departementet,

och skriftvexlar med stationsbefälhafvarne; afdelningschefer och fartygschefer endast

undantagsvis till annan myndighet än eskaderchefen eller vederbörande afdelningschef.

Härom bestämmer redan Flottans gällande reglemente.

Större delen af expeditionstiden för eskadern skulle kunna betraktas såsom en fortgående

simulacre. Nödiga detaljöfningar — äfven rekrytfartygens — kunna, utan hinder

häraf, fullväl bedrifvas under tiden.

Man föreställe sig t. ex. att eskaderchefen beordrat en af eskaderns afdelningar till

vestra kusten, en annan till Stockholms och Södermanlands skärgårdar; den tredje på kryssning

i södra delen af Östersjön. Vestra och östra afdelningarna ha samband med hvarandra

kanalvägen. Den södra, fiendtliga, har order att oroa antingen Göteborg eller

Stockholm, t. ex. under loppet af en månad. Dag för anfallet vet ingendera af de öfriga

afdelningarna, som väl bedrifva sina detaljöfningar hvar för sig, men måste oafbrutet vara

på sin vakt, utsända spejare etc. etc. — Likalitet kan den södra afdelningen, som har

sitt stöd t. ex. i Carlskrona fästningar, veta om och när ett anfall väntar henne eller

nämnda hamn. Att dessa kombinationer kunna på många sätt varieras, torde vara tydligt,

och kunna ställas sä att minor, pansarfartyg, sjögående segel- och ångfartyg etc., transportfartyg

och sjukfartyg icke förglömmandes, alla få sin beskärda del af öfning.

Det vore måhända nyttigt om sjövapnets öfningar kunde ställas i samband med arméns.

Så som det ännu är stäldt, torde dock häremot uppställa sig icke så få svårigheter.

Eskaderchefen kan dock uppgöra sina program så, att t. ex. vissa armékårer och landtrupper

antagas uppträda i samband med sjödispositionerna och sålunda vänja sina underhafvande

vid tanken att isoleradt sjöförsvar icke lämpar sig för Sverige.

Åtskilliga approximativa alternativa förslager (tab. 6) till årliga öfningar med Kongl.

Flottans fartyg finnas bifogade, och äro samtliga uppgjorda, under antagande att det hittills

utgående öfningsanslaget (480+150) af 630 tusen riksdaler fortfarande kommer att blifva

tillgängligt för samma ändamål. Att äfven dessa förslag kunna varieras är sjelfklart.

Lämpligt antal fartyg bör till öfningarnas bedrifvande fördelas emellan stationerna.

Komitén har äfven uppgjort en mediumberäkning (tab. 7) utvisande antalet befäl, underbefäl

och manskap, som enligt nyssnämnda alternativa förslager årligen skulle komma

att öfvas från 2 till och med 11 månader, och anser komitén att, derest Eders Kongl.

Maj:t finner för godt att gilla komiténs förslag angående gemenskapens indelning i klasser

och kategorier, de fordringar som komitén vid punkten 44 fästat vid begreppet "personalbehofvet

för fredstid” på detta sätt böra blifva uppfyllda.

38

i

V.

Fråga.

Kunna båtsmän lämpligen helt och

hållet undvaras vid de i fredstid förekommande

varfsarbetena? Om ej, i hvad mon

kan behofvet af deras användande inskränkas,

och hvilket är det antal, som under

olika tider af året anses oundgängligen

böra vara att påräkna, under antagande

att varfvena erhålla ungefär samma arbetsförmåga,

som de nu ega?

Svar.

Komitén anser:

53. att båtsmän lämpligen icke helt och

hållet kunna undvaras vid de i fredstid

förekommande varfsarbetena;

54. att behofvet af båtsmäns användande

vid varfsarbetena endast kan förminskas

i den mon mekaniska inrättningars anbringande

kunna ersätta behofvet af menniskokraft;

-

53. Komiterade hafva såväl uti motiverna till punkten 43 som uti de bifogade tablåerna till be

räkning

af personalbehofvet, redan gifvit tillkänna sin åsigt i denna fråga, men vilja äfven

nu ytterligare söka ådagalägga nyttan af att bibehålla båtsmännen såsom arbetare å

varfvena.

Tab. 1 utvisar att till bemanning af flottans materiel år 1872 icke erfordras flera än

1,591 man båtsmän, under det att, på skäl som i åberopade punkten 43 och längre fram

vid punkten 55 anföras, båtsmanshållets hela styrka förordas tillsvidare förblifva minst

4,500 man. Att med här angifna behof till sjötjenst öfva hela båtsmanskåren till sjös vore

att misshushålla med anslaget till exercis med flottans bemanning; men då såsom äfven förordats

(51): ”Att rekryt som under kursens genomgående befinnes sakna emottaglighet för undervisningen

i exercisskolan eller anlag för sjötjensten, bör öfverflyttas till varfsarbetareklass”,

det är att antaga, med afseende å den del af hela båtsmanshållets styrka, som återstår i

förhållande till den för sjötjenst erforderliga, att genom den utgallring som härigenom kan

ske, de som bibehållas för att vapenöfvas komma utgöra ett särdeles dugligt folk, så bör

bibehållandet af båtsmän äfven för varfsarbete vara för tjensten nyttigt och för staten i

ekonomiskt hänseende fördelaktigare, än att för dessa göromål antaga extra arbetare, åtminstone

så länge båtsmansinstitutionen qvarstår.

54. ) Genom under förlidet år nådigst utgifna föreskrifter, har det vid stationerna tjenstgörande

55. ) antal båtsmän inskränkts till den minsta siffra, som med varfsarbetenas fördel och statio

nernas

behöriga bevakande låter sig förena. Närstående tabell, uppgjord med ledning af

från stationerna erhållna uppgifter, upptager sålunda endast det manskap som erfordras

för de med sjelfva varfsarbetenas bedrifvande afsedda ändamål, och är således hvarken det

manskap som bör hållas vid exercisskolorna, ej heller det till bevakning behöfliga, deruti

inberäknadt. Men då en del af den här såsom behöflig upptagna styrka måste användas

till transporter m. m., som genom under utförande varande rälvägsanläggningar komma

att minskas, och en koncentrering af varfvenas verkstäder skulle medföra att med mindre

arbetspersonal bör kunna vinnas lika arbetsprodukt, så är att antaga, det nu behöfliga antalet

ifrågavarande varfsarbetare framdeles bör kunna förminskas.

39

55. att, under antagande att varfvena erhålla ungefär samma arbetsförmåga som de

nu ega, följande antal båtsmän böra vara att för varfsarbetena påräkna:

under årets

l:a qvartal

Carlskrona.

510.

Skeppsholmen.

150.

»

»

2:a >>

610.

140.

»

))

3:e »

'' 560.

100.

»

4:e »

570.

190.

Anm. I det här uppgifna behofvet för hvardera stationen är icke inberäknadt det i exercisskolorna

tjenstgörande eller till vaktgöring erforderliga manskap, ej heller å Carlskrona station det

antal båtsmän som erfordras å sjöfästningarna.

vi.

Fråga.

Huru stort antal båtsmän anses således

fortfarande erforderligt för sjövapnet

och hvardera af dess stationer, huru bör

båtsmansuppfordringen lämpligen ordnas,

och huru bör kompanibefälet vara organiseradt

på rotarna?

för båda stationerna gemensamt:

till sjövapnets fartyg (1872)................

för Carlskrona stadion:

varfsarbetare..........................................

för Stockholms station:

varfsarbetare..........................................

Svar.

Komitén anser:

56. att för sjöförsvaret i dess helhet, deri

dock icke inberäknadt något manskap

till garnisonstjenst vid stationer och å

sjöfästningar, erfordras:

............................................................. 1,750,

............................................................ 2,000,

........................................................... 600,

Summa 4,350-

56. Tab. 1. utvisar beliofvet af båtsmän, erforderligt till bemanning af den sjökrigsmateriel som

nu finnes eller är under nybyggnad, att vara................................................... 1,591 man;

som likväl någon tillökning motsvarande antalet sjuke m. fl. otjenstbara ieke

häruti är inberäknad, och denna torde böra uppskattas till 10 °/, så utföres

en sådan tillökning med................................................................................. 159 man,

hvarigenom summan ..................................................................................... 1,750 man

utvisar, den båtsmansstyrka som är erforderlig till materielen.

Ehuru det är Eders Kong! Maj:t.s höga rätt att nyttja roterade och indelte båtsmän

så ofta deras tjenstgöring är behöflig, torde dock för hvarje effektiv karl som till inställelse

40

57. att åt stationsbefälhafvarne, hvilka det för närvarande åligger att hos Kongl.

Förvaltningen af sjöärendena uppgifva behofvet af båtsmän såväl för tjenstgöringen

å stationen som till sjötjenst, bör öfverlemnas att, utan föregående hemställan till

Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, med iakttagande af gällande lag och författningar,

bestämma om alla uppfordringar inom båtsmanshållet, vare sig till sjö- eller

stationstjenst;

58. att kompanibefälet vid båtsmanskompanierna bör utgöras af en kompanichef

samt två distinktionskorporaler vid hvarje kompani hvars nummerstyrka öfver

-

vid stationen erfordras under fredstid, i allmänhet böra beräknas 3 båtsmansnummer;

hvad ofvan till materielen erforderliga manskapsstyrka beträffar, bör detta förhållande icke

utöfva något väsendtligt inflytande, enär under fredstid antagligen endast omkring tredjedelen

af denna styrka, rekryterna oberäknade, kommer att samtidigt vara uppfordrad. Men

med det manskap stationstjensten kräfver, är förhållandet annorlunda. Roteringskompanierna

böra enligt gällande författningar i allmänhet vara befriade från stationstjenstgöring

under 2 år efter 1 års uppfordring och indelningskompanierna 8 månader efter 4 månaders

tjenstgöring. För att finna antalet båtsmansnummer erforderligt att hålla den vid

stationerna tjenstgörande båtsmanspersonal ständigt fulltalig bör således det i medeltal pr

år enligt punkten 55 dagligen härtill

påräknade antalet..................... i Carlskrona 562 man och i Stockholm 145 man,

multipliceras med 3, utgörande......för Carlskrona 1,686 man och för Stockholm 435 man.

Lägges härtill den i Tab. 1 upptagna

minafdelning, procent för sjuke, per

mitterade

m. fl............................. för Carlskrona 314 man och för Stockholm 165 man,

så utvisar summan ....................... för Carlskrona 2,000 man och för Stockholm 600 man,

det erforderliga antalet båtsmansnummer till fyllande af behofvet af båtsmän vid de respektive

sjövapnets stationer.

57. Enligt gällande författningar ske alla uppfordringar genom stationsbefälhafvarne, hvilka direkt

derom med Konungens befallningshafvande korrespondera, dock så, att hvad roteringen

angår, uppfordringen bestämmes af Kongl. förvaltningen af sjöärendena efter förslag af

stationsbefälhafvarne. Men då antalet båtsmän som under året bör till stationstjenst

uppfordras är i stat beräknadt, och då stationsbefälhafvaren i Carlskrona eger rättighet, att

redan nu, utan hemställan till Kongl. förvaltningen, uppfordra indelningsbåtsmanskompanierna,

så se komiterade icke något skäl hvarföre icke båda stationsbefälhafvarne, hvilka

bära ansvaret för hvar sin station, borde erhålla rättighet att enligt lag och författningar

äfven uppfordra öfriga kompanier.

58.1Det torde vara en genom erfarenheten erkänd sanning, vitsordad senast af den af Eders

59. Kongl. Maj:t under den 4 December 1868 tillsatta komité till utredning af frågan om

60. lindring i båtsmanshållet, att båtsmansinstitutionen i allmänhet icke erhållit den om

61.

vårdnad, som varit önsklig för att kunna göra båtsmannen till såväl duglig sjökrigsman

62. som en inom sin hemort nyttig och aktad medborgare. Skälen härtill hafva varit flerahanda.

Dels hafva kompanierna på roten saknat tillräckligt befäl, dels har detta betäl,

41

stiger 150 man, men en distinktionskorporal vid hvarje kompani hvars mimmerstyrka

understiger 150 man, dessa senare utöfver det antal korporaler och vicekorporaler

som redan tinnes;

59. att båtmanskompanicheferna böra vara officerare vid antingen Kongl. Flottan

eller reservstaten, men företrädesvis tillhöra den förra, samt att det må bero på

vederbörande stationsbefälhafvare att bestämma, huruvida kompanicheferna böra

vara kompanierna följaktiga till stationen för att der förblifva, eller icke;

på grund af de ringa respenningar som bestås kompanicheferna, icke billigtvis kunnat tillhållas,

att, genom ofta förnyade besök inom hvarje del af sitt kompani, så noggrannt som

önskligt varit fullgöra sina skyldigheter i detta afseende, dels, att då till kompanichefer

ofta måst användas officerare, hvilka blifvit förflyttade från aktiv stat, kompanierna icke

alltid hafva kunnat skötas med samma för tjensten lefvande intresse, hvilket borde kunna

förväntas hos dem som ännu stode qvar å aktiv stat. Den först omnämnda bristen på

tillräckligt befäl hafva komiterade ansett böra afhjelpas dels genom af stationsbefälhafvarne

tillsatta, och under dem lydande inspektörer, minst en vid hvardera stationen, som inom

landsorterna, på grund af den allmänna instruktion som Eders Kongl. Maj:t i detta hänseende

kunde behaga utfärda, i stationsbefälhafvarnes stad och ställe, under hvars inseende

båtsmanshållet står, utöfva en såväl militäriskt kontrollerande som en administrativ förmedlande

myndighet, i det att inspektörerna skulle såväl tillse att kompanicheferna efter

lag och författningar fullgöra sina skyldigheter, som söka uppträda förmedlande emellan

kompanicheferna och rust- och rotehållare samt emellan dessa senare och båtsmännen, dels

genom att till kompanichefernas biträde uti kompaniernas militära och ekonomiska vård

tillsätta distinktionskorporaler, två vid hvarje kompani hvars nummerstyrka öfverstiger 150

man, annars en. Sådana korporaler förordades redan uti »Grunder till ombildning af

Sveriges sjöförsvar» år 1865 af dåvarande chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet, men

synes i dessa grunder vara inberäknade bland de ordinarie korporalerna och således tillhörande

ett visst korporalskap, då deremot komiterade tänkt sig dessa distinktionskorporalers

verksamhet böra utsträckas till hela kompaniet. Det arvode komiterade för dem föreslagit

är lika med det som i ofvannämnda »Grunder» förutsattes.

Hvad de åt kompanicheferna bestådda respenningarne beträffa, så synes dessa komiterade

af flera skäl vara, isynnerhet inom roteringskompanierna, för små. I äldre tider

berättigades kompanicheferna vid båtsmanskompanierna under resor inom kompaniets stånd

att åtnjuta traktamente efter 1807 års resereglemente, hvaremot skjutsen skulle utgå efter

tågordningen och resereglemente^ på denna tid innehade kompanicheferna bohemman men

icke något arvode. Sedan bohemmanena 1816 indragits, tillädes dem arvoden under förklaring

att de tillika utan traktamente skulle verkställa de resor och förrättningar inom

kompaniernas stånd, som kunde påfordras, men 1820 tillädes dem äfven respenningar,

hvilka, af olika belopp alltefter kompaniområdenas utsträckning, senast år 1858 förhöjdes.

Bet. ang. organisat. af sjöf. militärpersonal m. m, 6

42

60. att resekostnadsersättning åt kompanicheferna vid båtsmanshållet icke bör såsom

nu utgå med en bestämd summa, utan på grund af afgifvande räkning upptagande

resekostnadsersättning för verkligen inom kompaniets stånd företagna tjensteresor;

61. att hvarje distinktionskorporal må i årligt arvode erhålla 90 r:dr rmt;

62. att, inspektörer för båtsmanshållet, minst en vid hvardera stationen, böra af vederbörande

stationsbefälhafvare tillsättas och lyda under honom, samt att dessa inspektörers

åligganden böra bestämmas uti af Eders Kongl. Maj:t fastställd instruktion.

Sedan dess har emellertid skjutslegan betydligt ökats utan att derföre dessa resepenningar förhöjts,

och då t. ex. för Tjusts kompaniområde, som, ändock det icke är bland de vidsträcktaste,

har en utsträckning af 18 mil i en direktion och 7 mil i en annan, de respenningar som

åtgå för att i ordning kunna besöka hvarje del af kompaniets stånd godtgöras med endast

140 rdr rmt, så hafva komiterade kommit till den åsigten att, derest verkligen en ordnad

tillsyn inom kompanierna skall kunna ernås, respenningarnes belopp böra bestämmas mera

efter de grunder som förr voro gällande, eller efter de resekostnader som finnas vara behöfliga,

och trott detta bäst kunna uppfyllas derigenom att hvarje kompanichef blir berättigad att

åtnjuta resekostnadsersättning beräknad efter verkligen företagna tjensteresor inom kompaniets

stånd. Sist anförda olägenhet inom båtsmanshållet, att till kompanichefer ofta användts

officerare, hvilka blifvit förflyttade från aktiv stat, hafva komiterade ansett böra undanrödjas

genom stadgande att företrädesvis officerare, som tillhöra den aktiva kåren, böra

af vederbörande till kompanichefer föreslås.

Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift att fullständiga kostnadsberäkningar

böra, i den mon sådana kunna åstadkommas, bifogas komiténs afgifvande

betänkanden och förslag, har komitén uppställt bifogade tab. 8 och 9

upptagande en beräkning af alla sådana af komitén i detta betänkande framlagda

förslagers kostnader, hvilka kunna hafva inverkan på 5:te hufvudtitelns stat.

Hvad komiténs förslager rörande tillsättande af inspektörer vid båtsmanshållet

och full resekostnadsersättning åt båtsmanskompanicheferna beträffar, torde deraf

härflytande kostnader drabba förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,

och hafva i denna tabell icke blifvit upptagna såsom varande omöjliga att med någon

tillförlitlighet beräkna.

Då det emellertid icke är komiténs afsigt att föreslå någon förhöjning i nuvarande

aflöningsanslag i och för de framställda förslagens genomförande, utan att

genomförandet må ske endast i den mon redan befintliga anslag dertill lemna tillgång

(se Tab. 9), har komitén äfven velat uttala sin mening att först tillgängliga medel

måtte användas till omdaning af kanonierkåren, och att lönefyllnaden till officers

-

43

och underofficerskårerna måtte utgå enligt samma grunder som i Kongl. brefvet af

den 10 Juli 1866 äro bestämda, äfvensom att början måtte ske med underofficerskåren.

Komiterade framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste Allernådigste Konung,

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåte

C. A. SUNDIN.

0. STACKELBER6. E. ODELSTJERNA. PH. VIRÖIN. JOHN AMÉEN.

med reservation. med reservation.

Stockholm den 27 Januari 1872.

F. W. von Otter.

44

Tab.

Förslag utvisande behofvet af befäl, underbefäl, maskinister och

samt till min-detaljen,

Fartyg.

Antal.

Befäl.

Underbefäl.

Maskinister.

Elaggmän.

Regements-

officerare.

Kaptener och

Subaltern-

Officerare.

Summa.

Styrman.

Konstaplar.

Skeppare.

Summa.

Maskinister.

Lärlingar.

Summa.

Monitorer: ”John Ericson”.........................

1

i

3

4

3

4

1

8

5

4

9

D:0 ...........................

3

—

ö

9

12

9

12

3

24

15

12

27

Pansarbåtar: ”Gerda”......................

1

-

_

2

2

1

1

—

2

2

1

3

D:o ....................................

4

—

8

8

4

4

—

8

8

4

12

D:0 ”Sköld” ...................................

1

—

2

2

1

1

—

2

2

1

3

D:o ...................................

1

2

2

1

1

—

2

2

1

3

D:o ”Garmer” .........

1

—

—

2

2

1

1

—

2

2

1

3

Ängfregatten ”Vanadis”................................

1

—

1

5

6

4

8

6

18

4

2

6

Angkorvetten ”Balder” ................................

1

—

1

5

6

4

5

4

13

4

3

7

D:o ”Gefle”..................................

1

—

1

4

5

4

4

4

12

3

2

5

D:o ”Thor”....................................

1

1

O

4

3

4

3

10

3

2

5

Ångfartyget ”Valkyrian” ..............................

1

__

1

2

3

3

2

2

7

3

1

4

Kanon-ångbåtar: ”Svensksund”........................

1

—

2

2

1

1

1

3

2

1

3

D:o ........................

9

—

—

18

18

9

9

9

27

18

9

27

Chefs-ångfartyg: ”Sköldmön” .........................

1

—

1

1

1

—

—

1

2

1

3

D:o ”Kåre” ............................

1

—

1

1

1

—

—

1

1

2

3

Ångskeppet ”Stockholm” (transportfartyg med half

besättning).............................................

1

1

4

5

3

3

4

10

4

4

8

Depot-exercisfartvg i Carlskrona .....................

1

1

4

5

4

7

6

17

—

—

—

D:o i Stockholm .....................

1

1

4

5

4

7

6

17

—

—

—

Sjukfartyg .................................... (minst)

2

—

2

4

6

2

3

3

8

—

—

—

Eskader-Chefer och Staber ............................

—

i

6

10

17

—

—

—

—

—

—

Summa

34

i

20

95

116

63

77

52

192

80

51

131

Öfver-Styrelsen..........................................

—

.—

6

3

9

—

—

—

—

—

—

—

Min-afdelningen ........................................

—

2

16

18

—

8

8

16

4

4

8

Stationstjensten i Carlskrona .......................

__

i

8

18

27

8

15

12

35

4

—

4

D:o i Stockholm.........................

—

i

6

13

20

6

15

7

28

2

—

2

Tjensten på roten......................................

—

—

20

20

—

—

-

—

—

—

—

Summa

__

2

22

70

94

14

38

27

79

10

4

14

Summan för fartygen

—

1

20

95

116

63

77

52

192

80

51

131

Summa Summarum...

— 3

42

165

210

77

115

79

271

90

55

145

N:o 1.

45

manskap till de fartyg’, hvilka nu finnas eller äro under nybyggnad,

stationerna m. m.

Manskap.

Matroser och

Jungmän.

Skeppsgossar.

•UUUIS^UJJ

10

4

45

30

12

135

i 5

1

29

20

4

116

5

1

29

5

1

29

5

1

11

48

10

200

40

8

130

I 30

8

98

j 12

4

82

1 8

2

28

6

—

24

54

—

216

3

—

5

4

—

9

40

5

265

! 10

6

20

i 10

6

20

1 __

—

100

j -

—

- 1

! 345

73

1,5911

V

—

- j

04

—

56

I 50

950

1 20

—

385

—

—

—

134

—

1,391

345

73

1,591

479

''

73 ;

2,982

Amu. På sätt i

motiverna för punkten

44 närmare omförmäles,

ingår behofvet

af bemanning

till rörliga

minväsendet i bär

upptagna personal.

Specifikation å behofvet af Officerare:

till Öfyerstyrelsen:

Chef i Förvaltningen af Sjöärendena.........................

Ledamöter i D:o D:o .........................

Chef i Sjöförsvars-Departementets Kommando-expedition

Adjutanter i D:o D:o

Adjutant i Förvaltningen af Sjöärendena ...................

Ledamot i Krigshofrätten......................................

Chef i Sjökartekontoret.........................................

Till Stationstjensten i Carlskrona:

Stationsbefälbafvare .............................................

Varfs-Chef........................................................

Kommendant.....................................................

D:o å Sjöfästningarne.................................

Departements-Chefer.............................................

Adjutanter hos Stationsbefälhafvare, Varfs-Chef och Kommendant

.......................................................

Krigsrätten .........................................................

Besigtningar........................................................

Proviantmagasin och Bageri....................................

Matroskompani-Chefer..........................................

Skeppsgossekompani-Chef................... ....................

Varfs-Officerare....................................................

Båtsmanskassernen................................................

På Sjöfästningarne...............................................

Summa

Till Stationstjensten i Stockholm:

Stationsbefälhafvare......................................

Varfs-Chef...................................................

Kommendant.................................................

Departements-Chefer ........................................

Adjutant hos Stationsbefälhafvare och Kommendant.

Krigsrätten ....................................................

Besigtningar..................................................

Matroskompani-Chef ........................................

Varfs-Officerare...............................................

Båtsmans- och Matroskassernen .........................

Summa

s

p*

cn

fjq

B

p:

B

Regements-

officerare.

Kaptener och

Subaltern- Officerare.

i

!

—

2

1

_ 1

—

2

—

1

j -

1

1 -

1

- j

—

6

3

1

1

—

— !

—

1

I

—

1

—

2

— |

_

_

3

—

1

3 i

—

1

2

—•

1

1

—

—

2 i

—

—

1

—

—

2 |

—

—

1

—

—

3

1

8

18

1

—

1

—

1

— j

2

—

- 1

—

2

—

1

3 :

—

1

3

- I

—

1

—

—

2

_ !

—

2

i ;

G !

13 !

(Forts. sid. 47).

46

Tab.

Förslag, utvisande hvad som från befmtlige Stater m. m. kan påräknas för

samt hvad derutöfver kan påräknas

!

Behof.

Tillgång.

Officerare

För fartygen.

För Min-afdel-

ningen och

Stationerna

m. m.

Summa.

Kullorna

upptaga.

10 % afdrag

för sjukdom

och andra

hinder.

Påräknelig

effektiv

styrka.

Brist.

■

i

å Kongl, Flottans och Kong]. Skärgårdsartilleriets stater

~ i

—

143

14

129

å Reserv- och indragnings-staterna år 1872 ...............

—

—

—

78

8

70

enligt Tab. N:o 1.............................................

116

94

210

199

11

Underofficerare

å Kongl. Flottans och Kong]. Skärgårdsartilleriets stater

—

—

—

220

22

198

å Reserv-staten år 1872..........................................

—

_

—

38

4

34

''

enligt Tab. N:o 1............. ..............................

192

79 1

271

232

39

Maskinister

å Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårdsartilleriets stater

—

—

46

4

42

i

i krig tjenstgöringsskyldige af handelsflottan emellan

20—35 år, enligt uppgift för 1870 ......................

_

—

93

9

84

enligt Tab. N:o 1.............................................

131

14

145

126

19

Matroser, Jungman och Kanonierer

å Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårdsartilleriets 9tater

—

—

600

60

540

enligt Tab. N:o 1.............................................

345

134

479

—

Båtsmän

å samtlige Sjöförsvaret nu tillhörande kompanier .........

—

—

5,676

567

5,109

1,591

1,391

2,982

5,109

—

Sjöbeväring

.

i i krig tjenstgöringsskyldige Sjökaptener emellan 20—35

år, enligt uppgift för 1870

__

_

295

29

266

—

d:o d:o Styrmän d:o d;o .....

—

—

—

580

58

522

—

d:o d:o Manskap d:o d:o......

—

—w

—

5,882

588

5,294

—

af Komitén föreslagen Sjöbeväring af de 5 klasserna

—

—

:

15,000

1,500

13,500

—

N:o 2.

47

de i Tat). N:o 1 uppgifna behofvens fyllande,

såsom Krigs-reserv.

O:

I

<1

CD

09

CD

02

tf

O

CD

09

CD

Anmärkningar.

c+-

<

Bristen på Officerare beräknas att fyllas från Sjökrigs- skolans utexaminerade elever, hvilka icke ingå vid Kongl.

Flottan; men då antalet af Officerare på Reserv- och

Indragnings-staterna minskas i mon af afgång, visar

sig häraf nödvändigheten af en permanent Reserv-stat,

beräknad till omkring 40 Officerare; då uppstår likväl

en ytterligare brist på 30 Officerare att fylla från Sjö-

krigsskolan ocb tjenstgöringsskyldige Sjökaptener.

1

[Samma anmärkning i afseende på Reservstaten gäller Un-

| derofficerare, för hvilka bristen 39 först fyllas af de

| 61 Överskjutande Matroserna, hvarefter återstoden af

[ de senare, utgörande 22, upptages såsom krigsreserv.

Enär en stor del af handelsflottans i krig tjenstgörings-

.

skyldige Maskinister torde komma att behöfvas för de

privata ångfartyg, hvilka för statens räkning kunna

blifva använde, blir bristen på Maskinister sannolikt

större än den här upptagna, men denna måste då fyl- las medelst förhyrning.

(Från bär upptagna öfverskott afgår först 39, bvilka på-

61

22

< räknas för fyllande af bristen på Underofficerare; åter- ta stående 22 kunna således uppföras såsom krigsreserv.

(Ifrån denna reserv måste afräknas hvad af denna man-

2,127

2,127

< skaps-klass kan behöfva att användas till garnison å

l stationerna samt å Sjöfästningarne.

266

Af de i krig tjenstgöringsskyldige Sjökaptener, Styrmän

522

och manskap emellan 20—35 års ålder, torde dock

största delarne vara använda å handelsflottan på af- lägsnare farvatten samt å privata för staten behöflige

5,294

ångfartyg, och kunna derföre icke med någon slags sä-

—

13,500

kerhet vara påräknelige såsom reserv.

(Forts, af Tab. N:o 1).

Specifikation å uppgifna behofTet

af Båtsmän:

För Stations- och Varfstjensten

i Carlskrona.

Varf sarbetare, i medeltal.........

562 man.

Bevakningsmanskap, 17 poster

under gevär dagligen, jemte 6

korporaler till vakterna utgör

57 man, med 3 nätter fria;

alltså 4 X 57 .............. .....

228 »

D:o till 14 nattvakare poster ...

44 »

D:o till 4 poster i Kruthus och

Laboratorium......................

16 »

Förslagsvis i exercisskolan varan-

de rekryter ........................

100 »

Summa 950 man.

För Stations- och Varfstjensten

i Stockholm.

Varf sarbetare, i medeltal.........

145 man.

35 man Bevakningsmanskap med

3 nätter fria, alltså 35 X 4 ..

140 »

Förslagsvis i exercisskolan varan-

de rekryter .......................

100 »

Summa 385 man.

i

48

Tab. F:o 3.

Förslag, utvisande behofvet af befäl, underbefäl och manskap för nedannämnda

fartyg’, samt, enligt Tab. N:o 1, för Ofverstyrelsen, stationerna,

fasta min-afdelningen och tjensten på roten m. m.

Befäl.

Underbefäl.

Maskinister.

Manskap.

Fartyg.

>

0

Flaggman och

Regements-

officerare.

Kaptener och

Subaltern-

Officerare.

Summa.

Summa.

Maskinister.

| Lärlingar.

Summa.

| Matroser och

Jungman.

Skeppsgossar.

Båtsmän.

10 st. Monitorer..............

—

10

30

40

—

—

—

80

—

_

90

100

40

450

20 st. Pansarbåtar...............

—

—

—

40

40

—

—

—

40

—

—

60

100

—

580

Minafdelningen *) (den rörliga)

—

2

8

10

—

—

—

18

—

—

20

36

—

88

4 st. Angkorvetter...............

—

-

4

20

24

—

—

—

52

—

—

28

160

16

520

3 st. Chefsfartyg . ............

—

—

G

6

—

—

—

9

—

—

6

15

—

75

Exercis- och rekrytdepåten ...

—

—

2

8

10

—

—

—

34

—

—

—

32

—

40

Sjukfartyg.........................

—

—

2

4

6

—

—

—

8

—

—

—

--

—

100

Staber (eskader- och afdelnings-

chefer samt adjutanter)......

—

—

8

11

19

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

28

127

155

—

—

—

241

—

-

204

443

56

1,853

Personalbehof i land vid sta- tionerna och på roten m. m.

enligt Tab. N:o 1 ............

-

24

70

94

—

.....

—

79

—

14

134

.....

1,391

Summa Summarum 2)

—

52

197

249

-

—

—

320

—

218

577

56

3,244

!) Detta under förutsättning att samtliga dertill lämpliga fartyg förses med minor, äfven de, ty eljest kommer behofvet

af sjöminepersonal att ansenligt växa.

2) I dessa summor är ingen reserv inräknad.

Anm. Med afseende å det päräkneliga personalantalet hänvisas till Tab. N:o 2.

49

Tab. N:o 4.

Förslag, utvisande behofvet af befäl, underbefäl och manskap för nedannärnnda

fartyg, samt, enligt Tab. N:o 1, för öfverstyrelsen, stationerna,

fasta min-afdelningen och tjensten på roten, m. m.

Befäl.

Underbefäl.

Maskinister.

Manskap. 1

Fartyg.

Antal.

Flaggmän.

Regements-

officerare.

Kaptener och

Subaltern-

1 Officerare.

Summa.

Styrmän.

Konstaplar.

Skeppare.

Summa.

Maskinister.

5*

er?

so

Summa.

Matroser och

| Jungmän. j

Skeppsgossar.

•unras^g;

Monitör ..................................

i

i

3

4

3

4

i

8

5

4

9

10

4

45

D:o ..................................

2

—

3

9

12

9

12

3

24

15

12

27

30

12

135

1 Monitör mindre........................

1

—

—

2

2

1

1

—

2

2

1

3

5

1

29

0:0 d:o ........................

23

—

—

46

46

23

23

—

46

46

23

69

115

23

667!

Obepansrad båt ........................

1

—

—

1

1

1

1

1

3

2

1

3

4

1

17!

D:o d:0 ......................

35

—

—

35

35

35

35

35

105

70

35

105

140

35

595

^.ngfregatten Vanadis ...............

1

—

1

5

6

4

8

6

18

4

2

6

48

10

200

Ångkorvetten Balder.................

1

—

1

5

6

4

5

4

13

4

3

7

40

8

130

D:o Getle....................

1

—

1

4

5

4

4

4

12

3

2

5

30

8

98

Angkorvett ..............................

1

—

1

5

(i

4

5

4

13

4

3

7

40

8

130

0:0 ..............................

1

—

1

5

6

4

5

4

13

4

3

7

40

8

130

Ångfartyget Valkyrian...............

1

—

—

2

2

3

2

2

7

2

1

3

8

4

28

Eskader-Chefsfartyg................ ..

3

—

—

6

6

9

6

6

21

6

3

9

24

12

84

Afdelnings-Chefsfartyg...............

1

—

—

1

1

1

1

1

3

2

1

6

4

22

0:o 0:0 ................

1

—

—

1

1

1

1

1

''ö

2

1

3

6

4

22

Kanon-ångbåtar, Afdelnings-Chefs- fartyg eller ”tenders”..............

10

10

10

10

10

10

30

20

10

30

60

40

220

Minbåt (större) .......................

1

—

—

1

1

—

1

1

2

1

1

2

4

—

10

D:0 d:0 .......................

11

—

—

11

11

—

11

11

22

11

11

22

44

—

110

Minbåt (mindre).......................

1

—

—

—

—

—

1

—

1

1

1

2

3

—

4!

D:o d:o ........................

11

—

—

—

—

—

11

—

11

11

11

22

33

—

44

Mindepötfartyg........................

1

—

—

1

1

—

1

1

2

1

1

2

4

—

101

0:0 ........................

3

—

—

3

3

—

3

3

(i

3

3

6

12

—

30!

Rekognoseringsfartvg .................

1

—

1

3

4

3

2

1

6

3

2

5

8

2

50

0:o ...............

3

—

3

9

12

9

6

3

18

9

6

15

24

6

150

Exercisfartyg ..........................

1

—

1

4

5

4

7

6

17

—

—

—

10

6

20

0:o ...........................

1

—

1

4

5

4

7

6

17

—

—

—

10

6

20

Sjnkfartyg ..............................

1

—

—

1

1

—

2

2

4

—

—

—

—

—

25

0:0 ............................

3

—

—

3

3

—

6

6

12

—

—

—

—

—

75

Staber ...................................

_

i

171

23

40

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

—

ij

32

203

235

136

181

122

439

231

111

372

658

192

3,100

Öfverstyrelsen, mindetaljen och sta-

.

tionerna m. m., se Tab. N:o 1 ..

—

2

22

70 !

94

14

38

27

79

10

4

14

134

1,391

Summa Summarum

-1

3

54

273 i

329

150

219

149|

518

24ll

145''

386

792

192 4,491

Anm. 7. A förslaget upptagna fartygsstyrka, grundad på det antagande, att de vigtigaste punkter på kusten och inom

skärgårdarne åtminstone äro passagert befästade, är indelad i 4 eskadrar, af hvilka hvar och en anses föra

17 pansarbrytande kanoner, eller af största kaliber; hvarje eskader utgöres af 3:ne afdelningar.

2. Med afseende å det påräkneliga personalantalet hänvisas till Tab. N:o 2.

.y. Utom å förslaget upptagna särskildta minfartyg, anses alla fartygen vara utrustade med lämplig minmateriel.

Bet. ang. organisat. af sjöf militärpersonal m. m. 7

50

Tab. N:o 5.

Förslag, utvisande beliofvet af befäl, underbefäl och manskap för nedannämnde

fartyg, samt, enligt Tab. N:o 1, för öfverstyrelsen, stationerna,

fasta min-afdelningen och tjensten på roten, m. m.

Befäl.

Underbefäl.

Maskinister.

Manskap.

Fartyg.

>

Flaggman.

Regements-

officerare.

Kaptener och

Subaltern-

Officerare.

Summa.

Styrman.

Konstaplar.

Skeppare.

Summa.

#

Maskinister.

Lärlingar.

Summa.

Matroser och

Jungman.

Skeppsgossar.

Båtsmän.

l

Korvett.............................

1

_

i

5

6

4

5

4

13

4

3

7

40

8

138

D:o

3

—

3

15

18

12

15

12

39

12

9

21

120

24

414

Monitor ............................

1

—

1

3

4

3

4

1

8

5

4

9

10

4

45

i D:0 ............................

5

—

5

15

20

15

20

5

40

25

20

45

50

20

225

i Pansarbåt ..........................

1

—

—

2

2

i

1

—

2

2

1

3

5

1

29

D:o .........................

19

—

—

38

38

19

19

—

38

38

19

57

95

19

551

'' Kanonbåt (obepansrad) .........

1

—

—

1

1

1

1

1

3

2

1

3

4

1

17

D:o d:o ..........

59

—

—

59

59

59

59

59

177

118

59

177

236

59

1,003

Ram.............................

1

—

1

3

4

1

1

1

3

4

3

7

—

—

60

Rekognosceringsfartyg...........

1

—

1

3

4

3

2

1

6

3

2

5

8

2

50

D:o d:o ...........

1

—

1

3

4

3

2

1

6

3

2

5

8

2

50

Sjukfartyg .........................

2

—

—

2

2

—

2

2

4

—

_

—

—

—

50

Depot-exercisfartyg ..............

2

2

8

10

8

14

12

34

/

—

—

20

12

40

Staber ..............................

—

1

10

10

21

-

—

Summa

—

1

25

167

193

129

145

99

373

216

123

339

596

152

2,672

Öfverstyrelsen, minafdelningen,

stationerna m. m., enligt Tab.

N:o 1............................

2

22

70

94

14

.

27

79

10

4

14

134

1,391

Summa Summarum

—-

3

47

237

287

143

183

126

452

226

127

: 353

| 730

152 4.063

Änm. Med afseende å det påräkneliga personalantalet hänvisas till Tab. N:o 2.

Tab. N:o 6,

5i

Alternativa förslag för årliga öfningar med Kongl. Flottans fartyg.

l:o Fregatten Vanadis under

7 månader.......................................

.............. R:mt R:dr

129,000:

Korvetten Norrköping

»

7 » ......................................

............... » »

80,000:

» Josephine

»

4 » .......................................

............... )) »

47,000:

» af Chapman

»

4 å 5 » .......................................

............... » »

50,000:

Briggen Nordenskjöld

»

4 » .......................................

............... » ))

22,000:

Angkorvetten Thor

»

5 » ........................................

,.............. » »

24,000:

11 st. Kanonångbåtar

»

3 » .......................................

............... » »

131,000:

5 » Pansarbåtar

»

2 .. ......................................

............... » »

30,000:

3 » Monitorer

»

2 »

............... » »

72,000:

3 » Skeppsgossebriggar

»

4 » hamnexercis m. m...............

............... » »

45,000:

Summa R:mt R:dr

630,000:

—

2:o Korvetten Balder

under 7 månader.................................

..................... R:mt K:dr

104,000:

_

» Norrköping

»

7 » .................................

..................... » ))

80,000:

—

På aflägsna och hemfarvatten:

» Josephine

under

4 månader.................................

..................... ») »

47,000:

_

Briggen Nordenskjöld

»

4 » .................................

..................... » »

22,000:

—

Korvetten af Chapman

n

4 å 5 » .................................

..................... )) »

50,000:

_

Angkorvetten Thor

»

5 » .................................

..................... » ))

24,000:

__

11 st. Kanonångbåtar

)>

3 .................................

..................... )) »

131,000:

—

5 » Pansarbåtar

»

2 » .................................

..................... n n

30,000:

_

4 » Monitorer

»

2

..................... » »

96,000:

—

3 » Skeppsgossebriggi

ar »

4 » hamnexercis m. m..........

..................... » n

46,000:

—

Summa R:mt R:dr

630,000:

~

3:o Angkorvetten Gefle

under

7 månader.................................

.................... R:mt Esdr

80,000:

_

Korvetten Josephine

»

8 » ..................................

..................... )) »

90,000:

—

» Norrköping

»

8 » ..................................

..................... » ))

90,000:

—

På aflägsna och hemfarvatten:

» af Chapman

under

4 å 5 månader............................

.................... » »

50,000:

—

Briggen Nordenskjöld

n

4 månader.................................

.................... )) n

22,000:

_

Angkorvetten Thor

5 » ..................................

.................... » »

24,000:

_

2 st. Monitorer

»

» ..................................

..................... » »

60,000:

—

11 » Kanonångbåtar

»

3 » ..................................

..................... )) »

131,000:

_

5 » Pansarbåtar

n

2 » ..................................

..................... n n

30,000:

—

3 ■i Skeppsgossebriggar »

4 » hamnexercis m. m...........

.................... » n

53,000:

—

Summa R:mt R:dr 630,000: —

52

4:0 Fregatten Vanadis under 9 månader

Korvetteu Norrköping »4 »

)> Josephine »4 ”

» af Chapman » 4 å 5 »

» Thor » 5 »

Briggen Nordenskjöld »3 » •

11 st. Kanonångbåtar »3 ” ■

5 » Pansarbåtar »2 »

3 » Monitorer »2 »

Skeppsgossebriggar och hamnexercis........

R:mt R:dr

165.000

47,000

47.000

50.000

24.000

18.000

131,000

30.000

72.000

46.000

Summa R:mt R:dr 630,OOC

5:o Ena året:

Korvetten Balder

» Gefle

» Norrköping

» Josephine

» af Chapman

» Thor

3 st. Monitorer

5 » Pansarbåtar

11 » Kanonångbåtar

under 9 månader,

i) 9 »

» 4 »

»4 »

4 å 5 »

5 »

2

2 » .

3 ><

R:mt R:dr

Skeppsgossebriggar, hamnexercis och oförutsedda expeditioner

130.000

100.000

47,000

47.000

50.000

24.000

72.000

30.000

131,000

45,00Q

Andra året:

Fregatten Vanadis

Korvetten Gefle 1

» af Chapman :

» Thor ■

2 st. Monitorer

5 » Pansarbåtar >

11 » Kanonångbåtar >

Skeppsgossebriggar m. m

under 11 månader

» 4

4 ä 5 »

5 »

2

2

3

Summa för året R:mt

R:dr

676,000: —

.................... K:mt R:dr

200,000: —

.................. »

»

47,000: —

............... ))

»

50,000: —

))

»

24,000: —

.............. »

))

48,000: —

»

»

30,000: —

»

))

131,000: —

»

»

54,000: —

Summa för året R:mt

R:dr

584,000: —

Summa för båda åren R:mt R;dr 1,260,000:

53

Tab. N:o 7.

t

Mediumsberäkning till föregående 5 alternativa, approximativa förslager

om årliga sjötåg, utvisande antalet befäl, civile, underbefäl och

manskap, som årligen skulle komma att öfvas.

Med Staber

I Regements-Officerare

(Öfriga Officerare_____

Läkare.........................

Förvaltare ...................

Underofficerare ..............

Maskinister och lärlingar..

Matroser och jungman... .

Skeppsgossar..................

Båtsmän . ....................

. 15

• 84 99.

..... 15.

9.

..... ieo.

..... 80.

..... 450.

..... 200.

..... 1,450.

Summa 2,463.

Anm. Subaltern-Officerarnes antal i denna tablå är upptaget till högre siffra än i tab. N:o 1, hvarest personalen

är beräknad efter krigsbehofvet.

54

Tab. N:o 8.

Förslag'' till aflöningsstater för militärpersonalen, upptagande jemväl hvad för

denna personals aflönande utgått enligt den af Kongl. Maj:t i nåder

fastställda stat för år 1871.

>

Tjenst-

Behof enl.

Tillgång

0

Lön.

görings

„

Summa.

Komiténs

enligt 1871

penningar.

förslag.

års stat.

Omcerare tiu Kongl. Flottan.

1

Flaggman (Konter-Amiral)..............

............ å K:dr

4,000

—

2,000

—

6,000

—

1

D:o Dm ..............

» ,)

4,000

—

2,000

—

6,000

—

1

Kommendör.................................

...» »

3.200

—

1,600

—

4,800

—

4

D:o ................................

. . « ))

12,800

—

6,400

—

19,200

-■

1

Kommendör-Kapten af l:a klassen ...

. . » »

2,666 67

1,333

33

4,000

—

7

D:o D:o —

. . » »

18,666 67

9,333

33

28,000

—

1

Kommendör-Kapten af 2:a klassen ...

. . » ))

2,333:33

1,166

67

3,500

—

15

D:o D:o

. . » »

35,000

—

17,500

—

52,500

—

1

Kapten......................................

)) ))

1,666 67

833

33

2,500

—

42

1):0 ......................................

. . » »

70,000

—

35,000

—

105,000

—

1

Löjtnant.....................................

. . » »

800

—

400

—

1,200

—

42

D:o ....................................

» »)

33,600

—

16,800

—

50,000

—

1

Underlöjtnant ..............................

. . » »

533

33

266

67

800

—

25

1):0 ..............................

» ))

13,333

33

6,666

67

20,000

—

143

% Summa

202,600

—

101,300

—

303,900

—

303,900

--

Inqvartering ...............................

—

—

—

—

—

—

19,644

50

19,644

50

1 AO.

/ nuvarande Kongl. Flottan...............

... 163,000: —

\ » Kongl. Skärgårdsartilleriet

... 120,400: —

283,400

—

Summa

—

—

—

—

—

—

323,544

50

303,044

50

Underofficerare yid Kongl.

Flottan,

Carlskrona Station

Styrmän.

i

Flaggstyrman .............................

............ å R:dr

533

33

266

67

800

—

4

D:o ............................

» ))

2,133

33

1,066

67

3,200

—

1

Öfverstyrman ..............................

)> w

466

67

233

33

700

—

15

D:0 .............................

.. » »

7,000

3,500

—

10,500

—

, 1

Understvrman .............................

» »

400

200

—

600

—

23

D:o .............................

» »

9,200

—

4,600

13,800

—

Konstaplar.

1

Flaggkonstapel.............................

533

33

266

67

800

—

5

D:o .............................

» »

2,666

67

1,333

33

4,000

—

i

Ofverkonstapel.............................

........ » »

466

67

233

33

700

—

19

D:o ............................

» »

8,866

67

4,433

33

13,300

—

1

Underkonstapel............................

)) ))

400

—

200

—

600

—

34

D:o ............................

.. » »

13,600

—

6,800

—

20,400

—

1 106

Transport

46,266

67

23,133

33

69,400

_

55

Tjensi

Behof enl.

Tillgång |

Lön.

görings-

Summa.

Komitéus

lenligt 1871

penningar.

förslag.

i års stat.

106

Transport

46.266

67

23,133

33

69,400

_

Skeppare.

1

Flaggskeppare

......................................... n »

533

33

266

67

800

_

5

D:o

......................................... » »

2.666

67

1.333

33

4,000

_

i

Öfverskeppare

........................................ » »

466

67

233(33

700

—

19

D:o

......................................... » »

8,866

67

4,433 33

13,300

—

1

Underskeppare

......................................... i) »

400

—

200

—

600

—

34

D:o

......................................... m »

13,600

—

(i,800

—

20,400

—

167

Summa

72,800

—

36,400

—

109,200

109,200

*)

Inqvartering ..

—

—

—

—

—

6,208

—

6,208

_

167

nuvarande Underofficerare vid Kongl. Flottan .........

—

—

—

—

—

—

—

—

101,700

1

Summa

—

—

—

—

—

—

115,408

....

107,908

Stockholms station:

Styrmän.

1

Flaggstyrman

........................................ ä R:dr

533

33

266

67

800

—

1

Öfverstyrman

......................................... » »

466

67

233

33

700

—

4

D:0

......................................... » M

1,866

67

933

33

2.800

—

1

Understyrman .

......................................... » m

400

—

200

—

600

—

5

D:o

.........................................»

2,000

—

1,000

—

3,000

—

Konstaplar.

i

Flaggkonstapel

........................................ )) »>

533

33

266

67

800

—

i

D:o

........................................ )) »

533

33

266

67

800

—

i

Ofverkonstapel

......................................... » »)

466

67

233

33

700

—

12

D:o

........................................ » J)

5,600

—

2,800

—

8,400

—

1

Underkonstapel

......................................... » »

400

—

200

—

600

—

13

D:o

........................................ » »

5,200

—

2,600

—

7,800

—

Skeppare.

1

Flaggskeppare .

......................................... » »

533

33

266

67

800

-

1

Öfverskeppare .

......................................... » »

466

67

233

33

700

—

4

D:o

......................................... )) ))

1,866

67

933

33

2.800

—

1

Underskeppare

......................................... » »

400

—

200

—

600

5

11:0

......................................... » »

2,000

—

1,000

—

3,000

—

53

Summa

23,266

67

11,633

33

34,900

-

34,900

*)

Inqvartering ...

—

—

—

—

—

—

2,400

—

2,400

—

53

nuvarande Underofficerare vid Kgl. Skärgårdsartilleriet

—

—

—

—

—

—

—

—

34.900

—

Summa

—

—! —

-1

__l_

37,300-

37,300

—

'') Förutom spanmålsersättniug.

56

Matroskåren i Carlskrona.

Behof enligt

Tillgång

Komiténs

enligt 1871

förslag.

års stat.

Arvoden till 4 Kompanichefer & 300 R:dr........................ ■''•••• 1,200:

D:o till 8 Korporaler å 45 » ............................. 360: 1,560: —

Aflöning till 100 första klass Matroser å 182: 60 ................................. 18,250:

D:o till 100 andra klass d:o a 146: — ....... 14,600:

D:o till 200 Jungman å 51: 10 ................................................... 10,220:

Aflöningstillökning åt 100 första klass Matroser å 91: 25 ........................ 9,125:

D:o d:o åt 100 andra klass d:o ä 36: 50 ........................ 3,650:

D:0 d:0 åt 200 Jungman å 40: 15 ........................................ 8,030:

65,435: —

Anm. Inqvartering till Matroser och Jungman utgar af anslaget till Flottans underhall

med R:dr 3,677.

Matroskåren i Stockholm.

Arvoden till 2 Kompanichefer ä 300 R:dr ............... 600: -

D:o till 2 Underofficerare å 100 » 200:

D:o till 8 Korporaler å 45 » 360=____ 1,160: —

Aflöning till 50 första klass Matroser å 182: 50 .................................... 9,125:

D:o till 50 andra klass d:0 ä 146: —.................................... 7,300:

D:o till 100 Jungman å 51: 10 ................................................... 5,110:

Aflöningstillökning åt 50 första klass Matroser a 91: 25 — ...................... 4,562: 50

D:o d:o åt 50 andra klass d:0 ä 36: 50........................... 1,825:

D:o d:o åt 100 Jungman å 40: 15 ....................................... 4,015:

Gage jemte spanmål till 1 Vaktdräng .....................................................83: 83

33,181: 33

Nuvarande Kanohierkåren i Stockholm ................................................................

65,435

65,435

33,181

33

17,303

83

Skeppsgossekåren.

Arvoden till 2 Kompanichefer å 300 R:dr ................

........... 600: —

D:o till 2 Kompaniofficerare å 150 » ...............

........... 300: -

D:o till 2 Kompaniunderofficerare ä 50 R:dr............

........... 100: —

D:o till 1 Uppbördsman å 100 R:dr ......................

........... 100: —

1,100: -

Gage till 10 Skeppsgossekorporaler å 14: 60...................

146: —

D:o till 200 Skeppsgossar ä 7: 30 .............................

1,460: —

2.706: —

Till nuvarande Skeppsgossar samt till karlskrifne öfvertalige Jungmäns underhåll och beklädnad

(se anm. 1, Tabellen Nio 9) .............................................................

2,706

3290

57

,Tab. N:o 9.

Jemförelse emellan de af Komitén föreslagna lönestater för Militärpersonalen

och de i 1871 års stat upptagne lönebelopp för dåvarande personal, utvisande

de Titlar (enligt 1871 års af Kongl. Maj:t fastställda stat) hvarå tillökning

eller minskning skulle komma att ega rum.

Å Tit. 10. (Aflöning.)

Se Tab.

N:o 8.

Officerares vid Kongl. Flottan aflöning och inqvartering

Underofficerares vid d:o i Carlskrona d:o d:o

D:o vid d:o i Stockholm d:o d:o

Matroskårens i Carlskrona aflöning (400 man)''..............

D:o i Stockholm d:o (200 man) ..............

Skeppsgossekårens aflöning (se anm. N:o 1).........

Underofficerare vid d:o d:o (35 å per :

Arvoden till 25 Krigsreserv-officerare å 300 R:dr, hvilka,'' ehuru de

skulle komma att utgå successivt und

sitt hela belopp ...........................

Gamla Reservstaten (derå finnes qvarstående 2 Officerare)

Nya Reservstaten, Officerare .................................... | Se

D:o d:o Underofficerare..........

Indragningsstaten, Officerare ................

| Se anm. j

............. j N:o 2. |

Afgår tillökningeu...........................................................

Kommande sålunda, då alla officerare och underofficerare å gamla

och nya Reservstaterna och Indragningsstaterna afgått, en minskning

å Titeln att uppstå af ................................................

Å Tit. 5. (Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer).

Arvoden till vid Min-Departementet i Carlskrona använde chef och

officerare. (Beloppet har ansetts icke böra till siffran uppföras,

såsom beroende på hvad för enahanda befattningar kan blifva anvisadt

till Min-Departementets officerare i Stockholm, på grund af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1872 års Riksdag om anslag

härtill).

Bet. ang. organhat. af sjöf. militärpersonal m. m.

Af Komi- tén före- slagna

lönebelopp

1871 års

stat upp- tager.

Tillökning.

Minskning.

323,544

50

303,044

50

20,500 —

115,408

107,908

7,50C

—

—

37,300

—

37,300

—

—

—

—

65,435

—

65,435

—

33,181

33

17,303

83

15,877

50

—

2,706

—

3,290

—

584

____

140,000

24,500

—

—

—

172,000

—

—

_

7,500

—

—

—

—

3,247|50

:

188,522

28,541

07

- --

—

241,110

55

—

20,799

98

749,574

83

775,391

88

215,877

50

241,694

55

215,877

|

:

25,817

05

58

1 Tit. 11. (Båtsmanshållet).

Arfvoden till 47 Distinktionskorporaler å 90 R:dr................

Alternativt 38 d:o k 90 » (3,420: ).

Af Komitén

före

-

lönebelopp.

1871 års

stat upptager.

4,230

Tillökning.

Minskning.

Anm. N.-o 1.

N:o 2.

Den här förekommande minskning anses komma att uppstå derigenom att de karlskrifne skeppsgossar,

som icke kunnat i nummer på stat insättas och till hvilkas underhall och beklädnad o84 R:dr varit i

1871 års stat upptagne, vid en omdaning af kanonierkåren kunna i den nya matroskaren inga.

Från nya Reservstaten hafva under år 1871 afgått 7 officerare med en sammanräknad löne- och inqvar

terings-ersättningssumma

af ........................................................................... R:dr _

samt 4 Underofficerare med d:o d-.o d:o ...................................................... ”

Summa R:dr 18,761: —

Då från denna summa afräknas den summa af

» 5,282: 98,

hvilken, före normalstaternas tillämpning från 1871 års början, utgått från särskildt

afsatt besparingsfond genom indragne officerslöner, återstår en summa af ................. R:dr 13,478: 07,

redan nu tillgänglig å militärpersonalens aflönings-anslag; och om derföre afgången blefve ungefärligen

lika stor på Reservstaterna under hvardera af åren 1872 och 1873 som under året 1871, skulle vid

1874 års början komiterades förslag kunna utföras med nu anslagna medel, sålunda att de nya lönestaterna

tillämpades från denna tidpunkt, och att sedermera för hvarje derefter inträffande afgång å Reservoch

Indragningsstaterna, det ledigblifna beloppet gjordes disponibelt för den permanenta Reservstaten.

Afskrift.

59

V 1 "

Bilaga 1.

Kongl. Maj:t har till behandling och besvarande af den på grund af nådigt bref den 18

sistlidne Augusti tillsatta komité uuder edert ordförandeskap, i nåder velat förelägga nedan

nämnda

spörjsmål:

l:o. Huru bör, enligt komiterades tanke, sjövapnets mililärpersonal organiseras, för att, med

hänsyn till landets tillgångar och öfriga våra förhållanden, bäst motsvara sitt ändamål;

hvarvid bör tagas under ompröfning huruvida nämnda mål icke bäst må kunna vinnas

genom en förening af sjövapnets båda kårer: Kongl. Flottan och Skärgårdsartilleriet?

2:o. Huru stor bemanning, särskildt för krigstid och särskildt för fredstid, anses erfordras och

kunna påräknas:

a) till sjövapnets fartyg,

b) till minväsendet,

c) till militärtjenst å stationerna; och

i hvilken mon bör denna bemanning utgöras af:

a) matroser och jungman,

b) kanonierer,

c) båtsmän,

d) sjöbeväring och förhyrda?

3-o. Huru stor befälspersonal, särskildt för krigstid och särskildt för fredstid, anses erfordras

och kunna påräknas:

a) huru många officerare,

b) huru många underofficerare,

och i sammanhang härmed,

c) huru många maskinister? !

4:o. Huru skola personalens undervisning och öfningar ordnas, såsom:

a) rekrytbildningen,

b) korporalsskolor,

c) underofficersskolor,

d) årliga öfningar och sjötåg?

5:o Kunna båtsmän lämpligen helt och hållet undvaras vid de i fredstid förekommande varfsarbetena?

Om ej: i hvad mon kan behofvet af deras användande inskränkas, och hvilket

är det antal, som, under olika tider af året, anses oundgängligen böra vara att påräkna,

under antagande att varfven erhålla ungefär samma arbetsförmåga som de nu ega?

6:o. Huru stort antal båtsmän anses således fortfarande erforderligt för sjövapnet och hvardera

af dess stationer, huru bör båtsmansuppfordringen lämpligast ordnas, och huru bör kompanibefälet

vara organiseradt på rotarna?

Till Herr Konter-Amiralen m. m. C. A. Sundin,

60

Enär någon fast och för en längre framtid afscdd plan fär sjökrigsulaterielert under nu

timande hastiga vexlingar, svårligen för närvarande lärer kunna uppgöras, må det sta komitén

fritt att i afseende på vår blifvande materiel göra de förutsättningar, som ma anses sannolika

och derjemte oundgängliga såsom utgångspunkt för de ofvan framställda frågornas utredande

Fullständiga kostnadsberäkningar böra i den mon sådana kunna åstadkommas, bifogas

komiténs afgifvande betänkanden och förslag. . ... .. .

Komitén eger att, till äskade upplysningars vinnande, genom sin ordförande hanvanda sig

omedelbart till alla sjöförsvarsdepartementet underlydande embetsverk, men skulle upplysningar

behöfvas från utanför nämnda departement stående myndigheter, bora framstallningarna härom

o-enom ordföranden insändas till chefen för sjöförsvarsdepartementet.

Ö

Stockholms Slott den 26 Oktober 1871.

På nådigste befallning,

BR, ABR. LEIJONHUFVUD.

O. Stackelberg.

61

Bilaga 2.

Till komitén för organisation af sjövapnets militärpersonal!

Till besvarande-af de spörjsmål, som blifvit komitén för organisation af sjövapnets militärpersonal

förelagda, har samma komité, för att erhålla ett på sakkännedom grundadt omdöme

om hvad som i afseende å personalen vid sjömineväsendet kan vara att iakttaga, ansett sig

böra infordra minkomiténs yttrande öfver trenne frågor, framställda uti en till minkomitén aflåten

skrifvelse af den 4 dennes.

Innan minkomitén, med anledning häraf, öfvergår till dessa frågors besvarande, får komitén

i korthet redogöra för de grunder, hvilka vid beräkningarne blifvit följda, äfvensom de förutsättningar,

hvilka komitén ansett sig berättigad att uppställa vid behandlingen af förevarande

ärende.

Sjöminevapnet, som otvifvelaktigt är ett af de kraftigaste och för våra förhållanden särdeles

lämpligt försvarsmedel, antages icke böra uppträda isoleradt, utan tillsammans med det

öfriga sjö- eller kustförsvaret.

Då enstaka krigsfartyg ej kunna, med synnerliga utsigter till framgång, uppträda, så böra

flera fartyg af olika slag förenas under ett befäl och utgöra den så att säga taktiska enheten

för det rörliga försvaret. Denna enhet, som komitén vill benämna afdelning, komme att utgöras

af större oeh mindre stridsfartyg (monitorer och pansarbåtar) rekognoseringsfartyg, minfartyg,

minbåtar och minmaterielfartyg. Flera afdelningar bilda en eskader; men en afdelning

utgör i och för sig en eskader i smått och kan der den påkallas uppträda sjelfständigt.

Alltefter den uppgift, som blir sjö- eller kustförsvaret anvisad, kan minvapnet i sitt uppträdande

vara af en rent defensiv- eller blandad defensiv- och offensiv natur.

Såväl med afseende härpå som å den olika materielen blir minförsvaret af 2 slag, det rörliga

och det fasta.

Det rörliga minförsvaret afses att operera gemensamt med andra sjöförsvaret tillhörande

fartyg, hvaremot det fasta minförsvarets uppgift blir att försvara vissa vigtiga punkter (inlopp

och farleder) på kusten.

Med hänsyn till denna det fasta minförsvarets uppgift, och för att bibehålla en viss likstämmighet,

anser komitén att för detta försvar jemväl bör bibehållas begreppet afdelning.

Beträffande minförsvarets personal, så erfordras, med den utveckling som minväsendet kan

emotse, och med den utsträckning som ifrågavarande försvar utan tvifvel kommer att erhålla,

ett icke ringa antal befäl, underbefäl och manskap; och som sjöförsvarets militärpersonal härtill

kommer att tagas i anspråk, anser komitén, att åt alla sjövapnets officerare och underofficerare

bör efter hand bibringas den undervisning och öfning, som är nödig för att de må blifva fullt

hemmastadda med användandet af sådana minor som kunna komma att tilldelas det rörliga

62

minförsvaret. Bland detta befäl och underbefäl bör uttagas ett visst antal, för att efter en

fullständigare kurs under minst 3:ne år tjenstgöra vid det fasta minförsvaret.

Detta senare antal kominer då att bilda en sjöminekår, hvars stab skulle utgöras af den

nuvarande s. k. minafdelningen, så organiserad som här nedan namnes.

Efter att i korthet här hafva antydt grunderna för sjömineväsendets ordnande, får minkomitén

å de uppställda frågorna afgifva följande svar.

Den första frågan har följande lydelse: "Anser minkomitén fartyg af sedda uteslutande för

användandet af minor höra finnas? Om så, hvithet antal dylika anses sannolikt kunna och böra

under den närmaste framtiden anskaffas och i hvad mon genom nybyggnad eller genom förhyrning

eller upphandling? samt, hvilken b esattning slista bör hvarje slags fartyg erhålla? Besättning

slistan bör upptaga i hvilken mon den skall utgöras af: officerare, underofficerare,, maskinister,

matroser och jungman, kanonierer, båtsmän samt sjöbeväring och förhyrde och innehåller

3 momenter.

Minkomitén, som på frågans första moment svarar ett obetingadt ja, anser nödvändigt att

det rörliga minförsvaret utgöres af 3 certer fartyg, nemligen:

minfartyg, minbåtar samt minmaterielfartyg.

Hvad beträffar det antal fartyg, som bör anskaffas, anser komitén, under förutsättning att

uttrycket "närmaste framtiden'' innefattar en tidrymd af 5 å 6 ar, att:

af den större sorten eller minfartygen böra anskaffas 10 stycken; och hoppas komitén att

detta antal äfven kan under den närmaste framtiden åstadkommas; . ...

af den mindre sorten eller minbåtarna böra 25 stycken anskaffas; och anser komitén jemväl

att dessa kunna erhållas; . , „

af minmaterielfartygen eller kranångpramarna, hvilka medföra en del minmateriel, såsom

botten- och flytminor med tillbehör, m. m., erfordras 3 stycken.

Samtliga dessa fartyg och båtar böra anskaffas genom nybyggnad, om möjligt vid privata

verkstäder inom riket. 0 ...

Vid bestämmandet af antalet minfartyg och isynnerhet båtarna har komitén paraknat att

i behofvets stund dessutom kunna förhyras eller upphandlas och för ändamålet ap teras vanliga

privata ångfartyg och ångslupar; men anser sig komitén ej kunna ens approximativt uppgifva

hvarken antalet sådana fartyg och båtar, som på dylikt sätt kunna anskaffas eller de besättningar

för desamma, hvilka genom förhyrning kunna erhållas..

Som några ritningar till förenämnde fartyg och båtar icke finnas uppgjorda eller detaijbestämmelserna

för desamma ej ens nu kunna uppgifvas, har komitén endast approximativt

beräknat de erforderliga besättningarna.

Besättningslistorna äro förslagsvis upptagna som följer:

För ett minfartyg.

chef, officer................................................................................. ^

underofficerare ................................................................................ ~

maskinist.......................................................................................

biträdande maskinist........................................................................ ^

kanonierer.......................................................................................

båtsmän..........................................................................................

handtverkare......................................................................... i

Summa 20.

63

För en minbåt:

chef, officer .................................................................................. X

underofficer.................................................................................... \

maskinist......................................................................................... j

d:o lärling.............................................................................. \

kanonierer....................................................................................... 2

båtsmän......................................................................................... 4

Summa 10,

hvaremot och enär a 17 af minbatarne underofficerare kunna vara chefer, besättningslistan blir

för en sådan

minbåt:

chef, underofficer

öfverkorporal......

maskinist............

d:o lärling.

kanonierer...........

båtsmän..............

Summa 10.

För ett minmat er ielfar tyg:

minofficer.........................................

chef och uppbördsman, underofficer

biträdande d:o d:o

maskinist........................................

d:o lärling..............................

kanonierer.......................................

båtsmän.........................................

handtverkare....................................

Den personal, som skulle erfordras för det

sätt tab. A utvisar, utgöras af:

officerare .............

underofficerare.....

maskinister..........

maskinistlärlingar

öfverkorporaler.....

kanonierer...........

båtsmän..............

handtverkare........

........................................... 1

........................................... 1

.......................................... 1

.......................................... 1

........................................... 1

........................................... 4

........................................... 10

........................................... 1

Summa 20.

rörliga minförsvaret komme sålunda att, på

......................................... 21

......................................... 51

........................................ 38

......................................... 38

......................................... 17

......................................... 102

....................................... 230

........................................ 13

tillsammans 510.

64

Uti den uppgifna kategorien "sjöbeväring och förhyrda'' inga de har upptagna maskinister,

maskinistlärlingar och handtverkare. • . .

Sedan komitén har besvarat den första af de framställda fragorna, vill komiten i sammanhang

devmed påpeka, att den icke anser behofvet fyldt genom anskaffning af här ofvan uppgifva

antal minfartyg och båtar, utan att ytterligare anskaffning genom nybyggnad blir nödvändig,

hvilket kan ega rum i mon som mmförsvaret vinner en större utveckling ooh medelstillgång*

för det afsedda ändamalet kan beredas.

Den andra frågan är: ....

”Förutom den till minfartyg afsedda, hvilken personal anser komiten för minvasendet behöflig

och i hvilken mon bör denna bestå af de olika kategorier som i första frågan finnas namnda

Utom den för rörliga minförsvaret här ofvan uppgifna personal, erfordras for det lasta

minförsvaret en

Sjöminekår

bestående dels af en stab samt dels af till en början 6 minafdelningar.

Staben skulle utgöras af:

1 chef,

1 regementsofficer,

4 officerare, och

vid densamma tjenstgöra:

4 underofficerare,

1 maskinist,

1 maskinistlärling,

16 kanonierer,

8 båtsmän samt

5 handtverkare. ...

Vid hvar och en af de 6 afdelningarna af det fasta minförsvaret ), atses:

2 officerare,

2 underofficerare,

8 kanonierer,

8 båtsmän,

1 handtverkare, samt

dessutom vid 3 afdelningar 1 maskinist och 1 maskinistlärling vid hvardera.

Sjöminekåren skulle sålunda jemlikt tab. B upptaga följande personal:

1 chef,

1 regementsofficer,

16 officerare,

16 underofficerare,

4 maskinister,

4 maskinistlärlingar,

64 kanonierer,

56 båtsmän, och

11 handtverkare,

eller tillsammans 173.

*) Anm. Vid dessa afdelningar böra finnas 3 kran&ngpråmar och 3 kranpråmar.

65

"Rem och bör den. för minväsendet erforderliga personal vara af olika numerär under

krigstid och under fredstid är den tredje af de uppställda frågorna.

Utaf tab. C inhemtas den personal, som, enligt nu framlagda beräkningar skulle under

fredstid erfordras för hela sjömineväsendet; och som den till tjenstgöring uppfordrade båtsmansstyrkan

härtill lemnar tillgång, och kanonierkåren är fast, samt slutligen de behöflig maskinisterna

och maskinistlärlingarna kunna när som helst, medelst förhyrning, antagas är någon

minskning inom dessa kategorier under fredstid icke behöflig. Uti det beräknade antalet befäl

och underbefäl anser komitén någon minskning icke heller böra under fredstid ifrågakomma på

giund af den mångsidiga utbildning, som man fordrar för sjövapnets officerare och underofficerare.

Under krigstid anser komitén att för den uppgifna personalen bör finnas en reserv; och

har komitén under förutsättning att en permanent reservstat vid sjöförsvaret kommer att bildas

hvarifrån officerare och underofficerare kunna erhållas, samt då sjövapnets trupper böra medgifva

tillgång till ersättningsmanskap, dervid matroser och jungmän torde kunna ersätta bristen

på kanonierer, beräknat denna reserv efter 20 procent af det inom hvarje grad upptagna antal,

på sätt förut åberopade tab. C innehåller.

Stockholm den 25 November 1871.

På minkomiténs vägnar:

JAC. LAGERCRANTZ,

Ordförande.

B. H. Hedenblad.

Bet. ang. organisat. af sjöf. militärpersonal m. m.

9

66

Tal. A till Bil, 2.

Personal för det rörliga niinlörsvaret.

1 Miufartyg.................................................

9 dito ....................................................

1 Minbåt med officer «åsom chef..........................

7 dito dito dito .........................

1 dito med underofficer såsom chef..................

16 dito dito dito ..................

1 Minmaterielfartyg...........................................

2 dito ...........................................

Officerare.

Under-

officerare.

Maskinister.

Maskinist-

lärlingar.

►ö O*

s ?

E.S

CC I

»

P

O

B.

ce*

>-i

CP

N

Båtsmän.

Handtverkare.

Summa. J

J

1

2

1

i

—

4

10

1

20

9

18

9

9

—

36

90

9

180

1

1

1

1

—

2

4

—

10

7

7

7

7

—

14

28

—

70

—

1

1

1

1

2

4

—

10

—

16

16

16

16

32

64

—

160

1

2

1

1

—

4

10

1

20

2

4

2

2

—

8

20

2

40

21

51

38

38

17

102

230

13

510

Tdb. B till Bil. 2.

Staben..............................

Vid densamma tjenstgörande

1 Afdelning......................

2 Atdelningar...................

1 Afdelning.....................

2 Afdelningar..................

Sjöminekårens personal.

Chef.

n--—

Regements-

officer.

Officerare.

Under-

officerare.

Maskinister.

I Maskinist-

lärlingar.

Kanonierer.

I Båtsmän.

Handtverkare.

Summa.

1

i

4

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

4

1

i

16

8

5

35

—

—

2

2

1

i

8

8

1

23

—

—

4

4

2

2

16

16

2

46

—

—

2

2

—

—

8

8

1

21

—

—

4

4

—

—

16

16

2

42

1

i

16

16

4

4

64

56

11

| 173

Summa

67

Tctb. C till Bil. 2.

Sjöinine vapnets personal under fredstid och krigstid.

O

Sr*

fC

Regements-

officer.

Officerare.

Under-

officerare.

Maskinister.

Maskinist-

lärlingar.

Öfver-

korporaler.

Kanonierer.

Båtsmän.

Handtverkare.

cc

0

B

B

P

Under fredstid.

Det rörliga minförsvaret.............................

—

—

21

51

38

38

17

102

230

13

510

Sjöminekåren...........................................

l

i

16

16

4

4

—

64

56

11

173

Summa

1

i

37

67

42

42

17

166

286

24

683

183

Tillökning under krigstid.

Reserv, 20 procent ...................................

—

—

7

13

—

—

—

36

57

113

Totalsumma

1

1

44

80

42

42

17

202

343

24

796

219

1

Reservation.

Det af komiterades flertal (3 mot 2) fattade beslut att tillstyrka skärgårdsartilleriets och

Kongl. Flottans officerskårers sammanslående till en gemensam kår, har jag ieke kunnat biträda.

"Före den så nyligen som år 1866 verkstälda tudelningen af K. M:ts Flottas dåvarande

officerskår, ringaktades skärgård sförsvaret i allmänhet af denna officerskårs medlemmar, både

af dem som tillhörde Karlskrona station och af dem som tillhörde Stockholms. Man skylde

då på skärgårdsöfningarnas beskaffenhet, men äfven på skärgårdsfartygens, ehuru, ifall man vill

draga sig rätt till minnes, ringaktningen och missnöjet yppade sig redan den tid då skärgårdsfartygen,

kanonjollen och roddkanonslupen, voro fullt ut sa tidsenliga i sitt slag som de opansrade

segellinieskeppen i sitt.

Fn och annan bland de äldre officerarna hyllade väl ännu skärgårdsflottan, dels pa grund

af egen krigserfarenhet, dels med ledning af vår sjökrigshistoria, men flertalet och nästan uteslutande

allt det yngre befälet, hvars ungdomliga håg med naturlig längtan stod ut mot det

vida blå, ansåg skärgårdens försvar och krigförandet derinom vara någonting sa underordnadt,

att inga särskilda öfningar eller insigter derföre behöfdes. Sjökriget skulle, såsom förr, utkämpas

på öppna sjön; fienden skulle aldrig hinna sa långt som inom skärgarden, och hunne

han, emot förmodan, så vore nog'' den uteslutande för öppna hafvet danade sjömannen rätta

och enda mannen att jaga honom ut igen och sia honom. Sjömanskapet var allt, menade man.

Derpå berodde det.

Minoriteten var likväl tillräckligt stark att hålla vid lif denna fråga, som dessutom hade

framtiden för sig. Vid sjövapnets delning år 1866 placerades också samtliga skärgårdsartilleriets

officers-medlemmar på denna kår tillfölje af deras egen skriftliga begäran. Vida större intresse

och nit än på långa tider tillförne, egnades nu skärgårdsvapnet, hvilket förhållande ju äfven

var en naturlig följd af delningen, likasom att kifvet mellan de olika stationerna skulle upphöra.

Men delningen medförde^på samma gång en ännu större fördel, enligt mitt förmenande

den vigtigaste af dem alla: Asigterna jemkades efter hand derhän, att man, i stället för att,

såsom förut, ensidigt ha ställt det yttre sjöförsvaret ojemförligt främst och orättvist sökt höja

det på skärgårdsförsvarets bekostnad, mera allmänt kommit till insigt deraf, att vart sjöförsvar,

i anseende till vårt lands förhållanden, bör utgöra ett kustförsvar allenast, hvilket, när man

tar i betraktande att större delen af Sveriges kuster kantas af skärgård, ju vill säga detsamma

som: hufvudsaklig ast ett skär g år dsf ör sv ar.

Utgående från denna grundsats — till klarhet om hvilken man just kommit genom delningen

—• har man, förunderligt nog, velat klandra delningen sjelf, och yrkar på en sammanslagning

af den anledning att flottan och skärgårdsartilleriet vid infallande krig komme att

uppträda på samma fält, på kusterna, inom skärgårdarna och på insjöarna, och att de båda

69

kårerna fördenskuld behöfva samma sjömanskap, den ena som den andra, och samma kännedom

såval om våra inre vatten, som om det öppna, utanför hafsbandet.

,Det förefaller som om man, i ifvern att sammanslå, sammanblandat och förvexlat två

skiljda .och af hvarandra alldeles oberoende frågor. Ofningarna äro en sak; officerspersonalens

fördelning pa två kårer eller icke, är en helt annan. Så vidt jag kan se, lägger sielfva del

ningen

intet hinder mot att omvexlande öfva K. Flottans befäl och trupp ömsom i Medelhafvet

ömsom i Mälarn eller Venern, likalitet som mot att bereda skärgårdsartilleriet praktisk

kännedom om t. ex. /le Yestindiska farvattnen. Äro likartade och gemensamma öfningar nö

diga,

sa lemna hafyen, skärgårdarna och våra insjöar alldeles lika stort och alldeles likadant

ofmngsiält åt de tvåi kårerna som åt en kår, sammanslagen af de båda nu befintliga.

Ofta påkommande omorganisationer vålla osäkerhet och hämma den naturliga utvecklingen

Detta torde galla militära institutioner lika väl som icke militära. Omfattande ändringar och

framt o rall t bråda omkastningar af det bestående, böra fördenskuld icke företagas förrän de visa

sig vara fullt nödvändiga. 1866 års skilsmessa är ett fullbordadt faktum, och tillräckligt

talande skal för en återgång, synes mig icke lia blifvit anförda.

Sammanslagningen år 1824 gälde endast officerspersonalen; underofficerare och trupp ha

i verkligheten varit skiljda på två kårer under hela saminanslagningsperioden, likasom nu, och

icke sa fa svårigheter torde möta underbefälets sammanförande till en kår, åtminstone så länge

sjövapnet har två stationer.

Någon olägenhet af de två officerskårerna har jag svårt att inse. Svea och Göta artilleriregementen

ha sinsemellan alldeles samma slags tjenstgöring, och komma val, äfven de att

att vid krigstillfälle uppträda på samma fält; likaledes våra särskildta infanteriregementen eller

kavalleriregementen; men någon allvarsam yrkan på t. ex. samtliga infanteriets sammanslående

till en enda kar, har jag ännu icke sport hos oss.

For sjovapnets båda officerskårers sammanförande till en, finner jag icke större skäl än

för landtartillenets eller infanteriets officerskårers, och några öfvervägande fördelar af en sådan

utgärd, har jag, som sagdt, icke heller hört anföras. För min dei är jag öfvertygad om att

den täflan, som måste uppstå emellan två kårer, är till stort gagn för dem båda och för det

hela, och vida kraftigare än den täflan som kan ega rum mellan individerna inom en och

samma kar. Sjövapnets nuvarande båda kårer ha tvifvelsutan redan en hel del att lära af

hvarandra och ännu mera torde de komma att få, om de, utan att derföre sammanslås införas

delvis pa hvarandras nuvarande områden och sålunda vänligen räcka hvarandra handen till inbördes

hjelp, ömsesidigt fullkomnande hvarandra, utan att derföre någondera behöfde afstå ett

grand af sm sjelfständighet.

. Äfven i disciplinärt hänseende ha, enligt mitt förmenande, två kårer, under hvar sin ansvanga

chef, företräde framför en kår, fördelad till tjenstgöring på två stationer. Man måste

forutsatta att ombyte och flyttning från den ena stationen till den andra tid efter annan komme

att ske, och antagandet torde ha grund att det mera så att säga ambulatoriska tillståndet

skulle menligt inverka på disciplinen.

70

I öfverensstämmelse med hvad här ofvan i korthet blifvit anfördt, vågar jag att för min

del framställa följande

Förslag:

Sjövapnet fortfar att vara deladt i två kårer, med oberoende befordran hvar kår inom sig,

men med gemensam permanent reservstat.

Nuvarande skärgårdsartilleriet benämnes: ’Stockholms eskader af Åk Flottan ,

nuvarande k. flottan benämnes: ”Karlskrona eskader af K. Flottan ;

den gemensamma reservstaten benämnes: "Kongl. Flottans permanenta reservstat”. ^

Båda kårerna jemte reservstaten benämnas med gemensamt namn: "Kongl. Flottan''.

De båda eskadrarnas personal förlägges tillsvidare respektive i Stockholm och Karlskrona,

enligt hvad eskaderns namn anger; men ingen, hvarken officer, underofficer eller gemenskap,

ej heller någonderas vederlike, må af sin fullmakt eller placering på den ena eller andra eskadern

eller stationen, vara fritagen från tjenstgöringsskyldighet äfven å annan ort an eskaderns

station, när vederbörande myndighet finner godt att så befalla.

I likhet med hvad inom arméens olika ^regementen eger rum, kunna transporter ske emellan

de båda eskadrarnas officerskårer, äfvensom ledighet inom den ena eskaderns regementsofficersgrad

må kunna fyllas genom befordran från den andra eskadern, när Kongl. Maj-.t hnner sådant

vara nyttigt. , _ , , , ,

Öfningarna borde så anordnas, att ehuru Stockholms eskader och Karlskrona eskader voie

två kårer, af hvilka den förra öfvervägande hade sig uppdraget att vinnlägga sig om inomskarskriget

och striden å insjöarna, den sednare hufvudsakligast om striden i det yttre hafsban e

af skärgårdarna och å öppnare vatten, skulle likväl båda kårerna öfvas inom hvarandras sålun a

antydda områden.

Ledningen af båda kårernas öfningar i hemlandsfarvattnen skulle ofverlemnas till en gemensam

eskaderchef, som af Kongl. Maj:t utsåges för tillfället eller för året.

Materielen skulle lämpligen fördelas emellan de två eskadrarna, sa att badas personal

kunde bibringas tillbörlig öfning såväl å öppna sjön som inomskärs. Jag föreställer mig likväl

att långresorna till Medelhafvet, Yestindien o. s. v., borde i allmänhet om an icke ovilkorligen

förbehållas Karlskrona eskader.

Stockholm den 26 Jan. 1872.

O. STACKELBEKG.

Reservation.

Med afseende å det af majoriteten inom komitén fattade beslut, att föreslå en förening

af siövapnets båda officerskårer, har jag varit af skiljaktig mening: _

dels emedan jag ännu fortfarande anser, att 1866 års reorganisation af sjövapnets officerskår

på 2:ne kårer, Kongl. Blottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet, förorsakat en mycket mer

utbildad yrkesskicklighet, än hvad dessförinnan egde rum;

71

dels emedan denna reorganisation, hvilken mig veterligt icke visat några brister, har varit

af för kort varaktighet, för att utbytas mot ett återgående till förhållandena inom siövannet

före år 1866, samt 1

slutligen derföre, ^att jag icke inser huru en sammanslagning af sjövapnets nuvarande 2:ne

officeiskarer till en kar, skulle kunna uppfylla alla med denna sammanslagning åsyftade och

förväntade förhoppningar, såvida man icke ville och kunde besluta sig för en enda flottstation

i Sverige för den flotta landet förmår åstadkomma. Detta sednare under förutsättning att

Kongl. Maj:t fortfarande, när så pröfvas nödigt, vare sig i fredstid till öfning, eller vid hotande

krigsutbrott till värn, till vissa hamnar eller positioner vid våra kuster, förlägger, såsom

kommendering från stationen, färre eller flere örlogsfartyg, på längre eller kortare tid.

Stockholm den 27 Januari 1872.

E. ODELSTJERNA.

72

Register.

Bilaga eller

Tab.

Afiöningsanslaget — disposition af — för en permanent reservstat......................

„ — fördelning af — emellan permanenta reservstatens officers- och

undero fficers-kårer...............................................................................

Afiöningsstater för militärpersonalen, förslag till .............................................

Aflöning åt en matros-kår i Stockholm.........................................................

Artilleribåtsmans-institutionen, upphörande af.................................................

Arvode för skjutskicklighet.........................................................................

» till distinktionskorporaler.................................................................

» till officerare vid mindepartementena...................................................

Befordran, lagar för, vid en sammanslagen officers-kår..............

» vid permanenta reservstaten..................................

» vid underofficers-kåren.........................................

Befäl öfver stationernas skolor, af hvem föres ........................

Båtsmanshållet, inspektörer vid............................................

» kompanibefäl vid.........................................

» minskning af ............................................

» rekrytering af vakanta rusthåll.......................

» rekryternas uppfordrande...............................

Båtsmän, antal behöfligt för sjövapnet och dess stationer...........

n » » vid varfsarbetena..............................

» » erforderligt till materielen 1872......................

>» » » till stationstjenstgöring...................

» » påräkneliga enligt komiténs förslag..................

» behof till sjövapnets fartyg...................................

» förminskadt behof af — vid varfsarbetena................

» kunna icke helt och hållet undvaras vid varfsarbetena.

1.

1.

2.

1,3,4,5.

Chefen för skolorna, afgifver förslag till uppflyttning

» » » under honom lyda..................

Distinktionskorporaler, arvoden till........................

» vid båtsmanshållet...............

» (se korporaler)

Eldare, hvar öfvas.........................................

Eskadern, hvilket manskap derå bör kommenderas

Exercisskola vid hvardera stationen...................

Exercisskolan gemensam för allt manskap...........

» dess indelning............................

» materiel till dess disposition..........

» plan för dess fortgång..................

Punkt.

Sid.

10, 27.

10, 15.

10.

10.

5, 24.

7, 14.

40.

20.

51.

30.

51.

31.

61.

42.

46.

27.

7.

8.

15.

11.

25.

15.

51.

30.

62.

42.

58.

40.

43.

21.

43.

21.

51.

31.

56.

39.

55.

39.

44.

23, 44.

56.

39, 44.

44.

24, 46.

44.

23.

54.

38.

53.

38.

51.

31.

51.

31.

61.

42.

58.

40.

51.

32.

51.

31.

51.

29.

51.

29.

51.

30.

51.

31.

51.

31.

Bilaga eller

riab.

Fartygschef afgifver förslag till uppflyttning...................................................

Fredstid, personalbehof vid. dermed förstås.....................................................

Frågor, framställda till besvarande................................................................

Förberedande skolan, fordringar för inträde i..................................................

Förhyrda, huru många påräkneliga............................................................... 2.

Förhyrning af handelssjöfolk i fredstid..........................................................

Förslager hvarå kostnadsberäkning finnes uppgjord...........................................

» » » icke kunnat afgifvas.....................................

Förändring i gällande sjöaflöningsreglemente...................................................

» » tjenstgöringsreglemente..................................................

» i stadgar för Kongl. Flottans underofficers-skolor.............................

Grader, antal och benämning af vid en sammanslagen officers-kår........................

» » » »> ■ » » underofficers-kår.................

Hyra till extra maskinister.......................................................................

Informationsskolorna bestå utaf...................................................................

» plan för deras fortgång.................................................

Informationsskolor vid hvardera stationen......................................................

Inspektörer vid båtsmaushållet...................................................................

» » » deras åligganden..............................................

» » » tillsatta af stationsbefälhafvarne ...........................

Instruktion för inspektörer vid båtsmanshållet ................................................

» » komitén ............................................................................ Bil. 1.

Instruktörsklassen omfattar.........................................................................

Kanonierkåren omdanas till matroskår................................... .......................

Kompanibefäl vid båtsmanskompanierna........................................................

Kompanichefer vid båtsmanshållet, om åtfölja till stationen eller icke..................

» » » dertill föreslås ...........................................

» » » resekostnadsersättning åt..............................

Korporalskursen, ”distinktions”- omfattar.......................................................

» omfattar...........................................................................

Korporalsskola, fordringar för inträde i.........................................................

Kostnadsberäkning å komiténs förslager som inverka å 5:te hufvudtitelns stat ....... 8. 9.

Krigsreservmanskap, hvarifrån erhålla ...........................................................

Krigsreserv, maskinist-, hvarifrån erhållas......................................................

» officerare, arvode till................................................................

» » hvarifrån erhållas .......................................................

» underofficerare, hvarifrån erhållas.................................................

Krigstid, personalbehof vid ........................................................................

Lönefyllnad, i hvilken ordning utgå.............................................................

Löner, förändras icke genom öfverflyttning till permanent reservstat...........,........

» officerskårens, fördelade i lön och tjenstgöringspenningar..........................

» permanenta reservstatens officerskårs, fördelade i lön och tjenstgöringspenningar

» » » underofficerskårs » » »

» vid en sammanslagen officerskår.........................................................

» vid underofficerskåren.......................................................................

Manskapet bör företrädesvis öfvas uti............................................................

» i exercisskolan, dess användande vid stationen..................................

» indelas i klasser........................................................................

» klassernas fördelning i kategorier...................................................

» ordning vid sjökommendering......................... .............................

73

Punkt.

Sid.

51.

31.

44.

23.

2.

51.

35.

44.

23.

49.

28.

42.

42.

51.

36.

51.

36.

51.

35.

3.

6.

22.

13.

36.

18.

51.

30.

51.

34.

51.

29.

62.

42.

62.

42.

62.

42.

62.

42.

59.

51.

34.

38.

19.

58.

40.

59.

41.

59.

41.

60.

42.

51.

35.

51.

35.

51.

35.

42.

48.

27.

37.

19.

19.

12.

18.

12.

32.

16.

44.

23.

42.

13, 29.

11, 15.

6.

7.

14.

12.

30.

15.

5.

7.

24.

14.

51.

31

51.

31

51.

30

51.

30

51.

30

Bet. ang. orgauisat. af sjöf. mililärpersonal m. m,

10

74

Manskapet, uppflyttning i 2:a manskapsklassen...

» utmärkelsetecken och arvode för skjutskicklighet.

Manskapsklassen, 2:a, omfattar.......................

» 3:e, »

» 3:e, öfningarna gemensamma i.

Maskinister, antalet påräkneliga enligt komiténs förslag...

» behof för fredstid ..................

» » » krigstid .......................................................

» extra, antagande af......................................................

» » hyra till...........................................................

» » tillförsäkras befordringsrätt ...................................

» Indika dertill höra utväljas............................................

Maskinist lcrigsreserv, hvarifrån erhållas...........................................

» -kåren, dess ökande........................................................

Materiel, olika modifikationer å................................... ..............

Matroser och jungman, antalet erforderliga till materielen 1872 ..........

» » » » » » stationstjenstgöring m. m.

» » » påräkneliga enligt komiténs förslag ..................

» » » behof för fredstid........................................

» » » » » krigstid ... ....................................

» » » huru många påräkneliga.................................

Matros-kåren i Karlskrona, ökning af..............................................

» » Stockholm, aflöning åt.............................................

» » » hvarifrån rekryteras..................................

» » » dess styrka............................................

Medel, först tillgängliga användas til! kanonierkårens omdaning.............

Min-afdelning, benämnas Min-departementer......................................

Min-departement, lyda under Varfscheferna.......................................

Min-detalj vid Karlskrona station ............................ ......................

Min-komitén, utlåtande af ...........................................................

» yttrande rörande dess utlåtande och förslagen...................

Officerare, antal af inom hvarje grad vid en sammanslagen kår.....................

» » erforderliga till materielen år 1872...................................

» » » » öfverstyrelsen, stationstjenstgöringen m. m.....

» » påräkneliga enligt komiténs förslag...................................

>> arvode till, vid min-departementen............................................

/ » behof för fredstid.................................................................

» » » krigstid. ...............................................................

>> placerade till tjenstgöring å Karlskrona station...........................

» huru många påräkneliga ........................................................

» krigsreserv..........................................................................

» » arvode till ............................................................

» » tjenstgöra ett år vid Kongl. Flottan ..........................

» öfverflyttning till permanent reservstat.....................................

» yngre, otjenstbara, öfverflyttas till indragningsstat........................

Officers-kår, antal och benämning af grader vid en sammanslagen kår........ ...

» befordran vid en sammanslagen kår........................................

» en sammanslagen, tillhöra Stockholms station...........................

a löner vid en sammanslagen kår............................................

» permanenta reservstaten tillhöra Stockholms station ..................

Officerspersonalen, sammanslagning af Kongl. Flottan och Skärgårdsartilleriet...

Permanent reservstat (se reservstat).

Personalbehof för fredstid, dermed förstås

Bilaga eller

Tab. Pankt. Sid.

51. 30.

51. 31.

51. 33.

51. 32.

51. 32.

2. 50. 28.

50. 28.

50. 28.

33. 17.

36. 18.

35. 18.

34. 17.

37. 19.

33. 17.

3, 4, 5. 44. 23.

1. 45.

1. 45.

2. 46.

1,3,4,5. 44. 23.

1,3,4,5. 44. 23.

2. 44. 23.

43. 22.

40. 20.

39. 19.

38. 19.

42.

45. 27.

45. 27.

45. 27.

Bil. 2. 61.

44. 24.

4. 6.

1. 44.

1. 44.

2. 46.

46. 27.

1,3,4,5. 50. 28.

1,3,4,5. 50. 28.

5. 8.

2. 50. 28.

18. 12.

19. 12.

19. 12.

9. 9.

12. 11.

3. 6.

7. 8.

8. 8.

5. 7.

16. 11.

2.

44. 23.

Personalbehof för fredstid, dess storlek.........................................

» » krigstid, dermed förstås.....................................

» » krigstid, dess storlek ........................................

» » min väsendet enligt min-komiténs förslag................

» '' » nu befintliga materiel........................................

8 » rörliga minförsvaret enligt min-komiténs förslag .....

» » stationernas min-departement..............................

8 8 öfverstyrelsen, minafdelningen, stationstjensten m. m.

8 vid en sjöminekår enligt min-komiténs förslag.............

Personal för krigstid, påräknelig..............................................

Rekrytbildningen, dess ordnande....................................................

Rekryttartyget, bvilket manskap derå kommenderas.................................

Rekrytklassen, omfattar........................................

Rekrytkursen, huru länge vara.................................................

Rekryt, lyda under chefen för skolorna........................................

» när uppfordras.......................................................

» som är olämplig till sjötjenst....................................

» särskildta kasernrum för rekryterna.........................

Resekostnadsersättning åt kompanichefer inom kompaniets stånd................

Reservation af Kommendörkapten Odelstjerna ............................

» af Öfverstelöjtnant Stackelberg....................................

Reservstat permanent, behöflig äfven om sammanslagning icke sker............

» » bildande af...........................................

» från hvilka officersgrader öfverflyttning sker.............

» » » underofficersgrader » »

8 » från underofficers-kåren..............................

öfverflyttning till, medför icke förlust af löneförmåner

Sammanslagning af Kong]. Flottans och Skärgårdsartilleriets officerspersonaler..

” n sjöförsvarets nuvarande båda vapen...............................

Semester för officerare vid en sammanslagen kår och permanent reservstat.''....

» » underofficerare......................................

Sjukvaktare, hvarest öfvas..........................................

Sjukvårdare (se ”sjukvaktare”).

Sjöaflöning m. m. åt extra maskinister ........................................

Sjöbeväring, antalet, påräkneliga enligt komiténs förslag.............................

8 behof vid krigstid......................................

» minskning af området......................................................

Sjökrigsskolan, organisation af...............................................

Skeppsgossekåren, förläggning af någon del till Stockholm...........................

» ökning af......................................

Stater, underofficers, antal och benämning............................

Stationsbefdlhafvare, bestämma om båtsmäns uppfordring.............................

disponera anslaget till underofficers permanenta reservstat.

i Karlskrona reqvirerar officerare till tjenstgöring å station

8 tillsätta inspektörer vid båtsmanshållet..........................

Station, hvardera, egen underofficerspersonal.........................................

Underofficerare, antal af inom hvarje grad och stat vid hvardera stationen____

8 8 erforderliga till materielen 1872......................

* 8 8 stationstjenstgöring, minafdelning m. m.

» påräkneliga enligt komiténs förslag...........................

» behof för fredstid.........................................................

8 » » krigstid .......................................................

75

Bilaga eller

Tab.

Punkt.

Sid.

1,3,4, 5.

44.

23.

1,3,4, 5.

44.

23.

44.

23.

Bil. 2. C.

67.

1.

44.

Bil. 2. A.

66.

1.

44.

1.

44.

Bil. 2. B.

66.

2.

44.

23.

51.

31.

51.

31.

51.

32.

51.

31.

51.

31.

51.

31.

51.

31.

51.

31.

60.

42.

70.

68.

11.

10.

9.

9.

12.

11.

28.

15.

26.

15.

13, 29.

11, 15.

2.

5.

1.

4.

17.

12.

31.

16.

51.

32.

36.

18.

2.

44.

23.

44.

23.

47.

28.

20.

12.

42.

20.

41.

20.

22.

13.

57.

40.

27.

15.

8. 16.

8. 11.

62.

42.

21.

13.

23.

14.

1.

44.

1.

44.

2.

50.

28.

1,3, 4, 5.

50.

28.

1,3, 4, 5.

50.

28.

76

Bilaga eller

Tab.

Underofficerare, repetera kursen m. m. i exercisskolan.......................................

» öfverflyttning till permanent reservstat.............^.......................

Underofficers-kåren, alla underofficerare å aktiv stat tillhöra en kar.....................

» antal och benämning af grader och stater vid......................

» befordran vid................................................................

» löner vid......................................................................

» organisation af..............................................................

Underofficersskolan, fordringar för inträde i ...................................................

Undervisningen, dess ändamål.....................................................................

Uppflyttning i 2:a manskapsklassen ...................................................

» i 3:e H

Uppfordring, derom bestämma stationsbefälliafvarne..........................................

Uppmuntringspenningar, deras belopp ............................................................

» fråndömmande af......................................................

» bvilka erhålla..........................................................

» tilldelas icke............................................................

Uppvisning, sker inför stationsbefälhafvaren...................................................

Utmärkelsetecken för skjutskickligbet........ ...................................................

Vakansafgifter för vakanta rusthåll, deras användande.......................................

„ ,, » » tillfalla 5:te hufvudtiteln.............................

Vinter-expeditioner, hvilket manskap dera kommenderas.....................................

Öfningar i exercisskolan, deras omfattning ................;....................................

» till sjös, alternativa förslag till årliga utrustningar...............................

» » » deras ordnande ................................................................

» » » bemlandsfarvattnen, hufvudsak.............................................

» » » ledas af en eskaderchef......................................................

,, » » mediumberäkning öfver den personal som årligen kan öfvas med

nuvarande anslag ..........................................................

Öfverflyttning till permanent reservstat.........................................................

Punkt.

Sid.

51.

36.

26.

15.

21.

13.

22.

13.

25.

15.

24.

14.

21.

13.

51.

35.

51.

29.

51.

32.

51.

32.

57.

40.

51.

36.

51.

36.

51.

36.

51.

36.

51.

31.

51.

31.

43.

22.

43.

21.

51.

30.

51.

31.

52.

37.

52.

36.

52.

36.

52.

37.

52.

37.

12,13,29.

11,

''i