SOU 1874:1

BBBEHBiltlGT BETiMålBE

MED FÖRSLAG TILL

reglering af häralshofdingarres

AFG1FVET DEN 5 DECEMBER 1873

1 NÅDER FÖRORDNADE KQMITERADE.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG,

1873,

STOEMÅKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 sist!. Augusti förordnat

undertecknade att utarbeta och till Eders Kongl. Maj:t afgifva förslag

till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, hafva vi för detta ändamål

sammanträdt bär i hufvudstaden den 26 i nämnda månad; och efter det vi denna

dag af slutat berörda uppdrag, få vi härmed i underdånighet öfverlemna betänkande

med förslag till reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, jemte

tillhörande beräkningar och öfversigter samt de särskilda meningar två af komiténs

ledamöter afgifvit.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigaste, allernådigaste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåter

N. A. Fröman. Aug. Östergren. Rich. Carlén.

J. M. Lindgren. Liss Öl. Larsson.

Stockholm

d. 5 Dec. 1873.

Enär en reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner syntes vara icke blott särdeles

önsklig med afseende å den stora olikheten i inkomster, som förefunnes de särskilda domsagorna

emellan, utan jemväl med nödvändighet påkallad af den under senare åren inträffade

högst betydliga stegring i pris å alla förnödenheter och den derigenom upkomna eller ökade

otillräcklighet i inkomster för innehafvarne af de med svagare löneinkomster försedda domsagorna,

samt dessutom Riksdagen i underdåniga skrivelser anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes

låta dels undersöka och utreda, om och på hvad sätt det nu med vissa tjcnstebefattningar

förenade afiöningssättet medelst expeditionslösen eller andra sportler skulle, till båtnad för

det allmänna, kunna helt och hållet eller till någon del afskaffas, och dels tillse, huruvida de

åt civile embets- och tjenstemän uplåtna boställen borde, i den mån sådant författningsenligt

kunde ega [rum, till statsverket indragas; har Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 Augusti

1873, åt komiterade updragit att, efter utredning i hvad mån förenämnde af Riksdagen angifne

grunder härvid borde - komma i tillämpning, utarbeta och afgifva underdånigt förslag

till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner.

Dål dessa löneförmåner för närvarande hufvudsakligen bestå i sportler, eller utgifter

af de rättsökande för påkallade embetsåtgärder, och i det komiterade gifna updrag, såsom

angifvet är, uttryckligen ingår förpligtelsen att utreda, huruvida ej sportelsystemet såsom aflöningsmetod

mgjligen kunde helt och hullet eller till någon del afskaffas, anse sig komiteiade,

då de nu gå att redogöra för det dem lemnade updrag, böra i första rummet verkställa

den af Riksdagen äskade utredningen angående sportelsystemet och dervid framlägga till öfvervägande,

å ena sidan, de anmärkningar, som emot detsamma blifvit gjorda eller med fog

kunna göras, samt, å den andra, de fördelar, som kunna vara dermed förenade.

Dessförinnan anhålla dock komiterade att få förutskicka den anmärkning, att de icke

fattat sitt updrag så, som om något yttrande af dem äskades i fråga om sportelsystemets

lämplighet eller olämplighet ur rättslig eller statsfinanciel synpunkt eller, med andra ord,

i fråga om det lämpliga af den beskattningsmetod, som tillförbinder de rättsökande att erlägga

viss betalning för äskade embetsåtgärder. Hvarken det för komiterade utfärdade förordnande

eller riksdagens deruti åberopade underdåniga skrifvelse gifva nämligen anledning till

annat antagande, än att frågan i denna del inskränker sig till spörsmålet om det mer eller

mindre ändamålsenliga deruti, att vederbörande embetsman, i stället att åtnjuta aflöning af

statsverket, skall vara berättigad att för egen räkning af de rättsökande upbära densamma

i form af sportler. Det endast tillåta sig komiterade erinra, att icke, dem veterligen, något

2

land med ordnad rättskipning finnes, "hvarest icke de rättsökande äro underkastade skyldigheten

att erlägga utgifter för de till rättsväsendet hörande åtgärder, som af dem påkallas,

ehuru visserligen i de flesta länder dessa utgifter, merendels i form af stämpelpapper, ingå

till statsverket, som deremot i sin ordning ombesörjer embetsmännens aflönande.

Mot sportelsystemet, såsom aflöningsmetod betraktadt, har till en början anmärkts,

att det lian föranleda alltför stora vexlmgar i vederbörande embetsman^ aflöning och dymedelst

göra hans ekonomiska ställning osäker.

Att anmärkningen ej saknar fog visar sig af bilagda tabell N:o 1, hvilken redogör för

inkomsterna af rikets domsagor under åren 1861—1872. Vexlingarne hafva nämligen varit

så stora, att lösen för tingsexpeditionerna i några domsagor det ena året varit nära på dubbelt så

stor som det andra, i en mängd andra en tredjedel större o. s. v., på sätt närmare inhemtas af

bifogade tabell N:o 2. Uppenbart är ock, att då aflöningens större eller mindre belopp beror

af det större eller mindre antalet, den mer eller mindre inkomstbringande beskaffenheten af

påkallade embetsåtgärder, men dessas såväl antal som beskaffenhet kunna skifta i mycket

hög grad, ofta i följd af alldeles oberäkneliga tillfälligheter, jemväl motsvarande skiftning i

lönebeloppet skall uppstå. Vore det nu så, att dessa skiftningar i inkomster motsvarades

af enahanda skiftningar i arbetet, så vore olägenheten lättare att bära, men såsom sportelsystemet

för närvarande är hos oss anordnadt, kan sådant ingalunda alltid påräknas. Det

kan tvertom rätt ofta hända att samma domsaga det ena året ger vida större inkomst för ringa

arbete, derest detsamma hufvudsakligast påkallats för s. k. småprotokollsärenden, än hvad

flen ger ett annat år för större arbete, nedlagd t företrädesvis på invecklade domboksmål.

Genom ändring i sportelsatserna, så att de besvärligare embetsåtgärderna högre lönades under

det att lösen för de mindre besvärliga nedsattes, skulle visserligen missförhållandet utjemnas. Men,

derest man fortvarande vill medelst sportler allena godtgöra domaren, ej blott de kostnader

han måste vidkännas till nödigt biträde, utan äfven hans eget arbete, så möter den betänklighet,

att eftersom de egentliga rättegångsmålen taga mesta arbetet i anspråk, sjelfva rättskipningen

skulle blifva synnerligen dyrfången och tillträdet till domstolen sålunda mången

gång stängas för den mindre bemedlade. Väl är det en regel i lagstiftningen, att den tappande

parten skall ersätta den vinnandes rättegångskostnader, men dels äro sakerna ofta så

mörka, att qvittning i dessa kostnader bör ske, och dels händer icke sällan, att den tappande

saknar medel att gälda hvad honom ålägges. Till hvilket betydligt belopp lösen för protokoll

i rättegångsmål behöfde höjas, derest nu antydda grund skulle följas, kan man sluta af

förstnämnda tabell, enligt hvilken flerstädes denna lösen utgör endast en bråkdel, på sina

ställen endast en femte- eller sjettedel af de sammanslagna inkomsterna.

Såsom eu annan olägenhet af sportelsystemet har blifvit anmärkt, att det föranleder

alltför stor olikhet i ajlöningen för innehafvarne af samma slags embete.

Att äfven denna anmärkning är befogad, inhemtas af åberopade tabeller. Af tabellen

A ro 2 framgår, att under det i eu domsaga högsta och lägsta sportelinkomsten för tingsexpeditioner

under de sista 12 åren upgått till respektive 17,103 och 12,454 R:dr, har den

i eu annan utgjort endast respektive 3,965 och 2,520 R:dr. Visserligen kan det medföra sina

fördelar att inom samma slag a i domareembeten några finnas, som i följd deraf att de äro

rikligare aflönade kunna upställas såsom belöning för mera framstående förmågor; men skilnaden

lärer dock ej behöfva vara så stor; liksom uppenbart vill synas, att aflöningen i allt

3

, „ ... ,ltan afseende å iemförlighet i embetsställning, i ena fallet ofverdmvct bog och i

andra »mJ ring». Äfven här gäll» AMU hvad . Mga om aflöningsbeloppets »exhng

•• u eller att olikheten i inkomst ingalunda kan alltid antagas vara betingad åt olik

^”»bel Deta"- de. nämligen derpä, huruvida inkomsterna väsentligen hemma

från de mera eller mindre besvärliga förrättningarna, och dels linnés bland dessa eu aning ,

som kan under domarens öfvervakande ombestyras af medhjelpare badana, äfven till mei

, , v . i uan cien rikligen aflönade utan svårighet anlita, under det den svagt

ant annat biträde än de. mest oundgänglig

lonarte åt nouig onsnrAk för göromål, som deri bättre

hvaraf foljcr, »it dä "ans egen arbeta Iel.kc’t understundom

vmmiskt hänseende vanlottade embetsbroders.

Väl är sannt, att detta missförhållande skulle kunna i någon man liafvas genom

omreglering af domsagornas omfång; men utom det att eu definitiv regering redan pa de

mmmmåmMé

=S?SE25H55iiaSiÄv e

domare'' som allt ditintills varit befriad från det lönlösa besväret med brottmulsransaknmga.,

* “ ^Ttn •« tlå staten sjelf undandrager sig att,

Hku med de ensktlde rättsökmjde »

den enskilde nodgas i nlanga fall vidkännas stol) c aiggy / / n/iknllades

SSlliSiilil

Sandet i fråga om de»pTräSÄt ina^ordna” detta

Srunder^issa

t teslMÄto S TäenZ domarens aflöning

4

afstäda inkomst shdle försvinna. Ett särdeles träffande exempel härpå erbjuder lagstiftnin

b6n

,0m 77*: med fast egendom. Fastebrefven, af hvilka domarne mångenstädes hemta en

ganska väsentlig del af sina nödiga inkomster, anses ur lagstiftningspunkt kunna afskaffa

hvaremot lagfart äfven med ärfd fastighet påyrkats såsom nödvändig för anordnandet af ett

d fleste 1 8 T1?; i MCn °m Utfäl’dande af fastebref ^ ridare ifrågakomme, skulle

f öste domare mista alldeles oundgängliga medel till sin bergning, då deremot påbudet

att S Vf7 7 arM faStlgh8t; under förutsättning att fastebrefven bibehöllos, komma

öfverfödÄun/lr'' ™ eU" en

,.h ,/;Kl7en har em0t sP°rtelsystemet anmärkts det anstötliga i sjelf va upbördsmdoden

och dd för domarens anseende menhga i den omständighet, att hans ekonomiska välfärd i viss

Zhärenln ^ ** ^ * formeU hänseende ^handlar förekommande mål

Om också anmärkningen rörande upbördsmetoden icke förtjena!- synnerligt afseende

helst domaren icke kan sakna utvägar att i de flesta fall låta upbörden af sportlerna gå

genom annan person, lärer anmärkningen i öfrigt ej kunna frånkännas en viss betydelse.

a ma man erkänna, att i vårt land den sportellönade domaren rättvisligen liäfdar ett anseenc

e för redbarhet, som icke i högre grad kommer den af staten aflönade till del- men

oneklig ar att systemet innebär anledningar till frestelse och dylika anledningar kunna Väcka

eu misstanke, hvarför ingen domare borde vara utsatt, allraminst den, som, i allt hvad till

sakernas förmala behandling hörer, intager eu så okontrollerad ställning, som ordföranden i

underdomstolen pa landet.

, , .11?aS.T, ,7tV1? m0t nU anmärkta olägenheter af sportelsystemet hafva dess försvarare

frambalht åtskilliga fördelar af detsamma och bland dem till en början den, att det företrädesvis

skulle vara egnadt att pa ett rättvist sätt väga lön emot arbete.

Vore taxan för hvarje embetsåtgärd bestämd i noga afpassadt förhållande till det besvär

den medför, och vore derjemte hvarje rättsökande och sålunda äfven staten eller dess

organer forbundna att erlägga sådan betalning, så skulle visserligen rättvisa i detta hänseende

genom sportelsystemet skipas, ehuru alltid den obillighet qvarstode, att den ena embetsmannen,

i följd af utebhfvet påkallande af embetsåtgärder, kunde komma att utan eget förvalhinde

sakna nödiga inkomster, under det den andre, hvars biträde mera påkallades, kunde

halla sadana i riklig mängd. Men nu är, såsom komiterade haft tillfälle visa i den redan

“ u^mngen rörande anledning»™ till vexlingarne i häradshöfdingarnes löneinkomster

och till. olikheten i desamma, ingen af de gjorda förutsättningarna för hand. Till eu viss

glad maste visser igen, detta oaktadt, göromålens mängd hafva inflytande på aflöningens beopp,

men da i allmänhet det ar intensiteten, men ej extensiteten af domareåtgärderna, som be

béS

-T1"113 °C1 anSVär’ kan det lätteliSen inträffa, att ett fåtal ringa ersatte em

b

e t s f o r r att in liga r medföra vida större arbete, än ett större antal sådana, som äro högre taxe

rade’

T1'' ■!'' A T'' ettfpar lnvecklade tvistemål> hvilkas utredande och bedömande inbringar

nagm fa riksdaler, erfordra vida mera arbete än utfärdande af flerdubbelt antal fastebref

foi hvilka lösen kan uppgå till tusentals riksdaler. ’

Ed vida större fördel än den „„ antydda, erbjuda deremot sportelsystemet derutan,

>« dd mnebar dm rabastc garant, derför, att domarm i behörig tid och ordning

fullgör sina åligganden såsom expedit i onshafv ande, enär hans eget intresse bjuder, att både

undsättning och expedition gå så raskt undan som möjligt, eftersom eftersättandet af denna

pligt medför sitt särskilda straff i uteblifva inkomster. Genom att framhålla denna fördel

af sportelsystemet och sålunda antyda, att eu eller annan af ifrågavarande embetsman skulle

behöfva denna sporre för att förmås fullgöra sin skyldighet, tillvitas ingalunda kåren i dess

helhet eller ens någon enskild medlem deraf ådagalagd pligtförgätenhet i detta hänseende:

man har så mycket mindre anledning dertill, som erfarenheten visat, att äfven sådana expeditioner,

som ingen lösen draga, t. ex. protokoll till meddellösa rättsökande ellei i mai, anhängiggjorda

af allmän åklagare, hitintills i allmänhet utan tidsutdrägt utgifvits. Men expeditioners

utgifvande utan lösen är för närvarande undantag, och af det sätt, hvarpå undantagsförhållanden

behandlats, kan man ej alltid med säkerhet döma till förfaringssättet sedan

undantaget förvandlats till regel. Det är dessutom en af erfarenheten bestyrkt, psykologiskt

lätt förklarlig sak, att ej sällan just den domare, som besitter öfverlägsen förmåga att utöfva det

egentliga domarekallet och lifvas af oförtröttad nitälskan för detsammas samvetsgranna handhafvande,

deremot saknar de egenskaper, som bilda, hvad man brukar kalla, en duglig expeditionskarl.

Och i allt fall: då häradshöfdingarne vanligen äro så öfverhopado med göromål, att de sjelfva

ej förmå fullgöra dem alla, och då ingen lag ålägger dem att skaffa sig biträden, vill det

förefalla åtminstone ej oantagligt, att en och annan, derest expeditionslösen ej funnes att påräkna

för extra biträdens aflönande, kunde anse sig ursäktad, om han, i tider af mycken

brådska, läte ett och annat mera tidsödande arbete anstå, tilldess tillfället att det fullgöra

vore för honom eller hans ordinarie biträden lämpligt.

Den nu angifna fördelen af sportelsystemet inbegriper eu annan, som kommer statsverket

till godo, eller den att domaren, på samma gång kan bevakar sin egen rätt till expeditionslösen,

lätteligen kan bevaka äfven statens rätt till de afgifter af bevillning snatur, som

det åligger de rättsökande alt erlägga. Det är visserligen sannt att man kunde ålägga domaren

att, äfven fast han sjelf ej vore berättigad till afgifter för utfärdade expeditioner, öfvervaka

att afgifterna till staten behörigen erlades; men lämplig torde en sådan anordning ej vara.

Ännu en fördel, och den af synnerlig stor ekonomisk betydelse, eger slutligen sportelsystemet

deruti, att det bereder tillfälle att till minsta möjliga belopp nedbringa de omkostnader,

utöfver domarens aflöning, som äro med förvaltningen af häradshöfdinge-embetma

förenade.

Huru betydliga dessa omkostnader nu än äro, är det fara värdt, att de skulle i hög

grad stiga, derest staten, i stället att till domaren öfverlemna att liksom på entreprenad ombesörja

dem, sjelf öfvertoge skyldigheten att omedelbarligen bestrida desamma. Sådant förhållandet

gestaltar sig, då sportlerna äro beräknade att betäcka jemväl ifrågavarande utgifter,

ligger det i domarens intresse att bringa ned densamma så långt som möjligt, genom att

anordna allt på det billigaste sättet. Visserligen kan detta domarens intresse hållas vaket,

äfven om saken ordnades så, att staten, utan att omedelbart bekosta utgifterna, anslog eu viss

årlig oföränderlig summa till domaren att för ändamålet användas och lät honom behålla hvad

lian deraf kunde ett eller annat år inbespara. Men om staten sålunda ändå ikläder sig förpligtelsen

att hålla domaren tillhanda nödigt arbetsbiträde, måste, derest arbetet alltid skall

inom behörig tid medhinnas, vid bestämmandet af denna anslagssumma tagas såsom norm

den arbetsprodukt, som under de mest besvärliga förhållanden kunde åligga en domare att

6

sjelf ocli medelst biträden åstadkomma, och ersättningen alltså blifva högre än behöfligt under

de år, då ett mindre arbete påkallades. För öfrigt kan med visshet antagas, att man fåfängt

skall bemöda sig att för all framtid träffa rätta måttet af anslagsbeloppet för hvarje särskild

domsaga, utan alltför mycket äfventyra felaktiga kalkyler och följaktligen hafva att emotse

det ena anspråket efter det andra om förhöjning i anslaget, med utsigt att nödgas godkänna

dylika anspråk, utan att ega visshet derom, att icke desamma, ehuru för tillfället befogade,

snart nog, sedan de blitvit erkända, kunde befinnas grundade på förhållanden, hvilka varit

af öfvergående natur.

Ordnade man åter saken på det sätt, att domaren, på samma gång en viss bestämd

lön anvisades honom för hans eget arbete, befriades från allt bestyr såväl med anskaffande

som bekostande af nödigt biträde, komme det antagligen att gestalta sig ännu ofördelaktigare

för statsverket och sannolikt äfven för ärendenas jemna gång. Frågan om en sådan anordning

är ej ny. Den uptogs till skärskådande, i sammanhang med väckt förslag om anställande

af s. k. häradsnotarier, redan af den år 1841 nedsatta lagberedning, till hvars yttrande

i ämnet komiterade tillåta sig hänvisa. ‘‘Om domhafvandena — yttrar lagberedningen

— aflönns med eu bestämd penningesumma; så kommer troligen för denna lön ej annat af

dem att fordras, än göroinalens bestridande i den mån, de sjelfva medhinna, men utan skyldighet

att bekosta andra personers biträde; och de blifva säkerligen öfver nog sysselsatte med

sjelfva domarebefattningen, ordets förande i domstolen, beslutens upsättande, brefvexlingen

och de ekonomiska bestyren. Det återstår således mycket, som de ej kunna medhinna; och

de måste dertill hafva biträden, aflönade af staten och ställde ungefär i enahanda förhållande

med de tjenstemän, om livilka, under namn af häradsnotarier, fråga längre fram förekommer.

Dessa biträden komma således att bestrida protokollsföring, renskrifning, bestyret med kartering,

handlingars påskrifning, besörjande af allt, som bör föregå expeditionernes kontrasignerande

och framläggande till domhafvandens underskrift, och derefter expeditionernes utlemnande

eller kringsändande (med eller utan upbörd af lösen och dess redovisande). Härigenom

blir en ganska dryg del af arbetet lagd på dessa biträden, hvilkas befattning kommer

att fordra i det närmaste jemngod skicklighet med den, domhafvanden sjelf bör ega;

och deras aflöning får icke vara obetydlig. Fn sådan person i hvarje domsaga blir ej tillräcklig,

om han icke så aflönas, att han åt sig kan hålla biträde ej allenast till renskrifning,

utan ock till jrrotokollens upsättande. Antingen detta sker, eller ock mer än en i domsagan

tillsättes; så kan kostnaden icke betydligen understiga beloppet af domhafvandens lön. Och

äfven med dessa upoffringar å statens sida är ändock fara värdt, att ändamålet icke vinnes.

Det är egentligen genom frivillig arbetsamhet som häradsrätternes göromål hittills blifvit

skötta. Om frivilligheten uphörer, så finnes ej annat att sätta i dess ställe, än tvång och

straffhot; och detta blir utan allt tvifvel otillräckligt. Det maskineri, som så till sägandes

gått af sig sjelf genom den egna fördelens drifkraft, är för vidlyftigt, att kunna af åklagaremakten

ouphörligen i alla dess delar öfverskådas och genom tvångsmakt hållas i gång. Det

är den naturliga, kloka inrättningen, som hittills underhållit lifvet i dessa domstolars verksamhet

; men fruktansvärd skall det stora problemet af denna verksamhet icke lösas genom

något stränghetens hjelpmedel, och förspillandet af det verksamma medlet vore således en

oersättlig förlust. Huru litet som genom åtal eller något tvångsmedel kunde uträttas emot

ett sådant förhållande, visar sig uppenbart, och dess afhjelpande vore ej att påtänka annor

-

7

lunda, än att arbetet minskades genom domsagornas delning. Men denna utväg att minska

arbetet skulle allt framgent blifva ganska bekymmersam, då efterhand allt flera ansökningar

derom vore att förvänta, i följd af vexande folkmängd och förmögenhet samt allt mer invecklade

industriella förhållanden, hvilka alla samfält bidraga att öka lagskipning sysselsättningar.

I stället att alla förändringar härutinnan hittills icke vållat någon olägenhet i detta

afseende, och den mera sysselsatte landtdomaren aldrig klagat, att han vore vanlottad; skulle

då vid dessa befattningar, vida mer än vid någon annan af statens tjenster, upkomina en

orolig täflan att få löner och göromål jemkade, till afhjelpande af ouphörligen återkommande

ojemnhcter, och nya statsanslag för Justitie-departementet alltjemt blifva oundvikliga .

Granskar man nu närmare beskaffenheten af alla dessa med sportelsystemet förenade

olägenheter och fördelar, så lärer man finna, att, under det de senare i allmänhet tillhöra

systemet i och för sig, olägenheterna deremot hufvudsakligast härflyta från det sätt, hvarpå

detsamma blifvit hos oss anordnadt, företrädesvis derutinnan, att sportlerna äro beräknade,

icke allena till betäckande af de med domsageförvaltningen förbundne utgifter, utan derutöfver

såsom den enda, eller åtminstone väsentliga källan till bäradshöfdingarnas egen aflöning.

Vore detta icke förhållandet, så kunde t. ex. den oproportionerligt höga lösen för fastebref

och, i vissa fall, äfven för boupteckningar betydligt nedsättas och sålunda större jemnvigt

mellan arbete och arbetets lön åvägabringas. Äfven vexlingarne i domarens aflöning skulle

minskas; olikheten i inkomster de särskildta domsagorna emellan utjemnas; de enskifta rättsökande

ej nödgas vidkännas upoffringar för embetsåtgärder, påkallade af det allmänna,

angelägenheten att förbättra en föråldrad lagstiftning ej råka i strid med angelagenheten att

uppehålla domarekårens ekonomiska sjelfständighet; och den för domarens anseende menliga

föreställningen, att hans ekonomiska välfärd bjöde honom att fika efter sportler, af sig

sjelf förfalla.

Vid sådant förhållande hafva komiterade, som ansett fördelarne af sportelsystemet alltför

stora att böra försakas och som följaktligen icke kunnat tillstyrka sportlernas fullkomliga

afskaffande, trott sig finna lämpligaste lösningen af den dem förelagda fråga i antagande af

den grundsats, att sportlerna, såvidt de erfordras såsom vederlag för de med domsageförvaltningen

förenade kostnader, bibehållas, men i öfrigt afskaffas, och att häradshöfdingarnas

egentliga aflöning deremot af statsmedel bestrides.

I tvänne hänseenden är dock, i komiterades tanke, en modifikation af denna grundsats

nödig, nämligen dels deruti att kostnaderna för resor till och gästning vid de lagtima

tingen undantagas från de förvaltningsomkostnader, som skulle medelst sportler gäldas, och

dels deruti, att de s. k. extra sportelinkomsterna, såsom af gravationsbevis, stämningar, syneförrättningar

o. s. v., fortfarande hänföras till de medel, hvarmed domarens egen aflöning

skall bestridas.

Räknades tingsresor och tingsgästning till de allmänna förvaltningsomkostnaderna och

bestämdes i följd deraf sportelsatserna till de högre belopp, som erfordrades för att betäcka

äfven utgifterna för desamma, så skulle jemväl de häradshöfdingar, som bodde å tingsstället

och för ifrågavarande ändamål ej behöfde vidkännas alls någon utgift, likväl åtnjuta denna

8

förhöjning och den, hvars resor vore färre och kortare, erhålla lika stor ersättning, som deri

hvilken hade att färdas vida större våglängd.

Hvad åter de extra sportel nkomsterna angår, så eger med dem det särskilda förhållande

ruin, att de mest betydande och ansvarsfulla bland de göromål, hvarför nämnde inkomster

utgöra vederlag, nämligen upsättande af gravationsbevis och andra intyg af domareembetet,

nästan uteslutande måste af domaren sjelf ombestyras. Såsom ersättning för arbetsbiträde

kan, då sådant i allmänhet ej blifvit begagnadt, lösen för dylika handlingar således

ej anses, utan måste principielt räknas till de inkomster, som utgöra domarens egen aflöning.

Oafsedt detta, finnas emellertid äfven praktiska skäl, som tala för det ifrågasatta undantaget.

Det ar nämligen uppenbart, att om jemväl de extra inkomsterna inberäknades bland

de sportler, hvarmed förvaltningsomkostnaderna skulle bestridas, men sportelsumman ej finge

öfverskrida summan af de verkliga kostnaderna, en så mycket större nedsättning i de nuvalande

sportelsatserna maste ske. Af det förslag i detta syfte, som blifvit inom komitéen framställdt,

bär visat sig, att denna nedsättning skulle blifva så stor att, i åtskilliga fall, icke

f-,wa,iden r8t,f.för(lel af sPortelsystmet, som ligger i dess förmåga att mana domaren

till tullgörande åt sina skyldigheter såsom expeditionshafvande, skulle förloras, utan domaren

till och med understundom finna sin uträkning vid att i det längsta åsidosätta desamma.

Detta gäller företrädesvis gravationsbevisen, för Indika den nu bestämda lösen är så ringa, att

dess nedsättande till hälften, såsom nödigt torde vara derest ifrågasatta grundsats skulle följas,

icke skulle sta i rimligt förhållande till det besvär och det ansvar, hvarmed utfärdandet af

dessa vigtiga expeditioner är förenadt.

Ln annan praktisk olägenhet af de extra sportelinkomsternas hänförande till de medel,

hvarmed förvaltningskostnaderna skola betäckas, förefinnes jemväl deruti, att dels expeditionstaxan

niaste, särskildt för Häradsrätterna, undergå vida större förändring än eljest vore bcliofligt,

och sålunda skillnaden mellan förhållandena å land och i stad ytterligare ökas, dels

ock en hel mängd nya slag af stämpelpapper anskaffas, såvida statsverket skulle, såsom vederlag

för den till häradshöfdingarna anslagna kontanta lön, medelst stämpelpapper upbära skillnaden

emellan den nedsatta lösen och den nuvarande. Endast för gravationsbevis, som nu

draga eu lösen af 2, 3, 6, 9, 11, 13, 15, IG, 17, IS, 19 eller 20 R:dr, komme alltså att

ertordras tolf nya slag af skrifkartor, ty då gravationsbevisen ej införas i några minnesbocker,

icke heller renoveras, lärer omsorgen om nödig kontroll ej tillstädja att de förses endast

med biläggningskartor.

H\.ul häi el ter angar den af Riksdagen jemväl väckta fråga om indragning af de till

vissa häradshöfdingar anslagna boställen, i hvilken fråga Kammarkollegiet och vederbörande

Ilofrätter redan afgifvit underdåniga utlåtanden, inhemtas af de till komiterade öfverlemnade

handlingar: att af de 103 häradshöfdingarne i riket endast 56 hafva boställen åt sig anslagno:

att dessa boställen, hvilka äro i korthet beskrifna uti en Kammarkollegiets utlåtande bilagd

förteckning, utgöra tillhopa 60§ mantal och 8 lägenheter utan åsatt mantal; att deras taxeringsvärden

för år 1867 upgatt till 1,530,010 R:dr; att 5 boställen äro belägna utom de

domsagor,

9

domsagor, till hvilka de höra; att endast 8 boställen brukas af vederbörande indelningshafvare

och att återstående 48 äro utarrenderade, antingen med Kongl. Maj:ts tillstånd för viss

bestämd längre tid eller ock utan sådant tillstånd för tid, som i intet fall kunnat utstiäckas

utöfver den ovissa, under hvilken upplåtaren eger dispositionsrätt öfver sitt boställe. Kammarkollegiet

bar funnit boställenas bibehållande i allmänhet vara menligt, ej mindre för tjensternas

behöriga utöfning, än ock för häradshöfdingarne sjelfve och för staten. Detta omdöme

bar kollegiet grundat på följande skäl: att då tjensteman, hvilka, såsom de ifrågavarande,

hafva trägna tjenstegöromål, måste dela sin tid emellan dessa och skötseln af ett icke sällan

vidsträckt jordbruk, skulle tjenstegöromålen derigenom komma att i större eller mindre mån

eftersättas; att om häradshöfding, såsom ofta torde vara fallet, vid boställes emottagande saknade

erforderliga insigter i landtbruksskötseln samt dessutom nödsakades att, i anseende till

otillräckligheten af de så kallade laga busen, låta uppföra nya eller tillhandla sig redan befintliga

öfverloppshus, äfvensom att förskaffa sig de för jordbruket behöflig*! inventarier, kunde

han härigenom lätteligen bringas på ekonomiskt obestånd, b vilket åter maste hafva ett skadligt

inflytande på tjenstens handhafvande; att, genom boställenas utarrendering för kronans

rakning, desamme antagligen komme att skötas af personer, hvilka cgde större insigter i jordbruket

och tillika kunde häråt egna eu mera odelad uppmärksamhet; samt att, om boställena

på längre tid bortarrenderades, arrendatorerne lättare vore i tillfälle att nedlägga kostnadei

på jordens upodling och förbättring samt derigenom bringa boställena till högre värde än

då de utarrenderades af boställsinnehafvarne på några få år eller under deras ovissa tjenstetid

eller ock af dem sjelfve under eget bruk innehades. Att nära hälften af häradshöfdingarne

sakna boställen och att af de 50 boställen, som finnas, blott 8 af innehafvare sjelfve brukas,

vore omständigheter, som, i kollegiets tanke, ådagalade, att i och för embetets utöfning boställe

för en häradshöfding icke vore ovilkorligen nödvändigt; och har kollegiet, på grund af

hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrkt, att häradshöfdingehoställena måtte varda till statsverket

indragna, för att, i likhet med redan indragne boställen, för statsverkets räkning utarrenderas.

Beträffande frågan, huruvida från denna allmänna regel undantag borde för ett eller annat

boställe ega rum har kollegiet yttrat, att då till stöd för ett så beskaffadt undantag icke torde

kunna anföras andra skäl än antingen eu för handen varande nära oöfvervinneilig svårighet

för en häradshöfding att inom domsagan annorstädes än å bostället erhålla tjenlig bostad, ellei

ock att liäradsboerne å bostället åt sin domare uppfört boningshus eller a bostället el.er i dess

närmaste grannskap byggt sitt tingshus, syntes alla boställen kunna utan undantag till statsverket

indragas, så vida för häradshöfdingens eller häradets räkning afsöndring finge ske af

den jordrymd, som för bostads- eller tingshusen erfordrades, hvarom, i händelse af behof, förbehåll

kunde göra vid boställes utarrendering. Svea Hofrätt samt Hofrätten öfver Skåne

och Blekinge hafva, med tillkännagifvande, att vederbörande häradshöfdingar inom desse Hofrätters

domvärjo ej kunde anses sakna utväg att annorstädes, än a nu varande boställena, erhålla

lämpliga bostäder, jemväl tillstyrkt indragning till statsverket af alla häradshöfdingeboställen,

hvaremot Göta Hofrätt ansett sådan indragning böra ifrågakomma endast för de boställen,

som äro olämplige till bostäder åt häradshöfdingarne, samt hemställt, att följande

boställen, nämligen 1 mantal Stora Yxhult i Finspanga läns domsaga, 1 mantal Bärby i Vestra

Hisings härad, 1 mantal Kragenäs i Tanums härad, 1 mantal Wassmolösa i Södra Möre härad,

10

och 1 mantal humlegård på Öland, Indika af nu varande indelningshafvare bebos, äfvensom

1 mantal Normlösa i Wifollca härad, 1 mantal Näs på Oroust och 1 mantal Hvetlanda i

()stra härad, desse sistnämnde tre boställen hörande till domsagor, inom Indika svårighet

skulle förefinna for häradshöfdingarne att skaffa sig annan bostad, måtte såsom boställen åt

dem bibehållas.

Lika med Kammarkollegiet anse komiterade sig böra tillstyrka indragning till statsverket

af alla käradshöfdingeboställen, äfvensom komiterade finna det vara lämpligt och

billigt att, om tingslag byggt sitt tingshus eller bostad åt domaren ä boställes ägor, det

medgifves tingslaget att hafva desse hus (kvarstående för dermed afsedde ändamål- men att

enligt kollegiets anvisning, tillåta ^afsöndring från boställe till tomtplats för åbyggnad, som

ur nu varande . innehafvares enskilda egendom, synes deremot ej vara gagneligt. En sådan

afsöndring kunde nedtrycka arrendet på bostället och den förutsätter dessutom för häradshöfdingen

eu underhalls- och byggnadsskyldighet, som, utan sammanhang med jordbruk, torde

ior honom blifva allt för betungande. Det kan emellertid icke bestridas att häradshöfding

som på boställe^ bär honom enskildt tillhörig åbyggnad, eller som åt sig undantagit bostad

eller andra förmåner, då boställe med Kong]. Maj:ts tillstånd utarrenderats, skulle blifva lidande

pa indragningen, om den med stränghet genomfördes. På det att sådant må kunna

be

-

^ kiifcMUli, litet I\t

undvikas torde statsverket böra mot lösen öfvertaga så kallade öfverloppshus, derest de

Unnas för bostället,

då antagligt är,

radshöfding eller

arrendekontrakt uptaget undantag, som det omnämnda.

Sex boställen, anslagne til! domsagor, hvilkas nu varande innehafvare icke på grund

al vilkor i fullmakterna äro underkastade lönereglering, torde icke kunna indragas under

om ej nödvändiga, dock nyttiga. Detta medförde eu ringa upoffring,

att boställe betingar högre arrende, om öfverloppshus, som kunna till häannan

uthyras, la qvarstå. Äfven synes staten böra respektera sådant i

^ - ------ "uuuci nu

varande l.aradshofdmgars tjenstetid. Desse boställen äro fidels mantal Skogs i Gotlands

Sunnerbo härad, £ mantal Svansjö med qvarn ocli \ mantal

södra härad, 1 mantal Kalf i

Prestetorpet i Marks härad, samt 1 mantal Brötegården och j mantal Hamnebacka i Valbo

Härad. Ofrige bostallen deremot böra, såsom bär nedan närmare utvecklas, kunna indragas

redan under nu varande innehafvares tjenstetid, men då, ifall att häradshöfdingar, som sjelfve

0 ivertagit brukningen af sina boställen, finge sig ålagdt att under tjenstetiden afstå från bruknmgen,

sadant komme att verka eu svår rubbning i deras ekonomiska anordningar och beräkningar

samt kunde föranleda betydliga af dem icke förskyllade förluster, synas billighet,

rättskänsla och statens värdighet bjuda, att det lemnas desse häradshöfdingar Öppet att för

tjenstetiden behålla boställena, emot behörigt afdrag på den kontanta lönen. De boställen

sou, al häradshöfdingarne sjelfve brukas, äro, utom bär ofvan nämnda £ mantal Skogs, sju’

nämligen: l£ mantal Limlhof i Svartlösa härad, 1} mantal Husby med torpet Falsboda i

vemlels tingslag, i mantal Alleqvia i Gotlands Norra härad, 1 mantal Wassmolösa i Södra

More härad, I mantal humlegård på Öland, 1 mantal Bärby i Vestra Hisings härad och

1 mantal Kragenas i Ta nu ms härad. Huruvida häradshöfdingen i Östra härad i Småland

tagit sitt boställe 1 mantal Hvetlanda under eget bruk och bostället sålunda är att hänföra

t’11 ,la 818t uppräknade hafva komiterade ej kunnat af tillgängliga handlingar inhemta.

Hå komiterades förslag är byggd! derpå, att, häradshöfdingarne

skulle få upbära

1]

viss lön af statsverket, koinme naturligtvis att med detsamma försvinna de särskilda anslag,

som under hvarjehanda titlar, nämligen boställsränta, boställsersättning, lön, tingsgästningspenningar,

domarenäst och ersättning för mistade bötesandelar, nu utgå.

Efter att sålunda hafva angifvit grunderna för der förslag till reglering af häradshöfdingarnes

löneförmåner, komiterade här nedan framlägga, ötverga de till redogörelse eu

detsammas detaler. _

Vid upskattningen af de med domsageförvaltningen förenade kostnader hatva visserligen

varit att tillgå upgifter, dock mestadels endast approximativa, från de flesta liäradshötdingar;

men upgifternas ofullständighet, i förening med den olika beräkningen af kostnaderna

för biträdens kost och lön, har nödgat komiterade att Bjellra söka bestämma beloppet

af dessa omkostnader. De hafva dervid skattat kost och husrum för hvarje medhjelpare till

700 Riksdaler, lönen för renskrifvare till 300 Riksdaler och för de juridiska bitradeua till

belopp, varierande emellan 150 och 800 Riksdaler. Flera domare, företrädesvis bland dem

som bo i städerna, hafva dock icke ansetts behöfva renskrifvare i hus och kost, lfoljd hvaraf

renskrifnmgskostnaden i vissa domsagor kunnat något nedsättas under hvad den skulle utgöra,

derest ständig renskrifvare användes. De juridiska biträdenas antal aro beräknade

efter domsagornas ''storlek och besvärlighet. För några få äro 3 sådana biträden anvisade.

De bestå hafva ansetts ej behöfva mer än ett och för innehafvarne åt de tre minsta domsagorna

är hela kostnaden för juridiskt biträde uppskattad till endast 700 Riksdaler. Det

har ej ansetts redligt att lemna någon häradshöfding utan medel att, om oek endast tillfälligtvis,

begagna sig af juridisk medhjelpare. De rättssökandes anspråk pa utfående utan a t

för lång väntan af'' begärda expeditioner torde nemligen kräfva, att äfven den domare, som

under de tider på året då göromålen äro lindrigare kan reda sig ensam, deremot under de

brådare tiderna har eu medhjelpare hos sig, som ej blott bidrager till arbetets fortskyndande,

utan ock, derest domaren får förfall, kan lörordnas att uppehålla embete!.

Då komiterade bort bedömma förhållandena i och för sig, utan afseende på den ene

eller andre nu varande ständige domarens större eller mindre arbetsförmåga, ar naturligt att

skiljaktighet i särskildta. fall skolat upstå emellan komiterades ^»skattning åt behöflig! arbetsbiträde

och domrarnas upgifter å det biträde de använda Skiljaktigheten är dock öfver

hufvud taget ej synnerligen stor och torde, hvad särskild t angår de tall då komiterades

biskattning är högre, till icke ringa del härflyta derifrån, att mången domare^ verkligen ehöft

mera biträde, än han under nuvarande löneförhållande haft råd att hålla sig, hvarut

utan tvifvel följt eller följer öfveransträngning, ledande slutligen till förstörd helsa och allt

för tidig oförmåga att förvalta det besvärliga domareembetet.

Jemte kostnaderna för juridiskt biträde och renskrifning måste häradsliöfdingarue äfven

vidkännas sådana för resor till urtima ting och andra extra förrättningar i det allmännas intresse,

för skrifmaterialer, dem komiterade upskattat till 1 å 200 R:dr efter hvarje domsagas

storlek, samt ändteligen för resor till och gästning vid de lagtima tingen, när häradshoidingen

icke haft sin bostad å tingsstället. Vid upskattningen af denna sistnämnda kostnad ha.va komiterade

icke fäst sig vid läget af häradshöfdingarnes nuvarande bostad, utan beräkna! ersättningen

till det belopp, hvartill den skulle upgå, derest häradshöfdingeu bodde på det for domsagans

12

innevånare och embetsmåltningen i allmänhet beqvämaste stället eller vid något af tingstallena,

der flera sadane i domsagan finnas. Reseersättningen är, med undantag för lappmarksresorna,

beraknad till 3 R:dr för mil, ocli dagtraktamentet, som i allmänhet uptagits blott för

vistelsen a tingsstaden ej för resetideu, till 10 R:dr sammanlagdt för domaren och hans

skrifvare För lappmarksresorna ar ersättningen beräknad till det mindre belopp, vederbörande

sje lva upgifvit. Den olikhet, som förefinnes emellan komiterades ^skattning och

har ad s bo fd ingå ra a s egna upgifter, Lärflyter antagligen, då upskattningen går till lägre bclopp

derifrån, att haradshofdingen beräknat skjutslega!) från sitt mera aflägsna hemvist, och

da den gatt till högre, derifrån att skjutsersättning ej tillfullo beräknats, då vederbörande

rest med egna hästar.

1 expeditionstaxan äro föreslagna de förändringar: att lösen för fastebref och bouptec

mngars inregistrerande ej vidare skulle beräknas efter egendomens värde, utan utgöra

för hvart fastebref 1 Rall- och för hvarje boupteckning 50 öre; att någon lösen för andra

och tredje upbuden ej skulle la beräknas, och att protokollslösen skulle nedsättas till 1 Rall''

för forsta och 75 öre för hvart efterföljande ark; och hafva komiterade, vid bestämmande

åt dessa sportelsatser, halt lor ögonen, ej blott angelägenheten att nedbringa de sammaniagda

sportlerna till det belopp, som motsvarar förvaltningsomkostnaderna, utan äfven ändamålsenligheten

deraf att hvarje särskild sportelsats kommer att stå i proportionerligt förhållande

till kostnaderna lör hvarje dermed belagd expedition.

Att döma af de uträkningar, som med ledning af de från häradshöfdingarna erhållna

uppgflter a lösen för de 12 sista årens tingsexpeditioner blifvit inom komitén gjorda har

det forra syltet vunnits i anmärkningsvärdt hög grad, ehuru det är gifvet att då uträkningarne

till eu de. maste grundas på approximativ beräkning, såsom i fråga om antalet ark i

i varje tingsexpedtion, sjelfva resultatet endast kan såsom approximativt anses. Med undanag

or do. domsagor der ovanligt talrika eller långa tingsresor medföra en särskild kostnad

motsvarar i allmänhet den lösen, som efter komiterades förslag framdeles blifver att beräkna’

i det Harmas e de förvalta,ngsomkostnader, som efter komiterades upskattning drabba inneha

fvarne af hvarje särskild domsaga. För några få domsagor, nämligen Gotlands norra och

södra, vestra Helsinglands Viske och Fjäre, Oroust och Tjörns, norra Vadsbo, vestra Göinge

samt Fars och Frosta bär den upskattade lösen med några hundra, i den sistnämnda

med närmare tusen Riksdaler öfverstigit den beräknade förvaltningskostnaden, under det att

den för andra med mindre belopp understigit nämnde kostnad. Skillnaden har emellertid

mgestades vant af den beskaffenhet att den synts komiterade böra föranleda afvikelse för

någon viss domsaga från ett system, som i allmänhet visar sig tillfredsställande.

l, ,, . , 1raga. °,m S.Portelsatf rnas jemförlighet med det arbete med hvarje expedition, som

skulle betalas, halva komiterade väl ej att åberopa stödet af några uträkningar, men tror sig

i tvål kunna antaga, att någon väsentlig anmärkning i detta afseende ej skall kunna af den

sakkunnige goras. Emellertid anhålla komiterade att, särskild! med afseende å den föreslå

1 m.1 Pr°i,?Y°!S^S<f•,la.nfasta "Pmarksamhet derå, att renskrifningskostnaden redan mångenS;

des bllfvit forhoJd tlJ1 00 ore iör hvart fullskrifvet ark samt att förhandlingarne i de^icsta

mai, nämligen alla som skola antecknas i de så kallade småprotokollen och flera af dom

-

13

boksmålen, skola afskrifvas i de renoverade exemplar af minuesböckerna, som till Hofratterna

insändas

Den olikhet i förhållandena å land och i stad, som skulle blifva en följd af ifrågavarande,

endast för Häradsrätterna afsedda, förändring i expeditionstaxan, beböfver ej medföra

någon olägenhet för de rättsökande, om saken så ordnas, att den del af lösen,^ som kommer

att frångå häradshöfdingarna, istället debiteras såsom stämpladt papper. För de belopp,

som erfordras för fastebref och boupteckningar, finnas redan biläggningskartor till erforderliga

valörer att tillgå, och för protokollsutdragen erfordras endast nya skrifkartor a 1 K:dr

25 öre att användas till första och å 50 öre till andra arket.

Vid upskattning af de extra sportelinkomsterna hafva komiterade tagit till ledning

dels antalet lagfarter och inteckningar, hvilka ofta föranleda utfärdande af gravationsbevis,

dels antalet anhängiggjorda mål, hvaraf beloppet af stämningslösen beror, dels ock antale

brukningsdelar, äfvensom folkmängden i hvarje domsaga. Den kalkyl, som grundats pa sammanställning

af dessa faktorer, ger stöd för det antagande att de extra inkomsterna kunna

upskattas ungefärligen efter samma måttstock som öfriga sportelinkomster, sa att den domsaga,

som i fråga om tingsexpeditioner visat sig stå högre, äfven star högre ifraga om

extra inkomster. Det säger sig emellertid sjelft, att ingen kalkyl kan vara ofelbar i fråga

om inkomster, hvilka så som de ifrågavarande bero af ytterligt skiftande och oberäkneliga

förhållanden: ''så kunna t. ex. ett större antal konkurser af vidsträcktare omfattning, eller

uptågandet samtidigt af åtskilliga amorteringslån, för ett år mångdubbla den vanliga

inkomstsumman, hvilken ett annat år af andra lika tillfälliga omständigheter kan nedbringas

långt under medeltalet. Lika litet kan någon afgörande vigt tillerkännas de resultat,^ som

erfarenheten, vore den ock samlad en aldrig så lång tid, biingar i dagen. e är oc sa i

en del af denna anledning komiterade icke tilltrott sig att fästa synnerligt afseende;aharadshöfdingarnes

i allt fall mycket ofullständiga och enligt fleras egen antydan otillforlitliga upgifter

i detta hänseende. En annan anledning är den, att komiterades begäran om upgifter

å “extra inkomster'' uppenbarligen blifvit af flera missförstådd, enär eu del dit raknat

t. ex. provision för såldt stämpelpapper och inkomster af hypotheksvärdenngar eller sadant,

som ej tillfaller häradshöfdingen såsom sportel för honom åliggande embetsatgard, utan såsom

ersättning för frivilligt åtagna bestyr, under det att deremot andra efter all anledning

förbisett hvarjehanda inkomsttitlar, hvilket visar sig bland annat deraf, att för en och unna

domsaga alla de extra inkomsterna uptagits till en summa, föga öfverstigande inkomsterna

af stämningar allena. Den af komiterade gjorda beräkning slår emellertid i det hela sa ut

att slutsumman endast på ett par tusen Riksdaler skiljer sig Iran den slutsumma, hvartill de

ifrågavarande inkomsterna efter häradshöfdingarnes upgifter upga.

Komiterade öfvergå nu till den grannlaga frågan om beloppet af den aflöning,

häradshöfdingarna böra för egen räkning upbära, sedan förvaltnings- och resekostnader bliivit

Vid öfvervägande af denna fråga hafva komiterade bort taga hänsyn till, ej allena

de löneförmåner som andra af staten lönade domare åtnjuta, utan äfven de tor vart land

egendomliga förhållanden, hvilka göra det till en vigtig samhallsangelageuhet, att landtdom

-

14

rarne aflönas så, att män med framstående duglighet finna sin uträkning vid att eftersträfva

dessa befattningar, de mest besvärliga af alla domaresysslor.

Om ordföranden i underdomstolen på landet gäller ej blott hvad som gäller om domare

i allmänhet, eller att man fåfängt söker bygga land med lag, om icke de, som äro

sätta att tillämpa lagen, äro sjelfständige och oberoende, äfven i ekonomiskt hänseende.

Den okontrollerade ställning landtdomaren intager, ej endast såsom den ende lagfarne i Rätten

och således så godt som ensam beslutande, utan äfven såsom protokollsförande och expeditionshafvande,

göra det af ytterligare vigt, att hans ekonomiska vilkor så tillgodoses, att han

ej utsattes för frestelsen att, genom lycksökeri eller ännu sämre medel, söka förbättra

sin ställning. Äfven den omständighet, att den första praktiska öfning, som den nyblifne

juristen skall förvärfva sig, nästan uteslutande står att vinna vid Häradsrätterna, gör det angeläget,

att dessas ordförande!’ icke, i följd af allt för knapp aflöning, nödgas stänga sin skola

för de juridiska lärjungarne, Indika under början af sin bana sällan kunna göra något gagn,

motsvarande kostnaden för deras underhåll.

Men äfven om man lemnar utan afseende denna sida af saken, fordrar den regel,

att embetsmannens lön bör stå i förhållande till hans ansvar och möda, att ifrågavarande

embetsmän väl aflönas. Det ansvar, ledamoten af den kollegiala domstolen delar med flera

kamrater, får Häradsrättens ordförande ensam upbära. Detta ansvar äro desto tyngre, som

göromålen äfven i de minsta domsagor äro sa många och mångartade, att häradshöfdiugen

sjelf ej medhinner dem alla. Han måste således använda oansvariga biträden; af hvilkas noggrannhet

och ordentlighet hela hans välfärd kan bero, enär det är för honom hardt när

omöjligt att kontrollera allt. Den omständigheten att han dömer i första instans minskar

ej det anspråk på lagkunskap och skarpsinne, som man eger att ställa på alla domare utan

undantag. Snarare är anspråket på honom större, eftersom det åligger honom att afgöra

sakerna i första hand, utan ledning af föregående domslut och utan tillfälle att samråda med

insigtsfulla embetsbroder. Han har derjemte ett åliggande, hvarifrån ej blott ledamöterne i

öfverrätterna utan äfven de flesta ledamöter af underdomstolarne i städerna äro befriade

och på hvars samvetsgranna fullgörande ofta nog målens utgång beror, nämligen desammas

utredande från början till slut; hvartill kommer den särskilta förpligtelse!) att sjelf vara protokollstörande

och expeditionshafvande, i sistnämnde egenskap äfven i viss mån statens uppbördsman,

enär det åligger honom, vid embetsmannaausvar, att kontrollera det statens inkomst

af stämpelpapper ej olagligen förringas eller undansnillas. Utöfver sina embetspligter

är häradshöfdingeu derjemte mångenstädes, der tillfälle att rådfråga andra jurister saknas,

otta nödsakad att ga allmänheten tillhanda med råd och dåd, ett lika lönlöst som tidsödande

besvär, hvilket dock eu välvillig man ej gerna undandrager sig.

Det var antagligen behjertandet af nu anmärkta förhållanden, som i fordon dagar

verkade derhän, att man lät sig angeläget vara att gifva häradshöfdingarne eu i ekonomiskt

hänseende mycket framstående ställning, och ganska visst är, att om den förändring till ett

sämre, som under senare tider pa många ställen inträdt, icke med allvar motarbetas, samhället

kommer att deraf lida på mångahanda sätt. För utmärktare förmågor, icke minst

bland juiister, finnas nu förtiden vida mera lockande utsigter, än som erbjudes den, hvilken

efter en dyr akademisk kurs beträder den bana, som leder till eu föga inkomstbringande

domsaga, den lian i bästa fall kan hoppas uppnå först vid 40 års ålder eller ännu senare,

15

efter (let lian ditintills nödgats arbeta såsom enskildt biträde åt än den ena, än den andra

domaren mot en aflöning, som i många fall knappast upgår till våra dagars dränglöner.

1 afseende å befordringsväsendet är det nämligen så ställdt, att de jurister, som mera uteslutande

tjenstgöra på landet, mycket sällan hafva att förvänta den tidigare befordran inom

Justitierevisionen eller Hofrätterna, som vanligen endast kommer dem tillgodo, hvilka från

början egnat sig åt tjenstgöringen inom dessa verk.

Öfver väger man alla dessa förhållanden och dertill besinnar, att häradshöfdingarna

icke, såsom de flesta andra domare, åtnjuta någon semester eller, derest de af sjuklighet

eller ålderdom blifva urståndsätta att sjelfva förvalta sitt embete, hafva att påräkna ringaste

bidrag af staten till vikaries aflönande, så lärer det ej kunna förnekas, att hänsynen ej mindre

till de billiga anspråken af dem, som lönlöst offrat sina bästa år för att bereda sig till

det ansvarsfulla kallet såsom landtdomare, än äfven samhällets välförstådda intresse påkallar

eu väsentlig förbättring i de förhållanden, som, företrädesvis genom den långt drifua domsageklyfningen,

på senare tider inträdt. Ännu finnas visserligen ej få häradshöfdingar, som

hafva ej blott tillräcklig, utan öfverflödig inkomst, men många åter hafva den så knapp, att

det verkligen må väcka förundran, att den på senare tider ej alldeles exempellösa skandalen,

att konkursdomaren sjelf gör konkurs, ej oftare inträffat.

Genom att till skäligt belopp höja de svagast aflönade häradshöfdingarnes inkomster

behöfver i allt fall staten ej göra någon synnerlig upoffring, ty — såsom nedan utrönes

— i det närmaste tillräckliga medel blifva att tillgå genom att nedbringa de alltför rikligt

gynnades aflöning till måttliga proportioner.

Att fixera den siffra, som utgör passande aflöning för en embetsman, är i allmänhet

svårt, och ännu svårare är det. då fråga är om embetsmän i den egendomliga ställning, som

häradshöfdingen intager både såsom domare och chef för ett vidlyftigt kansli, hvilket han

sjelf antager och för hvars görande och låtande äfven han sjelf ensam ansvarar. Ln siffra

måste emellertid bestämmas och komiterade hafva, efter noggrannt öfvervägande, stannat i

den mening att 5,500 R:dr, deraf de 500 Riksdalerna torde åtgå till skatter och tvungna pensionsafgifter,

är den minsta aflöning eu häradshöfding bör åtnjuta. Detta belopp är så måttligt

tilltaget, att ej blott ordförandena utan äfven ledamöterna åt underdomstolarne i många städer

aflönas högre, fastän deras befattningar väl i allmänhet icke kunna, i afseende å besvär

och ansvar, med landtdomarens i någon man jemföras. Den angifna summan är dock i

komiterades tanke tillräcklig endast för innehafvare af de minsta domsagorna. Det större

ansvaret, det mera intensiva arbetet och den ökade omsorg vid ledningen af ett vidlyftigare

kansli, som åtföljer förvaltningen af en större domsaga, i förening med angelägenheten att

dugliga kandidater finnas äfven till de besvärligare domsagorna, hafva föranledt komiterade

att föreslå eu stigande aflöningsskala. De hatva för sådant ändamål hänfört domsagorna

under vissa löneklasser. I afseende å lönerna inom de särskilda klasserna föreslås, att för

första klassen sammanlagda aflöningsbeloppet skulle blifva 5,500 R:dr, deraf 5,000 i statsanslag,

för den andra 6,000 R:dr, deraf äfven 5,000 i statsanslag, för den tredje 6,500 R:dr,

deraf 5,500 R:dr i statsanslag, för den fjerde 7,000 R:dr, deraf jemväl 5,500 i statsanslag,

för den femte 7,500 R:dr, deraf 6.000 R:dr i statsanslag och slutligen för den sjette 8,000

R:dr, deraf äfvenledes 6,000 R:dr i statsanslag; kommande efter komiterades beräkning den

del af aflöningen, som ej utgår i statsanslag, att istället upbäras genom de extra sportel

-

IG

inkomsterna, hvilka ansetts kunna upskattas: i domsagor af första klassen till 500, i andra

och tredje till 1,000, i fjerde och femte till 1,500 och i den sjette till 2,000 R:dr. I statsanslag

skulle fyratioen häradshöfdingar få upbära 5,000, fyratiosju 5,500 och femton 6,000

R:dr eu hvar.

Vid bestämmandet af dessa lönebelopp hafva koiniteradc icke tagit synnerlig hänsyn

till de för det närvarande så ovanligt högt uppdrifna priserna på nästan alla lifsförnödenheter,

hvilka ju möjligtvis kunna, åtminstone i någon mån, nedgå igen. Hvad deremot, särskilt

vid bestämmandet åt lönebeloppet för innehafvarne af de större domsagorna, bort vinna

afseende är den omständigheten, att den föreslagna lönesumman visserligen icke alltid kan

påräknas såsom en gifven behållning. Äfven med den inskränkning i sportelsystemet, som

blifvit föreslagen, blifva nämligen häradshöfdingarne fortfarande underkastade äfventyret

af vexling i inkomster och utgifter, visserligen ej så stor som nu, men dock tillräckligt stor

för att tidtals åstadkomma eu märkbar skillnad emellan de verkliga förvaltningsomkostnaderna

och de sportler, hvarmed desamma skulle betäckas. Obemärkt har ej heller bort lemnas,

att anledningar förefinnas till det antagande, ej blott att priserna på arbetsbiträde allt

fortfarande komma att stiga, an äfven att häradshöfdingarnes besvär och omkostnader komma

att i en snar framtid betydligt ökas, dels genom öfverflyttande till allmänna domstolärnes behandling

af hvarjehanda i administrativ väg hitintills handlagda mål och dels, samt i ännu högre

grad, genom införande af hypotheksböcker, eu institution, som väl knappast i något land kostar

så ringa, som den kommer att kosta här, derest expeditionslösen för lagfarter och inteckningar

nedsättes så, som komiterades förslag innehåller.

Såsom hufvudsaklig ledning vid domsagornas hänförande under ena eller andra löneklassen

hafva komiterade begagnat, förutom de uplysningar om göromålens storlek och beskaffenhet,

som framgå af häradshöfdingarnes sportelupgifter, de i bifogade tabell N:o 1

aberopade statistiska berättelser rörande folkmängd samt antalet afgjorda mål i allmänhet

och gröfre brottmål isynnerhet; ocli ehuru det visserligen är möjligt, till och med sannolikt,

att i ett eller annat fall misstag blifvit begångna, våga dock komiterade antaga, att desamma

ej skola vara af synnerlig betydelse, helst hela skillnaden emellan hvart och ett af

de föieslagna lönebeloppen ej upgar till mer än 500 Rdr och för öfrigt utjemnas genom

afdragen för de extra sportelinkomsterna, hvilka blifva större i den mån lönebeloppet stiger. 1

1 afseende å den financiel!;! delen af frågan visar sig det tillfredsställande resultat,

att fastän omkring halfva antalet af rikets häradshöfdingar skulle få sina vilkor förbättrade

och samtlig^ komma att påräkna, val ej en riklig, men dock anständig bergning, statsverket

dock icke behöfver göra någon synnerlig upoffring, enär tillskottet från de domsagor, hvit kas

innehafvare nu hafva öfverflödig inkomst, ungefärligen motsvarar anslagsbehofvet för de domsagor,

smil lemna eu alltför ringa aflöning.

Kalkylen

IT

Kalkylen gestaltar sig nämligen sålunda:

Statsverket till godo:

Inkomst af boställena . .......; '' '' \ '' ‘ ''. ''

De till häradshöfdiugarne nu utgående boställsräntor, boställsersattnmg,

löner, tingsgästningspenningar och ersättning för domarenäst . • •

äfvensom ersättning för mistade bötesandelar.........

samt den ökade inkomst af stämpelpapper, som motsvarar den expeditionslösen,

hvilken genom föreslagna nedsättningen i expeditionstaxan skulle

• frångå häradshöfdingarne. Sammanlagda beloppet af lösen för tingsexpeditioner,

om hvilka endast fråga är, upgår efter medelberäkning för de

tolf sista åren till 769,060 Rdr. Då derifrån afdrages hvad häradshöfdmgarna

fortfarande skulle få upbära, såsom vederlag för förvalta! ngsomkostnader,

beräknadt till 317,000Rdr, så återstår att i stämpelpapper debitera^

Sta

81,905 Rdr

29,936 „

6,022 „

452,060 „

569,923 Rdr.

Statsverket till last:

Löner till 41 häradshöfdingar å 5,000 . . • ■

„ „ 47 „ ä 5,500 . . . .

„ „ 15 å 6,000 . . . .

samt ersättning för tingsresor.....

205,000

258,500

90''000 553,500 Rdr

. . . 44,000 „

Sta 597,500 Rdr.

Ehuru denna kalkyl utvisar eu förlust för statsverket af 27,577 Rdr, oberäknade kostnaderna

för stämpelpapperets tillverkning och försäljning, kan emellertid med vishet antagas,

att när regleringen blifvit genomförd, icke allena förlusten kommer att godtgoras utan statsverket

tillskyndas eu betydlig vinst, dels i följd deraf att bespisa kastningen kommer att

stiga, då boställena för längre tid utarrenderas, och dels i följd af den okade inkoms a

stämpelpapper som uppkommer derigenom att, derest lagfart äfven med arfsfang i as egendom

påbjudes, den fastebrefslösen motsvarande afgiften till största delen tillfaller staten, i

stället för domaren.

I fråga om nuvarande häradshöfdingars skyldighet att underkasta sig blifvande reglering,

hafva komiterade från Kongl. Justitie-statsexpeditionen erhållit den upplysning, att sex

häradshöfdingar, näml. B. W. Hessle, C. R. Kökeretz, D. Fehrman, L O. Bostrom, J. A

Tornérhjelm och G. A. Montén, innehafva å sina domsagor fullmakter utan vilkoi, men att

alla öfriga häradshöfdingar i fullmakterna tillförbundits att underkasta sig de iorandnngar i

afseende å aflöning, som kunde följa af förändrad lönereglering. Fullmakterna lyda naml.

så, att vederbörande tillförsäkrats den lön och öfriga förmåner, som vid utnammngstiden enligt

stat och författningar tillkommo resp. fenster, intill dess lönevilkoren i an edmng af

väckt fråga om förändrad lönereglering för domare» (eller, såsom det i andra fullmakter lyder.

»i följd af eu allmän lönereglering för domare») kunde blifva annorlunda bestämdt

Att de med dylika vilkorliga fullmakter försedda tjenstinnehafvare måste atnojas med

den föreslagna förändringen i lönevilkor, lärer finnas obestridligt, hvaremot lika obestridligt

18

trnle vara, att de, som utan vilkor att underkasta sig lönereglering tillträdt sina embeten,

aio berättigade att åtnjuta ersättning för hvad de genom regleringen möjligen kunna förlora

i de inkomster, som vid deras utnämning voro att påräkna. Denna ersättning synes böra

bestammas till belopp motsvarande skillnaden emellan den uppgiga medelinkomsten efter nuvarande

aflomngsmetod och den inkomst, som efter regleringen blir att påräkna. En sådan

skillnad till tjensteinnehafvarnes förlust upstår dock endast för häradshöfdingarne Kökeritz Fehrman,

lornérhjelm och Montén. Den nuvarande bruttoinkomsten af deras domsagor öfverstiger

den inkomst, som etter regleringen blir att påräkna, med de belopp, som utvisas afföljande tablå:

Dotlands södra domsaga .... 8,765 Rdr . . . 8 100 RdT

Halmstads m. fl. härads „ .... 11,712 „ . . 10’000

Sunnerbo „ .... 14,604 „ .... 11’500 ”

Nordals m. fl. härads „ .... 12,990 „ .... n’900 ”

... ^laiul cle häradshöfdingar, som måste nöja sig med regleringen, komma flera att mista

större eller mindre del af de inkomster de hitintills kunnat påräkna; och för dem som sålunda

gorå en större förlust, kan det visserligen blifva bekymmersamt att helt plöstligt se

sina ekonomiska beräkningar rubbade. Om nu också detta förtjena! att behjertas och ett

deraf valladt alltför känbart lidande att afhjelpas, lärer andra utvägar dertill finnas än att

uppskjuta en af så trängande behof påkallad reform, som den nu ifrågavarande.

Till sist böra komiterade anmäla att de, till jemförelse med det förslag till reglering

af häradshöfdingarnes aflöning komiterade för sin del omfattat såsom det lämpligaste, ansett

sig hora sprätta jemväl ett annat (Bilaga litt. A.), byggdt på grunder, närmare öfverensstämmande

med de nu gällande. Äfven efter detta förslag skulle boställena indragas till

statsverket och nu utgående särskilta anslag försvinna, men expeditionstaxan undergå förändring

endast 1 afseende å fastebref, upbudsbevis, boupteckningar och lösen för utdrag af förmynderskapsprotokollet.

Hufvudsakliga anledningen, hvarför komiterade ansett sig böra utarbeta

jemva] detta förslag, ar den, att de föreställt sig möjligheten deraf, att man kunde finna heankhgt

att med ens allt för mycket bryta med ett system, som hitintills visat sig på ett

tillfredsställande satt halla 1 gång det vidlyftiga arbetsmaskineriet vid Häradsrätterna, samt att

införa olika bestämningar om protokollslösen vid land t- och stadsdomstolar. I betraktande häraf

och af hvad förut 1 detta betänkande är anfördt om tordelarne af sportelsystemet har också eu

åt komiterade, justitieombudsmannen Fröman, velat hafva här antecknadt, att han helst omfatta

sist berörda förslag, ehuru han, då han blifvit ensam om denna mening, slutit sig till det

bland de ofnga förslagen, som står hans omförmälda åsigt närmast, eller det som härnedan följer:

Förslag till reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner.

1.

Till statsverket indrages, efter laga fardag, alla till häradshöfdingar anslagna boställen, så

ock bostallsrantor och kontanta medel, af hvad beskaffenhet de vara må, dock med iakttagande

a) att vederbörande indelningshafvare ega att, om de så önska, under sin återstående

tjenstetid innehafva nedannämnda boställen, emot utfördt afdrag å det statsanslag, som skulle

en hvar tillkomma, nämligen:

19

Afdragets belopp

Skogs, | mantal i Gotlands södra härad

Kalif, 1 mantal i Sunnerbo härad......

Svansjö, i mantal med qvarn, och Brestetorpet, 4 mantal 1

mantal och Hantneboda, | mantal i Walbo hämd

mantal i Mark

Brötegården, 1

Svartlösa dito

675

Rdr

522

635

»

1,500

V

3,200

V

1,215

V

1,500

ff

1,260

B

500

2,000

1,250

840

arrendekon

-

Lindhof, If mantal

Husby, U mantal, med torpet Falsboda, i Vendels tingslag

Allequia, J mantal i Gotlands norra härad...........

Wassmolösu, 1 mantal i Södra Möre dito...........

Lundegård, 1 mantal på Öland..............

Bärby, 1 mantal å Westra Hisingen ............

Kragenäs, 1 mantal i Tan luns härad

samt livetlanda, 1 mantal i Östra härad, derest innehafvare!! tagit detsamma

under eget bruk............''

b) att der boställe blifvit med Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderadt och

traktet häradshöfding förbehållits rätt till bostad eller andra förmåner, han eller hans efterträdare

bibehålies dervid under arrendetiden;

c) aft staten då den af häradshöfding eller häradsböfdings sterbhus otvertager boställe,

som af häradshöfdingen ditintills eller vid dödsfallet beboddes, efter värdering vid laga syn

jemväl öfvertager sådana å bostället befintlige indelningshafvare!! tillhörige abyggnader, som

af synerätten anses vara för bostället nyttiga; och ...... , ...,.

dj att vederbörande tingslag förbehålles rätt att, utan annan afgift an den som mojligen

nu kan erläggas, till tingsplats och bostadslägenhet för domaren fortvarande använda hvad

nu af boställets mark för sådant ändamål begagnas.

2.

Nu gällande expeditionstaxa undergår hvad Häradsrätterne och häradshöfdingarne beträffar,

den ändring, att lösen nedsättes: för fastebref till 1 Rdr; för bevis om bouptecknings

inlemnande och inregistrerande till 50 öre; samt for protokoll, ehvad det innefattar beslut

eller icke, äfvensom för resolution och utslag, då de ej utfärdas 1 form af protokollsutdiag,

till 1 Rdr första och 75 öre hvart efterföljande ark.

3.

Häradshöfdingarne aflönas dels medelst statsanslag och dels med de sportler som ofverförvaltningskostnaderna

(“extra sportler''1). Domsagorna hänföras under sex loneklasser,

beräknad aflöning för domsaga i första klassen till 5,500, 1 andra till 6,000, 1

stiga

med

tredje

till 6,500, i fjerde till 7,000, i femte till 7,500, i sjette till 8,000 Rdr. Derjemte tillerkännes

vissa häradshöfdingar ersättning af statsverket för resor till och gästning vid de lagtima

tingen, (“ersättning för tingsresor“), hvilken ersättning dock kan minskas 1 den män sammanslagning

af tingslag eller andra förhållanden dertill föranleda. De särskilda statsanslagen till

lön och ersättning för tingsresor samt beloppen af de såsom lönefyllnad beraknade extra

sportler, äfvensom den expeditionslösen, hvilken beräknas såsom vederlag for forvaltmngsomkostnaderna,

utvisas af följande tablå:

20

Domsaga:

Löne

klass.

Statsanslag.

Ersättning

för

i tingsresor.

Summa.

[Extra sportler,

beräknade

såsom

| lönefyllnad.

Lösen af i

tingsexpeditioner,

be- j

räknad till

fövvaltningsomkostnaderna.

! 1.

! 2.

3.

I f

o.

(i.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

Norra Koslags .............

Mellersta Roslags..........

Södra Roslags .............

Stockholms läns vestra.

Södertörns......................

Upsala läns norra..........

» » södra..........

» » mellersta...

Kungadömets ................

Lifgedingets...................

Gottlands södra...........

„ » norra.....

Östersysslets ........

Mellansysslets........

Södersysslets ........

Fryksdals ...............

Jösse .....................

Elfdals och Nyeds

Wester Nerikes......

Öster Nerikes.........

Lindes.

22.

Nora........

............!

23.

Westmanlands

södra ......

24.

)>

vestra ...

25.

»

norra ........

26.

))

östra . ..

27.

Österdalarnes .

28.

29.

30.

31.

132.

133.

! 34.

135.

36.

,37.

38.

139.

j 40.

| 41.

42.

Hedemora..................

.Falu.............................

Westerdalarnes ...........

Gestriklands.................

Norra Helsingelands

Westra Helsingelands

Södra Helsingelands

Medelpads....................

Södra Ångermanlands

Norra D:o

Norra Jemtlands ........

Södra Jemtlands .........

Westerbottens södra ...

norra ......

mellersta

2

3

3

1

2

4

2

2

2

3

1

6

4

2

5

4

4

2

3

1

1

1

2

6

2

2

5 :

4

5

2

*>

4

6

4

4

3

4

3

2

R:dr.

5000

5000

5500

5000

550( >

5500

5000

5000

5500

5000

5000

5000

5500

5000

6000

5500

5000

R:dr.

800

100

900

400

400

1200

600

500

1200

500

500

200

600

300

300

K: dr.

5800

5100

6400

5400

5900

6700

5600

5500

6700

5500

5000

5000

6000

5200

6600

5800

5300

R:dr.

1000

500

1000

1000

1000

1000

500

1000

1500

1000

1000

1000

1000

500

2000

1500

1000

6000

800

! 6800

1500

5500

400

5900

1500

5500

i 300

5800

i 1500 1

! 5000

200

5200

1000 i

5500

400

5900

| 1000 |

5000

500

5500

500 :

! 5000

j 100

5100

500 i

! 5000

i 400

5400

1 500 :

5000

500

5500

looo !

6000

1000

7000

2000

5000

400

5400

1000

1 5000

500

5500

1000 !

| 6000

1100

7100

1500 i

| 5500

600

6100

1500

6000

500

6500

1500

5000

400

5400

looo

; 5500

400

5900

looo !

5500 j

800

6300

1500

6000

i

1100 !

7100

2000

5500 j

500 i

6000

1500

5500 I

1000

6500

1500 ''

! 5500 i

1400 1

6900

1000

5500 I

1000 !

6500

1500

5500

300 1

5800

1000 j

5000 |

400 |

5400

1000

R:dr.

2300

1800

2500

2000

2500

2900

1700

2100

3100

2200

2100

2100

3400

2100

5100

3100

1900

3300

3000

3300

2200

2500

1700

1800

1600

2100

5300

2600

2600

4500

3800

4100

2300

3600

4000

4900

3300

4900

2800

3500

2500

2300

21

Domsaga:

Löne

klass.

Statsanslag.

_............. - . 1

i

ixtra sport- er, beräkna- de såsom

lönefyllnad.

it

Lösen af !

ingsexpedi- i

tioner, be- 1

•äknade till''

förvalt- ningsom- 1

kostnaderna.

Lön. (

Ersättning j

för

tingsresor. j

Summa.

B: dr. i

K:dr. I

R:dr.

R:dr.

R:dr. •

1 6000

700

6700

2000 !

4900

6000

900

6900

1500

3900

i 5000

300 [

5300

500 1

2000

5000

300

5300

looo i

2000

5000

300

5300

1000 1

2600

5000

200 1

5200

500

1900

i

5000

400

5400

500

1900

5000

200

5200

1000

2000

5000

400

5400

1000

2500 i

5000

500

5500

1000

2000

5000

200

5200

1000

2400

5000

- I

5000

500

2000 i

5500

300

5800

1500

4500

5000

700

5700

1000

2400

5000

300

5300

1000

2500 |

i 6000

600

6600

1500

5000

.

5500

600

6100

1500

4200

5500

__

5500

1500

4500

5500

—

5500

1000

3800

5500

300

5800

1000

3600

5000

300

5300

1000

2300

5500

300

5800

1000

3400

6000

_

6000

2000

6000

5500

300

5800

1000

4400

5500

400

5900

1000

3100

5500

500

6000

1500

3800

5500

200

5700

1000

2400

5500

400

5900

1000

3400 !

5500

500

6000

1000

3300

5000

_

5000

500

2000 !

i 5500

500

6000

[ 1500

4400

5500

300

5800

1500

3700

j 6000

500

6500

2000

4400

5000

300

5300

| 1000

2000 I

i 6000

i 300

| 6300

| 1500

i 4200

5500

400

[ 5900

1000

3200 i

5000

400

5400

1000

2400

5500

900

6400

1500

4000 !

5500

400

1 5900

I 1000

3800 1

5500

500

6000

1000

2700

5000

500

5500

: iooo

2200 ''

5000

| 300

5300

1 1000

2300

43. Norrbottens södra ...............j

44. » norra.................j

45. Kinda och Ydre ..................j

46. Björkekinds in. 11. härads ...j

i 47. Lysings och Göstrings .......,.{

48. Åkerbo m. fl. härads...........|

• 49. Vi f olka in. fl. » ............

50. Pinspånga läns .....................j

51. Aska in. fl. härads ...............j

! 52. Hammarkinds och Skärkinds''

| 53. Westra härads .....................\

j 54. Östra härads (Småland) ......j

55. östbo och Westbo ...............|

I 56. Tveta in. fl. härads..............j

157. Wedbo, norra och södra......

'' 58. Östra Värends .....................!

59. Westra Vävends ..................i

j 60. Sunnerbo ..............................j

61. Tjusts ...................................|

62. Aspelands och Hanbörds ...

[63. Säfvedes och Tunaläns ......

[64. Norra Möre och Stranda......

| 65. Södra Möre ...........................

66. Ölands....................................

67. Halmstads m. fl. härads ......

| 68. Årstads in. fl. härads...........

169. Viske och Fjäre ..................

| 70. Hisings och Askims ............

71. Inlands ................................

172. Oroust och Tjörns ...............

[ 73. Norrvikens ...........................

i 74. Sunnervikens ......................

I 75. Marks m. fl. härads...............

[ 76. Flundre m. fl. härads .........

77. Kinds och Redvägs...............

178. Wättle m. fl. härads ............

[ 79. Ås och Gäseneds.................

[ 80. Nordals m. fl. härads............

[81. Tösssbo och Vedbo ............

[82. Åse m. fl. härads..................

[ 83. Kinnefjerdings in. fl. härads

j 84. Skånings m. fl. härads ......

6

5

1

2

2

1

L

2

2

2

2

1

4

2

2

5

4

4

3

3

2

3

6

3

3

4

3

3

3

1

4

4

6

2

5

3

2

4

3

O

O

2

2

22

Domsaga:

Löne-

klass.

1

Statsanslag.

Extra sport- ler, beräkna- de såsom

lönefyllnad.

Lösen af

tingsexpedi- tioner, be- räknad till

förvalt- ningsom- kostnaderna.

Löj.

Ersättning

för

tingsreeor.

Summa.

K:dr.

R:dr.

R:dr.

R.dr.

R:dr.

2

5000

400

5400

1000

2200

3

5500

400

5900

1000

2500

2

5000

400

5400

1000

2200

2

5000

500

5500

1000

2200

3

5500

400

5900

1000

3000

1

5000

—

5000

500

2100

3

5500

—

5500

1000

3500

4

5500

—

5500

1500

3500

3

5500

—

5500

1000

3500

5

6000

500

6500

1500

3900

3

5500

500

6000

1000

2500

3

5500

—

5500

1000

2600 !

6

6000

200

6200

2000

5400

3 !

5500

300

5800

1000

2700

6

6000

400

6400

2000

5500

4 i

5500

—

5500

1500

3900

3 ]

5500

300

5800

1000

3400

3 !

5500

400

5900 j

1000

3300

O i

5500

400

5900 ,

1000

3700 |

85. Gudhems och Käkinds .....

86. Vartofta och Frökinds .....

87. Norra Vadsbo ..................

88. Södra Vadsbo ....................

89. Listers ..............................

90. Bräkne ................................

91. östra (Blekinge) ..............

92. Medelstads..........................

93. Ingelstads och Järrestads..

94. Villands och Östra Göinge

95. Allbo och Gärds...............

96. Vestra Göinge....................

97. Åsbo och Bjäre ..................

98. Skytts och Oxie..................

99. Färs och Frosta..................

100. Rönnebergs m. fl. härads

101. Luggude ..............................

102. Bara och Torna ..................

103. Herrestads m. fl. härads ...

4.

Såsom godtgörelse för deri genom löneregleringen uppkommande minskning i inkomster

tillerkännes följande häradshöfdingar, under deras återstående tjenstetid, ett personligt årligt

anslag af statsmedel, till nedan utförda belopp, nämligen C. R. Kökeritz 665, D. Fehrman 1 712

J. A. Tornérhjelm 3,104 och G. A. Montén 1,090 Rdr.

Bilaga litt. A

Alternativt förslag till lönereglering, utan annan förändring i expeditionstaxan, än att lösen nedsättes för fastebref

till 1 Rdr, för inregistrerande af boupteckning till 50 öre och för utdrag af förmynderskapsprotokollet till

1 Rdr för första och 75 öre för hvart efterföljande ark samt att lösen för andra och tredje

uppbuden ej får beräknas.

Föreslagen aflöning.

Beräknade inkomster.*)

Domsaga.

|

Lön.

H,

°:

<

£ H 1

B’ i

ep

e+

! H

•-i hU

o

ce

O

Summa.

Rdr.

*

l1 i

<T> O: 1

X CC !

a> 2

& p

m". ,-ts

o et; I

CD £

r-i er?

• CO

fel

X |

>s ''

-

►Ö

O

cT

CD |

P

ce

p j

3 !

ce

P !

ert?

Summa.

Rdr.

1. Norra Roslags.......................................

6000 ;

2300 i

800

9100

4100

1000

4000

9100

i. Mellersta Roslags ..........:....................

5500

1800 S

100

7400

3100

500

3800

7400

6500

2500

900

9900

3400

1000

5500

9900

4. Stockholms läns vestra........................

6000

2000

400

8400

3200

1000

4200

8400

5. Södertörns .....................................

6500

2500 .

400

9400

3900

1000

4500

9400

6. Upsala läns norra.................................

6500

2900 ''

1200

10600

3700

1000

5900

10600

7. Upsala läns södra.................................

5500

1700

600

7800

3000

500

4300

7800

i 8. Upsala läns mellersta..........................

6000

2100

500

8600

3700

1000

3900

8600

9. Kungadömets ....................................

7000

3100

1200

11300

4200

1500

5600

11300

10. Lifge dingets..........................................

6000

2200

500

8700

3300

1000

4400

8700

11. Gottlands södra ...................................

6000

2100

—

8100

4500

1000

2600

8100

12. Gottlands norra...................................

6000

2100

8100

4600

1000

2500

8100

i 13. Oster-Sysslets .......................................

6500

3400

500

10400

4100

1000

530U

10400

14. Mellan-Sysslets ...................................

5500

2100

200

7800

3000

500

4300

7800

! 15. Söder-Sysslets.......................................

8000

5100

600

13700

7500

2000

4200

13700

^ 16. Fryksdals ............................................

7000

3100

300

10400

4800

1500

4100

10400

6000

1900

300

8200

3200

1000

4000

8200

18. Elfdals och Nyeds .............................

7500

3300

800

11600

4900

1500

5200

11600

1 19. Vester-Nerikes ..................................

7000

3000

400

10400

4300

1500

4600

10400

20. Oster-Nerikes .......................................

, 7000

3300

300

10600

5800

1500

3300

10600

21. Lindes ..................................................

1 6000

, 2200

200

8400

3100

1000

4300

8400

; 6500

! 2500

400

9400

3800

1000

4600

9400

| 23. Vestmanlands södra..............................

5500

1700

500

7700

2500

500

4700

7700

I 24. Vestmanlands vestra ...........................

1 5500

1800

100

7400

2300

500

4600

7400

25. Vestmanlands norra............................

! 5500

1600

400

7500

1800

500

5200

7500

26. Vestmanlands östra.......................i.....

6000

! 2100

500

8600

3900

, 1000

3700

8600

27. Oster-Dalarnes . ...................

8000

j 5300

1000

14300

7000

2000

5300

14300

28. Hedemora ................

6000

! 2600

400

9000

3800

i 1000

i 4200

9000

29. Fahlu .....

6000

1 2600

500

9100

3600

i 1000

i 4500

9100

30. Vester-Dalarnes ...............

7500

i 4500

1100

13100

6500

1500

5100

13100

31. Gestriklands ..............

1 7000

3800

600

11400

6300

I 1*00

! 3600

11400

32. Norra Helsinglands .........

7500

j 4100

500

12100

6300

1500

! 4300

12100

33. Vestra Helsinglands ..............

1 6000

2300

! 400

8700

4300

1000

i 3400

8700

34. Södra Helsinglands .....................

'' 6500

! 3600

400

10500

5700

1000

3800

10500

35. Medelpads ..........

7000

I 4000

1 800

; 11800

5800

! 1500

1 4500

11800

| 36. Södra Ångermanlands ........................

8000

j 4900

| 1100

14000

8600

2000

3400

i 14000

*) Summorna äro afrundade till jemna hundratal.

24

Föreslagen aflöning.

C+- 1

Domsaga.

Till

■rvaltn

;C

*■< Summa.

o tn

o Bär.

1 crq

Öl.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59- 60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

81.

82.

Norra Ångermanlands

o ......

Norra Jemtlands

Södra Jemtlands

Westerbottens södra

Westerbottens norra

Westerbottens mellersta

Norrbottens södra................

Norrbottens norra................

Kinda och Ydre

Björkekinds in. fl. härads

Lysings och Göstrings ........

Åkerbo in. fl. härads............

Wifolka in. fl. härads

Finspånga läns ....................

Aska m. fl. härads

Hammarkinds m. fl. härads

Vestra

Östra (i Småland)...............

Östbo och Westbo

Tveta in. fl. härads..............

Vedbo, norra och södra

Östra Wärends

Vestra Wärends

Sunncrbo

Tj usts

Aspelands och Hanbörds

Sefvedes och Tunaläns ....

Norra Möre och Stranda .

Södra Möre

Olands

Halmstads in. fl. härads

Arstads in. il. härads.......

Wiske och Fjäre

Ilisings m. fl. härads.......

Inlands

Oroust och

N orrvikens

Sunnervikens

Marks in. fl. härads

Flundre in. fl. härads

Kinds och Redvägs

Wättle m. fl. härads

As och Gäseneds

Nordals m. fl. härads

Tössbo och Wedbo ...

Äse m. fl. härads ...

Tjörns

7000

7000

6500

7000

6500

6000

8000

7500

: 5500

6000

i 6000

5500

5500

6000

6000

'' 6000

6000

5500

7000

6000

; 6000

7500

i 7000

7000

6500

j 6500 :

6000

j 6500 I

I 8000 |

6500

6500

; 7000

6500

i 6500

6500

5500

7000 I

7000 |

8000

6000

7500

6500

6000 i

7000 .

6500

6500

3300

4900

2800

3500

2500

2300

4900

3900

2000

2000

2600

1900

1900

2000

2500

2000

2400

2000

4500

2400

2500

5000

4200

4500

3800

3600

2300

3400

6000

4400

3100

3800

2400

3400

3300

2000

4400

3700

4400

2000

4200

3200

2400

4000

3800

2700

10800

12900

10700

11500

9300

8700

13600

12300

7800

8300

8900

7600

7800

8200

8900

8500

8600

7500

11800

9100

8800

13100

11800

M500

10300

10400

8600

10200

14000

11200

10000

11300

9100

10300

9300

7500

11900

11000

12900

8300

12000

10100

8800

11900

10700

9700

Beräknade inkomster.

* s

"ö

ep

5400

7500

4500

5600

3900

2400

5800

5100

3500

3200

3600

2500

3200

2600

4200

2700

3800

3300

6900

3900

4300

7600

7800

8300

4600

5700

4300

6500

8700

6600

6000

6900

5000

4400

5500

5000

7300

7300

7100

2500

6000

5700

5900

6400

6900

5000

| >1

; et-

sa

ce

ep*

Statsanslag.

Summa.

Rdr.

1500

3900

10800

1500

3900

12900

1000

5200

10700

1500

4400

11500

1000

; 4400

9300

1000

5300

8700

2000

! 5800

13600

! 1500

5700

12300

500

3800

7800

1000

4100

8300

1000

j 4300

8900

500

4600

i 7600

500

. 4100

7800

1000

4600

8200 1

1000

3700

8900

1000

4800

8500

1000

3800

8600

500

3700

7500

1500

3400

11800

1000

4200

9100

1000

3500

8800 1

1500

4000

13100

1500

2500

11800

1500

1700

11500

1000

4700

10300

i 1000

3700

10400 i

1 1000

3300

8600 j

1000

2700

10200

2000

3300

14000

1000

3600

11200

1000

3000

10000 |

1500

2900

11300

1000

3100

9100

1000

4900

10300

1000

2800

9300

500

2000

7500

1500 |

3100

11900

1500

2200

11000

2000

3800

12900

1000

4800

8300

1500

4500 !

12000

1000

3400

10100

1000 j

1900 i

8800

1500 ''

4000 i

11900

1000

2800 |

10700

1000

3700 i

9700

25

1

Domsaga.

Föreslagen aflöning.

Beräknade

inkomster.

Lön.

Hs

O:

<

£ H

c+- irl!

•2. ^

er;

cd H

*-i J-V-

cd ES

CD

©

Summa.

Rdr.

t*

CB O:

X C/3

83 5

«D P

Cb

•3- P

e+- l-h

Ss

O C3

Hi crq

C/3

X

p

ce

83

O

►i

et-

CD

CO

et-

sa

<rt-

C/3

P

3

CD

&

ep

Summa.

Rdr.

‘

83. Ivinnefjerdings m. fl. härads ............

6000

2200

500

8700

3300

1000

4400

8700

84. Skånings m. fl. härads........................

6000

2300

300

8600

3900

1000

3700

8600

85. Gudhems och Kåkinds .....................

6000

2200

400

8600

3500

1000 i

4100

8600

86. Wartofta och Frökinds .....................

6500

2500

400

9400

3800

1000

4600

9400

87. Norra Vadsbo ....................................

6000

2200

400

8600

4300

1000

3300

8600

88. Södra Vadsbo ....................................

6000

2200

500

8700

3800

1000

3900

8700

89, Listers ................................................

6500

3000

400

9900

4800

1000

4100

9900

90. Bräkne ................................................

5500

2100

7600

3600

500

3500

7600

91. Östra (i Blekinge).............................

6500

3500

—

10000

4500

1000

4500

10000

92. Medelstads ..........................................

7000

3500

10500

6400

1500

2600

10500

93. Ingelstads och Järrestads..................

6500

3500

10000

5400

1000

3600

10000

94. Willands och Östra Göinge...............

1 7500

3900

500

11900

7200

1500

3200

11900

95. Allbo och Gärdts ..............................

6500

2500

500

9500

4700

1000

3800

9500 [

96. Westra Göinge...................................

6500

2600

9100

5200

1000

2900

9100

97. Åsbo och Bjäre ................................

8000

5400

200

13600

10100

2000

1500

13600

98. Skytts och Oxie................................

6500

2700

300

9500

4500

1000

4000

9500

99. Färs och Frosta ...... .........................

1 8000

5500

400

13900

10200

2000

1700

13900

100. Rönnebergs m. fl. härads ..................

7000

3900

10900

6400

1500

3000

10900 1

101. Luearude ............................................

6500

3400

300

10200

5700

1000

3500

10200

102. Bara och Torna ..................................

6500

3300

400

10200

5600

1000

3600

10200

103. Herrestads m. fl. härads ..................

6500

3700

400

10600

5400

1000

| 4200

10600

4

Tabell N:o I

Inkomster och upgifne omkostnader för förvaltning och tingsresor. ] j Årligen

Doms a g a.

1

n k

) in

t e

r 11 d r

It in

1 a f

| Omkostnader

j Rdr Itmt för

F olkmängd.

j R-

Clp.

! |

afg.1

m

3 J

’ 1—1 ca

i CD

j e° l

er* c

i pr

ä: —

CD ö

''p . Gröfre brottmål.

} o £5 i -------- _ .. .

boställe.

statsanslag.

fastebref.

lagfarter i (ifrigt.

inteckningar.

o

l £

CD

O

PT*

aktenskapstorord

morgongåfvo-

bref. lösöreköp.

förmynderskap.

domboksmål.

extra sportler.

Summa.

Summa

inkomster.

! å

rf-

tingsresor.

Summa.

1. Norra Koslags .........

1

299 1105

582

1120 533

71

421

2241

6373 715

7088

2051

65C

2700

28059

1776

262

9

2. Mellersta Roslags......

320 1071

421

860: 489

57

282

1697

5204 1055

6259

1710

90

1800

19792

1461

172

5

■i. Södra Roslags .......

—

197 1872

481

1061

: 669

78

387

1667

6410 800

7210

1950

800

2750

27361

1376

307

32

4. Stockholms läns vestra

168

991

353

852

621

36

; 291

1871

5188 1487

6675

2750

600

3350

20809

1051

232

9

5. Södertörns ...............

.''idol

271

1895

461

106!

573

49

1 47C

209!

10089 1153

11242

2750

450

3200

28985

1151

194

28

6. Upsala läns norra......

1215

325

1370

436

952

532

61

: 387

20()(

7284 786

8070

2190

(Ilo

2800

40649

2633

305

13

7. Upsala läns södra......

600

268

1105

3l6

829

481

54

278

181!

5750 1525

7275

1192

450

1642

21985

1412

191

6

8. Upsala lans mellersta

1161

251

1236

46!

1003

603

63

34(

2094

7220 500

7720

2050

461

2511

24975

1635

223

15

9. Kungadömets ............

1801

462

1947

655

1413

1159! 109

933

1548

10026 786

10812

2750

1233

3983

78181

3513! 273

14

10. Lifgedingets ............

1537

341

1925

661

1265

958

53

43!

117(

8349 1008

9357

2250

650 2900

45154

2703

182

12

11. Gotlands södra .........

675

287

1697

1124

1722

641 44

266

1916

8365 400

8765

1825

1825

24804

161

7 i

12. Gotlands norra .......

1300

261

1335

1334

1653

405

47

422

1877

8839 772

9611

1468

no

1578

23206

J- 4859

186

7

13. Oster-Sysslets............

'' -

34S

1601

986

1194

781

128

493

172!

7260 1371

8631

3150

400

3550

45496

2984

322

5

14. Mellan-Sysslets .......

1850

257

1263

737

962

525

74

404

115!

7231 890

8121

2670

200

2870

35417

2498

159

4

15. Söder-Sysslets .........

--

394

1800

2432

2204

1004

83

446

3091

11454 684

12138

4740

604

5344

57570

6417

6)21

7 i

10. Fryksdals

—-

168

1255

1877

123!)

358

121

540

1810

7368 942

8310

3555

660

4215

42453

3584

406

3

17. Jösse.........

—

262

797

1052

873

541

78

398

1287

5288 889

6177

1650

95

1745

34447

336!)

179

8

IS. Elfdals och Nyeds ...

1030

242

1034

1061

1102

390

120

361

2630

7970 1337

9307

3617

399

4016

34659

200!)

605

3

19. Vester-Nerikes .........

1050

312

1877

853

1468

824

6

476

1822

86S8 1390 10078

3264

536 3800

47857

2917

336

18

20. Oster-Nerikes..........

1150

291 170511060

2087

769

41

639

2428

10170 1440 11610

5530

271 5801

43677

2918

302

16

21. Lindes ...

—

20911291

689

1045

377

68

2112

1375

5256 477

5733

ei uppgifna.

30163

2306

227

5

22. Nora____

—

334

1353

771

1150

517

1()7

431

1760

6323 1681

8004

3150

350

3500

34151

1802

277

7

23. Vestmanlands södra...

678

116

815

411

857

604

80

311

1080

4952 I4!)ö

6447

1550

200

1750

25452

128!)

134

9

24. Vestmanlands vestra

—

215

832

475

606

448

42

242

1127

3987 250

4237

1636

320

1956

24580

1503

10!)

7

25. Vestmanlands norra...

2000

232

770

237

653

345

71

143

707

'' 158 299

5457

800

250

1050

21324

1476

107

5

26. Vestmanlands östra...

828

33111123

933

1134

637

83

278

1747

094 407

7501

1850

300

2150

29181

2347

223

9

27. Oster-Dalarnes ....

—

381 1306

1,97

1572

691

215

644

3249

51000110855

430))

1200

5500

61499

536

18

28. Hedernora ..

—

257

10324302

913

709

128

396

1526

6 I28u

7543

2734

350

3084

29924

•25350

257

7

29. Fåla .........

—

256:1332

950

1162

677

100

332

1389

2432

8530

2401

313

2714

30323

290

12

30. V ester-Dalarnes ........

---

378 1024 1795

1214

684

335

543

3328

9 1 1660 10961

2950

600

3550

47273

571

13

31. Gestriklands .........

—

339

9134065

1591

708

178

398

3422

861 1000, 9614

4200

400

4600

41945

2326

505

15

32. Norra Hälsinglands ...

-—

243

19041651

1383

797

134

410

3199

9711 1931:11642

3320

260

3580

31875

2796

578

19

33. Vestra llelsinglands...

—

238

133311065

1815

488

105

278

1496

6818 589

7407

3350

650

4000

19656

1659

274

20

34. Södra llelsinglands ... !

—

221

1437!

676

1619

690

115

395

3074

8227 ej uppg.

3240

200

3440

34016

1813

362

22

35. Medelpads ...............

—---

3ö4

1854 1900

1780

699

78

335

2277

9257 1088! 10345

4000

1000

5000

43705

2946

394

17

36. Södra Ångermanlands

355

1755:1353

1927

841

80

458

5245

12014 711 13725

4175

825

5000

46185

3037

582

19

37. Norra Ångermanlands ;

253

1171 1125

1623

4( )8

120

165

2492

7657 277

9934

2290

350

2640

36691

2464

502

11 i

38. Norra Jemtlands .....j

2( )()|

163

1972

2017

3494

6.08:

114

574

3031

11123 75942882

4850

650

5500 42152

3862

427

14

39. Södra Jemtlands ......

232

1523

1050

1663!

368

98

344

1691

6969 530

74992305

1500

3805 27477

2230

248

9

40. Vesterbottens södra... 1

1636

819

1161

2126

403

271

35o

2116

8882 1 200 10082

2450

1700

4150

48324

5142

39!)

18

41. Vesterbottens norra ..

741

611

818

925

358

136

263

1991

5876 1 22

6998

2700

300

3000

27940

2547

296

12

42. Vesterbottens mellersta

—

137

639

66?

8s2

j

77

253

851

3681 188

4369

1200

4oo

1600

18058

1965

202

1)

43. Norrbottens södra.....i

845

996

999

1841!

363

638 .

373

2355

8410 6 8

9068

4350

650

5000

41281

4039

623

11

44. Norrbottens norra ..

807

561

597

1070!

311

185

394

3132

7107 15 6

8623

3091

872

3963

28415

2215

526

20

4:>. Kinda och Ydre

—

278

1291

,27

1257

710

25

50!)

1354

6151 7 8

6949

2200

450

2650

29815

1919

146

11

46. Björkekinds m. ti. hä-1

rads......

_j

243

1309

497

991:

67? i

61

35

47. Lysing.? och Göstrings

—

136

1257

648

974

572

485

1869

Ji Jo ul

5976 1056

7032 2550

375

LÖAD

2925

24970

203

7

48. Åkerbo in. fl. härads

18110

225

1176

404

721

645

498

1135

6604 791

7395

642

75

717

27958

1261

153

8

49. Vifolka no fl. härads

1452|

131

1240

597

10041

612

22

424

1540

7022 650

7672 2019

310

2329

26355

175

10

50. B inspånga läns .........

30001

214

S83j

356

648

467

41

386

1361

73561148

850411275

125

1400

27075

lins

194

7

27

Inkomster och upgifne omkostnader för förvaltning och tingsresor.

Inkomster R d r R m t a f

'' Omkostnader

i Rdr Rmt för

! Årligen

afgjorda

mål.

D o in s a g a.

£>: |

Fn

S

2 ö I

fH

3 ►§ i

ro w !

m j

ö ;

3

C(Q

Aska m. 11. härads ...

Hammarkinds m. fl. härads

........................

Vestra ....................

Östra (i Småland)......

Östbo och Vestbo......

Tveta m. 11. härads ...

Norra o. Södra Yedbo

Östra Värends .........

Vestra Värends.........

60. Sunnerbo..................

61. Norra o. Södra T justs

51

53.

54.

55.

56.

57.

58.

i2550! 2491584 554

lönn

810

000

1780

900

801

1278

522

2010

101 9201 362

281 1261 1037

226 18341 793

309 1656 1755

1643j 943

14691 938

20931706

2320'' 1857

1B79! 1801

163

291

287

408

242

3131653 624

1337j 766

696'' 4381

1291 396

1046 333

1772 779

1285 652;

1286

2308

2476

588''

673!

803

2212 673!

961 492:

02. Aspelands och Hand-1

1000

162

11261106

1174!

306

03. Scfvedes och Tunaläns

252

1208

854

1075 (

353

04. Norra Mörc 0. Stranda j

—

266

.379

716

1356!

455

1260

189

L806

1580

2490! 6291

(U). Ölands .....................

500j

344

1442

1327

1810

585,

f)7. Halmstads m. 11. härads j

---!

362(2022(1380

2158

617

I (58. Arstads m. fl. härads

1881 (

341

1882! 1730

2776)

631

, (i!). Visko och Fjäre ......

—

340! 1069

931

1480

571

70. Hisings och Askims . . |

2000

269

1363

912

1461|

605

—

157

1189

902

2014)

348

72. Oronsts och Tjörris

1000

264

894

1489

1215

499

1250

258

1357

1726

1998

533

74. Smmervikens ...........

2700

309(1346

1254

2085

611

i 75. Marks m. fl. härads ..

635

375 1024

1054

1930

537

70. Flundre m. fl. härads

1400

246

897

454

952

376

• 77. Kinds och Redvägs ..

900

340

1505

1219

1888

609

j 78. Wättle in. fl. härads ..

485

330

1109

913

1790

402

79. Ås och Gäseueds ... .

600

140

9581111

1590

3941

80. Nordals in. fl. härads

1500

229

216011464

1575

641

81. Tössbo och Wedbo ...

283

1268(1449

1373

721

82. Åse m. 11. härads ......

710

26614721202

1437

567''

| 83. Kinnefjerdings m.fl.bä-

143

2440

867 974

723

: 84. Skånings in. fl. härads

1137

236

1191

868

995

629

j 85. Gudhems och Kåkinds

1560

253

1073

658

915

535

1 8f>. Wartofta och Frökinds

126(

175

1078

803

927

590 (

1 87. Norra Vadsbo...........

265

1270

12731146

533

| 88. Södra Vadsbo............

—

141

1116

754''1096

614

89. Listers .....................

—

131

1078

701! 1300

397

90. Bräkne...................

1908

108

1005

648

1183

278

91. Östra härads (i Ble-

234

778

701

1344

264

i ''42. Medelstads ..............

—

162

11333

1041

1806 454;

| 93. Ingelstads och Järre- stads ....................

4001

3( h

12014

1685

1545

588,

j 94. Villands och östra Gö-

inge .....................

95. Albo och Gärds.........

__

30(

1S54

1428

1953

693

11203'' 317

1800

(1251!1185

663

96. Vestra Göinge .........

147i

281

[1571

(1100 1474

417

j 97. Åsbo samt Bjäre ......

|2545

| 39t

3035

219012880.1202

37

33

71

37

171

70

56

168

121

146

43

166

60

132

112

86

56

175

155

30

95

55

197

101

239

82

190

82

327

98

106

54

15

69

30

32

55

43

83

52

70

86

112

375l220oi 96521506 11218 2500. 5OO300Oi31375''

218 10

501 1440;

489 2258

368 1477:

760,3180

541:1464''

6344922!

786:3318!

688 3400

1133 4*43

6632007

649 3257

587:2272!

903 3992

1289|4244

7493238

5797 550

7084 1460

6954! c i

10982

8547

8084

12140

13351

12121

9426

1283

1114

780!

2391

1500

2483

571

63-17 2075

8544,2255

u p p g

1226512350

9661 2550

8864 2500

14531(5732

1485114950:

1460414690

9997 5300

225 2300

22812483

.fn a.

350 2700

650(3200

300 2800

6366368

600(5550

26o:4950

500 5800

24528

30308!

219.30

47348

34727

31423 (

553841

59090

40940

4371.".

(357 4746''30799:

300 2900(27701

600(4600(29814

- (6500 44705!

250.4650:37978''

044

659

454

465

638

622

1020

882

544

8946(1036 9982 4089,

6661 796! 7457 2000

91994300 10499 4000

13599 2971''16573 0500

10081 ej uppg. 4400

2427 , 9666(2040 11712 4500 4500;42518:

213012205! 77012975. ej uppfinna. (42222

2440! 7446 1524 89701949 173 2122 31150

1999 9104| 1079! 1018314211: 482(4693 29555;

2383! 7726 700 8426:3600 9504550!,33758;

2331 8369: 056'' 902512945:----2945:20252

3252(11591 2799 143903350 050 4000(33531!

3724 13012 742113754 3010 340(3350 40321

3799 10137 1920 12057(3272(1155 4427:49257

240(1000

502(2659!

i 730(2682

| 48012873

'' 639(3184

672(4038

( 606(2262,

! 292,1457

] 418(1930!

: 440(1806!

i 420(2042

j 563(l955(

454;1836(

424(2607:

j 307 1767

( 306(2376!

( 352 3524!

5647 750'' 63971325 260

9812 862(10674 2675 548

8523 1855:10378 3950; 975

84731000: 9473 1985 415

11490 1500 12990 3550 750

991012260 12170,4000. 000

8576 1682 10258! 339 7 553

6911, 847

7473 280

7270 lull

7327! 387:

7060 4001

6084 1800

67291032

7256 1042''

775812045

7753(2610

8281)1925,

771412000:

7460! 2400''''

7950 2370

7761 3775:

8298(2850!

1585 27354:

3223 44145)

4925 39224

2400 245371

4300 44214

4600 38812

3950(37307)

2395:36063

3022(31132

2500 30163

2200:34660

285029216

2716 32694

4045124466

— 285021438

350

412

575

200

450

348

270

2738

1792

4963

2965

2582

4092

4460

3869

2105

1933

1842

1498

2470

3150

4080

4659

2709

2641

2422

3177

2825

2918

3029

1580

3521

3547

2154

4357

3667

3277

2420

2502

2389

2920

2189

12

200

108

ISO 10

420 12

100

203 j

4081

374

357

293

i

10

21

19

9

13

402 15

254; 10

310! 22

535 42

387 19

300 21

296 22

1441

280

311

169

400

/

24

9

10

7

no 15

721 24

222 8

480 11

295 11

202

420

303

7

10

7

290 10

8761 1484(10245(3250:

482 216o|l2892 1136 14028(4200

215

293

217

-94-

213

i

11

13

9

12

300,4500(37207

89 65513627 10599 1682! 1228114100 680(478049771

87 ! 373 2296) 9171 1163(10334(2100 050 2750 35352

85 i 468(2032: 9506 500(10006 4950 300(5250 33137

165 887 4837:18137 1699 19636 4250 150,4400 56401

£“±01 i

1548

250 9

1336

213 7

1218

270 21

2234

594 17

3987

260 16

3272

401 20

2894

296 19

2634

332 20

4605

511 24

28

Inkomster

och upgifne omkostnader

för

förva ltning och

tingsresor.

Folkmängd.

Brukningsdelar.

Årligen

Domsaga.

I n

k o

m s

t e

r R d

r li m

t a i

Omkostnader

Rdr Rmt för

algJ

m

oroa

ål.

boställe.

statsanslag.

Hh.

SO

ce

ct-

<T>

lagfarter i öfrigt.

inteckningar.

boupteckningar.

äktenskapsförord,

morgongåfvo-

bref, lösöreköp.

förmynderskap.

domboksmål.

Summa.

extra sportler. ,

Summa

inkomster.

förvaltning.

tingsresor.

Summa.

Tyiste- och brott-

mål i allmänhet.

Gröfre brottmål.

98. Skytts och Oxie ......

—

278

2140

1282

995

1545

140

409

2178

8967

1003

9970

3150

300

3450

34672

3079

221

13

99. Färs och Frosta......

100. Rönnebergs m. fl. hä-

1880

357

2515

2094

.824

844

143

762

5518

16937

1851

18788

6800

800

7600

52900

5422

395

33

rads...................

—

291

2497

1452

1748

1187

269

780

2814

11038

2529

13567

5926

5926

45046

3588

403

li)

101. Luggude.................

2361

218

1951

1233

1719

895

107

792

2493

11769

950

12719

3350

350

3700

40867

3004

9 (-JO

13

102. Bara och Torna ......

103. Herrestads m. fl. hä-

3248

334

2069

868

1139

922

230

944

3033

12787

e

j u r

g i

f n

a.

39980

3547

252

20

rads.....................

2300

293

2247

1549

1272

983

118

582

2470

11814

1756

13570 5674

550|6224

42632

4418

214

14

Förklaringar:

l:o. Inkomst af boställe är, i de fall då detsamma ej blifvit med Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderadt, i allmänhet beräknad

till 5 procent af boställets taxeringsvärde. Der vederbörande indelningshafvare upgifvit högre inkomst är den

nptagen.

2:o. Under statsanslag äro hänförde: boställsräntor, boställsersättning, lön, tingsgästningspenningar och ersättning för s. k.

domarenäst, men ej den mestadels såsom personligt anslag utgående ersättningen för mistade bötesandeler, hvilken

ersättning för närvarande utgör sammanlagdt 6022 Edr.

3:o. Sportelinkomsterna äro i allmänhet utförde till medeltalet af hvad de, enligt vederbörandes upgifter, utgjort under

tolfårsperioden 1861—1872. För de få domsagor, i afseende å hvilka upgifter för ett eller flere af nämnde år saknas,

såsom åt tabellen N:o 2 inhemtas, är medeltalet af upgifna årsinkomsterna beräknad. Der bland extra sportler inberäknats

ersättning för mistade bötesandelar och provision för försåldt stämpelpapper, är behörigt afdrag gjordt.

Do. Folkmängden är angifven efter Statistiska Central-Byråns sammandrag för år 1871. Brukningsdelarne äro upgifne efter

samma^ byrås sista berättelser; de afgärda målen i allmänhet efter medeltalet under åren 1862—1871 samt de gröfre

brottmålen efter medeltalet under åren 1866-1870, i enlighet med H. Exc. Justitie-Stats-Ministerns derom afgifna

6:o. I omkostnaderna för förvaltningen hafva en del häradshöfdingar inberäknat äfven pensionsafgifter och skatter samt en

jemväl hushyra, hvaremot andra ej upskattat kost och husrum för hos dem boende medhjelpare.

29

Tabell N:o 2.

utvisande de belopp, hvartill lösen för tingsexpeditioner upgått åren 1861—72.

Domsaga.

1. Norra Roslags ...............

2. Mellersta Roslags............

3. Södra Roslags ..............

4. Stockholms lans vestra...

5. Södertörns........................

6. Upsala läns norra .........

7. Upsala läns södra .........

8. Upsala läns mellersta ...

9. Kungadömets .................

10. Lifgedingets ..................

11. Gotlands södra .............

12. Gotlands norra ..............

13. Öster-Sysslets.................

14. Mellan-Sysslets ..............

15. Söder-Sysslets................

16. Fryksdals .......................

17. Jösse .............................

18. Elfdals och Nyeds ........

19. Vester-Nerikes ..............

20. Oster-Nerikes .................

21. Lindes.............................

22. Nora ...............................

23. Vestmanlands södra .....

24. Vestmanlands vestra .....

25. Vestmanlands norra .....

26. Vestmanlands östra.......

27. Öster-Dalarnes ..............

28. Hedemora.......................

29. Falu..............................

30. Vcster-Dalarnes.............

31. Gcstriklands...................

32. Norra Helsinglands.......

33. Vestra Helsinglands ....

34. Södra Helsinglands.......

35. Medelpads.....................

36. Södra Ångermanlands .

37. Norra Ångermanlands .

38. Norra Jemtlands ..........

39. Södra Jemtlands ..........

40. Vesterbottens södra ....

41. Vesterbottens norra ....

42. Vesterbottens mellersta

43. Norrbottens södra .......

44. Norrbottens norra .......

45. Kinda och Ydre .........

1861.

1862.

1863.

1864.

1865. j

1

1866.

1867.

1868.

1869. i

1870.

1

1871.

1

1872.

5842

6246

5847

5652

5874

6040

6337

7633

6177

5311

6052

5984

4763

5521

5499

4457

4439

5599

4254

5554

5543

4337

4382

4132

5604

6481

7044

7711

6600

5454

6325

6416

6568

5495

5590

5507

''

__i

--1

5535

5461

5561

4683

4880

5315

7199

7119

7221

7428

8340

8520

5920

6204

5534

5424

5175

5132

5489

5139

4867

5987!

6045

5869

6732

5913

5824

5594

6324

5117

5707

5314

4555

5174

4467

4217

5393

4891

5026

4489

4250

6146

6361

6041

!

5304

6085

6120

6065

5694

5527

8924

7335

8533

8300

7029

7013

8064

7716

8012

7225

7486

8253

5720

6525

8488

6441

6856

6260

6443

6508

5618

61374

6854

5567

7335

7199

8237

8057

7172!

6767

7067

7542

8485

7420

6658

6832

6828

6271

6421

60981 11

6677

6587

7328

8597

7796

7933

7274

6439

7578

6751

6131

5285

6900

6804

8741

7180

7075

7677

6382

5656

5694

5447

4750

4940

4256

4861

5814

5519

5171

4570

4825

__

—

--

11188

6736

7773

7163

6433

5567

6628

7350

8301

8312

7568

7201

7352

4632

4928

4915

4915

4497

4667

4925

5517

5801

5187

5119

5227

6139

6097

5940

5743

6880

6697

7928

7835

7963

7110

6006

6051j

! 6540

6162

7931

7648

7165

7054

6836

8272

9584

8858

6507

6)370

7756

8424

8826

8462

7647

8027

8750

7451

<1873

9738

9731

9878

—

—

—

—

5345

5560

4504

4571

5966

5771

6464

6280

! 6576

5192

6118

6250

6690

6570

5913

5293

_

_

3780

3960

5050

4053

4192

3913

3226

3764

3459

4240

3684

3657

4354

4436

3824

3497

3482

3652

3090

3965

3064

26911 2845

2626

2910

2520

2660

3010

2740

3010

5284

5465

5564

5774

6674

5138

5705

6047

6836

6900

5780

6752

8528

8964

8512

7866

1 8207

9615

11093

10935

10289

10466

9357

9967

5302

5855

5761

5926

5234

5432

6584

7077

6175

6305

6066

6356

5319

(ilo:

6120

5365

j 5053

5367

6850

6553

6478

5831

6287

5868

8850

8466

9430

9000

8792

1006!

9333

8766

8530

8012

7523

7066

I 9A90

. 7627

8351

842!''

7648

8209

9263

8477

7584

j 7537

8325

8580! 9143

9659

9458

10758

9166

10015

11316

12271

4121

494C

5321

5299 7659

7366

697!

1 6723

6276

6651

8670

8949

5205

j 5857

8370

8596 8295

8455

8148

8958

8874

8160

9108

8024

5631

6547

7343

6861

7228

6484'' 8793

8750 8626

8834

8454

9859

12832

1066810897

10068

i 9974

9932

11068

1227413330

12604

12291

14020

662C

7709 8261

7333

7232

i 7047

8013

7087

7869

7418

6946

7298

8648

996C

11081

10371

9728

11601

9835

11024

12008

12006

11981

12861

5789

5491

5331

5737

6573

6676

7198

7977

8168

7602

7224

7081

. 6581

5861

6923

7127

7576

6071

7433

9701

7931

7206

7245

7238

. 435C

4851

458:

489(

5115

5129

6181

5754

6396

6472

6104

5387

_

—

—

3521

•1876

3987

3376

3246

6951

7521

872."

6451

7438

6986

7624

8343

7691

8236

7566

7204

. 5584

5864

5797

6071

5303

6767

7157

7082

6838

5442

65le

6164

. 4819

5421

5601

5478

5117

4831

6977

6873

7118

651 r

6086

5926

30

Domsaga.

1861. 1862. 1863.

1864.

46. Björkekinds in. fl. härads .

47. Lysing^ och (1 östrings........

48. Åkerbo in. fl. härads...........

49. Vifolka in. fl. härads...........

50. Finspånga läns ..................

51. Aska in. fl. härads ..............

52. Hammarkinds in. fl. härads

53. Vestra...................................

54. Ostra (i Smaland)................

55. Ostbo och Vest bo ..............

56. Tveta in. fl. härads..............

57. Norra och Södra Vedbo.....

58. Östra Värends ....................

59. Vestra Värends...................

60. Sunnerbo .............................

61. Norra och Södra Tjusts .....

(12. Aspclands och Ilandbörds ..

63. Sefvedes och Tunaläns........

64. Norra Möre ocli Stranda.....

65. Södra Möre..........................

66. Olands..................................

67. Halmstads in. 11. härads .....

68. Arstads in. fl. härads............

69. Viske och Fjärc ..................

70. Hisings och Åskhus ............

71. Inlands .................................

72. Orousts och Tjörns...............

73. Norrvikens ..........................

74. Sunnervikcns ........................

75. Marks in. 11. liärads ............

76. Flundre in. fl. härads .........

77. Kinds och Redvägs...............

78. \ ättle in. fl. härads ............

79. As och Gäseneds................

80. Nordals in. fl. härads...........

81. Tössbo och Vedbo ..............

82. Ase in. fl. härads..................

83. Kinnefjerdings in. fl. härads

84. Skånings in. fl. härads .........

85. Gudhems och Kåkinds.........

86. Vartofta och Frökinds.........

87. Norra Vadsbo........................

88. Södra Vadsbo.......................

89. Listers....................................

90. Fräkne ................................

91. Östra härads (i Blekinge) ...

92. Medelstads ..........................

93. Ingelstads och t Järrestads ...

94. Willands och Östra Göinge

95. Allbo och 1 lärds ..................

59811 5971

6679! 6928

5046

5212

4478

5692

4707

5781

8575

6111

6680

10233

9575

10470

6813

6892

6191

8638

10001

7912

8511

10011

6662

4917

5879

4830

6021

5648

6220

9074

6988

7498

11507

11250

10117

7656i

7781

7157

9747

10619

8429

9601

10811

6904

5727

6803

4666

6261

3994

7016

4722

7411

9750

6113

7314

5509

6617

5258

6183

3879

6135

5087

5659

1865., 1866. 1867. 1868.11869.

10330

6512

6353

9805(10832

1110311099:3

12925112767

9111

7940

6207

7131

10938

8427

9735

9641

7036

7095! 9156

6024 6426

(10478(11493

9177 11717

9401110887

39801 8060

8664 8264

8955 92841

7480 8347

768510028

7829

5976

10378

10221

9649

3862

9050

8109

8473

106941

7770

7653

6387

9480

11561

8759

9342

9374

7271

5556

5805

4832

5466

3696

6332

4313

5668

10267

6488

7663

10891

11463

12762

7665

7860

5430

8512

11009

8504

7712

8733

7040

5941

6256

4227

5482

3173

6684

3810

6545

1870.

7571

6472

10405

8719

10327

3685

9070

6603

8455

8600!

9567

6094

6230

6232

4077

5759

4470

7133

3631

6497

10697

7087

6410 6779

1105610909

1245412363

1142411367

5222

5784

4482

5687

4669

7.135

3953

8428

5994

11487

7290

7682

11724

4687

5216

5016

5829

4498

7764

4631

8737

7148

11255

7936

7330

13570

6703

6224

11029

9522

9161

3727

9119

6694

7589

9178

7463

7643,

6293

8241

12279

9145

8786

7449

7862

6635

8676

12441

10064

9083

9136:10148

6572! 7133

(1291213426

11824(11532

7276! 7006

8322

6615

10118

13631

10481

10965

8017

7289

8898

14929

9503

9749

6845

6200

10453

10013

8784

3660

8283

7651

6885

6368

9425

9151

8654

3577

8999

7566

11542 12083

7558: 7676

6181 7109

7328 8073

4887

5114

4590

4393

4692

7616

4015

7666

5789

10128

6548

6810

12163

(12049

11267

6365

8411

6926

8976

13831

10100

912 J

9990(

6996

1871. 1872.

5605

4651

3985

4905

4010

7985

4252

6861

5318

10162

6492

6170

10754

11643

10442

5472

7714

5909

9684

12748

10265

8701

9075

7424

: 7627

.10075

10626

8416

4080

8648

9828

11079

9224

4960

7007 7624

937310195

9294| 9281

7862 7542

8340 7633

''1101812232

7530 6949

7953: 8517

6922 7282

5917

5211

5106

6000

5072

6182

5098

4667 (

80271

7939

9154

6883

6745

5810

5880

7594

577s!

6818 j

5359

5060

85401

8361

6359

6157

6350

74701

6862

6921

5736

4172,

7978

8084 (

9214(10467

7336 7241

9704

9784

10713

9190

4254

8543

7569

7727(

9840

7894

9169

10089

7940

4245

7481

7619

7441

9659!

|--

6730

10708

1021210851

976310613

6855

6151

5952

7163

821 (

8457

9151

9290

5596

6491

5670

6141

5576

6286

6128

6179

5438

5095

4912

4639

5266

5773

6153

5691

5423

5958

6:186

5725

5477

6505

6242

6005

6930

63,74

5952

5923

6742

8209

7349

7012

6259

5167

4856

5840

5946

6844

6549

6486

6610

7171

6865

6884

6671

6480

6360

5991

5401

5003

4734

5086

5577

5214

5656

5289

5357

5561

5660

5123

7054

6221

6974

6455

8841

8785

8574

8610

9045

9326

9714

7858

6537

7064

7452

9250

9917

9744!

9471

9347

9155

10862

10493

9910(12192

12980

9739

9678

7920

7457

7231

69091

7264

84771

8004

7927

5142

4215

3859

4336

3318

6708

3992

6160

4741

9574

5523

6010

9178

10737

9386

5379

7355

5666

9022

11918

9232

10340

9066

6977

6408

6843

6725

8483

9013

7907

4072

6932

7133

6671

8622

8520

8368

6768

6079

5339|

5862

6434

5651

6214

4913

6805

7892

9881

9738

6606

31

Domsaga.

1861.

1862.

1863.

1864.

1865.

1866.

1867.

1868.

1869.

1870.

1871.

1872.

96. Vestra Göinge....................

6902

7470

8109

8068

8297

7992

7477

7914

9008

7264

8324

7946

97. Åsbo samt Bjäre ..............

13467

15106

14560

14373

15325

15517

15069

16629

15930

15110

14912

15368

98. Skytts och Oxie..................

8597

9022

9103

8505

8156

7876

8426

8847

8698

9055

8778

9195

99. Färs och Frosta..................

12454

16015

17103

16205

14242

14302

13764

15544

15187

14596

13916

13077

100. Rönnebergs m. fl. härads...

—

10180

9036

10769

10896

11860

10819

11254

11172

( 101. Luggude..............................

8244

9121

10066

10854

9595

9834

9030

8490

9013

8072

8847

9028

102. Bara och Torna .................

7093

8825

11889

9806

10410

8924

9893

9293

9988

8693

7928

7432

103. Herrestads m. fl. härads ...

6111

9490

9399

9368

8186

9928

9142

9363

9059

10620

9020

10964

Särskilda meningar af:

l:o). Revisionssekreteraren Öster gr en:

Uti den af komiterades pluralitet lemnade redogörelse för sportelsystemets olägenheter

och fördelar anser jag mig kunna i det väsendtligaste instämma. Dock kan jag icke, lika

med pluraliteten, fästa synnerlig vigt vid den sportelsystemet tillagda egenskapen att det

skulle innebära den säkraste garanti derför, att domaren fullgör sina åligganden såsom expeditionshafvande.

Jag har nämligen icke funnit att nu ifrågavarande embetsman äro fortfärdigare

i expedition än andra, som icke sporras af sportler; och jag tänker dessutom så

högt om deras pligtkänsla, att denna, i min tro, skulle vara en tillräcklig garanti för fullgörandet

af expeditionsskyldigheten, äfven om alla sportler borttoges. Till omförmälda redogörelse

vill jag emellertid tillägga, att jag bland olägenheterne af sportelsystemet räknar

jemväl den, att de så kallade domsagearrendena synas, hafva sin grund uti nämnda system.

Så länge häradshöfdingarnes aflöning till hufvudsakligaste delen består af sportler, lärer det

väl fortfarande komma att tillgå såsom hittills, nämligen att en häradshöfding, då han af

längre tids sjukdom eller af ålderdom är urståndsatt att sjelf förvalta sitt embete, till vikarie

föreslår en person, med hvilken på förhand träffats aftal, enligt hvilket vikarien skall betala

viss afgift för rättigheten att, under den tid han förvaltar embetet, uppbära dermed förenade

sportler; och detta för ifrågavarande embetens uppehållande under den ordinarie embetsmannens

förfall säregna sätt synes mig medföra beaktansvärda olägenheter. Exempelvis må

nämnas, att den som bjuder högsta afgiften och måhända derföre af häradshöfdingen förordas

till vikarie, icke alltid är den för embetsförvaltningen lämpligaste, och att skickligare person,

i följd af sådant aftal, kan blifva tillbakasatt. Häremot kan visserligen invändas, att vederbörande

Hofrätt eger, utan afseende å häradshöfdingens förslag, till vikarie förordna den,

Hofrätten finner skickligast och mest förtjent af ett långvarigare förordnande, men erfarenheten

torde hafva ådagalagt, att det är svårt för Hofrätt att utöfva denna makt, just emedan

den af sportler bestående afiöningen icke är till beloppet känd och föreskrift saknas om

hvad en häradshöfding under tjenstledighet bör af sina inkomster afstå till vikarie. Vidare

kan genom öfverenskommelse om en för hög afgift det missförhållandet lätteligen uppkomma,

att utaf en med afseende å embetets vigt och deraf härrörande stora ansvar bestämd rikligare

aflöning allt för stor del tillfaller den tjenstledige, från allt ansvar i följd af embetsförvaltningen

befriade ordinarie embetsmannen, under det den tjenstgörande vikarien, som bär hela

ansvaret, få åtnöja sig med ringa andel deri.

Med komiterades pluralitet är jag ense derom att nuvarande sportler böra inskränkas

till hvad som ungefärligen motsvarar häradshöfdingarnes utgifter för domsageför

-

välfången samt att den egentliga häradshöfdingelönen, mot det att stampelpappersafgiften

vid Häradsrätterne ökas i mån af sportlernes minskning, bör i kontanta medel från statsverket

utgå. 1 fråga om tillämpningen af berörda grundsats skiljer sig emellertid mm

mening från pluralitetens. Jag bär nämligen ansett, att man bör sä konseqvent som. möjligt

följa grundsatsen, då komiterades pluralitet åter uti sitt förslag gjort betydande undantag

derifrån. Så bar pluraliteten bibehållit nu varande lösen oförändrad for alla sadana expeditioner,

från b vilka domarens s. k. extra inkomster härflyta. Härigenom har den lösen, som

enligt pluralitetens förslag skulle komma att fortvara, blifvit betydligt högre an förvaltningsomkostnaderne;

och pluraliteten bär derföre måst låta denna lösen ingå såsom en del a

den egentliga häradshöfdingelönen. Att det omnämnda undantaget från regeln icke ar eu

obetydlighet kan slutas deraf, att de extra inkomsterne, enligt häradsliöfdingarnes for 12 ar

lemnade uppgifter i medeltal årligen uppgått i 18 domsagor till mer an 1500 Ii:dr och i 8

domsagor till belopp som för de olika domsagorne varierat emellan 2000 och 2974 K:dr. bil

följd af pluralitetens undantag från regeln bar blifvit, att den måst gorå löneregleringen beroende

af icke mindre än 5 fristående uppfattningar af häradsliöfdingarnes forvaltmngsomkostnader,

särskilt för resor till och vivre vid de lagtima tingen och särskilt för juridiskt

biträde och renskrifning in. m., eu beräkning af det belopp, hvartill deri nedsatta lösen för

tingsexpeditioner skulle för hvarje domsaga komma att uppgå, eu annan beräkning af beloppet

utaf de extra, inkomsterne i domsagan, och en upptaxering af hvarje domsagas svarskotthet

i förhållande till andra domsagor. Utom det att jag icke kunnat gilla åtskilliga antaganden,

på hvilka omnämnda uppskattningar och beräkningar grundats, bär jag dessutom ansett det

vara vanskligt att stödja bestämmandet af häradsliöfdingarnes kontanta löner pa kombinationen

af flere särskild! gjorda kalkyler, hvilka lätteligen kunna hvar i sin man missleda,

Det är nämligen eu gammal erfarenhet, att ju flere kalkyler som kombineras, desto oti lforlitligare

blir uträkningens resultat. Uti de 8 domsagor, för hvilka de högste extra inkomsterna

uppgifvits, skulle, om uppgifterne i desse delar äro riktiga, hvilket jag för min del

icke bar anledning att betvifla, vederbörande häradshöfdingar komma att i verkligheten erhålla

ända till 974 R:dr högre extra inkomster än pluraliteten uti sitt förslag beraknat;

och om härtill korn, att förvaltningsomkostnaderne för eu eller annan af samme domsagor

blifvit några hundra R:dr för högt men den till ersättning för kostnaderne afsedda lösen

lika mycket för lågt beräknade, så skulle den totalinkomst, som för domsagans innehafvare

anslagits, blifva jemförelsevis allt för stor. Nu kan det ock hända, att for en annan domsaga

genom flere kombinerade kalkyler ansloges en allt för låg aflöning.

De skäl, betänkandet innehåller för nödvändigheten af de extra inkomsternas skiljande

från dem, som skola motsvara förvaltningsomkostnaderne, äro icke för mig öfvertygande. Jag

kan omöjligen fatta, att lösen för handlingar, som expedieras icke å Häradsrätts utan a

Domareembetets vägnar, såsom gravations- och vederhäftighets-bevis, konkurskallelser oci

stämningar m. in., är af annan natur än den lösen, som erhålles för tingsexpeditioner.

Redan förut bar jag antydt, att jag icke fäster synnerlig vigt vid sportelsystemets förmenta

egenskap att sporra häradshöfdingarne till fullgörande af sina skyldigheter såsom expeditionsliafvande.

Om, såsom pluraliteten antagit, de domare äro få, som icke finna 1 Rmr oO ore

vara för låg ersättning för besväret med utfärdandet af ett gravationsbevis, så är, enligt

mitt förmenande, antalet ännu färre af dem, som icke inse, att det är dem likgiltigt, om de

34

för utfärdandet af ett gravationsbevis erhålla 3 R:dr i lösen eller eu till 1 R:dr 50 öre nedsatt

lösen jemte förhöjning i den kontanta lönen i samma mån som lösen minskats; och

inses ‘detta klart, lärer ingen domare, äfven om eu sportelsporre skulle mot hvad jag antagit

vara behöflig, åsidosätta sin skyldighet att utfärda gravationsbevis jemväl för det fall,

att lösen minskas. Den af pluraliteten framhållna olägenheten af olikhet i lösen för stad

och land innebär ringa eller ingen bevisningskraft, uti ifrågavarande hänseende, ty då, såsom

nu är fallet, syftet är att med stämpelpapper till en del aflösa endast landtdornrarnes sportler,

utan att komiterade hafva befogenhet att föreslå ändring i aflöningen för den till stadsdomstolarne

hörande personal, lärer ingen lämplig förändring i det bestående aflöningssättet för

landtdomrarne kunna föreslås, utan att denna förändring betingar olikhet i de för lanutoch

stadsdomstolar gällande bestämmelser om lösen och stämpelpappersafgift; och nödgas

man föreskrifva olikhet i 3 eller 4 sportelsatser, synes det mig göra föga till saken, om

olikheten, för eu lämpligare reglering, utsträclces till några flere, blott stämpelpappersafgiften

höjes i ungefär samma mån som lösen sänkes, så att det belopp, den rättsökande skall för

handling erlägga, blifver i möjligaste måtto lika, om han anlitar domare å landet eller i

stad. Absolut likhet i detta afseende förefinnes i allt fall ej nu, enär gällande expeditionstaxa

innehåller bestämmelser, enligt hvilka lösen för fastebref är olika för stad och land

samt lösen för burbref olika för olika städer. Enligt pluralitetens förmenande skulle det,

för aflösning af halfva gravationsbevislösen erfordras tolf nya slag af skrifkartor, hvilket jag

för min del anser kunna och af praktiska skäl böra undvikas, men äfven om en sådan olägenhet

ej skulle kunna förekommas, synes den mig dock väga ganska lätt i vågskålen mot

de olägenheter, som de extra inkomsternas bibehållande till oförändradt belopp, enligt hvad

jag ofvan antydt, kan medföra vid bestämmandet af häradshöfdingarnes aflöning efter pluralitetens

förslag.

Med det nu anförda vill jag hafva angifvit de hufvudsakligaste skälen, hvarföre jag

ej kunnat lemna min röst åt det förslag, pluraliteten förordat. Till en del samma skäl

hafva afhållit mig från att understödja det föga motiverade alternativförslag, som, ehuru omfattadt

egentligen endast af en ledamot och slutligen äfven af denne öfvergifvet, blifvit af

pluraliteten framlagdt. Detta alternativförslag har ett företräde framför det förordade, nämligen

deruti, att beloppet af den lösen, som skulle bibehållas kan tillförlitligare beräknas.

Öfrige uppskattningar och beräkningar äro gemensamma för begge förslagen; och om dem

gäller hvad jag ofvan yttrat. Med antagandet af alternativförslaget skulle emellertid ej vinnas

annan fördel, än att aflöningen de säi’skilda domsagorne emellan utjemnades för tillfället.

De mot sportelsystemet anförde befogade anmärkningarne skulle i öfrigt ej blifva undanröjde.

Jag går nu att redogöra för det förslag jag, enligt hvad betänkandet antyder, inom

Komitén förfäktat.

För att vinna det mål jag söker, eller att få sportlerne så nära som möjligt motsvarande

förvaltningsomkostnaderne, föreslår jag, att Kongl. Förordningen af den 30 November

1855 om expeditionslösen ändras sålunda, att Häradsrätterne hänföras till en särskild afdelning

med följande sportelsatser:

för afskrift med vidimation hvarje ark 50 öre;

„ bevis hälften af nu gällande sportelsatser, utom hvad angår bevis om inlemnande och inregistrering

af bouppteckningar, för hvilka bevis lösen torde bestämmas till 50 öre

35

utan afseende på den behållning, som finnes i boet; och synes jemväl höra stadgas,

att lösen för bevis om meddelande af andra och tredje uppbuden a last egendom

ej må vid Häradsrätterne debiteras eller uppbäras;

för fastebref 1 R:dr utan afseende å köpskillingens belopp; ..

, instrument, äfven besigtning, värdering m. m., 1 R:dr för forsta arket och 50 ore oi

hvarje af de öfrige; .

kallelse å kronans ombudsman eller å borgenär i konkursmål 25 ore;

, protokoll, 1 R:dr för första arket och 50 öre för hvarje åt de öfriga; ''

resolution-, tergal- eller definitivt beslut, tecknadt å ingifven handling, 1 K.cr,

„ stämning, offentlig, 75 öre,

annan 50 öre. ,

Med ledning af de utaf häradshöfdingarne lemnade uppgifter, har jag for hvarje domsaga

beräknat hvad lösen skulle komma att utgöra med de lägre sportelsatser jag föreslagit.

För uträkningen af lösen för fastebref och bouppteckningar hafva lagts till giu

uppgifter, som från Hofrätterne infordrats angående antalet af fastebref som utfärdats och

bouppteckningar, som inregistrerats, under de 5 sista åren. Lösen för lagfartsprotokoll med

bevis har antagits till TVdelar af den utaf häradshöfdingarne uppgiga, eftersom den föreslagna

lösen 1 R:dr för protokoll och 50 öre för bevis, utgor indelar af nu val ande lösen,

2 R:dr för protokoll och 3 R:dr för bevis; och då de föreslagne sportelsatserne tor inteckningar,

lösöreköps-afhandlingar, domboksexpeditioner och de handlingar, som lemna de sa

kallade extra inkomsterne, i det aldra närmaste motsvara hälften af nu varande lösen skulle

desse expeditioner, med de föreslagna förändringarne i expeditionstaxan komma att jemn

hälften af hvad häradshöfdingarne af dem hittills haft. Resultaten af de gjorda utrakmngarne

återfinnas uti bilagan LM. A. Till jemförelse med den uträknade slutsumman af

lösen för hvarje domsaga, upptager bilagan de af häradshöfdingarne uppgifne förvaltningsomkostnader.

Jemförelsen visar att lösen skulle nära motsvara uppgifne forva nmgsomkostnaderne

i 7, understiga desamme i 51 och öfverstiga dem i 38 domsagor hvilket synes utmärka,

att sportelsatserne äro för det åsyftade ändamålet till lämplige belopp välde. Större

skiljaktigheter emellan lösen och uppgifne förvaltningsomkostnaderne luta oftast förklara sig

dels deraf, att för domsagor, uti hvilka domaren har ovanligt höga resekostnader, som uti

förvaltningsomkostnaderne inberäknats, lösen naturligtvis måste blifva otillräcklig för ersättande

jemväl af resekostnaderne, dels deraf, att de extra inkomsterne såsom pluralitet^ riktigt

anmärkt, för någre domsagor uppgifvits lägre än den måste i verkligheten hafva vant, dels

ock deraf, att häradshöfdingarne, som efter olika grunder beräknat sina omkostnader, uppgifvit

dem för somliga domsagor uppenbarligen för lågt, for andra åter lika uppenbar or

högt, hvilket vid granskning af de särskilda uppgifterne lätt finnes Uti bilagans anmärkningskolumn

har jag antecknat mitt omdöme i desse hänseenden; och der jag funnit olikheten

emellan föreslagna lösen och förvaltningsomkostnaderne ej vant nöjaktigt foiklarad af samma

omdöme, har jag uti bilagans sista 2 kolummer utfört det tillskott, som af statsmede erfordras,

eller det afdrag, som bör göras på häradshöfdings kontanta aflöning, pa det att

totalaflöningen må blifva hvarken lägre eller högre än göromålen och forvaltmngsomkost

Instämmande

i pluralitetens förslag rörande indragning till statsverket af bostallen

36

och alla nu i riksstaten för häradshöfdingarne uppförda anslag, är jag jemväl i fråga om

den egentliga häradshöfdingelönens högsta och lägsta belopp liktänkande med pluraliteten,

om jag än ej kan gilla alla de skäl, som till stöd för bestämmelsen härom äro i betänkandet

anförde. Enligt min mening borde emellertid den kontanta häradshöfdingeaflöningen i

stat upptagas under två olika titlar, nämligen lön och tjenstgöring spenning ar. Lönen synes

mig böra bestämmas, lika för alla häradshöfdingar, till det belopp, som en häradshöfding

anses] böra få af hela aflöningen behålla, då han af längre tids sjukdom eller ålderdom

är oförmögen att sjelf förvalta sitt embete; och har jag föreslagit denna lön till 4500 R:dr.

Tjenstgöringspenningarne deremot ville jag hafva betraktade såsom ett lönetillägg, hvilket

betingas endast af det med embetsförvaltningen förenade stora ansvar och hvilket derföre,

lika litet som sportlerne, borde få komma annan till godo än den som utöfvar embetet, så

vida ej Hofrätt vid beviljande af kortare tjenstledighet särskildt bestämmer, att den tjenstledige,

emot skyldighet att aflöna vikarien, må sjelf uppbära alla med embetet förenade inkomster.

Hofrätts befogenhet att meddela sådan bestämmelse synes mig dock böra inskränkas

till de fall, i hvilka tjenstledighet ej varar längre tid än 6 månader. Då ansvaret i allmänhet

är större eller mindre allt efter embetsförvaltningens besvärlighet och göromålens mängd,

borde tjenstgöringspenningarne blifva olika för olika domsagor och rättas efter göromålens

mängd. För bestämmande af tjenstgöringspenningarnes belopp har jag fästat afseende vid 2

omständigheter nämligen dels domsagans folkrikhet, hvaraf mängden af bouppteckningar, förmynderskaps

och andra ansökningsärenden samt storleken af förmyndarerotlar m. m. äro beroende,

dels ock antalet af de i hvarje domsaga årligen afgjorda mål, hvilket antal torde

vara den säkraste måttstocken på en domsagas besvärlighet i förhållande till andra. I

tjenstgöringspenningar har jag tillgodofört häradshöfdingarne 10 R:dr för hvarje tusen af innevånareantalet,

10 R:dr för hvarje brottmål af gröfre beskaffenhet och 5 R:dr för hvarje annat

afgjordt mål, criminielt eller civilt. Den summa jag vid sådan uträkning erhållit har jag

jemnat till närmaste hundratal, dock hafva tjenstgöringspenningarne, med anledning af den

antagna grundsatsen om eu maximi- och eu minimi-aflöning, i intet fall upptagits högre än

3500 R:dr samt ej heller lägre än 1000 R:dr, så vida ej afdrag enligt bilagan Litt. A varit

erforderligt i följd deraf, att den blifvande sportelinkomsten med något afsevärdt belopp öfverstiger

de förvaltningsomkostnader, som ansetts nödige. I sådant fall hafva tjenstgöringspenningarne

minskats med det belopp, som i bilagans andra kolumn från höger är för domsagan

infördt.

Sammanfattas nu hvad jag här ofvan yttrat, så är mitt förslag:

l:o) att alla af staten till häradshöfdingarne anslagna boställen och kontanta medel

indragas med inskränkningar och bestämmelser, som pluraliteten tillstyrkt;

2:o) att nu gällande Kongl. förordning om expeditionslösen ändras, så att lösen nedsättes

på sätt jag ofvan angifvit;

3:o) att å riksstaten uppföras för hvarje domsaga lön och tjenstgöringspenningar till

belopp, som finnas införde uti bilagan Litt. B samt för vissa domsagor, i hvilka sportlerne

ansetts icke blifva tillräcklige till förvaltningsomkostnadernes bestridande, jemväl förvaltningshostnadsbidrag

till belopp, som likaledes äro införda i sistnämnda bilaga;

4:o) att bestämmelse meddelas om skyldighet för häradshöfding, som åtnjuter tjenstledighet,

att till vikarien afstå tjenstgöringspenningar, sportler och förvaltningskostnadsbidrag

i

37

för tjenst] edighetstiden, så vida ej Hofrätt vid beviljande af tjenstledighet förklarat den tjenstledige

berättigad att, mot det han aflönar vikarien och bestrider omkostnaderne af domsageförvaltningen,

tillgodonjuta alla med embetet förenade löneförmåner; samt ^

5:o) att Hofrätterne bemyndigas att, vid beviljande af tjenstledighet åt häradshö - dingar, meddela sådant förklarande, som i nästförestående punkt omnämnes; dock att häradshöfding

under tjenstledighet, som varar mer än 6 månader, icke må för längre tul bibehållas

vid tjenstgöringspenningar, sportler eller iörvaltningskostnadsbidrag.

Omförmälda bilaga Litt. B upptager alla de belopp, som enligt mitt förslag skulle

från statsverket erfordras för omreglering af häradshöfdingarnes aflöning, äfvensom uträkning

för hvarje domsaga af den vinst eller förlust, som statsverket skulle göra på regleringen;

varande denna uträkning grundad på den förutsättning, att stämpelpappersafgiften för handlingar,

som inlemnas till eller utlemnas från häradsrätterne eller desses ordförande, hojes sa,

att den ökade inkomsten af stämpelpapper motsvarar den lösen, från hvilken de rättsökande

befrias genom tillstyrkta ändringar i expeditionstaxan. Bilagan visar:

att på stat skulle för häradshöfdingarne uppföras:

till löner sammanlagdt 463,500 R:dr,

till tjenstgöringspenningar d:o 183,600 „

till förvaltningskostnadsbidrag d:o 9,90° ,,

Summa 657,000 R:dr.

och att statsverkets förlust på regleringen skulle öfverstiga dess vinst med endast 4,193 Rall.

Till detta belopp bör dock läggas statsverkets ökade kostnad för tillverkning och försäljning

af stämpelpapper till högre belopp än förut, hvilken kostnadstillökning jag icke är i tillfälle

att beräkna; men den uppoffring statsverket sålunda för regleringens genomförande maste

vidkännas, minskas åter, dels derigenom, att statsverket i och med regleringen befrias från

utgifvande af de 6,022 R:dr, som nu utgå till häradshöfdingar för mistade bötesandelar, och

hvilka icke äro inberäknade bland häradshöfdingarnes i bilagan intagne nu varande bruttoinkomster,

dels ock derigenom, att de indragne boställena, då de för statsverkets räkning på

längre tid utarrenderas, sannolikt komma att lemna högre inkomst, än den, som häradshöfdingarne

enligt komiterades beräkning af dem hemtat.

Hvad angår frågan om och i hvad mån nu varande häradshöfdingar äro skyldige att

underkasta sig lönereglering, har jag samma åsigt som pluraliteten; och enär de utaf mig

föreslagna löneförmåner för Gotlands södra, Sunnerbo, Halmstads m. fl. härads samt Nordals

m. fl. härads domsagor, skulle blifva lägre än hittills, torde nu varande mnehafvarne af

desse domsagor, C. R. Kökeritz, J. A. Tornerhjelm, D. Fehrman och G. A. Montén höra för

återstående tjenstetiden tillerkännas årlig ersättning, motsvarande skillnaden mellan medeltalet

af de sista tolf årens bruttoinkomster och de blifvande bruttoinkomsterna efter mitt förslag

eller-911 R:dr för Kökeritz, 3090 R:dr för Tornerhjelm, 1625 R:dr för Fehrman och 1526

R:dr för Montén.

2:o). Riksdagsmannen Liss Olof Larsson:

Då jag inom komitén delat de åsigter, som finnes uttalade uti den af Revisions- .

38

sekreteraren Östergren afgifna och betänkandet vidfogade "''reservation, utom hvad sjelfva lönebeloppen

beträffar, så förenar jag mig i öfrigt uti samma reservation.

Hvad lönebeloppen åter vidkommer, så har jag trott att desamma borde föreslås till

4000 R:dr i stället för 4500 R:dr. Jag anser näml. lönerna, äfven om de nedsättas till

detta lägre belopp, vara så betydligt högre än de, hvarmed andra embeten i statens tjenst

aflönas, att jag till och med icke skulle hafva tvekat att föreslå än ytterligare nedsättning

om icke tillgängliga medel förefunnits, d. v. s. om icke de för statsverket påräknade högre

inkomsterna af stämpelpapper motsvarat utgifterna för aflöningen.

Jag delar i allo komiténs, i#betänkandet uttalade åsigt derom, att det är af högsta

vigt för samhället, det domare så väl aflönas, att de med klok hushållning kunna vara obe

roende

i ekonomiskt hänseende, och så att pers mer med framstående förmåga och duglighet

finna det med sin fördel öfverensstämmande att inträda i domare-embetet; men jag anser

att dessa skäl blifvit fullt beaktade, äfven om lönerna bestämmas till de belopp jag föreslagit.

Mig synes, som om mina medkomiterade, oaktadt ett motsatt påstående, allt för mycket tagit

hänsyn till de förhandenvarande undantagsförbållanden vid bestämmandet af lönebeloppen;

efter mitt förmenande är den rikliga tillgång på penningar och den deraf härledande prisstegring,

som nu är rådande och som skulle utgöra skälet för de högre lönerna, af allt för

ny datum, för att böra läggas till grund vid bestämmandet af lönebelopp, afsedda icke blott

för tillfället, och hvilka man sedermera, icke utan ett begå orättvisa, har i sin makt att

minska, då statens mindre rikliga tillgångar och andra förhållanden sådant kunna kräfva.

Då majoritetens förslag endast visar en brist att fylla, till belopp af 27,577 Rall- och

reservanten Östergrens förslag en vinst af 1,829 R:dr, så vill det vid första påseende synas,

som om efter mitt förslag statsverket skulle göra en vinst på regleringen af icke mindre än

53,320 R:dr; men om härifrån afdragas de, såväl af majoriteten, som reservanten omnämnda,

men icke beräknade omkostnader för uppbörden af den stämpelpappersafgift 539,137 R:dr,

som enligt den sednares förslag, efter regleringens genomförande skulle komma statsverket

tillgodo, hvilka omkostnader, enligt uppgift, i medeltal för de tre sistförflutna åren uppgått

till 9,50 procent af uppbörden, således 48,792 R:dr, så skulle behållningen endast uppgå till

4537 R:dr, ett belopp som torde visa sig högst otillräckligt, om, såsom det blifvit ifrågasatt,

några af de allt för stora domsagorna komma att delas. Jag får således, för öfrigt instämmande

uti Östergrens reservation, för min del föreslå lönernas bestämmande till 4000 R:dr.

39

Bilaga Litt. A. till reservationerne.

Tabell, dels utvisande den lösen, Häradshöfdingarne skulle erhålla med de af reservanterne föreslagne

sportelsatser, dels ock innehållande en jemförelse emellan sagda lösens belopp och de af Häradshöfdingarne

uppgifne omkostnader. , .. .

Obs. Anteckningarne i anmärkningskolumnen angifva orsakerne, hvarföre expeditionslosensumman

öfver- eller understiger uppgift^ omkostnadsbeloppet. För fall, då desse anteckningar ej tillfyllestgörande

förklara skillnaden, utföras i de två. sista kolumnerne de afdrag, som böra göras på den kontanta aflömngen,

eller de tillskott från statsverket, lrvilka erfordras för att Häradshöfdingarne skola erhålla någorlunda

jemnt afpassad ersättning för sina omkostnader i embetsförvaltningen.

Domsaga: 1 11

1. Norra Roslags ............

2. Mellersta Roslags ......

3. Södra Roslags............

4. Stockholms läns vestra.

5. Södertörns ................

6. Dpsala läns norra......

7. Upsala läns södra.......

8. Upsäla läns mellersta .

9. Kungadömets.............

10. Lifgedingets ............

11. Gotlands södra ..........

12. Gotlands norra ..........

13. Ostersysslets .............

14. Mellansysslets............

15. Södersysslets ............

I 16. Fryksdals ................

J 17. Jösse .........................

| 18. Elfdals och Nyeds ......

19. Vester Nerikes ..........

20. Öster Nerikes............

21. Lindes ......................

22. Nora ................. .....

23. Vestmanlands södra....

24. Vestmanlands vestra

25. Vestmanlands norra ...

26. Vestmanlands östra ...

27. Österdalarnes.............

28. Hedemora ................

29. Fall! ....................

30. Vesterdalarnes .........

31. Gestriklands .............

32. Norra Helsinglands ....

33. Vestra Helsinglands

34. Södra Helsinglands ....

35. Medelpads ................

36. Södra Ångermanlands .

37. Norra Ångermanlands .

38. Norra Jemtlands ......

39. Södra Jemtlands ......

40. Vesterbottens södra...

41. Vesterbottens norra...

L ö

sen

f ö r

tf

*

»

73

CJ3

2

p : a.

>— o o

pg!i

O

sy

ro

P>

3 © n

*1

O M

tf

o p

a

Is

5

=''S

o

A n m ä r k n i n g a r:

£85°

H.g5

ro

-<

ro

.agfarts

tokoll och

bevis.

tecknings

tokoll och

bevis.

mppteck-

ningar.

handlings

tokoll och

bevis.

t>r w g

e

o o*

rt- O

g

C‘

o

pr |

§.

ro

PTC

° p

i

pr

o

P

P

P.

i-J

XJ O

s a

• SO

P

ri-

sp

p “* tf

ro tf

P-n £.

?gs

rf ^

Rdr

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr,

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

109

174.tm

560

113.50

35,5o210.r>o

1121

357.50

2682

2700

400

Öl

128.70

430

80.50

28.50 141

848.»o

527.50

2266

1800

400

81

144.30

530,50

97

39

192.50

833,50

400

2318

2750

Omkostnaderne synes vara för

högt uppgifne.

50

lOöioo

426''

70

18

145.50

938

743,50

2497

3350

56

138,30

534,50

127,50

24,50

235

1049,50

576.50

2742

3200

D:o d:o.

300

118

130,80

476

129

30,50

193,50

1003

393

2474

2800

63

94.su

414-50

89,50

27

139

909,50

762,50

2500

1642

Omkostnaderne lågt uppgifne.

68

140.70

501,50

92.50

31

170

1047

250

2301

2511

Extra inkomst, lågt uppgifne.

500

122

196,50

706,50

195,50

54,50 466.50

774

393

2909

3983

D:o d:o.

122

198,30

632.50

144

26.50 219,50

585

504

2432

2900

Omkostnaderne högt uppgifne.

500

194

337.20

861

52

22

133

955

200

2754

1825

D:o för lågt uppgifne.

157

400,20

826,50

60

23.50

211

938,50

386

3003

1578

D:o d:o

1000

500

178

295,80

597

128

64

246,50

864,50

685,50

3059

3550

D:o för högt uppgifne.

150

221 jio

729. no

481

71

37

202

579.50

445

2187

2870

500

326

1102

134

41,50

223

1545,50

342

4444

5344

Extra inkom, för lågt uppgifne.

262

563,10

619,50

61,50

60,50

270

905

471

3213

4215

Omkostnaderne för högt upp- gifne.

155

315,oo

436,50

65,50

39

199

643,50

444.50

2299

1745

Omkostnaderne lågt uppgifne.

1000

300

175

318.30

551

90

60

180,50

1315

668,50

3358

4016

l):i> .ko

176

255.so

734

125

3

238

911

695

3138

3800

D:o högt uppgifne.

500

160

318

1043,50

130,50

20,»o

319.50

1214

720

3926

5801

Tku (ko

115

206,70

522-50

52

34

101

687.50

238,50

1957

l):o ej uppgifne.

114

231,30

575

80

53,50

215,50

880

840,50

2990

3500

D:o högt uppgifne.

63

123.30

428,50

81.5»

40

155.50

540

747.50

2179

1750

D:o d:o.

69

142,50

303

68

21

121

563,50

125

1413

1956

Omkostnaderne högt, extra in- komsterne lågt uppgifne.

63

71,io

326,50

55.50

35,50

71.50

353,5 0

149,50

1126

1050

147

279,do

567

91

41,50

139

873,50

203,50

2342

2150

Omkostnaderne lågt uppgifne,

extra inkomsterne jemväl lågt.

331

539.10

786

278,50

107,»o

322

1624,50

500

4489

5500

1000

176

390,60

456,50

133

64

198

763

640

2821

3084

Omkostnaderne högt uppgifne.

300

205

285

581

100,50

50

166

694,50

1216

3298

2714

D:o lågt uppgifne.

500

210

538,50

607

119,50

167.50

271,50

1664

830

4408

354(

D:o d:o

141

319.50

795,50

164

89

199

1711

500

3919

4600

D:o högt uppgifne.

232

495,30

691,5»

202

62

205

1599,50

965,5 0

4455

3581

D:o lågt uppgifne.

188

319,50

907,50

75

52,50

139

748

294,50

2724

4000

Omkostnaderne högt, extra in- komster lågt uppgifne.

159

202,80

809,50

156,50

57.5 0

197,50

1537

3120

3440

Extra inkomster icke uppgifne.

600

269

570

890

112

39

167,50

1138,50

544

3730

5001

Omkostnaderne högt uppgifne.

400

175

405,90

963,50

145,50

40

229

2622,50

855,50

5437

5000

198

337,50

811,50

129,51

60

232,50

1246

1138,50

4154

2640

D:o lågt uppgifne.

500

282

605,io

1247

91

57

287

1515,50

879,50

4964

5500

D:o högt uppgifne.

500

234

315

831.50

67,50

49

172

845.51

265

2780

3805

Extra inkomster lågt uppgifne

154

348,30

1063

112

135,50

175

1058

600

364b

271b

i

4150

2700

Lösen för lappmarksting ej

500

111

245,40

i 462,r,(

1

136

68

1131,51

1

995,5.

561

uppgifven. Den har antagits

motsvara resekostnaden.

1

40

L ö

sen

fö r

Ö

X

et-

t-i

O

cj

*d

*0

ro

w>

h*

&

>-i

Sfi 8J

t-h

2:w

^ i-.

P - K,

O o

p p H

ro £

| Fastebref.

Lagfarts

j protokoll och

bevis.

Intecknings

j protokoll och

bevis.

w

a§

gg

S CD

• O

tf

Afhandlings

protokoll och

bevis

Förmynder-

skaps proto-

koll.

Dombok.

5’

e*r

o

3

et

CD

Summa

•telinkomst.

<5

O

3

O

P

Sfi

p-

b

A n in

ii. r k n i n g a r:

P 830

ro p?

CD O

p p

P

0

P

B ° ''-i

M SP ^

p ce 2.

P o ~

CO w rf

■ sS

et ct

Hell-

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

Rdr. i

116

200,io

411

71,50

38-50

126.50

425.50

344

1733

1600:

117

299.70

920.50

74,50

319

186.5 0

1177.50

329

3424

5000

Extra inkomster lagt uppgifne.

1000

102

179,io

535

79

92.50

197

1591

758

3534

3963

600

1126

218,io

628.50

89

12,50

254.50

677

399

2405

2650

Omkostnaderne högt uppgifne.

76

149. i o

495.5 0

90,50

30,50

260.50

732

306

2140

2025

92

194,io

487

65

17.50

242,50

934.50

528

2561

2925

D:o

d:o.

i 56

121,-jo

360.50

82,50

17,50

249

567.50

395,50

1850

717

D.o

lågt uppgifne.

81

179,io

502

66,50

11

212

770

325

2147

2329

59

106.so

324

85.50

20,50

193

680,50

574

2043

1400

D:o

lågt uppgifne.

103

166,20

668.no

80

18,50

187.50

1100

783

3107

3000

64

O

CO

CO

O

T—4

348

69

16,50

250,50

723

275

1855

2300

500

197

311,10

645,50

66

35,50

244.50

1129

730

3359

2483

D:o

lågt uppgifne.

500

116

237.00

523

46

18,50

184

738.50

—

1864

—

Hvarken omkostnader eller

extra inkomster uppgifne.

:

264

526,50

886

101

85.50

380

1590

641.50

4475

2700

Omkostnaderne lågt uppgifne.

500

147

282,oo

642,50

101.5 0

35

270.50

732

bo/

2768

3200

* D:o

högt uppgifne.

145

281.40

643

101

28

317

961

390

2866

2800

293

511.80

1154

178,50

84

393

1659

1195.50

5469

63(58

D:o

d:o.

303

557,io

1238

121.50

60,50

344

1700

750

5074

5550

D:o

d:o.

263

540.30

1106

117,50

73

566,50

2006,50

1241,50

5914

4950

1000

2890

5800

Omkostnaderne högt, extra in-

800

123

187,20

480.50

127.50

21,50

331,50

1333.5 0

285.50

kom stel1

lågt uppgifne.

125

331.80

587

58

83

324,50

1628,50

518

3656

4746

Omkostnaderne högt uppgifne.

127

256,20

537,50

56,50

30

293,50

1136

398

2835

2900

118

214.80

678

73.50

66

451.50

1996

650

4248

4600

D:o

d:o

800

220

474

1245

132,50

56

644,50

2122

1487

6381

6500

D:o

d:o

600

234

398,io

905

123

43

374.50

1619

—

3697

4650

Omkostnaderne högt uppgifne,

extra inkomster ej uppgifne.

1000

286

414

1079

121.50

28

322

1213.50

1023

4487

4500

Omkostnaderne högt uppgifne.

368

519

1388

114

87,50

329,50

1065

385

4256

—

D:o

icke uppgifne.

800

144

279,30

740

139,50

77,50

227

1223

762

3592

2122

D:o

lågt uppgifne.

125

273.i;o

730.5 0

93,50

15

232,5 0

999,50

539,50

3009

4693

D:o

högt uppgifne.

400

150

270,fio

1007

79.50

47,50

319

1191.50

350

3415

4550

D:o

d:o

228

446,70

607.50

134

27.r,o

311

1165,50

328

3248

2945

D:o

d:o

1000

230

517,80

999

131

98,50

510

1626

1399,50

5512

4000

D:o

lågt uppgifne.

1000

191

376,20

1042,50

104.50

50,so

441

1862

371

4439

3350

Omkostnaderne lagt, extra in- komster^ lågt uppgifne.

800

189

316,20

965

123

119.50

272

1899,50

960

4844

4427

Omkostnaderne lågt uppgifne.

87

136.20

476

64,50

41

120

500

375

1800

1585

D:o

clio.

205

171

365.7 0

944

107,50

95

251

1329,50

431

3729

3223

D:o

d:o.

273.00

895

72

41

365

1341

927,50

4086

4925

D:o

högt uppgifne.

500

167

333,30

795

90.50

163,50

240

1436,50

500

3726

2400

D:o

lågt uppgifne.

800

334

439.2 0

787.50

92,50

49

319.5 0

1592

750

4364

4300

197

434,70

686,50

80

53

336

2019

1130

4936

4600

Omkostnaderne högt uppgifne.

900

228

360,60

718.50

70.50

27

303

1131

841

3680

3950

D:o

d:o

400

158

260.io

487

100

7.50

146

728,50

423,50

2311

2395

139

260,40

497,50

78

34,50

209

965

140

2323

3022

Omkostnaderne högt, extra in- komster^ lågt uppgifne.

120

197.40

457,50

79.50

15

220

903

505,50

2498

2500

126

240,oo

463,50

74

16

210

1021

193,50

2345

2200

Omkostnaderne lagt uppgifne,

likaså de extra inkomsterne.

,157

381,00

573

84

27,50

281,50

977,50

200

2682

2850

Extra inkomsterne lågt upp- gifne.

Domsaga:

; 42. Vesterbottens mellers

t 43. Norrbottens södra.....

i 44. Norrbottens norra......

J 45. Kinda och Ydre härads

1 40. Björkekinds in. ti. härads

47. Lysings och G östrings

härads ....................

48. Åkerbo in. 0. härads

49. Wifolka m. fl. härads.....

50. Finspånga läns ...........

61. Aska m. fl. härads ........

52, Hammarkinds m. it. hä

rads

.......................

53. Vesta härads ............. .....

! 54. Östra härads (i Småland) 116

55. Östbo och Westbo härads

| 50. Tveta m. fl. härads

i 57. Norra och södra Wedbo

härads .........''....

58. Östra Wärends ....

59. Vestra Wärends .....

60. Sunnerbo härads

61. Norra och södra Tjnsts

härads ....................

62. Aspelands och Hanbörds

härads .....................

; 63. Sefvedes och Tonaläns

härads .....................

i 64. Norra Möre och Stranda

härads ....................

65. Södra Möre härads ....

I 66. Ölands ........................

67. Halmstads m. fl. härads

68. Årstads m. fl. härads

69. Wiske och Fjäre härads

70. Askims in. fl. härads.

71. Inlands..................

72. Oronst och Tjörns .....

73. Norrvikens ...............

74. Sunnervikens ............

75. Marks m. fl. härads ...

76. Flundre m. fl. härads

77. Kinds och Bedvägs härads|205

78. Wät.tle m. fl. härads......

79. Ås och Gäseneds härads

80. Nordals in. fl. härads ...

81. Tössbo och Wedbo härads

82. Ase m. fl. härads .........

83. Kinnefjerdings med flere

härads ...................

84. Skånings in. fl. härads..

85. Gudhems och Kåkinds

härads ..................

86. Wartofta och Frökinds

87. Norra Wadsbo .........

41

Lösen för

Domsaga:

; Fastebref.

i Lagfarts

j protokoll och

1 bevis.

''

| Intecknings

! protokoll och

i bevis.

a

g. c

rf

tv

j Afhandlings !

| protokoll och

j bevis.

s-s

» S- g1-B

hl

o 7

Dombok.

88. Södra Wadsbo ...........

Rdr

132

Rdr.

226,20

Rdr.

548

•Rdr.

119

Rdr.

21,50

Rdr.

227

| Rdr, i

; 918 |

89. Listers härads ............

115

210,30

650

89,50

41,50

212

1303,50

90. Bräkne härads............

93

194.40

591,50

56,50

26

153.50 883,50:

91. Östra härads...............

109

211,20

672

47

35

153

11188 :

92. Medelstads härads ......

150

313,20

903

91

43

176

j 1762

93. Ingelstads o. Järrestads

härads....................

314

505.f>o

772,50

90.50

56

241

1080

94. Willands o. Östra Göinge

härads.....................

225

428,40

976,50

77,50

44,50

327,50) 1813,50

9». Allbo och Gärds härads

206

375,30

592,50

171,50

43,50

186.50 1143

96. Vestra Göinge härads...

188

330

737

90,50

42,50

234

|1316 :

97. Norra och södra Åsbo

och Bjäre härads......

362

657

1440

225,50

82,50

443,5012418,50

98. Skytts och Oxie härads

190

384,60

497,50

118.50

70

204,50 1089

99. Färs och Frosta härads

346

628,20

1412

137

71.50

381

12759

100. Rönnebergs m. fl. härads

208

435,60

874

150

134.50

390

1407

101. Luggude härads ........

187

369,90

859.50

130

53.50

396

|1246,50

102. Bara och Torna härads

170

260,40

569,50

115

472

1516,50

103. Herrestads m. fl. härads

2581464.70

636

103,50

59

291

i 1235

3''g

§1

B

1 i Anmärkningar:

pr °

a p

B°°

5 g.3- •5 g g.

Rdr.

Rdr.

Rdr.

933

3125

2718

516

3138

4045

521

2519

2850

212,50

2628

3950

742

4180

3250

568

3628

4500

841

4734

4780

581,50

3305

2750

250

3188

5250

849,50

6479

4400

501,50

3056

3450

925,50

6660

7600

1264,50

4864

5926

475

3726

3700

—

3221

__

| Rdr.

! 400

Omkostnaderne högt uppgifne.

D:o d:o

Omkostnaderne högt, extra in-j

komsterne lågt uppgifne.

Omkostnaderne^högt uppgifne

900

500

878

o:o d:o j 500

D:o lagt uppgifne! 300

Omkostnaderne högt, extra in-j j

komsterne lågt uppgifne. j i

Omkostnaderne lågt uppgifneI 800j

D:o högt uppgifne i

D:o '' d:o 10001

D:o d:o 600!

! m\

Omkostnaderne icke uppgifne,i 600:

,ej eller de extra inkomsternej i

3925j 62241 Omkostnaderne högt uppgifne* 800i

6

Bilagan Litt. B till reservationerna.

Tabell, upptagande: a) de faktorer, efter hvilka tjenstgöringspenningarne beräknats; b) den föreslagna

nya aflöningen för häradshöfdingarne; c) för jemförelse skull, deras nu varande bruttoinkomster; och d) den

vinst eller förlust, som statsverket för hvarje domsaga skulle göra på regleringen.

I mede

tal af- gärda

mål.

l-

F ö r e a

lagen aflö

n i n g.

Folkmängd.

nningar af statsverket.

1 sportler.

Summa

grofva brottmål.

B

CD

*

§ E

tr g

2. c

< :

srf

1 PC

- oi

‘

tjenst-

göringspen-

ningar.

förvaltnings''

kostnads-

bidrag.

t»

: B

B

pj

i ''

.... [28056

[ !

251

450(

) 1500

6001

»2682

8682

...

19792

5

167

450(

)! 700*

5206

>2266

7466

...27361

32

27c

450C

2000

400

6906

2318

9218

.... 20801

9

223

450C

1400

590C

>2497

8397

....|28985

28

166

450C

1400

—

590C

>2742

8642

....40648

13

292

450f