SOU 1876:6

UNDERDÅNIGT

OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

LÖNEREGLERING M. M.

FÖR

MYNT- OCH KONTROLLVERK!,

AFGIFVET DEN 30 DECEMBER 1875

AF

I NÅDER FÖRORDNADE KOMITERADE.

—

STOCKHOLM,

JSAAC MARCUS’ BOKTKYCKERI-AKTtEBOLAa.

1876.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Den af Eders Kongl. Maj:t i nåder tillsatta komitén för afgifvande

af utlåtande och förslag rörande reglering af de förvaltande embetsverkens

och myndigheternas löneförhållanden m. m., hvilken, sedan ytterligare två

af dess medlemmar på begäran blifvit entledigade från det dem lemnade

uppdraget, genom Eders Kongl. Maj:ts den 12 sistl. November fattade beslut

erhållit en i viss mån förändrad sammansättning med särskildt afseende derå.

4

Nuvarande

reglementar

iska föreskrifter

för

Mynt- och

Kontrollverken.

Statskontorets

förslag.

att frågan om Mynt- och Kontrollvcrkcus reglering närmast borde blifva föremål

för komiténs handläggning, får nu för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

framlägga resultaten af sina arbeten beträffande nämda verk.

Det för Myntverket gällande reglementet är utfärdadt den BO April

1836; och är enligt samma reglemente verkets uppgift att, med uteslutande

rätt, förmynta guld, silfver och koppar samt slå medaljer och jettoner.

Kontroll verket, för h vilket instruktion jemväl nyssnämde dag faststäldes, är

inrättadt för probering och kontrollstämpling af guld-, silfver- och tennarbeten,

som i riket tillverkas eller från utrikes ort införas, för att här försäljas.

Närmaste inseendet öfver begge dessa verk utöfvas af en öfverdirektör

såsom chef, men öfverstyrelsen öfver desamma tillhör, på sätt Kongl.

brefvet den 10 Augusti 1838 stadgar, Statskontoret, hvarest öfverdirektören

såsom ledamot föredrager och deltager i besluten om verken rörande

ärenden. I sin egenskap af styresman för verken eger likväl öfverdirektören,

oberoende af Statskontoret, beslutande rätt i allt hvad som angår verkens

drift och underhåll, allmänna hushållningen och ordningen dervid samt dispositionsrätten

öfver verkens penninganslag äfvensom öfver de genom myntskatten

och präglingen af skiljemynt uppstående inkomster samt af expensmedlen

för Kontrollverket. Tjenstemannapersonalen i öfrigt utgöres enligt

stat, vid Myntverket, af eu myntmästare, som åligger att besörja all myntning

eller prägling af guld, silfver och brons, äfvensom skedning och testning

af de ädla metallerna, då sådant erfordras, en kamererare, hvilken för

så väl Mynt- som Kontrollverket bestrider kassörs- och redogörarebefattningen;

en mynt- och bergsproberare med åliggande att undersöka halten af

allt till myntet inkommande guld och silfver äfvensom tillmyntningssmältningar

och färdigt mynt; en myntgravör och en elev hos myntgravören; samt

vid Kontrollverket af en kontrollör, hvilken eger närmaste befattningen med

och tillsynen öfver proberings och kontrollstämplings behöriga verkställande,

äfvensom af två amanuenser med uppdrag att biträda så väl vid proberingar

som vid förefallande kansligöromål. Såsom vaktbetjening finnas upptagne

två vaktmästare och en stämpeldräng. Härförutom är vid Myntverket anstäldt

erforderligt antal verkmästare och arbetare.

Då, i anledning af erhållen nådig befallning att inkomma med underdånigt

yttrande och förslag, angående förbättring i lönevilkoren för tjenstemännen

i Statskontoret samt vid Mynt- och Kontroll verken, Statskontoret,

efter inhemtande af nödiga upplysningar från chefen för Mynt- och Kontrollverken,

i underdånig skrifvelse den 15 November 1873 framlade förslag till

lönereglering för samma verk, hade Statskontoret under dåvarande förhållanden

icke skäl att inlåta sig i undersökning huruvida några ändringar i

verkens organisation tillika borde vidtagas; och var det antagligen af denna

anledning som framställningen inskränktes till förslag om eu efter de gängse

5

lefnadskostnaderna afpassad aflöningsstat för de befintlig^ embets- och tjenstemännen,

tillika med hemställan om godkännande af vissa för en sådan stats

tillämpning nödiga ansedda föreskrifter i afseende på aflöningarnas fördelning

i lön och tjenstgöringspenningar, vilkoren för de senares åtnjutande,

ålderstillägg samt tjensters förening, — förslag, för hvilka komitén i sitt

underdåniga betänkande den 9 sistlidne Juni redan lemnat en fullständig

redogörelse. Det vidsträcktare uppdrag komitén erhållit har deremot för

densamma gjort till en pligt att så väl i fråga om dessa som öfriga embetsverk

undersöka, om och hvilka förändringar i verkens organisation böra i

sammanhang med löneregleringen såsom ändamålsenliga tillstyrkas. Med

fästadt afseende härå och då komitén, i följd af vunnen erfarenhet beträffande

förut behandlade verk, ansåg sig kunna förutsätta, att jemväl vid Myntoch

Kontrollverken någon minskning i personalen kunde ega rum genom

en annan fördelning af göromålen mellan tjenstemännen än den nuvarande,

men med sin dåvarande sammansättning fann sig icke ega den insigt i den

vid dessa verk förekommande verksamheten, som erfordrades för grundande

af ett tillförlitligt omdöme, huru en dylik göromålens fördelning lämpligast

läte sig verkställa, anhöll komitén uti skrifvelse den 21 sistlidne Oktober hos

cheten för Eders Kongl. Maj:ts Finansdepartement, det öfverdirektören för

Mynt- och Kontrollverken måtte erhålla uppdrag att inkomma ej mindre

med yttrande, huruvida någon af dervarande tjenstebefattningar kunde indragas

och, i sådant fall, på hvad sätt dithörande göromål borde mellan den

återstående tjenstemannapersonalen fördelas, än äfven med de förslag i andra

hänseenden han funne ledande till förenkling i organisationen och arbetssättet.

I anledning häraf och med särskild hänsyn dertill, att i Danmark

två embetsmål!, myntmästare och myntguardejn, sig emellan fördelade de

göromål, som i Sverige vore anförtrodda åt de tre tjenstemännen öfverdirektören,

myntmästaren och myntproberaren, samt en göromålens fördelning,

som syftade till att göra en af de nu nämde tjensterna öfverflödig,

syntes egnad att underlätta uppgörandet af en tillfredsställande stat för

Mynt- och Kontrollverken, anmodade departementschefen öfverdirektören att

afgifva utlåtande, huru vid en förändring af verkens organisation i den angifva

riktningen göromålen lämpligen skulle fördelas mellan tjenstemännen,

samt tillika hvilka förändringar i öfrigt i sjelfva reglementet skulle deraf

föranledas.

Uti sitt i anledning häraf den 11 sistlidne November afgifna yttrande,

hvilket blifvit komitén delgifvet, har öfverdirektören hufvudsakligen anfört:

att förhållandet vid det svenska Myntverket i flera väsentliga delar vore

olika med det i Danmark, enär här vore en gemensam chef för Mynt- och

Kontrollverken, men i Danmark icke funnes någon med svenska Kontrollverket

jemförlig inrättning, samt myntmästaren här hade en, mycken tid och

Komiténs

uppdrag;

fö rbercdandc

åtgärder.

För ny a dt

yttrande af

öfverdirektören.

6

uppmärksamhet kräfvande sysselsättning med förfärdigandet af medaljer och

jettoner, hvaremot i Danmark medalj tillverkningen vore öfverlemnad åt enskilda

personer, som egde dertill begagneliga pressar, hvarförutan det danska

mynthuset vore nybygdt och afpassadt efter nuvarande fordringar i motsats

till det härvarande, på dåliga grundmurar uppförda mynthuset, som derför

fordrade årliga och stundom genomgripande reparationer; — att, om öfverdirektörsbefattningen

indroges, chefskapet utan tvifvel komme att öfvertagas

af Finansministern, — hvilket, enligt öfverdirektörens mening, tilläfventyrs

kunde blifva olämpligt i anseende till behofvet af särskilda tekniska insigter

hos chefen, — samt myntmästaren erhålla bestyret med reparationsverkstaden,

valsverkens och alla maskiners hållande i ordning äfvensom ugnars

byggande och underhåll, i hvilket fall denne tjensteman icke kunde taga

någon befattning med kontrollverket; — att, om kontrollverket bibehölles

med samma åligganden som hittills, kontrollörstjensten möjligen kunde förenas

med myntproberaretjensten, utan att innehafvaren skulle blifva allt för

betungad med göromål, sedan nemligen den nu pågående, i följd af myntförändringen

ansträngda utmyntningen upphört, dock att innehafvaren af

begge dessa befattningar borde berättigas till pension på indragningsstat vid

(10 års ålder eller tidigare i anseende till de egenskaper, såsom skarp synförmåga

m. m., som ovilkorligen erfordrades för verkställande af de noggranna

proberingar, som vore behöfliga vid ett nutidens myntverk; — att,

likasom vid det danska myntverket myntmästarens fullmäktig förrättade

samma proberingar som guardejnen verkstälde, det vore nödvändigt att utom

myntproberaren någon annan person anstälde probering på de färdiga myntstyckena;

— samt att myntmästaren borde befrias från upphandlingen af

bränsle och hvarjehanda materialier, äfvensom från ordnandet af och tillsynen

vid reparationerna å myntverkets många hus, hvilka bestyr kunde

lemnas åt kamereraren, som i sådan händelse jemväl borde ega tekniska insigter,

för att kunna bedöma erforderliga materialiers duglighet m. m.

Öfver inseendet

öfver verken

och grunderna

för deras organisation.

Vid fullgörandet af i fråga varande uppdrag har komitén till en början

att taga i betraktande, huruvida, med afseende på deras verksamhet, verken

böra lyda under andra embetsverk eller intaga en sjelfständig ställning.

Myntverket, som i äldre tider stått än under räknekammarens, än under

bankens inseende, förklarades genom 1734 års instruktion för Kammarkollegium

lyda under detta embetsverk, och fortfor att intaga denna ställning

intill dess Myntverket genom Kongl. brefvet den 22 Maj 1829 förenades

med Kontrollverket under en gemensam chef och stäldes under inseende

af Bergskollegium. Detta inseende öfvertlyttades år 1838 till Stats

-

7

kontoret. Kontrollverket, som inrättades år 1752 och kort derefter erhöll

sin egen öfverdirektör, lydde under Kommerskollegium intill år 1829, hvarefter

det vant förenadt med Myntverket under samma styrelse. Då komitén

i sitt betänkande den 11 sistlidne iNovember angående lönereglering'' in. m.

för Statskontoret fann sig böra hemställa, att detta embetsverks öfverinseende

öfver^ Mynt- och Kontrollverken måtte upphöra, skedde detta hufvudsakligen

på grund deraf, att något sådant sammanhang mellan Statskontorets

embetsverksamliet och de ärenden, som hos Mynt- och Kontrollverken förekomma,

icke egde rum, att deraf kunde hemtas giltig- grund för dessa myndigheters

nuvarande ställning till hvarandra, äfvensom af det skäl, att öfverdirektören

redan egde beslutande rätt i ämnen af vida större vigt än de i

allmänhet enkla ärenden, hvilkas behandling blifvit Statskontoret förbehållen.

Under sådana omständigheter och då, med hänsyn till beskaffenheten af

Mynt- och Kontrollverkens åligganden, dessa verk icke lämpligen kunna inordnas

såsom delar af något annat af de centrala embetsverken, har komitén

ansett lämpligast, att i fråga varande två verk erhålla en sjelfständig ställning

och blifva Eders Kongl. Maj:t omedelbart ansvariga för sin embetstörvaltning

i likhet med Övriga under Finansdepartementet direkt lydande

centrala myndigheter. Beträffande Statskontorets befattning med en del hit

hörande ärenden, blir komitén i tillfälle att längre fram i sitt betänkande

derom sig yttra.

Komitén som tagit under noggrann ompröfning den i Statsrådets

och ehefens för Finansdepartementet ofvannämda skrifvelse framstälda fråga,

huruvida endera af öfverdirektörs-, myntmästare- och myntproberarebefattningarne

genom en förändrad anordning af de dermed förenade åligganden skulle

kunna indragas, utan att i sådant fall, på sätt öfverdirektören antagit, det

egentliga chefskapet för verken öfvertoges af chefen för Finansdepartementet,

— hvilken anordning i fråga om ett embetsverk med uppbörd af och dispositionsrätt

öfver allmänna medel för närvarande icke lärer böra ifrågasättas,

— har dervid kommit till den öfvertygelse, att öfverdirektörens göromål

böra kunna fördelas emellan de öfrige tjenstemännen, och dessas så väl befogenhet

som ansvar i förhållande dertill utsträckas.

Innan komitén likväl går att afgifva förslag till en sådan fördelning,

torde vara nödigt att först taga i betraktande de begge verkens inbördes

ställning till hvarandra, för att tillse, huruvida den förbindelse dera emellan,

som för närvarande eger rum, bestående i så väl gemensam lokal som till en

del gemensamma tjenstemän, må, med eller utan förändring, fortfara, eller om

verken sjelfständigt hvar för sig böra omorganiseras, med hänsyn till den

särskilda uppgift, som bör hvardera af dem tillkomma.

Då mynt- och kontrollverken år 1829 förenades under en gemensam

chef, skedde sadant af den uppgifna anledning, att inom begge verken före

-

8

kommo i viss mån likartade göromål. Sådant är fortfarande förhållandet,

ty enligt instruktionen för Kontrollverket är detta verks uppgift att verkställa

probering af guld-, silfver- och tennarbeten, och enligt reglementet

för Myntverket åligger det den derstädes anstälde proberaren att undersöka

halten af det till myntet inkommande guld och silfver äfvensom tillmyntningssmältningarna

och det färdiga myntet, hvarjemte proberingsskyldighet i

och för kontrollen å mynttillverkningen äfven åligger öfverdirektören. Då

sålunda både för den probering, som förekommer vid Kontrollverket, och för

den kontroll- eller motprofning, som bör ega rum vid Myntverket, erfordras

tjenstemän, kunniga i probering af de ädla metallerna och i öfriga vid verken

förekommande metallurgiska arbeten, ligger det nära till hands, att de proberingsarbeten

m. in. vid mynttillverkningen, som nu tillhöra den öfverdirektören

underlydande myntproberaren, lämpligen kunna och böra öfvertagas

af Kontrollverket. Detta verks uppgift skulle sålunda blifva dels att utöfva

den kontroll å mynttillverkningen, som vid myntverken vanligen tillkommer

en sjelfständig tjensteman, i Norge och Danmark benämd “Myntguardejn“

och i de tyska staterna “Miinzwardein", och dels verkställa undersökningen

af guld- och siltverarbeten, så länge denna tillverkning står under allmän

kontroll, eller staten eljest finner sig böra härutinnan tillhandagå allmänheten.

De genom en sådan anordning kontrollverket tillkommande göromål borde,

enligt komiténs mening, så fördelas, att chefen, i denna sin egenskap, tillkomme

tillsynen vid mynttillverkningen och således blefve statens myntgardejn, medan

kontrollen å den enskilda guld- och silfvertillverkningen, under hans inseende,

komme att hufvudsakligen åligga öfriga tjenstemän vid verket.

Hvad Myntverket beträffar, skulle sedan gardejnsgöromålen sålunda

blifvit på kontrollverket öfverflyttade, tjenstemännen komma att utgöras endast

af myntmästaren, som blefve chef för verket och i denna egenskap torde

böra benämnas “Myntdirektör,“ samt af kamereraren, hvilken jemte sina nuvarande

åligganden vid detta verk, borde med direktören deltaga i vissa af

de tekniska göromålen och hos hvilken således böra förefinnas härför erforderliga

tekniska kunskaper.

Med afseende på Mynt- och Kontrollverkens ändamål och natur, är

det ögonskenligen af största vigt så väl för det allmännas säkerhet, som för

tjenstemännens egen trygghet, att de senares ansvarighet skarpt begränsas

och noga bestämmes, och att alltså arbetet fördelas med särskild hänsyn

dertill, att denna ansvarighet ej försvagas och att, hvad särskildt mynttillverkningen

angår, ömsesidig kontroll vinnes. Då nu den första och vigtigaste

fordran, en sådan fördelning bör uppfylla, otvifvelaktigt bestar deruti, att densamma

skall erbjuda säkerhet för att det mynt, som från Myntverket utlemnas,

är fullgodt i öfverensstämmelse med gällande myntlag, men denna säkerhet

hittills ytterst berott på öfverdirektörens beslutande rätt, anser komitén att

9

ansvaret för myntens riktighet till så väl halt som vigt bör bäras af begge

verkens chefer, hvilka härvid komme att intaga en gent emot hvarandra fullt

sjelfständig ställning, men af hvilka myntgardejnen dock alltid måste rätta

sig efter gången af mynttillverkningen, hvars ordnande ensamt bör på myntdirektören

ankomma.

Då emellertid uppnåendet af Myntverkets uppgift, erhållandet af fullgodt

mynt, i väsentlig mån beror af det sätt, hvarpå tillverkningen är ordnad,

helst sådana felaktigheter, som kontrollen afser att upptäcka, böra icke

blott rättas, utan så vidt möjligt är förekommas, har komitén för sin del

funnit det önskvärdt, att myntgardejnen på sådant sätt ställes vid sidan af

myntdirektören, att han i alla vigtigare, myntverkets skötsel rörande ärenden

eger yttranderätt och således bör af direktören rådfrågas, äfvensom att honom

dervid bör åligga att till protokollet anmäla sin mening, då denna är från

direktörens afvikande.

Komitén, som längre fram i betänkandet återkommer till frågan om

fördelningen af göromålen, får med afseende på hvad nu blifvit anfördt, här

endast hemställa,

att Mynt- och Kontrollverken, under chefskap det förra

af en myntdirektör och det senare af statens myntgardejn,

organiseras såsom sjelfständiga styrelseverk under Finansdepartementet.

För den händelse Mynt- och Kontrollverken, på sätt nu föreslagits,

komma att lyda omedelbart under Eders Kongl. Maj:ts Finansdepartement,

torde böra tillses i hvad mån nya föreskrifter kunna erfordras i följd af

upphörandet af Statskontorets inseende öfver verken.

I sådant afseende synes, hvad först angår tillsättandet af sådana

ledigblifna tjenster, till hvilka förslag i Statskontoret upprättats, lämpligast

vara, att myntdirektören och myntgardejnen, såsom chefer för särskilda

verk, komma att omedelbart af Eders Kongl. Majd utnämnas, efter eller

utan föregående ansökning, hvaremot, vid inträffad ledighet af myntkamererare-

eller kontrollörstjensten, vederbörande chef torde böra hos Eders Kongl.

Majd föreslå lämplig person till tjenstens erhållande. I förening med upphörandet

af Statskontorets öfverinseende, lära jemväl föreskrifterna derom,

att assignation!’ å Mynt- och Kontrollverkens medel skola af en ledamot i

Statskontoret underskrifvas samt bokföras i advokatfiskalskontoret, derstädes,

böra upphöra att vara gällande. Vidare anser komitén förslag till de i 15

och 73 §§ af reglementet för Myntverket omförmälda taxor, efter hvilka dels

hopsmältning af guld eller silfver skall betalas och dels medaljer och jettoner

utlemnas, äfvensom andra taxor, hvilka röra allmänheten, böra till Eders

2

Statskontorets

nuvarande

befattning med

Mynt- och

Kontooliver

ken.

10

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och afgörande öfverlemnas. Då det hittills

tillhört Statskontoret att emottaga och förvara de i 64 § af reglementet

omförmälda prof, synes det med Myntverkets förändrade ställning närmast

öfverensstämma, att dessa prof, om de finnas fortfarande behöfiiga för möjligen

inträffande efterproberingar, hädanefter under erforderlig tid förvaras

i Finansdepartementet. Enligt reglementets 65 § har det tillkommit Statskontoret

att, då proberade penningars halt öfver- eller understigit det faststälda

remedium, efter anmälan af öfverdirektören, anbefalla deras nedsmältning.

Enär det är af vigt, att en öfverordnad myndighet erhåller kännedom

om eu sådan omständighet som den i fråga varande, för att kunna

anbefalla undersökning, till utrönande af hvem som varit vållande till felaktigheten

och bör ersätta skadan, torde böra föreskrifvas, att anmälan i

nyssnämda fäll bör af myntdirektören göras hos chefen för Finansdepartementet

för vidtagande af den åtgärd sakens beskaffenhet påkallar. Beträffande

slutligen Statskontorets åliggande att hvarje halfår inom den 15 Januari

och 15 Juli låta genom sin ombudsman inventera Myntverkets behållning

af guld, silfver, koppar och banksedlar, så och då till vinnande af

önskvärd trygghet sådan inventering äfven framdeles bör ega rum, enligt

komiténs mening åtminstone en gång om året, lärer på Eders Kongl. Maj:t

blifva beroende att till dess verkställande förordna lämplig person; dervid

tillika torde fortfarande böra iakttagas, att Riksdagens fullmäktige i Riksbanken

erhålla underrättelse om tiden för inventeringen för att kunna utse

ombud att å bankens vägnar vid densamma närvara.

Komitén föreslår alltså,

att vid ledighet inom ordinarie tjenstemannapersonalen

vid Mynt- och Kontroll verken, Eders Kongl. Maj:t må

utnämna myntdirektör, myntgardejn, myntkamererare och

kontrollör, de två sistnämde likväl efter förslag af vederbörande

chefer;

att Mynt- och Kontrollverkens assignationer undertecknas,

Myntverkets af myntdirektören med kontrasignation

af kamereraren och Kontroll verkets af myntgardej nen med

kontrasignation af kontrollören;

att taxor, enligt hvilka utgifter m. in. skola af allmänheten

erläggas till Mynt- eller Kontrollverket, af Eders

Kongl. Ma:jt fastställas efter förslag af vederbörande

chefer;

att de i § 64 af nu gällande reglemente för Myntverket

omförmälda prof skola i Finansdepartementet förvaras;

-

11

att, då profpenningarne till vigt eller halt öfver- eller

understigit remedium, myntdirektören skall derom hos chefen

för Finansdepartementet ofördröjligen göra anmälan samt

derå afvakta svar innan det felaktiga myntet nedsmältes;

samt

att inventering af myntverkets behållning af guld, silfver,

koppar och kassatillgång skall förrättas minst en

gång om året å tid och af person, som af Eders Kongl.

Maj:t bestämmes; om hvilken förrättning fullmäktige i

Riksbanken förut böra underrättas för att kunna utse

ombud att dervid närvara.

I afseende å fördelningen af arbetena mellan de särskilde tjenste- ordinarie

männen, borde, såsom redan blifvit anmärkt, chefskapet vid Myntverket till- mJ^''selUg^

höra myntdirektören, hvilken derjemte skulle komma att bibehållas vid de “gande„.

väsentligaste af myntmästarens åligganden, men deremot befrias från vissa

mindre väsentliga, på det innehafvaren af det nya embetet icke må blifva

betungad af allt för många och olikartade bestyr, hvarigenom han komme

att hindras i utöfvandet af den maktpåliggande och omfattande tillsyn, som

erfordras af chefen för en sådan inrättning som Myntverket.

I nämda hänseende anser komitén myntdirektören visserligen böra

åligga skyldighet att verkställa vissa proberingar, enär, såsom öfverdirektören

i sin ofvanberörde skrifvelse den 11 sistlidne November erinrat, det

ligger stor vigt uppå, att vid vissa stadier af mynttillverkningen så väl

prof som motprof göras; men med afseende på omfattningen af myntdirektörens

göromål, torde likväl blifva nödigt ålägga kamereraren skyldighet att

härvid lemna honom erforderligt biträde.

Myntmästarens nuvarande åliggande att i den s. k. smältboken redovisa

hvarje tillmyntningssmältning från dess insättning i degel till dess färdigt

mynt deraf erhålles, jemte den för denne tjensteman betungande skyldigheten

att verkställa in- och utvägningar till och från verkstäderna torde

deremot icke böra af myntdirektören fullgöras. Då myntkamereraren nu

skall vitsorda de i smältböckerna uppgifna förhållandena genom sin underskrift,

för hvilket ändamål honom äfven åligger att närvara vid alla in- och

utvägningar vid verkstäderna, samt det i allmänhet tillhör denne tjenstemans

befattning att ombesörja redovisningen, synes honom ock böra åligga så väl

ansvaret för in- och utvägningarna som äfven skyldigheten att föra smältböckerna,

som likväl böra af myntdirektören till riktigheten vitsordas.

12

Då det blifvit upplyst, att bestyret med tillverkningen af medaljer

och jettoner upptager mycken tid för myntmästaren, synes det vara af behofvet

påkalladt att, om myntdirektören skall handhafva detta bestyr, detsamma

så vidt möjligt lindras; och anser komitén, i öfverensstämmelse med

de hittills gällande allmänna grunderna för göromålens fördelning, att den

med nämda tillverkning förenade bokföring, taxering, uppbörd af lösen

m. m. bör öfvertagas af kamereraren, samt myntdirektörens befattning härvid

inskränkas till den allmänna tillsynen öfver pressarne och befälet öfver de

vid präglingen använda arbetarne, hvarförutan han vid sjelfva präglingen

bör kunna påräkna biträde af myntgravören, som då blir i tillfälle att öfvervälta,

det präglingen sker med tillbörlig omsorg och att stämplarne varsamt

behandlas.

I sin egenskap af chef bör myntdirektören utöfva tillsynen öfver

verkets byggnader, verkstäder och maskiner samt draga försorg om erforderliga

reparationsarbeten. Då likväl vid utförandet af större reparationsarbeten

å byggnader eller maskiner andra tekniska insigter kunna tagas i

anspråk är dem, som hos chefen för ett myntverk skäligen må förutsättas,

bör myntdirektören, på sätt äfven hittills lärer varit brukligt, i likartade

fall ega anlita biträde af sakkunniga personer utom verket. Vid upphandling

af materialier, bränsle och öfriga förbrukningsartiklar synes derjemte

den lättnad böra beredas myntdirektören, att han dervid må till biträde

använda kamereraren.

Myntdirektören, som skall ega ensam beslutande rätt i allt hvad

som angår Myntverkets drift och underhåll samt hushållningen dervid, bör

dock, såsom i det föregående blifvit antydt, i vigtigare frågor inhemta yttrande

af myntgardejnen, hvarigenom vunnes en från synpunkten af det allmännas

fördel angelägen kontroll öfver de fattade beslutens ändamålsenlighet.

Derest i sådana frågor myntgardejnens åsigt skulle afvika från myntdirektörens,

bör den förre skriftligen bifoga sin mening vid det protokoll, som

vid tillfällen af sådan gemensam öfverläggning bör föras och af hvilket protokoll

utdrag jemte den särskilda meningen alltid bör utan dröjsmål af myntdirektören

till chefen för Finansdepartementet insändas. Utan hinder deraf

bör emellertid myntdirektörens beslut gå i verkställighet, utom vid de tillfällen

då reservationen angår halten eller vigten af färdigt mynt, i hvilka

fall myntdirektören bör afvakta vidare föreskrift innan myntet utlemnas eller

nedsmältes. Förslag till taxa, efter hvilken ersättning skall beräknas för

gravering af mynt- och medaljstämplar, torde äfven böra af myntdirektören

gemensamt med myntgardejnen upprättas och derefter Eders Kongl. Majrts

nådiga pröfning underställas.

Myntgardejnens åligganden skulle, utom de redan angifna, hufvudsakligen

blifva desamma, som nu tillhöra myntproberaren, hvarförutan hans

13

proberingsskyldighet lärer böra så bestämmas, att den fullt motsvarar hvad

öfverdirektören i sådant afseende nu åligger; hvarom allt närmare bestämmanden

komma att intagas i det förslag till förnyadt reglemente för Myntverket

som, enligt hvad Statsrådet och chefen för Finansdepartementet tillkännagifvit,

det tillkommer komitén att omedelbart efter aflemnandet. af detta

regleringsförslag, upprätta och till Eders Kong!. Maj:t ingifva. Såsom chef

för Kontrollverket skulle myntgardejnen komma att öfvertaga öfverdirektörens

alla nuvarande bestyr med detta verk, hvarförutan honom borde

åligga att deltaga i de vid Kontrollverket förekommande proberingar, för

så vidt hans proberingsskyldighet vid Myntverket sådant medgåfve.

Utom de bestyr, hvilka komitén här ofvan förmält sig anse böra åt

myntkamereraren uppdragas, bör för honom qvarstå hans hittills hufvudsakligaste

åliggande att föra Myntverkets räkenskaper samt redogöra för

dess uppbörd. Då, efter den utvidgning af hans åligganden vid Myntverket,

som nu blifvit föreslagen, han icke samtidigt kunde sköta sina dervarande

göromål och emottaga de dagligen inflytande medlen vid Kontrollverket,

och det för öfrigt vore föga lämpligt, om denne tjensteman komme att tillhöra

två verk med särskilda chefer, anser komitén kamereraren böra helt

och hållet befrias från kassörs- och räkenskapsgöromålen vid Kontrollverket

och dessa uppdragas åt den der anstälde kontrollören, hvilken med erforderligt

extra biträde utan svårighet torde kunna ombesörja äfven dessa

bestyr.

I sammanhang härmed anser sig komitén böra fästa uppmärksamheten

å nödvändigheten deraf att, för den händelse kamererarens göromål

vid något tillfälle funnes gorå kontorsbiträde för honom behöflig!, myntdirektören

erhölle bemyndigande att af verkets tillgångar anvisa de för sådant

ändamål erforderliga medlen.

Hvad beträffar kontrollören vid Kontrollverket, skulle hans åligganden

blifva hufvudsakligen desamma som hittills, med den tillökning, som uppkomma

genom öfvertagandet af kassörs- och räkenskapsgöromålen vid verket.

Komitén föreslår alltså beträffande ordnandet af de vid Mynt- och

Kontroll verken anstälde ordinarie tjenstemännens åligganden,

att myntdirektören skall, såsom Myntverkets chef, utöfva

närmaste inseendet öfver verkets fasta och lösa egendom

äfvensom ombesörja utmyntningen och medaljpräglingen,

jemte dertill hörande beräkningar och metallurgiska operationer;

ega beslutande rätt i allt som rörer Myntverkets

drift och underhåll samt hushållningen och ordningen dervid,

dock med skyldighet att i vissa vigtigare frågor, som

i reglementet komma att närmare bestämmas, rådgöra

med myntgardejnen, disponera och ansvara för rätta an

-

14

Kompetens

fordringar.

vändandet af de till kostnaderna för Myntverket i stat

anslagna medel samt verkets öfriga inkomster; utöfva tillsyn

å bokföringen; verkställa alla de proberingar, som

reglementet honom ålägger, dervid han dock må anlita

kamererarens biträde; samt afgifva de berättelser och rapporter,

som äro eller blifva anbefalda;

att myntgardejnen, hvilken, i egenskap af chef för Kontrollverket,

bör öfvertaga alla öfverdirektörens åligganden

i afseende å detta verk, skall vid Myntverket utföra all

probering af inkommande gods och färdigt mynt, samt

dessutom alla de proberingar af guld, silfver, koppar, brons,

krätser m. m., som i reglementet närmare bestämmas;

öfvervaka de präglade myntens uppräkning, granskning

och uppvägning äfvensom deröfver föra journal; samt i

de frågor, der myntdirektören enligt reglementet bör

af honom äska upplysning eller råd, meddela sin åsigt

och, om denna icke öfverensstämmer med myntdirektörens

beslut, densamma skriftligen vid protokollet bilägga;

att myntkamereraren, hvars befattning vid Kontrollverket

kommer att upphöra, skall, jemte sina nuvarande åligganden

vid Myntverket, biträda myntdirektören vid utförandet af

de denne åliggande proberingar, föra smältböckerna samt

öfvervaka in- och utvägningar vid verkstäderna; öfvertaga

bokföring och uppbörd i anledning af medalj präglingen;

samt efter uppdrag verkställa upphandling af bränsle och

vissa förbrukningsmaterialier; samt

att kontrollören, jemte bibehållande af de med denna

befattning nu förenade göromål, må öfvertaga kassörsoch

räkenskapsbestyren vid Kontrollverket.

I afseende å kompetensvilkoren för vinnande af anställning vid Myntoch

Kontrollverken är för närvarande föreskrifvet, att för erhållande af öfverdirektörs-,

myntmästare-, myntproberare- och kontrollörsbefattning erfordras

betyg öfver aflagd examen till bergsstaten vid något af rikets universitet,

hvarförutan sökande till myntproberaretjensten skall af öfverdirektören examineras

i proberingskonsten; för att komma i åtanke vid tillsättandet af

kamereraretjensten fordras aflagd examen till rättegångsverken eller till

Eders Kongl. Maj:ts Kansli. Då emellertid numera den tekniska underbyggnad,

som är behöflig för att kunna såsom tjensteman vid Mynt- och

Kontrollverken användas, kan förvärfvas vid Teknologiska institutets bergsskoleafdelning

och de kunskapsfordringar, som för genomgående af bergsexa

-

15

men vid universiteten äro uppstäda, i vissa teoretiska ämnen synes vara

större än för i fråga varande tjenstebefattningar kunna vara erforderliga,

har komitén ansett lämpligt, att föreskriften om bergsexamen såsom ovilkorligt

kompetensvilkor må upphöra och i stället fordras betyg öfver godkänd

mogenhetsexamen vid högre elementarläroverk jemte fullständigt afgångsbetyg

från Teknologiska institutets bergsskoleafdelning. Den speciela skicklighet i

probering, som vid Mynt- och Kontrollverken erfordras, kan dock icke vinnas

utan öfning vid utförandet af sådana prof'', som derstädes förekomma, i följd

hvaraf tillika bör såsom kompetensvilkor föreskrifvas, att bevis företes om

vunnen skicklighet i detta hänseende. Då det enligt komiténs förslag bör

åligga jemväl myntkamereraren att verkställa proberingar, samt denne tjensteman

vid förefallande behof bör kunna förordnas att bestrida annan tjenst

vid Mynt- eller Kontrollverket, följer deraf, att enahanda kompetensvilkor

böra föreskrifvas för erhållande af denna befattning, som i afseende å

öfriga fenster varda stadgade.

Komitén föreslår alltså,

att såsom vilkor för vinnande af anställning såsom

ordinarie tjensteman vid Mynt- och Kontrollverken må

fordras ej mindre betyg öfver godkänd maturitetsexamen

vid högre elementarläroverk än äfven antingen betyg öfver

aflagd examen till bergsstaten vid ett af rikets universitet,

eller fullständigt afgångsbetyg från Teknologiska institutets

bergsskoleafdelning, samt dessutom i begge fallen bevis

öfver inhemtad praktisk skicklighet vid utförandet af sådana

proberingar, som vid myntverk förekomma samt

skyldighet att, om sådant fordras, derpå vid Myntverket

aflägga prof.

Vid kontroll troll verket finnas för närvande anstälda två amanuenser,

hvilka äro af öfverdirektören antagne för högst tre år i sänder, med åliggande,

emot i stat uppförda arvoden, att biträda vid proberingar äfvensom att, efter

öfverdirektörens särskilda tillåtelse, uppå eget ansvar anställa vissa prof, då

dessa icke kunna af kontrollören medhinnas, kontrasignera öfverdirektörens

embetsskrifvelser och gå honom tillhanda uti de vid kontrollkontoret förefallande

kansligöromål, samt för öfrigt i afseende å verkställigheten af de till

kontorets befattning hörande ärenden ställa sig öfverdirektörens och kontrollörens

föreskrifter till efterrättelse; och har för kompetens till amanuensbefattning

hittills varit föreskrifvet, att sökanden skulle hafva aflagt behörigbergsexamen.

Med tillämpning af grundsatsen, att aflöning bör å stat upptagas för

endast så stor tjenstemannapersonal, som under vanliga förhållanden är ound

-

Assistent.

Extra biträden.

16

gängligen behöflig, och då, enligt komiténs mening ständigt behof af två amanuenser

icke är för handen, men deremot, så länge kontrollväsendet är en

statens angelägenhet, åtminstone en tjensteman förutom kontrollören kommer

att erfordras för verkställande af förekommande proberingar, finner sig

komitén böra föreslå, att arvode uppföres för endast ett biträde. För detta

biträdes anställande på stat talar, utom nyss anförda skäl, den omständigheten,

att det är af synnerlig vigt, att en person med skicklighet och

vana finnes att tillgå vid behof af förordnande i följd af sjukdom eller tillfällig

ledighet bland den öfriga personalen. Denne tjensteman, hvilken borde

ega skyldighet att på eget ansvar verkställa de proberingar, som åt honom

öfverlemnades samt i öfrigt biträda med de göromål hans förmän, myntgardejnen

och kontrollören, åt honom uppdroge, bör såsom nyss blifvit anfördt

och, då hans tjenst alltid komme att erfordras, väl hafva sin aflöning

i staten upptagen, men torde likväl icke böra erhålla fullmakt utan endast

förordnande tills vidare eller på viss tid; och lära för honom böra uppställas

samma kompetensfordringar, som för Mynt- och Kontrollverkens öfrige,

ofvan omförmälde tjenstemän, helst han, då så behöfves och finnes lämpligt,

bör vara skyldig vikariera för desse. Då emellertid hans ställning blefve

en annan än de s. k. amanuensernes i vissa andra verk, synes han jemväl

höra annorlunda benämnas, och torde derför för honom lämpligen kunna begagnas

benämningen assistent. Komitén vill för öfrigt fästa särskild uppmärksamhet

derå, att utbyte af två amanuenser mot en assistent kan föreslås

endast under antagande att, i händelse ytterligare biträde antingen i

följd af förändringar i nu gällande kontrollstadga eller genom tillfälligtvis

hopade göromål finnes behöflig!, myntgardejnen må ega anställa erforderligt

antal extra biträden emot godtgörelse af de under hans disposition stälda

medel.

1 öfverensstämmelse härmed föreslår komitén,

att vid Kontrollverket må anställas en assistent, som

af myntgardejnen antages antingen tills vidare eller på

viss tid, i senare fallet för högst tre år i sänder, med

skyldighet ej mindre att på eget ansvar verkställa de proberingar,

som åt honom öfverlemnas samt biträda med

de göromål i öfrigt, hvarom han af myntgardejnen eller

kontrollören anlitas, än äfven att emottaga tillfälligt förordnande

å ordinarie tjenst vid Mynt- eller Kontroll verket;

att kompetensvilkoren för denna befattning blifva desamma,

som för öfrige tjenstemän vid Mynt- och Kontrollverken

ofvan föreslagits; samt

att, om ytterligare biträde vid Kontrollverket finnes behof!

igt, myntgardejnen må ega antaga erforderligt antal

17

extra biträden och till dem utbetala arvoden af de

till hans disposition stälda medel.

Vid behandlingen af frågan om Kontrollverkets reglering har

komitén icke kunnat förbise den vigtiga omständigheten, huruvida det

sätt, på hvilket kontrollväsendet hos oss finnes ordnadt, numera kan

anses tidsenligt. Betänkligheter hafva i detta hänseende tid efter annan

blifvit uttalade, och såsom särdeles upplysande i afseende å dessa

betänkligheters grund och syftning, anser sig komitén böra erinra om

hvad af riksdagens år 1859 församlade revisorer anfördes i anledning

af verkstäld granskning af Kontrollverkets räkenskaper för år 1857.

Revisorerne redogjorde för tillvägagåendet vid kontrollstämpling af

guld- och silfverarbeten, som tillverkats i landsorten, på följande sätt:

»Enligt gällande stadganden besörjes profläsning och kontrollstämpling

af dylika arbeten uti städerna af vederbörande magistrater

och i köpingar af dertill antingen utaf länsstyrelserna eller vederbörande

ordningsmän utsedde personer. Magistraten öfverlåter oftast

detta bestyr åt någon dess ledamot, som vanligen benämnes stämpelrådman,

och hvilken tillika redovisar inflytande stämplingsmedel. Till

magistraterne äfvensom till vederbörande stämplingsförrättare i de

köpingar, hvarest guldsmeder äro bosatte, öfversänder öfverdirektören

för Kontrollverket sedermera, kort före hvarje års början, dels tryckta

s. k. arbetsböcker, att tilldelas hvarje guldsmed, dels s. k. stämplingsprotokoll.

Uti arbetsboken inskrifver guldsmeden de guld- och silfverarbeten,

som af honom till stämpling anmälas, och i stämplingsprotokollet

antecknar stämpelrådmannen eller den person, som erhållit

uppdrag att stämplingen ombesörja, antalet af de för sådant ändamål

uppviste arbeten jemte deras vigt och beloppet af stämpelafgiften. Af

dessa arbeten, hvilka ej få vara hvitsjuda eller färgade, icke eller

polerade, men deremot försedde med tillverkningsortens och tillverkarens

stämpel samt årsbokstaf, äfvensom, hvad guldarbeten beträffar, med

karatmärke, afskafvas spånor eller afklippas smärre bitar efter stämpelrådmannens

anvisning. Dessa spånor och bitar inläggas sedermera

hvar för sig i små papperskapslar och inläsas vanligen uti en bleckeller

trädosa, till hvilken guldsmeden förvarar nyckeln, hvarefter kontrollstämpeln,

som förvaras hos bemälde rådman, påsättes arbetsstyckena.

Denna proftagning och stämpling, som efter vederbörandes godtfinnande

verkställes, i en del städer, hvarje söcknedag, i andra, vissa

dagar i veckan, men alltid på bestämd timma, förrättas å några ställen

på rådhuset, men vanligen uti stämpelförrättarens hemvist. När profspånorna,

hvilka samlas för ett qvartal eller för hvarje hälft eller helt

3

Kontroll

stämplivgen.

18

år, allt i förhållande till den större eller mindre tillverkning hvarje

stad eller ort åstadkommer, blifva tillräckliga för 3:ne proberingar, insändas

desamma, vederbörligen påtecknade, under namn af generalprof

till Kontrollverket i Stockholm och underkastas derstädes i behörig

ordning probering. Godkännes det inkomna profvet, återställes detsamma

vederbörande på samma gång ny arbetsbok och stämplingsprotokoll

till landsorten afsändas. Befinnes åter generalprofvet knapphaltigt,

får guldsmeden betala dubbel afgift för hela tillverkningen

under den tid, som detta prof omfattar, hvaremot, om detsamma är

underhaltigt, öfverdirektörsembetet yrkar, att tillverkaren må, uppå anmälan

af vederbörande magistrat, af allmän åklagare ställas under tilltal

för slik förbrytelse och bestraffas på sätt författningarne i thy fall

stadga; börande utslag i så beskaffadt, mål meddelas öfverdirektörsembetet,

för att i den vid Kontrollverket befintliga straffbok antecknas;

hvaremellertid alla generalprof, som befinnas underhaltiga, qvarstanna

vid Kontrollverket såsom vedermälen under 10- års tid».

Revisorerne förmälde härefter, hurusom behofvet af förändrade

föreskrifter för kontrollstämplingen af guld-, silfver- och tennarbeten

redan för längre tid tillbaka varit insedt, såsom bevis hvarpå anfördes

att, i anledning af ej mindre guldsmedsembetets i Gefle år 1832 gjorda

underdåniga anhållan om någon mildring i ansvaret för underhaltiga

guld- och silfv erarbeten, än äfven åtskillige juvelerares samt

guld- och silfverarbetares i Stockholm år 1855 ingifna underdåniga

ansökning, dels angående utländska guld- och silfverarbetens kontrollbehandling

i likhet med hvad för svensk tillverkning funnes stadgadt,

dels angående åtgärder för hämmande af missbruket med utländska

guld- och silfverarbetens tullfria införsel under namn af modeller,

frågan om en förändrad kontrollstadga varit föremål för åtskilliga embetsverks

och myndigheters behandling. Denna fråga har, enligt hvad

komitén inhemta!;, ännu icke kunnat företagas till afgörande.

Bemälde revisorer, som ansågo det vara af vigt, att så väl det

allmänna som den enskilde egde säkerhet derför, att guld- och silfverarbeten,

som blifvit med kontrollstämpel försedda, ej vore underhaltiga,

men förmälde sig hafva anledning befara, att kontrolleringen af dylika

i landsorten förfärdigade arbeten i allmänhet icke alltid kunde derstädes

verkställas så, att densamma fullkomligt motsvarade dermed afsedda

ändamål, hemstälde på grund häraf, utan att inlåta sig i något

bedömande, om och hvilka åtgärder, som i sådant hänseende kunde

vara af behofvet påkallade och lämpliga, att underdånig anhållan måtte

af Riksdagen göras derom att, vid utfärdande af en blifvande kontrollstadga,

sådana förändrade föreskrifter angående kontrollbehandlingen

af i landsorten tillverkade guld- och silfver- samt tennarbeten måtte

19

meddelas, att allmänheten kunde eg a visshet, att hvarje med kontrollstämpel

försedt arbetsstycke, som utbjödes, vore af fullgod beskaffenhet,

och sålunda blefve tryggad mot den förlust, som måste uppstå

genom inköp af ett underhaltigt arbete; i sammanhang hvarmed revisorerne

funno sig icke böra lemna oanmärkt den olikhet, som vid

tillämpning af gällande kontrollstadga uppkomme för guldsmederne i

landsorten och i hufvudstaden derigenom, att de förre saknade det

tillfälle, de senare egde, “att få sina prof genast godkända, innan de

tillverkade arbetena i handeln utlemnas“; i följd hvaraf det således

lätt kunde inträffa, att en guldsmed i landsorten ådömdes ansvar för

ett, “utan hans förvållande eller bedräglig afsigt, utlemnadt underhaltigt

arbetehvilket deremot aldrig borde kunna hända någon af

hufvudstadens guldsmeder, hvilka alltid finge sina arbeten kasserade i

Kontrollverket, om desamma, vid derstädes anstäldt prof, befunnits

underhaltiga.

Komitén, som anser de sålunda uttalade anmärkningarna af

synnerlig uppmärksamhet förtjenta, skulle deraf kunnat hemta stöd för

en tillstyrkan, att kontrollväsendet måtte ordnas på enahanda sätt som

i vissa andra länder, der detta är en kommunens angelägenhet; men

en sådan anordning skulle otvifvelaktigt medföra vida högre kostnader

än för närvarande, och i mindre städer skulle den säkerligen blifva

alldeles overkställbar. Enär våra kommunikationsmedel de senare

åren så väsentligen förbättrats, torde det deremot förtjena tagas i

öfvervägande, huruvida icke, då ett parti guld- eller silfverarbeten i

landsorten anmäles till kontrollstämpling, de afskafda profspånorna

genast borde, för att undersökas, till Kontrollverket insändas, och arbetena

emellertid qvarstanna i stämpelförrättarens vård, till dess svar

rörande deras halt hunnit från Kontrollverket ingå. Derigenom skulle

visserligen kontrolleringen i landsorten komma att medföra samma

trygghet som i Stockholm, förutsatt att spånorna alltid med lika urskilning

och opartiskhet togos; men å andra sidan skulle guldsmederna

under en kortare tid icke få disponera sina arbeten, och kontrolleringen

dessutom komma att medföra något ökade kostnader, dels för postporto

och dels för det större antal proberingar, som vid Kontrollverket

då måste verkställas, och hvarigenom göromålen derstädes komme icke

blott att ökas, utan äfven blifva mera ojemnt fördelade under olika

tider af året, än förhållandet är för närvarande. Utan att hvarken tilleller

afstyrka en sådan anordning, torde komiterade blott få uttala den

öfvertygelse, att, i fall densamma skulle komma till stånd, de vid Kontrolls

verket derigenom ökade göromålen på ett tillfredsställande sätt borde

kunna, utan tillökning i den ordinarie tjenstemannapersonalen, bestrida

-

20

genom anställning af extra ordinarie biträden i den män sådant visade

sig behöfligt.

En annan vigtig fråga, som jemväl i viss mån skulle kunna inverka

på göromålen vid Kontrollverket och hvilken komiterade derför

icke kunna undgå att vidröra, är den om nu gällande förbud att i riket

försälja okontrollerade guld- och silfverarbeten.

Då kändt är, att genom sagda förbud icke kunnat förekommas,

att arbeten, i hvilka underhaltig ädel metall ingår, årligen till riket

införas under namn af bijouterivaror samt det icke synes rättvist att

våra inhemske guldsmeder förhindras att tillverka och försälja dylika

underhaltiga varor, som af andra i landet till salu hållas, tveka komiterade

icke att förorda upphäfvandet af berörda förbud. Då det emellertid för

allmänheten är en stor fördel att kunna få köpa guld- och silfverarbeten,

hvilkas halt af ädel metall är vid Kontrollverket undersökt

och riktig befunnen, bör det fortfarande stå guldsmeder och andre

öppet att i föreskrifven ordning få fullhaltiga arbeten med kontrollstämpel

försedda.

I fall alltså den nuvarande obligatoriska kontrollstämplingen för

guld- och silfverarbeten skulle upphöra, är det visserligen sannolikt

att åtskilliga varor, oaktadt de egde den för erhållande af kontrollstämpel

föreskrift^ halt, icke skulle komma att kontrolleras; men då

å andra sidan i betraktande tages, att allmänheten nu är van att köpa

kontrollerade guld- och silfverarbeten samt att tillverkningen och

importen af arbeten utaf ädla metaller genom befolkningens tillväxt

och ökade välstånd i allmänhet tilltager, våga komiterade icke antaga,

att göromålen vid Kontrollverket, efter den obligatoriska kontrollstämplingens

upphörande, skulle blifva i någon afsevärd mån mindre,

än de under de senaste åren varit.

För tennarbeten torde af sanitära skäl den nuvarande skyldigheten

att låta kontrollstämpla sådana böra, åtminstone tills vidare, qvarstå.

I följd af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker komitén,

att nu gällande förbud mot försäljning af icke kontrollstämplade

guld- och silfverarbeten må upphöra,

men att det må stå allmänheten fritt att vid statens

Kontrollverk mot stadgade afgifter få dylika arbeten

undersökta och kontrollstämplade.

21

Då komitén nu öfvergår till frågan om de förbättrade aflöningsvilkor,

som billigtvis må tillkomma Mynt- och Kontrollverkens embetsoch

tjensteman, bör till en början anmärkas, att flere af de nuvarande

tjenstemännen, utom lön enligt stat, åtnjuta inkomst af sportler. Statskontoret

uppgifver i sin underdåniga skrifvelse den 15 November 1873,

att myntmästaren och kamereraren af försäljningen från Myntverket

af finsilfver samt kontrollören och de två amanuenserne af extra proberingar

kunna påräkna en särskild inkomst, hvithet är mycket omvexlande

och i medeltal icke kan uppskattas högre än till 200 kronor

årligen för hvardera. Någon ytterligare inkomst har varit att påräkna

på grund af Kongl. brefvet den 26 Mars 1831, som stadgat,

dels att af hvarje plans, som till myntet inlemnats endast för probering

och värdering, men icke till förmyntning, skulle aftagas till prof x^t>

skålpund v. v. silfver eller x^V? skålpund guld, hvilken qvantitet af

den ädla metallen, jemte 8 skillingar banko, som af inlemnaren äfven

borde erläggas, utgjort proberare^ arvode; dels att för de inlemnade

plansarnes uppvägning och värdering, sedan prof å dem skett, myntmästaren

och myntinspektoren (kamereraren) skulle ega att uppbära

32 skillingar för hvarje plans, hvilka 32 skillingar lika emellan dem

fördelades. Genom nådiga instruktionen för Myntverket i afseende å

emottagning af guld i plans den 11 September 1874 har likväl myntproberarens

nyssnämda arvode för probering af guldplans blifvit

bestämd till 2 kronor 35 öre i ett för allt, hvaremot öfriga afgifter

blifvit oförändrade. Enligt af vederbörande tjenstemän meddelade

uppgifter öfver de senaste årens sportelinkomster har komitén trott sig

kunna beräkna desamma på sätt af bilagan Litt. B utvisas. I öfverensstämmelse

med den af komitén vid föregående tillfällen uttalade åsigten

om olämpligheten deraf, att tjenstemäns aflöning till eu del göres beroende

af en tillfällig och vexlande sportelinkomst, hemställer komitén,

att de afgifter, hvilka hittills såsom sportler tillfallit

vissa af Mynt- och Kontrollverkens tjenstemän,

må ingå och redovisas såsom inkomster för verken

Beträffande de allmänna grunderna för löneregleringen och vilkoren

för de nya lönernas åtnjutande äfvensom tjenstemännens pensionering

har komitén icke ansett sig böra frångå de förslag, som i

sådant afseende blifvit framstälda i fråga om öfriga, hittills af komitén

behandlade embetsverk i annan mån än som betingas af de särskilda

förhållanden, som äro utmärkande för Mynt- och Kontrollverken. I

sistnämda hänseende har komitén för sin del funnit rätt till semester

icke kunna tilläggas dessa verks tjenstemän, i anseende så väl till de

Sportler.

Allmänna

c)Tunder för

löneregleringen

.

22

svårigheter, som stundom skulle kunna möta att finna lämpliga personer

till bestridande af förordnanden, som äfven till önskvärdheten

af att afbrott i tjenstgöringen så vidt möjligt undvikes. Komitén tillstyrker

alltså,

att aflöningarna för Mynt- och Kontrollverkens ordinarie

tjenstemän samt vaktmästare fördelas i lön

och tjenstgöringspenningar, af hvilka de senare få

uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare

förrättat tjenst inom verket eller för verklig sjukdom

haft tjenstledighet i enlighet med hvad här nedan

säges, men skola, för den tid han eljest varit från

tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat

;

att, när tjensteman eller betjent vid Mynt- eller

Kontrollverket af sjukdomsförfall hindras från tjenstgöring,

till vikarien må utbetalas tjenstgöringspenningar

under högst en månads tid årligen af de till

vederbörande chefs förfogande stående medel;

att tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att,

om han dertill förordnas, bestrida tjenst i högre grad;

att den, som utan verkligt sjukdomsförfall undfår

ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, skall under ledigheten

afstå sina tjenstgöringspenningar och derutöfver hvad

som kan för tjenstens förrättande erfordras;

att, för det fall ny lönereglering i öfverensstämmelse

med de af komitén föreslagna grunder genomföres,

i sammanhang dermed måtte bestämmas, att

för tjensteman, som kommit i åtnjutande af de nya

löneförmånerna, full pension, när han varder dertill berättigad,

skall utgå med lönens hela belopp;

att der förhöjd aflöning efter viss tids innehafvande

af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem års och för ytterligare förhöjning, om sådan eger

rum, efter tio års tjenstgöring, på det sätt likväl, att

den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det den stadgade

tjenståldern blifvit uppnådd;

att förhöjningarna eg a rum endast på lönen, icke

på tjenstgöringspenningarne;

23

att löneförhöjning efter viss tids tjenstgöring icke

må tillträdas med mindre Eders Kongl. Maj:t efter

anmälan af vederbörande chef pröfvar tjenstemannen

vara genom fortsatt tjenstgöring och derunder ådagalagd

fortfarande duglighet och välförhållande förtjent

af löneförhöjning;

att tjensteman vid Mynt- eller Kontrollverket, som

emottager de förhöjda aflöningsförmånerna, skall,

derest det verk, der han är anstäld, omorganiseras

med förändrad benämning och arbetsordning eller

om vissa detsamma tillhörande göromål öfverflyttas

till annat embetsverk, vara pligtig att, med bibehållande

af den tjenstegrad och den aflöning, han

innehafver, tjenstgöra i det nya embetsverket eller

i det verk, till hvilket göromålen öfverlemnas;

att i sammanhang med ny lönereglering må stadgas,

att Ijcnsteman vid Mynt- eller Kontrollverket

icke får jemte den nya aflöningen emottaga annan

tjenstebefattning utom embetsverket;

att den som till tjenst vid Mynt- eller Kontrollverket

utnämnes, skall rara skyldig att annanstädes

innehafd tjenstebefattning genast frånträda;

att tjensteman, som redan innehar tjenst utom Mynteller

Kontrollverket, dock må densamma bibehålla, så

länge den icke är för tjenstgöringen i verket hinderlig

; _

att tjensteman i Mynt- eller Kontrollverket må,

då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår,

vara berättigad till oafkortad pension å allmänna indragningsstaten;

att,

i öfverensstämmelse med de grunder och på

de skål, som innefattas i komiténs betänkande den

12 December 1874 angående löneregleringen för Hofrätterna,

tjensteman vid Mynt- eller Kontrollverket,

hvilken efter uppnådda femtiofem lefnads- och tretio

tjenstår afgår med pension från civilstatens pensionsinrättning,

må tillförsäkras ett årligt understöd af

statsmedel, ej öfverstigande det i bifogade tabell Ditt. A

upptagna procenttal af den statspension, hvartill han

vid uppnådd full pensionsålder skulle vara berättigad,

dock så lämpadt, att nämda understöd och den pen

-

24

Löneförmåner.

sion, som den afskedstagande från civilstatens pensionsinrättning

kommer att uppbära, icke tillsammans

utgöra större del af full statspension för afskeds

-

tagande vid fylda 55

lefnadsår

än

75

procent,

11

11

56

ii

ii

77,5

ii

11

11

57

ii

ii

80

ii

11

11

58

ii

ii

82,5

ii

11

11

59

ii

ii

85

ii

11

11

60

ii

ii

87,5

ii

11

11

61

ii

ii

90

ii

11

11

62

ii

ii

92,5

ii

11

11

63

ii

ii

95

ii

11

11

64

ii

ii

97,5

ii 5

dervid dock bör iakttagas, att, om tjenståren understiga

det antal, som tabellen utvisar, statsunderstödet

utgår med högst det belopp, som svarar emot antalet

af sammanlagda lefnads- och tjenståren samt

att, om tjenståren öfverskjuta det i tabellen utförda

antal, de dock icke berättiga till högre statsunderstöd,

än som svarar mot lefnadsåren; äfvensom

att tjensteman i Mynt- eller Kontrollverket, hvilken

kommer i åtnjutande af förbättrade löneförmåner,

skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst

35 tjenstår, vara pligtig att med oafkortad pension

å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå;

Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet

anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och han finnes villig

att i densamma cjvarstå.

Vid bestämmandet af aflöningsförmånerna för nu i fråga varande

tjenstemän måste komitén taga hänsyn till de aflöningsbelopp, som af

densamma blifvit föreslagna för andra, med dem jemförlige embetsoch

tjenstemän, men kan tillika icke förbise, att de insigter och egenskaper,

som fordras af de förstnämde, samt vidden och beskaffenheten

af det ansvar, som dem pålägges, göra det nödvändigt att i någon

mån lämpa aflöningen efter hvad den enskilda industrien erbjuder,

likasom ock hänsyn bör tagas dertill, att desse tjenstemän icke kunna

beredas årlig ledighet eller s. k. semester. Utom den kontanta aflöningen

är förmånen af fri bostad redan nu förenad med några befattningar

vid Mynt- och Kontrollverken; och enär det är af vigt, att

25

tjenstemännen äro boende på stället, anser komitén denna förmån

höra utsträckas till alla å verkens stat uppförda tjensteman. Efter hvad

komitén inhemtat, lärer hinder icke heller möta att genom förändring

af det större boställshuset, som i alla händelser erfordrar en grundlig

reparation, vinna så stort utrymme, att en hvar af verkens ordinarie

tjenstemän kan tilldelas bostad, efter rummens storlek och belägenhet,

af 4 till högst 8 rum med kök, hvarjemte en mindre boställslägenhet

kan beredas åt assistenten.

I betraktande af dessa omständigheter finner sig komitén böra

föreslå,

att aflöningen för myntdirektören och myntgardejnen

må sålunda bestämmas:

Lön.

för myntdirektören . . . kronor 4,600.

för myntgardejnen, vid

tillträdet........ „ 3,000.

hvilket belopp kan efter

fem år höjas till ... „ 3,500.

och efter 10 år till. . . „ 4,000.

Tjenst-

görings-

Summa.

penningar.

1,800.

6,400.

1,500.

4,500.

1,500.

5,000.

1,500.

5,500.

Myntkamereraren, hvars befattning enligt komiténs förslag skulle

blifva, af synnerligen ansvarsfull och trägen beskaffenhet, synes icke

böra i aflöningshänseende sättas väsentligen lägre än gardejnen, och

får .derför komitén, med tillstyrkan att fördelningen i lön och tjenstgöringspenningar

må ega rum efter ungefär enahanda proportion, som

i de föregående aflöningsförslagen antagits, alltså föreslå,

att myntkamererarens aflöningsförmåner bestämmas

sålunda:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

1,400.

Summa.

vid tillträdet......

hvilket belopp kan efter

fem år höjas till . .

kronor 2,600.

4,000.

„ 3,100.

1,400.

4,500.

och efter tio år till . .

„ 3,600.

1,400.

5,000.

Hvad kontrollörstjensten beträffar, synes, om med densamma

hädanefter förenas förmånen af fri bostad, aflöningen kunna lämpligen

sålunda bestämmas:

4

26

Lön.

Tjenst*

göling!-

Summa.

vid tillträdet......

kronor 2,000.

penningar.

1,000.

3,000.

hvilket belopp kan efter

fem år höjas till . .

och efter tio år till . .

„ 2,500.

1,000.

3,500.

„ 3,000.

1,000.

4,000.

För närvarande finnas på stat uppförda två amanuensarvoden

å 800 kronor, förutom dyrtidstillägg. Då komitén föreslagit att i stället

för de två amanuenserne må anställas en assistent och de nuvarande

sportlerna indragas, lärer icke böra ifrågasättas, att arvodet för denne

sistnämde bör blifva mindre än hvad som hittills efter ordinarie stat

utgått i amanuensarvoden, i följd hvaraf föreslås,

att arvodet för assistenten må bestämmas till 1,600

kronor årligen.

Då assistenten, såsom ofvan blifvit föreslaget, skulle vara skyldig

emottaga förordnande i stället för ordinarie tjensteman vid Mynteller

Kontrollverket, men de allmänna föreskrifterna i afseende å ersättning

under förordnande här icke synas vara tillämpliga, anser

komitén böra stadgas,

att, då assistenten forordnas att förrätta annan tjenst,

han må, jemte åtnjutande af bestämda tjenstgöringspenningar,

under förordnande vid Kontrollverket behålla

sitt assistentarvode och, under förordnande vid

Myntverket, af detta verks medel tilläggas ett emot

arvodet svarande belopp.

Vid Myntverket äro vidare anstälde en myntgravör och denne

till biträde en elev. Myntgravören åtnjuter ett årligt arvode af 500

kronor, fri bostad samt rätt till ersättning enligt taxa för verkstälda

graveringar, och för eleven finnes i stat uppfördt ett arvode af 300

kronor, hvarjemte denne erhåller ersättning af myntgravören för de

arbeten han åt den senare utför. Då en gravörsbefattning vid Myntverket

är oundgängligen behöflig, men de nuvarande aflöningsförmånerna

icke kunna anses tillräckliga, har komitén trott sig böra förorda,

att det med denna befattning förenade arvodet ökas till 1,500 krono!-,

emot skyldighet för myntgravören att sjelf aflöna det biträde, som

finnes behöflig!, och att alltså arvodet för myntgravörens elev ur staten

uteslutes; och hemställes alltså,

27

att arvodet för myntgravören bestämmes till 1,500

kronor, med skyldighet för denne att sjelf aflöna det

biträde, som finnes behöfligt.

Enligt hvad komitén inhemtat användes den nuvarande i stat

upptagna betjeningen, två vaktmästare och en stämpeldräng, i väsentlig

mån till sådana arbeten, som egentligen äro att hänföra till verkstads-

och laboratoriigöromål, hvaremot de vanliga vaktmästaregöromålen

vid Myntverket icke lära erfordra mera än en person, och dylika

göromål vid Kontrollverket icke torde förekomma till den myckenhet,

att en persom ensamt för deras besörjande kan anställas. Aflöningen

för Myntverkets vaktmästare har komitén ansett kunna bestämmas till

hvad för vaktmästare vid andra embetsverk föreslagits, dock utan

ålderstillägg enär han tillika borde åtnjuta förmånen af fri bostad i

Myntverkets hus. Då, såsom anmärkt blifvit. betjeningen i öfrigt hittills

sysselsatts med arbeten i verkstäderna, kontrollstämpling, laboratoriiuppassning

och dylikt, synes ändamålsenligt, att aflöningen för den

personal, som härför blir behöflig, bestrides af omkostnadsanslaget i

likhet med aflöningen åt öfrige arbetare, i hvilket fall hinder icke

synes möta att behöflig uppassning vid Kontrollverket besörjes af sådane

arbetare. Komitén föreslår sålunda,

att i stat uppföres aflöning med 800 kronor, fördelade

med 500 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenningar,

åt en vid Myntverket anstäld vaktmästare

; samt

att vederbörande chef må antaga erforderligt antal

arbetare till fullgörande af sådana arbeten, som hittills

vid verkstäderna, laboratoriet m. m. utförts af

vaktbetj eningen.

I öfverensstämmelse med den mening komitén ofvan uttalat,

att Mynt- och Kontrollverkens tjenstemän samt vaktmästare böra beredas

bostad inom Myntverkets egendom, och då alla hittills varande

boställshafvare utom myntgravören tillika åtnjutit fri vedbrand, hvilken

senare förmån så mycket hellre bör fortfara, som i annat fall tillträde

till Myntverkets egendom måste lemnas åt främmande arbetare för

vedsågning m. m., hemställer komitén,

att Mynt- och Kontrollverkens tjenstemän äfvensom

vaktmästaren skola vara boende i Myntverkets hus

och i följd deraf ega rätt till fri bostad och vedbrand.

28

staf. . Aflöningarna _ för Mynt- och Kontrollverken enligt nu gällande

stat, tillika med de tillfälliga inkomster vissa tjenstemän genom sportler

åtnjuta,. de senare approximativt beräknade, uppgå, enligt hvad bilagan

Litt. B närmare utvisar, till..........kronor 23,920: _

hvaremot den af komitén föreslagna aflöningsstaten,

enligt bilagan Litt. C, slutar med ........ „ 21,800: —

och understiger således sistnämda belopp det förra med kronor 2,120: —

När förhöjd aflöning på grund af ålder i tjensten kommer att för en

eller flere tjenstemän utgå, torde härför erforderliga medel böra, jemte

ålderstillägg för öfriga under Finansdepartementet hörande verk,'' uppföras

såsom förslagsanslag under riksstatens sjunde hufvudtitel.

Understöd åt . Ehuru frågan om arbetarnes vid Myntverket ställning icke ovil"Ur>

a’bela’e'' korligen tillhör de ämnen, med hvilka komitén har att taga befattning,

har komitén dock trott sig icke böra underlåta att här vidröra en enligt

dess mening behjertansvärd omständighet i berörda afseende. Det

är nemligen, såsom lätt inses, af stor vigt, att uti den fabriksverksamhet,

som förekommer vid Myntverket, användas icke blott duglige

utan äfven fullt pålitlige och redbare arbetare. Då sådana alltid blifva

eftersökte jemväl af den enskilda industrien, måste Myntverket för att

i denna konkurrens icke blifva den lidande kunna erbjuda dem åtminstone

samma fördelar, som anställningen i enskild tjenst medför;

och då det numera är vanligt, att sådane arbetare, som'' genom långvarig

anställning hos samme arbetsgivare samt duglighet och pålitligt

uppförande gjort sig deraf förtjente, erhålla understöd, när de i

följd af ålderdom och aftagande arbetskrafter icke längre äro i stånd

att såsom förut sjelfve bereda sig sitt uppehälle, har komitén icke

velat lemna tillfället obegagnadt att fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga

uppmärksamhet å önskvärdheten deraf, att någon åtgärd vidtages,

hvarigenom jemväl arbetarne vid Myntverket erhålla utsigt att efter

långvarig och trogen tjenst komma i åtnjutande af något årligt

understöd.

Komitén som, enligt hvad ofvan blifvit omförmäldt, jemväl har

att utarbeta förslag till nytt reglemente för Myntverket, har i sådant

29

afseende från Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet fått emottaga

följande handlingar, nemligen:

Statskontorets underdåniga skrifvelse den 12 Mars 1862, angående

förslag till förnyade reglementen för i fråga varande verk,

jemte tillhörande handlingar;

Fullmäktiges i Riksbanken underdåniga skrifvelse den 29 Maj

1873, angående bankens hos Myntverket egande behållning af silfver;

Riksdagens underdåniga skrifvelse den 20 Maj 1874 om Riksbankens

förhållande till Statsverket och Myntverket i fråga om myntväsendet;

Chefens

för Finansdepartementet skrifvelse till öfverdirektören''

den 20 Januari 1875, angående befrielse för enskilda banker från att

vid Myntverket låta probera och värdera guldplansar, hvilka begagnas

såsom metallisk valuta;

Fullmäktiges i Riksbanken skrifvelse den 4 Februari 1875, angående

ifrågasatta vilkor för guldmynts emottagande i Myntverket

till ommyntning; samt

Riksdagens skrifvelse den 8 Maj 1875, angående förhållandena

mellan Riksbanken och Myntverket i fråga om inlemning och värdering

af guldplansar.

Komitén framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

Underdånigete, tropligtig»!»

tjenare och undersåtar

ERIK LJUNGSTEDT. KNUT STYFFE. E. A. OLLMAN.

O. R. HAMMAR. FREDR. WRETMAN.

Anton Granlund.

Stockholm den 30 December 1875.

": • <>l *i :■> i y '' L :\s:.v p t''

.* Åi j f‘- k> * sr oiM# t> * ■ i Vn* ::■£

t t

>

i

ål

Litt. A.

Tabell,

utvisande huru stor del af full statspension, om sådan får tillträdas

vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår, kan af staten

utan större utgift tilldelas en tjensteman,

som tidigare tager afsked.

Vid

erh&lles af hel

pension.

Lefnadsår

Tjenstår

eller samman- lagda lefnads-

och tjenstår

55

30

85

0,86

56

(

86

0,89

30

1

87

0,89

57

31

88

0,48

58

f

89

0,47

31

1

90

0,4 7

59

32

91

0,5 2

60

r

92

0,5 7

32

1

93

0,5 7

61

33

94

0,63

62

95

0,71

33 J

1

96

0,71

63

34

97

0,79

6*

34 j

98

0,89

35 l

99

0,89

! bi v

Ml. •: uut

’ /• >i i ».:• ‘i ;.)• ^ i» i * > U. ^ i; it i i i t> ^

bi /

•asaiBH.6 ’:■ 5 ■ ’• i

: kI-

33

Litt B.

Aflöningsförmåner

för Mynt- och Kontrollverkens embete- och tjensteman samt betjente

år 1875.

Löner och

arvoden.

Sportler.

Dyrtids-

tillägg.

Summa

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Öfverdirektören.........................................

Myntmästaren............................................

Kamereraron .............................................

Mynt- och bergsproberaren .....................

Kontrollören .............................................

1 Amanuens..................................................

1 Dito ...................................................

Myntgravören .............................................

Myntgravörens elev....................................

1 Vaktmästare .............................................

1 Dito ............................................

1 Stämpeldräng .............................................

4.500

3,000

2.500

2,500

2,500

800

800

500

300

550

550

500

500

500

__

200

200

200

900

600

500

500

500

160

160

5,400 *)

4,100 *)

3,500 *)

3,000

3,200

1,160

1,160

500 *)

300

550*)

550*)

500 *)

Summa| 19,000

1,600

3,320

! 23,920

*) Jemte fri bostad i Myntverkets hus.

**) Då under de senaste åren myntproberaren icke lärer haft någon inkomst af extra proberingar

har något belopp här icke kunnat utföras.

5

%

35

Litt. C.

Förslag till

Stat

för Mynt- och Kontrollverken, att tillämpas från och med år 1877.

Lön.

Arvode.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Myntverket.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Chef, Myntdirektör ...

4,600

—

1,800

6,400

1 Myntkamererare.......

2,600

1,400

4,000

1 Myntgravör .............

—

1,500

—

1,500

1 Vaktmästare.............

500

—

300

800

Summa

—

—

—

12,700

Kontrollverket.

Chef, Myntgardejn.......

3,000

——

1,500

4,500

1 Kontrollör.................

2,000

—

1,000

3,000

1 Assistent .................

—

1,600

—

1,600

Summa

—

—

9,100

Summa Summarum

21,800

Efter 5 års tjenst i samma

befattning kan lönen höjas

[.med 500 kronor och efter

10 års med ytterligare 500

kronor.

n Efter 5 års tjenst i samma

befattning kan lönen höjas

med 500 kronor och efter

10 års med ytterligare 500

kronor.

Anm. Dessutom åtnjuta ofvan upptagna personer fri bostad i Myntverkets hus samt bränsle.

t

Särskilda meningar af:

l:o. Erik Ljungstedt:

Då jag icke kunnat betrakta förmånen af ålderstillägg annorlunda

än som ett slags befordran i tjensten, hvarigenom såväl de, hvilka

af bristande lämplighet för högre befattning eller möjligen af obenägenhet

att dertill förflyttas icke erhölle någon befordran till annan

tjenst, som ock de, hvilka sådan icke förr än efter en längre tidsutdrägt

ernådde, ändock kunde vinna förbättring i inkomster, så har det naturligen

synts mig ligga närmast till hands att, likasom den löneförhöjning

som bekommes genom förflyttning till högre befattning medförer

tillökning i de förutvarande tjenstgöringspenningarna, lämplig höjning

i dessa bör blifva en följd äfven af den löneförbättring som genom ålderstillägg

förvärfvas.

Tilläggande detta till de skäl, på hvilka jag stödt min redan

tidigare yttrade åsigt, att ålderstilläggen böra i passande mån fördelas

på lön och på tjenstgöringspenningar, vidhåller jag denna min skiljaktiga

mening, och får alltså, under tillämpning af tillförene utaf mig följd

grund, att af hela det belopp, hvartill en tjenstemans aflöning utan

eller med ålderstillägg uppgår, vid pass två tredjedelar skola anses

såsom lön och pension samt en tredjedel såsom tjenstgöringspenningar

dels att vid afgång med oafkortad pension frånträdas och dels att i

vissa fall vid ledighet afstås, jag för min del föreslå sådan fördelning

i berörda afseende, som utvisas af följande

tabellariska uppställning:

Löneförmåner enligt Komitéens

förslag.

Löntagande.

Löneförmåner enligt Erik Ljungstedts

särskilda mening.

Hela aflö-

ningen.

Lön och

pension.

Tjenst-

görings-

penningar.

Arvode.

Hela aflö-

ningen.

Lön och

pension.

Tjenstgörings-

penningar.

Arvode.

att frånträdas vid

afgång med oaf- kortad pension.

att i vissa fall

afstås vid

ledighet.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Vid Myntverket:

6,400

4,600

1,800

__

Myntdirektör..............................

6,400

4,300

2,100

2,100

___

Myntkamrerare med två ålders-

5,000

3,600

1,400

—

tillägg .................................

5,000

3,300

1,700

)

4,500

3,100

1,400

—

Dito med ett dito .....................

4,500

3,000

1,500

1,500

—

4,000

2,600

1,400

—

Dito utan dito ..........................

4,000

2,700

1,300

1

—

—

—

1,500

Myntgravör.................................

—

—

—

1,500

800

500

300

—

Vaktmästare ..............................

800

530

270

270

—

Vid Kontrollverket:

Myntgardejn med två ålders-

5,500

4,000

1,500

---

tillägg .................................

5,500

3,700

1,800

)

5,000

3,500

1,500

—

Dito med ett dito .....................

5,000

3,300

1,700

1,700

----

4,500

3,000

1,500

—

Dito utan dito ...........................

4,500

3,000

1,500

1

4,000

3,000

1,000

—

Kontrollör med två ålderstillägg

4,000

2,700

1,300

)

3,500

2,500

1,000

—

Dito med ett dito

3,500

2,300

1,200

1,200

—

3,000

2,000

1,000

—

Dito utan dito

3,000

2,000

1,000

|

1,600

Assistent ....................................

—

----

1,600

2:o. Knut Styjfe:

Ehuru jag i de väsendtligaste delarne gillar komiterades nu afgifna

förslag till organisation af Mynt- och Kontrollverken, anser jag

mig dock icke böra underlåta att rörande de blifvande tjenstemännens

inbördes ställning m. m. uttala mina i några hänseenden skiljaktiga

åsigter.

Komiterade hafva föreslagit «att Mynt- och Kontrollverken under

39

chefskap, det förra af en Myntdirektör, och det sednare af statens

Myntgardejn, organiseras såsom sjelfständiga styrelseverk under Finansdepartementet»,

samt att det sednare verket, utom den kontroll å guld-,

silfver- och tennarbeten, som detsamma nu åligger, jemväl skulle hafva

till uppgift, att utöfva den kontroll å mynttillverkningen, som vid

myntverken vanligen tillkommer en sjelfständig tjensteman; i Norge

och Danmark benämnd Myntgardejn och i de tyska staterna »Miinzwardein.

“ Att uppdraga en dylik kontroll öfver ett myntverk åt ett

“sjelfständigt styrelseverk41 vore enligt min åsigt lika olämpligt som

ovanligt; men strängt taget hafva komiterade icke föreslagit detta,

enär af Kontrollverkets tjenstemän endast chefen skulle få något med

Myntverket att skaffa, och icke något af hans göromål vid Myntverket

skulle kunna åt annan Kontrollverkets tjensteman anförtros. Fn stor

del af nämnda chefs göromål vid Myntverket kunna dessutom alldeles

icke hafva till ändamål att kontrollera någon af Myntverkets personal,

utan äro för Myntverkets gång oundgängligen nödiga, hvadan han i

sjelfva verket äfven är en Myntverkets tjensteman. Myntgardejnen

skulle nemligen öfvertaga alla de göromål, som nu tillhöra Myntproberaren,

och således skulle honom bland annat åligga att ensam probera

allt till förmyntning inlemnadt guld och silfver. Detta ytterst vigtiga

åliggande är deremot af den art, att deröfver eu kontroll ansetts nödig,

och det är hufvudsakligen för att vinna en sådan, som det blifvit af

komiterade förutsatt, att allt för förmyntning afsedt guld skall efter

smältning proberas ej blott af Myntgardejnen, utan äfven af antingen

Myntdirektören eller Myntkamereraren. Myntgardejnen kan ej heller

betraktas såsom blott kontrollant å myntets halt, enär han, vid de af

komiterade föreslagne anordningar, lika väl som Myntdirektören, kan

vara vållande till fel deri, och för sådana fel i främsta rummet, eller

åtminstone ej mindre än Myntdirektören, bör ansvara. Komiterade

hafva också yttrat, att ansvaret för myntens riktighet till så väl halt

som vigt bör bäras af begge verkens chefer; komiterade hafva dock

icke närmare angifvit på hvad sätt Myntgardejnen skulle öfvervaka

justeringen af myntens vigt; men under komiterades öfverläggningar

härom har alltid blifvit förutsatt, att han skulle utöfva tillsyn så väl

öfver justeringsmaskiner och andra för justeringen erforderliga apparater,

som arbetet dervid, och ett sådant åliggande synes väl höra

tillkomma endast eu Myntverkets tjensteman, hvilken i denna egenskap

är underordnad Myntverkets chef. Fn sådan skyldighet för Myntgardejnen

att kontrollera den ekonomiska förvaltningen vid Myntverket,

som åligger denne tjensteman i Danmark, har icke blifvit af komiterade

ifrågasatt och lärer ej heller här böra ifrågakomma. Att Mynt

-

40

direktören i vissa vigtigare, i reglementet närmare bestämda, tekniska

frågor är skyldig öfverlägga med Myntgardejnen, anser jag kunna

vara nyttigt; men jag kan icke finna lämpligt att protokollen öfver

sådana öfver!äggningar alltid skola insändas till Finansministern, så

ofta Myntgardejnen är af skiljaktig mening med Myntdirektören. Äfven

om ämnet för öfverläggningen är af stor vigt kan det mången gång

vara för Myntverket tern ligen likgiltigt, livilkenderas mening som följes,

men att utreda hvilken mening som hör följas, torde så väl för Finansministern,

som den myndighet, till hvilken han kan komma att hänskjuta

frågan derom, ofta blifva ganska svårt. I vissa vigtigare frågor,

såsom om nybyggnader m. m., synas väl i alla händelser Myntdirektörens

förslag böra underställas Kongl. Maj:ts pröfning, och i sådana

fall lära väl alltid protokollen öfver Myntdirektörens öfverläggningar

med Myntgardejnen jemte Myntdirektörens förslag komma att till Kongl.

Maj:t insändas. I hvilket fall som helst synes Myntgardejnens egenskap

af rådgifvare åt Myntdirektören i vissa tekniska frågor, lika litet

som hans öfriga åligganden, kunna utgöra något hinder emot att han,

såsom tjensteman vid Myntverket, ställes under den sednare.

Äf de åligganden som enligt komiterades förslag skulle tillhöra

Myntgardejnen äro de vid Myntverket onekligen de vigtigaste, och då

de flesta af dessa äro af den art, att, ifall de icke i behörig tid utföras,

deraf kan föranledas uppehåll i mynttillverkningen, anser jag för Myntverkets

ordentliga gång lämpligast, att Myntgardejnen, i egenskap af

Myntverkets tjensteman, icke ställes öfver eller vid sidan af Myntdirektören,

utan under denne, som i främsta rummet måste bära ansvaret

för Myntverkets drift. Att Myntgardejnen derigenom skulle

kunna komma i ett för utöfningen af sina tjensteåligganden menligt

beroende af Myntdirektören, kan jag så mycket mindre befara, som

Myntgardejnens göromål vid Myntverket kunna i reglementet ganska

noga bestämmas.

Vid bedömandet af frågan om Myntdirektörens och Myntgardejnens

inbördes ställning, torde ej heller böra förbises att Myntdirektören

måste ega inseende öfver alla Myntverkets byggnader, och att ej blott

Kontrollverket fortfarande skulle inrymmas i Myntverkets hus, och

begge verken, åtminstone till en del, hafva gemensamma laboratoriilokaler,

utan ock att sfi väl Myntgardejnen som Kontrollverkets öfrige

tjenstemän skulle bo i Myntverkets hus.

Hvad slutligen angår den af komiterade föreslagna benämningen

))Myntgardejn» så kan jag ej finna annat, än att den nuvarande benämningen

»Myntproberare« å närmast motsvarande tjensteman åtminstone

lika bra uttrycker hans hufvudsakliga göromål och äfven är för

41

den störa allmänheten begripligare. Att danskar och norrmän icke, i

likhet med. oss, ännu kommit ifrån förstnämnde från utlandet lånade

namn, kan icke fö i oss vara tillräckligt skäl att åter upptaga detsamma

aldraminst i eu vanställd form.

Hufvudsakligen, på grund af hvad nu blifvit anfördt, anser jag

mig böra hemställa:

att den tjensteman för hvilken komiterade föreslagit

namnet »Myntgardejn» måtte i stället benämnas

Mynt proberare, och såsom tjensteman vid Myntverket

lyda under Myntdirektören;

samt att, då Myntproberaretjensten skall tillsättas,

den måtte i vanlig ordning kungöras ledig, och Myntdirektören

eg a att till erhållande af tjensten bland

de sökande föreslå den, som han anser för densamma

vara lämpligast.

Komiterade hafva vidare föreslagit, att den vid Kontrollverket

anställda Kontrollören, lika litet som Myntverkets tjenstemän, skulle

tillåtas emottaga annan tjenstebefattning.

Enär likväl denne tjensteman åligganden vid Kontrollverket

ganska noga kunna bestämmas, och i allmänhet icke någon dag torde

fordra hans närvaro i Kontrollverkets lokal längre tid, än denna behöfver

hållas öppen för emottagande af guld-, silfver- och tennarbeten

till konti ollenng, samt dessas återlemnande efter skedd probering och

stämpling, eller i medeltal högst 5 timmar dagligen, och han blott

undantagsvis torde få några skrifgöromål, som icke under den tid, han

bör uppehålla sig i embetslokalen, kunna hinna verkställas, synes mig

hvarken nödvändigt eller lämpligt, att förbjuda honom emottaga annan

mindre befattning'', som icke kan pa något sätt vara hinderlig för hans

tjenstgöring vid Kontrollverket, t. ex. en sådan som en lärarebefattning

vid någon aftonskola. Att förhindra tjenstemän, som af sin tjenst

ej äro fullt upptagne, och hvilkas göromål både kunna noga bestämmas

och lätt öfvervakas, från att på annat håll skaffa sig sysselsättning,

är enligt min åsigt lika skadligt för staten som för tjenstemännen,

och ej heller förenligt med god hushållning, enär staten i sådant

fall måste aflöna dem högre än eljest.

Jag anser derföre,

att ifrågavarande Kontrollör gerna kan tillåtas emottaga

annan befattning som för hans tjenstgöring vid

Kontrollverket icke är hinderlig, och, att ifall sådant

medgifves samt han, på sätt komiterade förutsatt,

erhåller boställe, hans aflöning kan bestämmas 500

kronor lägre än komiterade föreslagit.

6

R Ä T T E L 8 E R.

I komité»» betänkande, rörande Bofrättema:

Sid. 82 rad. 1 nedifr. står: för läs: förbud för

I bet. rörande Kammarkollegium:

Sid. 48, tabellen, årtalen 1844 och 1874 byta plats.

I bet. rörande Statskontoret:

Sid. 23, rad. 8 uppifr. slår: tre, läs: tio

Sid. 59, rad. 7 uppifr. står: äfven emottaga, läs: öfver emot.tagna

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 187C.