SOU 1876:7

UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

angående

den lägre tekniska undervisningen i riket

afgifvet den 21 November 1874

af dertill i nåder utsedde Komiterade.

STOCKHOLM

IVAR H.EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI

Innehållsförteckning.

Inledning; allmänna anmärkningar om den lägre tekniska undervisningen....

Redogörelse för de tekniska elementarskolornas uppkomst och utveckling

De tekniska elementarskolornas ändamål......................................

» » » inträdesfordringar ........................................

Ä » » fackafdelningar och studiekursens längd.......

* » » läroämnen ....................................................

» * » lärare .........................................................

» * » pröfningar....................................................

» » » styrelse och förvaltning..............................

* » » kostnad .......................................................

Bohofvet af flera tekniska elementarskolor....................................................

Uppgifter om tekniska elementarskolor i Preussen......................................

* » » » i Bäjern...........................................

» •» högre slöjdskolan i Chemnitz ..................................................

» '' » slöjdskolorna i Frankrike .....................................................

De tekniska afton- och söndagsskolorna. Vigten och betydelsen af dessa läroanstalter.

Redogörelse för de i andra länder vidtagna åtgärder för befrämjande

af sådana skolor .....................................................

De nu befintliga tekniska arbetareskolorna i Sverige............................................‘

Allmän plan för statens medverkan till befrämjande af den tekniska afton- och

söndagsundervisningen.................................................................

De tekniska afton- och söndagsskolornas ändamål och allmänna beskaffenhet

Undervisningsplan vid de tekniska afton- och söndagsskolorna..............................

Styrelse och inspektion...........................................................

Beräkning af kostnaderna................................................................................

Tekniska afton- och söndagsskolan i Eskilstuna......................................................

Sid.

1—11

11—30

30—34

34—37

37—40

41—59

57—59

59— 60

60— 62

62—65

65—67

67—73

74—79

79—86

86—88

89—111

111—129

129—132

132—134

134—144

144—146

147— 148

148— 156

I

Sid.

Chalmensska slöjdskolan i Gökbo ty. Inledning; redogörelse för skolans utveckling

1^7_1 7 c>

och nuvarande verksamhet .........................................................................

Chalmersska slöjdskolans ändamål ...................................................................... 173—177

» » inträdesfordringar „........................................................... 177 179

» » fackafdelningar och studiekursens längd........................... 179—180

» » läroämnen....................................................................... 1®® 1®®

» » lärarepersonalen .............................................................. 190 192

» » uppflyttnihgs- och afgångspröfningar ..........................•••• 192 198

» » kostnad ......................................................................... 198 199

» » stadgar ........................................................................ 200-209

Den lägre bergsundervisningen ............................................................................ ^

Väfskolan i Borås ............................................................................................ 226 ^31

Stormäktigste Allernådigste Konung!

Grenom nådigt beslut af den 28 December 1872 har Eders Kongl.

Maj:t täckts uppdraga åt den för afgifvande af förslag angående åtskilliga

läroverks förening med Teknologiska Institutet och bildandet af

2

en Teknisk Högskola nedsatta Komité att jemväl beträffande dels do

Tekniska Elementarskolorna samt de med dem förenade Söndags- och

aftonskolor, äfvensom Tekniska Söndags- och aftonskolan i Eskilstuna,

dels Chalmersska slöjdskolan i Göteborg, dels Slöjdskolan i Stockholm,

dels ock det eller de för bergshandteringen afsedda lägre läroverk,

som må erfordras för fyllandet af de behof, Indika de nu varande Bergsskolorna

i Filipstad och Falun hafva till uppgift att tillgodose, äfvensom

de för bergsarbetare afsedda undervisningsanstalter, som med sist

nämnda skolor äro förenade, verkställa utredning och afgifva förslag.

Sedan Komitén i November sistlidet år afgifvit underdånigt Betänkande

och Förslag angående frågan om en Teknisk Högskola, har Komitén,

efter att hafva från vederbörande infordrat behöfliga upplysningar,

den 22 i samma månad börjat sina arbeten för att söka utföra det

omfattande uppdrag, som genom ofvan anförda nådiga beslut blifvit

den anförtrodt. Sedan Komiténs Sekreterare aflagt berättelse om de

iakttagelser, som af honom gjorts under den resa, han med Eders

Maj:ts nådiga tillstånd under sistlidet års sommar företagit i ändamål

att lära känna lägre tekniska skolor i åtskilliga främmande länder, och

sedan angående de i vårt land redan befintliga läroverken af detta slag

nödiga uppgifter i afseende på deras nuvarande tillstånd och verksamhet

inkommit, hafva dessa arbeten sedermera fortgått, endast med några

få afbrott, hufvudsakligen under riksdagens sammanvaro, får nu Komitén

angående ofvan nämnda läroverk i underdånighet afgifva förslag med

underdånig anmälan att i densamma inträdt, till följe af Eders Kongl.

Majrts meddelade nådiga förordnande, dels vid behandling af frågan om

de läroverk, som böra vara afsedda för den lägre bergsundervisningen,

Föreståndaren för bergsskole-afdelningen vid Teknologiska Institutet,

Professoren in. in. V. Eggertz, dels äfven vid utredningen och förslagen

beträffande så väl Slöjdskolan i Stockholm som Afton- och söndagsskolorna

i orterna, Arkitekten E. A. Jacobsson.

Utlåtandet upptager här nedan de särskilda läroanstalterna i samma

ordning som de i det nådiga brefvet af den 28 December 1872 finnas

nämnda.

3

Redan i det underdåniga utlåtande, som förut blifvit afgifvet, har

Komitén haft tillfälle fästa uppmärksamheten på det stora inflytande,

som den tekniska undervisningen utöfva!- på den högre industriens utveckling.

Men den befrämjande inverkan tekniken röner af vetenskap

och konst, är icke inskränkt till de stora industrigrenarne; den sträcker

sig till alla delar af näringslifvets omätliga område. Det är icke endast

ingeniören, konstruktören, styresmannen för stora industriella företag,

som för sin verksamhet måste söka ljus och vägledning i vetenskapens

anvisningar; de, som på alla olika grader skola handla såsom

ledare af dessa företag, äro deraf i behof: ja, äfven de djupaste leden

af de talrika industri-idkande klasserna kunna för sina arbeten hemta

gagn af vetenskapens och konstens tillämpningar.

Det är bekant, att vår tids industri sträfvar att i alla riktningar ersätta

handarbetet genom maskinarbete. Fabriksindustrien inträder småningom

allt mer i handtverkeriernas ställe. Uppenbart är, att denna omständighet

måste utöfva ett väsendtligt inflytande såväl på en mängd sociala

förhållanden som ock på sjelfva sättet för utöfvande af tekniska yrken.

Under det att förut handlaget och den genom långvarig öfning förvärfvade

skickligheten spelade den vigtigaste rolen inom de små industrigrenarne,

har nu mera äfven inom dessa den teoretiska kunskapen erhållit

en vida större betydelse. Insigten i de vid olika yrken använda

maskiners sammansättning och vård samt i lagarne för deras verksamhet

är påtagligen af stor nytta, ja, snart sagdt oumbärlig för hvar och

en, som med sådana maskiner skall taga befattning, och detta så mycket

mer, som en oupphörligt fortgående utveckling eger rum i afseende

på maskiners sammansättning och användande, hvilken endast af den,

som eger en sådan insigt, kan fullt tillgodogöras. Men en insigt i dessa

lagar betingar nästan allt igenom som ett oundgängligt vilkor någon

kunskap i Geometri, Mekanik, Fysik och Ritkonst.

Vidare gifves det ett icke ringa antal af industrigrenar, — exempelvis

må nämnas färgeriet, garfveriet, bryggeriet, tvåltillverkningen —

för hvilka den kemiska vetenskapen är af synnerligt stor vigt. Förbättrade

arbetsmetoders införande och beredandet af nya förvärfskällor

inom dessa delar af tekniken underlättas väsendtligt, om idkarne af

4

sådana yrken ega någon kunskap om de naturlagar, på hvilka de talrika

tekniska uppfinningar, som ligga inom den kemiska teknologiens

område, äro grundade, äfvensom om den förrådskammare, ur hvilken

råämnena för en mängd fabrikstillverkningar hemtas. Derpå grundar

sig åter behofvet af kunskaper i kemi och mineralogi.

Slutligen gifves det ett stort antal tekniska yrken, för hvilkas rätta

utöfning en utbildad smak och färdighet i teckning äro i hög grad af

behofvet påkallade. Möbelsnickeriet, handtverksmålningen, juvelerareyrket,

litografien, träsnideriet, gjutkonsten m. fl. tillhöra dessa. Det filett

anmärkningsvärdt drag i vår tids industriela utveckling, att på

samma gång man genom naturvetenskapernas och den praktiska mekanikens

biträde söker underlätta arbetet, föröka produktionen och bereda

nya förvärfskällor, man tillika oaflåtligen sträfvar att gifva skönhet åt

formen och att vid sammansättningen af arbetsprodukternas olika delar

motsvara de estetiska lagarnes fordringar. Huru vigtig vid sådant förhållande

en väl ordnad Ritundervisning måste vara för de konstindustriela

yrkena är lätt att finna.

Den allmänna undervisningens utveckling kan visserligen ej annat

än vara af stor betydelse äfven för industrien. Men den kan svårligen

vara eller ens blifva ensam tillfyllestgörande för hennes mångfaldiga

behof. Folkskolans, äfvensom det allmänna elementarläroverkets ändamål

måste alltid i första rummet vara att bibringa den för alla stånd

och yrken nödvändiga och gemensamma, allmänt medborgerliga bildningen.

Speciel yrkesbildning såsom sådan kan icke blifva deras uppgift

att meddela. Det är derföre nödvändigt att i särskilda anstalter

meddela den elementära tekniska undervisning, som nu mera är ett

oundgängligt vilkor för industriens ändamålsenliga verksamhet.

Sådana anstalter kunna antingen vara tekniska elementarskolor för

dagundervisning, afton- och söndagsskolor för yrkesarbetare, eller specialskolor

för särskilda yrken.

Man har visserligen icke sällan hört den åsigt uttalas, att staten

skulle tillräckligen hafva sörjt för den tekniska undervisningen, om han

underhåller tekniska högskolor för utbildandet af högre ledare inom de

industriela företagen samt befrämjar undervisningsanstalter för spridandet

af kunskaper och konstbildning bland yrkesarbetarne. Några

5

särskilda tekniska läroverk, stälda emellan dessa båda slag af undervisningsanstalter,

skulle således icke vara erforderliga, utan dylika mellanskolors

uppgift skulle kunna fyllas af de allmänna realskolorna,

sedan dessa hunnit en viss grad af utveckling.

Komitén kan icke dela denna åsigt.

I allmänhet bör den tekniska undervisningen inom ett land vara

ett uttryck af landets industriela utveckling och uppbäras af det rådande

föi eställningssättet hos dess industriidkare. Så länge industrien

stål på en låg ståndpunkt, så länge dess kikare antingen rent af ringakta

de teoretiska kunskaperna eller anse dem hafva vigt och betydelse

blott för ett fåtal af yrkesgrenar, och så länge i följd deraf de tekniska

läi overken besökas endast af ett ringa antal lärjungar, vanligast sådana

som förvärfvat sig endast en svag underbyggnad och ofta sådana som

i följd af underlägsna anlag eller bristande arbetsförmåga mer eller

mindre misslyckats vid de allmänna läroverken, — så länge förhållandet

är sådant, synes det vara dermed öfverensstämmande, om staten

företrädesvis underhåller sådana tekniska undervisningsanstalter, som

äi° afsedda förnämligast för bildandet af tjenstemän inom statens tekniska

corpser. Lägre s. k. tekniska skolor blifva, vid sådana förhållanden,

af brist på skickliga och för bokliga studier hugade lärjungar lätt

en tillflyktsort för elementarläroverkens i intellektuelt hänseende sämst

lottade lärjungar, hvilkas rätta plats vore verkstaden och aftonskolan.

Men förhållandet är icke längre sådant, särskilt icke inom vårt land.

Industrien har under senare tider nått en utveckling, som i flera riktningar

är långt större än man kunnat vänta, och den ökade kapitaltillgången

skall otvifvelaktigt föranleda en ytterligare stegrad industriel

verksamhet. De större industriidkarne erkänna nu mera allmänt vigten

och behofvet af en på teoretiska studier grundad teknisk bildning. För

vinnande af inträde vid de tekniska läroverken, så väl högre som lägre,

trängas ynglingar ur alla samhällsklasser, hvarigenom det blir möjligt

att höja inträdesfordringarna, så, att i dessa skolor icke komma att einottagas

andra än sådana, som kunna draga verklig fördel af undervisningen.

Vid sådana förhållanden måste behofvet oafvisligen påkalla en ytterligare

utveckling af den tekniska undervisningen och särskildt af den

elementära, eller den som tillhör de s. k. tekniska elementarskolorna.

6

Dessa skolor hafva ock en vigtig, för dem egendomlig uppgift att lösa,

Tekniken är så mångsidig och omfattar så många olika verksamhetsområden,

att vid en någorlunda fullständig utbildning af de anstalter,

som skola förbereda för inträde i dess tjenst, dessa äfven måste

vara af flera slag. Do förnämste ledarne af den industriela veiksamlieten,

såsom ingeniörer, konstruktörer in. fl., behöfva en djup och omfattande

teknisk bildning, sådan den i allmänhet endast vid en högskola

kan meddelas, och som maste förutsätta grundläggande lealkunskaper

af icke ringa omfång. Men högskolan måste i följd häraf blitva otillgänglig

för ett stort antal ynglingar, som hvarken kunna för undervisningens

ändamål offra så lång tid eller besitta do för högre studie]

erforderliga egenskaper; ehuru dessa lärjungar, om de ega håg och

fallenhet för praktisk verksamhet, kunna med ett ringare och hastigare

förvärfvadt mått af kunskaper komma att verka gagnande inom många

industriela områden. Inom de stora industrigrenarne äfvensom inom byggnadsyrkena

förekomma en mängd befattningar, lör hvilkas rätta skötande

en sådan elementär teknisk bildning, förenad med praktisk duglighet

och erfarenhet, är både behöflig och tillfyllestgörande. Detta är äfven

fallet med det stora antal fabriker, som tillhöra den mindre industrien.

Man kan i sjelfva verket icke vänta, att ynglingar, som egna sig åt de

grenar af fabriksindustrien, hvilka stå nära de egentliga handtverken,

skola offra så många års förberedande studier och så betydliga kostnader

på förvärfvandet af teoretiska kunskaper, som den tekniska högskolans

genomgående förutsätter, äfven om denna skola för dem egde

utrymme.

Om det obestridliga för handen varande stora behofvet af teknisk

elementarbildning å ena sidan icke kan fyllas af den tekniska högskolan,

så kan å andra sidan de tekniska elementarskolornas uppgift, enligt

komiterades åsigt, icke heller lösas af de allmänna realläroverken. I de

senare är en väsendtlig del af undervisningstiden egnad åt studium af

språk, historia, geografi och åtskilliga andra ämnen, som för den tekniska

undervisningen äro af jemförelsevis underordnad vigt och hvarigenom

undervisningstiden för de ynglingar, som här skulle erhålla sin

tekniska bildning, komme att ändamalslöst utsträckas. Den tekniska

elementarskolan måste ock söka meddela en inom sitt område fullt af

-

slutad bildning, under det att anordningarne inom realskolan, åtminstone

i regeln, afse studiernas fortsättning vid ett högre läroverk, hvaraf

åter följer att undervisningen vid den förra måste ledas på ett annat

sätt än i den senare. Slutligen måste åt undervisningen i den tekniska

elementarskolan gifvas en långt mera omedelbart praktisk riktning än

i den allmänna realskolan, och sjelfva behandlingssättet af de läroämnen,

hvilka äro gemensamma för realskolan och den tekniska elementarskolan,

måste till följe häraf i flera fall blifva olika.

Skulle i den allmänna realskolan införas de ämnen, som nu der ej

finnas, men som för de tekniska studierna äro oundgängliga, så blefve

följden, att realskolan skulle taga skada, och det icke allenast derigenom

att de förut enligt nu gällande ordning i den samma meddelade ämnen

då endast ofullständigt kunde förekomma, enär de måste trängas med

de nyinförda. Sjelfva behandlingssättet af de särskilda läroämnena måste

då undergå förändring och realskolan sålunda komma att ryckas från

sitt egentliga syfte, utan att likväl de tekniska studierna skulle synnerligen

befordras. Lika litet skall en teknisk elementarskola, som sträfvar

att antaga realskolans karakter, kunna på ett tillfredsställande sätt fylla

sin uppgift.

Med tillämpning af åsigter, öfverensstämmande med dem, Komitén

sålunda uttalat, har ock den elementära tekniska undervisningen inom

de i detta afseende mest framstående länder blifvit ordnad, och det

torde icke vara för ämnets belysning främmande, om några exempel i

detta hänseende anföras till bestyrkande af den framstälda, allmänna

grundsatsen.

Tyskland har här, likasom i de flesta andra delar af undervisningsväsendet,

gått i spetsen och vidtagit eu systematisk anordning af den

tekniska elementarundervisningen.

Preussen utvidgade och förbättrade sina under de första årtiondena

af detta århundrade upprättade tekniska elementarskolor år 1850. Efter

en förordning af år 1870 kommer denna gren af undervisningsväsendet

att fullständigt reorganiseras, ehuru detta ännu endast delvis hunnit

verkställas. Genom den nya planen skärpas inträdesfordringarne, hvarjemte

kursen förlänges från tvåårig till treårig, och eu fackindelning

•inträder under det sista årets undervisning. I nästan alla mera bety

-

8

dande städer i Preussen äro sådana läroanstalter (Gewerbeschulen) upprättade.

De underhållas till hälften af kommunen och till hälften af

staten, hvarjemte staten gifver anslag till samlingarnes förökande. De

till förberedelse för inträdet i dessa skolor afsedda anstalter underhållas

deremot ensamt af kommunerna. Likaså äro de mångenstädes i samband

med de tekniska elementarskolorna stälda afton- och söndagsskolor

(Fortbildungsschulen) öfverlemnade till kommunernas omsorg.

Deremot har staten kraftigt befrämjat byggnadsyrkena genom upprättande

af flera för dessas idkare afsedda specialskolor.

Af särdeles intresse äro de i Bajern upprättade tekniska elementarskolorna

(här kallade Industri-skolor), Indika torde vara, i det hela taget,

de förnämsta i sitt slag. Deras nu varande organisation är genomförd

år 1869. Det gifves fyra sådana läroverk i landet. Kursen är endast

två-årig, men det förutsättes, att lärjungarne förut genomgått någon al

de 37 slöjdskolor (här kallade Gewerbeschulen), som finnas i Bajern och

livilkas treåriga kurs utgör eu öfvergång från folkskolan till den tekniska

elementarskolan. Dessa slöjdskolor äro visserligen i hufvudsaken

ett slags lägre realläroverk, men likväl med en så utpräglad riktning

åt det tekniska hållet, att de äfven kunna anses tillhöra de tekniska

skolornas klass. Ehuru Miinchen, enligt hvad Komiten anfört i sitt

förut afgifna betänkande, eger en storartad polyteknisk skola med icke

mindre än 1,200 elever, har man funnit sig föranlåten att i samma stad

upprätta så väl eu industriskola som en slöjdskola, hvilka båda äro i

ett blomstrande skick. Dessa skolor underhållas till större delen åt

staten. I samband med slöjdskolorna stå afton- och söndagsskolor

(Gewerbliche Fortbildungsschulen) för yrkesarbetares undervisning.

Äfven Sachsen har kraftigt befrämjat den tekniska elementar-undervisningen.

I anseende till landets ringa utsträckning har man här upprättat

endast en teknisk elementarskola, nemligen i den betydande

fabriksstaden Chemnitz (Höhere Gewerbeschule). Men denna skola är

äfven den mest storartade af dylika läroanstalter. I förening dermed

äro upprättade en skola för byggnadshandtverken och en lägre verkmästareskola.

Dessa anstalter bekostas uteslutande af statsverket. Dessutom

gifves det i Sachsen flera specialskolor för byggnadsyrkenas befrämjande.

9

I Wurtemberg finnas icke några allmänna tekniska elementarskolor,

men deremot har man särskildt för byggnadsyrkena upprättat ett mycket

stort läroverk (Baugewerk-schule i Stuttgart) med en så vidsträckt och

mångsidig undervisning, att det i väsendtlig mån ersätter dylika skolor.

Dessutom äro omfattande åtgärder vidtagna för understödjande af aftonoch

söndagsskolor i landet, för hvilka Komitén får tillfälle att i det

följande närmare redogöra.

De i Schweiz befintliga s. k. Industriskolorna, som vanligen äro

stälda i samband med ett gymnasium, äro egentligen att betrakta som

högre realskolor med eu i viss mån teknisk riktning.

Att den tekniska undervisningen i Frankrike ännu icke kan anses

organiserad på ett landets behof motsvarande sätt, har Komitén redan

i sitt förut afgifna utlåtande antydt. Men det gifves likväl äfven i

Frankrike åtskilliga läroverk af det slag, hvarom här är fråga, hvilka

äro af stort intresse och som verkat i hög grad gagnande för den franska

industriens utveckling. I främsta rummet torde i detta afseende

böra nämnas den bekanta: »Conservatoire des arts et métiers» i Paris.

I denna betydande anstalt hållas ett stort antal populära föreläsningar

i tekniskt vetenskapliga ämnen, hvarjemte rika samlingar af modeller

och apparater åskådliggöra de tekniska processerna och vetenskapens

tillämpningar inom industrien. Vigtiga äro äfven de ursprungligen från

en anordning af Napoleon den förste utgångna tekniska skolorna (i

Chalons, Ångers och Aix), hvilkas syfte är att utbilda skickliga verkmästare

och arbetare för de mekaniska yrkena, särdeles maskinfabrikerna.

Skolan »La Martiniére» i Lyon verkar äfven med framgång i

samma riktning. Flera mer eller mindre betydande, offentliga och enskilda

läroanstalter i olika delar af Frankrike tjena äfven till spridande af vetenskapliga

och konstnärliga insigter bland de industriela yrkenas idkare.

I Belgien har man funnit skäl att vidtaga ganska omfattande åtgärder

för industriens förkofran genom elementär undervisning. De härför

afsedda skolorna äro dock i flera hänseenden olikartade med andra länders

för samma ändamål afsedda anstalter. I femton af Belgiens städer

gifves det industriskolor, hvilka äro grundade dels af kommunala myndigheter,

dels af enskilda personer. Staten har sedermera öfvertagit

vården och öfveruppsigten öfver dessa anstalter och understöder dem

2

10

ganska frikostigt. De äro lmfvudsakligen aftonskolor, meu med en

undervisning, i flera hänseenden liknande den, som eljest förekommer vid

Tekniska Elementarskolor. Äfven gifves det i Belgien ganska många af

staten understödda yrkesskolor eller läroverkstäder (ateliers d’apprentissage),

genom Indika praktisk kunskap i vissa industrigrenar utbredes

bland den fattigare befolkningen.

Huru man i England funnit sig föranlåten att kraftigt befordra den

elementära tekniska undervisningen liar komitén redan i sitt förut afgifna

betänkande framhållit, och far i det följande anledning att till

detta ämne återkomma.

Ännu flera exempel skulle kunna anföras för att visa, huru man i

olika industriidkande länder funnit nödvändigt att genom en elementär

undervisning bland de industriidkande klasserna sprida insigter i vetenskap

och konst, men det anförda torde vara tillräckligt för att visa den

öfverallt högt uppskattade betydelsen af denna samhällsangelägenhet och

fästa uppmärksamhet på de olika vägar, man kan följa för att vinna det

afsedda ändamålet.

Komitérade öfvergå nu till en redogörelse för de i Sverige befintliga

läroanstalter af detta slag, för att derefter angifva de medel, som,

eldigt deras åsigt, skulle bäst egna sig att bland massan af de industriela

näringsgrenarnes kikare i vårt land sprida de för deras yrkens

rätta utöfning erforderliga kunskaper.

Innan Komitén framställer grunderna för det förslag, beträffande de

svenska tekniska elementarskolornas reorganisation, som det, till följd

af Eders Kongl. Majds nådiga uppdrag, åligger komitén att uppgöra,

torde en redogörelse för dessa läroanstalters nu varande tillstånd böra

föregå. Komitén har härvid haft ganska rikhaltiga materialier till sitt

förfogande, nemligen dels den berättelse, som undertecknad Fock i September

år 1872 afgifvit till Kongl. Kommerskollegium, öfver en af

honom, enligt Eders Majds nådiga uppdrag, verkstäld inspektion af de

tekniska elementarskolorna i Norrköping, Örebro, Malmö och Borås,

dels de af respektive Direktioner för dessa läroverk till nämda Kollegium

afgifna berättelser öfver skolornas tillstånd och verksamhet under

de sist förflutna åren och slutligen särskilda uppgifter, som föreståndarne

för samma skolor, efter framstälda frågor, till Komitén öfverlemnat.

II

De svenska Tekniska Elementarskolornas uppkomst kan räknas från

ett officiel! utlåtande} som då varande föreståndaren för Teknologiska

Institutet L. I. Wallmark till Kong!. Kommers-Kollegium afgaf den 9

Oktober 1850 »om tekniska elementarskolors inrättande i Sverige.»

Den plan, som i detta utlåtande framlades, har hufvudsakligen legat

till grund för dessa skolors första organisation, och är i det hela taget

ännu gällande, ehuruväl åtskilliga modifikationer blifvit i olika riktningar

vidtagna vid de särskilda läroanstalterna. Enligt ofvan nämda

plan skulle ändamålet med de tekniska elementarskolorna vara att bibringa

de kunskaper, hvilka i allmänhet oundgängligen fordras åt dem,

som egna sig åt det industriela lifvet. En sådan skola skulle således

vara ett helt för sig, i det den lägre industri-idkaren här kunde få en

mindre omfattande, men dock inom sin krets fullständig allmän teoretisk

och praktisk bildning. Utgångna elever borde dock äfven kunna

direkte afgå till Teknologiska Institutet. Läroämnena skulle vara: Matematik,

nemligen aritmetik, geometri, två grader algebra jemte läran om

logaritmer och serier samt möjligtvis plana trigonometrien; vidare linearritning,

frihandsteckning och modellering; mekanik jemte mekanisk teknologi;

maskinarbete å mekanisk verkstad; fysik; kemi med mineralogi och

geognosi; botanik och zoologi; språk, nemligen modersmålet, tyska,

franska och .engelska språken; historia och geografi; bokföring och handelsvetenskap

samt slutligen sång. Kursen skulle vara tvåårig, eller

helst treårig. Lokalerna och deras inredning skulle bekostas af kommunerna,

men staten åtaga sig kostnaderna för undervisningen, hvilken

beräknades till 6,600 Rdr B:ko för hvart läroverk.

Tekniska Elementar-skolan i Norrköping.

Denna skolas verksamhet började i November 1857. Hennes stadgar

äro faststälda af Kong! Maj:t den 12 Mars 1856. Enligt dessa

är skolans ändamål att vara en undervisningsanstalt, der sådana elementarkunskaper

bibringas, som äro nödvändiga för dem, hvilka egna sig

åt de industriela yrkena.

K

12

För att kunna som elev i skolan intagas, fordras att hafva fyllt

14 år, ega god frejd, hafva god handstil, känna religionens grundsanningar,

elementerna af svenska och tyska gramatiken, samt af historien

och geografien, särdeles fäderneslandets, att kunna ledigt behandla

de fyra räknesätten, äfven med vanliga och decimalbråk, samt

att i geometrien känna de första grunderna, derom betyg från vederbörande

läroinrättning eller enskild lärare bör företes; och måste elev

underkasta sig inträdesexamen, om anledning dertill förefinnes. Dessa

kunskapsfordringar eger dock Skol-Direktionen att närmare bestämma

och lämpa efter det kunskapsmått, som vid förut nämda ålder vid elementarläroverken

i allmänhet hunnit inhemtas.

Vid intagning i skolan erlägger hvarje elev eu afgift af 4 kronor

50 öre, hvilken afgift, i händelse eleven under terminen varit utan godkändt

förfall fem gånger frånvarande, skall förnyas, vid påföljd att han

annars varder från skolan skild.

Lärokursen omfattar en tid af tre år. Under första året är undervisningen

gemensam, men vid andra årets början fördelas lärjungarne

på tva linier, nemligén en mekaniskt-teknisk och en kemisk-teknisk.

Följande tabell lemnar eu öfversigt af det antal undervisningstimmar,

som eu lärjunge efter fullständigt genomgången lärokurs i allmänhet

egnat åt de olika ämnen, som ingå i skolans undervisningsplan:

Mekaniskt- tekniska limen.

Kemiskt- tekniska linien.

Matematik .............................................................

590

590

Mekanik ......................................................................

220

220

Fysik..............................................................

340

340

Mekanisk Teknologi ............................

65

65

Frihandsteckning ......................................................

330

330

Svenska språket........................................................

100

100

Botanik och Zoologi ...............................................

65

65

Bokföring och Handelsvetenskap.......................

85

85

Maskinritning och Beskrifvande Geometri......

570

475

Mekaniskt Verkstadsarbete.................................

780

385

Kemi och Kemisk Teknologi ..............................

265

725

Summa

3,410

3,380

13

Dessutom meddelas undervisning i modellering åt de elever, som

utmärkt sig genom anlag för och skicklighet i teckning. Ett visst antal

af de ofvan uppgifna timmarne användas nu mera för de i Maj och

September månader pågående militär-öfningar.

Undervisningen i de egentliga teoretiska ämnena består förnämligast

i förhör jemte förklaringar och problemöfningar, såsom i allmänhet

är fallet vid de tekniska elemtarskolorna.

För att lemna en fullständigare öfversigt af den omfattning undervisningen

eger, meddelas här i sammandrag uppgift öfver de lärostycke!!,

som i skolan blifvit genomgångna under läsåret 1872—1873.

Aritmetik.

Hela den elementära siffer-räkneläran. Främmande länders system

för mynt, mått och vigt, företrädesvis det franska systemet, jemte

exempelräkning. (Cronhjelms och Zweigbergks läroböcker.)

Geometri.

Hela Planimetrien jemte proportionsläran, motsvarande Euklidis 6

första böcker samt tillämpningar deraf för konstruktioner på papperet

och mätningar på fältet. (Cronhjelms lärobok med tillägg.)

Analytisk lösning af geometriska problemer jemte praktiska tillämpningar.

Ofningar i afvägning.

Stereometri efter Sylvans och Alreiks läroböcker. Plan trigonometri

efter Törnstens lärobok. Tillämpning häraf på problemer. Ofningar

i afvägning. Geometrisk konstruktion af algebraiska expressioner.

Algebra.

De fyra räknesätten med hela och brutna tal. Läran om första

gradens eqvationer med en och flera obekanta. Tillämpning häraf på

problemer (Bergii lärobok).

Läran om digniteter och rötter, irrationella och imaginära qvantiteter.

Eqvationer af andra graden med en och flera obekanta. Läran

14

om logaritmer och serier. Tillämpning häraf på problemer. (Bergii

lärobok.)

Repetition af läran om serier och logaritmer med tillämpningar.

Kemi och Kemisk Teknologi.

Oorganisk Kemi: Inledning. Metalloidernas och metallernas kemi.

(Keysers och Berlins läroböcker.)

Organisk Kemi: Indifferenta kolhydrater. Ågghviteartade ämnen.

Alkoholarter.

Växtkemi. Djurkemi. (Keysers lärobok.)

Laborationer: Qvalitativa reaktionsprof på åtskilliga metaller in. fl.

kroppar, med ledning af Keysers lärobok i laborationsöfningar.

Qvantitativa prof å legeringar, malmer, salter, artificiela gödningsämnen

samt tekniska produkter.

Kemisk Teknologi: Gaslysning och lysgasfabrikation; fabrikation af

svafvelsyra, salpetersyra och saltsyra, pottaska, salpeter, krut, soda,

koksalt, ammoniak, salmiak, konstgjord sten, glas, alun, porslin, krukmakaregods,

tegel, stärkelse, socker, Öl, läder- och linfabrikation, betningsmedel,

tygtryckning.

Mekanik.

Inledning. Hållfasthet. Tyngd. Stabilitet. Krafters sammansättning

och upplösning.

Stötlagarne. Friktion. Vattnets och luftens motstånd vid rörelse.

Maskiner för rörelsens förledning, förändring och reglering. Hydrodynamik

och aerodynamik.

Repetitioner.

(Focks och Jochnicks läroböcker jemte tillägg.)

Mekanisk Teknologi.

Verktygslära. Trävirkes bearbetning och arbetsstyckens hopfogning.

Träarbetens fulländning och prydande. (Karmarsch’ lärobok.)

15

Dragning af rör. Valsning, Pressning. Verktygslära. Metallarbetens

benfogning, afputsning och fulländning. (Kjellstedts lärobok.)

Linear- och Konstruktionsritning.

Konstruktionsöfningar efter Bergs lärokurs i linearritning.

Praktiska öfningar i uppmätning, afteckning och afritning af möbler,

modeller, maskiner och verktyg. Ritningars och kartors kopiering,

kalkering, transportering, lavering och färgläggning.

Fysik.

Läran om magnetismen, elektriciteten, hydrostatiken, aerostatiken,

värmet och hygrometrien. (Floderii lärobok.)

Läran om värmet, ljuset och ljudet. (Focks större lärobok.)

Botanik och Zoologi.

Det vigtigaste af läran om växternas yttre och inre organer. Det

allra allmännaste af systematiken och fysiologien. Lifsfunktionerna.

Det vigtigaste af djurrikets klasser och ordningar.

Svenska språket.

Rättstafningsöfningar. Det vigtigaste af formläran och satsdelarne.

Rättskrifningsöfningar. Öfningar i satslära. Formläran i sammandrag.

Smärre uppsatser öfver blandade ämnen. Bref.

Bokföring och Handelsvetenskap.

Bokföring, grundad på dubbla bokföringssystemet. Handelskorrespondens.

Vexellära.

Frihandsteckning och Modellering.

Ornaments-, landskaps- och figurteckning. Klotsritning. Skuggning.

16

Färgläggning och lavering. Teckning på »svärta täflan» efter större

ornamentsplancher.

Mekaniskt Verkstadsarbete.

På mekaniska verkstaden utföras företrädesvis metallarbeten, såsom

verktyg, enkla maskindelar, mekaniska rörelsemodeller och fullständiga

maskiner. Dessutom öfvas lärjungarne turvis, två under hvarje

vecka, med tjenstgöring som eldare och maskinister vid skolans ångmaskin.

Denna maskin har till största delen blifvit å skolans verkstad

förfärdigad.

Följande schema visar i hvilken ordning arbetet ledes på skolans

verkstad:

Första terminen. Groffilning af en jernkub. Förändring af rundjern

till fyrkantjern. Förändring af fyrkantjern till rundjern medelst Bänkhammare.

Förändring af fyrkantjern till åttkantjern. Förändring af

rundjern till sexkantjern. Förfärdigande af en fästskruf med sexkantig

mutter och underläggsskifva.

Andra terminen. Utförande af en ångpannenitning. Förfärdigande

af en tvåarmad gängkloppa.

Tredje terminen. Förfärdigande af en axeltapp med tillhörande

stålager.

Fjerde terminen. Förfärdigande af ett vefstakshufvud med tillhörande

sidotapp.

Femte och sjette terminerna. Under denna tid skola de elever, hvilka

icke deltaga i kemiska laborationer, hufvudsakligast arbeta på sådana

apparater, rörelsemodeller och maskiner, som äro behöfliga för skolans

samlingar och mekaniska verkstad.

Undervisningen har meddelats af 9 lärare, nemligen:

Föreståndaren, som tillika är lärare i matematik;

en lärare i kemi och kemisk teknologi;

en lärare i fysik;

en lärare i linearritning, mekanik och mekanisk teknologi;

en lärare i svenska språket;

en lärare i frihandsteckning och modellering;

17

En lärare i botanik och zoologi;

En lärare i bokföring och handelsvetenskap;

En verkmästare.

Den tekniska elementarskolan i Norrköping är inrymd i en den

samma tillhörande prydlig byggnad, till hvars uppförande den s. k.

Ebersteinska fonden bidragit med 60,000 kronor, hvarjemte staden dertill

anslagit 15,000 kronor. Undervisningsmaterielen befinner sig i ett

i förhållande till tillgångarne godt skick. Skolans kemiska laboratorium

med dertill hörande redskap och apparater är särdeles ändamålsenligt

ordnadt. För öfrigt har skolan följande samlingar, nemligen:

eu mekanisk samling, bestående hufvudsakligen af enkla mekaniska

modeller, utförda af lärjungarne sjelfva,

en fysisk samling, innehållande de vanligaste fysiska apparater,

en gipssamling af olika arkitektoniska och ornamentala föremål, samt

bibliotek af omkring 1500 volymer.

Antalet lärjungar, som begagnat undervisningen i Norrköpings

tekniska elementarskola under de senaste läsåren, är följande:

Antalet elever

1 Åtel.

2 Afd.

3 Afd.

Summa.

som aflagt fullständig

afgångsexamen.

1867—1868...............

............... 24

16

19-

59

5

1868—1869...............

............... 29

14

23

66

6

1869—1870...............

.............. 31

20

19

70

5

1870—1871 ...............

............... 35

22

17

74

—

1871—1872 ...............

............... 25

23

20

68

4

1872—1873 ..............

............... 27

19

16

62

9

1873—1874..............

............... 37

17

14

68

9

De flesta lärjungarne voro från Östergötland, i synnerhet Norrköping,

men åtskilliga äfven från andra provinser. Af de sjuttio lärjungar,

som vid vårterminens början år 1874 voro inskrifna i skolan,

hade 47 ännu icke bestämt sig för något visst lefnadsyrke, hvaremot

af de öfriga 13 redan hade beslutit sig för maskinbyggnadsfacket,

3 för antingen detta yrke eller jernvägsbyggnad, 3 för spinneri eller

väfveri, 1 för bryggerihandtering, 1 för bruksyrke, 1 för landtbruk, samt

1 för inträde vid Teknologiska Institutet.

3

18

Skolans årliga utgiftsstat har under längre tid uppgått till 12,000

kronor fördelade på följande sätt:

Föreståndaren, tillika lärare i matematik samt sekreterare och bibliotekarie

(förutom fri bostad)............................................... 3,010 kronor

En lärare i kemi och kemisk teknologi ................................. 2,500 »

» fysik ............................................................................ 750 »

)> linear-ritning, mekanik och mekanisk teknologi 1,100 >»

» svenska språket........................................ 200 »

» frihandsteckning och modellering ..................... 500 »

» botanik och zoologi ................................................ 150 »

)> bokföring och handelsvetenskap ....................250 »

För undervisning i verkstadsarbete ....................................... 1,200 »

För mekaniska verkstaden, kemiska laboratoriet samt för

experimenter i kemi och fysik ......................................... 1,100 »

uppvärmning och belysning ...................................................... 850 »

betjening........................................................................................ 300 »

skrifmaterialier, postporto in. in................................ 90 »

Summa 12,000 kronor

Sedan 1873 års riksdag på Eders Kgl. Maj:ts nådiga förslag beviljat en

förhöjning i statsanslaget med 4,500 kronor, är från och med år 1874

utgiftsstaten bestämd på följande sätt:

Lön till föreståndaren, oberäknadt boställsrum och ved .. 1,800 kronor

Lön till eu hufvudlärare i matematik, planmätning och

nivellering............................................................................. 1,500 »

Lön till eu biträdande lärare i matematik............................. 500 »

» lärare i lineal-- och maskinritning ......... 900 >»

» lärare i frihandsteckning och modellering..... 600 »

» lärare i fysik .......................................................... 2,000 J>

» lärare i teoretisk och praktisk mekanik ......... 600 »

)) lärare i mekanisk teknologi ............................... . 150 »

i» lärare i kemi och kemisk teknologi................. 2,850 »

» lärare i svenska språket ....................................... 300 >»

)» lärare i handelsvetenskap och bokföring......... 250 »

Transport 11,450 kronor

19

Transport 11,450 kronor

Lön till en lärare i botanik och zoologi................................. 200 ))

» verkmästare och lärare i mekaniskt verkstadsarbete.

............................................................................ 1,500 »

» släggare eller verkstadsdräng.............................. 300 »

)> bibliotekarie.............................................».............. 250 »

» protokollsförande vid direktionens sammanträden.

............................. 100 ))

» vaktmästare, oberäknadt boställsrum och ved 350 »

Till utgifter för kemiska laboratoriet och fysiska experimenter

....................................................................................... 600 »

)) materialier för mekaniska verkstaden, brännmaterialier

för smedjan och ångmaskinen, verktyg m. in. ............ 600 »

» ved ........................................................................................... 600 »

» gaslysning.................................................................................. 400 »

» skrifmaterialier, postporto, rummens rengöring in. in. 100 »

» böcker och journaler............................................................. 350 »

yi vidmakthållande af skolans apparater och samlingar 200 >''

Summa 17,000 kronor

Såsom tillgång för bestridande af dessa utgifter äro afsedda:

Ordinarie statsanslag..................................................................... 12,000 kronor

Statsanslag på extra stat............................................................... 4,500 »

Terminsafgifter af lärjungar vid skolan ................................. 500 »

Summa 17,000 kronor

Genom denna tillökning i statsanslaget har det blifvit möjligt att

skilja skolans nedersta afdelning i två parallela klasser, der lärjungarne

åtnjuta enahanda undervisning, men fördelade i skilda rum och med

samtidig undervisning af två lärare, hvarjemte för fysik och mekanik en

lärare kunnat anställas, som uteslutande egnar sig åt skolans tjenst.

Den närmare tillsynen å och ledningen af skolans verksamhet, äfvensom

förvaltningen af de till den samma anslagna medel, besörjes af

en Direktion, bestående af en ordförande, som af Kongl. Maj:t i nåder

förordnas, och samtliga ledamöterne af Styrelsen för Ebersteinska skolan

i Norrköping.

20

Tekniska Elementarskolan i Örebro.

Sedan Kong!. Maj:J den 12 Mars 1856 fastställt stadgar för denna

skola, började dess verksamhet på hösten år 1857. Likasom vid den

tekniska skolan i Norrköping är kursen här nu mera treårig och

lärjungarne fördelade i tre afdelningar, men någon skilnad i undervisning

för olika fackriktningar förefinnes icke här. Den tid, som användes

för olika läroämnen, utvisas af följande tabell, hvilken angifver huru

många timmar eu lärjunge, som fullständigt genomgått skolan, tillsammans

begagnat undervisningen i särskilda ämnen:

matematik....................................... 530 timmar

mekanik.......................................................................... 300 »

fysik ................................................................................ 250 »

kemi och kemisk teknologi .................................... 500 ))

mineralogi och geognosi.......................................... 80 »

mekanisk teknologi ................................................... 130 »

linear-ritning............................................................ 540 »

Omfattningen af undervisningen i de matematiska läroämnena har

i det hela taget varit temligen lika med den som förekommit för Norrköpings

skola. Sålunda har i matematiken blifvit genomgånget: aritmetik,

algebra, två grader jemte serier och logaritmer efter Björlings

lärobok, planimetri och stereometri, plan trigonometri samt den analytiska

geometriens lörsta grunder. I mekanik har något mera omfattande

och i kemi något mindre omfattande kurser blifvit genomgångna än vid

sist nämnda läroverk. Någon särskild undervisning i kemisk teknologi

frihandsteckning {

obestämd tid, enär

del utföras i hemmet

obestämd tid, enär arbetena till stor

del utföras i hemmet .......................

modellering.................................................

verkstadsarbete ............................................

språk (svenska, tyska, engelska)............

bokföring .......................................................

sång .................................................................

70 »

450 b

300 »

70 »

30 »

21

har icke meddelats, men vid den öfverstå afdelningens repetitioner i kemin

hafva tillägg blifvit gjorda från den tekniska kemiens område.

Deremot har här en särskild kurs i mineralogi och geognosi föredragits.

Skolans verkstad har icke någon ångmaskin, hvarföre verkstadsarbetet

icke kunnat erhålla synnerlig utsträckning. Deremot har undervisningen

i frihandsteckning och modellering vunnit eu för ett läroverk åt

detta slag ganska betydlig omfattning, så att till och med öfning i

komposition af modelleringsarbeten kunnat förekomma.

Undervisningen bestrides nu mera af tio lärare, nemligen:

Föreståndaren, som undervisar i matematik, mekanik och språk;

eu lärare i fysik, kemi och mineralogi;

en lärare i mekanisk teknologi, frihandsteckning, lmearritning och

språk:

en lärare i bokföring och sång;

eu lärare i modellering;

en lärare i verkstadsarbete;

en lärare i gymnastik och vapenöfningar;

tre lärare i språk.

Den tekniska skolan är inrymd i stadshuset i Örebro.

Läroverket är försedt med åtskilliga samlingar, af hvilka företrädesvis

den mekaniskt-tekniska är rikhaltig. Denna innehåller, förutom en mängd

råämnen och fabrikater, flera fullständiga tillverkningsserier, såsom af

jern och andra metaller, porslin, glas, väfnader in. m. Äfven den på

landstingets bekostnad anskaffade, ordnade och underhållna samlingen

af länets bergarter och mineralier är af värde, 1 ysiska och mekaniska

modellsamlingarne äro deremot ganska ofullständiga.

Inträdesfordringarne äro i hufvudsaken de samma som vid den

tekniska skolan i Norrköping, nemligen: att hafva fyllt 14 år, ega god

fre j d, kunna skrifva läslig handstil, hafva försvarlig kristendomskunskap

samt hjelplig insigt i svenska språkläran, äfvensom i elementerna af

något utländskt språks grammatik, försvarliga insigter i historien och

geografien, framför allt fäderneslandets; vidare att kunna ledigt behandla

de fyra räknesätten, ''äfven med vanliga och decimalbråk, samt att i

geometrien känna de första grunderna.

22

Antalet lärjungar under de senaste åren har varit

1 Aid.

2 Afd.

Ii Afd.

Summa.

Antalet elever

som aBagt fullständig

1867—1868 ..............

............. 18

18

11

47

afgångsexamen.

8

1868—1869..............

.............. 10

15

15

40

14

1869—1870..............

............. 22

7

13

42

12

1870—1871 ............

.............. 16

20

6

42

6

1871—1872...............

............... 29

16

13

58

12

1872—1873...............

............... 38

24

11

73

11

1873—1874.............

............... 32

33

15

80

—

I anseende till det växande antalet lärjungar i nedersta afdelningen

har undervisningen i åtskilliga af de här förekommande läroämnena

mast meddelas åt skilda grupper af lärjungar, hvarföre biträdande lärare

blifvit anställda.

Till Örebro tekniska skola hafva kommit lärjungar från åtskilliga

af Sveriges provinser. Äfven från Norge hafva flere lärjungar infunnit

sig. Eleverna erlägga inskrifningsafgift af 7 kronor 50 öre under enahanda

vilkor som vid Norrköpings tekniska skola.

Följande tabell visar, åt hvilka sysselsättningar de under åren 1870

—1873 från skolan utgångne elever egnat sig:

Studier vid högre tekniska läroverk ............................................. 2

Mekaniskt verkstadsarbete, ritning ................................................ 15

Jernvägsarbete........................................................................................ 6

T elegrafverket....................................................................................... 1

Brukshandtering............................................................................... 6

Kemiska fabriker................................................................................ 5

Bryggeri och garfveri .................................................................. 2

Repslageri............................................................................................ 1

Apotekareyrket ................................................................................. 1

Landtbruk eller sjömansyrke .............................................. 6

Handel .................................................................................................... g

Fortsatta studier vid högre elementarläroverk........................... 1

Uppgift saknas för.............................................. 6

Summa 58

23

Enligt för skolan faststäld stat utgår till lärares aflöning 7,475 kronor

Föreståndare, bibliotekarie, sekreterare, vaktmästare......... 1,750 »

Gymnastik...................................................................................... 150 »

Ved, ljus, laboratorium, bibliotek och öfrige samlingar ... 2,625 »

Summa 12,000 kronor

På grund af denna stat hafva utgått följande aflöningar:

Föreståndaren, som tillika är .lärare i matematik och språk, samt

sekreterare och bibliotekarie, (utom fri bostad)..................... 3,625 kronor

en lärare i fysik, kemi och mineralogi.......................... 2,350 »

en lärare i mekanisk teknologi, frihandsteckning,

linearritning och språk ................................................. 1,725 »

en lärare i bokföring och sång........................................ 275 )>

en lärare i modellering ..................................................... 300 »

en lärare i verkstadsarbete................................................ 500 »

eu lärare i gymnastik ........................................................... 100 »

Med anledningen af svårigheten att med skolans knappa tillgångar

upprätthålla undervisningen, har hon erhållit ett ytterligare anslag af 2,250

kronor för år 1873 och af 4,500 kronor för hvardera afåren 1874 och 1875.

Den närmare uppsigten öfver skolan och ledningen af hennes verksamhet,

äfvensom förvaltningen af de till henne anslagna medel, besörjes

af en Direktion, bestående af en ordförande, som af Kongl.

Maj: t i nåder förordnas, samt af fyra i orten "boende sakkunnige män,

hvilka inför magistraten i Örebro af stadens fullmägtige utses.

Tekniska Elementarskolan i Malmö.

Denna läroanstalt är den äldsta af de tekniska elementarskolorna

i Sverige. Dess stadgar äro fastställda af Kongl. Maj:t den 29 April

1853. Enligt dem skall denna skola vara en undervisningsanstalt, der

sådana kunskaper bibringas, som äro nödvändiga för dem, hvilka egna

sig åt de industriel yrkena, hvarjemte hon tillika bör vara en förberedelseanstalt

för dem, hvilka ärna ingå som elever vid Teknologiska

Institutet. Skolan skulle vara ett helt för sig, i det att industriidkare!!

i den samma skulle få en, så vidt möjligt, fullständig allmän teoretisk

och praktisk elementarbildning, och undervisningen skulle meddelas

24

till den utsträckning, att eu från tekniska elementarskolan utgången

elev borde, om lian så åstundade, kunna direkte ingå i Teknologiska

Institutet.

Den fullständiga lärokursen upptager en tid af tre år och är fördelad

i två afdelningar, hvardera omfattande en tid af ett och ett hälft år, så

att intagning af nya elever icke, såsom vid de öfriga tekniska elementarskolorna,

eger rum hvarje höst, utan blott hvar adertonde månad, den ena

gången i Augusti och den andra gången i Januari. Denna anordningär

egendomlig för Malmö tekniska skola.

Inträdesfordringarne äro de samma som vid tekniska skolan i Norrköping.

Afgiften vid inträdet är 7 kronor 50 öre.

Följande tabell visar det sammanlagda antal timmar under Indika en

lärjunge, efter fullständigt genomgången kurs, åtnjutit undervisning inom

olika ämnen:

matematik och mekanik ...................................... 870 timmar

kemi med laborationer ........................................... 660 »

fysik ............................................................................. 210 )>

linearritning ............................................................ 740 »

friliandsteckning och modellering ........................ 540 »

botanik och zoologi .................................................. 90 »

historia och geografi ............................................... 120 »

svenska språket.......................................................... 180 ))

tyska och engelska språken................................... 210 ))

bokföring ....................................................................... 60 »

verkstadsarbete .......................................................... 360 »

Undervisningen i de matematiska läroämnena har ungefärligen samma

utsträckning som i Norrköpings tekniska elementarskola, men i kemien

meddelar Malmö skola icke en så vidsträckt kurs som skolan i

Norrköping. Här finens nemligen ej någon särskild undervisning i

organisk kemi, ej heller i kemisk teknologi. Någon särskild undervisning

i mekanisk teknologi meddelas icke. Deremot intaga de allmänt

bildande läroämnena ett ganska vidsträckt rum i denna skola.

Denna närmar sig derföre mera till en vanlig realskola. Verkstaden

är likväl icke utan betydenhet. En ångmaskin finnes, med livilkéns

skötsel lärjungarne turvis öfvas.

25

Undervisningen bestrides af sex lärare, nemligen:

Föreståndaren, som undervisar i matematik och mekanik;

en lärare i fysik, kemi samt botanik och zoologi;

eu lärare i linearritning, verkstadsarbete och bokföring;

en lärare i frihandsteckning och modellering;

en lärare i historia, geografi och svenska språket;

en lärare i främmande språk.

Skolan i Malmö har en egen byggnad, hvilken är uppförd och

underliålles af kommunen.

Samlingarne och undervisningsmaterielen äro icke rikhaltiga, men

någorlunda tillräckliga för beliofvet med undantag må hända för den

till den kemiska undervisningen hörande materielen.

Följande tabell utvisar antalet lärjungar, som under de senaste åren

begagnat undervisning vid skolan:

Antalet elever

1 Afd. 2 Åtel. Summa. som allagt fullständig

afgångsexamen.

1867—1868 ...............................

.. 38

26 • 64

13

1868—1869 ..................................

.. 33

23 56

21

1869—1870 ..................................

.. 30

21 Öl

—

1870—1871 .................................

.. 43

20 63

14

1871—1872 ...............................

.. 40

19 59

14

1872—1873 ................................

.. 43

26 69

—

1873—1874 ................................

. 40

33 73

18

Eleverna äro till det vida ö

‘vervägande antalet från Malmö stad

och andra delar af Skåne; endast

ett fåtal från andra svenska provinser.

De sysselsättningar, åt h vil ka

gångna lärjungar egnat sig, äro:

de

åren 1870—1873

från skolan af-

Mekaniskt verkstadsarbete .....

... 14 lärjungar

Ritare på mekanisk verkstad

eller

hos byggmästare

.. 12 »

Byggnadsyrket.........................

... 6 »

Pappersmassefabrikation..........

... 3 »

Tändsticksfabrikation...............

. 1 »

Sockerfabrikation ....................

... 2 »

Sågverksrörelse .......................

.. 1 »

Smedsyrket ................................

... 2 »

4

Snickeriyrket..................................................................... 2 lärjungar

Målareyrket................................................................................

. 2

»

Skrädderiyrket ........................................................................

. 1

)>

Apotekareyrket.........................................................................

. 2

»

Landtbruk .................................................................................

. 12

»

Sjöfart'' .. ..............................

. 2

»

Handel ............................................................................................

. 10

»

Högre tekniska studier ..........................................................

. 1

»

Diverse oj industriel a yrken ............................................

. 2

»

Obekanta ..................................................................................

. 10

»

Enligt för skolan faststäld stat utgår till

Lärarnes aflöning.............................................................................

8,100

kronor

Föreståndaren, bibliotekarien och vaktmästaren ................

1,850

Laboratorium och kemiska apparater ......................................

600

»

Bibliotek och öfriga samlingar ...................................................

1,300

»

Belysning in. fl. utgifter ..........................................................

150

»

Summa

12,000

kronor

Lönerna äro fördelade på följande sätt:

Föreståndaren, som tillika är lärare i matematik ...............

3,300 kronor

Läraren i fysik, kemi, botanik och zoologi ...........................

2,200

Läraren i linear-ritning, verkstadsarbete och bokföring,

tillika bibliotekarie ...............................................................

1,950

))

Lärare i frihandsteckning och modellering .........................

850

»

Lärare i histora, geografi samt svenska språket..................

500

»

Läraren i främmande språk ........................................................

800

)>

Föreståndaren och verkmästaren åtnjuta dessutom hyresersättning

af kommunen.

Direktionen är sammansatt efter samma grunder som styrelsen för

tekniska elementarskolan i Örebro.

Tekniska Elemcntar-skolan i Borås.

Donna läroanstalt började sin verksamhet hösten 1856. Dess stadgar,

af Kongl. Maj:t faststälda den 12 Mars 1856, äro i alla hufvudsak - liga delar lika med stadgarne för den tekniska elementarskolan i Örebro.

27

Följande tabell visar huru många timmar en lärjunge, som fullständigt

genomgått den treåriga lärokursen, åtnjutit undervisning i olika

ämnen:

matematik...................................................................... 646 timmar

fysik ............................................ 136 »

kemi jemte laborationer ........................................ 612 »

kemisk teknologi........................................................ 68 »

mineralogi och geologi............................................. 68 »

mekanik........................................................................ 306 »

mekanisk teknologi .................................................. 68 »

linearritning och beskrifvande geometri............ 238 »

maskin- och konstruktionsritning ........................ 204 »

frihandsteckning och modellering ........................ 408 »

bokföring ..................................................................... 68 »

botanik och zoologi ..

svenska språket..........

tyska språket .............

engelska språket ........

franska språket ..........

historia och geografi

verkstadsarbete ..........

handelsvetenskap........

Häraf synes, att skolan i Borås har försökt att förena den mer

tekniska riktning, som finnes hos skolorna i Norrköping och Örebro,

med den riktning åt allmän realbildning, som gifver sig tillkänna i undervisningsplanen

för Malmö tekniska elementarskola. Men det har

visat sig, att en sådan förening medför olägenheter, hvarföre Kong!.

Maj:t genom nådigt bref af den 9 Augusti 1872, enligt Direktionens

förslag, från undervisningsplanen uteslutit fem läroämnen, nemligen

botanik, zoologi, historia, geografi samt franska språket, hvaremot en

behöflig utvidgning af lärokurserna i andra ämnen, synnerligast mekanik,

kemi, och ritning, kunnat åstadkommas.

Den matematiska undervisningen omfattar aritmetik, algebra, två

grader jemte läran om serier, logaritmer och kedjebråk, efter Wiemers

lärobok, planimetri och stereometri (efter Alreiks lärobok), plan trigono

-

102 »

136 »

204 »

136 »

238 »

408 »

68 »

28

metri (efter Ekman). Som praktisk tillämpning erhålla eleverna undervisning

i afvägning och profilkartors upprättande samt ägomätning. I

fysik genomgås Mullers lärobok (efter Wiemers bearbetning), någon

gång äfven en dol af Focks lärokurs i tillämpad Värmelära, Den kemiska

kursen omfattar så väl den organiska som den oorganiska kemien

(efter Berlins och Wöhlers läroböcker) jemte öfningar på laboratorium

i apparaters användande samt qvalitativ och något qvantitativ analys.

I kemisk teknologi genomgås det vigtigaste af Wagners lärobok. Mineralogien

och geologien föredragas efter Sjögrens och Bergstrands läroböcker.

I teoretisk mekanik genomgås en del af Weisbachs lärobok

(Nycanders bearbetning) samt i praktisk mekanik utdrag af Morin-Bagges

handbok och Jonzons ångmaskinlära. Den mekaniska teknologien meddelas

efter Kjellstedts lärobok. Vid linearritningen följes Bergs lärobok,

efter hvars genomgående lärjungarne få kopiera några ritningar, för att

sedan öfvas i modellers och maskiners afteckning, dels direkte och dels

genom upptecknade mått (croquisritning). Äfven beräkning och konstruktion

af enkla maskindelar samt af vattenhjul och turbiner, in. in.

förekommer. Modellering har öfvats blott af några få elever.

Under verkstadsarbetet förfärdiga eleverna första året några verktyg,

hvarefter de under lärokursens andra och tredje år arbeta på mekaniska

modeller, Indika utföras i ganska stor skala, hvarvid eleverna turvis få

sysselsätta sig med liyfvolmaskinen och svarfvarne samt biträda vid

suddning, formning och gjutning äfvensom att sköta skolans ångmaskin.

Denna ganska omfattande undervisning har meddelats af endast

fem lärare, nemligen

Föreståndaren, som tillika är lärare i matematik och fysik;

en lärare i kemi, kemisk teknologi och naturalhistoria;

eu lärare i frihandsteckning, linearritning, modellering samt bokföring;

en

lärare i mekanik, mekanisk teknologi, maskinritning och verkstadsarbete;

en

lärare i svenska och främmande språk samt historia och geografi.

Den tekniska elementarskolan i Borås har en egen rymlig byggnad,

som är bekostad af kommunen. Samlingarne äro icke tillräckliga

för behofvet,

29

Antalet lärjungar, som under senaste förflutna år begagnat skolans

undervisning, är

i Afa.

2 Afd.

3 Afd.

Summa.

Antalet elever

som aflagt fullständig

1867-1868.............

.............. 24

14

10

48

afgångsexamen.

9

1868—1869.............

............ 16

17

11

44

10

1869—1870 ............

.............. 22

15

13

50

7

1870—1871..............

............. 17

19

14

50

11

1871—1872..............

............. 28

14

15

57

11

1872—1873..............

.............. 39

18

10

67

9

1873—1874 .............

............. 26

31

14

71

12

Ehuru ganska många af lärjungarne hafva sitt hem i Borås stad,

är dock flertalet från åtskilliga andra svenska provinser. Deras ålder

vid inträdet i skolan har vexlat mellan 14 och 30 år. 146 afgångna elever

hafva egna! sig åt

Mekåniskt-tekniska yrken .....................................................

27

Kemiskt-tekniska yrken......................................................

5

Olika industriel yrken........................................................

17

Civilingeniörs- och byggmästarebefattningar.................

15

Landtbruk...........................................................................

21

Bergshandtering....................................................................

12

Handel.......................................................................

27

Befattningar vid jernvägstrafiken ................:...................

4

Landtmäteri .............................................................................

3

Telegrafi.....................................................................................

1

Olika, ej industriel, yrken ...................................................

14

Utgiftsstaten, sådan den är af Ivongl. Maj:t faststäld

upptager

för år 1873,

För undervisningen i matematik .............................................

1,200

kronor

» » fysik....................................................

400

it

» » kemi och kemisk teknologi ..............

1,600

»

)) y> mineralogi och geologi ....................

300

» » mekanik och maskinritning.............

1,000

:»

Transport

4,500

kronor

30

Transport 4,500 kronor

För undervisningen i mekanisk teknologi och ledning af

verkstadsarbetet.............................. 800 ''»

)) )) frihandsteckning och linear-ritning 1,000 »

» » tyska och engelska språken ............ 600 »

» )) svenska språket ................................... 200 »

» » aritmetik och bokföring..................... 300 »

)) » allmän handelsvetenskap .................. 200 »

)> )) landtmäteri- och afvägningsöfningar 200 »

Till handtverksbiträden .................... 200 »

)) föreståndaren....................................................................... 1,200 »

» bibliotekarien.......................................................................... 150 »

» kassaförvaltaren ..................................................................... 150 »

För protokollsföring hos Direktionen, expedition, skrifmaterialier

och vård af arkivet .............................................. 150 »

Till vaktmästaren ........................................................................ 250 »

» kemiska laboratoriet ........................................................... 400 »

» mekaniska verkstaden ........................................................ 300 »

» biblioteket.................................................................................. 300 »

» öfriga samlingar..................................................................... 400 »

» ved, ljus och diverse utgifter .......................... 700 )>

Summa 12,000 kronor

Äfven för tekniska skolan i Borås har ett extra statsanslag för år

1875 af 4,500 kronor blifvit af riksdagen beviljadt.

Direktionen är sammansatt efter samma grunder som vid de tekniska

elementarskolorna i Örebro och Malmö.

lic tekniska elementarskolornas ändamål.

Då Komitén nu går att framställa sitt underdåniga förslag till

organisation och undervisningsplan för de tekniska elementarskolorna i

riket, synes det i främsta rummet böra angifvas hvilket ändamål dessa

läroanstalter hafva att uppfylla och i hvilken riktning de böra arbeta.

Redan do väsendtligt från hvarandra afvikande anordningar, som vid

olika skolor af detta slag förekomma, gifva vid handen att i hit hö

-

31

rande frågor ganska olika uppfattningar förekomma. Hela gången af

skolornas verksamhet måste emellertid bestämmas af det mål, till hvilket

de syfta, och det är derföre af vigt att, med blicken på detta mål,

bestämdt utstaka den verkningskrets, som bör tillkomma i fråga varande

skolor, och således angifva den ställning, de böra intaga så väl i förhållande

till den industriel verksamheten, som till den högre tekniska

och till den allmänt medborgerliga undervisningen.

Redan i inledningen till detta betänkande hafva Komiterade antydt

den uppgift, som efter deras uppfattning egentligen tillhör eu

teknisk elementarskola. Att bereda en god och ändamålsenlig utbildning

af verkmästare för fabrikerna, idkare af de små industrigrenarne

och underordnade ledare för byggnadsarbeten är det syfte, hvartill en

sådan skola bör sträfva. Området för dess verksamhet, ehuru nästan

lika omfattande och mångsidigt som den tekniska högskolans, sammanfaller

icke med detta.

Den sträfvan, som vid ett och annat läroverk af detta slag gifvit

sig tillkänna, att tillegna sig den tekniska högskolans läroplan och

undervisningsmetoder är således icke enlig med skolans bestämmelse.

Den har sin grund i en missuppfattning af de i sjelfva verket skilda

uppgifter, som tillhöra dessa olika läroanstalter. Högskolans ändamål är

att. meddela de kunskaper, som äro erforderliga för ingeniören och konstruktören,

samt i allmänhet att befrämja den högre tekniska bildningen,

hvilken måste vara bygd på en strängt vetenskaplig grundval. Hennes

förfarande måste således vara vetenskapligt. Elementarskolan åter bör,

enligt sakens natur, använda mera elementära undervisningsmetoder; hon

måste hos sina lärjungar förutsätta en lägre grad af förberedande kunskap,

men skall icke desto mindre bibringa dem en allvarlig och i sitt slag

fullständig teknisk bildning. Hennes förfaringssätt måste i följd häraf

blifva mera omedelbart * riktadt på det praktiska. Ehuru således till

namnet lika läroämnen ingå i läroplanen vid högskolan och vid tekniska

elementarskolan, och ehuru enahanda fackindelning kan finnas vid båda,

måste likväl en betydande skilnad ega rum i läroämnenas utsträckning,

i metoder och i undervisningens hela anordning. Det är ock denna af

teknikens natur, ej mindre än af lärjungarnes olika fallenhet och förberedelse

betingade skilnad, som gifver åt den tekniska elementarskolan

32

ett värde och en betydelse, som hon icke skulle eg a, om hon sträfvade

att vara en teknisk högskola i mindre skala. Man skulle då med skäl

kunna ifrågasätta, om hennes tillvaro vore berättigad.

Lika strängt bör man, enligt Komiténs åsigt, skilja mellan den

tekniska elementarskolans verksamhetsfält å ena sidan, och realskolans

å den andra. Visserligen har man icke sällan, vid de tekniska elementarskolorna

i olika länder, sökt förena dessa båda i flera hänseenden

så väsendtligt olika uppgifter, men enligt Komiténs - uppfattning, till

skada för dem begge.

Dessa båda slag af läroanstalter äro, såsom redan i det föregående

blifvit antydt, visserligen med hvarandra beslägtade, men de hafva dock

alldeles olika syften. De behandla till en del samma läroämnen, men,

just till följe af det olika syftet, blifva för dem så väl måttet, hvartill

de skola bibringas, som äfven behandlingssättet olika.

Realskolans uppgift är att bibringa en allmän realbiidning; hennes

lärjungar inhemta kunskaper, grundläggande för hvilken olika riktning

af det praktiska lifvet, de än må komma att fullfölja; omfattningen af

hennes undervisningsplan blir i följd deraf större, och den följdriktiga

utvecklingen af den samma fordrar en längre tid.

Den tekniska elementarskolan åter arbetar för ett visst, bestämdt

område af näringslifvet. Hon meddelar hufvudsakligen de kunskaper,

som på detta område hafva eu omedelbar praktisk användning. Hennes

undervisningsplan måste derföre blifva mindre omfattande: läroämnena

skola behandlas med afseende å de omedelbara tillämpningarna. Lärjungarne

inträda i denna läroanstalt vid en mera framskriden ålder.

Skall det tekniska elementarläroverket uppfylla sitt hufvudändamål,

så måste undervisningen i de tekniska kunskapsgrenarne upptaga så

mycken tid, att föga deraf återstår för andra läroämnen. Skolan måste

derföre hos sina lärjungar förutsätta en viss .grad af allmän bildning,

men hon kan icke bibringa den. Realskolans lägre klasser blifva i

följd häraf förberedande för den tekniska elementarskolan, likasom hennes

högre klasser förbereda till inträde i den tekniska högskolan.

Härmed är icke sagdt, att icke den tekniska elementarskolan både

kan och bör befrämja lärjungarnes allmänna bildning; det finnes ingen

läroanstalt, som icke utöfva!'' en sådan inverkan; men detta är för henne

icke den närmaste och hufvudsakliga uppgiften. Att vid den tekniska

elementarskolan lägga tyngdpunkten åt den allmänna bildningens sida

vore att tillgodose denna på bekostnad af den tekniska bildningen och

sålunda förfela hennes väsendtliga syfte. Den tekniska skolan, så kraftigt

befrämjande detta syfte, då hon är rätt organiserad, skulle derigenom

förvandlas till en ofullkomlig realskola af tvifvelaktigt värde.

Men, torde man säga, den tekniska elementarskolan, om hon äfven

är af eu annan natur än realskolan, och om hon icke blott till omfång

utan äfven till förfaringssätt skiljer sig från den tekniska högskolan,

måste dock med den sist nämnda stå i ett nära sammanhang, så att

den tekniska högskolan fortsätter hvad elementarskolan börjat.

I enlighet med denna uppfattning har man vid åtskilliga tekniska

elementarskolor både i Sverige och i andra länder uppställt ett annat

mål än det nyss omförmälda; skolan har äfven fått till uppgift att förbereda

unge män för inträde i en högre teknisk läroanstalt. Det skulle

vid första anblicken kunna synas som en dylik verksamhet borde tillhöra

de tekniska elementarskolorna. Men betraktar man närmare de

uppgifter, dessa olika anstalter hafva att fylla, och granskar deras deraf

betingade organisation, så finner man, att äfven denna åsigt icke är

grundad i en riktig uppfattning af den tekniska elementarskolans natur.

Den uppgiften, att förbereda för den tekniska högskolan, måste rätteligen

tillkomma realskolan. I sjelfva verket bör den tekniska högskolan

grunda sitt arbete på en allmän bildning, med real riktning, under det

att de tekniska elementarskolorna, enligt hvad nyss blifvit anfördt, böra

bibringa en teknisk bildning till den utsträckning, som de elementära

hjelpmedlen medgifva. Detta hindrar icke, att äfven lärjungar vid en

teknisk elementarskola, om de ega framstående anlag för högre vetenskapligt-tekniska

studier, kunna vid den tekniska högskolan fortsätta

sin utbildning, vare sig som ordinarie eller specialelever. Men det

synes Komitén, att de tekniska elementarskolornas organisation bör,

utan särskildt afseende å detta fåtal af lärjungar, ordnas endast''med

afseende på dessa läroanstalters egentliga bestämmelse.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anser Komitén, att som

liufvudsakligt ändamål för nu i fråga varande skolor bör uppställas, att

de skola för inträde i teknikens tjenst bereda unge män, som vilja egna

34

sig åt yrken eller befattningar, för hvilka elementära tekniska kunskaper

äro af behofvet påkallade.

Inträdesfordringar.

Att beskaffenheten af det mål, som föresättes de tekniska elementarskolorna,

måste bestämmande inverka så väl på valet af de läroämnen,

som der böra förekomma, som på den gång undervisningen bör

taga genom läroverket, är lätt att finna. Men denna inverkan måste

äfven göra sig gällande vid utstakandet af fordringarne för inträde i

nämnda skolor.

Vid dessa inträdesfordringars bestämmande förete sig för öfrigt

egendomliga, icke ringa svårigheter. Man måste bland annat i viss mån

göra afseende på de olika läroanstalters beskaffenhet, från hvilka den tekniska

elementarskolan har att hemta sina lärjungar, ehuru önskvärdt det

än är att de inkommande lärjungarne eg a en likartad förberedande bildning.

Egentligen vore det mest följdriktiga, att ställa den tekniska elementarskolan

i ett bestämdt samband med det allmänna elementar-läroverket,

så att lärjungar, hvilka vid det sist nämnda hunnit förvärfva

ett visst mått af allmän bildning, skulle kunna utan vidare förberedelse

öfvergå till det förra. Men till följe af dessa skolors egendomliga art

är det tillika nödvändigt att göra deras undervisning tillgänglig åtminstone

för de mera begåfvade af folkskolans lärjungar. Erfarenhet har

i sjelfva verket visat, att flere bland dem, som på denna väg vunnit

inträde vid landets tekniska elementarskolor, tillhört deras bästa elever

och utbildat sig till ganska dugliga verkmästareämnen.

Man kan likväl icke heller, utan att allt för mycket nedtrycka undervisningen

vid de tekniska elementarskolorna, eller ock allt för mycket

förlänga kursen vid dem och derigenom förorsaka onödigt stora kostnader,

ställa dessa läroanstalter i omedelbart samband med de vanliga

folkskolorna. Komitén har så mycket mindre ansett sig böra föreslå

något sådant, som man dels bör kunna med skäl hoppas, att högre

folkskolor, hvilka äro af behofvet påkallade icke endast såsom förberedelse

till den tekniska undervisningen utan för ännu vidsträcktare syften,

inom en icke allt för aflägsen framtid blifva mera allmänt upprättade

35

i olika delar i landet, och. dels de tekniska afton- och söndagsskolorna,

hvilka redan finnas i de städer, der tekniska elementar-skolor äro upprättade,

och hvilka anstalters vidsträcktare spridning, på sätt längre

fram skall närmare utvecklas, måste anses som en vigtig statens uppgift,

bilda, jemte det de verka för sin närmaste och egentliga bestämmelse,

en annan brygga från folkskolan till det tekniska elementarläroverket.

Synnerligen böra deras lärjungar som extra- eller specialelever

deltaga uti dessa skolors undervisning. Denna sist nämnda

föreningslänk mellan de båda slagen af undervisningsanstalter är af så

mycket större betydelse som derigenom möjliggöres för en från folkskolan

utgången, väl begåfvad yngling att, under det han, arbetande i

ett yrke, förtjena!'' sitt uppehälle och förvärfva!'' en för hans framtida

studier i hög grad nyttig praktisk erfarenhet, förbereda sig till inträde

i den tekniska elementarskolan.

Vid närmare bestämmande af inträdesfordringarne för i fråga varande

läroanstalter, äro för öfrigt följande omständigheter att taga i

betraktande.

Emedan den tekniska elementarskolan bör hufvudsakligen inskränka

sig till att meddela eu egentligen teknisk bildning och derföre endast i

ringa mån kan befatta sig med läroämnen, som falla inom den allmänna

bildningens område, måste såsom redan är antydt de ynglingar, som

söka inträde i en sådan skola, förut hafva förvärfvat en viss grad af

allmän bildning. Utan tvifvel skulle det vara gagneligt, om i denna bildning

inginge åtminstone ett af de mest spridda bland de lefvande språken,

men detta skulle väsendtligt försvåra inträdet från en högre folkskola

till den tekniska elementarskolan. Det lämpligaste torde derföre vara

att åtminstone för närvarande från inträdesfordringarne utesluta främmande

språk. Ej heller synes det ändamålsenligt att utbreda fordringarne

till många ämnen med ringa utsträckning för hvarje, utan man

bör i stället inskränka dem till ett fåtal, och inom dessas område fordra

en så grundlig insigt som skäligen karl påräknas vid den ålder af fjorton

år, hvilken torde vara den lägsta ålder, som för de inträdande lärjungarne

bör bestämmas.

De ämnen, Komitén anser böra ingå bland inträdesfordringarne, äro:

i^enska språket, matematik, samt historia och geografi.

Med tillämpning af dessa grundsatser, får Komitén i underdånighet

föreslå nedan nämnda inträdesfordringar för de tekniska elementarskolorna

:

I svenska språket: förmåga att felfritt skrifva efter diktamen;

I matematik: de fyra räknesätten i hela tal och bråk (äfven decimalbråk)

samt regula de tri; de fyra räknesätten i algebra; planimetri

till omfånget motsvarande de fyra första böckerna af Euclides;

I historia och geografi: Fäderneslandets historia efter en kortfattad

lärobok, Europas geografi, med särskildt afseende på fäderneslandets,

samt grunddragen af de öfriga verldsdelarnes geografi.

Derjemte skall den inträdessökande kunna skrifva en redig handstil

samt förete betyg öfver uppnådd fjorton års ålder, god frejd och god religionskunskap.

I allmänhet bör pröfning anställas i ofvan angifna ämnen.

Dock må från sådan pröfning vara befriad yngling, som i allmänt elementar-läroverk

genomgått fem klasser.

Utom de ordinarie eleverna, Indika deltaga i hela den för deras fack

afsedda undervisning, torde det vara med i fråga varande skolors bestämmelse

och verksamhet väl förenligt att medgifva andra, synnerligen

dem, som uppnått en mera mogen, ålder och förvärfvat praktisk kännedom

af något yrke, att som specialelever deltaga uti undervisningen i

ett eller flera särskilda läroämnen. En sådan anordning bör blifva af

verkligt gagn för dom, hvilka, redan anstälda i industriens tjenst, önska

att, så vidt möjligt inhemta de för deras yrkens rätta bedrifvande erforderliga

kunskaper, utan att kunna råda öfver så mycken tid, som

fordras för genomgående af en fullständig kurs.

Att för dem, som hafva ett sådant syfte, uppställa samma fordringar

som för de ordinarie eleverna, skulle vara att för den försvåra och

må hända i de flesta fall omöjliggöra undervisningens begagnande. Det

synes vara tillräckligt, om de ådagalägga sådana förkunskaper, som

äro nödvändiga för att de med nytta skola kunna deltaga uti undervisningen

i det eller de ämnen,

för hvilka de anmält sie\

På dessa skäl anser

sig

Komitén

röra föreslå att styrelserna för

den mån utrymme

och lärarekrafter medgifva, tillåta dem som dertill anmäla sig.

att i egenskap af specialelever deltaga i undervisningen i ett eller fl oha

de tekniska elementar-skolorna må erhålla rättighet att, i

läroämnen, så framt de visa sig innehafva sådana förkunskaper som

erfordras för att draga nytta af denna undervisning.

Fackafdelningar och studiekursens längd.

Närmast efter inträdesfordringarne synes den frågan böra behandlas,

huru vida undervisningen i de tekniska elementarskolorna bör från

början till slut vara gemensam för alla elever, eller om, antingen under

hela kursen eller under en del af den samma, lärjungarne böra, med

afseende å de olika industriela riktningar, i hvilka de komma att arbeta,

erhålla olika undervisning.

Vid de tekniska elementar-skolorna i Sverige har hittils i allmänhet

icke någon olikhet i kurser egt rum för lärjungar, som egna sig

åt olika fack. Norrköpings tekniska skola gör visserligen i detta hänseende

ett undantag, i det att vid denna skola någon skilnad göres

mellan elever, egnande sig åt mekaniska, och dem som egna sig åt

kemiska industrigrenar; denna skilnad sträcker sig likväl blott till öfningarne

i kemiska laborationer och verkstadsarbete. Deremot finner

man vid de tekniska elementar-skolorna i Preussen och Bajern en afgjord

fackdelning, motsvarande de mekaniska, kemiska och byggnadsyrkena,

hvarjemte vid de preussiska skolorna en särskild afdelning

blifvit upprättad för de lärjungar, hvilka förbereda sig till inträde vid

ett högre tekniskt läroverk. Båda dessa anordningar ega fördelar och

olägenheter.

Redan i det af Komitén afgifna underdåniga betänkande angående

den tekniska högskolans organisation, har Komitén haft tillfälle antyda,

i hvithet nära förhållande de olika industrigrenarne stå till hvarandra,

i följd hvaraf teknikens mekaniska och kemiska hjelpmedel i liera fall

måste inom vår tids industri samverka. Detta gäller icke endast för

de stora, utan äfven för de små industrigrenarne, och inom de senare,

der arbetets fördelning vanligtvis icke kan så strängt genomföras, påkallas

icke sällan mångsidiga insigter hos arbetets närmaste ledare. Det

inträffar ock ofta, att en yngling icke på förhand kan bestämma, åt

hvilket tekniskt yrke han kommer att egna sig, dels emedan han icke

38

tillräckligt känner hvarken sina egna anlag eller de olika yrkenas områden,

och dels emedan han vid sitt val måste göra väsendtligt afseende

på hvilka befattningar inom industriens tjenst som, när han slutat

sin studiekurs, kunna blifva för honom tillgängliga. Det kunde häraf

synas, som det ändamålsenligaste vore att för alla lärjungar anordna

samma kurs.

Men å andra sidan är det en afgjord sanning, att en grundligare

insigt i ett fåtal af kunskapsgrenar är i de flesta fall att vida föredraga

framför en mångsidigare, men mindre djupgående bildning och att eu

läroplan i allmänhet bör anses olämplig, om han splittrar lärjungarnes

arbetskraft i många olika riktningar. Vidare gifves det lärjungar, som

antingen genom afgjorda anlag eller genom sin samhällsställning kunna

tidigt nog bestämma den hufvudriktning, åt hvilken de vilja egna sin

framtida verksamhet. Slutligen kan eu allvarligare och för olika individuela

anlag och studiesyften bättre afpassad undervisning anordnas,

om man särskiljer de olika facken, än om man hoptvinga!'' alla inom

samma läroområde.

På grund af dessa förhållanden anser Komitén sig böra tillstyrka,

att en fackdelning sker vid de tekniska elementarskolorna, men att

delningen i de olika facken vidtager så sent som möjligt, och att skilnaden

mellan de särskilda fackkurserna icke göres större än hvad behofvet

af en allvarlig elementär fackbildning påkallar.

I detta afseende torde det i första rummet vara behöfligt att skilja

mellan de lärjungar, som egna sig åt mekaniskt-tekniska och åt kemiskttekniska

läroämnen. Det kan härvid anmärkas, att endast ganska få

af den tekniska elementar-skolans elever egna sig åt rent kemiska delar

af tekniken, men det gifves flera mycket betydande industrigrenar, t. ex.

klädesfabrikationen, kattuns- och tapet-tryckerierna, porslinsfabrikationen,

oljeberedningen, Indika, ehuru förnämligast användande mekaniska arbetsprocesser,

likväl i väsendtlig mån påkalla äfven de kemiska hjelpmedlens

biträde. Det synes derföre behöfligt att bereda tillfälle för

dem af den tekniska elementarskolans lärjungar, som sådant önska, att

inhemta något djupare insigter i kemien, än som för flertalet af dem

oundgängligen behöfvas.

Men det gifves ännu eu fackriktning, som är af den betydenhet, att

39

Komitén anser henne böra representeras vid de tekniska elementarskolorna.

I det af Komitén afgifna betänkandet om den tekniska högskolan

har Komitén tillåtit sig fästa uppmärksamheten vid den ofullständiga

utveckling, som den högre byggnadsundervisningen i vårt land

^ ännu kunnat uppnå. Äfven den lägre byggnadsundervisningen lemna]''

mycket öfrigt att önska. Akademien för de Fria Konsterna kan, såsom

en högre anstalt, hvars syfte är de bildande konsternas befrämjande,

och som inom byggnadsfacket särskildt måste, enligt sakens natur, företrädesvis

egna sin verksamhet åt den högre arkitekturen, icke lämpligen

befatta sig med att bilda hvad man kan kalla underbefäl vid större

byggnadsföretag, ehuru hon äfven i detta fall verkat gagnande. Chalmerska

skolan i Göteborg, äfvensom Slöjdskolan i Stockholm meddela

visserligen äfven byggnadsundervisning och bidraga således i sin män

att afhjelpa i fråga varande behof. Men ett så stort antal biträdande

tekniker erfordras så väl vid husbyggnader, som vid jernvägs- och

vattenbyggnader och vid de många jernvägsanläggningarne i landet,

att icke få af de tekniska elementarskolornas lärjungar erhållit sådana

befattningar, ehuru de icke haft tillfälle förut inhemta någon kunskap i

bygg''nadskonsten. Detta förhållande synes hänvisa på ett för handen

varande behof, att tillfälle till en mera ingående undervisning i detta

fack beredes inom sagda läroverk. Då dertill kommer, att, af skäl, som

längre fram skola anföras, samtliga ordinarie elever vid dessa skolor

efter Komiténs uppfattning böra genomgå en kurs i de första grunderna

af allmän byggnadslära och husbyggnadskonst, och således, om Komiténs

förslag vinner nådigt afseende, en lärare i dessa ämnen i allt fall skulle

vid dem anställas, synes det särdeles lämpligt att en något fullständigare

undervisning meddelas i praktisk byggnadskonst åt de elever, som

sadant önska, och att sålunda en särskild afdelning äfven för byggnadsyrkena

upprättas. De kostnader, som härigenom skulle uppkomma, äro

i förhållande till det åsyftade ändamålet så ringa, att de icke torde vara

afsevärda.

Det kan emellertid icke vara behöflig^ att omedelbart anordna en

särskild afdelning för byggnadskonst vid samtliga elementarskolorna.

Komitén anser det vara lämpligast att till en början upprätta särskilda

byggnadsafdelningar vid de tekniska elementarskolor, som äro förlagda

40

i Norrköping och Malmö, de båda mest betydande af de städer, der

sådana skolor finnas. Visar erfarenheten, såsom troligt är, framdeles

behofvet af sådana afdelningar äfven vid de andra skolorna, skola de

kunna utan synnerliga svårigheter upprättas.

Vid skolan i Örebro synes det vara lämpligt att upprätta en särskild

afdelning för bergsvetenskap. Komitén får tillfälle att återkomma till

detta ämne i sammanhang med frågan om organisationen af den lägre

bergsundervisningen i riket.

Flere af de lärjungar, Indika genomgått de tekniska elementarskolorna,

hafva sedermera egnat sig åt landtbruks- och handelsyrkena.

Det skulle på grund häraf kunna ifrågasättas, huru vida icke vid dessa

skolor fackafdelningar borde ordnas för nämnda yrken. Emellertid

synes det mera bero på tillfälliga förhållanden, att de tekniska skolornas

lärjungar egnat sig åt dessa yrken, än på en i sakens natur grundad

ordning. I alla hänseenden torde det vara fördelaktigare för ynglingar,

som ämna utbilda sig för landtbruk eller handel, att i de för

dessa yrken särskildt afsedda specialskolor inhemta erforderliga förberedande

kunskaper. Utom det, att den för de tekniska elementarskolornas

egentliga behof afsedda undervisning omfattar ett likartadt, inom

sig slutet helt, komma dessa skolor, efter all sannolikhet, när deras

organisation blifvit fullständigt genomförd, att tagas så starkt i anspråk

för de i egentlig mening tekniska yrkenas behof, att de svårligen medgifva

tillägg af några flera fackafdelningar för andra yrkesgrenar.

Studiekursens längd är för närvarande vid samtliga de tekniska

elementarskolorna treårig. Komitén har icke funnit anledning att föreslå

någon förändring i denna anordning. I allmänhet äro lärjungarne

fördelade i tre årsafdelningar, men vid skolan i Malmö äro endast två

afdelningar, hvardera på 1V2 år. Otvifvelaktigt är det lämpligare att

anordna undervisningen för tre ett-åriga afdelningar, och Komitén har

derföre i sitt förslag till undervisningsplan förutsatt en sådan anordning

vid samtliga i fråga varande läroverk.

41

f

X

Läroämnen.

Med tillämpning af de grundsatser, som i det föregående blifvit

uppstälda i afseende på de tekniska skolornas bestämmelse och organisation,

fa Komiterade nu angifva så väl de läroämnen, hvilka de anse böra

i undervisningsplanen ingå, som äfven den utsträckning, i hvilken dessa

särskilda ämnen skulle förekomma, äfvensom måttet af den undervisningstid,

som för hvart och ett af dem bör vid denna plans uppgörande

afses.

De läroämnen hvilka, enligt Komiténs åsigt, böra upptagas i den

tekniska elementarskolans undervisningsplan, äro följande:

T. Matematik.

1. Aritmetik, planimetri, stereometri, tvä grader algebra jemte läran

om serier och logaritmer, plan trigonometri samt den analytiska. geometriens

första grunder.

För denna undervisning användas 11 timmar i veckan

under första årets båda terminer; 8 timmar i veckan under

andra årets höst-termin och 2 timmar i veckan under dess vårtermin;

samt 2 timmar i veckan under tredje årets båda terminer.

Den matematiska undervisningen är gemensam för de olika

fackafdelningarne.

2. Beskrifvande geometri, utgörande en kort framställning af de allmänna

geometriska grunderna för föremåls afbildning, jemte linearritning.

För samtliga elever: 8 timmaj i veckan under första året

samt 4 timmar i veckan under andra året.

3. Praktisk geometri (geodesi).

Första grunderna af läran om fältmätning och nivelering med dertill

hörande ritning samt öfningar på fältet.

2 timmar i veckan under en termin för samtliga lärjungarne

42

i tredje ärsafdel ningen. Dessutom öfningar på fältet mot vårterminens

slut.

II. Mekanik.

1. Allmän mekanik, utgörande eu på elementar-matematiken och på

experimenter grundad framställning af de allmänna lagarne för kroppars

jemvigt och rörelse.

4 timmar i veckan under andra årskursens liöst-termin och

7 timmar under dess vårtermin, för samtliga lärjungar.

2. Maskinlära, utgörande eu elementär framställning af de vigtigaste

allmänna lagarne för maskiners verkningssätt, jemte redogörelse

för de förnämsta inom industrien använda enkla maskindelar, mellanmaskiner,

regulatorer, kraftmaskiner och arbetsmaskiner.

Föredrag: 3 timmar i veckan för samtliga lärjungar i tredje

årets kurs.

Ritning: 4 timmar i veckan för blifvande mekaniker under

andra årets vårtermin; 11 å 12 timmar i veckan för samma

elever under tredje årets båda terminer; ett mindre timantal

för elever, tillhörande kemiskt-tekniska och byggnadsafdelningarne.

3. Mekanisk Teknologi, innefattande en kort framställning af läran

om träets och metallernas mekaniska egenskaper jemte de för dessa

materialiers bearbetning företrädesvis användbara redskap och maskiner,

äfvensom redogörelse för de mekaniskt-tekniska industrigrenar, som för

orten äro af särskildt intresse.

3 timmar i veckan för samtliga lärjungar i tredje årets

kurs.

III. Fysik.

Experimental-fysik med särskildt afseende å denna vetenskaps förnämsta

tillämpningar inom industrien.

5 å 6 ti min ar i veckan för samtliga lärjungar under andra

läsåret.

13

IV. Kemi.

1. Allmän kemi, oorganisk och organisk.

3 timmar i veckan under första läsårets båda terminer

samt andra läsårets första termin för samtliga lärjungar. Dessutom

öfningar i kemiska laborationer, 8 timmar i veckan under

andra läsårets sista termin för lärjungar, som vilja egna sig åt

kemiskt-tekniska yrken.

2. Kemisk teknologi med särskildt afseende å de kemiskt-tekniska

industrigrenar, som äro för orten af största vigt, med tillhörande öfningar

å laboratorium.

15 å 16 timmar i veckan (inberäknadt öfningarne) under

tredje året för sist nämde lärjungar.

V. Mineralogi och geognosi.

De första grunderna af dessa vetenskaper med hufvudsakligt afseende

å de för tekniska yrken vigtigaste mineralier och bergarter.

3 timmar i veckan för samtliga lärjungar under andra årets

sista termin.

VI. Språk.

1. Svenska språket.

Öfning i skriftliga uppsatser med afseende å yrkesidkares behof.

2 timmar i veckan för samtliga lärjungar, under första året

och första terminen af andra årets kurs.

2. Främmande lefvande språk, tyska, engelska eller franska.

Undervisningen häri meddelas de lärjungar, som sådant

önska.

VII. Bokföring och handelslära.

Bokföring, handelskor resp ondens, vexellära (efter styrelsernas ompröfning).

2 å 4 timmar i veckan för samtliga lärjungar under andra

årets kurs.

44

Vill. Byggnadskonst.

1. Första grunderna af allmän byggnadslära och husbyggnadskonst,

jemte dertill hörande ritöfningar.

5 timmar i veckan under tredje årets första termin för

samtliga lärjungar.

2. Byggnadskonst jemte byggnadsritning, utgörande en fortsättning

och utveckling af hvad som i nyss nämnda kurs föredragits samt en kort

framställning af väg-, vatten- och brobyggnadskonsten.

9 å 11 timmar i veckan under tredje årets kurs för de

lärjungar, som egna sig åt byggnadsfacket.

Anmärkning. Kursen 2) i byggnadskonst anordnas tills vidare endast

vid skolorna i Norrköping och Malmö.

IX. Frihandsteckning- och modellering''.

1. Croquisritning. Teckning på fri hand efter modeller.

4 timmar i veckan under första året för samtliga lärjungar.

2. Frihandsteckning, högre kurs, äfvensom modellering anordnas

gemensamt för afton- och söndagsskolans lärjungar och de elever, tillhörande

den tekniska elementarskolan, som önska deruti deltaga.

X. Verkstadsarbete.

Öfning i bearbetning af metaller och trä samt i modellers och maskiners

förfärdigande. Dessutom lemnas de äldre eleverna tillfälle att

öfva sig i maskiners behandling.

4 å 6 timmar i veckan under de båda första läsåren för

samtliga lärjungar. 8 timmar i veckan under tredje läsåret

för eleverna i mekaniska fackafdelningen.

För att visa huru dessa ämnen kunna medhinnas under en treårigkurs

samt för att lemna en åskådlig öfversigt af de tekniska elementarskolornas

undervisningsplan, sådan denna, enligt Komiténs förslag, skulle

blifva, meddelas följande tabeller:

Första årets kurs.

(Gemensam för alla ordinarie elever).

45

.....

Läroämnen.

Antal timmar i veckan, j

Höst-term.

V år-term. j

Ren matematik ...................................................................

11

n

Allmän kemi ..........................................................................

3

3

Beskrifvande geometri, jemte linear-ritning...............

8

8

Svenska språket....................................................................

2

2

Frihandsteckning (croquisritning)....................................

4

4

Verkstadsarbete .....................................................................

6

6

Summa

34

34

Andra årets kurs.

A. (För mekaniska och byggnadsafdelningarne).

Antal timmar i veckan, i

Läroämnen.

Höst-term.

Vår-term. }

Ren matematik........................................................................

8

2

Allmän mekanik.....................................................................

4

7

Fysik..........................................................................................

5

6

Allmän kemi ...........................................................................

3

—

Beskrifvande geometri, jemte linear-ritning...............

4

4

Maskinritning...........................................................................

—

4

Bokföring, jemte handelslära............................................

4

2

Svenska språket.....................................................................

2

—

Mineralogi oclr geognosi .................................................

—

3

Verkstadsarbete ...................................................................

4

4

Summa

34

32

46

Andra årets kurs.

B. (För kemiska afdelningen)

Läroämne n.

Antal timra

Höst-term.

ar i veckan.

Vår-term.

Ren matematik....................................................................

8

2

Allmän mekanik...................................................................

4

7 i

Fysik.........................................................................................

5

6

Allmän kemi (föredrag)......................................................

3

—

Laborationer ..........................................................................

—

8

Beskrifvande geometri, jemte linear-ritning...............

4

4

Bokföring, jemte handelslära ..........................................

4

2

Svenska språket.....................................................................

2

Mineralogi och geognosi ...................................................

—

3

Verkstadsarbete ....................................................................

4

—

Summa

34 |

32

Tredje årets kurs.

A. (För mekaniska afdelningen).

Läroämnen.

Antal timmar i veckan.

Höst-term.

Vår-term. j

Ren matematik......................................................................

2

2 1

Maskinlära (föredrag) .........................................................

3

3 i

(ritning)..............................................................

11

12

Mekanisk teknologi.............................................................

3

3

Byggnadskonst, jemte ritning.......................................

5

—

Praktisk geometri...............................................................

—

2

Verkstadsarbete ...............................................................

8

8 !

Summa

32

30 |

Tredje årets kurs.

B. (För byggnadsafdelningen).

47

--

Antal timmar i veckan.

Läroämnen.

•

Höst-term.

Vår-term.

Ren matematik.................................

2

2 •

: Maskinlära (föredrag) ....................................................

8

3 !

(ritning)...............................................................

6

6

Mekanisk teknologi.............................

Praktisk geometri.................................

3

3

—

2

Byggnadskonst, jemte ritning.......................................

16

14

Summa

30

30

C. (För kemiska afdelningen).

. --j-—i

Antal timmar i veckan.

Läroämnen.

j Höst-term.

Y år-term.

Ren matematik................................ ! 2

2

Maskinlära (föredrag) ........................................................1 3

3

(ritning)........................................... 4

4

Mekanisk teknologi................................. 3

3

Kemisk teknologi, jemte laborationer..................... ! 15

16

Byggnadskonst, jemte ritning........................................'' 5

—

Praktisk geometri................................................................. —

2

Summa 32

30

48

Fakultativa ämnen, gemensamma för de tre årskurserna:

Främmande, lefvande språk;

F rihandsteckning;

Modellering;

T de kåda sist nämnda ämnena är undervisningen gemensam med

den som är anordnad för lärjungarne i afton- och söndagsskolan.

I fråga om de motiver, som legat till grund för uppställande af den

i det föregående upptagna undervisningsplan för de tekniska elementarskolorna,

får Komitén i underdånighet anföra följande, dervid särskildt

de punkter äro afsedda, som antingen äro af framstående vigt eller väsendtligt

afvika från den hittills vid dessa läroverk vidtagna ordning.

Vid bestämmande af de kunskapsgrenar, som böra ingå i planen

för en teknisk elementarskola, måste, på sätt i det föregående är antydt,

iakttagas, att ett sådant läroverks egentliga uppgift är bibringandet af

en elementär teknisk bildning. Den undervisning, som tillhör de allmänna

läroverken, kan här endast i andra rummet tillgodoses. Enligt

Komiténs åsigt bör, om på sätt ofvan föreslagits, lärjungarne före inträdet

i den tekniska skolan inliemtat det mest nödvändiga åt de till den

allmänna bildningen hörande kunskaper, i undervisningsplanen upptagas

endast sådana läroämnen, som äro af omedelbart gagn för lärjungarnes

blifvande yrken. Invändningar kunna visserligen göras mot att

de unga eleverna vid ifrågavarande skolor lemnas sålunda utan vidare undervisning

i historia, geografi och litteratur, men i valet mellan en sådan

anordning och ett mångläseri, lika skadligt för lärjungarnes tekniska

studier som för deras själsförmögenheters utveckling, har Komitén icke

tvekat att föredraga den först nämnda. Af samma skäl har Komitén

ansett sig böra från undervisningsplanen utesluta botanik och zoologi.

Utan tvifvel skulle undervisning i dessa ämnen vara gagnelig äfven fölen

och annan af den tekniska elementarskolans lärjungar, synnerligen

för de blifvande kemiska teknologerna, men detta gagn synes ingalunda

så väsendtligt, att det icke måste underordnas vigtigare fordringar.

Bland de matematiska kunskapsarter, som Komitén föreslagit att

49

i undervisningsplanen upptagas, äro, enligt sakens natur, aritmetik,

planimetri, stereometri, algebra och plan trigonometri att anse som sjelfskrifna,

och all särskild motivering för deras upptagande lärer vara

obehöflig. Hvad planimetrien och aritmetiken angår, torde likväl böra

nämnas, att ehuru lärjungarne vid inträdet i skolan böra ega kunskap

i dessa ämnen, det likväl är nödvändigt att genom fortsatta öfningar

utveckla och befästa insigten i nämnda ytterst vigtiga kunskapsgrenar,

så att en säker grund må vara lagd för vidare matematiska

studier. På dessa skäl hafva de ansetts böra i undervisningsplanen

ingå.

Den analytiska geometriens upptagande bland läroämnena torde behöfva

något närmare motiveras. Denna kunskapsgren, som sammanbinder

algebran och geometrien, är allt för omfattande, för att kunna

annorlunda än i dess allra första grunder ifrågakomma vid ett läroverk

af elementär natur. Men äfven dessa första grunder äro af så stor

praktisk vigt, så intresseväckande, och tillika så enkla och lämpliga att

bibringa en klarare uppfattning af algebrans formler, att Komitén ansett

sig böra inrymma dem en plats i den tekniska elementarskolans undervisningsplan.

Det måste lemnas åt lärarnes omdöme att sörja för att

detta till den högre matematiska undervisningen sig närmande läroämne

icke erhåller större omfattning, än som är passande för de elementära

studierna.

Komitén har föreslagit, att den matematiska undervisningen skall

fördelas på alla tre läsåren. Utan tvifvel vore det i visst hänseende

bättre, om den rent matematiska undervisningen kunde så koncentreras,

att den vore helt och hållet fulländad under det första året, för att sedan

kunna tjena till underlag för den egentligen tekniska undervisningen.

Men en sådan koncentration skulle, då omfattningen af hvad som skall

meddelas, är så betydlig, icke kunna vidtagas utan att blifva allt för

tröttande för lärjungarne och icke lemna dem erforderlig tid att smälta

hvad som inhemtats. Det synes likväl lämpligt att, så långt det utan

störa olägenheter kan ske, den matematiska undervisningen mestadels

förlägges till första året och att lärjungarne således under detta år genomgå

de delar af ämnet, s0m äro af största vigt och betydelse för studierna

under de följande. Undervisningen i matematik under de två sista läs

-

7

50

åren tjenar då förnämligast till att stadga och utveckla de kunskaper,

som under första året inhemtats. Säi’skildt under tredje året synes den

rent matematiska undervisningen böra bestå endast i öfningar.

I fråga om den beskrifvande geometrien och den i förbindelse dermed

stälda linearritningen, synes det Komitén, att af det först nämnda

ämnet endast så mycket bör utgöra föremål för undervisningen som

kan vara behöfligt för att tjena till en säker grund för undervisningen

i det sist nämnda. En vidsträcktare kurs i beskrifvande geometri tillhör

icke den elementära, utan den högre tekniska undervisningen. Af

samma skäl anser Komiten, att undervisningen i praktisk geometri

(geodesi) bör inskränkas till de allmänna grunderna för fältmätning

och nivellering jemte dertill hörande ritöfningar och öfningar på fältet.

Vid de tekniska elementarskolorna har hittils visserligen meddelats

undervisning i elementar-mekanik, men icke i tillämpad mekanik eller

maskinlära. Det synes Komitén särdeles vigtigt att vid reorganisationen

af dessa skolor maskinläran upptages i undervisningsplanen. Vigten af

detta läroämne vid en skola, som afser att bereda lärjungarne till en

framtida verksamhet i industriela yrken, är nu mera så allmänt erkänd,

att ingen vidlyftigare motivering i afseende derpå synes vara behöflig.

I fråga om så väl den elementära som den tillämpade mekaniken är det

af stor vigt att undervisningen, så vidt möjligt, göres åskådlig genom

expetimenters anställande samt förevisande af modeller och verkliga

maskiner. Komitén afser härmed ingalunda att undervisningen skall

utsträckas så långt, att den omfattar konstruktionen af sammansatta maskiner

eller den teoretiska maskinläran, hvilken vid den tekniska högskolan

intager en så vigtig plats. Men kursen bör här omfatta en elementär

framställning af läran om de enkla maskindelarne och om mellanmaskinerna,

äfvensom en beskrifning öfver de förnämsta kraft- och arbetsmaskinerna,

med redogörelse för dessas verkningssätt, så att lärjungen

erhåller en, så långt hans förkunskaper medgifva, klar uppfattning

af de vigtigaste lagarne för maskiners verkan.

I sammanhang med undervisningen i maskinlära ordnas undervisningen

i maskinritning. Sedan lärjungen inhemtat erforderliga förkunskaper

i beskrifvande geometri och linearritning, bör han öfvas dels att kopiera

ritningar, dels att med ledning af förut uppgjorda croquisritningar och

51

efter tagna mått noggrarmt afrita modeller, maskiner och redskap. Derefter

öfvas lian med konstruktion af enkla maskindelar samt afbildning

af sammansatta maskiner.

Undervisningen i den mekaniska teknologien bör i främsta rummet

omfatta läran om bearbetningen af metaller och trä, emedan denna är

af stor vigt för snart sagdt hvilket yrke som lärjungen helst må välja;

men äfven en eller annan af de öfriga delarne af detta mångsidiga

ämne bör, så framt den är af mera framstående betydelse för ortens

industri, i skolan meddelas. Derigenom erhålla de lärjungar, som sedermera

egna sig åt dessa industrigrenar, en nyttig förberedelse, jemte

det att tillfälle beredes för skolans lärjungar i allmänhet att se det i

föredragen behandlade ämnet illustreradt genom exempel ur verkligheten.

Beträffande undervisningen i fysik är uppenbart, att den företrädesvis

bör vara experimentet och för öfrigt meddelas med ständig

hänsyn till dess många tillämpningar inom teknikens olika områden.

Komitén anser icke, att vid dessa läroanstalter en särskild kurs i tilllämpad

fysik är behöflig, utan att man här kan föredraga de delar af

detta ämne, som tillhöra en elementär kurs, i förening med kursen i

allmän fysik.

Deremot synes det lämpligt att skilja undervisningen i allmän kemi

från den i tillämpad kemi eller kemisk teknologi. Den allmänna kemien

är ett läroämne, som måste anses oundgängligt för alla lärjungarnes

undervisning, hvaremot den kemiska teknologien icke synes

böra vara obligatorisk för andra än dem, som egna sig särskildt åt det

kemiska facket. Komiterade hafva derföre i undervisningsplanen upptagit

en särskild kurs i kemisk teknologi, afsedd för sist nämnda elever.

I samband med föredragen i kemi ställas kemiska laborationer. Det

vore visserligen önskligt, att samtliga lärjungarne komme i tillfälle att

i dessa deltaga, men en sådan anordning skulle vara förenad med så

stora praktiska svårigheter, att Komitén icke funnit sig kunna föreslå

obligatoriska laborationer för andra lärjungar än dem, som egna sig

särskildt åt den kemiska fackriktningen.

Kännedomen om mineralogiens och geognosiens första grunder är af

så stort gagn för flertalet idkare af tekniska yrken, att Komitén funnit

52

sig föranlåten upptaga dessa läroämnen som obligatoriska för samtliga

lärjungar. Det är nemligen icke minst af de ur jordens innandöme upptagna

föremål, som teknikern hemtar sina råämnen, så väl för de mekaniska

och kemiska industrigrenarnes som ock för byggnadskonstens

behof. Det för denna undervisning erforderliga timantal är jemförelsevis

så ringa, att någon svårighet i sådant hänseende icke uppstår, och

de nämnda kunskapsgrenarne stå i ett så nära sammanhang med kemien,

att någon skadlig splittring af undervisningen genom deras upptagande

icke kan befaras.

I afseende på språkundervisningen vid de tekniska elementarskolorna

har det synts Komitén oundgängligt att lärjungarne öfvas i uppsättande

af skriftliga uppsatser, särskildt afsedda för yrkesidkares behof.

Vigten och nödvändigheten af en sådan undervisning är så påtaglig,

att derom icke torde behöfva mycket ordas. Lärjungarne inträda vid

läroverket i unga år och med en temligen inskränkt allmän bildning.

Om de icke erhölle tillfälle att uppöfva och utbilda den färdighet de

förut kunna ega att i skrift uttrycka sig på sitt modersmål, så skulle

de snart gå tillbaka i denna för dem alla maktpåliggande kunskapsgren.

Hvad åter angår undervisningen i främmande språk, kan man väl

säga, att den vid ett tekniskt läroverk i vårt land vore särdeles vigtig,

emedan den tekniska litteraturen hos oss icke är och väl svårligen, i

anseende till landets ringa folkmängd, inom en nära liggande framtid

kan blifva tillfyllestgörande för de tekniker, som noggrant vilja följa

utvecklingen af särskilda industrigrenar. Men å andra sidan måste det

tagas i betraktande, att då, af förut anförda skäl, det icke sjmes lämpligt

att bland inträdesfordringarne upptaga kännedom i något främmande

språk och enär, då en sådan fordran icke göres, det med skäl kan antagas,

att lärjungarne i detta hänseende komma att stå på väsendtligt

olika ståndpunkt med hvarandra, och då för öfrigt icke alla elever, måhända

icke ens flertalet bland dem framdeles verkligen komma i behof

af denna kunskap, det vore mindre lämpligt att undervisningen i nämnda

läroämnen ingår i den obligatoriska undervisningsplanen. Lämpligast synes,

att Styrelsen för den tekniska elementarskolan må med lämplig

person träffa aftal om meddelande af undervisning i åtminstone ett af

53

de lefvande språken för de elever, som önska deruti deltaga, och under

tider, då icke någon annan undervisning vid skolan meddelas.

Insigt i bokföring och i de för industri-idkaren vigtigaste delarne af

handelsläran är af så stor nytta för hvar och en, som egnar sig åt tekniska

yrken, att Komitén anser oundgängligt, det dessa ämnen upptagas

i undervisningsplanen. Om förhållandena medgifva att vid denna undervisning

tillika meddelas de enklaste begreppen af nationalekonomien,

skulle sådant utan tvifvel vara gagnande. Komitén har likväl icke

ansett sig kunna i sitt förslag upptaga nationalekonomien som ett särskild!

läroämne, emedan det, åtminstone för den närmaste framtiden,

torde möta stora svårigheter att för det samma erhålla fullt passande

lärare. Det synes derföre rättast att lemna åt de respektive styrelsernas

bepröfvande, att, om så finnes tjenlig!, upptaga i programmet nationalekonomiens

allmänna grunder.

Vid de tekniska elementarskolorna har hittills icke meddelats någon

undervisning i byggnadskonst. Komitén anser det likväl vara oeftergifligen

nödvändigt, att alla lärjungar vid dessa skolor erhålla undervisning

i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst. Kännedomen om

byggnaders sammansättning och byggnadsarbetens utförande är nemligen

af så väsendtlig praktisk vigt för eu tekniker, han må egna sig åt snart

sagdt hvilket industriel! yrke som helst, att undervisning i byggnadskonst

icke bör saknas vid en teknisk skola. Enligt hvad i det föregående

blifvit anfördt, är det jemväl Komiténs åsigt, att utöfver denna,

för alla nödvändiga kurs, åtminstone vid två af i fråga varande läroanstalter

bör meddelas eu fullständigare byggnadsundervisning. I sammanhang

med föredragen i byggnadskonst bör anordnas ritundervisning,

hvarvid lärjungarne öfvas med så väl kopiering som konstruktion åt

byggnads detalj er och enklare byggnader.

Undervisningen i frihandstBokning och modellering synes lämpligast

kunna sättas i samband med den undervisning i dessa ämnen, som

meddelas vid de tekniska elementarskolorna förenade afton- och söndagskolor.

Härigenom möjliggöres eu för behofvet afpassad indelning

i klasser och grupper, så att de särskilda lärjungarnes olika anlag och

förut förvärfvade skicklighet bättre kan tillgodoses än hvad som låter

54

sig göra med det fåtal elever, som åtnjuta undervisning i elementarskolan.

Man vinner härigenom tillika den fördel, att lärarekrafterna och

lokalen kunna bättre tillgodogöras än som eljest är möjligt.

Det synes likväl ändamålsenligt, att en del af undervisningen i

teckning, eller croquisritningen, anordnas särskilt för elementarskolans

lärjungar. Denna undervisning, vid hvilken lärjungarne öfvas att på fri

hand afteckna modeller och andra föremål, är af stor vigt för alla teknikens

idkare, i följd hvaraf alla lärjungar, som tillhöra den första årskursen,

böra i den samma deltaga. För eleverna i andra och tredje

årskurserna torde undervisningen i den mera konstnärliga frihandsteckningen

äfvensom i modellering böra vara frivillig, endast med den

inskränkning, som här nedan angifves. Komitcn misskänrier ingalunda

dessa läroämnens stora gagn för tekniken, men anser det likväl vara mindre

behöfligt att göra dem obligatoriska för skolans alla lärjungar. Dessa

ämnen äro nemligen af så stort intresse för eu yngling, som för dem

eger anlag, att tvång icke behöfver användas, för att förmå honom att

följa undervisningen deri. Å andra sidan är denna undervisning af föga

nytta för de elever, som för den samma icke ega böjelse eller fallenhet.

Men i alla händelser torde det vara behöfligt stadga, att de lärjungar, som

önska deltaga i byggnadsafdelningens undervisning, ådagalägga, innan

de vinna inträde i tredje årskursen, att de förvärfvat tillräcklig skicklighet

i frihandsteckning och modellering, emedan de eljest icke skulle

kunna med önskligt gagn följa denna undervisning.

Verkstadsarbetet har hittills vid de tekniska elementarskolorna varit

ett ganska väsendtligt undervisningsämne, och Komitén anser att detta

förhållande bör fortfara. Vid organisationen af den tekniska undervisningen

i andra länder har en olika uppfattning i afseende å det gagn

verkstaden medför gjort sig gällande. Så t. ex. har man vid de tekniska

elementarskolorna i Preussen i allmänhet icke upptagit verkstadsarbetet,

hvaremot vid de bajerska skolorna af detta slag verkstaden

spelar en särdeles vigtig rol. Det torde icke vara olämpligt att

något närmare redogöra för de åsigter, som ligga till grund för Komiténs

förslag i detta hänseende.

Otvifvelaktigt är, att föreningen af det praktiska arbetet i verkstaden

med studierna i föreläsnings- och ritsalarne är för lärjungarne

55

*■

af stor nytta, så framt arbetet kan så ordnas, att det förtydligar och

förfullständigar den teoretiska undervisningen. Man finner derför en

direkt praktisk undervisning nästan öfverallt anordnad vid tekniska

specialskolor, t. ex. maskinbyggnads-, skeppsbyggnads-, väfskolor, m. fl.

Vid dessa läroanstalter är den praktiska undervisningen en hufvudsaklig

del af anstaltens verksamhet och någon synnerlig svårighet för

dess anordning är icke för handen. Annorlunda gestaltar sig förhållandet

vid de allmänna tekniska läroverken, som äro afsedda för bibringandet

af teoretiska förkunskaper hos blifvande idkare af en mängd

olikartade industriela yrken. Det skulle kunna synas som om här någon

direkt praktisk undervisning icke borde ifrågakomma, emedan för dess

meddelande ett så stort antal olika verkstäder för olika industrigrenar

skulle erfordras, att den samma skulle förbjuda sig sjelf. Också synes

det omöjligt att åstadkomma en så vidsträckt praktisk undervisning, att

den förmår omfatta ens de förnämsta bland de industrigrenar, till hvilka

den tekniska skolan förbereder. Men det gifves en af dessa, som både i

och för sig sjelf är af framstående betydelse, särskild! hos oss, och

dessutom utgör grundvalen för en mängd andra vigtiga delar af tekniken:

det mekaniska verkstadsarbetet. Undervisningen häri är af vigt icke

endast för de lärjungar, som egna sig uteslutande åt det mekaniska

facket, utan äfven för dem, hvilka efter skolstudiernas afslutande öfvergå

till andra tekniska yrken. Äfven vid de kemiska fabrikerna användas

maskiner af flera olika slag; vid byggnadsarbeten söker man allt mera

försäkra sig om maskinernas biträde; det skulle vara svårt att finna

någon vigtigare gren af tekniken som, rätt bedrifven, icke nu mera

tager maskiners hjelp mer eller mindre i anspråk. Vid sådant förhållande

inser man lätt huru nyttigt det måste vara för en ung man som, efter det

han utgått från den tekniska skolan, erhåller anställning vid ett spinneri,

ett väfveri, ett pappersbruk, en jernvägsanläggning o. s. v., om han eger

vana vid bearbetningen af trä och metaller, och är något förtrogen

med maskiners behandling. I viss mening taget kan man till och

med säga, att arbetet i verkstaden är för honom ännu vigtigare, än

för de lärjungar, som sedermera egna sig särskild! åt maskinbyggnadsyrket,

emedan de senare framdeles få i fabriken genomgå en grundlig

kurs i verkstadsarbetet, hvilket deremot ej i allmänhet är fallet med

56

de förra. Men man inser lätt, att äfven för den blifvande mekanikern

en förberedande kurs i skolans verkstad bör vara af stort gagn, så

framt arbetet bedrifves efter ett riktigt uppgjordt och stadigt vidhållet

system.

Erfarenheten har också visat, att vid de läroanstalter af ifrågavarande

slag, der verkstadsarbetet varit väl ordnadt, det samma medfört

stor nytta, både för lärjungarne och för industrien.

Men äfven ur andra synpunkter är verkstaden vid de tekniska

elementarskolorna af nytta. De lärjungar, som från de allmänna läroverken

inkomma i nämnda skolor, ega i de allra flesta fall icke insigt

i något praktiskt yrke, ännu mindre någon färdighet i behandlingen af

verktyg och maskiner. Det är tydligt, att under sådana förhållanden

undervisningen i mekanik, fysik, maskinlära, mekanisk teknologi in. fl.

läroämnen skulle blifva ganska svår både att meddela och fatta,, om

icke lärjungarne, jemte de teoretiska studierna, Ange tillfälle att inhemta

någon praktisk erfarenhet. Härtill lemnar verkstaden ett ganska

godt tillfälle. På samma gång som den förbereder lärjungarne för öfvergången

till det praktiska lifvet, befrämjar den en klarare uppfattning

af flera bland de teoretiska läroämnena och gifver tillfälle till förvärfvande

af ett handlag, som vid flera tillfällen är ganska behöflig!.

Slutligen är verkstaden gagnelig, äfven med afseende å förfärdigandet

och underhållet af modeller och annan undervisningsmateriel för skolans

behof. Detta är af så mycket större betydelse som de tekniska elementarskolorna

äro förlagda i sådana städer, der det eljest skulle vara

förenadt med icke obetydliga svårigheter att få dylika arbeten verkstälda.

Efter öfvervägande af nu anförda skäl har Komitén kommit till

den slutsats, att verkstadsarbetet bör vid de tekniska elementarskolorna

intaga ett framstående rum, samt att lärjungarne der böra öfvas så väl

i bearbetning af metaller och trä som af maskiners vård och underhåll.

Slutligen bör nämnas, att ehuru den nu framstälda undervisningsplanen

enligt Komiténs uppfattning bör i allmänhet läggas till grund

för undervisningen vid de tekniska elementarskolorna, detta likväl

icke hindrar att modifikationer i en eller annan del af den samma

kunna vid särskilda läroverk vara påkallade och bifogade. Det antal

timmar, som erfordras för ett läroämnes fullständiga föredragning,

57

är i icke ringa grad beroende af den undervisningsmetod läraren använder.

Ett läroämne kan ock vid olika skolor med afseende på ortens

industriela förhållanden vara af olika vigt.

På grund häraf torde lokalstyrelserna böra tillerkännas rätt att vid>-

taga de mindre förändringar i den normala undervisningsplanen, som

af omständigheterna kunna påkallas.

Lärarne.

I fråga om organisationen af lärarepersonalen vid ett läroverk har

man att välja mellan två olika sätt att gå till väga. Antingen kan

för undervisningen i hvarje särskildt läroämne anslås ett visst arvode,

och dessa arvoden allt efter omständigheterna tilldelas så många lärare

som man för hvarje gång finner lämpligt, eller ock kan en gång för

alla bestämmas, att sins emellan beslägtade läroämnen sammanföras och

anförtros åt vissa hufvudlärare, hvilka äro i denna egenskap fästade vid

läroverket. Det först nämnda förfaringssättet är det, som för närvarande

tillämpas vid de tekniska elementarskolorna, och det skulle i

följd deraf visserligen vara lättast att äfven för framtiden bibehålla,

men det måste tillika, på grund af sakens natur, anses för det minst

tillfredsställande af de båda. Läroämnen, hvilka till följe af sin inre

beskaffenhet höra till samman, komma derigenom ofta att föredragas

af olika lärare, under det att de mest olikartade ämnen i andra fall

sammanföras under samma lärares behandling. Det synes vida lämpligare

att, såsom ock i allmänhet vid våra läroverk är brukligt, jemväl

vid nu i fråga varande skolor vissa lärare anställas och för en hvar af

dem bestämmes hvilka läroämnen böra i samma hand förenas. Otvifvelaktigt

är det för läroverket fördelaktigare, att vid det samma tjenstgör

ett mindre antal lärare med större undervisningsskyldighet och deremot

svarande aflöning, än ett större antal svagt aflönade lärare, hvilka tillika

hafva sin verksamhet riktad åt ett eller flera andra håll, och hvilka

derföre icke kunna egna sin hela håg och sina bästa krafter åt den läroanstalt,

vid hvilken de undervisa.

Komitén anser derföre, att de förnämsta läroämnena böra, under

normala förhållanden, fördelas emellan några vissa hufvudlärare med

58

fast aflöning, och att endast sådana ämnen, livilka äro af jemförelsevis

mindre vigt för den egentligen tekniska undervisningen, må anförtros

åt tillfälligtvis anställda, biträdande lärare. Hufvudlärarne torde böra,

i likhet med hufvudlärarne vid de allmänna elementarläroverken, benämnas

lektorer. Vid de tekniska skolorna i Norrköping och Malmö,

der särskilda byggnadsafdelningar skulle, om Komiténs förslag vinner

afseende, komma att blifva upprättade, erfordras fem sådana lektorer

och vid de öfriga fyra.

Undervisningsämnena synas lämpligen kunna fördelas på följande

sätt:

Eu lektor undervisar i ren matematik och i fysik;

Eu lektor undervisar i allmän kemi och kemisk teknologi, jemte

laborationer;

En lektor undervisa]'' i allmän mekanik, maskinlära med ritning,

jemte mekanisk teknologi;

En lektor undervisar i byggnadskonst med dertill hörande ritning;

En lektor undervisar i beskrifvande och praktisk geometri jemte

lineal''- och croquisritning.

För bestridande af undervisningen i de öfriga ämnena, nemligen:

mineralogi jemte geognosi, bokföring jemte handelslära, modersmålet

och främmande språk, äfvensom verkstadsarbete anslås särskilda arvoden.

Vid de skolor, der eu särskild afdelning i byggnadskonst icke

upprättas, är icke heller något lektorat i byggnadskonst behöfligt; det

är vid dessa skolor tillräckligt, om ett arvode anslås åt en extra lärare,

som meddelar undervisning i byggnadskonstens elementer.

Utom nu nämnda lärare blifver det behöfligt, att eu eller flera assistenter

anställas till biträde för de lärare, hvilkas undervisningskyldighet

är företrädesvis tung. Särskildt torde ett sådant biträde vara af

behofvet påkalladt för läroverkets föreståndare, hvilken enligt Komiténs

förslag skulle tillika vara hufvudlärare.

Vidare synes det Komitén oundgängligt, «att hufvudlärarne erhålla

en mera betryggad ställning än de för närvarande ega. De ekonomiska

fördelar, som staten erbjuder framstående praktiska förmågor, äro så

ringa i jemförelse med dem, de af den enskilda industrien kunna erhålla,

att det väl erfordras att i stället genom en större trygghet göra dessa

59

lärarebefattningar mera lockande, än de eljest skulle vara. I sammanhang

härmed synes det vara både af klokhet och billighet påkalladt

att dessa lärare erhålla pensionsrätt. De bestämmelser, som för lärarne

vid de allmänna elementarläroverken i detta hänseende äro gällande,

torde äfven vara tillämpliga för nu i fråga varande lärare.

Pröfningar.

I det utlåtande, som innehåller förslag till den i fråga satta tekniska,

högskolans organisation, har Komitén i underdånighet uttalat sin

öfvertygelse, att ett utsträckt obligatoriskt examensväsende icke är väl

förenligt med den i en sådan läroanstalt förekommande undervisnings

natur. Samma skäl, som ligga till grund för denna öfvertygelse, gälla

äfven i fråga om den elementära tekniska undervisningen. De flesta

läroämnenas beskaffenhet och de olikartade praktiska öfningar, som

stå i samband med det muntliga föredraget, göra det här både mindre

behöfligt och mindre lämpligt att anordra pröfningar, liknande dem

hvilka anställas vid de allmänna elementarläroverken. Det synes vara

tillräckligt, om vid slutet af hvarje vårtermin en kort offentlig pröfning

hålles med eleverna, på det att allmänheten må få tillfälle att

lära känna huru undervisningen i dessa skolor meddelas, samt vänja

sig att vid dem fästa ett lifligare intresse. Deremot synes lärjungarnes

uppflyttning till högre klass, äfvensom deras rätt att efter fulländad kurs

erhålla afgångsbetyg icke böra göras beroende af en särskildt anstäld

pröfning. På grund af lärjungarnes under läsåret vid repetitioner och

praktiska öfningar visade insigter och flit bör lärarekollegiet vid vårterminens

slut kunna med säkerhet bedöma, huruvida de förtjena uppflyttning

från en årsklass till en följande och likaledes, huru vida de

äro förtjente af att erhålla afgångsbetyg från läroverket.

Af skäl, som jemväl blifvit i fråga om den tekniska högskolan

anförda, synes det likväl böra stå eu elev fritt, att om han, till följe

af sjukdom eller annat laga förfall, icke kunnat vid vårterminens slut

vinna uppflyttning eller afgångsbetyg, vid början af derpå följande

hösttermin aflägga examen i det eller de läroämnen, hvari han icke

kunnat förklaras mogen. Billigt synes äfven, att eu elev, som icke

60

kunnat uppflyttas eller erhålla afgångsbetyg, ännu under ett års tid

får deltaga uti undervisningen inom sin afdelning.

I sammanhang med den offentliga pröfningen vid vårterminens slut

kan lämpligen anordnas en utställning af de under läsåret utförda ritningar,

modeller in. m. Dessutom anser Komitén det vara ganska

ändamålsenligt om, såsom undertecknad Fock i sin ofvan nämnda inspektionsberättelse

beträffande de tekniska elementarskolorna föreslagit,

en gemensam utställning af elevarbeten från samtliga dessa skolor efter

vissa tider anordnas i hufvudstaden. Det blefve härigenom lättare att

jemföra de olika undervisningsmetoder, som användas vid de särskilda

läroverken, åstadkomma möjligen erforderliga förbättringar i dessa metoder

samt uppmuntra lärare och lärjungar till ökade ansträngningar.

Fn sådan utställning synes Komitén likväl icke böra oftare återkomma

än hvart tredje år eller efter en mellantid, motsvarande den normala

tiden för lärokursens genomgående vid en teknisk elementarskola.

Komitén torde få längre fram till detta ämne återkomma, emedan den

här i fråga satta utställningen synes böra vara gemensam för de tekniska

elementarskolorne och de afton- och söndagsskolor, som redan äro

eller framdeles komma att blifva upprättade i landet.

Styrelse och Förvaltning.

Den närmaste tillsynen öfver och ledningen af en teknisk elementarskola

måste, enligt sakens natur, tillhöra föreståndaren. Den ställning,

föreståndaren för en sådan skola intager, är af den maktpåliggande

natur, och vigten deraf att han känner sig äfven för framtiden

fäst vid läroanstalten och ansvarig för dess utveckling så framstående,

att Komitén är af den bestämda öfvertygelse, det denna föreståndareplats

bör betraktas som eu särskild befattning, icke såsom ett tillfälligt

eller på viss tid meddeladt uppdrag. Honom bör likväl tillika åligga

undervisningsskyldighet i likhet med en lektor, ehuru med ett mindre

antal lärotimmar, der så anses behöfligt. På grund häraf torde det

böra föreskrifvas, att Styrelsen bör, vid inträffande ledighet, med anmälan

derom ingå till Kongl. Maj:t och hemställa, huruvida tjensten bör

kungöras till ansökan ledig.

61

Vid hvar och en af de tekniska elementarskolorna finnes för närvarande

en Direktion, hvilken uppsigten öfver skolans verksamhet tillkommer

och som besörjer förvaltningen af de för den samma anslagna

penningemedel. Denna Direktion utgöres af en utaf Kongl. Maj:t utsedd

ordförande och fyra andra i orten boende, af kommunen utsedda män.

Men hvarken föreståndaren eller lärarepersonalen i öfrig! eger någon

lagstadgad del i skolans förvaltning.

Onekligen måste det vara med ganska stora svårigheter förenadt

att, i synnerhet i mindre städer, finna ett tillräckligt antal personer,

som ega den speciela kännedom såväl om undervisningsväsendet i allmänhet,

som särskild! om de tekniska vetenskapernas och industriens

ställning, att de som direktionsmedlemmar kunna med full tillförlitlighet

bedöma en teknisk läroanstalts ståndpunkt och behof. Att för detta

ändamål ett biträde af skolans lärare och i synnerhet af hennes föreståndare

tages i anspråk, måste i allmänhet anses grundad! i sakens

natur. Men å andra sidan erfordras en kontroll på skolans verksamhet,

hvarjemte det utan tvifvel är både klokt och rättvist att åt kommunerna,

hvilka verksamt bidragit till de tekniska elementarskolornas väl

genom deras förseende med tjenliga lokaler, en andel inrymmes i deras

förvaltning, ehuru staten, som anslår medel till lärares aflöning och till

undervisningsmateriel, bör i detta afseende stå främst. Efter öfvervägande

af dessa förhållanden får Komitén i underdånighet föreslå följande

bestämmelser i afseende å styrelsen och förvaltningen af i fråga

varande läroanstalter.

Öfver hvarje teknisk elementarskola utöfvas den närmare tillsynen

af en Styrelse, sammansatt af en utaf Kongl. Maj:t utsedd ordförande

och fyra ledamöter, nemligen en, jemväl af Kongl. Mäj:t för en tid af

tre år utsedd, vidare föreståndaren för läroverket, samt två ledamöter,

valde för tre år af stadsfullmäktige i den stad, der läroverket finnes.

Styrelsen tillkommer att tillse undervisningens jemna gång, att förvalta

penningemedlen samt att i allmänhet vaka öfver läroverkets bästa och

besörja dess angelägenheter.

Dessutom bilda hufvudlärarne vid hvarje sådant läroverk ett lärarekollegium

under föreståndarens ordförandeskap. Ständiga ledamöter äro

de tjenstgörande lektorerna, jemte verkstadsföreståndaren. Ofrige lärare

62

kunna, då lärarekollegium så anser lämpligt, inkallas till deltagande i

dess öfverläggningar och beslut. Lärarekollegiet tillkommer att inom

de af stadgarne utstakade gränser upprätta förslag till timtabell och

undervisningsplan, samt att yttra sig och afgifva förslag i alla undervisningen

vid skolan rörande frågor.

Enligt nu gällande stadgar tillhör öfverinseendet å de tekniska

elementarskolorna Kongl. Kommers-kollegium. Det torde kunna med

skäl ifrågasättas, huru vida i allmänhet ett förvaltande embetsverk är

lämpligt att tjena till öfverstyrelse för eu läroanstalt. Komitén anser

för sin del, att naturen af ett sådant uppdrag är för en förvaltningsmyndighet

allt för främmande. Det är ock utan tvifvel på grund af en

sådan åsigt, som inom andra områden, der dylika förhållanden egt

rum, de samma på senare tider undergått förändring. Så har t. ex.

Sundhetskollegiets befattning såsom öfverstyrelse för Carolinska Institutet

genom Eders Kongl. Maj:ts år 1862 fattade beslut upphört.

Om den lägre tekniska undervisningen i vårt land skall erhålla

den utveckling som industriens ställning gör nödvändig, är det utan

tvifvel erforderligt att eu med särskildt afseende härpå, utsedd öfverstyrelse

utöfvar den högre ledningen af dessa anstalter samt tid efter

annan inspekterar dem. Då emellertid, enligt hvad Komitén längre

fram i detta betänkande skall söka visa, eu sådan öfverstyrelse är

ännu mera af behofvet påkallad för den högre ledningen af afton- och

söndagsskolorna i riket, får Komitén tillfälle att återkomma till denna

för den tekniska undervisningen i vårt land ganska vigtiga fråga.

Beräkning af kostnaderna.

Bland de kostnader, som för i fråga varande läroanstalter blifva

nödiga, intaga anslagen till lärarnes löner främsta rummet.

För en så vigtig befattning som föreståndarebefattningen vid eu

sådan läroanstalt kunna löneförmånerna icke skäligen bestämmas lägre

än för rektorerne vid femklassiga elementarläroverk eller till 3,500 kronor,

med samma rätt till löneförhöjning efter vissa år, Rom är dessa

rektorer tillagd.

63

Af de fem lektorer, hvilka enligt Komiténs förslag skulle vara

liufvudlärare vid eu teknisk elementarskola med fullständig afdelning

för byggnadskonst, äro de tre i ofvan framstälda öfversigt först upptagna,

nemligen lektorn i matematik och fysik, lektorn i kemi och kemisk

teknologi samt lektorn i mekanik, maskinlära och mekanisk teknologi

de, hvilkas tid af undervisningen starkast tages i anspråk och

deras aflöning torde i följd deraf böra bestämmas högre än för de

öfriga. Beräknad efter nu varande vilkor för statens tjensteman, anser

Komitén denna aflöning icke böra bestämmas lägre än till 3,000 kronor

årligen, med förhöjning af 500 kronor efter fem års och ytterligare 500

kronor efter tio års väl vitsordad tjenstgöring. Det kunde må hända

vid första anblicken synas mest lämpligt att dessa aflöningsvilkor stäldes

i full öfverensstämmelse med dem, som tillkomma lärare vid de

högre allmänna elementarläroverken. Men tillser man de olika förhållanden,

som i båda fallen eg a rum, så visar det sig af öfvervägande skäl

påkalladt, att de vid dessa senare läroanstalter tjenstgörande lektorer

vid sin första anställning erhålla eu något högre aflöning, än den som

tillkommer en lektor i lägsta lönegraden vid de allmänna läroverken.

Vid en teknisk skola kan nemligen en person i de flesta fall först vid

en mera mogen ålder erhålla anställning som lektor, och för en kunnig

och duglig man erbjuder sig vid denna ålder vanligen ganska betydliga

ekonomiska fördelar i industriens tjenst.

De båda andra hufvudlärarne, nemligen lektorn i byggnadskonst

och lektorn i beskrifvande och praktisk geometri hafva betydligt mindre

antal undervisnirigstimmar än de tre nu nämnde lektorerne, och en årlig

aflöning af 1,500 kronor torde derföre vara tillfyllestgörande, dock med

lika förhöjning efter fem och tio års väl vitsordad tjenst.

Öfriga utgiftsposter anser Komitén, med iakttagande af nödig spar

-

samhet, kunna och böra upptagas till följande belopp:

Arvode för undervisning i mineralogi och geognosi............ 200 kronor

-» » » » bokföring och handelslära......... 300 ))

» » » » svenska språket ........ 400 »

Statens bidrag till bestridande af kostnaden för undervisning

i främmande språk ....................................................... 400 »

Anslag till repetitörer..................................................................... 800 »

64

Anslag till verkstaden, för undervisning och materiel........ 3,000 kronor

)) » kemiska och fysiska laborationer........................... 800 »

» » bibliotek och öfriga samlingar .............................. 1,000 »

För bestridande af bibliotekarie- och sekreteraregöromålen 300 5)

Anslag till betjeningen (utom fri bostad) ................................. 500 »

För upplysning, uppvärmning in. m........................................... 900 »

Vid de tekniska skolor, der icke någon särskild afdelning för byggnadskonst

är upprättad, minskas denna utgiftsstat med eu lektorslön,

1,500 kronor, hvaremot tillkommer ett anslag till arvode för bestridande

af den undervisning i byggnadskonst, hvilken meddelas samtliga lärjung-arne,

hvilket arvode icke kan sättas lägre än till 500 kronor. Den sammanlagda

utgiftssumman blir således vid dessa skolor 1,000 kronor mindre.

Enligt dessa beräkningsgrunder skulle vid de tekniska elementar

-

skolorna i Norrköping och Malmö utgiftsstaten blifva:

Föreståndarens lön .......................................................................... 3,500 kronor

Lektorernas löner*).......................................................................... 9,000 »

Arvode för extra-lärarc och repetitörer.................................... 2,100 »

Anslag till verkstaden.................................................................... 3,000 »

» » laborationer och samlingar .................................. 1,800 »

Diverse utgifter ................................................................ 1,700 »

Summa 21,100 kronor

hvartill skulle komma den, efter vissa års tjenstgöring, för lärarne beräknade

löneförhöjning.

Vid de tekniska skolorna i Örebro och Borås skulle deremot utgifts

-

staten blifva:

Föreståndarens lön ...................................................................... 3,500 kronor

Lektorernas löner*)......................................................................... 7,500 »

Arvode till extra-lärare och repetitörer.................................. 2,600 »

Anslag till verkstaden.................................................................. 3,000 »

:» » laborationer och samlingar .................................... 1,800 >»

Diverse utgifter ................................................................. 1,700 »

Summa 20,100 kronor

*) Under antagande att föreståndaren bestrider ett af de tre, hår ofvan först

nämnda lektoraten.

65

samt dessutom, der en eller flere lärare tjenat så lång tid som derföre

erfordras, den för honom eller dem bestämda löneförhöjning.

Om, på sätt Komitén längre fram i detta betänkande, i fråga om

den lägre bergsundervisningens ordnande, skall framställa, en särskild

afdelning. för bergsvetenskap kommer att upprättas i Örebro, torde utgiftsstaten

för denna skola böra ytterligare höjas med 3,000 kronor.

De inkomster, som möjligen inflyta genom afgifter från extra-elever,

synas böra användas för anställande af repetitörer och samlingaimes

förökande.

Genom den nu af Komitén föreslagna reorganisationen skulle således

statens kostnad för fyra tekniska elementarskolor höjas från sammanlagdt

61,500 kronor till 82,400 kronor, eller med ungefär 5,000

kronor för hvarje.

Behofvet af flera tekniska elementarskolor.

En fråga, som står i nära sammanhang med den om reorganisationen

af de tekniska elementarskolorna i Sverige, är den, huruvida de nu

varande anstalterna af detta slag äro tillfyllestgörande för landets behof,

eller om icke upprättandet af flera sådana är påkalladt. Genom den

kraftiga utveckling, industrien Under de senare åren erhållit, har utan

tvifvel behofvet af personer med teknisk bildning äfven betydligt ökats,

och man har grundad anledning antaga, att snart nog de tekniska skolorna

i Norrköping, Malmö, Örebro och Borås skola, äfven om den

af Komitén föreslagna reorganisationen blifvit genomförd, icke vara tillräckliga

att fylla detta behof. Visserligen skulle deras verksamhetsområde

kunna i någon mån vidgas, genom upprättandet af parallelklasser,

men det torde i flera hänseenden vara bättre och ändamålsenligare,

om flera likartade skolor upprättas i skilda delar af landet.

Utom det, att inrättandet af parallelklasser inom ett större läroverk

i allmänhet icke erbjuder lika stora garantier för en god undervisning

som flera skilda läroanstalter, täflande med hvarandra, så förekommer

härvid, att de tekniska elementarskolorna ega en ganska utpreglad

lokal karakter, och både kunna och böra till en viss grad rätta

9

66

«

sin verksamhet efter behofvet inom de för orten vigtigaste industrigrenar.

I fråga om de orter, der sådana nya skolor företrädesvis borde

inrättas, synes det i främsta rummet böra tagas i öfvervägande, huruvida

icke äfven eu teknisk elementarskola borde bildas i Stockholm.

Hufvudstaden är tillika landets vigtigaste fabriksstad, och der förefinnes

ett ganska stort behof af biträden för denna industriela verksamhet.

Sannolikt kommer i följd deraf behofvet af en lägre teknisk

skola att allt starkare framträda. Men innan en reorganisation af de i

hufvudstaden redan varande tekniska läroanstalterna blifvit genomförd,

torde det icke vara skäl att i detta hänseende åtgärder vidtagas.

Ibland de delar af landet der upprättandet af dylika skolor för

öfrigt skulle vara behöflig!,, synes det Komitén, som Norrland, med

den starka industriela utveckling, det nu mera erhållit och till följd af

de stora afstånd, som de]- förefinnas, företrädesvis borde komma i åtanke.

Inom Norrland åter torde knappt någon punkt vara för eu teknisk läroanstalt

mera lämplig än Sundsvall.

Likaledes skulle Jönköping, såsom medelpunkten för en betydande

industriel verksamhet, väl egna sig till lokal för en ny teknisk elementarskola.

Det skulle kunna med skäl i fråga sättas, huru vida icke nu mera

vid upprättandet af nya läroverk af detta slag kommunen eller landskapet

borde tillskjuta någon del af de derför erforderliga kostnader,

hvarigenom man ock finge en säker ledning i afseende på de orter,

der behofvet af sådana bildningsanstalter vore mest känbar! Men det

torde icke tillhöra Komitén att ingå i eu vidlyftigare utredning af denna

fråga, enär den, ehuru visserligen i någon mån sammanhängande med

Komiténs uppgift, likväl egentligen står på sidan om denna.

I det Komitén nådigst anförtrodda uppdrag ingår äfven att afgifva

förslag till stadgar för de tekniska elementarskolorna. Då emellertid de

förändringar, som i detta hänseende blifvit föreslagna, äro af den ingripande

natur, att de nya stadgarne skulle komma att hvila på helt andra

grunder än de nu gällande, och dessas innehåll således väsendtligen

är beroende derpå, huruvida och i hvad mån de af Komitén framstälda

förslag vinna afseende, får Komitén i underdånighet hemställa,

67

att med utarbetandet af dessa stadgar måtte få anstå till dess Eders

Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut angående de i Komiténs betänkande

afgifna reorganisationsförslag blifvit fattade.

För att lemna tillfälle till jemförelse mellan de af Komitén i det

föregående föreslagna anordningar vid de tekniska elementarskolorna

i Sverige och organisationen af utlandets bästa anstalter af detta

slag, bifogas en kort redogörelse för några åt dessa läroverk i olika

länder.

De tekniska elementarskolorna i Preussen.

Redan år 1817 upprättades i detta land lägre tekniska undervisningsanstalter,

Indika år 1850 blefvo reorganiserade. Genom en förordning

af den 21 Mars 1870 stadgades, att dessa läroverk (Gewerbeschulen)

skulle erhålla en i liera hänseenden ny anordning. Det dröjer

dock ännu några år innan denna nya organisation kan hinna att fullt

genomföras. Dess allmänna grunder äro följande:

I fråga varande skolor äro statsanstalter, hvilka stå under regeringens

tillsyn. Lärarne anställas af staten. Kommunerna böra lemna

för undervisningen passande lokaler, hvaremot staten och kommunerna

gemensamt bekosta öfriga utgifter för den samma. De yttre angelägenheterna

vid ett sådant läroverk ledas af en styrelse, bestående af

fem utaf provinsstyrelsen tillsatta medlemmar. Skolans föreståndare är

en af dessa.

Skolan innehåller tre klasser, hvardera med ettårig kurs. De båda

lägre klasserna äro företrädesvis bestämda lör den teoretiska undervisningen:

öfverstå klassen förbereder lärjungarne för praktisk verksamhet,

eller för inträde vid någon högre teknisk läroanstalt. Sist nämnda klass,,

fackklassen, är indelad i fyra afdelningar, nemligen:

1) Fn afdelning för lärjungar, som förbereda sig till inträde i en

högre teknisk läroanstalt;

68

2) Eu afdelning för byggnadshandtverkare;

3) En afdelning för mekaniskt-tekniska yrken;

4) En afdelning för kemiskt-tekniska yrken;

Åt kommunerna öfver] emnas, att, i händelse af behof, inrätta förberedande

klasser, livilka städse böra sta under föreståndarens ledning.

För att vinna inträde i den lägsta klassen erfordras en ålder af

minst 14 år och kunskaper motsvarande mogenhet för näst högsta klassen

af ett gymnasium eller en realskola af första ordningen. Ynglingar,

som endast önska deltaga i undervisningen i särskilda ämnen,

kunna som »hospitalitet, utan kunskapspröfning, af föreståndaren erhålla

tillåtelse dertill.

Undervisningen är i allmänhet icke kostnadsfri, men årliga afgiften

får icke sättas högre än 24 Thaler (64 Kronor).

Öfvergång från eu lägre klass till en högre eger ruin på grund

af en pröfning, som sträcker sig till alla ämnen, livilka utgjort föremål

för undervisningen.

Läroämnena äro följande:

Tyska språket. Förklaring af valda verk utaf tyska klassiker, ämnesskrifning;

nationallitteraturens historia; poetik och metrik; öfningar

i fritt föredrag; skriftliga uppsatser.

Franska språket. Syntax, läsning af valda franska klassiker; konversations-öfningar;

franska uppsatser och extemporalier öfver tekniska ämnen.

Engelska språket. Syntax; läsning af valda engelska klassiker; konversationsöfningar;

engelska uppsatser öfver tekniska ämnen.

Geografi. Matematisk, fysisk, politisk och handelsgeografi.

Historia. Allmän- och handelshistoria; i fack-klassen nyare historia,

Särskild! Preussens.

Frihandsteckning efter planscher och gipsmodeller.

Ben matematik, nemligen

a. Aritmetik. Teorien för decimalbråk; bokstafsräkning jemte grunderna

för de vigtigaste aritmetiska operationerna; algebra, till och med

tva grader; första grunderna af läran om determinanterne; läran om

logaritmer, progressioner och kombinationer; binomial-teoremet; beräkning

af logaritmer och trigonometriska funktioner medelst oändliga serier;

vanliga kedjebråk jemte deras tillämpning.

69

b. Geometri. Planimetri och plan trigonometri; stereometri och

sferisk trigonometri; grunderna för den beskrifvande geometrien och

syntetisk härledning af de koniska sektionernas hufvudegenskaper.

c. Den analytiska geometriens första grunder. Läran om koordinater

tillämpad på räta linien, cirkeln, planet och sferen; de koniska sektionernas

enklaste eqvationer.

Fysik. Allmän inledning. Jern vigten hos fasta och flytande kroppars

partiklar. Molekylärverkningar mellan fasta och flytande kroppar,

äfvensom mellan vätskors partiklar sins emellan; gasers jemnvigt och

det atmosferiska trycket; experimentel behandling af läran om magnetismen,

elektriciteten, värmet, ljudet och ljuset. Vid repetitioner i fackklassen

behandlas specielt vissa, vigtigare kapitel.

Kemi. Företrädesvis oorganisk kemi. Efter den allmänna inledningen

afhandlas experimentelt de vigtigaste metalloiderna och metallerna,

hvarefter de kapitel ur den organiska kemien, som äro oumbärliga för

uppfattningen af vigtigare kemiskt-tekniska processer, böra behandlas.

Repetitionerna i fackklassen omfatta företrädesvis de kemiska processer,

som eg a tillämpning i tekniken.

De praktiska arbetena i laboratoriet afse öfning i begagnandet

af kemiska apparater och af biåsröret, samt i förfärdigandet af kemiska

preparater och i inlärandet af den qualitativa och qvantitativa analysen.

Kemisk teknologi, såsom fortsättning af kursen i kemi. Omfattande

redogörelse för de vigtigaste kemiskt-tekniska processer, t. ex. ölbryggeri,

såpsjuderi, garfveri, pappers-, soda-, svafvelsyre-fabrikation, glasoch

lervaru-fabrikation, lysgasberedning, fabrikation af blek-kalk, salpeter

och krut; beskrifning å jernets och stålets framställning samt

andra vigtiga metallurgiska processer.

Mineralogi. Läran om mineraliernas kännetecken med särskildt

afseende å kristallografien. Speciel redogörelse för de i tekniken vigtigare

mineralier och bergarter.

Diné ar-ritning. Ritning och lavering af maskindelar, enkla maskiner

och byggnader; den beskrifvande geometriens tillämpning vid konstruktionen

af skuggor och af perspektiv.

70

Teoretisk mekanik. Redogörelse för begreppen: rörelse, hastighet,

acceleration, kraft och massa; öfningar i reduktion af olika mått-, vigtoch

kraft-enheter; lagarne för det fria fallet; sammansättning och upplösning

af rörelser; grundlagar^ för den relativa rörelsen med enkla

tillämpningar.

Statikens grundlagar med särskildt afseende å kraftparens teori;

tillämpning på de enkla maskinerna, med och utan afseende på motstånden;

elementär bestämning af tyngdpunkten; elementär hållfast*

hetslära; kroppars rörelse; elementär bestämning af tröghetsmomenten;

centrifugalkraftens verkningar; mekaniskt arbete och lefvande kraft;

stötlagarne; de första grunderna af flytande kroppars statik och dynamik.

Fältmätning och nivellering. Mätinstrumentens teori och användande;

egodelningslära; markscheideri. Om sommaren praktiska öfningar

på fältet.

Modellering af ornament i lera och gips.

Handelsvetenskap. Mynt-, mått- och vigt-systemen; bokföring och

kontorsarbeten; handelskorrespondens; handelsaritmetik.

Maskinlära. De enkla maskindelarne; kraftmaskiner, sådana som

väderqvarnar, hydrauliska motorer, ångmaskiner; maskiner för lyftning

och förflyttning; qvarnar.

Mekanisk teknologi. Valda kapitel, synnerligen om verktyg och

verktygsmaskiner.

Konstruktionsöfningar jemte beräkning af enkla maskindelar och

maskiner.

Byggnadskonstruktionslära. De enkla mur- och träförbanden; de

olika slagen af hvalf; den beskrifvande geometriens tillämpning vid

stensnitt; sammansatta byggnadskonstruktioner i trä och jern.

Det vigtigaste af formläran och konsthistorien.

Elementerna af väg-, vatten-, bro- och jernvägsbyggnadskonsten.

Kostnadsförslags uppgörande: deras form och beskaffenhet; grundsatser

för beräkning af materialåtgång; prisbestämning; kännedom om

byggnadsmaterialier.

71

Byggnadskonstruktionsöfningar. För undervisningens fördelning i de

tre klasserna är en normalplan uppgjord, från hvilken undantag får

göras endast med afseende på lokala förhållanden och efter erhållet tillstånd

af ministeriet för handeln, näringar och allmänna arbeten. Denna

plan är följande:

Första och andra klasserna.

(Lika för alla lärjungar).

Antal timmar i veckan.

Läroämne n.

Första året.

(II klassen).

Andra året.

(I klassen).

Tyska språket .....................................................................

2

2

Franska språket ............................................................

2

2

Engelska språket .................................................................

2

2 |

i Geografi och historia .....................................................

4

4

Frihandsteckning .................................................................

5

6

j Matematik............................................................................

10

8

Fysik......................................................................................

3

2

Kemi ..........................................................................................

3

2

Linear-ritning ........................................................................

K

0

8 i

Mekanik ...................................................................................

—

2

Summa

36

38

72

Fack-klassen.

Antal timmar i veckan för

1

Läroämnen.

| Förberedelse

1 till högre

läroverk.

___________ .. J

Byggjiads-

yrken.

Mekaniskt*

tekniska

yrken.

Kemiskt-

tekniska

yrken.

Tyska språket ............................

2

!

Franska språket..........................................

2

Engelska språket .............

2

_. ''[

Historia och Geografi .............................................

3

_

_

_

Frihandstecknine: ...................................

5

2

Matematik....................................................................

2

2

2

2

Repetitioner i fysik och kemi............................

2

2

2

2

Kemisk teknologi ....................................................

Q

n

2

2

2

Mineralogi.................................................................

2

2

2

2

Praktiska arbeten i laboratoriet, jemte föredrag

—

—

—

15

Linear-ritning ...........................................................

—

2

2

2

Mekanik.................................................................

2

2 .

2

2

Fältmätning och nivellering .............................

2

2

2

—

Modellering:.....................................

2

4

2

Handelsvetenskap..................................................

2

2

2

2 :

Maskinlära och mekanisk teknologi ..................

4

4

6

4 !

Ritning och beräkning af maskindelar och

maskiner ..........................................................

.

7

__!

Allmän byggnadskonstruktionslära....................

2

2

2

2

Speciel byggnadskonstruktionslära, formlära,

konsthistoria, läran om stensnitt etc............

4

Kostnadsförslags uppgörande och läran om

byggnadsmaterialier........................................

3

2

2

Byggnadskonstruktionsritning...........................

—

8

2

2

Summa

36 ;

41

39 j

39 f

73

I allmänhet bör denna undervisning meddelas af sju lärare jemte

en assistent, nemligen:

en lärare för matematik och mekanik;

en lärare för fysik, kemi, mineralogi, kemisk teknologi och laborationer;

en lärare för maskinlära, mekanisk teknologi, maskinkonstruktion

och linearritning;

en lärare i de olika till byggnadsfacket hörande läroämnena jemte

fältmätning, nivelering och linearritning;

en lärare i frihandsteckning och modellering;

två lärare i språkkunskap, historia, geografi, praktisk räkning och

handelsvetenskap;

en assistent för biträde till den ordinarie läraren i de naturvetenskapliga

läroämnena.

En af de fyra förstnämnde af dessa lärare är tillika skolans föreståndare.

Sökande till lärarebefattning vid en teknisk elementarskola bör dertill

förvärfva sig behörighet genom eu pröfning inför en särskild kommission.

Anställningen sker på Styrelsens förslag genom handelsministeriet.

Antalet undervisningstimmar i veckan får ej öfverstiga 25 för en

lärare. Dennes lön får ej understiga 600 thaler, och föreståndarens lön

ej 1,200 thaler. I allmänhet äro lönerna likväl betydligt högre.

Ehuru den nu anförda undervisningsplanen skall vara i allmänhet

gällande, förekomma betydliga afvikelser derifrån vid de särskilda läroverken.

I den mån re organisationen hinner att genomföras, kommer

dock den nya planen att noggrannare följas. Dess genomförande är

förenadt med betydande uppoffringar från kommunernas sida, hvarföre

det endast småningom kan verkställas. Så t. ex. kommer skolan i Potsdam,

hvars utgiftsstat hittills uppgått till blott 3,281 thaler, att efter

reorganisationen erhålla en utgiftsstat på omkring 8,000 thaler. Vid

skolan i Barmen, der en förberedande afdelning finnes, och der undervisningen

för öfrigt är temligen öfverensstämmande med normalplanen,

betalar staden årligen 7,380 thaler till skolan och har dessutom uppfört

en storartad bygnad för denna; skolans hela stat uppgår till omkring

15,780 thaler. Tillsammans har Preussen omkring 25 dylika läroanstalter,

af hvilka vid pass halfva antalet äro reorganiserade.

10

74

De teknisk;) elementarskolorna i Bajern.

Enligt hvad Komitén redan i början af detta betänkande anfört,

gifves det i Bajern 37 slöjdskolor (Kreis-Gewerbeschulen) och 4 i egentligmening

tekniska elementarskolor (Indnstriesc,luden), nemligen i Miinclien,

Nurnberg, Augsburg och Kaiserslautern. De först nämnda skolorna äro

afsedda att i en treårig kurs förbereda ynglingar, hvilka önska inhemta

kunskaper i de första grunderna af matematiken och naturvetenskaperna,

samt färdighet i ritning och modellering, antingen för att omedelbart

egna sig åt praktiska yrken eller för att ingå i industriskolan. Den sist

nämnda utgör en fortsättning af slöjdskolan och i hennes tvååriga kurs

meddelas en ganska omfattande teknisk elementarbildning.

Slöjdskolornas undervisningsplan är i hufvudsaken lika för de särskilda

skolorna.

Följande tabell angifver exempelvis planen för skolan i Nurnberg:

Antal timmar i veckan.

Läroämnen.

Första året.

Andra året.

Tredje året.

Religion ..................................................................

2

2

2

Matematik (aritmetik, algebra, planimetri,

stereometri, trigonometri) ..........................

4

8

7

Naturalhistoria.....................................................

3

—

—

Frihandsteckning och linearritning...............

6 å 7

7

8

Geografi................................................................

2

2

•—

Historia .................................................................

2

2

2

Tyska språket......................................................

5

4

3

Franska språket...................................................

4

4

3

Fysik........................................................................

—

4

3

Kemi och mineralogi.........................................

—

—

5

Beskrifvande geometri.......................................

—

—

3

Summa

28 å 29

33

36

75

Lärjungarne i en slöjdskola inträda i henne vanligen omedelbart

från folkskolan. En inträdespröfning anställes med dem för att utröna

huru vida de ega erforderliga förkunskaper för att kunna deltaga i slöjdskolans

undervisning.

Industriskolan omfattar tre särskilda fackriktningar, nemligen för

mekaniskt-tekniska, kemiskt-tekniska och byggnads-tekniska facken.

Undervisningsplanen är i allmänhet lika för de särskilda industriskolorna.

Programmet för läsåret 1872—1873 vid skolan i Ntirnberg

var följande:

Första året.

Ren matematik (obligatoriskt för alla):

Antal timmar

i veckan.

a) Algebra och elementär analys..........................................

2

b) Trigonometri........................................................................

1

c) Planimetri.................................................................................

1

d) Stereometri.............................................................................

Beskrifvande geometri (obligatoriskt för mekaniska och bygg- nadsafdelningarne); i samband härmed den analytiska

1

geometriens första grunder.........................................................

6

Allmän fysik och element ar-mekanik (obligatoriskt för alla)

Allmän och speciel kemi (obligatoriskt för kemiskt-tekniska

5

afdelningen) ......................................................................................

Teknisk kemi och kemisk teknologi (obligatoriskt för kemiskt-

6 å 8

tekniska afdelningen) .....................................................................

Kemiska laborationer (obligatoriskt för kemiskt-tekniska af-

3

delningen) ..........................................................................................

Mineralogi och geognosi (obligatoriskt för kemiskt-tekniska

7 om sommaren

afdelningen) ......................................................................................

Maskinlära, nemligen rörelsemekanismerna; maskiner för

lyftning af laster; pumpar m. m. (obligatoriskt för meka-

2

niskt-tekniska afdelningen) .........................................................

Maskinritning (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska afdel-

2

ningen) ................................................................................................

8

76

Antal timmar

Första året.

i veckan.

Verkstadsarbete (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska afdel-

ningen) ......................................................................................

10

Frihandsteckning (obligatoriskt för byggnadsafdelningen)

4

Linearritning (obligatoriskt för byggnadsafdelningen):

a) Byggnadskonstruktionsritning................

6

b) Arkitektonisk ritning...............................................

2

Modellering (obligatoriskt för byggnadsafdelningen)...............

4

Tyska språket, historia och geografi (obligatoriskt för alla)...

3

Franska språket (fakultativt)..............

9

LJ

Bokföring, jemte praktisk räknekonst (fakultativt) .....................

2

Andra året.

Ren matematik (obligatoriskt för mekaniska och byggnads-

afdelningarne), algebraisk analys, differential- och inte-

grälräkningens första grunder...........

3

Geodesi (obligatoriskt för byggnadsafdelningen) ....................

2 om sommaren

Beskrifvande geometri (obligatoriskt för byggnadsafdelningen)

3

Speciel fysik med afseende å de tekniska tillämpningarne

(obligatoriskt för alla) .......................

5

Teknisk kemi och kemisk teknologi (obligatoriskt för kemiskt-

tekniska afdelningen) ................................

8

Speciel kemi (obligatoriskt för kemiskt-tekniska afdelningen)

9

£

Kemiska laborationer (obligatoriskt för kemiskt-tekniska af-

delningen) ....................................................

10

Teknisk och industriel mekanik (obligatoriskt för mekaniska

och byggnadsafdelningarne)......................................................

2

Maskinlära (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska afdel-

ningen) ............................................

2

Maskinritning (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska afdel-

ningen) ................................................

8

77

Andra året.

Antal timmar

i veckan.

Mekanisk teknologi (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska af-

delningen) ..........................................................................................

‘ 2

Verkstadsarbete (obligatoriskt för mekaniskt-tekniska afdel-

ningen) ....................................

10

Byggnadsmaterial-lära (obligatoriskt för byggnadsafdel-

ningen) ...............................

Byggnadskonstruktionsritning (obligatoriskt för byggnadsaf-

delningen) ..........................................................................................

7 å 9

Husbyggnadskonst (obligatoriskt för byggnadsafdelningen)...

2 om sommaren

Arkitektonisk ritning (obligatoriskt för byggnadsafdelningen)

5

Situationsritning (obligatoriskt för byggnadsafdelningen)......

2 om vintern

Frihandsteckning (obligatoriskt för byggnadsafdelningen) ...

2

Tyska språket, historia och geografi (obligatoriskt för alla)...

2

Engelska språket (fakultativt).........

3

VextBära och bokföring, jemte nationalekonomiens första grun-

der (fakultativt)................................................................................

2

Undervisningen göres åskådlig genom begagnande af de rikhaltiga

samlingarne, och genom praktiska öfningar. I synnerhet är åt arbetet

i de med skolorna förenade mekaniska verkstäderna mycken omsorg

egnad. De mekaniska arbetena (filning, borrning, svarfning o. s. v.)

inläras först elementärt och inöfvas sedan vid förfärdigandet af enkla

föremål, hvarvid lärjungarne tillhållas att noggrant arbeta efter ritningar

och bestämda matt. I synnerhet förfärdigas å dessa verkstäder de för

skolornas samlingar bestämda modeller, men äfven större maskiner tillverkas

och repareras här. Vid maskinernas montering lägges stor vigt.

Verkstaden är öppen nästan hela dagen, äfven under ferierna, för lärjungarnes

frivilliga arbeten.

Lärarepersonalen vid industriskolorna är ganska talrik. Sålunda

utgöres den vid skolan i Ntimber g af:

två professorer i matematik;

en professor i fysik och elementar-mekanik;

78

en professor i maskinlära, maskinritning och mekanisk teknologi;

en professor i praktisk mekanik, tillika fackföreståndare för mekaniskt-tekniska

afdelningen och den mekaniska verkstaden;

en professor i kemi, tillika fackföreståndare för den kemiskt-tekniska

afdelningen;

en professor i bj^ggnadskonst, geodesi, situations- och byggnadsritning,

tillika fackföreståndare för byggnadsafdelningen;

en lärare i handels vetenskapliga läroämnen; en i frihandsteckning

och modellering; en i kemisk teknologi och mineralogi; en assistent i

kemi; en assistent i fysik och mekanik; en assistent i byggnadskonst;

en verkmästare.

För inträde i industriskolan såsom ordinarie elev fordras en ålder

af minst 15 år, intyg öfver godt sedligt förhållande samt afgångsbetyg

från en slöjdskola eller motsvarande genom inträdesexamen ådagalagda

förkunskaper.

Extra elever och liospitanter få deltaga i undervisningen i särskilda

läroämnen.

Årliga skolafgiften är 20 gulden (omkring SO kronor).

Antalet lärjungar vid industriskolan i Munchen utgjorde år 1872

tillsammans Ilo, hvaraf 64 ordinarie, 32 extra ordinarie elever och 17

hospitalitet Af dessa tillhörde 52 den mekaniskt-tekniska, 13 den kemiskt-tekniska

och 48 byggnadsafdelningen. Samma år hade skolan i

Niirnberg 62 lärjungar, af Indika 24 tillhörde den mekaniskt-tekniska,

8 den kemiskt-tekniska och 30 byggnadsafdelningen.

Utgiftsstaten för industriskolan i Munchen stiger till omkring 32,700

gulden (omkring 50,000 kronor), och för skolan i Niirnberg omkring

25,000 gulden (omkring 38,000 kronor). Blott en mindre del häraf bekostas

af kommunerna; staten underhåller till största delen dessa läroanstalter.

Minimilönen för hufvudlärarne är 1,600 gulden (2,400 kronor)

och denna lön ökas efter 5 års tjenstgöring med 200 gulden, efter

ytterligare 5 år åter med 200 gulden och sedermera för hvart Öde år

med ännu 100 gulden. Rektorns arvode stiger, oberäknadt hans lön

som hufvudlärare, till 400 gulden. För samlingarnes underhåll äro

ganska frikostiga anslag anvisade.

79

Industriskolorna och slöjdskolorna i Bajern stå under ledning af

ett skolråd, hvilket tillika utgör öfverstyrelsen för de allmänna elementarläroverken

i landet. I detta skolråd, som utgöres af åtta medlemmar,

representeras den tekniska undervisningen af föreståndaren för den

polytekniska skolan i Munchen, en professor vid samma skola, samt af

rektorn vid industriskolan i samma stad. De läroverk, som stå under

denna styrelse, inspekteras tid efter annan genom styrelsens försorg.

Högre slöjdskolan i Chemnitz.

Denna mycket betydande läroanstalt (höhere Gewerbschule) står på

gränsen mellan de tekniska elementarskolorna och de polytekniska

skolorna. Då emellertid konungariket Sachsen eger en ganska stor polyteknisk

skola i Dresden, som besörjer deri högre tekniska undervisningen

i landet, har skolan i Chemnitz sökt att genom mera elementära undervisningsmetoder

närma sig de tekniska elementarskolorna, till hvilkas

antal den ock lämpligast kan räknas.

Undervisningen delar sig i två hufvudgrenar, nemligen för de mekaniskt-tekniska

och kemiskt-tekniska fackriktningarne. Men dessutom

finnes i samband med slöjdskolan en skola för byggnadsfacket (Baugewerkschule),

hvarförutan en verkmästareskola, som är eu lägre teknisk

läroanstalt, är dermed förenad.

Den högre slöjdskolan omfattar tre kurser, af hvilka den första har

1 >/2 års och de båda senare hvardera 1 års undervisningstid. Den fullständiga

kursens genomgående erfordrar således en tid af 3 >/2 år.

Läroämnena äro följande:

80

Första kursen.

(1 Vj-årig.)

Antal timmar i veckan.

l:sta hall''-

2:dra half-

3:dje half-

A. Obligatoriska läroämnen.

året.

året.

året.

a) Gemensamma för alla lärjungar:

Tyska språket ......................................................

3

3

3

Frilian (åteckning ................................................

4

4

—

Beskrifvande geometri.......................................

4

4

—

Matematik (aritmetik, algebra, planimetri,

plan trigonometri, stereometri, jemte för- sta grunderna af sannolikhetsräkningen

och planets analytiska geometri) ............

8

6

G

Fysik.......................................................................

4

4

4

Allmän kemi .........................................................

4

4

2

Byggnadskonst och byggnadsritning .........

—

6

G

b) För mekaniskt-tekniska afdelningen

särskildt:

öfningar i lavering.............................................

—

—

4

Beskrifvande geometri.......................................

—

—

4

Praktisk geometri...............................................

—•

—

7* dag

c) För kemiskt-tekniska afdelningen sär- skildt:

Allmän kemi..........................................................

—

—

4

Kemiska laborationer..........................................

—

—

8

B. Fakultativa läroämnen:

Geografi ..................................................................

3

3

■—■

Historia .................................................................

—

—

3

Handelsaritmetik.................................................

2

—

—

Franska språket ..................................................

3

3

3

Engelska språket ............................................

3

3

3

81

Andra kursen.

(ett-årig).

..........""""............"

Antal timmar i veckan.

l:sta kalf-

2:dra kalf-

A. Obligatoriska läroämnen.

året.

året.

a) Gemensamma för alla lärjungarne:

Tyska språket och litteraturhistorien.......................

2

2

Fysik................................

2

2

Kemisk teknologi................................................................

2

2

b) För mekaniskt-tekniska afdelningen särskildt:

Beskrifvande geometri.........................

4

—

Matematik (algebraisk analys, högre algebra, diffe-

rential- och integralräkning, analytisk geometri)

8

8

Mekanik....................................................

4

5

Maskinlära...........................................

4

Maskinritning.............................

6

6

Praktisk geometri.............................

2

c) För kemiskt-tekniska afdelningen särskildt:

Teknisk kemi ................................

2

2

Analytisk kemi.........................................

2

Praktiskt-kemiska arbeten ..............

12

12

Mineralogi................................................................................

4

—

Mekanik .....................................

2

4

Maskinritning....................................

2

4

B. Fakultativa läroämnen:

Historia .........................

3

3

Bokföring och handelskorrespondens ...........................

2

4

Franska språket...............

3

3

Engelska språket ............................................................

3

3

11

82

Tredje kursen.

(ett-årig).

Antal timmar i veckan.

l:sta half-

2:dra half- |

A. Obligatoriska, läroämnen:

året.

året.

a) Gemensamma för alla lärjungarne:

Tyska språket och litteraturhistorien .........................

2

2

Mekanisk teknologi........................................................

4

4

Nationalekonomi ...................................................

2

4

Metallurgi.............................................................................

2

—

b) För mekaniskt-tekniska afdelningen särskildt:

•

Matematik (högre algebra, differential- och integral- räkning, den minsta qvadratmetoden, sferisk fri-

gonometri, analytisk geometri).................................

4

4

Mekanik ...................................................................................

2

—

Maskinlära..............................................................................

8

8

Maskinkonstruktioner...........................................................

12

12

c) För kemiskt-tekniska afdelningen särskildt:

Fysik..................................................................................

2

—

Teknisk kemi..........................................................................

2

4

Praktiskt-kemiska arbeten..................................................

16

16

Maskinritning..........................................................................

2

4

Maskinlära.................................................................................

4

2

B. Fakultativa läroämnen:

Franska språket....................................................................

2

2

Engelska språket .................................................................

2

2

83

Dessutom ega den tredje kursens lärjungar att, om de så önska,

deltaga i några af de till verkmästareskolan hörande läroämnen, nemligen:

Qvarnbyggnadskonst, spinneri, väfveri, läran om rörläggning

och byggnad af brunnar, läran om verktygsmaskiner, bryggerimekanik,

appreturmekanik.

För inträdes vinnande vid den högre slöjdskolan erfordras att antingen

hafva genomgått näst högsta klassen vid en realskola och derifrån

medföra goda vitsord i tyska språket, matematik och ritning, eller

ock att genomgå en inträdespröfning, omfattande

i tyska språket: rättskrifning och grammatikens elementer, lättare

skrifvelsers uppsättande;

i matematik: aritmetik och algebra, till och med första gradens

eqvationer, planimetri och plan trigonometri;

i linearritning: konstruktioner i planet;

i geografi: det vigtigaste af den matematiska och politiska geografien;

i franska späket: kännedom om grammatiken.

Vidare fordras en ålder af minst 15 år, hvarjemte de lärjungar,

som skola deltaga endast i vissa läroämnen, böra intyga, att de under

den tid, de icke begagna undervisningen, äro på annat sätt nöjaktigt

sysselsatta.

Lärarepersonalen är följande:

En professor i maskinlära och mekanisk teknologi, en i matematik;

en i nationalekonomi, tyska språket och litteraturen; en i teknisk och

analytisk kemi samt i kemiska laborationer; en i mineralogi, allmän

kemi samt i kemiska laborationer; två professorer i mekanik och maskinritning;

en professor i fysik; en lärare i beskrifvande geometri; en

lärare i frihandsteckning m. in.; en lärare i geografi och historia; en

lärare i engelska språket; en lärare i franska språket; ea lärare i bokföring

och handelsaritmetik; en lärare i byggnadskonst; två assistenter

i kemi och en i fysik.

Antalet lärjungar läsåret 1872—1873 utgjorde inalles 109. Utgiftsstaten

steg till 15,572 Thaler (omkring 40,000 kronor). För biblioteket

utgjorde anslaget 1,000 Thaler, för de öfriga samlingarne 800 Thaler,

för laboratoriet 750 Thaler.

84

Den i samband med den högre slöjdskolan i Chemnitz st.älda verkmästareskolan

har äfven tre kurser, men hvardera beräknad endast på

ett hälft år, så att hela undervisningstiden tager blott ett och ett hälft

ar i anspråk. Härigenom kunna unge män, som redan varit i praktisk

verksamhet eller som önska att på kortaste tid förvärfva de mest oundgängliga

tekniska kunskaper, hastigare vinna sitt mål, än genom studier

vid den högre slöjdskolan. Undervisningen är derföre vid verkmästareskolan

mera omedelbart praktisk än vid don sist nämnda läroanstalten.

Äfven vid verkmästareskolan gifves det. två afdelningar, nemligen en

för mekaniker (maskinbyggare, qvarn- och brunnsbyggare, spinnare, väfvare

m. fl.) och en för kemister (drogister, färgare, blekare, bryggare,

såpsjudare, garfvare in. fl.). I allmänhet meddelas undervisningen särskilt

åt dessa båda afddlningar; endast i ett fåtal läroämnen är den

gemensam för båda.

Följande tabell visar undervisningens fördelning under de tre kurserna.

Antal timmar

Första kursen.

i veckan.

A. Mekaniska af delningen.

[ 1

Aritmetik och algebra (till och med eqvationer af andra

graden med en obekant)......................

7

Planimetri och stereometri....................................

5

Fysik jemte de första grunderna af kemien med särskildt

.

afseende å förbränningsprocessen.....

4

Geometrisk ritning och projektionslära.. .

8

Frihandsteckning .....

4

Tyska språket..................

'' * I

B. Kemiska af delningen.

Allmän kemi (oorganisk och organisk)...........

12

Fysik...................

4

Aritmetik ................

6

Geometri......................

4

Tyska språket ............

4

Frihandsteckning ..............

2

85

Antal timmar

i veckan.

Andra kursen.

A. Mekaniska avdelningen.

Matematik och mekanik (potensräkning, logaritmer, de

första grunderna af den plana trigonometrien och af läran

om kurvor, statik, hållfasthetslära) .................................

Fysik....................................................................................................

Maskinlära........................................................................................

Mekanisk teknologi.........................................................................

Maskinritning..................................................................................

Arkitektonisk ritning.........................................................................

Tyska språket ....................................................................................

Fältmätning och vattenmätning....................................................

B. Kemiska af delningen.

Teknisk kemi .......................................................................................

Kemiska laborationer .......................................................................

Fysik.......................................................................................................

! Mineralogi och geognosi .................................................................

Tyska språket.......................................................................................

Frihandsteckning ................................................................................

8

2

2

4

8

4

4

4

6

12

2

4

4

2

Tredje kursen.

A. Mekaniska avdelningen.

Mekanik .............................................-.......

Maskinlära .................................................

Maskinritning.............................................

Frihandsteckning .....................................

Bokföring ....................................................

B. Kemiska af delningen.

j Teknisk kemi ..........................................

] Kemiska laborationer ..........................

4

6

8

4

2

6

20

86

Antal timmar

1

i veckan.

; Mekanisk teknologi..........................................................................

4

Bokföring .....................................................................................

2

Arkitektonisk ritning........................................................................

4

Frihandsteckning .............................................................................

9

Fakultativ undervisning för lärjungar i andra och tredje

kursen.

Qvarnbyggnadskonst.........................................................................

4 om vintern

Smrmrm ..........................................................

4 om vintern

V äfven.................................................................................................

4 om sommaren

Läran om rörläggning och byggnad af brunnar....................

4 om sommaren

Läran om verktygsmaskiner............................................................

2

Bryggerimekanik ................................................................................

2 om sommaren

Appreturmekanik .................................................................................

2 om vintern

För inträde i verkmästareskolan erfordras en ålder af 16 år samt

färdighet i läsning, skrifning och räkning med de fyra räknesätten.

Antalet lärare är 13; hvaraf flera tillika äro lärare vid den högre

slöjdskolan eller byggnadsskolan. Lärjungarnes antal läsåret 1872

1873 var 157. Utgiftsstaten steg till 7,100 Thaler.

Slöjdskolorna (Ecolcs des arts et métiers) i Frankrike.

Redan år 1803 upprättades genom då varande första konsulns personliga

initiativ en skola i Compiégne, hvars ändamål skulle vara att

utbilda skicklige arbetare och verkmästare för fabrikerna. Lärjungarne

i denna anstalt emottogos ganska unga. De som voro under 12 år indelades

i tre klasser, i Indika de undervisades i läsning, skrifning och

de första grunderna af den franska grammatiken samt vidare i elementerna

af aritmetiken, geometrien och ritkonsten. Efter denna förberedelse

fördelades de i olika verkstäder, nemligen för smide, filning,

svarfning och gjutning af metaller, bearbetning af trä för byggnader,

87

möbler och maskiner, träsvarfning och hjulmakeri. I dessa verkstäder

arbetade lärjungarne åtta timmar om dagen; endast två timmar af dagen

användes för teoretiska studier, förnämligast geometri, beskrifvande geometri

och maskinritning. De mera begåfvade och flitiga lärjungarne

erhöllo eu fullständigare undervisning och dem meddelades kunskap

om mekanikens tillämpning inom de industriela yrkena. Hela antalet

lärjungar uppgick till 500.

År 1806 flyttades skolan från Compiégne till Chålons-sur-Marne.

Några år senare upprättades eu likartad skola i Ångers och 1841 en

tredje dylik i Aix i Provence. Dessa skolor hafva undergått flera förändringar.

Den anordning, som der egt rum under de senare åren,

är följande:

Lärjungar emottagas endast en gång om året, nemligen den 1 October.

Kursen är beräknad för tre år. Dagligen egnas 5 7-2 timmar

till teoretiska studier och 7 timmar till arbete i verkstäderna. Lärjungarne

äro således sysselsatta i skolan icke mindre än 12 72 timmar

på dygnet.

Den teoretiska undervisningen meddelas om morgonen under 47*

timmar och om aftonen 1 ''7 timme. Morgonen användes för matematiska

föreläsningar och förhör samt för ritning.

Denna undervisning omfattar: matematik, nemligen aritmetik,

algebra, till och med andra gradens eqvationer, geometri, äfven den

geometriska framställningen af andra gradens kurvor och plan trigonometri;

vidare beskrifvande geometri, mekanik, äfven cinematik, hydraulik

och läran om ångmaskiner, fysik och kemiens enklaste grunder,

ritning, skrifning och franska språkets grammatik. Det eftersträfvas

att göra undervisningen så enkel och praktisk som möjligt. Hvad särskilt

ritningen beträffar, meddelas under första året undervisning i

frihandsteckning och i de första grunderna af linearritningen; under andra

året sysselsättas lärjungarne med enklare maskinritning samt croquisritning

och slutligen under tredje året med afbildning af fullständiga

maskiner samt beräkning af dessas förnämsta delar. Ritläraren

undervisar äfven i det vigtigaste af den praktiska geometrien. Dessa

lärare utföra äfven de ritningar, efter hvilka maskiner tillverkas i verkstäderna.

88

Den praktiska undervisningen är ordnad med mycken omsorg.

Eu tredjedel af lärjungeantalet fördelas i de förberedande verkstäderna,

nemligen modellverkstaden, gjuteriet och smedjan; de återstående två

tredjedelarne arbeta i filverkstaden. I modellverkstaden utföras olika

slag af trähopfogningar samt derefter modeller af trä för gjutning.

Äfven utföras här åtskilliga andra träarbeten, såsom möbler, byggnadsinredningar

m. m. — I smedjan öfvas lärjungarne med hopvällning af

jernstycken och smidning af verktyg samt maskindelar; under tredje

året få de använda ånghammaren. — I gjuteriet börjas arbetet med

enklare föremål, såsom medaljonger, enkla maskindelar o. s. v., och fortgår

derefter med tillverkning af små byster och svårare maskindelar

o. s. v.; till och med större statyer af brons utföras någon gång.

I filverkstaden öfvas lärjungarne till eu början med filning af jernstycken

i reguliera figurer, derefter med tillverkning af verktyg och slutligen

med maskiners tillverkning och hopsättande. Ofta utföras dessa

arbeten efter beställning från enskilda fabrikanter.

Inträdesfordringarne äro: minst 15 års ålder, nöjaktig kunskap i

läsning, skrifning, rättstafning, de fyra räknesätten äfven med decimaler,

samt planimetri.

Täflan eger rum mellan de inträdessökande. Då endast omkring

300 lärjungar årligen kunnat mottagas vid de tre skolorna tillhopa och

omkring 1,500 inträdessökande anmäla sig, kan endast en ringa del af

de sökande vinna inträde.

Lärjungarne bo i skolan, såsom i Frankrike i allmänhet är vanligt.

Härigenom uppkommer eu ganska invecklad förvaltning. Under det att

lärarepersonalen uppgår till ett antal af 21 personer vid en sådan skola,

erfordras icke mindre än 17 personer för dennas administration.

De från slöjdskolorna utgångna lärjungarne äro särdeles eftersökta

af industriidkarne. Sålunda visade det sig, att af 485 lärjungar, som

lemnade skolorna åren 18G1 och 1862, voro inom ett år derefter icke

mindre än 188 antingen i spetsen för stora industriela anstalter eller

verkmästare, 165 voro ritare eller mönstertecknare, 47 voro maskinister

vid flottan. Endast 2 saknade sysselsättning. Framstående industriidkare

i Frankrike hafva också erkänt det väsendtliga gagn, som dessa

läroverk gjort den franska industrien, i synnerhet maskinfabrikationen.

De tekniska afton- och söndagsskolorna,

Redan i inledningen till detta betänkande bär Komitén antydt de

stora fördelar, som för industrien lika som för yrkesarbetarne uppkomma,

om dessa i för dem passande läroanstalter sättas i tillfälle att

inhemta en deras ståndpunkt motsvarande teknisk bildning., Komitén

öfvergår nu till en närmare utredning af hit hörande förhållanden, hvilkas

ändamålsenliga ordnande är af stor och ingripande inflytelse, icke

blott på det industriela lifvet, utan äfven på samhället i dess helhet.

Frågan om arbetarens ställning är af så erkänd vigt för det moderna

samhället och berör så många af dess förhållanden, att den stora

betydelsen af allt, som syftar att höja hans bildning, endast behöfver i sin

största allmänhet här antydas. I den mån staten sträfvar att förbättra

denna ställning och i den män åt de arbetande klasserna inrymmes

större deltagande i allmänna angelägenheter, i samma mån blifver det

för samhället ett väsentligt åliggande att sörja för deras stigande upplysning.

Den betydelse, som ur det allmännas synpunkt måste tillerkännas

alla folkbildningsanstalter, bör icke minst tilläggas de tekniska.

Tager man i betraktande teknikens olika ändamål och särskild!

den genomgripande förändring, maskinernas användande inom den samma

åstadkommit, så finner man att den i flera riktningar påkallar upprättandet

af nu i fråga varande skolor. Sj elfva maskinerna fordra för

sitt användande insigt hos arbetaren: ju mera invecklade de blifva,

desto mera stegras denna fordran. Genom den ökade välmågan inom

landet och den i sammanhang dermed stigande utvecklingen i industrielt

hänseende har vidare industriens behof af arbetskrafter betydligt

ökats, och arbetslönerna i samma mån stegrats. Fabriks- och handtverksidkarne,

likasom landtbrukarne, nödgas derföre mer och mer att

genom införande af förbättrade arbetsmetoder söka uppehålla sin produktion

med användande af en mindre arbetskraft. Denna småningom

försiggående förändring åstadkommer ett väsendtligt inflytande på arbetarens

behof af kunskaper i så måtto, att i det hela taget härigenom

12

90

för åstadkommande af samma arbete ett mindre antal, men mera kunskapsrika

arbetare tagas i anspråk. Intelligensen måste ersätta den råa fjeska

kraften. A eu annan sida är det för handtverkerierna, i deras täflan med

den växande maskinindustrien, allt mer oundgängligt att genom eu stigande

upplysning och utbredning af kunskaper öka sina idkares skicklighet.

Undersöker man förhållandet med de konstindustrien tillhörande

yrkesgrenarne, så visar sig detta behof måhända ännu starkare. Här

äro i sjelfva verket eu utbildad smak och färdighet i teckning önskvärda

icke blott hos arbetets ledare, utan äfven hos dem som skola utföra det.

Användandet af de vackraste och noggrannast utförda ritningar eller prof

och af de ändamålsenligaste materialier är icke tillfyllestgörande, äfven under

den skickligaste mästares ledning, så framt icke den konstindustriela

arbetaren sjelf eger förmåga att uppfatta det sköna och är lifvad af

den kärlek till sitt yrke, som plägar åtfölja skickligheten i dess utöfning.

Man beklagar ofta, att denna yrkesskicklighet i följd af näringsfrihetens

införande aftagit. Utan att närmare ingå på denna svårlösta

frågas utredning, torde man dock med skäl kunna säga, att om

verkligen näringsfriheten menligt verkat på yrkesskickligheten, det kraftigaste

medlet för att åter höja denna otvifvelaktigt är att sprida kunskaper

och bildning bland yrkesidkarne. Den teoretiska insigten måste

understödja det praktiska handlaget och gorå möjligt för detta att hastigare

uppnå det mål, som fordom kunde vinnas endast genom långvarig

öfning.

Vidare böra arbetarne, så för sitt eget väl som för det allmännas, icke

vara förhindrade att från det trappsteg i samhället, hvarpå de befinna

sig, stiga högre. Ur deras led finner man också skickliga verkmästare

ofta utgå, och den nya rörelse inom de industriel yrkena, som allt

mera gör sig gällande genom sträfvan att åstadkomma arbetare-associationer,

blir allt starkare. Båda dessa omständigheter göra den tekniska

undervisningens utsträckning till de arbetande klasserna ytterligare

önskvärd. Derigenom att do arbetande klassernas kunskapsnivå höjes,

underlättas öfvergången från den Renande arbetarens till den sjelfständigt

verksamme yrkesidkarens ställning.

Slutligen bör man icke förbise att den tekniska bildningen, såsom

all undervisning, måste ega äfven eu uppfostrande kraft och i följd

91

deraf utöfvar ett vigtigt inflytande på de arbetande klassernas hållning.

Inom industrien såsom öfverallt spela de moraliska krafterna en hufvudrol.

Pligtkänsla och vana vid ordning måste lika mycket för de lägst

som de högst stående bland yrkesidkarne vara nödvändiga vilkor för

en säker och varaktig framgång. Ty värr kan man icke säga, att den

väsendtliga förbättring, som i ekonomiskt hänseende under de senare

åren egt rum för de arbetande klasserna, varit åtföljd af en motsvarande

höjning i moraliskt hänseende. Endast allt för ofta far man

bevis på att flerestädes förhållandet är det motsatta. Det synes då nödvändigt

att allvarligt och från alla sidor bekämpa den råa njutningslystnaden,

som hotar att undergräfva sjelfva grundvalen för de arbetande

klassernas förkofran. Ehuru den tekniska undervisningen, enligt

sakens natur, icke omedelbart kan afse en moralisk utveckling, verkar

hon dock, genom kunskapers bibringande, medelbart äfven för detta

mål. Afton- och söndagsskolan sysselsätter den unge arbetaren under

hans lediga timmar och rycker honom undan mången frestande, låg

förströelse. Hågen för vetande väckes och sinnet för det vackra utvecklas.

Mångfaldiga exempel visa ock det inflytande, som i fråga varande

skolor utöfvat i sedligt afseende.

Det ligger i sakens natur, att den tekniska undervisning, som afses

för den egentliga kroppsarbetaren, i allmänhet måste meddelas om aftnarne

och på en del af söndagen. Man har visserligen en och annan

gång för detta ändamål upprättat läroanstalter med dagundervisning,

men det är endast undantagsvis sådant kan komma i fråga, Vanligen

måste arbetaren redan i unga år börja att sjelf förtjena sitt uppehälle,

och hans yrke tager sedermera i anspråk större delen af hans tid och

hans krafter. Det är endast på några korta fristunder som han kan

egna sig åt förvärfvandet af kunskaper. Denna omständighet, jemte

lärjungarnes jemförelsevis mogna ålder och små förkunskaper, gifver åt

i fråga varande skolor en egendomlig karakter, som väsendtligen skiljer

dem från andra undervisningsanstalter och som betingar särskilda anordningar.

Denna gren af undervisningen har hittils jemförelsevis vunnit föga

utveckling i vårt land. Sverige eger visserligen åtskilliga för yrkesarbetarne

inrättade läroanstalter, åt hvilka en och annan vunnit en an

-

92

senlig utveckling. Men ett systematiskt ordnadt tekniskt undervisningsväsende

för de arbetande klasserna, omfattande landet i dess helhet,

gifves icke. Det torde derföre icke vara olämpligt, om före framställningen

af de förhållanden, som i detta hänseende hos oss ega rum,

några uppgifter först meddelas, huru man gått till väga i andra länder,

der staten efter en bestämd plan ordnat denna gren af den tekniska

undervisningen. Hvarje land har visserligen sina egendomligheter,

som betinga särskilda åtgärder, men den erfarenhet man annorstädes

redan inhemtat, gifver dock i flera fall ledning för bedömande af olika

anordningars värde.

Belgien var ett af de länder, der man tidigast sökte befrämja arbetarnes

tekniska utbildning. Dels den rikt utbildade industri, på hvilken

landet var hänvisadt såsom hufvudsaklig näringsgren, dels landets

läge bidrogo härtill. Det var likväl först sedan genom konkurrensen

med andra länder, landets industri, särdeles linneväfveriet, hotades med

undergång, som rätt allvarliga åtgärder vidtogos i detta hänseende.

Föreningar bildades i olika städer, hvarjemte statens och kommunernas

styrelser samverkade för genomförande af ett omfattande system för

teknisk undervisning. Denna kom i synnerhet de egentligen arbetande

klasserna till godo. Bland de hit hörande läroanstalterna äro de s. k.

industriskolorna (Ecoles industrielles) af särskilt intresse för den fråga,

som nu föreligger, och det torde vara skäl att något närmare redogöra

för deras organisation.

De belgiska industriskolorna äro att anse som ett supplement till

folkskolorna. Redan vid tio till tolf års ålder måste arbetarnes barn i

allmänhet lemna folkskolan för att genom arbete i fabrikerna bidraga

till sin och föräldrarnes utkomst. De små kunskaper de kunnat förvärfva

glömmas då snart. Industriskolornas ändamål är dels att underhålla

och utveckla hvad lärjungarne i folkskolorna inhemtat, dels att

meddela arbetarne de tekniska kunskaper, som äro behöflig^ just för

en insigtsfull utöfning af de yrken de drifva. Genom flitigt begagnande

al undervisningen i dessa skolor kunna lärjungar med goda anlag inhemta

kunskaper, som sätta dem i stånd att blifva skickliga verkmästare

och någon gång till och med föreståndare vid fabrikerna. Det gifves

93

nu mera i femton af Belgiens städer dylika industriskolor. De äro

grundade på olika tider, dels af enskilda personer, dels af kommunalmyndigheter,

men staten har sedermera ölvertagit deras högre ledning

och understöder dem. Sedan skolornas inkomster icke mera voro tillräckliga

för deras underhåll, vände styrelserna sig för att erhålla hjelp till

statsmyndigheterna, hvilka äfven hafva verksamt bisprungit dem, jemte

det de uppställt vissa vilkor i afseende å deras organisation. De allmänna

grundsatser, enligt hvilka dessa skolor nu mera finnas inrättade,

äro följande:

I allmänhet omfattar undervisningen de matematiska kunskapsarterna

i deras tillämpning på industrien, allmän och tillämpad fysik,

allmän och tillämpad kemi, maskinlära, linearritning, frihandsteckning,

tillämpad på industrien, och helsovårdslära. Undervisning meddelas

dock äfven i andra kunskapsgrenar allt efter den lokala industriens

behof, såsom uti grunderna för mineralogien, metallurgien, byggnadskonsten,

ornamentsritning, modellering, teorien för stensnitt, grufbrytning,

väfkonstens teori och praktik. Vid flera industriskolor äro anordnade

särskilda kurser för eldare vid ångmaskiner. I vissa af dessa skolor

undervisas äfven i franska språket, landets historia och geografi, samt

bokföring. På några ställen finnes en förberedande afdelning, der undervisning

meddelas i läsning, skrifning, rättstafning, räknekonstens

första grunder, samt i det metriska systemet.

Vanligen är undervisningen afgiftsfri. Genomgåendet af en fullständig

kurs erfordrar två, tre eller fya år, olika vid de olika läroanstalterna.

I allmänhet meddelas undervisningen endast om aftnarne.

Vid hvarje industriskola finnes en styrelse (commission administrative),

som vanligen utgöres af sex till nio medlemmar, af hvilka en

tredjedel väljas af kommunalrådet, en tredjedel af landskapsrådets permanenta

utskott (la deputation permanente du conseil provincial) och

en tredjedel af inrikes ministern. Men vid några skolor väljas halfva

antalet medlemmar af kommunalrådet och den andra hälften af inrikes

ministern eller af provincialrådets utskott, i hvilket sist nämnda fäll valen

äro underkastade inrikesministerns godkännande. Styrelsen utser inom

sig sin ordförande. Provinsens styresman och borgmästaren ega rättig

-

94

het att bevista styrelsens sammanträden. Styrelsens medlemmar äro

utsedde för eu tid af två eller tre år.

Det tillkommer styrelsen att afgifva förslag till besättande af lärarebefattningarne

vid skolan och till undervisningens ordnande, samt för

(ifrigt att vaka öfver dennas gång. Inrikes ministern och provincialrådet

kunna låta inspektera skolan, när de anse sådant erforderligt. Det

större eller mindre inflytande, som tillhör de olika myndigheterna, beror

i allmänhet på storleken af de uppoffringar, hvilka från olika sidor

gjorts för läroanstaltens upprättande och underhåll.

Inträdesfordringarne vid industriskolorna äro i allmänhet följande:

Förmåga att obehindradt läsa och skrifva, samt kunskap i de ämnen,

hvari för öfrigt undervisning meddelas i folkskolorna eller i den med

industriskolan förenade förberedande skolan. På några ställen göres

undantag från denna regel till förmån för äldre inträdessökande, och vid

andra fordras att eg a kunskap i teckning, motsvarande den som förvärfvas

i ritskolorna efter tvåårig kurs derstädes.

Inträdesåldern är dels tolf dels fjorton år. Äfven andra än de inskrifne

eleverne kunna af styrelsen erhålla tillstånd att deltaga i undervisningen

i ett eller flera läroämnen.

Staten lemnar bidrag till de särskilda skolorna. Beloppet är olika,

men i medeltal anses det vara ungefärligen lika stort som kommunernas

och provinsernas sammanlagda bidrag. Kommunerna bidraga i allmänhet

med större belopp än provinserna.

För att gifva en åskådlig föreställning om de belgiska industriskolornas

verksamhet meddelas nedan undervisningsplaner för de i två

af Belgiens vigtigaste industriela städer, nemligen Liege och Verviers,

upprättade anstalter af detta slag, Som bekant, är i Liége metallarbetet

eu hufvudnäring, i Verviers företrädesvis de textila industrigrenarne.

Industriskolan i Liege grundlädes år 1825 genom enskilda sällskaps

försorg, blef år 1832 kommunalanstalt och reorganiserades år 1860 under

regeringens medverkan. Hon har nu mera vid pass 500 lärjungar, bland

hvilka omkring en tredjedel äro maskinarbetare och snickare, de öfriga

äro arbetare inom andra yrken eller tjensteman vid fabrikerna. Skolans

syfte är hufvudsakligen att bilda verkmästare. Undervisningsplanen är

afsedd för eu tid af tre år och i densamma ingå följande läroämnen:

95

Första året.

| Antal timmar j

i veckan.

Frihand steckning. Teckning efter tafla af räta och krokiga

linier, ornamenter och figurer. Afteckning af olika föremål,

så vidt möjligt med afseende å lärjungarnes yrken.

Teckning ur minnet.......................................................................

Aritmetik och Algebra. De fyra räknesätten i hela tal samt

vanliga bråk och decimalbråk. Det metriska systemet.

Problemer lösta genom den under namn af reduktion

till enheten bekanta metod. Tolkning af algebraiska

formler; deras numeriska bestämning och enklaste kombinationer.

Första gradens eqvatioiier .................................

! Geometri. Planimetri och stereometri, hufvudsakligen bestämmandet

af vt- och kubikinnehåll. Redogörelse för

några af de vanligaste kroklinierna, såsom ellipsen, parabeln

och skruflinien .................................................................

3

2

Andra året.

Maskinritning. Uppritning af skrufvar, kugghjul och excentriska

hjul. Konstruktion af modeller i trä för afformning

vid gjutning .................................................................

Line ar ritning. Projektionsritning. Uppritning af de för

maskinläran vigtigaste kroklinie!''. Ritning af trä- och

jernsammansättningar, golf, fönster, dörrar m. m., samt

af murar, hvalf o. s. v. .............................................................

Beskrifvande geometri. Den beskrifvande geometriens ändamål.

Projektionsmetoder.........................................................

Allmän fysik. Kropparnes allmänna egenskaper. Läran

om tyngdkraften och spänstigheten. Hydrostatikens första

grunder. Specifik vigt. Glasers egenskaper. Pumpar.

Värmelära och redogörelse för de olika slagen af uppvärmning.

Om induktionsströmmar och deras tillämpning.

Det enklaste af akustiken och optiken.................

6

6

1

96

Allmän mekanik. Inledning. Rätlinig rörelse. Cirkelfor- mig rörelse. Jemnvigt mellan krafter. Friktionen. De

enkla maskinerna. Mekaniskt arbete. Kroppars stöt.....

Antal timmar

i veckan.

2

Tredje året.

Maskinritning. Croquisritning af maskiner. Uppritning af

olika slider till ångmaskiner .....................................................

6

Fackritning för jernarbetare och murare. Ritning af tak- stolar af jern, jerntrappor in. m. Byggnadsritning. Rit- ning af föremål tillhörande de lokala industrigrenarne...

ö

Fackritning för snickare och timmermän. Ritning af träsamman- sättningar: takstolar, golf, trappor, dörrar, fönster in. in.

1

Byggnadskonst .....................................................................................

2

Allmän kemi med tillämpning pa de industriela yrkena. In- ledning. Kemiska föreningar. Syre, väte, qväfve. Vatt- net. Den atmosferiska luften. Kolet. Kloren och dess

användande. Fosfor. Arsenik. De förnämsta inom indu- strien använda syrorna. De förnämsta metallerna och

deras salter. Det enklaste af den organiska kemien.

Redogörelse för beredningen af socker, papper, alkohol,

Öl, ättika, tvål..................................................................................

3

Tillämpad mekanik jemte läran om ångmaskiners skötsel. In- ledning. Lefvande motorer. Vindhjul. Vattenkraftma- skiner. Pumpar. Ångmaskiner och ångpannor jemte

speciel redogörelse för deras detaljer. Ångpannors och

ångmaskiners skötsel och underhåll ......................................

3

Helsovårdslära. Inledning. Sinnesorganernas vård. För

olika yrken egendomliga sjukdomar, och medlen att

förekomma dessa in. m................................................................

1

Nationalekonomi. Dess ändamål. Varors värde. Utbytet. Ka- pitalet. Arbetet och dess fördelning. Maskinerna. Dags- verkslönerna. Cooperativa sällskap. Sparbanker o. s. v.

1

97

*

Denna undervisning- meddelas om aftnarne; vintertiden från VU

till 9 / 4, andra årstider från 7''A till 9 Va e. in. Under sommaren ferier.

Industriskolan i Verviers (École professionelle). År 1837 upprättades

i Verviers eu handtverksskola och år 1857 en teknisk ritskola jemte

väfskola genom handelskammarens i denna stad försorg. År 1862 reorganiserades

dessa läroanstalter under statens medverkan och förenades

till ett läroverk, som numera har omkring 300 lärjungar. Skolans ändamål

är i synnerhet att bilda skickliga arbetare, hvilka kunna blifva

dugliga ämnen till verkmästare vid fabrikerna. Det finnes en förberedande

afdelning med treårig studiekurs, och en högre afdelning, äfven

med treårig kurs. I den förberedande afdelningen undervisas i läsning,

skrifning, frihandsteckning, aritmetik jemte det metriska systemet och

bokföring. I den högre afdelningen är undervisningen speciel inrättad

för tre särskilda industrigrenar, nemligen färgeriet, maskinbyggeriet och

väfveriet. De elever, som med framgång genomgått de fullständiga

kurserna för något af dessa olika fack, erhålla ett diplom.

För att närmare visa undervisningens beskaffenhet och dess fördelning

under de tre åren, bifogas följande speciela uppgifter om läroämnena

i den högre afdelningen:

Antal timmar

Första året.

i veckan.

Fysik. Inledning. Tyngdkraften. Vätskors jemnvigt. Ga- sernas egenskaper. Värmet. Elektriciteten.....

Kemi. Kropparnes kemiska beskaffenhet, deras inbördes

1

verkningar. Fysiska krafters inverkan på sammansatta

kroppar. Vätet, qväfvet, syret. Vattnet och luften.

Kolet...................................

1

Aritmetik. Förhållanden och analogier. Upphöjning till

potenser samt utdragning af qvadrat- och kubikroten ...

Linearritning och frihandsteckning. Ritning af rätliniga och

1

krokliniga figurer. Projektionslärans enklaste grunder.

Pelarordningarne. Perspektivlärans enklaste grunder

in. in.........................

4

13

98

Antal timmar j

i veckan.

Algebra. De fyra räknesätten. Första och andra gradens I

eqvationer. Serier....................................................................... 1

Geometri. Planimetrien jemte dess tillämpning för landtmäteri.

Stereometri..................................................................... ! 1

häfkonst. Beskrifning å väfstolar och väfnader..................... I 2

Franska språket. Uppsatsskrifning............................................... ! 1

Andra året.

Kemi. Syrorna. Alkalierna och de alkaliska jordarterna.

De vigtigaste metallerna. Det allmännaste af den organiska

kemien .................................................................................

Mekanik. Det enklaste af de mekaniska lagarne. Mekanismer

för en rörelses öfverflyttande. Friktionen. Hydraulikens

grunder. Vattenkraftsmaskiner. Pumpar. Ångmaskiner.

Maskinritning ...........................................................

Fysik och kemi, tillämpade på ylleindustrien. Vattnet, användt

för industriel ändamål. Brännmaterialier, eldstäder

och skorstenar. Ångpannors konstruktion och

skötsel. Uppvärmning af byggnader och för industriela

ändamål................................................................................................

Väfkonst. Väfstolens konstruktion. Förberedande arbeten

till väfning. Väfstolens begagnande. Undersökning af

väfnader. Appretering m. m. Öfningar i väfning .........

Lineal•- och frihandsteckning.............................................................

Tredje året.

Fysik och kemi, tillämpade på ylleindustrien. Ullen och dess

tvättning. Feta ämnen och oljor. Torkning af ull och

väfnader..............................................................................................

1

6

3

4

4

99

Färgkonst. De industriel färgämnena. Färgernas klassifikation.

Apparater och metoder vid färgning. Öfningar

i färgning ........................................................................................

Väfkonst. Uppsättning i väfstolen. Imitation af tyger.

Sammansättning af tyger. Fabonnerade tyger. Mönsterteckning.

Färgläran, tillämpad till väfkonsten..................

Maskinritning.......................................................................................

Lineal''- och frihandsteckning............................................................

Bygga, ad skonst........................................................................................

Antal timmar

i veckan.

7

5

4

1

Undervisningen i den förberedande afdelningen meddelas af fem

och i den högre afdelningen af sex lärare. Ett laboratorium finnes för

utförande af de kemiska arbetena och för undervisningen i färgkonst.

Likaså finnas särskilda lokaler för undervisningen i väfning.

De elever, som fått de högsta betygen vid afgången från skolan,

erhålla understöd för att genom resor utvidga sina kunskaper.

I sammanhang med hvad nu blifvit anfördt angående den tekniska

undervisningen för arbetare i Belgien, bör nämnas, att för befrämjande

af vissa industrigrenar flere s. k. läroverkstäder i detta land blifvit upprättade,

vid hvilka undervisning i vanliga folkskoleämnen är förenad

med speciel yrkesundervisning. Det är i synnerhet i Flandern, der

linneväfnadsindustrien utgör en vigtig förvärfskälla, som man funnit sig

föranlåten att komma den till hjelp genom undervisning, för att genom

förbättrade arbetsmetoder underlätta täflan med utlandet. Dessa läroverkstäder

hafva lemnat förträffliga resultat. Genom dem har ställningen

för en talrik arbetarebefolkning i hög grad förbättrats och landets

industri gjort ganska betydande framsteg. Då emellertid dessa läroverkstäder

tillhöra en helt annan klass af undervisningsanstalter än dem,

som utgöra föremål för Komiténs uppdrag, saknar Ivomitén anledning

att närmare redogöra för dem.

Wurtemberg. Bland Tysklands olika länder är konungariket Wurtemberg

det, som vidtagit de kraftigaste och mest omfattande åtgärder,

100

för att befordra industrien och befrämja de arbetande klassernas ställning.

Då dessa åtgärder visat sig särdeles verksamma och väckt förtjent

uppmärksamhet inom andra länder, torde det vara lämpligt att här

ingå i en något närmare redogörelse för dem.

h ör behandling af ärenden, tillhörande industriens och handelns

områden, är här upprättadt ett under inrikesministeriet lydande kollegium

(Die Centralstelle lur Gewerbe lind Handel), hvilket utgöres af eu

chel, åtskilliga administrativa och tekniska embetsmän, professorer vid

polytekmska skolan i Stuttgart samt tolf köpmän, fabrikanter och handtveikare.

De tolf sist nämnde ledamöterne utses af landets industri- och

handelskamiar, de först nämnda åter af regeringen. De af regeringen

utsedde medlemmarne bilda ett förvaltningsutskott, hvilket har att handlägga

vissa ärenden, såsom rörande patenter, koncessioner in. in. Kollegiets

uppgift är för öfrigt: att söka utforska de industri- och handelidkande

klassernas behof genom att taga kännedom om alla de dem

berörande förhållanden, att befrämja kunskapers utbredning bland dessa

klasser, så väl genom undervisningsanstalter som genom spridande af

skriffel’ tillhörande den tekniska litteraturen, genom bekantgörande af

nya aibetsmetoder, äfvensom genom utställningar och prisfördelningar,

samt i allmänhet att underkasta alla de frågor, som hafva afseende ä

landets industriela och handelsförhållanden och hvilka erfordra lagstiftningens

medverkan, eu närmare pröfning. Eu särskild, kollegiet tillhörande

korrespondensbyrå står i förbindelse med en mängd affärsmän

och tekniker i olika länder, i ändamål att inhemta tillförlitliga och snara

underrättelser om de förändringar, som kunna utöfva inflytande på landets

industriela och handelsförhållanden. Ett tekniskt »mönsterlager»

med en ganska rikhaltig samling af råämnen för industrien och dennas

produkter samt verktyg och redskap jemte föremål, tjenande att förtydliga

olika arbetsmetoder, står under kollegiets öfverinseende. Hit

hörande artiklar, hvilka äro lämpliga att tjena som modeller för yrkesidkare,

utlånas. De sändas äfven till de olika slöjdföreningarne i landsorten

för att der blifva kända och bedömas. Äldre föremål försäljas

och nya anskaffas i stället. Ett kemiskt laboratorium står i förbindelse

med mönsterlagret, och en med industrien förtrogen kemist anställer der

de tekniskt-kemiska undersökningar, som så ofta påkallas för frågor ro

-

101

rande näringarne. Vidare finnes i förening med mönsterlagret ett betydande

tekniskt-vetenskapligt ocli konstnärligt bibliotek. Här lemnas

tillfälle för industriidkare och yrkesarbetare att taga kännedom om den

deras fack tillhörande tekniska litteratur, samt att begagna de dyrbara

planschverk, som visa de sköna konsternas tillämpning på industrien.

Biblioteket tillhöriga verk äro icke endast tillgängliga för hufvudstadens

befolkning, utan de kunna äfven utlånas till personer i landsorten.

Särskildt är detta af vigt för lärarne i frihandsteckning vid de aftonoch

söndagsskolor i olika delar af landet, vid Indika man icke kunnat

anskaffa en mera rikhaltig undervisningsmateriel. En teknisk tidskrift

»Gewerbeblatt aus Wurttemberg», utgifves under kollegiets öfverinseende;

i denna tidskrift intagas äfven de uppgifter angående teknikens framsteg

m. m., som anses af den största betydelsen för landets industri och

tekniska undervisningsväsende. Slutligen gifves det vid mönsterlagret

en verkstad för tillverkning af de gipsmodeller m. m., som användas

för undervisningen i frihandsteckning och modellering vid de många

tekniska skolorna i landet. Härigenom har det blifvit möjligt att erhålla

en efter behofvet afpassad uppsättning af undervisningsmateriel

för dessa vigtiga läroämnen.

Redan år 1818 inrättades i Wiirtemberg söndagsskolor. Dessa utgjorde

då en fortsättning af folkskolan och skulle utbilda lärjungarne i

de kunskaper, som företrädesvis äro af nytta för det borgerliga lifvet.

Sedermera meddelades i dessa skolor äfven aftonundervisning. År 1853

inrättades en i nära samband med den nyss omtalade styrelsen för

handel och slöjd stäld kommission för organisationen och den högre

ledningen af ifrågavarande anstalter (K. Commission fur die gewerbl.

Fortbildungs-Schulen). Det är från denna tid man kan räkna den kraftiga

uppblomstringen af den tekniska undervisningen i landet,

De allmänna grundsatser, från hvilka man här utgått, i fråga om

statens medverkan för upprättandet och underhållet af afton- och söndagsskolor,

äro följande:

Initiativet till dessa skolors upprättande är öfverlemnadt åt kommunerna,

Staten inskränker sig till att råda dem dertill och lemna det

sakkunniga biträde, som den första organisationen krafvel-, att efter

upprättandet lemna hjelp i penningemedel och undervisningsmateriel,

102

samt att inspektera skolorna. Lärjungarne i dessa skolor böra erlägga

en lindrig afgift såsom bidrag till undervisningskostnadernas bestridande.

Staten ersätter halfva den uppkommande bristen, och det återstående

bekostas dels af vederbörande kommun, dels af större kretsar.

Läsåret 1871—1872 utgjorde sammanlagda statsbidraget för detta ändamålet

38,046 gulden (nära 60,000 kronor). Antalet skolor var 155 med

586 lärare och 11,763 lärjungar.

Eu vigtig regel vid anordningen af de Wurtembergska söndagsoch

aftonskolorna är, att icke något skotvång finnes. Frihet är lemnad

åt hvar och en, om han vill begagna undervisningen eller icke. Man

eftersträfva!’ deremot att göra undervisningen begärlig för yrkesarbetarne,

genom att gifva henne en praktisk, för lärjungarne lättfattlig och för

deras yrken omedelbart nyttig riktning. De lärjungar, som icke göra

någorlunda märkbara framsteg, söker man att aflägsna, emedan de endast

hindra de öfriges undervisning.

Undervisningsämnena äro olika vid olika skolor. I nästan alla

undervisas i ritning, bokföring, räkning och skrifning af yrkesuppsatser.

Härtill komma i de större skolorna: kemi, fysik, mekanik, maskinlära,

tillämpad matematik, fackritning för olika yrken, modellering, språk, in. m.

I Stuttgart finnes den största skolan af detta slag. Den har omkring

1,400 lärjungar och 70 å 80 lärare samt en utgifts stat af nära 18,000

gulden. Den har tre hufvudafdelningar: en aftonskola, i hvilken kl.

8—10 e. m. manliga lärjungar af de yrkesidkande klasserna undervisas

i en mängd tekniska läroämnen; vidare en serie af söndagskurser, som

dels tjena till att förbereda lärjungar med små förkunskaper till aftonskolans

undervisning, dels till vidare öfning i teckning in. m. för dem,

som besöka eller hafva besökt sist nämnda skola, dels ock att åt dem,

som icke hafva tillfälle att begagna undervisningen i denna, meddela

eu, om ock inskränktare, utbildning; slutligen är den tredje afdelningen

den till dagtimmarne förlagda skolan för qvinliga lärjungar, i hvilken

undervisas i handelskorrespondens, bokföring, vexellära, artistisk och

teknisk ritning in. m.

Den närmare ledningen af afton- och söndagsskolorna tillhör lokala

styrelser, i livilka ordföranden och vice ordföranden väljas af den ofvan

nämnda central-kommissionen. Föreståndare vid skolorna utses af lokal

-

103

styrelserna. För öfrigt inspekteras dessa skolor tid efter annan af sakkunniga

ombud från kommissionen.

Af stor vigt för de Wurtembergska afton- och söndagsskolornas

utveckling är den tid efter annan återkommande utställningen i Stuttgart

af elevarbeten från skolorna i olika delar af landet. Så t. ex. egde från

den 10 Augusti till den 29 September år 1872 en sådan utställning rum,

i hvilken lärjungar från 108 kommuner med framgång täflade om de utfästa

belöningarne för frihandstecknings-, linearritnings- och modelleringsarbeten.

Sakkunniga personer bedöma vid dessa utställningar de utstälda

arbetena och fästa uppmärksamheten på de förbättringar i undervisningen,

som anses önskvärda.

Vid afton- och söndagsskolorna i Wiirtemberg lägges synnerlig vigt

vid undervisningen i teckning. Dervid afses företrädesvis det praktiskt

användbara och nyttiga. Sålunda uppmanas lärarne i frihandsteckningått

icke lägga öfverdrifven vigt vid skuggning af teckningar efter gipser,

utan att fästa åtminstone lika mycket afseende vid konturteckningen

samt vid genomskärningar och profiler. Dessutom påyrkas att lärarne

icke skola förelägga lärjungarne för svåra arbeten, men att de böra

öfva mera försigkomna lärjungar med utförande af ritningar, hörande

till deras fack, efter meddelade skriftliga programmer, hvarvid lärjungen

likväl alltid bör hafva förut erhållit en allmän förberedelse genom konstruktionsritning.

Vid denna åter inskränkes den mekaniska kopieringen

till det allra nödvändigaste och i dess ställe föreskrifves afritning i förändrad

skala eller, ännu bättre, efter modeller. Dessutom anbefalles att

öfva nybörjare med ritning af detaljer i stor skala, och de mera försigkomna

med afbildning af industriel föremål samt med förfärdigande af

ritningar i verklig storlek, sådana de äro behöfliga för verkstaden. Som

hufvuduppgift för undervisningen i teknisk linearritning uppställes, att

lärjungen genom henne bör sättas i stånd att så afbilda hvilket som

helst till hans yrke hörande föremål, att detta må kunna i alla sina detaljer

utföras efter ritningen.

Utom de nu nämnda afton- och söndagsskolorna i Wiirtemberg,

gifves det för de arbetande klassernas tekniska utbildning i detta land

två mycket betydande läroanstalter, nemligen väfskolan i Reutlingen

och byggnadsskolan i Stuttgart, af Indika den sist nämnda, hvars ut

-

104

4

giftsstat stiger till nära 50,000 gulden och hvars elevantal uppgår till

omkring 700, utöfvar ett vigtigt inflytande icke endast på byggnadsyrkena,

utan på flera grenar af landets fabriksindustri.

Bajern. Den nu varande organisationen af de tekniska afton- och

söndagsskolorna (Gewerbliche Fortbildungsschulen) i Bajern är grundad

på förordningarne af den 14 Maj 1864 och den 1 Oktober 1870. Enligt

dem hafva dessa skolor till bestämmelse, dels att meddela bildning

åt de arbetare, som icke äro i tillfälle att besöka någon af de lägre

tekniska elementarskolorna eller slöjdskolorna (Gewerbeschulen), dels

ock att sätta de från eu sådan skola till yrkena öfvergångna lärjungar

i stånd att underhålla och öka sina kunskaper. De äro antingen bianstalter

till slöjdskolorna eller fristående läroverk på folkskolans

grundval.

Hvarje af do i fråga varande skolorna utgöres af en lägre afdelning

och flera fackafdelningar. Den först nämnda är afsedd att befästa

och utvidga de i folkskolan inhemtade kunskaperna och bibringa färdighet

i teckning; i fackafdelningarne tillämpas dessa på särskilda yrken

med afseende på de lokala industrigrenarnes behof. De lärlingar, som

besöka den lägre afdelningen, äro skyldiga att deltaga i alla der förekommande

läroämnen; deremot är i hvarje fackafdelning valet af ämnen

fritt.

I den lägre afdelningen undervisas uti: religionslära, tyska språket

jemte stilöfningar och yrkesuppsatser, aritmetik, ritning.

I fackafdelningarne undervisas uti: ritning, modellering, aritmetik

med dess tillämpning på näringslifvet, geometri, naturlära, kemi, varukännedom

med afseende på de inom yrkena använde materialier, industriel

bokföring, praktiska öfningar för enskilda yrken.

Likväl råder temligen mycken olikhet i undervisningsplanerna för

olika skolor.

Det gifves i Bäjern ett ganska stort antal skolor af detta slag.

Redan år 1870 voro de omkring 130, af hvilka det vida öfvervägande

antalet voro sjelfständiga anstalter.

De afton- och söndagsskolor, som stå i förening med slöjdskolorna

(Gewerbeschulen), äro lagda under dessas rektorat; de fristående åter

äro, allt efter det sätt, på hvilket de bildats och underhållas, ställda

105

under särskilda styrelser. De underhållas dels af landtkretsarne, dels

af kommunerna och dels af enskilda föreningar.

Som exempel må anföras undervisningsplanen för den i förening

med slöjdskolan varande fackafdelningen utaf afton- och söndagsskolan

i Nurnberg, en af de förnämsta i Bäjern.

1) Elementar-ritskolan.

I denna anstalt undervisas de gossar, som besöka folkskolan och

hvilka vilja sedermera egna sig åt något yrke och samtidigt ingå i fackafdelningen.

Undervisningen meddelas i två kurser.

Första kursen. 8 timmar i veckan i två afdelningar.

Elementarundervisning i frihandsteckning: räta linier och vinklar,

symmetriska kroppar och båglinier; ritning af enkla ornamenter in. in.

Andra kursen. 6 timmar i veckan.

Teckning af sammansatta ornamenter, antika vaser, kärl och möbler,

förnämligast i konturer.

2) Fackafdelningen.

Ritundervisningen har tre kurser.

Första kursen, i tre parallelklasser, af hvilka hvar och en är åter

fördelad i tre underafdelningar med 2 timmars undervisning för hvardera.

Förberedande undervisning i teckning.

Andra kursen, i tre afdelningar med 2 timmars undervisning för

hvardera. Frihandsteckning: ritning af ornamenter, vaser m. in. i konturer

och med afseende på särskilda yrken; figurteckning. Konstruktion

af geometriska figurer för öfning i cirkelns och linealens användande.

Tuschning och färgläggning. Ritning efter basreliefs.

Tredje kursen, i tre afdelningar, med 4 timmars undervisning.

lista af delningen. I denna undervisas förnämligast arbetare i olika

byggnadsyrken, mekaniker och låssmeder. Undervisningen omfattar

line ar ritning: konstruktion af geometriska figurer, uppritning af skalor

och deras användande, det vigtigaste ur projektionsläran; arkitektonisk

ritning: konstruktion af arkitektoniska delar och deras sammansättning,

pelarordningarne, träsammansättningar, bjelklag, takstolar in. fl. detaljer,

fadder, planer och genomskärningar af byggnader i olika skalor; maxi

-

106

skinritning: ritning af enkla maskindelar samt mindre arbetsmaskiner

och lås.

2:dra af delningen. Undervisningen i denna meddelas för lärjungar,

tillhörande snickareyrket.

3:dje afdelningen är uteslutande afsedd för lärjungar, tillhörande

svarfvareyrket.

För öfrig!, meddelas undervisning i:

Modellering 4 timmar i veckan.

Modellering af ornamenter och figurer; anvisning att afgjuta modellerade

föremål och utföra dem i olika materialier.

Aritmetik, i tre afdelningar, 2 timmar i veckan.

Förklaring och inöfning af de i aritmetiken förekommande tecken

och formler; de fyra räknesätten med benämnda och obenämnda tal;

läran om vanliga och decimalbråk; förhållanden och analogier jemte

deras användande; reduktion af längdmått; utdragning af qvadrat- och

kubikroten.

Geometri. 2 timmar i veckan.

Om räta linier och vinklar; de förnämsta satserna om trianglar,

parallelogrammer och månghörningar; beräkning af ytinnehållet hos rätliniga

plana figurer samt af cirkeln; beräkning af ytinnehållet och volymen

af enklare solida figurer; utförlig beskrifning och förklaring af det

metriska mått- och vigtsystemet.

Fysik. 2 timmar i veckan.

Fasta kroppars rörelse; bestämning af mekaniskt ai-bete med afseende

å friktionen; jemnvigt vid enkla maskiner; det vigtigaste al värmeläran;

ångmaskiner.

Kemi 2 timmar i veckan.

De kemiskt enkla kropparne och deras föreningar, så vidt de äro

af betydelse för yrkena, särskildt med afseende å Nurnbergs industri.

Undervisningen i fackafdelningen meddelas endast om söndagarne.

Under arbetsåret 1871—1872 var denna skola besökt af 1,222 lärjungar.

England. Det gifves måhända icke något land, der man vidtagit

så kraftiga åtgärder för spridande af tekniska insigter bland de arbe

-

107

tande klasserna som i England, sedan man derstädes lärt inse nödvändigheten

af sådana åtgärder, för att åt landet bibehålla den öfverlägsenhet

uti industriel hänseende, som det genom gynnsamma yttre förhållanden

uppnått. Det var den första verldsutställningen i London år

1851 som gaf anstöten härtill. Man lärde då känna huru högt den

franska konstindustriens produkter i artistiskt hänseende stodo öfver

den engelskas, och man sökte att genom ritundervisningens befrämjande

och på annat sätt förbättra smaken icke blott hos yrkesarbetarne, utan

äfven bland allmänheten. Äfven studiet af de vetenskaper, som äro af

teknisk vigt, uppmuntrades af staten. En särskild afdelning utaf undervisningsstyrelsen

upprättades för att träda i spetsen för de tekniska

läroverken och i allmänhet alla anstalter, afsedda att verka för tekniska

kunskapers spridande. Denna öfverstyrelse (Science and art department

of the committee of council on education) har verkat särdeles

gagnande, och att dess bemödanden vunnit framgång är allmänt erkändt.

Hon är delad i två sektioner, den ena för konsten, den andra

för vetenskapen. De åtgärder, som man vidtagit för teknikens befrämjande

i konstnärligt och vetenskapligt hänseende, äro derföre i viss

mån oberoende af hvarandra och böra tagas i betraktande hvar för sig.

För den konstnärligt tekniska undervisningen äro de största ansträngningarne

gjorda. De vigtigaste, för detta ändamål vidtagna åtgärder

äro följande:

1) Staten har upprättat ett storartadt, hufvudsakligen konstindustrielt

läroverk i South Kensington i London. Här bildas skickliga

lärare och lärarinnor för konstindustriskolorna i provinserna, äfvensom

mönsterritare, skulptörer och andra konstindustriela yrkesidkare. Men

dessutom lemnas undervisning äfven åt skolungdom och andra personer

af båda könen. Skolan är öppen flera gånger i veckan, både om dagen

och om aftonen under hela året med undantag för ett par månader

under sommaren. Särskilda kurser äro anordnade för manliga och för

qvinliga lärjungar. Läroämnena äro: frihandsteckning, arkitektonisk och

mekanisk ritning, praktisk geometri och perspektivlära, målning i olja,

tempera och vattenfärg, etsning samt modellering.

Ändamålsenliga lokaler, rikhaltiga samlingar af planschverk samt

afgjutningar af arkitektoniska detaljer, modeller af byggnader i olika

108

stilar, målningar, ornamentala föremål af olika slag och i olika konststilar,

eu omsorgsfullt vald undervisningsmateriel, växthus i ändamål

att alltid hafva lefvande blommor till afteckning in. in., underlätta studierna

i denna storartade konstindustriela undervisningsanstalt.

Antalet elever arbetsåret 1871—1872 var 765, hvaraf 417 manliga

och 348 qvinliga.

2) Staten sörjer för att blifvande lärare i frihandsteckning få tillfälle

att genom examen ådagalägga sin behörighet. Efter föregående

sträng pröfning kunna de som deraf gjort sig förtjenta, erhålla diplom

i två olika grader; det lägre berättigar dem till att meddela undervisning

i aftonskolor och allmänna folkskolor, det högre till att gifva undervisning

i konstskolor. För det lägre diplomets erhållande examineras

i frihandsteckning, geometrisk och perspektiv ritning samt ritning

efter modeller. Dessutom pröfvas deras förmåga att efter minnet afteckna

föremål på den svarta täflan. För det högre diplomets erhållande

examineras i sex grupper af ämnen, nemligen:

lista gruppen: Elementarteckning och kolorering;

2:dra gruppen: Målning jemte läran om konststilarne och de elementära

principerna för ornamentering;

3:dje gruppen: Figurritning och målning, jemte de historiska ornamentsstilarne;

4:de

gruppen: Modellering af ornamenter, jemte läran om konststilarne

och de elementära principerna för ornam entering;

5:te gruppen: Modellering af figurer, jemte läran om de historiska

ornamentsstilarne;

6:te gruppen: Arkitektonisk ritning, jemte särskild tillämpning af

ornamenter till plastisk och ytdekoration för olika industriela och arkitektoniska

ändamål.

Eu sökande kan anmäla sig för en eller flera af dessa grupper,

hvarvid dock, för att kunna examineras i 2:dra, 4:de, 5:te eller 6:te

grupperna, erfordras att hafva bestått examen i den lista, och för att

examineras i den 3:dje gruppen att hafva bestått examen i lista och

2:dra grupperna.

Arbetsåret 1871—1872 erhöllo 42 personer sådana diplomer.

109

3) Staten lemnar anslag till befrämjande af ritundervisningen i allmänna

elementarskolor, afsedda för barn tillhörande de yrkesidkande

klasserna, vidare för ritundervisning i aftonskolor för handtverkare samt

för understöd af konstskolor. Det fordras dock härför, att i dessa skolor

examinerade lärare undervisa, hvarjemte de äro underkastade inspektion

och böra stå under inseende af en lokalkomité af åtminstone

fem personer. För de allmänna folkskolorna består understödet

dels i bidrag till skolans styresman för underhållet af ritklassen

i skolan och för inköp af passande materiel och dels i belöningar

till de lärjungar, hvilkas ritningar äro särdeles framstående. Det

bidrag styresmannen erhåller, afpassas efter antalet lärjungar och den

grad af skicklighet dessa efter pröfning visa sig hafva uppnått. Hvad

åter beträffar aftonskolorna, understödjer staten dem på det sätt, att

lokalkomitén för skolan erhåller en viss ersättning för hvarje af lärjungarne

väl utförd ritning, hvarjemte lärarne äfven kunna erhålla belöningar;

dessutom lemnas bidrag till inköp af passande undervisningsmateriel.

Konstskolorna understödjas efter samma grunder för så vidt de

undervisa arbetare tillhörande de yrkesidkande klasserna eller lärare.

Dessutom erhålla de understöd för uppförande af lämpliga byggnader,

hvarjemte de kunna från statens museer låna konstindustriela föremål

för att utställa dem.

År 1872 funnos i England 122 konstskolor med 22,854 elever samt

538 aftonskolor, der undervisning i ritning meddelades 17,256 elever i

i dessa ämnen. Dessutom funnos 1,770 allmänna elementarskolor (fattigskolor)

hvilka meddelade undervisning i ritning åt 194,549 barn. Dessa

uppgifter hafva endast afseende på de af staten understödda läroanstalter.

År 1872 lemnade staten till understöd åt konstskolorna omkring

14,140, till aftonskolornas ritundervisning 5,020 och för de allmänna

folkskolornas ritundervisning 11,517 Pund Sterling. Hela det för ritundervisningen

afsedda anslag uppgick sist nämda år till omkring 31,717

Pund Sterling, motsvarande vid pass 570,000 kronor.

För den veteuskapligt-tekniska undervisningen har man icke uträttat

så mycket som för den konstindustriela, ehuru äfven här om

-

no

fattande åtgärder blifvit vidtagna. Man har för denna gren icke något

normal]äroverk, utan staten inskränker sig till att lemna understöd åt

enskilda eller kommunala undervisningsanstalter. De regler, som i detta

afseende gälla, äro förnämligast följande:

1) Staten lemna]- understöd åt anstalter, afsedda för spridande af

vetenskaplig bildning bland de industriidkande klasserna, under förutsättning

att dessa anstalter hufvudsakligen underhållas genom lärjungar

nes egna afgifter. Endast undantagsvis kan detta vilkor förfalla.

Hvarje sådan anstalt måste stå under inseende af en lokal komité af åtminstone

fem personer samt hafva examinerade lärare och är för öfrigt

underkastad öfverstyrelsens inspektion.

2) De kunskapsgren^ som kunna utgöra föremål för undervisningen

i de läroanstalter som understödas af staten, äro:

Planimetri och stereometri; maskinkonstruktionsritning; byggnadskonstruktionslära;

skeppsbyggeri och skeppsritning; ren matematik;

teoretisk mekanik; tillämpad mekanik; akustik, optik och värmelära;

magnetism och elektricitet; organisk och oorganisk kemi; mineralogi

och geologi; djurfysiologi; elementar-botanik; biologi, jemväl omfattande

djur och växtmorfologi och fysiologi; grufvetenskap; metallurgi; navigation;

nautisk astronomi; läran om ångan; fysisk geografi.

3) Årli gen anställas genom lokalkomitéernas försorg examina i

ofvan nämnda ämnen. Desss examina äro af två slag: antingen afsedda

för de studerande i allmänhet eller speciela examina med högre fordringar.

Betyg och prisbelöningar, bestående af böcker och instrumenter

samt medaljer utdelas åt de elever, som med framgång bestått

examina. Dessutom erhåller antingen lokalkomitén eller läraren betalning

för hvarje sådan elev, tillhörande de yrkesidkande klasserna. År

1872 utbetalade staten, på grund af de vid examina erhållna resultaten,

omkring 25,201 Pund Sterling, motsvarande omkring 450,000 kronor.

4) För att bland de vetenskapliga och tekniska lärarne sprida

bättre insigter i de lämpligaste undervisningsmetoderna i olika läroämnen,

hafva på Öfverstyrelsens föranstaltande framstående fackmän hållit

föreläsningar och utgifvit broschyrer, rörande sättet att undervisa i de

särskilda vetenskaperna.

5) Staten lemnar bidrag till lokala föreningar, för inrättande af

in

stipendier till understöd för personer, egnande sig åt vetenskapligt

tekniska studier. Dessutom lemnar staten byggnadshjelp och anslag

för inredning och anskaffande af passande undervisningsmateriel till

skolor af ifrågavarande slag.

6) Ett visst antal lärare i vetenskapligt-tekniska kunskapsgrenar

från provinserna erhålla årligen understöd för att besöka London och

der bese de för deras läroämnen vigtiga institutioner.

Dessa äro i hufvudsaken de medel, som man i England användt

för att från statens sida befrämja kunskapers spridande bland de industriidkande

klasserna. Man har här icke så noga afgränsat den högre

och den lägre tekniska undervisningen som industriens natur otvifvelaktigt

påkallar. De ofvan nämnda åtgärderna komma dock till en icke

ringa del de arbetande klasserna till godo. Redan det stora antalet af

vetenskapligt-tekniska skolor, som åtnjuta understöd af staten, visar att

så är förhållandet.

År 1872 funnos icke mindre än 948 sådana skolor med 2,803 klasser

och med 36,783 lärjungar, af hvilka 19,568 examinerades. Ganska

många af dessa skolor tillhöra de s. k. Mechanics Institutes, af hvilka

det i England gifves flera hundrade. Dessa Mechanics Institutes äro

arbetareföreningar, som omfatta kärnan af den i fabrikerna arbetande befolkningen,

hvilken genom dem sättes i tillfälle bland annat att genom

biblioteker och skolor inhemta kunskaper.

De tekniska arbetareskolorna i Sverige.

Äfven i Sverige har behofvet af en för de arbetande klassernas

behof afpassad teknisk undervisning gifvifc sig tillkänna och föranledt

upprättandet af flera större och mindre läroanstalter. Innan Komiterade

angifva de åtgärder, som efter deras åsigt erfordras, för att åt denna

vigtiga afdelning utaf vårt lands undervisningsväsende gifva den behöfliga

utsträckningen och en systematisk anordning, är det nödvändigt

att redogöra för beskaffenheten af de anstalter med detta syfte,

som redan finnas. Till grund för denna redogörelse har Komitén förnämligast

lågt de från Kong!. Civil-Departementet till Komitén öfver

-

112

lemnade uppgifter, som samtliga Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

efter anmodan, till Departementet afgifvit hösten år 1872. Visserligen

kunna dessa uppgifter, enligt sakens natur, icke vara alldeles fullständiga,

och i ett och annat fall har möjligen en förändring skett sedan

nämda år, men i det hela gifva de utan tvifvel eu trogen bild af de i

vårt land för arbetare afsedda tekniska läroanstalter, sådana de för det

närvarande äro.

Stockholms stad och län.

I Stockholms stad är Slöjdskolan den enda undervisningsanstalt af här

i fråga varande slag. Då emellertid Komitén kommer att afgifva särskild!,

yttrande om denna vigtiga och mångsidigt verkande skola, anser Komiten

sig icke böra på detta ställe närmare för den samma redogöra.

I Stockholms län finnes ingen teknisk undervisningsanstalt. Dock bör

såsom en läroanstalt, hvilken skulle kunna utbildas till en så beskaffad

skola, nämnas »Wincklerska Slöjdskolan)) i Thuringe socken, grundad på

en af frami. Expeditionssekreteraren I. M. Winckler upprättad testamentarisk

disposition, enligt hvilken 25,000 Rdr banko donerats till inrättande

af en slöjdskola. Skolan började sm verksamhet år 1844 och har sedermera

fortgått med ett antal af i allmänhet 10 lärjungar, 5 af hvardera

könet. Hvart annat år afgå 2 manliga och 2 qvinliga lärjungar ur skolan.

Undervisningen meddelas af en lärare och en lärarinna i den riktning,

som stiftaren i testamentet antydt, nemligen att lärjungarne af

mankön undervisas i byggnadsarbeten, förfärdigandet af åkdon, husgeråd

och redskap m. m. hörande till bergs- och jordbruket, samt de

qvmliga lärjungarne i att spinna, sy och väfva in. in., som tillhör hushållningen

på landet. Lärjungarne intagas vanligen vid en ålder af 16

å 17 åi. Under lärotiden hafva de allting fritt, såväl undervisning som

föda, kläder och bostad. Läraren och lärarinnan erhålla betalning för

elevernas föda och kläder samt; ega derjemte att göra sig till godo

hvad eleverna i arbetsväg förmå åstadkomma. Skolan eger en tvåvånings

stenhusbyggnad jemte smedja; dess årliga inkomst är räntan å

grundkapitalet, hvilket nu något öfverstiger 40,000 kronor.

Det bör anmärkas att utom de lärjungar, som af skolan erhålla

113

bostad, föda och kläder, äfven andra yngre personer från Thuringe och

närgränsande församlingar äro berättigade att i den samma åtnjuta fri

undervisning. Denna förmån har dock hittills endast i ringa mån blifvit

begagnad.

Den Wincklerska slöjdskolan tillhör visserligen icke i dess nuvarande

ställning det slag af läroanstalter som här egentligen afses, men

skulle utan tvifvel genom någon förändring, utan att frångå testators

bestämmelser, kunna verka gagnande i en sådan rigtning.

Upsala län.

Aftonskolan i Upsala. Denna läroanstalt inrättades år 1865 på grund

af förslag väckt inom stadens skolråd. Undervisningen fortgår från

medlet af September till medlet af April, med eu månads uppehåll vid

Jul, hvarje söckendag kl. 7—9 e. m. Den omfattar skönskrifning, rättskrifning,

aritmetik, bokhålleri, frihandsteckning, linearteckning och sång.

Dessutom hafva föredrag hållits i fäderneslandets historia, kommunalförfattningar

och populär naturkunnighet. Särskilda lärare hafva varit

anstälda för hvarje ämne, och deras antal har således vexlat allt efter

som undervisningen omfattat flera eller färre ämnen. Antalet lärjungar

uppgår till omkring 250. Af Upsala stad har aftonskolan haft i anslag

för hvartdera af åren 1867 och 1868 Rdr 1,300, för år 1869 Rdr 1,900

och för hvartdera af åren 1870 och 1871 Rdr 2,200.

Södermanlands län.

Om Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna är Komitén anbefald

att särskildt afgifva utredning och förslag, och torde Komitén

derföre få längre fram i ett sammanhang yttra sig om denna skola.

Östergötlands län,

Ehersteinska söndags- och aftonskolan i Norrköping. Genom testamentarisk

disposition af den 23 Sept. 1815 hade grosshandlaren C. Eberstein

anslagit afkomsten af flera landt- och stadsegendomar, äfvensom

ett visst kontant belopp för inrättandet af en söndagsskola, i hvilken

15

114

Norrköpings stads lärgossar och sjöfolk skulle åtnjuta undervisning.

Men sedan testamentet blifvit klandradt och rättegång i anledning deraf

förd, faststäldes genom Kongl. resolution den 21 Dec. 1821 ett förlikningsanbud,

i följd hvaraf, mot aflemnande af 300 tunnor spanmål årligen

och aflåtande! af en stenhusegendom i staden, hela testamentet för

öfrigt upphäfdes.

År 1825 började den nya läroanstalten sin verksamhet, men stäldes

då i samband med en vexelundervisningsskola för gossar. Efter åtskilliga

förändringar införlifvades slutligen år 1861 sist nämnda skola

med statens folkskolor, och samma år erhöll den Ebersteinska söndagsoch

aftonskolan genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut sin nu varande organisation

och stäldes med den tekniska elementarskolan i Norrköping

under samma styrelse och föreståndare.

Under läsåret 1872''—1873 följdes nedan meddelade undervisningsplan:

Kristendom, bibelläsning, katekes och psalmläsning.

83 lärjungar hafva begagnat sig af denna undervisning.

Aritmetik. Hela den vanliga sifferräkneläran, från och med de fyra

räknesätten i hela tal.

220 lärjungar, fördelade i 7 afdelningar med 6 lärare.

Algebra. De fyra räknesätten med hela tal och bråk samt första

gradens eqvationer.

5 lärjungar hafva deltagit i denna undervisning.

Geometri. Planimetri jemte allmänna satser ur stereometrien. Beräkning

af figurers ytinnehåll och volym.

Antalet lärjungar 27.

Mekanik. Rörelselagarne för likformig och föränderlig rörelse i allmänhet.

Fall- och kaströrelsen. Friktion. Vattnets och luftens motstånd.

Vattnets utströmning och dess användande som drifkraft.

Lärjungarnes antal 4.

Linear- och konstruktionsritning. Konstruktionsöfningar efter Bergs

ritkurs. Öfningar i ritningars kopiering, kalkering, transportering och

färgläggning. Uppmätning, afteckning och uppritning af möbler, modeller

och enklare maskiner.

Antalet lärjungar 28.

Frihandsteckning och modellering. Teckning efter förläggsplansch,

115

dels i krita, dels i blyerts,samt efter klotsar och gipser. Modellering

verkställes äfven efter ritning.

106 lärjungar i frihandsteckning och 3 i modellering.

Rättskrifning. Skrift)fningar efter diktamen, dels i skrifbok, dels å

svarta täflan, jemte muntlig undervisning.

Antalet lärjungar 25.

Historia och geografi. Fäderneslandets historia. Det allmännaste

af jordens fysiska geografi samt Europas politiska geografi.

Lärjungeantalet 8.

Naturlära. Dels populära föreläsningar öfver växtfysiologien, förbrännings-,

förkolnings- och förmaltningsprocesserna m. m., dels undervisning

genom frågor och svar i teknisk kemi med afseende å de industrigrenar,

åt hvilka- flertalet af lärjungarne egna sig.

I teknisk kemi hafva 12 lärjungar begagnat undervisningen.

Bokföring. Undervisningen, i anseende till elevernas olika förkunskaper

fördelad på tre afdelningar, har meddelats åt 18 lärjungar.

Välskrifning efter förskrift.

Antalet lärjungar 209, fördelade i 6 afdelningar.

Undervisningen meddelas dels söndagarne från kl. V28 till V2IO

f. m. och från kl. 3 till 7 e. m. och dels söckendagarne från kl. V27

e. m. Den tid, som blifvit anslagen åt de olika läroämnena, är föl

-

jande:

Antal timmar

i veckan.

Kristendom ..................................................................................................... 2

Aritmetik, algebra och välskrifning (tillsammans) ............................ 12

Geometri............................................................................................................ 2

Mekanik .......................................................................................................... 2

Lineal-- och konstruktionsritning .............................................................. 4

Frihandsteckning ........................................................................................... 4

Modellering ...................................................................................................... 2

Rättskrifning ..................................................................................................... 2

Historia och geografi....................................................................................... 2

Naturlära............................................................................................................... 2

Bokföring ............................................................................................................ 2

116

Undervisningen fortgår från den 1 September till den 1 Juni, med

en kort tids uppehåll vid Jultiden.

Lärjungarne eg a valfrihet i afseende å läroämnena. I allmänhet

är undervisningen ordnad så, att lärjungarne kunna oberoende af hvarandra

hinna så långt de önska eller förmå, inom de gränser som af

anstaltens elementära natur utstakas.

Skolans inkomster äro 1,890 kub. fot spantnål, omkring 500 kronor

i hyra och räntor samt afgifterna af skolans lärjungar. Dessa erlägga,

så vida de icke äro medellösa, 1 krona i terminen.

Vid skolan undervisa 15 lärare. Lärjullgarnes antal under läsåret

1872—1873 var 265. De flesta voro mellan 12 och 20 år gamla.

Ljungstedtska skolan i Linköping. Denna skola är stiftad af framlidne

Generalkonsuln A. Ljungstedt, som år 1818 för ändamålet skänkte

80,000 kronor. År 1824 öppnades skolan. Donationen ökades genom

ett testamentariskt förordnande, på grund hvaraf skolan åren 1838—

1841 bekom hälften af qvarlåtenskapen efter Generalkonsuln Ljungstedts

aflidna hustru. Detta tillskott utgjorde tillsammans omkring

55,500 kronor.

För närvarande är denna läroanstalt visserligen icke att anse som

en slöjdskola, men enligt Kongl. Maj:ts nådiga reglemente af den 21

Juli 1826 bör den samma, i den mån tillgångar^ växa, utvidgas medelst

verkstäders inrättande för slöjdundervisning, hvilket dock hittills

icke kunnat på ändamålsenligt sätt till vägabringas.

Läroämnen äro: svenska språket, kristendom, räknekonst, geografi,

fäderneslandets historia, naturlära, geometri, ritning, sång, gymnastik

och trädgårdsskötsel. Under de sist förflutna åren har lärjungarnes

antal varit i medeltal 265.

Vid den Ljungstedtska skolan finnes äfven en söndags- och aftonskola,

förnämligast för handtverkslärlingar, der på söndagarne 4 timmar

och två söckendagsaftnar 4 timmar undervisning meddelas i

Kristendom............................................................... 2 timmar i veckan

Ritning...................................................................... 2 » » »

Skrifning och räkning......................................... 2 » » »

Geometri .................................................................. 2 » » »

I söndags- och aftonskolan undervisa inrättningens föreståndare

117

samt 4 andra lärare. Under de sista åren har hon i medeltal besökts

af 72 lärjungar.

Vid bokslutet 1872 utgjorde skolans tillgångar:

Utestående fordringar i kapital och upplupna

räntor ........................................................................... 151,297 kronor

2 mantal Broby i Östergötlands län..................... 22,000 »

Skolbyggnader m. in. ............................................... 85,924 » 62 o re

Summa 259,221 kronor 62 öre.

Af inkomsterna, hvilka under nämnda räkenskapsår uppgingo till

9,332 kronor 2 öre, skall enligt reglementet minst en tiondedel årligen

besparas till förstärkande af kapitalfonden, för att derigenom vinna tillgångar

till inrättningens utvidgande.

Kalmar län.

Ritskoian i Kalmar. Denna skola inrättades år 1842 af ritläraren

vid Högre Elementarläroverket i nämnda stad, S. G. Lindblom med

ändamål att meddela kostnadsfri undervisning i ritkonst åt handtverksgesäller

och lärlingar. År 1859 beviljade allmänna rådstugan ett årligt

understöd af 150 kronor åt läraren som ersättning för hans möda,

hvilket anslag sedermera höjts till 200 kronor med vilkor att läraren

skall sjelf aflöna nödigt biträde, hvarjemte 50 kronor blifvit anvisade

att utgå som premier åt de lärjungar, som framför andra visat flit och

framsteg.

Undervisningen meddelas söndagsmorgnar 2 å 3 timmar. Lärjungarne

sysselsättas med frihandsteckning, enligt de för Högre Elementarläroverken

anbefalda kurser, hvarförutan äfven undervisning lemnats

i teckning af landskap samt mennisko- och djurfigurer.

Under de sist förflutna åren har lärjungarnes antal varit i medeltal

omkring 100, och uppgick år 1872 till 120.

Blekinge län.

•

Slöjdskolan i Carlskrona. Förmedelst testamente, upprättadt år 1813,

hade handlanden i Carlskrona I. Danielsson förordnat, att ett visst be

-

118

lopp af hans efterlemnade förmögenhet skulle ställas under Konungens

Befallningshafvandes och Borgerskapets Äldstes förvaltning, och den

deraf inflytande räntan i främsta rummet användas till lön åt lärare i

yrkesskolor.

o

År 1855 öfverenskommo, på ett för ändamålet hållet sammanträde,

Landshöfdingen i länet och Borgerskapets Äldste, dels att af räntemedlen

årligen afsätta 750 kronor till en slöjdskola och dels att de af samma

medel då inbesparade 900 kronor skulle för samma ändamål användas.

Men i anseende till de inskränkta tillgångarne dröjde det ända till år

1860 innan skolans verksamhet tog sin början. De besparade räntemedlen

hade då stigit till 4,400 kronor. Detta belopp, tillika med

1,500 kronor, som det i staden bildade spirituosa-försäljningsbolaget

skänkt såsom stående fond till skolan, förräntades. De årliga tillgångar,

som skolan egde vid början af sin verksamhet, voro:

Räntemedel af Danielsonska fonden............................................ 550 kronor

Ränta å dels af nämnda fond besparade och dels af spiri

tuosa-försäljningsbolaget

skänkta medel................................. 295 »

Iiushyresmedel af staden................................................................. 300 »

Summa 1,145 kronor

Härtill komma de af eleverna crlagda terminsafgifter, hvilka de

senare åren i medeltal uppgått till 86 kronor. Vidare har staden Carlskrona

sedan år 1862 till skolan anslagit halfva hundskatten och slutligen

har skolan haft tillfälliga bidrag dels af Blekinge Läns landsting

och dels af bränvins-minuterings- och utskänkningsbolaget i Carlskrona.

Det bör äfven nämnas, att enligt kontrakt, upprättadt år 1866,

sedermera aflidne f. d. handlanden Sven Sjögren till staden Carlskrona

och dess drätselkammares förvaltning aflemnat en summa af 18,000

kronor, hvaraf 5 procents ränta efter hans och hans hustrus frånfälle

skulle tillfalla skolan, äfvensom vidare genom ett år 1868 upprättadt

testamente donerat tdl samma ändamål och på enahanda vilkor ytterligare

omkring 28,000 kronor. Enligt bestämmelserna i kontraktet och

testamentet kommer likväl detta belopp skolan till del endast i det fall,

att hon kan upprätthållas till båda gifvarnes död.

I skolan meddelas undervisning från den 2 Januari till den 1 Maj

119

och från den 1 September till den 1 December, 2 å 3 timmar hvarje

söckendags afton samt 2 timmar söndags förmiddagen. Den omfattar

följande läroämnen:

Aritmetik och geometri. Geometriska konstruktioner och beräkningar.

Mekanik. Jemnvigts- och rörelselagarne samt läran om de enkla

maskinerna.

Kemi. Undervisningen i detta ämne meddelas till en början under

form af föredrag med experimenter, men nu mera begagnas en mindre

lärobok, hvars innehåll läraren tydliggör genom förklaringar och försök.

Linearritning, hufvudsakligen byggnadsritning.

Frihanclsteckning omfattar egentligen ornamentsteckning och ritning

efter gipser. Samtidigt härmed och under samma lärares ledning undervisas

i modellering, träskärning och svarfning.

Svenska språket. Sedan rättstafning öfvats, få lärjungarne öfvergå

till svenska formläran och det allmännaste af satsläran.

De lärjungar som önska, erhålla äfven undervisning i tyska språket.

Bokföring.

Tre aftnar i veckan äro anslagna åt de teoretiska och fyra aftnar

åt de praktiska läroämnena. Frihandsteckning jemte modellering, träskärning

och svarfning upptaga 8—11 timmar i veckan, linearritning

4—5 timmar, aritmetik 6—9 timmar, mekanik, bokföring och språk 2

timmar, samt öfriga ämnen ett vexlande antal timmar, allt efter som

elevernas olika förkunskaper föranleda indelning i flera eller färre afdelningar.

För att vinna inträde i skolan fordras fylda 12 års ålder samt förmåga

att kunna skrifva läsligt och räkna de fyra räknesätten i hela tal.

Lärjungarnes antal har varit:

år 1867 ............................................. 106

» 1868 ............................................ 116

» 1869 ............................................. 118

» 1870 ............................................. 112

» 1871............................................ 110

)) 1872 ............................................. 133.

Ritskolan i Carlshamn. År 1861 stiftade handtverksföreningen i

nämnda stad en ritskola, i hvilken eu lärare mot årligt arvode af 100

120

Il di'' meddelar undervisning i ritning åt omkring 30 lärjungar. Dessa

äro dels handtverkslärlingar, dels folkskolebarn. Undervisningen meddelas

två timmar i veckan under 7 å 8 månader af året. Den omfattar

fri handsteckning i enlighet med den för elementarläroverken faststälda

första kurs och undantagsvis linearritning.

. Det bör anmärkas, att nu mera aflidne grosshandlaren A. Hellerström

genom testamente af år 1858 donerat en fond af 30,000 rdr till

eu teknisk elementarskola i Carlshamn, deraf dock endast årliga räntan

får till det afsedda ändamålet användas. Kapitalet skall utlånas och

räntan läggas till kapitalet till dess med räntan kunna bestridas nödiga

utgifter för skolans jemna gång. Lyckas det att af staten eller staden

eller på annat sätt erhålla ytterligare bidrag till en sådan skola, får

räntan af det donerade kapitalet till samma ändamål användas. Skulle

af en eller annan anledning befinnas nyttigt att testator föreskrift angående

förvaltningen undergår någon förändring, är sådant medgifvet,

derest Carlshamns magistrat och borgerskapets äldste dertill samtycka,

allt under bestämdt vilkor att donationskapitalet bibehålies oförminskadt.

År 1872 den 21 augusti hade frågavarande kapital vuxit till 53,730

Kr. 10 öro.

Malmöhus läu.

Tekniska söndags- och aftonskolan i Malmö. Denna i förening med

den tekniska elementarskolan stälda skola är af ganska betydlig omfattning.

Båda skolorna stå under samma styrelse.

Under läsåret 1872—1873 har undervisningen omfattat följande läroämnen:

Algebra.

Samtidigt med undervisningen i aritmetik hafva de mera

försigkomna eleverna fått genomgå läran om första gradens eqvationer.

Geometri. Utom i geometriska konstruktioner, hvari undervisning

meddelats på samma gång som i linearritning, hafva åtskilliga elever

öfvats i beräkning af plana och solida figurer.

Bokföring. Undervisning har meddelats efter så väl den enkla som

den dubbla bokföringsmetoden.

Frihandsteåkning och, modellering. Undervisningen har meddelats

efter samma plan som tillämpats för tekniska elementarskolans elever.

121

Linearritning. Eleverna genomgå först en kurs i geometriska konstruktioner,

afrita sedermera modeller och uppgöra slutligen arbetsritningar

öfver föremål inom deras yrken.

Svenska språket. Flertalet af lärjungarne hafva undervisats i rättstafning,

hvarvid de dels fått inhemta ortografiens reglor, dels sysselsätta

sig med skriföfningar. Mera försigkomna lärjungar hafva författat

skriftliga uppsatser efter dem meddelade och för dem förklarade ämnen.

En och annan elev har äfven författat dylika uppsatser öfver sjelfvaldt

ämne. Vid rättandet af elevernas skriföfningar hafva regler ur grammatik

och satslära blifvit dem muntligen meddelade.

Naturlära. Föredrag, afhandlande de allmänna naturlagarne, ha

hållits en afton i veckan.

Undervisningen meddelas för manliga lärjungar söckendags aftnar

samt söndags morgnar, under samma tid på året som den tekniska

elementarskolan är i gång. För qvinligt lärjungar meddelas den i allmänhet

under söckendags eftermiddagar. Endast föredragen i naturlära

äro gemensamma för båda afdelningarne. Följande tabell utvisar det

antal timmar som egnas åt de olika läroämnena:

För manliga elever:

Antal timmar

i veckan.

Skönskrifning.........................................

Aritmetik och algebra........................

Geometri.................................................

Bokföring ................................................

Frihandsteckning och modellering

Linearritning.........................................

Svenska språket....................................

Naturlära ...............................................

12

14

2

4

14

12

10

1

För qvinlig a elever:

Skönskrifning.................................................................................................. 4

Aritmetik ..................................................................................................... 6

Frihandsteckning ............................................................. 2

Bokföring ....................................................................................................... 4

Svenska språket........................................................................................... 4

Naturlära ........................................................................................................ 1

16

122

Antalet lärjungar uppgick under läsåret 1872—1873 höstterminen

till 514, hvaraf 443 manliga och 71 qvinliga, samt under vårterminen

till 512, hvaraf 414 manliga och 98 qvinliga.

Staden Malmö bekostar lokalerna, jemte dessas belysning och uppvärmning,

samt har utom ett belopp af 5,675 kronor, hvilka utgå såsom

arfvoden till lärarne, frikostigt beviljat anslag för tillfälliga utgifter.

Eleverna erlägga en lindrig afgift, hvars sammanlagda belopp beräknas

till 600 kronor.

Slöjdskolan i Ystad. Denna skola inrättades år 1852 af artisten N.

M. Mandelgren för att meddela åt yrkesarbetare undervisning i ritning

m. m. Hon underhölls i början genom bidrag af enskilda personer, men

sedermera genom anslag af Ystads sparbank och af stadskassan. Undervisningen

fortgår från den 8 september till kort före jul och från medlet

af januari till dagarne före midsommar, två eftermiddagar i veckan, 2

timmar hvarje gång. Efter den uppgjorda planen bör undervisningen

omfatta frihandsteckning, lineal--, konstruktions- och perspektiv-ritning,

fackritning för handtverkerier, teckning efter gipser och modellering.

Skolans årliga inkomster äro:

Anslag af Ystads sparbank ............................................................. 300 kronor

» » stadskassan.......................................................................... 500 »

Summa 800 kronor.

Häraf aflönas läraren med 650 och vaktmästaren med 50 kronor;

det återstående användes till inköp af modeller m. in. samt till premier

åt eleverna.

Skolan eger en god samling af förläggsritningar, planschverk, gipser

och klotsar.

Antalet lärjungar utgjorde under:

arbetsåret 1870—1871.................................... 35

» 1871—1872.................................... 37

» 1872—1873.................................... 36.

Elfsborgs län.

Tekniska aftonskolan i Borås. I förbindelse med den tekniska elementarskolan

finnes en under hennes direktion stäld aftonskola. Nu mera

undervisas endast på två veckodagar, tillsammans 4 timmar i veckan.

123

Undervisningen omfattar följande läroämnen: frihandsteckning, linearritning

och bokföring.

Antalet lärjungar i denna skola bär under arbetsåret 1871—1872

varit 54.

Kostnaden har förut blifvit bestridd af statsanslaget till den tekniska

elementarskolan, men betäckes nu mera af räntor från Sommeliska

donationsfonden, hvilken är gifven till förmån för eu slöjdskola i Borås

och utgör 11,000 kronor.

Handtverksskolan i Wenersborg. Denna skola, egentligen afsedd för

handtverkslärlingar, grundades ursprungligen af handtverksföreningen,

men har sedermera öfvertagits af staden. Hon har af stadens sparbank

erhållit understöd, dels 4,000 kronor för en gång och dels årliga anslag,

samt vidare af allmänna medel 500 kronor; hvarjemte enskilda donationer

kommit henne till godo, så att eu egen rymlig byggnad kunnat för henne

uppföras och årliga inkomsterna uppgå till 825 kronor. Skolans nu varande

organisation daterar sig från den 1 oktober 1868. Hon står under

stadsfullmäktiges tillsyn.

Undervisning meddelas 3 timmar hvarje söndag, med undantag för

några veckor under sommaren och vintern.

Läroämnena äro: svenska språket, historia och geografi, naturvetenskapens

elementer, skrifning, aritmetik, bokhålleri, samt ritning efter

planscher och klotsar. Skolan är delad i tre klasser, hvarjemte finnes

en särskild afdelning för meddelande af undervisning i skrifning och

räkning åt äldre personer. Ritundervisningen meddelas i två afdelningar,

en högre och eu lägre, och deltaga i den samma så väl manliga

som qvinliga elever.

Fyra lärare och två lärarinnor äro anstälda vid skolan.

Slutligen bör det anmärkas, att landstinget i detta län vidtagit flera

åtgärder i ändamål att genom undervisning befrämja arbetarnes tekniska

bildning. Sålunda har landstinget för åstadkommande af en förbättrad

ritundervisning i folkskolorna anordnat två årliga ritkurser, en om

vintern samt en under högsommaren, den sist nämnda för folkskolelärarne,

hvilka understödjas genom stipendier under den tid de begagna

undervisningen. Denna meddelas af en utaf landstinget aflönad lärare,

som tillika anordnar och öfvervakar ritundervisningen i folkskolorna.

124

Till följd häraf gifves nu mera undervisning i linearritning och frihandsteckning

i ett icke obetydligt antal af länets folkskolor. De fattigare

barnen förses på landstingets bekostnad med ritbräden, hvarjemte vid

de inom länet föranstaltade industriutställningar de barn, som visat prof

på färdighet i ritning, hugnats med belöningar. Slutligen har landstinget

från och med 1871 årligen anslagit 200 kronor att utgå till eu

hvar af de kommuner, som med lika stort belopp bidrager till ändamålsenliga

anstalter för utbildande af slöjdskicklighet hos allmogen. Med anledning

häraf hafva slöjdskolor blifvit upprättade på flera ställen inom

Elfsborgs län, såsom i Iflössna, Liareds, Asklanda, Bolstads in. fl. socknar.

Göteborgs och Bohus län.

Slöjdföreningens skola i Göteborg. Denna skola grundlädes år 1848

af slöjdföreningen i Göteborg och underhölls dels genom årsafgifter af

dess medlemmar, dels genom bidrag från hallkassan och genom särskilda

sammanskott af några samhällets medlemmar. Skolan har dessutom

från 1852 till 1865 erhållit dels anslag af staden, dels donationer uppgående

till ett sammanlagdt belopp af 25,300 kronor, af hvilken summa

räntan användes till bekostande af skolans utgifter.

Undervisningen har de senare åren omfattat följande läroämnen:

Matematik: aritmetik (2 afdelningar) ..........................................

Antal timmar

i veckan.

4

algebra.............................................................................

4

Geometrisk konstruktionsritning (såsom förberedelse till

linearritning)......................................................................................

4

Planimetri och stereometri.......................

2

Konstruktionsritning för maskin- och husbyggnad samt

andra speciela yrken .................................

4

Perspektivritning ..............................................................................

9

U

Frihandsteckning, efter klots, plansch och gips (4 afdel- ningar, hvardera 6 timmar).........................................................

24

125

Antal timmar

i veckan.

Ornamentsmålning

Modellering............................................

Bokhålleri (2 afdelningar)..................

Välskrifning.............................................

Rättskrifningslära..................................

Föreläsningar i industriel läroämnen

10

6

4

Undervisningen meddelas söckendagsaftnarne samt söndags morgon

och eftermiddag. Läroämnena äro fördelade mellan 9 å 10 lärare.

Ledningen af läroverkets angelägenheter är uppdragen åt slöjdföreningens

direktion samt den närmaste ledningen och tillsynen åt eu

särskildt tillförordnad föreståndare. Arbetare inom de yrkesidkande klasserna

erhålla här kostnadsfri undervisning, men derjemte kunna, sä

långt utrymmet medgifver, ynglingar eller äldre personer af andra

klasser få deltaga i undervisningen mot erläggande af en ringa afgift.

De inkomster, skolan egt under de senare åren, hafva förnämligast

varit:

Bidrag från slöjdföreningen, lärjungarnes afgifter, räntor

å utlånta medel...................................................................... 3,000 kronor

Anslag från stadskassan .............................................................. 6,000 »

Summa 9,000 kronor.

Slöjdföreningens skola har hittills varit inrymd i en af Göteborgs

museum upplåten lokal, men genom anslag från Renströmska fonden är

nu mera en ny byggnad för henne uppförd nära Chalmersska slöjdskolans

lokaler. Efter skolans inflyttning i den nya byggnaden kommer undervisningen

att ytterligare utvidgas genom anslag från nämnda fond.

Lärjungarnes antal under de senaste åren har varit:

Arbetsåret 1868—1869................................. 370

» 1869—1870................................ 354

)) 1870—1871................................. 423

)) 1871—1872 426.

126

Örebro län.

Söndags- och aftonskolan i Örebro. Denna skola inrättades år 1865,

är stäld i förbindelse med tekniska elementarskolan och lyder under

samma direktion och föreståndare som denna. Hon är nu mera öppen

för elever af båda könen.

Läroämnena äro: matematik (aritmetik och geometri, undantagsvis

äfven algebra), linearritning, frihandsteckning, modellering och bokföring.

Den arbetsordning, som de senare åren varit gällande, är följande:

Söndagar kl. 5—''A 7 e. in. matematik (för båda könen).

Måndagar och torsdagar kl. 6—8 e. in. ritning (för qvinliga elever).

Tisdagar och fredagar kl. 7—9 o. in. lineal-- och frihandsritning

(för manliga lärjungar) samt modellering (för båda könen).

Onsdagar kl. 7—9 e. in. bokföring (för båda könen).

Under de två första åren af skolans verksamhet har äfven meddelats

undervisning i naturlära, men i anseende till det växande antalet

lärjungar i andra ämnen och de knappa tillgångarne har denna undervisning

upphört.

En lärare undervisar i matematik, en i bokföring, två i ritning och

en i modellering — alla, med undantag af en, tillika tillhörande den tekniska

elementarskolan.

Antalet lärjungar har under de senaste åren uppgått till något

öfver 120, ungefär lika många af hvardera könet. Dock tillhöra icke

alla uteslutande yrkena, utan äfven andra elever hafva mottagits i den

mon utrymmet medgifvit.

Lärjungarne betala eu terminsafgift af 1 krona, hvarjemte kommunen

för bestridande af skolans utgifter har anslagit 700 kronor årligen.

Gefleborgs län.

Tekniska söndags- och aftonskolan i Gefle. Denna år 1864 öppnade

skola leder sitt ursprung från en framställning af handtverksföreningen

i Gefle till stadsfullmäktige, med tillkännagifvande, att en från äldre

127

tider af föreningen inrättad söndagsskola af brist på medel icke kunde

fortsättas, derest icke fullmäktige ville lemna bidrag till henne.

Skolåret har fördelats i två terminer, af Indika höstterminen börjat

i medlet af Oktober och slutat några dagar före Jul, samt vårterminen

börjat i medlet af Januari och fortgått till inemot slutet af Maj. Undervisningen

har meddelats om aftnarne och söndagarne uti följande läroämnen

:

Under höstterminen: Aritmetik och linearritning 4 timmar i veckan;

frihandsteckning 2 timmar i veckan.

Under vårterminen: Geometri, aritmetik och linearritning 4 timmar

i veckan, särskilt beskrifvande geometri och linearritning 4 timmar i

veckan, frihandsteckning 2 timmar i veckan samt bokhålleri 3 timmar

i veckan.

Dessutom har om söndagarne särskild undervisning meddelats 3

timmar i aritmetik, stilskrifning samt rättstafning.

Lärare hafva varit: en i linearritning och beskrifvande geometri,

eu i frihandsteckning, en i geometri och aritmetik, samt en i bokhålleri.

Dessutom hafva 3 lärare undervisat om söndagarne i ofvan angifna

ämnen.

Antalet lärjungar har under de senaste fem åren utgjort i medeltal

100.

Skolans tillgångar hafva varit årligen 2,500 kronor, hvaraf 1,500

kronor utgått af förra brännerifonden och 1,000 kronor efter bevillning

uttaxerats på kommunens medlemmar.

Yester-Norrlands län.

Slöjdskolan i Hernösand. År 1869 beslöto stadsfullmäktige, att en

skola för stadens uppväxande ungdom skulle inrättas, som, jemte det

hon lemnade tillfälle till ett fortsatt och grundligare inhemtande af folkskolans

kurs i räkning och skrifning, tillika särskild! undervisade i de

ämnen och färdigheter, som omedelbart grundlägga slöjd- och yrkesskicklighet.

Vid början af följande året öppnades skolan för undervisning

i följande läroämnen:

128

Antal timmar

i veckan.

Konstruktionsritning .......................................................................

21/..

Målning i aquarell, limfärg och olja efter planscher, gips

och naturföremål, äfvensom byggnadsritning .....................

2

Linearfriliands-, ornaments- och figurteckning samt mo-

dellering ..........................................................................................

4

Skrifning..................................................................................................

2

Räkning..............................................................................................

2

Bokhålleri............................................................................................

1

Träsnideri............................................................................................

4

Korgflätning ........................................................................................

4

Denna undervisning har meddelats dels på söndagarne, dels söckendags

eftermiddagar och aftnar; Va timme hvarje söndag har egnats åt

bibelförklaring och sång.

Undervisningen har fortgått från medlet af Januari till något in i

Maj samt från början af Oktober till inemot Jul.

Antalet lärare har varit: i räkning och skrifning 2 å 3, allt efter

antalet lärjungar, i frihandsteckning, målning och modellering 3, af

hvilka den ene varit hufvudlärare och ansvarig för alla afdelningarnes

öfningar; i hvardera af läroämnena konstruktionsritning, bokhålleri, träsnideri

och korgflätning har en lärare undervisat.

Antalet lärjungar har vexlat mellan 60 och 90.

Under år 1872, det tredje af skolans verksamhet, hafva utgifterna varit:

För lärames aflöning...................................................................... 1,080 kronor

» materiel och inventarier ......................................................... 867 »

» städning m. m............................................................................ 185 »

Summa 2,132 kronor.

Tillgångarne för bestridande af dessa utgifter hafva varit:

Årliga räntan från f. d. söndagsskolefonden, som

utgör 1,963 kronor 63 öre ............................................. 98 kronor 18 öre

Årligt anslag från hallrättskassan.................................... 75 »

Årliga räntan af en utaf kapten I. Nyberg donerad

fond af 15,000 kronor...................................................... 750 » __

Summa 923 kronor 18 öre.

I

129

Bristen fyllas af staden. Dessutom tillhandahåller staden för skolan

fri lokal, bestående af sex rum.

Uppsigten öfver skolan och förvaltningen af hennes ekonomi besörja

af en styrelse, vald utaf stadsfullmäktige.

Enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes uppgifter gifves det i

Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Kristianstads, Hallands, Mariestads,

Vestmanlands, Stora Kopparbergs, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens

län icke någon lägre teknisk undervisningsanstalt.

Allmän plan för statens medverkan till befrämjande af den

tekniska afton- och söndagsnndervisningen.

Af den framställning, som i det föregående blifvit gifven, beträffande

den för arbetare afsedda tekniska undervisningen i Sverige

visar sig:

att i elfva af Sveriges län och i flertalet af de svenska städerna

alldeles saknas läroanstalter, afsedda för de i yrken arbetande personers

tekniska undervisning;

att bland de län och de städer, som äro i saknad af dylika läroanstalter,

flera äro af icke ringa industriel betydenhet;

att åtskilliga läroanstalter af denna beskaffenhet påkalla en reorganisation,

för att rätt uppfylla sitt ändamål; *

att enligt hvad af så väl åtskilliga städers frikostiga understöd, som

ock af flera olika donationers upprättande för ifrågavarande ändamål

ådagalägges, den uppfattning allt mera gör sig gällande, att sådana

läroanstalter äro behöfliga och gagnande;

samt att eu sådan åsigt äfven vunnit insteg bland yrkesidkare och

arbetare sjelfva, hvilket synes deraf, att de tekniska afton- och söndagsskolorna

i allmänhet äro talrikt besökta.

Under sådana förhållanden och då dertill kommer att en industriel

utveckling just nu pågår, som är starkare än någonsin, och som högt

17

130

påkallar en utbildad yrkesskicklighet hos arbetarne, synes det Komitén

vara af framstående vigt, att åtgärder vidtagas för att ordna och utvidga

dessa vigtiga läroverk, så att de må kunna erhålla en tidsenlig

organisation och sträcka sin verksamhet öfver hela landet. Uppenbart

är, att om den tekniska afton- och söndagsundervisningen i Sverige

skall kunna vinna en önskvärd utsträckning och blifva tillgänglig för

flertalet arbetare inom de industriela yrkena, måste ett stort antal skolor

af detta slag upprättas. Landets vidsträckta område förbjuder en sådan

koncentration af undervisningen på några hufvudpunkter, som t. ex. i

Belgien, och äfven om sådant läte sig verkställa, torde det i det hela

taget vara fördelaktigare att följa det system, som med så mycken framgång

blifvit tillämpadt i Wurtemberg och söka att i alla, äfven de

minsta orter anordna dylika läroanstalter.

Förhållandet är i detta hänseende alldeles motsatt vid den högsta

tekniska och den lägsta tekniska undervisningen. Vid den förra både

kan och bör så mycket som möjligt koncentreras, för att derigenom på

bästa sätt må tillgodogöras de dyrbara lärarekrafterna och den betydande

undervisningsmaterielen för de jemförelsevis fåtaliga lärjungarne. Deremot

måste den tekniska afton- och söndagsundervisningen öfverallt

uppsöka arbetarne på nära håll bland fabriker och verkstäder, så framt

den skall kunna blifva dem till åsyftad nytta.

Belgiens, Wurtembergs och Englands exempel visa, huru rikligt

de uppoffringar återgäldas, som staten gör för befrämjande af yrkesidkarnes

tekniska bildning.

Den frågan uppstår då, Indika de åtgärder äro, som lämpligast må

vidtagas för att vinna det afsedda ändamålet. Till besvarande af denna

fråga får Komitén i underdånighet anföra följande:

I afseende på planen i det hela finnas två vägar att gå. Man kan

nemligen sätta i fråga, antingen att staten skall helt och hållet öfvertaga

afton- och söndagsskolorna eller ock inskränka sig till att uppmuntra

kommunerna till sådana skolors inrättande, understödja de redan bildade

skolorna samt medverka dertill att de erhålla eu fullt lämplig organisation.

Af dessa båda alternativ anser Komitén, att det sist nämnda utan

tvekan bör föredragas. Skulle staten ensam öfvertaga denna gren af

131

det tekniska undervisningsväsendet, likasom lian gjort med de öfriga,

skulle så betydande uppoffringar från statsverkets sida erfordras, att

man väl kan förutse, det de skulle väcka stora betänkligheter. Föröfrigt

får man ej förbise, att en ganska väsendtlig skilnad eger rum

mellan de nu i fråga varande läroanstalterna och de flesta öfriga tekniska

undervisningsverk, i följd hvaraf de äfven intaga en olika ställning till

staten. Det Teknologiska Institutet, Chalmersska Slöjdskolans öfre afdelning

samt de tekniska elementarskolorna äro besökta af lärjungar

från alla delar af landet och verka derigenom för större kretsar än fallet

är med afton- och söndagsskolorna, om man undantager Slöjdskolan

i Stockholm, som är besökt af lärjungar från olika orter. De tekniska

afton- och söndagsskolorna måste i allmänhet, enligt sakens natur, ega

eu utpreglad lokal karakter. Om de också äro för landet i dess helhet

af stort gagn, så äro de det dock företrädesvis för de särskilda

kommuner, inom hvilka de hafva sin tillvaro, och allt synes tala för

att dessa i första rummet bidraga till deras underhåll.

Det understöd staten bör lemna dessa skolor kan, efter Komiténs

uppfattning, lämpligast meddelas på det sätt, att en viss summa anvisas

att för detta ändamål årligen utgå, af hvilken summa de af kommunen

upprättade tekniska afton- och söndagsskolor erhålla hvardera ett så

stort bidrag som efter pröfning af skolans beskaffenhet och omfångfinnes

skäligt, dock högst till lika stort belopp som det kommunen sjelf

tillskjuter.

Ehuru en sådan åtgärd utan tvifvel skulle kraftigt befrämja uppkomsten

och utvecklingen af dessa för de arbetande klasserna afsedda

skolor, anser Komitén den samma likväl ingalunda tillräcklig för att

gifva visshet derom att en fullt ändamålsenlig verksamhet af dem utvecklas.

Organisationen af sådana anstalter fordrar en samverkan af

insigter från olika håll, så val allmänna pedagogiska kunskaper som

vetenskaplig och konstnärlig bildning samt kännedom om industriens

natur och behof, som icke alltid kunna påräknas i hvar och en af de

många särskilda orter, der dylika skolor äro behöfliga. Tager man

tillika i betraktande, att eu sådan organisation enligt sin natur aldrig

kan vara fullt afslutad, utan måste oaflåtligen utveckla sig och fortgå,

att skolorna måste underkastas inspektion, på det att de resultat de

132

uppnå måtte blifva allmänt kända, äfvensom för att åt lärarne meddela

erforderliga upplysningar, samt att anskaffandet af lämplig undervisningsmateriel,

i synnerhet för den konstindustriela undervisningen, innebär

en lika svår som maktpåliggande uppgift, så inses lätt behofvet af

att staten, jemte det lian gifver ett materiel stöd åt de tekniska aftonocli

söndagsskolorna, tillika förbehåller sig öfver styreis en och inspektionen

öfver dessa läroanstalter. Endast derigenom kan man förvissa

sig, att de uppoffringar det allmänna gör för arbetarnes tekniska utbildning,

till fullo åstadkomma den åsyftade verkan.

Sedan Komiterade sålunda angifvit de åtgärder, som efter deras

åsigt härvid i första rummet ifrågakomma, torde de få närmare redogöra

för de allmänna grunder, som efter deras uppfattning böra tjena

till ledning vid organisationen af de tekniska afton- och söndagsskolor,

hvilka vilja komma i åtnjutande af statsunderstöd. Det är dervid ingalunda

meningen, att alla dessa skolor skola vara hvarandra lika eller

stöpta i samma form — tvärtom är en väsendtlig inbördes olikhet mellan

dem i afseende å undervisningens både anordning och omfattning

fullt berättigad — men det gifves likväl i fråga om dessa skolors organisation

vissa allmänna grundsatser, från hvilka man icke utan känbar

olägenhet kan afvika. Komitén får derföre, efter inhemtad kännedom

om den erfarenhet, som vunnits vid svenska och utländska anstalter af

detta slag, i underdånighet framställa Åte åsigter i afseende på de tekniska

afton- och söndagsskolornas organisationsgrunder, undervisningsplan

och styrelse, som den anser vara de rätta.

De tekniska afton- och söndagsskolornas ändamål och

allmänna beskaffenhet.

Såsom Komitén redan i det föregående antydt, hafva dessa läroanstalter

till hufvudsaklig bestämmelse att åt personer, hvilka redan

inträdt i yrkena, meddela de kunskaper, som för dessa yrkens rätta

utöfning äro behöfliga. Lärjungarne i en sådan skola äro således arbetare,

hvilka om dagen förtjena sitt uppehälle i fabrikerna och handtverkerierna

och i allmänhet endast om aftnarne och på söndagarne kunna

egna någon tid åt inhemtande af kunskaper.

133

Egendomliga svårigheter uppkomma af denna bestämmelse. Barnet

och den mognade mannen sitta här bredvid hvarandra på bänken

för att åtnjuta samtidig undervisning. Den största olikhet i förkunskaper,

erfarenhet och uppfattningsförmåga förefinnes hos de olika lärjungarne.

Många af dessa kunna, i anseende till deras yrkesverksamhet,

infinna sig endast under en del af undervisningstiden. Man står i följd

af denna lärjungarnes olikhet i afseende på ålder, förkunskaper och

syftemål här framför ett lika svårlöst och vigtigt som intresseväckande

pedagogiskt problem.

Att på detta fält omedelbart tillämpa de anordningar, som erfarenheten

gifvit vid handen såsom passande för vanliga skolor, vare sig

allmänna eller tekniska, skulle följaktligen vara i hög grad origtigt.

Här måste alldeles egendomliga undervisningsmetoder användas. Åskåd- .

ningsundervisningens tillämpning i dess fulla utsträckning är här af

en i ögonen fallande vigt. All den frihet, som låter sig förena med

allvar och god ordning, måste här vara rådande. De särskilda lärjungarnes

framsteg måste, så vigt möjligt är, göras oberoende af hvarandra.

Hos lärarne erfordras särskilda anlag, och förmåga att sätta sig in

i de olika åskådningssätten hos lärjungar, som befinna sig på så ytterst

olika ståndpunkter. Betänker man derjemte, att dessa skolor böra meddela

en mycket mångsidig, ehuru tillika ytterst elementär undervisning,

med iakttagande af de särskilda yrkenas behof af vetenskapens och

konstens biträde, så finner man det lätt förklarligt, så väl att åsigterna

om sådana skolors lämpligaste organisation varit mycket delade, som

att misstag dervid lätt kunnat begås.

Å eu annan sida hafva dessa undervisningsanstalter att framvisa

dem utmärkande fördelar. Deras lärjungar hafva oftast en så brinnande

håg att inhemta kunskap, att man snarare måste återhålla än egga dem.

De ega ock, såsom i allmänhet äldre och mera utvecklade, vanligen en

stor förmåga att på kort tid göra betydliga framsteg.

Dessa förhållanden måste utöfva ett väsendtligt inflytande på valet

af läroämnen och i allmänhet vid dessa läroanstalter påkalla en organisation,

som skiljer dem från alla andra, så väl allmänna som tekniska

läroverk.

1 allmänhet måste de vara aftonskolor, men de kunna likväl i sär

-

skilda fall och i fråga om vissa yrken med fördel använda äfven dagundervisning.

Sådana yrken äro företrädesvis de, hvilkas utöfning under

vissa delar af året hvilar. Så t. ex. är flertalet af de arbetare, som

sysselsättas med byggnaders uppförande och inredning, under vintermånaderna,

då byggnadsarbeten i allmänhet stå stilla, i tillfälle att deltaga

i en dagundervisning. Härigenom kan naturligtvis en anordning af

mera fullständiga kurser blifva möjlig.

Vid organisationen af nu i fråga varande läroanstalter bör slutligen

tillses huruvida dessa skolor böra vara tillgängliga äfven för qvinliga

lärjungar. Denna fråga synes Komiterade böra jakande besvaras. Utan

tvifvel bör det medföra betydande fördelar, om qvinnor sättas i tillfälle

att inhemta kunskaper i de för industrien vigtigaste läroämnen. Derigenom

underlättas för dem förvärfvandet af en oberoende ställning, och

de kunna sålunda jemväl blifva nyttiga biträden för sina anförvandter i

deras yrkens utöfning. Äfven medför spridandet af tekniska kunskaper

och konstnärliga insigter bland blifvande makar och mödrar det

gagn, att böjelse för vetande och en förädlad smak derigenom utbredas

i hemmen, ett förhållande, hvars återverkan på industrien icke bör

skattas ringa.

Vid de tekniska afton- och söndagsskolorna synes således, ehuru

i allmänhet på särskilda tider, undervisningskurser för fruntimmer böra

ordnas.

Blifver fråga om det förhållande, i hvilken afton- och söndagsskolorna,

sådana de nu beskrifvits, stå till de tekniska elementarskolorna,

så finner man att dessa skolor kunna på visst sätt anses supplera

de tekniska elementarskolorna genom att införa undervisningen på ett

område, dit dessa icke nå.

Undervisningsplan vid de tekniska afton- och söndagsskolorna.

Af hvad i det föregående blifvit angående de tekniska afton- och

söndagsskolorna anfördt, torde vara tydligt, att vid dem ej kan blifva

fråga om eu sådan undervisningsplan, sopa vore ens något så när likartad

för de många olika läroanstalterna af detta slag. Denna plan bör vara in

-

okränkt eller omfattande, allt efter tillgångarne på penningemedel och

lärarekrafter, och den bör i betydlig mån rätta sig efter de lokala industrigrenarnes

behof. Eu mängd olika sammanställningar af läroämnen

kunna derföre förekomma vid olika skolor oeh undervisningens omfattning

i samma läroämne likaledes blifva väsendtligt olika.

Otvifvelaktigt kan likväl ett minimum af läroämnen bestämmas, som

bör förekomma i hvar och en skola af detta slag, hvilken vill komma

i åtnjutande af statsbidrag, och man kan och bör vidare utstaka den

krets af läroämnen, inom hvilken, allt efter de vexlande förhållandernas

kraf, olika kombinationer, såsom ofvan blifvit antydt, böra företagas.

Det gifves några ämnen, som äro af den allmänt vigtiga beskaffenhet,

att de icke böra saknas i någon skolas undervisningsplan. Dessa äro:

Frihandsteckning;

Linearritning jemte geometriska konstruktioner och beräkningar;

Aritmetik, och

Skriftliga uppsatser för yrkesidkare.

Detta är den enklaste krets af läroämnen, hvilken ovilkorligen bör

vid hvarje skola finnas, så vida den skall kunna i fråga komma till

erhållande af understöd från statens sida.

Till denna enkla grundstomme kunna, i den mån tillgångarne och

öfriga förhållanden medgifva och påkalla, äfven följande ämnen, antingen

samtliga eller några af dem, upptagas i undervisningsplanen:

Fackritning;

Modellering;

Geometri;

Mekanik;

Fysikens och kemiens första grunder;

Varukännedom;

Verktygslära, och

Bokföring.

För att närmare angifva, till hvilken omfattning dessa läroämnen,

enligt Komiténs åsigt, lämpligen kunna ingå i undervisningsplanen vid

en läroanstalt af nu i fråga varande beskaffenhet, må anföras följande

utveckling af programmet för undervisningen vid en fullständigare teknisk

afton- och söndagsskola.

136

Ritning. Undervisningen i teckning kan med skal anses som det

vigtigaste läroämnet för en sådan skola. I anseende dels till det förhållande,

att detta vigtiga läroämne hos oss ännu är jemförelsevis mindre

allmänt, dels i följd af sjelfva sin beskaffenhet lemnar utrymme för så

många, sins emellan afvikande och i ändamålsenlighet mycket olika

förfaringssätt, hafva Komiterade här ansett sig böra med något större

utförlighet redogöra för den gång och det behandlingssätt, läroämnet efter

deras uppfattning i dessa undervisningsanstalter bör taga.

Ritundervisningen bör omfatta så väl frihandsteckning som linearritning,

med öfvervigt åt den ena eller andra riktningen allt efter beskaffenheten

af ortens förnämsta industrigrenar. Dess slutsten utgör

fackritningen, hvilken fördelar sig efter flera olika riktningar.

Hvad först beträffar frihand steckning eu, bör undervisningen afse att

bibringa eleven färdighet i ritning af ornamenter samt mennisko- och

djurfigurer efter planscher, fotografier, samt gipser och andra fristående

föremål. Vid ornamentsritningen kan följande ordning lämpligen iakttagas

:

Första kursen. Teckning af raka streck, parallela eller stälda i vinkel,

samt af enkla rätliniga figurer; vidare af enklare ornamentala figurer

såsom perlband, ovlister, palmetter, rosetter och blad för listverk

samt ritning i konturer efter gips.

Andra kursen. Teckning af blad och slingor för friser, bekröningar,

konsoler eller andra bärande byggnadsdelar, kapiteler och ornerade

kolonnbaser.

Tredje kursen. Teckning af sådana föremål, som i allmänhet egna

sig för dekorativ behandling, såsom vaser och andra kärl, kandelabrar,

möbler, träinläggningar, vapen och väfnader. Vid vaser och kandelabrar

följas antika mönster och egnas en särskild uppmärksamhet åt vackra

och jemnt flytande konturer.

Parallelt med ormamentsritningen öfvas lärjungen med figurteckning;

dock bör första kursen af den först nämnda vara genomgången,

innan teckning af figurer tager sin början. Vid en skola af nu i fråga

varande slag är figurteckningen af jemförelsevis underordnad betydelse

och bör behandlas med hufvudsakligt afseende å dess tillämpning inom

ornamentiken. Först tecknas enskilda delar af menniskofiguren och

137

derefter hela figuren med enkla konturer. För öfrigt kan i denna gren

af frihandsteckningen större frihet i kursernas anordning lemnas, emedan

den icke är beroende af stilindelning såsom ornamentiken. I den mån

eleven gör framsteg i den sist nämnda bör han teckna figurer och djur,

som lämpa sig för sammanställning med ornamenter.

Dels parallelt med, dels som fortsättning af ornaments- och figurteckningen

meddelas undervisning i ritning efter klotsar, gipser och

andra fristående föremål. När eleven vunnit någon färdighet i klotsritning,

bör han afteckna några fristående hvitmålade föremål, såsom

enkla vaser, listverksdelar, konsoler, gafvelkröningar o. s. v. Ritning

efter fotografier som återgifva skulpturer kan äfven betraktas som en

lämplig öfvergång till gipsritning. Till denna sist nämnda väljas företrädesvis

afgjutningar i grekisk, romersk och renaissance-stil, som ega skarpa

och rena kanter. Ritningen bör ske både perspektivisk och geometriskt.

Teckningen efter konstindustriela föremål öfvas som eu fortsättning

efter gipsritningen. Den verkställes efter antika eller moderna arbeten,

hvaraf hvarje skola bör anskaffa en samling, så stor dess tillgångar medgifva.

Dertill egna sig afbildningar af vaser, porslinspjeser, afgjutningar

i gips efter guld-, silfver- och bronssmycken, möbler, elfensbensarbeten,

väfnader o. s. v. Vid deras anskaffande bör man välja sådana föremål,

som äro karakteristiska för materialet. Särskilt bör elevens uppmärksamhet

rigtas på materialets egenheter och den rätta behandlingen af

det samma. Äfven bör han erhålla upplysning om färgernas rigtiga

s am in ansättningar.

I afseende på handledningen i frihandsteckningen vid en teknisk

afton- och söndagsskola är för öfrigt att iakttaga:

Undervisningen bör ordnas så, att eleven på möjligast korta tid

må öfva hand och öga, utbilda sin smak och inhemta kännedom om

konstruktioner, sammansättningar eller orneringsmetoder inom det yrke

han valt. Planscher och gipser, som användas för undervisningen,

böra utgöra fullständiga serier, så att t. ex. vid ett ornament visas först

de enkla ledande linierna och derefter olika slag af omklädnad med

bladverk och slingor, vid vasen dess vigtigaste former med olika slag

af handtag, fot, buk och hals o. s. v. Förläggsplanscherna böra vara

utarbetade med mycken noggrannhet och så att de med största enkel

-

is

138

het angifva formen. För den första undervisningen kan man med

fördel använda väggplanscher. Läraren bör tillse, att eleven riktigt

uppfattar hufvudformen; vid hvarje föremål som aftecknas, böra hufvudlinierna

först uppdragas och sedan dessa blifvit granskade och godkända,

utarbetas detaljerna. Vid skuggningen iakttages den största

enkelhet. Det är vid en teknisk afton- och söndagsskola ytterst vigtigt

att icke för mycken tid nedlägges på skuggningens utförande. Ritningen

skall här endast vara ett medel att för sig sjelf och andra tydliggöra

formen.

Vid line arritning en, öfvas eleverna först att begagna ritinstrument

och ritmaterialier, hvarjemte honom bibringas kännedom om de enklaste

geometriska satserna genom utförande af vanligare geometriska konstruktioner.

Derefter bör han öfvas med uppritning af skalor i olika

storlek. Vidare meddelas undervisning i de enklaste grunderna för den

beskrifvande geometrien, så långt dessa erfordras för en riktig uppfattning

af metoderna för föremåls geometriska afbildning. Solida figurer

af bildas i de särskilda projektionsplanen. Slutligen öfvas eleven med

kopiering af ritningar, af modeller till maskin- och b}7ggnadsdelar samt

uppritning efter förut utförda croquisteckningar. Fn särskild undervisning

i perspektivritning bör anordnas för de elever, som önska deri

deltaga.

Fackritningen hvarmed här förstås dels afteckning, dels komposition

af ritningar och målningar inom området för de ''särskilda yrken, åt

hvilket lärjungarne egnat sig, är ett lika vigtigt som svårt läroämne och

det är endast vid fullständigare tekniska afton- och söndagsskolor som

en omfattande undervisning deri kan komma i fråga. Den erfordrar

åtminstone två lärare, af hvilka den ene representerar den mekaniskttekniska

och den andre den konstindustriela riktningen. Bättre är dock,

om tillgångarne medgifva anställandet af flera lärare i detta ämne. I

sådant fall kan en undervisa i den del af ämnet, som hufvudsakligen

har afseende å mekanisk konstruktion, eu annan i byggnadsritning och

dermed sammanhängande fackstudier, en tredje i sådan fackritning, der

ornamentiken spelar en vigtig rol, och slutligen en fjerde i fackmålning.

Fackritningen för de mekaniska yrkena bör omfatta så väl kopiering

af ritningar och afteckning efter modeller inom området af det speciela

139

yrke lärjungen valt, som ock konstruktioner af enkla maskindelar och

maskiner, så vidt lärjungens matematiska kunskaper göra för honom

möjligt att med säkerhet använda de tekniska handböckerna och utföra

de beräkningar, sådana konstruktioner erfordra. Man bör eftersträfva

att vid denna ritning göra lärjungen bekant med de nyare förbättrade

redskap och maskiner, som tillhöra hans fack, så att undervisningen i

ritning tillika utvidgar hans insigter i det praktiska af yrket.

Vid den för byggnadsyvket afsedda fackritningen tecknas listverksprofiler,

pelareordningarne, sammansatta listverk, särskilda byggnadsdelar,

såsom fönster, portar, trappor in. m., indelning af de oftast förekommande

byggnadsplanerna, hela facader och genomskärningar till

byggnader. De skickligaste lärjungarne kunna öfvas med uppgörande

af ritningar till enklare byggnader.

De lärjungar, som egna sig åt snickareyrket, böra öfvas med anordning

af fyllningar för paneler, dörrar och plafonder, med ritning af

olika slag af möbler och af andra till yrket hörande föremål. Efter att

hafva kopierat goda originaler böra de under lärarens ledning uppgöra

ritningar till ornerade möbler m. m. Vid kopiering så väl som vid

komposition bör noga redogöras för alla sammansättningar, på det att

icke något må ritas, som icke i verkligheten kan utföras på ett med

träets natur öfverensstämmande sätt. Inom snickeriet förekomma ständigt

arkitektoniska prydnader, listverk, konsoler och indelningar, hvarföre

eleverna af detta yrke lämpligen kunna genomgå en del af den

arkitektoniska fackritningen.

Den särskild!, för målareyrket afsedda fackritningen bör omfatta

uppritning af väggorneringar och plafonder, olika slags marmor- och

träefterbildningar in. m. Lärjungen bör måla olika mönster efter större

planscher och slutligen försöka sig i komposition.

Det är uppenbart, att en elev icke bör få deltaga uti fackritningen,

innan han hunnit förvärfva den skicklighet uti frihands- eller linearteckning

eller i båda dessa läroämnen, som erfordras för att med verkligt

gagn kunna begagna den för speciela yrken afsedda ritning. Sedan

elevens hand är tillräckligt öfvad för att kunna teckna med frihet, sedan

hans smak och skönhetssinne blifvit bildade genom studier efter goda

förebilder, bör han i fackritningen lära sig tillämpa den förvärfvade

140

skickligheten på konstindustriela arbeten. Om han bör fullständigt eller

blott till eu del genomgå de olika kurserna i frihandsteckning, må bero

på hans yrkes beskaffenhet. Så t. ex. är för målaren både ornamentik

och figurteckning erforderliga, hvarföre han bör fullständigt genomgå

kursen i frihandsteckning. En lärjunge, som tillhör något mekaniskt

yrke, bör först hafva genomgått kursen i linearritning, innan honom tillätes

att deltaga i den mekaniska fackritningen.

Det är särdeles ändamålsenligt, att lärjungen i de mekaniskt-tekniska

och byggnadsfacken lemnas tillfälle att i modell utföra de tecknade

föremålen. En liten verkstad för träbearbetning bör derföre, så

vidt möjligt, sättas i samband med ritsalen, och erforderlig anvisning

lemnas lärjungarne att efter ritningen utföra modeller till olika träsammansättningar,

takstolar, maskindelar jemte andra enklare föremål,

som derföre äro lämpliga.

I de delar af landet, der befolkningen hufvudsakligen sysselsätter

sig med väfnad, meddelas undervisning i uppritning af mönster. För

de lärjungar, som egna sig deråt, är ornamentiken af särdeles stor vigt

och bör detta redan under frihandsteckningen iakttagas. Vid fackritning

i detta ämne studeras äldre och nyare stilfulla mönster å väfnader,

hvarvid läraren gör eleven uppmärksam på väfnadssättet och dess egendomligheter,

emedan dessa väsendtligt inverka på mönstret. Derjemte

kopieras blommor och blad, dels pressade, dels lefvande, och väljas

dervid sådana växter, som genom sin form lämpa sig för dekorativ

behandling. Eleven bör lära sig att på ett smakfullt sätt sammanställa

färger och att välja dessa med fäst afseende på beskaffenheten af den

väfnad som skall orneras.

Modellering. Detta läroämne är af ganska stor vigt för flera yrkesarbetare,

såsom gjutare, arbetare vid porslinsfabriker, gipsarbetare, ornamentsbildhuggare,

guldsmeder m. fl. Innan lärjungen deri deltager,

bör han hafva inhemtat någon färdighet i frihandsteckning. Modelleringen

sker till en början i samma storlek med föremålen, men så snart

lärjungen hunnit förvärfva någon skicklighet, bör han sysselsättas med

modellering i olika storlek med förebilderna och efter planscher. Med

afseende å förebildernas beskaffe>diet, gäller hvad ofvan blifvit anfördt

141

i fråga om ornamentsritning och teckning efter gips. Eleven bör dock

mera specielt studera de till hans yrke hörande föremål, så t. ex. ornamentsbildhuggaren

olika stilars former, porslinsarbetaren vaser samt

andra antika och moderna kärl, stenhuggaren de vid grafvårdar, monumentala

portar o. s. v. förekommande prydnader, guldsmeden afgjutningar

af smycken. Vid en högre grad af skicklighet i ritning

och modellering bör lärjungen utföra modelleringsarbeten efter egna

kompositioner.

Aritmetik. Man kan icke hos de vid eu afton- och söndagsskola

inträdande lärjungar i allmänhet påräkna högre kunskap i räknekonsten

än blott kännedom af de allra första grunderna. Derföre måste man meddela

undervisningen i detta ämne snart sagdt allt ifrån dess första början.

Det behöfver knappast antydas, att här de enklaste metoder böra tillämpas

och att problemen böra så mycket som möjligt hafva afseende på

det dagliga lifvets förhållanden och på lärjungarnes yrken.

Kännedom om landets mått, mål och vigt, samt om det metriska

systemet bör bibringas lärjungarne.

Vid de något fullständigare skolorna bör tillika tillfälle lemnas de

mera försigkomna lärjungarne att inhemta kunskap i algebrans enklaste

grunder, så att de må kunna förstå vanligare algebraiska formler. Härigenom

sättes handtverkare!! i stånd att begagna de tekniska handböckerna,

hvilka eljest skulle vara för honom obrukbara. Tillika underlättas

härigenom förberedelsen till inträde i de tekniska elementarskolorna

för dem bland arbetarne, hvilka eftersträfva att förvärfva en

högre teknisk kunskap, än hvad afton- och söndagss"kolan kan erbjuda.

Geometri. I detta ämne kunna i allmänhet icke ens de enklaste

begreppen förutsättas vara lärjungarne förut bekanta. Undervisningen

bör omfatta en redogörelse för de vanligare plana och solida figurernas

egenskaper samt beräkningen af deras yt- och rymdinnehåll. Några

vetenskapliga bevis för de uppstälda satserna kunna här icke i allmänhet

förekomma, annat än vid de öfre afdelningarne af fullständigare

skolor, men deremot böra satserna, så vidt möjligt praktiskt åskådliggöras.

Det är derföre lämpligt att förena den första undervisningen i

142

geometri med undervisningen i geometrisk konstruktion slära. De många

och vigtiga tillämpningar, som geometrien eger inom yrkena, gifva för

öfrigt rikliga tillfällen till att förtydliga de geometriska sanningarne och

tillika göra dem mera intresseväckande för lärjungarne.

Mekanik. Undervisningen i detta ämne bör helst meddelas genom

populära föredrag, förtydligade genom experimenter och förevisande af

modeller, jemte i samband dermed stående förhör på särskilda timmar.

Den bör omfatta en framställning af de enklaste lagarne för jemnvigt

och rörelse samt för hållfastheten, äfvensom beskrifning öfver de enkla

maskindelarne och mellanmaskinerna, jemte de kraftmaskiner, som äro

af största betydelse för ortens industri. Naturligtvis få beräkningar

här endast sparsamt förekomma och i allt fall endast med användande

af de enklaste hjelpmedel. Undervisningen i maskinritning bör ställas

i förbindelse med dessa föredrag.

Fysikens och kemiens första grunder. För att bibringa lärjungarne

kännedom om de naturlagar, hvilka äro af framstående betydelse för

tekniken, äfvensom om deras vigtigaste tillämpningar, anordnas lämpligast

eu följd af föredrag, förtydligade genom experimenter, i fysikens

och kemiens första grunder. Dessutom böra på särskilda timmar förhör

anställas med lärjungarne för att läraren må öfvertyga sig om att åhörarne

rätt uppfattat föredragen. Denna undervisning måste inskränka sig till

de lättfattligaste delarne af ämnet och ständig hänsyn dervid tagas till de

företeelser, som äro af största betydelsen inom det dagliga lifvet eller

för lärjungarnes yi±en. Stor vigt bör läggas på värmeläran och läran

om kroppars förbränning, så att vilkoren för bränslets fördelaktigaste

tillgodogörande blifva för lärjungarne bekanta. Vid skolor, som befinna

sig i sådana städer, som ega en mera betydande kemiskt-teknisk fabriksrörelse,

kan lämpligen en speciel framställning gifvas af de vetenskapliga

grunderna för verksamheten inom dit hörande'' industrigrenar.

Medgifva förhållandena att bereda de lärjungar, som dertill ega skicklighet,

tillfälle att öfva sig med enklare laborationer inom området för

deras yrke, kan sådant blifva af ganska stor nytta för ortens industri.

143

Varukännedom. Denna bör omfatta redogörelse för de råämnen och

fabrikater, som äro af största vigt för ortens industri. Äfven i detta läroämne

kan undervisningen lämpligast meddelas genom populära föredrag

jemte förhör och understödjas genom förevisande af prof och med dessa

anställda försök. Ändamålsenligt är att indela kursen i vissa grupper,

motsvarande ortens förnämsta industrigrenar, så att i hvarje sådan grupp

afhandlas de materialier, som förarbetas inom de med hvarandra närbeslägtade

yrken.

Verktygsiära. Kännedom meddelas om de förnämsta inom yrkena

använda verktyg och redskap. Genom föredrag och repetitioner jemte

förevisande af mönsterverktyg och ritningar redogöres för den historiska

utvecklingen af samt vilkoren för konstruktionen af de mekaniska hjelpmedel,

af hvilka man betjena!- sig inom ortens vigtigaste industrigrenar,

hvarjemte redogörelse lemnas för de nyare förbättringarne i

dem. Äfven här är en afdelning i grupper, motsvarande vissa yrken,

ganska lämplig. Denna undervisning afser dels att fästa lärjungarnes

uppmärksamhet på de principer, som ligga till grund för verktygens

konstruktion, och dels att underlätta införandet af förbättrade arbetsmetoder.

Skriftliga uppsatser. Ändamålet med denna undervisning är dels att

öfva lärjungarne i rättskrifning och dels att vänja dem vid uppsättande

af affärsbref och andra handlingar, sådana de förekomma inom de små

industrigrenarne. I sammanhang härmed bör kännedom bibringas lärjungarne

om de författningar, som äro af synnerlig vigt för näringslifvet.

Bokföring. Denna undervisning meddelas till den utsträckning, att

lärjungen sättes i stånd att sköta det bokhålleri, som förekommer vid

ett handtverk eller en mindre fabrik.

Utan tvifvel gifves det, utom de nu uppräknade, äfven andra läroämnen,

som med gagn skulle kunna införas i afton- och söndagsskolorna,

t. ex. konsthistoria, byggnadskonst, de allmänna grunderna

för nationalekonomien, och främmande språk. Komitén har dock ansett

1-iktigt att inskränka sig till det nödvändigaste, utan att derföre vilja för

-

144

neka nyttan af en ytterligare utsträckning af undervisningsplanen, så

framt detta icke sker på bekostnad af eu grundlig och noggrann behandling

af den mest elementära undervisningen.

De läroämnen, som böra ingå i den för qvinliga elever afsedda

undervisningsplanen, torde i första rummet vara:

Ritning,

Räkning,

Skriftliga uppsatser,

Bokföring,

Fysikens och kemiens första grunder, samt

Varukännedom.

Visserligen kunde särskildt för de qvinliga lärjungarne vissa läroämnen

ifrågakomma, t. ex. teckning och komposition af mönster. För

upprättandet af sådana speciela kurser torde dock statens medverkan

icke vara påkallad, utan får detta helt och hållet lemnas åt kommuner,

föreningar eller enskilda personer.

Slutligen bör anmärkas, att enligt Komiténs åsigt, undervisningen

vid en afton- och söndagsskola bör vara frivillig i den mening, att en

lärjunge bör ega rätt att sjelf bestämma de läroämnen, i hvilka han vill

deltaga, likväl under förutsättning, att han eger de för begagnandet af

denna undervisning erforderliga förkunskaper. Då här icke något skolgång

lämpligen bör vara rådande, synes det ändamålsenligast att af

lärjungarne erläggas en ringa afgift för begagnandet af undervisningen i

hvarje läroämne. En sådan anordning medför, enligt hvad erfarenheten

mångenstädes visat, den fördel, att lärjungen derigenom föranledes att

flitigare besöka skolan och bemödar sig att hemta mera frukt af undervisningen.

Men tydligen bör afgiften ställas så lågt, att den icke utgör

något hinder för de fattigare lärjungarnes skolbesök.

Styrelse och inspektion.

Enligt hvad Ivomitén i det föregående antydt, är det nödvändigt,

så framt de kostnader, staten nedlägger på befrämjandet af den tekniska

afton- och söndagsundervisningen, skola medföra dermed afsedt gagn, att

145

staten äfven förbehåller sig öfverstyrelsen och inspektionen af de läroanstalter,

som han understöder. Dessutom måste en sådan anstalt närmast

stå under en lokal styrelse. Det synes Komitén lämpligast, att

vederbörande kommunalmyndighet, vare sig landsting, stadsfullmäktige

eller allmän rådstuga, allt efter de bidrag som lemnas till skolan, erhåller

rättighet att tillsätta en särskild skolstyrelse af 3 till 5 medlemmar,

samt att åt Konungens Befallningshafvande i länet uppdrages att

utse denna styrelses ordförande. Likväl torde i de städer, der tekniska

elementarskolor finnas, afton- och söndagsskolorna böra stå under tillsyn

af dessa skolors styrelse, emedan båda anstalterna i allmänhet

inrymmas i gemensamma lokaler och för öfrigt i flera hänseenden samverka.

Lokalstyrelsen bör ega att utöfva den närmare tillsynen öfver

och bära ansvaret för skolans verksamhet, tillsätta föreståndare-, lärareoch

andra befattningar, upprätta förslag till inkomst- och utgiftsstat samt

till undervisningsplan, livilka dock bör vara underkastade öfverstyrelsens

godkännande, samt årligen till denna insända berättelse om skolans

verksamhet.

Den i fråga satta öfverstyrelsen åter torde böra utöfva öfverinseendet

och den högre ledningen så väl öfver de tekniska afton- och söndagsskolorna,

som ock, enligt hvad Komitén förut anfört, öfver de tekniska

elementarskolorna i riket.

Man kan tänka sig en sådan öfverstyrelse förd antingen af en

byrå under något af regeringsdepartementen, eller af en afdelning utaf

Kommerskollegium, eller ock af en fristående, om ock i samband med

detta kollegium stöld styrelse. Enligt Komiténs uppfattning är en fristående

styrelse att föredraga, emedan hos en dylik öfverstyrelse erfordras

en samverkan af flera ganska olikartade specialinsigter, hvilka svårligen

kunna förenas hos en myndighet med hufvudsakligen administrativt

uppdrag. Öfverstyrelsen kunde då lämpligen utgöras af eu ordförande

och tre ledamöter, af hvilka en vore kassaförvaltare, en representerade

den tekniskt vetenskapliga, och en den artistiska undervisningen.

Henne borde tillkomma: att granska och fastställa planerna för

undervisningen, äfvensom utgiftsstaterna för de olika skolorna, att med

råd bistå vederbörande lokalmyndigheter vid skolornas upprättande, att

bestämma den andel af statsanslaget, som må tilläggas de särskilda

19

146

skolorna, att befrämja utbildningen af dugliga lärare, att anskaffa passande

undervisningsmateriel och lämpliga läroböcker, att antingen genom

sina medlemmar eller genom andra sakkunniga personer, när sådant

erfordras, inspektera de under hennes uppsigt stälda skolor, att för hvarje

läsår till Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse om så väl de tekniska

elementarskolornas, som de tekniska afton- och söndagsskolornas verksamhet

under det förflutna året, och slutligen att hos Kongl. Maj:t framställa

de förslag i afseende å den lägre tekniska undervisningen, hvartill

förhållandena kunna föranleda.

Utställningar åt* elevarbeten.

I den redan nämnda inspektionsberättelse, som undertecknad Fock

till Kommerskollegium afgifvit den 24 September 1872, anföres bland

annat, att då eu väsendtlig del af de tekniska elementarskolornas verksamhet

består uti lärjungarnes arbeten på ritsalarne och verkstäderna, det

skulle vara af stort gagn, om de sålunda utförda arbetena stundom gemensamt

uppstäldes och förevisades i hufvudstaden eller å annan lämplig

ort, hvarigenom, förutom täflan, en väl behöflig jemförelse skolorna

emellan kunde åstadkommas. Komitén delar fullkomligt denna åsigt

och anser, att så väl de tekniska afton- och söndagsskolornas, som de

tekniska elementarskolornas elevarbeten, såsom ritningar af olika slag,

modellerade föremål m. m., hvilka äro af den natur, att de lämpa sig

för en offentlig förevisning, böra tid efter annan i hufvudstaden utställas.

Dock torde sådana utställningar icke böra anordnas oftare än

hvart tredje år, motsvarande tiden för en fullständig kurs i en teknisk

elementarskola. För att all fullständig nytta deraf skulle dragas, synes

det erforderligt så väl att vederbörande lärare erhölle understöd för

att besöka utställningen, som ock att fackmän granskade de utstälda

arbetena och derom afgåfve yttranden, hvilka borde meddelas skolornas

lärare. Dessutom kunde lämpliga belöningar tilldelas de mest framstående

eleverna.

Otvifvelaktigt torde vara, att genom de nu föreslagna anordningar

147

beträffande öfverstyrelse, inspektion och utställningar, en kraftig impuls

skulle gifvas åt den elementära tekniska undervisningen i Sverige. Införandet

af förbättrade undervisningsmetoder i de för tekniken vigtiga

kunskapsgrenar, spridandet af ändamålsenlig undervisningsmateriel, motarbetandet

af den ensidighet eller likgiltighet, som endast allt för lätt

gör sig gällande vid små läroanstalter, uppmuntran för dugligheten, och

framkallandet af ett allmännare intresse för denna vigtiga gren af undervisningsväsendet

vore derigenom att påräkna. Åtminstone synes andra

länders erfarenhet gifva anledning till sådana förhoppningar.

Beräkning af kostnaderna.

Enligt hvad Komitén i det föregående föreslagit, skulle en viss

summa årligen ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för att, under vissa

vilkor, användas till understöd för tekniska afton- och söndagsskolor i

riket. Komitén anser sig, efter anstäld beräkning, böra föreslå, att denna

summa för närvarande bestämmes till 50,000 kronor, äfvensom att, såsom

ofvan blifvit antydt, dess utdelning besörjes af öfverstyrelsen.

Dessutom erfordras ett årligt anslag dels för aflöning åt öfverstyrelsen,

dess sekreterare och betjening, och dels för bestridande af

utgifterna för undervisningsmateriel, inspektionsresor och öfriga expenser.

Det synes nemligen ligga i sakens natur, att öfverstyrelsens ledamöter

böra vara aflönade. De arbeten, som tillkomma en sådan styrelse,

äro både maktpåliggande och besvärliga, och man kan icke skäligen

vänta att personer, hvilkas specialkunskaper göra dem lämpliga för

sådana befattningar, skulle utan någon ersättning offra så mycken tid

och ikläda sig ett sådant ansvar, som här påkallas. Vidare måste en

sådan öfverstyrelse ega medel att förskaffa och till de under hennes

uppsigt stälda skolorna sprida tjenlig undervisningsmateriel, såsom

läroböcker, planschverk, gipser, modeller o. s. v. Slutligen taga äfven

de inspektionsresor, som tid efter annan måste anställas, medel i anspråk.

Komitén beräknar dessa utgifter till följande belopp:

148

Arvode åt öfverstyrelsens ordförande....................................... 2,000 kronor

» )) tre ledamöter, hvardera 1,500 kronor ............... 4,500 »

» » sekreteraren.................................................................. 1,500 »

Anslag för undervisningsmateriel ......................................... 4,000 »

» » inspektionsresor......................................................... 2,000 »

» » betjening och expenser.......................................... 1,000 »

Summa 15,000 kronor.

Det årliga anslag, som, efter Komiténs åsigt, erfordrades för i fråga

varande ändamål, skulle således utgöra tillsammans 65,000 kronor.

Tekniska afton- ocli söndagsskolan i Eskilstuna.

För att om denna läroanstalt vinna en fullständigare kännedom än

den, som kunnat hemtas ur skoldirektionens temligen ofullständiga berättelser,

har, på uppdrag af Komitén, undertecknad Fock särskildt besökt

Eskilstuna, och det är hufvudsakligen på de sålunda erhållna upplysningar,

som följande redogörelse för denna skola grundar sig.

Sedan Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag lemnat bifall

till Kongl. Maj:ts proposition om ett årligt anslag af 5,000 kronor för

inrättande och framtida underhåll af en teknisk läroanstalt i Eskilstuna,

faststälde Kongl. Maj:t den 22 December 1858 stadgar för skolan under

benämning »Teknisk söndags- och aftonskola i Eskilstuna», i Indika

stadgar åtskilliga tillägg och ändringar vidtagits den 12 Juli 1872.

Enligt dessa stadgar är skolans ändamål »att i allmänhet åt personer,

hvilka redan ingått i industrielt yrke och företrädesvis åt dem,

som sysselsätta sig med jern- och stålmanufakturnäringen, bibringa de

för utötningen af sådant yrke mest behöfliga elementar-kunskaper.»

För att till lärjunge i skolan blifva antagen erfordras: att hafva

fyllt tolf år, ega god frejd och försvarlig kristendomskunskap, kunna

obehindradt läsa svenska språket, hafva läslig handstil samt kunna de

fyra räknesätten i hela tal.

Läroåret är fördeladt i tvenne terminer, höstterminen (September—

December) och vårterminen (Januari—April) med korta uppehåll under

jul- och påskhelgerna, så att undervisningen hvarje läroår fortgår i 32

149

veckor. Undervisningstiden är uteslutande förlagd till aftontimmarne.

Hela lärokursen omfattar en tid af tre år och är fördelad i tvenne

kurser, en lägre, beräknad för ett, och en högre, beräknad för två år,

egande dock lärjunge, som utom skolan inhemtat nödiga förkunskaper,

att omedelbart vinna inträde i den högre kursen.

Undervisningsämnena äro:

för den lägre kursen, aritmetik, algebra, geometri, svenska språket

och frihandsteckning, hvarjemte i denna kurs äfven meddelas någon

undervisning i bokföring, ehuru nämnda ämne egentligen tillhör den

högre kursen;

för den högre kursen, mekanik och fysik, mekanisk teknologi, kemi,

linearritning, frihandsteckning och bokföring.

Undervisningens omfattning i de särskilda läroämnena inhemtas af

följande uppgifter:

Aritmetik efter Zweigbergks lärobok och aritmetiska tabeller;

Algebra efter Björlings lärobok till och med eqvationer af första

graden;

Geometri, geometriska konstruktioner och beräkningar efter Focks

lärobok;

Svenska språket, rättstafningslära med dithörande öfningar samt det

allmännaste af form- och satsläran. Vid denna undervisning begagnas

språklära för folkskolor af Sundén, jemte öfningar i uppsättning af bref

m. m. af Cedervall.

Frihandsteckning efter de för elementarläroverken föreskrifna väggplanscher

samt Hermes’ ritkurs och fransyska förläggsplanscher.

Mekanik och fysik efter »fysikens första grunder» af Floderus (dock

med uteslutande af vissa delar ur akustiken och optiken). Af problemen

öfvas företrädesvis de mekaniska och de hvilka tillhöra värmeläran.

Mekanisk teknologi. Afdelningarne om metallarbete: de fem första

kapitlen i Karmarsch’ lärobok, öfversatt af Eneberg.

Kemi efter Berlins mindre lärobok; de mer försigkomna lärjungarne

begagna derjemte »kurs i laborationsöfningar» af Keyser.

Linearritning. Geometriska konstruktioner med ritöfningar, Beskrif

-

150

vande geometri (Markmans kurs) med tillämpningsproblem. Skugglära.

Ritning af enkla maskindelar och isometrisk projektion.

Frihandsteckning, modellering och träsnideri. Klotsritning efter solida

figurer; teckning och skuggning efter planscher och gipser. Modellering

i lera och stundom i vax efter ritningar och modeller. I träsnideri

gifves mera sällan undervisning.

Bokföring. Häruti följes den för slöjdskolan i Stockholm samt

Stockholms borgarskola utarbetade kurs.

Under innevarande läroår följes nedanstående läsordning:

Lägre kursen.

Högre kursen.

Söndag .....................................

l:a Afdelningen.

2:a Afdelningen.

kl. ''/a 8—V29.

kl. ‘/a 9—''l/, 10.

kl. Va 8—Va 9-

kl. 7,9-7,10.

Bokföring

Linearritning

Linearritning

Mekanik

1

-

6-7 7-8

6-7

7-8

8-9

6-7 7—8

8-9

i Måndag .........

Aritmetik och Algebra

Kemi

Kemi

j Tisdag............

Frihandsteckning

Linearritning

Linearritning

! Onsdag .......

Sv. språket i Geometri

Fysik j Frihandsteckning

Fysik

Frihandsteckning

Torsdag .........

Aritmetik och Algebra

Kemi

Kemi

Fredag ........

Frihandsteckning

Fysik

Mekanik

Fysik

Mekanik

Lördag .........

Svenska språket

Mekanisk

teknologi

Mekanik

Mekanisk

teknologi

Frihands-

teckning

Enligt denna läsordning meddelas således undervisning i:

Aritmetik o. Algebra 4 timmar i veckan, under 1 år sammanlagdt 128 timmar

Geometri.....................1 timme )) » 1 » 32 »

Svenska språket......3 timmar » » 1 » 96 »

Frihandsteckning ... 4 » » »1 »

y> ... 2 » » »1 » >288 »

» ... 3 » » » 1 »

Fysik...........................2 » » »2 » 128 »

Mekanik ......... 2 » )) »2 » 128 ))

151

Mekanisk teknologi 1 timme i veckan, under 2 år sammanlagdt 64 timmar

Kemi ...........................4 timmar » » 2 » 256 »

Linearritning ............3 » » »2 » 192 »

Bokföring ..................1 timme )) » 1 » 32 »

Lärjungarne ega i fråga om läroämnen full valfrihet; men för uppflyttning

i den högre kursen måste lärjunge vara godkänd i de förberedande

ämnen som tillhöra den lägre. Lärjunge, som blifvit mottagen

i något visst eller några vissa ämnen, måste dock deruti ordentligt

begagna undervisningen. Förfallolöst uteblifvande fem gånger medför

en plikt af 5 kronor. I öfrigt är undervisningen kostnadsfri.

Skolan har under innevarande läroår 92 lärjungar, hvaraf 64 i den

lägre och 28 i den högre afdelningen. Af de förra begagnas undervisningen

i:

Aritmetik af ..........

Geometri ................

Frihandsteckning .

Svenska språket...

Träsnideri................

hvarjemte 20 af dessa lärjungar på säl

åtnjuta undervisning i bokföring.

................ 39

................ 13

................ 40

................ 32

................ 3

skild tid, utom läsordningen,

Af den högre kursens 28 lärjungar begagnas undervisningen i:

Mekanik af...............

Fysik...........................

Mekanisk teknologi

Kemi...........................

Bokföring..................

Linearritning............

Frihandsteckning I

och modellering J

ej

ännu anmälan skedd

15

14

9

9

5

21

Af skolans närvarande 92 lärjungar äro:

Metallarbetare ...................................................................... 61

Idkare af åtskilliga andra yrken.................................... 12

Utan yrke............................................................................... 19

152

Undervisningen bestrides af:

En lärare i matematik;

» » i fysik, mekanik, mekanisk teknologi och bokföring;

» » i kemi;

)) )) i linearritning;

)) » i frihandsteckning, modellering och träsnideri;

» » i svenska språket.

Enligt faststäld stat äro skolans utgifter:

Lön till

föreståndaren........................................................................

450

kronor

» »

läraren i matematik .........................................................

450

» »

)) i linearritning .....................................................

350

»

i> »

» i frihandsteckning, modellering och trä-

snideri .........................................................

700

»

» »

» i mekanik och mekanisk teknologi ............

500

»

» »

)) i fysik...................................................................

500

»

» »

)) i kemi ..................................................................

500

))

» »

» i svenska språket...............................................

300

» »

)> i bokföring............................................................

150

»

» »

kassaförvaltaren ...............................................................

30

))

» ))

vaktmästaren.......................................................................

250

»

Undervisningsmateriel, samlingar in. m.....................................

820

))

Summa 5,000 kronor

Kommunen förhyr lokal och bekostar densammas uppvärmning.

Lokalen lemnar mycket öfrigt att önska både beträffande utrymme och

inre anordningar.

Genom testamente af framlidne Direktören Ch. Zetterbergs enka

uppbar skolan i slutet af år 1868 ett kapital af 5,000 kronor, hvaraf

årliga räntan bör användas till premier åt deraf förtjente lärjungar.

Skolan står under Kommerskollegiets öfverinseende, men den närmare

tillsynen öfver och ledningen af hennes verksamhet, äfvensom förvaltningen

af de anslagna medlen besörjes af eu Direktion, bestående

af pastor i församlingen, borgmästaren, chefen för Kronans gevärsfaktori

samt en särskildt utsedd manufakturist. Skolans föreståndare

förordnas af Kommerskollegium på Direktionens förslag. Direktionen

153

eger att tillsätta och afskeda lärare, bestämma undervisningstider, fördela

läroämnena å dessa tider m. in.

Skolan har följande samlingar:

mekanisk och fysisk samling, hvaraf särdeles den sednare är förskolans

behof fullständig;

kemisk samling, innehållande det för skolans undervisning nödvändigaste

;

en mindre samling af svenska och utländska mineralier;

samling af gipser, planscher och klotsar för ritundervisningen;

bibliotek.

Någon mekanisk-teknisk samling har skolan egentligen icke, men

en staten tillhörig och med afseende å manufakturerna inom staden

bildad samling af smidesprof och verktyg äfvensom några verktygsmaskiner

är numera uppstäld i skolans lokal och under dess vård.

Den nu meddelade redogörelsen för denna skola visar, att hon

för vårt land är fullkomligt egendomlig i sitt slag, såsom intagande

sitt rum emellan de tekniska elementarskolorna och de vanliga aftonskolorna.

Med de förra har hon gemensam undervisningens mera

teoretiska riktning, med de sednare lärjungatnes egenskap af yrkesarbetare

och i följd deraf undervisningens förläggande till aftnarne. Likasom

aftonskolorna medgifver hon lärjungarne valfrihet i fråga om undervisningsämnena,

men sedan lärjungen gjort sitt val, är han vid det

valda ämnet lika bunden som i den tekniska elementarskolan. Det egendomliga

och speciela syftet med denna skola har föranledt denna egendomliga

organisation, och det har synts Komiterade som om den sednare

i allmänhet ganska väl motsvarar det förra, i följd hvaraf också

skolan är väl förtjent af statens fortfarande understöd.

För Sverige finnes det nemligen knappast någon industrigren, som

är mera naturlig och i följd deraf mera förtjent af det allmännas uppmuntran

än jern- och stålförädlingen. Tidigt insågs detta och tidigt

blef äfven Eskilstuna den ort, der det finare jern- och stålarbetet under

statsmakternas hägn utvecklades. Redan under Konung Carl X Gustafs

regeringstid vidtogos åtgärder för detta ändamål genom privilegiers och

andra förmåners beviljande, och år 1771 inrättades den s. k. fristaden,

der arbetare i jern, stål och andra metaller fingo nedsätta sig och komma

20

154

i åtnjutande af flera fri- och rättigheter. Under sådana förhållanden

utbildades i Eskilstuna en särdeles skicklig stam af handtverkare, hvars

arbeten kunde täfla med nästan hvilka andra som helst af samma slag,

utom beträffande prisen. Den särdeles i England, med dess ofantliga

omsättningsområde, kraftigt utvecklade maskinindustrien gjorde nemligen,

äfven inom denna industrigren, allt större och större intrång på

det egentliga handtverket, och om detta sednare skulle kunna bibehållas,

blef derföre nödvändigt, då de äldre skyddsåtgärderna ej vidare kunde

komma i fråga, att genom bibringandet af intellektuel bildning göra

handtverkare!! mottaglig för de vetenskapens resultat, hvilka äfven för

detta handtverk ega tillämplighet.

Det var med klar uppfattning af de fördelar, som bereddes det allmänna

derigenom att detta verkligen nationella arbete erhöll en tidsenlig

utveckling, äfvensom med insigt i det allmännas pligt att gifva

stöd åt en arbetarestam, hvilken till stor del uppstått genom statens

medverkan, som riksdagen beviljade medel för inrättande och underhåll

af nu i fråga varande skola. Behofvet af en sådan läroanstalt ökas

ytterligare genom närvaron på samma ställe af statens gevärsfaktori

med dess betydliga arbetarepersonal.

Skolans organisation synes vara, som redan är nämndt, i allmänhet

ändamålsenlig. Jernförädlingen kräfver nemligen i främsta rummet

kunskaper i de ämnen, hvaruti här företrädesvis undervisas. Denna

undervisning måste åtnjutas af yrkesarbetare med små förkunskaper,

hvarför en vanlig teknisk elementarskola med dagundervisning ej här

vore lämplig. Med yrkesarbetaren, som för de timmar han tillbringar

i skolan, i allmänhet mister motsvarande aflöning på verkstaden, kan

eu fullt obligatorisk undervisning ej lämpligen anordnas, hvaremot det

synes vara i sin ordning, att lärjungen är förbunden att oafbrutet begagna

undervisningen i det ämne, hvaruti han blifvit antagen, hvilket är

nödvändigt just i fråga om de ämnen, hvilka här äro de vigtigaste.

Men om ock, enligt Ivomiténs åsigt, denna läroanstalt icke erfordrar

någon väsendtlig förändring i afseende å undervisningsplanen, förekomma

dock vid den samma några missförhållanden, hvilka tarfva rättelse. Dit

hör i främsta rummet den olämpliga anordningen att, såsom af läsordningen

synes, den högre kursens båda årsafdelningar till en stor del

155

undervisas samtidigt med hvarandra, hvarigenom, utom andra olägenheter,

inträffar att för den ena afdelningen undervisningens naturliga

ordning helt och hållet omvändes. Det är emellertid egentligen blott

läroämnena fysik, mekanik, mekanisk teknologi och kemi, som denna

anmärkning gäller, enär för andra ämnen, företrädesvis ritkonst, den

gemensamma undervisningen utan synnerlig olägenhet kan ega rum,

så vida lärarekrafter och utrymme äro tillräckliga. Vid läsordningens

granskning finner man ytterligare, att undervisningstiden skulle kunna

något ökas genom att dels åtminstone några aftnar i veckan utsträcka

den samma en timme längre eller till kl. 9, dels taga i anspråk något

mera tid på söndagarne och i sammanhang dermed, likasom vid Slöjdskolan

i Stockholm, anordna gudstjenst i skolan. Härigenom skulle

dessutom vinnas den fördel, att en betydlig del af ritundervisningen

kunde meddelas vid dagsljus.

Dessa förändringar kunna emellertid ej genomföras utan någon förhöjning

i åtskilliga lärares aflöning, hvithet väl i alla fall torde vara

af tidsförhållandena påkalladt, om än vid en afton- och söndagsskola

undervisning i allmänhet kan erhållas för mindre kostnad än vid en

dagskola. De löneförhöjningar, som för det afsedda ändamålets uppnående

synas vara erforderliga, äro följande:

För läraren i matematik torde, under förutsättning af något

ökad undervisning i detta ämne, lönen böra höjas

från 450 till 500 kronor eller med .................................... 50 kronor

För lärarne i mekanik och mekanisk teknologi, fysik samt

kemi anses, då undervisningstiden i dessa ämnen

skulle komma att betydligt ökas, aflöningen böra höjas

från 500 till 800 kronor hvardera, eller med................. 900 »

För läraren i linearritning bör, i anseende till ökad undervisningstid,

aflöningen höjas från 350 till 500 kronor

eller med ....................................................................................... 150 x>

För läraren i frihandsteekning, modellering och träsnideri

upptages af samma skäl lönen med ett höj dt belopp,

från 700 till 800 kronor eller med .................................... 100 ))

Till uppehållande af gudstjenst under söndagarne föreslås 150 »

Sålunda eu löneförhöjning af tillsammans........................ 1,350 kronor

156

I händelse att, såsom Komiterade här nedan föreslå, eu ny och rymligare

lokal anskaffas, måste en större utgift för den sammas belysning

uppstå, hvarjemte till samlingarnes underhåll och fullständigande ett

något ökadt anslag är väl behöfligt, hvarför Komiterade i underdånighet

föreslå, att kostnaden för undervisningsmateriel, samlingar m. in. måtte

upptagas till 1,070 kronor.

Skolans stat skulle under förutsättning af bifall till hvad Komiterade

här ofvan föreslagit, blifva följande:

Lön till föreståndaren.................................................................... 450 kronor

» » läraren i matematik ........................................................ 500 »

» » » i linearritning ..................................................... 500 »

» » »i frihandsteckning, modellering och träsnideri

............................................................ 800 ))

» » )) i mekanik och mekanisk teknologi ............ 800 )>

» » » i fysik................................................................... 800 »

» » » i kemi .................................................................... 800 »

» » » i svenska språket............................................ 300 »

y> » » i bokföring.......................................................... 150 ))

)) y> predikant ........................................................................... 150 )>

»'' » kassaförvaltaren................................................................ 30 »

» » vaktmästaren........................................................................ 250 »

Undervisningsmateriel, samlingar m. in..................................... 1,070 »

Summa 6,600 kronor

alltså en förhöjning i statsanslaget af 1,600 kronor.

Såsom redan i det föregående blifvit antydt, är den lokal, i hvil

-

ken skolan för närvarande är inrymd, långt ifrån ändamålsenlig, och

svårligen kunna de för en teknisk skola erforderliga anordningar för

laborationer m. m. åstadkommas uti en för andra ändamål uppförd och

dertill fortfarande delvis begagnad, förhyrd lokal. Då genom bristerna

i detta hänseende skolans verksamhet påtagligen måste i ej ringa mon

förlamas, hemställa Komiterade att staden, såsom vilkor för åtnjutande

af de fördelar, som den förslagna förbättringen af undervisningen vid

skolan komme att medföra, måtte tillförbindas att för skolan anskaffa

egen och fullständig lokal samt att fortfarande besörja den sammas

underhåll och uppvärmning.

157

Chalmersska Slöjdskolan i Göteborg’.

Bland de tekniska undervisningsanstalterna i vårt land intager Chalraersska

slöjdskolan en ganska betydande, men tillika egendomlig ställning.

Under det att hon å ena sidan upptager lärjungar med endast

folkskolans kunskapsmått och meddelar dem en rent elementär teknisk

bildning, närmar hon sig å andra sidan till de högre tekniska läroverken

och täflar i vissa fall med Teknologiska Institutet. Vid ett och

annat läroverk i utlandet, t. ex. vid den högre slöjdskolan i Chemnitz,

finner man jemväl dessa olika egenskaper förenade.

För att rätt fatta hvilka orsaker som föranledt de i Chalmersska

slöjdskolans organisation förekommande egendomligheter, äfvensom de

vilkor, hvilka betinga anstaltens vidare utveckling, är det nödvändigt

att taga en öfversigt af skolans historia. Komitén utgår vid denna framställning

hufvudsakligen från de uppgifter, som Chalmersska slöjdskolans

direktion, på Komiténs begäran, meddelat, äfvensom från de berättelser

om ifrågavarande läroanstalt, som dess förre och nu varande

föreståndare offentliggjort.

I testamentarisk disposition hade det år 1811 aflidna kanslirådet

Wilhelm Chalmers förordnat, att med användande af hans halfva qvarlåtenskap,

skulle i Göteborg upprättas en »industriskola», till hvars» inrättande

styrande och vårdande» Frimurare-barnhus-direktionen i Göteborg

fick rättighet. Först år 1823 kom denna Direktion, sedan Kong]. Magt

stadfäst testamentet, i besittning af de anslagna medlen, hvilka då utgjorde

72,700 rdr banko. Men ännu dröjde det några år innan en egentligen teknisk

skola kom till stånd, dels i anseende till svårigheten att finna en lämplig

föreståndare för anstalten, dels ock emedan man af obekantskap med

eu sådan skolas ändamål kom på åtskilliga afvägar. Sålunda bekostades

af den Chalmersska donationen en spinnskola, i hvilken fattiga barn

undervisades att plocka, karda och spinna ull, bomull och lin; dessutom

föranstaltades undervisning för sjömän i de kunskapsgrenar, som erfordrades

för att kunna undergå »skeppareförhöret»; slutligen inrättades

en väfskola, i hvilken unga fruntimmer af borgarklassen åtnjöto under

-

158

visning. Men sedan professoren Carl Palmstedt år 1829 öfvertagit läroanstaltens

ledning, erhöll den en ny organisation, som i grunden ännu

består, ehuru den sedermera betydligt utvidgats.

Under första läsåret deltogo 29 lärjungar i undervisningen. Denna

omfattade: elementär fysik och kemi samt kemisk teknologi och kemiska

laborationer, i hvilka läroämnen föreståndaren undervisade, vidare

matematik jemte mekanik och linearritning samt arbete i modellverkstaden,

för hvilka ämnen funnos två lärare. Härtill kom snart en fjerde

lärare, som öfvertog undervisningen i elementar-kemi och kemiska laborationer.

Af donationens räntemedel tillkommo 2,800 rdr banko skolan,

hvilket således utgjorde hennes hela årliga inkomst.

På detta sätt fortgick under några år skolans verksamhet med eu,

i förhållande till tillgångarne, ganska stor framgång, men icke utan strider.

Inom Frimurare-barnhus-direktionen yppade sig olika åsigter om

det mål, till hvilket skolan borde syfta. Man eftersträfvade å ena sidan

att förvandla henne till, hvad hon från början var, en arbetsskola för

fattiga barn. Å andra sidan sträfvade man att göra henne till eu högre

teknisk anstalt. De medel, som den Chalmersska donationen lemnade,

voro allt för knappa, för att kunna medgifva skolans utbildning till en

mera fullständig teknisk läroanstalt. Emellertid befästades skolans ställning,

sedan år 1835 ett årligt anslag af allmänna medel, uppgående till

3,000 rdr banko, beviljats och sedan hon genom Kongl. brefvet af den

28 September 1836 blifvit stäld under en egen styrelse, som utgjordes

af landshöfdingen som ordförande, stiftets biskop, tre ledamöter af Frimurare-barnhus-direktionen

samt en för kunskaper känd fabrikant eller

annan slöjdidkare utom nyss nämnda Direktion. I sammanhang härmed

stadfäste Kongl. Maj:t den 9 November 1838 skolans stadgar.

Som nya läroämnen infördes: år 1841 mekanisk teknologi, hvari

föreståndaren undervisade, och år 1845 frihandsteckning och lavering,

för hvilka ämnen en särskild lärare anstäldes. Härtill kom modellering,

i hvilket ämne undervisning meddelats sedan år 1846. Först nämnda

år ökades bidraget af allmänna medel från 3,000 till 4,000 rdr banko

årligen, och år 1859 till 6,000 rdr banko, hvarjemte Frimurare-barnhusdirektionen

till skolan lemnade eu större del af den Chalmersska donationens

räntemedel än förut, så att från sist nämnda är skolans inkomster

159

uppgång0 till 21,250 rdr rmt. Härigenom kunde undervisningen ytterligare

utvidgas, så att den äfven omfattade de första elementerna af

byggnadskonsten samt mineralogi och geognosi.

Den 26 September år 1862 faststälde Kongl. Magt nya stadgar för

Chalmersska slöjdskolan, livilka ännu äro gällande. Enligt dessa skall

undervisning meddelas i följande kunskapsgrenar:

l:o. Ren matematik, omfattande dels repetition af algebra, två grader,

jemte läran om logaritmer och serier, samt af stereometri och plan

trigonometri, dels ock analytisk geometri samt första grunderna af eqvations-teorien,

äfvensom af differential- och integral-räkningen.

2:o. Teoretisk och tillämpad mekanik, omfattande läran om fasta

och flytande kroppars jemnvigt och rörelse, om krafter i allmänhet och

deras arbetseffekter, om maskiner för uppfångande och meddelande af

naturkrafter samt maskiner af mera allmänt begagnande.

3:o. Praktisk geometri eller landtmäteri och nivelering för industriela

behof.

4:o. Ritning, nämligen vanlig maskinritning och af croquier med

påtecknade mått samt arkitektonisk ornaments- och gipsafritning.

5:o. Beskrifvande geometri, så väl ren, som tillämpad på konstruktioner

af sten och trä samt på perspektiv.

6:o. Allmän fysik, företrädesvis så vidt denna vetenskap har mera

allmän tillämpning på näringarne.

7:o. Tillämpad fysik, omfattande reglorna för byggnad och inrättning

af olika slags ugnar och eldstäder, af apparater för värmets uppfångande

och meddelande, för afdunstning, ångbildning, distillation, torkning,

luftvexling, luftuppvärmning, m. m., samt elektricitetens och magnetismens

tekniska användande, med mera dylikt.

8:o. Allmän kemi, företrädesvis omfattande en närmare beskrifning

af sådana ämnens egenskaper, som hafva en större användbarhet, dock

med den utsträckning att alla allmänna kemiska naturlagar blifva förklarade.

9:o. Kemisk teknologi, omfattande kunskapen om sättet att frambringa

sådana tillverkningar, som hufvudsakligen grunda sig på kemiska

lagar och tillvägabringas medelst kemiska operationer, äfvensom

160

om råämnen, som dertill begagnas, och de färdiga fabrikatens beskaffenhet

och egenskaper.

10. Mekanisk teknologi, omfattande kunskapen om sättet att frambringa

sådana tillverkningar, för hvilka uteslutande eller hufvudsakligen

begagnas mekaniska medel, äfvensom om dertill användbara råämnen

och de färdiga fabrikatens beskaffenhet och egenskaper.

11:o. Mineralogi och geognosi, så vidt dessa vetenskaper hafva

praktisk tillämpning.

12:o. Allmän byggnadskonst samt väg- och vattenbyggnadskonst.

13:o. Modellering i vax, lera och gips af ornamenter, basreliefs

och fristående figurer.

I skolans mekaniska verkstad skall meddelas undervisning i filning,

svarfning och polering af jern, stål och messing; svarfning, hyfling och

polering af trä; förfärdigande af modeller till enkla och sammansatta

mekaniska rörelser samt modeller till hela maskiner i metaller och trä,

allt i mindre skala.

Lärjungarne indelades i två afdelningar. För inträde i den lägre afdelningen

erfordrades blott ett kunskapsmått, ungefärligen motsvarande det

folkskolan lemnar, hvaremot för undervisningen i den högre afdelningen

den matematiska kunskap, som bibringas vid de högre elementar-läroverken,

lades till grund. Men den lägre afdelningen utgjorde ej en förberedande

klass för den högre, utan båda voro fristående från hvarandra.

Denna anordning vidtogs utan tvifvel för att motsvara så väl testators

tillkännagifna afsigt att anstalten skulle komma att gagna den i Göteborg

uppväxande fattiga ungdom, som ock tillika den önskan att skolan

skulle meddela en så vidsträckt teknisk undervisning, som i ett uti

industriel hänseende så betydande samhälle som Göteborg kunde vara

af behofvet påkallad. Härigenom erhöll skolan klart uttalad den dubbla

bestämmelse, som hon sedermera bibehållit, nemligen att på samma

gång vara eu lägre undervisningsanstalt, i hvilken de mest elementära

tekniska kunskaper meddelades åt ynglingar, egnande sig åt handtverk

eller lägre befattningar inom industriens tjenst, samt tillika en mellan

en teknisk elementarskola och en teknisk högskola stående undervisningsanstalt.

Men det visade sig snart, att ett så omfattande syfte

icke kunde uppnås med de knappa medel, som stodo till skolans förfo

-

1(31

gande. Med anledning häraf söktes och beviljades ett förökadt statsanslag,

så att skolan från år 1867 af staten erhöll en årlig summa af

32,000 kronor, hvaremot den Chalmersska donationen användes för nybyggnad

och inredning af ett lärohus samt undervisningsmateriel. Byggnaden

fullbordades år 1869, men redan under loppet af år 1867 hade undervisningen

och lärarepersonalen erhållit den organisation, som sedermera

förblifvit gällande.

Innan Komitén efter denna historiska öfversigt öfvergår till en redogörelse

för den nu vid Chalmersska slöjdskolan antagna undervisningsplan,

torde den böra, enligt skoldirektionens uppgifter, meddela eu

förteckning öfver de donationer, som tid efter annan tillfallit skolan,

äfvensom en uppgift om de vid dem fastade vilkor. Dessa donationer

äro:

TF. Chalmers donation, stäld under Frimurare-barnhus-direktionens vård

och förvaltning. Enligt af Direktionen den 1 December 1869

afgifven redogörelse utgjorde de till donationen hörande penninge

-

medel........................................................................... 148,467 kronor 75 öre

vidare voro Chalmersska slöjdskolans gamla hus

och tomter n:r 11, 16, 12, 17 i Stadens 6:te

qvarter bokförda till........................................... 16,500 » — »

samt inventarier till .................................................... 7,500 » — »

Summa 172,467 kronor 75 öre.

A. Björnbergs donation (gifven före år 1828)........................ kronor 5,000

A. Sibergs donation (af den 2 December 1846) .................. » 3,000

L. E. Magnus donation (af den 2 Maj 1852)........................ » 1,000

A. C. Gibsons donation (af den 3 Juli 1858) ....................... » 5,000

TF. Gibsons donation (af den 13 Oktober 1864) .................. » 5,000

Sv. Renströms donation (af den 6 Oktober 1869) ............... » 10,000.

Beträffande de vilkor, under hvilka dessa donationer äro gifna, bör

anmärkas, att i afseende å den Chalmersska donationen, hvars förvaltning,

enligt testators föreskrift, tillkommer Frimurare-barnhus-direktionen,

denna Direktion vid öfverlemnandet af större delen utaf fonden för

uppförande af nybyggnaden samt dess förseende med inredning och

undervisningsmateriel, bestämt följande vilkor:

l:o. Att skolan allt framgent skulle bära stiftarens namn;

21

162

2:o. Att den Frimurare-barnhus-direktionen, enligt Kongl. Maj:ts

nådiga bref af den 28 September 1836, medgifna delaktighet uti skolans

styrelse och förvaltning icke må komma att inskränkas;

3:o. Att, då Barnhus-direktionen har en ovilkorlig skyldighet att

vaka deröfver, att de af framlidne kanslirådet Chalmers donerade medel -<

fortfarande må blifva använda för det af testator afsedda ändamål, Direktionen

öfver Chalmersska slöjdskolan skulle, till betygande deraf, till Barnhus-styrelsen

utfärda en icke räntebärande förskrifning å det belopp,

hvartill donationskapitalet vid öfverlemnandet uppgick, hvilken förskrifning

borde på Chalmersska slöjdskolans bekostnad intecknas uti den nya

skolbyggnaden samt af Barnhus-styrelsen förvaras, för att, i fall skolan

framdeles skulle upplösas eller, utan Barnhus-styrelsens medgifvande,

omorganiseras, Styrelsen då måtte kunna återfordra kapitalet för att använda

det i enlighet med testators föreskrift.

Chalmersska slöjdskolans nya byggnader äro således att betrakta som

tillhörande donationsfonden, och deras värde ingår i den summa, hvilken

ofvan är angifven som denna fonds kontanta tillgång. Utöfver

denna summa användes för nämnda byggnader omkring 50,000 kronor, för

hvilken skuld den gamla fastigheten, som ännu är osåld, blifvit intecknad.

Vid Björnbergs, Sibergs och Magnus’ donationer voro icke några

särskilda vilkor fästade. Dessa gåfvor hafva jemte uppkomna besparingar

blifvit använda hufvudsakligen till bekostande af en erforderlig

tillbyggnad å skolans äldre fastighet, en åtgärd, som i betydlig män

ökat skolans verksamhetsförmåga äfvensom värdet af denna fastighet.

Beträffande Gibsonska donationen är endast stadgadt, »att skolans

Styrelse eger att använda årliga räntan på sätt Styrelsen pröfva!’ skäligt».

Vid Renströms donation finnes den föreskrift fästad, »att räntan deraf

bör af Direktionen användas på det sätt som Direktionen för befrämjande

af skolans ändamål finner lämpligast.»

Slutligen bör anföras, att Göteborgs stad kostnadsfritt upplåtit den

tomt, å hvilken skolans nya byggnader äro uppförda och dervid fästat

det vilkor: att platsen hvarken nu eller framdeles får begagnas till annat

ändamål än till tomt för allmän lärobyggnad.

Efter denna inledning öfvergår Komitén till en framställning af Chalmersska

slöjdskolans nu varande verksamhet. Redan af det förut an

-

163

förcla synes, att denna läroanstalt innehåller två väsendtligt olikartade

afdelningar. Dervid bör dock anmärkas, att undervisningen är ordnad

med hufvudsakligt afseende på den högre afdelningens behof, och att de

läfrjungar, som tillhöra den lägre afdelningen, endast kunna gemensamt

med dem deltaga i några läroämnen, som äro af den beskaffenhet, att

deras ringa förkunskaper kunna anses tillfyllestgörande. Någon bestämd

tidslängd för den lägre afdelningens kurs finnes icke, utan lärjungen

får vid skolan tillbringa ett större eller mindre antal år, allt efter

önskan. Dock bör elev, som vid undervisningens begagnande visar

fortfarande försumlighet, af direktionen skiljas från skolan. De läroämnen,

i hvilka lärjungar, tillhörande den lägre afdelningen, kunna deltaga

äro, enligt 1873—1874 års arbetsplan:

Ren matematik, nemligen algebra och planimetri..................

Antal timmar

i veckan.

3

Elementar-mekanik ................................................................

1

Beskrifvande geometri med linearritning....................................

4

Mekanisk teknologi.............................................................................

2

Elementar-kemi, oorganisk...............................................................

4

Frihandsteckning .................................................................................

7

Modellering- ..........................................................

4

Verkstadsarbete ....................................................................................

18

Undervisuingsplanen för den högre afdelningen afser en treårigkurs.

Under det första året är den gemensam för alla lärjungar; under

de båda följande åren delar den sig i tre grupper, nemligen för mekanik,

teknisk kemi och byggnadskonst. Följande tabell visar, enligt

1873—1874 års arbetsordning, undervisningstimmarnes fördelning under

de olika årskurserna:

Första året.

i veckan.

(Lika för alla fack).

Ren matematik, nemligen algebra jemte logaritmer och se-

rier, plan trigonometri, analytisk geometri .....................

6

164

,

Antal timmar

i veckan.

Dessutom stereometri ......

2 under höst-

terminen.

Elementar-mekanik...................................

1

Beskrifvande geometri med linearritning..................................

4

Allmän fysik ............................................................

6

Elementar-kemi, oorganisk..........................................

4

Kemiska laborationer....................................

8 å 12

Frihandsteckning ...............................................................

7

Modellering.....................................................................

4

Verkstadsarbete ....................................................................................

11

Andra året.

a) Af delningen för mekanik.

Ren matematik, nemligen funktionslära, de första grun- derna af eqvationsteorien samt af differential- och inte-

gralräkningen ..................................................................

4

Landtmäteri och nivelering1

2 under vår-

terminen.

Teoretisk mekanik ...............................

4

Mekanisk teknologi.........................................

2

Beskrifvande geometri med linearritning.................

4

Elementar-kemi, organisk......................................

2

Maskinlära .........................................

2

Maskinkonstruktioner .......................

9

Frihandsteckning ..................................

7

Modellering...................................................................

4

Verkstadsarbete ............................................................................

6

b) Af delningen för teknisk kemi.

Kemisk teknologi......................................................

4

Elementar-kemi, organisk............................

2

Mineralogi och geognosi .................................................................

2

165

Kemiska laborationer..

Mekanisk teknologi.....

Fribandsteckning ........

Modellering....................

Antal timmar

i veckan,

c) Af delningen för byggnadskonst.

Ren matematik, nemligen funktionslära, de första grunderna

af eqvationsteorien samt af differential- och integralräkningen.

................................................................................

Landtmäteri och nivelering............................................................

Teoretisk mekanik ..............................................................................

Mekanisk teknologi...........................................................................

Beskrifvande geometri med linearritning..................................

Maskinlära...............................................................................................

Maskinkonstruktioner ........................................................................

Elementar-kemi, organisk..................................................................

Mineralogi och. geognosi ..................................................................

Fribandsteckning .................................................................................

Modellering.............................................................................................

Verkstadsarbete ...................................................................................

Tredje året.

a) Af delningen för mekanik.

Teoretisk mekanik ....

Maskinlära ...................

Maskinkonstruktioner

Tillämpad fysik ...........

Fribandsteckning .......

Modellering..................

Verkstadsarbete .........

17 V,

2

7

4

2 under vårterminen.

4

2

4

2

9

2

2

7

4

6

4

2

9

3

7

4

5

166

b) Afdelningen för teknisk kemi.

Kemisk teknologi...............................................................................

Antal timmar

i veckan.

,

4

Kemiska laborationer ......................................................................

17%

Tillämpad fysik ............................................................................

3

Frihandsteckning ..............................................................................

7

Modellering.......................................................................................

4

Verkstadsarbete .................................................................................

5

c) Afdelningen för byggnadskonst.

|

•

Teoretisk mekanik ..............................................................................

4

Maskinlära................................................................................................

2

Maskinkonstruktioner ........................................................................

9

Tillämpad fysik ..................................................................................

o

Jr J

Allmän byggnadskonst, föredrag...................................................

2

» » ritning....................................................

4

Väg- och vattenbyggnadskonst, föredrag .................................

2

)) » » ritning ....................................

4

Frihandsteckning ................................................................................

7

Modellering............................................................................................

4

Det bör vid dessa tabeller märkas, att flera af de för olika år

upptagna kurser i samma ämne äro sammanförda till ett, så att lärjungar,

tillhörande andra och tredje året, i vissa ämnen erhålla samtidig

undervisning. Detta är händelsen med den kemiska teknologien, de

kemiska laborationerna, den teoretiska mekaniken, maskinläran, maskinkonstruktionerna,

frihandsteckningen, modelleringen och verkstadsarbetet.

Den lägre afdelningen åtnjuter särskild undervisning endast i

beskrifvande geometri med linearritning, ren matematik samt verkstadsarbete.

I alla öfriga läroämnen, som äro upptagna i undervisningsplanen

för den lägre afdelningen, är undervisningen gemensam för denna

afdelnings lärjungar och för lärjungarne af första eller andra årskurserna

i den högre afdelningen.

167

För att upplysa, till hvilket omfång undervisning vid Chalmersska

slöjdskolan meddelas i de särskilda läroämnena, bifogas följande uppgifter,

hemtade ur de programmer för läsåret 1873—1874, som blifvit

Komitén meddelade.

Allmän fysik. I detta ämne genomgås större delen af A. H. Focks

lärobok för Teknologiska Institutet jemte tillägg. De stycken, som tillköra

den mekaniska fysiken, uteslutas, emedan de föredragas i samband

med mekaniken. Talrika försök göras, hvarjemte eleverna öfvas i lösningen

af fysikaliska problemer. 48 elever och 5 åhörare deltogo i undervisningen.

Ren matematik. De här använda läroböcker äro:

Föi lägre afdelningen: Björlings algebra, Cronhjelms planimetri

och proportionslära. Elevantalet 64;

För högre afdelningens lista årskurs: Björlings algebra, Lindmans

plana trigonometri, Alreiks stereometri, Fogelmarcks analytiska

geometri. Elevantalet 48, utom 5 åhörare;

För högre afdelningens 2:dra årskurs: Björlings differentialräkning,

Brochs Lasrebog i högre matematik, in. fl. Elevantalet 26.

Landtmäteri och niellering. I dessa ämnen genomgås en del af Alreiks

lärobok i landtmäteriet jemte skriftliga anteckningar. Dessutom

öfningar på fältet jemte kartritning.

Beskrifvande geometri med linearritning. Förberedande öfningar; projektionsritning

efter modeller af de geometriska kropparne samt af maskindelar;

croquisritning med påtecknade mått efter modeller och maskiner;

öfningar i lavering och färgläggning; konstruktion af skuggor

och slagskuggor; isometrisk perspektivritning af maskiner; föredrag och

öfningar i beskrifvande geometri. Antalet elever af lägre afdelningen

62, af öfre 50, utom 6 åhörare.

Oorganisk elementar-kemi med tillhörande laborationer (under lista

året). Vid undervisningen i detta ämne följes Berlins och Blomstrands

lärobok, som till större delen medhinnes. Elevantalet af högre afdelningen

48, förutom 8 åhörare. Af den lägre afdelningens lärjungar, hvilka

endast som åhörare deltogo i undervisningen, var antalet 62. Laborationerna

under första året äro obligatoriska endast för de elever i den

öfre afdelningen, som ämna att följande år egna sig åt kemiskt-tekniska

168

facket. De omfatta dels preparat-framställning, dels lättare qvalitativa

analyser. 19 lärjungar deltogo i dessa laborationer.

Organisk kemi Inledning; kolväten, glycoler, glycerin, kolhydrater,

cyanföreningar, benzolderivater, naftalinderivater, organiska baser m. m.

Elevantalet 17.

Mineralogi och geognosi. Vid undervisningen användes Sjögrens lärobok

i mineralogi jemte Bergstrands geologi samt delar af Erdmans

»Bergarternas kännedom». Elevantalet 16.

Kemisk teknologi. Såsom lärobok i ämnet användes Wagners »Die

Chemische Technologie». Kemiska fabriker i granskapet af Göteborg

besökas. Elevantalet 2.

Kemiska laborationer anställas af kemiskt-tekniska afdelningens lärjungar

i ett för dem ordnadt särskild! laboratorium. Här fortsättas

arbetena under fyra terminer. Den första terminen egnas åt qvalitativa

analyser samt öfning i vågens användande, den andra åt qvantitativa

analyser, tredje och fjerde terminerna åt tekniska undersökningar af

fabriksprodukter. Elevantalet 2.

Mekanisk teknologi. Vid undervisningen användes förnämligast Kariuarsch’

mekaniska teknologi. Hufvudsakligen behandlas träets och

metallernas bearbetning. Mekaniskt-tekniska fabriker i granskapet af

Göteborg besökas. Elevantalet 55 af lägre och 15 af den öfre afdelningen.

Elementar-mekanik: Mekanikens grundbegrepp, statik, dynamik, vätskors

jemnvigt och rörelse. Elevantalet af lägre afdelningen 51, af

öfre afdelningen 46.

Teoretisk mekanik. Vid undervisningen användas hufvudsakligen

Dahlanders och Ritters läroböcker i mekanik; större delen af den först

nämnda medhinnes. Elevantalet 29, utom 2 åhörare.

Maskinlära. Inledning; vattenhjul, turbiner, grunderna för den mekaniska

värmeteorien, ångpannor, ångmaskiner, lokomotiver, varmluftsmaskiner.

Vid undervisningen användas hufvudsakligast Dahlanders

inledning till maskinläran och Ekstrands framställning af teorien för

varmluftsmaskiner. Elevantalet 29, utom 2 åhörare.

Maskinkonstruktioner. Härvid följes Reuleaux’ af Ångström bearbetade

»Konstruktör» m. II. arbeten. Till en början öfvas lärjungarne med

169

konstruktion af enkla maskindelar, derefter med konstruktion af kranar,

vattenkraftmaskiner och ångmaskiner. Antalet elever 29, utom 2

åhörare.

Tillämpad fysik. Härvid följes* A. H. Focks tillämpade värmelära

jemte tillägg; vidare afhandlas antingen tillämpad electricitetslära eller

läran om gaslysningen. Elevantalet 15.

Allmän byggnadskonst med tillhörande ritning. I detta läroämne

omfattar undervisningen: läran om byggnadsmaterialier, jordarbeten,

grundläggning, stenhuggare-, murare- och timmermansarbeten samt öfriga

byggnadsarbeten; vidare byggnadskonstens historia med särskild

hänsyn till konstruktionen och den deraf framgående konstformen. Under

ritöfningarne sysselsättas lärjungarne med konstruktion af enklare

byggnader med dertill hörande detaljer i större skala. Elevantalet 23,

utom 4 åhörare.

Väg- och vattenbyggnadskonst med tillhörande ritning. Undervisningen

omfattar: vägbyggnadskonst, jernvägsbyggnadskonst, brobyggnadskonst,

vattenbyggnadskonst jemte läran om vattenledningar och vattenaflopp.

Vid ritöfningarne konstruera eleverna detaljer till väg- och jernbaneanläggningar

samt fullständiga ritningar till broar, slussar in. m. Elevantalet

8, utom 4 åhörare.

Frihand st eckning en omfattar ritning efter klotsar, som utföres dels

på fri hand, dels genom perspektiviska konstruktioner samt ritning efter

planscher och gipser. Elevantalet 87.

Modellering. Arbeten utföras både i lera och vax samt afformas

derefter i gips. 75 elever hafva deltagit i denna undervisning.

Verkstadsarbete. I skolans mekaniska verkstad meddelas undervisning

i filning, svarfning och polering af jern, stål och messing; svarfning,

hyfling och polering af trä; förfärdigande af modeller till enkla

och sammansatta mekanismer samt till hela maskiner. Elevantalet 100.

För att antagas till elev vid Chalmersska slöjdskolan erfordras,

som nämndt, det kunskapsmått i matematik, som meddelas vid de högre

elementar-läroverken.

Andra än inskrift^ elever kunna dock, efter anmälan hos föreståndaren,

såsom åhörare erhålla undervisning vid skolan.

22

170

Lärarepersonalen vid Chalmersska Slöjdsskolan är följande:

Föreståndaren, som tillika är lärare i allmän fysik;

En lektor i matematik och linearritning;

» i kemi, kemisk teknologi, mineralogi och geognosi;

» i mekanik och maskinlära samt mekanisk teknologi;

En lärare i tillämpad fysik, som tillika är andre lärare i matematik;

» i oorganisk kemi;

y> i allmän byggnadskonst:

» i väg- och vattenbyggnadskonst;

» i frihandsteckning och modellering;

Eu verkmästare.

Dessutom biträdas lärarne vid den mera elementära Undervisningen

af repetitörer; dessa äro vanligen äldre elever, som ännu icke aflagt

afgångs ex am eu.

Med undantag af föreståndaren, hvilken tillsättes af Kongl. Maj:t

och åtnjuter professors namn och värdighet, antagas lärarne af Direktionen

genom förordnanden, Indika så väl å Direktionens som lärarnes

sida kunna uppsägas. Sker sådan uppsägning ej senast tre månader

före lästerminens början, kommer förordnandet att för samma termin

fortfara.

Följande sammandrag af Chalmersska Slöjdskolans räkenskaper för

år 1872 visar skolans inkomster och utgifter:

Inkomster:

Saldo från 1871 ......................................................... 1,400 kronor 29 öre

Statsanslag för 1872 ................................................... 32,000 )> — »

Kongl. Kommers-Kollegii anslag till premier och

stipendier ............................................................... 450 » — )>

Ränta från Gibsonska fonden ...................................... 600 )) — ))

Ersättning för af elever uttagna verktyg samt afgift

från åhörarne ..................................................... 1,045 )) 10 »

Bidrag från Chalmersska donationsfonden till fyllande

af den brist, som uppstått vid utgifternas

bestridande för kol, ved, gas och diverse 3,258 )) 75 »

Summa 38,754 kronor 14 öre

Första utgiftstiteln Löner............................................... 23,260 kronor — öre

Andra » Premier och stipendier ............ 575 » — »

Tredje )) Biblioteket .......... 767 » 83 »

Fjerde » Instrumenter och råämnen...... 985 )) 7 ))

Femte )> Laboratoriet ................................. 1,153 » 42 »

Sjette » Mekaniska verkstaden............... 4,225 » 67 »

Sjunde » Kol, ved, gas, diverse utgifter 6,365 » 41 ''»

Saldo till år 1873............................................................. 1,421 » 74 »

Summa 38,754 kronor 14 öre

Det bör härvid anmärkas, att Barnhus-styrelsen nu mera endast

förvaltar de under senare åren af enskilda personer gjorda donationer

samt den osålda äldre fastigheten, hvars alla lägenheter äro uthyrda,

och hvaraf de inflytande hyrorna till fullo betäcka räntan å det upptagna

lånet, utom skatter och underhåll. Men de dryga utgifterna vid de nya

skolbyggnaderna för kol, ved, belysning, dessa fastigheters underhåll och

diverse, sammanförda under benämningen »sjunde hufvudtiteln», öfverstiga

anslaget med ett icke obetydligt belopp, hvarföre skolans styrelse

hos Kongl. Maj:t sökt och erhållit tillstånd att genom upptagande utaf

elev-afgifter öka inkomsterna.

Utöfver de i sjette utgiftstiteln upptagna utgifter, bekostar Chalmersska

donationsfonden 600 kronors årlig aflöning för den vid verkstaden

anstälde maskinisten.

Följande löner utgå till föreståndare, lärare och öfrige tjenstemän

vid läroverket:

Föreståndarens arvode...................................................................... 3,500 kronor •

Sekreterarens arvode........................................................................... 400 )>

Läraren i allmän fysik .................................................................... 1,200 »

Lektorn i matematik och linearritning...................................... 3,500 »

» i kemi, kemisk teknologi, mineralogi och geognosi 3,500 »

» i teoretisk och tillämpad mekanik samt mekanisk

teknologi .................................... 3,500 »

Andre läraren i matematik............................................................... 700 »

Läraren i tillämpad fysik..............................................

............... 600

kronor

» i oorganisk kemi ..........................................

.............. 1,500

))

» i allmän byggnadskonst..................................

............... 900

» i väg- och vattenbyggnadskonst ..............

................ 900

» i frihandsteckning...............

............... 600

»

)> i modellering........................

................ 400

Bibliotekariens arvode..............................................

250

)>

Verkmästaren ................................................................

.............. 2,500

»

Vaktmästaren...................................................

............. 700

»

Dessutom åtnjuter föreståndaren, som tillika är sekreterare och

lärare i allmän fysik, boställsvåning uti läroverkets nya byggnad. Äfven

vaktmästaren och maskinisten hafva fria bostäder.

Chalmersska slöjdskolan bär temligen rikhaltiga samlingar af mekaniska

modeller, fysikaliska apparater, tekniska och kemiska prof, samt

ett icke obetydligt tekniskt bibliotek.

Lokalerna äro nu mera, sedan skolan erhållit nya byggnader, ganska

tillfredsställande. Särskildt bor anmärkas, att för den kemiska

undervisningen en särskild, väl inrättad byggnad, med två laboratorier,

föreläsningssal, rum för samlingar m. m. blifvit uppförd samt att äfven

den mekaniska verkstaden inrymmes i en särskild byggnad, som innehåller

ångmaskin samt flera arbetsmaskiner.

Antalet elever, som år 1829 utgjorde 29, hade redan år 1839 stigit

till 62, år 1849 till 68, år 1859 till 107, år 1869 till 111, och uppgick

under höstterminen år 1873 till icke mindre än 155, hvaraf

i lägre afclelningen....................................... 62

i öfre )) ........................................ 80

samt åhörare............................................... ..... 13

Efter dessa uppgifter om Chalmersska slöjdskolans successiva

utveckling och nu varande tillstånd, öfvergår Komitén till en redogörelse

för de förändringar i hennes organisation, hvilka, efter Komiténs åsigt,

vore lämpliga att vidtaga, och som kunde sätta denna läroanstalt i stånd

att ännu mera gagna industrien. I afseende å motiverna till de af Komiten

härvid föreslagna detaljbestämmelser, får Komitén i allmänhet

hänvisa till de grunder för tekniska läroverks organisation, som Komitén

redan i fråga dels om den tekniska högskolans, dels om de tekniska

173

elementarskolornas organisation framstält. Det är endast vid några

punkter och i synnerhet vid sådana, som äro för Chalmersska Slöjdskolan

egendomliga, som det torde vara erforderligt att vidare utveckla

de motiver, som ligga till grund för Komiténs förslag angående denna

läroanstalts organisation.

Chalmersska Slöjdskolans ändamål.

Det synes Komitén otvifvelaktigt, att det med den Chalmersska

donationen åsyftade ändamål var upprättandet af en läroanstalt för

den ungdom, som egnar sig åt den industriela arbetarens yrke. Enligt

den af Frimurare-barnhus-direktionen i Göteborg genom dess ordförande

den 5 November 1829 vid Chalmersska slöjdskolans öppnande

för vetenskaplig undervisning afgifna berättelse, hade nemligen Direktionen

emottagit denna donation »för att inrätta en slöjdskola till

kostnadsfritt begagnande af den här i staden uppväxande fattiga

ungdomen». De öfverläggningar, som försiggingo och de olika meningar

som yttrades, angående slöjdskolans organisation under första

åren af dess tillvaro, bekräfta än ytterligare att sådan varit stiftarens

afsigt.

Vore Chalmersska slöjdskolan uteslutande grundad på nyss nämnda

donation, skulle således denna skola egentligen böra vara eu läroanstalt,

hvilken åt sina, endast genom folkskolans undervisning förberedda lärjungar

meddelade en elementär teknisk bildning, afsedd att göra dem

skickliga att som arbetare och arbetsförmän gagna industrien. Men

den Chalmersska slöjdskolan är nu mera hufvudsakligen att anse såsom

en statsanstalt, och staten, hvilken genom sina anslag uppehåller

skolan, egen otvifvelaktigt befogenhet att tillse, det skolan uppfyller

de vilkor, som för det allmännas intressen äro vigtigast, jemte det han

vid den förtjent^ mans önskan och syfte, som gifvit skolan dess upphof

och genom hvars frikostiga skänk hon erhållit eu ändamålsenlig

lokal, bör fästa behörigt afseende.

Ur denna synpunkt bör således den frågan bedömas, hvilken ställning

Chalmersska slöjdskolan till största gagn för det allmänna bör intaga.

174

Bör hon göras till en teknisk högskola? Eller skulle hon verka mera

ändamålsenligt såsom en teknisk elementarskola, ungefärligen så organiserad,

som Komitén i det föregående föreslagit? Eller skulle hon

böra vara en ännu lägre, på folkskolans grundval bygd industriskola?

Otvifvelaktigt skulle läroverket i alla dessa olika former kunna gagnande

inverka på industrien; uppenbarligen måste likväl någon af

dem vara den, som bäst motsvarar behofvet och således bör i första

rummet väljas.

Chalmersska slöjdsskolan har från eu anspråslös början småningom

arbetat sig allt högre upp, och det saknas icke hos henne en sträfvan

att allt mera närma sig till en teknisk högskolas verkningskrets. De

aktningsvärda bevekelsegrunder, som föranledt denna sträfvan, äfvensom

det nit och det intresse, hvilka, äfven med små tillgångar, utvecklas

under arbetet för att nå ett högre mål, förtjena allt erkännande, och Komitén

för sin del kan icke annat än högt uppskatta deras värde. Men

å andra sidan kan man icke tillsluta ögonen för den sanningen, att för

ett land med icke större folkmängd än den Sverige eger, en enda teknisk

högskola måste vara fullt tillräcklig. Eu högskolas underhåll är ock

förenadt med så betydande kostnader, att, ehuru Teknologiska Institutet

uppbär ungefär dubbelt så stort årsanslag som Chalmersska slöjdskolan,

det först nämnda läroverket, hvars organisation likväl i det hela taget

är ganska ekonomiskt ordnad, icke kan utan ökadt anslag rätt uppfylla

de fordringar, man i våra dagar måste ställa på eu teknisk högskola.

Ännu mindre kunde detta blifva möjligt för Chalmersska slöjdskolan,

hvilken således, om hon skulle blifva en teknisk högskola, komme att

taga mycket betydande bidrag af allmänna medel i anspråk.

Att en teknisk elementarskola för en stad, sådan som Göteborg,

hvilken utgör medelpunkten för en mycket betydande industriel verksamhet,

är af stor vigt, kan icke nekas. Under det att ett jemförelsevis

mindre antal ingeniörer, arkitekter, konstruktörer och arbetschefer

med högre teknisk bildning användes, är för den närmaste ledningen

af de tekniska arbetena ett mycket stort antal personer med elementär

teknisk bildning behöfligt. Inom eu verkningskrets, motsvarande

eu teknisk elementarskolas, kan till följe häraf den i fråga varande

läroanstalten verka till ett obestridligt gagn för landets industri. Att

175

stänga hennes verksamhet inom de gränser, en sådan bestämmelse

skulle föreskrifva, skulle likväl, efter hvad det synes Komitén, allt för

mycket strida så väl emot hennes genom allvarliga bemödanden redan

tillryggalagda utveckling, som emot hennes nu varande ståndpunkt

och anda.

Det kunde slutligen sägas, att äfven en teknisk elementarskolas verksamhet

och ställning är för hög, för att den skulle rätt svara mot det

af skolans stiftai e afsedda ändamål. En teknisk elementarskola, efter den

plan Komitén för ett sådant läroverk uppställt, kan icke ställas i omedelbart

samband med folkskolan; den kan derföre icke annat än undantagsvis

tjena de egentliga arbetarnes utbildning. På grund deraf ktinde

man yika, att skolan icke skulle frångå det åt stiftaren ursprungligen

afsedda syfte.

Vid valet emellan dessa särskilda möjligheter har det synts Komitén,

att hufvudsakligen den hittills vunna erfarenheten borde tjena till ledning.

Fastän den Chalmersska slöjdskolan icke kan eller bör förvandlas

till en teknisk högskola, sa vore det likväl till omisskännlig skada för

den tekniska bildningen, om hon icke skulle fortfarande få föra sina

lärjungar så långt fram som hon hittills förmått. Det kan ock, då en

läroanstalt till följe af sin inre utveckling kommit att intaga en ställning

emellan den egentliga högskolan och det tekniska elementarläroverket,

icke vara utan nytta, att genom bibehållandet af denna ställning, en

ökad erfarenhet af olika undervisningsplaners tillämpning kommer det

hela till godo.

Lika litet synes det böra i fråga komma, att den vid Chalmersska

slöjdskolan redan befintliga lägre afdelning skulle upphöra. Obestridligen

är det riktigt, att vid den samma fortfarande finnes jemväl eu sådan

afdelning, hvilken kan anses motsvara stiftarens afsigt, äfvensom att för

denna afdelmngs underhåll användes åtminstone en så stor summa, som

räntan å donationen utgör. Fördelningen af eu teknisk färoanstalt i

två skilda afdelningar, den ena mera elementär, den andra mer vetenskaplig,

är från industriens ståndpunkt fullt berättigad, likasom ock

exempel deipa ingalunda saknas i andra länder. De olika befattningar

i industriens tjenst, till hvilka eu sådan anstalt har att förbereda, äro

nemligen af så väsendtligt skilda slag, och taga i anspråk så betydligt

*

176

olika grader af kunskap, att det icke kan vara utan nytta om de motsvaras

af olika afdelningar inom läroverket, lämpade efter olika förkunskaper.

Under det att verkmästaren, byggmästaren, i dkaren af de närmast

fabriksindustrien stående arterna af handtverk m. fl. hafva behof

af en jemförelsevis högre teknisk bildning, måste för arbetsförmannen,

maskinisten, maskinarbetaren, den vanlige handtverkare!!, ett vida lägre

kunskapsmått vara tillfyllestgörande.

Det skulle härvid kunna anmärkas, att, om dessa grundsatser vore

allmänt giltiga, äfven de i olika delar af landet befintliga tekniska elementarskolorna

borde fördelas i två skilda afdelningar, eller ock att

nya tekniska läroanstalter med ännu mer elementär riktning än dessa

borde upprättas. Det senare skulle utan tvifvel i flera hänseenden vara

fördelaktigt, men det kan icke vara oeftergifligen nödvändigt. De tekniska

afton- och söndagsskolorna kunna nemligen i de flesta fall lemna

den undervisning, som förut nämnda läroanstalter afse, och sådana skolor

böra utan fråga vara förenade med de tekniska elementarskolorna, så-,

som ock i sjelfva verket redan är händelsen.

Man kunde äfven sätta i fråga, huruvida icke Chalmersska slöjdskolans

lägre afdelning borde vara eu afton- och söndagsskola. Om

Frimurare-barnhus-direktionen vid slöjdskolans första upprättande vidtagit

eu sådan anordning, hvilken ingalunda strider mot donationens

syfte, skulle detta otvifvelaktigt hafva varit fullt befogadt. Men under

nu varande förhållanden torde det vara mindre lämpligt att vidtaga en

sådan förändring. De tekniska afton- och söndagsskolor, som finnas i olika

delar af landet, underhållas i allmänhet af kommunerna, och det synes

icke vara skäl att i detta hänseende göra något undantag. För öfrigt

finnes redan i Göteborg en icke obetydlig afton- och söndagsskola, för

hvars behof en ansenlig byggnad, bekostad genom den af framlidne

grosshandlaren Sven Renström till Göteborgs samhälle gifna storartade

donation, helt nyligen blifvit uppförd. Denna skola underhålles

dels af staden, dels af Göteborgs slöjdförening, och man bör med skäl

kunna hoppas, att Göteborgs samhälle icke skall underlåta att gifva åt

denna anstalt allt det understöd behofvet klöfver. Genom en lämplig

samverkan mellan de Chalmersska och Renströmska skolorna kunna dessa

177

tillsamman bilda en verkligen storartad läroanstalt, hvars olika delar

motsvara olika arter af teknisk undervisning.

I betraktande af nu anförda omständigheter synes det Komitén, att

Chalmerska slöjdskolan bör vara eu läroanstalt med ändamål dels att

till inträde i industriens tjenst förbereda ynglingar, hvilka egna sig åt

den industriela arbetarens yrke, och dels att meddela den undervisning

som erfordras för blifvande verkmästare, eller ledare af tekniska anstalter

och byggnadsarbeten. Skolan bör således, efter Komiténs åsigt,

fortfarande innehålla två afdelningar, eu lägre och en högre, motsvarande

dessa båda syften.

Då sålunda den dubbla bestämmelse, som Komitén ansett den Chalmerska

slöjdskolan böra eg a, nära öfverensstämmer med nu varande

förhållanden, hafva Komiterade i sitt förslag beträffande denna skola

kunnat hufvudsakligen inskränka sig till att föreslå vissa i deras tanke

gagneliga förändringar i enskildheter, särdeles af undervisningsplanen

för den lägre afdelningen, äfvensom åtskilliga bestämmelser, åsyftande

att gifva åt lärarne en säkrare ställning, än de för närvarande ega.

Inträdesfordringar.

I enlighet med de nu uttalade åsigter angående Chalmerska slöjdskolans

ändamål och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de för denna

skola redan gällande föreskrifter, får Komitén föreslå följande inträdesfordringar.

För inträde i den lägre afdelningen: Fylda 14 års ålder; vitsordad

god frejd och god religionskunskap; förmåga att obehindradt läsa och

tydligt skrifva svenska språket samt god öfning i behandlingen af de

fyra räknesätten, äfven med vanliga och decimal-bråk.

För inträde i den högre afdelningen: Utom de för inträde i den lägre

afdelningen uppstälda fordringar, bör den sökande visa sig ega kunskaper

i geometri, motsvarande de sex första böckerna af Euclides; i algebra

två grader; hufvuddragen af historien och geografien, särdeles fäderneslandets;

svenska språkets grammatik, samt förmåga att någorlunda

ledigt öfversätta lättare tyska författare.

Direktionen för Chalmerska slöjdskolan har hos Eders Kongl. Maj:t

23

i underdånighet hemställt, bland annat, att åldern för inträdes vinnande

i den högre afdelningen måtte höjas, dock endast på det sätt, att yngling,

som uppnått IG års ålder, skulle hafva företräde till vinnande af

inträde i denna afdelning framför yngre inträdessökande, ett företräde,

som direktionen äfven anser böra till godo komma yngling, som visar

sig hafva under viss tid, t. ex. tre månader, deltagit i praktiskt arbete.

Då detta förslag synts Komitén väl grundad!, har den funnit sig ega

skäl att i det samma instämma.

För öfrig! synes vid Chalmerska slöjdskolan, likasom vid Teknologiska

Institutet, tillfälle böra lemnas dem som sådant önska, att i egenskap

af specialelever deltaga uti undervisningen i ett eller flera af skolans

läroämnen, så framt de visa sig eg a härför erforderliga förkunskaper.

Specialeleverne böra lika som öfrige elever deltaga i repetitioner

och öfningar.

Om man jemför nu nämnda inträdesfordringar med de bestämmelser,

som för de tekniska elementarskolorna i detta hänseende af Komitén

föreslagits, finner man, att för inträde i den högre afdelningen af Chalmerska

slöjdskolan uppställts något högre och för den lägre afdelningen

betydligt lägre fordringar än hvad för de sist nämnda läroverken ifrågasatts.

Att för den lägre afdelningen fordringarne icke bestämmas högre

än att de motsvara den bildning, folkskolan meddelar, torde vara, enligt

hvad Komitén i det föregående anfört, fullt berättigad!. För den

högre. afdelningen åter skulle man visserligen kunna sätta i fråga att

bestämma inträdesfordringarne till likhet med de tekniska elementarskolornas,

men vid det förhållande, att den Chalmerska slöjdskolan

eger äfven en lägre afdelning med inskränktare inträdesfordringar, kan

det icke medföra någon olägenhet att fordringarne för den högre afdelningen

äro något mera omfattande.

I allmänhet torde, såsom för närvarande äfven är fallet, examen

böra anställas med de inträdessökande. Men det synes Komitén skäligt,

att aflagd mogenhetspröfning vid något af rikets högre elementarläroverk

bör medföra befrielse från att aflägga sådan examen. I afseende

å sättet att anställa inträdespröfning till Chalmerska slöjdskolans högre

afdelning, synes, i likhet med hvad i afseende å den Tekniska Högskolan

blifvit föreslaget, en skriftlig pröfning böra föregå den muntliga.

179

Fackafdelningar och studiekursernas längd.

Vid Chalmerska slöjdskolans högre afdelning gifves det, på sätt

förut blifvit anfördt, för närvarande tre fackafdelningar, nemligen en för

mekanik, en för teknisk kemi och en för byggnadskonst. För dessa

fackafdelningars genomgående äro lärokurser, omfattande tre år för

hvardera, bestämda. För den lägre afdelningen finnes deremot icke

någon fackdelning och ingen bestämd tid för kursens genomgående.

Beträffande först den högre afdelningen, synes den nu bestående

fackdelningen, äfvensom den för de särskilda afdelningarne bestämda

undervisningstid i allmänhet ändamålsenlig. Den förändringen skulle

likväl, till gagn för det hela, kunna göras, att undervisningstiden för