SOU 1876:8

Afgifna utlåtanden

öfver

angående

den lägre tekniska undervisningen i riket.

Stockholm,

tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag,

1876.

Innehållsförteckning

Underdånigt utlåtande af direktionen för tekniska elementarskolan i Norrköping ......... 1.

Yttranden till direktionen för tekniska elementarskolan i Norrköping, afgifna af skolans

föreståndare och hufvudlärare .................................................................... Ö.

Underdånigt utlåtande af direktionen för tekniska elementarskolan i Malmö ............... 23.

® » » » » Örebro ............... 29.

* » » » » Borås ............... 38.

* ® » » söndags- och afton-skolan i Eskilstuna 45.

s “ » Chalmersska slöjdskolan i Göteborg .................. 47.

Yttrande till direktionen för Chalmersska slöjdskolan, afgifvet af skolans lärarekollegium.

........................................................................................................... 5 4_

Underdånigt utlåtande af styrelsen för teknologiska institutet .................................... 63.

» » fullmäktige i Jernkontoret ................................................... 65.

Yttrande till Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium, afgifvet af Komiterade ... 68.

Underdånigt utlåtande af Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium .................. 86.

Underdånigt Utlåtande af Direktionen för tekniska

elementarskolan i Norrköping.

Sedan de af Eders Kong!. Maj:t utsedde Komiterade, enligt uppdrag den

28 Decem er 1872, under den 21 November 1874 afgifvit “Underdånigt Betänkande

och Förslag angående den lägre tekniska undervisningen i riket“ har Kongl.

Kommers-Kollegium i skrifvelse den 8 sistlidne Januari anmodat Direktionen för

tekniska elementarskolan i Norrköping, att före den 15 innevarande Mars till

Kollegium inkomma med sitt till Eders Kongl. Maj:t ställda underdåniga yttrande

i anledning af nämnde betänkande och förslag.

Till fullgörande häraf får Direktionen, som till ledning inhemta! de vid

härvarande tekniska elementarskola anställde hufvudlärares tankar i ämnet, med

bibehållande af samma ordning, som i komiterades betänkande och förslag finnes

iakttagen, härmed i underdånighet anföra följande:

Direktionen kan för sin del under för handen varande anordningar, å ena

sidan vid den högre elementarundervisningen och å andra sidan vid folkundervisningen

i vårt land, icke annat än hufvudsakligen instämma uti och gilla så väl

de allmänna grundsatser, från hvilka komiterade utgått, som ock största delen af

de detaljbestämmelser för de tekniska skolornas organisation, hvilka äro i betänkandet

och förslaget angifna. Den tekniska elementarskolans uppgift, både i dess

skilnad från den reala linien vid högre elementarläroverken och i dess gagn för

den industriela verksamheten är i afdelningen om de tekniska elementarskolornas

ändamål med logisk reda och följdriktighet fastställd.

Inträdesfordringarne synas vara till måttet väl afpassade och lämpade efter

den för skolorna föreslagna undervisningsplanen. Den här inryckta bestämmelsen

om den lägsta åldern för inträde vid teknisk elementarskola anser dock Direktionen,

förutsatt att dessa inträdesfordringar blifva fastställde, vara temligen

öfverflödig. Det är nemligen föga antagligt, att någon yngling, utan högst undantagsvis,

skall hafva hunnit före fjorton år förvärfva de föreskrifna kunskaperna,

och skulle någon, med ovanliga gåfvor rustad, i afseende på kunskaper, uppfö

1

-

2

rande och i öfrigt befinnas värdig inträde, förstå vi icke hvarföre en sådan för

sin ungdoms skull borde utestängas. Helt annat vore förhållandet, om en ålder

blefve fastställd, som utom större stadga både i kroppskrafter och sinne äfven

medförde den ej ovigtiga fördelen, att inträdessökanden vore konfirmerad. Men då

Direktionen ej dristar yrka, det inträdet vid skolan intill den åldern borde uppskjutas

och derföre längre fram, under afdelningen om läroämnena, önskar framlägga

ett särskildt förslag angående de icke konfirmerade elevernas undervisning,

må på detta, ställe vara nog, att anföra den mening, det bestämmelsen om lägsta

inträdesåldern lämpligen bör utgå.

I sammanhang med frågan om inträdesfordringarne står den vigtiga frågan,

hvar de dit hörande förberedande kunskaper skola inhemtas. Att högre elementarläroverket,

enkanneligen den reala liniens fem lägsta klasser, i detta afseende

lemnar nödig förberedelse, anse vi lika med komiterade ligga för öppen dag. Att

de tekniska afton- och söndagsskolorna jemväl kunna lemna extra eller specialelever,

der för öfrigt förhållandena medgifva sådanes antagande, må ock erkännas.

Men erforderlige kunskaper för inträde såsom ordinarie elev i tekniska elementarskolan

kan afton- och söndagsskolan ej bibringa sina lärjungar, såsom ock

komiterade sjelfva, i den afdelning, som handlar om dessa skolors ändamål och

allmänna beskaffenhet, tydligen visat och som af de för dessa skolor gällande reglementen

klarligen följer. Då nu med allt detta ändå qvarstår önskvärdheten af

en brygga från folkskolan till tekniska elementarläroverket och hoppet att denna

skulle slås af de s. k. högre folkskolorna ännu, åtminstone här på orten, knapt

synes vinka i fjerran, synes en annan väg för detta önskningsmåls vinnande böra

inslås. Direktionen, som redan förklarat sig under närvarande skolordningar, hylla

komiterades begränsning af tekniska elementarskolans uppgift och verksamhet, kan

följaktligen icke förorda upprättandet och indragandet i sjelfva tekniska skolans

organisation af en derför förberedande klass. Den öfvergång från folkskolan till

tekniska elementarskolan, som det är angeläget att bereda, måste alltså antaga

formen af en särskild skola, med, efter närmare utredning bestämd, två- eller

treårig kurs, vidtagande vid den efter teknisk utbildning sträfvande tolfårige

gossens utträde ur folkskolan. Denna öfvergångsskola med dagundervisning kunde

lämpligen afgiftsfritt inhysas i afton- och söndagsskolans lokal äfvensom afgiftsfritt

få begagna dess materiel. Lärarne, dels vid tekniska elementarskolan, dels

vid afton- och söndagsskolan skulle säkerligen ej undandandraga sig, att mot särskild

betalning der lemna undervisning. Kommunen, åtminstone här i staden, der

den inga utgifter har för tekniska skolans af donerade medel bygda och underhållna

lokal, skulle lika säkert ej undandraga sig, att anslå en god och billig del

af de för denna skola nödiga medlen, om Eders Kongl. Maj:t med oförtröttad välvilja

för undervisningens sak i nåder ville åt de kommuner, som till sådane skolors

inrättande gåfve uppslag, bereda och tillförsäkra den återstående delen.

3

Direktionen, som, i händelse den föreslagna organisationen af den lägre tekniska

undervisningen vinner nådigt afseende, vill efter frågans närmare utredning hos

denna stads fullmäktige framlägga förslag i nu anförda syftning, har dristat på

önskligheten af sådane öfvergångsskolors upprättande fästa Eders Kong!. Maj:ts

uppmärksamhet, för att åt hvarje åtgärd till det målets vinnande underdånigst

söka på förhand utverka Eders Kongl. Maj:ts ynnest och hägn.

Förslaget om fack-afdelningar och studiekursens längd understödjer Direktionen

dess hellre, som vid Norrköpings tekniska skola dess bestämmelser, så vidt

de röra den mekaniskt tekniska och den kemiska afdelningen och så vidt skolans

stadgar sådant medgifvit, redan länge med framgång varit tillämpade. Att en

byggnadsafdelning enligt förslaget skulle tillkomma, anser Direktionen vara en

välkommen vinst.

Vid afdelningen om läroämnena återkommer Direktionen till ett förslag rörande

de icke konfirmerade elevernas undervisning. Det har nemligen icke först

nu förekommit Direktionen såsom en oegentlighet, för att icke säga betänklighet,

att en offentlig statens skola emottager icke konfirmerade elever, utan att meddela

dem kristendomsuDdervisning; ett förhållande, som knappast vid andra statens

skolor, Direktionen veterligt, har sin motsvarighet och som, vid den vanligen

efter några års för det mesta upphörd öfning i trosläran vidtagande konfirmationsundervisningen

åt flera håll visar sina olägenheter. Direktionen vågar derföre i

underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på vigten deraf, att i en

blifvande läroverksstadga för de tekniska elementarskolorna det må blifva sörjdt

för, att åt de icke konfirmerade eleverna der meddelas någon timmas kristendomsundervisning

i veckan, såsom obligatoriskt läroämne.

I samma afdelning, om läroämnena, har Direktionen, med gillande af allt

öfrigt, ansett någon modifikation böra göras i fördelningen af den treåriga lärokurstiden

mellan den allmänna kemien och den kemiska teknologien derhän, att i

den undervisningsplan eller fördelning af lärotiden på de särskilda läroämnena,

som kommer att föreskrifvas, dels åt den allmänna kemien måtte inrymmas fyra i

stället för föreslagna tre läseterminer, emedan det torde vara omöjligt att finna

en undervisningsmetod, genom hvilken, utan öfveransträngning för både lärare och

lärjungar, den allmänna kemien kan på kortare tid genomgås, helst då inga förkunskaper

i detta ämne vid inträdet fordras, dels kemiska laborationer måtte vidtaga

andra årets hösttermin i stället för vårterminen, emedan eljest de laborationer,

som böra föregå laborationerna i kemisk teknologi, svårligen medhinnas;

hvarförutom Direktionen anser tvänne terminer af hvarje treårig kurs, åtminstone

under närvarande förhållanden och i betraktande af det fåtal elever, som i allmänhet

egnar sig åt denna fackafdelning, vara en för den kemiska teknologien

fullt tillräcklig tid.

Då det för öfrigt torde vara svårt, om ej rent af omöjligt, till och med för

4

fackmän, att med full säkerhet bedöma lämpligheten af den föreslagna undervisningsplanens

detaljer, så i detta som i andra stycken, förr än de af erfarenheten

blifvit pröfvade, anser Direktionen det särdeles välbetänkt af komiterade, då de

uttrycka den meningen, att en bestämd till grund för undervisningen liggande

plan icke må hindra styrelser och lärarekollegier, att deri vidtaga de mindre förändringar,

som af omständigheterna kunna påkallas.

I afdelningen om lärarne hafva komiterade föreslagit, att undervisningen

hufvudsakligen skulle bestridas af fem hufvudlärare, lektorer, af hvilka tre med

21—29 timmars undervisningsskyldighet i veckan borde erhålla 3,000 kronor i årlig

lön, de öfriga två med 14—16 timmar i veckan 1,500 kronor. Direktionen anser för

sin del lämpligare vara att, med bibehållande af de tre förstnämnde lektoraten,

de två sistnämnde sammanslås till ett med lika utsträckt undervisningsskyldighet

och lön som de förra; dels emedan det torde blifva svårt, om ej omöjligt, åtminstone

i landsortsstäderna, att till nämnde platser finna duglige lärare för 1,500

kronors lön, enär personer med den skicklighet mer förtjena på privata uppdrag

och i allt fall deras intresse och krafter skulle blifva delade mellan sådana

och skolan, dels emedan läroämnena, hvaruti de afsedde tvänne lektorerna skulle

undervisa, äro nog beslägtade, att mycket väl kunna skötas af eu person, och

detta ej blott med afseende på hans insigter, utan ock på den åt dem båda samfäldt

anslagna lärotiden.

Då nu hufvudlärarne skulle kallas lektorer, föreställer sig Direktionen, att

föreståndarens titel ock borde förändras till rektor, såsom både tydligare och

mera egentligt uttryckande arten af hans tjenstebefattning. — Vid frågan om lärarne

må det ock tillåtas Direktionen, att påpeka den brist i komiterades förslag,

att ingenting der finnes närmare bestämdt om sättet för föreståndares, lektorers

och assistenters tillsättande. Det hittills brukliga sättet, att lärarne förordnas af

lokalstyrelsen, medför tvifvelsutfn för mer än en sådan styrelse bryderi med afseende

på bedömandet af sökandes kompetens och inbördes företräde. Direktionen

har, utan att kunna uppgifva något bestämdt förslag för detta ändamål, blott härmed

velat erinra om saken, öfverlemnande åt Eders Kongl. Maj:t att utfinna och

föreskrifva, hvad i detta afseende kan pröfvas nödigt och lämpligt.

Beträffande de tekniska elementarskolornas styrelse och förvaltning anser

sig Direktionen pligtig, att fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att

här i Norrköping det särskilda förhållandet eger rum, att den tekniska elementarskolan,

enligt de af Eders Kongl. Maj:t den 12 Mars 1856 nådigst fastställde

stadgar, står under samma Direktion, som Ebersteinska Söndags- och Aftonskolan

härstädes, hvadan, i fall komiterades förslag rörande styrelsens sammansättning

vinner nådigt bifall, dermed följer nödvändigheten att ändra hit hörande paragrafer

i nu gällande stadgar för nämnde Söndags- och Aftonskola, af Eders Kongl.

Maj:t fastställde den 25 Januari 1861.

5

Slutligen anser sig Direktionen icke rätteligen böra lemna alldeles ovidrörd

en punkt, som i komiterades betänkande saknas och hvilkens öfverflödighet visserligen

vore det lyckligaste förhållandet, nemligen angående elevernas uppförande

och disciplin så utom, som inom lärorummet. Då det gäller att emottaga gossar

om 14—19 år vid ett läroverk vida aflägset från måhända de flestes hem, kan

bristen på hvarje bestämmelse om Styrelsens eller lärarnes rätt och pligt, att vaka

öfver deras seder och lefnadssätt, af föräldrar och målsmän visserligen ej anses

medföra trygghet, utan snarare farhågor. Vare sig nu, att hvarje elev bör i läroverksstaden

hafva en i detta afseende ansvarig målsman eller detta målsmanskap

i allmänhet eller i särskilda fall bör öfvertagas af Styrelsen och lärarne, så torde

i en blifvande läroverksstadga någon bestämmelse härom lämpligen böra intagas.

Norrköping den 12 Mars 1875.

Yttranden till Direktionen för tekniska elementarskolan i Norr

köping, afgifna af skolans föreståndare och hufvudlärare.

a) af föreståndaren D:r A. Törnsten.

På grund af det uppdrag Direktionen i sammanträdet d. 22 sistlidne Januari

lemnade mig, har jag låtit det från K. Kommers-kollegium hitsända exemplar

af “Betänkande och Förslag angående den lägre tekniska undervisningen i riket“

cirkulera emellan skolans hufvudlärare, Doctorerna Keyser och Eurenius, Telegrafassistenten

Falk och Verkstadsföreståndaren Hult, med uppmaning till dem, att

skriftligen affatta och inlemna de anmärkningar, hvartill förenämnde Förslag möjligen

kunde gifva dem anledning. De 3:ne först nämnde lärarne hafva sådane

utlåtanden afgifvit, och får jag härjemte desamma till Direktionen öfverlemna.

Då Direktionen jemväl anmodat mig att, till ledning vid afgifvande af det-underd.

yttrande, som från Direktionen infordrats, uttala mina åsigter angående ifrågavarande

Förslag, har jag med sorgfälligaste uppmärksamhet genomgått och begrundat

detsamma och kan icke annat än på det lifligaste instämma uti och gilla så

väl de allmänna grundsatser, från hvilka Komiterade utgått, som ock största delen

af de detaljbestämmelser för de tekniska skolornas organisation, hvilka äro i

Förslaget angifne. Enär emellertid åtskilliga af Direktionens H:rr ledamöter möjligen

sakna tid och tillfälle, att noggrant genomgå det voluminösa Betänkandet, tror

jag mig gå Direktionens önskningar bäst till mötes genom att fästa dess uppmärksamhet

på Förslagets vigtigaste punkter; och tillåter mig i sådan afsigt till Direktionen

framlemna de reflexioner angående Förslagets så väl förtjenster som

brister, hvilka reflexioner jag vid detsammas genomgående nedskrifvit under rubriken

P

M.

Do. De tekniska, elementarskolornas ändamål (sid. 30—34):

Den af Komiterade (sid. 6 o. 7) uppdragna skilnaden emellan hvad, som bör

realskolans (våra högre elementarläroverks reala linie) och hvad, som bör

vara

utgöra den tekniska elementarskolans syftemål, är på ett högst förtjenstfullt sätt

och med logisk skärpa angifven. Ömkligt vore, att föräldrar och målsmän, vid

val af läroverk för sina söner och myndlingar, rätt uppfattade denna skilnad. _

I full konseqvens med dessa redan i Inledningen uttalade åsigter hafva Komiterade

å sid. 30—34 särdeles väl och bestämdt fastställt det ändamål, de tekniska

elementarskolorna hafva att uppfylla, och angifvit deras ställning till den industriela

verksamheten.

2:o. Inträdesfordringar (sid. 34—37):

Dessa synas mig vara qvantitativt väl afvägda och lämpade efter den för

skolorna i Förslaget uppställda undervisningsplanen.

I likhet med Komiterade uttalar jag äfven, men önskar ännu kraftigare betona,

nyttan af en brygga, på hvilken de bäst begående af folkskolans lärjungar

kunde komma öfver till den tekniska elementarskolan; ty att från yrke sarbetarn es

familjer de tekniska elementarskolorna bäst och ändamålsenligast rekryteras, har

icke allenast erfarenheten bestyrkt derigenom, att de ynglingar, hvilka från folkskolan,

utan annan underbyggnad än den de inom densamma förvärfvat, inkommit

uti och genomgått den tekniska elementarskolan, i allmänhet blifvit bland dess

bästa elever och efter sedermera vunnen arbetsanställning hastigast och förmånligast

befordrats; utan det är fastmer eu konseqvent nödvändighet af skolans i

nästföregående kap. gjorda bestämning i afseende på det mål, till hvilket den skall

föra sina disciplin Klart är nemligen, att de förmögnare familjernas, i afseende på

själsförmögenheter väl begåfvade, söner, då de besluta att egna sig åt teknikens

och industriens tjenst, icke nöja sig med en verkmästarebefattuing såsom högsta

målet för sina framtidsförhoppningar, utan rigta sina blickar mot chefsplatser

(disponentbefattningar) vid industriela företag eller mot befälsanställningar vid

statens tekniska arbeten. För dessa ynglingar är den tekniska högskolan, med

realskolan såsom förberedelse, den bestämdt utstakade kursen. — Den mindre

bemedlade bandtverkarens eller fabriksarbetarens son deremot, som vet att föräldrarnes

vilkor icke medgifva kostnaden för en mångårig och dyr undervisning,

ser i verkstadsförmannen och fabriksmästaren en storhet, hvars ställning i afseende

på makt, anseende och aflöning förefaller honom högligen eftersträfvansvärd,

och han känner sig fullt tillfredsställd med detta mål för sina förhoppningar.

Han längtar till den tekniska elementarskolan och bör i den kunna upptagas.

De i Komiterades förslag uppställde inträdesfordringarne lägga emellertid

ett svårt hinder i vägen för lärjungar från folkskolan att inkomma i den tekniska

elementarskolan. Önskligt hade derföre varit, om Komiterade, som synas hafva

erkänt rigtigheten af förestående resonnement, på ett mera bestämdt sätt, än genom

den sväfvande hänvisningen på framdeles uppkommande “högre folkskolor"

och på de nu befintlige söndags- och aftonskolorna, anvisat hvar och huru de

bestämda förkunskaperna må af dessa ynglingar kunna förvärfvas. Vid första på

-

8

seendet tyckes det visserligen, som skulle, då nu i samband med de tekniska elementarskolorna

söndags- och aftonskolor för yrkesarbetare äro inrättade, dessa

lättast och naturligast kunna utgöra föreningslänken mellan folkskolan och den

tekniska elementarskolan, och det låter med afseende härpå särdeles vackert och

lyckligt hvad Komiterade (sid. 35) härom yttra, “att genom söndags- och aftonskolan

möjliggöres för en från folkskolan utgången väl begåfvad yngling, att,

under det han, arbetande i ett yrke, förtjena!’ sitt uppehälle och förvärfvar en för

hans framtida studier i hög grad nyttig praktisk erfarenhet, förbereder sig till

inträde i den tekniska elementarskolan". — Men härvid möter en praktisk svårighet,

hvilken Komiterade antingen förbisett eller till vigten underskattat. Denna

svårighet utgöres af arbetsgifvarnes vägran af tilräcklig tid för bevistande af aftonskolan.

Denna skolas undervisning kan icke, utan ett otillbörligt inkräktande

på tiden för den nattliga livilan, börja senare än kl. X\->1 och arbetet å fabrikerna

afslutas i allmänhet aldrig förrän efter kl. 7 och fortgår vanligen till kl. 8 på aftnarna.

De mindre gossarnes verksamhet utgör ett af kugghjulen i fabriksarbetets

mekanism och kan icke undvaras. Af deuua orsak kan (ehuru jag erkänner, att

många arbetsgifvare i Norrköping visat mycken eftergifvenhet i detta hänseende)

nästan aldrig någon å fabrik anställd gosse fa besöka aftonskolan mera än två,

oftast allenast en, och i många fall ingen hvardagsafton, och då flere gossar från

samma fabrik äro lärjungar i skolan, kunna de icke samtidigt fa aflägsna sig från

arbetet, utan få då några besöka skolan den ena, andra en annan afton. Härigenom

uppstår eu, enligt mitt förmenande oöfvervinnelig, svårighet för konstruerandet

af eu klass inom söndags- och aitonskolan, hvarest de unga yrkesarbetarne

skulle kunna förvärfva de förkunskaper, hvilka Förslaget uppställer såsom

inträdesfordringar till den tekniska elementarskolan.

Att åter eu från folkskolan vid 12 års ålder utexaminerad gosse, hvilken

hade för afsigt att, vid uppnådda 14 år, söka inträde i den tekniska elementarskolan,

under dessa 2:ne år icke skulle antaga något bestämdt arbete, utan ga

till stor del sysslolös i hemmet, för att ega tillräckligt tillfälle att begagna aftonskolans

undervisning, vore naturligtvis alldeles olämpligt.

I de allmänna elementarläroverken kan icke heller den från folkskolan utgångne

gossen på 2 år inhemta det som, enligt Komiterades förslag, bör fordras

för intagning i den tekniska elementarskolan, enär undervisningen i elementarläroverkens

2:ne lägsta klasser är på helt annat sätt ordnad och icke meddelar

så pass omfattande kunskaper hvarken i mathematik eller i historia och geografi.

Gossens föräldrar skulle således vara nödsakade, att genom privatundervisning

låta förbereda honom till inträde i den tekniska skolan, livilket blefve dem alltför

kostsamt och som derföre vore en utväg, den högst få skulle anlita.

Fastställas derföre nu genom lag de af Komiterade föreslagne inträdesfordringarne

till de tekniska elementarskolorna, så stänges derigenom dörren till

9

dessa för just de ynglingar, hvilka företrädesvis behöfva, hvilka förnämligast eftersträfva

denna undervisning och hvilka bäst och säkrast återgälda Staten dess omkostnader

för de tekniska elementarskolorna, så framt icke något annat tillfälle

beredes föi dessa ynglingar till förvärfvande af de kunskaper, som stipulerats för

att inkomma i nämnde skolor.

ja§ redan förut nämnt, att jag till fullo delar Komiterades mening om

nödvändigheten af att ynglingarne vid intagningen i den tekniska elementarskolan

till det minsta innehafva det qvantum af kunskaper, som Komiterades förslag

å sid. 36 angifver, kan det naturligtvis icke vara min önskan, att derå göres någon

afprutning, snarare tvärtom, men jag vidhaller oförändradt den mening, som

jag inför Herrar Komiterade tillät mig framställa, då jag sistlidne år under några

dagar hade äran deltaga i Komiterades öfverläggningar, att, när den grundsatsen

blifvit fastställd, att den tekniska elementarskolans främsta syftemål bör vara, att

bilda verkmästare-ämnen d. v. s. ett med elementära tekniska kunskaper utrustadt

underbefäl i industriens tjenst, och då erfarenheten till fullo visat, att subjekter

dertill förnämligast äro att vänta från de mindre bemedlade samhällsklasserna,

hvilka för sina barns första undervisning företrädesvis begagna de allmänna folkskolorna,

så bör det ligga i statens välförstådda intresse, att på allt sätt underlätta

och befordra möjligheten af öfvergång från folkskolan till den tekniska elementarskolan

eller, med andra ord, att göra den tekniska elementarskolans undervisning

för dem, som förnämligast deraf äro i behof, sä tillgänglig som möjligt.

Hetta lärer svårligen, under nu varande förhållanden i vårt allmänna undervisningsväsende

och så länge lagen icke i afseende på 1:2- och 13-åriga gossars användning

i fabriksarbete frigifver dem från arbetsskyldighet efter kl. 6påaftnarne,

kunna på ett ändamålsenligare och billigare sätt åstadkommas, än genom inrättande

af eu förberedande skola, i samband med den tekniska elementarskolan

och under ledning af dess föreståndare, uti hvilken förberedande skola eliter från

folkskolan under 2:ne år kunna erhålla några timmars daglig undervisning uti de

läi oämnen och till den omfattning, som en blifvande skolstadga kommer att upptaga

såsom inträdesfordran till de tekniska elementarskolorna. Komiterade hafva

i det afgifna underdåniga betänkandet (sid. 8) med särdeles loford omnämnt de

tekniska elementarskolorna i Bäijern och huru ett stort antal förberedande skolor

der äro inrättade, hvilka bilda eu öfvergång från folkskolan till de förstnämnda.

Härigenom vinnes en kontinuitet i den af Staten för yrkes- och industriarbetaren

anordnade undervisningen, hvilken kontinuitet genom den nu befintliga luckan

mellan folkskolan och den lägre tekniska skolan är afbruten. En icke oväsendtlig

fördel vunnes ock genom inrättandet af sådane förbererande skolor derigenom, att

de blefve pröfningsskolor, uti hvilka det skulle visa sig, hvilka ynglingar, sommed afseende

på håg, begåfning och anlag voro värdiga, att i den tekniska elementarskolan

upptagas, så att dels denna skola kunde slippa förslösa kostnad och arbete på

2

10

håglösa lärjungar eller sådane, som icke voro mottaglige för någon egentlig vetenskaplig

utveckling, dels ock föräldrar i rätt tid, d. v. s. under gossens 13:de

eller 14:de år, kunde få besked om, huru för hans framtid ändamålsenligt bör ställas.

Kostnaden för eu sådan förskola (820 å 840 undervisningstimmar årligen)

bör blifva jemförelsevis obetydlig — omkring 1,200 kronor — enär lokal och undervisningsmateriel

bör kunna erhållas i något åt de rum, som om aftnarne begagnas

för söndags- och aftonskolan, och några af den tekniska skolans eller af

söndags- och aftonskolans lärare skola säkerligen mot ett ganska moderat arvode

finnas villige att besörja undervisningen. Huruvida Staten eller Kommunen, endera

ensamt eller till någon del hvardera, bör bestrida denna kostnad, anser jag

föga väsendtligt. Hufvudsaken anser jag vara, att Regeringen initierar för ett

sådant arrangement och genom att sätta detsamma i samband med den nu tillämnade

reorganisationeu åt de lägre tekniska undervisningsanstalterna deråt gifver

vigt och nödig garanti.

Lika förvissad som jag är derom, att inträdesfordringarne, stadgade i enlighet

med Komiterades förslag, skola, till stor förlust för landets industriel utveckling,

utestänga ett stort autal vetgiriga och förhoppningsfulla ynglingar från de

tekniska elementarskolorna, så framt icke eu sådan lätthet och anvisning för öfvergång

till dem ifrån folkskolan beredes, lika öfvertygad är jag ock, att genom

eu sådan anordning nyttan af de tekniska elementarskolorna skulle mångdubblas

och den obetydliga kostnaden i rikt mått ersättas.

Jag tillåter mig derföre hemställa, att Direktionen i sitt afgifvande underdåniga

utlåtande angående Komiterades förslag måtte fästa Kongl. Maj:ts nådiga

och synnerliga uppmärksamhet på denna angelägenhet samt föreslå:

att i de städer, hvarest teknisk elementarskola är eller framdeles varder

upprättad, jemväl eu förberedande skola inrättas och ställes i samband med den

förra och under inseende eller ledning af dess föreståndare, för att förskaffa från

folkskolan med berömlige vitsord utgående gossar jemte andra tillfälle att, inhemta

de förkunskaper, hvilka Komiterade i sitt förslag ansett böra fordras för

intagning i den tekniska elementarskolan.

I afseende på det föreslagna stadgandet af 14 år, såsom den lägsta ålder,

vid hvilken en lärjunge må kunna intagas i den tekniska elementarskolan, bar

Doctor Keyser, i det af honom afgifua, härjemte bilagda, utlåtandet gjort anmärkning

och ansett densamma böra framflyttas till 16 år. Visserligen kan det icke

förnekas, att den 16-årige ynglingen lättare än den 14-årige bör kunna uppfatta

den praktiska undervisning, som skolan skall meddela, och bättre förstå de tilllämpningar

på inom yrkena förekommande arbeten och förhållanden, som vid undervisningen

förekomma, äfvensom det nog också är eu sanning, att nattvardsbe

-

11

redelsen under hvarje vårtermin ett par gånger i veckan bryter lexlagen inom

skolan och stör föredragens jemna fortgång; — men olägenheterna af att sätta

intagningsålderns minimum till 16 år anser jag dock vara ännu större, hvarföre

jag härutinnan hyser en från Doctor Keysers afvikande mening. Erfarenheten vid

Norrköpings tekniska elementarskola har hittills visat, att ganska många af de

elever, som vid 14 års ålder blifvit i skolan intagne och under skoltiden genomgått

beredelsen till sin forsta nattvardsgång, ganska väl kunnat åtfölja sina klasskamrater

och efter de 3:ne årens förlopp genomgå sin afgångsexamen. En med

ringare begåfning, för hvilken denna angelägenhet blir ett verkligt hinder i skolstudierna,

har tillfälle till ett 2-årigt vistande i samma klass inom skolan. — Den

gosse, som vid 14 års ålder kunnat inhemta de förkunskaper, som nu blifvit för

inträde föreslagne, har derigenom ådagalagt sig ega ganska god “receptivitet"

för vidare undervisning och bör icke förhållas från ett oafbrutet fortgående och

tidigt afslutande af sina skolstudier. Och då det af flera skäl, dels ekonomiska, dels

tekniska, ligger den största vigt uppå, att de så tidigt som möjligt komma in i

det verkliga arbetet, anser jag, i likhet med Komiterade, att-talet 14 är det, som

härvidlag träffar det rätta medelvärdet. Komiterades förslag härutinnan öfverensstämmer

ock med hvad som gäller för de tekniska elementarskolorna i Preussen

(sid. 68).

3:o. Fackindelning (sid. 37—40):

Den för alla lärjungarne under Osta året gemensamma kursen och derefter

inträdande fackindelning gillar jag till alla delar och detta så mycket heldre,

som den öfverensstämmer med den princip, hvilken redan vid Norrköpings tekniska

skola blifvit, för så vidt dess nuvarande stadgar det tillåta, tillämpad. Tillägget

af byggnadskonst och byggnadsritning, som särskildt undervisningsämne

och särskildt fack, anser jag i hög grad nyttigt och ändamålsenligt.

4:o. Läroämnen: — Den af komiterade (sid. 41—44) föreslagna undervisningsplanen

synes mig särdeles väl genomtänkt och ändamålsenlig. Komiterade

hafva ock på ett högst förtjenstfullt och bevisande sätt å sid. 48—56 motiverat

densamma.

Någon modifikation i afseende på läs-schemat, sådant det å sid. 45—48

blifvit förslagsvis uppstäldt, torde möjligen, olika för de särskilda skolorna, vara

behöflig. Så har Doctor Keijser, som det synes mig på goda grunder, och med

stöd af mångårig lärareerfarenhet, ansett undervisning i allmän kemi, som är gemensam

för alla lärjungarne, böra fortgå i 4 terminer i st. f. att Förslaget endast

upptager 3, samt att de kemiska lab orationerna för den “kemiska af delning en11

böra börjas med 2:dra årets hösttermin i st. f. att Förslaget låter dem börja först

med 2:dra årets vårtermin. Detta senare yrkar han i öfverensstämmelse med den

12

fastställda grundsatsen, att undervisningen bör göras så praktisk och tillämpad som

möjligt. Deremot torde icke ett så stort antal timmar som 15 å 16 i veckan beliöfvas

under 3:dje året för kemisk teknologi, helst sannolikt är, att ett fåtal af

eleverna egnar sig åt detta fack. — Nyttigt, att icke säga nödvändigt, torde derföre

vara, att en blifvande läroverksstadga medgifver åt lärarekollegiet rättighet,

att inom vissa gränser göra de modifikatiouer i afseende på fördelningen af de

undervisningstimmar, som för ett läroämne äro här förslagsvis angifne, hvilka modifikationer

nämnde kollegium anser påkallade eller befogade, alldeles som Komiterade

å sid. 56 och 57 föreslagit.

Att botanik och zoologi uteslutits från de tekniska elementarskolornas undervisningsprogram,

gillar jag på goda grunder.

5:o. Lärarne (sid. 57—59):

Enligt Komiterades förslag skulle vid skolorna i Norrköping och Malmö, der

särskilda byggnadsafdelningar borde upprättas, den hufvudsakliga delen af undervisningen

besörjas af fem lektorer, trenne med hvardera 3,000 kronors och 2:ne med

hvardera 1,500 kronors lön; samt vid skolorna i Örebro och Borås af fyra lektorer,

hvaraf 3 med 3,000 kronor hvardera och 1 med 1,500 kronor i aflöning. Lämpligheten

af denna anordning tillåter jag mig betvifla på grunder, som jag här nedan skall

hafva äran anföra, och hemställer, i likhet med hvad Doctor Eurenius i sitt utlåtande

ansett, huruvida det icke skulle vara både rättvisare och ändamålsenligare

att vid hvarje af de tekniska elementarskolorna fyra lektorater inrättades, alla

med lika löneförmåner eller 3,000 kronor — den periodiska förhöjningen oräknad.

Hvad först beträffar Norrköping och Malmö, så upptager Komiterades förslag:

en lektor i byggnadskonst och byggnadsritning med 14 å 16 lektionstimmar i

veckan; samt en lektor i beskrifvande och praktisk geometri jemte linear- och

croquis-ritning med 16 å 18 lektionstimmar i veckan och för hvardera af dessa

en lön af 1,500 kronor.

Det blifver, enligt mitt förmenande, särdeles svårt, ja nästan omöjligt, att

till dessa platser anskaffa duglige personer mot en aflöning af 1,500 kronor. En

man med sådane kunskaper och sådan förmåga af verksamhet, att han, med namn

af lektor — vid hvilket begrepp man väl måste fästa föreställningen om ett visst

högre stadium af kunskap och förmåga att densamma använda — kan anses skicklig

att undervisa i byggnadskonst och byggnadsritning samt i grunderna — låt

vara de första — af väg-, vatten- och brobyggnadskonst; eller en så kunnig ingeniör,

att han vid ett tekniskt läroverk kan upprätthålla ett lektorat i beskrifvande

geometri, nivellering och fältmätning med dithörande ritningar kan med

full säkerhet påräkna eu vida högre inkomst som privat arkitekt eller ingeniör

och han hvarken söker eller lärer kunna förmås att emottaga ett af de här föreslagna

lektoraten. Han finner sig tydligen icke tillfredsställd med lönen och han

skulle af sin åtagna lektorstjenst vara förhindrad att mottaga och utföra några

13

mera omfattande och lönande enskilda uppdrag. Jag har härom rådgjort med flera af de

byggmästare, som finnas här i staden, äfvensom med Stadsingeniören och de försäkra

alla, att icke någon, under den rastlösa verksamhet, som nu råder och framgent är

att förutse inom till dessa fack hörande arbetsföretag, kan på samma gång sköta eu

sådan lektorsbefattning och åtaga sig enskilda uppdrag, emedan tid och timmar, då

hans personliga närvaro vid dessa är oundgänglig, icke kan på förhand beräknas

eller gifva vika för de å skolans lektions-schema fastställde undervisningstimmarne.

Men äfven om det vore möjligt, att finna någon person, som under de föreslagna

vilkoren vore villig egna någon del af sin tid åt undervisning i tekniska skolan,

månne skolans fördel genom en sådan anordning varder lika väl tillgodosedd,

som om personen uteslutande offrade sina krafter och egnade sitt intresse åt skolans

tjenst? Komiterade hafva sjelfva uttalat den åsigten, att det vore högst önskvärdt,

att för den tekniska undervisningen erhålla lärare, hvilka åt densamma helt och hållet

egna sina krafter.

Af dessa skäl föranledes jag tro, att det skulle lända till stor fördel för skolan,

om dessa båda halflektorater sammansloges till ett. Den sammanlagda lönen af

3,000 kronor med hopp om 500 och 1,000 kronors förhöjning efter respektive 5 och

10 års tjenstgöring, den samhällsställning, som en lektorsbefattning förlänar, det angenäma

uti, att icke behöfva i sitt arbete och för sin utkomst slitas åt olika håll,

vore fördelar, som säkerligen af mången skulle till sitt rätta värde uppskattas och

eftersträfvas. — De båda befattningarne äro ock af den art, att de lätteligen böra

kunna bestridas af samma person. — Den, som kan undervisa i byggnadskonst och

byggnadsritning samt i elementerna af väg-, vatten- och brobyggnadskonst, måste

ega ganska grundliga kunskaper i beskrifvande och praktisk geometri äfvensom i

fältmätning och nivellering med dithörande ritningar.

Återstår att undersöka, huruvida eu person kan medhinna att utöfva den undervisningsskyldighet,

som enligt den uppställda undervisningsplanen tillkommer båda

befattningarna.

Lektorn i byggnadskonst och byggnadsritning har enligt Förslaget (sid. 46

4/) under höstterminen 16 undervisningstimmar i veckan; ty att han kan på samma

gång sköta hela den öfverstå afdelningen, så att de 5 timmarne, hvilka äro anslagna

för den mekaniska och den kemiska afdelningen, kunna uppgå i de 16, som äro afsedda

för byggnadsafdelningen, tager jag för afgjordt: byggnadsafdelningen ritar, då

föredragen icke äro gemensamma, och har ändå 11 timmar för sin särskilda undervisning.

Lektorn i beskrifvande och praktisk geometri, linear- och croquis-ritning

skulle under höstterminen hafva 12 timmar med den nedersta och 4 med den mellersta

afdelningen, summa 16. Med tillhjelp af en repetitör eller assistent torde han

mycket väl kunna i linearritningslektionerna på samma gång sköta både den nedersta

och den mellersta afdelningen, hvarigenom dessa 16 timmarne reducerades

till 12. Båda befattningarne skulle i sådan händelse fordra en under

-

14

visningsskyldighet af 28 timmar i veckan, eller per medium 4 2/3 timmar om dagen,

hvilket jag icke kan finna för mycket betungande. Skulle åter den af mig föreslagna

reduktionen icke anses utförbar eller lämplig, skulle undervisningsskyldigheten uppgå

till 32 timmar i veckan. — Detta kan visserligen tyckas betydligt, men om man betänker,

att ritlektioner icke på långt när så mycket anstränga en lärares krafter,

som oafbrutna föreläsningstimmar, så torde äfven denna tjenstgöring icke med fog

kunna kallas öfveransträngande. För jemförelse skull må det tillåtas mig nämna,

att undertecknad, jemte det jag är föreståndare för både den tekniska elementarskolan

och den Ebersteinska Söndags- och Aftonskolan samt Direktionens sekreterare,

har för närvarande hvarje vecka 27 lektionstimmar i den förstnämnda och 4 i den

sistnämnda skolan och jag har aldrig funnit arbetet för tungt eller erfarit någon

olägenhet af öfveransträngning. — Emellertid är jag nästan förvissad om, att den af

mig här ofvan föreslagna reduktionen af 4 linearritningstimmar låter sig göra, så

framt elevernas antal icke blifver allt för stort. — Under vårterminen skulle enligt

Förslaget för den ena befattningen tillkomma 2:ne lektionstimmar i praktisk geometri,

hvaremot Förslaget har 2:ne timmar mindre för läraren i byggnadskonst. Båda befattningarne

sammanslagne gifva således för hela läsåret ett undervisningsarbete af

28, eller i strängaste fall, 32 timmar i veckan.

Komiterade hafva i sitt Förslag tillstyrkt att en fullständigare undervisning i

Byggnadskonst tills vidare endast skall meddelas vid de tekniska skolorna i Norrköping

och Malmö. Jag anser detta icke utgöra något väsendtligt hinder för inrättandet

vid alla de tekniska skolorna af det ofvannämnda 4:de lektoratet. Enligt Komiterades

förslag bör nemligen vid de tekniska skolorna i Örebro och Borås undervisning

i byggnadskonst ej helt och hållet saknas. Visserligen skulle då vid dessa

skolor den 4:de lektorn tills vidare få mindre att göra såsom lärare i byggnadskonst,

än vid de båda andra skolorna, men han kunde ju såsom fyllnad erhålla undervisningsskyldighet

i ett eller flera ämnen såsom mathematik, fysik eller mekanik, hvartill

säkerligen eljest assistenter eller extra lärare skulle behöfvas, hvilket Komiterades

förslag äfven antyder. Genom minskade arvoden till extra lärare skulle då också

en besparing uppkomma, om ock icke fullt så stor, som den förslaget nu upptager

eller 1,000 kronor (sid. 64).

Jag tillåter mig derföre uttala den meningen, att vid alla de tekniska elementarskolorna

fyra lektorater böra inrättas med qvantitativt någorlunda lika undervisningsskyldighet

och lika löneförmåner, emedan derigenom vinnes en större likställighet

emellan skolorna, mera likformighet emellan de särskilda lektorernas skyldigheter

och rättigheter äfvensom större lätthet, att för den tekniska undervisningen

erhålla lärare, hvilka med odeladt intresse helt och hållet egna sina omsorger och

sina krafter åt skolans tjenst, hvilken sistnämnda omständighet framför allt torde

hafva ett väsendtligt inflytande på den tekniska skolans lifskraftiga verksamhet.

15

Komiterades förslag gifver hufvudlärarne benämningen Lektorer, men läroverkets

chef heter fortfarande Föreståndare. Jag vågar hemställa, om icke den sednare

benämningen bör utbytas mot titeln Rektor. Benämningen “Föreståndare11 är icke

allenast ovig och olämplig vid samtal och i skrift, den är ock oegentlig, emedan

den ensam icke angifver hvarken hans samhällsställning eller arten af hans tjenstebefattning.

Vi hafva “Föreståndare för skjutsinrättningen14, “Mejeriföreståndare44

o. s. v. Att kalla honom Herr Läroverksföreståndaren, blefve temligen långsläpigt.

Benämnes hän deremot Rektor, så förstår en och hvar hvad det är för slags befattning,

han innehar. Och då föreståndärne för alla våra öfriga elementarläroverk,

både högre och lägre, att icke tala om allahanda seminarier, för så väl manliga

som qvinliga lärjungar, benämnas Rektorer, torde väl icke denna titel för den ifrågavarande

befattningen kunna anses alltför anspråksfull.

Slutligen anser jag mig böra fästa Direktionens uppmärksamhet på, att

Komiterades förslag icke upptager Dågra bestämningar angående tillsättandet af föreståndare-

och lärarebefattningarne. Då det å sid. 61 med full bestämdhet angifves,

huru den lokala styrelsen skall organiseras, att ordföranden och en ledamot tillsättes

af Kongl. Maj:t och 2:ne ledamöter af Stadsfullmäktige, synes det mig underligt,

att förslaget icke lemnar några föreskrifter om de grunder, efter hvilka, eller de

myndigheter, af hvilka skolornas föreståndare och lärare skola tillsättas. Att den i

de nu gällande stadgarne för de tekniska elementarskolorna gjorda föreskriften, enligt

hvilken lärarne tillsättas “på förordnande44 af Direktionen (lokalstyrelsen), behöfver

förändras, derom har Direktionen säkerligen redan längesedan på erfarenhetens

väg vunnit visshet.

Allt hvad för öfrigt detta, med så mycken omsorg och insigt utarbetade, förslag

innehåller, synes mig så ändamålsenligt, att jag icke kan annat, än på det aldra

högsta önska, att det måtte komma att utgöra grundvalen för den reorganisation

och de lagbestämmelser i afseende på ordnandet af den lägre tekniska undervisningen

i riket, hvilka i den närmaste framtiden torde vara att förvänta från Kongl.

Maj:ts visa och nådiga omsorg om denna angelägenhet.

Norrköping den 22 Februari 1875.

b) af D:r C. J. J. Keyser.

Ehuru jag ganska väl inser, att Direktionens afsigt med den mig meddelade

tillåtelsen att yttra min mening rörande “Komiterades betänkande och förslag angående

den lägre tekniska undervisningen i riket44 egentligen varit, att jag endast

skulle fästa mig vid de delar af nämnde förslag, som beröra de läroämnen, som.

blifvit mig som lärare anförtrodda, har jag dock ej velat lemna tillfället obegag

-

16

nadt att äfven vidröra en allmän punkt, som enligt mitt förmenande är af allrastörsta

vigt och betydelse för att de tekniska elementarskolorna må kunna, på

sätt som komiterade föreslagit (sid. 3—7), rätt motsvara sitt ändamål. Denna

punkt afser den lägsta ålder, som en elev bör ega, för att vinna inträde i skolan.

Komiterade yttra å sid. 32: “Den tekniska elementarskolan åter arbetar

för ett visst, bestämdt område af näringslifvet. Hon meddelar hufvudsakligen de

kunskaper, som på detta område hafva en omedelbar praktisk användning.

Hennes undervisningsplan måste derföre blifva mindre omfattande: läroämnena

skola behandlas med afseende å de omedelbara tillämpningarna. Lärjungarne

inträda i denna läroanstalt vid en mera framskriden ålder. Skall det tekniska

elementarläroverket uppfylla sitt hufvudändamål, så måste undervisningen i de tekniska

hufvudgrenarne upptaga så mycken tid, att föga deraf återstår för andra

läroämnen. Skolan måste derföre hos sina lärjungar förutsätta en viss grad af

allmän bildning, men hon kan icke bibringa den. Realskolans lägre klasser blifva

i följd häraf förberedande för den tekniska elementarskolan11 etc.

Häraf följer således, att den allmänna lärogrund, hvarpå den tekniska lärobyggnaden

skall uppföras, redan måste vara färdiglagd annorstädes. Jag behöfver

ej vidlyftigt orda om af huru stort inflytande det är, att denna grund är vederbörligen

stadig och fast. Att antaga densamma kunna vara fullbordad i de fem lägsta

klasserna af ett allmänt läroverk, hvilket komiterade äfven uppgifvit såsom sin åsigt,

då de å sid. 36 fritaga elev, som genomgått dessa klasser, från inträdesexamen till

tekniska elementarskolan, det torde vara ganska rigtigt. Men att antaga, såsom

komiterade å sid. 35 göra, “att ynglingar böra hafva förvärfvat sig en viss grad af

allmän bildning11, samt “att det skäligen kan påräknas, att en så grundlig insigt i

hithörande ämnen skall vara inhemtad vid en ålder af 14 år“, hvilken komiterade

föreslå såsom den lägsta åldern, som för inträde i tekniska elementarskolan bör bestämmas,

det måste deremot, enligt min åsigt, anses origtigt. Med stöd af katalogerna

för härvarande högre elementarläroverk kan nämligen antagas en ålder af

omkring 16 år såsom den, vid hvilken i allmänhet eu lärjunge bar genomgått dess

5 lägsta klasser. Den af komiterade föreslagna lägsta åldern af 14 år bör således,

med stöd af Jcomiterades egen uttalade åsigt om graden af den allmänna bildning,

som bör fordras hos en i sådan skola inträdande elev, förändras till 16 år, med undantag

dock för sådan lärjunge, som möjligen vid lägre ålder kan förete bevis öfver

inhemtade erforderliga kunskaper.

Med stadgandet af 16 år såsom den lägsta inträdesåldern vinner man dessutom

en annan väsentlig fördel. I så fall kan nämligen antagas, att ynglingen före

sitt inträde i skolan är konfirmerad. Stadgas deremot den lägsta inträdesåldern

till 14 år, så kommer hans konfirmationstid att infalla under hans studietid i

skolan. Men detta har, efter hvad erfarenheten årligen bestyrkt, den ganska stora

olägenhet, att ynglingens studier blifva mer eller mindre afbrutna, då undervisnin

-

17

gen i tekniska skolan måste meddelas genom föredrag, och eleverna således inom

samma afdelning icke kunna indelas i flera skilda s. k. lexlag.

För öfrigt anser jag, ej utan stöd af min erfarenhet såsom lärare, att vanligen

ynglingar vid 14 års ålder äro alltför unga för att till fullo och på rigtigt sätt

kunna tillgodogöra sig de lärdomar, som i en teknisk elementarskola meddelas dem.

Komiterade hafva med allt fog högeligen betonat vigten af att undervisningen i dessa

skolor meddelas praktiskt. Men härvid är ej att förbise, det äfven lärjungen bör

vara tillräckligt qvalificerad för att praktiskt uppfatta det meddelade, att han bör så

att säga hafva en praktisk receptivitet, Komiterade hafva ej heller förbisett detta,

då de i fråga om från folkskolan utgången elev tillerkänna ett stort värde för hans

framtida studier åt den praktiska erfarenhet han, under beredelsetiden för inträde i

tekniska elementarskolan, vid arbete i sitt yrke, kan förvärfva (sid. 35). Och fastän

man naturligtvis i fråga om ynglingar af till och med 16 år ej kan tala om någon

egentlig verldserfarenhet, så torde det likväl ej kunna bestridas, att en yngling med

praktiska anlag, och sådan bör ju här hufvudsakligen komma i fråga, under sitt 14

och 15 år gör ej obetydliga iakttagelser, hvarigenom hans blick klarnar för uppfattandet

af det som tilldrager sig inom hans sfer. I öfverensstämmelse härmed anser

jag ock, att det är vida lämpligare, att en yngling, som efter fulländad lärokurs

vid tekniska elementarskolan utträder i det praktiska lifvet, innehar en ålder af 19

år, än den af 17. Och äfven om han då skulle vilja ytterligare förkofra sitt tekniska

vetande med att genomgå tekniska högskolan, så är han vid 19 års ålder just

vid den, som komiterade med rätta anse för den härtill lämpligaste, då de (sid. 32)

ansett realskolans högre klasser böra förbereda till inträde i den tekniska högskolan.

Mot den af mig föreslagna inträdesåldern af 16 år kan emellertid en ganska

berättigad anmärkning göras, hvilken likväl enligt min tanka utan svårighet kan bemötas.

Man kunde nämligen påstå, att i så fall skulle den tekniska elementarskolans

undervisning göras Otillgänglig för ynglingar, som genomgått folkskolan, af

hvilka dock de mera begåfvade med rätta böra hafva tillfälle att utvidga sina kunskaper

i den tekniska elementarskolan. Ty då ynglingen lemnar folkskolan i regel

vid 12 års ålder, skulle han i ej mindre än 4 år få vänta på inträde i tekniska

elementarskolan. Komiterade, som äfven anse sådana ynglingar böra hafva tillträde

till tekniska elementarskolan, men fullkomligt rigtigt uppskatta deras kunskapsmått

härtill otillräckligt, antaga (sid. 35) söndags- och aftonskolorna såsom en föreningslänk

mellan dessa båda skolor och tillerkänna denna föreningslänk så mycket

större betydelse, som ynglingen under mellantiden (som, enligt den af komiterade

föreslagna inträdesåldern, blir 2 år), under det han, arbetande i sitt yrke, förtjenar

sitt uppehälle, kan förvärfva en för hans framtida studier i hög grad nyttig

praktisk erfarenhet, på samma gång han i afton- och söndagsskolan samtidigt förbereder

sig till inträde i den tekniska elementarskolan.

I allo biträdande komiterades nu anförda åsigt rörande användandet af mel

3

-

18

lantiden mellan utträdet ur folkskolan och inträdet i tekniska elementarskolan, kan

jag ej finna någon olägenhet, utan tvärtom fördel deraf, att, genom inträdesålderns

stadgande till 16 år, anförda mellantid förlänges till 4 år. Ty först och främst lär

väl med fog kunna antagas, att den af komiterade med skäl framhållna nyttiga praktiska

erfarenhet, som ynglingen derunder förvärfvar sig, skall för hvarje år stegras,

samt vidare att för inhemtande af så pass grundliga förstudier för inträde i tekniska

elementarskolan, som af komiterade med allt skäl föreslås, nämligen genomgåendet af

5 klasser i allmänt läroverk, en tid af 4 år är väl behöflig, då undervisningen i söndags-

och aftonskolan väl ej kan lemnas flera än 2 timmar dagligen. Ty svårligen

kan antagas, att en från folkskolan utgången yngling har större kunskapsmått, än

en yngling, som uppflyttas från 2''dra till 3:dje klassen i allmänt läroverk, och för

denna sednare erfordras likväl, oaktadt många lärotimmar dagligen, eu tid af 3:ne

år, innan han kan lemna 5:te klassen.

Rörande de läroämnen specielt, som tillhöra min befattning, nämligen kemi

och kemisk teknologi, så hafva komiterade visserligen å sid. 51 på ett fullkomligt

rigtigt sätt framhållit deras vigt och betydelse i den tekniska elementarskolan samt

derföre ock förordat, att den fackdelning, som i allmänhet ansetts behöflig i dessa

skolor, äfven skall utsträckas till dessa ämnen. Men i afseende på fördelningen af

den 3-åriga lärokurstiden mellan den allmänna kemien och den kemiska teknologien

måste jag på det allvarligaste opponera mig. Så hafva komiterade, ehuru de å sid.

38 förordat, att delningen i de olika facken bör vidtagas så sent som möjligt, likväl

i undervisningsplanen (sid. 45—47) föreskrifvit, att hela allmänna kemien, alltså såväl

oorganisk, som organisk, skall medhinnas på 3:ne terminer och Således dertill

anslagit första hälften af lärokurstiden, under det att den andra hälften anslagits åt

kemiska teknologien. — Rörande denna fördelning måste för det första hvarje något

erfaren lärare förklara för en omöjlighet, att, utan öfveransträngning för både lärare

och lärjungar, den allmänna kemien kan vederbörligen ordentligt genomgås på kortare

tid än 4 terminer, då inga förkunskaper i denna del af lärjungarna vid deras

inträde i skolan fordras. För det andra har komiterades anförda delningssätt dessutom

medfört två andra olägenheter, hvilka icke heller få förbises: l:o) komma för

den kemiska afdelningens elever dels icke alls några kemiska föredrag att hållas under

andra årets vårtermin (sid. 46), dels börja de kemiska laborationerna för denna

afdelning först med andra årets vårtermin (sid. 46), då de icke allenast kunna, utan

äfven måste börja redan med andra årets hösttermin, för att alla de laborationer

skola medhinnas, som böra föregå laborationerna i kemisk teknologi; 2:o) måste det

för en teknisk elementar-skola anses alldeles obehöfligt att för kemisk teknologi - anslå

längre tid än 2:ne terminer af hvarje 3-årig kurs. Dessutom är det antagande

alldeles icke oberättigadt, att antalet elever i kemisk teknologi kommer att, då

detta ämne icke är obligatoriskt, blifva ganska litet. Chalmerska slöjdskolan upp

-

19

tager t. ex, i sin ä sid. 163—172 till komiterade uppgifna undervisningsplan och

öfriga uppgifter rörande undervisningen derstädes under läseåret 1873 ---1874, att

bland de 80 elever (sid. 172), som tillhört öfre afdelningen, har elevantalet i kemisk

teknologi och kemiska laborationer varit 2 (sid. 168) — ett förhållande, som

visserligen kan förefalla besynnerligt, men som har sin naturliga förklaringsgrund

deruti, att allmänheten så litet inser och uppskattar kemiens stora vigt och betydelse

äfven i många bland de industrigrenar, der mekaniska arbetsprocesser

förnämligast förekomma och hvarom komiterade äfven å sid. 38 ordat.

Oaktadt åtskilligt för öfrigt skulle vara att anmärka mot denna af komiterade

framstälda undervisningsplan, så, då komiterade å sid. 56 förklarat densamma

icke hindra, att modifikationer i en eller annan del kunna vid särskilda läroverk

vara påkallade och befogade, samt att det antal timmar, som erfordras för ett

läroämnes fullständiga föredragning, är i icke ringa grad beroende af den undervisningsmetod

läraren använder, anser jag det alldeles obehöflig! att härpå nu

ingå, helst jag dels är fullt öfvertygad att vid det läroverk, hvilket jag tillhör och

hoppas äfven framdeles få tillhöra, undervisningsplanen, fortfarande som hittills

skall i allo uppställas så, som läroverkets sanna fördel krafvel-, samt jag dels,

såsom ständig ledamot i det af komiterade sid. 61 föreslagna lärarekollegium,

hvilket det bland annat åligger att under föreståndarens ordförandeskap upprätta

timtabell (sid. 62), har tillfälle anföra de modifikationer, som jag, ifall komiterades

förslag vinner stadfästelse, möjligen för min del kan finna nödiga.

Norrköping den 17 Januari 1875.

c) af Ds A. G. J, Eurenius.

Anmodad att till direktionen för härvarande tekniska skola afgifva yttrande

rörande det af komiterade afgifna betänkande och förslag angående den lägre

tekniska undervisningen i riket, går undertecknad att framställa de anmärkningar,

till hvilka han funnit sig föranledd. Då emellertid undertecknad ej kan annat än

på det lifligaste gilla och instämma uti de grundsatser, från hvilka komiterade

utgått vid uppgörandet af sitt förslag till tekniska skolornas omorganisation, och

då för öfrigt de förändringar, hvilka komiterade i sitt förslag funnit sig befogade

att föreslå, till de flesta väsendtliga delar synas vara ganska ändamålsenliga, återstår

enligt undertecknads åsigt ej mycket att till nämda förslag anmärka. Blott

på en enda omständighet vill undertecknad anhålla att få fästa uppmärksamheten.

Enligt komiterades förslag skulle undervisningen hufvudsakligen ombesörjas

af 5 hufvudlärare, hvilka borde benämnas lektorer och af hvilka de 3 med 21—29

timmars lektioner i veckan borde erhålla lön af 3,000 kronor, de 2 andra med

14—16 timmar i veckan 1,500 kronor.

20

Undertecknad vågar för sin del draga i tvifvelsmål lämpligheten af denna

anordning. Han ville i stället föreslå, att de 2 sistnämda lektorsbefattningarne

sammansloges till eu enda, och detta på följande grunder.

Af de 2 nämda lektorerna skulle nämligen enligt komiterades förslag den

ene undervisa i byggnadskonst med tillhörande byggnadsritning jemte de första

grunderna af väg-, vatten- och brobyggnadskonsten, den andre uti beskrifvande

och praktisk geometri samt de första grunderna af läran om fältmätning och

nivelering med dertill hörande ritning.

Det torde enligt undertecknads mening blifva ganska svårt, om ej omöjligt

att till nämda platser finna dugliga lärare, om de ej erhålla högre lön än den

af komiterade föreslagna, 1,500 kronor. Eu person nämligen, som egen förmåga

att undervisa i byggnadskonst eller beskrifvande geometri och fältmätning etc.

med tillhörande ritningar, torde med all säkerhet såsom privat ingeniör kunna

påräkna en vida större inkomst, än han såsom ensamt lärare vid en teknisk skola

skulle bekomma. Man torde kunna invända, att uti många städer arkitekter eller

ingeniörer finnas, hvilka för det af komiterade föreslagna arvode kanhända skulle

vilja åtaga sig undervisningen i de nämda läroämnena. Undertecknad tviflar dock

högeligen på, att en sådan person har tillräcklig tid öfrig från sina egna, privata

göromål att egna åt den tekniska undervisningen. Kanhända sådant vore möjligt

i Stockholm, der det finnes större tillgång på skickliga personer, men om landsortsstäderna

torde detsamma näppeligen kunna sägas. Här i Norrköping t. ex., rikets

4:de stad, finnas visserligen rätt många ingeniörer, af hvilka säkerligen flere

skulle vara ganska lämpliga såsom lärare i byggnadskonst, beskrifvande geometri

etc. med tillhörande ritning, men om dessa personer tror sig dock undertecknad

med bestämdhet kunna försäkra, att deras tid till den grad är af privata göromål

upptagen, att det blefve dem omöjligt att på samma gång tjenstgöra såsom lärare

i eu skola. Men äfven om det skulle inträffa, att en person funnes, som vore

villig att använda eu del af sin tid till tekniska skolans tjenst, vågar undertecknad

ändock draga i betänkande, huruvida den tekniska skolans fördel derigenom

i lika hög grad tillgodosåges, som om personen uteslutande egnade alla sina

krafter åt densammas tjenst. Komiterade sjelfva hafva uttalat den åsigten, att

det vore högst önskvärdt att för den tekniska undervisningen erhålla lärare, hvilka

åt densamma helt och hållet egna sina krafter.

Undertecknad hyser också den lifliga öfvertygelsen, att den tekniska undervisningen

skulle i betydligt högre grad befrämjas, om de båda ofvannämda

lärareplatserna sammansloges till eu enda. Det blefve då vida lättare att finna

lämpliga personer, som. emot det sammanlagda arvodet af 3,000 kronor ville uteslutande

egna sig åt skolan. Och att de båda lärarebefattningarne verkligen äro

af den art, att de kunna sammanslås, anser undertecknad vara tämligen påtagligt.

Det torde nämligen knappast vara något tvifvel underkastadt, att en person, som

21

med skicklighet undervisar i byggnadskonst jemte byggnadsritning samt elementerna

af väg-, vatten- och brobyggnadskonsten, äfven besitter förmågan att undervisa i

praktisk geometri, fältmätning, nivelering med tillhörande ritning.

Genom den af undertecknad föreslagna anordningen blefve dessutom tillbörligt

afseende fästadt vid en omständighet, som, visserligen af underordnad vigt, dock ej

helt och hållet torde sakna sin betydelse, den omständighet nämligen, att i så fall

en bättre öfverensstämmelse erhölles mellan de särskilda lärarnes undervisningsskyldighet

å ena sidan samt löneförmånen och titulatur å den andra. Säkert förefaller

det en hvar något egendomligt, att eu person, som blott har ungefär hälften så stor

tjenstgöringsskyldighet som en annan, och blott hälften så stor lön, ändock skall

erhålla samma titel som denne. Åtminstone torde man vara, van att vid begreppet

lektor fästa föreställningen om undervisningsskyldighet på ett visst högre stadium

och till ett visst antal timmar mot en deremot svarande högre lön. Den antydda

oegentligheten skulle bortfalla, om de båda ofvannämda lärarebefattningarne sammansloges

till ett lektorat med samma lön och ungefär samma antal undervisningstimmar

som vid de 3 andra lektoraten.

Komiterade hafva i sitt förslag tillstyrkt, att en fullständigare undervisning i

byggnadskonst tillsvidare endast skall meddelas vid de tekniska skolorna i Norrköping

och Malmö. Undertecknad anser detta icke utgöra något väsendtligt hinder för inrättandet

vid alla de tekniska skolorna af det ofvan nämda, fjerde lektoratet. Enligt

komiterades förslag bör nämligen vid de tekniska skolorna i Örebro och Borås undervisning

i byggnadskonst ej fullständigt saknas. Visserligen skulle vid de sistnämda

skolorna den af undertecknad föreslagne 4:de lektorn få mindre att göra såsom lärare

i byggnadskonst än vid de båda andra skolorna, men ban kunde ju såsom fyllnad

erhålla några timmars undervisning i något annat ämne, t. ex. i matematik, hvartill

säkerligen eljest extra lärare torde komma att behöfva användas.

Undertecknad anser således för sin del, att vid alla de tekniska skolorna 4

lektorater böra inrättas" med ungefär lika undervisningsskyldigheter och lika förmåner,

hvarigenom vinnes såväl större likformighet mellan de särskilda lärarnes skyldigheter

och rättigheter,'' som ock större lätthet att för den tekniska undervisningen

erhålla lärare, hvilka åt densamma helt och hållet egna sina krafter, hvilken sistnämda

omständighet framförallt torde hafva ett väsendtligt inflytande på den tekniska

skolans lifskraftiga utveckling.

Norrköping den 9 Februari 1875.

22

d) af K. T. Falk.

Den plan, som af dertill utsedde komiterade nyligen blifvit utarbetad för ordnandet

af undervisningen och arbetena vid de lägre tekniska undervisningsanstalterna

i riket, synes, i sin helhet betraktad, vara serdeles god, och derest den vinner statsmakternas

bifall, egnad att i hög grad befrämja det dermed afsedda ändamålet.

Ett par anmärkningar deremot förefalla dock undertecknad icke obefogade.

Komiterade, hvilka icke misskänna undervisningen i frihandsteckning och modellering,

hafva dock icke föreslagit någon aflöning för lärare i dessa vigtiga undervisningsämnen

vid de tekniska elementarskolorna.

De föreslå deremot att denna undervisning borde ordnas gemensamt för lärjungarne

i nämde skolor och de dermed i visst samband stående söndags- och aftonskolorna,

utan att dock alls angifva något förslag till de derigenom uppstående kostnadernas

bestridande.

Att undervisningens i frihandsteckning och modellering vid de tekniska elementarskolorna

öde således är helt och hållet ovisst, såsom beroende af någonting ännu

obestämdt, anser undertecknad vara eu brist i komiterades förslag.

Beträffande de af komiterade föreslagna lektorerna i beskrifvande geometri och

byggnadskonst kan den anmärkningen framkastas att de, såsom sysselsatta i skolans

tjenst ett mindre antal timmar, äro jemförelsevis mindre aflönade och derför nödsakade

att utom skolan hafva andra göromål eller sysselsättningar, hvilka hindra dem

att helt och hållefsiegna sina kx-after i skolans tjenst, hvarjemte det af samma skäl

måhända någon gång torde möta svårigheter att till nämnde lärarebefattningar finna

fullt lämpliga personer.

Några vidare anmärkningar af vigt mot ifrågavarande förslag har undertecknad

ej funnit skäl att framställa.

Norrköping den 15 Februari 1875.

Underdånigt Utlåtande af Direktionen för tekniska

elementarskolan i Malmö.

Uti skrifvelse af den 8 sistlidne Januari har Edert och Rikets Kommersekollegium

infordrat yttrande af direktionen för härvarande tekniska elementarskola

öfver det underdåniga betänkande för ändamålet utsedde komiterade afgifvit angående

den lägre tekniska undervisningen i riket, och får direktionen härmed i underdånighet

fullgöra detta uppdrag.

a). De tekniska elementarskolorna.

Rörande dessas ändamål, studiekursers längd, pröfningar, styrelse och förvaltning

samt b skof vet af flera tekniska elementarskolor kan direktionen icke annat

än i allo instämma uti hvad herrar komiterade härutinnan yttrat, och torde härvid

särskilt höra betonas det välbetänkta deruti, att, så noggrant som skett, angifva

skolornas ändamål samt att, genom införande af en öfverstyrelse, åstadkomma ett

närmare samband emellan de särskilda skolorna och på samma gång möjliggöra

kontroll öfver deras verksamhet.

Hvad beträffar inträdesfor äring urna anser direktionen att den af komiterade

föreslagna befrielse från inträdesexamen, för de ynglingar som genomgått fem klasser

af allmänt elementarläroverk, endast då må ega rum, när lärarekollegiet, på

grund af ynglingens betyg, anser honom innehafva det kunskapsmått som af komiterade

blifvit uppgifvet såsom erforderligt för att kunna antagas till ordinarie

lärjunge vid skolan.

Komiterade hafva föreslagit: att en fackdelning bör ske vid de tekniska elementarskolorna,

men att delningen i de olika facken vidtager så sent som möjligt,

och att skilnaden mellan de olika facken ej göres större än hvad behofvet af en

allvarlig etementarfackbildning påkallar. Direktionen instämmer fullkomligt i denna

komiterades åsigt; men i betraktande af det skäl, som de sjelfva.anfört, att få af

24

de tekniska elementarskolornas lärjungar egna sig åt de rent kemiska delarne af

tekniken, hvilket förhållande direktionen anser bero derpå, att nämnde lärjungar,

efter slutade studier, haft svårt att erhålla anställning, samt den äfven af herrar

komiterade uttalade åsigt, att det vore ömkligt att alla elever finge öfvas i kemiska

laborationer, så anser direktionen, att, om eu kemisk fackklass bör finnas, skilnaden

mellan honom och de båda öfriga göres något mindre än hvad i betänkandet

blifvit föreslaget. Direktionen anser detta kunna vinnas på det sätt, att den ge,

mensamma undervisningen i kemi ökas och den speciela undervisningen i samma

ämne minskas samt slutligen några timmar göras valfria för lärjungarne, att arbeta

på laboratoriet, verkstaden eller ritsalen. Direktionen tror, att, genom denna anordning,

faran för de elever, som välja den kemiska fackklassen, att efter slutade

studier sakna anställning bör minskas, emedan de äfven kunna egna sig åt de delar

af tekniken, som fordra mera insigter i maskinritning och verkstadsarbete, och

att följaktligen flera ynglingar skola följa sina anlag och välja denna fackklass, då

de ej behöfva afhållas derifrån af omtanka för sin framtida utkomst. Do deremot,

som äro i behof af större insigter i kemi, än hvad som under den ordinarie kursen

kunnat inhämtas, kunna såsom specialelever vid skolan fortsätta sina studier i nämnda

läroämne.

Angående läroämnena anser direktionen, att alla de i betänkandet upptagne

läroämnen böra ingå i undervisningen och i allmänhet behandlas på det sätt, som

herrar komiterade föreslagit. Endast i fråga om ett par läroämnen kan direktionen

ej helt och hållet biträda den uttalade åsigten, nämligen maskinritning och

frihandsteckning. Beträffande det förstnämnda eller maskinritningen kan direktionen

ej tydligt fatta herrar komiterades mening, då de först säga att undervisningen

ej bör utsträckas så långt som till konstruktion af sammansätta maskiner, men

sednare att undervisningen skall omfatta “afbildning af sammansatta maskiner11. Direktionen,

som ej anser det vara nödigt att här uppställa några förmodanden öfver

komiterades mening, inskränker sig att yttra, det hon anser undervisningen i detta

läroämne böra omfatta konstruktion af maskindelar och enklare maskiner, samt att

hon ej kan instämma i komiterades åsigt att i undervisningsplanen skall ingå kopiering

af ritningar.

Rörande det sednare af de omnämnda läroämnena eller frihandsteckning,

så anser direktionen den af herrar komiterade föreslagna croquisritning ej kunna

ersätta den kunskap i frihandsteckning, som bör egas af hvarje från tekniska elementarskolan

med fullständigt betyg afgången lärjunge, och får derföre i underdånighet

föreslå att frihandsteckning måtte ingå i undervisningsplanen såsom sjelfständigt

läroämne. Den derför erforderliga tid kan erhållas, dels genom någon

minskning i timantalet för verkstadsarbetet, dels genom någon ökning af lärotimmarnes

antal i veckan. På grund af hvad direktionen här ofvan framställt får hon

föreslå följande fördelning af lärotimmarne.

25

Första årets kurs.

(Gemensam för alla ordinarie lärjungar.)

L ä roämne n.

Timmar i veckan.

Ren matematik............

10 Va

Allmän kemi............

3

Beskrifvande geometri och linearritning........

10%

Svenska språket ............

1 Va

Frihandsteckning . . . •..........

4 Va

Verkstadsarbete..............

4 Va

Summa

34 Va

Andra årets kurs.

(Gemensam för alla ordinarie lärjungar.)

Läroämnen.

Timmar

veckan.

Höstt.

Vårt.

Ren matematik............

rf 1 /

3

Allmän mekanik............

4 Va

6

Fysik............

3

9

Allmän kemi..... . . .

3

Mineralogi och geognosi...........

3

Beskrifvande geometri, linear- och croquisritning.....

4 Va

4 Va

Frihandsteckning............

1 Va

1 Va

Bokföring jämte han delslära..........

3

o

3

Svenska språket ..............

1 Va

1 Va

Verkstadsarbete.............

3

u

Laborationer...................

3

i

Summa

34 Va

34 Va

4

26

Tredje årets kurs.

a) Gemensamt för alla ordinarie lärjungar.

• T ..

L a r o a in n e n.

Timmar

vecka

Höatt.

Vårt.

'' .........

Ren matematik................:

3

1 Vä

Maskinlära...................

3

3

j Maskinritning..................

7 Va

7 Va

Mekanisk teknologi................

3

3

Byggnadskonst jämte ritning............

4 V*

—

Summa

21

1

b) Specielt för den mekaniska fackklassen

Maskinritning..................

Verkstads-arbete.................

Timmar i veckan.

Höätt.

Vårt.

4 V*

7 Va

6

9

Summa

c) Specielt för byggnads-fackklassen.

12 | 15

Byggnadskonst jämte ritning............

Frihandsteckning.................

Timmar i veckan.

Höstt.

Vårt.

io 7s

1 Vä

13 V*

i Vä

Summa

12

15

d) Specielt för den kemiska fackklassen.

.

j Höstt.

Vårt. |

[ Kemisk teknologi jämte laborationer ....

. . . . ! 12

15

27

Enligt detta förslag synes det, som lärjungarne ej skulle erhålla en så starkt

utpräglad fackbildning som herrar komiterade föreslagit, samt att lärjungarnes arbete

i skolan skulle komma att något utsträckas, men detta är till en del endast skenbart,

ty enligt hvad erfarenheten vid härvarande tekniska skola visar, begagna hennes

lärjungar undervisningen i linearritning (maskin- och byggnadsritning) vid söndags-

och afton-skolan ganska flitigt och kunna således der till fullo få ersatt den

minskning i lärotimmar, som enligt detta förslag uppkommer i nyssnämnde läroämnen;

och, då herrar komiterade förutsätta att lärjungarne skola begagna undervisningen

vid söndags- och afton-skolan för att erhålla kunskap i frihandsteckning, men behofvet

deraf minskas, då undervisning i detta läroämne meddelas i tekniska elementarskolan,

så kan man anse, äfven då man tager i beräkning den tid, som kommer

att användas i aftonskolan för erhållande af undervisning i linearritning, att undervisningstimmarne

i det hela ej blifvit ökade. De läroämnen, som, enligt direktionens

förslag, ej blifva så mycket tillgodosedda, som herrar komiterade föreslagit,

äro verkstadsarbete och kemiska laborationer. Detta kan dock, på sätt direktionen

ofvan yttrat, ersättas genom att lärjungarne såsom specialelever begagna skolans

undervisning en termin efter den ordinarie lärokursens slut.

Med afseende på läroämnenas fördelning mellan några hufvudlärare anser direktionen

de af komiterade uttalade åsigter fullkomligt riktiga, men anser äfven att

läroämnena kunna till lika fördel för undervisningen förenas på annat sätt än hvad

herrar komiterade föreslagit, och får derföre i underdånighet föreslå, att styrelserna

må få rättighet, att göra de jemkningar, som af omständigheterna påkallas.

Beträffande lärarnes ställning och lönevilkor samt beräkning af kostnaderna

instämmer direktionen i hufvudsaken med herrar komiterade och vill endast erinra

om, dels de förändringar som betingas af direktionens ofvanstående förslag, om detsamma

vinner afseende, nämligen: att lärare i frihandsteckning antages; att, då

undervisningen i laborationer något minskas, undervisningen i mineralogi och geognosi

kan öfvertagas af läraren i kemi; samt att anslaget för undervisning i verkstadsarbete

kan något minskas; dels att, då lärarne i svenska språket samt bokföring

och handelslära hafva lika många undervisningstimmar, deras arvoden äfven måtte

blifva lika, samt att, i betraktande af de många göromål, som äro förenade med

sekreterarebefattningen, arvodet till bibliotekarien och sekreteraren ökas, och slutligen

att, på grund af hvad räkenskaperna för de sista tio åren utvisa, anslaget för

belysning och uppvärmning är för lågt beräknadt. Vid härvarande skola, med 2

afdelningar, hafva nyssnämnde utgifter, oberäknadt bränsle, i medeltal uppgått till

omkring 600 kronor årligen och torde således, med beräkning af bränsle och för

3 afdelningar komma att uppgå till omkring 1,200 kronor.

Direktionen får derföre i underdånighet föreslå följande beräkning af kostnaderna:

-

28

Föreståndaren........

• v • • • • • • • <

Lektorerna.................

Läraren i frihandsteckning...........

„ i bokföring och handelslära.......

„ i svenska språket ...........

Statens bidrag för undervisningen i främmande språk

Anslag till repetitörer............

„ „ verkstaden, undervisning och materiel . . .

„ „ kemiska och fysiska laborationer ....

» „ bibliotek och öfriga samlingar .....

För bestridande af bibliotekarie- och sekreterare-göromålen

Anslag till betjening (utom fri bostad)......

För belysning, uppvärmning m. m.........

700 kr.

3,500 kr.

9,000 „

350

350

400

800

2,600

2,500

800

1,000

400

500

1,200

55

55

55

55

55

55

Summa kronor 21,500.

samt den efter vissa års tjenstgöring för lektorerna beräknade löneförhöjning, som,

enligt hvad direktionen anser billigheten fordra, bör, i förhållande till tjenstgöringstimmarne,

äfven tillfalla öfriga lärare.

b). De tekniska söndags- och afton-skolorna.

Uti hvad herrar komiterade angående dessa skolor yttrat instämmer direktionen

i alla delar med endast ett undantag, nämligen beträffande terminsafgiften.

Direktionen anser ej lämpligt att lärjungarne, såsom komiterade föreslagit, skola erlägga

terminsafgift för hvarje läroämne och tror ej att det skulle leda till det åsyftade

målet. Direktionen finner det ej vara förenligt med billighet att t. ex. en lärjunge,

som hvarje vecka erhåller 6 timmars undervisning i linearritning och 6 timmars

undervisning i frihandsteckning, skall erlägga dubbelt så stor afgift, som den, hvilken

erhåller 12 timmars undervisning i ettdera af nämnda läroämnen.

Malmö den 15 Mars 1875.

Underdånigt Utlåtande af Direktionen för tekniska

elementarskolan i Örebro.

Sedan Kong!. Kommerskollegium genom skrifvelse den 8 sistlidne Januari

anmodat direktionen för härvarande tekniska elementarskola att till Eders Kong],

Maj:t inkomna med underdånigt yttrande öfver det af komiterade afgifna betänkande

och förslag angående den lägre tekniska undervisningen i riket, går direktionen nu

att detta åliggande i djupaste underdånighet fullgöra.

Då de tekniska elementarskolorna i vårt land stiftades, var man icke fullt på

det klara, hvarken i afseende på dessa skolors ändamål eller medlen att uppnå det.

Härom vittna de för skolorna utfärdade stadgar, som i flera väsentliga delar voro

mycket sins emellan skiljaktiga. Men sedermera, i den mon man hunnit till insigt

om det mål, för hvilket skolorna borde verka, samt under inflytande dels af tidens

ökade anspråk på teknisk bildning och dels af lokala förhållanden, hafva dessa skolor

efterhand så ombildat sig, att de nu mera i allmänhet icke blott äro helt olika med

hvad de i början voro, utan äfven ordnade efter så olika grunder, att de knappt

kunna med hvarandra jemföras.

Hvad Örebro tekniska skola särskilt angår, så har hon under sin 17-åriga tillvaro

undergått betydliga förändringar, alla åsyftande hennes utveckling till en så fullkomligt

teknisk läroanstalt, som med förhand varande medel varit möjligt. Hennes

lärokurs, i början tvåårig, har blifvit förlängd till 3 år; hennes läroplan, som först

allt för mycket liknade eu realskolas, har, dels genom uteslutande af några mindre

vigtiga läroämnen och dels genom utvidgning af lärokurserna i de öfriga, blifvit allt

mera afpassad efter det ändamål, till hvilket en teknisk läroanstalt synes böra sträfva.

Men oaktadt dessa förändringar, som på direktionens derom gjorda underdåniga

hemställan med Eders Maj:ts nådiga bifall blifvit utförda, hafva dock vissa grundsatser,

hvilka direktionen ansett vara af synnerlig vigt, blifvit stadigt vidhållna, nämligen

att skolans undervisning skulle vara både så åskådlig och grundlig som möjligt.

30

att den skulle vara så utsträckt, att de afgående eleverna kunde vinna inträde i ett

högre tekniskt läroverk, samt att lärjungarne icke till följd af skolans läroplan skulle

tvingas att under sin vistelse i skolan afstå från all förkofran i de till den rent inenskliga

bildningen hörande ämnen.

Att skolans undervisning, i förhållande till de medel, som stått henne till buds,

varit ändamålsenligt ordnad, att goda och grundliga kunskaper i henne blifvit meddelade,

samt att hon i alla afseenden blifvit både med omsorg och framgång skött,

det hoppas direktionen vara ådagalagdt genom det stora anseende och förtroende,

som hon hos allmänheten vunnit, och det ständigt växande antal, som i henne sökt

inträde. — Hvad de lärjungar beträffar, som efter afslutad lärokurs lemnat skolan,

vare sig för att vid högre in- eller utländskt tekniskt läroverk fortsätta sina studier

eller i något praktiskt yrke söka sin utkomst, så synas resultaten af skolans verksamhet

hafva varit ganska tillfredsställande. Af dem som, i synnerhet under de första

åren af skolans tillvaro, öfvergått till teknologiska institutet, hafva flera gjort heder

åt den grundläggande bildning härvarande tekniska skola förmått meddela, och ehuru

tillträde till nämnde institut alltmera blifvit försvåradt, har det äfven i senare åren

lyckats lärjungar från skolan att såsom ordinarie elever vid detsamma blifva antagna.

I afseende på de till yrkena utgångna har den glädjande erfarenhet vunnits, att de i

allmänhet visat sig äga erforderliga kunskaper och duglighet att kunna sköta äfven

svåra och maktpåliggande befattningar, såsom till exempel vid jernvägsbyggnad m. in.,

hvilket torde lända till bevis på att de utgått från skolan ej blott med tillräckliga,

utan äfven genast användbara kunskaper och färdigheter.

Af denna erfarenhet rörande frukterna af härvarande tekniska skolas verksamhet

vågar direktionen anse sig berättigad till den slutsats, att skolan är på rätta vägen

till sitt mål, och att det skulle verka skadligt för hennes framtid, om den ombildning

af de tekniska elementarskolorna, som af de komiterade är föreslagen, icke skulle

kunna försiggå med mindre än att inskränkning göres på undervisningens grundlighet

och att de läroämnen, som tillhöra den allmänna bildningen, skulle nästan fullkomligt

undertryckas. — Direktionen tror derföre, att om härvarande tekniska skola, genom

tillökning af lärarekrafter och medel för sina öfriga behofs fyllande, skall sättas i tillfälle

att meddela en med tidens ökade fordringar mera öfverensstämmande teknisk

bildning, än som nu är förhållandet, detta hvarken kan eller bör ske på annat sätt,

än att skolans verksamhet utvecklas på grund af redan bestående förhållanden, men

icke i strid med desamma. Endast derigenom synes det som skolan skall kunna gå

framåt emot det mål, hon verkligen bör eftersträfva.

Efter direktionens uppfattning af komiterades betänkande, har den af dem föreslagna

ombildningen af de tekniska elementarskolorna till ändamål att sätta dessa

skolors verksamhet i mera öfverensstämmelse med tidens ökade fordringar, hvarigenom

äfven den fördel skulle vinnas, att dessa läroanstalter blefve mera likformiga än de

nu äro.

i

31

För uppnående af det första syftemålet, som utan tvifvel är det vigtigaste,

hafva komiterade i afseende på undervisningen föreslagit åtskilliga väsentliga förändringar,

hufvudsakligen gående ut derpå, att genom koncentrering inom kortare tid,

i allmänhet de 2 första åren af den 3-åriga lärokursen, af undervisningen i de

rent teoretiska läroämnena sätta skolorna i tillfälle att jemväl meddela kunskap

och öfning i dessa ämnens praktiska tillämpning på de vigtigaste grenarne af

industrien.

Om ock eu sådan mera omfattande undervisning, åtminstone vid härvarande

tekniska skola, icke synes kunna åstadkommas med mindre, än att undervisningen

i några af de först nämnda läroämnena, t, ex. fysik och mekanik, inskränkes till

icke obetydligt mindre kurser, än som hittills der blifvit genomgångna, torde man

likväl, med hänsyn till just denna koncentrering samt vidden och beskaffenheten

i öfrigt af de kunskaper som enligt den nya planen skulle de tekniska elementarskolornas

lärjungar bibringas, vara berättigad till den slutsats, att en yngling,

som med full nytta skall begagna en sådan läroanstalts undervisning och der

förvärfva goda och grundliga insigter, måste der inträda med åtminstone lika stora

kunskaper och förståndsutveckling, som hittills visat sig erforderliga för att blifva

intagen i eu teknisk elementarskola, samt att således en nedsättning i de nuvarande

fordringarne, sådan som komiterade i sitt betänkande förorda, icke kan

vara med skolans sanna fördel förenlig.

Fordringarne för inträde i härvarande tekniska elementarskola hafva under

en lång följd af år varit: ‘:att hafva fyllt 14 år, äga god frejd och kristendomskunskap;

skrifva eu läslig handstil; känna historien och geografien, särdeles fäderneslandets;

kunna redogöra för det vigtigaste af botaniken och zoologien; hafva

insigter, ej blott i modersmålets grammatik, utan äfven i tyska eller engelska

språket; och slutligen att kunna redogöra för de 4 första böckerna af Euklides,

äga färdighet i räkning samt hafva genomgått algebran till och med lista gradens

eqvationer.“

Dessa fordringar äro icke högre, än att de kunna uppfyllas af den, som

genomgått 4:de klassen på reallinien vid de allmänna elementarläroverken. Men

en mångårig erfarenhet har ådagalagt, att den kunskaps- och förståndsutveckling,

som är nödvändig för att kunna draga full nytta af undervisningen vid härvarande

tekniska skola, först är att påräkna hos ynglingar, hvilka genomgått 5:te klassen

af nämnde slags läroverk. Att döma af komiterades yttrande i sitt betänkande

sid. 36, vill det synas, som komiterade sjelfva skulle biträda denna åsigt, enär

de förorda att den, som genomgått sistnämnde klass, borde utan pröfning få emottagas

som lärjunge i en teknisk elementarskola.

Med iakttagande af dessa fordringar, hvilka i anseende till det stora antal

som i senare tid sökt inträde i skolan kunnat allt noggrannare tillämpas och medfört

den stora fördel, att ynglingar inkommit i skolan med vida jemnare kunska

-

32

per än förut, har det visat sig möjligt att bibringa skolans lärjungar både grundliga

och till omfång icke obetydliga kunskaper, samt att tillvinna henne allt större

förtroende, hvilket bland annat torde bevisas deraf, att denna skola, ehuru icke

belägen i någon af rikets i industriel hänseende betydligare städer, fått ett sådant

tillopp af lärjungar .att deras antal för närvarande uppgår till ej mindre än

93, eller nära dubbelt emot det, för hvilket bon ursprungligen blifvit inrättad, och,

såsom direktionen förmodar på grund af de för år 1874 meddelade uppgifter,

större än som finnes vid någon af rikets öfriga läroanstalter af samma slag. En

omständighet, som härvid äfven torde förtjena tagas i betraktande, såsom ett tidens

glädjande tecken, är att skolan ibland sina lärjungar räknar ganska många,

tillhörande de högre samhällsklasserna.

Att, åtminstone under nuvarande gynnsamma förhållanden, nedsätta de fordringar,

som hittills varit tillämpade för inträde i härvarande tekniska skola, och

hvilka, efter hvad erfarenheten visat, kunnat uppfyllas till och med af ett större

antal sökande, än som der kunnat emottagas, skulle, enligt direktionens öfvertygelse,

icke blott leda till nedsättning jemväl af det förtroende och anseende,

som skolan efter mångårigt ihärdigt sträfvande lyckats förvärfva, och hvilka, en

gång förlorade, icke så lätt torde återvinnas, utan äfven i hög grad motverka hennes

vidare utveckling. Den fördel, som enligt komiterades åsigt derigenom skulle

erhållas, nämligen att tillträde till de tekniska skolorna lättare bereddes en eller

annan lyckligare begåfvad yngling från den högre folkskolan, torde väl — äfven

om dessa läroverk hade blifvit omfattade med mera ifver än nu är förhållandet—

ej med skäl kunna sättas vid sidan af den, som det vill synas, ganska betydande

fördel, att de tekniska skolorna få emottaga ynglingar med tillräckligt förberedande

bildning, för att kunna fullt tillgodogöra sig den temligen vidsträckta nck

både för stat och kommun dyrbara undervisning, som nu i de tekniska skolorna

meddelas. — Genom en sådan anordning skulle utan tvifvel dessa skolor neddragas,

i stället för att höjas till den punkt de rätteligen böra innehafva. I motsats

till de komiterade hyser nämligen direktionen den åsigt, att den tekniska

elementarskolan bör stå i ungefär samma förhållande till den tekniska högskolan

som de allmänna elementarläroverken till universitetet, samt att endast under

denna förutsättning den tekniska undervisningen kan anses utgöra ett på tillfredsställande

sätt ordnadt helt. Dessutom torde väl ej kunna bestridas, att de

kunskaper, ej allenast i matematik, fysik och kemi, utan äfven i mekanik, ritning,

verkstadsarbete m. m., som i de tekniska skolorna meddelas, äro att anse

som en vida naturligare och säkrare grundläggning för vidsträktare tekniska

studier, än de insigter, som i endast några få af dessa ämnen bibringas lärjungarne

till och med i högsta klassen af de allmänna läroverkens reallinie, jemte

kunskaper i de öfriga allmänt bildande läroämnena. —

Ehuru direktionen villigt tillerkänner komiterades förslag förtjensten att

M

vara med stor möda och omsorg utarbetadt, kan direktionen dock ej finna

annat, än att det är behäftadt med åtskilliga brister, som, åtminstone efter direktionens

öfvertygelse, förr eller sednare skulle utöfva ett ganska menligt inflytande

på de tekniska skolornas tillstånd och verksamhet, om de finge qvarstå i den

läroplan, som slutligen blefve i nåder fastställd. Det kan visserligen icke bestridas,

att hufvudändamålet för tekniska läroanstalters verksamhet bör vara att

meddela den för tekniska yrkens rätta utöfning nödiga bildning; men något afseende

bör väl äfven fästas derpå, att de tekniska elementarskolorna, om hvilka

här är fråga, i allmänhet emottaga sina lärjungar vid den ålder, då kroppskrafterna

äro i största behof att stärkas och utvecklas, samt då sinnet är mest öppet

och tillgängligt för emottagande af intryck från det sköna och upplyftande, så i

form som innehåll. Till dessa betraktelser föranledes direktionen af den omständigheten,

att komiterade i sitt förslag helt och hållet uteslutit 2:ne läroämnen,

som nästan allt från början tillhört härvarande tekniska elementarskolas undervisuingsplan,

nämligen gymnastik och sång, och att de tillmätt ett tredje läroämne,

modellering, endast ganska ringa vigt, för att nu ej tala om språkundervisningen^

hvari jemväl inskränkning skulle äga rum.

Undervisning i det förstnämnda blef på direktionens underdåniga hemställan

med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse införd i skolan redan under de första

aren af skolans tillvaro, och har alltsedan anslag dertill i skolans stat varit uppför

till 150 kronor årligen, hvaraf likväl 50 kronor afgått som ersättning för

lokal m. m. Undervisningen i sång, deruti likväl endast de lärjungar deltaga, som

derför röja hog och fallenhet, har bestridts för ett lärarearvode af 75 kronor.

Hvad slutligen undervisningen i modellering beträffar, hafva komiterade

visserligen föreslagit, att en sådan skulle, i sammanhang med den undervisning,

som i detta ämne komme att anordnas för den tekniska afton- och söndagsskolan’

beredas dem af den tekniska elementarskolans lärjungar, som deraf ville sig begagna.

Men utom det att möjligheten af en dylik åtgärd helt och hållet är beroende

derpå, huruvida förstnämnda läroanstalt vid den tid, då den nya planen

för de tekniska elementarskolorna kommer att tillämpas, hunnit erhålla ett med

afseende härpå tillräckligt utveckladt skick och en betryggad ekonomisk ställning,

i hvilka båda hänseenden, såsom ock de komiterade antydt, statens medverkan

torde vara nödvändig, så är, enligt direktionens på mångårig erfarenhet grundade

Öfvertygelse, undervisningen i modellering för en teknisk läroanstalt af särdeles

stor vigt derigenom, att detta läroämne kraftigt bidrager att gifva säkerhet åt

hand och öga, på samma gång det utbildar sinnet för rena och sköna former,

hvilket måste blifva till mycket gagn i hvad tekniskt yrke man än inträder, och i

synnerhet vid utöfning af all sådan verksamhet, som faller inom konstindustriens

vidsträckta, nu mer äu någonsin odlade område.

5

34

Med hänsyn härtill vågar nu direktionen i underdånighet anhålla, att de

3:ne ifrågavarande läroämnena äfven för framtiden må få tillhöra härvarande

tekniska skolas undervisningsplan. — I händelse Eders Kongl. Maj:t skulle behaga

härtill lemna nådigt bifall, vågar direktionen i underdånighet hemställa, att för undervisningen

i det sistnämnda, modellering, måtte i nåder beviljas samma aflöning

som hittills, hvilken, oberäknadt det af Riksdagen medgifna dyrtidstillägg, utgör

750 kronor, hvaraf 300 utgå på ordinarie och det återstående på extra stat. I

afseende på de båda öfriga ämnena, gymnastik och sång, får direktionen i underdånighet

föreslå ett belopp af tillsammans 300 å 350 kronor, emedan erfarenheten

visat, att man knappast kan för framtiden påräkna undervisning i dessa ämnen

för så ringa ersättning, som hittills derför varit lemnad.

I afseende på de 2:ne olika i komiterades betänkande anförda sätt att gå

till väga vid lärarepersonalens organisation, nämligen att antingen, såsom hittills

öfligt varit för de tekniska elementarskolorna, för undervisningen i hvarje särskildt

läroämne anslås ett visst arvode, och dessa arvoden tilldelas så många lärare, som

man för hvarje gång finner lämpligt, eller ock att en gång för alla bestämmes,

att sins emellan beslägtade läroämnen sammanföras och anförtros åt vissa hufvudlärare,

hvilka äro i denna egenskap fästade vid läroverket, hafva komiterade

föredragit det sednare. — I denna åsigt instämmer direktionen visserligen, men

tror tillika, att dess tillämpning vid de tekniska skolorna i full enlighet med komiterades

förslag skulle möta stora svårigheter. Det torde väl ock vara med skolornas

verkliga fördel mest förenligt, att de få så mycket som möjligt tillgodogöra

sig sina lärares under flerårig undervisning i vissa ämnen förvärfvade skicklighet

och erfarenhet, äfvensom billigheten torde fordra, att något afseende fästes

vid deras egen hog och böjelse. Direktionen vågar derföre i underdånighet föreslå

att, åtminstone för den närmaste framtiden, läroämnenas fördelning emellan

lärarne får ske på det sätt som bäst lämpar sig för de olika skolorna.

Af de förändringar i afseende på undervisningen komiterade föreslagit, torde

lärokursernas utgrening för det 3:dje årets lärjungar i flera olika fackriktningar

vara en af de allra förnämsta. Vid skolan i Örebro skulle blifva endast 2 riktningar,

näml. en mekanisk-teknisk och eu kemisk-teknisk. Denna slags delning

af lärokursen anser direktionen ej blott vara af nutidens ökade fordringar påkallad,

utan äfven för ifrågavarande skola ändamålsenlig. Men derjemte förorda

komiterade äfven, att vid härvarande tekniska skola en särskild afdelning, nämligen

för bergsvetenskap, må upprättas, och uttrycker som sin öfvertygelse, att detta

borde ske så fort som möjligt.

Detta förslag, som för några år sedan var föremål för öfverläggning hos

Jernkontorets fullmägtige, tror direktionen af flera skäl vara af särdeles framstående

vigt. Ty dels är Örebro stad omgifven af ett stort antal bergverk och

bruksanläggningar, och dels är dess tekniska skola redan försedd med betydliga

35

och väl ordnade samlingar, icke blott af mineralier, utan äfven af prof på jern

och öfriga bergsbrukets alster. Genom någon tillökning i lärarekrafter och undervisningsredskap

skulle skolan sannolikt med tiden blifva i stånd att meddela

både en grundlig och för det afsedda ändamålet väl afpassad undervisning. Det

torde likväl med skäl kunna ifrågasättas, huruvida det först nämnda behofvet kan

fyllas på det sätt komiterade föreslagit, nämligen genom anställande af 2 extra

lärare i metallurgi och grufvetenskap. Direktionen tror för sin del, att man icke

kan med säkerhet påräkna lärare i dessa ämnen, om ej eu person för bergsundervisningen

särskild! fästes vid skolan på samma vilkor som dess öfriga hufvudlärare,

och samma mening har blifvit uttalad af föreningen “bergshandteringens

vänner11 vid dess nyligen härstädes hållna sammanträde. Men derigenom skulle

kostnaden för denna undervisning från 3,000 kronor, som komiterade föreslagit,

höjas till 4,000 kronor, eller rättare till endast 3,800 kronor, om undervisningen

i mineralogi och geognosi, för livilka komiterade i den egentliga tekniska skolans

stat upptagit 200 kronor, blefve — såsom i detta fall naturligt synes — Överflyttad

till läraren i bergsvetenskap.

Ehuru direktionen är lifligt öfvertygad om den stora nyttan af en bergsafdelnings

upprättande här vid tekniska skolan och, liksom komiterade, tror att detta

bör ske ju förr dess hellre, anser sig direktionen likväl icke kunna underlåta att

i underdånighet fästa Eders Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att särskilda

åtgärder torde dessförinnan behöfva vidtagas för anskaffande af det utrymme, som

utöfver det för tekniska skolan nu tillgängliga kan finnas erforderligt för nämnde

slags undervisning.

Hvad tekniska skolans lärarepersonal beträffar, hafva komiterade föreslagit,

att för de förnämsta läroämnena skulle anställas lektorer med fast lön och förde

öfriga endast tillfälliga lärare med arvoden. Lektorerna skulle börja dels med

3,000 och dels med 1,500 kronor i lön, och efter 5 och 10 års tjenstgöring skulle

denna ökas med 500 kronor för hvarje gång. — En sådan anordning af lönernas

tillväxt, som redan länge varit tillämpad för de allmänna läroverken, och hvilken

direktionen för sin del så mycket hellre i underdånighet förordar till Eders Kongl.

Maj:ts nådiga bifall, som direktionen i sin underdåniga skrifvelse den 23 November

1872 vågat derom göra framställning, anser direktionen både vara rättvis och synnerligen

egnad att försäkra de tekniska skolorna om skickliga lärare och för framtiden

fästa dem i deras tjenst. Om direktionen ej misstagit sig om komiterades

mening i detta hänseende, skulle de lärare, som vid tiden för den nya läroplanens

tillämpande redan innehaft med lektoraten jemförliga befattningar vid de

tekniska skolorna tillräckligt länge för att i högre lönegrad uppflyttas, genast få

räkna sig denna tjenstgöring till godo. I motsatt fall skulle säkert flere af dem

efter den nya regleringen få lägre lönevilkor än förut. För skolan i Örebro

hafva komiterade, utom flere lärare med arvoden, föreslagit 3 lektorer med den

36

högre och en med den lägre lönen. — Att undervisningen skall kunna ändamålsenligt

ordnas med det föreslagna antalet lärare, tror direktionen visserligen, men

hyser likväl, till följd deraf att skolan icke är belägen i någon af rikets största

städer, tvifvel med afseende på sannolikheten att för så små, anslag få fullt lämpliga

lärare i de mindre läroämnena. Troligen skulle detta gå mycket lättare, om

skolans alla 4 lektorer finge den högsta lönen, enär i sådant fall största delen af

arvodena kunde härtill användas. Dock vågar direktionen ej i detta afseende

uttala någon bestämd mening, innan erfarenheten visat i hvilken mon ett sådant

tvifvel varit berättigadt.

Hvad särskild! föreståndarebefattningen angår, för hvars aflönande hittills

så olika grunder vid de olika tekniska skolorna varit tillämpade, att, enligt de för

sistlidne år meddelade uppgifter, föreståndaren i Norrköping har i lön 1,800, den

i Malmö 1,300 och den i Örebro 1,200 kronor, allt oberäknadt det af Riksdagen

beviljade dyrtidstillägg, så hafva komiterade deremot föreslagit, att föreståndarens

lön måtte blifva lika vid alla skolorna, nämligen 3,500 kronor, under förutsättning

likväl att han tillika bestrider något af de med 3,000 kronor aflönade lektoraten.

Den egentliga aflöningen för föreståndaren skulle således komma att inskränkas

ända till 500 kronor. En sådan ersättning tyckes emellertid föga motsvara denna

mödosamma och maktpåliggande befattning, när man tager i betraktande de många

olika göromål den innefattar, nämligen ej allenast den närmaste ledningen af läroverket

och uppsigten öfver detsamma, utan äfven skötande!* af dess ganska vidlyftiga

ekonomiska angelägenheter. Direktionen vågar derföre i underdånighet

hemställa, att föreståndarens för den tekniska elementarskolan löneförmoner måtte

i nåder bestämmas efter samma grunder, som tillämpas för rektorerna vid de allmänna

elementarläroverken.

I afseende på den af komiterade uppgjorda beräkning af kostnaden för fyllandet

af de tekniska skolornas öfriga behof, har direktionen särskilt fästat sig

vid posten: skollokalens upplysning, uppvärmning m. m., hvilken blifvit upptagen

till endast 900 kronor. Denna post, som jemväl innefattar tryckningskostnad, skrifmateralier,

porto, lokalens renhållning in. m., som ej till öfriga uppgifna behof

kan hänföras, tager åtminstone ett dubbelt så stort belopp, eller 1,800 kronor, i

anspråk. Drygheten af dylika utgifter vid härvarande tekniska skola beror väl i

någon mon på nästan ständigt växande vedpris, men i synnerhet på lokalens egen

beskaffenhet. Den består nämligen af icke mindre än 24 rum, spridda i 4 särskilda

våningar. Af dessa rum begagnas väl ej mer än omkring hälften för den

egentliga undervisningeu, men äfven de öfriga, af hvilka ej mindre än 6 upptagas

af bibliotek och andra för undervisningen erforderliga samlingar, behöfva till största

delen hållas upplysta och uppvärmda. Att detta, äfven med iakttagande af all

möjlig sparsamhet, medför betydlig kostnad, lärer icke kunna undvikas. Vissexdigen

kunde man, i likhet med hvad som brukas vid de allmänna läroverken, som

37

bidrag härtill anlita en del af de terminsafgifter, som med Eders Kongl. Maj:ts

nådiga tillåtelse numera få af bemedlade lärjungar vid skolan upptagas, men då

det torde vara ganska ovisst, till hvilket belopp en sådan inkomst i framtiden kan

vara att påräkna, eller om den ej för annat ändamål kan blifva behöflig, anser

direktionen att ifrågavarande post bör upptagas till sistnämnde belopp, som i

synnerhet de sednare åren visat sig vara för ändamålet nödvändigt. I sammanhang

härmed vågar direktionen äfven anhålla, att anslaget till skolans betjening,

för hvilken komiterade föreslagit endast 500 kronor, måtte i skolans stat uppföras

till 600 kronor, som det för närvarande utgör. Tillökningen för dessa poster skulle

således utgöra 1,000 kronor, eller, med inberäkning af de i underdånighet föreslagna

anslagen för undervisning i gymnastik, sång och modellering, ett sammanräknadt

belopp af 2,050 å 2,100 kronor utöfver det af komiterade uppgjorda förslag

till stat för härvarande tekniska skola.

Direktionen har nu i underdånighet yttrat sig öfver det henne öfverlemnade

förslag till ombildning af de tekniska elementarskolorna, och har härvid, hufvudsakligen

ledd af den mångåriga erfarenhet härvarande skolas verksamhet redan

gifvit, företrädesvis behandlat de delar af förslaget, i afseende på hvilka direktionen

ansett någon förändring behöflig och ändamålsenlig. På samma gång direktionen

nu i djupaste underdånighet till Eders Kongl Majrts visa ompröfning och

nådiga behjertande framställer dessa sina från komiterades förslag afvikande

åsigter, vågar direktionen, med erkännande af det goda syfte, som legat till grund

för detta förslag, uttrycka den förhoppning, att, sedan förslaget erhållit en noggrann

pröfning, den vigtiga frågan om vårt lands tekniska elementarskolor må

slutligen erhålla den lösning, som bäst öfverensstämmer med det mål, hvartill

dessa läroanstalter böra sträfva.

Örebro den 11 Mars 1875.

Underdånigt Utlåtande af Direktionen för tekniska

elementarskolan i Borås.

Genom skrifvelse från Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium den

8:de sistlidne Januari har direktionen för tekniska elementarskolan i Boras blifvit anmodad

att afgifva underdånigt yttrande om det af utsedde komiterade den 21 November

1874 afgifna betänkande och förslag, angående den lägre tekniska undervisningen

i riket.

Med anledning häraf får direktionen, efter öfverläggning i ämnet tillsammans

med skolans föreståndare, härmed underdånigst förklara, att direktionen för sin del

i allo instämmer i hvad komitén i sitt förbemälde, upplysande och sakrika betänkande

anfört, såväl rörande behofvet af den tekniska undervisningens vidare utveckling

och dertill erforderliga anslag, som önskligheten af en billig förbättring i lönevilkoren

för skolans hufvudlärare och deras likställighet med lärarne vid högre allmänna

elementarläroverken. — Vidkommande den i betänkandet föreslagna speciela

läroplanen hafva några betänkligheter, till en del på grund af lokala förhållanden,

framställt sig, hvilka det är af vigt att anföra, på det de må komma till ompröfning,

då förslag till nytt reglemente för skolan uppgöres.

Det mest genomgripande i herrar komiterades läroplan är skolans delning i

två skilda fackafdelningar med olika studieriktningar, den ena lämpad för de mekaniska,

den andra för de kemiska yrkena.

En sådan fackbildning kan visserligen blifva till fördel för de elever, som, utrustade

med tillräckliga förkunskaper, äro i tillfälle att tidigt bestämma sig för ett

visst lefnadsyrke. Men en nära tjugu års erfarenhet har ådagalaggt, att ganska få

elever kunna på förhand afgöra, hvad de skola blifva. För de aldra flesta beror

detta på hvilka platser de, efter utgången från skolan, lyckas vinna. I allmänhet

mindre bemedlade, måste de framför allt söka sin bergning och få derföre taga hvad

plats som erbjuder sig. Härtill kommer, hvad herrar komiterade äfvenledes pag. 37

påpekat, att vid de små industrigrenarne, för hvilka tekniska skolans elever hufvudsakligen

bildas, arbetets ledare ofta äro i behof af mångsidiga insigter.

39

Dessa omständigheter gifva tydligen vid handen, att flertalet af eleverna icke

så mycket hafva behof af en bestämd fackbildning, som ej mera af en så omfattande

teknisk allmänbildning, att de efter slutade studier kunna blifva användbara och

dugliga på mer än ett håll. Studieplanen bör derföre vara så inrättad, att eleven

ej saknar tillfälle att förvärfva sig en grundlig underbyggnad i alla de fundamentala

delarne af lärokursen, hvartill höra: elementerna af mathematiken, fysiken, kemien

och mekaniken jemte frihandsteckning och linearritning.

Då det nu blifvit föreslaget att utvidga den hittillsvarande lärokursen ej blott

med två nya läroämnen, analytisk geometri och byggnadslära, utan äfven med utförligare

fackstudier i maskinlära med tillhörande ritning samt kemisk teknologi med

dithörande laborationer, så bör man tillse, att undervisningen i de förut anförde allmänna

grundläggningsämnena icke blir alltför mycket kringskuren och försvagad, ty

i sådant fall skulle fackbildnirigen blifva till större skada än gagn.

Med afseende på denna fordran befinnas likväl några ändringar i den nya undervisningsplanen

nödiga. Ty man finner, att i densamma studiet af kemien på den

mekaniska afdelningen blifvit nedsatt till en obetydlighet, och att den högre frihandsteckningen

blifvit på visst sätt alldeles utesluten från skolan. — Kemien har nämligen

på nämnde linie endast 3 lektionstimmar i veckan under första året samt hälften

af det andra, men alldeles inga laborationer. Med denna anordning kan man på

sin höjd bibringa eleven en populär och ytlig öfversigt af den organiska och oorganiska

kemiens vigtigaste lagar och föreningar, men inga grundliga, för det praktiska

lifvet fruktbärande insigter deri.

Eleverna på denna afdelning skulle utgå med långt sämre insigter i kemien

än lärjungarne på reallinien vid de allmänna elementarläroverken. Detta blefve i

sjelfva verket förhållandet med nästan alla skolans elever, ty man kan taga för gifvet,

att vid valet af fackklass de aldra flesta komma att välja det mekaniska facket, som

lemnar vida flera utsigter till blifvande employ än det kemiska. Det vore derföre

behöfligt, att undervisningen i kemi blefve i väsendtlig mån ökad på den mekaniska

afdelningen, och detta gäller äfven beträffande den theoretiska eller allmänna kemien

på kemiska fackafdelningen.

Frihandsritningen har i läroplanen endast fått 4 timmar i veckan under första

läsåret. För öfrigt föreslås, att den vidare öfningen i detta ämne skall blifva frivil

lig

och sättas i samband med undervisningen i tekniska söndags- och aftonskolan.

Ifrågavarande läroämne har hittills varit obligatoriskt på alla tre afdelningarne

och är af särdeles framstående vigt ej blott för sin obestridt stora praktiska nytta

för industrien i alla riktningar, utan äfven såsom det enda bildningsmedlet af mera

ideal natur vid hela den tekniska undervisningen. — Kursen vid skolan är följande:

konturteckning efter fristående ritmodeller, klotsritning med skugglära, ornamentsritning

efter gipser, ornamentsmålning i vattenfärg efter plancher samt någon gång

för utmärktare anlag landskaps- och figurmålning i olja efter oljetryckstaflor. Denna

method lemnar hastigare och bättre resultater än det vanliga sättet att börja med

teckning efter förläggsplancher, men likväl behöfva eleverna i allmänhet använda

ganska stor flit för att på tre år med 4 timmars undervisning i veckan hinna lära

sig att teckna någorlunda säkert och raskt, eu färdighet, som hvarje tekniker bör

besitta. — Häraf kan man sluta, att den öfning i croquisritning under första året,

som herrar komiterade föreslagit såsom allmän kurs, i och för sig är alldeles otillräcklig

och till föga gagn, såvida ritöfningarne ej fortsättas på de högre afdelningarne.

Men det är ty värr ringa utsigt, att detta kommer att allmänt ske, om ämnet

utbrytes från skolans ordinarie lärokurs och blir beroende på elevernas godtycke.

Ty först och främst får man att kämpa mot ungdomens kända natur, som gör, att

mången heldre använder sina fristunder till förströelser än till ritöfningar. Antalet

af dem, som hafva sådan fallenhet och håg, att de drifva sig sjelfva, är relativt

ringa, och likaså deras antal, som af brist på anlag icke skulle hafva någon nytta

af undervisningen. — Den stora mängden har i detta som i andra ämnen medelmåttiga

anlag, hvilka genom ihärdighet och flit kunna uppöfvas, men härtill behöfves

för det mesta vid denna ålder ett helsosamt tvång. Men vidare tillkommer en

ännu mera betydande svårighet, bestående deri, att tekniska söndags- och aftonskolans

ritkurser här icke kunna få en sådan utsträckning, att de blifva lämpliga för

tekniska elementarskolans elever. Söndags- och aftonskolan befolkas nästan uteslutande

af lärlingar och folkskolebarn. Af gesäller och andra vuxne arbetare, tillhörande

sådane yrken, för hvilka en utförligare ritkurs behöfves, finnes här sällan mer

än ett ytterst litet fåtal. Handtverkerierna äro nämligen här obetydliga och drifvas

mest med lärlingar. — Fabrikernas arbetskarlar samt väfvérskor på de mekaniska

väfverierna hafva ej behof af någon ritkonst. — Under sådane förhållanden är det

gifvet, att kommunen ej skall vara villig att göra några större bidrag till utvidgning

af söndags- och aftonskolan, och tekniska skolans elever skulle sålunda komma att

alldeles sakna en fullständig ritundervisning sedan läroämnet blifvit på föreslaget

sätt vid skolan reduceradt. — På grund af det anförda synes det vara högst nödvändigt,

att den högre frihandsteckningen vid tekniska elementarskolan härstädes bibehålies

såsom ett sjelfständigt och obligatoriskt läroämne.

En annan fråga af största vigt är den om kunskapsfordringarne i geometri

och algebra för inträdet vid skolan. I herrar komiterades förslag äro de bestämda

till 4 böcker i Euklides och de 4 räknesätten i algebra. — Detta mått af förkunskaper

torde icke befinnas fullt tillräckligt, om man vill åstadkomma en gagnande

fackbildning, men på samma gång bevara den allmänt vetenskapliga och konstnärliga

elementarbildningen. -— Å en annan sida torde deremot en stor del af allmänheten

finna inträdesfordringarne alltför stränga. Tekniska skolan har hittills stått öppen

för alla folkklasser. Lärjungar från folkskolan, arbetare frän verkstaden, elever från

lägre och högre klasser af elementarskolan hafva alla haft fritt tillträde, emedan

tekniska skolan börjat sin mathematiska kurs från början och sålunda varit obero

-

n

ende af elevens förkunskaper. — Det obetydliga pensum, som nu bestämmes såsom

inträdesfordran, reser likväl eu mur emellan tekniska skolan och alla dem, hvilkas

föregående bildning slutat med folkskolan. Ty det kan komma att dröja länge nog,

innan högre folkskolor blifva allmänt spridda, och mathematiken kan i alla fall ej

gerna så behandlas vid folkskolor och aftonskolor, att man omedelbart på denna

grund kan bygga vidare vid de tekniska elementarskolorna.

De motsatta anspråken på en för alla behof lämpad lärokurs å ena sidan samt

låga inträdesfordringar å den andra synas vara omöjliga att förena vid ett läroverk

med blott treårig kurs. Måhända skall den plan till tekniska undervisningens höjande,

som professorn, friherre A. H. Fock uttalade vid sin inspektion härstädes,

nämligen att utvidga de tekniska skolorna med en förberedande afdelning, befinnas

vara den bästa, kanske enda utvägen att motsvara de mångsidiga fordringar, som

ställas på dessa läroanstalter. Åtminstone vore den särdeles lämplig för härvarande

förhållanden. I anledning häraf och till en jemförelse mellan de olika systemen för

tre och fyra års lärokurser, torde det icke anses obehörigt att här upptaga besagde

plan till närmare utveckling och skärskådande.

Man kan tänka sig skolans inrättning i enlighet med denna idé på följande sätt.

Skolan har 4 afdelningar.

Den första eller förberedande afdelningen upptager elever från folkskolan eller

lägre klasser af allmänna elementarskolan. I andra afdelningen inträda elever från

högre klasser af elementarläroverket med förkunskaper i mathematik, motsvarande

6 böcker af Euklides samt 1 grad i algebran.

På l:sta afdelningen bör eleven erhålla en vetenskaplig grundläggning i mathematiken

samt i öfrigt lämpligen bildas till mogenhet för den följande undervisningen.

På 2:dra och 3:dje afdelningarne genomgås en grundlig och fullständig

allmän teknisk lärokurs. På 4:de afdelningen komma specielt tekniska läroämnen

med fackstudier i två klasser, den mekaniska och den kemiska.

Fördelningen af lärotimmarne kunde med afseende på lärokursernas beskaffenhet

och omfång lämpligen afvägas sålunda:

l:sta afdelningen (förberedande, 1 år).

Mathematik..............

Fysik.............

Svenska språket ...........

Bokföring och handelsräkning ..........

Beskrifvande geometri och linearritning.......

Frihandsritning..............

Verkstadsarbete.......

12 timmar i veckan.

Facultativt: Främmande språk

Summa 34

. . . 4

b

42

2: dra af delningen (allmän hurs, 1 år).

Matematik...............

Fysik (experimental mekanik).........

Allmän, synthetisk kemi...........

Laborationer . .............

Linearritning ..............

Frihandsritning..............

Verkstadsarbete...............

8 timmar

2 „

4

8 „

4 „

4 „

4 „

Summa 34

Facultativt: Främmande språk..........2

„ Bokföring (för dem som oj genomgått lista afdelningen).

...............^

3:dje avdelningen (allmän kurs,

Matematik.............

Fysik ..............

Analytisk kemi............

Laborationer............

Allmän mekanik och maskinlära......

Maskinritning ............

Frihandsritning............

Verkstadsarbete............

1 år).

2

2

2

4

8

8

4

4

Summa 34

Facultativt: Främmande språk........• • 2

„ Praktisk geometri (tillsammans med 4:deafdelningen) 2

4:de avdelningen (fackafdelning, 1 år).

a) Mekaniska klassen.

Praktisk geometri ..............

Mekanisk teknologi............

Allmän byggnadslära............

Maskin- och byggnadsritning.........

Maskinlära...............

Frihandsritning och modellering ........

Verkstadsarbete............

2

2

2

8

4

8

8

i veckan

11

11

11

11

V

11

11

11

11

11

11

11

11

11

Ii

11

11

11

It

»

5?

11

11

11

Facultativt: Främmande språk

Summa 34

, . . 2

43

b) Kemiska klassen.

Praktisk geometri ....

Kemisk teknologi ....

Mineralogi och geologi . .

Allmän byggnadslära . . .

Maskin- och byggnadsritning

Frihandsritning och modellering

Laborationer......

Summa 34 „ „

Facultativt: Främmande språk............2 „ '' „

Fördelarne af en sådan läroplan skulle vara, att skolan fortfarande blefve tillgänglig

för ynglingar med framstående anlag äfven ur allmogens och arbetarens klass,

och att lärokursen blefve mera solid och fullständig samt medgifvande såväl en generelare

teknisk bildning för dem, som ej hafva bestämdt vitse genus, som äfven

fackstudier i olika riktningar för dem sådant önska.

De olägenheter åter, som kunna fruktas, äro (komiterades betänk, pag. 34),

att lärokursen skulle alltför mycket förlängas och derigenom onödigt stora kostnader

förorsakas. Men härvid kan anmärkas följande: Ynglingar, som endast genomgått

folkskolan, behöfde gå flera år vid en annan läroinrättning, för att ernå fullgoda

insigter för inträde vid tekniska skolan, och för dem vore således ett år i den förberedande

afdelningen alltid en betydlig tidsvinst. — De som ej hafva behof att

genomgå mer än allmänna kursen, finge i alla fall ej mer än 3-årig lärotid. För

elever, som genast inträda i 2:dra afdelningen, blir lärokursen högst 3 år, men förkortas

till endast 2 år för dem, som ej önska genomgå eu fackafdelning.

Beträffande kostnaderna, behöfva dessa ej blifva större än vid komiténs förslag,

emedan afdelningarne äro lika många. — Under iakttagande deraf, att fackklassernas

elever, hvilka alltid komma att utgöra ett mindre antal, kunna hafva sina

praktiska öfningar gemensamma med öfrige afdelningar, skulle undervisningen kunna

bestridas med följande anslag, slutande på samma summa och i hufvudsakliga delar

öfverensstämmande med komiténs förslag:

1 lektor i mathematik (inclus. praktisk geometri) och fysik . . . Kronor 3,000.

1 lektor i kemi med kemisk teknologi samt mineralogi och geologi .... 3,000.

1 lektor i mekanik och mekanisk teknologi, maskinritning och byggnadslära 3,000.

1 adjunkt i mathematik och fysik, tillika föreståndarens assistent .... 1,500.

1 ritlärare i beskrifvande geometri och linearritning samt frihandsteckning

och modellering.................... 1,500.

(Dessa med ålderstillägg på föreslaget sätt.)

Arvode för språkundervisningen................ 1,000.

2 timmar i veckan.

4

^ V »

2 „

8 „

8

8

Transport 13,000.

44

Transport Kronor 13,000.

Arvode för undervisning i verkstadsarbeten........... 1,200.

» » eko i bokföring.............. 300.

„ till repetitörer................ goo.

Föreståndarens arvode................... 500.

Bibliothekarien ................... 250

Protokollsföraren..................... 250.

Kassaförvaltaren och räkenskapsföraren............. 200.

Vaktmästaren...................... 500.

Materialanslag till verkstäderna................ 800.

Till fysiska och kemiska laborationer ....... goo.

Bibliotheket och samlingarne................. gOO.

Ved, ljus och diverse utgifter................. 900.

Summa Kronor 20,100.

De afvikelser från komiténs förslag, livilka här förekomma, hafva, oberäknadt

den olika uppställningen af läroplanen, några särskilda skäl, hvaribland såsom de

vigtigaste må anföras:

1 ro) Lönevilkoren för föreståndaren, hvars befattning dock framhålles som särdeles

maktpåliggande och ansvarsfull, hafva i komiténs förslag blifvit nedsatta från

nuvarande beloppet 1,500 kronor, förutom 20 procent dyrtidstillägg, till endast

500 kronor. — Visserligen antydes, att föreståndaren deremot skall vara befriad

från full tjenstgöringsskyldighet som lektor och hafva en assistent (hvilket väl

är behöflig!, om han skall utöfva den tillsyn och sköta de åligganden, som föreståndarebefattningen

krafvel-); men något löneanslag till eu sådan assistent finnes

likväl icke i förslaget beräknadt. Detta torde böra rättas, då nämnde biträde

icke tillfälligt utan ständigt behöfves.

2:o) Enligt hvad förut är anfördt’ behöfves här nödvändigtvis ritundervisning ej blott

i beskrifvande geometri, lineal- och croquisritning, utan äfven i den högre kursen

af frihandsteckningen, hvilket äfven måste i lönestaten beräknas.

3:o) Några extra lärare i mineralogi och geologi eller i byggnadslära skulle här icke

kunna anskaffas, utan måste det förra ämnet förenas med kemien, det sednare

med mekaniken, om man vill vara tryggad, att lärare ej komma att saknas.

Af hvad nu blifvit framstäldt vill det synas, som att en 4-årig kurs skulle vid

härvarande skola i många och vigtiga hänseenden vara fördelaktigare än den 3-åriga,

och i anledning häraf vore det önskligt, att denna fråga blefve tagen i öfvervägande,

innan läroplan för skolan definitivt bestämmes.

Borås den 10 Mars 1875.

Underdånigt Utlåtande af Direktionen för tekniska

Söndags- och Afton-skolan i Eskilstuna.

Till underdånig åtlydnad får Direktionen för Tekniska Söndags- och Aftonskolan

i Eskilstuna afgifva sitt yttrande, i anledning af det utaf utsedde komiterade

den 21 November 1874 aflatna underdåniga betänkande och förslag, angående den

lägre tekniska undervisningen i riket, i hvad som rörer den tekniska söndags- och

aftonskolan i Eskilstuna.

Da denna skolas ändamål är, att i allmänhet åt personer, hvilka redan ingått

i industrielt yrke, och företrädesvis åt dem, som sysselsätta sig med jern- och stålmanufakturnäringen,

bibringa de för utöfningen af sådant yrke mest behöfliga elementar-kunskaper,

anser Direktionen, i likhet med komiterade, skolans nuvarande

organisation i allmänhet vara mot det afsedda ändamålet svarande, ibland annat

deruti, att undervisningstimmarne äro förlagda endast på aftnarne och söndagsformiddagarne,

då arbetarne vid fabrikerne och handtverkerierne kunna i skolan egna

någon tid åt inhemtande af kunskaper.

Det af komiterade anmärkta missförhållandet i undervisningsanordningen, att

den högre kursens båda årsafdelningar till en stor del undervisas samtidigt med

hvarandra, isynnerhet i hvad läroämnena fysik, mekanik, mekanisk teknologi och

kemi rörer, har af Direktionen redan blifvit insedt, men ej kunnat hjelpas i brist

på tillräckliga undervisningstimmar och isynnerhet lärosalar; men Direktionen är af

den öfvertygelse, att dessa missförhållanden kunna undanrödjas, om, enligt komiterades

förslag, skolan erhåller en egen och fullständig lokal, der erforderliga anordningar

för laborationer m. m. kunna åstadkommas, undervisningstimmarne utsträckas

till kl. 9 om aftnarne samt hela söndagsförmiddagarne, med uppehåll för en kort

gudstjenst, lönetillökning åt lärare med mera förökad tjenstgöring, samt förstoradt

anslag för undervisningsmateriel, belysning m. m.

Ehuruväl den af komiterade föreslagna löneförhöjningen, såsom erforderlig för

genomförandet af anförda förändringar, af Direktionen anses tillräcklig, torde dock,

46

först sedan undervisningstimmarnes antal för hvarje lärare blifvit bestämdt, löneförhöjningen

derefter böra regleras.

Då tiden varit för inskränkt att till Eskilstuna Stadsfullmägtiges afgörande

hänskjuta de af koiuiterade hemställda vilkoren för åtnjutande af de fördelar, som den

föreslagna förbättringen af undervisningen vid skolan komme att medföra, nemligen att

staden måtte tillförbindas att för skolan anskaffa egen och fullständig lokal, samt

att fortfarande besörja densammas underhåll och uppvärmning, är dock Direktionen

af den fasta öfvertygelse, att staden med tacksamhet skall åtaga sig nämnde förbindelser.

Men då det vore högligen önskvärdt, att den föreslagna förbättringen i

undervisningen med det första ginge i verkställighet, hvilket redan i höst vid det

nya läsårets början kan ske, genom utvidgandet med en sal och tvenne rum till den

nu af staden förhyrda lokalen, hemställer Direktionen i underdånighet, om ej skolan,

innan egen och fullständig lokal hunnit anskaffas, redan vid nästkommande läsårs

början kunde komma i åtnjutande af det utaf komiterade föreslagna statsanslag.

Eskilstuna den 9 Mars 1875.

Underdånigt Utlåtande af Direktionen för Chalmerska

Slöjdskolan i Göteborg.

I skrifvelse den 8 sistlidne Januari har Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommers-kollegium

anmodat Direktionen för härvarande Chalmerska Slöjdskola att före

den 15 instundande Mars inkomma till Kollegium med till Eders Kongl. Maj:t stäldt

underdånigt utlåtande i anledning af utsedde Komiterades den 21 November 1874

afgifna underdåniga betänkande och förslag angående den lägre tekniska undervisningen

i riket, och då uti ifrågavarande betänkande, af hvilket Direktionen fått sig

ett exemplar tillstäldt, äfven förekommer förslag till förändrade stadgar och undervisningsplan

för Chalmerska slöjdskolan, har Direktionen, innan den afgifver det infordrade

underdåniga utlåtandet, ansett sig böra inhemta yttrande från skolans Lärarekollegium.

Detta yttrande har numera inkommit ; och jemte det Direktionen underdånigst

anhåller att härjemte få bifoga och i allt hvad som rörer Chalmerska slöjdskolan

få åberopa detsamma, får Direktionen, i öfrigt, i underdånighet anföra:

Emot Komiterades förslag i afseende å ordnandet af den lägre tekniska undervisningen,

har Direktionen icke någon annan erinran att framställa, än att det vill

synas Direktionen som om de lokala styrelsernas för dessa läroverk myndighet och,

till följd deraf, äfven verksamhet, blifvit nog mycket kringskuren genom Komiterades

förslag om inrättandet af en Öfverstyrelse för dem i Stockholm (pag. 144—148).

Då denna Öfverstyrelse skulle, enligt förslaget, hafva att granska och fastställa planerna

för undervisningen äfvensom utgiftsstaterna, anskaffande af passande undervisningsmateriel

och läroböcker m. m., förefaller det åtminstone Direktionen tvifvelaktigt

om icke en sådan i detalj gående omvårdnad skulle i thy hänseende komma att

verka menligt, att de lokala styrelserna och myndigheterna komme att förlora

intresset för undervisningsanstalter, på hvilkas gång och utveckling deras eget inflytande

blefve inskränkt till verkställandet af de från Öfverstyrelsen meddelade föreskrifter.

Visserligen skulle härigenom kunna vinnas, att samtlige lägre tekniska un

-

48

dervisningsanstalter efter hand blefve ensartade, men då Direktionen för sin del icke

kan annat än hysa stora betänkligheter i afseende å fördelarne för den tekniska

undervisningen i allmänhet af en sådan likformighet, och tror att det fastmera bör

gagna densamma om mera frihet och tillfälle till sjelfverksamhet lemnas de lokala

styrelserna och myndigheterna, vill det synas Direktionen som om den kontroll,

staten otvifvelaktigt är berättigad att utöfva öfver alla läroverk, lämpligare kunde, i

afseende å de lägre tekniska läroverken, inskränkas till årliga inspektioner, verkställda

af särskildt förordnade sakkunniga personer, eller på samma sätt som staten för

närvarande låter öfvervaka tvenne andra slag af undervisningsanstalter, hvilka också *

äro af staten understödda specialskolor för arbetare, nemligen navigationsskolorna

och de lägre landtbruksskolorna.

Beträffande derefter Komiterades betänkande och förslag i hvad de röra

Chalmerska slöjdskolan, så torde det tillåtas Direktionen att i första rummet i underdånighet

få erinra, att denna undervisningsanstalt, som blifvit grundad genom enskilda

donationer, hvilka stå under vård och inseende af en enskild korporation —

Frimurare-barnhus-styrelsen härstädes — efter hand, som industriens behof af ökad

bildning hos dess idkare gjort sig gällande och skolans undervisning vunnit förtroende,

hugnats med statsanslag, sednast vid 1865 års riksdag, då, i följd af beslutad

ombyggnad af skolans lokaler och på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning,

“enär en tillökning i lärarekrafter jemväl syntes oundgänglig när denna

särdeles gagnande läroanstalt vinner de genom ombyggnaden åsyftade medel till utvidgning

och ett ändamålsenligt ordnande af undervisningen11, Rikets Ständer beviljade

det af Eders Kongl. Maj:t äskade, ännu utgående anslaget af 32,000 riksdaler

årligen. Den undervisning, skolan då hade att meddela, grundade sig på de af Eders

Kongl. Maj:t den 26 September 1862 i nåder fastställda ännu gällande stadgar. Enligt

dessa skall Chalmerska slöjdskolan “vara en undervisningsanstalt för sådane

ynglingar och unge män, som egna sig åt något industrielt lefnadsyrke, för hvars

rätta utöfning naturkännedom och i synnerhet kemiskt- och mekaniskt-tekniska kunskaper

äro behöfliga. Den skall tillika under de tider af året, då undervisningen i

skolan fortgår, på begäran af vederbörande embetsmyndighet i Göteborg, meddela

yttranden i ämnen, som röra näringarna, samt, i den mån sådant utan menlig inverkan

på undervisningen ske kan, tillhandagå enskilde näringsidkare med råd och

upplysningar;11 och i samma nådiga stadga bestämmes i afseende å kunskapsfordringarne

för den, som vill begagna den vetenskapliga undervisningen i skolans s. k.

högre afdelning, att han skall innehafva “så stort kunskapsmått i mathematik, som

vid rikets allmänna högre elementarläroverk meddelas, känna hufvuddragen af historien

och geografien, särdeles fäderneslandets, hafva inhemtat svenska språkets

grammatik samt kunna någorlunda ledigt öfversätta lättare tyska författare.11

Vidare torde det nådigst tillåtas Direktionen att äfven i underdånighet erinra,

huruledes elevantalet vid skolan befunnit sig i stadig tillväxt, så att detta, hvilket

49

år 1865 utgjorde 103 och år 1878, eller''det år för hvilket Komiterade begärt uppgifter,

uppgick till 155, för innevarande år, oaktadt de af Eders Kongl. Maj:t, på

Direktionens hemställan, medgifna inträdes- och terminsafgifter, uppgår till 170, deraf

ej mindre än 75 från broderlandet, förhållanden, som utgöra skäligen goda vitsord

om att den undervisning skolan meddelar, på grund af Eders Kongl. Maj:ts för

skolan utfärdade stadgar, icke saknar sin betydelse för den tekniska bildningen

så väl i vårt eget land som i broderlandet.

Slutligen torde det äfven nådigst tillåtas Direktionen att framhålla, att ett

icke ringa antal af de män, som såväl inom Sverige som i broderlandet brutit

för industrien vigtiga banor och i dess tjenst intagit framstående platser, icke

erhållit någon annan teknisk undervisning, än den, som åt dessa skolans fordna

elever här blifvit lemnad.

De förändringar i de af Eders Kongl. Maj:ts för Chalmerska slöjdskolan

fastställda stadgar, som af Komiterade nu blifvit föreslagna, äro, enligt Komiterades

förklaring, “af mindre genomgripande art“, hvarföre, “och då dessa förändringar

till en del kunna äfven utan ökade anslag sättas i verket“, Komiterade

ansett sig “nu kunna upprätta underdånigt förslag till förändrade stadgar för

denna skolan

Till detta förslag, som äfven finnes i betänkandet intaget, anhåller Direktionen

att nu få öfvergå, lemnande desto heldre i sitt värde den tolkning af

Canzli-rådet Chalmers’ testamentariska disposition, som Komiterade sökt åstadkomma,

som det icke lärer tillkomma hvarken Komiterade eller Direktionen att

med bindande kraft en sådan tolkning företaga, och en sådan dessutom lärer

hafva föregått ej mindre Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse å skolans stadgar

den 26 September 1862, än ock Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 13

Oktober 1865, att af Rikets Ständer äska förhöjning till 32,000 riksdaler af skolans

statsanslag. Likasom de för skolan nu gällande nådiga stadgar börja med ett

angifvande af skolans ändamål, finnes detta, sådant som Komiterade anse det böra

vara, angifvet i början af Komiterades underdåniga förslag till de nya stadgarne,

och likasom de förra i § 14 bestämma inträdesfordringarne till skolans vetenskapliga

afdelning, så angifver § 12 i Komiterades förslag de inträdesfordringar, som

af Komiterade funnits tillräckliga.

I motsats till Komiterade finner Direktionen dessa — de för skolans framtid

väsentligaste •’— förändringar vara af en synnerlig genomgripande natur, och

för att sätta Eders Kongl. Maj:t i tillfälle att sjelf i nåder verkställa en jemförelse,

tillåter sig Direktionen underdånigst att här sammanställa den nuvarande och den

föreslagna lydelsen af de omnämnde tvenne momenten, helst det förra, angifvande

skolans ändamål på sätt Eders Kongl. Maj:t nådigst bestämt desamma, icke finnes

i Komiterades betänkande omnämndt.

7

50

Chalmerslca slöjdskolans den 26 Sep- ''

tember 1862 i nåder fastställda stadgar:

Chalmerska slöjdskolan skall vara en

undervisningsanstalt för sådane ynglingar

ock unge män, som egna sig åt något

industriel lefnadsyrke, för hvars rätta

utöfning naturkännedom och i synnerhet

kemiskt- och mekaniskt-tekniska kunskaper

äro behöfliga. Den skall tillika

under de tider af året, då undervisningen

i skolan fortgår, på begäran af vederbörande

embetsmyndighet i Göteborg,

meddela yttranden i ämnen, som röra

näringarna, samt, i den mån sådant utan

menlig inverkan på undervisningen ske

kan, tillhandagå enskilde näringsidkare

med råd och upplysningar.

För uppfyllande af dessa ändamål

varda efterföljande allmänna stadgar i

nåder föreskrifna att lända till efterrättelse

från och med 1863 års ingång.

§ Il

Om

den sökande skall begagna den

vetenskapliga undervisningen, bör han

innehafva så stort kunskapsmått i mathematik,

som vid rikets allmänna högre

elementarläroverk meddelas, känna hufvuddragen

af historien och geografien,

särdeles fäderneslandets, hafva inhemtat

svenska språkets grammatik samt kunna

någorlunda ledigt öfversätta lättare tyska

författare; ankommande det dock på Direktionens

pröfning, huruvida för inträdessökande,

som visat ovanliga anlag,

undantag från sagda vilkor må kunna

medgifvas.

De af Komiterade föreslagna nya

stadgar:

Chalmerska slöjdskolans bestämmelse

är att vara en undervisningsanstalt dels

för dem, som egna sig åt den industriella

arbetarens yrke, dels för unga män som,

för att utbilda sig till verkmästare eller

ledare af tekniska anstalter eller byggnadsarbeten,

vilja förvärfva grundläggande

kunskaper.

§ 12.

Om den sökande skall begagna undervisningen

i den högre afdelningen, bör

han dessutom visa sig ega följande kunskaper

i mathematik, geometri, motsvarande

sex böcker af Euclides; algebra,

två grader; svenska språkets grammatik

samt förmåga att någorlunda ledigt öfversätta

tyska författare; dock eger under för

öfrigt lika förhållanden en inträdessökande

företräde, om han uppnått 16 års

ålder, eller styrker, att han under minst

tre månader deltagit i praktiskt arbete.

På styrelsens pröfning ankomme, huruvida

för inträdessökande, som visat ovanliga

anlag, undantag från ett eller flera af

ofvanuppräknade vilkor må kunna medgifvas.

51

Enligt Direktionens underdåniga förmenande, grundadt, hvad inträdesfordringarne

särskildt angår, på Lärare-kollegiets motiverade utlåtande, till hvilket

Direktionen vågar hänvisa, skulle dessa af Komiterade föreslagna förändringarne

vara tillräckliga för att, från eu högre teknisk undervisningsanstalt som Chalmerska

slöjdskolan nu är, förvandla henne till ett lägre tekniskt elementarläroverk. Den

omedelbara följden deraf skulle säkerligen blifva den, att elevantalet högst betydligt

skulle nedgå, enär de ynglingar och unge män från det vestra och södra

Sverige, hvilka nu söka sin tekniska undervisning vid vår skola, äfvensom de många

Norrmän, som allt från skolans tidigaste ålder besökt henne, skulle finna det för

sig förmånligare att söka sin utbildning vid utländska välkända läroverk, ett resultat,

som Direktionen, ej mindre för skolan, än framför allt för hela den del af

riket, för hvilken hon visat sig hafva varit en lika väl behöflig som högt skattad

bildningsanstalt, skulle finna i hög grad beklagligt; och på läroverkets hela ställning

måste det äfven hafva inflytande, att den skyldighet, det alltjemnt haft, att

i tekniska frågor meddela officiella utlåtanden, skulle blifva läroverket beröfvad.

Komiterades skäl för den, enligt Direktionens uppfattning djupt genomgripande

förändring, de föreslagit, äro dels att “Chalmerska skolan icke kan eller

bör förändras till en teknisk högskola", dels att “hon bör intaga en ställning

emellan den egentliga högskolan och det tekniska elementarläroverket för att

meddela den undervisning, som erfordras för blifvande verkmästare och ledare

af tekniska anstalter och byggnadsarbeten".

Hvad då först vidkommer den frågan, om den Chalmerska skolan kan

eller hör förändras till en teknisk högskola, så lärer det desto mindre vara af

nöden att derom yttra något, enär Komiterades förslag om inrättande af en teknisk

högskola i Stockholm, icke vunnit Eders Kongl. Maj:ts bifall, och, så vidt

Direktionen har sig bekant, fråga aldrig varit väckt om att förändra Chalmerska

skolan till en teknisk högskola i den mening, Komiterade tagit ordet.

Beträffande åter Komiterades åsigt om att Chalmersska skolan bör inskränkas

till att meddela den undervisning, som erfordras för verkmästare, så förefaller

det Direktionen som om Komiterade för denna åsigt hemtat stöd mindre i

de industriella yrkenas nuvarande behof, än i de behof, som skulle blifva en följd

af den storartade industriella .verksamhet, som Komiterade tänkt sig såsom resultatet

af den föreslagna tekniska högskolan. Göteborg och kringliggande ort intaga

i industriel hänseende en icke ovigtig plats i vårt land, och Direktionen vågar

anse sig icke alldeles obekant med de olika industriernas behof hvad så väl konstruktörer,

som verkmästare och arbetsledare angår. Detta behof är icke för närvarande

så stort, arbetet är ännu icke hos oss så sönderdeladt som i andra länder,

att icke mången industriel anläggning finner sig bäst tjent med, att som verkmästare

anställa person med större teknisk bildning, än som af en sådan vanligen kräfves,

52

och unge män, som genomgått till och med utlandets bästa tekniska högskolor, finna

sig ganska ofta kunna och böra med tacksamhet emottaga äfven vida mindre

framstående befattningar. Så länge ett sådant förhållande äger rum, och det

kommer antagligen att icke så snart upphöra, synes det Direktionen mindre välbetänkt

att genom att förvandla Chalmerska skolan till en verkmästareskola, inlocka

unge män på en bana, å hvilken de, till följd af bristande kunskaper och

industriens närvarande ståndpunkt, icke kunna hoppas vinna utkomst. Och om

också det kan, abstract betraktadt, vara riktigt att arbetare i de tekniska yrkena

indelas i bestämdt åtskiljda klasser — konstruktörer, verkmästare och arbetare

— med derför noga afpassade läroverk, något som Direktionen icke förmår bedöma,

vill det dock synas Direktionen, på grund af dess kännedom om förhållandena

i denna del af riket, som om det ännu vore mycket för tidigt att söka

hos oss genomföra ett sådant system.

De smärre förändringar i afseende å lärarepersonalens antal m. m., Komiterade

föreslagit, torde Direktionen, vid det förhållande att Direktionen icke kan

biträda Komiterades förslag i de väsentliga delarne, icke behöfva vidröra, helst

dessa, i allt fall, endast äro sådana, som snart nog med skolans egna medel

torde kunna genomföras, och hvarom Direktionen då icke skall underlåta att hos

Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning.

På grund af hvad Direktionen sålunda haft nåden i underdånighet anföra,

och med stöd af Lärare-kollegiets afgifna yttrande, samt då det vid många tillfällen

visat sig hafva varit af stor fördel att Chalmerska skolans utlåtande kunnat,

i enlighet med för skolan gällande nådiga stadgar, af myndigheterne infordras,

och då det synes Direktionen åtminstone ovisst, om Göteborgs stad, som för skolan

upplåtit tomtplats, skulle finnas villig att medgifva att densamma finge begagnas

af en läroanstalt, med så inskränkt uppgift, som Komiterade föreslagit för

skolan, och det icke heller lärer kunna antagas att Frimurare-barnhus-styrelsen,

som, vid sitt medgifvande af att Chalmerska slöjdskolans donationskapital finge

för den nya byggnaden användas, fästat det inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

anmälda vilkor, att, i fall skolan framdeles skulle upplösas eller, utan

styrelsens medgifvande, omorganiseras, styrelsen må kunna återfordra kapitalet,

hvilket, förthy, hlifvit i byggnaden, styrelsen till säkerhet härför, intecknadt, och

då slutligen komiterades förslag om Teknologiska institutets utvidgande och ombildning

till en allmän, hela den tekniska undervisningen omfattande högskola,

på sätt Direktionen inhemtat af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till innevarande

Riksdag om statsverkets tillstånd och behof, i allo förfallit, till följd

hvaraf den Chalmerska slöjdskolan, som enligt komiterades medgifvande “täflar i

vissa fall med Teknologiska institutet''4, fortfarande synes kunna behöfvas såsom

en icke öfverflödig länk i den högre tekniska undervisningen i riket och visser

-

53

ligen framgent som hittills skall låta sig angeläget vara att rättfärdiga det hägn

och det förtroende, hon fått åtnjuta från Eders Kongl. Maj:t, Riksdagen och allmänheten,

anser Direktionen det för sin underdåniga pligt att härmed underdånigst

afstyrka nådigt bifall till Komiterades samtlige förslag i hvad dessa afse Chalmerska

slöjdskolan härstädes.

Göteborg den 6 Mars 1875.

Yttrande till Direktionen för Chalmersska Slöjdskolan,

afgifyet af skolans Lärarekollegium.

Härmed får Chalmersska slöjdskolans Lärarekollegium afgifva utlåtande i de

delar af “betänkande ocli förslag angående den lägre tekniska undervisningen i

rikets som röra den Chalmersska slöjdskolan härstädes.

Flera af de förändringar, som den i nåder utsedda komitén föreslagit, äro

djupt ingripande i skolans verksamhet, enligt vår bestämda öfvertygelse hämmande

för densamma och ingalunda affattade med ledning af den vid skolan hittills

vunna erfarenheten.

Chalmersska slöjdskolan inrättades först år 1829, då den erhöll en organisation,

som i grunden ännu består; och denna läroanstalt är således här i landet

den första, vid hvilken mera omfattande och grundliga tekniska studier idkats,

då det Teknologiska Institutet först 1846 genom en total omorganisation beträdde

samma bana, som man med fog kan säga blifvit öppnad af den Chalmersska slöjdskolan.

Denna bana har också utan tvifvel varit det mål, som för Chalmersska

skolan afsetts icke mindre af stiftaren än af Frimurare-barnhus-direktionen härstädes,

hvilken erhållit fullmakt såsom skolans inrättare, styrare och vårdare. Detta

framgår icke blott af skolans urkunder, utan är äfven på det fullständigaste sätt

bekräftadt såväl genom det erkännande från statens sida hon redan år 1835 och

allt sedan rönt, som äfven genom det Kungliga brefvet af den 23 September 1836

och hennes af Kongl. Maj:t sednast i nåder fastställda stadgar af den 26 September

1862. Det berättigade uti den Chalmersska slöjdskolans sjelfständiga ställning

såsom en högre teknisk skola är också på det mest talande sätt bevisadt

genom de åtgärder, hvilka i prisvärd samverkan vidtagits såväl af staden som

enskilda föreningar för arbetarens tekniska undervisning. Sålunda uppstod här

redan 1848 Slöjdföreningens skola, eu söndags- och afton-skola för yrkesarbetare,

hvilken torde i sitt slag öfverträffa de flesta här i landet befintliga, och åt hvilken

komitén äfven egnat sin uppmärksamhet. Till komiterades uppgifter om elevantalet

vid denna skola kan anföras, att detta för år 1872—1873 uppgick till 508

55

och nastlidne år 1873—1874 till icke mindre än 555 manliga lärjungar. En söndags-

och afton-skola för yrkesarbetare har äfven af handtverksföreningen härstädes

blifvit inrättad, ehuru i mindre skala än den förstnämnda.

För att rätt fatta den Chalmersska slöjdskolans mål synes oss, att man

äfven bör taga i betraktande den uppmuntran hon rönt såväl genom icke oansenliga

enskilda bidrag som isynnerhet genom statsanslag, hennes ständigt växande

elevantal och den kända verksamheten af hennes forne elever, hvilka ej haft behof

af ytterligare utbildning vid annat tekniskt läroverk.

Den obestridliga framgång, som den Chalmersska slöjdskolan rönt under sin

snart 50-åriga tillvaro, våga vi i första rummet tillskrifva den grundlighet och det

mått i undervisningen, som haft till följd, att det öfvervägande flertalet af läroverkets

förre elever kunnat praktiskt tillämpa de vid läroverket inhemtade kunskaperna

och på egen hand vidare utbilda sig; i andra rummet torde denna framgång

få skrifvas på det gynsamma läget i en stad, som är medelpunkten för en

betydlig industriel verksamhet och samlingsorten för en ihärdig befolkning med

hågen rigtad åt praktiska företag.

Äfven flera punkter i komiténs eget betänkande förtjena att anföras. “Skolan

intager1'', säger komiterade, “en ganska betydande men tillika egendomlig

ställning bland de tekniska undervisningsanstalterna i vårt land. Under det att

hon å ena sidan upptager lärjungar med endast folkskolans kunskapsmått och

meddelar dem en rent elementär teknisk bildning, närmar hon sig å andra sidan

till de högre tekniska läroverken och täflar i vissa fall med det Teknologiska Institutet".

Längre fram heter det: “Chalmersska slöjdskolan har från en anspråkslös

början småningom arbetat sig allt högre upp, och det saknas icke hos henne

en sträfvan att allt mera närma sig till en teknisk högskolas verkningskrets. De

aktningsvärda bevekelsegrunder, som föranledt denna sträfvan, äfvensom det nit

och det intresse, hvilka äfven med små tillgångar utvecklas under arbetet för att

nå ett högre mål, förtjena allt erkännande, och komitén kan för sin del icke annat

än högt uppskatta deras värde". På grund hufvudsakligen af de med en teknisk

högskola förenade kostnader anser emellertid komitén, att Chalmersska slöjdskolan

“icke kan eller bör blifva eu sådan", och framlägger sedan sina åsigter

om den Chalmersska slöjdskolans ändamål. Oss deremot synes, att detta ändamål

är vida lämpligare och rigtigare uttryckt såsom det finnes i skolans nuvarande af

KongU Maj:t fastställda stadgar angifvei (Indelningen till skolans stadgar). Hon

är visserligen ej någon teknisk “högskola", åtminstone ej i den bemärkelse, komitén

på grund af ett föregående underdånigt betänkande synes taga detta ord;

men på komitén sjelf säger, att skolan i vissa fall täflar med Teknologiska Institutet,

skulle man möjligen vara berättigad att anse henne såsom en sjelfständig

afdelning eller en fakultet af en högskola och att taga en sådan täflan i betraktande

vid en ifrågasatt reorganisation, i synnerhet som komitén medger att genom

56

en likartad ställning “en ökad erfarenhet af olika undervisningsplaners tillämpning

kommer det hela till godo". Om sålunda den Chalmersska slöjdskolans öfre afdelning

fortfarande kommer att upprätthållas såsom en teknisk högskoleafdelning

med sina hvarandra sidoordnade hufvudgrenar för kemi, maskinväsende och byggnadskonst,

så skall, vi äro derom förvissade, läroverket fortfarande förkofras och

bäst gagna det allmänna. Utan tvifvel gör vårt lands stora utsträckning en sådan

behöflig. Komitén säger om konungariket Sachsen, som äger en ganska stor polyteknisk

skola i Dresden, “att man i anseende till landets ringa utsträckning der

upprättat endast en teknisk elementarskola11, om den så kan kallas, den högre

slöjdskolan i Chemnitz, som af komitén angifves vara den mest storartade af dylika

läroanstalter; huru mycket mera önskvärdt skulle det icke då vara för vårt

land att ega en sådan högre slöjdskola, hvilken vårt läroverk till undervisningsplan

m. m. i sjelfva verket redan står ganska nära. Komitén jemför också vår

skola med denna betydande läroanstalt, hvilkens lmfvudrigtningar angifvas af tvenne

fackskolor, en mekaniskt- och en kemiskt-teknisk. i samband med denna slöjdskola

finnes också en byggmästare- och en verkmästare-skola. Genom åtskilliga

föreslagna bestämmelser synes nu komitén vilja inskränka den Chalmersska skolans

vetenskapliga afdelnings verksamhet till den med ofvannämnde högre slöjdskola

förenade verkmästarskolans, och i sammanhang härmed förvandla vår nedra afdelning

till en arbetareskola eller eu läroanstalt med hufvudsakligen samma syfte

som en söndags- och afton-skola.

Att döma af det i komiténs betänkande upptagne undervisnings-schemat

för den högre slöjdskolan i Chemnitz, synes vår skolas högre afdelning väl kunna

hålla jemförelse med den förstnämnda, beträffande undervisningen i de rent tekniska

ämnena; och, då vår skola äfven icke obetydligt bidragit till iugeniörsbildningen,

visserligen icke i den grad som Teknologiska Institutet med sina flera

fackskolor, lärare, betydligt större lokaler och fullständigare undervisningmaterial,

så vore det visserligen önskvärdt, att något göres för skolans bibehållande vid

denna verksamhet.

Beträffande de öfriga tekniska skolorna i vårt land, föreslår komitén, att

en särskild afdelning för bergsundervisningen upprättas vid Örebro tekniska skola.

“Erfarenheten*'', säger komitén, “har nemligen visat, att flera af denna skolas

elever egna sig åt bergshandtering^, emedan i de kringliggande orterna ett stort

antal bergverk och bruksanläggningar finnas". Om man vill tillämpa denna af

komitén sjelf uttalade slutsats, bör det ej leda till en inskränkning i vår skolas

nuvarande öfre afdelnings verksamhet; snarare torde man kunna anse sig böra

genom ett jemförelsevis obetydligt anslag upphjelpa dess brister, enär, såsom redan

blifvit nämndt, flertalet af skolans elever besöka henne under förhoppning att i

framtiden vinna anställning såsom ingeniörer och konstruktörer och icke blott såsom

verkmästare. Att en högre skola kan med framgång intaga en oberoende

57

ställning såsom en gren af en högskola, lemnar oss det Carolinska Institutet i

Stockholm ett exempel på. Från en anspråkslös början med skyldighet att undervisa

blifvande fältskärer och kirurger har denna läroanstalt så småningom,

visserligen icke utan motstånd, fått sina rättigheter utsträckta till att utbilda den

ena graden efter den andra inom läkareyrket, och sålunda utvecklat sig i en bestämd

rigtning, så att den numera är att anse såsom en fakultet af en högskola.

Utan tvifvel har planen, som härunder följts, varit vida lämpligare än att i läroverkets

början utvidga det på bredden och göra det till ett slags gymnasium för

bildandet af blott lägre och underordnade tjensteman för statens olika behof.

De vigtigaste skäl, som tala för Chalmersska slöjdskolans sjelfständiga ställning

såsom en fakultet af en högskola eller eu högre slöjdskola, i likhet med den

i Chemnitz, äro således i korthet följande:

1) Från henne utgick initiativet till vetenskaplig teknisk undervisning i

vårt land.

2) Hennes med framgång krönta såväl genom statsanslag och enskilda

donationer, som äfven af komitén erkända verksamhet i den inslagna rigtningen.

3) De aktningsvärda åtgöranden, som hittils blifvit af staden Göteborg och

enskilda föreningar vidtagna för den lägre tekniska undervisningens befrämjande,

och som man med grundade förhoppningar kan emotse skola i ökadt mått komma

densamma till del, såvida ej den Chalmersska slöjdskolans lägre afdelning slår

in på samma väg.

Möjligen skulle man äfven härtill kunna lägga vårt lands utsträckning, dess

industris uppblomstring, den större lättheten att gruppera och ordna det tekniska

elementarundervisningsväsendet härstädes omkring och med en högskoleafdelning.

Det är nemligen redan nu förenadt med svårigheter att bekomma dugliga

lärarebiträden och repetitörer härstädes, och dessa svårigheter blifva bestämdt

större, i samma mån den Chalmersska skolans öfre afdelning hämmas i sin utveckling.

De förändringar, som komitén vill genomföra, äro dels sådane, som afse

enskilda delar af undervisningsplanen, dels åtskilliga bestämmelser, som åsyfta att

gifva åt lärarne en säkrare ställning än de för närvarande ega. De förra vidröra

såväl skolans nuvarande lägre aldelning, som den högre eller vetenskapliga

afdelningen.

Lägre Afdelningen.

Beträffande undervisningsplanen för den s. k. lägre afdelningen, få vi erinra

om den härstädes befintliga s. k. Slöjdföreningens skola, öfver hvilken äfven

komitén lemnat en summarisk redogörelse och följande utlåtande: “I Göteborg",

säger komitén, “finnes redan en icke obetydlig afton- och söndags-skola, för hvars

behof en ansenlig byggnad, bekostad genom den af framlidne grosshandlaren

Sven Renström till Göteborgs samhälle gifna storartade donation, helt nyligen

8

58

blifvit uppförd. Denna skola underhålles dels af staden, dels af Göteborgs slöjdförening,

och man bör med skäl kunna hoppas, att Göteborgs samhälle icke skall underlåta att gifva

åt denna anstalt allt det understöd behofvet kräfver. Genom en lämplig samverkan

mellan de Chalmersska och Renströmska skolorna kunna dessa tillsamman bilda en

verkligen storartad läroanstalt, hvars olika delar motsvara olika arter af teknisk undervisning.

" Detta är en åsigt, som af alla torde biträdas. Slöjdföreningens skola

har i sjelfva verket till större delen samma mål, som komitén uppställt för Chalmersska

skolans lägre afdelning (komiténs betänkande sid. 124), och då hon instundande

hösttermin får inflytta uti sin nya, omedelbart bredvid den Chalmersska skolan

belägna, lokal, har hennes direktion berättigade förhoppningar att ad staden emotse

ett ökadt anslag för undervisningens fullständigare bedrifvande och utvidgning. Att

derföre gå slöjdföreningens skolas direktion i förväg genom att i samma rigtning utvidga

den Chalmersska skolans lägre afdelning synes oss mindre lämpligt, i synnerhet

som det icke är otänkbart att med gemensamma stadgar och under en gemensam

öfverstyrelse i en icke aflägsen framtid förena dessa båda skolor till ett Tekniskt

Institut härstädes, då den mest fullständiga samverkan borde kunna åstadkommas.

Den föreslagna förändringen i Chalmersska slöjdskolans stadgar beträffande den lägre

afdelningen torde derför lämpligen kunna uppskjutas, i synnerhet som komitén sjelf

säger, att de tekniska söndags- och afton-skolorna i de flesta fall kunna lemna den

undervisning, som afses med en sådan lägre afdelning, som komitén tänkt sig böra

finnas vid den Chalmersska slöjdskolan, och komitén just på denna grund ansett, det

ej vara oeftergifligen nödvändigt att upprätta dylika anstalter vid sidan af eller i

samband med de i olika delar af landet befintliga tekniska elementarskolorna, vid

hvilka afton- och söndags-skolor redan förefinnas.

Huruvida det skulle för läroverket i sin helhet vara gagneligt att undervisningen

vid den lägre afdelningen ordnas med afseende på en bestämd tid för kursens

genomgående, hvilken tid af komitén anslås till två år, sakna vi erfarenhet för att

med bestämdhet yttra oss om; men det synes betänkligt att införa en bestämmelse

härom och i sammanhang dermed om rättigheten för sådana elever, som genomgått

denna afdelning att erhålla afgångsbetyg. Samma skola, som hittils bildat för flere

tekniska värf ganska dugliga män, skulle då genom en sådan anordning tvingas att

äfven utexaminera ynglingar med en helt och hållet ytlig på blott populära framställningar

grundad bildning, och detta skulle bestämdt hafva en skadlig återverkan på

skolans öfre eller vetenskapliga afdelning.

Öfre Afdelningen.

De i komiténs förslag till stadgar upptagna bestämmelser, som skulle väsentligen

komma att rubba undervisningsplanen för den vetenskapliga afdelningen, afse

dels inträdesfordringarne, dels måttet af den matematiska undervisningen, dels ock

tiden för den kemiskt-tekniska undervisningen. I skolans nu gällande stadgar är

59

för inträdessökande bland annat föreskrifvet, att han skall innehafva så stort kunskagsmått

i matematik, som vid rikets allmänna högre elementarläroverk meddelas; komitén

föreslår i stället: de sex första böckerna af Euklidis geometri och två grader algebra, och.

åsyftar således en icke oväsentlig minskning. Om den genomfördes, komme ett

motsvarande arbete med elementarmatematiken att läggas på undervisningen i skolans

öfre afdelning, och detta anse vi vara mindre lämpligt, till följd så väl af den stora

lätthet, hvarmed inträdessökande hafva tillfälle att förvärfva motsvarande kunskapsmått

både enskildt och vid de allmänna elementarläroverken, som äfven det sannolika

men, som skulle uppstå, derigenom att personer vid alltför unga år vunne inträde

i skolans vetenskapliga afdelning. I sammanhang härmed torde vi få erinra

om det ständigt växande elevantalet just i denna afdelning, så att detsamma, som

nästlidne år, då direktionen till komitén afgaf begärde upplysningar rörande skolan,

var 80, under närvarande läsår är 95 ordinarie, ehuru inträdes- och termins-afgifter

blifvit vid läroverket med Kong!. Maj:ts nådiga medgifvande införde. Det stora förtroende

som skolan genom sin vetenskapliga afdelning åtnjuter i broderlandet förtjenar

äfven här att åberopas.

Såsom det synes i sammanhang med nyssberörde af komitén åsyftade förändring

i stadgandet för inträde till öfre afdelningen, vill komitén, att de första

grunderna af differential- och integralräkning skola upphöra att vara ett obligatoriskt

läroämne för samma afdelning, och att således undervisningen i fysik, mekanik

och maskinlära m. fl. på matematisk grund hvilande kunskapsgrenar bör anordnas

med elementarmatematiken såsom utgångspunkt; men om tiden medger, att åt elever

med utmärktare anlag meddela undervisning äfven i matematikens högre delar, anser

komitén det på intet sätt olämpligt, endast att denna högre undervisning blifver

“fakultativ11. Derigenom att komitén således vill tillåta en vidare utsträckning af

den matematiska undervisningen för ynglingar med mera framstående anlag, synes

den medgifva, att detta ämne i och för sig har en särdeles stor betydelse såsom

bildningsmedel; detta är också otvifvelaktigt förhållandet med den högre matematiken

; ty, på samma gång den öppnar nya vyer för lärjungen på det matematiska

området, återverkar den äfven på hans elementarkunskaper, så att den åt dessa

gifver en säkerhet och klarhet, som knappast står att vinna, så länge han blott

rörer sig inom desamma. För den tekniska undervisningen torde emellertid den

högre matematiken hafva sin största betydelse såsom det kraftigaste bjelpmedlet att

intränga på djupet i de olika mekaniska kunskapsarterna, som nu blifva allt mer och

mer oumbärliga för hvarje bildad tekniker. Åtskilliga delar af de flera vetenskaper,

inom hvilka den högre matematiken användes, kunna visserligen på betydliga omvägar

och med mycken möda framställas; detta sker då genom oupphörliga omsägningar,

serieutvecklingar och bestämningar, som i sjelfva verket utgöra grundvalen

för differential- och integral-räkningen. Att sålunda borttaga differential- och integral-räkningen

såsom ett undervisningsämne, är i sjelfva verket att öfverflytta en del

60

af arbetet med densamma på dess tillämpade lärogrenar, vissa delar af statiken, dynamiken,

hållfasthetsläran, termodynamiken o. s. v., livilka derigenom nödvändigt

måste komma att inskränkas både på vidden och djupet. Då man derföre framhåller

den tid, som ifrågavarande läroämne tar i anspråk, bör man icke förlora ur sigte

den tidsbesparing, som derigenom vinnes för den följande undervisningen, och vi

kunna icke fatta, huruledes den elementarmatematiska undervisningen, såsom komitén

tyckes vilja låta förstå, genom detta läroämne skulle kunna komma att lida i grundlighet,

då det knappast torde finnas något kraftigare medel att stadga en elevs kunskaper

i elementarmatematik än en påföljande kurs i högre matematik. Visserligen

är det sant, att många ej komma i tillfälle och derigenom snart förlora färdigheten

att använda den högre kalkylen, men detsamma torde gälla om många andra kunskapsarter

och derpå grundade arbeten. Har en elev emellertid inhemtat grunderna

af denna kalkyl, så är han i stånd att ganska lätt tillämpa dess resultater genom

de mångfaldiga handböcker, som numera stå till hans förfogande, och som vanligen

upptaga de enklaste och mera ofta förekommande differential- och integral-formlerna.

Då detta ämne dessutom är af den beskaffenhet, att dess inhemtande snart sagdt

måste ske genom personlig handledning eller i skolan, och ej, åtminstone ytterst

sällan göres på egen hand af eleven sjelf, är det ganska naturligt, att en viss känsla

af underlägsenhet alltid måste komma att finnas hos en ung tekniker, som ej haft

och begagnat sig af tillfället att lära detsamma. I sammanhang härmed anse vi oss

äfven böra omförmäla, att differential- och integral-räkning läses obligatoriskt till och

med vid vissa tekniska elementarskolor t. ex. industriskolorna i Bayern.

Att föredraga eu kurs fakultativt anse vi vara hvarje lärare obetaget; men,

då ej någon annan kurs kan enligt undervisningsplanen byggas på en sådan fakultativt

föredragen, synes ej mycket vara vunnet genom det i detta afseende gjorda

medgifvandet.

Rörande den kemiskt-tekniska undervisningen har komitén föreslagit en tvåårig

kurs, fastän den derjemte medgifvit en treårig. Detta har skett på grund af

det ringa antal elever, som läseåret 1873—1874 begagnade denna undervisning, och

under uttalande af den åsigten att genom anordnandet af en dylik tvåårig kurs ett

större antal elever skulle komma att deltaga deruti. Komitén kunde visserligen icke

hafva sig bekant, att detta fåtal elever, som nämnde läseår begagnade den kemiskttekniska

undervisningen var det minsta, som någonsin funnits på denna afdelning,

alldenstund komitén begärt uppgift om elevantalet uti de olika läroämnena endast

för nämnde år. Men då detta undantagsförhållande blifvit framhållet såsom en orsak

att förändra den kemiskt-tekniska undervisningen, torde det tillåtas oss få anfåra

följande fakta.

Elevantalet å den kemiska afdelningen har varit

Läseåret 1868—69 .

. 7.

61

Läseåret 1869—70 ...... 7.

70— 71......5.

71— 72......7.

72— 73 6.

73— 74 ...... 2.

74— 75 ...... 8.

Häraf synes, att före läseåret 1873—74 elevantalet varit högre, att det för

närvarande är 8, och kan tilläggas, att, enligt hvad man nu vet, elevantalet nästa

läseår åtminstone kommer att uppgå till 10. Derföre anse vi, att undantagsförhållandet

1873—1874 icke borde framhållas såsom skäl för en så väsentlig förändring

i den kemiskt-tekniska undervisningen, som komitén föreslagit. Vi anse förändringen

väsentlig, och detta af följande skäl.

Vi förutsätta såsom allmänt erkändt, att en elev, som genomgått den kemiska

kursen vid ett tekniskt läroverk, bör, oberoende af den teoretiska kunskap, som han

inhemtat, hufvudsakligen ega så mycken vana och säkerhet vid verkställande af

kemiska undersökningar, att han sedermera på egen hand kan dels använda hvad

han lärt, dels fortgå på den en gång beträdda banan. Vid Chalmersska slöjdskolan

emottagas eleverna utan någon den ringaste förkunskap i kemi, och att utan någon

sådan genast börja praktiska öfningar å laboratorium, torde om ej alldeles omöjligt

dock blifva ofantligt tidsödande såväl för läraren som lärjungar. Man kan derföre

antaga, att det i sjelfva verket blott blefve tre terminers laborationsöfningar för

den tvååriga kursen. Men hvar och en, som känner den tid kemiska arbeten kräfva,

inser lätt, att man på den under dessa 3:ne terminer möjliga arbetstiden ej kan

bibringa eleven den färdighet, vana och skicklighet eller ens kunskap, som möjliggör

för honom att sedan kunna reda sig sjelf eller studera vidare på egen hand.

Enligt vår tanke är det således obehöflig! att anordna en särskild 2-årig kurs, emedan

för elever med vanliga anlag en sådan leurs vore alltför otillräcklig och det för

elever med mera framstående anlag finnes tillfälle att såsom extra elever inom kortare

tid än den normala afsluta sina studier. Införandet af en bestämmelse om en tvåårig

kemiskt-teknisk kurs skulle dessutom vara menlig, emedan den torde gifva föräldrar

och målsmän anledning till försök att låta sina söner och myndlingar begagna

sig af denna kurs, i tanke att vinna tillräckliga kunskaper för att efter densamma

kunna utveckla sig utan vidare biträde.

Vår åsigt om de föreslagna förändringarna i stadgandet för inträde till öfre

afdelningen och i planen beträffande den matematiska och kemiskt-tekniska undervisningen

för samma afdelning är således, att, om de genomföras, undervisningen bestämdt

ej kan hållas till samma höjd som förut, och få vi derföre till stöd för deras

afböjande anföra komiténs egna ord: “Fastän den Chalmersska slöjdskolan icke kan

eller bör förvandlas till en teknisk högskola, så vore det likväl till omisskänlig skada

62

för den tekniska bildningen, om hon icke skulle fortfarande få föra sina lärjungar

så långt fram som hon hittils förmått".

Utom de hittils af oss berörda och af komitén föreslagna förändringar, som

vi på anförda grunder ansett oss böra helt och hållet afstyrka, förekommer dessutom

i dess betänkande andra bestämmelser, som äro utan inflytande på undervisningen

under närvarande förhållanden, och hvilkas upptagande i stadgarne derföre synes

oss tillsvidare kunna anstå. Då lärarekollegium afstyrker det hufvudsakliga afkomiterades

förslag, vill det ingalunda bestrida att icke undervisningen vid skolan skulle

kunna genom äfven obetydligt ökade inkomster ändamålsenligt utvecklas i öfverensstämmelse

med skolans föregående verksamhet.

Slutligen anse vi oss här kunna anföra slutorden i en framställning af den

berömde teknikern William I. Macquorn Rankine “om faran af likformighet vid

grundlig vetenskaplig undervisning":

“Det är derför bra att lemna de olika skolorna för grundligt vetande hvar

och en åt sina egna fria och oberoende myndigheter på det att der må finnas omvexling

och täflan och utveckling i vetenskapen och förbättringar i praktiken".

Göteborg, den 3 Mars 1875.

Underdånigt Utlåtande af Styrelsen för Teknologiska Institutet.

Genom skrifvelse från Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommers-kollegium har

Styrelsen för Teknologiska Institutet, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning

blifvit anmodad att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande i

anledning af det utaf utsedda Komiterade den 21 November 1874 afgifna betänkande

och förslag, angående den lägre tekniska undervisningen i riket.

Då nu Styrelsen går att åtlyda denna Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning,

toide densamma först fa i underdånighet erinra, att det i förenämnda Komiterades förslag,

egentligen endast är en fråga, som närmare rörer Teknologiska Institutet, nemligen

den, huruvida de tekniska elementarskolorna skola hafva till ändamål ej blott att dana

unge män till omedelbart inträde i sådana tekniska yrken och befattningar, för hvilka

tekniska elementarkunskaper äro tillräckliga, utan tillika vara förberedande läroanstalter

för dem, som vid högre tekniskt läroverk vilja förskaffa sig grundliga tekniska insigter.

Det sednare har hittills varit uttryckligen stadgadt för de tekniska elementarskolorna i

Malmö, Oiebro och Borås, och endast i stadgarne för den tekniska elementarskolan i

Norrköping finnes icke något sådant ändamål angifvet.

Komiterade hafva deremot (sid. 33 i det tryckta betänkandet) föreslagit att frikalla

de tekniska elementarskolorna från uppgiften att förbereda unge män för inträde i

en högre teknisk läroanstalt samt yttrat att denna uppgift bör tillkomma realskolan,

enär den tekniska högskolan bör grunda sitt arbete på en allmän bildning med real

riktning, under det de tekniska elementarskolorna böra bibringa en teknisk bildning till

den utsträckning, som de elementära hjelpmedlen medgifva.

Med anledning häraf torde Styrelsen få i underdånighet upplysa, att flertalet af

Teknologiska Institutets elever förut begagnat de allmänna elementarläroverken, ehuru

de ofta icke fullständigt genomgått desamma, och, äfven då sådant skett, ej sällan

sedermera åtnjutit enskild undervisning, men att Institutet hittills emottaga jemförelsevis

ganska få elever från de tekniska elementarskolorna. Sålunda hafva bland 268 ordinarie

elever, som Institutet under de sistförflutne 5 åren emottagit, blott 10 medfört afgångsbetyg

från någon teknisk elementarskola, men deremot 111 begagnat antingen allmänt

eller enskildt dimissionsberättigadt elementarläroverk, samt der undergått godkänd matu

-

64

ritetsexamen. En icke oväsendtlig orsak till detta förhållande torde vara, att, enär de

tekniska elementarskolorna böra hafva en bestämd teknisk riktning, eleverne der måste

inhemta vissa kunskaper och färdigheter t. ex. i ritning, som jemväl vid Teknologiska

Institutet meddelas, och en från de förra utexaminnrad elev, som mottages i Institutets

första afdelning, blir för den skull der ej fullt sysselsatt. Institutet kan nemligen icke

utsträcka sina inträdesfordringar till alla de ämnen, hvari vid de tekniska elementarskolorna

undervisning meddelas, enär i sådant fall inträdet vid Institutet skulle i hög

grad försvåras för dem, som endast begagnat de allmänna elementarläroverken. Icke

heller kan Institutet utan stora olägenheter så anordna sin undervisningsplan, att från

de tekniska elementarskolorna utgångna elever derifrån kunna omedelbart inträda i

någon af Institutets högre afdelningar.

Styrelsen kan derföre ej annat än instämma i Komiterades åsigt, att det bör

tillhöra de allmänna realskolorna att vara förberedande läroanstalter för Teknologiska

Institutet, och att de tekniska elementarskolorna icke böra betungas med detta åliggande

som de ej skulle kunna uppfylla, utan att förfela sin hufvudsakliga bestämmelse.

Hvad Komiterades utlåtande för öfrigt innehåller, torde icke vara af beskaffenhet,

att något yttrande deröfver från Styrelsens sida erfordras.

Stockholm den 23 Februari 1875.

Underdånigt Utlåtande af Fullmägtige i Jernkontor t

Öfver det af särskildt i nåder utsedde Komitterade den 21 November 1874 afgifna

betänkande och förslag, angående den lägre tekniska undervisningen i riket, har

Eders Kongl. Maj:t täckts infordra Fulhnägtiges i Jernkontoret underdåniga yttrande.

Vid den granskning af berörda betänkande och förslag, som Fullmägtige i följd

häraf företagit, hafva de ansett endast den del deraf, som angår den lägre bergsundervisningen,

utgöra föremål för deras yttrande, och få nu underdänigst anmäla, att Fullmägtige

vid Komitterades härutinnan gjorda framställningar icke funnit skäl till annan

erinran, än hvad beträffar kostnaden för den praktiska undervisningen åt eleverne vid de

lägre bergsskolorna äfvensom åt arbetare och andra, hvilka vilja förkofra sig i praktisk

jernhandtering.

I detta afseende hafva Komitterade, utgående från den förutsättning, att uppgörelse

mot en viss årlig afgift kunde träffas med egaren eller egare af något större,

välbeläget jernverk, angående upplåtande för en tid af minst tre, högst fem år af behöfliga

verkstäder för sådan undervisning, samt efter framställning af de särskilda fordringar,

som dervid borde tillgodoses, på det att undervisningen måtte kunna å det mest ändamålsenliga

och fullständiga sätt besörjas, uttalat den åsigt att, om staten framgent

komme att bestrida de af Komitterade föreslagna kostnader för den theoretiska bergsundervisningen,

syntes det billigt att Bruks-Societeten, som redan gifvit anslag till den

praktiska undervisningen vid bergsskolan i Stockholm, antingen åtoge sig anskaffandet

af ett jernverk, afsedt för ofvannämda öfningar, eller ock förbunde sig att betäcka de

för ett sådant verks begagnande erforderliga kostnader.

Uti den af Fullmägtige, efter uppdrag af Bruks-Societeten och å dess vägnar,

den 22 November 1871 hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet gjorda och ännu på

nådig pröfning beroende framställning om den dittills af Bruks-Societeten allena bekostade

lägre bergsundervisningens i riket öfvertagande af statsverket, tro Fullmägtige sig

hafva anfört så giltiga och öfvertygande skäl för befogenheten af detta anspråk, att

Fullmägtige icke hafva något att dervid tillägga. Fullmägtige utbedja sig endast att få

erinra, hurusom berörda framställning föranleddes deraf, att genom indragningen af det

kreditiv, stort 900,000 kronor, Jernkontoret under mer än ett hälft århundrade i Riks

9

-

66

banken åtnjutit, jernhandteringen blifvit undanryckt ett understöd, som Kontorets Styrelse

egt att af räntevinsten å samma kreditiv använda till befrämjande af handteringens

framsteg och förkofran, och hvilken vinst under de sednaste tio åren innan en ränteförhöjning

för kreditivets begagnande vidtogs, utan afdrag af förvaltningsutgifter, uppgick

i medeltal till icke mindre än 17,613 kronor 56 öre om året; att då Bruks-Societeten,

som ansåg det endast utgöra en gärd af rättvisa mot denna näringsgren att staten

sträckte sin omvårdnad till den lägre bergsundervisningen, uppgjorde beräkning öfver

konstnaden för de i Filipstad och Falun af Bruks-Societeten underhålla bergsskolornas

öfvertagande af statsverket, i denna beräkning, hvilken, grundad på de anslagssummor,

som då från jernkontoret till dessa skolor utbetaltes, slutade å 14,000 kronor årligen,

ingick hela kostnaden för så väl den theoretiska som den praktiska undervisningen, samt

att, uppå Eders Kongl. Maj:ts särskilda framställningar, Riksdagen, under afvaktan på

hufvudfrågans slutliga afgörande, äfven beviljat nyssnämnda summa att för icke blott

nästlidne och innevarande år utan jemväl för året 1876 af statsmedel utgå, utan annat

vilkor, än att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare

fortsatte sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som dittils.

I fråga om statens förbindelse att besörja och bekosta äfven den praktiska undervisningen

vid de lägre bergsskolorna synes all meningsskiljaktighet hittils varit främmande.

För en uppfattning, motsatt den, som i detta afseende framställts af Bruks-Societeten och

omfattats af såväl Eders Kongl. Maj:t som Riksdagen, torde någon giltig grund ej heller

kunna uppletas. Det enda Komitterade till stöd för sin åsigt kunnat anföra, har varit att,

eftersom Bruks-Societeten redan förbundit sig att bestrida utgifterna för elevernas vid bergsskolan

i Stockholm praktiska undervisning, syntes det vara billigt att Societeten äfven bekostade

den enahanda undervisning, som vid de lägre bergsskolorna erfordrades. Följdriktigheten

af hvad Komitterade sålunda yttrat förmå Fullmägtige ej inse, helst om, såsom sig

bör, hänsyn tages till de väsendtligt olika förhållanden, hvarunder Eders Kongl. Maj:ts och

Riksdagens beslut i fråga om kostnaden för den praktiska undervisningen vid bergsskolan

i Stockholm tillkom. Detta beslut grundade sig nemligen på Bruks-Societetens

eget erbjudande att härtill anvisa nödiga medel inom en summa af 15,000 kronor årligen,

och ett sådant för särskilt fall gjordt frivilligt åtagande kan väl icke anses innebära

någon förpligtelse för Bruks-Societeten att lemna ytterligare bidrag i samma väg

eller upphäfva eller i någon mån förringa den omsorg att föranstalta om erforderlig

praktisk undervisning, som i allmänhet måste åligga staten likaväl hvad angår bergshandteringen

som beträffande jordbruket, skogshushållningen och slöjderna, till hvilka

näringsgrenar anslag för sådant ändamål af statsmedel lemnas. Då nu Bruks-Societeten

icke funnit sig föranlåten att göra någon utfästelse om deltagande med staten i kostnaden

för den lägre bergsundervisningen, torde för öfrigt såsom talande skäl härför blott

behöfva framhållas, att frågan nu icke, likasom vid pröfningen af förslaget om den {''ordna bergsskolans

i Falun förflyttning till Stockholm och förening med Teknologiska Institutet, gäller ett

förändradt anordnande af ett gammalt läroverk, hvars förläggande från en landsortsstad till

67

hufvudstaden Bruks-Societeten ansåg vara af synnerlig vigt och för hvilket ändamål Societeten

icke tvekade att underkasta sig en särskild uppoffring genom inköp af den till bergsskolehuset

upplåtna tomt, hvilken af Societeten, utan allt anspråk på ersättning derför, till

staten under full eganderätt öfverlemnades, utan afser att, sedan i följd af Riksdagens

beslut om indragning af Jernkontorets kreditiv på Riksbanken, Kontoret gått förlustigt

ett betydligt årligt bidrag till handteringens understödjande, såsom någon gödtgörelse

för denna förlust, befria Jernkontoret från utgifter för åtminstone ett af de ändamål,

som Bruks-Societeten hittills bekostat, men som, efter hvad med full befogenhet torde

kunna påstås, det bör ligga i det allmännas pligt och intresse att genom anvisande af

nödiga anslag vidmagthålla och ytterligare befrämja.

Stockholm den 10 Mars 1875.

Yttrande till Kong!. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium,

afgifyet af Komiterade.

Genom skrifvelse af den 25 nästlidne Mars har Kongl. Collegium till undertecknade,

af Kongl. Maj:t utsedde Komiterade för upprättande af förslag rörande den lägre

tekniska undervisningens ordnande, öfverlemnat de yttranden, hvilka af respektive Styrelser

m. fl. blifvit afgifne i fråga om Komiterades den 21 November 1874 framställda

underdåniga betänkande och förslag angående nämnde del af vårt lands undervisningsväsende;

och få Komiterade, med återställande af ifrågavarande handlingar, med anledning

af dessa afgifva följande utlåtande.

Komiterade torde få erinra, att det af dem afgifna betänkandet och förslaget har

sin upprinnelse i en underdånig skrifvelse af den 6 December 1872 från Kongl. Collegium

till Kongl. Maj:t, hvari bland annat framhålles behofvet af att de tekniska bildningsanstalterna

måtte genom statens försorg, i hvad på denne berodde, varda ej mindre så

anordnade, att de i möjligaste största mån motsvarade sitt ändamål, än ock försedde

med tillgångar, som vore för deras påräknade verksamhet fullt tillräckliga, men att för

behörigt tillgodoseende af hvad en välförstådd hushållning med statens medel kräfde

jemväl borde iakttagas att hvad af dessa medel skulle i sådant hänseende utgå, måtte

såsom klart betingadt af sagda ändamål anvisas och på ett för det samma verkligen

fruktbärande sätt användas, samt att för ernåendet af dessa ömsesidigt berättigade syftemål

syntes i främsta rummet vara nödigt, att de här ifrågakommande läroanstalternas

uppgift med deraf beroende omfång för undervisningen blefve behörigen bestämd och

vidare att, sedan de enligt denna uppgift blifvit ordnade, de ock, för så vidt uppgiften

vore gemensam, komme att arbeta med tillbörlig enhet. Med anledning af denna skrifvelse

uppdrog Kongl. Maj:t genom nådigt beslut af den 28 December 1872 åt Komiterade

att med fästadt afseende å hvad Commerce-Collegium andragit verkställa utredning i ändamål

att söka bestämma såväl rätta omfånget för undervisningen vid de ifrågavarande

läroanstalterna och deras ställning till de allmänna elementarläroverken som ock sättet,

huru samma läroanstalter må kunna i den mån uppgiften för dem är gemensam komma

att arbeta med den enhet, hvartill gemensamheten i uppgifter föranleder.

69

Komiterade hafva till åtlydnad af Kongl. Maj:ts nådiga befallning fästat en synnerlig

vigt vid utredningen af frågan om den verksamhet, som tillhör de särskilda tekniska

läroanstalterna. Det torde äfven vara uppenbart, att en sådan utredning är nöd

vändig

innan man kan på ett tillfredsställande sätt organisera dessa anstalter. Men det

torde äfven vara tydligt, att man härvid icke får fästa afseende uteslutande vid den

inskränkta erfarenhet, som vid eu enskild skola utan hänsyn till förhållandet vid de

öfriga möjligen kunnat vinnas. Om man vill komma till några verkligt tillförlitliga resultater

måste man utgå från allmänna grunder med blicken fäst å industriens behof samt

med beaktande af erfarenheten inom såväl samtliga svenska tekniska skolor som ock

inom utlandets likartade läroverk. Det är på detta sätt Komiterade hafva sökt lösa

sin uppgift.

Med synnerlig tillfredsställelse hafva Komiterade af de nu föreliggande handlingarne

inhemtat, att åtskillige framstående sakkunnige män obetingadt gillat hvad Komiterade

föreslagit, beträffande den verksamhet, som bör tillkomma de lägre tekniska skolorna.

Detta är dem eu borgen, att de icke misstagit sig i afseende på sättet för den vigtiga

frågans lösning. Men Komiterade hafva ingalunda väntat, att alla skulle finna sig belåtna

med hennes förslag. Det ligger i sakens natur, att läroanstalter, hvilkas verksamhetsfält

varit så obestämdt som de tekniska skolornas i Sverige hittills varit, lätt kunnat

i mer eller mindre mån misstaga sig om sitt rätta område. En mycket naturlig och i

sjelfva verket aktningsvärd sträfvan till ett högre mål än det rätta gör sig dä lätt gällande

och man tror sig finna, att erfarenheten talar gynsamt för denna sträfvan. När

sedan det sanna målet framvisas, hvars uppnående skulle gifva åt skolan hennes verkligen

afsedda stora betydelse och värde, synes det som vore det hämmande för henne

och ingalunda bestämdt med ledning af den vid skolan hittills vunna erfarenhet.

Komiterade hafva trott sig böra först i allmänhet anföra detta — hvilket för

öfrigt eger sin tillämplighet icke endast i fråga om bestämmande af de särskilda tekniska

skolornas verksamhetsområde, utan äfven beträffande flera andra delar af Komiterades

omfattande uppdrag — så väl för att klart angifva deras ställning till nu behandlade

ärende som ock för att från början en gång för alla uttala sin åsigt, att endast

en underordnad vigt bör fästas vid en eller annan särskild skolas erfarenhet i hit

hörande frågor. De nu föreliggande yttrandena från de olika skolorna visa tydligen,

huru erfarenheten vid en af dera ofta nog diametralt motsäger den, som vid en annan

skola vunnits. Någon säker ledning kan derföre icke erhållas utan genom att följa de

grundsatser, som sjelfva det tekniska undervisningsväsendets natur gifver vid handen.

Vid den granskning af de afgifna yttrandena, som Komiterade nu gå att verkställa,

torde det vara lämpligt att följa samma ordning beträffande de respektive skolorna,

som Komiterade i sitt underdåniga betänkande och förslag iakttagit.

Hvad först angår de tekniska elementarskolornas ändamål hafva Komiterade föreslagit

att som sådant uppställa, att dessa skolor böra för inträde i teknikens tjenst förbereda

unga män, som vilja egna sig åt yrken eller befattningar, för hvilka elementära

ro

tekniska kunskaper äro af behofvet påkallade, men att de icke böra hvarken upptaga

de uteslutande till den allmänna bildningen hörande läroämnena, ej heller uppställa som

sin uppgift att förbereda till inträde i det högre tekniska läroverket. Styrelsen för

Teknologiska Institutet anser, i likhet med Komitén, att sistnämnde uppgift icke bör

tillhöra ifrågavarande skolor samt upplyser, att under de sistförflutna 5 åren endast 10

af de 268 vid Institutet under denna tid emottagna ordinarie eleverna medfört afgångsbetyg

från någon teknisk elementarskola, hvaremot 111 af dessa elever undergått godkänd

maturitetsexamen. Äfven direktionerna för de tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Malmö hafva obetingadt uttalat sig i samma riktning. Direktionen för den

tekniska elementarskolan i Borås har icke vidrört denna punkt. Deremot synes direktionen

för den tekniska elementarskolan i Örebro hysa betänkligheter så väl vid att

från skolan utesluta de till den allmänna bildningen hörande läroämnena som ock i fråga

om skolans ställning till det högre tekniska läroverket.

Sistnämnde direktion uttalar som sin åsigt, »att den tekniska elementarskolan

bör stå i ungefär samma förhållande till den tekniska högskolan som de allmänna elementarläroverken

till universitetet samt att endast under denna förutsättning den tekniska

undervisningen kan anses utgöra ett på tillfredsställande sätt ordnadt helt». Detta skulle

betyda, med andra ord, att den tekniska elementarskolan bör utgöra en förberedande

läroanstalt till det högre tekniska läroverket.

Denna uppfattning kunna Komiterade på intet sätt dela. De vigtiga skäl, som

tala emot den, äro i Komiténs betänkande (sid. 30—34) utförligt framhållna; de äro

äfven upptagna i Teknologiska Institutets styrelses utlåtande, och direktionen har ej

ens försökt att vederlägga dem.

Icke heller synas de förändringar, som samma direktion ansett behöfliga i Komiterades

undervisningsplan, stå i något riktigt sammanhang med hennes skiljaktiga uppfattning

af skolans ändamål som förberedande till den tekniska högskolan, ty de afse

egentligen endast att i planen upptaga, utom de af Komiterade föreslagna läroämnena,

sång och gymnastik.

Utan tvifvel är det i alla hänseenden lämpligt, om de lärjungar, vid en teknisk

elementarskola, som dertill ega förmåga, behof och tillfälle, fortsätta sina studier vid

eu teknisk högskola, men för detta fåtals behof bör icke hela skolan ordnas, så mycket

mindre som dessa lärjungar lätt kunna genom enskild undervisning inhemta det tillskott

i allmänt bildande kunskapsgrenar, som erfordras för att vinna inträde som ordinarie

elev vid det högre tekniska läroverket, så framt de icke föredraga att som extra elever

genomgå detta. Någon omständighet, som skulle berättiga till en särskild anordning för

Örebro skola i detta hänseende, kunna Komiterade icke finna vara för handen.

I afseende å inträdesfordringarne vid de tekniska elementarskolorna gilla direktionerna

för skolorna i Norrköping och Malmö hufvudsakligen de af Komiterade föreslagna

(sid. 34—37) bestämmelser. Den förstnämnda skolans direktion anser »inträdesfordringarne

vara till måttet väl afpassade och lämpade efter den för skolorna före

-

71

slagna undervisningsplanen», men finner tillika, om dessa inträdesfordringar fastställas,

det vara temligen öfverflödigt att införa en bestämmelse om lägsta åldern för inträdes

vinnande, som Komiterade föreslagit till 14 år, emedan en yngling hunnit före denna

ålder endast undantagsvis förvärfva de föreskrifna kunskaperna. Detta är utan tvifvel

fullkomligt riktigt, men det torde icke vara utan allt gagn att likväl i stadgarne införa

en sådan åldersbestämmelse, emedan i annat fall med ovanliga anlag begåfvade lärjungar

kunna lockas att till skada för deras utveckling i förtid lemna de allmänna läroverken

och söka inträde vid de tekniska, en omständighet, hvilken är af så mycket större vigt

som enligt Komiténs förslag sistnämnda läroverk skulle ega en uteslutande teknisk

karakter.

Direktionen för skolan i Malmö anmärker endast, i fråga om inträdesfordringarne,

att den af Komiterade föreslagna befrielse från inträdesexamen för de ynglingar, som

genomgått fem klasser af allmänt elementar-läroverk, endast då borde ega rum, när

lärarekollegiet på grund af ynglingens betyg anser honom innehafva det erforderliga kunskapsmåttet.

Utan tvifvel torde också en sådan pröfning af betyget böra ega rum, när

flera sökande anmäla sig än som kunna emottagas, men i annat fall synes det vid våra

allmänna läroverks nuvarande utveckling icke behöfligt.

Direktionerna för skolorna i Örebro och Borås anse deremot, att de af Komiterade

föreslagna inträdesfordringarne äro för låga och påpeka den betydande fördel för

de tekniska skolorna, som uppstår, om de få emottaga ynglingar med tillräckligt förberedande

bildning för att kunna fullt tillgodogöra sig den tekniska undervisningen. Det

är i sjelfva verket obestridligt, att ju högre denna bildning är, desto längre kan den

tekniska skolan föra sina lärjungar. Men det synes å andra sidan vida bättre, att

stadga måttliga fordringar, som öfverallt kunna noggrant följas, än mera omfattande,

hvilka, som erfarenheten flerestädes visat, i flera fall måste eftersläppas. För öfrigt,

om antalet inträdessökande är större än som kan emottagas, eger direktionen att utvälja

de skickligaste. De vigtiga skäl, som betinga de af Komitterade föreslagna inträdesfordringarne,

äro i betänkandet utförligt framhållna. Någon giltig orsak, som skulle föranleda

uppställandet af olika inträdesfordringar vid de särskilda skolorna, synes icke

förefinnas.

I sammanhang med frågan om inträdesfordringarne hafva direktionerne för skolorna

i Norrköping och Borås framhållit önskligheten af att slå en brygga mellan folkskolan

och den tekniska elementarskolan. Föreståndaren för förstnämnda skola har i eu

direktionens yttrande bifogad skrifvelse på ett öfvertygande sätt visat önskvärdheten af att

för mera begåfvade ynglingar på allt sätt lätta öfvergången från folkskolan till det

tekniska läroverket, och Komiterade kunna icke annat än i hufvudsaken instämma med

hvad han i detta hänseende anfört. Han föreslår att i de städer, der teknisk elementarskola

är eller framdeles varder upprättad, jemväl en förberedande skola skall inrättas

och ställas i samband med den förra samt under inseende och ledning af hennes föreståndare,

för att förskaffa från folkskolan med berömliga vitsord utgående gossar till

-

fälle att inhemta de förkunskaper, hvilka Komiterade i sitt förslag ansett böra fordras

för intagning i den tekniska elementarskolan. Kostnaden för en sådan förberedande

skola med tvåårig lärokurs beräknas af honom till endast 1200 kronor, under förutsättning

att afton- och söndagsskolans lokal användes.

Direktionen för skolan i Borås anser deremot önskligt, att en förberedande afdelning

med ettårig kurs inrättas vid sjelfva den tekniska elementarskolan. Denna anordning

synes mindre lämplig, emedan den endast allt för lätt föranleder lärjungarne vid

de allmänna elementarläroverken att till skada för sig sjelfva i förtid der afbryta sina

studier för att på kortaste tid inkomma till det tekniska läroverket. Dessutom torde

en ettårig lärokurs vara alldeles otillräcklig för det afsedda ändamålets vinnande. Det

af föreståndaren vid Norrköpings skola väckta förslag synes derföre vara att föredraga.

Men då dels en sådan fristående skola, som han föreslagit, rätteligen torde kunna anses

som en högre art af folkskola med en vidsträcktare uppgift än endast den, att förbereda

till den tekniska elementarskolan, och för öfrigt i första rummet torde böra bekostas af

de respektive kommunerna, sakna Komiterade anledning att närmare taga nämnde förslag

i öfvervägande.

De af Komiterade föreslagna bestämmelser i afseende å fackafdelningar och studiekursens

längd gillas, åtminstone i hufvudsaken, af samtliga de tekniska elementarläroverkens

direktioner. Visserligen uttala direktionerne för skolorna i Malmö och Borås

den åsigt, att mindre skilnad borde göras mellan de olika fackens undervisningsplaner,

än hvad Komiterade föreslagit. Men då dessa planer icke föreslagits som bindande,

utan modifikationer deri, beroende på lokala förhållanden, skulle kunna ega rum (sid.

56, 57), torde dessa anmärkningar icke gifva anledning till vidare yttrande å Komiténs

sida.

Detsamma gäller ock i det väsendtligaste hvad som från olika sidor blifvit anfördt

i afseende å läroämnen och timtabeller, upptagna i Komiterades förslag. I det

hela gillas hvad Komiterade i detta hänseende föreslagit af samtliga de tekniska elementarskolornas

direktioner, ehuru visserligen en och annan förändring föreslås. Endast

ett par af hit hörande punkter erfordra här närmare belysning.

Direktionen för skolan i Örebro framhåller lifligt det önskvärda deri, att i undervisningsplanen

intagas sång och gymnastik äfvensom modellering. Hon motiverar denna åsigt

dermed, att de tekniska elementarskolorna i allmänhet emottaga sina lärjungar vid den

ålder, då kroppskrafterna äro i största behof att stärkas och utvecklas, samt då sinnet

är mest öppet och tillgängligt för emottagande af intryck från det sköna och upplyftande

så i form som innehåll. Komiterade anse, i likhet med direktionen, att enskild undervisning

i sång och gymnastik må vid skolan meddelas, men de obetydliga kostnader,

som häraf förorsakas, torde kunna betäckas genom afgifter utaf de lärjungar, som deri

deltaga. Staten lärer hafva gjort nog, om han bekostar den tekniska undervisningen

vid skolan, och kan lemna det öfriga åt det enskilda initiativet. Hvad deremot angår

undervisningen i modellering, synes det Komiterade att på sätt i betänkandet blifvit före

-

73

slaget, den bäst kan meddelas åt de lärjungar, som deri önska deltaga, i sammanhang

med undervisningen i samma läroämne vid den tekniska afton- och söndagsskolan. Da

denna, enligt hvad Komiterade föreslagit, skulle i likhet med andra dylika skolor komma

i åtnjutande af ett större eller mindre statsunderstöd, bör hon derigenom sättas i stånd

att på ett fullt tillfredsställande sätt upprätthålla denna undervisning.

Direktionerna för skolorna i Borås och Malmö hafva uttalat som sin åsigt, att

högre frihandsteckning skulle ingå som obligatoriskt läroämne för alla de tekniska elementarskolornas

lärjungar, i stället för att Komiterade inskränkt sig till att anordna en

för alla gemensam lägre kurs i frihandsteckning. Lärjungarne skulle derigenom sättas i

stånd att förvärfva tillräcklig färdighet att på fri hand afteckna föremål, och det skulle

lemnas öppet för de lärjungar, som sådant önska, att i afton- och söndagsskolan vidare

utveckla sin skicklighet i frihandsteckning. Direktionen för skolan i Borås, som utförligast

behandlat denna fråga, anmärker att ifrågavarande läroämne hittills varit vid

denna skola obligatoriskt på alla tre afdelningarne efter följande kurs: konturteckning

efter fristående ritmodeller, klotsritning med skugglära, ornamentsritning efter gipser,

ornamentsmålning i vattenfärg efter planscher samt någon gång för utmärktare anlag

landskaps- och figurmålning i olja efter oljetryckstaflor. Direktionen anmärker, att fri—

handsteckningen är af särdeles framstående vigt icke blott uti industriel hänseende, utan

äfven som det enda bildningsmedlet af mera ideel natur vid hela den tekniska undervisningen.

Komiterade dela fullkomligt direktionens åsigt om ämnets stora industriel betydelse,

men de anse, att det afsedda syftet kan bättre uppnås genom den af dem föreslagna

anordningen. Det torde nemligen vara obestridligt, att under det alla tekniker

hafva behof af kunskap i s. k. croquisteckning, hvarmed här förstås afteckningen utaf

konturerna till fristående föremål, och väl äfven med sällsynta undantag ega förmåga

att inhemta denna kunskap, som bland tekniker är vida sällsyntare än hvad man i allmänhet

föreställer sig, emedan undervisningen deri ofta nog åsidosättes för teckningen

efter planscher, deremot icke alla hafva verkligt behof eller förmåga att inhemta kunskap

i de mera konstnärliga delarne af frihandsteckningen. Beträffande åter direktionens

påstående att ifrågavarande läroämne är det enda åt mera ideel natur vid den tekniska

undervisningen, så kunna Komiterade ingalunda dela denna uppfattning. Undervisningen

i de naturvetenskapliga och matematiska läroämnena, ja till och med i flera delar af de

tekniska, kan och bör behandlas från en högre synpunkt än blott förvärfvets och utöfva

en verkligt bildande inverkan. Deremot torde det vara mycket tvifvelaktigt, huruvida

eu yngling, som tvingas att deltaga i en konstnärlig undervisning, för hvilken han saknar

anlag och håg, betraktar denna från en ideel synpunkt, och att hans själsbildning derigenom

höjes. Direktionen antyder vidare, att ritundervisningen vid afton- och söndagsskolan

i Borås är allt för knapphändig för att vara lämplig för den tekniska elementarskolans

lärjungar och att blott ett fåtal af yrkesidkare i staden Borås hafva behof af en

utförligare kurs i ritning. Detta synes vara ett nytt skäl för att anordna gemensam

undervisning i högre frihandsteckning för de båda skolornas lärjungar, till och med om

74

denna kurs gjordes obligatorisk för eleverna i den tekniska elementarskolan. Enligt

Komiterades åsigt borde för öfrigt äfven den tekniska afton- och söndagsskolan i Borås

komina i åtnjutande af statsunderstöd, så att en grundlig undervisning i teckning och

modellering kunde der införas.

Rörande lärarepersonalens organisation vid de tekniska elementarskolorna, gilla

samtliga dessa skolors direktioner, i hufvudsak, Komiterades förslag, fastän några modifikationer

deri anses önskliga. Sålunda upptager direktionen för skolan i Norrköping

ett af en lärare vid denna skola framstäldt förslag, att de båda af Komiterade föreslagna

lektorsbefattuingarne, den ena i byggnadskonst med dertill hörande ritning samt

den andra i beskrifvande och praktisk geometri jemte linear- och croquisritning, skulle

förenas till en lektorsbefattning. Han motiverar detta genom att nämnde ämnen äro så

pass nära beslägtade, att de mycket väl kunna skötas af en person samt att den anslagna

lärotiden åt dessa läroämnen icke är större än att den väl medgifver deras förenande,

hvarjemte det är lättare att i landsortsstäderna fä en duglig lärare med 3,000

kronors lön och större undervisningsskyldighet än två lärare med 1,500 kronors lön och

med färre antal lärotimmar. Komiterade vilja icke bestrida denna anmärkning och torde

en sådan förening af lärarebefattningarne, som af direktionen föreslagits, lämpligen kunna

vidtagas.

Direktionerna för skolorna i Malmö och Örebro uttrycka den önskan, att fördelningen

af läroämnena mellan de tekniska skolornas lärare måtte få jemkas efter sig

företeende omständigheter. Genom ett sådant medgifvande skulle öfvergången från den

nuvarande till den nya organisationen kunna lättare ega rum. Men å andra sidan försvåras

genom ett sådant medgifvande införandet af en fullt rationel fördelning. Komiterade

anse derföre, att endast i särskilda fall och efter högre myndighets pröfning en

sådan jemkning bör få ifrågakomma.

Den af direktionen för skolan i Norrköping gjorda framställningen, att den af

en teknisk elementarskolas hufvudlärare, åt hvilken föreståndarebefattningen anförtros,

bör erhålla benämning af rektor, anse sig Komiterade med allt skäl kunna understödja.

Äfven i fråga om beräkningen af kostnaden hafva de respektive skoldirektionerna

i det väsendtligaste gillat hvad Komiterade föreslagit. Likväl föreslås från olika sidor

några förändringar. Direktionen för skolan i Borås kommer visserligen till samma slutsumma

som Komiterade, men med i några fall olika utgiftsposter, förnämligast beroende

derpå, att eu förberedande afdelning enligt direktionens åsigt borde sättas i samband

med den tekniska skolan. Äfven direktionen för skolan i Malmö kommer, vid sin beräkning

af kostnaderna, till en i det allra närmaste lika slutsumma med den Komiterades

förslag upptager, men äfven här är i vissa punkter fördelningen något olika, hufvudsakligen

till följe deraf att direktionen ansett ett större belopp behöfligt för belysning, uppvärmning

in. in. samt för bestridande af sekreterare- och bibliotekariegöromålen, hvarjemte

hon beräknat lön för eu särskild lärare i frihandsteckning, men deremot nedsatt

anslaget för verkstaden. Deremot kommer direktionen för skolan i Örebro till ett belopp

75

af omkring 2,000 kronor högre än hvad Komiterade beräknat, emedan hon ansett behöflig).

att höja det af Komiterade till 900 kronor föreslagna anslaget för skollokalens upplysning,

uppvärmning m. in. ända till 1,800 kronor samt upptagit löner åt lärare i sång,

gymnastik och modellering äfvensom något större anslag för betjeningen, ^ Vid öfvervägande

af dessa förslag till förändringar hafva Komiterade icke funnit något skäl, vara

anfördt, som kunde föranleda dem att frångå sitt förslag till utgiftsstat,^ men då dels

vissa utgiftsposter, såsom för belysning och uppvärmning kunna blifva något dika vid

de särskilda läroverken, dels undervisningen vid verkstaden kan vara af i någon mån

olika betydelse för dessa, till följe hvaraf kostnaden för denna undervisning vid dem kan

blifva olika, och då slutligen i början af den nya organisationens införande vid en eller

annan skola svårighet kunde uppstå att förlägga den tekniska elementarskolans undervisning

i frihandsteckning och modellering till afton- och söndagsskolan, vid hvilket

förhållande särskild lärare i endera eller båda af dessa läroämnen finge anställas, synes

det lämpligt att de i Komiterades betänkande (sid. 64) under rubriken »arvode för extra

lärare och repetitörer», »anslag till verkstaden, till laborationer och samlingar» och »diverse

utgifter» få af öfverstyrelsen för den lägre tekniska undervisningen efter respektive

skoldirektioners förslag efter sig företeende omständighet jemkas, likväl så att det för

en skola beviljade anslaget i sin helhet icke får öfverskridas.

Direktionen för skolan i Örebro hemställer, att de lärare vid de tekniska elementarskolorna,

som vid tiden för den nya läroplanens tillämpning redan innehaft med

lektoraten jemförliga befattningar vid dessa skolor tillräckligt länge för att i högre lönegrad

uppflyttas, genast måtte få räkna sig denna tjenstgöring till godo. Denna hemställan

anse Komiterade vara fullt befogad.

Mot den af Komiterade framställda omfattande planen för ordnandet af den

tekniska afton- och söndag s-undervisning en i landet har icke någon väsendtlig anmärkning

förekommit Direktionen för den tekniska elementarskolan i Malmö förklarar sig till

alla delar instämma med hvad Komiterade angående denna undervisning anfört, med

undantag beträffande den af Komiterade föreslagna terminsafglften. Flera skal skulle

också utan tvifvel kunna anföras för att äfven dessa skolor borde lemna eu alldeles fn

undervisning, men å andra sidan synes det dock vara nödvändigt, att vid läroanstalter,

der den fullkomligaste frihet i valet af läroämnen och i skolbesök är^radande, fordra en

lindrig skolafgift, en åtgärd, som erfarenheten visat väsendtligt befrämja ett flitigt begagnande

af undervisningen. Komiterade finna således icke anledning att till följe af denna

direktionens anmärkning frångå sitt förslag i nämnda punkt.

76

Komiterade öfvergå nu till granskning af de yttranden Chalmersska Slöjdskolans

direktion och lärarekollegium afgifvit, rörande det underdåniga betänkande och förslag

Komiterade på grund af Kongl. Maj:ts nådiga ofvan åberopade befallning i afseende på

denna skola framställt. I detta förslag hafva Komiterade framhållit, att enligt deras

åsigt några genomgripande förändringar i skolans organisation icke voro af behofvet

påkallade, men att ett något förökadt anslag vore för skolan behöfligt för att förbättra

undervisningen, i synnerhet inom den lägre afdelningen. Dessutom hade Komiterade

föreslagit, dels att göra lärarnes nu af direktionen beroende ställning fastare

och derigenom mera sjelfständig, och dels att gifva åt föreståndaren säte och stämma

i direktionen, en åtgärd, som på grund af det sätt hvarpå hon för öfrigt är sammansatt

synes Komiterade behöflig, hvarjemte några mindre vigtige förändringar i andra

punkter föreslagits. — Direktionen har ansett sig böra, i öfverensstämmelse med lärarekollegiet,

afstyrka Komiterades samtliga förslag i hvad de afse Chalmersska Slöjdskolan.

Såvidt Komiterade kunnat af handlingarne finna, ligger för direktionens och lärarekollegiets

afstyrkande hufvudsakligen följande motiv till grund.

Genom Komiterades förslag skulle efter direktionens uppfattning undervisningen

erhålla en mera elementär riktning, än hvad nu är fallet, och läroanstaltens utveckling

till en teknisk högskola skulle derigenom hämmas. Denna elementära riktning skulle

framkallas, dels genom det ändamål, som skolan enligt de föreslagna nya stadgarne

borde uppfylla, dels genom de förändrade inträdesfordringarne, dels genom utvecklingen

af den lägre afdelningen och dels genom att differential- och integralräkningen icke

längre skulle vara ett tvångsämne, utan blott ett frivilligt läroämne vid skolan.

Det är sannt, att Komiterade för sin del anse och att de som sin öfvertygelse

uttalat, att Chalmersska Slöjdskolan icke bör eftersträfva att blifva en teknisk högskola,

emedan en enda sådan är för Sverige, åtminstone för den närmaste framtiden, fullt tillräcklig,

äfvensom att hon icke skulle kunna motsvara en sådan skolas uppgift utan högst

betydlig tillökning af statsanslaget. Men deremot hafva de tillerkänt henne en plats

mellan den tekniska elementarskolan och högskolan.

Chalmersska Slöjdskolans lärarekollegium anför som »de vigtigaste skäl, som tala

för Chalmersska Slöjdskolans sjelfständiga ställning såsom en fakultet af en högskola» att

»Do) från henne utgick initiativet till vetenskaplig teknisk undervisning i

vårt land;

2:o) hennes med framgång krönta, såväl genom statsanslag och enskilda donationer,

som äfven af Komitén erkända verksamhet i den inslagna riktningen;

3:o) de aktningsvärda åtgöranden, som hittills blifvit af staden Göteborg och enskilda

föreningar vidtagna för den lägre tekniska undervisningens befrämjande».

Hvad först beträffar uppgiften, att initiativet till en vetenskaplig teknisk undervisning

i vårt land skulle hafva utgått från Chalmersska Slöjdskolan, så, äfven om den

vore sann, torde den vara af föga betydenhet för den här föreliggande frågan. Men

härtill kommer, att sjelfva uppgiften är helt och hållet ogrundad. Lärarekollegiet yttrar:

»Chalmersska Slöjdskolan inrättades först år 1829, då den erhöll en organisation, som i

77

grunden ännu består; och denna läroanstalt är således här i landet den första, vid hvilken

mera omfattande och grundliga tekniska studier idkats, då det Teknologiska Institutet

först 1846 genom en total omorganisation beträdde samma bana, som man med fog kan

säga blifvit öppnad af don Chalniersska Slöjdskolan». Härvid är att anmärka, att

Teknologiska Institutet redan år 1827 var i full verksamhet och att redan då, bland

annat, undervisning i modellarbete, elementar-matematik, fysik och kemi meddelades,

hvartill snart kommo andra läroämnen, och att denna undervisning ingalunda varit obetydande,

framgår bland annat deraf, att den meddelades af lärare, som i vetenskapens

och industriens tjenst förvärfvat ett högt aktadt namn, äfvensom af de för den samma

utarbetade läroböckerna, hvilka i den mån de utkommo, mellan år 1831 och 1839, äfven

infördes vid Chalniersska Slöjdskolan (se: Historisk öfversigt af Chalniersska Stiftelsens

och Statens Teknologiska läroanstalts tillkomst och undervisningsarbeten, af Carl Palmstedt

och Edward v. Schoultz, 1869). Visserligen kunde icke Teknologiska Institutet

skäligen göra anspråk på benämningen högre teknisk läroanstalt torr än genom reorganisationen

år 1846, men å andra sidan har vid Chalmersska Slöjdskolan, oaktadt des

förtjenstfulla verksamhet i en mycket elementär riktning, några omfattande och grundliga

tekniska studier svårligen kunnat idkas förr än då skolan år 1867 genom ett förökadt

statsanslag sattes i tillfälle att utvidga sin undervisning och föröka sin lärarepersonal.

Beträffande åter det andra af lärarekollegiet anförda skälet, sä skulle det med

lika fog kunna användas för snart sagdt samtliga de tekniske läroanstalterna i vält land.

Det gifves väl icke någon af dessa, hvars verksamhet icke, om ock i högre eller lägre

grad, varit krönt af framgång samt fått åtnjuta bevis på statsmakternas och allmänhetens

förtroende, och man kan ingalunda rättvisligen tillerkänna Chalmersska Slöjdskolan första

rummet i detta hänseende. Då direktionen för detta läroverk särskildt framhåller huiuledes

elevantalet befunnit sig i en stadig tillväxt, i det nämligen detta antal från år 1865,

då det var 103, redan år 1873 stigit till 155 och för innevarande år uppgår till 170,

så torde få anmärkas, att vid Teknologiska Institutet elevantalet från år 1865, då det

var 121, år 1873 stigit till 210 och nu uppgår till icke mindre än 259 samt att äfven

vid de tekniska elementarskolorna under samma tid elevantalet betydligt stigit, vid en

och annan af dem till och med i högre grad än vid Chalmersska Slöjdskolan. Och då

direktionen vidare anför att af de 170 elever, som nu begagna undervisningen vid Chalmersska

Slöjdskolan, icke mindre än 75 äro från broderlandet, så visar detta utan

tvifvel att för Norge, hvars tekniska undervisningsväsende hittills vunnit en temligen

ringa utsträckning, skolan är af väsendtligt gagn, men det visar tillika, att antalet af

hennes svenska lärjungar icke är betydligt större än vid de tekniska elementaiskolorna,

oaktad hennes fördelaktigare läge och rikligare anslag.

Lika litet kunna de aktningsvärda åtgöranden som af staden Göteborg och enskilda

föreningar vidtagits för den lägre tekniska undervisningen i denna stad, åberopas

som något giltigt skäl för att Chalmersska Slöjdskolan skall förvandlas till eu teknisk

högskola. Dessa uppoffringar äro jemförelsevis ingalunda större, än hvad åtskilliga andra

78

kommuner, t. ex. Malmö, gjort för samma ändamål och de afse, med undantag för upplåtelsen

af tomtplats för Chalmersska Slöjdskolans nybyggnad, uteslutande den lägsta tekniska

undervisningen, nämligen uti afton- och söndagsskolan.

Det torde häraf framgå, att om de hufvudskäl, som blifvit af Chalmersska Slöjdskolan

anförda, ega någon beviskraft, så är det i en alldeles motsatt riktning mot hvad

kollegiet framhållit.

För Komiterade synes det uppenbart, att en enda teknisk högskola hos oss är,

med afseende å laudets ringa folkmängd och lätta kommunikationsmedel, fullt tillräcklig,

men att denna högskola bör så utrustas och ordnas, att hon må kunna fullt motsvara

sitt ändamål. Att Komiterade icke äro ensamma om denna åsigt, framgår deraf, att

ingeniörföreningen, som omfattar landets mest framstående ingeniörer och mekaniker, enhälligt

förklarat, att de anse ett enda högre tekniskt läroverk vara för Sverige tillräckligt

(Ingeniörföreniugens Förhandlingar, fjerde årgången, sid. 149). Dermed vilja Komiterade

ingalunda bestrida gagnet af två med hvarandra täflande högre tekniska läroverk,

men att endast för täflans skull upprätta två, när ett är tillfyllestgörande, synes icke

förenligt med en klok hushållning med statens tillgångar. Om antingen genom kommuners

eller enskilda personers uppoffringar en andra teknisk högskola i vårt land kommer till

stånd, skulle detta utan tvifvel vara till verkligt gagn, så framt det icke sker på bekostnad

af den elementära undervisningen, som är den af behofvet mest påkallade.

Chalmersska Slöjdskolan i hennes nuvarande verksamhet är ingalunda att betrakta

som ett i vanlig mening högre tekniskt läroverk, utan som en väl utrustad teknisk elementarskola

eller hvad stundom brukar kallas högre slöjdskola. Det är denna hennes

aktningsvärda verksamhet Komiterade velat utveckla och befästa.

Direktionens och lärarekollegiets anmärkningar mot det ändamål för skolan, som

i Komiterades förslag blifvit uppstäldt, synas så mycket mindre berättigade, som det är

just detta ändamål skolan hittills har uppfyllt, och, enligt hvad de förstnämnda bada

korporationerna framhållit, till det allmännas gagn. Skolan har nämligen lemnat undervisning

åt ganska många ynglingar och unga män, som egnat sig åt den industriel arbetarens

yrke, och likaså har vid henne ett stort antal personer, hvilka nu innehafva befattningar

som verkmästare och ledare af tekniska anstalter och byggnadsarbeten, föivärfvat

grundläggande kunskaper. Någon ingeniörsundervisning har hon icke lemnat.

Dertill fordras vida mer omfattande lärokurser och flera lärotimmar i hithörande kunskapsgrenar,

än hvad hennes program erbjuder. Visserligen hafva några personer, som

nu innehafva anställning som ingeniörer, inhemtat sina teoretiska kunskaper vid Chalmersska

Slöjdskolan, men så är^äfven förhållandet med flera af de tekniska elementar - skolornas lärjungar; ja, dylika befattningar innehafvas, som bekant är, någon gång af

personer, som icke studerat vid något tekniskt läroverk.

Den i stadgarne af den 26 September 1862 intagna bestämmelsen om skolans

ändamål är helt enkelt eu definition på en teknisk läroanstalt, denna må nu vara en

79

högskola eller en arbetareskola; Komiterades förslag afser deremot att närmare beteckna

skolans karakter, utan att likväl dermed vilja lägga några tryckande band på hennes

verksamhet.

Borttagandet ur stadgarne om skolans skyldighet att besvara remisser och tillhandagå

enskilde näringsidkare med råd och upplysningar är i full öfverensstämmelse

med hvad Komiterade föreslagit för Teknologiska Institutet, och kan således svårligen

vara för Chalmersska Slöjdskolan nedsättande.

Icke heller synes det vara befogadt att påstå, det den af Komiterade föreslagna,

ringa förändringen uti inträdesfordringarne skulle verka menligt för skolan. Komiterade

hafva blott utbytt det i de nu gällande stadgarne förekommande, till följe af olikheterna

mellan de båda bildningslinierna obestämda uttrycket: »kunskapsmått i matematik, som

vid rikets allmänna högre elementar-läroverk meddelas» mot det bestämda »i matematik,

geometri, motsvarande sex böcker af Euclides; algebra, två grader». Om ock man skulle

kunna tolka denna förändring, som en förminskning i de nu för inträde i den högre avdelningen

gällande fordringarne, så vidt dessa afse reallinien, så torde det i alla fall

vara afgjordt bättre att hafva bestämda, måttliga, men med allvar tillämpade fordringar,

än till namnet högre, hvilka äro obestämdt angifna och icke kunna med fasthet

vidhållas.

Chalmersska Slöjdskolans direktion och lärarekollegium söka vidare framhålla,

att den utvidgning och anordning, som Komiterade föreslagit för skolans lägre afdelning

skulle vara både obehöflig och skadlig för den högre afdelningen. •— Huru stor anledning

Komiterade haft att föreslå en ordnad undervisningsplan för den lägre afdelningen, synes

deraf att vid denna år 1873 funnos icke mindre än 62 lärjungar, som vunnit inträde på

de mot folkskolans kunskapsmått svarande fordringar, hvilka för denna afdelning äro

gällande, och hvilka i allmänhet mycket unga lärjungar ega frihet att välja bland de

följande hvilka läroämnen de behaga: matematik, elementar-mekanik, beskrifvande geometri

med linearritning, mekanisk teknologi, elementar-kemi, frihandsteckning, modellering

och verkstadsarbete, utan att någon ordnad undervisningsplan med bestämd tid för

kursens genomgående för dem finnes. Detta är så mycket mindre lämpligt som, bland

de nämnda läroämnena, undervisningen i elementar-mekanik, mekanisk teknologi och

elementar-kemi för närvarande skall af dessa lärjungar åtnjutas gemensamt med den högre

afdelningens lärjungar, hvilka ega väsendtligt större förkunskaper. Komiterade hafva

föreslagit en tvåårig lärokurs för den lägre afdelningen med särskild, för dennas lärjungars

förkunskaper afpassad undervisning. Det torde ock vara uppenbart, att om en

lägre afdelning skall finnas vid Slöjdskolan, så bör för den samma finnas ordnad en undervisningsplan

och en bestämd lärotid, åt återigen den lägre afdelningen öfverflödig,

så bör den indragas. Dess kvarstående synes dock helt och hållet betingad af Chalmers’

testamentariska föreskrift. År åter en sådan på grund af testator föreskrift nödvändig,

hvilket Komiterade för sin del tro, så bör den anordnas så, att den kan göra verkligt

gagn och så att den hedrar testators minne. Att den, på sätt lärarekollegiet antyder,

80

skulle skada den tekniska afton- och söndagsskolan, är icke bevisadt samt i hög grad

osannolikt, då de ega så väsendtligt olika syfte. De torde tvärtom i sjelfva verket, den

ena som afton-, den andra som dagskola, ömsesidigt komplettera hvarandra.

.Beträffande åter Komiténs förslag, att differential- och integralräkningen skulle

vara ett frivilligt, men icke ett obligatoriskt läroämne vid skolan, så utgör detta endast

ett återgående till eu anordning, som förut varit vid skolan tillämpad. Komiterade erkänna

fullkomligt riktigheten af den stora betydelse, som lärarekollegiet tillskrifver detta

läroämne — men med ett vilkor: att undervisningen deri sker grundligt och tillräckligt

omfattande, samt meddelas elever, som ega säker elementär förbildning. Om deremot,

som händelsen är vid Chalmersska Slöjdskolan, den högre matematiska undervisningen

måste ske på bekostnad af den tid, som är så väl behöflig för en grundlig öfning i den

lägre matematiken, är den mera till skada än till gagn. Obestridligt är differentialoch

integralräkningen af stor vigt för ett strängt vetenskapligt studium af mekanikens

och fysikens olika delar, men vida mer omfattande lärokurser i dessa läroämnen än hvad

vid Chalmersska Slöjdskolan nu föredragas, skulle, som exemplet vid åtskilliga utländska

läroverk visar, kunna genomgås med elementar-matematiken som grundval. Ett allvarligt

studium med elementär ståndpunkt är vida att föredraga framför ett ytligare, om

ock skenbart högre. Den tekniska undervisningen vid Chalmersska Slöjdskolan skulle

derföre endast kunna vinna, men icke förlora genom den föreslagna förändringen.

Lika litet torde den anmärkning mot Komiterades förslag, att utom den treåriga

kemiskt-tekniska kursen vid skolan upprätta en dylik tvåårig kurs, vara befogad. Lärarekollegiet

afstyrker detta, »emedan för elever med vanliga anlag en sådan kurs vore allt

för otillräcklig och det för elever med mera framstående anlag finnes tillfälle att såsom

extra-elever inom kortare tid än den normala afsluta sina studier». En bestämmelse

om eu tvåårig kemiskt-teknisk kurs skulle dessutom vara menlig, »emedan den torde''

gifva föräldrar och målsmän anledning till försök att låta sina söner och myndlingar

begagna sig af denna kurs, i tanke att vinna tillräckliga kunskaper för att efter densamma

kunna utveckla sig utan vidare biträde». Dessa af lärarekollegiet anförda omständigheter

synas Komiterade snarare tala för än emot den föreslagna anordningen. De

visa, att för lärjungar med ovanliga anlag kursen kan genomgås på kortare tid än tre

år, äfvensom att flera ynglingar skulle vara i behof att försöka begagna denna utväg.

Uppenbart torde vara, att det är vida bättre att hafva en systematiskt ordnad undervisning

med tvåårig kurs än att låta ynglingarne i egenskap af extra-elever söka sig

väg genom skolan. För öfrigt kan för flera grenar af industrien äfven en mindre omfattande

kemiskt-teknisk kunskap vara tillfyllestgörande. Man har derföre vid den nya

polytekniska skolan i Aachen anordnat kemiskt-tekniska kurser med 3-årig, med 2-årig

och 1-årig lärokurs. Det är hufvudsakligen dessa förhållanden och icke endast det ringa

antalet lärjungar i kemiskt-tekniska afdelningen vid Chalmersska Slöjdskolan, som föranledt

Komiterades förslag i denna punkt.

På grund af hvad nu blifvit anfördt synes det, att om verkligen, som direktionen

81

och lärarekollegiet antyda, de af Koraiterade föreslagna förändringarne äro djupt ingripande,

så äro de det derigenom, att de skulle förvandla Chalmersska Slöjdskolan från

en skola med mycket oklart syfte och bristfällig undervisningsplan till en läroanstalt med

eu bestämd och gagnande verkningskrets samt en derefter afpassad undervisning.

Slutligen anse sig Komiterade böra yttra några ord i anledning af direktionens

för Chalmersska Slöjdskolan anmärkning, att de lokala styrelsernas för dessa läroverk

myndighet och till följd deraf äfven deras verksamhet blifvit nog mycket kringskuren

genom Komiterades förslag om inrättandet af en öfverstyrelse. Direktionen befarar, att

detta skall leda till skadlig enformighet vid skolorna och likgiltighet hos de lokala styrelserna.

Utan tvifvel skulle man kunna helt och hållet lemna de särskilda skolorna åt

dessa styrelsers omsorg, om man finge hos dem förutsätta, utom den goda viljan, äfven

tillräcklig insigt i hit hörande invecklade frågor. Men om ock det kan förutsättas i betydande

städer, att som styrelseledamöter fullt lämpliga personer alltid finnas att tillgå,

så kan det icke vid smärre städer i allmänhet vara händelsen, allraminst om, som

Komiterade föreslagit, afton- och söndagsundervisningen skall utsträckas äfven till de

minsta orter. Att inspektion är behöflig, synes äfven direktionen erkänna. Men skall

denna inspektion blifva af verkligt gagn, bör öfverstyrelsen erhålla någon myndighet öfver

skolorna. Komiterade hafva likväl ingalunda föreslagit att i väsendtligare mån inskränka

de lokala styrelsernas inflytande. Uttrycket »att anskaffa passande undervisningsmateriel

och lämpliga läroböcker» synes direktionen hafva missuppfattat, då hon anser det göra

ingrepp i de lokala styrelsernas rättigheter. Härmed afses uppenbarligen att söka, antingen

inom landet genom lämpliga industriidkare, eller från välkända fabriker i utlandet

förskaffa för våra tekniska elementar-skolor samt afton- och söndagsskolor fullt passande

modeller, instrumenter, planscher o. s. v., som för den vetenskapliga och konstnärliga undervisningen

äro af väsendtlig vigt, för att sedermera för lindrigt pris hålla dem tillgängliga

för de skolor, hvilka önska tillegna sig dem; äfvensom att, när passande läroböcker

saknas, låta genom derför lämpliga personer utarbeta sådana, för att tillhandahålla

dem för de skolor, hvilka deraf hafva behof. Ingen, som har någon kännedom om

den tekniska undervisningens ställning i värt land, torde rimligtvis kunna anse dessa åtgärder

onödiga eller skadliga.

Det torde för öfrigt framgå af samtliga de förslag Komiterade afgifvit rörande

den tekniska undervisningen, att de ingalunda eftersträfva att gifva denna enformighet.

De hafva derföre icke tillstyrkt lika organisation för Chalmersska Slöjdskolan och Teknologiska

Institutet, utan anvisat hvardera läroverket sin bestämda verkningskrets och

derefter afpassat deras anordning. I fråga om de tekniska elementarskolorna hafva de

föreslagit byggnadsaf''delningar vid skolorna i Norrköping och Malmö, men deremot en

afdelning för bergsvetenskap vid skolan i Örebro. De hafva icke föreslagit någon för

dessa läroverk orubblig läroplan, utan att denna borde modifieras efter lokala omständigheter.

Lärarne vid dessa läroverk skulle efter Komiterades förslag erhålla en sjelfständigare

ställning, förbättrade inkomster och ett väsendtligt ökadt inflytande på skolans

II

82

ledning. Afton- och söndagsskolorna skulle helt och hållet afpassas efter de särskilda

orternas behof, men dessa skolors styrelse skulle alltid vara i tillfälle att för frågor

rörande organisation, undervisningsplan, samlingar etc. erhålla sakkunnigt biträde.

Beträffande Komiterades förslag till den lägre bergsundervisningens ordnande, har

Jernkontorets styrelse, i dess underdåniga utlåtande af den 10 Mars, endast gjort anmärkningar

mot den sista punkten, hvilken lyder sålunda: »Om staten framgent kommer

att bestrida de kostnader för den teoretiska bergsundervisningen, som här ofvan blifvit

foreslagne, synes det billigt att brukssocieteten, som redan gifvit anslag till den praktiska

undervisningen för eleverne vid bergsskolan i Stockholm, antingen åtager sig anskaffandet

af ett jernverk, afsedt för de i det föregående nämnda öfningar» (så väl för eleverna

vid de lägre bergsskolorna som för arbetare och andra, Indika vilja förkofra sig i praktisk

jernhandtering) »eller ock förbinder sig att betacka de för ett sådant verks begagnande

erforderliga kostnader».

Jernkontorets styrelse yrkar i dess utlåtande att ifrågavarande praktiska undervisning

skall bekostas af staten, och Komiterade anse sig derföre nu böra närmare utveckla

motiverna för sin i detta afseende uttalade åsigt.

Ehuru staten för jordbruket och skogshushållningen, uti hvilka vidtomfattande

industrigrenar staten särskilt såsom jord- och skogsegare är intresserad, till en del bekostar

praktisk undervisning åt dem som vilja egna sig åt dessa yrken, så anse Komiterade

detta icke kunna blifva en gällande regel för alla industrigrenar, och att någon gräns

bör finnas för statens åliggande att förskaffa industriidkare kunskaper. Denna gräns

synes Komiterade böra inskränkas till meddelande af med tidens fordringar öfverensstämmande

teoretiska kunskaper för industriidkare och till det mått, som för olika bildningsstadier

kan anses lämpligt. Att bereda tillfällen till eller bekosta praktisk undervisning

i alla särskilda yrken, torde blifva för staten allt för svårt och kostsamt, ehuru

visserligen i särskilda fall det torde vara lämpligt, att staten, för att befrämja vigtiga

industrigrenar och för att befordra näringsfliten i vissa trakter, medverkar till läroverkstäders

upprättande. Den hufvudsakliga kostnaden och omsorgen för sådan praktisk

undervisnings anordnande och fortgång synes dock böra tillkomma industriidkarne sjelfve

eller ock, då de hafva en mer lokal betydelse, de respektive kommunerne. Föreningar

mellan industriidkare synas härvid kunna vara af stort gagn.

Hvad sådana föreningar kunna åstadkomma för en industris utveckling har den

svenska brukssocieteten på det tydligaste, och på ett för densamma hedrande sätt, ådagalagt

genom stiftelsen af Jernkontoret, som 1747 började sin verksamhet. Om denna institution

hafva många framstående utländska bergsmän uttalat de högsta loford och tillskrifvit

densamma förtjensten af den svenska jernhandteringens raska och storartade

framsteg under det sista århundradet.

83

Genom den, utan stort betungande för bruksegarne, samlade Jernkontorsfonden

bar, utom de fördelar, som äldre och yngre generationer deraf redan fått skörda, ett

dyrbart testamente blifvit till efterkommande lemnadt, som bör lända fäderneslandet och

alla framtida svenska jerntillvcrkare till synnerligt gagn.

Brukssocieteten har, genom denna institution och under ledning af patriotiske

och ädelsinnade män, utvecklat en så storartad verksamhet att statens bidrag ansetts

föga behöfva tagas i anspråk, så väl för jernhandteringens som bergsundervisningens befrämjande.

Så har staten endast med omkring en tredjedel behöft bidraga till underhållet

af den gamla bergsskolan i Falun och före år 1872 icke lemnat något bidrag till

bergsskolan i Filipstad. För året 1869, då Falu bergsskola flyttades till Stockholm och

ingen praktisk undervisning i jernhandtering egde rum, fick det dittills vanliga Jernkontorsanslaget

af 15000 kronor, ytterligare förökadt med 1000 kronor, användas till inköp

af härvarande bergsskolas tomt.

Statens bidrag för jernhandteringens befrämjande har, utom det ofvannämnda

anslaget till Falu bergsskola, hufvudsakligen inskränkt sig till ett lån åt Jernkontor

mot låg ränta, hvarå räntevinsten utgjorde den så kallade Rön- och Försöksfonden, ansedd

för bekostande af utredningar och försök, hvilka till en icke ringa del utförts

under ledning af tjenstemännen å Jernkontorets (år 1865 på indragning ställda) tekniska

stat.

»Med vilkor af bergsskolans i Falun sammanställning med det Teknologiska Institutet

i Stockholm och ändamålsenliga anordning i enlighet med tidens fordringar», har

brukssocieteten beviljat 15000 kronor årligen »till bergsskoleelevernas praktiska undervisning».

Af detta anslag har i medeltal för åren 1870—74 endast utgått 6,800 kronor.

Undervisningen i jernhandtering försiggick under år 1870 vid Söderfors, och under

åren 1871—73 vid Björneborg mot en afgift, för verkstädernas upplåtande, af 1500

kronor pr år. Under 1874 måste denna undervisning förflyttas till annat ställe mot en

afgift af 3000 kronor och för innevarande år har man åter nödgats anskaffa ny plats

mot en afgift af 5000 kronor. Detta sätt att taga sig fram, med flyttning för hvarje

år, är på det högsta otillfredsställande, blifver mycket kostsamt samt ohållbart i längden.

Det är derföre påtagligt, att en annan anordning måste ske, och det synes naturligast

att all praktisk undervisning i jernhandtering, så väl för eleverne vid bergsskolan i

Stockholm som vid de lägre bergsskolorna, bör meddelas vid ett och samma jernverk,

hvarigenom densamma på billigaste och ändamålsenligaste sätt kan anordnas.

I och med bergsskolans flyttning till Stockholm 1869 har staten åtagit sig hela

den teoretiska undervisningen, hvilken, utom kostnaden för elevernas förberedande studier

vid det Teknologiska Institutet, numera bestiger sig vid bergsskolan till 20,500

kronor årligen. Sedermera har staten åtagit sig att, till ett belopp af 6000 kronor pr

år, lemna reseanslag åt personer, hvilka vilja besöka främmande länder för att utvidga

sina kunskaper i bergshandtering, och slutligen bidragit med 14,000 kronor årligen till

de lägre bergsskolorna i Filipstad och Falun.

84

Kommer sistnämnde anslag att ökas till cirka 26,000 kronor och 3,000 kronor

beviljas för en bergsskoleafdelning i Örebro, så uppgå statens omkostnader för bergsundervisning,

utom den förberedande undervisningen vid Teknologiska Institutet, till 55,500

kronor, hvilket belopp öfverstiger statens inkomster af bergverkstionden.

Komiterade hafva ingalunda, med anledning af de uppoffringar Jernkontoret gjort

för den praktiska bergsundervisningen, kunnat grunda anspråk på nya uppoffringar för

samma ändamål. De hafva endast anfört dem som exempel, visande den väg, som härvid

borde följas. Men dels på grund af de allmänna ofvan anförda skäl beträffande den

rent praktiska undervisningen, dels på grund af de särskilda nu framhållna omständigheterna

hafva Komiterade ansett billigt (och så billigt att det med skäl kunde ifrågasättas,

huruvida det icke borde utgöra ett vilkor för statens öfvertagande, på sätt Komiterade

föreslagit, af den teoretiska undervisningen vid de lägre bergsskolorna, till hvilken

brukssocieteten förut anslagit medel), det brukssocieteten åtager sig att bekosta den

praktiska undervisningen i jernhandtering vid ett lämpligt jernverk; och hvilken undervisning,

genom ledning och tillsyn af brukssocietetens ledamöter, bör kunna ombesörjas

på ett mera ändamålsenligt och fruktbringande sätt än af staten.

Beträffande den praktiska undervisningen i grufbrytning, hvilken försiggått dels

vid Åtvidaberg och Falun och dels under resor till andra gruffält, så sammanfaller denna

pa det närmaste med brukssocietetens intressen i afseende å jerntillverkningen, och medför

inga stora kostnader, i jemförelse med den praktiska undervisningen i jernhandtering.

Mot bestridandet af den praktiska undervisningen i koppar-, bly- och silfversmältning

medelst Jernkontorets medel kan med skäl invändas, att denna undervisning är

främmande för brukssocietetens intressen. Men denna undervisning inskränker sig vanligen

till några dagars besök (utan åtföljande arbetsöfningar) på ställen, der sådana

processer förehafvas, och omkostnaderna derför äro obetydliga, hvarjemte dessa besök

äfven äro af vigt för undervisningen i den allmänna metallurgien, och till följe deraf

äfven för den i jernets metallurgi.

De ringa utgiftsposterna vid kopparverk m. m. kunna emellertid utan svårighet

bestridas af statens anslag till bergsskolans metallurgiska afdelning.

Direktionen för den tekniska skolan i Örebro har instämt i Komiterades förslag

till inrättande af en bergsafdelning vid nämnda skola, men uttalat den mening att undervisningen

i jernhandtering och grufbrytning, i stället för att bestridas af 2:ne extra

lärare, såsom Komiterade föreslagit, borde uppdragas åt en ordinarie lärare, en lektor,

hvilken tillka skulle bestrida undervisningen i mineralogi och geologi, som annars skulle

ombesörjas af en extra lärare mot ett arvode af 200 kronor; äfvensom att, i följd

deraf, det föreslagna anslaget för bergsafdelningen borde höjas från 3,000 till 3,800 å

4,000 kronor.

85

Utan att vilja bestrida fördelen af en sådan framtida anordning af undervisningen,

hafva Komiterade, innan erfarenhet vunnits huru stort antal elever kunna vilja begagna

sig af denna bergsskoleafdelning, ansett lämpligast att tillsvidare låta denna*undervisning

i metallurgi och grufvetenskap bestridas genom 2:ne extra lärare. Yisar det sig

att denna bergsafdelning fortfarande blifver talrikt besökt och finner man någon person

med tillräckliga praktiska insigter i både jernhandtering och grufbrytning, som är lämplig

och villig att åtaga sig undervisningen i båda dessa läroämnen, bör något hinder för

att framdeles vidtaga någon anordning icke möta, enär extra lärarne icke äro fast

anstälda.

Komiterade hafva derföre icke funnit skäl att, på grund af direktionens framställning,

frångå sitt förslag i detta hänseende.

Stockholm den 13 April 1875.

Underdånigt Utlåtande af Kongl. Maj:ts och Rikets

Commerce-Collegium.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium i underdånig

skrifvelse den 6 December 1872 gjort framställning om vidtagande af nådig åtgärd

för åstadkommande af utredning i uppgifna hänseenden angående åtskilliga i samma

skrifvelse omförmälda tekniska undervisningsanstalter, samt Eders Kongl. Maj:t enligt

nådigt bref den 28 i nämnda månad uppdragit åt den af Kongl. Maj:t den 7 nästförutgångua

Juni för utredning af frågan om vissa läroverks sammanförande till

en teknisk högskola förordnade Kommitté, att beträffande dels de tekniska elementarskolorna

samt dermed förenade söndags- och aftonskolor äfvensom tekniska

söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, dels Chalmerska slöjdskolan i Göteborg,

dels slöjdskolan i Stockholm, dels det eller de för bergshandteringen afsedda

lägre läroverk, som kunde erfordras för fyllande af de behof, hvilka de nuvarande

bergsskolorna i Filipstad och Falun hade till uppgift att tillgodose, äfvensom de

för bergsarbetare åsyftade undervisningsanstalter, som med sistnämnda skolor

vore förenade, verkställa utredning i ändamål att söka bestämma så väl rätta

omfånget för undervisningen vid hvarje af nämnda läroanstalter och deras ställning

till de allmänna elementarläroverken, som ock sättet, huru samma läroanstalter

måtte kunna, i den mån uppgiften för dem vore gemensam, komma att arbeta

med den enhet, hvartill gemensamheten i uppgift föranledde, efter hvilken utredning

Kommittén, som jemväl borde taga i öfvervägande, huruvida någon förändring

i organisationen af den med tekniska skolan i Borås förenade väfskola vore erforderlig,

skulle till Eders Kongl. Maj:t afgifva det underdåniga utlåtande, hvartill

omständigheterna gåfve anledning, jemte förslag till stadgar för ifrågavarande

läroanstalter; så hafva Kommitterade den 21 November 1874 afgifvit underdånigt

betänkande och förslag angående den lägre tekniska undervisningen i riket.

Commerce-Collegium, som genom nådig remiss blifvit anbefaldt att, efter

inhemtande af Teknologiska Institutets, styrelsens för Chalmerska slöjdskolan,

samtlige styrelsernas för de tekniska elementarskolorna, styrelsens för tekniska

87

söndags- och afton-skolan i Eskilstuna och fullmäktiges i .Ternkontoret yttranden

sig utlåta i anledning af nämnda, till Collegium i tryckt exemplar öfverlemuade,

betänkande, har från bemälda Institut, styrelser och fullmäktige infordrat yttrande

i ämnet, af hvilka till Collegium inkomna yttranden Collegium, på gifven anledning,

lemnat Kommitterade tillfälle att taga kännedom; och får, sedan Kommitterade,

med skrifvelse i ämnet, samma yttranden den 24 nästlidna April till Collegium

återställt, Collegium, med bifogande af remissakten äfvensom af öfrigatill

ärendet hörande handlingar, nu, rörande detta ärende, i underdånighet anföra följande.

I förenämnda betänkande hafva Kommitterade gjort till föremål för utredning

samtliga de i ofvanberörda nådiga bref den 28 December 1872 i sådant hänseende

omförmälda undervisningsanstalter, blott med undantag af slöjdskolan i

Stockholm, beträffande hvilken Kommitterade anmält sig skola afgifva särskild!

yttrande. Vid denna utredning hafva likväl, i hvad angår uppdraget att utarbeta

förslag till stadgar för undervisningsanstalterna, Kommitterade, som afgifvit dylikt

förslag endast för Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, hemställt, att, enär de förändringar,

som rörande de tekniska elementarskolorna blifvit ifrågaställda, vore

af den genomgripande natur, att de nya stadgarne skulle komma att hvila på helt

andra grunder än de nu gällande, och dessas innehåll således vore väsentligen

beroende derpå, huruvida och i hvad mån de af Kommitterade framställda förslag

vunne afseende, med utarbetandet af dessa stadgar måtte få anstå, till dess Eders

Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut angående de i Kommitterades betänkande

afgifna reorganisationsförslag blifvit fattade.

Efter inledande allmänna anmärkningar om den lägre tekniska undervisningen

hafva Kommitterade behandlat frågan först om de tekniska elementarskolorna,

derefter om tekniska afton- och söndagsskolor, samt bland dessa om dithörande

skola i Eskilstuna, sedermera om Chalmerska slöjdskolan i Göteborg,

och slutligen dels om läroanstalterna för den lägre bergsundervisningen, dels om

väfskolan i Borås; dervid Kommitterade tillika, för jemförelse, redogjort för åtskilliga

till den tekniska undervisningen hörande förhållanden i andra länder.

Då Collegium nu, på nådig befallning, går att yttra sig i anledning af detta

betänkande, skall Collegium tillika taga behörig hänsyn till hvad både de, som

rörande samma betänkande sig utlåtit, i ärendet andragit och hvad Kommitterade

med afseende derå i förenämnda, till Collegium ställda, skrifvelse i saken vidare

anfört.

För bestämmandet af den tekniska elementarskolans ställning inom undervisningens

område hafva, efter angifvande af den skilnad i verkningskrets, som

förefunnes emellan denna skola och dels realskolan, dels den tekniska högskolan,

hvilka hade till uppgift, den förra att bibringa en allmän realbildning, och den

senare att meddela de kunskaper, som vore erforderliga för ingeniören och konstruktören

samt i allmänhet att bibringa den högre, på en strängt vetenskaplig

88

grundval byggda, tekniska bildningen, Kommitterade, med erinran att den tekniska elementarskolan

måste bos sina lärjungar förutsätta en viss grad af allmän bildning, hvilken

det tillhörde realskolan att meddela, samt med antydan att det syfte, hvartill den

tekniska elementarskolan borde sträfva, vore “att bereda en god och ändamålsenlig utbildning

af verkmästare för fabrikerne, idkare af de små industrigrenarne och underordnade

ledare för byggnadsarbeten", uppställt såsom hufvudsakligt ändamål för samma

skola att “för inträde i teknikens tjenst bereda unge män, som vilja egna sig åt yrken

eller befattningar, för hvilka elementära tekniska kunskaper äro af behofvet påkallade".

I hennes egentliga bestämmelse skulle icke ingå hvarken att omedelbart

sträcka sin verksamhet inom den allmänna elementarskolans arbetsfält eller

att förbereda till inträde i en högre teknisk läroanstalt, utan skulle den utgöra

ett helt för sig, afsedt att till deu omfattning, som de elementära hjelpmedlen

medgåfve, bibringa en i sitt slag sjelfständig art af teknisk bildning. Bland de i

ämnet hörde, hvilka yttrat sig i denna del, har endast Direktionen för tekniska

elementarskolan i Örebro uttalat en i viss mån afvikande mening, i det Direktionen,

med antydan å ena sidan, att lärjungarne icke till följd af skolans läroplan

skulle tvingas att under sin vistelse i skolan afstå från all förkofran i de till rent

mensklig bildning hörande ämnen, å andra sidan förmält sig anse, att den tekniska

elementarskolan borde stå i ungefär samma förhållande till den tekniska

högskolan, som de allmänna elementarläroverken till universitetet, samt att endast

under denna förutsättning den tekniska undervisningen kunde anses utgöra ett på

tillfredsställande sätt ordnadt helt. Så väl styrelsen för Teknologiska Institutet,

som Direktionerna för tekniska elementarskolorna i Norrköping och Malmö hafva

deremot, hvar för sin del, instämt i den uppfattning angående tekniska elementarskolans

ändamål, som af Kommitterade blifvit framställd ; och då, ur synpunkten af de

förhållanden, från hvilka Kommitterade utgått, öfvervägande skäl torde tå antagas

tala för den af Kommitterade föreslagna begränsning af sagda skolas verksamhet,

sådan denna skulle gestalta sig enligt här anförda bestämning af berörda ändamål,

sammanställd med den af Kommitterade i fråga om undervisningsplanen angifna

omfattning af lärokurserna, synes det resultat, hvartill Kommitterade härutinnan

kommit, vara af beskaffenhet att böra såsom allmänt underlag för frågans bedömande

och sakens ordnande godkännas; ehuru i detta hänseende, liksom i åtskilliga

andra punkter, det utan tvifvel skulle varit för saken väsentligen främjande,

om Kommitterade redan nu äfven uppgjort förslag till stadgar för denna skola, enär

derigenom vunnits en mera bestämd öfverskadlighet öfver läroanstaltens hela organisation.

Mot de uppställda bestämmelserna angående inträde sfor äring ärna vid denna

skola hafva erinringar i olika riktningar blifvit gjorda af Direktionerna för de

tekniska elementarskolorna; men med afseende a hvad Kommitterade dels i betänkandet,

dels i skrifvelsen till Collegium härom anfört, finner Collegium dervid i

89

hufvudsak icke vara påkallad annan anmärkning, än att, då, enligt Kommitterades

förslag, skulle från inträdespröfning vara befriad sådan yngling, som i allmänt läroverk

genomgått fem klasser och söker inträde såsom ordinarie elev, det, med

hänsyn till det mindre bestämda i uttrycket “genomgått11, torde vara lämpligt föreskrifva,

att vederbörande vid skolan skulle hafva att, der inträdessökanden ej

kunde förete för inträdesfordringarna fullt nöjaktigt betyg från nämnda allmänna

elementarläroverk, pröfning med honom anställa.

I sammanhang med frågan om inträdesfordringarna, och sedan Kommitterade,

vid det förhållandet att den tekniska elementarskolan icke kunde ställas i omedelbart

samband med den vanliga folkskolan, lemnat. en antydan om, bland annat,

att den tekniska afton- och söndagsskolan skulle, jemte det den verkade för sin

närmaste och egentliga bestämmelse, bilda en “brygga från folkskolan till det tekniska

elementarläroverket11, till underlättande, särskilt för extra elever, af inträde

i detta läroverk, hafva Direktionerna för de tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås ifrågasatt anordnandet af en förberedande undervisningsanstalt

för sagda läroverk, Direktionen för skolan i Norrköping sålunda, att denna anstalt

skulle utgöra en särskild skola, och Direktionen för skolan i Borås under den

form, att samma anstalt skulle med sjelfva det tekniska elementarläroverket införlikas.

Med afseende härå hafva i skrifvelsen till Collegium, Kommitterade, som

i valet emellan dessa begge förslag, på angifna skäl, lemnat företräde åt det af

Direktionen för skolan i Norrköping framställda, och derjemte instämt i hvad

föreståndaren för denna skola uti ett vid Direktionens underdåniga utlåtande fogadt

memorial anfört om önskvärdheten deraf, att en förberedande läroanstalt i berörda

syfte måtte komma till stånd, likväl förklarat, att då en sådan skola, som den

bemälde föreståndare föreslagit, rätteligen torde kunna anses som en högre art

af folkskola med en vidsträcktare uppgift än endast den att förbereda till den tekniska

elementarskolan och för öfrigt i första rummet torde böra bekostas af kommunen,

Kommitterade saknade anledning att närmare taga nämnda förslag i öfvervägande.

Icke heller Collegium lärer hafva att här göra detta förslag till föremål

för någon närmare ompröfning. Emellertid synes Direktionen för skolan i Norrköping,

på sätt af dess underdåniga utlåtande framgår, nu blott haft för afsigt att å

denna sak fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, och deraf torde den

äfven vara förtjent, i betraktande af hvad vederbörande erinrat om vigten af att

erhålla eu mot ändamålet någorlunda svarande förmedlingslänk emellan folkskolan

och den tekniska elementarskolan.

Med förordande af facJcindelning vid undervisningen, nemligen för mekanisktekniska,

för kemisk-tekniska och för de till byggnadskonsten hörande läroämnen,

hafva Kommitterade likväl tillstyrkt, att delningen i de olika facken må vidtaga så

sent som möjligt. I sådant afseende hafva ock Direktionerna för skolorna i Norrköping,

Malmö och Borås ifrågaställt någon förändring i den föreslagna delnings

12

-

90

grunden, särskilt hvad angår läroämnet kemi; med anledning hvaraf Kommitterade

i skrifvelsen till Collegium, under hänvisning till det underdåniga betänkandet,

sid. 56 och 57, yttrat allenast, att, då undervisningsplanerna icke föreslagits såsom

bindande, utan modifikationer deri, beroende på lokala förhållanden, skulle ega

rum, de gjorda anmärkningarna icke föranledde till vidare yttrande å Kommitterades

sida. De åsyftade afvikelserna härutinnan, beträffande hvilkas större eller

mindre lämplighet Kommitterade för öfrigt icke uttalat sig, synas dock vara af den

betydenhet, att det torde böra tagas i öfvervägande, ej mindre huruvida de må

kunna hänföras till de “modifikationer*1, å sidan 57 af betänkandet närmare bestämda

såsom “mindre förändringar" i den normala undervisningsplanen, hvilka det skulle

tillkomma lokalstyrelserna att medgifva, än ock huruvida med inrymmandet i förutnämnda

hänseende af en sådan rättighet åt sagda styrelser icke skulle äfventyras,

att verksamheten inom de olika skolorna blefve mera än ernadt vore skiljaktig,

samt att hvad med normalplanen afsåges att vinna för ty icke komme att

vid tillämpningen, i en eller annan väsentligare del, förverkligas.

Enligt Kommitterades förslag, beträffande läroämnena vid skolan, skulle undervisningen

i den högre kursen af frihand stockning och modellering anordnas gemensamt

för afton- och söndagsskolans lärjungar och de elever i den tekniska elementarskolan,

som önskade i sådan undervisning deltaga. Direktionerna för skolorna

i Malmö och Borås hafva i denna del, bland annat, hemställt, att äfven berörda

kurs i frihandsteckning måtte blifva ett “sjelfständigt11 läroämne vid skolan

och der få egen lärare, i stället för att förläggas till afton- och söndagsskolan;

och Direktionen för skolan i Örebro gör en likartad hemställan i fråga om läroämnet

modellering; varande härvid anmärkt, dels af Direktionen för skolan i Borås,

att i frihandsteckning, som med afseende å sin vigt för den tekniska bildningen

äfven borde å programmet uppföras såsom ett obligatoriskt läroämne, kurserna i

dervarande tekniska afton- och söndagsskola icke kunde få en sådan utsträckning,

att de blefve lämpliga för den tekniska elementarskolans lärjungar, samt att, på

grund af uppgifna förhållanden, kommunen icke kunde antagas skola vara villig att

lemna några större bidrag till utvidgning af afton- och söndagsskolan, hvadan

tekniska elementarskolans lärjungar skulle komma att sakna en fullständig ritundervisning,

dels af Direktionen för skolan i Örebro, att möjligheten att på föreslaget

sätt ordna undervisningen i modellering, hvilket ämne för en teknisk läroanstalt

vore af särdeles stor vigt, komme att helt och hållet bero derpå, huruvida

den tekniska afton- och söndagsskolan vid den tid, då den nya planen för de

tekniska elementarskolorna skulle tillämpas, hunnit erhålla ett med afseende härå

tillräckligt utveckladt skick och en betryggad ekonomisk ställning, i hvilka båda

hänseenden, såsom ock Kommitterade anmärkt, statens medverkan torde vara nödvändig.

I skrifvelsen till Collegium hafva Kommitterade väl fortfarande förklarat

sig anse den af dem förordade anordningen ändamålsenlig, men derjemte antydt,

91

att, då i början af den nya organisationens införande vid en eller annan skola svårighet

kunde uppstå att förlägga den tekniska elementarskolans undervisning i

frihandsteckning och modellering till afton- och söndagsskolan, särskild lärare i

endera eller båda af dessa läroämnen finge anställas, ehuru, enligt Kommitterades

åsigt, härför erforderliga medel skulle beredas genom att för vissa andra ändamål

beräknade anslag till skolan skulle få “efter sig företeende omständigheter

jemnkas“, likväl så, att det för en skola beviljade anslaget i dess helhet icke

öfverskredes.

Utan att nu ingå i något bedömande af, huruvida en egentligen för arbetaren

afsedd läroanstalt, sådau som en här åsyftad afton- och söndagsskola, må

vara egnad att företrädesvis motsvara behofvet vid meddelandet af undervisning i

senast omförmälda läroämnen åt elever vid en teknisk elementarskola, så och

enär afton- och söndagsskolan skulle ej blott för sin tillkomst, utan äfven för

vidsträcktheten af skolans verksamhet, blifva i väsentlig mån beroende af medverkan

och anslag från kommunen, under det att vid tekniska elementarskolan undervisningen

bekostades af staten, hvilken der således bör kunna ordna denna helt

och hållet efter skolans ändamål, samt det, vid sådant förhållande, åtminstone i

sakens nuvarande skick, synes mindre lämpligt att för den senare skolan grunda

undervisningen i erkändt vigtiga läroämnen på det antagandet, att denna undervisning

skall bestridas vid den förra skolan, anser Collegium omständigheterna

påkalla, att särskild lärarekraft för de nyssnämnda undervisningsämnena vid den

tekniska elementarskolan göres tillgänglig.

Direktionen för skolan i Norrköping har hemställt, att, enär inträde i skolan

kunde vinnas af lärjungar, hvilka icke vore konfirmerade, det måtte blifva sörjdtför

att åt de icke konfirmerade eleverna der meddelades någon timmas kristendomsundervisning

i veckan såsom obligatoriskt läroämne. Under erkännande af

denna frågas vigt, möter det dock svårighet att härutinnan nu föreslå annan

åtgärd än meddelandet af föreskrift i likartadt syfte med den, som innefattas i

§ 101 af Kongl. stadgan för Rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januari 1859.

Direktionen för skolan i Örebro har äfven yrkat, att undervisning i gymnastik

och sång måtte anordnas, hvilken undervisning Kommitterade, enligt skrifvelsen

till Collegium, anse visserligen kunna vid skolan meddelas, men böra bekostas

genom afgifter af de lärjungar, som deri deltaga. Då undervisning i gymnastik

äfven för lärjungar vid en teknisk elementarskola måste vara af allmän vigt,

torde för densamma, i likhet med hvad som skett för så kallad krigsbildning, med

hvilken denna undervisning kunde ställas i samband, medel böra af staten anvisas.

Tillfälle till undervisning i sång synes deremot kunna beredas på det sätt Kommitterade

antagit.

I afseende å lärarne innehåller Kommitterades förslag, dels att de förnämsta

läroämnena skulle under normala förhållanden fördelas emellan några vissa b''1''’

92

lärare med fast aflöning, och att endast sådana ämnen, hvilka äro af jemförelsevis

mindre vigt för den egentligen tekniska undervisningen, borde anförtros åt

tillfälligtvis anställda biträdande lärare, äfvensom att hufvudlärarne måtte benämnas

lektorer, dels att lektorerne skulle vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Malmö, der upprättandet af särskilda afdelningar för undervisning i

byggnadslära förordats, blifva fem samt vid de andra tekniska elementarskolorna

bestämmas till fyra, allt i särskildt uppgifna läroämnen, under det att för öfriga

ämnen skulle anställas extra lärare med arvode, liksom ock att en eller flera

assistenter skulle antagas till biträde åt de lärare, hvilkas undervisningsskyldighet

vore företrädesvis tung, och att ett sådant biträde vore af behofvet särskildt påkalladt

för läroverkets föreståndare, hvilken tillika skulle vara hufvudlärare, dels

att hufvudlärarne borde erhålla en mera betryggad ställning, än de för närvarande

egde, och att i sammanhang härmed dessa lärare borde erhålla pensionsrätt, med

tillämpning af de bestämmelser, som för lärarne vid de allmänna elementarläroverken

i detta hänseende vore gällande.

Direktionen för skolan i Norrköping förordar, på angifna skäl, att af de

fem lektorat, hvilkas innehafvare, enligt Kommitterades förslag, skulle vara hufvudlärare

vid en teknisk elementarskola med fullständig afdelning för byggnadskonst,

de tre af Kommitterade först nämnda skulle bibehållas, men att de två återstående,

nemligen dels för byggnadskonst med dertill hörande ritning, dels för beskrifvande

och praktisk geometri med linear- och croquisritning, hvilka tvenne sistnämnda

lektorats innehafvare, enligt Kommitterades förslag, skulle ursprungligen åtnjuta en

aflöning uppgående till blott hälften mot de öfriga lektorerne, måtte förenas till

ett gemensamt fjerde lektorat med lika aflöning som vid de öfriga lektoraten, så

att lektoratens antal vid läroverk med nyss nämnda anordning skulle blifva fyra

i stället för fem; hvilken förändring i förslaget Kommitterade ock, i skrifvelsen till

Collegium, för sin del tillstyrkt. Derjemte har föreståndaren för skolan i Norrköping

uttalat sig i den syftningen, att äfven vid skolorna i Örebro och Borås

det fjerde lektoratet borde anordnas i öfverensstämmelse med det nyss nämnda

fjerde lektoratet vid skolorna i Norrköping och Malmö, under antydan att, i händelse

fullständig afdelning för undervisning i byggnadskonst till en början icke

blefve upprättad vid skolorna i Örebro och Borås, den fjerde lektoren derstädes

visserligen tills vidare finge mindre att göra såsom lärare i byggnadskonst än vid

de andra båda skolorna, men att han kunde såsom fyllnad erhålla skyldighet att

undervisa i ett eller flere af öfriga ämnen, såsom matematik, fysik eller mekanik,

hvartill eljest säkerligen assistenter, eller extra lärare, skulle, enligt hvad det

underdåniga betänkandet gåfve vid handen, behöfvas. Direktionen för skolan i

Örebro synes, hvad samma skola angår, likaledes vilja lemna företräde åt en sådan

anordning, att de fyra lektorerne finge lika aflöning, ehuru något bestämdt yrkande

härutinnan icke blifvit af Direktionen framstäldt.

93

Med nu omförmälda förändringar i Kommitterades förslag, hvilka förändringar

Collegium äfven för sin del förordar, biträder Collegium i lmfvudsaken nämnda

förslag i fråga om läroämnenas fördelning på hufvudlärare och extra lärare. I

enlighet härmed skulle alltså lektoratens antal vid samtliga de tekniska elementarskolorna

blifva fyra, med ungefär lika vidsträckt undervisningskyldighet och lika

löneförmåner, hvarigenom, på sätt föreståndaren för skolan i Norrköping ock erinrat,

vunnes en större likställighet emellan skolorna, mera likformighet emellan

de särskilda lektorernes skyldigheter och rättigheter äfvensom större lätthet att

för den tekniska undervisningen erhålla sådana lärare, hvilka med odeladt intresse

helt och hållet egnade sina krafter åt skolans tjenst.

Undervisaren i verkstadsarbete har af Kommitterade, ehuru väl icke, på sätt

af sjelfva indelningsgrunden skulle följa, med hänsyn dertill att undervisningsämnet,

hvars betydelse för läroverket Kommitterade förut framhållit, är “af jemförelsevis

mindre vigt för den egentliga tekniska undervisningen''1, blifvit räknad bland

extra lärare och skulle i sådan egenskap komma att åtnjuta sin aflöning i form af arvode.

Häremot torde tills vidare på det hela icke vara något att erinra. Skäligt

synes ock vara, att denne undervisare, såsom Kommitterade föreslagit, är ständig

ledamot af lärarekollegium, ehuru i bestämmelsen härom, han, till undvikande af

förvexling, väl icke häller i sådan egenskap bör, på sätt som skett å sid. 61 af

betänkandet, hänföras till klassen hufvudlärare, hvilken benämning eljest blifvit

inskränkt till lektorer.

Under det Collegium är af den åsigten, att samtlige lärarnes aflöningsvilkor

böra på ett ändamålsenligt och på ett mot de å dessa lärare ställda anspråk

svarande sätt ordnas, anser Collegium, lika med Kommitterade, det vara af särskild

vigt, att hufvudlärarne beredes en mera tryggad ställning än hittills, beträffande

så väl aflöning under tjenstetiden, med dertill hörande löneförhöjning efter viss

tids väl vitsordad tjenstgöring, som äfven pensionsrätt, och tillstyrker att vid hvad

härutinnan blifvit af Kommitterade föreslaget må fästas nådigt afseende.

Om sättet för lärarnes anställande äfvensom om kompetensvilkoren dervid

hafva Kommitterade icke afgifvit, något yttrande. Emellertid lärer detta, isynnerhet

hvad hufvudlärarne angår, vara eu sak af ej ringa vigt, hälst då desse lärare

skulle antagas vid ordinarie befattningar, med fast aflöning och rätt till pension.

Beträffande kompetensvilkoren, vill det synas, såsom om stadgas borde, åtminstone

att sökande till lektorsbefattning skall hafva genom ådagalagda, af sådan

vetenskaplig institution, som må finnas lämplig, bedömda prof visat sig ega den

insigt och skicklighet, som erfordras för att kunna på ett tillfredsställande sätt

fullgöra de med en dylik befattning förenade åligganden. Skola, såsom billigt

och påkalladt är, hufvudlärarne vid de tekniska elementarskolorna i afseende å

förmåner blifva i hufvudsaken likställda med motsvarande lärare vid de allmänna

elementarläroverken, så synas de ock böra i fråga om behörighet att utöfva

94

lärareverksamhet och komma i åtnjutande af berörda förmåner ställas i jemförlig!

förhållande till dessa senare lärare. Att härutinnan föreslå några detaljbestämmelser

torde icke tillhöra Collegium; men Collegium förutsätter, att vid Teknologiska

Institutet, eller annan likartad vetenskaplig inrättning, sådana prof, som

nu blifvit omförmälda, må till styrkande ej blott af inhemtade kunskaper, utan

äfven af lärareduglighet, kunna, under den form som för dessa prof finnes tjenlig,

afläggas och bedömas ; vare sig att personen i fråga åtnjutit undervisning vid den

vetenskapliga institution, der pröfningen verkställes, eller att han annorledes förvärfva!

den insigt och skicklighet, han önskar få bedömd.

Genom hvilken myndighet och i hvilken ordning lärarne skola tillsättas

torde likaledes böra nöjaktigt bestämmas, så att erforderliga föreskrifter derom

kunna meddelas.

Kommitterade hafva under v\\\>xi\.en pr öfning ar, med åberopande af Kommitterades

särskildt afgifna betänkande angående eu teknisk högskolas organisation, deri

Kommitterade uttalat den åsigten, att ett utsträckt obligatoriskt examensväsende icke

vore väl förenligt med den i en sådan läroanstalt förekommande undervisnings

natur, förklarat sig anse samma skäl, som läge till grund för denna åsigt, gälla

äfven i fråga om den elementära tekniska undervisningen, samt i denna del vidare

anfört, att de flesta läroämnenas beskaffenhet och de olika praktiska öfningar,

som stode i samband med det muntliga föredraget, gjorde det här både mindre

behöfligt och mindre lämpligt att anordna pröfningar, liknande dem, hvilka anställdes

vid de allmänna elementarläroverken; att det syntes vara tillräckligt, om vid

slutet af hvarje vårtermin eu kort offentlig pröfning hölles med eleverne, på det

att allmänheten måtte få tillfälle att lära känna, huru undervisningen i dessa skolor

meddelades och vänja sig att vid dem fästa ett lifligare intresse, men att deremot,

bland annat, lärjungarnes rätt att efter fulländad kurs erhålla afgångsbetyg icke

borde göras beroende af en särskildt anställd pröfning. På en granskning af de

skäl, som må kunna andragas mot eller för ett obligatoriskt examensväsende i allmänhet

vid dessa skolor, skall Collegium icke inlåta sig; men Collegium antager, att,

äfven utan ett sådant obligatoriskt examensväsende i öfrigt, rättigheten att erhålla

afgångsbetyg från skolan skulle kunna med fördel både för skolan och för industrien

göras beroende af särskild pröfning. Vid begreppet afgångsbetyg är i den

allmänna uppfattningen fäst betydelsen af vitsord derom, att lärjungen, med den

grad af skicklighet som betyget utvisar, förmått tillegna sig samt på ett jemförelsevis

sjelfständigt sätt sig tillgodogöra och dermed, så att säga, till ett helt

sammanhålla den bildning och färdighet, läroverket, inom det område betyget

afser, har till uppgift att bibringa, under det att deremot ett vitsord, grundad!

allenast å det sätt, på hvilket lärjungen i allmänhet begagnat undervisningen

och vid de olika kursernas, på de särskilda lärotimmarne under en längre tid

fördelade, genomgående kunnat de på honom i sådant hänseende stånda och

95

efter dervid föreliggande omständigheter lämpade anspråk motsvara, väl icke vanligen

tillmätes samma halt och värde eller, i fråga om angifvandet af lärjungens verkliga

mognad, då han lemnat läroverket, betraktas såsom med ett afgångsbetyg i nyss antydda

mening lika gällande. I ofvan åberopade betänkande angående en teknisk

högskola, sid. 120 och 121, hafva ock Kommitterade förklarat sig anse det vara fördelaktigt,

om tillfälle lemnades de elever, som sådant önskade, att, efter fulländad kurs

vid högskolan, genom en offentlig pröfning ådagalägga, att de gjort sig fullt hemmastadda

med de till deras fack hörande kunskapsgrenar och, jemte det de visste att

på ett sjelfständigt sätt använda sina kunskaper för praktiska frågors lösning, kunde

med urskilning begagna den vetenskapligt tekniska litteraturen ; i samband hvarmed

Kommitterade tillstyrkt, att “afgångsdiplom11 skulle meddelas de elever, hvilka efter

slutad kurs anmälde sig till afläggande af en särskild, vid högskolan anställd, pröfning,

samt erinrat, att meddelandet af sådana afgångsdiplom vore att betrakta som

en utmärkelse, hvilken endast kunde vinnas genom allvarliga studier i förening med

goda anlag för en vetenskaplig teknisk verksamhet. Häraf finner Collegium sig böra

draga den slutsatsen, att äfven Kommitterade ansett det mått af teknisk bildning och

af förmåga att fruktbargöra denna, för hvilket “afgångsbetyget11 skulle vara ett uttryck,

stå högre, än hvad som i detta hänseende angåfves af ett vitsordande, grundadt

allenast på förhållandet med den flit och framgång, hvarmed lärjungen i allmänhet

begagnat den under läroårets lopp meddelade undervisningen, och hvilket vitsordande

Kommitterade benämna “afgångsbetyg".

I betraktande af hvad sålunda blifvit antydt och under förutsättning, att en

särskild pröfning för vinnande af afgångsbetyg i egentlig mening må för dem, som

önska underkasta sig en sådan pröfning, kunna vid en teknisk elementarskola, på

efter densammas bestämmelse lämpadt sätt, anordnas, lika väl som vid en teknisk

högskola, efter dennas ändamål, synes det Collegium, som om meddelandet af afgångs

hvilken

benämning, såsom allmänt känd och väl förstådd, det icke torde vara

skäl att mot någon annan dylik utbyta, borde, hädanefter som hittills, göras beroende

af en särskild pröfning; hvilket Collegium ock antager skulle på en gång verka i

skolans eget intresse och så väl för den, hvilken, efter att hafva genomgått skolan

och undfått ett sådant betyg af rekommenderande beskaffenhet, sökte användning i

industriens tjenst, som äfven för den eller dem, som af hans verksamhet hade behof,

vara till gagn och nytta.

Till hvad Kommitterade anfört rörande de tekniska elementarskolornas styrelse

och förvaltning får Collegium tillfälle att här nedan återkomma, och torde dervid

nu blott få anmäla, att Collegium mot det af Direktiouen för skolan i Norrköping

framställda och af Kommitterade, i skrifvelsen till Collegium, understödda förslaget, att

föreståndaren för teknisk elementarskola må benämnas “rektor", icke har något att

erinra.

Vid beräkningen af kostnaderna för de nuvarande tekniska elementarskolorna,

96

reorganiserade enligt Kommitterades förslag, hafva Kommitterade ansett dessa kostnader

kunna upptagas, för hvardera af de tvenne skolorna i Norrköping och Malmö, med

fullständiga afdelningar för undervisning i byggnadskonst, till ett belopp af 21,100

kr., och för hvardera af skolorna i Örebro ocli Borås till 20,100 kr. Vid skolorna

i Norrköping och Malmö skulle nu, äfven med den ofvan ifragaställda förändringen,

att lektoraten i byggnadskonst med dertill hörande ritning samt i beskrifvande och

praktisk geometri med linear- och croquisritning förenades till ett lektorat, det sammanlagda

aflöningsbeloppet till lektorerne blifva oförändradt, utom att, genom en så

beskaffad åtgärd, vid fråga om löneförhöjning besparades dylik förhöjning för en lektor,

enär fjerde och femte lektoraten, förenade, icke påkallade slik förhöjning för mer än

en lärare i stället för eljest för tvenne. Vid skolorna i Örebro och Borås skulle

deremot berörda aflöningsbelopp till lektorerne ökas med 1,500 kr., under det att

arvodet till extra lärare skulle minskas med 500 kr. Beträffande åter de öfriga anslagsposterne,

så, och derest från beloppen för arvoden till extra lärare och repetitörer

vid skolorna i Örebro och Borås afräknas nämnda summa af 500 kr., äro

dessa poster af Kommitterade upptagna till enahanda belopp, med tillsammans 8,600

kr. för hvardera skolan. Erinringar härvid hafva af Direktionerna i Malmö, Örebro

och Borås blifvit gjorda i olika riktningar, rörande än medlens fördelning, än sjelfva

summan af anslagsbcloppen; och utvisa de uppställda specifikationerna af behofven

eu tillökning i de af Kommitterade föreslagna slutsummor, för skolan i Malmö af 400

kr., och för skolan i Örebro 2,050 å 2,100 kr. Af Direktionerna för skolorna i

Malmö och Borås är dock vid berörda specifikationer anslaget för undervisningen i

verkstadsarbete och materialierna derför upptaget, af den förra med endast 2,500 kr.

och af den senare med blott 2,000 kr., under det att Kommitterade beräknat denna

anslagspost till 3,000 kr.; hvarjemte Direktionen för skolan i Malmö, af uppgifven

anledning, uteslutit det särskilda anslaget för undervisning i mineralogi och geognosi,

200 kr. Det af Kommitterade till 900 kr. föreslagna beloppet för belysning och uppvärmning

m. m. anses af vederbörande Direktioner böra höjas, för skolan i Malmö

till 1,200 kr., och för skolan i Örebro till 1,800 kr.; hvarjemte Direktionen för sistnämnda

skola äskar anslag af 750 kr. för undervisning i modellering samt af 300 å

350 kr. för undervisning i gymnastik och sång, äfvensom eu förhöjning i betjeningens

aflöning från 500 kr. till 600 kr., hvilket senare belopp nu för ändamålet utginge.

Med afseende å dessa erinringar äfvensom å den förut omförmälda frågan, att

undervisning i, bland annat, eu högre kurs af frihandsteckning skulle särskilt för

den tekniska elementarskolan anordnas, hafva, på sätt redan till eu del är antydt,

Kommitterade i skrifvelsen till Collegium förmält det synas vara för behofveus fyllande

“lämpligt, att de i Kommitterades betänkande (sid. 64) under rubriken ''arvode för extra

lärare och repetitörer’, ''anslag till verkstaden, till laborationer och samlingar’ och

''diverse utgifter’ få af öfverstyrelsen för den lägre tekniska undervisningen efter re

-

97

spektive skoldirektioners förslag efter sig företeende omständighet jemnkas, likväl så

att det för en skola beviljade anslaget i sin helhet icke får öfverskridas“.

Äfven med uppmärksammande deraf, att någon skiljaktighet i behofven vid de

olika skolorna kan, till följd af olikhet i lokala förhållanden m, m., och häraf betingade

något skiljaktiga anordningar i fråga om föremålen för nyssberörda anslag,

göra sig gällande och böra iakttagas, finner Collegium det likväl icke vara ådagalagdt

eller, med hänsigt till nu föreliggande omständigheter och det önskvärda deri,

att skolan må få verka för sin bestämmelse med full kraft, böra såsom gifvet anses,

att samtliga dessa behof kunna allenast genom en jemnkning sådan som den, på

hvilken Kommitterade hänvisat, utan olägenhet i en eller annan del, fyllas. Enligt

Kommitterades förslag, skulle det blifva behöfligt att utom extra lärarne i de ämnen,

i bvilka undervisningen endast af sådana lärare upprätthölles, anställa en eller flere

assistenter till biträde för de lärare, hvilkas undervisningsskyldighet vore företrädesvis

tung, och särskildt för läroverkets föreståndare, hvilken, enligt förslaget, skulle

tillika vara hufvudlärare. Jemte det att för denne sistnämnde assistentbiträde väl

som oftast komme att tagas i anspråk och assistentens eller assistenternes anställning

härutinnan sålunda blefve af mindre tillfällig natur, torde äfven, med ledning

af hvad betänkandet gifver vid handen, åtminstone två af de öfrige lektorerne kunna

förutsättas ej så sällan behöfva dylika biträden, isynnerhet om lärjungeantalet fortfar

att tillväxa i samma förhållande, som på senaste tiden egt rum.

Collegium antager, att det af Kommitterade “till repetitörer“ uppförda anslag af

800 kr. är afsedt för aflönandet af bemälde s. k. assistenter. Men om ock detta belopp

till en början skulle vara för ändamålet tillräckligt, rörande hvilket någon utredning

emellertid icke blifvit meddelad, liksom icke häller angifvits för hvilket antal

lärjungar skolornas nu föreslagna uppsättning är i allmänhet beräknad, så och derest

hvad ofvan blifvit förordadt i fråga om anskaffande af lärarekraft för undervisning

dels i frihandsteckning och modellering, dels i gymnastik, skulle vinna afseende,

komme ytterligare tillskott härför att erfordras; och äfven under förutsättning, att

någon öfverflyttning från en anslagspost till annan sådan kan, i den riktning Kommitterade

antydt, till en viss grad ske, samt, på sätt Kommitterade jemväl ifrågasatt, någon

inkomst skulle tillflyta skolan genom afgifter från elever, synes det likväl som,

beträffande skolorna i Norrköping och Malmö, omständigheterna skulle föranleda, att

det för hvardera af dessa skolor föreslagna belopp af 21,100 kronor höjdes åtminstone

till 22,000 kr.

För hvardera af skolorna i Örebro och Borås skulle, om aflöningen för fjerde

lektoren derstädes ordnas i enlighet med hvad här blifvit hemstäldt, anslaget derigenom

ökas med 1,000 kr. Men då, på sätt likaledes blifvit antydt, denne lektor,

enär fullständig afdelning för undervisning i byggnadskonst till en början icke komme

att vid dessa skolor upprättas, skulle meddela äfven undervisning, för hvilken eljest

extra eller biträdande lärare måst påräknas, samt härigenom besparing å utgifts

13

-

98

posterna kunde i denna del för sistnämnde lärare vinnas och för skolans behof i öfrig!

användas, torde tillökningen utöfver berörda 1,000 kr. kunna sättas något lägre än

vid de andra tvenne skolorna, äfvensom härutinnan, och för så vidt angår nu ifrågavarande

behof, giltig anledning icke synes förekomma att, i motsats till hvad Kommitterade

hemställt, för de båda skolorna för närvarande föreslå sins emellan olika anslagsbelopp.

I betraktande af dessa omständigheter och vid jemförelse med hvad för

skolorna i Norrköping och Malmö förordats, anser Collegium skäligt, att det af

Kommitterade för hvardera af skolorna i Örebro och Borås föreslagna belopp af 20,100

kr. höjes åtminstone till 21,500 kr.

Enligt hvad Collegium nu ifrågaställt, skulle alltså anslagen af statsmedel till

meranämnda fyra tekniska elementarskolor uppgå tillsammans till 87,000 kr., hvarförutom

dels för skolan i Örebro, i samband med hvilken en afdelning för undervisning

i ämnen rörande bergshandteringen, enligt Kommitterades förslag, borde anordnas,

skulle, derest en sådan afdelning finnes böra vid skolan inrättas, tillkomma det

anslagsbelopp, som för detta ändamål må vara behöflig!, dels, och derest de af Kommitterade

föreslagna utställningar af elevernas arbeten skola komma till stånd, nödiga

medel för bekostande af dessa utställningar måste anvisas.

Hvad Kommitterade i betänkandet hemställt angående löneförhöjning åtlektorerne

efter viss tids väl vitsordad tjenstgöring har Collegium redan till bifall förordat;

och lika med Kommitterade, hvilka, i skrifvelsen till Collegium, samt i anledning

af framställning från Direktionen för skolan i Örebro, att lärarne vid de tekniska

elementarskolorna, som vid tiden för den nya läroplanens tillämpning redan innehaft

med lektoraten jemförliga befattningar vid dessa skolor tillräckligt länge för att i

högre lönegrad uppflyttas, genast måtte få räkna sig denna tjenstgöring till godo,

förklarat sådant vara, efter Kommitterades uppfattning, fullt befogadt, anser äfven

Collegium, under förutsättning att lärare, hänförlig till den klass, hvarom nu är

fråga, varder, såsom funnen behörig och lämplig att vid det nyorganiserade läroverket

i egenskap af lektor anställas, der såsom sådan, i den ordning som må föreskrifvas,

antagen, billigheten fordra, att han af löneförhöjning efter den i betänkandet angifna

beräkningsgrund kommer i åtnjutande; varande härvid, enligt Collegii åsigt, endast

den anmärkningen påkallad, att, med den undervisningsämnenas olika fördelning, som

vid de tekniska elementarskolorna nu eger rum, tilläfventyrs kunde, i ett eller annat

fall, uppstå svårighet att afgöra, huruvida den befattning, lärare förut vid skolan

innehaft, vore att betrakta såsom med lektorat vid skolan i dess nya skick jemförlig

eller icke.

I fråga om huruvida löneförhöjning af nu åsyftadt slag skulle tillerkännas äfven

öfrige lärare vid teknisk elementarskola, hvarom Kommitterade ej yttrat sig, har

Direktionen för skolan i Malmö uttalat den meningen, att den för lektorerne beräknade

löneförhöjning borde “i förhållande till tjenstgöringstimmarne äfven tillfalla öfrige

lärare". Skäl torde icke häller saknas att med en så beskaffad aflöningsförbätt

-

99

ring hugna desse senare, i allmänhet på icke särdeles förmånliga vilkor och utan en

fastare anställning tjenstgörande lärare, för hvilka utsigten till vinnande af löneförbättring

äfven borde, i sin mån, verka såsom en uppmuntran till nit och ihärdighet

vid lärarebefattningens skötande. Befinnes en dylik förmån böra dem tillgodokomma,

så torde detta kunna ske i den ordning, att tiden för aflöningsförhöjningens inträdande

bestämmes efter samma beräkningsgrund som för lektorerne, samt att förhöjningens

belopp lämpas efter antalet af lärarens tjenstgöringstimmar, med dervid tagen

hänsyn till medeltalet af lektorernes tjenstgöringstimmar och den löneförhöjning,

som för sistbemälde lärare motsvarar detta medeltal.

Ehuru Collegium, då Kommitterade ej angifvit för hvilket lärjungeantal de redan

befintliga tekniska elementarskolorna efter den föreslagna reorganisationens genomförande

kunde anses vara tillfyllestgörande, icke är i tillfälle att med full visshet

derutinnan bedöma vidden af dessa skolors verksamhetsförmåga, instämmer Collegium

i allmänhet i hvad Kommitterade anfört derom, att, i den mån behofvet af flere

tekniska elementarskolor för olika orter inom landet, med der förekommande skiljaktiga

lokala förhållanden, må finnas hafva gjort eller göra sig gällande, detta behof

bör efter hand fyllas; dock att, hvad angår Kommitterades i samband härmed uttalade

uppfattning, att “det skulle kunna med skäl ifrågasättas, huruvida icke numera

vid upprättandet af nya läroverk af detta slag kommunen eller landskapet borde

tillskjuta någon del af de derför erforderliga kostnader", Collegium, för så vidt här

åsyftas andra kostnader än dem, som af kommunen i jemförliga fall förut skolat

bestridas, tills vidare saknar anledning att en sådan åsigt biträda, enär icke uppgifvits

någon giltig grund, hvarför ort, som hittills fått umbära förmånen af tekniskt

elementarläroverk, men deraf vore i behof, skulle allenast af den orsaken, att detta

behof ej förut inträdt och blifvit tillgodosedt, komma att med hänsigt till läroverkets

upprättande försättas i sämre ställning än orter, som redan äro i åtnjutande

af fördelen att ega omedelbar tillgång till dylikt läroverk.

Beträffande tekniska afton- och söndagsskolor hafva Kommitterade, efter en redogörelse

för, bland annat, vigten och betydelsen af dessa skolor, dels lemnat grunddragen

till en allmän plan för statens medvei’kan till befrämjande af den tekniska

afton- och söndags-undervisningen, dels och med tillämpning af hvad derom blifvit

yttradt, framställt de åsigter, som, enligt Kommitterades tanka, borde tjena till ledning

vid ordnandet af samma undervisning.

Hvad Kommitterade i denna omfattande och vigtiga angelägenhet, med uppmärksammande

af de flera olikartade, derpå inverkande omständigheter, anfört synes

Collegium till de allmänna grunderna vara af beskaffenhet att på ett ändamålsenligt

100

sätt utvisa den hufvudsakliga riktning, i hvilken en lösning af frågan om den tekniska

arbetarens nu afsedda utveckling och bildande må vara att vinna.

Vid meddelandet af närmare bestämmelser angående hithörande slags skolor

torde dock böra derjemte tagas i öfvervägande, bland annat, dels denna skolas ställning

till folkskolan, för afgörandet af hvad som må finnas lämpligt att stadga i samband

med frågan om rätt till inträde i den tekniska afton- och söndags-skolan äfvensom

om den af Kommitterade gjorda antydan, att denna skola skulle kunna blifva en

förmedlingslänk eller brygga emellan folkskolan och den tekniska elementarskolan,

dels frågan om formen för lärares anställande och kompetensvilkoren dervid, i hvilket

senare hänseende redan vid en jemförelse med hvad för folkskolan är gällande,

torde finnas påkalladt, att erforderlig lärareskicklighet skall vara behörigen styrkt,

liksom ock i förra hänseendet billigheten torde tala för beredande åt dessa lärare af

en så betryggad ställning, som omständigheterna medgifva, samt dels huruvida äfven

föreståndare för afton- och söndags-skola, som åtnjuter understöd af statsmedel och

står under statens kontroll, bör, på sätt Kommitterade föreslagit, af lokalstyrelsen

antagas.

Mot hvad Kommitterade yttrat om ändamålsenligheten deraf, att af lärjungen erlades

en ringa afgift för begagnandet af undervisningen i hvarje läroämne, har Direktionen

för den tekniska elementarskolan i Malmö, på uppgifvet skäl, anmärkt, att

sådant icke syntes vara med billigheten förenligt; och endast under förutsättning, att

på denna väg vinnes hvad Kommitterade åsyftat och förmält vara af erfarenheten bekräftadt,

nemligen att lärjungen dymedelst föranledes att flitigare besöka skolan och

hemta mera frukt af undervisningen, torde en föreskrift i denna riktning böra gifvas

och tillämpas.

Att dessa skolor böra genom staten inspekteras anser Collegium vara en gifven

följd af syftet med statens åtgörande för skolornas tillkomst, ordnande och underhåll.

Hvad angår styrelsen för skolorna, så och då Kommitterade ställt frågan härom

i samband med förslaget om en gemensam öfverstyrelse för den lägre tekniska undervisningen,

skall Collegium, vid afgifvande här nedan af yttrande om detta förslag

i dess helhet, äfven rörande nämnda fråga sig utlåta.

Till bestridande, i hvad staten vidkomme, af de omedelbara kostnaderna för

dessa skolor hafva Kommitterade, enligt hvilkas förslag en viss summa årligen skulle

ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, under vissa vilkor, användas till understöd

för tekniska afton- och söndags-skolor i riket, förmält sig, efter anställd beräkning,

anse sig böra föreslå, att denna summa för närvarande må bestämmas till 50,000

kr. Då Kommitterade likväl icke lemnat någon anvisning om grunderna för denna beräkning,

är Collegium ej i tillfälle att angående lämpligheten af detta belopp nu uttala

något omdöme. Finnas de utställningar af elevarbeten, hvilka Kommitterade förordat,

böra anordnas, lära emellertid derför nödiga medel ock böra vara att påräkna.

Organisationen af den tekniska afton- och söndags-skolan i Eskilstuna hafva

101

Kommitterade ansett i allmänhet vara mot skolans ändamål svarande och böra bibehållas,

endast med vissa förändringar i undervisningens anordnande, hvilka förändringar

äfven Direktionen för skolan funnit erforderliga. Med afseende hufvudsakligen å

behofvet af dessa förändringar har af Kommitterade förordats en förhöjning i anslaget

till skolan med 1,600 kr., hvilken förhöjning ock synes vara af omständigheterna påkallad.

Emellertid hafva Kommitterade hemställt, att, då den för andra ändamål uppförda

och dertill fortfarande delvis begagnade förhyrda lokal, i hvilken skolan för

närvarande vore inrymd, lemnade mycket öfrigt att önska beträffande både utrymme

och inre anordningar, staden såsom vilkor för åtnjutande af de fördelar, som de

föreslagna förbättringarna af undervisningen vid skolan komme att medföra, måtte

tillförbindas att för skolan anskaffa egen och fullständig lokal samt att fortfarande

besörja densammas underhåll och uppvärmning. Enligt hvad skoldirektionen anmärkt,

har kommunalstyrelsen på stället icke ännu hunnit att i denna sak höras. Då likväl

den ifrågavarande förändringen i afseende å undervisningen pröfvats nödig och,

efter hvad skoldirektionen upplyst, kan medelst den nu begagnade lokalens utvidgande

försiggå redan innan ny lokal erhålles, synes skäl förekomma, att de för förändringens

verkställande erforderliga medel ju förr dess hällre och i afvaktan å ny

lokals anskaffande tills vidare anvisas.

I fråga om kompetensfordringar vid lärares antagande och formen för deras

tillsättande, med de vilkor af en fastare anställning som för dem kunna finnas

billiga, torde böra för denna skola tillämpas grunder i hufvudsaken likartade med

dem, som för de öfriga afton- och söndags-skolorna må varda bestämda.

Beträffande den lägre bergsundervisningen är af Kommitterade föreslaget, ej mindre

att de tvenne redan befintliga bergsskolorna i Filipstad och Falun skulle af staten

öfvertagas, utan ock, enligt hvad förut blifvit omförmäldt, att en särskild afdelning

för sådan undervisning skulle upprättas vid den tekniska elementarskolan i

Örebro. Om lämpligheten eller behöfligheten af att på statens bekostnad bibehålla

begge de förstnämnda läroanstalterna såsom bergselementarskolor hafva åsigterna icke

varit odelade; och till ifrågasättandet af, huruvida icke en sådan skola tills vidare

vore för landets behof tillräcklig, har äfven fogats förslagsmeningen, att denna skola

skulle förläggas till Örebro och der under en eller annan form ställas i samband

med den tekniska elementarskolan. Någon genomförd utredning angående det verkliga

behofvet härutinnan finnes af Kommitterade icke lemnad; och sättet för skolornas

ordnande är i åtskilliga, för sakens bedömande ej ovigtiga, hänseenden egentligen blott

antydningsvis eller i allmänna drag augifvet. Ej minst i denna del framträder vid

sådant förhållande önskvärdheten af att Kommitterade redan nu hade utarbetat äfven

förslag till stadgar för undervisningsanstalterna i fråga, så att en bestämdare öfver

-

102

sigt af skolornas tillernade verksamhet vid den tid, då ^organisationer! skulle träda

i kraft, kunnat vinnas.

Men få de skäl, som Kommitterade anfört för begge skolornas bibehållande,

gälla, så må äfven eu anordning i detta syfte, enär derigenom undervisningen, bland

annat, göres mera omedelbart tillgänglig inom olika orter, såsom lätt inses, ega sina

fördelar. Att tillfälle till undervisning för egentliga bergsarbetare, i hvad till deras

yrke hörer, bör beredas icke blott å nu ifrågakomna platser, utan äfven i möjligast

största utsträckning inom bergsbruksorterna i allmänhet, anser Collegium denna undervisnings

natur och vilkoren för dess bibringande kräfva.

Enligt Kommitterades förslag, skulle det ändamål, för hvilket bemälda tvenne

lägre bergsskolor borde verka, vara att bilda så väl “hytte- och grufve-förvaltare

(bruksbetjente)“, som “verkmästare och arbetsförmän“, i hvilket hänseende skolorna,

såsom det vill synas, skulle arbeta på tvenne afdelningar, med tills vidare gemensam

undervisning, utom i läroämnet matematik, deri undervisning borde meddelas särskilt

för de lärjungar, som egde högre, och för dem, som egde lägre förkunskaper.

Den lägre afdelningen skulle följaktligen innefatta bergsarbetareskolan. Att vid denna

skola, derest inträde i densamma för arbetare i egentlig mening skall stå öppet, fordringarna

å förkunskaper, särskilt i hvad angår läroämnet räkning, böra åtminstone

icke ställas högre än hvad som föreslagits, utan snarare, och med en närmare bestämning

af uttrycket “problemer i regula de tri“, något nedsättas, lärer vara otvifvelaktigt;

men om, å andra sidan, inom nämnda lägre afdelning skola bildas äfven

“verkmästare11, så synes vid denna benämning här icke vara fäst alldeles samma betydelse,

som vid enahanda benämning, använd vid bestämmandet af den tekniska elementarskolans

ändamål.

Lärarepersonalen vid hvardera af dessa skolor skulle utgöras af två lektorer,

af hvilka den ene tillika vore skolans föreståndare, samt dessutom af extra lärare

efter behof. Lektorerne skulle bestrida “den vigtigaste undervisningen11. Men då

jemväl är föreslaget, att “skolans styrelse11 skulle ega att emellan lärarne fördela

läroämnena, torde förhållandet härutinnan böra på Renligt sätt närmare bestämmas.

Förslaget till utgiftsstat för hvardera skolan slutar på en summa af 12,800

kr., samt ujrptager såsom aflöning åt föreståndaren 4,000 kr. och åt den andre lektoren

3,500 kr., eller 500 kr. mera än för föreståndare och lektorer vid de tekniska

elementarskolorna, till hvilka aflöningsbelopp derjemte skulle komma samma tillökning

efter viss tids tjenstgöring, som för motsvarande lärare vid sistnämnda skolor,

i följd hvaraf lönen skulle kunna uppgå, för föreståndaren till 5,000 kr. och för den

andra lektorer! till 4,500 kr. Till stöd för detta aflörringens bestämmande till högre

belopp vid bergsskolorna är anfördt, att de båda lektorerne här skulle vara upptagne

nära nog hela året, ity att de under större delen af den tid, som eljest utgjorde

ferier, hade att bestrida den praktiska undervisningen för lärjungarne. Hvarken

skolans ställning i och för sig eller öfriga förhållanden anser Collegium emeller

-

103

tid lemna giltig anledning att af statsmedel anvisa en sådan högre aflöning, som den

föreslagna; utan torde i denna del böra såsom beräkningsgrund gälla hvad i enahanda

hänseende blifvit för den tekniska elementarskolan förordadt. Skall det uppförda

anslaget till stipendier, 1,000 kr., hvilket vid den tekniska elementarskolan

icke eger någon motsvarighet, utgå, så lärer sådant böra ske endast på det vilkor,

att stipendierna tilldelas obemedlade lärjungar af arbetareklassen. För “diverse utgifter"

är upptagen en summa af 600 kr., utan någon antydan om hvartill dessa

medel hufvudsakligen skulle användas. Att ett lämpligt belopp under denna rubrik

för åtskilliga smärre omkostnader uppföres må visserligen icke sakna skäl; men i

sådant fall torde samma skäl tala för beviljandet af ett dylikt belopp äfven åt de

öfriga tekniska skolorna.

Hvad i fråga om de tekniska elementarskolorna blifvit af Collegium yttradt

rörande ej mindre lärarnes anställande och kompetensvilkoren dervid, än äfven löneförhöjning

för lärarne efter viss tids tjenstgöring, torde jemväl här vara tillämpligt.

Likaledes får Collegium beträffande kunskapspröfning för lärjunge, som önskar erhålla

afgångsbetyg från skolans högre afdelning, åberopa hvad om likartad pröfning

vid teknisk elementarskola blifvit föreslaget.

Finnas de tvenne nu ifrågavarande bergsskolorna böra, ordnade i den syftning

som i Kommitterades förslag är antydd, definitivt regleras, lärer följdriktigheten äfven

bjuda, att lektorerne, i likhet med motsvarande lärare vid de tekniska elementarskolorna,

undfå så väl fast .lön som rätt till pension.

Slutligen torde ock, derest skolorna komma att af staten öfvertagas, vara erforderligt

att, i fråga om skollokalers upplåtande och underhåll samt befintlig skolmateriels

öfverlemnande, med vederbörande kommuner eller föreningar af bergsbruksidkare

träffas det aftal, hvartill omständigheterna föranleda.

Kommitterades förslag att vid den tekniska elementarskolan i Örebro måtte upprättas

en särskild afdelning för bergsundervisning har af Direktionen för nämnda

skola blifvit, såsom varande af framstående vigt, i hvad sjelfva saken angår, förordadt;

och äfven Collegium delar åsigten om lämpligheten af en sådan anordning, att tillfälle

till erhållande af bergsundervisning vid sagda skola beredes; hälst bergselever

derigenom böra kunna erhålla en jemförelsevis fullständig och mot deras blifvande

yrkes behof svarande teknisk elementarbildning, samt, på sätt Kommitterade ock anmärkt,

sådana elever skulle kunna från denna skola utgå med bättre kunskaper än

från de lägre bergsskolorna i Filipstad och Falun.

Enligt Kommitterades förslag skulle undervisningsplanen under de två första åren

vara lika med den vid afdelningen för kemisk teknologi, och först under det tredje

året, särskildt under vårterminen af detta, upptaga de till bergsundervisningen mera

specielt hörande läroämnen, på sätt upprättadt program utvisar, dervid dock de

siffror, som angifva timantalet för undervisningen i metallurgi och grufve-vetenskap,

104

kommit att, antagligen genom tryckfel, få sin plats under rubriken “höstterminen"

i stället för under rubriken “vårterminen".

Den för afdelningen speciela undervisningen skulle bestridas af två extra lärare,

en i metallui’gi samt en i grufve-vetenskap; och kostnaderna äro beräknade till 3,000

kr., deraf 2,000 kr. såsom aflöning åt bemälde lärare.

Sedan i sistberörda hänseenden Direktionen för skolan i Örebro, på uppgifna

skäl, uttalat den meningen, att, i stället för de tvenne extra lärarne, en hufvudlärare

för bergsundervisningen borde vid skolan antagas på samma vilkor som skolans

öfrige hufvudlärare, bvilket skulle förorsaka, att anslaget behöfde höjas från 3,000 kr.

till 3,800 å 4,000 kr., hafva, med anledning häraf, Kommitterade, i skrifvelsen till

Collegium, anfört, att Kommitterade, utan att vilja bestrida fördelen af en sådan framtida

anordning, likväl, innan erfarenhet vunnits, huru stort antal elever kunde vilja

begagna sig af denna bergsskoleafdelning, ansett lämpligast att tillsvidare låta denna

undervisning i metallurgi och grufve-vetenskap besörjas genom tvenne extra lärare,

samt att, om det visade sig, att denna bergsafdelning fortfarande blefve talrikt besökt,

och man funne någon person med tillräckliga praktiska insigter i både jernhandtering

och grufvebrytning, som vore tjenlig och villig att åtaga sig undervisningen

i båda dessa läroämnen, icke borde möta något hinder att framdeles göra en

annan anordning, enär extra lärarne icke vore fast anställde; och synes hvad Kommitterade

sålunda yttrat kunna anses innebära skäl att låta vid det af Kommitterade framställda

förslaget för närvarande bero. Emellertid har Direktionen erinrat, att för

upprättandet af nämnda bergsskoleafdelning vore erforderlig särskild åtgärd till anskaffande

af det utrymme, som utöfver det för tekniska skolan nu tillgängliga kunde

finnas behöfligt för undervisningen vid samma afdelning.

Äfven för denna afdelning af den tekniska elementarskolan torde i afseende å

anställandet af lärare och desses aflöning äfvensom afgångspröfning för lärjunge få

gälla hvad i tillämpliga eller jemförliga delar för nämnda skola i öfrig! må varda

stadgadt.

I fråga om den praktiska undervisningen så väl för bergselever som för arbetare

“och andra, hvilka vilja förkofra sig i praktisk jernliandtering11, hafva Kommitterade,

som utgått från den förutsättningen, att uppgörelse mot eu viss årlig afgift

kunde träffas med egaren eller egarne till något större, välbeläget jernverk om upplåtande

för viss tid i sender af behödiga verkstäder för sådan undervisning, förmält

sig anse, att om staten framgent körnare att bestrida de kostnader för den teoretiska

bergsundervisningen, som af Kommitterade blifvit föreslagna, det vore billigt, att

brukssocieteten, som redan gifvit anslag till den praktiska undervisningen vid bergsskolan

i Stockholm, antingen åtoge sig anskaffandet af ett jernverk, afsedt för berörda

undervisning, eller ock förbunde sig att betacka de för ett sådant verks begagnande

erforderliga kostnader. Fullmäktige i Jernkontoret, hvilka allenast i denna

del af saken sig utlåtit, hafva deremot och med åberopande af, bland annat, att,

105

ehuru brukssocieteten till bergsskolan i Stockholm för praktisk undervisning anslagit

nödiga medel, detta likväl icke kunde upphäfva eller förringa den omsorg att

föranstalta om erforderlig praktisk undervisning, som i allmänhet måste åligga staten

lika väl hvad anginge bergshandteringen som beträffande jordbruket, skogshushållningen

och slöjderna, till hvilka näringsgrenar anslag för dylikt ändamål af

statsmedel lemnades, yttrat sig i den riktningen, att staten borde besörja och bekosta

äfven den praktiska undervisningen vid de lägre bergsskolorna. Af Kommitterade

är, med afseende härå, i skrifvelsen till Collegium anmärkt, hufvudsakligen:

att, ehuru staten för jordbruket och skogshushållningen till eu del bekostade praktisk

undervisning åt dem, som ville egna sig åt dessa yrken, detta likväl icke kunde

blifva en gällande regel för alla industrigrenar, och att någon gräns borde finnas

för statens åligganden att förskaffa industriidkare kunskaper; att denna gräns syntes

böra inskränkas till meddelandet af med tidens fordringar öfverensstämmande

teoretiska kunskaper för industriidkarne och till det mått, som för olika bildningsstadie

kunde anses lämpligt; att beredande af tillfälle till eller bekostande af praktisk

urndervisning i alla särskilda yrken torde blifva för staten allt för svårt och

kostsamt, ehuru visserligen i enskilda fall det torde vara tjenligt, att staten, för att

befrämja vigtiga industrigrenar och för att befordra näringsfliten i vissa trakter,

medverkade till läroverkstäders upprättande; att den hufvudsakliga kostnaden och

omsorgen för sådan praktisk undervisnings anordnande och fortgång dock syntes böra

tillkomma industriidkarne sjelfve eller ock, då undervisningen hade en mera lokal

betydelse, de respektive kommunerne; att föreningar emellan industriidkare syntes

härvid kunna vara af stort gagn; att afsedd undervisning i jernhandtering borde

genom ledning och tillsyn af “brukssocietetens ledamöter" kunna ombesörjas på ett

mera ändamålsenligt och fruktbringande sätt än af staten; att den praktiska undervisningen

i gruvbrytning, hvilken försiggått dels vid Åtvidaberg och Falun, dels

under resor till andra grufvor, på det närmaste berörde brukssocietetens intressen

i fråga om jerntillverkningen och icke medförde några stora kostnader i jemförelse

med den praktiska undervisningen i jernhandtering; att mot bestridandet af den

praktiska undervisningen i koppar-, bly- och silfver-smältning medelst Jernkontorets

medel kunde invändas, att denna undervisning vore främmande för brukssocietetens

intressen, men att dels denna undervisning, för hvilken omkostnaderna vore obetydliga,

vanligen inskränkte sig till några dagars besök på ställen, der sådana processer

förehades, och att dessa besök genom den vigt de egde för undervisningen i

den allmänna metallurgien äfven vore af vigt för den i jernets metallurgi, dels de

ringa utgifterna vid kopparverk m. m., kunde utan svårighet bestridas af statens

anslag till “bergsskolans metallurgiska afdelning".

Något förslag i öfrigt till lösning af denna fråga är af Kommitterade ej framstäldt.

Enligt den grundsats, som hittills i allmänhet varit följd vid anordningar

för den lägre tekniska undervisningen, har det ansetts att staten icke, eller åtmin

14

-

106

stone icke ensam, skulle ombesörja eller bekosta anskaffandet af för undervisningen

nödig och lämplig lokal. Såsom med eu dylik lokal i viss män jemförlig måste väl

det af Kommitterade åsyftade jernverket betraktas ; och det väsentligaste af utgifterna

för den praktiska delen af den lägre bergsundervisningen torde få antagas komma

att härflyta från kostnaderna för tillhandahållandet, för ändamålet, af detta jernverk;

på frågan hvarom det föreliggande spörjsmålets afgörande väl således egentligen

skulle komma att bero.

Att en gräns måste uppställas för statens åliggande att direkt ombesörja och

bekosta bibringandet af insigt och skicklighet för yrkesverksamhet är gifvet. Men

svårt kan stundom vara att i allmänhet och på förhand med full bestämdhet uppdraga

denna gräns. Skäl lärer icke saknas att dervid, så vidt sig göra låter, taga

till rättesnöre den af Kommitterade i sådant hänseende angifna skiljelinien emellan

teoretisk och praktisk undervisning. Härutinnan torde dock, såsom en på saken särskildt

inverkande omständighet, böra göras till föremål för öfvervägande, i hvad mån

den teoretiska undervisningen i fråga afser eller rör sig inom ett område af den

beskaffenhet, att denna undervisning icke kan utan någon i samband dermed ställd

omedelbar tillämpning på det praktiska fullt motsvara sitt ändamål eller tjena såsom

påräknadt grundlag för ernåendet af yrkesskicklighet i egentlig mening; och

Kommitterade hafva äfven i fråga om de tekniska elementarskolorna fäst uppmärksamheten

å vigten för dessa skolor af den undervisning, som tillhörde “verkstaden",

med antydan derjemte, att en motsvarande eller likartad undervisning, i erforderliga

stycken, vore för tekniska specialskolor af ännu större vigt.

Då emellertid dels något yttrande i nu berörda punkt icke blifvit af Kommitterade

angående den lägre bergsundervisningen afgifvet, dels icke häller någon beräkning

af kostnaderna för den meranämnda praktiska undervisningen af dem uppgjorts,

torde, med hänsigt till hvad i saken förekommit, frågan om denna undervisning

särskildt påkalla en närmare utredning.

Väfskolan i Borås hafva Kommitterade funnit i allmänhet motsvara det med

samma skola åsyftade ändamål och tillstyrkt att densamma fortfarande må utgöra

föremål för statsmakternas omvårdnad äfvensom dels ifrågasatt, att väfskolans lärjungar

borde begagna afton- och söndags-skolans undervisning, isynnerhet i teckning,

uppsatsskrifning och bokföring, dels omförmält, att det behof, som för skolan främst

borde tillgodoses, vore behofvet af en tillräcklig och ändamålsenlig lokal. Under

det Collegium instämmer i hvad Kommitterade sålunda yttrat angående statens omvårdnad

om nämnda skola äfvensom lämpligheten af att lärjungarna deltoge i aftonoch

söndags-skolans undervisning, torde, i afseende å hvad Kommitterade likaledes antydt

rörande skolans behof af ny lokal, Collegium få erinra, att, sedan statsbidrag

107

för uppförandet af en sådan lokal blifvit beviljadt, fyllandet af sagda behof bör

vara att inom kort motse.

Hvad nu angår tillsynen öfver och ledningen af de lägre tekniska undervisningsanstalterna

samt Kommitterades i sådant hänseende afgifna förslag till bildandet

af lokalstyrelser för sagda läroanstalter, synes hvad Eommitterade ifrågaställt om sammansättningen

af dessa styrelser vara på det hela lämpligt och tjenligt, så att styrelserna

böra, sedan deras åligganden blifvit genom erforderliga stadgar vederbörligen

och närmare bestämda, kunna ändamålsenligt utöfva sin verksamhet; antagande

Collegium, i hvad vidkommer lokalstyrelsen för den tekniska afton- och söndagsskolan

i Eskilstuna, att, då Eommitterade icke antydt något behof af förändring i

samma styrelse, Eommitterade ansett den böra, så organiserad som hittills, bibehållas.

Beträffande frågan om öfverstyrelse för de lägre tekniska undervisningsanstalterna,

hafva Eommitterade, med erinran att öfverinseendet å de tekniska elementarskolorna

äfvensom å den tekniska afton- och söndags-skolan i Eskilstuna för närvarande

tillhörde Commerce-Collegium, anfört: att det torde kunna med skäl ifrågasättas,

huruvida i allmänhet ett förvaltande embetsverk vore lämpligt att tjena till öfverstyrelse

för en läroanstalt, och att Eommitterade för sin del ansåge, det naturen

af ett sådant uppdrag vore för en förvaltningsmyndighet allt för främmande; att det

ock utan tvifvel vore på grund af en sådan åsigt, som inom andra områden, der

dylika förhållanden egt rum, desamma på senare tider undergått förändring, såsom

då, exempelvis, Sundhets-Collegii befattning att vara öfverstyrelse för Carolinska

Institutet upphört; att om den lägre tekniska undervisningen i vårt land skulle erhålla

den utveckling, som industriens ställning gjorde nödvändig, det utan tvifvel

vore erforderligt, att en med serskildt afseende härå utsedd öfverstyrelse utöfvade

den högre ledningen af dessa anstalter samt tid efter annan inspekterade dem; att

denna öfverstyrelse borde utöfva öfverinseendet icke blott öfver de tekniska elementarskolorna

och de lägre bergsskolorna, utan ock öfver de tekniska afton- och söndags-skolorna,

för hvilka sistnämnda skolors behof bildandet af en sådan styrelse

vore ännu mera påkalladt än i öfrigt; att man kunde tänka sig en sådan öfverstyrelse

under form antingen af en byrå under något af regeringsdepartementen, eller

af en afdelning utaf Commerce-Collegium, eller ock af en fristående, om ock i samband

med Collegium ställd styrelse; att likväl, enligt Eommitterades uppfattning, en

fristående styrelse vore att föredraga, emedan hos en dylik öfverstyrelse erfordrades

eu samverkan af flere ganska olikartade specialinsigter, hvilka svårligen kunde förenas

hos en myndighet med hufvudsakligen administrativt uppdrag; att öfverstyrelsen

då lämpligen kunde utgöras af en ordförande och tre ledamöter, af hvilka en vore

kassaförvaltare, en representerade den tekniskt vetenskapliga och en den artistiska

108

undervisningen; att denna öfverstyrelse borde tillkomma: att granska och fastställa

planerna för undervisningen äfvensom utgiftsstaterna för de olika skolorna, att med

råd bistå vederbörande lokalmyndigheter vid skolornas upprättande, att bestämma

den andel af statsanslaget, som må tilläggas de särskilda skolorna, att befrämja utbildningen

af dugliga lärare, att anskaffa passande undervisningsmateriel och lämpliga

larobocker, att antingen genom sina medlemmar eller genom andra sakkunniga personer,

nar sådant erfordrades, inspektera de under styrelsens uppsigt ställda skolor,

att för hvarje laseår till Kong], Maj:t afgifva underdånig berättelse om så väl de

tekniska elementarskolornas, som de tekniska afton- och söndags-skolornas verksamhet

under det förflutna året, äfvensom att hos Kong!. Maj:t framställa de förslag i

afseende a den lägre tekniska undervisningen, till hvilka omständigheterna kunde föranleda;^

hvarjemte Kommitterade, med afseende derå dels att, dåde arbeten, som tillkomme

en sådan styrelse vore både maktpåliggande och besvärliga, och man icke skäligen

kunde vänta, att personer, bvilkas specialkunskaper gjorde dem lämpliga för sådana

befattningar, skulle utan någon ersättning offra så mycken tid och ikläda sig ett

sådant ansvar, som här påkallades, det syntes ligga i sakens natur, att öfverstyrelsens

ledamöter borde vara aflönade, dels att eu sådan öfverstyrelse måste ega medel

att förskaffa och till de under dess uppsigt ställda skolorna sprida tjenlig undervisningsmateriel,

såsom läroböcker, planschverk, gipser, modeller o. s. v., dels att

äfven de inspektionsresor, som tid efter annan måste anställas, toge medel i anspråk,

föreslagit, att till bestridande af de för samtliga dessa ändamål nödiga utgifter

måtte anvisas ett årligt belopp af 15,000 kr.

Lika med Kommitterade anser Collegium, att ett sådant åliggande, som att vara

öfverstyrelse för en läroanstalt, i allmänhet och till följd af sakens natur icke skälgen

bör tillhöra ett förvaltande, med en mängd andra, från undervisningsangelagenheter

skiljaktiga göromål sysselsatt, embetsverk. Dessa senare slags göromål,

för hvilkas skotande embetsverket egentligen blifvit upprättadt och har sin tillvaro^

både förutsätta eu helt annan verksamhetsriktning än öfvervakandet af eu undervisningsanstalt,

med derför erforderliga egenskaper, och taga i första rummet embetsverk*^

tid och arbetskraft i anspråk. Men om detta i allmänhet må anses

vara förhållandet, så måste det ännu mera gälla med saken sedd ur den synpunkt

ur hvilken Kommitterade betraktat densamma, enär befattningen såsom öfverstyrelse

för ett undervisningsväsende, utveckladt i den riktning och gifvet det omfång, som

Kommitterades betänkande anvisar, svårligen lärer kunna till sann båtnad för denna

vigtiga angelägenhet utöfvas, med mindre samma befattning förlägges till en efter

dess syften och beskaffenhet särskilt anordnad samt för dess bestridande uteslutande

afsedd myndighet. Till denna befattning skulle, enligt Kommitterades förslag,

hora en sådan mångfald af bestyr med läroanstalterne och en så oafbruten vexelverkan

emellan dessa och öfverstyrelsen, att denna styrelse måste, för ett ändamålsenligt

fullgörande af de på densamma hyllande åligganden, kunna åt dem helt

109

och hållet egna sin tid och sin kraft; och liksom Kommitterades förslag till plan för

ordnande af det lägre tekniska undervisningsväsendet inom landet såsom en förutsättning

upptager inrättandet af en särskild öfverstyrelse för dithörande läroanstalter,

anser Collegium sig icke böra underlåta att uttala den åsigten, att äfven under

nuvarande förhållanden samt då behofvet af teknisk bildning bos såväl näringsidkaren

som arbetaren gör sig alltmera gällande och kräfver att genom upprättande, i

erforderlig mån, af tekniska läroanstalter tillgodoses, omständigheterna påkalla tillkomsten,

ju förr dess hällre, af en sådan särskild öfverstyrelse.

Med instämmande alltså i hvad Kommitterade i denna del anfört, och då det

af Kommitterade för ändamalet beräknade anslagsbelopp synes icke gifva anledning

till någon erinran, hemställer Collegium om nådigt bifall till hvad Kommitterade angående

inrättandet af en särskild öfverstyrelse för de lägre tekniska läroanstalterna

äfvensom om beredande af tillgång å derför nödiga medel föreslagit.

Den Chalmerska slöjdskolan i Göteborg tillhör icke antalet af de tekniska

läroanstalter, hvilka hittills stått under Collegii öfverinseende, och skulle icke häller

enligt hvad Kommitterade rörande densamma ifrågasatt, varda hänförlig till något af

de slag af dylika läroanstalter, med hvilka den omförmälda öfverstyrelsen för den

lägre tekniska undervisningen hade att taga befattning. Vid sådant förhållande tillåter

sig Collegium att endast i allmänhet vidröra det väsentligaste af hvad i föreliggande

ärende med frågan om nämnda slöjdskola står i samband.

Direktionen för skolan, som vid sitt underdåniga utlåtande fogat ett från skolans

lärarecollegium af Direktionen infordradt yttrande i ämnet, enligt hvilket skolan,

ordnad efter Kommitterades förslag, ansetts komma att hämmas i sin verksamhet

och icke kunna bibehålla den plats, den förut intagit, har, med åberopande af detta

yttrande och på grund af hvad Direktionen derjemte anfört till ådagaläggande af.

bland annat, att de af Kommitterade föreslagna förändringarna vid skolan skulle vara

tillräckliga att från en högre teknisk undervisningsanstalt, som Chalmerska slöjdskolan

nu vore, förvandla henne till ett lägre tekniskt elementarläroverk, afstyrkt

bifall till Kommitterades samtliga förslag i hvad dessa anginge nyssnämnda skola.

De anmärkningar, som af vederbörande vid skolan blifvit mot Kommitterades

förslag framställda, afse hufvudsakligen dels sättet för bestämmandet af skolans

ändamål, dels sjelfva undervisningens anordnande med dertill hörande omfattning af

inträdesfordringar och lärokurser, dels huruvida skolan fortfarande bör hafva till

åliggande att, på begäran af vederbörande embetsmyndighet i Göteborg sig utlåta

i ämnen, som röra näringarna; hvarjemte af Direktionen yttrats tvekan i fråga om,

huruvida den tomtplats, som af staden Göteborg åt skolan upplåtits, skulle få begagnas

af en läroanstalt med så inskränkt uppgift, som den Kommitterade föreslagit för

no

skolan, äfvensom ock ernadt synes hafva varit att uttala tvifvel om, huruvida det

Chalmerska donationskapitalet skulle under åsyftade nya förhållanden få för ändamålet

användas, ehuru, då i Direktionens yttrande meningsföljden i denna del finnes

oafslutad, den verkliga beskaffenheten af Direktionens förutsättning härutinnan

icke låter sig med visshet urskiljas.

I skrifvelse till Collegium hafva Kommitterade i de flesta punkter till bemötande

upptagit hvad Direktionen mot Kommitterades betänkande och förslag rörande denna

skola åberopat och erinrat; och torde Kollegium i hvad angår planen för undervisningens

ordnande med hvad dertill liörer få hänvisa till hvad Kommitterade i sådant

afseende i sagda skrifvelse anfört.

Enligt Kommitterades betänkande och förslag skulle den Chalmerska slöjdskolan,

hvilken hädanefter som hittills komme att arbeta på två afdelningar, en lägre

och en högre, medelst den högre afdelningens verksamhetsområde få en plats mellan

den tekniska elementarskolan och eu teknisk högskola. Jemföras sinsemellan

de af Kommitterade gifna bestämningarna, å ena sidan, af slöjdskolans ändamål, för

så vidt dennas högre afdelning vidkommer, samt, å andra sidan, af den tekniska elementarskolans

uppgift, så visar sig, att under det den senare skolan, hvilken borde

för inträde i teknikens tjenst bereda unge män, som ville egna sig åt yrken eller

befattningar, för hvilka elementära kunskaper vore af behofvet påkallade, hade till

syfte att bilda, bland annat, verkmästare för fabrikerna och underordnade ledare

för byggnadsarbeten, skulle den förra skolan, medelst dess nämnda högre afdelning,

vara en undervisningsanstalt för unge män, som, för att utbilda sig till verkmästare

eller ledare af tekniska anstalter eller byggnadsarbeten, ville förvärfva grundläggande

kunskaper. Uppgiften att bilda “verkmästare11 skulle således vara gemensam.

I öfrigt skulle den angifna skilnaden skolorna emellan, så vidt nämnda bestämningar

beträffar, egentligen inskränka sig dertill, att den tekniska elementarskola!! komme

att bilda “underordnade ledare för byggnadsarbeten" och bibringa “elementära"

kunskaper, samt att slöjdskolan skulle bilda “ledare af tekniska anstalter eller

byggnadsarbeten" och bibringa “grundläggande" kunskaper. Collegium har

redan vid fråga om den tekniska elementarskolan antydt, att med den i allmänhet

angifna bestämningen af, eller sjelfva definitionen å, sistberörda skolas

uppgift borde sammanställas undervisningsplanen, med dennas begränsning

af lärokursernas omfattning. Ett sådant förfarande torde äfven här vara det

rätta, för ernåendet af en jemförelsevis tillförlitlig öfversigt öfver den verkliga

vidden af skolans arbetsfält. Den i inledningen till nu gällande stadgar för slöjdskolan

lemnade bestämningen af skolans ändamål är väl, såsom Kommitterade i skrifvelsen

till Collegium ock anmärkt, “helt enkelt en definition på en teknisk läroanstalt,

denna må nu vara en högskola eller en arbetarekola"; och förnekas bör väl icke

det befogade i Kommitterades syfte, “att närmare beteckna skolans karakter, utan att

likväl dermed vilja lägga några tryckande band på hennes verksamhet". Att ut

-

in

trycket “ledare af tekniska anstalter eller byggnadsarbeten", äfven med den tillagda

begränsningen, att hvad de, som önska till sådana ledare bildas, kunna i skolan

förvärfva är “grundläggande kunskaper", medgifver en ganska vidsträckt tydning,

särskilt vid jemförelse med den i § 4 af förslaget till stadgar lemnade föreskriften,

att undervisningen skall i skolans högre afdelning erhålla en “vetenskapligt teknisk"

riktning, torde ej låta sig bestridas. Skulle emellertid Direktionens anmärkning

mot benämningen "verkmästare", vid hvilken benämning, såsom enligt Direktionens

antydan mindre lämplig och kunnande föranleda att läroanstalten komme att betraktas

såsom en “verkmästareskola", Direktionen fäst en viss vigt, finnas böra vinna

något afseende, och bestämningen i dess sammanhang kan i annan och tjenligare

form återgifvas, så kunde, såsom i sin mån talande för en sådan förändring, erinras,

att sagda benämning blifvit af Kommitterade eljest använd i något olika betydelse,

å ena sidan, för den tekniska elementarskolan samt, å andra sidan, för de lägre

bergsskolorna.

Vidkommande hvad Direktionen anmärkt i syftning, att det skolan tillhörande

åliggandet att under de tider af året, då undervisningen i läroanstalten fortginge,

på begäran af vederbörande embetsmyndighet i Göteborg meddela yttranden i ämnen,

som rörde näringarna, icke borde upphöra, så och då Direktionen förmält,

att det vid många tillfällen visat sig hafva varit af stor fördel, att skolans utlåtande

kunnat i enlighet med de för skolan gällande stadgar af myndigheterna infordras,

och någon olägenhet häraf för undervisningens ostörda gång icke anmälts

hafva uppkommit, samt, så vidt Collegium har sig bekant, något annat sätt att å

stället erhålla officielt utlåtande i berörda afseende icke står till buds, synes anledning

vara för handen att låta föreskriften om nämnda åliggande för skolan qvarstå.

Beträffande åter hvad Direktionens underdåniga utlåtande innehåller om ett

möjligt äfventyrande af rätten att begagna tomtplatsen för skolbyggnaden, eller den

antydda frågan om det Chalmerska donationskapitalet, så lärer angående dessa punkter,

i hvilka vederbörande kommun och styrelse synas icke blifvit hörda, något

yttrande från Collegii sida nu icke vara påkalladt.

För öfrigt och slutligen torde Collegium i fråga ej mindre om formen för

anställandet af lärare och kompetensvilkoren dervid samt rätt för lärarne att efter

viss tids tjenstgöring tillerkännas aflöningsförhöjning äfvensom att komma i åtnjutande

af pension, än ock om särskild pröfning för lärjunge, som önskar erhålla

afgångsbetyg från läroverket, få, i tillämpliga delar, åberopa hvad Collegium rörande

den tekniska elementarskolan i dessa hänseenden anfört och förordat.

Stockholm den 20 Maj 1875.