SOU 1876:9

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

ANGÅENDE

HOSPITALS VÄSENDETS FÖRÄNDRADE

ORGANISATION,

AFGIFVET DEN 31 DECEMBER 1870

AP

DERTILL I NÅDER EÖRORDNADE KOMITERADE.

STOCKHOLM

HVAR HiEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI

1871.

Stormäktigste, Allernåcligste Konung!

(jTenom nådigt beslut den 17 Decembev 1869 bär, med anledning af en utaf

Riksdagen gjord framställning, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas tillse, huruvida

en förbättrad organisation af hospitalens ekonomiska och administrativa förvaltning

kunde vara af behof påkallad och i sådant hänseende vidtaga de åtgärder, hvartill

omständigheterna föranledde, Eders Kongl. Maj:t behagat uppdraga åt en komité:

att verkställa den af Riksdagen begärda utredning och dervid

särskild! uppgöra förslag angående indragning till Statsverket

af sådana hospitalsfondens inkomster i jordeboksräntor, tionde

4

och arrendemedel, m. m., i afseende å Indika sådant kunde äga

rum, och dessa inkomsters ersättande med kontanta statsanslag,

samt afgifva underdånigt yttrande, huruvida och på hvad sätt

de åt Serafimer-Ordens-Gillet nu uppdragna göromål skulle

kunna på andra embetsverk öfverflyttas, och uppgifva de genom

eu sådan förändring i förvaltningen uppkommande kostnader.

Vid tullgörandet af detta, undertecknade nådigst lemnade, uppdrag, hafva, i

afseende å omfånget af den med Riksdagens omförmäla framställning åsyftade utredning,

komiterade inhemtat, att, sedan Eders Kongl. Maj:t, på hemställan af Serafimer-Ordens-Gillet

såsom Öfverstyrelse för hospitalen i riket, af Riksdagen äskat

förhöjdt statsanslag till dessa inrättningar, Riksdagen i anledning häraf, uti underdånig

skrifvelse af den 13 Maj 1869, med anmälan om sitt beslut i denna de], tilllika

framställt ofvanberörda begäran och till stöd derför anfört, att, om äfven de

anordningar, Indika då mera vidtagits för hospitalens utvidgning så val som för

åstadkommande åt en ändamålsenligare behandling af det alltjemnt tillväxande antalet

sinnessjuka,-doge i anspråk betydliga utgifter, de af Ordens-Gillet åberopade

missförhållanden emellan hospitalsfondens inkomster och utgifter förmodades häntyda

på behofvet deraf, att den vid 1859—60 samt 1862—63 årens riksdagar behandlade

och då till Eders Kongl. Maj:t hänskjuta frågan om en förbättrad organisation

af hospitalens så väl ekonomiska som administrativa förvaltning komme

till snar lösning.

Förhandlingarne vid berörda två riksdagar utvisa åter, beträffande nämnda

fråga, att af enahanda anledning, som den nyss uppgiga, och sedan Rikets Ständer

erfarit, att till hospitalsbyggnaders uppförande redan beviljade anslag blifvit icke

obetydligt öfverskridna, Rikets Ständer, jemte anvisande af ytterligare begärda medel

för samma ändamål, uti sin härom den 26 Oktober 1860 aflåtna underdåniga

skrifvelse tillika förmält, hurusom Rikets Ständer funnit sig äga grund för den åsigt,

att nu varande Öfverstyrelsen för hospitalen, till följd af dess mindre lämpliga organisation,

svårligen torde kunna, i afseende å den ekonomiska och administrativa

förvaltningen, utöfva den på samma gång noggranna och omfattande kontroll, som

för åstadkommandet af eu ändamålsenlig hushållning erfordrades, och hvilken, enligt

Rikets Ständers tanka, snarare skulle vinnas, om denna del af hospitalsvården

blefve till något af rikets förvaltande verk öfverlemnad, hvarförutan jemväl kunde

ifrågasätta^, huruvida Ordens-Gillet, beträffande sjelfva sjukvården, hvilken påkallade

en genom speciela studier grundlagd och genom vidsträckt praktisk erfarenhet

ytterligare utbildad kännedom om sinuessjukdomarnes art och beskaffenhet samt

olika yttringar i särskilda stadier, förmådde att utveckla en fullt gagnande verksamhet;

och funno sig Rikets Ständer, i följd häraf, böra i underdånighet anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder tillse, huruvida icke hospitalen i riket måtte

kunna ställas under annan Öfverstyrelse, än den nu varande, samt i sådant hän

-

5

seende vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna ansågos föranleda; — samt

att, vid påföljde riksdag, i sammanhang med förhöjning af det dittills beviljade årliga

kreditiv-anslag till hospitalsfondens förstärkning, Rikets Ständer, uti underdånig

skrifvelse den 16 November 1863, förnyat sin berörda anhållan och tillika begärt

framläggande för Ständerne af förslag om indragning till Statsverket af de hospitalsfondens

inkomster, i afseende å Indika sådant kunde äga rum, emot det att

Statsanslag för hospitalens fullständiga underhåll af Rikets Ständer i stället beviljades.

På grund af hvad sålunda förekommit uti den fråga, hvilkens utredande Riksdagen

nu begärt, hafva komiterade trott sig kunna antaga, det denna utredning

skall afse, icke den lokala förvaltningen af rikets hospital, utan endast nu varande

organisationen af desses Öfverstyrelse, äfvensom huruvida och på hvad sätt centralstyrelsen

för hospitalen och förvaltningen af dem tillhörig egendom må kunna och

böra å annan myndighet öfverflyttas.

Kronohospitalen, ursprungligen endast försörjningsanstalter för fattige och vanföre

af hvad beskaffenhet som helst, erhöllo gemensam Styrelse först 1756, då Rikets

Ständer tillförordnade en särskild »Deputation öfver samtlige hospitalen och

barnhusen i riket», hvilken Styrelse år 1766, i sammanhang med beslut om upp

hörande af de flesta så beskaffade särskilda delegationer, utbyttes mot en af Kongl.

Maj:t utsedd ständig »Öfverdirektion».

Redan år 1773 fann dock, med anledning af Statuterne för Serafimer-Orden,

Kongl. Maj:t godt att åt 2 riddare af nämnde Orden uppdraga Öfverstyrelsen för

alla hospital och barnhus i riket; hvarefter, sedan emellertid, med Kongl. Majds år

1776 lemnade nådiga samtycke, lasarett flerstädes fått med hospitalen förenas,

Kongl. Maj:t år 1787 instiftade Serafhner-Ordens-Gillet till Styrelse för barnhusen,

hospitalen och lasaretten i riket.

Uti Stiftelsebrefvet, gifvet i Ordens-Kapitlet den 25 November 1787, förklaras,

hurusom, vid öfvervägande af de vidsträckta och besvärlige göromål, som åtfölja

öfverinseendet af barnhusen, hospitalen och lasaretten, så väl som af svårigheten

att bland Herrar Serafimer-riddare utse dem, som af allmänna och enskilda förrättningar

icke voro hindrade att på längre tid följa denna mödosamma förvaltning

med den drift och det nit, som dittills utmärkt dess förande, Kongl. Maj:t varit

omtänkt att, å ena sidan, bibehålla Herrar Serafimer-riddare vid en uti deras ridderliga

pligt och förbindelse grundad och af Kongl. Maj:t Sjelf dem en gång återstäld

rättighet, samt att, å andra sidan, förese desse angelägne och mensklig!]eten

hedrande inrättningar med en jemn, uppå flere personer fördelad och derigenom

mindre hastiga ombyten underkastad, Styrelse. För detta ändamål och jemte det

Kongl. Maj:t nu uti dess Serafimer-Orden upprättade 3 Kommendörsvärdigheter

under namn af Kommendörer af alla Kongl. Maj ds orden och med dem förknippade

6

3 nu äfven instiftade embeten, nemligen ett Vice Kanslers-, ett Öfversteskattmästare-

och ett Öfverste-Ombudsmans-Embete, stadgades vidare:

att öfverinseendet å barnhusen, hospitalen och lasaretten i riket dädanefter

komme att föras af ett särskilt Ordens-Gille, uti hvilket voro ledamöter, å Konungens

såsom Stormästare vägnar, Ordens-Kanslern och omförmälte 3 Kommendörer,

hvilka senare Konungen uti Serafimer Ordeus-Kapitlet utnämnde, samt, å Kapitlets

vägnar, 2 Serafimer-riddare, som komme att hvart tredje år af Kapitlet väljas och

till Stormästarens bekräftelse anmälas,

samt att Öfversteskattmästaren hade inseende öfver räkenskaperne för alla under

detta Gille lydande verk och inrättningar, befordrade dem till skyndsam granskning

och föredroge alla mål, som med redogörelsen och penningeväsendet hade

gemenskap, — hvaremot Öfverste-Ombudsmannen ålåge att bevaka alla lagsökningar,

fatalier och rättegångar med mera, som kunde härröra af donationer till Ordenskassorna

eller instiktelse!- till de verk, som voro stälde under Kapitlets inseende,

samt att så väl uti Gillet som i Ordens-Kapitlet i rättan tid anmäla alla mål, som

sådane ämnen anginge och åtgärd tarfvade.

Etter 1809 lärer emellertid värdighet såsom blott Kommendör af Kongl. Maj:ts

Orden icke blifvit någon förlänad, utan förenämnde dittills med sådan värdighet förknippade

embeten sedermera innehafts af dertill utaf Konungen utsedde Serafimerriddare,

hvilka i följd deraf jemväl varit ledamöter af Serafimer-Ordens-Gillet; men

med denna förändring och den ytterligare, hvarom här vidare kommer att förmälas

och hvarigenom uti Gillet upptagits eu adjungerad ledamot, äro för öfrigt, i fråga

om organisationen af denna myndighet, ännu gällande 1787 års anförda bestämmelser,

ehuruväl, i senare tid, icke å Kapitlets vägnar blifvit utsedd någon Serafimerriddare

att vara ledamot af Ordens-Gillet, det der alltså för närvarande utgöres af

Ordens-Kansleren och innehafvarne af förberörde inom Orden stiftade embeten jemte

nedannämnde adjungerade ledamot.

Ordens-Gillets verksamhetsfält, sådant det samma genom anförda Stiftelsebref

och den sedermera under den 28 April 1791 för Ordens-Gillet utfärdade nådiga Instruktion

blifvit utstakadt, har deremot, till omfång så väl som beskaffenhet i öfrigt,

undergått väsentliga förändringar.

Såsom Öfverstyrelse för de allmänna barnhusen återstår för Gillet endast förvaltningen

af den, efter indragningen af barnhuset i Malmö, bildade fond, hvarifrån

understöd årligen lemnas till uppfostran af fattiga barn, och om hvilken här nedan

vidare förmäles; — och genom länslasarettens och kurhusens öfverlemnande, jemlik!

Kongl. Instruktionen den 17 December 1817, till förvaltning af särskilda direktioner

i orterna blef Gillets befattning med dessa sjuk vårdsanstalter väsendtligen

inskränkt samt upphörde helt och hållet 1859, då hvad som deraf återstod, uppå

Gillets framställning till Kongl. Maj:t, öfverflyttades på Sundhets-kollegium.

Desto mera omfattande hafva de omsorger varit, som särdeles under senaste

7

årtionden af Serafimer-Ordens-Gillet egnats åt hospitalsväsendet. Hithörande inrättningar

äro icke numera fattighus eller anstalter att blott förvara och »undangömma»

dårar. Hospitalen hafva, genom indragning af de mindre och ett ändamålsenligt

ordnande af de öfriga jemte betydliga nybyggnader, blifvit uteslutande afsedde att

utgöra kur- och i vissa fall vårdanstalter för sinnessjuke; och denna uppfattning

af hospitalens ändamål har äfven erhållit bestämdt uttryck i lagstiftningen genom

Kongl. Maj:ts Stadga den 5 Mars 1858 angående sinnessjukes behandling och vård.

Redan år 1844, vid pröfning af Serafimer-Ordens-Gillets då för första gången

gjorda hemställan om statsanslag till förstärkande af allmänna hospitalsfonden, sedan

denna, hufvudsakligen genom kostnaderna för hospitalens centralisering och

de högst betydliga bidrag, som från nämnde fond lemnats lasaretten, befunnits icke

vidare vara för sitt egentliga ändamål tillräcklig, täcktes Kongl. Maj:t, uti nådigt

bref af den 27 Augusti samma år, förklara, att, till beredande af nödig enhet i afseende

å den allmänna sjulcvården, Öfverstyrelsen vid hospitalen, i allt hvad sjukvård

anginge, borde åt Sundhetskollegium uppdragas samt öfrige angelägenheter,

hvilkas förvaltning dittills varit hos Serafimer-Ordens-Gillet med Styrelsen öfver

hospitalen förenade, ställas under något eller några rikets förvaltande verk; och den

samtidigt nedsatta komité för uppgörande af förslag till hospitalväsendets förbättrande

i medicinskt och administratift hänseende sökte, uti häröfver den 14 Oktober

1844 afgifvet underdånigt betänkande, ytterligare visa riktigheten af denna sålunda

uttalade grundsats.

De af desse komiterade i öfverensstämmelse härmed afgifne förslag om Hospitals-Öfverstyrelsens

förflyttande till Sundhets-kollegium och allmänna hospitalsfondens

indragning till Statsverket blefvo emellertid så väl af Serafimer-Ordens-Gillet,

i underdånigt utlåtande af den 3 December 1844, som äfven af Kammar-kollegium,

Statskontoret och Sundhets-kollegium, uti infordradt och af desse embetsverk den

26 Maj 1846 afgifvet gemensamt underdånigt utlåtande i ämnet, afstyrkte, hufvudsakligen

derför, att behofvet af sådan öfverflyttning ansågs icke vara ådagalagdt

samt för öfrig! de ifrågasatta förändringarne antogos komma att leda till ökade

kostnader och mera invecklad förvaltning.

Några år senare, då, på Rikets Ständers begäran, en komité ånyo blef af

Kongl. Maj:t i nåder förordnad till utredande af bristerna i hospitalsväsendet och

den då i ämnet gällande lagstiftning samt afgifvande af yttrande om sättet för deras

afhjelpande, upptogos åter nyssberörde förslag, hvilka i alla väsentliga delar

blefvo af denna komité biträdde, såsom inhemtas af dess till Kongl. Maj:t den 31

Juli 1850 afgifna betänkande; — i anledning hvaraf Serafimer-Ordens-Gillet, — och

8

någon annan af förenämnde myndigheter synes icke hafva blifvit öfver detta betänkande

hördt, — i underdånigt utlåtande den 16 September samma år, väl vidhöll

sin åsigt om obehöfligheten af Öfverstyrelsens förflyttande till Sundhets-kollegium,

helst Ordens-Gillet fann det icke vara nödvändigt, att hospitalens Öfverstyrelse bestode

af Läkare, men dock i öfrigt icke ville bestrida, att Statsverkets öfvertagande

af hospitalsfondens inkomster, emot årligt statsanslag till hospitalens underhåll,

skulle ofelbart förenkla förvaltningen och bereda säkerhet för fyllandet af hospitalens

behof, så vida anslaget, för detta ändamål, blefve såsom förslagsanslag

bestämdt.

Med antagande åter, att Kongl. Maj:ts sedermera utkomna nådiga stadga af

den 5 Mars 1858, — deruti förklaras, att hospitalen skola förvaltas »under den

Öfverstyrelse, som af Oss är eller varder i'' nåder förordnad», och i sammanhang

hvarmed Kong]. Maj:t tillika, beträffande tillämpningen af berörda stadga, fann godt

anbefalla, »att densamma skall, i afseende å sinnessjukes behandling och vård vid

de under Vårt Serafimer-Ordens-Gilles öfverinseende ställda hospital, lända till underdånig

efterrättelse», — utmärkte, det Kongl. Maj:t skulle då mera låtit frågan

om hospitals-sjukvårdens öfverflyttande på Sundhets-kollegium förfalla samt ansett

eu särskild Öfverstyrelse för de allmänna hospitalens förvaltning böra finnas, ansåg

den komité, hvilken samma år, 1858, tillsattes för att yttra sig och afgifva förslag

angående förändrad organisation af rikets styrelse- och förvaltningsverk, uti underdånigt

betänkande af den 26 Maj 1859, beträffande Serafimer-Ordens-Gillet, för sig

endast återstå att bedöma, huruvida denna Öfverstyrelse måtte kunna fortfara i sin

närvarande form eller borde på annat sätt organiseras, äfvensom huruvida och i

hvilka hänseenden förändring af då varande fältet för Hospitals-Öfverstyrelsens

verksamhet borde äga rum.

Vid en sådan uppfattning af sitt uppdrag, och i öfrigt utgående hufvudsakligen

derifrån, att lokalstyrelsernes sammansättning, enligt 1858 års stadga, af 6 ledamöter,

deribland Landshöfding och Biskop, syntes fordra, såsom Öfverstyrelse, en

kollegial myndighet af icke mindre betydande embetsgrad, äfvensom att tillsättandet

af ny särskild Öfverstyrelse skulle kräfva en icke ringa statsutgift, under det

den nuvarande Öfverstyrelsens ledamöter, de der af ridderlig pligt voro förbundne

att åtaga sig öfverinseende vid sjuk- och fattighus, utan all aflöning utöfvade sina

befattningar, — kommo desse komiterade till det slut, att den särskilda HospitalsÖfverstyrelsen,

med bibehållande i det närmaste af sitt nu varande verksamhetsområde,

äfven framgent borde, såsom honorarie uppdrag, anförtros 5 eller 6 riddare

af Serafimerorden; — dock hemställde komiterade derjemte: 1) att SerafimerOrdens-Gillets

ledamöter skulle utses bland de i hufvudstaden bosatte riddare, och

2) att desse måtte till sine befattningar af Kongl. Maj:t i Dess Statsråd nådigst

förordnas; hvarförutan och med fästadt afseende så väl derå, att, enligt anförda

nådiga stadga, vid hvarje hospital en läkare nu mera vore, emellan lokalstyrelser

-

9

lies sammanträden, inrättningens ansvarige styresman, som äfven derå, att i Öfverstyrelsen

åtskilliga ärenden förekomma, som borde från medicinsk synpunkt betraktas,

komiterade vidare 3) föreslogo, att den till Gillets biträde då anställde Generaldirektören

eller den läkare, som dädanefter, jemlik! liögstberörde stadga, blefve i

nåder förordnad till Inspektör öfver hospitalen, finge adjungeras såsom röstägande

ledamot, emot redan anslaget arvode.

Redan år 1776, således samtidigt med det lasaretten blefvo åt Herrar Serafimerriddares

vård anförtrodde, hade Kongl. Maj:t förordnat en läkare att vara Generaldirektör

öfver alla lasarett i riket, med skyldighet tillika för denne att med »dess

råd och goda biträde» Hospitalsstyrelsen tillhandagå. Efter det Collegium medicum,

jemlikt nådiga kungörelsen den 27 Januari 1813, blifvit ombildadt till Eders Kongl.

Maj:ts Sundhets-kollegium och, genom Kongl. Instruktionen den 6 December 1815,

på detta embetsverk öfverflyttats åtskilliga åligganden, som förut tillhört Generaldirektörs-befattningen,

biet, sedan då varande innehafvare!! deraf år 1830 aflidit,

denna befattning lemnad obesatt. Efter någon tid upplifvades den likväl åter, men

på det sätt, att, enligt Kongl. Maj:ts beslut den 2 Juni 1837, den då till befattningen

utsedde förklarades vara Generaldirektör, icke blott öfver länens lasarett och

kurhus, utan äfven öfver hospitalen i riket, samt tillika i nåder förordnades till

adjungerad ledamot af Sundhets-kollegium, der han ägde föredraga dessa sjukvårdsanstalter

rörande ärenden; och sedan äfven denne Generaldirektör aflidit, blef

till hans efterträdare i embetet utnämnd då varande Ordföranden i Sundhets-kollegium,

Herr Doktor Magnus Huss, jemlikt för honom den 9 Oktober 1860 utfärdad

nådig fullmakt.

Med anledning af hvad uti 1859 års komitébetänkande blifvit i den delen föreslaget,

behagade Eders Kongl. Maj:t nu jemväl, den 26 November 1860, i enlighet

med Gillets önskan, uti Ordenskapitlet förordna Generaldirektören Huss personligen

att tillika vara ledamot af Serafimer-Ordens-Gillet; men i öfrigt ledde samma betänkande

icke till någon förändring i de äldre bestämmelserne rörande OrdensGillet

och dess sammansättning.

Frågan, huruvida en särskild uteslutande för hospitalsväsendet afsedd Öfverstyrelse

bör finnas, lärer ingalunda kunna anses vara afgjord genom 1858 års stadga,

som, med bibehållande tills vidare af dåvarande Öfverstyrelsen, i öfrigt endast hänvisar

till hvad af Kongl. Maj:t kan varda i ämnet förordnadt, på sätt vanligen sker

i dylikt fall, såsom då uti nådiga förordningen angående Bergsdomstolarne af den

5 Juni 1850, vid hvilken tid Bergs-koliegii upphörande redan var ifrågasatt, talas

om »Öfverstyrelsen för bergverken», hvilket icke hindrade att några få år derefter,

2

10

med indragning af Bergs-kollegium, denna Öfverstyrelse förlädes till annat rikets

kollegium.

Att åter på en tid, då hvarken sjukvård eller fattigvård ännu blifvit offentliga

angelägenheter, men för dessa välgörande ändamål likväl funnos åtskilliga till stor

del med allmän egendom grundade inrättningar, hvilka för sitt bevarande fordrade

att ställas under en för dem alla gemensam tillsyn, detta inseende med dermed

förenad förvaltning, i saknad af afl likartad central myndighet, måste åt särskild,

för ändamålet ordnad styrelse anförtros, låg i sakens natur, likasom med traditionerne

från en ännu äldre tid öfverensstämde, att i detta hänseende vädja till den

ridderliga pligt, som kände sig manad att utan annan belöning, än den egna tillfredsställelsens,

vara behöfvandes och lidandes skydd samt deråt offra tid och

krafter.

Sedermera hafva dock förhållandena väsentligen förändrats, så väl deruti, att

dylika uppoffringar numera icke äro sällsynta inom någon klass af medborgare,

som äfven deruti, att, beträffande särskilt sjukvården, sedan mera än ett hälft

sekel finnes eu af staten ordnad central styrelse med åliggande att öfvervaka

de till sundhetens befrämjande samt sjukvården vidtagne offentliga anstalter i riket,

för dervid anställde läkare och andre biträden utöfva förmanskap, äfvensom förvalta

till medicinalväsendet anordnade allmänna medel; — och den föreliggande frågan

synes då blifva endast den, huruvida behandlingen af sinnessjuka, för hvilka hospitalen

nu uteslutande äro afsedde, jemte den härmed förenade administration, må

vara af sådan beskaffenhet, att, för behörigt handhafvande af denna gren af den

offentliga sjukvården, erfordras, icke blott särskild administration för hvarje hospital,

utan äfven särskild Öfverstyrelse.

Till någon ledning- för bedömandet häraf hafva komiterade tagit kännedom om

förhållandet härutinnan i andra länder och dervid inhemtat att i deländer, hvarest

anstalter för sinnessjuke af statens medel underhållas eller understödjas (såsom i

Norge, Sachsen, Baden, Braunschweig), dessa anstalter jemte deras lokalstyrelser

närmast höra antingen under den centrala medicinal-styrelsen, der sådan finnes,

eller ock under det Statsministerium, som har att handlägga till medicinalväsendet

hörande ärenden, undantagsvis (Frankrike) under den till Inrikesministeriet hörande

byrå, åt hvilken uppsigten öfver fattigvård och välgörenhetsanstalter är anförtrodd.

Äfven i de länder, der sinnessjukvårdsanstalternas inrättande och underhåll tillhöra

provinser, departement eller arrondissement (såsom i Preussen, Danmark, Österrike,

Belgien, Holland), eget- samma förhållande rum, fastän den ekonomiska och administrativa

kontrollen tillkommer dessa landsdelars styrelser. Ett undantag härifrån

bildar Wurtemberg, hvars af staten bekostade tvänne dylika anstalter jemte desses

lokaistyrelser höra under en till Inrikesministeriet sorterande Aufsichts-Commission,

hvars medlemmar utgöras af ledamöter i Medicinalkollegiet och några till Departementets

Centralafdelning hörande embetsmål! och hvars Ordförande är Presidenten

11

i Medicinalkollegiet. Den Board of Commissioners in Lunacy, som, sorterande under

Lord-Kansleren, i England har uppsigten öfver alla anstalter för sinnessjuke,

synes endast hafva till ändamål att tillse huru de sjuke vårdas och behandlas samt

att ingen under föregifvande af sinnessjukdom blifver obehörigen inspärrad. Hvarje

bland de olika grefskapens anstalter lyder i öfrig! under en Committee of Visitors

och dessa under Inrikes Statssekreteraren.

Tager man i närmare betraktande arten och beskaffenheten af de sjukdomar,

hvilka vid sinnessjukvårdsanstalterna skola behandlas, så visar det sig — antingen

man anser dessa sjukdomar hafva sin grund i en materiel rubbning af vissa organers

sammansättning och funktion eller derjemte antager en rubbning af själsfunktionerna

utan förändring i något organ — att sjukdomens behandling måste hufvudsakligen

stödja sig på en noggran kännedom om de olika organernas förhållanden

under helsa och sjukdom. Af denna orsak är behandlingen af sinnessjuke numera

allmänt anförtrodd åt läkare, och ändamålsenligheten häraf lärer icke kunna

förringas af den omständigheten, att denna behandling icke allenast är hvad man

kallar medicinsk, utan ock, och oftare än vid andra sjukdomars behandling, psykisk.

I denna omständighet lärer således icke heller kunna ligga något bjudande skäl för

behofvet af en särskild Öfverstyrelse för sinnessjukvården.

Det återstår då att tillse, huruvida den Styrelse, som i detta hänseende redan

finnes, icke blott för närvarande fyller sin bestämmelse, utan äfven i öfrigt är ändamålsenlig

och med Iagarne för offentlig statskonst öfverensstämmande.

Hvad härvid särskild! beträffar hushållningen vid hospitalen och riksdagarnes

erinringar med afseende å det i senare tid iakttagna missförhållande emellan allmänna

hospitalsfondens inkomster och utgifter, äro de hufvudsakliga orsakerna till

detta förhållande redan här ofvan korteligen antydda. Innan Kong]. Maj:t, genom

nådigt förordnande den 29 Oktober 1828, fann nödigt befria hospitalsfonden från

vidare bidrag till främjande af lasarettsinrättniugar i riket, hade, efter hvad OrdensGillet

utredt, dessa bidrag uppgått till den ansenliga summan af närmare 500,000

Rdr R:mt, hvarigenom fondens under förra tider besparda tillgångar blifvit medtagne;

och att den sålunda till kapitalet betydligt förminskade fonden icke skulle

mäkta att bestrida de ökade utgifter, som förbättringen i sinnessjukvården och

tillika af trängande behof påkallad utvidgning af densamma oafvisligen kräfde, låg

i sakens natur och kan derför icke rättvisligen tillskrifvas Öfverstyrelsen, helst då

tillika tagas i betraktande de tidtals inträffade betydliga stegringar i prisen å lifsförnödenheter.

Med den kännedom, komiterade äga om Serafimer-Ordens-Gillets

förvaltning, finna de sig ock uppfordrade till uttalande af den mening, att, om än

i denna, såsom i hvarje annan förvaltning, misstag möjligen kan spåras, densamma

likväl i upplyst nit, samvetsgranhet och omsorgsfullt handhafvande af den Gillet

anförtrodda befattning icke lemnar något öfrigt att önska.

Detta lyckliga förhållande beror emellertid af den tillfällighet, att bland Sera

-

12

fint er-ord ens Herrar Riddare finnas de, som hafva tid och krafter öfriga för dessa

vigtiga och ansvarsfulla omsorger. Svårighet i detta hänseende iakttogs, såsom

ofvan är visadt, redan före Gillets stiftelse och var orsaken till upprättandet, utom

Serafimer-Riddarnes krets, af de särskilda embeten inom Orden, Indika borde draga

den egentliga tungan och ansvaret för förvaltningsbestyren samt dessas jemna och

säkra gång; och då äfven dessa embeten numera blifvit Herrar Serafimer-Riddare

anförtrodde, måste autydda svårigheten icke blott qvarstå utan äfven kännas större,

och detta mera i den män antalet af Serafimer-Riddare, som äro svenska undersåter,

nedgått till det nuvarande af endast sexton, af hvilka blott sex för närvarande

äro i hufvudstaden bosatte, hvadan Serafimer-Ordens-Gillet icke eller under senare

tid varit enligt stiftelsebrefvet fulltaligt. Till dess organisation hörer icke eller att

uti Gillets rådslag och beslut skall äga deltaga en för läkareyrket bildad och deri

erfaren man, utan afser det härom meddelade nådiga förordnandet endast nuvarande

Generaldirektören öfver hospitalen.

Äfven det personliga samband, som, efter inrättandet af Sundhets kollegium,

ansetts böra förefinnas emellan denna Öfverstyrelse och den särskilda för hospitalen,

har, såsom ofvan lemnade redogörelse härför ådagalägger, varit af mera tillfällig

beskaffenhet; och då Generaldirektören Huss år 1864 upphörde att vara ledamot af

nämnda kollegium, bortföll dermed helt och hållet detta samband.

Men härtill kommer, vidare, det missförhållande, som äger rum deruti, att,

ehuru hospitalsväsendet rörande frågor i allt öfrigt behandlas såsom regeringsärenden

samt följaktligen inför Konungen i Statsrådet föredragas och afgöras, ledamöterne

i Hospitals-Öfverstyrelsen dock utses af Konungen i Ordenskapitlet, der jemväl

upptagas frågor om förändring af grunderna för denna styrelses sammansättning,

äfvensom deruti, att, då Konungen, vid utnämnandet till embeten och tjenstår

i riket, icke är bunden af andra föreskrifter, än dem grundlagen innehåller, valet

af ledamöter i nämnda Öfverstyrelse dock är, emot dessa föreskrifter, inskränkt till

en särskild och dertill ganska fåtalig klass af Eders Kongl. Maj:ts undersåter.

Tagas alla dessa omständigheter i behörigt öfvervägande, synas ej mindre samhällets

anspråk å en jemn, säker och med full sakkunskap städse ledd förvaltning

af den offentliga sinnessjukvården med dertill hörande dyrbara inrättningar och anvisade

betydliga statsanslag samt å denna förvaltnings ändamålsenliga samverkan

med öfriga sjukvårdsanstalterne i riket, än äfven numera gällande grundlagsbestämmelser,

böra föranleda dertill, att Serafimer-Ordens Gillets befattning med kronohospitalen

och således äfven med hospitalsfonden upphörer och öfverflyttas på de

centrala embetsverk, som redan hafva sig anförtrodt öfveriuseendet å offentlig sjukvård

och offentlig egendom, i hvilket fäll särskild Generaldirektör för hospitalen

icke eller blefve erforderlig.

13

Innan komiterade ingå i vidare besvarande af de frågor, som utgöra föremål

för deras handläggning, torde det tillåtas komiterade att i korthet meddela huruledes

Hospitals fondens hufvudsakliga inkomster tillkommit.

Redan under den katolska tiden fuunos i Sverige, likasom i andra länder, åtskilliga

inrättningar dels till understöd och vård åt fattige och orkeslöse eller af

obotlig sjukdom lidande personer, dels för mottagande af främmande och vägfarande.

De benämndes vanligen Hospital och Helgeandshus, och blefvo, särdeles

under katolska tiden, af enskilde personer ihågkomne med föreningar uti fastegendom

och penningar.

Då vid Reformationstiden klostren i vårt land iudrogos, blefvo deras hemman

och inkomster af tionde stundom af Konungen anslagna till hospitalen. Och ehuru

under de närmaste århundraden efter reformationen det egentligen var kyrkan, som

hade omsorg om hospitalen, likasom i allmänhet vården om fattiga och sjuka, hafva

dock äfven under denna tid Sveriges Konungar lemnat hospitalen betydliga anslag

i kronotionde, jord och räntor. Men en del hemman och lägenheter hafva ock

efter reformationen genom enskilda donationer hospitalen tillfallit, äfvensom hospitalen

genom arf efter afiidne hospitalshjon erhållit hemman. Derjemte har hospital

förvärfvat sig jordeganderätt till några fä förut till skatte försålda hospitalshemman,

då desamma utom börd föryttrats och Hospitals-Ofverstyrelsen funnit förmånligt att

begagna sig af den enligt lag, 4 kap. 5 § Jorda-balken och 11 § af Kongl. Instruktionen

för Serafimer-Ordens-Gillet den 28 April 1791, styrelsen tillkommande

lösningsrätt. Någon gång har ock hospitalet åt egna medel inköpt hemman.

Af de många vid reformationstiden befintliga hospital blefvo ganska snart flere

indragne och deras tillgångar anslagne till andra dylika inrättningar. Desse anordningar

fortgingo äfven sedermera, men vunno sin största och mest betydelsefulla

utsträckning i följd af Kongl. Brefvet den 23 November 1774, derigenom uttryckligen

förordnades, att de mindre hospitalen skulle indragas, i den mån sådant utan

olägenhet kunde ske, och i stället ett enda större hospital uti hvarje höfdingedöme

vid residensstaden inrättas. — Sålunda indrogos:

år 1777 hospitalet i Warberg, som förenades med det i Halmstad (Kongl. Brefvet

den 18 December 1775), äfvensom hospitalet i Ystad, som förenades med

det i Malmö;

» 1778 hospitalen i Arboga och Norrköping, som förenades, det förra, med hospitalet

i Westerås och, det senare, med det i Linköping;

» 1779 hospitalet i Lund, som förenades med det i Malmö;

» 1781 hospitalen i Enköping och Strengnäs, som förenades, det förra, med hop

sala

och, det senare, med Nyköpings hospital;

» 1782 hospitalet i Hedemora, som förenades med det i Falun;

» 1784 hospitalet i Linköping, som förenades med det i Wadstena;

» 1794 hospitalet i Kongelf, som förenades med det i Göteborg;

14

år 1795 hospitalet i Landskrona, som förenades med det i Malmö;

» 1824 hospitalet i Jönköping-, som förenades med det i Wadstena;

» 1825 hospitalen i Halmstad, Karlskrona och Kalmar;

» 1829 hospitalen i Skara, Karlstad och Örebro;

» 1830 hospitalet i Kristianstad, som förenades med det i Malmö;

« 1837 hospitalen i Westerås och Falun, som förenades med det i Upsala; samt

» 1841 hospitalet i Gefle, som likaledes förenades med det i Upsala.

Kronohospitalen, alla ställda under Serafimer-Ordens-Gillets öfverinseende, äro

för närvarande nio, belägne i Göteborg, Malmö, Nyköping, Wadstena och.Wisby

samt i närheten af städerne Hernösand, Stockholm, Upsala och Wexiö; — hvartill

kommer hospitalet i Weckholms socken af Trögds härad och Upsala län, hvilket

dock endast är en försörjningsanstalt och hvarom här nedan vidare förmäles.

I afseende å de rättigheter, hvarunder hemmanen och lägenheterna af hospitalen

inneha fras, torde uppmärksamheten böra fästas på följande förhållanden:

Enligt Kammar-kollegii Cirkulär den 10 December 1724, hvari stadgades, att,

i stället för de förra många titlar, blott 3 slags hemmans natur i Jordeboken skulle

införas, nemligen: skatte, krono och frälse, hafva hospitalshemman och lägenheter

efter nyssnämnde tid varit under omförmälde tre titlar i Jordeboken upptagne.

I sammanhang härmed föreskrefs jemväl, att de af »kronan i gamle och sednare

tider till hospitalen skänkte hemman behålla deras natur och stå i Jordeboken under

kronotiteln, men de frälse, som af frälsemän äro gifna, sättes under frälsehemman».

Största antalet af de för hospitalsfondens räkning utarrenderade hemman

äro af krononatur och det minsta antalet af skatte, dock torde några hemmans

upptagande under sistnämnde natur härleda sig derifrån, att någon förändring i

Jordeboken icke skeft, sedan hospital inlöst jordegande rätten till ett förut skatteförsåldt

hemman och således blifvit egare till både jord och ränta, vid hvilket förhållande

hemmanet icke vidare bonit för skatte i Jordeboken antecknas, utan rätteligen

bonit återföras under krono-titel, ehuru med åtnjutande af samma förmåner,

som frälsehemman i allmänhet.

Den omständighet, att hospitalshemman, enligt de för Jordebokens inrättande

meddelade föreskrifter, upptagas i kronokolumn, har icke föranledt någon inskränkning

uti hospitalens fullkomliga dispositionsrätt till hemmanen, utan hafva hospitalen

fortfarande varit i fullt åtnjutande deraf, äfvensom af dessa hemmans räntor; dock

att, i afseende å åtskilliga hemman, de i mantalsräntan ingående l/n boskaps- och

Va skjutsfärdspenningarne samt, af en del hospitalshemman i Skåne, ''gm terminsoch

saltpeter-skatten varit kronan behållna.

Ifrån äldre tider hafva derföre hospitalen ansetts ega sina hemman i allmänhet

15

under full frälsefrihet, och åtskilliga hospital hafva för vissa af sina hemman åtnjutit

säterifrihet, såsom exempel hvarpå får anföras Lunds hospitals-gård med dess

underlydande hemman.

Uti Kongl. Brefvet för Domkyrkan, Gymnasium och Hospitalet i Westerås af

den 25 Mars 1623 förordnades äfven, att kapitelspersoner och hospitalet skola deras

hemman alldeles otaxerade och fritt behålla för alla utlagor, som deraf böra utgå,

ehvad namn de ock hafva kunde. Hufvudsakligen enahanda förklarande innefattas

uti Kongl. Brefv. den 18 December 1760 rörande en de] hospitalshemman i Skåne,

da deri förekommer, att hospitalshemman äro af samma, egenskap med prebendehemman

eller sådane hemman, hvarmed professorerne i Lund till sine hushålls understöd

blifvit benådade och hvilka hemman äro »frie och quitte för alla så väl

ordinarie som extra ordinarie kronans och andra räntor jemte skjutsning, gästning

och allt annat besvär».

Vidare innehåller Kongl. Förordningen angående Hospitals- och Barnhus-inrättningarne

i riket den 11 April 1763, 3 Art. 4 §, att hospitalen innehafva sina fastigheter

under frälsemanna-rätt; hvarförutan här torde böra anmärkas, att, enligt

Kongl. Resolutionen och Förklaringen den 3 Augusti 1681 öfver »de punkter och

angelägenheter Biskopen i Skåne Canutus Halm häfver funnit Kongl. Maj:t att insinuera»,

§ 23, Kongl. Maj:t förklarat, att, emedan hospitalen äro af en Gudelig intention

stiftade, Kong]. Maj:t ville att godsen, som af begynnelsen till deras underhållande

dit äro lagda och förlänte, skola njuta »samma privilegium, frie- och rättigheter,

som dem alltid sa väl under de Danskes i förra tider som Svenskes regeringar

följt hafva».

Uti Kongl. Brefvet den 21 Februari 1780 stadgas, att hospitalen i Skåne böra

bibehållas vid deras i privilegier grundade rätt, men att åboer af Skånska hospitalshemman,

de der till skatte blifvit försålde, ej kunna från håll- och reservskjuts

befrias; och innehåller slutligen Kongl. Brefvet den 8 November 1786, att Malmö

hospital bör bibehållas vid sin egande frälsemanna-rätt till derunder lydande hospitals-hemman.

De efter Reformationstiden af enskilde personer till hospitalen donerade hemman

upptagas, så vidt sådant kunnat af komiterade utredas, uti Jordeböckerna efter

år 1724 vanligen såsom frälsehemman. Någon upplysning, under hvilka vilkor flertalet

af dessa hemman blifvit hospitalen gifna, hafva komiterade, oaktadt noggrann

efterforskning, icke kunnat erhålla. Genom en del hospital öfvergångna eldsvådor

och åt andra orsaker hafva under tidernas lopp gåfvobrefven förkommit, och Jordeböcker

samt Räkenskaper innehålla föga underrättelse i detta fäll.

Till följd af de utaf komiterade från Hospitals-Direktionerua och från Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de län, der hospitalen blifvit indragna, infordrade

uppgifter, hafva upplysningar meddelats blott om vilkoreu vid följande donationer,

hvaribland äfven förekomma dispositioner af kontanta medel, nemligen:

16

Uppsila hospital.

Professor Olaus Werelius i Upsala hav genom gåfvobref den 1 Januari 1682

skänkt till hospitalet Hämlinge frälsehemman i Bälinge socken och härad med vilkor

att »två skröplige och äländige menniskor, som kyrkioföreståndarne bäst kiänna,

åtnjuta »hemmanets» ränta till en liten hjelp och underhåld och thet gratis utan

någon inlösningh»; innehållande gåfvobrefvet derjemte en anmodan till Akademiens

rektor och den äldste professor uti »facultate philosophica» att de alltid täcktes

»hafva een noga inspection härutöfver».

Wadstena hospital,

Genom donationsbref den 15 April 1859 bär numera aflidne Öfverste-Kammarjunkaren,

Friherre E. S. Adelsvärd till Wadstena hospital skänkt ett kapital af

20,000 Rdr R:mt, hvilket blifvit ställdt under Öfverstyrelsens för hospitalen i Riket

vård och öfverinseende, och hvaraf räntan bör användas till vård, beklädnad och

underhåll vid hospitalet för en af sinnessjukdom besvärad person i lista klassen

eller för två sådane personer i en lägre eller mindre betalande klass; hvarjemte

Friherre Adelsvärd förordnat, att, i händelse något öfverskott i räntemedlen skulle

uppkomma utöfver hvad som erfordras för patientens eller patienternas årsafgifter

och andra kostnader, sådant ränteöfverskott finge särskildt användas till hospitalsinrättningens

förmån efter Direktionens ompröfning och bästa godtfinnande.

Kong!. Maj:t har genom nådigt Bref till Serafimer-Ordens-Gillet den 16 Juni

samma år tillåtit, att gåfvan finge af Ordens-Gillet emotfagas på de af gifvaren

föreskrifna vilkor.

Wexiö hospital.

Genom testamente den 29 Juli 1663 har Jungfru Christina Grip till »Hvemhööh

och Hofgården» inrättat ett hospital å hennes 2 frälsehemman Marskog i Elghults

socken, Upvidinge härad och Kronobergs län och dervid förordnat, såsom orden

lyda: »att utaf dess afvel skall underhållas, födas och försörjas 5 ärlige, oberyktade

gamla pigor, som kunna för fattigdoms skull eller sjukdom sig ej sjelfve uppehålla,

förtjena eller nähra, dock således, att min arfvinge som Hofgården efter mig bekommer,

låter samma testamenterade frälsehemman bruka till halfbad, och låter

vederbörligen försörja samma pigor med nödtorftigt uppehälle i deras lifstid samt

ljus och varme på bemälte hemman, och där de igenom döden afgå, då utväljas

andra fattige af lika vilkor, skall ock jemte den, som Hofgården eger, Hans Ehre

-

17

vördighet kyrkoherden i Elghult med körkiones Sexman bära åhuga derom att de,

kom detta lilla Hospital bäst behöfva och äro af Gudfruktigt lefverne, dertill kåhras

och tagas mage»; utvisande Jordeböckerna, att Kongl. Maj:t å detta förordnande

meddelat nådig confirmation den 13 Mars 1699.

Enligt Serafimer-Ordens-Gillets Utslag den 7 November 1806, bär kyrkoherden

i Elghult med kyrkans Sexman årligen till hospitalsföreståndarne i Wexiö insända

bevis, att hemmanens afkastning blifvit jemlikt donationen till de fattigas underhåll

använd, emot hvilka bevis räntorna för hemmanen afskrifvas.

Göteborgs hospital»

Genom muntligt testamente år 1710 har Generalen och Guvernören öfver Göteborgs

och Bohus län J. B. von Schönlebens enka, Elisabeth Agnes von Alten Bochum,

förordnat, att hennes sätesgård Hede i Kanna socken, Marks härad och Elfsborgs

län samt lösören skulle till de fattigas underhåll hemfalla.

I anledning af Advokatfiskal Benedict Ekermans hos Göta Hofrätt gjorda

anhållan om förklaring af dess Dom den 23 November 1717, rörande nämnde

testamente, hvilka fattiga den testamenterade egendomen skola tillgodonjuta, antingen

socknens fattiga, der Hede säteri är beläget, eller hospitalet i Göteborg, har

Hofrätten, medelst resolution den 19 Juni 1718, funnit »skäligt, att den testamenterade

egendomen anslås till Hospitalet i Göteborg; dock så att Örby pastorats fattige

måtte förnämligast af testamentet hafva sig att hugna, och antingen uti Hospitalet

intagne blifva, eller ock på annat sätt, så vida räntan förslå kan, med nödigt

underhåll försedde varda».

Kristianstads indragna hospital.

Till följd af donation utgår årligen till Kristianstads indragna hospital från

Widtsköfle gård 126 kub.-fot korn efter medelm ar kegångspris, hvarför egaren till

Widtsköfle gård bär att till vård och underhåll å Malmö hospital få intagna två

patienter.

Malmö hospital.

Nils Krabbes enka, Fru Metta Rosencrands, har, genom gåfvobref den 1 November

1681, skänkt till Lunds nu mera indragna hospital ett kapital, stort 500 Rdr,

som skulle innestå hos henne och hennes arfvingar och hvaraf räntan efter 6 procent

årligen till hospitalet inbetales, med rättighet för henne och hennes arfvingar

3

18

;itt i samma hospital alltid hafva vård åt en fattig person; varande, genom af handling

den 4 Oktober 1682, af bemälta Fri! Rosencrands till säkerhet för räntans årliga

utbetalande till hospitalet pantsatte två hennes frälsegårdar i Sniberup, Ostraby

socken och Färs härad, af hvilka hemmans landgille räntan å berörde kapital skulle

användas, om ej hon eller hennes arfvingar i rätt tid erlade densamma. Enligt

hospitalets räkenskaper utgör kapitalet nu mera endast 375 Rdr R:mt, som böra

innestå i frälsehemmanen N:ris 3, 4 och 8 Sniberup; varande af Ordens-Gillet under

den 9 September 1854 medgifvet, att Sniberups hemmansåboer tills vidare må till

bidrag för en namngifven persons uppehälle använda räntan å ofvanberörde kapital.

Genom gåfvobref den 21 December 1751 har enkefru Martha Bager förlänat

Malmö hospital 1200 daler s:mynt med vilkor, att i everldliga tider af räntan »en

värdig fattig» undfår af hospitalets föreståndare hvarje månad 5 dal pr s:mynt i gångbart

mynt, och förbehöll enkefru Dager sig rättighet att under sin lifstid utnämna

gåfvotagaren, men efter hennes död skulle sådant tillkomma hennes ende son, Hacqvin

Bager, och efter hans frånfälle hans äldste manlige bröstarfvinge, son efter son,

men efter deras död Hacqvin Bagers äldsta dotter och så vidare efter ätteräkning.

Denna donation upptages nu mera icke särskild! uti Malmö hospitals räkenskaper,

utan hafva medlen ingått till allmänna fonden, derifrån räntan utgår.

Halmstads indragna hospital.

Skrifvaren Peder Severenssen och hans hustru Karin Lauritzdotter hafva, medelst

gåfvobref den 24 Mars 1619, gifvit en själagåfva af 1000 Rdr enkla oförfalskade

goda Riksdaler, som skulle i everldliga tider förräntas och af denna ränta

årligen tillfalla fattiga skolbarn i Warbergs skola 20 Rdr, de husarma i Warberg 10

Rdr, de husarma i Walda socken 20 Rdr, de husarma i Släps socken 5 Rdr, samt Släps

kyrka 5 Rdr, eller tillsammans 60 Rdr, hvilka å 6 procent utgöra räntan för

1000 Rdr.

Sedan Borgmästare och Råd i Warberg under förvaltningen af det donerade

kapitalet deraf gjort utlåningar till, flera och bland dem äfven till Göran Marsvin,

har denne för sitt lån afstått åtskilliga honom tillhöriga fästa egendomar, dem Borgmästaren

i Warberg Henrik Hansson den 8 Augusti 1655 sig tillhandlat och emottagit

för en del af den donerade summan, 1000 Rdr, samt sjelf betalt resten och

förbundit sig att årligen erlägga den utsatta räntan i penningar och vissa persedlar

af hvarje hemman. Vid arfskiftet efter bemälde Borgmästare Hansson den 29 Januari

1662 erhöllo Borgmästare och Råd i Warberg för ifrågavarande kapital, 1000

Rdr, och obetald ränta 90 Rdr, till Warbergs hospital i Winbergs socken 3 V2 gårdar,

i Tvååkers socken y2 gård och i Nösslinge socken 2 gårdar, hvaraf åter flera

hemman den 2 Januari 1664 blifvit utaf Borgmästare och Råd i Warberg bortbytta

19

till presidenterne i Göteborg Israel Nordfeldt och Gerhard Leijoncrantz, som deremot

till Warbergs hospital och skola afstått hemmanen Revige 1, Björslycke eller

Bergslyckan V2, Gullskinnsgärde Ulfve V2, Gnipe V4 samt Kjörshult 1 mantal,

hvilka alla hemman tillika med ett annat hemman i Kjörshult jemte hemmanen

Ollered och Halfbondegärde, de der efter Borgmästaren Hansson bibehållits, sedermera

i 1667 års Jordebok och derefter äro upptagne såsom hörande till hospitalet

i Warberg, som till följd af Kongl. Brefvet den 18 December 1775 blifvit med

Halmstads hospital förenadt, och till hvilket samma hemman jemväl derefter lydt.

I anledning af Konsistorii i Göteborg hos Kongl. Maj:t gjorda underdåniga anhållan,

att, enär den till hospitalskassan i Halmstad ingående afkastningen af de fördel

donerade kapitalet inköpta hemman skulle utgöra vida mer än hvartill räntan

af nämnde kapital efter gåfvobrefvet uppgick, utan att Warbergs skola likväl åtnjutit

mer än 5 Rdr jemte 2 Rdr 32 skid. öfverskottsmedel, berörde skola måtte

varda försatt i åtnjutande af dess förmenta rätt att, i mån af dess andel i donationen,

uppbära de af omförmäldte hemman utgående räntor och arrenden, har Kong!.

Maj:t genom nådigt Bref den 5 Oktober 1813 fastställt eu förlikning och stadgat,

att, emot det Warbergs skola afsade sig all rätt och anspråk på disposition af oftaberörde

hemmans afkastning, skulle Halmstads hospital till nämnde skola årligen

erlägga 12 tunnor spannmål, % råg, % korn och Gs hafva, efter länets årliga markegång,

hvilket fortfarande eget- rum.

Uppå kyrkoherden i Walda och Släps församlingar C. H. Dalins underdåniga

ansökning, har Kongl. Maj:t, genom nådigt Bret den 20 Mars 1816, förklarat att åt

omförmäldte donation skulle tillkomma:

De husarma i Walda socken ..................... Rmt 60: —

D:o i Släps » — 15: —

Släps kyrka (till bröd och vin).................. — 15: —

hvarförutan till de husfattige i Warberg enligt donatio

tionen

utgår ............................................................... —• 3: 75.

Återstoden af hemmanens afkastning tillfaller deremot allmänna hospitalsfonden.

Väl innefatta några af donationsbrefven den föreskrift, att gåfvomedlen skulle

tillfalla fattiga eller sjuka eller i allmänhet sådane personer, som enligt då gällande

författningar kunde intagas å hospital, hvilka egentligen voro att hänföra till vårdanstalter

för fattiga och obotligt sjuka, men då nu mera med nåd. Stadgan den 5

Mars 1858 icke öfverensstämmer att andra personer än sinnessjuka må å hospital

intagas, torde den inskränkande tolkning, som sålunda, till följd af sednare författningar,

måste gifvas åt de af enskilde meddelta förordnanden, icke innebära någon

20

kränkning af den helgd, soni enligt Kongl. Förordn. den 11 December 1766, 1 Art.

6 §, Kongl. Instruktionen samma dag för Kongl. Direktionen öfver alla barnhusen

och hospitalen i riket, § 2, och Kongl. Instruktionen för Seraf! mer-OrdensGillet

den 28 April 1791, § 14, bör tillkomma dylika stiftelser. Man kan med allt

skäl förutsätta, att eu gifvare ej velat undandraga sitt understöd åt en sinnessjuk,

såsom lidande af en af de svåraste och mest beklagansvärda sjukdomar, och Staten

åter å sin sida kan icke af enskilda till allmän inrättning gjorda stiftelser eller donationer

betagas sin rätt att med denna allmänna inrättning, som hufvudsakligen

uuderhålles af Statens medel, vidtaga de förfoganden, som den anser för inrättningens

bästa erforderliga, synnerligast då afsigten och ändamålet med den enskildes

förordnande derigenom icke i någon väsendtlig mån rubbas.

Komiterade finna alltså de vid omförmälde donationer fästade, här ofvan upptagna

vilkor icke vara af den beskaffenhet, att hinder deraf bör möta för Statsverket

att öfvertaga dispositionen af berörde hemman och spannemålsbelopp samt kontanta

donationsmedel emot fullgörande af de stadgade vilkoren, hvarvid likväl hemmanen

böra bibehållas vid sin nu egande natur enligt Jordebokeu. Härifrån torde

dock böra undantagas Christina Grips stiftelse å Marskogs hemman, hvilken stiftelse

blott är att betrakta såsom en fattig-inrättning, den der uteslutande kommer

Elghults socken till godo och hvaraf hvarken någon inkomst tillfallit allmänna hospitalsfonden

eller någon utgift derifrån till stiftelsen utgått.

Såsom ofvan är nämndt, räknas för närvarande till krono-hospitalen äfven det

i Weekholms socken af Upsala län. Med denna inrättning-är förhållandet följande:

Genom öppet bref i Oktober 1653 har Riksdrotset, Grefve Magnus Gabriel De

la Gardie skänkt till Weekholms kyrka och församling till everdelig egendom två

hans frälsegods uti hans friherrskap Ekholmen, nemligen: Tomta 1 /., mtl och Sundby

v2 mtl, hvarjemte han förordnat, att från Ekholmen skulle årligen utgå 100 Tunnor

spanmål, V2:ten råg och ’/2:ten korn, så länge nämnde friherrskap förblefve inom

hans familj; och på det att nämnda medel skulle komma församlingen till godo,

hade han derjemte stadgat, att den ena af dåvarande kapellanerne och hans efterträdare

skulle innehafva och utan några utlagor eller utgifter besitta hemmanet

Tomta samt den andre kapellanen och dess efterträdare med samma vilkor innehafva

hemmanet Sundby, äfvensom af ofvannämnda 100 Tunnor till underhåll årligen

njuta 16 Tunnor, hvaremot lian skulle vara förpligtad, att, jemte gudstjenstens

förrättande, »administrera och förestå Weekholms socknehospital», hvilket skulle

med det första upprättas och »deruti insättjas slike personer, som pröfvas ussle,

fattige, eländige och allmosor väl betarfva, dock inga andra än Weekholms pastorats

husfattiga allena, hvilkom dette beneficium eenkanuerligeu är deputera!, och

icke dem främmandom, som komma ifrån een eller annor örfil löpandes, hvarmed

pastor loci noga uppsicht och inseende skall hafva, eftersom utan dess consents och

vetskap detta beneficium ingom skall meddelas och uplåtas».

21

I sammanhang härmed föreskrefs, att till de fattiges uppehälle i samma hospital

årligen skulle gifvas 60 Tunnor spanmål, hvarom kapellanen »såsom en trogen och

rättrådig'' hospitalets föreståndare» skulle draga försorg.

En »barneskola» borde jemväl i församlingen inrättas och skulle pastor loci

söka anskaffa »en sådan pedagogum, som förstår musicam och kan brukas till att

spela på orgorna uti kyrkan» då gudstjenst förrättas, och skulle denne för dessa

sina tjenster till underhåll årligen bekomma 14 tunnor spanmål äfvensom V2 spann

säd af hvarje »vår bonde uti friherrskapet».

De öfrige 10 tunnor spanmål skulle »besparas till orgornas reparation, nödtorftiga

kyrkones böckers inköpande sampt andre slike pios usns».

Friherrskapet blef sedermera till följd af 1680 års Riksdags beslut reduceradt

och indraget till kronan med 1681 års ränta, men Konung Carl XLte förklarade,

genom Nådigt bref den 26 November 1681, att alla uti omförmälda. donationsbref

»till Weckholms kyrka, skola och hospital och deras betjente donerade hemman

och räntor, aldeles som de vid Friherrskapets afträdande varit, nu och framgent

skole orubbade och fullkomligen dervid förblifva och efter den deröfver af mervälbemälte

Herr Riksdrotset gjorda disposition, frihet och ordning nyttjas och anläggas,

så att de till inga andra usus nu eller i framtiden af någon distraheras eller

angripas».

Denna donation blef ytterligare bekräftad genom Kongl. Maj:ts öppna Bref den

28 April 1682, hvarjemte Kongl. Maja genom öppet Bref den 21 December 1683

yttrat sig om utbyte af kapellansgården Sundby emot en gård i Husby by i Kongshusby

socken.

Uti underdånig skrifvelse den 29 sistlidne Juni har Serafimer-Ordens-Gillet på

anförda skäl hemställt, att Ordens-Gillets befattning med ifrågavarande Stiftelse helt

och hållet må upphöra samt Weckholms hospital med hvad dertill hörer få öfvertagas

af socknarne i Weckholms patorat till förvaltning i enlighet med derom redan

gifna föreskrifter, eller hvad Kongl. Maj:t kunde finna för godt att i detta hänseende

ytterligare förordna, med skyldighet för socknarna att, emot dem förunnad rätt att

för sina fattiga afgiftsfritt begagna hospitalet och använda hvad dertill blifvit anslaget,

ofördröjligen sätta dess åbyggnad i fullkomligt godt stånd samt nödiga inventarier

anskaffa, och byggnaden derefter jemte inventarierne städse väl underhålla,

derför kostnaden, så vidt den ej af hospitalets medel kunde betäckas, skulle af

socknarne bestridas, i mån af det antal underhållstagare, som hvardera egde att få

i hospitalet emottagare, äfvensom att årligen för denna sill förvaltning afgifva redogörelse

till Konungens Befallningshafvande i Upsala län för vederbörlig granskning

i Landskontoret; hvarförutan Ordens-Gillet tillstyrkt, med anledning af Kongl. Brefvet

den 10 Oktober 1806, att tillsynen å berörda Stiftelse må öfverlåtas åt Konungens

bemälte Befallningshafvande och Domkapitlet i Upsala gemensamt.

Då, på sätt Grefve De la Gardies stiftelsebref utmärker, Weckholms så kallade

22

hospital hufvudsakligen är att betrakta såsom eu fattiginrättning för Weckholms

pastorat, och således icke innefattar någon kuranstalt för sinnessjuka, de der enligt

nu gällande författningar äro föremål för hospitalsvård, torde denna inrättning med

dertill hörande hemman och kronotionde-anslag böra, på sätt Serafimer-OrdensGillet

uti dess omförmälde underdåniga skrifvelse hemställt, skiljas från allmänna

hospitalsfonden och Hospitals-Ofverstyrelsens inseende samt ställas under öfverinseende

af den myndighet, som tillkommer att utöfva vård öfver öfriga med denna

inrättning jemförliga fromma stiftelser.

Under Hospitals-Ofverstyrelsens inseende tinnes jemväl en fond, benämnd Malmö

barnhusfond, hvilken icke har något annat gemensamt med Malmö hospital, än att

äfven denna fond är ställd under hospitalets direktions och dess sysslomans uppbörd

och förvaltning. Denna fond har på följande sätt tillkommit: Sedan Skåne,

Halland och Blekinge af Danska regeringen blifvit till Sverige afträdde, har Kongl.

Magt den 20 December 1666 förordnat, att 1900 tunnor spanmål kronotionde från

Malmöhus och Kristianstads län, som af Konung Fredrik II:e i Danmark den 27

September 1573 varit anslagne till ett hospital i Helsingör, skulle, efter det Skåne

blifvit en svensk provins, tillfalla stora barnhuset i Stockholm. Till följd af Kongl.

Maj ds föreskrift verkställdes åren 1680 och 1691 tiondesättningar i Skåne, hvarvid

förhöjning i tionden egde rum. Genom nådig resolution den 27 November 1682

förklarade Kongl. Majd, att det spanmålsbelopp, som, utöfver nämnde 1900 tunnor,

dervid komme att åsättas de socknar, hvarifrån samma tionde utginge, skulle anslås

till ett barnhus, hvilket borde i Malmö inrättas, och att till samma ändamål äfven

borde användas 2000 Daler srmynt, dem Riksrådet, Friherre Johan Gyllenstierna med

flere dertill förärat, hvilken förläning den 8 Juni 1683 af Kongl. Majd ytterligare

stadfästades.

Såsom följd häraf, har Malmö barnhus uppkommit och erhållit en årlig inkomst

af 400 tunnor 27 kappar råg, 1064 tunnor 8ys kappar korn, 422 tunnor 10 2/3 kappar

hafre och 6 lisp. 18 skålp. smör, dock att deraf, jemlikt Kongl. Majds resolution

den 10 September 1683 uppå Landskrona stads underdånigste »desiderier och besvärspunkter»,

till Landskrona stads kyrka skulle årligen utgöras 50 tunnor, hälften

råg och hälften korn, som ock ännu utgå.

Denna inkomst har användts till ordnande och underhåll af en barnhusinrättning

i Malmö, intilldess Serafimer-Ordens-Gillet fann hushållningen dervid blifva alltför

kostsam och icke svarande mot ändamålet samt i anledning deraf den 2 Maj

1789 hos Kongl. Majd hemställde, att, i likhet med hvad vid Stockholms barnhus

skedde, barnen finge uttingas till fosterföräldrar å landet, hvarigenom den fördel

ansåges kunna vinnas, att, i stället för det endast 101 barn då voro å Malmö barnhus

intagne, fonden skulle blifva tillräcklig till underhåll för 5 å 600 barn, hvilket antal

än vidare kunde ökas, om barnhusbyggnaden med tomt och inventarier finge säljas; —

Och har Kongl. Majd den 9 Juni 1789 i Nåder bifallit, det barnhusinrättningen i Malmö

23

Ange förvandlas till en fond, deraf underhåll med 5 eller 6 Rdr eller något mera

efter omständigheterna borde årligen meddelas en hvar, som å landsbygden mottoge

fattige barn till uppfostran, intill dess de uppnått 14 års ålder, och att vid verkställighet

häraf de grunder, som Kongl. Brefvet den 4 Maj 1785 utstakade för Stockholms

barnhus, kunde följas i de omständigheter, som voro lämpliga till barnhuset

i Malmö; varande sjelfva tomten med åbyggnaderna sedermera försåld till spinnhusinrättning,

jemlikt Kongl. Maj:ts dertill den 19 Mars 1800 serskildt lemnade

tillåtelse.

Genom Ordens-Gillets beslut den 25 Augusti 1828 bestämdes de grunder, hvarefter

uppfostringshjelpen inom länen skulle fördelas; och hafva dessa grunder hittills

blifvit tillämpade så, att Malmöhus och Kristianstads län undfått omkring V3:del

af totalbeloppet. Hvarje halfår hafva medlen från Ordens-Gillet remitterats till

Konungens vederbörande Befallningshafvande för att genom deras försorg utbetalas

och med anmodan att hålla hand deröfver, att den uppfostringshjelp, som för

fattige barn utdelas, verkligen komme dem till godo.

Till Malmö barnhusfond hörer äfven en disposition af afiidne Landskamreraren

P. /. Lindman. Genom testamente don 16 Maj 1797 har bemälde Lindman förordnat,

att efter hans död skulle från hans qvarlåtenskap uttagas 2000 daler s:mynt eller

333 Bdr 16 sk. specie och utlånas emot inteckning i landtegendom och 6 procent

ränta eller 20 Rdr specie, hvilka borde lefvereras i Malmö barnhuskassa och derifrån

utdelas till två fader- och moderlösa fattiga barn, helst ståndspersoners, som

deraf hade att hvardera undfå 40 skillingar eller 5 daler snnynt månadtligen till

dess de fyllt lo är, da andra i deras ställe komme till åtnjutande af samma förmån

allt framgent; och har testator öfverlemnat till Konungens Befallningshafvande i

Malmöhus län att medelst dess embetsåtgärd ställa denna disposition i behörig verkställighet.

Till följd af Serafimer-Ordens-Gillets skrifvelse den 7 September 1849 till Konungens

Befallningshafvande i Malmöhus län med anmodan att de utlånta medlen

infordra, har till Ordens-Gillets kassa den 23 November samma år lefvererats:

kapitalet med............................................. 222 Bdr 10 sk. 8 rst.

och derå upplupen ränta ........................ 20 » 13 » 4 »

tillhopa Banko 242 Rdr 24 sk. —

Derest Ordens-Gillets befattning med öfriga under dess förvaltning stående allmänna

medel kommer att upphöra och nuvarande Hospitals-Öfverstyrelsens tjensteman

följaktligen indragas, torde icke något skäl vara att bibehålla Ordens-Gillet

vid förvaltningen af Malmö barnhusfond, och komiterade hemställa derföre i underdånighet

att nämnde fond derifrån må skiljas samt Eders Kongl. Maj:t, efter vederbörandes

hörande, i nåder förordna, huru med fondens förvaltning och öfverinseende,

för det dermed afsedda ändamål, må förhållas.

24

Sedan komiterade nu i korthet yttrat sig, huruledes hemman och lägenheter

med deras räntor i allmänhet kommit under hospitalens disposition, bifogas härjemte

underdånigst en förteckning (Bil. lutt. A.) på alla de hemman och lägenheter,

till antalet 431, som för hospitalsfondens räkning blifvit utarrenderade, utvisande

denna förteckning, hvilken grundar sig på förhållandet under sistlidet år,

egendomens namn och läge, årliga arrendebeloppet, arrendetiden samt arrendekontraktets

datum; i sammanhang hvarmed torde böra meddelas, att uti förteckningen

omförmälta lägenheten å staden Karlstads donationsjord inom s. k. Gräsdalen,

hvilken lägenhet utgöres utaf östligaste delen af egoiigurerna Kaus 831 och

917 ä den af Andre Landtmätaren A. Norström öfver stadens egor upprättade nya

karta jemte hela den intill samma jord belägna figuren N:o 912, blifvit genom Rådstufvu-Rättens

i Karlstad utslag den 19 sist!. September, som vunnit laga kraft, tillerkänd

Karlstads indragna hospital.

Likaledes hafva komiterade låtit upprätta bilagda förteckning, (Kitt. B) å räntor

samt ersättning för äckor och dagsverken, för hofveriskyldigheten och för skyldigheten

att till hospitalen lefverera ved och torf, som ingå till hospitalsfonden.

Större delen af dessa räntor utgår från sådana hemman och lägenheter, som blifvit

till skatte försålde under förra århundradet. Men med några af de å förteckningen

upptagne räntor eller rättare afgifter är förhållandet annorlunda. Så förekommer

der, under Malmö hospital, att pastor i Bara och Mölleberga pastorat betalar för

3 tunnor 12 kappar råg, 3 tunnor 12 kappar korn, 2 st. lamm och 2 st. gäss af

Mölleberga presttionde ett kontant belopp af 8 Rdr 62 öre. Från urminnes tider

skall pastor i Bara haft skyldighet att af nyssnämnde tionde erlägga berörde spaumålsbelopp

och persedlar. Enligt hvad 179u års Jordebok öfver förenade kronohospitalens

i Malmöhus län hemman och lägenheter utvisar, skulle pastor i Bara

med penningar till hospitalet erlägga nämnde qvantiteter spanmål och räntepersedlar

enligt kronovärdi, beräkuadt efter 36 sk. för en tunna spanmål, 12 sk. för ett

lam och 6 sk. för en gås, utgörande tillhopa 5 Rdr 36 sk. banko eller 8 Rdr 62

öre Riksmynt; och åberopas, såsom grund för afgiftens erläggande endast efter

kronovärdi, äldre Jordeböcker och Herrar Serafimer-Riddares skrifvelse den 26 Oktober

1778 till Landshöfdingen i Malmöhus län.

I afseende å det penningebelopp, 41 Rdr 28 öre, som för åtskillige persedlar

utgår såsom landgille från Engelholms stad, så utvisar 1687 års Landskrona hospitals

»stöld- eller jordebok», att denna inkomst grundar sig på ett å Landskrona

slott Lördagen före Dnicam qvasim anno 1554 upprättadt kontrakt, enligt hvilket

af Engelholms stad årligen bör gifvas till Landskrona hospital »dess Sockneprest

och Scholsemästare penningar 88l/., mark danske, 2 tunnor smör, 2 tunnor lax och

18 st. spekelaxar». Dessa persedlar hade efter tidernas beskaffenhet uti »värdiet

så vida» förändrats, att bemälde stad »nu årligen af 18 Sädesparter gifver efter

Cronones jordebok uthi penningar efter markegången, nemf.:

25

32 hd 14 U smör å 6 mark.................................... 49: 1. 14 2/s*

2 tunnor lax å 10 daler ............................................. 20: — —

18 st. spekelaxar å 3 mark ...................................... 13: 16. — 82: 17. 142/».

Vidkommande slutligen den till Linköpings indragna hospital hörande ränta,

som utgöres af Taxen utaf Gammalkils och Nykils pastorater och utgår enligt räkenskaperna

med ett belopp af 14 Rdr 80 öre Riksmynt; så är förhållandet dermed

följande: Hvardera kyrkoherden i dessa pastorat hade varit ålagdt att årligen utgöra

16 Ld Taxesmör till Linköpings hospital; men tid efter annan hade de i underdånighet

anhållit att derifrån befrias. Kongl. Maj:t fann likväl först, i nådigt

bref den 11 December 1722, betänkligt såväl att indela på de andra pastoraten i

stiftet den bemälde kyrkoherdar pålagda smörtaxan, som ock att genom eftergift

tillåta »någon kortning i en slik publik ingäld»; men sedan kyrkoherdarne med en

ytterligare underdånig ansökning inkommit, har Kongl. Maj:t inhemtat, huruledes

af Konsistorii handlingar skall befunnits, att »Canonici Lincopenses, hvilka för

många år tillbaka förestått bemälde pastorater och derjemte de privilegier åtnjutit,

att inga skatter eller gärder utgöra, hafva sina vid bemälte socknar antagna vicarier,

(som) hafva samma förmon haft, pålagt hvardera 1 tunna smör, då dessa behölle

gärden och qvicktionde! emot det de utgåfvo smöret, men att, sedan Canikerna

afkommo, är förutom det, att gärden och andra utlagor likafullt äro utkrafsa,

denna smörtaxan stadigt blifvit stående, oaktadt att förut och innan Canikernas

tillträde, taxan på båda socknarne ej varit mer än 10 marker», hvarjemte Rikets

Ständers Sekreta Utskott i underdånighet begärt, att denna smörtaxa kunde »modereras

till det qvantum, som andre bemälte Kyrkoherdars vederlikar eller de,

hvilkas församlingar äro ungefär af lika storlek som dessa, årligen utgifva, då sådant

till hospitalet i penningar i stället kunde komma att betalas eftersom ock

Consistorium skall försäkrat, att vilja draga försorg det genom någon afgift af dem,

som sig i sina Embeten förbryta, en sådan brist, som för Hospitalet härigenom kunde

existera, skall blifva förbättrat.» I anledning deraf har Kongl. Maj:t genom nådigt

bref till Kammar-kollegium af den 10 September 1723 funnit godt att, med ändring

af förenämnde nådiga bref den 11 December 1722, anbefalla Kammar-kollegium att

foga den anstalt, att hvad Rikets Ständer i förberörda måtto begärt må blifva behörigen

verkstäldt.

Till åtlydnad af denna nådiga föreskrift har Kollegium genom bref till Landshöfdingen

Ernst Johan Creutz den 21 Januari 1724 förklarat, att för Ny- och Gammal-kihls

pastorater, som tillhopa bestå af 137 3/8 mantal, utgör beloppet 24 Daler

8 öre s:mynt, »som halfveras på hvardera pastoratet och belöper, sedan för y4 Rdr

Taxan 16 öre s:mynt afgå, för hvardera Kyrkoherden 11 Daler 20 öre s:mynt,

hvilka, till smör förvandlade efter kronovärdering å 15/8 Daler silfvermynt lispundet,

utgöra 7 lispund 3 Och som likmätigt Sekreta Utskottets godtfinnande bemälte

smör med penningar till hospitalet i Linköping kommer att betalas, så kan det ske

4

26

med gewinst efter landsortens undervisning å 2 Daler s:mynt för hvart lispund

smör, som gör 14 Daler 9 öre 14 -/. pgr s:mynt, så att när ''/4 Rdr tillägges, som

de förutom smöret alltid utgjort, kommer hvartdera af oftabemälte Ny- och Gammalkihls

pastorater hädanefter årligen att erlägga för smörtaxan 14 Daler 25 öre 14 2/5

pgr s:mynt inalles i det stället den gamla taxan med förhöjningen på smörets värde

årligen stigit till 32 Daler 16 öre s:mynt».

Hvad ho fv er iskyldigheten beträffar, så förekommer hofveri i Skåne redan under

12:te århundradet. Det innefattade åliggande för de under sätes- eller ladugården

lydande bönder att plöja, så, hösta, gräfva, hugga ved, deltaga i byggnadsarbete

och i öfrigt fullgöra allt hvad godsegaren befallte. De under Lunds hospitalsgård

lydande hemmansåboer hade hufvudsakligen på enahanda sätt skyldighet att biträda

vid denna gård med alla för jordbruket erforderliga dagsverken och körslor. General-Guvernören,

Grefve Otto Wellingli meddelade år 1696 åtskilliga föreskrifter rörande

arbetet och den betalning bönderna derför skulle njuta; men hofveriskyldigheten

fortfor dock att vara till flera delar obestämd och föranledde klagomål från

arbetshändernas sida. Det var med afseende derå som General-Guvernören i Skåne

uti resolution den 6 Mars 1708, jemte det närmare bestämmelser meddelades om

arbetsskyldighetens beskaffenhet, tillika stadgade den betalning, som bönderna för

arbetet skulle erhålla genom afskrifning på hemmansräntorna. Så föreskrefs nemligen,

att 15 bönder i Svinarp, Stäfvie, Stora Mölleberga och Lilla Mölleberga hemman

skulle vid hospitalsgården utså och inberga hvardera 3 Va skeppor råg, 5 skeppor korn,

4 skeppor hafra, 3 lass hö, göra två skogsäckor, »uptäppa diken», utföra gödseln och

förrätta tröskningen efter vanligheten samt deremot i stället för sex daler silfvermynt,

»som de tillförene decorterat på deras räntor, njuta» för år 1708 och framdeles,

i anseende dertill att de voro 1 mil från hospitalet aflägsne, 7 Daler sunynt,

hvarjemte för andra arbetsbönder under hospitalsgården bestämdes eu afskrifning

å räntan af mindre belopp, i förhållande till deras åboende hemmans närmare belägenhet

till hospitalet.

Då denna arbetsskyldighet likväl vår af betungande egenskap och medförde

hinder för åboerna vid häfdandet af deras arbetsskyldiga hemman, hölls sammanträde

med arbetsbönderna inför Konungens Befallningshafvande å Landskontoret i

Malmö den 15 och 17 Januari 1817, då den öfverenskommelse träffades, att för

hvarje helt hofveri skulle i stället erläggas två tunnor korn, med undantag för åboerna

i Stora Råby, som, i anseende till deras närbelägenhet till hospitalsgården,

finge erlägga 1 V2 tunna korn för helt hofveri, och skulle dervid jemväl den redan

stadgade afkortningen å räntan af dem åtnjutas.

Beträffande derefter ersättningen för äckor och dagsverken af de till skånska

hospitalen hörande hemman, hvilka, i anseende till deras aflägsenhet eller af andra

orsaker, icke varit i egenskap af veckodagshemman pligtige till hofveri; så ålåg

det från äldre tider tillbaka hvarje sådant hemman att utgöra körslor och dagsver

-

ke*

27

ken in natura till hospitalet. Dessa äckor och dagsverken bestämdes sedermera

till 4 öke- och 4 dränge-dagsverken af hvarje helt hemman. Enligt Kong! Brefven

den 30 April och 7 Oktober 1766 skulle för dessa dagsverken, derest de icke behöfdes

för hospitalet in natura utgöras, erläggas 9 Daler s:mynt för helt mantal,

och stadgades jemväl, att denna dagsverksskyldighet skulle fortfara eller den bestämda

lösen derför utgifvas äfven efter det hemmanen blifvit till skatte försålda.

Med anledning af Serafimer-Ordens-Gillets anmodan till Konungens Befallningshafvande

i Malmöhus län att höra Malmö hospitals hemmansåboer, som till hospitalet

erlade äcke- och dagsverkspenningar, utgörande, efter helt mantal räknadt, 1

Rdr 24 sk. B:ko, huruvida samma åboer, för att undgå vid hospitalet utgöra dessa

skyldigheter in natura, ville åtaga sig att i stället betala värdet af 1 V2 tunna korn

efter markegångspris för hvarje helt hemman och i förhållande deieftei föi de

mindre, hafva, vid för sådant ändamål utlysta sammanträden, vederbörande åboer i

Malmöhus län derpå ingått; och har sådan reglering blifvit tid efter annan verkställd

så väl med de inom Kristianstads län belägna, till Malmö hospital hörande

hemmansåboer, som med de till Kristianstads indragna hospital hörande, pa sätt

som inhemtas af Ordens-Gillets skrivelser den 9 Juli 1822, den 13 Augusti 1823 och

den 13 Oktober 1824.

Vidkommande skyldigheten för hospitalshemmans innehafvare att leverera ved

och torf, innehåller General-Guvernören, Grefve Otto Wellinghs resolution den 21

September 1697, att de hospitalsbönder, som ej biträda med arbete vid hospitalsgården

och ej äro skyldiga till hofveri, utan äro aflägsne boende, böra köra till

hospitalet ett lass bränne ved af hvarje fjerdedels hemman eller gifva derföre två

mark; hvarjemte Kongl. Brefvet den 7 Oktober 1766 stadgar, att hospitalen böra

vid hemmanens försäljande till skatte förbehållas att årligen erhålla af hvaije »slättbohemman»

ett lass torf och af hvarje »skogbohemman» ett lass ved.

I fråga om hvad slags ved, som borde utgöras, har Serafimer-Ordens-Gillet, i

bref till Konungens Befallningshafvande i Kristianstads län den 21 April 1849, förklarat,

att, då bokved utgjorde det hufvudsakligaste brännämnet i orten samt dylik

ved jemväl alltid, då veden utfordrades och uppbars in natura, blifvit lemnad, kunde

det af åtskillige åboer framstälda yrkande, att få vedpriset beräknadt såsom för

tallved, ej bifallas, hvarjemte Konungens Befallningshafvande anmodades att låta

förständiga samtliga hospitals-skattehemmansåboer, det de för nyssnämnda år och

framgent årligen borde antingen utgöra vedskatten in natura i Kristianstad eller

ock för samma ved erlägga lösen efter markegångspris.

Genom beslut den 14 November 1864 har Serafimer-Ordens-Gillet förordnåt, att

sysslomannen vid Malmö hospital ålåge att från och med år 1865 uti hospitalsräkenskaperna

debitera den från Malmöhus län till hospitalet utgående vedränta, på

sätt som iakttages i afseende å enahanda ränta från Kristianstads län, efter det i

gällande markegångstaxa veden åsätta värde, med beräkning dervid af fyra lass till

28

hvarje famn. Härvid torde dock böra anmärkas, att den ved, som för hemmanen

bör utgifvas, icke är en del af den hemmanen åliggande ränta, utan en särskild

utöfver räntan vid skatteförsäljningen betingad natura-prestation eller afgift, på sätt

som inhemtas af Kong]. Brefvet den 31 Maj 1856, angående så kallad vedränta af

hemmanen Ousby m. fl. Uti markegångstaxan för Malmöhus län upptages derföre

icke eller någon ved bland räntepersedlarne, utan har man, för beräknande af vedpriset,

måst följa det pris å ved, som upptages under rubriken: »lyshållning^- och

vedpersedlar», hvilka i markegångstaxan först infördes till följd af stadgandet i

Kongl. Brefven den 25 Maj och 27 September 1803 af helt andra orsaker.

Hvad beträffar de inkomster, som under titel jordskyld eller tomtören samt

afgäld tillfalla hospitalsfonden, utgå dessa, på sätt närlagda förteckning (bilagan

litt. C) utvisar, från åtskillig^ hospital tillhörige jord och tomter. Hvad deremot

särskilt angår Visby hospital, så anse komiterade, i afseende å sistnämnde hospitals

dylika inkomster, sig böra underdånigst meddela:

Enligt Kammar-kollegii underdåniga utlåtande den 1 September 1777 angående

några Visby hospitals jordar, äro dessa af tre slag nemligen: a) frijordar eller sådana,

som blifvit sålda alldeles fria mot en viss årlig afgift till hospitalet under

namn af åminnelsepenningar; b) infästelsejordar eller sådana, som äro underlagda

vissa bondegårdar emot årlig ränta till hospitalet och hvilka äro inblandade i gårdarnes

ägor och numera icke kunna der igenfinnas eller derifrån utbrytas; och c)

anslagsjordar eller sådana, hvilka infästas uti mans och hustruns lifstid, men kunna

abalieneras genom upplåtelse till andra.

Infästeafgifterne, som utgå då jord eller tomt öfvergår till annan innehafvare,

erläggas med dubbla beloppet emot årsafgifterne, och bör nya innehafvaren dervid

styrka, att uppbud å jorden eller tomten honom beviljats.

Inom Visby funnos 94 särskilda tomter tillhöriga hospitalet och dessutom 72

täppor sammanlagda med stadens, af hvilka alla erlades till hospitalet en årlig afgift

af 2 sk. b:ko för hvarje hundrade qv. alnar, utgörande tillsammans 47 Rdr 22

sk. 3 rst årligen.

En del af dessa tomter besutes, på grund af hospitalsföreståndarnes städja eller

s. k. infästelsebref, men många innehades sannolikt utan sådan säkerhet.

Med anledning häraf hemställde Serafimer-Ordens-Gillet hos Kong], Maj:t om

icke, utan hinder af hvad 1796 års Kongl. Bref i allmänhet stadgade om utarrendering

af hospitals-egendomar, oftanämnda tomter finge äfven hädanefter bortstädjas

på innehafvarnes lifstid, emot det att afgiften derför höjdes från 2 till 6 sk.

b:ko årligen för hvarje hundrade qv. alnar, i likhet med hvad som redan skett i

afseende på Visby stads tomter, jemlikt Kongl. Brefvet den 28 September 1819, och

lör Kronans inom staden belägna tomter, till följd af Kammar-kollegii beslut den

21 Februari 1826; äfvensom att årliga afgifterna för ifrågavarande tomter, jemte

den tillökning deri, som sålunda för hospitalet vunnes, måtte användas till kyrko

-

29

ruinernas i Visby upprätthållande, hvarigenom en icke obetydlig tillgång för detta

ändamål erhölles utan känbar minskning i hospitalets påräknade inkomster; och

har Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den 2 November 1836, bifallit Ordens-Gillets

omförmälda underdåniga hemställan, med vilkor dock att vid berörde lägenheters

bortstädjande sjelfva ruinerna derifrån uttryckligen undantagas, och att ingen tillätes

uti eller invid dem uppföra något slags byggnader eller dem eljest för sina enskilda

behof begagna.

Vidare har Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 27 Februari 1863 förordnat,

att, i likhet med hvad om kyrkoruinerna i Visby redan funnes stadgadt, närmaste

vården äfven om den staden omgifvande ringmuren skall tillhöra Visby hospitals

direktion samt öfverinseendet öfver såväl ringmuren som kyrkoruinerna tillkomma

Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien, samt att den s. k. ruinkassan,

för hvilken särskild redovisning hittills årligen åtföljt hospitalets räkenskap, skall

från hospitalsfonden helt och hållet skiljas och ställas under öfverinseende af bemälde

Akademi, till hvilken för den skull årsräkningen, för behörig granskning, hädanefter

borde insändas, samt att, derest äfven framdeles, på sätt dittills ägt rum,

anställande af särskild Inspektör öfver meranämnde ruiner anses behöfligt, lämplig

person dertill finge af nämnde Akademi utses.

Enligt 1868 års räkenskap utgjorde tomthyrorna ett belopp af 231 Rdr

60 öre.

Den kronotionde, som till hospitalen ingår, grundar sig, såsom ofvan är anmärkt,

på af Konungarne gifna anslag från äldre tider, men utom kronotionden

uppbär Malmö hospital jemväl kyrkotionden från Mölleberga socken i Bara härad

och Lunds socken i Torna härad af Malmöhus län samt Rinkaby socken afWillands

härad i Kristianstads län. Förteckning å denna tionde (Bil. Litt. D) varder härjemte

i underdånighet öfverlemnad, äfvensom deröfver upprättadt sammandrag.

Hvad särskild! kyrkotionden från Mölleberga socken beträffar, så utvisar Lunds

stifts Landebok af år 1569, att, till denna socken, som utgör annex till Bara socken,

jus patronatus tillkommit »Helig Geistz huus i Lund» och innehåller Landeboken i

öfrigt vid Mölleberga socken följande anteckning: »Af denne Sogend faar prästenn

alt qvsegtijondeud i offer och helnnisskyldet cura minutis och Byg 1 pundtt och Rug

1 pundt, det andre kommir til hospital^ i Lundtt».

Sedan Lunds hospital den 23 November 1779 indrogs och förenades med det i

Malmö, har, å sistnämnde hospitals vägnar, Serafimer-Ordens-Gillet utöfvat jus patronatus

till Bara och Mölleberga församlingars pastorat alternerande med egaren

till Torups gård.

I afseende å kyrkotionden från Rinkaby socken, så innehåller ofvannämnde

Landebok, att »denne sogun ligger till Hospitalled ij Aahuss och annamme all presterenten

till fonne hospitali undantagid offeridt och minuta som pimsten haffa-». Och

inhemtas vidare af 1686 års underdåniga relation om jura patronatus i Skåne och

30

Halland, att till Rinkaby socknekyrka eges jas patronatus af Kristianstads hospital,

och förmäles derjemte att Biskop Åge Jeppson (år 1524) har donerat kyrkan, prestegården

och presteräntan till hospitalet i Åhus, hvilket »Hospital nu till Christianstadh

transporterat, doch så åt åhrligen der af skall gifvas till Biskops-sätet 8 sk.

Grot och En Lödig mark S:r, Item 8 skilling penningar till S:t Gertruds Altare»;

utvisande 1671 års Jordrefningsprotokoll för Kristianstads län, Willands härad och

Rinkaby socken, att krono- och kyrkotionden »tager Christianstads hospital, hvars

åtkomstbref äro förkomne». Någon patronatsrätt öfver denna socken utöfvas nu

mera icke af Hospitals-Ofverstyrelsen, ehuru kyrkotionden fortfarande utgår till hospitalet.

Väl uppgifves uti 1686 års ofvan åberopade underdåniga relation, att Kristianstads

hospital då ännu skulle ega jas patronatus till Rinkaby sockenkyrka, men

denna rättighet måste hafva upphört redan med år 1681, emedan samma år Wiby

och Rinkaby socknar blifvit såsom annexer förenade med Åhus pastorat, der Gasten

Rönnow då var kyrkoherde, och sedan Rönnow den 2 Januari 1682 transporterades

till Halmstads pastorat, erhöll Olof Aulin samma dag kunglig fullmakt att efterträda

Rönnow som kyrkoherde i »Åhus samt Wiby och Rinkaby församblingar».

Vidkommande kyrkotionden från Lunds socken, så åberopas, uti den af Anders

Risell år 1796 upprättade Jordebok öfver förenade kronohospitalens i Malmöhus

län ordinarie och extra ordinarie räntor samt inkomster, såsom grund för denna

tiondens utgörande, Konungens Befallningshafvandes Utslag den 23 Januari 1729

och den 12 Maj 1764, enligt hvilka denna tionde »ifrån långliga tider» tillhört hospitalet

i Lund.

I sammanhang med tionden torde komiterade nu äfven böra yttra sig om en

till hospitalsfonden ingående afgift, som endast förekommer i Skåne och benämnes

halmstädja, hvilken lämpats efter beloppet af tionden i socken samt utgått hvart

7:de år. Denna afgift synes grundas derpå, att tiondegifvaren redan under den tid

Skåne tillhörde Danmark hade skyldighet att erlägga tiondespanmålen i kärfvar

och forsla densamma till tiondetagaren, på sätt som närmare inhemtas af Konung

Christian III:s Bref till bönderne i Skåne Tisdagen näst efter S:t Maria; Magdalensedag

1538 och Konung Fredrik II:s Bref den 19 Juli 1568, hvilket sistnämnde Bref

framkallats deraf, att, sedan Konungen någon tid förut »till Skolemästarens i Lund

och 12 fattiga Degners dersammastedes underhåll» förlänat kronans råg- och korntionde

från Ljunits, Wemmenhögs och Skytts härader, tiondegifvarne vägrat äfven

lemna halmen; och förklarar Konungen, att tiondeegarne skola hafva den sednare

jemte sjelfva säden; hvarjemte vederbörande anbefallas att tillhålla »bönderne att

de rättfärdeligen tionde uti tjenlig tid och yde förbemälta kaniker uti neken».

Någon annan grund för nämnde algifts beräknande har icke kunnat igenfinnas,

än General-Guvernören, Grefve R. v. Aschebergs den 24 Oktober 1681 meddelade

instruktion, enligt hvilken den utginge olika i en del fögderier, hvartill orsaken

lärer hafva varit, att den med progressiv tillökning lämpats efter tiondeqvantiteten

31

för hvarje socken, men beräknats i allmänhet till 4 skill. 6 rst. för hvarje tunna

råg och korn samt 2 skill. 3 rst. för en tunna hafre.

Uti särskildt mål är genom Kongl. Brefvet den 5 Juli 1843 förklarad!, att vid

halmstädjans sedan längre tid tillbaka följda beräkning finge förblifva. Sedermera

har Kongl. Maj:t, med gillande af Rikets Ständers uti underdånig skrifvelse den 20

Augusti 1851 gjorda underdåniga framställning, medelst Nådigt Bref den 11 Maj

1855 förordnat, att, sedan utrönt blifvit, huru mycket hvarje hemman i medeltal af

21 år erlagt i halmstädja eller den efter tionden lämpade afgift, som uti Skåne

hvart sjunde år utgöres, denna särskilda skatt finge upphöra, emot det att hvad i

medeltal för ett år belöper tillägges penningeräntan; och har, efter vunnen upplysning

att halmstädjan före år 1855 icke varit fördelad på hvarje särskildt hemman

eller lägenhet, utan i stället debiterats i en summa för hela socknen och äfven

socknevis erlagts, Kammar-kollegium den 10 April 1861 och den 15 April 1863 meddelat

föreskrifter om halmstädjans belopp och densammas fördelning på de särskildta

hemmanen och lägenheterna, hvilket sedermera äfven blifvit verkstäldt.

Efter det komiterade nu yttrat sig om de hufvudsakliga inkomster, som tillkomma

hospitalsfonden, från den till hospitalen anslagna jordegendom, räntor och

tionde, torde i ordningen förekomma att meddela utredning af några andra fondens

inkomster, såsom statsanslag, städjepenningar och den till Kalmar indragna hospital

under namn af allhelgona-hjelp ingående afgift.

Stats-anslag.

Af de anslag, som till denna titel kunna hänföras, anse komiterade endast följande

påkalla särskild utredning, nemligen:

Ersättning för genom Göta kanals anläggning förlorad jord ............ R:dr 1807: 68.

Detta anslag grundar sig på Kongl. Brefvet den 16 November 1854,

som innehåller, att, enligt Rikets Ständers beslut, kommer från 1855 års

början att uppföras på Riks-Staten en årlig ersättning af 1205 R:dr 6

sk. Banko eller 1807 R:dr 68 öre Runt för vid Göta kanals anläggning

bortmistade jordar och hemman tillhörige Söderköpings och Norrköpings

indragna hospital.

Till Nyköpings hospital.................................................................................... 30: —

Genom Kongl. Resolutionen den 13 Juli 1660 tillädes nämnde hospital

120 Daler s:mynt af mantalspenningarne till oxars uppköpande.

Efter beräkning af 6 Daler på Riksdalern, motsvarar detta belopp 20 R:dr

B:ko eller 30 R:dr Runt.

Till Göteborgs hospital .................................................................................. 750: —

32

Enligt Kong!. Resolutionen den 18 Maj 1772 m. fl. sedermera utfärdade

Kong!. Bref hade till Göteborgs hospital utgått en afgift af hvarje

tunna sill, som för Göteborgs, Kongelfs, Marstrands, Strömstads och Uddevalla

städers räkning inkom eller till utrikes ort exporterades. Då denna

afgift, som utgjort 4 till 500 R:dr B:ko årligen, efter sillfångstens afstadnande,

alldeles upphört, tilläde Kong! Maj:t medelst nådigt Bref den 8 Februari

1815 hospitalet en årlig ersättningssumma af 500 R:dr B:ko, som

af tullmedlen borde utgå och genom Tull-direktionens försorg till hospitalet

årligen utbetalas.

Till följd af Rikets Ständers beslut och Kong!. Brefvet till Statskontoret

den 30 Januari 1830, angående reglering af utgifterna under RiksStatens

öde hufvudtitel, är nyssnämnde ersättningsbelopp numera på

Riks-Staten uppfördt.

Till Malmö hospital ......................................................................................... 15: 50

Enligt hvad 1687 års Malmö hospitals Jordebok, under titel: Kongl.

Donation utvisar, har under Danske regeringen hospitalet årligen »bekommit

af Malmö Slott 50 pund Rough, 50 pund Korn, 1 fjerding Smör,

y2 oxekropp och 4 fårekroppar; men nu njuter hospitalet af Kongl. Magt

och Kronan efter dess allernådigste Stat utur Malmö magazin i stället

åhrligen:

penningar 31 Daler,

83 V, t:r Rough,

83 ''/3 t:r Korn.»

Nyssnämnde spannemåls-qvantitet, efter afdrag dock af 3 kappar råg

enligt Landshöfdinge-Embetets i Malmöhus län Utslag den 28 April 1851,

som Kammar-kollegium den 1 December samma år fastställt, utgår af

kronotionde!! i Torna och Bara härader och är upptagen bland öfriga

till hospitalet anslagna kronotionde, hvarföre ersättningen för återstående,

ofvan uppgifna persedlar här endast blifvit utförd med dess motsvarande

belopp i Runt.

Till Fahlu indragna hospital ......................................................................... 179: 22

Ifrån äldre tider hade det ålegat Stora Kopparbergslagen att erlägga

under namn af skjutsfärdskoppar »22 marker på hvarje fjerdepart».

Denna inkomst hade af Kongl. Maj:t år 1641 vid Fahlu stads första inrättande

blifvit till hälften anslagen staden och andra hälften hade kort

förut blifvit gifven till hospitalet derstädes. Men genom nådigt Bref till

Bergs-kolleginm den 18 Januari 1688 fann Kongl. Maj:t godt befria bergslagen

från denna pålaga med förklarande att staden och hospitalet skulle

få ersättning för hvad de uti deras inkomster derigenom komme att lida.

33

Uti nådigt Bref den 1 Maj 1693 anbefallde Kong!. Maj:t Statskontoret, att,

som Kongl. Maj:t »resolverat att Fahlu hospital skall njuta infusion för

dess medel uti Skjutsfärds-kopparen, som de mist», anordning å ersättningsbeloppet

skulle af andra räntor hospitalet meddelas; och blef genom

Kongl. Brefvet den 1 Mars 1697, i stället för 13 Skepp. 8 lisp. 16 2/a skålp.

skjutsfärdskoppar, hospitalet tillagdt »infusion» med 716 Daler 28 öre 10 %

penningar, hvilket belopp efter beräkning af 6 D:r på Riksdalern utgått

medelst anordning utom stat, intilldess, enligt Rikets Ständers beslut

och Kongl. Brefvet till Statskontoret den 30 Januari 1830, det blef å Riksstat

uppfördt med en summa, motsvarande i Riksmynt 179: 22.

Till Örebro indragna hospital ..................................................................... 20: —

Enligt Kongl. Brefvet den 31 Augusti 1681 stadgades, att hospitalet

i Örebro skulle årligen allt framgent »åtnjuta de 80 daler s:mynt, som af

ålder har varit destinerade till oxars inköp för de fattiga uti berörde Hospital

till deras föda och uppehälle».

Till Skara indragna hospital .......................................................................... 30: —

Enligt Konung Gustaf II Adolfs Bref den 7 Februari 1625 anslogs åt

Marisestads med Skara sedermera förenade hospital 5 oxar in natura, men

efter Landshöfdingen G. Kureks resolution den 19 September 1671 skulle

i stället betalas 60 Daler s:mynt i penningar, hvarvid det alltsedan förblifvit.

Beloppet utgår af räntan från Skara fögderi.

Till Hernösands hospital .............................................................................. 150: —

Enligt Kongl. Brefvet den 26 Februari 1686 till Stats-kontoret förklarades,

att det belopp, 300 Daler s:mynt, som Hernösands hospital dittills

åtnjutit af kronans räntor, skulle derefter utgå af gärdehöets förhöjning

i Wester-Norrland. Enligt räkenskaperna utgår beloppet nu mera af ordinarie

räntan i Södra Ångermanlands fögderi.

Städj epenningar.

Dessa utgå enligt Kongl. Brefvet den 7 Okt. 1766 af de till skatte försålda hospitalshemman

i Skåne vid hvarje ombyte af åbo derå, och utgöras, jemlikt föreskriften

i högstberörde nådiga Bref, af ett års ränta utaf de hemman, som enligt

Jordeboken erlägga ränta i spanmål eller andra persedlar, men två års räntor, då

af hemmanet blott utgår penningeränta.

Allhelgona-hjelpen.

'' Denna afgift utgår endast från församlingarna i Kalmar stift. När den först

tillkommit har, oaktadt noggranna undersökningar, icke kunnat utredas; men all

34

anledning är till det antagande, att den förefunnits redan under katolska tiden.

Benämningen härleder sig derifrån, att församlingarnes medlemmar Allhelgoua dag

eller vid den tiden gifvit frivilliga gåfvor dels i spannemål, dels i andra persedlar

och dels i penningar till de fattiga. Detta sammanskott fördelades i tre delar, en

till fattiga studenter, under benämning af territorial-stipendium, eu till hospitalet i

Kalmar och en till socknens fattiga.

Uti 1634 års hospitalsräkning, som, enligt hvad Konungens Befallningshafvande

i skrifvelse till Kammar-kollegium den 22 December 1773 upplyst, varit den äldsta

då i Kalmar Landskontor befintliga, upptages det som från hvarje socken i stiftet

inkommit till hospitalet under titel: »hvad som Gudfruktigt folk på landsbygden

förärat till hospitalet», nemligen spanmål, kött, bröd, torrfisk, smör, ost, näfver och

oblater in. in. samt dessutom tillsammans 1 Daler 15 öre srmynt i penningar.

Vid prestmöte i Kalmar stift den 14 och 15 September 1652 har presterskapet

öfverenskommit, det allhelgonahjelpen skulle af alla utgifvas och delas likasom

förut i tre delar mellan hospitalet, studenter och de husfattig^; och vill det synas,

som frågan derom dä uppkommit af den orsak, att eu eller annan församling genom

sin kyrkoherde sökt undandraga sig denna delning och ansett nämnde bidrag

böra uteslutande tillfalla socknens fattiga. Emellertid utgick allhelgonahjelpen olika

inom de särskilda församlingarne, i det de flesta erlade den med ''/4 skeppa säd

eller 4 öre, andra deremot med 8 öre och några med 1 öre, allt silfvermynt, af

hvarje matlag.

Uti ett af Landshöfdingen den 25 Februari 1696 insändt projekt till stat för

Kalmar hospital, hvilket sedermera faststäldes, upptages hospitalets andel i allhelgonahjelpen

till 16 tunnor spanmål och 35 Daler silfvermynt i penningar årligen.

Allmogen i Södra och Norra Möre samt Stranda och Handbörds härader af

Kalmar län besvärade sig vid 1734 års riksdag hos Kong!. Maj:t öfver den, på sätt

omförmäldt är, verkställda fördelningen af allhelgonahjelpen, under anhållan att den

måtte få bibehållas för socknarnes fattiga, helst den dittills till socknarne utgående

tredjedelen deraf vore för ändamålet otillräcklig. Med anledning häråt förklarade

Kongl. Maj:t genom nådig resolution den 4 Mars 1737, att emedan det af ålder varit

vanligt, det Kalmar hospital njutit Vydel åt berörde s. k. allhelgonahjelp, hvilken

dertill blifvit i staten anslagen samt genom Kongl. Maj:ts resolution af den 18

Juli 1733 § 1, uppå Presterskapets i Kalmar stift vid 1731 års riksdag andragna

enskilta besvär, i nåder är vorden konfirmerad, Kongl. Maj:t funne, så väl »härtill

som ock att berörde hospitals inkomster de sednare tiderna blifvit så förminskade

att de der varande allmosehjon icke haft sin utkomst, om de af Domkyrkans medel

icke njutit understöd, för godt att det vid det, som i föregående matto fastståldt

är, numera må förblifva, utan att 5 § i 1734 års resolution på allmogens allmänna

besvär må ligga hospitalet i vägen, samma lilla inkomst årligen att disponera och

uppbära.»

Uti underdånig skrifvelse den 3 Augusti 1773 anmälte Herrar Serafimer-Riddare

hos Kong!. Maj:t, hurusom af de till dem inkomna räkningar från Kalmar hospital

inhemtades, att ganska olika tillgått med den tredjedel af allhelgonahjelpen, som

'' hospitalet borde undfå, i det att åtskilliga församlingar dels alldeles undandroge sig

denna afgift, dels icke erlade så mycket som de borde, men att önskligt vore att

något visst härutinnan kunde fastställas; hvarföre Herrar Serafimer-Riddare i underdånighet

hemställde, att som de flesta församlingar erlagt 4 öre silfvermynt af matlaget

i stället för % skeppa säd, Kong! Maj:t täcktes förordna, att äfven de öfriga

en lika afgift böra utgöra. I anledning häraf fann Kongl. Maj:t uti nådigt Bref

den 17 Maj 1774 det vara ostridigt, att allhelgonahjelpen af samtliga församlingar

i Kalmar stift dittills bonit och framgent bör utgöras, men hvad angick det belopp,

som hvarje församling skulle erlägga, anbefallte Kongl. Maj:t Konsistorium »att till

någorlunda jemlikhets vinnande församlingarne emellan höra dem samtliga hvad

viss årlig afgift hvardera till ett så Christligt behof sig för framtiden åtaga vill och

af hvad anledning en del af dem i sednare tiden kunnat sig denna skyldighet undandraga.

»

Till åtlydnad af denna föreskrift anmälte Konsistorium, uti underdånig skrifvelse

den 15 November 1775, att de församlingar, som tillförne vägrat utgöra förenämnde

afgift, numera, efter det högstberörda nådiga Bref blifvit i stiftet kungjord t,

tillika med de öfriga ingått derpå, att denna allhelgonahjelp utgöra i så måtto, att

de, i stället för V4 skeppa säd, åtagit sig årligen vid allhelgonatiden betala 4 öre

silfvermynt af hvarje »skattlagdt matlag», ehvad de på hemmantalet äro flera eller

färre; hvarjemte Konsistorium förmälte att, på det härmed så mycket redigare måtte

tillgå, Konsistorium gjort den författning, att hvarje kyrkoherde borde hos prosten

inlemna, jemte de 2 delar af hela summan, som tillfälla meddellösa studenter af

stiftets infödda barn samt Kalmar hospital, riktigt verificerade uppgifter eller förteckningar

på »skattlagda matlagen» i hvarje Gäll, hvarefter prostarne upprätta summariska

reversaler, som åtfölja de insända medlen, af hvilka den tredjedelen, som

tillkommer hospitalet, lefvereras hos hospitalssysslomannen.

Uti nådigt Bref den 23 Mars 1776 har Kongl. Maj:t gillat berörde församlingarnes

i Kalmar Stift »ingångna beviljande», att i stället för % skeppa säd årligen utgöra

4 öre s:mynt af hvarje »skattlagdt matlag» till den meranämnde allhelgonahjelpens

utgörande; hvilket belopp efter myntevalvationen utgår med 1 sk. b:ko

eller 3 öre Riksmynt.

Härförutan få komiterade meddela, att till hospitalsfonden ingå åtskilliga mindre

inkomster under benämning af gräsgäld, vederlag för badpenningar m. m., hvaröfver

dock någon vidare utredning, utöfver hvad som innefattas i bifogade förteckning (bilagan

Lutt. E), icke lärer erfordras.

36

Hvad nu först angår indragning till Statsverket af kospitalsfondens inkomster

i »jordeboksräntor» eller räntor i allmänhet; så är redan genom 2 § uti Kongl.

Förordningen den 23 Juli 1869 stadgadt, att indelta ocli anordnade räntor skola indragas

till Statsverket emot ersättning medelst statsanslag i penningar; och denna

åtgärd torde således böra vidtagas med alla de hospitalsfonden tillhörande räntor,

som utgå från hemman åt krono- och skatte-naXxxx.

Beträffande vidare de under namn af jordskyld eller tomtören och afgäld samt

ersättning för hofveriskyldigheten och för äckor och dagsverken utgående utgifter;

så äro dessa, likasom halmstädjan, numera att anse såsom af grundskatts natur,

och torde af samma skäl, som anförts rörande den egentliga räntan, böra till Statsverket

indragas, äfvensom komiterade finna något hinder ej heller möta för sådan

indragning af den från skattehospitalshemman i Skåne utgående ersättning för skyldigheten

att till hospitalen lefverera ved och torf, städselpenningarne, allhelgonahjelpen

och öfriga här ofvan upptagna särskilda inkomster.

Deremot kunna, emot stadgandet i 8 § af högstberörde nådiga förordning, de

af hospitalen egande frälse-r''åntor icke utgöra föremål för slik indragning; men då

det, för beredande af enkelhet och reda i förvaltningen, äfven är lämpligt att Staten

öfvertager bestyret med indrifningen och uppbörden af dessa räntor och i stället

derför lemnar kontanta anslag, utan att dock någon rubbning sker i afseende

å nämnde räntors natur och beskaffenhet, anse komiterade sig böra sådant i underdånighet

tillstyrka.

I afseende å hospitalsfondens inkomst af tionden, som består, på sätt ofvan

nämndt är, dels af krono- och dels af kyrkotionde; torde, hvad först beträffar

kronotionde^ densamma enligt högstberörda nådiga förordning böra indragas.

Vidkommande åter kyrkofonden; så ehuru rättigheten dertill i allmänhet grundar

sig derpå, att hospital antingen ännu eger eller förr utöfvat jus patronatus i

den socken, hvarifrån denna tionde utgår, med rättighet i sednare fallet att fortfarande

disponera samma tionde, samt berörde tionde är att betrakta såsom eu hospitalet

under enskild! eganderätt tillkommande inkomst, likväl och då det medför

mera reda och enkelhet i förvaltningen, om äfven denna tionde, likasom hospitalens

öfriga omförmälta inkomster, ingår till Statsverket samt något väsentligt hinder icke

derför torde möta, fä komiterade en sådan åtgärd underdånigst tillstyrka; i följd

hvaraf det skulle åligga Statsverket att fullgöra de förbindelser, som med kyrkofondens

åtnjutande äro förenade, såsom byggnad och reparation af kyrka, der sådan

skyldighet dervid varit fästad, prostetunnas erläggande jemte flera utgifter för

kyrkans behof, intill dess framdeles annorlunda derom kan varda förordnadt.

Hvad åter angår den patronatsrätt, som ännu återstår för Serafimer-OrdensGillet,

eller till Bara och Mölleberga församlingars pastorat, alternerande med egaren

af Torups gård, hvilken patronatsrätt, på sätt ofvan är upplyst, från uråldriga

tider tillhört Helig Geists hus eller hospitalet i Lund, men efter indragning af

37

nämnde hospital öfvergått till hospitalet i Malmö, så synes det hvarken vara lämpligt,

att Ordens-Gillet, om det kommer att upphöra med sin befattning såsom Öfverstyrelse

för hospitalen, vidare utöfvar nyssnämnde rättighet, eller att den Öfverstyrelse,

som i stället förordnas, sådan rättighet tillkommer; och enär tillförlitlig upplysning

icke lärer kunna vinnas om pastoratets egenskap af regalt eller konsistoriel!,

innan ifrågavarande jus patronatus tillkom, öfverlemna komiterade underdånigst till

Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, huruvida icke, i likhet med hvad som medelst

nådiga Brefvet den 24 Mars 1808 förklarades beträffande Oxie och Bjeresjö församlingars

pastorat, hvartill Malmö hospital äfven egde jus patronatus, Eders Kongl.

Maj:t sjelf skulle täckas i nåder öfvertaga utnämniugsrätten till förstnämnde pastorat,

derest icke Eders Kongl. Maj:t, med anledning af Rikets Ständers i underdånig

skrifvelse den 18 Oktober 1854 framställda .önskan om upphörande af jura patronatus,

finner skäligt medgifva bemälde församlingar samma rättighet, som vid konsistoriel

pastorat eger rum, i hvilket fall pastoratets egenskap blefve förändradt från

rent patronelt till vexelvis konsistoriel! och patronel!.

Beträffande derefter arrende-medlen eller de hemman och lägenheter, Indika,

enligt hvad ofvan åberopade förteckning utvisar, äro för hospitalsfondens räkning

utarrenderade; så torde, under iakttagande att de vissa hospital genom enskilda

donationer tillfallna hemman och lägenheter komma att bibehållas vid sin frälsenatur

och att ingen ändring sker i de rättigheter, som dessa hemman tillkomma,

något hinder icke förefinnas derföre att arrendena för alla de i berörde förteckning

upptagna fastigheter utan något undantag indragas till Statsverket.

I sammanhang härmed torde komiterade fä redogöra för de föreskrifter, som i

allmänhet gälla vid utarrendering af hospitalens fästa egendomar.

Enligt Kongl. Instruktionen för Serafimer-Ordens-Gillet den 28 April 1791 § 10,

höra hospitalens fasta egendomar och lägenheter genom offentligt utrop till arrende

för den högstbjudande öfverlåtas och »budet icke antagas förrän det af OrdensGillet

fäststäldt blifvit, innan kontraktet meddelas, då husesyn bör hållas och husrötan

ersättas»; och bör den tillträdande förbindas, att hålla åbyggnaden vid makt.

»Huru länge ackordet må räcka ankommer på Ordens-Gillet, som sådant till verkets

största förmån utsätter.»

Genom Kongl. Brefvet den 7 December 1796 föreskrefs, att de ännu förbehållna

hospitalshemman, som icke redan voro till skatte försålda, borde alla, sä snart de

blifva lediga, icke annorlunda bortstädjas än genom auktion under arrende till den

mestbjudande, och arrendetiden bestämmas till 25 å 30 år, hvarvid skulle iakttagas,

»att det årliga arrendet ställes i penningar, spannemål eller andra på skattläggning

grundade räntepersedlar, allt efter hemmanens olika art och beskaffenhet

och den förmån inrättningen deraf kan tillflyta, dock att alltid någon mer eller

mindre del af den årliga räntan eller arrendet bör i persedlar utgöras»; och »att

under arrendeåren ordentliga syner, enligt förfättningarnes föreskrift, böra hållas till

38

utrönande om hemmanet försvarligen eller illa skötes.» Det nådiga Brefvet innehåller

jemväl det stadgande, att arrendator!!, sedan arrendetiden tilländalupit, må

antingen sjelf eller hans barn, om de det åstunda, eller ock någon annan deras

första rättsinnehafvare, som till hemmanets förbättring bidragit, om de hemmanet

val liäfdat och skött, men icke eljest, efter förra kontraktet utan ny auktions anställande

vara berättigad att vid besittningen af hemmanet blifva bibehållna; men

nyssnämnde stadgande, såsom stridande emot de sedermera rörande utarrendering

af hospitalshemman antagna grunder, har i sednare tider i allmänhet icke blifvit

tillämpad^

Jemte det i Kong!. Brefvet den 28 December 1832 stadgades, att vid utarrendering

af Lunds Akademis prebendehemman borde förhållas på enahanda sätt, som

blifvit föreskrifvet om lika beskaffade hemman, tillhöriga Upsala Akademi uti Kongl.

Brefvet den 11 Februari 1824, hvarigenom Konsistorium Akademicum blifvit berättigadt,

att, efter försiggången auktion, pröfva de gjorda anbuden, utan att vara ovilkorligen

förbundet fästa sig vid det högsta bland dem, oansedt den derför erbjudna

borgen vore för tillfället antaglig, och hvilken pröfning borde Akademiens Kansler

underställas, bär Kongl. Maj:t tillika i nåder förordnat, sitt vid hospitalshemmans

utarrendering Serafimer-Ordens-Gillet må ega till pröfning af de gjorda anbuden

lika rätt, som Akademiernas styrelse i anseende till deras hemman.

Derjemte anse komiterade sig äfven böra meddela, att särskilta föreskrifter

blifvit g-ifna rörande utarrendering af hospitalshemman!! i Skåne. Serafimer-OrdensGillet

hade nemligen hos Kongl. Magt i underdånighet hemställt, att en uppskattning

ä de Malmö hospital tillhöriga, i Malmöhus och Kristianstads län belägna hemman

och lägenheter, till bestämmande af maximi och minimi-afgiften för hvarje,

måtte af sakkunnig person få verkställas; Och sedan Kongl. Maj:t genom nådigt

Bref den 26 April 1855 denna hemställan bifallit samt Ordens-Gillet derefter till

Kongl. Maj:t öfverlemnat instrument öfver den uppskattning å nämnde hemman och

lägenheter, hvilken af eu i orten boende, utaf Konungens Befallningshafvande utsedd

possessionat med biträde af Landtmätare och Kronofogde blifvit förrättad, har

Kongl. Maj:t medelst nådigt Bref den IT September 1856 funnit godt dels att de

föreslagna maximi- och minimibeloppen för arrenden af Malmö hospitals hemman

och lägenheter inom Malmöhus och Kristianstads län, sådane dessa belopp uti ofvanomförmälda

uppskattningsinstrument innehållas, fastställa till efterrättelse för en tid

af 40 år, räkuadt från midfastan 1857, med Ordens-Gillet förbehållen rättighet att,

i afseende på derefter ifrågakoinmande nya arrenden, låta, om så lämpligt pröfvas,

ny besigtning å hospitalets samtliga hemman och lägenheter verkställas, för vidtagande

af den jemkning i maximi- och minimi-beloppeu, som kan anses vara af omständigheterna

påkallad, dels att i nåder förordna:

att, vid inträffande arrendeledighet å nämnde hospitals hemman eller lägenhet,

der den antagne åbon eller hans föräldrar eller enka eller afkomling i rätt nedsti

-

39

gande led innehaft hemmanet eller lägenheten de sista 15 åren af arrendetiden och

samma hemman eller lägenhet väl häfdat och skött, arrendet bör åt dåvarande innehafvarne

hembjudas för eu tid af 30 år emot en årlig afgift, motsvarande det i

nppskattnings-instrumentet bestämda maximi-belopp;

att då, vid blifvande arrendeledighet å hemman eller lägenhet, någon till option

efter ofvan angifna grunder berättigad person icke finnes, eller ock den, hvilken

må ega en sådan rätt, till densammas begagnande sig icke inom viss af SerafimerOrdens-Gillet

förelagd tid anmäler, arrendeauktion skall i vanlig ordning anställas,

dervid, i händelse flere anbud göras till det fastställda maximi-beloppet, städjepenning

derutöfver må betingas, på sätt i nådiga Förordningen den 17 Juli 1847 om

utarrendering af kronans behållna lägenheter är vordet stadgadt; och att arrende

af hospitalets hemman eller lägenhet ej må af innehafvaren å annan person öfverlåtas,

såvida ej Ordens-Gillet dertill lemna! bifall, och att, der sådan öfverlåtelse

derförutan eger rum, Ordens-Gillet är berättigad! att vid nästa midfasta, sedan

Ordens-Gillet derom kännedom erhållit, arrendet öfvertaga eller detsamma å annan

öfverlåta.

Vidare, efter det en dylik uppskattning skett för arrendena å de Kristianstads

numera indragna hospital tillhöriga hemman och lägenheter, har Kong!. Maj:t genom

nådigt Bref den 20 Mars 1857 fastställt de föreslagna maximi- och minimi-afgifterna

att gälla till efterrättelse för en tid af 40 år, räknadt från midfastan 1858, hvarjemte

Kongl. Maj:t meddelat enahanda föreskrifter för utarrendering af nyssnämnde

hospitals fastigheter, som innefattas i högstberörde Kongl. Bref den 17 September

1856 för Malmö hospitals hemman och lägenheter och hvilka här ofvan blifvit

anförda.

Hospitalens egendomar äro, på sätt åberopade förteckning deröfver närmare

utvisar, för närvarande i allmänhet utarrenderade, hemmanen dels på 30, dels på 25

och dels på 20 år, men åtskilliga lägenheter på kortare tid såsom 15 år. Arrendet

är bestämdt, utom i penningar, i spanmål såsom hvete, råg, korn, hafra och ärter

samt lin, ull och ål, äfvensom qvinnodagsverken att lösas efter markegångspris. Ål

utgår allenast af ett ålfiske i Motala ström, tillhörigt Vadstena hospital, och qvinuodagsverken

ingå blott i arrendet för lägenheten Kristinelund under Vexiö hospitalsgård.

Ehuruväl föreskrifterna för utarrendering af hospitalens fästa egendomar äro i

flera delar i väsentlig mån afvikande från dem, som gälla för utarrendering af

kungs- och kungsladugårdar samt andra kronolägenheter och indragna boställen,

torde dock sådant ej böra medföra hinder för det embetsverk, som har förvaltningen

af statens nämnda fasta egendom sig anförtrodt, att jemväl öfvertaga förvaltningsbetyret

med förstnämnde egendomar, helst framdeles stadganden kunna meddelas,

som äro tillämpliga för den under samma embetsverk lydande fastighetsförvaltning

i allmänhet, derest sådant skulle finnas ändamålsenligt.

40

Till närmare upplysning- om de hemman, som uti Jordeboken under trälse-titel

upptagas, och hvilka antingen utgöra räntor till allmänna hospitalsfonden eller äro

för denna fonds räkning utarrenderade, hafva komiterade ansett sig böra härjemte

bifoga särskild förteckning (bilagan kitt. F), utvisande huruledes dessa hemman antecknas

såväl i hospitals-jordeboken, som i 1825 års kronans jordebok.

Komiterade öfvergå härefter till frågan om bestämmandet af det ersättningsanslag,

hvilket, emot indragning till Statsverket af hospitals-fondens omförmälta inkomster,

borde å Kiksstaten uppföras.

Vidkommande först grunden för beräkningen af detta anslag; så, enär efter

hvad komiterade inhemtat, Serafimer Ordens-Gillet, med anledning af Eders Kong!

Maj:ts nådiga Cirkulär den 23 Juli 1869, i särskilda skrifvelser till Eders Kongl.

Maj:ts vederbörande Befallningshafvande under den 21 Mars innevarande år förklarat

sig ej vilja ingå på den i nådiga förordningen af förstnämnde dag ifrågasatta

förändring, samt nämnda anslag alltså borde utgå till belopp, motsvarande fondens

nuvarande inkomsters värden efter årligt medelmarkegångspris, skulle väl vid ersättningens

bestämmande kunna följas enahanda grund, som tillämpades när år

1851 indragning till Statsverket egde rum af de vissa allmänna inrättningar och

stiftelser anslagna inkomster af indelta räntor m. m., nemligen, att, sedan den del

af fondens inkomster utaf räntor och dermed jemförliga, ofvan omförmälda utgifter,

jordskyld och tomtören, arrenden samt donationer, som vore pa markegång beroende,

blifvit uträknad efter medelmarkegåugen för de sista tjugo åren, denna de!

utbyttes emot en, efter medelmarkegången för samma tid, deremot svarande qvantitet

spanmål af samma slag, som tionden inom markegangssättningsdistriktet innefattade,

och hvilken spanmålsqvantitet, en gång för alla bestämd, med tillägg åt

tiondespanmålen, sedermera toges till grund för den årliga kontanta ersättningen

till fonden för sagda del af ifrågavarande inkomster jemte den fonden nu anslagna

tionde och godtgjordes efter det för distriktet gällande tioariga medelmarkegångspris,

samt att, i stället för de flera mindre kontanta statsanslag, som nu tillkomma

fonden, och den öfriga delen af inkomsterne, eller penningarne, äfvensom forsellönen

för såväl tiondespanmålen, som den i räntorne inbegripne spanmål, bestämdes

ett kontant oföränderligt årligt anslag; hvaremot och dä, beträffande åtskilliga till

hospitalsfonden i {Ifrigt ingående afgifter och räntor, såsom för torf och ved af de

till skatte försålda hospitalshemmanen i Skåne, äfvensom af ved från hemmanet

Munkaskog i Skaraborgs län samt af bräder från en lägenhet under Visby hospital,

dessa afgifter och räntor icke, enligt stadgandet i nådiga Kungörelsen den 11 Maj

1855, utgöra hufvudräntepersedlar och något medelmarkegångspris å dem således ej

41

bestämmes, ersättningsbeloppet borde beräknas till de i hospitalsräkenskaperna upp

tagna värden efter medelberäkning för de sista tjugo åren.

Komiterade kafva äfven, i öfverensstämmelse med dessa grunder, låtit uppgöra

hosföljande förvandlingsuträkning (bilagan Lutt. G), hvilken upptager fondens berörda

inkomster, särskildt för hvarje län, och visar följande totalbelopp, nemligen: penningar

11,127 Rdr 3 öre samt spanmål 92,074 kubikfot 7,8452 kannor; och då värdet

af denna spanmål är beroende af de årliga markegångssättningarne, kan detsamma

ej uppföras å Riksstaten efter annat pris, än det s. k. statspriset, 2 Rdr 10 öre per

kubikfot, eller för 92,074 kubikfot 7,8452 kannor med ..................... Rdr 193,357: 5.

så att, med tillägg af det kontanta beloppet....................................... » 11,127: 3.

ersättningsbeloppet skulle komma att uppgå till................................. Rdr 204,484: 8.

Om ersättningen på detta sätt bestämdes, hade följaktligen Statskontoret att

till vederbörande qvartalsvis, eller uppå reqvisition i mån af behof, låta utbetala de

anslagne medlen, hvarefter och sedan Rikshufvudboken för året hunnit afslutas, särskild

liqvid komme att uppgöras, utvisande, efter spanmålsqvantiteternes förvandling

enligt medelmarkegången för de olika länen, det brist- eller öfverskottsbelopp, som

å årsanslaget uppstått och hvilket Statskontoret ägde, i förra fallet, ytterligare utbetala

men, i det sednare, återbekomma.

Af en sådan ordning för ersättningens bestämmande kan dock, såsom nyss antydt

är, blifva en följd, att vederbörande först efter upprättadt bokslut eller åtminstone

icke förr än årsmarkegången blifvit fastställd, d. v. s. vid det löpande årets

utgång, komme i fullt åtnjutande af sitt anslag och sålunda under årets lopp tilläfventyrs

funne sig i saknad af medel, som för utgifternes bestridande vore oundgängligen

behöflige. Det inses ock lätt, att, då utspisningskostnaden för hospitalens

patienter, utgörande den betydligaste posten i utgiftsstaten, kan komma att

väsentligen ökas genom inträffad stegring i prisen å lifsförnödenheter, och ökade utgifter

i viss mån äfven kunna förorsakas af andra omständigheter, såsom behofvet

att höja patientantalet å de afdelningar, der sjukvårdskostnaden icke betäckes af

ingående afgifter, anvisandet af ofvannämnda ersättningsanslag icke erbjöde tillräcklig

säkerhet för fyllandet af hospitalens behof, utan nödigt blefve, att, såsom

hittills under en följd åt år varit fallet, ett särskilt extra statsanslag eller kreditiv

beviljades till hospitalsfondens förstärkande.

I betraktande häraf och för vinnande af större enkelhet i förvaltningen, anse

komiterade lämpligast, att, emot indragning till Statsverket af hospitalsfondens förutnämda

inkomster och upphörande följaktligen af de flere mindre statsanslag, som

deruti äro inbegripne, äfvensom af andra under särskilda titlar af statsmedel utgående

bidrag, ett enda anslag för hospitalens underhåll å Riksstaten uppföres, hvilket,

för att under alla förhållanden kunna fullt motsvara det verkliga behofvet, erhåller

formen af förslagsanslag.

ö

42

För utrönande af det belopp, hvartill ett sådant anslag må fastställas, hafva

komiterade trott sig böra här framlägga en i möjligaste måtto kortfattad kalkyl

öfver hospitalsfondens årliga inkomster och utgifter, med upplysning tillika, att komiterade,

der sådant funnits nödigt, grundat sina beräkningar på förhållandet under

flere föregående år och i allmänhet de fem sednaste åren, för Indika räkenskaper

äro afslutade, eller åren 1865 med 1869.

Fondens inkomster:

räntor, tionde och arrendemedel m. m., som, i enlighet med den uppgjorda förvandlingsuträkningen,

upptagas till penningar Rdr 11,127: 3.

och spanmål, 92,074 kubikfot 7,8452 kannor, hvilken

spanmål, för att komma dess verkliga värde så nära

som möjligt, här utföres, icke efter statspris, utan

efter 1869 års medelmarkegång för de särskilta länen

med ..................................................................... 211,435: 46. 222,562: 49.

ersatt underhåll,

från Fångvårds-styrelsen, till bestridande af kostnaderne för vansinnige

brottslingars vård ocli underhåll å rikets hospital, jemlik!

Kongl. Brefvet den 13 November 1868....................... 12,000: —

och från Direktionen för Danviks hospital, såsom bidrag

till betäckande af kostnaderne för Stockholms hospital

för sinnessjuke, att, enligt Kongl. Brefvet den 14

December 1866, utgå intilldess annorlunda varder i

nåder stadgadt................................................................. 24,000: —

varande, efter hvad komiterade inhemtat, fråga om

nedsättning i detta belopp på Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning beroende. 36,000: —

patientafgifter, Indika från och med år 1869 äro, för fem år räknadt,

förhöjde för första och tredje klassens patienter samt derföre upptagas

till enahanda belopp, som de nämnda år 1869 utgjort, eller 126,067: 57.

tillfälliga inkomster (se bilagan Ditt. H) i medeltal för åren 1865—

1869............................................. 4,336: 73.

Summa inkomster Rdr 388,966: 79.

Fondens utgifter:

aflöning samt patienternas underhåll och vård m. m. vid hospitalen i riket, enligt

bifogade tabell Ditt. J, i medeltal för åren 1865—1869 ........ Rdr 423,765: 80.

arfvode till Generaldirektören öfver hospitalen, enligt nådiga Brefvet

till Serafimer-Ordens-Gillet af den 30 November 1860 1,000: —

aflöning för Ordens-Gillets tjensteman och betjening ......... 5,710: —_

Transport 6,710: —• 423,765: 80.

43

Transport

anslag för renskrifning och biträde vid sekreterare-expeditionen

.............................................................................

ljuspenningar..............................................................................

diverse utgifter såsom tryckningskostnader m. m., i medeltal

för åren 1865—1869 ..........................................^

V3:del af kostnaden för Generaldirektörens inspektionsresor, hvilken

kostnad för öfrigt, enligt särskild nådig föreskrift, blifvit bestridd

af Riksstatens 8:de Hufvudtitels anslag till rese- och traktaments

penningar,

i medeltal för åren 1867-—1870 ......................,.................

varandes 1865 och 1866 års förhållanden här icke tagne i beräkning;

i anseende dertill, att nu gällande resereglemente först med år 1866

började att tillämpas samt att under samma år, af särskilda orsaker,

blott ett hospital blifvit inspekteradt.

ersättning till syssloman vid hospitalen för resor till bevakande af

hospitalsfondens rätt i åtskillige ärenden, i medeltal för åren

1865—1869 ...................................................................... 613: 48.

äfvensom till landsstatstjenstemän och nämndemän för

biträde vid besigtningar å hospitalshemman samt till

jägeritjenstemän och landtmätare för förrättningar å

hospitalsskogar m. m., efter enahanda medeltal......... 288: 21.

pensioner och årliga understöd, dels af Kongl. Maj:t, dels af SerafimerOrdens-Gillet

beviljade å bilagda förteckning (Litt. K) upptagne

personer,

kontant ............................................................................. 496: 66.

kost, i likhet med hvad hospitalshjon bestås, åt tvänne

personer, förut tillhörande betjeningen vid Malmö

hospital, med värde i medeltal för åren 1865—1869 262: 96.

understöd till åtskillige vanföre eller sinnessvag^ personer utom hospitalen,

enligt hosföljande förteckning (Litt. L).

kontant .............................................................................. 332: 50.

spanmål, med värde i medeltal för åren 1865—1869... 429: 19.

d:o till nedannämnda sjukvårdsanstalter, nemligen:

Serafimer-Ordens-lasarettet, enligt Kongl. Brefvet den 14 Juni 1820,

innefattande medgifvande, att sjukvården å Södertelje hospital och

lasarett finge öfverflyttas till Stockholm och förenas med dervarande

vårdanstalter, samt en på grund häraf den 21 Maj 1822

träffad öfverenskommelse mellan Serafimer-Ordens-Gillet samt Di

-

6,710: —

400: —

276: —

1,743: 28.

423,765: 80.

9,129: 28.

378: 62.

901: 69.

759: 62.

761: 69.

Transport 435,696: 70.

44

Transport 435,696: 70

rektionerne för Serafimer-lasarettet och Stockholms läns kurhus,

hvarigenom Ordens-Gillet, emot det att Serafimer-lasarettet öfvertag

alla patienter från Stockholms län, hvilka, med venerisk

smitta icke behäftade, eljest bort å Södertelje lasarett intagas,

samt kurhuset, med Serafimer-lasarettets befriande från skyldigheten

att vidare vårda veneriska patienter, emottag alla dylika

patienter från så väl länet som Stockholms stad, förband sig att

årligen utgifva i ett för allt till Serafimer-lasarettet 900 Rdr och

till kurhuset 1,500 Rdr, hvilka ersättningsbelopp allt sedermera

äfven utgått och från och med år 1826 af Lasaretts-Direktionen

uppburits med tillsammans ........................................ 2,400: —

Stockholms stads och läns kurhus, jemlikt OrdensGillets

skrifvelse den 14 Juni 1796, Kong!. Brefven

den 6 Mars 1798 och den 14 Juni 1820..................... 500: —

Loka Brunns-lasarett, enligt Kongl. Brefvet den 22 Maj

1816, emot skyldighet för Lasaretts-Direktionen att

vidmakthålla lasarettet i godt skick och för förvaltningen

årligen visa redo ............................................. 300: —

Linköpings lasarett, såsom bidrag till läkarens aflöning,

jemlikt Ordens-Gillets beslut den 5 Mars 1828 225: —

Visby lasarett, enligt Kongl. Brefven den 29 Oktober

1828 och den 21 September 1839 .............................. 600: —

Lunds lasarett, af arrendet för Lunds hospitalsgård,

jemlikt Kongl. Brefven den 8 September 1813, den

27 Februari 1823 och den 23 Augusti 1854, 84 kubikfot

råg, och lika qvantitet korn och hafre,

D:o d:o, af St. Mölleberga kyrkas tionde, enligt Ordens

-

Gillets beslut den 5 November 1812, 12 kubikfot 6

kannor råg,

Kristianstads d:o, af Rinkaby kyrkas tionde, jemlikt

Ordens-Gillets beslut den 25 Februari 1837, 6 kubikfot

3 kannor råg;

utgörande värdet af förenämnda spanmål i medeltal

för åren 1865—1869 .................................................... 591: 54. 4,616: 54.

jordskyld- eller tomtören:

afgift för en, på grund af Kongl. Brefvet den 8 April 1859, från kronolägenheten

Malmberg till Stockholms hospital afsöndrad jord

Transport

440,313: 24.

45

lott, utgörande BO centner hö, med värde

1865-1869 .......................................................

Transport

medeltal för åren

........... 168: 80.

afgift för en, jemlikt köpe- och bytesbref af den 24 Mars

1841, den 5.September 1842 och den 4 Augusti 1855,

till Hernösands hospital förvärfvad ägolott af Gådeå

bys utmark....................................................................

d:o till Lunds akademi för tomterna N:ris 107—109 i

Malmö stad ....................................................................

d:o till nyssnämnda stad, enligt 1786 års Jordebok ...

disponerade räntor:

räntan å Peder Severendssens donation af den 24

Mars 1619: till husarme i Wallda socken i Hallands

län .................................................................. 60: —

till husarme i Släps socken i Hallands län 15: —

till Släps kyrka......................................... 15: —

enligt Kongl. Brefvet den 20 Mars 1816;

samt till Yarbergs skola, 25 kubikfot 2 kannor

råg och lika qvantitet korn och hafre

med värde i medeltal för åren 1865—1869 150: 99.

och till husarme i Yarberg ........................ 3: 75.

enligt Kongl. Brefvet den 5 Oktober 1813

och Ordens-Gillets beslut den 29 Jan. 1814.

186: -

- 28.

3: 21.

244: 74.

d:o å Enkefru Martha Bagers donation till Malmö hospital 15: —

och af räntan å vansinnige, på Vadstena hospital intagne,

Drängen Isak Anderssons från Månsarps församling

af Jönköpings län till hospitalet erlagda arfskapital,

enligt hospitals-direktionens beslut den 22 Juni 1839,

för Isak Anderssons enskilda behof........................ 18: —

varandes förut under den 9 Juni 1838 af Ordens-Gillet förordnadt,

att, derest Isak Andersson blefve till förnuft och helsa

återställd i den mån, att han utan fara kunde till samhället

återgå och han på sådan grund komme att från hospitalet utskrifvas,

berörde arfsmedel, som med 903 Rdr 80 öre till OrdensGillet

influtit, skulle till Isak Andersson återställas med afdrag

för stadgad medgift, 50 Rdr.

löner och arfvoden till syssloman vid indragna hospital, m. fl.:

Sysslomannen vid Linköpings och Norrköpings hospital

P. C. Sevén, lön, kontant ..................... 50: —

Transport 50: —

440,313: 24.

358: 29.

277: 74.

440,949: 27.

46

Transport 50: — ,

spanmål jemte andra naturapersedlar med

värde i medeltal för åren 1865—1869 ...... 345: 34. 3y5; 34,

och är genom Kongl. Brefvet den 12 Januari 1856

förordnadt, att vid Sevéns afgång Sysslomannen vid

Vadstena hospital skall öfvertaga de med Sevéns

befattning nu förenade göromål utan någon förhöj

-

ning i sina löneförmåner;

t. f. Sysslomannen vid Fall! hospital, arfvode ...... 75: —

d:o vid Örebro d:o, d:o ...... 100: —

d:o vid Karlstads d:o, d:o ...... 75: —

d:o vid Jönköpings d:o, d:o ...... 150: —

d:o vid Halmstads d:o, d:o ...... 50: —

d:o vid Kalmar d:o, hvilken såsom

arfvode uppbär afkastningen af den emot förra »Sysslomanslyckan»

sedermera tillbyta »Heijockslyckan»,

enligt Ordens-Gillets beslut den 10 April 1826;

Mariestads Landskontor och vederbörande kronobetjening

inom Skaraborgs län, som, för uppbörden ochredovisningen

af Skara indragna hospitals inkomster,

äfvensom för uppsigt öfver hospitalet tillhörige fastigheter,

åtnjuta ersättning, enligt Ordens-Gillets

beslut den 25 September 1840, med........................... 300: —

f. d. Kronofogden G. Lindström, såsom Notarie vid

Visby hospital, lön, kontant........................ 25: —

ersättning för skrifmaterialier.....................• 5: —

ved, 24 kastar, med värde i medeltal för

åren 1865—1869 ......................................... 186: 46. 216: 46.

jemlikt beslut den 25 September 1840, har Ordens-Gillet förklarat,

att Lindström, så länge han tjensten oförvitligen förrättade,

skulle bibehållas vid löneförmånerna, men att, efter hans afgång,

Ordens-Gillets förut under den 6 Juli samma år fattade beslut

om tjenstens indragning och göromålens öfvertagande af Sysslomannen

komme att gå i verkställighet,

utgifter för Mölleberga och Rinkaby kyrkor i Skåne:

af Mölleberga kyrkotionde,

prostetunna, 1 tunna eller 6 kubik-fot 3 kannor råg,

med värde i medeltal för åren 1865—1869 15: 44.

Transport 15: 44.--

440,949: 27.

1,361: 80.

442,311: 07.

Transport

15: 44.

442,311: 07.

för Mölleberga kyrka,

till reparationer, kommunionkostnader m. m.,

Indika utgifter, i anseende till deras mycket

vexlande belopp, bär utföras, efter medelberäkning

för 20 år, eller åren 1850—

1869, med ...................................................... 198: 73. 214: 17.

af Rinkaby kyrkotionde:

prostetunna, 1 tunna eller 6 kubikfot 3 kannor råg,

med värde i medeltal för åren 1865—1869 15: 92.

för Rinkaby kyrka,

till reparationer, kommunionkostnader m. m.,

i medeltal för åren 1850—1869 ................. 114: 80. i30: 72. 344. 39

Summa utgifter Rdr 442,655: 96.

Om, i öfverensstämmelse med den åsigt, komiterade här ofvan uttalat, ett förslagsanslag

för _ hospitalens underhåll anvisades samt Seraiimer-Ordens-Gillet upphörde

att vara Öfverstyrelse för hospitalen och denna dess befattning till annat embetsverk

öfverflyttades, skulle i sammanhang härmed den nuvarande inkomst- och

utgiftsstaten kunna i väsentlig mån förenklas, till icke ringa lättnad för den myndighet,

som komme att öfvertaga bestyret med hospitalsvården. Sålunda kunde

från inkomst-sidan uteslutas, utom de inkomster af räntor, tionde och arrendemedel

m. m., som skulle till Statsverket indragas eller till förvaltning af staten öfvertagas,

äfven det bidrag, 12,000 Rdr, som erhålles från 2:dra hufvudtitelns förslagsanslag

till fångars vård och underhåll, hvilket anslag, om så ansåges lämpligt, kunde med

nämnde belopp i sådant fall minskas. Från utgifts^sidan skulle likaledes en del

poster försvinna och flera kunna öfverflyttas till andra å Riksstaten förekommande

anslag af likartad beskaffenhet. Utgifter, som kunde upphöra, äro:

Serafimer-Ordens-Gillets förvaltningskostnad ................................. 9,129: 28.

ersättning till syssloman vid hospitalen för förrättningar å hospitalshemman

...................................................................................................... 613: 48.

arfvoden till syssloman vid de indragna hospitalen.................................... 450: —

Och torde följande utgiftsposter böra öfverföras till Riksstatens nedannämnda

anslag, nemligen:

Under 7: de Hufvudtiteln:

Städers friheter, förslagsanslag;

det af räntan å Peder Severendssens donation utgående bidrag till

Varbergs skola....................................................................... 150: 99.

tomtören till Malmö stad................................................... 3: 21. 154; 20.

Transport 154: 20.

48

Transport

Under 8:de Hufvudtitéln:

Kleresi-staten,

prostetunna af Mölleberga kyrkotionde ........................... 15: 44.

d:o af Rinkaby d:o .....................15: 92.

Universiteten,

afgiften till Lunds akademi för tomter i Malmö stad........................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag,

understöden till åtskillige vanföre eller sinnessvage personer

utom hospitalen ..................................................... 761: 69.

d:o af räntan å Peder Severendssens donation: till bus

arme

i Vadda och Släps socknar samt i Varberg......... 78: 75.

d:o d:o å Enkefru Bagers donation till Malmö hospital 15: —•

Lasaretts underhåll (hvilken benämning den nuvarande anslagstiteln:

»Hospitalers och Lasaretters underhåll», efter förändringen, torde

böra erhålla, jemte det att statsanslaget till Serafimer-Ordens-lasarettet

derunder inbegripes),

ofvannämnda bidrag till åtskillige sjukvårdsanstalter ......................

derest icke, med hänsyn dertill, att de särskilta länens innevånare,

enligt numera gällande föreskrifter, åligger att bekosta de för länen

erforderliga sjukvårdsanstalter af ifrågavarande beskaffenhet,

Eders Kongl. Maj:t skulle pröfva skäligt i nåder förordna, att

dessa, till förmån för blott några få län, hittills från allmänna

hospitalsfonden utgående anslag böra indragas, i likhet med hvad

förut, enligt nådigt Bref den 29 Oktober 1828, egt rum i afseende

å enahanda bidrag till öfriga lasaretten och kurhusen i riket.

Kyrkors underhåll,

af räntan å Peder Severendssens donation: till Släps kyrka 15: —

utgifterna för Mölleberga och Rinkaby kyrkor,

för den förra..................................................... 198: 73.

och för den sednare......................................... 114: 80. 313: 53.

hvilka två sistnämnda utgifter, i anseende till deras

föränderlighet, synas böra under förenämnda anslagstitel

med jemnade belopp särskild! uppföras och erhålla egenskapen

af reservationsanslag. __

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag,

den andel i kostnaderne för Generaldirektörens inspektionsresor, som

hittills blifvit bestridd af hospitalsfondeus medel och hvilken, efter

Transport

154: 20.

31: 36.

— 28.

855: 44.

4,616: 54.

328: 53.

5,986: 35.

49

Transport

förändringen, komme att, lika med den öfriga delen, utgå af

nämnda rese- och traktamentspenningeanslag............ 378: 62.

ersättningen till landtmätare, jägeritjenstemän m. fl.

för förrättningar å hospitalshemman........................ 288: 21.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

den del af de i Serafimer-Ordens-Gillets förvaltningskostnad ingående

diverse utgifter, hvilken motsvarar tryckningskostnader ...

Under 9:de Hufvudtiteln:

Allmänna Indragningsstaten,

arfvodet till Generaldirektören öfver hospitalen............ 1,000: —

lönerne för dem af Serafimer-Ordens-Gillets tjensteman

och betjente, som innehafva sina beställningar på

grund af konstitutorial, nemligen:

Sekreteraren .......................................... 1,500: —

Kamereraren .......................................... 1,500: —

en vaktmästare.................................... 450: — 3,450: —

med skyldighet för dem att i dessa deras befattningar

biträda den blifvande Hospitals-Öfverstyrelsen.

lönen för Sysslomannen Sevén ....................................... 395: 34.

d:o för Notarien vid Visby hospital, förre Kronofogden

Lindström, jemte hans öfrige, här ofvan uppgifne

löneförmåner .................................................................. 216: 46.

arfvodet för Landskontoret och kronobetjeningen i

Skaraborgs län, så vida detsamma ej finnes vara af

beskaffenhet att böra upphöra .................................... 300: —

de dels af Kongl. Maj:t, dels af Serafimer-Ordens-Gillet

åtskillige personer beviljade pensioner och årliga

understöd ....................................................................... 759: 62.

Utom här ofvan förtecknade utgiftsposter, Indika skulle komma

att, efter omständigheterna, utbetalas antingen af Statskontoret eller

af vederbörande länsstyrelser, med iakttagande i det sednare fallet,

att de årliga länsstaterne fullständigt upptog^ de med utbetalningarne

förbundne vilkor och öfriga föreskrifter, böra slutligen äfven i

beräkning tagas de anslagsförhöjningar, som utan tvifvel blifva behötlige

för de begge embetsverk, hvilka, enligt hvad komiterade föreställa

sig, hufvudsakligen skulle komma att öfvertaga Serafimer-Ordens-Gillets

bestyr, nemligen Sundhets- och Kammar-kollegierne. Ko

Transport

-

5,986: 35.

666: 83.

500: —

6,121: 42.

13,274: 60.

7

50

Transport

miterade hafva trött, att härtill skulle erfordras ett sammanräknadt

belopp af 3,500 Rdr, eller 1,500 Rdr för Sundhets-kollegium, till aflönande

af en revisor och en amanuens, samt 2,000 Rdr för Kammarkollegium

att disponeras såsom aflöning åt den eller de tjensteman,

som komrne att handlägga de med hospitalsegendomarnes förvaltning

förenade göromål. Att med säkerhet bedöma anslagsbehofvet i berörde

hänseenden är likväl för komiterade ej möjligt, helst detta behof kan

vara beroende af särskilta, nämnda embetsverk rörande förhållanden,

hvarom komiterade sakna kännedom; och enär dessa embetsverk förmodligen

komma att höras öfver komiterades förslag, i hvad detsamma

dem rörer, blifver ock då tillfälle för dem att jemväl om detta anslagsbehof

yttra sig.

Efter den beräkning, komiterade här antagit, skulle således följande

tillökningar i nedannämnda anslag erfordras, nemligen:

13,274: 60.

Under 7: de Hufvudtiteln:

i anslaget för

Kammar-kollegium

2,000:

1,500: —

Under 8:de Hufvudtiteln:

i anslaget för Sundhets-kollegium med Medicinal-staten ........................

Summa Rdr 16,774: 60.

Efter iakttagande af ofvannämnda förändringar med hospitalsfonden skulle staten

för den blifvande Hospitals-Ofverstyrelsen komma att, utom det erforderliga förslagsanslaget,

innefatta endast följande poster:

Inkomster:

ersatt underhåll från Danviks hospital..................................................... 24,000: —

patientafgifter............... 126,067: 57.

tillfälliga inkomster...................................................................................... 4,336: 73.

Summa Rdr 154,404: 30.

Utgifter:

Aflöning samt patienternes underhåll och vård m. m. vid hospitalen... 423,765: 80.

jordskyld^- för de två från kronolägenheten Marieberg och Gådeå by

afsöndrade ägolotterne, hvilka utgifter icke lämpligen kunna öfverflyttas

till något Riksstatens anslag och för öfrigt äro af beskaffenhet,

att de, likasom den efterföljande, mer omedelbart tillhöra

hospitalsvården............................................................................ 354: 80.

af räntan å Isak Anderssons i Månsarp arfskapital................................. 18: —

Summa Rdr 424,138: 60.

51

Om från denna utgiftssumma dragés inkomstbeloppet ........................... 154,404: 30-

blifver återstoden......................................................................................... 269,734: 30.

eller, i jemt tal, 270,000 Rdr, det förslagsanslag, som erfordras.

Lägges till detta anslag ...................................................... 270,000: —

beloppet af ofvannämnda särskilda anslagsförhöjningar,

af Indika dock de, som skulle påföras dels 8:de Hufvudtitelns

anslag för fattigvården i allmänhet under

rubrik: »understöd till åtskillige vanföre och sinnessvage

personer», samt dels allmänna indragnings

staten,

— efter hand försvinna,.............................. 16,774: 60. 286,774: 60.

men härifrån åter afräknas så väl de inkomster af räntor, tionde och

arrendemedel m. in., som borde till Statsverket indragas, eller till

förvaltning af Staten öfvertagas ................................. 222,562: 49.

som ock det från fångvårdsanslaget utgående bidrag 12,000: — 234,562: 49.

utgör skillnaden ..................................................................................... 52,212: 11.

egentligen det belopp, som Staten, efter förändringen och under nuvarande förhållanden,

årligen, och till någon del blott tillsvidare, komme att vidkännas för hospitalens

underhåll, hvaremot det extra statsanslag, som blifvit anvisadt till fondens förstärkning

och för närvarande är faststäldt till 120,000 Rdr, icke vidare blefve behöflig!.

För (ifrigt synes det komiterade, som, vare sig att en reglering i öfverensstämmelse

härmed kommer till stånd eller att förändringen inskränkes blott till indragning

af hospitalsfondens förutnämnda inkomster af räntor m. m., i utbyte emot

statsanslag, enahanda vilkor bör härvid fästas, som vid 1851 års ofvan omförmälda

reglering fastställdes, nemligen, att, om det anslag, som kunde varda anvisadt, utan

Kongl. Maj:ts nådiga samtycke förändrades, det då skulle ankomma på Kong!

Maj:t att förordna, det ifrågavarande inkomster ånyo skulle enligt nu gällande

grunder uppbäras.

Med en sålunda förenklad administration, och befriad från all befattning med

allmänna hospitals- och barnhusfonden, synes, med bibehållande af nuvarande organisationen

utaf hospitalens lokal-styrelser, öfverinseendet å desamma lämpligen

kunna och böra ombetros Eders Kongl. Maj:ts Sunähets-kollegium.

I sådant fall måste dock detta kollega nuvarande arbetskrafter förstärkas; och

ehuru komiterade, såsom ofvan är anfördt, icke tilltro sig att med visshet bedöma

behofvet i detta hänseende, vill det dock synas, som skulle den centrala förvaltningen

i afseende å sinnessjukvården kunna af kollegium hanclhafvas, utan annan tillökning

i tjenstepersonalen, an den af en revisor och en amanuens med arvoden å

52

tillhopa 1,500 Rdr årligen, isynnerhet om kollegium derjemte, åtminstone i början

af sin verksamhet såsom Öfverstyrelse för hospitalen, finge påräkna biträde af

Sekreteraren och Kamreraren vid nuvarande Hospitals-Öfverstyrelsen.

Jemlikt nådiga instruktionen för Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kammarkollegium

af den 16 Februari 1838, tillhör detta kollegium att förvalta samt hafva

inseende och vård å jemväl de hemman och lägenheter, hvilka äro till civile och

ecklesiastike behof och ändamål anslagne, med undantag af akademie-, hospitalsoch

barnhus-hemman. Med upphörande af särskild Öfverstyrelse för hospitalen och

med den förändring i öfrigt, som komiterade i afseende å dessa inrättningars förvaltning

föreslagit, bör äfven nyssnämnda undantag, i hvad det rörer hospitalens

hemman och lägenheter, bortfalla och följaktligen Kammar-kollegii förvaltningsmyndighet,

samt vederbörande länsstyrelsers och kronobetjentes åligganden i afseende

å iakttagande af fastigheternas rätt och bästa, utsträckas äfven till dessa hemman

och lägenheter, i likhet med hvad som nu är stadgadt i afseende å de kronan

under omedelbar dispositionsrätt tillhöriga kongs- och kongsladugårdar samt indragna

boställen; i sammanhang hvarmed detta kollegium jemväl torde få sig uppdraget

så väl att upptaga och afgöra frågor om hembud af skattehospitalshemman,

som äfven att, i frågor rörande försäljning till skatte af Danviks hospital tillhöriga

hemman och lägenheter, utöfva den pröfningsrätt, hvilken för närvarande, enligt

nådiga kungörelsen den 17 Maj 1861, tillkommer Öfverstyrelsen för hospitalen.

Den tillökning i göromål, hvilken härigenom uppstode för en del tjensteman i

Kammar-kollegium, blefve utan tvifvel af den betydenhet, att särskild ersättning

derför bör lemnas; och är sådan ersättning afsedd med det belopp, 2,000 Rdr årligen,

som komiterade föreslagit att ställas till disposition af bemälta kollegium.

Hvad åter angår uppbörden af och redovisningen för hospitalsfonden tillhörige

räntor, tionden, arrenden och andra från fastigheter utgående afgifter, hemställa

komiterade att dermed må förhållas såsom med dylik uppbörd och redovisning för

kronans räkning och således de syssloinanna-befattningar, som vid indragna hospital

ännu äro bibehållne, alla indragas samt sysslomännen vid nuvarande hospital

helt och hållet befrias från all vidare befattning med dessa hospitalsfondens inkomster.

Enligt komiterades förslag, skulle Eders Kongl. Maj:ts och rikets Statskontor

komma att öfvertaga skyldigheten att verkställa en del hospitalsfonden nu åliggande

liqvider. Härigenom finge detta embetsverk visserligen någon tillökning i

sina göromål; men komiterade anse dock dessa bestyr ej vara af den omfattning,

att de böra leda till någon förhöjning i staten för samma embetsverk.

För den händelse, att Eders Kongl. Maj:t skulle finna godt i nåder bifalla hvad

komiterade nu i underdånighet föreslagit, torde, i sammanhang med de förändringar,

hvilka deraf blefve en följd, jemväl Kongl. Maj.is nådiga stadga den 5 Mars

•53

1858 böra i vissa delar undergå någon jemkning, i hvilket hänseende komiterade

anse sig böra fästa uppmärksamhet derå:

att med det blifvande statsanslagets egenskap af förslagsanslag torde vara

öfverensstämmande, att hospitalens årliga utgiftsstater, hvilka nu, enligt § 4 mom.

2 samt § 9 mom. 1, fastställas af Öfverstyrelscn, dädanefter varda Eders Kongl.

Maj:ts pröfning understälde;

att uti § 5 mom. 1 a) orden »och Vårt Sundhets-Collegium», uti samma § mom.

2 orden »efter Sundhets-Collegii hörande», äfvensom enahanda uttryck uti § 19 samt

§ 23 mom. 1 och 3 äro, sedan Öfverstyrelsen blifvit till detta kollegium förflyttad,

öfverflödiga och såsom sådane böra ur stadgan utgå;

att, så vidt hospitalen skola bibehållas vid den dem enligt äldre författningar

och jemväl uti stadgans § 12 tillförsäkrade arfsrätt efter patienter, hvilka inom

tredje betalningsklassen aflida, och Eders Kongl. Maj:t icke snarare skulle finna,

att denna arfsrätt, som tillkom å en tid, då fattige sjuke erhöllo inträde å kronohospitalen

endast mot en ringa så kallad medgift, utan att någon vidare afgift till

hospitalet sedermera ifrågakom, huru länge än hjonet der njöt underhåll och vård,

numera, då äfven för dem, hvilka såsom fattige vårdas och derför tillhöra nämnde

klass, viss stadgad afgift skall, för hvarje dag patienten vistas å hospitalet, till inrättningen

erläggas, bör, under sådant förändradt förhållande och till undanrödjande

af mycket obehag och besvär, som äro förenade med denna rättighet, på samma

gång densamma visat sig vara för hospitalen föga inkomstbringande, upphöra, åtminstone

i afseende å dem af tredje klassen, för hvilka till hospitalen erläggas afgifter

i enlighet med derför nu gällande allmänna grunder samt följaktligen föreskrifterne

i sistberörda § uti denna del till all vidare kraft och verkan förfalla, —

samma §, om den emellertid pröfvas böra bibehållas, dock varder förändrad derhän,

att den aflidnes egendom förklaras skola tillfalla hospitalet, der den aflidne

i lifstiden njutit vård, och icke den till Statsverket indragna hospitalsfonden;

samt att, efter indragning af det särskilta Generaldirektörs-embetet för hospitalen,

den inspektion af dessa inrättningar, om hvilken uti § 22 förmäles och som

för närvarande skall af detta embetes innehafvare verkställas, i stället lärer böra

förrättas af den, hvilken Sundhets-kollegium dertill utser, med åliggande för denne

att till kollegium om förrättningen afgifva sådan berättelse, som uti mom. 2 af

denna § är vorden föreskrifven.

Och torde, derest nådig kungörelse utfärdas derom, att hvad högstberörda

stadga innehåller beträffande tillämpningen af densamma, eller att den skall lända

till efterrättelse vid de under Serafimer-Ordens-Gillets öfverinseende stälda hospital,

upphört att gälla, i sammanhang dermed nödige bestämmelser meddelas i nu antydde

hänseenden.

54

Hvad slutligen beträffar Serafimer-Ordens-Gillets åligganden utöfver dem, som

åtfölja Öfvefstyreisen för hospitalen samt förvaltningen af allmänna hospitals- och

barnhusfonden jemte den för ett särskildt hospital afsedda Adelsvärdska fonden,

hafva komiterade inhemta!, hurusom, i följd af särskilta tid efter annan gifne beslut

på ansökningar af enskilde personer, som önskat att under Serafimer-OrdensGillets

vård ocli inseende få stälde sina till välgörande ändamål gjorda donationer,

Ordens-Gillet dels öfvertagit till förvaltning sådane donationer, dels, i afseende å

andra dylika stiftelser, fått sig anförtrodt att å dem hafva öfverinseende.

Sålunda bär Serafimer-Ordens-Gillet under sin omedelbara förvaltning:

l:o) enligt Konungens i Ordens-kapitlet den 11 Maj 1789 gifna förordnande,

— en af Kongl. Geheimeråd^, m. m. Gasten Rönnow stiftad stipendiifond, nu

utgörande 2,000 Rdr, deraf årliga räntan tillgodonjutes af en studerande vid Upsala

akademi, hvilken stipendiat af Ordens-Gillet utses;

2:o) enligt Ordens-Gillets beslut den 6 Februari 1811 och 20 April 1816, — ett

kapital af 1,000 Rdr, deraf, enligt särskilta utaf Notarien P. A. Hjertstedt och hans

hustru den 6 September 1799 och 15 Oktober 1807 upprättade testamentariska förordnanden,

årliga räntan utgår såsom understöd för 12 fattige enkor i Östhammars

stad, hvilka understödstagare dock icke af Ordens-Gillet utses;

3:o) enligt Kongl. Maj:ts Resolution den 18 November 1812, — ett af Kammarherren,

Grefve Nils Bonde och hans hustru, såsom innehafvare af Hörningsholms

fideikomissegendom i Mörkö socken, Hölebo härad och Södermanlands län, till en

skolinrättning för allmogens barn i nämnde socken anslaget belopp åt 300 Rdr,

deraf räntan årligen utbetalas, för skolans räkning, till kyrkoherden i samma

socken;

4:o) enligt nådigt förordnande den 25 Oktober 1839, — så kallade Groenska

fattigförsörjningsinrättningen, stiftad af Bergsrådet m. m. A. H. Groen genom testamente

den 28 Maj samma år och bestående af en fond, för närvarande uppgående

till 131,400 Rdr, hvilkens ränteafkastning utdelas såsom ärlige pensioner, i allmänhet

till belopp af 150 Rdr, åt dem, hvilka utaf Ordens-Gillet blifvit till pensionärer

å denna fond nämnde; och

5:o) enligt nådigt förordnande af den 7 Mars 1844, — en af Stiftsfröken Maria

Charlotta Qveckfeldt, genom testamente den 11 November 1841 gjord donation till

förmån, i första rummet, för så kallade Fridhem eller en å Kongl. Djurgården anlagd

vårdanstalt för sinnessvage, men dernäst, i den händelse, att denna anstalt

skulle upphöra, till understöd för 3 sinnessjuka i behof stadda fröknar, som vårdas

inom egen slägt; varande, sedan nämnda sjukvårdsanstalt, enligt Kongl. Bretvet den

25 Juni 1851, numera upphört, denna donation, nu utgörande ett kapital af 14,000

Rdr, uteslutande för sistberörda ändamål använd, sålunda, att af årliga ränteafkastningen

utdelas understöd för dertill behörige personer, som af Ordens-Gillet

utses.

55

A följande af lokal-styrelser förvaltade stiftelser tillkommer åter öfveriuseendet

Serafimer-Ordens-Gillet, nemligen:

l:o) å ett af Rikskansleren, Grefve Magnus Gabriel De la Gardie den 7 Mars

1675 upprättadt barnhus i staden Lidköping, dertill särskilda hemmansräntor anslagits,

dock att, sedan med Kongl. Maj:ts tillåtelse enligt nådigt Bref af den 21

Juli 1825, barnhuset blifvit indraget, dess tillgångar numera användas till understöd

för fattiga barns uppfostran;

2:o) enligt nådiga Resolutionerne den 14 Mars 1774 och 18 Februari 1782, —

å Gustatsbergs barnhus vid staden Uddevalla, grundadt genom testamente af Handelsmannen

A. Knape Hansson och hans hustru den 10 April 1772;

3:o) enligt Konungens i Ordens-kapitlet den 28 April 1789 meddelade beslut,

— å en af Fru Anna Cederflycht, genom testamente den 8 November 1748, i staden

Vestervik grundad fattiginrättning;

4:o) enligt enahanda beslut likaledes af den 28 April 1789, — å så kallade

Bohmanska testamentsfonden, tillkommen genom förordnande af Grosshandlanden

F. O. Bohman den 10 Juli 1767 och för närvarande uppgående till 117,474 Rdr 41

öre, med syftemål att understödja behöfvande ogifte personer, som äro barn af delägare

i forna civilstatens eller presteståndets enke- och pupillkassor eller ock i allmänna

enke- och pupillkassan, hvilken sistnämndes direktion medlen förvaltar;

5:o) enligt nådiga förordnanden af den 6 Maj 1811 och 10 Augusti 1825, — å

ett af Ryttmästaren G. A. Löwenström, genom testamenten den 21 Mars och 2

Maj 1811, stiftadt lasarett å Hammarby hemman, i Hammarby socken af Vallentuna

härad och Stockholms län; varande dock, genom Kongl. Kungörelsen den 21 Oktober

1864 angående förändrade instruktioner för direktioner, läkare och syssloman

vid länens lasarett och kurhus, i nåder förklaradt, att dessa instruktioner skola i

tillämpliga delar lända till efterrättelse äfven vid Löwenströmska lasarettet;

6:o) enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordnande den 19 Januari 1856, — å ett af

Assessoren O. Ahllöf, genom testamente den 9 Oktober 1740, stiftadt barnhus i staden

Arboga, hvars fond utgjorde vid 1869 års slut 21,928 Rdr 60 öre; och

7:o) enligt nådigt förordnande den 23 Maj 1864, — å en stiftelse af Hofrättskommissarien

Sven Belghus, genom testamente af den 13 September 1859, i ändamål

att å egendomen Simmersröd i Ljungs socken af Inlands Fräkne härad samt

Göteborgs och Bohus län upprätta eu uppfostringsanstalt för gossar.

Dessutom är vordet dels, — med anledning af Majoren, Grefve Gustaf Pipers

derom gjorde ansökning, — af Kongl. Maj:t, enligt nådig skrifvelse till SerafimerOrdens

Gillet af den 31 Januari 1821, förordnadt, att, i afseende å granskning och

revision af räkenskaperne vid Jaquette Durietz’ fattigförsörjningsanstalt, samma ordning

skall iakttagas, som för granskning af hospitalens räkenskaper är föreskrifven,

— och dels, — rörande en af framlidne Direktören Sahlgren, upprättad uppfostringsanstalt

å egendomen Östad i Elfsborgs län, stäld under öfverinseende åt

56

Wasa-Ordens-kapitel, — uti Ordens-kapitlet den 23 Maj 1864, jemte stadgande åt

skyldighet för föreståndaren att afgifva en årlig underdånig berättelse om anstaltens

tillstånd, tillika föreskrifvet, att denna berättelse borde till Serafimer-OrdensGillet

insändas för att, genom dess försorg, för Kongl. Maj:t i Wasa-Ordens-kapitlet

anmälas.

Utöfver redogörelsen för dessa Serafimer-Ordens-Gillets särskilda åligganden

hafva komiterade ansett sig icke tillkomma att något yttrande i denna del atgifva.

Sammanfattas nu de slutföljder, till hvilka komiterade i det föregående kommit,

gå de hufvudsakligen ut på följande underdåniga förslag:

’ att Serafimer-Ordens-Gillets befattning med hospitalen i riket såväl som med

allmänna hospitals- och barnhusfonden samt den för Vadstena hospital afsedda

Adelsvärdska fonden må upphöra och följaktligen älven det Ordens-Gillet tillföiordnade

biträde såsom Generaldirektör öfver hospitalen indragas tillika med den till

denne embetsman samt Ordens-Gillets tjensteman och vaktbetjente från hospitals

fonden

nu utgående aflöning; ,

att, med öfverlemnande till vederbörande kommuner att, under inseende a

Landshöfding och domkapitel, sjelfve förvalta de endast för fattige orkeslöse inrättade

hospital i Weckholms församling af Upsala län samt å hemmanet Marskog i

Kronobergs län, Staten öfvertager dispositionsrätten till öfrige hospitalens alla tillgångar

i fast egendom, räntor, tionde och utskylder åt hvad namn och beskaffenhet

de vara må, — dock att hospitalens hemman och lägenheter bibehållas vid sin

nu ägande natur enligt jordcboken, samt med skyldighet för Staten att fullgöra de

vilkor och förbindelser, som finnas fastade vid några af de donationer, som utgöra

eu del af dessa tillgångar; .

att, häremot och jemte det tillika alla uti hospitalsfondcn inbegripna statsanslag/äfvensom

af fångvårdsmedlen till samma fond utgående bidrag upphöra, a

Riksstaten uppföres, till bekostande af den offentliga sinnessjukvården, ett enda an

-

slag, som får egenskap af förslagsanslag; . _

att de utgifter, som, enligt åberopade utredningen, från hospitalstonden bcsuidas

för andra ändamål, än hospitalsvården, och icke kunna eller för närvarande

skäligen böra indragas, äfvensom de af samma fond utgående aflömngar till Generaldirektören

för hospitalen samt Ordens-Gillets nuvarande Sekreterare, Kamrerare

och en Vaktmästare, varda, på sätt komiterade hemstält, å vederbörande hutvud

titlar

i Riksstaten uppförde; .

att förvaltningen af Malmö barnhusfond jemväl åt Statsverket ötvertages, i hvi - ket fall Eders Kongl. Maj:t lärer täckas tillika meddela föreskrift om de grunder,

57

som dädanefter böra följas i afseende å samma förvaltning samt inkomsternas

användande för det med dem afsedda ändamål;

att Kammar-kollegium öfvertager inseendet å och vården om all hospitalens

fasta egendom, med undantag endast af hus, tomter och lägenheter, som äro till

dessa sjukvårdsanstalters omedelbara nyttjande upplåtne, hvarförutan frågor om inlösen

af skattehospitalshemman, eller om försäljning till skatte af Danviks hospital

tillhörande hemman och lägenheter, torde böra till detta embetsverk hänskjutas;

att med uppbörden af och redovisningen för hospitalens ifrågavarande inkomster,

så väl som barnhusfondens medel, förhålles på lika sätt, som i afseende å Statens

inkomster i allmänhet är eller varder stadgadt;

att, i allt öfrigt, den Ordens-Gillet tillkommande befattning såsom Öfverstyrelse

för hospitalen i riket uppdrages åt Sundhets-kollegium, som då äfven skulle öfvertaga

förvaltningen af den till förmån för sjukvården vid Vadstena hospital donerade,

Öfverstyrelsen anförtrodda, Adelsvärdska fonden, i sammanhang med hvilken förändring

i denna styrelse gällande stadga angående sinnessjukes behandling och vård

jemväl torde undergå derefter lämpade jemkningar;

att, med afseende å de förökade göromål, som sålunda komme att tillskyndas

Kammar- och Sundhets-kollegierna, till desses disposition, för vederbörande tjenstemäns

aflönande, må blifva anslagne de belopp, om hvilka för detta ändamål komiterade

här ofvan gjort hemställan; — samt

att vid denna reglering varder, beträffande allmänna hospitalsfonden, tillika

fästadt det vilkor, att, om det, i stället för inkomsterna från denna fond, till liospitalsinrättningarne

anvisade särskilda statsanslag skulle, utan Eders Kongl. Maj:ts

nådiga samtycke, förändras, på Eders Kongl. Maj:t då må ankomma att förordna,

det berörde inkomster åter skola efter nu gällande grunder uppbäras och hospitalen

tillgodokomma.

De af komiterade från vederbörande hospitalsdirektioner och länsstyrelser infordrade

och till komiterade inkomne handlingar bifogas härjemte; framhärdande

komiterade, med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

Carl Aug. Fehr.

underdånigste och tropligtigste

tjenare och undersåter

N. J. BERLIN.

O. F. AP SlLLÉN. T. A. Billbergh.

L. W. Biben.

Stockholm den 31 December 1870.

8

Förteckning å bilagorna.

Litt. A. Förteckning öfver samtlige för hospitalsfondens räkning utarrenderade hemman

och lägenheter jemte arrendeinkomsterna deraf, enligt sednaste arrendekontrakt

.......................................................................... Sid. 2.

Litt. B. D:o å de till hospitalsfonden ingående räntor och afgifter .......;.......... » 70.

Litt. C. Jordskyld eller tomtören samt afgäld .................... » 110.

Litt. D. Förteckning på den till hospitalsfonden ingående krono- och kyrkotionde

............................................................................................... » 126.

Litt. E. D:o å till d:o ingående diverse inkomster............................................. » 158.

Litt. F. D:o på de hemman af frälsenatur, af hvilka hospitalsfonden uppbär

räntor eller arrenden........................................................................... » 160.

Litt. G. Sammandrag öfver hospitalsfondens inkomster...................................... » 172.

Litt. H. D:o utvisande beloppet af tillfälliga inkomster vid hospitalen under

åren 1865—1869 ................................................................................ » 176.

Litt. I. D:o, utvisande utgifterna till aflöning samt patienternas underhåll och

vård m. m. vid hospitalen i riket under åren 1865—1869............... » 178.

Litt. K. Förteckning å de personer, förut tillhörande betjeningen vid hospitalen,

som från hospitalsfonden uppbära pensioner eller understöd ... »'' 182.

Litt. L. D:o på de vanföre eller sinnessvage personer utom hospitalen, som

från hospitalsfonden åtnjuta årliga understöd.................................... » 184.

i

Bilagan Litt. A.

Förteckning

öfver samtlig^ för Hospitalsfondens räkning utarrenderade

hemman och lägenheter, jemte arrendeinkomsterna deraf

enligt sednaste arrendekontrakt.

2

Nummer.

M a n t a 1.

Kontant

Län.

Härad.

Socken.

Egendomens namn.

’

•

Krono.

Skatte.

Frälse.

Städja, suiu

vid tillträ- det på en

gång er- lägges.

Upsala

Bälinge

Waksala

Bälinge

G:la Upsala

Danmarks

Stafby

Upsala hospital.

Hemringe .......................................

Gamla Upsala by .............................

Hemvinge............................................

Ntmnina ...........................................

Sandbohl ...........................................

Kjellgården..........................................

Amu. Sistnämnda 2:ne hemman ävo, enligt

kontrakt den 13 Januari 1869, till- sammans utarrenderade intill mid- fastan 1890 mot årligt arrende af

220 kub.-fot spanmål och 285 R:dr

i penningar.

Ladan ................................................

Stummelbol.........................................

Stenby ...............................................

Anm. Hemmanen Padan, Stummelbol och

Stenby äro, från midfastan 1870 till

samma tid 1890, enligt kontrakt den

V 1869 gemensamt utarrenderade

mot årligt arrende af 265 kub.-fot

spanmål samt 380 R:dr i penningar.

Nordansbol .......................................:

3

11

2

5, 6

1

1

1

1

1

1

3 /

K:dr

öre

ä/8

%

l1/,

i /

/*

3 /

—

/4

—

Olands

—

—

/ 8

7,

7,

7S

—

—

il

•

1

Skinnarbol .....................................

Bohlsby.............................................

lbm...................................................

Tbm............................................«.........

Årträ. Hemmanen Bohlsby N:ris 2 och 3

äro, från midfastan 1870 till samma

tid 1883, enligt kontrakt den -j\ 1868

gemensamt utarrenderade mot årligt

arrende af 173 kub.-fot 6,44 k:r span- mål.

Planteringsland vid Fjevdingstullen ...

Anm. Vid egöutbyte, för beredande af tomt

till nytt läroverkshus i Upsala, bar,

1

1

2

3

74

7s

7s

7s

1

—

—

—

Upsala

stad

i

1

Transport

—

—

'' i !

! 1 1

3

Ay.liga arrendebeloppet.

S p a n m å 1.

Eåg.

Kom.

Hafre. , l Hvete. Arter.

Forsel

löns--

ersätt

ning.

Oq <C

Cfi <J

< s*

PT1 O

CD •

Lin.

Ull.

Ål.

Pennin

gar.

Arrendetiden

Arrende-

från

till

kontrakt

mid-

mid-

tets

fastän

fastan

datum.

år

år

1869

1889

18168

1858

1883

18V57

1860

1885

18V59

1868

1878

18Ä67

1845

1870

18f§43

1851

1870

18 ¥53

1860

1870

183t 59

1845

1870

18n>43

1842

1870 j

18V41

18V62

K.-f. I k:r

63

121

75

88

6,69

7

2

315

64 6,73

53 1

4712,50

I

25 2

135 5,60

4 Öl),50

40 8,52

45 9,71

11 7,ro

845 3,55

K.-f. 1 k:r I K.-f:

63j —|

121 6,69

75i7

88 2

31

64

5

6,73

53

47

25

135

40

40

45

11

1

2,50

2

5,50j

9,50

8,52

9,71

7,40''

845 3,66

k:r

K.f.

k:r K.f.! ku

-

R:dr

5

10

ore

Ctr (£5 Ctr\it Ctr\(t R:dröre

27

50

48

30

32

25

— 1864 ! 1889

1858

1845

))

181-56

1883

1870

»

18 5°63

18¥57

18f§43 j

)> j

18171

18 ¥56

— — — — — — 40 55!

I I I 1

3225''

4

1

|

i''

1 ----—-

!

]

i *2*

I

Mantal.

Kontant

städja, som

vid tillträ- det på en

gång er- lägges.

! Län.

Härad.

Socken.

Egendomens na m n.

| C

'' 3

3

CD

Krono.

Skatte.

Frälse.

Transport

i stället för denna jord, hospitalet

tillfallit en norr om Upsala belägen

jord om 11 qv.-refvar 20 stänger,

hvilken är, enligt kontrakt den 5

Mars 1870, utarrenderad från den

1 Januari 1871 till samma tid 1886

mot 25 kub.-fot spanmål.

Kyrkoängsfjell, krono, om 21 qv.-ref- var 87,5 stänger ..........................

''

K:dr

öre

•

Stockholms

Närding- h undra

Almunge

|

_ (

•

I

Säger

Söderman-

lands

Jönåkers

:é-

Tima

Nyköpings hospital.

Krasta äng, eu utjord om 65 qv.-refvar

45 stänger .......

Åkers

Strengnäs

Stenby med torpet Knäppinge och 2

odlingslägenheter ...........................

N:o 1 en åkervret norr om förra ho- spitalsgården, under gårdstomt N:o

30, om 8 qv.-refvar 92 st. 50 fot;

N:o 2 en åkervret vid Strengnäs s. k.

Ladugata om 3 qv.-refvar 2 stän- ger 75 fot;

N:o 3 eu åkervret emellan stadens

storgärde, södra ocli lilla gärde

om 9 qv.-refvar 4 stänger 75 fot:

N:o 4 en åker om 8 qv.-refvar 68

stänger.

Lägenheterna N:ris 6 & 7 om 4 qv.- refvar 53 st 25 fot ...................

i

i

vid Stretig

näs stad

1

''

~

i

|

Säger

''

j

OM

Ärliga arrendebeloppet.

S p a n m å 1.

Försel- !» „j i r

löns- ” S.j T. ! i 9.

ro cs Lin. Till. i Al.

ning. |g

i Arrendetiden j

_ _. _|__ j Arrende

från

| till j kontrakPennin-

\ mid- j mid- j tets

gar. | fastan j fastan ! datum,

år år

K.-f. 1 k:r

84513,55

K.-f. j k:r ! K.-f. j k:r K.f.

84513,56! -i —:—

k:r [K.f. 1 k:r '' R:dr j öre

—|--- 4055

Ctr

H l-Ctrj H Ctr! U

9 4.50 0 4,5o{

R:dr! öre;

32 25

! I I

1867 ! 1882 1SV67

854 8,05 854

8,05

37 8 ! 37!8

240

9,75! 240

9,75

48 2,31

40

55

32

48

2.34

6 5 65

1

25

1862 j 1877

1859 i 1884

18V61

18158

1858 [ 1873

1859 | 1874 18 s°59

33315,09[ 3335,091 —!--— -

! i il i ; l !

6

Län.

Östergöt

lands

-

Mantal.

v. —.....,-----------

Härad.

Socken.

Egendomens namn.

£

g

3

w

XJ1

CD

O

O

P

et-

ta

É

cn

■ CD

Wadstena hospital.

%

Bobergs

Elfvestads

Tägneby''...........................................

—

—

—

Wallerstads

Hassla, en äng.................................

—

—

—

—

Skepsis

Äbbetorp, en äng .............................

—

—

. —“

—

Göstrings

Helgona

Wistena Norrgård ..............................

10

—

V4

Wistena Östra Mellangård................

Anm. Enligt kontraktet den 18 Augusti 1863

11

3/

/ 4

■—-

—

bestämdes arrendet till 265 kub.-fot

råg och 265 kub.-fot korn; och är.

jemlikt. Kong! Serafimer-Ordens-Gil- lets beslut den 27 Juni 1868, den

arrendator, för hvilken berörda kon- trakt utfärdades, skyldig att till mid- fastan 1889, då samma kontrakt eljest

skolat tilländagå, godtgöra den för- lust, som genom det lägre arrendet

för hospitalet uppstått.

3/

/ 4

Wistena Oxelgården ...........................

12

--

Fållinge med Fallsbergs frälseutjord

2

__

Va

Bjälbo

Lilla Hilltorp, en ängshump om 140

qv.-refvar .....................................

Stora Hilltorp ...................................

—

1

=

Marstads ängstegar ..........................

—

—

—

—

Högby

Ullkalf, en utjord, krono....................

4

—

—

—T

.Mjölby, clio clio ...................

—

—

—

—

Wifolka

Weta

Bromma ...........................................

1

u

—

—

Wiby

Ullja, en äng, krono ........................

—

—

—

—

''

Herrberga

Öjebro eller Hålan, eu qvarn om 8

par stenar.......................................

Amu. Utarrenderad från den 1870 till

5

—

—

—

den y 1885 mot årligt arrende af

120 kub.-fot spanmål, enligt kontrakt

den 1869.

lVa

Mjölby

Kohlstad med utjorden N:o 5...........

Amu. Utarrenderad från 1870 till den

1, 2, 3

—

V 1890 mot årligt arrende af 975

Transport

—

—

—

—

i

7

o

Årlig

a

a

r i

e

n d e b c

1 0

p p e

t.

Arrendetiden

Arrende-

s

p a

n m å

i.

Försel-

från

till

kontrak-

Råg.

;

Körn.

Hafre.

Hvete.

1 löns-

Årter. ersätt-

t» <5

<

CD g

*-i 3

K O

Lin.

Ull.

Ål.

Pennin-

gar.

mid-

fastan

mid-

fastan

tets

datum.

ning.

a

år

år

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r

K.f.

k:r

K.f.

k:r | R:dr

öre

Ctr

u

Ctr

u

Ctr

it

R:dr

öre

124

4,25

124

4,25

1 Q

75

1849

1874

18148

1 «7

6

3

6

3

1859

1874

18§58

9

4,50

9

4,50

—

—

—

—

_

— —

—

—

■-

—

—

—

—

—

—

—

))

))

))

127

5

127

K

I

1864

1889

18V63

157

157

1864

%

1889 j

18V63

j

j

18V69

252

5

252

5

''

»

))

18V863

258

3

258

3

A 1

1856

1881

18155

41

56

K

56

5

'' i''

1867

1882

18V66

63

22

0,50

94

22

5

0,50

63

—

12

6

12

6 5

75

37

50

1854

1859

1879

1874

1 sy 53

18158

i

53

5,50

53

5,50

1859

1874

184158

6

3

6

3

1

• i

—

))

»

))

70

n

70

1864

1889

18V63

7,50

7,50

15

15

1859

1874

18158

78

7,50

78

7,50

1 9

50

4855

1870

181154

i 1L

157

5

157

n

'' 9

649

50

1

18154 1

! ■

»il;

1,459 3 75

1,490 8.75

63

—

12

642

6404

—

|

1

!

687

—

j

8

Län.

Östergöt

lands

-

Mantal.

Härad. Socken.

Egendomens namn.

B

CD

ce ''

K

Transport

kub.-fot spanmål, enligt kontrakt den

7 Juli 1869.

Wifolka Mjölby Grytmålen

Anm. Utarrenderad från den V 1870 till

till den '';i4 1890 mot ett årligt arrende

af 120 kub.-fot spanmål, enligt kontrakt

den 7 Juli 1869.

Sörby Gunnarp ............................................

Dahls Strå * Elfvestad, en utjord, krono ...............

Herrestads Åsberga mosse, eu äng .....................j

Aska V. Stenby Horngärdet........................................

Snarhemmet, en utjord, krono............}

I Fifvelstads Sund Sörgården med en utjord N:o 5 j

Hofs Hunnerstorp .......................................j

i Orlunda Staflösa Södergården...........................

Skinnarhagen och Myrliagen samt Slunga

mosse .......................................

Anm. Enligt kontraktet den 26 Oktober

1857 bestämdes arrendet till 94 kub.- fot 1,06 k:a råg och 94 k.-fot 1,06 k:a

korn; och är, jemlikt Kgl. SerafimerOrdens-Gillets

beslut den 27 Juni

1868, den arrendator, för hvilken berörda

kontrakt utfärdades, skyldig

att till midfastan 1874, då samma

kontrakt eljest skolat tilländagå, godtgöra

den förlust, som genom det lägre

arrendet för hospitalet uppstått.

Aska

Motala

Wedemö, en utjord, krono.

Motala Storgårdsqvarn om 3 par stenar |

Ett Ålfiske i Motala ström ...............I

2

1

1

1

4

1

3

7*

%l

i/

Transport: —’ —j —

9

Årliga

arrendebeloppet.

Arrendetiden

S p

a n m å 1.

Försel-

1 • d

3

Qvinno-

i dagsverken.

från

tm

Råg.

Korn.

I

Hafre.

Hvete. | Arter.

;

löns-

ersätt-

ning.

Ull.

Ål.

Pennin-

gar.

mid-

fastan

år

mid-

fastan

år

K.-f. | k:r K.-f. k:r K.-f. ; k:r K.f. k:r K.fjk:rl R:dr j öre Ctr tt Ctr tt'' Ctr it R:(lrI öre

1,459:3,75 1,490 8.75 US —12 6 12 6104:---!--j— —!—687''—

40 9,50 409, sol

50 —

93 7

14

105 —|

27 2

223 6,50;

150! —

1165,50

so; —;

937

1:4 |

105 —i

27|2

223 6.50

150 —

1 1 6 5.50

71 —

1855

1870

1864

1889

1859

1874

»

»

1864

1889

1859

1874

1859

1884

1869

1889

1859

1884

»

1874

94(5 945

1638 163 8

2,597 1,25 2,628 6,25

))

))

1866

1901

63 — 12 612 6 110 50

—j—•ji3''iio —

—---1---13 10 687 —

18A61

18Ä71

Arrende

kontrak

tets

datum.

18154

18V63

181158

18158

18ss63

18*58

»

18¥68

18*58

18 fn 5 7

18V69

181158

18465 |

och K. 0.|

G:s beslut!

d.-H 1867 /

18V61

2

10

Län.

Östergöt

lands

-

Kronoberg!

Härad. Socken. Egendomens namn.

c

g

g

CD

Mantal.

O

Ö

O

ce

p

e+

O

»Tj

i-i

P:

ce

CD

Kontant

städja, so

vid tillträdet

på en

gång erlägges.

Aska

Motala

S:t Pelirs

Wadstena

stad

Skenninge j stad

Konga | Wexiö

Transport!

Dufvedahl med såg- och mjölqvarnar j

Östra Starby.......................................!

Hälften af tomten N:o 106 i Klosterqvarteret

om 56 qv.-stänger.........j

Andra hälften af tomten N:o 106 i

Klosterqvarteret..............................

Anm. Lägenheten utarrenderad af Hospitals-direktionen.

En tomt, N:o 107, i Klosterqvarteret

om 44 qv.-stänger 26 fot 5 tum

Eu grästomt, N:o 128, vid Motala j

tullen om 94 qv.-stänger 6 fot ...!

Susenbergs hage om 50 qv.-refvar 95 ;

stänger 18 fot 75 tum..................!

En åker i storgärdet om 2 qv.-refvar i

62 stänger 50 fot .......................|

Säger

Wexiö hospital.

Wexiö hospitalsgård...........................j 8

Anm. Sedan arrendatorn af Wexiö hospi-!

talsgård till hospitalets disposition

afträdt hemmanets karaktersbyggning

med erforderliga uthus och trädgårdsanläggningar,

åtnjuter han afdrag å

arrendet med 700 R:dr årligen, enligt

Kongl. Serafimer-Ordens-Gillets

bref den 21 Juni 1866.

Lägenheten Christinelund under hospi- j

talsgården......................................j —

Transport

! R:dr I öre

i i I

i/1 ! !

1 _

%!

11

''

Årlig

a

a

r i

e

n d e 1

e

1 0

p p e

t.

Arrendetiden

Arrende-

s

p a

n m å

i.

Försel-

fo

från

till

kontrak-

löns-

Sä g-

Lin.

Ull.

Ål.

Pennin-

mid-

mid-

tets

Eåg.

Korn.

Hafre.

Hvete.

Arter.

ersätt-

-J 3

tf O

gar.

fastän

fastan

datum.

ning.

B

år

ar

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r

K.f.

k:r

K.f.

k:r

R:dr

öre

Ctr

u

Ctr

u

Ctr

ti

R:dr

öre

2,597

1,25 2,6 28

6,25

63

—

12

6 12

6110

50

-—

—

—

—

_

13

10

687

—

508

7,25

508

7,25

_

—

—

—

—

80

75

■—

—

—

_

—

—

—

—

1853

1878

18V52

210

420

1859

1874

lo B 00

1

2

1

2

—-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

))

))

18158

1

2

1

2

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

•—

—

1862

»

18t62

K-

K-

18169

18174

''

0,o

0,o

18 5 69

2 4

2

4

—

1859

1874

18158

69 3

!/

69

3

—

--

1860

1875

18 t°60

13

13

—

1868

1883

h-»

GO

Öl

^3

3,391 8

3,633

3

63

—

12

6

12

6

191

25

—

—

—

—

13

10

687

—

371 7

i

371

7

—

1858

1883

18158

48

''

/

I OT20 (

Q71 i 7

371

7

48

•

u( 1

i

1

Län.

Härad. Socken.

E gendomens na m n.

Kronobergs

Elfsborgs

Transport

Koöga Wexiö Lägenheten Brändeudde under hospitalsgården

om 28 qv.-refyar 31

stänger ..........................................

! En tomtplats lydande under hospitals1

gården om 2 qv.-refvar 30 stänger

78 fot 12 tum

Säger

(lötheborgS; hospital.

Kille

Sköfde i

Skepplanda

Näset...................................................

I bni...................................................

Ibm....................................................

Ibm......................................................

En qvarn i Fors ström ....................

Amu. Uti underdånig skrifvelse af den 22

Mars 1869 har Kongl. SerafimerOrdens-Gillet,

med anledning deraf

att åtskilliga egare och innehafvare

af hemman i Skepplanda och Starrkärrs

socknar hos Kongl. OrdensGillet

anhållit, katt emot en köpeskilling

af 200 R:dr få till sig lösa

denna lägenhet, hemställt, att ifrågavarande

tullmjölqvarn, som varit utarrenderad

sednast genom kontrakt

den 26 Februari 1852 på 15 år mot

årligt arrende af 12 kub.-fot 6 k:r

spannmål och vid slutet af denna tid

skolat ånyo på arrende upplåtas,

dervid dock, oaktadt särskilta för

sådant ändamål föranstaltade auktioner,

något arrendeanbud icke erhållits,

måtte för hospitalets räkning

emot ofvanberörda köpeskilling få

försäljas.

Transport

13

0

A

r 1 i g a / a r r e

n

d e

i e

loppet.

Arrendetiden

i

Arrende- j

kontrak- tets

datum. !

S

p a

n in å

1.

Forsel-

löns-

ersätt-

ning.

3

å

Qvinno-

dagsverken.

j Pennin- gar.

1

från

mid-

fastan

år

till

mid-

fastan

år

Råg.

Korn.

1 |

Hafre. j Hvete, j Arter.

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r K.f. k:r KX

k:r

R:dr

..

ore

; Ctr

it Ctr

it

Ctr

tt R:dr

..

ore

j

371 7

371 7

- | t

A Q

i _

■

1 |

1

dö;

j

1

•

on

1867

1883

öU

10 3 0/

fi 3

i ■;

1856

1871

18154

! i i

i i 1

1 t

378

371

7

48*

|

! 97

r n

;

1 I

1

dö

Öi

OU

'' 1

53 8,13

53 8,13

53 8,13;——;—

(

j

i

1863

1893

183t62

53:8,13

53 8,13

538,13 — —''—

»

»

)) 1

538,13

53*8,13

53 8.13--------

1

» i

))

»

53 8,13

538,13

53:8,13 — — —

—

—

—!—

--

--'' -

» ,

»

))

»

))

»

! i i

■ ! : I

215\2M 2 1 5 2,52'' 215 2,52-

I I

i i

Län.

1

Härad.

Socken.

Egendomens na in n.

''

Nummer.

Transport

)

Elfsborgs

Wedtle

Bergjuins

Bj örsjöås.............................................

-1

Målsjönäs...........................................

l!

''

Hot lian ............................................

l

Måhult.............................................

l|

Marks

Hinna

Hede.................................................

l

Götkeborgs

Inlands

Thorsby

Tronnum Mellangärden .....................

—!

södra

1 bni......................................................

—!

Säfvedalils

Örgryte

Källtorp, 2:ne ängstegar om 11 qv.-

refvar 68 stänger 12,5 fot............

—

Bannängen, 1 ängsteg om 2 qv.-ref-

var 40 stänger 62,5 fot...............

-;

!

Parti Reds

Klufven, 1 ängsteg om 12 qv.-refvar

60 stänger ..................................

-''

Westra Hi-

Backa

Backa Vestergård ............................■

—

sings

Ibm Kronogård...................................

—

vid Göthe

borgs stad

Hospitalsgården .................................

—

Sofielund om 9 qv.-refvar 57,25 stän-

ger ..............................................

—

Torpstället Gatan ..............................

—

En plats vid Kålgårdsbäcken om 68

qv.-stänger ..................................

—

Några lägenheter vid hospitalet, som

innehafvas af Sysslomannen vid ho-

spitalet, nemligen:

2 små kåltäppor vid landsvägen, inne-

i

liafvas af ålder utaf Sysslomannen

mot årlig afgift af......... 3: —

''

Transport 3: —

Transport

—1

M a n t a

GO

Sö

V 1

V8

Vie

Va

Va

Vs

•5/

/ 352

15

Ärliga

S p a n m å 1.

rrendebeloppet.

Arrendetiden

Råg.

Korn.

Hvete.

Arter. !

j

K.f.

k:r

K.f.

k:r

—

—

—

—1

Forsel‘ £ o

löns- 2

ning.

S S''l Lin.

£3 !

K O i

Ull.

Al.

Pennin

gar.

Arrende-

från

till

kontrak-

mid-

mid-

tets

fastan

fastän

datum.

år

år

1867

1887

18f3 66

1863

1893

18*62

1861

1886

18*60

1853

1878

18s452

1863

1893

18ff°62

1854

1879

18*5 3

))

»

»

1860

1875

18159

))

))

))

»

))

f

Beroende

i

1863

på uppsäg-

18*62

l

ning.

J

1869

1894

18V68

))

))

18168

18158

18173

181155

1843

1888

18139

K.-f.

k.T

K.-f.

1

k:r

215 2,62

215

2,52

6

3

6

3

15 5,60

15

5,60

14

1

4

4

2

4

2

97

6,60

97

6,50

7019.74

70

9,74

9113,60

91

3,50

6

o

O

63

1

5,76

1:5,76]

9

4,50

9'' 4,50

78

7,50

787,60

127

5

127|5

20

—

20

—

6

3

63

23

6,25

23 6.25

4i2 — i— -

;) 7 -----

1 1

14

93!

26

50

• *

—i 3 75:

U Ctr it R:dr

I | i

7 7 611,76 7 7 6(1.76 3 1 7 1

,02]-

!— 3144

t

16

Län.

Götheboygsj

. j Mantal.

tz; '' Lll_____

II g |

Härad. Socken, j E g e n d o m e n s n a m n. i | j m ! g

CD O

r2 ! g ! s

I O CD

Transport i —j —

Transport 3: —- j En lägenhet Fyrkanten kallad,

enligt Hospitalsföreståndarnes

utslag den 6

April 1802, mot årlig

| afgift af ....................... — 75.

En täppa vid hospitalshuset

gent emot vägen, om

12 qv.-stänger 88 fot;

Röda hagen eller tomten

efter nedrifna

i pr esthuset om 47 qv.- stänger 40 fot.; Källarehagen

om 90 qv.-stänger

12 fot; en inhägnad

vid ladugården om

9 qv.-stänger 60 fot samt

‘ en liten del af trädgarden

vid gamla hospi- j

talsbyggnaden om 7 qv.- stänger 84 fot, tills vidare,

enligt Kougl. SerafimerOrdens-Gillets

utslag den

1 14 Januari 1806, mot

| årlig agift af............... 5: 46.; — —

vid Göthelborgs stad j Tomtstället Latin .............................! ,

I Anm. Upplåtet, enligt Kong! Serafimer- i

Ordelis-Gillets beslut den 3 Juni

1868, till Sysslomannen vid Göthe- j

borgs hospital, från den 235 1869 in-_______

Transport

17

o

Arliga arrendebeloppet. Arrendetiden

Arrende

-

S p a

n m å 1.

Försel-

pj !

CfQ O |

1

från

tiu

kontrak-

löns-

I B'' Lin. Till.

: Pennin-

mid- ,

mid-

tets

Råg. Korn.

Hafre. j Hvete. Arter.

ersätt-

HJ £ |

7? O j

gar.

fastän

fastän

datum.

■

'' III

ning.

år !

år

K.-f. j k:r j K.-f. j k:r J K.-f. k:r jK.f.j k:r |K.f.j k:r j R:dr [ örej ! Ctr! tt \ Ctrj $ \ Ctrl U '' K:dr | öre1

776 1 7t; 776 1.7o 31711 .o® — I—|—|— dill

----- 9,21

--! 15!—

18V69 tillsvidare! 18$68

'' I

776! 1,76 7 7 6 1.76 3 1 7 1.02-

11 44 —

2421

3

18

Län.

Härad, j

i

Socken.

t

Egendomens na m n.

Nummer.

|

Krono.

äntå

CD i

sr !

$

i

1 Frälse.

Kontant

städja, som

vid tillträ- det på en

gång er- lägges.

, j

R:dr

öre

Transport.

—

—

—

—

—

till dess af Hospitals-öfverstyrelsen

annorlunda beslutes emot en årlig

grundlega af 15 K:dr.

Götlieborgs

vid Kong

elfs stad

21 st. åkrar om tillsammans 31 qv.-

''

refvar 50 stänger jemte Wassbotteu

i Göt b a eif ..................................

1

—

—

—

—

Säger

--

—

—

—

—

—

Oxie

Malmö hospital.

9

Malmöhus

Oxie

Oxie Gatuhus ...................................

6

llrni d:o .................................

4

—

—

Ibm d:o ...................................

5

—

_

—

—

Ib in d:o

8

—

—

—

—

—

Ibm d:o .................................• ■

9

—

—

--

—

—

Ibm d:o ..................................

10

—

—

—

—

Ibm d:o ................................

30

—

_

—

—

Ibm d:o ...................................

31

—

—

—

—

—

Ibm d:o ....................................

32

—

—

—

—

—

Åkarps

Hötofta...........................................

4

5/

/ 8

—

.

Fosie

Gatuhustomt i Fosie by...................

—

—

—

1 ):<> i d:o ....................

—

_

—

Glostorps

Fjerdingslöf ....................................

4

1

—

—

Torna

Lunds

Lilla Råbv Gatubus .......................

11

—

Ibm d:o ...........................

12

Ibm d:o om 3 qv.-refvar

58,75 stänger .............................

13

Anm. Utarrenderadt från den b4 1870 till

samma tid 1900 emot årligt arrende

1

af 10 kub.-fot 2,38 k:r spänmål, en-

•

\

ligt kontrakt den 1869.

1 ''

1 i

Transport

I

19

o

Arliga arrendebeloppet.

S p a n m å 1.

Råg.

Korn.

Forsel- ||cO

löns- “ m.

CD Ö

Hafre. j Hvete.! Arter, j ei''sätt- 1 5

o

ning. [g

Lin. i Ull.

Al.

Pennin

gar.

Arrendetiden

Arrende

från

| till jkontrak''

mid- J mid- I tets

fastän

I fastan datum,

år år

1 i 3,75

2 7,56

0

3,50

4

1,81

1,65

6

4

5

6

7.87

2

0

1

2

0

0

94

0

0

105: —

20 8.69

18

1

2

0

2

0

1

2

0

0

94

0

0

105

20

18

3,75

7,56

8

3,50

4

1,81

1,65

6

4

5

6 I

7,87

8.69)

9 1

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r

K.f.

k:r

K.f.

k:r | R:dr

öre

C''tr

a

Ctr

a

Ctr

it

R:dr

öre

..........t;

776

1,76

776

1,76

317

1,02

— 31

I

44

24

21

45

45

~

18467! 18482

18V366

821

1,76

821

1,76

317

1,02

—

—

—

— 31

44

—

—

—

—

—

-

24

21

945

105

— 22 50

•I—i 251—i

20

4 — -

—I

-

39''

1864

1857

1859

1860

1863

1865

1869

1863

»

1850

1859

1867

1846

1867

1863

1855

1894

1887

1889

1890

1893

1895

1899

1893

»

1875

1889

1897

1871

1897

1893

18163

jl8¥57

18¥58 j

j 18 sn59

18V63|

18V2641

18168

j 185*62

18V63

18 ¥49

: 18 ¥58

18566

18’f 45

18166

18¥63

1870 I18V54

252i6,83; 252 6,83 199:5

47:50

20;— 4|—|—! 44i—!

■%

20

Län. Härad, i Socken. . Egendomens n a in n.

Mantal.

CD

''-i

U1 I

K I

Malmöhus i Torna

Transport

Lunds ! Lunds Hospitalsgård: Farmen kitt. A,

om 459 qv.-refvar 20 stänger......!

lbm: Farmen lutt. B, om 128 qv.-j

I refvar BO stänger.........................

lbm: Farmen kitt. 0, om 129 qv.-i

j refvar 74,50 stänger ....................

lbm: Farmen lutt. D, om 362 qv.-

refvar 51,25 stängel- .....................\

lbm: Farmen Litt. E, om 11 qv.-refvar

5 20 stänger ..................................

lbm: Farmen Litt. F, om 16 qv.-

i refvar 80 stänger.........................

lbm: Farmen Litt. G, om 111 qv.-

refvar 3,75 stänger.......................

Vid Dahlby-vägen: Jordlott om 22

qv.-refvar 40 stänger.............1........

lbm: Jordlott om 76 qv.-refvar 21,25

| stänger ..........................................:

i lbm: Jordlott om 98 qv.-refvar 56

stänger ......................................

1 lbm: Jordlott om 67 qv.-refvar 18,25

| stänger ..........•...............................j

| lbm: Jordlott om 67 qv.-refvar 18,25

stänger ............ i

I lbm: Jordlott (Koängen) om 142 qv.-

| refvar 80 stänger..........................

lbm: Jordlott (Spetelöfslyokau) om 45

; qv.-refvar 93,75 stänger ...............!

Tornalyckan, utgörande en del af Lunds

Transport I

1

2

3!

4’

5

6

21

o

A r 1 i g a a

rrendebe

O

CD

t.

Arrendetiden

Arrende-

kontrak-

tets

datum.

Råg.

S p a n m å 1.

Korn. j Hafre. . | Hvete.

i 1

! Försel-

löns-

Arter i ersätt- ning.

TO iOj

Cfi <3 1

o B''\ Lin. ''

Fr1 o

CD ’

B

från

Ull Ål '' Peilllin'' ! mid-

gar. ] fastan

år

till

mid-

fastan

år

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r K.-f. '' k:r K.f.

k:r

K.f. k:r R:dr

öre

| Ctr

u

Ctr

U \ Ctr // I R:dr

örej

252

6,83

252

6,83 199 5 —

—

—— 47

50

—

20

—

4--44

nr; g

653

lo4^

lo (4

lo 7 4o

155

7,50

155

7.50 —| — —

—

|

»

»

189

3,50

189

3,50 —: — —

—

1

|

—i »

»

))

416

1,50

416

1 !

1.50 —; —1—

i

»

»

12

8,63

12

8,63 - -j-

—

—i—j 2

4

—

_ [ 1 •

|

—! 1854

1874

18§53

23

8

23

i

—

—3

75

- ))

1879

18V51

138

6,88

138

6,881 —-i----

—

----—

—

_

— 1849

1874

18¥48

14

l)/5

14

1,75 --: -i-

_,—. _

:

—

____

''

— 1858

1888

18 ¥57

39

7,69

39

7,69 --. -\-

''

—;—i —

— —

—

—

—i--—

-1 »

))

))

46

4,63

46

4,63, - —-

—

—4— —

—

—

—

---- —

- )) I

))

))

32

32

Om ''1

l

40

1,63

40

1,63, -----

—

-:--

—

—

—|---—

-i

))

))

72

0,56

72

0.56 — -j--

»

))

64

q kci

64

9 ko! 1

1 O (} o

1 QOQ

1 Q

t/ ,5U,

• i i

lo DO

1 OöO

10 9 0 Z

2,152 1,39

2,152 1,39 199 5 —

—

— — 53 29

—

20

—

4--44

— i ,

I

22

''

M a n t a 1.

izj

—

—.....—......

Län.

Härad.

Socken. E g e n d o in e n s na in n.

B

SJ

c+

CO

O

cd

CD

Malmöhus! Torna

Transport

f. d. bospitalsgård och innehållande

eu areal af 53 qv.-refvar 9,50 stän- ger, är upplåten till Lunds Univer- sitets disposition för anläggande af

en botanisk trädgård, enligt Kongl.

Brefvet den 20 Juli 1861, mot

årligt arrende af ...........................

—

—

—

—

Gäddelöfs

Ettarp ............................................

9

%

—

—

Bonderups

Önneslöf ............................................

15

V16

—

—

Esarps

Svinarp................................................

1

—

—

lina....................................................

1

—

i hm....................................................

1

3/

/16

—

—

Ibm.................................................

2

3/

/ 8

—

__

Sandby

Sandby ..........................................

16

1/

/4-

—

—

Ibm Gatuhus.......................................

37

—

—

■ —

Wallkärra

Wallkärra ..........................................

7

7-,

—

Råby

Stora Råby ......................................

Anm,. Enligt skrifvelse den 13 Augusti 1862

har Kongl. Serafimer-Ordens-Gillet

medgifvit arrendatorn af hemmanet

N:o 19 Råby, Va mantal, att under

en tid af 14 år, räknadt från och med

år 1862, från en å hemmanets egor

befintlig ås om l’/2 tunnlands vidd

försälja väg-grus, mot skyldighet att

årligen under samma tid till Malmö

hospitals kassa erlägga ofvanupp- tagna peuningebelopp eller 10 R:dr,

äfvensom att, i den mån grusåsen

varder bortförd, med der befintlig

och annan tillgänglig matjord utfylla

och planera lägenheten samt den- samma derefter behörigen afdika.

19

V*

_

Ibm......................................................

Anm. Enligt skrifvelse den 9 Maj 1868,

20

V*,

_

—

Transport

i

—

23

O

A r

1 i g

a

a

r i

e

n d e b e

l 0

p

pe

t.

Arrendetiden

|

Arrende-

S p a n m å

i.

Försel-

&

P

från

till

kontrak-

löns-

“ s.

Lin.

till.

Ål.

Pennin-

mid-

mid-

tets

Råg.

Korn. |

Hafre.

Hvete.

Ärter. ’

ersätt-

gar.

fastän

fastän

datum.

ning.

år v

år

K.-f.

k:r

K.-f. j k:r

K.-f.

k:r

K.f.

k:r

K.f.

k:r

It:dr öre

Ctr

u

Ctr

it

Ctr

u

Rtdr

öre

2,152

1,39 2,152 1,39

199

5

53 29

20

4

_

44

.

44

1

882

_

1863

tillsvidare

123

4,33

123 4.33

123 4,33

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1864

1894

18163 j

£

Q

6 3

1

1850

1 Q7 £

18¥49|

0

o

I

±0(0

54

7,33

54 7,33

54

7,33

—

—

—

— —

_

—

—

—

—

—

—

—

—

1860

1890

m°59 ;

54

7,33

54 7.33

54 7,33

—

»

»

))

56

7

567

Q

10

9

1851

1876

1 Q17 KA !

loft OU

176

4

176:4

176

4

—-

—

1858

1888

18 ¥57

89''

1,84

8 911,84

89

1,84

•—

))

))

»

1

3,78

1 3,78

—

—

—

—

—

—

— —

_

—

—

—

—

—

—

1867

1897

18V66

284

8,67

28418,67,

284

8,67

"

— —

—

—

—

—

—

—

—

—

1864

1894

18163

252

0,88

252 0,88;

_

40 1

20

4

10

1851

v

''

1876

18V50

119

6,01

119]6,oi

_

’

50

1857

1887

18 ¥57

3,415 6,56 3,459 7,56

982 S.no

—

—

—

—

10330

—

50

10

—

104

—

\

24

tzj

| y

Län.'' Härad, j Socken, i Egendomens namn. g

| e ; 1

<x> * i

Transport

liar Kongl. Serafimer-Ordens-Gillet

medgifvit arrendatorn af hemmanet

St. Råby N:o 20, ''/. mantal, att under

en tid af 14 år eller till och med år

1881, mot erläggande till hospitalet

af ofvanupptagna penningebelopp

50 R:dr under hvart och ett af dessa

år, från en å hemmanet befintlig lägenhet

af omkring 3 tunnland afhemta

grus till försäljning eller användande

för egen räkning, dock att sådant

grustag icke får ega rum å annat

ställe, än som dertill, genom Ilospitals-direktionens

försorg, varder utsynadt

och arrendatorn anvisadt,

samt icke heller sträckas utöfver ''/<

tunnland i sender, med skyldighet

för arrendatorn att, sedan der befintligt

grus blifvit bortfördt, med

matjord utfylla och derefter planera

samma Yddels tunnland innan ytterligare

jordområde blifver till honom

för grushämtning upplåtet.

Störa Råby.........................................

i bni......................................................

Ibm...................................................

[bni....................................................

Ibm..................................................

[bni...................................................

Ibm.....................................................

Ibm Gatuhus, krono.........................

Stora Bjellerup...................................

Ibm.....................................................

Önnerup ............................................

Ibm......................................................

Ibm Gatuhus, krono.......................

Ibm 1 ko d:o ...........................

Malmöhus i Torna Råby

Bjellerups

Fjelie

Transport

25

Ärliga

a r r e n

1 e b e

loppet.

Arrendetiden

Arrende-

S p a n m å 1.

Försel-

i i i i

<§ <o\

från

till

kontrak-

löns-

I Bl Lin. 1 Ull. ! Ål. Pennin-

mid-

mid-

tets

Bag.

Korn. Hafre.

Hvete.! Arter.

ersätt-

£§| ! gar.

fastan

fastan

datum.

ning.

P

år

år

K.-f. k:r

K.-f. ktr K.-f. k:r

{ *■

K.f. k:r K.f. k;r

R:dr j öre

| Ctrl U Ctrl it \ Ctr| U E:dr|öre

i

3,4 1 516,66 8,45 9 7.56: 982 8,50j—j

-

: 103 30 — — 50—10

104-

|= !

119 0.O!

78|7,50

78

240

143

no

122

1

192

50

7,50:

8

9,15

2,50:

0,50

4

2,38,

4 1

226 9,75

124 4.so!

14

1 l.si

119 6,oi

7817,50

78 7.50

240:8

143l9,i5,!

1 10 2,50:

1 22 O.so

1 1 |

19212.38

50:4

226 9.75

124|4.so

1:4

1 1.81

12 50

12 50:

17 50

30 51

8|—j

36 31

ilo— 2-

10— 2

10

■120— 4—

•20

1857

1887

18t°57

1851

1876

18V50

))

»

))

1860

1890

18f 59 |

1858

1888

18 V4 57

1854

1879

18¥53

1862

1879

18V61

1859

1889

18f58 1

1851

1876

18V50

»

»

))

1853

1878

18V2 52

1859

1889

18158 I

1863

1893

18¥62|

1865

1895

18 V 6 4

4,907 8,i6;4,95119.16 9 8 2 8.50 — i

22034

1120!—24-

104-

26

--

—

Nummer.

M antal.

Kontant j

Län.

Härad.

Socken.

E g e n cl o m ens n a m n.

Krono.

Skatte.

Frälse.

litdj ci. som j

vid tillträ-1

det på en i

gång er- »

lägges.

R:dr | öre

Malmöhus

Torna

Fjelie

Stäfvie

Mölleberga

Transport

Önnerup Gatuhus, krono....................

Stäfvie ................................................

Ibm.....................................................

Ilnn........................................^.........

Ibm...................................................

Stora Mölleberga...............................

Ibm....................................................

Ibm..................................................

Ibm...................................................

Ibm ..................................

19

19

19

19

19

1

0

—

-:

_i

| 1

5 /

'' ^

Bara

/ 32 •

5 / 1

/ 32

1/ :

/ 4

1/ 1

/16

5 /

/ 8,

5 / i

—

—^

i 1

690 —

L

3

o

6

4

/ 8

7äj

Vlo;

v3!

—

—

j

__1__

Anm. Utarrenderadt från midfastan 1870

till samma tid år 1900, emot årligt

arrende af 291 kub.-fot 7,68 k:r span- mål, ’/,:del råg, ''/3:del korn, V3:del

hafra, enligt kontrakt den 1869.

Ibm ..........................

5

V16

Hull ........................

6

1 /

/ 6

—

-j-

Ibm ...............................

6

1/ |

/ 6

—

. i_

Ibm

7

1/

/3

—

—

Ibm ............................

8

7 64

—

—

-i-

Ibm ..........................

8

y64

—

—

■-1-

Ibm ...............................

8

%2

—

—

-1-

I bni ........................

9

v3!

—

—

802''—

Ibm ..........................

10. 12

v v

/ 31 / 8

—

.—

---j-

1 • ■ .

I bni .......................

11

1/ |

/ 3

—

—

-1-

Tbm, ga,bihus .........................

13

—

—

—

•

Ibm clio krono ...........................

14

-j

—

—

;

v

Ibm, d:o d:o .........................

15

-1

—

—

‘

Lilla Mölleberga...................... ..

4

V3

—

__i_

!

''

Ibm . ..............................

5

i/ !

/ 4

—

—i—

Tbm...............................................

6

Vsj

—

Transport

27

Årliga a rrendebelo p p e t.

Råg.

S p a n in å 1.

I

Korn. i Hafre.

! Pj

Försel- ! s» -

SQ &

löns

-

| tt>

. Hvete. | Årter. j ersätt- \ pL ►

j ning.

B'' Lin.

Ull.

Al.

Pennin

gar.

! K.-f. j k:r K.-f. ! k:r !

14,907:8,16 4,951 9,16

K.-f. j k:r ;K.f.i k:r |K.f.| k:r I R:dr öre

982.8,50----------220 34

Ctr It Ctr

1 20-

it

24

Ctr it ! R:dr öre

--104 —

2

35

35

56

14

121

119

39

26

31

2,90

2,90

4,64

1,16

0,67

8,96

3,75

2,50

5

88 9,87!

65:3,62;

52 7,63

96 2,7a;

24:8

2 —

35 2,90

35 2,90

56(4.64

141,16

121(0,67

1198.96

3 9 3,76:

26 2,5o

315

88,9,87.

65 3.ö2

52:7,631

96 2.72

24 8 ;

35 2,90 —

2,90,----

4.04--

1,16-j''

0,67--

35

56

14

121

119 8.9,;

625

416

5 i—''

12

; 8-

20

2.4 !■

1.75 - 4 :•

88:9,87- 65,3,62;- 52:7.63- 96 2.72

248 ■

24

4,12

24 4,12

21 4.12-

54

7,33!

54 7,33

o4

7.33 -

92

3,34

92 3,34

92

3,34

129

9,38

129 9.38

129

9,38

119

5,33

119 5.33

119

5,33

14

1,75

144,75

14

1,75 -

3

1,50

3 i 1,50

—

—

1

3.75

1:3,75

—

—.!

135

8,67

135 8,67

135

8,67!

75

2

752

75

2 i

: 87

,0,19

870,19

8710.19,

6,454 9,84

6,499,0,84

2,4263,68

Arrendetiden

:

Arrende-

från 1

till

kontrakt

mirt-

mid- i

tets

fastan 1

fastän

datum, i

år

år

1860

1890

18¥59!

1869

1899

18168;

»

))

»

»

))

»

»

))

18V68

1863

1893

18V62

1858

1888

18f57

1854

1879 ,

181? 53

))

»

»

1845

1870

1 si 11

1867

1897

18166 i

1869

1899

18168!

1858

1888

18 2° 5 7

1866

1896

18165

1864

1894

18163

»

, »

18163

))

))

18163

1865

1895

181164

1858

1888

18 2° 5 7

1862

1892

18V61

1865

1895

18r264

1864

! 1894

18163

))

))

)>

1862

1892

18V61

! 1863

1893

18V62

; 1855

| 1895

18V264

- — 235 7 5

1 60 — 32.15--- 104,

28

Län.

Härad. ! Socken.

E g e n d o ra ens n a m n.

Si

CO

M a n t a 1.

w

O

O

w

tf

Kontant

städja, som

vid tillträdet

på en

gång erlägges.

Malmöhus

Bara

Färs

Malmö

Näfvitshögs

Brandstads

stad

Lunds

Ystads

stad

stad

» Transport j

Önsvalla ..........................................

Brandstad, gatuhus, krono..................J

En jord i Vestra Wlngen om 180

qv.-refvar 81 stänger ....................

En jord i Möllevången om 66 qv.- refvar 36,25 stänger ................ |

Fem jordar i Wångkarle-vången om]

118 qv.-refvar 3,75 stänger.........

Berrita Gurrislycka ...........................

En äng i Rådmans-vången om 2 qv.-

refvar 5,62 stängel-........................!

l Dahlby äng om 198 qv.-refvar 27,50]

stänger .........................................

Tre gårdsjordar i östra utmarken, be-1

stående af tomterna N:ris 102,103,

104, 106 & 182 vid Rundelsgatan

och N:ris 191, 192, 193 & 194

vid Snapparpsgränden, utgörande tillhopa

30 qv.-refvar 80 stänger......

I Engeströmska Lyckan, 51 qv.-refvar

32,75 stänger................................

En jord i Galjevången, 19 qv.-refvar

7,50 stänger .................................

En Väderqvarn med åbyggnad samt

jord om 15 qv.-refvar 83,75 stänger

Åf s. k. Syrebacken, 4 qv.-refvar 55

stänger;

Wasa-ängen, 1 qv.-ref 87,25 stänger;

i V. Wång 11 qv.-refvar 20 stänger

Transport

221

11: dr öre

6,760

''2,094

2!)

0

A

r 1 i

g a

a r

r

e n

d e

b

e 1

o p p

e t.

Arrendetiden

Arrende-

8

p a

n m å

i.

| ''Försel-

P

CfQ <0

Xfl ■<

CD P

K o

2 1

| till

kontrak-

Eåg.

Korn.

Hafre.

Hvete.

Ärter.

1 öns- ersätt- ning.

Lin.

Ull.

Åi.

Pennin-

gar.

1 mid- fasta]!

år

mid- I fastan

år

tets

1 datum.

K.-f.

6,454

49

1 k:r

9,84

4,16

5,69

! K.-f.

6,449

49

2

j k:r

i 0,84

4,16

5,59

! K.-f k:r

2,426 3,68

AQiA i,

K.f

k:r

K.f

k:r

R:dr

235

1 öre

75

Cti

1

a

60

eu

it

32,15

leta

it

R:dr

104

i öre

|

|

|

| —

1858

1868

1888

1898

18¥57

18 3 67

2

—

_

1-

-—

—

—

—

—-

!—

!—

1—

—

I

261

4,50

261

4,50

1861

1891

18V60

75

6

75

6

12

«...

1856

18 71 {

1

18¥38

181''5 4

189

74

189

74

1889

1892

18¥58

18 V161

0,53

0,33

74

0,33

1859

1862

4

1,32

4

1,32

1868

1898

18Y67

;

107

1

107

1

1862

1892

18 ¥61

29

1,37

29

1.37

1865

1895

18 ¥64!

91

7,43

91

7,43

1896

18¥65;

1866

12

2,06

12

2.06

12

2,06

1865

1895

18¥64

''

49

4,15

49

4.15

1876

18160

’

1861

19

6.87

19

6,87

1869 !

1899

18¥68

7,420

4,62j

7,164

5,62''

2,562 0,23

—

—

—

247

75

—

i!

60

32,15

—!—!

104

—

30

|

Län.

Malmöhus

Härad. Socken.

Egendomens

n a m n.

p

5

s

M a n t a 1.

''A

7?

P

hrj

P:

Transport:

Ystads! stad En hageplats om 47,25 qv.-stänger...1

En jord i. Norre Wång om 1 qv.-ref;

52,25 stänger................................

Anm. Utarrenderad från den y 1870 till j

samma tid 1900, emot 7 k.-fot 88 tum

spanmål, enligt kontrakt den y 1869.

Åker utom stadens norra vall om 24

qv.-refvar 23,75 stänger ...............|

| Anm. Utarrenderad från midfastan 1870:

till samma tid år 1900 mot årligt

arrende af 60 kub.-fot spanmål, enligt

kontrakt den y1 1869.

: Vassen, eu äng om 23 qv.-refvar 18,75

stänger .........................................i

Åker i s. k. Gamle Wång om 15 qv.-

refvar 83,75 stänger ....................

i Åker i s. k. Gamle Wång om 13 qv.-;

I refvar 38,75 stänger ..... |

j Anm. Utarrenderad från midfastan år 18701

till samma tid år 1900 emot årligt

arrende af 33 kub.-fot 8,62 k:r spån-1

mål, enligt kontrakt den y 1869.

Åker i Norra Wång, 8 qv.-refvar

92,50 stänger................................

-:--1 -1

! Landskrona

stad

En tomt vid Säbygatan om 84 qv.- stänger ........................................

—1 — ^—;

Trelleborgs

stad

Klosterhejdan om 25 qv.-refvar 76

stänger .........................................

Jordar vid Östra och Vestra Wång

om tillsammans 64 qv.-refvar 61,87

stänger ........................................

—* — —''

Transport |

Bl

Ärliga arrendebeloppét.

Båg.

S p a n m å 1.

Korn.

Försel- Lg

löns- ? 1! T .

1 - " ■ Lm.

Hafre. [ Hvete. I Arter. 1 ersätt- j g.

i • ro

ning. j g

Ull. ! Al.

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r ! K.-f.

k:r

jo.

! k:r

;K.f.

] k:r

] B:dr I öre* 1 Ctr* it: \ Ctrl. (1

! Ctrj U

K:dr

öre

917 7 1 RCV_______o o i -

j

104;

0 8 7K

0 8v-, —:

6^ [ it.) 1 UU 0 6,10

12

2[0,9o| 2:0,90

41 B

161

413

258 ; 2 518

16;

30 — -

6 55

19 2,60 1 9''2,50 —!

ö 0 —

löp,56 15 3,56] —

2:1,65 2.1.65---

29 1,37 2 91,37 — — -

88j 9,8?'' 8819,87 —i —;-

7,661 4,22 7,505 5,22 2,562 0,23 -

t r

Arrendetiden

Arrende-

från

till

kontrak-

mid-

mid-

tets

fastan

fastän

datum.

år

år

1856

1871

18V55

C7 Ki i-1

1855

1870

° gL cc--C

i_i ‘ Ui

ce ^ O tf*

C: eu ’ ^

s 5 er

1855

1870

18154

1864

1894

18163

1868

1898

18ttt67

1855

1870

G©

Ox

1868

1898

18V67

1867

1897

I8266

»

»

»

1866

1896

18 V5 6 6

■257 77

1 60 — 32,15-

104-

Län.

I iaracl.

Socken.

Egendomens namn.

Malmöhus Trelleborgs! stad

Skanörs j stad

Kristian- Norra Åsbo; Tostarps | Tostärp.

. stads j Bjäre Karups

Ingelstads j Benestads

Jerrestads | Tomerups

Transport i

Jordar vid Östra och Vestra Wång

om tillsammans 24 qv.-refvar 74,06

stänger ..........................................

Amu. Utarrenderad från midfastan 1870 till

samma tid år 1900 emot årligt arrende

af 99 kub.-fot 6,18 k:r spanmål, enligt

kontrakt den ^ 1869.

Jordar vid Östra och Vestra Wång om

tillsammans 24 qv.-refvar 74,06

stänger .........................................

En jord i Vestra Wång om 22 qv.-

refvar 43,50 stänger ....................

En jord i Vestra Wång om 5 qv.-

refvar 58,25 stänger .....................,

En jord i Vestra Wång om 24 qv.-

refvar 36 stänger .........................

En jord i Vestra Wång om 27 qv.-

refvar 87,75 stänger .....................

En jord om 5 qv.-refvar 25 stänger

Ericstorp.....................

Ibui............................

Qvarnen Sqvattemölla

Tomerup, gatuhus .....

Ibm, d:o ......

Ibm, d:o ......

Säger

Kristian- I Ö. Göinge i

stads

\ Kristianstads indragna hospital.

Ousby | Balskog.............................................

Transport''

33

Å

r 1 i g

a a r r e n

d e b e 1 o p p e t.

Arrendetiden

Arrende-

S p a

n m å 1.

—......—.....—

Oj

Förse1- $ ^

löns- % S.

Lin. Ull.

Pennin-

från

mid-

till

mid- •

kontrak-

tets

Råg.

Korn.

Hafre.

Hvete. Ärtor.

ersätt- £

tv o

. (T> 1

ning. p

gar.

fastan

år

fastan

år

datum.

K.-f.

7,661

25

k:r

4.22

K.-f. | k:r

7,505:5,22

25 9

K.-f. ! k:r

2,562 0,23

K.f.

45

—

45

—

18

9

18 9

4

7

47

12

0,35

120,35

25

8

25 8

1

5,75

1

5,75

95

9

959

11

8,12

11 8,12

11

8,12

11

8,12

35

2,40

35

2,40

1

9,G8

1

9,68

1

9,69

1

9,69

18

1

8

11 8,12

11 8,12

k:r K.f.

k:r j R:dr

— 257

—1 4

77

1]

Ctr tt Ctr

! 1160 —

tt 1 Ctr i tt I R:dr | öre

32,15—i—104 —

1855 ! 1870

1522

1869 1899

j.864 I 1879

-i —r

»

1866

1851

1858

1867

1866

1868

1860

1861

18''j 54

18ur68

18V2 64

»

1896

1876

1888

1897

1896

1898

1890

1891

18766

18H50

18 ¥57

18166

18165

18 ¥67

18V59

18160

7,9 5 5 8,33 7,9 9 9 9,33

2,585 6,47

—

—

—

277 10 —

1

60

—

32,15

—

—

104

—

365

365

1864

1894

18fn63

36 5

36j5 —1 —

34

Län.

Kristian

stads

-

Härad, j Socken.

E g endomens n a in n.

M anta 1.

w

zn

K

O

p

Pj_:

o

et-

CD

CD

Ö. Göinge

Willands

I

Ousby

Åhus

Transport

—

Ousby ...............................................

6

ibm.....................................................

Amu. Enligt kontrakt den y> 1869 utarren- deradt från midfastan år 1870 till

samma tid år 1900, emot årligt ar- rende af 48 kub.-fot 5,io k:r span- mål samt kontant städja 2,650 R:dr.

3

Ibm.....................................................

4

Ripa, gatuhus ..................................

4

Yngsjö, ett ålfiske .............................

Kafrö-äng om 260 qv.-refvar 48,75

28

stänger .........................................

Tre utjordar i Åbus by, circa 16 qv.-

—

refvar 80 stänger.........................

9, 10 A

Åhus, en utjord om 83,12 stänger ...

Ibm, en utjord om 1 qv.-ref 42,18

90

stänger ..........................................

Ibm, en utjord om 2 qv.-refvar 83,28

78

stänger ..........................................

6

Ibm, en utjord....................................

64

Ibm, d:o ....................................

19

Ibm, d:o .................................

161, 162

1 /

/ 6

Ibm,

Anm.

Enär det uti kontraktet af den

1862 fastställda arrende med 23 kub.- fot 35 tum spanmål understiger den

arrendeafgift, som finnes utsatt i det

första till kaptenen J. M. Cederberg

utfärdade kontrakt, hvilket han vägrat

emottaga, åligger det Cederberg

att under arrendetiden denna skillnad

hospitalet godtgöra; Kongl. Serafimer-Ordens-Gillets

skrifvelse den

V> 1862.

Transport

35

Ärliga arrendebeloppet.

S p a n m å 1.

Råg.

Korn.

Hafre. ; Hvete.

ForselS

lönsArter.

! ©rsätt|

ning.

CH3 -Oi

co ■< |

< E''l

CD 2

>-i 3 1

tv o ;

o> 1

3

Lin. Ull. I Al.

Pennin

gar.

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r

36

5

36

5

25

3,57

25

3,57

12

6

12

6

17

8.50

17

8,50:

0

4,50

0

4,so1

5

5,50

5

5,SO:

107

5

107

5

48

4,50

48

4,50

1

5,50

1

5,50

8

2,50

8

2,50

4

7

4

7

3

1,50

O

O

1,50

3

1,50

3

1,50

1

7,50

1

7,50

27

2,50

■

27

2,50

304

0,57

304

0,57

K.-f. k:r K.fJ k:r <K.fj k:U R:dr! öre ! Ctrj $ | Ctrl få | Ctrl it \ R:dr örej

Arrendetiden

Arrende-

från

till

kontråk-

mid-

mid-

tets

fastän

år

fastän

år

datum.

1864

1894

18¥64

1845

1870

18145

1803

1893

18¥62

18162

18192

18 V 61

))

))

18t!61

1866

1896

18 ¥66

1859

1889

18¥58

18162

18192

18V61

”

))

))

))

))

))

))

))

»

))

))

»

»

»

»

[

18 V 61

»

» |

och

i

18¥62

;

Län.

i

Härad.

Socken.

Egendomens namn.

Nummer.

Manta

Krono.

Skatte.

>

Transport

Kristian-

Willands

Ålnis

Ahus, en utjord ..............................

10 B

—

—

städs

Spetalslyckan, en utjord.....................

—

—

Rinkaby

Rinkaby äng, om 19 qv.-refvar 63,50

stänger ....................................

—

—

_

Fjellkinge

Fjellkinge.............................................

44

il/

/ 24

Unn.....................................................

44

ii/

/ 24

—

Jerrestads

Tomarps

Tomarp, vattenmjölqvarn....................

1

—

—

Gerds

Degeberga

Trolle-mölla, en qvarn.......................

1

—

_

Sönnarslöfs

Sönnarslöf, gatulius ...........................

19

—

—

Wää

Wää gatulius jemte utjorden N:o 90,

krono ...........................................

16, 63

—

—

Ibm, krono.........................................

19,21,24

—

—

Ibm, d:o ........................................

20

—

—

Ibm, d:o .........................................

37

—

_

Ibm, 2:ne utjordar, krono ..................

45, 83

—

Ibm, krono........................................

25,61,92

—

Ibm, gatulius, krono...........................

64

—

.___

Ibm, en utjord om 35 qv.-stänger 10

fot, krono .......................................

. 93

—

—

Hospitalskyrkoplatsen i Wää..:...........

—

—

—

Albo

Brösarps

Bertilstorp, gatulius ..........................

10

—

~ |

Ibm, d:o ...........................

11

—

-i

Norra Björstorp, gatuhus ..................

6

—

Ibm, gatulius.....................................

8

—

—

Ibm, d:o .......................................

. 9

—

-1

Ibm, en utjord om 2 qv.-refvar 8,25

stänger .......................................

2

—

—

Kristall stad

En tomt om 21 qv.-stänger 28 fot...

208

—

—

''

Säger

ö

--1

—

|

p:

37

Ärliga arrendebeloppet.

S p a n m å 1.

Råg.

Korn.

Hafre, j Hvete. Arter.

I Pj

Försel- p - er? <C

ce

! < E*

K.-f.

k:r

K.-f.

k:r

304

0,57

304 jo,57

0

6

06

4

5

4

5

6

1.50

6

1,50

89

7,75

89

7,75

84

3,50

84

3,50

70

6

706

28

2,20

2812,20

18

—

18

—

7

2

7

2

2

4

2

4

2

3

2

3

2

2

—

2

3,50

2

3,50

15

—

15

4

3,50

4

3,50

0,5,25

Oj 5,25

1

1

11

0

3

0

3

0

6

0

6

1

2,50

1

2.50

1

7

1

7

1

8

1

8

0,6,61

0

6.61

2 6,50

2

6,50

6524,38

6524,38

löns

ersätt

ning.

►4 C

kV O

K.f.[ k:r K.f. k:r

Lin.

Ull.

R:dr öre! CtrJ U Ctrl U

| |

Al.

gar.

Ctri H \ R:dr öre

14

25

13 39

Arrendetiden

Arrende-

från

till

kontrak-

mid-

mid-

tets

fastan

fastan

datum, j

år

år

- 18162

18192

18V61:

1859

1889

1..8V58

18162

18192

18V61

1853

1878

18s 52

»

»

»

1861

1891

18160

-1 18162

18192

18 V5 611

»

»

»

1865

1895

18164

! 18x62

18192

IN Vill

»

»

»

»

»

»

))

))

1 W

))

18V61

18163

18193

18V62

1856

1871

18V55

18162

18192

18‘t 63

1862

1892

18 V 61

1863

1893

18V63

18162

18192

18V! 611

))

»

))

))

1

))

»

18169

18199 :

18168

18162;

18192

18V61|

— —i— 2972

I

38

Län.

Mantal.

25

tf

Härad. Socken.

Egendomens na m n.

* S

g s

O ; o

Kontant

-jstädja, som

j vid tillträj

det på en

gång erlägges.

Wester

norrlands

-

Gotlands

Hernösands hospital.

Ångerman- Wibyggerä Edånger, skatte om 6V2 seland,

lands Norra!

Fögderi

Wisby hospital.

Lägenheten N:o 107, Nun-

<C

ce |

,

Wester-

<

4

(T>

H»

<

i hj

ö ! 0

OQ ! f*

o>

^ !

1

hejde

nesiken, en beteshage...

D:o N:o 108, Sandhedsko-

435 57 50

gen N:o 1....................

16

80,-

» 2.....................

2

5375

» 3.....................

16

80 —

» 4....................

59

9375

» 5....................

D:o N:o 109, Gåshagen,

214

55 —

eu beteshage om .........

D:o N:o 111, Kohagen med

57

75 —

en ängsribba ..............

D:o N:o 112, 5 st. åkrar

1,261

36 50

uti Djupqvior...............:

Follingbo , Lägenheterna N:ris:

120, Lars Larssons

hage,

121, Lars Larssons

äng,

122, Hollstens äng,

128, Åhlgården,

130, Spetal äng,

133, Starrarne,

134, Starräng, j

133 91 —

R:dr I öre .

Transport |

39

Ärliga arrendebeloppet.

Arrendetiden

Arrende

-

Råg.

S p a n m å 1.

Korn. i Hafre. [Hvete.

i i pj

Försel- j£ _|.

-- ep £>,

löns- % 3.1

i. 1 <& P |

Arter. | ersatt- £ g

! ning. g '' [

Lin. Ull.

Al.

gar.

från

till

kontrak-

mid-

mid-

tets

fastän

fastan

datum.

år

år

1868

1888

18V68

18158

18188

18Å56

1863

1883

183Tn62

»

))

))

))

»

»

1865

1885

181364

1851

1876

181350

18158

18188

[

CD Tti

GO GO

t-H i—H

1845

1875

och resolu- tion den -3$

1

1848

»

»

18Vfl44

K.-f. i k:r ! K.-f. ! k:r I K.-f. j k:r K.f.

5 2,50 2 6:2,bo1

50

10

2

3

4

3

3.5

2.5

1.5

7

1,5

17,3

74|8

39 3,5

504

10 3,5

2.5

1.5

7

1.5

1713

71 8

393.5

k:r

K.f. k:r I R:dr öre

Ctrl tf i Ctr| tf i Ctrl tf \ R:dr I öre''

— —I 61

—-i—— 8 ■

— 50

2 75]

i 1 87

2 75

205 4,5 ! 205 1:

25i87!

40

Län.

Häi’ad.

Socken.

o

Egendomens namn.

Mantal.

s

g

g

CD

w

pr

p

hj

hj

p:

Kontant

städja, som

vid tillträdet

på en

gång er

-

Gotlands

Follingbo

Roma

Endre

Hejdeby

Lumme

lunda

Bro

-

Transport

140, Tvämansslåtten,

141, Mellanstycket,

142, Köksstycket, en

äng, och

143, Ilagstycket, en

äng,

144, Tvåmansslåtten,

en äng, tillhopa

Anm. Förestående 12 lägenheter

äro utarrenderade af

Hospitals-direktionen under

förbehåll att, om det lägenheterna,

i sammanhang med

laga skifte inom Follingbo

sockens 2:dra skifteslag, öfvergångna

skifte före den

bestämda arrendetidens utgång

vinner laga kraft eller

eljest fastställes, arrendatorn

då, i den ordning som i lag

finnes föreskrifven om tillträde

af jord efter skifte,

skall lägenheterna utan föregången

uppsägning afträda.

Lägenheten N:o 154, Tre

Marks Leijjord ............

D:o N:o 159, Burgängen..

D:o N:o 162,Berendtzstyc-1

ket.................................

D:oN:o 1 (So, Våtäng, enäng j

l):o N:o 166, Betningen...

D:o N:o 171, en skog vid j

Hallnor hemman .........

Transport

701

64

103

187

23

20

60

16

10

65

4434

50

25

50

60 55 —

R:dr

41

o

A r 1 i g a

a r r

e n d e b e

1 0

p p e t.

__

Arrendetiden

Arrende- j

kontrak- i

tets i

datum.

S p a

n m å 1.

Forsel-

löns-

ersätt-

ning.

Qvinno-

dagsverken.

Lin.

Ull.

Pennin- ^ gar.

|

!

från

mid-

fastan

ar

tiu

mid-

fastan

år

Råg.

Korn.

Hafre.

Hvete.

Ärter.

K.-f. k:r

205 4.60

K.-f. k:r

2054,50

K.-f. : k:r

K.f.j k:r

_j_

K.f. | k:r

,

R:dr i öre

2587

Ctr| U

Ctr ti

Ctr| ti i R:dr! öre

_ i t !

22117,so! 22117,50!

25 2

252

33 8,50

338,50

515

5

5

21 2.50

21 2,50

12 6

12 6

15

1

5

i !

1869 ! 1872 i 18V681

5 37 —I—i~|—!- 3 37 —j---—

23

18i53 | 1883

18 V8 5 2

» | ))

))

18158 18188

18Ä56

)) i ))

18156

18159! 18189

18159

1851 1876

181150

*

527 1

5274

39 71

42

Län.

Gotlands

Härad. Socken.

vid Wisby stad

o

Mantal.

<

P

Pb

OQ

et-

*

0

Egendomens namn.

P

et-

cd

t-+5

<

3

CTQ

CD

O

et-

B

B

o

»1

M

O

2

U1

FT*

P

et-

U

Pv

ce

P

J-j

o

CD

CD

Transport

_

_

„

—

Lägenheten N:o 3, Stora

Strandåker.....................

29

50

50

—

1

—

—

D:o N:o 5, Spittelsump ...

14

56

—

—

—

—

—

D:o N:o 18, Mauritz Pom-

mers, Casten Portnärs,

Joach. Winters, Göran

Guldsmeds och Lars An-

kars åkrar, nu kallad

Bergsbetnings åker och

hage..............................

77

82

25

—

—

—

Utmark N:o 19, l:a Lotten

45

95

50

—

■ —

—

—

Ibm, 2:a och 3:e Lotterna

56

45

50

—

—-

—

Lägenheten N:o 21, Bo-

gårds åker äfven kallad

Mathias Perssons .........

32

4

25

-—

-—

—

—

D:o N:o 22, Katthagen ...

343

24

50

—

—

-—

—

D:o N:o 27, Kattåker......

51

27

50

—

—

—

—

D:o N:o 28, Tuers och Ya-

lentins samt Didrick

Bertilssons åkrar .........

64

61

—

—

—-

-—

—

D:o N:o 32, Michael Kann-

gjutares åker ...............

23

62

50

—

—

—

—

D:o N:o 34, Kattåker......

47

•—

50

—

—

_—

—

D:o N:o 35, John Spects

hage..............................

385

91

—

-—-

—

—

—

D:o N:o 36, Hospitalsskogen:

Lotten N:o 1 ..............

25

2

50

—

■—

—

—

» » 2

38

15

—

—

—

—

—

» » 3 ..............

7

52

50

—

—

—

—

Transport

i ! 1

—

_

43

Årlig

a

a

r r e

n

1 e b e

1 0

p p e

t.

Arrendetiden

1

i

| Arrende-

s

p a

n m å

1.

Försel-

från

till

kontrakt 1

Råg.

Korn.

Hafre.

Hvete.

Arter.

löns-

ersätt-

s å- ss g

V? o

Lin.

un

Ål.

Pennin-

gar.

mid-

fast.an

mid-

fastan

tets

datum.

ning.

•ö

år

år

K.-f.

527

k:r

1

K.-f.

527

k:r

1

K.-f.

k:r

K.f.

k:r

K.f.

k:r

R:dr

39

öre

71

Cti

it

Ctr

it

Ctr

it

R:dr

1

öre

,

18153

1883

|

185*52

15

5,50

15

5,50

2

47

14

1,75

14

1,75

9

25

18158

18188

18A5 6!

1

7,50

1

7,50

28

18153

-

1883

!

185*52

11

4

11

4

1863

1883

1815°62|

40

A

40

A

1865

1885

18l§64;

9,50

9,50

31

1

1

18153

1883

18:s 52

5

33

0,50

33

0,50

25

18158

18188

18156

12

8

12

8

9

3

18153

1883

DO

to

7

8,50

7

8,50

1

25

11

13

ii

13

1

9

75

12

4

J

■

18153

18 5°52

9

9

6

1

18173

38

38

17

18143

18143

11

4

11

A

1

82

18158

18188

18156

1

1

16

1851 |

1876

18ln50

6

6

0

0

9

))

181550

1 1

742 3,25

|

7 A 93 o*

1 1

arbeta

1

1 1

1

i !

•14

<D

<

p

Mantal.

Kontant

Län.

Härad. Socken. Egendomens namn.

P<

p

et-

CD

l-h

<

P

P:

B

CTQ

Q

O

C

B

B

o

•

Krono.

Skatte.

Frälse.

stäcljci} som

vid tillträ- det på en

gång er- lägges.

R:dr

öre

Transport

—

—

—

—

—

—

—

—

Gotlands

vid Wisby j stad ; Lägenheten N:o 36, Hospi-

t •.

talsskogen:

Lotten N:o 4...............

20

—

25

—

—

—