SOU 1877:11

UNDERDÅNIGT UTLÅTANDE

angående

tulltaxebestämmelserna för papper samt åtskilliga

dermed sammanhängande frågor,

efter särskild nådig remiss

afgifvet

af

den för utarbetande af förslag till ny tulltaxa

den 29 September 1876 i nåder tillsatta Komité.

r ö i

1

STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅD1GSTE KONUNG!

»Jemte det mera omfattande uppdrag, som Eders Kongl. Maj:t genom

nådigt beslut den 29 September 1876 täckts anförtro undertecknade

komiterade, nemligen att, sedan den år 1865 med Frankrike afslutade

4

handelstraktat blifvit från nämnda lands sida uppsagd och Eders Kongl.

Maj:t i anledning häraf funnit tidpunkten inne för en revision af den

lör Sverige nu gällande tulltaxa, uppgöra förslag till de förändringar

i nuvarande tullsatser, som af förhållandena kunde anses påkallade,

har Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 24 November sistlidet

ar, med öfverlemnande till komiten af handlingarna i två, medelst

besvär, under Eders Kongl. Majits pröfning dragna mål angående tullbehandling

åt papper, anbefalt komiten att, så snart sig göra läte, till

Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande öfver besvären

och dervid tillika afgifva förslag till do förändringar af grunderna för

tullbehandling af och tullsatserna å artikeln papper, som komitén

kunde anse vara af omständigheterna påkallade.

Komitén, hvars hufvudsakliga uppgift ännu kräfver mycket arbete,

gar nu: att endast afgifva utlåtande i anledning af den särskilda nådiga

remissen, i hvilket utlutande, så vidt det angår besvären öfver nu

gällande tulltaxas tillämpning, undertecknade Bennich och Styffe, hvilka

redan varit i tillfälle att derom i underdånighet sig yttra, nu trott

sig ej böra deltaga.

Det ena, af Isaac Marcus’ Boktryckeriaktiebolag här i staden

under Eders Kongl. Maj:ts pröfning dragna besvärsmålet innefattar

klagan deröfver att, sedan i Maj månad 1876 för bolagets räkning

med ångfartyget S:t Petersburg, kaptenen Oesterreich, från Stettin hit

inkommit ett parti papper, som bolaget velat hafva tullbehandladt såsom

tryckpapper med en tull af 2 öre skålpundet, men vederbörande

packhusinspektion deremot ansett hänförligt till “Papper: alla andra

slag11 och sålunda underkastadt 8 öres tull pr skålpund; så har Generaltullstyrelsen,

efter det frågan blifvit understäld dess pröfning, samt

packhusinspektionen uti infordradt utlåtande anmärkt att ifrågavarande

papper vore så starkt limmadt att det kunde såsom skrifpapper användas,

genom beslut den 21 Juni 1870, med gillande af den skedda

tullbehandlingen, funnit berörda parti papper såsom hänförligt till tulltaxerubriken

“Papper: alla andra slag“ böra draga en tull af 8 öre

skalpundet; förmenande klaganden i de underdåniga besvären, det

den. omständigheten att något lim inginge uti ifrågakomna papper ej

förringade dess egenskap af tryckpapper, enär lim numera vore en

nödvändig ingrediens i sådant papper; hvaremot General-tullstyrelsen

i afgifvet underdånigt utlåtande anfört, att med nuvarande tullbestämmelser

i ämnet afsåges att till tryckpapper ej borde få hänföras sådan

vara,

och på i öfrigt andragha skal ansett sig i fråga om tullbehandling af

5

papper böra omfatta och vidhålla den grundsats att allt papper, som

vore så hardt limmadt, att det kunde såsom skrifpapper användas,

borde draga den högre tull af 8 öre skålpundet, som vore för “Papper:

alla andra slag“ bestämd.

I det andra af förevarande besvärsmål är fråga om tullbehandlingen

af diverse partier papper, som under år 1876 till C. E. Gernandt,

för Familj e-Journalens Boktryckeriaktiebolag, hit inkommit dels med

ångfartyget Lennart Torstensson, kaptenen Svensson, från Ltibeck,

dels ock med ångfartyget S:t Petersburg, kaptenen Oesterreich, från

Stettin. Gernandt yrkade att få papperet tullbehandladt såsom tryckpapper,

hvaremot packhusinspektionen, som fann nämnda papper så

starkt limmadt att det kunde användas till skrifpapper, ansåg detsamma

böra hänföras till “Papper: alla andra slag“; och har General-tullstyrelsen

genom beslut den 30 Juni 1876, med godkännande af packhusinspektionens

mening, funnit ifrågavarande papper såsom hänförligt

till tulltaxerubriken “Papper: alla andra slag“ böra draga en tull af

8 öre skålpundet; deri Gernandt i underdånighet sökt ändring, under

yrkande att Eders Kongl. Maj:t, med upphäfvande af General-tullstyrelsens

beslut, måtte förklara att ifrågakomma papperssorter såsom

varande hänförliga till tulltaxerubriken tryck- och planschpapper endast

må påföras i tull 2 öre pr skålpund, samt Gernandt således få återbekomma

“den behörigen deponerade och för mycket erlagda tullafgiften11.

I de underdåniga besvären har Gernandt, med förmälan att omtvistade

papper vore af två slag, det ena tryckpapper och det andra

tryck- och planschpapper, vidare andragit, bland annat, det den omständigheten

att nämnda papper vore limmadt och att man kunde

skrifva derå, desto mindre bort föranleda dertill att det blifvit högre

tullbeskattadt än tryckpapper, som den historiska tillkomsten af nu

gällande tullbestämmelser för papper, enligt Gernandts förmenande,

skulle utvisa att i nuvarande tulltaxa med tryckpapper förstodes allt

slags sådant papper, utan afseende huruvida detsamma äfven vore till

skrifning användbart. I berörda hänseende anför Gernandt, hurusom

i tulltaxor före år 1860 varit upptagen rubriken “tryckpapper, limmadt

och olimmadt“; att visserligen i 1860 års tulltaxa vid tryckpapper

förekomme allenast bestämningen “olimmadth; men att i den år 1863

utfärdade taxa tryckpapper skulle blifvit särskildt från olimmadt papper;

samt att i alla de tulltaxor, hvilka utgifvits från och med den 24

Mars 1865, uti ifrågavarande hänseende blifvit begagnadt allenast uttrycket

“Papper: tryck-“.

General-tullstyrelsen liar uti infordradt underdånigt utlåtande öfver

Gernandts besvär, under åberopande, bland annat, hurusom, enligt

hvad föreståndaren för Teknologiska Institutet uti afgifvet, Styrelsens

utlåtande bilagdt yttrande vitsordat, ifrågavarande partier papper vore

så starkt limmade att de kunde såsom skrifpapper begagnas, hemstält

att besvären ej måtte till ändring i Styrelsens beslut föranleda.

Efter hvad handlingarna i de omförmälda besvärsmålen alltså gifva

vid handen, hafva i afseende å betydelsen af de i nu gällande tulltaxa

förekommande uttrycken tryck- och planschpapper olika meningar yppat

sig emellan vederbörande myndigheter, å ena, samt importörerne, å

andra sidan. Och då följaktligen för ett rätt bedömande af besvären

det torde vara af synnerlig vigt att tillse i hvilken omfattning lagstiftarne

må hafva tagit nämnda uttryck, anser komitén sig böra i

underdånighet erinra om tillkomsten af nuvarande tullbestämmelser för

tryck- och planschpapper.

Uti den år 1799, den 17 April, utfärdade taxa, “hvarefter Stora

Sjötullen uppå alla inkommande varor skulle beräknas och erläggas“,

förekommer tryckpapper sammanfördt med koncept- och skrifpapper;

men i tulltaxan, för inkommande varor, af den 20 Mars 1816 särskildes

koncept- och skrifpapper — åsätta en högre tullsats — från

tryckpapper; och tillädes då vid sistnämnda slags papper bestämningen

“olimmadt och i packor“.

Denna bestämning bibehölls sedermera i alla på 1820- och 1830- talen utgifna tulltaxor äfvensom i det af 1839 års tullkomité uppgjorda

förslag till ny taxa. Men i det vid 1840—1841 årens riksdag af Bevillnings-Utskottet

upprättade taxeförslag voro, utan något derför anfördt

skäl, orden “olimmadt och i packor“ utbytta mot “limmadt och

olimmadt“; och denna nya bestämning vid tryckpapper, antagen af

Rikets Ständer och införd i tulltaxan af den 23 Oktober 1841, förekommer

i alla följande på 1840- och 1850-talen utfärdade tulltaxor.

Vid 1859—1860 årens riksdag inskränktes nämnda bestämning till

allenast “olimmadt“; och detta skedde, enligt hvad i Rikets Ständers

underdåniga skrifvelse angående tullbevillningen uttryckligen tillkännagifves,

af den anledning att Rikets Ständer — lika med deras Bevillnings-Utskott

— höllo före, att limmadt tryckpapper rätteligen vore

att anse lika med skrifpapper. I öfverensstämmelse med ett af General-tullstyrelsen

till Kongl. Maj:t afgifvet, samt af Kongl. Maj:t till

Rikets Ständer öfverlemnadt förslag till förändringar eller förtydliganden

i tulltaxan blef ock vid samma riksdag den nya benämningen “planchepapper“

i Rikets Ständers taxeförslag intagen.

7

Uti den efter riksdagens slut utkomna, den 7 December 1860 daterade

tulltaxa voro de afdelningar af rubriken “Papper44, till livilka

Uyck- och planschpapper hänfördes, af följande lydelse:

“kardus- och sug-, färgadt eller ofärga dt; makulatur-; tryck-, olimmadt;

tapet- och poler- eller smergel- ........................... 1 skålp. 6 öre.

skrif-, kopie-, planche- och alla andra slag hvitt, ej

specificerad t ................................................................. 1 skålp. 12 öre.“

I den näst derpå utfärdade tulltaxan af den 4 December 1863 har

den första af nyssnämnda båda afdelningar följande utseende:

“kardus- och sug-, färgadt eller ofärgadt; makulatur; tryck-, olimmadt-;

tapet- och polér- eller smergel- ........................... 1 skålp. — 6.“

Af den omständigheten att i denna afdelning efter ordet “olimmadt44

förekommer ett bindestreck har, på sätt handlingarna i det ena

under Eders Kongl. Maj:ts pröfning dragna besvärsmålet utvisa, C. E.

Gernandt trott sig hafva anledning antaga att i sistberörda taxa tryckpapper

blifvit från olimmadt papper särskildt. Om riktigheten af detta

antagande skulle väl tvekan kunna uppstå redan vid betraktande deraf

att semikolon finnes såväl före “tryck-44 som efter “olimmadt-44, under

det dessa båda uttryck endast äro med ett komma åtskilda; och underkastas

saken en närmare granskning, skall man utan tvifvel finna att

det efter “olimmadt44 satta bindetecken helt enkelt är ett tryckfel. Samma

bindetecken efter ordet “olimmadt44 förekommer visserligen äfven

i de taxeförslag, som uti de tryckta bihangen till Riks-Ståndens protokoll

vid 1862—1863 årens riksdag äro bifogade dels det af Bevillningsutskottet

afgifna betänkande angående tullbevillningen dels ock Expeditions-Utskottets

af Rikets Ständer godkända förslag till underdånig

skrifvelse angående samma bevillning; men deremot, efter hvad komitén

varit i tillfälle erfara, icke i det vid Bevillnings-Utskottets konceptbetänkande

bilagda handskrifna taxeförslag; och hvarken i BevillningsUtskottets

betänkande eller i omförmälda skrifvelseförslag förekommer

något, som tyder på att Utskottets eller Rikets Ständers mening varit

att rubriken “Papper44 skulle i berörda hänseende undergå någon förändring.

Vid sådant förhållande torde det af Gernandt gjorda antagande

befinnas ej vara grundadt.

Efter det Kongl. Maj:t, som under den 6 November 1863 åt särskilda

komiterade uppdragit att uppgöra förslag till ny tulltaxa, för att

underställas Rikets näst sammanträdande Ständers pröfning, tillika förklarat

att Kongl. Maj:t ansåge detta arbete böra i flera delar ställas

i sammanhang med resultaterna af redan öppnade underhandlingar om

8

en handels- och sjöfartstraktat med Frankrike, samt att i afseende härå

nödiga upplysningars meddelande borde vara att från komiterade påräkna;

så förekom, under loppet af traktatsförhandlingarna, till komiterades

yttrande, förutom annat, äfven fråga om tullsatserna å artiklar

hörande till tulltaxerubriken “Papper66. Uti ett den 15 April 1864 dateradt

underdånigt utlåtande angående denna och åtskilliga andra frågor

erinrade komiterade, beträffande den under rubriken “Papper“ då

förekommande afdelningen kardus- och sugpapper, makulatur- samt

olimmadt tryck- äfvensom tapet- och poler- eller smergelpapper, bland

annat dels hurusom, enär allt egentligt tryckpapper måste vara “olimmadtu,

denna i då gällande taxa förekommande bestämning vore öfverflödig

och dels att, på samma grund, dess vid traktatsförhandlingarna föreslagna

utvidgning till “limmadt eller olimmadt66 vore ännu mera olämplig;

och hemstälde komiterade i följd häraf att benämningen måtte

inskränkas endast till “tryckpapper16. Vidkommande de i dåvarande

taxa under rubriken “Papper" upptagna afdelningarna “skrif-, kopie-,

planche- och alla andra slag, hvitt, ej specificeradt66; “post-, alla slag66;

samt “färgadt, pressadt, glasseradt, tryckt, figureradt, försilfradt eller

förgyldt66, tillstyrkte komiterade dessa afdelningars sammanförande under-den

gemensamma benämningen “andra slag66.

I den år 1865 afslutade handelstraktaten med Frankrike äfvensom

i den tulltaxa, som, med anledning af samma traktat, genom Kongl.

Kungörelsen den 24 Mars 1865 till efterrättelse påbjöds, finnes planschpapper

icke särskildt specificeradt, och förekommer ej heller vidare

någon bestämning vid ordet tryckpapper.

Enahanda är förhållandet i den efter 1865—1866 årens riksmöte

utfärdade, den 16 November sistnämnda år daterade tulltaxa.

Hvad nu särskildt angår tryckpapper, så lärer väl orsaken till

borttagande af den vid nämnda uttryck förut fogade bestämningen

“olimmadt66 — då, så vidt komitcn har sig bekant, annan anledning ej

blifvit af lagstiftarne angifven — få sökas deruti att de, med godkännande

af förenämnda komiterades uppfattning, ansågo att allt egentligt

tryckpapper måste vara “olimmadt66 och att derföre denna bestämning

vore öfverflödig.

Uti den år 1867 utgifna tulltaxa äro icke några andra ändringar

vidtagna i afseende å rubriken “Papper66 än att de tullafgifter, som i

följd af Franska handelstraktaten från och med år 1868 skulle inträda,

blifvit införda.

Nämnda rubrik har i sistberörda äfvensom i de under åren 1868—

1873 utkomna tulltaxor följande lydelse:

9

“Papper :

förhydnings-, press- och tak- ................................... fritt.

kardus-, makulatur-, polér- eller smergel- ............ 1 skålp. 1 öre.

sug-, färgadt eller ofärgadt, tryck- och tapet- ... 1 skålp. 4 öre.

alla andra slag, derunder inbegripet linieradt

papper ....................................................................... 1 skålp. 8 öre.“

Vid 1874 års riksmöte blef, på Bevillnings-Utskottets förslag, tullen

nedsatt å sug- och tryckpapper från 4 till 2 öre samt å plansclipapper,

förut hänfördt till “alla andra slag“, från 8 till 2 öre pr skålpund.

Uti det betänkande, deri Bevillnings-Utskottet hemstälde om

dessa nedsättningar, förmälde Utskottet, bland annat, att, ehuru vissa

angifna omständigheter syntes utmärka lämpligheten och angelägenheten

deraf att då gällande tullbestämmelser för artikeln papper i allmänhet

underkastades en omfattande undersökning, så hade dock Utskottet,

då det ej varit i tillfälle att med all erforderlig fullständighet

företaga en dylik undersökning, funnit sig böra ifrågasätta förändring

af tullbestämmelserna endast för “tryckpapper och dermed närmast jemförligt

färgadt eller ofärgadt sugpapper samt planschpapper“. Då nu,

på sätt ock blifvit af föreståndaren för Teknologiska Institutet i hans

förut omförmälda yttrande anmärkt, sugpapper alltid måste vara olimmadt,

samt tryck-, sug- och planschpapper i annat hänseende, än att

de allesammans äro olimmade, svårligen kunna sägas vara med hvarandra

“närmast jemförliga“, lärer det väl höra antagas att BevillningsUtskottet,

när det föreslog nedsättningarna för tryckpapper och planschpapper,

afsåg allenast olimmadt tryck- och planschpapper''; och af de

vid ärendets behandling inom Riksdagens Kamrar förda protokoll torde

ej kunna anses framgå, att i omförmälda hänseende en annan uppfattning

gjorde sig gällande hos Riksdagen.

Den vid 1874 års riksmöte för tryck- och planschpapper bestämda

tullafgift, intagen i den samma år utkomna tulltaxan, är jemväl bibehållen

uti ännu gällande tulltaxa af den 22 Juli 1875.

Vid 1876 års riksmöte lät Eders Kongl. Maj:t till Riksdagens Bevillnings-Utskott

öfverlemna en från General-tullstyrelsen till Eders

Kongl. Maj:t inkommen underdånig framställning, af den 18 Januari

samma år, om behofvet af en sådan förändring i nuvarande tulltaxa

att de slag af papper, som drogc en tull af 2 och 8 öre pr skålpund,

blefve under en gemensam tullsats sammanförda. 1 denna framställning

omförmälde General-tullstyrelsen, bland annat, hurusom, efter det

genom tulltaxan af den 18 September 1874 tullen för tryckpapper blif

2

-

10

vit nedsatt från 4 till 2 öre pr skålpund, samt planschpapper hänförts

till samma tullsats som tryckpapper, i en mängd fall tvister rörande

tullbehandlingen af papper uppstått mellan godsegare och tullmyndigheterna,

i det de förre yrkat, att det af dem införda papper skulle förtullas

såsom tryck- eller planschpapper, hvaremot de senare ansett

varan hänförlig till rubriken “Papper: andra slag11, och böra draga en

tull af 8 öre skålpundet; att, då dessa tvister förekommit till Styrelsens

afgörande, Styrelsen, med hänsyn till den betydliga olikheten i

tullsatser för de olika slagen papper, funnit sig nödsakad att tillämpa

den högre tullsatsen, så snart varans användbarhet såsom skrifpapper

varit af sakkunnig myndighet vitsordad; samt att Styrelsen ock ansett

sig i detta afseende ega ett särskildt stöd i den uppfattning, som förut

gjort sig gällande rörande hvad med tryckpapper i tulltaxan borde förstås.

Då Bevillnings-Utskottet i sitt betänkande angående tullbevillningen

för Riksdagen anmälde, att General-tullstyrelsens berörda framställning

blifvit till Utskottet öfverlemnad, men att, enär handelstraktaten

med Frankrike blifvit uppsagd och deraf ansågs följa att tulltaxan

inom den närmaste tiden komme att underkastas en omfattande

revision, Utskottet funnit öfvervägande skäl vara för handen att icke

för det dåvarande föreslå några partiela förändringar i taxan; så förklarade

Utskottet emellertid tillika, att hvad General-tullstyrelsen anfört

synts Utskottet förtjent af uppmärksamhet, samt att Utskottet fullkomligt

insåg giltigheten af de skäl, som föranledt Styrelsens framställning.

Deremot förekommer hvarken i Utskottets betänkande eller

i Riksdagens sedermera allåtna underdåniga skrifvelse angående tullbevillningcn

— deri General-tullstyrelsens framställning ock omnämnes

-— någon antydning derom att vare sig Utskottet eller Riksdagen

ansett de i nuvarande tulltaxa förekommande uttrycken tryck- och

planschpapper böra gifvas den tolkning att derunder inbegrepes jemväl

limmadt papper.

Följer man sålunda den historiska gången af ifrågavarande lagstiftning

och lemnar tillbörlig uppmärksamhet åt de motiv, hvilka så

väl till grund för förändringarna i denna lagstiftning som vid fråga

om lagstiftningens rätta mening blifvit uttryckligen anförda, så kan

komitén icke finna annat, än att deraf tydligen framgår att lagstiftarne

med de i nuvarande tulltaxa begagnade uttrycken tryck- och planschpapper

afsett olimmade sorter af dessa slags papper.

Vid sådant förhållande och då, enligt hvad ostridigt förekommit,

lim i icke ringa mån ingår i det papper, hvarom i ofvanberörda, af

Isaac Marcus'' Boktryckeriaktiebolag och G. E. Gernandt under Eders

11

Kong]. Maj:ts nådiga pröfning dragna besvärsmål är fråga, hemställer

komitén i underdånighet att de anförda besvären icke måtte föranleda

till ändring i General-tullstyrelsens öfverklagade beslut; tillåtande sig

komitén, i samband med sitt sålunda afgifna yttrande öfver, besvären

och i anledning af den ena klagandens uppgifter, underdånigst erinra

hurusom i andra länders tulltaxor, livilka upptaga tryckpapper vare

sig till tullfrihet eller ock till lägre tull än den för papper i allmänhet

bestämda, antingen uttryckligen tillägges kännetecknet “olimmadt“,

såsom i Tyska och Österrikiska taxorna, eller ock, såsom i den Norska,

liktydigt uttryckes, att till tryckpapper ej må räknas sådant papper,

som ändamålsenligen kan användas att skrifva eller teckna på; varande

deremot i flera andra länders taxor tryck- och andra pappersslag sammanförda

under en gemensam rubrik och tullsats, hvithet äfven är förhållandet

i den Franska “tarif conventionnel“, som tillämpats på det

af Gernandt från Sverige till Frankrike utförda papper.

Komitén öfvergår nu till den senare delen af Eders Kongl. Maj:ts

nådiga remiss, hvarigenom blifvit komitén anbefaldt att afgifva förslag

till de förändringar af grunderna för tullbehandling af och tullsatserna

å artikeln papper, som komitén kunde anse vara af omständigheterna

påkallade.

Behöfligheten af sådana förändringars vidtagande har på senare

åren gång efter annan blifvit framhållen både vid riksdagarna och af

vederbörande myndigheter, samt torde äfven till en viss grad erkännas

af åtminstone flera bland pappersindustriens egna målsmän inom

landet.

Redan vid 1874 års riksdag, dä tullen å sug-, tryck- och planschpapper

nedsattes, framhöll Bevillnings-Utskottet, hurusom artikeln

papper, såsom nödvändighetsvara ej blott för alla grenar af näringslifvet

utan ock för, snart sagdt, hvarje enskild, borde sa vidt ske kunde

från tullbeskattning befrias; samt att den starka tillväxten af papperstillverkningen

inom landet och den alltmera tilltagande utförseln

af vissa slags papper i förening med det kända förhållande att den

inhemska tillverkningen af sådana pappersslag, för hvilka det högre

tullskyddet ännu egde rum, företrädesvis lemnade anledning till berättigad!

klander i afseende å produkternas godhet, syntes utmärka

lämpligheten och angelägenheten deraf att gällande tullbestämmelser

12

för artikeln papper i allmänhet underkastades en omfattande undersökning.

Komitén har i det föregående återgifvit innehållet af vissa delar

i den af General-tullstyrelsen till Eders Kongl. Maj:t ingifna och afEders

Kongl. Maj:t till Bevillnings-Utskottet vid 1876 års riksmöte

öfverlemnade framställning om behofvet af en sådan förändring i tulltaxan

att de slag af papper, som nu draga en tull af 2 och 8 öre pr

skålpund, blefve under en gemensam tullsats sammanförda. I denna

underdåniga framställning omförmäles ock, hurusom Teknologiska Institutet

upprepade gånger för General-tullstyrelsen förklarat att någon

i sjelfva varans beskaffenhet grundad skilnad emellan tryck- och planschpapper,

å ena, samt det till “Papper: andra slag“ hänförliga skrifpapperet,

å andra sidan, ofta icke förefunnes; samt att särskildt för

planschtryck begagnades, enligt hvad Institutet hade sig bekant, så

vidt skilda slag af papper, många så närstående skrifpapper, att ett

sådant särskiljande, som tulltaxan förutsatte mellan planschpapper och

skrifpapper, mången gång vore alldeles omöjligt. General-tullstyrelsen

framhöll jemväl i sin oftanämnda framställning att, efter hvad

Styrelsen inhemtat, det papper, som numera från utlandet infördes

för boktryckeriernas behof, i allmänhet vore mer eller mindre limmadt,

samt. att i följd häraf gagnet af den lindrigare tullbeskattning, lagstiftningen

medgifvit, för tryck- och planschpapper, väsentligen skulle

förfelas, derest, med fortsatt tillämpning af hittills följda åsigter, papperets

egenskap att, vara limmadt eller olimmadt tillerkändes en afgörande

betydelse i fråga om dess hänförlighet under den ena eller andra

rubriken.

I det af Bevillnings-Utskottet vid 1876 års riksmöte afgifna betänkande

angående tullbevillningen uttalade Utskottet —1 som uti ifrågavarande

ämne hört sakkunnige män — den åsigt att de olika benämningar,

efter hvilka tulltaxan klassificerade och olika beskattade

särskilda slags papper, icke utmärkte sådana skiljaktigheter i varans

beskaffenhet och värde, att dessa skiljaktigheter kunde anses utgöra

rättvis grund för den betydliga olikhet i tullbeskattning, som nu egde

rum, ehvad man med beskattningen endast afsåge att bereda statsinkomst

eller tillika toge hänsyn till den inhemska papperstillverkningens

anspråk att i jemförlig mån med andra inhemska förädlingsnäringar

tillgodoses med skydd emot utländsk medtäflan.

Komitén, som ock till fullo inser vigten deraf att förändrade grunder

för tullbehandling af och tullsatserna å papper varda så snart som

möjligt bestämda och till efterrättelse påbjudna, har sökt att åt de

13

förhållanden, som vid bedömande af dessa frågor böra afses, egna en

sorgfällig undersökning. Utom hvad komitén af officiela berättelser

och handlingar samt af liera andra länders tull-lagstiftning kunnat, till

upplysning i ämnet, inhemta, har ock komitén muntligen hört disponenterne

för två af rikets större pappersbruk; hvarjemte komitén i

skrifvelse till alla de Svenska pappersbruk, hvilka, så vidt komitén kunnat

erfara, äro af någon betydenhet, anhållit om uppgifter dels rörande

den omfattning, i hvilken, under åren 1874 och 1875, särskilda slag

af papper varit föremål för tillverkning och för utförsel till annat land,

dels ock, så vidt möjligt, angående priser å samt tillverkningskostnad

för olika pappersslag nyssnämnda båda år; och hafva från de flesta

af dessa pappersbruk ingått mer eller mindre fullständiga uppgifter i

nämnda hänseenden.

Enligt hvad Kommerskollegii berättelser angående fabriker och

manufakturer utvisa, har uppgifna värdet af de Svenska pappersbrukens

tillverkning — hvilket år 1864 belöpte sig till 2,847,354 R:dr

R:mt — under åren 1865—1874 utgjort:

1865 ...............

................. 2,850,900 R:dr

1866 ................

................. 3,283,134 „

1867 ................

............... 3,939,848 „

1868 ...............

................ 4,036,602 „

1869 ...............

............... 4,348,346 „

1870 ................

............... 4,416,708 „

1871 ...............

................ 4,750,088 „

1872 ................

................. 5,698,196 ,,

1873 ...............

.................. 6,843,786 „

1874 ...............

................. 7,985,244 „

Som de i berättelserna för åren 1866—1869 lemnade uppgifter funnits

från senare uppgifter för samma år i viss mån skiljaktiga, anser

komitén sig böra erinra att ofvanstående meddelanden, så vidt de afse

åren 1866—1869, äro efter verkstäld granskning hemtade ur berättelserna

för åren 1870—1873.

För år 1875 har någon berättelse ännu ej utkommit; men om

man får döma dels af de uppgifter, som till komitén inkommit från

åtskilliga pappersbruk, dels ock af förhållandet med utförseln, vill det

synas som skulle tillverkningsvärdet sistnämnda år snarare öfver- än

understiga det för år 1874 uppgifna.

Huru under åren 1865 —1874 tillverkningsvärdet af särskilda pappers

-

14

slag gestaltat sig, utvisar den vid detta utlåtande fogade tabell

Litt. A.

Medeltillverkningsvärdet har utgjort:

för åren 1865 —1869. för åren 1870—1874.

af regal-, imperial- och medianpapper 21,809 R:dr 17,401 R:dr

11

postpapper.............................................

98,411

11

77,122

11

11

skrit- och konceptpapper.....................

617,044

11

586,508

11

11

tryckpapper............................................

1,300,635

11

2,100,463

11

11

kardus- och omslagspapper, maku-

latur- och gråpapper samt socker-

papper .................................................

545,548

11

611,780

11

11

“diverse sorter papper14........................

1,108,319

11

2,545,529

11

År 1864 belöpte sig utförseln af

papper till

.. 391,215 skålp.

samt införseln till......................................

.. 425,175

11

Under åren 1865—1875 har ut- och införseln af papper utgjort:

1865

1866

1867

1868

1869

1870

1871

1872

1873

1874

1875

Utförsel. Införsel.

857,413 f

skålp.

548,428

skålp.

1,278,640

11

422,401

11

2,541,127

11

403,281

11

3,407,892

11

414,498

11

3,602,432

11

441,112

11

4,261,383

11

416,765

11

4,574,246

11

588,825

11

4,533,063

11

901,708

11

5,979,168

11

3

,182,525

11

6,950,900

11

3

,270,435

11

8,000,366

11

3

,070,668

11

Bifogade tabell Litt. B. visar ut- och införseln af särskilda pappersslag

åren 1866— 1874, under hvilken tidrymd tulltaxerubriken “Papper44

hade enahanda uppställning. För år 1865 kan dylik uppgift ej

lemnas, af den anledning att under olika delar af nämnda år gällde

särskilda tulltaxor med olika uppställning af nyssberörda rubrik.

Medelutförseln och medelinförseln af särskilda pappersslag utgjorde:

åren 1866—1869. åren 1870—1874.

förhydnings-, press- och takpapper, utförsel 125,099 skålp. 236,121 skålp.

införsel 74,064 „ 588,807 „

15

kardus-, makulatur-, polér

gel-

...............................

sug-, tryck- och tapet-......

alla andra slag ...................

åren 18GG — 18G9.

eller smer

.

... utförsel 218,323 skålp.

införsel 64,101 „

..... utförsel 2,229,361 ,,

införsel 51,567 ,,

...... utförsel 134,740 „

införsel 230,591 „

åren 1870''—1874.

256,656 skålp

199,957 „

4,637,497 „

275,699 .,

129,477 „

607,588 „

Under år 1875 har ut- och införseln af särskilda pappersslag gestaltat

sig sålunda:

Utförsel. Införsel.

förhydnings-, press- och takpapper

kardus-, makulatur-, poler- eller smergel-

......................................................

sug-, tryck- och plansch-....................

tapet- ........................................................

alla andra slag .......................................

985,648 skålp.

849,806 „

5,082,059 „

936,158 „

146,695 „

490,153 skålp.

328,345 „

1,078,205 „

5,341 „

1,168,624 „

Önskligt hade visserligen varit att till jemförelse emellan den inhemska

papperstillverkningen, å ena, samt ut- och införseln af papper,

å andra sidan, det under åren 1864—1874 i Sverige tillverkade papper

kunnat efter enahanda beräkningsgrund som ut- och införseln angifvas.

Då sådant emellertid ej varit möjligt enär i Kommerskollegii

berättelser angående fabriker och manufakturer qvantiteterna af de Svenska

pappersbrukens tillverkning äro upptagna dels i ris, dels i skålpund,

dels ock efter bundtar, rullar, m. m., har komitén trott sig böra

till någon ledning för ofvanberörda jemförelse uppgifva det så kallade

tullvärdet å de under åren 1864—1874 utförda och införda qvantiteter

papper.

Nämnda värde, uttryckt i riksdalertal, utgjorde:

Utförsel.

Införsel.

år

1864 ............

......... 87,730.

179,778.

77

1865 ............

......... 355,088.

179,297.

77

1866 ...........

........ 518,937.

183,749.

77

1867 ............

......... 1,002,361.

193,621.

?7

1868 ............

......... 1,325,424.

225,892.

77

1869 ............

......:. 1,414,559.

234,408.

77

1870 ............

......... 1,694,991.

234,900.

77

1871 ............

......... 1,871,040.

300,613.

77

1872 ............

........ 1,802,143.

439,084.

1(5

Utförsel. Införsel.

år 1873 ..................... 2,322,132. 1,102,211.

„ 1874 ..................... 2,552,714. 1,224,928.

För år 1875 har tull värdet utgjort:

å utfördt papper..................................................................... 2,873,337 kronor

„ infördt „ ..................................................................... 1,403,876 „

Hela uppgifna tillverkningvärdet å Svenskt papper, som år 1864

uppgiek till 2,847,354 R:dr R:mt, har sedermera under åren 1865—1874

varit i oafbrutet stigande och utgjorde sistnämnda år 7,985,244 R:dr.

Utförseln af papper, år 1864 allenast 391,215 skålpund med ett

tullvärde af 87,730 R:dr, uppgick år 1874 till 6,950,900 skålpund —

uppskattade i tullvärde till 2,552,714 R:dr — samt utgjorde det följande

året 8,000,366 skålpund med ett tullvärde af 2,873,337 kronor.

Införseln af papper belöpte sigår 1864 till 425,175 skålpund, i tullvärde

179,778 R:dr, utgjorde år 1874 3,270,435 skålpund, med ett tullvärde

af 1,224,928 R:dr, samt uppgick år 1875 till 3,070,668 skålpund, i tullvärde

uppskattade till 1,403,876 kronor.

Enligt komitén tillhandakomna uppgifter från flera Svenska pappersbruk

skulle under åren 1874 och 1875 försäljningspriset uppgått,

pr skålpund,

karduspapper

från

19

ända till

32 öre,

raak?</afl<rpapper

11

9

till

25 öre,

tryckpapper

ii

22

11

50

11

tapetpapper

ii

20

11

40

11

skn/papper

ii

27

11

60

11

postpapper från o

mkring 50

ända

till

90 öre;

hvarjemte från ett pappersbruk uppgifvits, att färgadt swypapper skulle

år 1874 betingat ett pris af 52 öre skålpundet.

På sätt Bevillnings-Utskottets vid 1876 års riksmöte afgifna betänkande

angående tullbevillningen utvisar, hade för Utskottet blifvit

uppgifvet att priset uppginge

å tryckpapper från 25 ända till 55 öre,

„ skn/papper „ 25 till 70 öre,

„ plansch papper „ 40 „ 80 „ samt

„ postpapper „ 45 „ 80 öre å en krona och någon

gång ända till 2 kronor, allt pr skålpund;

Och har en pappersfabrikant inför komitön upplyst, att vissa sorter

p/anscApapper under år 1876 betingat ett pris af en krona pr skålpund.

17

1 afseende å tillverkningskostnaden för papper vid de Svenska

pappersbruken — råmaterialet icke i denna kostnad inbegripet —

tillåter sig komitén att meddela följande uppgifter.

Från ett af de större pappersbruken, som sysselsätter sig med

tillverkning af både gröfre och finare pappersslag, har komitén erhållit

den upplysning att medeltillverkningskostnaden för ett skålpund

papper omfattande såväl arbetslöner, förvaltning1, sex procent afskrifning

å maskinerier, underhåll af byggnader, bränsle, assurans, utskyldei,

in. in., som ock räntor å kostnaderna för brukets anläggning,

men deremot icke räntor å förlag skapital — skulle uppgått till, år

1874 14,89 och år 1875 14,26 öre.

Vid ett annat bruk, der hufvudsakligen bodrifvits tillverkning af

gröfre pappersslag, har medeltillverkningskostnaden pr skålpund för år

1875 beräknats till 11,61 öre, deri inbegripna arbetslöner, förvaltning,

reparationer,. bränsle, smörj ämnen, assuranser, utskylder, jemte räntor

å förlagskapital, men icke slitning af maskiner eller underhåll af byggnader.

Ftt tredje bruk, som tillverkat både gröfre och finare pappersslag,

har angifvit medeltillverkningskostnaden — omfattande “aflöningen,

bränsle & oljor, utensilier (remmar, filtar, messingsdukar etc.)44

— hafva, öfverhufvud taget, utgjort år 1874 11,7 öre samt år 1875

12 öre pr skålpund.

Vid ett fjerde bruk, hvars tillverkning mest utgjorts af olimmadt

och s. k. halflimmadt tryckpapper, har ungefärliga medeltillverkningskostnaden,

deri inräknats “aflöningar, bränsle, oljor, slitning för verken,

samt dukar, filtar och remmar m. m.“, upptagits till 9,5 öre pr skålpund

för år 1874 samt 10,75 öre för år 1875.

1 rån ett af de största pappersbruken i riket har komitén erhållit

följande “approximativa beräkning44 af tillverkningskostnaden för vissa

särskilda slag af papper; vid hvilken beräknings uppgörande, så vidt

komitén har anledning antaga, de behöriga faktorerna blifvit tagna i

betraktande:

“ordinärt planschpapper, vexelpapper, postpapper, finare skrifpapper,

ritpapper, finare färgadt omslag, sugpapper färgadt, fint kartongpapper

och prima telegrafpapper ............ 20 till 40 öre pr skålp.;

. skrifpapper, modio qvaliteter, finare tryck- (glättadt), medio kartong,

ordinärt telegrafpapper, färgadt omslag, ordinärt, och ofärgadt sugpapper.

........................................................................ 25 till 20 öro pr skålp.;

tryck- och tapetpapper, ordinärt skrif- eller så kalladt koncept-,

ordinär kartong eller så kalladt mellanlägg och ofärgadt om

.

............................................................................. 10 till 15 öre pr skål]).;

kardus-, press-, tak- och makulaturpapper 5 till 8 öre pr skålp.44

3

18

Vid det pappersbruk, hvars medeltillverkningskostnad under åren

1874 och 1875 för ett skålpund papper blifvit, enligt hvad ofvan omförmälts,

uppgifven till 14,89 och 14,26 öre, har ungefärliga tillverkningskostnaden

nämnda båda år för ett skålpund karduspapper antagits till

7 å 9 öre, för ett skålpund half- eller hellimmadt tryckpapper till 10

å 20 öre och för ett post-, skålpund skrif- och öfriga »andra slag»

papper till 12 å 20 öre; dock har i den härom meddelade uppgift tillika

erinrats hurusom dessa för särskilda pappersslag på ett ungefär angifna

kostnader vexla allt efter format, tjocklek, hvithet, glättning, o. s._v.

Från ännu ett, ofvan ej särskild! omnämndt pappersbruk har tillverkningskostnaden

för år 1874 blifvit uppgifven i afseende å tryckoch

tapetpapper till 25 öre och för konceptpapper till 27 öre pr skålpund,

i hvilken kostnad dock tydligen inbegripes äfven råmaterialet,

enär uppgifna försäljningsprisen endast obetydligt öfverstiga den angifna

tillverkningskostnaden.

Sedan komitén sålunda i ett sammanhang framstält de faktiska

förhållanden, hvilka offentliga handlingar och af Svenska papperstillverkare

meddelade upplysningar gifva vid handen, torde såsom allmänt resultat

af de statistiska uppgifterna böra bemärkas, att, oaktadt den betydliga

nedsättning af införselstullen å olika slag papper, som i sammanhang

med handelstraktaten med Frankrike vidtogs, den Svenska papperstillverkningen,

så till myckenhet som värde, sedermera varit i ständig

och stark tillväxt, likasom att utförseln alltjemt stigit och öfverstigit

införseln, ehuru denna senare i'' synnerhet under de sista åren 1873

—1875 betydligen tilltagit. Af jemförelse emellan den inhemska tillverkningen

samt in- och utförseln framgår vidare såsom synnerligen beaktansvärda

omständigheter, att pappersförbrukningen inom landet jemväl

befunnit sig i stark tillväxt och att den inhemska tillverkningen i allmänhet

minst tillfredsstält behofvet af sådana pappersslag, för hvilka

högsta tullskyddet varit medgifvet.

Sistnämnda förhållande torde i sin mån bekräfta hvad erfarenheten

i så många andra näringsgrenar under en lång följd af år ådagalagt,

att det icke är på tullskyddets grund, som näringslifvets sunda och

kraftfulla utveckling beror. Undersöker man nemligen, med ledning

af de statistiska uppgifterna samt papperstillverkarnes egna meddelanden,

i hvad mån tillverkningen af det ena eller andra slaget papper företrädesvis

tilltagit, så att den icke blott hufvudsakligen fyllt den inhemska

förbrukningens stigande behof utan ock lemnat betydligt öfverskott för

utförsel till andra länder, så finnes uppenbart, att denna tillväxt företrädesvis

faller på vissa billigare pappersslag, de der dock, i för

-

19

hållande till tillverkningskostnad och försäljningspris, ingalunda hafva

tillgodonjutit högre tullskydd, än de öfriga dyrare slagen, utan snarare

tvärtom. Den Svenska papperstillverkningen har härigenom mer

och mer inslagit på en väg, som erbjuder den en stor marknad i utlandet,

der den ock visat sig kunna utan allt skydd uppträda i täflan.

Att samma tillverkning icke i lika mån tillfredsstält den inhemska förbrukningens

behof af vissa slag papper, anmärkes såsom ett faktum,

ingalunda såsom någon förebråelse; ty fullt berättigad är tillverkarens

anspråk att af lagstiftningen lemnas valfrihet vid bestämmande af don

riktning, i hvilken han med bästa utsigt till framgång må finna sig

kunna verka; men gent emot denna papperstil]verkarens frihet att egna

sig åt den företagsamhet, som är för honom mest fördelaktig, borde ock

lagstiftaren inrymma åt papporsförbrukaren rätt och frihet att, utan

någon till den inhemska tillverkningens förmenta gagn stadgad skyddsafgift,

fylla sitt behof från andra länder, der vissa slag af papper kunna

fås bättre och billigare. Och om emellan dessa tillverkarens och förbrukarens

skenbart motsatta intressen någotdera i förevarande fall

må tillerkännas öfvervägande betydelse, visserligen måste det här blifva

det senare.

Komitén är emellertid förvissad, att ett billigt afseende å de ömsesidiga

anspråken kan göras gällande och Svenska papperstillverkningen

med tullfrihet för en del och väsentlig nedsättning af nu gällande

höga tullsats å andra slag papper fortfarande bestå och utvecklas,

under förutsättning att, åtskilliga för papperstillverkningen erforderliga,

nu tullbeskattade beredningsämnen och utensilier, från tullafgift befrias,

på sätt här nedan kommer att närmare omförmälas; och öfvergår

komitén, efter dessa mera allmänna erinringar, till granskning af

de under tulltaxerubriken ”Papper” nu innefattade bestämmelser; dervid

komitén tillika skall i underdånighet angifva i hvilka afseenden

komitén anser förändringar i dessa bestämmelser böra vidtagas.

Nämnda rubrik har, efter de förändringar densamma undergick

vid 1874 års riksmöte, i nuvarande tulltaxa följande lydelse:

”Papper:

förhydnings-, press- och tak- ...................................... ^ fritt.

kardus-, makulatur-, polér- eller smergel-................ 1 skålp. 1 öre.

sug-, färgadt eller ofärgadt, tryck- och plansch- 1 skålp. 2 öre.

tapet- ..................................................................................... 1 skålp. 4 öre. „

alla andra slag, derunder inbegripet lini er adt papper 1 skålp. 8 öre.”

20

Vidkommande den första af dessa afdelningar ”förhydninqs-, pressoch

ta&papper”, torde de derunder inbegripna artiklar rätteligen vara

att anse såsom pappsorter; hvadan komitén funnit ifrågavarande afdelning

böra från rubriken Papper” utgå och i stället, enligt hvad

längre fram skall vidare omförmälas, förhydnings-, press- och takpapp

under tulltaxerubriken ”Papp” upptagas.

Tillverkningskostnaden för kardus- och makulaturyogyoY skulle

enligt ofvan återgifna beräkningar från vissa pappersbruk uppgå till

allenast 5 å 9 öre pr skålpund. Å dessa belopp utgör den nuvarande

tullsatsen 20 å 11 procent.

I Norge är ”karduus-, kraunmcrhuus- og makulaturpapir” tullfritt;

och enligt meddelanden, dem komitén från fabrikanter här i landet

erhållit, skall äfven i Sverige tillverkningen af ifrågavarande slags

papper ej vidare vara i behof af något tullskydd; hvilket dessutom

nogsamt ådagalägges af den införseln i allmänhet vida öfvervägande

utförseln af denna nödvändighetsvara.

Polar- eller smm/e/papper är ett sammansatt fabrikat, hvars tillverkning

är föremål för särskild industri och, komitén veterligen, ej

eger rum vid något pappersbruk inom landet.

Väl är i Danmark ”med asfalt, bog, glas, sand, skifer, smergel,

tjcere eller dosl. overstrogct eller bestroet papir” belagdt med en

obetydlig tull, 0,5 skilling pr Danskt pund (motsvarande ungefärligen

0,9 öre pr Svenskt skålpund); men i Norge är dylikt papper från tull

befriadt, och äfven i den Tyska tulltariff, som den 1 Oktober 1873

trädde i kraft, är ”Papier zum Schleifen oder Poliren” upptaget såsom

tullfritt.

Då nu smergelduk får hit i riket tullfritt införas och då äfven

ifrågavarande slags papper är att anse såsom ett redskap vid vissa

näringar, synes den derå lagda tull böra borttagas.

Komitén föreslår således tullfrihet för alla till afdelningen ”kardus-,

makulatur-, polér- eller smergel-” hörande pappersslag.

''''Stig-, färgadt eller ofän/adt, tryck- och plansch papper” är tvifvelsutan

den afdelning under rubriken ”Papper”, i afseende å hvilken behofvet

af förändring ur synpunkten af tulltaxans tillämpning allra mest

gjort sig kännbart.

I de under åren 1867—1873 utfärdade tulltaxor voro sug-, tryckoch

tapetpapper sammanförda, med en tullsats af 4 öre skålpundet.

Afdelningen ”alla andra slag” var i dessa taxor, likasom i den nuvarande,

belagd med en tull af 8 öre pr skålpund.

Huruledes vid 1874 års riksmöte planschpapper, som förut räknats

21

till ”alla andra slag”, sammanfördes med sug- ocli tryckpapper, samt

tullsatsen å denna afdelning sattes till sitt nuvarande belopp, 2 öre

skålpundet, är redan omförmäldt, likasom ock att sedermera i en mängd

fall tvister rörande betydelsen af uttrycken tryck- och planschpapper

uppstått emellan tullmyndigheter och importörer. Ivomitén har ock i

det föregående sökt visa, det lagstiftarnes mening varit att under de

i nuvarande tulltaxa förekommande uttrycken tryck- och planschpapper

ej skulle få inbegripas andra än olimmade sorter af dessa slags

papper.

Men om nu äfven i äldre tider, innan ännu trämassa och andra

dylika lumpsurrogater börjat att användas i pappersfabrikationen, tryckpapper

i allmänhet var olimmadt; och sådant tryckpapper fortfarande

har en ganska stor användning, hvarpå, bland annat, såsom bevis kan

anföras, att vid ett enda Svenskt pappersbruk icke mindre än omkring

en half million skålpund olimmadt tryckpapper tillverkats under hvartdera

af åren 1874 och 1875; så är dock obestridligt att det papper,

som numera allmännast begagnas till bok- och planschtryck, är mer

eller mindre limmadt, ja ofta så starkt limmadt att det visserligen

äfven kan till skrifning användas. Orden tryck- och planschpapper

hafva ock i allmänna rörelsen numera fått en vidsträcktare betydelse

än den tulltaxan afser; och åtskilliga från pappersbruken till komitén

inkomna uppgifter öfver deras tillverkning upptaga tryckpapper såsom

dels olimmadt, dels half- och dels till och med hellimmadt.

För undanrödjande af de svårigheter och oegentligheter, dertill

de uti ifrågavarande hänseende nh gällande tullbestämmelser onekligen

gifva anledning, hafva flera olika sätt blifvit uppgifna.

Så har föreslagits dels att allenast borde vid afdclningen “sug-,

färgadt eller ofärgadt, tryck- och planschpapper“ till förtydligande af

lagstiftarnes mening tillfogas bestämningen “olimmade“, hufvudsakligen

såsom i Tyska och Österrikiska tulltaxorna, dels ock att, jemte det

planschpapper återfördes till afdelningen “alla andra slag“, vid uttrycket

tryckpapper borde för att tydliggöra dess betydelse tilläggas

orden “oglättadt, olimmadt eller halflimmadt“. General-tullstyrelsen

åter har i sin oftanämnda framställning af den 18 Januari 1876 uttalat

den åsigt att enda sättet att afhjelpa de uppkomna svårigheterna

vore att under en gemensam tullsats sammanföra de slag af papper,

somnu draga en tull af 2 och 8 öre skålpundet, d. v. s. sug-, tryckoch

plansch- samt “alla andra slag“.

Att införa bestämningarna “olimmadt“ eller “halflimmadt“ har

komitén icke ansett sig kunna tillstyrka. Komitén håller före, att

22

genom dessa bestämningar icke skulle kunna förekomma» att fortfarande.

i en mängd fall tvister uppstode vid tullbehandlingen. Ty om

det, efter hvad komitén jnhemtat, äfven på vetenskaplig väg möter

stora svårigheter att med visshet afgöra om ett papper är helt och

hållet olimmadt, eller till hvilken högre eller lägre grad lim eller annat

för samma ändamål användt ämne ingår i detsamma; så lärer det väl

än mindre vara att förvänta eller begära att tulltjenstemännen skola

på ett allmängiltigt och fullt tillfredsställande sätt kunna afgöra berörda

fråga. Gränsen emellan halflimmadt papper och sådant, som

vore mera än halflimmadt, skulle för myndigheterna blifva ganska svår

att uppdraga, och komme utan tvifvel mången gång att med rätta

förefalla trafikanterna alldeles godtycklig.

Men, oafsedt svårigheterna i tillämpningen, företer sig ock ett

annat, enligt komiténs mening, betydande skäl emot att, med tillfogande

af bestämningen “olimmade44, bibehålla afdelningen sug-, tryckoch

planschpapper vid lägre tullsats än samtliga de papperssorter,

som vore till “alla andra slag“ hänförliga. Sugpapper samt olimmadt

tryck- och planschpapper betinga nemligen ett högre pris än flera af

dessa andra papperssorter; och särskildt är olimmadt tryckpapper i

allmänhet numera dyrbarare än limmadt. I den ofvan intagna “approximativa

beräkningen41 från ett Svenskt pappersbruk hafva ock ordinärt

planschpapper och färgadt sugpapper blifvit uppförda bland de papperssorter,

för hvilka tillverkningskostnaden är som störst.

Komitén har af nu anförda skälen ansett sig böra omfatta den

mening att de till “alla andra slag44 Viu hänförda papperssorter böra —

med de undantag, som i det följande skola omförmälas, — sammanföras

med sug-, tryck- och planschpapper till en gemensam tullsats.

Till den sålunda uppkommande afdelning, benämnd “alla andra slag,

derunder inbegripet linieradt papper44, borde då ock tapetpapper hänföras.

Detta slags papper står nemligen i flera afseenden så nära

limmadt tryckpapper, att något tillfredsställande skäl för deras särskiljande

i afseende å tullsatsen ej torde kunna uppgifvas.

Vid betraktande af de vidt skiljaktiga tullsatser, 2, 4 och 8 öre

skålpundet, med hvilka flera olika slag papper hittills varit belagda,

kan det väl förefalla betänkligt att sammanföra dessa under en gemensam

afdelning och tullsats; men om man närmare undersöker förhållandet,

skall denna betänklighet helt visst förfalla. Grunden för

tullbeskattning, så vidt dermed afses att bereda bidrag till statsbehofvens

fyllande, är i allmänhet någon viss procent af varuvärdet, och

om med tullbeskattningen afses skydd för inhemsk näring, måste alltid

23

kostnaden för en varas tillverkning blifva en mycket bestämmande

faktor vid skyddsafgiftens fastställande. Nu ådagalägga de från pappersbruken

inkomna uppgifter, såsom här ofvan redan är anmärkt, att

varuvärdet å de olika pappersslag, som hittills dragit 2, 4 och 8 öies

tull pr skålpund, stundom kan vara högre å det lägst tullbeskattade

slaget, än å ett annat, som drager högsta tull. •— Så. finnas både sug-,

tryck- och planschpappersslag, som betinga högre pris än vanligt skrifpapper;

och befinnes jemväl postpapper stundom hafva lägre värde än

vissa med 2 öres tull belagda pappersslag, allt beroende, icke på varans

benämning eller ändamål, utan ''på dess bättre eller sämre beskaffenhet

inom sin art. — Enahanda är förhållandet med tillverkningskostnaden,

hvilken jemte använda råmaterialets beskaffenhet bestämmer

varuvärdet. Vid närmare undersökning och granskning af nu gällande

tull-lagstiftning i afseende å en mångfald andra fabriksvaror, tillhörande

olika näringsområden, såsom väfnadsindustrien, glas-, porslins- och

smidestillverkningen m. fl., skall man lätt finna att långt större skiljaktigheter

emellan varuvärden äfvensom emellan tillverkningskostnaderna

å till samma rubrik och tullsats hänförliga artiklar der förekomma,

än de ifrågavarande olika pappersslagen sins emellan förete.

Och detta kan icke undvikas, då ur andra synpunkter varuslagen måste

i tulltaxan sammanföras under vissa större grupper samt varornas vigt

och icke deras värde läggas till grund för tullbehandlingen.

Hvad härefter angår frågan om den tullsats, som för den nya

gemensamma afdelningen — 44alla andra slag, derunder inbegripet

linieradt papper41 — borde bestämmas; så har komitén redan i här

ofvan anförda allmänna grunder erinrat derom hurusom. Svenska papperstillverkningen,

hvilken är en mycket gammal näring och under

äldre tider varit synnerligt omhuldad ej blott med höga införselsafgifter

utan ock med särskilda skyddsåtgärder mot utförsel af dess förnämsta

råmaterial, efter afslutandet af Franska handelstraktaten vunnit en stark

utveckling och med vissa af sina produkter mer och mer inträdt i täflan

på verldsmarknaden; hvadan densamma icke skäligen borde, gent emot

förbrukarens billiga anspråk, påkalla skyddstull för sin underlägsna

tillverkning af sådana pappersslag, hvilka från utlandet kunna erhållas

bättre och billigare; men då dessa åsigter, ehuru efter komitcns öfvertygelse

riktiga, ännu icke lära i allmänhet tillvinna sig erkännande

och tillämpning i vårt lands tull-lagstiftning, har komitén väl insett att

ett förmedlingsförslag här, likasom i samma lagstiftning i öfrigt, är

det för tiden enda möjliga, helst icke heller hänsyn till statsinkomsten

24

torde medgifva fullkomlig tullfrihet för ifrågavarande numera ganska

b etydande i mpor ta rti kol.

Då medelvärdet å de ifrågavarande olika papporsslagen torde

kunna antagas till högst 50 öre och tillverkningskostnaden för samma

slag i medeltal till högst 15 öre skålpundet, skulle en gemensam tullsats

af 3 öre skålpundet utgöra fullt G procent å det förra och icke

mindre än 20 procent af den senare. En sådan tullsats blefve visserligen

lägre än do motsvarande tullsatserna i grannländerna Norge

och Danmark för närvarande äro; nemligen i det förra — der dock

tryckpapper, som icke kan ändamålsenligen användas till skrifning

eller ritning, är tullfritt — ungefär 5,7 öre och i Danmark omkring

4,4 öre pr Svenskt skålpund; men härvid bör dock, hvad Norge angår,

anmärkas, att den genom nådig resolution den 29 Juli 1874 för

revision af tulltarifferna förordnade kommission föreslagit, jemte fortfarande

tullfrihet för nyssnämnda slag tryckpapper, nedsättning af omförmälda

till 5,7 öre pr Svenskt skålpund beräknade tullafgift till 4

öre pr Norskt pund eller omkring 3,4 öre för Svenskt skålpund.

Uti förenämnda Tyska tulltariff är tullsatsen å den afdelning af rubriken

“Papier und Pappwaaren“, som hufvudsakligen motsvarar meranämnda

föreslagna afdelningon “alla andra slag“, omkring 2,3 öre pr Svenskt

skålpund. Motsvarande tullsats uppgår i Frankrike enligt “tarif conventionnel“

till 2,4 och i Belgien till 1,2 öre pr Svenskt skålpund; varande,

såsom bekant, allt papper i England tullfritt.

Emot tullsatsens bestämmande till 3 öre pr skålpund kan väl å

ena sidan anmärkas, att derigenom blifver den vid 1874 års riksdag

medgifna lindring i beskattningen å åtskilliga olimmade pappersslag i

viss mån återtagen och att detta voro desto betänkligare, som denna

lindring medgafs tryckerierna i sammanhang dermed att allt tullskydd

beröfvades deras näringsverksamhet; men då man å andra sidan erinrar

sig, att omförmälda tullsats skulle vinna tillämpning jemväl å de

flera, nu med 8 öre tullbeskattade pappersslag, hvilka äfven för tryckeriernas

behof måste i allt större myckenhet från utlandet införskrifvas,

torde härigenom en billig godtgörelse dem beredas på samma gång

den framför allt vigtiga fördelen vinnes, att den gemensamma tullsatsen

undanrödjer all tvist om tullbehandlingen och all förlust, som

genom ovisshet och olika tillämpning dervid kan uppstå. Sistnämnda

fördel vinnes väl ock genom bestämmande af den gemensamma tullsatsen

till ett högre belopp, eller, såsom ifrågasatt blifvit, 4 öre skålpundet;

men komitén antager med full tillförsigt att en i förhållande

till varuvärdet och tillverkningskostnaden så hög tullafgift å en nöd

-

25

vändighetsvara af förevarande beskaffenhet, den der ur så många allmängiltiga

skäl helst borde vara alldeles tullfri, hvarken vore lämplig

såsom beskattning till statskassan eller behöflig såsom skydd för den

inhemska papperstillverkningen, då denna senare, såsom komitén

vidare kommer att föreslå, fritages från åtskilliga på densamma hvilande

tullafgifter.

Då komitén sålunda anser de till nuvarande afdelningen “alla andra

slag» hänförliga papperssorter i allmänhet böra vidkännas en tullnedsättning

från 8 till 3 öre skålpundet, har dock komitén trott billigheten

fordra att undantag göres för förgyidt, försilfradt eller annorlunda

än i massan färgadt papper. Dessa slags papper, som ännu i

den år 1863 utgifna tulltaxa voro högre tullbeskattade än post-, skrifoch

planschpapper, hafva synts lämpligen kunna med “papperstapeter

och border“ jemföras och derföre böra — på sätt ock är förhållandet

i Danmark äfvensom, hvad förgyidt och försilfradt papper vidkommer,

inom Tyska tullföreningen — draga samma tullafgift som papperstapeter

och border; och har denna afgift, efter hvad komitén längre fram

kommer att i fråga om sistnämnda slags artiklar vidare omförmäla,

synts kunna bestämmas till 6 öre pr skålpund.

Papper i förening med bomulls- eller linneväfnad, hvilket användes

dels till ritningar och dels till brefkuverter samt nu behandlas såsom

Varor, arbetade, i taxan ej upptagna,“ och följaktligen förtullas efter

värde, torde till undvikande af detta förtullningssätt kunna upptagas i

samma afdelning af rubriken “Papper" som förgyidt, försilfradt eller

annorlunda än i massan färgadt, med hvilka pappersslag det äfven i

Danmark och Norge är likstäldt.

I händelse hvad komitén sålunda föreslagit beträffande rubriken

“Papper" vinner godkännande, skulle nämnda rubrik erhålla följande

förändrade lydelse:

“Papper:

kardus-, makulatur-, polér- eller smergel- ........... fritt.

förgyidt, försilfradt eller annorlunda än i massan

färgadt, äfvensom papper i förening med

bomulls- eller linneväfnad ............................... 1 skålp. 6 öre.

alla andra slag, derunder inbegripetlinieradt papper 1 skålp. 3 öre.“

4

Sedan komitén sålunda afgifvit förslag till förändrad lydelse af

rubriken “Papper44, tillåter sig komitén att i underdånighet fästa Eders

Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på vissa andra bestämmelser i

nuvarande tulltaxa, som enligt komiténs åsigt böra samtidigt med omförmälda

stadganden angående papper undergå förändring.

Komitén har redan nämnt, hurusom, då de till “förhydnings-,

press- och takpapper44 hänförliga artiklar rätteligen vore att anse såsom

pappsorter, komitén ansett att, i stället för berörda under rubriken

“Papper44 nu upptagna afdelning, förhydnings-, press- och takpapp

borde under tulltaxerubriken uPappu uppföras. Men sistnämnda rubrik

(nu lydande sålunda: “Papp — 1 skålp. — 2 öre“) bör enligt komiténs

mening äfven i andra afseenden undergå förändring.

Den förhydnings-, press- och takpapp medgifna tullfrihet synes

med allt skäl böra utsträckas äfven till de pappsorter, som af bokbindare

vid deras handtering användas. I sådant syfte skulle i samma

afdelning som nyssberörda redan tullfria pappsorter äfven upptagas

“annan till skrifning, ritning eller tryckning icke tjenlig44 papp.

I afseende å andra pappsorter torde lämpligen böra föreskrifvas,

att desamma skola tullbehandlas lika med papper. Derigenom'' undvikas

de nu ej sällan förekommande tvisterna huruvida en vara är att

anse såsom papper eller papp.

Rubriken “Papp44 borde alltså efter komiténs förmenande förändras

till följande lydelse:

“Papp:

förhydnings-, press- och tak- samt annan till skrifning, ritning eller

tryckning icke tjenlig ................................................................. fri.

andra slag; tullbehandlas lika med Papper44.

f händelse af bifall till hvad komitén i fråga om “förhydnings-,

press- och takpapper44 föreslagit, lärer ock den i nuvarande tulltaxa

vid 44Asfaltf,ltu förekommande hänvisning böra förändras till:

“Asfaltfilt; hänföres under Papp, förhydnings-, press- och tak-44.

Af “Papp- och Pappersarbeten44 äro i gällande tulltaxa de olackerade

slagen belagda med 15 öres och de lackerade, arbeten af papier

maché derunder inbegripna, med 25 öres tull pr skålpund.

Införseln af artiklar hörande till den första af dessa afdelningar

utgjorde år 1864 7,320 skålpund, år 1869 10,932 skålpund, samt har

under åren 1871 —1875 gestaltat sig sålunda:

27

år

11

11

ii

ii

1871

1872

1873

1874

1875

28,966 skålp.

66,603 „

98,181 „

95,685 „

72,858 „

Af de till andra afdelningen hänförliga artiklar var införseln år

1864 17,090 skålpund ocli år 1869 10,938 skålpund, samt utgjorde:

år 1871...................... 23,882 skålp.

„ 1872 .................... 35,423 „

„ 1873 ........................ 49,275 „

„ 1874 ........................ 49,198 „

„ 1875 ........................ 34,372 „

Med anledning af de tull-lindringar komitén i afseende å papper

föreslagit, föranlåtes komitén ur följdriktighetens synpunkt att jemväl

i underdånighet hemställa om en skälig nedsättning af tullsatserna å

ifrågavarande slags arbeten; i hvilket afseende komitén funnit sig böra

föreslå 12 öre pr skålpund för den första och 20 öre för den andra

afdelningen.

I rubriken “Papp- och Pappersarbeten41 synes den förändring äfven

böra vidtagas att bestämningen “alla slag“, såsom oriktig och vilseledande,

utbytes mot “ej specificerade44.

44Papperstapeter och Borderu hafva från och med år 1867 varit tullbeskattade

dubbelt mot tapetpapper; varande tullsatsen å förstnämnda

artiklar för närvarande 8 öre pr skålpund.

Enligt Kommerskollegii berättelser angående fabriker och manufakturer

var uppgifna värdet af den Svenska tapettillverkningen år

1864 310,067 R:dr R:mt och år 1869 257,883 R:dr, samt utgjorde:

år

1871

382,893

R:dr

ii

1872

502,342

11

ii

1873

548,043

11

ii

1874

618,129

11

och

utförseln af

“papperstapeter och border44 har utgjort

Införsel.

Utförsel.

år

1864

......... 21,799 skålp.

3,930 skålp.

11

1869

......... 83,975

11

19,458 „

11

1871

141,634

11

24,340 „

1?

1872

......... 161,802

11

71,426 „

11

1873

......... 343,478

11

89,868 „

11

1874

264,123

11

103,593 „

11

1875

......... 209,342

11

122,158 „

28

Då enligt komiténs förslag tapetpapper skulle komma att draga

allenast 3 öres tull och då nuvarande proportionen emellan tullsatserna

å papperstapeter och border samt å tapetpapper synts höra bibehållas,

hemställer komitén att tullen å “papperstapeter och border“ bestämmes

till 6 öre skålpundet.

“Album“ och “Bokpermar, lösa,“ äro i nuvarande tulltaxa åsätta en

tidl, de förra af 40 öre och de senare af 25 öre pr skålpund; och finnes

under förstnämnda rubrik i en anmärkning föreskrifvet, att afdrag i vigten

ej göres för fodral, hvari album inkomma.

Af ifrågavarande artiklar, hvilka först år 1872 under sjelfständiga

rubriker i tulltaxan uppfördes (album voro förut upptagna såsom en

särskild afdelning under rubriken “Böcker11, men utan någon föreskrift

i afseende å fodralen), har införseln utgjort under åren 1873—1875:

Album:

1873 ............................. 00,593 skälp.

1874 ..................•......... 52,715 „

1875 ............................ 55,804 „

Bokpermar, lösa:

1873 .............................. 2,722 skålp.

1874 ............................. 2,897 „

1875 .......................... 4,107 „

Då ifrågavarande artiklar synts till beskaffenheten jemförliga med

Papp- och Pappersarbeten, lackerade, har komitén ansett dem böra åsättas

samma tull, som enligt komiténs förslag sistnämnda slags arbeten skulle

komma att draga eller 20 öre skålpundet. Vid den förändring rubriken

“Album11 i detta hänseende komme att undergå, kunde då ock lämpligen

ofvanberörda. uti anmärkningen nu innefattade föreskrift intagas i sjelfva

texten; hvarigenom rubriken skulle erhålla följande lydelse:

“Album, fodralens vigt inberäknad......... ........................'' ] skålp. 20 öre11

Brefkuverter draga enligt nuvarande tulltaxa en tull af 10 öre

pr skålpund eller 2 öre mera än “Papper: alla andra slag11.

Införseln af brefkuverter har utgjort:

år 1864 ..................... 20,819 skålp.

„ 1869 ..................... 27,666 „

„ 1871 ................... 45,192 „

„ 1872 .................... 42,583 „

29

år 1873

62,773 skålp.

85,759 „

114,786 „

Uå tullen å de flesta till “Papper: alla andra slag11 nu hänförliga

papperssorter — och deribland äfven å dem, hvilka tvifvelsutan tjena

såsom material till den största delen bref kuverter — enligt komiténs

förslag skulle blifva allenast 3 öre skålpundet, kunde tilläfventyrs deraf

anses föranledd en nedsättning i tullen å brefkuverter ända till 5 öre per

skålpund; men har komitén, med hänsyn dertill att vid tillverkningen

af sistnämnda artikel en ej så obetydlig del af det använda papperet

blifver odugligt affall, ansett tullafgiften å brefkuverter kunna sättas till

samma belopp som det för papperstapeter och border föreslagna eller

6 öre per skålpund.

På sätt redan 1863 års tullkomiterade föreslogo, borde ock under

tulltaxerubriken “Brefkuverter11 upptagas Papperspåsar såsom dit närmast

hänförliga.

Nämnda rubrik skulle, i händelse af bifall till hvad i afseende å

densamma blifvit af komitén föreslaget, komma att lyda sålunda:

“Brefkuverter och Papperspåsar .......................................... 1 skålp. 6 öre“.

Varda Papperspåsar under rubriken “Brefkuverter11 upptagna, torde

ock befmnhs lämpligt att i tulltaxan på behörigt ställe införa en hänvisning,

så lydande:

“Papperspåsar; se Brefkuverter11.

Broderduk, Marie och Stramalj af papper hafva från och med år

1868 dragit samma tull som Papp- och Pappersarbeten, olackerade.

Införseln har utgjort:

314 skålp.

år 1864

„ 1869

1,008

1,006

(006

Då ifrågavarande artiklar hitintills under en följd af år varit i

afseende å tullafgiften likstälda med Papp- och Pappersarbeten,[olackerade,

synas de ock böra få tillgodonjuta den tullnedsättning, från 15

30

till 12 öre pr skålpund,

slags arbeten.

komitén af anfördt skäl föreslagit för berörda

Brodérmönster och Visitkort äro för närvarande tullbeskattade med

8 öre pr skålpund eller samma tullafgift, som utgöres för papperstapeter

och border.

Införseln har utgjort:

af brodérmönster:

samt af visitkort:

o

ar

1864 ..............

............. 209

skålp.

W

1869 .............

............. 225

1871 ..............

............. 335

•n

1872 ...............

.......... 426

n

v

1873 ..............

............. 579

1874 .............

............. 349

»

1875 ............

............ 346

»

o

ar

1864 .............

............. 180

skålp.

11

1869 ..............

............. 209

11

11

1871 ..............

............ 360

11

1872 ..............

............. 411

11

11

1873 ..............

............. 391

11

V

1874 ..............

1,404

11

11

1875 .............

2,452

11

tf

De tullnedsättningar, komitén föreslagit för de till “Papper: alla

andra slag“ nu hörande papperssorter, torde följdriktigt böra föranleda

nedsättning jemväl i tullafgiften å brodérmönster och visitkort; och har

komitén ansett denna tullafgift kunna, med bibehållande af artiklarnas

nuvarande likställighet med papperstapeter och border, bestämmas till

6 öre skålpundet.

1 likhet med 1863 års tullkomiterade, har komitén ock funnit

Adresskort böra under rubriken “Visitkort44 i tulltaxan upptagas.

Enligt komiténs förslag skulle alltså sistberörda rubrik erhålla

följande lydelse:

“Visitkort och Adresskort ......................................... 1 skålp. 6 öre.44 1

1 sammanhang härmed kunde ock i taxan intagas följande hänvisning:

44Adresskort;

se Visitkort41.

31

För uSolfjäderspapperu förekommer i nuvarande tulltaxa eu hänvisning

till Papper, andra slag.

Komitén har ansett denna hänvisning böra utgå. De med hänvisningen

afsedda artiklar komma då att, allt efter sin beskaffenhet,

hänföras antingen till Papper eller Pappersarbeten.

I det föregående af detta utlåtande är antydt, hurusom komitén i

sammanhang med sitt förslag till förändrade tulltaxebestämmelser för

papper tillika ämnade i underdånighet hemställa om tullfrihet för vissa

vid pappersfabrikationen begagnade beredningsämnen och utensilier, som

för närvarande äro tullbeskattade.

Komitén, som jemväl i detta ämne erhållit nödiga upplysningar

af sakkunnige, går nu att gifva tillkänna, för hvilka artiklar komitén

sålunda ansett sig böra ifrågasätta tullfrihet; tillåtande sig komitén

emellertid härvid att i underdånighet erinra, hurusom, då ifrågavarande

artiklar jemväl i mer eller mindre betydande mån utgöra beredningsämnen

eller utensilier för andra näringar än pappersfabrikationen, komitén

tänkt sig att dessa artiklars befriande från tull, jemte det derigenom

lättnader blefve den inhemska papperstillverkningen beredda, tillika

skulle innefatta ett förberedande steg till de tullnedsättningar, komitén

tvifvelsutan framdeles kommer att föreslå i afseende å åtskilliga varor,

med hvilkas tillverkande andra näringar sysselsätta sig.

Bland de ifrågavarande artiklarna förekomma i nuvarande tulltaxa

först Anilin fär ger 1 hvilka hänföras under kemiskt-tekniska preparater

och följaktligen draga en tull af 5 procent utaf värdet. I hvilken

omfattning anilinfärger varit föremål för införsel, kan ej angifvas, enär

i följd af deras hänförande till “kemiskt-tekniska prcparater“ de införda

qvantiteterna blifva af vederbörande under sistnämnda rubrik upptagna.

Vidare är att märka Klorkalk, som i nu gällande tulltaxa är belagd

med 1 öres tull pr skålpund.

För denna artikel har redan vid föregående tillfällen tullfrihet

blifvit föreslagen.

Så af 1863 års tullkonnterade, hvilka erinrade hurusom den redan

vid nämnda tid betydliga införseln af artikeln visade dess behöflighet

för landet. Den vore nemligen ett vigtigt beredningsämne för vissa

näringar, i synnerhet vid papperstillverkningen och bomullsvarufabrikationen.

32

Bevillnings-Utskottet vid 1875 års riksmöte framstälde ock enahanda

förslag; dervid erinrande, bland annat, att klorkalk ej vore föremål

för inhemsk tillverkning och således den å artikeln lagda tull icke

såsom skyddstull behöflig.

Införseln, som år 1864 utgjorde 251,279 skålpund och år 1869

446,710 skålpund, har under åren 1871—1875 gestaltat sig sålunda:

1871 ................. 468,350 skal]).

1872 .................. 761,689

1873 ................. 1,073,276

1874 .................. 830,901

1875 .................. 1,520,595 „

Dessa uppgifter visa nogsamt huru behofvet af klorkalk stegrat

sig; och komitén kan ej annat än till fullo instämma i de tillförene

framstälda förslagen om tullfrihet för denna vara; en frihet, som är

densamma förunnad både i Norge och Danmark.

V

11

11

Komitén kommer häruppå till tulltaxerubriken Lim, hvilken har

följande lydelse:

“Lim:

husbiås och gelatin ........................................................ 1 skalp. 75 öre

andra slag ............ ............................................ 1 skålp. 6 öre."

Införseln af de till denna rubrik hänförliga artiklar har utgjort:

o

ar

“husbiås och gelatin

1864 ............. 6,961

u.

skålp.

11

1869 .

.............. 7.702

11

11

1871 .

............ 9,995

11

11

1872 .

.............. 11,337

11

1873

15,416

11

V

1874 ..

.............. 19,742

11

11

1875 .

.............. 12,187

11

0

ar

1864

“andra slag“:

............. 59,157

11

a

1869

............ 19,204

71

ii

1871 .

.............. 165,005

11

a

1872 .

.............. 393,862

11

ii

1873 .

.............. 390,119

11

a

1874 ..

............ 338,631

11

v

1875 .

.............. 208,787

11

llkomiterade förmälde i afseende i

som då hade samma lydelse som nu — att enär, hvad anginge den

33

första afdelningen, husbiås föga användes och gelatin derföre borde vara

den bestämmande artikeln, men medelpriset ä denna hufvudartikel utgjorde

allenast 2 R:dr pr skålpund, tullen borde för denna afdelning nedsättas

till 20 öre; samt att, enär, beträffande Lim: “andra slag11, denna artikel

i stor omfattning förbrukades inom näringarne, så borde, på grund af

denna dess behöflighet, tullfrihet för nämnda vara ega rum.

Ehuru, ur synpunkten af tullfrihets ernående för vissa jemväl vid

papperstillverkningen behöfiiga beredningsämnen, komitén för det närvarande

kunde anses böra inskränka sig till att föreslå sådan frihet för

de till ‘Lim: andra slag11 hörande artiklar, hvilkas mångfaldiga användning

inom näringarna nogsamt torde vara känd; så har dock komitén trott

sig böra, i sammanhang med frågan om tullfrihet för sistberörda artiklar,

till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande hemställa, huruvida icke, i

betraktande af den mindre betydande införseln af “husbiås och gelatin11

samt med afseende jemväl å den understundom förekommande svårigheten

att skilja emellan gelatin och annat slags lim, husbiås och gelatin

äfven borde från tull befrias; i hvilken händelse dels rubriken “Lim11

kunde erhålla följande lydelse:

“Lim, alla slag, husbiås och gelatin derunder inbegripna — fritt11;

dels'' ock den i nuvarande tulltaxa vid “Fogellimu förekommande hänvisning

till “Lim: andra slag11 lämpligen borde sålunda förändras att

Fogellim, såsom utgörande kokad linolja, lika med denna hänvisas till

Fernissa.

I Norge äro såväl “Liirn, hvorunder Gelatine11 som äfven “Husblas11

från tull befriade.

Den vid pappersbruken. till ej obetydlig myckenhet erforderliga och

äfven inom andra näringsgrenar behöfiiga artikeln metallduk har komitén

ock ansett böra åtnjuta tullfrihet.

1 sådant syfte tillåter sig komitén i underdånighet hemställa:

dels, i afseende å 11 Metaller, sammansätta,: arbetade11, att den för

närvarande under afdelningen “andra slag11 inbegripna och specificerade

metallduk måtte ur nämnda afdelning utgå och i stället under afdelningen

“plåtar, latun och trådband, äfvensom andra ämnen för ytterligare

bearbetning11 uppföras;

och att i följd häraf tulltaxerubriken “Metaller, sammansätta11 måtte

uti ifrågavarande delar erhålla följande lydelse:

5

:34

“Metaller, sammansatta:

arbetade:

metallduk, plåtar, latun och trådband, äfvensom andra ämnen för

ytterligare bearbetning................................................................... fria.

andra slag, oäkta lahn derunder inbegripen:

dels ock att rubriken “Träd11, i hvad angår afdelningarna “jern- och

stål-11 samt “koppar- och annan ej specificerad metall-", måtte förändras

till följande lydelse:

“Tråd:

jern- och stål-, äfvensom deraf tillverkad duk.................................

andra arbeten deraf draga den tull, som taxan bestämmer

för manufaktursmide eller stålarbeten,

koppar- och annan ej specificerad metall-:

förgyld, försilfrad eller pläterad.......................... 1 skålp. 1

andra slag, äfvensom deraf tillverkad duk..............................

fri.

krona.

fri.

I sammanhang härmed torde ock ur följdriktighetens synpunkt all

slags siktduk af metall böra från tull befrias och i följd häraf tulltaxerubriken

“Siktduk11, med utbytande jemväl af der förekommande orden

“af annat material" emot det riktigare uttrycket “af spånadsämnen“, undfå

följande lydelse:

“Siktduk:

af metall, alla slag ............................................................................. *n

af

spånadsämnen; se Vafnader."

De införda qvantiteterna af omförmälda slag af metallduk hafva,

i anseende till tulltaxans uppställning uti ifrågavarande hänseenden, ej

blifvit i komitén tillgängliga officiela handlingar specifikt angifna och

kunna derföre ej af komitén uppgifvas.

Vigtigast af de beredningsämnen, komitén ansett sig redan nu

böra till tullfrihet föreslå, är dock utan tvifvel Stärkelse.

Under denna rubrik innehåller nuvarande tulltaxa följande stadgande

:

“Stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska ämnen 1 skålp. 6 öre“;

35

hvarjemte vid “Maizena“ och “Potatesmjöl11 finnas följande hänvisningar:

“Maizena;

se Stärkelse."

“Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates; se Stärkelse11.

Enligt komitén tillhandakomna uppgifter skall under innevarande

år i London och Hull Engelsk stärkelse betingat ett pris, prima sort: af

22,5 öre, och sekunda sort: af 18 å 20 öre pr Svenskt skålpund; samt

s. k. potatesmjöl i Lybcck 11 å 11,5 öre pr skålpund.

Att i förhållande till dessa pris den nuvarande tullsatsen å stärkelse

är alldeles öfverdrifvet hög, torde ej kunna bestridas.

Redan 1863 års tullkomiterade, för hvilka medelpriset å stärkelse

blifvit uppgifvet till omkring 20 öre skålpundet, hemstälde äfven dels

på grund deraf, dels ock under erinran om artikelns betydelse såsom

ett vigtigt beredningsämne bland annat vid väfverierna, att omförmälda

tullsats måtte nedsättas till 2 öre pr skålpund.

Då komitén nu ansett sig böra gå än längre samt föreslå borttagande

af all tull å ifrågavarande artikel, som jemväl är föremål för

tillverkning inom landet, har komitén \ isserligen ej underlåtit att dessförinnan

underkasta de på donna fråga inverkande förhållanden en omsorgsfull

granskning.

Af Kommerskollegii berättelser ; gående fabriker och manufakturer

har komitén inhemtat, att antalet af i gång varande inhemska stärkelsefabriker

samt deras uppgifna tillverkningsvärde varit:

år 1864 ...............................

Fabrikernas

.................. 6.

antal. TillverkningsTärde.

100,499 R:dr Kant.

„ 1865 .....................................

7.

114,065

„ 1866 .............................

.................. 6.

96,212

„ 1867 ..................................

..................... 6.

92,084

„ 1868 ......................................

.................... 4.

109,725

„ 1869 ......................................

............... 4.

51,625 „ •

„ 1870..................................

.................... 8.

87,952

„ 1871 .......................................

..................... 10.

130,819

„ 1872 ............

..................... 10.

103,383

„ 1873................................

................... 9.

81,662

„ 1874.....................................

.................... 8.

150,936

Utförseln af stärkelse -

- med derå satt tull värde — utgjorde:

år 1864 ........................................

Utförda qvantiteter. Tullvärde.

.................... 6,270 skalp. 1,379 R:dr.

„ 1865 .....................................

.................. 6,312

1,389 „

„ 1866 ....................................

............. 5,487

1,207 „

36

IJtförda qvantiteter.

Tullvärde.

år 1867 ............

........................................ 4,690 skål)).

1,032 R:dr.

„ 1868 ............

....................................... 4,725 „

1,039 „

„ 1869 ............

............................................. 2,840

625 ,.

„ 1870............

............................................. 3,213 „

707 „

,, 1871 ...........

5,680

1,250 „

„ 1872 ..........

.............................................. 7,677

1,689 „

„ 1873 ............

.......................................... 39,317

8,650 „

„ 1874 ............

..................................... 3,095

681 „

„ 1875 ............

•o...................................... 2,358

51 9 kronor.

Införseln

åter, med tullvärdet derå, har belöpt sig

till:

Införda qvantiteter.

Tullvärde.

år 1864

109,264 skålp.

24,038 R:dr.

„ 1865.............

......................... 137,489 „

30,248 „

„ 1866.............

............................ 103,519 „

22,774 „

„ 1867...........

........................ 54,848 „

12,067 „

„ 1868............

.............................. 701,936 „

154,426 „

„ 1869............

.......................... 592,573 „

130,366 „

„ 1870.............

............................. 545,589

120,030 „

„ 1871.............

.................. 449,919 „

98,982 „

, 1872...........

................ 633,833 „

139,443 „

„ 1873

.................. 1,220,770

268,569 „

„ 1874............

................. 1,874,058 „

412,293 „

„ 1875............

............................ 1,889,931

415,785 kronor

Att den Svenska stärkelsefabrikationen egentligen endast arbetar

för den inhemska marknaden, visar sig af ofvan stående uppgifter. Ty

äfven året 1873, då utförseln var som störst, representerade dock den

utförda qvantiteten i tullvärde allenast 8,650 R:dr; då deremot tillverkningsvärdet

för året var 81,662 K:dr.

Under åren 1864—1867 öfversteg tillverkningsvärdet ej obetydligt

tullvärdet å de införda qvantiteterna, men från och med år 1868 har,

med undantag af året 1871, tullvärdet å införseln belöpt sig till högre

belopp än tillverkningsvärdet; — under åren 1873 och 1874 derhän, att

1873 tullvärdet å införseln utgjorde 268,569 Ii:dr mot ett tillverkningsvärde

af 81,662 R:dr; samt år 1874 tullvärdet å införseln 412,293 och

tillverkningsvärdet 150,936 R:dr.

Medeltillverkningsvärdet, åren 1865—1869 92,742 R:dr, härunder

åren 1870—1874 stigit allenast till 110,950 lhdr; under det deremot

medeltullvärdet å införseln, åren 1865—1869 endast 69,976 lhdr, för

åren 1870—1874 gått upp till 207,863 R:dr.

37

Af de uppgifter, komitén nu .lenmat, framgår nogsamt, huru föga

den inhemska stärkelsefabrikationen kunnat följa det stigande behofvet

inom landet af ifrågavarande artikel.

Att vid sadant förhållande till förmån för en så enkel handtering

bibehålla tull å ett beredningsämne af den vigt och betydelse som

stärkelse; dertill förefinnas enligt komiténs förmenande icke några tillfredsställande

skäl.

Hvad särskildt angår maizena eller stärkelseämnet i mais, har

komitén från Eders Kongl. Maj:ts Finansdepartement fått emottaga en

af handelsfirman Leete & Baillon i London till Herr Statsrådet och

Chefen för nämnda departement insänd skriftlig framställning om åtgärders

vidtagande för beredande af tullfrihet här i landet för maizena.

Oafsedt denna framställning, har komitén ansett skäl ej vara för

handen att, sedan numera alla till tulltaxerubrikerna “GrynI 11 och “Mjöl11

hörande artiklar äro från tull fria, föreslå för maizena något undantag

från den tullfrihet, komitén velat för stärkelse i allmänhet ifrågasätta;

allra helst det säkerligen äfven skulle ofta möta svårighet att skilja

maizena från andra sorters stärkelse.

På grund af hvad komitén nu anfört, hemställer komitén i underdånighet

att, med bibehållande af de i nuvarande tulltaxa vid “Maizena11

och “Potatesmjöl11 förekommande hänvisningar, stärkelse af hvete, potates

eller andra vegetabiliska ämnen måtte från tull befrias.

Komitén har härmed afslutat sin framställning om de såsom beredningsämnen.

eller utensilier vid vissa näringar behöfliga artiklar, för

hvilka komitén ansett sig redan nu böra ifrågasätta tullfrihet.

De förändrade taxebestämmelser, komitén så i dessa som i andra

uti det föregående omförmälda hänseenden velat i underdånighet föreslå,

äro sammanförda å bilagda tabell Litt. 6''., derå äfven blifvit, till jemförelse,

upptagna de rubriker i nu gällande tulltaxa, i afseende å hvilka

enligt komiténs förslag någon förändring korame att ske.

I ändamål att, så vidt möjligt, bereda en öfversigt af det infly

tande

pa statsverkets inkomster, som de af komitén föreslagna förändringar

i tulltaxan kunna förmenas utöfva, har komitén ock låtit upprätta

den i tabellen Litt. 1). intagna beräkning, hvilken, med undantag

för nagra vissa i tabellen anmärkta fall, är grundad på medelinförseln

åren 1871—1875; varande, i anseende till de från och med den 1 .Juli

38

1874 inträdda förändrade mellanriksförliållanden emellan Sverige och

Norge, vid beräkningens upprättande afdrag gjordt för de qvantiteter,

som, så vidt utrönas kunnat ur komitén tillgängliga handlingar, blifvit

från sistnämnda land införda under något af de i beräkningen afsedda

år. Dessa qvantiteter äro dock endast i fråga om “papperstapeter och

border “ af någon afse värd betydelse. Hvad sistnämnda artiklar angår,

har införseln från Norge, jemförd med hela införseln, gestaltat sig under

åren 1871—1875 sålunda:

Hela införseln. deraf från Norge.

1871 ........

141,634 skalp .......

........... sjövägen:

3,360 skålp.

landvägen:

88,748 „

1872 ..........

....... 161,802 „

........... landvägen:

103,060 „

1873

........... 343,478 ,.

........ sjövägen:

798 „

landvägen:

224,486 „

1874 ..........

264,123 „ .........

......... sjövägen:

3,597 „

landvägen:

68,082 „

1875 .........

........... 209,342 „ ..........

48,750

Om vanskligheten af på förhand uppgjorda beräkningar af den

förändring i afseende å tullinkomsten i det hela, som förhöjning eller

nedsättning i tullafgifter må komma att föranleda, tillåter sig komitén

emellertid till sist att i underdånighet erinra. Erfarenheten har för

visso gifvit vid handen huruledes ofta, då tullsatsen å en vara sänktes,

icke ens den af samma vara hemtade tullinkomst undergick förminskning,

enär det billigare priset åstadkom en ökad efterfrågan och denna

åter en större införsel än som förut egde rum. Och att i många fall

den prisbillighet å vissa varor, som genom tullfrihet för dem eller för

ett eller flera vid deras tillverkande nödiga ämnen uppkommer, föranleder

en tillväxt af tullinkomsten i det hela, i ty att befolkningen får

tillfälle att i ökadt mått förse sig med andra, tull underkastade artiklar,

torde äfven vara af erfarenheten ådagalagdt. En blick på tullinkomsten

vid tiden för Franska handelstraktatens afslutande och på hvad samma

inkomst nu inbringar är i detta fall tillräckligt upplysande.

Särskildt torde, hvad tullnedsättningen å vissa slag papper angår,

den omständigheten böra bemärkas, att, då statsverket sjelft visserligen

är en af de mest betydande konsumenterna, nedsättningen i tullafgiften

icke lärer kunna undgå att medföra minskning i statsverkets för pappersförbrukningen

utgående utgifter. 1

1 vissa delar af hvad komitén rörande ändringar i nu gällande

tulltaxa föreslagit, hafva undertecknade Styffe och Lenning varit af

39

olika mening mot komiténs pluralitet och få i afseende derå åbei^opa

sina bilagda reservationer.

De till komitdn öfverlemnade handlingar i förenämnda besvärsmål

varda härhos i underdånighet återstalda, och komitén framhärdar med

djupaste vördnad, trohet och nit

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste

tjenare och undersåtar

A. G:son BENNTCH.

P. Murén. T. Willerding. Knut Styffe.

Olof Wijk. John Lenning1. Nils Larson.

F. II. Schlytern.

Stockholm den 9 Januari 1877.

.''/

Lin. c.

41

Tabell

upptagande de af komiién föreslagna förändrade taxebestämmelser äfvensom.

till jemförelse, de, rubriker i iru gäll ande tulltaxa, i afseende

d Ivräka, enligt komiténs förslag, någon förändring

skulle komina att skr.

Komiténs förslog. Nu gällande tulltaxas be

stämmelser.

*

Accordion; — —

Adresskort; se Visitkort.

Aether och

Album, fodralens vigt

inberäknad.................. 1 skålp. 20 öre.

Anilinfärger fria.

Asfaltflit; hänföres under Papp, förhydnings-,

press- och tak-.

Bokpermar, lösa ......... 1 skålp 20 öre.

Ilrefkuverter och Papperspåsar

................ 1 skålp. 6 öre.

Brodérduk, Marie och Stramalj:

af papper ....... ....... 1 skålp. 12 öre.

Biodérmönster ........ 1 skålp. fl öre.

Fogellim; se Fernissa.

Klorkalk fri.

Accordion;

Aether och

Album .............. I skålp. 40 öre.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för

fodral, hvari album inkomma.

Aniliufärger; hänföras under Kemiskttekniska

preparater.

Asfaltflit; hänföres under Papper, förhydnings-,

press- och tak-.

Bokpermar, lösa 1 skålp. 25 öre.

Brefkuverter ........ 1 skålp. 10 öre.

Brodérduk, Marie och Stramalj:

af papper ............. 1 skålp. 15 öre.

Brodérmönster............. 1 skålp. 8 öre,

Fogellim; hänföres under Lim, andra slag.

Klorkalk .............''........ 1 skålp. 1 öre.

fl

42

Komiténs förslag.

Bim, alla slag, husbiås och gelatin derunder

inbegripna .......................... fritt.

Metaller, sammansätta:

arbetade:

metallduk, plåtar, latun och trådband,

äfvensom andra ämnen för ytterligare

bearbetning ................ . fria.

andra slag, oäkta lahn derunder inbegripen

:

Nu gällande tulltaxas bestämmelser.

Lim:

husbiås och gelatin ... 1 skålp. 75 öre.

andra slag .................. 1 skålp. 6 öre.

Metaller, sammansätta:

arbetade:

plåtar, latun och trådband, äfvensom

andra ämnen för ytterligare

bearbetning.............................. fria.

andra slag, oäkta lahn och metallduk

derunder inbegripna:

Papp:

förhydnings-, press- och tak- samt annan

till skrifning, ritning eller tryckning

icke tjenlig ........................ fri.

andra slag; tullbehandlas lika med Papper.

Papp- och Pappersarbeten, ej specificerade

:

olackerade ................ 1 skålp. 12 öre.

lackerade, arbeten af

papier maché derunder

inbegripna......... 1 skålp. 20 öre.

Papper:

kardus-, makulatur-, polér- eller smergel-.

........................................... fritt.

förgyldt, försilfradt eller annorlunda än

i massan färgadt, äfvensom papper i

förening med bomulls- eller linne

väfnad.

....................... 1 skålp. (i öre.

alla andra slag, derunder

inbegripet linieradt papper

........................... 1 skålp. 3 öre.

Papperspåsar; se Brefkuverter.

Papperstapeter och

Border ........................ 1 skålp. ö öre.

Siktduk:

af metall, alla slag........................... fri.

af spånadsämnen; se Väfnader.

Papp .............................. 1 skålp. 2 öre.

Papp- och Pappersarbeten, alla slag:

olackerade .................. 1 skålp. 15 öre.

lackerade, arbeten af

papier maché derunder

inbegripna......... 1 skålp. 25 öre.

Papper:

förhydnings-, press- och tak- ...... fritt.

kardus-, makulatur-, polér- eller smergel-

....................... 1 skålp. 1 öre.

sug-, färgadt eller ofärgadt,

tryck- och plansch-... 1 skålp. 2 öre.

tapet- .......................... 1 skålp. 4 öre.

alla andra slag, derunder

inbegripet linieradt

papper .................. 1 skålp. 8 öre.

Papperstapeter och

Border........................ 1 skålp. 8 öre.

Siktduk:

af sammansatt metall; se Metaller, sammansatta,

andra slag, arbetade

4

Komiténs förslag.

Nu gällande tulltaxas be

stämmelser.

Solfjädrar

Spadar; — —

Stärkelse af hvete, potates eller andra

vegetabiliska ämnen .................. fri.

Tråd:

jern- och stål-, äfvensom deraf tillverkad

duk ............. ................... fri.

andra arbeten deraf draga den tull,

som taxan bestämmer för manufaktursmide

eller stålarbeten,

koppar- och annan ej specificerad metall-:

förgyld,

försilfrad eller

pläterad ............ 1 skålp. 1 krona.

andra slag, äfvensom

deraf tillverkad duk ............. fri.

Visitkort och Adresskort 1 skålp. ti öre.

Siktduk:

af jern; se Manufaktursmide,

af koppar; se Koppar, andra helfärdiga

arbeten.

af stål; se Stålarbeten,

af annat material; se Väfnader.

Solfjädrar —

Solfjäderspapper; hänföres till Papper,

andra slag.

Spadar; — —

Stärkelse af hvete, potates eller andra

vegetabiliska ämnen . . 1 skålp. ö öre.

Tråd:

jern- och stål-.......................... fri.

arbeten deraf draga den tull, som

taxan bestämmer för manufaktursmide

eller stålarbeten.

koppar- och annan ej specificerad metall-:

förgyld,

försilfrad eller

pläterad ......... 1 skålp. 1 krona.

andra slag............................... fri.

Visitkort

1 skålp. 8 öre.

44

Litt. D.

Tabell

öfver

de förändringar i tullinkomsten, som komiténs förslag mä anses föranleda. '')

j Qvantitet

Nuva

-

Till

-

i Medelinförsel 1871 —1875

fiir tull- Af komitén föreslagna!(från Norge inkomna qvanti-! Minskning i lökning ij

beräk- , , tullbestämmelser. | teter, så vidt de kunnat ut- | tullinkomst. | tull

;

rönas, ej inberäknade). | inkomst.!

tullsats.

Papp ................................ 1 skål]). 2 örelj

Papper: kardus-, makulatur-,

polér- eller smergel- 1 skalp. 1 öre''

sug-, tryck-och plansch- 1 skalp. 2 öre

tapet-..................... 1 skålp. 4 öre

“alla andra slag*........ 1 skålp.; 8 öre

jPapp- och Pappersarbeten:

dels fri

dels såsom papper

fritt

3 öre

o öre

dels 3 öre

dels ti öre

(1875)

(1875)

(1875) 1,145,595

Kronor. Kronor. !

51,542 kan ej beräknas.

255,957 2,5601

,059,651 qj — 10,5971

5,341 53 —

kan ej

beräknas. 3)

olackerade ................

1 skålp.

15 öre

12 öre

72,352

2,171

lackerade...................

1 skålp.

25 öre

20 öre

38,428

1,921

_

Papperstapeter och P>order......

1 skålp

S öre

6 öre

115,900

2,318

Album ...................................

1 skålp.

40 öre

20 öre

(1873—1875) 56,369 4)

(1873—1875) 3,236

11,274

_

Bokpermar, lösa .......................

1 skålp.

25 öre

20 öre

162

__

Bref kuvert er .............................

Brodérduk, Marie och Stramalj

1 skålp.

10 öre i

6 öre

69,591

2,784

—

af papper .............................

1 skålp.

15 öre

12 öre

755

23

_

Brodérmönster ...........................

1 skålp.

8 öre

6 öre

402

8

_

Visitkort .........................

1 skålp.

S öre

0 öre

1,004

20

_

Klo; kalk .....................

1 skålp.

1 öre

fri

930,962

9,310

_

Lim: husbiås och gelatin .........

1 skålp.

75 öre

fritt

13,730

10,298

_

andra slag .......................

1 skålp.

6 öre

fritt

298,970

17,938

_

Stänkelse ..............................

1 skålp.

6 öre

fri

1,211,792

72,708

—

133,548! 10,597!

!) Anilin [linjer och Mchtlldak äro i denna tabell ej upptagna, enär. på sätt i afseende å dem finnes i utlåtandet

omiörmäldt, de införda qvantiteterna ej kunnat utrönas.

. 2) Pör donna och de två nästföljande afdelningarna af rubriken "Papper" har, i anseende till den vid 1874 års

riksmöte vidtagna förändrade uppställning af nämnda rubrik, någon medclinförsel ej kunnat utrönas.

;l) Om för alla de till ifrågavarande afdelning nu iiänförliga papperssortor tullsatsen blifvit föreslagen till :-i öre

pr skålpund, hade. minskningen i tullinkomst bort beräknas till 57.280 kronor. Hade åter tullsatsen föreslagits till 6 öre

skålpundet, vore minskningen att beräkna till kronor. Emellan dessa båda summor faller alltså det belopp afminskning,

som af komiténs förslag uti ifrågavarande hänseende ma anses föranled t.

•)_.Angående anledningen hvarföre för Album och “Bokpermar, lösa." medelinförseln blifvit aiigifven allenast för

ai-en 181:1—18:5 torde ondast behöfva hänvisas till hvad i utlåtandet blifvit i fråga om dessa artiklar anfönit

Reservation.

I komiterades beslut att till endast o öre pr skålpund bestämma

den gemensamma tullsatsen för sug-, tryck- och skrifpapper, med flera utaf

komiterade under eu rubrik sammanförda pappersslag, kan jag icke

instämma, enär jag befarar, att, under nuvarande för pappersindustrien

ofördelaktiga konjunktur, eu nedsättning från 8 till ■> öre pr skålpund

af tullen å post-'' och skrifpapper skulle å den inhemska pappersindustrien

utöfva ett alltför menligt inflytande.

Sådana ordinära tryck- och skrifpappersslag, som till hufvudsaklig

del bestå af trämassa, anser jag, åtminstone under vanliga förhållanden,

kunna här i landet tillverkas lika billigt som annorstädes, och för tillverkningen

af dessa synes det derföre vara temligen likgiltigt, huru

stor tullsatsen å dem blir, enär prisen å dylika pappersslag härstädes

i allmänhet bestämmas af den inhemska konkurrensen och icke af tullsatsen.

Vårt lands stora pappersexport utgöres också till ojemförligt

största delen af sådana pappersslag.

Helt olika är deremot förhållandet med de skrif- och tryckpapperssorter,

som helt och hållet eller till största delen tillverkas af lump

eller vissa: bättre lumpsurrogater, enär för tillverkningen af dem icke

blott nödiga kemikalier utan ofta äfven råmaterialet till sjelfva pappersmassan

måste hemtas från utlandet samt kostnader för underhåll

och amortering af maskiner och byggnader äfvensom räntor till förlag

alltid blifva jemförelsevis större för finare papperssorter, hvilkas tillverkning

fordrar mera arbete och af hvilka, med samma maskiner och

arbetspersonal, tillverkningsqvantiteten alltid måste blifva mindre, hunnes

icke sådana för den inhemska tillverkningen af de bättre pappersslagen

ogynsamma förhållanden, skulle jag ej hysa ringaste betänklighet

att föreslå tullens nedsättning för allt till komiterades rubrik

“andra slag“ hänförligt papper till 2 öre pr skålpund eller till och

med göra det tullfritt. Enär man icke eger grundad anledning till den

förhoppning, att nuvarande för pappersindustrien ofördelaktiga konjunktur

skall i någon väsentlig mån förbättras före ingången al nästa

4<;

år, da de nya tullsatserna a papper skola börja tillämpas, är det endast

med tvekan jag vågar föreslå tullsatsen för nyssnämnda rubrik

“andra slag“ till 4 öve pr skålpund; men jag finner mig böra göra

detta för att kunna vinna fördelen af lika tull för allt skrit-, tryckplansch-,

sug- och tapetpapper, och emedan jag anser det’vara af

stor vigt både för fabrikanter och konsumenter, att ingen ovisshet kan

uppstå om den tull, dessa papperssorter skola draga.

Den af korniterade föreslagna tullfrihet för stärkelse, klorkalk

och andra för pappersindustrien erforderliga materialier kan för mig

icke utgöra något skäl att tillstyrka en ännu lägre tull å skrifpapper

m. m., ty eu sådan tullfrihet, ehuru för pappersindustrien naturligtvis

fördelaktig, är dock af mycket ringa betydelse i jemförelse med den

störa tullnedsättning, som ej blott af komiterades pluralitet utan äfven

af mig nu bljfvit föreslagen. Efter uppgift från ett Svenskt pappersbruk

.hafva vid en tillverkning af 5 millioner skålpund papper, hvaraf

omkring 60 procent utgjorts af tryck-, 15 procent af post-" och skrifpapper

o. S. v., tullumgälderna, enligt nu gällande tulltaxa, för samthf/a

till nämnda tillverkuingsbelopp erforderliga qvarititeter af stärkelse,

klorkalk, bomolja och andra materialier uppgått till endast 7,115

kionoi och alltså i medeltal till icke mer än Dpi öre pr skålpund tillverkadt

papper.

Emot en höjning med 2 öre pr skålpund, i stället för 1 öre enligt

pluralitetens förslag, af tullen a sug- samt olimmadt tryck- och

planschpapper, hvilka pappersslag, enligt komiterades åsigt, egentligen .

äro de enda, som nu borde få införas emot en tull af 2 öre pr skål- ''

pund, kan jag sa mycket mindre hysa någon betänklighet som dessa

pappeisslag öf\erhufvud äro lika dyra med skrifpapper och några arter

deraf till och med dyrare än finaste postpapper samt, på samma

gäng som denna höjning skedde, tullen å post- och skrif- samt allt

mer eller mindre limrnadt tryck- och planschpapper skulle nedsättas

med 4 öre pr skålpund.

Emot komiteiades redaktion af tulltaxerubrikerna för papper finner

jag mig jemväl böra framställa ett par anmärkningar.

Uti den första rubriken hafva korniterade bibehållit namnet umakulatur1,

\ ehuru betydelsen af detsamma är mycket obestämd, läspning

hg eu menades dermed sådant papper, som genom skrifning,

tryck eller på annat sätt blifvit unmkuleradtu; men sedermera liar man

dermed älven betecknat dels det grof Va och svampiga papper, som

allmänt kallas “gråpapper44, dels annat groft omslagspapper, och enligt

Karmarsch’ uppgift skall man på många orter i Tyskland kalla sug

-

eller läskpapper för makulatur. Då man mig veterligen icke har något

annat namn för betecknande af det pappersslag, som här åsyftas,

synes mig lämpligare att dettas egenskaper -i rubriken korteligen angifvas

än att ett så mångtydigt namn begagnas.

Äfven af den andra rubriken, “förgyldt, försilfradt“ etc., anser jag

en förändring nödig, på det icke någon tvekan må kunna uppstå derom,

att dit jemväl skola hänföras dels sådana pappersslag, som äro

belagda med oäkta bladguld, tenn eller annan oädel metall och till en

del användas för samma ändamål som förgyldt eller försilfradt papper,

hvarifrån de af tulltjenstemännen ej heller alltid torde kunna skiljas,

dels ock sådant glänsande och med hvit färg bestruket papper, som i

andra länder plägar benämnas porslinspapper, kritpapper m. m., men

här torde vara mest kändt under namnet (lian''papper eller glaceradt

papper, samt vanligen användes till visitkort.

Hufvudsakligen på grund af hvad nu blifvit anfördt anser jag mig

böra föreslå, att ifrågavarande tulltaxerubriker måtte erhålla följande

lydelse:

Pa])] »er:

kardus- eller annat lika groft och till skrifning,

ritning eller tryckning icke tjenligt, samt

poler- eller smergelpapper ............................... fritt.

förgyldt, försilfradt eller med annan metall belagdt;

eller annorlunda än i massan färgadt,

hvartill med hvit färg bestruket, s. k. glacépapper

jemväl hänföres; samt papper, som

är beklädt med eller i sig innesluter bomullseller

linneväfnad................................................... pr skål]). G öre.

andra slag, linieradt papper derunder inbegripet., pr skålp. 4 öre.

Ehuru jag alltså äfven å tapetpapper föreslagit 1 öre högre tull pisk

ålpund än komiterades pluralitet, finner jag mig dock icke böra tillstyrka

högre tull. än pluraliteten å papperstapeter, enär priset här i landet

å tapetpapper enligt min åsigt i allmänhet icke bestämmes af tullsatsen.

Beträffande åter hr ef kuverter och pappersprisar, vill jag fästa uppmärksamheten

derå att sådana någon gång jemväl tillverkas af papper,

som är beklädt med eller i sig innesluter eu väfnad, för hvilket papper

tullen både af komiterades pluralitet och mig blifvit föreslagen till

” G öre pr skålpund, och då vid tillverkning af dessa varor en icke

obetydlig del af materialet blir affall, torde jag få hemställa:

att tullen å brefkuverter och papperspåsar måtte

bestämmas till 8 öre pr skålpund.

Rörande öfriga varuartiklar, om hvilka komiterade nu, i sammanhang

med tullsatserna å papper, yttrat sig, anser jag mig deremot

böra biträda de af komiterades pluralitet afgifna förslag.

Stockholm den 9 Januari 1877.

Knut. Styffe

Reservation.

Det torde kunna anses allmänt bekant, att efter slutet af. det senaste

Fransk-Tyska kriget en öfverdrifven spekulationsanda inträdde

uti många industrigrenar inom flera af Europas länder, samt att pappersindustrien

är en af dem der en sådan öfverdrift inträdt, särdeles

inom Tyskland, och medfört de vanliga följderna af öfverproduktion,

onaturliga prisfall och ruin för manga industiiidkai e.

Samtidigt med dessa förhållanden har en ny industrigren uppstått

inom vårt land, nemligen tillverkningen af trä-pappersmassa på mekanisk

väg, hufvudsakligen afsedd för export till andra länder, men beklagligen

har densamma hittills icke visat sig vinstgifvande, utan tvärtom

förorsakat sina idkare stora förluster, med all säkerhet uppgåen e

till ett belopp af många millioner kronor. Då de omnämnda fabrikerna

för pappersmassa funno denna tillverkning förlustbringande, sökte

flera af dem att genom förändring al sina inrättningar till pappei sbru

sjelfva använda sin råvara och genom export af billiga papperssorter

skaffa sig en afsättning på verldsmarknaden, men äfven dessa bemödanden

hafva hittills saknat en önskvärd framgång samt vant för flertalet

mycket förlustbringande. _ „

Dessa svårigheter har jag ansett vara al den stora betydelse töi

den Svenska pappersindustrien, att de bort i tullkomiténs betänkande

omnämnas, samt vinna afseende vid de föreslagna nedsättningarna af

tullsatserna å de olika pappersslagen, men plurahteten inom tullkomitén

har funnit dem af endast öfvergående natur och icke förtjenta att

särskildt omförmälas.

Bland de artiklar, som tillverkas å. de Svenska pappersbruken,

uppgår den af skrif- och postpapper enligt de uppgifter, som blifvit

* 49

1Uinn non " 1 ™,<Ide''ado» :,''d (illda>st etl; lo.: ar 187(5 t,il] cirka

L,5°0,( 00 skålpund och flora andra pappersbruk hafva nyligen genom ny

•yggnade1,

anskaffande af nya och förbättrade maskiner m. m. sökt

att åstadkomma landets behof af dessa pappersslag, men mötas för

na i varande vid försäljningen af en onaturlig konkurrens, särdeles från

tyskland som till underpris söker en marknad för sin öfverproduktion.

Linder sadana förhållanden finner jag den af tullkomitén föreslagna

nedsättning af tullen for papper, andra slag, från 8 öre till 3 öre pr

skålpund hvarken billig eller rättvis, helst tullen ännu i Norge utoxir 5«/

ore och i Danmark 44/,0 öre pr skålpund Svensk vigt 10

De klagomål, som några importörer af utländskt papper på se

äir

•tVn n'' er0JVrirrlatt de för samma »lag* papper blifvit vid

olika tillfallen debiterade olika tullafgifter, anser jag kunna rättas ge

nom

förtydligande af tulltaxan, utan att för denna orsak möjligheten

att nedrifva sm rörelse bör för flera pappersbruk äfventyras.

0 .A1USfalda . undersökningar upplysa, att man antagligen kan utan

svårighet pa kemisk vag bestämma den större eller mindre limhalten

hos e t pappersprof, och då post- och skrifpapper visat sig alltid innehålla

betydligt större mängd lim än tryckpapper, anser jag, att man

pa denna väg kan med tillräcklig noggrannhet särskilja detta förhållande

samt föreslår, att tulltaxan beträffande papper''må erhålla följande

lydelse:

“p.

apper:

kardus-, makulatur-, poler- eller smergeltryck-,

tapet-, sug- och planschpapper

post , skrif- samt andra slag,* deribland linieradt.

papper ......................................

forgyldt, försilfra dt. eller annorledes än i massan

färgad t ..................

1 skålp.

fritt.

4 öre.

fi öre.

8 öre.

Anmärkning, llellimmadt äfvensom starkt glättadt s. k. satineradt

papper hanfores till post- och skrif-, samt halflimmadt och half- eller

s. . maskmglattadt papper till tryck-, tapet-, sug-och planschpapper.“

Stockholm den 15 Januari 1877.

Ju liv Lnminif.

i