SOU 1877:4

Förvaltningens af Sjöärendena

underdåniga utlåtande

den 13 Juni 1876

öfver

angående

lönereglering m. m. för niimnda embetsverk.

STOCKHOLM, 1876.

KONOL. BOKTRYCKERIET,

P. A. NORSTEDT & SÖNER.

■

.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Medelst nådig remiss af den 19 sistlidne Maj har Eders Kongl. Maj:t

täckts infordra Dess Förvaltnings af Sjöärendena samt Chefens för Flottans

militärpersonal gemensamma underdåniga utlåtande öfver komiténs

för reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden

m. m. den 17 i samma månad afgifna underdåniga betän

-

4

kancle, angående lönereglering in. in. för Förvaltningen af Sjöärendena;

och får, till åtlydnad af denna nådiga befallning, följande i underdånighet

anföras:

Vid uppgörandet af det förslag till lönereglering, som utgjort komiténs

egentliga åliggande, har densamma ansett sig tillika böra inkomma

med ett sådant till en förändrad organisation af flottans ekonomiska öfverstyrelse,

hvarvid kommjtterade förmält sig haft att välja mellan följande

tre grundformer:

att betrakta öfverstyrelsen såsom ett helt med en chef, hvilken sålunda

komme att utöfva chefskapet inom styrelsens bägge hufvudafdelningar,

både den militära och den ekonomiska:

att göra denna senare hufvudafdelning sjelfständig med särskild

chef, hvarigenom verket skulle komma att hufvudsakligen bibehålla den

ställning, det för närvarande eger,

och slutligen att låta verket utgöras af fristående byråar eller afdelningar,

en hvar med sin chef, hvilken skulle ega beslutande rätt i

de ärenden, som uteslutande rörde hans afdelning, medan hvarje annat

ärende skulle behandlas kollegialt af de chefer, till hvilkas afdelningar

detsamma kunde anses i ett eller annat hänseende höra.

Af dessa tre alternativer hafva kommitterade funnit sig böra gifva

företräde åt det förstnämnda och i sådant hänseende föreslagit, att de

genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 19 November sistlidet år

inrättade militäriska och tekniska byråar skulle ställas i närmaste förbindelse

med Förvaltningen, hvilken förbindelse kommitterade ansett under

nuvarande förhållanden icke kunna ega rum på annat sätt, än genom

styrelsens organisation på afdelningar; men en sådan organisation

bidroge i sig sjelf ingalunda till sammanhållning och enhet, utan tvärtom

innebure frö till splittring och skulle utan tvifvel på ett betänkligt sätt

utveckla detsamma, derest icke ett föreningsband funnes, tillräckligt

starkt att leda de särskilda delarnes verksamhet i en och samma hufvudriktning.

Fn sådan sammanhållande kraft kunde icke gifvas utan

en chef, hvilken dock, i följd af konstitutionela hinder, icke kunde vara

Chefen för Sjöförsvarsdepartementet. Utan en chefs auktoritet skulle

de försök, som kunde göras att endast genom instruktion och arbetsordning

begränsa och på förhand bestämma chefernes för de särskilda

afdelningarna verksamhet säkerligen visa sig fruktlösa likasom kontinuiteten

i ärendenas behandling och sambandet mellan afdelningarna otvifvelaktigt

skulle, utan en chef för verket, snart vara till spillo gifna.

Kontinuitet och sammanhållning skulle visserligen, åtminstone till någon

del, kunna åstadkommas derigenom, att alla ärenden inom styrelsen

5

behandlades kollegialt under den främste ledamotens ordförandeskap,

men sådant skulle medföra bibehållandet af de olägenheter, som man

mot den kollegiala formen anmärkt, och dessutom hafva till följd, att

deri ordförande afdelningschefen alltför mycket öfverhopades af göromål

och sålunda icke kunde egna tillbörlig uppmärksamhet åt vare sig ordförandeskapet

eller sitt kall såsom afdelning,schef. Om man utginge från

nu bestående förhållanden, skulle såsom afdelningschefer i styrelsen

ingå chefen för flottans militärpersonal såsom chef för militärbyrån, en

regementsofficer såsom chef för varfsbyrån, öfverdirektören vid mariningeniörstaten

såsom chef för konstruktionsbyrån samt en civil embetsman,

motsvarande det nuvarande amiralitetskammarrådet, såsom chef för

den ekonomiska detaljen. Derest nämnde fyra afdelningschefer komine

att bilda flottans ekonomiska öfverstyrelse, skulle, under antagandet att

alla frågor behandlades i plenum, ärendena kunna fullt förmånligt handläggas;

chefen för flottans militärpersonal vore dervid, i följd af sin befattning,

sjelfskrifven ordförande och alla cheferne hade lika rösträtt;

men då ett stort antal mål, enligt koinmitterades åsigt, icke lämpade

sig för kollegial handläggning, vore dessa ärendens behandlingssätt icke

så lätt funnet. På egen hand borde afdelningschef icke afgöra dem,

emedan enheten och sammanhållningen då blefve fullkomligt illusoriska.

Tillerkändes åter honom ensam afgöranderätt efter föredragning inför

den eller de af de öfriga afdelningscheferne, han ansåge böra i ämnet

sig yttra, så erhölle frågan visserligen en mångsidigare belysning, men

enheten och sammanhållningen saknades fortfarande. Mot formen af

ett sådant behandlingssätt vore mindre att erinra, derest samtelige afdelningscheferne

innehade lika embetsställning i öfrigt, men den blefve

helt och hållet olämplig för det fall, att t. ex. chefen för varfsbyrån i

någon fråga måste inhemta chefens för flottans militärpersonal yttrande,

men sjelf afgjorde densamma, må hända i strid mot denne sin förmans

åsigter. I spetsen för styrelseverket borde derföre ställas en i alla frågor,

som ej fordra kollegial behandling, ensam beslutande chef, inför

hvilken en hvar af cheferne för de särskilda afdelningarna skulle föredraga

afdelningen tillhörande ärenden, med skyldighet för verkets chef

att tillkalla och rådgöra med den eller de öfriga afdelningschefer, hvilka

målet må anses röra, samt för så väl föredraganden som den eller de

tillkallade att, der de äro från beslutet skiljaktig^, särskild mening

skriftligen afgifva.

Kommitterade hafva vidare anfört, att, då de militära och de ekonomiska

delarna af flottans öfverstyrelse, för närvarande representerade,

den förra af chefen för flottans militärpersonal och den senare af För

-

6

valtningen af Sjöärendena, borde ställas i sådant förhållande till hvarandra,

att öfverensstämmelse i beslut och åtgärder derigenom, så vidt

möjligt är, betryggas och att den myndighet, som har inseendet öfver

personalen och ansvaret för dennas tjenstbarhet, lemnas tillfälle att utöfva

behörigt inflytande i fråga om anordningen och anskaffningen af

den materiel, hvilken personalen skall använda, och då Chefen för Sjöförsvarsdepartementet

icke kunde sättas i spetsen för flottans förvaltning

på annat sätt, än gällande grundlag medgifver, skulle det vigtiga

målet, sammanhållning mellan öfverst-yrelsens särskilda grenar, icke lämpligen

kunna åstadkommas på annat sätt, än att öfverstyrelsen i sin helhet

ställes under chefskap af en och samma person — chefen för flottans

militärpersonal; men, då han icke tillika kunde vara föredragande afdelningschef,

borde militärafdelningen inom den ekonomiska öfverstyrelsen

få en särskild chef af regementsofficers grad.

Lika med kommitterade anse äfven vi det vara synnerligen önskvärdt,

om de i slutet af förlidna år inrättade byråar, hvilkas verksamhet

med innevarande års ingång begynt, kunde bringas i närmare förbindelse

så med hvarandra, som med Förvaltningen af Sjöärendena, men

tro icke det af kommitterade föreslagna sätt innebära en lyckad lösning

af denna fråga. Betraktar man närmare arten af den verksamhet, som

är dels hvardera af dessa byråar, dels Förvaltningen anvisad, sa finner

man, att densamma är hos militärbyrån öfvervägande militärisk och rörer

företrädesvis flottans personal, hos de öfriga byråarna åter, sa val som

hos Förvaltningen, öfvervägande ekonomisk och rörer företrädesvis flottans

materiel. Redan i denna skiljaktiga verksamhetsart ligger sålunda

antydning af deras ställning såsom sidoordnade, men icke med hvarandra

införlifvade myndigheter. Att göra chefen för flottans militärpersonal

till en afdelningschef inom flottans ekonomiska öfverstyrelse, vore att

nedsätta hans betydenhet; att göra honom till denna styrelses chef med

allena beslutande rätt i en mängd frågor, vore åter att gifva honom

större betydenhet, än hans befattning innebär, och skulle alltför mycket

draga honom ifrån haris egenteliga åligganden, h vilka i sig sjelfva äro

sä vigtiga och ansvarsfulla, att deras fullgörande icke bör försvåras och

antagligen omöjliggöras genom ett så omfattande ansvar och så mångartade

bestyr, af hvilka en stor del måste vara för honom främmande,

som kommitterade ifrågasatt. Ännu mera faller detta i ögonen, när

man besinnar, att bemälde chef ofta af sina embetspligter föranledes att

vara frånvarande från hufvudstaden äfven under längre tid, derest han

förordnas till eskaderchef eller erhåller annan kommendering för befordrande

af den närmare kännedom om flottans personal, som för honom

7

mycken vigt, och hvilket derföre icke

sällan måste ifråga

-

är af så

komma.

Vid inträffade förhinder för öfverstyrelsens chef att sitt embete utöiva,

skulle han, enligt kommitté råd es förslag, derom göra underdånig

anmälan hos Eders Kongl. Maj: t och em betet emellertid öfvertamis och

förestås, intilldess annorlunda i nåder förordnas, af den tillträden

främste i tjenst varande bland de vid flottans station i Stockholm placerade

officerare vid Kongl. Flottan, hvilken officer under tiden skulle

upphöra att utöfva den befattning, han vid stationen innehade. Då åter

b em ål de chef, ehuru fortfarande i utöfning af chefskapet för flottans

militärpersonal, vore hindrad att chefskapet i öfverstyrelsen bestrida,

skulle den till graden främste bland styrelsens ledamöter tillika vara

ordförande vid handläggningen af plenimål, men, beträffande annat ärende,

den afdelningschef, till hvars föredragning ärendet hörde, ega ensam

beslutande rätt, sedan han inför de öfriga afdelningscheferne föredragit

detsamma, med rättighet och skyldighet för desse att, då de icke äro

med föredraganden om beslutet ense, sina meningar skriftligen afgifva.

Enligt kommittérades förslag skulle således, då Militär- eller Varfschefen

vid Stockholms station oftast torde vara den till graden främste

af der i tjenst varande officerare vid Kongl. Flottan, candera af dessa

chefer kunna,_ åtminstone _ under någon tid, vara chef, med allena beslutande

rätt i en mängd frågor, inom ett embetsverk, som har att kontrollei

a dessa chefers einbctsutofning en anordning, hvars olämp

lighet^

är alltför ögonskenlig att behöfva ytterligare utvecklas. Hvad

koinmitterade för det senare förutsatta fallet föreslagit, eller att, under

öfverstyrelseverkets chefs tillfälliga frånvaro, den till graden främste bland

afdelningscheferne skulle, jemte utöfningen af sina egna åligganden,

eif ven öfvertaga verkets chefs, skulle visserligen icke medföra någon syniierlig

olägenhet om dennes frånvaro inträffade sällan och för högst kort

tid, men då, såsom här ofvan är anmärkt, sådant icke kan förutsättas,

skulle de väsendtliga olägenheter uppstå, hvilka koinmitterade visat komma

att blifva en följd af chefskapets inom verket uppdragande åt en bland

afdelningscheferne, och hvilka i det föregående blifvit anförda. Äfven

häraf visar sig således olämpligheten af att åt chefen för flottans militärpeisonal,

hvars embetspligter såsom sådan maste för honom utgöra ett

hinder att, åt den ekonomiska "r~~ ’ ’ •

brutna omsorger, som för dess

dens

skåpet

-----

den ekonomiska öfverstyrelsen egna de trägna och oafsammanhållning

och dithörande ären

-

vederbörliga handläggning

denna styrelse.

a,ro

af synnerlig vigt, uppdraga chef

-

8

Då

J/rt VI ocuunu», ^ ——---------, -----

dåni^het afstyrka nådigt bifall till kommitterades förslag i denna del,

erkänna vi likväl nyttan och önskvärdheten af att chefen för flottans militärpersonal

sättes i tillfälle att lättare och med mindre omgång vinna

kännedom om de tillgöranden af flottans ekonomiska öfverstyrelse, som

stå i samband med hans åligganden, hvilket vi föreställa oss kunna ske

på det sätt, att bemälde chef alltid blefve från detta embetsverk underrättad,

när sådana frågor förekomma till handläggning, hvarefter han

egde, om han så önskade, deltaga i öfver läggningarna derom, likasom

det äfven borde vara honom obetaget att muntligen rådföra sig med

embetsverket i alla till hans handläggning förekommande frågor af blandad

militärisk och ekonomisk natur.

båda öfriga byråarna beträffar, anse vi, lika med kornvara

af synnerlig vigt, att desamma införlifvas med FörSjöärendena

såsom afdelningar deraf. För ett sådant inflera

skäl vara för handen, icke allenast de af koin

-

sålunda, af nu anförda skäl, sett oss föranlåtna att

under

-

Hvad de

mitterade, det

valtningen af

förlifvandc anse vi uuu -------> ------ 1 .. ,

mitterade anförda, att derigenom vunnes större _ enhet och undanrödjande

af det frö till splittring, som i allmänhet ligger i byra-orgamsa

tionen, utan äfven de, som finnas tilldragna i en komité-betän kanel et

följaktig reservation, att en sådan organisation skulle omintetgöra det

samband mellan besluten, som är nödvändigt för att vid förvaltningen

i dess helhet erforderlig ekonomi skall kunna iakttagas. Med sjelfständigt

beslutande byråar måste förr eller senare följa nödvändigheten att

dem emellan dela anslagen. Flera embetsverk skulle uppstå, med talrikare

personal, större apparat äfven i öfrigt, följaktligen med betyd lgt

ökad kostnad, minskad sammanhållning och större omgång vid beslutens

fattande och åtgärderna i öfrigt, än om dessa särskilda embetsverk vore

förenade i ett enda och endast utgjorde afdelningar deraf. * or flottans

ekonomiska öfverstyrelse vore ock en fördelning i särskilda,. hvar tor

sig beslutande departement vida mindre lämplig och med vida större

svårigheter förenad, än för arméens, emedan inom Arméförvaltningen de

särskilda departementens verksamhetsområde lättare kan begränsas samt

hvarje departement dessutom har sin särskilda materiel, med särskilt

underlydande personal och skilda arbetsposter, hvaremot de särskilda

delarna af flottans materiel i de flesta fall äro af den beskaffenhet, att

de icke kunna bestämmas eller tillverkas oberoende af hvarandra, hvartill

kommer, att arbetena, hvilka hufvudsakligen utföras på flottans varf,

äro af ekonomiska skäl sammanförda till gemensamma arbetsposter, sa

vidt möjlio-t varit, hvadan det ock måste för varfseheferne blifva sa

mycket svårare att ställa sig till efterrättelse samt åt sina underlydande

9

anbefalla en sådan i afseende å de föreskrifter, som blefve honom meddelade

af . särskilda, hvar för sig beslutande myndigheter. Mot en sådan

organisation möter äfven den betänklighet, att den sannolikt komme

att alltför mycket ingripa i verksamheten vid flottans stationer samt hos

dervarande departementschefer minska det lefvande intresse för deras

åligganden och den förmåga af initiativer, som alltid befordras af sjelfverksamhet

i förening med personligt ansvar; men motverkas af en alltlör

långt drifven centralisation, med ansvaret alltför mycket fiyttadt från

den verkställande. . Härvid synes äfven i betraktande böra tamas, att

hvarken flottans officers- eller dess underofficers-kår är tillräckligt talrik,

för att hela året igenom lemna erforderlig personal åt sjelfständigt beslutande

byråar, helst erfarenheten redan visat, att, i följd af de under

sommarmånaderna förekommande kommenderingar till sjöexpeditioner

byråarna ej kunnat hållas fulltaliga. Af alla dessa skäl anse vi de byråar,

som, enligt hvad här ofvan blifvit i underdånighet föreslaget, skulle

ingå såsom af delningar af flottans ekonomisk-tekniska öfverstyrelse, böra

betraktas endast såsom biträden åt föredragandena af militärisk-tekniska

ärenden inom styrelseverket, för dessa ärendens utredning och öfriga

förberedande behandling, samt sålunda stå till dessa föredragande i samma

föi litillcinclGj som kammarkontoret till den civila föredraganden.

I afseende å vigten och nödvändigheten af att ifrågavarande styrelseverk

sammanhålles och står under inseende af en särskild chef, instämma

vi med kommitterade, under åberopande af hvad de till stöd

härför andragit, men kunna deremot, enligt hvad redan är i underdånighet.

anfördt, icke tillstyrka, att detta chefskap uppdrages åt chefen

för flottans militärpersonal, likasom ej heller att chefen för flottans ekonomisk-tekniska

öfverstyrelse tillerkännes ensam beslutande rätt i alla

någor, hvilka icke blifvit särskildt förklarade för pleniärenden. Att en

mängd sadana blifvit i kommitterades betänkande uppräknade och att

deribland förekomma just de vigtigaste frågor, hvilka embetsverket skulle

a att handlägga, visar bäst huru föga följdriktigt den af kommitterade

forordade allena beslutande rätten later sig genomföras. Det måste alltid

blifva ytterst svårt att fullt nöjaktigt och konseqvent bestämma, hvilka

frågor böra vara pleniärenden eller icke. Undantager man från pleniärenden

endast sådana frågor eller åtgärder,, som äro af ingen vi "-t, så

blifver den allena beslutande rätten utan all betydelse; underlåter man

åter att undantaga sådana frågor eller åtgärder, som stå i samband med

p len i ärendena, så kan denna beslutande rätt blifva i hög grad olämplig

Konrmitterade hafva sjelfve lagt i dagen, hvartill en sådan underlåtenhet

2

10

skulle leda, då de föreslagit, att anskaffningar af hvad till flottans materiel

hörer skulle beslutas i plenum, men att sättet för anskaffningen

och dermed förenade vilkor skulle bestämmas ensamt af verkets chef.

Nu är det emellertid tydligt, att en anskaffning, beslutad med beräkning

af dertill befintliga tillgångar och under förutsättning al dessas ändamålsenliga

användande, kan, genom sättet för densamma och dermed

förenade vilkor, blifva förenad med stor misshushållning och dertill anvisade

medel i följd häraf otillräckliga, likasom i allmänhet sattet för

anskaffning af flottans materiel och dervid betingade vilkor just tillhöra

de ärenden, som företrädesvis böra med yttersta noggrannhet samt inec

anlitande af Heros förenade insigter och erfarenhet pröfvas till undvikande

af betydande förluster för kronan. Flera dylika oegentligheter skulle

otvifvelaktigt uppstå, derest åt en person öfverlemnas att ensam besluta,

utom i vissa angifna undantagsfall, hvilka måste blifva antingen ofullständiga,

såsom det nu anförda exemplet visar, eller ock sa manga, att

den allena beslutande rätten blefve oskadlig och med detsamma betydelselös.

Annat skäl för densammas inrymmande åt verkets chef har

ej heller blifvit af kommitterade anfördt, än att den kollegiala formen

skulle medföra långsamhet vid ärendenas handläggning; men da denna

i alla fall måste bibehållas för en mängd frågor och just för de vigtigaste

samt, enligt hvad nyss är visadt, måste utsträckas äfven till flera

i komitébetänkandet icke upptagna fall, så är det svart att inse hvilken

tidsvinst skulle uppstå genom denna forms upphäfvande vid behandlingen

af de ofri ga i allmänhet ganska snart afgjorda ärendena. Erfarenheten

har ock, åtminstone inom Förvaltningen af Sjöärendena, visat, att det

icke varit den kollegiala formen, utan den föregående utredningen som fördröjt

ärendenas afgörande, och denna anledning till ett sådan t fördröjande

komme icke att undanrödjas genom att tillerkänna chefen ensam

beslutande rätt i vissa mål, helst det i alla fall är både hans rättighet

och hans pligt att, så vidt lämpligen ske kan, påskynda denna utledning.

Det kan visserligen anmärkas, att om alla ärenden af någon vigt

förklaras för plenifrågor, så kunde de öfriga utan olägenhet öfverlemnas

åt chefens afgörande, men, utom svårigheten att på förhand med säkerhet

bestämma hvilka frågor kunna vara af vigt eller icke uppstår

tillika den, att skiljaktiga meningar kunna yppas, huruvida ett till embetsverkets

handläggning inkommet ärende bör betraktas såsom plemfråga

eller icke. Sådant skulle då af chefen afgöras, och afde mngscheferne,

om de ansåge nödvändigt, att detta ärende blefve kollegialt

behandladt, hade ingen annan utväg, än att hos Kongl. Maj:t anföra

klagan, hvilket hvarken skulle befordra sammanhållningen inom verket

11

eller ärendenas skyndsamma handläggning. Väl kan det antagas, att

dylika fall skola sällan inträffa, likasom äfven att den åt chefen inrymda

myndighet ej skall i någon betänkligare mån missbrukas; men utan särdeles

vigtiga anledningar torde dock ej ett nytt tvistefrö böra framkallas

eller en myndighet inrymmas, som lätt kunde föranleda till missbruk,

och sa beskaffade anledningar synas i närvarande fall ei förelinnas.

J

I enlighet med hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt anse

vi det andra i komitebetänkandet omförmälda alternativ i fråga om ordnandet

af flottans ekonomiska öfverstyrelse ega ett afgjordt företräde

framför de båda öfriga, och få alltså underdånigst tillstyrka, att denna

öfverstyrelse fortfarande måtte förblifva ett fristående kollegialt embetsverk,

med särskild af Eders Kongl. Maj:t förordnad chef;

att dess verksamhet måtte omfatta så väl de åligganden, hvilka för

närvarande tillhöra Förvaltningen af Sjöärendena, som" äfven dem, hvilka

genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga instruktioner af den 19 November

1875 blifvit åt varfs- och konstruktions-byråarna uppdragna;

att följaktligen dessa byråar ingå såsom afdelningar af öfverstyrelseverket,

hvarigenom detta blefve i tillfälle att tillgodogöra sig de tekniska

insigter, . som i dessa byråar förutsättas och som ganska ofta äro

oumbärliga vid fullgörandet af detta verks ekonomiska åligganden, samt

att denna ekonomisk-tekniska öfverstyrelse måtte bringas i närmare

beröring med den militäriska genom chefen för flottans militärpersonal

lemnad rättighet att från den förra erhålla underrättelse, när frågor der

förekomina till handläggning, hvilka beröra hans verksamhet; att i öfverlåggningarna

derom deltaga, samt att med bemälda styrelse kunna

ö.fvedägga om sådana ärenden, som tillhöra hans handläggning, men

tillika ega samband med denna styrelses åligganden.

Hvad detta styrelseverks organisation i öfrigt beträffar, anse vi, med

hänseende till de mångartade bestyr, som åligga varfsbyrån och hvilka,

derest denna byrå komme att utgöra en afdelning af öfverstyrelsen’

blefve ytterligare ökade med de åligganden, som för närvarande tillhöra

Förvaltningens af Sjöärendena bada militår-ledamöter, det blifva erforderligt,

att ifrågavarande byrå, som komme att utgöra den ekonomisk-tekniska

^ öfverstyrelsens militar-afdelning, inom densamma representeras af

två föredragande,, af hvilka den ene skulle handlägga alla frågor, som

rörde artilleri, minor och handvapen, samt den andre alla öfriga varfsbyrån

och förvaltningens militärledamöter nu tillhörande ärenden, i sammanhang

hvarmed det torde tillåtas oss i underdånighet fästa Eders

Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å angelägenheten af, att nu ofta

12

förekommande frågor om nya konstruktioner eller förändringar af vapen,

gemensamma för arméen och flottan, matte erhålla gemensam handläggning

af sakkunniga personer från båda, äfvensom att, så framt varfsbyrån

skall kunna nöjaktigt fullgöra de i instruktionen för densamma

föreskrifna åligganden, det blifver nödvändigt, att densamma förses med

iimeniörs- och ritare-biträde samt öfriga för ändamålets vinnande erfoiderliga

hjelpmedel. Skulle sådant af ekonomiska skål möta hinder, sa

torde en del af de nämnda byrå åliggande bestyr kunna utan olägenhet

och i vissa hänseenden äfven med fördel förflyttas till vederbörande departementschefer

vid flottans stationer, hvilka redan ega erforderliga litarebiträden

och öfriga hjelpmedel samt tillika, genom dem åliggande

tillsyn öfver flottans materiel och verkstäder, äro bättre i tillfälle att ur

praktisk synpunkt bedöma förekommande frågor.

Vi anhålla för öfrigt att såsom ytterligare stöd för här uttalade

åsigter i fråga om bibehållande af en fristående ekonomisk öfverstyrelse

med särskild chef, men tillika i sig upptagande såsom afdelningar af

denna styrelse de nuvarande varfs- och konstruktions-byråarna, få i underdånighet

åberopa hvad härom finnes anfördt i eu komité-betänkanclet

följaktig reservation, hvilken eger så mycket större betydenhet,, som

reservanten under flerårig utöfning af ledamotskap och chefskap inom

Förvaltningen varit i tillfälle att vinna en nära kännedom om dess åligganden

och allt hvad som dermed står i samband, ett tillfälle, hvilket

de öfrige kommitterade saknat.

I afseende å det af kommitterade föreslagna ordnandet af styrelseverkets

civila eller intendents-afdelning, såsom de benämnt densamma,

anse vi, lika med reservanten, den ifrågasatta föreningen af civilledamots-

och kamererare-befattningarna skola medföra sådana olägenheter,

att den icke kan tillstyrkas. Då denne afdelningschef finge att utarbeta

alla utlåtanden, reglements-, instruktions- med flera förslag i administrativa

och ekonomiska ärenden, hvilka af Eders Kongl. .Maj:t affordras

detta embetsverk, samt handlägga alla besvärsmål och civila befordringsärenden,

äfvensom en mängd andra från stationerna till öfyerstyrelsen

hänskjutna frågor, så måste af allt detta hans tid blifva sa upptagen,

att han icke kan medhinna åt göromålen inom kammarkontoret egna

någon närmare tillsyn eller öfvervaka, att de med vederbörlig omsorg

och noggrannhet skötas, hvartill, så väl som för utredning och handläggning

af en mängd kontorsgöromal, en särskild tjensteman måste

fortfarande vara behöflig. Det är för öfrigt af icke ringa vigt, att inom

verket finnes att tillgå en tjensteman med den närmare kännedom om

de kamerala ärendena i allmänhet, som erfordras hos den, hvilken un

-

13

åcr den civila afdelningschcfens semester eller för honom inträffande

förfall skall förestå hans embete, hvilket icke synes lämpligen kunna ske

af sekreteraren, såsom kommitterade föreslagit, emedan han, såsom främmande

för kontorsgöromålen, icke skulle kunna utöfva den tillsyn öfver

desamma, hvilken, enligt komiténs förslag, skulle åligga afdelningschefen

eller hans vikarie. Icke heller skulle en sådan mera omfattande kännedom

om dessa göromål kunna vinnas af någon bland den underordnade

kontorspersonalen, af hvilka hvarje tjensteman blefve upptagen af sina

särskilda kontorsgöromål, och som, derest kommitterades förslag godkändes,

aldrig komme i tillfälle att sätta sig in i afdelningschefens åligganden,

hvadan de följaktligen också skulle beröfvas all utsigt till befordran,

emedan hans embete vore det enda, till hvilket de kunde hafva någon

utsigt att befordras. Den fördel, som bereddes det allmänna genom beviljandet

af den för någon hvila från trägna tjenstegöromål väl bchöfliga

semestern, nämligen att underordnade tjensteman derigenom sättas

i tillfälle att göra sig förtroliga med öfverordnades åligganden och sålunda,

vid inträffade förfall, kunna tråda i deras ställe, hvarigenom ett

embetsverk alltid eger sin lifskraft inom sig, skulle för nu ifrågavarande

embetsverk gå förlorad genom indragning af kamreraretjensten, som just

utgör . öfvergången från de särskilda detalj-tjensterna inom kontoret'' till

afdclningschefs-embetet och hvars innehafvare således måste vara den

lämpligaste att öfvertaga utöfningen af detta embete under semester eller

inträffade förfall för dess innehafvare. Äfven ur denna synpunkt

vore det således synnerligen angeläget att bibehålla kontorschefsplatsen,

hvilken den af de underordnade tjenstemännen, som dertill funnes lämpligast,

kunde förordnas att under mnehafvarens semester eller för honom

inträffade förfall förestå, och som för dessa tjensteman kunde innebära

åtminstone någon möjlighet att icke för alltid stanna på innehafvande

plats. Det är för öfrigt, enligt hvad ofvan är visadt, visst icke ensamt

ur denna synpunkt vi anse kainereraretjenstens bibehållande nödvändigt,

utan äfven för handläggning af kontorsgöromålen, hvilka, enligt hvad

kommitterade jemväl erinrat, blifvit under den senare tiden betydligt

ökade i följd af förändradt redovisningssätt, hvadan de så mycket mindre

medgifva någon minskning i den personal, som för närvarande erfordras

för deras handläggning. Skulle kommitterades förslag att i spetsen

för styrelseverket ställa en allena beslutande chef, för hvilken dess

åligganden måste vara till en stor del främmande, komma att godkännas^

så blefve kamererare-tjenstens bibehållande i ännu högre grad behöfiigt,

emedan, da man hos bemålde chef, med förstudier och tjenstgöring

af helt annan art, icke kan förutsätta den närmare kännedom om

14

administrativa författningar eller vana vid rättsfrågors behandling, som

erfordras för den honom åliggande handläggning af dessa frågor, han

så mycket oftare måste i dessa ämnen rådföra sig med den civila afdelningschefen,

hvilken följaktligen komine att till honom sta i ungefär

samma förhållande, som öfverkommissarien till stationsbefälhafvaren vid

flottan i Carlskrona före den senaste organisationen af stationernas styrelse,

och således finge så mycket mindre tillfälle att tillse och öfvervaka

göromålen inom kammarkontoret.

I afseende å sättet för ärendenas handläggning anse vi, på de skäl,

som i det föregående, äro anförda, den kollegiala formen böra bibehållas,

dock med rättighet för chefen att på eget ansvar besluta vid undantagsfall,

som påkalla så stor skyndsamhet, att denna form ej kan utan

olägenhet hinna användas, likasom äfven, att så väl chefen, som hvarje

ledamot inom embetsverket, må vara berättigad att från flottans stationer

inbegära de upplysningar och uppgifter, han för eu frågas utredande

och öfriga behandling finner erforderliga, samt att, på det Chefen för

Sjöförsvarsdepartementet eller chefen för flottans militärpersonal ma

sättas i tillfälle att erhålla den utredning och öfriga upplysningar, de

kunna finna erforderliga, hvarje ledamot inom embetsverket må förpligtas

sådana meddela.

Beträffande de af komitén föreslagna lönestater för intcndents-afdelningen

och kansliet, anse vi, lika med reservanten, det icke vara lämpligt

att bestämma kassörens aflöning lika med revisorernes och bokhållarnes.

Kassörsbefattningen är i sig sjelf ganska ansvarsfull och dessutom

af den beskaffenhet, att dess innehafvare i de flesta fall stannar

dervid, utan utsigt till vidare befordran, hvarföre ock hans aflöning bör

vara sådan, att den är någorlunda tillräcklig för lefnadsbehofven äfven

vid mera framskriden ålder, samt att pensionen vid afskedstagandet icke

blifver otillräcklig. Det är för öfrigt en af erfarenheten ofta bekräftad

sanning, att det. ligger stor misshushållning i att aflöna uppbördsman så,

att de tvingas för sin utkomst söka sig andra förvärf, jemte sin uppbördsmannabcfattning.

Lika med reservanten anse vi äfven Förvaltningens

kassör, så länge Lotsstvrelsen är inrymd i samma hus, som Förvaltningen,

kunna utan olägenhet tillika vara kassör hos dennna styrelse,

hvilket ledt till besparing för densamma, emedan derest Lotsstyrelsen

erhölle en särskild kassör, dennes aflöning svårligen skulle kunna bestämmas

så lågt, som till det arvode af sexhundra kronor, hvilket nu

derför utgår. Dä emellertid förändrade förhållanden kunna inträda,

hvarigenom det blefve mindre lämpligt att förena dessa båda befattningar,

så synes kassörens aflöning å Förvaltningens stat böra bestämmas

“V

15

oberoende af det arvode, han kan komma att uppbära å Lotsverkets men

likväl ett detta arvode motsvarande belopp å förstnämnda stat besparas,

sa länge kassören åtnjuter arvode af Lotsverket.

•ii Mo(1 hänseende till de föreslagna aflöningsbeloppen i öfrigt samt

vilkoren för deras åtnjutande, anse vi äfven lika med reservanten, att

den fasta lonen är upptagen alltför lågt i förhållande till tjenstgoringspennmgarna

och till den för motsvarande tjenster nu fastställda

aflöning Da den lönereglering, som föranledt ifrågavarande komités

tillsättande,. afsett en af stegrade lefnadskostnader högeligen påkallad

lön ef ör bättring, torde väl såsom allmän regel få antagas, att ingen

tjensteman bor genom den nya regleringen få sämre aflöningsvilkor än

lorut, hvilket likväl i vissa hänseenden skulle blifva förhållandet med alla

ifrågavarande embets- och tjensteman, ehuru visserligen deras aflönino-sformaner

pa det hela skulle blifva förbättrade. Enligt Kongl. Brefvet

den 23 Februari 1858 och Kongl. Cirkuläret den 9 November 1860 äro

kollegiernas ombets- och tjensteman befriade från allt afdrag å innehafvande

aflöning under sjukdom, som icke varar öfver två månader, och det afdrag

a önen, som derefter kan ifrågakomma, skall icke öfverstiga fjerdelen deraf

samt ega rum endast i den händelse annan person behöfver'' förordnas till

tjenstens bestridande, hvilken föreskrift jemväl blifvit tillämpad på Civilpersonalen

vid flottans stationer genom § 163 i 2:dra delen af reglementet

for flottan. Enligt komiténs förslag åter skulle hvarje embetsel

er tjensteman inom Marinförvaltningen, så snart han af siukdomsföralf

är hindrad att sin tjenst förrätta, förlora sina tjenstgöringspenninmar

i vilka icke utgöra 1 utan ända till £ af hela aflöningsbeloppet. Sekreteraren

hos förvaltningen, som nu är berättigad att under två månaders sjukdom

bibehålla hela sm aflöning, tretusen fem hundra kronor, skulle, enligt

förslaS> endast få bibehålla 3,000 kronor, kassören, i stället

or ;,,000 kronor, endast få åtnjuta 1,800 kronor samt tjenstemännen i

lags ta lönegraden i stället för 2,200, endast 1,800 kronor, och sådant

medan sjukdomen för dem medför ökade utgifter och minskad möilighet

att bereda sig någon inkomst utöfver den knappa lönen. Äfven på

pensionsbeloppen skulle den föreslagna nedsättningen i de fasta lönerna

verka menligt för alla de embets- och tjensteman, som icke kommit i

åtnjutande af något ålderstillägg. Antagligen skulle likväl detta förhållande

sällan inträffa, synnerligast om det af koinmitterade föreslagna

stadgande bh ver gällande, att lönetagare skulle, för erhållande af ålderslliagg,

fa tillgodoräkna sig den tid, som före den nya statens utfärdande

forflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af

fullmakt eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation,

16

hvilket stadgande, af billighet och rättvisa i hög grad påkalladt, vi underdånigst

få tillstyrka måtte i nåder bifallas. Skulle åter detsamma

icke blifva gällande, så blefve för flere bland Förvaltningens tjensteman,

hvilka under en längre tid på förordnande bestridt sina tjenster, emedan

de i följd af verkets ifrågaväckta omorganisation icke kunnat erhålla

fullmakt å desamma, deras ställning genom de föreslagna lönebeloppens

fastställande betydligen försämrad, och i synnerhet blefve detta förhållandet

med Förvaltningens kassör, som, jemlikt Kongl. Maj:ts nadiga bref

den 1 Mars 1853, blifvit i då fastställa normalstat upptagen till kontorschefs

aflöningsvilkor, och hvilken befattnings nuvarande innehafvare allt

sedan år 1854 haft nådigt förordnande att densamma förestå först under

sin företrädares sjukdom och sedermera, från och med den 1 Maj 1868,

efter hans afgång, utan att hafva kunnat erhålla nådigt konstitutorial a

tjensten, samt, derest kommitterades aflöningsförslag godkändes, skulle,

i strid mot Högstberörda nådiga bref, fa sin lönegrad nedsatt, och vu

nära 60 års ålder, få minskadt pensionsbelopp, äfven derest dubbelt ålders

tillägg

blefve honom tillerkändt. .

Bland bestämmelserna för ålderstilläggs åtnjutande hafva kommi - terade föreslagit, att den högre aflöningen ej skulle få tillträdas förr än

med början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade tjenstealdern

blifvit uppnådd. Till ett sådant vilkor, som skulle leda till det uppenbara

missförhållande, att den, som tillträdt sin tjenst i början af ett

kalenderår, finge nära ett helt år vänta pa sitt alderstillägg, medan en

annan, utnämnd i slutet af ett år, komme efter några få dagar i åtnjutande

af sin förhöjda aflöning, kunna vi så mycket mindre i underdånig le

tillstyrka nådigt bifall, som ingen anledning synes förefinnas till ett dylikt

stadgande, emedan ålderst,illäggen skulle utgå från ett förslagsanslag och

således brist på tillgängliga medel ej kunde förhindra tillämpningen af den

föreskrift, som både af rättvisa och billighet påkallas, att hvarje tjensteman,

som uppfyllt de för ålderstilläggs åtnjutande i öfrigt föreskrifva

vilkor, skulle, efter 5 eller 10 års förlopp, räknadt från och med månaden

efter den dag, då han till innehafvande tjenst blifvit utnämnd,

konstituerad eller, i det här ofvan förutsatta fall, förordnad, tillträda

det bestämda ålderstillägget. . . f

Vid hvad kommittcrade i afseende å personalen inom den af dem

benämnda intendents-afdelning en, hvilken torde lämpligare fa namn åt

civil-afdelning, helst intendenturen utgör blott en ringa del af denna afdelning

åligganden, samt inom kansliet föreslagit, hafva vi, utom i hvar

här ofvan blifvit anmärkt, ej funnit något att erinra och finna oss särskild!

böra instämma i hvad kommitterade anfört i fråga om bibehållande

17

af den vid utfärdandet af interimsstaten den 21 December 1871 indragna

notarie-tjensten inom förvaltningens kansli, hvilken befattnings behöflighet

blifvit af sedan dess vunnen erfarenhet till fullo ådagalagd.

Hvad kommitterade anfört rörande protokolls- och diarii-föringen

samt expeditionernas justering och underskrifvande skulle visserligen

kunna påkalla åtskilliga erinringar, såsom att protokollen och diarierna

skulle blifva vida mera ofullständiga och mindre nöjaktiga, om de fördes

sa, som kommitterade föreslagit; att det vore föga lämpligt, om de, som

deltagit i ett ärendes afgörande och dela ansvaret för beslutet, icke skulle

få deltaga i dettas justering, o. s. v.; men då dessa detaljfrågor tillhöra

verkets arbetsordning, hvilken det alltid fått sjelft utfärda, emedan det

bäst bör kunna bedöma dithörande frågor, torde något särskildt underdånigt

yttrande öfver denna del af betänkandet ej erfordras.

Under åberopande af hvad i det föregående är anfördt få vi underdånigst

föreslå:

att Marinförvaltningen, under ledning af en särskild utaf Eders

Kongl. Maj:t i nåder förordnad chef af flaggmans eller kommendörs

grad, måtte få att handlägga alla ärenden, hvilkas behandling för närvarande

tillhör Förvaltningen af Sjöärendena samt varfs- och konstruktions-byråarna;

att

detta embetsverk måtte komma att utgöras af tre afdelningar,

nämligen en militär-, en ingeniörs- och en civilafdelning;

att militärafdelningen måtte få handläggningen af de ärenden, som

nu tillhöra Förvaltningens tvänne militärledamöter samt varfsbyrån, och

att denna afdelning måtte inom Marinförvaltningen erhålla två föredragande,

en för alla frågor rörande artilleri, handvapen, minor och

ammunition, samt en för alla öfriga frågor, hvilkas behandling nu åligger

Förvaltningens militärledamöter och varfsbyrån, äfvensom att när minväsendet

erhåller den utveckling, att en särskild föredragande kan för

dithörande ärenden finnas erforderlig, en sådan föredragande då måtte

blifva i nåder förordnad;

att ingeniörs-afdelningen måtte få handlägga de ärenden, som nu

åligga chefen för mariningeniörsstaten såsom ledamot af Förvaltningen

samt den nuvarande konstruktions-byrån;

att civil-afdelningen finge handlägga de ärenden, som för närvarande

tillhöra Förvaltningens civil-ledamot och dess kammarkontor;

att kansliet blefve för alla afdelningarna gemensamt, men komme

att stå under speciel tillsyn af chefen för civilafdelningen;

3

18

att bland de officerare, som kommenderas till tjenstgöring vid militärafdelningen,

må finnas en adjutant hos Marinförvaltningens chef, med

åliggande att tillika förestå bibliotekarie-befattningen inom detta embctsvcrk

*

att alla ärenden, som i Marinförvaltningen föredragas, måtte behandlas

att hvarje afdelningschef skall vara pligtig att till Chefen för Sjö

försvarsdeparementet, sä väl som till chefen för flottans militärpei sonal,

på eget ansvar afgifva de upplysningar och uppgifter, som från honom

infordras, samt ega rätt att genom brefvexling med Marinförvaltningen

underlydande myndigheter inhemta de upplysningar som för ärendenas

beredande anses erforderliga, hvarjemte föredragandena i militär- och

ingeniörs-afdelningarna särskildt skulle åligga att, inom området för hvardera

afdelningens verksamhet, följa framstegen inom försvarsverket till

sjös och hos Marinförvaltningen göra de framställningar, hvilka de anse

erforderliga för att flottan och dess materiel städse må befinnas i tidsenligt

skick;

att chefen för flottans militärpersonal måtte berättigas att tran

Marinförvaltningen erhålla del af alla der förekommande ärenden, som

stå i samband med hans åligganden; att kunna deltaga i öfverläggningarna

derom, samt att kunna muntligen med Marinförvaltningen rådgöra

om ärenden, som tillhöra hans handläggning, men tillika stå i

samband med Marinförvaltningens, .

samt att, jemte den ansvarighet, som skulle åligga hvarje föredragande

för de å hans afdelning förekommande göromål, en hvar tjensteman

inom Marinförvaltningens särskilda afdelningar skulle vara ansvarig

för de uppgifter, han å tjenstens vägnar meddelar.

Slutligen har, i öfverensstämmelse med hvad här ofvan blifvit anfördt,

med hänseende till den för Marinförvaltningen erforderliga personal

och dennas aflöning, underdånigt förslag till aflöningsstat blifvit

upprättadt, hvilket här bifogas, med underdånig anhållan, att detsamma

måtte vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse samt att dess tillämpning

måtte få vidtaga från och med månaden efter den, då sådan stadfästelse

blifvit meddelad med hänseende till hvilken sistnämnda anhållan

vi få i underdånighet åberopa hvad i Förvaltningens af Sjöärendena

underdåniga skrifvelse den 28 November 1873 blifvit anfördt om önskvärdheten

af att det långvariga interimstillstånd, hvari detta embetsverk

varit försatt, måtte så snart som möjligt bringas till slut, hvilken

framställning ock finnes införd i inledningen till nu ifrågavarande komitebetänkande.

19

Den föreslagna statens slutsumma utvisar visserligen en tillökning

af 7,440 kronor i den för motsvarande personal nu gällande aflönino-sstat,

men då redan vid föregående regleringar af Förvaltningens stat alla

veikställbara tjensteindragningar blifvit vidtagna och genom det förändrade

redovisningssättet vid flottans stationer göromålen inom förvaltningens

kammarkontor blifvit betydligt ökade samt genom den nu

föreslagna organisationen, vare sig att hvilket som helst af de i komitébetänkandet

omförmälda tre alternativer blifver gällande, äfven kansligöromålen

skulle erhålla icke obetydlig tillökning, torde den föreslagna

tillökningen i aflöningssumman finnas vara lågt beräknad, helst den icke

på långt när motsvarar den tillökning i lefnadskostnader, som uppstått

sedan nu gällande aflöningsstat fastställdes och hvars menliga följder för

löntagarne ^ blifvit i alltför otillräcklig grad afhulpna genom de under

de senare åren åtnjutna dyrtidstillägg.

Föi valtningen af Sjöärendena och Chefen för Flottans militärpersonal

framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kong!. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåter

P. VIRGIN.

O. STACKELBERG.

A. d’AILLY.

P. O. BÄCKSTRÖM.

JOHN AMÉEN.

Stockholm den 13 Juni 1876.

J. A. Nelander.

,

21

Underdånigt förslag till stat för Marinförvaltningen.

Lön.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Summa.

Anmärkningar.

>

Chef:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

En Flaggman eller Kommendör...........

Militärafdelningen:

2 Afdelningschefer, officerare vid Kongl.

Flottan af regementsofficers grad......

Kommenderade officerare, bland hvilka

en adjutant hos chefen, tillika biblio- tekarie....... ...................................

i

—

Åtnjuta aflöning å andra

stater.

Xngeniörsafdelningen:

Chef, Olverdirektören vid Marininge-

niörs-staten .......................................

Ingeniörer........................................

''

Civilafdelningen:

Chef, ett Amirali te ts-kammarrad .........

1 Kamererare..........

1 l Kassör..........

1 Revisor och bokhållare. ..

| 2 d:o d:o ......................

4.500

3.500

3,000

2,200

4,400

1,900

1,000

1,000

800

1,600

6,400

4,500

4.000

3.000

6.000

J Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 600 kronor.

Kansliet:

1 .Sekreterare, tillika advokatfiskal i

Marinförvaltningen och vid flottans

station i Stockholm..........................

1 Notarie ................................

1 Registrator och aktuarie....................

Till vikariats-ersattningar, renskrifniim

och tillfälliga biträden inom civil- afdelningen och kansliet.....................

3,500

2,200

2,200

1,000

800

800

4,500

3,000

3,000

4,700

Efter fem år kau lönen

, höjas med 500 kronor

och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

V aktbetj eningen:

1 Förste vaktmästare ..................

1 Vaktmästare ...........................

1 d:o .................

Till extra biträden .....

800

600

600

300

200

200

1,100

800

800

300

1 Efter fem år kan lönen

1 höjas med 100 kronor.

Summa

--: 42.100 !

4