SOU 1877:9

Underdånigt betänkande och förslag

angående

Lönereglering* m. m.

för

Generaltullstyrelsen,

afgifvet den 12 Oktober 187 6

af

I Nåder förordnade Komiterade.

STOCKHOLM

CENT It AL -TRYCKE It IET

1876.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Enligt Eders Kongl. Maj:ts, genom embetsskrifvelse från Statsrådet

och Chefen för Finansdepartementet den 18 sistlidne Augusti, Komitén

för reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden

m. m. meddelade nådiga beslut, har Komitén, efter afslutande

4

Generaltullstyrelsens

inrättande;

1825 års instruktion.

af sitt arbete rörande Kongl. Biblioteket och Riksarkivet, öfvergått till

regleringen af Generaltullstyrelsen, och får nu i underdånighet framlägga

sitt förslag rörande detta embetsverk.

I öfverensstämmelse med den åsigt, att statens inkomster icke borde,

såsom ofta under 1600- och 1700-talen egt rum, till enskilde bortförpaktas,

— en åsigt, som erhöll grundlags helgd genom 1809 års regeringsform,

— öfvertog staten kort efter sistnämde tidpunkt sjelf förvaltningen

af tullinkomsterna; och besörjdes öfverstyrelsen för tullverket af

en Kongl. direktion, som utgjordes af ordförande och sju — sedermera

fem — ledamöter, till dess genom Kongl. brefvet den 24 November 1824

Generaltullstyrelsen inrättades, bestående af en generaltulldirektör såsom

allena beslutande chef och två rådgifvande departementschefer. Den för

detta verk den 15 Juli 1825 utfärdade, ännu gällande instruktion, innehåller

hufvudsakligen följande bestämmelser:

Generaltulldirektör en, som innehar förtroendeembete och eger beslutanderätt

i alla förekommande ärenden, är i första rummet Eders Kongl.

Maj:t ansvarig för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas

skyndsamma tillämpning och kraftiga handhafvande till lättnad för handeln

och de inhemska näringarnas skydd samt för tullinkomsternas ordentliga

uppbörd och leverering. Derest ärendenas angelägenhet sådant oundgängligen

kräfver, kan han utan departementschefernes deltagande ensam

meddela befallningar om verkställighetsåtgärder, som innefatta endast

tillämpning af allmänna författningar eller af Eders Kongl. Maj:ts nådiga

skrivelser; börande generaltulldirektörens sålunda gifna befallningar vid

Generaltullstyrelsens nästa sammankomst i protokollet antecknas. Under

embetsresor kan generaltulldirektören icke allenast vidtaga nyssnämde

verkställighetsåtgärder, utan ock från tjenstgöring med förlust af extra

ordinarie inkomster provisoriskt afstänga tulltjensteman, som finnas felaktige,

och förordna tjenliga personer till tjensternas bestridande under

tiden; och böra generaltulldirektörens beslut i dessa fall meddelas den i

Stockholm verkande öfverstyrelsen och förblifva gällande antingen till

dess de af honom under resan förändras, eller i annat fall till hans återkomst,

då de af honom till förnyad pröfning i vanlig ordning'' företagas.

Departementsclieferne, som äfven innehafva förtroendebefattningar, böra

begge vara tillstädes vid afgörandet af de hos Generaltullstyrelsen förekommande

mål och äro pligtige att till protokollet yttra sina tillstyrkanden

och meningar i de fall, då de äro skiljaktige från generaltulldirektörens

beslut, dem de eljest anses hafva biträdt. De underteckna jemte general

-

ö

tulldirektören så väl alla anordringar på penningar som andra utgående

expeditioner. I generaltulldirektörens frånvaro företrädes hans ställe, enligt

Kongl. brefvet den 9 December 1836, af den äldre departementschefen,

så vida ej Eders Kongl. Maj:t finner för godt att annorlunda särskild!

förordna; och innehåller berörda Kongl. bref derjemte den bestämmelsen,

att ifrågavarande embetsman, Indika i instruktionen kallas förste och andre

departementschefer, i stället borde benämnas chefer för kansli- och kameral - departementen.

Chefen för kameraldepartementet tillhör att personligen föra de kontroller

emot uppbördsman och den afräkning med riksbanken, som bevitna,

att alla inflytande medel riktigt och ordentligen i banken insättas och

derifrån assigneras samt bos styrelsen anmäla dervid yppad försummelse

eller balans; att tillse, det inga andra utassigneringar ega rum än de i

protokollet beslutna och att behållningarna pa hvarje titel i behörig tid

och oförryckta levereras till vederbörande verk; att emottaga och granska

alla förslag och kalkyler; att hålla hand deröfver, att journaler samt

månads- och årsräkningar i rätt tid ingå, revisionsarbetet med skyndsamhet

och ordning verkställes och hufvudboken inom föreskrifven termin

afslutas; samt att vaka öfver behörigt inregistrerande i diarium af de till

hans departement hörande mål och dem föredraga, sedan utlåtanden och

upplysningar blifvit ifrån de under styrelsen lydande kontor eller andra

vederbörande infordrade, der sådant anses nödigt. Under kameraldeps*rteinentschefens

närmaste inseende lyda kammar- och revisionskontoren, tullkammaren

i Stockholm, uppbördskontoret samt konfiskations- och kassörskontoret

derstädes.

Chefen för kanslidepartementet åligger att bestrida föredragningen af

alla förekommande, till uppbördsverket ej hörande ärenden; att tillse det,

med biträde af Generaltullstyrelsens sekreterare och kanslipersonal, expeditionen

af dylika ärenden äfvensom styrelsens brefvexling, både den utländska

och inländska, behörigen och skyndsamt besörjas; att till föredragning

och justering bereda infordrade utlåtanden till Eders Kongl.

Maj:t samt kollegierna; äfvensom att hålla hand deröfver, att infordrade

yttranden och förklaringar i rätt tid inkomma, att alla vid hans befattning

förefallande mål behörigen uti diarium införas och att protokollen

jemte öfriga kansliets handlingar noggrant förvaras. Denne departementschef

tillhör närmaste inseendet öfver kansliet och fiskalskontoret, äfvensom

härvarande packhusinspektion, nederlagskontor och tullbevakningsinspektion.

6

Vid inträffande laga förfall för departementscheferne bestrides kanslidepartementschefens

befattning af sekreteraren och kameraldepartementschefens

af kamereraren i kammarkontoret; men om förfallet varar öfver

fjorton dagar, bör sådant hos Eders Ivongl. Maj:t i underdånighet anmälas,

och nådigt förordnande afvaktas.

Instruktionen innehåller derjemte särskilda föreskrifter beträffande tulltjenstemäns

tillsättande, afskedande och suspension, äfvensom angående pröfning

af så väl trafikanters klagomål som revisionskontorets anmärkningar

i fråga om tullförfattningarnas tillämpning. Deremot finnas icke i instruktionen

meddelade några stadganden för arbetets fördelning mellan tjenstemännen

och arbetssättet inom verket, utan gälla i dessa hänseenden de

särskilda föreskrifter, som styrelsen tid efter annan låtit utfärda. Utom

sjelfva styrelsen består verket af ett kansli för expeditionsgöromålen och

protokollsföringen; ett advokatfiskalskontor för de juridiska göromålens besörjande;

ett kammarkontor för emottagande af tulluppbörden från hela

riket utom från hufvudstaden, för granskning af de reqvisitioner, som till

styrelsen ingå, äfvensom af lokalförvaltningarnas redogörelser beträffande

kreditsafdelningen eller utgifterna, samt för upprättande af hufvudboken

m. m.; ett revisionskontor för granskning af tullkamrarnes räkenskaper i

afseende på debiteringen, handläggning af restitution särenden och upprättande

af statistiska sammandrag; hvarjemte, efter det nya skeppsmätningssystemets

införande, skeppsmätningsöfverkontrollören kan anses tillhöra Generaltullstyrelsen,

enär det åligger honom att tillhandagå styrelsen med

beredning af ärenden rörande skeppsmätningen i riket.

G.-tullstyrel- Uti underdånig skrifvelse den 25 November 1873 afgaf Generaltullsens

förslag styrelsen i sammanhang med förslag till utgiftsstat för tullverket under

ar år 1875 infordra dt yttrande angående ifrågasatt förbättring af embetsoch

tjenstemännens lönevilkor i allmänhet; och har Löneregleringskomitén,

till hvars handläggning ifrågavarande skrifvelse öfverlemnats, redan i sitt

betänkande den 9 Juni 1875 redogjort för Generaltullstyrelsens dervid

uttalade åsigter angående lönebeloppen, aflöningens fördelning i lön och

tjenstgöringspenningar, ålderstillägg, pensionering, tjensters förening samt

vikaries godtgörelse. Beträffande personalen hos styrelsen innehåller sagda

skrifvelse följande förslag:

att, jemte den redan då beslutade föreningen af registrator- och

aktuariebefattningarna — hvilken förening numera egt rum —, de år

1868 från fyra till tre reducerade notarie- och kanslisttjensterna ytterligare

måtte minskas till två notarietjenster, hvilkas innehafvare skulle

7

besörja den protokollsföring, som styrelsen kunde finna med nödig ordning

och säkerhet förenlig, och fullgöra alla öfriga de tre notarierne dittills

åliggande göromål samt derutöfver biträda med uppsättning af styrelsens

skrivelser m. m. och för sådant ändamål dagligen närvara;

att de tre i styrelsens kammarkontor nu varande kammarskrifvarebefattningar,

hvilka lika litet som någon annan tjenst hos Generaltullstyrelsen

hade renskrifning till hufvudsakligt åliggande, utan förnämligast toges i

anspråk för bokföring, granskning af räkenskaper med flera kameralgöromål,

— måtte inskränkas till en, mot skyldighet för dennas innehafvare

samt kammarförvandten och bokhållaren, hvilken senare tillika hade omfattande

revisionsgöromål och derför borde såsom »revisor och bokhållare»

i staten benämnas, att utföra jemväl de göromål, hvilka ålegat de två

öfrige kammarskrifvarne;

att styrelsens revisionskontor, hvarest, jemte en kamererare, vore anstälde

fyra revisorer och åtta kammarskrifvare, af hvilka tre revisorer och

tre kammarskrifvare ombesörjde det egentliga revisionsarbetet samt den

fjerde revisorn, såsom föreståndare, och fem kammarskrifvare arbetade på

den särskilda statistiska afdelningen, måtte, i enlighet med göromålens beskaffenhet,

fördelas i ett revisionskontor med en kamererare och fem revisorer

samt i ett statistiskt kontor med en kamererare såsom chef, och tre

kammarskrifvare. Härigenom uppkomme väl tillökning af en kamererareoeh

en revisorsbefattning, men deremot skulle fem kammarskrifvaretjenster

indragas, så att på det hela det nuvarande revisionskontorets personal minskades

med tre. Då revisorerne och kammarskrifvarne på revisionsafdelningen

haft alldeles lika beskaffad tjenstgöring och enda skilnaden bestått

i olika fördelning af göromålens mängd i någorlunda förhållande till de

olika tjenstegradernas olika aflöning, men revisionsarbetet till följd af de

senare årens starka tillväxt i trafiken tagit en utsträckning, som nödvändiggjort

betydlig tillökning af revisionslotternas storlek, hade styrelsen icke

kunnat tillstyrka någon vidare inskränkning af arbetskrafterna på revisionsafdelningen,

utan skulle fast hellre, om det gamla systemet af delning

emellan olika verk af tjenstemännens arbetstid skolat fortfara, funnit sig

nödsakad att föreslå ett förökadt antal tjensteman. Samma orsaker hade

ock under dylikt förhållande åtminstone omöjliggjort någon minskning af

tjenstemännens antal å den med stigande anspråk på mångsidiga och snabba

meddelanden omfattade statistiska afdelningen.

8

Organisa

tionsfrågor.

Beslutande

rätten.

Såsom ofvan blifvit anmärkt eger i Generaltullstyrelsen, enligt 1825

års instruktion, verkets chef ensam beslutande rätt i alla förekommande

ärenden, hvaremot ledamöterne hafva endast rådgifvande röst och reservationsrätt.

Denna grund för organisationen af tullverkets öfverstyrelse

öfverensstämmer med det förslag, som i afseende å denna förvaltningsgren

framstäldes af Rikets ständers särskilda utskott år 1823; och då anordningen

fortfarande syntes ändamålsenlig, fann den komité, som den 26

Maj 1859 afgaf underdånigt betänkande angående förändrad organisation

af rikets styrelse- och förvaltningsverk, sig sakna skäl att deruti föreslå

någon ändring. Den grundsats, från hvilken nämde komité utgick vid

bedömandet af de allmänna förvaltningsformerna, uttalades af densamma

på följande sätt: »Det lärer icke kunna bestridas, att de mål och ärenden,

som tillhöra det ena eller andra styrelse- och förvaltningsverket, äro till

deras väsende så skiljaktiga från hvarandra, att en olika form för pröfningen

både kan och bör efter omständigheterna användas. Dessa ärenden

äro dels sådane, hvilkas afgörande beror på en stundom ej lätt funnen

tillämpning af gällande författningar och der således vidsträcktare pröfning

måste föregå innan beslut vidtages, och dels sådane, som hufvudsakligen

blott fordra verkställighet af regeringens eller domaremaktens beslut eller

af reglementen eller andra bestämda föreskrifter. Derföre synes den grundsats

i allmänhet kunna antagas, att ärenden af förra slaget böra underkastas

fleras samfälda behandling, men att deremot de senare böra öfverlemnas

åt en enda ansvarig chef, på det att de, såsom vederbör, må blifva

med enhet, kraft och skyndsamhet behandlade.»

Denna grundsats, hvars riktighet icke med fog lärer kunna bestridas,

synes dock vanligen hafva blifvit tillämpad på det sätt, att alla de ärenden,

som tillhörde vissa embetsverk, borde handläggas kollegialt och alla

ärenden, tillhörande vissa andra embetsverk, afgöras af en ensam beslutande

chef. Först på senare tider har den åsigt inom vår förvaltning

gjort sig gällande, att äfven inom ett och samma embetsverk de olika

behandlingssätten kunde med fördel användas för olika slag af ärenden.

Komitén för sin del har ock, i betraktande af ärendenas beskaffenhet inom

flera bland de embetsverk, för hvilka den redan uppgjort regleringsförslag,

förordat införandet i dessa verk af en sålunda blandad förvaltningsform

i stället för det uteslutande kollegiala behandlingssättet. Då nu

fråga är om ett embetsverk, der grundsatsen af chefens allena beslutande

rätt i hela sin utsträckning under lång tid varit tillämpad, har komitén

trott sig böra undersöka, om icke äfven härstädes en blandad förvaltnings

-

9

form vore att föredraga framför den nuvarande, beroende deraf huruvida

jemväl inom detta embetsverk förekomme ärenden af den vigt och betydelse

eller af den beskaffenhet i öfrigt, att de erfordrade fullständigt

kollegial handläggning. Till någon ledning i detta hänseende torde böra

meddelas en öfversigt af antalet och beskaffenheten af de år 1875 till

Generaltullstyrelsen inkomna mål och ärenden. Dessa hafva utgjorts af:

Kongl. bref............................................................................................................. 47

Kongl. remisser......................................................................................................... 30

Statsdepartementens skrivelser............................................................ 47

Frågor om tjenstetillsättningar, afsked, tjenstledighet, förordnande, dödsfall, reglering af

personalen, tjenstemäns löneförmåner, fel eller försummelse i tjensten, belöningar m. m. 1,169

Om författningars tolkning, nya författningar, tullkammares skyldigheter, expeditionstid, förfrågningar

rörande tullbehandling ........................................................................... 94

Statistiska uppgifter af olika slag .............................................................................. 21

Om inventering af transitoupplag................................................................................. g

Postbefordringsärenden ............................................................................................. 5

Besvärsmål, hufvudsakligen rörande tullbehandling..................................................... 34

Utslag i tullrättegångsmål, förteckningar å balanserade d:o, skrifvelser och memorial rörande

öfverträdelser af tullförfattningarna ........................................................................ 146

Om verkstälda beslag ................................................................................................ 32

Klagomål angående förkomna eller skadade varor ......................................................... 13

Om strandvrak, sjöfynd m. m..................................................................................... 89

•Skrivelser med skeppsmätares mätböcker ............... 32

Om oriktiga mätbref, om kontrollmätning ..................................................................... 61

Ansökningar om plats för lossning och lastning ............................................................ 81

» » återutförsel af underhaltigt guld och silfver .......................................... 18

» » » » andra varor.................................................................. 6

» » tullfri införsel, befrielse från skeppsumgälder m. m............................... 104

Reklamationer af varor för de Kongl. hofven och främmande ministrar..................._.......... 290

Diverse framställningar af embetsverk och myndigheter................................................... 21

Kapporter, journaler, redogörelser och förslag; frågor om anstånd med insändande af räkenskaper

..................................................................................... 80

Ansökningar af enskilde, om diverse .......................................................................... 19

Om begrafningshjelp, s. k. fattigpension, pensionsförhöjning............................................. 65

Reqvisitioner å skeppsmätningsinstrument, blanketter m. m.............................................. 49

Om restitution af tull, lastpenningar, fyr- och båkafgift................................................... 272

Anmärknings- och balansmål ....................................................................................... 34

Om nybyggnader, reparationer, ekonomiska besigtningar, inventarier, belysning, hyreskontrakt

m. m................. 120

Reqvisitioner å penningar .......................................................................................... 811

Om insändande af penningar....................................................................................... 28

.Qvittenser ............................................................................................................. 10

Summa 3,804.

De motsvarande slutsummorna i närmast föregående års diarier utgjorde:

år 1870 3,385, år 1871 3,382, år 1872 3,600, år 1873 3,419

och år 1874 3,455.

Vid ofvanstående redogörelse bör likväl anmärkas, att flere likartade

ärenden ofta finnas antecknade under ett och samma diariinummer, hvarigenom

anteckningarna om så väl ärendenas innehåll som vidtagna åtgärder

2

10

kunnat, beträffande vissa slags ärenden, betydligt förenklas. Af detta anteckningssätt

följer emellertid, att ofvanstående siffror icke exakt återgifva

det verkliga antalet ärenden, utan böra för sådant ändamål summorna

för vissa grupper höjas, nämligen för gruppen »statistiska uppgifter» med

312, emedan 321 sådana uppgifter äro upptagna under endast 9 nummer

i diariet; »rapporter, journaler, redogörelser» etc. med 91, enär 94 dylika

äro intagna under 3 nummer, samt »anmärknings- och balansmål» med

36, emedan 54 anmärkningsmemorial från kontoren äro antecknade under

18 diariinummer. Antalet i diariet intagna ärenden skulle alltså år 1875

hafva stigit till 4,243.

Denna slutsumma angifver dock icke hela antalet under året inkomna

ärenden. Härtill kunna nämligen läggas åtskilliga handlingar, som ingå

direkt till kammarkontoret utan att antecknas i styrelsens diarium; och

utgjorde dessa sistlidna år, enligt komitén meddelad uppgift, följande:

Inkomna värdeförsändelser.......................................................................................... 1,347

Månadsredogörelser eller rapporter från 57 tullförvaltningar .......................................... 684

Arsräkningar från dito................................................................................................ 57

D:o öfver tulltryck .......................................................................... 61

Inventarieförteckningar från tullförvaltningarna och underlydande m. fl............_............... 117

Inventeringsinstrument vid personalombyte..................................... il

Eeqvisitioner å tulltryck, blanketter till mätbref och mätbevis m. m............................... 273

Skrifvelser med förfrågningar i åtskilliga ämnen............................................................ 23

Qvittenser å emottagna förskott ................................................................................. 240

Handlingar rörande återbekommande af deponerade medel och depositionsbevis.................. 62

tillsammans 2,875.

Med inberäkning af dessa, i diariet icke antecknade handlingar, skulle

antalet till Generaltullstyrelsen och dess kammarkontor år 1875 inkomna

ärenden kunna uppskattas till omkring 7,100, hvartill komme de journaler

och förslag, som ingå direkt till revisionskontoret, och hvilka handlingars

stora omfattning visar sig af en längre fram meddelad redogörelse.

Af denna redogörelse för de ärenden, som tillhöra Generaltullstyrelsens

handläggning, framgår visserligen, att det öfvervägande flertalet af

dessa äro af beskaffenhet att endast fordra tillämpning af bestämda föreskrifter

och skyndsam expedition; men ett mindre antal återstår dock af

den vigt och betydelse, att derför erfordras en mera omfattande pröfning.

Dessa ärenden, hvilka dessutom i allmänhet icke fordra så skyndsam handläggning

som de öfriga, synas komitén påkalla, i detta likasom i andra

verk, den garanti för ett moget bedömande och ett oveldigt afgörande,

som det kollegiala behandlingssättet erbjuder.

11

Då enligt nu gällande instruktion begge departementsclieferne skola

vara tillstädes och deltaga i öfverläggningarna rörande alla förekommande

mål, följer deraf, att införandet af samfäld beslutanderätt i afseende på vissa

-ärenden icke hos Generaltullstyrelsen skulle medföra den olägenhet, att

ärendenas handläggning derigenom blefve fördröjd. Deremot skulle en väsentlig

tidsbesparing för ledamöterne beredas derigenom, att alla ärenden, som

icke vore föremål för kollegial behandling, blefve handlagda endast af

verkets chef och vederbörande föredragande, enär den ledamot, som för

tillfället icke hade föredragning, derunder kunde egna sig åt de förberedande

arbeten hans rotel kräfde, derest icke generaldirektören funne erforderligt

att tillkalla honom för rådplägning rörande något visst mål.

Komitén hemställer alltså i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad

komitén redan föreslagit för åtskilliga andra embetsverk,

att följande ärenden skola genom samfäld öfverläggning

och beslut hos Generaltullstyrelsen handläggas

:

a) Kongl. bref och remisser, som angå styrelsens

samfälda åtgärd;

b) underdåniga förslag och betänkanden angående

nya författningars utfärdande eller redan befintligas

förklarande, ändrande eller upphäfvande;

c) underdåniga framställningar rörande tullverkets

stat;

d) frågor om förändringar i verkets organisation;

e) frågor om tjenstemäns till- eller afsättande eller

transport äfvensom underdåniga förslag till befordringar,

utom i fråga om återbesättande af ledig ledamotsplats;

f) frågor om e. o. tjenstemäns och betjentes antagande,

om afsked, om pensionering, om tjenstebetyg,

om tjenstemäns och betjentes fel eller försummelse i

tjensten samt om tjenstledighet för den till Generaltullstyrelsen

hörande personal och förordnande af vikarie

under sådan ledighet ;

g) bestämmandet af arvoden eller gratifikationer

åt extra biträden; samt

li) dessutom hvarje ärende, som generaltulldirektören

finner skäl att göra till föremål för samfäldt

afgörande;

12

Byråar.

oatt generaltulldirektören eger ensam dels besluta

i frågor om arbetsordningen, dels, när ledamotsplats

blifver ledig, om dess återbesättande hos Eders Kongl.

Maj:t göra underdånig anmälan, dock, i begge fallen,

efter samråd med verkets ledamöter; samt

att generaltulldirektören fortfarande må ega allena

beslutande rätt i alla öfriga hos Generaltullstyrelsen

förekommande ärenden, efter att hafva i hvarje fall

inhemtat vederbörande föredragandes mening; dock med

rättighet och skyldighet för föredraganden, likasom för

ledamot, den generaltulldirektören må hafva för rådplägning

tillkallat, att, vid inträffande skiljaktighet, sin

särskilda mening till protokollet skriftligen afgifva,

I sammanhang med fragan om ledamöternes ställning och befogenhet

inom styrelsen har Ivomitén tagit under öfvervägande, huruvida icke, på

sätt för vissa andra embetsverk blifvit föreslaget och beträffande Statskontoret

redan är af Eders Kongl. Maj:t gilladt, jemväl inom Generaltullstyrelsen

ledamöterne kunde öfvertaga det omedelbara chefskapet för

verkets särskilda afdelningar och derigenom den omgång undvikas, som

är en följd deraf, att särskilda kontorsförmän, kamererarne, utgöra förmedlingslänken

mellan föredragandena och kontoren. Detta önskningsmål,

hvars fördelar och lämplighet Komiten förut sökt ådagalägga och derför

icke torde här behöfva, vidare framhålla, har Ivomitén, efter noggrant

öfvervägande, ansett kunna ernas endast under det vilkor, att ledamöternes

antal ökas till tre. Till chefens för kanslidepartementet befattning

höra nämligen redan nu sa manga och olikartade bestyr, att de icke

medgifva någon tillökning, utan tvärtom synas böra i någon mån minskas.

För kameraldepartementets chef skulle visserligen en icke obetydlig lättnad

beredas i händelse det förslag Ivomitén på annat ställe kommer att

framlägga i afseende pa ordningen för inbetalningars verkställande vinner

bifall, men a andra sidan borde för honom tillkomma dels handläggningen

af åtskilliga ärenden, som nu anses tillhöra kanslidepartementet, men enligt

sin beskaffenhet snarare borde tillhöra kameraldepartementet, dels ock en

del af de skyldigheter, som äro förenade med nuvarande kamereraretjensten

å kammarkontoret. Häraf torde framgå att, äfven om en del af kamereraregöromalen

blefve pa den underlydande kontorspersonalen öfverflyt-tad,

chefen för kameraldepartementet likväl icke skulle kunna öfvertaga det

omedelbara chefskapet för kontoret med mindre hans föredragningsskyl

-

13

dighet i någon man minskades. Detta kan åter ske endast på det sätt,

att för vissa ärenden, hufvudsakligen dem, som röra revisionen och statistiken,

inrättas en särskild ledamotsplats, hvilkens innehafvare tillika blir

chef för revisionskontoret och den dermed förenade statistiska afdelningen,

genom hvilken anordning jemväl gjordes obehöflig icke blott den nuvarande

kamereraren å revisionskontoret, utan ock den af Generaltullstyrelsen

föreslagna kamererareplatsen å statistiska kontoret.

I öfverensstämmelse härmed anser Komitén de nuvarande två departementscheferne

och två kamererarne böra utbytas mot tre byråchefer, och

Generaltullstyrelsen sålunda böra utgöras af tre byråar: kanslibyrån, kameralbyrån

samt revisions- och statistiska byrån, med en sådan fördelning

af ärendena efter deras beskaffenhet, att chefen för revisions- och statistiska

byrån, till lättnad för de två öfrige ledamöterne, finge öfvertaga föredragningen

af följande ärenden, sedan de, der så erfordrades, å honom underlydande

byrå erhållit förberedande handläggning, nämligen i främsta rummet

de ofta invecklade frågorna om restitution af er lagda tullumgälder,

lastpenningar, fyr- och båkafgifter m. m.; vidare frågor om tullfri införsel

af varor och om befrielse från erläggande af skeppsumgälder; om ersättning-

eller frihet från tull för förkomna eller skadade varor; besvärs- och

underställningsmål i fråga om varors rätta tullbehandling; anmärkningsmål;

reglering af tull- och taratariffer, samt statistiska uppgifter af olika

slag. Till chefens för kanslidepartementet handläggning hafva hittills ansetts

höra alla frågor rörande regleringen af tullverkets stater, alltså jemväl

upprättandet af det underdåniga statsförslag, som årligen skall till Eders

Kongl. Maj:t ingifvas, äfvensom angående tjenstetillsättningar, afsked, tjenstledighet

och förordnande, fel eller försummelser i tj ensten med flera frågor

rörande personalen; men om äfven dessa ärenden fördelades efter beskaffenheten,

skulle, jemte det en hvar af byråcheferne tillkomme handläggningen

af dylika ärenden beträffande de till hans afdelning hörande tjenstemännen

inom centralverket, chefen för kanslibyrån komma att fortfarande

handlägga frågor angående personalen vid fiskalskontoren och den yttre

bevakningen, chefen för kameralbyrån att öfvertaga sådana, som rörde

personalen vid tulluppbörds- samt konfiskations- och kassörskontoren, äfvensom

den redogörande tullkammareförvaltningen i allmänhet, samt chefen

för revisions- och statistiska byrån att handlägga dem, som angå personalen

vid nederlagskontoren och packhusinspektionerna. De jemväl till Generaltullstyrelsens

befattning öfverlemnade ärendena rörande skeppsmätningen

hafva, för utjemnande af arbetet mellan byråcheferne, synts Komitén kunna,

14

Vid förfall

för chef eller

ledamot.

så val hvad angår personalen som i fråga om mätböcker, oriktiga mätbref,

kontrollmätning m. m., uppdragas åt chefen för revisions- och statistiska

byrån.

Enligt gällande instruktion skall chefen för kanslidepartementet »tillse

det, med biträde af Generaltullstyrelsens sekreterare och kanslipersonal»,

alla utgående expeditioner behörigen och skyndsamt besörjas. Då detta

stadgande, hvilket kunde tydas så, som om sekreteraren derigenom fritoges

från det a honom i egenskap af kansliets föreståndare rätteligen hvilande

ansvar, alägger kanslidepartementschefen ansvarighet äfven för skrifvelser,

som icke expedieras på grund af hans föredragning, anser Komitén denna

bestämmelse böra från instruktionen utgå och eu hvar af kansliets likasom

de särskilda kontorens tjenstemän böra ansvara för de åtgärder han

å tjenstens vägnar vidtager.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt rörande organisationen

och göromålens fördelning hemställes i underdånighet,

att, i stället för nuvarande två departement med

deras chefer, inrättas tre byråar under hvar sin byråchef,

nämligen en kanslibyrå, en kameralbyrå samt en

revisions- och statistisk byrå, med föredragningsskyldigheten

fördelad mellan byråcheferne efter ofvan antydda

grunder; samt

att en hvar af kansliets och kontorens tjenstemän

åligger odelad ansvarighet för de åtgärder han å tjenstens

vägnar vidtager.

Såsom ofvan är nämdt skall, under generaltulldirektörens frånvaro,

äldste departementschefen inträda i utöfningen af hans embete, dock med

den inskränkning i myndigheten, att den sålunda tjenstförrättande chefen

icke annat än undantagsvis eger disponera anslagen till extra och hemliga

utgifter och icke heller får med till- eller afsättning eller transport af

tjenstemän vid tullverket taga befattning, så vida han ej dertill erhållit

Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga tillstånd. Äfven med den förändrade

organisation, som Komitén föreslagit, torde skyldigheten för äldste ledamoten

att vid förfall för chefen inträda i utöfningen af dennes embete

böra qvarstå, dock, såsom af Komitén i liknande fall förut föreslagits,

under iakttagande att, om chefen längre tid än 14 dagar blir hindrad att

embetet utöfva, anmälan derom bör hos Eders Kongl. Maj:t göras; och

enär under en längre tidsföljd den tillfälligtvis tjenstförrättande chefen

städse genom särskilda nådiga beslut medgifvits oinskränkt dispositionsrätt

15

öfver det ojemförligen större af de omförmälda begge anslagen, eller det

för extra utgifter, synes det nuvarande såsom regel gällande förbudet för

vikarierande chef att öfver dessa anslag förfoga lämpligen kunna och

böra för framtiden upphöra.

Vidare och då, enligt Komiténs förslag rörande formen för öfverläggningar

och beslut i allmänhet, endast den byråchef, till hvilkens rotel ett

ärende hörde, skulle med generaldirektören derom öfverlägga, men vid

sadant förhållande skäligen kunde ifrågasättas, huruvida byråchef, som

företrädde generaldirektören, komme att ega den noggranna kännedom om

alla förekommande ärenden, att beslutande rätten skulle kunna af honom

få utöfvas i samma omfattning, som af verkets ständige chef, så torde till

undanrödjande af hvarje betänklighet i detta hänseende böra stadgas, att

ärende, rörande hvilket olika meningar mellan den tjenstförrättande chefen

och föredraganden uppstode, borde öfverlemnas till och handläggas af

Generaltullstyrelsens plenum. — Komitén föreslår alltså,

att den i graden äldste af byråcheferne fortfarande

bör vara skyldig att, vid inträffande förhinder för generaltulldirektören,

förestå hans embete, så vida hindret

icke varar öfver fjorton dagar, men, om det är af beskaffenhet

att räcka längre tid, intill dess uppå genast

skeende underdånig anmälan Eders Ivongl. Maj:t å embetet

meddelar nådigt förordnande;

att sålunda tjenstförrättande eller tillförordnad chef

må ega enahanda befogenhet inom styrelsen som ordinarie

generaltulldirektör, dock med den inskränkning i

hans beslutande rätt, att ärende, rörande hvilket olika

meningar mellan honom och föredraganden uppstå, skall

öfverlemnas till och handläggas uti Generaltullstyrelsens

plenum; och

att under generaltulldirektörens frånvaro tjenster

icke må annorledes än på förordnande tillsättas, eller

tjensteman från innehafvande befattning afsättas eller

till annan transporteras, så framt icke Eders Ivongl.

Maj:t dertill meddelat särskildt nådigt tillstånd.

o I fråga om fyllandet af ledamotsplats vid de tillfällen, då ordinarie

byråchef vore hindrad att sitt embete förrätta, lärer här, på sätt Komitén

i liknande fall lörut föreslagit, böra föreskrifva^,

16

Inspektions

resor.

Kompetens

vilkor.

att, då byråchef, af en eller annan anledning är

hindrad att egen befattning utöfva, Generaltullstyrelsen

eger förordna vikarie under högst en och en half månad,

med skyldighet, om dylikt vikariat blir för längre

tid behöfligt, att frågan derom till Eders Kongl. Maj:ts

afgörande anmäla.

Efter indragning af tulldistriktchefsplatserna utöfvas inspektion öfver

den i landsorten varande bevaknings- och förvaltningspersonalen endast af

generaltulldirektör en under de tjensteresor, han för sådant ändamål företager.

Då dessa inspektionsresor följaktligen ofta nödga verkets chef att

vara frånvarande från centralstyrelsen, har Komitén, för minskande af de

härmed förenade olägenheterna, trott sig böra hemställa, att byråcheferne

inom Tullstyrelsen må, då generaltulldirektören finner sådant lämpligt,

ega att i hans ställe verkställa inspektionsresor till landsorten; och anser

Komitén en dylik anordning så mycket mera af behofvet påkallad, som

det ostridigt är af största vigt äfven för byråcheferne att ega den kännedom

om personalen och öfriga tullväsendet rörande förhållanden i landsorten,

som endast genom personligt besök på platsen kan förvärfvas. Komitén

framställer alltså det förslås;,

att generaltulldirektören må, då omständigheterna

dertill föranleda, ega uppdraga åt byråchef att i sitt

ställe företaga inspektionsresor till landsorten.

Kongl. kungörelsen angående förändrade vilkor för anställning i statens

civila tjenstebefattningar den 12 Maj 1865 stadgar dels i 4:e punkten,

att den, som aflagt examen till Eders Kongl. Maj:ts kansli, är behörig att

vinna anställning i, bland andra verk, Generaltullstyrelsen med rättighet

för styrelsen att medgifva dylik anställning äfven på examen till rättegångsverken,

och dels i 8:e punkten att i Generaltullstyrelsens kansli- och

kameralafdelningar må jemväl kunna anställas dertill lämpliga personer,

som endast undergått afgångsexamen vid högre elementarläroverk. I den

mån genom sistberörda medgifvande förflyttning underlättas till centralstyrelsen

af praktiskt erfarne, ordinarie tjensteman vid lokalförvaltningarna,

hvarest högre kompetensvilkor än det sist nämda icke torde böra ifrågasättas,

synes detta medgifvande visserligen vara ändamålsenligt och böra

fortfarande få tillämpas; men för inträde såsom extra ordinarie tjensteman

i denna öfverstyrelse anser Komitén den i 4:e punkten stadgade kompetens

böra blifva ovilkorlig. De inom verket för närvarande i ordinarie

befattning anstälde tjensteman hafva endast med ett par undantag aflagt

17

akademiska examina; och Komitén betvifla!’ att göromålen inom verket

skulle på ett lika tillfredsställande sätt som för närvarande bestridas, sedan

tjenstemannapersonalen eller flertalet inom densamma kommit att bestå af

personer, som voro i saknad af sådana teoretiska studier, som förutsättas

såsom nödiga för tjenstemannabildningen i allmänhet inom de centrala

verken. Med anledning häraf och då det särskildt är af vigt inom detta

likasom inom flera andra embetsverk, att kanslitjenstemännen ega juridisk

bildning, föranlåtes Komitén hemställa,

att examen till Eders Kongl. Maj:ts Kansli eller

till rättegångsverken må blifva ett oeftergifligt vilkor

för inträde såsom extra ordinarie tjensteman i Generaltullstyrelsens

byråar.

Beträffande sådana förändringar i arbetssättet, som kunna leda till

förenkling jemte lättnad i tjenstemännens åligganden, vill Komitén i

främsta rummet förorda ändring i det nu öfliga sättet för inbetalning af Sättet för inmedel

från landsorten. Alla penningremisser från tullkamrarne i lands- tetalmngar.

orten —- uppgående till sammanlagdt 15—20 millioner kronor årligen —

skola för närvarande insändas till styrelsens kammarkontor, som det åligger

att emottaga och insätta penningarne på räkning i riksbanken. Detta

åliggande, hvilket tillhör kamereraren och kammarförvandten under gemensam

ansvarighet samt under kontroll af kameraldepartementschefen,

är utan tvifvel genom sin beskaffenhet ett af de mest ansvarsfulla, likasom

ock det dermed förenade arbetet är icke så litet tidsödande. En

väsentlig lättnad i desse tjenstemäns ansvar och någon lindring i deras

arbete jemte ökad säkerhet för det allmänna skulle enligt Komiténs mening

beredas, om kammarkontoret befriades från skyldigheten att emottaga

ifrågavarande medel och i stället föreskrefves, att desamma skulle

insändas direkt till riksbanken och underrättelse om den skedda levereringen

samtidigt meddelas Generaltullstyrelsen — ett sätt att gå till väga,

som redan nu användes beträffande tulluppbörden i Stockholm, och som

för öfrigt icke bör medföra någon afsevärd tillökning i besväret för riksbanken.

Komitén får derför, i öfverensstämmelse med hvad den föreslagit

i fråga om inbetalning af penningar till Statskontoret, underdånigst

hemställa,

3

18

att, hvad hufvudstaden beträffar, leverering till

Generaltullstyrelsen skall hädanefter såsom hittills verkställas

medelst attest, utvisande, att beloppet blifvit för

styrelsens räkning i riksbanken insatt; samt

att leverering från landsorten till Generaltullstyrelsen

bör ega rum på det sätt, att beloppet jemte ett

missiv eller reversal insändes till riksbanken och ett

annat reversal till Generaltullstyrelsen; skolande sistnämda

embetsverk dagligen låta genom behörigt ombud

från riksbanken afhemta bankoattesterna å de

sålunda under samma eller föregående dag influtna

beloppen.

Räkenskapen Den revision, som för närvarande verkställes i Generaltullstyrelsen,

OC\isionre'' a^ser ^e!s styrelsen inkommande räkningar och reqvisitioner, hvilka

icke få liqvideras förr än granskning deraf i kammarkontoret egt rum,

dels de särskilda tullförvaltningarnas räkenskaper öfver inkomster och utgifter,

på grund af hvilka räkenskaper, tillika med styrelsens egna, i kammarkontoret

upprättas verkets hufvudbok, hvars granskning sedermera åligger

Kammarrättens öfverrevisionsdepartement, dels ock samtliga tullplatsers

tull-, nederlags-, transito-, packhus-, frilager- m. fl. journaler beträffande

tulluppbörden, hvilka sistnämda handlingar granskas i revisionskontoret,

utan att sedermera undergå öfverrevision.

De tullkammarräkenskaper, på hvilka hufvudboken grundas, äro enligt

tjenstgöringsreglementet för tullverket §§ 168 och 170 dels månadtliga

förslag, dels årsredogörelser. Öfver månadsförslagen, som åtföljas af

fullständiga verifikationer, upprättas för hvarje månad ett generalsammandrag,

utvisande tullkammarens uppbörd, afkortningar, omkostnader,

levereringar och behållningar. Sedan årsredogörelserna, hvilka skola till

kammarkontoret insändas inom den 1 Mars följande året, dit inkommit,

vidtager granksningen af desamma med tillhörande verifikationer och upprättandet

af hufvudboken, hvilken likväl enligt Kongl. brefvet den 18

April 1826 först inom slutet af det år, som följer på redogörelseåret,

behöfver vara till Kammarrätten aflemnad. Då, med anledning af riksdagens

underdåniga framställning rörande ett tidigare afslutande af statens

räkenskaper, Generaltullstyrelsen den 19 November 1875 till Statskontoret

afgaf utlåtande i detta ämne, yttrade styrelsen, att redogörelsen för de

under styrelsens förvaltning stälda medel skulle så tidigt kunna afslutas,

att denna redogörelse före den 1 Maj påföljande året kunde till Kammar

-

19

rätten ingifvas, under vilkor, dels att ett årligt anslag af 1,000 kronor

anvisades till aflöning för ett biträde åt bokhållaren i styrelsens kammarkontor,

och dels att föreskrift meddelades, det tullkamrarnes räkningar

med verifikationer, journaler och andra handlingar skulle till styrelsens

kammar- och revisionskontor insändas så tidigt, att de inkomma före Januari

månads utgång. Det åsyftade ändamålet — tillfälle till tidigare

statsrevision — torde emellertid kunna ytterligare befrämjas derigenom att

de nuvarande månadsförslagen, hvilka, såsom redan är nämdt, böra åtföljas

af behöriga verifikationer, erhålla en sådan uppställning, att de utgöra

fullständiga, afslutade räkenskaper för månaden. Bokföringsarbetet

hos styrelsen skulle då, såsom ifrågasatt blifvit, kunna efter hand, under

årets lopp, undangöras och i sammanhang dermed verkställas den granskning,

som på byrån kunde ankomma, så att vid årets slut endast återstode

granskningen och bokföringen för sista månaden och hufvudbokens

afslutning. I den mån räkenskapshandlingarna blifvit för nu angifna ändamål

använda, borde de, på sätt komitén redan i sina betänkanden rörande

Förvaltningen af Sjöärendena och Sundhetskollegium förordat, i verkets

lokal tillhandahållas den Kammarrättens tjensteman, som hade att verkställa

den på öfverrevisionsdepartementet i sistnämda embetsverk beroende

granskning, hvarigenom, utom annan, den icke oväsentliga fördel vunnes,

att vederbörande tjensteman, hvilka nu under all den tid, som åtgår för

denna revision, äro i saknad af de ofta behöfliga handlingarna, konime

att till dem hafva oafbruten tillgång.

Komitén, som framdeles blir i tillfälle att yttra sig om den del af

revisionen, som åligger revisionskontor, föreslår nu alltså,

att de förslag öfver inkomster och utgifter, som

månadtligen skola af tullförvaltningarna till Generaltullstyrelsen

afgifvas, erhålla den uppställning, att de

komma att utgöra fullständiga, afslutade räkenskaper;

samt

att, jemte det Generaltullstyrelsens skyldighet i

afseende å revisionen af ifrågavarande räkenskaper begränsas

till den granskning, som bör ega rum i sammanhang

med upprättandet af hufvudboken, redogörelsehandlingarna

skola, i den mån de blifvit för bokslutet

använda, i styrelsens embetslokal tillhandahållas

den Kammarrättens tjensteman, som har att desamma

revidera.

20

Aflöningslistor

m. m.

Allmänna

grunder fch

lönereglerin

gen.

För närvarande tillhör kammarkontoret, bland annat, att upprätta

allöningslistor för tullverkets i Stockholm varande embets- och tjensteman,

betjente och pensionstagare äfvensom, för att bevillningsberedningarna tillställas,

förteckningar å tullverkets härvarande embets- och tjenstemäns

samt betjentes löner och pensioner m. m. Detta åliggande har synts komitén

böra inskränkas till upprättandet af de allöningslistor och förteckningar,

som erfordras i afseende å Generaltullstyrelsens egne tjensteman och

betjente, helst lokaltullförvaltningen i Stockholm lärer, i likhet med hvad

som eger rum på andra orter, böra besörja upprättandet af dylika listor

och förteckningar för dithörande personal; hvarför hemställes,

att allöningslistor och uppgifter till bevillningsberedningarna

må inom Generaltullstyrelsen upprättas

endast beträffande styrelsens egne tjensteman och betjente.

I likhet med hvad komitén föreslagit beträffande grunderna för ny

''lönereglering för andra embetsverk, får komitén här hemställa,

att embets- och tjensteman vid Generaltullstyrelsen

skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid

en möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen

eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, äfvensom, derest i en framtid

verkets ställning inom förvaltningen så förändras,

att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk

anses, vara förpligtad att, med bibehållande af

den tjenstegrad och aflöning han innnehar, efter den

nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade

göromål;

att med embete eller tjenst i Generaltullstyrelsen

icke må förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller

kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med

mindre den linnes icke vara hinderlig; för fullgörande

af tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman, som

vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar

21

tjenst utom styrelsen, må densamma bibehålla, så länge

den icke är för tjenstgöringen i styrelsen hinderlig;

att aflöningarna för Generaltullstyrelsens embetsoch

tjensteman samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar,

hvilka senare få uppbäras endast för

den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller

åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest

varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten

förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst

förrätta, eger uppbära hela lönen; men att den, som

eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens

förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i

följd af embetsresor eller för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om

han förordnas till högre befattning inom Generaltullstyrelsen,

densamma, emot åtnjutande af tjenstgöringspenningar

till det för den högre graden bestämda belopp

i stället för egna, bestrida, dock ej längre än tre

månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

om sådan eger rum, efter ytterligare fem år,

under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre

aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det den stadgade tjenståldern blifvit

uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den

tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från

22

hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt

eller konstitutorial, eller förordnande i följd af

frågan om verkets omorganisation;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad

lön såsom pension från tjensten afgå, Eders

Kongl. Maj:t eller Generaltullstyrelsen, der det tillkommer

denna att afskedet utfärda, dock obetaget att

låta med detsamma anstå, derest och så länge den

pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan

finnas villig att i densamma qvarstå, samt

att semester må åtnjutas af verkets chef samt

tredje och andra gradens tjensteman under en och en

half månad samt af första gradens tjensteman under

en månad årligen.

Kanslibyrån. I afseende å personalen å Generaltullstyrelsens kansli är Komitén af

samma mening som styrelsen, eller att sekreteraren och registratorn, som

numera tillika är aktuarie, böra bibehållas, men att en af de nuvarande

tre notariebefattningarna kan indragas. Sedan en väsentligen förenklad

protokollsföring hos styrelsen nyligen blifvit införd, kunna visserligen icke

två notarier hafva full sysselsättning af protokollet ensamt; men enär de,

jemte detta åliggande, böra hafva skyldighet dels att, såsom styrelsen föreslagit,

biträda sekreteraren med uppsättandet af skrivelser och andra expeditioner,

dels att vid förefallande behof tillhandagå med fiskalsgöromålens

besörjande, och dels att svara för alla expeditionsgöromålens behöriga

utförande å kansliet, anser jemväl Komitén två notarier framgent

blifva för styrelsen behöflige.

På advokatfiskalskontoret finnas nu anstälde en advokatfiskal och en

kanslist, den senare tillika tullfiskal i centraldistriktet. Advokatfiskal

skall vid Stockholms rådhusrätts afdelning för tullmål utföra åtal för öfverträdelser

af tullförfattningarna äfvensom vid hofrätter och hos Eders

Kongl. Maj:t utföra och bevaka kronans talan i alla tullrättegångsmål;

vidare afgifva utlåtanden till styrelsen, då sådana infordras; inför Svea

23

hofrätt utföra fiskaliska aktioner mot styrelsens tjensteman samt distriktchefer;

låta till verkställighet befordra alla utslag i tullrättegångsmål;

jemte kamereraren i kammarkontoret förrätta inventering å uppbördssamt

kassörs- och konfiskationskontoren, å de förra hvarje vecka och å

sistnämda kontor en gång i månaden; granska samtliga tullförvaltningars

konfiskationsjournaler i fråga om balansering af bötes- och konfiskationsmål;

meddela vederbörande tullfiskaler eller åklagare vid underdomstolar

instruktioner vid utförandet af åtal för öfverträdelser af tullförfattningarna;

vara ombudsman i tullstatens enskilda pensionsinrättning; samt i afseende

å tullverkets fastigheter i Stockholm och åtskilliga andra ekonomiska ärenden

fullgöra de åligganden, som tillförene ombesörjts af en särskild ekonomie-advokatfiskal.

Tullfiskalen har såsom sådan att utföra åtal vid underdomstolar

inom centraldistriktet, samt att i händelse af förfall för advokatfiskalen

utföra dylika åtal vid Stockholms rådhusrätt. Såsom kanslist

har han att fora kontorets diarier och ombesörja derstädes förekommande

renskrifning.

Beträffande omfattningen af de a advokatfiskalskontoret förekommande

göromål må anföras, att, enligt verkstäld beräkning, årliga medeltalet af

de under åren 1871—1875 af advokatfiskalsembetet vid Stockholms rådhusrätt

anhängiggjorda tullmålen utgjorde 69, öfriga domstolars inkomna

utslag i tullmal 258, till Generaltullstyrelsen afgifna utlåtanden 54 och

öfriga ärenden 114, alltså sammanlagdt ett årligt medeltal af 495, hvartill

under ar 1875 kommit 40 ärenden rörande oriktig skeppsmätning.

Af det anförda torde framgå, att advokatfiskalsbefattningen icke fullt

upptager sin innehafvares tid, ehuru den är för styrelsen oumbärlig och

särskild! af vigt för meddelande af upplysningar och föreskrifter åt tullfiskaler,

tullkammarförestandare och öfrige åklagare vid utförandet af åtal

hos underdomstolarne. Ifrågavarande befattning kan icke lämpligen förenas

med annan tjenst inom verket, men då advokatfiskal får påräkna

biträde af notarierne vid tillfällen och för bestyr, som det erfordra, och

med vilkor att renskrifningen särskildt bekostas, bör advokatfiskal kunna

öfvertaga de göromål, som nu åligga tullfiskalen, och dennes befattning

således kunna indragas.

Advokatfiskalens ofvan omförmälda skyldighet att besörja vissa ekonomiska^

angelägenheter beträffande tullverkets fastigheter ''i Stockholm

synes, såsom främmande för denna befattning, böra öfverflyttas till kameralbyran,

enär kammarkontoret redan har ett dylikt åliggande i afseende

å tullverket tillhörande byggnader i landsorten; hvaremot kameralbyrån

Kameralbyrån

.

24

torde kunna befrias från skyldigheten att deltaga i kassainventeringarna,

så att dessa komme att verkställas af advokatfiskalen ensam.

Komitén framställer alltså följande folkslag:

att den ständiga personalen å kanslibyran, förutom

byråchefen, bestämmes till en sekreterare, en

advokatfiskal, som jemväl öfvertager nuvarande tullfiskals

i centraldistriktet åligganden, en registrator,

tillika aktuarie, samt två notarier;

att de advokatfiskalen nu tillhörande ekonomiska

bestyr i afseende på tullverkets fastigheter i hufvudstaden

öfvertagas af kameralbyrån; samt

att advokatfiskalen ensam må förrätta de inventeringar,

som för närvarande åligga honom och kamereraren

i kammarkontoret gemensamt.

Personalen å Generaltullstyrelsens kammarkontor utgöres för närvarande

af en kamererare, en kammarförvandt, en bokhållare och tre

kammarskrifvare, hvilken personal, såsom ofvan är nåmdt, styrelsen ansett

kunna minskas med två kammarskrifvare.

Af kamererarens nuvarande tjensteåligganden skulle, enligt Komiténs

ofvan framstälda förslag, deltagandet i inventeringar äfvensom emottagandet

af tulluppbörden och ansvaret för de influtna medlens insättande i

riksbanken komma att upphöra. Chefen för kameralbyrån skulle, sedan

kamererarebefattningen såsom särskild tjenst upphört, komma att öfvertaga

så väl den allmänna tillsynen öfver kontorstjenstemännens arbete

som ock vissa af kamererarens öfriga skyldigheter, såsom kontrollen öfver

de kalkyler, som till hvarje ordinarie sessionsdag uppgöras för att visa

beloppet af de på räkning i banken innestående och till assignering derifrån

disponibla medel; granskningen af beslutade och uppsatta anordningar;

tillsynen, att tullkamrarnes månadsredogörelser å behöriga tider

ingå och att de deri balanserade behållningar icke öfverstiga de respektive

tullkamrarnes behof intill tiden för nästa redogörelses afgifvande; hvarjemte

byråchefen komme att till föredragning sjelf bereda en del af de

ärenden, som hittills remitterats till kamererarens åtgärd. De återstående

af kamererarens åligganden, nämligen: att kontrasignera och expediera

anordningar och assignationer; att expediera qvittens och reversal; att

med sin underskrift ansvara för riktigheten af hufvudbokens kapitalräkning

och årsräkningarna med särskilda verk och inrättningar; att afgifva

berättelse om de resultat bokslutet gifver vid handen, jemförda med re

-

25

sultaten af de fem nästförutgångna årens bokslut; äfvensom att uppsätta

memorial till styrelsen och skrivelser till tullkamrarne i vissa ärenden —

äro alla af den beskaffenhet, att de torde böra fullgöras af de underlydande

tjenstemännen på byrån. Då bland desse kammarförvandten och

bokhållaren redan nu äro af sina befattningar fullt sysselsatte; då de tre

kammarskrifvarnes göromål hufvudsakligen bestå i bokföring och granskning;

och då Generaltullstyrelsens förslag till indragning af två utaf

kammarskrifvaretjensterna afgifvits under förutsättning, att kamererarebefattningen

komme att bibehållas; så anser sig Komitén icke kunna ifrågasätta

ett mindre antal ordinarie tjensteman å kameralbyrån, än styrelsen sjelf

föreslagit, eller fyra; och hemställes alltså,

att de ordinarie tjenstemännen å kameralbyrån,

förutom byråchefen, bestämmas till en kammarförvandt

och tre bokhållare.

Vid revisionskontoret äro för närvarande anstälde: en kamererare, Bevmonstre

revisorer och tre kammarskrifvare å revisionsafdelningen, samt en Yq-oc]i statistiska

visor och fem kammarskrifvare å statistiska afdelningen, tillsammans 13 hyu,n''

tjensteman. Generaltullstyrelsens ofvan omförmälda förslag går derpå ut,

att den förra af dessa afdelningar skulle utom kontorschefen komma att

bestå af fem revisorer, och den senare, organiserad såsom särskildt kontor,

af en kamererare och tre kammarskrifvare, tillsammans 10 tjensteman.

I sammanhang med förslaget om inrättande af ett särskildt byråchefsembete

för revisions- och statistiska ärenden har Komitén yttrat den

mening att, i händelse af bifall härtill, icke blott den nuvarande karnererarebefattningen

å revisionskontoret kunde indragas, utan äfven det af

Generaltullstyrelsen föreslagna utbytet af en revisor mot en kamererare å

statistiska afdelningen undvikas. Innan Komitén vidare inlåter sig på frågan

om de för denna byrå behöfliga arbetskrafter, torde först böra något

närmare redogöras för de göromål, som komma att åligga tjenstemännen

derstädes.

Det arbete, som skall verkställas å byråns revlsionsafdelning, omfattar

granskning af alla de från rikets samtlige tullplatser ingående redogörelsehandlingar

beträffande uppbörden, såsom tull-, nederlags-, transito-, strandvraks-,

bergnings- och konfiskationsjournaler, Stockholms och Göteborgs

packhusjournaler, journalerna rörande frilagren i Malmö, Landskrona och

Helsingborg m. fl. journaler, hvarjemte kontoret åligger att verkställa utredning

i restitutionsfrågor med flere ärenden, för hvilkas behandling

vitnesbörd af tulljournalerna erfordras, samt uppsättandet af memorial,

4

26

yrkanden och påminnelser i anmärkningsfrågor. Den stora omfattningen

af det revisionsarbete, som åligger kontoret, kan inses deraf, att, enligt

verkstäld beräkning, journalerna för det sistförflutna året innefatta öfver

24,000 ark och öfver 52,000 s. k. skepparenummer; att de tillhörande

verifikationerna utgöra 435 band med omkring 638,000 folier; samt att

nederlagsjournalerna innehålla ett antal af omkring 16,500 balanserade

och uppläggningsnummer samt utvisa omkring 48,700 förtullningar, oberäknadt

förflyttningar till annat nederlag och export till utrikes ort, Då

ifrågavarande revisionsarbete står i ett bestämdt förhållande till rikets införsel,

och tullinkomsterna, som före år 1870 endast en gång hunno till

15 millioner, nämligen 1863, då de uppgingo till 15,363,386 rdr 3 öre,

sedermera betydligt öfverstigit detta belopp och under ett år, 1874, uppgått

till nära dubbelt, eller 29,442,251 kr. 70 öre, under det revisionspersonalen

icke förökats, samt de lättade förbindelserna med utlandet derjemte

haft till följd att, — då importen för icke lång tid tillbaka nästan

uteslutande verkstäldes af affärsmän, som intogo stora partier på en gång,

— främmande varor deremot numera på vissa ställen införas af en mängd

enskilda förbrukare och således i mycket små partier, stundom till och

med för det dagliga behofvet, så torde redan i dessa förhållanden ligga

tillräckliga bevis derför att en tillökning i kontorets arbetskrafter är af

behofvet påkallad. Ett ytterligare och vigtigt stöd för denna mening är

emellertid att hemta från den omständigheten, att de redogörelsehandlingar,

som å revisionskontoret granskas, icke undergå någon öfverrevision i

Kammarrätten och alltså erfordra en desto noggrannare granskning af verkets

egna revisorer.

Hvad beträffar göromålen å statistiska afdelningen, så äro äfven dessa

af ganska stor omfattning och taga mycken både tid och möda i anspråk.

Denna afdelning har nämligen att lemna dels månadtliga uppgifter öfver

in- och utförseln i sådana varor, hvilka företrädesvis utgöra föremål för

utbyte mellan Sverige och utlandet, och dels en mängd för Kommerskollegii

årliga berättelser afsedda tabellariska redogörelser för handel,

sjöfart m. m., hvartill materialierna, utan någon föregående bearbetning,

måste hemtas omedelbart från de vidlyftiga journalerna och räkenskapsverifikationerna.

Arbetet är emellertid mera besvärligt och tidsödande

än påkallande högre tjenstemannaegenskaper och torde hädanefter såsom

hittills kunna anförtros åt en revisor med nödigt biträde.

Den förstärkning i arbetskrafter å revisions- och statistiska byrån,

som är oundgänglig för ett noggrant utförande af de göromål, som der

förekomma och för hvilka Komitén nu sökt redogöra, synes böra åstad

-

27

kommas dels genom att öka revisorernes antal från fyra till sju — motsvarande

de i styrelsens förslag upptagne två kamererare och fem revisorer

— samt gifva denna personal så förbättrade lönevilkor, att den kan egna

sin arbetstid uteslutande åt göromålen inom styrelsen, och dels — enär

kammarskrifvaregraden lika litet i detta som i de öfriga centrala verken

lärer böra bibehållas — genom att å byrån anställa e. o. tjensteman, ej

mindre revisorerne till biträde vid kollationeringen än äfven för verkställandet

af sjelfständigt arbete å båda afdelningarna i den mån göromålens

mängd sådant kräfver.

Komitén, som kommer att här nedan afgifva förslag, rörande de för

extra arbetsbiträde inom verket erforderliga medel, får emellertid på grund

af hvad nu blifvit anfördt hemställa,

att ordinarie personalen å revisions- och statistiska

byrån må, utom chefen, utgöras af sju revisorer.

Derest den ordinarie tjenstemannapersonalen vid Generaltullstyrelsen vikariat.

kommer att bestämmas på sätt Komitén föreslagit och de i aflöningen in- E^''an hiträ~

gående tjenstgöringspenningarne beräknas till enahanda belopp som för

tjenstemännens vederlikar i andra verk, skulle den ersättning, som komme

att af statsmedel utgå till vikarier under ordinarie tjenstemäns semester,

uppgå till ett årligt belopp af 2,875 kronor.

Vid beräkning af det anslagsbelopp, som kan erfordras till arvoden

åt sådane e. o. tjensteman, hvilka anställas för år eller annan viss tid

eller ock för något bestämdt arbete, tror sig Komitén, hvad angår kanslioch

kameralbyråarne, kunna antaga, att endast ett sådant extra biträde

kommer att blifva behöfligt å hvardera byrån, hvaremot, då den ordinarie

personalen å revisions- och statistiska byrån är föreslagen under förutsättning,

att en betydlig del af der förekommande arbete skall utföras af

e. o. tjensteman, Komitén icke vågar för denna byrå beräkna färre extra

biträden, än den föreslagit ordinarie tjensteman, eller sju, helst såmedelst

skulle ersättas jemväl de af Generaltullstyrelsen för det statistiska kontoret

föreslagne tre kammarskrifvarne. Då af dessa nio e. o. biträden flertalet

skulle komma att egna en jemförelsevis betydlig del af sin tid åt verket,

lärer godtgörelsen åt dem i medeltal icke kunna beräknas lägre än omkring

1,200 kronor hvardera om året, och alltså för detta behof erfordras

10,800 kronor; dock torde, såsom Komitén i dylika fall förut föreslagit,

arvoden till extra biträden icke böra utgå i vidsträcktare mån än sådant

blefve behöfligt i följd af de ordinarie tjenstemännens inom nuvarande

lägsta graden afgång.

28

Vaktbetjenin

gen.

Stat.

Om slutligen kostnaden för vikariat under chefens för verket eller

byråchefernes embetsresor, för renskrifning och för annat mera tillfälligt

biträde antages årligen komma att uppgå till omkring 1,325 kronor, skulle

sammanlagda beloppet af de för ifrågavarande ändamål erforderliga anslag

utgöra 15,000 kronor; hvadan Komitén hemställer,

att till vikariatsersättningar, arvoden och flitpenningar

åt extra biträden, renskrifning m. m. ställes till

Generaltullstyrelsens förfogande ett årligt belopp af

15,000 kronor.

Vidkommande vaktbetjeningen, nu utgörande en öfvervaktmästare och

fem vaktmästare, synes verkets behof i denna del kunna fyllas genom

fem vaktbetjente, då dessa erhålla något förbättrade aflöningsförmåner,

hvadan Komitén föreslår,

att vaktbetjeningen hos Generaltullstyrelsen bestämmes

till en förste vaktmästare och fyra vaktmästare.

Enligt Komiténs nu framstälda förslag skulle antalet ordinarie embetsoch

tjensteman hos Generaltullstyrelsen uppgå till 20 personer samt vaktbetjeningens

antal till 5, hvaremot nu gällande stat upptager 29 och

Genera Itullstyrelsens år 1873 afgifna förslag 23 embets- och tjensteman,

förutom i beggen fallen 6 vaktmästare.

Tjenstemännen inom de högre graderna i detta embetsverk hafva

visserligen i allmänhet åtnjutit högre aflöning än deras vederlikar inom

andra embetsverk; men då olikhet härutinnan icke synes Komitén betingas

vare sig af strängare tjenstgöring eller mera maktpåliggande sysselsättning

än som tillhör motsvarande tjensteman i andra verk, har Komitén äfven

här bort tillämpa de af densamma i förevarande afseende hittills följda

grunder, och hemställer alltså, .

att aflöningsförmånerna för Generaltullstyrelsens

embets- och tjensteman samt betjente må bestämmas i

enlighet med härhos under Litt. A. bifogade statsförslag.

29

Nämda statsförslags slutsumma utgör....................................... kr. 98,500: —

Då det af Generaltullstyrelsen framlagda förslaget till stat

för verket, på sätt bilagan Litt B. utvisar, slutar på ... » 98,450: —

utgör skilnaden endast.................................................................. kr. 50: —

Om deremot från förstnäinda slutsumma................................. » 98,500: —

dragés beloppet af nu utgående aflöningsförmåner för styrelsens

personal, förutom ålderstillägg, enligt bilagan

Ditt. C........................................................................................ » 93,530: —

utgör den föreslagna förhöjningen ............................................. kr. 4,970: —

Det belopp, som utöfver de i stat upptagna lönerna komme att erfordras

för beredande af ålderstillägg åt tjensteman, som dertill finnas berättigade,

lärer böra tagas i beräkning vid bestämmandet af det under

sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till ålderstillägg.

Generaltullstyrelsens till Komitén remitterade underdåninga skrifvelse

den 25 November 1873 med förslag till utgiftsstater för tullverket återställes

i underdånighet och Komitén framhärdar med djupaste vördnad,

trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste; tropligtigste

tjenare och undersåtar

ERIK LJUNGSTEDT. O. R. HAMMAR. LISS ÖL. LARSSON.

Anton Granlund.

Stockholm den 12 Oktober 1876.

31

Litt. A.

Förslag till Stat

för Generaltullstyrelsen, att tillämpas från och med år 1878.

Tjenstgö-

Lön.

ringspen-

Summa.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Generaltulldirektören _______________

6,200

2,800

9,000

1 Byråchef ___________________________

4,400

2,000

6,400

1 Efter 5 år kan lönen höjas

2 Byråchefer ........................

8,800

4,000

12,800

j med 600 kronor.

Kanslibyrån.

1 Sekreterare ........................

3,000

1.500

4,500

1 Advokatfiskal _____________________

8,000

1,500

4,500

1 Registrator och Aktuarie ......

1,800

1,200

3,000

1 Notarie ..............................

1,800

1,200

3,000

1 Dito ______________________________

1,800

1,200

3,000

Kameralbyrån.

Efter 5 år kan lönen höjas

1 Kammarförvandt __________________

1,800

1,200

3,000

med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

1 Bokhållare ...............

1,800

3,600

1,200

2,400

3.000

6.000

kronor.

2 Dito ____________________

Revisions- och Statistiska byrån.

1 Revisor ______________________________

1,800

1,200

3,000

5 Revisorer ...........................

9,000

6,000

15,000

1 Revisor (statistiker)...............

1,800

1,200

3,000

Till vikariatsersättning samt arvo-

den och flitpenningar åt extra

biträden m. m......................

—

— —

15,000

1 Förste vaktmästare ...............

800

300

1,100

1 Vaktmästare________________________

500

300

800

( Efter 5 år kan lönen höjas

3 Dito ........................

1,500

900

2,400

med 100 kronor.

Summa

—

98,500

Stat för Generaltullstyrelsen Litt- a.

enligt embetsverkets förslag den 25 November 1873.

Lön.

Tjenstgö-

ringspen-

Summa.

Kronor.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Generaldirektören.

11,000

11,000

1 Departementschef

4,500

1,500

6,000

1 Dito

4,500

1,500

6,000

Kansliet.

1 Sekreterare

3,750

1,250

5,000

1 Registrator och Aktuarie .

2,625

875

3,500

1 Notarie ____

2,250

750

3,000

1 Dito ______ ..

2,250

750

3,000

Advokatfiskalskontoret.

1 Advokatfiskal, utom sportler ...

3,000

1,000

4,000

1 Tullliskai och Kanslist, utom

sportler .........

1,875

625

2,500

Kammarkontoret.

1 Kamererare .

3,750

1,250

5,000

1 Kammarförvandt

2,250

750

3,000

1 Revisor och Bokhållare

2,250

750

3,000

1 Kammarskrifvare ......

1,500

500

2,000

Revisionskontor!.

1 Kamererare ......

3,000

1,000

4,000

1 Revisor ___________

2,250

750

3,000

4 Dito _________ .

9,000

3,000

12,000

Statistiska kontoret.

1 Kamererare _______

2,625

875

3,500

1 Kammarskrifvare......

1,500

500

2,000

2 Dito .....

3,000

1,000

4,000

Vaktbetjeningen.

1 Ofvervaktmästare .

650

300

950

1 Vaktmästare.........

500

300

800

4 Dito .........

2,000

1,200

3,200

Till arvoden åt extra biträden vid

styrelsens kansli och kontor

—

—

8,000

Summa

—

“ 1

98,450

Aflöningen höjes efter 5

år med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Alderstillägg utgår med

150 kronor.

35

Aflöningsförmåner Litt. c.

för Generaltullstyrelsens embets- och tjensteman år 1876.

Generaldirektören ....

1 Departementschef.

1 Dito

Kansliet.

1 Sekreterare ................

1 Registrator och Aktuarie

1 Notarie.......................

1 Dito .......................

1 Dito _______________________

Advokatfiskalskontoret.

1 Advokatfiskal ___________________

1 Tullfiskal och Kanslist ________

Kammarkontoret.

1 Kamererare _______________________

1 Kammarförvandt .................

1 Bokhållare _______________________

1 Kammarskrifvare_________________

2 Dito .................

Revisionskontoret.

1 Kamererare .......................

1 Revisor _____________________________

3 Dito .............................

1 Kammarskrifvare______________________________

7 Dito ..............................

Kammarvaktbetjeningen.

1 Ofvervaktmästare..............................

1 Vaktmästare....................................

4 Dito ____________________________________

Anslag åt extra biträden vid Generaltullstyrelsens

kansli och kontor _______________

Summa |

Anm. Dessutom åtnjut» innevarande år sex kammarskrifvare ålderstillägg till ett

3,600 kronor,

Lön.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Personlig

löneförhöj- ning. Dyr- tidstillägg.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

8,000

1,000

2,000

11,000

4,000

1,500

500

6,000

4,000

1,500

500

6,000

3,000

1,500

900

5,400

2,500

1,000

700

4,200

2,200

—

440

2,640

1,600

—

320

1,920

1,600

—

320

1,920

3.000

500

700

4,200

1,600

200

360

2,160

3,000

1,500

900

5,400

2.200

—

440

2,640

2,200

---r

440

2,640

1,000

—

200

1,200

2,000

—

400

2,400

3,000

500

700

4,200''

2,200

—

440

2,640

6,600

—

1,320

7,920

1,000

—

200

1,200

7,000

—

1,400

8,400

650

300

950

500

300

—

800

2,000

1,200

—

3,200

—

—

—

4,500

--j

—

--1

93,530

samroemUgdt; belopp af

•,i!4i»f>n »* 1

i! '' ! !•<: : 1 '' 1 ; ■

■ ! ''

«.:•(!

,''/! f''P

■ i- ■

.! i

'' ! ■ • H * i {

Särskild mening

af

Liss 01. Larsson.

Komiténs förslag rörande högre kompetensvilkor för anställning såsom

extra ordinarie tjensteman i Generaltullstyrelsen har jag för min del icke

kunnat biträda.

Komitén har icke anfört några skäl, som synas mig öfvertygande för

behofvet af ökade kompetensvilkor, och jag har icke häller utom komitén

kunnat vinna något stöd för en sådan uppfattning. Hade någon som hälst

olägenhet förorsakats af de nu föreskrifna kompetensvilkoren, så är jag

för min del fullt öfvertygad om, att Generaltullstyrelsen icke skulle hafva

uraktlåtit att derom göra anmälan för att få de befintliga eller väntade

olägenheterna undanröjda; men Generaltullstyrelsen har hvarken i sitt af

komitén omförmälda förslag den 25 November 1873 eller, mig veterligt,

sedermera ens antydt behofvet af, mycket mindre föreslagit skärpta inträdesfor

dringar. Da vidare hvarken emot Generaltullstyrelsen eller öfriga

verk, der inträdesfordringarna äro enahanda, något skäl till klagan emot

det sätt, pa hvilket desse fullgöra sina åligganden, förefinnes, så har jag

så mycket mindre kunnat biträda komiténs förslag i denna del, som, enligt

detsamma, styrelsens fleste ordinarie tjenstebefattningar skulle kunna

besättas med personer, som icke undergått den högre examen, och att

endast de, som sökte inträde i styrelsen såsom extra tjensteman, ovilkorkorligt

maste hafva aflagt densamma, eller med andra ord, man skulle

eftergifva fordringarna pa den högre teoretiska bildningen hos de ordinarie

tjenstemännen, blott den vore tillfinnandes hos de extra ordinarie — en

åsigt, som i min tanke åtminstone är något oegentlig. Då jag således

anser, att nu gällande kompetensvilkor skola bibehållas, är det ock

helt naturligt, att jag föreslår något lägre löner, åtminstone under de

första tjenstearen, för tjenstemännen i Generaltullstyrelsen, än hvad komitén

föreslagit för tjenstemännen i de verk, der inträdesfordringarna äro

38

större. Om lönebeloppen för första gradens tjensteman vid tjenstens tillträdande

bestämmes till 2,500 kronor, deraf såsom lön 1,300 kronor och

såsom tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, med 500 kronors tillökning

hvart 5:te år intill dess lönebeloppet uppgår till 4,000 kronor, och aflöningarna

för öfriga tjensteman bestämmas på sätt komitén föreslagit, så

komma tullverkets tjensteman i en ingalunda sämre, utan snarare förmånligare

ställning än de verks tjensteman, som nödgats förvärfva sig de högre

kompetensvilkoren för erhållande af tjenst, ty den som efter aflagd afgångsexamen

från högre elementarläroverk vinner befordran till ordinarie

tjenst i Generaltullstyrelsen, åtnjuter förmån af såväl lön som tjensteårsberäkning,

under det att den, som vid universitet bereder sig för inträde

i de verk, der kompetensfordringarna äro större, saknar båda dessa

fördelar.

Komitén anser att, utom tjugu ordinarie tjenstemän, minst nio extra

biträden med ett arvode för hvarje af 1,200 kronor pr år äro behöfliga

för Generaltullstyrelsen; men enär dessa af komitén föreslagna arbetskrafter

öfverstiga hvad styrelsen sjelf i sitt förslag den 25 November

1873 ansett behöfligt, och då icke alla tjenstemän i den tjenstegrad, som

komitén ansett böra indragas, förr än efter band kunna vinna befordran,

och dessa således till en icke oväsentlig del kunna utföra det arbete, som

af de ordinarie tjenstemännen måhända icke medhinnes, samt då slutligen

de skäl jag anfört för mitt förslag att bestämma lönerna för de lägsta

tjenstemännen något lägre än de af komitén föreslagna äfven tala för

lägre arvoden åt extra biträden i tullstyrelsen, än hvad komitén beräknat

under förutsättning af höjda inträdesfor dringar, så anser jag att det belopp

komitén föreslagit till vikariatsersättningar samt arvoden åt extra

biträden m. m. kan nedsättas från 15,000 kronor till 12,000 kronor och

hvarigenom den nya staten skulle, komma att sluta på en summa af

88,500 kronor emot af komitén föreslagna 98,500 kronor.