SOU 1878:2

UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE OCH FÖRSLÅ!

angående

Slöjdskolan i Stockholm

afgifvet den 11 November 1875

af dertill i nåder utsedde Komiterade.

STOCKHOLM

IVAK H_®GGSTRÖMS BOKTRYCKERI

Stormäktig'',ste Allernådigste Konung!

Grenom nådig skrifvelse af den 28 December 1872 bär Eders KonglMaj:t

täckts åt särskilde komiterade lemna uppdrag att verkställa utredning

i ändamål bland annat att söka bestämma rätta omfånget för un

1

-

2

dervisningen vid Slöjdskolan i Stockholm samt vid åtskilliga andra af

våra lägre tekniska läroanstalter. Genom underdånigt betänkande och

förslag af den 21 November 1874 hafva komiterade sökt fullgöra detta

uppdrag, såvidt det icke har afseende å förstnämda skola. Efter att

nu hafva afslutat äfven undersökningen öfver Slöjdskolan i Stockholm,

få vi härmed i underdånighet hos Eders Kongl. Maj:t framlägga betänkande

och förslag rörande denna skola, hvilken, genom sin vidsträckta

verkningskrets och stora betydelse för vårt lands industri, synts oss

förtjena att göras till föremål för ett särskildt utlåtande.

Komiténs arbeten hafva, sedan det förra underdåniga betänkandet

och förslaget blifvit afgifne, fortgått till och med den 3 Februari innevarande

år, då dels emedan de förberedande undersökningarne blifvit

verkstälda, så att endast förslagets uppsättande återstod, och dels genom

att komiténs dåvarande ordförande och en annan af dess ledamöter

till följd af deras uppdrag som riksdagsmän varit förhindrade att fortsätta

komiténs arbeten, dessa tills vidare afstannade. Derjemte har

komiténs ordförande i anseende till sin utnämning till Chef för Kongl.

Ecklesiastik-Departementet, förklarat sig förhindrad att vidare i dessa

arbeten deltaga. Sedan komitén detta i underdånighet anmält, har

Eders Kongl. Maj:t, med afseende derå att komiténs arbeten i det närmaste

voro afslutade, funnit icke erforderligt att förordna särskild ordförande

i komitén. Undertecknade såsom de återstående af komiténs

ledamöter hafva derföre fullgjort det erhållna uppdraget.

Öfversigt af Slöjdskolans utveckling och nuvarande

ställning.

Slöjdskolan i Stockholm har för sin tillkomst att tacka enskilda

personers och sällskaps nit och intresse för industriens omvårdnad.

År 1844 öppnades i Konst-Akademiens hus en enskild »Söndags-ritskola

för handtverkare», hvilken likväl redan i Januari 1846 öfvertogs af den

kort förut stiftade Svenska Slöjdföreningen. Hon benämdes sedermera

»Svenska Slöjdföreningens Söndags- och Aftonskola». Undervisningen

omfattade till en början linear-ritning, perspektiv-lära, frihan dsteckning,

modellering och geometri samt meddelades vid pass 5 Va timmar om

söndagen och 2 timmar under en afton i veckan. Lärjungarnes antal

utgjorde då omkring 100. De årliga inkomsterna, bestående af lärjungarnes

skolafgifter och de af Slöjdföreningen lemnade bidrag, uppgingo

till icke fullt 3000 kronor. Det är från eu så anspråkslös början Slöjdskolan

i Stockholm räknar sitt ursprung. Denna läroanstalt vann likväl

snart en sådan betydenhet och dess vigt för det allmänna blef så uppenbar,

att den icke länge kunde förblifva öfverlemnad åt den enskilda

omvårdnaden. Staden Stockholm lemnade till eu början hyrestid lokal

och sedan år 1848 ett kontant hyresbidrag af 1,800 kronor, och det

derpå följande året lemnade äfven Staten ett årsanslag af 3,000 kronor,

hvilka belopp sedermera successivt höjdes, det förra till 8,000 och det

sednare till 15,000 kronor.

Slöjdskolan utvidgades småningom, allt rymligare lokaler blefvo

behöflige för det alltmera växande elevantalet; nya läroämnen infördes

och allt flera lärare erfordrades; hon upptog äfven sedan år 1858 qvinliga

lärjungar. Ehuru Staten lemnade sitt understöd åt skolan, var

denna likväl ännu en enskild läroanstalt. Men med den betydande utveckling

hon erhållit syntes det nödvändigt att gifva henne en större

trygghet och tillförsäkra henne Statens fortfarande hägn. Hon öfvertogs

af Staten genom Kongl. Brefvet, af den 23 September 1859, hvarigenom

hon erhöll en särskild Styrelse med Kongl. Kommerse-kollegium som

öfverstyrelse. Hennes stadgar fastställdes af Kongl. Maj:t. den 21 December

1860; förändringar i dem vidtogos genom Kongl. Maj:ts nådiga

kungörelse af den 9 Oktober 1863 samt genom Kongl. Maj:ts nådiga

skrifvelse]- till Kommerse-kollegium af den 1 Maj 1868 och den 25

Maj 1871.

Vid den tidpunkt då Slöjdskolan öfvertogs af Staten, hade hon,

efter flera flyttningar, erhållit lokal i huset N:o 39 Mäster Samuelsgatan.

Undervisningen meddelades omkring 40 timmar i veckan af 14 öfverlärare

samt 9 till 11 biträdande lärare och omfattade frihandsteckning,

modellering, målning, matematik och perspektivlära för både manliga

och qvinligt lärjungar; vidare mekanik, linearritning, byggnadsritning,

skeppsbyggnadslära med ritning, svenska, tyska, franska och engelska

språken samt bokföring för endast manliga lärjungar, och stengravyr

för endast qvinliga lärjungar. Antalet lärjungar utgjorde 539, af hvilka

475 manliga och 64 qvinliga. Tillgångarne stego till omkring 19,100

kronor om året, förutom det af staden lemnade hyresbidraget, hvilket

nu uppgick till 6,000 kronor årligen. Det af Staten lemnade bidraget

utgjorde efter år 1858 årligen 15,000 kronor.

Sedan skolan blifvit en Stats anstalt utvidgades ännu mera hennes

verksamhet. Lärosalarne blefvo snart otillräckliga, och behofvet af en

för skolan särskildt afpassad byggnad allt kännbarare. Genom Statens,

kommunens och skolans samverkan kom ock en sådan till stånd. Staden

anslog fördenskull det kapitaliserade beloppet (160,000 kronor) af

det sedan år 1863 till 8,000 kronor höjda hyresbidraget, skolan bidrog

med en till henne testamenterad fond af 45,714 kronor, och Staten anvisade

300,000 kronor samt upplät plats för byggnaden. Denna, som

tillika innehåller lokaler för Geologiska byrån och för Landtbruksakademiens

museum, har af Slöjdskolan begagnats sedan i Januari år 1868.

I sammanhang med skolans inflyttning i de nya rymliga lokalerne

erhöll hon en betydande tillökning i statsanslaget och hufvudsakligen

den organisation och ställning hon nu eger.

Enligt de för Slöjdskolan gällande stadgar är hennes ändamål »att

meddela undervisning i de läroämnen, som äro nödvändiga för en på

insigt grundad utöfning af de industriela yrkena och dymedelst befrämja

svenska näringarnes och konstflitens utveckling och förkofran».

För att vinna inträde i skolan erfordras intyg, att den sökande är

af god frejd samt uppnått tretton års ålder. Dock må Styrelsen ega,

att efter sig företeende omständigheter antaga lärjungar under nyssnämda

ålder. Vid inskrifningen och sedermera vid början af hvarje

läsetermin erlägger lärjunge en skolafgift för den löpande terminen,

beräknad från och med den månad då inträdet sker, för yrkesarbetare

och qvinliga lärjungar till 50 öre i månaden och för öfrige lärjungar

till ett högre belopp, som af Styrelsen bestämmes, dock icke i något

fall utöfver 2 kronor i månaden, hvilket äfven är det för närvarande

af Styrelsen bestämda beloppet. Styrelsen äger dock att när giltig anledning

förefinnes, medgifva nedsättning i eller befrielse från dessa

afgifter. Läroböcker, ritverktyg, papper in. in. dylikt skola lärjungarne

5

sjelfva anskaffa. Inträde såsom lärjunge kan göras hvilken tid af läroåret

som helst.

Undervisningen meddelas åt 5 grupper af lärjungar, hvilka vexelvis

begagna lärosalarne. Af dessa grupper utgöras 3 af lärjungar tillhörande

manliga och 2 qvinliga könet. I en del läroämnen sker likväl undervisningen

samtidigt för två eller flere skolgrupper, hvilket derjemte i

vissa ämnen eger rum i början och slutet af läroåret, då de lärjungar,

hvilka tillhöra vissa yrken, i följd af sin yrkesverksamhet i temligen ringa

grad kunna egna sin tid åt skolan. Dessutom är denna indelad i 7

fortgående klasser (lista lägst), en indelning som likväl endast har

någon egentlig betydelse derigenom, att förflyttningen från en lägre till

en högre afdelning i ett läroämne eller från ett förberedande till ett

högre läroämne sker på grund af de inom ämnet genomgångna klasserna.

Valet, af läroämnen är i allmänhet fritt, men under vilkor att

förberedande ämnen äro genomgångna, innan undervisningen i derpå

sig stödjande högre ämnen får begagnas. Likaså eger lärjunge att,

så vidt redan inskrifvet lärjungeantal det medgifver, välja den skolgrupp,

i hvilket han skall åtnjuta undervisning. Lärjunge, som egnar

sig uteslutande åt inhemtande af kunskap i ett eller några vissa läroämnen,

är, så vidt utrymmet det medgifver, oförhindrad att tillsammans

med eget köns andra skolgrupper begagna undervisningen i detta eller

dessa ämnen.

Läroåret börjar'' den 1 Oktober och slutar den 30 April. Det är

fördeladt i två terminer, skilda åt genom 12 dagar julferier. Dessutom

lemnas påskferier under 4 dagar. Undervisningen fortgår derföre sammanlagdt

29 veckor om året.

Söndagarne meddelas undervisningen för lärjungar af båda könen i

allmänhet från klockan 8 förmiddagen till klockan Val eftermiddagen,

af hvilken tid likväl Va timme är egnad åt gudstjenst; söckendagarne

meddelas undervisningen dels om förmiddagen från klockan 8 till 12

middagen eller 1 eftermiddagen förnämligast för målare, byggnadsarbetare

och qvinliga lärjungar, dels om eftermiddagen från klockan 3

till 7 för qvinliga lärjungar och för manliga från klockan 7 till 9, men

vissa lektioner ända till klockan 10 eftermiddagen.

6

Undervisningen omfattar, i enlighet med den af Kong!. Maj:t den

3 Juni 1870 faststälda planen och efter de speciela programmen,

följande:

Ordinarie läroämnen*).

I. Språk.

a) Svenska språket.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 6 timmar, lika fördelade på 2:ne grupper,

en ur den ena skolgruppen, den andra ur de båda öfrige.

För qvinliga lärjungar 6 timmar, lika fördelade på de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—-VI.

Språklära: rättstafningsöfningar, formlära och satslära; i mån af

lärjungens framsteg, undervisning i upprättandet af vid industriel verksamhet

förekommande skrivelser; allt hufvudsakligen afseende bibringandet

af förmåga att i skrift felfritt uttrycka sig på modersmålet.

Anm. Undervisningen häruti meddelas endast åt sådane manliga

lärjungar, som ingått i yrke, samt åt sådana qvinliga, som

antingen ingått i yrke eller öfverskridit folkskoleåldern.

b) Tyska, Engelska och Franska språken.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 9 timmar, lika fördelade på 3:ne grupper,

nemligen eu grupp för hvardera språket, sammanförd ur de 3:ne skolgrupperna.

För qvinliga lärjungar 9 timmar efter samma grunder fördelade.

Undervisningens utsträckning: klass I—IV.

Språklära: uttalslära, formlära och satslära; öfversättningsöfningar;

allt afseende bibringandet af förmåga att t}*da prosaiska på dessa språk

författade arbeten.

*) De bifogade programmen äro i allmänhet bokstafligen öfverensstämmande med dem, som i

de för lärjnngarnes ledning utgifne »Underrättelser rörande Slöjdskolan i Stockholm» meddelas.

7

Anm. I hvardera af berörda språk meddelas undervisning endast åt

sådana lärjungar, hvilka, efter att hafva anmält sig dertill, af

lärarne, vid öfverläggning i ärendet, befinnas tillhöra skolans i

andra ämnen skickliga samt för flit och ordning utmärkta

lärjungar; vid valet härutinnan, ifrågakomma i främsta rummet

de bland så beskaffade lärjungar, hvilka äro i yrke anställda

och äro kunniga i svenska språket eller deri visat goda framsteg.

II. Skrifkonst.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 6 timmar, lika fördelade på 2:ne grupper,

en ur den ena skolgruppen, den andra ur de båda öfrige.

För qvinliga lärjungar 6 timmar, lika fördelade på de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—III.

Öfningar i skrifelementerna samt mindre och större alfabetet i åtskiljda

bokstäfver. Större rubrikstil: större och mindre alfabetet med

sammanhängande bokstäfver; mindre rubrikstil samt brefstil, äfvensom

skönskrift, för yrken, som deraf äro i behof. Lärjunge, som begagnar

undervisning i tyska språket, öfvas äfven i tysk stil.

Anm. För rätt till erhållande af undervisning häri gälla samma

vilkor, som för rätt till åtnjutande af undervisning i svenska

språket.

Betyg om försvarlig färdighet i detta ämne fordras för

tillträde till undervisningen i bokföring och textning.

III. Matematik.

a) Aritmetik och Algebra.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 12 timmar, lika fördelade på de 3:ne skolgrupperna.

För qvinliga lärjungar 8 timmar blott i aritmetik, lika fördelade

på de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—IV.

Aritmetik, klass I—III: de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk,

vanliga bråk och sorter; enkla numeriska eqvationers lösning; enkel

och sammansatt regula de tri; intresse-, rabatt- och diskonträkning

m. m.; upphöjning till dignitet; ^utdragning; logaritmiska tabellernas

användning; blandade exempel, hemtade hufvudsakligen ur det industriel

lifvet.

Anm. För rätt till erhållande af undervisning häri gälla samma vilkor,

som för rätt till åtnjutande af undervisning i svenska språket.

Efter att hafva genomgått de fyra räknesätten i hela tal

och decimaler eger lärjungen att utbekomma färdighetsbetyg

för tillträde till undervisning i bokföring samt naturlära och

allmän varukännedom. För tillträde till undervisningen i algebra

fordras färdighetsbetyg i aritmetik, klass II.

Algebra, klass II—IV: två grader, jemte elementerna af läran om

serier och logaritmer, hvarvid hufvudsakligen afseende fästes vid att

bibringa lärjungen färdighet i räkning, formlers användning och problemers

lösning.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt manliga lärjungar. Tillträde

till undervisningen vinnes vid företeende af betyg om

färdighet i aritmetik, klass II.

Att hafva genomgått algebra, klass II, är ett af vilkoren

för tillträde till undervisningen i mekanik samt maskin- och

byggnadslära.

b) Geometri och Plan trigonometri.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 8 timmar, lika fördelade på 2:ne grupper,

en ur den ena skolgruppen, den andra ur de båda öfrige.

För qvinliga lärjungar 4 timmar, blott i geometri, för 1 grupp,

sammanförd ur de båda skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—IV.

9

Geometri, klass I—IV: elementerna af planimetri och stereometri:

räta liniers, vinklars och plana figurers egenskaper; de vigtigaste satserna

af proportionsläran; liniers och plana figurers inbördes förhållanden

samt beräkning af plana figurers ytor; solida figurers grundegenskaper

jemte beräkning af deras rymder; problemer, hufvudsakligen

afseende tillämpningen på tekniska frågor.

Anm. Efter att hafva genomgått aritmetik, algebra, klass II, och

geometri klass I, eger lärjungen att utbekomma färdighetsbetyg

för tillträde till undervisning i mekanik samt maskin- och byggnadslära.

För tillräde till undervisningen i naturlära och allmän

varukännedom fordras färdighetsbetyg i geometri, klass

I, lägre kurs.

Plan trigonometri, klass IV: enklaste grunderna, förnämligast afseende

problemers lösande genom beräkning.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt manliga lärjungar.

c) Praktisk Geometri.

Lärotid i veckan:

4 timmar för en grupp, sammanförd ur de 3:ne manliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass IV—VI.

Utförande af enkla planmätningar och afvägningar, äfvensom derpå

grundade beräkningar.

Anm. Undervisning häri meddelas endast åt sådana manliga lärjungar,

hvilka, efter att hafva anmält sig dertill, af vederbörande lärare,

vid öfverläggning i ärendet, befinnas hafva "I närbeslägtade

ämnen ådagalagt goda anlag, flit och skicklighet.

IV. Bokföring.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 6 timmar, lika fördelade på 2:ne grupper,

en ur den ena skolgruppen, den andra ur de båda öfriga.

2

10

För qvinligt lärjungar 6 timmar, lika fördelade på de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass II—IV.

Förberedande öfningar: beräkning och upprättande af kontokuran ter;

öfningar med enkel bokföring. Förklaring af dubbla bokhålleriets allmänna

grunder med särskild tillämpning på yrkesidkarens behof. Kopiering

af inventariebok, memorial- och kassabok; uppläggning, på grund

af dessa böcker, af hufvudbok och balansbok; böckernas afsilning,

uppläggning af vinst- och förlust- samt balanskonto; repetition af ofvanstående,

hvarvid lärjungen, med tillämpning på eget yrke, fritt upprättar

samtlige böcker.

Anm. Tillträde till undervisningen häri vinnes vid företeende af betyg

om försvarlig färdighet i behandlingen af de fyra räknesätten

i hela tal och decimaler samt i skrifkonst. För vidare fortgång

inom klasserna af detta läroämne, bör lärjungen söka

vidare uppöfva sin räknefärdighet och stil.

V. Geometrisk Konstruktionslära med ritning-.

a) Linearritning och Projektionslära med ritning samt elementerna

af Beskrifvande Geometri.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar 12 timmar, lika fördelade på de 3:ne skolgrupperna.

För qvinligt lärjungar 8 timmar, lika fördelade på de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—VI.

Plana geometriska konstruktioner efter plansch, klass I: Definitioner.

Räta linier och vinklar. Skalor. Rätliniga figurer. Cirkeln

och dess tangeringar. Ellips, parabel och hyperbel.

Projektionslära med ritning och elementerna af beskrifvande geometri,

klass II—VI: Hvad som menas med projektion af ett föremål.

Projektionsplaner. Konstruktionsplanet. Projektioner af punkt, linea

och plan. Projektioner af solida figurer och deras plana afskärningar.

Ritning efter enkla modeller. Cylindriska, koniska och rotationsytor;

11

deras projektioner; deras plana afskärningar samt gemensamma skärningslinie^

tangerande planer; tangeringskurvor. Skruflinea. Ytors

utbredning. Ritning efter modell och croquis af föremål tillhörande

lärjungens yrke. Stensnitt. Axonometriska projektionsmetoder, med

tillämpningar.

Anm. Efter att hafva genomgått geom. konstruktionslära med ritning,

klass III, allmänna kursen, eger lärjunge att utbekomma

färdighetsbetyg för tillträde till undervisningen i fackritning

samt i maskin- och byggnadsritning.

b) Perspektiv och Skugglära med ritning.

Lärotid i veckan: samtidig med den i linearritning och projektionslära

med ritning.

Undervisningens utsträckning: klass III—VI.

Perspektivlära, klass III—VI, till omfattning och föredragningssätt

lämpad efter konstindustriens behof. Hvad som menas med perspektivlära.

Definitioner: tafla, grundplan, ögonpunkt, liorizontlinie, hufvudpunkt,

distans, distanspunkter. Perspektiv af linier, parallela med täflan,

vinkelräta mot täflan. Den s. k. 90° liniens perspektiv. Tillämpning

af föregående å enklare föremål med s. k. half, fjerdedels etc. distans.

Perspektiv af linier i hvilket läge som helst mot täflan; gränspunkt,

delningspunkt; deras bestämmande. Perspektiv af enklare och mera

sammansatta föremål, företrädesvis med tillämpning för lärjungens yrke.

Allmänna grunderna för konstruktion af skuggor och spegelbilder.

Tillämpningen. I jemnbredd med undervisningen i perspektivlära undervisas

äfven i

Skugglära, klass III—VI: Hvad som menas med skugga. Ett

föremåls egen skugga. Skugglinie, slagskugga, slagskugglinier. Ljuskälla

på ändligt och oändligt afstånd. Skugga af materiel punkt, linie,

begränsad! plan och solid figur. Bugtiga ytors skugglinier. Slagskuggor

å bugtiga ytor. Blandade exempel. Tillämpning å föremål

tillhörande lärjungens yrke.

Anm. Tillträde till undervisningen häri vinnes efter att hafva genomgått

geom. konstruktionslära med ritning, mindre kurs.

12

c) Fackritning.

Lärotid i veckan: samtidig med den i linearritning etc.

Undervisningens utsträckning: klass IV—VII.

Konstruktionsritning efter plansch, modell, croquis och uppgift, af

föremål utaf jern, metall eller trä m. in. tillhörande yrken, för hvilka

färdighet i maskin- och byggnadsritning ej erfordras; uppgörande af

arbetsritningar och kostnadsberäkningar för sådana föremål; konstruktion

af dekorativa, geometriska mönster.

Lärjunge eger derjemte, under vissa vilkor och efter särskild gjord

anmälan, tillfälle att genom modellarbete öfva sig i uppfattningen och

återgifvandet af å lärosalen upprättade ritningar.

Anm. Tillträde till hithörande konstruktionsöfningar vinnes efter att

hafva genomgått konstruktionslära med ritning, allmänna kursen,

samt till öfningarne i kostnadsberäkning, vid företeende

af betyg om färdighet i aritmetik och geometri, klass II. För

vidare fortgång inom klasserna af detta läroämne tillrådes lärjungen

att jemnsides härmed begagna undervisningen i geometr.

konstruktionslära, större kurs, omfattande elementerna

af beskr. geometri och axonometri.

VI. Teckning.

a) Linear-frihandsteckning.

Lärotid i veckan: ''

För manliga lärjungar 12 timmar, lika fördelade på de 3:ne skolgrupperna.

För qvinligt lärjungar 12 timmar, lika fördelade på 3:ne, ur de

båda skolgrupperna bildade grupper.

Undervisningens utsträckning: klass I—II.

Teckning efter plansch och väggtaflor; räta linier, rätliniga figurer,

böjda linier, krokliniga figurer, konturteckning efter afbildningar af

enklare föremål, ornamentala eller dekorativa mönster; teckning och

skuggning efter plansch, omfattande perspektiviska afbildningar af

klotsar och andra enklare föremål.

13

Anm. Efter att hafva genomgått detta läroämne, eger lärjungen att

utbekomma färdighetsbetyg för tillträde till ornamentteckning,

textning, kartritning och kolorering, dock med åliggande att

i jemnbredd dermed begagna undervisningen i klotsteckning.

b) Klotsteckning.

Lärotid i veckan: samtidig med den i linear-frihandsteckning.

Undervisningens utsträckning: klass IT—VI.

Teckning och skuggning efter först enklare, sedan något mera

sammansatta geometriska kroppar. I mån af lärjungens framsteg väljas

till modeller mera sammansatta attributer och föremål, färeträdesvis

med hänsyn till lärjungens yrke; allt hufvudsakligen afseende att, bibringa

och utveckla förmågan af riktig uppfattning och säker teckning.

Anm. Efter att hafva genomgått klotsteckning, klass II, eger lärjungen

att utbekomma färdighetsbetyg för tillträde till figuroch

landskapsteckning, dock med åliggande att i jemnbredd

dermed fortsätta öfningarne i klotsteckning, klass III.

c) Ornamentteckning.

Lärotid i veckan, utom de åt ornamentmålning anslagna tider:

För manliga lärjungar under 1 månad, 6 timmar i veckan för en

grupp, sammanförd ur de 3:ne skolgrupperna; under 6 månader, 12

timmar i veckan, lika fördelade på 2:ne grupper, en ur den ena skolgruppen,

den andra ur de båda öfrige.

För qvinliga lärjungar under 1 månad, 6 timmar i veckan; under

6 månader, 12 timmar i veckan, efter samma grunder fördelade.

Undervisningens utsträckning: klass III—VII.

Konturteckning af ornament och bladformer efter plansch. Teckning

och skuggning efter plansch och väggtaflor, af listverk, attributer,

draperi, ornament, växter och djur samt af ornament, hvari dessa och

figur ingå, öfningarne åtföljde af minnesteckning; teckning efter gips;

i högre afdelningar efter naturföremål samt i mån af lärjungens framsteg

äfven öfningar att sjelfständigt behandla hit hänförliga uppgifter.

Undervisning meddelas ock, samtidigt med ornamentmålning, uti textning

af såväl vanliga som dekorativa stilar, passande till skylt- och

14

kartskrift, titelplåtar m. m. och gravyr i allmänhet, äfvensom i kartritning,

omfattande kopiering af kartor i originalets eller annan skala.

Anm. Tillträde till undervisningen häri vinnes vid företeende af betyg

om färdighet i linearfrihandsteckning, klass II.

Efter att hafva vunnit nöjaktig färdighet i hithörande

konturteckning, eger lärjungen att deltaga i motsvarande rnodelleringsöfningar

eller att utbekomma färdighetsbetyg för

tillträde till motsvarande grenar af målningsundervisningen.

d) Figur- och Landskaiisteckning.

Lärotid i veckan, utom de åt figur- och landskapsmålning anslagna

tider:

För manliga lärjungar under 1 månad, 6 timmar i veckan för 1

grupp, sammanförd ur de 3:ne skolgrupperna; under 6 månader, 12

timmar i veckan, lika fördelade på 2:ne grupper, en ur den ena skolgruppen,

den andra ur de båda öfrige.

För qvinliga lärjungar under 1 månad, 6 timmar i veckan; under

6 månader, 12 timmar i veckan, efter samma grunder fördelade.

Undervisningens utsträckning: klass III—VII.

Konturteckning efter plansch; teckning och skuggning efter planscher

och väggtaflor, åtföljd af minnesteckning; teckning efter gips och

andra föremål.

Anm. Tillträde till undervisningen häri vinnes vid företeende af betyg

om färdighet i klotsteckning, klass II, dock med åliggande

att i jemnbredd dermed fortsätta öfningarna i klotsteckning,

klass III.

Efter att hafva vunnit nöjaktig färdighet i hithörande

teckning, eger lärjungen att deltaga i öfningarne i målning af

figur och landskap samt ornament, hvari dessa ingå, eller att

utbekomma färdighetsbetyg för tillträde till undervisningen i

figurm odellering.

e) Fackteckning.

Lärotid i veckan: samtidig med den för ornament- samt figur- och

landskapsteckning.

Undervisningens utsträckning: klass IV—VII.

15

Teckning efter plansch och modell af föremål tillhörande lärjungens

yrke samt komposition efter meddelade, dithörande uppgifter.

Anm. Tillträde till undervisningen häri vinnes efter att hafva genomgått

ornamentteckning, klass III. För vidare fortgång inom

klasserna af detta läroämne erfordras, att lärjungen jemnsides

dermed fortgår i motsvarande klasser af ornamentteckning

samt, der yrkesfacket så fordrar, äfven betyg om sådan fortgång

i figurteckning.

VII. Maskinlära med Konstruktionsritning.

Lärotid i veckan: 14 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 3:ne

manliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass III—VII.

Ritning efter väggtaflor, planscher och modeller till maskindelar

och enkla maskiner; i mån af lärjungens framsteg, konstruktion af

arbets- och kraftmaskiner efter meddeladt program och derpå grundade,

af lärjungen sjelf utförda beräkningar, för hvilka erforderlig undervisning

i elementerna af mekanik och maskinlära meddelas.

Lärjunge eger derjemte, under vissa vilkor och efter särskildt gjord

anmälan, tillfälle att genom modellarbete öfva sig i uppfattningen och

återgifvandet af å lärosalen upprättade ritningar.

Anm. Tillträde till undervisningen i mekanik och maskinlära vinnes

vid företeende af betyg om färdighet i aritmetik och algebra,

klass II, samt geometri, klass I, och till maskinritning vid

företeende af betyg om färdighet i geometrisk konstruktionslära

med ritning, klass III. För vidare fortgång inom klasserna

af mekanik och maskinlära erfordras betyg, att lärjungen

jemnsides dermed fortgår i motsvarande klasser af aritmetik,

algebra och geometri.

VIII. Byggnadslära med Konstruktionsritning.

Lärotid i veckan: under 3 månader, 14 timmar i veckan för 1

grupp, sammanförd ur de 3:ne manliga skolgrupperna; under 4 måna

-

16

der, 28 timmar i veckan, lika fördelade på 2:ne grupper, en ur den ena

skolgruppeu, den andra ur de båda öfrige.

Undervisningens utsträckning: klass III—VII.

Bitning efter väggtaflor, planscher och modeller till enklare muroch

timmerkonstruktioner, byggnadsdetaljer m. m. samt, i mån af lärjungens

framsteg, konstruktion af enklare byggnader enligt uppgift,

jemte för dessa konstruktioner och dithörande beräkningar samt material-

och kostnadsförslags uppgörande erforderlig undervisning i byggnadslära.

Lärjunge eger derjemte, under vissa vilkor och efter särskild!

gjord anmälan, tillfälle att genom modellarbete i trä, papp eller gips

öfva sig i uppfattningen och återgifvande! af å lärosalen upprättade

ritningar öfver trappor, takstolar, takytor, hvalf m. in.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt manliga lärjungar. Tillträde

till '' undervisningen i byggnadslära vinnes vid företeende

af betyg om färdighet i aritmetik och algebra, klass II,

samt geometri, klass I, och till byggnadsritning vid företeende

af betyg om färdighet i geometrisk konstruktionslära med ritning,

klass III. För vidare fortgång inom klasserna af byggnadslära

erfordras betyg, att lärjungen jemnsides dermed fortgår

i motsvarande klasser af aritmetik, algebra och geometri.

Tillträde till undervisningen i ritning af endast listverk-profiler

och byggnadsordningarne vinnes vid företeende af betyg om

färdighet i geometrisk konstruktionslära med ritning, mindre

kurs, samt i ornament- och figurteckning, klass III.

Lärjunge, som egnat sig åt något af byggnadsfacken, uppmanas

att jemnsides med här ifrågavarande läroämne begagna

undervisningen i plan trigonometri samt såväl i geometrisk

konstruktionslära med ritning, större kurs, omfattande elementerna

af beskrifvande geometri, stensnitt och axonometri, som

ock allt efter yrket, i ornament-, figur- eller landskapsteckning,

aqvarellmålning och modellering.

17

IX. Målning i aquarell, lina- och oljefärg.

a) Ornamentmålning.

Lärotid i veckan, utom den åt ornamentteckning'' särskildt anslagna

tid:

För manliga och qvinliga lärjungar samtidigt, men i skilda lärosalar,

under 3 månader, 18 timmar i veckan för 1 grupp; under 4 månader,

36 timmar i veckan, lika fördelade på 2:ne grupper.

Undervisningens utsträckning: klass I—VII.

b) Figur- och Landskapsmålning.

Lärotid i veckan, utom den åt teckning af figur och landskap särskildt

anslagna tid:

För manliga och qvinliga lärjungar samtidigt, men i skilda lärosalar,

under 1 månad, 6 timmar i veckan för 1 grupp; under 6 månader,

12 timmar i veckan, lika fördelade på 2:ne grupper.

Undervisningens utsträckning: klass IV''—VI.

Ofningarne, Indika, med lärjunge tillhörande målaryrket, bedrifvas i

enlighet med de metoder, som böra användas vid inre och yttre byggnadsdekoration,

samt beledsagas af undervisning i de för yrkets utöfvande

nödiga, allmänna satser och reglor, afse, äfven i öfrigt, endast konstindustriela

ändamål: marmor-, sten-, trä- och metallmålning jemte listdragning;

skyltskidfning med härför brukliga stilar, plana, upphöjda

och fördjupade; ornamentmålning i ton och bunt, äfven med gulddagrar;

attributer, drapeider m. m. till dekoring af rum, skyltar o. s. v.;

växter, blommor och frukter; arkitekturmålning; kapitäler, baser, entablementer

m. in.; djur- och figurmålning; allt till en början efter målad

plansch, sedermera efter gips eller naturföremål; målning af landskap

efter plansch. I mån af lärjungens framsteg öfvas målning ur

minnet och sjelfständig behandling af till ändamålet hänförliga uppgifter

med användande af gjorda detaljstudier.

Qvinliga lärjungar erhålla dessutom undervisning i lackennålning

samt kolorering af tryckta planscher, kartor m. m.

Anm. Tillträde till undervisningen i detta läroämne, klass I, vinnes

vid företeende af intyg, att lärjungen begagnar undervisningen

3

18

i linear-frihandsteckning. För vidare fortgång inom klasserna

af detta läroämnes olika grenar erfordras betyg att lärjungen,

jemnsides dermed, fortgår inom klasserna af nämnde läroämne

och klotsteckning samt, allt efter den riktning lärjungen

valt, äfven inom klasserna af textning, teckning af listverkprofiler,

draperi, attributer, ornament, växter, djur, figur eller

landskap samt i fackteckning.

X. Modellering i lera, vax och gips m. m.

a) Ornamentmodellering.

Lärotid i veckan, utom den med ornamentteckning gemensamma:

För manliga och q vinliga lärjungar samtidigt, men i skilda lärosalar,

12 timmar, lika fördelade på 2:ne grupper.

Undervisningens utsträckning: klass III—VII.

Modelleringsöfningarne, som afse blott konstindustriela ändamål,

omfatta: modellering af ornament, växter och djur samt af ornament, hvari

dessa och figur ingå, först efter gipsmodell, sedan efter skuggad plansch

och konturteckning; modellering ur minnet och efter naturföremål samt,

i mån af lärjungens framsteg, äfven öfningar att, med användande af

gjorda detaljstudier, sjelfständigt behandla hithörande uppgifter.

Qvinliga lärjungar erhålla äfven undervisning i skulptering och dekupering

i trä.

Anm. Tillträde till undervisningen i ornamentmodellering vinnes vid

företeende af betyg om nöjaktig färdighet i konturteckning

inom motsvarande gren och klass. För vidare fortgång inom

klasserna af detta läroämnes olika grenar erfordras, likasom

vid målning, betyg att lärjungen jemnsides dermed fortgår

inom klasserna af hans yrke motsvarande grenar af teckningsundervisningen,

företrädesvis kontur- och fackteckning.

b) Figurmodellering.

Lärotid i veckan:

För manliga och qvinliga lärjungar samtidigt, men i skilda läro

-

19

salar, under 2 månader, 2 timmar i veckan; under 1 månad 6 timmar

i veckan för en grupp, sammanförd ur samtlige skolgrupperna.

För manliga lärjungar under förstnämnde 2:ne månader 4 timmar

i veckan för 1 grupp, sammanförd ur de 3:ne manliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass IV—VII.

Ofningarne, hvilka afse blott konstindustriela ändamål, omfatta:

modellering af figur detalj er, såsom händer, fötter, ben, armar, torser,

hufvuden, ecorchéer och slutligen helfigur, först efter gipsmodell samt,

i mån af lärjungarnes framsteg, äfven efter skuggad plansch.

Anm. Tillträde till undervisningen i figurmodellering vinnes vid företeende

af betyg om färdighet i ornamentmodellering, klass III.

För vidare fortgång inom klasserna af detta läroämne erfordras

betyg, att lärjungen jemnsides dermed fortgår inom klasserna

af ornamentmodellering.

XI. Naturlära och Allmän Varukännedom.

Undervisningen omfattar en för yrkesidkaren afpassad, i ett sammanhang

föredragen kurs i fysik, kemi och allmän varukännedom, hvarvid

såsom undervisningsmateriel begagnas i allmänna lifvet förekommande

varor.

Lärotid i veckan:

För manliga lärjungar särskild^ 3 timmar föreläsning, 1 timma

repetitionsförhör för 1 grupp, sammanförd ur de 3:ne skolgrupperna.

För qvinliga lärjungar särskild^ 3 timmar föreläsning, 1 timma

repetitionsförhör för 1 grupp, sammanförd ur de 2:ne skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass II—III.

Olikartade kroppars löslighet och olöslighet i vatten. Mekanisk

analys; slamning. Vattenhaltiga och vattenfria, vittrande, hygroskop!- ska och deliqvescenta kroppar. Upptagande och afgifvande af kemiskt

bundet vatten. Inflytandet af högre temperatur: vissa kroppar förlora

blott sitt vatten, andra blifva kemiskt förenade. Kemiska reaktioner

genom sammanblandning af olika lösningar; uppkomst af olösliga fällningar.

Skilnad emellan flygtiga och icke flygtiga kroppar. Förloppet

vid de mest bekanta vätskors kokning. Destination och sublimation,

20

Kokpunktens beständighet. Kokpunktens förändring genom upplösta

kroppar. Afdunstning samt förbrukning af värme dervid. Tillämpning

på de atmosferiska förhållandena. Kropparnes aggregationsforrner. Värmets

rörelse genom strålning och ledning. Athermana och diathermana

kroppar. Absorption och reflexion af värmestrålar. Utvidgning och sammandragning

genom värme. Värmets inflytande på luftens rörelse. Det

allmännaste af läran om ljudet och ljuset. Nya kemiska rön: Absorption

af vissa gaser genom vatten; deras inverkan på vissa kemikalier.

Luftens kemiska beskaffenhet. Erfarenhet om ättiksyra, svafvelsyra

och salpetersyra samt deras inverkan på vissa kroppar. Klor

och väte. Enkla och sammansatta kroppar (kohesion och adhesion;

kemism). Kropparnes allmänna egenskaper. Absolut och specifik vigt.

Det allmännaste af mekaniken; elementerna af hydrostatik och aérostatik.

Vågen.

Tryckets inflytande på vätskors kokpunkt. Inneslutna gasers spänstighet.

Atmosferens vattenhalt och dess bestämning. Förnimbart och

förbrukadt värme samt egentligt värme. Något om den organiska kemien:

brännbara vegetabiliska och animaliska ämnen; kol och olika

kolarter. Produkter vid torrdestillation af växt- och djurämnen. Hartser

etc. Fettarter och deras användning till tvål, såpa etc.

Kemiska företeelser vid det organiska lifvets vexlingar: jäsning,

förruttnelse och förmultning. De vigtigaste produkter af dessa betydelsefulla

processer. Näringsmedel för växter och djur. De vigtigaste

metaller och malmer; metallernas fysiska egenskaper; deras förhållande

vid upphettning i luft samt vid behandling med syror; metallsaltlösningars

förhållande till metaller och baser. De elektriska företeelserna.

Elektricitets uppkomst genom kemisk inverkan (galvanism).

Elektromagnetism och telegrafi. Solstrålarnes egenskaper (fotografi)

samt om verldsbyggnaden. Materiens kretslopp och naturkrafternas

vexelverkan.

Repititionsförhör i ämnet anställas vid särskilda tider för hvartdera

könet med lärjungar, som sig dertill anmäla.

21

\

XII. (a—d) Yrkes-varukännedoxn.

Lärotid i veckan:

För manliga och qvinliga lärjungar samtidigt, 3 timmar föredrag,

lika fördelade på 3:ne grupper, hvaraf en för hvardera af de 3:ne grenar

af ämnet, som under samma tid af läroåret föredragas.

Undervisningens utsträckning: klass IV.

Undervisningen fördelas i särskilda grenar, nemligen:

a) jern och öfriga metaller;

b) trä och byggnadsmaterialier;

c) färgämnen;

d) spinnbara ämnen:

Beskrifning och förklaring öfver dessa ämnens förekommande i naturen,

deras produktions- och handelsorter, uppsamling, skötsel och

beredning till lämpliga handelsformer; ämnenas förevisande; redogörelse

för deras fysiska och kemiska karakterer; medlen och sättet att pröfva

och skilja olika qvaliteter och handelssorter från hvarandra samt upptäckandet

af förfalskningar eller andra felaktigheter; derjemte undervisning

om och förklaring öfver hvad som, med afseende å inre egenskaper

samt förhållanden till andra ämnen, iakttagas bör vid ämnenas

förvaring och användning, till förebyggande af material- och tidsförlust

vid" arbete, samt felaktigheter i arbetsprodukterna.

Utom den ordinarie undervisningen meddelas enligt en af Styrelsen

för hvarje termin uppgjord och af Kongl. Kommerse-Kollegium gillad

plan undervisning mera tillfälligt i vissa läroämnen. För läroåret

1874—1875 omfattade denna undervisning följande

Extra läroämnen.

Närings- och Kreditförfattningar.

Lärotid i veckan:

2 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 3:ne manliga skolgrupperna.

22

Undervisningens utsträckning: klass III—V.

Inledning, omfattande några af den politiska ekonomiens hufvudläror.

Kongl. Förordningen den 18 Juni 1864, angående utvidgad näringsfrihet.

Kort redogörelse för de vigtigare undantagen från den allmänna

näringsfriheten. Patenter. Bolag och aktiebolag. Skyldigheten

att föra liandelsböcker och dessas vitsord. Vexlar. Banker. Konkurs.

Allt i förening med öfningar i affattande af sådana enklare handlingar,

som vid tillämpningen af de föredragna författningarne kunna ifrågakomma.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt manliga lärjungar.

Ciselering och. drifning af metall.

Lärotid i veckan:

22 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 3:ne manliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass II—AU.

Öfningar med skrodpressens användning för anbringande af räta

och böjda linier samt enklare ornamentdetaljer på plana och bugtiga

ytor. Skrodning, sättning och mattning å i stanser prässade eller å

gjutna enkla ornamentdetaljer och ornament. Drifning i relief och ciselering

å det drifna ai''betet af enklare ornamentdetaljer, ornament, och

i mån af lärjungarnes framsteg, växter, djur, figur och ornament, hvari

dessa ingå, äfvensom användning af det inhemtade såväl å fristående

föremål som för svårare lågciseleringsarbeten. Undervisningen fortgår

först efter modell; vid drifningen och lågciseleringen sedermera efter

skuggad plansch och slutligen efter konturteckning.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt manliga lärjungar. Tillträde

till undervisningen i detta läroämne vinnes vid företeende

af betyg om färdighet i linear-frihandteckning, klass I. För

vidare fortgång inom klasserna af detta läroämne, erfordras

betyg, att lärjungen jemnsides dermed fortgår i motsvarande

klasser af linear-frihands- och klotsteckning samt, allt efter den

riktning lärjungen valt, äfven i teckning och modellering af

ornament, växter, djur och figur.

23

Gravyr i sten (s. k. Litografiering).

Lärotid i veckan:

12 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 2:ne qvinliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—VII.

Ofningarna, som allt efter lärjungens val egnas åt endera af ämnets

olika grenar: gravering, krajmnritning, tuschmanér, såväl pennritning

som stiftdragning och då tillräcklig färdighet blifvit inhemtad, äfven åt

tusch-, krayon- och pennritning för färgtryck, omfatta, beroende af den

gren, lärjungen valt: textning, stil och notskrift, linearkonstruktioner,

afbildning utaf byggnader, maskiner, äfven perspektivisk!, ornament och

arkitektoniska prydnader, landskap, växter, djur m. m., geografiska och

topografiska kartor in. in. fortgående i mån af lärjungens framsteg, från

enklare föremål efter plansch i samma skala och maner, hvari kopian

skall utföras, till allt mera sjelfständigt arbeten, såsom kopiering i

samma eller ändrad skala af plansch, utförd i annat manér, kopiering

efter egen teckning efter gips eller naturen samt efter af lärjungen sjelf

komponerad teckning, hvarvid hufvudsaklig hänsyn tages till arbetets

praktiska användbarhet, såsom illustration, titelplåt, etikett, affisch

in. m.

Undervisning meddelas derjemte om den litografiska stenens slipning,

beredning, ^svärtning och förvaring; papperets behandling för

tryckning, och tryckningens verkställande; beredning af litografisk krita

och tusch samt behandling af de färger, som bäst passa för färgtryck,

m. in.

Anm. Undervisningen häri meddelas blott åt qvinliga lärjungar. Tillträde

till undervisningen i detta läroämne, klass II, vinnes vid

företeende af betyg om färdighet i linear-frihandsteckning,

klass II, och intyg, att lärjungen begagnar undervisningen i

geometrisk konstruktionslära med ritning, mindre kurs. För

vidare fortgång inom klasserna af detta läroämnes olika grenar

erfordras betyg, att lärjungen jemnsides dermed fortgår

inom klasserna af nämnda läroämnen och klotsteckning samt,

24

allt efter den riktning lärjungen valt, inom textning, perspektiv-

och skugglära med ritning, landskaps-, ornament- eller

figurteckning, hvarvid äfven pennteckning med tusch flitigt

bör öfvas. Tillträde till öfningarne med litografiering för färgtryck

vinnes vid företeende af intyg, att lärjungen begagnar

undervisningen i aqvarellmålning, hvarjemte, för fortgång inom

klasserna af denna gren af litografiering, erfordras betyg att

lärjungen, allt efter den riktning, som derinom valts, jemnsides

dermed fortgår i motsvarande klasser och riktning af aqvarellmålning.

Gravyr i trä (s. k. Xylografiering).

Lärotid i veckan:

12 timmar för en grupp, sammanförd ur de 2:ne qvinligt skolgrupperna:

Undervisningens

utsträckning: klass I—VII.

Linear-gravyröfningar, räta och krökta linier. Gravering efter xylografisk

plansch: matematiska figurer, fördjupade för svarttryck; upphöjd

konturxylografi, enkla, räta och krökta föremål; enklare föremål

med skuggning; ornament-ornerade begynnelsebokstäfver, utensilier,

attributer, växter, landskap, djur, figurer, maskiner m. m. först detaljer,

så enklare, sedan mera sammansatta föremål. Gravering efter krayonritning,

fotografi, aqvarell, oljemålning in. m. med ledning af egen,

efter sådant mönster i gravyrmanér skuggad teckning, och slutligen

efter egen teckning efter de verkliga föremålen eller på annat sätt

sjelfständigt utförd enligt meddelad uppgift.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt qvinliga lärjungar. Tillträde

till undervisningen i detta läroämne, klass II, vinnes vid

företeende af betyg om färdighet i linear-frihandsteekning,

och intyg att lärjungen begagnar undervisningen i geometrisk

konstruktionslära med ritning, mindre kurs. För vidare fortgång

inom klasserna af detta läroämne erfordras betyg, att

lärjungen jemnsides dermed fortgår i motsvarande klasser af

nämnde läroämnen och klotsteckning, samt, allt efter den rikt

-

25

ning lärjungen valt, äfven i perspektiv- och. skugglära med

ritning, landskaps-, ornament- eller figurteckning, hvarvid pennteckning

med tusch synnerligen öfvas, äfvensom teckning på

stock, hvarå gravyr skall utföras.

Gravyr i metall (Guldsmeds- eller s. k. Blankgravyr).

Lärotid i veckan:

12 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 2:ne qvinliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—VII.

Lineargravyröfningar, rät- och krokliniga. Gravering efter graverad

modell: elementära ornamentdetaljer och ornament, enkla linearstilar,

engelsk skrifstil, mindre alfabetet. Gravering efter graverad

plansch: enklare detaljer af ornament, växter, djur m. m. med

skuggning; engelsk skrifstil, större alfabetet; sammansatta föremål,

ornament, växter, djur, figur, landskap m. m.; ornerad stilgravyr efter

meddelade föreskrifter och utkast. Gravering efter litografi, fotografi,

aqvarell, oljemålning m. m. med ledning af egen, efter sådant mönster,

i gravyrmaner skuggad teckning; slutligen efter egen teckning efter

naturföremålen, eller annorlunda sjelfständigt utförd enligt meddelad

uppgift.

Lärjunge eger derjemte, under vissa vilkor och efter särskild gjord

anmälan, tillfälle att öfva sig i metallytors konstsvarfning och guillochering.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt qvinliga lärjungar. Tillträde

till undervisningen i detta läroämne, klass II, vinnes vid

företeende af betyg om färdighet i linear-frihandsteckning, klass

II. För vidare fortgång inom klasserna af detta läroämne erfordras

betyg att lärjungen jemnsides dermed fortgår i motsvarande

klasser af nämnde läroämne och klotsteckning samt,

allt efter den riktning lärjungen valt, äfven i textning, ornament-,

figur- eller landskapsteckning, hvarvid pennteckning

med tusch synnerligen bör öfvas.

4

26

Tillverkning af papparbeten.

Lärotid i veckan:

10 timmar för 1 grupp, sammanförd ur de 2:ne qvinliga skolgrupperna.

Undervisningens utsträckning: klass I—VII.

Sammansättning öfver block och montering af enkla, mindre och

större, rätvinkligt prismatiska och cylindriska föremål. Konstruktion,

sammansättning och montering samt, der så påfordras, inredning af

föremål med färre eller större antal dels plana, dels bugtiga ytor af,

till en början enklare, sedan mera sammansatta, slutligen äfven för de

särskilta ytorna olika formade profiler, på såväl liksidig som oliksidig

grundyta; i mån af lärjungarnes framsteg äfven konstruktion och sammansättning

efter esquisse med sjelfständig montering samt komposition

efter uppgift.

Anm. Undervisning häri meddelas blott åt qvinliga lärjungar. Tillträde

till undervisningen i detta läroämne, klass I, vinnes vid

företeende af intyg, att lärjungen begagnar undervisningen i

linear-friliandsteckning och geometrisk konstruktionslära med

ritning, mindre kurs. För vidare fortgång inom klasserna af

detta läroämne erfordras betyg, att lärjungen jemnsides dermed

fortgår inom klasserna af nämnde läroämnen samt klots- och

ornamentteckning.

En icke oväsendtlig del af Slöjdskolans verksamhet utgöres af de

pristäflingar, hvilka efter uppgifne program årligen under vårterminen

ega rum, och hvari de lärjungar, som tillhöra någon af de två högsta

klasserna i något läroämne, ega rättighet att deltaga. Som belöningar

äro pris af sju olika grader utsatte; det högsta för täflingsprogram, tillhörande

7:de klassen, utgöres af en större silfvermedalj; de öfriga,

lägre i den mån täflingsprogrammet tillhör lägre klass, äro: en mindre

silfvermedalj, eu större och en mindre bronsmedalj, skriftligt loford för

berömliga och för goda framsteg samt muntligt loford för gjorda fram

-

27

steg. Täflingsarbetena utföras utan undervisning på ett bestämdt antal

timmar. De bedömas och prisen bestämmas af skolans föreståndare

och öfverlärare i ämnet jemte tre prisdomare, ej tillhörande skolan och

utsedde bland för skicklighet i ämnet utmärkte personer. Dessutom

tilldelas premier af sju olika grader för lärjunges berömliga samfälda

verksamhet inom skolan, sådan den ådagalägges under lärotimmarne,

så framt äfven uppförandet varit berömligt. Dessa premier äro äfven

af sju olika grader: det högsta bestående af 6 speciel’ och de öfriga af

5, 4 och 3 speciel- samt två grader af skriftligt loford jemte muntligt

loford.

De år 1874 försiggångna täflingarne började i medium af April och

slutade med Maj månads utgång. Följande tabell visar de läroämnen,

hvari täfling ägde rum samt antalet lärjungar, som deri deltogo:

För både manliga och qvinliga lärjungar.

Svenska språket....................................... 4 manliga 1

Aritmetik................ 5 )) 5

Bokföring.................................................... 9 )) 13

Ornamentteckning efter gips.............. 7 » 2

Figurteckning efter gips ..................... 6 )) 7

Aqvarellmåining och teckning efter

död natur................................................ 3 » 3

qvinlig.

qvinliga.

»

»

»

»

För endast manliga lärjungar.

Geometri............................................... 2.

Algebra ................................................ 2.

Byggnadsritning ................................ 5.

Marmor- och listmålning .............. 2.

Dekorationsmålning............... 3.

Dekorationsteckning, komposition 5.

Modellering.......................................... 4.

28

För endast qvinliga lärjungar:

Tillverkning af papparbeten......... 4.

Gravyr i sten .................................... 5.

Cray omritning .................................... 2.

I samtliga täflingarne deltogo således 57 manliga och 42 qvinliga

lärjungar, af hvilka likväl eu del blifvit såsom täflande i flera särskilda

ämnen mer än en gång upptagen. Vid täflingen utdelades 61 belöningar.

Dessutom utdelades 129 belöningar för förtjenstfull! begagnande

af undervisningen jemte ådagalagdt berömligt uppförande inom

skolan. Täflingarne innevarande år togo sin början den 9 April och

slutade den 21 Maj; 77 manliga och 47 qvinliga lärjungar deltogo deri;

74 belöningar utdelades som pris vid täflingen förutom 131 andra belöningar.

Den vid Slöjdskolan anstälda lärarepersonal är, enligt 1874 års

stat:

Öfverlärare.

Löneförmåner.

Eu i svenska språket med 12 timmars undervisning i

veckan.............................................................................................. 900 kronor.

En i franska, tyska och engelska språken med 6 tim

-

mars undervisning i veckan i hvartdera språket............ 1,300 »

En i skrifkonst med 12 timmars undervisning i veckan 700 »

En i matematik med 32 timmars undervisning i veckan 2,200 »

En i bokföring med 12 timmars undervisning i veckan 800 ))

Eu i geometrisk konstruktionslära jemte ritning med 20

timmars undervisning i veckan ............................................. 1,400 »

En i linearfrihands- och klotsteckning med 16 timmars

undervisning i veckan under en månad och 24 timmars

under 6 månader ....................................................................... 1,500 »

En i maskinlära och konstruktionsritning med 14 timmars

undervisning i veckan...................................................... 1,100 »

29

En i by ggnadslära jemte konstruktionsritning med 1.4 timmars

undervisning i veckan under 3 månader och 28

timmars under 4 månader ...................................................... 1,600 kronor.

En i ornamentsmålning och teckning med 18 timmars

undervisning i veckan under 3 månader och 36 timmars

under 4 månader............................................................... 2,000 »

Eu i figur- och landskapsmålning jemte figur och landskapsteckning

med 18 timmars undervisning i veckan

under 1 månad och 36 timmars under 6 månader......... 2,300 »

Eu i modellering*) och ornamentsteckning med 24 timmars

undervisning i veckan under 1 månad och 36

timmars under 6 månader......................................................... 2,300 »

En i naturlära med 4 timmars föreläsningsskyldighet i

veckan jemte repititioner ......................................................... 1,000 »

Underlärare.

En i aritmetik med 12 timmars undervisning i veckan... 450 kronor.

Eu i samma ämne med 8 timmars undervisning i veckan 300 »

En i algebra med 12 timmars undervisning i veckan...... 450 »

En i geometri med 8 timmars undervisning i veckan...... 300 ))

En i praktisk geometri med 4 timmars undervisning i

veckan................................................................................................ 150 »

Tre i geometrisk konstruktionslära jemte ritning, hvardera

med 12 timmars undervisning i veckan, hvardera 450 »

Två i linear-frihandsteckning, hvardera med 12 timmars

undervisning i veckan, hvardera............................................ 450 ))

Två i ornamentsteckning och modellering, hvardera med

12 timmars undervisning i veckan under 5 månader,

hvardera .......................................................................................... 300 »

Två i figur och landskapsteckning samt målning, hvardera

med 12 timmars undervisning i veckan, under

5 månader, hvardera ......................... 300 »

*) Undervisning i figurmodellering meddelas likväl numera af en särskild öfverlärare med 12

timmars undervisning i veckan och med ett arvode af 1,000 kronor.

30

En i maskinlära och konstruktionsritning med 14 timmars

undervisning i veckan ................................................... 550 kronor.

En i byggnadslära jemte konstruktionsritning med 14

timmars undervisning i veckan under 4 månader...... 300 »

En i ornamentsmålning med 12 timmars undervisning i

veckan ........................................................................................... 450 »

För samtliga dessa lärare (med undantag för läraren i figurmodellering)

är i 1875 års utgiftsstat dyrtidstillägg med tillsammans 5,100

kronor upptaget.

Utom öfver- och underlärare tjenstgöra ett stort antal biträdande

lärare, hvilka icke ega fast lön och anställning, utan inkallas i den

mån behofvet krafvel-. Läroåret 1873—1874 uppgick antalet biträdande

lärarebefattningar till 72, som bestredos af 60 personer.

I 1874 års utgiftsstat är för biträdande lärares aflöning en summa

af 5,300 kronor upptagen, hvarjemte ett särskildt anslag af 800 kronor

blifvit anvisadt för undervisning i varukännedom samt 2,300 kronor för

undervisningens förstärkande i ordinarie läroämnen. Lika stora belopp

jemte dyrtidstillägg äro äfven i 1875 års utgiftsstat för samma ändamål

upptagne.

Slutligen bör anmärkas, att några lärare meddela undervisning i

extra läroämnen. I utgiftsstaten för 1874 är ett belopp af 3,850

kronor anvisadt för undervisning i extra ämnen och allmänna föredrag,

och samma belopp jemte dyrtidstillägg är äfven i 1875 års utgiftsstat

upptaget.

Utom lärarepersonalen är ett ganska betydande antal personer vid

skolan anstäld. Dessa personer äro. nemligen efter 1874 års stat:

Föreståndaren, som enligt gällande stadgar är ledamot och föredragande

i Styrelsen samt ordförande i lärarekollegium.

Honom åligger:

att oaflåtligen vaka deröfver, att undervisningen inom skolan till

alla delar noggrant ledes efter gifna föreskrifter samt att såväl lärare

och tjenstemän som öfrige vid skolan anstälda personer sina åligganden

fullgöra;

att med biträde af vederbörande uppbördsman utöfva tillsyn öfver

skolans såväl fasta som lösa egendom samt gemensamt med kassa

-

31

förvaltaren hafva vården om och ansvaret för skolans säkerhetshandlingar;

att

granska alla inkommande räkningar äfvensom aflöningslistor

samt, då ej någon anmärkning dervid förekommer, sitt godkännande å

dem anteckna;

att i allmänhet vaka öfver att Styrelsens beslut blifva bringade till

behörig verkställighet och således äfven hafva tillsynen öfver uppsättandet

af de skrivelser, hvartill nämnde beslut gifva anledning.

Befattningen aflönas med 5,000 kronor, hvaraf 4,000 kronor utgå

som lön och 1,000 kronor som hyresersättning. I 1875 års utgiftsstat

äro dessutom 1,000 kronor upptagna som dyrtidstillägg.

Kassaförvaltaren, som det åligger uppbära alla till skolan inflytande

penningar, till siffran granska inkommande räkningar, efter bestämda

anordningar verkställa utbetalningar, föra och afsluta skolans räkenskaper,

uppgöra kassaförslag samt gemensamt med föreståndaren hafva

vården om och ansvaret för skolans sälcerhetshandlingar. Lönen är

400 kronor.

Bibliotekarien, hvilken tillika är skolans materialförvaltare, åligger

att hafva vården om och ansvaret för skolans bibliotek, samlingar och

öfriga lösa egendom, att deröfver föra fullständiga förteckningar, att

biträda föreståndaren med tillsynen öfver skolans fasta egendom, samt

att å tider, som af styrelsen bestämmas, hålla bibliotek och samlingar

för allmänheten tillgängliga. Lönen är 1,200 kronor. I 1875 års utgiftsstat

är dessutom ett dyrtidstillägg af 240 kronor upptaget.

Sekreteraren, som det åligger att på tider, som af styrelsen bestämmas,

vara i skolans expeditionsrum tillstädes, att vid styrelsens och lärarekollegiets

sammanträden föra protokollen, att biträda föreståndaren med

uppsättande af beslutade skrivelser, förslager m. m. samt besörja desammas

expedition, föra diarier och register öfver inkommande och afgående

handlingar m. m. Lönen är 400 kronor. I 1875 års utgiftsstat

tillkommer ett dyrtidstillägg af 80 kronor.

Matrikelföraren, som åligger att på tider, hvilka af styrelsen bestämmas,

vara i skolan tillstädes för att få emottaga anmälanden om

inträde i skolan, uppbära fastställda afgifter och de samma ofördröjligen

på skolans räkning efter anvisning insätta. Det åligger honom

32

vidare att på föreskrifvet sätt föra skolans matriklar, uppsätta sammandrag

af lärarnes betygslistor, utskrifva betyg för lärjungar, vårda alla

hithörande handlingar samt vara föreståndaren behjelplig vid förefallande

expeditionsgöromål. Lönen är 1,400 kronor. I 1875 års utgiftsstat är

dessutom 280 kronors dyrtidstillägg upptaget.

Predikanten, hvilken det åligger att hvarje söndag, då undervisning

i skolan meddelas, derstädes å af Styrelsen bestämd tid förrätta offentlig

Gudstjenst. Lönen är 300 kronor.

Ordning smännen, hvilka hafva att upprätthålla ordningen i lärosalarne

samt lemna behöfligt biträde åt matrikelföraren. De äro till

antalet 9, af hvilka 4 manliga och 5 qvinliga. °)

Deras sammanlagda löner äro upptagne till 3,225 kronor såväl i

1874 som 1875 års utgiftsstat.

Dessutom äro vid slöjdskolan anstälda en maskinist, aflönad med

1,000 kronor, en person, aflönad med 600 kronor, för vård och skötsel

af värmeledningen jemte ventilationsapparaten, samt 3 vaktmästare, aflönade

den ene med 750 kronor och de två andre med 650 kronor hvardera,

slutligen två portvakter, aflönade hvardera med 200 kronor. I

1875 års utgiftsstat äro för desse personer, med undantag för vaktmästarne,

upptaget dyrtidstillägg med tillsammans 400 kronor.

Följande tabell visar antalet manliga och qvinliga lärjungar under

de år skolan varit inrymd

i hennes nuvarande

lokal:

Summa.

Af desssa förut

inskrifne.

Vårterminen 1868 .................

(manliga 9661

1,564

623

Läroåret 1868—1869 ...........

(manliga 1,0561

............. / qvinliga 840 (

1,896

886

)) 1869—1870..........

[manliga 998 i

............ /qvinliga 859/

1,857

763

» 1870—1871..........

(manliga 9921

............ /qvinliga 773)

1,765

776

» 1871 — 1872...........

(manliga 1,1161

1,835

760

» 1872—1873 ..........

(manliga 1,2891

2,098

808

» 1873—1874..........

[manliga 1,4951

2,322

825

» 1874—1875 ...........

[manliga 1,7351

2,523

957

*) Ordningsmannens antal har

sedermera förökats till 10.

Dessa lärjungar tillhörde de mest olika samhällsställningar, åldrar

och yrken. Sålunda hade af de läroåret 1872—1873 inskrifne 1,289

manliga lärjungarne 1,060 redan egnat sig åt industriel verksamhet,

178 hade inträdt uti icke industriela yrken, 2 voro från barmhertighetsanstalt,

hvarjemte 49 voro dels skolungdom och dels utan uppgifven

sysselsättning. Af de under läroåret 1873—1874 inskrifne 1,495 manliga

lärjungarne hade 1,168 redan egnat sig åt industriel verksamhet, 267

åt icke industriela yrken, 3 voro från barmhertighetsanstalt och 57 voro

dels skolungdom, dels utan uppgifven sysselsättning. Under sistförflutne

läroår hade af de 1,735 inskrifne manliga lärjungarne 1,429 redan

egnat sig åt industriel verksamhet, 230 åt icke industriela yrken och

76 voro dels skolungdom, dels utan uppgifven sysselsättning. Af de i

yrken redan inträdde lärjungarne voro:

Läroåren 1872—1873,

Mekanici, maskin-, jern- och metall- samt

1873—1874,

1874—1875.

gjuteriarbetare och maskinister.................

178

185

270

Timmermän och snickare.......................................

151

171

243

Målare och lackerare................................................

169

175

159

Byggnadselever, murare och stenhuggare......

65

61

126

Bleck-, plåt- och kopparslagare samt smeder

Jernvägsarbetare, trädgårdselever och landt-

86

88

94

brukare...................................................................

76

92

82

Bildhuggare och modellörer.................................

54

69

63

Guld-, silfver- och bronsarbetare in. in..........

33

17

36

Sadelmakare, tapetserare och snörmakare......

23

24

39

Skräddare ...................................................................

39

20

34

Skomakare ..................................................................

22

26

37

Litografer, stentryckare, gravörer in. in..........

18

35

32

Boktryckare och stilgjutare in. m......................

12

3

23

Svarfvare ....................................................................

12

24

18

Bagare och sockerbagare.......................................

13

15

10

Bokbindare, portfölj- och fodralmakare............

10

14

9

Glasmästare och förgyllare....................................

10

11

11

Kakelugnsmakare in. m........................................

10

3

11

Transport

981

1,033

1,297

5

34

Läroåren 1872—1873,

1873—1874

1874-1875.

Transport

981

1,033

1,297

Musikinstrumentmakare och orgelbyggare......

9

7

8

Urmakare in. in.........................................................

8

5

13

Studerande för inträde vid Teknologiska In- stitutet ..................................................................

2

I

8

17

Fabriksarbetare ..........................................................

—

17

17

Vagnmakare ...............................................................

—

7

8

Tillhörande diverse tekniska yrken ..................

60

91

69

Summa

1,060

1,168

1,429

I öfrigt hade egnat sig åt:

Handelsyrket...............................................................

61

93

96

Enskild tjenst ............................................................

54

78

76

Militärståndet..............................................................

35

50

20

Sjömansyrket.......................................................:......

19

30

28

Skollärarekallet ........................................................

4

6

4

Musikstudier ...............................................................

5

3

3

Andra yrken ..............................................................

—

rf

i

3

Summa

178

267

230

Af de 809 qvinliga lärjungarne, hvilka

läroåret

1872—

1873 sökt

inträde, hade 216 egnat sig åt teknisk verksamhet såsom: modellering,

porslins- och lackermålning, tillverkning af papparbeten och portföljmakeri,

textning och kartritning, gravyr i sten, trä och metall, fotografiering

och sömnad; af dessa 216 lärjungar hade 29 egnat sig åt

sömnad, de öfrige 187 åt förstnämnde yrken. Under läroåret 1873—1874

hade 235 qvinligt lärjungar egnat sig åt teknisk verksamhet, af hvilka

14 åt sömnad. Läroåret 1874—1875 hade 164 qvinliga lärjungar egnat

sig åt teknisk verksamhet, af hvilka 27 åt sömnad. I öfrigt hade egnat

sig åt:

1872—1873. 1873—1874, 1874—1875.

Handelsyrket............................................................... 11 6 SO

Enskild tjenst ......................... 9 26 39

Lärarinnekallet............................................................ 5 4 16

De öfriga qvinliga lärjungarne voro dels skolungdom, dels utan

uppgifven sysselsättning.

35

Af de under läroåret 1873—1874 inskrift^ lärjungar voro i afseende

å åldern:

2 manliga under 13 år.

305

»

249

qvinliga

från

och med

13 till

och med

15

år.

555

>>

354

»

»

16

»

20

))

377

))

125

»

)>

21

»

25

))

178

x>

57

»

»

26

»

30

))

53

»

21

»

31

»

35

»

21

»

11

D

»

36

»

40

»

4

))

10

))

öfver

40 år.

Beträffande födelseorten voro af de, sistnämnde läroår inskrifne,

manliga lärjungarne 908 födde i landsorten, 548 i Stockholm och 39 i

utlandet, samt af de qvinliga lärjungarne 320 i landsorten, 480 i Stockholm

och 27 i utlandet.

Följande tabell visar antalet lärjungar, som deltagit i undervisningen

i de särskilda läroämnena under hvardera af de båda läroåren

1873—1874 1874—1875

manliga, qvinliga manliga, qvinliga

lärjungar. lärjungar.

Räknekonst ...............................................................

810

493

1,017

505

Skrifkonst.....................................................................

696

522

840

493

Lineal''-frihandsteckning..........................................

595

336

647

262

Bokföring ....................................................................

310

300

294

269

Naturlära och allmän varukännedom ..............

278

181

403

77

Svenska språket........................................................

Lineal''- och projekti onsritning (oberäknadt

216

243

219

216

fackritning).......................................................

Ornamentteckning äfven omfattande teckning

422

29

515

24

af djur, äfvensom fackteckning..................

165

105

133

67

Klotsteckning..............................................................

119

122

126

101

Figur- och landskapsteckning..............................

78

86

75

66

Geometri ...................................................................

123

8

134

9

Närings- och kreditförfattningar ........................

Algebra jemte plan trigonometri samt serier

no

■

93

och logaritmer...................................................

100

—

67

—

Byggnadsritning.........................................................

89

—

105

—

36

1873—1874 1874—1875

manliga, qvinliga manliga, qvinliga

Ornamentmålning......................................................

lärjungar.

75 10

lärjungar.

74 7

Maskinritning...............................................................

83

—

80

3

Perspektiv- och skugglära....................................

28

34

88

31

Fackritning..................................................................

17

29

14

21

Modellering af ornament .......................................

33

20

25

19

Modellering af figur ................................................

34

—

18

8

Engelska språket ......................................................

27

29

26

30

Tyska )) .....................................................

37

16

54

19

Franska » ......................................................

10

30

8

29

Praktisk geometri......................................................

26

—

33

—

Mekanik ........................................................................

24

—

14

—

Maskinlära....................................................................

14

—

5

—

Figur- och landskapsmålning ..............................

14

8

18

11

Byggnadslära...............................................................

15

—

24

—

Yrkesvarukännedom för byggnadsarbetare.....

4

—

—

—

» för jern och metallarbetare

4

—

—

■—

» för målare, färgare och väfvare

14

—

73

—

Tillverkning af papparbeten.................................

—

35

—

17

Gravyr i sten ............................................................

—

29

—

22

)• i metall .......................................................

—

21

—

17

» i trä ...............................................................

-—-

11

—

16

Lackermålning...........................................................

—

12

—

10

Textning och kartritning......................................

—

6

2

7

Ciselering och drifning af metall........................

—

—

14

—

De i Slöjdskolan inskrifne lärjungarne

hafva

i högst olika grad

begagnat undervisningen, såväl i afseende å antalet läroämnen som ock

i afseende å den flit, hvarmed de deltagit i undervisningen i de ämnen,

hvartill de sig anmält. Sålunda hafva under läroåret 1873—1874 af de

inskrifne: 70 manlige och 39 qvinliga lärjungar icke begagnat undervisningen

i något läroämne;

373 manliga och 129 qvinliga lärjungar i ett läroämne;

392 » » 170 » » i två »

261 » » 199 » » i tre »

37

170

manliga

och

145

qvinliga

lärjungar

i

fyra läroämnen.

112

2>

83

»

j>

i

fem

»

52

»

))

28

))

j>

i

sex

»

25

))

23

»

»

i

sju

19

5)

))

8

»

i

åtta

»

10

))

))

1

»

i

nio

»

9

»

»

1

»

))

i

tio

»

1

))

»

1

»

»

i

elfva

1

))

))

—

))

D

i

tretton

D

Vid beräkning af det antal läroämnen i medeltal, hvari hvarje skolan

besökande lärjunge deltagit, erhålles till medelqvot 3,3.

De manliga lärjungarne hafva under läroåret 1873—1874 aflagt

93,921 lektionsbesök, hvilket gör för hvar och en af dem i medeltal

nära 66 lektioner under hela året eller omkring 2 V4 lektion i veckan. De

qvinliga lärjungarnes lektionsbesök utgöra under samma år tillhopa

90,599 och för hvar och en i medeltal nära 115 lektioner under året

eller 4 lektioner i veckan.

Till följd åt de ofvan anförda omständigheterna är det antal lärjungar,

som på en gång deltager i undervisningen i ett läroämne, i

allmänhet betydligt mindre än hela antalet lärjungar i samma ämne

under läroåret. Förstnämnda antal växer i det hela taget från läroårets

början till inemot slutet af höstterminen, aftager närmare Julen,

växer ånyo från vårterminens början till fram i Februari månad, hvarefter

det aftager och är under April månad ganska ringa. Denna ojemnhet

i undervisningens begagnande framträder skarpast utpreglad vid

de manliga lärjungarnes skolbesök. Så till exempel var under läroåret

1873—1874 antal lektionsbesök per vecka i samtliga läroämnena för

manliga lärjungar högst (under andra veckan i Februari) 4,756 och minst

(mot slutet af April) 1,540 till 1,887 samt för qvinliga lärjungar högst (under

andra veckan i Februari) 3,911 och minst (mot slutet af December) 2,195.

För att lemna ett begrepp om det största antal lärjungar, som samtidigt

undervisas i ett läroämne, meddelas följande tabell, visande det

största antal lärjungar, som på en gång varit närvarande vid undervisningen

i ett läroämne under den vecka (i Februari månad) af läroåren 1873—

1874 och 1874—1875, då Slöjdskolan varit af såväl manliga som qvinliga

38

lärjungar flitigast besökt. Det torde härvid böra erinras, att de manliga

och qvinliga lärjungarne endast undantagsvis samtidigt undervisas.

Största antal lärjungar på eu gång närvarande

1873—1874 1874—1875.

manliga, qvinliga. manliga, qvinliga.

Svenska språket...............................................

37

61

41

54

Tyska » ................................................

14

11

11

11

Engelska » ................................................

8

19

9

15

Franska » ................................................

5

18

4

19

Skrifkonst............................................................

148

213

169

204

Räknekonst .........................................................

152

211

187

198

Geometri..............................................................

30

—

34

7

Algebra ...............................................................

30

—

28

—

Bokföring ............................................................

96

132

83

142

Lineal-- och projektionsritning.....................

88

6

119

9

Fackritning ........................................................

6

11

3

7

Perspektiv- och skugglära ...........................

18

22

24

15

Linear-frihandsteckning .................................

123

90

139

73

Klotsteckning.....................................................

33

51

30

55

Mekanik .............................................................

11

—

7

•—

Maskinlära............................................................

10

—

4

—

Maskinritning......................................................

35

—

34

3

Byggnadslära......................................................

7

—

9

—

Byggnadsritning................................................

34

■—

32

—

Ornamentteckning efter plansch ...............

39

31

45

24

Ornamentteckning efter gips........................

5

4

5

6

Figur- och landskapsteckning efter plansch

25

12

35

16

Figurteckning efter gips ..............................

11

9

8

9

Ornamentmålning .............................................

45

11

54

14

Figur- och landskapsmålning .....................

4

3

5

3

Ornamentmodellering.......................................

7

6

9

7

Figurmodellering ............................................

11

—

8

9

Tillverkning af papparbeten ........................

—

20

—

10

39

Största antal lärjungar på en gång närvarande

1873—1874 1874—1875

manliga, qvinliga. manliga, qvinliga.

Gravyr i sten............................................... — 14 — 12

» i trä ................................................... — 8 — 10

» i metall ............................................... — 14 — 10

Ciselering och drifning af metall............... — — 8 —

Naturlära och allmän varukännedom ...... 78 46 89 18

Yrkesvarukännedom för målare.................. — — 31 —

Närings- och kreditförfattningar ............... — — 24 —

Det torde böra tilläggas, att det största antalet af manliga lärjungar,

som på eu gång befanns närvarande i Slöjdskolan nämnde vecka under

läroåret 1873 — 1874 var om aftonen klockan 7—9, då det uppgick till

högst 471; Söndags förmiddag uppgick antalet till högst 360; af de qvinliga

lärjungarne var det största antalet närvarande om förmiddagarne

klockan 10—12, då det uppgick till högst 262 och om eftermiddagarne

klockan 3—5, då det uppgick till högst 247.

Efterföljande tabell visar, huru de kostnader, som undervisningen

vid Slöjdskolan förorsakat, varit fördelade under de olika år, som skolan

varit inrymd i hennes nuvarande lokal.

Utgifter för Kostnad per

kalenderår. inskrifven lärjungar.

Kronor. t Kronor.

1868 ............................................ 79,355: 52 41: 85

1869 ............................................. 82,305: 64 44: 32

1870 ............................................ 81,650: 39 46: 26

1871 ............................................. 79,784: 22 43: 48

1872 ............................................. 79,637: 59 37: 95

1873 ........................................... 79,864: 05 34: 39

40

Under kalenderåret 1873 voro skolans utgifter fördelade på följande

sätt:

Enligt stat.

Utgifne.

Kronor.

öre

Kronor.

öre

Tjenstemän och betjente ......................................

12,350

—

12,800

—

Öfver- och underlärare på ordinarie stat.........

26,100

25,989

48

Biträdande lärare ......................................................

5,300

—

8,023

70

Extra ämnen och allmänna föredrag..................

3,850

—

3,170

—

Ordinarie undervisningens förstärkande .........

2,000

—

—

Ordningsmän..............................................................

3,225

—

3,222

46

Lyshållning..................................................................

8,600

—

6,534

55

Uppvärmning...............................................................

4,000

—

3,232

67

Vattenförbrukning ...................................................

431

20

400

—

Bibliotek och samlingar..........................................

Undervisningsmateriels anskaffande och un-

2,500

—

2,497

96

derhåll........................................................................

5,800

—

5,799

80

Inventariers inköp och underhåll........................

2,000

2,177

23

Till pris och belöningar åt lärjungar..............

600

—

594

36

Diverse utgifter........................................................

4,218

80

4,640

84

Af anslaget till figurmodellering........................

—

781

—

Behållning till 1874 ................................................

—

4,690

15

Summa kronor

80,975

—

84,554

20

Inkomsterna under samma år voro:

Enligt stat.

Inäutne.

Kronor

öre

Kronor

öre

Ordinarie statsanslag................................................

15,000

15,000

—

Lärjungarnes skolafgifter.......................................

5,000

—

5,698

—

Sjöstedtska fondens bidrag .................................

1,600

—

1,450

—

Ersättning från Statens geologiska byrå och

Landtbruksakademien för uppvärmning och

vattenförbrukning ................................................

1,100

-—

1,115

45

Transport

22,700

—

23,263

45

41

Enligt stat.

Influtne.

Kronor

öre

Kronor

öre

Transport

22,700

—

23,263

45

Ytterligare statsbidrag.............................................

58,275

58,275

Extra, uti inkomststaten ej upptagne inkom-

ster...........................................................................

---

—

421

86

Behållning från föregående år.............................

■--

—

2,593

89

Summa kronor

80,975

—

84,554

20

Utgifterna år 1874 voro följande:

Enligt stat.

Utgifne.

Kronor

öre

Kronor

öre

Tjensteman och betjente ......................................

12,750

—

12,843

12

Öfver- och underlärare, ordinarie stat ............

26,300

—

25,410

45

Biträdande lärare ....................................................

5,300

•—

9,186

87

Extra ämnen och allmänna föredrag ..............

3,850

—

3,331

42

Ordinarie undervisningens förstärkande .........

2,300

—

•——

—

Ordningsmän.............................................................

3,225

—

3,367

84

Lyshållning ................................................................

6,600

—

6,266

24

Uppvärmning.............................................................

4,000

—

4,996

97

V attenförbrukning....................................................

450

—

400

—

Bibliotek och samlingar..........................................

2,500

—

2,500

—

Undervisningsmateriels anskaffande och un-

derhåll................................................................

5,800

—

4,259

24

Inventariers inköp och underhåll........................

2,000

—

2,360

26

Till pris och belöningar åt lärjungar..............

600

—

608

46

Diverse utgifter.........................................................

3,975

—

> 5,332

06

Af anslaget till undervisning i figurmodellering

324

50

Af reserverade medel enligt Kongl. brefvet

den 12 Juni 1874 ................................................

—

—

1,539

99

Behållning till år 1875 .........................................

2,869

66

Summa kronor

79,650

—

85,597

08

6

42

Inkomsterna under samma år voro:

Enligt stat.

Infiutne.

Kronor

öre

Kronor

öre

Ordinarie statsanslag-................................................

15,000

—

15,000

Lärjungarnes skolafgifter.......................................

5,000

—

6,019

Sjöstedtska fondens bidrag...................................

1,600

—

1,450

Ersättning från Statens geologiska byrå och

Landtbruksakademien för uppvärmning och

vattenförbrukning ...............................................

1,100

—

901

59

Ytterligare statsbidrag ..........................................

56,950

—

56,950

Extra, uti inkomststaten ej upptagna, inkom-

ster.............................................................................

___

_

586

34

Behållning från föregående år..............................

—

—

4,690

15

Summa kronor

79,650

—

85,597

08

Den af Kong]. Maj:t i nåder fastställda stat för Slöjdskolan i Stockholm

för år 1875 är följande:

Inkomststat.

Krono!''.

Krono!''.

Behållning från år 1874..........................................

660

09

Ordinarie statsanslag...............................................

15,000

—

Lärjungarnes skolafgifter.......................................

5,000

—

Sjöstedtska fondens hyresmedel och räntor...

Ersättning från Statens geologiska byrå och

1,600

Landtbruksakademien för uppvärmning och

vattenförbrukning ................................................

1,099

91

23,360

58,800

Ytterligare statsbidrag............................................

—

—

Tillfälliga löneförhöjningar och dyrtidstillägg

—

—

9,550

—

Summa kronor

—

—

91,710

43

Utgiftsstat.

Kronor.

Kronor.

Löner och arvoden...................................................

54,725

—

Tillfälliga löneförbättringar och dyrtidstillägg

9,550

—

64,275

Lyshållning..................................................................

—

7*250

—

Uppvärmning...............................................................

—

—

4,400

—

V attenförbrukning.......................................................

■--

—

400

—

Bibliotek och samlingar..........................................

—

—

2,500

-—

Undervisningsmateriels anskaffande och un-

derhåll........................................................................

—

5,800

—

Inventariers inköp och underhåll........................

----

—

2,000

—

Till pris och belöningar åt lärjungar...............

—

—

600

—

Diverse utgifter........................................................

—

—

4,485

—

Summa kronor

-—-

—

91,710

—

Det af senast församlade Riksdag beviljade statsanslaget är utom

det på ordinarie stat definitivt uppförda beloppet, 15,000 kronor, dels

59,600 kronor att på extra stat upptagas och dels ett dyrtidsfi 11 ägg på

extra stat af 9,730 kronor.

Slöjdskolan i Stockholm har erhållit en ganska betydande donation.

Kyrkoherden i Tegneby, Kontraktsprosten in. in. Nils Johan Sjöstedt,

som afled den 22 Oktober 1859, hade genom testamente, upprättadt

den 3 Juni 1856, bland annat förordnat, att, sedan åtskilliga för såväl

allmänna inrättningar som enskilda personer bestämda legater in. in.

utgått, allt öfrigt af hans qvarlåtenskap skulle tillfalla Svenska Slöjdföreningens

skola och användas, »för att dermed bilda eu särskild afdelning

för flickors undervisning». Till den på detta sätt bildade Sjöstedtska

fonden hade från den 2 December 1864 till den 23 Juni 1868

influtit tillsammans 52,757 kronor 91 öre. Till skolbyggnaden har af

fonden användts 45,714 kronor, hvaremot till fonden inflyter hyresmedel

för vissa lokaler i byggnaden, som kunna uthyras.

44

År 1874 var fondens ställning:

Inkomster.

Behållning från år 1873:

af kapitalet........................................................................ kronor 7,250: 56.

af rånte- och hyresmedel .......................................... » 244: 36.

Influtne räntor ...................................................................... » 388: 54.

» hyresmedel............................................................... » 1,250: —

Summa

kronor

9,133: 46.

Utgifter.

Till Slöjdskolans kassa för undervisning af qvin-

liga lärjungar, löner och arvoden ..........................

kronor

1,450: —

Behållning till 1875:

af kapitalet.......................................................................

)>

7,250: 56.

af rånte- och hyresmedel .........................................

»

432: 90.

Summa kronor

9,133: 46.

Slöjdskolan eger eu i det hela taget förträfflig undervisningsmateriel,

deribland en ganska rik samling gipsafgjutningar utaf framstående

konstverk, äfvensom betydande samlingar af tekniska planchverk

och böcker, varuprof m. in.

Enligt Kongl. Maj:ts nådiga stadgar af den 21 December 1880 står

Slöjdskolan under Kongl. Kommerse-kollegii öfverinseende, men förvaltas

af sin egen styrelse, bestående af en Ordförande, som af Kongl.

Maj:t i nåder förordnas, jemte tre ledamöter, hvilka utses, en af nämnde

Kollegium, en af Stockholms Magistrat och Borgerskapets Åldste samt

den tredje af Slöjdföreningen, så länge denna förening bidroge till

skolans underhållande. I dessa bestämmelser hafva sedan dess förändringar

blifvit gjorda, dels genom Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse

af den 9 Oktober 1863, hvari stadgas, att det af Magistrat och Borgerskapets

Åldste förut gjorda valet i stället skall förrättas af Stockholms Stadsfullmäktige,

dels genom Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Kommersekollegium

af den 1 Maj 1868, enligt hvilken Styrelsen för Teknologiska

Institutet, efter hörande af Institutets Lärarekollegium, skall ega

utse en ledamot i Styrelsen, hvarjemte i denna Slöjdskolans föreståndare

skall vara sjelfskrifven ledamot samt föredragande, och slutligen genom

Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse af den 25 Maj 1871, till följd af

hvilken Slöjdföreningen, ehuru bidrag till skolan ej vidare af föreningen

lemnas, det oaktadt eger utse en ledamot i nämnde Styrelse. Denna

utgöres sålunda numera af eu ordförande, fyra valde ledamöter samt

föreståndaren såsom föredragande och sjelfskrifven ledamot.

Allmänna anmärkningar, beträffande Slöjdskolans verksamhet

och nuvarande organisation.

Öfver Slöjdskolans verksamhet och hennes nuvarande organisation

hafva stridiga omdömen blifvit uttalade, och komiterade hafva deraf

haft ytterligare anledning att söka göra sig väl förtrogna med denna

skola och att, såväl genom besök under lektionstimmarne som genom

begagnande af öfriga tillgängliga källor till säkra upplysningar, söka förvärfva

ett sjelfständigt omdöme rörande denna för vårt land särdeles

vigtiga undervisningsanstalt. Det är för komitén en angenäm pligt att

kunna efter en sådan pröfning uttala som sin åsigt:

att inom Slöjdskolan meddelas en både allvarlig och mångsidig

undervisning i tekniskt vigtiga kunskapsgrenar;

att Slöjdskolan under sin fleråriga verksamhet kraftigt befrämjat

den svenska industrien; att hon derföre kan anses hafva uppfyllt sitt

af stadgarne föreskrift^ ändamål nemligen, ratt meddela undervisning

i de läroämnen, som äro nödvändiga för eu på insigt grundad utöfning

af de industriella yrkena, och dymedelst befrämja svenska näringarnes

och konstflitens utveckling och förkofran;))

att god ordning är i skolan rådande samt att skolans ledning sker

med nit och intresse.

Men ehuru komiterade sålunda fullt och villigt erkänna de betydande

förtjenster, som Slöjdskolan eger, vilja de dermed ingalunda uttala

ett allmänt gillande af skolans nuvarande organisation, och ännu mindre

kunna de anse denna lämplig att läggas till grund för hennes framtida

utveckling. Beträffande eu så betydande läroanstalt som Slöjdskolan,

46

är det af stor vigt, att den icke blott bokstafligen uppfyller sitt af stadgarne

föresätta ändamål, utan ock att detta ändamål först och främst

är både riktigt och bestämdt utstakadt och sedermera troget fullföljes,

samt att ett skäligt förhållande eger rum mellan det afsedda syftet och

de derföre använda medlen. Från denna synpunkt betraktadt, förefaller

det komiterade, att befogade anmärkningar kunna göras mot skolans

organisation. Af den lemnade redogörelsen för läroanstalten torde nemligen

framgå:

att undervisningen inom Slöjdskolan icke är ordnad med afseende

å ett noga bestämdt syfte, utan förråder oklarhet och obestämdhet i

skolans grundplan;

att oaktadt Slöjdskolan, så vidt komiterade ha sig bekant, är i flera

fall rikare utrustad än någon annan likartad anstalt, hon likväl ingalunda

meddelar i tillräcklig utsträckning just den undervisning, som synes

vara af behofvet mest påkallad;

att förvaltningen är tung och kostsam samt för en läroanstalt föga

lämplig;

att äfven för öfrigt åtskilliga vigtiga anmärkningar kunna göras

såsom: att föreståndaren ej tillika är lärare vid skolan, att skolstatistiken

växt till eu vidlyftighet som är öfverflödig och alltför kostsam,

att det använda betygssystemet är både inveckladt och oklart samt

derigenom föga lämpligt, att täflings- och premiesystemet är drifvet

till en höjd, okänd vid andra svenska läroverk; hvilket svårligen

kan vara gagneligt, men väl i vissa fall menligt inverka på undervisningen.

Åtskilliga af dessa anmärkningar påkalla en närmare förklaring.

Det af stadgarne angifna ändamålet för skolan är i sig sjelft allt

för mångtydigt, för att kunna tjena till en säker ledning vid hennes

ordnande. I sjelfva verket skulle samma syftemål kunna uppställas

för den tekniska högskolan och för de tekniska elementarskolorna

samt för eu vanlig söndags- och aftonskola. Granskar man närmare

de för undervisningen faststälda program och de till lärjungarnes ledning

utgifna underrättelser, saknar man ock en säkert utstakad plan för

skolans verksamhet. Denna är på eu gång för mycket omfattande och

för mycket inskränkt. Den är för mycket omfattande, ty skolan egnar

47

en betydande del af sin verksamhet åt meddelande af undervisning i

läroämnen såsom t. ex. i svenska språket, skrifkonst, främmande språk,

räknekonstens enklaste grunder, hvilka tillhöra andra läroverk och som,

om de intagas vid en teknisk skola, endast böra der betraktas som

biämnen. * Men undervisningsplanen är äfven för mycket inskränkt, ty

undervisningen i åtskilliga af de kunskapsgrenar, som borde vara hufvudämnen,

såsom exempelvis konstindustriel fackteckning och formlära,

uppsatsskrifning med särskildt afseende å yrkesidkares behof och

verktygslära, har, äfven om den förekommer i programmen, likväl icke

vunnit den utveckling, som den borde ega vid eu så betydande och så

rikt utrustad teknisk arbetareskola. Undervisningens tyngdpunkt synes

nästan vackla mellan den allmänna och den tekniska bildningens område.

Denna omständighet är så mycket mera anmärkningsvärd som

Slöjdskolan i Stockholm är, med undantag af Eskilstuna tekniska skola,

den enda af våra afton- och söndagsskolor, som underhålles nästan

uteslutande af Staten, hvilken för Slöjdskolan gör uppoffringar långt

öfverstigande dem komiterade ansett sig böra föreslå för Rikets öfriga

skolor af detta slag tillsammans. Att Staten icke ensam bör bekosta

de tekniska afton- och söndagsskolorna hafva komiterade i föregående

betänkande framhållit. Visserligen kan hufvudstaden i detta fall göra

anspråk på något företräde framför de fleste öfrige städer i landet, i

anseende till den betydande inflyttning från andra orter, som dit eger

rum, och till följe af hvilken Slöjdskolan måste från hela landet emottaga

lärjungar. Men det jemförelsevis betydande statsanslag, som Slöjdskolan

åtnjuter, synes komiterade endast kunna försvaras, om Slöjdskolan

i Stockholm, med anlitande, af hufvudstadens rikare tillgångar på såväl

lärarekrafter som härför i öfrigt tjenliga bildningsmedel, meddelar en

special undervisning, som icke kan i lika hög grad bibringas å andra

orter inom landet. Att deremot vilja betrakta Slöjdskolan som en

centralskola, ersättande i annan mån än den nämnda de öfriga aftonoch

söndagsskolorne i landet, torde vara felaktigt. Ty som komiterade

i föregående betänkande framhållit, förefinnes en afgjord skilnad mellan

den högsta och den lägsta tekniska undervisningen, deruti, att under det

den förra alltmera koncentreras och enligt sakens natur förr eller

senare måste sammanföras i en teknisk högskola, bör deremot den

48

lägsta tekniska undervisningen, synnerligen i afton- och söndagsskolorna,

utspridas öfver hela landet, så framt den verkligen skall komma

dem till godo, som deraf hafva mest behof. Slöjdskolan i Stockholm

kan derför ingalunda i väsendtlig män tillgodose denna lägsta undervisning

för andra delar af landet än hufvudstaden. I valet mellan en

i denna stad upprättad storartad afton- och söndagsskola och en mängd

smärre dylika läroanstalter, utspridda öfver hela landet, skulle de sistnämnde

vara vida att föredraga. Men det gifves speciela områden af

den tekniska undervisningen, Indika Slöjdskolan i Stockholm, om hon

rätt organiseras, synes vara särdeles lämplig att tillgodose och hvilka

böra gifva henne eu från de öfluga likartade läroanstalterne väsendtligt

skiljaktig ställning. Dessa äro den högre konstindustriela samt den

för b}rggnsdsarbetare afsedda undervisningen — områden, af så allvarligbetydelse

för vårt lands industriela lif, att de väl påkalla en sorgfällig

omvårdnad. Visserligen saknas de icke vid Slöjdskolan, men de äro

på intet sätt så utvecklade, att de kunna anses motsvara andra länders

konstindustriela och byggnadsyrkes skolor.

Hvad komiterade här ofvan yttrat, har afseende å deri rigtning,

som sjelfva undervisningen vid Slöjdskolan eger. Något egentligt

klander af de bestående förhållandena åsyftas dermed icke, om ock

komiterade tro, att i vissa fall anordningen skulle kunna vara lämpligare

än hvad den nu är, och fastän de på anförda grunder anse, att

eu modifikation af undervisningsplanen i den antydda rigtningen är af

behofvet påkallad.

Betänkligare anmärkningar kunna deremot göras i afseende å öfriga

anordningar inom skolan. Icke utan skäl har man fästat uppmärksamheten

vid den omständigheten, att förvaltningen och ekonomien medtaga

eu alltför betydande del af skolans årsinkomst. Enligt Kongl. Kommersekoliegii

uppgift har såsom aflöning för personer, anställde i annan befattning

vid Slöjdskolan än såsom lärare, från och med år 1867 till och

med år 1871 tillsammans anvisats 68,500 kronor, ett belopp, motsvarande

mer än 38 procent af den i staterna för samma tid till lärareaflöning

upptagna summa. Och likväl torde man icke med fog kunna

säga, att i allmänhet de vid Slöjdskolan anställda tjenstemännen åtnjuta

oskäligt höga löner; tvärtom torde dessa för flertalet vara ganska knappa,

49

i förhållande till det utförda arbetet. Uppenbart synes då vara, att de

antydda missförhållandena föranledas af felaktigheter i organisationen,

hvilken derföre måste förändras, såvida någon besparing i förvaltningskostnaderna

skall vinnas.

De orsaker, hvilka komiterade för sin del anse vara här verkande,

äro förnämligast:

Föreståndaren är icke tillika lärare vid skolan. Det torde vara

timligen allmänt erkändt, att föreståndaren vid ett läroverk tillika bör

tjenstgöra som lärare vid detsamma. Föreståndarens göromål vid Slöjdskolan

äro icke så ansträngande, att de förhindra hans lärareverksamhet.

Men det är icke blott eller ens hufvudsakligen ur ekonomisk synpunkt

som denna fråga får betraktas. Om föreståndaren icke undervisar,

kommer han alltför lätt i en skef ställning till lärarne och kan dessutom

svårligen förvärfva den .noggranna kännedom af undervisningens

fordringar, som för hans befattnings lätta utöfvande är oundgänglig.

lian får svårare att skilja det för undervisningen väsendeiga från bisaker.

Då haris tid icke upptages af undervisningen, är det att befara,

att han åt angelägenheter, som för denna äro mindre väsendtligt, egnar

sin hufvudsakliga uppmärksamhet.

Lärarens och ordningsmannens befattningar äro vid Slöjdskolan

åtskiljda. Eu för ett civilt läroverk temligen egendomlig anordningvid

Slöjdskolan är, att ordningens upprätthållande och anteckningarne

öfver lärjungarne icke tillkomma lärarne utan särskilda ordningsmän.

Enligt de utgifne »Underrättelser rörande Slöjdskolan i Stockholm»

»skola lärarne ega att ostördt egna sig åt undervisningen, ordningsmännon

åt ordningens upprätthållande inom lärosalarne samt antecknandet

af lärjungarnes närvaro och deras af lärarne tillkännagifna fortgång

samt betyg». Komiterade betvifla för sin del i hög grad lämpligheten

af denna anordning. Som motiv för densamma har blifvit

anfördt, att lärarnes tid är alltför dyrbar, för att egnas åt ordningens

upprätthållande och åt anteckningarne, så att en besparing skulle uppstå

genom att ordningsmännen förrättade detta arbete. Vore detta motiv

giltigt, borde det ega tillämplighet icke endast vid Slöjdskolan, utan

äfven vid andra läroanstalter, ty några verkliga skäl för dess användande

särskild! vid förstnämnda skola torde svårligen kunna finnas.

50

Visserligen är antalet inskrifne lärjungar vid Slöjdskolan myckert stort,

men det på en gång närvarande antalet är, såsom de å sid. 38 meddelade

uppgifterna visa, ingalunda större än vid andra läroverk, ja, i

flertalet af undervisningsämnen under större delen af läroåret till och

med ganska ringa. Men ingalunda har erfarenheten vid våra skolor,

allmänna eller tekniska, ja icke heller vid de utländska tekniska afton- och

söndagsskolor, som hafva ett med Slöjdskolans någorlunda jemförlig! lärjungeantal,

visat behofvet af ifrågavarande anordning. Lärarne hinna

ganska väl och utan någon afsevärd uppoffring af undervisningstiden

att vidmakthålla ordningen och att göra de få anteckningar, som äro i

detta hänseende nödvändiga. Man kan med skäl ifrågasätta, huruvida

det endast är öfverflödigt utan icke derjemte rent af skadligt att befria

lärarne från ordningens upprätthållande. Hela organisationen af läroverket

blifver till följd deraf icke endast kostsammare utan äfven invecklad,

och en öfverflödigt talrik personal tager föreståndarens tid i

anspråk. Tvifvelaktigt torde äfven vara, om icke det oundgängliga

meddelandet mellan ordningsmannen och läraren tillintetgör den tidsbesparing

för den senare, som genom ordningsmannens befattning afses.

Dessa förhållanden hafva så stort inflytande på läroanstaltens verksamhet,

att äfven om icke kostnaden tages i beräkning man svåligen

kan finna det lämpligt att vid skolan anställa särskilda ordningsmän.

Skolstatistiken vid Slöjdskolan är uppdrifven till en öfverflödigt

stor höjd och ett inveckladt system för betyg användes. Utan tvifvel

är det ändamålsenligt att anteckna de vid särskilda lärotimmar närvarande

lärjungarne och sedermera sammanföra de lemnado uppgifterne

i tabeller, så att en åskådlig framställning vinnes af skolans verksamhet,

men det är långt härifrån till den utomordentligt vidlyftiga skolstatistik,

som vid Slöjdskolan småningom utvecklats och hvilken icke synes vara

af något verkligt gagn för undervisningen. Härtill kommer ett betygssystem

af mycket egendomlig och invecklad beskaffenhet, både oklart

och vid tillämpningen tidsödande, äfvensom långt ifrån enkla system för

belöningar och straff. Då derjemte läroanstalten alldeles godtyckligt

och utan någon af sakens natur betingad fordran blifvit indelad i sju

olika klasser, med olika betyg och belöningar, kan lätt inses, att ett

ansträngande arbete uppkommer, och att förvaltningen blifver kostsam,

51

ehuru lönerne i allmänhet äro svaga. Men icke heller i detta fall är

kostnaden den svåraste olägenheten. Det torde vara obestridligt, att

om ock enkelhet, klarhet och reda äro önskliga vid ordnings- och betygsbestämmolser

vid alla skolor, detta i synnerhet måste gälla för eu teknisk

afton- och söndagsskola, hvilkens uppgift i alla fall är tillräckligt

svår att uppfylla, utan att hon belastas med för hennes syfte onyttiga

bestyr. Föreståndarens, lärarnes och lärjungarnes uppmärksamhet vändes

eljest lätt från det väsendtliga till det oväsendtliga, hvarjemte de invecklade

bestämmelserna såsom en nödvändig följd medföra eu talrik

icke undervisande personal. Vore eu så invecklad skolstatistik, som

vid Slöjdskolan användes, verkligen af gagn för undervisningen vid

denna skola, borde den utan tvifvel också vara det vid andra läroverk.

Men det torde vara mycket svårt att, åtminstone inom de länder, der

undervisningsväsendet intagit en fullt tidsenlig ställning, och som äro

någorlunda jemförliga med Sverige, söka något motstycke till den anordning

Slöjdskolan i detta hänseende erbjuder, och ingalunda synes

erfarenheten vid Slöjdskolan, så vidt komiterade kunnat utröna, gifva

vid handen, att den fortfarande är af behofvet påkallad.

Komiterade anse sig härvid böra anmärka, att de på intet sätt

misskänna de aktningsvärda syften, som töranledt införandet af den

omfattande skolstatistiken vid Slöjdskolan. Utan tvifvel har man härmed

afsedt att med den största noggrannhet kunna följa lärjungarne

från deras inträde vid till deras afgång från skolan, så att man med

siffror må kunna angifva snart sagdt för hvarje dag deras ställning i

afseende å flit, kunskap och uppförande inom hvarje särskildt läroämne.

Ordningens befrämjande på allt sätt och till hvad kostnad som helst

är påtagligen det mål man för sig uppstält. Detta kan ingalunda

klandras, men erfarenheten inom flera storartade läroanstalter har visat,

att god ordning kan uppehållas med ojemförligt enklare medel.

Utom de nu antydda missförhållandena vid Slöjdskolan, skulle äfven

andra kunna anföras, men då dessa äro af jemförelsevis mindre betydenhet,

och tillfälle i det följande af detta betänkande erbjuder sig att

till dem återkomma, torde de här icke behöfva framhållas.

Med anledning af nu angifne förhållanden anse komiterade, att

Slöjdskolans nuvarande organisation icke är lämplig att läggas till grund

52

för den fortsatta utvecklingen af denna läroanstalt. Utan tvifvel har

Slöjdskolan eu stor framtid att vänta. Det tekniska undervisningsväsendet

står ännu blott vid början af sin utvecklingsprocess; det

i äkuai icke man ga årtiondens tillvaro. Detta gäller i synnerhet, för

den gren deraf, som närmast berör de arbetande klasserna. Slöjdskolan,

huru betydande hon ock redan nu är, kan derföre förvänta, efter allt

hvad man har anledning att förmoda, ett ständigt växande lärjungeantal.

Det är derföre af så mycket större vigt att tillse, att do af stålen

gulna medlen väl användes och icke fruktlöst förspillas på för det

allmänna mindre vigtiga eller rent af onyttiga ändamål. Huru lifligt

komiterade tillstyrka statens fortfarande omvårdnad i fråga om Slöjdskolan,

anse de likväl som en tvingande pligt att allvarligt framhålla

nödvändigheten af läroanstaltens grundliga omgestaltning. Smärre förändringar

vid denna skulle ingalunda vara tillfyllestgörande. De anmärkta

bristerna stå i ett så nära sammanhang med hvarandra och

med hela skolans anordning, att de svårligen kunna afhjelpas utan en

fullständig ombildning. Komiterade anse sig derföre i det följande

böra framlägga ett underdånigt förslag till ny organisation af Slöjdskolan,

i öfverensstämmelse med de nu uttalade åsigterna och i enlighet

med de allmänna grunder för don lägre tekniska undervisningens

ordnande, som i förut afgifna förslag uttalats.

Slöjdskolans ändamål och allmänna karakter.

Redan af det föregående torde framgå, hvilken verkningskrets komiterade

anse böra tillhöra Slöjdskolan. I första rummet bör hon på

de tider, då arbetaren i allmänhet är i tillfälle att deraf sig begagna,

meddela eu för honom lämplig teknisk undervisning till den utsträckning,

som är åt nöden i en i industrielt hänseende så betydande stad

som Stockholm. Vidare bör en högre'' afdelning finnas för de lärjungar,

liv lika äro i behof af samt ega förmåga att inhemta en högre kunskap

uti de i konstindustrielt hänseende vigtigaste läroämnena; denna afdeldelning

bör således äfven hafva till syfte att bilda mönsterritare och

modellörer, hvarjemte hon kan och bör i sin mån bidraga till bildandet

53

af lärare i frihandsteckning och modellering vid de tekniska afton- och

söndagsskolorne i landsorten. Äfven bör Slöjdskolan i en särskild afdelning

lemna tillfälle till undervisning åt arbetare, som egna sig åt

byggaadsyrkena och Indika önska att under vintermånaderna uteslutande

egna sig åt förvärfvande af kunskaper, som äro vigtiga för deras yrken.

Slutligen bör skolan lemna tillfälle för qvinligt lärjungar att inhemta

de insigter och färdigheter, som för dem äro af vigt, om de redan

agnat sig eller skola egna sig åt tekniska yrken.

Att verkligen den konstindustriela bildningens höjande är eu vigtig

statens uppgift, och att flera länder efter Englands exempel vidtagit

kraftiga åtgärder i detta hänseende, hafva komiterade i föregående betänkande

utförligt framhållit. Komiterade hafva ock angifvit huru de

anse, att ritundervisningen i de tekniska afton- och söndagsskolorna

bör ordnas med afseende på detta syfte. Men de hysa den åsigt, att

äfven en väl inrättad afton- och söndagsskola icke kan meddela hela

den undervisning, som konstindustrien påkallar, och att en sådan skola

kan lika litet meddela en fullständig konstnärligt teknisk bildning åt

mönsterritare, modellörer och tekniska ritlärare, som hon kan utbilda

ingeniörer och konstruktörer. Hon verkar utom all fråga i hög grad

gagnande för spridande af konstnärliga insigter bland arbetande, men

endast undantagsvis torde dessa på de få timmar afton- och söndagsskolan

lemnar undervisning och med den egendomliga organisation en

sådan läroanstalt måste ega, hinna förvärfva en så omfattande konstindustriel

bildning, att de kunna blifva sjelfständigt ledare vid sitt

yrkes högre verksamhet. De kunna der — och detta är redan mycket

samt för industrien synnerligen vigtigt — tillräckligt utbilda sin smak

för att välja goda mönster för sina arbeten och genom teckningen samt

modelleringen så öfva öga och hand, att deras arbetsskicklighet deraf

har väsentligt gagn; men det är långt härifrån till den säkra insigt

och skapande förmåga, som icke inskränka sig till efterbildning, utan

utöfva eu fullt sjelfständig verksamhet, Och det erfordras en icke ringa

grad af omdöme och utbildad smak för att gifva åt äfven det enklaste

konstindustriela alster en af dess ändamål, det använda materialets beskaffenhet

och af kostnaden lika mycket som af de allmänna skönhetslagarne

betingade form. Man må icke föreställa sig, att detta endast

54

gäller de mera sällan förekommande dyrbara arbetsprodukterne. Äfven

de hvardagligaste föremål kunna, utan att de derföre blifva kostsammare

att utföra, uppfylla det skönas vilkor; de ställa äfven de på tecknaren

eller modellören icke små fordringar. Men hvem bör nu vara tecknaren

för dessa industriens mångtaliga alster? I många fall är visserligen

den verklige konstnären den härför lämpligaste, men i allmänhet

är hans tid enligt sakens natur alltför dyrbar för att tagas i

anspråk vid andra tillfällen än då vigtiga och kostsamma föremål skola

utföras. Vanligen nödgas den mindre yrkesidkaren sjelf utföra sadana

teckningar — så framt han icke inskränker sig till att kopiera en god

eller dålig förebild. Vid större anstalter för tillverkning af konstindustriela

föremål anställas ofta särskilda mönstertecknare, och stundom

egna sig personer uteslutande åt förfärdigandet af teckningar för olika

yrken, inom Indika det konstnärliga elementet spelar en väsentlig ro].

I hvilket fall som helst erfordras läroanstalter för bibringande al eu

högre konstindustriel bildning. Denna skulle visserligen kunna meddelas

vid konstakademierne, men det är utan tvifvel fördelaktigare, om

detta sker antingen i friståt ide läroanstalter eller ock vid de tekniska

skolorna. Undervisningens hela karakter bör nemligen vara teknisk

vid en konstindustriel sko i, den måste fästa afseende vid stundens

fordringar och de små tillgå lgarne, hvaremot undervisningen vid konstakademierna

står höjd öfver dessa vilkor.

För fyllande af dessa i: dustriens kraf, har man i olika länder upprättat

högre konstindustriel? skolor, antingen fristående eller i sammanhang

med andra läroansta er. För att klarare visa deras betydelse

och anordning, torde det illåtas att i korthet meddela uppgifter rörande

några sådana skolor i länder jemförliga med Sverige.

Bayern har två betydar le konstindustriela skolor, nemligen i Miinclien

och Nurnberg. Den förstnämnda har enligt stadgarne till uppgift

att meddela åt sina lär ungar den grad af konstnärlig bildning,

som erfordras för utöfvande af ett konstindustrielt yrke. I enskilda fack

är hon tillika eu förskola ill Akademien lör de bildande konsterna.

Undervisningen sker genom vetenskapliga föredrag, konstnärliga samt

konstnärligt-tekniska studie och öfningar; den omfattar följande läro

-

ämnen :

Ornamentsritning efter plastiska föremål; teckning, färgläggning

och kompositioner af plana ornamenter för dekoration i allmänhet äfvensom

särskildt för väfveri och tapettillverkning.

Figurteckning efter antiken och naturen; dekorationsmålning och

komposition.

Modellering i lera och vax för dekorativa ändamål efter modeller och

planscher; framställande af modeller till konstindustriela mindre föremål.

Drifning, ciselering och emaljering;

Arkitektonisk ritning och formlära;

Utförande af arbetsritningar;

Perspektiv- och skugglära;

Läran om konststilarne;

Konsthistoria med särskildt afseende på antikens, medeltidens och

den nyare tidens arkitektur och konstindustri.

Undervisningsplanen afpassas för öfrigt efter de särskilda lärjungarnes

förkunskaper och behof. Denna undervisning, som meddelas af

åtta lärare, tager årligen sin början den 1 Oktober och slutar den 1

Juli. För dess begagnande fordras, att lärjungarne hafva fylt 15 år,

intyg öfver att de med framgång begagnat elementar undervisning i

lineal''- och frihandsteckning samt öfver tilländalupna läroår i något yrke.

Skolan i Miinchen besökes af omkring 120 lärjungar.

Ännu mer betydande är konstindustriskolan i Nrirnberg, vid hvilken

eu synnerligt omfattande undervisning meddelas, utom i hithörande

teoretiska läroämnen, i olika grenar af teckning, målning, skulptur

och arkitektur samt i utförande af arbetsritningar för konstindustriela

ändamål. Ansenliga verkstäder finnas här för formning och gjutning i

gips och metall, för ciselering och gravering, för träsnideri och modellsnickeri,

hvarjemte en fotografisk anstalt finnes vid skolan för att afbilda

de härför lämpliga, af lärjungarne utförda, arbetena.

Skolan i Niirnberg besökes af omkring 150 lärjungar, manliga och

qvinliga af betydligt olika ålder. Antalet lärare är 17.

Vid dessa läroanstalter erlägges en ringa skolafgift, men fattiga,

skickliga lärjungar kunna icke endast befrias från denna, utan tillika

ur »Maximilians Stiftning fur Kunstgewerbliche Ausbildung)) erhålla årliga

stipendier af omkring 300 kronor hvardera under högst 2 års tid.

56

t

Dessutom kunna sådana lärjungar ur samma stiftelse erhålla resestipendier

icke öfverstigande 600 kronor.

I Dresden finnes också en konstindustriel läroanstalt (König!. Schule

fur Modelliren, Ornamenten- und Musterzeichnen). Dess ändamål är att

utbilda l:o) modellörer för olika industriela fack i synnerhet för ornamental-skulptur

i sten och trä, för metallgjutning, för lergodstillverkning;

2:o) mönstertecknare för de olika grenarne af väfning och tryckning;

3:o) lärare för undervisning i teckning och modellering; samt

slutligen 4:o) målare i dekorationsfacket, litografier, ciselörer m. in.

Den fullständiga kursen för modellörer och mönstertecknare antages

till 5 år, men detta är beroende af lärjungarnes anlag och flit, så att

denna tid kan väsendtligt förkortas. Omkring 30 lärjungar begagna

undervisningen. Denna meddelas af en lärare i ornaments- och mönsterteckning,

en i modellering, en i arkitektonisk ritning, samt eu biträdande

lärare för den elementära ritundervisningen. För inträde fordras

åtminstone 15 års ålder, förberedande god skolbildning samt om möjligt

praktiska kunskaper i det fack, för hvilket utbildningen sökes.

Wurtemberg, hvilket land, enligt hvad komitén flera gånger varit

i tillfälle anföra, så kraftigt sökt befrämja den tekniska undervisningen

och deraf skördat stora fördelar, har förlagt den högre konstindustriela

undervisningen till polytekniska skolan i Stuttgart, hvarjemte lärjungarne

tillika deltaga i undervisningen i vissa läroämnen vid konstskolan

i samma stad. Undervisningen omfattar geometrisk och projektionsritning,

skägg- och perspektivlära, arkitektur- och fackritning, läran om

konststilarne med ritöfningar, ornaments- och figurteckning, teckning

af växter, målning, modellering, skärning i trä, ciselering, komposition

i målning och modellering äfvensom teckning, målning och modellering

efter lefvande modell. Kursen är allt efter lärjungarnes olika anlag,

förkunskaper och flit 2- till 3-årig. Blott ett fåtal lärjungar begagna

undervisningen.

Alla dessa läroverk äro uteslutande eller förnämligast afsedda för

dagundervisning.

De nu anförda exemplen torde vara tillräckliga såväl för att förtydliga

ändamålet med högre konstindustriela läroverk, som ock för att

antyda karakteren hos den vid dem lemnade undervisningen. Den

57

frågan huruvida äfven i Sverige ett sådant läroverk är behöflig!, och

om konstindustrien hos oss är eller bör vara af så stor betydelse, att

den påkallar de uppoffringar, läroverket tager i anspråk, synes komiterade

böra besvaras afgjort jakande.

I sjelfva verket hafva flere af vårt lands industrigrenar behof af

konstens hjelp. Möbeltillverkningen till exempel, hvilken här borde

kunna uppdrifvas till en betydande höjd, står ännu, i det hela taget, på

eu i konstnärligt hänseende ganska låg ståndpunkt. Få möbler tillverkas

här efter sjelfständigt, med på en gång konstnärlig och teknisk

insigt utarbetade, mönster. I bästa fall är det efterbildningar af goda

utländska modeller och ritningar. Jerngjuteri et, ehuru ingalunda obetydande

i Sverige, borde der kunna intaga en ännu vida högre ståndpunkt.

I konstnärligt hänseende kan det ingalunda täfla med det

bättre af utlandets likartade produktion, livilket äfven gäller för de

yrken, som afse gjutningen af andra metaller. De vidsträckta och vigtiga

industrigrenar, som omfatta tygers väfnad och tryckning, stå här

på en temligen ©sjelfständig ståndpunkt, hvad beträffar de använda

mönstren. Likaså tapettillverkningen. Frankrikes, Englands och Tysklands

alster i dessa yrken efterbildas i de allra flesta fall. Det samma

är fallet i flera andra yrken.

Dessa förhållanden äro för vårt land hvarken värdiga eller ekonomiskt

fördelaktiga. I båda dessa afseenden är det enligt komiterades

åsigt mest önskvärd!, att de industrialster, som utgöra föremål för vår

dagliga förbrukning, eller äro afsedda för trefnad och beqvämlighet i

våra hem, icke äro endast efterapningar, utan både tänkta och utförda

inom landet, samt att de i följd deraf erhålla en sjelfständig nationel

prägel. Sättas våra industriidkare genom en ändamålsenlig konstindustriel

undervisning i tillfälle att beträda denna väg, skall den svenska

konstindustrien sannolikt snart kunna värdigt uthålla täflan med den

utländska, både inom och utom vårt land.

Af det nu anförda torde framgå behofvet af en konstindustriel undervisning,

högre än den afton- och söndagsskolan är i stånd att lemna,

ehuru bygd på dennas grundval. Det synes komiterade, att en sådan

undervisning lämpligen kan meddelas inom en särskild afdelning vid

Slöjdskolan i Stockholm. Redan nu finnes vid denna skola ganska

8

58

vigtiga elemeuter för bildandet af eu sådan afdelning. Ändamålsenliga

och rymliga lokaler, goda samlingar och öfrig materiel för den högre

undervisningen i frihandsteckning samt redan anordnad undervisning i

liera för konstindustrien vigtiga kunskapsgren!* göra upprättandet af eu

afdelning, sådan som den ifrågavarande, till en timligen enkel uppgift.

Men det synes komiterade, att vid Slöjdskolan äfven ett annat behof

bör kunna tillgodoses, nemligen byggnadsarbetares undervisning under

de månader af året, då byggnadsföretagen i vårt land af klimatiska

skäl ligga nere eller åtminstone bedrifvas med föga kraft. Slöjdskolan

har äfven i detta fall redan beträdt eu väg, som torde böra vidare fullföljas.

Der meddelas nemligen redan nu undervisning i byggnadslära

och byggnadsritning, icke endast om aftnarne, utan från medium af November

till medium af Mars äfven vissa förmiddagar, och denna undervisning

följes af ganska många byggnadsyrkena tillhörande arbetare.

Utan synnerlig svårighet skulle man kunna genom utvidgning och systematisk

anordning af denna undervisning erhålla eu särskild afdelning

vid Slöjdskolan, hvarigenom denna jemväl skulle kunna ersätta de för

kyg&nadshandtverkens befrämjande afsedda läroanstalter, Indika med

så stor framgång i andra länder äro i verksamhet.

J Öl att visa dessa läroanstalters anordning, torde ett par exempel

få anföras.

Konungariket Sachsen eger fem skolor af detta slag, nemligen i

Dresden, Chomnitz, Zwickau, Plauen och Leipzig. De äro nästan fullkomligt

lika inrättade, efter eu år 1872 verkstäld reorganisation. Skolan

i Dresden (Königl. Baugewerkenschule zu Dresden) är anordnad på

följande sätt:

Undervisningen meddelas på tre efter hvarandra följande läroår,

dock så att lärjungarne ega tillfälle till deltagande i praktiskt arbete

under sommaren. Lärokursen börjar nemligen i första veckan af Oktober

och slutar i medium af Mars.

Inträdesfordringarne äro: en ålder af åtminstone 16 år, folkskolans

kunskapsmatt och åtminstone ett års praktisk sysselsättning i ett byggnadshandtverk.

Undervisningen omfattar: lista kursen, allmän byggnadskonst,

arkitektonisk ritning jemte de första grunderna af formläran,

ornaments teckning, aritmetik, geometri, projektionslära samt tyska språ

-

59

ket; 2:dra kursen, allmän byggnadskonst, byggnadskonstruktionslära,

arkitektonisk ritning jemte de första grunderna af formläran, inledning

till byggnadsritningars utförande, ornamentsteckning, de första grundmåla

af algebra och af den plana trigonometrien, fysik, mekanik, perspektivlära

samt tyska språket; 3:dje kursen, byggnadskonstruktionslära,

byggnadsförfattningar, uppgörande af kostnadsförslag samt af ritningar

till enkla byggnader, ornamentteckning, fysik, mekanik samt

tyska språket. Som fakultativa läroämnen ingå dessutom: byggnadskonstens

historia, läran om anläggningen af eldstäder, centraluppvärmnings-

samt ventilationsinrättningar, en utförligare kurs i matematik, läran

om stensnitt, landtmäteri, nivellering och planritning samt bokföring.

Lärjungarnes antal uppgå till omkring 100. Afgiften för halfårskursen

utgör omkring 18 kronor.

Wiirtemberg har koncentrerat sin lägre byggnadsundervisning i

en mycket betydande skola (Königl. Wiirtemb. Baugewerke-Schule

zu Stuttgart). Denna läroanstalt är likväl icke endast afsedd för personer,

Indika egna sig åt byggnadshandtverk (nemligen murare,

stenhuggare, timmermän) utan äfven för bildandet af lägre tjenstemän

för statens och kommunernas tekniska tjenst, såväl vid hus- som

vattenbyggnader, samt dessutom för landtmätare och maskinbyggare,

hvarjemte enskilda klasser af skolan äfven äro öppna för arbetare,

tillhörande olika yrken, äfvensom för personer, som utbilda sig till

ritlärare vid lägre industriela undervisningsanstalter. Med afseende

härå är läroverket indeladt i fyra fackskolor, nemligen en byggnadsskola,

en landtmäteriskola, en maskinbyggnadsskola, samt en skola

för lägre vattenbyggnadstekniker. Den förstnämnda skolan, den enda,

med hvilken vi här sysselsätta oss, är indelad i sex halfårsklasser.

Undervisningen omfattar följande läroämnen: lista klassen, tyska och

franska språken, historia och geografi, skrifkonst, aritmetik, geometri,

frihandsteckning samt linearritning; 2:dra klassen, tyska och franska

språken, skrifkonst, algebra, planimetri och stereometri, ornamentteckning

samt byggnadsritning; 3:dje klassen, naturlära, beskrifvande geometri,

praktisk geometri, trigonometri, ornamentteckning, byggnadsritning,

byggnadskonstruktionslära, byggnadskonst; 4:de klassen, mekanik,

ornamentteckning, beskrifvande geometriens tillämpning, bygg

-

60

nadsritning, byggnadskonstruktions- och materiallära, läran om byggnadsstilarne

samt om eldstadsanläggningar; 5:te klassen, modellering

af ornamenter, byggnadskonstruktionslära samt kostnadsförslags uppgörande,

landtbruksbyggnadskonst, läran om byggnadsstilarne jemte

teckning, upprättande af byggnadsritningar samt väg- och brobyggnadskonst;

6:te klassen, upprättande af byggnadsritningar med detaljer

och konstruktioner, repetitionskurs i matematik, författande af uppsatser

inom byggnadsfacket samt bokföring.

Af dessa klasser äro de fem första tillgängliga såväl om sommaren,

som om vintern, den sjette endast om vintern. Det gifves till följd

häraf möjlighet för en lärjunge att fullständigt genomgå kursen, antingen

på 3 år, om han nemligen egnar hela sin tid åt studierne, eller

på 6 år, om han för att kunna egna sommaren åt praktiskt arbete endast

deltager i vinterkurserne. Men dessutom är i anseende till det stora

antalet af lärjungar, som deltaga uti denna undervisning, hvardera af

de fyra lägsta klasserna indelad i tre parallelklasser.

Äfven på andra ställen i Tyskland gifves det skolor för byggnadsarbetare.

Så till exempel har Preussen dylika skolor i Holtzminden,

Höxter, Berlin, i hvilken stad nämnda läroanstalt står i förening med

handtverksföreningens stora afton- och söndagsskola, Dortmund, Eckerniörde,

Idstein och Hildesheim. I Hamburg gifves en i samband med

:»die allgemeine Gewerbeschule» stående »Schule fur Bauhandwerker» med

omkring 60 lärjungar, der undervisning meddelas under de fem vintermånaderna.

Eu fullständig lärokurs i denna skola erfordrar tre sådana

vinterterminer och omfattar följande kunskapsgrenar: tyska språket,

bokföring, aritmetik, geometri, naturlära, frilnandsteckning, linearritning,

beskrifvande geometri samt byggnadskonst jemte byggnadsritning. Skolafgiften

för en vintertermin är omkring 80 kronor.

Det torde vara uppenbart, att läroanstalter, sådana som de nu beskrifna,

der byggnadsarbetare lemnas tillfälle att under de månader af

året, då eljest flertalet af dem skulle gå sysslolösa, förvärfva för deras

yrken nyttiga kunskaper, äro af stort gagn. Den betydande framgång,

åtskilliga af de tyska läroanstalterna af detta slag vunnit, manar till

efterföljd. Genom utvidgning och lämpligt ordnande af den undervisning

i denna rigtning, som redan meddelas vid Slöjdskolan i Stock

-

61

bolin, skulle man äfven i vårt land erhålla eu tidsenlig skola för byggnadsarbetare.

Utan tvifvel kommer framdeles beliofvet af flera sådana

skolor i olika delar af landet att göra sig gällande, men för den närmaste

framtiden torde en sådan vara tillfyllestgörande.

Det torde härvid böra anmärkas, att skilnaden mellan en specialskola

för byggnadsarbetare, sådan komiterade tänkt sig den, och den

vid Slöjdskolan nu meddelade undervisning i för byggnadsyrkena vigtiga

läroämnen dels består deruti, att vid den förstnämnda en fullständigt

systematisk, för det speciela ändamålet särskilt afpassad och på

bestämda förkunskaper grundad, undervisning kan och bör anordnas,

hvilket icke vid Slöjdskolans nuvarande organisation är möjligt, och dels

deruti att vid specialskolan undervisningen åtminstone i allmänhet kan

vara obligatorisk, så att en allvarligare ordning vid dess begagnande,

än som för närvarande är möjlig, kan inskärpas.

Men om komiterade sålunda anse det vara af stor vigt, att Slöjdskolans

rent tekniska undervisning utsträckes genom nu ifrågavarande

afdelningars utbildning och ordnande, så anse de lika oafvisligt af

beliofvet påkalladt, att hennes undervisning i eu annan riktning betydligt

inskränkes, nemligen beträffande den allmänna medborgerliga bildningen.

Skolan bör således, enligt komiterades åsigt, icke upptaga i sitt

program de till denna undervisning hörande läroämnen i annan mån

än för så vidt de på samma gång äro af omedelbar teknisk betydelse.

Hon bör således icke hafva till uppgift att täfla med folkskolan, utan

hon bör bygga på den grundval, som af denna blifvit lagd.

Det torde vara behöfligt att något närmare utveckla de skäl, som

enligt komiterades åsigt göra det till en nödvändighet att begränsa

Slöjdskolans verksamhet inom den tekniska undervisningens område.

I första rummet torde härvid böra anföras, att Slöjdskolan, om

hon skall kunna rätt uppfylla sin vigtiga bestämmelse, måste ordnas

uteslutande med afseende å denna och icke förspilla sina krafter med

att söka uppnå derför främmande bisyften. Utan tvifvel är äfven den

i Slöjdskolan meddelade allmänt medborgerliga undervisningen gagnande

för många af skolans lärjungar, men den ligger i alla fall vid

62

sidan om det egentliga ändamålet och föranleder till skadliga afvikelser

från detta.

Dessutom torde det ständigt växande antalet lärjungar göra nödvändigt

att afskilja den undervisning, som icke står i omedelbart sammanhang

med skolans syfte. Det gifves vid Slöjdskolan ganska många

lärjungar, som förnämligast deltaga i undervisningen i de vanliga folkskoleämnena,

och icke så få fall hafva förekommit, att lärjungar i Stockholms

folkskolor i förtid lemna dessa för att i Slöjdskolan, med åtnjutande

af den större frihet denna lemnar, begagna undervisningen i

nämnde ämnen, utan att de derigenom förbereda sig till industriens

tjenst. Att detta hvarken är gagnande för lärjungarne sjelfva eller för

folkskolorne synes uppenbart.

Slutligen torde det med fog kunna ifrågasättas, huruvida Staten bör

åtaga sig kostnaden för undervisningen i de vanliga folkskoleämnena,

hvilken det eljest åligger kommunerna att bestrida. Visserligen har

Stockholms stad gjort aktningsvärda uppoffringar för Slöjdskolan och,

eldigt hvad i det föregående blifvit anfördt, eger en betydande inflyttning

från landsorten till hufvudstaden rum, till följd hvaraf Slöjdskolans

undervisning i icke ringa mån kommer hela landet till godo,

men i alla fall äro de kostnader, Staten underkastat sig för denna skola,

så betydligt större, än hvad som ens ifrågasatts för andra likartade

läroanstalter i vårt land, att man svårligen kan förneka att, om Staten

underhåller den egentliga tekniska undervisningen vid Slöjdskolan,

han har uppfyllt alla berättigade anspråk, som kunna härflyta af hufvudstadens

uppoffringar och af den från landsorten försiggående inflyttningen.

Staten torde derföre icke böra betungas med kostnaden för

den allmänt medborgerliga undervisningen vid ifrågavarande läroanstalt.

Det gifves enligt komiterades åsigt två skäl, som skulle tala för

att vid Slöjdskolan bibehålla undervisningen i de enklaste grunderna

af svenska språket, skrifkonst och räkning, nemligen för det första att

flera lärjungar, tillhörande de yrkesidkande klasserna, hvilka begagna

den tekniska undervisningen vid Slöjdskolan, äro i stort behof af att

upphjelpa sina svaga kunskaper i dessa läroämnen, och för det andra

att undervisningen i åtskilliga läroämnen, hvilka otvifvelaktigt böra

ingå i den tekniska afton- och söndagsskolans program, såsom välskrif

-

63

ning (textning), bokhålleri, uppsatsskri fläng och räknekonst, med särskildt,

afseende å yrkesidkarens behof, förutsätta någorlunda färdighet

i ofvannämnde läroämnen. Dessa skäl anse komiterade så vigtiga, att

de icke skulle tveka tillstyrka bibehållandet af ifrågavarande undervisning

vid Slöjdskolan, oaktadt de oegentligheter och olägenheter, som

deraf härflyta, om de icke såge någon annan utväg för dess meddelande.

Under den äldre perioden af Slöjdskolans verksamhet hade den allmänna

folkundervisningen icke på långt när vunnit den utsträckning,

som nu är händelsen, och då var det utan tvifvel fullt lämpligt, att

Slöjdskolan upptog äfven folkskoleämnen i sin läroplan. Men förhållandena

äro numera olika, Dels gifvas redan nu flera af staden upprättade

skolor för detta ändamål, dels torde man med skäl kunna hysa

den förhoppning, att staden, som på ett för densamma hedrande sätt

sörjt för sina folkskolor, äfven skall åtaga sig anordnandet och bekostandet

af lärokurser i svenska språket, skrifkonst och räkning särskild!,

atp as sade för personer, som begagna Slöjdskolans undervisning. Enligt

de af inspektören för stadens folkskolor lemnade uppgifter, kunna alla

icke konfirmerade erhålla undervisning i folkskolans läroämnen i härvarande

folkskolor och i de s. k. aftonskolorne, som äro tillgängliga

Ondags och Lördags e. in. kl. 6—8 samt Söndags f. in. kl. V29—Vall.

De konfirmerade kunna erhålla undervisning i räkning och skrifning

i borgare- och handtverksskolorna. Dessa äro: Storkyrkoförsamlingens

borgareskola och dermed förenade afdelning af handtverksskolan; Stockholms

borgareskolas norra och södra afdelningar samt dermed förenade

handtverksskolor samt Klara och Ladugårdslands handtverksskolor.

Härigenom torde behofvet af ifrågavarande undervisning antingen

redan vara eller utan Statens mellankomst snart kunna blifva fullt tillgodosedt,

och följaktligen torde det icke heller vara af behofvet påkalladt

att vidare inrymma eu sådan undervisning i Slöjdskolans läroplan

eller utgiftsstat.

Komiterade anse således att Slöjdskolan bör vara ett läroverk,

hvars undervisning har ett uteslutande tekniskt syfte samt omfattar

följande hufvudafdelningar:

a) Teknisk afton- och söndagsskola;

b) Högre konst.industriel läroanstalt;

64

c) Byggnadsyrkesskola;

d) Teknisk undervisningsanstalt för qvinnor.

Dessa hufvudafdelningar böra anordnas i allmänhet oberoende af

hvarandra, ehuru i ett och annat läroämne undervisningen må vara

gemensam.

Afton- och Söndagsskolan.

Donna afdelning är den förnämsta såväl genom det stora antalet

lärjungar, livilka deltaga i undervisningen, som genom dennas mångsidighet

och stora industriel vigt. Den bör derföre betraktas såsom

läroanstaltens kärna, till hvilken de öfriga afdelningarne sluta sig. Beträffande

de allmänna grunderna för dess anordning, hafva komiterade

i förut afgifvet betänkande (sid. 132—144), i fråga om organisationen af

de tekniska afton- och söndagsskolorne i landet, så utförligt framhållit

sina åsigter, att här endast erfordras att närmare taga i betraktande

de punkter, livilka äro mera egendomliga för Stockholms Slöjdskola.

Inträdesfor dringar. Enligt § 12 af skolans nu gällande stadgar

emottagas lärjungar af begge könen, företrädesvis arbetare, som redan

inträdt i något af de industriela yrkena, och dernäst andra personer,

så långt utrymme och tillgångar medgifva. Komiterade anse att dessa

inträdesfordringar kunna qvarstå oförändrade. Derjemte torde, likasom

nu är förhållandet, särskilda fordringar böra ställas för deltagande i

undervisningen i vissa läroämnen, på sätt längre fram närmare skall

framhållas.

Grupper vid undervisningen. Betydande svårigheter vid anordningen

af undervisningen i afton- och söndagsskolan föranledas af det stora

antalet lärjungar. Man har derföre vid Slöjdskolan ordnat undervisningen

så, att den meddelas lika för tre, utan afseende å lärjungarnes

yrken ordnade grupper af manliga lärjungar, hvilka vexelvis begagna

skolsalarne, ehuru undervisningen i vissa läroämnen meddelas gemen

-

65

samt för två eller tre grupper afseende å lärjungarnes yrken, hvarjemte

lärjunge eger att, så långt utrymmet medgifver, deltaga i undervisningen

för mer än en grupp. Skolbesöken äro helt och hållet frivilliga.

Det torde härvid få anmärkas, att då det stora lärjungeantalet gör

fördelningen i grupper nödvändig, vigtiga skäl förefinnas att vid anordningen

af dessa fästa afseende vid den hufvudrigtning inom tekniken,

åt hvilken lärjungarne egna sig. I flera hänseenden synes det

vara lämpligast, att, om förhållandena sådant medgåfve, för hvarje särskildt

yrke anordna en efter detta yrkes behof lämpad skolgrupp.

Hvarje yrke har nemligen sina särskilda fordringar af kunskap hos dess

idkare, och då här undervisningen nödvändigtvis måste vara afsedd för

en omedelbart praktisk tillämpning, och undervisningstiden är kort, kan

man lätt finna huru fördelaktig en sådan anordning borde vara, om den

kunde genomföras. Men redan det stora antalet af olikartade yrken,

den olika ståndpunkt de särskilda lärjungarne vid inträdet i skolan

innehafva och den frihet vid skolbesöken, som här måste vara rådande,

lägga svåra hinder i vägen för en så långt drifven indelning i grupper.

Under sådana förhållanden synes det vara rättast att sammanföra de

yrken, hvilka eg a något så när likartade behof af kunskaper, i vissa

hufvudgrupper, och upprätta en för hvarje sådan grupp särskild lämpad

undervisningsplan, ur hvilken lärjungarne sedermera kunna utvälja det

för dem passande, hvarvid de böra ega ledning såväl af föreståndarens

råd, som af de speciela läroplaner, som för de vigtigaste yrkena höra

utarbetas. Tager man i betraktande de olika yrken, åt hvilka lärjungarne

vid Slöjdskolan egnat sig, synes det, att de lämpligen kunna indelas

i tre hufvudgrupper, af hvilka den första omfattar de yrken, för hvilka i

synnerhet kunskap i frihandsteckning eller modellering är af framstående

vigt, och således äro företrädesvis konstindustriela, t. ex. målare-, lackerare-,

bildhuggare-, juvelerare-, gjutare-, litograf-, gravörs-, ciselörs-,

portföljmakare- och möbelsnickareyrkena; den andra gruppen omfattar de

yrken, för hvilka linearritning och mekanisk fackritning äro af den

största betydenhet, exempelvis maskinist- och maskinarbetareyrkena,

bleckslagare-, kopparslagare-, smeds-, urmakare- och instrumentmakareyrkena;

slutligen den tredje gruppen de yrken, som hvarken kunna

räknas till de egentligen konstindustriela eller mekaniska, t. ex. murare

9

-

66

och timmermans-,*) stenhuggare-, byggnadssnickare-, vagnmakare- och

sadelmakareyrkena. Till den tredje gruppen kunna äfven de yrken

räknas, för hvilkas bedrifvande kemiska kunskapsarter äro af vigt, såsom

färgare- och garfvareyrket m. fl. Denna indelningsgrund synes äfven

lämplig i det hänseendet, att antalet lärjungar i de särskilda grupperna

sannolikt icke skulle skilja sig alltför mycket från hvarandra. Komiterade

hafva derför vid utarbetandet af undervisningsplanen utgått från en sådan

indelning. Men enär dels vissa yrkens plats i de tre nämnda grupperna

icke är alldeles gifven och dels inom ett och samma yrke icke alla arbetare

nödvändigtvis böra tillhöra den grupp, som för flertalet är den naturligaste,

torde det vara lämpligast att, så långt möjligt är, gifva lärjungarne

frihet att sjelfve välja den grupp, i hvars undervisning de vilja

deltaga, hvarjemte, så vidt utrymmet medgifver, de lärjungar, som sådant

önska, må kunna i ett eller annat läroämne deltaga i undervisningen

för mer än en grupp.

Undervisningsplan för den första gruppen.

Denna grupp skulle, enligt hvad nyss nämndes, upptaga de lärjungar,

som egna sig åt något konstindustrien tillhörande yrke. Här bör

således frihandsteckning och modellering ingå som hufvudämnen. Komiterade

anse, att följande plan kan tjena till grund för undervisningens

anordning inom denna grupp:

Läroämnen.

Antal timmar

i veckan.

Frihandsteckning, i tre kurser, hvardera.......................................... 8

Figur- och landskapsteckning................................................................. 6

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande

geometri .............................................................................. 4

*) Nemligen de murare och timmermän, som icke deltaga i undervisningen i byggnadsyrkesskolan.

67

Antal timmar

x i veckan.

Perspektivlära ........................................................................ 2

Fackritning .................................................................................................. 8

Målning............................................................................................................ 4

Modellering, ornaments-.......................................................................... 10

)) figur-.......................................................................................... 6

Aritmetik...................................................................................................... 4

Uppsatsskrifning........................................................................................ 2

Bokföring ..................................................................................................... 2

Välskrifning och textning...................................................................... 4

Varukännedom ........................................................................................... 2

Verktygslära .............................................................................................. 2

Härvid förutsättes, likasom för öfriga grupper, att undervisningen

meddelas omkring 29 veckor om året, åtminstone 4 timmar om söndagarne

och 2 till 3 timmar hvarje söckendagsafton, således under minst

16 timmar i veckan. Om söndagen bör undervisas i de gruppen tillhörande

hufvudämnena, således frihandsteckning jemte målning och modellering,

så att de lärjungar, hvilka icke äro i tillfälle att annan dag deltaga

i undervisningen, då kunna inhemta det, som för deras yrke är af

största vigt. Till underlättande af lärjungarnes val af undervisningsplan

bör utarbetas sådane planer afpassade för olika yrken. För att förtydliga

detta bifogas följande exempel, under förutsättning, att lärjungarne

under tre års tid deltaga omkring 16 timmar i veckan uti undervisningen

vid skolan.

\

För möbelsnickare.

Antal timmar i veckan.

lista 2:dra 3:dje

året. året. året. .

Frihandsteckning........................................................................... 8 8 4

Geometrisk konstruktionsritning samt linearritning och

beskrifvande geometri ........................................................... 4 4 —

F ackritning....................................................................................... — — 8

Modellering..................................................................................... — 2 4

68

Antal timmar i veckan.

l:sta

året.

2:dra

året.

3:dje

året.

Aritmetik ............................................

2

Uppsatsskrifning...............................................................

.............. 2

—

v-

Bokföring ............................................................................

.............. —

9

u

—

För målare*).

Antal timmar i

veckan,

lista

2:dra

3:dje

året.

året.

året.

Frihandsteckning jemte fackritning...........................

............ 8

8

4

Geometrisk konstruktionsritning in. m...................

........... 2

—

—

Perspektivlära....................................................................

............ —

2

—•

Målning...............................................................................

............ —

4

4

Figur- och. landskapsteckning......................................

............ —

—

6

Aritmetik (jemte öfning i ytberäkningar)...............

........... 2

—

—

Uppsatsskrifning ..............................................................

............ 2

—

—

Bokföring...........................................................................

............ —

2

—

Välskrifning och textning .............................................

............ 2

—

—

Varukännedom.....................................................................

—

—

2

För bildhuggare.

Antal timmar i

veckan

l:sta 2:dra

3:dje

året. året.

året.

Frihandsteckning .......

............ 8 6

4

Figurteckning...............

............ — —

4

Modellering ....................

.......................................................

............ 4 8

8

Aritmetik.........................

............ 2 —

—

Uppsatsskrifning..........

............ 2 —

—

Bokföring .....................

............ — 2

—

*) Denna plan är afsedd för de yrkesmålare, som endast om söndagarne deltaga i dagundervisningen.

Eljest gifves tillfälle i den högre konstindustriela afdelningen till flera timmars öfning

i målning.

69

För guld- och silfverarbetare.

Antal timmar i veckan.

Frihandsteckning............................................

l:sta 2:dra

året. året.

8 8

3:dje

året.

4

Geometrisk konstruktionsritning...............

2 —

—

Fackritning .....................................................

— •—

5

Modellering........................................................

..... — 6

6

Aritmetik...........................................................

2 —

—

Uppsatsskrifning .............................................

2 —

—

Bokföring...........................................................

— 2

—

Välskrifning ...................................................

2 —

—

Varukännedom .................................................

— —

2

För litografer.

Antal timmar i veckan

l:sta 2:dra 3:dje

året. året. året.

F rihandsteckning........................................................................... 8 8 8

Geometrisk konstruktionsritning in. m............................... 2 — —

Perspektivlära................................................................................. — 2 —

Figur- och landskapsteckning................................................... — 6 6

Aritmetik.......................................................................................... 2 — —

Uppsatsskrifning ........................................................................... 2 — —

Välskrifning ................................................................................... 2 — —

Bokföring........................................................................................ — — 2

Undervisningsplan för (ten andra gruppen.

Vid denna grupp skulle linearritningen jemte den mekaniska fackritningen

vara hufvudämnen. Följande tabell visar huru, enligt komiterades

åsigt, undervisningen i denna grupp borde fördelas.

70

Läroämnen.

Antal timmar

i veckan.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande

geometri .............................................................................. 10

Maskinritning och annan mekanisk fackritning.............................. 12

Frihandsteckning.......................................................................................... 4

Mekanik och maskinlära......................................................................... 2

Varukännedom (gemensamt med första gruppen) ........................ 2

Verktygslära » » » » 2

Fysik............................................................................................................ 2

Aritmetik och algebra.............................................................................. 4

Geometri...................................................................................................... 4

Uppsatsskrifning.......................................................................................... 2

Bokföring ...................................................................................................... 2

Exempelvis bifogas följande speciela undervisningsplaner, afsedda

för lärjungar, som under 3 års tid deltaga i undervisningen omkring

16 timmar i veckan.

För maskinarbetare och maskinister.

Antal timnlar i veckan.

lista 2:dra 3:dje

året. året. året.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och

beskrifvande geometri............................................................... 8

Maskinritning.................................................................................... 8 10

Frihandsteckning............................................................................. 2 2

Aritmetik och algebra ................................................................. 4 4

Geometri ............................................................................................. 2 2

Mekanik och maskinlära............................................................. — 2

Verktygslära...................................................................................... 2

Uppsatsskrifning.......................................................................... 2

71

För matematiska och fysiska instrumentmakare.

Antal timmar i veckan.

l:sta 2:dra 3:dje

året. året. året.

Geometrisk konstruktionsritning in. m............................ 8 —

Fackritning ................................................................................. •— 6 10

Frihandsteckning....................................................... 2 2

Aritmetik och algebra ........................... 4 4 —

Geometri....................................................................................... — 2 2

Verktygslära.................................................................................. — — 2

Fysik ............................................................................................. — — 2

Uppsatsskrifning........................................................................ 2 — —

Bokföring.......................................................................................... — 2 —

Undervisningsplan för den tredje gruppen.

Läroämnen.

Antal timmar

i veckan.

Frihandsteckning ................................................................................. 6

Modellering.............................................................................................. 4

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande

geometri........................................................................... 6

Aritmetik och algebra.......................................................................... 4

Geometri...................................................................................................... 2

Uppsatsskrifning...................................................................................... 2

Bokföring ................................................................................................. 2

Första grunderna af kemi och kemisk teknologi med öf

ningar.

.................................................................................................. 4

Fysik (gemensamt med andra gruppen) ....................................... 2

Varukännedom (gemensamt med första och andra grupperna) 2

Verktygslära » )> )) )) » » 2

Byggnadskonstruktionslära med ritning ....................................... 6

Byggnadsritning jemte formlära ...................................................... 6

72

Exempel å speciela undervisningsplanér inom denna grupp:

För byggnadsarbetare (som ej begagna undervisningen i byggnadsyrkesskolan).

Antal timmar i veckan.

l:sta 2:dra 3:dje

året. året. året.

Aritmetik och algebra................................................................ 4 2 —

Geometrisk konstruktionsritning m. in............................... 4 2 —

Geometri........................................................................................... — 2 —

Frihandsteckning ....................................................................... 6 4 4

Byggnadsritning jemte formlära ........................................... — — 6

Byggnadskonstruktionslära med ritning .............................. — 4 6

Uppsatsskrifning.......................................................................... 2 — —

Bokföring ......................................................................................... — 2 —

För arbetare inom kemiskt-tekniska yrken.

(Under förutsättning af 2:årig kurs.)

Första grunderna af kemi och kemisk teknologi med

Antal timmar i veckan,

lista året. 2:dra året.

öfningar ................................................................................

4

4

Fysik ..............................................................................................

—

2

Varukännedom .............................................................................

—

2

Aritmetik.........................................................................................

4

—

Geometrisk konstruktionsritning ..........................................

2

2

Frihandsteckning.........................................................................

4

4

Uppsatsskrifning..........................................................................

2

—

Bokföring ......................................................................................

—

2

Det torde få anmärkas, att dessa tabeller endast

äro att

anse som

exempel, men ingalunda som definitiva förslag till undervisningsplanér

för de olika yrkenas arbetare. Sådana undervisningsplanér kunna definitivt

upprättas, först sedan timtabell för afton- och söndagsskolan

blifvit faststäld. Föröfrigt kan man visserligen icke påräkna, att flertalet

lärjungar fullständigt genomgår de för dem uppstälda lärokurserna.

Men det torde i alla hänseenden vara af gagn, att de på det tydligaste

sätt erhålla kännedom om hvilka läroämnen och hvilken ordning vid stu

-

73

dierna för dem äro de lämpligaste, hvarföre sådana studieplaner böra

för de särskilda yrkesgrupperna utarbetas och lärjungarne meddelas.

För att närmare angifva hvilken omfattning undervisningen i aftonoch

söndagsskolan, enligt komiterades åsigt, bör erhålla, bifogas följande

program för de särskilda läroämnena; hvarvid bör anmärkas,

att visserligen i enskilda fall undervisningen bör kunna utsträckas

längre än hvad programmet omfattar; men att det må bero på de

särskilde lärarne, att för lärjungar med ovanliga anlag och stor flit

drifva undervisningen till en större höjd och omfattning, än hvad skolans

syfte egentligen afser.

Aritmetik och algebra. Vanliga bråk och decimalbråk, regula de tri

med dess tillämpningar på intresse-, rabatt- och diskonträkning. Upphöjning

till dignitet och rotutdragning. Begagnandet af logaritmiska

tabeller.

Sveriges och de förnämsta främmande mått- och vigtsystem, särskilt

metersystemet.

Algebrans enklaste grunder. Öfning i lösning af första och andra

gradens eqvationer. Numerisk beräkning af formler ur tekniska handböcker.

Reduktion af formler från ett mått- och vigtsystem till ett annat.

Lösning af aritmetiska och algebraiska problemer af specielt intresse

för lärjungarnes yrken.

Vilkor för undervisningens begagnande: Folkskolans minimikurs i

aritmetik.

Geometri. Räta liniers, vinklars, plana och solida figurers förnämsta

egenskaper. Beräkning af ytor och rymder. Redogörelse för några af

de i tekniskt hänseende vigtigaste kroklinierna.

Vilkor för undervisningens begagnande: Föregående eller sam

tidigt

begagnande af skolans undervisning i geometrisk konstruktionsritning

eller motsvarande annorstädes inhemtad kunskap, jemte färdighet

i de fyra räknesätten med hela tal och bråk.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande

geometri, öfning i ritinstrumentens och ritmaterialiernas användande.

Uppritning af de vanliga geometriska figurerna samt af skalor äfvensom

af de i tekniskt hänseende vigtigaste kroklinierna. De första grunderna

10

74

af den beskrifvande geometrien. Kopiering af ritningar, uppritning

efter af lärjungen förut utförde croquisteckningar af modeller in. m.

Perspektivlära jemte perspektivritning.

Vilkor för undervisningens begagnande: Färdighet i linearritning;

kännedom om den beskrifvande geometriens första grunder.

Friliandstechiing, i tre kurser, förberedande, fortsättnings- och tilllämpningskurs.

Teckning efter väggtaflor, planscher, klotsar och gipser.

Räta linier i olika ställningar. De inom ornamentiken oftast förekommande

kroklinierna. Konturteckning af listverk, blad, slingor, vaser,

kandelabrar in. m. Enkel skuggning efter klotsar och gipsafgjutningar.

Figur- och landskapsteckning. Teckning efter plansch af enskilda

delar och af hela figurer, kariatider eller andra till arkitekturen eller

ornamentiken hörande figurer; figurer sammanstälda med bladverk eller

andra ornamenter. Landskapsteckning till den utsträckning, som erfordras

för lärjungar, tillhörande handtverksyrkena.

Vilkor för undervisningens begagnande: tillräcklig färdighet i frihandsteckning.

Fackritning (konstindustriel). Undervisningen rättar sig efter de

särskilda yrkena och består dels i afteckning efter plansch, gips, fotografi

eller konstindustriela föremål, dels för mera försigkomna lärjungar

i komposition af ritningar till föremål inom lärjungens yrke. Exempelvis

må nämnas:

För snickare: teckning af listverk och andra arkitektoniska detaljer,

fyllningsindelningar, svarfvade eller skurna möbeldelar, fullständiga

möbler in. in.

För målare: teckning af vägg- och takorneringar, dekorering af

möbler och dörrar eller andra byggnadsdelar. Perspektivisk afteckning

af grupperade föremål.

För guld- och silfverarbetare: teckning af vaser, kandelabrar, serviser

in. m.

Vilkor för undervisningens begagnande: tillräcklig färdighet i frihandsteckning.

Målning. Framställning af dekoringar hörande till målareyrket efter

planscher eller naturen. Efterbildningar af sten, trä och metall. Målning

efter draperier och efter konstindustriela föremål.

75

Vilkor för undervisningens begagnande: tillräcklig färdighet i frihandsteckning.

Modellering efter gips, plansch och fotografi, dels af ornamenter och

dels af figurer. Undervisningen sker till den utsträckning, som erfordras

för lärjungar, tillhörande handtverksyrkena.

Vilkor för undervisningens begagnande: tillräcklig färdighet i frihandsteckning.

Mekanik och maskinlära. Föredrag, förtydligade genom experimenter

samt genom förevisande af modeller och planscher. De allmänna

lagarne för jemnvigt och rörelse. Krafters sammansättning och

upplösning. Om tyngdpunkten, om mekaniskt arbete och lefvande kraft,

om friktionen, läran om hållfastheten, vätskors tryck och utströmning.

Läran om de enkla maskindelarne, mellanmaskinerna och kraftmaskinerna,

särskildt ångmaskinens inrättning och användande.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.*)

Vilkor för deltagande i repetitionerna: färdighet i de fyra räknesätten

med hela tal och bråk samt i geometrisk konstruktionsritning.

Maskinritning och annan mekanisk fackritning. Kopiering af ritningar

i olika skala samt af teckningar och modeller till nyare förbättrade maskiner

och redskap inom lärjungarnes yrken. Konstruktion af enkla

maskindelar. Utförande af arbetsritningar, tillhörande lärjungarnes yrken.

Vilkor för undervisningens begagnande: förut genomgången kurs i

geometrisk konstruktionsritning, linearritning och beskrifvande geometri.

Fysik. Föredrag, förtydligade genom experimenter, beträffande

kropparnes allmänna fysiska egenskaper samt öfver ljudets, ljusets,

värmets, magnetismens och elektricitetens förnämsta företeelser med

särskildt afseende å de tekniska tillämpningarne.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.

Vilkor för deltagande i repetitionerne: färdighet i de fyra räknesätten

med hela tal och bråk, någon kunskap i geometri.

Första grunderna af kemi och kemisk teknologi. De allmänna lagarne

för kroppars sönderdelning och sammansättning. Speciel redogörelse för

de i tekniskt hänseende förnämsta metalloiderna och metallerna. Läran

*) Här, likasom i de öfriga läroämnena, till Indika 2 timmars undervisning med föredrag i

veckan anslagits, beräknas föredraget upptaga 1 i/4 timma samt repetitionen 3/4 timma.

76

om förbränningen och brännmaterialierna. Det enklaste och praktiskt

vigtigaste af den organiska kemien. Redogörelse för några af de förnämsta

kemiskt-tekniska industrigrenarne. Praktiska öfningar.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.

Varukännedom. Redogörelse för de förnämsta i olika yrken använda

råvarors egenskaper, profning och förvaring. Föredragen anordnas

i serier efter de förnämsta grupper af olika yrken, för hvilka

de företrädesvis äro af vigt, hvarjemte lärjungarne så långt det låter

sig göra, sättas i tillfälle att utföra den pröfning af varor, som vid

deras yrkes bedrifvande kan vara af behofvet påkallad.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.

Verktygslära. Redogörelse för de förnämsta inom de mekaniska

industrigrenarne använda verktygs och verktygsmaskiners sammansättning

och egenskaper, med särskildt afseende å de nyare förbättringarne.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.

Byggnadsritning jemte formlära samt byggnadskonstruktionslära jemte

ritning'' hafva likartade ehuru inskränktare program med samma läroämnen

i byggnadsyrkesskolau, hvarföre hänvisas till dessa program.

Vilkor för deltagande i undervisningen: någon färdighet i frihandsteckning

och geometrisk konstruktiomritning.

Väl skrifning och textning. Denna undervisning är endast afsedd för

lärjungar, hvilka i och för sina tekniska yrken ega behof af en prydlig

handstil eller färdighet i textning och hvilka redan ega färdighet i

skrifning. Den meddelas följaktligen endast till biografer, målare, gravörer

m. fl.

Uppsatsskrifning. Uppsättande af affärsbref och andra handlingar,

förekommande inom de små industrigrenarne.

Vilkor för deltagande i undervisningen: förmåga att någorlunda

felfritt skrifva svenska språket.

Bokföring. Undervisning meddelas till den utsträckning, att lärjungen

sättes i stånd att sköta den bokföring, som bör förekomma vid

ett handtverk eller en mindre fabrik.

Vilkor för deltagande i undervisningen: förmåga att någorlunda felfritt

skrifva svenska språket samt nöjaktig insigt i räknekonst.

77

Den tekniska undervisningsanstalten för kvinnor.

Andamålet med denna afdelning af Slöjdskolan bör, enligt komiterades

åsigt, vara att lemna qvinnor, som egnat sig åt eller ämna egna

sig åt industriela yrken, en härför erforderlig teknisk undervisning.

Dervid torde likväl böra anmärkas, att undervisningen i allmänhet icke

kan afse inlärandet af vissa yrken, utan meddelandet af de vetenskapliga

och konstnärliga insigter och färdigheter, hvilka äro grundläggande

för den tekniska verksamhet, som af qvinnor med fördel kan utöfvas.

Inträdesfordringarne kunna lämpligen vid denna afdelning vara desamma

som de, hvilka gälla för afton- och söndagsskolan, såsom ock

förhållandet nu är.

Grupper vid undervisningen. Endast ett jemförelsevis ringa antal

af Slöjdskolans qvinliga lärjungar har redan egnat sig åt i vanlig

mening tekniska yrken, och dessa yrken ligga vanligen inom konstindustriens

område; mindre ofta egna sig de qvinliga lärjungar, som

besöka Slöjdskolan, åt de egentligen mekaniska industrigrenarne. Under

dessa förhållanden synes en gruppdelning, sådan i det föregående

bilfvit föreslagen för afton- och söndagsskolan, icke vara på sin plats,

utan torde det här vara lämpligast, att icke använda annan gruppdelning

än att, i likhet med hvad vid Slöjdskolan redan är händelsen,

de qvinliga lärjungarne indelas, när antalet så kräfver, i grupper och

för dessa anordnas i allmänhet lika undervisning, ehuru i vissa läroämnen,

som äro af vigt blott för ett fåtal lärjungar, grupperna kunna

åtnjuta gemensam undervisning.

Undervisningsplan. De läroämnen, hvilka komiterade anse böra utgöra

föremål för den ordinarie undervisningen vid den tekniska undervisningsanstalten

för qvinnor, äro:

Antal

grupper.

Frihandsteckning i tre kurser, motsvarande anordningen

vid afton- och söndagsskolan......... 2

Figur- och landskapsteckning (för dekorativa

ändamål)...................................................................... 1

Antal timmar

i veckan för

eu grupp.

6

4

78

Antal

grupper.

i

i

i

i

l

1

2

1

2

2

2

1

1

Antal timmar

i veckan för

en grupp.

6

2

6

4

7

5

4

2

2

2

2

2

2

Geometrisk konstruktionsritning samt linearritning

och beskrifvande geometri..................................

Perspektivlära .........................

Fackritning...............................

Målning ...................................

Modellering af ornament ....

» J) figur ...........

Aritmetik ..................................

Geometri..................................

Uppsatsskrifning.....................

Bokföring ..................................

Va! sk ritning och textning ,

Naturlära ..................................

Allmän varukännedom.........

Flertalet af dessa läroämnen kunna vid ifrågavarande afdelning

ingå till nära nog samma omfattning som i afton- och söndagsskolan.

Endast ett och annat af dem påkallar här några särskilda förklaringar.

Fackritningen omfattar i denna afdelning äfven mönsterteckning.

.Redan i den tredje kursen af frihandsteckningen böra lärjungarne öfvas

med afbildning af föremål inom området af det valda yrket eller med

afteckning af andra lämpliga ornerade föremål, men vid fackritningen

utsträckes undervisningen äfven till komposition af teckningar för de

konstindustriela yrkena samt af mönster för qvinliga handarbeten.

Undervisningen i naturlära afser meddelandet af de första grunderna

i fysik och kemi, med framhållande af de delar häraf, hvilka äro

af mera framstående teknisk betydelse. Likaså omfattar undervisningen

i varukännedom framställning af de delar af denna kunskapsgren, som

äro af den största allmänna vigt.

Repetitioner anställas med de lärjungar, som sig dertill anmäla.

Hvad undervisningstimmarne beträffar, torde dessa böra väljas så,

att å ena sidan dagarne blifva så vidt möjligt lediga för lärjungarnes

yrkesverksamhet eller arbete i hemmet, och å andra sidan med afseende

å tillgång på lärarekrafter och lokaler. Undervisningen meddelas

omkring 29 veckor om året.

79

Den högre kon stimlust rida läroanstalten.

I det föregående är det syfte, ifrågavarande afdelning af Slöjdskolan

borde ega, utförligt framhållet. Det torde blott behöfva i detta

hänseende tilläggas några förklaringar rörande enskilda punkter.

Det vore visserligen önskvärdt, att undervisningen vid denna afdelning

kunde göras obligatorisk, men äfven här uppresa sig stora

svårigheter mot en sådan anordning. Endast ett fåtal af lärjungarne

kan utan allt för stora uppoffringar egna hela sin tid åt kunskapers

inhemtande. Visserligen kan man påräkna, att åtskilliga lärjungar begagna

undervisningen i den högre konstindustriela afdelningen med

åtnjutande af understöd från slöjdföreningar, hushållningssällskap eller

enskilda personer, men i allmänhet torde det vanligaste blifva, att lärjungarne

under en större eller mindre del af veckan äro sysselsatta

med sina yrken, hvilket äfven i flera hänseenden synes fördelaktigt.

Inom flera grenar af konstindustrien utföres arbetet i arbetarnes hem

samt på beting, och man kan väl tänka sig, att flera af dessa arbetare

med framstående anlag för konstindustriel verksamhet skola begagna

sig af tillfället att inhemta en högre kunskap, än den afton- och söndagsskolan

erbjuder, äfven om de nödgas uppoffra en betydlig del af

arbetstiden, ehuru de icke kunna använda hela denna för ändamålet.

Under sådana förhållanden synes det vara rådligast, att icke göra

lärokursen obligatorisk, men ordna den så, att en lärjunge, som med

flit och goda axdag egnar största delen af sin tid åt studierne, hinner

på två års tid genomgå en någorlunda fullständig kurs. För öfrigt bör

det medgifvas lärjungarne, att allt efter tid och tillfälle begagna undervisningen

till en större eller mindre utsträckning.

Kursen torde här kunna fortgå hela året med undantag för tre

månader under sommaren samt för tiden under julferierne vid Slöjdskolan.

Denna afdelning är närmast afsedd för manliga lärjungar;

dock kunna äfven qvinliga lärjungar mottagas, så framt undervisningen

kan så ordnas, att det utan olägenhet kan ske.

Inträdes/''ordringar. Då här endast personer af något mognare ålder

och med verkliga anlag för konstindustriel verksamhet böra vinna in

-

80

träde i denna afdelning, synas fordringarne för inträde lämpligen kunna

blifva följande:

Vitsordad god frejd, att vara konfirmerad, att hafva deltagit i undervisningen

vid en afton- och söndagsskola i landet och derunder

visat flit och framstående anlag för teckning eller modellering samt

förvärfvat den skicklighet och mognad, att den inträdessökande anses

kunna med fördel begagna den konstindustriela undei-visningen. Dock

kan i särskilda fall inträde beviljas, äfven om den inträdessökande icke

begagnat undervisningen i en sådan skola, så framt han ådagalägger

sig ega för inträdet erforderliga insigter och färdigheter.

Om flera kompetenta sökande anmäla sig än som kunna mottagas,

ega de företräde, hvilka redan utöfvat eu konstindustriel verksamhet.

De lärjungar, som önska inträde i denna afdelning, böra på tider,

som af styrelsen bestämmas, inlemna skriftliga ansökningar, åtföljda af

erforderliga intyg.

Undervisningsplan. De läroämnen, hvilka komiterade anse böra ingå

i denna afdelning, äro:

Högre konstindustriel frihandsteckning, nemligen:

Ornamentritning efter planscher och efter plastiska ornamentala

modeller;

Teckning af lefvande växter;

Teckning af draperier;

Figurteckning med särskildt afseende å konstindustriens behof;

Komposition af ornamenter;

Komposition af teckningar till konstindustriela föremål och utförande

af arbetsritningar:

A) för sten- och lervaror;

B) för träarbeten;

C) för metallarbeten;

D) för väfnadsmönster och tygtryckning.

Undervisningen häri meddelas åtminstone 18 timmar i veckan, oberäknadt

undervisning i figurteckning, som meddelas särskildt 8 timmar

i veckan. «

81

Målning i aqvarell, limfärg och olja utaf ornamenter, draperier och

efter fristående konstindustriela föremål samt efter växter, fogi ar m. m.

Komposition af dekorativa målningar.

Undervisningen meddelas 12 timmar i veckan.

Modellering, ornaments- och figur-, i lera och vax efter planscher

och efter konstindustriela föremål, äfvensom gjutning i gips.

Komposition i skulptur af sådana föremål.

Undervisning meddelas 8 timmar i veckan i ornaments- och 8 timmar

i veckan i figurmodellering.

Skärning i trä af konstindustriela föremål efter teckningar och modeller.

Undervisningen meddelas 12 timmar i veckan.

Ciselering och gravering.

12 timmars undervisning i veckan.

Läran om konststilarne jemte skissering efter väggplanscher af föremål

i olika stilarter.

2 timmars undervisning i veckan.

Vid undervisningen iakttages för öfrigt, att lärjungarne tid efter

annan meddelas ämnen för utarbetande af skisser till konstindustriela

föremål.

Lärjungarne i den konstindustriela afdelningen kunna för öfrigt

deltaga uti undervisningen i de öfriga afdelningarnes läroämnen, som

för dem äro af gagn. Lärosalarne böra, så vidt sådant utan olägenhet

ske kan, vara tillgängliga för lärjungarne i denna afdelning äfven de

timmar om dagen, när icke undervisning der meddelas.

Byggnadsyrkesskolan.

I denna afdelning böra personer, tillhörande byggnadsyrkena, lemnas

tillfälle att inhemta en systematiskt ordnad elementär undervisning,

så att de sättas i stånd att inhemta de kunskaper, hvilka äro beliöfliga

för den närmaste ledningen vid byggnaders utförande. Undervisningen

fortgår under 4 månader af vintern, och en fullständig kurs omfattar

tre sådana terminer, dock må befrielse från deltagande i undervisningen

i ett eller annat ämne medgifvas, när giltiga skäl derför förefinnas.

ii

82

Inträdesfordringar. Det synes komiterade, att med afseende å ändamålet

med ifrågavarande afdelning utaf Slöjdskolan inträdesfordringarne

lämpligen kunna vara:

Vitsordad god frejd, att vara konfirmerad, att någorlunda felfritt

skrifva svenska språket, att ega god öfning i behandlingen af de fyra

räknesätten, äfven med vanliga och decimalbråk, samt någon kunskap i

frihandsteckning, och slutligen att hafva under åtminstone ett hälft års

tid varit sysselsatt vid byggnadsarbeten. De lärjungar, som önska inträde

i denna afdelning, böra på tider, som af styrelsen bestämmas,

inlemna skriftliga ansökningar, åtföljda af erforderliga intyg.

För utrönande af de inträdessökandes skicklighet anställes pröfning

i ofvannämnde kunskapsgrenar, så framt icke den sökande eger från

offentligt läroverk intyg, att han inhemtat dessa kunskaper.

Undervisning skolan. De läroämnen, hvilka enligt komiterades åsigt

böra utgöra föremål för undervisningen vid byggnadsskolan, äro:

Aritmetik och Algebra, nemligen aritmetiska problemers lösning; utförande

af enklare algebraiska operationer; lösning af lista gradens

eqvationer; algebraiska formlers användande för praktiska beräkningar.

Geometrisk konstruktionsritning, linearritning och beskrifvande geometri:

Första kursen. Uppritning af geometriska figurer, skalor, projektioner,

genomskärningar m. m.

Andra kursen . Perspektivlära (inclusive isometrisk och axonometrisk

perspektiv). Skuggkonstruktion.

Geometri, nemligen planimetri och stereometri; företrädesvis beräkningen

af yt- och kubikinnehåll. Det enklaste af läran om fältmätning

och afvägning.

Naturlära. Populär genom experiment,er förtydligad redogörelse

för de vigtigaste kemiska och fysiska naturlagarne, såsom förberedelse

till läran om byggnadsmaterialierna och till läran om eldstäderna.

Mekanik:

Första kursen. De enklaste grunderna för mekaniken, såsom förberedelse

till byggnadsstatiken och till läran om de vid byggnadsarbeten

använda redskap och maskiner.

Andra kursen. Byggnadsstatik, nemligen elementär och grafisk

bestämning af byggnadskonstruktioners stabilitet och hållfasthet.

83

Byggnadskonstruktionslära och byggnadskonstruktionsr ilning:

Första och andra kurserna. Kortfattad redogörelse för byggnadsmaterialierna.

Olika slag af byggnadsarbeten, såsom jordarbeten, grundläggning,

murning, timmermans-, plåtslagare-, kakelugnsmakare-, glasmästare-

och målarearbeten, jemte hithörande ritöfningar samt utförande

af modeller till byggnadskonstruktioner.

Tredje kursen. Läran om jernkonstruktionerna. Öfning med konstruktion

af byggnadsdelar. Speciel framställning af läran om byggnadsmaterialierna.

Byggnadsritning jemte formlära:

Första och andra kurserna. Ritning af byggnads detaljer, såsom listverk,

pelareordningarne m. in., samt af planer, fasader och genomskärningar

till byggnader. I samband härmed anordnas föredrag öfver

olika byggnaders anordning och inredning jemte tillhörande ritningar.

Tredje kursen. Komposition af ritningar till enklare byggnader.

Ornamentritning:

Första och andra kurserna anordnas i likhet med undervisningen i

fri handsteckning för afton- och söndagsskolans konstindustriela afdelning.

Tredje kursen. Komposition af enklare ornamenter.

Uppsatsskrifning med afseende å byggnadsyrkena.

Läran om kostnadsförslag, om upprättande af arbetsbeskrifningar

samt sammandragen redogörelse för gällande byggnadsförfattningar.

Bokföring med särskildt afseende å byggnadsarbeten.

Dessutom böra lärjungarne i byggnadsyrkesskolan lemnas tillfälle

att, om de så önska, deltaga uti undervisningen i modellering vid

afton- och söndagsskolan.

Följande tabell visar huru undervisningen i ofvan angifna läroämnen

skulle kunna fördelas under loppet af tre terminer.

Antal timmar i veckan.

Läroämnen. lista 2:dra 3:dje

året. året. året.

Aritmetik och Algebra................................................... 4 2 —

Geometrisk konstruktionsritning in. in................... 6 4 —

Transport 10

6

84

Antal timmar i veckan.

Läroämnen. lista

året.

Transport 10

Geometri.............................................................................. —

Ornamentritning.............................................................. 8

Byggnadskonstruktionslära jemte byggnadskon

struktionsritning.

.................................................... 8

Byggnadsritning jemte formlära ............................. 10

Uppsatsskrifning............................................................... 2

Mekanik ............................................................................. —

Naturlära............................................................................. —

Bokföring .......................................................................... 2

Läran om kostnadsförslag............................................. —

Modellering (fakultativt) ____

Summa 40

2:dra 3:dje

året. året.

6 —

3 2

8 8

8 10

10 10

3 3

2

40 35.

Den extra ordinarie under visningen.

Utom de ordinarie läroämnen, livilka enligt komiterades förslag

blifvit fördelade på Slöjdskolans ofvanstående fyra hufvudafdelningar,

torde det vara lämpligt, att likasom hittills upptaga i denna skolas

undervisningsplan vissa extra ordinarie läroämnen. Hit skulle dels

höra vissa kunskapsgrenar, sådana som främmande språk samt läran

om närings- och kreditförfattningar, hvilka, ehuru af obestridligt gagn

för flera af Slöjdskolans lärjungar, likväl ligga något vid sidan om

den egentliga tekniska undervisningens område; dels sådana läroämnen,

hvilka snarare tillhöra läroverkstaden än den egentliga skolan och

hvilkas upptagande i undervisningsplanen är berättigadt på grund

deraf, att undervisningen deri kan befrämja införandet af nya eller

väsendtligt förbättra redan i landet idkade tekniska näripgar, såsom

exempelvis: tillverkningen af papparbeten, lackering, litografi; och dels

vissa kunskapsgrenar, som t. ex. läran om ångpannors och ångmaskiners

skötsel, hvilka utgöra speciela framställningar af vissa sjmnerligt

vigtiga delar af tekniken, men som äro af den beskaffenhet, att de icke

85

hvart år behöfva ingå i Slöjdskolans program, utan lämpligast föredragas

i tid efter annan anordnade populära kurser.

Det synes komiterade, att en viss summa årligen bör anslås, på

det att Slöjdskolans styrelse må sättas i tillfälle att i mån af behof anordna

en sådan undervisning.

Beträffande de allmänna reglor, hvilka komiterade för sin del anse

höra ligga till grund för anordningen af den extra ordinarie undervisningen

vid Slöjdskolan, torde följande få anföras:

Hvad angår undervisningen i främmande språk, anse komiterade,

att visserligen sådan undervisning bör anordnas för de af skolans lärjungar,

hvilka redan ingått i tekniska yrken; men det synes dem i

liera hänseenden lämpligt att, i olikhet med hvad nu är händelsen,

lärjungarne sjelfve till en del bekosta densamma, likasom komiterade

föreslagit i fråga om samma läroämnen vid de tekniska elementarskolorna.

Denna språkundervisning bör naturligtvis erhålla en rent

praktisk riktning, hvilket är så mycket nödvändigare, som blott en

jemförelsevis ringa tid kan åt ämnet anslås. Det torde vara lämpligast,

att en viss summa årligen bestämmes såsom Statens bidrag och att det

öfverlemnas åt Slöjdskolans styrelse att föranstalta om undervisnings

meddelande i de främmande språk, som äro af största vigt för de industriel

yrkena.

Den del af den extra ordinarie undervisningen vid Slöjdskolan,

som omfattar en omedelbar praktisk utöfning af vissa yrken, torde, i

enlighet med hvad nyss blifvit anfördt, hafva till hufvudsyfte dels att i

landet införa nya och dels att förbättra här redan utöfvade industrigrenar.

Denna undervisning bör ordnas med ständig hänsyn till sagda

ändamål. I den mån, som detta blifvit uppfyldt, genom att ett antal

personer, hvilka vid Slöjdskolan åtnjutit undervisning i hit hörande

läroämnen, inom industrien tillämpat sina vid skolan förvärfvade insigter

och färdigheter, bör ämnet utgå ur skolans undervisningsplan.

Undervisningen vid Slöjdskolan uti ett sådant ämne bör derför icke

betraktas som permanent, utan som tillfällig. Har industrien en gång

tillegnat sig de nya förfaringssätt, skolan genom sin undervisning meddelat,

kan lämpligast åt den förra lemnas att sjelf sörja för deras vidare

utveckling och för de härför erforderliga arbetarnes praktiska utbildning.

86

Att vid Slöjdskolan meddela undervisning i utöfvandet af sådana yrken,

hvilka lika väl inläras i verkstäderna, synes icke kunna medföra något

betydande gagn, men kan deremot lätt föranleda att ett större antal

personer, än hvad industriens behof påkallar, till skada för sig sjelfva

egnar sig åt dessa yrken.

Hvad slutligen beträffar den del af den extra ordinarie undervisningen

vid Slöjdskolan, som skulle utgöras af speciela framställningar

af vigtiga tekniska kunskapsgrenar, så torde det vara af otvifvelaktigt

gagn, om genom dertill lämpliga fackmän en sådan undervisning meddelas.

Då emellertid i de flesta fall endast ett fåtal personer skulle

begagna sig af denna, torde det vara tillfyllestgörande, om blott tid

efter annan, med mindre eller större mellanrum allt efter ämnets större

eller mindre vigt, samma läroämne upptages i undervisningsplanen.

Derigenom kunna tillika ett större antal dylika läroämnen göras till

föremål för undervisning, och skolans verkningskrets derigenom utsträckas.

Lärarepersonalen.

I fråga om lärarepersonalens organisation vid Slöjdskolan skulle

flera af de skäl, som komiterade framhållit i förut afgifna betänkande

rörande de tekniska elementarskolorna, kunna tillämpas för att visa

önskligheten deraf att äfven vid förstnämnda skola anställas lärare, hvilka

kunna odeladt egna sig åt undervisningen. Men dels den olika karakteren

hos dessa båda olika slag af läroanstalter, dels den omständigheten,

att Slöjdskolan är belägen i hufvudstaden, torde härvid böra tagas

i betraktande. Till följd deraf att Slöjdskolans undervisning till större

delen är förlagd till aftonen och söndagen, och enär i Stockholm

många tekniskt, vetenskapligt eller konstnärligt bildade personer finnas,

hvilka eg a tillfälle och böjelse att några timmar i veckan tjenstgöra

vid Slöjdskolan, är det vid denna jemförelsevis lätt att erhålla

skickliga lärare i de många olikartade kunskapsgrenar, som ingå i

hennes undervisningsplan. Under sådana förhållanden synes det lämpligast

att icke, på sätt komiterade föreslagit för de tekniska elementarskolorna,

på förhand bestämma, hvilka läroämnen skola med hvar

-

87

andra förenas hos en lärare, utan i stället anslå ett visst arvode för

hvarje särskildt läroämne inom hvardera af de fyra hufvudafdelningarne

vid skolan. Deremot torde det lemnas åt styrelsen att, der sådant

utan olägenhet låter sig göra, förena två eller flera sådana lärarebefattningar

till en, så att derigenom åtminstone några af lärarne vid Slöjdskolan

må vid denna erhålla sin hufvudsakliga verksamhet.

Lärarne vid Slöjdskolan torde lämpligast böra indelas i två klasser.

Till den ena höra öfverlärarne, som utöfva eu fullt sjelfständig verksamhet

och som tjenstgöra vid skolan under hela läroåret; till den andra

återigen böla de, hvilka biträda de förstnämnda och hvilka lämpligen,

torde kunna benämnas underlärare. I anseende till det periodiskt i

hög grad under årets lopp vexlande antalet lärjungar, erfordras olika

antal underlärare vid olika tider. Med anledning häraf synes det komiterade

vara ändamålsenligast, att endast de lärare, hvilka utöfva en

fullt sjelfständig verksamhet erhålla en fast anställning med bestämda

arvoden, och att för underlärarne årligen anslås en summa, hvilken af

styrelsen användes för aflönande af sådane lärare, hvilka i mån af det

behof, som af lärjungarnes vexlande antal föranledes, till tjenstgöring

inkallas.

Den af komitcrade föreslagna anordningen i afseende å underlärare

skiljer sig i vissa hänseenden från den nu antagna. De vid Slöjdskolan

för närvarande anstälda underlärarne hafva nemligen fasta, om ock särdeles

knappa, löner och äro till följd deraf förpligtade att vara närvarande

de bestämda lektionstimmarne, äfven under de tider på året,

när antalet lärjungar icke gör deras biträde behöfligt. Vid undervisningen

i åtskilliga läroämnen kan det derföre inträffa, att underlärarnes

tid onödigt tages i anspråk samt att större kostnader än behöfligt är

uppkommer. Det torde derföre vara lämpligare att på sätt komiterade

föreslagit endast inkalla underlärare till tjenstgöring, när behofvet sådant

verkligen kräfver, men att gifva dem i förhållande till det använda

arbetet bättre aflöning, än hvad nu är händelsen. Någon skilnad mellan

underlärare och biträdande lärare skulle enligt komiterades förslag

icke ega rum.

I oljande tabell visar, hvilka lärarebefattningar i de olika läroämnena

enligt ofvan föreslagne planer skulle erfordras för undervisningens

88

bestridande vid Slöjdskolan-, äfvensom motsvarande antal undeivisnings

timmar i de olika afdelningarne, hvarvid det förutsattes, att de olika

grupperna i afton- och söndagsskolan icke samtidigt undervisas i samma

läroämne annat än i vissa ämnen, der så påfordras ellei lämpligen

ske kan.

Afton- och söndagsskolan.

öfverlärarebefattning i

Antal timmar i

veckan för de

tre grupperna

tillhopa.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande

geometri......................................................................

Perspektivlära ........................................................................................

Frihandsteckning: elementarkurser ................................................

» figur- och landskapsteckning......................

» konstindustriel fackteckning..........................

Yrkesmålning...........................................................................................

Modellering, ornament- .......................................................................

» figur- ................................................................................

Aritmetik och algebra ..........................................................................

Geometri.............................................................................................

Mekanik och maskinlära jemte mekanisk fackritning..............

Fysik............................................................................................................

Kemi och kemisk teknologi .............................................................

Varukännedom.........................................................................................

Verktygslära ...........................................................................................

Byggnadskonstruktionslära med ritning .......................................

Byggnadsritning jemte formlära .....................................................

Uppsatsskrifning....................................................................................

Bokföring ..................................................................................................

Välskrifning och textning...................................................................

20

2

18

6

8

4

10

6

12

6

14

2

4

2

2

6

6

6

6

4

I denna afdelning skulle således 20 öfverlärarebefattningar finnas.

89

Den tekniska undervisningsanstalten för qvinnor.

Antal timmar i

,, _ _ veckan för de

Ofverlärarebefattning i två grupperna

tillhopa.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning och beskrifvande

geometri..................................................................... 6

Perspektivlära ...................................................................................... 2

Frihandsteckning: elementarkurser ................................................A 12

)> figur- och landskapsteckning........................ 4

» fackritning ........................................................... 6

Yrkesmålning............................................................................................ 4

Modellering, ornament- ....................................................................... 7

)> figur- .............................................................................. 5

Aritmetik..................................................................................................... 8

Geometri.................................................................................................... 2

Naturlära ................................................................................................. 2

Allmän varukännedom......................................................................... 2

Uppsatsskrifning...................................................................................... 4

Bokföring .................................................................................................. 4

Välskrifning och textning.................................................................... 4

I denna afdelning skulle således 15 öfverlärarebefattningar finnas.

Den högre konstindustriela läroanstalten.

Öfverlärarebefattninq i Antal timmar

i veckan.

Högre konstindustriel frihandsteckning ........................................... 18

Figur- och landskapsteckning.............................................................. 8

Yrkesmålning.............................................................................................. 12

Modellering, ornament- .......................................................................... 8

)) figur- ................................................ 8

Skärning i trä af konstindustriela föremål .................................... 12

Ciselering och gravering ...... 12

Läran om konststilarne .......................................................................... 2

Således 8 särskilda öfverlärarebefattningar.

12

90

Byggnadsyrkesskolan.

Ofverlärarebefattning i

Antal timmar

i veckan.

Geometrisk konstruktionsritning jemte linearritning ocli be

-

skrifvande geometri ...................................................................... 6

Frihandsteckning (ornamentritning) ................................................... 8

Aritmetik och algebra ............ 6

Geometri........................................................................................................ 5

Allmän mekanik jemte byggnadskonstens mekanik .................. 6

Naturlära .................................................................................................. 2

Byggnadskonst ru k i ionslitra med ritning ......................................... 12

Byggnadsritning jemte formlära .................................................... 10

Läran om kostnadsförslag m. in......................................................... 2

Uppsatsskrifning....................................... 2

Bokföring ..................................................................................................... 2

Således 11 särskilda öfverlärarebefattningar.

Hela antalet öfverlärarebefattningar vid Slöjdskolan skulle således

uppgå till 54, men enligt hvad ofvan blifvit anfördt, kunna och böra

flera af dessa befattningar, med fördel för läroanstalten, bestridas af

samma lärare.

Pristäflingar och betyg.

Det framgår af den öfversigt, som i början af detta utlåtande

blifvit lemnad öfver Slöjdskolans verksamhet, att en ingalunda oväsendtlig

del af denna består i pristäflingar, som mot slutet af vårterminen

anställas. Skolans stadgar och undervisningsplan gifva, så vidt komimiterade

kunnat finna, visserligen härtill icke någon anledning, men

det är likväl obestridligt, att ett ganska omfattande system af pristäflingar

kommit till stånd vid skolan och att det utöfva!'' ett ganska

märkbart inflytande på hela hennes verksamhet. Pristäflingarne försiggå

på det sätt, att för olika läroämnen, som dertill i någon mån

kunna lämpa sig, vissa uppgifter utsättas, hvarefter lärjungarne i skolan,

utan lärarens ledning, få utarbeta de teckningar eller skriftliga

91

sval, hvait.ill uppgifterna föranleda. Kn sakkunnig jury granskar sedermera

de utförda arbetena och föreslår de olika belöningar, hvartill de

anses fort]’ente.

Man kan med skäl hysa olika åsigter om gagnet af en sådan anordning.

Det ligger i sakens natur, att hon måste medföra såväl verkliga

fördelar, som ock allvarliga olägenheter. Vore frågan att på det

pålitligaste sätt bedöma och jemföra de täflande lärjungarnes kunskaper

samt deias förmåga att använda dessa, sa skulle deremot ingenting

vara att anmärka. Som pröfning betraktad är ett sådant system förträffligt

för ett tekniskt läroverk. Derjemte torde det innebära eu

eggelse för en och annan lärjunge till att åtminstone under täflingstiden

använda mera flit än hvad eljest skulle vara förhållandet. Men

a andra sidan kan man ej heller förneka, att vid en skola af nu ifrågavai

ande slag undervisningen är det enda väsendtliga och att pröfning

och täflan äro af underordnad vigt. Skolans uppgift är att genom undervisning

spiida så mycket kunskap som möjligt bland industriens

arbetare, men ingalunda att bedöma denna kunskaps större eller mindre

om ock de lärjungar, hvilka önska erhålla vitsord öfver sina vid

skolan ådagalagda framsteg och öfver den flit, hvarmed de begagnat

undervisningen, icke böra sådant förvägras.

Icke heller är det af någon vigt för skolans syfte att genom täflan

söka utröna, hvilka af lärjungarne äro de mest framstående. Dessutom

lemna de årliga utställningarna af elevernas arbeten härtill en fullt tillräcklig

ledning. Vidare torde böra anmärkas, att en så långt drifven

täflan, som vid Slöjdskolan förekommer, utöfva!- ett i det hela taget

menligt inflytande på undervisningen och på lärjungarnes studier. Hon

kan nemligen svårligen ske, utan att i någon män inkräkta på undervisningstiden,

och föranleder allt för lätt, att lärjungarne betrakta vinnande

af pris vid täflingen såsom vigtigare än kunskapers förvärfvande.

I betraktande af nu anförda omständigheter, synes det komiterade,

att det skulle vara af verklig fördel för Slöjdskolan, om pristäflingen

vid henne i väsendtlig grad inskränktes. Deremot anse de det vara

af obestridligt gagn, att de skickligare lärjungarne i samband med undervisningen

genom meddelade uppgifter, som de i hemmet eller i

skolans lokaler få på egen hand utarbeta, vänjas vid sjelfständigare

92

arbete, än hvad den egentliga undervisningen medgifver, dock utan att

dessa öfningar antaga form af täflan.

I sammanhang härmed få komiterade anmärka, att det synes dem

i hög grad önskligt, att ett mindre inveckladt och med andra läroverks

mera öfverensstämmande betygssätt vid Slöjdskolan införes samt att

äfven det sätt, som för belöningars meddelande för närvarande användes,

på motsvarande sätt förenklas.

Förvaltningen.

Redan i det föregående hafva komiterade uttryckligen framhållit

sin åsigt, att hela förvaltningen vid Slöjdskolan bör på enklare sätt

anordnas. Det synes dem, att ett mindre antal tjensteman, än hvad för

närvarande vid skolan användes för ordningens upprätthållande och för

vården af de ekonomiska angelägenheterna, borde kunna vara tillfyllestgörande.

Dessutom anse de, att en förändring i afseende å föreståndarebefattningen

bör vidtagas, för den händelse, att komiterades förslag

att upprätta särskilda afdelningar för byggnadsyrkena och konstindustrien

skulle komma till stånd.

Huru skicklig och framstående eu föreståndare vid en sådan skola

än må vara, kan man svårligen af honom begära, att han skall ega,

utom de öfrige erforderlige egenskaperne den mångsidiga fackkunskap,

som erfordras för ledningen af två så betydande och i flera hänseenden

olika specialskolor samt af afton- och söndagsskolan. Under sådana

förhållanden synes det komiterade att det fördelaktigaste vore, att särskilda

afdelningsföreståndare tillsättas för de nämnda båda afdelningarne,

hvilka, under föreståndarens öfverinseende, vid dem utöfvade den

närmaste ledningen af undervisningen. Till sådane afdelningsföreståndare

böra lärare vid afdelningarne utses. Derjemte synes det komiterade

önskligt, att en föreståndarinna för den qvinliga afdelningen biträder

föreståndaren med ledningen öfver denna afdelnings undervisning

och vid ordningens upprätthållande.

Beträffande föreståndaren synes det komiterade önskligt, att han

må kunna egna hela sin verksamhet åt den storartade läroanstalt, föi

93

hvilken han är den förnämsta ledaren. Dessutom torde det i alla hänseenden

vara lämpligt, af de skäl komiterade förut anfört, att han tillika

vid skolan meddelar undervisning. I afseende å föreståndarne vid

samtliga afdelningarne synes det vara ändmålsenligt, att de emottaga

anmälningarne af de nya lärjungarne, så att de må kunna meddela dessa

de sakkunniga råd för deras studiers ordnande, hvilka äro så mycket

mera af behofvet påkallade, som i allmänhet läroämnena äro valfria.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, få komiterade i underdånighet

föreslå följande anordning af föreståndareskapet vid Slöjdskolan.

Ledningen och tillsynen af läroanstalten i hennes helhet tillkommer

en af Kongl. Maj:t tillsatt föreståndare. Denne utöfva!- tillika den närmaste

ledningen af afton- och söndagsskolans verksamhet. Honom

åligger att ordna och leda undervisningen i enlighet med stadgarne

och de af styrelsen gjorda närmare bestämmelser; att tillse, det.skolans

lärare och öfrige tjenstemän med nit och omsorg fullgöra sina åligganden;

att öfvervaka och upprätthålla ordningen; att utöfva tillsynen

å skolans så väl fasta som lösa egendom; att granska alla inkommande

räkningar äfvensom aflöningslistor, samt då ej någon anmärkning dervid

förekommer, dem godkänna; att på tider, som af styrelsen bestämmas,

emottaga anmälningar af de personer, som önska vinna inträde i aftonoch

söndagsskolan; att antaga och föra förteckning öfver lärjungarne i

skolans samtliga afdelningar; att för styrelsen föreslå de åtgärder, som

för skolans ändamålsenliga verksamhet och tidsenliga utveckling erfordras

samt att uppsätta förslag till de utlåtanden, berättelser och andra

skrifvelse!-, som styrelsen eger att afgifva.

För renskrifmng, registrering och mera dylikt eger föreståndaren

att anlita tillfälligt biträde eller ock må styrelsen särskild person till

sådant biträde för längre eller kortare tid antaga.

Föreståndaren bör tillika meddela undervisning vid Slöjdskolan.

En af lärarne i den högre konstindustriela afdelningen förordnas

af styrelsen att i egenskap af afdeluingsföreståndare utöfva den närmaste

ledningen af undervisningen vid afdelningen; att emottaga anmälningar

af nya lärjungar vid densamma; att tillse att den konstindustriela

undervisningen vid Slöjdskolan rätt motsvarar sin bestämmelse

och att till skolans föreståndare och styrelse framställa förslag

94

till de åtgärder, som i detta hänseende kunna vara af behofvet påkallade.

Likaledes förordnas en af lärarne i byggnadsyrkesskolan att i egenskap

af afdelniugsföreståndare utöfva den närmaste ledningen af undervisningen

vid nämnda skola; att emottaga anmälningar af nya lärjungar

vid densamma; att tillse att byggnadsundervisningen vid Slöjdskolan

rätt motsvarar sin bestämmelse och att till skolans föreståndare och

styrelse framställa förslag till de åtgärder, som för den skull erfordras.

Slutligen tillsätter styrelsen en föreståndarinna vid Slöjdskolans

qvinliga afdelning. Henne åligger att utöfva den närmaste ledningen

af undervisningen samt att vaka öfver ordningen inom denna afdelning;

att emottaga anmälningar af nya elever vid densamma samt att tillse

att afdelningen rätt motsvarar det afsedda syftet, hvarföre föreståndarinnan

ock eger att till Slöjdskolans föreståndare och styrelse föreslå

de anordningar, som för detta syftes vinnande af henne anses behöfliga.

Föreståndarinnan bör meddela undervisning vid Slöjdskolans qvinliga

afdelning.

Enär de göromål, livilka för närvarande af matrikelföraren vid

Slöjdskolan bestridas, skulle, om komiténs förslag vunne stadfästelse

öfvertagas af Slöjdskolans föreståndare och afdelningsföreståndare samt

föreståndarinnan, synes det komiterade, att matrikelförarebefattningen

bör indragas. Så mycket mer anse de detta möjligt som en högst

betydlig förenkling af skolstatistiken utan någon olägenhet kan införas,

i enlighet med hvad komiterade i det föregående anfört. Äfven sekreterarebefattningen

torde skolans föreståndare kunna bestrida, naturligtvis

under förutsättning, att erforderligt biträde på sätt ofvan blifvit

nämndt ställes till föreståndarens förfogande. Likaså anse komiterade

i enlighet med de grundsatser de förut i detta betänkande uttalat, att

ordningsmannabefattningarne böra indragas, och att anteckningen af

närvarande lärjungar af lärarne verkställes. De af lärarne förda listor

aflemnas sedermera till vederbörande föreståndare eller föreståndarinna,

som sammanförer de lemnade uppgifterne.

Ofrige erforderlige tjenstemän äro, enligt komiterades åsigt:

Kassaförvaltaren, som åligger att uppbära alla till skolan inflytande

penningar; till siffran granska inkommande räkningar; efter behöriga

95

anordningar verkställa utbetalningarne; föra och afsitta skolans räkenskaper;

uppgöra kassaförslag samt gemensamt med föreståndaren hafva

vålden om och ansvaret för skolans säkerhetshandlingar.

Bibliotekarien, som åligger att hafva vården om och ansvaret för

skolans bibliotek och på de timmar, som af styrelsen bestämmas, hafva

detta för allmänheten tillgängligt. Honom åligger tillika att hafva tillsynen

om de skolans samlingar, hvilkas vård af styrelsen icke uppdrages

åt vederbörande lärare eller afdelningsföreståndare.

Predikanten, som åligger att hvarje söndag, då undervisning vid

skolan meddelas, a tid, som af styrelsen bestämmes, förrätta offentlig

gudstjenst derstädes.

Dessutom erfordras en maskinist samt ett biträde åt denne för

skötseln af ångpannan, ångmaskinen samt af värmelednings- och ventilationsapparaten

i skollokalen; vidare två portvakter samt tre vaktmästare.

Bet förslag, som af komiterade i afseende å förvaltningens ordnande

vid Slöjdskolan nu blifvit framstäldt, skiljer sig ganska väsendtligt

rån nuvarande förhållanden. Eu betydlig inskränkning i antalet af

den icke undervisande personalen vid skolan är dervid förutsatt, i det

att antalet befattningar, som icke äro egentliga lärarebefattningar, är

formmskadt från 22 till 14 eller 15, af hvilka sistnämnde likväl endast

11 icke ovilkorligen äro med lärarebefattningar förenade. Att den föreslagna

förändringen skulle i flera hänseenden vara fördelaktig synes

komiterade uppenbart. Men fastän de betrakta det för sin pligt att

kraftigt framhålla detta, tro de sig dock böra förklara, att vid förändringens

genomförande skäligt afseende bör fästas vid de bevekande

omständigheter, som i åtskilliga fall kunna förekomma. Det torde

emellertid icke tillhöra komiterade, utan skolans styrelse och öfverstyrelse,

att, i händelse komiterades förslag skulle vinna nådigt bifall,

föreslå de åtgärder, som i sådant afseende blifva behöfliga. Särskild!;

anse de sig böra framhålla, att den nuvarande föreståndaren, hvilken

förtjenster och framstående nit om Slöjdskolan de villigt erkänna,

billigt vis icke torde böra åläggas att underkasta sig alla de förändringar

i hans ställning, som skulle blifva en följd af förslagets fullständiga

genomförande.

96

Styrelsen.

I afseende å det sätt, på hvilket styrelsen vid Slöjdskolan i Stockholm

är sammansatt, hafva komiterade icke något att erinra. Men om,

på sätt de föreslagit, särskilda afdelningar för högre konstindustriel

och för byggnads-yrkesundervisning skulle vid skolan upprättas, torde

det vara lämpligt, att lärarekollegiet vid Kongl. Akademien för de fria

konsterna erhåller rättighet att utse en ledamot i styrelsen. Denna

skulle då blifva sammansatt på följande sätt:

En ordförande, som af Kongl. Maj:t dertill i nåder förordnas.

En ledamot utsedd af K. Kommerse-kollegium, eller den myndighet,

som i stället för detta embetsverk erhåller uppdraget att utgöra

öfverstyrelsen öfver den lägre tekniska undervisningen i riket.

En ledamot utsedd af Stockholms stadsfullmäktige.

En ledamot utsedd af lärarekollegiet vid K. Teknologiska Insti

tutet. _

En ledamot utsedd af lärarekollegiet vid K. Akademien för de fria

konsterna.

En ledamot utsedd af Svenska Slöjdföreningen; samt af

skolans föreståndare, hvilken i styrelsen är föredragande.

De ledamöter, hvilka af Kommerse-kollegium, Stockholms stadsfullmäktige,

Teknologiska Institutets och Konstakademiens lärarekollegier

samt af Svenska Slöjdföreningen utses, torde lämpligast väljas fölen

tid af tre år.

För öfrigt torde det vara lämpligast, att föreståndarue för de

högre konstindustriela och byggnadsyrkes-afdelningarne äfvensom föreståndarinnan

vid den tekniska undervisningsanstalten för qvinnor erhålla

rättighet och åliggande att deltaga i styrelsens öfverläggningar, beträffande

frågor, som hafva afseende å deras respektive afdelningar.

De åligganden, hvilka komiterade anse böra tillkomma styrelsen,

äro:

Att sorgfälligt öfvervaka och befordra uppfyllandet af skolans

ändamål, tillse hennes tidsenliga utveckling samt till Kongl. Maj:t framställa

förslag till de förändringar, som i detta hänseende påkallas; att

97

meddela särskilda bestämmelser, i enlighet med faststälda stadgar, för

undervisningen, ordningen, kassaförvaltningen, räkenskapsföringen in. in.

vid skolan och utfärda härför erforderliga instruktioner:

att förvalta och under gemensam ansvarighet redovisa skolans statsanslag

och öfluga till skolan inflytande tillgångar;

att antaga och meddela afsked till såväl lärare som öfrige tjensteman,

med undantag af föreståndaren, samt nödig lägre betjening;

att bevilja pris, belöningar och stipendier åt utmärkte elever;

_ att årligen på fastställd tid, till af Kongl. Maj:t bestämd myndighet

insända berättelse om skolans verksamhet och tillstånd under nästförflutna

läroår och förvaltningen under sistlidne räkenskapsår; samt

att årligen inom den derför bestämda tid, till Kongl. Maj:ts och

Rikets Kammarrätt för behörig granskning insända skolans räkenskaper.

Den befattning med Slöjdskolan i Stockholm, som för närvarande

utöfvas af Kongl. Kommerse-kollegium, torde, för den händelse att eu

säiskild öfverstyrelse för den lägre tekniska undervisningen upprättas,

böra af henne öfvertagas.

Öfverstyrelsen bör i fråga om Slöjdskolan ega följande åligganden:

att vid inträffande ledighet af ordförande- eller ledamotsbefattning

i skolstyrelsen, för befattningens återtillsättande i föreskrifven ordning

vidtaga nödig åtgärd;

att vid inträffande ledighet af föreståndarebefattningen, efter inhämtande.

af skolstyrelsens yttrande, hos Kongl. Maj:t föreslå någon

härtill skicklig och lämplig person;

att till Kongl. Maj:t öfverlemna, jemte eget utlåtande, de af skolstyrelsen

insända årliga berättelser om skolans verksamhet, tillstånd och

förvaltning;

att tdl Kongl. Maj:t, jemte eget yttrande, öfverlemna de af skolstyrelsen

framställda förslag i frågor, som icke tillhöra öfverstyrelsens

eller skolstyrelsens afgörande.

13

98

Lärarekollegier.

Enligt § 21 af de för närvarande för Slöjdskolan gällande stadgar

kallar föreståndaren lärarne vid början af hvarje månad till sammanträde,

för att granska lärjungarnes flit, framsteg och uppförande samt

öfverlägga om frågor rörande undervisningen. Dylika sammantraden

skola ock ega rum före början af höstterminen, för upprättande af förslag

till årets läroplan, samt efter slutad vårtermin, för att uppgöra förslag

öfver de lärjungar, som gjort sig förtjente af belöningar eller loford.

För den händelse att komiterades förslag till Slöjdskolans reorganisation

vunne nådig stadfästelse, blefve skolan delad x fyra af hvarandra

till en viss grad oberoende läroanstalter, och det synes i sådant fall

vara lämpligare, att öfverlärarne i hvardera af dessa afdelnmgar bilda

ett särskildt kollegium, hvilket efter ordförandens kallelse sammanträder,

så ofta ärendena det påkalla. Slöjdskolans föreståndare bör vid dessa

sammanträden föra ordet, hvaremot ärendenas föredragning åligger

vederbörande afdelningsföreståndare eller föreståndarinnan, utom i aftonoch

söndagsskolan, för hvilken föreståndaren sjelf är föredragande.

Dessa lärarekollegiers uppgift är:

att upprätta förslag till undervisningsplaner och timtabeller inom

afdelningen; . , . ,

att föreslå prisbelöningar eller stipendier för genom flit och skicklighet

framstående lärjungar, tillhörande afdelningen,

att bestämma de betyg för flit och uppförande, som böra tillkomma

från afdelningen med afgångsbetyg utgående lärjungar,

att afgifva yttrande i de undervisningen vid afdelningen rörande

frågor, hvilka till kollegiet öfverlemnas af skolans styrelse eller föreståndare.

Den obetydliga protokollsföring, som vid läraresammanträdena erfordras,

torde kunna bestridas utaf vederbörande afdelningsföreståndare

eller annan af afdelningens lärare, som kollegiet dertill utser.

För sammanjemkning af de utaf de särskilda lärarekollegierna upp

rättade förslag till undervisningsplaner och timtabeller eger Slöjdskolans

föreståndare att till öfverläggning sammankalla de olika afdelnmgarnes

99

föreståndare och föreståndarinnan. Dessa planer och tabeller föreläggas

sedermera styrelsen till granskning och stadfästelse.

Beräkning af kostnaderna.

Det återstår att beräkna de kostnader, som utförandet af den i det

föregående föreslagna reorganisationen skulle medföra. För denna beräkning

hafva komiterade vid lönernas bestämmande tagit hänsyn till

nu varande lefnadskostnader i hufvudstaden, hvilka icke torde kunna

antagas i n; gon väsendtligare grad komma att förminskas, äfvensom

det stegrade priset på alla slag af arbete. I fråga om bestämningen af

öfverlärarnes löner hafva komiterade för öfrigt fästat afseende dels vid

antalet undervisningstimmar, dels det större eller mindre anspråk, som

läroämnet ställer på lärarens skicklighet, dels huru mycken förberedelse,

som undervisningen deri påkallar, och slutligen den större eller mindre

svårigheten att deri kunna finna dugliga lärare.

I betraktande af dessa förhållanden, få komiterade i underdånighet

föreslå följande lönevilkor för öfverlärarne i de olika läroämnena vid

de fyra särskilda hufvudafdelningarne, af hvilka Slöjdskolan, för den

händelse att komiterades förslag vunne nådig stadfästelse, skulle komma

att utgöras:

Öfverläraren i

Afton- och

söndags- skolan.

Den tekniska

undervis- ningsanstal- ten för

qvinnor.

Den högre

konstindu- striela läro- anstalten.

Byggnads-

yrkesskolan.

Geometrisk konstruktionsritning

jemte linearritning och beskrif- vande geometri..............................

1,600

450

300

Perspektivlära ....................................

200

200

—

Frihandsteckning:

Elementarkurser ..............................

1,400

900

400

Figur- och landskapsteckning......

550

350

1,000

—

Transport

3,750

1,900

1,000

700

100

Öfverlärare!! i

Afton- och

söndagsskolan.

Den tekniska

undervisningsanstalten

för

qvinnor.

Den högre

konstindustriela

läroanstalten.

Byggnads

yrkesskolan.

Transport

3,750

1,900

1,000

700

Fackteckning ....................................

900

600

—

Högre konstindustriel frihands- teckning .........................................

__

_._

3,000

Yrlcesmålning ...................................

400

400

1,500

—

Modellering:

» af ornament...............

850

600

1,000

)) af figur........................

500

400

1,000

Aritmetik och algebra.....................

1,200

800

——

400

Geometri................................................

600

200

300

Mekanik och maskinlära jemte

mekanisk fackritning ..................

1,500

,__

Allmän mekanik jemte byggnads- konst,fins mfika,nik

600

Fysik.....................................................

450

—

Kemi och kemisk teknologi.........

Naturlära .............................................

800

450

__

300

Varukännedom....................................

450

450

—

Verktygslära......................................

450

—

—

Byggnadskonstruktionslära med

ritning................................................

600

_____

__ . .

1,000

Byggnadsritning jemte formlära ...

500

—

—

800

Läran om kostnadsförslag in. m.

—

—

—

150

Uppsatsskrifning...............................

500

300

—

100

Bokföring .............................................

500

300

—

100

Välskrifning och textning ............

300

300

—

—

Skärning i trä...................................

—

—

1,200

Ciselering och gravering...............

—

—

1,200

—

Läran om konststilarne ..................

—

—

500

—

Summa kronor

14,250

6,700

10,400

4,450

101

Hvad underlärarne beträffar, torde, i öfverensstämmelse med hvad

i det föregående blifvit anfördt, och i likhet med hvad för närvarande

eger rum för biträdande lärare, det vara lämpligast, att en viss summa

årligen ställes till styrelsens förfogande, för att i mån af behof till

4 desse lärares aflöning användas. Enligt 1875 års utgiftstat är för aflö

ning

åt underlärare anvisadt ett belopp af 7,680 kronor och för biträdande

lärare ett belopp af 6,360 kronor, i hvilka summor dyrtidstillägg

äro inberäknade. Enär enligt komiténs förslag den för närvarande vid

Slöjdskolan meddelade undervisningen i vissa folkskoleämnen skulle

upphöra eller åtminstone i väsendtlig grad inskränkas, och det stora

antalet lärjungar i dessa ämnen betingar användandet af åtskilliga underlärare

och biträdande lärare, hvilka genom den nya organisationen

skulle blifva vid skolan obehöfliga, hvaremot antalet lärjungar i den

högre konstindustriela läroanstalten och i byggnadsyrkesskolan sannolikt

icke skulle, åtminstone till en början, blifva så stort, att flera underlärare

der skulle tagas i anspråk, så synes det antagligt att, om årligen

en summa af 13,000 kronor för ifrågavarande ändamål anslås, denna

bör vara fullt tillräcklig.

För den extra ordinarie undervisningen torde en summa af 3,500

kronor årligen böra ställas till styrelsens förfogande, ett belopp som

äfven är afsedt för Statens bidrag till bestridande af undervisningen i

främmande språk.

Föreståndarens aflöning belöper sig för närvarande till 6,000 kronor,

dyrtidstillägg inberäknadt. Enär enligt komiterades åsigt, på sätt ofvan

blifvit framstäldt, föreståndaren tillika bör vid skolan vara lärare, och

han i sådan egenskap bör åtnjuta motsvarande lön, synes det komiterade,

att hans aflöning som föreståndare bör kunna nedsättas till 4,500

, kronor årligen, en förändring, som likväl icke torde böra vidtagas under

den nuvarande föreståndarens tjenstetid. För hvardera af de båda afdelningsföreståndarne

vid den högre konstindustriela läroanstalten och

vid byggnadsyrkesskolan torde ett årligt arvode af 500 kronor vara tillfyllestgörande.

Deremot torde föreståndarinnan vid den tekniska undervisningsanstalten

för qvinno!- böra erhålla ett högre arvode, som komiterade

anse lämpligen kunna sättas till 800 kronor, emedan hennes befattning,

i anseende till det stora antalet qvinliga lärjungar, skulle blifva

mera ansträngande.

102

Enligt komiterades förslag skulle vid Slöjdskolan, efter den nya

organisationens genomförande, föröfrigt erfordras följande tjensteman,

hvilkas lönebelopp blifvit föreslagna i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad för närvarande eger rum.

Bibliotekarie, för hvilken eu lön af 1,400 kronor torde böra anslås.

Kassaförvaltare med en lön af 400 kronor.

Predikant med en lön af 300 kronor.

Dessutom:

Eu maskinist med en lön af 1,200 kronor.

Ett biträde till denne med en lön af 720 kronor.

En förste vaktmästare med en lön af 750 kronor.

Två andre vaktmästare, hvardera med en lön af 650 kronor.

Två portvakter med en lön af tillhopa 480 kronor.

Beträffande de dryga utgifterne för lyshållningen vid Slöjdskolan,

hvilka i innevarande års stat äro upptagna till 7,250 kronor, kunna de

efter komiterades åsigt i icke ringa grad inskränkas genom en lämpligare

och mera sparsam anordning af en del utaf belysningsapparaterne.

Ett årligt anslag af 6,000 kronor torde för ändamålet vara tillfyllestgörande.

Deremot anse komiterade, att utgifterne för uppvärmningen, hvilka

i nämnde stat äro upptagna till 4,400 kronor, möjligen skulle i någon

män komma att förökas genom den nya organisationen, och de hafva derföre

beräknat denna post till 5,000 kronor. För vattenförbrukning upptages

oförändradt ett belopp af 400 kronor. För »bibliotek och samlingar»

är i nämde stat ett belopp af 2,500 kronor och för »undervisningsmateriels

anskaffning och underhåll» 5,800 kronor upptagne. Efter

granskning af de hit hänförliga utgifterne vid Slöjdskolan under de

senare åren, anse komiterade att, om i utgiftsstaten upptages för bi- v

blioteket 1,500 kronor och för undervisningsmateriel och samlingar 6,000

kronor, behofvet i detta hänseende bör vara tillräckligt tillgodosedt.

Till inventariers inköp och underhåll torde likasom förut ett belopp

af 2,000 kronor böra i utgiftsstaten upptagas.

I de sistförflutna årens stat är ett belopp af 600 kronor upptaget

»till pris och belöningar». Hvad dessa beträffar, torde de visserligen

kunna utan olägenhet i någon mån inskränkas; men enär det, för den

103

händelse att komiterades förslag om upprättandet af eu högre konstindustriel

läroanstalt med dagundervisning vid Slöjdskolan komme till

utförande, skulle vara i hög grad önskligt, att åtminstone de mera

framstående lärjungarne i denna afdelning genom stipendier sattes i

tillfälle att egna en längi''e tid åt undervisningens begagnande, än hvad

4 eljest vore möjligt, hafva komiterade ansett sig böra i utgiftsstaten

upptaga under rubrik »till stipendier, pris och belöningar» en summa

af 1,500 kronor.

Hvad slutligen beträffar posten »diverse utgifter», hvilken i innevarande

års utgiftsstat är upptagen till 4,485 kronor, torde den böra

upptagas till ungefär samma belopp; och hafva komiterade till slutsummans

afrundning bestämt densamma till 4,450 kronor.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, skulle efter fullständigt genomförande

af den föreslagna organisationen af Slöjdskolan följande årliga

utgifter tagas i anspråk:

För aflöning af öfverlärarne i afton- och söndagsskolan 14,250 kronor.

För aflöning af öfverlärarne i den tekniska undervisningsanstalten

för qvinnor................................................... 6,700 »

För aflöning af öfverlärarne i den högre konstindu

stxuela

läroanstalten .................................................................. 10,400 »

För aflöning af öfverlärarne i byggnadsyrkesskolan...... 4,450 »

För aflöning af underlärare...................................................... 13,000 »

För den extra ordinarie undervisningen................. 3,500 »

Föreståndarens aflöning............................................................. 4,500 »

Arvode till två afdelningsföreståndare och en föreståndarinna

............................................................................ 1,800 »

För aflöning af bibliotekarien, kassaförvaltaren och predikanten

...................................................................................... 2,100 »

För aflöning af maskinister samt betjeningen ................. 4,450 »

Lyshållningen ................................................................................. 6,000 »

Uppvärmningen ............................................................................. 5,000 »

Vattenförbrukningen ..................................................................... 400 »

Biblioteket............... 1,500 »

Transport 78,050 kronor.

104

Undervisningsmateriel och samlingar........

Transport

78,050

6,000

kronor.

))

Inventariers inköp och underhåll ..............

2,000

)>

Till stipendier, pris och belöningar..........

1,500

»

Diverse utgifter..............................................

Summa

4,450

92,000

)>

kronor.

Hvad beträffar skolafgifterne, vore det utan tvifvel i princip riktigast,

på sätt blifvit föreslaget vid de tekniska afton- ecb söndagsskolorne

i landsorten, att lärjungarne erlade en ringa afgift för

hvarje läroämne, för bvilket de anmäla sig till undervisning. Men i

anseende till det stora antalet lärjungar vid Slöjdskolan i Stockholm

skulle detta medföra stora svårigheter. Det torde derföre vara lämpligast

att upptaga en bestämd afgift, oberoende af antalet läroämnen,

hvari undervisningen begagnas. Komiterade anse se sig af denna orsak

icke böra föreslå någon förändring i de för nämnda skola i detta fall

nu gällande bestämmelser.

Slutligen får komitén i underdånighet anmäla, att dess ledamot,

professor G. R. Dahlander, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga

bref af den 28 November 1873 fortfarande tjenstgjort såsom komiténs

sekreterare.

Med underdånig vördnad, trohet och nit

Eders Kongl. Maj ds

tropligtigste tjenare och undersåter

ER. EDLUND. A. H. FOCK. G. R. DAHLANDER.

•*

E. A. JACOBSSON.