Sök i Ratio Lex

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

105 sidor, varav 90 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 90 av 105 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1879:2, band 2, UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AP

DE UTAF KONGL. IVIAJ:T FÖRORDNADE KOMITERADE

FÖR VERKSTÄLLANDE AF UNDERSÖKNING RÖRANDE

FÖRVALTNINGEN OCH HUSHÅLLNINGEN

VID

ULTUNA LANDTBRUKS-INSTITUT

JEMTE

DERÖFVER AFGIFNA UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE^.

STOCKHOLM, 1878.

KONGL. BOKTRYCKERIET,

P. A. NORSTEDT & SÖNER.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STORM AKTIGST E, ALLERNADIGSTE KONUNG!

Sedan styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut, med anledning af Riksdagens revisorers

vid liera tillfällen framstälda anmärkningar mot styrelsens förvaltning af

institutets angelägenheter, hos Eders Kongl. Maj:t, i underdånighet anhållit om förord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

ilande af undersökning, huruvida de öfverklagade bristerna i förvaltningen och hushållningen

vid institutet förefunnes, samt jemväl vid innevarande års Riksdag beslut

blifvit fattadt om aflåtande af en underdånig framställning i sådant syfte, har Eders

Kongl. Maj:t den 27 sistlidne April i nåder funnit godt updraga åt en komité att

verkställa undersökning angående förvaltningen och hushållningen vid Ultima landtbruksinstitut

samt framställa förslag till afhjelpande af de brister och olägenheter i ena

eller andra hänseendet, hvilka vid den sålunda anbefalda utredningen kunna varda i

akt tagna; och har Eders Kongl. Maj:t till ordförande i denna komité utsett undertecknad,

Odelberg, samt till ledamöter deri förordnat undertecknade von Essen, Andersson,

Insulander och Hennings.

För fullgörande af det komiterade sålunda gifna nådiga uppdraget har komitén

dels sammanträdt härstädes den 22 och 24 sistlidne Maj, från och med den 7 till

och med den 16 derpå följande Juli samt från och med den 29 September till och

med denna dag, dels besökt Ultima den 23 Maj, allt innevarande år; hvarjemte, enligt

komiténs updrag, flere af dess ledamöter för särskilda ändamål vid åtskilliga tillfällen

besökt Ultima.

Innan komitén öfvergår till behandling af sitt egentliga updrag att redogöra

för och afgifva förslag till afhjelpande af de brister, hvilka, efter hvad komitén trott

sig finna, vidlåda hushållningen vid Ultima, anser sig komitén böra afgifva en förberedande

framställning rörande institutets uppkomst och fortgången af hushållningen

derstädes.

Institutets Vid 1840—1841 årens Riksdag beslöto Rikets Ständer, i anledning af derom af
or?a,

i!Sa*!ore''låten nådig proposition, att Ultuna kungsladugård, om 123/8 mantal, belägen i Bondkyrko

och Danmarks socknar af Ulleråkers och Waksala härad och Upsala län,

hvilken, genom kontrakt af den 5 November 1817 blifvit på 30 år, eller till den 14

Mars 1848, utarrenderad mot en årlig arrendeafgift af 602 tunnor 25V4 kappar spanmål,

hälften råg och hälften korn, finge vid arrendetidens utgång eller förr, om arrendatorn

vore villig att afträda från arrendet, upplåtas till ett allmänt landtbruksinstitut

för hela riket, under öfverinseende af den särskilda styrelse, som dertill blefve i nåder

förordnad; i sammanhang med hvilket beslut Rikets Ständer, i ändamål att derigenom

en fond till anskaffande af inventarier in. m. för det blifvande institutet skulle kunna

bildas, anvisade ett årligt anslag af 4000 riksdaler banko, hvilket belopp ansågs motsvara

det för kungsladugården då utgående årliga arrendet, att från och med år 1841

under den återstående arrendetiden utgå, hvilket belopp, intill tiden för dess användande,

helst borde göras räntebärande.

Sedan sålunda det för ändamålet nödigt ansedda anslaget blifvit beviljadt, förordnades,

för att utarbeta och afgifva förslag till ordnande af det blifvande landtbruksinstitutet,

genom nådiga brefvet af den 25 Januari 1841 en komité under Landshöfdingen

i Upsala län m. m. Friherre R. von Krasmers ordförandeskap, hvilken komité

under den 15 Januari 1842, jemte anmälan det dåvarande arrendatorn väl förklarat sig

villig att år 1844 eller 1845 afstå från arrendet af kungsladugården emot en ersättning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

af 1333 riksdaler 16 skillingar banko för hvartdera af de återstående arrendeåren, men

att han tillika uppställt såsom vilkor, att, i händelse ett senare öfverlåtande af arrenderätten

skulle i fråga komma, ersättningsbeloppet då skulle ökas med 333 riksdaler

16 skillingar samma mynt årligen, i underdånighet hemstälde, att, då det vore af vigt,

att institutet redan år 1844 måtte kunna börja sin verksamhet, den för öfvertagandet

af egendomen redan under sistnämnda år erforderliga summan måtte för ändamålet

anslås, hvilken framställning likväl icke vardt i nåder bifallen.

Vidare hemstälde komitén sedermera, jemte afgifvande af underdånigt förslag

till organisation af och stadgar för institutet, ej mindre att ett årligt anslag af minst

4,000 riksdaler banko, äfven sedan institutet mottagit kungsladugården, måtte till detsamma

utgå, än äfven att kronoparken Lilla Djurgården, om 101 tunnland 25 kappland,

hvilken i den år 1816 öfver Ultima kungsladugård senast upgjorda karta jemte beskrifning

vore inberäknad i kungsladugårdens areal och till en del af dess egor innesluten,

måtte, så länge kungsladugården vore till institutet uplåten, dermed varda

förenad; åsyftande komitén med detta förslag, att institutets vedbehof till en del skulle

kunna utan kostnad erhållas, bete för institutet tillhöriga kreatur vinnas, samt att dessutom

åt institutets lärjungar skulle beredas tillfälle att praktiskt inhemta kunskaper i

skogshushållningen.

Sedan denna komité härmed afslutat sina arbeten, utfärdades den 18 Februari

1846 stadgar för Ultima landtbruksinstitut, hvars ledning i enlighet med dessa stadgar

anförtroddes åt en särskild styrelse.

Genom Kongl. brefvet af den 12 Maj 1848 uppläts till institutet kronoparken

Lilla Djurgården, under vilkor, bland andra, att parken, i händelse densamma för annat

ändamål blefve för kronan behöflig, skulle kunna skiljas från kungsladugården, att

dess skötsel skulle ske efter den derför år 1840 faststälda hushållningsplanen, samt att

institutet årligen skulle till skogsplanteringskassan utgifva ersättning efter markegångspris

för värdet af 21 famnar virke, som från parken för nämnda kassas räkning dittills

blifvit årligen försålde.

Härförutom meddelades institutets styrelse genom Kongl. brefvet af den 5 November

likaledes år 1848, att Rikets Ständer bifallit en nådig proposition om anvisande

till institutet af ett fortfarande årligt anslag af 4,000 riksdaler banko, under vilkor att

vid institutet minst sex elever och ett lika antal lärlingar årligen kostnadsfritt underliölles

och undervisades.

Efter det institutet sålunda blifvit organiseradt och Ultima kungsladugård af detsamma

den 14 Mars 1848 emottagits, hafva, för befrämjande af institutets ändamål och

till betryggande af dess fortvaro, tid efter annan på framställning af institutets styrelse

anslag af statsmedel kommit detsamma till godo.

Då dessa anslag till sin natur varit af väsentligen skiljaktig beskaffenhet, i det

att desamma utgått dels såsom årsanslag, dels såsom anslag för en gång samt dels såsom

räntefria eller med ränta löpande lån, lärer, vid redogörelse för desamma, deras

särskiljande i nu omförmälda hänseende böra i akt tagas.

Anslag af

statsmedel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Årsanslag till Hvad således först beträffar institutets årsanslag, så utgick detta med det ofvan

institutet. omnämn(]a beloppet, 4,000 riksdaler banko, oförändradt till och med år 1851, då genom

Kong!, brefvet af den 10 Oktober sistberörda år eu förhöjning af detsamma från 4,000

till 8,000 riksdaler banko tillförsäkrades institutet, att utgå från och med år 1852, sedan

institutets styrelse dessförinnan om denna förhöjning gjort underdånig framställning,

åberopande såsom skäl för densamma dels att institutets verksamhet än mer skulle befrämjas,

om landtbrukslärliugarne, hvilka förut erlagt en årsavgift af 66 riksdaler 32

skillingar banko, från denna afgift kunde blifva befriade, dels att i flera ämnen erforderliga

lärare, i brist af till deras aflöning nödiga medel, icke kunnat anställas, samt dels

att åtskillig behöflig undervisningsmateriel saknades.

I sammanhang med den sålunda beviljade förhöjningen i årsanslaget förständigades

styrelsen att vid institutet årligen hålla 24 frilärlingar och 4 frielever.

Med anledning af en underdånig framställning af styrelsen, hvaruti, under åbe- t

ropande deraf, att institutets ekonomiska ställning för de senare fem åren utvisade eu

brist af i medeltal 12,249 riksdaler 25 öre riksmynt, hemstäldes om beviljande af en

förhöjning i institutets årsanslag med 6,000 riksdaler riksmynt eller till 18,000 riksdaler

samma mynt, afläts i ämnet nådig proposition till Rikets Ständer, som i underdånig

skrifvelse af den 15 Juni 1866 anmälde, att Rikets Ständer väl ansett oundgängligt, att

institutets årsanslag något höjdes, men likväl, enär Ultima egendom numera borde genom

ökad afkastning återgälda de derå nedlagda icke obetydliga kostnader, funnit sig

sakna giltig anledning att i vidsträcktare mån bifalla den nådiga framställningen, än

att uti institutets årsanslag bevilja eu förhöjning med 4,000 riksdaler riksmynt eller till

16,000 riksdaler.

Om detta Rikets Ständers beslut underrättades institutets styrelse genom Kong],

brefvet den 13 Juli 1866; och uppbars det således beviljade ökade anslaget från och

med påföljande året.

Sedan detta anslag, hvilket oförändradt utgick till och med år 1874, befunnits

för institutets behof otillräckligt, hemstälde styrelsen, dels att institutets årsanslag

ytterligare måtte varda tillökadt med 2600 riksdaler riksmynt, i ändamål att löneförmånerna

för de vid institutet anstälde lärare och tjensteman derigenom måtte kunna

höjas till sådana belopp, hvartill desamma ansågos böra upgå, dels ock att, enär kostnaderna

för elevernas underhåll mycket ökats och behofvet af tillökning i undervisningsmaterielen

befunnits allt mer trängande, institutets årsanslag måtte, utöfver nyssberörda,

för förbättring af lärares och tjenstemäns löneförmåner ifrågasatta belopp, höjas med

1400 riksdaler.

Eu med anledning af sistbemälda framställningar till 1874 års Riksdag aflåten

nådig proposition blef, enligt Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 17 Maj sistnämnda

år, sålunda bifallen, att Riksdagen för sin del beviljade den föreslagna tillökningen

i institutets årsanslag med 4000 riksdaler, hvadan detta anslag, i enlighet med

Kong! brefvet af den 29 Maj samma år, från och med år 1875 och framgent utgått

med 20000 riksdaler riksmynt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

r

1 FfiTi instltutets danslag upbär styrelsen sedan den 24 Oktober 1859. ett Anslag till

anslag åt 3000 kröner om året tdl en vid institutet förlagd, för undervisning af 6 elever friskola,,.

ar igen afsedd statens mejeriskola, b vars verksamhet sistnämnda dag too- sill början

isrn t06'' 8rkil?a an,8lag’ llVilkCt Pä gnm<1 af Kongl/brefvet af den 9 November A™** till

1860 från och med påföljande året utgått med 4500 kröner årligen till en agrikultur]^- ''

nnsk försöksanstalt vid Ultima, har icke i annan mån kommit institutet till godo, än

att lar aren i agnkulturkemi * ~ "

försöksan
stalten.

in. m. genom sin af detta anslag utgående aflöning såsom

/... o -t p„ „ ° ao uigacnue cUlUIlIIli* SaSOlll

föreståndare för försöksanstalten kan sägas till någon del jemväl vara aflönad såsom

lärare vid institutet.

„ P>0 lnstltutet för särskilda ändamål beviljade statsanslag för en gång hafva ut
gått

med nedan nämnda belopp och hafva på följande sätt tillkommit:

Redan i den första öfver institutets verksamhet och förvaltning afgifna revisionsberättelsen,

omfattande tiden till den 14 Mars 1849, fästa revisorer^ upmärksan,heten

derpå, att de af styrelsen för institutets behof dittills häfda utgifter i förhållande till de

( ortill anslagna statsmedel vant så stora, att styrelsen nödgats att anlita enskild kredit,

samt att, ifall institutet snarligen skulle kunna bringas till fullständigt skick, nödUa ej

obetydliga bygnads- och reparationsarbeten samt upköp af ett större antal kor, hvaraf

institutet då endast egdc 14 stycken, måste ske, hvilket allt skulle föranleda ökad

skuldsättning och institutets graverande med dryga årliga ränteutgifter, med anledning

hvaraf revisorerne föreslogo, att styrelsen måtte i underdånighet anmäla behof vet af

medel till ifrågavarande ändamål, samt anhålla om anvisande dessutom af ett efter

behofvet. afpassadt räntefritt förlagslån, att småningom utbetalas.

Likaledes anmälde äfven styrelsen, att, oaktadt i det år 1844 afgifna förslaget i

afseende å inkomster och utgifter för organiserandet af Ultima landtbmksinstitut uttryckts

den förmodan, att bemälde utgifter skulle kunna bestridas med det för ändamålet

beviljade anslaget med derå inflytande räntor, hade likväl de med institutets organisation,

inventariers upköp och oundgängligen nödiga bygnaders upförande förenade

omkostnader den 14 Mars 1849 öfverskjutit de till samma tid influtna inkomf_er™

med ett beI°PP af 22>744 riksdaler 18 skillingar 1 runstycke banko, vid hvilket

erhållande, och enär det institutet beviljade statsanslag vore beräknadt och oundgänglig

nödvändigt i och för sjelfva läroverkets behof, styrelsen i underdånighet hemstalde,

att den upkomna bristen måtte genom statsanslag varda fyld.

Med hänsyn till de af styrelsen anförda omständigheter samt med fästadt afseende

å hvad revisorerne i ämnet yttrat, medgafs, enligt embetsskrifvelse från Chefen

or Civildepartementet af den 15 December 1849, i nåder, att af det nyss nämnda

beloppet, 22744 riksdaler 18 skillingar 1 runstycke banko, som styrelsen för Ultima egendoms

i stånd sättande enskildt tillskjutit, dels 11059 riksdaler 23 skillingar 8 runstycken

som de verkstälda bygnadema i utgifter fordrat utöfver derför upgjorda kostnadsförslag,

dels 699 riksdaler 24 skillingar, som, innan någon afkastning erhållits af egendomen,

måst utgifvas till foder för kronans der förlagda stamholländeri, eller tillsammans

11758 riksdaler 47 skillingar 8 runstycken banko, skulle genom anordningar å be
-

Tillfälliga

anslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

sparingar på riksstatens sjette hufvudtitel institutet ersättas. Återstoden, 10985 riksdaler

18 skillingar 5 runstycken, af den nu i fråga varande skuldsumman, som ansågs väsentligen

hafva utgifvits i ändamål att tidigare än beräknadt vant kunna bereda ökad

afkastning af egendomen, erhölls deremot i form af lån, hvarom vidare i sammanhang:

med öfriga institutet till godo komna medel af denna beskaffenhet härefter

omförmäles.

Sedan styrelse!! vidare dels anmält, att den gamla vid egendomen befintliga

ladugårdsbygningen, i anseende till sitt osunda läge och i öfrigt mindre ändamålsenligt

skick, ingalunda kunde motsvara fordringarna å cn så beskaffad statens mönsterinrättning,

som med institutet afväges, samt att den gamla bygnaden dessutom genom

en häftig storm blifvit så skadad, att densamma blott provisoriskt kunde repareras, och

dels framhållit angelägenheten deraf, att vid institutet inrättades ett mejeri, hvarest åt

institutets lärjungar kunde beredas tillfälle att vinna närmare kunskap å tillgodogörandet

af ladugårdsprodukterna, samt i anledning häraf, och då institutets egna medel

funnits icke lemna tillgång till bestridande af kostnaderna för upförande af de erforderliga

ladugårds- och mejeribygnader, gjort underdånig framställning om erhållande

af för ändamålet behörigt anslag, och Rikets Ständer, efter i ämnet aflåten nådig

proposition, för upförande af bemälde bygnader mot redovisningsskyldighet anvisat

en summa af 25,000 riksdaler banko, blef detta anslagsbelopp genom Kongl. brefvet af

den 11 Juni 1854 stäldt till styrelsens disposition.

Det anslag af tillfällig beskaffenhet, som närmast derefter tillkom, begärdes af

styrelsen i ändamål att från England eller Skoband kunna införskrifva en praktiskt

bildad landtman för att, stationerad på Ultima, meddela undervisning i nyare åkerbruksmetoder

in. m. samt befordra införandet af nyare jordbruksredskap, till hvilket ändamål

ett belopp af 300 Pund sterling ansågs erforderligt, hvilken framställning på det

sätt bifölls, att genom nådigt bref af den 16 Maj 1856 ett belopp af högst 3600 riksdaler

banko anvisades, att på styrelsens reqvisition utgå till anskaffande af en sådan

person, med skyldighet för honom att biträda vid den praktiska undervisningen vid

institutet samt äfven, efter reqvisition, tillhandagå jordbrukare i Upsala län.

I underdånig skrifvelse af den 26 Augusti 1859 hemstälde institutets styrelse,

under anmälan, bland annat, derom, att dels nya och rymligare bostäder åt institutets

elever och lärlingar äfvensom större lärosalar m. m. vore önsklige, dels att institutets

ekonomibygnader, med undantag af de då nyligen upförda ladugårds- och mejeribygnaderna,

vore i ett högst bristfälligt skick, samt särskilt schäferibygnaden nära

nog nedruttnad, om aflåtande till Rikets Ständer af nådig proposition om beviljande

af°ett anslag å 170,000 riksdaler riksmynt för upförande å Ultima af en större stenhusbygnad

med logement, uudervisnings- och matsalar m. m. för institutets elever och läilingar,

samt en schäferibygnad och ett stall, beräknade att kosta, den förra bygnaden

146,000 riksdaler samt de båda senare tillhopa 24,000 riksdaler.

Sedan emellertid Landtbruksakademiens Förvaltningskomité, vid afgifvande af

i ämnet infordradt utlåtande, tillkännagifvit, att institutets styrelse anmält sig hafva från
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

gått den ursprungliga planen att i ett och samma hus inrymma både elever och lärlingar

samt inkommit med ritningar och kostnadsförslag å de i fråga varande bygnaderna,

Indika skulle komma att bestå af ett boningshus af tegel, afsedt för institutets

elever, beräknadt till eu kostnad af 109236 riksdaler 35 öre riksmynt, ett boningshus

af trä för lärlingarne ocli rättaren, uptaget med inbcräkning af kostnaden för möbler

och inventarier till 18058 riksdaler 64 öre, ett stall af gråsten, uptaget till 18957 riksdaler

52 öre samt ett fårhus, likaledes af gråsten, beräknadt till 13478 riksdaler 96 öre,

öfverlemnades genom nådig skrifvelse af den 9 Mars 1860 till Rikets Ständers pröfning,

huruvida tillgång till det för i fråga varande bygnader erforderliga anslag måtte

kunna beredas.

I underdånig skrifvelse åt den 15 Oktober sistberörda år tillkännagåfvo Rikets

Ständer, att, af anförda skäl, medel till samtlige de i fråga varande bygnaderna icke

kunnat beviljas, men att, då det syntes som upförandet af såväl det för institutets lärlingar

afsedda boningshuset som äfven en ny bygnad för schäferiet skulle vara företrädesvis

angeläget, Rikets Ständer dertill anvisat 18058 riksdaler 64 öre för den förra

och 13478 riksdaler 96 öre för den senare af sistnämda bygnader, eller tillsammans

i jemnt tal en summa af 31540 riksdaler, hvilket beslut genom Kongl. brefvct af den

26 Oktober 1860 vann nådig stadfästelse.

I samband med beviljandet af det redan förut omförmälda årliga anslaget till

underhåll af en agrikulturlcemisk försöksanstalt vid Ultuna erhölls såsom tillfälligt

anslag till upsättande af ett laboratorium ett belopp af 3000 riksdaler riksmynt, hvilket

anslag genom Kongl. brefvct af den 9 November sistberörda år blef styrelsen anvisadt.

För upförandet vid institutet af den nyss omhandlade stallbygnaden äskades

af 1862 och 1863 årens Riksdag ett belopp af 18000 riksdaler, hvarjemte jemväl till

Riket Ständers pröfning öfverlemnades, huruvida tillgång kunde beredas till bekostande

al den likaledes förut omhandlade bygningen för institutets elever, hvarefter Rikets

Ständer under den 11 November 1863 i underdånighet anmälde sig hafva beslutat att

till den nya stallbygnaden anvisa den begärda summan, 18000 riksdaler, samt till elevbygnaden

109000 riksdaler, eller tillsammans 127000 riksdaler, hvilket belopp genom

Kongl. brefvet af den 13 November 1863 stäldes till styrelsens förfogande, att efter

ingången af påföljande år i män af behof lyftas.

Sedan institutet under den följd af år, detsamma varit i verksamhet, såväl för

anskaffande af inventarier till egendomen och dennas förbättring som till bygnader,

med flera ändamål, utöfver befintliga tillgångar nedlagt ett betydligt kapital, såg sig

styrelsen,, för att möjliggöra en förminskning i den ansenliga skuldsättning, hvaruti

institutet för den skull iråkat, föranlåten, att år 1873 i underdånighet göra framställning

om ytterligare understöd af statsmedel.

I en underdånig skrifvelse af den 3 November sistberörda år anför styrelsen till

stöd för denna sin framställning bland annat följande:

»För omkring 2 år sedan tillät sig styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut att

inför Eders Kongl. Maj:t uttala sitt bekymmer öfver institutets finansiela ställning,

Komiterades utlåtande ang. Ultima. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lån eif

statsmedel.

och Eders Kong]. Maj:t behagade på styrelsens begäran bevilja institutet ett lån af

50,000 riksdaler, hvarigenom största delen af dess skuld blef stäld på amortering och

styrelsen befriades från olägenheten att på enskild kredit nödgas anskaffa medel äfven

utöfver hvad för löpande utgifter erfordras.

Ehuru väsentlig den fördel var, som härigenom bereddes institutet, och ehuru

styrelsen fortfarande hoppas, att institutet, om amorteringen får fortgå under en mycket

lång följd af år, kan afbetala sin skuld, anser styrelsen likväl den hushållning, som af

den stora skuldsättningen nödvändiggöres, vara för institutet såsom läroanstalt i det

praktiska jordbruket så menlig, att styrelsen icke kan underlåta att ännu en gång för

denna angelägenhet i underdånighet utbedja sig Eders Kong!. Maj:ts upmärksamhet.

Enligt 1872 års bokslut uppgick institutets skuld, om den minskas med institutets

personela fordringar, men icke med säljbara förlag, till 105,919 riksdaler 83 öre

riksmynt. Skuldsättningen, som började samtidigt med institutets verksamhet, har sedan

fortgått och tillväxt i följd af de betydliga kostnader, som skett för nybygnader, bygnaders

och inventariers underhåll samt uppehållandet i (Ifrigt af institutets verksamhet.

Enligt hvad af institutets räkenskaper inhemtas, upgå sedan 1848 nybygnader till

99,797 riksdaler 13 öre utöfver särskild! för sådant ändamål erhållna anslag; dränering

till 18,570 riksdaler 94 öre; bygnaders underhåll till 60,433 riksdaler 94 öre; inventariers

underhåll och afskrifning å deras värde till 105,950 riksdaler 87 öre; samt kostnaden

för institutet, utom den betydliga del af berörda underhåll, som kommer på institutet,

till 44,884 riksdaler 67 öre öfver upburna anslag och elevafgifter.

Landtegendomen, som under tiden gifvit en vexlande afkastning, har så mycket

mindre kunnat fylla så stora behof, som en del af de kostnader, som derpå nedlagts,

först under de senare åren börjat bära frukt, och som den tryckande ekonomiska ställningen

hindrat många åtgärder, som eljest af en klok hushållning påkallats.»

Med anledning af dessa och flera andra skäl hemstälde styrelsen om erhållande

af ett tillfälligt anslag af 80,000 kronor, hvilket anslag, efter derom till 1874 års Riksdag

aflåten nådig proposition, beviljades att under år 1875 lyftas, hvartill styrelsen genom

Kong], brefvet af den 29 Maj 1874 bemyndigades.

Genom nådiga brefvet af den 13 Mars 1852 tilldelades, efter derom gjord framställning,

Upsala läns hushållningssällskap för upförande af en eldria af finsk modell

å Ultima egor ett tillfälligt anslag om 2,000 riksdaler banko, hvilket här torde böra

omnämnas, då af institutets räkenskap för sistberörda år framgår, att detta belopp blifva

till institutets styrelse öfverlemnadt.

Jemte de nu anförda anslagen hafva af statsmedel såsom lån beviljats Ultuna

landtbruksinstitut ett sammanlagdt belopp af 86,478 kronor 7 öre.

Det första af dessa lån, som institutet fått upbära, erhölls till ett belopp af

10,985 riksdaler 18 skillingar 5 runstycken och heviljades genom Kongl. brefvet af den

15 December 1849 såsom bidrag till täckande af den skuld, institutet då iråkat, samt

i samband med det genom samma Kongl. bref institutet anvisade tillfälliga anslag,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

hvarom närmare i det föregående blifvit redogjordt. Detta lån blef enligt institutets

räkenskaper till fullo återburet den 28 Januari 1860.

I underdånig skrifvelse af den 16 December 1861 anmälde styrelsen, att, fastän

de olägenheter, som uppkommit derigenom att de lcronodagsverken, med hvilka skötseln

af Ultima kungsladugård af ålder bcdrifvits, blifvit indragna, och legofolk i stället

måst användas, till större delen för sjelfva hufvudgårdens jordbruk blifvit afhjelpte genom

anläggande af 8 jordtorp och upförandet af ett rymligt boningshus för arbetarefamiljer,

qvarstode dessa olägenheter likväl å utgården Kungsängen, hvilken år 1861

redan egde eu genom nyodling vunnen åkerareal af 120 tunnland, som ytterligare

kunde ökas till omkring 200 tunnland, och vore belägen på omkring 3/s mils afstånd

från hufvudgården, hvarför denna utgärd, derest den icke blefve bebygd, icke med

fördel kunde brukas i samband med hufvudgården, på grund hvaraf styrelsen, som

saknade medel till upförande af de för detta ändamål nödiga bygnaderna, hemstälde,

att institutet måtte förunnas ett räntefritt lån af 20,000 riksdaler riksmynt till upförande

å Kungsängen af arbetarebostäder, ladugård och öfriga uthus.

Genom Kongl. brefvet af den 24 Januari 1862 blef denna framställning sålunda

bifallen, att det begärda beloppet åt styrelsen anvisades, att under åren 1862 och 1863

utgå med hälften hvardera året, med skyldighet för styrelsen att från år 1864 årligen

göra afbetalningar med 2,000 riksdaler till dess hela beloppet blifvit återguldet.

Med afbetalningen af detta lån erhölls likväl, efter underdåniga framställningar

af institutets styrelse, anstånd, ej mindre under åren 1864, 1865 och 1866, än äfven

under tiden från och med år 1868 till år 1872, då, efter det styrelsen ånyo anhållit

om anstånd med fullgörande af afbetalningen äfven för sistnämnda år, enligt Kongl.

brefvet af den 28 December samma år ytterligare anstånd med lånets afbetalande icke

blef styrelsen medgifvet. Till följd af de således gjorda nådiga medgifvanden a har

den bestämda afbetalningssumman å detta lån endast blifvit erlagd under åren 1867,

1873, 1874, 1875 och 1876.

Jemte afgifvande af redogörelse för institutets tillgångar och skulder under åren

1861—1870, anför styrelsen i underdånigt memorial af den 28 November 1871, dels

att tillväxten såväl af skuld som tillgångar varit betydligast under åren 1861—1865, då

Kungsängens utgärd bebygdes och ordnades, dels oek att äfven sedermera de af hushållningen

upkomna öfverskotten i allmänhet måst användas till egendomens och institutets

utveckling, i det att ej mindre, till följd af stamholländeriets borttagande, eu

större upsättning af kreatur vid hufvudgården blifvit nödvändig, än äfven den nya

elevbygnadens inredande och ordnandet af samlingarna i dithörande lokaler förorsakat

dryga utgifter, med anledning hvaraf och då institutets betydliga skuld, för hvilken,

så vidt enskilde vore fordringsegare, styrelsens medlemmar måst ställa sig i personligt

ansvar, medförde de största olägenheter samt dessutom ansågs icke inom en kortare

tidrymd kunna, endast genom användande af institutets årliga öfverskott, varda gulden,

styrelsen, för erhållande af tillgång till ordnande af institutets penningeställning, hemställer

om beviljande till institutet af ett lån af allmänna medel till ett belopp af 50000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

riksdaler emot erläggande af högst 5 procent ränta samt årlig afbetalning af 1000

riksdaler.

Detta lån, som genom Kongl. brefvet af den 1 December 1871 beviljades till af

styrelsen begärdt belopp, skulle, enligt sist omförmälda nådiga bref, under hvartdera

af de närmaste tre åren, afbetalas med 1000 riksdaler jemte ränta efter 5 procent om

året för det vid hvarje afbetalning återstående kapitalbelopp, hvarjemte efter nämnda

tid, uppå anmälan af styrelsen och med afseende å institutets ekonomiska ställning, i

nåder skulle förordnas, huru med afbetalningen borde förhållas.

Återbetalandet till fullo af detta lån egde rum den 5 Januari 1875, med användande

af en del af det institutet genom Kongl. brefvet af den 29 Maj 1874 till godo

komna anslaget å 80,000 kronor.

För underlättande af öfversigten af de Ultima landtbruksinstitut till godo komna

tillfälliga anslags- och lånebelopp af statsmedel bifogas hosföljande bilaga Lit. A.

Engendomens Rörande storleken af den egendom, som af Ultima landtbruksinstitut år 1848

storlek. gfvertogs, finnas inga officiela upgiftcr från någon senare tid än år 1816, då kungsladugården

upmättes och kartlades.

Som likväl de förändringar i jordens fördelning, hvad beträffar dess användande

till olika ändamål, hvilka under tiden mellan de båda ofvannämda åren möjligen kunna

hafva inträffat, icke torde hafva varit af någon mera väsentlig betydenhet, lärer den

till ifrågavarande karta hörande beskrifningen kunna anses till det närmaste böra öfverensstämma

med förhållandena, sådana de voro, då egendomen af instititutet tillträddes.

Den nämnda kartebeskrifningen angifver, enligt begärdt och erhållet officielt ut
-

drag deraf, kungsladugårdens areal på följande sätt: (Bil. lit. H.)

Tomter till gården och en del torp...................................................... 21 T:d 27 kpld

Åker......................................................................................................... 479 » 28 »

Äng ........................................................................................................ 395 >; 12''/2 »

Fräkenbotten uti kungsängen och uti kronoparken Lilla Djurgården 62 » —■ »

Betesmark ................................................................................................ 78 » 29Va »

D:o af sämre beskaffenhet, backar in. in.................................. 388 » 12V2 »

Skogsmarken på kronoparken Lilla Djurgården................................. 101 » 25 »

Summa 1,528 T:d 6V2 kpld;

hvarjemte i beskrifningen äfven finnes omförmäld en kungsladugården tillhörig mossvallsäng,

Långmossen kallad, som efter en år 1788 uprättad karta innehölle 39 tunnland

31V2 kappland. Till kungsladugården hör dessutom husbehofsfiske i sjöarne Ekoln

samt Öfra och Nedra Föret och Upsala-ån.

Någon hufvudsaklig förändring i den nu omförmälda arealen synes kungsladugården

icke hafva undergått på annat sätt, än att genom Kongl. brefvet af den 13

Oktober 1854 3 tunnland 3 kappland af Ultima ängsmark blifvit till Upsala hospital

uplåtna, hvarjemte styrelsen enligt protokoll af den 15 December 1875 medgifvit, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

lägenheten

egendomen

uplåtas till

densamma.

Utaf

lägenheter, hvaraf för närvarande Stora Djurgården om 120 tunnLiHa

Djurgården om 73 tunnland 17 kappland samt Damhagen

tunnland 6 kappland fortfarande äro till enskilde personer mot

Langmossen, som icke lär hafva lemnat institutet någon afkastning'', finge

afhändas, för att, efter derom i vederbörlig ordning gjord framställning

innehafvaren af hemmanet Ullbolsta N:r 1, som begärt att få skattclöåa

d( delai, hvilka tillsamman bilda den possession, hvaröfver Ultuna landt-Utarrenderade

bruksinstitut nu förfogar, utarrenderades redan samma år som egendomen af institutet la''Jenheter

mottogs åtskilliga

land 201/.» kappland,

med en areal af 14

afgäld uplåtne.

Rörande inkomsten af de utarrenderade lägenheterna gifva institutets räkenskaper

vid handen, att under de senare åren för desamma erlagts följande arrendebelopp,

nämligen:

för Damhagen från år 1848 och fortfarande 119,8 kubft spanmål, hälft, råg och hälft, korn;

» Stora Djurgården från 1872 och fortfarande 409,r, kubft spanmål, hälften råg och

hälften korn;

» Lilla Djurgården från år 1865 och fortfarande 220,o kubft spanmål, hälften råg

och hälften korn;

Kungsladugårdens fiskvatten har derjemte från år 1848 till och med år 1875 utarrenderats,

det sistnämnda året mot eu afgift af 78 kronor.

För anskaffande af nödigt antal fasta arbetare vid institutet indelades under år

1848 den aflägsnast belägna åkerjorden till 8 torplägenheter, hvaraf eu under det året

bebygdes; och upläts till bostäder åt de öfrige torparne tills vidare bygnaderna å

de förut under särskilda bruk skötta, nu till hufvudegendomen lagda utgårdarne Bäcklösa,

Hälltorpet och Gälbo.

Öfver torpens dåvarande areal hafva fullständiga upgifter icke kunnat erhållas.

Den till nuvarande torplägenheter- uplåtna jorden innehåller enligt upgift 47,17 tunnland

åker, 46,94 tunnland backar och betesmark, jemte 23,o tunnland fräkenbotten såsom

äng öster om ån, samt brukas af 4 torpare, hvaraf eu i årligt arrende erlägger

240 kronor, och de öfriga trenne under räkenskapsåret 1875-1876 utgjort tillsammans

468 mans- och lika många qvinsdagsverken.

Don af institutet nu under eget bruk skötta delen af egendomen utgör, förutom

tomter, backar, skogsmark och impedimenta, efter erhållne upgifter, grundade på

1875 års kulturkarta, följande areal:

Torp.

Jord under

eget bruk.

Odlad jord.

Ängsmark.

Betesmark.

vid

Ultuna

61,36 tunnl.,

30 tunnland.

»

Kungsängen

124,-— »

»

Graneberg

3,— »

- ))

»

Lilja Djurgården

30,62 »

- »

Summa 605,89 tunn!., 219,18 tunnl., 30 tunnland.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Rörande användandet af den jord, som af institutet brukats, torde följande förtjena

att omnämnas:

Då Ultima kungsladugård af institutet tillträddes, begagnades hela den öster om

Fyrisån belägna delen af egendomen uteslutande till ängs- och betesmark, hvarjemte

den vester om samma å liggande gamla odaljorden säkerligen uteslutande användts till

sädes11roduktion efter det på orten gängse tvåskiftesbruket. Institutets styrelse ansåg

derför nödvändigt att föranstalta om en plan till jordens brukning, i enlighet med de

vid omloppsbruken följda grundsatser, samt att i sammanhang härmed låta företaga

en ny indelning och omläggning af de genom eu mängd smärre diken sönderdelade

åkerfälten, äfvensom att gå i författning om genomförandet af eu fullständig afdikning,

hvilken senare grundförbättring alltifrån institutets första verksamhetsår och framgent

fortgått.

Beträffande åkerjordens brukningssätt hafva af de hos Ultunastyrelsen förda

protokoll inhemtats följande:

Den gamla odaljordens skiljaktiga beskaffenhet, i det denna består, dels, och till

större delen, af styf lerjord, dels till en mindre del af sandjord, ansågs fordra dess afdelande

till tvenne olika växtföljder, hvarför också, med hänseende härtill, till eu början

bestämdes, att den styfvare jorden skulle brukas för sig och indelas i 7 skiiten,

hvardera innehållande omkring 40 tunnland, med följande omlopp, nämligen:

1. Träde, afsedt att gödslas och besås med råg och hvete,

2. höstsäd med isådd klöfver,

3. klöfver till två skördar,

4. klöfver till fårbete,

5. hvete eller korn,

6. vickerhafre till hö jemte ärter och andra baljlrukter,

7. korn eller blandsäd;

hvarjemte för sandjorden bestämdes följande cirkulation, nämligen:

1. gödslade rotfrukter,

2. korn eller blandsäd efter jordens olika beskaffenhet med isådd hvitklöfver

och passande betesgräs,

3. bete,

4. bete intill midsommartiden, då jorden skulle upplöjas och beredas till

5. råg.

För öfvergång från tvåskiftesbruket till dessa växtföljder uprättades dessutom

en särskild plan.

Som emellertid vid den nu omförmälda lerjordscirkulationens praktiska tillämpning

erfarenheten snart nog g af vid handen, att odling af klöfver, synnerligast då det

beräknades att deraf taga tvänne års skördar, vore mycket osäker, och då det dessutom

visat sig att efter tvåårig klöfvervall hvete icke med full fördel kunde, telja, beslöts

redan år 1850, att det för lerjorden bestämda omloppet skulle i den mån förändras,

s. 15 Kontrollera mot PDF

3.

4.

5.

6.

7.

8.

15

att detsamma fördelades i åtta skiften och växtföljden derå på följande sätt anordnas

nämligen:

1. gödsladt träde,

2. råg,

klöfver, afsedd till två skördar,

korn,

träde,

hvete,

vicker, ärter och rotfrukter, samt

vårsäd;

hvithet omlopp bibehållits oförändradt intill år 1861, då med anledning deraf att ettårig

klofvervall visst sig vara å orten högst osäker, styrelsen ansåg sig böra gå i förisittning

om en ytterligare förändring af lerjordscirkulationen, nämligen från åtta- till

mo-ang, på sådant sätt, att ett nytt skifte från den styfvare delen af sandjordscirkulationen

tillädes förstnämnda omloppet, samt att, med för öfrigt oförändrad växtföljd tvåårig

vall af klöfver och timotej skulle tagas mellan råg- och kornsädena.

Kort härefter eller år 1867 undergick detta omlopp åter förändring, i det att

under sistberorda året beslutades, att för framtiden cirkulationen å lerjorden skulle

blifva följande:

1. gödsladt träde,

2. råg,

klöfver,

klöfver och korp,

klöfver, ärter och vicker,

hafre,

3.

4.

5.

6.

7.

8.

träde, till en del besådd med grönfoder, hvarför skulle gödslas, samt

hvete;

uti hvilken cirkulationsplan förändring derefter icke blifvit beslutad.

Samtidigt med det den sist omförmälda cirkulationen å lerjorden infördes, förändrades

också det för sandjorden bestämda omloppet sålunda, att denna del af åkerjorden

skulle brukas efter följande cirkulationsplan, nämligen:

gödslade rotfrukter,

1.

2. hafre,

3.

4. råg.

O

gödslad spergel m. in. samt träde och

iNäiS°n Vidar! fÖrändring 1 dett£l omIoPlh med undantag deraf att styrelsen år

1872 beslöt att »på försök» utbyta detsamma mot ett femårigt, sålunda åstadkommet,

att jeide skiftet delades i tvänne, och ena hälften insåddes med hvitklöfver, lärer icke

hafva egt rum.

Rörande den öster om Fyrisån till den nuvarande utgården Kungsängen hörande

jorden gifva tillgängliga upgifter vid handen, att densamma, hvars lägst be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

lägna del ofta af nämnda å öfversvämmas, såväl vid kungsladugårdens ofvertagande

af institutet som äfven under en del derefter följande år uteslutande varit använd till

produktion af gräs, hvarjemte omförmäles, att år 1854 odling af den högre belägna

delen af denna ängsmark hade börjats.

Genom påbörjad och fortgående odling, i afsigt att förvandla denna högre belägna

del af kungsängsjorden till åker, hade år 1860 vunnits en åkerareal af omkring

120 tunnland, hvilken brukades utan faststäldt omlopp ända till år 1865, då det beslut

fattades, att, med bibehållande allt framgent af den sankare, närmast i yrisån belägna

mar

•ken till äng, af den öfriga jorden skulle bildas en plattgård, indelad till omlopps
-

bruk med 10 skiften, sålunda:

1.

gödsladt träde och rotfrukter,

ö

höstsäd ocli korn,

gräs,

8. hafre,

9. gödsladt träde med grönråg ocli grönvicker, samt

10. höst- och vårsäd.

Den nu omförmälda cirkulationen synes härefter oförändrad hafva tillämpats

''till år 1876, då, enligt upgift, ett förändradt omlopp blifvit infördt för åkerjorden å

Kungsängen, hvilken genom fortsatta odlingar

Detta omlop är:

1. gödsladt träde,

ökats till ungefärligen 245 tunnland.

2.

3. ''

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

rag,

gräs,

vårsäd,

vårsäd,

o-ödslade rotfrukter och fodervicker,

Ö

korn.

Dessa för närvarande faststälda omlopp äro afsedda att tillämpas på följande

arealer, nämligen:

vester om Fyrisån:

lerjordscirlmlationen å................................................................................ 261,33 tunnland.

sandjords d:o å.........................................................

48,-

Transport 309,33 tunnland.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Transport 309,33 tunnland.

öster om Fyrisån:

cirkulationen å Kungsängen innehåller 244,56 »

När härtill lägges utan omlopp brukade

vid Ultima ................................................................................................... O)50

Granebergs utgärd.................................................................. 51,50 »

upkommer en summa af 605,89 tunnland.

De å denna jordareal använda, vid egendomen icke producerade gödningsämnen

hafva ända till år 1865 utgjorts af jemförelsevis obetydliga qvantiteter artificiel gödning.

Sistnämnda år skedde en icke obetydlig tillökning, och användes då 168 centner

benmjöl samt 8 centner svafvelsyrad ammoniak. Sedan denna tid hafva under nedannämnda

år hufvudsakligen följande qvantiteter artificiela gödningsämnen tillförts Ultima

åkerjord, nämligen:

Benmjöl.

1866

78

Centner

1867

128

»

1868

105,13

))

1869

256

»

1870

8.3,30

»

1871

—

»

1872

''-

))

1873

21

1874—1875

105

»

1875—1876

4,70

V)

1876—1877

115,43

»

Superfosfat.

Diverse.

Centner

8

Centner.

- »

15

»

- »

15

»

- »

18,30

»

- »

2,29

»

51,20 »

—

»

O

in

O

40,28

»

64

43,54

»

124

11,21

»

152

7,90

»

100

42,01

»

Mängden af begagnad kreatursspillning liar varit uteslutande beroende af qvantiteten

användt foder, hvarför redogöres i bifogade bilaga lit. C.

Såsom en på senare tiden företagen förbättring utaf den naturliga ängen må

nämnas, att å större sträckor årligen afskurits och borttagits der befintliga tufbildningar,

samt isåning med gräsfröblandningar företagits, hvarigenom man vunnit icke allenast

en förbättring i ängens afkastning och den fördel, att slåttermaskin kunnat på de

sålunda behandlade delarne begagnas, utan äfven ett material till ökande af gödselförrådet

medelst kompostblandning.

För den afkastning, som af åkerbruket vunnits alltsedan Ultima kungsladugård

af institutet öfvertogs, redogöres i hosföljande bil. lit. B, angifvande det årliga utsädet,

samt, för de senare åren, då sådana uplysningar stått att erhålla, äfven den besådda

arealen och skördeqvantiteterna.

Angående kreatursbesättningen vid institutet föreligga följande upgifter.

Det antal kreatur, som vid slutet af första räkenskapsåret eller den 14 Mars 1849

egdes af institutet, utgjordes af 20 hästar, 33 oxar 14 kor och 436 stycken får.

Komiterades utlåtande ang. Ultuna. 3

Kreaturs
besättning.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Hvad först beträffar koladugårdens besättning, så mottog institutet redan under

1847 års höst ett statens stamholländeri, bestående af 20 kor och 2 tjurar af ayrshireras,

hvarför arrende enligt gällande reglemente skulle erläggas. Som detta stamholländeri

således, redan före egendomens tillträdande af institutet, öfvertogs, blef detsamma, efter

träffad öfverenskommelse, mot ersättning af dåvarande arrendatorn utfodradt.

Genom fortsatt pålägg af ungkreatur af dels ren, dels blandad ayrshireras ökades

antalet institutet tillhöriga nötkreatur, så att år 1856, utom stamholländeriet, i medeltal

höllos omkring 28 stycken kor.

År 1857 sänktes sistnämnda antal till hälften derigenom att till stamholländeristyrelsen

försåldes en hjord, bestående af 1 tjur och 20 kor af ayrshireras, hvilken inköptes

i ändamål att öka det vid institutet uppstäda stamholländeriet, ”för att, genom

ytterligare urval, deraf bilda eu stam till ett nytt holländeri för någon annan af rikets

provinser, som ännu deraf var i saknad.” Det om denna hjord den 1 Augusti sistnämda

år afslutade arrendekontraktet bestämmer, att densamma mot öfligt arrende

skulle vid institutet qvarstanna till samma dag 1860.

Vid räkenskapens afsilande sistberörda år funnos vid institutet således, stamholländeriet

tillhöriga, 40 kor och 3 tjurar, hvarjemte institutet egde 11 stycken kor af

ayrshire- och 16 stycken af blandad ras. Då den nu omförmälda, från institutet försålda

hjorden sedermera derifrån förflyttades, sänktes kreatursantalet derefter så, att

under år 1861 medeltalet vid institutet underhållna kor, statens qvarvarande stamholländeri

deri inberäknadt, endast upgick till 52 stycken.

Sedan denna tid har kreatursantalet åter stigit, oaktadt styrelsen synts, till följd

af den tryckande ekonomiska ställningen, någon gång varit nödsakad att, för anskaffande

af medel till betäckande af nödiga utgifter, bortsälja ett icke obetydligt antal af

ladugårdens besättning, såsom exempelvis fallet var under år 1863, då till Södermanlands

läns hushållningssällskap en hjord af 10 kor och 1 tjur af ayrshireras försåldes.

Med anledning af den benägenhet för tuberkelsjuka, som statens stamholländerier

i allmänhet visat, och då, särskilt hvad stamhjorden vid Ultima beträffar, densamma

äfven af ifrågavarande sjukdomen var angripen, beslöts dess uplösning, i följd hvaraf

det om detta stamholländeri afslutade kontrakt å stamhållsstyrelsens sida uppsades till

den 1 Juli 1870, då djnren på auktion försåldes.

Vid det ifrågavarande årets början bestod institutets ladugårbsbesättning af 92

stycken kor, inberäknadt de 20 stamholländerikorna, efter hvilkas borttagande alltså

återstodo 72 stycken, hvartill under det året kommo dels på enskild persons bekostnad

anskaffade 14 djur, dels under året till kor utbildade 18 stycken qvigor, dels 6 stycken

inköpta kor, så att, då härifrån dragas 10 stycken under året utgallrade, summan af vid

det årets slut i institutets ladugård upstälda kor utgjorde 100 stycken.

Under år 1872 ökades det på enskild persons bekostnad upstälda holländeriet

från 14 kor till 30 och 2 tjurar samt utgöres för närvarande af 30 kor och 2 tjurar

jemte 6 qvigor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Från år 1870 har kreatursantalet på det hela taget ökats, ända till år 1875, då

medeltalet under det bokföringsår, som då slutade, utvisade en siffra af 113 kor, hvaremot

medeltalet under det derpå följande räkenskapsåret endast utgjorde 93 kor, hvilken

minskning upkommit derigenom, att under det året blifvit försåldt ett större antal

kor.

Vid innevarande års bokslutsdag den 30 sistlidne Juni utgjorde hela besättningen

af kor vid Ultima med utgårdar 92 stycken.

Den afkastning, som af ladugårdshushållningen vid institutet lemnats, har under

den tid, da förkärleken för ayrsliireboskapen inom landet var större än för närvarande,

till en icke ringa del erhållits genom försäljning af vid egendomen upfödda afvelsdjur,

hvilka sedan flera år alltid varit utfodrade vid utgården Graneberg under en del

af tiden för deras tillväxt.

Mjölkafkastningen har, såsom af bilagan lit. C. framgår, varit temligen omvexlande,

i det den årliga medelmjölkningen per ko varierar mellan 479,15 kannor under

år 1853 och 750,36 kannor år 1863. Den jemnaste mjölkproduktionen synes hafva egt

runa från och med år 1860 till och med år 1866, då medelmjölkningen vexlar mellan

593,90 kannor och 750,36 kannor, samt för hela perioden öfver hufvud utgör omkring

671,75 kannor.

All den på egendomen producerade mjölken har, med undantag af den del deraf,

som i oförädlad form förbrukats, i institutets mejeri förarbetats till smör och ost.

Rörande såväl antalet äldre djur, som efter medeltalsberäkning vid institutets

koladugårdar årligen hållits, som ock beträffande utfodringen, mjölkafkastningen samt

antalet födda kalfva!'' redogöres i sistnämnda bilaga.

Under en temligen lång tid af institutets tillvaro spelade fårskötseln derstädes i

hushållningen en icke obetydlig rol. Den fårstam, som under första året af institutets

verksamhet derstädes uppstäldes, bestod af 436 stycken af de då mycket förordade

finulliga fåren af elektoralras, hvartill kom dels, enligt år 1848 upprättadt kontrakt,

kronans förut vid egendomen Skälby i Vestmanland förlagda stamschäferi likaledes af

elektoralras, bestående af 119 tackor och 5 gumsar, dels enligt kontrakt, afslutadt under

år 1849, en statens stamhjord af 28 tackor och 3 gumsar af nazerras.

Stark torka under 1849 års sommar och deraf orsakad klen foderskörd föranledde,

att schäferiet samma år måste minskas med 160 djur, dock blef detsamma derefter åter

ökadt, så att hela fårstammen år 1851 upgick till ett antal af 491 stycken.

Vid räkenskapens afslutande den 14 Mars 1853 räknade schäferiet vid Ultima

utom statens stamhjordar 365 stycken djur, hvilket antal likväl till följd af upkommeu

foderbrist måste under samma årets höst så reduceras, att endast 113 stycken, utom

staten tillhöriga 11 springbaggar och 150 tackor, återstodo, hvilket antal dock under de

följande åren åter ökades, så att hela schäferiet år 1857 utgjordes af 356 stycken. Sistnämnda

år afmönstrades kronans stamschäferi af nazerras.

Af do under år 1858 vid styrelsens sammankomster förda protokoll inhemtas,

att styrelsen redan då på anförda skäl ansåg, att schäferi af köttfår med gröfre ull

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Binäringar.

vore både mera vinstgifvande och för orten gagneligare, men att derjemte, då upsättandet

af ett nytt schäferi af valda cotswolds-, leicester- eller southdowns-får erfordrade

en icke obetydlig penningesumma, hvartill tillgång icke förefans, styrelsen ansåg

sig vid förhållandet intet kunna åtgöra.

1865 års räkenskap utvisar, att institutets egna schäferi den 14 Mars samma år

bestod af 9 springgumsar, 86 hamlar och 29 tackor af elektoralras förutom 7 springgumsar

och 119 tackor, tillhöriga stamschäferiet, hvilket samma år utbyttes mot ett

schäferi, bestående af 19 southdowns-, 15 southdowns-cotswold-, 3 cotswoldsfår samt 13 får

»af obestämd ras», eller tillsammans 50 djur, deraf 2 gumsar, hvartill under året kommit ytterligare

tvenne tackor, hvilka djur lära varit af så föga framstående beskaffenhet, att, vid

den under påföljande året företagna mönstringen, 22 stycken andra djur måst insättas

i stället för samma antal utmönstrade eller döda.

Sedan styrelsen under år 1873 beslutat, att efter de grunder, som i nådiga brefvet

af den 15 September 1871 rörande förvaltningen af statens stamschäferier finnas

föreskrifna, inlösa det vid Ultuna befintliga stamschäferiet, och sista afbetalningen af

den härför bestämda lösesumman under sistlidna år blifvit erlagd, eger institutet samtliga

de djur, hvaraf dess schäferi numera utgöres, upgående den 30 sistlidne Juni till

ett antal af 6 springbaggar, 127 tackor och 37 hamlar.

De vid institutet underhållna dragare voro vid räkenskapens utslutning innevarande

år 29 hästar och 8 oxar, hvarjemte funnits 2 unghästar.

Såsom binäring vid Ultuna torde kunna anses den, jemlikt institutets stadgar,

redan under år 1848 i derför inrättade verkstäder började tillverkning af nyare och

ändamålsenligt konstruerade verktyg och redskap för landthushållningens behof, hvilka

man genom deras tillhandahållande till jemförelsevis låga pris sökte skaffa eu mera

allmän spridning och ett större användande inom landet.

Då emellertid försäljningarne från dessa verkstäder under de senare åren af deras

tillvaro visade en icke obetydlig förlust, och då, genom tillverkning i större skala af

landtbruksredskap vid landets redskapsfabriker, tillverkningskostnaden derstädes måste

ställa sig billigare, samt således en täfling med dessa fabriker icke vid institutet kunde

ifrågakomma, beslöt styrelsen under år 1864, att arbetet vid institutets verkstäder

skulle för framtiden inskränkas endast till institutets eget behof.

Sedan styrelsen, jemte anmälan om sin afsigt att vid institutet tillvägabringa

fabrikation af rörtegel, att användas vid den återstående omläggningen och underdikningen

af egendomens åkerjord samt att möjligen äfven tillhandahållas ortens jordbrukare, anhållit,

att nådigt tillstånd till idkande af ofvanberörda tillverkning med begagnande

dervid af inköpt ved måtte vinnas, meddelades genom Kongl. brefvet af den 22 April

1853 bemyndigande att å Ultuna egendom tillvägabringa fabrikation af rörtegel, under

vilkor att dertill erforderliga brännmaterial icke finge hemtas från egendomen tillhörig

skog. Med anledning af detta nådiga medgifvande uppfördes vid Ultuna hufvudgärd

under loppet af sistberörda år en tegelugn med dertill hörande lada m. in., hvaruti

sedan dess tillverkning af tegelrör hufvudsakligast för egendomens eget behof bedrifvits.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Vid en framställning af de vigtigaste moment af hushållningen vid Ultuna landt- skuldsättbruksinstitut

synes eu redogörelse för ur räkenskapen och revisionsberättelser utdragna ningen.

upgifter om institutets skuldsättningsbelopp icke böra saknas, hvarför komiterade

också här nedan meddela eu redogörelse för dessa belopp, intill år 1870 för hvart femte

bokslutsår, och sedermera för hvarje år.

År 1849 .................................................... Kronor 34,116,57

1854 ................................................... » 20,809,3 9

» 1859 ................ » 22,511,40

» 1864 ................................................... » 91,536,oi

» 1869 ................................................... >; 107,512,54

» 1870 ........................................... » 105,478,05

° 1871................................................... » 143,065,5 9

» 1872 ................................................... » 119,254,42

» 1873 ......................... » 113,094,18

» 1874 ................................................... >, 116,579,60

» 1875 .................................................. » 49,421,06

» 1876 .................................................. » 44,665,04

För vid institutet verkstälda nybygnader jemte kostnaderna derför redogöres i nämnder

bilagan lit. G.

Af den här förut meddelade skildring af hushållningen vid Ultuna landtbruksin- De af icomistitut

har blifvit tillräckligt ådagalagdt, att institutet allt sedan dess tillkomst oafbrutet^™^"™^

haft att kämpa mot finansiela svårigheter och ofta varit i saknad af medel till bestri -^rörande: ^

dande af nödiga utgifter. Då en sådan finansiel ställning är utaf en ganska betänklig Saknad af menatur

och till och med kan sägas uti sig innebära alla hufvudsakliga brister och olä- ll1} Hodt~

genheter tillsammantagna, så torde den utredning, som komitén har sig ålagd, egent- gifter.

ligen böra omfatta de förhållanden, som föranledt och fortfarande underhållit omnämnde

för institutet, dess styrelse och tjensteman så tryckande ställning.

Om då förhållandena tagas i betraktande i rätt tidsföljd, så finner man, att ursprungliga

orsaken till de finansiela svårigheterna måste sökas uti en mindre fullständig

beräkning öfver nödiga omkostnader för institutets organisation, emottagande af en

större egendom, dess förseende med delvis nya och förändrade bygnader, fullständiga

inventarier o. s. v. Före tillträdet till Ultuna egendom, som skedde den 14 Mars 1848,

hade institutets styrelse att under sju år uppbära 6000 kronor årligen, eller tillsammans

42,000 kronor. Med denna jemförelsevis till behofven obetydliga summa trodde

man sig förmodligen kunna möta den mängd af stora utgifter och omkostnader, som

nödvändigt måste vara förenade med verkställigheten af det vigtiga updrag, som blifvit

styrelsen öfver institutet anförtrodt. Att denna förmodan eller förhoppning icke utföll

efter önskan, visade sig genast inom första året, ithy att redan år 1849 hemställan

måste göras om betäckande af den brist utaf mer än 34,000 kronor, hvarmed omkostnaderna

vid institutets organisation intill den 14 Mars 1849 öfverskjutit de till samma

tid influtna inkomsterna, och hvilken brist styrelsen måst betacka medelst anlitande af

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbrukets

I" skötsel.

enskild kredit. Hvad beträffar det årsanslag af 6,000 kronor, som på organisationskomiténs

framställning beviljades, att till institutet utgå äfven efter sedan egendomen

af institutet emottaglig, sa visade sig redan år 1851, att äfven detta anslag var otillräckligt,

och blef det derför från och med år 1852 förhöjdt till dubbla beloppet. Genom

att för knappt beräkna behofven begärdes och erhöllos anslag, som voro otillräckliga,

och sålunda inleddes ifrån början det system af skuldsättning med thy åtföljande

räntebetalningar och omsättningar, som i allmänhet verkar förlamande, och som, hvad

Ultuna beträffar, skulle under hvilka förhållanden som helst i öfrigt hafva försvårat ernåendet

af institutets ekonomiska mål, ett intensift, till hög nettoafkastning uppdrifvet

landtbruk. Huru styrelsen genom otillräckliga inkomster af landtbruket eller genom

alltför blygsamt begärda, någon gång äfven af Regering eller Riksdag afprutade anslag,

tvingats att fullfölja samma skuldsättningsbana och att, trots det år 1874 till skuldernas

betäckande beviljade anslaget af 80,000 kronor, skulden vid 1876 års bokslut efter afdrag

af säkra fordringar ntgjort 27,034 kronor, har äfven i det föregående blifvit visadt.

Man torde kunna antaga, att, då den styrelse, som förut emottog förvaltningen

af Ultuna landtbruksinstitut och jordbruk framstälde så måttliga anspråk på direkta

bidrag från statsverket, densamma förväntade, att någon större del af de utgifter, som

styrelsen icke kunnat förbise eller lemna utan behörigt afseende, skulle komma att bestridas

med öfverskottet utaf egendomens afkastning; men uti denna förmodan, om den

funnits, låg måhända ett misstag. Hvar och en med landtbruksförhållanden något förtrogen

bör nemligen ega kännedom derom, att, om man vill till högre afkastning uppdrifva

ett landtbruk, kan sådant vanligen icke aflöpa utan upoffring af tid och pengar

och icke lyckas utan tillvaron af dessa erforderliga faktorer. Styrelsens beräkningar

rörande närvarande eller kommande afkastning af jordbruket tyckas varit uprättade

under förhoppningar på framtiden, men denna har ock haft sina anspråk, och då dessa

icke alltid blifvit tillgodosedda, hafva förhoppningarna strandat.

Då Ultuna egendom öfverlemnadcs till institutets styrelse, rådde der troligen

det i orten sedan urminnes tider öfiiga brukningssättet, att ängen bar gräs till foder,

och af åkerjorden hälften var sädesbärande och hälften i träde. Ett sådant brukningssätt

kunde, enligt då rådande åsigter om ett rationel! landtbruk, naturligtvis icke fortfarande

få idkas vid eu gård, som man ville och borde inrätta till en mönstergård för

mellersta Sverige. Den gamla odaljorden indelades derför i tvänne omlopp, ett för den

styfvare lerjorden och ett för den mer sandblandade lösare jorden, hvarjemte särskilda

cirkulationer anordnades för hvardera af dessa delar. Men det befans snart, att praktiken

icke godkände de regler, som teorien velat tillämpa, och redan år 1850 ändrades

planen för växtodlingen, med hvilken ytterligare förändringar vidtogos åren 1863 och

1867 och till en del äfven 1870. Förändringar utaf dylik art, då man utbyter ett sjuårigt

omlopp mot åttaårigt, derefter det åttaåriga mot nioårigt och så ytterligare förändrar

det nioåriga till åttaårigt o. s. v., visa ett vacklande, en osäkerhet om det rätta

och i praktiskt hänseende klokaste, som icke kunnat annat än menligt inverka på jordbrukets

regelmessiga gång.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Samtidigt med åkerjordens indelning till tvänne särskilda omloppsbruk beslöts ock

jordens planering, de förut varande små dikenas igenläggande samt jordens fullständiga

afdikning medelst vissa stora öppna afloppsdike!! samt täckta diken deremellan.

Detta arbete, som man afsåg att verkställa under jordens trädesbehandling, har sedermera

efter råd och lägenhet fortgått, men någon fullständig dikningsplan upgjordes

icke, och man är således nu och har länge varit i okunnighet om, huru stora eller

hvilka delar af den gamla odaljorden blifvit fullständigt afdikade. Komiterade hafva

sig också bekant, att vid senare verkstäld planering verkan utaf tidigare lagda täckdiken

någon gång blifvit tillintetgjord genom afloppens tilltäppande, hvarjemte, efter hvad

af åkerfältens synbara tillstånd kan inhemtas, på flera ställen saknas det inflytande på

desamma, som ifrågavarande grundförbättring vanligen brukar medföra.

Ett högst väsentligt inflytande på jordens afkastning har det tillstånd i fysikaliskt

hänseende, hvaruti densamma genom brukning och bearbetning försättes. Då åkerjorden,

såsom fallet är vid Ultima, till stor del består af styf och till viss grad svårbrukad

lera, är det utaf största vigt att åt dess bearbetning egna nödig omsorg, så

rörande sättet huru, som tiden på hvilken bearbetningen verkställes. Erfarenbeten bar

visat, att, om man med någon säkerhet om framgång vill på styf lera odla våra vanliga

sädesväxter, måste jorden, då den besås, vara icke allenast finbrukad i ytan, utan

ock genom föregående plöjning och öfrig bearbetning luckrad till tillräckligt djup, vanligen

antaget till 6 ä 7 tum. På Ultima har man, efter hvad komiterade erfarit, någon

gång åtminstone, följt en annan metod, i det att man sått vårsäd, efter det jorden, utan

att vara plöjd på sommaren eller hösten året förut, blifvit på våren bearbetad till 2 å

3 tums djup, ett system för jordens brukning, som, efter komiterades mening, högst

sällan torde lyckas, och detta aldrig utan en jemt under sädens hela vegetationstid

fortgående, ovanligt gynsam väderlek.

Hvad växtodlingen i öfrigt beträffar, så lärer äfven deruti vara ett och annat att

såsom brist anmärka. Så t. ex. har man efter ett torrt år, då första årets vall visat sig mindre

lofvande, icke försökt att genom förnyad isåning förbättra densamma, utan har man

i den misslyckade klöfverns ställe besått jorden flera år å rad med vårsäd, som vanligen

också misslyckats, och som, i händelse den kunnat gifva en tillfredsställande

äring, skulle tagit i anspråk cn alltför stor del af jordens aldeles icke öfverflödiga

fruktbarhet; det har också händt, åtminstone en gång, nämligen år 1874, att gräsfrö

icke blifvit utsådt i det rågskifte, som enligt kulturplanen skulle med gräsfrö besås

På dylikt sätt befordras icke produktionen.

Uti växtproduktionen spelar ock växternas näringsämnen en betydande rol. Jorden

må vara fullständigt bearbetad, den framalstra!'' dock en ringa skörd, om ej grödan

i jorden finner i tillräcklig mängd de ämnen, som växterna för sin utveckling behöfva.

Äfven derför har å Ultima jorden ej blifvit tillfredsställande sörjdt. Kreatursbesättningen

har i allmänhet varit otillräcklig och gödselproduktionen icke stått i ett mot

den besådda stora arealen svarande förhållande. Om en viss qvantitet foder, här afkastningen

af den gräsbärande Kungsängen, kunnat vara tillräcklig till producerande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

af den spillning, hvarmed den öppna jorden vid Ultuna kunde försvarligt gödas, då

hälften endast årligen besåddes, så skulle naturligtvis ett större kraf på jordens alstringsförmåga

uti ett omloppsbruk med åtta gärden och med endast en mindre del i rent

träde &äfven fordra ett betydligt tillskott af gödning, utöfver hvad som förut kunnat bestås.

Meningen hos den, som ordnade detta omloppsbruk, var naturligtvis, att de uti

detsamma afträde foderskördar skulle fylla det ökade behofvet af gödningsämnen, men

om också någon tillökning af foder på denna väg erhållits, så har deremot tillgängen

på foder från naturlig äng undergått minskning genom de uppodlingar, som derstädes

verkstälts. Om än den gödsel, som vid vissa tider producerades af den på Ultuna

gård med foder hufvudsakligen från Kungsängen underhållna kreatursupsättnmg, då

varit tillräcklig att nödtorftligen underhålla växtligheten på egorna vester om ån, så

måste man erkänna, att, sedan Kungsängsjorden blifvit till större delen upodlad, så

att der nu finnas 245 tunnland öppen jord, kan den derstädes underhållna kreatursupsättningen

af vid pass 20 ä 30 djur utom 5 par dragare ingalunda anses tillräcklig till

frambringande af det qvantum spillning, som erfordras för att. ens mycket knapt gödsla

en så stor areal. Jorden på Kungsängen, af naturen mycket bördig, skall således

ganska snart blifva försatt uti ett mindre fruktbart tillstånd, om ej åtgärder vidtagas

för att förse densamma med nödiga växtnäringsämnen, och då denna jord ligger, snart

sagdt, ända invid en stad med ouphörligt. tilltagande folkmängd, borde man samtidigt

med Kungsängens uppodling varit betänkt på att, genom hämtning af gödningsämnen

från staden, förstärka det ringa gödselförråd, som på stället kan produceras. Väl hafva,

på sätt anfördt blifvit, artificiel gödningsämnen, hvaraf hufvudsakligen benmjöl och

superfosfat, under de sist förflutna 11 åren användts till ett i och för sig icke ringa

belopp, motsvarande i medeltal för år vid pass 170 centner på samtliga de under eget

bruk varande egorna; men utan att begagnas tillsammans med en rikligare qväfvehaltig

gödning torde detta, i förhållande till den stora arealen dock alltför ringa qvantum

fosforsyrehaltigt gödningsämne icke kunna antagas hafva utöfvat något synneiligcn

stort inflytande på växtproduktionen.

Man har ofta såsom en hufvudorsak till misslyckade skördar vid Ultuna hört

angifvas klimatiska och meteorologiska förhållanden. För att göra sig förvissad onq

huru härmed sig förhåller, har komitén från meteorologiska byrån anskaffat och bifoga]

här, Bil. Lätt. D., eu jemförande tabell, rörande så väl nederbörd som medeltemperaturen

i Upsala, Stockholm, Westerås och Örebro för vegetationsmånaderna Maj—Oktober

under de senare åren. Af denna tabell inhemtas, att trakten vid Upsala icke kan

anses underkastad andra olägenheter uti ifrågavarande hänseende, än de, som äro gemensamma

för största delen af mellersta Sverige.

Rörande den större eller mindre fruktbarheten hos jorden vid Ultuna hafva korniterade

också velat förvissa sig på vetenskaplig väg. Ehuru en kemisk undersökning

af jordens halt utaf växtnäringsämnen icke ensam kan lemna en säker måttstock på dess

* fruktbarhet, har man dock af kännedom om deras närvaro i olika proportioner och

olika qvantiteter en vägledning för bedömande deraf. Komitén har derför genom en

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

af sina ledamöter föranstaltat om uptagande på CJituna åkerfält, så väl öster som vester

om ån, af 6 stycken jordprof, hvilka, fördelade hvartdera i tvänne delar, hafva på begäran

benäget blifvit kemiskt undersökta utaf föreståndarne för Landtbruksakademiens

och XJltuna försöksstationer; och bifogas såsom bilagor Lit. E. och F. nämnda båda

herrar kemisters öfver ifrågavarande undersökningar afgifna intyg. Man finner deraf,

att, ehuru Ultunajorden, i synnerhet den vester om ån, icke kan sägas vara särdeles

rik på växtnäringsämnen, är den dock ej så utblottad derpå, att den kan hänföras till

mindre fruktbara jordmåner; men en jordmån, som icke är ovanligt rik, måste, för att

vidmakthållas vid och ej nedgå i bördighet, flitigt och idkeligen gödslas. Den af komiterade

ofvan anmärkta brist uti jordens gödsling torde just af dessa kemiska analyser

kunna anses tillräckligt bestyrkt.

På jordens bruttoproduktion inverkar ock i väsentlig mån befintligheten utaf en

vid alla tillfällen tillräcklig arbetsstyrka samt ett klokt och ändamålsenligt användande

af densamma. Hvad beträffar antalet dragare, hvaraf för skötsel utaf vid pass 600

tunnland åker och 200 tunnland äng samt dermed i sammanhang stående arbeten finnas

12 par hästar och 4 par oxar, så är detta antal redan nu väl knappt och blir alldeles

otillräckligt, om vissa förändringar i hushållningen, som komiterade här nedan föreslå,

komma att vidtagas. Hvad angår arbetspersonalen, så tyckes densamma i allmänhet

motsvara behofvet och kan naturligtvis, i händelse en rikligare skörd skulle göra nödvändigt

att under bergningstiden förfoga öfver större arbetsstyrka, förstärkas genom

legning.

Då förutom de kontanta statsanslagen och elevutgifterna nettoinkomsten utaf gårdens

jordbruk varit och är den egentliga tillgång, institutets styrelse kan disponera,

och då denna sistnämda tillgång hufvudsakligen är beroende utaf bruttobeloppet af

de skördar, som på egendomens jord kunnat vinnas, torde det vara uplysande i afseende

å odlingens och produktionens ståndpunkt på olika tider att på ett ställe finna

sammanförda skördebeloppcn för samtliga de år, som Ultuna gård varit till institutet anslagen,

och detta på ett sätt, som gör det möjligt att anställa jemförelse åren emellan.

Komiterade hafva för detta ändamål, såsom redan förut blifvit nämndt, låtit uprätta

skördetabeller för dessa samtliga år. Se Bil. Lit. B. Då skördebeloppen utaf de odlade

växtslagen äro underkastade vexlingar, så att det ena året produceras mer af det

ena, det andra året mer af ett annat, och då i följd deraf någon jemförelse åren emellan

rörande hela skördens större eller mindre belopp ej kan med noggranhet verkställas,

med mindre man begagnar en för alla åren gemensam mätare, hvartill endast penningen

kan användas, sä hafva komiterade låtit till dessa tabeller foga penningekolumner,

uti hvilka för hvarje år hela skördens värde uptages enligt beräkning efter pris, som

för alla åren äro desamma för samma produkter. Dessa pris äro medeltal af de under

alla de år tabellerna omfatta i räkenskaperna antagna. Medelst siffran i penningekolumnen

kan man således med hvarandra jemföra skördarnas bruttobelopp under de

olika åren.

Komiterades utlåtande ang. Ultima.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Man ser af dessa tabeller, att, oberäknadt utgården Graneberg, hvars skörd

särskilt bokförts, och hvars produktion under senare tid tyckes hafva minskats, under

de första 16 åren 1848—1863, då skörden från Ultuna och Kungsängen i räkenskaperna

sammanfördes, pågick en jemn, dock ej betydlig tillökning i skördens belopp från i

medeltal 21,050 kronor under de åtta första åren till 26,660 kronor i medeltal under

de åtta senare; att efter Kungsängens upodling en ytterligare stegring egt rum, så att

under de 13 åren 1864—1876 medeltalet för de 6 första af dessa år varit 29,850 och

för de 7 senare 34,670 kronor. Om man med tillfredsställelse erfar denna icke obetydliga

tillökning uti bruttoafkastningen utaf det hela, är det på samma gång nedslående,

att det endast är afkastningen af den upodlade ängen, som så betydligt stigit med ända

till 50%, och att denna således ensamt bidragit till förenämnda ökning, under det att

afkastningen å Ultunajorden samtidigt minskats, så att, då medelafkastningen under 6

åren 1864—1869 utgjorde 17,810, belöpte den sig under åren 1870—1876 till endast

16,000 kronor. Det är fruktbarheten hos den nya upbrutna jorden, som får ersätta

bristen hos den gamla åkern, på hvilken, efter hvad som synes, kräfves både ett omsorgsfullare

bruk och en starkare gödning. Detta är så mycket mera nödvändigt, som

det just är en stark produktion på den gamla åkern, som kan gifva ett anslående

exempel för dem, som för egen undervisning vilja taga del af jordbruket på Ultuna,

ty hvar och en vet, att det i allmänhet icke är förenadt med någon svårighet att genom

tillgodogörande af den fruktbarhet, som sedan sekler samlats uti en aldrig förut

upbruten äng, bereda sig lönande afkastning, men att det fordras en större grad af

omtanke och ansträngning att utaf en hårdbrukad gammal åker vinna en riklig äring.

Produkternas De produkter, som vid ett jordbruk inhöstas, måste ock, så vida tillfredsstäl
anvandande.

jan(je ;npomst- afgeS) på ett ändamålsenligt och vinstgifvande sätt användas. Emot det

sätt, hvarpå man i detta afseende vid Ultuna gått tillväga, torde ett och annat vara

att anmärka. En stor del af den gröda, som på de till Ultuna hörande särskilda tvänne

gårdarne producerats, har utgjorts utaf hö och annat kreatursfoder. Att detta ej borde

eller kunde få försäljas var naturligt; man måste således realisera detsamma genom

de på gården underhållna kreatur. Dessa hafva vanligtvis varit till antalet otillräckliga

för att kunna väl tillgodogöra det stråfoder, som i allmänhet funnits att tillgå, hvartill

kommer, att man under hela tiden af institutets tillvaro hållit får, flera eller färre,

vanligtvis några hundra stycken, hvilka, som man vet, under senare tider sämre än

något annat slag af husdjur kunnat återgälda kostnaden för foder och skötsel. Följden

har blifvit, att en stor del af grödan realiserats till ett pris vida under dess verkliga

värde. Det mindre tjenliga sätt, hvarpå koladugården vid Ultuna blifvit utfodrad, kan

man bedöma deraf, att ännu under de fem senare åren, då antalet kor varit större än

under många af de längre sedan förflutna, foderqvantiteten per djur och dag under

stallfodringstiden i medeltal varit 22 <{* hö och 2,8 ''tt gröpe eller annat kraftfoder, en

proportion mellan stråfoder och kraftfoder, hvarigenom det förra otvifvelaktigt blir till

mycket lågt pris tillgodogjordt. Sättet att, såsom understundom händt, begagna betet

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

genom mjölkboskapen, då ungkreaturen samtidigt födas på stall, torde icke heller kunna

godkännas.

Genom inrättande på Ultima af en Statens mejeriskola har man vidare de facto Mejeriskolan.

minskat den inkomst, som utaf ladugårdshushållningen skulle kunna vinnas. I nära

granskap till en folkrik stad, der mycket mjölk förtäres, lönar det sig bäst att sälja mjölken

i oförädlad form, och då den vid Ultima producerade mjölken, efter hvad man

påstår, med lätthet skulle kunna afsättas dels uti Upsala stad, dels till det helt nära

belägna hospitalet till ett pris, som med flera öre per kanna skulle öfverskjuta det,

hvartill densamma kan genom mejeriet realiseras, så inses, att äfven härigenom en förlust

af ett eller annat tusental kronor årligen uppstår.

Att falla något tillförlitligt omdöme, huru vida detaljerna uti institutets ekono- Bränsle

miska förvaltning äro ordnade med klok beräkning på tillfredsställande af endast Verk- åtgången.

liga behof utan öfverdrift eller något slags slöseri, är en svår upgift, möjlig att lösa

först efter ett längre vistande på stället och ett noga iakttagande af alla inverkande

omständigheter. Komiterade sakna anledning att härvid framhålla någon annan brist

än den, som tyckes vidlåda tillställningen för fyllande af bränslebehofvet. På ett ställe,

der många hushåll äro boende, der alla skola förses med bränsle och detta lenmas dem

icke till viss qvantitet, utan efter hvars och ens behof, blir vanligen behofvet stort och

åtgången större än nödigt är. Då vidare till bränsle uteslutande begagnas ett så dyrt

material, som ved på en skoglös ort, blir följden, som ock visat sig, synnerligast under

de senare åren, att utgiften för bränsle stigit till högst betydliga belopp.

En naturlig följd af den betryckta penningeställning, hvarunder hushållningen Byynaders

vid Ultima alltid bedrifvits, har ock varit, att man icke kunnat egna tillbörlig up- underhåll.

märksamhet åt underhåll utaf såväl äldre som nyare bygnader, hvilka i allmänhet tarfva

större eller mindre reparationer.

En olägenhet, som ibland andra torde böra afhjelpas, är den sammanblandning,samma,Mana

utaf läroanstaltens och landtegendomens ekonomi, som hittills egt rum. De anslag i ningen af

kontanta penningar, som från statsverket till institutet utgå, äro naturligtvis i förstao^instimlts

rummet afsedda till lärares aflöning och andra utgifter för undervisningens uppehål- ekonomi.

lande. Dessa medel förvaltas emellertid gemensamt med andra, som från landtbruket

inflyta, och användas i likhet med dessa senare till alla slags förefallande utgifter.

Detta torde icke vara med god ordning förenligt, om man ock ej beliöfver befara, att

någon gång en tillfällig brist i den gemensamma kassan skulle kunna föranleda oförmåga

att i rätter tid utbetala aflöningar eller verkställa andra lika angelägna betalningar

för läroverkets räkning.

Bland andra olägenheter, som härmed ega nära sammanhang, är, att man af

räkenskaperna icke kan erhålla full visshet om beloppet af den kostnad, som läroverket

för sitt uppehållande kraft, och följaktligen icke heller om den inkomst, som

Ultuna landtbruk verkligen lenmat. Dels förekomma nämligen åtskilliga utgiftsposter,

som anses gemensamma för landtbruket och läroverket och som fördelas godtyckligt

med en viss andel på dem hvardera, dels tyckes det som landtbruket måst göra up
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Förvaltningens

organisation.

offringar till förmon för en del af läroanstalten, nämligen mejeriskolan, eller för beredande

af lägre pris å kosthåll för elever och lärlingar. I allmänhet torde fördelar

hafva tillskyndats läroverket på landtegendomens bekostnad.

Otillräckliga statsanslag och eu mindre lyckad hushållning hafva, enligt hvad

ofvan yttrats, gemensamt bidragit till den brydsamma ekonomiska ställning, hvaruti

Ultima landtbruksinstitut nära nog ouphörligt sig befunnit. Då emellertid en orsak

äfven måste finnas, hvarför, under en tid af allmänt framåtskridande i landtbrukets alla

grenar, landthushållningen vid Ultima icke kunnat hålla jemna steg med landtbruket

i allmänhet och på snart 30 år, oaktadt stora omkostnader, icke kunnat upbringas till livad

den borde vara, en hushållning, den der företrädesvis lemnade god inkomst, så torde komité

icke böra underlåta att till vederbörligt betraktande framhålla, att enligt dess mening

hufvudsaklig a orsaken till denna brist ligger uti en felaktig organisation utaf förvaltningen.

Ultuna landtbruksinstituts angelägenheter, såväl de, som röra läroverket, som

de rörande ekonomien, handhafvas och vårdas af en utaf Kongl. Maj:t utnämnd styrelse,

bestående, utom föreståndaren, af eu Ordförande och fyra ledamöter. Mot tillvaron

och nödvändigheten af en sådan dirigerande och kontrollerande myndighet har

komitén ingenting att anmärka, tvärtom maste enligt komiterades åsigt en sådan myndighet

finnas; men, att en styrelse, som samlas vid institutet en gång i qvartalet, icke

kan eller bör utöfva något direkt inflytande på hushållningens ledning torde vara uppenbart,

utan är det derför styrelsens närmaste man, föreståndaren, som i denna sin egenskap

skall tänka på allt och utföra allt, och som således måste vidkännas drygaste

delen af ansvaret. Enligt den lör föreståndaren utfärdade instruktion skall han, hvad

först beträffar hans chefskap för läroanstalten, med upmärksamhet följa såväl den

teoretiska som praktiska undervisningens gång samt lärares och lärjungars ömsesidiga

förhållanden; tillse, att god ordning iakttages, utan att lärarnes nödiga sjelfverksamhet

hämmas; leda såväl den teoretiska som praktiska undervisningen vid institutet samt

bestrida det lärarekall, som styrelsen kan åt honom updraga; vaka öfver att institutets

vetenskapliga och andra samlingar vårdas och vidmakthållas samt att noggranna

inventarieförteckningar öfver desamma upprättas och städse äro att tillgå; vara ordförande

i lärarekollegiet samt efter dess hörande afgifva plan för undervisningen och

förslag till instruktioner och ordningsstadgar vid institutet; för styrelsen redogöra för

institutets verksamhet emellan styrelsens sammankomster samt aflemna förslag till årsberättelsen,

inhemta Ordförandens föreskrifter i händelse tjenstledighet eller tillåtelse

att vistas utom institutet af lärare eller lärjungar begäres på längre tid än 8 dagai,

samt i tur med öfriga lärare deltaga i elevernas spisning. Såsom egendomsförvaltare

åligger det honom: att med upmärksamhet följa åkerbrukets och boskapsskötselns jemte

andra hushållsgrenars bedrifvande: efter af styrelsen gillad plan förordna om försöksfälts

ändamålsenliga inrättande och begagnande; underställa styrelsen plan för hushållningen

med institutets fastighet; i rättegångsärenden och kommunala angelägenheter

föra institutets talan samt bevaka dess rätt och bästa; vara styrelsen ansvarig för egendomens

ändamålsenliga förvaltning och vård; antaga och förafskeda tjenare och andra

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

underhafvande samt öfver dem utöfva husbondemyndighet. I sin dubbla egenskap af

Chef för läroanstalten och egendomsförvaltare har han dessutom följande skyldigheter:

att pröfva anmälda erforderliga utbetalningar och derå meddela anordning, samt granska

och med sitt godkännande förse det sistförfluten årets slutredogörelse öfver egendomens

och institutets inkomster och utgifter; tillse, att helsovården vid institutet med

omsorg handhafves; vid styrelsens sammanträden föredraga alla ärenden, Indika han

ej är jäfvig att handlägga; till verkställighet befordra styrelsens beslut samt efter föregången

pröfning vid styrelsens sammanträden aflemna af kamereraren uprättadt förslag

öfver utgifter och inkomster under följande qvartal.

Komiterade hysa allvarliga tvifvel, huruvida en tjensteman, som har till åliggande

att sköta och som försöker att egna sin tid åt så många och olikartade updrag, kan

med nödig uppmärksamhet och tankeskärpa sköta något enda af dem. Antingen syslar

han i alla dessa riktningar lamt och medelmåttigt, eller ock egnar han sig företrädesvis

åt någon gren af sina många bestyr och försummar då det öfriga. Undantag kunna

finnas, men säkert är, att det torde vara mycket svårt, om ej omöjligt, att påträffa den

mångsidighet, omdömesförmåga och ihärdighet, som fordras för att väl fylla den

ifrågavarande föreståndareplatsen.

För att väl förvalta ett jordbruk med en areal såsom Ultunas af vid pass 800

tunnland, hvilket dertill bör så till yttre företeelser som till de i böckerna synliga resultaten

vara en föresyn för andra jordbruk i ett helt land, fordras det en ovanlig hög

grad af duglighet, nit och ihärdighet. Att finna en person, villig och skicklig härtill,

är ej lätt, äfven om han befrias från de göromål, som med läroanstalten hafva gemenskap.

Ä andra sidan tarfvar det också sin man att sköta de göromål, som tillhöra

Chefen för en stor läroanstalt med många både lärare och elever, ett chefskap, som

äfven betingar månget ekonomiskt bestyr i och för elevernes och till någon del äfven

lärarnes förseende med husrum och föda på stället. I spetsen för läroverket bör stå

en vetenskapsman, som både genom sina kunskaper och genom sina öfriga personliga

egenskaper ingifver en obestridd aktning och odeladt förtroende hos lärare och lärjungar,

och som genom sin verksamhet inom vetenskapernas område förvärfvat ett namn,

värdigt Chefen för en stor undervisningsanstalt. Om man ock förr hyste mindre anspråk

på framstående vetenskaplig bildning hos den, som, jemte ledningen af en stor

landtegendom, hade till upgift att förestå en läroanstalt för landtbrukets blifvande idkare,

så ställer sig förhållandet något annorlunda nu, då äfven landtbrukaren finner sig

vara allt mer och mer i behof af den ledning, som endast vetenskapen kan lemna.

Men en vetenskapsman, hvilken jemte sitt lärarekall väl skulle fylla platsen som läroverkets

Chef, kan ej förordnas till institutets föreståndare, om han ej, jemte sina i öfrigt

framstående egenskaper, äfven är en erfaren jordbrukare. Med alla de små och stora

ekonomiska bestyr, som äro oskiljaktiga från ett landtbruk, vill och kan emellertid en

vetenskapsman sällan sysselsätta sig; hans forskningar och tankar ligga ej inom det

området, han kan ej tillräckligt betänka de befallningar, han i detta afseende meddelar,

och hvilkas utförande han måste öfverlemna åt sin underordnade, hvilken kanske, just

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

*

genom ett noggrant iakttagande af gifna föreskrifter, förbereder mindre goda följder.

Om åter en skicklig agronom sättes på denna plats, skulle kanske hans duglighet i

sitt fack visa öfverraskande resultat, om han finge vända sin uppmärksamhet endast åt

det ekonomiska, men han måste dela sin verksamhet och äfven sätta sig in i förhållanden,

som mera tillhöra vetenskapsmannen, och följden blir en halfhet på båda hållen,

medelmåttig undervisning och ett landtbruk, som ofta torde, om ej misslyckas, dock

gifva berättigad anledning till hvarjehanda anmärkningar och klander.

Trettio års erfarenhet torde hafva visat, att komiterade riktigt bedömt, då de

uttala den åsigt, att, trots alla bemödanden hos de aktningsvärda personer, som beklädt

föreståndareplatsen, en stor del af de brister, som vidlåda hushållningen vid Ultima,

härleda sig ifrån det ursprungliga felet att hos föreståndarens person sammanföra alla

de åligganden, som böra tillhöra en Rektor vid läroverket och en Intendent vid landtbruket.

Komiténs för- Under öfverlägning om de åtgöranden, som böra vidtagas för att afhjelpa de

slag rörande: här ofvan omnämnda Ultima ekonomi vidlådande brister, hafva komiterade bland annat

äfven tagit i betraktande, huruvida det icke skulle vara ändamålsenligt att, med

bibehållande af läroverket till sin organisation hufvudsakligen orubbadt, till enskild perlandtegendo-

son på arrende uplåta egendomens jordbruk. Det har icke undgått komiterades up“Uaia”-märksamhet,

att genom eu sådan åtgärd säkerhet skulle vinnas om ernående af en påP

räknad inkomst för statsverket, och en utarrendering skulle af det skäl kunna anses

såsom det fördelaktigaste sätt att draga nytta af denna egendom, för så vidt statsinkomster

vore det hufvudsakliga ändamål, som med jordbruket vid landets äldsta landtbruksinstitut

''finge afses.

Jordbruket på den egendom, der institutet är förlagdt, måste anses såsom ett

nödvändigt åskådningsmateriel vid undervisning i landtbruk, det måste ock bedrifvas

på en större areal, då institutets hufvudupgift är att utbilda dugliga jordbrukare och

egendomsförvaltare. Dess förvaltning bör vara en föresyn, såväl uti allt, som rörer hushållningens

ordnande och vextodlingens resultat, som ock i hvarjehanda annat, som

afser höjandet af landtlifvets behag och smakens förädlande. Hos en arrendator finner

man icke alltid de för ofvan antydda ändamåls upnående erforderliga egenskaper, och

man bör ej underkasta sig de svårigheter, som kunna härflyta från en oordentlig och

vårdslös förvaltning, ej äfventyra tvister om rättigheter och skyldigheter, som svårligen

kunna undvikas under sådana förhållanden som vid Ultima, der beröringspunkterna

mellan arrendatorn å ena samt institutets föreståndare och styrelsen å den andra sidan

nödvändigt måste blifva ganska mångfaldiga.

Det kan anmärkas, icke utan skäl, att utaf en arrendator, som sporras af egna

intresset att utaf egendomen uttaga den största möjliga rena behållning, bör man förvänta

en med omtanka och drift skött hushållning, som väl kan tjena såsom föresyn

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

för institutets elever, men det kan också hända, att arrendatorn, saknande nödigt förlag

och icke utrustad med den ordnande förmåga, som kräfves för bedrifvande af en

monsterhushållnmg, måste ställa hushållningen på besparing, godtgörande genom minskade

utgifter åtminstone en del af den genom en sådan ekonomi minskade bruttoafkastningen.

En sådan hushållning kan aldrig blifva mönstergill.

Yäl kan man skrifva ett arrendekontrakt så strängt, att arrendatorn ställes i fullkomligt

beroende utaf styrelsens bedömande, huruvida han nöjaktigt npfyller kontraktsvilkoren

eller icke; men en person med den sjelfständighet, utan hvilken duglighet sällan

finnes, ingår icke på sådana vilkor, och, om en skicklig arrendator verkligen skulle

anmäla sig, så sker det för de i öfrigt goda vilkoren, det låga arrendet eller andra

rent pekuniära fördelar, som kunna uppväga olägenheterna utaf ett altför strängt beroende

af styrelsens personliga tycke. Staten måste således upoffra en del inkomst för

att godtgöra arrendatorn för den fara, han underkastar sig genom ett mot honom altför

strängt kontrakt.

Komiterade hafva ej velat lemna oberördt detta sätt att förvalta Ultuna egendoms

jord, helst de motse, att förslag derom från annat håll möjligen komme att framställas, ocli

komiterade hafva derför aktat nödigt att uttala den mening, hvartill de efter noggrann

Pröfning kommit, nämligen att de för sin del afstyrka egendomens uplåtande på arrende,

och det så mycket hellre, som de hysa den förmodan, att det ej är omöjligt för

en nitisk styrelse att finna en förvaltare, som, om han befrias från de med chefskapet

för hela läroverket förenade omsorger och åligganden, skall kunna genom en klokt bednfven

hushållning på samma gång gifva läroverket en föresyn utaf ett verkligen rationelt

landtbruk, som han åt staten bereder en ökad inkomst. Komiterade föreslå således,

att Ultuna landtegendom äfven hädanefter för statens räkning förvaltas. Detta

förslag gäller dock icke de delar af egendomen, som ligga aflägse och genom andra

egendomars mellanliggande egor äro skilda från hufvudgården, hvilka, med undantag

af utgärd en Graneberg böra hädanefter som hittills vara uplåtna på arrende.

Uti det föregående hafva komiterade uttalat den åsigt, att det högre läroverket Föreståndareoch

landtbruket vid Ultuna icke böra båda stå under samma persons ledning. De före- ^^deinin3*™

slå i öfverensstämmelse med denna åsigt, att nuvarande föreståndarebefattningen må °

indragas, och de åligganden, som enligt gällande reglemente tillhöra denna befattning,

fördelas på tvänne personer, af hvilka den ena, under benämning Rektor, är Chef för

det högre läroverket, och den andre, som benämnes Intendent, förvaltar landtegendomen

och är föreståndare för den lägre landtbruksskolan. Denna skola måste nämligen

vara med jordbruket i oskiljaktigt samband, helst lärlingarne påräknas såsom arbetare

dervid, hvadan de måste stå under den persons befäl, som skall handhafva hushållningen

vid egendomen.

Intendenten måste befrias från all annan undervisningsskyldighet än uti jord- Intendentens

brukslära för lärlingarne, men han bör, då tiden sådant medgifver, lemna uplysningar mMandenoch

förklaringar åt eleverne vid det högre läroverket, hvilka på fältet söka följa jordbrukets

gång, hvarjemte han alltid skall åt den utaf lärlingarne, som tjenstgör såsom

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

rättare, äfvensom för de öfriga vid lämpliga tillfällen, redogöra för skälen till de oe~

fallningar rörande jordbruksarbeten, som han meddelat.

Egendomens jordbruk och all dermed förenad eller deraf beroende hushållning

skötes och handhafves af Intendenten enligt plan, som af honom upgöres och som af

styrelsen blifvit godkänd. Afvikelser från kulturplanen eller från andra i sammanhang

dermed lemnade föreskrifter, skola alltid vid styrelsens nästa sammanträde jemte skälen

dertill angifvas uti en vid hvarje ordinarie styrelsesammanträde afgifven kort, men motiverad

berättelse om hushållningen vid egendomen, verkställa arbeten, beloppet af inkomster

och utgifter, skördeutsigter och resultat m. m., som dels kan vara nödigt för

styrelsen att känna och dels kan af vederbörande lärare vid institutet begagnas såsom

uplysande och förklarande det, som under den närmast förflutna tiden uti egendomens

förvaltning blifvit tillgjordt. Emellan styrelsens sammankomster bör Intendenten icke

vara förbunden att af någon emottaga föreskrifter i ämnen, som röra hushållningen vid

egendomen.

Uti alla sådana frågor, som röra egendomens förvaltning, jordens bruk, skördarnes

användande, ladugårds- och mjölkhushållningen, prestationer till läroverket och

dess personal, kommunala frågor m. fl. sådana, som stå i närmare eller fjermare förhållande

till egendomens förvaltning, bör Intendenten ega säte och stämma uti styrelsen

i likhet med hvarje annan styrelseledamot, dock ej i sådana frågor, som röra honom

personligen, uti hvilkas afgörande han icke må deltaga.

Intendenten bör hafva egen bostad, skild från de hus, som egentligen tillhöra

det högre läroverket, bör i aflöning åtnjuta ett belopp, som i penmngevärde fullt motsvarar

den aflöning, som tillkommer Rektor för läroverket, med hvilken han i allo äi

lika stäld och inför styrelse;! eger lika vitsord. Då det ej kan undvikas, att åtskilliga

beröringspunkter komma att finnas mellan de båda på stället befintliga cheferne, höra,

så vidt ske kan, alla förhållanden dem emellan af styrelsen på förhand noga bestämmas.

Sådana beröringspunkter äro exempelvis uphandling utaf samt tillhandahållande

i tjenlig form och på tjenligt ställe af bränsle för elever och lärare samt för mathållningsentreprenören,

den möjligen nödig befunna rättigheten för de på stället boende

lärare och andra att utur egendomens förråd utbekomma vissa slag af landtmannaprodukter,

tiderna, då sådana uttag må ske, samt de vilkor, som derför böra bestämmas,

och de pris, hvarefter varorna skola uttagarne debiteras; sådana personers verksamhet,

som äro anstälde vid Ultuna med skyldighet att bestrida flera olika tjenstebefattningar

m. m.

tantieme åt Skulle styrelsen finna lämpligt, att Intendenten såsom förvaltare, af Ultuna egen
Intendenten.

jom gen0m utsigt till personlig fördel upmuntras till större ansträngning för vinnande

af det afsedda målet, eu möjligast största rena behållna afkastning af egendomen, så

torde bästa medlet dertill vara utfästande af en tantieme, som kommer honom till godo.

Komiterade förbise visserligen icke, att en bestämmelse i detta afseende kan, om. ej nödig

försigtighet iakttages vid upgörande af grunderna derför, medföra stora svårigheter

i tillämpningen, men de anse den för en så kraftig sporre till upmärksamhet, flit och

opaginerad Kontrollera mot PDF

noggranhet i alla delar af'' ekonomien, att de derför icke tveka tillstyrka, att upgörelse

derom må ske emellan styrelsen och den blifvande Intendenten. Hufvuddragen uti en

sådan upgörelse anse sig komiterade också böra anföra, sådana som de tänkt sig desamma.

Det är icke komiterades mening att en tantiéme skall beräknas på egendomens

hela behållna afkastning och icke heller att en inkomst i denna form skall afses för

fyllande af de lönevikor, som för Intendenten bestämmas. Han måste med säkerhet

kunna påräkna en viss gifven årlig inkomst för eget och sin familjs upehälle, och han

kan således icke låta detta vara beroende utaf den större eller mindre framgång, som

kan komma att kröna hans bemödanden. Komiterade veta nämligen mer än väl, att, om

ock, för vinnande af goda resultat utaf eu landthushållning, drift och duglighet hos förvaltaren

äro nödvändiga oeftergifliga vilkor, så äro de dock ej de enda, som bestämma

det mer eller mindre lyckliga utfallet af ansträngningarna hos en landtbrukare. Väderleken

och flera för menniskor oberäknelige tilldragelser utöfva dervid ett mäktigt

inflytande. Dessutom kan ej rimligtvis en beräkning af tantiéme ske för hvarje år, dels

medför upgörelsen derom altför mycket besvär, för att man skulle årligen vilja underkasta

sig detsamma, dels blefve Intendentens årsinkomster derigenom antagligen altför

mycket varierande.

Den tantiéme, som komiterade förorda, bör utgå på en gång efter en tidrymd

af vissa bestämda år, förslagsvis 5, icke såsom ett lönetillskott, emedan dess erhållande

är ovisst, utan såsom en belöning för de bemödanden, som lyckats, att åt egendomsegaren,

här staten, bereda en inkomst, som öfverstiger den, hvilken staten af samma

egendom påräknat. Det är således det under 5 på hvarandra följande år upkomna

öfverskott af inkomst som komiterade vilja fördela, och fördelningen anse de böra ske

med hälften till hvardera. •

Vid hvarje femårsperiods början bestämmes, huru stor den behållna inkomst

bör vara, som under samma period årligen skall komma statsverket till godo från Ultima

landtegendom; vidare synas och beskrifvas alla till hushållningen hörande boningshus

samt andra bygnader och anläggningar, hvilka vid första upgörelsen böra, så vidt

möjligt, vara försatta i fullgodt stånd, hvarjemte alla gårdens inventarier af kreatur,

redskap och behållningar i förråden, utom det af animalisk gödsel, förtecknas och i penningvärde

enligt befintliga räkenskaper upskattas. Vid femårsperiodens slut sker ny

syn och inventarievärderiug, hvarefter bestämmes storleken utaf det inkomstöfverskott,

hvarå Intendenten eger åtnjuta tantiéme med 50 procent. Om Intendenten af ett eller

annat skäl frånträder sin befattning före femårsperiodens slut, eger icke någon beräkning

af tantiéme rum; men skulle han under en sådan period med döden afgå, åtnjuter

sterbhuset, vid beräkning af den för samma period belöpande tantiéme, skälig andel

deruti. Vid inkomstberäkningen för bestämmande af storleken utaf Intendentens tantiéme

iakttages följande: Såsom inkomst räknas: l:o kontanta penningar, som influtit

från egendomen och blifvit stälda till styrelsens disposition; 2:o varor och tjenstbarheter,

som blifvit lemnade till eller utgjorda för institutet och dess tjensteman; 3:o det värde,

Komiterades utlåtande ang. Ultima. &

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

vissa befattningars

indragning.

anställande «

en trädgårdsmästare.

hvarmed befintliga inventariet af redskap, kreatur och behållningar i förråden, oberäknad

behållningen af animalisk gödsel, öfverskjuter värdet å samma inventarium vid femårsperiodens

början; samt 4:o kostnaden för sådana nybygnader, planteringar och andra

anläggningar, som styrelsen möjligen beslutat, och som utan något särskildt tillskott

blifvit under samma period vid egendomen utförda. Hvad beträffar inventarietillökning

och i viss mån äfven nybygnader och anläggningar, så i akt tages, att värdet deraf anses

såsom en kapitaltillökning, hvarå under nästa femårsperiod ränta å 5 proc. skall

beräknas; vidare, att samtliga till gården hörande bygnader skola i fullgodt skick underhållas,

och att för brist häruti afdrages från inkomsten en emot den i penningevärde

beräknade bristen i underhåll svarande summa, äfvensom att en minskning i inventarievärdet

också föranleder motsvarande afdrag å den beräknade inkomsten. Uti beräkningen

af inkomst ingå icke de förbättringar å jorden eller tillökning af det uti densamma

nedlagda rörelsekapital af arbete, gödning och utsäde, som under femårsperioden

egt rum, emedan dylika förbättringar äro altför svåra att kontrollera och hufvudsakligen

emedan det är eu utaf egenskaperna hos och kännetecknen på ett mönstergilt

landtbruk, sådant det vid Ultuna måste förutsättas, att det i dess odlade jord alltid befintliga

rörelsekapital skall vara i jemn om ock ej hastig ökning, hvarjemte förbättringar,

hvartill kunna hänföras afdikning och upodling, böra återgälda kostnaderna derför

inom en tid af fem år. Skulle deremot af bokslutet för sista året i femårsperioden

framgå det oväntade resultat, att det i jorden liggande kapital af arbete, gödning och

utsäde är mindre än vid periodens början, då bör så stort belopp, som svarar emot

minskningens värde, från den beräknade inkomsten afdragas. Vid värdering af boskap,

får och svin bör den lefvande vigten tjena till norm och priset på viss vigt, t. ex. en

centner, vara lika vid periodens början och slut.

I sammanhang med ofvan angifna förslag rörande egendomens framtida förvaltning

torde böra anmärkas, att, om detta förslag autages och eu Intendent anställes,

kunna så väl Inspektörens som Bokhållarens befattningar indragas. Inspektorsbefattningen

uppehälles nämligen af Intendenten, och såsom närmaste ledare af förefallande

arbeten har han anstäld en befallningsman, rättare eller fördräng vid hvartdera af de

tvenne gårdsbruken, Ultuna, Kungsängen och Graneberg. Den undervisning i det mekaniska

af jordbruksarbetet, som lärlingarne böra erhålla, kan meddelas af befallningsmannen

på hufvudgården, hvilken naturligtvis bör vara en person, som antingen på Ultuna

eller vid någon annan lägre landtbruksskola inhemtat fullt tillfredsställande färdighet

uti skötseln af alla vid framstående landtbruk använda jordbruksredskap. Hvad

bokhållaren beträffar, så torde de göromål, som tillhöra hans tjenstebefattning och som

afse skötsel utaf förråden vid egendomen samt primäranteckningar för gårdens af kamereraren

förda räkenskaper, lämpligast böra anförtros åt en af Intendenten antagen, antingen

hos honom anstäld elev eller af egendomen såsom hvarje annan tjenare aflönad person.

Vid Ultuna får deremot icke saknas en skicklig trädgårdsmästare. Bland de

anspråk, som nutidens civilisation ställer på innehafvaren af en störte landtegendom,

är, att han icke försummar den prydlighet och trefnad, som medelst en i parkstil verk
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

stäld trädplantering kan för jemförelsevis ringa kostnad erhållas, att omgifningarna

kring boningshusen alltid hållas städade och att en köks- och fruktträdgård måste anläggas

och underhållas. Om denna regel gäller för hvarje större egendom, så är den

så mycket mer tillämplig på Ultima, såsom varande just en sådan gård, den der skall vara

ett mönster för andra, och hvarest unga landtbrukare utbildas för att utgå till skötande

af både stora och små landtbruk, på hvilka man kan vänta, att de skola tillämpa,

bland andra, äfven de vackra föredömen, som i detta hänseende blifvit dem lemnade

vid läroanstalten. Härtill kommer, att, enligt gällande reglemente, undervisning skall

meddelas i trädgårdsskötsel, hvilket åter icke är möjligt, med mindre man har en trädgård

och en i sitt yrke skicklig person, som sköter densamma och verkställer trädplanteringar

in. m. Trädgårdsmästaren bör antagas af Intendenten och aflönas hufvudsakligen

från gården, men åtnjuter tillika såsom lärare i trädgårdsskötsel ett lönebidrag

från lägre landtbruksskolan.

Man anmärker troligen, att, då komiterade föreslagit, att egendomen skall skötas undervisning

af en Intendent utan egentligt åliggande att meddela undervisning åt det högre läro-''

verkets elever och tillika förordat indragande af nuvarande inspektorsbelattningen,

hafva de förbisett ordnandet af den undervisning uti landtbrukets praktik, som enligt

gällande reglemente bör eleverne meddelas. Komiterade anse sig derför böra redogöra

för, huru enligt deras upfattning denna del af de för en landtbrukare nödiga kunskaper

numera böra förvärfvas.

Vid den tid, då landtbruksskolor och institut först inrättades, var ännu kännedomen

om de nu ganska vanliga landtbruksredskap och sättet för deras användande ganska

ringa, åkerfältens afdikning, på sätt man nu erkänner såsom det fullkomligaste och

bästa, var också ganska litet kändt och ännu mindre användt. Det praktiska i landtbruket

ansågs då med rätta bestå just i kännedom uti dessa ämnen, hvaruti elever vid

instituten således borde erhålla nödig undervisning. Numera har, tack vare de många

i riket inrättade landtbruksläroverken, kunskap i detta hänseende blifvit så spridd, att

man bör fordra, det hvar och en, som söker inträde vid institutet, redan har sig bekant

detta, som man fordom ansåg sig böra upptaga bland läroämnen. Benämningen landtbrukets

praktik har också genom tidsförhållandena numera fått en helt annan betydelse

och betraktas från en helt annan synpunkt. Man fordrar numera icke såsom hufvudsak,

att landtbruksförvaltaren skall sjelf vara mästare uti att sköta plogen, eller att

han skall sjelf lägga hand vid arbetet, då ett fält skall afdikas, ty i dessa stycken

finnes vanligen tillräcklig färdighet hos hans underordnade. Anspråken på praktisk

duglighet äro nu helt andra, och begreppet derom är mera vidgadt. Man afser dermed

egentligen förmågan att ordna och leda det hela uti ett landtbruk, så att genom uppmärksammande

af alla både gynsamma och ogynsamma förhållanden, de förras begagnande

och de senares undanrödjande genom arbetsstyrkans ledning, produkternas kloka och

mest vinstgifvande användande m. m., den högsta rena behållning utaf landtbruket må

erhållas, under det att jordens produktionsförmåga samtidigt icke nedsättes, utan tvärtom

starkes. Detta är numera praktik, och denna kan svårligen förvärfvas genom det slags

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

praktiska undervisning, som hittills meddelats; den måste sjelfförvärfvas genom aktgifvande

uti detalj under en längre tid på skötseln utaf väl ordnade landtbruk och till

icke ringa del genom egen sjelfständig verksamhet.

Det blir Intendentens sak att försätta Ultuna landtbruk i det skick, att det till

alla sina delar är mönstergilt, och, om detta lyckas, så skola eleverne genom noga aktgifvande

derpå, genom samtal och uti tvifvelaktiga fall genom upplysningar, meddelade

af Intendenten, vinna en ojemförligt större praktisk duglighet, än som under nuvarande

förhållanden kunnat inhemtas.

Komiterade anse det icke vara af nöden att afgifva förslag till afhjelpande af de

brister och olägenheter vid sjelfva jordbruket å Ultuna, som de ofvan anmärkt, öfvertygade

som de äro, att, om en dertill passande person blir såsom Intendent satt till förvaltare

af detta jordbruk, skall han sjelf snart inse, hvilka åtgärder böra vidtagas för

jordens fullkomligare aidikning. ändamålsenliga brukning och besåning samt ymnigare

uträttande o/gödning genom begagnande af de utvägar, som dertill erbjuda sig. En åtgärd, som

harta- kan anses stå med jordbruket i något sammanhang, fastän utan direkt inflytande på

dess afkastning, vilja dock komiterade påpeka, nämligen anskaffande, då sådant lämpligen

kan ske, utaf en fullständig och tillförlitlig karta öfver Ultuna egendom med de

egor, som för närvarande rätteligen tillhöra densamma. Förhållandet är nämligen, att

det väl finnes en karta, upprättad år 1816 jemte beskrifning, utaf hvilken komiterade

på begäran erhållit ett offlcielt utdrag från Kongl General-Landtmäterikontoret, uti

hvilket egorna till Ultuna med underlydande uppgifvas till en areal af 1528 tunnland

6V2 kappland, men att komiterade äfvenledes från Generalstabens topografiska afdelning

erhållit ett utdrag ur beskrifningen till rikets ekonomiska karteverk, hvaruti ego•

vidden till samma egendom uptages till öfver 1600 tunnland. Huru dessa olikheter

skola förklaras, kunna komiterade väl icke med bestämdhet upgifva, men förmoda, att de

till någon del åtminstone härleda sig dels ifrån egobyten, som verkstälts efter år 1816, dels

från möjligen skedda invallningar uti de på egorna befintliga tvänne mindre sjöar, Stora

och Lilla Föret. Äfven deruti bör Ultuna egendom föregå med godt exempel, att den

skaffar sig en fullständig karta.

ökadt antal Det vid Ultuna nu befintliga antal dragare är otillräckligt och blir det ännu mer,

ägare. om <jejs gö(}seihemtning från Upsala kommer att ega rum, dels mjölk sändas till daglig

försäljning. Komiterade hafva anstalt beräkning öfver det för gårdsbruket och dermed

i samband stående arbeten nödigt ansedda antal dragare, hvaraf framgår, att, inberäknade

dem, som hållas i reserv för möjligen tillfälligt otjenstbara hästar eller oxar, bör

antalet dragare vara 23 par, och då under vissa tider af året endast ett mindre antal

dragare kan nyttigt användas,'' men ändock måste underhållas, då oxar kosta vida mindre

i föda och skötsel, när de ej strängt arbeta, och dessutom vissa arbeten utföras

lika bra, om ej bättre, med oxar än med hästar, torde det vara skäl, att en del af i

fråga varande 23 par utgöras af oxar. Såsom grund för beräkningen af kostnaden för

anskaffande af felande dragare antaga komiterade, att dessa böra bestå af 16 par hästar

och 7 par oxar. För närvarande finnas, oberäknadt 4 stycken hästar för institutets

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

räkning, 25 stycken hästar och 8 oxar, hvadan ett antal af'' 7 hästar och 6 oxar ytterligare

böra anskaffas. Det är också antaget, att ibland arbetshästarne skola finnas några

fölston, så att gårdsbruket kan medelst egen afvel rekrytera stallet med i medeltal

tvänne unghästar om året.

På en egendom, hvars areal till den ojemförligt största delen består af slät, till minskning af

en del äfven lågländ åker- och ängsjord, der höglända betesmarker finnas endast uti farens antalringa

utsträckning, är det under nu varande förhållanden icke förenligt med god hushållning

att underhålla en större mängd får, hvilka under vintern förtära foder, som

på mera vinstgifvande sätt kan användas såsom föda åt mjölkboskap och under våren

och sommaren icke kunna betas på för dem tjenlig mark. Men då en mindre fårhjord

torde vara nödvändig såsom undervisningsmaterial, föreslå komiterade, att, i mån som

koladugården kan ökas, fårhjorden, för närvarande bestående af 170 stycken, må till

ett ringare antal nedsättas.

Deremot måste mjölkboskapen ökas. Enligt kalkyl rörande den produktion, som ökning of anmed

god skötsel och stark gödning kan åstadkommas, samt efter beräkning af behöfligt

och tillgängligt foder, hvaribland all producerad hafre, hafva komiterade antagit, att

på Ultuna med underlydande gårdar kunna, utom nödiga dragare, ungboskap och föl

för insättande i de utmönstrade djurens ställe, födas 150 stycken kor och tjurar. Enligt

upgift af räkenskapsföraren funnos den 30 Juni detta år institutet tillhöriga 62

stycken kor, 23 stycken qvigor, 12 påläggskalfvar och 13 spädkalfvar. Om man antager,

att utaf dessa nu befintliga 48 stycken påläggsdjur inom nästföljande tvänne år

20 erfordras till fyllande af platser efter dem bland de 62 korna, som under tiden utmönstras,

och att kornas antal kan under nämnda tid af egen afvel ökas med de öfriga

28, och att således efter nämnda tids förlopp kreatursupsättningen i koladugården kan

utgöra 90, återstår dock en brist af 60 djur, tjurar och kor, hvilka enligt komiterades

mening böra inköpas i mån som en ökad produktion af kraftfoder och halm kan medgifva

uppställandet af djur till beräknadt antal; och då anskaffande af boskapsdjur från

främmande länder väl alltid är förenadt med större kostnad och äfventyr än inköp inom

landet, så anse sig komiterade böra förorda, att de boskapsdjur, som skola anskaffas,

efter sorgfälligt urval tagas bland sådana, som inom Sverige äro upfödda.

Komiterade hafva förut antydt, att Ultuna hushållning årligen förlorar en icke mejeriskolans

obetydlig summa genom befintligheten derstädes af mejeriskolan, hvilken, för att ej uPho,andesjelf

drabbas af en allt för stor brist i sitt kredit, måste erhålla mjölken till ett pris,

understigande med några öre per kanna det pris, hvartill mjölken i oförädlad form antagligen

skulle kunna afsättas. Förlusten, åbragt genom mejeriskolan, skulle naturligtvis

blifva ändå större, om, såsom komiterade hoppas, ett större antal välfödda djur

komma att producera åtminstone 50% mera mjölk än för närvarande. I betraktande

häraf, och då möjligheten att erhålla undervisning i mejeriskötsel på egendomar, som

genom läge äro anvisade på uteslutande användande i mejeriet af all den mjölk, de

producera, numera icke är förenad med någon svårighet, tveka komiterade icke att

förorda upphörande af nämnda skola, utan att dermed afse någon förändring uti me
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

jeriets befintlighet. Hur väl man än må organisera en mjölkhushållning, beräknad på

daglig försäljning, hvilket hushållssätt förutsätter en något så när lika qvantitet mjölk

vid alla tider på året, kan man dock icke undvika, att af flera samverkande orsaker

mjölkmängden den ena tiden blir större än på en annan. Det inträffar också, att mjölkkonsumtionen

på afsättningsstället är olika under skilda delar af året. Följden häraf

är, att en del mjölk, som öfverskjuter det qvantum, som för dagen kan säljas, vid vissa

tider måste användas i mejeriet. Detta måste således bibehållas, och det så mycket

hellre, som vid en landtbruksläroanstalt det bör ingå uti undervisningen att jemte de

lärdomar rörande smör- och ostberedning, som på lärosalen erhållas, äfven få se dem

praktiskt tillämpas uti ett väl ordnadt mejeri. En skicklig mejeriförestånderska kan

således icke heller undvaras, och fastän hennes göromål hufvudsakligen kommer att

bestå uti att från ladugården emottaga och till försäljning genom antagna mjölkbud

expediera den mjölk, som kan oförädlad afyttras, skall hon ock gagna vid undervisning

under de tider af året, då ett öfverskott af mjölk påkallar dess användande till vanliga

mejeriprodukter. Mejeriskolan har för närvarande ett årligt statsanslag af 3,000 kronor,

som torde komma att indragas, om skolan uphör.

lygnademas Afhjelpande af nu befintliga brister i bygnadernas underhåll anse komiterade

'' sttande.ål vara nödvftncligt dels för hushållningens regelbundna gång, dels för uppehållande af

institutets anseende; och hafva komiterade för utrönande af kostnaden för så väl i stånd

sättande af och någon förändring uti befintliga bygnader, som ock för upförande af

några mindre hus, som hushållningen hädanefter kan kräfva, låtit anställa syn och värdering,

vid hvilken, i närvaro af tvänne af komiténs ledamöter och enligt af komitén

lemnad instruktion, en van syneförrättare, biträdd af bygmästare och värderingsman,

upgjort kostnadsförslag till nödiga reparationer, förändringar och nybygnader. Enligt

syneinstrumentet, som bifogas, upgå samtlige kostnaderna härför till en summa af

39,785 kronor 40 öre, hvaraf 7,166 kronor 15 öre för reparationer å hus, som uteslutande

tillhöra det högre landtbruksläroverket.

anskaffande Utöfver här förtecknade kostnader för i stånd sättande af läroverkets och landt
a{ntmdmtm

e8endomen® bygnader, erfordras ytterligare medel för beredande af bostad åt Intendenten.

Komiterade hafva redan uttalat den åsigt, att denne tjensteman bör hafva egen

bostad, och de skulle i anledning deraf icke underlåtit att utaf syneförrättaren begära

kostnadsförslag på uppförande af ett hus för detta ändamål, om ej utsigt vore, att en

sådan bostad torde kunna erhållas för bättre pris än det, hvartill en passande nybygnad

skulle uppgå. Förhållandet är nämligen, att på Ultima finnes i närheten af ekonomibygnaderna

på för ändamålet lämplig plats en enskild person tillhörig bygnad, uti

hvilken eu del rum för närvarande förhyras till bostad åt en af institutets tjensteman.

Komiterade hafva sig bekant, att egaren icke lärer vara obenägen att till ett skäligt

pris sälja ifrågavavarande boningshus, hvilket i dagligt tal på stället benämnes »Fjellstugan».

För inköp af detsamma, dess reparerande, målning in- och utvändigt samt

förseende med felande uthus torde erfordras en summa af 4000 kronor. Att denna

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

summa är betydligt mindre än den, som skulle erfordras för uppförande af ett nytt,

lika stort och lika ändamålsenligt hus, tror sig komiterade kunna vitsorda.

Ytterligare ett tillägg uti bygnadskostnaden måste komiterade förorda, för så flyttning af

vidt deras förslag om lägre landtbruksskolans skiljande från det högre läroverket och lärlin9^’jgdess

förläggande under Intendenten såsom föreståndare gillas. Det är nämligen utaf

stor vigt, att skolans lärlingar hafva sin bostad nära intill Intendentens boning; att de

icke bo alltför afsides från ekonomibygnaderna; vidare, att deras bostad är så belägen,

att de icke komma i alltför mycken och alltför tät beröring med eleverne vid högre läroverket.

Lärlingarnes nuvarande bostad har beklagligen alla dessa olägenheter, och komiterade

anse derför dess flyttning till mera lämplig plats vara af behofvet påkallad, hvartill

är så mycket större skäl, som denna bygnad i alla händelser måste undergå en betydligare

reparation, beräknad till en kostnad af 3556 kronor, hvilken kostnad genom flyttningen

skulle ökas med endast 2809 kronor enligt bilagda intyg af syneförrättaren. Komiterade

anse sig äfvenledes böra anmärka, ehuru ej tillhörande deras egentliga updrag,

att den under N:o 18 i syneinstrumentet omnämnda s. k. laboratoriebygnaden är

ett gammalt hus, vid tiden för institutets ordnande inköpt och flyttadt från Flottsund

samt då apteradt till bostad för lärlingarne och enligt uppgift för sitt nuvarande ändamål

otjenligt.

Jemte det att administrationen öfver Ultuna gårds jordbruk och öfriga ekonomi bokföring ms

skiljes från chefskapet för det högre landtbruksläroverket, böra ock räkenskaperna så anordnande.

särskiljas, att läroverkets inkomster och utgifter, statsanslaget, elevafgifter, lärares aflöning

in. m., som dit kan hänföras, bokföras uti de för ändamålet upplagda räkenskaper,

samt att egendomens jordbruk och hushållning bokföras för sig såsom ett fullständigt

landtbruksbokhålleri. I sammanhang dermed är det nödigt, att styrelsen på

förhand bestämmer, hvilka af de på Ultuna befintliga bygnader tillhöra och skola

underhållas af läroverket, hvilka tillhöra den lägre landtbruksskolan och landthushållningen,

samt slutligen, om förhållandet sådant krafvel-, hvilka bygnader böra anses såsom

gemensamma för både det högre läroverket och landtbruksskolan. Uti den bank, med

hvilken styrelsen inleder penningaffärer, böra äfvenledes Ultuna landtbruk med landtbruksskolan

samt högre läroverket hafva hvar sin särskilda räkning med assigneringsrätt

för cheferne hvar och en på sin respektive räkning. Kamereraren, som enligt

komiterades åsigt bör befrias från allt bestyr med och ansvar för förråden, kan efter

afl sannolikhet väl medhinna att sköta sitt lärarekall uti bokhålleri samt kassörs- och

bokförarebefattningarne för både läroverk och landtbruk.

Anskaffandet och fördelandet af bränslebehofvet vid Ultuna torde böra ordnas anskaffandet

på följande sätt: Intendenten anskaffar och uphandlar detsamma i form af ved, kol eller “/ bränsle.

koks enligt styrelsens föreskrift. Den del deraf, som afses för elevbygnaden med uti

densamma varande bostäder, lärosalar och samlingsrum, inlägges uti särskildt förvaringsrum,

hvartill de under samma bygnad varande stora och rymliga källare lämpligen

kunna begagnas. Lärlingarne, som åtnjuta kost i form af vissa till dem utgående matvaror

och penningar och som derför hafva eget hushåll, böra erhålla eu viss tillökning *

*

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

förändring aj

vissa delar aj

institutets

stadgar.

egendomens

beräknade

afkastning.

i penningebeloppet, motsvarande värdet af det qvantum bränsle, som för dem kan anses

behörigt till matlagning och uppvärmande af bostadsrum, läro- och matsalar. Det

erforderliga bränslet få så väl lärlingar som alla andra på Ultuna egendoms område

boende personer köpa från befintliga förråd samt få till sig hemfördt, allt till pris,

som utaf styrelsen vid dess qvartalssammanträden bestämmes. Om bränslebehofvet på

detta sätt tilldelas dem, som förut egt att bekomma bränsle efter behof utan betalning,

måste naturligtvis tillägg ske till alla dessas aflöning, motsvarande ungefärliga värdet

af det för deras innehafvande bostadslokaler erforderliga qvantum brännmaterial. Lika- v

ledes måste vid hvarje bostadslägenhet upföras en bod för intagning af ved, kol eller

koks, hvartill kostnaderna blifvit beräknade och i syneinstrumentet intagna.

Komiterade anse sig böra fästa upmärksamhcten derå, att, om här ofvan omordnande

af förvaltning och skötsel utaf Ultuna landtegendom och högre landtbruksläroverk

vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall och de för föreslagets bringande till

verkställighet nödiga medel af riksdagen beviljas, måste vissa §§ af det för Ultuna landtbruksinstitut

gällande nådiga reglemente omarbetas och förändras i öfverensstämmelse

med de stadgar, som komma att antagas.

Det är i allmänhet en mycket vansklig sak att på förhand angifva beloppet af den

afkastning, som en landtegendom kan och bör lemna, ty framgången utaf en landthushållning

är beroende af den persons förmåga, som leder egendomens förvaltning, och

dennes bemödanden kunna åter hämmas eller gynnas af väderlek och andra förhållan- *

den, vidriga eller lyckliga, men i båda fallen oberäkneliga och af menskliga tillgöranden

oberoende. Då emellertid, hvad Ultuna beträffar, staten redan gjort betydliga upoffringar

på denna landtegendom och der varande landtbruksläroverk, då det ytterligare

nu kräfves icke obetydliga belopp för att bringa så det ena som det andra i ett, enligt

komiterades tanke, mer ändamålsenligt skick, och då komiterade dessutom framstält

förslås1 om att tilldela egendomens förvaltare en viss andel utaf det öfverskott, hvarmed

egendomens afkastning öfverstiger den inkomst, som utaf densamma skäligen kan påräknas,

hvilket åter förutsätter, att denna påräknade inkomst skall vara på förhand beräknad

och bestämd, så förefinnas flera skal, hvarför komiterade anse sig manade att,

till det afseende sådant kan förtjena, antyda de grunder, efter hvilka en beräkning af

Ultuna egendoms afkastning bör ske samt det ungefärliga belopp, hvartill den sannolikt

bör upgå.

En landtegendom i mellersta delen af riket, hvars jordmån ingenstädes är dålig,

men till eu del mycket bördig, som har sina fält fördelade i stora regelbundne och lätt

bearbetade figurer, der fullständig afdikning är utförd på en stor del af åkerjorden, 4

som är belägen nära en god afsättningsort, nära jern vägsstation och intill vattenfarled,

som dertill har alla erforderliga bygnader i fullgodt skick, en sådan egendom kan skäligen

upskattas till att gifva en ren behållen inkomst af 20 kronor per tunnland, åker

och äng. Då dessa egoslag vid Ultuna, för så vidt de äro under eget bruk, utgöra i

rundt tal 800 tunnland, bör afkastningen deraf beräknas till ... ....................... 16,000: —

Transport 16,000: —

4

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Transport 16,000: —

Den utmark, som tillhör hufyudgården, anse komiterade icke vara af

det värde eller betydenhet, att någon nämnvärd afkastning af densamma kan

förväntas.

De till Ultima lydande, till främmande personer mot penningearrende

eller dagsverkskyldighet uplåtna lägenheterna Stora och Lilla Djurgården,

Damhagen, 4 torp och fisket gifva en inkomst, som under senaste år upgått

i medeltal till vid pass 2,500-kronor och uptages således till sagda belopp... 2,500: —

Värdet utaf det inventarium af kreatur, åker och körredskap, behållningar

i förråden m. m., som egendomens skötsel krafvel'' och som kan anses

såsom i hushållningen nedlagdt rörelsekapital, bör utaf egendomen förräntas

efter fem för hundradet. Detta rörelsekapital, som naturligtvis till storleken

årligen varierar, kan således ej nu till siffran noga upgifvas, men torde, sedan

det genom inköp af felande dragare och andra djur m. m. blifvit fullt

kompletteradt, och sedan ifrån värdet af det befintliga afdragits sådana effekter,

som, ehuru bokförda såsom gårdsinventarium, snarare böra anses tillhöra

läroverkets samlingar, kunna komma att vid skeende inventering till en

möjligen blifvande Intendent upskattas i rundt tal till 70,000 kronor. Fem

j. procent derå utgör................................................................................................ 3,500: —

Summa kronor 22,000: —

Förestående summa, 22,000 kronor, är således enligt komiterades beräkning ungefärligen

det inkomstbelopp, hvarför den blifvande Intendenten skall redovisa, innan

han må beräkna sig till godo den här ofvan föreslagna tantiéme på öfverskottet, hvarförutan

bygnader och inventarier skola underhållas i fullgodt och fullständigt skick.

Då, på sätt komiterade här nedan föreslå, det högre läroverkets vid Ultuna omkostnader

icke böra till större eller mindre del bestridas medelst tillskott från egendomen,

och då alla de prestationer i arbete eller varor, som från landtegendomen komma

läroverket, dess lärare eller tjenstepersonal till godo, skola med kontanta penningar eller

anvisning derå godtgöras, så följer deraf, att hela den staten tillgodokommande delen

af landtbruksegendomens afkastning bör efter hvarje räkenskapsår och efter vederbörligen

verkstäld revision till statskontoret insändas.

Slutligen anse sig komiterade böra dels angifva, huru enligt deras förmenande erforderliga

i de till läroverken vid Ultuna erforderliga årliga anslag böra beräknas och utgå, dels"''%a an!:la''J
på

ett ställe sammanföra de föreslagna summor, som för en gång kräfvas till iståndsättande

och förändrande af läroverkens och gårdsbrukets bygnader samt till inventariets

kompletterande m, in.

Vid statens läroverk gäller i allmänhet den regel, att undervisningen är fri, men

att lärjungarne i öfrigt sjelfva bekosta alla sina förnödenheter. Samma regel torde äfven

böra tillämpas vid de läroverk, som här äro i fråga. Lärarnes aflöning, underhåll

af lärosalar och till en viss grad äfven undervisningsmaterial bekostas af staten, men

Komiterades utletande ang. Ultuna. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

anslaget till

försöksstationen.

till landtbruksskolan.

öfriga nödiga omkostnader för föda, bostad, uppassning m. m. böra af lärjungarne godtgöras.

Lärlingarnc vid landtbruksskolan betala enligt häfdvunnen praxis vid landtbruksskolorna

alt detta genom sitt arbete och eleverne skola ersätta föda, uppassning

in. m. med de årsafgifter, som af dem erläggas. Dessa afgifter böra derför vara så afpassade,

att de väl förslå till de utgifter, som med dem skola bestridas. Men om också

elevafgifterna räcka rundligen till betäckande af de betalandes egna kostnader, så kan

man dock icke begära, att med dem derjemte skola bestridas kostnaderna för de frielever,

som vid den högre läroanstalten skola underhållas; För dem torde staten böra

efter samma beräkning som för öfriga elever deltaga uti kostnadsbeloppet.

Aflöningen till ordinarie lärare, som för närvarande i allmänhet utgör 1950 kronor

jemte bostad och fri ved, bör enligt komiterades mening höjas åtminstone till likhet

med lektorslöner vid elementarläroverken, eller 2,500 kronor, Oberäknad! ersättning

för ved. Den utaf lärarne, som förordnas till Rektor vid läroverket, torde derutöfver

höra erhålla lika mycket. Rektors aflöning blir då 5,000 kronor, hvilken summa dock

icke fullt motsvarar hvad som för närvarande bestås föreståndaren för institutet, som

utöfver nämnda belopp äfven har fri ved och föda för ett par hästar. Alla ordinarie

lärare erhålla fri bostad på Ultima. Huruvida jemväl något ålderstillägg framdeles bör

tilldelas institutets lärare, är en fråga, hvilken jemte åtskilliga andra rörande det högre

läroverket icke står i det omedelbara sammanhang med det komiterade nådigst gifna

updrag, att de anse sig derom böra afgifva ytrande.

Till Ultuna försöksstation torde hädanefter böra utgå samma anslag som hittills,

eller........................................................................................................................... 4,500 kr.

Kostnaderna för läroverken upföras förslagsvis sålunda:

A) Den lägre landtbruksskolan:

Intendenten, hvars aflöning bör vara lika med Rektors, eller 5,000 kronor,

åtnjuter utaf landtegendomen, såsom förvaltare af densamma, 3,000 kronor.

Återstoden kommer honom till godo såsom skolans föreståndare med 2,000: —

Vissa af de ordinarie lärarne vid det högre läroverket få styrelsens

updrag att undervisa i landtbruksskolan, hvarför till dem

såsom arvode fördelas .......................................................................... 1,000: —

Kamererare^ som tillika är kassör och lärare, bör åtnjuta

samma aflöning som ordinarie lärare, eller 2,500 kronor. Denna summa

utgår på det sätt, att landtegendomen godtgör 1,000 kronor för

hans befattning såsom bokförare och kassör vid densamma; högre

läroverket godtgör honom äfven 1,000 kronor för hans tjenstemannaverksamhet

såsom kassör, bokförare och lärare, hvarjemte

han såsom lärare i bokhålleri vid landtbruksskolan utaf dess medel

må upbära ...................................................................................... 500: —

Befallningsmannen vid Ultuna, som jemte denna sin befattning

skall undervisa lärlingarne i skötsel af åkerbruksredskap, såning

Transport 3,500: — 4,500: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Transport 3,500: — 4,500: —

in. m., äfvensom trädgårdsmästaren, som är lärare i sitt yrke, aflönas

väl hufvudsakligen af landtegendomen, men åtnjuta såsom lärare

eu del af lönen från skolan med tillsammans.......................... 500:_ 4 qqq._

Den summa, som utgår till Ultima landtbruksskola, blir då

lika med anslaget till hvarje af de öfriga lägre landtbruksskolorna

i riket.

>

B.) Det högre landtbruksläroverket:

Oberäknade inspektören och kamereraren äro vid Ultuna

landtbruksinstitut för närvarande anstälde 6 ordinarie lärare, som

alla äro vid Ultuna boende. Ibland dessa äro dock inräknade professorn

och assistenten vid försöksstationen. Med någon förändring

i lärokursernas fördelning, hvarom komiterade icke hafva att yttra

sig, torde antalet ordinarie lärare kunna inskränkas till 5, hvilka

åtnjuta i aflöning å 2,500 kronor till hvardera ................................. 12,500: —

Rektor erhåller i denna sin egenskap utöfver lärarelönen ... 2,500: —

Till aflöning af extra lärare, hvaribland assistenten vid laboratorium,

ställes till styrelsens disposition....................................... 2,250: —

Kamererarens aflöning såsom lärare i bokföring och läroanstaltens

kassör och bokförare ......................................................... 1,000: —

Mejerskan, som hufvudsakligen aflönas utaf egendomen, biträder

vid undervisning i smör- och ostberedning, samt erhåller

derför ...................................................................................................... 250: —

För fyra frielever utgår till läroverket samma afgift, som

antagligen måste erläggas utaf betalande elever, nämligen 750 kronor

af hvarje ...................................................................................... 3,000: — 21,500: —

Summa ordinarie årsanslag till försöksstationen samt högre

läroverket och landtbruksskolan ........................... 30,000:_

Styrelsen bör ega att, om den så lämpligt finner, tilldela hvardera af de ordinarie

lärarne en mindre jordrymd för odling af köksväxter.

Samtliga årliga utgifter i öfrigt till det högre läroverket böra kunna bestridas

med afgifter utaf eleverne, om dessas antal hädanefter, såsom i allmänhet under senare

t åren, kommer att utgöra 45 ä 50, och om afgiften höjes till 750 kronor för hvarje om

året, hvilket komiterade för sin del tillstyrka.

Men då oförutsedda förhållanden kunna inträffa, hvaribland hufvudsakligen ett

minskadt antal elever, då af ett eller annat skäl de nödvändiga utgifterna kunna komma

att höjas eller de påräknade inkomsterna relatift till behofven minskas, och då en förhöjning

af ofvan artagna årsafgift icke torde vara rådlig eller genast efter behofvets

inträffande verkställbar, måste till styrelsens disposition finnas ett förslagsanslag, hvars

storlek icke kan på förhand beräknas.

Till det högre

landtbruksläroverket.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

anslag för en De anslag för eu gång-, Indika af komiterade förordas att utgå under loppet af

9an3'' tvänne år med hälften under hvartdera, äro:

Till inköp af dragare, 7 hästar ä 750 .................................... 5,250: —

6 oxar å 375 ................... 2,250: — 7,500: —

Till inköp af kor, 60 st. å 200 ................................................ 12,000:

afgår för får, som kunna säljas till......................................... 2,000: — 10,000: —

Till inköp och reparerande af den s. k. Fjellstugan till bostad

åt Intendenten samt upförande af uthus till densamma........... 4,000: —

Flyttning af lärlingebygnaden jemte källarens ombygnad .. 2,800: —

Reparations- och bygnadskostnad i öfrigt utgör enligt syneinstrumentet

39,785,40, men uptages i rundt tal till.......................... 39,800: — 46,600: —

Såsom bidrag till afbetalande af institutets skulder, hvilka,

enligt hvad förut är nämndt, den 30 sistlidne Juni, efter afdrag af

fordringar, upgingo till 27,034 kronor, anse sig komiterade endast

böra hemställa om anslag till godtgörande af den skuld till Kongl.

Maj:t och Kronan, hvilken ännu återstår såsom rest på det lån,

som beviljades år 1862 till bebyggande af Kungsängsgården............ 10,000: —

Summa på en gång att utgå under 2 år kronor 74,100: —

Då komiterade härmed underdånigst framlägga ett förslag, som synes kräfva

stora penningeupoffringar af statsverket, tillåta sig komiterade att fästa Eders Kongl.

Maj:ts nådiga upmärksamhet dels derå, att de i fråga satta anslagen böra kunna bidraga

till vinnande af ett stort ändamål, upbringande af landthushållningen vid rikets

äldsta landtbruksläroverk till eu ställning, svarande mot dess vigtiga bestämmelse, att

nämligen vara en föresyn för elever och landtbrukare i allmänhet, dels derå att upoffringen

torde vara mer skenbar än verklig; ty, om ej läroverket genom oförutsedda händelser

skulle komma att kräfva särskilda tillskott, torde den af komiterade beräknade

afkomst, som i en snar framtid bör vara att utaf Ultima landtegendom påräkna, dels

godtgöra tillökningen i årsanslaget, dels derutöfver lemna ett ej obetydligt öfverskott

till ränta och amortering å det till utgående för en gång föreslagna beloppet.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda

Stormäktigste, al ler nådigs te Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåter

AXEL ODELBERG.

F. v. ESSEN. OLA ANDERSSON. IVAR INSULANDER. R. T. HENNINGS.

Charles Jacolson.

Stockholm den 13 Oktober 1877.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bil. Ut. A.

De till Ultuna landtbruksinstitut, för dess organiserande, egendomens bebyggande

m. fl. ändamål utgångna anslag och lån, utöfver de från och med

år 1848 utgående årsanslagen.

Anslagets belopp.

Lånets belopp.

Aret.

Anslagets eller lånets ändamål m. m.

Kronor.

Krono!*.

Erhållet.

Åter-

betalt.

Åter-

stående.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1841-47

Förskott, uppburet för bildande af institutet.........

—

—

42,000

1849

Ersättning för bygnadskostnad utöfver beräknade

summor....................................................

16,589

23

))

Ersättning för underhåll af kronans stamholländeri

1,049

25

17,638

48

))

Till betalande af skulder hos enskilda................

——

—

—

16,478

07

16,478

07

1852

» uppförande af en monsterna ......................

—

-

3,000

1854

» » af en ladugård och en mejeribygnad

—

—

37,500

1861

u inredning af laboratorium .........................

3,000

»

» uppförande af lärlings- och schäferibygnader...

31,540

—

34,540

1862

o bygnader å Kungsängsfarmen (räntefritt).......

—

—

—

—

20,000

—

10,000

-

10,000

1863

» ett nytt stall..........................................

18,000

))

» ny elevbygnad .......................................

36,000

—

54,000

1865

1871

Återstoden till elevbyguadeu ...........................

Till betalande af skuld lios enskilde m. in..........

—

—

73,000

50,000

50,000

i 1874

» dito samt sistnämnda lån...........................

—

—

80,000

Summa kronor

—

—

341,678

48

86,478

07

76,478 0?

10,000

Oscar Högberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hvete.

Råg.

Korn.

Hafre

Blandsäd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.jUtsäde.

Skörd.

Areal. Utsäde.

i

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal. Utsäde.

Skörd.

r å 3,10 k.fot.

å 2,17

k.fot.

ä 1,79

k.fot.

å 1,22

k.fot.

å 1,42

k.fot.

Aret

1848...

—

44,i

322,9

_

386,7

2,822,4

_

195,3

865,i

63

1 _

151,6

676,i

1849...

—

137,9

544,2

-

317,4

2,826,4

—

75,6

745,8

—

—

—

—

47,7

275,7

1850...

—

120,9

1,322,7

—

220,5

2,330,9

—

198,5

1,584,5

—

- .

>248,1

—

185,3

835

1851...

—

107,i

823

—

141

1,017,1

—

211,1

1,169,5

—

—

—

—

207,2

127,9

1852...

—

159,7

2,010,7

—

223,5

2,577,3

—

280,4

2,107,8

—

4,8

23,7

—

226,3

1,345,1

1853...

—

150

739,5

—

177,2

752,9

—

185,9

1,700,3

—

67

96,9

—

338.7

1,270,7

1854...

—

148

1,632,9

—

221,7

2,464,9

—

199,7

1.268,3

—

289,5

1,808,1

—

386,5

1,302,6

1855...

—

127,4

963,2

—

123,7

1,747,1

—

196,9

1,405,9

—

321

2,137,1

—

278,8

1,856

1856...

—

183,9

1,902,1

—

146,i

1,068,5

—

249,7

2,110,5

—

126

601,7

—

415,3

2,779,9

1857...

—

136,3

1,598,9

—

213,9

2,693,9

-

209,5

1,927,5

—

81,9

364,5

—

383,80

3,090,6

1858...

—

183,9

1,523,1

—

219,4

2,598,8

—

254,4

1,969,5

—

—

—

—

475,7

3,146,1

1859...

—

127,6

523,7

—

200,9

2,142,4

—

171,7

403,2

—

48,i

252

—

361,5

3,532

1860...

—

112,6

1,368,3

—

231,2

3,672,2

—

210,3

2,112,1

—

—

—

—

390,6

2,639.7

1861...

—

93

650,5

—

159,1

1,770,3

312,7

3,987,9

—

—

—

—

401,7

3.109,1

1862...

—

96,9

870,4

—

174,9

1,918,4

—

300,9

4,412,4

—

—

—

—

262,3

3.987,6

1863...

163,9

1,750

—

144 8

1,884

—

186

2,020

—

—

—

—

304

3,009

Tabell, angifvande skördens belopp vid Ultima med Kungsängen under nedanstående år.

Areal.

Utsäde. Skörd

å 2,66 k.fot.

Hvete.

Råg.

Korn

Hafre

Areal. Utsäde.

Skörd.

Areal. Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Tlnd.

Kpld.

å 3,10

k.fot.

Tlnd.

å 2,17

k.fot.

Tlnd.

ä 1,79

k.fot.

Tlnd.

å 1,22

k.fot.

1864...

— ''

115

1,828

—

151

1,827

_

249

1,229

1865...

—

154,8 1,689

—

133

2,170

—

228,5

1,399

—

—

_

! 1866...

1

—

131

776

—

163,5

1,718,3

—

204

1,356

—

125,3

415

| 1867...

—

177

416,9

—

94

542

—

393,7

3,109

—

159,2

653

i 1868...

—

178

1.047

—

159

840.2

—

202

727,7

—

256,8

1__

1869...

—

117

1,135

—

215,7

1,988

—

110,8

1.077,8

—

183

1,068

1870...

—

132

1,997

—

215

3,211,6

_

99

642

—

299

1,625

1871...

—

156,5

1,639,5

—

174.1

1,919,5

—

74,4

609

—

389,i

2,663

1872...

31,19

181,4

845

40

227

1,869,3

12

57

510

>52,23

451,3

2,177

1873...

32

108,fl

1,350

38,22

211,8

2,204,7

25,io

115,9

456

46,2

327,6

2,183

1874...

30,7

136,9

1,234

50,29

230,7

2,703

—

79

1_

30,23

459

1,056

1875...

33

163

1,960

51,22

289,5

2,666

10

62

74

53

499

1,070

1876...

25

108

44

36,23

182

1,111,5

23,io

132

895

33,io

270

2,023

Blandsäd.

Areal. Utsäde. Skörd,

Tlnd. å 1,42 k.fot.

22,9

4,16

234 11,876

221 12,277

211,6 1,262,5

72 636

219

93,6

28

1,084,7

121

1,011

156

37, s

56

39,8

63

54.2

75.6

46.3

33,i

41

165,s

90,c

55,e

46.6

39.4

42.6

44,3

Arter.

194,4

283.2

392.2

147.3

130.8

368.6

244.6

280,

330,

628.9

829.3

467

531.6

425.3

451.7

100

Vicker.

Areal.

Utsäde. Skörd

å 1,68 k.fot.

141

63

152.8

231

132.2

201.3

195.3

237.3

116,6

190.2

142.8

239.1

199.3

181.2

122,7

135.3

702.5

441

1,074,9

i_

718,8

807,2

775,7

422.1

t_

656.2

1.034.6

1,389,2

1.442.7

946.6

645,

393

Slösäd.

Areal. (Utsäde. Skörd

å ,84 k.fot.

105

85.1

87.6

59.1

71.7

63

723

470,9

555,8

174,5

463,i

428.4

189.4

154

Potatis.

Areal.

Utsäde. Skörd

å ,64 k.fot.

195

45

187.4

506,2

175

290

215

195

237.4

348.4

215

147.4

160

192.4

192,4

235

2,000

570

1,692

3,107

832

3,500

1,495

2,405

1,800

1,820

2,255

1,320

1,900

1,625

1,105

1,008

Andra Rotfrukter.

Areal. Utsäde. Skörd.

å 30 öre

k.fot.

1,545

5,255

4,615

250

1,000

1,455

775

2,950

2,390

8,465

6,920

1,741

Hö fr. odlad mark.

Hö fr. nät

äng1.

Klöfverfrö.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal. Jutsäde.

Skörd.

å 1,06

å 81 öre

ni.oi Iå44öre

centn.

| centn.

oxaip.

skålp.

—

425

_

_

6,635

1,673

—

— •

1,140

—

—

3,270

—

856

—

—

—

320

—

—

6,083

—

805

200

—

—

1,550

—

—

4,927

—

565

—

—

—

1,110

—

—

5,905

—

657

—

—

—

66

—

—

4,608

—

720

—

—

—

876

—

—

5,433

—

620

—

—

—

224

—

—

5,960

—

677

—

—

—

808

—

—

7,438

—

1,002

—

—

—

200

—

6,040

—

640

—

—

—

817

—

6,360

—

732

210

—

—

300

—

__

4,800

—

672

—

—

—

560

—

—

8,080

—

980

—

—

—

2,340

—

—

5,760

—

760

160

—

—

6,476

—

—

2,810

—

—

—

—

—

4,354

—

—

2,855

—

—

—

Tiniotejfrö.

Areal.

Utsäde.J Skörd,

å 20 öre

Skålp.

skalp.

Biandfrö.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

240

55

115

175

169

266

130

5

120

160

250

395

600

385

1.900

3.900

680

Skålp.

108

284

1,180

563

å 75 öre

Träde.

Areal.

Tlnd.

Summa.

Areal.

Tlnd.

Kpld.

Hela

skördens

värde.

Kr. ;öre.

231

18,899,

16,839''

24,242

16,897

26,078

17,757

25.036

22,648

26,195

28,504

30,520

22,148

33.037

31,668

34,511

26,688

Tabell, angifvande skördens belopp vid Ultuna under nedanstående år (1864—1876).

Areal.

Utsäde. Skörd.

Tlnd.

2,28

4,22^

14,29

''17

16,6

å 2,66 k.fot.

45

Öl

69.6

99

57

54.7

38

18

14.5

17.7

56.5

70

81.6

275

390

246

903

86

549

32

99

105

141

414

97

509

Vicker.

Slösäd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd

Tlnd.

å 1,68

k.fot.

å ,84

k.fot.

—

165

752

—

_

167

—

131

1,308

—-

—

526

—

199

545

—

—

1,392

—

114,5

654

—

—

851

99,5

39

—

—

279

—

139,8

472

—

—

1,346.

—

37

450

—

—

345

—

82

570

—

—

143

5,20

42,6

440

—

—

272

>8,4

52,fi

21

—

—

745

9,3

51,5

291

—

—

304

—

—

—

—

—

241

20,16

107,i

934

—

—

146

Areal.

Potatis.

4

0,8

3

5

5,8

Utsäde. Skörd.

Areal.

å ,64 k.fot.

327,

287,

100

179,

163

128

112,

120

100

6,

133

2J)0

260

1,640

2.488.7

975

870

1,092

485

1,175

834

1,941

100

609,2

960

1.305.7

AndraBotfrukter.

Utsäde.

Tlnd.

4,16

4,16

3

2,24

Skörd.

å 30 öre

k.fot,

3,125

6,220

4,275

4,170

327,i

2,166

7,566,3

1,500

4,300

3,150

300

200

Anmärkningar.

1 Af uts. 63 k.fot hafre har aatagl. skördats grönfoder,

f'' 248,1 k.fot hafreskörd, antagl. erhållna efter blandsäds

utsäde.

1 Af uts. 231 vicker, antagl. grönfoderskörd.

1 Af uts. 116,6 vicker, antagl, grönfoderskörd.

Forts, af Bil. Ut. B.

Höft

. odlad mark.

Hö fr. nät

äng.

Klöfverfrö.

Tiniotejfrö.

Biandfrö.

Träde.

Areal.

Summa.

Areal.

Hela

skördens

värde.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Tlnd.

å 1,06

centn.

Tlnd.

å 81 öre

centn..

Skålp.

å 44 öre

skålp.

Skålp.

å 20 öre

skålp.

Skålp.

å 25 öre

skålp.

Tlnd.

Tlnd.

Kpld.

Kr.

öre.

—

—

432

—

—

—

—

385

—

—

374

484

_

_

_

19.172

18

—

—

594

—

—

276

—

705

—

—

1,113

1,638

—

—

—

—

—

23,998

60

—

—

1,044

—

—

60

—

717

—

—

634

—

—

—

20

—

—

18,346

58

—

—

336

—

—

120

--

629

—

—

527

3,810

—

—

100

—

—

16,997

12

—

—

372

—

—

900

—

289

—

—

1,061

—

—

—

29

—

—

10,368

_

—

—

1,434

—

—

882

—

535

—

—

367

1,050

—

—

—

—

—

18,025

35

—

—

666

—

—

462

—

518

—

—

742

—

—

—

—

—

—

21,524

54

—

—

966

—

—

432

—

311

1,000

—

231

31

—

—

—

—

—

17,731

63

76

—

1,446

37,16

—

354

—

650

87

—

525

341

—

100

—

76

—

15,949

92

>60,3

—

1,496

32

—

570

—

616

775

—

490

1,396

—

—

1,310

80,12

_

17,489

_

»30

—

576

38,16

—

530

—

843

—

—

576

—

—

574

—

81,6

—

15,691

63 <

45,3

—

648

43,16

—

986

—

1,017

—

—

1,475

—

—

473

—

76,23

_

16,173

45,3

—

424

44,16

—

806

—

430

—

—

495

—

—

471

—

88

—

11,662

11

Anmärkningar.

''Skörd, se blandsäd!

1 På samma areal grönfoderskörd.

1 D:o d:o.

1 D:o d:o.

1 Skörd, se blandsäd!

1 På samma areal skördades äfven 183 fot hafre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell, angifvande skördens belopp vid Kungsängen under nedanstående år (1864—1876),

Forts, af Bil. Ut. B.

Hvete

•

Håg.

Korn

Hafre.

Blandsäd.

Ärter.

Vicker.

Slösäd.

Potatis.

Andra Rotfrukter.

Hö fr.

odlad mark.

Hö fr. nät.

äng.

Klöfverfrö.

Timotejfrö.

Biandfrö.

Träde.

Areal.

Summa.

Areal.

Hela

skördens

värde.

Anmärkningar.

Areal. Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde. Skörd.

I

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Tlnd.

Kpld.

å 3,10 k.fot.

Tlnd.

Kpld.

å 2,17 k.fot.

Tlnd.

ä 1,79

k.fot.

ä 1,22

k.fot.

Tlnd.

å 1,42 k.fot.

å 2.61

k.fot.

a 1.68

k.fot.

ä ,84

k.fot.

Tlnd.

å ,G4

k.fot.

Tlnd.

å ,30

k.fot.

Tlnd.

å 1,06

centn.

Tlnd.

k ,81

centn.

Skölp.

ä ,44

skalp.

Skalp.

ä ,20

skalp.

Skålp.

Skålp.

Tlnd.

Tlnd.

Kpld.

Kr.

öre.

1864 ..

—

—

—

—

i_

751

—

41

267

—

__

—

84

1,624

—

—

—

—

—

—

—

—

106

—

—

—

—

—

4,200

—

_

3,630

_

_

3,134

_

_

_

_

_

_

__

12,149

06

> Utsädet antagl. intaget i Ultuna rågutsäde.

1865...

—

—

—

—

12,2

379

—

44,2

885,3

—

60

378

—

1_

1,048,3

—

—

—

—

108

ISO

—

—

24

—

—

—

—

—

2,500

—

—

2,046

—

—

4,608

—

256

—

—

351

—

—

—

—

—

_

11,280

37

1 Utsäde af hafre och korn.

1866...

—

—

—

—

27,5

307

—

55,8

522

—

69,3

647

—

192

1,671

—

—

—

—

—

—

—

—

274

—

—

—

—

—

2,600

—

—

2,892

—

—

4,716

—

475

—

—

400

591

—

—

—

—

—

12,776

57

1867...

—

—

—

—

22

Ilo

—

—

—

—

50,i

339

—

180

1,072

—

—

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

—

—

3,174

—

—

2 982

—

—

4,692

—

130

—

—

BO

1,200

—

—

—

—

—

10,286

4 1

1868...

—

—

--

—

117

868

—

32

92

—

222

442

—

1_

499

—

—

—

—

—

—

—

—

104

—

—

—

—

—

1,134

—

—

2,868

—

-

3,162

—

364

—

—

450

2,172

—

—

—

—

—

9,759

32

1 Utsäde af hafre och korn.

1869...

—

—

—

—

90,6

1,195,6

—

—

—

—

169

2,652

—

—

—

—

—

—

—

3

—

—

238

—

—

—

—

—

4,175

—

—

4188

—

—

5,232

—

56

—

—

63

—

—

—

—

—

—

15,959

29

1870...

—

3

1_

—

126

1,205,5

—

108

1,337.5

-

150

1,764

—

—

—

—

—

—

—

7

O

>-i

O:

—

—

357

—

-

—

—

—

6.527

—

—

1,794

—

—

3,498

—

297

—

—

288

1.000

—

—

—

—

—

14,355

14

1 llveteskörden år 1870 & 1876 misslyckad.

1871...

—

—

—

—

90

1,741,3

—

40

408

—

175

2,325

—

—

—

—

—

—

—

24

P

i-b

—

—

344

—

—

—

—

—

2,550

—

—

2,562

—

—

2,214

—

384

2,000

—

480

—

—

—

—

—

—

13,788

46

1872...

--

—

—

33,2 3

126,6

1,794

11,12

55

1,077

32,3

291,8

3,039

—

—

—

—

—

—

—

14

Öl

r-t

—

—

—

2,12

83

1,030

6,30

—

11,918

115,13

5,424

141

—

3,78,0

—

447

—

—

433

440

—

—

—

35,21

—

22,662

33

1873...

—

—

—

31,22

148

1,725

10,9

46,3

654

30,3

220,5

2,826

-

—

—

—

—

—

—

10

O:

pi

—

—

117

3

154,5

1,498

11.20

—

10,960

>122,6

—

6,030

141

—

3,972

—

344

—

—

440

—

—

—

—

35,6

—

22.315

75

1 På samma areal grönfoderskörd.

1874...

—

—

—

27,6

143

1,873,4

15,20

54

714,4

>27,16

182,i

1,851

—

—

—

—

1,5

—

—

3

—

—

17

7

366

2,662,5

6,2 5

—

9,590

>117,27

—

3.648

141

—

3,528

—

in

_

—

24

400

—

193

—

43,2 0

—

19.002

12

1 D:o d:o.

1875...

—

—

—

43,2 0

188,9

2,279

17,12

112

1,323

>18

66

1,392

14,2 6

60

546

—

—

—

—

—

—

—

~

144

2

100

360

7

—

5,750

104,27

—

4.120

141

—

4,974

—

530

—

—

980

—

—

—

—

37,3

—

20,259

76

1 D:o d:o.

1876...

—

12

—

41,3

152

643

10

58

380

44,2 3

270

3,775

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

249

2,16

120

660

6

—

5,480

120,21

—

2.020

141

—

3,450

-

490

—

—

575

1,100

—

810

—

19,19

—

14.112

27

Tabell, angifvande skördens sammanlagda belopp vid Ultuna och Kungsängen under nedanstående år. Forts, af Bil. Ut. B.

Hvete

•

Råg.

Korn.

Hafre.

Blandsäd.

Ärter.

Vicker.

Slösat

.

Potatis.

Andra Botfrukter.

Hö fr.

odlad mark.

Hö fr. nät.

äng.

Klöfverfrö.

Timotejfrö.

Biandfrö.

Hela

skördens

värde.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Areal.

Aret

1864...

Tlnd.

Kpld.

å 3,10 k.fot.

Tlnd.

å 2,17

k.fot.

Tlnd.

ä 1,79

k.fot.

Tlnd.

å 1,22

k.fot.

Tlnd.

ä 1,42

k.fot.

Tlnd.

å 2,66

k.fot.

Tlnd.

å 1,68

k.fot.

å ,84

k.fot.

å ,64

k.fot.

Tlnd.

h ,30

k.fot.

Tlnd.

å 1,06

centn.

å ,81

centn.

Skålp.

å ,44

skålp.

Skålp.

å ,20

skålp.

Skålp.

k ,25

skålp.

Tlnd.

Kpld.

Tlnd.

Kpld.

Kr.

öre.

1

Anmärkningar.

—

115

1,828

—

151

2,578

—

290

1,496

—

—

—

—

318

3,500

—

45

275

—

165

752

—

—

273

—

327,5

1,640

—

_

7,325

_

_

4,062

_

_

3,134

_

385

374

484

_

_

31.321

24

1865...

—

154,8

1,689

—

145,2

2,549

—

272,7

2,284,3

—

60

378

—

221

3,325,3

—

51

390

—

239

1,458

—

—

550

—

287,5

2.488,7

—

—

8,720

—

—

2,640

—

—

4,884

—

961

—

—

1,464

1,638

—

—

__

—

—

35.278

97

1866...

—

131

776

—

191

2,025,3

—

259,8

1,878

—

1,946

1,062

—

403,6

2,933,5

—

69,6

246

—

199

545

—

—

1,666

—

100

975

—

—

6,875

—

—

3,936

—

—

4,776

—

1,192

—

—

1,034

591

—

—

20

_

—

31,123

15

|

1867...

—

177

416,9

—

116

657

—

393,7

3,109

—

209,3

992

—

252

1,668

—

99

903

—

114,5

654

—

—

856

179,5

870

~

—

7,344

—

—

3,318

—

—

4,812

—

759

_

—

607

5,010

—

—

100

—

—

27,283

53

m

1868...

—

178

1,047

—

276

1,703,2

—

234

819,7

—

478,8

442

—

219

1,583,7

—

57

86

—

99,5

39

—

—

383

—

163

1,092

—

—

1,461,1

—

—

3,240

—

—

4,062

—

653

_

—

1,511

2,172

_

—

29

—

—

20,127

32

1869...

—

117

1,135

—

306,3

3,183.5

—

110,8

1,077,8

—

352

3,720

—

93,6

121

—

54,7

549

—

142,8

472

—

—

1,584,3

—

128

485

—

—

6,341

—

—

5,622

—

—

6,114

—

591

—

—

430

1,050

—

—

—

—

—

33,984

G4

1870...

—

135

1,997

—

341

4,417,i

—

207

1,979.5

—

449

3,389

—

—

—

—

38

32

—

44

450

—

—

702

—

112,5

1,175

—

—

14,093,3

—

—

2,460

—

—

3,960

—

815

—

—

1,030

1,000

—

—

_

—

—

35,879

68

1871...

—

156,5

1,639,5

—

264,i

3,660,8

—

114,4

1,017

—

564,1

4,988

—

—

—

—

18

99

—

106

570

—

—

487

—

120

834

—

—

4,050

—

—-

3,528

—

—

2,646

—

695

3,000

—

711

31

—

—

—

—

—

31,520

09

1872...

31,19

181,4

845

73,23

353,6

3,663,3

23,12

112

1,587

>84,26

743,i

5,216

—

—

—

2,28

14,5

105

5,20

56,6

440

—

—

272

6,12

183

2,971

11,14

—

15,783

191,13

—

6,870

178,16

—

4,134

—

1,097

87

—

958

781

—

100

—

111,21

—

38,612

25

1 På samma

areal grönfoderskörd.

1873...

32

108,5

1,350

70,12

359,8

3,929,7

35,19

162,2

1,110

76,5

548,i

5,009

—

—

—

4,2 2

17,7

141

>8,4

62,5

21

—

—

862

3,8

161

1,598

16,4

—

14,110

>182,9

—

7,526

173

__

4,542

—

960

775

—

930

1,396

—

—

1,310

115,18

—

39,804

75

1 D:0

d:o.

1874...

30,7

136,9

1,234

78,3

373,7

4,576,4

15,2 0

133

714,4

>58,7

641,i

2,907

22,9

—

1,011

14,29

58

414

9,3

54,5

291

—

—

321

10

499

3,271,7

6,25

—

9,590

‘147,2 7

—

4,224

179,16

—

4,058

—

954

—

—

600

400

—

767

—

124,2 6

—

34.693

75

> D:o

d:o.

1875.. .

1876.. .

33

25

163

120

1,960

44

95,io

77,26

478,4

334

4,945

1,754,5

27,12

33,io

174

190

1,397

1,275

>71

78,7

565

540

2,462

5,798

19,4

88

702

217

16,6

70

81,6

97

509

20,16

107,1

934

—

_

385

395

7

7,24

300

380

1,320

1,965,7

10

8,24

_

6,050

5,680

149,so

165,24

. —

4,768

2,444

184.16

185.16

—

5,960

4,256

—

1,547

920

—

—

2,455

1,070

1,100

—

473

1,281

—

113,2(1

107,19

—

36,432

25,774

76

38

/> D:0

\a På samma

d:o.

areal 183 fot hafreskörd.

Ultuna den 16 Juli 1877.

Oscar Högberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell, angifvande skördena belopp vid Graneberg under nedanstående år.

Forts, af Bil. l/t. B.

Hvete

.

Råg.

Korn.

Hafre

Blandsäd.

Vickei

*•

Slösäd.

Potatis.

Andra Rotfrukter.

Höft-

odlad mark.

Hö fr. nät

äng.

Klöfverfrö.

Timotejfrö.

Biandfrö.

Träde.

Areal.

Summa.

Areal.

Hela

skördens

värde.

Anmärkningar.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal. Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

å 3,10

k.fot.

il 2,17

k.fot.

a 1,79

k.fot.

;i 1,22

k.fot.

å 1,42

k.fot.

a 1,08

k.fot.

å ,84

k.fot.

ä ,64

k.fot.

å ,30

k.fot.

å 1,06

1 centn.

å ,81

centn.

Skalp.

Skalp.

Skalp.

Skalp.

Skålp.

Skålp.

Tlnd.

Tlnd.

Kpld.

Kr.

öre.

Aret

1852...

—

—

—

—

84,3

567,2

—

-

—

—

—

—

—

100,8

485,9

—

25,8

52,8

—

—

11,9

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

788

—

118

—

—

65

—

—

—

—

—

—

2,657

78

1853...

—

27,s

141,8

—

57,9

341

—

-

—

—

—

—

—

47,3

193,8

—

56,7

185,9

—

—

18,9

—

125

1,100

—

—

—

-

—

69

—

—

642

—

100

—

—

—

—

—

100

—

—

—

3,080

09

1854...

—

—

—

—

44,i

335,9

—

—

-

—

—

—

—

102,8

341,8

-

—

—

—

—

18,9

—

220

1.080

—

—

—

—

—

78

—

—

1,260

—

72-|

—

—

—

—

70

—

—

—

3,022

09

1855...

—

—

—

—

34.3

241,6

—

—

—

—

—

—

—

56,7

204,8

—

37,8

78,4

—

-

* 21,3

—

230

1,375

—

—

—

—

—

48

—

—

960

—

160

—

—

—

—

—

40

....

—

—

2,673

13

1856...

—

—

—

—

40,6

294,2

—

—

—

—

—

—

—

50,4

275,7

—

31,5

94,5

—

—

26

—

340

1,815

-

-

—

—

—

72

—

—

1,032

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,284

34

1857...

—

—

—

—

52

559,2

—

—

—

—

—

—

—

119,7

654,5

—

—

—

—

—

65,4

—

137

770

—

—

—

—

—

—

—

—

960

—

120

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,467

59

1858...

—

—

—

—

35,3

307,2

—

—

—

—

—

—

—

59,9

269,4

—

61,5

23S,i

—

—

56,7

—

143,5

1,365

—

—

1,342

—

—

—

—

—

800

-

126

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,421

01

1859...

—

—

—

—

45,3

324,5

—

—

—

—

—

—

—

70,9

519,8

—

38,6

1__

—

—

12,e

—

117,4

732

—

—

1,190

—

—

40

—

—

20

-

BO

—

—

—

—

—

168

—

—

—

2,336

93

1 Grönfoderskörd.

1860...

—

—

—

-

25,2

377,3

—

14,2

148,i

—

—

—

—

44,i

473,3

—

19,7

184,3

—

—

53,e

—

97,4

925

-

—

300

—

-

240

—

—

120

—

253

—

—

—

—

—

140

—

—

—

3,144

17

1861...

—

—

—

—

19,7

47,3

—

56

302,4

—

—

—

—

72,5

285,i

—

9,1

1___

—

—

34,7

—

117,5

1,055

—

—

1,235

—

—

120

—

—

20

-

50

--

—

—

—

—

70

—

—

—

2,267

06

1 Grönfoderskörd.

1862...

—

—

—

—

23,7

278,8

—

18,9

245,7

—

—

—

—

71,7

726.3

—

22,i

1 _

—

—

90

—

112,4

640

—

—

960

—

—

250

—

—

95

—

—

—

—

—

—

—

150

—

—

—

3,191

30

1 D:0.

1863...

—

—

—

—

22,8

249

—

—

—

—

—

—

—

65,5

447

—

—

—

—

—

5

—

123,2

815,e

—

—

403

—

—

203

—

—

60

—

—

—

—

—

—

189

—

—

—

2,105

13

1864...

—

—

—

—

40

339

—

19

151

—

—

—

—

78

348

—

—

—

—

—

80

—

130

1,045

—

—

350

—

—

102

—

—

55

—

101

—

—

—

—

—

100

—

—

—

2,499

12

1865...

—

—

—

—

31

402

—

-

—

—

-

—

—

84

540

—

—

—

—

—

17

—

95

765

—

-

—

—

—

198

—

—

48

—

114

—

—

154

—

—

—

—

—

—

2,391

87

1866...

—

—

-

—

34,5

73

—

—

—

—

—

—

—

28

146

—

60

407

—

_

156

—

150

560

—

—

-

—

—

558

—

—

60

—

—

—

—

50

—

—

87

—

—

—

2,179

01

1867...

—

—

—

—

18

58,2

—

—

—

—

45,8

96

—

36

177

—

—

—

—

—

15

—

—

—

—

—

1,020

—

—

552

—

—

60

—

no

—

—

50

—

—

—

—

—

—

1,447

07

1868...

—

—

—

—

22

196,5

—

12

58

—

66

225

—

—

—

—

—

—

—

—

18

—

—

—

—

—

976

—

—

270

—

—

54

—

139

-

—

184

—

—

—

—

—

—

1,442

58

1869...

-

—

—

—

27,5

184

—

—

—

—

10

72

—

25

209

—

—

—

—

—

39

—

—

—

—

—

1,260

—

—

744

—

—

120

—

49

—

—

35

—

—

—

—

—

—

2,080

50

1870...

—

-

—

—

22

in

—

—

-

—

42

319

—

28,5

168

—

--

—

—

—

16

—

—

—

—

-

1,896

—

—

510

—

—

114

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,083

79

1871...

—

—

—

—

18

154

—

—

—

—

26,7

144

—

—

—

--

—

—

—

—

6

-

—

—

—

—

150

—

—

564

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,157

74

1872...

—

—

—

8

66

180

—

—

—

4,16

40

216

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

4

—

3,950

30

—

744

—

—

—

—

100

—

—

100

—

—

—

—

3,io

—

2,631

12

1873...

—

—

—

3,1 o

20

93

—

—

—

8

44,7

290

—

—

—

—

—

—

—

—

58

—

—

—

3

—

2,310

30

—

852

—

—

126

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,i o

—

2,302

51

1874...

—

—

—

3

18

112

—

6

1_

10

65

297

—

—

—

—

—

—

—

—

38

—

-

—

-

-

—

30

—

560

—

—

—

—

42

....

—

—

—

—

70

—

4

—

1,230

90

1 Grönfoderskörd.

1875...

—

—

-

11,16

52

226

-

6

1_

5

54

107

3,ig

—

69

—

—

—

—

—

38

—

—

—

3

—

420

32,16

—

320

—

—

144

—

no

-

—

100

—

—

—

—

5,io

—

1,332

70

1 Blandsädsskörd.

1876...

—

—

—

5,16

27

189

3

15

81

14,c

101

589

—

—

—

—

—

—

—

—

42

—

—

2

—

1,350

17

—

224

—

—

112

—

70

—

—

130

—

—

105

—

6,io

—

2,042

14

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Tabell, utvisande utfodringen och afkastningen

1

II t

f o d

r

i n

Medeltalet djur.

Stallfo-

Betes-

Af årets

grö

d a.

År.

Tjurar.

Kor.

drings-

dagar.

dagar.

ce

jo:

fu

2 w

PT3 O

Odlad

grönfod

O

Oj

P

Oj

ö H- so Hj

p: c*- JT?

Ö O °!

ep CL p

Halm

Grönfoc

från

nät. än

h*

O

Oj

CD

l-J

PT

ce <rt-

Sr

P:

«■ "*

ep <r

Antal.

Antal.

Antal.

Antal.

Ctr.

Kub.f.

Ctr.

Ctr.

Ctr.

Ctr.

Ctr.

Ctr.

1848....................

2

31-4

—

—

1 84,40

75

—

—

2.539,6

312

—

—

1849 ..................

24

34

34

85,38

1,450

_

_

11,058,8

_

—

—

1850.....................

36

—

289,26

300

—

251

1,781,8

_

—

—

1851....................

3*

39*

—

149,03

242

—

226

2,030

—

—

. —

1852.....................

2H

374

—

—

158,70

600

—

186

2,018,8

—

—

-

1853............- ......

3

431

—

—

193,36

350

—

—

1,680

—

—

—

1854.....................

Si

44A

—

—

233,95

—

—

666

1,634

—

—

—

1855................-.....

3

44|

—

—

299,05

75

—

—

2,060,4

—

—

—

1856......................

Vi

484

—

—

167,4 7

800

—

792

2,718

—

—

—

1857.....................

2 t7

54

—

—

468,o6

1,030

—

—

3,120

—

—

—

1858..............-.....

3*

64 A

—

—

652,18

2,530

—

400

2,400

—

—

—

1859.....................

»!

62J

—

—

579,15

2,215

—

200

1,460

—

—

—

fr. ,4/s-*''/„..........

1860.....................

}*

514

—

—

410,17

1,055

-

400

920

—

—

—

1861.....................

2

524

—

—

449,20

5,145

—

260

3,080

—

—

—

1862.....................

2

5844

—

—

567,94

6,520

—

1,010

2,456

—

—

—

1863...................

2i

66 J

—

—

731,20

1,498

—

1,600

2,160

—

—

—

1864.....................

8f

69|

715,58

4,475

1,019

2,448

1865....................

244

74tV

—

1,277,80

4,603,8

368

2,100

—

1866...................

3

8H

—

961,74

4,200

250

1,920

—

—

1867...........-.........

8»

90,7

—

1,160,48

5,972

1,645

2,675

—

—

1868......-.....-.........

35

874

—

—

588,7 3

654

335

3,042

3,386

—

640

1869....................

2

904

_

_

430,54

1,873,6

—

—

2,459

3,115

—

951,6

1870.....................

14

8744

—•

—

544,84

6,833,i

—

—

3,436

3,125

—

1871......................

22,

109*

—

—

585,84

6,066,2

1,304

179

3,358

3,500

—

—

1872....................

2$

9844

261

104

532,93

5,470

3,308

453,50

2,543,6

4,347

1,563

—

1873......................

, 3J

1022

256

109

443,86

14,726

1,977

2,434

3,552

3,610

—

224,i

fr. >/-3% = Va är

11874.....................

1094

164

20

327,05

8,739

—

1,427,50

2,412

2,219

—

—

7,-3%.................

1874—1875............

j-34

113 A

268

97

286,50

9,446

650

2,836

4,196

4,202

—

—

i/,—37„.................

934

256

109

285,81

5,650

112

2,543

3,300

2,700

40

1

1875—1876............

}2

Anm. År 1868 påföres bete första gången.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

af koladugården vid Ultima under nedanstående år. Bil. Ut. C.

S e

n.

A f k a s t n i n g e ii.

I ii k

ö p t

e f o

der

m e

del.

M j ö

1 k.

cj

C3

Olj ekalcor.

| Draf.

Hvetekli.

Drank.

Renlaf.

Sillskräde.

CO

p

Stensalt.

Under

stall-

fodring.

Under

betestiden.

Summa.

Medeltal

per ko.

er året föd<

kalfva!*.

Anmärkningar.

Ctr.

T:r.

Ctr.

Karm.

Ctr.

T:r.

Kub.f.

Ctr.

Ränn.

Ränn.

Rann.

Rann.

CD

—

_

_

_

_

_

5

_

—

—

17,935

569,37

30

/* Sank. gröpel I utfodringen

[till kalfvarne. f ingår antagi.

18

19,256

566,33

30

(1 Sank. hö till j ock föda till

\ kalfvarne. J 5 ä 8 svin.

fl utfodringen ingår föda till

2,20

31*

_

_

_

'' _

12

—

—

—

22,205

616,7 9

46

i 8 å

20 svin och kalfvarnes

| utfodring.

182,00

38

—

—

—

—

19

—

—

—

22,096

554,71

33

JRalfvarnes utfodring ingår,

\ men icke svinens.

265,35

53

—

_

_

—

27

—

—

—

22,106

589,4 9

42

DtO

88,51

28

—

_

__

—

8

—

—

—

21,003

479,15

38

D:o

194,39

7*

_

_

_

—

—

7,56

—

—

25,626

576.94

40

D:0

215,93

—

_

_

—

1

7.25

—

—

28,576

638,57

46

D:0

306,13

—

—

_

_

—

18

—

—

—

29,160

604,35

47

D:0

287; 51

—

—

_

_

—

19,5

—

—

—

38,875

719,90

56

D:o

168,79

—

—

_

_

—

17

—

—

—

37,068

575,44

61

D:o

355,87

—

—

—

—

—

15

1

—

—

34,638

552,73

60

D:o

154,41

—

—

—

—

—

—

—

—

—

31,462

615,56

44

D:o

253,4 0

_

_

__

_

17

0,90

—

—

34,372

658,89

51

D:o

295,00

—

—

—

__

6

7,8

0,60

—

—

40,393

685,59

66

D:o

190,75

—

—

__

_

—

—

—

—

—

49,649

750,36

67

D:o

358,73

30,8

41,375

593,90

68

D:o

utom här uppg. ut- fodring är ladugården

påförd utfodring till

199,21

_

_

_

21

10

—

—

—

54,659

733,67

36

D:oJ

Kungsängens ungdjur

till ett värde af 1,910

kronor (foderqvant.

%

icke utsatt).

d:o d:o utfodring till

sin-kor och ungdjur vid

364,80

—

—

“

15,8

55,918

664,37

81

D:o<

Rungsängen 2,563,87

kr. (foderqvant. icke

utsatt).

j Utfodring till sin-kor och

467,oe

—-

—

—

—

1 3

■M

18,0

—

—

53,446

593,29

81

| ungdjur vid Rungsängen

| ingår.

301,99

—

—

—

27,40

4

12,8

—

—

—

45,433

519,23

84

(Utfodring till sin-kor vid

\ Rungsängen ingår.

363,79

—

—

—

566,18

—

17

—

—

—

52,929

587,01

80

D:o

200,77

—

_

—

—

—

12

—

—

—

53,677

610,54

86

D:0

360^9 8

_

_

22,000

_

—

8,8

—

—

—

63,275

576,9 7

83

D:o

200;s.i

—

3,28

43,060

—

9

23,7

—

44,241,94

20,776,15

65,018,9

657,30

91

D:o

22,50

—

253,92

11,875

—

—

70

—

49,793,05

25,379,35

75,173

734,98

95

D:o

148,85

—

—

29,570

—

—

63,0

—

33,182,70

4,868,30

38,051

348,56

52

D:o

(Va år).

342,05

—

—

99,742

—

—

17,5

—

51,607,80

17,757,20

69,365

611,59

89

D:o

313,55

—

12,50

97,300

—

—

45

0,07

43,004,4 5

17,028,55

60,033

644,36

86

D:o

Oscar Högberg.

7

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Utgifter öfver temperatur och nederbörd

Medeltem
-

År.

Stock kol m.

U p s

a 1 a.

Maj.

Juni.

Juli.

Aug.

Sept.

Okt.

Maj.

Juni.

Juli.

Aug.

Sept.

Okt.

1867.........

+ 3,2

+ 11,8

+ 14,4

+ 14,6

+ 10,3

+ 7,o

+ 3,7

+ 12,i

+ 14,5

+ 14,3

+ 9,o

•f 6,2

1868.........

+ 10,2

+ 14,9

+ 18,4

+ 18,5

+ 11,1

+ 6,5

+ 10,9

+ 15,5

+ 18,1

+ 18,o

+ 10,o

+ 5,5

1869.........

+ 7,2

+ 12,1

+ 16,0

+ 14,4

+ 11,0

+ 5,5

+ 7,o

+ 12,o

+ 15,7

+ 13,4

+ 10,i

+ 4,5

1870.........

+ 8,8

+ 13,7

+ 16,9

+ 14,4

+ 11,0

+ 4,7

+ 8,9

+ 14,3

+ 16,5

+ 13,8

+ 10,o

+ 3,5

1871.........

+ 6,1

+ 11,0

+ 16,5

+ 15,7

+ 8,7

+ 5,0

+ 6,3

+ 10,7

+ 16,4

+ 14,8

+ 7,4

+ 4,4

1872.........

+ 10,3

+ 15,0

+ 18,6

+ 14,8

+11,1

+ 8,7

+ 9,9

+ 14,7

+ 18,1

+ 13,5

+ 9,9

+ 8,1

1873.........

+ 6,0

+ 15,o

+ 18,3

+ 15,2

+ 11,9

+ 6,4

+ 6,5

+ 14,9

+ 18,0

+ 15,o

+ 11,8

+ 5,2

1874.........

+ 6,4

+ 14,o

+ 16,8

+ 13,9

+ 11,7

+ 8,9

+ 6,3

+ 1.4,8

+ 16,6

+ 13,2

+ 11,0

+ 8,1

1875.........

+ 9,8

+ 14,9

+ 17,o

+ 15,8

+ 11,2

+ 4,1

+ 10,2

+ 15,0

+ 16,4

+ 15,3

+ 10,3

+ 3,i

1876.........

+ 5,9

+ 16,9

+ 17,6

+ 15,9

+ 10,4

+ 5,7

—

—

+ 16,9

+ 15,4

—

Normala

1959—72...

+ 7,8

+ 13,7

+ 16,4

+ 14,8

+ 11,0

+ 6,2

+ 8,1

+ 14,2

+ 16,4

+ 14,3

+ 10,i

+ 5,i

N

e d

e r

b ö

r d

1867.........

23,1

39,7

60,6

45,2

42,2

35,6

20,2

64,2

71,3

28,8

14,o

49,6

1868.........

20,2

9,4

55,8

47,5

63,9

72,9

33,9

28,8

54,6

48,i

106,3

85,5

1869.........

55,6

46,6

5,7

79,9

57,7

76,6

92,7

62,4

34,2

105,4

69,i

109,9

1870.........

31,5

32,3

36,2

31,3

41,9

67,o

43,i

31,2

63,9

31,2

44,1

57,3

1871.........

7,i

48,i

89,4

36,5

3,0

35,9

21,3

51,2

151,2

70,5

12,2

42,5

1872.........

50,8

58,8

16,6

31,2

68,3

71,9

82,6

73,3

55,4

58,5

55,3

78,9

1873.........

54,o

47,6

13,2

62,o

70,i

76,7

45,4

51,3

13,o

69,5

54,5

81,4

1874.........

28,7

'' 48,9

17,7

72,7

41,3

20,4

35,2

33,5

29,o

89,2

47,1

41,i

1875..........

14,5

43,9

45,9

50,5

7,8

22,6

18,2

22,2

29,4

51,6

12,7

24,1

1876.........

26,1

25,o

15,3

30,7

71,0

65,i

—

—

38,2

37,7

—

—

Normala

1860—72...

36,2

41,i

51,4

61,i

41,2

46,3

53,3

53,3

70,6

77,3

53,1

61,8

N e

d e

r b

ö r

d s -

1873.........

20

10

12

20

14

18

13

9

7

18

16

—

1874.........

18

13

10

24

19

16

12

10

10

19

14

18

1875.........

11

15

12

16

11

16

10

11

10

17

10

9

1876.........

15

13

14

12

21

15

_

_

11

10

_

_

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

4

i Stockholm, Upsala, Vesterås och Örebro åren 1867—1876. Bil. Ut. D.

p e r a t u r C°.

Vesterås.

Öre

b r o.

Maj.

Juni.

Juli.

Aug.

Sept.

Okt.

Maj.

Juni.

Juli.

Aug.

Sept.

Okt.

+ 4,4

+ 13,3

+ 15,4

+ 15,4

+ 10,2

+ 6,9

+ 5,3

+ 13,4

+ 15,6

+ 15,8

+ 10,3

+ 6,9

+ 11,8

+ 16,3

+ 19,6

+ 18,7

+ 10,5

i- 5,9

+ 12,0

+ 16,1

+ 19,2

+ 18,4

+ 10,4

+ 6,o

+ 8,1

+ 12,9

+ 16,7

+ 14,i

+ 10,9

+ 4,7

+ 8,3

+ 13,i

+ 17,1

+ 14,3

+ 10,5

+ 4,8

+ 9,6

+ 14,9

+ 17,2

+ 14,5

+ 10,1

+ 4,0

+ 9,7

+ 14,8

+ 17,3

+ 14,4

+ 10,6

+ 4,o

+ 7,6

+ 11,9

+ 17,2

+ 16,1

+ 8,3

+ 4,7

+ 8,4

+ 13,o

+ 17,2

+ 16,0

+ 8,5

+ 4,5

+ 10,7

+ 15,6

+ 19,4

+ 14,5

+ 10,6

+ 8,6

+ 10,8

+ 15,5

+ 19,i

+ 14,5

+ 10,5

+ 8,3

+ 7,6

+ 16,1

+ 18,7

+ 15,i

+ 11,8

+ 5,6

+ 8,0

+ 15,2

+ 16,8

+ 15,1

+ 5,3

+ 5,1

+ 7,6

+ 15,5

+ 18,2

+ 14,i

+ 11,7

+ 9,2

+ 8,1

+ 15,9

+ 18,o

+ 13,9

+ 11,7

+ 8,6

+ 10,9

+ 16,0

+ 14,8

+ 15,4

+ 11,0

+ 3,7

+ 11,0

+ 15,3

+ 16,7

+ 15,4

+ 10,2

+ 3,3

+ 8,6

+ 14,7

+ 17,0

+ 14,7

+ 10,4

+ 5,6

+ 9,3

+ 15,0

+ 17,o

+ 15,o

+ 10,7

+ 5,5

i in

i 1 1

i in

e t e

r.

16,9

52,o

60,3

30,o

30,3

35,0

21,1

52,o

107,2

46,o

35,3

41,6

22,6

13,7

36,8

35,6

75,7

51,i

17,8

13,7

49,3

109,o

78,7

70,7

80,8

45,7

41,3

66,2

37,7

49,3

74,2

45,7

14,3

83,7

50,5

78,4

37,1

52,9

75,7

10,7

43,4

43,6

32,i

52,9

35,6

38,9

53,i

81,i

11,6

29,o

81,o

52,6

4,5

21,7

8,3

29,o

74,2

29,7

10,i

24,o

74,8

72,4

17,5

43,4

103,3

55,2

89,7

72,4

4,5

81,3

69,6

73,6

63,4

67,o

18,8

47,3

52,2

68,4

40,9

59,9

75,7

44,7

77,3

63,2

12,2

6,5

14,5

24,3

21,8

26,4

26,4

13,0

45,i

70,o

46,9

27,7

41,1

42,8

48,4

18,8

9,7

13,i

40,3

48,5

61,7

69,6

5,8

22,4

25,6

52,7

40,4

35,3

114,3

81,6

—

—

—

—

—

—

37,9

43,6

54,o

53,8

48,9

36,7

39,7

50,i

54,6

72,o

56,o

52,5

(1 a g

a r

nes

a n

t il

1.

16

13

10

17

18

23

12

12

11

15

14

16

18

11

n

20

15

22

14

8

13

17

10

14

15

11

16

19

It

11

14

11

11

19

8

9

7

9

9

11

18

13

—

—

—

—

-

Öfverensstämmelsen med de vid stationerna förda meteorologiska Journalerna intygas af:

Stockholm d. 25 Aug. 1877.

L. A. Forssman.

Aman. vid Met. Centr.-Anstalten.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bil. Ut. E.

Sedan ordföranden i den komité, som fått i updrag att granska och utreda den ekonomiska

förvaltningen vid Ultuna landtbruks-institut å komiténs vägnar anhållit, det undertecknad

måtte verkställa undersökning å en serie jordarter från nämnda instituts jordegendom

samt dervid angifvit, att man hufvudsakligen önskade vinna kännedom om mängden mylla eller

organiska ämnen samt om den qvantitet qväfve, kali och fosforsyra, som dessa jordarter kunde

innehålla i ett för växterna mera lätt tillgängligt eller assimilerbart tillstånd, hvarförutan man

begärde, det äfven några jemförande slamningsförsök måtte anställas, för att man derigenom skulle

kunna bilda sig ett omdöme om de ifrågavarande jordarternas mekaniska sammansättning eller

fysikaliska beskaffenhet, så får jag i anledning häraf meddela följande angående den sålunda

verkstälda undersökningen.

De insända jordartsprofvena voro till antalet 6 samt inneslutna i särskilda små linnepåsar

och förseglade med Ultuna landtbruks-instituts sigill. Jordarterna lufttorkades och pulveriserades

samt siktades, hvarvid en sikt med hål af 2 millimeters storlek användes. På detta

sätt afskildes vid behandlingen af profvet N:o 1 omkring 5 procent smärre stenar och gröfre

grus; de öfriga jordarterna innehöllo egentligen ej några gruspartiklar af den storlek, att de qvarstannade

i siktapparaten.

Resultatet vid undersökningen af de sålunda siktade jordarterna angifves i nedanstående

tabell, der, utom kali, fosforsyra, qväfve och organiska ämnen, äfven procenten af åtskilliga andra

jordbeståndsdelar finnes angifvcn, för att derigenom lemna ett fullständigare begrepp om jordens

beskaffenhet.

N:o 1.

N:0 2.

N:o 3.

Nio 4.

N:o 5.

N:o 6.

Hygroskopiskt vatten (lorkningsförlust vid + 100° C.)

1,55

2,05

4,60

4,40

8,10

6,05

Organiska ämnen samt kemiskt bundet vatten (glödg-

ningsförlust)..................................................

4,85

4,47

7,28

0,61

10,92

11,87

Fosforsyra (bestämd medelst molybdenvätska i ett

extrakt, bildadt genom jordens behandling med ut-

spädd salpetersyra och utan att jorden förut glöd-

gades eller underkastades förbränning)................

0,14

0,21

0,13

0,16

0,15

0,13

Kali (bestämdt i ett extrakt, erhållet genom jordens

digerering med utspädd saltsyra under 1 timmas

tid och utan att jorden förut blifvit underkastad

förbränning)..................................................

0,45

0,69

0,73

0,53

0,44

0,30

Jernoxid och lerjord, utfälda ur saltsyreextraktet.......

8,40

10,55

14,io

12,30

12,70

12,oo

Kalk, likaledes från saltsyreextraktet.......................

0,6 7

0,73

0,56

0,61

0,50

0,95

Öfriga ej närmare bestämda ämnen i saltsyreextraktet

O.io

0,86

0,60

0,49

0,39

1,00

I utspädd saltsyra olösta ämnen, såsom lera, sandpar-

tiklar m. m..................................................

83,84

80,44

72,00

71.90

66,80

67,70

Summa

100,00

100,00

100,00

100,00

100,00

100,00

Qväfve, bestämdt genom jordens förbränning med natron-

0,45%

kalk på vanligt sätt........................................

0,16 %

0,18%

0,28 %

0,40%

0,50%

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Profvet N:o 1, som visade sig vara en verklig sandjord, lemnade vid slamning 64,8 5

procent gröfre och finare sand. Alla de öfriga jordprofvena innehöllo deremot en ytterst ringa

halt af stoftfina sandpartiklar, så att man genom vanlig slamning ej närmare kunde skilja stoftsanden

från de öfriga jordbeståndsdelarna.

Då komiténs ordförande vidare anmodat mig att på grund af den verkställa undersökningen

afgifva ett allmänt utlåtande öfver de ifrågavarande jordarternas bördighets förmåga samt

lämplighet för kulturväxters frambringande, så må det tillåtas mig att i detta afseende uttala

följande omdöme.

Erfarenheten har visat, att eu jordart, som i lufttorkadt tillstånd innehåller bland de i

utspädda syror lösliga ämnena:

Kali

från

0,50

till

0,05

procent,

Kalk

»

1,00

))

0,50

))

Fosforsyra

))

0,25

))

0,01

))

Qväfve

))

0,26

»

0,0 4

))

0. S.

V.

eger dessa beståndsdelar i tillräcklig mängd, för att lemna växterna den näring, som erfordras

för erhållande af ett tillfredsställande skördebelopp af sädesarter och foderväxter. Af föregående

undersökning visar sig följaktligen, att Vltunajordarterna innehålla en fullt tillräcklig mångd af

de vigtigaste växtnäringsämnena och kunna sålunda ej kallas utsugna. Deremot är den mekaniska

sammansättningen, isynnerhet hos N:o 2 och 3, af den beskaffenhet, att halten lera är för stor

i förhållande till den ringa mängden af mylla och sand. Detta gör, att växterna ej kunna trifvas

under vidriga väderleksförhållanden. Sker ej jordens brukning just i rätta ögonblicket, då

fuktigheten i jordlagreu är lagom afpassad, så lyckas man svårligen få jorden i det skick, att de

utsådda växternas frön kunna utveckla sig. Denna tidpunkt för dylika arbetens verkställande blotta

så begränsad, att, om man kommer en enda dag för tidigt eller ock för sent, så kan skörden

för det året alldeles misslyckas.

Dyjord är sannolikt det förbättringsmedel, som den styfva Ultunajorden bäst skulle behöfva,

för att de nämnda olägenheterna* skulle kunna afhjelpas. Kungsängsjorden är deremot

tillräckligt rik på mylla.

Stockholm och K. Landtbruks-Akademiens Experimentalfält d. 6 Juli 1877.

G. E. Bergstrand.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bil. Ut. F.

Undersökningar af sex prof af åkerjord (matjord) från Ultuna landtbruksinstitut, utförda

efter anmodande från Ordföranden för »komitén för undersökande af institutets ekonomiska ställning».

— Profven voro numererade af Hrr komiterade. —

Till alla profven användes afvägde 2 U lufttorkad jord, som först siktades genom en

sikt med hål af 2 m. m.; dervid erhölls:

1.

Grus____________________________________4,35

Gröfre organiska rester = Torfämuen O,o 8

4,43

2.

3.

4.

5.

6.

1,27

0,2 5

0,03

0,04

0,0 7 %

0,03

0,02

0,11

0,05

0,0 8

1,30

0,2 7

0,14

0,0 9

0,15

Dessa delar äro ej medtagne i analyserne, utan dessa verkstäldes å 100 delar siktad jord.

Analyserne utfördes efter den numera vanligaste metoden, att allenast afskilja de i saltsyra på

kort tid lösliga beståndsdelarne.

Enligt föreskrift äro blott de beståndsdelar bestämde, som blifvit i skrifvelse från Hr

Ordföranden begärde, ehuru kalkhalt och källsyror derjemte ansetts vigtige att angifvas, jemte

glödningsförlust och hygroskopiskt vatten.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Kali..........................................

. 0,47

0,74

0,76

0,57

0,6 0

0,52

Kalkjord....................—-------------

. 1,06

0,94

1,02

0,78

0,77

1,33

Fosforsyra-...................................

. 0,12

0,1 5

0,13

0,13

0,11

0,1 1

Mullsyror = Husoin och Ulminsyra____

. 0,8 9

0,99

1,23

2,1 7

2,94

2,79

Källsyror — Kall- och Källsaltsyra-----

. 0,6 1

0,51

1,34

1,60

0,93

1,21

Qväfve_____________________ ________________

. 0,18

0,18

0,26

0,32

0,4 4

0,50

Hygrocep. vatten.......................—

- 1,35

1*2 8

2,61

2,25

2,7G

4,63

Glödningsförlust.....— . ----------------

. 4,4 8

5,08

7,59

10,0 6

12,58

13,22

Då en bestämning af sand- och lerhalt kunde varit af intresse att derjemte känna, för

bedömande af jordarternas mekaniska beskaffenhet, hade jag önskat få äfven vidfoga upgiften

derom, hufvudsakligen på de 3:ne profven från Ultuna gärden. Men då tiden icke medgifvit

dessa mekaniska undersökningars fullföljande, har jag allenast här vidfogat de olika profvens

sandhalt.

1. 2. 3.

Grof sand och vanlig sand............ 55,24 32,58 22,32

Ein sand.......................,.......... 8,65 11,33 18,28

Stoftsand och lera — ej ännu bestämda. —

Särskild! begärdt utlåtande öfver de senare resultaten är härjemte bifogadt.

Ultuna försökstation d. 19 Juli 1877.

Hampus von Post.

Analyserne äro utförde till en mindre del af Dr J. O. Bergstrand, men efter hans utrikes

resa fullföljde och till största delen afslutade af Hr Docenten C. N. Pahl.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

>-

Bil. Ut. G.

Vid Ultima landtbruksinstitut och underlydande gårdar verkstälda nybygnader samt

kostnader derför.

Byg
nads
året.

1848.

Kostnad.

Bygnadens benämning.

Inköp af Flottsundsbygningen (n. v. laboratoriebygnaden).....

Nya smedjan............................................................

Enligt kontrakt med bygmästaren P. J. Pettersson efter hållen

entreprenadauktion skulle nedanskrifne bygnader och reparationer

verkställas vid Ultuna, nemligen:

Påbygnad af en våning och ominredning samt reparation

af det vid egendomen varande Corps de logie.

Ominredning och reparation af båda flygelbygnaderna.

Upförandet af en öfvervåning med vindsrum på och

Hvarifrån afgår institutet godtgjord

husröteersättning af Clason.......

krediterade materialier________________

= 28,252,77.

5,462,23.

284,— = 5,746,23.

1849.

1850.

1852.

1854.

för Corps de logiets inred
-

En lada, Kungsängen________

Ett tröskverk____________________

Liqvid till Bygmästar Petterson

ning enligt kontrakt.........................................

Materialier____________________________________________________

Slutliqvid till Herr Pettersson å bygnadsentreprenaden.

Materialier m. m_________________________________________________

En källarbygnad ________________________________________________

Brobygnad _____________________________________________________

Torpbygnader N:ris 2 och 3 .................................

Eiebygnader______________________________________________________

Torpbygnader _______________________________

Anatomibygnad och orangeri .................................

Kronor.

1,725 —

1,288,88.

1:0

2:0

3:0

ominredning af trädgårdsbygningen.

4:o Nedtagning af Flottsundsbygningen och upsättning af

densamma vid Ultuna.

För nämnda bygnadsarbeten har Pettersson upburit:

Förskott----------------------------------- 10,166,6 7.

Bygnadsliq viden........................ 10,500,— 20,666,67.

Materialier________________________________________________ 3,359,73.

Ersättning till f. arrendatorn Clason för öfverbyg
nader

och bygnaders förbättring, enligt syn... 4,226,37.

Kronor.

22,506,54. 25,520,42.

160,- 1,500,—

9,038,33.

2,876,63.

2,250,—

127,77.

775,5 4.

552,50.

268,12.

3,616,61.

856,63.

2,195,37.

13,574,9 6.

2,377,77.

1,596,16.

6,668,61.

Transport 49,737,9i

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Transport 49,737,92.

1856. En lada på Kungsängen -----------------.------------------------- 909,46.

Ett redskapslider.-.................................-................... 343,56. 1,253,02.

1858. Ladugården och mejeriet--------------------------------------------- 38,398,25.

Tegelladan och tegelugn---------------------------------------....... 2,196,50.

Brygghus och svinhus .............—...........-................... 5,631,2 7. 46,226,02.

1859. Iskällare------------------------------------------------------------------ 211,10.

1860. Redskapslider.------------------------................................... 956,58.

1862. Arbetarebostad.------------------------------------------------—...... 3,961,36.

Badhus............................-.................................... 915,39. 4,876,75.

1864. Logbygnad..------------------------------------------------------------- 10,830,58.

1865. 3:ne farmbygnader vid Kungsängen -------------------------------- 24,411,08.

Stallbygnad -------------------------------------------------------------- 22,653,47. 47,064,5 5.

1866. 2:ne afträdeshus -------------------------------------------------------- 895,91.

1867. Lärlings- och schäferibygnaden -------------------------------------- 31,565,26.

1868. Kungsängens nybygnad------------------------------------—....... 8,816,28.

1870. d:o d:o ---------------------------------------------- 480,7 3.

Maskinhusbygnad___________________________________________________- 2,244,54.

Källarbygnad.....................................—....................902,60. 3,627,87.

1873. Elevbygnaden----------------------------------------------------------- 111,721,68.

Brygghusbygnad................J®.........................-............ 1,312,13.

Brovaktarestugan------------------------------------------------------- 787,7 5.

Vattenledning till ladugården---------------------------------------- 349,80.

Veranda å gamla stenhuset------------------------------------------ 200,—

Gasverket...................—......-...........-...................... 3,000, 117,371,36.

Kronor 323,433,20.

Oscar Högberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utdrag.

IX

Bil. Ut. H.

År 1816 den 10 Juni instälde sig undertecknad, Landtmätare, på Ultuna kungsladugård, «

belägen uti Upsala län, Ulleråkers och Vaxala härader samt Bondkyrko och Dannemarks socknar,

att, i anledning af yällofl. landshöfdinge embetets under den 18 sistlidne April meddelta förordnande,

afmäta och beskrifva samt enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 3 December 1810

denna kungsladugård uti lotter indela.

Affattningen företogs genast samt derefter uträkningen; och äro egorne befunne, som

följaude beskrifning uptager.

Tid.

Kpd.

Ultuna kungsladugård är 12| mantal om 44J öresland, har följande ägor:

Tomter till gården och till en del torp innehåller------------------------------------------

21

27

Åker, hvaraf en del är någorlunda god lermylla samt en del dålig ler-, sand- och

479

28

Af denna åkervidd har inhysesmannen Anders Ersson uti torpet Lysnan besitt- ningsrätt på 1 tid. 22 kpd, som vidare förmäles under N:o 44.

Ängen består af hårdvall och god starrvall, som stundom besväras af vatten, innehåller.-.

395

12|

Präkenbotten, uti Kungsängen och uti Kronoparken lilla Djurgården, som på vissa

ställen är god, men på de öfriga blandad med kolvass, innehåller—.............

62

Betesmarken, god vall utmed Upsalaån och utmed sjön Föret, hvaraf en del utaf nu

varande Arrendator varit nyttjad till äng, innehåller...............—.....-..........

78

291

D:o af sämre beskaffenhet, beväxt med ung samt qvistig och mindre växlig barrskog, jemte

backar uti alla ägorna och alla andra mindre dugliga marker, innehåller till-

388

12j

Skogsmarken på Kronoparken lilla Djurgården, hvarå Kungsgården nyttjar bete,

101

25

Summa

1528

6*

Dessutom har kungsgården en mossvalsäng på Ulleråkers härads allmänning, Långmossen

kallad, innehållande efter en år 1788 af framlidne landtmätaren Johan Eric Edling författad

karta och beskrifning 39 Tunland 31^ kappland samt för öfrigt inga flere lägenheter utom husbehofsfiske

uti sjöarne Ekoln, öfra och nedra Eöret och uti Upsalaan.

Sålunda vara affattadt och delt, betygar. Upsala den 11 Okt. 1816.

På embetets vägnar

HANS WESSBLAD.

Att förestående afskrift är lika lydande med den i härvarande arkiv förvarade handling,

intygar. Stockholm i rikets general-landtmäterikontor den 18 Juni 1877.

ex officio

,/. G. W. Beifrare.

8

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Arealupgift å Ultuna kungsladugårds egor uti Bondkyrko, Danmarks och Vaksala

H

e m m a n

s och L

ägenheters

Antal af de å

hemman lie lin ll ige

E g o v i d d

Oför-

Nuvarande mantal

Ryttare-,

Soldat-,

Öfrige

bebygda

Åker o.

med-

lade

man-

tal.

och natur:

Nnm-

Namn m. m.

Byg-

nads-

tomter.

Träd-

annan

jord

under

plog.

JNatnrng ang:

krono-.

skatte-.

frälse-

mer.

eller Båts- manstorp.

lägen-

heter.

gårdar.

skog-

lös.

skog-

beväxt.

Bondkyrko socken.

*

_

Fräkeubotten, 1 äng........

12 i)

12|

Ultuna, kungsladugård,

landtbruksinstitut.........

36

13

2,818

609

Danmarks socken.

—

—

—

—

—

Djurgården, lilla, 1 krono-

129

park..........................

—

—

4

—

264

—

Vaksala socken.

—

—

—

—

—

Ultuna kungsäng.............

—

—

—

—

1,057

1,130

—

Summa

—

—

40

13

4,004

2,003

—

Enligt uträkning af den cal-

querade kartan............

—

—

—

—

—

—

—

Sjöar och vattendrag........

Enligt 1816 års kartebe-

skrifning, hvilken ej upp- tager vägar och vatten- drag i sammandraget____

Vägar, sjöar och vattendrag

— enl. föregående........

Tillkommer den år 1816

~

~

års karta upptagna Vak- sala Prestegårds äng;

Kyrkbyns, ej inräknad i

Sammandraget; äfvensom

lit. H och T, hvilka en-

ligt upgift numera till- höra Ultuna................

—

—

—

—

—

—

—

(Sedan 1816 års karta uprättades, har egoutbyte blifvit verkstäldt mellan Ultuna och angränsande).

opaginerad Kontrollera mot PDF

59

Bil. Ut. J
socknar

af Upsala län, enligt Rikets ekonomiska karteverks beskrifningar af år 1861*

i qvadratref räknadt fö

Annan

duglig

skog-

beväxt

mark.

Annan

duglig

skoglös

mark.

Summa

duglig

mark.

Ofrukt-

bara

mossar.

Vä-

gar.

Käla berg

och andra

dylika

jordfasta

impedi- menter.

Sjöar

och

vatten-

drag.

Summa

odug-

lig

areal.

Summa

Sum-

ma-

rum.

—

—

—

—

-

—

1,536

706

5,718

—

61

—

77

138

5,856

563

_

959

_

4

.

22

26

985

—

_

2,187

_

4

_

52

56

2,243

2,098

700

8,864

—

09

—

151

220

9,084

—

—

8,946

—

—

151

—

—

—

—

—

9,097

8,558

220

182

8,960

Aret, då

skifte blifvit

faststäldt,

samt

ego mätningens

ändamål.

Antal

ställen,

hvarå

egorne

äro belägna.

Särskilda anteckningar.

I jordeboken uptagen endast

till namnet. Underlagd

Ultuna kungsladugård

och i dess egosummor

inräknad. (Se anm.

för Ultuna).

''Ekonomisk karta af 1816.

I egosumman äro Stora

Djurgården och Graneberg

såsom varande egoskifte

till Ultuna, en å

Stora Djurgården belägen

äng till Gottsunda säteri,

en del af Malma kronopark

samt ängen Fräkenbotten

inräknad. En del

af egorna äro å häradskartan

utmärkta med N:o 52.

De 12§ mantal, hvaraf Ultuna

består, omfatta äfven

Lilla Djurgården, hörande

i såväl civilt som ecklesiastikt

hänseende till

Danmarks socken och der

redovisad.

Kartor af åren 1807 och

1816. Se anmärkningen

för Ultuna uti Bondkyrko

socken.

= 1,622 tunnl. 4,6 kappl.

= 1,624 tunn!. 14,9 kappl.

= 1,600 tunnl.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bil. Ut. K.

Efter anmodan af de Herrar komiterade, som blifvit förordnade för undersökning af

Ultuna landtbruksinstituts förvaltning, med mera, förrättades af undertecknad, biträdd af landtbrukare

Anders Adolf Udén oeb byggmästaren Erik Nordqvist, den 24, 25 och 26 September

1877, besigtning å bemälda instituts med derunder lydande gårdars och torps hus och byguader

för utrönande af derå varande bristfällighetei- och uppskattande af kostnaderne för desammas

iståndsättande; Och företogs och fortgick denna besigtning i följande ordning.

„ Kronor, öre.

N:r.

1. Corps de logis (det gamla stenhuset) i 2:ne våningar jemte köks- och källarvåning,

under tak af plåt:

Köksvåningen.

i dettas förstugor och • korridorer inläggas nya golf, hvarjemte

Härtill 6V2 tolfter plank, 2 tums 8 tums

..._________________________ 130: —

Uti köket samt

golfvet i skänkrummet repareras.

16 fots .........................................................................

Spik och arbete.............-------------------------------------------------------

Nya dörrar med karmar till ingången till förstugorna, äfvensom nya

glasbågar till 6 fönsterlufter------------------------------------------

Vedlådan i förstugan göres ny —--------------------------------------------

16 st. fönster och 9 st. dörrar med karmar och fodringar oljemålas,

tak och väggar uti förstugorna, skafferierna, kök och skänkrum samt

taken uti kamrarne målas med vattenfärg -------------------------------

59: —

39: —

8: —

164:

l:a Våningen.

Uti 10 rum och 2 tamburer inläggas nya golf och golfvet uti förstugan

repareras; härtill åtgå 24 tolfter 2 tums 8 tums 16 fots

plank å 20 kronor...---------------------------------------------------------

Arbetslön och spik---------------------------------------------------------......

Dörrar med karmar och fodringar, fönsterkarmar och fodringar,

bröstpaneler, vedlårar, väggfasta skåp och pulpeter i kontorsrummen

målas med oljefärg, panelerna repareras och hvitstrykas och nya

tapeter upsättas i tamburerna och i ett af rummen, alltsammans för

Kakelugnen i gästrummet omsättes och repareras, 4 nya plansteuar

anbringas framför spisen i Jägmästarens kök och 2:ne lufter nya

innanfönster anskaffas............................................-...........

480: —

218: 40

276: -

35 —

2:a Våningen.

Golfven i 6 rum, kök och tamburer inläggas nya, dertill 13 tolfter plank 260: —

Spik och arbetslön.....................................................-........- 129: 50

Transp. 1,798: 9 o

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Transp. 1,798: 90

Taket i sessionsrummet omgipsas och målas, oljemålning af fönster

och dörrar med karmar och fodringar samt bröstpaneler, omtapetsering

i åtskilliga rum, reparation och hvitstrykning af paneler

samt oljemålning af balkongen, tillsammans för_________________________ 298: 50

2 nya lufter glasbågar till sessionsrummet................................. 10: —-

Vindsvåningen.

Uti östra vindskammaren upsättas 2:ne nya kakelugnar__________________ 150: —

Målning af dörrar med karmar och fodringar, fönsterkarmar och fodringar

samt paneler till 4 vindsrum äfvensom omtapetsering i 2:ne

af dessa__________________________________________________________________________ 60: ■—

Uti det ena rummet bör nytt golf inläggas, hvarjemte golfven i öfriga

rummen böra repareras_______________________________________________________ 45: —

Trappan emellan andra våningen och vinden ombygges.................. 30: —

Yttre taket oljestrykes jemte takrännor och stuprör...................... 175:— 2 567:40.

2. Vestra flygelbygnaden af trä, brädfodrad, under tak af tegel.

Yttre beklädnaden, som nyligen undergått reparation, bör oljemålas för 148:7 5

Dörrar, fönster och bord till köken oljemålas, likaså väggarne och

panelerne invändigt till lärling-matsalarna, hvilka blifvit försedda

med brädbeklädnad, så ock dörrar, fönster och matbord till dessa

rum, hvarförutom väggarna å panelerna i köken målas med vattenfärg,

tillhopa för______________________________________________________________ 250: —

En dörr till ena salen bör vara ny_________________________________10:—

Bägge vindskammare förses med nya tapeter och takpapper, fönster

och dörrar målas jemte panelernas hvitstrykning, hvarjemte golfvet

i ena rummet repareras______________________________________,_______________ 52:— 4go; 75.

3. Ostra flygelbynaden likaledes af trä med tak af tegel och bräd
beklädda

väggar.

Väggarna målas med gul oljefärg för_________________________________________ 148: 7 5

Köksgolfvet bättras_______________________________________________________________ 10:— 158:75.

4. En visthusbod dels af timmer, dels af korsvirke och tegel samt tak af tegel;

är belägen öster om Corpsdelogiet;

Nya syllar inläggas, nya bottnar anbringas, väggarne repareras och rödfärgas

tillhopa för.........................................„........................................ 110:—■

5. Ett öster derom beläget hus, afsedt till hönshus, svinhus, med flere lägenheter,

befanns förfallet och bör ombyggas, men förläggas till lämpligare plats, hvarför

kostnaden uppskattas till____________________________________________________________ 275: —

6. Lärlingsbygnaden, af timmer, under tak af tegel.

Stenfoten och källarmurarna fogstrykas och rappas_______________________ 20: —

Väggarna brädbeklädas, dertill åtgå 56 tolfter 1 tums 8 tums 14 fots

bräder å 10 kronor___________________________________________________________ 560: —

8 st. plank till dropplister..................................................... 13: 33

Spik och arbetslön___________________________________________________________________ 316: —

hvarefter väggarne oljemålas, som kostar................................... 450: —

Transp. 1,359: 33 3,571: 90

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Transp. 1,359: 33 3.571: 90.

Rummen till venster från förstugan på nedre botten bestå af tvänne,

jemte ett kök emellan dessa. Den förändring bör vidtagas, att

köket förlägges till det på norra gafveln belägna rummet och nuvarande

kök inredes till en kammare, hvarefter dessa rum skulle

utgöra bostad för rättaren. Kostnaden för denna förändring jemte

inredning af rummen med tapeter, bröstpaneler och målning af

fönster och dörrar samt nytt golf i norra rummet uppskattas till 367: 6 7

En jernspis med tillbehör insattes uti köksspisen för__________________50: -—

På samma sida på nedre botten finnes lektionssal och till höger om

förstugan, från ingången räknadt. 4 rum.

Uti tvänne rum och lektionssalen förses väggarna med munksjöpapp

och tapeter, taken med papper och väggarne i lektionsrummet med

bröstpanel, hvarjemte denna samt dörrar med karmar och fodringar

jemte fönsterkarmar med fodringar oljemålas, allt för_________________ 250: —

Golfven uti 2:ne rum omläggas.._____________________________________________ 25: —

Väggarne och panelerne uti så väl nedre som öfre förstugan beklädas

med munksjöpapp samt målas med vattenfärg.......................... 78: so

Öfva våningen

består af förstuga samt 4 salar eller logement för lärlingarne.

Väggarne uti dessa salar böra förses med munksjöpappbröstpanel och

tapeter ofvanför de.nna, hvarjemte taken förbättras, fönster och dörrar

samt bröstpanelen oljemålas; och utgör kostnaden härför för hvartdera

rummet 166 kronor, eller för alla fyra logementerna____________________ 664: —

Uti de tvänne vindskamrarne böra fönster och dörrar målas, väggar

och tak repareras med munksjöpapp och tapeter samt papper, alltsammans

för ___________________________________________________________________ 51:50

Som teglet å taket på denna bygnad blifvit lagdt endast på läkt

utan underslag, så håller detta icke emot snöyra, hvarför taket

förses med underslag af bräder, dertill 48 tolfter åtgå______________ 480: —

2 V2 tolfter plank till reglar å 20 kronor___________________________________ 50: —

Spik och arbetslön_______________________________________________________________ 180:— 3,556: —

7. Mejeribygnad af sten med tak af tegel.

Uti köket och mejerirummet böra golfven, som äro af tegel, omläggas

och förbättras__________________________________________________________________ 218:75

Fönster och dörrar ommålas, panelerna i ena rummet repareras, isreservoiren

uti afkylningsrummet ombygges och rör anbringas derå,

hvilket ledes genom väggen på vestra sidan, för aftappning af vattnet

derifrån, alltsammans för____________________________________________________ 110: —

Uti vindsrummen ommålas dörrar och fönster, panelerna livitstrykas,

glasbågarna till en fönsterluft göras nya och tapeter upsättas i det

ena rummet, allt för__________________________________________________________ 32: —-

Som teglet å taket saknar underslag, så ansågs, att sådant bör läggas

af bräder, och erfordras dertill 45 tolfter 1 tums 8 tums 14 fots,

å 10 kronor_____________________________________________________________________ 450: —

Transjn 810: 75 7,127: 90.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Transp. 810: 75 7,127: 90

2 tolfter plank till reglar____________________________________________________ _ 40;_

Spik och arbetslön------------------------------------------------------------- 168:— 1,018:75

8. Elevbygnaden eller nya stenhuset, 3:ne våningar, under tak af skiffer.

Yttre väggarna, som på några ställen befunnos skadade, bättras för______ 15: —

Takrännor och stuprör samt öfrig plåtbeklädnad å taket oljestrykes för 25: —

Uti l:a eller bottenvåningen, samlingsrummet, lägges nytt golf samt

i 2:ne af öfriga rummen omläggas golfven och erfordras till detta

15 tolfter 2 tums 8 tums 14 fots plank k 20 kronor................ 300:—■

Spik och arbetslön____________________________________________________________ gg. __

Uti samlingsrummet och rummet derinnanför äfvensom uti 3:ne rum

i ^ifrigt uppsättas nya tapeter, bröstpanel, fönster, dörrar och tak

målas, hvarjemte målningen å golfvet i ritsalen förbättras för_______ 225: —

Dörrar och fönster till förstugan jemte dennas väggar ommålas________ 25: —

För upgången till 2:a våningen insättas portar med fönster i dessa,

som anses kosta___________________________________________________________ g5-_

2:a Våningen.

Uti 13 rum uppsättas nya tapeter samt i 23 rum ommålas fönster

och dörrar samt paneltaken i 15 rum förses med nytt papper eller

förbättras, alltsammans för__________________________________________________ 389:_

Fönstren till korridoren och dörrarne till skrubbar och kontor olje
målas,

hvarjemte tak och väggar i korridoren ommålas med vattenfärg 65: —

3:dje Våningen.

Uti 16 rum upsättas nya tapeter, i 21 rum ny panelbeklädnad,

hvarjemte 27 fönster och 34 dörrar målas jemte fotpaneler, så ock

målning af väggar och tak i korridoren, allt för________________________ 470:_

Uti 2:a våningens korridor bör en värmeapparat eller Gurneys’-ugn

anbringas för korridorernas upvärmning under vintern, hvarigenom

betydlig vedbesparing för rummens upeldning bör upstå och anses

denna apparat med uppsättning kosta.................................. 450:_

Till skiffern på yttre taket har endast läkt till underslag blifvit begagnad.

Uti denna har fkiffern icke kunnat fästas tillräckligt,

hvadan oftast under storm en del af skiffern lossnar och nedrasar.

Det vore derför erforderligt, att taket omlades med bräder till

underslag---------------..........-------- ------------------------------ -- _ 2,095: -

samt otillräcklig för behofvet, hvarför ny magasinsbygnad bör upföras

mängd; Och anses, efter upgjordt förslag, upsättningen af denna

bygnad kosta.................................................................. 7,500:- 7)5oo: —

Transp. 17,741: 05.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Transp. 17,741: 65.

10. Vagns- och redskapshus, förut användt till stall, med väggar af tegel

och korsvirke samt tak af spiller.

Syllarna voro utruttna, hvarför nya sådana inläggas och dessa undermuras

med tuktad gråsten, för--------------------------------------------- 175:

Uti vagnshusen inläggas nya bottnar af 3 tums 8 tums 16 fots plank,

dertill 13 tolfter åtgå-------------------------------------------------------- 312:

11 st. timmer till underslag—.....—-----------------------------------55:

Arbetskostnad---------------------------------------------------------------------- 42: 584: —

11. Stall af gråsten med tak af spiller.

Bottnar och pallar samt balkar repareras för tillhopa--------------------- 75:

Panel, väggar och spiltbalkar samt fönster och dörrar ommålas------- 115: — 190: —

12. Ladugård jemväl af gråsten med tak af spiller.

Denna är nu inredd för 108 kor, men bör ytterligare vid vestra

ändan deraf inredas en rad för 12 kor, så att ladugården lemnar utrymme

för 120 kor förutom kalfkättar.

Till denna inredning erfordras: 3 tolfter 3 tums 8 tums 15 fots plank

å 24 kronor-------------------------------------------------------------------- 72: —

Spik, bandjern och bindslen.-................................................. 101:50

Cementrännor till 2 foderbord ...............................---........... ISO: -

Gångbottnarna, som voro af tegel, tarfva betydlig förbättring och omläggning,

och erfordras dertill 2,500 st. tegel å 60 kronor---------- 150:

Omläggningskostnad-----------------------------------------------—........... 250: —

Ommålning af fönster, dörrar, väggar och panel—------------------------ 145:

Vattenledningen till stallet och ladugården är bristfällig samt i öfrigt

af den beskaffenhet, att densamma icke lemnar erforderligt vatten,

hvarför densamma bör ombyggas eller en ny ledning anbringas direkt

från ladugården till det söder derom belägna träsket, för........—- 550: — 1,398:50.

13. Får- och svinhus likaledes af gråsten under tak af spiller.

Fårhuset afdelas med en plankvägg och södra ändan deraf inredes

till oxhus med rum får 8 par oxar; och erfordras för denna inredning:

5 tolfter 2 tums 8 tums 16 fots plank------------------------------------ 100: —

4 d:0 3 d:0 d:0 d:0 d:0 --------------------—------------ 96:

Sparrar till reglar---------------------------------------------------------------- 15: —

21 st. timmer.-------------------------------------------------------------------- 165:

1 tolft bräder.......................---......------------------------------------- 16;

Tegel till gångar eller långbotten ....................................-....... 300:

Jern och bindslen samt spik och arbetslön............—................. 164: —

Svinhusbotten omlägges och inredningen i öfrigt förbättras för ett

sammanräknadt belopp af................................................. 250: 1,040: —

14. Fårherdens med fleres bostad, af timmer med tak af tegel.

Väggarna brädfodras, dertill åtgå 8 tolfter bräder ------------------------ 80:

Spik och arbetslön samt rödfärgning----------------------------------------- 40: —

På vestra väggen upsättes en spännbjelke, spismuren repareras, panelen

i stugan, som sjunkit ned, uptvingas och en bärbjelke anbringas

ofvanpå med jernskrufvar genom denna och åsarna, nytt____

Transp. 120: — 20,954: 1 5.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Transp. 120: —

golf inlägges i förstugan och golfven i öfriga rummen omläggas

ocn förbättras med tillhopa 3 tolfter plank, hvarjemte 2 lufter

innanfönster anskaffas, alltsammans för___________________________________ 135: —

15. Sädeslada under tak af spiller.

Väggarna rödfärgas, som med materialier och arbete kostar_____________ 75: —

Uti sädesgolfven anbringas bottnar af sand, kalk och lera, som

anses kosta______________________________________________________________________ 400: —

16. Lokomobil-stall af korsvirke och tegel, innehållande jemväl ett qvarn
hus

och vedrum, allt under tak af tegel.

Under teglet, som saknar underslag, läggas bräder, och erfordras dertill

20 tolfter å 10 kronor_________________________________________________ 200: —

Spik och arbetslön............................................................... 55: —

Väggarna reveteras till det yttre samt hvitstrykas________________________ 150: —

Ena väggen i vedrummet förses med plankbeklädnad, som kostar_____ 50: —

17. Brygghus, beläget invid ån och öster om mangården, har väggar af

korsvirke och tegel samt tak af tegel på läkter. Bygnaden innehåller

brygghus, mangelbod och bagarstuga jemte 3:ne vedrum.

Yttre väggarna reveteras och hvitlimmas, som kostar____________________

Under teglet å taket lägges underslag af bräder, dertill 27 tolfter

erfordras________________________________________________________________________

Spik och arbetslön____________________________________________________________

Uti såväl brygghuset som bagarstugan läggas nya paneler samt bärbjelkar

på stolpar anbringas under åsarna, äfvensom ny panel i

mangelboden, alltsammans för______________________________________________

Bottnarne, som äro af tegel, befunnos bristfälliga uti brygghuset och

bagarstugan, hvarför de erfordra förbättring, som, förutom 2,000

tegel för........................................................................

Kostar______________________________________________________________________________

Ugnen uti bagarstugan ommuras och äril lägges af eldfast tegel,

hvarjemte en kakelugn uppsattes i mangelrummet, dertill en af de

gamla kakelugnarne från vindsrummen i gamla stenhuset användes,

och kostar allt detta.........................................................

18. Ett boningshus å det så kallade fjellet, laboratoriebygnaden benämnd,

brädfodrad och under tak af tagel.

Brädbeklädnaden å östra gafveln förbättras och väggarne målas med

slamfärg, tillhopa för......................................................... 125: —

Huset innehåller 2:ne våningar.

Uti första våningen förbättras och omläggas golfven, hvartill 10 tolfter

2 tums 8 tums 16 fots plank erfordras.................................. 200: —

Spik och arbetslön................................................................ 66: —

Målning af fönster och dörrar samt skåp och lådfack i laboratoriet 138: —

Uti andra våningen inlägges nytt golf i köket och golfven i öfriga

rummen omläggas, dertill åtgå 21/2 tolfter plank...................... 50: —

Spik och arbetslön............................................................... 72: —

Fönster och dörrar ommålas för.............................................. 45: —

Transp. 696: —

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

200: —

270: —

83: 50

150: —

120: —

95: 5 0

55: —

20,954: 15.

255: —

475: —

455: —

974: —

23,113: 15.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Transp. 696:— 23,113:15.

Uti vindsrummen omläggas jemväl golfven med 4 tolfter plank________ 80: —

Spik och arbetslön............................................................... 30:— 806: —

19. Vestra flygelbygnaden å fjellet, brädfodrad och under tak af tegel.

Brädfordringen repareras med en tolft bräder och l/2 tolft plank_____ 20: —

Spik och arbetslön............................................................... 13:20

Ny dörr med karm göres för ingången till södra gafveln ............... 15: —

Väggarna målas med gul slamfärg, för-------------------------------------- 55: —

Uti snickareverkstaden inlägges nytt golf af 7 tolfter plank............ 140: —

5 st. timmer till underslag .................................................... 25: —

Uti ett rum på sydöstra sidan och i förstugan inlägges likaledes nytt

golf af 4 tolfter plank_______________________________________________________ 80: —

Uti ett rum på sydvestra sidan jemväl nytt golf af 2 tolfter plank... 40: —

Spik och arbetslön till allt detta............................................. 60: —

Uti boningsrummen förses väggarne med munksjöpapp och tapeter,

beklädnaden å panelerna bättras, dörrar och fönster oljemålas, så

ock de till verkstaden hörande, alltsammans för........................ 156: —

Stenfoten förbättras och rappas samt ledstänger anbringas till trappan

å södra gafveln..........................—.................................. 12:— 616:20.

20. Östra flygelbygnaden å fjellet af samma storlek och beskaffenhet till

det yttre som vestra flygeln.

I likhet med den sistnämnda bör brädfodringen å östra sidan för
-

bättras samt väggarne derefter målas med slamfärg för............... 88: 20

Uti förstugan och 4 rum på nedra botten samt i 2:ne vindsrum inläggas

nya golf, hvarjemte trappan å östra sidan nybygges; dertill

erfordras: 1 timmer och 141/2 tolfter plank............................ 295: —

Spik och arbetslön..________________________________—.......................... 99:60

Uti 4 rum uppsättas nya tapeter, sedan väggarna blifvit försedda med

munksjöpapp och i 6 rum dels beklädas och dels bättras taken eller

panelerna, hvarförutom dörrar och fönster ommålas med oljefärg

samt taken med vattenfärg, alltsammans för_____________________________ 135: —

Uti skogvaktarens kök bör ny jernspis anbringas.......................... 45: —

Teglet å taket, som ligger på läkt, bör förses med underslag af bräder,

och åtgå härtill 24 tolfter bräder.......................................... 240: —

Spik och arbetslön ............................................................. 76: so 979; 3q.

21. En bod å fjellet förses med nya syllar för.................................. 20: —

Knutarna brädfodra, på taket, som består af utruttna bräder, upplägges

tegel och ny trappa jemte ny dörr till löftet göres, hvarefter

bygnaden rödfärgas, för tillhopa........................................... 155:55 175:55.

22. Ett brygghus vid fjellet.

Taket täckes med tegel, väggarna brädfodras och rödfärgas och 2:ne nya fönster

insättas för tillsammans...............................................__r.................. 225: —

23. Ett svinhus jemväl å fjellet ombygges och förflyttas till lämpligare plats för... 125: —

Som erforderliga förvaringsrum saknas för inläggning af ved för de särskilda

hushållen, så ansågo besigtningsmänneD, alt vedbodar, som byggas med

Transp. 26,040: 20.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Transp. 26,040: 20.

stolpar på syllar af timmer, väggar af bräder och tak af spiller, böra

uppsättas:

för corps de logiet eller gamla stenhuset 3 st. å 30 kr........... 90: —

för östra flygelbygningen 1 vedbod_____________________________________ 30: —

för vestra flygelbygningen för lärlingshushållen, 2 större å 50 kronor 100: —

för lärlingsbygnadeu 2 större å 50 kr. _____________________________________ 100: —

för laboratorium och kamrerarebostaden å fjellet 2 st___________________.. 60: —

för vestra flygeln å fjellet 3 st. mindre å 30 kr.________________________ 90: —

för östra flygeln derstädes 4 st. mindre å 30 kr.________________________ 120: —

för det såkallade Nybygget 3 st. å 25 kr__________ 75: —

för bygningen invid schäferiet 3 st. å 25 kr________________________ 75: —

och vid lägenheten Gällbo en vedbod....................................... 25: — 755._

24. Det såkallade Nybygget, beläget norr om gården, har väggar af timmer

och tak af spiller, hvilket sednare var förfallet.

Väggarna brädfodras, dertill 16 tolfter bräder åtgå....................... 160: —

Spik och arbetslön............................................................... 92: —

hvarefter väggarna målas''med gul slamfärg................................ 35: —

På taket uppläggas 1,600 tegel, som kosta................................ 128: —

6 tolfter läkt-----------------------------------------.---------------------------- 9:-—-

1 tolft bräder.-------------------------------------------------------------------- 10: —

Spik och arbete --------------------------------------—------------- ----------- 36: —

Golfven å nedra botten och i vindsrummen läggas dels nya och dels

omläggas, dertill erfordras 6V2 tolfter plank _________________________ 130: —

Spik och arbetslön...------------------------------------------------------------ 65: —

Fönster och dörrar ommålas med oljefärg.................................. 53: — 7x8: —

25. Ett fähus, väggarna rödfärgas och bottnarna i huset bättras------------ 20: —

På taket uplägges tegel, dertill 800 st. erfordras......................... 64: —

3 tolfter läkt---------------------------------------------------------------------- 4: 50

1 tolft bräder...............—.................................................... 10: —

Spik och arbetslön................................................................ 21:— 119:50-

26. Brovalctarestugan af timmer med tak af spiller.

Eygnaden brädfodras och rödfärgas, som kostar----------------------------- ------------- 75: —

27. Bron öfver Fyrisån är förfallen och erfordrar snarligen ombygnad, hvilket

ansågs kosta................................................................................ 500: —

28. Sädesman, belägen å gärdet vester från gården, af timmer med tak

af spiller.

Nya bottnar erfordras, dertill åtgå 24 tolfter plank, deraf 4 tolfter

3 tums och det öfriga 2 tums, allt 8 tums 16 fots, tillhopa-------- 496: —

27 timmer till underslag-_______________________________________________________ 135: —

Arbetslön.......................................................................... 72: —

Mellanväggarne böra flyttas så, att körbanan blir mindre och torkrummen

större samt portöppning och körbro anbringas på södra sidan 150: —

Stenfot lägges under norra sidan och stenfoten i öfrigt förbättras----- 75: —

Transp. 928: — 28,217: 70.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Transp. 928: — 28,217: 7 0,

16 st. dubbla spännbjelkar med 3 jernskrufvar i hvardera uppsättas

å väggarne------------------------------------------------------------------------ 160: —

Ugnarne böra ombyggas och placeras midt under torkrummen, som

anses kosta--------------------------------------------------------------------- 150: — 1,238: —

29. Lägenheten Gällbo. Bygnaden är af timmer med tak af spiller. Ansågs böra

brädfodras och rödfärgas, hvarjemte åtskilliga brister å golfven botas.......... 95: —

Graneberg.

30. Stugubygnad under tak af spiller.

Väggarne brädfodras, dertill erfordras: 15 tolfter bräder________________ 150: —

15 tolfter läkt.................................................................... 22: so

Ny trappa göres.

Spik och arbetslön............................................................... 54: —

Golfven inläggas nya af 5 tolfter plank_____________________________________ 100: —

4 st. timmer till underslag..................................................... 20: —

Spik och arbetslön—.................................................•_........ 35: —

31. Bodbygnad med källare derunder.

Väggarna brädfordras med 13 tolfter bräder_______________________________ 130: —

Spik och arbete------------------------------------------------------------------ 35: —

På norra och östra sidorna nya syllar och på norra gafveln en

spännbjelke--------------------------------------------------------------------- 15: —

Taket förses med tegel, dertill 850 st. åtgå________________________________ 68: —

5 tolfter läkt..........-........................................................... 7: so

1 tolft bräder_____________________________________________________________________ 10: —

1 ny dörr göres.

Spik och arbetslön............................................................... 35: —

32. Stall och lider under halmtak. Tak lägges af spiller, som med mate
rialier

och arbetslön kostar_________________________________________________ 198: —

På södra och norra gaflarne uppsättas spännbjelkar samt norra gafveln

med dervarande knutar brädfodras, för tillhopa__________________________ 70: 50

Uti foderrummet inlägges ny botten af 2 tolfter plank.................. 40: —

2 timmer till underslag........................................................_ 10: —

Arbetslön.......................................................................... 9: —

33. Ladugårdshus under tak af spiller. Ostra och vestra gaflarne bräd
fordras,

ny panel lägges i fähuset och åsarne förstärkas med en

bärbjelke på stolpar, alltsammans för_____________________________________ 110:—.

34. Sädeslada och svinhus i hjelpligt skick.

Husen rödfärgas_____________________________________________________________________ 60: —

Brunn saknas, och bör sådan byggas för..--------------------------------- 125:— 1,304:50-

Torpet Solan.

35. Härvarande åbygnader erfordra reparationer för ett sammanlagdt belopp af....... 755: —

Transp. 31,610: 20.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Transp. 31,610: 20

Torpet Hålltorp.

36. Nytt boningshus, bestående af stuga och kammare samt förstuga och

tak af tegel, bygges för tillsammans...................................... 1,500:''—•

Stall, lider och bodbygnaden upväges och förses med nya syllar

och stenfot samt botten i lidret, fähuset inredes och dörr deremellan

och lidret uptages, tillhopa för__________________________________ 195: —

Källare saknas och bör byggas för........................................... 125; —•

Bedshapslidret och svinhuset inredes och förses med tak af spiller____ 75: —

Alla åbygnaderne rödfärgas......................._............................ 45: — 1,940;_

Torpet Vipången.

37. Åbygnaderne, som voro tillräcklige för torpets behof, böra iståndsättas, som

efter verkstäld uppskattning kostar.................................................... 305: —

Torpet Becklösa.

38. Detta torp har jemväl fullständiga åbygnader, men dessa tarfva förbättring,

hvilket uppskattades till ett sammanlagdt belopp af_______________________________ 655: —

Utgår den Kungsängen.

39. Boningshuset af timmer med tak af spiller.

Yäggarna brädfodras, dertill åtgå 30 tolfter................................ 300: —

Spik och arbetslön............................................................... 168: —

Väggarna målas med gul slamfärg........................................... 67:20

Ingångstrapporna byggas af sten eller slaggtegel för_____________________ 75: —

Huset är inredt för 8 hushåll, men uti 7 bostadslägenheter böra väggarne

rappas i såten, derefter förses med munksjöpapp och tapeter,

uti taken anbringas äfven munksjöpapp, som derefter hvitstrykes, å

vindsköken anbringas 2:ne takfönster af jern, enär de nuvarande,

som äro af trä, äro utruttna, hvarjemte alla fönster och dörrar

oljemålas, hvarförutom väggarna i förstugorna pappbeklädas och

jemte taken strykas med vattenfärg, alltsammans för__________________ 420: —

8 st. golf omläggas och förbättras med 21/2 tolfter plank______________ 50: —

Arbetslön och spik_______________________________________________________________ 55: —

Uti ena vindsrumirfht inrättas spis och inmuras en mindre jernspis

derstädes........................................................................ 85:— 1,220:20.

40. Stall och ladugård af timmer, under tak af spiller.

Uti ladugården erfordras ny inredning för ytterligare 30 kor, hvilken

inredning kostar............................................................... 225: —

Bottnarna i stallet repareras___________________________________________________ 115: —

Bottnarna i ladugården, som utgöras af sand och lera, tillhopa
stampadt,

förbättras för ett sammanräknadt belopp af................. 75: —

Stallet och ladugården strykas invändigt till väggar och tak med vattenfärg,

hvarjemte dörrar och fönster oljemålas............................. 115: — 53O:_

Transp. 36,260: 40.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

41.

42.

43.

44.

45.

Transp. 36,260: 4 0.

Lada och redskapslider.

Som redskapslidret är otillräckligt för rymmandet af redskapen, så bör ett

ytterligare sådant upsättas vid laduväggen, nordost om förut varande lider för 175: —

Lokomobilstallet iståndsättes till väggar och tak för___________________________________ 125:—-

Stall och ladugård samt lada, lider och lokomobilstall rödfårgas för tillhopa_____ 75: —

2:ne ängslador iståndsättas för..............................._............................ 150: —

Sedan ladugården blir förökad, erfordras härstädes en mejeribygnad af timmer

med tak af tegel, samt inredd till kök och 3:ne rum, hvilken bygnad med

materialier, arbetslön och målning beräknas kosta.................................. 2,800: —

För bostadslägenheterne erfordras 8 st. mindre vedbodar, som byggas med

stolpar på syllar, väggar af bräder och tak af spiller, hvilkas upförande med

väggarnes rödfärgning kostar............................................................ 200: —

Summa Kronor 39,785: 40.

Sålunda besigtigadt och befunnet betyga:

År och dagar som ofvan.

På besigtningsmännens vägnar.

J. Söderlund.

Vid denna besigtning hafva följande pris blifvit följda:

Bjelkar, 10 X 12 vt. per sträckfot.............. — 75.

» 8 X 10 » » d:0 ....................................... — 3 5.

Timmer, per stycke om 30 fots längd_________________________________ 5: —

Sparrar, » d:o om d:o d:o _________________________________ 3: —

Plank, 3 tms, 8 tms, 14 å 16 fots, per tolft________________________ 24: —

» 2 tms, 8 tms, 14 å 16 fots, d:o .......................... 20: —

Bräder, 1 tms, 8 tms, 14 ä 16 fots, d:o _________________________ 10: —

Läkt, 1 tms, 14 å 16 fots, per tolft................. 1: 50.

Stentäckning af tuktad gråsten, per kubikfot________________ — 25.

Kalk, 1 kubikfot.........-.............................................. — 40

Sand, 1 d:o -----..-------------------.................................. — 3.

Lera, 1 d:o ___________________________________________________________ — 3.

Spik, smidd 5 tms per 1000 st......................................... 9: —

» » 4 tms » d:o ________________________________________ 6: —

» » 3 tms » d:o ........................................ 4: 50.

» spiller » d:o _________________________________*______ — so.

Munksjöpapp per rulle —................................................ 12: —

Maskinpapper » d:o ____________________________________________________ 7: —

Tapeter, per rulle, 25, 50 och 75 öre.

Målning, oljefärg per qv.-aln 20 å 25 öre.

» slamfärg » d:o _______________________________ — 10.

» vattenfärg » d:o ........ — 8.

» rödfärg » d:o ----------------------------- — 3.

Dagsverken, 1 murare----------------------------------------------------- 4: —

» 1 timmermans 2,50 å______________________________________ 3: —

» 1 handtlangare.................... 2: —

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Att kostnaden för ifrågasatt flyttning till annan plats af den såkallade lärlingsbyg naden

vid Ultuna — utan afseende å vid nuvarande besigtning upförde reparationskostnad —, upgår

till Tvåtusen trehundra femtionio (2,359) kroöor, hvartill kommer kostnaden för anbringande af

tak eller öfverbygnad å de under bygnaden varande källrar, upgående till cirka 150 kronor,

eller, om dessa källrar skola raseras och nya sådane upföras under bygnaden på den nya platsen,

450 kronor, sådant varder härmed intygadt. Ultuna den 26 September 1877.

På besigtningsmännens vägnar.

J. Söderlund.

Att det å det såkallade Fjellet vid Ultuna stående boningshuset, hvilket icke tillhör

institutet, eger ett värde af cirka Tretusen (3,000) kronor, under förutsättning att bygnaden

icke beliöfver flyttas till annan plats, sådant varder enligt derå hållen besigtning härmed intygadt.

Ultuna den 26 September 1877.

På besigtningsmännens vägnar.

J. Söderlund.

Att det såkallade laboratoriihuset vid Ultuna är, oafsedt att de vid denna besigtning

föreslagna förbättringar blifva verkstälda, i mycket bristfälligt skick, synnerligast till följd af

väggarnes åldriga och gamla beskaffenhet och att huset i öfrigt till sitt nuvarande ändamål af

laboratorium och försöks-anstalt icke är Renligt, sådant varder, efter derå hållen besigtning,

härmed intygadt. Ultuna den 26 September 1877.

På besigtningsmännens vägnar.

J. Söderlund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STORMÄGTIGSTE, ALLERNADIGSTE KONUNG!

Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning får Styrelsen för Ultima landtbruksinstitut

härmed afgifva underdånigt utlåtande i anledning af det betänkande

rörande förvaltningen och hushållningen vid institutet, som afgifvits af den af Eders

Kongl. Maj:t för detta ändamål tillsatta komité.

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Då det skulle leda till alltför mycken vidlyftighet att till besvarande uptaga

alla delar af komiterades betänkande, tror sig styrelsen bäst upfylla Eders Kongl.

Maj:ts nådiga föreskrift genom att här hufvudsakligen yttra sig rörande de delar af

komiterades framställning, som afse förändringar uti organisationen och anordningarne

vid institutet. Dock har styrelsen i afseende på vissa detaljanmärkningar rörande

jordbrukets skötsel af institutets föreståndare infordrat förklaring, hvilken här i underdånighet

bifogas Bil. 1. Deraf synes, huru det förhåller sig med de af komiterade

gjorda anmärkningar rörande: jordens allt för grunda plöjning; förfarandet vid igensåning

till vall; försummad igensåning af ett grässkifte; kreaturens utfodring; ungkreaturens

hållande på stall under det mjölkkreaturen gått på bete; förändringar i

växtföljden; gödseltillgångens otillräcklighet; afdikningsplanen; gårdskartan; jordens

fruktbarhet; vidare och då komiterade, förmodligen med anledning deraf att styrelsen

uti sitt svar på Herrar revisorers anmärkning anfört, hurusom en stark torka skadat

grödan vid Ultima, skaffat sig meteorologiska upgifter rörande nederbörd m. m. i

Upsala, Stockholm, med flera ställen, har styrelsen af föreståndaren för meteorologiska

stationen i Upsala, Herr Adjunkten H. H. Ilildebrandsson, begärt ett yttrande, hvilket

här bifogas (bil. 2) och hvaraf framgår, att Herr Iiildebrandsson icke anser, att komiterade

varit berättigade att ur de data, de framlagt, draga den slutsats, de gjort.

De af komiterade framstälda förslag uptagas här till besvarande hufvudsakligen

i den ordning, uti hvilken de i betänkandet förekomma.

a) Föreståndarebefattningens delning.

Främst bland komiterades förslag står detta och är utan tvifvel det vigtigaste

och mest genomgripande.

Komiterade hafva dels förklarat, att det vore omöjligt för en man att på ett tillfredsställande

sätt fylla alla en föreståndares åligganden, dels framställt sin åsigt om

beskaffenheten hos den man, som skall förestå ett landtbruksinstitut. ”1 spetsen för

läroverket”, säga de, ”bör stå en vetenskapsman, som både genom sina kunskaper och

genom sina öfriga personliga egenskaper ingifver en obestridd aktning och odeladt förtroende

hos lärare och lärjungar och som genom sin verksamhet inom vetenskapernas

område förvärfvat ett namn, värdigt Chefen för en stor undervisningsanstalt”.

Styrelsen deremot anser, att eu undervisningsanstalt, hvilken har det rent praktiska

syfte, som ett landtbruksinstitut, hvilket först och främst måste gifva sina lärjungar

den bildning och den ledning, som är egnad att af dem göra praktiskt dugliga"

män, bör hafva till sin ledare en man, som i första rummet är en praktiskt duglig

jordbrukare, men förstår landtbruket grundligen, och uppfattar det såsom det måste

uppfattas af den, som skall med största framgång bedrifva det, det vill säga, vetenskapligt.

Skulle föreståndaren för läroverket saljna den praktiska dugligheten i jordbruk,

så torde hvarken hans kunskaper eller öfriga personliga egenskaper vara i stånd

att ingifva ”obestridd aktning och odeladt förtroende” hos de efter praktisk duglighet

sträfvande lärjungarne, huru stort namn han än inom ”vetenskapernas område” må

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

hafva förvärfvat. Styrelsen vill visst icke förneka, att det är vetenskapliga upptäckter

och rent vetenskapliga grunder, Indika vår tids jordbruk har att tacka för sitt framåtgående

och hos hvilka det eger sitt säkraste stöd samt har att vänta sin fortgående

utveckling; men å andra sidan kan sjelfva landtbruket, som ett yrke, väl knappast kallas

en vetenskap. Det fordrar biträde af kemien, af fysiken, af geologien, af botaniken,

af zoologien, af fysiologien, ja nästan af alla naturvetenskapens grenar, och den,

som skall med framgång idka detsamma, behöfver hafva insigter häruti. Landtbruket

kan och bör äfven vetenskapligt skötas, det vill säga, att dess praktik bör stödja sig

på med vetenskaplig skärpa gjorda iakttagelser; och den skickligaste jordbrukaren är

säkert den, som med duglighet förenar den skarpa blick och den vetenskapliga noggranhet

vid iakttagandet, som fordras för att i hvarje förekommande fäll kunna tillgodogöra

sig den praktiska erfarenheten. Att bland praktiska jordbrukare finna män,

som med utmärkt duglighet förena en sådan vetenskaplig insigt uti och upfattning

utaf yrket samt tillika ega nödigt underlag af grundlig bildning, anser styrelsen visst

icke omöjligt.

Men, säga komiterade, det är omöjligt för en man att på en gång upfylla de

åligganden, som tillhöra en chef för ett stort jordbruk och dem, som tillhöra en styresman

för ett läroverk. Styrelsen medgifver visserligen, att fordringarne äro stora; men

genom ändamålsenlig fördelning kunna svårigheterna undanrödjas och detta chefskap

torde icke vara svårare än att förestå en mängd andra värf, som af en chef skötas.

Ätt det icke är omöjligt att finna framstående skickliga jordbrukare med de egenskaper,

som fordras för att väl sköta en föreståndareplats vid ett landtbruksinstitut, visar

för öfrigt erfarenheten från alla länder, der sådana institut varit inrättade. Styrelsen

är äfven fullt förvissad, att dessa läroverk skola vida säkrare gagna, om deras ledning

fortfarande anförtros åt praktiske män, än om man, såsom komiterade föreslå, försöker

att uppleta män, som uteslutande förvärfvat ett namn på vetenskapernas område.

För att vidmakthålla institutets och den der lemnade undervisningens praktiska

riktning är det dock icke nog att till chef för läroverket sättes en man med bepröfvad

praktisk duglighet, det är äfven nödigt, att det till institutet hörande jordbruk står

under högsta ledningen af institutets föreståndare. Han måste nemligen, för att han

skall kunna fortfara att hafva blicken stadigt fästad på det praktiska målet vid undervisningen,

fortfara att sysselsätta sig med det praktiska jordbruket. År han icke lämplig

till att utöfva högsta ledningen vid institutets jordbruk, så är han icke heller lämplig

till att vara institutets föreståndare.

Komiterade betona starkt, att det hufvudsakliga ändamålet med jordbruket vid

institutet skall vara att detta, såsom ett mönstergillt jordbruk, skall vara en föresyn.

Styrelsen instämmer helt och hållet med komiterade deruti att jordbruket bör vara

mönstergillt; men måste dertill lägga, att, för att det verkligen på detta sätt skall på

lärjungarnes utbildning öfva behörigt inflytande, är det oundgängligen nödigt, att jordbrukets

bedrifvande är en integrerande del af institutets verksamhet och icke något

främmande, som står vid dess sida. Att en sådan delning, som komiterade föreslagit.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

ovilkorligen skall medföra en minskning uti de otaliga beröringspunkter, som nu finnas

mellan läroverket och jordbruket, är otvifvelaktigt. Läraren i jordbruk kan nu, då

han sjelf är högsta ledare af institutets jordbruk, dagligen för sina lärjungar påpeka

det praktiska tillvägagåendet i hvarje särskildt fall. Läraren i husdjursskötsel, som

tillika har sig anförtrodd ledningen af ladugårdsskötsel och mejerihandteringen, fäster,

vid dagliga besök tillsammans med lärjungarne uti ladugården och mejeriet, deras uppmärksamhet

på tillämpningen af de läror, han å lärosalen framställt. På samma sätt

öfrige lärare. Styrelsen tror, att man svårligen hos en från institutet skiljd så kallad

”Intendent” skall alltid finna det tillmötesgående, som fordras för att institutets lärare

skola fortfarande, på samma sätt som nu, kunna sätta sig in uti förvaltningens detaljer.

Genom delningen skall således undervisningen vid institutet förlora sin praktiska riktning,

hvaraf följden säkert skall blifva, att läroverket skall förlora förtroende hos landets

jordbrukare.

Komiterades förslag grundar sig hufvudsakligen på den åsigt, att en delning af

föreståndareplatsen är nödvändig för att jordbruket skall kunna vinna den utveckling,

som är önsklig, och för att ytterligare förvissa sig om att hos egendomens förvaltare

finna behörigt nit för beredande af den största möjliga vinst af jordbruket föreslå de

att tilldela denne en andel i behållningen af jordbruket.

Styrelsen tror icke, att man genom komiterades förslag vinner större säkerhet

för en god förvaltning än under den nu varande organisationen. Komiterade utgå från

den förutsättningen, att det inflytande, som den för läroverket och för egendomsförvaltningen

gemensamme chefen på denna senare utöfvar, skulle verka skadligt, och

antaga, att den så kallade Intendentens större sjelfständighet skulle leda till en bättre

förvaltning; men det är svårt att se, i hvad hänseende föreståndarens kontroll och ledning

kan verka mera förlamande på en duglig Inspektörs verksamhet, än den kontroll

och ledning af styrelsen direkte, under hvilken komiterade vilja sätta Intendenten.

Det är icke svårt att gifva Inspektören en sådan ställning, att han känner sig fullt ansvarig

för det praktiska utförandet, och hvad beträffar förslaget att genom andel i

vinsten sporra till ökadt nit, så kan styrelsen icke annat än finna ett sådant aflöningssätt

på ifrågavarande plats högst olämpligt, liksom styrelsen är öfvertygad, att det icke

skall vara svårt att finna utmärkt duglige män, som häråt vilja egna sin verksamhet

och hela sin kraft utan att de till troget uppfyllande af sina pligter behöfva att lockas

genom tantiéme, de må nu tituleras Intendent eller Inspektor.

Komiterade hafva visserligen såsom bevis på olämpligheten af den nu varande »

anordningen anfört resultatet af institutets 30-åriga förvaltning, men de hafva på samma

gång dels sökt att visa, huru otillräckligheten af till styrelsens förfogande stälda medel

lagt hinder i vägen för åstadkommande af ett fullt intensivt jordbruk, dels sjelfva uti

Bil. B, C framlagt fakta, hvaraf visas, att detta oaktadt jordbruket så gått framåt, att

med beräkning af lika varuvärden för hela tiden värdet af skörden å egendomen, som

under alla åren af 1850-talet i medeltal för hvarje år upgick till 24,882 kronor 51

öre, på 1860-talet stigit till 30,786 kronor 71 öre och på de hittills förflutna åren af

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

1870-talet till 34,472 kronor 83 öre, äfvensom att mjölkmängden, som under 1850-talet

i medeltal för år upgick till 29,061 kannor, på 1860-talet upgått till 48,285 kannor

och på 1870-talet till 67,439 kannor. Detta tyckes visa ett jemnt framåtgående, äfven

om, så som komiterade anmärkt, skörden af den gamla åkern vester om Fyrisån till

följd af klöfverskördarnes felslående under de hittills gångna åren af 1870-talet visat

en minskning mot närmast föregående år af omkring 10 procent.

Styrelsen inser väl, att stora olägenheter vid egendomens förvaltning upstått

genom de täta ombyten såväl af Föreståndare som Inspektor, som under sednaste åren

egt ruin; men dessa ombyten hafva till större delen orsakats af förhållanden, som lika

lätt kunna inträffa vid den af komiterade föreslagna anordning, som vid den nu varande.

På skäl, som här blifvit anförda, kan styrelsen således icke annat än afstyrka

hvad komiterade föreslagit rörande föreståndareplatsen; och den enda förändring, som

styrelsen anser behöflig, är eu förhöjning i Inspektörens lönevilkor, så att man städse

må kunna dertill erhålla en fullt skicklig person och denne må finna med sin fördel

förenligt att längre stanna på platsen.

b) Vissa befattningars indragning.

I sammanhang med delning af föreståndareplatsen föreslå komiterade indragning

af inspektörs- och bokhållareplatserna. Hvad den första beträffar, så är det väl gifven

att, om Eders Kongl. Maj:t i enlighet med komiterades förslag beslutar att åt eu

Intendent öfverlemna den ekonomiska förvaltningen, inspektorsplatsen med det samma

indrages. Hvad deremot bokhållareplatsen beträffar, så är det svårt att inse hvad komiterade

afse med att föreslå att denna plats indrages, då de på samma gång förklara,

att bokhållarens befattningar skulle anförtros åt eu ”af egendomen såsom hvarje annan

tjenare aflönad person”.

c) Anställande af trädgårdsmästare.

Då komiterade yttra, att ”vid Ultima får icke saknas en trädgårdsmästare” och

att ”härtill kommer att, enligt gällande reglemente, undervisning skall meddelas i trädgårdsskötsel”,

så kan man deraf svårligen draga''annan slutsats än att för närvarande

ingen trädgårdsmästare finnes, och att den del af gällande reglemente, som föreskrifver

undervisning i trädgårdsskötsel, blifvit af styrelsen förbisedd. Detta är dock ingalunda

fallet. Såväl trädgård som trädgårdsmästare finnas, och undervisning har årligen, enligt

reglementets föreskrift, lemnats uti trädgårdsskötsel. Huruvida skäl kan förefinnas

att utvidga denna del af ekonomien vid Ultima torde kanske bäst öfverlemnas till

pröfning af den styrelse, åt hvilken Eders Kongl. Maj:t anförtror ledningen af ekonomien

i dess helhet. Troligen skall trädgårdsskötselns bedrifvande i större utsträckning

medföra icke obetydliga kostnader, hvartill man kan sluta bland annat deraf, att landtbruksinstitutet

vid Alnarp för denna del af sin ekonomi kräfver betydliga årliga tillskott

af Malmöhus läns hushållningssällskap, ehuru såväl lokala som klimatiska förhållanden

vid Alnarp äro vida gynsammare för trädgårdsskötseln än vid Ultima.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

d) Undervisning i landtbrukets praktik.

Hvad komiterade härom yttra afser icke så mycket ett direkt förslag till förändring

i läroverkets organisation, som en förklaring af komiterade, ”huru, enligt

deras uppfattning, denna del af en landtbrukares nödiga kunskaper nu mera bör förvärfvas”.

Det framgår dock af denna förklaring tydligen, huru som komiterade inse,

att en gifven följd af jordbrukets skiljande från läroverket, på sätt komiterade föreslagit,

måste blifva, att det deltagande i det praktiska jordbruket, som hittills fordrats

af eleverne, måste upphöra. Detta deltagande* i det praktiska är äfven, enligt komiterades

förmenande, nu mera alldeles öfverflödigt. ”Man fordrar nu mera icke såsom

hufvudsak”, yttra komiterade, ”att laudtbruksförvaltaren skall sjelf vara mästare uti

att sköta plogen”, med mera. Anspråken på praktisk duglighet äro nu helt andra; man

afser dermed förmågan att ordna och leda det hela uti ett landtbruk så, att den högsta

rena behållning utaf landtbruket må‘erhållas, under det att jordens produktionsförmåga

samtidigt icke nedsättes, utan tvärtom stärkes. ”Detta”, tillägga komiterade, ”är nu

mera praktik, och denna kan svårligen förvärfvas genom det slags praktiska undervisning,

som hittills meddelats, den måste sjelf förvärfvas genom aktgifvande uti detalj

under en längre tid på skötseln utaf väl ordnade landtbruk”. Vidare framställer komiterade,

hurusom, sedan intendenten satt Ultuna uti det skick, att det blir mönstergillt,

så skola eleverne genom noga aktgifvande derpå, genom samtal och i tvifvelaktiga

fall genom uplysningar, meddelade af intendenten, vinna en ojemförligt större

praktisk duglighet än som under nu varande förhållanden kunnat inhemtas”.

Då denna framställning innebär ett fullkomligt underkännande af det sätt, hvarpå

elevernes praktiska undervisning hittills varit ordnad, anhåller styrelsen att här få

lemna en kort framställning rörande de anordningar, som nu äro vid institutet träffade

för att bereda eleverne undervisning i det praktiska jordbruket.

Samtlige eleverne äro under vintern indelade i tre grupper.

Under denna tid göres dagligen med eu grupp rond i stall och ladugård med

läraren i husdjurs- och mejeriskötsel och med veterinären.

En elev är efter tur i 14 dagar kontorsbiträde för att sysselsättas med kontorsgöromål

och lära känna institutets bokhålleri.

En är i 14 dagar veterinärbiträde, då sådant behöfves, och gör derunder en eller

annan resa med veterinären på sjukbesök.

En elev är biträde åt läraren i husdjursskötsel, uppsätter under hans ledning

rappbrter rörande ladugården, fårhuset, svinhuset, rörande födslen, sjukdom, utfodring,

försäljning af kreatur, med mera, samt förestår vägningar.

En elev har på samma sätt tillsyn i mejeriet och lemnar rapporter till läraren i

husdjursskötsel.

En af den äldre kursens elever har i tur inspektorsgöromål under inspektörens

ledning, hvilken tur ombytes hvar vecka året om. Han skall vara närvarande vid arbetets

utställande om morgnarne samt hvarje afton deltaga i upgörande af planen

för nästa dags arbeten, biträda inspektören vid tillsyn å arbetet och vara honom följ
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

aktig på lians i onder, sa ofta det later sig gorå . Dessutom skall han under inspektörens

ledning uprätta rapporten om arbetets fortgång så väl vid Ultima som utgårilarne.

*

Under sommaren fördelas eleverne i mindre grupper, hvaraf hvardera sysselsattes

såsom ett arbetslag, med landtmäteri, nivelering, kartritning, uträkning af jordarealen

och så vidare under ledning af läraren i landtmäteri och skogsskötsel, hvilken

äfven gör en och annan exkursion med en större grupp för skogsplantering, utsyning

af virke, med mera.

Under ledning af inspektören sysselsattes en grupp i sender med plöjning, täckdikning,

maskiners begagnande, skörd, stackning af hö och säd, och så vidare. För

ofrigt gör föreståndaren under sommaren hvarje vecka större ronder, hvarvid han faster

eleveraes uppmärksamhet på och bereder dem tillfälle att samtala om hvad som vid

jordbrukets skötsel bör uppmärksammas. Styrelsen tror, lika litet som lcomiterade, att

man af en egendoms förvaltare kan fordra, att lian skall vara mästare uti att sköta

plogen eller andra redskap; men å andra sidan är styrelsen fast öfvertygad, att hädanefter

som hittills skall det af en duglig jordbrukare fordras, att han grundligt förstår

alla landtbrukets detaljer, att han kan se, om plöjning utföres väl eller illa, om ett arbete

verkställes på det ändamålsenligaste, minst arbetsödande sätt. Det är visst till

stor del genom aktgifvande, som han måste lära att bedöma sådant; men styrelsen är

viss på, att detta aktgifvande väsendtligen underlättas genom att han sjelf handlagt dylika

arbeten. Om han än icke lär sig att sjelf plöja fullkomligt, så inhemtar dock en

bildad man, som sjelf lägger hand vid plogen, genom den personliga erfarenheten af

de svårigheter, som äro att besegra, ojemförligt mera än han kan läsa genom att i månader

blott betrakta, huru arbetet utföres. Den anordning rörande den praktiska undervisningen,

för hvilken här ofvan redogjorts, afser just att draga in eleven uti det

praktiska af egendomens skötsel, att lära honom känna detaljerna af en egendomsförvaltares

åligganden, att göra honom förtrogen med de lokala förhållandena°vid Ultuna,

samt att han genom deltagande uti förekommande arbeten skall väckas till uppmärksamhet

på dessa detaljer, lära sig att inse deras vigt och svårigheter vid deras utförande,

samt slutligen att något vänja honom vid det ansträngande och sträfsamma

lif, som en jordbrukare lika litet nu som i forna tider får sky. Huru detta deltagande

i det praktiska kan hindra eleven från det aktgifvande och det sjelfarbete, som komiterade

förorda, är svårt att inse. Tvärtom synes det styrelsen som om detta skulle

mycket mera underlättas genom den intima förening mellan undervisningsanstalten och

jordbruket, som nu finnes, än under de förhållanden, som komiterade vilja framkalla.

Styrelsen kan således icke annat än finna ett ökadt skäl till att i underdånighet

afstyrka Eders Kong], Maj:ts bifall till komiterades organisationsförslag, just uti den

förändring, som detta enligt komiterades egen åsigt måste medföra uti elevernes undervisning

uti jordbrukets praktik.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

e) Mejeriskolans upphörande.

Komiterade anföra såsom hufvudsakligt skäl för sitt yrkande att mejeriskolan

skall upphöra den förlust, som egendomen lider genom att mjölken, förvandlad till

smör och ost, ej kan realisera ett så högt pris, som det, hvartill den skulle kunna kontant

försäljas. Detta är visserligen ganska behjertansvärdt, men å andra sidan yttra

komiterade sjelfva, att ”vid en landtbruksläroanstalt det bör ingå i undervisningen, att

jemte de lärdomar rörande smör- och ostberedning, som på lärosalen erhållas, äfven

få se dem praktiskt tillämpas uti ett väl ordnadt mejeri . Styrelsen anser detta så

ytterst vigtigt, att hon icke tvekar att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

att intet afseende må fästas vid detta komiterades förslag. Den omnämnda prisskilnaden

måste anses såsom en statens uppoffring för att förse landtbruksläroverket med

den i denna så vigtiga del af landthushållningen behöfliga undervisningsmateriel. Såsom

ett ökadt skäl för fortsättande af mejerihandteringen må äfven åberopas en från

Alnarps landtbruksinstitut nyligen utgången framställning rörande vigten af att vid

landtbruksinstituten äfven bereda undervisning för elever uti en högre mejerikurs.

f) Anskaffande af annan hostad åt inspektören eller intendenten och lårlingsbygnadens

flyttning.

I enlighet med komiterades plan att skilja egendomens förvaltning och den

lägre landthruksskolan från den högre landtbruksskolan hafva de äfven föreslagit, att

dessa skulle så mycket som möjligt äfven till rummet från hvarandra aflägsnas. Intendenten

skulle således få sin bostad vid skogskanten i den bygnad, som är mest aflägsen

från den, der föreståndaren (”rektorn”) hade sin bostad, och dertill skulle den för

lärlingarne uppförda bygnad flyttas till någon plats i närheten af intendentens bostad.

Då under de många år som institutet fortgått icke den ringaste olägenhet uppstått utaf

de båda olika läroanstalternas samvaro, utan dessa snarare städse på hvarandra utöfvat

en högst välgörande verkan, kan styrelsen icke finna det ringaste skäl att tillstyrka

åtgärder, hvilka på samma gång de medföra betydliga kostnader skola bidraga till en

skadlig söndring. För intendenten eller inspektören torde lämplig bostad, icke allt

för aflägsen från lärlingarnes bostad, äfven derförutan kunna beredas. Den så kallade

Fjellstugan torde det dock vara skäl att för institutets räkning inköpa, äfven om den

icke skulle begagnas till bostad åt intendenten eller inspektören, ty den är väl behöflig

för andra tjensteman.

g) Bokföringens anordnande.

Styrelsen kan icke annat än gilla komiterades förslag att denna sa ordnas, att

hvad som tillhörer institutet helt och hållet skiljes från det, som tillhörer egendomen,

hvilken åtgärd äfven i det hufvudsakliga redan är verkstad.

h) Det förslag, som komiterade framstält rörande bränslets fördelning på personalen,

synes styrelsen godt och har mer än en gång utgjort föremål för styrelsens

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

omtanka ehuru det visat sig vara förenadt med åtskilliga praktiska svårigheter, som

hittills hindrat styrelsen från att sätta saken i verket.

i) Förslaget att inkomsten af Ultima egendom redovisas direkte till statsverket och

att institutet erhåller ett årligt statsanslag, motsvarande hela dess behof för året.

Styrelsen kunde visserligen hafva skäl att i underdånighet tillstyrka bifall till

detta förslag, då det afser att befria styrelsen från omtanka för institutets ekonomiska

ställning, som under många år varit föremål för hennes bekymmer; men styrelsen kan

icke undgå att finna, att det är ett högst ovanligt och föga lämpligt sätt för förvaltningen

af en kronans egendom att låta redovisa dess afkastning till statsverket efter räkning

för hvarje år. En dylik anordning skulle troligen komma att innebära fröet till

ganska svåra förvecklingar, hvilka snart skulle nödvändiggöra ytterligare förändringar.

Beloppet af behållningen skall ofta nog ingalunda motsvara de förväntningar, som en

och annan af de myndigheter, som ega att deröfver yttra sig och att dermed taga befattning,

kunna anse sig berättigade att hysa. Mången gång skall det blifva svårt att

visa, att på egendomens förbättring nedlagda summor blifvit på det ändamålsenligaste

sätt använda. Det synes dessutom som om det för institutets styrelse, hvilken man

bör antaga utgöres af personer, som varmt nitälska för institutets väl, ligger en belöning

och eu uppmuntran för alla dess bekymmer och allt dess arbete deruti, att, om

hon lyckas att genom god förvaltning bereda större behållningar, så får hon ock med

detsamma tillgång att vid institutet införa en eller annan, kanske länge önskad, förbättring.

Man kan visserligen härvid invända, att hvad som för läroverket är af gagn

aldrig får eller kan upskjutas eller underlåtas; men detta är en fordran, som knappast

någonsin kan upfyllas. Okade samlingar, förbättrad undervisningsmateriel, försök i

många riktningar, större löner åt lärare, ökade lärokrafter, med mera, äro ämnen för

önskningar hos en för ett läroverks framåtgående nitälskande styrelse, som knappast

finna annan gräns än den, som penningetillgången bestämmer. Det är äfven sannolikt,

att många af dessa behof lättare kunna blifva upfyllda, då styrelsen har någorlunda

frihet att, så att säga, genom egen sparsamhet dertill bereda tillgång, då hon kan genom

indragning på ett håll möjliggöra en utgift på ett annat, än om hvarje sådant

behof måste blifva föremål för en underdånig framställning hos Eders Kongl. Maj:t

och skall af Riksdagen afgöras. Den större friheten att genom egen omtanke gagna

institutet, hvilken tillhör det nu antagna systemet, är vida mera egnad att hos institutets

styrelse framkalla det varma personliga nit för det förvaltade verket, som för

dess framgång är så vigtigt, än den form för förvaltningen, som måste blifva en följd

af komiterades förslag. Styrelsen tror således icke, att detta komiterades förslag länder

till institutets bästa och kan således icke dertill tillstyrka Eders Kongl. Maj:ts nådiga

bifall.

h) Beloppet af det för institutet beliöfliga årsanslag.

I närmaste samband med frågan rörande redovisning af egendomens afkastning

står komiterades förslag rörande beloppet af det årsanslag, som torde lemnas institutet,

Komiterades utlåtande antj. Ultima. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

om egendomens afkastning indrages till statsverket. Styrelsen får härvid nämna, att

för den händelse att Eders Kongl. Maj:t icke bifaller komiterades förslag saknar styrelsen

skäl att nu göra någon framställning rörande förändring uti beloppet af det för

närvarande till institutet utgående årliga anslag. För den händelse deremot att Eders

Kongl. Maj:t bifaller komiterades förslag, behöfver institutet ett årsanslag, som motsvarar

så väl beloppet af lärarnes löner som de öfrige med läroverket förknippade

kostnader, till hvilka elevafgifterne icke äro tillräcklige. Komiterade föreslå ett anslagsbelopp

af 30,000 kronor, hvilka helt och hållet åtgå till de af komiterade föreslagna

aflöningar till lärarne. Om detta komiterades förslag af Eders Kongl. Maj:t

godkännes och således hela anslaget åtgår till lärarnes aflöning, måste, då egendomens

afkastning ej vidare dertill får användas, alla öfriga kostnader för institutet betäckas

genom elevernes afgifter. Af institutets räkenskaper synes, att det tillskott utöfver

statsanslaget, som läroverket för närvarande måste årligen hafva af egendomen, upgår

till minst 9,000 kronor. Detta tillskott kan icke blifva mindre än det nu är; ty äfven

nu betäckes kostnaden för lärarnes aflöning med årsanslaget och det af komiterade

föreslagna belopp af 30,000 kronor är således under de af komiterade gjorda förutsättningar

9,000 kronor för litet. Komiterade hafva visserligen föreslagit en förhöjning

af elevafgiften, som nu utgår med 750 kronor för det första och 600 kronor för det

andra året, till 750 kronor för hvartdera året; men dels utgör denna förhöjning af 150

kronor för hvardera af 20 elever, hvithet är det högsta antal, hvartill andra årets kurs

kan beräknas, till blott 3,000 kronor, dels är det ovisst, huruvida en sådan höjning i

afgiften icke skall medföra en så stor minskning i elevernes antal, att hela vinsten af

förhöjningen går förlorad, dels är det mycket tvifvelaktigt, huruvida det är med rättvisa

och billighet förenligt att ytterligare höja elevafgiften. Komiterade sjelfva angifva,

såsom det synes fullkomligt riktigt, de grunder, enligt hvilka dylik afgift bör utgå,

nemligen att lärares aflöning, underhåll af lärosalar och till en viss grad äfven undervisningsmateriel

bekostas af staten; men att öfriga omkostnader för föda, bostad,

uppassning, med mera, böra af lärjungarne godtgöras. Ofverskottet af elevernes afgifter,

sedan kosthållet blifvit betaldt, går nu till ungefär 250 kronor för hvardera af

40 betalande elever, således tillsammans till 10,000 kronor. Häraf åtgå omkring 7,300

kronor till betjening, laboratoriet, dissektioner, belysning och uppvärmning af elevbygnaden.

Eleverne betala således för sina bostäder återstående 2,700 kronor eller omkring

70 kronor för rummet, hvithet tyckes vara tillräckligt för ett litet rum utan eldning

och uppassning. Ökar man elevafgiften, är således fara, att man låter eleverne

betala en del kostnader, som rätteligen borde bekostas af institutet. Styrelsen kan således

icke för närvarande tillstyrka elevafgiftens höjande, hvadan det ofvan upgifna

beloppet af minst 9,000 kronor utöfver det af komiterade föreslagna anslaget af 30,000

kronor qvarstår.

Reparation af institutets bygnader.

Komiterade hafva låtit verkställa besigtning af alla vid Ultuna befintliga bygnader

och efter besigtningsmännens förslag upptagit eu summa af 39,800 kronor, såsom

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

behöfligt anslag för reparationer. Styrelsen tror val, att denna summa kan vara erforderlig

för samtlige byggnaders försättande i fullgodt skick; men det synes styrelsen

som vore det en dålig hushållning att på en gång utdömma allt, som finnes i någon

mån bristfälligt, så att t. ex. alla golf, som äro något nötta, all målning, som är något

af ålder skadad, med mera, på en gång förnyas, ehuru såväl golfven som målningen

ännu i många år kunna göra tjenst. Det vore klokare att, så som hittills tillgått, år

efter år verkställa behöfliga reparationer, så att allt hålles i fullt brukbart skick. En

stor del af reparationerna kunna då äfven utföras för mindre kostnad då den vid institutet

befintliga arbetsstyrka dervid kan användas. Den genomgripande reparation,

som komiterade föreslagit, tyckes stå i närmaste samband med deras plan att öfverlemna

förvaltningen af institutets egendom åt en intendent, som skulle hafva sin andel

i behållningen; men äfven om denna deras plan skulle vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall,

tror styrelsen, att det är bättre att med en del af egendomens afkastning år efter

år göra de reparationer, som befinnas nödvändiga, än att på en gång dertill använda

en så betydlig summa. Styrelsen kan således icke annat än afstyrka så väl den genomgående

reparationen, som beviljandet af det för detta ändamål behöfliga betydliga

anslag.

Bland de föreslagna reparationerna finnas dock eu, som till en del kan betraktas

såsom fullbordandet af ett ännu ej afslutadt bygnadsföretag, till hvilken de för detsammas

utförande anslagna medel ej varit fullt tillräckliga. Detta är reparationerna å

lärlingsbygnaden, hvilken bör så snart som möjligt brädbeklädas, då äfven öfriga å

denna bygnad föreslagne reparationer böra verkställas. Styrelsen anser således det

för dessa reparationer föreslagna anslag af 3,556 kronor vara för institutet behöfligt.

Nybygnader.

Hvad beträffar af komiterade föreslagna nybygnader, så kan styrelsen icke

annat än tillstyrka Eders Kongl. Maj:ts bifall till hvad komiterade föreslagit rörande

rifning af det otillräckliga och vanprydliga magasinet samt upförande af nytt sådant,

hvartill ett anslag behöfves af 7,500 kronor, äfvensom upförandet af vedbodar, hvartill

behöfves 750 kronor. Den föreslagna flyttningen af lärlingsbygnaden afstyrkes på

skäl som ofvan anförts, hvaremot styrelsen tillstyrker, att den .så kallade Fjellstugta

inköpes, hvartill ett anslag behöfves af 3,000 kronor.

Anslag till förökande af antalet kor och dragare samt fårens försäljning.

Hvad komiterade här föreslagit anser sig styrelsen icke böra tillstyrka i vidsträcktare

mån, än att institutet erhåller ett anslag af 6,105 kronor 32 öre för att inlösa

den af enskild person vid institutet uppstälda och för institutet behöfliga kreatursstam.

Frågan om ytterligare anslag för inköp af flere dragare och flere kor torde höra

bero på framdeles af styrelsen gjord framställning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Hvad förslaget om schäferiets minskning beträffar, så visar bifogade utdrag (Bil.

3) ur schäferiets konto för de sista 772 åren visserligen, att fåren icke fullt tillgodogjort

sitt foder, hvilket icke heller alltid lyckats med andra djurslag och beror af det pris,

till hvilket det förtärda fodret debiterats, så att en förlust uppkommit, som i medeltal

för år dock ej gått till mera än 33 kronor; men detta uppväges till fullo deraf, att

det bete, som blifvit fåren tilldeladt, till stor del är af den beskaffenhet, att det icke

kunnat genom annat djurslag tillgodogöras, och en vida större årlig förlust skulle

säkerligen upstå vid skötselkostnaden för den lilla fårstam, som komiterade ansett

nödigt att fortfarande hålla för undervisningens behof, hvilket äfven synes af den till

Bil. 3 fogade kalkyl. Frågor af denna rent ekonomiska art torde dock bäst afgöras

af den myndighet, som närmast bestämmer rörande egendomens förvaltning.

Bidrag till betalande af instituteds skuld.

Komiterade hafva föreslagit ett anslag af 10,000 kronor till godtgörande af den

skuld till Kongl. Maj:t och Kronan, hvilken återstår såsom rest af det år 1862 till bebyggande

af Kungsängen beviljade lån; och då erfarenheten visat, att det för institutet

varit ganska svårt att verkställa de föreskrifna afbetalningarne å detta lån, kan styrelsen

icke annat än instämma uti detta komiterades förslag:.

Styrelsen har icke ansett behöfligt att ingå i granskning af den beräkning af

egendomens afkastning, som komiterade uppstält. Denna beräkning synes hufvudsakligen

afsedd att vara en norm för beloppet af den inkomst af egendomen, som borde

till statsverket redovisas innan intendenten egde att tillgodonjuta den af komiterade

föreslagna andel i vinsten; och då eu sådan beräkning kan uppställas på många olika

sätt, torde den af komiterade framstälda hufvudsakligen vara att betrakta såsom ett

exempel på huru de ansett att eu sådan beräkning bör uppställas och huru de tänkt

sig begränsningen af den föreslagna tantieme till intendenten.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda

%

Stormägtigste,

Eders

Allernådigste Konung!

Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligligste

tjenare och undersåter

A. HAMILTON.

C, O. CASPARSSON. FR. G. AFZELIUS. PEHR EIIRENHEIM.

HERMAN GYLLENHAAL. F. G. NORSTRÖM.

Ultima den 25 Februari 1878.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

. Bil. 1.

Till styrelsen öfver Ultima landtbruksinstitut.

I anledning af åtskilliga anmärkningar, hvilka komiterade för verkställande af undersökning

rörande förvaltningen af Ultuna landtbruksinstitut i sitt till Kongl. Maj:t i underdånighet

afgifna betänkande ansett sig med hänsyn till Ultuna landtegendoms skötsel böra göra, har

styrelsen anmodat mig att, så vidt det är mig kändt och af vid institutet befintliga handlingar

kan utrönas, afgifva förklaring rörande hvad som i komiterades betänkande yttrats i följande

fall, nemligen:

a) att man vid »Ultuna sått vårsäd efter det jorden, utan att vara plöjd på sommaren

eller hösten året förut, blifvit på våren bearbetad till 2 å 3 tums djup»;

b) »att man efter ett torrt år, då första årets vall visat sig mindre lofvande, icke försökt

att genom förnyad isåning förbättra densamma»;

c) att det också händt, åtminstone en gång, nämligen år 1874, »att gräsfrö icke blifvit

isådt i det rågskifte, som enligt kulturplanen skulle med gräsfrö besås»; #

d) att sättet för koladugårdens utfodring varit mindre Renligt, enär för mycket hö, nemligen

22 blifvit användt per ko och dag i förhållande till 2,8 tt kraftfoder under vinterstallfodringen;
e)

att »sättet att, såsom understundom händt, begagna betet genom mjölkboskapen, då

ungkreaturen samtidigt födas på stall, torde icke kunna godkännas»;

f) komiterades anmärkningar rörande förändring i växtföljden;

g) att det är sämre sörjdt för åkerjordens förseende med tillräckliga växtnäringsämnen

nu, då, enligt antagen cirkulationsplan å den styfvare jorden, hälften deraf bär mognande sädesgrödor

och af den andra hälften ena hälften är rent träde och andra hälften gräs, än på den

tid, då enligt tvåskiftesbruket hälften liksom nu bär mognande sädesgrödor och den andra hälften

var rent träde;

h) komiterades anmärkning öfver att »någon fullständig dikningsplan» icke varit uppgjord

för åkerjordens afdikning.

Då jag nu går att fullgöra detta, får jag emellertid fästa styrelsens uppmärksamhet på,

att hvad jag om Ultuna. landtegendoms skötsel har att meddela naturligtvis endast kan hafva

afseende på förhållanden, som tillhöra det tidsrum, under hvilket egendomens ekonomi varit mig

anförtrodd, nemligen från och med den lista November 1874, då jag tillträdde befattningen

såsom institutets föreståndare. Komiterade hafva emellertid gjort sina anmärkningar så i allmänhet

och vanligen ej särskild! framhållit tiden, då de anmärkta förhållandena skola hafva inträffat,

att jag ej vet, om de gälla tiden före eller efter den dag, då ansvaret för förvaltningen

påhvilat mig.

Till a). Den gjorda anmärkningen har förmodligen afseende på den så kallade Rosenberg—

Lipinskys skumplöjningsmetod, hvilken af min företrädare försöksvis varit begagnad för tillredandet

af vårlandena, enligt upgift i ganska ringa utsträckning. Då jag hösten 1874 ankom

till Ultuna, hade jag aldrig annorstädes sett metoden använd och hade alltså ingen egen erfarenhet

om den. Samma höst hade torkan gjort lerjorden vid Ultuna mycket hård och försvårat

plöjningen, så att mycket jord, som bort höstplöjas, måste förblifva oplöjd, enär frosten tidigt i

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

November afbröt allt sådant arbete. Dertill kom, att den om våren 1874 i rågen isådda klöfvern

och timotheyen var alldeles misslyckad, hvarför äfven detta extra skifte hade bort höstplöjas

för att följande år kunna lemna skörd. Att under följande vår försöka att efter då företagen

plöjning tillreda Ultuna styfva lerjord till vårsäd skulle hafva varit en orimlighet, om arbetsstyrkan

äfven tillåtit sådant, hvilket den ej gjorde, och då skumplöjningsmetoden i stället användes,

så var detta endast den hårda nödvändigheten, som tvingade dertill. Att denna metod

för åkerns tillredning för vårsäd icke sedermera varit begagnad utom såsom experiment på ett ganska

litet stycke, som jag ansett mig skyldig att afse dertill, är styrelsen väl bekant, och icke heller

har dess användande varit behöfligt, enär höstplöjning i rätt tid kunnat utföras. Dessa äro de

enda tillfällen, då mig veterligen den Kosenberg—Sepinskyska metoden här blifvit använd för

tillredandet af vårsädslanden, och den torde således icke med skäl kunna kallas ett vid Ultuna

antaget »system för jordens brukning.»

Till b). Beträffande denna anmärkning, kan jag härom endast upplysa, att hvad komiterade

tyekas anse vara riktigt, nemligen förnyad isåning med gräsfrö för att förbättra en klen

gräsvall, är just hvad som skett under de år, jag haft att göra med Ultuna jordbruk, hvilket

framgår af dessa års räkenskaper. Den verkstälda isåningen har äfven lyckats på all jord af

lättare beskaffenhet; på den styfva lerjorden har resultatet varit mindre tillfredsställande, dock

gifva vallarna för närvarande hopp om framgång.

Till c). Förmodligen har anmärkningen afseende på nämnda års rågskifte vid Kungsängen,

som hösten 1874, i stället för att vara tillsådt med gräs, befans vara höstplöjdt. Orsaken

härtill känner jag ej, men jag föreställer mig, att min företrädare haft för afsigt att för styrelsen

framlägga en plan för omreglering af omloppet, enligt hvilken skiftet icke nu skulle bära gräs.

Huru härmed än förhåller sig, så blef skiftet sedermera om våren 1875 besådt med vårsäd, hvari

gräsfrö isåddes, och för närvarande ligger det i vall.

Till d). Härtill får jag upplysa, att räkenskaperna visserligen angifva, huru mycket hö

ladugården erhållit under hela året samt huru många dagar betet varit begagnadt under sommaren

; men ganska mycket af det hö, som i sin helhet blifvit ladugården debiteradt, har blifvit

upfodradt under sommarmånaderna. Nästan alltid finnas några kor på stall om sommaren på

grund af sig närmande kalfning, eller derför att någon vrickat sig och blifvit halt o. s. v. Så

t. ex. blef den flock af kreatur, som bestämdes för utställningen i Norrköping, alldeles icke

utsläppt på bete förr än efter återkomsten derifrån, och då betet redan i Augusti samma år

visade sig för knappt, så måste först de bästa mjölkkorna och sedan hela besättningen erhålla

hö till foder om nätterna för att icke mjölkningen skulle aftaga. Grönfoder och klöfvervallar

hafva, som bekant, icke varit att erhålla under flera år. På samma sätt, förmodar jag, hafva

förhållandena äfven gestaltat sig under flera af de föregående åren. Enligt komiterades öfverslag

rörande foderfördelningen har emellertid allt hö, som under året blifvit utfodradt i ladugården,

beräknats hafva medgått endast under den egentliga vinterfodringcn, och dervid har utkommit

mera per ko och dag, än hvad djuren verkligen erhållit. Faktum är, att foderrationen per ko

under vintern varit icke 22 "tb, men 18 it hö dagligen, hvarjemte utfodrats öfverhufvud 2,8 It

kraftfoder på det sätt, att de nyburna, högst mjölkande djuren fått per dag en större portion af

detsamma och de mindre mjölkande samt sin-korna en mindre; dessutom hafva korna erhållit

rotfrukter och något drank. Orsaken hvarför i allmänhet ganska mycket af hö fått ingå i kornas

fodring har för öfrigt varit den, att man på detta sätt sökt att realisera det från Kungsängen

erhållna ängshöet, af hvilket man det oaktadt haft i behållning en del förråd från de föregående

åren. Då emellertid priset på äfven sådant groft hö under sista vintern varit ganska högt och

Kongl. Maj:t lemnat begärdt nådigt tillstånd att genom försäljning realisera en mindre del af

höförrådet, enär den ration, som förut beståtts korna, kunde tåla vid att reduceras i utbyte mot

mera kraftfoder, har jag under förra vintern låtit minska hörationerna till 12 ?b i medeltal per

ko och dag och öka kraftfodret till 6 Ifc förutom rotfrukter. Alla dessa detaljförhållanden kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

ej inhemtas endast af egendomens hufvudböcker, men väl af utfodringslistorna I (ifrigt kan jag

under ingen omständighet medgifva, att fodringen varit otjenlig derför att mycket hö ingått i

den. Med afseende härpå hade det varit önskligt, att komiterade behagat uttala sig om kreaturbesättningens

beskaffenhet och utseende, då äfven deri ett bevis torde kunna uppsökas för, huruvida

fodringen med hänsyn till djurens välbefinnande visat sig ändamålsenlig eller icke.

Till e). Komiterade begagna i sin anmärkning ordet »understundom», och om detta skall

hafva afseende på någon af de betningsperioder, för hvilka jag i samråd med läraren i husdjursskötseln

ordnat fodringssättet af mjölkboskap och ungkreatur, så måste detta bero på något

missförstånd. Ehuru jag antager, att styrelsen är väl bekant med denna anordning, skall jag

dock tillåta mig att här omtala den. Alla ungkreatur flyttas kort tid efter att mjölk ej längre

ingår i deras föda till utgården Graneberg, hvarest de qvarblifva ända till betäckningstiden, som

inträffar omkring två års åldern, då de flyttas till Kungsängen. Under det de äro vid Graneberg,

släppas de så tidigt ut på bete om sommaren, som det låter sig göra, och de qvarblifva der

dag och natt, intill luften blifver för kylig, då hösten närmar sig, hvarefter de hållas i hus om

nätterna. Detta förfarande gäller första sommaren, första vintern och andra sommaren. Andra

vintern fodras qvigorna tillsammans med drägtiga sinlagda kor vid Kungsängen och qvarblifva

der under sin egen drägtighetstid intill betestiden börjar. Vid Ultuna finnes endast eu beteshage

längs Fyrisån, och denna brukar vara färdig att kunna betas omkring medlet af Juni månad, då

mjölkboskapen ditsläppes. Vid samma tid släppes äfven den vid Kungsängen stationerade drägtiga

hjorden dit, fast alltid några dagar senare, emedan djuren i början aro oroliga och ystra, hvarföre

det skulle vara betänkligt att släppa de drägtiga qvigorna samman med den öfriga besättningen,

innan en lugnare och mera fredlig stämning inträdt. Dessa två eller tre dagar äro således

det enda tillfälle, vid hvilket komiterades anmärkning skulle kunna hafva någon tillämpning,

och derföre antager jag, att den måste bero på något missförstånd, alldenstund anordningen af

betet, sådan den i verkligheten blifvit följd, icke med skäl bör kunna gifva anledning till något

klander.

Till f). Beträffande denna punkt skall jag tillåta mig att göra följande utdrag af de

beslut, styrelsen vid åtskilliga tillfällen i detta hänseende fattat:

Styrelsebeslut den 29 Oktober 1847.

S 11.......Lerjorden, som utgjordes af 280 tunnland, skulle delas i 7 gärden —

40 tunnland hvardera — med följande cirkulation:

»l:o träda, som gödslas och besås med råg och hvete, sedan förut under Irädestiden större

delen af de nu befintliga dikena blifvit med sten inlagda, ändamålsenliga, systematiskt ordnade

afskärings-, land- och afloppsdiken i de förras ställe upptagna och fältet planeradt;

* 2:o Höstsäd, som på våren isås med en blandning af röd- och hvitklöfver;

3:o Klöfver till 2 skördar;

4:o Klöfver till fårbete;

5:0 Hvete och korn;

6:o Vicker till hö, jemte ärter och andra baljfrukter;

7:o Korn eller blandsäd.»

För sandjorden bestämdes följande cirkulation i fem gärden:

»l:o Gödslade rotfrukter;

2:o Korn eller blandsäd (efter jordens olika beskaffenhet) med isådd hvitklöfver och passande

betesgräs;

3:o Bete;

4:o Bete till midsommartiden, då jorden uppköres och beredes till

5:0 Itåg.»

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Styrelsens beslut den 11 November 1847.

»§ 3. Genomgicks den af föreståndaren upgjorda kulturplanen för åkerjordens indelning

och öfvergången från nu varande tvåskiftesbruket, hvilken af styrelsen gillades och godkändes.»

Styrelsens beslut den 3 Juni 1850.

»§ 8. Som erfarenheten visat, att, då rödklöfvern här i orten vore mycket osäker, synnerligast

då af densamma beräknades tvänne års skördar, den cirkulation, hvari efter 2-årig

klöfver beräknats att så hvete, icke med full fördel och sannolikhet af god och säker skörd här

kunde utföras, så beslöt styrelsen, på derom af föreståndaren och inspektören väckt förslag, att

det å lerjorden bestämda cirkulationsbruket skulle sålunda ordnas, att det lades i 8 skiften, med

följande växtföljd:

1 Träda, gödsladt;

2 Råg, med isådd rödklöfver;

3 Klöfver, 2 skördar;

4 Korn;

5 Träda;

G Hvete;

7 Vicker, ärter och rotfrukter;

8 Vårsäd.»

Styrelsens beslut den 22 Oktober 1861.

»§ 6. Som erfarenheten visat, att enårig klöfvervali vore här i orten högst osäker, så

medgaf styrelsen, att lerjordscirkulationen skulle få förändras från 8 till 9 skiften, med samma

växtföljd som förut begagnats, men med tvåårig klöfver- och timotheyvall emellan råg- och kornsädena.

Till fyllnad af det nya nionde skiftet skulle få tagas den styfvare hittills till sandjordscirkulationen

hörande jorden och resten af sandjorden uteslutande få användas till odling af olika

rotfrukter, hvarmed å olika åkrar för olika år borde omvexlas.»

Styrelsens beslut den 1 April 1867.

»§ 13. Granskades föreståndarens förslag till ny cirkulation å Ultuna, och beslöts, med

gillande af förslaget, att Ultuna åkerjord skulle fördelas i tvänne omlopp, sålunda:

för lerjorden:

1 Skift. Träda;

2 » Gödslad råg;

3 » Klöfver;

4 » d:o och korn;

5 » d:o ärter och vicker;

6 » Hafre;

7 » Träda, till en del grön, (gödslad);

8 » Hvete.

för sandjorden:

1 Skift. Gödslade rotfrukter;

2 » Hafre:

3 » Gödslad spergel m. in. samt tråda;

4 » Råg.»

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Komiterade hafva i anledning af dessa partiela förändringar hos växtföljden anmärkt, att

de »visa ett vacklande, en osäkerhet om det rätta och i praktiskt hänseende klokaste, som icke

kunnat annat än menligt inverka på jordbrukets regelmessiga gång.»

Då komiterade icke hafva angifvit någon förhållsregel, som, för att motverka svårigheterna

vid klöfverodlingen, i praktiskt hänseende kunnat visa sig vara den »klokaste», finner jag för

min del förebråelsen mot styrelsen att hafva visat ett »vacklande» vid ordnandet af växtföljden å

Ultima lerjord vara i hög grad orättvis. De förändringar, som blifvit gjorda 1850 och 1861

äro motiverade af den erfarenhet, hvilken på stället vunnits under de år, som förflutit sedan ett

vexelbruk först infördes vid Ultuna och af hvilken erfarenhet framgår, att rödklöfver visat sig

högst osäker, hvarför omsider cn inblandning af timothey blef nödvändig. Något oriktigt eller

oklokt häri kan jag icke finna, men väl skulle det hafva varit oriktigt, om styrelsen icke beslutat

en sådan förändring. Omloppet förblef i öfrigt oförändradt. —- För förändringen, som gjordes

1867, finnas väl inga motiver anförda till protokollet, men efter den erfarenhet, jag nu har om

Ultuna lerjord, kan jag mycket väl inse, att, då ett gräsnummer efter isåningen riktigt lyckats,

man önskat behålla det till och med tre år i anseende till den osäkerhet hvarje nytt isådt nummer

hade att lyckas, medan man deremot enligt den nya planen hade tillfälle att på de möjligen

misslyckade gräsnumren odla korn, ärter och vicker. Att äfven, sedan denna förändring vidtagits,

svårigheter på grund af klöfverns osäkerhet inträffat är kändt, men dessa skulle icke hafva varit

mindre, om ingen förändring vidtagits, enär de varit beroende af en flera år återkommande sträng

torka på försommaren, som i lerjordens yta alldeles utpinade och dödade de späda klöfver- och

gräsplantor, som upkommit efter den om våren skedda isåningen. Att eu annan modifikation

af det ursprungliga omloppet kunnat vara ändamålsenligare är möjligt, men dock icke bevisadt,

och styrelsen har väl ej kunnat göra annat än godkänna de förslag till ändringar, som framlagts

af institutets föreståndare, hvilken i sådane saker borde hafva full insigt och till hvilken styrelsen

på grund af hans befattning och det ansvar, som påhvilade honom, väl borde kunna hafva

denna tillit.

Till g). Enligt de teorier, man med afseende på jordbrukets statik har upstält, är det

väl så, att tvåskiftesbruket till eu tid kan nöja sig med en mindre gödselmängd än vexelbruket,

alldenstund jorden genom att flitigt trädas tvingas att afgifva mera af sina mineraliska beståadsdelar

till växtnäring än då trädan, såsom det sker vid vexelbruket, betydligt inskränkes; men

om sistnämnda brukssystem för sitt bestånd alltså krafvel- mera gödsel, så producerar det äfven

mera sådan, och att detta varit meningen vid antagandet af vexelbruk å Ultuna lerjord, derom

borde väl icke kunna uppstå något tvifvel. Att det för närvarande i trots af misslyckade gräsvallar

icke heller i så hänseende är illa sörjdt för lerjorden vid Ultuna framgår deraf, att af de

begge trädena det ena årligen kunnat erhålla 11 ä 1,200 kubikfot kraftig kreatursspillning per

tunnland och det andra har blifvit gödsladt dels med kompostjord, dels med konstgjord gödning.

Jag har heller ingen grund att anse Ultuna åkerjord vara fattig på växtnäring, hvilket äfven

framgår af de kemiska analyser af denna jord, hvilka komiterade låtit verkställa; hvad som brister

den är mylla, och denna beståndsdel kan endast långsamt ökas i behöflig grad genom användandet

af kreatursgödsel, äfven om man till sitt förfogande hade mera än dubbelt så mycket

deraf som hittills. Ultuna lerjords ogynsamma fysikaliska beskaffenhet, hvilken säkrast skulle

kunna förbättras genom riklig påföring af torf- och dyekompost, hvarpå emellertid ej finnes tillgång,

kan under här varande förhållanden endast motverkas genom en omsorgsfullt bearbetad

träda och genom odling af flerårigt gräs, hvars efterlemnade stubb och rötter, innan de fullständigt

förmultnat, förmå att åtminstone under det närmast påföljande året hålla jorden någorlunda

lucker. All möjlig omsorg bör derför egnas åt frambringandet af lyckade gräs- och klöfvervallar,

enär efterföljande sädesskördar i väsentlig grad bero på dem, och det är styrelsen bekant, att så

sker. — Beträffande Ultuna sandjordsomlopp, så erhåller detsamma en medelstark gödning af

kreaturgödsel hvart femte år samt efter omständigheterna äfven något bigödning derimellan, hvar
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

för ingen grund är för handen till den föreställning, att jorden der skulle visa sig utmattad. —

Hvad slutligen angår den uppodlade delen af jorden vid Kungsängen, så är det visserligen så,

att den i förhållande erhållit litet af kreaturgödsel, enär det mesta af fodret vid Kungsängen

gått till Ultuna ladugård; men Kungsäugsjordens naturliga rikedom på qväfvehalt, som bäst

gifver sig tillkänna af vegetationens frodighet, gör det icke en gång tillrådligt att annat än

sparsamt använda qväfvehaltig gödning, emedan erfarenheten nogsamt visat, att annars följer

liggsäd med en till qvalitet dålig kärna. För en stor del af denna jord är deremot användandet

af fosfater såsom gödsel af långt större nytta, hvilket erfarenheten stadfästat, då icke så obetydliga

qvantiteter deraf redan blifvit använda der.

Till h). Härom kan jag ej lemna någon uplysning, enär ingen sådan plan med till- "

hörande karta finnes förvarad i institutets arkiv, ehuru jag för egen del icke betvifla!-, att en

plan för ett så omfattande jordbruksarbete som detta en gång varit upgjord, men att den på

obekant sätt sedan gått förlorad för arkivet. Öfver hvad som blifvit afdikadt från och med den

dag, jag tillträdde befattningen som institutets föreståndare, finnes karta uprättad.

Ultuna den 14 Januari 1878.

F. G. Norström.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bil.

Till Styrelsen för Ultima landtbruksinstitut.

Komiterade för verkställande af undersökning rörande förvaltningen vid Ultima landtbruksinstitut

yttra i sitt underdåniga betänkande:

”Man har ofta såsom en hufvudorsak till misslyckade skördar vid Ultuna hört angifvas

klimatiska och meteorologiska förhållanden. För att göra sig förvissad om, huru härmed sig förhåller,

har komitén från meteorologiska byrån anskaffat och bifogar här, Bil. Lit. D, en jemförande

tabell rörande såväl nederbörd som medeltemperaturen i Upsala, Stockholm, Yesterås och

Örebro för vegetationsmånaderna Maj — Oktober under de sednare åren. Af denna tabell inhemtas,

att trakten vid Upsala icke kan anses underkastad andra olägenheter uti ifrågavarande hänseende

än de, som äro gemensamma för största delen af mellersta Sverige”.

Med anledning häraf, har jag af styrelsens ordförande, herr grefven och landshöfdingen

Hamilton, anmodats att yttra mig om ”huruvida man kan ur de af komiterade meddelade meteorologiska

upgifter draga den slutsats, som komiterade framställt”.

På grund af denna hemställan ber jag att få förklara, att efter min mening komiterade

icke äro berättigade att ur de data de framlagt draga den slutsats de gjort.

Visserligen låter det ur de af dem framlagda tabellerna visa sig, att under de ogynsamma

åren nederbörds-män^tfoi i Upsala ej betydligt afvikit från den i närliggande orter. Detta bevisar

dock ingenting, så länge man ej vet, huru denna nederbördsmängd tillkommit. Klart är

nemligen, att samma nederbördsmängd verkar betydligt olika, om den faller i ett par häftiga

störtregn, eller under, ett jemnt dagsregn, eller fördelad i små hastigt öfvergående skurar med

längre mellanrum. Så t. ex. är ett regnfall på en gång af 5 millimeter ganska välgörande för

vegetationen, under det att samma qvantum fördeladt på en hel vecka svårligen har något inflytande

alls, då en liten regnmängd af 1 millimeter eller derunder ej förmår nedtränga i jorden,

aldraminst i tillhårdnad lerjord, och följaktligen omedelbart afdunsta!''. För att således afgöra

den frågan, huruvida nederbördsförhållandena varit bättre eller sämre på endera af två platser,

måste man veta ej blott huru mycket regn som fallit på hvardera stället, utan ock på hvad

sätt det fallit, samt hurudan jordmånen på båda ställena är beskaffad. Det är tydligt, att komiterade

hvarken velat eller kunnat inlåta sig på en så vidlyftig undersökning, men utan en sådan

äro de ej heller berättigade att draga den slutsats de gjort.

Emedlertid har jag tänkt, att de siffror, som komiterade lemnat, skulle kunna användas

till att belysa beskaffenheten af åkerbrukets skötsel på Ultima. Klart är nemligen, att korntalet,

som vunnits för hvarje år alltid och på alla egendomar, måste stå i ett visst förhållande till de

meteorologiska faktorerna, i första rummet till nederbörden. Skilnaden mellan en bättre och en

sämre skötsel visar sig nu deruti, att i förra fallet dels medelskörden är större, dels skördens

vexlingar äro beroende nästan uteslutande af väderleksförhållandena. Skötes deremot gården

mindre väl, så betyder detta, att skörden understundom blir mindre god än den under de gifna

väderleksförhållandena kunnat och bort blifva. Jag har nu företagit mig att i detta hänseende

granska förhållandet vid Ultuna hvad vårsäden, korn och hafre beträffar. Svårigheten var nu att

bestämma, hvilka de meteorologiska faktorer äro, som i första rummet verka nyttigt eller skadligt

på odlandet af dessa sädesslag. Att nederbördsförhållandena äro de härvid vigtigaste torde

vara obestridligt, men regnet verkar tydligen mycket olika vid olika tider. Jag har antagit ett

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

öfverskott af regnmängd under Maj och Juni för vinst (”man får aldrig för mycket regn före

midsommar”), men ett öfverskott under Augusti och September för förlust. På grund häraf beräknades

för hvarje år afvikelserna från normalnederbörden i Upsala för de nämnda månaderna,

och summan af afvikelserna för Augusti och September subtraherades från summan af afvikelserna

för Maj och Juni. De sålunda erhållna talen äro således ett mått på nederbördens inflytande.

Derpå beräknades korntalet, eller förhållandet mellan skörd och utsäde, för korn och hafre ur

"Tabell angifvande skördens sammanlagda belopp vid Ultima och Kungsängen”. (Sista Tab. i

Bil. Lit. B). Slutligen togos medierna af korntalen för de båda sädesslagen. Samtliga dessa

siffror finnas i bifogade tabell, och för att lätta öfversigten äro de äfven grafiskt framställda.

Ofverensstämmelsen mellan korntalet och nederbördens inflytande är i sanning öfverraskande.

De båda kroklinierna (röda och blå) röra sig nästan utan undantag i samma led och

äro under en stor del af sitt lopp nästan fullkomligt parallela! De enda afvikelserna af någon

betydelse inträffa 1867, då skörden var för liten och 1869, då den var för stor. Det förra låter

med lätthet förklara sig af den exempellöst sena och kalla våren, då Mälarens islossning inträffade

sednare än något föregående år, åtminstone sedan 1712. Det sednare beror dels på ovanligt

gynsamma temperaturförhållanden, dels på det kända förhållandet, att efter flera dåliga år

jorden är mera gifvande, alldenstund den ej blifvit så beröfvad sina näringsämnen som under

vanliga år. Detta resultat bevisar enligt min tanke, att odlandet af de båda nämnda sädesslagen

på Ultuna bedrifvits på ett synnerligen förtjenstfullt sätt. Skulle nemligen tillfälliga orsaker

hafva inverkat på skörden, så skulle detta tydligen visa sig i motsvarande oregelmässigheter på

den blå kurvan. För att förtydliga detta har jag förskaffat mig uppgifter på utsäde och skörd

af samma sädesslag från den nära Ultuna belägna Danmarks prestgård från 1867, hvars jordbruk

dock ingalunda i orten anses vara illa skött. Korntalet har ur dessa uppgifter beräknats på

samma sätt som för Ultuna och resultaten finnas i sista kolumnen af tabellen, samt på täflan

framställda, genom den finare svarta linien. Vi se, dels att korntalet der varit nästan utan undantag

sämre än på Ultuna, (den svarta kurvan ligger nästan helt och hållet under den blåa),

dels att ofverensstämmelsen med den röda nederbördskurvan är ganska klen. De dåliga skör

darna 1870, 1872 och 1875 i jemförelse med mellanliggande år låta på intet sätt förklara sig

af väderlekens förhållande. Resultaten på Ultuna äro deremot dessa år sådana, man på grund

af nederbördens inflytande haft rätt att vänta.

Upsala den 11 Januari 1878.

il. W. Hildebrandsson.

Akademi-Adjuukt och Föreståndare

för Universitetets meteorologiska observatorium.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Debet.

Schäferiets

Bokåret. Får st. Kr. öre.

1870. Ilig. Balans: Egendomen tillhörande...............................—.........- 85. 1,296: —

Kongl. Maj:t och Kronan d:o......................—.......... 59. —- —

Utfodring:

Hö och halm...................................................... 1,139,50.

Spannmål och oljekakor............................-......-....... 206,12.

''.Rotfrukter.......................—...............---------------- 177,98.

Mjölk................................................................ 51»15- 1,574: 75.

Bete...... .............. — 205: —

Dagsverken, körningar in. m----------- — 437: 57.

Arrende för Kongl. Maj:ts och Kronans får--------------------- — 60: —

Födda under året............... 76. — —

Vinst____________ —_350: 38.

Summa 220. 3,923: 7 0.

1871. Ilig. Balans: Egendomens----------------------------------------------------------- 98. 1,503: —

Kongl. Maj:ts och Kronans------------ 60. — —

Inköpt---------------- 1. 130: —

Utfodring:

Hö och halm_______________________________________________________ 1,348,06.

Spanmål och oljekakor------------------------------------------- 494,32.

Rotfrukter_____________________________________________________________ 186,60.

Mjölk-------------------------------------------------------------- 63>37- 2,092: 35.

Bete______________________-----......-............................................- — 165: 75.

Dagsverken, körningar, ved och lyse.........................................— — 465: 35.

Arrende för Kongl. Maj:ts och Kronans får..---------------------------...... — 60: —

Födda under året------------------------- 93. ■—- —

Summa 252. 4,416: 45.

1872. Ing. Balans: Egendomen tillhöriga---------------------------------------------- 151. 2,258: —-

Kongl. Maj:t och Kronan d:o_-.......-------------------------- 60. — —

Lösen för en Springbagge (arrende för stamchäferiet......- — 112: —

Utfodring:

Hö, halm, spanmål, mjölk------------------------------------------------------ — 1,594: 32.

Bete___________________________________-_______________________________________ — 350: —

Dagsverken, kördagar, ved och lyse............................................. —■ 615: 18.

Födda under året .................................................................- 46. — —-

Summa 257. 4,929: 5 0.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Bil. 3.

*

Konto. Kredit.

Bokaret. Får st. Kr. öre.

1870. Försålda får under året............................................................ 46. 982: 60.

I):0 Ull......................... — 903: 50.

Gödsel-----------------------------------------------------------------...------- — 531: io.

Döda--------------------- 16. 3: 50.

Utg. Balans: Egendomen tillhörande.-__________ 98. 1,503: —

Kongl. Maj:t och Kronan d:o...................... 60. — —

Summa 220. 3,923: 70.

1871. Försålda under året.......................... 22. 436: 12.

D:0 ull.......................................................................... — 872: 28.

Gödsel....................... — 499: so.

Förbida hundar..................................................................... —. 20:

Döda.................................................................................. 20. — —

IJtg. Balans: Egendomens____________ 151. 2.258: —

Kongl. Maj:t och Kronans___________ 60. — —

Förlust.......... ..... _ 330: 55.

__Summa 253. 4,416: 45.

1872. Försålda får..... ......... 93. j;635: 89.

D:0 Ull.......................................................................... _ 972- 83.

Gödsel-------------------------------------------------............-.....-........... — 346: 50.

Försålda hundar..................................................................... . JO: _

Döda_________________________________________________________________________________ jo. _ _

JJtg. Balans: Egendomen tillhörande____________ 94. 1,794: _

Kongl. Maj:t och Kronan d:o................. 60. — -

Förlust . ........ _ J70: 28.

Summa 257. 4,929: 50.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Debet.

Bokåret.

1873^ Ing. Balans: Egendomen tillhöriga .............

Kongl. Maj:t och Kronan d:o..-

Utfodring:

Hö, halm, spanmål, rotfrukter och mjölk ..

Bete......................................-........

2/3 af Olssons lön----------------------------------

Dagsverken, kördagar, ved och lyse etc........

Födda under året...................................

l:a halfåret

1874. Ing. Balans: Egendomens...............—........

Kongl. Maj:ts och Kronans-------

Utfodring:

Hö, halm, spanmål, rotfrukter och mjölk

Bete________________________________________________

2/g af Olssons lön...............-...................

Dagsverken, körningar, ved och lyse............

Födda under året.........—.......................

1874—1875. Ing. Balans: Egendomens.......................

Kongl. Maj:ts och Kronans.....

Utfodring:

Hö, halm, spanmål och mjölk.....— ------

Bete...............................................

2/g af fårherdens lön...---------------------------

Dagsverken, körning, ved och lyse.............

Födda under året. ..........................-.....

Vinst--------------------------------------------------

1875—1876. Ing. Balans: Egendomens.......................

Kongl. Maj:ts och Kronans —

Utfodring:

Hö, halm, spanmål, oljekaka- och mjölk...

Bete (5 mån. 5 dagar)........................

2/3 af Olssons lön....................—.........

Dagsverken, kördagar, ved och lyse............

Div. omkostnader____________________________________

Födda under året----------------------------------

Vinst_________________________________________________

Schäferiets

Får st.

Kr.

öre.

..............

94.

1,794:

—

.....

60.

—

—

_

2,257:

85.

—

350:

—

... 266,33.

- 194,-

460:

33.

...............

81.

Summa

235.

4,862:

18.

118.

2,115.

—

60.

—

—

_

1,588:

41.

...............

—

180:

—

... 143,21.

... 203,79.

—

347:

—

_______________

74.

—

—

Summa

252.

4,230:

41.

130.

1,825:

... -----------

60.

—

—

_

1,409:

17.

—

800:

05.

... 303,96.

... 274,53.

—

578:

49.

94.

—

—

.................

—

38:

43.

Summa

284.

4,651:

14.

145.

2,130:

.......—

60

—

—

_

1,292:

49.

—

334:

—

... 305,71.

368,27.

673:

98.

—

88:

28.

__________

83.

—

—

—

96:

56.

Summa

288.

4,615:

31.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Konto.

Bokåret.

1873.

l:a lialfåret

1874.

1874—1875.

1875—187G.

Försålda får____________-...........................

D:o ull_______________________________________

Gödsel------------------------—.......-..........

Försålda hundar.---------------------------------

Döda.-----------------------------------------------

Utg. Balans-. Egendomen tillhöriga—......

Kongl. Maj:t och Kronan d:o

Förlust................................-............

Försålda får..............................-......

D:o ull.......................—.......

Gödsel...........................................

Försålda hundar..............------------------

Döda__________________________________________---

Utg. Balans: Egendomens-------------------

Kongl. Maj:ts och Kronans

Förlust.........................................

Försålda får.......................................

D:o ull---------------------------------------

Gödsel.............................................

Försålda hundar .........................-.......

Döda--------------------------------------------—

Utg. Balans: Egendomens---------------------

Kongl. Maj:ts och Kronans ..

Försålda får.....................................

D:0 ull------------------------------------

Gödsel-----------------------------------------

Försålda hundar.-------------------------------

Döde___________________________________________

Utg. Balans: Egendomens -------------------

Kongl. Maj:ts och Kronans

Kredit.

Får st.

Kr.

öre.

..............

55.

1,100:

68.

—

893:

66.

—

562:

50.

—

31:

—

2.

—

—

118.

2,115:

—

60

—

—

—

159:

34.

Summa

235.

4,862:

18.

61.

1,025:

16.

—

656:

70.

—

162:

—

—

30:

—

1.

—

—

130.

1,825:

—

...........

60.

—

—

....................

-.

531:

55.

Summa

252.

4,230:

41.

67.

1,184:

79.

''-

944:

—

—

337:

50.

—

54:

85.

12.

—

—

145.

2,130:

—

60.

—

—

Summa

284.

4,651:

14.

97.

1,784:

65.

—

862:

47.

—

228:

75.

____________________

—

70:

44.

................

4,

—

—

127.

1,669:

—

60.

Summa

288.

4,615:

81.

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Debet.

Bokåret.

1876—1877. Ing. Balans: Egendomens _____________________

Kong!. Maj:ts och Kronans

Utfodring:

Hö, halm, spanmål, oljekakor och mjölk

Bete (144 dagar)....................................... ......................

2/3 af fårherdens lön_________________________________________________ 294 67.

Dagsverken, körning, ved och lyse................................ 277,04.

Lösen för Kong]. Maj:ts och Kronans får

Födda under året..............................

Vinst..............................

Schäferiets

Bär st. Kr. öre.

127. 1,669: —

60. — —

— 925: 22.

— 629: 35.

— 571: 71.

— 1,360: —

75. — —

— 459: 71.

Summa 262. 5,614: 99. *

S a m m a n

Schäferiets

Medeltal

Får

Vinter-

Omkost-

Lösen för

(lammen in-

utfodring.

nadcr.

Får.

Bokåret.

beräknade).

Stycken.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

1870...______ ___________

152

1,574

75

205

497

57

1871_____________________

184

2,092

35

165

75

525

35

—

_

1872_____________________

182

1,594

32

350

—

727

1 8

—

—

1873.....................

166

2,257

8 5

350

—

460

33

_

_

1 Vj-året 1874___________

184

t 5KK

ISO

1874—1875____________

197

1,409

1 7

805

_

578

49

| 1875—1876____________

196

1,292

49

334

—

762

26

_

_

1876—1877____________

178

925

22

629

35

571

71

1,360

Summa

1,439

12,734

56

3,019

1 0

4,469

89

1,360

Medeltal för 7 ]/2 år...

180

1,697

94

402

54

595

98

Kalkyl öfver Inkomster och Utgifter

För 20 får ungefär______________________________________________________________________________ 233: 20.

Herde och omkostnader________________________________________________________________________ 595: 98.

Summa 829: 18.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Konto.

Bokåret.

1876—1877. Försålda får____________________

D:o ull_____________________

Gödsel..........................

Försålde hundar...............

Döda under året______________

Utg. Balans: Egendomens.

Kredit.

Får st. Kr. öre

. 78. 1,303: 86.

— 829: 92.

. — 352: 5 0.

— 186: 38.

14. 8: 33.

. 170. 2,934: —

Summa 262. 5,614. 9 9.

dra g.

Konto.

''*

Försålda

Får.

Försåld

Ull.

Gödsel.

För sålda

hundar.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

982

60

903

50

581

10

_

436

1 2

872

28

499

50

20

—

. . ........

1,635

89

972

83

346

50

10

—

_______________________________________________________________________

1,100

68

893

66

562

5 0

31

—

..... ....._• .......................................

1,025

16

656

70

162

—

30

—

________________________________________________________________________

1,148

79

944

—

337

50

54

85

........................................................................

1,748

65

862

47

228

75

70

44

1,303

86

829

92

352

50

186

38

Summa

9,453

7 5

6,935

36

3,020

35

402

67

Medeltal för 7 1/2 år._______________________________

1,260

50

924

71

402

71

53

68

för ett Schäferi af 20 får.

Afkastning af 20 får ungefär

Förlust______________

Summa 829: 18.

286: 60.

542: 58.

Ultuna i Jan. 1878.

J. Olov Högberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

UNDERDÅN [GÖTE memorial.

Genom nådig remiss den 28 sistlidne Februari har Eders Kongl. Maj:t anbefallt

Landtbruksakademiena förvaltningskomité afgifva underdånigt utlåtande beträffande

det svar, Ultuna landtbruksinstituts styrelse den 25 i samma månad afgilvit öfver det

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

betänkande, som af de utaf Eders Kongl. Maj:t dertill i nåder utsedde komiterade den

13 Oktober 1877 aflåtits om institutets ekonomi och förvaltning, hvilket betänkande

jemte förenämnda handling till komitén äfven öfverlemnats; och går nu komitén, efter

tagen del af de vidlyftiga remisshandlingarne, med tillhörande bilagor, samt, efter att

rörande detta ärende hafva inhemtat utlåtande af akademiens landtbruksafdelnino-, att

fullgöra denna nådiga befallning.

De af Eders Kongl. Maj:t för granskning af institutets ekonomi och förvaltning

utnämnde komiterade hafva i det af dem afgifna betänkandet framhållit, hurusom, efter

deras förmenande, det berott på en felaktig organisation af institutet och dess förvaltning

att landtbruket vid Ultuna ännu efter 30 års förlopp icke kunnat upbringas till

hvad det borde vara, en hushållning, den der företrädesvis lemnade god inkomst, hvilket

förhållande de ansett hafva härflutit deraf, att föreståndaren haft och har till åliggande

icke blott att deltaga uti samt leda och öfvervaka den teoretiska undervisningen

vid institutet, utan äfven att utöfva högsta ledningen af institutets jordbruk, hvilka

båda åligganden komiterade förklarat ej kunna på ett tillfredsställande sätt handhafvas

af en person, hvadan de föreslagit, att nu varande föreståndarebefattningen måtte indragas,

och de åligganden, som enligt gällande reglemente tillhöra denna befattning,

fördelas på två personer, af hvilka den ene, under benämningen rektor, skulle vara

chef för det högre läroverket, vid hvilket lemnas undervisning åt institutets elever, och

den andre, som borde benämnas intendent, skulle förvalta landtegendomen samt vara

föreståndare för den lägre landtbruksskolan, vid hvilken institutets landtbrukslärlingar

undervisas. Båda dessa tjensteman skulle vara likställig» och af hvarandra helt och

hållet oberoende, dock borde intendenten, »då tiden sådant medgåfve», lemna upplysningar

och förklaringar åt de elever vid det högre läroverket, »hvilka på fältet söka följa

jordbrukets gång.»

Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut har uti ofvan berörda underdåniga utlåtande

så fullständigt och ovedersägligt visat det olämpliga och ohållbara uti detta

komiterades förslag, att förvaltningskomitén ej kan annat än instämma uti de åsigter,

som af Ultuna-styrelsen härvid uttalats. Den dualism, som enligt komiterades förslag

skulle åvägabringas uti institutets förvaltning, skulle ofelbart leda till svåra slitningar

och förorsaka störande olägenheter uti många hänseenden, derunder särskilt elevernas

praktiska undervisning sannolikt skulle komma att eftersättas, då intendenten, endast

så vidt hans tid det medgåfve, vore skyldig att uti landtbrukets praktik lemna dem

någon handledning. Komiterades påstående, att det skulle vara omöjligt att finna en

föreståndare, som vore skicklig att på samma gång vara lärare och ledare af den

teoretiska undervisningen vid ett landtbruksinstitut och tillika med framgång kunna

utöfva högsta ledningen af institutets jordbruk, är af en mångårig erfarenhet faktiskt

vcderlagdt så inom vårt eget land, vid Alnarps landtbruksinstitut, som inom vårt brödraland

Norge, vid Aas högre landtbruksskola eller landtbruksinstitut. Vid båda dessa

läroanstalter hafva föreståndarne samma åligganden som vid Ultuna landtbruksinstitut,

enligt dess nu gällande stadgar, utan att någon klagan från Alnarp eller Aas försports

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

att vare sig den vetenskapliga, teoretiska undervisningen härvid skulle lidit, eller att

landtbruket missvårdats, då detta senare vid båda dessa undervisningsanstalter erkänts

vara förvaltadt fullt mönstergildt. De tabeller, som komiterade låtit utarbeta öfver

skördarnas belopp vid Ultuna egendom med densamma tillhörande del af Kungsängen

vid Upsala, innan denna äng började odlas, utvisa ock, att landtbruket vid Ultuna upfyllt

livad komiterade med allt skäl fordra af landtbruket vid en läroanstalt för vår

modernäring, att detsamma »bör lemna god inkomst», då nämligen Ultuna jordbruk,

oberäknade de utarrenderade lägenheterna, lemnade 1848, första året af institutets verksamhet,

ett skördebelopp till ett värde af 18,899 kronor 84 öre samt sedan varit i nästan

jemnt stigande till och med år 1862, då skörden uppgick till ett värde af 34,511 kronor

18 öre och sålunda nära fördubblats mot hvad den var fjorton år förut. Att derefter

tillfälliga omständigheter och härda år orsakat minskning i egendomens afkastning är

något som drabbat äfven enskilde jordbrukare, hvilka i allmänhet under de senare

åren likaledes ej haft att glädja sig åt några synnerligen nämnvärda inkomster. Att

af några års felslagna skördar sluta till att jordbruket vid Ultuna ej skulle kunna

handhafvas och ledas af föreståndaren, finner komitén för sin del sålunda sakna all

grund och giltighet, och instämmer komitén helt och hållet med hvad Ultuna-styrelsen

härom yttrat, att »om föreståndaren icke är lämplig att utöfva högsta ledningen af

institutets jordbruk, så är han icke heller lämplig att vara institutets föreståndare.»

Komitén hemställer sålunda på dessa skäl och de, hvilka af Ultuna landtbruksinstituts

styrelse anförts, att komiterades förslag ej måtte föranleda till någon förändring med

föreståndarebefattningen vid institutet.

Beträffande den af komiterade föreslagna indragning af inspektörs- och bokhållareplatserna

äfvensom det af dem framstälda förslaget om annan anordning af undervisningen

vid institutet uti landtbrukets praktik, får komitén äfven i underdånighet

hemställa, att dessa förslag må förfalla, under förutsättning af att föreståndarebefattningen,

sådan densamma nu är, bibehålies, samt att undervisningen i praktiska landtbruket

under föreståndarens ledning handhafves af inspektören, som, enligt stadgarne för institutet,

äfven är lärare uti agrikulturell samt har institutets arbetare under sin upsigt

och lydnad; och har komitén, så väl af Ultuna-styrelsens nu i frågan afgifna fullständiga

redogörelse som af de inspektioner, hvilka tid efter annan vid institutet verkstälts,

nogsamt inhemtat, att den praktiska undervisningen i lanjkbruket vid institutet bedrifves

planmessigt samt på ändamålsenligt sätt, så att några ändringar uti detsamma ej

synas erforderliga, helst som eleverne och lärlingarne före deras inträde vid institutet

böra hafva sysselsatt sig med landtbruk och sålunda ej böra vara ovana vid utförandet

af landtbruksarbeten, hvaremot anordningen af dessa arbeten, fördelningen och utställningen

af arbetsfolket samt landtbrukets ekonomi och organisation efter de ortliga

förhållandena böra utgöra föremålet för den praktiska undervisningen vid institutet,

hvilken ock, på det sätt den nu är ordnad, synes uppfylla alla billiga fordringar. —

Bokhållarebefattningen kan ej indragas, då den, som bestrider denna befattning, härjemte

handhafvandet af magasinsförråden sig ålagdt att föra räkenskapen öfver landt
-

#

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

egendomens och institutets ekonomi samt att undervisa eleverne uti landtbruksbokhåll

er i.

De erinringar, komiterade framstält rörande trädgårdsskötseln och undervisningen

derutinnan vid Ultnna, hafva af institutets styrelse nöjaktigt besvarats; och lärer styrelsen

väl låta sig angeläget vara att, i mån af institutets tillgångar, utvidga och fullkomna

så väl trädgårdarna och trädskolorna som öfriga delar af landtbruket, hvilka

städse, och särdeles vid en läroanstalt för jordbruket, måste gå framåt, efter som tidsförhållandena

utveckla sig.

Komiterade hafva ansett, att schäferiet vid Ultuna, som nu består af 170 stycken

djur, borde till ett ringare antal nedsättas, samt att mejeriskolan borde upphöra, då så

väl schäferiet som mejeriskolan ej voro till fördel för institutets ekonomi. Emellertid,

då både schäferiet och mejeriskolan äro för undervisningen vid läroanstalten oundgängliga,

torde afseende ej böra fästas vid den möjliga minskning i inkomster, som

kan förorsakas af fåren och mejeriet, hvartill dessutom kommer, hvad schäferiet angår,

den omständigheten, att vid Ultima finnas åtskilliga högländta marker, lämpliga till

fårbete, men alldeles otillräckliga för större kreatur. Förlusten vid schäferiets underhåll

har i medeltal för år ej uppgått till mer än 33 kronor, och skulle säkerligen en

större förlust årligen uppstå vid skötseln af en mindre fårstam, som komiterade ansett

nödigt att fortfarande hållas för undervisningens behof, hvadan det torde böra öfverlåtas

åt institutets styrelse att i denna, liksom i andra frågor rörande egendomens förvaltning,

besluta om hushållningen, eftersom förhållandena det kräfva. Hvad angår

mejeriskolan, så får komitén i underdånighet hemställa, att densamma må bibehållas och

fortgå, intill dess en fullständigare vetenskaplig undervisning i mejerihushållningen kan

vid institutet åstadkommas, om hvilken vigtiga fråga komitén härmed utbeder sig att

före nästa riksdag få till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag.

Den af komiterade gjorda framställning att inkomsten af Ultuna egendom borde

redovisas direkte till statsverket samt att institutet måtte erhålla ett årligt förhöjdt

statsanslag, motsvarande hela dess behof för året, hvilket för institutet eller det högre

läroverket af komiterade beräknats till 30,000 kronor samt för den lägre lärlingskursen

till 4,000 kronor, hemställer komitén må, på de skäl institutets styrelse framstält, ej

föranleda till någon åtgärd.

Komiterades förslag an^tende bokföringens ordnande samt rörande bränslets f ördelning

på institutets personal hafva af Ultuna-styrelsen godkänts och komma val att af

densamma bringas till verkställighet.

Beträffande bygnaderne vid institutet hafva komiterade, under förutsättning att

landtegendom^^ skötsel skulle öfverlåtas åt en intendent, hvilken tillika skulle vara

föreståndare för den lägre landtbruksskolan, föreslagit, att bostad skulle beredas åt

intendenten samt lärlingsbygnaden förflyttas från sin nuvarande plats till närheten af

intendentens bostad. Kostnaderna härför hafva af komiterade beräknats till 6,800 kronor,

men behöfva för dessa ändamål ej utgå, om, såsom komitén här ofvan i under
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

dårlighet hemstält, föreståndarens åligganden blifva desamma som hittils, då någonintendent

ej kommer att vid institutet anställas.

Under förutsättning att Ultuna landtegendom skulle mot årlig lön och viss tantieme

öfverlåtas åt en intendent, med skyldighet för denne att underhålla bygnaderna i

fullgodt skick, hafva komiterade låtit syna institutets samtlige bygnader samt föreslagit,

att statsmedel måtte för deras kompletta iståndsättning anvisas. Styrelsen har härvid

erinrat, att det vore lämpligare, såsom hittills tillgått, att år efter år verkställa behöfliga

reparationer samt att under tiden underhålla allt i fullt brukbart skick, då äfven reparationerna

kunde med mindre kostnad utföras genom användande härtill af den vid institutet

befintliga arbetsstyrkan. Om, såsom af komitén föreslagits, förvaltningen af Ultuna

landtegendom ej kominer att skiljas från föreståndarebefattningen, så blir det ej nödigt

att nu på en gång verkställa alla reparationerna, och har Ultuna-styrelsen äfven för sin

del ansett sig ej böra ifrågasätta erhållande af den utaf komiterade föreslagna betydliga

summan, utan endast det belopp af 3,556 kronor, som erfordras för reparation och

brädfodring af lärlingsbygnaden samt, enligt komiterades förslag, 4,000 kronor till inlösen

och reparation af den enskild person tillhöriga, vid egendomen upförda, så:

kallade fjellstugan, hvilken framgent blifver till bostad åt personer vid institutets försöksstation

behöflig; och tillstyrker komitén, att nämda här nedan uptagna summor må

af statsmedel beviljas institutet, äfvensom enligt komiterades och styrelsens uttalade

åsigter anslag:

till ny magasinsbygnad, i stället för den nuvarande gamla, förfallna och otillräck
-

liga________________________________________________________________________________________ 7,500 kronor

till vedbodar_________________________________________________________________________________ 750: »

till inlösen af de enskild person tillhöriga, vid institutet upstälda kor... 6,105: »

samt till liqvid af återstående statslån............................................... 10,000. »

hvarförutan komitén för sin del, i likhet med hvad komiterade föreslagit,

i underdånighet tillstyrker, att till institutet måtte lemnas för inköp

af dragare................................................................................ 6,750: »

Tilläggas härtill ofvan upptagne..................................................— 7,556: »

till reparation och brädfodring af lärlingsbygnaden samt till inköp och

reparation af »Fjellstugan», så blir sammanlagda summan, som för

en gång borde ställas till institutets styrelses disposition_______________ 38,661 kronor,

i stället för 74,100, som komiterade föreslagit måtte för en gång anvisas att under två

år utgå.

Komitén anser sig härvid särskildt böra erinra derom, att, ehuru institutets

styrelse yttrat, att frågan om anslag för inköp af flere dragare torde böra få bero på

framdeles af styrelsen gjord framställning, komitén dock funnit sig här böra uptaga

och framställa densamma, såsom varande af högsta vigt för ett ändamålsenligt bedrifvande

af institutets landtbruk. Redan vid slutet af första räkenskapsåret eller den 14

Mars 1849 hade institutet 20 hästar och 33 oxar eller 26l/2 par dragare, hvilka erfarenheten

då och under närmast derpå följande fjorton åren visade vara val behöfliga för

Komiterades utlåtande anj. Ultuna. 1 **

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

en ordentlig skötsel af institutets jordbruk samt årligen pågående omläggningar medelst

underdikning och planering af de gamla, mycket och oregelbundet sönderstyckade

åkerfälten. Sedan åkerjorden vid institutet blifvit omlagd och underdikad, kunde antalet

dragare naturligtvis nedsättas, men denna nedsättning har på senare tiden drifvits

allt för långt, då institutet för närvarande endast har 25 hästar och 8 oxar eller 16V2

par dragare, hvilket antal är för knappt till skötseln af öfver 600 tunnland åkerjord

samt 200 tunnland ängsmark; och de mindre lyckade skördar, som under senare

åren erhållits vid Ultuna, torde till en del varit beroende deraf, att jorden ej i rätt tid

kunnat brukas och besås. Nogsamt kändt är det ock, att vårsådden å den styfva

Uplandsleran alltid, om den skall lyckas, måste verkställas inom en mycket kort tid,

innan jorden ännu uttorkat, och att, om denna tidpunkt för vårsådden försummas,

skörden alltid blir svag och under torkår så felslår, att missväxt ej kan undgås. Det

är häraf sålunda klart, att, om antalet dragare är för ringa, så att vårbruket ej kan i

behörig tid utföras, så förorsakas häraf vid landtbruket stor förlust, oafsedt att brist på

nödiga dragare alltid äfven vid jordens bruk under sommaren och hösten äfvensom

under skördetiden verkar hinderligt för utförandet af arbetena vid jordbruket. Ett

sådant menligt och störande inverkande förhållande bör aldra minst få fortfara vid en

landtbruksläroanstalt, af hvilken man, såsom komiterade yttrat, har rätt att fordra att

landtbruket skall vara »mönstergildt» — och komitén har, likasom komiterade, funnit

sig böra framhålla denna brist samt behofvet af att den snarast må varda afhjelpt.

Komiterade hafva beräknat, att till skötseln af institutets landtbruk, med dess nu

varande omfång, skulle erfordras 23 par dragare, eller 16 par hästar och 7 par oxar,

samt föreslagit, att medel måtte ställas till styrelsens disposition, på det att institutet

måtte blifva försedt med det antal dragare, att jordbruksarbetena må kunna i behörig

tid och fullt ändamålsenligt utföras, uti hvilket önskningsmål komitén funnit sig till

alla delar böra instämma.

Med hänseende till komiterades yttrande, att någon fullständig dikningsplan icke

blifvit upgjord och följd för afdikningen af institutets åkerjord, får komitén slutligen

erinra, att, enligt bilagda intyg af landtbruksingeniören och riddaren A. G. K. Kempff,

lät institutets då varande styrelse redan sommaren förut, innan Ultuna Kungsladugård

blifvit uplåten till institutets disposition, eller år 1847, uprätta en fullständig afdikningsplan

för Ultuna åkerjord, hvilken afdikningsplan sedan följts vid åkerfältens underdikning

och omläggning, hvarmed början gjordes 1848 och sedan årligen fortsatts.

Af ingeniören Kempffs intyg framgår äfven, att dessa afdikningskartor ännu i Oktober

1866 voro i behåll vid institutet, ehuru desamma nu ej lära finnas uti dess arkiv.

Remisshandlingarne återställas härmed underdånigst. Stockholm den 31 Maj 1878.

På landtbruksakademiens förvaltningskomités vägnar:

CARL RYD QVIST.

J. Arrhenius.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

På begäran får jag äran uplysa, att redan år 1847, således flere månader före den tid,

styrelsen för blifvande landtbruksinstitutet tillträdde egendomen Ultuna, blef på begäran af institutets

föreståndare en fullständig afdikningsplan efter föregången afvägning af åkerjorden upgjord

och på marken utstakad utaf statsagronomen, direktören A. Johnsson och undertecknad, hvarjemte

afdikniugskartor för arbetets utförande öfver så väl den öppna som täckta dikningen — omfattande

all den under plog varande åkerjorden — sedermera af mig uprättades och till vederbörande

aflemnades under vintern år 1847—1848. — Att föi’enämnda kartor och afdikningsplaner vid

gärdenas omläggning till hufvudraklig del blifvit följda, kan jag vitsorda, och vid de besök på

Ultuna, som dels på requisition och dels enskildt tid efter annan af mig blifvit gjorda, har jag

varit i tillfälle erfara det förenämnda kartor åtminstone den 17:de Oktober 1866 ännu funnos i

behåll, då jag på requisition af institutets föreståndare, direktören Améen, besökte Ultuna för

anställande af åtskilliga afvägningar för under arbete varande afdikningar. —

För Kungsängens odling och afdikning har deremot mig veterligt icke någon plan blifvit

uprättad af någon statens landtbruksingeniör. —

Stockholm den 8 November 1877.

A. G. Ii. Kempff.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser.

Sid. 12, i rubriken står: Engendomens storlek, läs: Egendomens storlek.

» 40, ll:te och 12:te raderna, står: omordnande läs: omordade förslag till ordnande

» 49, Anmärkningar, rista och 3:dje raderna står: Sänk. läs: Särsk. (särskildt)

» 54, 20:de raden, står: Husoin läs: Humin
»

» 21:sta » står: Kall- och Källsaltsyra läs: Kall- och Källsatssyra

» » 23:dje » står: Hygrocep. läs: Hygroscop.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.