SOU 1879:2

Underdånigt betänkande och förslag

angående

Lönereglering m. m.

för

Öfverintendentsembetet

afgifvet den 16 Oktober 1877

af

i nåder förordnade Komiterade.

STOCKHOLM,

TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET

»

*

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Sedan Löneregleringskomitén den 13 sistlidne Juli afslutat sitt arbete

angående reglering af Landtmäteri styrelsen, har Komitén, i enlighet med

Eders Kongl. Maj:ts genom embetsskrifvelse nämnde dag från Finansde

-

4

Historik.

partementet Komitén meddelade nådiga befallning, öfvergått till behandling

af frågan om reglering af Öfverintendentsembetet och får nu i afseende

å detta embetsverk i underdånighet afgifva följande betänkande

och förslag.

Vården och underhållet af kronan tillhörige byggnader och lägenheter

samt kronogodsen äfvensom förvaltningen af dertill anslagne medel

tillhörde i äldsta tider den allmänna drätsel- och näringsförvaltningen,

riksskattmästaren och kammarrådet; men år 1634, då Stockholm i öfverståthållaren

erhöll egen styresman, blefvo vården och underhållet af Kongl.

slottet och kronans öfriga lägenheter i hufvudstaden åt denne öfverleinnade,

hvarjemte särskilde hofarkitekter tillsattes för erforderliga arbeten

af arkitektonisk och artistisk art. År 1697 utnämndes Tessin d. y. till

»öfverintendent utaf alla Kongl. Maj:ts slott, hus, trädgårdar och byggnader)),

och åt honom anförtroddes ledningen vid återuppbyggandet af det

sistnämnda ar nedbrunna Kongl. slottet; men hufvuduppsigten öfver kronans

hus i Stockholm likasom förvaltningen af de till deras underhåll anslagna

medel ålåg fortfarande öfverståthållaren intill den 29 Augusti 1727,

då en särskild Slottsbyggnadsdeputation med öfverintendenten såsom ledamot

för samma ändamål tillsattes. Denna deputation efterträddesår 1766

af Slottsbyggnadsdirektionen, bestående af två rikets råd, under hvilka

lydde öfverintendenten och slottsbyggnadsstaterna. År 1791 tillsattes en

särskild befallningsman eller ståthållare för den återuppbygda delen af

Kongl. slottet och, sedan detsamma blifvit fullbordadt, upplöstes Slottsbyggnadsdirektionen

år 1795. Då Ståthållareembetet på Stockholms slott

år 1810 indrogs, trädde nämnda direktion åter i verksamhet och till dess

biträde organiserades då Öfverintendentsembetet till ett särskildt embetsverk,

efter att förut från år 1772 hafva varit såsom ett kontor uppfördt

på slottsbyggnadsstaten. Slottsbyggnadsdirektionen upplöstes åter år 1818,

samtidigt hvarmed Stockholms slott jemte hofstallet stäldes under det då

aterupplifvade Stathallareembetet på Stockholms slott, men kronans öfrige

byggnader i hufvudstaden, med hvilka öfverståthållaren förut haft befattning,

under Öfverintendentsembetet, som egentligen från denna tid räknar

sin verksamhet såsom sjelfständigt embetsverk. Till detsamma har sedermera

öfverlemnats dels genom Kongl. brefvet den 6 Mars 1849 den Kammarkollegium

förut tillhörande befattningen med kronans i civilt ändamål

anslagna publika hus och byggnader utom Stockholm, hvilka icke äro

stälda under annat embetsverks tillsyn, samt handläggning af administrativa

frågor angående nybyggnad och underhåll af dessa hus och bygg

-

5

nåder, äfvensom nödiga inventariers anskaffande derstädes, dels ock genom

Kong! b ref vet den 19 Oktober 1850 den Statskontoret dittills åliggande

befattningen med kronans magasinsbyggnader såväl i hufvudstaden som i

landsorterna samt behandlingen af frågor om deras nybyggnad och underhåll;

hvarjemte, enligt Kongl. brefvet den 29 September 1876, de statens

byggnader, som blifvit uppförde för folkskolelärareseminarierna eller

eljest åt dem upplåtne, stälts under Öfverintendentsembetets förvaltning.

Med embetsverket förenades år 1830 Kongl. Museum och ar 1866 dels,

enligt Kongl. brefvet den 7 Augusti, Lifrustkammaren dels ock, enligt

Kongl. brefvet den 26 Oktober, efter det Museum upphört, nuvarande

Nationalinusei konstafdelning; men genom Kongl. brefvet den 31 December

1868 förordnades, att den åt Öfverintendentsembetet genom nådiga brefven

den 7 Augusti och 26 Oktober 1866 uppdragna befattning med vården och

förvaltningen af statens i Nationalmuseum förvarade och dermed i sammanhang

stälda konstsamlingar, äfvensom af Lifrustkammaren och dermed

förenade samlingar skulle med år 1868 upphöra samt intendenten vid

Museum derefter bestrida de till samma förvaltning hörande göromål.

Instruktion för Öfverintendentsembetet utfärdades först den 18 Juni

1864, hvarförinnan embetets åligganden voro genom särskilda nadiga bref

och föreskrifter bestämda. Enligt denna instruktion, som ännu är gällande,

utom hvad angår embetets befattning med Kongl. Museum, utgöres

öfverintendentsembetet af en öfverintendent såsom chef med biträde af en

ritnings- och byggnadsafdelning samt en kansli- och kameralafdelning, bestående

den förra afdeln ingen af en intendent, tre förste och fyra andre

arkitekter samt den senare eller kansli- och kameralafdelningen af eu sekreterare,

eu kamrerare tillika kassör, en kanslist och en kammarskrifvare.

Den år 1858 för embetet faststälda, ännu oförändrade personalstat

upptager enahanda tjensteman, dock att förste arkitekterne der benämnas

arkitekter och de öfrige arkitekterne konduktörer samt kanslist- och kammarskri

fvarebefattningarnc äro sammanslagna till en tjenst, med öfverintendenten

lemnad rätt att efter godtfinnande samma befattningar åter skilja.

För närvarande innehafvas också dessa pa förordnande tills vidare af särskilda

personer.

Till Öfverintendentsembetets åligganden hörer: att afgifva underdåniga

utlåtanden i alla byggnadsfrågor, öfver hvilka Kongl. Maj:t i nåder infordrar

embetets yttrande, äfvensom att i afseende å byggnadsväsende!, i

riket sjelft hos Kongl. Maj:t göra sådana underdåniga framställningar,

hvartill omständigheterna föranleda; att med råd och upplysningar i bygg

-

Instruktionen

af år 1864.

6

nadsärenden tillhandagå offentliga auktoriteter samt menigheter; att, då

sadant af Kongl. Maj:t i nader anbefalles, uppgöra ritnings- och kostnadsförslag

till byggnadsarbeten för kronans räkning; att granska och, när så

erfordras, omarbeta ritnings- och kostnadsförslag till offentliga byggnader,

som för menigheters räkning uppföras och äro af beskaffenhet att ritningar

till desamma böra, enligt gällande författningar, underställas Kongl.

Maj:ts nadiga pröfning, äfvensom till på- eller tillbyggnader och betydliga

reparationer, hvarigenom dylika byggnaders indelning, inredning eller yttre

form förändras; att, der förslagsritningar ej kunna i orten åstadkommas,

tillhandagå offentliga auktoriteter och menigheter med upprättande af sådana;

att utöfva tillsyn öfver kronans i civilt ändamål anslagna hus och

byggnader, hvilka icke äro stälda under annat embetsverks förvaltning,

samt handlägga administrativa frågor angående dessa byggnaders vård och

underhall; att i sadant hänseende till Kongl. Maj:t årligen före den 1

Februari inkomma med berättelse om det förflutna årets arbeten samt generalförslag

öfver användande af det löpande årets tillgångar å de på

sjunde hufvudtiteln uppförda statsanslagen för byggnader och reparationer

i Stockholm och landsorterna; att gå i författning om verkställighet ej

mindre af de pa grund af dessa generalförslag nådigst bifallna byggnadsoch

underhållsarbeten med flera åtgärder, än äfven i öfrigt af sådana

byggnadsarbeten, hvilkas utförande Kongl. Maj:t kan pröfva skäligt åt

embetet i nader uppdraga; samt att, i enlighet med af Kongl. Maj:t meddelade

föreskrifter, förvalta och redovisa de till embetets disposition stälda

medel.

Under arets lopp utom generalförslagen möjligen förekommande reparationsarbeten

vid kronans hus och byggnader eger embetet att, utan

föregången underdånig anmälan, besörja, såvida vederbörande byggnadsanslag

lemna tillgång och arbetena dels vid generalförslagens upprättande

icke kunnat förutses, dels till följd af sin beskaffenhet tarfva en mer än

vanligt skyndsam handläggning eller äro af ringare omfattning och kostnad;

dock att i hvarje sådant fall hela utgiftssumman för en dylik åtgärd

icke ma öfverskrida 500 kronor, med rättighet för Öfverintendentsembetet

att, i man af skeende upptäckter under fortgången af de för året bifallna

byggnadsarbetena, uppskjuta hvad som antingen icke befinncs ändamålsenligt

eller eljest kunde möta svåra hinder för verkställigheten. För åstadkommande

af kontroll från det allmännas sida deröfver, att byggnader

fullbordas i enlighet med faststälda ritningar, eger Öfverintendentsembetet,

■vid insändande till nådig pröfning af hos embetet handlagda ritningsmål,

7

särskilt fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å de byggnadsföretag, i afseende

å hvilkas utförande i öfverensstämmelse med ritningarne en dylik

kontroll företrädesvis kan anses behöflig; och, i händelse Kongl. Maj:t

derefter, i sammanhang med fastställelse af ritningarne, pröfvar skäligt

sådant föreskrifva, åligger det embetet att, efter pastorsembetets eller annan

vederbörande myndighets i god tid skeende anmälan om byggnadsarbetets

bringande till verkställighet, uppdraga åt någon af sina vid ritnings-

och byggnadsafdelningen anstälde tjensteman att, enligt de närmare

föreskrifter, som af embetet meddelas, företaga inspektionsresor till

besigtigande af dylika byggnadsarbeten; egande dervid bemälte tjensteman

att tillse, det de fastställa ritningarne behörigen följas, och, der sådant af

behofvet, påkallas, tillhandagå med erforderliga råd och upplysningar äfvensom

att, efter verkstälda uppdrag, med berättelse derom till embetet

inkomma. Skulle, efter sådan inspektionsresa eller annars, till Öfverintendentsembetets

kunskap komma, att den eller de, som hafva befattning

med verkställigheten af byggnader, hvilka för allmänna medel uppföras,

antingen afvika från de af Kong]. Maj:t faststälda byggnadsritningarne eller

gå till väga på vårdslöst eller felaktigt sätt i afseende å arbetets utförande,

eger embetet att genast fästa Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvandes

uppmärksamhet å förhållandet eller, der omständigheterna sådant

föranleda, anmäla saken hos Justitiekansleren till anställande af laga åtal

mot den eller dem, som vederbör.

()fverintendenten samt, efter underdånig anmälan af honom, intendenten,

förste arkitekter, sekreteraren äfvensom kamreraren och kassören

utnämnas af Kongl. Maj:t. Öfrige tjensteman tillsättas af embetet, som

jemväl eger att i mån af behof antaga extra ordinarie tjensteman samt

utse vaktbetjente. Till ordinarie tjensteman vid ritnings- och byggnadsafdelningen

må ingen antagas, som icke genomgått byggnadsskolan vid

Akademien för de fria konsterna och från samma skola blifvit utskrifven

med betyg om godkända kunskaper eller kan förete behörigt intyg öfver

motsvarande insigter. För kompetens till tjenstebefattning vid kansli- och

kameralafdelningen gäller hvad i allmänhet om inträde i rikets administrativa

embetsverk är eller framdeles kan varda föreskrifvet.

Öfverintendenten afgör allena alla i Öfverintendentsembetet förekommande

ärenden, i närvaro af intendenten samt sekreteraren äfvensom de

bland arkitekterne, som öfverintendenten kan finna skäl tillkalla; och ega

de närvarande tjenstemännen att, en hvar inom gränserne för de honom

tillhörande tjensteåligganden, yttra sina åsigter samt, derest dessa vid be

-

8

slutets fattande icke öfverensstämma med chefens mening, få desamma i

protokollet antecknade; skolande, då skiljaktiga meningar förekommit i

mål, som bör hos Kong! Maj:t anmälas, protokollsutdrag, upptagande desamma,

bifogas den underdåniga skrifvelsen. I ärenden, hvilka ej tåla

uppskof eller äro af mindre vigt, eger dock öfverintendenten eller den

hans ställe företräder att, utan samråd med nyss omförmälde tjensteman,

fatta beslut samt meddela befallningar om nödiga verkställighetsåtgärder,

hvilka beslut dock skola vid nästa sammanträde i Öfverintendentsembetet

till protokollet anmälas.

Vid öfverintendentens frånvaro inträder intendenten, med bibehållande

af sina öfriga göromål och utan särskild ersättning, i utöfning af chefsbefattningen,

dock icke under längre tid än fjorton dagar, samt derefter

intill dess Kongl. Maj:t på Ofverintendentsembetets underdåniga anmälan

meddelat embetet nådig föreskrift angående chefsskapets bestridande; dock

må ej under öfverintendentens frånvaro afgöras frågor om tjenstemäns eller

vaktbetjentes till- och afsättning eller åläggande af ansvar för fel i tjensten,

hvarunder likväl ej inbegripes afstängning från tjenstens utöfning.

Öfverintendenten eger vid förefallande behof åtnjuta fjorton dagars

tjenstledighet, hvarom anmälan likväl skall göras hos Chefen för Finansdepartementet.

Önskar öfverintendenten tjenstledighet under längre tid,

skall han derom göra underdånig ansökan hos Kongl. Maj:t. Uppkommer

behof af tjenstledighet för tjensteman inom embetet, eger detsamma att

sådan bevilja för högst tre månader; hvaremot tjenstledighet för längre

tid skall sökas hos Kongl. Maj:t. Under tjenstemäns ledighet, då Kongl.

Maj:t icke, i sammanhang med beslut derom, förordnat annan person att

den lediges tjenstgöring bestrida, må sådant förordnande af embetet meddelas.

I fråga om personalens tjensteåligganden och göromålens fördelning

i allmänhet mellan tjenstemännen innehåller vidare instruktionen följande

bestämmelser.

Öfverintendenten — hvilken i denna egenskap, enligt gällande stadgar

för Akademien för de fria konsterna, är ständig preses i samma Akademi —

ansvarar i första rummet inför Kongl. Maj:t, att Öfverintendentsembetets

verksamhet motsvarar dess bestämmelse, och skall derföre tillse, att tjenstemännen

med nit, skicklighet och drift fullgöra sina skyldigheter; hvarjemte

han eger bestämma tid för embetets sammanträden, öppna ankommande

bref och utöfva inseende öfver förvaltningen af de till embetet

ingående medel.

9

Intendenten förestår, såsom ofvan är nämndt, chefsbefattningen vid

öfverintendentens frånvaro samt handlägger företrädesvis till embetets

granskning öfverlemnade ritningsmål af beskaffenhet att påkalla en vidsträckt

och mognad erfarenhet i byggnadsväg äfvensom förekommande

ärenden rörande kronans hus och byggnader i landsorterna, upprättar det

med afseende å dem anbefalda generalförslag, afgifver utlåtanden i alla

dithörande ärenden och besörjer kompletterandet af de öfver samma byggnader

upprättade, hos embetet förvarade liggare, innefattande såväl ritningar

öfver berörda hus och byggnader, som deröfver upprättade beskrifningar.

Arkitekterne hafva att utarbeta de till deras behandling öfverlemnade

ärenden, dervid det åligger dem: att, derest erforderlig kännedom om lokalförhållanden

jemte öfriga vilkor, hvarå ritning bör sig grunda, icke

kan af de till Öfverintendentsembetet inkomna handlingar rörande byggnadsföretag

inhemtas, derom hos embetet oförtöfvadt göra skriftlig anmälan,

med uppgift å de erforderliga upplysningarne, om hvilkas infordrande

från vederbörande Ofverintendentsembetet derefter går i författning; att

upprätta byggnadsritningar, hvilka skola tjena till efterrättelse vid utförandet,

i så stor skala att säkra mått derå kunna tagas, samt uppdraga

desamma noggrannt och tydligt i linier så att de, när lavering eller färgläggning

användes, icke mista något af sin vägledande egenskap, utan

snarare derigenom förtydligas; skolande byggnadsritning innehålla, om den

afser ny kyrkobyggnad, plan, facader af torn-, chor- och långsidorna, tvärgenomskärning,

åtminstone en del af längdgenomskärningen för utvisande

af läktarehöjd, takstolsfördelning och tornsammansättning samt detaljer af

sådana byggnadsdelar, som äro af den invecklade eller grannlaga beskaffenhet,

att derför icke kan i förenämnda ritningar redogöras, men, om

ritningen afser annan byggnad, planer till alla våningar, med afseende å

hvilka olikheter i indelningen förekomma, en eller, om planens beskaffenhet

dertill gifver anledning, flere fac^ader samt genomskärning å en eller

flera delar af huset; att till ifrågasatta byggnadsföretag uppgöra fullständiga

kostnadsförslag, grundade på de prisuppgifter å byggnadsmaterialier

och arbetsbiträden inom de särskilda länen, hvilka genom länsstyrelsernas

försorg Öfverintendentsembetet årligen tillsändas; att, sedan ett mål blifvit

fullständigt utarbetadt, ingifva de uppgjorda ritnings- och kostnadsförslagen

till Öfverintendentsembetet tillika med särskild! memorial, innehållande

hvad arkitekten kan anse af nöden att meddela i afseende å vigtiga

konstruktiva detaljer, hvilka icke kunnat å ritningen antydas, jemte flera

2

10

till ärendets utredning hörande omständigheter; samt att, vid utarbetande

af sådana mål, som icke åtföljas af ritningar eller påkalla upprättande af

dylika, föreslå åtgärder, som af Öfverintendentsembetet böra vidtagas.

Dessutom skall en af arkitekterne efter förordnande af Öfverintendentsembetet,

med biträde af extra ordinarie tjensteman, som dertill af

embetet utses, utöfva närmaste tillsynen öfver kronans hus och lägenheter

i hufvudstaden och dervid förekommande byggnads- och reparationsåtgärder

samt i fråga om dessa egendomar fullgöra enahanda åligganden, som,

enligt hvad ofvan är sagdt, tillkomma intendenten i afseende å kronans

hus och byggnader i landsorterna.

Sekreteraren åligger att bereda och föredraga alla till Öfverintendentsembetet

inkommande mål, uppsätta, kontrasignera och afsända beslutade

utlåtanden jemte andra utgående expeditioner med undantag af invisningar,

föra embetets diarium, tillse att koncepter, ritningar och till kansliet

hörande handlingar hållas i god ordning samt vaka öfver protokollsföringen

och öfriga kansligöromålens behöriga verkställande.

Kamreraren är embetets uppbördsman och redogörare, i hvilken egenskap

han har att qvittera alla till embetet inflytande medel. Honom

åligger derjemte: att hålla moträkning med riksbanken öfver embetets

der insatta och derifrån uttagna medel samt i öfrigt föra alla med afseende

å dessa medels disposition och redovisning nödiga anteckningar och

räkenskaper; att till siffran granska alla till embetet inkomna räkningar,

besörja insättning i och uttagning från banken af embetets medel samt

verkställa alla beslutade utbetalningar; att hvarje fjortonde dag eller, om

till följd af skedda utbetalningar så erfordras, hvarje vecka till embetets

protokoll afgifva rapport angående kassans ställning; samt att årligen inom

Mars månads utgång, i enlighet med faststäldt formulär, upprätta embetets

hufvudbok för det föregående året.

Kanslisten och kammarskrifoaren skola tjenstgöra inom kansli- och

kameralafdelningen efter den fördelning af göromålen dem emellan, hvarom

embetet eger meddela närmare föreskrifter. De bestrida protokollsföring

och biträda med skrifvelsers uppsättning och expedierande, med granskning

af räkningar och inventarieförteckningar samt med arkivgöromål.

Instruktionen innehåller dessutom föreskrifter om sättet för ärendenas

behandling och åtskilliga andra bestämmelser, för hvilka, derest de synas

påkalla någon ändring, Komitén vill framdeles i underdånighet redogöra.

11

Uti underdånig skrifvelse den 19 Juni 1865 har embetet, på grund af

sitt åliggande att rörande byggnadsväsendet i riket hos Kongl. Maj:t göra

de framställningar, hvartill omständigheterna kunna föranleda, såsom en

särdeles väsentlig angelägenhet anmält behofvet af tillsyn öfver byggnadsarbetena

i riket, och i sådant afseende anfört: att embetet väl redan,

på grund af gällande instruktion, egde att, vid insändande till nådig

pröfning af hos embetet handlagda ritningsmål, särskild! fästa Kongl.

Maj:ts uppmärksamhet på de byggnadsföretag, öfver hvilkas utförande i

öfverensstämmelse med ritningarne en kontroll företrädesvis kunde anses

behöflig, äfvensom att, i händelse Kongl. Maj:t derefter, i sammanhang

med fastställande af ritningen, skulle pröfva skäligt sådant föreskrifva,

låta besigtiga dylika byggnader, samt, derest desamma skulle befinnas

vårdslöst eller felaktigt utförda, sådant i laga ordning beifra, men att en

dylik föreskrift, i följd af dess tillämpning endast i ett och annat ovanligare

fall, dock icke kunde utöfva den verkan i afseende på byggnadsväsendets

behöriga handhafvande, som embetet funne vara af behofvet

påkallad; att ej sällan ritningar till kommuners byggnader, synnerligast

kyrkor, blefve med ospard möda af Öfverintendentsembetets arkitekter

utarbetade och af församlingarne, under erkännande af dessa ritningars

stora företräden framför dem, hvilka kunnat i orten åstadkommas, antagna,

men vid byggnadernas utförande så ofullständigt följda, eller ock byggnadsföretagen

i öfrigt så litet tillgodosedda, att deraf uppstode oriktiga

proportioner och äfven betydande konstruktiva brister, hvarigenom byggnaderna

i större eller mindre mån förfelades; att äfven i afseende å upprättande

af förslag till reparationer samt tillsyn öfver de arbeten, som

årligen verkstäldes vid kronans, under Öfverintendentsembetets förvaltning

stälda egendomar i landsorterna, en fullständigare tillsyn vore behöflig;

samt att det visserligen, enligt äldre författningar, ålåge Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande att, genom sina underlydande tjenstemän eller dertill

särskild! förordnade byggnadskunnige män, utöfva tillsyn öfver omförmälda

reparationsarbeten, men att icke sällan dervid yppats brist å till

ett sådant uppdrag lämpliga personer; på grund af hvilket allt Öfverintendentsembetet

föreslog att, till åstadkommande af en tillförlitligare kontroll

öfver byggnadsarbetens riktiga och ändamålsenliga utförande än derförinnan

funnits att tillgå, särskilde byggnadskunnige tjenstemän, under

benämning af länsarkitekter, måtte i vissa delar af riket anställas med hufvudsakligen

följande åligganden: att afgifva utlåtanden i alla frågor rörande

husbyggnader, öfver hvilka Öfverintendentsembetet eller någon af

Öfverintendentsembetets

förslag år

1865.

12

länsstyrelserna inom det distrikt, der arkitekten vore anstäld, kunde infordra

hans yttrande; att biträda länsstyrelserna inom distriktet med utöfvande

af tillsynen öfver kronans, under Öfverintendentsembetets förvaltning

stälda egendomar derstädes, och i sådant hänseende tillhandagå med

uppgörande af kostnadsförslag såväl vid de årliga ekonomiska besigtningarne,

som vid af- och tillträdessyner å boställen inom nämnda egendomar

äfvensom vid entreprenadkontrakters upprättande samt med tillsyn

öfver beslutade byggnadsarbeten och deras afsynande; att, när sådant af

Öfverintendentsembetet anbefaldes, uppgöra ritnings- och kostnadsförslag

till ny- eller tillbyggnader vid nämnda egendomar; att, der så åstundades,

tillhandagå offentliga auktoriteter och menigheter med råd och upplysningar

vid deras byggnadsföretag inom distriktet och biträda dem med

uppgörande af ritningar och kostnadsförslag till ny- eller ombyggnader

af den beskaffenhet, att ritningar dertill borde underställas Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning, äfvensom vid uppgörande eller granskning af entreprenadkontrakter

samt afsynande utaf nyssnämnda byggnadsföretag; att, der

tid och omständigheter sådant medgåfve, jemväl biträda enskilde med råd

och upplysningar i byggnadsfrågor; att vid resor inom distrikterna vaka

deröfver, att af Kong]. Maj:t faststälde byggnadsritningar vid byggnadernas

utförande noga följdes, samt, der sådant skulle befinnas icke ega rum,

derom hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet göra anmälan; och

att biträda vid vården af inom distrikterna befintliga byggnader af antiqvariskt

värde. I fråga om antalet af desse tjensteman hemstälde embetet,

att de måtte bestämmas till 7, hvardera med ett distrikt af 3 eller

4 län, samt beträffande deras aflöning, att densamma skulle utgå med lika

belopp, som för embetets förste arkitekter, eller 2,000 riksdaler, att bestridas

antingen endast af statsverket eller till hälften af statsverket och

till hälften af de hvarje distrikt tillhörande länen, samt att särskild ersättning

för vissa betydligare förrättningar borde länsarkitekten tillkomma af

den, vare sig kronan, offentlig auktoritet, menighet eller enskild person,

som förrättningen påkallat.

Vid underdånig föredragning inför H. M. Konungen i Statsrådet den

13 Oktober 1865 af öfverintendentsembetets ifrågavarande skrifvelse anförde

föredragande Departementschefen, att han, rörande behöfligheten af

eu förbättrad och mera verksam tillsyn öfver byggnadsväsende! i landsorterna,

än dittills funnits att tillgå, vore, med hänsigt till såväl kronans

som kommuners och enskildes intresse i detta afseende, af samma mening

som Öfverintendentsembetet, och ansåg, att berörda behof icke kunde på

13

ett ändamålsenligare sätt afhjelpas, än embetet föreslagit, eller genom anställande

i landsorterna af teoretiskt bildade och erfarne arkitekter, med

verkningskrets hvardera inom ett behörigen afpassadt distrikt; att han,

som ansåge länsa,rkitekternes antal böra blifva 8 i stället för 7, såsom

öfverintendentsembetet föreslagit, i fråga om deras aflöning ej funne skäl

att afvika från det förslag, embetet i sådant afseende framstält, men att

honom syntes billigt, att kostnaden för en inrättning, sådan som den ifrågavarande,

hvaraf nyttan till en betydlig del komtne kommunerna och de

enskilde direkte till godo, icke mer än till hälften bestredes af statsverket

och att den återstående hälften skulle utgå från länen, hvilkas bidrag i sådant

hänseende icke skulle komma att öfverstiga nagra hundra riksdaler

för hvarje län; hvarföre Departementschefen underdånigst hemstälde om

aflåtande till Rikets Ständer af det nådiga förslag, att till löner förrätta

länsarkitekter med de åligganden, som Öfverintendentsembetet uppgifvit,

måtte, under vilkor att vederbörande landsting, derom hörde, atoge sig att

till enahanda ändamål utgöra samma belopp, anvisas och i riksstaten uppföras

en summa af 8,000 riksdaler riksmynt; hvilken hemställan af H.

M. Konungen bifölls.

Vid ärendets behandling i Rikets Ständers Statsutskott den 1 6 Februari

1866 yttrade Utskottet, bland annat, följande: »Äfven med erkännande af

behöfligheten utaf en förbättrad och mera verksam tillsyn öfver byggnadsväsende!

i landsorterna, har Utskottet dock icke ansett sig deri ega

tillräcklig anledning att för närvarande tillstyrka anvisande af statsmedel

för ifrågavarande ändamål. Då nämligen behofvet af sadana personer, för

hvilkas anställande anslag nu blifvit äskadt, otvifvelaktigt i vida högre

grad förefinnes för kommuner och enskilda personer, än för kronan, har

det synts Utskottet mindre lämpligt att, innan ens vederbörande kommunalmyndigheter

blifvit i ämnet hörde, anvisa, statsmedel för tjensternas bildande.

Med mera skäl torde det böra på bemälde myndigheter i första

hand bero att för behofvets fyllande vidtaga de förberedande åtgärder,

som kunna finnas för ändamålet erforderliga; och hemställer i följd häraf

Utskottet, att Kong! Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning icke ma af

Rikets Ständer bifallas.» Denna Utskottets hemställan blef ock af Rikets

Ständer gillad.

Efter denna utgång af frågan öfversändes af chefen för Öfverintendentsembetet

till de särskilda landstingens ordförande en promemoria angående

behofvet af tillsyn öfver verkställigheten af allmänna, civila byggnader

jemte uppgift om hvad vid frågans behandling hos Kongl. Maj:t och

14

Rikets Ständer förekommit, med begäran, att vid näst sammanträdande

landsting framställning måtte göras om anvisande af medel för länsarkitekttjensters

inrättande i enlighet med Öfverintendentsembetets ofvannämnda

förslag och under förutsättning, att staten bidroge med hälften af derför

erforderliga kostnadsbelopp; men samtliga landstingen, med undantag af

ett, afslogo denna framställning, anförande såsom hufvudsakligt skäl

bristen pa tillgångar, de flesta dock med erkännande af den nytta, dylika

tjensters inrättande borde kunna medföra. Westmanlands läns landsting

ensamt^ förklarade sig villigt ingå på förslaget och ingaf till Kong! Maj:t

underdånig anmälan derom; men vid underdånig föredragning häraf den

7 Februari 1868 fann Kongl. Maj:t, enär det icke visat sig, att förslaget

om länsarkitekts anställande med något allmännare intresse omfattats inom

de öfriga län, hvilka tillsammans med Westmanlands skulle utgöra ett

gemensamt länsarkitektsdistrikt, berörda anmälan icke för det dåvarande

föranleda till någon Kongl. Maj:ts åtgärd.

I likhet med öfriga centrala embetsverk har sedermera Öfverintendentsembetet

år 1873 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, dateradt

den 25 November, angående förbättring af lönerna för dess embets- och

tjensteman; varande för hufvudsakliga innehållet af detta utlåtande redogjordt

i Komiténs underdåniga betänkande och förslag angående lönereglering

för Kammarkollegium.

Innan Komitén öfvergår till redogörelse för Öfverintendentsembetets

verksamhet verksamhet, savidt den kan utrönas af diarier, koncepter och öfriga hos

embetet befintliga handlingar, torde till en början något närmare, än redan

skett, böra angifvas omfånget och beskaffenheten af vissa embetets åligganden.

Beträffande först dess skyldighet att granska och, när så erfordras,

omarbeta ritnings- och kostnadsförslag till offentliga byggnader, som för

menigheters räkning uppföras och äro af beskaffenhet, att ritningar till

desamma höra uppgöras och underställas Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,

innehåller Kongl. förordningen den 31 Juli 1776 i 1, 3 och 4 §§

följande bestämmelser: § 1. ((Alla kyrkor, hus, broar och flere publique

byggnader i städerne och på landet, som antingen för Wår och Kronans

räkning eller ock af andre allmänna medel byggas, böra icke verkställas,

innan ordenteligen författade Desseiner, såväl som kostnadsförslager blifvit

af Ware Befallningshafvande til Oss i underdånighet insände, åt, sedan

the genom Wårt Öfvcrintendentsembete äro öfversedde, gillade eller omgjorde,

af Oss Sjelfve i Nåder approberas och stadfästas. Iivilket äfven

bör iakttagas vid betydeliga reparationer, som göra någon ändring uti

Öfverintendentsembetets

skrifvelse år

1873.

Öfverinten

dentsembetets

-

15

thesse byggnaders indelning eller utvärtes anseende. På the orter, ther

förfarne byggmästare icke äro åt tilgå, inå vederbörande hafva frihet, åt

directe vända sig till Wårt Öfverintendentsembete om Desseiner, sedan alla

the omständigheter blifvit upgifne, hvarpå sådane Desseiner böra sig grunda»;

§ 3. »Wid kyrkors inredning med altare, predikstolar, orgverk och andre

hufvudsakeliga prydnader, livartil ofta betydelige penningesummor i brist

af kunskap illa användas, bör hädanefter iakttagas, åt inga sådane kyrkoprydnader

förfärdigas, innan Desseinerne blifvit hos Oss i underdånighet

företedde, åt på sätt, som förut om byggnader stadgat är, af Wårt Öfverintendentsembete

öfverses, och sedermera med Wår Egen Nådiga approbation

til verkställighet befordras»; och § 4. »Enär grafvårdar, eller andre

minnesmärken i kyrkorne af enskildte personer upresas, vele Wi äfven i

Nåder hafva förordnat, åt ritningarne theröfver til Wår approbation i underdånighet

upvisas, på thet åt sådane monumenter icke må, som ofta

skedt, vanställa kyrkorne, i stället för åt pryda the samma, utan fast

häldre vara et minne för efterverlden om Wårt tidehvarfs insigt i konster

och handaslögder. Och på thet thenna nyttiga författning icke må vara

Wåre trogne undersåtare til tunga, vele Wi i Nåder tillåta, åt Wårt Öfverintendentsembete

med Desseiner och goda råd, utan någon afgift, går

Private til hända, som sig anmäla, tå the vid handen gifva omständigheterne,

hvilka thervid komma åt iakttagas och kostnaden, som the vilja

använda».

Kongl. Maj:ts förnyade nådiga militieboställsordning af den 28 Januari

1836 stadgar i § 11, att förslag till reparation eller ombyggnad af

karaktershus vid militieboställen skola granskas af Öfverintendentsembetet,

och, jemlikt nådiga kungörelsen den 14 Augusti 1841, har embetet sig

ålagd enahanda skyldighet beträffande härads- och stadsfängelser.

Vidare innehåller nådiga stadgan för rikets allmänna elementarläroverk

den 29 Januari 1859 i § 127, att, om lärohus behöfver antingen

nybyggas eller ock undergå sådan större reparation, som förändrar husets

form och utrymme, ärendet skall, vare sig byggnadsföretaget bekostas af

stiftsbyggnadskassan eller af vederbörande stad, underställas Öfverintendentsembetets

granskning, äfvensom Kongl. kungörelsen den 21 Oktober

1864 i § 17, att före nybyggnad af lazarett eller kurhus eller sådan reparation

af ett äldre, hvarigenom sjukrummens anordning i väsentligare

mån förändras, de uppgjorda planerna derför böra af vederbörande lazarettsdirektion

underställas Sundhetskollegium, som deröfver skall inhemta

Öfverintendentsembetets yttrande.

16

Angående antalet af de kronans hus och lägenheter, öfver hvilka

Öfverintendentsembetet utöfvar tillsyn, inhemtas af embetets till Statskontoret

den 14 September 1875 afgifna förteckning öfver statens berörda

egendomar, att detsamma då uppgick i hufvudstaden till 28 — hvaribland

23 byggnader med sammanlagdt taxeringsvärde af 8,422,000 kronor, hvartill

sedermera kommit Generalstabens hus och magasinerna under stadshuset

— och i landsorterna till 41 med sammanlagdt taxeringsvärde af

3,680,890 kronor, ibland hvilka voro 8 Kongl. slott, deraf 5 äro upplåtna

till landshöfdingeresidens och landsstatsembetslokaler, 18 andra länsresidens,

till en del med särskilda embetshus, 5 kronomagasin o. s. v.

Vidkommande de medel, som äro stälda under Öfverintendentsembetets

förvaltning och redovisning, utgöras desamma, förutom anslagen till

sjelfva embetet samt till skrifmaterialier och expenser, dels af det å riksstatens

sjunde hufvudtitel uppförda anslaget till »byggnader och reparationer»,

utgående från och med innevarande år med 155,480 kronor, dels

ock af de särskilda anslag, som i nåder anvisas för sådana nybyggnader

eller andra tillfälliga byggnadsarbeten, som genom Öfverintendentsembetets

försorg verkställas, hvilka sistnämnda anslag under senast förflutna 10

åren uppgått till ett sammanlagdt belopp af i det närmaste 4 millioner

kronor. Härtill komma slutligen hyror och andra genom försäljning af

obrukbara materialier och dylikt tillfälligtvis inflytande medel, hvilka år

1876 medfört en inkomst af 10,481 kronor 64 öre, nämligen tomtöresafgifter

400 kronor, hyresmedel för några magasins- och källarelägenheter

3,541 kronor 50 öre samt numera upphörd hyresersättning för Kongl.

Humlegården 1,500 kronor, influtna medel för såld materiel 363 kronor

64 öre samt tillfällig brandskadeersättning 4,676 kronor 50 öre.

Efter hvad Öfverintendentsembetets diarium för år 1876 utvisar, har

under samma år till embetet inkommit följande antal mål och ärenden,

nämligen:

Kongl. bref ang. fastställelse å ritningar och kostnadsförslag............... 68

d:o ang. beslutade ombyggnader och reparationer, disposition

af lägenheter i kronans hus m. m............................... 40

Kongl. remisser ang. ändring i faststälde byggnadsplaner, disposition

af lägenheter i kronans hus m. m...................... 20

Transp. 128

17

Transp. 128

För granskning öfverlemnade ritningar och kostnadsförslag ang.

nya kyrkor ......................................................... 12

reparation och restauration af kyrkor................... 9

nya husbyggnader............................................................ 26

reparationer, om- och tillbyggnader af hus............... 37

tornbyggnader (5), orgelfacader (11), altare, altareprydnader,

vapenhus och läktare m. m............. 22

värme- eller vattenlednings anbringande..................... 4

liusfacader................................................................ 2

stadsplaner .................... 12 124

Embetsverks och myndigheters skrivelser med

begäran om erhållande af ritningar och kostnadsförslag ang.

nya kyrkor .................................. 7

nya husbyggnader.................................................. 2

tornbyggnader, orgelfacader, kyrkoreparationer......... 7 ig

hemställanden om vidtagande af reparationer, inredningar, be

sigtningar,

värderingar in. m............................................................. 55

infordrade förklaringar, yttranden och handlingar........................ 73

anmälanden................................................................................................ 13

Intendentens och arkitekternes memorial

ang. granskning af ritningar och kostnadsförslag till

nya kyrkor ........................................................................ 2

nya husbyggnader............................................................ 9

om- och tillbyggnader samt inredning af hus............ 8

tornbyggnad och värmelednings anbringande............ 2

stadsplaner m. m....................... 13 34

med nya eller omarbetade ritningar och kostnadsförslag till

nya kyrkor ........................................................................ 13

nya husbyggnader............................................................ 7

tornbyggnader, orgeihyader, altare, altareprydnader,

vapenhus och läktare m. m...................... 18

husinredningar, värmelednings anbringande in. m.... 5

med generalförslag, renritningar och kopior........................ 6 49

med infordrade utlåtanden................................................................ 18

med anmälanden och hemställanden.................................................. 7

k

Transp. 517

3

18

Förslag till änd?ingar

i arbetssättet.

Kansli- och

kameral af delningen.

Transp. 517

Konungens Befallningsliafvandes skrifvelser med

årsredogörelser ang. kronans hus i länen ....................................... 23

årsbesigtningsinstrument och reparationsförslag................................. 23

priskuranter, markegångstaxor m. in................................................. 41

reqvisitioner å priskurantblanketter, medelsförskott m. m............. 7

hemställanden om inköp af inventarier, om disposition af lägenheter

i kronans hus in. in. ......................................................... 9

Kamrerarens anmärkningsakter..................................................................... 7

d:o skrifvelser med infordrade yttranden, med uppgifter om

kassaställningen, med årsräkenskapen m. m...................... 6

Ansökningar om antagande till extra ordinarie arkitekt och om tjenstledighet.

...................................................................................... 4

d:o om anstånd med leveranser m. m..................................... 13

Anbud å hvarjehanda arbetens verkställande.......................................... 19

Räkningar ......................................................................................................... 36

Q.vittenser............................................................................................................ 26

Anordningar ...................................................................................................... 15

Diverse ............................................................................................................... 5

tillsammans 751

ärenden, motsvarande 703 år 1875, 696 år 1874, 663 år 1873, 667 år 1872,

633 år 1871 och 649 år 1870. Derjemte hafva år 1876 till embetet inkommit,

utan att i diarium införas, 327 räkningar angående utgifter för

kronans hus i hufvudstaden samt de kassarapporter, som, enligt instruktionen,

skola af kamrer ar en till embetet på vissa tider afgifvas.

Enligt registraturet hafva år 1876 från Öfverintendentsembetet utgått

417 expeditioner, af hvilka 116 utgjort underdåniga utlåtanden.

Sedan Komitén sålunda redogjort för Öfverintendentsembetets uppkomst

och utveckling, dess nuvarande åligganden och vidden af desamma,

äfvensom för det förslag till förändrad organisation af embetet, som för omkring

tio år sedan var å bane, har Komitén att tillse, huruvida med den

nuvarande organisationen embetets verksamhet fullt motsvarar det med

dess inrättande åsyftade ändamål, eller om i afseende på sättet för utöfvandet

af denna verksamhet någon ändring kan vara att ifrågasätta.

Öfverintendentsembetets åligganden äro af dels administrativ dels teknisk

natur. Göromålen af förra slaget, hvilka tillhöra embetets kansli

-

4

19

och kameralafdelning, hafva sin motsvarighet inom andra förvaltningsgrenar

och torde derföre lämpligen böra ordnas på enahanda sätt, i den

mån detta icke redan är förhållandet. I sådant hänseende har Komitén

endast följande att anföra.

Enligt den för Öfverintendentsembetet gällande instruktion skall vid

embetets sammanträden föras protokoll, i korthet upptagande föredragna

ärenden och fattade beslut. Sekreteraren förer dessutom, i egenskap af

föredragande, vid hvarje session en särskild lista öfver föredragna ärenden

och beslutade åtgärder. Om dessa listor fullständigades, på sätt Komitén

förut hemstält i fråga om protokollsföringen i Kammarkollegium och andra

embetsverk, och förvarades, skulle af desamma tillräckligt utförligt kunna

inhemtas, hvad vid embetets sammanträden förekommit, och vidare protokollsföring

således blifva öfverflödig.

De till Ofverintendentsembetets disposition stälda statsanslag utbetalas

på embetets reqvisition af Statskontoret och insättas tillika med öfriga till

embetet inflytande medel, för såvidt de icke till förestående utbetalningar

genast behöfva användas, på depositionsräkning i riksbanken, hvars depositionsbevis

af embetets sekreterare för kontroll annoteras. De invisningrar

o

deremot å dessa i banken innestående medel, som för utgifters bestridande

af embetet utfärdas, underskrifvas af öfverintendenten och kontrasigneras

af kamreraren, och öfver dessa invisningar förer öfverintendenten särskild

anteckning. Att kamreraren, som sjelf uttager medlen, af hvilka en del

är afsedd till förstärkning af den inneliggande, af honom, i egenskapen af

kassör, omhänderhafda kassan, kontrasignerar invisningarne, kan icke anses

fullt lämpligt, helst desamma äro grundade på af embetet fattade beslut

och således lära, i likhet med embetets öfriga utgående expeditioner, böra

kontrasigneras af föredraganden. Likaledes har Komitén funnit mindre

ändamålsenligt, att kontrollbokföringen är på förutnämnda sätt fördelad,

och får derföre hemställa, att jemväl annoteringen af utfärdade invisningar

må ske af embetets sekreterare, hvilken redan nu är att betrakta såsom

kassaförvaltarens kontrollant.

Vidare har Komitén inhemtat, att å hyror samt en del genom försäljning

af obrukbara materialier och dylikt tillfälligtvis inflytande medel

qvittenser utfärdas af kamrer aren, utan att de influtna medlen behöfva,

enligt instruktionen, af särskild kontrollant annoteras. Dessa medel uppgå

visserligen, såsom af Komiténs föregående redogörelse visar sig, till ringa

belopp; men med god ordning synes dock öfverensstämmande, att äfven

dessa upptagas i sekreterarens kontrollräkning.

20

Vidkommande användandet af sistnämnda medel, hvilka af embetet

disponeras på enahanda sätt som anslaget till byggnader och reparationer,

tillåter sig Komitén anmärka, att då för detta ändamål är anvisadt ett

med hänsyn till behofvet bestämdt anslagsbelopp, samma medel synas icke

böra af embetet direkt användas utan till statsverket redovisas.

I fråga om nybyggnader eller andra byggnadsföretag, hvilka genom

Öfverintendentsembetets försorg skola verkställas, föras af kamreraren räkningar,

upptagande anslagens belopp och de på grund af verkstälda arbeten

utbetalda medel; hvarjemte särskilda anteckningar öfver beslutade

arbeten och derigenom disponerade medel äfven böra af vederbörande arkitekter,

i deras egenskap af arbetschefer, föras; men då det är af synnerlig

vigt att vid hvarje särskildt tillfälle, då arbetsbeställning ifrågasättes, fullt

tillförlitligen utredes, om något och i sådant fall huru mycket af de för

hela byggnadsföretaget anslagna medel återstår odisponeradt, har Komitén

ansett önskligt, att för hvarje byggnadsanslag blefve fördt särskildt konto,

jemväl inom embetets kansli- och kameralafdelning, öfver ej blott det anvisade

anslaget och de deraf utbetalda medlen utan äfven beslutade arbeten

och för dem beräknade kostnader, för hvilket ändamål styrelsens räkenskapsförare

borde erhålla nödig del af styrelsens i sådant ärende fattade

beslut.

Komitén hemställer på grund häraf,

att protokollsföringen i Öfverintendentsembetet må

ordnas, på sätt ofvan blifvit antydt;

att Öfverintendentsembetets mvisningar å dess i

riksbanken innestående medel må utfärdas på samma

sätt som andra från embetet utgående expeditioner och

således af föredraganden kontrasigneras;

att öfver inflytande och utgående medel må af

sekreteraren föras fullständig kontrollräkning;

att hyror och andra tillfälligtvis inflytande medel

må till statsverket redovisas; samt

att för hvarje byggnadsanslag, som af Öfverintendentsembetet

disponeras, må inom embetets kansli- och

kameralafdelning föras särskildt konto, upptagande,

jemte anvisade anslaget och verkstälde utbetalningar,

beslutade arbeten och derför beräknade utgifter.

21

Att på fullt ändamålsenligt sätt ordna den del af Öfverintendents- B^ning^f

embete** verksamhet, som utöfvas genom ritnings- och byggnadsafdelningen,

är förenadt med flera svårigheter. De göromål, som hit äro hänförliga

och hvilka förutsätta ej blott vetenskapliga och konstnärliga insigter

utan äfven skicklighet och erfarenhet i den praktiska tillämpningen af

byggnadskonsten, kunna sammanföras till fem särskilda grupper, bestämda

med hänsyn till embetets åligganden dels att granska ritnings- och kostnadsförslag

till offentliga byggnader, dels att vårda kronans i civilt ändamål

anslagna och under öfverintendentsembetets förvaltning stälda hus och

lägenheter, dels att uppgöra ritningar och kostnadsförslag till byggnadsarbeten,

dels att ombesörja verkställighet af beslutade nybyggnads- och

reparationsarbeten för kronans räkning och dels att i vissa fall kontrollera,

det faststälda ritningar vid byggnadsföretag följas.

Beträffande embetets granskningsåligganden synes intet vara att erinra

vid det sätt, hvarpå desamma för närvarande fullgöras; hvilket gäller

äfven i fråga om vården af kronans lägenheter i hufvudstaden, enär denna

vård i första hand tillkommer eu af embetets arkitekter med biträde af

särskildt tillförordnade extra ordinarie tjensteman, hvarigenom således en

ständig, på sakkunskap grundad tillsyn öfver dessa lägenheter utöfvas i

afseende å såväl behöfligheten af reparationer som ock sättet för beslutade

reparationers verkställande. Annat är förhållandet med kronans lägenheter

i landsorterna, Dessa lägenheter stå under Eders Kongl. Maj:ts vederbörande

Befallningshafvandes närmaste inseende, och genom denna myndighet

anordnas å lägenheterna årliga besigtningar, som verkställas af en magistratsperson

med biträde af mer eller mindre kunnige, a orten bosatte

handtverkare, livilkas utlåtande angående behöflige till- eller ombyggnader

eller reparationer ligga till grund för de förslag, som i sadant afseende

från länsstyrelserna till Öfverintenclentsembetet årligen insändas. Dit inkomna,

granskas förslagen från samtliga länen af embetets intendent, hvilken

i sitt generalförslag upptager de arbeten, han för det kommande aret

pröfvat vara af nöden. De med ledning af detta förslag sedermera beslutade

arbetena verkställas derefter på entreprenad i kanske de flesta

fall, enär konkurrens saknas, af just de handtverkare, hvilka påsynat bristerna,

under det att kontrollen öfver deras afhjelpande utöfvas af någon

tjensteman inom länsstyrelsen, vanligen landskamreraren, eller ock af särskildt

dertill förordnad person på platsen. Besigtningarne och första förslagen

till befunna bristers bättrande uppgöras, och kontrollen öfver arbetena

utöfvas således af personer, hos hvilka man i allmänhet icke eger

22

förutsätta insigter af det slag, som för bedömande af dylika frågor äro

erforderliga. Visserligen innehåller embetets instruktion, att Kong!. Maj:t

vill, da sadant af behofvet påkallas, på underdånig anmälan af öfverintendentsembetet

i nåder tillåta, att öfverintendenten eller intendenten, åtföljd

af en utaf embetets yngre tjensteman, företager inspektionsresor till

rikets särskilda delar för att kontrollera verkställigheten af anbefalda byggnads-

och reparationsatgärder vid kronans hus och byggnader i landsorterna

samt afgifva, der sådant finnes erforderligt, förslag till åtgärder i

afseende a desammas vård och underhåll; men härmed afses naturligen

endast större och vigtigare arbeten, helst detta stadgandes tillämpning i

alla förekommande fall skulle medföra, utom stora kostnader för statsverket,

den olägenhet, att embetets chef eller hans närmaste man, intendenten,

af dessa resor blefve mera upptagen, än gagneligt kunde vara för

de maktpåliggande göromålen å embetsrum nnet.

Hvad dernäst angår den Öfverintendentsembetet åliggande kontroll

deröfver, att byggnader fullbordas i enlighet med faststälda ritningar, så —

för savidt denna kontroll skall utöfvas på stället och medan arbetet är

under utförande — är berörda åliggande för närvarande inskränkt till de

fall, da, pa embetets underdåniga anmälan om behöfligheten af särskild

tillsyn vid något byggnadsföretag, Eders Kongl. Maj:t pröfvar skäligt sådan

föreskrifva; och åligger det då embetet att, efter anmälan af vederbörande

»om byggnadsarbetets bringande till verkställighet)), uppdraga åt

någon af sina vid ritnings- och byggnadsafdelningen anstälde tjensteman

att till besigtigande af arbetet företaga inspektionsresa, hvarvid den förordnade

tjenstemannen har att dels tillse, att den faststälda ritningen behörigen

följes och dels, der sådant af behofvet påkallas, tillhandagå vederbörande

med erforderliga råd och upplysningar.

Äfven denna kontrollmyndighet utöfvas för närvarande i mindre grad,

än önskligt är, och synes Komitén — enär ändamålet med den föreskrifna

granskningen och fastställelsen af ritningar alldeles förfelas, om, såsom ej

ovanligt lärer vara, vid byggnaders uppförande afvikelser, större eller

mindre, från samma ritningar ske — böra, långt ifrån att inskränkas, utsträckas

derhän, att der Öfverintendentsembetet finner en sådan tillsyn

erforderlig, embetet må utan vidare omgång sjelft ega rätt att derom föreskrifva.

Skälet, hvarföre denna tillsyn inskränkts till endast vigtigare

byggnadsföretag, är emellertid att söka i den uppoffring af tid och möda

utan ersättning derför, hvilken embetets arkitekter vid utöfvandet af en

dylik tillsyn måste vidkännas.

23

Sedan arkitekten efter genomgången 6- å 8-årig lärokurs inhemtat de

insigter, som för arkitektyrkets utöfvande äro erforderliga, och i många

fall genom utländska studieresor fullkomnat desamma, antages han till

extra ordinarie arkitekt i embetet utan lön och med ringa arfvode; och

först efter mångårig tjenstgöring kan han hoppas vinna befordran till ordinarie

arkitekt. Den låga aflöning, som tillkommer honom i denna egenskap

(för närvarande utgörande med dyrtidstillägg 2,400 kronor för förste

och 1,200 kronor för andre arkitekt), gör det nödvändigt för honom, om

han skall kunna förvärfva sin utkomst, att vid sidan af tjensten utöfva

enskild verksamhet, och för den duglige arkitekten är, med byggnadsväsendets

nuvarande utveckling och det alltmer känbara behofvet vid byggnadsföretag

af skickligt arkitektbiträde, denna enskilda verksamhet ganska

väsentlig. Staten kan ej heller fordra, att personer, som i den enskilda

företagsamheten kunna vinna riklig utkomst, skola för en obetydlig och

för lefnadsbehofven otillräcklig aflöning, med åsidosättande af denna verksamhet,

offra hela sin tid åt statens tjenst — hvilket ej heller, med hänsyn

till arkitekternes utveckling och framåtskridande i deras yrke, skulle

vara lämpligt, då ökad yrkesskicklighet måste genom den enskilda verksamheten

väsentligen främjas — och, om den fordran uppställes å arkitekterne

att uteslutande egna sin tid åt statens tjenst, är fara värdt att

statens behof svårligen skulle kunna fyllas. Under dessa förhållanden

är naturligt, att en af Öfverintendentsembetet anbefald kontrollresa till

orterna, hvarigenom arkitekten måste för längre eller kortare tid alldeles

lägga å sido sitt enskilda, väl aflönade arbete eller ock mot dryg ersättning

öfverlåta det åt biträden, är allt annat än eftersträfvansvärd, helst

härtill kommer, att arkitekt, enligt resereglemente! den 10 November 1865

med deri genom Kongl. kungörelsen den 12 Maj 1871 gjorda ändringar,

endast får beräkna 3 kronor reseersättning per mil samt 4 kronor dagtraktamente

— en ersättning som i de flesta fall är otillräcklig att betacka

ens sjelfva resekostnaden och som än mindre kan hålla honom skadeslös

för hans derunder förlorade enskilda praktik.

Enahanda missförhållande mellan arbete och ersättningen derför visar

sig ock i fråga om ritningars uppgörande, hvilket framgår deraf att

enskildt bestälda ritningar exempelvis till landtkyrkor betalas med 500 å

1,500 kronor, till större byggnadsföretag med 2,000 å 5,000 kronor, till

boningshus med 500 å 1,500 kronor samt mindre ritningar till fasader,

ändringar af hus, dekorativa arbeten och dylikt med 100 å 500 kronor.

Då ritningar till kronans hus uppgjorts, har visserligen stundom särskild

24

ersättning kunnat beredas den, som verkstält ritningen, på det sätt att,

då åt Öfverintendentsembetet uppdragits ombesörjandet af den beslutade

byggnadens utförande, embetet till tillsyningsman dervid utsett ritningsförfattaren,

hvilken då åtnjutit tillsyningsarfvode från det till byggnaden

beviljade anslag; men ofta hafva sådana ritningar uppgjorts utan att byggnadsföretaget

sedermera kommit till stånd, och för dessa likasom för ritningar

för offentliga auktoriteters och menigheters räkning — med undantag

af någon gång särskilt begärda detaljritningar öfver å hufvudritning

antydda konstruktioner eller prydnader — utgår ej någon särskild

ersättning. Då vidare af alla faststälda ritningar till offentliga byggnadsföretag

kopior skola göras för att till framtida efterrättelse i embetets

arkiv förvaras, är tydligt, att arkitekternes aflöning ej motsvarar det af

dem utförda arbete.

För afhjelpande af nu påpekade brister framstälde Öfverintendentsembetet

år 1865 det förslag om särskilda länsarkitekters anställande, för

hvilket Komitén här ofvan redogjort; och då detta förslag, såsom ofvan

är nämndt, icke blef förkastadt, men endast för det dåvarande lemnadt

utan vidare åtgärd, har Komitén ansett sig böra nu taga detsamma under

öfvervägande.

Ehuruväl flera ganska talande skäl kunna anföras och blifvit anförda

för berörda förslag, synas dock, åtminstone för närvarande, svårigheter möta

för dess genomförande. Klart är att, om de med förslaget afsedda fördelar

skola ernås, länsarkitektsplatserna måste besättas med i sitt fack

fullt utbildade och skicklige arkitekter; men då sådane kunna förvärfva

stor, med ekonomiska fördelar förenad enskild praktik såväl i hufvudstaden

eller andra större städer i riket som å landsbygden, så vilja de naturligtvis

ej binda sig vid fasta platser i landsorterna, utan att på förhand

vara tillförsäkrade en bestämd aflöning, någorlunda motsvarande den

inkomst, de eljest kunde påräkna. Det jemförelsevis ringa arbete, som för

statens räkning skulle åligga hvarje länsarkitekt, med hänsyn till kontrollen

öfver allmänna byggnader inom hans distrikt samt vården om kronans,

under Öfverintendentsembetets inseende stälde egendomar derstädes, bör, i

betraktande af dessa byggnaders och egendomars nuvarande antal, ej blifva

af tillräcklig betydenhet, för att en dylik tjensteman billigtvis må kunna

af staten lönas med något större belopp, och den bristande delen i hans

årsinkomst skulle således antingen tillskjutas af de län, hvilka tillsammans

bildade distriktet, eller ock förvärfvas genom enskild praktik inom detsamma.

Osäkert är emellertid, huruvida länen nu och framdeles skola

25

befinnas villigare att ikläda sig en dylik uppoffring, än förhållandet var,

då förslaget om länsarkitekters anställande förra gången understäldes landstingen,

och ännu osäkrare torde vara, huruvida för arkitekten alltid skulle

vara att påräkna inom distriktet tillräcklig enskild sysselsättning, äfven

om antagas kunde, att allmänheten företrädesvis komme att hänvända sig

till honom med sina uppdrag. Länsarkitekttjensters inrättande synes derföre

Komitén för närvarande icke vara att. förorda, utan torde all inspektion,

fortfarande såsom hittills, böra utgå direkt från Öfverintendentsembetet.

Om till dettas förfogande stäldes ett penningeanslag, hvilket vid de tillfällen,

då embetet funne arbetsföretag i landsorten vara af den vigt, att

en kontroll från det allmännas sida deröfver vore behöflig, finge anlitas

på det sätt, att till den extra ordinarie tjensteman inom embetet, hvilken

till sådan kontrollresa förordnades, utbetaltes såsom dagarfvode, utöfver

hvad i rese- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente skall

utgå, så stort belopp, att kontrollanten icke blott icke behöfde för sjelfva

resan göra förlust, utan jemväl kunde påräkna någon ersättning för den

tid, han vore hindrad i sin enskilda verksamhet, skulle utan tvifvel tillräckligt

antal duglige män ställa sig till embetets förfogande för ifrågavarande

ändamål. Under dylika resor kunde och borde en sakkunnig tillsyn

utöfvas öfver kronans under Öfverintendentsembetets inseende stälda

hus i orterna och således behöfliga reparationer i tid och på bästa sätt

anordnas samt en tillförlitlig uppsigt öfver deras verkställande åstadkommas,

hvaraf följden skulle blifva en ej ringa besparing i statens nuvarande

utgifter för sådana nybyggnader och reparationer.

Vidkommande slutligen embetets åliggande med ritningars uppgörande

och ersättningen derför, anser Komitén äfven härutinnan en förändrad anordning

böra vidtagas. A ena sidan kan ej staten aflöna ett flertal arkitekter

så, att de, med åsidosättande af enskild verksamhet, uteslutande

egna sig åt statens tjenst, men å andra sidan måste tillgodoses arkitekternes

billiga anspråk, att deras arbete för statens räkning ersättes med

ett belopp, något så när motsvarande hvad den enskilde för enahanda arbete

betalar. Med fästadt afseende å båda dessa omständigheter, synes

Komitén lämpligast, att embetets ordinarie arkitektpersonal inskränkes till

det minsta möjliga antal eller det, som kan vara erforderligt hufvudsakligen

för den embetet åliggande granskning af byggnadsförslag och vården

om kronans egendomar, och att för ritningar, hvilka genom embetets

försorg skola uppgöras eller omarbetas och icke kunna af den ordinarie

personalen medhinnas, extra ordinarie arkitekter må anlitas. Ersättning

26

för ritning för kronans räkning skulle sålunda utgå, liksom nu är fallet,

af det för sj elfva byggnaden anvisade anslaget, då sådan byggnad beslutades,

och, om den ifrågasatta byggnaden ej kom till stånd, för hvarje

särskildt fall, på underdånig hemställan af embete!, till utbetalande beviljas.

Öfriga ritningar skulle af embetet ersättas med skäligt ansedt belopp,

för hvilket ändamål ett särskildt anslag borde ställas till embetets

disposition. Härigenom skulle ock den fördel vinnas, att ritningsmålen

kunde uppdragas åt den för hvarje mål, med hänsyn till dess beskaffenhet,

lämpligaste personen, då nu deremot vid målens fördelning embetets chef

måste ej blott företrädesvis hålla sig till de ordinarie arkitekterne, utan

ock tillse, att ej den ene jemförelsevis betungas med mera arbete än

den andre. Den utgift, statsverket genom en sådan anordning finge vidkännas,

komme till väsentlig del att betäckas af den besparing, som

uppstode genom flera arkitekt^ enst ers indragning. Komme derjemte, hvad

Komitén för sin del vill föreslå, offentliga auktoriteters och menigheters

rätt att utan ersättning från Öfverintendentsembetet erhålla omarbetade

och i vissa fall nya ritningar att upphöra, och blefve dem ålagdt, såsom

billigt synes vara, att för hvarje ritning utgifva antingen hela dess verkliga

värde eller ock större eller mindre del deraf, skulle den af förändringen

föranledda tillökning i utgifter blifva ringa, om ens någon. En

följd af sistnämnda förslag skulle ock blifva minskning i Öfverintendentsembetets

göromål med granskning och omarbetning af för fastställelse insända

ritningar, enär vederbörande då torde finna med sin fördel förenligt

att redan i första hand vända sig till embetet eller ock anlita enskild

sakkunnig person för önskade ritningars uppgörande, i stället för att, såsom

nu ej sällan sker, till embetet insända odugliga förslag, hvilka af

embetet utan ersättning måste omarbetas för att blifva användbara.

Då en betydlig del af de göromål, som nu förrättas af Öfverintendentsembetets

ordinarie arkitekter, således skulle, enligt Komiténs mening,

öfverflyttas på extra ordinarie tjensteman vid embetets ritnings- och byggnadsafdelning,

synas för anställning såsom sådan böra föreskrifvas enahanda

kompetensvilkor, som nu gälla för anställning såsom ordinarie arkitekt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, föreslår Komitén,

att, för åstadkommande af kontroll deröfver, att

offentliga byggnadsföretag fullbordas i enlighet med

vederbörligen faststälda ritningar, Öfverintendentsembetet

må ega att, när sådant af embetet pröfvas behöflig!,

uppdraga åt någon af de vid ritnings- och

27

byggnadsafdelningen anstälde ordinarie eller extra ordinarie

tjensteman att företaga inspektionsresor, under

hvilka nödig tillsyn öfver kronans hus och lägenheter

i orterna tillika skall utöfvas;

att under dylika resor må af extra ordinarie tjensteman

åtnjutas, jemte rese- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente, särskildt dagarfvode till

belopp, som af Öfverintendentsembetet, med hänsyn

till det med resan förenade uppdragets vigt och omfång,

bestämmes;

att uppgörande af ritningar, som åligga Öfverintendentsembetet

och ej af den ordinarie tjenstemannapersonalen

medhinnas, må af embetet uppdragas åt

extra ordinarie tjensteman emot ersättning, på sätt

Komitén här ofvan föreslagit;

att, för ritningar, som hos Öfverintendentsembetet

uppgöras och icke verkställas för kronans räkning,

vederbörande må förpligtas att erlägga lösen eller ersättning,

motsvarande ritningens af embetet bestämda

värde eller åtminstone någon del deraf;

att sålunda inflytande medel må varda till statsverket

redovisade; samt

att för anställning såsom extra ordinarie tjensteman

vid Öfverintendentsembetets ritnings- och byggnadsafdelning

må föreskrifvas samma kompetensvilkor,

som nu gälla för anställning såsom ordinarie arkitekt.

Såsom redan är omförmäldt, utgöres verkets styrelse af dess chef, öfverintendenten,

hvilken ensam tillkommer beslutanderätten i förekommande

ärenden, samt af intendenten och sekreteraren; men vid embetets sammanträden

skola jemväl närvara de af arkitekterne, hvilka öfverintendenten

finner skäl tillkalla; egande samtlige närvarande tjenstemännen yttrandeoch

reservationsrätt i de ärenden, som afgöras. För närvarande bevistas

sammanträdena i allmänhet af alla förste och en bland andre arkitekterne.

Skälet, hvarföre jemväl desse tjensteman ansetts böra deltaga i öfverläggningen,

torde kunna sökas i den omständigheten, att, då nu gällande instruktion

utfärdades, dels dåvarande Kongl. Museum var förenadt med

Öfverintendentsembetet, dels ock öfverintendenten var, såsom ännu är förhållandet,

preses i Akademien för de fria konsterna, till följd hvaraf vid

Vevhets styrelse.

28

öfverintendentsplatsens besättande hittills icke torde tagits uteslutande hänsyn

till embetets behof af en, särskildt i byggnadskonst, teoretiskt och

praktiskt kunnig chef, utan snarare uppsökts män med allmän'' konstbildning.

Sedermera har dock, såsom förut blifvit omnämndt, det efter nämnda

Musei upphörande inrättade Nationalmuseum skiljts från Öfverintendentsembetet

och erhållit särskild föreståndare, hvilket förr eller senare torde

blifva nödvändigt äfven i fråga om Akademien för de fria konsterna.

() fver i nte n de utse in betets chef kan derföre redan under nuvarande förhållanden

mera än förut och skulle, om han befriades från förmanskapet vid

nämnda Akademi, kunna uteslutande egna sin tid åt embetets maktpåliggande

göromål samt, i besittning af de egenskaper, som af göromålens

beskaffenhet företrädesvis påkallas, icke blott med sakkunskap leda och

öfvervaka arbetets gång, utan ock sjelf mera omedelbart ingripa deri. I

sådant afseende borde honom särskildt åligga att, för byggnadsväsendets

främjande, med oafbruten uppmärksamhet följa dess utveckling och framsteg

inom riket och, så mycket ske kan, äfven i främmande länder samt,

i den mån tiden det medgåfve, deltaga i granskningen af vigtigare ritningsmål

och afgifva utlåtanden i större frågor af teknisk art.

I anseende till ärendenas vigt lärer vara nödigt, att intendenten och

sekreteraren fortfarande gemensamt deltaga i deras handläggning och yttra

sina meningar om det beslut eller den åtgärd, hvartill hvarje mål bör föranleda,

med ansvar för dem jemte chefen för de beslut, mot hvilka de

icke anmält reservation. Deremot synes de underordnade tjenstemännens

ständiga närvaro vid embetets sammanträden icke vara nödvändig; chefen

naturligtvis obetaget att efter behof affordra dem upplysningar och utredningar

i förekommande frågor.

Intendenten lärer företrädesvis böra sysselsätta sig med granskning af

inkomna ritnings- och kostnadsförslag samt biträda med vigtigare ritningars

uppgörande. Enligt instruktionen åligger hela föredragningsskyldigheten

sekreteraren, beroende på svårigheten att, i fråga om de hos Öfverintendentsembetet

förekommande mål, uppdraga en bestämd gränsskilnad

mellan ärenden af teknisk och administrativ beskaffenhet, då i allmänhet

hvarje ärende innebär frågor af båda slagen, hvilka med hvarandra sammanhänga

och af hvarandra äro beroende; men föredraganden biträdes

dock af intendenten vid utredningen af den tekniska delen af hvarje ärende;

och härvid torde jemväl för framtiden böra förblifva. Då vid öfverintendentens

frånvaro hans plats skolat och fortfarande torde böra företrädas

af intendenten, är nödvändigt, att denne med noggrannhet följer samtliga

29

målen för att icke vid sådana tillfällen vara för ärendena samt sättet för

deras behandling och afgörande främmande; hvaremot intendenten, hvars

tid hlifver af alla dessa göromål fullt upptagen, synes höra befrias från

honom nu åliggande bestyr med kronans hus och lägenheter i landsorterna.

I fråga om sekreterarens göromål har Komitén endast att erinra om

det ofvan framstälda förslaget att åt honom uppdraga förandet af fullständig

kontrollräkning öfver inflytande och utassignerade medel. Med

hänsyn till såväl detta nya åliggande som sekreterarens skyldighet att bereda

och handlägga, jemte andra mål, alla inom embetet förekommande

kamerala ärenden, och då andre ordinarie tjenstemannen på denna afdelning

hufvudsakligen åligger kassörs- och bokhållaregöromål, lärer innehafvaren

af sekreterarebefattningen rätteligen vara att anses såsom sekreterare

och kamrerare.

Komitén hemställer alltså,

att Ofverintendentsembetet må såsom styrelse utgöras

af en öfverintendent, chef för verket, samt en

intendent och en sekreterare, såsom ledamöter, med

hufvudsakligen de åligganden, som här ofvan blifvit

antydda.

o

A Öfverintendentsembetets ritnings- och byggnadsafdelning äro för öfverintennärvarande

anstälde, förutom intendenten, tre förste och fyra andre arki- dentsembetets

tekter. Under förutsättning att Komiténs förut afgifna förslag om extra ö''nga per~

ordinarie tjenstemäns användande för ritningars uppgörande, i den mån mtnings. och

dessa icke af embetets ordinarie personal medhinnas, vinner Eders Kongl. byggnadsafdeiMaj:ts

nådiga bifall, och med antagande, att såväl öfverintendenten som ningen.

intendenten komma att verksamt deltaga i embetet åliggande göromål,

skulle i Komiténs tanke endast två ordinarie arkitekter blifva för embetets

behof erforderlige. En af dem skulle, såsom nu, med biträde af särskilt

dertill förordnade extra ordinarie tjensteman handhafva vården om

kronans hus i hufvudstaden; och ehuru dennes tid blefve i det närmaste

härmed upptagen, torde han dock derjemte i någon mån kunna biträda

med gransknings- och ritningsgöromål. Den andre arkitekten borde öfvertaga

de intendenten nu åliggande bestyr med kronans hus och lägenheter

i landsorterna samt, med hänsyn till detta åliggande, företrädesvis af Öfverintendentsembetet

anlitas för de kontrollresor till orterna, embetet kan

finna behöfliga för tillsyns utöfvande i fråga om nämnda hus, dervid äfven

offentliga byggnadsföretag utom Öfverintendentsembetets förvaltning kunde

30

Kansli- och

kameralafdelningen.

af honom inspekteras; och torde jemväl för denne tjensteman blifva tid

öfrig att biträda vid andra inom embetet förefallande göromål.

A Öfverintendentsembetets kansli- och kameralafdelning tjenstgör,

utom sekreteraren, en »kamrerare och kassör»; hvarjemte i gällande stat

är upptaget arfvode åt en kanslist och kammarskrifvare. De göromål,

som tillkomma beinälde kamrerare och kassör, äro af mindre omfattning

och komma icke synnerligen att ökas genom den något vidlyftigare bokföring

i fråga om de till Öfverintendentsembetets disposition stälda byggnadsanslag,

hvarom Komitén i det föregående hemstält. Endast i slutet

och början af hvarje år eller omkring fyra månader är hans tid fullt upptagen,

då han, jemte årsräkenskapens afslutande, har att granska alla i

slutet af hvarje år inkommande räkningar öfver samtliga utgifter såväl

för reparationer vid kronans hus i hufvudstaden och i landsorterna som

ock för de kronans nybyggnader, hvilka genom Öfverintendentsembetet

ombesörjas; och under denna tid kan till och med någon gång särskild!

biträde vara behöflig!, på det arbetet ej må blifva fördröjdt. Under öfriga

delen af året deremot kan han utan svårighet, jemte tjenstgöring i andra

verk, medhinna då förekommande göromål. Någon annan af Öfverintendentsembetets

tjensteman kan dock ej, jemte egna åligganden, öfvertaga

äfven dessa, och då de icke lämpligen böra uppdragas åt ett extra biträde,

helst med befattningen är förenadt oinhänderhafvande och redovisning af

medel till stort belopp, blifver en ordinarie tjensteman, utom sekreteraren,

fortfarande behöflig på kansli- och kameralafdelningen. De till nu ifrågavarande

tjenstebefattning hörande åligganden äro dock, såsom redan blifvit

anmärkt, ej kamreraregöromål, hvarföre nuvarande benämningen af »kamrerare

och kassör» torde böra utbytas mot den af »kassör och bokhållare».

De med kanslist- och kammarskrifvarebefattningen förenade göromål

lära, i enlighet med Komiténs förslag om indragning af lägsta gradens

fenster i förut reglerade embetsverk, böra af extra biträden bestridas.

Hos Öfverintendentsembetet äro för närvarande anstälde två vaktmästare.

Till följd af embetets bestyr med kronans hus i hufvudstaden

äro desse upptagne med uträttande utom embetet af ärenden i och för

dessa hus, och den ene af dem har derjemte till åliggande att egna tillsyn

åt det förråd af gamla, vid reparationer eller ombyggnader af kronans

hus med nya ersatta eller eljest obehöfliga byggnadsmaterialier af

hvarjehanda slag, hvilka under embetets vård förvaras, till dess de samlats

i tillräcklig mängd för att med fördel kunna å auktion försäljas; och då

en vaktmästare städse bör vara att tillgå i embetet vid andra förefallande

31

behof, blifva således två vaktmästare inom verket fortfarande behöllige,

af hvilka den ene lärer böra i stat upptagas såsom förste vaktmästare.

Komitén föreslår således,

att Ofverintendentsembetets ritnings- och byggnadsafdelning

må utgöras af, förutom intendenten, två arkitekter

;

att å embetets kansli- och kameralafdelning må,

sekreteraren oberäknad, anställas en »kassör och bokhållare»

;

att arkitekterne må, på sätt redan är förhållandet

med intendenten och sekreteraren, efter öfverintendentens

underdåniga anmälan, utnämnas af Eders Kongl.

Maj:t samt kassören och bokhållaren af Ofverintendentsembetet

tillsättas; äfvensom

att embetets vaktbetjening bestämmes till en förste

vaktmästare och en vaktmästare.

I fråga om ordningen för beviljande af tjenstledighet, som kan blifva

erforderlig för Ofverintendentsembetets tjensteman, samt för vikaries förordnande

under sådan ledighet, hemställer Komitén,

att Öfverintendentsembetet må ega, vid förefallande

behof, bevilja tjenstledighet åt intendenten samt

sekreteraren under en och en half månad och åt öfrige

tjensteman under tre månader samt för den tjenstledige

förordna vikarie; men att, om sådan ledighet blifver

erforderlig för längre tid, frågan derom samt om tj enstens

uppehållande under tiden skall Eders Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning underställas.

Om än, enligt Komiténs förslag, tillsynen öfver kronans hus i orterna

samt kontrollen öfver offentliga byggnadsföretag derstädes framgent skulle

i väsentlig mån komma att utöfvas genom kontrollresor af Öfverintendentsembetets

tjensteman, torde dock tillfälle icke böra saknas för öfverintendenten

att, såsom hittills, sjelf utöfva den allmänna tillsyn i detta afseende,

honom såsom embetets chef bör åligga, hvadan Komitén föreslår,

att öfverintendenten må, då Eders Kongl. Maj:t

efter underdånig anmälan så nödigt finner, företaga inspektionsresor

till orterna för ofvan angifna ändamål.

Tjenstledighet

och vikaries

förordnande.

lnspektions

resor.

32

Allmänna

grunder och

vilkor för löneregleringen.

De vilkor för åtnjutande af aflöning enligt ny stat och de allmänna

grunder för löneregleringen, hvilka vid pröfningen af Komiténs redan afgift^

förslag blifvit faststälda för andra embetsverk, lära böra blifva gällande

äfven för Öfverintendentsembetets embets- och tjensteman samt betjente;

dock att kassören och bokhållaren, hvars göromål inom embetet,

efter hvad ofvan är visadt, ej komma att upptaga hans hela tid, synes

icke böra tillerkännas rätt till årlig semester, men å andra sidan ej heller

böra förmenas att med denna sin befattning förena annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat, helst Koinitén, såsom här nedan skall

närmare framhållas, anser denne tjenstemans löneförmåner böra utgå med

lägre belopp, än som i allmänhet blifvit faststälda för tjensteman inom

lägsta tjenstegraden; hemställande derföre Komitén,

att embets- och tjensteman vid Öfverintendentsembetet

skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid

en möjligen inträdande förändrad organisation af embetet

eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, äfvensom att, derest i en

framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras,

att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt

embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande

af den tjenstegrad och aflöning han innehar, efter den

nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade

göromål;

att med embete eller tjenst i Öfverintendentsembetet

— med undantag af kassörs- och bokhållaretjensten

— icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjenstgöringen i embetet; dock att

tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande

redan innehar tjenst utom embetet, må densamma bibehålla,

så länge den icke är för tjenstgöringen i embetet

hinderlig;

att aflöningarne för Öfverintendentsembetets embets-

och tjensteman samt betjente fördelas i lön och

tjenstgöringspenningar, hvilka senare få uppbäras endast

för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenst

-

83

gjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid,

lian eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den,

som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst

förrätta, eger uppbära hela lönen, men att den, som

eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i

följd af embetsresor eller för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om

han förordnas till högre befattning inom Öfverintendentsembetet,

densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda

fall, af de för befattningen anslagne tjenstgöringspenningar,

men eljest af deremot svarande belopp, i stället

för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre

än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda

efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera

än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller,

på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, och för andra förhöjningen, om sådan

eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra

förhöjningen angår, deraf att den högre aflöningen ej

får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst

efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde

till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller

konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af

frågan om verkets omorganisation;

5

34

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad

lön såsom pension från tjensten afgå, Eders

Kongl. Maj:t eller Öfverintendentsembetet, der det tillkommer

detta att afskedet utfärda, dock obetaget att

låta med detsamma anstå, derest och så länge den

pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas

villig att i densamma qvarstå; samt

att semester må åtnjutas af verkets chef och andra

gradens tjensteman under en och en half månad samt

af embetets arkitekter under en månad årligen.

Löneförmåner. Komitén har nu i ordningen att yttra sig om beloppen af de löneförmåner,

som böra tillkomma Öfverintendentsembetets embets- och tjensteman

samt betjente.

Hvad härvid först angår öfverintendenten, så, enär denne för sitt embetes

utöfning nödvändigt måste ega, jemte administrativ förmåga, grundliga

insigter i byggnadskonstens teori och dess tillämpning, hvilka insigters

användande i enskilda värf skulle för honom medföra stora pekuniära

fördelar, men med hans maktpåliggande göromål såsom Öfverintendentsembetets

chef icke låter sig förena enskild praktik, hvilken ej heller skulle

vara lämplig med afseende å hans ställning inom embetet och till honom

underordnade arkitekterne, har Komitén ansett aflöningen för honom böra

bestämmas till 7,500 kronor, deraf 5,000 kronor lön och 2,500 kronor

tjenstgöringspenningar, eller lika med hvad Komitén föreslagit för landtmäteridirektören.

Intendenten och sekreteraren torde, hädanefter såsom för närvarande,

i aflöningsväg böra blifva sins emellan likstälde, och, enär de i afseende

på tjensteställning äro närmast jemförlige med landtmäterisekreteraren,

erhålla lika aflöning med denne eller 3,000 kronor lön och 1,500 kronor

tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor.

Med hänsyn till den jemförelsevis mindre omfattande sysselsättning,

kassören och bokhållaren har af de honom inom Öfverintendentsembetet

åliggande göromål, kan hans aflöning icke skäligen sättas lika med den

för sådane lägsta gradens tjensteman i andra embetsverk, som hafva full

sysselsättning af sina tjensteåligganden; men med fästad t afseende å beloppen

af de anslag, han omhänderhar och för hvilka han är redovisningsskyldig,

synes densamma dock icke böra bestämmas lägre än till

35

2,000 kronor, hvaraf 1,400 kronor skulle utgöra lön och 600 kronor

tj enstgöringspenningar.

Vaktbetjeningen hos Öfverintendentsembetet torde böra åtnjuta enahanda

löneförmåner som betjente inom andra embetsverk.

Hänförande Öfverintendentsembetets arkitekter till första gradens tjensteman,

hemställer alltså Komitén,

att aflöningen för Öfverintendentsembetets embetsoch

tjensteman samt betjente må bestämmas i enlighet

med härhos under litt. A bifogade förslag till stat.

Derest Komiténs nu framstälda förslag i fråga om antalet af Öfver- vikariat, extra

intendentsembetets ordinarie tjenstemannapersonal samt vilkoren för den bltradm och

nya aflöningens åtnjutande varda godkände, erfordras, under förutsättning arUuUer

att tjenstgöringspenningarne inom de särskilda graderna beräknas på sätt m- m.

Komitén hemstält, till vikariatsersättning under semester för samma personal

ett belopp af 887 kronor 50 öre. Antages vidare öfverintendenten

vara under en månad af året upptagen af inspektionsresor, blifva för

chefsplatsens fyllande under denna tid ytterligare 208 kronor 33 öre behöfliga.

Till vikariatsersättning skulle sålunda komma att erfordras ett

årligtobelopp af tillsammans 1,095 kronor 83 öre.

Årliga kostnaden för renskrifning hos Öfverintendentsembetet har af

Komitén beräknats till 500 kronor.

Sekreterarens vigtiga och mångartade åligganden göra nödigt för honom

att ständigt ega tillgång till extra biträde i och för de löpande göromålen;

och då äfven kassören och bokhållaren, om också blott tillfälligtvis,

kan blifva i behof af sådant biträde, har Komitén ansett en årlig

summa af 1,800 kronor vara härför erforderlig.

Om Komiténs hemställan, att det inom Öfverintendentsembetet förekommande

ritningsarbete, som aligger embetets nuvarande arkitekter, hädanefter

skall af extra ordinarie arkitekter mot ersättning verkställas, vinner

godkännande, är härför ett särskildt anslag behöfligt. Dess storlek,

beroende på mängden af hvarje år förekommande ritningar, kan dock nu

endast ungefärligen bestämmas. Efter beräkning af det antal ritningar,

som verkstälts under ett flertal af senare åren, samt med ledning af de

uppgifter om deras värde, Komitén inom Öfverintendentsembetet erhållit,

synes emellertid, under förutsättning att ritningar för kronans räkning

betalas på sätt Komitén förut hemstält, ett årligt belopp af 4,000 kronor

vara, åtminstone tills vidare och till dess erfarenhet härom kan vinnas,

för embetets behof i detta afseende tillräckligt.

36

Stat.

Slutligen böra, enligt Komiténs ofvan framstälda förslag, till Öfvermtendentsembetets

disposition ställas medel att användas till dagarfvode,

utöfver författningsenlig rese- och traktamentsersättning, åt de ämbetets

extra ordinarie tjensteman, som förordnas att till landsorterna företaga

kontrollresor för utöfvande af tillsyn öfver kronans hus och lägenheter

samt offentliga byggnadsföretag derstädes; och anser Komitén härtill årligen

erfordras omkring 600 kronor eller för slutsummans jemnande 604

kronor 17 öre.

Komitén föreslår derföre,

att för här ofvan angifna ändamål ställes till

Öfverintendentsemb etets förfogande ett årligt anslag af

8,000 kronor.

Den af Komitén för Öfverintendentsembetet föreslagna stat upptager

6 ordinarie embets- och tjensteman samt slutar å______ kronor 34,400: —

och da, enligt nu gällande stat (bil. litt. B), embetets

ordinarie tjenstemannapersonal uppgår till ett antal

af 12 och desses löneförmåner, tillsammans

med öfriga utgifter för embetet, till__________________ » 30,057: _

skulle^ enligt Komiténs förslag, ordinarie personalen

sålunda blifva minskad med 6, men kostnaderna

ökade med ____________________________________________________ „ 4,343;

Denna tillökning liar sin grund i Komiténs hemställan, dels att ritningsarbetet

inom öfverintendentsembetet i allmänhet skall särskildt ersättas

och ° dels att kontrollen öfver byggnadsarbetens utförande i landsorterna

ma blifva fullständigare än hittills; men om Komiténs tillika

gjorda förslag, att ritningar, hvilka för offentliga, auktoriteters och menigheters

räkning uppgöras vare sig af nyo eller genom omarbetning, skola

af dem med fulla värdet eller någon del deraf godtgöras, och denna lösen

till statsverket redovisas, vinner godkännande, skulle statsverket derigenom

beredas en ej obetydlig inkomst, och dess utgifter för Öfverintendentsembetet

således i verkligheten komma att föga öfverstiga de nuvarande.

Det för beredande af alderstillägg åt dertill berättigade tjenstemän

och betjente inom Öfverintendentsembetet erforderliga belopp lärer hvarje

år för det nästkommande böra beräknas och jemte ålderstillägg till öfriga

under Finansdepartementet hörande verk uppföras såsom förslagsanslag

under riksstatens sjunde hufvudtitel.

f

4

37

Med återställande af Öfverintendentseinbetets till Komitén remitterade

underdåniga skrifvelse af den 25 November 1873, får Komitén härmed

underdånigst öfverlemna det särskilda yttrande, innefattande afvikelse från

Komiténs beslut, som en af dess ledamöter afgifvit; och Komitén framhärdar

med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåtar

ERIK LJUNGSTEDT. F. W. SCHOLANDER. O. R. HAMMAR.

AUG. EKMARCK. LISS ÖL. LARSSON.

Aug. Hagman.

Stockholm den 16 Oktober 1877.

L

i

39

Litt A.

Förslag till Stat

för Öfverintendentsembetet, att tillämpas från och med år 1879.

»

Lön.

Kronor.

Tjenst-

göringspen-

ningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Öfverintendenten .......-.............

5,000

2,500

7,500

Ritnings- och byggnadsafdelningen.

1 Intendent ___________________________

3,000

1,500

4,500

1 Efter 5 år kan lönen höjas

1 Arkitekt______________________________

1,800

1,200

3,000

1 med 500 kronor och efter

| 10 år med ytterligare 500

1 d:o ..............................

1,800

1,200

3,000

kronor.

Kansli- och kameralafdeiningen.

4,500

Efter 5 år kan lönen höjas

1 Sekreterare ........................

3,000

1,500

l med 500 kronor och efter

/ 10 år med ytterligare 500

1 Kassör och bokhållare............

1,400

600

2,000

kronor.

Till vikariatsersättning, arfvoden åt

extra biträden och extra ordi-

narie arkitekter samt renskrif-

ningskostnad m. m................

—

—

8,000

1 Förste vaktmästare ...............

800

300

1,100*)

1 Efter 5 år kan lönen höjas

J med 100 kronor.

1 Vaktmästare ......................~

500

300

800*)

Summa

—

1--

34,400

*) Om vaktmästare åtnjuter bostad jemte vedbrand, böra, savida icke dessa förmaner tillkomma honom

såsom portvakt eller för andra åligganden utöfver tjensten, desamma till ett värde af 150 kronor inberäknas

under lönen, hvilken i sådant fall bör utgå för förste vaktmästare med 650 kronor och för vaktmästare

med 350 kronor kontant.

4

41

lätt. B.

Aflöningsförmåner

för Öfva intendentsembetets embets- och tjenstemän samt

betjente, m. m. år 1876.

Öfverintendenten

Ritnings- och byggnadsafdelningen.

1 Intendent ........................

1 Förste arkitekt.......

2 d:o d:o ____________________________

1 Konduktör (andre arkitekt)..................

3 d:o ( d:o )..................

Kansli- och kameralafdelningen.

1 Sekreterare ................

1 Kamrerare och kassör.......................

1 Kanslist och kammarskrifvare...........

1 Y aktmästare

1 d:o

Härtill komma arfvoden och gratifikationer åt e. o.

biträden och vaktmästare samt renskrifningskostnad,

år 1876 uppgående till ________________________

Summa

Lön.

Dyrtids-

tillägg.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

5,500

500

6,000

3,000

600

3,600

2,000

400

2,400

4,000

800

4,800

1,000

200

1,200

3,000

600

3,600

3,000

600

3,600

1,000

200

1,200

1,000

200

1,200

500

—

500 *)

500

500 '')

1,457

—

30,057

‘) jemte fri bostad i Öfverintendentsembetets hus samt vedbrand.

) jemte en mindre bostadslägenhet.

6

Särskild mening

af

Liss Öl. Larsson.

Endast i fråga om öfverintendentens löneförmåner har jag varit af

olika mening med Komiténs flertal, i det jag för min del velat föreslå

samma lönebelopp för öfverintendenten, som det jag i min reservation till

Komiténs betänkande angående Landtmäteristyrelsen föreslagit för landtmäteridirektören,

eller 6,400 kronor, deraf 4,400 kronor såsom lön och

2,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar, med rätt till ett ålderstillägg

å 600 kronor efter 5 års tjenst.