SOU 1881:2

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

OCH

FÖRSLAG

TILL

NYA FARTYGSCERTER FÖR FLOTTAN

DEN 29 SEPTEMBER 1879 DERTILL I NÅDER EÖRORDNADE

KOMITÉ RADE.

--»*-<2äiX30-«»-----

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS K. L. BECKMAN,

1880.

STORMA KTTGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Sedan Chefen för sjöförsvarsdepartementet, under åberopande af

de flera uppfinningar och förbättringar i afseende å sjökrigsmaterielen

och dess användande, som under senare åren egt rum, samt angelägen

-

2

heten af att tillse i hvad män sålunda vunna resultat och öfriga företeelser

inom sjökrigsvetenskapens område, kunde ega inflytande på beskaffenheten

åf den fartygsmateriel, som ett ändamålsenligt ordnadt

kustförsvar förutsatte, i underdånighet hemstält, att åt särskilde, sakkunnige

personer måtte uppdragas att företaga utredning af frågan om

livilka fartygscerter, som, med hänsyn till rikets tillgångar, syntes, på

den ståndpunkt sjökrigsvetenskapen för närvarande befunne sig, bäst

främja ändamålen:

att utestänga fiendtligt flottor från rikets vigtigaste hamnar;

att försvåra om icke förhindra landsättande af öfverväldigande fiendtliga

härmassor å rikets kuster, hvarhelst en landstigning å desamma

försöktes; samt

att, om en fiende skulle lyckats landstiga, oroa och försvåra hans

kommunikation med eget land samt genom operationer a landets insjöar

och andra inlandsfarvatten understödja egen och motverka en

fiendtlig härs framträngande;

har Eders Kongl. Maj:t, med bifall härtill, under den 26 September

nästlidne år funnit godt att i nåder förordna en komité, hvars ordförande

och ledamöter konnne att af Eders Kongl. Maj:t kommandovägen

utses, till ett antal af nio bland flottans officerare och tva af

personalen vid mariningeniörstaten, med uppdrag att till Eders Kongl.

Maj:t inkomma med yttrande och förslag i ofvan angifna hänseende,

åtföljda af approximativa kostnadsuppgifter.

Genom nådig generalorder den 1 Oktober samma år behagade

Eders Kongl. Maj:t uppdraga åt undertecknade jemte kommendören

och riddaren in. m. J. TT. G. Améen att vara ordförande och ledamöter

i omförmälde komité, hvilken, till åtlydnad af Eders Kongl. Maj.ts uti

ofvan åberopade nådiga bref derom meddelade föreskrift, första gången

sammanträdde uti hufvudstaden den 1 derpå följande November. Sedan

kommendören Améen, från medlet af Mars manad innevarande ar, till

följd af sjukdom varit hindrad att deltaga i komiténs arbeten, behagade

Eders Kongl. Maj:t, enligt generalorder den 24 sistförflutne April, i

nåder bifalla hans med stöd af läkarebetyg framstälda anhållan att

blifva befriad från uppdraget att vara ledamot af komitén.

Med nådigt bref den 13 i sistnämnde månad har Eders Kongl.

Maj:t, sedan marinförvaltningen, som till åtlydnad af föreskriften i nådiga

brefvet den 26 September 1879 låtit i allmänna tidningar utfärda

inbjudning till täflan, enligt uppgifvet program, om förslag till lämpligaste

konstruktionen af ett pansradt fartyg, med beräkning af en anskaffningskostnad,

förutom kostnaden för bestyckningen, icke öfver

-

3

stigande 1,700,000 kronor, till Eders Kong!. Magt insändade förslag

med ritningar och beskrifningar i sådant afseende, hvilka inom den i

programmet bestämda tid till förvaltningen inkommit, till komitén öfveilemnat

dessa förslag med förständigande att, efter tagen kännedom och

noggrann pröfning af desamma, till Eders Kong!. Magt inkomma med

yttrande och framställning om och i så fall hvilka af berörda förslag

kunde anses vara förtjenta af det ena eller andra af de i nådiga brefvet

den 26 September 1879 utfästade täflingspris.

Enär sist omförmälda nådiga uppdrag torde påkalla ett särskild!

utlåtande, anhåller komitén att här uteslutande tå behandla de ämnen,

hvilka, med anledning af Eders Kong!. Magts här ofvan anförda nådiga

bref den 26 September 1879, utgjort föremål för komiténs öfverläggningar.

Innebure detta uppdrag skyldighet att, utan hänsyn till annat än

stridsändamålet, föreslå de fartygscerter, hvilka ansåges bäst kunna

fylla de uti nådiga brefvet angifna bestämmelser, eller, med andra ord,

om landets tillgångar icke inginge såsom en nödvändig faktor i beräkningen,

så vore den uppgift, som blifvit komitén förelagd, att betrakta

såsom ett jemförelsevis enkelt problem. Det skulle väl då knappast

gälla annat än att ur den rikhaltiga mängd vexlande fartygstyper,

som de mäktigare sjönationerna, under årens lopp, genom sträfsamt

arbete och med stor kostnad redan frambragt, välja de, för hvarje särskildt

ändamål i sitt slag yppersta. Ty vårt lands kuster och de dem

omgifvande haf förete ingalunda sådana egendomligheter, att ju icke

samma slags fartyg, som befinnas ändamålsenliga för andra länders

krigsbruk, äfven skulle väl lämpa sig vid försvaret af våra förnämsta

hamnar, eller eljest tjena oss att afvärja fiendtliga landstigningsföretag.

Intet fartyg i verlden lärer föra så kraftig bestyckning, bära så mäktigt

pansar eller vara så snabbgående, att detsamma, till följd af någondera

bland dessa sina egenskaper, skulle vara mindre förträffligt såsom

försvarsvapen i vår hand, än såsom anfallsvapen i fiendens, och utan

tvifvel skulle hvarje fartygscert, som vår tids krigsflottor hafva att

framvisa, från och med den största pansarfregatten, till och med den

minsta minbåten, finna en ledig plats att fylla vid försvaret af vår

långsträckta och till sitt skaplynne mycket vexlande kust.

Men då nu tillbörligt afseende nödvändigt måste fästas^vid rikets

tillgångar, gestaltade sig uppgiften annorlunda. Det gälde då lör komiterade

icke så mycket att pröfva hvilka fartygscerter vore att anse såsom

de mest tjenliga att bereda oss ett betryggande kustförsvar, som

fastmera att, utan afseende å hvad som möjligen kunde vara det dusk

-

4

ligaste, söka att utarbeta och framlägga förslag, så beskaffade, att giltiga

ekonomiska hinder mot deras förverkligande icke vore att befara.

Eu hufvudfråga som härvid sjelfmant framstälde sig var denna: huru

stor anslagssumma för nybyggnaders utförande kan flottan hafva att

årligen påräkna, utan att landets tillgångar skulle öfver höfvan anlitas

särskilt för detta ändamål. Ehuru det tydligen torde ligga i sakens

natur, att komiterade icke kunnat gifva ett fullt noggrannt svar på

denna fråga, hafva de likväl ansett antagandet, att ungefärligen samma

nybyggnadsanslag, som det, hvilket af riksdagen beviljades på extra

stat för hvardera af åren 1876 och 1877, äfven framdeles kunde vara

att emotse för vidmakthållande af våra försvarskrafter till sjös, icke

innebära något öfverskattande af landets förmåga uti ifrågavarande afseende.

Komiterade hafva för den skull sökt att ställa sitt förslag i så

nära öfverensstämmelse som möjligt med förutsättningen af en årlig

tillgång, belöpande sig till omkring 1,700,000 kronor. Och enär det

i allmänhet väl vore att anse såsom fördelaktigt om fortgången och

fullbordandet af ett börjadt nybyggnadsföretag kunde göras i det närmaste

oberoende af andra penningemedel än sådana, som redan från

begynnelsen funnits för ändamålet tillgängliga, så hafva komiterade

vinnlagt sig om att i den mån sådant varit möjligt, utan att offra de

nödvändigaste stridsegenskaperna, bringa byggnadskostnaden för äfven

den största och dyrbaraste bland de föreslagna fartygscerterna, till ett

belopp, som icke allt för mycket öfverskrider den årliga anslagssumma,

hvilken på sätt här ofvan blifvit anfördt, antagits vara påräknelig.

Beträffande bestyckningen å sådana fartyg, hvilka skulle hafva till

uppgift, vare sig att försvåra om icke hindra fiendtlig landstigning,

hvarhelst sådan måtte försökas på vår kust, eller att utestänga fiendtliga

flottor från rikets vigtigaste hamnar, så torde såsom oeftergifligt

få anses, att åtminstone den förnämsta sortens kanoner å hvart och

ett af detta slags fartyg måtte, i afseende å genomträngningsförmåga

och verkan för öfrigt, kunna något så när mäta sig med och motsvara

artilleriet och pansaret på de fiendtligt skepp, mot hvilkas anfall vi

antagligen skulle komma att försvara oss. Komiterade hafva derför

beräknat den af dem föreslagna, för hamn- och kustförsvar afsedda

pansarbåtstypen sådan, att densamma skulle kunna föra kanoner till

vigt, storlek och verkan motsvarande Armstrongs 25 tons, 10 inches,

kammarvida och 26 kaliber långa bakladdningskanoner, hvilka med

vinkelrätt träffande skott, på 1,000 meters (3,368 fot) afstånd genomtränga

47 centimeter (15,8 decimaltum) jern och följaktligen äfven kunna

5

bryta pansaret på hvarje krigsskepp, som för närvarande tillhör någon

af öster sjöstaternas flottor.

Hvad åter angår pansarklädnaden, så hafva komiterade af ekonomiska

skäl funnit sig nödsakade, att, icke allenast inskränka densamma

till fartygets vigtigaste delar, utan äfven att nedbringa plåtens

högsta tjocklek till 29,7 cm. (10 dec.-tum). Detta pansar lemnar visserligen

icke så fullständigt skydd som önskligt vore, allra minst mot

vinkelrätt träffande projektiler, men torde dock, i betraktande deraf, att

under strid, det öfvervägande antalet af de skott, som träffa sitt mål,

kan antagas träffa i mer eller mindre sned riktning, få anses vara

ganska tillfredsställande. Snabbhet och manöverförmåga hos fartyget

torde ock lemna något vederlag, för hvad som brister i pansarskydd.

Den ifrågavarande pansarbåten gör 13 knops fart och drifves af två

propellrar.

Vidare har det synts komiterade vara ändamålsenligt, icke minst

från sparsamhetens synpunkt, att begränsa antalet af de olika fartygscerterna

till det minsta, som skäligen kan stå tillsammans med beskaffenheten

af de värf, hvilka det nödvändigt åligger vårt sjöförsvar att

utföra.

På hufvudsakligen dessa grunder har komitéu uppgjort och får

härmed i underdånighet framlägga följande:

Förslag till fartygscerter:

A) Pansarbåt för kust- och hamnförsvar; ungefärlig byggnadskostnad.

............................. kr.

B) Minbåt att föra sjelfgående mina; ungefärlig byggnadskostnad

.......................................................................... »

C) Minbåt att föra stångmina; ungefärlig byggnadskostnad

............................................................................ »

D) Lätt pansarbåt för insjöarna; ungefärlig byggnadskostnad

................................................................................... »

I afseende å storlek, fart, bestyckning, pansar in. m.

båtar sålunda utrustade och beskaffade, nemligen:

2,290,000.

120,000.

30,000.

240,000.

äro dessa

Pansarbåten A.

Längd i vattenlinien: 68,88 in. (232 fot)

Bredd i vattenlinien: 14,84 in. (50 fot).

6

Djupgående: 4,75 m. (16 fot).

Deplacement: c:a 2,621,94 ton (61,650 centner).

Maskiner framdrifva fartyget, medelst två skrufpropellrar akterut,

till en hastighet af 13 knop.

Sjöduglighet: tillräcklig äfven för hårdt väder.

Bestyckning: 2 st. kanoner, till tyngd och verkan motsvarande

Armstrongs 25 tons, 10 inches, kammarvida, 26 kaliber långa bakladdningskanoner,

stälda i ett så väl för ångkraft som för handkraft vridbart,

heltäekt och pansradt torn; 3 st. kanoner till tyngd och verkan

motsvarande Armstrongs 6 inches kanoner af senaste modell, stående å

öppet däck, samt erforderligt antal kulsprutor. Till hvarje tornkanon

medföras 75 skott samt till hvarje däckskanon 50 skott.

Minor: 4 till 6, att afskjuta^ från styrhuset, genom en i förstäfven

i fartygets medellinie anbringad mintub.

Bepansring: Citadellpansaret, som bekläder eu 26,73 cm. (9 dec.tum)

tjock träbackning och sträcker sig 59,4 cm. (2 fot) öfver och 89,i cm.

(3 fot) under vattenlinie!!, är 29,7 å 27,32 cm. (10 å 9,2 dec.tum) tjockt

på förkant, men aftunnar till 24,66 cm. (8,33 dec.tum) på sidorna samt

till 22,28 å 19,9 cm. (7,5 och 6,7 dec.tum) på akterkant. Såväl fasta

som rörliga delen af kanontornet är pansrad, den förra på förkant och

den senare på eldfronten med jern af 29,7 cm. (10 dec.tum) tjocklek,

aftagande till 27,32 och 24,66 cm. (9,2 och 8,33 dec.tum) på sidorna och

24,66 cm. (8,33 dec.tum) på akterkant. Styrhusets pansar är 29,7 cm.

(10 dec.tum) tjockt rundt om. Pansardäcket, af 4,95 cm. (1,7 dec.tum)

tjockt jern, är för och akter om citadellet täckt med eu korkfyllnad

och deruppå af ett plåtdäck.

Styrinrättning: skyddad och afsedd att skötas af eu man.

Bränsle: kol för en väglängd af 800 nautiska mil med en hastighet

af 12 knop.

Proviant: för 60 dygn.

Vatten: för 10 dygn.

Besättning sstyrka: 142 man.

Signal-, utkiks- och skyttemast med utrymme uppe i densamma fölen

mindre kulspruta med betjening, för hvilka plåtskydd mot handgevärseld

är anbringad. För öfrigt ingen takling.

Vattentäta skott: genom lång- och tvärskeppsskott är fartyget deladt

i 194 vattentäta rum och celler, hvaraf 72 st. inom dess dubbelbotten.

Fartyget är försedt med kraftiga länspumpar, elektrisk lysapparat,

vattendestilleringsapparat, ångvärmeledning i hytter och gemenskapens

rum samt erforderliga båtar, af hvilka 2 med ångmaskin.

Byggnadskostnad: omkring 2,290,000 kronor; kostnaderna för bestyckning,

minor och minapparat deruti icke inberäknade.

Minbåten B.

Längd i vattenlinien: 27,11 m. (91,29 fot).

Bredd i vattenlinien: 3,79 m. (12,76 fot).

Djupgående: 1,26 m. (4,25 fot).

Deplacement: 35,87 ton (857 centner).

Maskiner framdrifva båten, medelst två skrufpropellrar akterut, till

en hastighet af ^6,5 å 17 knop.

Minor: två Whiteheads sjelfgående minor af den mindre sorten,

inneslutna uti två i förstäfven öfver vattenlinien anbringade min tuber.

Minorna, för hvilkas laddande ombord utrymme finnes beräknadt, afskjutas

från styrhuset.

Bestyckning: en kanon eller kulspruta, hvars vigt jemte ammunitionens

ej öfverstiger 340 kilogram (8 centner).

Plåtskydd emot handgevärseld: för styrhuset och för kanonens eller

kulsprutans betjening.

Bränsle: kol för 7 timmars gång med full fart.

Proviant och vatten: för 3 dygn.

Besättning sstyrka: 10 man.

Vattentäta skott: genom 7 tvärskeppsskott delas båten i 8 rum.

Båten är försedd med kraftiga länspumpar och lämplig mindre

kokapparat samt ångvärmeledning i befälets och besättningens rum.

Byggnadskostnad: omkring 120,000 kronor; kostnaderna för minor

och bestyckning deruti icke inberäknade.

Minbåten C.

Längd, i vattenlinien: 16,63 m. (56 fot).

Bredd i vattenlinien: 3,19 in. (10,75 fot).

Djupgående: 1,26 m. (4,25 fot).

Deplacement: 21 ton (506 centner).

Maskiner framdrifva båten, medelst två skrufpropellrar akterut, till

eu hastighet af 10 knop.

Minor: 6 stångminor medföras ombord. Vid förskeppet öfver

vattnet förer båten två minstänger, hvilka kunna manövreras med ångwincli.

Minorna kunna sänkas och affyras från det för om skorstenen

befintliga styrhuset.

8

Bestyckning: en kanon eller kulspruta, hvars vigt jemte ammunitionens

ej öfverstiger 340 kg. (8 centner).

Plåtskydd emot handgevärseld: för styrhuset och för båtens väsentligaste

delar samt för kanonens eller kulsprutans betjening.

Bränsle: kol för 7 timmars gång med full fart.

Besättning sstyrka: 7 man.

Vattentäta skott: anbringade för tillgodoseende af båtens flytbarhet.

Båten är heldäckad och försedd med ångvärmeledning samt lämplig

mindre kokapparat.

Byggnadskostnad: omkring 30,000 kronor; kostnaderna för minor

och bestyckning deruti icke inberäknade.

Pansarbåten D.

Längd i vattenlinien: 29,99 m. (101 fot).

Bredd på bordläggningen: 6,gs m. (22,5 fot).

Djupgående: 2,67 in. (9 fot).

Deplacement: c:a 310,44 ton (7,303 centner).

Maskiner framdrifva fartyget, medelst två skrufpropellrar akterut,

till en hastighet af 9,5 knop.

Sjöduglighet: tillräcklig äfven för hårdt väder å insjöarna.

Bestyckning: en 15 cm. bakladdningskanon, stöld på eu för handkraft

vridbar vändskifva, och skjutande öfver en pansrad tornkrans;

två 8,7 cm. fältpjeser och 3 st. 1 tums kulsprutor samt ammunition af

100 skott till hvarje kanon och 1,000 skott till hvarje kulspruta.

Bepansring: en 1,48 m. (5 fot) hög tornkrans, af‘ 9,9 cm. (3,33 dec.- tum) jern på 19,8 cm. (6,oo dec.tum) träbackning och 1,25 cm. (0,41

dec.tum) innerplåt, omsluter 15 cm. kanonen. Citadell af samma pansar,

backning och innerplåt som tornkransens, omsluter fartygets vigtigaste

delar och räcker 37,5 cm. (1,25 fot) öfver samt 74,2 cm. (2,5 fot.) under

vattenlinien; pansardäck af 2,5 cm. (0,83 dec.tum) på citadellet samt för

och akter derom under vattenlinien, hvarjemte dessa försänkta pansardäck

beläggas med kork och deruppå ett tunnare plåtdäck i jemnhöjd

med citadellets pansardäck. Till kanonbetjeningens skydd mot handgevärseld

äro plåtskärmar anbringade omkring 15 cm. kanonen.

Styrinrättning: skyddad och afsedd att skötas af eu man.

Bränsle: kol för 70 timmars gång med full fart.

Proviant: för 42 dygn.

Vatten: för 10 dygn.

Besättningsstyrka: 45 man.

9

Vattentäta skott: genom lång- och tvärskeppsskott är fartyget deladt

i 41 vattentäta rum och celler.

Fartyget är försedt med kraftiga länspumpar, elektrisk lysapparat,

signalmast, ångvärmeledning i hytter och gemenskapens rum samt erforderliga

båtar, af hvilka en med ångmaskin.

Byggnadskostnad: omkring 240,000 kronor; kostnaden för bestyckning

deruti icke inberäknad.

Med ofvanstående förslag till fartygscerter hafva komiterade sökt

att fullgöra det åliggande, som i detta afseende blifvit dem anbefaldt

genom Eders Kongl. Maj:ts ofvan åberopade bref af den 26 sistlidne September,

och utbedja sig nu att något närmare än redan skett, få framhålla

de skäl, på hvilka förslaget hvilar.

Vänder man blicken till den tid, då pansarfartyg uti egentlig mening

först gjorde sitt inträde uti Europas örlogsflottor (år 1859 i Frankrikes,

år 1861 i Englands) eller kanhända hellre till de uti sjökrigshistorien

minnesvärda marsdagarna år 1862, då, under inbördeskriget

inom Nordamerikas förenta stater, i sjöfäktningen på Hampton Roads

vår frejdade landsmans John Ericssons nya skapelse »Monitor» först

uppträdde på valplatsen, och vidare följer pansarfartygens utveckling

sedan den tiden, så lärer säkerligen icke flera än eu mening yppas

derom, att ju denna utveckling gått med jettesteg framåt. Under den

jemförelsevis korta tidrymden af mindre än två årtionden, har 1862

års lille monitor redan hunnit att växa ut till eu »Inflexible» eller

»Duilio». Vid jemförelse åter mellan sjövapnets förkofran inom vårt

eget land och de framsteg, som skett utanför våra gränser, torde det

utan veld kunna sägas, att vi, uti ifrågavarande afseende, näppeligen

följt med vår tid så nära, som vi utan öfveransträngning förmått.

Redan år 1864 bestäldes vår flottas första monitorer »John Ericsson»,

»Thordön» och »Tirfing». Inom några år följdes de af en fjerde, »Loke»,

något större och fullkomligare, och så småningom ökades antalet af

våra pansarfartyg med de tio pansarbåtar, vi dessutom eg a, och af

hvilka den sist tillkomna, bestäld 1872, blef färdig år 1875. Men den

ursprungliga monitorstypen, från hvilken våra monitorer i det hela

blott föga afvika, har åldrats i samma mån och med samma hastighet,

som ingeniörvetenskapen och skeppsbyggnadskonsten gått framåt, och

motsvarar numera icke längre sitt ändamål. Han för sina kanoner alldeles

för lågt för att kunna väl använda dem, ens i ganska måttligt

väder. Han saknar såväl nödig fart som manöverförmåga. Äfven mot

de öfriga pansarbåtarna, hvilka, tillsammans med monitorerna, skulle

2

10

utgöra kärnan af vår sjökrigsmateriel, kunna riktas allvarsamma anmärkningar,

Itvilkas befogenhet visserligen icke heller jäfvas af den

erfarenhet, man haft tillfälle att förvärfva under tiden för dessa båtars

tillvaro. Så tillvitas dem med allt skäl deras bristande sjöduglighet

och deras oförmåga att rikta sin kanon annat än med sjelfva fartyget.

Den förstnämnda svagheten, så stor att de ifrågavarande pansarbåtarne

icke anses kunna i hårdt väder färdas utan våda ens öfver de större

fjärdarna inom skärgården, än mindre våga sig utomskärs i dyning

eller sjögång, binder dem alltför strängt vid samma plats, hvadan området

för deras användande icke kan vara annat än mycket begränsadt;

den senare blåsten inverkar så ofördelaktigt och förlamande på artilleriets

verksamhet, att det väl må vara tvifvel underkastadt, huruvida

det kan vara lämpligt att, annat än såsom nödfallsåtgärd, anbringa fast,

täckt kanontorn på något som helst krigsfartyg.

Enär de olägenheter, hvilka obestridligen vidlåda de pansarfartyg,

vår flotta nu eger, såväl monitorerna som de öfriga pansarbåtarna, lära

få anses vara af den beskaffenhet, att byggandet af flera sådana fartyg,

enligt oförändradt samma typer, som de nuvarandes, skulle innebära

misshushållning med på samma gång penningemedel som försvarskraft,

så hafva komiterade, uti det förslag till pansarbåt A, hvilket de här

ofvan afgifvit, sökt att framställa en fartygstyp, som, fri från de anmärkta

bristerna hos vår nu egande fartygsmateriel, skulle, icke allenast

väl lämpa sig för våra förhållanden inalles, utan derjemte med fördel

kunna sättas i stället för så väl den ena som den andra af de pansrade

fartygstyper, vi hittills tillegna! oss. Den föreslagna pansarbåten A

bör vida bättre och kraftigare än dessa kunna främja ändamålet »att

utestänga fiendtliga flottor från rikets vigtigaste hamnar», till hvilka

äfven måste räknas de Gotländska samt Öresund. Beträffande åter de

maktpåliggande uppgifterna att försvåra, om icke hindra, fiendtliga härmassors

landsättande å rikets kuster, hvarhelst en landstigning å desamma

måtte försökas, eller att oroa en möjligen landstigen fiendes

förbindelse med eget land, så lärer vår flotta för närvarande näppeligen

ega ett enda fartyg, som kan anses vara i stånd att i någon nämnvärd

mån främja dessa sjövapnets ändamål. Väl vore det antagandet förmätet,

att den af komiterade föreslagna pansarbåtstypen skulle vara

vuxen värfvet att hindra hvilken som helst af våra möjligen blifvande

fiender från att landstiga. För att tillförsäkra oss en sådan trygghet,

skulle i alla händelser fordras ett vida större antal fartyg än landet

mäktar åstadkomma. Men den öfvertygelse]! torde deremot ingalunda

sakna fog, att den föreslagna pansarbåten besitter sådana egenskaper,

11

att densamma, vid ett infallande krig, skulle kunna blifva fienden ganska

besvärlig vid landstigningsföretag, och isynnerhet visa sig vara lämplig

för uppgiften att störa hans tillförsel och öfriga förbindelse med eget

land.

Äfvenledes för stridsfälten inom skärgården, torde ifrågavarande

pansarbåt vara bättre egnad än de monitorer och pansarbåtar, hvilka

ännu utgöra svenska flottans egentliga stridsfartyg. För stor och

ohandterlig kan harr icke anses vara. Vore skärgårdslederna grundare

och mindre rymliga än de i sjelfva verket äro, så skulle vi för visso,

i ringare mått än nu är fallet, hafva att frukta fiendtliga flottors inträngande.

Och äfven derutinnan lärer hans företräde vara uppenbart

och obestridligt, att han till sin verksamhet icke är bunden vid vissa

på förhand bestämda försvarsställningar, hvilka tilläfventyrs aldrig

blefve anfallna, utan kan obehindradt och hastigt flytta sig från ett

försvarsområde till ett annat, dit omständigheternas kraf för tillfället

må angelägnast kalla honom, ett företräde, livilket torde böra tillmätas

så mycket större betydelse, som, oafsedt den beaktansvärda omständigheten,

att vi, uti besittningen af den i hjertat af Östersjön belägna

ön Gotland, hafva ett högst maktpåliggande intresse att bevaka och

försvara, ensamt vårt fastlands vid pass 270 geografiska mil långa och

till mer än en tredjedel alldeles öppna kuststräcka, erbjuder ett snart

sagdt obegränsadt antal anfalls- och landstigningspunkter.

I början af sitt samarbete voro komiterade visserligen betänkta på

att föreslå en särskild pansarbåt, enkom afsedd för försvaret af hamnar

och positioner inom skärgården, och ett förslag i sådant syfte blef

också utarbetadt. Denna båt skulle föra endast eu 25 tons, 10 inalles

Armstrongs kanon, uppstäld, likasom de två kanonerna af samma slag

å pansarbåten A, i ett slutet och vridbart pansartorn, men deremot

ingen annan bestyckning. Icke allenast den ena af de svåra tornkanonerna,

utan äfven de lättare däckskanonerna samt mintuben försakades,

hvarjemte farten nedsattes ända till 9 knop, allt i afsigt att

såmedelst nedbringa anskaffningskostnaden. Deremot ansågs ingen

nedprutning, endast en något olika fördelning af pansarskyddet, kunna

ske, helst behofvet af detta naturligtvis växer i den män striden måste

utkämpas på nära håll och inom trångt vatten, hvarest det begränsade

utrymmet i sin ordning begränsar fartygets förmåga att tillgodogöra

sin rörlighet och manöverfärdighet. Och just för de mindre rymliga

stridsfälten, var den ifrågavarande pansarbåten ämnad. Sedan konstruktionsberäkningarna

för densamma blifvit behörigen utarbetade, visade

det sig emellertid, att en sådan pansarbåt skulle komma att kosta

12

1,582,000 kronor, ehuru lian, som sagdt, förde blott en enda kanon,

saknade de värdefulla förmånerna af mintub och snabbhet, och icke

egde sjöduglighet i högre mån, än att han, i måttligt väder, kunde

hålla sjön, utan anspråk likväl att, på väg från eu hamn till annan, i

sjögång kunna använda sin kanon mot en tilläfventyrs mötande fiende;

hvadan ock komiterade snart funno sig föranlåtna att öfvergifva förslaget

till eu fartygscert, hvilken, betraktad vare sig från ekonomisk

eller rent militärisk synpunkt, tedde sig lika litet till sin fördel. Detta

föranledde att åtskilliga andra förslag, alla i samma syfte, att åstadkomma

en billigare och likväl sin uppgift vuxen, särskild! för hamnoeh

positionsförsvar afsedd kanonbåt, blefvo inom komitén framstälda

och behandlade. Bland dessa, hvilka med få undantag vidhöllo 25 tonskanonen,

såsom lämplig bestyckning, men icke obetydligt vexlade i

afseende på pansarskydd, fart och öfriga egenskaper, må nämnas följande:

Pansarbåt

med ett kanontorn pansradt på eldfronten med

37,1 om. (12,5 dec.tum) jern, aftunnande ända till 17 cm. (5,82

dec.tum) på akterkant och vridbart så mycket, att kanonen

kunde riktas vid pass 45° åt hvardera sidan, utan att fartyget

derför behöfde vridas eller gira. Citadellpansaret på förkant

37,1 cm. (12,5 dec.tum) skulle minskas åt sidorna och akterkant

ända till 12 cm. (4,17 dec.tum) och däckspansaret öfverallt

icke vara tjockare än 3,7 cm. (1,25 dec.tum).

Pansarbåt, försedd med fast och slutet kanontorn, på

samma sätt pansrad och äfven för öfrigt af samma typ som

den nuvarande kanonbåten »Solve», blott så mycket större än

denna, som den svårare, omkring 72 procent tyngre kanonen

nödvändigt fordrade, och dessutom försedd med en af tunn

jernplåt sammansatt öfverbyggnad, så beskaffad, att densamma

komme att åt fartyget, som borde göra eu fart af 8 knop,

förläna nödig sjötrygghet för färd i måttligt väder, från ort

till annan, långs vår kust. En sådan båt skulle komma att

kosta omkring 1,190,000 kronor.

Pansarbåt med eu 35 tons, 12 inches kanon, stäld på vändskifva,

skjutande öfver en fast tornkrans, pansrad till 30 cm.

(10,1 dec.tum) på eldfronten men endast 20 emu (6,74 dec.tum)

mot akterstäfven. Kanonen skyddad af ett på vändskifva

fastsatt, med denna rörligt torn af 2,5 cm. (0,83 dec.tum) stålplåt.

Intet citadellpansar, utan endast däckspansar med deröfver

liggande lager af kol och kork; och skulle fartyget,

13

hvars hastighet beräknades till 10 knop, för .(ifrigt föra 2 st.

12 cm. kanoner eller 8,4 cm. fältpjeser samt erforderligt antal

kulsprutor.

Pansarbåt med en 25 tons kanon, stäld på vändskifva,

skjutande öfver bank, omgifven af en fast tornkrans, bepansrad

från 30 cm. (10,i dec.tum) på eldfronten till 10 cm. (3,37 dec.- tum) på sidorna och skyddad af ett å vändskifvan fästadt, med

denna rörligt torn af 10 cm. (3,37 dec.tum) pansar å sidorna

och täckt af 2,3 cm. (0,83 dec.tum) plåt, hvilket torn framtill

vore afskuret långs med en chorda af 90 grader, vinkelrätt

emot kanonens kärnlinie. Citadellpansaret af 10 cm. (3,37

dec.tum) tjocklek skulle sträcka sig blott 59 cm. (2 fot) under

vattenlinien.

Pansarbåt med 2 st. 25 tons kanoner inrymda i ett med

2,5 cm. (0,83 dec.tum) plåt täckt, rörligt torn, klädt med 25

cm. (8,33 dec.tum) pansar och någon förstärkning rund kanonportarna.

Citadellpansaret, af 20 cm. (6,74 dec.tum) tjocklek

på förkant, borde minskas till 15 cm. (5 dec.tum) på sidorna,

och däckspansaret, som förom citadellet vore 3,7 cm. (1,25

dec.tum) kunde minskas till 3 cm. (1 dec.tum) akter om detsamma.

Fart 10 knop.

Kanonbåt, opansrad, bestyckad med 3 å 4 st. 12 cm.

kanoner och beräknad för en fart af 10 knop.

Kanonbåt, till storlek och egenskaper bildande en typ

emellan kanonbåtarna af staunch- och gamma-typerna, bestyckad

med en 35 tons kanon och beräknad för eu fart af

9 å 10 knop.

Men icke heller någotdera af dessa förslag har komitén kunnat

upptaga såsom sitt. Utan att vilja bestrida möjligheten deraf, att

ju hvar och en af dessa fartygstyper skulle kunna blifva till nytta vid

försvaret af någon särskild ort bland de många på vår kust, hvilka tilläfventyrs

må blifva föremål för anfall, har komitén likväl ansett den

omständigheten, att dylika kanonbåtars användbarhet vid ett eller annat

tillfälle, som under ett blifvande krig möjligen komme att erbjuda sig,

icke gifva anledning till någonderas upptagande bland sådana fartygscerter,

som vore egnade att bäst främja de uti Eders Kongl. Maj:ts

nådiga bref af den 26 sistlidne September angifna ändamål, och uti

hvilket afseende det ålegat komiterade att afgifva underdånigt förslag.

Så ensidigt danade och för stridsändamål i allmänhet så styfmoderligt

tillgodosedda kanonbåtar, som de, hvilkas hufvuddrag nyss ofvan Olif

-

14

vit antydda, hafva så mycket mindre kunnat förordas, som komitén,

hvilken, vid uppgörandet af sitt förslag, haft att taga hänsyn till rikets

tillgångar, är af den åsigt, att ingen fartygscert kan, i förhållande till

sin användbarhet, sin stridskraft och verkan, vara dyrare än den, hvars

egenskaper hänvisa densamma uteslutande till hamn- eller annat positionsförsvar

i så inskränkt mening som här är för handen. Och hvad

som i detta afseende gäller det enstaka fartyget, torde äfven ega sin

tillämplighet på sjövapnet såsom ett helt. Komitén föreställer sig nemligen,

beträffande positionsförsvaret, att den roll, som man dervid velat

lemna åt ett flytande artilleri af så dyrbar beskaffenhet, som pansrade

och med ångkraft försedda fartyg i alla händelser måste blifva, och

Indika under sjelfva positionsstriden endast i ringa mån kunna draga

nytta af sin rörelseförmåga, uti många fall skulle med fördel kunna

öfvertagas af för ändamålet, antingen för beständigt eller för tillfället,

uppförda och bestyckade batterier på land. Kunna dessutom sådana

fartyg icke annat än långsamt och med svårighet flytta sig från det

ena försvarsområdet till det andra, samt alls icke inlåta sig i strid under

vägen, så snart denna måste tagas öfver öppna sjön, hvilket långs

vår kust rätt ofta kan blifva fallet, så torde det'' vara uppenbart, att

ett på sådan materiel fotadt försvar af våra talrika, vigtiga hamnar, och

till dem förande leder, skulle, i och för sig, kräfva ett ofantligt stort

antal fartyg. Särskild fartygsmateriel, afsedd för öfriga i det nådiga

brefvet anvisade ändamål, måste i allt fall anskaffas, hvadan kustförsvaret

i sin helhet, på sådant sätt ordnadt, otvifvelaktigt skulle, icke

allenast fordra eu långt talrikare bemanning, utan äfven i materielt

hänseende blifva vida kostsammare, än om hvart och ett fartyg, som

inginge i detsamma, vore användbart på så väl det ena som det andra

försvarsfältet, så att de krafter, öfver hvilka vi hade att förfoga, icke

behöfde splittras, utan lätt läte samla sig till gemensamt försvar af den

punkt, som för tillfället vore mest hotad. Det är med detta för ögonen,

som komitén, just med hänsyn till rikets begränsade tillgångar,

inskränkt sitt förslag till de fyra fartygscerter, som under bokstäfverna

Å, B, C och D, uti detsamma återfinnas, och ansett sig, genom att sålunda

söka nedbringa antalet olika fartygstyper till ett fåtal, bäst främja

sjövapnets tillväxt i kraft och förmåga att fylla sin ansvarsfulla uppgift.

Beträffande opansrade kanonbåtar, är komitén af den åsigt, att sådana

fartyg, de må vara bestyckade med pansarbrytande eller med lättare

kanoner, måste vara mycket snabbgående, och säkerligen behöfva

göra minst 15 knops fart, för att i det snabba loppet ega någon ersättning

för hvad som brister dem i skydd mot äfven de lättaste ka

-

15

iioner och såmedelst möjligen kunna välja sin stridsplats i förhållande

till bättre skyddade motståndare. Men äfven förutsatt att den opansrade

kanonbåten vore öfverlägsen i snabbhet, och att detta företräde

vid alla tillfällen förlänade honom makt och frihet att bestämma stridsafståndet,

så torde dermed likväl icke synnerligen mycket vara vunnet,

när han mötte pansarskyddadt artilleri, lika långskjutande som hans.

Vare sig att han valde det långa skotthållet, för att sjelf icke så lätt

blifva träffad, eller han föredroge att — så som ock mången håller före

att vara det rätta — gå sin motståndare på lifvet, för att på nära håll

möjligen kunna bryta dennes pansar, så skulle den opansrade i båda

fallen vara den pansrade underlägsen. I ena läget hade han föga nytta

af att föra pansarbrytande kanoner, men vore icke dessmindre sjelf

blottstäld för fiendtlig granateld; i det andra läget åter, skulle han i

bästa fall vara utsatt för att lida stor manspillan och snart se sitt artilleri

otjenstbart, utan rimlig förhoppning att, innan dess, lyckas tillfoga

sin fiende motsvarande skada. Skola opansrade kanonbåtar kunna

väntas att uträtta någonting väsentligt mot pansarklädda motståndare,

så lära de åtminstone vara nödsakade att uppträda många mot eu.

Dertill kommer att kostnaden för sådana snabbgående fartyg uppgår

till så högt belopp, att, enligt komiténs mening, deras militära värde,

i väsentlig mån förringadt af deras fullständiga brist på pansarskydd

och deras häraf mycket begränsade användbarhet, icke skulle skäligen

motsvara anskaffningspriset. Rika och mäktiga sjönationer, som hafva

mångartade och vidt skilda intressen att med sina flottor bevaka, må

hafva behof af allehanda olika fartygscerter och äfven råd att dem bekosta.

Men enär vårt lands förhållanden hvarken lära bjuda eller tillåta

oss att i detta afseende följa andra länders spår, har komitén, som

hyser den åsigt, att, så länge vi hafva att möta pansarklädda fiender,

byggandet af opansrade kanonbåtar skulle medföra förlust, såväl i militäriskt

som i ekonomiskt hänseende, icke ansett sig böra föreslå någon

som helst för artilleristrid afsedd opansrad fartygscert.

Lika litet har den inom komitén å bane bragta frågan om att uti

det underdåniga förslaget upptaga en särskild cert opansrade, mycket

snabbgående och med lätt artilleri bestyckade rekognosceringsfartyg,

lämnat vinna framgång. Detta icke derföre, att värdet af tillförlitliga

underrättelsers erhållande om fienden, på minsta sätt underskattats, utan

emedan, af ekonomiska skäl, komitén så mycket mindre ansett sig

kunna förorda någon för berörda ändamål särskildt afsedd fartygscert,

som den föreslagna pansarbåten A, hvilken gör 13 knops fart och, utom

sin svåra pansarbrytande bestyckning, förer icke färre än tre lättare

16

kanoner samt sjelfgående mina, utan fråga äfven skulle väl lämpa sig

för utförandet af den väpnade rekognoscörens maktpåliggande värf, och

detta i många fall antagligen med större framgång än det ifrågasatta

rekognosceringsfartyget, hvars styrka egentligen läge i det snabba

loppet allenast. Till rekognoscering inom skärgården och det närmaste

hafsbandet torde äfven minbåten B med fördel kunna användas. För

öfrigt lära vi under alla förhållanden blifva nödsakade att öfverlåta en

stor del af kunskapande! åt för ändamålet förhyrda ångbåtar, tillhörande

handelsflottan.

Vidare hafva, särskild! beträffande pansarbåten A, eller den största

af de föreslagna fartygscerterna, åtskilliga förslag blifvit inom komitén

framstälda och behandlade. Så har man ifrågasatt huruvida denna pansarbåt,

i stället för att föra två pansarbrytande kanoner uti ett slutet,

kringgående torn, kunde föra desamma inom en fast tornkrans, som

skyddade lavetterna, men öfver hvilken de blottade kanonerna sköte öfver

bank; eller huruvida lian på samma sätt borde föra endast en pansarbrytande

svår kanon inom fast tornkrans, eller, såsom ett tredje alternativ,

föra två sådana kanoner, men stående inom hvar sin tornkrans,

den ena förut, den andra akterut i fartyget.

Inom våra skärgårdar, i dess sund och jemförelsevis trånga vatten,

skulle emellertid ett så ofullständigt skydd, som det en öppen tornkrans

lemnar, äfven om denna vore försedd med en öfver kanonen stöld och

med denna kringgående tunn plåtkupol, alltför mycket blottställa både

kanon och betjening, för från stränderna motsedd, fiendtlig eld och såmedelst

förlama hela pansarbåtens verksamhet, hvadan komitén, redan

af militära skäl, nödgats frångå tanken på att ställa denna pansarbåts förnämsta

artilleri annorledes än uti heltäckt, pansarklädt kanontorn. Men

äfven utan att åsidosätta denna, såsom nödvändig ansedda, fordran på

pansarskydd för de svåra kanonerna och dessas betjeningar, framstälde

sig fortfarande frågan, om tornbestyckningen borde utgöras af:

två 25 tons kanoner, uppstälda i hvar sitt slutna torn;

två 25 tons kanoner, inrymda i ett gemensamt dylikt

torn, eller

en 25 tons kanon, stående ensam i det enda tornet.

Det första alternativet, två särskilda kanontorn, skulle visserligen

i så måtto bereda de största fördelarna, att kanonerna kunde, oberoende

af hvarandra, riktas åt skilda håll och bestryka hela cirkeln

rundt om fartyget; icke heller kunde gerna begge kanonerna på en

gång göras obrukbara af ett enda fiendtligt skott; men sjelfva fartyget

blefve deremot större och dyrare. Det andra alternativet, två kanoner

17

i ett gemensamt torn, ehuru i militäriskt hänseende underlägset det

första, erbjöde dock, likasom detta, fördelen af två 25 tons kanoner i

stället för en, d. v. s. kraftigare och snabbare eld, äfvensom mindre

risk att få elden helt och hållet tystad. Denna bestyckning skulle

komma att för sitt fartyg betinga en byggnadskostnad, uppgående till

ungefär 2,290,000 kronor. Det tredje alternativet (en 25 tons kanon)

kräfde naturligtvis den minsta anskaffningskostnaden, nemligen för

sjelfva fartyget vid pass 2,100,000 kronor. Och enär det sålunda af

de gjorda beräkningarna visade sig att byggnadskostnaden för en pansarbåt

A, afsedd att föra två 25 tons kanoner i tornet, med endast

190,000 kronor eller 9 procent öfverstege byggnadskostnaden för eu

dylik båt, hvilken i sitt torn icke kunde föra flera än eu sådan kanon,

fann sig komitén föranlåten att uti sitt underdåniga förslag uppföra

den något dyrare båten, så mycket heldre som stridsvärdet af två pansarbrytande

kanoner i stället för en, utan fråga vida öfverstiger den

angifna skilnaden mellan de olika båtarnas penningevärde. Borttages

den ena 25 tons kanonen ur tornet på pansarbåten A, sådan denna

här blifvit af komitén föreslagen, kan fartygets längd minskas till

66,21 in. (223 fot), bredd till 14,25 m. (48 fot) och djupgående till 4,6

m. (15,5 fot), under det att pansarskydd, fart, mintub och de tre lättare

kanonerna bibehållas oförändrade, och den sålunda minskade båten

skulle väl fortfarande, enligt komiténs mening, kunna, om än endast

nätt och jemnt, motsvara eu tjenlig fartygscert i öfverensstämmelse

med de vilkor och fordringar, hvilka finnas angifna uti Eders Kong!.

Maj:ts för komitén utfärdade nådiga bref af den 26 September 1879.

Men på skäl, som nyss blifvit anförda, har komitén likväl icke ansett

sig kunna annat än lemna företrädet åt den kraftigare, men endast

skenbart dyrare fartygstypen.

Hvad angår under bokstäfverna B och C uti komiterades förslaguppförda

minbåtar, så äro de, så väl den större som den mindre certen,

hufvudsakligen öfverensstämmande med de slags minbåtar, hvilka redan

blifvit af Eders Kongl. Maj:t anbefalda till utförande. Visserligen är

det för komiterade icke obekant, att mäktiga ingeniörkrafter i flera

länder äro i verksamhet, för att vidare förbättra sjömineväsendet, hvadan

det torde vara anledning att antaga, att äfven detta maritima lijelpvapen

efter hand må komma att vinna allt högre utveckling; men bland

de i senare tid uppfunna rörliga minor, har likväl, såvidt komiterade

känna, ingen, genom hittills ådagalagda prof, gifvit anledning till att

öfvergifva användandet af Whitehead-Luppis sjelfgående mina, hvilken,

18

sedan några år tillbaka, är antagen äfven bos oss. Icke heller hafva

komiterade funnit skäl vara för handen, att ur sitt förslag till minvapen

utesluta stångminan, den billigaste af alla hittills använda, rörliga minor.

Likväl har det, vid upprättande af förslag till minbåten C, afsedd att

föra sådan mina, icke ansetts vara ändamålsenligt att i allt följa den

förebild, som lemnas af våra redan färdigbyggda minbåtar af enahanda

slag. Genom styrhusets framflyttande förom skorstenen har en afvikelse

blifvit vidtagen, hvilken synts komitén bereda öfvervägande fördelar,

i det att denna anordning erbjuder befälhafvare och rorsman

mera fri och obehindrad sigt öfver båtens förstäf. Den föreslagna minbåten

B afviker från sin förebild egentligen derutinnan, att han framdrifves

af två propellrar och förer två, bredvid hvarandra liggande mintuber

i förstäfven.

Beträffande den föreslagna pansarbåten D, så har programmet till

densamma inom komitén blifvit uppgjordt med särskild hänsyn till sjön

Vettern och Karlsborgs fästning. Komiterade hafva nemligen förestält

sig, att, om en fiende, som inträngt i landet, funne det med sina syften

öfverensstämmande, att söka bemäktiga sig denna i hjertat af riket

belägna fasta punkt, det skulle vara af synnerlig vigt för fästningens

försvar och undsättning, att vi bibehölle herraväldet öfver Vettern. Så

länge vi vore herrar öfver detta vatten och dess stränder, eller, jemte

sjön, åtminstone någon del af stranden förblefve i våra händer, vore

tillförseln fri och förbindelsen mellan den belägrade fästningen och det

öfriga landet öppen. Sjön kan på detta sätt betraktas såsom en del

af fästningen. För att innesluta Karlsborg, måste fienden kringränna

äfven Vettern. Men just emedan herraväldet öfver den mäktiga insjön

är af sådan betydelse, är det så mycket angelägnare att söka bevara

detsamma. En gång öfverlåtet åt fienden, vore också alla dess fördelar

hans. Äfven om man tänkte sig att man på förhand omsorgsfullt

sökt att undanskaffa eller tillvarataga alla på Vettern befintliga

fartyg och båtar, så återstode alltid för en företagsam fiende, som lemnades

ostörd i sitt förehafvande, möjligheten att sjelf bygga och tillfälligt

bestycka tillräckligt goda farkoster för att besörja sina egna och störa

våra förbindelser stränderna emellan.

Då det emellertid icke lärer kunna antagas, att fienden skulle kunna

bestycka sina på Vettern uppträdande båtar med svårare kanoner, så

hafva komiterade ansett det tillfyllestgörande för öfverlägsenlietens bibehållande

på vår sida, att pansra och bestycka fartygscerten D så lätt

som förslaget utvisar. Dermed har, oberäknadt den nödvändiga egenskapen

hos fartyget att vara sjödugligt för Vetterns oroliga vatten, ock

19

vunnits fördelen, att denna pansarbåt kan begagna sig af kanalen, så

att samma båt icke är hänvisad att uteslutande uppträda på Vettern,

utan kan flyttas till det vatten, der lian för tillfället må bäst behöfvas.

Bland frågor, hvilka af komitén blifvit .behandlade, har äfven förekommit

den, om det skulle vara lämpligt eller ej, att föreslå en särskild

typ för chefsfartyg. Inom komitén gjorde sig likväl den mening gällande,

att, enär befälet öfver en sjöstyrka otvifvelaktigt tryggast och

bäst lärer skötas från det stridsfartyg, som främst af alla vore egnadt

att föras i elden, pansarbåten A skulle inom vår flotta väl lämpa sig

såsom chefsfartyg, hvadan särskild fartygscert, afsedd för sagda ändamål,

icke ansetts böra i det afgifna underdåniga förslaget upptagas.

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref angående komiténs tillsättande,

innehåller icke någon befallning att afgifva förslag till sådan flytande

materiel, hvars hufvudändamål sammanfaller med sjötruppens öfvande

i fredstid. Men då frågan om personalens utbildande till tjenstbarhet

oskiljaktigt knyter sig till frågan om den materiel, som af samma personal

skall handhafvas och användas, har tanken på behofvet af tjenliga

öfningsfartyg icke kunnat undgå att framställa sig under komiterades

arbete. De egentliga stridsfartygen, hvilka för sitt ändamål

icke behöfva, eller ens, utan väsentliga olägenheter, kunna vara försedda

med takling, lämpa sig visserligen väl för bedrifvandet af öfningar

uti åtskilliga andra mycket vigtiga delar af sjökrigsmannens yrke, men

motsvara deremot alls icke fordringarna på öfningsfartyg, då det gäller

att bibringa det unga befälet och truppen sjelfva grunden för all sjömannabildning:

verkligt sjömanskap. Utan denna grund, såsom underlag,

blefve emellertid all annan öfning ofullständig. Icke mera nu än

fordom, kan sjömanskap ersättas af andra sjökrigsmannaegenskaper,

och icke heller mera nu än förr lärer man kunna förvärfva denna

grundegenskap för dem alla, utan att tjenstgöra ombord i fartyg, så

taklade, att de kunna segla sig fram och manövrera, oberoende af ångmaskinen.

Vid handläggandet af ett inom komitén ifrågastäldt förslag till en

särskild cert, mycket snabbgående och med talrikt, lätt artilleri bestyckade

fartyg, hufvudsakligen afsedda att under krig tjenstgöra såsom

»kryssare», men äfven ämnade att i fredstid användas såsom öfningsfartyg,

yppade sig, för frågan om lämplig öfningsmateriel, ett särskildt

tillfälle att komma under öfverläggning.

Komitén, som redan på grund af förut anförda, hufvudsakligen

ekonomiska skäl, icke ansåg det vara lämpligt att föreslå en fartygscert,

afsedd för det särskilda ändamålet att fullgöra en kryssares värf,

20

farm, för denna sin åsigt, ett ökadt stöd i den omständigheten, att ett

fartyg, enkom danadt för nyssnämnda ändamål, måste besitta vissa

egenskaper, hvilka icke allenast vore obehöfliga för öfningsfartyget,

utan äfven i viss mån kcxnme att menligt inverka på öfningarnas bedrifvande.

För kryssaren är snabbhet en hufvudsak. Icke så för öfningsfartyget.

Den förre behöfver kraftiga ångmaskiner, hvilka ytterligare

inkräkta på det, till följd af skeppskroppens för öfverlägsen

snabbhet beräknade form, redan förut jemförelsevis ringa utrymmet

inombords. Det hela blefve för den skull, så väl med afseende å byggnads-

som driftkostnad, ett dyrt fartyg att använda såsom öfningsfartyg,

hvilket, för sitt ändamål, just behöfver godt utrymme, men deremot

gerna kan undvara den höga farten.

I afseende å takling, maskinkraft, storlek och kostnad, synes korvetten

»Saga» vara en god förebild att följa, vid anskaffandet af efter

våra förhållanden lämpliga öfningsfartyg, till främjan af den nödvändiga

sjömannabildning, som icke annat än ombord i fulltaklade fartyg

kan vinnas. Den, efter öfningarnas olika art i fredstid afpassade bestyckningen

af flera slags kanoner, lärer vid infallande krig kunna

utbytas mot för det tillfället tjenligare skjutpjeser, och sålunda de för

manskapets utbildning under fredlig tid alldeles oumbärliga öfningsf

är ty gen af ifrågavarande slag, äfven finna nyttig verksamhet, sedan

fred blifvit bruten.

Då komitén härmed öfverlemnar ritningar till pansarbåten A (bil.

1), minbåten B (bil. II, III, IV) och pansarbåten D (bil. V) — någon

teckning till minbåten C bär ansetts desto mindre erforderlig som

minbåtar i hufvudsak lika med komiténs förslag till stångminbåt redan

finnas färdigbyggda — anhåller komitén i underdånighet att i afseende

å pansarbåten A få tillägga några ord.

Så väl af den föregående beskrifningen, som af ritningen, torde

framgå, att ifrågavarande fartygstyp icke är någonting för vår flotta

nytt eller främmande, utan i mycket företer samma grunddrag, som

den ursprungliga, hos oss redan antagna monitorstypen. Å den ena

likasom å den andra typen, är pansaret samladt omkring fartygets vigtigaste

delar; å båda har man eftersträfvat, att så mycket som möjligt

minska de ytor, hvilka nödvändigt måste pansarklädas, allt i afsigt att

med minsta pansartyngd och äfven med minsta kostnad åstadkomma

den största möjliga motståndsförmåga hos fartyget. Pansarbåten A är

icke annat än eu monitor, men en förbättrad och utvecklad sådan; en

monitor, hvars ursprungliga fel och brister, af erfarenheten så småningom

påvisade, efter hand blifvit minskade eller undanröjda. Den

21

hufvudsakliga bestyckningen, de två svåra kanonerna, stå fortfarande

i ett kringgående, heltäckt och pansarklädt torn, på sådant sätt, att de

alltid sidoriktas samtidigt och på samma mål; men deras höjd öfver

vattenlinien har ökats, på det att artilleriet icke måtte hindras i sin

verksamhet af till och med så måttlig sjögång, som förekommer på

hanmredder eller fjärdarna inom våra skärgårdar. På monitorn »Loke»

ligger tornkanonernas kärnlinie endast 1,81 m. (6,12 fot), på pansarbåten

A deremot 3,41 m. (11,5 fot) öfver vattenytan, och sistnämnda båt karl

i sjögång föra sitt artilleri lika länge som något fartyg för närvarande

inom östersjöflottorna. Den ursprungliga monitorstypens pansarbälte,

som omgjordar fartyget från stäf till stäf, och på »Loke» är 1,48 in.

(5 fot) bredt (1,5 fot öfver och 3,5 fot under vattenytan) har på pansarbåten

A blifvit sammanfördt till ett midskepps beläget, 1,48 m. (5

fot) högt, (2 fot öfver, 3 fot under vattenytan) citadell, hvilket omsluter

pannor, maskineri, durkar in. fl. vigtiga delar, men lemnar fartygets

båda ändar utan sidopansar. Dessa äro skyddade endast af pansardäck

under vattenytan, men, medelst talrika med kork fylda celler, försäkras

deras bärighet. I dessa hänseenden har, såsom Eders Kongl. Maj:t täckes

finna, vid utvecklingen af den ursprungliga monitorstypen till den, som

föreligger uti det af komitén nu framstälda förslag till pansarbåt A, allenast

blifvit följdt det föredöme, som andra länders mariner redan gifvit.

Vid pansarklädnadens anordnande har det blifvit ifrågastäldt, att utbyta

upprätt stående pansar emot lutande. Men de gjorda beräkningarna

gåfvo vid handen, att lutande pansar här skulle kräfva större

utrymme i fartyget, betinga större pansaryta och, af dessa anledningar,

jemväl större kostnad i det hela, än upprätt stående pansar; och har

komitén för den skull, såsom förslagsritningen utvisar, föreslagit upprätt

stående pansar på citadell, styrhus, tornkrans och torn.

Pansarplåten är beräknad att vara tå jern, i öfverensstämmelse med

hvad ännu allmännast begagnas. Klart torde det vara, att, derest i

andra länder pågående försök med plåt af blandadt jern och stål, eller

af enbart stål, skulle bevisa sig hålla hvad de uppgifvas lofva, eller

andra förbättringar i plåttillverkningen åvägabringas, dessa ock kunna

komma pansarbåten A till godo, utan att derigenom ändras hvarken

fartygscert eller typ.

Beträffande minornas anbringande, skulle komitén hafva önskat att

kunna å pansarbåten A föreslå sådana anordningar, att minan kunnat

riktas oberoende af fartygets kurs och annat än endast rätt för öfver;

men utrymmet i fartyget har hvarken medgifvit det ena eller det andra.

Anbringandet af vare sig rörlig mintub i förstäfven, eller eu fast

22

eller rörlig tvärskeppstub på livar sin sida, skulle hafva betingat ett

större och dyrare fartyg än det föreslagna, och komitén har al detta

skäl sett sig nödsakad, att afstå från att på antydt sätt öka dess försvarsförmåga.

Skulle emellertid tillgångarna medgifva att öka fartygets

dimensioner, så lärer fartygstypen icke ändras deraf — en sats som

för öfrigt torde få gälla så väl den ena som den andra af de föreslagna

pansarbåtscerterna.

Slutligen får komitén i underdånighet bifoga:

skizz (bil. VI), utvisande åtskilliga nyare pansarfartyg i skalan Kardel

af rätta storleken;

tabell (bil. VII), upptagande vissa uppgifter rörande pansarfartyg

inom de flesta Europeiska staters flottor;

tabell (bil. VIII) öfver olika länders pansarbrytande sjökanoner och

dessas genomträngningsförmåga;

tabell (bil. IX) öfver kanoners approximativa genomträngningsförmåga

mot obackad plåt och smidt jern på olika afstånd och med

olika anslagsvinklar; samt

tabell (bil. X) öfver riksstaterna och anslagen, såväl ordinarie som

extra, under nuvarande femte hufvudtiteln från och med år 1835 till

och med år 1880.

Komiterade framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit

Stormäktigste Allernådigste KonungEders

Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste

tjenare och undersåtar:

O. Stackelberg.

G. W. Svensson.

R. von Feilitzen.

C. G. Lindmark,

med reservation.

Th. Arvidsson.

F. Facks,

Georg af Klercker.

med reservation.

G. E. Ulff,

J. L. Frykholm.

Y. N. Christierson.

med reservation.

P. II. Hedenblad.

Stockholm den 28 Juni 1880.

23

Reservation.

Då jag till fullo uppskattar skyldigheten för en komitéledamot att,

vid samarbetet med komiténs öfriga ledamöter, uppoffra smärre, personliga

meningsskiljaktigheter för att komma till ett gemensamt uttalande

öfver den komitén förelagda frågan, måste dock å andra sidan,

när meningsskiljaktigheten blifver af mer principiel art, den enskilde

ledamoten icke tveka att framlägga sin, från flertalets skiljaktiga, åsigt.

Och då jag icke kunnat till alla delar instämma i det underdåniga utlåtande,

hvarom flertalet af komiténs ledamöter förenat sig, anser jag

mig således fullgöra min pligt, då jag anhåller att här nedan i underdånighet

få anföra min i vissa hänseenden skiljaktiga mening.

Enär jag för min del finner det vara en sjelfkär sak, att, för så

vidt landets tillgångar sådant medgåfve, ett starkt och betryggande

sjöförsvar skulle vara det naturligaste försvaret för Sverige, som endast

från sjösidan med någon utsigt till framgång kan anfallas, så förenar

jag mig med hvad komiterade härutinnan yttrat, om jag än kunnat

haft, åtskilliga invändningar att göra emot deras formulerande af

detta teoretiska axiom.

Ofvergående således till faktiskt gifna förhållanden, som inverka

på lösningen af den komitén förelagda uppgiften, torde jag kunna anse

mig befogad att med några allmänna drag framställa, huru jag tänker

mig den roll, de vigtigaste fartygstyperna böra fylla i landets sjöförsvarssystem,

när för flottans vidmakthållande och utveckling endast

begränsade tillgångar finnas att påräkna. Och jag tror mig härigenom

icke i någon mån öfverskrida gränserna för det komiterade i nåder

lemnade uppdrag, enär det synes mig vara alldeles nödvändigt, icke

allenast för den, som förordar en viss fartygstyp, att hafva för sig

sjelf, så långt hans förmåga går, bildat klara begrepp om fartygstypens

allmänna taktiska användande, utan ock att, till undvikande af möjliga

missförstånd om sin mening, i de allmännaste drag hafva framlagt

dessa sina förutsättningar.

Enär jag icke bär någon invändning att framställa emot någon af

de fartygstyper, komitén föreslagit, utan tvärtom anser dem såsom

ganska lämpliga för vårt kustförsvar, men deremot finner en lucka i

24

komitébetänkandet derutinnan, att icke en mindre pansarbåtstyp, mer

speciel afsedd till fyllande af uppgiften »att utestänga fiendtlig^ flottor

från rikets vigtigaste hamnar», blifvit föreslagen, skulle det måhända i

mångas tanke kunnat vara nog för mig att endast helt kort anföra

denna min särskilda mening. Men då hela den bevisföring, som i

komiténs utlåtande förekommer, till stöd för att en sådan pansarbåt

af mindre dimensioner är så väl i ekonomiskt som militäriskt hänseende

förkastlig, icke af mig kan erkännas som riktig; enär uteslutandet

af denna mindre pansarbåtstyp tvungit komiterade att ställa

alltför många fordringar på pansarbåten A, hvarigenom hans egentliga

verksamhet, enligt mitt förmenande, skulle komma att förryckas; enär

jag slutligen icke kunnat bilda mig någon klar taktisk åskådning om

sjöförsvarets, så som komiterade tänkt sig den, verksamhet under ett

eventuelt krig, har jag ansett mig skyldig att till en kort granskning

upptaga några af komiterades förutsättningar.

Till en början vågar jag tro, att Sverige, lika litet som andra länder,

kan undgå att hafva två försvarslinier, en yttre och en inre, vare

sig striden utkämpas till lands eller till sjös. Vår inre sjöförsvarslinie

skulle säkerligen blifva just dessa rikets vigtigaste hamnar, hvarom

nådiga brefvet af den 26 September 1879 talar;. och det vill synas

mig, som om försvaret af dessa strategiskt vigtiga hamnar med för

hamnförsvar särskild!, lämpade fartyg med flere andra anstalter, kan

blifva en lika vigtig och på krigets gång i allmänhet förmånligt inverkande

uppgift, som den, att på öppna sjön eller i hafsbandet upptaga

striden mot fiendens örlogsfartyg, när eu sådan under någorlunda

jemngoda chancer bör vedervågas.

Till sådant hamnförsvar är nu äfven pansarbåten A afsedd af komiterade.

Skola nu sådana pansarbåtar redan vid krigets början afdelas

till försvaret af våra vigtigaste hamnar, så blifva dessa relativt

kraftiga fartyg dragna från sina egentliga operationsområden, hafsbandet

och öppna sjön, och tvungna att öfvertaga en roll, som billigare

och bättre kunde fyllas af mindre pansarbåtar. Vill man deremot redan

vid krigets början tillgodogöra sig dessa fartygs samlade offensiva

kraft, så blottas dessa strategiskt vigtiga hamnar på flytande, pansradt

försvar, med fara att de för deras försvar påräknade, men på annat

håll opererande fartygen, af fiendtligt flottan hindras att uppnå dessa

hamnar, då deras försvarskraft derstädes må hända skulle som bäst

behöfvas. Kommer dertill, att samma pansarbåt äfven beräknats att

kunna tjenstgöra som rekognoscör, synes mig fartyget hafva fått så

mångfaldiga uppgifter att fylla, att man kan hysa den farhågan, att

25

ingen af dessa kommer att blifva fyld så som sig bör. Visserligen

inser jag, att denna pansarbåt under ett krig kan blifva försatt i det

läge, att lian måste deltaga i en vigtig ställnings eller hamns försvar,

samt att man vid en i fråga kommande rekognoscering med våld kan

blifva nödsakad att härtill använda honom; men fyllandet af dessa

uppgifter synes mig, hvad nämnde pansarbåt beträffar, böra betraktas

som undantag icke som regel.

Dessutom tror jag mig, i motsats mot komiterade, kunna förutsätta,

att ett så pass stort fartyg, som pansarbåten A, mindre väl lämpar

sig för hamn- och positionsförsvar, enär han, på grund af sina

dimensioner, utestänges från vissa delar af terrängen omkring positioner,

hvilka kunna hafva synnerligt stort värde för försvaret af densamma.

Exempelvis vill jag endast nämna ställningen omkring Waxholm—Oscar-Fredriksborg

— en ställning, som, väl i alla händelser,

måste anses hafva stor strategisk vigt — der denna pansarbåt urståndsätta

att uppträda på den, loppet till Oscar-Fredriksborg flankerande

terrängen emellan Pukholmen och Skarpö sund, och der samma fartyg

säkerligen skulle finna mycken svårighet att manövrera i det trånga

farvattnet omkring Bullerholmen.

Kommer dertill att man, der man på grund af stridsläget skulle

anse sig böra uppträda med endast en pansarbrytande kanon, med

pansarbåten A alltid måste föra 2 sådana kanoner i elden; att denna

pansarbåt, i saknad af förroder, vid många tillfällen under strid har

svårare att manövrera inom en trängre skärgårdsterräng, der en mindre,

med sådant roder försedd pansarbåt ledigare skulle röra sig; att

pansarbåten, under reträtt genom en skärgårdsled, der större girar förbjuda

sig sjelfva, skulle sakna annat eldförsvar än det, som kunde

lemnas af de på däcket stående oskyddade kanonerna, hvilka synnerligen

lätt kunna demonteras, medan en med förroder försedd, af minbåtar

sekunderad mindre pansarbåt under backning skulle kunna hålla

fienden under elden af sin pansarbrytande och skyddade kanon, så synes

mig giltigheten af komiterades antagande, att denna större pansarbåt

skulle väl lämpa sig att ersätta de smärre pansarbåtar, man hittills

ansett vara nödvändiga för lokalförsvaret, med skäl kunna i fråga

sättas, förutsatt att den mindre pansarbåten har lika kraftig kanon och

lika starkt pansar på eldfronten som den större.

Komiterades väsendtligaste skäl mot att föreslå en mindre pansarbåtstyp

lyda: »Så ensidigt danade och för stridsändamål styfmoderligt

tillgodosedda kanonbåtar, som de, hvilkas hufvuddrag nyss ofvan

blifvit antydda, hafva så mycket mindre kunnat förordas, som

4

26

komité!], hvilken, vid uppgörandet af sitt förslag haft att taga hänsyn

till rikets tillgångar, är af den åsigt, att ingen fartygscert kan i förhållande

till sin användbarhet, sin stridskraft och verkan, vara dyrare

än den, hvars egenskaper hänvisa densamma uteslutande till hamneller

annat positionsförsvar i så inskränkt mening, som här är för handen.

Och hvad som i detta afseende gäller det enstaka fartyget torde

äfven ega sin tillämplighet på sjövapnet såsom ett helt. Komitén föreställer

sig nemligen beträffande positionsförsvaret, att den roll, som

man dervid velat lemna åt ett flytande artilleri af så dyrbar beskaffenhet,

som pansrade och med ångkraft försedda fartyg, i alla händelser

måste blifva, och hvilka under sjelfva positionsstriden endast i ringa

mån kunna draga nytta af sin rörelseförmåga, uti många fall skulle

med fördel kunna öfvertagas af för ändamålet, antingen för beständigt

eller för tillfället, uppförda och bestyckade batterier på land. Kunna

dessutom sådana fartyg icke annat än långsamt och med svårighet

flytta sig från det ena försvarsområdet till det andra, samt alls icke

inlåta sig i strid under vägen, så snart denna måste tagas öfver öppna

sjön, hvilket långs vår kust rätt ofta kan blifva fallet, så torde det

vara uppenbart att ett på sådan materiel fotadt försvar af våra talrika,

vigtiga hamnar och till dem förande leder, skulle, i och för sig, kräfva

ett ofantligt stort antal fartyg.»

Hvad komiterade bär säga i utlåtandet synes åtminstone mig bero

på en något oegentlig tolkning af kongl. brefvet. Visserligen har

icke ofvan åberopade nådiga bref närmare angifvit de vigtigare hamnar,

som afses; men detta, såsom det vill synas mig, af det skäl, att

hamnarnes vigt vid ett infallande krig blir beroende af den anfallspunkt,

fienden väljer och af det deraf uppkomna allmänna stridsläget.

Sker anfallet mot vår vestra kust, lära hanmarne på vår östra kust

erhålla ganska ringa strategisk betydelse och vigt samt tvärtom, om

anfallet sker på den östra kusten. Men huru som helst härmed må

förhålla sig, så har väl ingen ifrågasatt att uteslutande grunda vårt sjöförsvar

på dessa mindre pansarbåtar och ännu mindre tänkt sig, att

dessa skulle kunna anskaffas till en sådan mängd, att hvilken som helst

hamn skulle kunna påräkna eu eller flere sådana båtar till sitt försvar,

lika litet som väl nu någon vågar hoppas, att den större pansarbåtstypen

skulle kunna anskaffas till det antal, att man med dem skulle

kunna försvara vår 270 geografiska mil långa kust, oberäknade Gotland

och Öland, emot de närbelägna stormakternas flottor, huru berättigad

än den förhoppningen är, att deras tillvaro skall blifva ett ingalunda

föraktligt hinder emot fiendens offensiva företag emot vårt land.

27

Deremot har jag, under vidhållande af den åsigten, att tvenne sjöförsvarslinier

äfven för oss äro nödvändiga, alltid tänkt mig, att dessa

båda pansarbåtstyper böra kunna komplettera hvarandra, till fromma

för landets försvar, i det att den ena, den mindre, anvisad ett mindre

operationsområde, biträder att hålla de permanent eller passagert belästade

och minerade, strategiskt vigtiga ställningarna och repliepunkterna

emot fiendens eventuel angrepp, medan den andra, den större,

i förening^ med opansrade båtar af Blendas eller annan snabbgående

typ, i ^ hafsbandet eller på öppna sjön, när helst sig göra låter, anfaller

fiendens örlogs- och transportfartyg, samt genom plötsliga anfall

på en konvojerande eller blokerande flotta oroar och försvårar fiendens

landstigningsföretag, samt bidrager till att förlama hans angrepp emot

någon vigtig strategisk och af oss försvarad punkt vid kusten. Och

det är just för att de snabbgående fartygen skola få tillfälle att med

samlade krafter utföra sådana attacker, som jag anser den mindre pansarbåtstypen

af det ena eller andra slaget vara alldeles nödvändig ur

rent sjömilitärisk synpunkt.

Så absolut bunden vid sjelfva positionen, som komiterade förestält

sig det, lärer väl icke denna mindre pansarbåt behöfva eller böra

blifva. Ty intränger fienden i eu vidsträcktare skärgårdsterräng, exempelvis

Stockholms, lärer man icke kunna förutsätta, att fiendens fartyginom

densamma skola till fullo kunna tillgodogöra sig sin öfverlägsna

fart. Tvärtom ligger det antagandet nära vid handen, att den i fråga

varande mindre pansarbåten med sina 8 å 9 knops fart, och förd af

ett befäl, som känner terrängen, bör, utan att göra sig skyldig till militäriskt

fel, kunna intag-a framskjutna förpostställningar och derstädes

tjena som stöd och betäckning åt minbåtsafdelningar, som utsändas för

att anfalla fiendens, i skärgården inträngande fartyg. Att derföre, att

denna mindre pansarbåtstyp icke lämpar sig för strid på öppna sjön,

betrakta honom som ekonomiskt och militäriskt förkastlig, synes mig

icke vara fullt berättigad! Man skulle ju med ungefär samma skäl

kunna säga, att fästningsartilleriet i vara landfästningar eller positionsartilleriet

i befästa reträttställningar skulle vara ekonomiskt och militäriskt

förkastliga, alldenstund de icke kunna uppträda i första vare

sig anfalls- eller försvarslinien.

År således den mindre pansarbåtens verksamhetssfer relativt begränsad,

blifva genom denna pansarbåts tillvaro den större pansarbåten

och med honom i snabbhet jemförliga stridsfartyg så mycket

friare i sina rörelser. Helst borde väl dessa snabbgående fartyg, soni

utgångspunkt för sina offensiva företag, välja sådana ankarsättningar,

*

28

hvarifrån segelleder föra i olika riktningar och hvarest icke, om nödig

vaksamhet iakttages, fartygen så lätt kunna innestängas, med mindre

fienden från skilda håll samtidigt uppträder med öfverlägsen styrka,

och hvarest slutligen underrättelsen om fiendtliga flottans rörelser genom

rekognoscörer, telegrafer och utkiksposter lättast och hastigast

kunna erhållas. Månne icke Kalmar skulle kunna betraktas som eu

sådan plats, der man medelst elektriska telegrafen skulle kunna erhålla

underrättelser, icke allenast från fastlandets alla kuststäder, utan äfven

om alla iakttagelser öfver den fiendtliga flottans rörelser från kusterna

af Gotland och Öland? Månne icke Djurhamn i Stockholms skärgård

skulle kunna tjena samma ändamål? Utan att förmätet vilja tilltro mig

att häröfver kunna uttala något fullt giltigt omdöme, har jag endast

velat anföra dessa, förutsättningar för att klargöra min uppfattning om

dessa fartygs bestämmelse och användande.

Slutligen har man inom komitén såsom skäl för att frångå den i

fråga satta mindre pansarbåtstypen framhållit, att samma uppgift man

velat tilldela denna båt, både billigare och bättre skulle kunna lösas

genom tillfälligt uppställande af pansarbrytande kanoner på land till

försvar af den hotade hamnen eller positionen. Ehuru jag icke vill

tilltro mig att — allt under förutsättning att dessa pansarbrytande

kanoner med lavetter finnas till hands i tillräckligt antal — fälla ett

afgörande omdöme, huruvida genom sådana åtgärders vidtagande, den

mindre pansarbåten kunde undvaras för sjelfva positionsförsvaret, tillåter

jag mig endast påpeka, att, enligt min ofvan uttalade åsigt, denna pansarbåt

äfven kan hafva vigtiga uppgifter att fylla inom terrängen framför

positionen. Emellertid förefaller det mig, som om det väntade

gagnet af sådana i passagera verk uppstälda, mer eller mindre oskyddade

kanoner skall blifva af mycken ringa betydelse, så framt man

icke lyckats att maskera dem så väl, att de ej af fienden kunna upptäckas

förr än just vid det afgörande stridsmomentet; ty sådana kanoner

lära väl annars snart blifva demonterade af nutidens, bakom

pansar stående precisionsartilleri, som kan företaga denna beskjutning

från ett afstånd, der våra positionskanoners eld blir maktlös emot fartygens

pansar. Och att man inom andra länder med den största både

kostnad och omsorg söker skydda artilleriet i kustbatterier, derom

vittna de bepansrade befästningarna vid Wesers mynning och vid Spithead

m. fl. ställen.

Med komiténs öfriga ledamöter har jag förenat mig i beslutet att

icke framlägga det förslag till mindre pansarbåt, som i utlåtandet vidlyftigare

omnämnes. Jag kände mig så mycket mindre böjd för att

förorda en så dyrbar pansarbåt, som jag, redan vid programmets upprättande

för densamma, irdade eu gensaga emot de i min tanke allt för

stora fordringar, man uppstälde på pansarskydd in. m., och jag uttalade

redan då den förhoppning, att man, genom betydliga nedprutningar

i vissa fall, skulle kunna få en typ, som, motsvarande sitt- ändamål,

icke omöjliggjordes genom för hög anskaffningskostnad.

Då emellertid flertalet af komiténs ledamöter motsatte sig att något

vidare arbete nedlades på dessa i komitébetänkandet meddelade

ändringsförslag, har frågan om en mindre pansarbåtstyp kommit att

inom komitén förfalla; och då jag, såsom af ofvanståencle motivering

framgår, ansett frågan om en sådan fartygstyp vara af den vigt för

vårt sjöförsvar, att jag trott mig icke kunna underlåta att reservera

mig emot komiténs beslut härutinnan, åligger det mig, att, i saknad af

ett definitivt utarbetadt förslag, få angifva de allmänna fordringar, jagför

min del anser, att man borde ställa på båten, och hvilka i korthet

finnas angifna i komiterades utlåtande såsom det 4-:de i ordningen af

de derstädes omnämnda förslagen till modifikationer af den först utarbetade

mindre pansarbåtstypen. Ehuru jag naturligtvis icke kan tillmäta

detta program till pansarbåt något synnerligt värde, då några

beräkningar och ritutkast enligt detsamma icke blifvit utförda, tillåter

jag mig endast framhålla skälen, hvarför jag ansett, att pansarets

tjocklek på sidorna af en sådan båt bör kunna betydligt nedsättas.

Jag antager nemligen att, enär en sådan med förroder försedd pansarbåt

i allmänhet kommer att strida med terrängskydd på flankerna,

han skall finna det lätt att hålla den relativt starkt bepansrade eldfronten

emot fiendens fartyg. Till skydd på sidorna skulle då, enligt

min åsigt, icke behöfvas tjockare pansar, än som är behöfligt att utehålla

fältartilleriets granater, äfven om dessa äro försedda med stålspets

i stället för brandrör. Enär ett rörligt, täckt torn skulle uppdrifva

kostnaderna för fartyget öfver höfvan, har jag trott, att kanonen

borde ställas på vändskifva, och, skyddad af fast tornkrans, skjuta

öfver bank. Men för att skydda kanonbetjeningen emot handgevärs-,

kulsprute- och fältartillerield från flankerna, har jag trott det vara

oundgängligen nödvändigt att förse kanonen med en på vändskifva!!

stäld, och således med kanonen rörlig kupol af jern om cirka 4 verktums

tjocklek, framtill afskuren längs med en mot kanonens medellinie

vinkelrät chorda för 90° vinkel, för att förekomma den jernsplint,

som skulle slungas in i tornet, om en pansarbrytande projektil

träffade en hel kupols framsida. Genom anbringande af en lutande

pansarskärm på kanonen, såsom på franska pansarfartyg med barbett

-

30

torn brukas, skulle en del af de större risker, som äro förenade med

skjutning öfver bank, kunna neutraliseras, enär denna lutande pansarplåt

skulle afleda eu del kulor, som utan denna skulle slå ned i tornet.

Kanonens ställande på vändskifva gör det möjligt att rigta kanonen

akter och tvärs, till samma utsträckning som på pansarbåten A. Komma

de på en del skjutförsök grundade förväntningar, man i England hyser

om den betydliga tillökningen i pansarplåts motståndsförmåga, genom

begagnande af s. k. »steelfaced armourplate» att vinna bekräftelse —

eu bekräftelse''som torde kunna anses åtminstone delvis vara vunnen,

enär Englands marinstyrelse beslutat att använda sådan plåt på en del

under byggnad varande pansarfartyg — skulle möjligen pansarets

tjocklek på sidorna än ytterligare kunna nedsättas och båtens deplacement

derigenom minskas.

I alla händelser vill det synas mig, som att man, genom vidtagandet

af här ofvan påpekade reduktioner i pansartjockleken, med deraf

följande förminskning i deplacement och maskinkraft, skulle kunna

åstadkomma en för sin uppgift fullt effektiv pansarbåt, som, bättre än

den större pansarbåten, skulle lämpa sig för hamnförsvar, för en summa

icke obetydligt understigande en million kronor; och att man således

skulle kunna hysa förhoppning om att för samma summa, som den

större pansarbåten kostade, kunna anskaffa i det närmaste 3 mindre

sådana, som väl fyllde sin plats i sjöförsvarets andra linie. Denna

förhoppning synes mig, i brist på tillförlitliga beräkningar, vara så

mycket mindre öfverdrifven, som våra nuvarande större pansarbåtar

kunnat anskaffas för en summa af 350,000 kronor per stycke, och

hvilka, enligt sakkunnig persons inom komitén utlåtande, genom en

påbyggnad af tunn plåt skulle kunna göras nog sjödugliga, för att i

vackert väder kunna förflyttas långs Sveriges kuster.

Ett oeftergifligt vilkor vid konstruerandet af en mindre pansarbåt

skulle naturligtvis blifva, att han i måttligt väder kunde navigera långs

Sveriges kuster för att kunna förflyttas till de strategiskt vigtiga punkter,

som vid ett hotande krig företrädesvis skola försvaras. Utan

denna egenskap skulle, jag medger det, sådana pansarbåtar blifva alltför

kostsamma att anskaffa.

Då jag sålunda af skäl, jag här ofvan sökt framhålla, ansett, att

komitén genom vidtagande af väsendtliga modifikationer af det först

utarbetade förslaget, bort utarbeta och framlägga ett förslag till mindre

pansarbåt, afsedd att framdeles ersätta de nu befintliga pansarbåtar

och monitorer, så har denna min åsigt icke grundat sig på någon

som helst önskan, att dessa pansarbåtar företrädesvis eller i främsta

31

rummet borde anskaffas. Ty da de, om än icke fullt tidsenliga pansarfartyg,

Sverige för närvarande eger, endast lämpa sig för ett mer

begränsadt lokalförsvar, och således denna del af sjöförsvaret är nödtorfteligen

tillgodosedd, kan för en yrkesman den tanken icke vara

främmande, att det är luckorna i sjöförsvarssystemet, som i främsta

rummet behöfva att fyllas, och att följaktligen den kraftiga kärnan för

utfallsstyrkan, som nu endast består af opansrade kanonbåtar, och som

skulle bildas af denna större pansarbåtstyp, framstår som det närmaste

önskningsmålet för honom. Men då det icke tillkommer komitén att

härutinnan ens önskningsvis uttala sina åsigter, har jag vågat häntyda

på en personlig förhoppning i detta hänseende, hvars uttalande endast

tillkommit för att undanrödja möjliga missförstånd om min afsigt med

uttalandet af min särskilda mening, hvilken tillkommit endast för att

motivera min personliga, visserligen mycket ringa inverkande åsigt om

sjöförsvarets, behof af två särskilda pansarbåtstyper.

Slutligen skulle det måhända tillhöra mig att till skärskådande

upptaga komiterades antagande, att just hänsyn till landets tillgångar

vant ett af de bestämmande skälen, hvarför de icke velat föreslå den

mindre pansarbåtstypen. Det är visserligen sant att, om den större

pansarbåten kunde beräknas vara tillgänglig, än som ett hamnförsvarsfartyg

på en gifven punkt af kusten, än som ett utfallsfartyg, som,

förenande sig med på andra håll stationerade eller opererande fartyg

af samma cert, gjorde anfall emot fiendens örlogsfartyg eller konvojer,

invändningen vore befogad. Men skulle sådana förutsättningar visa sig

vara illusoriska, och visade det sig vara ett militäriskt fel att blotta

de vigtiga strategiska punkterna i den andra sjöförsvarslinien på flytande

pansradt försvar, kan jag icke finna annat, än att anskaffandet

af mindre pansarbåtar för detta ändamål skulle visa sig vara för vårt

sjöförsvar ekonomiskt fördelaktigare. Huru som helst, ingå vid bedömandet

af denna fråga så många mer eller mindre oberäkneliga faktorer,

att åtminstone jag för egen del icke vågar att öfver densamma

uttala ett bestämdt omdöme. Så mycket är dock visst, att landet måste

vara beredt på penningeuppoffringar, vare sig det ansluter sig till

det ena eller andra systemet. Men att härvid uttala ett bedömande

om storleken af dessa penningeuppoffringar, utan att landets tillgångar

jemte tillgodoseende af andra lika nödvändiga anslagsbehof — för

strängt anlitas, derom torde jag minst af alla vara i stånd att yttra

mig. Om någon beräkning af extra årliga anslag till fartygsbyggnad

skulle göras, hade jag helst velat taga den siffra, som härför finnes

upptagen i Eders Kongl. Maj:ts propositioner till Riksdagarne 1875

32

och 1877 eller 2,000,000 kronor. Men då hvarje sådan beräkning blir

ytterligt vansklig, på grund af de vexlande förhållanden, som äro bestämmande

på extra anslags beviljande, synes mig endast en jemförelse

emellan Sveriges och andra, med detta i folkmängd närmast jemförliga,

staters budgeter kunna lemna någon ledning för bedömandet af landets

förmåga att kunna offra mer, än som hittills skett, på sitt sjöförsvar.

Sveriges budget för år 1880 uppgår, med ^beräkning af i budgeten

icke synliga kostnader för indelningsverket, i rundt tal till

77.346.000 kronor och sjöförsvar sbudgeten för samma år till 5,675,000

kronor, hvari utgifter för lotsverket och sjökarteverket ingå. med

1.171.000 kronor. Om följande länders finansiella förhållanden tillämpades

på Sverige, skulle med dess folkmängd landets budget uppgå

efter norska förhållanden till 100,550,000, sjöförsvarsbudg. 5,892,000 kr.,

» danska d:o )) 96,078,000, » 14,502,000") »

» holländska d:o » 191,250,000, » 22,197,000 »

hvilket visar, att man i andra stater af andra rangen, relativt till folkmängden,

offrar betydligt mer på sitt sjöförsvar än i Sverige.

Om man härutaf kunde hemta något stöd för den förhoppningen

att, äfven efter en omgestaltning af Sveriges beskattningsförhållanden,

större anslag kunna blifva påräkneliga för sjöförsvaret, skulle man

säkerligen med icke synnerligt stor ansträngning kunna anskaffa de

föreslagna fartygstyperna i tillräckligt stort antal, för att bereda sjöförsvaret

en ganska aktningsvärd plats i Sveriges försvarssystem.

Stockholm den 28 Juni 1880.

C. G. Lindmark.

*) Beräkningen uppgjord med ledning af den för danska riksdagen framlagda budgeten för år 1880.

Bilagor

till

Kommendörkaptenen Lindmarks

reservation.

\

Till Kommendörkaptenen, Riddaren af Kongl. Svär ds-Or den fn. m.

C. G. Lindmark.

Sedan, vid föredragning denna dag af det utaf komitén för afgifvande

af förslag till lämpligaste fartygscerter ingifna underdåniga betänkande,

blifvit i underdånighet anfördt, hurusom det syntes af vigt

att I bereddens tillfälle låta uppgöra ritningar och kostnadsförslag öfver

ett pansarfartyg af den mindre cert I, enligt Eder vid betänkandet

fogade reservation, ansett böra, utöfver de af komiterades flertal förordade

fartygscerter, för sjöförsvaret anskaffas, samt Kongl. Maj:t inedgifvit

att de kostnader, hvilka anlitandet af sakkunnige biträden för

sådant ändamål kunde medföra, Ange af allmänna medel godtgöras enligt

räkning, som af Chefen för Kongl. Sjöförsvarsdepartementet godkändes;

så har jag härmed velat anmoda Eder att draga försorg derom,

att sådana ritningar och kostnadsförslag blifva, så fort lämpligen

ske kan, uppgjorda och senast före den 15 nästkommande September

till Kongl. Maj:t ingifna.

Stockholm den 23 Juli 1880.

C. v. OTTER.

C. NordenfaW.

Till Kongl. May.t.

Under åberopande af närlagde embetsbref från Chefen för Kongl.

Sjöförsvarsdepartementet, får jag, sedan ritningar och kostnadsberäkningar

m. m. blifvit utarbetade af Ingeniören och riddaren J. G. Braune

till eu af mig, i min till komitébetänkandet af den 28 Juni innevarande

år fogade reservation i fråga satt mindre pansarbåtstyp, afsedd att

en gång kunna användas som slagfartyg i'' sjöförsvarets 2:a linie, med

öfverlemnande af dessa ritningar och närlagde tvenne bilagor, i underdånighet

anföra följande.

Då, såsom af min reservation framgår, skälet hvarför jag ansett

att en mindre pansarbåtstyp, särskildt afsedd för hamn- och skärgårdsförsvar,

borde upptagas bland de af komiterade föreslagna fartygstyperna,

varit det, att lemna de kraftigare pansarbåtar af typen A jemte

IV

de snabbgående, med pansarbrytande artilleri armerade obepansrade

fartygen fria händer att, lösta från åliggandet att tjenstgöra som hamnför

svar sfartyg, med desto större kraft uppträda emot fiendens örlogsoch

transportflotta utanför våra skärgårdar och hamninlopp, höll jag

före, att, om sådana mindre pansarbåtar kunde anskaffas för en måttlig

kostnad, exempelvis för en tredjedel af den summa pansarbåten A

kostade, en sådan anskaffning både ur militära och ekonomiska skäl

kunde rättfärdigas.

Då emellertid, enligt den här bifogade utredningen, den mindre

pansarbåtstyp, jag tänkt mig, skulle kosta ända till 1,497,536 kronor,

kan det icke ett ögonblick falla mig in att förorda en så kostbar typ,

som, med inskränktare operationsområde, blir relativt dyrare än den

vida kraftigare typen A.

Huruvida det af mig i fråga satta önskningsmålet på annat sätt

kan vinnas tillkommer icke mig att nu uttala eu mening om. Men att

den utredning som nu egt rum, icke varit utan gagn vågar jag hoppas,

enär genom densamma pansarbåten A:s företräden säkerligen ännu

klarare komma att framträda.

Stockholm den 30 November 1880.

Underdånigst

C. G. LINDMARK.

Komm. Kapten 1 kl.

Kommendörkaptenen och Riddaren m. rn. Herr C. G. Lindmark.

Sedan jag nu afslutat alla beräkningar öfver det förslag till pansarfartyg,

som jag af Herr Kommendörkaptenen erhöll i uppdrag att

uppgöra, får jag härmed meddela resultaten af detta arbete genom att

bifoga uppgifter dels öfver fartygets vigt och kostnad och dels öfver

detsammas dimensioner och öfriga konstruktionselementer m. m., hvarjemte

jag dessförinnan här får lemna någon redogörelse för den plan

till ett dylikt fartyg, som först utarbetades, och hvaröfver ritningar

blefvo af mig öfverlemnade den l:ste dennes.

Då det mål, hvilket jag vid denna fartygskonstruktion hade att

eftersträfva, var att åstadkomma ett fartyg, som, i förhållande till sin

bestyckning och bepansring, borde blifva billigare än den uti fartygscert-komiténs

underdåniga betänkande föreslagna pansarbåten A, var

V

det nödvändigt, att jag försökte gifva det ifrågasatta fartyget så små

dimensioner som möjligt. Jag bestämde mig derför ursprungligen för

en längd öfverallt af 172 fot, en största bredd af 38 fot samt ett djupgående

i öfverensstämmelse med föreskriften i det mig lemnade programmet

eller af 12 fot; och för att få en lämplig bottenform med

måttligt stor fyllighetsgrad togs deplacementet endast 44,378 kubikfot

eller 1,151 tons. Af de redan aflemnade ritningarne, som jag, utgående

från nyssnämnde dimensionsbestämmelser och med iakttagande af programmets

föreskrifter, uppgjorde, synes nog, att det mycket väl lät

sig göra, att i ett fartyg af uppgifne dimensioner och form anordna

en inredning af sådan beskaffenhet, att den torde kunna motsvara alla

billiga anspråk på ändamålsenlighet och beqvämlighet. Men resultatet

af de efter dessa ritningar utförda vigtberäkningarne utföll deremot ej

så fördelaktigt. Det visade sig nemligen, att den beräknade vigten betydligt

öfversteg vigten af det antagna deplacementet, hvaraf blef en

ovilkorlig följd, att fartygets dimensioner måste ökas.

Innan jag öfvergick till denna ändring och de förnyade beräkningar,

som deraf blefvo en följd, sökte jag först att vinna någon lindring i

den förestående dimensions- och vigttillökningen genom att reducera

de hittills gällande materialdimensionerna öfverallt, der jag kunde våga

att vidtaga en sådan reduktion. Vinsten, som derigenom uppkom, blef

dock obetydlig; den inskränkte sig till 568,5 centner.

Derefter uppgjorde jag nya vigtberäkningar och bestämde på grund

deraf fartygets dimensioner m. m. Resultaten af dessa slutliga beräkningar

föreligga i de här bifogade bilagorna n:o 2 och n:o 3 (bilagan

n:o 1 utgöres af det program, som tjenat till efterrättelse vid uppgörandet

af detta förslag), af hvilka bilagan n:o 2 angifver både vigt och

kostnad så väl för fartyget i sin helhet som för hvar och eu af de

olika materialklasserna särskildt, samt bilagan n:o 3 fartygets dimensioner

och öfriga konstruktionselementer, hvarjemte denna bilaga äfven

innehåller eu kort beskrifning öfver fartygets byggnadssätt in. in.

Ty värr hafva de sålunda erhållna resultaten ingalunda utfallit till

förmån för det uppgjorda förslaget. Fartygets dimensioner hafva stigit

till 202 fots längd öfverallt, 42 fots största bredd och 12 fots djupgående,

och deplacementet har stigit till 62,839 kubikfot eller 1,630

tons. Kostnaden för detta fartyg, utan bestyckning, utredning, o. in. d.,

bär på samma gång uppnått en storlek af icke mindre än 1,479,536

kronor; och det oaktadt har jag vid kostnadsberäkningens utförande

icke tillämpat andra än vanliga och måttligt stora enhetspriser (så mycket

möjligt varit, har jag begagnat samma enhetspriser som dem, hvilka

VT

tillämpats vid uppgörandet af kostnadsförslaget till pansarbåten A).

Priset per ton af deplacement är visserligen detsamma både för det

förslag, jag nu uppgjort, och för pansarbåten A, eller omkring 900

kronor per ton; men om man ställer jemförelsen mellan kostnadsbeloppen

i samband med en jemförelse mellan fartygens bestyckning, bepansring

och hastighet, blir förhållandet för det här framlagda pansarbåtsförslaget

rätt ofördelaktigt, jemfördt med det för pansarbåten A.

Det har emellertid ej varit mig möjligt att komma till något annat

resultat. Måhända skulle jag genom användandet af annat byggnadssätt

af fartygsskrofvet, än det jag hittills påräknat, kunnat i någon

ringa mån nedsätta skrofvets vigt; men jag är fullt förvissad om, att

eu på sådant sätt erhållen besparing i vigt skulle haft ett högst obetydligt

inflytande på det redan funna och här uppgifva kostnadsbeloppet.

Önskligt, och äfven riktigast, hade det varit, om, då jag nu öfverlemnar

kostnadsberäkning, dimensionsförteckning och beskrifning till

det ifrågasatta pansarfartyget, jag äfven hade kunnat öfverlemna ritningar

tillhörande, och i alla afseende!! öfverensstämmande med, detta

senare förslag, i st. f. de ritningar, hvilka jag lemnade den l:a dennes,

och hvilka utgjorde ett preliminärt förslag till detta fartyg under förutsättning

af mindre liufvuddimensioner af detsamma. Men tiden har

ej medgifvit uppgörandet af nya ritningar och dessutom hade ett sådant

omarbetande af ritningarne för närvarande varit väl obehöflig!. Jag

har nemligen tänkt mig, att inredning och alla anordningar för öfrigt,

å det nu föreslagna större fartyget skulle vara i öfverensstämmelse

med hvad i dessa hänseenden finnes angifvet å de redan lemnade ritningarne;

och det är tydligt, att om eu ändamålsenlig inredning kunnat

åstadkommas i ett fartyg med de ursprungliga dimensionerna, bör

det ock utan svårighet kunna låta sig göra att uti ett fartyg af ännu

större dimensioner anordna eu lika ändamålsenlig eller till och med

ändamålsenligare inredning. Den Jängdtillökning, som det visat sig

nödvändigt att gifva det ursprungligen uppgjorda fartyget, har jag tänkt

mig fördelad på det sätt, att 4 fot tilläggas i maskinrummet, 8 å 10

fot i pannrummet samt resten i rummen under tornet, hvarigenom mera

utrymme här kunde erhållas samt på samma gång en lämpligare och

beqvämare langning af ammunition o. in. d. kunde åvägabringas.

Programmet föreskrifver bland annat, att kanonen skulle förses

med eu på densamma fastsatt lutande pansarskärm, afsedd att afleda

träffande pansarprojektiler. Under här föreliggande omständigheter

har jag ej kunnat lösa denna uppgift på något sätt, som enligt mitt

förmenande skulle kunnat tillerkännas något praktiskt värde. Men för

VII

att i någon män godtgöra den uppståndna bristen i önskadt skydd, har

jag tänkt mig, samt uti vigt- och kostnadsberäkningarne äfven'' antagit,

att det rörliga tornet skulle vara helt framtill, och på fronten icke hafva

någon annan öppning än en kanonport, till dimensionerna afpassad efter

kanonmynningens storlek och kanonens elevering.

En ändring och förbättring, som jag, i händelse nya ritningar

skulle uppgjorts, hade ämnat vidtaga, anser jag mig här böra omnämna.

På de aflemnade ritningarne har pansardäckets bordvartskant, vid midten

af fartygets längd, ett djup under vattenlinien, som till och med öfverstiger

det i programmet bestämda med ett par tum; men för att i rummen

längst för- och akter- ut bereda tillräckligt utrymme för rorpinnarnes

vandring har pansardäckets bordvartskant i dessa rum måst

komma betydligt högre upp under vattenlinien, hvilket förhållande, med

afseende på det skottskydd, som pansardäcket är afsedt att lemna, icke

är fördelaktigt. Fördenskull borde pansardäckets bordvartskant sänkas

både för- och akterut, äfven om denna fördel ej skulle kunna vinnas

med mindre än att rodrens höjd något minskades. Dessutom kunde det

vara obehöflig^ att pansardäckets bordvartskant utgjorde en från midskepps

ända ut till fartygets ändar i jemn tur fortlöpande kroklinie,

utan kunde ifrågavarande däckslinie mycket väl löpa parallelt med vattenlinien

utefter hela längden emellan de båda yttersta tvärskeppsskotten.

Stockholm den 29 November 1880.

J. G. BRAUNE.

Bilaga N:o I.

Program för utarbetande af förslag till en sådan pansrad kanonbåt,

som angifves i den af kommendörkaptenen och riddaren in. m.

C. G. Lindmark till underdåniga betänkandet af den 28 Juni 1880 fogade

reservation.

Bestyckning: En bakladdningskanon i verkan motsvarande en Armstrongs

25 tons (10 inches), kammarvid, refflad bakladdningskanon.

2 st. 1-tums kulsprutor.

1 st. mindre kulspruta.

Ammunition: Minst 75 skott till kanonen.

2.000 skarpa skott till hvardera af 1-tums kulsprutorna.

3.000 skott till den mindre d:o.

VIII

Pansar: Pansarbåten förses med fast tornkrans om 12 inches

tjocklek på eldfronten och 4 inches tjocklek på sidorna med backning

och »innerskin». Kanonen står på vändskifva, som kan röras såväl

med ånga som med handkraft. Kanonen skjuter öfver bank och förses

med en på kanonen fastsatt, lutande pansarskärm, afsedd att afleda

träffande pansarprojektiler.

För att skydda kanonen mot fältartilleri- och handgevärseld från

sidorna och akterifrån, skall kanonen förses med en på vändskifvan

stäld kupol af jern af minst 3Va inches tjocklek, som framtill är afskuren

långs en mot kanonens kärnlinie vinkelrät korda för 90° vinkel.

Kupolens takplåt blir 1 inch. Pansarplåtens vitala delar skola skyddas

af ett citadellpansar af 4 inches tjocklek, som sträcker sig 2 fot under

vattenlinien.

Pansarbåtens båda ändar erhålla icke något vertikalt pansar, men

förses i stället med under vattenlinien beläget horizontalt pansardäck

af lVs inches tjocklek. Mellan detta och öfra plåtdäcket fylles det i

celler indelade rummet med kork.

Öfre plåtdäcket af V2 inch tjocklek.

Fartyget erhåller icke dubbel botten; men undervattenskroppen

bör indelas i så många vattentäta celler, som låter sig förena med fordringar

på en någorlunda beqväm inredning.

Fart: Maskinkraften bör beräknas för eu fart af 9 knop, med fulla

förråd.

Kolförrådet beräknas för eu väglängd af 500 nautiska mil med full

maskin.

Vatten: för 10 dagar.

Proviant: för 6 veckor.

Styrledningarne, skyddade under vattnet, der fartyget är obepansradt,

gå upp vid tornkransens akterkant, der ratten får sin plats.

Kan ångstyrapparat åvägabringas vore sådant önskligt.

Va tten d estiller ing sapp ara t: Fn mindre sådan bör beräknas, om utrymmet

sådant medgifver.

Besättning: Chef, 2 officerare, 6 underofficerare och cirka 45 man.

Sjöduglighet: Båten bör vara sjoduglig nog för att i måttligt väder

kunna förflytta sig långs Sveriges kuster.

Båtar: 2 låringsbåtar, deraf eu försedd med ångkraft samt eu joll.

Djupgående: högst 12 fot.

Fartyget förses med 2 propellrar och förroder.

t

u/XM

r h »; V / >/ /

^-r -»»wa

UTKAST

TILL

BEPÅRSRAD KANONBÅT,

uppgjordt i hufvudsaklig öfvensstämmelse med det

program till eu sådan, som finnes angifvet i den af

Kommendör - Kaptenen och Riddaren in. m. C. G.

Lindmark till underdåniga betänkandet af den 28

Juni 1880 fogade reservation.

Stockholm den 1 November 1880.

J. G. Braune.

Manat,- fusion, til

Kuls-pnUt.

och■Ceväi

»jk ''jjO.-jO

Maskulin ventarier

KITT''firktrif -

mr.sr.rod/,

\P‘U-h Avari *

i550 kubikfot

Wcutt,

Ang pump för

lånsrung

förråd.

2QQCX5J

vOOO tfpjektii/ <lurkv

\CÖGÖQ©G©Q,

Bröds

Officer,l

Kältare

tu**ra y

ruav

Arturuv

vitionsli

S Kulsprat*

j oät/Oevä)

''Wa-t/fsn.

MasTäruvtredrunp

1530 kubikfot

TEld/cure•> Ssf.

Maskinister

%sv.

tö st

Maskinist

''**/»*#.

Redogörare,

Pelteri,

Ktoselb

LiHatT*

öu-nruru.

''Maskin/

tyr man,

& "dero fffrern,

\ Konstapel.

0 hoppare

vNauitskA- Korka,mes

\fnstruvI

mentor | för rn/.me.

I Utvägd,

I prov i-- ! csn!/ ■

Apothå

''Mist.

\RmgoX{

Spantet- 6 För sedt Förifrånv

7/7:

Säckar

-yy.Uffy /

Dest -!

ap pura

i< Fat t |

|i till- 1

; Förrodréu

Wattrpf

enrum

-

j-.-rtf-tr-ft:1''!

yx-

’ / '' \ .

y//i.

--i

. i

''/t. Vr /

//■;/

.1 Vl 1 -

—==1

7 /

1

ri

/■/,

pzk<

■:Vy4

1

fe/Py'' t

i

•X

i

1 ''v.

i i

1

□*

rf!

1

■

.

rz

=

’

\ T.

'' xx

\ /.-/>/

i :/// ~

VVy

Wxs- ''■)/■!

Ä

liv

- - -

/M

■ i y

//■I

^/y

■ l /ö

Vv,

yyy

il

'' -i» 7.

il

il

Wy/

c eV

yy.Hv%

*.''32/1

"V

^ 36

'' ..

sär \

V''''

/ v*

;o - '' ''

M

■):

•[

V '' L'' \">

:/% /

^ V- *

Sy

y ,

i :''|l''

W/i

yy

" ■ ’'')[

• ''

''/ 7*

wf:—X”;

■■''/ • ,iy n

•* \<\- ■ ’

,i!

r V ■■> /,,

V, V''-

. H / c- >

'' '' -V. ■>

“ ci

t\

v;;

Vy -)V

i''">rV

,i. : -

/vy

. .

v.:X X/X

-----

>

Ws-%

- v \ N i\v*

% i

ryk-o f,/

V/ppf

/h/h

zm

v. 7- ■- V<

f oUy^ ss

1; x‘‘, k x

ii

72 70

!>

2 X. 2

7

; 8

m i

> A L_J f > X .x1

■:..; \x ■; <,

X~;’w

,7 ■

:v 1

./''/.>/é‘/e

fe

mjv;

//■■■''''4/

VsV//

T*

\ r ; .. ...

>;7 7 i

> •X2''. \. \v

“7—

um

‘V/llS/f,

m

, / % i 0

.7 V/'' /../

"T-It

r-t

Ll

—

~ttt

n

n

V///\

-i

--i—

-

Hr

L

-

hr

T

-

■-H-

-i

. _L

i

—

-----

~T~

i—p

-

''

-i t

7

5

''

»0

2Z

zn

i .

so

SZ 3'', J

bo

. - t I 1 h

t x . p..: i . T ■ ,.j .. i

.

i y 4_

~d

1 i

i '' , j

_3

Gen. Stab. Lit. Ånst.

33

Reservation.

Ehuru jag delar komiténs öfvertygelse om den föreslagna större

pansarbåtens lämplighet för främjandet af de uti kongl. brefvet den

26 September 1879 angifna ändamålen:

»att försvåra om inte förhindra landsättandet af fiendtliga härmassor

å rikets kuster», och

»att om en fiende skulle lyckats landstiga, oroa och försvåra hans

kommunikation med eget land»;

så kan jag icke förena mig med majoritetens inom komitén åsigt

om denna pansarbåts förmåga att på ett tillfredsställande sätt äfven

kunna främja, uti nämnda nådiga bref angifna ändamål:

»att utestänga fiendtliga flottor från rikets vigtigaste hamnar».

Skola dessa olika uppgifter kunna utföras på ett kraftigt och verksamt

sätt, fordra de, efter hvad jag tror, så skiljaktiga betingelser, att

de svårligen kunna förenas på samma fartygstyp, utan att någon af

dem, i mer eller mindre mån, måste blifva tillbakasatt. För att kunna

utföra de förstnämnda uppgifterna, äro framför allt kraftig bestyckning

och stor fart samt bepansring af fartygets vitala delar, nödvändiga

fordringar, om grundad förhoppning skall finnas, att fartyget eger

förmåga att uträtta något mot en antagligen öfverlägsen fiende. Men

dessa fordringar kunna ej tillgodoses, utan att fartyget erhåller jemförelsevis

stora dimensioner. Som stridsfältet, vid dessa uppgifters

fullgörande, i de flesta fall blifver öppna sjön, utgör derstädes fartygets

storlek icke något hinder för dess verksamhet. Detsamma

blifver icke förhållandet, om det skall utföra äfven den sista af de

förutnämnda uppgifterna. Stridsplatsen vid de flesta af rikets vigtigaste

hamnar, med undantag af de sydligaste, utgöres i allmänhet af

trånga farleder, gående genom vidsträckta och grunduppfyllda skärgårdar,

der ett stort fartyg, synnerligast -under strid, måste röra sig

med den största försigtighet, och der detsamma, mången gång, till

följd af sin längd och sitt djupgående, kan blifva förhindradt, att begagna

sig af de fördelar, som terrängen erbjuder för ett kraftigt försvar,

som ock, att värja sig för den derstädes farligaste motståndaren:

fiendens minbåtar.

5

34

Visserligen äro de flesta farleder, som från sjön leda till rikets

hamnar, tillräckligt djupa för äfven ganska stora fartyg, men deremot

äro de flerstädes långs åt kusten följande inomskärslederna, med undantag

af dem, som finnas i Stockholms skärgård, så trånga och grunda,

att endast mindre djupgående fartyg derstädes kunna tryggt framgå.

Och då vägen öfver öppna sjön till den eller de hamnar, som af fienden

tilläfventyrs komma att anfallas, sannolikt inom kort tid blifver

stängd för våra mot fiendens jemförelsevis få fartyg, måste det vara

af stor vigt, att dessa eg a dimensioner, som möjliggöra begagnandet

af dylika, när de finnas, säkerligen för fiendens fartyg icke lätt tillgängliga

farleder. Förmågan att kunna skada och försvåra hans operationer

mot våra hamnar, blifver härigenom i vidsträckt mån ökad.

Det kan icke bestridas, att den föreslagna pansarbåten A, hvars längd

är 232 fot, bredd 50 fot och djupgående 16 fot, endast i mycket inskränkt

mån kan begagna omtalade inomskärsleder. Och häraf följer,

att huru kraftigt och stridsdugligt fartyget än må vara för främjandet

af de förstnämnda ändamålen, dess förmåga att utföra den uppgift,

hvartill det säkerligen, förr eller senare, blifver ytterst hänvisadt, nemligen

hamn- och skärgårdsförsvaret är genom dess storlek i hög grad

hämmad.

Visar det sig vara omöjligt att konstruera en sjöduglig pansarbåt,

af för hamnförsvar lämplig storlek, och som för eu kraftig kanon inom

ett med starkt frontpansar skyddadt fast torn, så böra obepansrade

kanonbåtar icke vara för oss oandvändbarare, än de anses vara det för

andra länder, der sådana båtar till ett icke så ringa antal hafva blifvit

byggda för kust- och hamnförsvar. Den jemförelsevis billiga anskaffningskostnaden

medgifver byggandet af dylika till större antal än

hvad som kan ske, om de skola vara bepansrade, och det större antal

kanoner, som härigenom kan föras i striden, torde i icke så ringa

grad kunna motväga bristen på skydd, så mycket mer, som pansaret,

genom artilleriets storartade utveckling under de sednaste åren, numera

knappast lemnar verkligt skydd mot annat än lättare pjeser.

På grund af ofvan anförda reserverar jag mig mot komiténs beslut

att föreslå pansarbåten A såsom lämplig äfven för hamnförsvar.

Stockholm den 28 Juni 1880.

F. Facks.

35

Reservation.

Ehuru i princip instämmande i den af komitén uttalade åsigt, »att

det icke minst från sparsamlietens, synpunkt vore ändamålsenligt att

begränsa antalet af de olika fartygscerterna till det minsta, som skäligen

kan stå tillsammans med beskaffenheten af de värf, hvilka det

nödvändigt måste åligga vårt sjöförsvar att utföra», kan jag dock icke

i allo gilla komiténs tillämpning af denna åsigt, i det den ansett, att,

af ekonomiska skäl, den så vigtiga rekognosceringstjensten äfven skulle

bestridas af den för kust- och hamnförsvaret föreslagna pansarbåten A,

utan har jag ansett, att, vid bestämmandet af de för vårt sjöförsvar

lämpligaste fartygstyper, goda skäl finnas för upptagande bland dessa

af eu särskild cert, opansrade, mycket snabbgående, med lätt artilleri

bestyckade, rekognoscerings!’artyg.

Vid ett kr i gs tillfälle — och det är naturligtvis för ett sådant, som

ifrågavarande typer skola vara afsedda — måste det för vårt land vara

af stor vigt att erhålla så snabba och tillförlitliga underrättelser som

möjligt om den fiendtliga flottans rörelser. Hufvudvilkoret för att detta

skall kunna utföras är, att de fartyg, som utskickas på rekognoscering,

hafva öfverlägsen fart, eller åtminstone en fart, fullt jemngod med den,

som fiendens kryssare besitta. Hafva de ej detta, blir följden, såvida

de ej äro jemngoda eller öfverlägsna i artilleristyrka, att de blifva

upphunna och tagna, innan de hunnit utföra det med rekognosceringen

afsedda ändamål.

Då det naturligtvis icke kan vara annat än fördelaktigt, att det

fartyg, som utför rekognoscörens roll, har nödig artilleristisk kraft att

afvisa fiendtliga kryssare, som utan tvifvel vid ett inbrytande krig

skulle komma att svärma utanför våra kuster, finner komitén i denna

omständighet ett skäl, utom de ekonomiska, att låta pansarbåten Ä

jemväl utföra den vigtiga rekognosceringstjensten.

Om jag kunde tänka mig möjligheten af att Sverige skulle kunna

mäkta åstadkomma ett så stort antal af dessa våra kraftigaste och

på samma gång dyrbaraste fartyg, att de skulle kunna uppfylla den

dubbla rollen af att utgöra kust- och hamnförsvar, sålunda i samlad

styrka uppträda, och jemväl att utföra en effektiv rekognoscering till

sjös, hvarmed jag icke menar eu tillfälligtvis, till någon viss punkt

36

utsänd rekognoscör, utan en afdelning’, hvars färre eller flere fartyg

sinsemellan hafva förbindelse med hvarandra, och sålunda kunna öfvervaka

en större terräng eller en viss del af vår utsträckta kust, der

man befarar en landstigning eller väntar ett anfall, skulle jag äfven

biträda denna åsigt, men då jag ej kan anse det vara ur militärisk

synpunkt välbetänkt, att för ett dylikt ändamål, såsom eu rekognoscering,

splittra sin hufvudstyrka eller just den, som skall vara beredd

att samlad möta fienden vid hans tillämnade landstigning, eller dessförinnan,

om han anfaller oss, hvarvid torde inträffa, att, genom en

dylik splittring af stridskrafterna, man riskerar att förlora den kraft

vid försvaret af någon gifven punkt, dit fienden riktar sitt anfall, kan

jag, af rent militära skäl, icke biträda denna komiténs åsigt.

Men jag anser den äfven af ekonomiska skäl icke vara välgrundad,

ehuru komitén åberopa? just detta skäl vid föreslåendet af denna

typ för den så maktpåliggande rekognosceringstjensten. Endast i det

fall, att pansarbåten A kan framdrifvas med tillräckligt stor hastighet,

och att dess anskaffningskostnad icke öfverstiger den för ett opansradt,

med lätt artilleri bestyckadt, rekognosceringsfartyg, kan komiténs förslag,

att äfven för rekognoscering använda pansarbåten A, vara ur

ekonomisk synpunkt riktigt, om derjemte tages i betraktande, att det

blir dyrbarare att hålla ett fartyg, såsom pansarbåten A, om cirka

2,500 tons drägtighet under gång på rekognoscering, än ett mindre,

obepansradt, fartyg om cirka 1,000 tons eller derunder, inom hvilket

tontal, enligt min åsigt, ett fullt effektivt, opansradt rekognosceringsfartyg

torde kunna erhållas. Då vidare fartyg, skyddade af svårare

pansar, icke utan stora dimensioner och dermed följande mindre lätthandterlighet

kunna uppbringas till så stor hastighet som obepansrade,

lätt byggda fartyg, kan den större hastighet, hvartill det är möjligt

att konstruera det obepansrade fartyget, utgöra ett värn, i händelse det

skulle blifva anfallet af pansarfartyg. Häraf följer, att det icke är

nödigt, att rekognosceringsfartyget är bestyckadt med pansarbrytande

artilleri, men då det kan inträffa, att ett sådant fartyg kan råka i strid

med ett annat, lika beskaffadt och lika snabbgående, fartyg, så kan i

sådant fall hastigheten icke sägas vara dess skydd, utan bör det för

sådan händelse vara bestyckadt med lättare artilleri, hvilket är tillräckligt

förstörande mot opansrade fartyg.

Om jag sålunda lyckats visa behofvet, enligt min åsigt, af en särskild

typ rekognosceringsfartyg, annan än den af komitén föreslagna

pansarbåten A, återstår att redogöra för huru en sådan fartygstyp kan

vara beskaffad.

37

Flottan eger i de senast byggda kanonbåtarna af blendatypen en

cert, som skulle väl lämpa sig för det värf här afses, derest de

l:o hade kraftigare maskiner, så att cirka 15 knop kunde erhållas,

och

2:o icke vore öfverbyggda, utan hade ett öppet däck, på hvilket

ett antal 6—8 lättare pjeser (10—12 centimeters), utom kulsprutor,

kunde uppställas, i stället för den grofva, 27 c.m. pansarbrytande

kanon, som der är monterad, och hvilken, till följd af sin betydligt

långsammare eld, utan tvifvel snart skulle komma till korta, om den

råkade i strid med ett snabbare, med flera lättare kanoner beväradt

fartyg.

Med denna kanonbåts linier i öfrigt som förebild, torde det ej

vara omöjligt att kunna åstadkomma ett rekognosceringsfartyg, som

med stor fart förenade lämplig artilleristyrka af lättare kanoner, jemngoda

med dem, hvarmed fiendens kryssare sannolikt äro bestyckade,

och som sålunda derjemte kunde fylla eu nu befintlig brist af lätt

artilleri inom flottan under en tid, då man i alla mariner just nu lägger

an på att med talrikt lättare artilleri bestycka både pansrade och

opansrade fartyg, för att förstöra de senare. Enär kanonbåtar af den

förbättrade blendatypen senast vid Bergsund blifvit byggda till ett

pris af 350,000 kronor, torde det icke anses öfverdrifvet att icke beräkna

kostnaden för ett sådant rekognosceringsfartyg, som ofvan omnämnts,

till högre belopp än omkring dubbla denna summa, eller 7 å

800,000 kronor.

Men äfven andra vigtiga uppdrag under kriget kunde utföras af

dylika snabbgående tartyg, hvaribland må nämnas: oroande af fiendens

transporter, uppehållande af egna kommunikationer, brytande af blokad

m. m.

Både nordamerikanska kriget och nu senast det emellan Chile och

Peru bära nogsamt vittnesbörd, hvad ett snabbgående, opansradt fartyg

(t. ex. »Union))) kunnat uträtta i en tilltagsen befälhafvares hand.

Jag har ingalunda förbisett, att komitén »för rekognosceringen

inom skärgården och i närmaste hafsbandet» säger, att minbåten B

kan med fördel användas, utan instämmer i denna åsigt till fullo, men

rekognosceringen ute i öppna sjön måste utföras af andra fartyg och,

enligt mitt förmenande, lämpar sig dertill ej den tredje kategorien af

rekognosceringsfartyg, som komitén föreslår, nemligen ångbåtar tillhörande

handelsflottan, och detta derför, att de sakna hufvudegenskaperna

för en rekognoscör, stor fart och nödig artilleristyrka. Ingen ångare

i svenska handelsflottan lärer kunna påräknas göra större fart än

38

12 knop, och något artilleri, ens nämnvärdt och i någon mån motsvarande

det en fiendtlig kryssare har att framvisa, lärer ej der ombord

kunna installeras. Jag fruktar att resultatet af dylika rekognoscörer

sannolikt blefve stora uppoffringar utan motsvarande fördel.

Slutligen kan jag ej underlåta att erinra om, att vårt granland,

Danmark, i sin nya, nu antagna, sj oför svar splan upptagit en cert »snabbgående

opansrade fartyg med en så stark armering, som kan uppnås i

förening med den starka farten, tjenliga som rekognoscerings- och avisofartygT),

och förhållandena torde ej vara mera olika för oss än för Danmark

i detta afseende, i annan mån, än att vi hafva en långt vidsträcktare

kust att bevaka.

Stockholm den 28 Juni 1880.

G. E. Ulf.

!« Aa

t‘ Mh

\<%

Y&l.

>>l‘ \f "v

>?Ro^w

''Alt,

Ut-t1

y< ■/<>/<

fiA\MAJ>

WWW

liw.iuw.i

-

,^V

''W‘‘Å''/^''Z''

- ii •■/(/••, V

■ V ■:■•:. ■»..''<

''r,''..\\ ■ ■

avjwc

•OOA

sen

msmmi

mmm

waafiBa

asa»

9HS

immpp

»fräsas*?-* :-V.V>.?aSv

C''iiteviiti

ö/t- VUXVUA

XV V!

ättjef

cl.i3xtc(l-‘~ xLxrfi G^/tcÄVM-UVt **-M /{aM*

»fxl ol éicfc''

<?i/U U-tl-l

-

fiSiSES''ZS$3^

,£ild.Äcic

-

pVl/lMl-l 1

''fri1

»J. <*x

MES

• M 1 t-il -/

H# g)11

Krut och Bombdurkar.

tit t u t tv

CV.WtVIA

’an i \-o.’XJ.

k> w

XMAW

-

-vui-te/t

-

A-Uxiv.

Bomb

G/R&lA^VVVt''

''UW/i

B o tub-och

Krutdurkar.

raltcul

Krut

vt-t vuaha

tvVl/tAb ''H U1

11-Vt t

/Mm1

/ttvm--

Bojub durk;

tivxit.

itWi-tOvi^y

Homb och

\\Wc\wv\/

Krutdurkar

^AH<

: ■ ■ -■.''

•»ww

M$S8e|g

£<17»

ImSBP*

tS&i

mm

Bil: I.

Längd I vattenlinie* 68,884 m. - 232,00 fot.

Bredd » » 14,846 » - 60.00 »

Djupgående: 4,750 » - i6,00 »

Deplacement: cirka 2621,940 tonx *= 61660 Ctr. . motsvarande i salt vatten cirka

2606,794 km. eller 99429,00 k. f.

Maskineriet framdrifver fartyget medelst 2: ne akterut placerade skrufpropellrar

till en hastighet af 13 knop.

Besåttningsstyrkan beräknad till 142 man.

Bestyckningen afsedd att utgöras af:

i bepansradt, rörligt torn:

2 st. bakladdningskanoner, till tyngd och verkan motsvarande Armstrongs 26 tons.

10 inches, 26 kaliber långa, kammarvida kanoner;

på öppet däck:

3 st. bakladdningskanoner, till tyngd och verkan motsvarande Armstrongs 6

inches kanoner af senaste modell, vägande hvardera 3 tons 17 Cwt.

4 st. 1 tums kulsprutor af Palmcrantz modell;

i förstäfven under vattenlinien:

1 st. utskjutningsapparat för Whiteheads minor.

Anmuniflna: till hvardera af de stora kanonerna 76 skott.

* » s » mindre » 50 »

® ® » kulsprutorna 2000 »

Whiteheads minor 6 st.

Pansarplåtens tjscklek:

i citadellet:

på förkant

29,70 å 27,32

cm.

a

1,00 å 0,92 fot.

J> sidorna

24,66

»

=

0,83

I>

» akterkant

22,28 å 19,90

»

=

0,75 å 0,67

»

i fasta tornet:

» förkant

29,70

D

=

1,00

»

» sidorna

27,32 å 24,66

»

=

0,92 å 0,83

»

» akterkant

24,66

T>

=

0,83

»

i rörliga tornet:

» förkant

29,70

»

=

1,00

D

» sidorna

27,32

»

=

0,92

D

t akterkant

24,66

J>

-

0,83

»

i styrtornet:

rundt om

29,70

»

=

1,00

D

Backning: innanför nu uppräknade bepansring anbringas teak till en

tjocklek af 26,73 cm. = 0,90 fot

PansardicketS sammanlagda tjocklek: jern 4,95 » = 0,17 »

Fartygets ifriga förråder utgöras af:

Proviant för 60 dagar.

Vatten » 10 »

(Obs! Destilleringsapparat för vattenförrådets förstärkande.)

Bränsle: tillräckligt för 800 nautiska mils distans med en fart af 12 knop cirka 10000 k. fot.

Fartyget är afdeladt uti 194 St. vattentäta ruin och Celler, hvaraf 72 åt. inom dess dubbelbotten

Citadellpansarets höjd öfver vattenlinien: bordvarts 69,38 cm. = 2,00 fot.

» djup under » » 89,07 » = 3,00 »

Tomkanonernas kärnlinier öfver vattenlinien: 3,41 meter = 11,60 j>

Stockholm den 28: de Juni 1880.

G. W. SVENSON. J. L. FRYKHOLM.

C^eclu?ti /i Va H eu t* t

UTKAST TILL BEPANSRAD KANONBÅT

A

i öfverensstämmelse med det program, som blifvit uppgjordt af den

för ärfvande af förslag till fartygscerter af Kongl. Maj:t den

26 September 1879 i nåder tillsatta komité.

o).eekld''w j® Ap/t/t/b.

Krutdurkar.

f’:

41VU4d kcV

r

§£Ms. Stort JU\.,.AmöY

IIB,EDNIir&SRITiriI& TILL Eif IISBÅT

af större typen, uppgjord i öfverenståmmelse med 1879 års Sjöförsvars komitös derför uppstäda program.

Längd öfverallt i relingen: 93,96 fot. Breddi relingen på 3sC spantet: 14,00 fot. Höjd på 3S spantet från öfverkant af köl till relingen: 6,00 fot.

Djupgående akter: 4,25 fot och för: 2,87 fot. Kolutrymme i lårame: 236 kubikfot. Besättningsstyrka: 10 man. Bestyckning: 1 st. Engströms kärrebössa.

Deplacement: 1382,9 kubikfot: 35,87 tons.

Stockholm den 9:de Februari 1880.

J. G. BRÄNNE,

it Meter

\T-X

Spantet 9 för,

sedt förifrån.

Spantet 6 för,

sedt förifrån.

Spantet 35.

sedt akterifrån.

Spantet 4 akter,

sedt akterifrån.

Spantet 8 akter,

sedt förifrån.

----

Inve tv tAri''er

Spantet 11 för,

sedt förifrån.

S ofta.

m<p:

So t fa

Under b e fals

Pyra

Geri.Stab. Iit.Ä.nsi

Bil.V

Section af X.

UTKAST

TILL

BEPÅISE.ÅD KANONBÅT

för sjön Wettem.

Uppgjordt i öfverenstämmelse med program, som blifvit

aflemnadt af den för afgifvande af förslag till fartygscerter

af Kongl. Maj:t den 26 September 1879 i nåder tillsatta komité.

Stockholm den 28:de Juni 1880.

J. L. FRYKHOLM.

Q. W. SVENSON.

Backs däck

Durkar.

Maskin Rum/

•-''->1

Plan.'' af öfre.> däck/.

fVuu.vi.i-t

Bomb

Section a/''Sprit /d för

Spröt*v.

Spruta.''.

Plan/ eif'' trossdäck.

Section af.\''pnt 18 akter.

Kurtin

Sectionv genom/ korks-bältet/.

350 C-1 \S(ritkol.

Ram..

Längd ! vattenlinien 29,99 meter = 101,0 fot.

Bredd» » 6,68 » = 22,6 »

Djupgående 2,67 » = 9,0 »

Depiacement: Cirka 310,44 tons ■= 7303 Centner, motsvarande i

färskvatten 11779 kubikfot.

Maskiner framdrifva fartyget medelst tvenne skrufpropellrar,

placerade akterut, till en fart af 9 l/j knop.

Besattllingsstyrkan beräknad till 46 man.

Bestyckningen afsedd att utgöras af:

I barbett tornet: en bakladdnings kanon, till tyngd

och verkan motsvarande Armstrongs 6 ins, 3 tons

17 cwt. kanoner af nyare modell.

Å öppet däck: två stycken 8,7 c. m. fältkanoner i

Albini lavetter, samt 3 stycken 1 tums kulsprutor.

Ammunition: till 6 ins. kanonen: 100 skott.

till hvardera af fältkanonerna: 100 »

till hvardera af kulsprutorna: 1000 »

Pansarplåtens tjocklek:

1 citadellet 9,9 c. m. = 0,333 fot.

1 tornkransen 9,9 e. m. — 0,333 fot.

Backning: innanför nu uppräknade bepansring anbringas teak

till en tjocklek af 19,8 c. m. = 0,66 fot.

Pansardäckets sammanlagda tjocklek, jern: 2,6 c. m. = 0,08 fot.

Fartygets öfriga förråder utgöras af:

Proviant för 42 dagar.

Watten » 10 »

Bränsle: tillräckligt för 70 timmars gång med full

fart eller cirka 700 kubikfot.

Wattentäta rum: genom lång- och tvärskeppsskott är fartyget

deladt i 41 vattentäta rum och celler.

Stad Als

Secti/iw af hålskeppet/ långs pansarens underkant.

50 tofs

Torr Proviant

Bomb Durk il

L o no runa s

Durk för Mans,

Små kan II thun

Ruin/. »p

Runt/.

Rum

Krut Durk

Pannor.

Torr Proviant/

Gen. Stab. Lit. Anst.

Bil: Yl.

I

ÅTSKILLIGA NYAKE PAUSAREA&TYÖ-,

alla i samma scala eller 1:1000 af råtta storleken.

t = längd. B = bredd. D = djupgående.

SACHSEN. ("Tysk.)

mi

PREUSSEN. C Tysk.)

WESPE. ( Tysk. )

TEQETHOFF. (Österrikisk.)

AMIRAL POPOFF. (Rysk.)

L = 91,00 m, Deplacement: 7400 tons. Fart: 14 knop.

B = 18,30 » Sex st. 26 cm. Krupps kanoner skjutande

D = 6,00 D öfvor bank. Pansar: 386—254 mm.

i

Pris: omkr. 6,500,000 Kr.

--V—V-

r >.

.........X X__j

o dvH

^ ~—

C y

o QXJ\

X;-X

,//J

L = 93,63 m. Deplacement: 6770 tons. Fart: 14 knop.

B = 16,32 d Fyra st. 26 cm. och två st. 19 cm. kanoner,

D = 7,52 J> Pansar: 235—105 mm.

Pris: ornkr. 6,800,000 Kr.

L — 43,50 m. Deplacement: 1109 tons. Fart: 9 knop.

B = 10,66 d En 30,5 cm. kanon skjutande öfver bank.

D = 2,97 3> Pansar: 203—130.

Pris: omkr. 900,000 Kr.

mm

■ czi

L = 87,50 m. Deplacement: 7390 tons. Fart

B = 21,70 B ) \ / \SeX St’ 28

D = 8,10 » / \ Pansar: 369

Pris: omkr

: 14 knop.

cm. kanoner,

mm.

6,200,000 Kr.

L = 36,90 m. = B. Deplacement: 3550 tons. Fart: 8 knop.

D = 4,10 b Två st. 30,5 cm. kanoner skjutande öfver bank.

Pansar: 203 mm.

s: omkr. 3,400,000 Kr.

PETER DEN STORE. (Rysk.)

INFLEXIBLE. ( Engelsk. )

Rx

rU

UmlMlML

WåMk

DEVASTATION ( Engelsk. )

CONQUEROR. ( Engelsk.)

L = 100,65 m. Deplacement: 9665 tons. Fart: 13,2 knop.

B = 19,52 » , / ^ Fyra st. 30,5 om. kanoner.

D = 7,50 » "xx/ Pansar: 356—200 mm.

Pris: omkr. 9,600,000 Kr.

L•= 97,60 m.

B = 22,87 »

D = 7,60 »

Deplacement: 11406 tons. Fart: 14 knop.

Fyra st. 80 ton3 kanoner

Pansar: 406—305 mm.

Pris: omkr. 9,600,000 Kr

L = 91,82 m,

B = 18,97 »

D= 8,26 B

Deplacement: 9450 tons. Fart: 13 knop.

Fyra st. 35 tons kanoner.

Pansar: 305—254 mm.

L = 81,00 m. Deplacement: 6200 tons. Två 40 tons kanoner.

B = 17,40 B Pansar: 310—250 mm.

D= 7,20 b Pris: omkr. 5,500,000 Kr.

HYDRA. ("Engelsk.)

—

L = 68,58 m. Deplacement: 3430 tons. Fart: 10 knop.

B = 13,72 B Fyra st. 25 tons kanoner.

D = 4,72 B Pansar: 229—204 mm.

Pris: omkr. 3,000,000 Kr.

EVASTATION. ( Fransk. )

VICTORIEUSE. ( Fransk. )

ALEXANDRA. ( Engelsk. )

L = 99,80 m

B = 19.40 »

D = 8.18 b

Deplacement: 9432 tons. Fart: 15 knop

Två st. 26 tons. tio st. 18 tons kanoner.

Pansar: 306—203 mm.

Pris: omkr. 9,650,000 Kr.

L= 70.15 m. Deplacement: 4214 tons. Fart: 13,2 knop.

B = 13,97 b Sex st. 24 om. kanoner, ett st. 19 cm. kanon.

D = 6,90 D Pansar: 160 mm. Pris: omkr. 3,600,000 Kr.

TONNERRE. ( Fransk. )

^ &

HELGOLAND. (

Dansk. )

SOLVE. ( Svensk. )

LOKE. ( Svensk. )

L = 96,55 m. Deplacement: 9689 tons. Fart: 13 knop.

B = 13,65 3) Sex st. 32 cm. kanoner.

D= 7,40 » Pansar: 880 mm. Pris: omkr. 8,000,000 Kr.

PANSARBÅTEN A.

Komiterades förslag.

L= 75,60 in. Deplacement: 5588 tons. Fart: 13 knop.

B= 17,60 B Två st. 32 cm. kanoner. Pansar : 330 360 mm

D — 6,40 B Pris: omkr. 4,600.000 Kr.

L = 78,54 m. Deplacement: 5347 tons. Fart: 13 knop.

B = 18,06 B Ett st. 30,5 cm. kanon, fyra st. 26 cm. kanoner.

D = 5.40 » Pansar: 314 mm. Pris: omkr. 5,000,000 Kr.

L = 63,00 m. Deplacement: 1560 tons. Fart: 6 knop.

B = 13,96 b Två st. 24 cm. kanoner.

D = 3,47 B Pansar: 270—100 mm.

Pris: omkr. 1,200,000 Kr.

L = 40,00 m. Deplacement: 453 tons. Fart: 8 knop.

B = 8,05 B En 24 om. kanon.

D = 2,60 B Pansar: 430—67 mm.

Pris: omkr. 330,000 Kr.

L= 68,80 m. Deplacement: 2621 tons. Fart: 13 knop.

B = 14.80 B Två st. 25 töns kanoner.

D = 4,70 B, Pansar: 297—200 mm.

Pris: omkr. 2,290,000 Kr.

>

Obs. Ofvanstående prisuppgifter åro endast ungefärligen riktiga.

Gen. Stab. Lit. Anst.

Tab. VTI.

Uppgifter,

rörande

främmande nationers örlogsflottor,

hemtado från

Österrikisk Marin Almanack, »The war Ships of Europé»

af Ring U. S. N. samt från »la Guerre cTEscadre et la Guerre

de Cotes» af Dislére.

Kasemattfartyg. Pansarfregatter.

40

England

Klass.

D

i m e

n s i

n e r

m. in.

B e

Nära n.

« £

ce» tz

ce

o:

s N H

0=9

o

CD

M

P

g- tf j?

^ ce

o:

!

S» p.

cd a

g- P-. cd

H & B

5»

4 j)S

'' P

S a

cd P

o"

m er

w O

P-

P-

cd

S*oq

P Po

CD CD

<-+- a

H ^

§ CD

“ 3

V_'' CD

P

c-t-

m 2

2, p

o CD

P"

p:

CD

c+

1

tf g.

g *

►P i-u

O P

Kanoner.

Warrior..............................

115,90

17,69

81

9,137

5,469

14,3

(VHI.

(XXIV.

20,3 cm (8").

17,8 cm (7").

Black Prince.......................

115,90

17,69

82

9,137

5,772

13,6

(XX.

(Vin.

17,8 cm (7").

20,3 cm (8").

Acliilles.............................

116,81

17,6 9

83

9,694

5,772

14,3

(XIV.

fn.

22,9 cm (9").

20,3 om (8").

Nortliumberland...................

122,oo

18,14

82

10,584

6,558

14,1

(VII.

(XX.

22,9 cm (9").

20,3 om (8").

Defence ............................

85,40

16,47

77

6,070

2,437

11,0

in-

(XIV.

20,3 cm (8").

17,8 cm (7").

Besistance...........................

85,40

16,47

77

6,070

2,428

11,6

Siv.

(XIV.

20,3 om (8").

17,8 cm (7").

Hector..............................

85,40

17,23

78

6,713

3,256

12,5

av.

(XIV.

20,3 cm (8").

17,8 cm (7").

Yaliant ..............................

85,40

17,23

78

6,713

3,560

12,5

av.

(XIV.

20,3 cm (8").

17,8 cm (7").

Lord Warden......................

85,40

17,90

79

7,842

6,706

13,5

XVIII.

17,8 om (7").

Bepulso ............................

77,80

17,99

80

6,190

3,347

12,2

XII.

20,3 cm (8").

Agineonrt...........................

122,oo

18,14

82

10,627

6,867

15,4

XVII.

22,9 om (9").

Minotaur ...........................

122,oo

18,14

82

10,627

6,702

14,4

XVII.

22,9 om (9").

Belleroplion ........................

91,50

17,08

79

7,551

6,521

14,1

S:

17.8 cm (7").

22.9 cm (9").

Swiftsure............................

85,40

16,77

79

6,660

4,913

13,5

&

22,9 cm (9").

64 pund.

Triumpli...........................

85,40

16,77

79

6,660

4,892

13,5

Sist

22,9 cm (9").

64 pund.

Audacious...........................

85,40

16,4 7

70

6,034

4,021

12,8

In.

22,9 om (9").

64 pund.

Invinciblo ...........................

85,4 0

16,4 7

70

6,034

4,832

14,0

liv.

22,9 om (9").

64 pund.

Iron Duke...........................

85,40

16,47

70

6,034

4,268

13,o

In.

22,9 om (9").

64 pund.

[VIII.

25,4 cm (10"b

Hercules.............................

99,12

17,99

80

8,677

7,200

13,2

n.

22,9 cm (9").

liv.

17,8 om (7").

*) Äldre träfartyg äro icke bär upptagna.

örlogsflotta °).

41

styckning m. in.

Batteriets höjd

öfver vattenytan.

(Meter.)

Pansarets tjock-

lek i vatten- linie^

(Millimeter.)

1

| Tornets pansar-

tjocklek.

(Millimeter).

Kostnad af

skrof och

maskineri.

Bygg-

nads-

år.

■ j

Whiteheads minor.

Kronor.

| 2,745

114

-—

6,992,214

1861

| 2,745

114

—

6,986,609

1862

| 2,745

t

114

—

8,684,204

1864

| 2,745

139

—

9,061,898

1868

| 2,185

''

114

—

4,288,934

1862

^ 2,135

114

—

4,469,433

1862

i —

114

-—

5,230,175

1864

■ ‘ i . j

( _

114

—

5,914,928

1864

139-1-39

—

5,828,333

1867

1

—

152

—

3,391,462

1867

Från sidan, öfver vattnet.

2,74 5

139

—

8,596,428

1868

2,74 5

139

8,844,047

1867

Från sidan, öfver vattnet.

| 2,44

152+39

—

6,728,390

1866

j 2,ioo

203+31

4,748,773

1871

)

) ~

203+31

4,770,710

1873

Från sidan, öfver vattnet.

\ 2,34 8

203+31

—

4,733,257

1870

)

\ ----

203+31

—

7 4,421,995

1871

Från sidan, öfver vattnet.

| _

203+31

—_

3,855,432

1871

3,4 2

229+53

—

I 6,962,465

! 1867

Från sidan, öfver vattnet.

ö

42

1

D

i m e

n s i o n e r

m. m.

B e-

1

■s K

U1

O. H

ö

M

i Klass.

N a m n.

i

ngd emellan

vrpendiklar.

(Meter.)

s-S Hj

g ».

o P

r+-

2 er1

• '' Hj

V-^ CD

P-

djupgående.

Decimeter.)

O

Ö o

F° B

o

^p

® ®

5"

ce:

cn

*•—» <Tt-

*-''• o:

p? co

§ ?

T3 d»

K a n o n o r.

bi)

n*

Sultan...............................

99,i2

17,99

84

9,286

8,629

14,i

(Vill.

liv.

25,4 om (10").

22,9 om (9").

.ce

U-t

-g

Alexandra.......................

99,12

19,4 2

81

9,492

8,615

15,o

g

30,5 om (12").

25,4 om (10").

a

<D

ce

Téméraire..........................

86,92

18,94

82

8,412

7,700

14,8

!S:

30,5 om (12").

25,4 cm (10").

M

Superb ..........................

101, Sfi

17,99

79

8,760

7,430

13,8

(XII.

(IV.

25,4 em £10").

17,8 cm (7").

Ti CD

O -+->

Shannon............................

79,oo

16,4 7

68

5,439

3,370

12,o

(II.

(VII.

25,4 cm (10").

22,9 om (9").

g?1! ■

-g s

Nelson...............................

85,40

18,30

73

7,323

6,000

14,o

av.

lvm.

25,4 cm (10").

22,9 cm (9").

ce ce

Ph Ph

Northampton.......................

85,40

18,3 0

73

7,323

6,000

14,o

av.

lvm.

25,4 cm (10").

22,9 om (9").

Princo Albert .....................

73,20''

14,04

60

3,905

2,128

11,0

IV.

22,9 cm (9").

-4->

co

Scorpion ............................

68,47

12,90

49

2,751

1,450

10,2

IV.

22,9 om (9").

Wivern ..............................

68,47

12,90

49

2,751

1,450

10,2

IV.

22,9 cm (9").

Cyclops ..............................

68,02

13,7 2

50

3,430

1,660

11,0

IV.

25,4 cm (10").

►>-J t>

-4J 00

P< P(

Gorgon .............................

68, G 2

13,72

50

å,430

1,669

11,0

IV.

25,4 cm (10").

=3*8

g •

Hecate ..............................

68,02

13,7 2

50

3,430

1,755

11,0

IV.

25,4 cm (10").

o

H

Hydra...............................

68,02

13,72

47

3,430

1,472

11,0

IV.

25,4 cm (10").

Glatton .......................... ...

74,7 2

16,47

58

4,912

2,868

12,1

ii.

30,5 cm (12").

liv.

30,5 om (12").

Monarch............................:

100, G 5

17,53

79

8,322

7,842

14,9

n.

22,9 cm (9").

Ii.

17,8 cm (7").

Devastation ......................

91,82

18,97

83

9,450

6,652

13,8

IV.

30,5 om (12").

Thunderer.........................

86,92

18,97

80

9,387

6,270

13,4

ai.

in.

31,7 om (12)-").

30,5 cm (12").

bb

Neptune.............................

91,50

19,21

80

8,960

9,100

14,6

av.

in.

31.7 om (12)").

17.8 cm (8").

H

4^H

Dreadnought........................

97,60

19,59

82

10,886

8,000

14,0

IV.

31,7 cm (12)").

Jh

O

Ajax...............................

79,so

20,13

76

8,492

6,000

13,0

IV.

31,7 cm (12)").

O

Agamemnon ........................

79,30

20,13

76

8,492

6,000

13,o

IV.

31,7 cm (12)").

d

O

oce

{ Inflexible...........................

97,co

22,87

76

11,406

8,000

14,o

IV.

40,o om (16").

b/)

. ,

i Orion...............................

74,7 2

15,80

58

4,720

3,900

13,o

IV.

30,5 om (12").

Bellisle ..............................

74,7 2

15,80

58

4,720

3,955

13,o

IV.

30,5 cm (12").

43

styckning m. m.

Batteriets höjd

öfver vattenytan.

(Meter.)

Pansarets tjock-

lek i vatten- linie^

(Millimeter.)

Tornets pansar-

tjocklek.

(Millimeter.)

Kostnad af

skrof och

maskineri.

Kronor.

Bygg-

nads-

år.

Whiteheads m

3,51

229+39

—

6,921,380

1871

—

305+39

-—

9,649,161

1875

Från sidan, öfver vattnet.

2,7 45

279+39

254 och 203

6,907,032

1876

Från sidan, öfver vattnet.

3,050

305+38

—

—

1876

—

229+39

—

4,958,658

1876

—

229+39

6,164,618

1876

Från sidan, öfver vattnet.

—

229+39

—

6,455,332

1876

2,830

114+15

—

3,742,836

1866

.

1,464

114+15

127

1,792,063

1865

--

114+15

—

2,151,780

1865

3,263

203+31

229 och 254

2,750,396

1871

—

203+31

229 och 254

2,506,145

1871

—

203+31

229 och 254

2,395,825

1871

—

203+31

229 och 254

3,000,000

1871

3,20

305+38

365 och 355

4,120,302

1871

Från sidan, under vattenytan.

4,88

178+38

203 och 254

6,859,272

1869

Från sidan, öfver vattnet.

3,9G5

305+38

355 och 305

8,500,000

1873

Från sidan, öfver vattnet.

4,056

305+38

355 ocli 305

6,168,312

1875

Från sidan, öfver vattnet.

—

305+38

330

--

1876

3,965

355+38

355

9,389,040

1875

Från sidan, öfver vattnet.

—

457+38

406

6,463,800

—

Från sidan, öfver vattnet.

--

457+38

406

6,463,800

—

Från sidan, öfver vattnet.

3,66

305+305

406

9,635,790

1876

---

305+38

305

—

1878

—

305+38

305

—

1876

44

?

Klass.

g . tuol

Sök;-.''

orö % -£ i

! 5P-81

«w

ISO

;g

Ö

§ b*

CM

r

O cö

Myt.-*

hatt.)

O)

P*H

!

D

i in e

n s i o n e r

m. in.

B e''■

N a m n.

Längd emell

perpendikel

(Meter.)

Största brec

(Meter.)

Djupgående

(Decimeter.

O

O

H3 ps*

§ 1

^ o

a

M

a

&

|i.

© ©

Största far

(i knop.)

Kanon© r.

rf-

a>‘

Majestic..............................

—

*■

9,150

6,000

14,o

IV.

31,7 om (12|").

Colossus..............................

—

—

9,150

6,000

14,o

IV.

31,7 cm (12^").

liv.

20,3 om (8").

Pallas............... .................

68,62

15,25

74

3,787

3,581

13,4

In.

64 pund.

40 »

Penelope.............................

79,30

15,25

53

4,394

4,703

12,8

lvm.

Ull.

20,3 cm (8").

40 pund.

Research ............................

59,47

11,74

47

1,741

1,042

10,3

IV.

17,7 cm (7'''').

Hotspur..............................

71,67

15,25

63

4,010

3,497

12,6

11..

30,5 om (12").

64 pund.

Conqueror (bär stålpansar).....

81,00

17,4

72

6,200

4,500

-—

II. 25,4cm(10")liL30)5(i2")l

Rupert ..............................

76,25

16,16

71

5,444

4,635

12,4

II. 64 pund. ( Conqueror. ^

Viper................................

48,80

9,7 6

35

1,228

696

9,0

IV.

17,8 om (7").

Vixen.................................

48,80

9,76

35

1,228

740

9,0

IV.

17,8 cm (7").

Waterwitch.........................

49,41

9,70

34

1,279

777

8,o

IV.

17,8 cm (7").

Abyssinia...........................

68,02

12,81

46

2,901

1,200

9,6

IV.

25,4 cm (10").

Magdala..............................

68,02

13,7 2

47

3,344

1,400

9,7

IV.

25,4 om (10").

Cerberus.............................

68,02

13,72

47

3,344

1,400

9,7

IV.

25,4 cm (10").

Erebus................................

—

—

—

1,844

493

6,0

XVI.

64 pund.

Inconstant...........................

101,50

15,25

78

5,782

7,361

16,5

)X.

5 vi.

22,9 cm (9").

17,8 om (7").

IX.

20,3 cm (8").

Shah .................................

102,17

15,86

79

6,040

7,4.77

16,4

Ju.

25,4 cm (10").

hd.

64 pund.

(XIV.

17,8 om (7").

Raleigh...........................

88.14

14,94

84

5,200

6.158

15.2

In.

20,3 cm (8").

lvu

64 pund.

Boadicaea...........................

85,40

17,72

71

4,027

5,130

15,5

XVI.

17,8 cm (7").

Bachante...........................

85,40

17,72

70

3,932

5,250

15,3

XVI.

17,8 cm (7").

Euryalus.............................

85,40

17,72

70

3,932

5,250

15,8

XVI.

17,8 cm (7").

Rover.................................

85,40

13,27

71

3,494

4,964

14,7

/II.

(XVI.

17,8 cm (7").

64 pund.

Aetivc...............................

82,35

12,81

66

3,078

4,015

14,8

1VI.

liv.

17,8 cm (7").

64 pund.

Volagc ...............................

82,35

12,81

66

3,078

4,532

15,1

XVIII.

64 pund.

45

t y c

k n i n

g

in. m.

Batteriets

öfver vattei

(ileter.

_ *-d

^ g B

(S, r« co

eu P

5" H‘ O

5 2 2»

g

M*

O

H3

o

o'' S-

O 03

£ b—*

PT1 ES

Kostnad af

skrof och

maskineri.

Bygg-

nads-

W h i t e h c a d s

v

år.

1

O P o

• tyr*

P

1

Kronor.

Stålpansar

457+31

406

—

Under

byggnad.

(Från

sidan,

öfver vattnet.

—

Stålpansar

457+31

406

—-

Under

byggnad.

(Från

sidan,

öfver vattnet.

2,59

114+12

—

3,379,089

1865

152

-—-

3,450,707

1867

114+12

—

1,204,945

1863

3,20

279+31

203

3,149,276

1871

—

305+31

—

5,500,000

—

Från

sidan,

öfver vattnet.

3,324

305+31

305

4,340,569

1874

1,83

114+12

—

944,212

1866

1,83

114+12

—

1,002,356

1866

1,525

114+12

—

1,117,682

1866

2,287

178

—

—

1868

2,7 4 5

203

—

2,397,256

1869

2,745

203

—

1869

—

100

—

1855

—

—

--

3,939,672

1868

Från

sidan,

öfver vattnet.

—

--

--

4,255,471

1875

Från

sidan,

öfver vattnet.

—

•—-

—

3,571,452

1873

—

—

—

3,952,152

1875

Från

sidan,

öfver vattnet.

—

—

—

3,878,280

1876

Från

sidan,

öfver vattnet.

—

—

.-

3,859,812

1875

*r-i 0

Kran

sidan,

öfver vattnet.

—

—

-—

2,963,348

1869

—

—

-—

2,329,795

1869

—

—

—

2,347,282

1869

Mindre korvetter. Korvetter.

46

Klass.

D

i m e

nsioner

m. m.

N a m n.

Längd emellan

perpen diklar.

(Meter.)

|

Största bredd.

(Meter.)

Djupgående.

(Decimeter.)

! Deplacement.

(Tons.)

Indikerade häst- krafter.

Största fart

(i knop.)

Kanone r.

Cleopatra ...........................

68,62

13,57

61

2,383

2,300

13,o

m.

(XII.

17,8 om (7").

64 pund.

Constance ...........................

--

—

2,383

2,300

13,o

in.

(XII.

17,8 om (7").

64 pund.

Champion...........................

68,62

13,57

61

2,383

2,300

13,o

m.

(XII.

17,8 cm (7").

64 pund.

Carysfort ...........................

68,6 2

13,57

61

2,383

2,300

13,o

in.

(XII.

17,8 om (7").

64 pund.

Concus .............................

68.62

18,57

61

2,383

2,300

13,o

in.

(XII.

17,8 om (7").

64 pund.

Conquest...........................

68,62

13,57

61

2,383

2,300

13,o

in.

(XII.

17,8 cm (7").

64 pund.

Canada.............................t

Curacao............................>

Cordelia..................... 1

68,62

13,57

61

2,383

2,300

13,o

in.

(XII.

17,8 om (7").

64 pund.

Emerald..............................

67,io

12,20

57

2,162

2,100

13,o

XII.

64 pund.

Garnet..............................

67,io

12,20

57

2,162

2,100

13,o

XII.

64 pund.

Opal ...............................

67,io

12,20

57

2,162

2,100

13,o

XII.

64 pund.

Kub)'' ................................

67,io

12,20

57

2,162

1,830

13,o

XII.

64 pund.

Tonrmaline ........................

67,io

12,20

57

2,162

1,990

13,o

XII.

64 pund.

Turquoise ................,..........

67,io

12,20

57

2,162

1,990

13,o

XII.

64 pund.

Amethyst ..........................

—

-—■

50

1,934

2,127

13,o

XIV.

64 pund.

Diamond............................

—

—

50

1,934

2,127

13,o

XIV.

64 pund.

Encounter..........................

—

—

50

1,934

2,127

13,o

XIV.

64 pund.

Modeste..............................

■-

—

50

1,934

2,177

13,o

XIV.

64 pund.

Sappliire............................

—

—

50

1,934

2,364

13,o

XIV.

64 pund.

Cormorant.......................

51,85

10,98

49

1,124

900

10,5

in.

(iv.

17,8 cm (7").

64 pund.

Doterel...............................

—

:—

49

1,124

900

10,5

in.

(IV.

17,8 cm (7").

64 pund.

Dragon ..............................

51,85

10,98

49

1,124

900

10,5

ill

(IV.

17,8 cm (7").

64 pund.

Gannet ........ ...................

---

——

49

1,124

900

10,5

in.

(iv.

17,8 om (7").

64 pund.

Kingfisher...........................

—

—

49

1,124

1,060

10,5

in.

av.

17,8 cm (7").

64 pund.

Pansarets tjock

lek

i vätte nlinien.

(Millimeter.)

47

t j c k n i n g in. m.

Kostnad af

skrof ocli

maskineri.

Kronor.

Bygg

nads

år.

W h i t e h e a,d s m i n o r.

1,520,000

_ | Under

byggnad.)

| Under i

byggnad.

Under

byggnad.

Utskjutning under vattenytan.

1,520,000

1,520,000

1>520>000 byggtd.

1-530-000 byggtd.

i-520-000 b t std.

•Utskjutning under vattenytan.

—

—

1875

—-

—

1875

—

1,597,140

1870

—

--

1870

—

1,512,050

1877

—

—

1877

—

—

1873

I

)

—

1873

—

—

1873

--

—

1874

—

—

1874

—

838,576

Under-

byggnad.

—

—

Under-

byggnad.

—

838,570

1878

838,570

Under-

byggnad.

__

—

1878

Min- Dispatch

fartyg.

fartyg. Mindre korvetter.

48

Klass.

!

I

X a m n.

Miranda..............................

Osprey...............................

Pelican ..............................

Pegasus..............................

Penguin..............................

Phenix ...... .....................

Wild Svan..........................

Albatross............................

D äring............................

Egeria..............................

Fantome.............................

Plying Fish........................

Sapplio..............................

Ms...................................

Mercury.............................

Vesuvius............................

Polyphemus (Kam)..............

Lightning (och dess klass) ...

D

i m e

n s i o

n e r

in. m.

B e

Längd emellan

• perpendikel*.

(Meter.)

i Största bredd.

(Meter.)

Djupgående.

(Decimeter.)

b

o

Hj st

o o

|,i

o

Indikerade häst- krafter.

Största fart

(i knop.)

K a n o ii o r.

—

49

1,124

i

1,060

10,5

ai.

(IV.

17,8 cm (7").

64 pund.

| 51,85

10,98

49

1,124

1,060

10,5

jn.

liv.

17,8 cm (7").

64 pund.

'' 51,85

10,98

49

1,124

900

10,5

ap

liv.

17,8 cm (7").

64 pund.

1 51,85

10,98

49

1,124

900

10,5

in.

liv.

17,8 cm (7").

64 pund.

| 51,85

1

10,98

49

1,124

900

10,5

in.

(IV.

17,8 cm (7"i.

64 pund.

i 51,80

10,98

49

1,124

760

10,5

ap

liv.

17,8 cm (7").

64- pund.

i 51,85

10,9 8

49

1,124

800

10,5

in.

/IV.

17,8 om (7"). V

64 pund.

1 48,80

9,54

40

894

840

11,0

ap

liv.

17,8 cm (7").

64 pund.

i 48,80

9,54

40

894

840

11,0

ap

liv.

17,8 om (7").

64 pund.

| 48,80

9,54

40

894

900

11,0

ap

liv.

17,8 cm (7").

64 pund.

48,80

9,54

40

894

900

11,0

(ii.

liv.

17,8 cm (7").

64 pund.

48,80

9,54

40

894

1000

11,0

ap •

liv.

17,8 om (7").

64 pund.

48,80

9,54

40

894

1000

11,0

ap

liv.

17,8 cm (7").

64 pund.

91,50

14,03

G7

3,735

7 750

18,5

X.

64 pund.

91,50

14,03

G7

3,735

7000

18,0

X.

64 pund.

27,45

G,71

2,e

260

379

8,9

—

—

—

61

j 2,640

5 500

17,o

—

25,02

3,32

15,2

! 28

300

15,o

—

49

t y o k n i n g

Batteriets h

Öfver vatten)-

(Meter.)

Pansarets tjc

lek i vätte

linien.

(Millimeter

(Millimeter

o

f 1

o co

£

pf g

Kostnad af

skrof och

maskineri.

Bygg-

nads-

år.

W li i t o h e a d s in i n o r.

B p-

O y o

'' Pf

i

s-x

s£

Kronor.

i -

—

—

1877

i

-T-

—

838.576

1877

j__

—

—

838,576

1878

i -

—

—

838,576

1877

i -

—

—

838,576

1877

i -

—

—

—-

1878

t-

—

—

838,576

1878

! -

—

— .

651,920

1875

i -

—

—

651,920

1875

!

—

—

651,920

1875

i -

—

—

651,920

1876

i -

—

—

651,920

1876

!■-

—

—

661,920

1876

—

-—-

3,379,644

1877

1878

jprån sidan, öfver vattnet.

—

—

—

—

1876

Stäftub, under vattenytan.

—

Stålpansar

76

•—

Under

byggnad.

| Från sidan, öfver vattnet.

—

_

—

969,570

1877

Utsiqutningsapparat på däck förut.

7

50

Frank rikes

1

D

i in o

11 8 i 0

n e r

m. m.

B

e -

I

•a E

m

3Ö

CD P

ö

p1

P-

U1

! Klass.

N a ra n.

''T"*. *3 oe

p-

CO

CD

tr&

P

''£''• o:

o ja

pS po

kanoner.

r?

S

§- p

o |

CD CD

P £2

^ P

P

^ CD .

P-

P-

•"* 9

§

p:

r-f-

O

<rf-

! Torn- ]

fartyg, j

Duperro......... ......

97,5

20,4

78

10,487

6,000

IV.

24

cm:

XV.

14

cm.

Foudroyant .............

96,55

21,25

7?»

9,608

6,000

14,o

VI.

32

cm;

Vill.

14

cm.

Dévastation.............

96,55

21,25

73

9,608

6,000

14.0

VI.

32

cm;

Vill.

14

cm.

Redoutable..............

100,05

20,28

76

8,796

4,800

14,5

VIII.

27

cm;

Vill.

14

cm.

1

Colbert .................

95,7 7

17,45

85

8,297

4,800

14,o

(Vill. 27 om;

} VI. 14 om.

1.

24

cm;

fci

.g*

1 «+_(

Trident ..................

95,7 7

17,45

85

8,457

4,800

14,o

(Vill. 27 cm;

{ VI. 14 cm.

I.

24

°sv

|

B

©

Fridland ...............

95,7 7

17,45

91

8,823

3,800

13,3

(H.

{Vill.

14

27

cm;

cm:

X.

Vill.

12

14

cm.

cm.

cd

Richelieu ...............

95,7 7

17,45

85

8,417

3,800

13,8

VI.

27

cm;

V.

24

cm.

Ocean.....................

86,28

17,54

91

7,840

3,878

13,8

5 iv.

( VI.

27

12

cm;

cm.

IV.

24

cm;

Marengo................

86,28

17,54

88

7,477

3,673

13,5

av.

i VI.

27

12

cm ;

cm.

IV.

24

cm;

Suffven..................

...........

86,28

17,54

82

7,600

4,181

14,i

av.

t VI.

27

12

cm;

cm.

IV.

24

cm;

Gloire ...................

76,95

17,02

85

5,618

2,537

12,8

VI.

24

cm;

IV.

19

cm:

Couronne.................

79,30

16,50

82

5,910

2,820

12,2

VIII.

24

cm:

IV.

19

cm.

u

©

Flandre..................

78,90

17,02

77

5,820

3,540

14,3

VIII.

24

cm;

IV.

19

cm.

c3

Provence...............

78,90

17,02

81

5,794

3,500

13,9

vin.

24

cm;

IV.

19

cm.

©

&)

cd

«3

Heromc..................

78,90

17,02

77

5,794

3,143

12,i

vin.

24

cm;

IV.

19

cm.

Gauloise..................

...........

78,9 6

17,0 2

82

5,704

3,500

13,9

vin.

24

cm;

IV.

19

cm.

ce

Ph

Guyenne.................

78,90

17,02

82

5,704

3,500

13,9

vin.

24

cm;

IV.

19

cm.

Magnanime .............

...........

78,90

17,02

82

5,704

3,500

13,9

vin.

24

cm:

IV.

19

cm.

Savoie....................

. . _.......

78,90

17,02

82

5,704

3,500

13,9

vin.

24

cm;

IV.

19

cm

Revanche...............

78,90

17,02

82

5,704

3,500

13,3

vin.

24

cm;

IV.

19

cmi.

*) Äldre träfartyg äro liär ej upptagna.

51

Örlogsflotta*)

styckning m. m.

$ td

SB §:

f

S.g.1

ås:

''-''•-i &

j Pansarets stc

tjocklek.

(Millimeter

Tornets pan:

tjocklek.

(Millimeter

Kostnad.

Bygg-

nads-

år.

P ''-ri- a

O H

cn

P

O p

i

Kronor.

_

550+40

500

—

1878

—

380+40

Kasemattpans.

240

•—

Under

byggnad.

0,915

380+40

Kasemattpans.

240

8,000,000

Under

byggnad.

4,15

350+40

'' —

—

1876

| 4,09

220

Kasemattpans.

160

—

1875

^ 4,09

220

240

—

1876

i

| 4,0 9

220+30

—

—

1873

I

4,od

220

Kasemattpans.

160

--

1873

| 3,60

200

—

5,938,184

1868

| 3,60

200

—

5,938,184

1869

) 3,60

200

—

5,938,184

1870

1,89

120

Batteripansar

no

4,431,560

1859

—

120

Batteripansar

no

—

1861

2,23

150

—

5,191,256

1864

,

2,23

150

—

5,191,256

1863

2,23

150

---

5,191,256

1863

2,23

150

—

5,191,256

1864

2,23

150

—

5,191,256

1864

2,23

150

—

5,191,256

1865

2,23

150

—

5,191,256

1864

2,23

150

—

5,191,256

1865

52

Klass.

é sc 3

i g-*>

CM*

bo

P

.w

s

e3

P5

Monitor

Pansar

batteri.

Dimensioner m. m.

Namn.

a:

^ rf

r-i O

ce a

ce

W t

i i

« >

Xanonei

Surveillante.........................

78,96

1

17,02

77

5,704

3,500

13,3

VIII. 24 om;

Valeurense...........................

78,96

17,02

77

5,704

3,500

13,3

Vill. 24 cm;

Bayard...............................

—

—

—

5,881

3,200

14,0

(VI. 24 cm;

f VI. 14 cm.

Turenno..............................

70,15

13,97

—

5,881

3,200

14,o

VI. 24 cm;

La Gallissonniöre..................

70,15

13,97

69

4,554

2,376

13,o

(VI. 24 om;

f VI. 14 cm.

Victorieuse..........................

70,15

13,97

69

4,214

2,400

13,2

(VI. 24 cm;

1 VI. 14 cm.

Triomphante........................

70,15

13,97

69

4,214

2,400

13,2

VI. 19 cm;

Alma ................................

70,15

14,12

71

3,735

1,897

11,8

VI. 19 om;

Belliqueuso .........................

70,15

14,12

64

2,450

1,233

11,8

VI. 19 cm;

Jeanne d’Arc.......................

70,15

14,12

71

3,450

1,900

12,3

VI. 19 cm;

Thétis................................

70,15

14,12

71

3,450

1,900

12,3

VI. 19 cm;

Armido .............................

70,15

14,12

70

3,450

1,900

12,0

VI. 19 cm;

Atalante...........................

70,15

14,12

70

3,450

1,900

12,o

VI. 19 cm;

Montcalm ...........................

70,15

14,14

70

3,450

1,900

12,0

VI. 19 om;

Keine Blancho...........:........

70,15

14,14

70

3,450

1,900

12,o

VI. 19 cm;

Tonnerre.............................

73,66

17,63

65

5,560

3,500

13,5

II. 32 cm.

Pulminant..........................

73,66

**

17,63

65

5,560

3,500

13,5

II. 32 cm.

Furieax..............................

73,66

17,63

65

5,560

3,500

13,5

II. 32 cm.

Tempéte.............................

73,66

17,63

53

4,524

1,500

10,o

II. 32 cm.

Tonnant ...........................

73,66

17,63

53

4,524

1,500

10,o

II. 32 cm.

Vengeur........................

73,66

17,63

53

4,524

1,500

10,o

II. 32 cm.

Tigro ...............................^

Bélier.............................j

66,0 3

16,01

56

3,600

1,800

12,o

II. 24 cm.

Bouledogue........................

66,03

16,01

56

3,600

1,800

12,o

II. 24 cm.

Gerbére...........................

66,03

16,16

56

3,600

1,800

12,o

II. 24 om.

Taureau.............................

66,03

16,16

50

2,500

1,805

11,9

I. 32 om.

Onondaga ...........................

69,7 2

15,62 |

37

2,592

613

7,0

II. 24 cm.

Embuscade.........................

39,53

15,83 j

33 j

1,445 J

440

8,5

IV. 19 cm.

IV.

19

CIU.

IV.

19

cm.

I.

19

cm;

II.

12

cm.

I.

19

cm;

1.

19

cm;

IV.

12

cm.

IV.

12

cm.

IV.

12

cm.

IV.

12

cm.

IV.

12

cm.

IV.

12

cm.

IV.

12

cm.

IV.

12

cm.

IV.

12

cm.

53

s t y c

k n i n g in. in.

Batteriets hi

öfver vatteny

(Meter.)

Pansarets stö

tjocklek.

(Millimeter

Tornets pam

tjocklek.

(Millimeter

Kostnad.

Bygg-

nads-

år.

p p:

CO

O go

N

i

Kronor.

2,23

150

—

5,191,256

1864

i

150

250

—

5,191,256

1864

Under

i —

—

—

byggnad.

250

—

--

Under

byggnad.

i ~

150

Batteripansar

120

—

1872

!

150

Batteripansar

120

—

1875

—

150

—.

—

1876

1,92

150

—

2,369,892

1867

ml, 9 2

150

Kasomattpans.

120

2,369,892

1863

1,92

150

—

2,369,892

1867

1,92

150

—

2,369,892

1867

1,92

150

—

2,369,892

1867

1,92

150

—

2,369,892

1868

1,92

150

—

2,369,892

1868

1,92

150

—

2,369,892

1868

4,12

330+30

270 ook 350

4,600,000

1875

4,12

330+30

—

--

1876

4,12

330+30

---

—-

1877

3,99

320+30

300

—

1876

3,99

320+30

—

—

Under

byggnad.

3,99

320+30

-—•

—

Under

byggnad.

2,2G

220

180

3,004,675

1870

2,2ti

220

—

—

1872

2,26

220

—

3,004,675

1868

--

150

120

—

1863

0,37

140+30

—

4,188,774

1863

* 0,94

140

—

1,399,859

1865

Kryssf. Kryss!.

Avisofartyg af 3:e af l:a

2:a klass. klass. Kryssarefartyg af 2:a klass. klass. Pansarbatterier.

54

D

i in e

n s i o n e r

in. m.

B e

N a m n.

Längd emellan

Perpendikel*.

(Meter.)

Största Bredd.

(Meter.)

Djupgående.

(Decimeter.)

Deplaeement.

(Tons.)

Indikerade häst- krafter.

Största Fart

(i knop.)

Kanoner.

Protectrieo..........................

39,53

15,83

33

1,445

440

8,5

IV. 19 cm.

Imprenable.........................

39,5 3

15,83

33

1,445

440

8,5

IV. 19 om.

Kefuge................................

39,53

15,83

33

1,445

440

8,5

IV. 19 cm.

Arrogante..........................

44,oi

14,7 9

27

1,360

490

6,7

in. 24 cm.

Implaeable...........................

44,oi

14,7 9

27

1,360

490

6,7

in. 24 cm.

Opiniåtre............................

44,oi

14,79

27

1,360

490

6,7

III. 24 om.

Ko 8, 9, 10, 11.................

27,02

8,99

17

285

100

5,3

11. 14 cm.

Duquesne...........................)

Tourvillo...........................i

100,40

15,56

77

5,521

6,589

17,0

VII. 19 cm;

XX. 14 om

Duguay-Trouin.....................

La Peronse......................1

89,80

13,20

51

3,190

3,740

16,o

V. 16 om;

IV. 14 <y®

Vill ars ..........................>

76,oo

11,60

52

2,250

2,790

15,o

XV. 14 cm.

Magon.............................’

cTEstaing...........................J

Forfait .............................>

Niolly ..............................)

81,95

11,40

52

2,250

2,790

15,o

XV. 14 om.

Mongo ..............................

Koland ..............................

81,95

76,00

11,40

11,60

J 52

2,250

2,790

15,o

XV. 14 om.

Internet.............................^

Cliamplain ........................J

79,90

10,92

54

1,930

1,784

14,4

X. 14 cm.

Ladochetérie .....................1

Du Petit............................1

79,90

10,90

54

1,930

1,784

14,4

X. 14 cm.

54

55

1,930

1,910

1,784

1,967

14,4

15,o

Sant''..................................

79,40

11,0

VIII. 14 om.

Seignelay...........................t

Fabert............................../

79,40

11,0

53

1,960

1,900

14,7

Vin. 14 om.

Rigault de Gonouillv............

74,oo

10,80

52

1,640

1,900

15,0

Vill. 14 cm.

Eclairera.........................

74,io

10,80

52

1,640

1,900

15,o

VIII. 14- cm.

Bouvet..........................|

Parseval...........................)

60,80

8,56

38

760

770

12,o

il. 16 cm;

) I. 12 om.

11. 14 om;

Bisson...............................“i

Laboradonnais ....................J

61,30

8,70

39

833

850

12,2

IV. 14 cm.

55

sfi y c

k ning m. in.

Batteriets hi

Öfver vatteny

(Meter.)

1

Pansarets största

tjocklek.

(Millimeter.)

Tornets pam

tjocklek.

(Millimeter

Kostnad.

Bygg-

nads-

år.

O PD

1

Kronor.

I

0,94

140

—

1,399,859

1866

0,94

140

—

1,399,859

1867

0,94

140

—

1,399,850

1866

1,4G

120

Kaseinattpans.

no

1,007,342

1864

1,4G

120

—

1,007,342

1864

1,46

120

—

1,007,342

1864

0,61

80

Kasemattpans.

80

242,120

1864

—

—

- -

1876

ft» --

- ''

—

—

1877

—

—

—

--

Under

byggnad.

1

—

—

5—

Under

byggnad.

—

—

—

Under

byggnad.

—

•-

—

1869—72

—

--

—

—

1872

—

—

—

1875

—

—

1867

—

--

1875

!

—

—

—

1876

—

--

—

1877

li -

■ —

—

—

1876-77

—

—

—

—

1876

56

1)

i m e

n s i c

n e r

m. m.

B V-

Klass.

N a. m n.

Längd emellan

perpendikulär.

(Meter).

Största bredd.

(Meter.)

Djupgående.

(Decimeter.)

Deplacoment.

(Tons.)

Indikerade häst-

krafter.

Största fart

(i knop.)

Kanoner.

tOD

k1 ro

b cö

.3 -

Hussard............................1

Lancier............................./

Chasseur.........................l

61,55

8,70

39

833

850

12,a

IV. 14 cm.

^ l

Voltigeur.........................J

61,30

8,67

39

833

850

12.2

IV. 14 cm.

57

s/ t y c

k n i n g in. in.

1

Batteriets h

Öfver vatten)

(Meter.)

Pansarets sti

tjocklek.

i (Millimetei

Tornets pani

tjocklek.

(Millimetei

Kostnad.

Bygg-

nads-

år.

P ^

Cfl

p"

so

7

Kronor.

■—

1877

Under

byggnad.

8

58

Rysslands}

D

i m e

nsioner

in. in.

B e-

i

| Klass.

N a m n.

Längd emellan

perpendikel''.

(Meter.)

Största bredd.

(Meter.)

Djupgående.

(Decimeter.)

Deplacement.

(Tons.)

Indikerade häst- krafter.

Största fart

j (i knop.)

|

Kanoner.

Sewastopol...........................

91,50

16,52

80

6,275

3,088

12,o

XVIII. 21 cm.

u

CD

Petropawlowsk.....................

91,50

17,0 8

77

6,175

2,460

11,0

XXI.

21 cm: L. 15 cm. i

&

b£)

Knjaz PojarsM.....................

85,40

14,94

67

4,506

2,835

10, G

X.

21 cm;

til

u

cö

General Amiral....................

("6,300

13,o

IV.

21 cm; II. 15 om.

§

1

86,92

14,64

70

4,510

{ pS

H. v. Edinburgh ...............J

*6,300

13,o

IV.

21 cm; II. 15 om. |

j Minin.................................

88,14

14,94

—

5,740

5,600

14,o

IV.

21 cm; VIII. 15cm.j

k fe 1

Perwenetz .........................

67,io

16,10

46

3,277

800

9,o

XIV.

21 cm;

11

Netronj-Menja....................

67,io

16,10

52

3,870

1,140

8,o

XVI.

21 om. ^

ph^1

Kreml................................

66,64

16,10

54

3,412

913

7,5

XII.

21 cm; V. 15 om.

Peter den Store..................

100,6 5

19,52

75

9,665

8,700

13,2

IV.

30,5 cm.

bil

>>

Amirai Lazaroff...................

79,30

13,20

61

3,754

2,020

10,2

VI.

23 cm.

1

Amiral Greigli.....................

79,30

13,26

64

3,841

2,020

10,2

III.

28 cm.

H

Amiral Cicagoff ..................

79,30

13,26

56

3,700

2,030

10,8

II.

28 cm.

Amiral Spiridoff ..................

79,30

13,26

56

3,700

2,030

10,8

II.

28 cm.

*ö * f

O ce;

Ph^ \

Vice Amiral Popoff...............

36,90

36,90

41

3,550

8,3

II.

30,5 cm.

Ph l

Nowgorod...........................

30,80

30,80

40

2,491

6,5

II.

28 cm.

''T! . |

Carodjejka...........................

64,05

12,81

38

1,850

750

8,7

IV.

23 om.

I a°

Russalka ............................

64,0 5

12,81

38

1,850

750

8,7

IV.

23 cm.

S S«l

Smertck..............................

52,7 3

11,59

34

1,461

700

8,3

II.

23 cm.

j

Strjeletz..............................

61,oo

14,03

36

1,566

7,0

II.

23 cm.

i T3

l s

Jedinorog ...........................

61,oo

14,03

36

1,566

7,o

II.

23 cm.

! a

b B

Latnik ............................

61,oo

14.03

36

1,566

340

till

7,o

II.

23 cm.

s ö

o+>

Bronenosec ..........

61,oo

14,03

36

1,566

490

7,o

11.

23 cm.

o \

Uragan ....................

61,oo

14,03

36

1,566

7,o

II.

23 cm.

3 1

Tifon............

61,oo

14,03

36

1,566 1

7,o

II.

23 om. t-

*) Äldre träfartyg äro icke här upptagna.

59

örlogsflotta0)

s t y c

k n i n

g m. m.

Batteriets höjd

| öfver vattenytan.

(Meter.)

1

Pansarets

tjocklek.

(Millimetei

Tornets pam

tjocklek.

(Millimeter

Kostnad.

Bygg-

nads-

år.

° 3

Kronor.

| _

114

_

—

1863

—

114

-—-

■—-

1865

—

114

—

—

1867

152

Batteripansar

152

—

1873 ''

152

Batteripansar

152

1875

3,05

203+31

—

-—

1878

—

114

—

•—

1863

V _

114

—

—

1864

—

152

—

—

1864

3,96

356+76

Tornpansar

356

9,600,000

1872

1,22

114+25

Tornpansar

152

—

1867

1,22

114+25

Tornpansar

152

—

1868

1,52

152

Tornpansar

152

-—

1868

1,52

152

Tornpansar

152

1868

0,457

203+203

—

3,400,000

1875

-

! 0,457

229

—

—

1873

I -

114

—

—

1867

—

114

—

—

1867

1,22

114

1

1,403,496

1864

1,92

—

—

1,92

—

—

1,92

1,92

> 5x25,4

|

_

1864

1,92

—

—

4 1,92

—

,

60

Klass. !

N a in n.

D

-

i m e

n s i o n e r

m. m.

B e-

Längd emellan

perpendiklar.

(Meter.)

Största bredd.

(Meter.)

Djupgående.

(Decimeter.)

tf

O

H &

2 g

P o

CD

° O

3

j-t-

Indikerade häst-

krafter.

Största fart

(i knop.)

.

Kanone r.

Lawa................................

61,00

14,03

36

1,566

7,o

11. 23 om.

Perun.................................

61,oo

14,03

36

1,566

340

7,0

11. 23 cm.

Wjescun.............................

61,oo

14,03

36

1,566

till

490

7,o

II. 23 om.

Koldun .............................

61,oo

14,03

36

1,566

7,o

II. 23 cm.

Sistow...............................

—

—

16

512

290

8,o

II. 12 cm; 1. 8 cm.

Nikopolis ...........................

—

—

16

512

290

8,o

III. 15 cm.

Wrziw ...............................

—

—

30

230

800

17,o

III. 15 om.

Eazbojnik..........................

—

-—•

49

1,334

1,500

III. 15 om.

Najezdnik...........................

—

—

49

1,334

1,500

III. 15 cm.

ICreuzer .............................

_

_

49

1,334

1,500

III. 15 cm.

>12413

Dzigit................................

—

—

49

1,334

1,500

III. 15 cm.

Plastun..............................

-—

—

49

1,334

1,500

III. 15 cm.

Strelok ..............................

—

—•

49

1,334

1,500

III. 15 om.

Zabijaka ............................

„ —

—

36

1,200

1,300

-—■

II. 15 cm; IV. 10 om.

61

s t y c

k ning m. m.

i Batteriets höjd

i Öfver vattenytan.

(Meter.)

IL *

So g

rf f‘ * co

B £

{fri

Tornets pansar-

tjocklek.

(Millimeter.)

Kostnad.

Kronor.

Bygg-

nads-

år.

1,92

\

—

—

1,92

__

_

} 5 x 25,4

1,92

—

—

1864

1,92

)

—

—

—

76

—

—

—

76

—

—

—

—

—

—

1877

WMtehoada minor.

—

—

—

—

1875-79

—

—

—

—

.

; —

—

_

*—

1878

.

62

Hollands

Klass.

.

N a m n.

D

i m e

n s i

n e r

in. in.

B e-

Längd emellan

perpendikel.

(Meter.)

Största bredd.

(Meter.)

Djupgående.

(Decimeter.)

Deplaeement.

(Tons.)

Indikerade häst- krafter.

Största fart

(i knop.)

Kanoner.

i!f

Kilning d. Nederlandon.........

—

—

60

5,285

4,630

11,9

IV. 28 om; IV. 12 cm.

.

Prins Hendrik d. Nederlanden

70,2

13,42

55

2,400

2,400

12,1

IV. 23 om; IV. 12 cm.

be

Stier ................................

59,02

10,98

47

2,096

2,200

12,3

II. 23 cm.

jo

Schorpioen........................

59,02

10,98

49

2,175

2,269

12,8

II. 23 cm.

B

Buffel.................................

(>2,52

12,20

45

2,198

2,200

12,7

II. 23 om; IV. 30 slätborr.

Guinea ..............................

62,52

12,20

47

2,378

2,200

12,7

II. 28 om; IV. 30 slätborr.

Draak.............................

—

—

33

2,156

800

—

II. 28 cm.

Matador...........................

—

30

1,650

680

8,0

II. 28 om.

i

Luipaard ............................

—

26

1,525

680

9,0

I. 28 cm.

Hyaena............................)

57,03

13,42

26

1.566

680

9,o

II. 23 cm.

Panter..............................)

1

Haai.................................1

Wesp................................/

57,03

13,42

2G

1,566

680

9,o

II. 23 cm.

Addor .........................J

Krokodil .........................1

Jh

O

Hoiligerlee.......................J

57,03

13,42

30

1,530

630

9,o

II. 23 cm.

o

Cerberus.........................1

fl

o

Bloedhound........................J

57,03

13,42

28

1,530

630

9,o

II. 23 cm.

Tijgor .............................

57,03

13,42

26

1,414

630

9,o

II. 23 cm.

Kanon-*

båt. /

N:o 1...............................

—

—

21

400

360

9,o

II. 60 slätborrade.

Valialis ..............................

—

—

15

260

200

8,o

—

Isala...............................1

-g

}

46,29

5 58

13

367

320

8,o

II. 12 cm.

pcT7

Khcnus ........................... I

Mosa...............................|

läst

Merva.............................i

—

—

13

367

320

8,o

II. 12 cm.

s i {

Atjch .............................|

|3

Tromp..........................)

—

--

61

3,160

2,270

14,5

ArI. 17 cm; IV. 12 cm.

Jh cö I

WtH

de Butter .......................J

-

'') Äldre träfartyg äro här icko upptagna.

Örlogsflotta °)

s t y c

k ning m. m.

Batteriets höjd

Öfver vattenytan.

(Meter.)

Pansarets största

tjocklek.

(Millimeter.)

Kostnad.

Bygg-

nads-

år.

Kronor.

203

—

1874

-

2,19

114

—

1866

2,22

152

1,705,592

1867

2,22

152

1,705,592

1867

—

152

—

1867

|

152

—

1867

|

—

203

—

1877

" -

114

—

1877

—

114

—

1876

—

114

—

1870

.

—

114

—

1871

139

—

1868

139

—

1869

—

139

—

1868

—

114

—

1863

—

114

—

1870

—

127

—

1876-77

—

127

—

1878

•

_

__

__

1876

64

D

i m e

n s i o n e r

in. m.

B »-

Klass.

N a m n.

Längd emellan

perpendikel’.

(Meter.)

Största bredd.

(Meter.)

Djupgående.

(Decimeter.)

Deplacement.

(Tons.)

Indikerade häst-

krafter.

Största fart

(i knop.)

Kanoner.

Kryssf.i

l:a

VI. 17 cm; IV. 12 cm.

Köningin Emma d. Nederlanden

—

—

61

3,300

3,300

15,o

klass.''

.. . 00

c3

Suriname...........................1

Bonaire..........................j

—

—

35

850

350

—

I. 15 om; III. 12 cm.

I. 15 cm; III. 12 om.

O

CO

S:t Eustatius.......................

Samarang.........................|

Batavia...........................j

Macassar...........................^

Padang......................... j

35

850

350

«+-H

O

ce

M

35

850

350

I. 18 cm: II. 12 em.

W

35

850

350

I. 18 cm; II. 12 om.

t

65

s -''i t y c

k n i n g m. m.

Batteriets höjd

öfver vattenytan.

(Meter.)

Pansarets största

tjocklek.

(Millimeter.)

Kostnad.

Bygg-

nads-

år.

Kronor.

Under

byggnad.

—

—

—

1876

—

—

—

1876

-—

—

—

1876-78

—

1876-78

*

9

66

Tyskland^

D

i m e

ii s i c

ner

m. m.

B e-

Klass.

N a m n.

« £

© s*

GG

o:

ös

o e

S.>5

b

©

sT

fl

hH &

hi 2

GG

b''- O:

i

© ö

© ©

8» g.

P p

K a n o n e r.

©

V-Eg

© tfl

Hj p

P

® C*

o >1

©

p-

S. ©

© P

fl,

o ©

''

B

s->'' ©

a

© ©

'' P4

p:

GO

V £>

v-x >-i

I

-+2

fci>

BM

Kaiser.............................t

85,40

19,52

75

7,559

8,000

14,5

Vill.

26 cm; I. 21 cm.

i=g

1 Doutschland.......................J

w

t

Friedrich der Grossa ............

90,89

15,8g

75

6,663

5,400

14,o

IV.

26 om; II. 17 cm.

gl

*å\

Preussen.............................

93, G 3

16,32

75

6,770

5,400

14,o

IV.

26 cm; II. 17 cm.

é ■

| König Wilhelm....................

107,57

18,30

81

9,603

8,000

14,7

XVIII.

24 cm; V. 21 om.

eö fcfil

S£v

O H \

| Friedrich Karl.....................

88,45

16,02

73

5,912

3,500

13,5

XVI.

21 cm.

w

J Kronprinz............................

1 Saehsen ...........................1

j Baiern.............................J

87,23

—

79

5,480

7,400

4,800

14,3

14,o

XVI.

21 cm.

1 ^

sL o

S -i-3

Ct5 i -i

s Q,

91,00

18,30

G0

5,600

VI.

26 om.

9 >

ce h

eu o

1 Wiirtemberg.......................

--

—

60

7,398

5,600

14,o

VI.

26 om.

1 Hansa................................

71,17

13,7 3

66

3,610

3,000

12,o

Vill.

21 cm.

o o

Arminius............................

60,18

10,98

55

1,583

1,200

10,5

IV.

21 cm.

Wespe..............................]

u

Viper................................J>

—

—

31

1,000

• 700

9,0

I.

30,5 cm.

■i*

ocö

rQ

Bieno...............................1

fl

O

Mileke.............................\

I.

30,5 cm.

si

_

—

31

1,000

700

9,o

Scorpion ...........................I

GQ

Basilisk............................1

9.o

I.

30,5 cm.

_

__

31

1,000

700

Ph

Camäléon...........................j

Krokodil.............................

—

—

31

1,000

700

9,o

I.

30,5 cm.

Ziethen ..............................

35

975

2,350

16,3

.sW

ä.Sä i

Ulan..................................

31

377

800

Leipzig .............................

—

—

66

3,925

4,800

16,o.

XII.

17 cm.

03 O 1

oli

Prinz Adalbert.....................

48,74

—

66

3,925

4,800

16,o

XII.

17 om.

ö >\

ce fn 1

»,8[

Bismarck...........................^

60

2,856

2,800 i 15,o

XVI.

15 cm.

Bliicher .........................../

*) Äldre träfartyg äro iek e bär upptagna

67

örlogsflotta *)

s t y c

k n i n

g m. m.

j

hj

H3

a» bd

<1 SO

<X> rf-

—. *-i rf-

S-, B.

✓-N 95

''it fn

£g g

"g g

B S-

Kostnad.

Bygg-

S- g. S

So*

os ^

2 w ff

2. E7

sr *8.

3 E

» *d

rf- 2j os

£5 E §

nads-

år.

SS

H P-*

•

v-'''' oo

SS

t-i

''

Kronor.

( 4,35

( 3,35

254+31

Kasemattpans.

178

7,433,408

1874

1

—

234+31

Tornpansar

210

4,475,571

1874

4,11

234+31

Tornpansar

210

5,800,000

1873

|

3,05

203+31

Batteripansar

152

9,213,776

1868

2,29

127

—

5,885,405

1867

|

—

127

—

5,742,609

1867

—

(154+152)

1 +31 1

1 Saeksens |

; Tornpansar >

I 305 I

6,500,000

OO

1

(154+152)

Under

i +31 1

byggnad.

—

158

—

3,342,856

1872

--

114

—

1,757,743

1864

--

203

—

*

•

—

203

—

900,000 ,

[1876-79

Under

byggnad.

—

203

—

-i_

203

—

—

—

—

—

1876

—

—

—

—

1876

—

—

—

1,734,639

1876

[1877—79

1 Under

*

byggnad.

68

d

i m e

n s i o n e r

m. m.

B e-

Klass.

Namn.

Längd emel

perpendikls

(Meter.)

Största bre<

(Meter.)

bs

o P

O

3*oq

P Po

o n

f |

Deplacera^

(Tons.)

!?

Ef f

p 8

fl? 50

R ®"

Ul

''P o:

*3

g tf

*13 (-+J

O *

Kanoner.

• p

eu

S»:

rf

1

U

©

•4-^

©

Stosch.............................

Mollke.............................1

___

_

60

2,856

2,800

15,0

XVI.

15 om.

£

O

rX

U

©

>

Gneisenau...................

Stein ........................

......\

......i

—

—-

60

2,856

2,800

15,o

XVI.

15 om.

fl

CÖ

S

Yineta........................

Augusta.....................

—

—

60

60

2,856

2,856

2,800

2,800

15,o

15,o

XVI.

XVI.

15 cm.

15 cm.

fn

Jf

Freya.........................

•—-

62

1,985

2,400

14,i

Vill.

15 cm.

1

W l

Louise ........................

Ariadne........*.............

::::::}

_

—

59

1,692

2,100

iia

VIII.

15 cm.

69

s t y c

k n i n g m. m.

1

Batteriets höjd

öfver vattenytan.

(Meter.)

| Pansarets största

tjocklek.

(Millimeter.)

1 Tornets pansar-

tjocklek.

(Millimeter.)

Kostnad.

Bygg-

nads-

* år.

Kronor.

-—

—

—

— ■

1877—79

—

—

—

—

Under

—

—

-—

—

byggnad.

''■ i

__

—

-,

1874

i

r.

-—

—

1871—72

-m

70

Italiens

I

!

-

i m e

nsion or

in. in.

B e-

Klass.

N a in n.

•ö £

© 2*

•a >3 m

hd CD Pj

© P

* ^ i

U1

c:

gg.

© p

w er

9S‘

© C

o ^

d‘crq

P Po

®_ ®

t!

©

t=i

H p*

© ©

* |

=7

Ö;

Ef ?

Ss.i

E5 ®

GG

s irf-

m. o:

§ *

Kanoner.

3

v-'' <6

P-

P-

% 8“

tå

&

p:

CD

O

rf-

Dan dolo ...........................|

103,c

19,7

81

10,570

7.500

14,o

IV.

43 om; IV. 12 om.

<x> ti>

Diulio ..............................1

"2-el

.-sja

Ifalla ...............................t

122,o

95

13,700

9,000

o*”

Torn- |

fartyg.!

Lepanto.........................../

22,6

16,o

IV.

43 om; IV. 12 om.

Affondatore.........................

88,4

12,2

61

4,070

3,200

13,o

II.

22 om.

Palestro ............................

80,8

17,7

85

5,780

3,200

12,2

I.

28 cm; IV. 25 om.

Principo Ainadeo..................

80,8

17,7

85

5,780

3.500

12,9

I.

28 cm; IV. 25 cm.

ti

Venezia ..............................

76,3

17,5

77

5,700

4,000

13,o

vin.

25 cm; 1. 22 cm.

4^

M

r«3

Korna.................................

76,3

17,5

77

5,700

3,500

13,o

XI.

os ^

25 cm.

-*-3

«ö

Ancona ..............................

78,2

15,2

67

4,250

3,000

11,5

IX.

20 om; II. 22 om.

a

<D

Gastelfirdado.......................

78,2

15,2

67

4,250

3,000

11,5

IX.

20 cm; 11. 22 cm.

«C

Maria Pia..........................

78,2

15,2

67

4,250

3,000

11,5

IX.

20 cm; II. 22 cm.

o

San Martino.......................

78,2

15,2

67

4,250

3,000

11,5

IX.

20 cm; II. 22 cm.

I

Conto Verde........................

--

—

64

3,930

2,000

8,0

VI.

22 om; I. 20 cm.

©

Terribile ...........................i

2,700

CÖ

60,4

13,7

54

1,800

12,0

VIII.

20 om.

PP

Formidabile.......................j

Varese................................

60,4

13,9

48

2,000

1,000

9,o

IV.

20 cm; I. 16 cm.

Cbristoforo Colombo ...........i.

—

--

Öl

2,290

3,782

16,2

V.

12 cm.

rd .

§ s

Staffetta..............................

—

—

47

1,705

2,140

15,2

V.

7,5 cm.

<p-g

Kapido...............................

—

—

46

1,450

1,810

12,8

V.

7,5 cm.

Cb «+H <

w. O

Apostill Barbarigo ...............

_

_

38

660

1,680

17,0

in.

12 cm.

Marcantonio Colonna ............

—

—

38

660

1,680

17,o

in.

12 cm.

36

520

1,400

14,5

bbj

-£i

36

36

520

520

1,400

1,400

17,o

17,o

tH |

£3 I

sl

And Provana.......................

'') Äldre träfartyg äro icke här upptagna,

9 r 1 o g s fl o 11 a °)

s t y c

k n i n

g in. in.

1

''

Batteriets höjd

öfver vattenytan.

(Meter).

! Pansarets största

i tjocklek.

i (Millimeter.)

i

|

Kostnad.

Bygg-

nads-

år.

Kronor.

K 4,81

550

11,587,480

1876