SOU 1882:2

T ULLKOMIT É N S

UNDERDÅNIGA

BETÄNKAN!)

AF ÅR

18 8 2

II

MED FÖRSLAG TILL TULLTAXA

STOCKHOLM 1882.

KONGL. BOKTRYCKERIET.

V. A. NORSTEDT & 8ÖNKR.

INNEHÅLL.

Sid.

Betänkandet____________________________________________________________________________ I.

Reservationer:

af Dahl in. fl. .............................................................................. XIII.

» Styffe______________________________________________________________________________________ XXYill.

» Dahl______________________________ XXXII.

>< Lönegren.__________________________________________ XXXY1.

» Boström___________________________________________________________________________________ XXXVIII.

» Ericsson___________________________________________________________________________________ XXXIX.

Förslag till Tulltaxa________________________________________________________________________________ 1.

Tulltaxe-underrättelser_____________________________________________________i________________________ 53.

Motiv till Tulltaxe-förslaget_____________________________________________________________________ 61.

Bilagor:

A. Tab. öfver tullsatser under olika tider _________________________________________ 102.

B. » » tullinkomsterna 1860—80.... 110.

C. » » förbrukningen inom vissa yrkesklasser af kaffe in. m____________ 111.

D. » » årliga medelförbrukningen per individ i riket af vissa varor... 112.

E. » » den såsom en följd af tulltaxe-förslaget beräknade minskning

och ökning i tullinkomst.......................................... 113.

STORMÄKTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Med förardedande deraf, att den med Frankrike den 14 Februari 1865 afslutade

handelstraktat blifvit från nämnda lands sida uppsagd, tillsatte Eders Kongl. Maj:t genom

nådigt bref af den 29 September 1876 en komité med uppdrag att framlägga

Tullkomiténs Betänkande; II. I

II

förslag till de ändringar i gällande tulltaxa, hvilka af förhållandena kunde anses påkallade.

Då emellertid, genom förlängning för kortare tidsperioder, denna traktat

fortfarande förblef gällande, förehade under någon tid komitén, med antagande att underhandlingar

med Frankrike skulle leda till traktatens definitiva förnyande, till pröfning

de förändrade bestämmelser i tulltaxan, som ansågos kunna ifrågakomma att

dervid föreslås eller medgifvas, intilldess Eders Kongl. Maj:t, sedan det visat sig, att

från franska regeringens sida icke kunnat beredas någon säker utsigt för öppnande af

sådana underhandlingar, genom nådigt bref af den 26 September 1879 förständigade

den med 6 nya ledamöter förstärkta komitén att taga i öfvervägande, huruvida, under

förutsättning att nämnda traktat skulle upphöra att gälla, någon förändring af nu stadgade

tullsatser kunde anses påkallad med hänsyn till den billiga fördelningen af de

skattebidrag, som i tullafgifter uttagas; hvarjemte komitén äfven ålades att afgifva

förslag till de jemkningar i tulltaxan, som kunde föranledas af den förestående öfvergången

till det metriska systemet för mått och vigt. Genom nådig skrifvelse af den

21 Maj 1880 lemnade slutligen Eders Kongl. Maja åt samma komité uppdrag att

verkställa den omfattande och sorgfälliga undersökning af rikets hufvudsakliga näringars

och industrigrenars ställning, hvarom riksdagen i skrifvelse af den 7 Maj samma

år i underdånighet anhållit.

Komiterade, hvilka redan afgifvit underdåniga utlåtanden angående så väl nödiga

jemkningar i anledning af tillämpningen af det metriska systemet för mått och vigt

som äfven, på grund af särskilda nådiga skrivelser, dels rörande tulltaxebestämmelserna

för papper samt åtskilliga dermed sammanhängande frågor, dels i afseende å

vissa, på inledda underhandlingar med Frankrike om förnyad handelstraktat beroende

frågor, få nu, sedan öfriga dem i nåder anförtrodda arbeten blifvit afslutade, i underdånighet

öfverlemna ej mindre berättelse om den verkstälda undersökningen af landets

näringars nuvarande ställning än äfven förslag till ny tulltaxa, med tillhörande tabeller

och bilagor.

Då den af Eders Kongl. Maj:t i nåder befalda undersökningen af rikets hufvudsakliga

näringars och industrigrenars nuvarande ställning blifvit af Riksdagen begärd

hufvudsakligen i anledning af de olika meningar, som på senare tiden starkare framträda

angående den väg, landets handelspolitik hade att för framtiden följa, torde

komiterade till én början få med några ord återkalla i minnet, hvilka de grundsatser

äro, som för närvarande funnits böra vara bestämmande för vår tullagstiftning, samt

huru och i hvad mån dessa småningom vunnit tillämpning.

Det från vår så kallade frihetstid nedärfda tullförbudssystem, som tillskapats i

afsigt att kalla till lif och utveckling inom vårt land en sjelfständig förädlingsindustri

i stånd att tillfredsställa alla ett civiliseradt samhälles behof, förunnades en rund tid

att inlösa sina löften. Delvis tillämpadt redan under de första åren af nämnda period,

framstod det efter 1739 såsom ett fullfärdigt och konstfullt utarbetadt system och för

-

III

blef sedermera, under en allt följdriktigare och skarpare utbildning, i mera än 80 år

obestridd herre öfver landets hela ekonomiska lif. Under första åren af detta århundrade

borttogos väl åtskilliga af de många tullförbuden, men det var dock först vid

1823 års riksdag, som domen fäldes öfver detsamma, då Riksens Ständer förklarade sig

hafva antagit den grundsats, att en allmän frihet borde ega rum att mot afpassad tull

få införa alla utländska varor, och 1830 års riksdagsbeslut tillkännagaf, att Ständerna

än vidare satt i utöfning de vid sistlidna riksdag i detta hänseende gällande åsigter,

samt i följd deraf med antagande och tillämpande af den grundsats, att en allmän frihet

må ega rum att mot en i afseende å skydd för inhemska näringar och konsumtionen

afpassad tull ej mindre i riket införa alla utländska varor än äfven till främmande

orter utföra och afyttra alla inhemska alster och tillverkningar. Dermed må

öfvergången från förbuds- till skyddssystem anses vara i grundsats antagen, men derifrån

och till den fulla tillämpningen af denna grundsats var ännu en lång och mödosam

väg, ehuruväl en icke alldeles föraktlig början dertill gjordes, då de i 1816 års

taxa befintliga 259 införselförbud och 52 utförselförbud reducerades år 1824 till respektive

174 och 28 samt år 1830 ytterligare till 59 och 8.

Redan detta antagande af en friare grundsats och dess mycket försigtiga tillämpning

väckte dock oro och gensagor från många håll, med anledning hvaraf regeringen

år 1834 tillsatte en stor komité med icke mindre än 40 ledamöter, hvars mycket protektionistiska

uttalande icke förfelade sitt inflytande på näst derefter sammanträdande

riksdag, hvilken icke endast förklarade, att alla förbud icke kunde lossas utan högst

menlig inverkan på vissa näringar, utan äfven icke obetydligt höjde åtskilliga införselafgifter.

Den utgång, tullfrågan sålunda då erhöll, var emellertid egnad att mera än

förut fästa allmänhetens uppmärksamhet å densamma, och den offentliga och enskilda

diskussionen började allt skarpare belysa förbudssystemets både ekonomiska och moraliska

följder. Deraf föranleddes åter en ny komité år 1839, hvars flera ledamöter

voro kända såsom anhängare af en friare handelspolitik, och i trots af starka protester

från en mängd fabriks- och handtverksföreningar samt enskilda blef äfven dess betänkande

affattadt i en jemförelsevis frisinnad anda. Dess ledande grundsats förblef

den redan 1823 antagna, att alla varor borde till införsel frigifvas mot lämpliga afgifter

eller tullfritt, och i detta afseende uppstälde den såsom allmänna regler, att ädla metaller

samt föremål för vetenskap och skön konst borde åtnjuta tullfrihet; råämnen till

förädling för näringarna och konstfliten borde vara tullfria, eller åsättas endast låga

tullsatser; till någon del förädlade föremål något högre, samt fullt förädlade slöjdvaror

för omedelbara lefnadsbehof de högsta tullafgifterna, med undantag endast för

redskap och verktyg, som borde relativt lägre beskattas; naturalster för omedelbar

förbrukning borde åsättas tullafgifter af högst 20 procent af värdet; sådana råvaror

och beredningsämnen, som behöfdes för de inhemska näringarna, men icke lemnade

öfverskott till utrikes afsättning, borde underkastas utförselafgifter från 5 till 33 V3 procent.

Emot detta förslag till ett bestämdt formuleradt af både införsel- och utförseltullar

omgärdadt skyddssystem med öfvergifvande af förbudssystemet restes en storm af

IV

ovilja, men Kongl. Maj:t tillkännagaf dock för Riksens Ständer 1840—41, att han ansåg

hinder icke möta för sistnämnda systems fullständiga förkastande, en åsigt som

upptogs af bevillningsutskottet, då det föreslog, att alla till in- eller utförsel ännu förbjudna

artiklar borde frigifvas från 1844 års början. Riksdagen åter godkände väl i

princip detta förslag, men fann betänkligt att tillämpa det i så vidsträckt mån, hvarför

den ansåg nödigt att bibehålla förbudsbestämmelserna på flera artiklar, som befunnos

ännu deraf vara i behof. De förbud, som på denna grund fingo qvarstå i taxan, utgjorde

ett antal af 34 för införsel och 5 för utförsel, men bland de borttagna införselförbuden

voro några af betydelse för industrien, såsom de för ej specificeradt manufaktur

och handtverkssmide samt stål, andra slag, äfvensom ej specificerade manufaktur-,

fabriks- och handtverksvaror, hvilka senare skulle få införas mot tullafgift af

331/3 procent af värdet. Vid 1844—1845 årens riksdag borttogos väl ytterligare några

införselförbud, men i öfrigt voro Kongl. Maj:t och Riksdagen eniga deri, att den så

för statsinkomsterna som för näringarna vigtiga tullagstiftningen så sällan som möjligt

borde ändras och icke utan verkligt behof, med tillämpning af hvilken åsigt äfven

endast få och obetydande förändringar blefvo i taxan vidtagna. Vid näst''derpå följande

riksmöte ansåg likväl Kongl. Maj:t »tiden vara inne för en mera fullständig

tillämpning af de till handelns lättnad syftande grundsatser, hvilka redan voro af lagstiftaren

godkända, änskönt användningen funnits endast småningom eller öfvergångsvis

böra inledas», och föreslog sålunda borttagande af förbuden och i allmänhet så bestämda

tullsatser, att de utan handelsrörelsens öfverdrifna betungande beredde så väl

skydd för de .inhemska näringarna som nödig inkomst för staten. Riksdagen var dock

denna gång af annan mening, hvilken väl åtminstone till någon del bestämdes af 1848

års politiska förhållanden, och fann de nu gällande grunderna böra fortfarande bibehållas

samt följaktligen äfven förekommande förbudsbestämmelser, med undantag endast

för sockersirap och topp-, kandi- och kaksocker, hvilka artiklar medgåfvos införsel

mot afgift. Den nedsatte väl på regeringens förslag införselafgifterna för åtskilliga

rå- och beredningsämnen för industrien, men höjde deremot till gengäld tullsatserna

å fläsk, kött, ost och smör utöfver hvad Kongl. Maj:ts förslag innebar. Icke heller

1850—51 årens riksdag framstår genom någon reformerande verksamhet inom tullagstiftningens

område, om äfven det förtjenar antecknas, att den borttog ett par införselförbud,

nämligen å oäkta porslin och å kläder utaf till införsel lofgifvet tyg, samt

nedsatte införselafgiften för några artiklar, hvaraf en del industrialster. En vigtig: åtgärd

vidtogs derjemte vid denna riksdag genom upphäfvande från 1853 års början af

de så kallade transatlantiska tullindringarna, jemte de 1857 borttagna särskilda tullförhöjningarna

för med främmande fartyg in- och utförda varor, den sista återstoden

af de mångfaldiga olika slag af privilegier och friheter, som afsett att gynna det inhemska

skeppsbyggeriet och den svenska skeppsfarten på aflägsna haf.

Den gällande tulltaxan vid 1853—1854 årens Ständers sammanträde, det vill säga

30 år sedan förbudssystemets upphäfvande i grundsats antagits, innehåller ännu 25 införsel-

och 4 utförselförbud samt utförselafgifter för 53 olika artiklar. Samtliga de

y

icke förbudna artiklar, hvilka i någon mån kunde anses förarbetade, äro belagda

med mer eller mindre höga. ofta förbud mot införsel motsvarande, afgifter, hvaiemot

af råvaror för industrien af någon större betydenhet egentligen endast bomull

och stenkol voro fria till införsel. Under de många år, som sålunda fått förflyta under

endast rädda och tveksamma steg fram mot det mål, som sedan länge af regering och

och riksdagar samstämmigt förklarats vara att eftersträfva, hade emellertid omdömet

om det rådande systemets förkastlighet alltmera stadgats och beredt möjligheten af

snar seger för den frisinnade opinion, som redan sprungit långt framom lagstiftningen.

Riksens Ständers skrifvelse angående tullbevillningen vid nyssnämnda riksdag uttalar

också klart och bestämdt nödvändigheten af att med mera kraft framgå på den allt för tveksamt

beträdda vägen. Icke blott, heter det, andra länders erfarenhet, utan äfven erfarenheten

inom vårt eget fädernesland har redan under en lång tidrymd ådagalagt,

att de till skydd för vissa näringar stadgade införselförbud eller deremot svarande höga

tullafgifter saknat den deraf förväntade kraft att lifva och befrämja industrien, och att

fast hellre just de näringar, som aldrig egt eller ock beröfvats detta konstlade skydd,

under fri Och öppen täflan med utlandets vunnit stark utveckling i afseende å tillverkningarnas

myckenhet och godhet i förening med billigare pris, och det kan sålunda

icke betviflas, att det prohibitiva systemet för näringarnas befrämjande i sig innefattar

något, som väsendtligen motverkar dess uppgift. Riksens Ständer hafva derför beslutat

antaga såsom allmän grundsats, att icke blott alla in- och utförselförbud utan ock alla

de tullsatser, som till sina verkningar motsvara förbud, böra utbytas mot sådana tullafgifter,

som i verkligheten göra loflig handel med varorna möjlig. Icke heller hafva

vi, säga Ständerna vidare, dervid förbisett den svenska industriens intresse, så vidt detta

beror af tullagstiftningen, utan fastmera sökt befrämja detta, visserligen icke genom

hinder mot fri täflan utan genom att söka undanrödja de hinder, hvilka försvåra en

sådan täflan, och som förnämligast bestå i de på näringsidkarnes lefnadskostnader och

på materialierna för deras handteringar lagda höga afgifter. Att i möjligaste mån

lindra dessa afgifter hade derför för Ständerna utgjort den andra icke mindre vigtiga

grundsatsen, och de förklarade sig öfvertygade, att ju mera åt dessa båda grundsatser,

icke ensidigt utan bredvid hvarandra, inrymdes tillämpning, desto säkrare skulle också

statsverkets inkomster inflyta samt konsumenters och producenters intressen förenas.

Vid nästföljande riksdag gick man längre i afseende å ett bestämdt formulerande

af den nu inledda reformens uppgift och mål. Kongl. Maj:ts proposition angående

tullbevillningen uttrycker, att det i prohibitivsystemets ställe satta skyddssystemet icke

kunde vara annat än en förmedlande öfvergång till tullagstiftningens enda förnuftiga

ändamål, en skattereglering, ehuruväl denna öfvergång måste ske med all varsamhet,

hvarför frågan inskränkte sig till i hvad mån en vidsträcktare tillämpning af handelsfrihetens

grundsatser måtte utan fara för de inhemska näringarnas bestånd kunna genomföras.

Den fann tidpunkten att framlägga förslag till ett genomfördt system för

tullagstiftningen nu så mycket lämpligare, som hvarken statsfinanserna eller näringarnas

ställning erbjödo några svårigheter. I öfverensstämmelse härmed föreslogs äfven, att

VI

den genom Kongl. kungörelsen 1855 på viss tid medgifna tullfrihet å spannmål, bröd,

gryn, majs, ris, potates och potatesmjöl, smör, ost, kött, kreatur, fläsk, de flesta slag af

fisk, talg, tran, feta oljor, stearin och ljus skulle för de flesta af dessa artiklar förfarande

få gälla och äfven utsträckas till salt. Det kunde icke fiifnas något skäl att beskatta

sådana oundgängliga och i synnerhet för de fattigare klasserna hufvudsakligen nödiga

varor, säger propositionen, och om den bibehållit tullsatser å åtskilliga andra dylika

varor, såsom oljor, hudar och skinn, gryn m. fl., hade detta skett endast med hänsyn

till statsfinansernas nuvarande behof. Derjemte föreslogs äfven tullnedsättningar å en

mängd allmänna förbrukningsartiklar samt industriela produkter, dock så att det »öfvergången

förmedlande skyddssystemet» i både vidsträckt och kraftig mån bibehölls för

de allra flesta industri- och handtverksvaror. Ständerna gillade de grunder, hvarpå

Kongl. Majts förslag till tulltaxa hvilade, och lagstiftade i enlighet dermed, ja gingo

äfven i vissa fall längre, såsom då de bestämde tullfrihet för redskap och maskinerier,

ej specificerade, för hvilka Kongl. Maj:t hade i sitt förslag bibehållit en tullsats af 5

procent af värdet. Ständerna ansågo nämligen, att då icke obetydande nedsättningar

i afgifterna för utländska fabriksalster ifrågakommit, och den inhemska industrien således

måste bereda sig att mera än förr täfla med utlandet, det vore af vigt, att icke

dess maskinerier och redskap fördyrades, hvartill äfven vore så mycket mera anledning,

som våra maskinverkstäder fått tullfrihet på sina rudimaterie^

Med tillämpning af de vid dessa båda sistnämnda riksdagar antagna grundsatser

dels alldeles borttogos, dels nedsattes tullafgifterna för en mängd artiklar, såsom af en

under bil. Ä intagen tabell, utvisande vid olika perioder stadgade tullsatser för åtskilliga

af de förnämligaste artiklarna, närmare utvisas. Från och med 1858 försvunno

äfven de sista in- och utförselförbuden ur vår tulltaxa, med undantag endast för krut,

som af särskild anledning förblef förbjudet till införsel intill slutet af nyssnämnda år.

Den närmast följande perioden intill 1865 är jemförelsevis en hvilotid inom

tullagstiftningen. Regering och Riksdag voro visserligen samstämmiga deri, att den

vunna erfarenheten, angående verkningarna af förbudens upphäfvande och en i allmänhet

friare tullagstiftning för vår handels och industris utveckling, icke gäckat

de dervid fästade förhoppningar, men då i denna del af lagstiftningen en större

stadga vore både lämplig och behöflig, ansågo de icke några vigtigare förändringar

nu åter böra vidtagas. Dertill kom äfven, att de ifrågasatta underhandlingarna

angående en handelstraktat med Frankrike ansågos göra tidpunkten mindre gynsam

för i annat fall väl erforderliga lättnader i handeln, emedan sådana i förväg medgifna

för från nämnda land införda varor kunde försvåra motsvarande fördelars utverkande

för de svenska produkter, som dit utfördes. Man nöjde sig derför med smärre

jemkningar samt nedsättningar eller frihet för sådana artiklar, som icke berörde

handelsförhållandena med Frankrike. En liten reaktion förspordes derjemte, då

riksdagen begärde, till skydd för landets hufvudnäring, införselafgifter å åtskilliga

landtmannaprodukter, såsom malen spanmål, fläsk och ost, en begäran som sedermera

flera gånger åter förekom, utan att likväl i någon mån lyckas göra sig hörd förrän

VII

efter 1880 års riksdag. Deremot nedsattes nu till hälften, och borttogos 1863 alldeles,

samtliga ännu i tulltaxan förekommande utförselafgifter, »enär det skydd för pappers-,

jern- och koppartillverkningen samt mot afverkning af ungskog, äfvensom de fördelar

för jordbruket, som dermed afsetts, icke syntes kunna uppväga de hinder, olägenheter

och förluster, hvilka dermed voro förenade».

Man var dock icke sinnad att länge stanna på tullreformens väg. Riksens Ständer

år 1863 icke endast beslöto afskaffande af alla ännu qvarstående utförselafgifter,

utan förklarade äfven sig icke hafva förbisett behofvet af väsendtliga förbättringar i

tulltaxan. Då likväl en mera djupgående granskning af författningen förutsatte mångfaldiga

detaljutredningar, till hvilka ständerna saknat tillfälle, begärdes hos Kongl.

Maj:t en komité för att upprätta förslag till ny tulltaxa, deri införseltullarna för de

artiklar, som utgjorde föremål för inhemsk industri, blefve föreslagna till sådana belopp,

att de å ena sidan icke lemnade den svenska producenten tillfälle att skörda oskälig

vinst på öfriga medborgares bekostnad, men å den andra gjorde det för honom möjligt

att med användande af omtanke och flit bestå i konkurrensen med främmande i afseende

å klimat, läge och kapitaltillgång mera lyckligt lottade länders industri. Kongl.

Maj:t biföll denna begäran på så sätt, att en komité tillsattes med instruktion att, »under

fortsatt tillämpning af handelsfrihetens grundsatser, iakttaga icke blott, att författningen

måtte vinna erforderlig enkelhet och tydlighet, till lättnad och säkerhet vid tillämpningen,

utan jemväl att införseltullarna för fabriks- och handtverksvaror, hvilka utgöra

föremål för tillverkning inom landet, måtte i de fall, der det funnes erforderligt, med

aktgifvande på hithörande förhållanden så jemkas, att dessa förbrukningsartiklar icke

blefve öfver höfvan fördyrade.» Det af komiterade, till åtlydnad af denna instruktion,

utarbetade samt af grundliga utredningar för hvarje artikel åtföljda förslag går i

många hänseenden längre i frihandelsriktning än lagstiftningen ännu i dag hunnit följa.

Det blef i allmänhet icke heller af Riksdagen antaget såsom grund för den af densamma

beslutade tulltaxa, i främsta rummet kanske i följd af den redan dessförinnan

den 14 Febr. 1865 afslutade handelstraktaten med Frankrike. Genom de mångfaldiga

bestämmelserna i denna traktat medgåfvos nedsättningar, stundom ganska betydande,

i införselafgifterna för en mängd så industriela som andra produkter; angående hvilka i

underdånighet hänvisas till nyss ofvan angifna tabell.

Om handelstraktaten med Frankrike utgör ett betydande steg framåt till frigörande

af den internationela handeln och lättande af den allmänna förbrukningens

bördor samt derigenom äfven till befrämjande af vår industriela utveckling, betecknar

den äfven inträdet af en lång hvilotid inom tullagstiftningen, en hvilotid, som kan

sägas i det väsendtligaste ännu fortvara. Den »stadga i lagstiftningen», som vid flera

tillfällen ansetts så önsklig för statens finanser likasom äfven för näringarna, kom dem

nu i rikt mått till del, då man synts enig derom, att den svenska industrien borde för

någon tid förunnas ro, för att under tillit till fortvaron af det densamma nu förunnade

skydd kunna samla och utveckla sina krafter efter den ansträngning, som den måst

underkasta sig för att med framgång möta en skarpare täflan med utlandet. Det låter

VIII

sig deraf förklaras, att de yrkanden, som stundom och särdeles vid slutet af traktatens

första decennium förnummos på ett vidare fortskridande på den med framgång beträdda

vägen, icke i någon högre grad förmådde göra sig gällande, lika litet som å

andra sidan de röster, hvilka någon gång hördes tala om önskligheten af en återgång. Ehuru

sålunda perioden från denna traktats afslutande och fram till vår tid icke kännetecknas

af någon mera framstående verksamhet inom tullagstiftningens område, har den dock

utfört ett icke så alldeles obetydande arbete äfven i detta afseende, i det den visserligen

i de väsendtligaste och flesta delar bibehållit orubbade de faststälda tullsatserna

för industriens alster, men likväl följdriktigt sträfvat dels att genomföra sådana förbättringar,

som funnits lända till större enkelhet och likformighet vid tulltaxans tillämpning,

dels äfven att i allt högre grad lindra så väl allmänna förbrukningens som industriens

tunga genom frigörande från eller nedsättning i afgifterna för flera stora förbrukningsartiklar

och rå- eller beredningsämnen för näripgarna. Sålunda har tid efter

annan beviljats tullfrihet för salt, späck, de flesta slag af fisk, oberedda hudar och

skinn, verktyg, alla icke musikaliska instrument, flera konst- och literaturalster, såsom

böcker, kopparstick och stålsticksaftryck, litografiska och fotografiska arbeten m.

m., under det å andra sidan afgifterna blifvit höjda för några artiklar, hvilka ansetts

såsom egentligen den mera välmående befolkningens förbrukning.

Till denna stillhet i så väl sinnen som lagstiftning lära väl i icke ringa mån hafva

bidragit de ovanligt lyckliga ekonomiska förhållandena under en god del af denna

tidrymd, hvilka gifvit en, inom vårt land hittills osedd, lifaktighet och utveckling åt

vår handel och industri samt beredt densamma rika vinster likasom åt hvarje arbetsduglig

samhällsmedlem tillfredsställande utkomst. Åtminstone är det först under de på

denna rika period följande år af svårigheter samt deraf framkallade bekymmer och

misströstan om framtiden, som mera kraftiga yrkanden på en återgång i vår tullpolitik

på nytt framträdt och föranledt åtskilliga lagstiftningsåtgärder, hvilka dock ligga oss

allt för nära i tiden för att nu behöfva återkallas i minnet.

Denna hastiga öfverblick utaf de nu gällande grundsatsernas för vår tullagstiftning

utveckling och småningom fortgående tillämpning må väl anses framvisa, huru,

sedan man funnit det förut följda prohibitivsystemet böra definitivt förkastas, man

dock icke brådskyndade med dess faktiska upphäfvande, utan fastmera så att säga bit

för bit plockade bort detsamma, så att det dröjde ännu 35 år, innan de sista återstående

förbuden försvunno ur tulltaxan och öfvergången till skyddssystemet kunde betraktas

såsom fullbordad. Den visar äfven, att likasom man under denna tid framgått

visserligen långsamt men dock utan afbrott och utan något egentligt steg tillbaka, har

man äfven med endast varsam hand vidrört det system, som vid 1853 samt 1856—58

årens riksdagar antogs såsom en förmedlande öfvergång till tulltaxans enda sanna uppgift,

nämligen en sådan skattereglering som med rättvisa och billighet vore förenlig.

I öfverensstämmelse dermed har man alltmera, och i den mån statens finanser det medgifvit,

frigjort de oumbärligaste lefnads- och förbrukningsförnödenheter likasom äfven

de för undervisning och uppfostran nödiga artiklar, och, hvad angår industrien, har

IX

man sökt skydda och befrämja densamma genom att från afgift befria dess rå- och

beredningsämnen, maskiner och verktyg och sålunda gifva den en sjelfständigare kraft

att vinna en tryggare framtid, under det man visserligen nedsatt de afgifter, med hvilka

man förut under inflytande af ett annat åskådningssätt velat skydda den, men dock endast

så, att ännu i dag, mera än 20 år derefter, de flesta af våra industrigrenar äro

äfven på detta sätt värnade genom införseltullar, hvilka, så vidt taxans formela uppställning

och de särskilda varuslagens gruppering det medgifvit, äro beräknade till allt

högre belopp i mån af det på industrialstren nedlagda arbetets omfång och värde.

Med hvad framgång detta öfvergång ssystem blifvit fullföljdt, tillhör den af Eders Kongl.

Maj:t befalda och af komiterade efter förmåga fullgjorda undersökning af våra näringars

nuvarande ställning att besvara, men huru än detta svar må utfalla, synes det

dock kunna med sanning sägas, att vid tillämpningen af de antagna grundsatserna icke

blifvit uraktlåten den varsamma försigtighet, som ofta, och visserligen icke minst i afseende

å tullagstiftningen, är framgångens moder.

Angående de arbeten, komiterade företagit för att så fullständigt och noggrant

som omständigheterna medgifvit verkställa den anbefalda undersökningen af rikets

hufvudsakliga näringars och industrigrenars nuvarande ställning, likasom äfven de utslag,

dessa arbeten lemnat i fråga om vårt ekonomiska lifs utveckling, hafva komiterade

redogjort i särskild! betänkande med tillhörande ‘bilagor af statistiska tabeller.

Dessutom har komitén för att ådagalägga tullagstiftningens inflytande på statens finanser

låtit utarbeta en tabell öfver så väl brutto- som netto-tullinkomsterna under den

ifrågavarande tidrymden, och finnes denna tabell under bil. B detta betänkande

bifogad.

De svar, som inkommit i anledning af komiténs i frågoformulären intagna begäran

om uppgifter angående de förbrukade qvantiteterna af kaffe, socker, sirup, snus

och tobak för hvarje individ af de olika klasserna af yrkesidkare och deras familjer,

hafva komiterade bearbetat och sammandragit i den tabell, som bifogas under litt. C.

Komitén, som ansett sig icke böra utesluta denna tabell, bör dock dervid foga den

anmärkning, att de erhållna svaren varit både allt för fåtaliga och allt för obestämda

för att tabellen skulle kunna tillmätas något särdeles statistiskt värde eller derpå kunna

grundas någon tillförlitlig uppfattning angående de å dessa artiklar lagda betydande

tullafgifters fördelning å de arbetande klasserna. Derjemte hafva komiterade tillåtit

sig bifoga såsom bil. D en tabell, utvisande förbrukningen för hvarje individ i riket i

medeltal under de fyra femårsperioderna åren 1860—1879 af åtskilliga allmänna förbrukningsartiklar

och råämnen för industrien. Tabellen är utarbetad efter de officiel

uppgifterna öfver tillverkningen inom landet samt in- och utförseln och har synts ko

Tullkomiténs

Betänkande; II. II

X

mitén vara af intresse, såsom lemnande en klar öfverblick af folkets stadigt ökade förbrukningsförmåga

under samma tid.

Komitén har af dessa undersökningars utslag, i hvad de afse statens finanser,

industriens lifaktighet och förmåga af framgångsrik utveckling eller slutligen de enskilda

arternas af näringsidkare rätt att af sitt yrke vinna skälig utkomst, icke kunnat

finna anledning att ifrågasätta giltigheten af de grundsatser, hvilka för snart 30 år sedan

af regering och riksdag samstämmigt antogos såsom bestämmande för vår tullagstiftning,

och som sedermera långsamt och varligt, men utan något egentligt baksteg,

vunnit alltmera tillämpning. Det må vara sant, att under åren 1878 och 1879 de

statistiska data visa en icke obetydande tillbakagång i åtskilliga yrkesgrenars verksamhet,

men detta förhållande kan dock icke upphäfva den ur de 20 år omfattande tabellerna

tydligt framgående regeln af en i allmänhet jemn och stadig utveckling. Det

lärer väl äfven utan fara för misstag kunna sägas, att nyss antydda tillbakagång berott

på den under senare delen af 1870-talet allmänt mindre lyckliga ekonomiska ställningen,

hvilken visserligen varit känbar icke endast, och kanske icke ens främst, uti de

länder, hvilkas tullpolitik medgifvit jemförelsevis större frihet åt den utländska handeln,

och det bör icke kunna ifrågasättas, att tullagstiftningen skall skifta med hvarje

omslag i den ekonomiska konjunkturen, lika litet som af densamma förväntas den kraft

att förmå skydda våra näringar från inflytande af svårigheter, mot hvilka all verldens

industri städse måste vara beredd att kämpa.

Komiterade hafva följaktligen icke funnit sig kunna framlägga ett förslag till

tulltaxa, som vore afsedt att medelst höjda införselafgifter, på allmänna förbrukningens

bekostnad, bereda vår egen industri ett kraftigare skydd mot utlandets täflan, så mycket

mindre som ett sådant förslag enligt komiterades uppfattning alldeles icke skulle motsvara

det komitén nådigst lemnade uppdrag att tillse, hvilka »förändringar i nu gällande

tullagstiftning kunde vara påkallade med hänsyn till den billiga fördelningen af de

skattebidrag, som uti tullafgifter uttagas». Med stadigt bibehållande af denna utaf

Eders Kongl. Maj:t föreskrifna hänsyn hafva visserligen också komiterade arbetat, men

ehuru de nogsamt inse, att ännu mycket må återstå att jemka och rätta, innan det

sålunda anvisade målet för tullagstiftningen kan anses vara fullständigt uppnått, hafva

de dock under nuvarande förhållanden trott sig böra föreslå hvarken några mera

betydande nedsättningar i det vår industri ännu beviljade skydd eller mera genomgripande

förändringar i öfrigt. De hafva funnit den nuvarande tidpunkten dertill föga

gynsam, då våra näringar ännu icke fullt öfvervunnit följderna af de närmast föregående

årens svårigheter, och då landets förbrukningsförmåga väl ännu icke

kan anses hafva stigit till jemnhöjd med vår industris under senare år hastigt och

starkt utvecklade förmåga af produktion. De hafva dervid icke heller bort förbise,

XI

att den inom flera länder nyligen i högre grad tillämpade reaktionära tullpolitik måste

hafva ökat svårigheterna för dem af våra industrigrenar, hvilkas tillverkning redan hunnit

sådan omfattning, att vinnande af större marknad blifvit för deras trefnad ettmeftergifligt

vilkor. Af sådana grunder hafva komiterade i det väsendtligaste inskränkt sig till att

föreslå de ändringar och rättelser i tulltaxans uppställning och rubriker, hvilka ansetts

nödiga för vinnande af större enkelhet, lätthet och likformighet vid taxans tillämpning,

och i sådant syfte bland annat antagit såsom regel bruttoförtullning af de smärre artiklar,

hvilka vanligen inkomma mera invecklade i emballage. De hafva derjemte föreslagit

nedsättningar i införselafgifterna för åtskilliga allmänna förbrukningsartiklar,

såsom i främsta rummet för de under rubriken »oljor» upptagna, likasom jemkat de fölen

och annan industriel tillverkning nu bestämda, under det de å andra sidan ansett

afgifterna för flera artiklar, hvilka utgöra föremål för de mera välmående klassernas

förbrukning, böra ur skatteregleringssynpunkt vidkännas någon förhöjning. De föreslagna

ändringarna i införseltariffen hafva, på sätt bilagda tabell E närmare utvisar,

beräknats föranleda å ena sidan en minskning i statsverkets inkomster af kronor

1,160,181 och å den andra en tillökning af kronor 1,106,515. För samtliga ändringar i

afseende å så väl taxans uppställning och rubricering som äfven i sjelfva tariffen är

redogörelse lemnad i de särskilda motiverna till taxeförslaget.

De af Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af Riksdagens beslut, i 1880 års

tulltaxa intagna nya tull- och registreringsafgifter å åtskilliga mera oundgängliga förnödenhetsartiklar

hafva komiterade tillåtit sig att ur taxeförslaget utesluta, dels i följd

af de svårigheter vid tillämpningen, som deraf vållats, dels och främst emedan de ansett,

att den orättvisa, som måste naturligen förefinnas i hvarje tullbeskattning, den

nämligen att afgiften uttages lika utan hänsyn till den större eller mindre skatteförmågan,

endast derigenom kan göras dräglig, att åtminstone icke de oundgängligaste lefnadsförnödenheterna

underkastas denna beskattning.

Slutligen få komiterade underdånigst anmäla, att det förslag till tulltaxa, för hvars

allmänna grunder här blifvit redogjordt, i sina detaljer ingalunda utgått från samstämmighet

i åsigter hos komiténs medlemmar. Dessa åsigter hafva tvärtom inom

komitén varit lika skiljaktiga, som de grundsatser på hvilka skydds- och handelsfrihetens

motsatta system hvila. Undertecknade Bennich, Wijk och Arnberg, slutande sig till

sistnämnda system, hafva icke kunnat instämma i de af komitén föreslagna tulltaxebestämmelser,

hvilka i mer eller mindre mån innefatta återgång från den tullagstiftning,

som nu är gällande och, såsom här ofvan närmare omförmälts, utgått från en lugn och

varsam tillämpning af de friare grundsatser, hvilka visat sig på en gång tillåta näringslifvets

sunda utveckling samt tillgodose statsverkets behof och förbrukningens billiga

anspråk. — Undertecknade Styffe, Dahl, Lönegren, Boström, Wahren och Ericsson

XII

åberopa de särskilda meningar, hvilka innefattas i underdånigst bifogade reservationer.

Komiténs ledamot Cavallin har af sjukdom varit hindrad att deltaga i komiténs senare

förhandlingar.

Komitén framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

undcrdånigste och tropligtigste

tjenare och undersåtar

G:son BENNICH.

KNUT STYFFE.

J. W. ARNBERG.

NILS LARSON.

ANDERS PEKSSON.

A.

OLOF WIJK.

F. W. DAHL.

ER. GUSP. BOSTRÖM.

HERMAN WAHREN.

H. J. HAMILTON.

G. W. LÖNEGREN.

GUSTAF ERICSSON.

J. H. G. Fredholm.

Stockholm den 18 Februari 1882.

Reservationer.

Ehuru undertecknade icke aktat nödigt att vid komiténs utlåtande öfver de verk- DaM m. fl.

stälda undersökningarna i fråga om våra vigtigaste näringsgrenars nuvarande ställning

foga någon reservation, egnad att framhålla vår i vissa delar från komiténs flertal skiljaktiga

uppfattning af undersökningarnas resultat, enär vi med komitén varit ense om

att för åstadkommande af en fullkomligt objektiv framställning låta betänkandet allenast

vara en förklarande hänvisning till näringsstatistikens oväldiga utslag; så ha vi

dock, efter tagen kännedom om de af komitén uti inledningen till tulltaxebetänkandet

bestämdt uttalade åsigterna om berörda undersökningars resultat, ansett oss både berättigade

och skyldiga att gifva vår afvikande mening i detta hänseende tillkänna i

sammanhang med reservationen mot åtskilliga af komiténs flertal fattade beslut rörande

tullsatserna.

Vi hafva nämligen icke kunnat för vår del undgå att finna genom undersökningarna

nu bekräftadt, det ej mindre återställandet af industriens lifaktighet och förmåga

af framgångsrik utveckling, samt flera näringsidkande klassers oafvisliga rätt att af sina

yrken vinna skälig utkomst, än äfven statsfinansernas trygga ställning, fordra en följdriktig

och temligen genomgripande, om än till en början mycket varsam, modifikation

af just de grundsatser för landets handelspolitik, hvilkas giltighet, såsom det heter uti

inledningen till tulltaxebetänkandet, komitén icke skall hafva funnit någon anledning

att ifrågasätta.

Den korta tid, som i följd af komitéarbetenas påskyndade afsilning nu lemnats

oss för affattande af en särskild mening, tillåter oss naturligtvis icke att så utförligt

som varit önskvärdt lägga fram våra skäl. Dessa hemta visserligen sitt starkaste

stöd omedelbart i de med betänkandet följaktiga tabeller öfver produktion, konsumtion

och varubyte, men torde äfven vinna i vigt och betydelse genom förutskickande af några

kortfattade betraktelser ur allmän nationalekonomisk synpunkt. Endast i den mån

som de här i landet tillämpade grundsatserna, för främjande af näringslifvets bestånd

och utveckling, visa sig i sina genom statistiken åskådliggjorda verkningar stå tillsammans

med, eller strida emot, allmängiltiga nationalekonomiska sanningar, måste de

ju inför den oväldiga pröfningen dömas såsom prisvärda eller förkastliga.

Redan den flyktigaste blick i det statistiska tabellverket kan säga, att vårt folk

under senaste tjugo åren på åtskilliga näringsområden utvecklat en betydligt stegrad

produktiv kraft.

XIV

Dock vore väl förhastadt att endast från en qvantitativ stegring sluta till en i

samma mån ökad nytta och vinst af det nationela arbetet.

Menskligt arbete kan väl i allmänhet sägas hafva till syfte en art af omdaningsprocess,

hvarigenom ett gifvet material bringas att uppgå i en ädlare och i samma

mån fördyrad form. Arbetsprodukternas värden, ej mindre med hänsyn till det ursprungliga

materialets olika dyrhet och det använda arbetets noggrannhet än vigten af

de menskliga behof, som derigenom skola ses till godo, måste varda sinsemellan betydligt

skiftande; men tydligt torde vara, att intet arbete förtjenar att kallas i egentlig

mening produktivt, d. v. s. lönande, så framt ej den genom detsamma frambragta varan

har ett högre värde än det använda råämnets tillsammans med kostnaden för bearbetningen.

Det är det öfverskjutande högre värdet, behållningen på arbetet, som skapar

kapitalet.

Ledd af sådan uppfattning, torde man kunna våga det påståendet, att en lagstiftning,

som allt för mycket underlättar för det utländska förädlingsarbetets alster

möjligheten att uttränga våra egna från landets marknader, jemväl motverkar vårt lands

kapitalbildning.

Det låter ej förneka sig, att både jordbruksnäringen, bergshandteringen, åtskilliga

arter af fabriksmessig industri samt några handtverksyrken röja under senaste årtionden

en rätt afsevärd qvantitativ utveckling, men alldeles påtagligt visar sig ock, att flera

vigtiga industrigrenar dels afgjort gått tillbaka, dels blifvit stillastående eller åtminstone

icke utvecklat sig i samma mån, som behofvet af deras alster inom landet ökats. Införseln

af sådana alster, jemförd med den inhemska produktionen af dem, visar med

bestämdhet, att våra tillverkare befunnits alltmera tryckta af de ogynsamma förhållanden,

under hvilka de arbetat. Men då komiténs flertal, om än i något enstaka fall erkännande

detta faktiska förhållande, förmenat detsamma vara af jemförelsevis ringa

betydenhet och velat för en sådan uppfattning finna ett stöd uti de utdrag af taxeringslängderna

för åren 1864, 1871 och 1878, som komitén med mycket bevar och stor

kostnad låtit utarbeta, och hvilkas resultat sammanförts i tab. 10; så vilja vi såsom

vår uppfattning uttala, att många omständigheter torde förminska tillförlitligheten af de

slutföljder i fråga om särskilda näringsgrenars verkliga ställning, till hvilka man på

sådan väg förmenat sig kunna komma. Bevillningstaxeringen afser en persons eller

ett bolags beskattningsbara inkomst, utan att i allmänhet fästa minsta vigt vid, om

samtidigt med ett industrielt yrke äfven något annat dylikt, eller till och med eu

handelsrörelse, kan hafva bedrifvits och varit föremål för beskattningen. Lika litet är

vid taxering afseende fästadt vid rörelsens bedrifvande med eget förlagskapital eller lånadt

sådant m. m. En bekant sak är, att under senaste tid många yrkesidkare, om än de

endast såsom sådana varit i taxeringslängderna upptagna, haft sin hufvudsakliga inkomst

af handel med utländska arbetsalster. Om två industriela yrken på en gång af samma

person bedrifvas, kan vinst hafva uppstått på det ena, men afgjord förlust på det an

dra, utan att af taxeringslängden kan utrönas, om det varit just det yrke, till hvilket

han räknats, som gifvit den taxerade inkomsten. Om en fabriksidkare är taxerad för

XV

inkomst af 25,000 kronor, så kan detta vara liktydigt med alldeles ingen inkomst, om

taxeringsmyndigheten vetat honom hafva begagnat eget förlagskapital af 500,000 kronor

och derå beräknat 5 procents afkastning, ehuru tillika varit kändt, att hans fabriksnäring

ej lemnat någon beskattningsbar inkomst. Vidare kan ju lätt inträffa, att enligt

taxeringslängderna för något år en viss tillverkning i landet bedrifvits vid 10 fabriker,

med tillsammans uppskattad inkomst af 100,000 kronor, ehuru förhållandet i verkligheten

varit, att endast 5 af dem haft denna inkomst och de öfriga 5 gått med förlust,

hvarföre sagda tillverkning i landet under ifrågavarande år egentligen lemnat ingen

behållning, hvarom taxeringsförrättarne också måhända egt full kännedom, utan att dock

vid taxeringen kunna annorledes förfära. Äfven om man ville tillerkänna taxeringslängderna

för sitt afsedda ändamål någon afgörande betydelse, så torde de, på grund

af hvad redan anmärkts, åtminstone icke med något anspråk på tillförlitlighet böra användas

såsom redogörande för den större eller mindre inkomst, hvilken någon särskild

industrigren i sin helhet haft under ett visst år, enär resultatet skall i de flesta fall komma

att visa sig fördelaktigare än det i verkligheten varit. Detta fel förstoras dessutom

deraf, att säkerligen de allra flesta näringsidkare, om än de af sin rörelse haft förlust

i stället för inkomst, hellre erlägga den påförda bevillningen än blottställa sig för

rubbning af sin kredit genom att söka med framläggande af sina räkenskaper styrka

sin rätt till befrielse från bevillniugs utgörande.

På dessa skäl hafva vi ansett oss icke kunna tillmäta de i tab. 10 sammanförda

resultat af taxeringslängdernas uppgifter någon afgörande betydelse för en riktiguppfattning

af näringslifvets ställning under de sinsemellan jemförda årsskiftena.

Vida större betydelse tillägga vi den statistiska utredningen af de resultat, som

landets utrikeshandel lemnat under ett par årtionden. På förhållandet mellan denna

handels båda faktorer — utförsel och införsel — måste ju bero, huruvida densamma

gifvit oss vinst eller förlust. Det torde svårligen kunna bestridas, att, om ett land

under en längre följd af år ständigt ökat beloppet af sin konsumtion, till vida högre

värden än den motsvarande arbetsperiodens produktion, ett sådant förhållande måste

innebära allvarsam fara för rubbningar i landets ekonomiska tillstånd. Endast i det

fall, att ett land har att förfoga öfver ett från tidigare arbetsperioder samladt kapital, som

kan göras ledigt till fyllande af tillfälligt behof af ökadt material för ny produktion,

eller om det eget- rikedomar, samlade under lång årsföljd genom vinstgifvande arbetsbyte

med andra folk, hvilka det gjort till sina gäldenärer, låter det sig göra att utan

känbar olägenhet under någon tid fördraga sådan ställning. Om deremot kapitalbildning

ännu ej kunnat ega ruin i ett land och omständigheter fortfarande hindra

tillströmning af nytt kapital från inom landet befintliga källor, så skall konsumtionsöfverskottet,

hvilket gör utförseln af ädel metall till en tvingande nödvändighet, göra

landet allt fattigare år efter år, äfven om under samma tid skenbart rikliga förtjenst^’

kommit så väl arbetsgivare som arbetare till del. Landet har alltjemt rört sig med

förlagslån, och om dylika medel på oförsigtigt sätt så anbragts, att påräknad afkastning

uteblifver eller endast på mycket lång tid kan förväntas, så skall en permanent skuld

-

XVI

sättning varda påföljden. Kommer så dertill, att under en skenbart riklig tillgång på

rörelsemedel konsumtionen inom alla folkklasser, sjelfva kroppsarbetarnes klass inbegripen,

i följd af flödande arbetsförtjenster betydligt öfverskridit den normala gränsen

i fråga om både närings- och njutningsmedel, så varder utsigten att genom idoghet,

rastlös verksamhet och umbäranden så småningom återställa den rubbade jemnvigten

än ytterligare förmörkad.

Den industriela statistiken bör kunna fulltyga, att på många vigtiga områden åt

vårt nationela näringslif produktionen under senaste årtionden dels betänkligt slappats,

dels blifvit utan märkbar lyftning, på samma gång vår handelsstatistik ådagalägger, att

konsumtionen i växande grad öfverstigit produktionen, ett förhållande, som ledt till

nedsättning af det allmänna välståndet genom på vissa områden minskade arbetstillfällen

och till fattigdom genom ett lefnadssätt öfver tillgångarna.

Man må nu hysa hvilken mening som helst om den s. k. handelsbalancen och

dess betydelse, så står väl såsom en sanning qvar, att en långvarigare rubbning i det

riktiga förhållandet mellan ett lands införsel och utförsel måste föra med sig de betänkligaste

följder för landets ekonomiska välstånd. Vårt land eger inga kapitalfordringar

hos utlandet, och vi kunna ej återställa den rubbade ekonomiska jemnvigten på

annat sätt än genom minskning i vår införsel och ett ökadt värde för vår utförsel. Så

länge vi ej äro satta i stånd att på det sättet förhjelpa oss till annan och bättre ställning,

så måste vi gälda införselöfverskottet med klingande mynt eller genom ökad utländsk

skuldsättning.

Andra länder hafva i en för det inhemska arbetets skyddande lämpad tullagstiftning

sökt ett af de verksammaste medlen att trygga sitt ekonomiska välstånd.

Samma utväg borde nu hafva kunnat af oss tillitas. För ett mindretal i en komité,

hvars flertal alldeles icke delar sådan uppfattning, står endast öppet att i enstaka fall

söka åvägabringa en ändring.

Då vi nu hvarken kunnat dela de åsigter rörande tullbeskattningen i allmänhet,

hvilka uti inledningen till komiténs tulltaxeförslag framhållas såsom flertalets, ej heller

instämma uti alla i sammanhang härmed af flertalet beslutade ändringar i tullsatserna,

måste det åligga oss att anföra de hufvudsakliga skälen härför, om ock vår framställning

måste göras så kortfattad som möjligt, då komitéarbetets rastlöst pådrifna afsilning

icke kunnat medgifva särdeles lång tid åt en afvikande mening att jemväl få reservationsvis

göra sig hörd. Under sådana omständigheter tvingas vi att ej blott i

fråga om grundsatserna för tullagstiftningen i sin helhet uttala oss mera fragmentariskt,

ån vi skulle hafva önskat, utan ock inskränka våra yrkanden, i fråga om andra tullsatser

än de beslutade, till endast sådana artiklar, der vår uppfattning kan utan stöd

af en allt för vidlyftig utredning göras gällande såsom riktig och beaktansvärd.

Ehuru å ena sidan det icke synes oss vara på sin plats att här ingå uti någon

utförligare granskning af den tullpolitiska åskådning, hvilken kännetecknar sig genom

bekännande och tillämpande af den s. k. »frihandelns» grundsatser, så kunna vi å andra

sidan svårligen alldeles undgå att vidröra frågan om denna åskådnings art och betydelse.

XVII

då den onekligen lyckats att i väsendtlig män sätta sin prägel på vår nu gällande tulllagstiftning.

Sedan under en längre tid Sverige, i likhet med nästan alla öfriga kulturländer,

begagnat sig af tullbeskattningen för att, vid sidan af dess rent finansiela syftemål att

bereda statsverket en inkomst, äfven i större eller mindre mån tjena den inhemska

industrien till behöfligt skydd mot utländsk täflan och derjemte hämma lyx och öfverflöd,

började redan under senare delen af 1850-talet andra åsigter, föregifvande sig

söka på ointresseradt sätt vilja bana väg för allmän tillämpning af handelsfrihetens

grundsatser, att äfven hos oss göra sig allt starkare hörda. Utgångna från England,

i hvars intresse det måste ligga att för alstren af sin under det starkaste skydd kolossalt

utvecklade fabriksindustri se främmande länders marknader lätt tillgängliga, blefvo

den fria handelns grundsatser, stödda på teoretiskt antagliga förutsättningar och tillfälligtvis

främjade äfven af politiska förhållanden, inom jemförelsevis kort tid förherskande

i ganska många länders handelspolitiska lagstiftning. Häraf föranleddes också

från och med 1860-talets början afslutandet af handelsfördrag, kombinerade med för

längre tid bestämda och i jemförelse med äldre förhållanden mycket låga tulltariffer.

Alla de verkliga, så väl som förmenta, olägenheterna af det äldre s. k. skyddssystemet

framhöllos dervid öfver allt för motiverande af en öfvergång till s. k. frihandel,

hvaraf de mest välgörande verkningar förespåddes, ej mindre för handel och

näringsverksamhet i allmänhet, än för folkens inre utveckling så väl som stärkande af

föreningsbanden dem emellan. Hos oss upprepades och troddes äfvenledes de emot

tullskyddet, så väl ur principiel synpunkt som på angifna faktiska påföljder, grundade

anklagelser från energiska förespråkare för fritt mellanfolkligt varubyte; och sålunda

genomfördes i vår handelspolitik en omkastning, hvilken kan sägas hafva både fått sin

besegling i den 1865 med Frankrike upprättade handelstraktaten och derigenom på

förtänksamt sätt gjorts för lång tid bindande.

Vi skulle hafva ansett olämpligt att nu polemisera mot de satser, åt hvilka då

bereddes seger, så framt man icke ännu sökt göra dem gällande, och de härnedan af

oss framlagda förslag till ändrade tullsatser väsendtligen hvila på ett förnekande från

vår sida af åtskilliga dylika satsers hållbarhet.

Man får från anhängare af frihandelns grundsatser ännu höra upprepas det yrkandet,

att näringsgrenar, hvilka icke äro nog lifskraftiga att kunna utan stöd af en

skyddstull hålla sig uppe, just derigenom bevisa sig icke vara för landet lämpliga och

helst böra alldeles uppgifvas, på det att befolkningen må kunna egna arbetskraft och

kapital åt andra för landet »naturliga» näringsfång, som för sitt bestånd ej kräfva så

beskaffädt stöd. Häremot kan dock först och främst invändas, att det gifves industrigrenar

— bland dem exempelvis väfnadsindustri, metallindustri, läderindustri in. fl. — af så

stor betydelse för ett kulturland, att de måste upprätthållas, äfven om någon uppoffring

från det allmännas sida vore för sådant ändamål behöflig. Vidare skall det säkerligen

falla sig mycket svårt att gifva bestämd anvisning på näringsgrenar, som till sin

naturliga beskaffenhet äro sådana, att de alltid kunna åt en växande befolkning skänka

Tullkomiténs Betänkande: II. III

XYIII

trygg utsigt till fördelaktigt användande af arbetskraft och kapital, utan fruktan för

periodiska rubbningar genom allt för stark utländsk täflan.

Jordbruket kan väl utan gensägelse betraktas såsom vårt lands »modernäring», men

af de redogörelser, som till komitén ingått från alla delar af landet, visar sig ganska bestämdt,

att af denna näringsgren ingalunda kan påräknas för framtiden någon starkare utveckling

i sådan riktning, att en ännu större del af landets befolkning, än för närvarande,

skulle deraf kunna förvänta lönande sysselsättning. Täflan med utlandet, som kastar

in på vår marknad i växande mängd alla slag af förädlingsalster inom landthushållningens

område, bar mångenstädes tvingat landtmannen att inskränka sig till produktion

af den lättast säljbara råvaran, för afsättning utom landet. Förändrade metoder för

brukningen, hvarvid maskiner alltmera uttränga det kroppsliga arbetet, skola framgent

kunna göra det i stor skala bedrifna jordbruket vida mera produktivt än hittills, utan

att derföre någon större del af den arbetskraft, hvilken genom nedläggandet af industri

måste lediggöras, kan hoppas att vinna användning i jordbrukets tjenst. Den under

sista tiden alltjemt stigande utvandringen af just jordbruksarbetaren synes ställa

utom tvifvel, att egare och brukare af mindre jordlotter, d. v. s. sådana som hufvudsakligen

genom det personliga kroppsarbetet förr kunnat vinna sitt tillräckliga lifsuppehälle,

nu inse och erkänna omöjligheten att bära det dubbla trycket af å ena sidan

en besvärande direkt och indirekt beskattning och å andra sidan en allt starkare täflan

med utlandets här obeskattade jordbruksalster.

Bergverksdrift och bruksrörelse, som genom tillgången på utmärkta råämnen

kunnat förr i vårt land erbjuda företagsamheten och arbetsskickligheten ett ganska vidsträckt

område, torde äfvenledes för närvarande befinna sig i så väsendtligt ändrad ställning,

att någon användning inom detta näringsfång af på annat håll ledigblifven arbetskraft

svårligen torde kunna förväntas. Från dess idkare hafva uttalanden ingått, att

ökad täflan med utlandets alster på den inhemska marknaden, samtidigt med en

alltmera försvårad afsättning genom stängande tullskrankor utomlands, bidragit att försvåra

vår bergshandterings ställning, som dessutom gjorts vacklande genom framgångsrika

uppfinningar på sista tiden, hvilka tillåta vidsträcktare användning af utlandets

egna mindre godartade malmer.

Lika litet kan af skogsafverkning och sågverksrörelse förväntas sysselsättning för

flera arbetskrafter än hittills, då det är nogsamt kändt, under hvilka osäkra förhållanden

denna näringsgren ständigt utöfvas, i det alldeles oberäkneliga konjunkturer i väsendtlig

mån bestämma öfver efterfrågan af dess alster. Just i betraktande af de stora

olägenheter, som redan nu ganska ofta framkallas genom illa beräknad konkurrens

mellan vårt lands skogsafverkare, hvilka trängas med hvarandra på utlandets marknader,

vore nog ingalunda önskligt, att kapital och arbetskraft ytterligare kastades in på detta

område.

Om någon skulle vilja påminna om sjöfarten, såsom egnad att sysselsätta ännu

större del af befolkningen än hittills, så torde blott behöfva hänvisas till det faktiska

förhållandet — som jemväl i utlåtanden från handels- och sjöfartsnämnder påpekas —

XIX

att en genomgripande förändring just i vår tid försiggår med afseende på detta näringsfångs

ställning, i det segelfartygen alltmera utträngas af ångare, hvilka senare fordra

mindre manskap och göra snabbare resor, samt genom sina stora dimensioner och i

sammanhang dermed ökad transportförmåga kunna betjena verldshandeln billigare än

de förra.

Det kan således icke gerna tillmätas synnerlig betydelse åt det så ofta hörda

talet, att i vårt land finnas s. k. »naturliga» näringar, redo att gifva lönande användning

åt kapital och företagsamhet, som af lagstiftningen undanträngas från rätt många områden

för en löftesrik förädlingsindustri. Dessutom ådagalägger erfarenheten, så väl

hos oss som annorstädes, att en inhemsk näringsgren kan vara både produktiv och

möjlig att med fördel för landet bedrifva, fastän densamma på grund af egendomligt

gynsamma förhållanden för det konkurrerande utländska arbetet behöfver något skydd

genom tullsatser.

<—>

Då det vidare har invändts emot åsättande af tull på utlandets industrialster, att

statsinkomsten genom minskning uti införseln af nämnda alster skulle lida afbräck, så

bör en närmare bekantskap med vårt tullsystem snart nog hafva så beskaffade betänkligheter.

I jemförelse med inkomsterna af finanstullarna på kolonialvaror och- spirituösa

väga de industriel tullsatserna mindre i vågskålen; derjemte kan knappast betviflas,

att äfven en minskad införselmängd, med måttligt höjd tullsats, skulle tillföra statskassan

icke allenast samma inkomst som nu, utan troligen ännu större. Men äfven

om ej så skulle inträffa, så vore helt visst fördelen för det allmänna att ega en star

kare

utvecklad förädlingsindustri ganska snart märkbar, både genom höjd skatteförmåga

hos den stora arbetareklass, hvilken af sådan industri skall hemta sitt lifsupphälle, och derigenom

att andra förvärfsgrenar icke varda blottstälda för så starkt tillflöde af lediga

arbetskrafter, att derigenom framtvingas öfverproduktion, som i sin ordning medför

arbetslöshet och slutligen emigration.

Att det för alla dem, som arbeta i industriens tjenst, skall vara i högsta grad

menligt att se sina lefnadsbehof öfver höfvan fördyrade genom stegrade finanstullar,

men på samma gång finna genom låga industritullar arbetsområdet för sig starkt begränsad!

genom utländsk täflan, ligger i öppen dag, synnerligast när förhållandena så

gestaltat sig, som nu, att betydligt lägre finanstullar i flera främmande länder göra

derstädes arbetarens lefnadskostnader mindre och sålunda bidraga att göra produktionen

i samma mån billigare. Det kan i sammanhang härmed förtjena påpekas, hvad

som vid utredningen af näringarnas ställning från komiténs sida vidgjorts, för att med

någon visshet kunna utröna huru på våra arbetande klasser de skattebelopp fördelas,

hvilka just i form af tullar uttagas. Om man då vill särskilt se till, huru konsumtionsskatterna

ställa sig för arbetarna inom de yrken, hvilka nu äro mest blottstälda för utländsk

konkurrens genom alltför låga industritullar, så kan man — oafsedt hvilken tullpolitisk

åsigt må hysas — svårligen förneka, att tryckande missförhållanden förefinnas,

hvilka ur billighetens synpunkt påkalla en rättelse.

XX

Till de starkast framhållna skälen emot en förhöjning af tullsatserna på industrialster

kan äfven räknas, att en vara derigenom skulle i samma mån fördyras för konsumenterna

och att, till förmån för on klass i samhället, en orättvis börda sålunda skulle

läggas på alla öfriga klasser. Men då på samma gång såsom ett ytterligare skäl andrages,

att skyddande tullsatser blott skulle framkalla en på konstlad väg åstadkommen

industriel utveckling, ledande till en ansträngdare inhemsk konkurrens, som i sin ordning

måste vålla industriela kriser; så inses lätt, att dessa skäl, jemte det de hvar för

sig sakna allt stöd i hittills vunnen erfarenhet, måste ömsesidigt betaga hvarandra åsyftad

vigt och betydelse. Det är visserligen sant, att följden af en högre industritull närmast

är den, att åt inhemsk tillverkning göra marknaden rymligare, men derjemte också

att snart nog framkalla en både sorgfälligare och billigare tillverkning, emedan täflan

mellan kända och om sitt anseende måna tillverkare har en helt annan påföljd, än då

dessa alla hafva att gemensamt kämpa mot okända utländska konkurrenter. De sistnämnda

tillåta sig bevisligen rätt ofta, för åstadkommande af låga tillverkningspris,

allahanda mindre hederliga medel och utvägar, dem en känd inhemsk industriidkare

hvarken vill eller kan våga använda. Men om för någon kortare tid det inträffade,

att täflan mellan inhemska tillverkare, för åstadkommande af bästa varor till billigaste

pris, skulle öfverfylla den inhemska marknaden på ett för producenterna oförmånligt

sätt, så vore vinsten ju det stora flertalets, konsumenternas; och all erfarenhet i andra

länder har ådagalagt, att öfverskottet snart söker sig väg till främmande marknader.

Så har varit fallet i det starkt skyddade Frankrike, så äfven allaredan i Tyskland, och

framför allt i Amerika, som med nästan prohibitiva tullsatser för en mängd varuslag

utvecklat inom just dessa skyddade tillverkningsområden en exportindustri, hvars alster

synas vilja eröfra verldsmarknaden.

Lika oklokt det må medgifvas vara att genom öfverdrifvet höga tullsatser söka

framkalla industrigrenar, för hvilka omsättningen i landet måste vara allt för liten, eller

för hvilka saknas lätt och jemn tillgång på lämpliga råvaror och beredningsämnen, lika

oriktigt må det val anses att undanrycka redan befintlig industri, i dess täflan med

motsvarande i andra länder, det stöd, som på tullagstiftningens väg kan åt densamma

beredas. Genom ett rimligt tullskydd kan icke sägas vara åt industriens idkare beskärd

någon särskild förmån, hvarigenom andra i samhället blifva lidande, ty det står

ju en hvar fritt att täflande uppträda inom hvarje verksamhetsområde, som kan synas

erbjuda någon utsigt till lönande arbete. Att ej heller på förbrukarne i allmänhet

återfaller ett fördyrande af en vara i jemnhöjd med stegrandet af tullsatsen vid densammas

införsel, torde väl bland annat framgå af våra egna exportörers nu förda klagan

öfver de flerstädes i utlandet höjda tullarna å deras exportartiklar, ty sina pris måste

de reglera oafsedt tullsatsen, efter den konkurrens de på exportorten möta, så väl inom

landet sjelft som från andra främmande länder. Man må erinra sig, att verldens största

exportland på industriens flesta områden, England, sökt öfvertyga alla andra länder

om nyttan af lägsta tullsatser på industrialster. Om nu verkligen dessa länders industri

skulle hafva rönt ett förlamande och undergräfvande inflytande af höga tullsatser,

XXI

såsom teoretisk frihandel påstår, sa skulle utan tvifvel England, i sin exportindustris

intresse, hafva helst tillrådt så höga tullsatser som möjligt.

Yi anse ingenting vara för industriens trygga utveckling menligare än starka

och ofta återkommande rubbningar i tullagstiftningen, hvilken i så väsendtlig mån bestämmei

vilkoren för de flesta industrigrenars ställning i vårt land. Ehuru icke delande

flertalets mening i alla de fall, der antingen enligt vår uppfattning för låga tullsatser

bibehållits eller nedsättning i gällande tullsatser nu föreslagits, hafva vi dock ej

funnit skäl att här nedan uttala en afvikande uppfattning i andra fall, än der vi kunnat

oss emellan enas om behörigheten af någon ändring, och förbehålla vi oss derföre att

hvar för sig få dessutom beträffande särskilda tariffsatser afgifva motiverade ändringsförslag.

Beträffande artikeln Bönor beslutade 1880 års riksdag, att så väl för denna vara

som äfven för Hvetemjöl och Gryn, alla slag, skulle, ehuru de fortfarande i taxan äro

upptagna såsom tullfria, vid införsel till riket erläggas en s. k. inregistreringsafgift med

1 öre per kilogram. Då förslag väcktes vid samma riksdag om tillämpande af sådan

nyhet i vår tullagstiftning, var åtgärden afsedd att utsträckas till betydligt större omfattning

än som sedermera vann riksdagens bifall. Något skärskildt skäl att fortfarande

bibehålla en införselafgift med sådan benämning, endast för ett fåtal artiklar, torde icke

förefinnas, hvarföre vi anse afgiften, bibehållen till samma belopp, lämpligare böra såsom

tullsats fastställas och i taxan upptagas. — Något fördyrande af denna vara genom en

så lågt stöld införselafgift kan ej gerna befaras, då inom landet förbrukningsbeliofvet

deraf måste kunna mycket väl genom egen produktion tillfredsställas. Införseln af

artikeln Bönor, bestigande sig 1870 till 430,335 skålpund, har sedermera i hög grad

ökats, ända till 1,498,862 skålpund år 1876 och uppgick 1879 till 1,403,755 skålpund.

För Garn, bomulls- enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å bobiner, så väl

ofärgadt som färgadt eller tryckt, alla slag, har komiténs flertal nedsatt tullsatsen, å det

ofärgade från 19 öre till 15 öre per kilogram, och för det färgade eller tryckta från 33

öre till 30 öre per kilogram. Vi anse, i betraktande af den redan så betydligt stegrade

införseln af båda slagen och med iakttagande af hvad redogörelsen för den inhemska

tillverkningen gifver vid handen, intet skäl föreligga till den nu föreslagna nedsättningen,

hvarföre vi yrka bibehållandet af hittills gällande tullsatser. Men till förekommande

af möjlig misstydning af bestämningen »dubbleradt» finna vi ändamålsenligare,

att i dess ställe intages bestämningen två eller flertrådigt.

Någon vigtigare anledning till nedsättning af gällande tullsats för Glas, fönsteroch

spegel-, oslipadt, från 7 öre till 6 öre per kilogram, såsom af komiténs flertal föreslagits,

anse vi icke heller förefinnas. Införseln deraf har under en jemförelsevis

mycket kort tid i högst betydlig grad stigit, på samma gång den inhemska glasbruksrörelsen

har gått tillbaka, hvilket väl torde angifva, att tullsatsen i förhållande till

värdet icke varit för hög. Derjemte får erinras, att en betydlig andel af hit infördt

oslipadt fönsterglas har ganska stora ytdimensioner och följaktligen betydligt högre

värde per kilogram, men att tullsatsen ej ökas i män af det oslipade glasets större yta

Bönor.

Garn.

Glas.

XXII

Gryn.

Sulläder och

bindsulläder.

såsom förhållandet är med det slipade. Vi hafva derföre funnit rättast att bibehålla

nu gällande tullsats af 7 öre pr kilogram.

I det förslag till ny tulltaxa, som komiterade uppgjort, är rubriken Gryn i så

måtto förändrad, att Gryn, andra slag, som förut omfattat alla slag af gryn utom af

spanmål, delats i tvenne grupper: »risgryn och rismjöl» samt »andra slag», till hvilken

senare afdelning hänföras Makaroni-, Tapioca-, Sago-, Vermicelli- m. fl. sorter; hvarjemte

komiterade föreslagit, att den hittills för Gryn alla slag påbjudna inregistreringsafgiften

ej* vidare må utgå. Under åberopande af det härofvan vid »Bönor» angående

inregistreringsafgiften anförda, anse vi emellertid att så väl risgryn och rismjöl, hvilka

varuslag visserligen mycket allmänt och i tilltagande mängd inom landet användas,

men dock ej kunna sägas ingå i de fattigares förbrukning, som än mera de här förut

omnämnda, till andra slag hänförliga sorterna, hvilka uteslutande förbrukas af de mera

bemedlade och förmögna, böra, i likhet med andra stora förbrukningsartiklar, i statsverkets

intresse med tull beläggas; och föreslå vi derför, att de för dessa varor före år

1876 bestämda tullafgifter, hvilkas borttagande ganska betydligt minskat statens inkomster,

utan att priset på ifrågavarande artiklar derigenom blifvit i någon väsendtlig mån

billigare, må i taxan upptagas med nedannämnda belopp, och rubriken erhålla följande

lydelse:

Gryn:

af spanmål; se spanmål.

ris- och rismjöl .........................— 1 kilogram — 5 öre.

andra slag------------------------------------ 1 » — 10 »

Importen af gryn, utom af spanmål, har under år 1880 uppgått till 15,210,154 S.

Under rubriken Hudar och skinn, beredda, har af komiténs flertal bibehållits för

artikeln Sulläder och bindsulläder tull af 15 öre pr kilogram. Vi anse deremot denna

tullsats böra höjas till 25 öre pr kilogram. Giltiga grunder härför kunna hemtas ej

mindre från de uttalanden, hvilka, i jemförelsevis större antal än från någon annan

grupp af tillverkare, ingått till komitén från idkare af lädertillverkning, än äfven ur

detta yrkes statistik,'' hvaraf bevisas, att tillverkningen väsendtligen gått tillbaka i samma

mån som införseln, underlättad genom efter hand vidtagen sänkning af tullsatserna, tilltagit

i utomordentligt hög grad. Sedan tullsatsen ännu på 1850-talet utgjort 37,5 öre

pr ‘tt, nedsattes densamma på en gång till 25 öre och sedermera, i sammanhang med

franska handelstraktatens afslutande 1865, först till 15 öre och derefter 1868 till 10

öre pr fC. Ytterligare nedsattes densamma 1875 till 6 öre, och den redan förut ansenliga

införsQln af sulläder blef i följd häraf under år 1876 fördubblad, uppgående till

öfver 3,000,000 3, samt har sedermera alltjemt hållit sig vid ungefär samma storlek.

Att den inhemska tillverkningen under sådant förhållande måst gå mycket tillbaka, är

lätt att fatta. Öfverallt i landet, så väl i städerna som på landsbygden, hafva många

dyrbara fabriksanläggningar för sullädersberedning alldeles gått under, andra hafva fått

ombyta verksamhet och sysselsätta sig med annan läderberedning. I Stockholm hafva

på 20 år nedlagts alla, utom ett, och i Norrköping hafva alla större måst nedläggas.

XXIII

Många af de skickligaste och i yrkets alla detaljer kunnigaste arbetarne hafva sökt sig

väg till utlandet, företrädesvis till Amerika. Det var just från detta senare land den

egentligen förstörande konkurrensen på 1870-talet började. Det under benämningen

»hemlockläder» kända läderfabrikatet, som i följd af särskilda omständigheter — hvarom

dock här ej kan vara platsen att vidlyftigt orda — börjat redan på 1860-talet tillverkas

i Amerika till mycket billigt pris, sändes sedermera in på Europas marknader

och vållade naturligtvis största afbräck för den inhemska lädertillverkningen i alla länder,

der lågt stälda tullsatser gjorde det möjligt att införa äfven det sämsta och derför

prisbilligaste slag af nämnda fabrikat. Om denna läderprodukts rätta värde och egenskaper

hafva mycket olika meningar uttalats, beroende naturligtvis derpå, att man en

och annan gång kunnat äfven af detta slag påträffa sorgfälligare beredd vara; men i

sådant fall har också priset varit föga skiljaktigt från bättre europeiska sorter. Det i

handeln allmännast förekommande hemlocklädret har varit mycket underlägset, stundom

genom svekfull tillverkning i hög grad ohållbart, men dock funnit köpare på grund af

sitt låga pris. Hvilken åsigt man nu än må hysa om lämpligheten att genom klokt

beräknad tullsats skydda förbrukarne mot värdelösa utländska industrialster, så torde få

medgifvas, att läkare af en så vigtig och för landet naturlig industri som lädertillverkning

kunna hafva befogenhet till klagan deröfver, att yrkets bedrifvande inom en

mycket kort tidrymd blifvit ytterligt försvåradt, nästan omöjliggjordt, genom stadgandet

af ända derhän sänkta tullsatser, att derigenom uppmuntrats stegrad införsel af produkter,

med hvilka en ärligt bedrifven inhemsk tillverkning är aldeles satt ur stånd

att täfla.

I de till komitén från läderfabrikanter ingifna redogörelserna yrkas förhöjning

af gällande tullsats, men med ganska vexlande belopp. Yi hafva ansett, att den lägsta

tullsats, som borde stadgas för sulläder och bindsulläder, vore 25 öre per kilogram,

i betraktande deraf, att denna tullsats närmast öfverensstämmer med senaste norska äfvensom

med den genom franska handelstraktaten bestämda, ehuru den är betydligt lägre

än den både i Danmark och Tyskland gällande.

För Jernvågsmateriel, ej specificerad, yrka vi tull åsatt till 5 procent af värdet. jernvägsDe

skäl, som härför gjort sig i vår uppfattning gällande, äro så väsendtligen samman- materiel.

fallande med dem, som tala för tulls åsättande i Maskinerier, Kedskap och Verktyg, att

vi till sistnämnda rubrik hänvisa.

Komiterade hafva på i motiveringen anförda grunder föreslagit, att den tullafgift Mats.

af 1,5 öre per kilogram, som vid 1880 års riksdag åsattes mais, ej vidare må Uppbäras.

Då emellertid, efter vår uppfattning, samma skäl, som vid nyssnämnda riksdag för

bestämmandet af ifrågavarande tullsats i bevillningsutskottets betänkande anfördes och

under diskussionen i andra kammaren ytterligare framhöllos, fortfarande gälla, i främsta

rummet den inverkan, som af en tullfri införsel af mais kan uppstå på bränvinstillverkningen

och på potatisodlingen i de trakter af landet, der befolkningen i följd

af jordens beskaffenhet är nästan uteslutande hänvisad till odlingen af detta jordbruksalster,

hafva vi ej kunnat biträda detta komiterades beslut, utan hemställa, att en inför

-

XXIV

Maskinerier,

Redskap och

Verktyg.

seltull fortfarande må denna vara åsättas. I afseende på beloppet anse vi likväl en

ändring önskvärd, så väl af det skäl, att den nu bestämda afgiften onekligen utgör en

nog hög procent af varans värde, som ock derför, att, då vi härnedan föreslå en tullsats

för malen spanmål af alla slag och senaste årets erfarenhet visat svårigheten att

vid tullbehandling af mjöl med visshet få utrönt, om flera och hvilka olika sädesslag i

detsamma ingå, vi ock anse nödvändigt, att maismjöl belägges med samma afgift, som

för mjöl af vanlig spanmål bestämmes. Och då denna afgift af oss uppförestillsamma

belopp, som nu i inregistreringsafgift är bestämd för hvetemjöl (1 äre pr kilogram), och

vi ej anse, att förhöjning derå bör ifrågakomma, enär äfven billigare mjölsorter skola

med denna afgift beläggas, kunna vi ej heller för mais, omalen eller malen, upptaga

den afgift, som nu gäller, utan föreslå nedsättning å densamma till 1 öre per kilogram.

Importen af mais, som under år 1880 uppgick till en mycket stor qvantitet, har

under sistförfluten året varit ganska ringa, antagligen till någon del med anledning af

den stora behållningen från föregående året, men säkerligen ock i följd af mindre

tillgång och högre pris å produktionsorterna.

Den högst betydande varuklass, som inrymmes under rubriken »Maskinerier,

Redskap och Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade», har, hvad beträffar maskinerier

och redskap, åtnjutit tullfrihet sedan 1856—58 årens riksdag, men verktyg voro intill

1873 påförda tull med 5 procent af värdet. Rätt ofta hafva framhållits de svårigheter,

som hindra våra egna maskin- och redskapsfabrikanter att utveckla den företagsamhet,

som här i landet borde på grund af hvarjehanda för öfrigt gynsamma förhållanden

kunna komma till stånd. Ibland dessa svårigheter ställes i främsta rummet utländsk

täflan, som genom den numera fullständiga tullfriheten måste framkallas. Vårt land är

i besittning af de utmärktaste råämnen, våra verkstäder berömda för sin arbetsskicklighet,

och yrkesstatistiken utvisar bäst, huru dessa verkstäders egare och ledare outtröttligt

sträfvat att vidga fältet för sin verksamhet. Men utlandets rikligare och, till vida billigare

vilkor än här, åtkomliga förlagskapital, samt framför allt den större marknaden

der, hvilken på senare tider framkallat just inom detta betydande industriela område

en allt längre sträckt specialisering af arbetet, utgöra nära nog oöfvervinneliga hinder

för vårt lands tillverkare att i prisbillighet fullt mäta sig med utlandets. Af de från

idkare af så väl jordbruksnäring som fabriksindustri inkomna svaren på den frågan,

huruvida af dem använda maskiner och redskap kunna här i landet tillverkas, visar

sig, att så i allmänhet är händelsen, och att de svenska tillverkningarna anses starkare

och pålitligare, om än de falla sig något dyrare. A ena sidan kan nu visserligen andragas

— såsom också alltid skett — att en införseltull å maskinerier, redskap och

verktyg skulle varda i viss mån betungande för jordbruksnäringen och hela fabriksindustrien;

men deremot torde också kunna framhållas erfarenheten i andra länder, der

man ej låtit sig påverkas af sådan uppfattning, utan åsatt dessa tillverkningar stundom

rätt höga tullsatser. Man har så förfarit, i förväntan att derigenom framkalla inom

landet en kraftigt utvecklad maskin- och redskapstillverkning, och utgången har visat

riktigheten af sådant tillvägagående. När länder, sådana som Frankrike, Tyskland,

XXV

Ryssland — för att ej tala om Amerika — och sjelfva Danmark vetat att genom väl

beräknade införseltullar trygga åt sig sjelfva ett för hela den öfriga industriel verksamheten

så vigtigt arbetsområde, samt af sådant skäl utestänga från sig våra tillverkningar;

så kunde det val nu vara på tiden, att vårt land, åtminstone i någon liten mån,

sökte göra sig till godo den af nämnda länder använda utvägen. Näringsstatistiken

påvisar redan en så liflig täflan inom landet mellan dess egna mekaniska verkstäder,

att man kan hålla sig fullt förvissad, det ingen för afnämarne menlig prisförhöjningskulle

ega rum, äfven om en betydligare tullsats nu åsattes utländska tillverkningar.

Dock torde, i öfverensstämmelse med hvad vi förut framhållit såsom principielt

klokt och rätt, alla starkare rubbningar i det bestående böra helst undvikas, och vi

föreslå derföre endast, att Maskinerier, Redskap och Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade,

åsättas tull med b % af värdet.

På samma skäl, som härofvan vid Mais andragits, hemställa vi, att mjöl af arrowrot

och andra vegetabilier, ej specificerade, må åsättas en tull af 1 öre pr kilogram.

Den af komiterade föreslagna förändringen, att tallrikar och andra pjeser af oäkta

porslin, hvilka i nu gällande tulltaxa äro belagda med olika tull, blifvit sammanförda

under gemensamma tullsatser, en för hvitt eller enfårgadt, men omåladt. och en för målad,

t eller tryckt, hafva vi endast med tvekan biträda enär vi anse rättvisan fordra att

den simplare och prisbilligare varan, härvidlag tallrikarne, hvilka ju utan ringaste svårighet

kunna från andra porslinspjeser särskiljas, bör draga en lägre tull, och de artiklar, som

i följd af det vid tillverkningen nedlagda svårare och kostsammare arbetet måste

ställa sig betydligt dyrare, beläggas med en relativt högre tullafgift; men vi vilja dock

ej yrka någon ändring i detta beslut, helst vi inse, att de anförda praktiska skälen nog

förtjena afseende. Deremot kunna vi ej godkänna den tullsats, som komiterade föreslagit

för den första afdelningen under oäkta Porslin, nämligen 8 öre per kilogram.

Då af kommerskollegii uppgifter angående den utrikes handeln framgår, att nästan

hela importen af Porslin, oäkta, hvitt eller enfärgadt, men omåladt, utgöres af andra

pjeser, skulle den föreslagna nedsättningen, som utgör 33''/.j °/ af det nu stadgade tullbeloppet,

efter vår uppfattning innebära en allt för häftig rubbning i det nu bestående,

och hemställa vi derför, att tullen å denna afdelning bestämmes till 10 öre per kilogram.

Redan förut är i denna reservation omnämndt, att komiterade föreslagit upphäfvande

af den utaf 1880 års riksdag antagna inregistreringsafgiften för Bönor, Gryn

och Hvetemjöl. Såsom skäl härför anföra komiterade, att ifrågavarande artiklar äro föremål

för allmän förbrukning och att införseln af dylika varor bör, då statens finansiela

ställning sådant tillåter, genom fullkomlig frihet från afgifter till kronan underlättas, ej

genom den omförmälda pålagan onödigtvis fördyras. Vi dela den åsigt, som komiterade

uttalat, så till vida, att vi ej anse lämpligt, att inregistreringsafgift påbjudes för dessa

tre eller ett mindre antal artiklar. Skall en dylik afgift påläggas införseln, bör den till

ringa belopp uttagas af alla betydligare tullfria varor, måhända med några få undantag;

men vi finna ej skäl att för samma sak använda tvenne namn och tro, att den allmänna

och vanliga benämningen äfven för en sådan obetydligare afgift kan och bör begagnas.

Tullkomiténs Betänkande; 11. IV

Mjöl.

Porslin.

Spanmål.

XXVI

Vagnar.

Ängmaskiner.

De under sistförflutna året mycket omskrifna svårigheterna att vid tullbehandling

af mjöl få tillförlitligt ådagalagdt, om en omtvistad vara innehåller större eller

mindre del hvete- eller maismjöl, hafva tvifvelsutan för en hvar gjort uppenbart, att

om en afgift, tull eller inregistreringsafgift, fortfarande skall för inkommande hvetemjöl

erläggas, samma afgift då äfven bör påbjudas för mjöl af andra spanmålsslag. Antingen

bör frihet från tull- eller inregistreringsafgift medgifvas, eller ock samma införselafgift

bestämmas för allt mjöl af spanmål; i sistnämnda fall bör afgiften sättas

lika med den för malen mais bestämda.

Af skäl, som vid många tillfällen framhållits och således ej nu torde behöfva

ånyo upprepas, hysa vi den åsigten, att malen spanmål kan, utan att förbrukningen

derigenom nämnvärdt fördyras, beläggas med tull. Vid jemförelse emellan uppgifterna

öfver in- och utförseln af spanmål under de två senaste åren tro vi oss äfven finna,

att tull å malen spanmål utan tvifvel bör vara till gagn för landet. Under år 1881,

då behofvet af spanmål till följd af klen skörd inom landet var ganska stort, har införseln

af omalen spanmål högst väsendtligt tillväxt, medan deremot af malen spanmål

den införda qvantiteten betydligt understigit den under nästföregående året inkomna,

säkerligen till stor del i följd deraf att inregistreringsafgift under år 1881 erlades för

hvetemjöl och för allt med hvetemjöl uppblandadt rågmjöl. Enligt uppgift från generaltullstyrelsens

revisionsbyrå har införseln af malen spanmål (hvete och råg) under

år 1881 uppgått till 29,530,000 kilogram mot 50,815,000 kilogram under år 1880;

af omalet hvete har införseln deremot stigit från 10,600 kubikmeter år 1880 till 51,300

kubikmeter år 1881, och af omalen råg från 109,574 kubikmeter år 1880 till 169,000

kubikmeter år 1881.

På grund af det här ofvan anförda hemställa vi, att malen spanmål må beläggas

med tullafgift till samma belopp som nu för hvetemjöl i inregistreringsafgift erlägges,

och att rubriken således må erhålla följande lydelse:

Spanmål, alla slag:

omalen _______________________________________ fri

malen __________________________________________ 1 kilogram — 1 öre.

Hufvudsakligen på samma grunder, som ofvan anförts för tull å maskinerier,

redskap m. m., och i den bestämda öfvertygelse, att vårt land måste genom en måttlig

tull komma sina egna verkstäder till undsättning i deras, ännu på mycket ojemna vilkor,

pågående täflan med utlandet, och att derutaf stort gagn äfven för det allmänna

skulle härflyta, föreslå vi äfven för vagnar, afsedda så väl för jernvägs- som spårvägstrafik,

en tull med 5 procent af värdet.

För ångmaskiner, alla slag, samt ångpannor, tillåta vi oss på hufvudsakligen

samma föranledning föreslå tull med 5 procent af värdet. Vi anse ej lämpligt att

öka omfånget af komiténs förut tillräckligt vidlyftiga arbeten med återgifvande här af å

ena sidan de uti införselstatistiken tillgängliga bevisen för det stora gagn utlandet drager

af vår öppna marknad för sistnämnda arbetsalster, och å andra sidan de betydliga

tullsatser, hvarigenom just de länder, med hvillca vi ha lifligaste kommersiel samfärd

-

XXVII

sel, stänga oss ute från sina marknader. Att vi hittills alldeles beröfvats nyttan af

inånga naturliga fördelar, hvilka, klokt och följdriktigt begagnade, borde hafva kunnat

bereda vårt folk mera vinstgifvande varubyte med andra länder, låter sig väl svårligen

förnekas.

Vi vilja slutligen ej underlåta att påpeka de olägenheter af flera slag, som genom

en efter vår uppfattning oriktig tolkning af åtskilliga föreskrifter i s. k. mellanrikslagen

vållas många grenar af vårt lands industri. Af ett inför komitén afgifvet

yttrande framgick, att flera alster af utländsk tillverkning kunnat, efter ett högst obetydligt

tillskott af norskt arbete, få föras in hit tullfria under namn af »norska

produkter». Nog borde t. ex ej kunna antagas såsom »norsk arbetsprodukt» ett i

England spunnet garn, som i Norge blott underkastats någon blekning och fått ett

nytt pappersomslag. Lika litet borde en väfnad kunna anses såsom norsk produkt, om

den ej är i Norge väfd, eller beklädnadspersedlar såsom norska fabrikat, så framt de

ej åtminstone hufvudsakligen äro förfärdigade af i Norge tillverkade materialier. För

närvarande lärer mellanrikslagen så tillämpas, att t. ex. beklädnadspersedlar, från utlandet

till Norge införda, sedermera fått utan tull här införas, under namn af »norska

produkter», sedan å dem fullbordats något obetydligt sömnadsarbete, hvilket, kanske

med afsigt, den utländska tillverkaren öfverlemnat åt sina norska kunder att besörja.

En för svenskt arbetes skyddande mera vaksam tolkning och tillämpning af åtskilliga

bestämmelser i s. k. mellanrikslagen skulle utan tvifvel i sin mån komma en och annan

industrigren här i landet så väl som statskassan tillgodo.

Stockholm den 18 Februari 1882.

Er. Gust. Boström. F. W. Dahl.

G. W. Lönegren. Herman Wahren.

I ofvanstående reservation instämmer undertecknad, utom hvad angår tull å

omalen mais, hvilken artikel i likhet med annan omalen spanmål han anser böra

vara tullfri.

Knut Styffe.

XXVIII

Af Enär jag icke till alla delar kan gilla det förslag till tulltaxa, hvarom komite

Knut

Styffe. rac[es flertal förenat sig, anhåller jag, med åberopande af den reservation, som jag

gemensamt med 4 andra ledamöter af komitén afgifvit emot vissa delar af komiterades

utlåtande och taxeförslag, att nu jemväl få uttala min särskilda mening beträffande

följande i samma reservation icke vidrörda taxerubriker.

Maskin- och vagnssmörja.

Tullen härå sammanhänger på det närmaste med den å vissa oljor och torde, om

denna på sätt här nedan föreslås, fastställes till 5 öre per kilogram, jemväl böra sättas

till samma belopp.

Oljor.

Ehuru jag ingalunda ogillar den åsigt, som ligger till grund för komiterades

taxeförslag för feta icke flygtiga oljor, vågar jag dock icke tillstyrka dess antagande, i

anseende till de stora olägenheter, hvarmed dess tillämpning skulle blifva förenad.

De feta oljornas färg, lukt och öfriga egenskaper kunna vara ganska olika,

alltefter beskaffenheten af de materialier, hvaraf de blifvit framstälda, och de sätt, hvarpå

deras framställning och rening skett, hvarföre det stundom, äfven om de äro oblandade,

icke är möjligt att säkert skilja dem från hvarandra. Detta erkännes äfven af mycket

kompetenta auktoriteter, t. ex. »Königl. technische Deputation för Gewerbe» i Berlin,

hvilken, i ett den 24 Maj 1879 afgifvet utlåtande, bland annat förklarat lin- och rofolja

icke alltid kunna med säkerhet skiljas från vissa andra feta oljor. Svårigheterna att

närmare utröna arten af sådana oljor ökas ännu mera derigenom, att de ej sällan förekomma

blandade med hvarandra eller med vissa mineraloljor, och om t. ex. linolja

blandas med hampolja, hvilket ingalunda minskar dess användning för vissa ändamål,

såsom såptillverkning, kan man åtminstone ej fordra, att en tulltjensteman skall kunna

upptäcka närvaron af den förra. Ju större skilnaden i tull å de särskilda oljeslagen

är, desto mera kan man naturligtvis befara, att dylika blandningar skola komma att

ske. De olika oljornas pris kan ej heller utgöra något skäl att belägga dem med så

betydligt olika tullsatser, som nu blifvit af komiterade föreslaget. Bomoljan är nämligen

i allmänhet dyrare än lin-, rot- och rapsolja, och i Norge har den förstnämnda

derföre länge dragit högre tull än de öfriga.

Den enda säkra utvägen att förebygga missbruk och svårlösta tvister vid feta

oljors tullbehandling synes vara att belägga alla slag deraf med samma tull, och lika

med eu annan komitéledamot, Herr Lönegren, med hvilken jag äfven i öfrigt rörande

oljors förtullning instämmer, hemställer jag, att denna tull måtte bestämmas till 5 öre

per kilogram. Enligt senaste norska tullkommissionens uppgifter skulle en sådan

tullsats för bomolja i allmänhet motsvara 6 procent af värdet, samt för lin-, rof- och

rapsolja 8—9 procent.

XXIX

Hvad åter angår de fossila eller genom torr destination framstälda samt genom

rektificering renade oljorna, finner jag betänkligt att nu föreslå någon nedsättning af

tullen å desamma. Äfven om statens finanser skulle medgifva en betydlig minskning

af tullbeskattningen, skulle jag dock icke anse en sådan böra i främsta rummet ske å

denna artikel, utan hellre t. ex. å socker. Det är väl sant, att ifrågavarande oljor

numera förbrukas af nästan alla; men förbrukningen deraf per person är dock vida

större hos de förmögnare klasserna, än hos de mindre bemedlade. Dylika oljor synas

mig derföre icke olämpliga såsom föremål för tullbeskattning, och de äro det äfven i

de flesta länder. Tullen derå är i Norge ej mindre än 10 öre per kilogram, och senaste

norska tullkommissionen har enhälligt tillstyrkt dess bibehållande vid detta höga

belopp. Derigenom att varan i jemförelse med andra lysämnen är så billig, uppfattas

och kännes tullen derå äfven mindre tryckande. Då vidare sådana hithörande oljor,

som användas till smörjmedel, stundom förekomma blandade med feta, icke flygtiga

oljor, och det derföre till vinnande af likhet i tullbehandlingen är af vigt, att tullen å

de förra är lika med den å de senare, får jag, i likhet med Herr Lönegren, hemställa,

att tullen å de fossila eller genom torr destination framstälda samt genom rektificering

renade oljorna måtte bibehållas vid 5 öre per kilogram.

Sirap.

Då utom den såsom affallsprodukt vid sockers raffinering erhållna, i den enskilda

hushållningen vanligast använda mörkbruna sirupen numera allmänt i handeln äfven

förekomma siruper, hvilka äro fullkomligt klara och mycket ljusa samt kunna innehålla

omkring 75 procent kristalliserbart socker och vida mindre föroreningar än en del

farin- och råsocker, synes mig ej lämpligt, att alla siruper få införas emot erläggande

af endast 10 öre i tull per kilogram, då mindre rent, fast socker drager en tull af 23,5

eller 33 öre per kilogram. Under rubriken socker finnes visserligen en föreskrift derom,

att oraffineradt sådant, som är mörkare än n:r 18 å den holländska standarden, skall,

äfven om varan förekommer i upplöst eller flytande tillstånd, beläggas med en tull af

23,5 per kilogram; men eget nog förekommer ingen liknande föreskrift för lösningar

af ännu renare sockerslag. Då nu siruper endast äro koncentrerade lösningar af socker,

dels kristalliserbart och dels okristalliserbart, jemte mer eller mindre främmande ämnen,

hvilka senare vanligen äro desamma som de, hvilka pläga förekomma i de mindre

rena sockerslagen, är det naturligt, att tvekan ofta kan uppstå, huru en s. k. sirup bör

förtullas. I Frankrike är stadgadt, att endast sådan sirup, som innehåller högst 50

procent socker, må införas emot den der faststälda lägre sirupstullen, och huruvida sådant

må tillåtas, är i Danmark och Norge, hvarest skilnad göres emellan vanlig sirup

och andra koncentrerade sockerlösningar, öfverlåtet åt tullmyndigheternas omdöme. I

Tyskland åter är stadgadt, att allt upplöst socker skall förtullas lika med råsocker, och

huruvida en dit inkommande koncentrerad sockerlösning bör anses såsom upplöst socker,

undersökes genom att i en skål i värme afdunsta ett litet prof af varan. Skulle då

XXX

efter några timmar visa sig kristaller af socker, anses varan såsom upplöst socker.

Detta prof torde dock vara val strängt, och skulle detsamma här tillämpas, komme

säkerligen mången mörkbrun sirap att såsom upplöst socker tullbehandlas. I de allra

flesta fall synes mig frågan kunna lösas endast genom att undersöka varans smak samt

genom att jemföra dess färg, genomskinlighet och öfriga yttre egenskaper med ett

eller flera af Kongl. generaltullstyrelsen faststälda normalprof.

I öfverensstämmelse med denna åsigt torde jag för rubriken sirap få föreslå

följande lydelse, som i hufvudsaken nära öfverensstämmer med de i norska och danska

tulltaxorna:

Sirup:

vanlig brun ___________________________________________________________________ 1 kilogram 10 öre.

andra slag____________________________________________________________________ 1 » 23,5 »

Anm. Till ledning för tullbehandlingen af sirup eger generaltullstyrelsen

fastställa och till tullkamrarna utdela sådana normalprof, som den kan finna vara för

ändamålet lämpliga.

Socker.

Att vid förtullning af socker göra tullsatsen beroende deraf, huruvida varan

undergått s. k. raffinering, synes mig mindre lämpligt, enär det understundom äfven på

vetenskaplig väg är omöjligt att afgöra detta. Man kan med kemiens tillhjelp i allmänhet

väl bestämma, af hvilka ämnen en vara består, men icke hvilka processer den

varit underkastad. Betydelsen af ordet »raffinering» är dessutom icke fullkomligt bestämd,

och vissa slag af raffineradt sockel'', nämligen gul och brun s. k. farin, kunna

vara orenare än till och med de sämre slagen af råsocker. Vid de bekanta i Köln år

1866 anstälda raffineringsförsöken undersökte professor Landolt 2:ne slag af dervid

erhållet farinsocker samt fann deras halt af salter vara 7,2—8,3 procent, under det att

halten af saker hos råsocker n:r 15 var 1,6—2,4 procent, hos n:r 12, 2,1—4,6 procent,

och hos n:r 9, 4,3—6,3 procent. I detaljhandeln göres ofta icke heller skilnad emellan

råsocker och farin, utan de säljas begge under det sednare namnet, och priset bestämmes

hufvudsakligen efter färgen. Det profningssätt, som hos oss vid förtullning nu

begagnas för att skilja farin från råsocker, genom att tillse, huruvida varan klart löser

sig i vatten, är icke tillförlitligt; ty hvitbetsråsocker ger ganska ofta en klar lösning,

och dessutom lärer farin, för att här blifva såsom råsocker förtulladt, stundom blandas

med sådant kolonialråsocker, som ger en mycket oklar lösning, så att blandningen

äfven löses oklart.

Vid sådant förhållande och då tvister nu esomoftast ega ruin, huruvida inkommande

pulverformigt socker, som är mörkare än n:r 18, är farinsocker eller ej, tvekar

jag icke att tillstyrka, det allt farinsocker måtte förtullas efter färgen, på sätt äfven i

både Danmark och Norge sker, och får jag derföre för rubriken socker föreslå följande

redaktion:

XXXI

Socker:

topp-, käle- och kandi- samt allt annat, som till färgen icke är mörkare än n:r 18

af den i verldshandel gällande holländska standard, hvarå normalprof genom

generaltullstyrelsens försorg hålles vederbörande tullkammare

tillhanda------------------------------------------------------------------------ 1 kilogram 33 öre.

andra slag ------------------------------------------------------------------ 1 „ 23,5 öre.

Anm. Derest ett och samma kolly innehåller särskilda sockerslag, underkastade

olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet.

Till.

Något giltigt skäl att nedsätta den nuvarande tullen å viner af 21—25 procents

alkoholhalt, då dessa inkomma på fat, synes mig icke förefinnas. Viner äro i allmänhet

att anse såsom en lyxartikel, samt kunna ej gerna i någon afsevärd mängd blifva föremål

för smuggling, och de egna sig derföre väl för en hög tullbeskattning. Då vidare

viners värde endast i mycket ringa mån är beroende af alkoholhalten, kan af dennas

olikhet icke hemtas anledning till olika tullsatser å särskilda slag af desamma, och

den nuvarande tullen å starka, på fat inkommande viner, 45 öre per kilogram, torde

icke, såsom gemensam tullsats för alla på sådant sätt inkommande, kunna anses för hög,

helst om man tager i betraktande, att en liter bränvin af 50 procent alkoholhalt, som

väger 0,93 kilogram, nu drager en tull af 60 öre. Då emellertid den import på buteljer

af starkare viner, som hittills egt rum, varit jemförelsevis mycket obetydlig, och man

deraf har anledning antaga, att en så stor skilnad emellan tullsatserna å viner på

buteljer och fat, som nu för viner af 21—25 procents alkoholhalt är stadgad, icke är

för statsverket fördelaktig, torde vara skäl att för alla viner minska nämnda tullskilnad,

och får jag derföre tillstyrka, att tullen för alla viner af till och med 25 procents alkoholhalt

bestämmes till 45 öre per kilogram, då de inkomma på fat, större eller mindre,

och 65 öre per liter, då de inkomma på andra kärl.

Vid en vinimport lika med den, som egde rum år 1879 och var mindre än

under något af åren 1872-—78, skulle, genom tillämpning af dessa tullsatser, vinnas en

med mer än 700,000 kronor ökad tullinkomst utöfver den, som med nuvarande tullsatser

erhålles.

Yäfnader: bomulls-:

— — — — »andra helt och hållet eller delvis glesa etc. — — — — 80 trådar

eller derutöfver.»

Uti anmärkningen under denna rubrik förklaras, att »med glesa väfnader förstås

sådana, der mellanrummet emellan trådarna år så stort som tjockleken af en tråd.» '' Att

med säkerhet afgöra, huruvida detta är förhållandet, kan dock stundom vara omöjligt,

helst mellanrummens storlek, äfven der mönstret är fullkomligt likartadt, alltid vexlar

något, och både i Danmark och Norge, hvarest man länge haft en liknande föreskrift

XXXII

Af

/•’. V. Dahl.

i detta hänseende, har man derföre funnit nödigt att dels göra det förtydligande, att

afseende ej göres å broderier, tätare ränder eller andra å tyget anbragta tätare figurer,

utan att, om en väfnad endast delvis är gles enligt den derå gifna definitionen, den

likväl skall såsom sådan tullbehandlas, dels ock göra det tillägg, att, om det icke kan

med säkerhet afgöras, huruvida å en väfnad någon del finnes, der mellanrummen

emellan trådarna äro minst lika stora som trådarnas tjocklek, väfnaden skall tullbehandlas

såsom gles, i fall en viss yta af densamma icke väger öfver ett faststäldt

belopp. Dylika förtydligande bestämmelser kunna endast bidraga till en likformigare

tillämpning af tulltaxan, och den senare af dem, som blott sällan behöfver tillämpas,

lemnar i tvifvelaktiga fäll en säker utväg att afgöra frågan.

Jag tillåter mig derföre föreslå, att hithörande anmärkning erhaller föjande med

norska tulltaxan hufvudsakligen öfverensstämmande lydelse:

Med glesa våfnader förstås sådana, der, åtminstone a någon del af desamma, mellanrummen

emellan trådarna åro lika stora eller större än trådarnas tjocklek, eller, derest detta icke

skulle kunna tillförlitligen utrönas, af hvilka 1 half meter i qvadrat våger högst 20 gram.

Stockholm den 18 Februari 1882.

Knut Styffe.

Ehuru jag svårligen kan hoppas, att några reservationsvis af mig enskildt uttalade

åsigter, förenade med yrkanden på andra tullsatser än de i taxan föreslagna,

skola kunna vinna afseende, då jag icke vidare såsom ledamot af Riksdagen är i tillfälle

att, J fall så lämpligt syntes, bringa dem i form af motion under representationens

pröfning, och jag ej har rätt att vänta, det någon annan vore villig att åtaga sig deras

försvarande; känner jag mig likväl skyldig att, om än blott antydningsvis och i möjligaste

korta form, lägga fram åtskilliga yrkanden, hvilka jag under komiténs förhandlingar

bemödat mig att motivera, synnerligast beträffande ett par större industriel områden,

metall- och textilindustrien, som jag anser hvarje kulturland böra åt sig med omsorg

hägna.

Min från komiténs flertal principielt skiljaktiga uppfattning af en följdriktig tulllagstiftnings

både mål och medel finner jag öfverflödigt att utförligare angifva, än som

skett genom den af mig gemensamt med några andra ledamöter afgifna reservation.

Hvad jerntullarna angår, vill jag ej förneka, att den nu föreslagna anordningen

af de många till jern- och stålarbeten hänförliga varuslagen erbjuder en öfverskådlighet,

som förut saknats. Men det har också derigenom inträffat, att åtskilliga artiklar fått

en icke obetydligt lägre tullsats än de hittills haft. Från idkare af jernhandtering har

dock temligen enstämmigt och med mycken styrka framhållits, att täflan med andra

XXXIII

länders oftast sämre, men alltid billigare tillverkningar blifvit eu omöjlighet, i synnerhet

sedan numera Tyskland och Ryssland, liksom Frankrike alltid förut, stängt oss ute

genom tullar och hänvisat våra tillverkare nästan uteslutande till landets egen marknad.

Genom en ohejdad skogsafverkning i de flesta af landets provinser, särskildt genom

utförsel af pitprops, har träkolstillverkningen för hvarje år minskats och kolprisen

följaktligen stigit. Vid sådant förhållande skall införseln af allehanda jernvaror slutligen

varda för vårt jernrika land en nödvändighet, sedan jernbruken i landet måst

upphöra i brist på afsättning för sina produkter.

Om det läge någon sanning uti de ofta föreburna skälen emot en tull äfven på

gröfre jernarbeten, att derigenom nämligen skulle någon skada tillfogas alla dem, som

för mångfaldiga behof vilja ega tillgång till prisbilliga jernvaror, så borde väl sådan

erfarenhet hafva vunnits både i Frankrike och Amerika, hvilka länder redan under lång

tid haft mycket höga tullar på jerneffekter, eller i Ryssland och Tyskland, som ligga

oss ännu närmare, och der det varit lättare att följa med verkningarna i sådant hänseende.

Men det har tvärtom inträffat, att genom den väckta täflan inom landet både

tillverkningarna blifvit bättre och prisen billigare. Jag skulle derföre anse riktigt att

betydligt inskränka antalet af de nu såsom tullfria upptagna jern- och stålvarorna, och

anser jag å tariffens n:r 232, innefattande jern vägsskenor in. in., böra bestämmas tull

med 3 öre per kilogram; å n:r 233, inbegripande andra valsade och smidda stänger

m. m. likaledes 3 öre per kilogram; å n:r 234, inbegripande muttrar, skrufvar m. m.,

tull af 4 öre per kilogram; å n:r 235, inbegripande valsade eller smidda plåtar etc.,

tull med 6 öre per kilogram samt å n:r 236, inbegripande ankare, kettingar och kedjor

in. m., tull af 3 öre per kilogram. A några andra jerneffekter skulle jag visserligen

hafva ansett både befogadt och för vår jerntillverkning gagnande att få högre tullsatser

bestämda än de nu föreslagna; men allt för starka rubbningar i det bestående torde

icke kunna med någon utsigt till framgång ifrågasättas.

Emedan bergshandteringen i stället för att i forna tider, då den utgjorde en

af vårt lands förnämsta inkomstkällor, hafva med allehanda förmåner varit omhuldad,

nu till och med saknar allt verksamt skydd i täflan med utlandets metalltillverkningar,

hvilka just genom skyddsvänlig handelspolitik högt uppdrifvits; så har företagsamheten

att uppsöka nya malmledningar eller bearbeta gamla sådana betydligt förminskats.

Sålunda är det numera endast på ett par ställen i vårt land, som befintliga blymalmer

tillgodogöras. Tillverkningen har således ej kunnat i senare tid fylla landets behof,

och likväl har vårt land alldeles tillräckligt många, om än spridda, blymalmledningar

med merendels ej obetydligt silfver, för att både fylla vårt eget behof af bly och deraf

kunna afsätta till utlandet. Men den svenska blytillverkningen har, i jemförelse med

den tyska och engelska, så många svårigheter att kämpa emot, att med nu gällande

tullsatser ingen utsigt förefinnes att med någon framgång kunna upptaga en täflan ens

i vårt eget land. Det blefve för vidlyftigt att redogöra för alla de särskilda omständigheter,

såsom dyrare förlag, svårare och kostsammare transporter m. in., hvilka här

Tullkomiténs

Betänkande; II, V

XXXIV

vid medverka. Anslutande mig således till de framställningar, som till komitén ingått,

anser jag för oarbetaclt bly, tariffnummer 51, tullsats böra bestämmas med 4 öre per

kilogram, för plåt och bleck, n:r 52, 8 öre per kilogram samt för omåladt och olackeradt,

n:r 53, 12 öre per kilogram.

Äfven i fråga om tullsatserna å koppar och metaller, sammansatta, finner jag åtskilliga

ändringar af förhållandena påkallade. Från tillverkare af metallarbeten hafva

till komitén ingått framställningar, utvisande med hvilka svårigheter exempelvis messingsindustrien

haft att kämpa under senaste årtionden, sedan denna industri 1862 beröfvades

allt väsendtligt tullskydd. Utländska tillverkare hålla betydliga upplag uti flera

svenska sjöstäder och kunna af flera orsaker alltid ställa sina pris något lägre än de

svenska priskuranterna angifva. Om man undersöker resultaten af den svenska messingstillverkningen

under senaste 20 år, så skall man finna, att visserligen denna industrigren,

i likhet med alla andra, i början af 1870-talet var i stånd att utveckla en

någorlunda tillfredsställande verksamhet, men för öfrigt stälts på allt hårdare prof i

täflan med prisbilliga, men oftast slarfvigt utförda och ohållbara utländska tillverkningar.

Jag skulle anse ändamålsenligt att för tariffnummer 298, inbegripande koppar: plåtar

och andra ämnen för bearbetning, åsattes tull med 15 öre per kilogram, för n:r 299,

innefattande bult och spik etc. likaledes 15 öre per kilogram, samt för n:r 357, innefattande

metaller, plåtar, latun och trådband etc. 15 öre per kilogram, för n:r 358,

innefattande bult och spik etc. 15 öre per kilogram samt n:r 540, innefattande tråd-,

koppar- och metall- andra slag med 25 öre per kilogram.

Man har icke utan skäl emot vår nu gällande tullagstiftning riktat den anklagelsen,

att på ganska betydelsefulla arbetsområden den inhemske tillverkaren alldeles

icke genom stadgad tullsats åtnjuter behörigt skydd i förhållande till kostnaden för det

på olika slag af tillverkning nedlagda arbete. Med alldeles samma införselafgifter, beräknade

blott efter den införda varans vigt, beläggas inom vissa varugrupper en mängd

arbetsprodukter, af hvilka dock somliga genom å dem nedlagdt arbete hafva mångdubbelt

högre värde än andra. Deraf måste varda en gifven följd, att den inhemska

tillverkningen efter hand tvingas ned till den nivå, der densamma genom gällande tullsatsen

har säkraste skyddet i täflan med utländsk tillverkning. Sålunda måste också

inträffa, att den mera fulländade och i förhållande till materialets pris värdefullare produktionen,

hvilken i allmänhet också ger största behållningen, går omsider för landet

förlorad, hvaruti så mycket större våda kan anses ligga, som införseln af arbetsalster,

på hvilka det nyss ofvan sagda har sin tillämpning, uti allt större mängd tager landets

betalningsmedel i anspråk.

Så t. ex. är i gällande tulltaxa endast bestämd en gemensam tullsats af 15 öre

per kilogram för allt ofärgadt bomullsgarn, till och med utan afseende på om det är

enkelt eller dubbleradt. Likväl torde vara lätt att fatta, huru betydligt skiljaktiga värden

måste förefinnas å garn af olika finhet. Andra länders tulltaxor, synnerligast Frankrikes

och Tysklands visa exempel på en nästan för långt drifven noggrannhet vid bestämmandet

af tullsatserna för allt slags garn, i förhållande till dess större finhet och

XXXV

följaktligen värdefullare beskaffenhet. Dock kunde för våra förhållanden icke erfordras

att gå till väga med lika ytterlig sorgfällighet, emedan förbrukningen är utan all jemförelse

störst af gröfre garn. Nuvarande tullsatsen är 19 öre per kilogram för oblekt

bomullsgarn, och jag anser, att den borde få vara gällande för garn intill och med n:r

14 (engelsk nummer), som på en half kilogram har trådlängd af omkring 11,900 meter;

för garn från n:r 14 till och med engelskt n:r 24, som håller trådlängd af omkring

20,300 meter på en half kilogram, kunde tullsats lämpligen bestämmas till 20 öre per

kilogram; för garn från n:r 24 till engelskt n:r 34, som håller i trådlängd omkring

28,800 meter på en half kilogram, kunde tullsatsen utgöra 25 öre per kilogram, och

för allt finare än n:r 34, 30 öre per kilogram. För blekt garn är uti främmande länders

taxor gemenligen 7 % högre tull åsatt än för det oblekta, men hos oss torde sådan

skilnad icke vara väsendtligen af nöden.'' För färgadt garn deremot anser jag tullsatsen,

såsom nu i tulltaxan är iakttaget, böra vara dubbelt högre än för det oblekta

af motsvarande finhet.

I sammanhang med sålunda ändrade tullsatser för garn af olika finhet och värde

anser jag äfvenledes nu gällande tullsatser för väfnader böra ändras, men att nu inlåta

mig på någon vidlyftigare motivering för något som helst förslag härutinnan anser jag

mindre lämpligt. Blott med afseende på den ändrade uppställningen af tullsatserna å

linneväfnader vill jag uttala den meningen, att högst betydlig nedsättning derigenom

kommer att ega rum uti införseltullen för just sådana väfnadsslag, hvilka äro föremål,

i vidsträcktaste mån, för hemslöjd i flera provinser. Jag syftar härvid på hvad man

i allmänhet förstår med hushållslärft eller s. k. lakanslärft, hvarå tullnedsättningen

är så betydlig, att den utländska tillverkningen säkerligen skall komma att framdeles

helt och hållet uttränga vår egen. För öfrigt anser jag, att då emellan ofärgadt och

färgadt linnegarn stadgats så stor skilnad i tullsats, att tullen å det förra är blott hälften

så hög som tullen å det senare, så borde äfvenledes i fråga om linneväfnaderna

någon åtskilnad hafva iakttagits, och detta så mycket rimligare, som tullsatsen för färgade

bomullsväfnader är 40 öre per kilogram högre än den för ofärgade.

Många af de yrkesgrenar, som egentligen äro att hänföra till handtverksslöjd,

hafva äfvenledes rönt högst oförmånligt inflytande af nu bestående tullagstiftning. Att

anföra dem här hvar för sig och motivera de ändringsförslag, som jag skulle vara böjd

att framställa, torde icke vara så behöfligt, då af redogörelsen öfver de inkomna svaren

framgår, hvilka yrken i främsta rummet gjort anspråk på en förbättrad ställning

gent emot utlandet, och på hvad sätt yrkesidkarne sjelfva förmenat sig varda lämpligt

sedda till godo. Jag tillåter mig endast fästa uppmärksamhet på, i hvilken hög grad

införseln af färdiggjorda kläder på senaste åren tilltagit, hvilket torde bevisa, att nu

gällande tull, '' som allenast med 20 / öfverstiger den för tyget bestämda tullen, måste

vara allt för låg. Jag har derför varit af den mening, att en förhöjning af 50 %, såsom

förr egt rum, borde tillämpas öfverallt, der för närvarande endast 20 % beräknas.

Äfven i fråga om skodon anser jag en ändring erforderlig, i så måtto, att de nu

under n:r 470 och n:r 471 såsom tullfria upptagna skoarbeten åsättas tull med 50 öre

XXXVI

per kilogram och de under n:r 472 upptagna »andra slag» åsättas tull med 1 krona

25 öre per kilogram.

De nu för möbelarbeten föreslagna tullsatserna erkänner jag vara i någon mån

egnade att förbättra ställningen för våra egna tillverkare, ehuru förhöjningen med endast

40% för de med öfverdrag försedda stoppade möblerna torde i många fall ställa

sig för statskassan oförmånlig, då öfverdraget utgöres af dyrbart och högt tullbeskattadt

tyg.

Stockholm den 18 Februari 1882.

F. W. Dahl.

Af

G. W. Lönegren.

Mot komiténs beslut angående tullbeskattningen å nedannämnda artiklar får jag

härmed anmäla min reservation.

I afseende på oljor, feta och flygtiga, samt mineraloljor, genom rektificering renade,

delar jag fullkomligt den åsigt, som i motiveringen uttalas om det högeligen

önskvärda deruti, att samma tullafgift bestämmes för samtliga dessa oljeslag, enär feta

oljor numera ständigt förekomma blandade, dels med andra af liknande art, dels ock

med mineraloljor, och det vid tullbehandling är alldeles omöjligt att, äfven om vetenskapsman

för undersökningen anlitas, med visshet få utrönt, till hvilken rubrik i taxan

en sådan vara rätteligen bör hänföras. Deremot kan jag ej biträda komiténs förslag

angående tullsatsernas bestämmande till 7 öre per kilogram för lin-, rof- och rapsoljor

samt 2 öre per kilogram för alla öfriga slag. De öfverklagade svårigheterna vid tullbehandlingen

skulle derigenom endast till en del undanrödjas, hvartill kommer, att den

stora skilnaden i tullbeloppen för de olika slagen af feta oljor alls icke har stöd uti

de respektive varuvärdena, enär tvärtom de härofvan uppräknade oljorna, för hvilka

den högre tullafgiften, 7 öre per kilogram, blifvit föreslagen, hafva ett betydligt lägre

värde än de oljor, för hvilka tullen nu är eller föreslagits till endast 2 öre per kilogram.

— Hvad de rektificerade mineraloljorna angår, så medgifves gerna, att tullen å

dessa är i förhållande till värdet ganska hög; men då, i följd af prisfall i utlandet,

lysoljor numera köpas betydligt billigare än för några år tillbaka, finner jag ej skäl

att nu för dem föreslå nedsättning i tullen.

Om tull för oljor i allmänhet bör erläggas eller icke och, i förra fallet, till hvad

belopp, det är, med undantag för de oljeslag, som äro föremål för inhemsk tillverkning

(lin-, rof- och raps-), helt och hållet en finansfråga; samma skäl gälla för så väl

fullkomlig tullfrihet som endast nedsättning i tullen. För min del anser jag det ej

lämpligt att i en tid, då man ständigt söker efter nya skattekällor, nedsätta ifrågavarande

tullsatser; bättre att nu bibehålla dem oförändrade än att kanske inom kort

nödgas ånyo påbjuda dem. Importen af oljor under år 1880 har utgjort:

XXXVII

af bom- eller olivolja........................... 4,528,503 skålpund,

» hamp-, kokos-, palm- och spermaceti- ....................................... 1,207,316 »

» andra, ej specificerade feta oljor................... 4,708,662 »

» mineraloljor, rektificerade (fotogén och gasolja) ........................ 28,286,220 »

Minskningen i tulluppbörd, som genom de föreslagna tullsatsernas antagande skulle

uppstå, uppgår, beräknad efter ofvan angifna qvantiteter, till omkring 475,000 kronor.

Om tullen för samtliga feta oljor bestämmes till 5 öre per kilogram, hvarigenom

en nedsättning af 2 öre per kilogram beredes för de i taxan ej specificerade oljorna,

men deremot en högre tull (5 i stället för 2 öre per kilogram) åsättes bom- eller

olivolja, som först genom traktaten med Frankrike af år 1865 blef med lägre tullsats

i taxan särskilt upptagen och i värde betydligt öfverstiger nästan alla öfriga

feta oljor samt nu drager en tull af endast 2 k 3 procent; och om derjemte tullen å

rektificerade mineraloljor samt å hamp-, kokos-, palm- och spermacetiolja bibehålies

oförändrad, således vid 5 öre per kilogram, då vinnes det mål, som från många håll

och äfven af komitén förklarats önskvärdt, då blir tullbeskattningen å oljor i förhållande

till varuvärdet mera rättvis än nu, och då blir äfven statens inkomst af denna

import vid ungefär samma belopp, som efter nuvarande tullsatser kan påräknas. Tullen

å rektificerade mineraloljor, hvaraf importen är störst och i ständigt stigande, är i

Norge 10, i Danmark 8,3, i Tyskland 5,4 och i Frankrike 4,3 öre per kilogram.

På grund af det härofvan anförda vågar jag föreslå, att rubriken Oljor i tulltaxan

måtte få följande lydelse:

feta, icke flygtiga:

kroton-; hänföres till apoteksvaror.

andra slag:

på fat, större eller mindre ......................................................

på andra kärl, kärlens vigt inberäknad.................................

kokade; tullbehandlas såsom fernissa,

flygtiga, vegetabiliska:

konjak-, rum- och arraksessenser; se astherarter.

ej specificerade, flaskornas vigt inbegripen..............................

fossila eller mineraloljor samt genom torr destination framstälda:

-

1 kilogram 5 öre,

1 kilogram 5 »

1 kilogram 1 krona,

nativa eller råa, af jord- eller brännhartser m. m. förorenade,

af mörkbrun till svartbrun färg...................................................... fria.

genom rektificering renade, färglösa eller af gul till gulbrun

färg, rektificerad stenkolsolja eller fotogén, rektificerad

jordolja, nafta, petroleum eller bergolja, solarolja,

paraffinolja med flera till lyse användbara vätskor......... 1 kilogram 5 öre,

Anm. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja och sprit, förtullas lika

med de genom rektificering renade, flygtiga, fossila eller mineral- och genom torr

destination framstälda oljor.

XXXVIII

Då komitén helt och hållet på grund af de föreslagna lägre tulläfgifterna för

flera slag af oljor nedsatt tullen å maskin- och vagnsmörja från 5 till 2 öre, å såpa

från 7 till 5 öre och å tvål, andra slag, från 12 till 10 öre, allt per kilogram, är det

tydligt, att tullsatserna å dessa varuslag böra bestämmas i sammanhang med tullen å

feta oljor och nedsättningen i de för dem nu gällande tullsatser bero på antagandet

af komiténs härofvan omförmälda förslag.

För cigarrer, under rubriken tobak, har komitén föreslagit nedsättning i tullen

från kronor 3 till kronor 2,50 per kilogram. Med hänsyn till den inhemska tillverkningen

anser jag den nu föreslagna tullsatsen visserligen fullt tillräcklig; men om man

äfven tager i öfvervägande, att af utländska cigarrer, som hit införas, den största delen

utgöres af finare och dyrbarare sorter, för hvilka den nu gällande tullen i allmänhet

ej uppgår till någon hög procent, och att priset på svenska cigarrer regleras genom

den stora konkurrensen emellan de många fabrikerna inom landet, då torde man kunna

bestämma denna tullafgift med afseende i främsta rummet på statens inkomst af en

dyrbar öfverflödsvara. Jag vågar derföre framhålla min särskilda mening, att tullen

å cigarrer och cigaretter ej må nedsättas, utan bibehållas vid kronor 3 per kilogram.

Under det att tullen å oarbetad tobak ena gången efter den andra blifvit höjd,

för tre år sedan med öfver 40 procent, har tullen å cigarrer deremot samtidigt blifvit

nedsatt från kronor 1,80 per skålpund = kronor 4,23 per kilogram till kronor 3, hvilket

belopp komitén nu vill ytterligare sänka till kronor 2,50 per kilogram. Importen

af cigarrer och cigaretter har under de sistförflutna tio åren stigit från 46,282 till

140,405 skålpund.

Stockholm den 18 Februari 1882.

G. W. Lönegren.

Mot komiténs beslut att föreslå tullfrihet å artikeln konstgjordt smör får jag

anmäla min reservation. Denna artikel, som synes blifva föremål för en ytterst starkt

stigande produktion, tullbehandlas för närvarande jemlikt generaltullstyrelsens resolution

såsom »varor i taxan ej nämnda, arbetade», med 10 procent af värdet. Då det

konstgjorda smöret lärer betinga ett pris af 65 öre per skålpund eller 1 krona 52 öre

per kilogram, utgår således tullen för närvarande med cirka 15 öre per kilogram.

Komitén stöder sitt förslag hufvudsakligen på svårigheten att skilja det konstgjorda

smöret från det naturliga, då båda slagen till sin kemiska sammansättning äro mycket

likartade. Då den starka utveckling, vårt jordbruk under senare tider vunnit, nästan

uteslutande är att tillskrifva, att dess produkter alltmera afyttras förädlade till smör,

ost och kött, kan jag ej finna annat än betänkligt att utsätta den vigtigaste af dessa

XXXIX

produkter för en ohejdad konkurrens med ett surrogat, med hvilket det aldrig kan

täfla i prisbillighet. Och faran är så mycket större, som likheten i utseendet ofta torde

föranleda, att en mindre samvetsgrann försäljare kommer att utbjuda konstgjordt smör

såsom naturligt. Af generaltullstyrelsens ofvan nämnda resolution framgår, att styrelsen

ej funnit den af komitén åberopade svårighet oöfvervinnelig, och detta har äfven

bekräftats af den hittills vunna erfarenheten. Skulle åter en sådan svårighet uppstå,

synes mig mera skal tala för att belägga allt smör med tull än att frigifva det

konstgjorda.

För närvarande hemställer jag, att tull såsom hittills måtte utgå för konstgjordt

smör, och föreslår, att den måtte bestämmas till 15 öre per. kilogram.

I fråga om tullen å vin instämmer jag i den reservation herr Ofverdirektören

K. Styffe derom afgifvit.

Stockholm den 18 Februari 1882.

Er. Gust. Boström.

Mot det af komiténs flertal fattade beslut att i tulltaxeförslaget bibehålla införseltull

på artikeln ost, får jag härmedelst afgifva min reservation.

Allt sedan år 1855 har, med undantag för de tvenne senaste åren, ost vid införsel

till riket varit i åtnjutande af tullfrihet. Beslutet att belägga ost med tull fattades

på 1880 års riksdag först efter votering och med knapp majoritet. Detta beslut var

enligt mitt förmenande framkalladt dels af den protektionistiska strömning, som genomgick

förbemälda riksdag, dels af missbelåtenhet med den tilläggsbevillning, som då

nödvändiggjordes af för näringarna lika dåliga som bekymmersamma tider; alltså i

begge fallen af rent tillfälliga orsaker. Är denna min uppfattning riktig, synes mig

ej tillräckliga skäl förefinnas att ensamt på grund af Riksdagens en gång uttalade mening

för framtiden bibehålla tull på en artikel, som under så lång tid varit tullfri.

Dertill finner jag så mycket mindre anledning, som ost onekligen ej blott är ett vigtig!

födoämne, utan äfven utgör föremål för förbrukning af en stor allmänhet, som

hufvudsakligen består af mindre bemedlade samhällsklasser.

I följd häraf skulle ett bibehållande af i fråga varande tull komma att stå i

afgjord strid ej allenast mot den under senare årtionden i vår tullagstiftning antagna

och otvifvelaktigt riktiga grundsats att ej belägga de oundgängligaste lefnadsförnödenheterna

med tull, då de till riket införas, utan äfven genom varans fördyrande mot

den beskattningens angelägna uppgift, som består i en rättvis och billig fördelning af

skattebördorna på samhällets med afseende å förmögenhet olika lottade medlemmar.

Det synes mig ej heller förefinnas något giltigt skål att bibehålla tullen å ost i

ändamål att derigenom åt det svenska arbetet söka bereda skydd mot utländsk täflan;

Af Gustaf

Ericsson.

XL

då det å ena sidan visat sig, att landets osttillverkning på senare tider så utvecklat

sig, att en ej obetydlig myckenhet svensk ost kunnat med fördel till utlandet utföras

— en utförsel, som derjemte i olikhet med ostinförseln synes ega benägenhet att tilltaga;

och då å andra sidan ett fördyrande af ett för den arbetande befolkningen så

nödvändigt lifsmedel måste medföra antingen en försämring af deras lefnadsvilkor,

eller en höjning i priset på deras arbete. Lika litet i ena som i andra fallet skulle

följderna af tullskyddet vara önskvärda. I så måtto skulle dock den senare påföljden

vara sämre än den förra, som kostnaderna för den inhemska tillverkningen derigenom

utan tvifvel skulle komma att blifva ökade och i samma mån den svenska industriens

ställning gent emot utlandets försvagad. En för den svenska industrien genom fördyrade

lefnadsomkostnader förminskad täflingsförmåga skulle ej blott ur svenska arbetets

utan fastmer ur allmänt fosterländsk synpunkt vara så mycket mer att beklaga,

som det svårligen torde låta förneka sig, att det just är genom utförsel af öfverskottet

på våra arbetsprodukter, som vi skola bereda oss medel att utifrån införa hvad vi

behöfva af det, som landet ej kan alstra.

Stockholm den 18 Februari 1882.

Gustaf Ericsson.

FÖRSLAG

TILL

TULL-TAXA.

Absint; hänföres under Likör.

Adresskort; se Visitkort.

1. Aeter och Aeter spirituosus eller s. k. Hoffmans

droppar..............................................................

2. Aetherarter, sammansatta och blandningar deraf,

såsom salpeteraeter, ättikeseter, fruktteter, konjak-,

rum- och arrak-essens eller olja o. s. v.

Affall, Spillning och Spån, ej specificerade...........

Agat:

4. oarbetad...........................................................................

5. arbetad, men oinfattad, vigten af närmaste emballage

inberäknad ................................................

Alabaster:

6. oarbetad.........................................................................

7. arbetad, ej specificerad ............................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Album ....................................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral och pappersomslag.

Albumm; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

9. Alcanncerot ...........................................................................

Aloe; hänföres under Apoteksvaror.

10.| Althecerot .............................................................................

Tullkomiténs Betänkande; II.

Qvantitet för

tullberäkningen.

1 liter

1 liter

1 kilogram

l kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

20

1 20

fria.

fri.

1

fn.

50

fri.

I

fn.

1

2

il

-

12,

13,

14,

15.

16.

17,

18,

19,

20.

21.

Alun, alla slag.....................................................................

Amykos; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Angelikarot ......................,...................................................

Anilinfärger; hänföras under Kemiskt-tekniska preparater.

Anis och Stjernanis...........................................................

Antimonium crudum eller spetsglans och regulus ...

Apelsiner .............................................................................

Apelsinskal, torra..............................................................

Apoteksvaror, alla i taxan ej specificerade, enkla

eller sammansatta, till införsel af apotekare eller,

efter Medicinalstyrelsens, Vetenskaps-akademiens

eller vederbörande universitets-fakultets

hörande, af vetenskapsmän till begagnande för

vetenskapliga ändamål, eller ock, efter Kommerskollegii

pröfning, af näringsidkare, som

styrka sig hafva behof af dylika varor för

åstadkommande af sina tillverkningar...............

Arsenik, till införsel af apotekare och, efter erhållet

tillstånd af Kommerskollegium, för fabriksinrättningar

..................................................................

Aseptin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Asfalt ..................................................................................

Asfaltfilt-, hänföres under Papp, förhydnings-,

press- och tak-.

Aska:

rå, af trä eller andra vegetabilier........................

pott-, vallad eller oraffinerad, äfvensom raffinerad

eller kalcinerad................................................

Askar och Dosor; tullbehandlas lika med det ämne,

arbetadt, hvaraf de bestå.

Qvantitet för

tullberäkningen.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fri.

fri.

25

fri.

25

25

fria.

fri.

fri.

fri

fri.

3

22,

23,

24,

25,

26,

27.

28.

29.

30.

31.

32,

33,

34,

35,

36

37

Askar och Dosor:

af sammansatta eller såsom arbetade ej specificerade

ämnen.........................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget

af askar, papper eller dylikt omslag.

Auripigment; hänföres under Färger, ej specificerade.

Balsam, kopaive-, peruviansk och annan nativ......

Band:

silkessammets- och helsiden-.................................

halfsiden-........................................................................

andra slag, derunder inbegripna sådana elastiska,

äfven af silke, hvari kautschuk, gutta

percha eller likartade ämnen ingå..................

Anm. 1. År i sidenband inväfdt annat spånadsämne till

någon obetydlig del, skall bandet dock förtullas såsom

helsiden. Såsom halfsiden tullbehandlas hvarje annan

bandväfnad, deri silke ingår, äfven om detta utgör blott

en ringa beståndsdel.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg.

Bark, alla ej specificerade slag....................................

Barometrar; se Instrumenter.

Bast och Bastrep...............................................................

Bastmattor.............................................................................

Beck och Beckolja...............................................................

Ben:

oarbetad!, alla slag, derunder inbegripna tangentskifvor

till s. k. klaviaturer, klufvet,, spjel

kadt

och sågadt ben .............................................

arbetad!:

benmjöl .....................................................................

elfenben och hvalrosständer ..............................

andra slag..................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt

omslag.

Bensvart, Benkol eller Bister.........................................

Berberisrötter .......................................................................

Bernsten:

oarbetad...........................................................................

Qvantitet för

tullberäkningen.

Kronor

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

I kilogram

1

20

1 kilogram

—

35

1 kilogram

_

2

fria.

fri.

Tullsats.

50

fri.

5

2

50

10

fri.

fria.

fria.

fria.

fritt.

fritt.

38,

39,

40,

41,

42,

43,

44,

45

46,

47,

4.8,

49,

50.

Bernsten:

avbetad, oinfattad, ej specificerad, närmaste emballagets

vigt inberäknad ...................................

Bijouterivaror, af annat ämne än guld ocli silfver,

enkla eller sammansatta, såsom armband, bröstnålar,

kedjor, kors, ringar, sigiller, spännen,

urhakar m. in.............................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper

eller dylikt omslag, hvari bijouteri varor inkomma, eller

för kartor, hvarå de äro uppfästade.

Bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten:

konstnärsarbeten ........................................................

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

andra slag:

af trä; tullbehandlas såsom svarfvarearbeten.

af annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej

är i taxan specificeradt,.................................... 1 kilogram

Bin, i kupor eller på annat sätt förvarade............

Biscuit, arbeten deraf; hänföras till Porslin, äkta.

Blanketter till räkningar och dylikt .......................... 1 kilogram

Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax........................ 1 kilogram

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och flaskor eller

dylikt omslag.

Bleckslagarearbeten; tullbehandlas såsom det ämne

arbetadt, hvaraf de bestå.

Blod, alla slag.....................................................................

Blodiglar .............................................................................

Blommor:

naturliga, friska eller torkade ................................

konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder elleri

andra dylika ämnen ........................................... 1 kilogram

delar till konstgjorda blommor............................. 1 kilogram

Anm. 1. Med »delar till konstgjorda blommor» förstås endast

blad i bundtar, ax för sig, knoppar för sig o. s. v.

utan tillsats eller sammanbindning.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för papper, askar och

dylikt omslag.

Blomsterlökar........................................................................

kilogram

kilogram

Kronor öre

fria.

60

fria.

15

fritt.

fria.

I

fria.

15

6

fria.

5

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

Blonder; se Spetsar.

Bly:

51.

oarbetadt ........................................................................

fritt.

arbetadt, ej specificeradt:

52.

plåt och bleck......................................................

fria.

53.

omåladt och olackeradt ....................................

1 kilogram

—

7

54.

måladt eller lackeradt .......................................

1 kilogram

—

35

55.

Blyerts....................................................................................

fri.

56.

Blyertspennor, alla slag...................................................

1 kilogram

—

35

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

57.

Blysocker .............................................................................

fritt.

Blytran; hänföres under Kemiskt-tekniska pre-

parater.

58.

Blår, hamp- och lin- ......................................................

fria.

59.

Bläck, skrif-, kärlens vigt inberäknad.....................

1 kilogram

—

6

60.

Bläckpulver eller Bläcksubstans....................................

1 kilogram

—

35

Bobiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och

V erktyg.

Bokguld; se Guld.

61.

Bokpermar, lösa...................................

1 kilogram

60

Boksilfver; se Silfver.

62.

Bokstaf sstämplar, Boktrycksstilar, Clichéer, Stereo-

typer, Elektrotyper, Träsnittsstockar och Plåtar,

etsade eller graverade för tryck...........................

fria.

63.

Bok-, Sten- och Koppartrycksfärq.................................

1 kilogram

—

7

64.

Bolus..........................................................................

fri.

Bomull:

65.

ofärgad ...........................................................................

fri.

66.

färgad ..............................................................................

___

fri

67.

Borax och Borsyra............................................................

fria.

Borst; hänföres till Hår, andra slag.

Borstbindarearbeten:

68.

med infattning af opoleradt eller måladt trä

eller jern..................................................................

1 kilogram

—

10

69.

med infattning af poleradt eller lackeradt trä

1 kilogram

—

25

6

70.

71.

72.

73.

74.

75.

76.

77.

Borstbindarearbeten:

med infattning af ben, horn eller andra ämnen

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller

dylikt omslag.

murare- och målareborstar.......................................

Brefkuverter och Papperspåsar......................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Britanniametali; hänföres under Metaller, ej specificerade.

Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller påbörjade,

draga lika tull med det tyg, hvarå broderiet

är anbragt, med tillägg af 20 procent;

men om tyget är tullfritt, utgår tullen med

10 procent af varans värde.

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för papper, kartor och

inlägg.

Brodérduk, Marie och Stramalj:

af väfnadsämnen; hänföras till Väfnader.

af papper; hänföras till Papp- och Pappersarbeten.

andra slag; hänföras till Slöjdvaror.

Bronspulver, pappersomslagets vigt inbegripen......

Bruneller; tullbehandlas såsom Plommon.

Brunsten.................................................................................

Bränvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:

af säd, potates eller andra jordfrukter.........

af ris: arrak..............................•=.............................

af socker: rum.........................................................

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 liter af 50

procents alkoholhalt

vid

+ 15° C.

1 liter af 50

procents alkoholhalt

vid

+ 153 C.

1 liter af 50

procents alkoholhalt

vid

+ 15° C.

Kronor öre

50

fria.

fri

20

35

60

60

60

7

78,

79.

80,

81,

82.

83.

84.

85.

86.

87.

Bränvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:

af vindrufvor.......................

af annan frukt

på andra kärl: alla slag .........................................

Anm. 1. Bränvin och sprit af annan alkoliolhalt än den

här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50

procent, på sätt derom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 2. Finnes varan vara försatt med socker eller annat

främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves origtigt

å profvaren, erlägges tull såsom för Likör.

Bröd:

finare småbröd, bakelser, cakes, pepparkakor

med flera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras

till konfityrer, närmaste emballagets

vigt inberäknad ......................................................

andra slag...............................................:.....................

Bälten, Strumpeband, Klädnings- och Armhållare

med flera dylika persedlar; tullbehandlas efter

hvad taxan bestämmer för art. Hängslen.

Böcker:

tryckta, äfvensom Boktryck, ej specificeradt......

med inbundet rent eller linieradt papper; draga

lika tull som papperet med tillägg af 20

procent.

med upphöjda bokstäfver till begagnande för

blinda...........................................................................

Bönor, alla slag, ej specificerade.................................

Caraghen eller Perlmossa...............................................

Cassia fstuta........................................................................

Qvantitet för

tullberäkningen.

1 liter af 50

procents alkoholhalt

vid

+ 15° C.

1 liter af 50

procenta alkoholhalt

vid

+ 15° C.

1 liter utan

afseende på

alkoholhalten.

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

60

60

90

— 15

fritt.

fria,

fria.

fria.

fri.

fri.

8

88.

89.

90.

91.

92

93.

94.

95.

96.

97.

98.

Celluloid:

oarbetad ......................................................................

arbetad, ej specificerad............................................

Cement....................................................................................

Chokolad................................................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper

eller dylikt omslag.

Cigarrfodral; hänföras till Portföljer.

Cigarrmunstycken; tullbehandlassåsom Piphufvuden.

Cikorierot ..............................................................................

bränd eller malen; hänföres till hvad under

rubriken Kaffe är bestämdt för alla till kaffesurrogat

användbara brända växter.

Cirklar, Passare och Cirkelbestick; hänföras under

Instrumenter.

Citroner..............................................................................

Citronsalt eller kristalliserad Citronsyra; tullbehandlas

såsom Kemiskt-tekniska preparater.

Citronskal, torra................................................................

Clichéer; se Bokstafsstämplar.

Cokes.......................................................................................

Cyankalium; hänföres under Kemiskt-tekniska

preparater.

Dadlar....................................................................................

Decimalvågar; tullbehandlas såsom Slöjdvaror af

sammansatta ämnen.

Deglar; hänföras till Maskinerier, Redskap och

Verktyg.

Dividvi eller Libidvi; tullbehandlas såsom Garfskidor.

Dref och Drefmat............................................................

Drufsocker; tullbehandlas såsom Socker, oraffineradt,

till färgen mörkare än N:o 18 af den i

verldshandel gällande holländska standard.

Dun; tullbehandlas såsom Fjäder, spritad.

Dyfvelsträck; hänföres under Apoteksvaror.

Ekollon och Knapergall, malna och omalna............

Qvantitet för

tullberäkningen.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fri.

1 |- fritt.

— 50

25

25

fria

50

fria.

fria.

9

99.

Elektrotyper; se Bokstafsstämplar.

Emalj, i massa....................................................................

Qvantitet för

tull beräk- ningen.

Tullsat

Kronor

fri

8.

öre

100.

Enbär .....................................................................................

fria.

101.

Enbärsmos..............................................................................

fritt.

102.

Essenser; se Aetherarter och Oljor, flygtiga.

Etiketter af papper...........................................................

1 kilogram

—

15

103.

Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta

eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen

1 kilogram

1

—

104.

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappers- omslag och inlägg.

Fartyg och Båtar, med tillbehör.................................

frie

t.

105.

Fayence; tullbehandlas såsom Porslin, oäkta.

Fenkol ....................................................................................

1 kilogram

, - -

25

106.

F1ernissa.................................................................................

1 kilogram

—

25

107.

Anm. S. k. fernissa af sprit, med en obetydlig tillsats af

harts eller andra ämnen, tullbehandlas under tillämpning

af hvad taxan stadgar för art. Bränvin och Sprit.

Fikon.......................................................................................

1 kilogram

25

108.

Fingerborgar och Syringar.............................................

1 kilogram

—

35

109.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller

dylikt omslag.

Fisk:

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thon- fisk, kärlens vigt inberäknad..............................

1 kilogram

50

no.

alla andra slag...........................................................

—

fn.

in.

Fiskben; tullbehandlas såsom Ben.

Fiskrom, saltad; tullbehandlas såsom Kaviar.

Fiskskinn, oberedda eller beredda..............................

frie

i.

112.

jFj edrar:

till begagnande för jernvägsmateriel..................

\

fria.

s. k. krinolin-, öfverklädda, omspunna eller

omväfda; tullbehandlas såsom Karkasser.

ur-; hänföras till delar af Ur.

andra slag, ej specificerade; förtullas lika med

det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

TullJcomiténs Betänkande; 11.

2

10

113.

114.

115.

116.

117.

118.

119.

120.

121.

122.

123.

124.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Fjäder:

ospritad............................................................................

spritad..............................................................................

Fjäll, hvalfisk- eller Ossa Sepite.................................

Flottholtz; hänföres under Korkbark.

Flyttsaker:

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då

de af vederbörande tullkammare eller tullinspektion

finnas ej öfverstiga hans behof

under resan...............................................................

öfriga inkommande gamla och brukade husgeråds-

eller andra lösörepersedlar, när, efter

det egaren på tro och heder afgifvit intyg,

att han dem för eget bruk och icke i

handelsafsigt infört, vederbörande tullkammare

eller tullinspektion pröfvar dem icke

öfverstiga egarens behof.......................................

Flädermos; tullbehandlas såsom Sirup.

Fläsk .....................................................................................

Fnöske, beredt.....................................................................

Fågellim; tullbehandlas såsom Fernissa.

Foglar:

lefvande...........................................................................

slagtade; hänföras under Kött.

preparerade till naturalie-samlingar; hänföras

till Naturalier.

Folier, bly- samt tenn- eller Stanniol ....................

Formar, af hvilket ämne som helst för näringarnes

behof; hänföras till Maskinerier, Redskap och

V erktyg.

Fosfor ....................................................................................

Fotograf ska arbeten; se Kopparsticksaftryck.

Frukter och Bär samt Grönsaker, ej specificerade:

friska.................................................................................

inlagda i bränvin eller ättika, kärlens vigt inberäknad.

...................................................................

Tullsats.

Kronor

1 kilogram

fri.

|35

na.

fria

fria.

.1

fritt.

fritt.

—- fria.

1 kilogram

!35

1 kilogram

In

-

fria.

— 50

11

125.

Frukter och Bär, ej specificerade:

torkade eller saltade .................................................

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

1 kilogram

Tullsa

Kronor

S.

öre

25

126.

insyltade; hänföras under Konfityrer.

Frö:

kanarie-...........................................................................

1 kilogram

10

127.

andra slag, ej specificerade....................................

fria.

128.

Fyrverkeriarbeten..................................................................

1 kilogram

—

60

129.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper ock dy- likt omslag.

Fällar; hänföras under Hudar och Skinn, pelsverk.

Färger och Färgning sämnen:

blyhvitt, kremzerhvitt och zinkhvitt..................

1 kilogram

5

130.

indigo, indigoextrakt, indigokarmin och koche- nill ..............................................................................

1 kilogram

20

131.

kimrök ...........................................................................

1 kilogram

—

5

132.

målarefärger, beredda med olja .........................

1 kilogram

—

5

133.

andra slag, ej specificerade, oberedda eller be- redda ...........................................................................

__

frie

i.

134.

Färglådor, med färger och annat tillbehör, äfven- som färger i tuber, musslor, glas o. s. v..........

1 kilogram

80

135.

136.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för lådan, musslan, glaset

eller annat tillbehör.

Färgträ, helt och oraspadt, alla slag, samt andra

till färgning användbara, oberedda växter och

växtdelar, i taxan ej specificerade........................

Galangarot ...........................................................................

frie

fri

i.

137.

138.

Galanterivarar, ej specificerade, af sammansatta

eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen...

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dy- likt omslag.

Galläpplen ...........................................................................

1 kilogram

1

frie

i.

139.

Gardiner, rall-, af bomulls-, linne- elll^r hampväf- nad, målade eller tryckta.......................................

1 kilogram

90

140.

Garfskidor..............................................................................

fria.

141.

Garn:

bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i härfvor

eller å bobiner:

ofärgadt ....................................................................

1 kilogram

15

12

142.

Garn:

bomulls-, enkelt eller dubbleraclt, i härfvor

eller å bobiner:

färgadt eller tryckt, alla slag...........................

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

1 kilogram

Tulls

Kronor

ats.

öre

30

143.

Anm. I händelse hos vederbörande tulltjensteman villrådig- het uppstår, huruvida icke en under benämning af

dubbleradt bomullsgarn angifven vara rätteligen bör till

bomullstråd hänföras, åligger godsegaren, såsom vilkor

för tillgodonjutande af de för dubbleradt bomullsgarn

stadgade lägre tullumgälder, med sakkunnige personers

efter besigtning å godset afgifna intyg styrka, att varan

utgör garn af sistnämnda beskaffenhet.

kamel- och ull-, alla slag:

ofärgadt och oblekt................................................

1 kilogram

20

144.

färgadt, blekt eller tryckt, s. k. brillantgarn

derunder inbegripet..........................................

1 kilogram

_

35

145.

linne- och hamp-:

ofärgadt och oblekt...............................................

1 kilogram

20

143.

färgadt, blekt eller tryckt...................................

1 kilogram

—

40

147.

jute-:

ofärgadt och oblekt................................................

frit

t.

148.

färgadt, blekt eller tryckt....................................

1 kilogram

—

10

149.

af andra vegetabilier (gräsgarn); förtullas lika

med segel- och bindgarn,

segel- och bind-, alla slag.......................................

1 kilogram

20

150.

Anm. För garn, spunnet af olika råämnen eller dubble- radt af till färg eller råämne olika garnsorter, hvilka

hvar för sig draga olika tull, beräknas införseltullen utan

hänsigt till den större eller mindre andel, hvarmed olika

råämnen eller garnsorter deri ingå, efter den högre af- giftsbestämmelsen.

Gasmätare............................................................................

100 kronor

5

151.

Gelatin; se Lim.

Gelé; hänföres till Konfityrer.

Gentianarot...........................................................................

fn

152.

Gevär:

skjut-, alla slag, vigten af fodral och deri in- lagda tillbehör inberäknad .................................

1 kilogram

50

13

153.

154.

155.

156.

157,

158,

159,

160,

161

162.

163.

164

165,

166,

167

168

169

Gevär:

delar af gevär; förtullas såsom det ämne, arbetad^

hvaraf de bestå.

Gips .......................................................................................

Gipsarbeten, ej specificerade..........................................

Glas:

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, helt och

hållet oslipade.........................................................

burkar och flaskor med inslipade proppar, men

utan annan slipning, äfvensom apotekare

ståndkärl

med inbränd signatur.....................

kemiska...........................................................................

optiska, lösa och oinfattade....................................

patent- och glastakpannor.......................................

sidventil- till fartyg, icke under 7 millimeters

tjocklek och ej öfver 10 qvadratdecimeters

yta, med eller utan ramar.................................

fönster- och spegel-:

oslipade eller mattslipade och ofolierade, s. k.

glasämnen derunder inbegripna.....................

ofolierade, slipade och polerade:

af t. o. m. 7g qv.-m. yta ..............................

af större dimensioner.......................................

folierade:

af t. o. m. Vä qv.-m. yta ..............................

derutöfver ............................................................

andra slag, ej specificerade, karafiner och

pressade eller slipade flaskor derunder inbegripna

...............................................................

Glasjlusser, oslipade samt slipade, men oinfattade

Glasgalla ..............................................................................

Glasmästare-diamanter, infattade; hänföras till

Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Glasskärf eller Krossglas...................................................

Glasvaror, försedda med flätning eller annan beklädnad,

som icke utgör varuemballage; tullbehandlas

såsom Glas, andra slag.

Qvantitet för

tullberäkningen.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

fri.

10

— 10

fria.

fria.

fria.

fria.

15

25

25

40

35

40

1

fri.

fritt.

14

Glasögon, lorgnetter och andra monterade optiska

glas; se Instrumenter.

Glaubersalt; se Salt.

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsa

Kronor

ts.

öre

170.

Glete eller Glitt, alla slag................................................

—

fritt.

171.

Glober, med eller utan ställning .................................

Glycerin; hänföres under Kemiskt-tekniska prepa- rater.

frie

i.

172.

Gr anat äpple skal ..................................................................

—

fria.

173.

Grifflar af sten, infattade eller oinfattade..............

Gryn:

af spannmål; se Spannmål.

frie

i.

174.

ris- och rismjöl............................................................

fria.

175.

andra slag .....................................................................

Gräs, ej spécificeradt:

fria.

176.

oarhetadt......................................................................

—

fritt.

177.

färgad!, trensadt eller upprispadt........................

1 kilogram

—

7

178.

Gräsmattor och Gräsrep...................................................

Grönsaker; se Frukter.

Guld:

fria.

179.

180.

oarbetad!........................................................................

arbetadt, äfven med infattade juveler, perlor,

frit

t.

m. m............................................................................

1 kilogram

12

—

181.

bok-, äkta och oäkta ................................................

Anm. Vigten af pappersbladen, mellan hvilka guldet lig- ger, inberäknas.

1 kilogram

2

40

182.

musiv-, puder- eller unsen-....................................

spinn-; se Tråd.

Gulddrag ar earbeten:

aiguilletter, kantiljer, paljetter, galoner, gra- maner, snören och andra ej specificerade:

1 kilogram

2

40

183.

äkta eller oäkta.....................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och

inlägg.

1 kilogram

2

40

184.

Gummi, alla slag, ej specificerade ..............................

Gummi elasticum; tullbehandlas såsom Kautschuk.

frit

t.

15

185.

Gutta percha, se Kautschuk.

Gödningsämnen, alla slag, ej specificerade ..............

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsa

Kronor

frie

~

ts.

öre

l.

186.

Hagel....................................................................

1 kilogram

7

187.

Halm......................................................................................

fri.

188.

Halmarbeten, ej specificerade..........................................

1 kilogram

1

—

189.

190.

Hammarfilt; tullbehandlas såsom Filtar af ylle un- der art. Väfnader.

Hampa, ohäcklad och häcklad, s. k. jute derunder

inbegripet.......................................................................

Handskar, alla slag............................................................

1 kilogram

fri

3

.

191.

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappers- omslag.

Handskskinn, tillskurna till handskar ..............

1 kilogram

70

192.

Harts och Harpojs............................................................

fria.

193.

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

af siden eller halfsiden, felbhattar inberäknade,

äfvensom med blommor, plymer eller spet- sar monterade fruntimmershattar, alla slag

1 stycke

1

50

194.

andra slag, derunder inbegripna vaxduks-, vax- tafts- och oljade hattar eller s. k. sydvester

1 stycke

._

40

195.

Anm. Aro hattarne sammansatta af flere materialier, för- tullas de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvud- sakligen bestå.

Hattfoder af siden eller annan väfnad i förening

med annat material .............

1 kilogram

1

80

196.

Hattfodral; se Nattsäckar.

Hattstommar, med eller utan styfning; tullbehand- las lika med det ämne, arbetadt, hvartill de

närmast kunna hänföras.

Hjorthornssalt; tullbehandlas såsom Kemiskt-tek- niska preparater.

Honing...................................................................................

1 kilogram

10

197.

Horn:

oarbetadt eller raspadt..........................

—

frit

t.

16

198.

199.

200.

201,

202.

203.

204.

205.

206.

207.

Horn:

arbetadt:

plattor och skifvor ................................

knappar med eller utan fernissning

andra slag................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Hudar och Skinn:

ej hänförliga till pelsverk:

oberedda, alla slag ................................................

beredda:

sulläder och bindsulhäder samt hvitgarfvade

(alunerade) äfvensom sämskade hudar

och skinn ................................................

andra slag ............................................................

pelsverk:

oberedda:

get-, ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-,

rådjurs-, har- samt får- och lamskinn,

med undantag af grå krimska och äkta

kalmuck-............................................................

bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-, närts-,

sobel-, svarträf- och blåräf- samt utter

-

andra slag

Qvantitet för

tullberäkningen.

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

beredda

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-,

rådjurs-, har- samt får- och lamskinn,

med undantag af grå krimska och

äkta kalmuck-.............................................

alla andra slag; förtullas lika med samma

slag, oberedda, med tillägg af 20

procent.

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,

såsom skinnpelsar, muffar, kragar,

m. in.; förtullas lika med pelsverket, be

-

kilogram

kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fria.

40

20

fria

15

50

fria.

40

50

25

17

208.

209.

210.

211.

212.

213.

214.

215.

216.

217.

218.

219.

220.

221.

reelt, hvaraf de bestå, med tillägg af 20

procent.

Humle ..................................................................................

Hummer.................................................................................

Husbiås; se Lim.

Hvitbetor:

råa ....................................................................................

sönderskurna och torkade .......................................

Hår:

tagel...............................................................................

andra slag, ej specificerade ....................................

Hår- och Tagelarbeten, med eller utan infattning

och lås .........................................................................

Hårtinktur; tullbehandla» såsom Varor, i taxanej

nämnda, arbetade.

Häktor, Hakar och Hyskor.............................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för kartor, hvarå häktorna

äro fastade, eller för askar och papper, hvari de äro

inlagda.

Hängslen eller delar deraf:

af siden eller halfsiden.............................................

andra slag, derunder inbegripna äfven sådana

af silke, hvari kautschuk, gutta percha eller

likartade ämnen ingå.............................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Hö ........................................................................................

Ingefära:

torr....................................................................................

syltad; hänföres till Konfityrer.

Insektpulver...........................................:...............................

Instrumenter:

kirurgiska, matematiska, optiska, fysiska och

navigations-, alla slag, derunder inbegripna

monterade optiska glas samt barometrar och

termometrar m. fl. ej specificerade..................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, papper

och dylikt omslag.

Qvantitet för

tallberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

Kronor öre

— 10

fri.

20

fria.

1

30

50

1 kilogram

fritt.

— 25

fritt.

1 kilogram

35

TullJcomiténs Betänkande; II.

3

18

222.

Instrumenter:

handtverks-; tullbehandlas såsom Maskinerier,

Redskap och Verktyg,

musikaliska:

flöjter, klarinetter, oboer, gitarrer, lutor, vio- ler, violonceller, kontrabasar, valdhorn,

trumpeter, post- och signalhorn, trummor,

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullas

Kronor

its.

öre

pukor, klavér, positiv samt harpor ............

fortepianon:

1 stycke

1

223.

tafflar och pianinon ..........................................

1 stycke

60

—

224.

flyglar.....................................................................

1 stycke

100

—

225.

speldosor.................................................................

Anm. Utgöres infattningen af guld, silfver eller sköldpadd,

tullbehandlas hela dosan såsom arbeten af nämnda slag.

1 kilogram

2

226.

227.

'' accordion ................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappers- omslag.

orgelverk, äfvensom harmonium och fyshar-

1 kilogram

50

228.

monika ..................................................................

ej specificerade; förtullas lika med sådana

bland ofvan uppräknade, hvarmed de när- mast kunna jemföras.

Anm. a) Högst 2:ne stråkar, munstycken och så vidare

må få åtfölja vid instrumentets förtullning. De öfriga

äfvensom särskildt inkommande tillbehör till instrumen- ter förtullas efter 10 procent af värdet, b) Instrumen- ter, hvilka genom sina mindre dimensioner och sin be- skaffenhet i öfrigt synbarligen endast utgöra leksaker,

hänföras till artikeln Leksaker.

Inventarier, skepps-, ej specificerade, och icke

hänförliga till husgerådssaker eller beklädnads- persedlar, äfvensom skeppsinventarier, alla

slag, tillhörande förolyckade eller sjöskadade

100 kronor

5

fartyg ..............................................................................

Ipecacuanha; hänföres under Apoteksvaror.

—

fria.

l

229.

Ister, alla slag.....................................................................

Jalappa; hänföres under Apoteksvaror.

frit

t.

19

m

231.

232.

233.

234.

235.

236.

237.

238.

239.

240.

241.

242.

243.

Qvantitet för

tuliberäkningen.

Jern och Stål:

tack- och barlastjern samt skrot ........................

jern- och stålgöten samt smältstycken...............

jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade,

jemte tillhörande skarfjern, skarfbultar, muttrar

och spik ...........................................................

andra valsade eller smidda stänger, utan afseende

på genomskärningens form, balk-, hörnoeh

annat till jernvägsskenor ej hänförligt

s. k. fagonjern inbegripet.....................................

till jernvägsskenor ej hänförliga muttrar, skrufva!’

och naglar af 12 mm. eller deröfver i

diameter.....................................................................

valsade eller smidda plåtar, med eller utan

öfverdrag af zink, tenn eller bly, samt utan

vidare bearbetning, än att de äro böjda eller

med hål försedda, äfvensom plåtar af 3 mm.

tjocklek eller deröfver, mer eller mindre bearbetade,

samt andra ämnen för vidare bearbetning

...................................................................

ankare, draggar, kettingar och kedjor, hvari

länkjernet har en diameter af 6 mm. eller

deröfver, kettingstoppare, kettingkrokar, ro

derjern

och skeppsknän.......................................

kedjor med länkjernet under 6 mm. diameter 1

spik af 45 mm. längd eller deröfver.................. 1

spik af mindre längd än 45 mm. samt nubb

och trådstift ............................................................ 1

skostift ............................................................. 1

knappar.......................................................................... 1

gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar, staketer,

grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och

vigter.........................................................................

spisar, ugnar och kaminer, samt gjutna icke

emaljerade, glaserade eller förtenta grytor,

pannor och mortlar ...... |l

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fria

fria

fria.

fria

fria

fria

fria.

10

3

15

7

15

20

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor öre

244.

245.

246.

247.

248.

249.

250.

251.

252.

Jern och Stål:

bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, portoch

dörrfyllningar, lyktarmar, press- och

strykjern, samt alla ej specificerade gjutna

artiklar, som äro emaljerade, glaserade eller

förtenta .....................................................................

kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ,

blomsterställningar, kaffe- och köttqvarnar,

fruktskalnings- och andra dylika för hus

hållsbehof’

afsedda maskiner .............................

finare ej specificeradt gjutgods, såsom blomstervaser,

byster, fruktskålar, korgar, lampor,

ljuskronor, ljusstakar, medaljonger, pappershållare,

presenterbrickor, skrifdon, tändsticks-

och urställ med flera likartade, ej till

bijouterivaror hänförliga artiklar.....................

kassakistor, kassaskåp och sängar.....................

andra ej specificerade eller till Jernvägsmateriel,

eller Maskinerier, Redskap och Verktyg

ej hänförliga jern- och stålvaror:

1) förgylda eller försilfrade..........................

2) förnicklade, polerade eller lackerade...

3) andra slag ......................................................

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

100 kronor

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

10

Anm. 1. Om en till andra ej specificerade jern- och stålvaror

hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer,

väger mer än 10 kilogram, så belägges den för

den Överskjutande vigten med en tull af endast 2 öre

per kilogram.

8

25

70

35

15

Anm. 2. Vid förtullning af jern- och stålvaror, som äro

inlagda i askar, papper eller annat dyl. omslag, medgifves

ej afdrag derför i vigten.

Jernbeta; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Jerntråd; se Tråd.

Jernvägsmateriel, ej specificerad, eller delar deraf

Jord, polér-.........................................................................

fri.

21

253.

254.

255.

256.

257.

258.

259.

260.

261.

262.

263.

264.

265.

266.

267.

268.

269.

270.

271.

272.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor

ore

Jute; se Hampa.

Juveler, oinfattade...............................................................

Jäst, alla slag .................................................................

Kaffe......................................................................................

brändt och alla till kaffesurrogat användbara,

brända växter.........................................................

Kakao ..................................................................................

malen eller rifven; hänföres till Chokolad.

Kakaoskal.............................................................................

Kakel, alla slag .................................................................

Kalk, osläckt och släckt..................................................

Kalmusrot............................................................................

Kamfer, oraffinerad och raffinerad ...........................

Kamfin; tullbehandlas lika med de genom rektificering

renade flygtiga, fossila eller mineraloch

genom torr destination framstälda oljor.

Kanel, Kanelknopp och Cassia lignea...........................

Kappsäckar; se Nattsäckar.

Kapris, kärlens vigt inberäknad..................................

Kart ohyra............................................................................

Kar dborrar och Stråkardor.............................................

Kardemummor .....................................................................

Kardor och Kar dläder; hänföras till Maskinerier,

Redskap och Verktyg.

Karkasser och Karkassband..............................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg.

1

1

l

1

1

1

1

1

1

kilogram

fria.

fri.

26

kilogram —

kilogram —

35

30

kilogram

kilogram

— 10

— 5

fri.

fri.

fri.

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

fri.

fria.

1 20

1 10

Kartor ...................................................................................

Kastanier .............................................................................

Kautschuk, vulkaniserad eller icke, samt Guttapercha:

oarbetad

..................................................................

arbetad:

i skifver utvalsad* af 1 millimeters tjocklek

eller derutöfver, med eller utan väfinslag

.............................................................

1 kilogram

fria

fri.

fri.

22

273.

Kautschuk, vulkaniserad eller icke, samt Gutta- percha:

arbetad:

af mindre tjocklek än 1 millimeter utan

Qvantitet för

Tullberäk- ningen.

Tulls

Kronor

its.

öre

väfinslag...........................................................

med väfinslag; tullbehandla såsom Väfna- der, vattentäta.

1 kilogram

i

274.

rör, slangar och buffers ...............................

fria.

275.

276.

i trähylsa infattad.............................................

skodon, äfvensom andra slag, ej specifice- rade, och som ej äro hänförliga till Ma- skinerier, Redskap och Verktyg eller

1 kilogram

1

delar deraf .....................................................

Anm. Intet afdrag i vigten medgifves för askar och pap- persomslag.

1 kilogram

1

277.

Kaviar ....................................................................................

1 kilogram

1

80

278.

Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade ..........

Kimrök; se Färger och Färgningsämnen.

100 kronor

5

279.

Kinabark................................................................................

fri.

280.

Kitt, alla slag......................................................................

1 kilogram

—

5

281.

Kli, alla slag....................................................................

—

fritt.

282.

Klorkalk................................................................................

fri.

283.

Klor syr adt kali....................................................................

Klortenn; se Tennsalt.

Kläder, ej specificerade:

nya gångkläder eller delar deraf samt nya fär- digsydda duktyg, handdukar, lakan, örngått

med flera dylika hushållspersedlar, äfven då

sådana klädes- eller hushållspersedlar eller

delar deraf äro märkta eller försedda med

broderier, galoner, fransar, spetsar eller blon- der, förtullas med 20 procents förhöjning i

den tull, som är bestämd för tyget eller det

ämne, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln

hufvudsakligen består.

frit

t.

23

284.

285.

286.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor öre

Kläder, ej specificerade:

Ärna. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för

tullberäkningen; men uppstår svårighet att bestämma

hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material,

som drager högsta tullafgiften.

Anm. 2. Intet afdrag i vigten medgifves för pappersomslag,

kartor och inlägg.

för oljade eller fernissade kläder, derunder ej

inbegripna sådana, som äro öfverdragna med

kautschuk eller gutta percha, beräknas tullafgiften

efter hvad för tyget är bestämdt,

utan förhöjning.

Anm. Möter i något fall hinder för utrönande af hvad

slags tyg oljade eller fernissade kläder äro tillverkade,

hänföras de till Väfnader, vaxade, andra slag.

kläder, som utgöras af knutna eller stickade

eller på strumpstol tillverkade persedlar, såsom

hufvor, tröjor, underkläder m. m., äfven

om dessa äro färdigsydda, försedda med

knappar och band o. s. v.; förtullas utan

förhöjning efter hvad för art. Strumpor och

Strumpstolsarbeten är bestämdt,

gångkläder, tillhöriga sjöfarande eller resande,

när kläderna äro synbart brukade eller, af

egarne sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga

deras personliga behof................................

Klöfvar; hänföras under Horn, oarbetad!.

Knallhattar, askarnas vigt inberäknad........................ 1 kilogram

Knappar:

af horn; se Horn.

af jern; se Jern och Stål.

af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade

ämnen...................................................... 1 kilogram

andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetad!,

hvaraf de bestå.

Anm. 1. Då knappar af glas, horn, metall, perlemor eller

stenkol icke annorlunda äro af sammansatta ämnen tillverkade,

än att öglan är olikartad, böra de förtullas på

fria.

1

20

24

287,

288,

289,

290,

291,

292.

293,

294.

295,

296

Ovantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

Knappar:

sätt taxan stadgar för det ämne, arbetadt, hvaraf sjelfva

knapparne äro förfärdigade.

Anm. 2. Vid förtullning af knappar, alla slag, eget- afdrag

ej rum för vigten af papperskartor, hvarå de äro uppfästade,

eller för askar och papper, hvari de äro inlagda.

Knif var:

rak-..................................................................................

perm-.................................................................................

Anm. Såsom pennknifvar förtullas äfven knifvar, hvari finnas

pennknifblad jemte andra klyfblad eller redskap.

tälj-, sjömans- eller gröfre arbets-........................

bords- och andra slag, ej specificerade, samt

gafflar:

med skaft af silfver, förgyld eller försilfrad

metall, elfenben eller hvalrosständer

med skaft af andra ämnen..............................

Anm. 1. Äro knifvar eller gafflar helt och hållet af silfver,

nysilfver eller andra ämnen, förtullas de såsom det

ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral,

kartor eller pappersomslag.

Knytningar; hänföras till Strumpstolsarbeten.

Kobolt: malm och metall .............................................

Koeffyr er:

försedda med konstgjorda blommor eller plymer

.............................................................................

andra slag; tullbehandlas såsom Kläder.

Kol, trä-................................................................................

Kolloclium; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Konfityrer ..............................................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballaget,

såsom papper, askar, burkar, flaskor m. m.

Konserver, i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl

förvarade ätbara varor, kärlens vigt inberäknad

Kopal; hänföres under Gummi.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 stvcke

1 kilogram

1 kilogram

60

20

15

20

25

fri.

1

fria

50

50

50

25

297.

Koppar:

rå eller garad...............................................................

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsa

Kronor

fri

ts.

öre

298.

smidd, valsad eller gjuten:

plåtar och andra ämnen för bearbetning......

___

fria.

299.

300.

bult och spik till fartygs byggande och för- hydning ..................................................................

andra helfärdiga arbeten: opolerade ...............

1 kilogram

fria

!.

35

301.

polerade ..................

1 kilogram

—

70

302.

Kopparaska ...........................................................................

—

fn.

303.

Kopparrök; hänföres under Vitriol.

Kopparsticks-, Stålsticks- och Träsnittsaftryck, äfven- som litografiska och fotografiska arbeten, med

eller utan färgbeläggning:

oinfattade:

som tillhöra tryckta verk .............................

fria

304.

andra slag ...........................................................

1 kilogram

—

15

305.

306.

infattade; tullbehandlas lika med Tafvelra- mar.

Koppartråd; se Tråd.

Koraller, äkta, oarbetade, äfvensom arbetade, men

oinfattade.......................................................................

Korf.......................................................................................

1 kilogram

frie

.

25

307.

Korgmakarearbeten:

af oskalade qvistar och gröfre spån....................

1 kilogram

—

10

308.

andra slag .....................................................................

1 kilogram

—

60

309.

Koriander..............................................................................

1 kilogram

—•

25

310.

Korinter ................................................................................

1 kilogram

—

25

311.

Korkar, skurna: utan beslag..........................................

1 kilogram

—

35

312.

med beslag ........................................

1 kilogram

1

20

313.

314.

Korkbark, äfvensom s. k. Cols eller till korkämnen

delvis bearbetadt korkbarksaffall........................

Korksulor ..............................................................................

1 kilogram

frie

e.

35

315.

i förening med väfnad eller skinn........................

100 kronor

10

—

316.

317.

Kreatur, alla slag...............................................................

Kreatursfoder, ej specificeradt ......................................

Krinoliner, förfärdigade af fjedrar, med tråd eller

garn omspunna eller omväfda, och samman-

frie

frit

i.

t.

Tullkomiténs Betänkande; II.

l

26

Qvantitet för

318.

319.

hållna genom vidsydda band, förtullas såsom

Kläder af band;

äro de af tyg, försedda med fjedrar, tullbe- handlas de såsom Kläder af det tyg, hvaraf

krinolinen består.

Kristallarbeten; hänföras under Glas, andra slag.

Krita, hvit, och Kristen, omalen och malen, äfven- som röd och svart samt pastellkrita .................

infattad; tullbehandlas såsom Blyertspennor.

Krokar till fiske.................................................................

tullberäk-

ningen.

Tullsa

Kronor

fri

fria

ts.

öre

320.

Kromsyradt kali; hänföres till Färger, ej specifi- cerade.

Kronessens; tullbehandlas såsom Likör.

Krukmakarearbeten och annat lergods, äfvensom

arbeten af terracotta och terralith, ej specifi- cerade .............................................................................

1 kilogram

7

321.

Krut och andra sprängämnen .......................................

1 kilogram

—

12

322.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappers- omslag.

Kubeber; hänföres under Apoteksvaror.

Kulör eller s. k. vintinktur:

blandad med vatten; hänföres under Sirup.

blandad med sprit; hänföres under Likör.

Kummin.....................................................,...........................

1 kilogram

4

323.

Käppar, alla slag ..............................................................

l kilogram

2

70

324.

Kött, alla slag ..................................................................

—

frit

t.

325.

Lack ......................................................................................

1 kilogram

50

326.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappers- omslag.

Lagerblad och Lagerbär..................................................

1 kilogram

12

327.

Lahn, oäkta; se Metaller, ej specificerade.

Lakrits...................................................................................

1 kilogram

12

328.

Lakritsrot ............................................................................

Lampor och Lyktor förtullas såsom det ämne, ar- betad!, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Anm. Medföljande glaskupor förtullas särskilt efter hvad

för Glas, andra slag, är bestämdt.

fn

27

329.

330.

331.

332.

333.

334.

335.

336,

337.

338,

Lampvekar; se Vekar.

Latun och Trådband; se Metaller, ej specificerade.

Leksaker:

af trä eller sammansatta ämnen, med eller

utan betsning, målning eller lackering .........

andra slag; förtullas lika med det ämne, arbetad^

hvaraf de bestå.

Anm. Vid förtullning af leksaker, alla slag, eger afdrag

ej rum för askar, papper och dylikt omslag, hvari de äro

inlagda.

Lera .......................................................................................

Liar; hänföras till Maskinerier, Redskap och

Verktyg.

Likör......................................................................................

Lim:

husbiås och gelatin, pappersomslagets vigt inberäknad

...............................................................

andra slag ...................................................................

Limoner, friska; hänföras under Citroner.

saltade; hänföras under Frukter.

Lin, ohäcklad! och häckladt.........................................

Linser; hänföras till Spannmål.

Litografiska arbeten; se Kopparsticksaftryck.

Ljus:

talg" ..............................................................................

andra slag ...................................................................

Ljuskronor eller delar deraf, ej specificerade; förtullas

lika med det ämne, arbetad!, hvaraf de

hufvudsakligen bestå, och utan afdrag i vigten

för påsatta glas.

.Luktvatten, alla slag, flaskornas vigt inbegripen......

Lumpor och för pappersbrukens behof beredd lump

Lyktor; se Lampor.

Läderarbeten, ej specificerade; förtullas med 20

procents förhöjning å tullen för det läder,

hvaraf arbetet hufvudsakligen består.

Qvantitet för

tullberäkningen.

kilogram

1 liter

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

50

fri.

90

70

10

fritt

7

12

28

339.

340.

341.

342.

343.

344.

345.

346.

347.

348.

349.

350.

351.

352.

353.

354.

Läderarbeten, ej specificerade;

Anm. Läderremmar, hopsydda, med metallnaglar hopnitade

eller eljest synbarligen ämnade att begagnas till maskinerier,

tullbehandlas såsom delar af maskinerier.

Läster till skoarbeten ......................................................

Lök, alla slag, ej specificerade......................................

Madrasser; hänföras till Sängkläder.

Anm. När madrasser äro försedda med ramar och fjedrar,

tullbehandlas de såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Magnesia; hänföres under Keniiskt-tekniska preparater.

Magnetsten, oinfattad.........................................................

infattad; tullbehandlas såsom Instrumenter.

Melis, omalen och malen ................................................

Maizena; tullbehandlas såsom Stärkelse.

Malm, alla slag, ej specificerade .................................

Malmstuffer.........................................................................

Maltdrycker:

på fat, större eller mindre:

porter.........................................................................

andra slag ................................................................

på andra kärl:

porter...........................................................................

andra slag................................................................

Mandel....................................................................................

Manna; hänföres under Apoteksvaror.

Manometrar; hänföras till Instrumenter.

Marienglas............................................................................

Masker...................................................................................

Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf,

ej specificerade ...........................................................

Maskin- och Vagnssmörja..............................................

Mattor:

af spån, strå, rötter, vass, saf, kokostågor eller

rotting .......................................................................

Anm. Använda såsom garnering eller till skyddande af

lasten under transporten; fria.

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 liter

1 liter

1 kilogram

1 stycke

1 kilogram

1 kilogram

Kronor öre

fria.

fri.

fri.

fri.

fria.

7

5

12

8

35

fritt.

25

fria.

— 2

bast-; se Bastmattor.

29

355,

356,

357,

358,

359,

360,

361

362,

363,

Mattor:

golf-; se Väfnader.

hopsydda, kantade eller försedda med fransar;

hänföras till Kläder.

gräs-; se Gräsmattor.

Medaljer, alla slag ...........................................................

Messingstråd; se Tråd.

Metaller, ej specificerade, enkla eller sammansatta:

oarbetade ........................................................................

arbetade:

plåtar, latun och trådband, äfvensom andra

ämnen för ytterligare bearbetning...............

bult och spik till fartygs byggande och förhydning

..................................................................

andra slag, oäkta lahn och metallduk derunder

inbegripna:

mer eller mindre förgylda, försilfrade

pläterade eller med s. k. guldfernissa

öfverstr likna................................................

utan sådan beläggning eller beskyllning

Anm. För askar, papper och dylikt omslag samt kartor,

göres ej afdrag i vigten.

Metallskrot, äfvensom söndriga och obrukbara metallarbeten,

alla slag, ej specificerade..................

Metronomer, eller musikaliska taktmätare; hänföras

till Instrumenter.

Metvurst; tullbehandlas såsom Korf.

Mikroskop; hänföras till Instrumenter.

Mjöd .....................................................................................

Mjöl:

af spanmål; se Spanmål.

af arrowrot och andra vegetabilier, som ej

kunna inbegripas under spanmål eller hänföras

till medicinalier ..........................................

Mosaikarbeten, oinfattade; hänföras till Sten, arbetad,

polerad.

Munharmonikor; hänföras under Leksaker.

Qvantitet för

tullberäkningen.

1 kilogram

1 kilogram

1 liter

Tullsats.

Kronor

fria.

fria.

fria.

fria.

70

35

fria.

10

fritt.

30

364.

365

366.

367

368.

369.

370.

371.

372,

373.

374.

375.

376.

377.

378.

379.

Munlack .................................................................................

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, papperspåsar

eller dylikt omslag.

Murklor; se Svampar.

Musikalier............................................................................

Muskott, torr, och Muskottblomma ..............................

insyltad; tullbehandlas såsom Konfityrer.

Muskus eller Desman........................................................

Musslor, ätbara:

f i*i ska

i, 4 Yl..........,i"T4kärlens vigt inberäknad

insyltade eller saltadel °

Mynt, guld-, silfver- eller koppar-..............................

Myrrlia; hänföres under Apoteksvaror.

Målningar och Ritningar, oinfattade...........................

infattade; se Tafvelramar.

Mössfoder; tullbehandlas såsom Hattfoder.

Möss-skärmar alla slag, pappersomslagets vigt inberäknad

.......................................................................

Natron:

kaustikt, äfvensom kolsyradt eller Soda...........

ättiksyradt; hänföres under Kemiskt-tekniska

preparater.

Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral.....................

Naturalier till vetenskapliga samlingar.....................

Neg likör................................................................................

Nicht, gul............................................................................

Nickel; hänföres under Metaller, ej specificerade.

Nys- eller Prustrot; hänföres under Apoteksvaror.

Nysilfver; hänföres under Metaller, ej specificerade.

Nålar af annat ämne än guld,och silfver och ej

hänförliga till Bijouterivaror .................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar eller för papper,

hvari nålar äro inlagda eller uppstuckna.

Näfver...................................................................................

Nät, alla slag; förtullas lika med det garn, hvaraf

de äro gjorda, med tillägg af 10 procent.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram

Kronor

i

öre

fru

i.

1 kilogram

1

20

—

fri

•

1 kilogram

—

5

1 kilogram

—

15

fritt.

fria.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

60

fritt.

fria.

50

50

fri,

40

fri.

31

380

381,

382,

383.

384.

385,

386,

387,

388.

389.

390.

391.

Nötter:

kokos-.............................................................................

hassel-, val- och andra slag....................................

OblatochOblatskifvor; tullbehandlas såsom Munlack.

Olein .......................................................................................

Oliver, kärlens vigt inberäknad.................................

Oljekakor................................................................................

Oljor:

feta, icke flygtiga:

kroton-; hänföres till Apoteksvaror.

lin-, rof- och raps-................................................

andra slag:

på fat, större eller mindre..............................

på andra kärl, kärlens vigt inberäknad ...

kokade; tullbehandlas såsom Fernissa,

flygtiga, vegetabiliska:

konjak-, rum- och arrak-essenser; se Aetherarter.

ej specificerade, flaskornas vigt inbegripen.,

fossila eller mineraloljor samt genom torr destination

framstälda:

nativa eller råa, af jord- eller brännhartser

in. m. förorenade, af mörkbrun till

svartbrun färg...............................................

genom rektificering renade, färglösa eller

af gul till gulbrun färg, rektificerad stenkolsolja

eller fotogen, rektificerad jordolja,

nafta, petroleum eller bergolja, solarolja,

paraflinolja med flera till lyse användbara

vätskor ..........................................

Anm. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja

och sprit, förtullas lika med de genom rektificering renade,

flygtiga, fossila eller mineral- och genom torr destination

framstälda oljor.

Ost, alla slag........................................................................

Ostron; hänföras under Musslor.

Qvantitet för

tullberäkningen.

1 stycke

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor

10

25

fri.

- [25

fria.

fria.

32

Paljetter; se Gulddragarearbeten.

Papp:

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullss

Kronor

its.

öre

392.

förhydnings-, press- och tak-.................................

fritt.

393.

andra slag ...................................................................

Papp- och Pappersarbeten, ej specificerade:

1 kilogram

5

394.

395.

olackerade ....................................................................

lackerade, bronserade, förgylda eller försilfrade,

1 kilogram

35

arbeten af papier-maché derunder inbegripna

Anm. Intet afdrag i vigten göres för askar och pappers- omslag.

Papper:

1 kilogram

60

396.

397.

polér- och smergel-..................................................

kardus-, makulatur- och annat groft till skrif-

frit

t.

398.

ning, ritning eller tryckning ej Renligt.........

förgyldt, försilfradt eller med annan metall be- lagdt, eller annorlunda än i massan färgadt,

hvartill med hvit färg bestruket s. k. glacé- papper jemväl hänföres, äfvensom papper i

1 kilogram

2

förening med bomulls- eller linneväfnad ......

1 kilogram

—

20

399.

andra slag, linieradt derunder inbegripet .........

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballa- get af askar och pappersomslag.

Papperspåsar; se Bref kuverter.

1 kilogram

10

400.

Papperstapeter och Border .............................................

Paradiskorn; hänföras under Kardemummor.

Par af fin:

1 kilogram

20

401.

oraffinerad .....................................................................

raffinerad; hänföres under Kemiskt-tekniska pre- parater.

Paraplyer och Parasoller:

fri

402.

af siden eller halfsiden.............................................

1 stycke

1

—

403.

af ylle eller halfylle äfvensom af kautschuktyg

1 stycke

—

40

404.

andra slag .....................................................................

delar deraf:

1 stycke

30

405.

ställningar..................................................................

öfvertyg, tillskurna eller sydda; förtullas

lika med det väfnadsslag, hvaraf de äro

gjorda, med tillägg af 20 procent.

1 kilogram

35

33

406.

407

408.

409.

410.

411

412,

413,

414.

Paraplyer och Parasoller;

fodral:

af läder, lösa eller påsatta; tullbehandlas

såsom Läderarbeten.

af tyg, lösa; förtullas lika med väfnaden,hvaraf

de äro gjorda, med tillägg af 20 procent.

Parfymer, ej specificerade, flaskors och omslags

vigt inberäknad...........................................................

Parian; tullbehandlas såsom Porslin, äkta.

Pastellkritor; se Krita.

Pastiljer; tullbehandlas såsom Konfityrer.

Patroner:

laddade med krut eller annat sprängämne .....

oladdade eller endast försedda med tändsats...

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper ocli dylikt

omslag.

Pelsverk; se Hudar och Skinn.

Penningebörsar; se Portföljer.

Pennor, skrif- ....................................................................

Anm. Askars, kartors och pappersomslags vigt inbegripes.

Pennskaft samt rit- och skrifstift, alla slag, utom

af guld eller silfver......................................................

Anm. Askars, kartors och pappersomslags vigt inbegripes.

Penslar; hänföras till Maskinerier, Redskap och

Verktyg.

Peppar, alla slag ...............................................................

Anm. Vid förtullning af cayennepeppar inberäknas vigten

af de flaskor eller burkar, hvarpå denna vara inkommer.

Pergamentsskinn; hänföres under Hudar och Skinn,

ej pelsverk, beredda, andra slag.

Perlemor:

oarbetad ........................................................................

arbetad, oinfattad ......................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, kartor,

och pappersomslag.

Perlor:

äkta, oinfattade...........................................................

Qvantitet för

tallberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram

kilogram

kilogram

1 kilogram

1 kilogram

kilogram

1 kilogram

Kronor öre

12

35

60

60

30

Tullkomiténs Betänkande; II,

fri

1

fria.

5

34

Qvantitet för

415.

Perlor:

oäkta:

glas- ..........................................................................

tullberäk-

ningen.

1 kilogram

Tallsa

Kronor

ts.

öre

50

416.

andra slag.................................................................

1 kilogram

1

20

417.

Anm. 1. Armband och halsband af glasperlor, försedda

med plattor eller knäppen af glas, hänföras till bijouteri- varor.

Anm. 2. För askar och pappersomslag göres ej afdrag i

vigten.

Persikokärnor; tullbehandlas såsom Mandel.

Perukmakarearbeten............................................................

1 kilogram

1

20

418.

Pimpsten.................................................................................

---

fri.

419.

Piphufvuden, med eller utan beslag:

af sjöskum, äkta eller oäkta....................................

1 kilogram

2

—

420.

andra slag .....................................................................

1 kilogram

—

80

421.

422.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper

och dylikt omslag.

Pipor, tobaks-; hänföras under Piphufvuden.

Pistacier; hänföras under Frukter och Bär, ej spe- cificerade, torkade.

Platina, oarbetad eller arbetad ....................................

Plommon, torkade...............................................................

1 kilogram

fn

20

423.

Plymer....................................................................................

1 kilogram

10

—

424.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dy- likt omslag.

Plåtar, etsade eller graverade för tryck; se Bok- stafsstämplar.

Pläter; hänföres under Metaller, ej specificerade.

Pomada, burkarnes vigt inberäknad...........................

1 kilogram

35

425.

Pomeransblomvatten, kärlens vigt inberäknad .........

1 kilogram

—

10

426.

Pomeranser ...........................................................................

1 kilogram

—

25

427.

Pomeransknoppar och Pomeransskal, torra...............

1 kilogram

—

25

428.

Porslin:

oäkta:

hvitt eller enfärgadt, men omåladt.................

1 kilogram

8

429.

måladt eller tryckt................................................

1 kilogram

—

16

430.

äkta:

hvitt eller enfärgadt ............................................

1 kilogram

—

25

35

Porslin:

äkta:

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsa

Cronor

S.

öre

431.

förgyldt, försilfradt eller måladt .....................

Portemonnaier; se Portföljer.

Porter; se Maltdrycker.

Portföljer, Penningebörsar, Väskor och Cigarrfodral:

af hel eller halfsiden...............................................

1 kilogram

50

432.

1 kilogram

2

50

433.

andra slag ....................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper ock dy- likt omslag eller för inlägg.

1 kilogram

60

434.

Potates, äfven krossad eller rifven.............................

Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates; se Stär- kelse.

Pottaska; se Aska.

Pressenningar; tullbehandlas såsom Väfnader, vax- ade, mattor.

Puder, alla slag; tullbehandlas såsom Varor i taxan

ej nämnda, arbetade.

fri

435.

Qvicksilfver ...........................................................................

Rabarberrot; hänföres under Apoteksvaror.

Redskap eller delar deraf, ej specificerade; se Ma- skinerier, Redskap och Verktyg.

Resfiltar, hopsydda eller kantade; tullbehandlas

såsom Kläder.

Rigabalsam; tullbehandlas efter hvad taxan stad- gar för art. Bränvin och Sprit.

1 kilogram

35

436.

Ris, oskalad eller Paddy.................................................

Risgryn och Rismjöl; se Gryn.

Ritningar; se Målningar.

fn

437.

Rosmarin ..............................................................................

Rotting; se Rör.

1 kilogram

fn

25

438

Russin ....................................................................................

—

439

Russinstjelkar.......................................................................

fria.

36

444

445

446

447

448,

449,

450,

451,

452,

453,

440.

bambu- och spanska....................................

1 kilogram

441.

rotting, vass och andra slag..............................

1 kilogram

442.

arbeten deraf, ej specificerade, som ej utgöra

korgmakarearbeten, äfvensom klufven rot-

ting..........................................................................

1 kilogram

443.

inkommande såsom underbäddning för skepps- laddningar ..................................

Räfkakor eller Räfkryddor; hänföras under Apoteksvaror.

Rökelse; tullbehandlas såsom Parfymer.

Rör, vegetabiliska:

7 '' . ---. --- -- UUUIH UU1UVU,

föras till Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Rötter, för apotekares behof, ej specificerade; hänföras

till Apoteksvaror.

andra slag, ej specificerade....................................

Sablar och Sabelklingor; hänföras till Jern och Stål.

Sadelmakarearbeten, ej specificerade, med eller utan

beslag .............................................................................

Saffran....................................................................................

Saft, bär- och frukt-; tullbehandlas såsom Vin.

Saleprot .............................................................................

Salmiak....................................................................................

Salmiakspiritus eller Kaustik ammoniak; tullbehandlas

såsom Kemiskt-tekniska preparater.

Salpeter, oraffinerad eller raffinerad, äfvensom chi

lisk

eller salpetersyradt natron..............................

Salpetersyra eller Skedvatten........................................

Salt, oraffineradt och raffineradt, alla slag, ej specificerade

.......................................................................

Saltsyra ................................................................................

Sand ....................................................................................

Sandarak; hänföres under Gummi.

Saxar:

skräddare-, trädgårds-, ull- och öfverskärare-

samt saxar till klippning af plåtar

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor

kilogram

kilogram

35

fria.

fria.

50

fri.

fri.

In

fria.

fritt.

fri.

fri.

37

454.

455.

456.

457.

458.

459.

460.

461.

462.

463.

Saxar:

och bleck; hänföras till Maskinerier, Redskap

och Verktyg,

andra slag:

opolerade...................................................................

polerade ...................................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor

och pappersomslag.

Schalar, Schaletter och andra Dukar; tullbehandlas

såsom Väfnader.

fållade eller med tillsydda eller påknutna fransar;

hänföras till Kläder.

Schellak; hänföres under Gummi.

Segel''; införseltullen bestämmes efter den å väfnaden,

hvaraf de bestå.

bergade från förolyckade fartyg; se Inventarier.

Senap:

omalen..............................................................................

malen eller preparerad, kärlens vigt inberäknad

Senetsblad-, hänföras under Apoteksvaror.

Shoddy eller konstull, alla slag, färgad eller ofärgad

Siktar och Såll....................................................................

Siktduk:

af metall; tullbehandlas såsom det ämne, arbetad^

hvaraf den består,

af annat material; tullbehandlas såsom Väfnader.

Silfver:

oarbetadt ........................................................................

arbetadt, äfven förgyldt och med infattade

stenar, perlor m. m..............................................

bok-, äkta och oäkta...................................................

Anm. Vigten af pappersbladen, mellan hvilka silfret ligger,

inberäknas.

musiv-, puder- eller unsen-...................................

Silfverglitt; se Glete.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

I kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

Kronor öre

25

60

7

30

fri.

60

fritt.

40

40

38

464.

465.

466.

467

468.

469.

470.

471.

472.

473.

474.

475.

476.

477.

478.

479.

Qvantitet för

tnllberäkningen.

Tullsats.

Silke:

rått, ofärgadt..................................................................

färgadt..............................................................................

Sirap......................................................................................

Skedvatten; se Salpetersyra.

Skeppsinventarier; se Inventarier.

Skodon, ej specificerade:

af siden eller halfsiden.............................................

af yllefilt eller segelduk, med eller utan lädersulor

af annan väfnad samt af saffians-, karduans-,

färgade, pressade eller lackerade skinn.........

becksöms- och s. k. sjöstöflar................................

med bottnar af trä......................................................

andra slag.....................................................................

Skovax; se Blanksmörja.

Skriftaflor:

infattade i permar med eller utan gångjern......

andra slag...................................................................■•••

:fl,ar och Skär or af jern eller stål; hänföras till

Maskinerier, Redskap och Verktyg.

Sköldpadd:

oarbetad...........................................................................

arbetad .................................................■_.......................

Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manufakturvaror,

i taxan ej nämnda, förtullas lika

med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen

bestå, eller om detta ej kan bestämdt urskiljas

.............................................................................

Smergel...................................................................................

Smergelduk; hänföres till Maskinerier, Redskap och

V erktyg.

Smink och Sminkflor; tullbehandlas såsom Varor, i

taxan ej nämnda, arbetade.

Smör, äfven konstgjordt...................................................

Snickarearbeten; se Trävaror.

Snäckor; tullbehandlas såsom Naturalier.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

Kronor öre

fritt.

1

1 kilogram

100 kronor

1 kilogram

100 kronor

10

50

80

1

fria.

fria.

1

40

10

fria

fri.

5

10

fri.

fritt,

39

480.

481.

482.

483.

484.

485.

486.

487.

Snören; se Gulddragare- och Snörmakarearbeten.

tarm-; tullbehandlas såsom Strängar, andra slag.

Snörmakarearbeten, såsom fransar, galoner, gramaner,

aiguiletter, snodder, snören m. fl., ej specificerade

:

af hel- och halfsiden.........................................

andra slag, derunder inbegripna sådana, äfven

af silke, hvari kautschuk, gutta percha

eller likartade ämnen ingå...........................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag, kartor

och inlägg.

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och

kak- samt krossadt eller pulveriseradt socker

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af

den i verldshandeln gällande holländska

standard, hvarå normalprof genom Generaltullstyrelsens

försorg hållas vederbörande

tullkammare till hända..................

b) till färgen mörkare än nämnda standard

nummer,

äfven om varan inkommer i

upplöst eller flytande tillstånd.....................

Anm. Derest ett och samma kolly innehåller särskilda

sockerslag, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den

högre tullsatsen för hela innehållet.

Soda; se Natron.

Soja och Såser, kärlens vigt inberäknad..................

Solfjädrar.............................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Spadar; hänföras till Maskinerier, Redskap och

V erktyg.

Spanmål, alla slag, omalen eller malen.....................

Spanska flugor; hänföras under Apoteksvaror.

Spanskgröna; hänföres till Färger och Färgningsämnen,

ej specificerade.

Qvantitet för

tullberäkningen.

1

kilogram

kilogram

1 kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

Tullsats.

Kronor

10

33

33

23,5

50

20

fri

40

Qvantitet för

tullberäk- niugen.

Tulls

Kronor

äts.

öre

488.

Speglar och Spegellampetter............................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

1 kilogram

—

40

489.

Spelkort....................................................................................

Anm. Om hvad i afseende å korten vidare är att iakttaga,

innan de till egaren utlemnas, är särskilt stadgadt.

1 kortlek

10

490.

Spermaceti eller Hvalraf...................................................

Spetsar, Uddar och Blonder:

fn

•

491.

silkes-, med eller utan blandning af annat ämne

1 kilogram

5

492.

andra slag.......................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och

inlägg.

1 kilogram

2

50

493.

Sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör

Spån för bokbindning, tillverkning af värjslidor

m. m.; hänföras till fanérskifvor under art.

Trävaror.

100 kronor

5

494.

Späck.......................................................................................

Stanniol; se Folier.

frit

t.

495.

Stearin ....................................................................................

Sten, ej specificerad:

1 kilogram

—

9

496.

oarbetad..........................................................................

fri.

497.

arbetad: polerad ..........................................................

1 kilogram

—

3

498.

andra slag .....:..............................................

—

fri.

499.

Stenkol och Stenkolsstybb...................................................

Stenkolsarbeten, oinfattade eller infattade med annat

ämne än guld eller silfver; tullbehandlas såsom

Bijouterivaror.

frie

i.

500.

501.

Stenkolstjära..........................................................................

Stereotyper; se Bokstafsstämplar.

Stoft, ofärgadt eller färgadt, till begagnande vid

tapettillverkning............................................................

fri

frit

502.

Storax ....................................................................................

Strumpor och andra på strumpstol eller genom

stickning tillverkade arbeten, ej specificerade:

fri

503.

af hel- eller halfsiden............................................

1 kilogram

5

504.

andra slag..................................................................

Anm. 1. Alngods, tillverkadt på strumpstol, tullbehandlas

såsom väfnader.

1 kilogram

1

20

41

505,

506,

507,

508,

509,

510,

511,

512,

513

514

515

Strumpor:

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och

inlägg.

Strumpstickor.......................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och

fodral.

Strutsfjädrar; tullbehandlas såsom Plymer.

Strängar:

af metall..........................................................................

andra slag....................................................................

Anm. Intet afdrag i vigten eger rum för pappersomslag

och inlägg.

Stuckarbeten; tullbehandlas såsom Sten, ej specificerad,

arbetad, polerad.

Stål och Stålarbeten; se Jern och Stål.

Stålsticksaftryck; se Kopparsticksaftryck.

Ståltråd; se Tråd.

Stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska

ämnen .........................................

Svafvel...............................................

Svafvelblomma ................................

Svafvelsyra ......................................

Svamp, sug- eller tvätt-.............

Svampar, ätbara, såsom champignoner, murklor

och tryffel, kärlens vigt, inberäknad .................

Sviskon; tullbehandlas såsom Plommon.

Symaskiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och

V erktyg.

Syringar; se Fingerborgar.

Sågar, Sågblad och Sågbladsämnen (otandade sågblad);

hänföras till Maskinerier, Redskap och

V erktyg.

Såll; se Siktar.

Såpa ......................................................................................

Såser; se Soja.

Säckar:

nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad,

hvaraf de bestå.

synbart brukade...........................................................

Tullkomitén8 Betänkande; II.

Qvantitet för

tullberäkningen.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

25

fria.

1 20

— 10

fritt.

fri.

fri.

40

50

fria.

6

42

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

516.

517.

518.

519,

520,

521,

522.

Sängkläder beläggas med den tullafgift, som är

bestämd för öfverdraget.

stoppade med tagel eller annat tullpligtigt

ämne, men med tullfritt öfvertyg; hänföras

till Slöjdvaror, ej specificerade,

tillhöriga sjöfarande eller resande, när sängkläderna

äro synbart brukade eller, af egarne

sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga

deras personliga behof..........................................

Tafvelramar; förtullas lika med det ämne, arbetadt,

hvaraf de hufvudsakligen bestå, utan afdrag

i vigten för täflan, derå anbragt glas, m. m.

för fotografier, af papp, med eller utan glas;

tullbehandlas såsom Papp- och Pappersarbeten.

Anm. Skulle sådana ramar inkomma, som böra tullbehandlas

efter värde, må dock denna behandling icke sträcka

sig till den infattade målningen eller ritningen, som

egaren har att tullfritt utbekomma.

Tagel; se Hår.

Tagelsurrogat eller s. k. artificielt tagel samt till

stoppningsmaterial preparerad mossa; tullbehandlas

lika med Gräs.

Talg..........................................................................................

Tamarinder...........................................................................

Tandpulver; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej

nämnda, arbetade.

Tapeter af papper; se Papperstapeter.

Tegel:

golf- och vägg- (s. k. Tiles) af högst 2 centimeters

tjocklek.........................................................

andra slag...................................................................

Tenlikor eller Möbelspik...................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för papper och annat omslag.

Tenn:

oarbetadt .......................................................................

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

fria

fri.

10

— 3

fria.

— 35

fritt.

43

Ovantitet för

523.

Tenn:

arbetad!, ej specificeradt:

förgyldt, försilfradt, lackeradt eller måladt

tullberäk-

ningen.

1 kilogram

Tulls:

Kronor

ts.

öre

70

524.

andra slag...............................................................

1 kilogram

•-

35

525.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg.

Tenn- och Blyaska...........................................................

__

fn

526.

527.

528.

Tennsalt eller Klortenn......................................................

Termometrar; se Instrumenter.

Terpentin, nativ eller rå...................................................

Terpentinolja och Terpentinspiritus..............................

1 kilogram

frit

fri

t.

7

529.

Terracotta och Terralith, arbeten deraf; se Kruk- rnakarearbeten.

The .........................................................................................

1 kilogram

1

40

530.

531.

Tjära och Tjärbärma.......................................................

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk........................................

1 kilogram

frie

1

i.

532.

arbetad:

cigarrer och cigaretter ...........................................

1 kilogram

2

50

533.

andra slag.................................................................

1 kilogram

1

20

534.

535.

Tran, alla slag...................................................................

Trikot och Trikotage; hänföres under Strumpor m. in.

Trippel...................................................................................

^ -T

. <s>.

*

536.

Tryffel; se Svampar, ätbara.

Träd:

guld- och silfver-.........................................................

1 kilogram

2

40

537.

538.

jern- och stål-...............................................................

arbeten deraf:

duk.......................................................................

1 kilogram

fri.

— 15

539.

andra slag; draga den tull, som taxan bestäm- mer för jern- och stålvaror, ej specific.

koppar- och annan ej specificerad metall-:

förgyld, försilfrad eller pläterad........................

1 kilogram

2

40

540.

541.

andra slag..............................................................

bomulls-, alla slag.....................................................

1 kilogram

fn

40

542.

linne- och hamp-:

oblekt ......................................................................

1 kilogram

_

40

543.

blekt eller färgad..................................................

1 kilogram

—

60

44

544.

545.

546.

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

Tråd:

af silke, bomull eller lin, öfverspunnen med

guld, silfver eller annan metall; tullbehandlas

såsom Gulddragarearbeten.

af metall, öfverspunnen med silke, tråd eller

papper; tullbehandlas såsom Karkasser.

Träsnittsaftryck; se Kopparsticksaftryck.

Tr äsnitts sto okär; se Bokstafsstämplar.

Trävaror:

virke, oarbetadt, alla slag..........................

bandstakar ...................................................

bjelkar och sparrar, alla slag..................

bräder och plankor, sågade, alla slag...

enträn och enstafrar...................................

gevärsstocksämnen ......................................

handspakar och handspaksämnen..........................

lister och läkter, alla slag......................................

lådämnen, sågade.........................................................

master, bogspröt, spiror och pumpträn, alla slag

ribbor, alla slag...................

stäfver, lagg- och botten

tunnband

.....................................................................

ved, alla slag..........................................................

årträn ..........................................................................

fanérskifvor och hyflade lådämnen af 7 mm.

tjocklek och derunder draga hälften af den

tull, som är bestämd för snickarearbeten af

samma träslag.

tangentskifvor af ebenholz......................................

alla slag.

och bildhuggarearbeten, ej speci

-

svarfvareficerade

Anm.

1. Ofverstiger vigten per stycke 1 kilogram, utgår

för Överskjutande vigten den tull, som för snickarearbeten

är bestämd.

Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.

I kilogram

fria.

fria.

60

45

547.

548.

549.

550.

551.

552.

Trävaror:

tunnbindarearbeten:

af furu eller gran.............................................

af annat träslag ......................................................

Anm. Såsom tunnbindarearbeten förtullas lagg- och bottenstäfver,

som äro så färdigarbetade, att de kunna omedelbart

till kärl sammansättas.

alla andra mer eller mindre arbetade trävaror,

derunder inbegripna snickare- och stolmakarearbeten:

af

furu eller gran, utan betsning, målning

eller lackering..................................................

af nyssnämnda träslag, med betsning,

målning eller lackering.................................

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska,

ej specificerade träslag, massiva

eller dermed fanerade........................

af päron och valnöt, samt af mahogny,

jakaranda och andra utländska träslag,

massiva eller dermed fanerade, äfvensom

arbeten, försedda med äkta eller oäkta

förgyllning........................................................

Anm. xir arbetet sammansatt af flera träslag, sker förtullningen

efter det slag deribland, som drager högsta tullafgift.

möbler, försedda med stoppning, men utan

öfvertyg, förtullas efter ofvanstående bestämmelser

med 20 % förhöjning,

försedda med stoppning och öfvertyg förtullas

efter nämnde bestämmelser med 40 %

förhöjning.

Tumstockar; tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap

och Verktyg.

Tungspat, omalen; tullbehandlas såsom Sten.

malen; tullbehandlas såsom blyhvitt.

Tusch; hänföres till Färger, ej specificerade.

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsats.

Kronor

öre

1 kilogram

l

1 kilogram

—

4

1 kilogram

I kilogram

1 kilogram

1 kilogram

15

46

553.

Tvål:

parfymerad.....................................................................

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

1 kilogram

Tulls

iKronor

its.

öre

30

554.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, burkar, flaskor,

papper och annat dylikt omslag.

andra slag .....................................................................

1 kilogram

10

555.

Tågvirke, nytt....................................................................

1 kilogram

—

5

556.

Tänder, konstgjorda; tullbehandlas såsom Varor,

i taxan ej nämnda, arbetade.

Tändstickor, jemväl af annat material än trä, äf- vensom Tändsvamp, närmaste emballagets vigt

inberäknad ....................................................................

1 kilogram

5

557.

Ull:

ofärgad ..........................................................................

fri.

558.

färgad ..............................................................................

fri.

559.

Ur:

tick-:

med boett af guld...................................................

1 stycke

1

560.

med boett af annat ämne...................................

1 stycke

—

50

561.

boetter, lösa; förtullas såsom det ämne, ar- betad^ hvaraf de bestå,

skeppskronometrar ......................................................

1 stycke

1

562.

vägg- och studsare- i foder:

af brons eller annan metall, äfvensom af

alabaster och porslin..........................................

1 kilogram

70

563.

af trä eller andra slag..........................................

1 kilogram

—

50

564.

urfoder, lösa, lod till ur, äfvensom tornur eller

delar deraf, förtullas lika med det ämne,

arbetadt, hvaraf de bestå,

lösa eller oinfattade urverk, eller delar af ur,

ej specificerade........................................................

1 kilogram

1

80

565.

Anm. För omslag af papper eller annat ämne, äfvensom

för askar, hvari vägg- och studsareur inkomma, lemnas

ej afdrag i vigten,* ej heller för askar och omslag till

urverk och urdelar.

Vadd:

silkes- ..............................................................................

1 kilogram

3

50

566.

andra slag ...................................................................

1 kilogram

—

20

47

567.

o

Vagnar och Åkdon, jernvägsvagnar inbegripna:

arbetsfordon och lastvagnar....................................

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

1 stycke

Tullsa

Kronor

5

ts.

öre

568.

tvåhjuliga och slädar................................................

1 stycke

15

—

569.

fyrhjuliga:

trillor.........................................................................

1 stycke

25

570.

halftäckta mindre ...................................................

1 stycke

50

—

571.

andra slag....................................................................

1 stycke

100

—

572.

Anm. Uppstår tvifvel till hvad slag ett åkdon är att hän- föra, utgår tullen med 10 procent af dess värde, dock ej

utöfver 100 kronor.

Vagnmakarearbeten, ej specificerade; hänföras under

Slöjdvaror, ej specificerade.

Vagnssmörja; se Maskinsmörja.

Vanilj......................................................................................

1 kilogram

13

573.

Vantar:

hel- och halfsiden-......................................................

1 kilogram

5

_

574.

andra slag.....................................................................

1 kilogram

1

20

575.

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappers- omslag och inlägg.

öfverkladda med skinn; tullbehandlas såsom

Handskar.

Vatten, mineral-..................................................................

frit

t.

576.

Vattenglas eller en lösning af kiselsyra i kali eller

natron ..............................................................................

100 kronor

5

577.

Vax, alla slag........................................................................

frit

t.

578.

Vaxarbeten, ej specificerade; hänföras till Varor, i

taxan ej nämnda, arbetade.

Vekar, lump- och ljus-...................................................

1 kilogram

1

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar och pappers- omslag.

Verktyg eller delar deraf, ej specificerade; se Ma- skinerier, Redskap och Verktyg.

Verktyg slådor:

för barn, med verktyg, hvilka icke kunna så- som sådana begagnas; tullbehandlas såsom

Leksaker.

48

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor*

öre

579.

580.

581.

582.

583.

584.

585,

586,

587,

588,

589.

590.

591.

592.

Verktyg slådor:

innehållande användbara, men för industriens

behof synbarligen ej afsedda, verktyg in. in.;

hänföras till Varor, i taxan ej nämnda, arbetade

........................................................................

Vin, alla slag:

af till och med 25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre .................................

på andra kärl ........................................................

af högre alkoholhalt; tullbehandlas såsom Likör.

Vindruf, torr.......................................................................

Vindrufvor ..........................................................................

Vinsten, rå eller renad, samt Chrystalli tartari och

Cremor tartari ............................................................

Vinstenssalt...........................................................................

Vinstenssyra och Vinsyra; hänföras till Kemiskttekniska

preparater.

Violrot....................................................................................

Violsirap; hänföres under Sirap.

Visitkort och Adresskort...................................................

Vismut..................................................................................

Vitriol, alla slag ...............................................................

Vitriololja och Vitriolspiritus; tullbehandlas såsom

Svafvelsyra.

Väfnader:

helsiden-:

felb och plys...........................................................

andra slag, guld- och silfvertyg derunder inbegripna.

.................................................................

halfsiden-:

felb och plys, äfvensom filtar..........................

andra slag...............................................................

Anm. 1. Ingår i sidenväfnad annat spånadsämne till någon

obetydlig del, skall den dock förtullas såsom hel

-

1 kilogram

1 liter

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

30

65

fri.

25

fria.

fritt.

fri.

20

fri.

fri.

50

50

50

49

Qvantitnt för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

593.

594.

595.

596.

597.

598.

599,

600.

601,

602.

603.

604.

605.

Väfnader:

siden. Såsom halfsiden tullbehandlas hvarje annan väfnad,

deri silke ingår, äfven om detta utgör blott en

ringa beståndsdel.

Anm. 2. Sammet tullbehandlas såsom helsiden, andra slag,

då hela ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar

bomull.

bomulls-:

inaskinfilt, rundväfd för fabriksbehof ............

segelduk .....................................................................

bokbindarecloth, klistrad och pressad eller

med en täckande färg öfverdragen ............

felb och plys, äfvensom filtar och parkum...

tyll .......................................................;......................

andra, helt och hållet eller delvis glesa väfnader,

såsom gaz, stramalj m. fl., äfvensom

täta sådana, som öfverallt eller delvis

på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla

i ränning och inslag tillsammans 80

trådar eller derutöfver......................................

Anm. Med glesa väfnader förstås sådana, der mellanrummet

mellan trådarne är så stort som tjockleken af en tråd.

andra slag:

oblekta, ofärgade och otryckta........................

blekta eller färgade............................................

tryckta eller pressade..........................................

ylle-, af ull allena eller blandad till större

eller mindre del med bomull, lin eller andra

ämnen utom silke:

maskinfilt, rundväfd för fabriksbehof.........

filtar och mattor ................................................

pressduk ..............................................................

andra slag ............................................................

kilogram

kilogram

kilogram

kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

fri.

fri

14

50

90

50

75

50

90

10

60

20

75

Tulllcomiténs Betänkande; 11.

50

606.

Väfnader:

af lin, hampa eller andra ej specificerade ve- getabiliska spånadsämnen, med eller utan

inblandning af bomull eller jute:

a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade,

hvilkas hela yta är till väfnadssättet

likartad (icke mönsterväfd), satin eller

atlasväfnad undantagen:

som på en yta af 1 cm. i qvadrat

innehålla tillsammans högst 25 varp- och inslagstrådar, äfvensom all se-

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tulls

Kronor

lts.

öre

607.

gelduk ......................................................

som på en yta af 1 cm i qv. inne- hålla tillsammans mer än 25 till och

1 kilogram

20

608.

med 35 varp- och inslagstrådar......

som på eu yta af 1 cm i qv. inne- hålla tillsammans mer än 35 till och

1 kilogram

35

609.

med 50 varp- och inslagstrådar......

som på en yta af 1 cm i qv. inne- hålla tillsammans mer än 50 varp-

1 kilogram

l

och inslagstrådar....................................

1 kilogram

l

75

610.

611.

b) till a) ej hänförlig mattväfnad...............

c) till a) ej hänförlig bolstervars- och s. k.

1 kilogram

—

40

korsettväf ........................................................

1 kilogram

—

90

612.

d) andra slag ......................................................

jute-:

1 kilogram

i

50

613.

oblekt och ofärgad säck- eller packväf.........

fn.

614.

andra slag.................................................................

Anm. Juteväfnad med blandning till större eller mindre

del af bomull; tullbehandlas såsom likartade väfnader

af bomull allena.

hår- eller tagel-:

1 kilogram

40

615.

nöthårsfilt ..................................................................

—

fri.

616.

andra slag..................................................................

1 kilogram

— |60

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Krouoi

öre

Väfnader:

vattentäta:

617.

med kautschuk öfverdragna, äfvensom dubbla

I

väfnader, sammansatta genom upplösning

af kautschuk in. m.........................................

1 kilogram

1

75

med annan vattentät massa belagde, vaxduk

samt andra lackerade éller fernissade väf- nader derunder inbegripna:

618.

mattor..........................................

1 kilogram

1 kilogram

_

25

60

619.

andra slag ........................................

elastiska, innehållande trådar af kautschuk

—

eller annat likartadt ämne; tullbehandlas

lika med Band, andra slag.

Anm. Vid tullbehandling af väfnader göres ej afdrag i vig-

ten för omslag af papper eller väf kring de särskilda

styckena samt ej heller för inlägg.

Värjor och Värjklingor; hänföras under Jern o. Stål.

Väskor; se Portföljer.

Växter;

620.

lefvande alla slag .......................................

fria

konstgjorda; tullbehandlas såsom Blommor,

konstgjorda.

621.

Ympvax......................................................................

Zink:

fritt.

622.

oarbetad ......................................

fri

arbetad:

623.

plåt och bleck, äfvensom spik till fartygs

förhydning..............................................

fria.

624.

förgyld eller försilfrad.........................................

1 kilogram

—

70

625

utan målning, fernissning eller annan ytbe-

täckning.....................................................

1 kilogram

—

7

626.

andra slag...........................................

1 kilogram

35

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och omslag af

papper eller annat ämne.

627.

Zitverrot...........................................

fri.

628.

Ångmaskiner och Ängpannor................................

fria.

52

629.

630.

631.

632.

Ägg.........................................................................................

Ättika och Ättiksyra, alla slag:

af till och med 10 procents syrehalt..................

för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften

med 2 öre per kilogram.

Öl; se Maltdrycker.

Varor, som icke kunna hänföras under någon af

de i denna tulltaxa upptagna bestämmelser:

råämnen ....................................................................

mer eller mindre arbetade .................................

Qvantitet för

tallberäk- ningen.

Tullsats.

Kronor

öre

frie

i.

1 kilogram

—

20

frie

i.

100 kronor

10

—

Anm. 1. Till förgylda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna, äfvensom till

emaljerade, glaserade, målade, fernissade eller lackerade arbeten äro alla sådana att

hänföra, som till någon om ock ringa del blifvit på något af förenämnde sätt bearbetade

; till polerade arbeten åter sådana, som: till en större eller mindre del äro så

polerade, att fil- eller slipningsstreck derå ej äro synliga.

Anm. 2. Kärl och omslag eller s. k. Emballage, hvari varor inkomma, då dermed synbarligen

afses endast varans skydd samt ej, enligt särskilda stadganden i taxan, emballaget

skall inbegripas i vigten för tullberäkningen, äro från tullafgift fria.

53

I nderrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

§ i

Hvad

vid tullklarering af brutet öretal ej hinner till hälft öre uteslutes,

och räknas deremot för ett öre, hvad af sådant brutet tal stiger till

eller öfver ett hälft.

§ 2.

Med de i taxan förekommande mått- och vigtbestämmelser förstås de,

som uti Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 22 November 1878 äro föreskrifna.

§ 3.

Varor, som med främmande fartyg införas, äro i Sverige icke underkastade

andra eller högre afgifter, än om de med svenska fartyg införas.

§ 4.

Lastpenningar till Kongl. Maj:t och Kronan utgöras till lika belopp af

svenska som af främmande fartyg med 14 öre för hvarje ton, beräknad

efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande

och utgående; dock, om ett fartyg under loppet af ett kalenderår gör flera

resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa umgälder för utgåendet

allenast första resan och vid förnyadt inkommande endast när fartyget innehar

last samt större eller mindre del deraf lossar, och må härvid jemväl

såsom barlastade anses fartyg, hvilkas lastqvantitet är i förhållande till

deras drägtighet af ringare betydenhet; i h vilket hänseende bestämmelserna

uti § 2 mom. 2 punkten 2 af Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 5 Juni

1874 angående förändrade föreskrifter i afseende å utgörande af fyr- och

båkafgifter samt uppbörden deraf skola lända till efterrättelse.

Då lossning och lastning på flera ställen egt rum, erläggas'' lastpenningar

endast å första lossnings- eller lastningsstället, derom bevis på

märkrullan eller passet meddelas.

54

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer

och åter utgår i barlast;

fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk hamn

och der endast aflemna!’ medförde resande jemte deras effekter,

eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export;

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhemtande af ordres för

vidare resa anlöper svensk hamn och der icke verkställer lossning

och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter för

besättning, medförde resande och fartyg;

fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,

anlöper svensk hamn och der lossar sin last, samt efter verkstäld

reparation densamma åter intager och utför;

fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och densamma

till större eller mindre del försäljer, då. sådan försäljning

inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna bevisligen

erfordrats; samt

fartyg, som, under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn lossar

eller lastar varor till högst fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet, för

beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar skola tjena till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets skeppare ställa sig till efterrättelse

de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste tullbetjent

äfvensom om märkrullans aflemnande samt, i tillämpliga delar, jemväl iakttaga

hvad i nämnda stadga finnes anbefaldt rörande uttagande af tullpass.

§ 5.

o

A inkommande varor, som enligt taxan förtullas med vissa procent af

värdet, bör godsegaren uppgifva inköpspriset med tillägg af assurans, frakt

och annan derå använd kostnad, intill dess de till lossningsorten anlända

Godsegarens uppgift skall, så vidt ske kan, styrkas af faktura och konosseraent.

Företes icke dessa handlingar, vare tullkammaren pligtig, likasom

den i allt fall är berättigad, att genom tillkallade tvenne sakkunnige personer

låta besigtiga varan och å angifningsinlagan anteckna antingen deras

godkännande af det uppgifna värdet eller den tillökning deri, som de anse

skäligen böra göras. Vill godsegaren icke verkställa förtullning efter det

af besigtningsmännen varan åsätta värde, skall skriftligt bevis derom å angifningsinlagan

tecknas och varan derefter, så fort sig göra låter samt sist

inom en månad från angifningen, genom tullkammaren å offentlig auktion

försäljas. Sedan tullafgiften, beräknad efter försäljningsbeloppet, derest

detta öfverstiger godsegarens värdeuppgift, men alltid minst efter denna

55

senare, blifvit jemte auktionsomkostnaderna afdragen, skall behållna auktionssumman

godsegaren tillställas.

Med brukade flyttsaker och resande tillhöriga effekter, som icke utgöra

handelsgods, förfares enligt hvad derom särskildt är eller varder stadgadt.

§ 6.

På vederbörande fabriks- och handtverksföreningar eller, der sådana

ej finnas, på vederbörande kommunalstyrelse ankommer att utse eu eller

flera personer i hvarje stapelstad, som ega att tillse, det de till särskilda

yrken hörande varor blifva efter rigtiga värden och benämningar förtullade;

dock må dessa ombuds frånvaro icke hindra tullbehandlingens företagande

och fortgång.

O o

§ 7.

Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående varors angifning

och journalisering samt huru förhållas skall med varans undersökning,

förtullning och utlemnande m. m., derom länder till efterrättelse hvad i

särskilda författningar stadgas.

§ 8.

Egare af fartyg som vid svenskt skeppsvarf repareras eller nybygges,

äro berättigade att, sedan fartyget kommit i fullfärdigt skick och sådant

inför Generaltullstyrelsen styrkt blifvit, få tillgodonjuta restitution af erlagda

införselafgifter för segel och segelduk samt tågvirke, som egaren

genom behöriga intyg visat hafva varit till fartygets utredning använda och

för sådant ändamål från utrikes ort införda.

De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt från utrikes ort återvändande

fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade tull,

så länge de förblifva i samma fartygs bruk.

§ 9.

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne

inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- och kak-.............. 28,2 öre.

» 1 kilogram chokolad, konfityrer eller blandad chokolad och

konfityrer................................................................................. 30 »

» 1 liter punsch.................................................................................... 30 »

56

för 1 kilogram tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter............................. 1 krona — öre.

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom

i stänger........................................ — » 70 »

malen eller snus ................................... — »48 »

andra slag.................................................. — » 55 »

» 1 dito s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt af

bomull.................................................... — » 15 »

» 1 dito s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt af

ull.................''.......................................... — » 20 »

» 1 dito bomullsväfnad........................................ — » 15 »

» 1 dito linneväfnad................................................ — » 20 »

» 1 dito maskinsydda bomulls- och linneartiklar,

såsom skjortor, kragar, mansketter,

med flera, under vilkor att de icke

hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad

väfnad än oblekt bomullsväfnad___________________________________________________

— »50 »

hvarvid för öfrigt iakttages:

l:o att af de i vigt här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera,

men af blandadt chokolad och konfityrer 50 kilogram tillhopa och af punsch

minst 50 liter skola till export angifvas och på en gång afsända^; kommande

dock denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för hvilken

tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under

enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda varor

skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

2:o att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under

edelig förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta, försäkran, att

varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införseltull

blifvit erlagd, eller, beträffande flamgarn och väfnader, att de äro

inom landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt garn,

och i fråga om maskinsydda bomulls- och linneartiklar, att de äro inom

landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader;

och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarejournalen å den tullplats,

hvarifrån varan utföres; och

3:o att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet

å lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad, hvilket intyg

bör vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda ort

finnes anstäld, behörigen legaliseradt; dock att, derest utförseln skett i

fartyg af 30 tons drägtighet eller derutöfver, och fartyget, utklareradt direkte

till utrikes ort, blifvit af tullbetjening bevakadt till öppen sjö samt

57

den till utförsel angifna vara, för hvilken tullrestitution äskas, tillika blifvit

af tullkammare vid utklareringen antecknad å fartygets utgående sjöpass,

något bevis om varans ankomst till den utländska lossningsorten ej må för

restitutionens beviljande erfordras.

Den här ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel till

Norge, utom i afseende å artiklarne raffineradt socker, punsch och arbetad

tobak. För dessa ''artiklar beviljas, äfven då de utföras landvägen till

nämnda rike, enahanda restitution, som här förut är bestämd, under följande

för landväga utförseln gällande särskilda vilkor:

a) att varupartiet skall hafva i den ordning, som föreskrifves uti nådiga

förordningen af den 12 Juli 1860 angående varuförseln landvägen

mellan de förenade rikena, varit hos vederbörande tullkammare å afsändningsorten

till utförsel angifvet och der blifvit journaliseradt. samt försedt

med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning får ega

rum, stäld förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas sådan försäkran af tillverkaren,

som här ofvan i första delen af 2:dra punkten är föreskrifven;

samt

* c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten skall

styrkas, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering

samt till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande.

Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma i

annorlunda bearbetadt eller förädladt skick, än här ofvan säges, land- eller

sjövägen åter utföra och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika återbekomma,

må sådant vara tillåtet under vilkor, att en dylik afsigt med

införseln redan i sammanhang dermed vid varans angifning till tullbehandling

skriftligen anmäles, samt att varuegaren i öfrigt ställer sig till efterrättelse

de föreskrifter, hvilka Generaltullstyrelsen eger meddela till förekommande

af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån; skolande derjemte,

för tillgodonjutande af denna förmån, återutförseln hafva egt rum

och sådant behörigen styrkas inom natt och år efter det införseln skedde.

§ io.

Skeppare vare skyldig att, på sätt i 1 kap. af tullstadgan är förordnadt,

å märkrullan noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd och

beskaffenhet, vid den påföljd för uraktlåtenhet deraf, som berörda förordning

bestämmer; och må det förråd, som för besättningens behof till begagnande

om skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra afgifter

i lossningsorten.

Tullkomiténs Betänkande; II. 8

58

Till provision må, under sådana vilkor, jemväl kunna hänföras följande

qvantiteter vin, bränvin, kaffe och thé, nemligen: för fartyg kommande från

Östersjön eller till någon hamn i Halland samt Göteborgs och Bohus län

från Nordsjöorter samt Holland, England och franska Vester sjöhamnar 6 liter

vin, 3 liter bränvin, 1 kilogram kaffe och 1 hektogram thé, räknadt på

hvarje person af besättningens och passagerarnes antal; samt för fartyg,

kommande från orter utom Östersjön, med undantag af nyssnämnda fart till

Bolland och Bohus län, 9 liter vin, 6 liter bränvin, 2 kilogram kaffe och

och 2 hektogram thé, på enahanda sätt beräknadt. Härvid bör för öfrigt

iakttagas, att vin och bränvin icke mot hvarandra utbytas, så att den, som

har mindre af den ena, ej får för sådan brist njuta ersättning i den andra

varan, äfvensom att hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger

en skeppares sålunda bestämda förråd i lossningsorten skall, då fartyget

icke omedelbart å nyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas.

År från utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt

att omedelbart å nyo användas för utrikes fart, må skepparen, då han vid

sin ankomst till riket, såsom provisionsartiklar medhafver vin, bränvin, kaffe

och thé i större qvantiteter än genom denna paragraf bestämmes, vara berättigad

att öfverskottet i märkrullan till återutförsel upptaga, hvarefter

det bör under tullförsegling i packhuset eller i något säkert och Renligt

rum ombord å fartyget förvaras, till dess skepparen åter afseglar, då den

kontroll iakttages, som i 42 § tullstadgan för reexportgods tinnes föreskrifven.

Likväl och derest något af detta öfverskott, under sådant fartygs längre

qvarblifvande i svensk hamn, för besättningen till begagnande om skeppsbord

tinnes nödigt, må det i mån af behof utlemnas, hvarvid motsvarande

afskrifning å de på märkrullan till återutförsel uppförda qvantiteter bör ske.

Andra provisionsartiklar, än här ofvan nämnda, må likaledes, under

iakttagande af erforderlig kontroll, till den del de icke under vistande i

svensk hamn ombord användas eller till qvarvarande i riket förtullas, med

fartyget åter utföras.

Hvad af inrikes producerade, enligt utgående tullpasset, med fartyget

bevisligen utförda provisionsartiklar öfverblifvit må vid återkomsten, liksom

utländska icke tullpligtiga provisionsartiklar, tullfritt disponeras.

§ 11.

För gods, som under transporten genom tillfällighet tagit skada, må

ej någon minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill detsamma

disponera. Anser godsegaren en sålunda förskämd vara icke kunna draga

deri i tulltaxan utsatta tull, må han, sedan skepparen till upplysning om

förhållandet afgifvit sjöförklaring, äska laga besigtning å godset, hvilken

59

då skall af magistratsperson med biträde af två sakkunnige och ojäfvige

män verkställas i närvaro af vederbörande tullkammareföreståndare, som

eger att under tjenstemanna-ansvarighet, för bevakande af kronans rätt,

besigtningsåtgärden kontrollera; börande ock, derest godset är emot sjöskada

försäkradt, assuradörernas ombud, om sådant i orten finnes att tillgå,

genom magistratens försorg bevisligen kallas till besigtningsförrättningen,

likväl utan att denna genom ombudets frånvaro må uppehållas. Befinnes

godset hafva under transporten undergått förskämning, skola besigtningsmännen

ej allenast härom utfärda intyg, utan jemväl efter granskning af

behöriga lasthandlingar attestera värdet af enahanda vara i oskadadt skick.

Derest fog till anmärkning emot förrättningen icke förekommer, antecknar

tullkammareföreståndaren sitt godkännande å besigtningsinstrumentet, som

icke edsvurne besigtningsmän äro pligtige att, der så äskas, med ed fästa.

Tullkammaren försäljer sedermera, efter föregånge») kungörelse, på öppen

• auktion i behörig ordning hvad förskämdt är, hvarvid, under iakttagande att

godset, såsom å nederlag befintligt eller oförtulladt, försäljes, införseltullen

för det, som enligt taxan förtullas efter värde, beräknas efter faststäld tuHprocent

å auktionspriset samt för annat gods emot taxebestämmelsen minskas

i samma mån, som auktionspriset understiger det vid besigtningen för

oskadad enahanda vara bestämda värde; kommande behållna auktionssumman

att, sedan belöpande tull blifvit erlagd, godsegaren tillställas. Försummar

godsegaren fullgörandet af bevisningen om varans förskämning utöfver

fjorton dagar efter den preskriptionstid, hvarinom angifningsinlagan,

jemlikt tullstadgans 21 §, bör vara till tullkammaren aflemnad, ansvare för

tullafgifternas fulla erläggande, derest han icke genom skriftlig anmälan hos

tullkammaren inom samma tid afstår sin rätt till den skadade varan, som

då medelst offentligt utrop för kronans räkning genom tullkammaren försäljes.

Hvad vid tullbehandlingen i öfrigt af varor, bergade från strandade,

utrikes ifrån komna fartyg, skall iakttagas, är i kap. 5 af tullstadgan förordnadt.

§ 12.

I afseende på Sveriges och Norges inbördes handelsförhållanden länder

till efterrättelse, hvad derom är eller varder stadgadt

-

Motiv till de i tulltaxan föreslagna förändringar.

Accordion. Denna vara, nu hänförd till slöjdvaror af sammansatta ämnen, har Accordion.

af komitén upptagits till förtullning efter vigt, hvarigenom den fördelen vinne''s, att tullbehandlingen

vid alla tullplatser blir lika och att det dröjsmål med tullbehandlingen,

som nu uppstår derigenom att fakturan måste företes, helt och hållet undvikes. På

grund af profvägningar och värdeberäkningar efter flera fakturor är tullsatsen för denna

artikel föreslagen till 50 öre per kilogram.

Då accordion rätteligen är att anse såsom ett musikaliskt instrument och sådana

i allmänhet äro under en hufvudrubrik sammanförda, har komitén under denna rubrik

äfven intagit accordion, med plats efter speldosor, och anser skäl till denna flyttning

förefinnas äfven deruti, att anmärkningen under instrument, musikaliska, i senare afdelningen

b) utan tvifvel bör äfven i afseende på accordion tillämpas.

Agat. arbetad. Ehuru införseln häraf är mycket ringa, har komitén dock ansett, Agat, arbetad.

att, då infattade agatarbeten äro tullpligtiga efter infattningens beskaffenhet, äfven oinfattade

dylika varor böra draga tull, och derför föreslagit, att agat, arbetad, men oinfattad,

åsättes en tullafgift af 1 krona per kilogram eller lika med den för bijouteri varor

bestämda.

Då med afseende på guld- och silfverarbeten i nu föreliggande förslag stadgas, att

tullafgiften skall utgå utan afdrag i vigten för infattade stenar, perlor m. m., och då

till bijouterivaror i allmänhet måste hänföras alla med infattning af andra ämnen försedda

arbeten, såsom armband, ringar m. m., har komitén så väl vid denna rubrik som

vid bernsten, koraller, perlemor, perlor och stenkolsarbeten såsom obehöfliga uteslutit

föreskrifterna angående tullbehandlingen af infattad vara.

Alabaster, arbetad. För denna vara, liksom för agat, blef tullfrihet medgifven på Alabaster,

grund af traktaten med Frankrike; tullen var förut dels 60 dels 30 öre per skålpund, arbetad.

Införseln deraf, som under år 1876 uppgick till ett värde af kronor 14,712, har sedermera

sjunkit och upptages för år 1879 till kronor 5,953. Då alabasterarbeten obestridligen

äro att anse såsom öfverflödsvaror och sådana, enligt vid riksdagarna ofta uttalade

åsigter, företrädesvis böra med tull beläggas, har komitén för denna artikel föreslagit

en tullsats af 50 öre per kilogram.

Apoteksvaror. Då, enligt hvad upplyst blifvit, medicinalstyrelsen ej meddelar Apoteksvaror.

tillstånd åt andra än apotekare att idka handel med enkla eller sammansatta medici

-

62

Band.

Ben.

Bernsten,

arbetad.

Bijouteri

varor.

Bildhuggerioch

arkitektoniska

arbeten.

nalier, har rubriken sålunda förändrats, att orden: »erhållit medicinalstyrelsens tillstånd

att med sådana varor idka handel, eller» — blifvit ur rubriken uteslutna.

Band. För silkessammets- och helsiden- äfvensom för halfsidenband föreslår komitén

samma tullsatser som för motsvarande slag af väfnader; för de förstnämnda, nämligen

silkessammets- och helsiden-, således 5 kronor per kilogram, i enlighet med det beslut,

som 1880 års riksdag fattat för den händelse den med Frankrike nu gällande

handeltraktat icke komme att förnyas, samt hälften eller kronor 2,5 0 per kilogram för

halfsidenband.

Då det ej sällan förekommer, att i sidenband finnas inväfda några trådar bomull,

vanligen för bildandet af upphöjda ränder eller rutor, men detta, som ej förringar bandets

hållbarhet eller värde, ej heller bör medföra nedsättning i tullen, har komitén, till

förekommande af ofta uppstående tvister samt för vinnande af enhet i tullbehandlingen

vid olika tullplatser, föreslagit intagande i taxan af en anmärkning med följande lydelse:

»År i sidenband inväfdt annat spånadsämne till någon obetydlig del, skall bandet

dock förtullas såsom helsiden-; såsom halfsiden- tullbehandlas hvarje annan bandväfnad,

deri silke ingår, äfven om detta utgör blott en ringa beståndsdel.»

Ben. I uppställningen af denna rubrik är den förändringen vidtagen, att artikeln

benmjöl blifvit flyttad från oarbetadt och fått plats under arbetadt ben, hvarigenom

den fördelen vinnes, att införseln af detta varuslag blir i den officiela statistiken särskildt

upptagen.

Bernsten, arbetad. Om denna artikel gäller detsamma, som här ofvan blifvit anfördt

angående agatarbeten. Komitén föreslår för oinfattade bernstensarbeten samma

tullsats som för bijouterivaror eller 1 krona per kilogram.

Bijouterivaror. Enligt traktaten med Frankrike är tullen för denna vara bestämd

till 35 öre per skålpund netto, hvilken tullsats vid 1880 års riksdag ändrades till 80 öre

per kilogram, med tillägg likväl, att afdrag i vigten ej får ega rum för askar, fodral

eller kartor, hvarjemte Riksdagen alternativt, för den händelse att traktaten med Frankrike

ej komme att förnyas, bestämde tullen för denna artikel till 1 krona per kilogram.

Tullen för bijouterivaror har förut utgått med 1 krona, 75 öre och 50 öre per skålpund,

och varans beskaffenhet och användning medgifva utan tvifvel, att den belägges med

hög tull; men då bestämmelsen, att bruttovigten (utom ytterlådan) skall ligga till grund

för tullberäkningen, i de flesta fall innebär en ej obetydlig förhöjning i tullafgiften, har

komitén trott sig ej böra ifrågasätta högre tullsats än den af 1880 års riksdag antagna

och föreslår alltså 1 krona per kilogram. Införseln häraf uppgick år 1874 till 80,851

skålpund, men har sedan småningom nedgått och uppgifves för år 1879 till 44,585

skålpund.

Bildhuggeri- och arkitektoniska arheten. Vid denna rubrik har komitén föreslagit

den förändringen, att bildhuggeriarbeten af trä, som ej utgöra konstnärsarbeten och hvaraf

under senare åren en ej obetydlig import förekommit, såsom tafvelramar, klädhängare, nyc

-

63

Bin.

Biscuit.

Blanketter.

• iuaiiKsmoi^aj oianKSvaria och skoyhx. ror aessa varusiag, nviiKa nu lortunas Blanksmörja,

efter värde, dels såsom slöjdvaror med 10 procent, dels såsom kemiskt-tekniska preparat Manksvarta?

med 5 procent, föreslår komitén särskild rubrik med tullsats efter vigt, hvilken, efter

undersökning af härstädes förtullade dylika varors vigt i förhållande till fakturapriset,

och med afseende på den höga procent af sirap, som vid tillverkningen af blanksvärta

åtgår, upptagits till 5 öre per kilogram, askars och flaskors vigt inberäknad.

Bleckslagarearbeten. Endast arbeten af jernbleck och jernplåt hafva hittills hän - Bleclcslag anförts

under denna rubrik, men då arbeten af så väl zink- som messingsbleck och plåt arbeten.

tillverkas af bleckslagare och således enligt rubriken skulle kunna hänföras till bleckslagarearbeten,

ehuru på dem nu tillämpas de för zink- och metallarbeten, ej specificerade,

bestämda tullsatser, har komitén ansett rättast att vid bleckslagarearbeten i tulltaxan,

hvilken rubrik tills vidare torde böra qvarstå, endast föreskrifva, att dylika arbeten

skola tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå; i följd hvaraf de

förut till rubriken bleckslagarearbeten hänförda artiklar hädanefter komma att förtullas

såsom jern- och stålvaror. Denna förändring har funnits så mycket lämpligare, som

det stundom mött och måste möta svårighet att vid tullbéhandlingen afgöra, om en förekommande

vara rätteligen är att hänföra till bleckslagarearbeten eller till manufakturoch

handtverkssmide. Sistnämnda arbeten draga nu, om de äro polerade eller lackerade,

lika tull med lackerade bleckslagarearbeten, och för sådana artiklar har förändringen

icke någon praktisk betydelse. Men annorlunda blir förhållandet, då olackerade

arbeten gifva anledning till tvifvelsmål vid tullbehandlingen. Värdet af en vara, tillverkad

af jernplåt, är naturligen oberoende af tillverkarens olika benämnda yrke och

olika arbetsmetod; hvadan också den från sådana grunder hemtade klassifikationen af

varaartiklar måste i detta såsom i andra fall mer och mer öfvergifvas samt varans beskaffenhet

läggas till grund för tullbehandlingen.

Blod. Ordet »kreaturs» har såsom öfverflödigt uteslutits.

kelskåp med mera, beläggas med samma tullafgift som är bestämd för svarfvarearbeten,

till hvilken rubrik många af dessa arbeten i följd af sin beskaffenhet redan nu hänföras.

Bill. Då vid försändning från utlandet af dessa djur ej endast kupor utan äfven

andra för transporten lämpligare förvaringsrum användas, och tullfrihet under alla förhållanden

torde afses, har komitén kompletterat rubriken med tillägget: »eller på annat

sätt förvarade».

Biscuit. I hänvisningen äro orden»hvitt eller enfärgadt»såsomöfverflödigauteslutna.

Blanketter. Blanketter till räkningar med mera tullbehandlas enligt nu gällande

tulltaxa som papper, andra slag. Då det emellertid synes billigt och rättvist, att afseende

också fästes vid det arbete, som å blanketterna är nedlagdt, och hvilket ofta har ett högre

värde än sjelfva papperet, har komitén, sedan tullen å sådant papper, som till blanketter

användes, blifvit i förslaget* upptagen till 10 öre per kilogram, föreslagit särskild

tullsats för denna artikel med 15 öre pr kilogram.

Blod.

64

Blommor.

Bly.

Bok-, sten- och

koppartrycksfärg.

Bolus.

Bomull.

Borstbindare

arbeten.

Bouillon de

poche.

Blommor. Då naturliga blommor förekomma både friska och torkade, har komitén

i rubriken intagit båda dessa bestämmelser, men deremot uteslutit den efter »blommor»

nu intagna rubriken »blomster, torkade». Den föreslagna förhöjningen i tullen å

konstgjorda blommor, från 10 till 15 kronor per kilogram, grundar sig på 1880 års riksdags

beslut, men har komitén såsom en naturlig följd häraf äfven föreslagit en proportionerlig

förhöjning i tullen å delar till konstgjorda blommor samt derjemte utbytt

ordet af i rubriken och anmärkningen mot till.

Bly. Vid denna rubrik har iakttagits, att utvalsadt bly, som hittills upptagits såsom

oarbetadt, nu med bibehållen tullfrihet förts under arbetadt och i denna afdelning

uppförts under samma benämning: bleck och plåt, som vid uppställningen af öfriga metallrubriker

redan förut begagnats.

Bok-, sten- och koppartrycksfarg. Nämnda vara, i hvars tillverkning ingå flera

artiklar, såsom kimrök, linolja och fernissa, hvilka vid införsel draga tull, är i nu gällande

tulltaxa hänförd till färger och färgningsämnen, ej specificerade, och således tullfri.

Då det måste anses oegentligt, att sjelfva fabrikatet får inkomma tullfritt, under

det att rudimaterierna äro med tull belagda, har komitén för denna vara föreslagit en

tullafgift af 7 öre per kilogram, motsvarande den afgift af 3 öre per skålpund, som

under 10 år före 1874 för densamma utgick. Den förut bestämda tullsatsen var 10 öre

per skålpund. Då boktrycksfärg vid. förtullning upptages såsom färg, ej specificerad,

kan införselqvantiteten för de senaste åren ej uppgifvas; för åren 1870—1874 uppgick

den i medeltal till ett värde af kronor 65,000.

Bolus. Då lagstiftningen utan tvifvel afser, att all bolus skall vara tullfri, hafva

orden »hvit och röd samt terra sigillata» såsom obehöfliga uteslutits.

D o

Bomull. Tillägget »färgad och ofärgad,» med tullfrihet för båda slagen, afser endast

att i sammandragen öfver importen få dessa olika varuslag till qvantiteten särskildt

uppgifna.

Borstbindarearbeten. De förändringar i tullsatserna, som vid denna rubrik föreslagits,

i det att tullen för den lägst beskattade gruppen blifvit nedsatt, men afgiften

för de högre beskattade deremot något förhöjd, stödja sig derpå, att gröfre borstbindarearbeten

i följd så väl af deras användning som af deras tyngd i förhållande till värdet

skäligen kunna och böra åsättas lägre tull än den nu bestämda, hvaremot ett motsatt

förhållande eger rum med de finare slagen. De klagomål, som från yrkesidkares

sida anförts öfver en öfverväldigande konkurrens, gälla mindre den utländska än den

inhemska tillverkningen och torde egentligen vara riktade emot den tillverkning, som

bedrifves inom fängelserna.

Bouillon de poche. Införseln af denna vara, ehuru nu tullfri, har i allmänhet

varit högst obetydlig, hvadan, och då densamma efter komiténs åsigt rätteligen bör hänföras

till konserver, någon särskild rubrik med olika tullbestämmelse funnits för denna

artikel hvarken nödig eller lämplig.

65

Broder duk,

marle och

stramalj.

Brefkuvert och papperspåsar. Tullnedsättningen för denna artikel från 24 till Brefkuvert

20 öre per kilogram har till en del sin grund i den nu, på skäl som här nedan komma och Pf‘PPers''

att vidare anföras, föreslagna nedsättningen i tullen å papper, andra slag, och afser för

öfrigt att tillvägabringa ett lämpligare förhållande emellan tullafgifterna å materialet

och å de deraf åstadkomna tillverkningarna.

Broderduk, marle och stramalj. Då dessa väfnadsslag, med ett enda undantag, nu

draga samma tull som andra väfnader af samma ämne, och då det dessutom stundom visat

sig vara svårt att afgöra, om en inkommen väfnad bör hänföras till brodérduk eller

annan väfnad, samt varans beskaffenhet och beståndsdelar, men ej det förutsatta användningssättet,

böra vid tullens bestämmande vara afgörande, har komitén, med bibehållande

af sjelfva hufvudrubriken, hänvisat brodérduk med mera af väfnadsämnen till väfnader,

af papper till papp- och pappersarbeten samt »andra slag» till slöjdvaror.

Bruneller. Här, liksom på åtskilliga andra ställen i taxan, har komitén, då arti- Bruneller.

keln i fråga ej är specificerad under den rubrik, till hvilken hänvisning blifvit lemnad,

utbytt ordet »se» mot »tullbehandlas såsom».

Bränvin och sprit. Förändringarna vid denna rubrik föranleddes af förutsättningen,

att traktaten med Frankrike ej komme att förnyas, hvarjemte komitén utjemnat den

för spritvaror på buteljer med mera bestämda tullafgiften från 88 till 90 öre per liter

samt förändrat emballagebenämningarna: »fastager» och »buteljer och krus» till: »fat,

större eller mindre» och »andra kärl».

Bränvin och

sprit.

Bröd. Så val genom svaren på de af komitén utsända frågoformulär, som genom

de muntliga upplysningar, hvilka inför komitén blifvit meddelade, har komitén erfarit,

att socker till betydlig mängd i allmänhet ingår vid tillverkningen af cakes, eller den

vara, som utgör nästan hela importen af bröd, och att tillverkningen deraf ej kan utan

tillsats af socker bedrifvas, enär varan i annat fall ej skulle hålla sig. Den minsta

qvantitet socker, som vid cakestillverkningen användes, är uppgifven till 20, den högsta

till 90 och medelbeloppet till omkring 50 procent. Under sådana förhållanden, och

då raffineradt socker nu drager en tull af 33 öre per kilogram, har komitén ansett sig

böra föreslå, att den nu för finare småbröd med mera stadgade tullsatsen, 10 öre, höjes

till 15 öre per kilogram. Endast raffineradt socker, eller sådant som med detta är

lika tullbeskattadt, lärer vid tillverkningen af cakes användas.

Bärsaft. Komitén har under bokstafven S upptagit en ny rubrik: »saft, barock

frukt-», till hvilken flera nu särskildt upptagna likartade varuslag kunna hänföras,

och derför ur taxan uteslutit så väl bärsaft som åtskilliga andra rubriker såsom cider,

citronsaft, lemonsaft, mullbärssaft med flera.

Celluloid. Enär detta ämne under senaste åren alltmera förekommit i handeln,

både oarbetadt, då detsamma tullbehandlats såsom kemiskt-tekniska preparater mot 5

procent af värdet, och äfven arbetadt, då det efter varans beskaffenhet tullbehandlats dels

såsom slöjdvaror mot 10 procent af värdet, dels såsom bijouteri varor, har komitén ansett,

Tullkomiténs Betänkande; II.

Bröd.

Bärsaft.

Celluloid.

66

Champigno

ner.

Chokolad.

Citronsaft.

Citronsalt.

Colces.

Decimalvågar.

Dun.

att en ny rubrik borde för detta ämne i taxan uppföras. Då råvaror i allmänhet ej äro

med tull belagda, och celloluid redan nu användes och framdeles torde få ännu större

användning i åtskilliga näringar, har komitén för oarbetad celluloid föreslagit tullfrihet,

men för arbeten deraf upptagit samma tull, som föreslagits för bijouteri varor eller

1 krona per kilogram.

Champignoner. Så väl champignoner som murklor och tryffel äro förda under

en hufvudrubrik: »svampar, ätbara», med samma tullsats som för konserver, under hvilken

sistnämnda rubrik större delen af dessa varor, på grund af förvaringssättet, vid förtullning

nu hänföres. Af denna orsak är äfven den särskilda rubriken champignoner ur

taxan utesluten.

Chokolad. Råämnet till chokolad är för närvarande belagdt med en tull af 30

öre per kilogram, och vid tillverkningen erhållas enligt uppgift af fabrikanter 80 procent

af den använda kakaoqvantiteten; arbetskostnaden uppgår till omkring 35 öre per kilogram,

och skulle således det skydd, som för tillverkningen erfordras, om man till tullen för

råvaran lägger 20 procent å den uppgifna arbetskostnaden, uppgå till 44,5 öre per

kilogram. Då dertill kommer, att den inhemska tillverkningen visat sig kunna uthärda

täflan med de utländska fabrikaten, hvilket torde få anses bevisadt derigenom, att exporten

under senare åren betydligt stigit och mycket öfverstiger importen, anser komitén

sig hafva goda skäl att föreslå nedsättning i tullen för chokolad från 70 till 50 öre

per kilogram, således till samma tullsats, som är bestämd för konfityrer, med hvilken

vara chokolad ock är temligen likartad. Ännu ett skäl till denna tullnedsättning har

komitén hemtat från det kända förhållandet att chokolad utgör ett synnerligt närande

födoämne, hvilket ingalunda bör öfver höfvan fördyras.

Citronsaft. Enligt komiténs åsigt är denna vara hänförlig till »saft, bär- och

frukt-», och kan således såsom särskild rubrik uteslutas.

Citronsalt. I likhet med vinsyra torde citronsalt eller kristalliserad citronsyra

böra tullbehandlas såsom kemiskt-tekniska preparater och har af komitén till denna

rubrik hänvisats.

Cokes. Denna vara, som utgör en produkt af stenkol, är ej egentligen att hänföra

till sistnämnda varuslag, under hvilken rubrik i tulltaxan cokes nu finnes upptagen;

hvadan, och då det dessutom är af intresse att genom den officiela statistiken vinna

upplysning om de qvantiteter, som deraf till riket införas, en särskild rubrik för densamma

blifvit i tulltaxan intagen.

Decimalvågar. För denna artikel, hvaraf införseln under senare åren betydligt

tilltagit, har ny rubrik uppförts med hänvisning till slöjdvaror af sammansatta ämnen.

Dun. Enär det vid många tillfällen möter svårigheter att skilja emellan dun och

spritad fjäder, och den förstnämnda varan, nu tullfri, har betydligt högre värde än den

sist omnämnda, som drager tull af 35 öre per kilogram, har komitén föreslagit, att dun

skall tullbehandlas såsom fjäder, spritad.

67

Ekollon. Under denna rubrik har äfven upptagits knapergall, men deremot har rubriken

för sistnämnda artikel, till hvilken ekollon i nu gällande taxa hänföras, uteslutits.

Essenser. Enär enligt tulltaxans lydelse åtskilliga slag af essenser skola tullbehandlas

såsom »terarter, bär hänvisningen i detta hänseende blifvit kompletterad.

Etiketter. Af samma skäl, som vid »blanketter» anförts, har denna artikel fått

egen rubrik med tullsats af 15 öre per kilogram.

Etuis. Den föreslagna förhöjningen från 80 öre till 1 krona per kilogram grundar

sig på 1880 års riksdags alternativt fattade beslut.

Fernissa. Den för denna artikel nu bestämda tullafgift, 24 öre, är i förslaget

upptagen till 25 öre per kilogram. Vid 1880 års riksdag blef tullen för flertalet af de

varuslag, som i förut gällande tulltaxa voro belagda med en tullafgift af 10 öre per

skålpund och i Eders Kongl. Maj:ts på tullkomiténs utlåtande grundade nådiga proposition

upptagits till 24 öre.per kilogram, enligt bevillningsutskottets förslag bestämd

till 25 öre per kilogram; och har komitén, godkännande de skäl utskottet för denna

förhöjning anfört, nämligen den lätthet och beqvämlighet, som dermed för tullberäkningen

vinnes, ej tvekat att äfven för öfriga med samma tull förut belagda artiklar

föreslå den obetydliga förhöjningen från 24 till 25 öre per kilogram, hvilken förhöjning,

af ringa vigt så med hänsyn till statsverkets inkomster som den inverkan den

för öfrigt kan utöfva, i intet afseende torde böra möta betänkligheter.

Fisk. Saltad eller inlagd fisk: anjovis, sard eller eller thonfisk, är för närvarande

belagd med en tull af 60 öre per kilogram netto, då deremot tullen för konserver är

bestämd till 30 öre per kilogram brutto, således ej obetydligt lägre, enär taran för konserver

ej beräknas till mera än 25 procent. Då enligt komiténs åsigt tullafgiften bör

sättas lika för dessa likartade varuslag, har komitén för anjovis, sardeller och thonfisk

föreslagit samma belopp, som vid 1880 års riksdag alternativt antogs för konserver,

eller 50 öre pr kilogram, kärlens vigt inberäknad.

Formar. Då lagstiftningens mening utan tvifvel är, att alla för näringarnas behof

erforderliga formar skola åtnjuta tullfrihet, torde de antingen missledande eller intet sägande

orden i nu varande tulltaxerubrik böra och kunna uteslutas, hvaraf följer, att alla

slag af formar för näringarnas behof blifva hänförda till redskap och maskinerier och

dermed äfven tullfria.

Frukter och bär. Då någon bestämd skilnad emellan frukter och grönsaker ej

torde kunna uppgifvas, och bestämmelserna i nu gällande tulltaxa för dessa båda varuslag

nästan alldeles öfverensstämma, i afseende på afgiftsbeloppen helt och hållet, har

komitén ansett lämpligt att under en rubrik: »frukter och bär samt grönsaker, ej specificerade»,

sammanföra dessa på olika ställen i taxan upptagna artiklar. Den enda förändring,

som häraf påkallats, är att bestämningen torra, som begagnas för den tredje

gruppen af frukter, utbytts mot den för motsvarande afdelning under grönsaker använda

Ekollon.

Essenser.

Etiketter.

Etuis.

Fernissa.

Fisk.

Formar.

Frukter och

bär.

68

Färger.

Färglådor.

Galanteri

-

riktigare och mera omfattande: »torkade och saltade». Vid rubriken grönsaker hänvisas

till frukter och bär.

Färger. Med afseende på den stora och allmänna förbrukningen af blyhvitt, kremzerhvitt

och zinkhvitt har fråga om tullfrihet för dessa färgslag vid flera tillfällen varit

å bane, men utan resultat, sannolikt på grund af den betydliga minskning i tullintraderna,

som derigenom skulle uppstått. Importen af dessa varor har i medeltal under de senare

åren uppgått till nära 2 millioner skålpund, och tullen, som före år 1865 var 5

öre per skålpund, nedsattes genom traktaten med Frankrike först^till 4 och slutligen

till 3 öre per skålpund, motsvarande den nu gällande 7 öre per kilogram. Då värdet

i medeltal kan upptagas till omkring 40 öre per kilogram och tullen således uppgår

till nära 18 procent, har komitén ansett sig böra föreslå nedsättning i tullen för denna

nödvändighetsvara, som ej är förmål för inhemsk tillverkning, från 7 till 5 öre per

kilogram. Deremot och då en stor del af de oljerifna färger, som inkomma, vanligen

till större eller mindre del bestå af bly- eller zinkhvitt, men genom tillsättning af andra

färger få utseende af och derför äfven tull behandlas såsom färger, ej specifierade, •

och såsom sådana åtnjuta tullfrihet, under det de i dessa färger ingående beståndsdelar

draga tull, har komitén, i sammanhang med förestående tullnedsättning, föreslagit att

en ny rubrik: »målarefärger, beredda med olja», i taxan intages med samma tullsats

som för blyhvitt med mera.

I industriens intresse har fråga om tullfrihet för indigo och kochenilj äfvenledes

åtskilliga gånger blifvit väckt, dock utan framgång. Komitén vill ej nu förnya försöket

att för clessa för näringarna vigtiga beredningsämnen utverka tullfrihet, men finner

den för kochenilj bestämda tullafgiften relativt allt för hög, enär densamma utgör

10 å 15 procent af varans värde, då tullen för indigo deremot ej uppgår till mera än

1 ä D/2 procent, och föreslår derför, att dessa färgslag sammanföras till en rubrik med

samma tullsats som nu är bestämd för indigo, eller 20 öre per kilogram. I flera

utländska tulltaxor, exempelvis norska och danska, är samma åtgärd redan vidtagen,

likväl med högre tullsatser än den nu här föreslagna.

Då kimrök obestridligen är att hänföra till färger och färgningsämnen, har

komitén under denna hufvudrubrik upptagit äfven kimrök, men med afseende på varans

värde och egenskap af beredningsämne nedsatt tullen från 14 till 5 öre per

kilogram. Importen deraf utgjorde under år 1879 endast 13,856 skålpund, medan deremot

tillverkningen inom landet så tillväxt, att exporten under samma år uppgick till

299,045 skålpund samt andra år stundom uppgått till ännu mycket högre belopp.

Färglådor. Då »tuber» utgöra det allmännast förekommande förvaringsmaterielet

för de fina färger, som vid konstnärlig oljemålning begagnas, har detta ord blifvit

i texten inrymdt.

Galanteri var or. Vid tullbehandling af en mängd mindre artiklar af glas och

porslin med mera i förening med brons eller annan oädel metall har behofvet af en

särskild rubrik, till hvilken alla sådana varor kunna hänföras, alltmera gjort sig gäl

-

varor.

69

lande. Vid tillämpning af tulltaxan, så som denna författning nu är uppställd, måste

hvarje särskild pjes af det slag, som här afses, upptagas ur emballaget för att undersökas

angående hufvudbeståndsdelen, dervid ofta olika meningar uppstå, huruvida

densamma bör förtullas såsom glas, porslin, metallarbete eller efter värde. I flera utländska

tulltaxor finnes särskild rubrik för dylika varor, och komitén antager, att införandet

i vår tulltaxa af rubriken: »galanterivaror af sammansatta eller, såsom arbetade,

ej specificerade ämnen» skulle betydligt underlätta expeditionen och åstadkomma enhet i

tullbehandlingen, så att samma varor öfverallt kommo att beläggas med samma tullafgift,

h vilket nu, med den olika uppfattning och tolkning af tulltaxan, som på skilda tullplatser

ganska naturligt kan uppkomma, tyvärr ej alltid inträffar. Då de varor, som till denna

rubrik äro hänförliga, till värde och beskaffenhet närmast likna bijouteri varor, har

komitén föreslagit, att tullen för galanterivaror sättes lika med den för bijouterivaror

bestämda eller 1 krona per kilogram.

Gardiner. Enär tullen för bomullsväfnader i nu föreliggande taxeförslag i allmänhet

blifvit något nedsatt, har, såsom en naturlig följd häraf, äfven den för rullgardiner

nu gällande tullsatsen 94 öre blifvit nedsatt till 90 öre per kilogram eller till

samma belopp, som är föreslaget för blekt eller färgad bomullsväfnad.

Garn. Vid olika tillfällen, då fråga om tullafgiften å bomullsgarn varit å bane,

hafva olika meningar uppstått angående indelningen och uppställningen af denna rubrik

i taxan: huruvida den nuvarande redaktionen vore lämplig eller särskilda tullsatser borde

bestämmas för »ofärgadt», »blekt» och »färgadt eller tryckt», äfvensom om garnets finlek

efter nummer samt dess beskaffenhet af enkelt eller dubbleradt borde lägsas till

grund för tullbeskattningen. Komitén hyser dock den åsigten att ehuru det visserligen

är obestridligt, att garnets blekning gifver detta ett något högre värde och att det

blekta garnet således kunde tåla en något högre ''tull än det oblekta, det dock ej kan

vara lämpligt att hafva tvenne tullsatser för så närbeslägtade artiklar, för hvilka skil—

naden i tull alltid borde blifva högst obetydlig. Likaledes och ehuru bomullsgarn af

olika finhet har långt mera skiljaktigt värde, som väl skulle kunna i och för sig berättiga

till olika tullsatser, hvartill ock i någon ehuru mindre mån olikheten emellan

enkelt och dubbleradt garn kunde föranleda, har komitén likväl af flera skäl tvekat

att i dessa hänseenden föreslå någon förändring i den uppställning, som under en

lång följd af år här varit antagen. Utom hänsyn till den alltid mycket beaktansvärda

angelägenheten att genom taxans enkelhet söka förebygga olika tillämpning vid särskilda

tullkamrar, med deraf härflytande olägenheter och förluster, än för förvaltningen

och statskassan, än för trafiken, förtjenar isynnerhet den omständigheten största uppmärksamhet,

att den inhemska väfnadsindustriens behof af finare garnsorter endast i

ringa mån kan tillfredsställas vid de svenska bomullsspinnerierna, der hufvudsakligen

blott lägre nummer, som af husslöjden användas, utgöra föremål för någon mera betydande

tillverkning, hvadan en särskild högre tullbeskattning å finare garnsorter skulle,

Gardiner.

Garn.

ro

Gipsarbeten.

utan att ur skyddssynpunkt bereda något nämnvärdt gagn för våra spinnerier,

endast komma att trycka väfnadsindustrien.

Vid bestämmandet åter af den gemensamma tullsatsen å alla slag ofärgadt bomullsgarn

måste hänsyn tagas ej blott till sjelfva varans värde och tillverkningskostnad, utan äfven

till dess användning såsom beredningsämne för väfnadsindustrien; och då komitén vid

behandlingen af frågan om tullsatser för bomullsväfnader funnit sig föranlåten att föreslå

åtskilliga nedsättningar, dels för utjemnande af de vid öfvergången till metersystemet

erhållna ojemna och för tullberäkningen olämpliga tal såsom 58 öre, 94 öre och 1 krona

18 öre per kilogram, dels ock af öfvertygelse att sådant i allt fall af flera skäl både

kan och bör ske, följer deraf naturligen att en motsvarande nedsättning af tullsatserna

å bomullsgarn jemväl bör ega rum och detta desto heldre, som vid de flera tid efter

annan verkstälda undersökningar angående kostnaden för tillverkning af bomullsgarn,

den nuvarande tullsatsen af 19 öre per kilogram har funnits allt för oskäligt hög, utgörande

nemligen icke mindre än omkring 50 procent af hela tillverkningskostnaden

för medelnumret 14. I Norge utgör tullsatsen å ofärgadt bomullsgarn 7, i Danmark •

omkring 13 öre per kilogram.

Vid dessa förhållanden har komitén, oaktadt all den varsamhet, som utgjort ledande

grundtanken vid utarbetandet af förevarande tulltaxeförslag, funnit sig icke kunna

undgå att föreslå nedsättning af införseltullen å ofärgadt bomullsgarn från 19 till 15

öre samt för färgadt eller tryckt från 33 till 30 öre per kilogram.

Tullen för ofärgadt ullgarn har blifvit nedsatt med samma belopp som för ofärgadt

bomullsgarn, och har denna afdelning fullständigats med tillägget: »och oblekt».

Då kostnaden för färgning af ullgarn uppgifvits vara lika hög som för färgning af

bomullsgarn, har samma skilnad emellan de olika sorterna, 15 öre per kilogram blifvit

föreslagen.

För linnegarn har tullen äfven blifvit satt lägre än förut, med 4 och 7 öre per

kilogram, af samma skäl som härofvan i fråga om bomullsgarn omförmälts, nemligen

för vinnande af lämpliga siffror samt med anledning af de å linneväfnader nedsatta

tullafgift.erna. Att skilnaden i tullen emellan ofärgad och färgad vara här blifvit 20

öre per kilogram, beror på den större kostnad, som med färgning af linnegarn är

förenad.

Då oblekt och ofärgadt jutegarn är tullfritt, har i tullafgift för blekt eller färgad

vara af detta slag endast upptagits det belopp, som ansetts påkalladt af den bearbetning

det råa garnet undergått, eller 10 öre per kilogram.

Segel- och bindgarn förekommer af mycket olika slag och värde, af bomull,

lin, hampa och jute samt såväl färgadt som ofärgadt, blekt som oblekt, ofta af ganska

simpel beskaffenhet och lågt värde, hvarför komitén anser goda skäl förefinnas för tullens

nedsättande från 24 till 20 öre per kilogram.

Gipsarbete!!. Genom handelstraktaten med Frankrike hafva|ifråga varande arbeten,

liksom så många andra, blifvit tullfria. Komitén vill ej förorda en återgång till

71

den tullafgift, som före 1865 erlades för denna artikel, eller 25 öre per skålpund, motsvarande

59 öre per kilogram, men anser billigt och öfverensstämmande med Riksdagens

uttalanden, att gipsarbeten, som i allmänhet ej kunna hänföras till nödvändighetsvaror,

beläggas med tull, och har såsom lämplig afgift föreslagit 10 öre per

kilogram.

Glas. Den första gruppen under rubriken glas i nu gällande tulltaxa, omfattar

varor af mycket olika värde och har derför blifvit delad i tvenne, af hvilka den första

med samma tullsats som nu, 2 öre per kilogram, afser de simplaste och billigaste hit hänförliga

arbeten, helt och hållet utan slipning; den andra deremot, med föreslagen tullsats

af 10 öre per kilogram, omfattar burkar och flaskor med inslipade proppar, hvilka

tullbehandlas olika på olika ställen, men på grund af slipningen hänförts till den ojemförligt

mycket dyrbarare varor omfattande underafdelningen glas, andra slag, samt

apotekareståndkärl med inbränd signatur, hvilka för längre tid tillbaka voro belagda

med betydligt högre tull och med afseende på värdet utan tvifvel böra frånskiljas de

• simpla och prisbilliga glasarbeten, som upptagits i första afdelningen.

Fönster- och spegelglas äro, såsom varande af hufvudsakligen samma beskaffenhet,

sammanförda i en grupp, och har komitén vid bestämmandet af tullen för oslipadt

eller mattslipadt och ofolieradt glas af dessa slag, så kallade glasämnen derunder inbegripna,

nedsatt tullen från 7 till 6 öre per kilogram. Denna tullsats har sin egentliga

betydelse i fråga om fönsterglas (hvaraf införseln under år 1879 uppgick till

4,329,697 skålpund, medan deremot af oslipade spegelglas eller så kallade glasämnen

under samma år endast inkommit 13,734 skålpund), och då fönsterglas åter utgör en

nödvändighetsvara, som är föremål för allmän förbrukning, bör tillgången deraf icke

oskäligt fördyras. Yärdet på inhemsk tillverkning uppgår enligt erhållna uppgifter

till omkring J9 öre samt för utländsk vara till omkring 13 öre per skålpund, och anser

komitén att den obetydliga nedsättning, som nu föreslagits, bör utan skada för

glasbruken inom landet kunna antagas, helst de reducerade tullsatserna dock uppgå till

öfver 13 procent för inhemsk och öfver 20 procent för utländsk vara.

För spegelglas åter, såsom mera närmande sig öfverflöds- än nödvändighetsvara,

har komitén, dertill jemväl föranledd af 1880 års riksdags beslut, ansett någon tullförhöjning

kunna och böra stadgas. Nämnda riksdag beslöt nemligen att, derest

traktaten med Frankrike icke blefve förnyad, höja tullafgiften för slipade, ofolierade

spegelglas från 12 till 20 öre och för folierade från 24 till 40 öre per kilogram. Då

emellertid äfven dessa tullafgifter böra stå i skäligt förhållande till varans värde och

prisberäkningen å spegelglas, folierade som ofolierade, ställer sig relativt mycket högre

för stora än för små spegelglas samt qvadratytans storlek alltså bestämmer beräkningen

af priset per tum eller centimeter, har komitén också ansett rättvist och lämpligt

att lägga densamma till grund för tullbeskattningen och föreslagit för spegelglas, ofolierade,

tullsatserna 15 och 25 öre samt för spegelglas, folierade, 25 och 40 öre per

kilogram, beroende på glasets storlek, öfver eller under en half qvadratmeters yta.

Glas.

72

Glasvaror,

försedda med

flätning.

Glober.

Gryn.

Guld.

Gulddragarearbeten.

Guttapercha.

Halmarbeten.

Ofullständigheten i nu gällande taxa, der ingen bestämmelse finnes angående oslipade,

folierade spegelglas, är härmed ock afhjelpt.

För ljuskronglas hade jemväl 1880 års riksdag alternativt förhöjt tullen från

12 till 20 öre och för urglas från 24 till 40 öre per kilogram. Komitén anser för sin

del, att dessa slag af glas, af hvilka det förstnämnda ej kan betraktas annorlunda än

såsom lyxartikel, ej böra i taxan särskilt upptagas, utan lämpligen kunna hänföras

till »glas, andra slag», med derå nu stadgad tullsats af 35 öre per kilogram. Hvarken

i den norska eller danska tulltaxan äro dessa glasvaror särskildt upptagna.

Glasvaror, försedda med flätning. Rubriken har fullständigate med tillägget

»eller annan beklädnad» och hänvisningen till »glas» med orden »andra slag», hvarigenom

det blifvit tydligt bestämdt, att den för glas, andra slag, gällande tullsatsen äfven

för nu i fråga varande artiklar skall tillämpas.

Glober. Då vid införsel af glober med ställningar dessa sistnämda stundom

blifvit belagda med tull, hafva för tydlighets skull och till förekommande af olika tullbehandling

af dessa endast till undervisningsmateriel afsedda artiklar, orden »med eller

utan ställning» blifvit tillagda.

Gryn. Den förändrade uppställningen af ifrågavarande taxerubrik afser att i importsammandragen

erhålla uppgifter å årliga införseln särskildt af risgryn och rismjöl

och särskildt af gryn, andra slag.

Guld. Vid tullbehandling af metallarbeten med infattade stenar, perlor med mera

tillämpas alltid den grundsatsen, att ej det infattade föremålet utan sjelfva infattningen

bestämmer den rubrik i taxan, till hvilken varan hänföres; en guldring med infattad

sten tullbehandlas såsom guld, arbetadt, men samma slags sten infattad i förgyld messing

hänföres till bijouterivaror. Någon bestämmelse härom förekommer dock ej i

taxan, tvertom skulle ordalydelsen vid juveler, der det heter att infattade sådana äro

tullfria, kunna gifva stöd för en annan åsigt, och har komitén för vinnande af tydlighet

härutinnan och af skäl som förut vid agat blifvit anförda, föreslagit, att vid guld

och silfver, arbetadt, tillägga orden äfven med infattade juveler, perlor m. m.

Gulddragarearbeten. Artikeln aiguiletter, redan förut upptagen under rubriken

snörmakarearbeten, har på samma grund nu äfven blifvit inrymd bland de specificerade

slagen af gulddragarearbeten, hvaremot den under egen rubrik i taxan upptagna hänvisningen

uteslutits, såsom alldeles obehöflig.

Guttapercha. Hela rubriken hänföres till kautschuk, med hvilket ämne guttapercha

ofta förvexlas. Denna hopslagning förekommer allmänt i utländska tulltaxor.

Halmarbeten. Tullen för denna artikel, förut under många år 1,so kr., men efter

franska traktatens afslutande 40 öre pr tf, motsvarande 94 öre per kg, har från detta

belopp utjemnats till 1 kr. per kg. A tullvärdet, beräknadt till 5 kr. per ''tt = 11,75 kr.

per kg. utgör den föreslagna tullsatsen icke fullt 9%; importen under år 1879 var endast

5770 skålpund.

73

Handskar. För denna artikel hade 1880 års riksdag alternativt bestämt tullen

till 4 kr., i stället för nu gällande tullsats 2,40 kronor per kilogram. Komitén anser

väl någon förhöjning i förhållande till varuvärdet kunna vidtagas; men hemställer dock,

att tullafgiften bestämmes till allenast 3 kronor per kilogram, likväl med inberäknande

i vigten af askar och papper, hvari handskar inkomma.

Hattar. Nuvarande uppställning af denna rubrik har gifvit anledning till

många anmärkningar och klagomål, så väl öfver för höga tullsatser, genom hvilka införseln

omöjliggjordes, som öfver för låga, hvilka skadade den inhemska industrien.

Komitén har funnit åtskilliga af dessa anmärkningar befogade och har, med bibehållande

af tullsatserna, föreslagit följande förändringar, nämligen: l:o att felbhattar uppflyttas

till den högst beskattade gruppen, hvarigenom den för dylika hattar nu gällande

tullsatsen, 40 öre per stycke, hvilken afgift ej öfverstiger det belopp, som i tull erlägges

för de materialier af felb, band, skinn, hattfoder m. in., som åtgå till förfärdigande

af en hatt, höjes till 1 krona 50 öre; 2:o att endast de monterade fruntimmershattar,

som äro försedda med konstgjorda blommor, plymer och spetsar, skola vara

underkastade den högsta tullafgiften, 1 krona 50 öre per stycke, men att dylika hattar,

på annat sätt utstyrda, skola draga den tull, som är bestämd för den klass, hvartill de

på grund af materialet eljest äro hänförliga; samt 3:o att hattar i allmänhet af annan

väfnad än siden och halfsiden, med undantag af de i sista momentet specificerade,

skola hänföras till »andra slag» och således få införas mot 40 öre per stycke, i stället

för den nu för dylika hattar gällande tullsatsen af 1 krona 50 öre per stycke, hvilken

i många fall utgjort nästan införselförbud, enär tullen ofta öfverstigit varans fakturapris.

Detta har också haft till följd, att man kringgått stadgandet genom att införa

hattarne söndertagna och fördelade i olika kolly, samt på detta sätt fått andra och

billigare tullsatser tillämpade.

Hjorthornssalt. Då importen af denna vara alltmera tilltagit, har komitén ansett

lämpligt att gifva densamma egen rubrik med hänvisning till kemiskt-tekniska

preparater.

Horn. Hornplattor, nu tullfria, och skifvor till lyktor m. m., med tullsats af 50

öre per kilogram, hafva såsom likartade varor sammanförts till en afdelning och såsom

utgörande ämnen för vidare bearbetning föreslagits till tullfrihet. Af skifvor har

under senare åren ingen införsel förekommit.

Hudar och skinn. Vid denna rubrik har endast den förändringen blifvit vidtagen,

att under pelsverk, oberedda och beredda, ordet »fårskinn» utbytts mot »får- och lamskinn»

samt att tullsatsen för beredda skinn af get, ren, etc. utjemnats från 24 till 25

öre per kilogram.

Hår. Orden »häst- eller» hafva såsom öfverflödiga och möjligen missledande

uteslutits.

Tullkomiténs Betänkande; II. 10

Handskar.

Hattar.

Hjorthorns

salt.

Horn.

Hudar och

skinn.

Hår.

74

Hår- eller

tagelarbeten.

H&rtinktur.

Hängslen.

Ingefära.

Instrumenter.

Hår- eller tagelarbeten. Tullafgiften för denna vara har ansetts böra vara lika

med den för bijouterivaror och derför föreslagits till 1 krona per kilogram; införseln

deraf var under år 1879 endast 155 <BE.

Hårtinktur. Komitén anser, att denna artikel bör, i likhet med tandpulver och

åtskilliga andra likartade varor, tullbehandlas såsom varor, i taxan ej nämnda, arbetade,

mot 10 % af värdet, och har derför ändrat hänvisningen.

Hängslen. För band och väfnader af halfsiden är tullen höjd från 2,30 och 2,40

till 2,5 0 kronor per kilogram, och har på samma grunder tullen för hängslen, sidenoch

halfsiden-, blifvit till sistnämnda belopp förhöjd. Tullen å hängslen, andra slag,

är nu 1 krona 20 öre per kilogram, således högre än för band, andra slag, hvilket, då

sådana band utgöra hufvudbeståndsdelen, och tillbehören af jern, messing och skinn

hvar för sig äro vida lägre tull beskattade, icke kan vara annat än oegentligt. Komitén

föreslår derför nedsättning i tallen å denna vara till 1 krona per kilogram; hvarjemte

hemställes, att för begge slagen närmaste emballaget i vigten inberäknas. Deremot

har den nu förekommande anmärkningen, att för spännen och ringar ej medgifves afdrag

i vigten, såsom obehöflig uteslutits.

Ingefära. Då taxan har en särskild rubrik för konfityrer och alla öfriga insyltade

frukter äro dit hänförda, har för syltad ingefära samma åtgärd nu vidtagits.

Instrumenter. Jemte det att ordet »fältskärs-» utbytts mot »kirurgiska» har

komitén så val å dessa som å matematiska, optiska, fysiska och navigationsinstrumenter

upptagit samma tullafgift, som före år 1874 under en följd af år var för dem bestämd,

motsvarande 35 öre per kilogram, hvilken afgift är lika med den, som nu utgår för så väl

glas, andra slag, som manufaktursmide och stålarbeten, polerade, samt messingsarbeten,

utan beläggning, eller de ämnen, hvaraf dylika instrumenter i allmänhet bestå. Det

kända förhållandet att flertalet af de instrumenter, som Utkomma, äro af föga värde

och användbarhet för vetenskap och konst, och mera utgöra en vanlig fabriksvara än

produkter af skickliga och samvetsgranna instrumentmakares arbete, har föranledt

komiténs beslut. Så väl i Korge som Danmark äro dessa instrumenter belagda med

tull, i Korge efter ämnet hvaraf de bestå, i Danmark med 66 öre per kilogram.

Då värdet å flöjter, klarinetter och oboer, för Indika tullen nu är 50 öre per

stycke, fullt uppgår till och säkerligen ofta öfverstiger värdet å flera af de musikaliska

instrumenter, som i påföljande moment äro uppräknade och för hvilka tullafgiften är

dubbelt så hög, har komitén sammanfört samtliga dessa instrumenter till en grupp med

gemensam tullsats af 1 krona per stycke. Sedan tullafgifterna å fortepianon genom

1865 års handelstraktat blifvit nedsatta från 60 och 120 till 40 och 60 kronor per

stycke, har importen af dylika instrumenter betydligt tilltagit, exempelvis från 132

stycken år 1870 till 489 år 1879. År 1876 uppgick den till och med till 672 stycken.

Då tillverkningen inom landet samtidigt gått tillbaka och många pianofabrikanter ej kunnat

utstå konkurrensen med utlandet, utan funnit sig nödsakade, några att nedlägga rörelsen,

andra att endast sysselsätta sig med reparationer, hvartill antagligen de nedsatta

75

tullafgifterna i förening med qvarstående tullsatser å flera i pianofabrikationen ingående

artiklar gemensamt bidragit, har komitén, som funnit betänkligt att för alla sådana

artiklar föreslå tullnedsättning eller tullfrihet, föredragit att i stället åter höja tullsatserna

å fortepianon från 40 och 60 kronor till 60 och 100 kronor per stycke, såsom

i allt fall icke öfverstigande 10 % å medelvärdet af dylika instrumenter. Benämningen

»stående s. k. kabinettsflyglar» har derjemte blifvit utbytt mot den mera allmänt

brukliga »pianinon».

Den af 1880 års riksdag för speldosor alternativt bestämda tullförhöjningen från

1 krona 20 öre til! 2 kronor per kilogram är i förslaget införd.

Inventarier, skepps-. Ordet »utländska» i slutet af rubriken är såsom obehöfligt

och möjligen missledande uteslutet.

Jern. Åt denna mycket omfattande rubrik med dess underafdelningar har gifvits

en i flera hänseenden förändrad uppställning. Sjelfva hufvudrubriken har ansetts böra

• omfatta både jern och stål, såsom i tillämpningen svåra att särskilja och dessutom

redan belagda med samma afgifter; likaledes och af samma skäl är den förra indelningen

i »gjutna» samt »smidda och valsade» arbeten öfvergifven, i följd hvaraf de

nu uppstälda underafdelningarna, der ej annorlunda är uttryckligen bestämdt, omfatta

arbeten af alla slagen samt äfven sådana, som äro sammansatta af både gjutet och

smidt eller valsadt jern. Många nu i taxan upptagna artiklar, hvaraf någon införsel

icke förekommit, äfvensom andra till vigttull upptagna, hvilka rätteligen böra hänföras

till maskindelar, hafva ur specifikationen uteslutits. Derjemte är en annan indelning uppgjord,

grundande sig på en noggrann undersökning af de olika artiklarnas vigt- och

värdeförhållanden, samt åtskilliga nya artiklar, såsom soffor, stolar, bord, emaljerade

kökskärl samt för hushållsbehof afsedda maskiner m. m. i taxan upptagna under de

afdelningar, dit de närmast äro hänförliga. Kettingar och kedjor äro tillsammans upptagna

i den afdelning, der endast kettingar förut varit införda, samt tullafgiften för dessa

arbeten under 6 millimeters diameter på länkjernet billigtvis nedsatt från 12 till 10 öre per

kilogram. Tullfriheten för plåtar är utsträckt till alla sådana med eller utan öfverdrag

af bly, tenn eller zink samt utan vidare bearbetning, än att de äro böjda eller med

hål försedda; och för spik af mindre längd än 45 millimeter samt nubb och trådstift

är en särskild rubrik uppförd. Förgylda eller försilfrade jernarbeten, ej specificerade,

förut hänförda till metaller, ej specificerade, äro med oförändrad tullsats här intagna;

för andra ej specificerade arbeten af jern och stål äro de förut för manufaktur- och

handtverkssmide gällande tullsatserna bibehållna, men har i rubriken tillagts bestämmelsen

»förnicklade», i samma afdelning med till samma värde uppskattade, lackerade

och polerade arbeten. Med afseende derpå, att större och tyngre arbeten ofta äro

endast delvis förgylda, förnicklade, lackerade eller polerade samt dessutom i allmänhet

ej af det värde per kilogram, som mindre artiklar, hvilka dessutom vanligen äro med

mera omsorg och kostnad bearbetade, har komiten föreslagit, att de tullafgifter, som

för ej specificerade jern- och stålvaror äro i taxan upptagna, skola för till denna af

-

!nventarier}

skepps-.

Jern.

76

Jer nv ägsmateriel.

Kapris.

delning hänförliga varor, Indika per stycke väga mera än 10 kilogram, beräknas blott

för nyssnämnda vigt, men att tullen för den Överskjutande vigten skall utgå efter endast

2 öre per kilogram.

Ehuru komitén till undvikande af allt för stor vidlyftighet gjort sig till regel

att i detalj endast motivera de förändringar, som innefattas i komiténs förslag till tulltaxa,

anser sig komitén likväl icke böra helt och hållet med tystnad förbigå de yrkanden

af tullafgifter å tack- och stångjern med mera, som blifvit i åtskilliga till komitén

afgifna yttranden framstälda och omförmälas i komiténs särskilda betänkande angående

näringarnas ställning.

Först och främst må härvid erinras, att nämnda yrkanden ingalunda synas uttrycka

någon allmännare mening bland jernindustriens egna upplysta idkare. Flertalet

af dessa äro tvärtom af en alldeles motsatt åsigt. Den tullfrihet, som snart efter införselförbudens

upphäfvande sattes i deras ställe och nu egt tillämpning omkring ett

fjerdedels sekel, kan också visserligen med fullt fog sägas hafva mera gagnat än skadat

vår egen jerntillverkning, på samma gång den alldeles otvifvelaktigt beredt i främsta

rummet de förädlingsverk, för hvilka jernet utgör vigtigaste materialet, och dernäst,

alla de mångfaldiga industrigrenar, hvilka af produkter från dessa förädlingsverk

äro i behof, stora och värdefulla fördelar. Man erinre sig härvid i synnerhet, att våra

mekaniska verkstäder, vårt skeppsbyggeri, våra gjuterier använda och behöfva det på

en gång; billigare och för vissa arbeten icke blott lika goda utan till och med bättre

engelska jernet. Man besinne ock, huru det endast härigenom blifvit möjligt att åstadkomma

de mångfaldiga maskinerier och redskap, som näringslifvet på alla områden

mer och mer behöfver, till en prisbillighet, hvilken tillåter täflan med utlandets tillverkningar.

Vidare må icke heller förgätas, hurusom vanlig klokhet bjuder att inom

landet använda det utländska billigare jernet till sådana arbeten, för hvilka det är fullt

ändamålsenligt, och låta det derigenom besparade svenska jernet utgå till en marknad,

der det till fulla värdet betalas. Och slutligen, om man ock vill betrakta frågan ur

helt och hållet ensidig synpunkt af skydd för den svenska råjernstillverkningen, lärer

man svårligen kunna för sig dölja, att uteslutande förbrukning af svenskt jern inom

landet föga skulle bidraga till främjandet af en näring, för hvilken verldsmarknaden är

och måste vara den egentliga afsättningsorten.

Jernvägsmateriel. Under rubriken jern är i nu gällande taxa jernvägsmateriel,

ej specificerad, på tvenne ställen hänförd till redskap och maskinerier. Då dylik materiel

förekommer äfven af andra ämnen än jern, eller i sammansättning med detta samt

tullfrihet tvifvelsutan så i ena som andra hänseendet fortfarande bör bibehållas, har en

särskild rubrik för jernvägsmateriel, ej specificerad, i taxan intagits, utan hänvisning

till redskap och maskinerier, men med utsatt tullfrihet, hvarmed ock vinnes, att införseln

häraf i statistiken särskildt upptages.

Kapris. För denna artikel föreslås förhöjning i tullen från 40 till 50 öre per

kilogram, eller till samma belopp, som är bestämdt för inlagda frukter, konserver m.

fl. likartade varuslag.

77

Karbolsyra hänföres nu till kemiskt-tekniska preparater och är således belagd

med en tullafgift af 5 % Med afseende på denna varas användning uteslutande till

sanitära ändamål har densamma blifvit föreslagen till tullfrihet.

Kastanie!''. På grund af traktaten med Frankrike blef denna artikel tullfri,

men då kastanier ej kunna betraktas såsom nödvändighetsvara, snarare motsatsen, har

komitén ansett lämpligt att åsätta artikeln en tull af 15 öre per kilogram, motsvarande

den tullafgift å bär per tb, som tillförene varit densamma ålagd. Importen deraf har

under de senare åren uppgått till 20 å 30,000 ft årligen.

Kautschuk. Hufvudrubriken har ändrats så, att den äfven omfattar guttapercha.

Bestämmelsen, att skodon kantade med pelsverk skola tullbehandlas såsom kläder af

kautschuk och således draga 20 % högre tull än vanliga kautschuksskodon, har uteslutits,

emedan komitén ej anser anbringandet af några pelsverksremsor gifva skodonen

något väsendtligt högre värde, och sådana pelsverk, som till skokantningen egentligen

användas, i och för sig draga lägre tull än kautschuksarbeten. Tullen för samtliga

tullbeskattade artiklar af kautschuk och guttapercha, nu 94 öre, har utjemnats till 1

krona per kilogram.

Kitt. Då tullen å blyhvitt, kremzerhvitt och zinkhvitt blifvit nedsatt från 7 till

5 öre per kilogram, har enahanda tullnedsättning föreslagits för kitt, som ofta består

af blyhvitt.

Klorkalb. Före år 1865 var tullen för klorkalk 2 öre per S, men nedsattes

med anledning af franska traktaten till hälften, eller 1 öre per <3;, hvilken afgift vid

metersystemets tillämpning i tulltaxan ytterligare sänktes till 2 öre per kilogram. Användningen

af detta beredningsämne för åtskilliga näringar, egentligen vid papperstillverkningen

och i bomullsindustrien, har under senare åren betydligt tilltagit, hvilket

synes deraf, att importen under de sistförllutna 10 åren fyrdubblats; och har komitén,

som finner den i- många fall inom vår tulltaxa tillämpade grundsatsen, att råvaror och

beredningsämnen böra få tullfritt införas, fullt riktig, nu ansett billigt och rätt, att på

samma gång som eu betydlig tullnedsättning för papper, andra slag, och lägre tullsatser

för garn och väfnader af bomull föreslagits, förnya det vid många föregående

tillfällen framstälda förslaget, om tullfrihet för klorkalk. Importen deraf år 1879 uppgick

till 1,516,797 <&.

Knif var. I underafdelningen för »bordsknifvar och gafflar med skaft af silfver,

pläter, elfenben eller hvalrosständer» har ordet »pläter» utbytts mot det fullständigare uttrycket:

»förgyld eller försilfrad metall», hvarjemte i en anmärkning blifvit intagen den"

väsendtliga, men otvifvelaktigt fullt riktiga föreskriften, att om knifvar eller gafflar helt

och hållet bestå af silfver, nysilfver eller annat ämne, de då skola tullbehandlas såsom

det ämne, arbetad!, hvaraf de bestå. Förhållandet, att bordsknifvar och gafflar oftast

hafva skaft af annat ämne än sjelfva bladet eller gaffeln, har föranledt den nuvarande

Karbolsyra*

Kastanier*

Kautschuk,

Kitt.

Klorkalk*

Knifvar*

78

Koéffyrer.

Konserver.

Koppar.

Kopparskrot.

Kopp ar sticksarbeten.

Korkbarlc.

redaktionen, men då arbeten af samma material och beskaffenhet för öfrigt utan tvifvel

böra draga lika tull, kan det ej vara lämpligt eller ens i tulltaxan afsedt, att knifvar

och gafflar af t. ex. enbart silfver eller nysilfver skola draga annan, lägre eller högre

tull än skedar af samma metall. Derjemte är tullsatsen å tälj-, sjömans- eller gröfre

arbetsknifvar, 14 öre per kilogram, förändrad till likhet med tullafgiften å opoleradt

manufaktursmide eller 15 öre per kilogram.

Koéffyrer. För dylika persedlar, försedda med konstgjorda blommor eller plymer

och för hvilka vigtförtullning efter väfnadens beskaffenhet ej ansetts lämplig, har

särskild tullsats af 1 krona 50 öre per stycke blifvit föreslagen, medan deremot'' för

alla öfriga den hittills gällande bestämmelsen: »att koéffyrer tullbehandlas såsom kläder,»

fortfarande eger tillämpning.

Konserver. I öfverensstämmelse med 1880 års riksdags alternativt fattade beslut

har tullen för konserver blifvit höjd från 30 til! 50 öre per kilogram.

Koppar. Ordet »bleck» i andra momentet, under smidd, valsad och gjuten

koppar, har såsom ingående i »plåtar» under föregående afdelning uteslutits, men

deremot i nyssnämnda andra moment intagits »bultar till fartygs byggande», hvilka

komitén ansett böra liksom spik till fartygs förhydning åtnjuta tullfrihet.

Kopparskrot. Sedan en särskild rubrik: »metallskrot äfvensom söndriga och

obrukbara metallarbeten, ej specificerade», blifvit i taxan uppförd, har af denna rubrik

endast bibehållits »kopparaska», som fortfarande åtnjuter tullfrihet,

Kopparsticksarbeten. I likhet med hvad förut för blanketter och etiketter är

föreslaget har komitén för oinfattade kopparsticks-, stålsticks- och träsnittsaftryck,

äfvensom litografiska och fotografiska arbeten med eller utan färgläggning utsatt en

tullafgift af 15 öre per kilogram, utgörande föga mera än den för sjelfva papperet bestämda

tullafgift, hvarvid dock komitén ansett sådana planscher, som tillhöra tryckta

arbeten, likasom dessa fortfarande böra få tullfritt införas. Importen af nu ifrågavarande

arbeten utgöres i allmänhet ej af sådana, som kunna hänföras till konstalster,

utan egentligen af simpla s. k. bilderark, porträtter m. m., som äro föremål för marknadshandel

samt af kringresande handlande afyttras. För planscher af verkligt värde

är den föreslagna tullsatsen i förhållande till deras pris så ringa, att den säkerligen ej

för införseln af sådana kan kännas betungande.

Korkbark. Enligt meddelande af korkfabrikanter hafva s. k. cols eller till

korkämnen afsedda fyrkantiga korkbarksbitar vid införsel hit blifvit belagda med tull

af 10 / af värdet, men då denna vara, som vid inköp af korkbark enligt uppgift

ofta måste jemte de större skifvorna öfvertagas, omöjligen kan användas i det skick,

hvari den vid införseln befinnes, utan likasom korkbarken i hela skifvor användes för

tillverkning af korkar och dervid lemnar betydligt affall samt således ej kan betraktas

annorlunda än såsom eu råvara för vidare bearbetning, bär komitén ansett billigt, att

79

tullfrihet för dylik vara medgifves och derför under korkbark, som är tullfri, äfven

upptagit cols eller till korkämnen delvis bearbetadt korkbarksaffall.

Kreatursfoder. Orden »alla slag» hafva såsom öfverflödiga och möjligen miss- Kreatursledande

uteslutits. foder.

Krukmakarearbeten. Rubriken har, på sätt förslaget visar, blifvit omskrifven Krukmakaresamt

förtydligad genom tillägg af orden »och annat lergods», hvarjemte bestämmelserna arbeten.

»oglaserade eller glaserade, omålade eller målade» såsom obehöfliga uteslutits.

Krut, bom särskild rubrik för patroner, laddade och oladdade, längre fram i Krut.

taxan intagits, hafva orden »samt dermed laddade patroner» här uteslutits.

Kärl och omslag Ul. in. Den upplysning i och för tullbehandlingen, som här Kärl och omtill

efterrättelse meddelas, bör efter komiténs uppfattning ej upptagas såsom en sär- sla9 *»• “■

skild rubrik i taxan ■ och har derför i stället såsom en allmän anmärkning intagits i

slutet af taxan.

Lackerade arbeten. Hela denna rubrik har, såsom både ofullständig och obe- Lackerade

höflig, ansetts kunna ur taxan uteslutas. Den enda under hela rubriken förekommande arbeten

tullbestämmelsen, nämligen för ej specificerade, lackerade arbeten, bör så mycket mindre

behöfvas, som en allmän föreskrift finnes för bestämmande af tullen å sådana arbeten,

hvilka ej äro hänförliga till någon af de många rubrikerna i tulltaxan; och att för

lackerade arbeten af olika uppgifna slag meddela hänvisning till de särskilda varugrupper,

dit de höra, kan lika litet vara erforderligt som det vore att i taxan upptaga

liknande hänvisningar för olackerade, förgylda, försilfrade in. fl. olika slag, specificerade

arbeten.

Lampetter. Då med denna benämning säkerligen endast kan afses spegellampetter,

har för tydlighetens skull denna rubrik uteslutits och under rubriken »speglar»

tillsatts, spegellampetter, i stället för lampetter.

Leksaker. Tullen å denna artikel har komitén i öfverensstämmelse med 1880

års riksdags alternativa beslut höjt från 50 öre till 1 krona 50 öre per kilogram.

Likör. Med hänsigt till den nu gällande spritbeskattningen är tullen på likör

höjd från 76 öre till likhet med den å konjak föreslagna eller 90 öre per liter.

Lim. A husbiås och gelatin är tullen förändrad från I krona 76 öre till 1

krona 70 öre per kilogram, med tillägg likväl, att pappersomslagets vigt vid tullbehandlingen

inberäknas. För lim, andra slag, som i stora qvautiteter förbrukas inom

näringarna, har tullafgiften, på grund af varans oumbärlighet så väl för väfnadsindustrien

som för handtverkerier af flera slag, blifvit nedsatt från 14 till 10 öre per kilogram.

Införseln af lim, andra slag, uppgick år 1870 endast till 83,531 <&, men steg år 1877

till 430,312 % och år 1879 till 215,678 <5.

Ljus. Af talg- och palmitinljus tillsammans har införseln under år 1879 utgjort

endast 486 ■tt; men deremot hafva under namn af palmitinljus förekommit flera olika

Lampetter.

Leksaker.

Likör.

Lim.

Ljus.

80

slag af ljus, hvilka betydligt skilja sig från de under denna benämning förut införda

gula, för hvilka den låga tullafgiftpn var afsedd, och stå de i värde lika högt med

de många olika arter, som hänföras till ljus, andra slag. Med anledning häraf har

komitén så ändrat rubriken, att i första afdelningen, med tullsats af 7 öre per kilogram,

uppförts endast talgljus, hvaremot palmitinljus komma att inbegripas under afdelningen

»andra slag», med tullsats af 12 öre per kilogram.

Mats.

Masker.

Maskinsmörja.

Mais. Då mais utgör ett särdeles kraftigt oeh värdefullt kreatursfoder, som

alltmera såsom sådant vunnit erkännande och användning, samt hvarje åtgärd, som

på ett naturligt sätt kan bidraga till främjande af boskapsskötseln, otvifvelaktigt förtjena!-

att beaktas och minst bör genom beskattning motarbetas, hvartill den omständigheten,

att mais jemväl såsom råämne vid bränvinstillverkningen användes, desto

mindre lärer böra föranleda, eftersom den af våra klimatiska förhållanden synnerligen

naturliga bränvinstillverkningen, enligt sista tidens erfarenhet, bör och kan

bedrifvas för export i stor skala och för sådant ändamål behöfver taga i anspråk icke

blott tjenliga råämnen, hvilka inom landet produceras, utan ock sådana från andra länder,

har komitén icke tvekat att i industriens och i synnerhet i jordbrukets eget intresse

föreslå fullkomlig tullfrihet för artikeln mais. Den derå vid 1880 års riksdagbeslutade

tullafgift, 1,5 öre per kilogram, utgör snart sagdt detsamma som införselförbud.

Införseln af mais, som år 1878 uppgick till 384,204 kubikfot, år 1879 till 255,958

kubikfot och år 1880 till 2,232,600 kubikfot, deraf allenast 50,090 kubikfot ånyo till

utrikes ort utfördes, har under år 1881 nedgått till eu obetydlighet. Anmärkas må

ock, att det sålunda uppstälda hindret för införsel af mais med skäl befaras göra ett

svårt afbräck i den på senare åren till en icke obetydande exportaffär uppdrifna tillverkningen

af pressjäst, en tillverkning, som ingalunda skulle kunna i tädan med utlandet

hemta motsvarande förmån af ifrågasatt tullskydd.

Masker. Tullen å denna importartikel är i enlighet med 1880 års riksdags beslut

höjd från 10 till 25 öre per stycke.

Maskinsmörja. Sedan under förhandlingarna inom komitén tullen å oljor, feta

och mineral-, af skäl, som vid sistnämnda rubriker komma att anföras, funnits böra nedsättas

från 5 till 2 öre per kilogram, har i öfverensstämmelse dermed den med dessa

oljor nu lika tullbeskattade artikeln maskin- och vagnssmörja underkastats enahanda tull

-

nedsättning.

Mattor. I afseende på golfmattor har komitén föreslagit, att samma stadgande,

hvilket redan länge tillämpats vid förtullning af schalar, schaletter och dukar, som äro

fållade eller försedda med fransar, nämligen att dessa varor upptagas såsom kläder och

således beläggas med 20 procents förhöjning i den för väfnaden bestämda tullafgiften,

äfven skall gälla för mattor, som inkomma hopsydda, kantade, fållade eller med

fransar försedda.

Metaller, ej Metaller, ej specificerade. I likhet med å koppar och af skäl som vid denna

specificerade. rllbrik anförts, har komitén i andra afdelningen af arbetade metaller, ej specificerade,

81

till tullfrihet upptagit bult och spik till fartygs byggande och förhydning, men uteslutit

bleck, såsom ingående i de uti föregående moment upptagna plåtar. Sista afdelningen:

»skrot m. in.», utgår, enär densamma omfattas af den omedelbart efter nu afhandlade

rubrik insatta nya rubriken »metallskrot».

Mosaikarbeten. Då den i gällande taxa för mosaikarbeten bestämda hänvisnin- Mosaikariegen

till stenarbeten tydligen ej kan afse infattade dylika arbeten, hvilkas förtullning, tenenligt

öfriga bestämmelser i taxan, är beroende af infattningen, har rubriken fullständigats

med ordet »oinfattade».

Musslor. Då den för friska musslor bestämda tullen utan tvifvel afser sådana, Musslor.

som äro ätbara, och egentligen ostron, har på förekommen anledning bestämmelsen

»ätbara» blifvit för denna afdelning tillagd.

Ehuru någon införsel af insyltade eller saltade musslor ej på länge egt rum och

det således kan synas likgiltigt, om och med hvilket belopp tull för denna vara bestämmes,

har komitén dock ansett lämpligt föreslå, att förtullningen, om sådan före•

kommer, skall ske efter vigt i stället för rymd och att tullafgiften bestämmes till 15

öre per kilogram brutto; den nu gällande tullsatsen är 15 öre per liter.

Möss-skärmar. För denna artikel, hvaraf en ganska stor införsel eger rum, Möss-sicärmar.

har ny rubrik blifvit uppförd. Vid förtullning efter nu gällande taxa skall afgiften bestämmas

efter det ämne, hvaraf skärmarna hufvudsakligen bestå, och således de många

förekommande olika slagen hvar för sig undersökas till beståndsdelarna, sorteras, vägas,

attesteras och journaliseras, hvilket naturligtvis fördröjer expeditionen och kan föranleda

tveksamhet och olika tillämpning. Då nu de ämnen, hvaraf möss-skärmar allmännast

förekomma, äro belagda med lika hög tull, har komitén deruti funnit en ytterligare

anledning att under en rubrik sammanföra hela denna artikel med samma tull

O

O

sats, som är bestämd för läderarbeten, lackerade papparbeten och vaxduk, eller 60

öre per kilogram.

Natron. I nu gällande taxa är natron hänfördt till soda; men då soda hufvud- Natron.

sakligen består af kolsyradt natron, har komitén funnit riktigare att i stället under

natron, kaustikt, äfven upptaga soda.

Olein är för nuvarande hänförd till tran, men då dessa båda ämnen till be- Olein.

skaffenhet och användning äro hvarandra helt olika, och införseln af olein för såpfabrikerna

är ganska betydlig, finner komitén rättast, att båda varuslagen särskild! upptagas,

och har derför i förslaget till ny tulltaxa gifvit olein egen rubrik med bibehållen

tullfrihet.

Oljor. Vid förtullning af oljor uppstå ständigt svårigheter att afgöra, till hvil- Oljor.

ken rubrik en inkommen vara rätteligen bör hänföras; och äfven för vetenskapsmannen

är det vid många tillfällen ej möjligt att ens efter kemisk analys med visshet angifva

beståndsdelarna uti de många olika blandningar, som nu förekomma. Ett önsk

Tullhomiténs

Betänkande; II. H

82

ningsmål har det också länge varit att få samtliga feta oljor belagda med samma tull—

afgift, äfvensom att få denna tull lika med den för rektificerade mineraloljor bestämda,

enär dylika oljor ofta förekomma till större eller mindre del blandade med feta vegetabiliska

oljor.

I sammanhang härmed har komitén äfven tagit under öfvervägande, hurusom

flera af de feta oljor, som inkomma, utgöra mycket vigtiga beredningsämnen för näringarna,

företrädesvis väfnadsindustrien, äfvensom ljus-, såp- och tvåltillverkningen, samt

att dessa oljor med få undantag ej äro föremål för inhemsk tillverkning. På grund

häraf har komitén, som af finansiela skäl finner sig förhindrad att nu tillstyrka tullfrihet

för feta oljor, föreslagit nedsättning i de för hamp-, kokosnöt-, palm-, spermaceti-

och »andra ej specificerade slag» nu bestämda tullsatser af 5 och 7 öre per kilogram

till den för bom- eller olivolja gällande af 2 öre per kilogram, dervid dock

undantagande de under »andra, ej specificerade», inbegripna oljor, som inom landet

tillverkas, nämligen lin-, raps- och rofolja, för hvilka den nu gällande tullsatsen

bibehållits.

Deremot har tullen å flygtiga, vegetabiliska oljor och essenser, ej specificerade,

blifvit höjd från 60 öre till 1 krona per kilogram eller till samma belopp, som är bestämdt

för luktvatten och parfymer. Mot denna förhöjning kan väl anmärkas, att då

essenser utgöra råvara för parfymfabrikationen, det vore olämpligt att belägga råämnet

med samma tull som fabrikatet; men då kändt är, att åtgången af essenser vid

parfymtillverkningen är relativt mycket obetydlig och då det ju ej kan förnekas, att

råvaran i detta fall har ett mycket högre värde än fabrikatet, med hvilket den ock

ganska lätt kan förvexlas, torde anmärkningen ej förtjena något afseende.

Då mineraloljor, nativa eller råa, ej äro med tull belagda, och någon rektificering

af dylika oljor inom landet numera ej i någon nämnvärd mån bedrifves, är frågan

om tull på de genom rektificering renade oljorna endast en finansfråga. Det ur praktisk

synpunkt vid tulltaxans tillämpning önskvärda deruti, att tullen å denna vara sättes

lika med den å feta oljor, ej specificerade, är förut framhållet, och då den nu gällande

tullsatsen å gasolja, fotogen och andra lysoljor är i förhållande till värdet öfverdrifvet

hög, stundom uppgående till öfver 30 procent af varans värde, samt dessa oljor

bland alla importartiklar hafva den allmännaste användning och ej kunna umbäras ens

i det fattigaste hem, har komitén, oaktadt den ganska betydliga minskning i tullintraderna,

som genom nedsättning i tullen för denna stora importartikel uppstår, dock ansett

sig böra föreslå, att tullen å genom rektificering renade mineraloljor nedsättes från 5

till 2 öre per kilogram. Importen af dylika oljor uppgick år 1879 till 25,057,715 skålpund.

Papp. Papp. Under denna rubrik har en ny afdelning införts, nämligen för förhyd

nings-,

press- och takpapp, hvaremot de oegentliga benämningarna förhydnings-, pressoch

takpapper under rubriken papper uteslutits.

Papp-ochpap- Papp- och pappersarbeten. Enligt hänvisning under rubriken tafvelramar,

persarbeten. böra dylika af bronseradt papp tullbehandlas såsom lackerade papparbeten; med anled

-

83

ning hvaraf, och då förgylda och försilfrade papparbeten torde böra, liksom de bronserade,

hänföras till lackerade, den senare afdelningen af denna rubrik blifvit sålunda

förändrad, att orden »förgylda, försilfrade eller bronserade» intagits efter »lackerade».

Papper. Såsom här ofvan blifvit anfördt, är förhydnings-, press- och takpapper

uppflyttadt under rubriken papp.

Afdelningen kardus- och makulaturpapper har erhållit tillägget: »och annat groft

till skrifning, ritning eller tryckning ej tjenligt», hvarigenom tydligen torde vara angifvet,

hvilka papperssorter, som dit böra hänföras.

Öfriga med 5, 9 och 19 öre per kilogram tullbeskattade pappersslag äro i det

nu uppgjorda förslaget sammanförda i tvenne afdelningar, hvaraf den första omfattar

alla förut till »andra slag» hänförda, annorlunda än i massan färgade papperssorter, med

en från 19 till 20 öre per kilogram utjemnad tullsats, hvarjemte papper i förening med

bomulls- eller linneväfnad, hvilken vara begagnas till förfärdigande af kuverter och nu

förtullas med 10 procent af värdet, äfven här upptagits. Till andra afdelningen: »andra

slag, linieradt derunder inbegripet», skola alla öfriga slag af papper, såsom sug-,

tryck-, plansch-, tapet-, skrif-, rit-, post- med flera hänföras, utan afseende på om de

äro i massan färgade eller ofärgade, limmade eller olimmade, och är tullen för denna

afdelning föreslagen till 10 öre per kilogram, således för sugpapper samt olimmadt

tryck- och planschpapper förhöjd från 5 till 10 öre, för tapetpapper höjd från 9 till

10 öre, men för alla öfriga slag betydligt nedsatt, nämligen från 19 till 10 öre per

kilogram. Denna hopslagning af förut med olika tullsatser specificerade papperssorter

har komitén ansett alldeles nödvändig, till förekommande af de ständiga tvister, som

nu uppstå angående tullbehandlingen af sådana pappersslag, som godsegaren på grund

af papperets användning vill hafva rubricerade såsom tryckpapper, med tull af 5 öre

per kilogram, men tullmyndigheterna deremot måste, på grund af papperets beskaffenhet,

hänföra till papper, andra slag, med tullsats af 19 öre per kilogram. Behofvet af

en gemensam tullsats för tryck-, plansch- och skrifpapper har vid flera tillfällen framhållits,

och såsom ett mycket giltigt skäl för en sådan hopslagning har anförts teknologiska

institutets till generaltullstyrelsen upprepade gånger afgifna förklaring, att

någon i sjelfva varans beskaffenhet grundad skilnad emellan tryck- och planschpapper

å ena samt det till papper, andra slag, hänförliga skrifpapperet å andra sidan ej förefunnes,

samt att för planschtryck begagnades så vidt skilda slag af papper, många

nära skrifpapper stående, att ett sådant särskiljande, som tulltaxan förutsatte, emellan

plansch- och skrifpapper mången gång vore alldeles omöjligt. Komitén får vidare,

såsom ytterligare skäl för den nu föreslagna gemensamma tullsatsen, åberopa det af

tullkomitén redan den 9 januari 1877 afgifna betänkande och Eders Kongl. Maj:ts till

samma års riksdag aflåtna nådiga proposition angående papperstullen och dermed

sammanhängande frågor, hvilka handlingar fullständigt utreda och ådagalägga angelägenheten

af en sådan förenkling af tulltaxans uppställning, att den nu rådande svårigheten

och osäkerheten vid tillämpningen må kunna förebyggas.

Papper.

84

Papperstapeter

och horder

Paraplyer.

Patroner.

Pennskaft.

Perlemor.

Perl or.

Persikokär

nor.

Plymer.

Porslin.

Papperstapeter och border. Tullen å denna artikel har ansetts böra vara

•lika med den å papper, förgyldt, försilfradt med mera och alltså höjts från 19 till 20

öre per kilogram.

Paraplyer. För paraplyer och parasoller af siden eller halfsiden har, med fästadt

afseende å dessa varors medelvärde, tullafgifterna å dertill använda materialier

och det på tillverkningen nedlagda arbetet, den af 1880 års riksdag alternativt bestämda

tullsatsen af 1 krona per stycke i förslaget intagits, hvarjemte komitén, i konseqvens

härmed, indelat de till »andra slag» i nu gällande tulltaxa hänförliga paraplyer

och parasoller i tvenne afdelningar, hvaraf den ena omfattar sådana som hafva öfvertyg

af ylle-, halfylle- eller kautschukstyg, med tullsats af 40 öre, och den andra sådana,

som hafva öfvertyg af annat ämne än här ofvan specificerats, med tullsats af 30 öre

per stycke. För öfvertyg till paraplyer och parasoller samt för fodral af tyg är procenttillägget

å den för väfnaden bestämda tullafgiften förhöjdt från 10 till 20 procent,

i likhet med stadgandet för kläder och hushållspersedlar samt läderarbeten.

Patroner. Som införseln af patroner och, än mera, patronhylsor ganska betydligt

tilltagit, har komitén ansett lämpligt att i taxan uppföra särskild rubrik för denna

artikel, med bibehållande för laddade patroner af samma tullafgift som nu, under krut,

är bestämd samt med tullsats af 35 öre per kilogram för oladdade eller med endast

tändsats försedda, således samma afgift som erlägges för papparbeten, olackerade,

koppararbeten, opolerade, och messingsarbeten utan bestrykning, eller de ämnen, hvaraf

patronhylsor i allmänhet tillverkas.

Pennskaft. Rit- och skrifstift hafva, såsom varande af enahanda beskaffenhet

och värde med pennskaft, upptagits under denna rubrik.

Perlemor. Tullen för arbetad, men oinfattad, perlemor har förhöjts från 80 öre

till 1 krona per kilogram, eller till samma belopp, som föreslagits för bijouteri varor.

Perlor. För glasperlor har komitén upptagit den tullsats af 50 öre per kilogram,

som 1880 års riksdag alternativt bestämde för denna artikel; hvarjemte rubriken

blifvit omredigerad i enlighet med den åsigt, för hvilken vid artikeln »agat» här ofvan

är redogjordt.

Persikokärnor. Införseln af denna vara är högst obetydlig, hvarför det ansetts

tillräckligt att angående tullbehandlingen af densamma meddela, att den skall hänföras

till mandel, med hvilken vara den är närmast jemförlig och som drager samma

tull eller 35 öre per kilogram.

Plymer. I enlighet med 1880 års riksdags alternativt fattade beslut är tullen

för denna artikel upptagen till 10 i stället för 7 kronor per kilogram.

Porslin. Angående oäkta porslin, så väl hvitt som måladt eller tryckt, är sedan

äldre tid tillbaka den skiljaktighet ännu i vår tulltaxa iakttagen, att tullen för tallrikar

utgår med betydligt lägre belopp än för andra pjeser. Orsaken härtill är tydligen

85

att söka uti det af billigare tillverkningskostnad beroende lägre priset å de förra. Men

då antagligt är, att många andra med tallrikar jemförliga pjeser tillverkas på samma

sätt och lika billigt som tallrikar; och den skiljaktighet i tillverkningskostnaden, som

må kunna i vissa fall förefinnas, icke mera för dessa industriartiklar än för många andra,

der fullt jemförliga olikheter förekomma, synes böra föranleda till en klassifikation,

som hvarken hos oss i fråga om äkta porslin eller i något annat lands tulltaxa

blifvit iakttagen; då vidare tullbehandlingen af oäkta porslin i följd af denna klassifikation

medtager en oskäligt lång tid, enär deraf betingas nödvändigheten att helt och

hållet uppacka hvarje kolly för att sortera och särskildt uppväga tallrikar och andra

pjeser; och då slutligen införseln af tallrikar ej uppgår till ens 10 procent af de qvantiteter

oäkta porslin, som till riket inkomma, har komitén föreslagit, att lika tull af 8

öre per kilogram skall erläggas för allt oäkta porslin, hvitt eller enfärgadt, men omåladt,

samt 16 öre per kilogram för dylikt, som är måladt eller tryckt. Utom nyssnämnda

tullafgifter ligger ett ganska väsendtligt skydd för den inhemska tillverkningen

uti den höga transportkostnaden, hvilken jemte andra omkostnader för dessa billiga

varor uppgår till en ganska hög procent af värdet. Komitén har derför all anledning

antaga, att den föreslagna tullnedsättningen ej skall utöfva något menligt inflytande

på de tvenne porslinsbruken här i landet, helst deras genom både utseende och hållbarhet

utmärkta tillverkningar tillvunnit sig ett allmänt förtroende så inom som utom

landet, hvilket också nogsamt ådagalägges af den icke obetydliga utförsel af dessa

tillverkningar, som numera årligen eger rum.

För porslin, äkta, hvitt, har tullen, 24 öre, utjemnats till 25 öre per kilogram^

och för dylikt, förgyldt, försilfradt eller måladt, i öfverensstämmelse med 1880 års riksdags

alternativa beslut från 47 till 50 öre per kilogram, hvarjemte orden »i figurer

eller blommor» blifvit, såsom möjligen föranledande misstag och olika tolkning, uteslutna.

Portföljer. I sjelfva rubriken har ordet »redikyler» såsom numera ej brukligt

uteslutits; de artiklar, som förut förekommit under detta namn, blifva vid förtullning

efter beskaffenheten hänförda, liksom nu, till etuis eller väskor. Tullen för portföljer

med mera af hel- eller halfsiden har, i likhet med tullsatserna för åtskilliga andra arbeten,

deri silke delvis ingår, blifvit förhöjd från 2 kronor till 2 kronor 50 öre per

kilogram och för andra slag från 50 till 60 öre per kilogram eller till samma belopp, som

erlägges för öfriga arbeten af skinn, andra slag, det ämne hvaraf dylika artiklar i allmänhet

äro förfärdigade.

Puder. Då denna artikel, nu tullfri, ej kan betraktas såsom en nödvändighetsvara

och dessutom oftast är sammansatt af flera ämnen, har komitén hänfört densamma

till varor i taxan ej nämnda, arbetade, med tull af 10 procent af värdet.

Resfiltar. På hopsydda eller kantade resfiltar är samma arbete nedlagdt som

på färdigsydda hushållspersedlar, hvadan samma förhöjning i tullafgiften, som för »kläder»

är föreskrifven, ansetts böra tillämpas och artikeln lämpligast kunna till »kläder» i

taxan hänföras.

Portföljer.

Puder.

Resfiltar.

86

Rör.

Rötter.

Sadelmakare

arbeten.

Saft.

Salmiak

spiritus.

Saxar.

Schalar m.\ m

Shoddy.

Senap.

Rör, Denna rubrik omfattar i nu gällande tulltaxa både växtrör och rör af

jern eller annan metall samt tegelrör. Denna sammanblandning af så olika varuslag

har synts icke lämpligen böra bibehållas, hvadan rubriken delats i tvenne: rör, vegetabiliska,

och rör af metaller eller andra ämnen. '' Under den förra är tullen på bambuoch

spanska rör utjemnad från 14 till 15 öre per kilogram, och har under arbeten af

rotting m. m. intagits uttrycklig bestämmelse, att klufven rotting, som begagnas

till flätning af stolsäten m. m. och som har ett i förhållande till vigten högt värde,

derunder inbegripes. Ordalydelsen uti den senare rubriken, såsom mera omfattande

än förut, har tillåtit, att den särskilda rubriken asfaltrör kunnat ur taxan uteslutas.

Rötter. Då någon bestämmelse nu icke finnes angående rötter, ej specificerade,

som ej äro ätbara, har för tydlighets skull och då meningen utan tvifvel är, att äfven

dessa skola åtnjuta tullfrihet, en omskrifning egt rum och ordet »ätbara» uteslutits.

Sadelmakarearbeten. Då i föregående tulltaxor beslagets beskaffenhet var afgörande

i afseende på den tullafgift, som för inkommande sadelmakarearbeten skulle

erläggas, hafva, till förekommande af olika tillämpning, orden »med eller utan beslag»

här blifvit tillagda.

Saft. I stället för de olika rubrikerna bärsaft, cider, citronsaft, lemonsaft och

mullbärssaft har komitén uppfört en hufvudrubrik: »saft, bär- och frukt-,» omfattande

alla dylika varuslag; någon grund för olika behandling af dessa likartade varor förefinnes,

efter komiténs åsigt, ej.

Salmiakspiritus. För denna ganska ofta till förtullning förekommande artikel

är äfven ny rubrik uppförd, med hänvisning till kemiskt-tekniska preparater.

Saxar. Enda förändringen vid denna rubrik är den, att tullen å opolerade

saxar från 24 öre utjemnats till det mera praktiska talet 25 öre per kilogram.

Schalar m. m. Dessa hänföras nu till väfnader; men då enligt flera af generaltullstyrelsen

meddelade resolutioner dylika persedlar, som äro fållade eller kantade

eller försedda med tillsydda eller påknutna fransar, skola tullbehandlas såsom kläder,

har komitén med antagande af denna tolkning, som öfverensstämmer med de under

rubriken kläder gifna föreskrifter, till underrättelse för trafikanter och till åstadkommande

af lika behandling vid olika tullplatser föreslagit, att ett stadgande härom skall

under rubriken i taxan intagas.

Shoddy. Då dylik vara numera förekommer af flera slag, äfven af vegetabiliskt

ursprung, har tillägget: »alla slag» här ansetts behöfligt.

Senap. I likhet med hvad redan förut är bestämdt för andra dylika artiklar,

har komitén föreslagit, att tullen för malen eller preparerad senap skall utgå efter varans

bruttovigt. Då taran för det allmännast. förekommande emballaget är 50 procent,

verkar tullbeloppets nedsättning från 60 till 30 öre per kilogram ej någon förändring

i den afgift, som nu erlägges.

87

Siktduk. Den förenklade uppställningen af denna rubrik föranleder icke heller

någon förändring i belöpande afgifter.

Silfyer. För silfverarbeten är samma ändring föreslagen som för guldarbeten,

af skäl som vid denna senare rubrik anförts.

Bok-, äfvensom musiv-, puder- och unsenguld drager nu en tull af 2 kronor 40 öre

per kilogram, men samma arbeten under rubriken silfver äro deremot tullfria. Då

efter komiténs uppfattning intet skäl förefinnes för en så skiljaktig beskattning af dessa

varuslag, har komitén för boksilfver samt för musiv-, puder- och unsensilfver föreslagit

tullsatser, motsvarande deras relativa värde eller 1 krona 40 öre per kilogram.

Silke. Då värdet å färgadt silke är ganska högt, i medeltal 40 ä 50 kronor

per kilogram, har komitén ej tvekat att utjemna den nu bestämda tullsatsen 94 öre

till 1 krona per kilogram.

Skodon. Då flera af de under denna rubrik förekommande arbeten ej tillverkas

af skomakare, har sjelfva hufvudrubriken förändrats från skomakarearbeten till

»skodon, ej specificerade». Tullen å skodon af siden är höjd till 2 kronor 50 öre per

kilogram, af samma skäl som förut vid flera tillfällen anförts, hvarjemte skodon af halfsiden,

hvilka hafva samma utseende som de af siden, och ej utan att skadas kunna

till beståndsdelarna tillförlitligt undersökas, blifvit med de förstnämnda sammanförda.

Nedsättning i tullen föreslås för skodon af yllefilt och segelduk, med anledning af

dessa artiklars låga värde, hvaremot skodon af lackerade skinn från »andra slag» flyttats

till samma afdelning, der skodon af lika och lägre värde, nämligen af saffian med

flera sorter finare skinn, äro upptagna. Tullen å skodon, andra slag, har ansetts lämpligen

kunna höjas från 94 öre till 1 krona per kilogram.

Skor af yllefilt. Denna rubrik är öfverflödig, sedan sjelfva varan blifvit i föregående

rubrik upptagen.

Skovax. För denna artikel, som ej förut varit i taxan omnämnd, har ny rubrik

blifvit uppförd, med hänvisning till blanksmörja.

Skyfflar och skaror. Rubriken har fullständigats genom tillägg af orden:

»eller stål».

Smink och sminkflor. Af samma skäl, som anförts vid rubriken puder, har

komitén föreslagit* att smink och sminkflor skola tullbehandlas såsom varor, i taxan ej

nämnda, arbetade, med tull af 10 procent af värdet.

Smör. Enär, enligt vunnen upplysning, det konstgjorda smöret hufvudsakligen

innehåller samma beståndsdelar som naturligt smör och vid många tillfällen ej torde

kunna med visshet från detta särskiljas, har komitén föreslagit, att konstgjordt smör,

för hvilket nu i tull erlägges 10 procent af värdet, må liksom verkligt smör få tullfritt

i riket införas, samt i enlighet dermed ändrat rubriken.

Siktduk.

Silfver..

Silke.

Skodon.

Skor af

yllefilt.

Skovax.

Skyfflar och

skäror.

Smink och

sminkflor.

Smör,

88

Snörmakare- Snörmakarearbeten. Biträdande den af 1880 års riksdag alternativt förhöjda

arbeten, tullsatsen för snörmakarearbeten af hel- och halfsiden, har komitén i förslaget upptagit

denna tullsats med 5 kronor per kilogram.

Soda Soda. Då soda upptagits under natron, meddelas här endast hänvisning till

nämnda rubrik.

Soja och såser.

Speglar.

Spermaceti.

Soja och såser. Tullen å dessa varor bör efter komiténs åsigt sättas lika med

den å konserver och har derför blifvit förhöjd från 30 till 50 öre per kilogram.

Speglar. Rubriken har, såsom förut blifvit omnämndt, ändrats till speglar och

spegellampetter och tullen i enlighet med 1880 års riksdags alternativa beslut höjts

från 24 till 40 öre per kilogram.

Spermaceti. Då spermaceti är den ursprungliga och vanliga benämningen på

ifrågavarande ämne, har rubriken »hvalraf eller spermaceti» uteslutits och ordet »hvalraf»

blifvit i stället för hänvisningen här inrymdt.

Spetsar m. m.

Spetsar m. m. På samma sätt som för snörmakarearbeten och af samma skäl har

tullen å spetsar, uddar och blonder af silke, med eller utan blandning med annat ämne,

blifvit förhöjd från 3 kronor 50 öre till 5 kronor per kilogram. Till »spetsar, andra

slag,» hänföras visserligen sådana arbeten både af lin, ull och bomull, men den egentliga

införseln utgöres af bomullsspetsar, och anser komitén derför, att tullen å denna

afdelning bör sättas lika med den för bomullstyll, den väfnad med hvilken spetsar äro

närmast jemförliga, och har i sådant syfte föreslagit, att tullen å spetsar, andra slag,

höjes från 2 kronor 30 öre till 2 kronor 50 öre per kilogram samt, i sammanhang

dermed, att tullen å bomullstyll nedsättes till samma belopp från den nu gällande tullsatsen

2 kronor 90 öre per kilogram.

Sprutor. Vid förtullning af sprutor kan det stundom vara svårt att afgöra, till

hvad ändamål de äro afsedda att användas, och då åtskilliga slag af sprutor utan tvifvel

äro användbara så väl till vattning i trädgårdar och å gräsplaner som till eldsläckning,

och komitén ej kan finna skäl för olika tullbehandling af så likartade redskap,

har rubriken blifvit sålunda förändrad, att den äfven omfattar trädgårdssprutor och sär

-

skilt inkommande tillbehör.

Sten. På samma grund som tull blifvit i förslaget åsatt alabaster- och gipsarbeten

böra äfven arbeten af marmor och andra finare stenarter tullbeskattas. Då

det emellertid ej torde vara skäl att försvåra införseln af utländska byggnadsmaterialier,

såsom trappsteg med mera, har komitén föreslagit, att tull, 3 öre per kilogram,

skall erläggas endast för »polerade stenarbeten,» men att öfriga stenarbeten deremot

fortfarande skola få tullfritt införas.

Strumpor. För dylika persedlar af hel- och halfsiden är tullen på förut anförda

skäl förhöjd från 3 kronor 50 öre till 5 kronor per kilogram, hvarjemte, och då

numera i handeln förekommer alngods, tillverkadt på strumpstol, men i öfrigt till värde

89

och användning fullt jemförligt med väfnader af enahanda spånadsämnen, komitén i en

särskild anmärkning föreslagit, att alngods, tillverkadt på strumpstol, skall tullbehandlas

såsom väfnader, efter det ämne hvaraf tyget består.

Strumpstickor. Tullsatsen, 24 öre, är här liksom på flera andra ställen i taxan strumpsticka)- af praktiska skäl höjd till 25 öre per kilogram.

Strängar. Då metalltråd i allmänhet är tullfri, men strängar af metall deremot stränga)-.

belagda med tull, har komitén, då svårighet möter att vid tullbehandlingen afgöra, om

en metalltråd skall för det ena eller andra ändamålet användas samt instrumenttillverkningen

likaväl som annan industri bör medgifvas tullfrihet för metalltråd, som för dess

behof införes, föreslagit, att strängar af metall jemväl må åtnjuta tullfrihet. Införseln af

dylika strängar uppgick år 1879 till 3,449 skålpund och derå belöpande tull till endast

345 kronor.

Stuckarbeten. På grund af den förändrade redaktionen af rubriken sten, ar- stuckarbeten

betad, har hänvisningen fullständigats med ordet »polerad».

Stärkelse. Från tillverkare af pressjäst hafva framställningar hos komitén blif- stärkelse.

vit gjorda emot det enligt deras uppfattning orimliga förhållandet, att pressjäst får till

riket tullfritt, införas, men stärkelse, som till betydlig del ingår i pressjästen, är belagd

med tull af 14 öre per kilogram, hvadan blifvit äskadt, att antingen en liknande afgift

måtte åsättas denna vara, eller att restitution måtte beviljas af 3 öre för exporteradt skålpund

ren jäst, eller ock slutligen att tullen å stärkelse måtte betydligt nedsättas. Särskildt

framhålles den svåra konkurrensen med Danmark, der den höga tullen utgör ett hinder

för import härifrån, men hvars betydliga öfverskott af tillverkning kan dagligen

och stundligen tullfritt införas till Skåne och der till underpris afyttras, till stort förfång

för den inhemska tillverkningen.

Vid genomgående af kommersekollegii uppgifter angående den utrikes handeln

visar det sig, att införseln af jäst, som år 1870 uppgick till 282,494 skålpund och år

1874 till 436,565 skålpund, * sedermera betydligt nedgått och för år 1879 sjunkit till

102,310 skålpund, medan deremot utförseln af samma vara från år 1870, då den utgjorde

endast 529 skålpund sedermera alltjemt stigit och år 1879 nådde den stora summan af

612,194 skålpund, hvaraf tydligen framgår att tillverkningen inom landet högst betydligt

vunnit i utveckling och styrka och att den tyckes kunna uthärda täflan med utlandet.

Anmärkningens befogenhet kan dock ej förnekas, och då dertill kommer att tullen

å stärkelse är oskäligt hög, uppgående för engelsk vara till 30 och för tyskt potatismjöl

till öfver 50 procent af värdet, samt stärkelse derjemte utgör ett vigtigt beredningsämne

för våra stora näringar och bland dem väfverierna, har komitén funnit sig

böra föreslå nedsättning i tullen för denna vara från 14 till 10 öre per kilogram. Äfven

denna tullsats är onekligen mycket hög i förhållande till varans värde; men då

importen vissa år uppgått till nära två millioner skålpund och år 1879 ännu uppgick

till 1,118,160 skålpund, skulle en större tullnedsättning på en gång måhända ur statsTullkomiténs

Betänkande; II. 12

90

Svampar.

Sågar.

Såpa.

Sängkläder.

Tafvelramar.

Tegel.

TenliJcor.

Tenn.

kassans synpunkt möta betänkligheter; hvartill ock kommer, att en stor del af importen

utgöres af risstärkelse, hvilken vara, så vidt komitén har sig bekant, ej har sin egentliga

användning för näringarna, utan hufvudsakligen användes i den enskilda hushållningen,

hvilken åter lättare kan bära den på varan lagda beskattning.

Svampar. Denna rubrik är i förslaget delad i tvenne, den ena »svamp, sugeller

tvätt-» med oförändrad tullsats af 40 öre per kilogram, den andra »svampar, ätbara»,

omfattande de förut i taxan särskild! upptagna artiklarna champignoner, murklor,

tryffel jemte andra ej specificerade slag med samma tullsats som den för konserver

bestämda eller 50 öre per kilogram.

Sågar. I definitionen å sågbladsämnen är ordet »otaggade» utbytt mot det mera

egentliga »otandade»; för öfrigt ingen ändring.

Såpa. Under förutsättning, att, såsom komitén föreslagit, tullafgiften för vissa

slag af oljor nedsättes, och då de flesta öfriga ingredienser för såptillverkningen äro

tullfria, har komitén ansett sig böra föreslå, att tullen för denna stora och allmänna

förbrukningsartikel nedsättes från 7 till 5 öre per kilogram.

Sängkläder. Då, såsom känd! är, införsel förekommer från Eyssland af kuddar

m. m. klädda med sämskskinn och saffian, har komitén ansett lämpligt att i första

momentet utbyta orden »väfnaden, hvaraf öfvertyget består» mot »öfverdraget».

Tafvelramar. I följd af den förändrade redaktionen af rubriken papp- och

pappersarbeten kan hänvisningen för förtullning af fotografiramar inskränkas till »papparbeten».

Tegel. Under senare åren har en ej obetydlig import egt rum af s. k. tiles,

utgörande skifvor till golf- och väggbeklädnad, färgade och ofärgade, glaserade och

oglaserade, af porslin och vanlig lera m. in. Då dessa varor, nu belagda med olika

tullsatser, vanligen inkomma blandade om hvarandra, liksom de äfven vid utläggning

till s. k. mosaikgolf om hvarandra användas, och tullbehandlingen af denna för tullintraderna

ovigtiga artikel genom de många småbitarnas upplockande och sortering

medtager mera af tullpersonalens tid än skäligt kan vara, har komitén i tulltaxan under

rubriken »tegel» särskilt upptagit tiles af högst 2 centimeters tjocklek med gemensam

tullsats af 3 öre per kilogram.

Teillikor. Det förtydligande uttrycket »eller möbelspik» har i rubriken blifvit

tillagdt.

Tenn. Genom upptagandet af rubriken metallskrot m. m. hafva orden »samt

arbetadt, gammalt och sönderbrutet» i första och »nytt» i andra afdelningen blifvit öfverflödiga

och uteslutits.

Tennsalt. Enär klortenu och tennsalt äro olika namn på samma vara, torde

ordet »och» i rubriken böra utbytas mot »eller».

Tennsalt.

91

Tobak. Då frågan om tobaksbeskattningen är föremål för öfverläggningar inom

skatteregleringskomitén, har tullkomitén ej funnit lämpligt att tillstyrka någon förändring

i den för oarbetad tobak nu bestämda tullafgiften af 1 krona per kilogram.

Beträffande åter cigarrer har komitén ansett, att en nedsättning bör ega rum, och föreslår

tullen för denna artikel till 2 kronor 50 öre per kilogram eller samma tullafgift,

som är bestämd i Norge, der råvaran dock är belagd med 25 % högre tull än här i

landet. Tullafgiften för arbetad tobak bör naturligtvis bestämmas efter åtgången af

dertill använd råvara, jemte det att tillbörligt afseende fästes vid tillverkningskostnaden,

och då komitén, med ledning af de uppgifter, som af fabrikanter meddelats, antagit

att vid tillverkning af cigarrer afgår af den dertill använda råtobaken omkring 45 %,

dock äfven detta affall användbart till andra fabrikat, kan tullen för den tobak, som

åtgår till en kilogram cigarrer, ej beräknas till högre belopp än 1 krona 80 öre. Tillverkningskostnaden

åter, med inberäkning af alla för varans utlemnande i marknaden

nödvändiga utgifter jemte räntor och underhållskostnader, uppgår enligt samstämmande

uppgifter till omkring 3 kronor 50 öre per kilogram. Beräknas härå 20 %, såsom enligt

komiténs åsigt ett för den inhemska tillverkningen tillräckligt skydd, uppgår den

tullafgift, som högst bör cigarrer åsättas, till 2 kronor 50 öre eller det belopp, som här

ofvan är uppgifvet.

Tryffel. Då denna artikel är upptagen bland de under »svampar, ätbara», specificerade

varuslag, har hänvisning till denna rubrik här lemnats.

Träd. Med anledning af den förändrade uppställningen af rubriken jern och

stål och den derunder för ej specificerade arbeten intagna anmärkningen, enligt hvilken

tullafgiften å tyngre pjeser är beroende på varans vigt per stycke, har komitén, som

ej anser bestämmelsen om reducerad tull böra tillämpas i fråga om duk af jern- och

ståltråd, för denna vara upptagit den tullsats, 15 öre per kilogram, som enligt nu

gällande tulltaxa skall för densamma erläggas, men deremot för öfriga arbeten af samma

ämnen bibehållit den förra hänvisningen oförändrad.

I sammanhang med nedsättandet af tullen å väfnader och garn af bomull och

lin har tullen å tråd af dessa ämnen också blifvit proportionaliter nedsatt.

Då på grund af särskild resolution metalltråd, omvirad eller öfverspunnen med

papper, länge tullbehandlats såsom karkasser, har vid sista momentet af denna rubrik

ordet »papper» blifvit tillagdt.

Trävaror. Från landshöfdingeembetet i Göteborgs och Bohus län har till

komitén öfverlemnats en skrifvelse från fiskeriintendenten i länet, med anhållan om

tullfrihet för tunna bräder eller lådämnen af poppel, lind och bok, hvilka trävarors införande

vore af vigt för fiskerinäringen i och för försändningen af rökt fisk per posto,

och har komitén till underlättande af denna för landet vigtiga näring uppfört en ny

rubrik med utsatt tullfrihet för sågade lådämnen, men derjemte under afdelningen

fanérskifvor i afseende på träskifvor till cigarrlådor tillagt bestämmelsen »hyflade».

Tobak.

Tryffel.

Träd.

Trävaror.

92

Tunnbindarearbeten äro för närvarande underkastade samma tullbeskattning som

snickarearbeten och möbler; men då kändt är, att tulltaxans bestämmelser ofta eluderas

vid införseln af dessa arbeten, enär färdiga fat, söndertagna och med de särskilda

delarna till ledning vid hopfogandet försedda med märken och nummer, få tullbehandlas

såsom stäfver och tullfritt införas, har komitén, med hänsyn tillika till det stora

behofvet af tunnor och fat för fiskerinäringens ändamålsenliga bedrifvande, föreslagit

nedsättning i tullen för tunnbindarearbeten och för dem uppfört en egen afdelning

med tullsatser af 1 och 4 öre i stället för nu gällande 2 och 7 öre per kilogram

och såsom anmärkning under denna afdelning tillagt den bestämmelsen, att lagg- och

bottenstäfver, som äro så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till kärl sammansättas,

skola såsom tunnbindarearbeten förtullas.

Till samma afdelning som svarfvarearbeten äro, såsom förut är omnämndt, äfven

bildhuggarearbeten förda; hvaremot slutmeningen: »med eller utan betsning, målning

eller lackering,» såsom öfverflödig utgått. I afseende på tullafgiften för dessa arbeten

är den förändring föreslagen, att det bestämda beloppet, 60 öre per kilogram, alltid

skall beräknas, men att, om vigten per stycke öfverstiger 1 kilogram, utgår för den

öfver skjutande vigten den tull, som för snickarearbeten är bestämd. Det anmärkta missförhållandet,

att en större svarfvad pjes nu kan införtullas mot lägre afgift än en mindre

och lättare af samma slag, är dermed afhjelpt.

Af snickarearbeten har införseln högst betydligt tilltagit, sedan tullen, efter

afslutandet af den franska handelstraktaten, nedsattes från 3, 10 och 15 öre till

1, 3 och 5 öre per skålpund, allt efter det träslag, hvaraf arbetena voro förfärdigade.

Enligt de officiela importtabellerna utgjorde införseln af snickarearbeten år

1870 132,709 har sedermera oupphörligt stigit och uppgick år 1877 till 1,477,409 ft,

år 1878 till 2,464,127 It, från hvilken höga siffra den år 1879 föll till 1,022,567 It.

Från yrkets idkare hafva klagomål anförts öfver brist på arbete och tryckta pris, såsom

följder af den öfverväldigande utländska konkurrensen, öfver ökade anspråk hos

arbetarne, öfver högre skatter och lefnadskostnader samt i synnerhet öfver de försäljningsmagasin

med hufvudsakligen utländska möbler, som mångenstädes öppnats och

som med rikt urval af till utseendet göda arbeten företrädesvis locka kunderna till sia''.

Vid den tullförhöjning, som komitén finner sig föranlåten föreslå för snickarearbeten,

har komitén dock ej ansett sig böra ifrågasätta sådan för dylika arbeten af furu och

gran utan betsning, målning eller lackering, enär dessa i allmänhet hafva ett lågt värde,

och transport och öfriga omkostnader för dem äro i förhållande till värdet ganska

höga; för arbeten af nyssnämnda träslag med betsning, målning eller lackering är tullen

deremot höjd från 2 till 4 öre per kilogram; för andra gruppen, omfattande arbeten

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska träslag med undantag af valnöt och

päron, hvilka träslag inrymts i tredje gruppen, har tullen endast höjts med 1 öre eller

till 8 öre per kilogram, och i den tredje, innefattande arbeten af alla utländska träslag

samt af de med dessa i värde jemförliga valnöt- och päronträ och alla förgylda träarbeten,

är tullen höjd från 12 till 15 öre per kilogram, hvarjemte möbler, försedda med

93

stoppning men utan öfvertyg, hvilka hittills förtullats mot samma afgift som träarbete,

belagts med 20 % förhöjning, och den för möbler med stoppning och öfvertyg nu

stadgade tilläggsafgiften af 20 % förhöjts till 40 %.

Tungspat. För malen tungspat, som mycket begagnas till förfalskning af eller Tungspat.

uppblandning med blyhvitt och zinkhvitt, med hvilka ämnen tungspat har en förvillande

likhet, har komitén föreslagit samma tullafgift, som för ofvannämnda färger redan blifva

bestämd.

Tvål. Sedan tullen å de slag af feta oljor, som användas vid tillverkning af Tvål.

tvål, blifvit nedsatt från 5 till 2 öre per kilogram, har komitén äfven nedsatt tullen å

tvål, andra slag, från 12 till 10 öre per kilogram.

Tågvirke. Vid behandlingen af denna fråga har komitén tagit i öfvervägande Tågvirke.

så väl de på frågoformulären ingångna svaren och de upplysningar, hvilka muntligen