SOU 1885:3

UNDERDÅNIGT UTLÅTANDE

RÖRANDE

DE EfflfflMHA OCH TOPOGRAFISKA KåBTTEBHK

FRAMTIDA BEARBETANDE

AFGIFVET DEN 21 OKTOBER 1882

AF

KOMMISSIONEN FÖR DE ALLMÄNNA KARTARBETENA.

STOCKHOLM 1882.

KONGL. BOKTEYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & SÖNER.

Innehållsförteckning.

Inledning................................................................................................. sid. 1

^Redogörelse för de praktiska försöken.............. » 6

Stomkartans sammansättning................................................................ » 9

Försök med olika reproduktionsmetoder.............................................. » 11

Försök med olika arbetsmetoder för sjelfva konceptkartans upprättande.......... » 17

Beräkning af sannolika kostnaden för fullbordandet af Sveriges kartläggning.............. » 21

Utlåtande............. » 33

^Reservation af v. Yegesack................... » 53

» af Sidenbladli.......................... » 63

*

STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Förutom de allmänna åligganden, hvilka genom Nådiga brefvet af den 28 Maj år

1880 anbefaldes skola utgöra föremål för kommissionens för de allmänna kartarbetena

alltjemt fortgående verksamhet, behagade Eders Kong!. Maj:t genom samma Nådiga bref

anbefalla kommissionen, »att snarast möjligt anordna och låta verkställa praktiska försök

Utlåt. ang. kartverkens bearbetande. 1

2

för att utröna, hvillca besparingar af tid och kostnader må kunna ernås genom att förena

de ekonomiska och topografiska kartverken till ett kartverk med begagnande af en

gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af 1878 års kartverkskomité afgifna förslag».

Det är öfver fullgörandet af detta sist nämnda uppdrag, öfver hvars fortgång

kommissionen redan förut under den 22 Januari år 1881 och den 21 Januari innevarande

år afgifvit underdåniga arbetsberättelse^. som kommissionen nu går att aflägga

slutlig redogörelse. Dessförinnan anser sig dock kommissionen, med hänvisning i öfrigt till

de redogörelser rörande de svenska kartverkens uppkomst, utveckling, organisation och

arbetsmetoder m. m., som återfinnas i förut afgifna komité-betänkanden och utlåtanden,

endast böra i minnet återkalla de förhållanden, hvilka närmast föranledt den nådiga

befallningen om anställandet af praktiska försök, och hvilka förhållanden sålunda i

hufvudsak tjenat kommissionen till vägledning vid frågan om sättet för dessa försöks

lämpligaste anordnande.

Det förslag till framtida ordnande af de allmänna kartarbetena i riket, hvilket

under den 6 Maj 1878 afgafs af dertill utsedde komiterade, och i hufvudsaklig öfverensstämmelse

hvarmed Eders Kongl. Maj:t befalt att de praktiska försöken skola anordnas,

finnes sammanfattadt — i hvad beträffar de ekonomiska och topografiska kartverken

— i följande 22 hufvudpunkter 1:

»1) att kartläggningen i skalan 1 : 20 000 af södra och mellersta delarne af riket

fortsättes intill 29. bladvådens norra kant af generalstabens karta öfver Sverige

i skalan 1 : 100 000, samt att i denna kartläggning inräknas äfven det

hörn af Vermland, som ligger norr om nämnde gräns;

2) att kartan i skalan 1 :20 000 skall innehålla, utom detsamma som den nu

varande ekonomiska kartan i samma skala, allt hvad en fullständig topografisk

karta bör upptaga, således äfven de topografiska beteckningarna för

markens höjningar och sänkningar samt höjdsiffror på sjöar, längs vattendrag»

dalgångar och vigtigare vägar samt på större höjder; äfvensom att mossar

och kärr i allmänhet utmärkas, ehuru endast större sådana, när fråga är om

nymätningar i skogsmark och obygd;

3) att beteckning af jordhöjder och berg skall ske enligt det s. k. backstrecksmaneret

eller detsamma, som nu användes för generalstabens konseptkarta i

skalan 1 : 50 000, samt att utmark betecknas enligt nu gällande föreskrifter;

4) att hittills begagnade projektionsmetoder och bladindelning bibehållas;

5) att kartan grundlägges med i medeltal minst 3 triangel- eller på annat

lämpligt sätt geodetiskt inmätte punkter på qvadratmilen; men att i trakter,

der hemmanens arealer äro mycket små, så att stomkartan måste sammansättas

af ett ovanligt stort antal reducerade landtmätarkartor (s. k. karttransporter),

samt der landets beskaffenhet icke lägger betydande hinder i vägen

’) Se 1878 års komitébetänkande, sid. 57 och följande.

3

derför, triangelpunkternas antal bör, på grafiskt eller annat sätt, ökas till

vid pass 6;

6) att den första afvägningen af terrängen må ske i samband med de geodetiska

mätningarna, till den utsträckning, att ett tillräckligt antal utgångs- och

rättelsepunkter, må finnas att tillgå för den samtidigt med fältmätningen

skeende detaljhöjdmätningen;

7) att stomkartan sammansättes före fältmätningen, på samma sätt som alltid

skett och fortfarande sker vid det topografiska kartverket: ego- och skifteskartor

öfver den trakt, som skall kartläggas, hopsamlas dels från generallandtmäterikontoret,

dels från landtmäterikontoren i länen och enskilda

personer, samt nedtransporteras till skalan 1 : 20 000; öfver trakter, der endast

föråldrade eller alldeles inga landtmätarkartor finnas att tillgå, verkställas

nymätningar; derefter sammansättes stomkartan med stöd af de förut bestämde

triangelpunkterne; denna stomkarta kontrollmätes och fullständigas

på marken; ekonomiska detaljer inläggas med färger och höjdbildningen

återgifves enligt det faststälda topografiska maneret; plan- och höjdmätning,

terränginläggning och alla andra för kartans sammanfattande erforderliga

arbeten på fältet utföras af samma personer och under samme mätningsperiod;

en renritning i tusch af konseptkartan påbörjas under fältarbetet —

under regndagar m. m. — och fullbordas efter dettas slut;

8) att kartorna i skalan 1 : 20 000 mångfaldigas medelst någon fotografisk reproduktionsmetod

och utgifvas bladvis i samma skala, genom öfvertryck

från sten och medelst färgtryck, på ett sådant sätt, att åker, äng och vatten

på kartorna återgifvas med sina respektive färger, gult, grönt och blått

gränser tecknas röda och allt det öfriga svart;

9) att arealuträkningar göras på dessa kartor och häradsbeskrifningar utgifvas

fortfarande som hittills, hvarvid bifogadt formulär följes; att ytinnehållet

uttryckes i hela och tiondedels hektarer; samt att alla för dessa beskrifningars

affattande nödiga upplysningar insamlas under fältmätningen;

10) att af häradsbeskrifningarna sammandragas korta länsbeskrifningar af följande

innehåll:

a) en geografisk beskrifning af ungefär samma innehåll och omfattning, som

den, hvilken inleder den af topografiska kåren utarbetade beskrifningen

öfver Malmöhus län;

b) en förteckning och beskrifning öfver afvägde fixpunkter inom länet;

c) en tabell, utvisande länets indelning i afseende på lagskipning, styrelse,

uppbörd och kyrkovärd samt innehållande ett sammandrag af areal,

beskrifningarna härads- och socken vis;

d) en höjdkarta j i enlighet med nämnda beskrifning öfver Malmö

e)

en folkmängdskarta | hus län:

11) att uppgifter äfven för den militärisk» beskrifningen insamlas under fältmätningen;

12)

att en topografisk karta i skalan 1 :100 000 sammandrages från den ekonomisk-topografiska

kartan i 1:20 000 och mångfaldigas medelst heliogravyr;

samt att ritningen till heliogravyr utföres i skalan 1 :50 000, i

hvilken den äfven kan mångfaldigas medelst någon billig fotografisk metod;

13) att den delen af det norrländska kustlandet, hvilken ligger mellan den

norra gränsen för kartverket i 1:20 000 samt Norrbottens läns södra gräns,

äfvensom ett område omkring de vigtigaste kominunikationslederna genom

Jemtland samt omkring Storsjön, i allt 300—320 qvadratmil, uppmätas i

skalan 1 :50 000; att hela återstoden af Norrland inom nämnde gränser

uppmätes i skalan 1:100 000; samt att kartläggningen inom Norrbottens

län fortsättes enligt nu faststäld plan;

14) att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens län och Vesterbottens

lappmarker, utgifves bladvis i skalan 1 : 100 000 medelst heliogravyr;

att kartan öfver Norrbottens kustland utgifves enligt nu faststäld plan; samt

att hela lappmarkskartan, inom såväl Norr- som Vesterbotten, utgifves i

i skalan 1 :200 000, eller samma skala som nu är bestämd för kartan öfver

Norrbottens läns lappmarker;

15) att nu gällande bestämmelser i afseende på inteckning af terrängens ytformer

på den ekonomisk-geografiska kartan öfver Norrbottens län äfven

framdeles må följas; samt att inom det öfriga Norrland må begagnas samma

arbets- och beteckningssätt, som hittills användts vid den topografiska kartläggningen

i motsvarande skalor i södra och mellersta delarne af riket;

16) att kartläggningsarbetena inom riket företagas i följande ordning: Först

uppmätas de delar af södra och mellersta Sverige, öfver hvilka kartor i

1:100 000 eller större skalor icke redan äro utarbetade. Samtidigt bearbetas

Norrbottens län af en mätafdelning, motsvarande det nu varande

ekonomiska kartverket derstädes, hvilken, efter arbetenas afsilande inom

länet, fortsätter söderut i Norrlands kustland. Sedan förenämnda kartläggningsarbeten

i södra och mellersta Sverige, intill 29. bladvådens norra

kant, blifvit utförda, sändes en mätafdelning från hufvudstationen i Stockholm

att arbeta tillsammans med förutnämnda Norrbottens afdelning i Norrlands

kustland och Jemtland, under det att öfriga mätafdelningar ommäta

de delar af södra och mellersta Sverige, öfver hvilka visserligen topografiska

kartor i skalan 1 :100 000 finnas utgifna, men endast sådana som blifvit

fältmätta i samma skala. Sist bearbetas det inre af Norrland, tillika med norr3,

och vestra Dalarne, äfvensom öfrige delar af södra och mellersta Sverige;

17) att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende på personal och

anslag böra sammanslås till ett kartverk, som ställes under styrelse och

ledning af chefen för generalstaben;

5

18) att vid landkartverket böra tjengtgöra 11 officerare och 1 professor, samtlige

på generalstabens stat;

19) att kartverkets fältmätnings-personal bör bestå af 14 civile kartografer och

65 från armén kommenderade officerare och underofficerare; att de förre

aflönas med dels fasta arfvoden dels dagaflöning, de senare endast med

dagaflöning; samt att årliga anslaget till landkartverket bestämmes till

220 000 kronor;

20) att en fotografisk och galvanoplastik atelier bör inrättas inom samma

lokal, som upptages af generalstabens topografiska afdelning;

21) att kartografer och koppar-gravörer vid landkartverket böra pensioneras

af staten;

22) att nuvarande kartografer vid ekonomiska kartverket och extra biträden vid

generalstabens topografiska afdelning, hvilka befinnas dertill lämplige, böra

öfvergå till landkartverket; samt att nuvarande såväl kartografer som koppargravörer,

hvilka öfverflyttas till landkartverket, må, i och för rättighet

till pensioner, räkna sig till godo den tid de före öfverflyttningen tjenstgjort

vid de ekonomiska och topografiska kartverken.)!

Öfver detta förslag, rörande hvars här anförda hufvudpunkter olika meningar delvis

voro inom komiten rådande, täcktes Eders Kongl. Maj:t infordra underdåniga yttranden

af Landtmäteri-Styrelsen, Landtbruksakademiens Förvaltningskomité, Chefen för Statistiska

Centralbyrån samt, i hvad frågan rörer Norrbottens läns kartverk, äfven af

Landshöfdingen i Norrbottens län. Efter det dessa myndigheter i hufvudsak tillstyrkt

det af komiténs flertal framstälda förslag, föredrogs detta ärende inför Eders Kongl. Maj:t

i Statsrådet den 2 Januari 1880. Af skäl, som af dåvarande chefen för civil-departementet

anfördes, och till hvilka kommissionen i det följande torde få återkomma, ansåg

sig likväl Eders Kongl. Maj:t icke böra i den nådiga proposition, som förelädes den kort

derefter sammanträdande riksdagen, omfatta meranämnda förslag; ej heller ansåg Eders

Kongl. Maj:t det nuvarande ekonomiska kartverket böra, hvad Svea- och Götaland angår,

fortsättas längre än som erfordrades för afslutandet af arbetena inom Skaraborgs län,

hvarefter den vid detta kartverk anstälda personal, som icke kunde finna annan anställning,

tills vidare skulle beredas lämplig sysselsättning med upprättande af stomkartor

m. in. för det topografiska kartverket, till besparande dervid af tid och kostnad.

Riksdagen åter ansåg det visserligen icke kunna förnekas, att det ekonomiska

kartverket för rikets södra och mellersta delar i sin nuvarande form icke medför fördelar,

motsvarande de kostnader och den tid, som erfordras för detsammas fullbordande,

anmärkande härvid: att kartorna icke utgifvas i uppmätningsskalan 1 : 20,000

utan i skalan 1:50,000 och detta blott i de fall, då medel dertill beviljas af landsting,

hushållningssällskap eller kommuner, hvarigenom konceptkartorna i sjelfva verket

blifva till nästan ingen praktisk nytta; att gagnet af ifrågavarande kartverk ytteidigare

förringas derigenom, att detsamma icke är försedt med höjdsiffror, samt att, i följd

af den nuvarande organisationen af de topografiska och ekonomiska kartverken samt

6

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN.

arbetenas derpå grundade fördelning, fältmätning egen rum två gånger, eller såväl i

skalan 1 : 20,000 som i skalan 1 : 50,000, hvarigenom kostnaderna i väsentlig mån stegras.

Men då, å andra sidan, förutom hvad som i statsrådsprotokollet blifvit vitsordadt,

än flere skäl kunde anföras för, att ett kartverk, bearbetadt hufvudsakligen enligt

den af komiterades flertal framstälda plan, skulle i många hänseenden blifva till

mycket gagn, borde frågan om, huruvida det ekonomiska kartverket bör alldeles upphöra,

eller i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af komiterades flertal framstälde

plan fullföljas, i hufvudsaklig grad göras beroende af de kostnader, som deraf komma

att betingas. Då nu komitérade ej kunnat enas om lämpligaste sättet för kartverkens

samfälda bearbetande, och då de i komitébetänkandet förebragte beräkningar varit

föremål för ganska väsentliga anmärkningar, ansåg riksdagen önskvärdt, att genom

praktiska, för ändamålet särskildt anstälde försök måtte utrönas de besparingar af

kostnader och tid, som genom de olika metoderna skulle kunna ernås. Riksdagen

gjorde derför underdånig framställning, att en kommission för de allmänna kartverken

måtte tillsättas, med uppdrag, att ordna dessa försök samt att företaga den ytterligare

praktiska utredning rörande kostnaderna för det föreslagna landkartverket, som må

finnas af behofvet påkallad för utrönande af, huru kartverkens gemensamma arbete må

kunna ordnas så, att bästa möjliga produkt erhålles för minsta möjliga kostnad och

under den kortaste tid, som omständigheterna medgifva.

Redogörelse för de praktiska försöken.

Då kommissionen den 7 Juni 1880 första gången sammanträdde för att öfverlägga

om, huru de praktiska försöken borde anordnas för vinnande af det med dem afsedda

ändamål, uppskattades till fullo de svårigheter, som skulle möta vid att genom försöksarbeten,

hvilka af mångfaldiga skäl måste begränsas, såväl till omfattning som i afseende

på tiden för deras fullbordande, kunna härleda några fullt tillförlitliga slutsatser,

rörande erforderlig tid och kostnad för hela landets kartläggning. Först sedan de många

med en sådan kartläggning förenade olika slag af arbeten, efter en fullt ordnad plan

under en längre tid fortgått, samt omfattat olika delar af landets, såväl i topografiskt

som ekonomiskt hänseende så väsentligt olika trakter, torde nemligen några mera tillförlitliga

tids- och kostnadsberäkningar kunna göras, ehuru äfven dessa, under en längre

följd af år, kunna blifva underkastade rätt betydliga rubbningar, såväl genom förändrade

arbetslöner, som genom de förenklingar i arbetsmetoder, hvilka genom alltjemt nya

uppfinningar kunna beredas.

Under sådana förhållanden, och då Eders Kongl. Maj:t täckts förordna, att

kostnaderna för de praktiska försöken skulle gäldas af de för kartverken anvisade

7

REDOGÖRELSE FÖrJdE PRAKTISKA FÖRSÖKEN.

medel, ansåg kommissionen af vigt, att de praktiska försöken, synnerligast i hvad vidkomme

förändrade arbetsmetoder å fältet, inom möjligast korta tid kunde bringas till

fullbordan, utan vidare afbrott eller rubbning i de ordinarie kartarbetenas fortgång,

än hvad af omständigheterna oundgängligen påkallades. Kommissionen beslöt derför,

att en samfäld ekonomisk-topografisk fältmätning i skalan 1: 20 000, i förening med

höjdmätning samt med underlag af en i samma skala sammansatt stomkarta skulle utföras

öfver ett område, inom hvilket triangelmätning och förberedande afvägning redan

vore utförda till den omfattning, att tillräckligt antal stödjepunkter förefunnes, såväl

för stomkartans sammansättning, som för de ytterligare höjdbestämmelser, hvilka i

sammanhang med fältmätningen borde utföras. Dessutom borde detta område, inom

en ej alltför stor utsträckning, erbjuda den omvexling mellan öppen och odlad samt

bruten och skogbeväxt terräng, som erfordras för att genom bearbetandet af en relativt

mindre yta kunna draga sannolika slutsatser i fråga om tid och kostnad för större

områdens kartläggning.

Såsom i möjligaste mån uppfyllande dessa fordringar utvaldes den redan förut

såväl ekonomiskt- som topografiskt kartlagda trakt inom Hellestads- och Tjellmo tingslag

af Östergötlands län, som inrymmes å de ekonomiska kartbladen Tjellmo och

Skönnarbo, hvarförutom, då i och för jemförelse med den förut upprättade beskrifningen

en förnyad arealberäkning öfver hela Tjellmo socken ansågs böra utföras, fältmätningen

äfven borde utsträckas öfver de delar af nämnda socken, hvilka inskjuta

å angränsande kartblad. Genom valet af denna trakt afsåga äfven den fördel, att de

efter den nya metoden utförda arbeten måtte kunna efter deras fullbordande jemföras

med efter annan metod upprättade kartor, hvilken jemförelse borde skänka värdefull

vägledning vid bedömandet af med försöksarbetena sammanhängande frågor.

Kommissionen har härvid icke förbisett, att valet af en förut alls icke undersökt

trakt äfven erbjöde vissa fördelar, såsom att man undveke att befara någon sådan

vägledning af redan förut utförda arbeten, som kunde i någon mån minska tillförlitligheten

af de på försöksarbetena grundade beräkningar, samt att dessa arbeten, om de

förlädes till en sådan trakt, skulle komma framtida kartarbeten till godo. Men då

dessa fördelar icke skulle kunna vinnas, utan uppgifvande af de i första rummet uppstälda

högst väsentliga vilkor, och derjemte skulle förorsakat vida större rubbningar

än hvad nu blifvit fallet i planen för de ekonomiska och topografiska arbeten, hvilka

redan voro under utförande, hafva de ej kunnat tillmätas någon större betydelse, helst

kommissionen såväl genom försegling af de äldre ekonomiska- och topografiska konceptkartorna,

som genom föreskrifter i öfrigt, för sin del gjort sig förvissad om, att

något sådant användande af förut befintliga arbeten, som skulle kunna hafva något

inflytande på tidsåtgången och sättet för det nya arbetets utförande, icke skulle komma

att ega rum.

Sedan kommissionen utsett Majoren vid generalstaben m. m. J. F. E. Åberg

att utöfva den närmaste ledningen af de praktiska försöken, togo dessa omedelbart

sin början och hafva fortgått i följande ordning:

8 REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

l:o under sommaren år 1880: sammansättning af en stomkarta i skalan 1 : 20 000;

2:o under vintern 1880—1881: försök med olika reproduktionsmetoder;

3:o under sommaren 1881: fältmätning och renritning efter olika metoder;

4:o under vintern 1881—1882: framställning i tryck efter olika metoder af de

upprättade kartorna.

Innan kommissionen går att i detalj redogöra för resultaten af dessa försöksarbeten,

torde i fråga om den personal, som härvid varit använd, böra anföras följande.

Då de båda kartverken — det ekonomiska och det topografiska — såsom redan sjelfva

namnen antyda, hittills haft i väsentliga delar olika slag af arbeten att utföra, kunde

helt naturligt intetdera kartverkets personal ega förmågan, att omedelbart utföra en

sådan samfäld ekonomisk-topografisk kartläggning, som de anbefalda försöksarbetena

jemte annat skulle omfatta. Det blef derföre nödigt att åt ett för försöksarbetena

tillräckligt antal, såväl kartografer som vid topografiska afdelningen anstälda personel*,

meddela undervisning och öfning i de delar af det nya arbetet, som hittills icke utgjort

föremål för deras verksamhet. För att med minsta möjliga tidsförlust kunna

ernå detta, vidtogos följande anordningar.

Af de sex personer, hvilka ansågos erfordras för att under 1881 års sommar

verkställa uppmätningen af det här ofvan angifne område, utsågos tre från generalstabens

topografiska afdelning och tre från ekonomiska kartverket, hvilka redan under

sommaren år 1880 fingo afbryta sina ordinarie arbeten. De tre topograferna beordrades

att deltaga i de i och för stomkartans sammansättning erforderliga nymätningar,

vägmätningar m. m., för att vinna insigt i de med den ekonomiska kartläggningen

sammanhängande frågor, såväl beträffande det rent tekniska i sjelfva mätningssättet

som ock de ekonomiska och kamerala förhållanden m. m. som härmed hafva sammanhang.

För de tre kartograferna åter anordnades en tre månaders undervisningskurs

i Stockholm och dess omgifningar, hvarunder dessa kartografer meddelades undervisning

i topografisk kartritning, afvägning samt i sättet för höj dformernas afbildning,

såväl enligt det s. k. backstrecksmaneret som medelst horizontal-skärningar.

Det inses lätt, att under den jemförelsevis korta tid, som sålunda blifvit använd

i och för fältmätningspersonalens ytterligare utbildning, någon större vana och färdighet

icke kunnat förvärfvas i den nya arbetsmetoden, hvilken, huru nära beslägtad den

än kan synas vara med de af personalen förut utförda arbeten, likväl vid det praktiska

utförandet företer många väsentliga olikheter, Vid frågan om, med hvilken grad af

tillförlitlighet, en under sådana förhållanden erhållen arbetsqvantitet kan läggas till

grund för beräkning af hvad som kan erhållas, sedan en sådan organisation blifvit

genomförd, som af 1878 års komité föreslagits, har kommissionen ansett den fleråriga

vana, såväl vid kartarbeten i allmänhet, som i vissa detaljer af det nya arbetet, hvaraf

den nu använda personalen varit i besittning, i viss grad motväga olägenheterna af

den mindre öfningen i arbetet i dess helhet.

STOMKARTAN.

9

Stomkartans sammansättning.

Ehuru arealen af det område, som skulle fältmätas, endast omfattar 2,5 qv.-mil,

har åt stomkartan måst gifvas en utsträckning af 4,5 qv.-mil, i och för erhållande af

stöd af utanför det egentliga området belägna triangelpunkter. Sedan de öfver detta

område befintliga landtmätarekartor till ett antal af 156 blifvit af qvinlig personal vid

hufvudstationen i Stockholm nedtransporterade till skalan 1 :20,000, verkstäldes i

sjelfva arbetsorten under Augusti och September månader sammansättningen, jemte de

härför erforderliga nymätningar och undersökningar, under ledning af en kartograf

med biträde af två kartografer samt de tre ofvan omnämnda personerna från generalstabens

topografiska afdelning. Sammanlagda ytvidden af de områden, hvarest i följd

af felande eller ofullständiga kartor ny mätning måst utföras, har beräknats till 0,53

qv.-mil. För erhållande af än säkrare stöd för sammansättningen än de öfver området

temligen ojemt fördelade triangelpunkterna erbjödo, hafva dessa punkter sammanbindande

vågmätningar blifvit efter grafisk metod utförda till en längd af något öfver

12 mil, hvarjemte för att utröna, såväl den olika grad af precision som ock den skillnad

i tid och kostnad, som uppstå vid olika mätningsmetoder, en vägsträcka af omkring

2,5 mil äfven blifvit uppmätt medelst nivelleringsteodolit.

Såsom prof på det utförda stomkartearbetet bifogas stomkartorna till bladen

Tjellmo och Skönnarbo (bil. I och II1), hvarvid dock torde erinras, att dessa stomkartor

i afseende på deras inre detaljer nu icke förete sig i sitt ursprungliga utseende,

utan i det förändrade skick, de genom den å dem utförda fältmätningen erhållit. Till

undvikande af alla kopieringsarbeten har nemligen fältmätningen utförts på sjelfva original-stomkartan,

som för detta ändamål varit sönderskuren i mätblad af lämplig storlek,

hvilka efter mätningens och renritningens afslutande, hvarom vidare här nedan, åter

blifvit sammanfogade. För att emellertid bevara en oförändrad bild af stomkartorna

i deras ursprungliga skick, hafva fotografiska kopior blifvit tagna, (bil. III och

IV), å hvilka den odlade jorden blifvit utmärkt med en rödgul färg. En jemförelse

mellan dessa fotografier och sjelfva original-stomkartorna åskådliggör de förändringar,

som stomkartan undergått genom fältmätningen.

I fråga om de slutsatser, som kunna dragas af det sålunda utförda stomkartearbetet,

torde i främsta rummet få anföras, att kommissionen anser alla de betänkligheter,

som ur rent teknisk eller vetenskaplig synpunkt blifvit framkastade mot lämpligheten

af, att låta en på förhand sammansatt stomkarta tjena till underlag för en derefter

kommande fältmätning, blifvit fullständigt häfda. Vid en jemförelse mellan de förut

upprättade ekonomiska kartbladen öfver det i fråga varande området och de nu upprättade

stomkartorna, befinnas nemligen dessa på olika tider och efter olika metoder

utförda arbeten sinsemellan förete stor öfverensstämmelse, icke allenast i afseende

'') Af bilagorna äro endast N:r XXI, XXII, XXIII, XXVII och XXVIII, bifogade det tryckta utlåtandet.

Utlåt. ang. kartverkens bearbetande. 2

10 REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

på föremålens såväl geografiska som inbördes lägen, utan äfven i afseende på de

å de särskilda kartorna utförda arealberäkningar. Då nemligen enligt den förut

upprättade beskrifningen öfver Tjellmo socken, arealen af denna socken beräknats

till 230,157 qv.-ref, hvaraf 14,227 qv.-ref vatten, så gifver den nu utförda beräkningen

en areal af 229,949 qv.-ref, hvaraf 14,332 qv.-ref vatten. De jemförelsevis mindre olikheter,

som vid de olika beräkningarna uppstått, vid denna areals fördelning på de

särskilda hemmanen och lägenheterna, härleda sig till en del deraf, att flere hemman

nu blifvit nymätta, för hvilka mindre tillförlitliga landtmätarekartor förut blifvit använda,

men hafva hufvudsakligen sin grund deruti, att gränserna mellan en del hemman

utgöras af sjöar, der ingen bestämd gränslinie blifvit faststäld. Kommissionen

stärkes än ytterligare i denna uppfattning om den nu använda metodens företräden af

den utredning, som egnas denna fråga i Kongl. Krigsvetenskaps-Akademiens handlingar

för år 1881, 11 häftet sid. 117''—123 af dess föredragande i topografi, af hvilken utredning

den slutsats dragés, att sammansättningen af en stomkarta före fältmätningen icke

allenast är det i teoretiskt hänseende rigtiga till vägagåendet, såvida våra landtmätarekartor

med någon fördel skola kunna användas — för hvilken åsigt stöd dessutom

kan hemtas af andra lands arbetsmetoder — utan äfven att vid den praktiska tillämpninningen

fördelar härigenom uppstå, fullt motvägande en ringa tillökning i kostnad.

Beträffande åter sådana data, hvilka utöfva inflytande på beräkningen af särskildt

för stoinkartans upprättande erforderlig personal och tid med häraf följande kostnad,

hafva med ledning af under arbetets fortgång förda anteckningar följande siffror blifvit

härledda:

l:o) En person bör årligen kunna till skalan 1:20,000 nedtransportera och

upprita landtmätarekartor för sammansättning af 4 qvadratmil.

2:o) En person bör under 5 månader kunna i skalan 1 : 20,000 i plan fullständigt

nymäta ett område af 0,6 3 qv.-mil.

3:o) Yidden af det område, öfver hvilket i följd af felande eller ofullständiga

kartor ny mätning fått utföras, har beräknats uppgå till 20 procent.

Af dessa siffror hafva de under l:o och 2:o angifna oförändrade blifvit lagda

till grund för de kostnadsberäkningar, som här nedan blifvit uppstälda. Beträffande

åter vidden af de områden, öfver hvilka landtmätarekartor aldeles saknas eller befinnas

af ålder eller andra orsaker oanvändbara, har kommissionen ansett rättast att lägga

den erfarenhet till grund, som under de senaste tio åren vunnits vid det ekonomiska

kartverkets arbeten, enligt hvilken erfarenhet arealen af nyuppmätt område i medeltal

uppgår till 16 procent af det kartlagda området, helst denna procentsiffra alltjemt

måste nedgå i samma mån nya landtmätarekartor upprättas. Huru vanskligt det dock

torde vara, att vilja härleda en i detta hänseende fullt tillförlitlig siffra, visas deraf, att

då för hela Örebro län, 79,8 qv.-mil, endast 2 procent af området nymättes, procenten

nymätt område inom Östergötlands län året 1875 uppgick till 30 på ett kartlagdt område

af 13 qv.-mil. Men om ock storleken af denna procentsiffra växer i samma

mån äldre landtmätarekartor utdömas såsom oanvändbara, hvarigenom visserligen de

EEPRODTTKTIONSMETODEE.

11

med sjelfva stomkartans upprättande förenade kostnader ökas, så icke allenast vinner

genom ett sådant tillvägagående det vigtiga grundläggande arbetet i skärpa och noggrannhet,

utan återgäldas äfven de härpå nedlagda ökade kostnader vid den efterföljande

fältmätningen derigenom, att en större del af planmätningen är på förhand

undangjord; hvilken omständighet kommissionen vid de uppgjorda beräkningarne icke

lemnat ur sigte.

Försök med olika reproduktionsmetoder.

De nya uppfinningar, som under de senaste decennierne gjorts och så att säga

dagligen göras i konsten att med fotografiens tillhjelp skyndsamt och billigt utföra

reproduktion af kartor hafva, såsom det kan synas, egendomligt nog icke vunnit den

allmännare tillämpning, man kunnat vänta. Äfven om dessa metoder något hvarstädes

i ganska stor omfattning användas, hufvudsakligen då fråga är om att med ledning af

redan förut graverade eller renritade kartor utarbeta andra öfver mindre områden, i

större eller mindre skalor, så är det egentligen endast Italien, Österrike och Belgien,

der fotografiska reproduktionsmetoder blifvit sa. i stött använda, att de lagts till giund

för hela utgifningen af landets allmänna kartverk. Vid en närmare granskning torde

ock den försigtighet, som hittills återhållit vart eget och andra land, att i stort använda

de nya reproduktionssätten, lätt finna sin förklaring. De mångfaldiga olika processer,

som innefattas i upprättandet af ett kartverk öfver ett helt land, allt ifrån triangelnätets

ntstakning intill kartans utgifning i tryck, ega nemligen ett så nära samband, att knappast

någon förändring i en af dessa processer kan vidtagas, utan att utöfva inflytande

på de öfriga. Ej minst utöfvar det antagna reproduktionssättet ett sådant inflytande

på de föregående arbetsprocesserna; af dessa senare åter måste kartverkets organisation

göras beroende, eller förnämligast förhållandet mellan fast och tillfälligt anstäld personal;

och redan häraf framgår, att de besparingar, som påräknas genom en billigare

reproduktionsmetod, i viss grad kunna motvägas genom de ökade kostnader, som framkallas

inom andra grenar af arbetet. Det må ej heller väcka förundran, om vid arbeten

af så stor omfattning, som ett helt lands kartverk, hvars värde i hög grad är beroende

af den homogenitet, som återfinnes inom de på vidt skilda tider utgifna kartbladen,

man med en viss tvekan beslutar sig för förändringar, hvilkas inflytande icke

alltid kan i sin helhet förutses. Man finner ock, beträffande här ofvan åberopade land,

att Belgiens kartläggning påbörjades endast för ett par tiotal ar sedan, så att det

fotolitografiska reproduktionssättet redan vid kartverkets första grundläggande kunde

införas, samt särskilt hvad Österrike vidkommer, att den derstädes uppfunna nya heliogravyrmetoden

ingalunda vann tillämpning med bibehållande i öfrigt af den äldre

organisationen samt de äldre skalorna och arbetsmetoderna, utan infördes först i samband

med de förändringar, som erfarenheten visat vara i sist nämnda hänseenden nödvändiga.

Frågan om de nya reproduktionssättens tillämpning för våra kartverks utgifvande

är dock långt ifrån ny; redan år 1871, då frågan om kartverkens ordnande nyss varit

12 REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

föremål för en särskild komités utredning, uttalade då varande chefen för civildepartementet

inför Eders Kongl. Maj:t de förhoppningar man då hyste, att snart kunna utbyta

den dyrbara gravyrmetoden emot något af de nyuppfunna fotografiska reproduktionssätten.

Under den tid, som sedan dess förflutit, har ock intet lemnats åsido, som

kunnat bidraga till att öka kännedomen om de nya metodernas värde. Genom sakkunnige

personers utsändande till främmande land, genom inköp af patenträtten till

den annars hemlighållna Österrikiska heliogravyrmetoden, samt genom en mångfald af

praktiska försök, har man gjort sig mer och mer förtrogen med de fotografiska reproduktionssätten,

så att dessa redan nu länge varit i ganska stor''omfattning använda,

om ock hufvudsakligen i den enskilda kart-verksamhetens tjenst. De försök, som nu

ytterligare blifvit af kommissionen utförda, hafva derför mindre haft till mål att utröna

dessa metoders användbarhet, utan mera den förminskning i kostnad, som genom dem

kunde ernås. I detta afseende anser sig dock kommissionen böra redan på förhand

inlägga en gensaga mot den möjligen gällande föreställningen, att genom införande af

ett fotografiskt reproduktionssätt kostnaderna för sjelfva kartutgifningen skulle kunna

nedbringas till en obetydlighet; ty hvilket reproduktionssätt som än må användas,

komma alltid de med kartornas utgifning i tryck förenade kostnader att i betydlig

grad höja den årligen erforderliga anslagssumman. Men liksom å ena sidan — hvilket

äfven blifvit af riksdagen särskildt betonadt — ändamålet med ett kartverks upprättande

blefve förfeladt, med mindre kartorna i tryck göras för allmänheten tillgängliga, så

torde ej heller förbises, att genom en alltjemt fortgående och ökad kartförsäljning en

del af de med denna utgifning förenade omkostnader återvinnas. Denna inkomst af kartförsäljningen

skulle dessutom i icke obetydlig grad ökas, , så vida ej, för befrämjandet

af en allmännare spridning, kartorna blifvit åsätta ett pris, som långt understege deras

verkliga värde. Ehuru kommissionen långt ifrån har förjafsigt att i detta hänseende

tillstyrka någon förändring, har hon icke ansett sig böra underlåta att erinra, att af de

för kartverkets bearbetande anvisade medel, en icke obetydlig del indirekt användes

för att befordra spridningen af ett i och för landets utveckling i alla riktningar oskattbart

materiel.

Vid anordnandet af de försök med olika reproduktionsmetoder, som kommissionen

låtit utföra, har kommissionen, i enlighet med den henne nådigst meddelade befallning,

i första rummet haft till vägledning det af 1878 års komité framstälda förslag,

i hvilket allt som rörer utgifning af kartor återfinnes i 8:de, 12:te och 14:de af de här

ofvan (sid. 2 och följande) angifna punkter.

Detta förslag kan i korthet sålunda sammanfattas:

att den för södra och mellersta .Sverige föreslagna ekonomisk-topografiska kartan

i skalan 1 :20,000 skall i samma skala utgifvas bladvis och i färgtryck medelst någon

fotografisk reproduktionsmetod;

att en topografisk karta i skalan 1 :100,000 fortfarande skall utgifvas och omfatta

hela landet med undantag af Norrbottens län och Yesterbottens läns lappmarker,

men att denna utgifning skall ske förmedelst heliogravyr;

REPRODUKTIONSMETODER.

13

samt att de för utgifningen af kartorna öfver Norrbottens län nu gällande föreskrifter

fortfarande skola tillämpas och i hvad lappmarken vidkommer utsträckas äfven

till Vesterbottens län.

Hvad då först vidkommer den för utgifningen af kartan i skalan 1 : 100,000 föreslagna

reproduktionsmetod — heliogravyr — har kommissionen icke ansett nödigt låta

utföra några ytterligare försöksarbeten. Den erfarenhet, som i fråga om denna metod

numera vunnits, icke allenast i andra land, utan ock genom de arbeten, som under de

senare åren blifvit inom vårt eget land utförda, torde nemligen till fullo bekräftat

denna metods stora företräde i afseende på prisbillighet och snabbhet i utförandet, på

samma gång som de på denna väg framstälda kartor, under förutsättning af teknisk

skicklighet hos arbetspersonalen, kunna anses uppfylla alla rimliga anspråk i afseende

på tydlighet. Införandet af denna metod i och för utgifningen af kartan i skalan

1 : 100,000 torde derför, oberoende af alla reformer i öfrigt, böra ske så snart de nu

under utförande varande kartbladen i denna skala hunnit fullbordas.

Beträffande åter sättet för; utgifningen i tryck af de i skalan 1 :20,000 upprättade

konceptkartorna — och hvarmed, såsom i det föregående blifvit antydt, sjelfva

sättet för dessaj konoeptkartors utarbetande står i det närmaste samband — har kommissionen

deremot funnit sig föranlåten, att genom ganska omfattande praktiska försök

söka förskaffa sig möjligast tillförlitliga uppgifter om olika metoders företräden; detta

så mycket mera, som ett icke alltför kostsamt reproduktionssätt torde utgöra ett af

hufvudvilkoren för att ett kartverk i denna större skala fortfarande må kunna bearbetas.

För en rätt uppfattning af de fördelar, de fotografiska reproduktionssätten kunna

erbjuda, torde till en början uppmärksammas, att då vid vanlig gravyr, vare sig i

koppar, sten eller annat ämne, en vacker karta kan framställas, äfven med ledning af

en medelmåttigt utförd konceptritning, så förutsätter deremot ett fotografiskt reproduktionssätt

nödvändigtvis en skarp och ren samt i en för ljuset möjligast ogenomtränglig

färg utförd originalteckning, samt dessutom helst att denna teckning är utförd i något

större skala än den, hvari kartan skall reproduceras, på det att vid den förminskning,

som originalet då vid den fotografiska behandlingen undergår, en del af teckningens

ojemnheter måtte blifva mindre framträdande. Gravörens konstnärlighet måste derför

i senare fallet icke allenast ersättas genom en högt uppdrifven ritskicklighet, utan derjemte

erfordras en i fotogratiens — och vid vissa metoder äfven galvanoplastikens —

tekniska detaljer skicklig personal. Vid användandet af heliogravyr kunna likväl skicklige

gravörer icke helt och hållet undvaras, då den på denna väg framstälda kartplåten

icke allenast måste undergå en upparbetning med grafstickel, utan äfven de efter hand

timade förändringarne på sist nämnda sätt ingraveras.

Lemnar man tillsvidare åsido, att alstren af de fotografiska reproduktionssätten,

åtminstone på dessa sistnämndas nuvarande ståndpunkt, ej kunna i afseende på

skärpa och tydlighet fullt uthärda jemförelse med gravyrens, och endast håller sig

till kostnaden, så följer af det ofvan anförda att de besparingar, som genom en fotogafisk

metod kunna ernås, i väsentlig grad blifva beroende på, att de genom

14

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

inskränkning af gravörernas antal vunna tillgångar icke uppslukas genom ett ökadt

arbete vid sjelfva originalets utarbetande. De kostnader, som upprätthållandet af en

fullständig fotografisk-galvanoplastisk atelier medför, torde nemligen kunna lemnas å

sido, då en sådan anstalt, oafsedt det antagna reproduktionssättet, numera utgör ett

oundvikligt tillbehör till ett väl ordnadt topografiskt etablissement.

Kommissionens första åtgärd blef derföre att söka utröna, om icke en förnyad

renritning alldeles skulle kunna undvikas, och lät för den skull medelst fotolitografi i

tryck framställa några af de af topografiska kåren utförda pass- och positionskartor

i skalan 1 : 20 000 (bil. V a och b). De mindre fördelaktiga resultat, som genom

detta försök vunnos, ansågos visserligen ej böra tillmätas någon afgörande betydelse,

då de begagnade originalkartorna icke voro uppritade med någon tanke på, att på

detta sätt reproduceras, men föranledde närmast till att söka på praktisk väg utreda

de olika företräden, såväl i afseende på kostnad som i afseende på resultatens

beskaffenhet, som de båda metoderna fotolitografi och stengravyr sinsemellan erbjuda.

Detta ändamål ansågs fullständigast uppnås genom att i tryck återgifva ett och samma

område, såväl efter den ena som den andra metoden; och utvaldes härtill ett område

af omkring 0,5 qvadratmils storlek å topografiska kårens karta i skalan 1 :20,000

öfver Stockholms omgifningar.

För att möjliggöra sammanställningen af olika färgtoner för terrängbeteckningen,

verkstäldes stengravyren å två stenar, en för konturerna samt en för terräng- och

skogbeteckningen, samt renritningen för fotolitografi å tre särskilda original, ett för

konturer, ett för terrängbeteckningen och ett särskilt för skogbeteckningen (bil. Yl

a, b och c). Bilagorna YII—XII utgöra ett urval af de många försökskartor, som

blifvit efter de båda metoderna och med sammanställning af olika färger utförda.

Hvad först resultatens beskaffenhet vidkommer, så torde af de utförda kartprofven

den slutsats kunna dragas, att en efter en väl ritad originalkarta utförd fotolitografi,

om än ej erbjudande fullt samma skärpa och renhet i teckningen som

stengravyren, dock gifver en karta, som bör tillfredsställa alla billiga anspråk på

tydlighet och läslighet; och hvarvid dessutom icke torde förbises, att dessa egenskaper

i än högre grad böra kunna vinnas i samma mån mera vana förvärfvas i de hittills i

jemförelsevis liten omfattning använda arbetsmetoderna. Denna omständighet torde ej

heller lemnas ur sigte vid bedömandet af de under XXII, XXIII och XXVII bifogade

profkartor, hvilka ehuru de långt ifrån kunna anses förtjenta af det ofördelaktiga vitsord,

som af en af kommissionens ledamöter i hans här bifogade reservation blifvit

dem tilldeladt, likväl ingalunda få betraktas såsom det bästa, som medelst den använda

motoden kan erhållas.

Beträffande åter den tid för utförandet samt de häraf beroende kostnader, som

de olika metoderna erfordra, hafva med ledning af de utförda försöken jemförelseberäkningar

blifvit utförda, af hvilka följande slutledningar ansetts kunna dragas:

l:o. För renritning af en karta till fotolitografi erfordras ungefärligen samma

tid, som för samma kartas gravering i sten. Då emellertid stengravyren äfven kan

EEPRODUKTIONSMETODER.

15

utföras vid eldsljus, hvilket ej utan stor svårighet låter sig göra vid renritning,

kan med ungefärligen lika antal arbetstimmar gravyren af ett kartblad af 15x20 tums

yta fullbordas på 5 månader, då renritningen af samma blad erfordrar 7 1/g månader.

2:o Då sjelfva tryckningskostnaderna i båda fallen äro desamma, så blir skillnaden

i kostnad mellan de i fråga varande två reproduktionssätten sålunda i hufvudsak

beroende på det olika arbetspris, som arbetspersonalen, (renritare eller gravör) vid

hvardera metoden betingar. Med utgående från det antagandet, att en renritare för

6 timmars arbete bör åtnjuta en dagaflöning af 4,50 kronor, motsvarande en årlig inkomst

af 1,620 kronor,'' samt att en skicklig gravör för 8 timmars arbete om dagen

bör kunna beräkna eu årsinkomst af 2,400 kronor, motsvarande 1 krona för arbetstimme,

erhållas följande siffror:

Utgifning medelst fotolitografi i 300 ex. af ett kartblad af 15x20 tums yta;

Renritarens aflöning ...........................................................................— 1,012: so.

Fotolitografiering...................................................................... 35: —

Litografiering af 5 färgstenar, (blått, gult, rödt, grönt och brunt) å

15 kronor........................................-...................-............. 75: —

Tryckning 300 ex., 6 stenar k 6 kronor för 100 aftryck................. 108: —

Papper, 3/ä ris å 75 kronor pr ris..........................................—- 45: — 263: —

Summa kr. 1,275: so.

Utgifning medelst stengravyr i 300 ex. af ett kartblad af 15 X 20 tums yta;

Gravörens aflöning............................................................................... 1,044: —

Litografiering af 5 färgstenar ä 15 kronor................................... 75: —

Tryckning 300 ex., 6 stenar ä 6 kronor för 100 aftryck................ 108; —

Papper................................................................................— 45: — 228: —

Summa kr. 1,272: —

Härvid torde likväl böra erinras, att till den för stengravyren här beräknade

kostnad bör tilläggas den för förvaltning m. m. för den litografiska verkstaden,

hvarigenom i sjelfva verket stengravyren kommer att i jemförelse med fotolitografien

ställa sig icke obetydligt dyrare än hvad här ofvan blifvit beräknadt. Vid Generalstabens

litografiska anstalt, der de af kommissionen anordnade arbeten blifvit utförda,

hafva dessa förvaltningskostnader uttaxerats med 50 % af det till gravören

utbetalda arvode. Om än dessa förvaltningskostnader genom en annan organisation

möjligen skulle kunna i någon mån nedbringas, hvilket dock torde vara tvifvelaktigt,

samt om än den för arbetspersonalen här beräknade aflöning skulle kunna något nedsättas,

så torde likväl af de utförda försöksarbetena kunna slutas, att kostnaden för

utgifning i 300 ex. af ett konceptblad i skalan 1 : 20,000 icke kan med någondera af

de vid dessa försök anlitade arbetsmetoder nedbringas under ett belopp af respektive

1,100 och 1,300 kronor. Förutom att bådadera af dessa siffror, då fråga gäller utgif

-

16 REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

ning af ett kartverk öfver en yta af öfver 1,400 qv.-mil, representera en alltför betydande

kostnad, kommer härtill, att stengravyren, förutom den större kostnaden, är förenad

med vissa olägenheter — såsom i afseende på förvaring af en myckenhet stenar,

svårigheten att på dessa utföra rättelser in. in. — hvilket allt samfäldt gjort, att detta

reproduktionssätt ej ansetts böra ifrågasättas.

Beträffande åter fotolitografien, så ansågs denna metods användbarhet helt och

hållet böra göras beroende af, huruvida uppritningen af sjelfva konceptkartan kunde

en gång för alla så nöjaktigt utföras af fältmätningspersonalen, att någon förnyad

renritning ej behöfde ske, utan sjelfva det i arbetsorten upprättade konceptet omedelbart

fotografieras; en fråga som först med någon sannolikhet kunde besvaras sedan

törsöksarbetena å fältet blifvit afslutade. Då emellertid, såsom här ofvan blifvit anfördt,

de fotografiska prof, som i detta afseende blifvit utförda med äldre konceptkartor,

icke lemnat något tillfredsställande svar på denna fråga, ansåg kommissionen

nödigt att, hufvudsakligen med afseende på terrängbeteckningen, pröfva ännu ett tredje

reproduktionssätt, för att med ledning af dess resultat kunna gifva försöksarbetena å

fältet en äfven mot detta reproduktionssätt svarande anordning.

De jemförelsevis betydliga kostnader, hvarmed, så vidt af de utförda försöken

få slutas, utgifningen af konceptkartorna enligt någon af de här ofvan angifna

metoderna medför, kunna nemligen i väsentlig grad tillskrifvas den dryga tid, som

utarbetandet af terrängbeteckningen medelst backstreck tager i anspråk, hvilken tid,

såväl vid renritning som gravyr, enligt de förda anteckningarne uppgår till nära 70

procent af hela arbetstiden. Kommissionen fann sig af denna omständighet hänvisad

till att söka utröna, om ej genom användandet af det s. k. krit-manéret en nöjaktigt

tydlig och uppfattlig terrängbeteckning kunde införas å kartan i skalan 1 : 20,000, i

hvilket fall ett på fältet i mindre skala utfördt koncept ansågs kunna härvid läggas till

grund. Med anledning häraf har samma karta, som redan förut blifvit reproducerad

såväl medelst fotolitografi som i stengravyr äfven blifvit utarbetad och i tryck återgifven

medelst s. k. krit-manér, (bil. XIII, a och b.).

Jemförelsen mellan de efter olika maner sålunda utförda profkartorna har inom

kommissionen stadgat den uppfattning, att kritmanéret visserligen ej förmår att återgifva

en i lika grad detaljerad bild af terrängens vexlingar i höjd och branthetsgrad

som backstrecksmanéret, men att förstnämnda manér, förtydligadt och fullständigadt

genom ett tillräckligt antal höjdsiffror, likväl bör gifva en så tydlig och åskådlig uppfattning

af höjdbildningen i stort, att kommissionen ej skulle tveka att förorda detta

maner, för så vidt någon afsevärd nedsättning i kostnad härigenom vore att vinna.

Beträffande åter denna eftersträfvade nedsättning i kostnaderna, så har det utförda

profvet gifvit vid handen — hvilket redan var att på förhand förutse — att densamma

ingalunda är att söka i sjelfva reproduktionssättet, utan hufvudsakligen i de

billigare arbetsmetoder, som med afseende på ett sådant reproduktionssätt ansågs k unna

tillämpas vid sjelfva arbetena å fältet, i hvad beträffar terrängens uppmätning och uppritning.

Frågan om kritmanérets möjliga fördelar i afseende på kostnad, torde derför

KONCEPTKARTAN.

17

först böra upptagas sedan en redogörelse blifvit lernnad öfver resultaten af de arbeten

å fältet, hvilka blifvit med hänsyn till de olika reproduktionssätten utförda. Kommissionen

öfvergår derför nu till en redogörelse för dessa å fältet utförda försöksarbeten,

för att derefter i sin helhet kunna sammanställa alla de förhållanden, som tala för

eller emot de olika arbetsmetoderna.

Försök med olika arbetsmetoder för sjelfva konceptkartans upprättande.

Det område af sammanlagdt 2,5 qv.-mils utsträckning, som utgjort föremål för

försöksarbetena å fältet, har, såsom i det föregående blifvit anfördt, omfattat de ekononomiska

kartbladen Tjellmo och Skönnarbo jemte de delar af Tjellmo socken, hvilka

inskjuta å angränsande kartblad. Detta område har af 5 personer, hvaraf 3 från topografiska

afdelningen och 2 af ekonomiska kartverket, blifvit ekonomiskt-topografiskt

kartlagdt i skalan 1 :20,000, samt kompletteradt med höjdbestämmelser, utförda medelst

afvägningsinstrument. Fältmätningen har utförts å sjelfva original-stomkartan, hvilken

för detta ändamål sönderskurits i mätblad af lämplig storlek. De genom planmätningen

erhållna förändringarne i stomkartans ursprungliga konturer hafva omedelbart uppritats

med tusch samt åker och äng färglagts med härför bestämda färgtoner, hvarjemte, i

mån af fältmätningens fortgång, en renritning af denna konceptkarta blifvit å särskildt

papper af fältmätningspersonalen utförd, hvartill i främsta rummet användts sådana

dagar, då otjenlig väderlek förhindrat eller försvårat arbete å fältet. A denna renritning

hafva, med afseende fäst å framtida fotografisk behandling, inga andra färger

blifvit anbragte, än en svag blå färgton för vatten. Genom denna anordning af arbetena

hafva följande fördelar afsetts:

att de kalkerings- och kopieringsarbeten, som hittills varit förenade med fältmätning

å förut upprättad stomkarta, undvikas;

att tvenne konceptkartor erhållas, nemligen en fullständig, färglagd plankarta,

(bil. I) hvilken kan tjena till material för arealberäkningarnes utförande och de

ekonomiska beskrifningarnes upprättande, samt en renritad plan- och terrängkarta

(bil. XIV), hvilken, under förutsättning af nöjaktig ritfärdighet hos hela arbetspersonalen,

kan omedelbart genom fotografisk metod reproduceras.

I fråga om möjligheten att åt en talrik och till flertalet endast tillfälligt anstäld

personal kunna bibringa en sådan allmän ritfärdighet, att ej då, såsom oftast lärer

blifva fallet, ett kartblad är sammansatt af flere fältmätares arbeten, spåren af de

olika personernas olika ritförmåga blefve alltför mycket i ögonen fallande, och på

hvilken omständighet användandet af ett fotografiskt reproduktionssätt väsentligen är

beroende, har helt naturligt någon tvekan uppstått. Denna tvekan har visserligen

Utlåt. ang. kartverkens bearbetande. 3

18

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

blifvit i väsentlig grad undanröjd, då den fotolitografiska kopia, som blifvit tagen af kartbladet

Tjellmo (bil. XXII), å hvilket ingår delar af 5 särskilda personers arbeten,

ehuru visserligen företeende ojemnheter, likväl efter kommissionens uppfattning erbjuder

en redig och tydlig bild af alla de föremål, som kartan är afsedd att framställa; men

kommissionen har likväl icke velat lemna oförsökt, huruvida icke genom en sådan anordning,

att mindre arbete nedlades af fältmätaren på sjelfva konceptkartans uppritning,

besparingar skulle kunna beredas, som i någon mån motvägde de kostnader, som blefve

förenade med en vid hufvudstationen af en särskildt för detta ändamål utbildad ritpersonal

utförd renritning af konceptkartan. Af denna anledning har icke hela det

fältmätta området blifvit i tusch renritadt, utan har renritningen af kartbladet Skönnarbo

utförts endast i blyerts (bil. XV). Detta försök har emellertid gifvit vid

handen, att den större prydlighet i den tryckta kartans utseende, som genom en sådan

arbetsordning utan tvifvel skulle vinnas, antingen blefve alltför dyrbar eller ock skulle

ernås på möjlig bekostnad af kartans noggrannhet. Det torde nemligen ihågkommas,

att vid det mera artistiska än geometriska arbetssätt, som användes för höjdformernas

uppmätning och framställning, nemligen med backstreck, sjelfva originalkartan måste

utarbetas med en stor grad af precision och tydlighet, för att utan fara för missuppfattningar

kunna renritas af en person, hvilken aldrig sett den trakt som

kartan afbildar; och i sådant fall erbjuder en uppritning endast i blyerts af konceptkartans

terrängbeteckning icke någon, en förnyad renritning motsvarande tidsvinst.

Hvad slutligen vidkommer de försök, som blifvit å fältet utförda med afseende på

användandet af ett kritmaner i och för terrängens återgifvande å kartan i skalan

1 :20,000, så har, såsom här ofvan omnämnts, vid dessas anordnande kommissionen

varit ledd af den tanken, att söka minska det arbete, som vid det af 1878 års komité

föreslagna sätt för fältmätningens utförande måste nedläggas på höjdformernas uppmätning

och afbildande. En förenkling i denna del af arbetet har ej på någon annan

väg ansetts kunna vinnas, än genom att vid terrängmätningen använda en mindre skala

än den, i hvilken planmätningen utföres. Försöken i denna riktning hafva derför anordnats

på följande sätt:

Sedan planmätningen af bladet Skönnarbo i skalan 1:20,000 blifvit afslutad,

verkstäldes uppmätning med uppritning i tusch af terrängen å detta område i skalan

1: 50,000 — eller samma skala, som för det närvarande användes i och för den topografiska

kartläggningen, — på underlag af en till denna skala förminskad fotografisk

kopia af plankartan (bil. XVI och XVII). Med ledning af en till skalan 1 : 20,000

uppförstorad fotografisk kopia af denna terrängkarta (bil. XVIII) utarbetades ett

nytt koncept i kritmaner (bil. XIX), hvilket tjenat gravören till vägledning vid utarbetandet

af den litografiska stenen, medelst hvilken terrängen blifvit intryckt å den

på fotolitografisk väg tryckta plankartan (bil. XX). De med reproduktion i 300

ex. af en efter denna metod utarbetad ekonomisk-topografisk karta i skalan 1 :20,000

förenade kostnader kunna sålunda beräknas:

KONCEPTKARTAN.

19

En till skalan 1 : 20,000 förstorad fotografisk kopia af terrängkartan i 1 : 50,000 kr. 20: —

Fotolitografiering af konturkartan....................................................... » 35: —

Målning i tusch af ett koncept till vägledning för terrängens litografiering

i kritmanér ..................-...........-........-..........................-....... ® 124: —

Litografiering af terrängbeteckning, jemte skog- och kärrbeteckning ..... ® 250: —

Litografiering af 5 färgstenar å 15 kr................................................. » 75: —

Tryckning af 300 ex., med 7 stenar a 6 kr. för hundra aftryck--------------- » 126: —

Papper 3/j ris & 75 kr. per ris................................................. » 45: —

Summa kr. 675: —

Vid jemförelse med den här ofvan (sid. 15) för utgifning medelst fotolitografi

beräknade kostnad framgår, att om denna metod kan användas med direkt begagnande

af det i arbetsorten upprättade konceptet, i hvilket fall den för renritare beräknade

aflöning bortfaller, sjelfva reproduktionen endast betingar en kostnad af 263 kronor,

hvilken sålunda med 412 kronor understiger den här för kritmanéret beräknade.

Med ledning af de dagböcker, som under arbetets fortgång blifvit förda af

fältmätningspersonalen, hafva tabeller blifvit sammandragna, utvisande den tid, som af

hvarje fältmätare blifvit använd för olika slag af arbeten. Den för höjdbestämmelsernas

utförande använda tid har likväl icke ansetts böra i tabellerna upptagas, då dessa siffror,

af skäl som här nedan skola anföras, icke utgöra någon sann mätare på den tid,

som egentligen erfordras för fullständig afvägning af de ifrågavarande arbetsområdena.

Dels voro nemligen ett icke obetydligt antal höjdbestämmelser redan på förhand utförda,

dels har äfven, efter arbetenas afsilande, den åsigt af kommissionen omfattats,

att de tids- och kostnadsberäkningar, som här nedan blifvit uppstälda, skulle grundas

på antagandet af ett betydligt större antal höjdsiffror, än hvad de bifogade profkartorna

innehålla.

Om i enlighet med det af 1878 års komité afgifna förslag den årliga arbetstiden

för fältmätningen och konceptkartans uppritning antages till 7 månader, hvaraf 5 månader,

1 Maj—1 Oktober, i arbetsorten samt Oktober och November månader för den

återstående uppritningen, och med i öfrigt följande antaganden, nemligen:

att, i enlighet med vid topografiska afdelningens arbeten vunnen erfarenhet, från

antalet aflöningsdagar i arbetsorten 23 procent böra afräknas för sön- och helgdagar,

sjukdom, permittering in. m., hvadan på 150 dagar endast 116 verkliga arbetsdagar

erhållas;

att dagliga arbetstiden för ritning under Oktober och November månader icke

i medeltal torde kunna beräknas högre än till 5 timmar;

att höjdmätningarna böra utföras till den täthet, att i medeltal 140 höjdsiffror

falla på hvarje qvadratmil;

att dessa höjdmätningar delas i två ordningar sålunda, att ett grundläggande

nivellement af särskild personal först utföres till en täthet af 40 punkter på qv.-milen,

samt att den ytterligare afvägningen af 100 punkter på qv.-milen utföres af fältmätaren,

samt

20

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

att på grund af vunnen erfarenhet, för afvägning af 100 punkter, någorlunda

jemnt fördelade på en yta af 1 qv.-mil, erfordras en tid af 20 dagar; hafva med stöd

af nyssnämnda tabeller följande förhållanden blifvit härledda:

l:o. Vid fullständig ekonomisk-topografisk fältmätning i skalan 1 :20,000 på

underlag af en enligt här ofvan angifna grunder på förhand upprättad stomkarta, höjdmätning

till den här ofvan antagna täthet, uppritning och färgläggning af konturerna

å mätbladen, samt renritning i tusch af ett för fotografisk behandling fullständigt original

(bil. XIV), kan 1 person på 7 månader medhinna_____________________ 0,6 2 qv.-mil,

hvarvid af hela arbetstiden endast 82 dagar kunna användas för arbete å marken

(hvaraf 12 dagar för höjdmätning) samt den öfriga tiden för ritning.

2:o. Om vid de i föregående punkt uppräknade arbeten den förändring göres,

att renritningen af terrängen endast utföres i blyerts (bil. XV), i hvilket fall kartan icke

kan på fotografisk väg direkte reproduceras, höjes arbetsqvantiteten till... 0,7 6 qv.-mil,

hvarvid 95 dagar kunna användas till arbete å marken.

3:o. Om de i punkten l:o angifna arbeten tänkas utförda af 2 personer sålunda,

att den ene utför endast den ekonomiska planmätningen i skalan 1 : 20,000, uppritning

och färgläggning af mätbladens konturer, samt renritning i tusch af konturer och namn,

samt den andre terrängmätning, höjdmätning samt renritning i tusch af terrängbeteckningen,

så medhinnes på 7 månader af den förstnämnde en arbetsqvantitet af 1,6 qv.-mil

samt af den senare, då 20 dagar proportionsvis beräknas för utförandet af höjdmätningar,

...................................................................................... 0,9 8 qv.-mil.

4:o. Vid terrängmätning i skalan 1:30,000 på underlag af en till denna skala

förminskad fotografisk kopia af en förut upprättad fullständig plankarta, höjdmätning

till den här ofvan angifna täthet, samt uppritning i tusch af terrängbeteckningen

(bil. XVII) kan I person på 7 månader medhinna en yta af............... 1,72 qv.-mil,

hvarvid 95 dagar (hvaraf 33 för höjdmätning) beräknats kunna användas för arbete å

marken.

Beträffande den grad af visshet, hvarmed dessa sålunda härledda siffror kunna

läggas till grund för en beräkning af de med södra Sveriges ekonomisk-topografiska

kartläggning förenade kostnader, torde följande böra anföras. Kommissionen har visserligen,

såväl genom val af ett genom omvexling af olika slags mark lämpligt område,

som ock genom användande af en sådan personal, som i afseende på arbetsvana och

skicklighet kunde någorlunda motsvara hvad, som vid arbetenas framtida ordnande i

medeltal kan vara att påräkna, sökt att åt de utförda försöksarbetena gifva en sådan

anordning, att deras resultat måtte blifva en möjligast sann mätare på den tid, som för

de olika slagen af arbete erfordras; men på samma gång kommissionen i följd häraf

ansett sig böra vid de beräkningar, som här nedan blifvit uppstäda, låta de genom de

praktiska försöken erhållna siffror oförändrade ingå, har likväl inom kommissionen den

åsigt omfattats, att dessa siffror — och särskildt den af 0,6 2 qv.-mil, eller den årliga

BERÄKNING AF PERSONAL OCH KOSTNAD.

21

arbetsqvantitet, som vid fullständig ekonomisk-topografisk kartläggning och renritning

i tusch i skalan 1 :20,000 kan af 1 person medhinnas, — äro för låga, hvarigenom

kostnaderna blifvit i motsvarande grad för högt beräknade. Det torde nemligen väl

knappast behöfva erinras, att vid utförandet af ett försöksarbete i liten omfattning

och af här ifrågavarande slag, med hvilket arbete i dess helhet såväl ledare som

arbetspersonal ännu äro föga förtrogne, ej samma arbetsprodukt gerna kan vara att

påräkna, som då, när de nya arbetsmetoderna en gång vunnit stadga, arbetena i stort

bedrifvas och en flerårig erfarenhet kan läggas till grund till förenklingar i arbetssättet

och möjliga förbättringar i instrument m. m. Härtill kommer att det ej bör lemnas

alldeles obemärkt, att de ifrågavarande försöksarbetena blifvit utförda under en sommar,

hvilken i afseende på för arbete å fältet otjenlig väderlek kan räknas till

undantagen. Kommissionen anser sig derför af de utförda försöken med visshet

kunna sluta, att den af 1878 års komité på anförda skäl beräknade arbetsqvantitet

af 0,7 qv.-mil, hvilken en fältmätare bör med 7 månaders arbetstid uppnå vid fullständig

ekonomisk-topografisk kartläggning i skalan 1: 20,000, ingalunda är för högt

tilltagen, och har ytterligare stärkts i denna uppfattning vid en granskning af de

olika arbetsqvantiteter, som af de vid försöksarbetena använda särskilda personerna

erhållits. Om nemligen en af dessa ej medtages i räkningen, så erhålles med ledning

af de fyra öfrigas arbetsqvantiteter en medelsiffra af 0,73 qv.-mil. Den icke obetydliga

minskning i kostnad, som kommer att uppstå om siffran 0,7 i stället för

0,o 2 lägges till grund för beräkningen, skall här nedan utredas.

Beräkning af sannolika kostnaden för fullbordandet af Sveriges kartläggning.

I det föregående har kommissionen i korthet sammanfattat en redogörelse för

de praktiska försök, som blifvit utförda för att, hufvudsakligen hvad beträffar sådana

arbetsmetoder, rörande hvilka nöjaktig erfarenhet hittills saknats, söka härleda sådana

data, hvarpå en möjligast tillförlitlig kostnadsberäkning för fullbordandet af landets

kartläggning skulle kunna grundas. Vid utförandet af en sådan kostnadsberäkning

måste emellertid, förutom de sålunda härledda sifferuppgifter, hänsyn tagas till en

mångfald andra faktorer, af hvilka, förutom skalor och arbetsmetoder med häraf väsentligen

beroende olika sätt för kartverkets organisation, såsom en af de väsentligaste

måste framhållas den, att kartverket öfver hela landet inom möjligast korta tid må

kunna bringas till fullbordan, och hvilken tid hufvudsakligen blir beroende på storleken

af de årliga anslag, som rimligtvis kunna för dessa arbeten påräknas. Allt efter

de mångfaldigt olika sätt, hvarpå dessa faktorer kunna sammanställas, kunna lika

många olika kostnadsberäkningar uppställas. Kommissionens arbete har emellertid i

22

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

detta hänseende förenklats, i följd af den nådiga föreskriften, att de praktiska försöken

skulle utföras i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af 1878 års kartverkskomité afgifna

förslag. De i detta förslag uppstäda grunder i afseende på organisation, skalor och

arbetsmetoder, äfvensom i afseende på tiden för kartarbetenas fullbordande, hafva derför,

såsom här nedan skall närmare angifvas, i hufvudsak blifvit tillämpade vid den under

alternativet Lit. A uppställa kostnadsberäkning. Då emellertid kostnaderna, med oförändrad

tillämpning af dessa grunder, visa sig i icke obetydlig grad öfverstiga de af

1878 års komité beräknade, har kommissionen ansett sig böra, under alternativet Lit. B,

utföra ännu en kostnadsberäkning, hvarvid, med fasthållande i öfrigt af samma hufvudgrunder

som vid alternativet Lit. A, en förminskning i kostnaderna beredts derigenom, att

uppmätningen af terrängen för den ekonomisk-topografiska kartan, som föreslås för

södra och mellersta delarne af riket, såsom i det föregående blifvit närmare utveckladt

å fältet tänkes utförd i en mindre skala än planmätningen, samt derigenom att terrängbeteckningen

å den ekonomisk-topografiska kartan utarbetas i s. k. kritmaner. För

att bereda möjligast säkra stöd för bedömandet af den större eller mindre praktiska

användbarhet, som den ekonomisk-topografiska kartan i skalan 1 : 20,000 kan tillmätas,

allt efter som den ena eller andra af de under dessa två alternativ antagna arbetsmetoder

följes, har kommissionen ansett sig böra, förutom det af bilagan XX representerade

prof, äfven låta uti kritmanér (bil. XXIII) utarbeta samma kartblad

Tjellmo, som redan förut (bil. XXII) blifvit utfördt enligt backstrecks-manéret.

Vid utarbetandet af denna karta i kritmanér, har en förstorad kopia (bil. XXIV)

af den af topografiska afdelningen i skalan 1 : 50,000 upprättade konceptkarta tjenst

som original, för att på samma gång genom detta prof få utrönt, om icke med tillämpning

af denna metod en förnyad uppmätning af terrängen skulle kunna undvikas

för den betydliga yta af södra Sverige, uppgående till omkring 670 qv.-mil, öfver

hvilken den topografiska kartläggningen i nämnda skala redan är fullbordad.

Dessutom har för jemförelsens fullständigande en ekonomisk plankarta (utan

terrängbeteckning) öfver samma område blifvit i fotolitografi framstäld (bil. XXVII)

från ett särskildt för detta ändamål renritadt koncept (bil. XXVI); och bär, under

alternativet Lit. C. en häremot svarande kostnadsberäkning äfven blifvit uppstäld.

Beträffande sjelfva den form, som blifvit vald för kostnadsberäkningarnes uppställande,

hafva följande förhållanden dervid måst vara bestämmande. Om frågan

endast gält att, oberoende af redan förut utförda arbeten, uppgöra en ny plan

för hela landets kartläggning, skulle utförandet af en kostnadsberäkning mött jemförelsevis

mindre svårighet. Annorlunda ställer sig nu förhållandet, då på sätt

och vis tre särskilda kartverk redan efter olika metoder utfört arbeten öfver

ganska vidsträckta områden, och hvilka redan utförda arbeten, allt efter deras olika

värde med häraf beroende större eller mindre användbarhet, måste i beräkningen medtagas.

Så har exempelvis det allmänna ekonomiska kartverket redan bearbetat en

yta af 348 qv.-mil, hvaraf dock omkring 46 qv.-mil anses böra helt och hållet omarbetas,

samt det öfriga området underkastas en mer eller mindre omfattande revision

BERÄKNING AF PERSONAL OCH KOSTNAD.

23

på fältet, för att kunna motsvara de fordringar, som böra ställas på det nya kartverket

i skalan 1 :20,000. Af topografiska afdelningen äro redan i tryck utgifna

kartor i skalan 1 :100,000 öfver en yta, beräknad till 939 qv.-mil, hvaraf 590 qv.-mil

äro å fältet uppmätta i skalan 1 :50,000, men 349 qv.-mil i skalan 1 :100,000; hvadan

endast för det senare området en renritning för förnyad utgifning medelst heliogravyr

kan i fråga sättas; triangelmätningen, hvilken för större delen af det södra Sverige

redan är utförd med vexlande täthet och med hänsyn endast till det topografiska kartverket

i skalan 1 : 50.000, måste kompletteras till olika utsträckning i olika trakter;

samma är förhållandet med de höjdmätningar, Indika redan blifvit af topografiska afdelningen

utförda öfver en betydlig del af södra Sverige. Dessa och många andra

omständigheter, hvilka af det följande framgå, hafva försvårat ett sådant tillvägagående,

som under den först nämnda förutsättningen möjligen varit det enklaste, eller att

försöka härleda en sannolik siffra öfver medelkostnaden för qvadrat-mil, och derefter

beräkna kostnaden för hela arbetet, och har kommissionen trott sig komma

sanningen närmare, genom att med användande af de genom de praktiska försöken

erhållna data, först för hvarje särskild slag af arbete beräkna erforderlig årlig personal

och årlig medelkostnad, när arbetet tånkes fullbordadt på en tid af 35 år, och

derefter beräkna totalkostnaden.

Vid beräkningen har, såsom här ofvan blifvit anfördt, i afseende på södra

Sverige, intill 29. bladvådens norra kant, efter den för det topografiska kartverket

antagna bladindelning, tre olika alternativ Lit. A, B och C blifvit uppstälda. Beträffande

åter den öfriga, norr om denna gräns belägna delen af landet, hafva några

praktiska försök, rörande sättet för detta områdes kartläggning icke ansetts för det

närvarande erforderliga. Inom kommissionen har visserligen fråga blifvit väckt om,

att redan nu utsträcka den ekonomiska kartläggningen äfven till Norrland; men förutom

de ökade anslag, som härigenom skulle omedelbart tagas i anspråk, så har —

äfven med erkännande af den storartade utveckling, som alltjemt fortgår inom landets

nordliga delar — af kommissionens flertal den åsigt omfattats, att utgifningen af ett

särskildt kartverk i större skala i och för redovisning af gränser mellan hemman och

lägenheter samt af den odlade jordens utbredning, icke på länge torde här vara af

behofvet påkallad. Ty äfven om längs kusten samt efter de större floddalarne trakter

äfven här förekomma, som i afseende på befolkning och odling kunna jemföras med

det södra Sverige, så utgöres det betydligaste området af vidsträckta skogar samt af

öde fjelltrakter, för hvilka den af 1878 års komité föreslagna utgifningsskala 1 : 100,000

torde vara fullt tillräcklig, äfven med hänsyn till de ekonomiska detaljernas redovisning.

Af dessa skäl har kommissionen, med fasthållande i hufvudsak af de af nyss

nämnda komité i afseende på Norrlands kartläggning uppstälda grunder och kostnadsberäkningar,

endast ansett sig böra framhålla vigten af, att den grundläggande stomkarta,

som under alla förhållanden bör upprättas, utarbetas med hänsyn till att densamma,

i den mån nödiga penningemedel kunna härför beredas, framdeles må kunna

fullständigas till en ekonomisk plankarta; hvarvid det jemförelsevis nya materiel, som

24

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

landtinäteri-arkiven genom de pågående storskiftes- och afvittringsmätningarne redan

nu ega, och hvilket alltjemt ökas, torde komma att bereda en betydande lättnad. Först

sedan genom stomkartans upprättande en fullständigare kännedom om detta materiel

vunnits, torde tiden vara inne att söka bestämma, huru de rent ekonomiska undersökningarne

böra i olika trakter lämpligast anordnas, samt huru resultaten af dessa

undersökningar på billigaste sätt må offentliggöras.

l:o. Södra Sverige till 29:de bladvådens norra kant.

Fullständig ekonomisk-topografisk kartläggning i skalan 1: 20,000 (bil. Ioch XIV);

utgifning af konceptkartan i oförändrad skala medelst fotolitografi (bil. XXII) samt af

kartan i skalan 1:100,000 medelst heliogravyr.

Af hela arealen..................................................................... 1,430 qv.-mil

beräknas vid 1882 års utgång 348 qv.-mil vara ekonomiskt uppmätta i

skalan 1:20,000. Af dessa anses dock 46,5 qv.-mil (Upsala län), der en

alltför ofullständig triangelmätning legat till grund för sammansättningen,

böra helt och hållet omarbetas, hvarjemte det öfriga området

bör underkastas en fullständig revision å fältet samt renritas. För detta

senare arbete har ansetts erfordras hälften så lång tid som vid ny upp

-

mätning.

Stomkarta skall således sammmansättas öfver ett område af......... 1,128,5 »

Fullständig planmätning öfver ett område af....................................... 1,279 »

Terrängmätning i skalan 1:20,000 öfver............................................. 1,430 »

Om dessa arbeten tänkas fördelade på 35 år, blifver den årliga arbets

qvantiteten

för Stomkartesammansättning.............................................. 32 »

Planmätning med renritning ............................................................. 36,5 »

Terrängmåtning med renritning ......................................................... 41 »

Höjdmätning medelst afvägningsinstrument har ansetts böra utföras till

den täthet, att i medeltal 140 höjdsiffror falla på hvarje qvadratmil. För

detta ändamål bör öfver den yta af 521 qv.-mil, der alldeles inga höjdbestämmelser

ännu äro utförda samt öfver det af geologiska undersökningen

ofullständigt höjdmätta område, uppskattadt till 100

sammans ..................................................................................... 621

BERÄKNING AP PERSONAL OCH KOSTNAD.

25

en grundläggande höjdmätning först af särskild personal utföras till

samma täthet som de af topografiska afdelningen hittills utförda afvägningar

(omkring 40 punkter på qv.-mil), hvarefter öfver hela den yta, som

skall terrängmätas, eller...............................................................l,430qv.-mil

den ytterligare höjdmätningen af 100 punkter på qv.-mil utföres af fältmätningspersonalen.

För afvägning af 100 punkter, jemnt fördelade öfver

en yta af 1 qv.-mil, beräknas erfordras 20 arbetsdagar.

Anm. Äfven om man i enlighet med 1878 års komité antager, att plan- och terrängmätning

samtidigt utföras af samma personal, torde i och för jemförelsen mellan

alternativen A och B, vid Indika planmätningen är densamma, men olika skalor

för terrängmätningen ifrågasättas, vara fördelaktigast att vid beräkningarne tänka

sig särskild personal för de olika mätningarne, helst kostnaderna i båda fallen

blifva desamma.

Erforderlig- personal.

Med bibehållande i öfrigt af de af 1878 års komité uppstälda grunder för kartverkets

organisation, eller att personalen förutom chefen och 1 professor skall bestå

dels af officerare af generalstaben, dels af med fast arvode anstälde civile kartografer,

dels af från armén kommenderade officerare och underofficerare, af hvilka en del, s. k.

»ständigt tjenstgörande» qvarstanna hela året, men de öfriga, s. k. »sommar-tjenstgörande»

endast under den tid fältmätningsarbetena pågå, har kommissionen dessutom

ansett att äfven qvinlig personal bör användas för en del vid hufvudstationen förekommande

arbeten. Den för olika slag af arbeten i medeltal årligen erforderliga personal

har i enlighet härmed på följande sätt beräknats.

a) för arbetena å fältet.

l:o. Den för triangelmätningen och de grundläggande höjdmätning änne erforderliga personal

anses tills vidare icke böra till siffran utföras, då denna personal icke utan

användande af bråktal skulle kunna utfördelas på den för de öfriga arbetena antagna

tiden af 35 år. De i nedanstående kostnadsberäkning uppförda siffror hafva

derför blifvit sålunda härledda:

Enligt en af afdelningschefen för topografiska afdelningen uppstäld P.M. kunna

de kompletteringsmätningar, som erfordras för att förse det södra Sverige med ett

för upprättandet af ett kartverk i skalan 1 : 20,000 erforderligt antal triangelpunkter,

uppskattas till en yta af 631 qv.-mil, för hvars triangulering, under antagande att

1 person kan årligen bearbeta 15 qv.-mil, samt med en kostnad af 349 kr. för

qv.-mil, totalkostnaden skulle uppgå till 220,219 kronor, hvilken fördelad på 35 år

gifver 6,292 kronor för år.

För de grundläggande höjdmätningarne af 621

att två personer årligen hinna sammanlagdt afväga 28 qv.-mil, för två personer en tidaf

22 år, hvilket med en beräknad årlig kostnad af 5,400 kronor åstadkommer en totalkostnad

af 118,800 kronor, hvilken åter fördelad på 35 år gifver 3,394 kronor för år.

Uti, ang. kartverkens bearbetande. 4

26

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEK;

O

OO

Sommar-

3?

ro

w

p

ti

Oj

tjenstgö-

f-i

P

cr"

rande.

•

*e af general-

taben.

o"

er;

p

CD3

cd

D

to

wT

O:

P

O

Oj

CD

Hela

sommaren.

Efter vapen- öfningarne.

2:o. Med ledning af de genom de praktiska försöken härledda

siffror har beräknats, att för sammansättning af en stom- karta öfver 32 qv.-mil erfordras 9 personer (hvaraf

en utför behöfliga s. k. vägmätningar), fördelade på

två afdelningar, hvardera under ledning af en kartograf,

eller__________________________________________________________

8

3

3:o. För planmätning och renritning af 36,5 qv.-mil erfordras,

med antagande af en arbetsqvantitet af 1,6 qv.-mil för per- son, 22 personer under 7 arbetsmånader. Men då en del

af personalen måste bevista vapenöfningarne, beräknas

proportionsvis erfordras 18 personer i 7 månader och

8 personer under 4,2 månader, eller tillsammans 26 per- soner fördelade på 3 afdelningar, hvardera under befäl af

1 officer__________________________________________________________

3

3

15

8

4:o. För terrängmätning i skalan 1 : 20,000 af 41 qv.-mil, ren-

ritning i tusch, samt höjdmätning af 100 punkter på qv.- mil beräknas på grund af den här ofvan härledda siffra

af 0,9 8 qv.-mil för person erfordras 42 personer, med

7 månaders arbetstid, eller om 10 personer antagas be- vista vapenöfningarna 36 personer i 7 månader och 10

personer i 4 månader och 18 dagar. Denna personal af

tillsammans 46 personer tänkes fördelad på 4 mätafdel- ningar, hvardera under ledning af 1 officer .

4

6

30

10

5:o. För utbildning af erforderlig personal erfordras en årlig

undervisningsafdelning i 6 månader af 12 elever under

ledning af 1 officer, biträdd af 1 kartograf.____________________

1

1

_

12

_

Summa personal å fältet, oberäknadt chefen, professorn

samt de för triangelmätning och grundläggande höjdmät- ningar nödiga personer...............................................

8

9

12

57

18

BERÄKNING AF PERSONAL OCH KOSTNAD.

27

b) för vinterarbetena vid hufvudstationen.

l:o. Till de för sammansättning af stomlrarta öfver 32 qv.-mil

nödiga transporterings-arbeten beräknas—--------------------------

Men förutom uttagning och transportering af landtmätarekartor,

innefattar stomkartearbetet under vintern granskning

af transportkartorna, upprättande af jordeboksutdrag, hvari

införas sådana uppgifter från landtmäteri-beskrifningarne, som

erfordras dels till ledning för fältmätaren, dels ock på det

att landtmätarekartorna icke må i regel behöfva förnyade

gånger uttagas och rådfrågas, m. fl. förberedelser för den

följande sommarens stomkartearbete å fältet; vidare komplettering

af de under föregående sommar upprättade stomkartor,

så att dessa i möjligast fullständiga skick kunna öfverlemnas

till byrån för fältmätningen. Vid denna afdelning (stomkarteafdelningen)

bör dessutom utredas alla sådana frågor,

som äfven efter fältmätningens utförande möjligen ännu

kunna vara sväfvande, och hvilka först genom förnyade forskningar

i landtmäteri-arkivet kunna utredas. Förutom de båda

ledarne för sommar-afdelningarne, beräknas härtill 2 kartografer,

2 ständigt tjenstgörande samt 1 officer---------------------

2:o. För arealberäkningar, ekonomiska beskrifningars upprättande,

korrekturläsning m. m_______________-----------------------------------

Anm. Af kartograferna stannar 1 hela året vid hufvudstationen.

3:o. Såsom byråchef å lokalen i landtmäterikontorets hus, der de

under l:o och 2:o uppräknade arbeten tänkas utförda...........

4:o. Af södra Sveriges 1,430 qv.-mil antages vid 1882 års utgång

671 qv.-mil vara topografiskt kartlagda i skalan 1 : 50,000,

hvaraf 590 qv.-mil äro i tryck utgifna i skalan 1 : 100,000 samt

bladen Wimmerby, Hjo, Jönköping och Skara under gravyr.

Den yta af södra Sverige som sålunda återstår att medelst

heliogravyr utgifva i skalan 1 : 100,000 har på grund häraf

beräknats till 759 qv.-mil, motsvarande i det närmaste 33 fulla

Transport

Q O

oq a

O: cL

>-* åt

f» crq

(O

3 10

10

28 EEDOGÖEELSE FÖB DE PKAKTISKA PÖES ÖKEN.

Transport

blad. För renritning i -skalan 1:75.000 till heliogravyr af

denna yta beräknas under 35 år i medeltal årligen erfordras

en personal af._________

Officerare af

generalstaben.

Kartografer.

Ständigt

tjenstgörande.

Qvinlig per- sonal.

3

1

6

10

7

3

4

10

5:o. Fär gransknings- och kompletteringsarbeten, det topografiska

och militära beskrifningsväsendet, förberedande arbeten för

fältmätningen m. m. beräknas 6 officerare samt 4 ständigt

tjenstgörande, af hvilka senare 2 hela året stanna vid hufvud- stationen .......

Förutom chefen, professorn samt den för triangelmätningens

beräkning och de grundläggande höjdmätningarnes ordnande

erforderliga personer skulle sålunda vinterpersonalen utgöras

af_________

10

10

14

10

hvaraf, förutom den qvinliga personalen, 2 officerare, 1 kartograf och 2 ständigt tjenstgörande

stanna hela aret vid hufvudstationen. Härtill kommer 1 arkivarie och redogörare,

(för hvilken befattning afses en, endast mot dagaflöning anstäld person) 3 gravörer

och I gravör-elev, 1 koppartryckare och 1 vaktmästare.

För de litografiska, fotografiska och galvaniska arbetena antages att en enskild

anstalt (Generalstabens litografiska anstalt) tills vidare anlitas.

På grund af den sålunda såsom erforderlig beräknade personal, har uppstälts

följande:

Kostnadsberäkning.

Arvoden och vinteraflöningar:

JO kartografer: 2 å 3,500 _____________________________________________ 7,000.

2 å 3,000 ............................................. 6,000.

2 ä 2,500 ............................................. 5,000.

4 ä 2,000 -----------------------------------------.... 8,000. 26,000.

10 fruntimmer: 2 å 1,200_____________________________________________ 2,400.

2 å 1,000............................................. 2,000.

3 å 800 ............................................. 2,400.

3 ä 600............................................. 1,800. 8,600

Transport 34,600.

BERÄKNING ÅR PERSONAL OCH KOSTNAD. 29

Transport 34,600.

2 ständigt tjenstgörande i 12 månader å 150 kronor......... 3,600.

3 d:o d:o i 7 » å 120 » 2,520.

9 d:o d:o i 5 » k 120 » __ ______ 5,400. u 520

1 Arkivarie__________ 3,000.

3 gravörer och 1 elev............................................................ 11,000.

Anm. Gravörernas antal beräknadt äfven med hänsyn till Norrland.

1 koppartryckare med handräckning......................................... 2,000.

1 vaktmästare_________________ 800. 62,920.

Kostnad för återstående trianarulering.

e> o

220,219 kr., fördelade på 35 år, årligen ..._______________________________________________ 6,292.

Kostnad för förberedande höjdmätningar.

118,800 kr., fördelade på 35 år, årligen.............__................................... 3,394.

Två stomkarte-afdelninaar.

Ö

Dagaflöning 13 personer 150 dagar k 5,50________________________________ 9,075.

Kese-ersättning 11 personer å 300 kr______________________________________ 3,300.

Handtlangningskostnader 9 personer k 300 kr............ 2,700. 15 075

Tre Planmätnings-afdelningar.

3 Afdelningschefer, dagaflöning 150 dagar k 6 kronor samt reseersättning

k 600 kr_______________________________________________ 4.500.

Dagaflöning 210 dagar åt 3 ständigt tjenstgörande, k 5 kr.......... • 3,150.

» 210 >5 åt 15 kom:d§ k 4: so................... 14,175.

» 126 » åt 8 koirnde k 4,50....... 4,536.

Tillökning med 1 krona om dagen åt 7 personer i 150 dagar_____ 1,050.

Rese-ersättning 18 personer k 150 kr___________________________ 2,700.

» 8 » ä 100 » _____________________________ 800,

Handtlangning 18 » k 250 » ............... 4,500.

» 8 » å 150 » ................. 1,200. 36.611.

Fyra terrängmätnings-afdelningar.

4 afdelningschefer å 1,500 kr____________________________________________ 6,000.

Dagaflöning 210 dagar åt 6 ständigt tjenstgörande ä 5 kr___________ 6,300.

» 210 » åt 30 kom:de å 4,50 ___________ 28,350.

» 138 » åt 10 » ä 4,50 __________________________ 6,210.

Tillökning med 1 krona om dagen åt 13 personer i 150 dagar ... 1,950.

Rese-ersättning 36 personer ä 150 kr............. 5,400.

» 10 » k 100 » _________ 1,000.

Handtlangning 36 » å 200 » ______ 7,200.

» 10 » å 120 » -------------------------- 1,200. 63,610.

Särskild ersättning af 150 kronor för hvarje af i medeltal fullständigt

uppmätte 38 qv.-mil _______________________________________________ 5,700.

Transport 193,602.

30

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN.

Transport 193,602.

En Undervisnings-afdelning.

1 Afdelningschef dagafl. och rese-ersättning ----------------------------- 1,480.

1 Kartograf d:o d:o ----------------------------- 1,300.

12 elever 180 dagar k 3 kr. ________________________________________________ 6,480.

12 d:o rese-ersättning k 100 kr. ...................................... 1,200.

12 d:o handtlangning k 150 kr..............................—......... 1,800. 12,260.

Utgifning i fotolitografi af 41 qv.-mil eller 44 blad k 263 kronor ............ 11,572.

Heliogravyr af 1 plåt........................................................................... 200.

Tryckning af beskrifningar................................................................... 3,000.

Uppköp och underhåll af instrument och effekter ..................... 2,600.

Rit- och skrifmateriel ------------------------------------------------------------ 1,200,

Litografiskt öfvertryck............................................................ 2,800.

Färgläggning af kartan i skalan 1 : 100,000 ______________________________ 1,700.

Fotografier_______________________________________________________________________— 1,600.

Inspektionsresor __________________............................................... 1,000.

Diverse utgifter, hvilka för slutsummans afjemnande utföras till ... 4,395. 15,295.

Härtill kommer ett till 20,000 kronor beräknadt belopp, hvilket för

fullbordande af de under gravyr varande kartbladen erfordras

utöfver den till gravörers aflöning härofvan beräknade utgift, och

hvilket belopp tänkes fördeladt på 35 år med ........................................571

Summa kronor 236,500.

2:o. Sverige norr om 29:de bladvåden.

För fullbordande och utgifning i tryck af det vid 1882 års slut

ännu återstående området af Norrbottens lån enligt nu gällande

bestämmelser, har kostnaden beräknats till 206,000 kronor, hvilken

fördelad på 35 år gifver en årlig kostnad af _________________________ 5,886.

För det öfriga området, .hvars areal, då sjöar och vattendrag medräknas,

uppgår till 1,441 qv.-mil antages i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af 1878 års komité gjorda antaganden och beräkningar

(se nämnda komités betänkande sid 75) att 343 qv.- mil (bil. XXVIII) böra å fältet kartläggas i skalan 1 : 50,000

och de återstående 1,098 qv.-milen i skalan 1 :100,000, samt att

hela området1) utgifves i tryck medelst heliogravyr i sist nämnda

skala. Med dessa förutsättningar kunna kostnaderna sålunda be

Transport

5,886.

*) För enkelhet i beräkningen antages nemligen detta utgifningssätt äfven för Westerbottens läns

lappmarker.

BERÄKNING AF PERSONAL OCH KOSTNAD.

31

Transport 5,886.

räknas: 343 qv,-mil k 1,900 kronor = 651,700 kronor, eller årligen

i 35 år ..................................................................... 18,620,

1,098 qv.-mil ä 750 kronor = 823,500 kronor, eller årligen i 35 år 23,528. 42,148.

Summa kronor 48,034.

Sammandrag af kostnaderna enligt alternativet A.

Årlig kostnad under 35 år för södra Sverige ........................... 236,500.

d:o d:o d:o för norra Sverige ___________________________ 48,034.

Dessutom beräknas för fortgående revision af kartan i skalan

1 : 100,000 årligen 3,000 kronor för arbeten å fältet samt 500

kronor för nya galvaniska tryckplåtar, eller tillsammans ......... 3,500. 288,034.

Afgår beräknad inkomst för kartförsäljning______________________________ 6,534.

Summa årlig kostnad under 35 år 281,500.

hvilket gifver en totalkostnad af 9,852,500 kronor.

B.

l:o. Södra Sverige till 29:de bladvådens norra kant.

Ekonomisk planmätning i förening med renritning till fotolitografi i skalan 1: 20,000;

terrängmåtning i skalan 1: 50,000, men medj lika antal höj dbestämmelser som vid alternativet

A; utgifning af kartan i skalan 1:20,000 med terrängbeteckning i kritmanér, (bil. XXoch

XXIII) samt af kaftan i skalan 100,000 medelst heliogravyr.

De förändringar som härigenom uppstå i den under alternativet A uppstälda

kostnadsberäkning äro följande:

Om från hela arealen 1,430 qv.-mil afdrages de 671 qv.-mil, som vid 1882 års

utgång redan äro topografiskt kartlagda i skalan I : 50,000, kommer terrängmätningen

i donna skala att omfatta en yta af 759 qv.-mil, för hvars fullbordande på 35 år erfordras

en årlig arbetsqvantitet af 21,7 qv.-mil. Med ledning af ofvan omnämnda

tabeller samt med antagande att 33 dagar erfordras för utförande af höjdbestämmelser,

beräknas en person på 7 månader kunna medhinna 1,7 2 qv.-mil. Den årligen erforderliga

arbetspersonalen blifver sålunda 12,6 personer, samt årliga kostnaden följande:

1 Afdelningschef, resor och dagaflöning............... 1,500.

12,6 personer, dagaflöning 210 dagar å 4.50 kr................. 11,907.

» » resor å 150 kr.................... 1,890.

» » handtlangning å 200 kr.................... 2,520.

Tillökning i dagaflöning med 1 krona om dagen åt 4 personer

150 dagar ......................................................................... 600.

Särskild ersättning å 75 kr. för hvarje af i skalan 1 : 50,000 terrängmätte

21,7 qv.-mil ..............s....................................... 1,627. 20,044.

32

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

Förutom de grundläggande höjdmätningar af 621 qv.-mil, hvilka finnas upptagna

under alternativet A, tillkommer här, att de 671 qv.-mil, å hvilka terrängmätning i skalan

1: 50,000 redan är utförd, böra kompletteras med 20 dagars höjdmätning för qv.-mil.

Härtill beräknas under 35 år i medeltal erfordras af 3,3 personer med en årlig kostnad af

7,000 kronor. I den årliga undervisningskursen anses elevernas antal kunna minskas till 8.

Kostnaden för utgifning af kartan i skalan 1 : 20,000 ökas från 263 kronor till

675 kronor för hvarje kartblad, (se sid. 19).

Med bibehållande i öfrigt af de under alternativet A uppförda utgiftsposter

oförändrade, kunna kostnaderna för södra Sveriges kartläggning sålunda beräknas:

Arvoden och vinteraflöningar (lika med alt. A) _______________________________________ 62,920.

Triangulering (lika med alt. A)............................................................. 6,292.

Förberedande höjdmätningar (lika med alt. A)........................................ 3,394.

2 Stomkarteafdelningar (lika med alt. A)________________________________________________ 15,075.

3 Planmätningsafdelningar (lika med alt. A) __________________________________________ 36,611.

1 Terrängmätningsafdelning__________________________________________________________________ 20,044.

1 Instruktionsafdelning med 8 elever...___________________________________________________ 9,100.

Kompletteringsafvägning af 671 qv.-mil................................................... 7,000.

Utgifning i fotolitografi af 44 blad ä 675 kr. .......................................... 29,700.

Heliogravyr af 1 plåt (lika med alt. A) __________________________________________________ 200.

Tryckning af beskrifningar (lika med alt. A)__________________________________________ 3,000. /

Diverse utgifter (lika med alt. A); men utföras för slutsummans afjemnande till 15,293.

Tillkommer (lika med alt. A) återstående gravyrkostnad för under gravyr varande

kartblad 20,000 kronor, fördelade på 35 år, årligen...................... 571.

Summa årlig kostnad 209,200.

2:o. Sverige uorr om 29:de hladvåden.

Lika med alternativet A.

Sammandrag af kostnaderna enligt alternativet B.

Årlig kostnad under 35 år för södra Sverige............................ 209,200.

d:o d:o d:o för norra Sverige............................ 48,034.

För årlig revision af kartan i skalan 1 : 100,000 ......,................. 3,500. 260,734.

Afgår beräknad inkomst af kartförsäljning ............................... 6,234.

Summa årlig kostnad under 35 år 254,500,

hvilket gifver en totalkostnad af 8,907,500 kronor.

O. *

TAka med alt. B, förutom att kartan i skalan 1: 20,000 utgifves utan terrängbeteckning

(bil XII och XXVII) samt att med anledning häraf höjdbeståmmelsernas antal

ansetts kunna nedsättas till 100 punkter på hvarje qvadratmil.

UTLÅTANDE.

33

Ärlig kostnad under 35 år för södra Sverige ............................ 187,000.

d:o d:o d:o för norra Sverige............................ 48,034.

För årlig revision af kartan i skalan 1 : 100,000......................... 3,500. 238 534

Afgår beräknad inkomst af kartförsäljning .............................................. 6,334.

Återstår årlig kostnad under 35 år___________________________________________^_____________ 232,200.

hvilket gifver en totalkostnad af 8,127,000 kronor.

Till lättnad vid jemförelsen hafva följande siffror ansetts böra på ett ställe sammanföras,

utvisande, efter olika förutsättningar, den sannolika totalkostnaden för fullbordandet

af Sveriges kartläggning.

Enligt afdelningschefens för topografiska afdelningen år 1875 gjorda utredningar,

skulle för de ekonomiska och topografiska kartverkens fullbordande

enligt då gällande bestämmelser från och med 1876 års början erfordras

ett sammanlagdt belopp af__________________________________________________________________ 9,540,000.

Enligt den af 1878 års komité uppstälda plan, i enlighet hvarmed landets

kartläggning skulle fullbordas på en tid af 36 år, skulle kostnaden uppgå till 7,977,550.

Enligt de af kommissionen med stöd af de praktiska försökens utslag utförda

beräkningar, skulle denna kostnad uppgå:

för alternativet A till_____________________________________________________________________ 9,852,500.

» » B till _________________________________________________________________ 8,907,500.

» » C till--------------------------------------------------------------------- 8,127,000.

Utlåtande.

I och med framläggandet af de kostnads-siffror, hvilka blifvit med ledning af

de praktiska försöken härledda, har kommissionen visserligen i hufvudsak fullgjort den

henne nådigst förelagda uppgift, eller att söka utröna »hvilka besparingar af tid och

kostnad må kunna ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska kartverken

till ett kartverk med begagnande af en gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder,

allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af 1878 års kartverkskomité

afgifna förslag». Då emellertid resultaten af dessa försök gifvit vid handen, att

några besparingar icke kunnat beredas — för såvidt nemligen med besparingar icke afses

endast en minskning i kostnad, utan hänsyn till den erhållna valutans större eller mindre

värde — men icke dess mindre inom kommissionen den åsigt efter den omsorgsfullaste

pröfning vunnit stadga, att genom tillämpning i dess hufvudgrunder af den af

nämnda komité föreslagna plan, landets behof af ofientliga kartverk på bästa sätt tillgodoses,

så anser sig kommissionen böra framlägga de skäl, som stadgat denna åsigt.

Kommissionen anser sig då till en början knappast behöfva erinra, att vid uppgörandet

af planen för ett lands kartläggning kostnaden ingalunda får ensamt eller ens i

första rummet rådfrågas. En lika vigtig faktor är, att det med kartläggningen afsedda

Utlåt. ang. kartverkens bearbetande. 5

34

UTLÅTANDE.

ändamål i möjligast fullständiga grad vinnes. Om nemligen detta ändamål genom sträfvandet

efter besparingar förfelas, så äro ock de använda penningemedlen bortkastade.

Den till siffran minsta kostnadssumman är derför icke alltid den, som betecknar

gjorda besparingar; erfarenheten torde tvärtom i de flesta fall gifvit vid handen, att

det dyrare men omsorgsfullt utförda och sitt ändamål fullt motsvarande arbetet i längden

faller sig billigast. I här föreliggande fall, der dessutom tiden för hela arbetets

fullbordande utöfvar ett väsentligt inflytande, har kommissionens sträfvan derför måst

vara, att med samfäld hänsyn till ändamål, kostnad och tid söka svaret på den frågan,

huru »bästa möjliga produkt må kunna erhållas för minsta möjliga kostnad och på den

kortaste tid, som omständigheterna medgifva».

En sorgfällig granskning af det af i878 års komité afgifna förslag till de

svenska kartverkens framtida ordnande berättigar till det omdöme, att i hufvudsak

intet blifvit förbisedt, som kunnat befrämja uppnåendet af ofvan angifna mål, med

minsta rubbning i den grundval, hvarpå de redan till betydlig utsträckning utförda

kartografiska arbetena äro fotade. Komitén har sålunda för den södra tredjedelen af

landet, som inrymmer mer än ä/6:(lelar af hela landets befolkning, bibehållit samma uppmätningsskala,

eller 1 : 20,000, som hittills användts för det ekonomiska kartverket, under det

att för den öfriga delen, i mån af landsdelarnes aftagande odling och folkmängd, denna

uppmätningsskala minskats dels till 1:50,000 och dels till 1 :100,000; likaså har komitén,

då den, med bibehållande i öfrigt af den för det topografiska kartverket hittills använda

utgifningsskalan 1 :100,000, föreslagit, att det i skalan 1: 20,000 upprättade konceptkartverket

äfven måtte i oförändrad skala i tryck utgifvas, till minskande af den med denna

utgifning förenade kostnad förordat användandet af fotografiska reproduktionssätt; komitén

har vidare genom införande af en sådan organisation, som möjliggör, att med

underhållande af en jemförelsvis fåtalig fast stam upptaga en talrik, tillfälligt anstäld

arbetspersonal, hvars kostnad inskränker sig till dagaflöning endast för den tid, densamma

är vid arbetena anstäld, samt genom användandet af en ändamålsenlig arbetsfördelning

nedbringat kostnaderna för arbetena å fältet till de minsta möjliga; hvarjemte

komitén, genom antagandet af en tid af omkring 36 år för hela arbetets fullbordande,

enligt kommissionens uppfattning på lyckligaste sätt sökt att sammanjemka de

stridiga fordringar, som å ena sidan vilja reducera denna tid till den kortast möjliga,

men å den andra äfven måste taga hänsyn, icke allenast till storleken af de årliga

anslag, som rimligtvis kunna påräknas, utan äfven till storleken af den tillfälligt anstälde

militärpersonal, som utan men för den militära tjensten kan göras för de kartografiska

arbetena — delvis äfven under tiden för de årliga vapenöfningarne — tillgänglig.

Meranämnda komités förslag har ock, såsom i det föregående omnämnts, blifvit

i hufvudsak förordadt af alla de myndigheter, som blifvit anbefalda att deröfver afgifva

underdåniga yttranden.

I det anförande till Statsrådsprotokollet af den 2. Januari 1880, hvari dåvarande

chefen för civil-departementet till pröfning upptager detta förslag, jemte de derifrån

afvikande yrkanden, som af några af komiténs ledamöter framstälts, såväl emot för

-

UTLÅTANDE.

35

slaget i dess helhet som emot särskilda delar af detsamma, uttalar äfven departementschefen

den åsigt, att de anmärkningar, Indika blifvit framstälda emot den af komiterade

angifna planen för kartverkens framtida bearbetande, »ehuru värda all uppmärksamhet,

likväl icke i allmänhet synas vara af beskaffenhet, att leda till förkastande af

denna plan, enligt hvilken, sedan nödiga modifikationer deruti vidtagits, landet onekligen

skulle erhålla sitt behof af offentliga kartverk bättre än genom något af de öfriga

förslagen tillgodosedt.»

De betänkligheter, hvilka oaktadt det mindre afseende, som sålunda tillmätes

* de mot förslaget gjorda anmärkningar, ändock afhåller departements-chefen att tillstyrka

hifall till komiterades förslag, synas samlade i följande uttalande, hvarmed departements-chefen

fortsätter den här ofvan citerade meningen:

»Långt betänkligare synes mig ett antagande af komiterades förslag vara, när

uppmärksamhet egnas deråt, att detta förutsätter en rubbning i den för det topografiska

kartarbetet hittills följda och [allmänt gillade planen, och när kostnaderna för förändringens

genomförande tagas i beräkning. Såsom redan är sagdt, skulle kostnaden för

den ekonomisk-topografiska kartläggningen i skalan 1: 20,000, jemte kartornas utgifning

för södra och mellersta Sverige uppgå enligt komiterades beräkning till 6,536,800

kronor, men det är ock visadt att kostnadsförslaget icke tagit nödig hänsyn till flere

poster, så att den beräknade summan icke kan vara tillförlitlig utan måste betydligt

förhöjas. Då man vill och inlåter sig på kartläggning af ett rike och i synnerhet ett

så vidsträckt rike som Sverige, beträdes en väg, som ovilkorligen betecknas af stora

utgifter, och derför är det ock angeläget att, innan beslut derom fattas, en så vidt ske

kan fullständig och tillförlitlig undersökning och beräkning sker om beloppet af de

för företaget erforderliga kostnader, och att dessa icke alltför lågt uppskattas. Det

kännbara i de uppoffringar, som ett dylikt företag kräfver, kan väl mycket minskas

derigenom att summan fördelas till utgående under en längre följd af år, men detta

medför åter den stora olägenhet att arbetets fullbordande uppskjutes till en långt aflägsen

framtid. Komiterade sätta denna gräns för kartläggningen af hela riket till 36

år, men utan en icke obetydande förhöjning i det af dem förutsatta årsanslag befarar

jag för min del, att rikets kartläggning enligt den af komiterade utstakade stora

planen icke kan inom denna tid fulländas.»

Kommissionen anser sig ej öfverskrida gränsen för sin befogenhet, om hon till

granskning upptager dessa betänkligheter, helst de sedan dess utförda försöksarbetena

gifvit en ytterligare belysning åt åtskilliga af de af 1878 års komiterade gjorda antaganden

och beräkningar, om hvilkas tillförlitlighet tvekan icke utan skäl kunnat uppstå.

Hvad då först vidkommer den befarade rubbningen i den för det topografiska

kartarbetet »hittills följda och allmänt gillade planen» så förutsätter detta, att någon

sådan plan för hela landets topografiska kartläggning funnes uppgjord och faststäld.

Men enligt kommissionens uppfattning kan detta icke anses vara förhållandet. Före

de utredningar, som på nådig befallning år 1876 verkstäldes af chefen för generalstaben

och afdelningschefen för topografiska afdelningen, rörande den sannolika tiden och de

36

UTLÅTANDE.

sannolika kostnaderna för de topografiska och ekonomiska kartverkens fullbordande i

enlighet med då gällande bestämmelser, sväfvade man i temlig ovisshet i dessa afseenden.

Dessa utredningar gåfvo vid handen, att för det topografiska kartverkets

fullbordande med då utgående årsanslag af 75,000 kronor — hvilket anslag dock för

det närvarande endast utgår med 60,000 kronor — skulle från 1876 års början erfordras

en tid af 65 år med en totalkostnad af 5,075,000 kronor, hvaraf 4,880,000 kronor statsanslag.

Den långa tidrymd, som enligt denna utredning skulle erfordras för detta kartverks

fullbordande, torde närmast föranledt till de förslag om förenklade arbetsmetoder

för det nordliga Sveriges kartläggning, som blifvit afgifna såväl af 1878 års komité

som i särskild reservation af två af denna komités ledamöter. Men dessa förslag hafva

emellertid ej ännu föranledt till något beslut, hvadan de här ofvan angifna siffror

fortfarande måste anses representera den nuvarande planen för landets topografiska

kartläggning. Då nu, enligt den af 1878 års komité uppstälda plan, hela landets

kartläggning beräknas vara fullbordad på 36 år, så synes den rubbning, som sålunda

förorsakas i det topografiska kartarbetets fortgång, långt ifrån att verka afskräckande,

snarare kunna åberopas såsom en fördel.

Då departementschefen vidare anför, att när man inlåter sig på kartläggning

af ett så vidsträckt rike som Sverige, man beträder en väg, som ovilkorligen betecknas

af stora utgifter och att ett sådant företag manar till en fullständig och tillförlitlig

undersökning och beräkning af de härför erforderliga kostnader, så har kommissionen,

med fullföljande af denna bild, endast att erinra, att denna väg redan är sedan årtionden

i vårt land beträdd. Redan i det föregående är antydt att 1878 års komiterade,

långt ifrån att afvika från densamma, så mycket som möjligt följt den sedan

länge utstakade riktningen och endast sökt, att med hänsyn till nutidens ökade anspråk

och med tillämpning af nyuppfunna arbetsmetoder samt utan afsevärdt ökade

kostnader påskynda dess tillryggaläggande. Det är sålunda ingen ny väg som af

nämnda komiterade inslås; men snarare må den väg kallas ny och efter kommissionens

uppfattning farlig att beträda, som skulle betecknas af grusade lemningar efter påbörjade

allmännyttiga företag, hvilka sedan de af ogynsamma omständigheter så småningom

hämmats i sin fortgång och naturliga utveckling, slutligen alldeles öfvergifvits.

Vid den plan till de allmänna kartverkens ordnande, som af 1878 års komité

uppstälts, har nämnda komités sträfvan helt naturligt måst vara, att oaktadt den värdefulla

utveckling, som föreslås i sättet för det södra och mellersta Sveriges kartläggning,

likväl begränsa kostnaderna så, att de icke måtte öfverskrida dem, som landets

kartläggning i enlighet med nu gällande bestämmelser skulle medföra. Den totalsumma

som enligt förstnämnda plan skulle erfordras för fullbordandet på 36 år af hela

landets kartläggning har beräknats till 7,977,550 kronor.

Enligt de af afdelningschefen för topografiska afdelningen här ofvan åberopade

utredningar, skulle för fullbordandet, från 1876 års början räknadt, af de nuvarande

topografiska och ekonomiska kartverken, i enlighet med då gällande bestämmelser och

då utgående årsanslag, erfordras:

UTLÅTANDE.

37

för det topografiska kartverket intill Norrbottens lånegräns en tid af

65 år, med en kostnad af________________________________________________________. kr. 4,880,000,

för det ekonomiska kartverk, som bearbetar södra och mellersta delarne

af riket, en tid af 53 år med en kostnad af................................. » 4,277,000,

och för Norrbottens läns kartverk en kostnad af______________________________ » 383,000,

eller sammanlagdt kr. 9,540,000.

En jemförelse mellan dessa summor visar då enligt komiterades plan en minskning

i kostnad uppgående till 1,562,450 kronor.

Men just i fråga om tillförlitligheten af de af 1878 års komité uppstäda beräkningar

hafva — och för så vidt af de sedan dess utförda försöksarbetena får dömas

— visserligen icke utan skäl tvifvel blifvit uttalade, och i denna omständighet torde

tyngdpunkten få sökas i de betänkligheter, som afhållit departementschefen från att

inför Eders Kongl. Maj:t förorda sagde komités förslag. Det torde då tillåtas kommissionen

att med ledning af de utslag, hvilka de utförda praktiska försöken gifvit, taga

denna del af nyssnämnda förslag i skärskådande.

Betraktar man då till en början den slutsumma, hvartill kommissionen vid den

under alternativet A utförda beräkning kommit — (och hvilket alternativ i afseende

på arbetsmetoder m. m. närmast öfverensstämmer med de af 1878 års komité föreslagna)

— så uppgår denna till ett belopp af 9,852,500 kronor hvilket belopp, äfven

när de sedan dess tilländalupna årens arbeten ej medtagas i räkningen, öfverskjuter

den af meranämnda komité beräknade kostnaden med 1,874,950 kronor. Härvid

torde likväl böra erinras, att en icke obetydlig del af denna tillökning i kostnad

härleder sig af den mindre årliga arbetsqvantitet af endast 0,6 2 qv.-mil för hvarje

fältmätare, hvilken kommissionen ansett sig böra lägga till grund för beräkningen,

ehuru af skäl, som i det föregående blifvit anförda, all anledning finnes att antaga,

att den af 1878 års komité antagna arbetsqvantitet af 0,7 qv.-mil mera närmar sig

den sannolikt rigtiga. Om denna siffra införes i beräkningen, uppstår en minskning

i kostnad, hvilken i rundt tal kan beräknas till nära ]/2 million kronor. Af de många

förhållanden i öfrigt, hvilka i större eller mindre niån bidragit till att höja den af

kommissionen beräknade kostnadssumman, torde dessutom böra framhållas följande.

Genom de skärpta arbetsmetoder, som blifvit införda vid stomkartans utarbetande och

sammansättning, har, såsom i det föregående blifvit anfördt, de anmärkningar, hvilka i

tekniskt hänseende blifvit anförda mot den föreslagna arbetsmetoden, blifvit fullständigt

undanröjda; ensamt i och för de med denna sammansättning förenade arbeten å fältet

har en summa måst i beräkningen införas, uppgående till 527,525 kronor. Genom

införandet af ett stort antal, hufvudsakligen genom noggrann afvägning utförda höjdbestämmelser,

hafva å ena sidan kostnaderna icke obetydligt ökats, men också kartverket

betydligt vunnit i praktisk användbarhet. De senast faststälda, något förhöjda

aflöningsvilkoren för personalen hafva äfven i sin mån bidragit till kostnadernas förhöjning,

hvarjemte, i och för årlig revision af kartan i skalan 1 : 100,000, en ny ut

-

38

UTLÅTANDE.

giftspost ansetts böra i beräkningen införas, ehuru den samma egentligen faller utom

området för de med kartans upprättande förenade kostnader; och har kommissionen

sålunda, äfven med fara att behöfva framlägga en betydligt förökad kostnadssumma,

framför allt velat undanrödja hvarje anledning till tvifvel om de beräknade kostnadernas

tillräcklighet.

Innan kommissionen går att uttala sin åsigt i fråga om denna kostnadssummas

betydelse, så väl med hänsyn till landets förmåga att bära en sådan utgift, som med

afseende fästadt på den produkt, hvilken i utbyte mot densamma erhålles, torde kommissionen

böra framlägga de skäl som föranledt, att de förslag, enligt hvilka under

alternativen B och C kostnadsberäkningar äfven blifvit utförda, icke ansetts böra,

oaktadt de förminskade kostnaderna, förordas.

Vid jemförelse mellan de olika kostnader, som till en början de båda alternativen

A och B betinga, visar sig en skilnad till förmån för det senare, uppgående till

945,000 kronor, eller om beloppet tänkes fördeladt på 35 år, en skilnad i årsanslaget

af 27,000 kronor. Jemför man åter de kartor,» som efter de olika alternativen erhållas,

(bil. XXII och XXIII) så torde den öfverlägsenhet, som backstreckskartan företer

i afseende på återgifvandet af höjdformernas detaljer, vara i ögonen fallande. Väl

skänker äfven, såsom i det föregående blifvit erkändt, den i kritmaner utförda terrängbeteckningen,

och särskildt i starkt brutna trakter, en tydlig och åskådlig uppfattning

af höjdbildningen i stort, men deremot förmår detta maner ej att återgifva de mera

långsluttande lutningar, hvilka vanligen förekomma i de öppna och odlade trakterna,

och hvilkas noggranna återgifvande utgör ett väsentligt vilkor för den mångsidiga

användbarhet, som med detta kartverk afses. Visserligen förtydligas dessa lutningsförhållanden

i viss grad genom det stora antal höjdsiffror, som enligt kommissionens

förslag bör ytterligare anbringas utöfver det å profkartorna utsatta, synnerligast om

höjdsiffrorna markeras på ett mera i ögonen fallande sätt, än hvad å dessa, endast på

försök utförda kartor, blifvit fallet; men dessa tätare anbragta höjdsiffror komma äfven

att i samma mån öka backstreckterrängens öfverlägsenhet. Redan denna öfverlägsenhet

anser kommissionen fullt motsvara de ökade kostnader, som härför måste tagas i anspråk,

men härtill kommer en annan omständighet, som i lika hög grad varit vid valet

mellan de båda alternativen bestämmande. Ett af de stora företräden, som medföljer den

under alternativet A angifna arbetsmetod, och hvilket företräde, vid jemförelse med alla

andra förslag till kartarbetenas ordnande, ej kan nog beaktas, är, att vid tillämpningen af

denna metod ett enda i alla dess detaljer fullt utarbetadt koncept föreligger, hvilket blifvit

i arbetsorten så renritadt af samma person som utfört uppmätningen, att detta koncept

omedelbart kan utsättas för kameran, för att på fotografisk väg reproduceras. Denna

konceptkarta, å hvilken rättelser i mån af skeende förändringar med lätthet kunna anbringas,

är då det enda material, som behöfver förvaras, för att när så påfordras i tryck

utgifva nya upplagor af kartan. Vid den under alternativet B följda metod skall deremot,

med ledning af den å fältet i mindre skala utförda terrängbeteckningen, ett nytt

koncept utarbetas i en till ytan mer än sex gånger förstorad skala, och derefter denna

UTLÅTANDE.

39

förstorade terrängbeteckning ånyo utarbetas å litografisk sten, för att från denna intryckas

å plankartan. Förutom den här ofvan antydda ofullkomlighet i terrängens

detaljering, som genom en sådan förstoringsprocess uppstår, och förutom den fara för

felaktigheter, som insmyger sig med hvarje af de förnyade kopieringarne, trots tidsödande

korrekturläsningar, kommer härtill att ett stort antal dyrbara och skrymmande

litografiska stenar antingen måste förvaras, eller ock vid tryckning af nya upplagor

ånyo utarbetas.

Sammanställer man vidare de under alternativen A och C utförda beräkningar,

hvilket sist nämnda alternativ, i hvad södra och mellersta Sverige vidkommer, blifvit

i här bifogad reservation af en af kommissionens ledamöter i hufvudsak förordadt;

så visar detta senare en slutsumma som med 1,725,500 kronor understiger det förras.

Denna skilnad i kostnad kan visserligen icke frånkännas en stor betydenhet, men en

ännu större måste den skilnad i värde och praktisk användbarhet tillmätas, som vid

äfven den flyktigaste granskning bjert framträder hos de kartor, som enligt de olika

alternativen erhållas, (bil. XXII och XXVII). Det torde ''nemligen ej kunna förnekas,

att den plana kartan, vid sidan af terrängkartan, företer bilden af något

ofärdigt och att först genom höjdformernas införande den fulla betydelsen framträder

af de konturlinier, som å den plana kartan blifvit uppdragna, samt att först härmed

kartan, såsom den bör, blifver en lefvande bild af den trakt, den skall framställa.

Den betydelse, som en noggrann kännedom icke allenast om större landsdelars allmänna

höjdbildning, än äfven om mindre områdens lutningsförhållanden, har för jordbrukaren,

för ingeniören, för vetenskapsmannen, för militären m. fl., är numera så allmänt

känd och erkänd, att derom icke torde behöfva ordas. Derom vittnar ock den

möda och de betydande kostnader, hvilka i alla Europas land nedläggas på att i

denna riktning fullkomna de allmänna kartverken. Man söker numera nästan förgäfves

ett enda land, der icke markens höjdformer afbildas genom täta nivålinier,

grundade på ett så stort antal höjdbestämmelser och förenadt med så betydande kostnader,

att i jemförelse dermed den summa, som här för samma ändamål ifrågasattes,

nästan kan anses som försvinnande. Så utför man exempelvis i vårt grannland Danmark,

der uppmätningsskalan i likhet med den nu för den sydliga tredjedelen af vårt

land föreslagna är 1 : 20,000, höjdbestämmelser till en täthet af 14,000 ända till 28,000

punkter på qvadratmilen, då man i det här ofvan framstälda förslag inskränkt sig till

ett antal af i medeltal 140 punkter på samma yta. I Frankrike, hvarest den i skalan

1 :40,000 utförda uppmätningen af landet nu är fullbordad samt i tryck i hälften af

denna skala utgifven, och hvarest man för närvarande är sysselsatt med, att efter en

revision af konceptkartan utgifva ett nytt kartverk i skalan 1:50,000 med 10 meters

nivåkurvor, har icke dess mindre förslag blifvit väckt och med stort intresse omfattadt,

att verkställa ett nytt nivellement af hela landet, hvilket arbete är afsedt att vara afslutadt

på 10 år med en kostnad af 22 millioner francs, hvaraf 6 millioner afses till en

omfattande revision af de i skalan 1: 10,000 från kadasterkartorna sammandragna öfversigtskartor,

å hvilka resultaten af nivellementet skola införas medelst nivåkurvor. I

40

UTLÅTANDE.

Finland — för att äfven anföra ett land, hvars rikedom, odling och bebygdhet väl

ingalunda kan sägas öfverträffa det södra Sveriges — hvars kartläggning utföres i

skalan 1: 21,000, återgifvas höjdformerna medelst 4,5 meters nivålinier, grundade

på mångdubbelt tätare höjdbestämmelser, än hvad för det södra Sverige nu ifrågasättes.

Men kommissionen anser sig ej, genom anförande af än flere från andra land

hemtade exempel behöfva söka stöd för en åsigt, om hvilken meningarne nu mera

torde vara temligen odelade, eller att det kartverk i skalan 1: 20,000, som föreslås

för det sydliga och mellersta Sverige, skulle i väsentlig grad förfela sitt ändamål, om

en så vigtig detalj som markens vexlingar i höjd derstädes skulle saknas. Också

har, i motsats härtill, det önskningsmål icke varit för kommissionen främmande, att

kunna åt höjdbeteckningen gifva en än större fullkomlighet, men detta önskningsmål

har måst vika för samma skäl, som i detta hänseende måst vara för 1878 års komité

bestämmande (se nämnda komités betänkande sid. 43).

Efter att kommissionen sålunda sökt i korthet framhålla de svårigheter, som

uppställa sig mot hvarje försök, att, utan en betänklig försämring i de erhållna resultatens

värde och användbarhet, åstadkomma någon nedsättning i de här ofvan under alternativet

A beräknade kostnader, återgår kommissionen till den granskning af dessa kostnaders

betydelse, hvilken här ofvan blifvit afbruten. Dessa kostnader, hopsummerade under

den långa följd af år, hvarunder de så småningom skola utgå, utvisa visserligen ett

betydande belopp; men härvid torde böra erinras, att, äfven om denna slutsumma icke

förr än nu blifvit med någon större grad af sannolikhet beräknad och känd, landet

likväl gjort sig beredt på en sådan utgift, då de nuvarande topografiska och ekonomiska

kartverken påbörjades och så småningom gåfvos deras nu varande utveckling.

Det visar sig nemligen, att förverkligandet af den af 1878 års komité uppstälda plan

för kartverkens fullbordande, icke erfordrar någon nämnvärd ökad kostnad utöfver den,

som, enligt afdelningschefens för topografiska afdelningen gjorda utredningar, skulle

från 1876 års början erfordras för kartverkens fullbordande enligt då gällande bestämmelser.

Den fråga, som egentligen här föreligger, är derför, om för uppnåendet af

det af Riksdagen uttalade önskningsmål, att dessa vigtiga arbeten måtte så snart

som möjligt fullbordas, de nu utgående årsanslagen kunna i större eller mindre mån

förhöjas. Den tidrymd, som kommissionen af denna anledning lagt till grund för sina

beräkningar, har antagits till 35 år, då det behöfliga årsanslaget beräknats till i medeltal

281,500 kronor, ehuru såsom ofvan blifvit nämndt, genom införande af en sannolikt

riktigare, något förökad årlig arbetsqvantitet, detta årsanslag torde kunna nedsättas

till omkring 268,000 kronor. Om emellertid arbetet i stället tänkes fortgå under en

tid af 50 år, eller ungefär den tid, som enligt ofvannämnde afdelningschefs utredning

med de år 1875 utgående anslagen skulle erfordras för kartverkens fullbordande, så

nedgår årsanslaget, äfven med antagande af den större af de här ofvan angifna summor,

till 197,000 kronor, hvilket belopp sålunda endast med 3,400 kronor öfverstiger

det årsanslag, som vid nämnda tidpunkt fans anvisadt till de ekonomiska och topografiska

kartverken. (Se 1878 års komité-betänkande sid. 70).

UTLÅTANDE.

41

Det torde ej ligga i kommissionens skön att bedöma, i hvad mån landet

förmår att, med hänsyn till öfriga behof, bära några ökade kostnader för påskyndandet

af dess kartverks fullbordande; kommissionen anser sig endast böra framhålla, att i ju

större omfattning sådana arbeten inom rimliga gränser kunna bedrifvas, ju billigare

kunna de utföras, samt att endast ett på förhand bestämdt och för längre tid påräkneligt

oförminskadt anslag möjliggör, att uppställa och fullfölja en ändamålsenlig plan, såväl

i afseende på behöflig personal, som med hänsyn till de fleråriga försprång, som måste

gifvas åt några af de olika arbetsprocesserna. Vidare anser sig kommissionen böra

erinra, att, äfven om en tidrymd af 35 år lägges till grund för beräkningen af det i

medeltal erforderliga årsanslaget, detta anslag likväl icke lämpligen bör till sitt hela

belopp omedelbart utgå, utan först så småningom höjas utöfver det nu utgående. Genom

en sådan anordning torde dessutom medel till en sådan förhöjning kunna vinnas

utan någon förökad börda för statsverket. Enligt inhemtade upplysningar komma det

nu pågående storskiftet i Dalarne samt afvittringen inom de två nordligaste länen att

inom kort afslutas. Så beräknas det först nämnda vara fullbordadt år 1889, afvittringen

i Vesterbottens län år 1891 samt inom Norrbottens läns kustland år 1885. Af

de betydliga anslag, hvilka årligen för dessa ändamål anvisas, — för innevarande år

uppgående till 303,300 kronor — torde sålunda i en snar framtid medel blifva tillgängliga,

af hvilka en del väl svårligen kunde finna ett bättre användande, än att

befrämja det snara fullbordandet af ett med deras ursprungliga så nära beslägtadt och

enligt kommissionens åsigt fullt lika vigtigt ändamål. På samma gång kommissionen

sålunda trott sig kunna påvisa ett sätt, hvarigenom kartarbetena kunna inom en jemförelsevis

kort tidrymd fullbordas, utan att någon egentligen ny utgift behöfver statsverket

påläggas, hyser kommissionen den lifliga öfvertygelse, att i samma mån alstren

af dessa arbeten genom den nu föreslagna utgifningen af sjelfva konceptkartan i skalan

1: 20,000 blifvit mera allmänt spridda, i samma mån skall intresset för dem stegras,

deras stora betydelse blifva erkänd och sjelfmant framkalla den offervillighet, som

utgör vilkoret för deras snarast möjliga fullbordande. Såsom bevis att en sådan offervillighet

redan förefinnes anser sig kommissionen böra framhålla, dels att Östergötlands

läns landsting och hushållningssällskap bestridt de, med det ekonomiska kartverkets

utgifning i tryck öfver detta län förenade kostnader, dels det af Stockholms läns hushållningssällskap

sistlidne år gjorda anbud, att bidraga till de kostnader, söm skulle

erfordras för fullbordandet af den afbrutna ekonomiska kartläggningen af nämnda län.

Det återstår slutligen att skärskåda betydelsen af den produkt, som i utbyte mot

de ofvan beräknade kostnaderna erbjudas. Ett lands kartläggning kan visserligen icke

hänföras till de produktiva företag, hvilkas afkastning kunna i penningar på förhand

uppskattas; men svårligen torde något företag kunna nämnas, som utöfva!- en mera

ingripande betydelse icke allenast i frågor rörande landets styrelse och förvaltning,

utan äfven i afseende på tillgodogörandet och den ytterligare utvecklingen af landets

alla näringskällor. De utgifter, som på detta företag nedläggas, återgäldas ock dagort.

ang. kartverkens bearbetande. 6

42

UTLÅTANDE.

ligen såväl åt det allmänna som den enskilde. De rika medel, som för detta ändamål

hittills anvisats, vittna ock om, att man icke underskattat betydelsen af »en noggrann

kännedom om det land man odlar och bebor, för hvithet man stiftar lagar och hvars

hjelpkällors ändamålsenliga utveckling utgör grundvilkoret för befolkningens förkofran

och välstånd». Det är endast rörande omfattningen af denna noggranna kännedom —

hvilken åter i väsentligaste grad är beroende på storleken af den skala, hvari kartverket

upprättas — som olika meningar sökt göra sig gällande, och synnerligast rörande

storleken af den skala, hvari den södra tredjedelen af landet bör affättas.

Liksom-, sålunda två reservanter inom 1878 års komité uttalat den åsigt, att den

af ekonomiska kartverket för denna del af landet hittills använda uppmätningsskala,

1 : 20,000, — och hvilken nämnda komité ansett böra fortfarande bibehållas, — är för

stor och att en uppmätning i skalan 1 :50,000 samt kartornas utgifning i skalan

1 : 100,000 bör fylla alla anspråk, så hafva de upplysningar, kommissionen i detta hänseende

sökt inhemta, gifvit vid handen att röster äfven höjas i motsatt riktning,. eller

att .den föreslagna skalan är för liten och bör ökas till 1 : 10,000 eller ännu mera.

A ena sidan väger man törhända väl tungt i handen den penning, som skall

för stunden utgifvas, å den andra ser man med mera gladt mod mot framtiden och

öfverskattar törhända de skördar, man påräknar; att uppleta en alla tillfredsställande

medelväg kan i denna fråga icke vara möjligt. Under sådana förhållanden torde den

af 1878 års komité föreslagna med allt skäl kunna sägas vara lyckligt funnen. Om

den af nämnda komité föreslagna uppmätningsskala hafva nemligen 5 af denna komités 7

ledamöter förenat sig; denna del af förslaget har tillstyrkts af alla de myndigheter,

som deröfver afgifvit underdåniga utlåtanden; Riksdagen har uttalat den åsigt, att ett

kartverk bearbetadt hufvudsakligen enligt den af komiterades flertal framstälda plan

skulle i många hänseenden blifva till mycket gagn, och slutligen har inom kommissionen

för de allmänna kartarbetena, med undantag af en enda röst, den ifrågavarande

uppmätningsskalan enhälligt omfattats. Denna enstaka röst skulle väl ej behöft tillmätas

så stor betydelse, såvida den ej utgått från afdelningschefen för generalstabens

topografiska afdelning, hvilken chef, i följd af sin embetsställning, representerar målsmanskapet

för den kartografiska vetenskapen i vårt land. Af denna anledning är det

ock som kommissionen ansett sig böra till pröfning upptaga de hufvudskål, som från

detta håll blifvit uppstälda emot det af 1878 års komité afgifna förslag, hvilka återfinnas

i den reservation, nämnde afdelningschef bifogat komiténs underdåniga utlåtande,

och vid hvilka skäl afdelningschefen fortfarande inom kommissionen fasthållit.

Dessa skäl torde i korthet kunna sålunda sammanfattas:

att det nuvarande ekonomiska kartverket icke uppfylde sin ursprungliga bestämmelse,

till följd af den långa tid som erfordrades för dess fullbordande;

att de derför utgående kostnader, hvilka vore särdeles höga, än ytterligare

ökades genom de dyra revisionsarbeten, som tid efter annan måste utföras;

att, om kartverkets ursprungliga ändamål icke uppfyldes, det ej heller vore skäl

att bearbeta en sådan visserligen i alla afseenden utmärkt god och fullständig, men äfven

UTLÅTANDE.

43

alltför kostsam stomme i skalan 1 :20,000 såsom underlag för en karta, som utgifves i

skalan 1 : 100,000;

att det vore af högsta vigt att tiden för det topografiska kartverkets fullbordande

öfver hela landet i möjligaste grad förkortades, hvilken tid afdelningschefen

ansåge icke böra utsträckas öfver 25 år;

att de af 1878 års komité uppstälda antaganden, i afseende på behöflig personal,

den årliga arbetsqvantitet som kan medhinnas m. m. icke vore tillförlitliga, hvadan

de beräknade kostnaderna måste i icke obetydlig grad förhöjas;

att en följd af komiterades förslag skulle blifva att stora delar af landet komme

att ånyo, efter de nu föreslagna bestämmelserna kartläggas, innan hela landet blifvit

på ett sätt kartlagdt;

att öfver stora land upprättade kartor, afsedda att lemna de upplysningar, som

äro behöfliga för landets styrelse och förvaltning och för allmänna militära ändamål,

måste vara affättade i mindre skalor, dels på det att kartorna måtte inom en rimlig

tid blifva färdiga, dels på det att de skulle kunna, hvarje blad för sig, gifva öfversigt

öfver ett större område och dels äfven med afseende på möjligheten af att genom

granskningar å fältet och erforderliga rättelser hålla kartorna fullständiga.

Att punkt för punkt till vederläggning upptaga dessa och än flere af de af afdelningschefen

anförda skäl, skulle otvifvelaktigt leda till en alltför tröttande vidlyftighet

och äfven vara mindre behöfligt, enär en del af dessa skäls betydelse erhållit

en fullständigare belysning genom de praktiska försök, för hvilka i det föregående

blifvit redogjordt. Redan i den väsentligt olika uppfattning, rörande kartverkets betydelse,

som återfinnes hos flertalet af 1878 års komité, i motsats till afdelningschefens,

ligger förklaringen till de olika fordringar som uppställas i fråga om sättet för kartarbetenas

framtida ordnande. Då den sistnämnde strängt fasthåller vid ekonomiska

kartverkets ursprungliga ändamål, och med denna utgångspunkt kommer till den slutsats,

att det under ''mer än 20 år härpå nedlagda arbetet visat sig vara »ett misslyckadt

försök», som så snart som möjligt bör inställas, så framhåller 1878 års komité den

stora och mångsidiga användbarhet, som ett kartverk i denna skala kan gifvas, om det

nemligen utvecklas och fullkomnas med nödig hänsyn till ett sådant mångsidigt användande.

De fördelar, som afdelningschefen i främsta rummet eftersträfvar, äro förminskade

kostnader och en förkortad tid för fullbordandet öfver hela landet af ett kartverk

i mindre skala. I fråga om kostnaderna har kommissionen redan i det föregående framhållit,

att de besparingar, som vinnas på bekostnad af ett arbetes godhet och mångsidiga användbarhet,

i sjelfva verket icke äro några besparingar, utan rätt ofta motsatsen; de

besparingar kommissionen för sin del eftersträfvat hafva derför, såsom af det föregående

torde framgått, ansetts böra på en annan väg sökas. Beträffande åter den af afdelningschefen

eftersträfvade tidsvinst i afseende på kartverkets fullbordande öfver hela

landet, så synes det tiotal år, hvarmed kartverkets fullbordande enligt komiterades förslag

skulle fördröjas, fullt motvägas af det större värde, det af dem föreslagna kartverk

44

UTLÅTANDE.

otvifvelaktigt bör ega, helst inga väsentliga hinder torde uppställa sig mot att ordna

arbetets fortgång med skälig hänsyn till de olika landsdelarnes så vidt skilda betydelse.

Kommissionen, som äfven till fullo uppskattat vigten af att landets kartläggning inom

möjligast korta tid fullbordas, har trott det förnämsta vilkoret härför böra sökas deruti,

att planen för denna kartläggning uppställes med hänsyn till en längre framtids

kraf, och sålunda gifves utsigt till att orubbad få fullföljas. Skulle man deremot nu

afbryta den en gång påbörjade kartläggningen i skalan 1 : 20,000, så torde ringa säkerhet

finnas för, att icke frågan om detta verks återupptagande snart ånyo skall väckas

och på nytt framkalla de stridigheter, hvilka en lång erfarenhet visat, mer än något

annat, hafva menligt inverkat på dessa arbetens fortgång. Sedt ur denna synpunkt

torde äfven betydelsen minskas af den framhållna olägenheten, att ett icke obetydligt

område, som redan blifvit topografiskt kartlagdt i skalan 1 : 50,000, i afseende på höjdbeteckningens

återgifvande måste ånyo i större skala omarbetas. I och med detsamma

som en ekonomisk kartläggning af södra och mellersta Sverige anbefaldes till utförande

i skalan 1 : 20,000, så blef ock häraf en naturlig och utan tvifvel förutsedd följd, att

en del trakter, hvilka redan voro i en mindre skala kartlagda, måste ånyo efter andra

grunder bearbetas. Den anmärkta olägenheten torde sålunda icke innebära något skäl

att nu afbryta denna kartläggning i skalan 1 :20,000, utan torde väl egentligen vara

riktad emot, att kartan äfven förses med höjdbeteckning, och synnerligast det område,

som redan är topografiskt kartlagdt i skalan 1 : 50,000. Att kommissionen ingalunda

lemnat denna omständighet ur sigte, utan sträfvat efter att kunna i den nya planen

tillgodogöra så mycket som möjligt af de redan förut utförda arbetena, torde framgå

af de försök, för hvilka kostnaderna blifvit under alternativet B här ofvan beräknade,

ehuru dessa försök, såsom visadt är, gåfvo vid handen, att de på denna väg sökta besparingarne

icke motsvarade kartverkets dermed följande förminskade användbarhet.

Men ehuru ett sådant direkt användande af den redan öfver vissa trakter utförda terrängmätningen

ej med fördel kan ske, så bör icke förbises, att det förut i mindre skala

utförda arbetet likväl kommer att bereda en betydande lättnad vid den nya kartläggningen

samt att härigenom den revision undvikes, som det delvis redan föråldrade

kartverket i skalan 1 : 50,000 i annat fall måste underkastas. Härtill kommer att, om

det anförda skälet nu Unge verka afskräckande, det område alltjemt växer, som måste

efter andra grunder ånyo bearbetas, när det i fråga varande kartverket i större

skala förr eller senare af behofvet framtvingas.

För att i möjligaste grad belysa hvad de här i fråga varande skalorna förmå

att återgifva, bifogas (bil. XXI) ett aftryck af generalstabens karta i skalan 1:100,000

öfver samma område, som omfattas af det i skalan 1 : 20,000 utförda kartbladet Tjellmo,

(bil. XXII). Bil. XXI representerar således den karta, som enligt afdelningschefens

förslag ensamt skulle utgifvas, under det 1878 års komité, jemte denna karta dessutom

erbjuder en sådan karta, som representeras af bil. XXII. Långt ifrån att någondera

af dessa kartor utesluter behofvet af den andra, så utgöra de ett hvarandra kompletterande

helt; liksom den i mindre skala skänker den öfverskådlighet öfver större områ

-

UTLÅTANDE.

45

den, hvilken egenskap afdelningschefen framhåller såsom en af hufvudfordringarne på

( ett lands kartverk, så förmår endast den större skalan att återgifva en mängd af de

förhållanden, hvilka vid de flesta företags utförande hafva fullt lika stor betydelse som

någonsin öfverskådligheten. De bifogade kartorna må föröfrigt tala för sig sjelfva;

endast följande anser sig kommissionen böra slutligen i detta hänseende anföra.

Genom exempel hemtade från andra land söker afdelningschefen visa våra kartografiska

arbetens dyrhet, och framhåller särskilt att »våra topografiska arbeten, med

kartläggning i skalan 1: 50,000 och utgifning i 1 : 100,000 äro betydligt dyrare än de

arbeten, hvilka utförts i det rika Frankrike med användande af skalorna 1 : 40,000 och

1 : 80,000». .»Skulle», säger afdelningschefen, »omkostnaderna för den ekonomiska kartläggningen

dertill i beräkningen medtagas, så kan man med säkerhet påstå, att Sverige

för närvarande utgifver för sitt allmänna kartverk mer än dubbelt så mycket som det

rika och bördiga Frankrike utgifvit, om afseende fästes vid den arbetsprodukt som derför

årligen erhålles.»

Lemnande derhän den slutsats, som af detta påstående lämpligast bör dragas,

nemligen antingen att dessa utgifter nödvändigt måste minskas och hvartill då ingen

annan utväg kunnat uppsökas, än att alldeles upphöra med en del af dessa arbeten,

eller att med bibehållande af dessa utgifter, söka förbättra och föröka arbetsprodukten,

^ anser sig kommissionen icke kunna underlåta att framhålla det mindre hållbara i den

gjorda jemförelsen.

Äfven om, i enlighet med afdelningschefens uppfattning, det ekonomiska kartverkets

ursprungliga uppgift att skaffa säker kännedom om rikets areal icke motsvaras

af de kostnader och den tid, som härför måste tagas i anspråk, så torde väl denna

uppgift dermed icke hafva frånkänts all betydelse, liksom det väl icke får förbises, att

man i vårt land sökt att med den allmänna kartläggningen förena ett arbete, hvithet i andra land

på särskild väg och med betydande kostnader utföres, nemligen genom kadasterverken. Dessa i

stora skalor, vanligen 1 : 2,500 upprättade kartverk hafva, såsom kändt är, till ändamål dels

att betrygga eganderätten genom för de särskilda egendomarne faststälda gränslinie!-, dels

äfven att läggas till grund för beräkningen af jordens värde och afkastning, hvarpå

jordbeskattningen grundas. Till en om än alltför flyktig belysning af hvad upprättandet

och vården af ett sådant kadasterverk innebär, torde följande anteckningar få

göras, hemtade från den berättelse om utländska statistiska embetsverk, som åtföljer

det år 1856 af särskilda komiterade afgifna betänkande rörande inrättandet af ett statistiskt

embetsverk:

»JBayern. En under Finans-Ministerium lydande Landtmäteri- och skatteregleringskommission

(Steiier-cataster-komission), som sysselsätter en personal af nära 500,

har snart slutat den år 1808 anbefalda landets uppmätning och kadastrering samt kartläggning

i en skala af 1:2,500; kostnaden för detta arbete uppskattas redan till omkring

27 millioner Gulden. Stenarne, å hvilka kartorna uppritas, förvaras till ett antal

af omkring 22,000 i brandfria hvalf, bildande der ett eget slags bibliotek eller stenmuseum,

systematiskt ordnadt på det mest ändamålsenliga sätt. De undergå i mån af

46

UTLÅTANDE.

skeende förändringar i jordens fördelning m. m. oafbrutna rättelser och förändringar

och aftryck tillhandahålles allmänheten för ett ytterst billigt pris.»

» Wiirtemberg har sedan 1.819 arbetat på en nyligen fulländad Areal-uppmätning,

katastrering och bortläggning af landet i en skala af 1 : 2,500 med en kostnad lika stor

som Bayerns för detta arbete. Under inseende af s. k. Skattkollegium (Stetier-collegium)

och med biträde bland andra af en i hvarje af provinsernas administrativa afdelningar

(Oberamts-Bezirke) anstäld Provinsial-Landtmätare (Oberamts-Geometer) undergår katastern

en oaflåtlig revision. Stenarne, på hvilka primär-katastern eller de s. k. Flurkarten

blifvit uppritade bilda likasom i Bayern ett eget slags ändamålsenligt ordnadt

bibliothek, och omritas fortgående i mån af inträffande förändringar, samt tillhandahållas

i aftryck för billigt pris.»

»Frankrikes kataster’), börjad 1808, lärer till det hufvudsaldiga blifvit afslutad

1847 och dess förändringar upptagas och bearbetas af en särskild katasterbyrå (Bureau

du Cadastre) under Finans-Ministéren» etc.

Till undvikande af vidlyftighet torde till dessa utdrag endast få fogas, att dylika

kadasterverk finnas upprättade i flertalet af Europas land, exempelvis Österrike, Preussen,

Belgien, Danmark, hvarjemte öfversigtskartor dessutom i mindre skala sammandragas,

i det särskildt åberopade Frankrike i skalan 1 : 10,000. Oaktadt tillvaron af

dessa kadasterkartor utföres den topografiska kartläggningen i alla här ofvan angifna

land med undantag af Frankrike, hvars skalor blifvit i det föregående angifna, i skalorna

1 : 20,000 eller 1 : 25,000.

Dessa, i all korthet sammanstälda uppgifter torde vara tillräckliga för att påvisa,

med hvilken försigtighet främmande lands förhållanden böra läggas till grund för bedömandet

af här föreliggande fråga. ''Lika oegentligt som det onekligen skulle vara,

att vid beräkningen af den med andra lands kartläggning förenade kostnad inberäkna

kostnaden för kadaster-kartorna, lika origtigt torde det vara, att vid en jemförelseberäkninff

alldeles förbise sistnämnda kostnad, då man hos oss med den allmänna kartläggningen

har sökt, om än i mindre omfattning, förena de arbeten, som i andra land

utföras genom kadasterverken. Afdelningschefen har ock i en annan punkt af sin utredning

meddelat, »att ungefär 2j. af det nuvarande ekonomiska kartverkets kostnad

faller på areal-uträkningarne och häradsbeskrifningarne», hvadan väl åtminstone ett

detta arbete motsvarande belopp bort vid den uppstälda jemförelsen frånx-äknas.

Öfver vårt land finnes, såsom kändt, icke något kadasterverk upprättadt och något

sådant torde ej heller komma att på långliga tider ifrågasättas. Om den för Bayern

här ofvan angifna kostnadssiffra lägges till grund för en beräkning, skulle nemligen

upprättandet af en kadaster endast för landskapet Skåne medföra en kostnad af omkring

6 millioner kronor, och för det område, för hvilket en uppmätning i skalan

1 : 20,000 nu föreslås, skulle erfordras den afskräckande summan af omkring 90 millioner

kronor. Men Sverige eger i sina afvittrings och skifteskartor ett oskattbart material,

hvilket enligt kommissionens åsigt kan göras, om än i af tillgångarne begränsad

*) Kostnaden härför lärer uppgått till omkring 150 millioner franc.

UTLÅTANDE.

47

omfattning, i hög grad fruktbärande. Många af de frågor, hvilka nu föranleda till

kostsamma och tidsödande forskningar i landtmäteriarkiven, äro ofta af den beskaffenhet,

att en i mindre skala sammandragen öfversigtskarta i betydlig grad skulle underlätta

deras lösning. Redan denna egenskap hos den föreslagna kartan i skalan

1 : 20,000, att vara en öfversigtskarta, utvisande belägenheten och omfattningen af alla

i jordeboken upptagna byar, enstaka hemman och lägenheter, torde i och för sig vara

ett tillräckligt skäl för dess upprättande. Men denna karta i mindre skala medgifver

däfven, att med jemförelsevis ringa kostnad utföra en revision af de föråldrade landtmätarekartorna

i afseende på den odlade jordens tillväxt, hvarigenom de för jordbruksstatistiken

oumbärliga arealuppgifter kunna med stor tillförlitlighet beräknas. Denna

karta torde äfven blifva ett nödvändigt bihang till de nya fastighetsböcker, som efter

en förändrad plan väl snart torde komma att uppläggas och gifva en vägledning vid

behandling af fasta och inteckning rörande ärenden, hvilkas handläggning, i brist på

sådana kartor, år ifrån år allt mer och mer lärer försvårats.

Dessa och flere andra äro de uppgifter, hvilka i andra land med oerhörda kostnader

anskaffas genom särskildt härför upprättade kadasterverk, men hvilka man här

sökt att sammanföra med den allmänna kartläggningen, i den mån för våra förhållanden

kan vara erforderligt och med sträng hänsyn äfven till tillgångarne; och dessa uppgifter

torde väl ej kunna frånkännas den betydelse, att de icke berättiga till användandet,

för den södra tredjedelen af landet, af en något större uppmätningsskala än

den, hvari den allmänna kartläggningen annars möjligen skulle kunna här utföras.

Man hör visserligen, såsom i det föregående blifvit antydt, röster äfven höja sig

för att denna för södra Sverige föreslagna uppmätningsskalan 1 : 20,000 är för liten,

och att de uppgifter, kartan nu lemnar i afseende på gränser emellan hemman och

lägenheter, egentligen borde utsträckas till hvarje persons innehaf af jord, hvilket här

i fråga varande skala ej anses medgifva. Förutom de mångdubblade kostnader, som

skulle blifva en följd af skalans ökande, torde i afseende på vigten och betydelsen af

en mera i detalj gående redovisning af jordens styckning följande böra erinras. Jordens

fördelning mellan särskilda egare är ett förhållande, som dagligen och stundligen

undergår stora förändringar och sålunda icke är af beskaffenhet att böra å ett lands

allmänna ''kartverk införas. Härtill kommer de svårigheter, som skulle möta vid att

åt fältmätningspersonalen uppdraga, att endast på grund af de uppgifter, som under

fältarbetets fortgång kunna inhemtas, å kartan inlägga dessa i många hänseenden tvistiga

gränslinie!’. Helt annat är förhållandet med de grundlinier, hvilka enligt den

urgamla hemmansindelningen finnas å den svenska jorden utstakade. Dessa äro i

de aldra flesta fall angifna å laga faststälda kartor, och kunna sålunda med säkerhet

å det föreslagna kartverket införas. Dessa grundlinier komma ock, oafsedt jordstyckningen,

att i långliga tider vara af stor betydelse; ty huru denne styckning än må

vexla, så håller den sig i regel inom området för de ursprungliga hemmansgränserna.

Dessa grundlinier komma sålunda att utgöra säkra stödjepunkter, för den händelse

kartan exempelvis skulle läggas till underlag för en fastighetsböckerna förtydligande

48

UTLÅTANDE.

öfversigtskarta. För ett sådant ändamål synes ock den föreslagna skalan i de flesta

fall vara fullt tillräcklig, då ett så litet område som ett tunnland i denna skala motsvaras

af en qvadrat med l,is dee. lims sida | j, och således gifver tillräckligt utrymme

för en siffra eller bokstaf, som hänvisar till fastighetsboken, helst det icke ligger utom

möjlighetens gräns, att för sådana enstaka områden, der sådant kunde befinnas nödigt,

på fotografisk väg åstadkomma en förstoring af kartan.

Mycket skulle än vidare kunna anföras, beträffande den oändligt mångsidiga

användbarhet som ett kartverk i skalan 1 :20,000 eger; men detta skulle till

stor del blifva ett återupprepande af hvad 1878 års komité i detta hänseende

uttalat. Kommissionen anser sig endast såsom en sammanfattning af sina arbetens

resultat böra tillägga, att om man vid granskning af den af 1878 års komité uppgjorda

plan söker att uppleta de ofullkomligheter, som med ensidig hänsyn till något särskilclt

ändamål eller någon särskild arbetsdetalj kunna vidlåda det föreslagna kartverket,

torde anmärkningar, eller rättare fordringar på ännu större användbarhet med

lätthet kunna framställas; men om denna plan, såsom sig bör, skärskådas med samfäld

hänsyn till alla de ändamål, som ett allmänt kartverk är ämnadt att i lika grad tillgodose,

och med afseende fästadt på den mångfald af fordringar, som vid en sådan

plans uppgörande måste på sammanjemkningens väg tillfredsställas, så torde dessa anmärkningar

förlora i betydelse; liksom det icke torde få förbises att ju längre fastställandet

af en sådan plan undanskjutes, ju mera försenas och fördyras dessa vigtiga

arbeten, med fara att slappa det intresse, som framförallt bör väckas och vidmakthållas,

och hvilket törhända är af mera betydelse än en eller annan detaljbestämmelse.

Då kommissionen sålunda, med stöd af hvad som blifvit i det föregående anfördt,

beslutat, att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet tillstyrka bifall i dess hufvudgrunder

till det förslag, som blifvit af 1878 års komité framstäldt, så innebär denna tillstyrkan

likväl icke ett obetingadt gillande af alla de detaljbestämmelser, som i detta

förslag blifvit gjorda. Kommissionen har visserligen i och för de kostnadsberäkningar,

den ansett sig böra uppställa, nödgats ingå i sådana detaljfrågor, hvilka i och för sig

icke väsentligen inverka på sjelfva planen i dess helhet, och hvilka i många hänsenden

kunna ändras, utan att denna plan rubbas; men då en del af dessa detaljer dels äro

af sådan beskaffenhet, att de icke torde behöfva underställas Riksdagens pröfning, dels

beröra sådana tekniska frågor, att de endast af den fackman, åt hvilken kartarbetenas

ledning är anförtrodd, kunna på bästa sätt utredas, innan de framläggas till Eders Kongl.

Maj:ts nådiga fastställelse, så har kommissionen endast ansett sig böra i följande hufvudpunkter

sammanfatta de bestämmelser, rörande kartverkens framtida ordnande, hvilka,

för så vidt de af Eders Kongl. Maj:t gillas, torde böra göras till föremål för nådig

proposition till Riksdagen:

a) beträffande organisationen:

l:o. att de nuvarande ekonomiska och topografiska kartverken

sammanslås till ett kartverk, under namn af landkartverket, stäldt under

chefens för generalstaben chefskap.

UTLÅTANDE.

49

2:o. att den närmaste styrelsen och ledningen af landkartverket

utöfvas af afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning i

enlighet med den instruktion, Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt att

utfärda, samt att vid nämnda afdelning skola tjenstgöra, förutom afdelningschefen

och 1 professor, 10 officerare af generalstaben;

3:o. att arbetena utföras, förutom af fast anstälde civile kartografer,

hvilkas antal icke utan särskild framställning må ökas öfver 20,

dels af från armén till erforderligt antal kommenderade officerare och

underofficerare, dels äfven af civile kartografaspiranter och qvinlig personal;

•

4:o. att arvodet för fast anstäld kartograf bestämmes till 2,000

kronor, med tre ålderstillägg å 500 kronor, hvilka utgå efter respektive

5, 10 och 15 års väl vitsordad tjenstgöring; samt att arvodena för gravörer,

tryckare, kartografaspiranter och för den qvinliga personalen af

Eders Kongl. Maj:t fastställas, efter pröfning af de af kartverkschefen häröfver

afgifna förslag;

5:o. att dagaflöningar och resekostnadsersättningar under arbete

å fältet skola utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t

uppå förslag af kartverkschefen täckes fastställa;

6:o. att kartografer och gravörer pensioneras af staten, de förre

i öfverensstämmelse med de för med dem likstälde tjensteman gällande

grunder; de senare enligt den grund, att gravör efter uppnådda 60 lefnadsår

och 25 års tjenst vid kartverket erhåller en årlig lifstidspension

af 1,200 kronor;

7:o. att nuvarande kartografer vid ekonomiska kartverket och

extra biträden vid generalstabens topografiska afdelning, hvilka befinnas

dertill lämplige, böra öfvergå till landkartverket och dervid tillförsäkras

minst- enahanda aflöningsvilkor, som förut tillkommit dem; samt att nuvarande

såväl kartografer som koppargravörer, hvilka öfverflyttas till landkartverket,

må, i och för rättighet till pension, äfvensom kartograferna i

fråga om ålderstillägg, räkna sig till godo den tid, de före öfverflyttningen

tjenstgjort vid de ekonomiska och topografiska kartverken;

b) beträffande skalor och arbetsmetoder rn. rn.:

8:o. att för uppmätningen och kartläggningen af landets särskilda

delar med undantag af Norrbottens län, hvarest kartläggningen bör fortsättas

och afslutas enligt nu faststäld plan, tre olika skalor användas,

nemligen: (bil. XXVIII)

skalan 1: 20,000 för det sydliga och mellersta Sverige, ungefärligen

intill 29:de bladvådens norra kant, enligt den för generalstabens

karta öfver Sverige gällande bladindelning;

Uti. ang. hartverkens bearbetande.

7

50

UTLÅTANDE.

skalan 1: 50,000 för den del af det norrländska kustlandet, hvilken

ligger mellan den norra gränsen för först nämnda skalas användande och

södra gränsen för Norrbottens län, äfvensom för det närmaste området

kring de vigtigaste kommunikationslederna genom Jemtland samt omkring

Storsjön, eller för ett sammanlagdt område af omkring 340

skalan 1: 100,000 för hela det öfriga området, med de undantag,

som kunna befinnas nödiga för de delar af Vesterbottens läns fjelltrakter,

der ingen afvittringsmätning kommer att utföras;

9:o. att för det område, som uppmätes i skalan 1: 20,000, denna

uppmätning- göres såväl ekonomisk, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

de för det ekonomiska kartverket nu gällande grunder, som ock topografisk,

med användande för höjdbeteckningen af ett backstrecksmanér,

fullständigadt genom noggranna höjdbestämmelser; men för hela det

öfriga området endast topografisk, men med iakttagande, att den grundläggande

stomkartan bör utarbetas med hänsyn till, att framdeles kunna

läggas till grund för eller på lämpligaste sätt beredas till en ekonomisk

plankarta;

10:o. att utgifningen af generalstabens karta i skalan 1: 100,000

fortsättes efter oförändrad plan intill Norrbottens lånegräns, med undantag

för Vesterbottens läns lappmark; men att den nu använda gravyrmetoden

i koppar utbytes mot heliogravyr;

ll:o. att den för södra Sverige i skalan 1 : 20,000 upprättade

ekonomisk-topografiska kartan utgifves i oförminskad skala samt i färgtryck,

förmedelst ett billigt reproduktionssätt;

12:o. att för utgifningen af kartorna öfver Norrbottens län nu gällande

bestämmelser tillämpas och; äfven utsträckas till Vesterbottens läns

lappmark; tillkommande det chefen för kartverket att afgifva förslag,

huru öfvergången emellan de olika skalorna skall kunna ordnas efter en

med afseende på bladindelningen lämplig gräns;

13:o. att arealuträkningar skola utföras och häradsbeskrifningar

utgifvas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande föreskrifter;

men att dessa arbeten tills vidare endast skola omfatta den del af landet,

för hvilken uppmätningsskalan 1 : 20,000 blifvit faststäld;

14:o. att länsbeskrifningar upprättas och utgifvas jemte tillhörande

öfversigtskartor; samt

c) beträffande det årliga anslaget och tiden för kartverkets fullbordande:

15:o. att årliga anslaget från och med det år, föreliggande plan

må komma att tillämpas, bestämmes till 190,000 kronor; men att detta

anslag, i den mån de nu till afvittrings- och storskiftesverken utgående

medel ej blifva till sitt nuvarande belopp behöfiiga, ökas till den storlek,

UTLÅTANDE.

51

som kan erfordras för att kartverket må kunna inom en tidrymd af 35

år öfver hela landet fullbordas.

f

Särskilda yttranden af undertecknade von Yegesack och Sidenbladh, öfver vissa

delar af detta utlåtande, bifogas i underdånighet.

Under fortgången af kommissionens arbeten hafva i afseende på ordförandeskapet,

hvilket enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande af den 28 Maj 1880 är

uppdraget åt chefen för generalstaben, följande förändringar timat. Sedan generalmajoren,

friherre Raab den 11 December 1881 aflidit, utnämndes den 9 Februari 1882

till chef för generalstaben generalmajoren m. m. A. buding, hvilken åter under den

16 Juni samma år förordnades till statsråd och chef för landtförsvarsdepartementet,

med anledning hvaraf öfversten m. in. friherre A. Rappe den 14 derpå följande Juli

förordnades att tills vidare vara befälhafvare för generalstaben. Statsrådet Ryding

fann sig, under den korta tid han var i utöfvande af chefskapet för generalstaben, af

andra tjensteåligganden förhindrad att leda kommissionens öfverläggningar och deltaga

i de beslut, hvilka legat till grund för kommissionens utlåtande, i hvilka beslut, såsom

fattade före friherre Rappes förordnande till befälhafvare för generalstaben, denne

senare icke heller varit i tillfälle att deltaga.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar

Y. v. VEGESACK.

OTTO TORELL.

ELIS SIDENBLADH.

TII. ARVIDSSON.

C. A. T. BJÖRKMAN.

J. O. B. STECKSÉN.

Stockholm den 21 Oktober 1882.

J. Fr. Aberg.

52

FÖRTECKNING PÅ BILAGOR.

Förteckning på bilagor.

I. Stamkarta till bladet Tjellmo, sedan fältmätning blifvit derå utförd.

II. Stomkarta till bladet Skönnarbo, sedan fältmätning blifvit derå utförd.

III. Fotografi af stomkartebladet Tjellmo i dess ursprungliga skick.

IY. Fotografi af stomkartebladet Skönnarbo i dess ursprungliga skick.

V. a och b. Fotolitografi af äldre i tusch ritade kartor.

VI. a, b och c. Originalritning till de under X—XII bifogade fotolitografier.

VII. a och b. Stengravyr, konturer och terräng tryckta med samma svarta färg.

VIII. a och b. Stengravyr, konturerna svarta, terrängen i grå färgton.

IX. a och b. Stengravyr, konturer och terräng tryckta med samma gråa färg.

X. a och b. Fotolitografi, konturerna svarta, terrängen i grå färgton.

XI. Fotolitografi, konturer och terräng tryckta med samma gråa färg.

XII. Fotolitografi, utan terrängbeteckning.

XIII. a och b. Prof på i kritmaner utförd terrängbeteckning.

XIV. Kartbladet Tjellmo, renritadt i tusch (original till XXII.)

XV. Kartbladet Skönnarbo, terrängbeteckningen renritad i blyerts.

XVI. Till skalan jl: 50,000 förminskad fotografi af bladet Skönnarbo, innan terrängmätningen

blifvit utförd.

XVII. Terrängkarta i skalan ! : 50,000 öfver kartbladet Skönnarbo, utförd på underlag

af XVI.

XVIII. Till skalan 1 : 20,000 förstorad fotografi af XVII.

XIX. I tusch målad kopia af XVIII, till original för terrängens framställning i

kritmaner.

XX. Kartbladet Skönnarbo, framstäldt medelst fotolitografi med terrängbetecbning

i kritmanér.

XXI. Öfvertryck från generalstabens karta i skalan 1 : 100,000 af det område, som

motsvarar kartbladet Tjellmo.

XXII. Kartbladet Tjellmo, framstäldt i fotolitografi med terrängbeteckning i backstreck

(alternativet A).

XXIII. Kartbladet Tjellmo, framstäldt i fotolitografi med terrängbeteckning i kritmanér

(alternativet B).

XXIV. Från generalstabens originalkarta i skalan l : 50,000 till skalan 1 : 20,000 uppförstorad

fotografi af det område, som motsvarar kartbladet Tjellmo.

XXV. I tusch målad kopia af XXIV, till original för terrängens framställning i

kritmanér.

XXVI. I tusch utförd renritning af kartbladet Tjellmo, utan terrängbeteckning.

XXVII. Fotolitografi af kartbladet Tjellmo, utan terrängbeteckning (alternativet C).

XXVIII. Öfversigt af de för landets olika delar föreslagna uppmätnings- och utgifningsskalor.

Af dessa bilagor hafva likväl endast XXI, XXII, XXIII, XXVII och XXVIII

kunnat bifogas det tryckta utlåtandet.

RESERVAT ION AF V. V. VEGESACK.

53

Reservation af V. v. Vegesack.

Såsom ledamot i den komité, hvilken den 18. Maj 1877 erhöll i uppdrag att

afgifva utlåtande i fråga om ordnandet af de allmänna kartarbetena i riket och hvilken

komité afgaf detta sitt utlåtande den 6. Maj 1878, har jag ej biträdt de förslag, hvilka

af majoriteten framstäldes, så väl angående bearbetandet af landets tvenne egentliga

kartverk, det ekonomiska och det topografiska, som ock hvad angår ordnandet af den

till dessa arbetens utförande afsedda personal, utan har jag i en komitébetänkandet

bifogad reservation gjort de framställningar och förslag angående det vidare bearbetandet

af dessa tvenne kartverk, hvilka jag ansåg» vara de lämpligaste.

Dessa framställningar och förslag voro följande:

1. det ekonomiska kartverk, som har till uppgift att kartlägga södra och mellersta

delarne af riket, bearbetas ej vidare än att de vid 1878 års slut påbörjade arbeten

af slutas;

2. åt de personer, hvilka åro anståide vid detta kartverk, beredes ersättning för de

förluster de göra. genom arbetenas inställande;

3. på sätt en reservationen närlagd öfversigtskarta närmare angifver, skulle hela

Vesterbottens, Jemtlands och Vesternorrlands län, norra och mellersta delarne af

Gefleborgs och Kopparbergs län samt nordligaste delarne af Vermlands lån topografiskt

kartläggas i skalan 1 :100,000, men kartläggning sskalan 1:50,000 bibehållas

för söder derom liggande delar af landet;

4. Norrbottens lån skulle kartläggas i enlighet med de bestämmelser, hvilka åro

upptagna i nådiga skrifvelsen af den 21. Maj 1874;

5. det'' topografiska kartverket skulle utgifvas öfver hela landet i bladform i skalan

1:100,000, så vida heliogravyr kan begagnas som reproduktionsmedel för denna

karta, men om det ej skulle lyckas att begagna heliogravyr utan vanlig gravyr

äfven framdeles måste användas, så skulle den topografiska kartan så vål öfver

de delar af mellersta och norra Sverige, hvilka å öfversigtskartan åro utmärkta

såsom afsedda att kartläggas i skalan 1:100,000, som ock öfver hela Norrbottens

län utgifvas i skalan 1: 200,000;

6. Norrbottens låns kartverk skulle helt och hållet förenas med generalstabens topografiska

afdelning, då äfven anslaget för detta kartverks bearbetande, som nu är

uppfördt på sjette hufvudtiteln, skulle öfverflyttas till den fjerde;

54

RESERVATION

7. vid generalstabens topografiska afdelning skulle fast anställas, på de vilkor,

hvilka närmare finnas i reservationen angifna, för de geodetiska arbetena tre och

för de topografiska arbetena högst aderton extra biträden;

8. om Norrbottens läns ekonomiska kartverk förenas med generalstabens topografiska

afdelning, skulle de då varande kartograferne tillgodonjuta arfvodesförmåner i enlighet

med Kongl. brefvet af den 16. Juni 1875; men under arbetena på fältet

dagaflöning och qvadratmilspenningar i enlighet med hvad i detta afseende är

föreskrifvet för extra biträden vid generalstabens topografiska afdelning.

Enligt i ofvan nämnda reservation angifna grunder skulle den ungefärliga kostnaden

för det topografiska kartarbete, som vid slutet af år 1878 återstod att utföra,

blifva omkring 2,780,000 kronor, hvaraf statsanslag 2,690,000 kronor, allt kartarbete i

sin helhet då utfördt i öfverensstämmelse med de framställningar och förslag, här ofvan

blifvit upptagna. Lägges härtill kostnaden, omkring 650,000 kronor, för en fullständig

omarbetning af de topografiska kartor, hvilka utgifvits och äro före år 1844 kartlagda

direkt i skalan 1 : 100,000, skulle, så vidt en sådan beräkning låter sig verkställa, den

totala kostnaden för allt vid 1878 ars slut återstående kartarbete blifva ungefärligen

3,430,000 kronor.

Angående den tid, inom hvilken detta arbete möjligen må kunna afslutas, är

den samma, utom omarbetningen af äldre kartor, i reservationen beräknad till 22 år,

räknadt från början af år 1879. Om så kunde ske, skulle det behöfiiga årliga anslaget

blifva omkring 123,000 kronor.

Med anledning af de förslag, hvilka gjordes af omförmälda komité och i nämnda

reservation, afläts till 1880 års riksdag angående det vidare bearbetandet äf landets

allmänna kartverk en nådig proposition, hvaruti, hvad de ekonomiska och topografiska

kartverken beträffar, föreslås:

att den ekonomiska kartläggningen af svea och gata land icke skulle fortsättas i

vidsträcktare mån än som påkallades af ett billigt afseende derpå att den för

den samma redan anstälda personal måtte tills vidare finna lämplig sysselsättning;

att den ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens län skulle enligt

faststäld plan fortsättas och afslutas, samt att de för det topografiska eller generalstabens

kartverk redan faststälda planer må oförändrade bibehållas och tillämpas.

Riksdagens svar a dessa framställningar blef en anmälan, det riksdagen ansåg,

tt innan ett definitift inställande af bearbetningen utaf ekonomiska kartverket för

mellersta och södra delarne af riket i fråga komme, de undersökningar, som erfordrades

för bedömandet af kostnaderna för ordnandet af ett kartverk i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af kartverks-komiténs flertal uppgjorda förslag, borde anordnas,

hvadan riksdagen i underdånighet anhöll, att praktiska försök i vissa uti dess skrifvelse

antydda hänseenden måtte varda anstälda.

Af sådan anledning har Kongl. Maj:t funnit godt att den 28. Maj 1880 tillsätta

en kommission för de allmänna kartarbetena med uppgift bland annat att snarast

möjligt anordna och lata verkställa praktiska försök för att utröna hvilka besparingar

AF V. V. VEGESACK.

55

af tid och kostnader må kunna ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska

kartverken till ett kartverk med begagnande af gemensam fältmätning och billiga

reproduktionsmetoder, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med komiterades förslag.

I egenskap af afdelningschef för generalstabens topografiska afdelning är jag

förordnad att vara ledamot af denna kommission och har således varit i tillfälle att

på nära håll följa de utförda försöksarbetena och deltaga i de gjorda utredningarna.

Flertalet af kommissionens ledamöter har funnit resultaten af dessa fösök och dessa

utredningar så tillfredsställande, att de, endast med någon förminskning uti det område

af landet, som skulle kartläggas i skalan 1 : 20,000 och med någon förändring i uppställningen

af de eltonomisha häradsbeskrifningarna, tillstyrka allt hufvudsakligt af hvad senaste

kartverkskomité föreslagit, angående det vidare bearbetandet af de ekonomiska och

topografiska kartverken. För mig finnes deremot ej något tilltalande eller öfvertygande

i den nu föreslagna nya ekonomiska och topografiska kartan i skalan 1 :20,000, som

skulle komma att omfatta omkring 1,400 qvadratmil; men förvånad är jag öfver att ett

sådant förslag åter igen kan framställas, helst då, egentligen genom det kostsamma i

denna kartas utarbetande, den ekonomiska kartläggningen af endast en del af landet

och den vid början af år 1883 återstående topografiska kartläggningen, utförd såsom

kommissionen tänkt sig den samma, skulle till sammans erfordra ett understöd af allmänna

medel af 9,852,500 kronor eller, om man medräknar hvad de allmänna kartarbetena

kostat under åren 1880—82, nära 2,360,000 kronor mera än hvad kartverkskomitén

beräknat; och, då arbetet är afsedt att kunna afslutas först på 35 år, med ett

årligt arbetsanslag af i medeltal 281,500 kronor.

Fastän jag således, såsom ledamot i kommissionen underskrifvit det nu snart

ingående betänkandet, får jag härmed anmäla, att jag ej instämmer i de förslag, kartverks-kommissionen

framställer, så väl angående bearbetandet af de ekonomiska och

topografiska kartverken, som ock hvad angår ordnandet af den till dessa arbetens utförande

afsedda personal, utan vidhåller de förslag i dessa hänseenden, hvilka framställas

i min till senaste kartverks-komités utlåtande bifogade reservation, med de förändringar

och tillägg, för hvilka jag här nedan kommer att redogöra.

De hufvudsaldiga anledningarna, hvarför jag ej kunnat instämma med kommissionens

flertal, finnas upptagna i ofvan nämnda reservation, men vill jag nu dertill

lägga följande:

Vid förslaget att i skalan 1 : 20,000 med så kalladt backstrecks-manér eller med

samma slag af höjdbeteckning, som begagnats för kartan i skalan 1 : 50,000, topografiskt

kartlägga omkring 1,400 qvadratmil af södra och mellersta Sverige, har man allt för

litet tagit hänsyn till den topografiska kartläggning i skalan 1 :50,000, som under de

senare 37 åren redan blifvit utförd och som under de närmaste åren kommer att utföras

öfver betydande områden just inom nämnda delar af landet.

Vid slutet af år 1882 har den topografiska kartläggningen i skalan 1 : 50,000

omfattat 671 qvadratmil. År 1883 komma omkring 16 qvadratmil af Elfsborgs län

att kartläggas i skalan 1 :50,000, alldeles oberoende af den ekonomiska kartan. Den

56

RESERVATION.

ekonomiska uteslutande plana kartläggningen af Skaraborgs län afslutas detta år, så

att man med säkerhet kan antaga att detta län ej snarligen kan, under hvad förhållande

som helst, blifva föremål för topografisk kartläggning i skalan 1 :20,000, helst

topografiska afdelningen just under de allra senaste åren kartlagt i skalan 1 : 50,000

37 qv.-mil af detta län; utan komma, på sätt redan planlagdt är, åtminstone de ''områden,

26 qv.-mil af Skaraborgs län, hvilka omfattas af kartbladen Mariestad och

Karlsborg att oförtöfvadt på vanligt sätt kartläggas af topografiska afdelningen i

skalan 1:50,000. Minst 713 qv.-mil af södra och mellersta Sverige komma således

att blifva i ett sammanhang topografiskt kartlagda i skalan 1 : 50,000.

Kommissionens förslag innehåller likväl, att äfven dessa 713 qv.-mil skola åter

igen topografiskt kartläggas och då i skalan 1 : 20,000, men, som nämdt är, med begagnande

af backstreck för höjdbildningens återgifvande, ett nu mera för denna stora

skala alldeles föråldradt maner. Att på så sätt i skalan 1 : 20,000 fullständigt omarbeta

stora vidder af landet, hvilka en gång blifvit i allmänhet utmärkt väl kartlagda

i skalan 1 : 50,000, kan ej vara annat än en stor misshushållning med allmänna medel,

enär genom den större skalan, använd på sätt kommissionen föreslagit, några så

absoluta och värderika uppgifter, angående landets höjdbildning ej kunna erhållas

utöfver hvad man då redan eger, att hvarken den stora utgiften ej heller det tidsödande

arbetet äro berättigade.

Visserligen kan mot detta anmärkas, att kartan i skalan 1 : 20,000 skulle komma

att utgifvas och att kartan i 1 : 50,000 utgifves icke, utan är koncept till utarbetande

af den topografiska kartan i skalan 1 : 100,000.

Men denna anmärkning besvaras dermed, att i de fall då den i skalan 1:100,000

utgifna kartan ej är till fyllest, utan en mera detaljerad karta behöfves, äfven redan

nu detta behof är fullt nöjaktigt tillgodosedt. De topografiska konceptbladen i skalan

1 : 50,000 äro nemligen alla särdeles skarpt och redigt uppritade samt vårdas väl, så

att fotografiska kopior af dem lätt kunna erhållas och äfven ofta tagas för att begagnas

vid allmänna arbeten såsom vid uppgörandet af. planer för anläggning af jernvägar

eller andra förbindelsemedel, vid frågor om torrläggning af sumpiga marker,

sänkning eller aftappning af sjöar m. m. Dessa kartor lemna de upplysningar, som

äro behöfliga för uppgörande af den första planen för arbetena och mera får man

icke begära af ett allmänt kartverk öfver ett helt, stort land. Sedan komma de utförligt

detaljerade arbetskartorna, upprättade i så stora skalor och med så i detalj gående

afvägningar — allt utfördt af vederbörande ingeniörer sjelfva — ätt ett allmänt kartverk

aldrig kan uppfylla dessa behof.

Äfven med sjelfva kartan, sådan d$n nu i profblad föreligger, kan jag ej försona

mig. Kartan är ful och genom sammanförande af ekonomiska och topografiska

detaljer ej så redig, som man har rättighet fordra, helst man betänker skalans storlek.

Kartan innehåller en mängd af backstreck, men ej några tydligt med sann relief återgifna

höjdformer, har dess utom genom det simpla trycket ett sådant utseende af

vanvårdnad, att en dylik publikation ej anstår en generalstabs topografiska afdelning.

AF V. V. VEGESACK.

57

Här ofvan är nämdt, att några förändringar och tillägg borde göras i de förslag,

angående de ekonomiska och topografiska kartverkens vidare bearbetande, hvilka

framställas i mera nämda reservation.

Sex år hafva förflutit, sedan jag i egenskap af afdelningschef för generalstabens

topografiska afdelning afgaf de anbefalda utredningarna angående landets allmänna

kartverk, och mera än fyra år sedan reservationen lemnades. Kartarbetenas fortskridande

under denna tid och den ökade erfarenhet, man varit i tillfälle att derunder

inhemta, påkalla så väl några förändrade bestämmelser angående sjelfva arbetenas

fortgång, som ock förändrade uppgifter angående det topografiska arbetets kostnad

och den tid, inom hvilken detta arbete kan vara afslutadt.

I reservationen är angående det ekonomiska kartverk, som har till uppgift att

kartlägga södra och mellersta delarne af riket, föreslaget: att detta kartverk ej skulle

bearbetas vidare än att de vid 1878 års slut påbörjade arbeten afslutas och att åt de

personer, hvilka äro anstälde vid detta kartverk, måtte beredas ersättning för de förluster

de göra genom arbetenas inställande.

Med fästadt afseende å detta kartverks fortgång intill slutet af detta år, då den

egentliga kartläggningen af Skaraborgs län afslutas, bör nu föreslås.:

att de påbörjade arbetena med ar ealber åkning ar och upprättande af häradsbeskrifningar

för Skaraborgs län må afslutas samt beskrifning ärna tryckas

och utgifvas.

Hvad åter den ekonomiska kartan öfver samma län beträffar, så har redan för

två år sedan hemställan blifvit gjord till vederbörande angående anskaffande af medel

till vanliga häradskartors utgifvande, men med den påföljd att någon sådan utgifning

ej ännu kunnat påbörjas, enär länets landsting ej ville anslå medel dertill, förr än

åtminstone bestämdt blef, om de ekonomiska kartorna öfver Skaraborgs län skulle

med allmänna medel utgifvas i skalan 1 :20,000. Skulle denna utgifning ej komma

till stånd, har jag anledning antaga att länets landsting och hushållningssällskap anslå

medel till utgifvande af ekonomiska häradskartor i skalan 1 : 50,000. Då kunna

häradsbeskrifningarna åtfölja motsvarande häradskartor, hvilket utgifningssätt är för

den ekonomiska kartan det enda lämpliga.

Angående den gjorda framställningen om ersättning af allmänna medel åt den

vid det ekonomiska kartverket anstälda personalen, hvilken vid reservationens afgifvande

utgjordes af femton kartografer, sju qvinliga ritbiträden och en vaktmästare,

så kan nu, sedan personalen minskats till tolf kartografer, fem qvinliga ritbiträden

ock en vaktmästare, dermed lätt ordnas.

I den nådiga framställningen till 1880 års riksdag angående landets allmänna

kartverk föreslås, att ekonomiska kartverket ej må tvärt afbrytas, utan att tills vidare

må bibehållas den arbetskraft, som finnes, för att användas dels för afslutande af

kartarbetena inom Skaraborgs län, dels och förnämligast för upprättande af stomkartor

in. in. för det topografiska kartverket.

Utlåt. ang. kartverkens bearbetande.

8

58

RESERVATION

Om betydande svårigheter skulle hafva mött att lämpligen, på föreslaget sätt

använda den arbetspersonal, som funnes vid kartverket anstäld år 1878, så finnes deremot

ej någon särdeles svårighet att från och med år 1884 använda den personal,

som då finnes, dels till afslutande af det ekonomiska kartverket, dels vid de topografiska

arbetena, helst om några af de nu varande kartograferne, hvilka af ålder

eller annan orsak ej längre böra vid arbetena användas, kunde år 1884 pensioneras, i

enlighet med de af senaste kartverkskomité uppstälda grunder, tillämpade i detta fall

med afseende fästadt å det öfvergångsstadium, hvaruti det ekonomiska kartverket

skulle sig befinna.

Med ändring således af hvad i reservationen yttras angående ersättning åt det

ekonomiska kartverkets persop al, får jag nu föreslå:

att de vid det allmänna ekonomiska kartverket anstälda personer, som dertill

befinnas lämpliga, måtte framdeles användas dels för afslutande af de

ekonomiska kartarbetena inom Skaraborgs län, dels vid generalstabens topografiska

afdelnings arbeten.

Skulle detta senare förslag af Kongl Maj:t och riksdagen antagas, så bör en

annan dermed i sammanhang stående omständighet tagas under öfvervägande.

De tillgängliga anslagen till det nu i fråga varande ekonomiska kartverk hafva

varit: 69,100 kronor för år 1880 och 70,800 kronor för år 1881; under år 1882 äro

dessa anslag 71,700 kronor. Utgifterna för kartverkets arbeten hafva varit 66,093

kronor för år 1880, 59,980 kronor för år 1881 och komma för år 1882 att blifva omkring

54,000 kronor. Behållningarna af de för kartverkets arbeten tillgängliga medel

under åren 1880 och 1881 hafva användts dels af kartverks-kommissionen i och för

försöksarbetena, dels till bestridande af en del utaf omkostnaderna för generalstabens

topografiska afdelnings geodetiska arbeten. De behållningar, hvilka komma att uppstå

under år 1882, få säkerligen användas af nämda kommission och af generalstabens

topografiska afdelning. För år 1883 kommer det ekonomiska kartverkets stat att utvisa

en tillgång öfver utgift af minst 15,000 kronor.

Att sådana behållningar kunnat uppstå härrör egentligen deraf att, enligt mig

den 8 Jan. 1879 gifven befallning, afgången bland kartograferne ej får tills vidare

ersättas. Då nu under åren 1879, 1880, 1881 och 1882 fyra kartografer afgått, måste

behållningarna blifva betydliga och komma att år för år ökas.

Om detta ekonomiska kartverk skall afbrytas och personalen sysselsättas vid

generalstabens topografiska afdelnings arbeten, kan derför i fråga sättas, huruvida det

ej skulle vara enklare och redigare att till statsverket indraga de ordinarie och extra

anslag, hvilka nu äro afsedda för den ekonomiska kartläggningen inom södra och

mellersta delarne af riket; men i stället upptaga de ökade utgifterna för de topografiska

arbetena, först å de utredningar, hvilka årligen skola göras, angående behöfliga

medel för generalstabens topografiska afdelnings arbeten, sedan å de inkomstoch

utgift-stater för nämda afdelning, hvilka äfven årligen skola afgifvas.

AF V. V. VEGESACK.

59

Något bestämdt förslag i detta hänseende anser jag mig ej nu behöfva framställa,

utan vill endast fästa uppmärksamheten på detta förhållande.

I de utredningar angående det topografiska kartverkets kostnad och angående

tiden för kartarbetets afsilande, livilka af mig aflemnades år 1876 och hvilka utredningar

legat till grund för de framställningar, hvilka af mig blifvit gjorda i meranämnda

reservation af år 1878, har beräknats att för utförande af de återstående

geodetiska arbetena skulle erfordras, förutom professorn vid generalstaben, tre fast anstälda

geodeter och två tillfälliga biträden, hvarför äfven bland de framställningar,

hvilka i reservationen göras, finnes en om anställning vid generalstabens topografiska

afdelning af tre s. k. extra biträden för de geodetiska arbetena.

Denna fast anstälda personal är dock för fåtalig att utföra de förekommande

arbetena, tiden för det topografiska kartarbetets afsilande då bestämd i enlighet med

hvad derom här nedan säges. Under de senare sju åren hafva de geodetiska arbetena

bedrifvits med långt större utsträckning än hvad förut skett, så att den erfarenhet, man

derunder inhemtat, gifver tillförlitligare beräkningsgrunder för bestämmande af den

personal, som behöfves för att utföra de från och med början af år 1883 återstående

geodetiska arbetena än de, hvilka stodo mig till begagnande vid den utredning, som

gjordes år 1876. Skilnaden ligger hufvudsakligen deruti, att jag i ofta åberopade utredningar

antagit att en person vid triangelmätning af andra ordningen skulle under

sommaren hinna utstaka och triangulera något öfver 20 qv.-mil. Nu har det dock

visat sig, att man för en person ej får räkna mer än 15 qv.-mil.

Med endast tre personer, fäst anstälda vid de geodetiska arbetena, skulle, efter

hvad man nu kan se, ej heller alla under vintermånaderna förekommande beräkningar

hinna i rättan tid utföras, helst sedan triangelmätningarna af första ordningen inom

Norrland fått den utsträckning, de böra hafva och sedan topografiska afdelningen börjat

offentliggöra de af den samma utförda geodetiska arbeten. Böljan är gjord med de

astronomiska bestämmelserna; sedan komma basmätningarna och triangelmätningarna

af första ordningen.

Med ändring således af hvad i reservationen yttras angående anställning af fast

personal vid generalstabens topografiska afdelning, får jag nu föreslå:

. att vid generalstabens topografiska afdelning måtte anställas på i reservationen

närmare angifna vilkor, för de geodetiska arbetena fem och för de topografiska

arbetena högst aderton extra biträden.

Hvad åter beträffar kostnaden för de från början af år 1883 återstående topografiska

kartarbetena, Norrbottons läns kartläggning då medräknad, och allt kartarbete

utfördt i enlighet med de i reservationen gjorda framställningar, skulle den samma

kunna på följande sätt ungefärligen beräknas.

Här ofvan är förut meddeladt, att utgifterna för det kartarbete, som vid slutet

af år 1878 återstod att utföra, skulle blifva omkring 2,780,000 kronor, hvaraf statsanslag

2,690,000 kronor. Lägges härtill kostnaden, beräknad till omkring 650,000 kronor, för en

fullständig omarbetning af de topografiska kartor, hvilka utgifvits och äro före år 1844 kart

-

60

RESERVATION

lagda direkt i skalan 1 : 100,000, skulle den totala kostnaden för allt vid 1878 års slut återstående

kartarbete blifva omkring 3,430,000 kronor, hvaraf 3,320,000 af allmänna medel.

Utgifterna för det topografiska kartverket och för Norrbottens läns ekonomiska

kartverk blifva under åren 1879, 1880, 1881 och 1882 sammanlagda i det närmaste

423,500 kronor, hvadan kostnaderna för det från början af år 1883 återstående arbetet

skulle efter denna beräkning blifva omkring 3,006,500 kronor.

Men såsom redan förut nämdt är, äro omkostnaderna för de, i dessa kartarbetenas

allmänna kostnader, ingående geodetiska arbeten för lågt beräknade. Enligt

en detta år uppgjord beräkning å kostnaderna för alla de vid slutet af år 1882 återstående

geodetiska arbeten — och hvilken beräkning äfven ligger till grund för de af

kartverks-kommissionen gjorda utredningar öfver de kartarbeten, kommissionen föreslår

— böra de af mig förut beräknade utgifterna ökas med 212,000 kronor,

Dertill kommer en utgift att hädanefter bestridas från det topografiska arbetsanslaget,

af hvilken utgift man haft känning egentligen först under de sju senare åren.

Denna utgift har tillkommit genom föreskriften att alla vid generalstaben anstälde

aspiranter skola under proftjenstgöringen undervisas i topografisk kartritning och kartläggning

på så sätt, att de först tjenstgöra vid en vanligen under en tid af något öfver

fem månader sammandragen öfningsafdelning, sedan under derpå följande vinter vid

den topografiska afdelningen och sommaren derpå, efter slutade vapenöfningar, vid en

fältmätningsafdelning under en tid af i allmänhet nära tre månader. Efter denna

tjenstgöring lemna aspiranterne den topografiska afdelningen. Att några af dem en

gång skola som generalstabsofficerare återvända till de topografiska arbetena är helt

naturligt, då den topografiska afdelningen annars skulle do ut,; men antalet af de

generalstabsofficerare, hvilka framdeles komma att egna sig uteslutande åt de topografiska

arbetena, torde alltid blifva fåtaligt mot antalet af de aspiranter, hvilka vid afdelningens

arbeten komma att erhålla sin topografiska undervisning. Om man nu dertill

besinnar, att de topografiska arbetena hafva någon egentlig nytta först af de personer,

hvilka under tredje året och allt vidare vid arbetena tjenstgöra, så är det klart

att omkostnaderna för den undervisning, som lemnas generalstabens aspiranter, skola

tynga betydligt på det topografiska anslaget.

I hvad omfattning detta skett och framdeles kan komma att ske synes af följande.

Under de senare sju åren hafva 22 aspiranter varit vid den topografiska afdelningen

kommenderade; men skall det vid generalstaben tillåtna aspirantantalet af

tolf ständigt hållas i det närmaste fulltaligt, så skulle under 25 år komma att vid

generalstaben anställas omkring ett hundra olika aspiranter.

Att för denna generalstabsaspiranternes topografiska undervisning begära ett

särskilt årligt anslag är ej lämpligt, enär tilloppet af aspiranter möjligen kan blifva

ganska ojemnt och då det någon gång kan vara tjenligast att låta aspiranterne tjenstgöra

vid öfningsafdelningar, sammandragna för att förse generalstabens topografiska

afdelning med behöflig arbetspersonal. Men då utgifterna för aspiranternes topografiska

öfning låta sig beräkna för den tid kartarbetet, enligt hvad här nedan kommer

AF V. V. VEGESACK.

61

att afhandlas, skulle komma att fortgå, så är det lämpligt att uti det topografiska kartverkets

totala kostnad inräkna dessa utgifter.

Om det topografiska kartarbetet skulle afslutas om 25 år, räknadt från början

af år 1883 och aspiranternes antal under denna tid blifva omkring hundrade, så skulle

fjorton öfningsafdelningar behöfva sammandragas, Då hvarje afdelning med sju personer

skulle komma att kosta omkring 6,500 kronor, blifver kostnaden för dessa

öfningsafdelningar omkring 91,000 kronor.

På grund af hvad jag nu senast anfört skulle den totala kostnaden för det topografiska

kartarbetet från början af år 1883 blifva 3,006,500 4 212,000 4 91,000 kronor

eller omkring 3,309,500 kronor. Dragés derifrån inkomsten af de kartor m. in., hvilka

komma att försäljas och hvilken inkomst, svår att bestämma, ej bör, sedan de topografiska

kartorna utgifvas i litografiskt öfvertryck, för framtiden beräknas högre än

2,500 kronor om året, så skulle det behöfliga anslaget af allmänna medel under sjelfva

arbetstiden blifva, så vidt detta låter sig beräkna, omkring 3,247,000 kronor.

Hvad slutligen beträffar den tid, inom hvilken detta kartarbete måtte kunna afslutas,

får jag anföra följande.

I de utredningar angående de topografiska och ekonomiska kartverken, hvilka

af mig aflemnades år 1876 och återfinnas i Kongl. Maj:ts nådiga proportion till 1877

års riksdag, beräknades att Norrbottens läns ekonomiska kartverk, bearbetadt helt och

hållet efter de år 1874 gjorde bestämmelserna, skulle kunna afslutas på nitton år och

det topografiska kartverket på tjugofem år, allt räknadt från början af år 1876.

Då kartarbetet inom Norrbottens län nästan orubbadt fått fortgå efter uppgjord

plan under de senare sju åren, finnas ej nu några synbara hinder för att detta kartverk

kan vara afslutadt på beräknad tid. Skulle äfven de af mig gjorda framställningar,

angående utgifning af kartor öfver Norrbottens län i sammanhang med landets allmänna

topografiska kartverk, vid förnyad ompröfning godkännas, så finnes ännu mindre

något hinder för att afsluta detta läns kartverk inom den tid, som här nedan kommer

att uppgifvas såsom den numera möjliga och lämpliga för afslutande af landets topografiska

kartverk.

Detta senare kartverk kan deremot ej afslutas under den beräknade arbetstiden

1876—4900. Möjligheten att afsluta det topografiska kartarbetet inom beräknad tid

skulle naturligtvis i första hand varit beroende af att de årliga arbetsanslagen hade

fått utgå till beräknade belopp, men så har icke skett. I meranämnda utredning har

uppgifvits, att för afslutande af detta arbete på 25 år skulle det finnas en tillgång i

medeltal för år af 110,000 kronor, hvaraf allmänna medel omkring 107,000 kronor.

I stället har anslaget till det topografiska kartverket varit 75,000 kronor under åren

1876 och 1877, 90,000 kronor under åren 1 §78 och 1879, men endast 60,000 under

åren 1880, 1881 och 1882. Med detta låga anslag komma arbetena att fortgå åt minstone

äfven under år 1883.

Denna förminskning i arbetsanslag har haft ett särdeles menligt inflytande på

arbetets fortgång, enär en befintlig, med mycken kostnad fullt inöfvad arbetspersonal

62

RESERVATION

mast till en del från arbetena skiljas, för att kanske dit aldrig mera återgå. Några

år behöfvas derför ensamt för att åter förskaffa generalstabens topografiska afdelning

en så pass stor och duglig arbetskraft, som den egde redan under åren 1876—1879.

Oaktadt åtskilliga förslag angående bestämmmande af kartläggnings- och

utgifnings-skalor för det vidsträckta Norrland blifvit gjorda uti utredningar, komitébetänkande

och reservationer, har ej ännu, dag som i dag är, något beslut derom blifvit

fattadt; oaktadt åtskilliga förslag blifvit framstälda, angående den vigtiga frågan om

ordnandet af arbetspersonalen vid landets allmänna kartverk, hafva några bestämmelser

derom ej ännu blifvit faststälda. Att under sådana förhållanden alla gjorda beräkningar

å tid, inom hvilken det stora kartarbetet må kunna afslutas, skola korsas, ligger i

öppen dag.

Då således de förut lemnade uppgifterna å behöflig arbetstid ej méra äro tilllämpliga,

och då det nu mera ej kan finnas några af de i reservationen nämda hinder

för att afsluta landets topografiska kartverk, i enlighet med de framställningar, hvilka

blifvit gjorda i reservationen till kartverks-komiténs utlåtande, inom en tid, som kan

anses möjlig, med afseende fästadt å behofvet af några år för inöfvandet af fullt brukbar

arbetspersonal och som kan anses rimlig med afseende fästadt derå, att de årliga anslagen

ej må kunna anses för stora eller för landet betungande, så skulle jag föreslå,

att det topografiska arbetet måtte få så ordnas, att detta arbete vore afslutadt på högst

25 år, räknadt från början af år 1883. — Om så lyckligt blefve, skulle de årliga anslagen

i medeltal blifva i det närmaste 130,000 kronor. Stockholm i September 1882.

Victor von Vegesack.

AF ÉLIS SIDENBLADH.

63

Reservation af Elis Sidenbladh.

I likhet med kommissionens fleste ledamöter är jag af den åsigt, att ett kartverk

i 1 : 20,000 bör fortfarande bearbetas, men deremot har jag ej kunnat förena mig

med desse i fråga om detta kartverks innehåll.

Genom flertalets beslut har nemligen kommissionen förordat, att 1878-års kartekomités

förslag bör i hufvudsak bringas till verkställighet, och att således öfver södra

och mellersta Sverige skall upprättas en karta i 1 : 20,000, innehållande alla de detaljer

som nu tillhöra ej allenast den ekonomiska kartan utan äfven en topografisk

karta i nämnda skala. Då chefen för generalstabens topografiska afdelning uti sin

särskilda reservation framhållit det olämpliga att bearbeta en topografisk karta i denna

skala på det sätt kommissionen det förordat, torde jag få inskränka mig till en hänvisning

till hvad denne sakkunnige sig i ärendet yttrat, men jag anhåller att få dertill

foga följande erinran. Den ekonomiska kartan har att redovisa för rågångar, åkeroch

ängs-gränser m. m., och låter detta nog utföra sig der egoområdena bilda

större och mera rediga egofigurer samt der marken är så att säga mera öppen. Men

när deremot egogränserna äro mera invecklade, så att, såsom ofta händer, byars och

gårdars jordlotter ligga oredigt kastade om hvarandra, och der egofigurerna dessutom

hafva ringa omfång, och der ofta nog just vid sådana förhållanden marken är mera

bruten än eljest, så är det att befara, att de ekonomiska detaljerna komma att undanskymmas

af den topografiska markeringen, som i sin mån kommer att lida af ego- och

gränsebeteckningarne, så att alltsammans blir oredigt, om ej vilseledande. Utan att

derför förneka, att den ekonomiska kartan i vissa och antagligen i flertalet fall skulle

befinnas mera upplysande, om hon tillika vore försedd med terrängbeteckning, har jag

dock trott mig böra framhålla, att detta icke alltid blifver händelsen. Härtill kommer

att en revidering af de ekonomiska konturerna på en dylik terrängkarta måste blifva

med stora svårigheter förenad.

Vigtigare torde den omständigheten vara, att den af 1878-års kartekomité föreslagna

och af kommissionen nu förordade kartläggningen skulle vålla en högst betänklig

rubbning i de topografiska arbetena; gående denna ut på icke mindre än att man

redan nu, innan man på långt när hunnit afsluta dessa arbeten enligt, hittills följd

plan, skulle inlåta sig på en annan, och hvad värre är: man skulle om ej just förkasta,

dock göra ånyo ej allenast allt hvad som blifvit före år 1845 kartlagdt i 1 : 100,000,

64

RESERVATION

hvarom dock icke är att så mycket säga, utan äfven nästan hela den topografiska

kartläggning i 1 : 50,000, som från och med nämnda år fortgått samt allt mer och mer

lyckats i sitt sträfvande att minutiöst återgifva markens reliefformer. Sistnämnda kartläggning

är fullbordad öfver Malmöhus, Kristianstads, Kronobergs, Jönköpings, Kalmar

(utom sydligaste delen och Öland), Östergötlands, Södermanlands, Stockholms och Upsala

län samt delar af Skaraborgs och Elfsborgs län eller tillsammans 671 qvadratmil,

då Yestmanlands län ej inräknas, hvilket äfven, ehuru på ett efter nutida förhållanden

ej nöjaktigt sätt, finnes i skalan 1 :50,000 kartlagdt. Det ligger för öppen dag och

fordrar i sanning inga vidlyftiga utredningar för att visa, att en kartläggning af hela

detta område, hvarmed man i en mindre skala med alla tillgängliga krafter arbetat nu

snart i 40 år, skall i en större skala, äfven om åtskilligt af det redan gjorda tillgodogöres,

kräfva mycken tid och mycket penningar, hvilka båda i stället kunde bättre

användas för att göra färdigt hvad man påbörjat och ovilkorligen måste afsluta, än att

inlåta sig på nya planer. I sammanhang härmed bör ihågkommas, att det allmänna

ekonomiska kartverket redan bearbetat Upsala, Örebro, Östergötlands och Skaraborgs

län samt Södertörn af Stockholms län jemte mindre delar af Kopparbergs och Vermlands

län eller tillsammans en yta om 348 qvadratmil, hvaraf dock, enligt kommissionens

nu fattade beslut, omkring 46 qvadratmil (Upsala län) böra helt och hållet omarbetas,

samt det öfriga området underkastas en mer eller mindre omfattande revision

på fältet, för att kunna användas för det nya kartverket i 1 : 20,000. Den väg, som

kommissionen sålunda velat för rikets allmänna kartläggning utstaka, förefaller mig i

högsta måtto betänklig, synnerligast som man kan befara, att det gifna föredömet skulle

kunna om ett antal år locka till försök med kartläggningar i ännu större skalor med

deraf betingade nya omgörningar af då fullgjorda arbeten, så att man kommer att

stanna vid blott experiment utan att hinna till någonting afslutadt helt. Ännu i dag

ega vi, för att taga ett exempel, öfver ön, länet och stiftet Gotland ingen större och

nyare karta än den (plana) karta, som år 1805 utgafs af friherre Hermelin, och då

sådant är förhållandet med en så sydligt belägen och vigtig lem i Sveriges rike, så

är det lätt förklarligt, att andra och nordligare bygder länge och allt för länge fått

vänta på en kartografisk framställning sådan som vår tid det minst fordrar.

Det torde få anses som en åtminstone bland sakkunnige allmänt erkänd sanning

att vi för vårt land behöfva en utgifven topografisk karta i 1 : 100,000, hvilken skala

måhända endast för rikets nordligaste fjelltrakter må tagas mindre. En sådan karta

måste vi derför söka skaffa oss färdig och detta så fort tillgängliga medel det tillåta,

men deremot kan jag ej finna, att vi för det närvarande eller i den närmaste framtiden

hafva dessutom behof af en topografisk karta i 1 : 20,000 öfver halfva riket, såsom

1878-års kartkomité och nu kommissionen för de allmänna kartarbetena det vilja.

Jag förnekar visst icke, att en topografisk karta i så stor skala kan vara af väsentlig

nytta och fylla nödiga behof i många hänseenden, men vi sakna ingalunda medel att

i det närmaste fylla detta behof medelst kartan i 1 : 50,000, såsom chefen för generalstabens

topografiska afdelning i sin reservation det ådagalagt.

AP ELIS SIDENBLADH.

65

Då jag alltså just med nödig omtanke för Rikets topografiska kartläggning, i

likhet med nyssnämnde chef, icke kan finna det välbetänkt att nu företaga °en dylik

kartläggning i skalan 1: 20,000, kan jag dock icke gå så långt som han det föreslår,

nemligen att man helt och hållet skulle öfvergifva alla kartografiska arbeten i denna

skala eller, med andra ord, att man skulle låta det ekonomiska kartverkets bearbetande

alldeles upphöra. I detta hänseende delar jag deremot den åsigt, som alltid

gjort sig gällande såväl inom 1878-ars kartkomité som i den n. v. kommissionen.

Man har, måhända icke så sällan, velat påstå, att Sverige eger intet kadasterverk

och att, då det ekonomiska kartverket, som skulle ersätta detta, upprättas i en

alltför liten skala för att kunna fylla detta behof, det ekonomiska kartverket skulle

vara om ej onödigt dock ej behöfligt, samt att, då en utvidgning af detta kartverk till

en för kadasterbehof nödig skala skulle leda till snart sagdt orimliga kostnader, man

bör ju förr desto heldre upphöra med att bearbeta en sådant kartverk. Detta är enligt

min åsigt en missuppfattning af verkliga förhållanden. Sverige eger ett kadasterverk,

visserligen icke fullt motsvarande de utländska men dock dermed i vissa delar

jemförligt. Men som detta vårt kadasterverk, jag menar härmed naturligtvis våra

stora och dyrbara samlingar af landtmäterikartor, utarbetats under en mycket lång

tidrymd och utan inbördes sammanhang samt med stora luckor, så är det ekonomiska

kartverket ett alldeles nödvändigt komplement till kadasterverket. Den ekonomiska

kartan har således att göra ett helt åt de spridda delarne och att så godt sig göra

later fylla bristerna. Denna karta skall derför icke för den enskilde jordegaren precis

utvisa hans innehaf af mark, utan hon skall i stort visa huru byars och andra sjelfständiga

jordeboksområden äro till hvarandra belägna; hon skall, såsom man sagt,

lägga jordeboken på karta samt dessutom ådagalägga, huru mycket af rikets jord fördelar

sig i åker, äng och annan mark. Det tillhör deremot icke en sådan allmän

öfversigtskarta att gifva utslag i tvister om eganderätt, ty detta tillkommer landtmäterikartan,

och då dess anskaffande hittills alltid tillkommit jordegaren, synes det

icke vara skäl att låta staten nu fullgöra ett sådant åliggande för den som dylikt underlåtit

eller underlåter. Särskildt har man velat påstå, att med den jordstyckningsfrihet,

som en nyare lagstiftning medgifver, den tid snart nog kan vara inne, då stora

förvecklingar i fråga om inteckning och lagfart skola uppstå, om egendom, huru liten

han än må vara, ej utmärkes å karta, men då denna karta, förutsatt att eu förändrad

lagstiftning uti ifrågavarande hänseenden skulle fordra en sådan, väl bör vara en egendomskarta,

d. v. s. en landtmäterikarta, så blifver äfven i detta fall den ekonomiska

kartan ett nödvändigt medel för att lemna en öfversigt öfver de många specialkartorna.

Enligt min uppfattning har således den ekonomiska kartan till hufvuduppgift

att komplettera vårt kadasterverk och att möjliggöra nödiga arealbestämningar af åker,

äng m. in., och om man låter en sådan karta vara hvad hon hittills alltid varit, d. v.

s. om man icke tillägger någonting som egentligen icke tillkommer henne såsom sådan,

så bör hon ej få tillvitelsen att »förete bilden af något ofärdigt», derför att hon är

hvad hon är, nemligen en plankarta. Hon kan och bör kompletteras med höjdsiffror,

Uti. ang. kartverkens bearbetande. 9

66

RESERVATION

h vilket är en ganska enkel åtgärd, men hon behöfver ej nödvändigt förses med terrängbeteckning,

hvilket återigen är ett mycket kostsamt företag.

Då vi "öfver hela landet hafva behof af en topografisk och en ekonomisk karta,

så följer häraf att för ingendera får skalan tilltagas i den måttstock, att härigenom

den andra skulle blifva lidande på tillgängliga och nödvändiga medel. Häraf följer

ock att skalan för begge, hvar för sig eller förenade till en karta, ej må tilltagas så

stor för någon del af landet, att öfriga delen af riket blir obehörigen tillbakasatt.

Skalan för den ekonomiska kartan anses ej kunna tagas i södra och mellersta

Sverige mindre än 1 : 20,000, men i norra delen af riket torde 1 : 50,000 blifva tillräckligt

och anser jag att dessa skalor böra äfven fastställas för den framtida ekonomiska

kartläggningen. För den topografiska kartan hafva vi, såsom jag redan sökt framhålla,

åtminstone för det närvarande icke behof af större skala, än att hon må kunna

lämpligen utgifvas i en 1 : 100,000:dels karta, frånsedt den minskning som Lappmarkens

fjell trakter kunna tillåta. Då likväl enligt kommissionens förslag och beräkning en

utvidgning af mätningsskalan för en topografisk karta, äfven om hon tillika är ekonomisk,

°för rikets södra och mellersta delar till 1 : 20,000 skulle öka kostnaderna med inemot

2 millioner kronor, eller ungefär samma belopp som antagligen skulle blifva fullt tillräckligt

för den ekonomiska kartläggningen af rikets norra delar, hvilka dock omfatta

ej mindre än vid pass hälften af hela rikets areal, så har jag i dessa omständigheter

funnit ytterligare skäl för mig att inom kommissionen motsätta mig flertalets mening,

som vill tillsvidare göra denna rikets hälft lottlös på ekonomisk karta.

Med denna min uppfattning om de allmänna kartverken följer att, såvidt jag

kan finna, det bästa vore, om vid de båda ifrågavarande kartorna, den ekonomiska

och den topografiska, så få rubbningar som möjligt göras, och att kartverken således

bearbetas ungefär såsom under senare åren skett och så att båda slagens kartläggning

af riket måtte samtidigt afslutas och det så snart som möjligt.

Beträffande deremot offentliggörandet har kommissionen föreslagit, att den

gemensamma ekonomiska och topografiska kartan skall utgifvas i mätningsskalan eller

i blad om 1 : 20,000-dels storlek. Så länge kartan anses böra vara såväl ekonomisk

som topografisk, förefinnas nog skäl hvarför hon bör utgifvas i denna stora skala,

men om man deremot anser, att kartan i 1 :20,000 bör vara endast ekonomisk, så

kunna tvifvel uppstå, huruvida äfven under sådana förhållanden denna utgifningsskala

är den lämpligaste. Genom att utgifva en sådan karta bladvis, hvilket en så stor

skala krafvel-, komma icke allenast läns, härads och socknars gränser att af kartkanterna

afskäras, utan äfven, hvad värre är, byars och gårdars egor styckas på flere

kartor, till och med icke så sällan på 4 sådana, hvarigenom öfversigten och den praktiska

brukbarheten mycket försvåras. Detta inträffar icke, när, såsom hittills skett,

kartan, visserligen i mindre skala, men häradsvis utgifves, hvarigenom ock arealbeskrifningen

kommer i närmare samband med den karta, hon skall åtfölja. Då fördelarne

och olägenheterna af dessa båda slag af utgifning kunna ses från flere sidor,

och då afgörandet härom icke bör kunna anses inverka på hufvudsaken, nemligen

AF ELIS SIDENBLADH.

67

huruvida den ekonomiska kartan skall tillika vara topografisk, torde frågan om utgifningssättet

kunna tills vidare anstå, tills denna hufvudsak afgjord blifvit.

På grund af dessa och andra ej särskildt här anförda skäl får jag, i likhet med

kommissionens pluralitet, i följande hufvudpunkter underdånigst hemställa:

. a) beträffande organisationen:

l:o. att de nuvarande ekonomiska och topografiska kartverken fortfarande

bearbetas och ställas under chefens för generalstabens chefskap;

2:o. att den närmaste styrelsen och ledningen af dessa kartverk

utöfvas af afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning o.

s. v. (= kommissionens hemställan);

3:o.—-6:o. — kommissionens hemställan;

7:o. att nuvarande kartografer och qvinliga biträden vid ekonomiska

kartverket samt extra biträden vid generalstabens topografiska afdelning

tillförsäkras minst enahanda aflöningsvilkor som förut tillkommit

dem; samt att nuvarande såväl kartografer som koppargravörer i och för

rättighet till pension, äfvensom kartografer i fråga om ålderstillägg må

räkna sig till godo den tid, som de tjenstgjort vid de ekonomiska och

topografiska kartverken;

b) beträffande skalor och arbetsmetoder m. rn.:

8:o. att för återstående uppmätningen och kartläggningen af landets

särskilda delar, med undantag af Norrbottens län, hvarest kartläggningen

bör fortsättas och afslutas enligt nu faststäld plan, tre olika skalor användas,

nemligen

för ekonomiska kartan: skalan 1:20,000 för hittills ej ekonomiskt

kartlagda delar af sydliga och mellersta Sverige, ungefärligen intill 29:de

bladvådens norra kant, enligt den för generalstabens karta öfver Sverige

gällande bladindelnirig, samt skalan 1 : 50,000 för den norr derom belägna

delen af riket utom Norrbottens län; och

för topografiska kartan: skalan 1 : 50,000 för ej allenast de hittills

icke i denna skala topografiskt kartlagda delarne af sydliga och mellersta

Sverige intill nyssnämnda bladkant utan äfven för den del af det norrländska

kustlandet, hvilken ligger mellan denna kant och södra gränsen

för Norrbottens län, äfvensom för det närmaste området kring de vigtigaste

kommunikationslederna genom Jernband samt omkring Storsjön eller

för ett sammanlagdt område i Norrland af omkring 340 qvadratmil; samt

skalan 1 : 100,000 för hela det öfriga området i norra Sverige;

9:o. att den ekonomiska kartläggningen, som verkställes i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de för det ekonomiska kartverket nu gällande

grunder, dock att kartan förses med nödigt antal höjdsiffror, ut

-

68

RESERVATION AF ELIS SIDENBLADH.

föres på det sätt, att en del af den härför erforderliga arbetsstyrkan

föregår med sitt arbete den topografiska kartläggningen och en del samtidigt

bearbetar den redan i 1 : 50,000 topografiskt men ej ekonomiskt

kartlagda delen af landet, så att både den ekonomiska och den topografiska

kartläggningen af hela riket på en gång afslutas;

och att den topografiska kartläggningen, som utföres i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med härför hittills gällande grunder, skall föregås af

den ekonomiska kartläggningen, så att för den topografiska kartan ej må

behöfva upprättas någon särskild grundläggande stomkarta, utan erhålles

denna genom nedtransportering till behöflig arbetsskala från den ekonomiska

kartan, der hon ej redan innehar denna skala;

10:o. = kommissionens hemställan;

ll:o. att utgifningssättet för den ekonomiska kartan må tillsvidare

lemnas oafgjordt;

12:o. — kommissionens hemställan;

13:o. att arealuträkningar skola utföras och häradsbeskrifningar

utgifvas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande föreskrifter;

14:o. att förteckningar öfver geodetiskt bestämda punkter och afvägda

fixpunkter upprättas och utgifvas jemte möjligen dertill hörande

öfversigtskartor; samt

c) beträfiande det årliga anslaget och tiden för kartverkets fullbordande:

15:o. att årliga anslaget bestämmes till 190,000 kronor, men att

detta anslag, i den mån de nu till afvittrings- och storskiftesverken utgående

medel ej blifva till sitt nuvarande belopp behöfliga, ökas till den

storlek, som kan erfordras för att kartverken må kunna inom en tidrymd

af högst 35 år öfver hela landet fullbordas.

Stockholm den 21 Oktober 1882.

Elis Sidenbladh.

B U, XXL

Öfvertryck- clfderi'' del af‘ Genera Istakens kalla i

som motsva ra?- det ekonomiska/ kartbladet/

ska/lan 1:100,000,

TJELLMO.

‘tjiipW

f \av\\

aning!

- ”

0w!rvityd>^y

»itc#

, ‘S.dPWS.

mM

>\OV Vvvii

l^bit.v.sufjrfé*

uauleu <■

jRmufrn

StlSobnaÅ

v <H|l

%?§m£

_ _ j G"''■''ce!''

(Gode gård)

in o. 3-t

rinspoTiö

Tjellmo

Bil. xm.

( Skörm arbo)

mm

sm

mm

?sr**

cvvYtf xv

F

.--''''lp.r

Js,

*Ö''r^

''Vtrtw

puss

RS-SåA

30i

%8gf<Ä

Vl^V

''■ </ *

V \

‘M

-

*=* ys VcV-**

&sms&m

$xr;r

i»

Sff

.*/ v;,

''p-WM

ml

Yio\wvsys\v

;»sS*$ ia@

■: -3:

m

Ilifi#

v*

.Y^xv i\

=53 %

Vs

CUig:

Ernå

Kl‘>rk(u.

•.ÄÄ-;''VJ

TittutJS

Skolhui

v$ssm

<irr\

& ''$ ■, %r.

Kdrr

XyrkoherjBt

Qellm^i

HH

.^feVÖSr.W

i^gycioV

rinna

''Cks-bost:

* A0m

S;- ^,1^

ma!#!#

if&S

s***:

0^

-Beta

el-.Xloisbei

'' %» ■,

Dråsasjim

|s2§/^

Rf»

\" \ '' B-3

s^ätoV

*#• ? ,• •#»*;,

hv%g^M0

!Vl;YS^

,:#■■!#«k

c£D<^

208, &

sJLun^

''eZ.-JCLofst

&

&3JR;

3M3,M§7////

Masa.

»Xfe

W&l éfriär^t

Djupen

*1H0

J ,/''-\; jty/its.

StHolnui

jW

^Vy/troi

r*> *

Å88£

%M''

Eriksltert

/Tills

Lunett^

</d

iphumpen

\ ^ O %

TUM^ÅWBsbo |

^ rc*3R s

Jbkenbcrg T-.

fJhtmpen\

/Vy&yyyefj

stad»

^V//JjLlti\

Fotolit. Gen. Stab. Lit. Anst.

(Spong)

flis

in

HÄ

n

mn

''

IBPiJlÉ

IM

gflfajgfe

■i

MM

^sn

HH

HH

[*4ä

mmimi

Www

iftiSii

msM.

Ifj- Sj

mmmm

:

viaUtL

mm

Wsai

Hn

mm

mwm

mm,%

Sfi

BK

mmmm

rmm

P<y-}~,

i»

''xm

B»

va

j^gg^ii

mWm

(Helle stad)

( Gode gård)

A<f'' A

-

tf A*

.si,^. * ''''Mdjfifi0st

P ■f'' wJ*

tf £ *4

^»•4*

tor

3 v/'' ^

A -v;,

fl~)N?Jcro(/cfil

J? ''''SkoLhzu^i

WPPp

V --Ö''

JT-*

*

<&J *

clv\ civ

&

* *

& ■$?**.

iiatwf

.<& >4* <8 ;3g

•?: ‘5-- a

’• . Ä • «3fa. i

** <§*

3? & jfc

t’

* *

&>..

* *y

-V

«•§ sab^

öleuTi

''WrS&ebi

£ <y^ I

,*SSÄé:

4*.

3 i * *

Ä*ä

Öro®

ftsVex!

#■ ■£ V

Soll)f''fträ

7/7„ / n ÅtPÅ5

V-é?’

(# ■«- «= ■ ''*

i?3®''

M bä*

•i. "»v'' *,''

■si sete

:£Mu*r

tf ^-i/

tf v .A.??®

« **'' $

e&*sS>

V* *

* -3 »

tf * ,.#

»S-*

\/Y

''Marliiu/shu/llpi1.

ÉÉMp!£§

i¥

Aj& **

• -a

8. S?''''";

[380 *

v -5-

.<£ *

>''**

:V * v

f*. x- 4

■v tf v

£ */%*-

m&rpj;,

%*''*"L

Ä*f*.

**'':*■■£

<5^ * $34

Va-** 1- a

tf. -tf

retar

m 29i,

5 ''*

:#*t *

7

X -tf .V

V tf tf

tf:- -•■

ann

/V#/* *•''

<&?

.4 A- _*

.t^V

v«.» *«•»•

"3> £ **,

tf* * tf

<£* #

;3fc ^

-V *-*■

tf tf '' tf

v* a*.* \

% -v

*- -v 4;

•Il scLgerlujlfrT

• ...'' - s''. -o

Omlebäfåi f

*»\\*«

''jPikhfdtT

!*.''+^i

«■ ;

.-ve

-és

r •''■ t--

«,5^

^''•s -*

•■%. *

V* ■*»«; *■

*: -f

WpJ

&• -9,

>''7^

■gp&$W

* s .■

-f "■«■ *''

* Ä- ^

.:5i,

S*. .

cujgartnrp T it'',

•V1 -v ''l ''■‘•''t • cj

rshyUart

Jr *5-

* A *uf’

;S.i:,f

■%

A V

* * v V

. ^ i* » V;

^'' m

*tm

*?**<

:W&W--

4 P. H *.''

* vfc;4:

-V

* ^ i

,x ''* *J?&

& p <i&

- ''c" >"''-''

-*■ *-*''

A* ^ ^

=s .•.'' * * .*

* ■■ -. *

:*»■•* *<’

''?-> /''

>* .*--,j#-

X. .^Ä./

>< 5f

j?''

C&| *:;

* fK

rkula SB

Xfc^i %

.JSs

* ***''

4:**

&.''*%$■

S -.»o*.

A* ^ -X

V s-Sl\gsttfipePjr

*

i''#vhJ

ÄäJ!

*^4 ?.*

AS5S

i''.xi;«.

»I*

vX-s''

-é a

v A'':.;4

^ ^ sr

<*''

a’

> -4r

V ■* .il/

t—r «ä

\a\x

-

*

''%2*jfr\

<y& P.

•inddaltnA

~’GT

ty/4

;V0:

S» A A

fesei

-

^

aä.

. a ^: ''

A A if

Oq

lO UtA

-*;.*j5?''

i* itVK

A * v

PJ**L

’4M*

<

** å‘

a r7-vvv..ii

A 5f*A

^ .ié -Vj.A- w t

*- %

V4It ''^A''

**>J* *■*#*]

m,mm

4^-fe A(

v

e

■V *j*

5 ,f/:o ''aaliuul

w W »Av* X

’* * *

>.5iV

> i? =a‘

tiNardsb,

,4,''t

it jEJf.

.#> *

* **''

❖ -4*^ sS.1

-*• S-tl

»4> * f''

i * *

,«=%

«;i.“?,y?''.

■385a *

¥» ^ ''§^

ÄS«J0

t »

Ä.?>-

2«.-- ,s.

iT A- —

a

A A .A

•* &*

Ä A

3''^i ä

- - v

-

o,ST.

y , y_

<''"~p

Vif-Vä^,

>‘Sw

<3 •*£

S?y>^

,i* *» *v/

> A V?

fe v tf,

I O W A ii -

Atfc''4.

i

Wrtorjj/JV

"i * *;'':

■tfVa i.tfj

tf tf tf.

tf»''

«,£ •sp.’#''

tf U"

tf A V tfi

tfr- tf a tf

Ris ce''

mpf

ééf'' A V

/ v A , V 0

y<$%i

iby&\k\ r

„0

u.t2il &ra

tf tf tf''

tf

lagra

TittutB yTJ

Skolhus %

tf a*;

. tf tf.

ij?* >fe| Q

;tf tf/ .Atf

& V? ,

Ervidsi

■*h£TxiP

•tf** w

«s /''

tf tf-Ä-,

A tf Atf

Ȁlfl

tf ■„'' • A.->

_c^tg>& rg,

tf tf tfJ

‘Va v-''

tf2p?

P-Jit.

yv

■''IfSaLtl/y,

[Kärr

ffåfr*. *0

/.•V Vt, Atf-fc

tf tf tf ;

■öfbron

tf ^ i

tf VA?

\«*. tf’?,''cf..,,''^r

\<v ^ c

* tf .tf.

tf tf tf

^ a 44 *c

tf.-tf •tf

tf A A

-V

torr

tf tf V&

*

tf tf/''''

tf.

??V7*

v/tf tf

.«#

y-^1

Järstorp

tftfi

v v, v

A A tf tf

''Hult

tf tf

tf* t

Kyrkoherde

iellmtL

;/ tf.A

tf .tf tf A

hberf/T

''4

J;'' ''• --

KÖ/A15

y y.y

. V v. . ^

■V y ’

kssi.

rissunncv

Eqelstorp

*;''^

LSvP a-J c^''

Vs. A,

WWm.

'' Klocka kost.

if-¥i> 0

-aW ^

•S-^ ^

4^* Ǥ>

>- A v

■tf*1 _4

tVckteranpén.

■St ''-‘^V;

tftffV

3 ack t

d,Klpfstq

>*Ä

v tf- tf tf

ef

»V/kv*

■»itf

-*■■■.-y^.X

u A %A tf V tf

**4i

"ÖTaaa sym

#4y«.

»WÄ

W.4'' 4

,sf A®

v »v

; ■ ■. ä *

a* *>

‘“''tf T?

i?''

^CLTjskrt/v. frost.

STM j

^ Jf ^ ^

i f.-f >.

‘M;*

:V5 ?■

tf.-i®

rf: «.

,^-y .ft''.;®

SfSB

l/Åf.

Ycvtvlt

fcLund

''ed: Klöf,sti

%®r''s|

: ''*r

A c£;

,7«i ■; ’

'' V W- 6, ^ ■*■ ‘

Spr* 1

:''4-tfV

/ Till

Masa■

..f^''

tf tf V-A

‘tf 3-

4''V

>.^X: S

9b e-.

tf tf tf

vAtftf

tv-.

V» ■/ 180

flT f**Mi

tf .tf tf tf tf

ié 1-^

v -tf .tf tf

.»''ssMsjra

tf tf . 4

''S

,Y

c|£y

tf * tf

fjSr^

Arauihjfpt/ ■ 1J

-

ikarti^en

''Oyf.

■»*

tf tf tx

.tf tf “tf^ *:^,V

IJ St.Bolma

MM.

\ v v.

/ fi * tf

tf tf * tf

fybroto]

®Éjp2fl?

v tf V]

•tf.tf».

.fx*;

‘''(.ris •; ..tf a J

mvd\

f

-A ^>

tf A-tf

\ hriksbi

V. f

''Lund*

v a <--

>b 9PÄ/. : ’

1=3 O

ujuphump

is 0 /tf"

Vv ,-> ä

Tztyfftryebo

> ''fe tf:

''öfcöl OTZj

<:■ --.

''Ugfttf *

• .V2C5

./as /il:

4^§lS

4,

■Bilberg

[%, A A

ByhypffetJk

t» <?

«V®V.

»V»

-YK^//-y n.

-3 -fuskeri)

SiSLi

''jis

Fotolit. Gen. Stab Lit. Anst

Tjellmo

III 0. 34

Fin.spol ig

Bil. xxm.

(Godegård)

in ö. 34

***■ *■*

i *''***$ l

............T* * .1* *>:

* *

4 * $

”NyTeroi/cnmk

S Skolhus f

tf tf tf;

X /X

* *''■£

/ -

tf.- ❖

* 5- V

''S VvvY e~iv

* X

tf * *■

SÄ .<*> fl

tf>-...x

<§= ’ tf.'' tf

x *x

<3bcg'':

tf tf tf.

•oIszulT*

* tf #

X- tfa °-

AV»)

■Sv £ S

-

tf*s.

ig tf# “i

V y»* f

''ijnrkvil;

ftsUi!

^ i4,#-

.*-fS

''-* %

* V *,*

tf &''%

* **;

$ * *

x tf

-tf ''£>'' tf?

* *

,pr*7 *<.

''23 tf

fc a- X

Collet T

$• -V*''

.***''

Ytf \

larFngsTvult.

» x . *Y % tf V\ J

i r

''***•>

* X 5

tf tf

X ''tf

;&>-

''Jf<yf\>etorp

''X «, -V

x* *-

X X

1tf •*- fr tf

***‘V

*S ; 4

SS

tf ‘ tf

,*tf v

■tf %> i

U ,Å *

*ggjy*gy

v/ <$r

* x -sfei

tf tf

-*-**

<*:■**

tf^r *. v

.tf ?tf tf*

* tf5

X X X

<£ - tf

^ & tf.

tf„ tf

X x ■ tf

v* tf

tf, .tf «*■

WFcigerlud&T

)Ws* * ^ * *■

Irikludt T

rÄ. &,

Wi

.-t? *3 sö

*’*-*5Ä4

’§> *> ér*

Vi* tf

-

(.tf -¥

•S''* -+ #"

3^^ö''

/£ ''<&''

■V V

Yj&J- 4»,SX

oMartorpTffx

y :* »■

rirliru;shyUii7i /tf

s-ö ^i.

^MgcLg4ti

W%

:-:äf -V-X

-

-V ->

. * TT;

ä "N%

fer=8

?3

.x *

X -«

i ^.S <^>\

^ -•-

<5* * #

^ äV

go-j° ''.]p^y

X X.

®»i

* * v

x

■?<• # x x.

4X V

x W-’

•H- Vt

-

^ ^ ^

*J*J**&

■& fr

rori fö

* ''fr *■

> >*''

X 3# -

)■& fry/

X.''^v f?3.

ikirla SB

*X * X

* fclfU*.

a

S -s»(S

YjSljtysUfcj/et-By

!''■■ ■ -''V1* - ~ ,~ ~ z

-*\n *

X -X. x

4»*^''

^ X- x

X

''»Isf

**. X

-

•X

5- £ X

/arrvtorpeli,

% .*?«%**

r**

r . .-Vw,:

X 4

.v -*;..

V

A* X''

<$=’^ ''S3

_x x V

:£3?3

V- O''

3oÄså2«^

*;«r

9ST

- >r ■ „ k--

_

# #. x

:X V X''

-«cX x

<v267.

X XÄ,

M i''

X

T

-

.X X X

X X

Oa

*«*Jl

VfVv

Z^y/4-

t* '' ?*

XX

X X"X

>x^xx

Xifc

v X

jXXXi

A. 1

xvx,

X x X XX

||Z. Ifichult

X x x''

;xx>xx

“fy

>xx;

xxjx^x%

:**■*

> X''x''

■X x X

<?• ^<-

X X.

■#.f =e

yij

iXore&b,

''''Vi4V.>

fSlé&bvLlzjsicl x

**4*£v£x

x *$.

X

■** s

# *x‘

!x X v

;v a vT

>*1*

■J «''?>''■

fl.-j! ^ $1

«=%4,

385* v

**•+/

x fr-fr

-

.» -. *■ ! ■*

$ »~Ä

X »T

*%&&

x XX/

Xxx

«Jj.

X x X

"X^ ><- X''

X X x''.

X x''

X X x.

aST/

- V v *i>.*

*****!

»SS

> i*''

‘#*£,

, X V X,

''tcrfrpSQ

^:^X -3É x)

x ^ x.:

x.x

-

XX X

vX it. X

-X, x?

^ ^

vi?*

XtI

Risaj

; *X X

X )?$

-X X

>x:x:

i.''?-''

- X XX

,^-

X X,

*#*1

A XX.

\agra

BittutsBjpi

[a Skolhus

-

XX

X > X

A*

■0Sy

-

I2S1.S

>x 4.x ,

irvidsi

StrwieiLj^.

V.xx

-

xx «

X4X

XX x:

x*x:

!*«\s:

ySaldM

X X ''x

ilCärr

i

>ronM\*

>x^.

1>XX

jyhilrXårr

Lxvx

^eXX;

.% f^r

-A , »

i null

]^hp- fp1

Kyrkoherde

bellmo^

<^.xx ^

’(Or

r*-3^m

/yberqT

Es-X»<

i***-»

.^ea ^g>

i ■*''

> /-TtAX

Egdstorp

*-ry

X «?*»

Si5*51?- \?-

•S^^.x

X sgS

Flock, bo st.

*£*?gt; fr.

•$*>

,4-^ ^ •§''

kiX^XÄ <jp;

^ ^ ^

Vetier(iligt

T ’ X-i “.V

s2%^

X x X"

4 * ^ ^

*Tp->

A* t*’

x x

^ ^ .*

i??‘f *£3 d-Klots i

rL Hell..

% #xx

*,x> x

"x x v

^vaaa %yyRr

X X x\

''XX x

1#£VT

,*£vv*v;

c^r>v:-Ä

<5>.^ tf

tf <b''^^

ÄSBfc

^ tf,.

tf i1

o‘Oo

,C> É?rda)\0-

^ Ä.

n&^x

..tf tf t.

fäjijsArz/v. post.

■pXx

-

tf'' tf''

V «''•’•;''•<>-

T4 ''-a , \

A +v*‘

4 # X

-tftf -tdT»

i/Lund

''eL.Klofstc

''^-''«5f

JPl^sf''

^ ? X

* v v;

-ig- A

TT-N

fe

j(r I

4''<9

Torp cm T

/Till

Masa

‘/•“.»■i,

l4_-X’A

;v^a.

W tftf tf

?tf tf’.Hr

-

“44 4>

■tf tf

tf ^ tfx:

s;- x x

&> Ǥ> ''?e

x 5 ^

.>v*''

X Xx,

t«i|4tp.

X , , X ),

»tf tf s^>

x/tf

.£ tf

-

.tf ■:?.

NybroF^ ci^

;x.x x?

;ä:v

XX 5

[%?>/

Artruiuful

tf''» JtfA

X X^r

St.Bolma

F * JS

*C*i

tf tfi «>tf

LVybrnla,

mm

tf®.

-■ V v.

«fv;

Jsv

-> X /

xxxxj

/tf ^

^TÖtf

XXX

w-fe.

?---;: tf

s-.''?''»-^ -.''v

i u V. .

4 *

\ Briksbl

‘mm

tf ^ ^

,■ »V\>X ».-

tf

,unds

2

^s/.<a«> c£> » tf »Vtfo tf i:

,4t3tf x

4% m 4

vjiLphztmp

tf . 4 tf ,

dibcrQ.

x 7tP tf

■4 *A«*''

, ^vX

f v -

--%. •*• <*-

''asketik

NybygtjetTr^

- ö ^

■tf <?

tf X V''

tf,.;/

a 4*‘

Xyiny,,eJ t ,?

^ tf tf1

Xx x\

llpnsh,

tu ** * 4

lÄf

V.1" A

-

*S\ t/i-ihii

Fotolit. Gen. Stab Lit. Anst

(Spoug)

Finspong

Bil. XXVII.

(Sköimarb o)

Tjellmo

(Helle stad)

BilXXVM.

Öfversigt/

af de för landets olika delar

föreslagna uppmätnings-och

utgifhingsskalor.

Liileåt

Umeå

[ emösand

,44-1 tf:

29 bladvådens

narra.'' kant

Gefle1

lipa alu

Western?

Karlstad

Kytéti[pm§

Märket ad1

Jjhlköpiné

rfiiersbarö

Göteboi

Jimköpiué

Wexiö<

Kalmar

iinlmsl

Miättling sskalor

i: 20000 i: soooo t: tona oo

tnooooo

Kar l si

rstranstad

t: 20000

och f:''tooooo i:*00000 1:iooooo Uxooooo

KÖPENHAVN

Utgifiiingsskalo r

IK8BR&*!

Gen. Stab. Lit. Anst