SOU 1886:1

BETÄNKANDE

jemte

FÖRSLAG

till

förordningar om Kreditupplag och Frilager

samt deraf beroende ändringar i Tullstadgan

och Handelsbalken,

afgifne af

deri af Kongl. Maj:t den 27 Oktober 1882 i Nåder förordnade

Komitén.

Göteborg, N. J. Gumperts Tryckeri, 1884.

Till Konungen.

Eullmägtige för Handelsföreningen i Göteborg och Stadsfullinägtige i Malmö

hafva uti underdåniga skrivelser, hvilka under år 1882 hlifvit till Eders Kongl. Maj:t

ingifna, gjort särskilda underdåniga framställningar i syfte, att Eders Kongl. Maj:t

2 INLEDNING.

täcktes vidtaga åtgärder ledande dertill, att frilager och kreditupplag i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de danska institutionerna af samma art blefve i Sverige medgifna.

Öfver dessa framställningar har Generaltullstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt

yttrande, hvarefter Eders Kongl. Maj:t, som ansett de ifrågasatta frilagers- och

kreditupplagsinstitutionerna vara af den vigt för handeln, att de borde ifrågakomma

till införande i den svenska tull-lagstiftningen, funnit godt att, jemlikt Generaltullstyrelsens

underdåniga förslag, åt en komité, till ordförande och ledamöter hvari

vi i Nåder förordnats, Nådigst uppdraga att verkställa den utredning och uppgöra de

förslag, som för ändamålet erfordrades.

På grund af komiténs till följd häraf gjorda underdåniga hemställan har

Eders Kongl. Maj:t i Nådigt bref till Generaltullstyrelsen af den 15 December 1882

anbefallt undertecknad, C. M. Beyer, dels att genom besök i Köpenhamn och Christiania

förskaffa sig noggrann kännedom om anordningarna af der varande frilager

och kreditupplag jemte derom gällande föreskrifter, dels att besöka städerna London,

Antwerpen, Amsterdam och Havre för att på dessa ställen inhemta fullständig kännedom

angående dervarande anordningar och gällande föreskrifter i enahanda eller likartade

syften, dels ock att( öfver allt hvad sålunda inhemtats till komitén afgifva

fullständig berättelse till ledning för det komitén förelagda arbete.

Sedan sådan berättelse till komitén afgifvits samt komitén särskilda gånger

härstädes sammanträdt, få, med återställande af Fullmägtiges för Handelsföreningen i

Göteborg, Stadsfullmägtiges i Malmö och Generaltullstyrelsens skrivelser i ämnet

jemte bilagor, vi, i fullgörande af det osa Nådigst lemnade uppdrag, härmed dels

öfverlemna ej mindre ofvannämnda berättelse än ock särskilda förslag till förordningar

angående kreditupplag och frilager samt ändringar i 17 Kap. 3 och 12 §§ Handelsbalken

och 21, 29 och 11G §§ af gällande Tullstadga samt dels närmare redogöra

för de åsigter, som hos komitén vid dessa frågors behandling gjort sig gällande.

Vid upprättande af förslag till förordningar angående kreditupplag och frilager

hafva komiterade ansett sig böra i hufvudsakliga delar taga till förebild de bestämmelser,

som för likartade institutioner äro gällande i våra grannländer, Norge och

Danmark, enär — såvidt komiterade känna och undertecknad, C. M. Beyer, under

ofvanomförmälda af honom företagna resa kunnat utröna — andra länders inrättningar

till lättnad för handeln på främmande marknad med tullpligtiga varor stå i liberalitet

och användbarhet betydligt efter de danska och norska.

Att komiterade emellertid i sina förslag ansett sig böra i vissa delar icke

oväsendtligt afvika från föreskrifterna i grannländerna, beror hufvudsakligen af de

olika förhållanden, som ega rum hos oss och i våra grannländer.

ALLMÄN MOTIVERING.

3

Då kreditupplag sinstitutionen ännu är för oss fullkomligt främmande, hafva

komiterade icke ansett sig höra föreslå institutionen i hela den utsträckning, som den

under tidernas lopp vunnit i Danmark. Särskildt anmärkes, att komiterade ansett,

att, åtminstone till en början, innan såväl tullmyndigheterna som allmänheten hunnit

vänja sig vid den nya inrättningen och dermed blifvit förtrogne, endast åt varor, om

hvilkas utländska ursprung intet tvifvel kan finnas, hör lemnas tillträde till kreditupplag.

Till följd häraf hafva komiterade i sitt förslag uteslutit alla manufakturvaror

från kreditupplagsrätt, och häraf har blifvit en gifven följd, att någonting motsvarande

»det udvidede Kreditoplag» i Kiöbenhavn icke föreslagits. Af samma skäl hafva

komiterade icke ansett sig kunna föreslå kreditupplagsrätt för tobak, socker in. fl.

artiklar, som visserligen i myckenhet införas från utlandet men som äfven äro föremål

för inhemsk råvaruproduktion. Handlande med dylika varor, som icke ansetts

kunna få kreditupplagsrätt, skulle sålunda blifva i viss mån sämre lottade än deras

yrkesbröder, som drifva handel med kreditupplagberättigadt gods. Med hänsyn härtill

och till underlättande af den större handeln drista komiterade — ehuru sådant

tilläfventyrs kan anses ligga utom det oss Nådigst lemnade uppdrag — hemställa,

huruvida icke skäl vore dels att helt och hållet borttaga den till en procent af tullbeloppet

uppgående afgift, som, enligt Tullstadgan § 80 mom. 1, skall erläggas för

nederlagsgods, som varder till utrikes ort åter utfördt, samt dels att icke uttaga den

lika höga nederlagsafgift, som för inkommande gods, enligt föreskriften i § 81 mom. 1

af samma stadga, skall erläggas, förr än samtidigt med tullafgifterna. Yarorna höra

nemligen, enligt komiterades åsigt, icke drabbas af några utgifter, då de ej förbrukas

inom landet; den inkomst staten har genom de utgående nederlagsafgifterna — i

medeltal under sistförflutna 5 år utgörande allenast 1,272 Kr. pr år eller, om äfven

inkommande nederlagsafgiften för de utförda nederlagsvarorna inräknas, dubbla summan

2,544 Kr. — är så obetydlig, att dess upphörande icke kan anses medföra

någon märkbar minskning i statens årliga inkomst af tullmedlen; den jemförelsevis

mindre betydliga särskilda kostnad tullverket får vidkännas för öfvervakandet af

nederlagen, hvilken kostnad egentligen endast drabbar de största handelsplatserna,

Stockholm och Göteborg, hvarest särskilda tullafdelningar för nederlagsrörelsens handhafvande

äro inrättade, torde skäligen kunna anses betäckt af de der utgående betydande

afgifterna för den verkliga importen; och den inkommande nederlagsafgiften

är i sjelfva verket intet annat än 1 X förhöjning i tullen.

Vidare hafva komiterade icke ansett lämpligt föreslå sådant hetalningsanstånd

för kreditupplagsvaror, afsätta under tiden emellan generalförklarings afgifvande och

den näst derpå följande inventeringen, som i Danmark lemnas mot s. k. revers.

Detta skulle nemligen, på sätt undertecknad, C. M. Beyer, i den meranämnda berättelsen

påpekat, lätt kunna föranleda missbruk.

4

ALLMÄN MOTIVERING.

I afseende å den föreslagna frilag erinrättning en anmärkes, att denna skiljer

sig ganska väsendtligt från det danska frilagret, till följd deraf att svenska tullverket

icke borde betungas med anskaffandet och underhållandet af lokalerna. Detta torde

här i landet, der staten i allmänhet icke är egare af förtullningslokalerna samt afstängda

tullområden icke finnas, böra öfverlemnas åt kommunerna eller enskilda.

Till följd häraf hafva komiterade föreslagit stadganden angående sättet, hvarpå frilagerslokaler

böra vara inrättade, betäckande af kostnaderna för frilagrens bevakande in. m.

Denna omständighet — att frilagren, icke inskränkta till trångt begränsade

tullområden, här skulle komma att tillhöra kommunerna eller enskilda personer —

torde medföra den beaktansvärda fördel, att det svenska frilagret lättare än det danska

kan komma att erhålla det större omfång och de öfriga fördelar, som närmast motsvaras

af hvad med begreppet »frihamn» åsyftas.

Först genom frihamnsområden vid några af landets förnämsta och för ändamålet

bäst belägna städer blefve, enligt komiterades mening, svenska handelsståndets

genom ofvan omförmälda underdåniga skrivelser från Göteborg och Malmö framstälda

kraf på institutioner till underlättande af handeln med tullpligtigt gods på utrikes

ort på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodosedt. Men för omedelbart införande af

en så omfattande institution är tiden måhända ännu icke inne, hvarför komiterade

inskränka sig till antydan derpå såsom en framtidstanke. De nu föreslagna institutionerna,

hvaraf köpmän i alla landets stapelstäder, der tullkammare under tullförvaltares

öfverinseende finnes inrättad, skulle få begagna sig, skulle emellertid icke

göras öfverflödiga genom frihamnar, som naturligtvis endast kunna inrättas på ytterst

få platser i landet, hvilka, i följd af sitt läge och särskild! gynsamma omständigheter,

företrädesvis egna sig för befrämjande af varuförädling och omsättning länderna emellan.

Komiterade äro öfvertygade derom, att kreditupplag och frilager, derest de

varda i landet medgifna, skola i icke oväsendtlig mån bidraga till utvecklingen af

landets handel, hvilken under närvarande förhållanden, då våra närmaste grannländer

äro med sådana förmåner gynnade, i denna ojemna kamp måste ligga under, till

skada icke blott för handelsrörelsen i och för sig utan ock för vår sjöfart och för

vårt näringslif i öfrigt samt följaktligen äfven för vårt lands deraf beroende förkofran

i mångfaldiga riktningar.

Med den inskränkning af kreditupplagsrätten, som komiterades förslag derom

innehåller och med de föreskrifter i öfrigt, som komiterade i författningsförslagen uppställt,

våga komiterade ock antaga, att de betänkligheter, som emot införandet hos

oss af de nya anordningarna kunna yppas, ingalunda äro af den vigt, att förslagen

af sådan anledning rimligen kunna förkastas.

Dessa betänkligheter torde egentligen gå ut derpå, att den större frihet, som

genom de ifrågasatta anordningarne beredes handeln, dels kunde öppna tillfällen till

ALLMÄN MOTIVERING.

5

vingleri och underslef, hvaraf statsverket omedelbart skulle tillskyndas förluster, dels

ock kunde föranleda ett fördröjande af tullafgifternas erläggande, hvarigenom, i synnerhet

vid öfvergången till de nya anordningarnes tillämpning, en afsevärd lucka i

tullinkomsternas jemna inflytande skulle kunna befaras.

Emot den förra af dessa betänkligheter må erinras, att erfarenheten från

grannländerna icke gifver stöd för en sådan. Endast ytterst få och jemförelsevis

ringa förluster hafva tullkassorna i dessa länder fått vidkännas. I samma mån handeln

beredes lättade utvägar för sin lofliga verksamhet och prseventiva åtgärder af misstroende

utbytas mot enkla och verksamma kontroller, hvilkas nödvändighet och berättigande

en hvar måste inse och erkänna, i samma mån tilltvingar sig ock allmänandan

af rättrådighet och redbarhet ett inflytande, för hvars magt äfven eljest svaga

naturer måste böja sig; Och de lagbestämmelser, hvarigenom komiterade i förslagen

sökt betrygga statsverkets säkerhet, torde dessutom, om man ock underkänner betydelsen

af anförda moraliska band, i och för sig böra nöjaktigt undanrödja farhågor

af ifrågavarande art.

Allvarligare vore tvifvelsutan den andra betänkligheten, fördröjandet af tullafgifternas

erläggande, så vida vi nemligen icke redan i nuvarande nederlagsinstitution

inedgifvit ett liknande betalningsanstånd för den större handeln icke blott med sådana

varor, som skulle få ingå på kreditupplag utan med snart sagdt alla varor, som utgöra

föremål för vår handel med utlandet. Detta betalningsanstånd af 3 månader vid

hvarje något betydande uttag från nederlagen är ingalunda kortare än det för dispositioner

af kreditupplagsvaror i förslaget medgifiia. Komiterade antaga derföre, att

icke ens vid öfvergången till den nya kreditupplagsinstitutionens tillämpning någon

märkbar rubbning i tillflödet af tullafgifter skall komma att visa sig.

Efter dessa korta allmännare erinringar öfvergå komiterade till redogörelse

för skälen till de föreslagna särskilda föreskrifterna.

I.

Förslaget till Förordning angående kreditupplag.

I § 1 angifves hvad soin menas med »kreditupplag» och på hvilka orter

kreditupplag må finnas. I detta senare afseende hafva komiterade ansett lämpligt

att för kreditupplag bibehålla den bestämmelse, som enligt § 76 Tullstadgan gäller

för nederlag, och sålunda föreslagit, att varor må tagas å kreditupplag »i stapelstad,

hvarest tullkammare under tullförvaltares öfverinseende finnes inrättad».

6

SPECIEL MOTIVERING.

Yid definitionen af kreditupplag har, för vinnande af öfverensstämmelse mellan

den föreslagna förordningen och den äldre lagstiftningen å beslägtade områden, antagits

samma genus proximum — »magasinering» — som i Tullstadgan användes med

afseende å nederlag och transitoupplag, ehuru varor, som enligt den föreslagna förordningen

till godsegarens fria disposition utlemnas med betalningsanstånd å tullafgifterna,

icke nödvändigt måste af honom »magasineras» utan likaväl kunna, åtminstone

delvis, omedelbart afsättas till förbrukning. I tullkammarens räkenskaper

förekomma dock varorna såsom liggande eller »magasinerade» å godsegarens kreditupplag,

intilldess de till uttagning derifrån angifvas eller vid inventering af upplaget

derå saknas; Och från denna synpunkt sedt, torde det vara fullt riktigt att benämna

kreditupplagsinrättningen »magasinering».

§§ 2 och 3. I §§ 2 och 3 bestämmes, hvilka rättssubjekt kunna få begagna kreditupp

lag

— kreditupplagets subjektiva omfång. De i Danmark i detta afseende gällande

bestämmelser passa icke in på svenska förhållanden och hafva sålunda icke kunnat

tagas till förebild. Hvad komiterade i stället föreslagit torde emellertid erbjuda fullt

motsvarande garantier för redbarhet och betalningsförmåga hos kreditupplagsinnehafvare.

Enligt komiterades förslag kan kreditupplagsrätt förvärfvas af såväl enskild

person som handelsbolag och aktiebolag. Enskild person skall för att få begagna

kreditupplag vara svensk undersåte, som i författningsenlig ordning utöfvar handelsyrket.

Denna begränsning till svensk undersåte har sin motsvarighet i vår öfriga

handelslagstiftning och synes desto mera tillrådlig, som kreditupplagsrättens tillgodonjutande

måste göras beroende af personligt förtroende till innehafvaren, grundadt på

förvärfvad erfarenhet, samt det väl må kunna befaras, att utländing, som missbrukat

åtnjuten kreditupplagsrätt, snarare än svensk medborgare kan undandraga sig påföljderna

af sådant missbruk.

I afseende på enskild person, som söker kreditupplagsrätt, har i § 3 mom. 1

vidare lemnats föreskrift, att han, derest han idkar handel under annat namn än sitt

eget, skall uppgifva detta, ett stadgande som föreslagits till förekommande af förvecklingar.

Likasom delegare i handelsbolag i allmänhet äro solidariskt ansvarige. för

bolagets förbindelser, hafva de ock ansetts böra i alla afseenden, som röra handelsbolag

beviljadt kreditupplag, ansvara »en för alla och alla för en såsom för egen skuld».

Då tullförvaltningen för hvarje kreditupplag alltid bör hafva vissa personer

att hålla sig till, har det varit nödigt att såsom ett vilkor för kreditupplagsrätts medgifvande

åt aktiebolag föreskrifva, att styrelsens samtlige ledamöter skola ikläda sig

personligt ansvar för kreditupplaget, så att de icke endast häfta för kronans fordran

i och för kreditupplaget, utan äfven varda underkastade de straff, som kunna följa

på upplagets missbruk.

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

7

Enär enligt regel tullpligtiga varor icke till godsegaren utlemnas, förr än

tullafgifterna för dem äro erlagda, men kreditupplagsgods deremot med betalningsanstånd

å tullen utlemnas till godsegaren, är det nödigt att för rätten till kreditupplag

stadga sådana vilkor, att kronan varder skyddad emot förlust. Enklast hade detta

kunnat ske genom en generel föreskrift om ställande af säkerhet i enlighet med

Tullstadgans § 28. Men komiterade hafva ansett, att en sådan föreskrift skulle i

icke oväsendtlig mån förringa värdet och betydelsen af kreditupplagsinstitutionen, som

derigenom skulle blifva tillgänglig endast för de förmögnare affärsmännen. Komiterade

hafva på grund häraf föreslagit det alternativa stadgande, att den, vare sig enskild

person, handelsbolag eller aktiebolag, som söker kreditupplagsrätt, skall antingen för

tullafgifterna ställa säkerhet eller och hafva i den stad, hvarest kreditupplagsrätt sökes,

utöfvat handelsyrket under minst de tre år, som förflutit närmast före ansökningen,

samt styrka med ett af två allmänt aktade och af tullförvaltningen kände personer

utfärdadt intyg, att sökanden gjort sig känd för redbarhet, ordentlighet och förmåga

att uppfylla sina affärsförbindelser. Denna bestämmelse torde, enligt komiterades

åsigt, innebära en bättre garanti än motsvarande föreskrifter i danska kreditupplagsförordningen.

Då kreditupplagsrätt sålunda kan medgifvas utan att tullförvaltningen får

säkerhet för tullafgifterna i händer, är det ock nödigt, att tullförvaltningen får rättighet

att, när helst anledning dertill förekommer, återkalla meddeladt tillstånd till

kreditupplag. Det torde icke finnas något skäl att befara, att tullmyndigheterna i

vidsträcktare mån, än pligten bjuder det, skola begagna sig af denna rättighet.

Eöreskriften i sista mom. af § 2 står i närmaste sammanhang med det i § 18

föreslagna stadgandet om förmånsrätt för tullafgifter å kreditupplagsvaror och har till

ändamål att förekomma osäkerhet i kreditförhållandena köpmän emellan. Då allmänheten

på sätt här är föreslaget erhåller kännedom om, hvilka personer åtnjuta

kreditupplagsrätt, bör icke någon kunna komma att, i okunnighet om en kreditupplagshafvares

skuld till staten för tullafgifter och statens förmånsrätt härför, bevilja

oförtjent kredit.

I § 4 meddelas nödiga föreskrifter med afseende å kreditupplagslokalernas § 4

beskaffenhet och läge, i hvilket senare afseende såsom regel ansetts böra gälla, att

de skola ligga inom staden. Härifrån har dock föreslagits det af föreskrifterna i

Eörordningen den 26 November 1875 angående eldfarliga oljor m. m. betingade

undantag, att sådana varor, som icke få i erforderlig myckenhet inom staden uppläggas,

må tagas å kreditupplag utanför stadsområdet.

I § 5 bestämmes kreditupplagets objektiva omfång. I afseende å de varuslag, § 5

för hvilka tillträde till kreditupplag här föreslagits, hänvisas till hvad här ofvan derom

yttrats. Uppläggnings- och frånskrifmngsqvanta hafva föreslagits med afseende fästadt

SPECIEL MOTIVERING.

å storleken af de emballage, hvari varorna gemenligen inkomma. Föreskriften om

frånskrifning från kreditupplag i huru små qvantiteter som helst för varor, afsedda

till skeppsprovision, har föreslagits i ändamål att underlätta svenska handelsplatsers

deltagande i den, synnerligen å vissa delar af landets kuster, vigtiga skeppsprovianteringsrörelsen.

§ 6. § 6 innehåller bestämmelser för tillvägagångssättet vid varors intagande på

§ 7. kreditupplag och derefter följande § innefattar föreskrifter om hvad, som bör iakttagas

vid varors uttagande från kreditupplag.

§§8,9,10,12, Genom §§ 8, 9, 10, 12, 13 och 14 bestämmes, huruledes för hvarje qvartal

13 och 14. kxeditupplagen skola redovisas och inventeras, samt afräkning och liqvid af tullafgifterna

ske. Af de föreslagna bestämmelserna i dessa afseenden torde endast stadgandet

i § 14 mom. 1 erfordra särskild motivering.

Här föreskrifves nemligen, att inom åtta dagar efter skedd inventering de

tullafgifter skola erläggas, hvilka belöpa å varor, som tagits å kreditupplag men vid

inventeringen icke å upplaget qvarligga i minst den för frånskrifning stadgade minimiqvantitet

och hvaröfver upplagshafvaren icke heller visar sig hafva förfogat i enlighet

med föreskrifterna i § 7. Om varor, som intagits å kreditupplag, förkommit, är

kreditupplagshafvaren således ändock skyldig att derför betala tull, och det blifver

således upplagshafvarens egen sak att genom försäkring, som omfattar äfven tullafgifterna,

skydda sig emot förlust genom brandskada. Någon ersättning för leckage af

oljor, som intagas å kreditupplag, torde icke heller böra medgifvas, enär kreditupplagsvarorna

icke ligga under tullmyndigheternas vård.

§ ii. För att förhindra, att kreditupplagshafvare inom samma tullkammares område

vid inventeringarna hjelpa hvarandra med lån af kreditupplagsgods för att sålunda

kunna uppvisa en större behållning än de verkligen ega och dymedelst undanhålla

kronan förfallna tullafgifter, stadgas i § 11 att, under den tid, qvartalsinventering

pågår, kreditupplagsvaror icke må föras från ett till annat kreditupplag inom samma

tullkammares område, derest tullkammaren icke, efter skedd anmälan, till sådan transport

lemnat särskildt tillstånd. Denna föreskrift jemte stadgandet i § 10 mom. 2,

att alla inom samma tullkammareområde befintliga kreditupplag, hvarå varor af samma

slag finnas bland behållningen upptagna, skola så vidt möjligt inventeras på samma

dag, torde göra tillfyllest för att förhindra bedrägerier af ofvannämnda slag.

§ 15. För att såvidt möjligt förhindra, att kronan eller kreditupplagshafvarne vid

tulltaxeförändringar oberättigadt vinna eller förlora, hafva komiterade i § 15 föreslagit,

att inventering och afräkning skola ske hvarje gång tullafgiften å en kreditupplagsvara

förändras eller upphäfves och att den behållning, som vid sådan inventering

finnes qvar, skall behandlas efter den nya taxan, men de varor, som vid inventering

befinnas uttagna och skola förtullas, deremot efter den äldre bestämmelsen.

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

9

Enär det lätt kan inträffa, att en kreditupplagshafvare icke kan medhinna § ig.

att, i afseende å uttagning enligt § 7 af kreditupplagsvaror, före nästföljande qvarta,lsinventering

förskaffa sig sädana bevis, som berättiga till afskrifning, hafva komiterade

i § 16 föreslagit, att de tullafgifter, som kreditupplagshafvare för sålunda uttaget

gods måst erlägga, skola till honom återbetalas, derest han senast vid nästa qvartalsinventering

åstadkommer den saknade bevisningen.

Enär kostnaderna för kreditupplagen böra bäras icke af staten utan af upplags- § 17.

hafvarne, hvilka af inrättningen draga fördel, föreslås i § 17, att hvarje kreditupplagshafvare

skall betala 4 kronor för hvar qvartal sinventering samt att inventeringsmäns

resor till och från sådant upplag, som jemlik! § 4 är förlagdt utanför stadens område,

skola bekostas af upplagshafvaren.

Redan vid uppgörande af förslag till stadganden rörande kreditupplagens om- §§ 18—21.

fång så i subjektivt som objektivt hänseende hafva komiterade i främsta rummet haft

statens säkerhet för ögonen. De sålunda föreslagna bestämmelserna torde ock vara

sådana, att förlust på tullafgifterna å kreditupplagsvaror endast ytterst sällan bör

kunna inträffa. För att än ytterligare trygga statens rätt hafva komiterade föreslagit

de stadganden, som innefattas i §§ 18—21.

I § 18 föreskrifves, att kronans fordran för tull å kreditupplagsvaror skall, i

händelse af kreditupplagshafvares konkurs, utgå med förmånsrätt enligt 17 Kap.

3 och 12 §§ Handelsbalken. I enlighet härmed hafva komiterade upprättat bilagda

förslag till förordning angående förändrad lydelse af samma §§. Kronan skulle sålunda

erhålla dels en generel förmånsrätt i all varuegarens lösa egendom och dels en speciel

förmånsrätt af högre ordning i kreditupplagsgodset. Den olägenhet, som tysta förmånsrätter

— synnerligen om de äro af allmängiltigare beskaffenhet än de nu föreslagna,

eller om de äro grundade endast på privat öfverenskommelse — genom att störande

inverka på kreditförhållandena eljest kunna medföra, hafva komiterade sökt undanrödja

genom det i § 1 mom. 3 föreslagna, ofvan motiverade stadgandet om offentliggörande

af medgifna kreditupplagsrättigheter. I öfrigt åberopa komiterade rörande denna

punkt det yttrande i ämnet, som Herr Professoren vid TJpsala universitet m. m.

Viktor Nordling afgifvit i skrifvelse till komitöns sekreterare, hvilken skrifvelse,

jemlikt Herr Professorens benägna medgifvande, härvid bilägges (bil. Ditt. A).

Komiterade, som äro öfvertygade, att de föreslagna förmånsrätterna icke kunna verka

någon rubbning i krediten köpmän emellan och icke heller på annat sätt medföra

någon våda, dela i allmänhet fullständigt de åsigter i ämnet, Herr Professoren Nordling

uttalat, men hafva ansett, att den föreslagna generela förmånsrätten lämpligare kunde

inordnas under 17 Kap. 12 § Handelsbalken jemte kronans förmånsrätt för utskylder,

som ej utgå för fast egendom, än på sätt Herr Professoren tänkt sig under § 6 i

samma Kap.

2

10

SPECIEL MOTIVERING.

Stadgande! i § 19 har föreslagits för att skydda staten för förlust i händelse

af eldsvåda å kreditupplag.

§ 20 medgifver tullförvaltningen rätt att när som helst hos kreditupplagshafvare,

som icke ställt särskild säkerhet för tullafgifterna, företaga extra inventering

för att undersöka, huruvida behållningen af upplaget icke minskats så, att det skäligen

kan befaras att vid nästa qvartalsinventering ej så mycket deraf skall finnas qvar,

som förslår till betäckande af kronans fordran för tull. Om vid sådan inventering

tullförvaltningen af en eller annan anledning, såsom att uttagningen af kreditupplagsgods

under qvartalet varit ovanligt stor men tillförseln deremot ringa, finner kronans

säkerhet tvifvelaktig,'' skall kreditupplagsbehållningen eller så stor del deraf, som

anses motsvara kronans fordran för tullafgifter, sättas under tullverkets lås och försäljas

till betäckande af sagda fordran.

§ 21 innefattar föreskrift om, huru tullkammaren har att tillvägagå för att

skydda staten för förlust i händelse kreditupplagshafvaren försättes i konkurs, aflider

eller uraktlåter att hålla sin upplagsbehållning försäkrad eller att å föreskrifven tid

betala tull, hvarjemte §:n innefattar ett i öfverensstämmelse med föreskriften i Tullstadgans

§ 31 mom. 2 föreslaget stadgande rörande möjligt öfverskott • vid försäljning

af kreditupplagsgods.

§§ 22—25 innehålla bestämmelser rörande straff och andra påföljder för

missbruk af kreditupplag. Härvid hafva komiterade i allmänhet följt hvad som

gäller i Danmark och Norge och derifrån endast gjort sådana afvikelser, som betingats

utaf önskvärdheten af öfverensstämmelse emellan här föreslagna påföljder och svenska

tullstadgans straffbestämmelser för likartade fall. Komiterade hafva icke dragit i

betänkande att efter den danska kreditupplagsförordningen föreslå, att kreditupplagshafvare,

som försättes i konkurs och dessförinnan afsatt så stor del af sina kreditupplagsvaror,

att behållningen deraf icke motsvarar hans skuld för tull å varorna,

skall straffas såsom vårdslös gäldenär. Missbruket af det förtroende, staten visat

kreditupplagshafvaren, då varorna till honom utlemnats, är nemligen af sådan beskaffenhet,

att det väl kan sättas i jemnbredd med de öfriga brott, som i Strafflagens

23 Kap. § 3 benämnes vårdslöshet, och att det härför stadgade straff, fängelse i

högst två år, icke kan anses för strängt.

I likhet med hvad Tullstadgan § 138 mom. 3 föreskrifver, har i § 26 af

förslaget stadgats, att den, som förskingrar gods, som enligt kreditupplagsförordningen

är förverkadt, skall gälda godsets värde.

Då de böter, som kunna, enligt den föreslagna förordningen, ådömas, äro af

samma karakter, som böterna i Tullstadgan, hafva komiterade ansett, att böterna böra

fördelas enligt de grunder, Tullstadgan bestämmer, hvarjemte komiterade, i enlighet

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

11

med 164 § Tullstadgan, föreslagit, att, då tillgång till böterna saknas, de skola förvandlas

enligt allmän strafflag.

Då kronan icke torde böra nödgas att, för utfående af sin rätt i afseende å § 28.

kreditupplag, vända sig till häradsrätt å landet, hafva komiterade i § 28 föreslagit,

att laga domstol i mål, som röra förbrytelser emot kreditupplagsförordningen, skall

vara rådstufvurätt i den stad, hvars tullkammare beviljat den missbrukade kreditupplagsrätten.

I § 29 hafva komiterade föreslagit, hvilka böcker skola af tullförvaltningen § 29.

föras öfver kreditupplagen, hvarjemte stadgats åliggande för tullförvaltningen att

inom två månader efter hvarje qvartals utgång — sålunda inom eu månad efter det

qvartalsinventeringarne verkställts — till generaltullstyrelsens revisionsbyrå insända

kreditupplagsräkenskapen.

För att befordra reda och ordning i räkenskapen samt lättare öfversigt af de § SO.

särskilda, för kreditupplagsexpeditionen erforderliga handlingar och räkenskapsböcker,

hafva komiterade föreslagit, att alla sådana böra skrifvas å tryckta blanketter, enligt

de formulär, som vid förslaget äro fogade.

Komiterade hafva ansett det lämpligt, att den föreslagna förordningen träder

i kraft den 1 Januari året efter det, då förordningen kan komma att utgifvas.

II.

Förslaget till Förordning angående frilager.

I § 1 hafva komiterade definierat benämningen frilager. § l.

Att detta upplag kan inrättas endast i stapelstad, der tullkammare under

tullförvaltares öfverinseende finnes, följer redan deraf, att undersökning af alla slags

varor och uppbörd af derför belöpande tull inom frilagret förekommer, import och

export under tullkontroll eger rum, samt öfverflyttning af gods till i samma stad befintliga

öfriga tullupplag förutsättes kunna ske.

Enär komiterade anse, att vederbörande tulltjensteman böra ega tillträde till § 2.

frilagerbyggnadens alla delar, på det att tillfälle till olagligheter i möjligaste mån

må förekommas, hafva komiterade i denna § förbehållit dessa tjensteman en sådan rätt.

Vidare föreskrifver denna § inrättande i hvarje frilager af behöfliga rum för

tullbevakningen, för varuundersökningen och för räkenskapsföringen. Den vakthafvande

tulltjenstemannens rätt att, om han dertill finner anledning, verkställa

kroppsvisitation å personer, utgående från lagerrummen, hafva komiterade ansett icke

böra åtföljas af det ansvar, som Tullstadgan föreskrifver, i den händelse att vid

kroppsvisitation försök till lurendrejeri ej upptäckes, enär ett sådant ansvar ofta måste

12

SPECIEL MOTIVERING.

afhålla bevakaren från en åtgärd, hvars behöflighet här.torde, genom lättheten att

vid utgående från frilagret medföra i kläderna dolda, med hög tull belagda varor,

visa sig större än eljest.

I sammanhang härmed hafva komiterade ansett lämpligt att, i enlighet med

danska föreskriften, föreslå, det tillträde till frilager bör vara förbjudet för qvinnor.

Såsom billigt är hafva komiterade i § 3 föreslagit, att alla statens kostnader

för aflöning till personalen vid frilagret böra ersättas utaf dess egare, som vid uthyrningen

af lokalerna naturligen bereda sig ersättning derför.

§ 4 mom. 1 angifver alla de olika sätt, på hvilka gods kan å frilagret intagas,

samt stadgar förbud mot införsel dit af sprängämnen, eldfarliga oljor m. m.,

som för byggnaden och för andra varor kunna medföra fara. I detta senare afseende

har ock tullförvaltningen i mom. 2 erhållit rätt att i tvifvelaktiga fall genom varuomslagens

brytande förvissa sig om innehållets beskaffenhet.

§ 5 mom. 1—4 uppger sättet för angifning till frilager af direkt från utrikes

ort, från annat frilager, från nederlag, från transitupplag och kreditupplag inkommande

gods, samt mom. 5 angifningssättet för dels inhemska dels utländska tullfria eller

redan förtullade varor, hvilkas införande på frilagret ofta torde erfordras till kompletterande,

i synnerhet för export, af diverse artiklar, särdeles s. k. korta varor.

Sådant på frilagret intaget gods hör dock i och med detsamma förlora sin absolut

tullfria egenskap och vid återinförsel behandlas som vore det från utrikes ort inkommet.

§ 6 innehåller de olika sätt, hvarpå å frilager intaget gods kan disponeras,

nemligen till utförsel ur riket, förflyttning till annan inrikes ort, till nederlag, transitupplag

eller kreditupplag och till förtullning.

§ 7 upptager de närmare föreskrifterna för expeditionssättet i hvarje särskildt

fall; och hafva komiterade ansett sig utan fara kunna i mom. 1 föreslå det stadgande,

att plomberadt gods, som är till utförsel ur riket angifvet, må kunna till

egaren utlemnas, för att genom hans egen försorg afföras till fartyget, vid ansvar,

om godsets aflemnande till tullbevakningen å inlastningsstället icke behörigen styrkes,

enligt § 12.

Vid varors utförsel ur riket med jernväg hafva komiterade i mom. 2 föreslagit

en månad såsom en lämplig tid, inom hvilken exportören har att, likaledes vid

ansvar enligt § 12, förete bevis om godsets framkomst till bestämmelseorten.

I mom. 3, innehållande föreskrifter till efterrättelse vid försändning af frilagersgods

till annan inrikes stapelstad, stadgas samma tid af en månad för bevisningen

om att godset framkommit och omhändertagits af tullförvaltningen.

Mom. 6 innehåller för öfverflyttning af gods från frilager till kreditupplag de

föreskrifter, som återfinnas i § 6 mom. 4 af förslaget till förordning angående kredit

-

FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

13

Då antagas kan, att det någon gång inträffar, att en frilagershafvare, som § 8.

angifvit gods till uttagning, af någon anledning vill annullera en sådan angifning,

hafva komiterade här föreskrifvit, huru vid sådant förhållande skall förfaras.

Enär nödigt är, att tullkammaren hvarje söckendag mottager den under den § 9.

föregående å frilagret influtna uppbörd för förtulladt gods, och dervid den för dagen

begagnade förtullningsboken medföljer för kontrollerande af rigtigheten, hafva komiterade

föreslagit, att denna bok skall föras i 2 delar, hvilka skiftesvis hvarannan dag

begagnas, äfvensom att redogöraren å frilagret för hvarje månad utfärdar ett utdragur

förtullningsböckerna, utvisande det tullbelopp, som under månaden influtit, hvilket

utdrag, till kontroll å tullkammarens journal, medföljer densamma till revisionen.

Närmare föreskrifter rörande nödig ordning inom frilagret, anställandet af § 10.

derstädes behöfligt arbetsfolk, tiden under hvilken frilagret hvarje söckendag må vara

för lagerhafvarne tillgängligt in. m., äfvensom på lokala förhållanden beroende modifikationer

i denna förordnings stadganden torde böra åt Eders Kong!. Maj:ts Generaltullstyrelse

uppdragas; och hafva komiterade med sådan uppfattning infört denna §.

Straffbestämmelsen för den, som å frilager införer gods, hvilket, enligt § 4 §11.

mom. 1, ej der får intagas, är densamma, som Tullstadgans § 101 mom. 3 föreskrifver

för uppläggning å transitupplag af gods, hvilket ej till sådant upplag är berättigadt.

Till tullverkets säkerhet hafva komiterade, i likhet med hvad i Danmark är § 12.

stadgadt, föreslagit den skarpa straffbestämmelsen af böter, motsvarande Tulltaxans

högsta tullsats för brutto vigten af det gods, hvilket, efter att af tullbetj eningen hafva

blifvit plomberadt, öfverlemnas till egaren, för att genom hans egen försorg från

frilagret föras till fartyget för att exporteras men ej dit aflemnats.

Samma ansvar har föreslagits för uraktlåtenhet att — utan lagligen styrkt

hinder — enligt § 7 mom. 2 och 3, inom föreskrifven tid af en månad å frilagret

förete bevis öfver framkomsten af gods, hvilket utförts ur riket med jernväg eller

ock sjö- eller landväg afförts till annan inrikes stapelstad.

Komiterade hafva ansett, att i samma mån åt trafiken medges större frihet

vid varubehandlingen och ökade tillfällen till afsättning, jemväl ansvaret för missbruk

af dylika förmåner bör skärpas.

Bestämmelserna angående straff för oloflig införsel af varor från frilager eller §§ 13 och 14.

försök till sådan förbrytelse äfvensom angående fördelningen af böter och värdet af

förverkadt gods äro öfverensstämmande med hvad uti gällande Tullstadga i motsvarande

fall föreskrifves, hvarjemte blifvit tillagd frilagersrättens förlust såsom påföljd

för ifrågavarande förbrytelse.

För befordrande af reda och ordning i räkenskapen samt lättare öfversigt af § 16.

de särskilda för frilagers-expeditionen erforderliga handlingar och räkenskapsböcker

hafva komiterade föreslagit, att alla sådana böra skrifvas å tryckta blanketter.

14

SPECIEL MOTIVERING.

in

Förslaget till Förordning angående förändrad lydelse af

17 Kap. 3 och 12 §§ Handelsbalk^!!.

I afseende å grunderna för här föreslagna lagförändringar åberopas hvad komiterade

uti motiverna till den föreslagna kreditupplagsförordningen anfört vid behandlingen

af § 18 i förslaget.

IV.

Förslaget till Kungörelse angående förändrad lydelse af

21, 29 och 116 §§ i Tullstadgan.

De förändringar, som i Tullstadgan här föreslagits, äro sådana, som betingas

af de föreslagna förordningarna om kreditupplag och frilager och torde icke erfordra

någon vidare motivering.

Slutligen få komiterade underdånigst anmäla, att, sedan förslagen till här omförmälda

författningar och motiven dertill blifvit af komitén vid gemensamma sammanträden

uppgjorda och granskade, det inledande betänkandet och den slutliga juste*

ringen granskats vid cirkulation emellan komiténs samtliga ledamöter, hvarigenom

nytt allmänt sammanträde för frågans slutliga behandling kunnat undvikas, äfvensom

att komitén utan någon annan meningsskiljaktighet än den, att undertecknad Meyer

önskat såsom sin åsigt uttala, att nederlagsafgiften helt och hållet borde borttagas

och sålunda ej ens utgå för nederlagsvaror, hvilka uttagas till förbrukning inom

landet, förenat sig om det arbete, som härmed underställes Eders Kongl. Maj:ts

Nådiga pröfning.

Underdånigst

A. GSON BENNICH.

C. M. BEYER. G. G. BEIJER.

CARL ARNBERG. ADOLPH MEYER.

Stockholm i Augusti 1884.

ERNST BRING.

BILAGA.

15

Bilaga Litt. A.

H. Herr v. Häradshöfdingen Ernst Bring.

Göteborg.

Med anledning af den fråga, som i Eder stad blifvit väckt ock förhandlad,

angående dels upprättandet af frilager för uppläggande af tullpligtiga varor under viss

allmän kontroll, och dels den ändring i tull-lagstiftningen, hvarigenom kreditupplagsrätt

för varor i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de för sådan rätt i danska städer

och särskildt Köpenhamn gällande regler blefve i landets stapelstäder medgifven, har

Ni af mig, förnämligast för den senare frågans skull, begärt yttrande, huruvida det

med grunderna för svensk lag läte förena sig att meddela staten förmånsrätt för icke

erlagda tullafgifter i gods, som icke, såsom vid det hos oss redan medgifna kreditupplaget

(eller nederlaget) är fallet, befunne sig under tullverkets jemte varuegarens

lås utan vore lemnadt till varuegarens i viss mån fria disposition.

Den begränsning i tid, som för yttrandets afgifvande blifvit satt, tillåter mig

väl icke att på ett mera djupgående sätt motivera det svar, mitt yttrande kommer

att innebära, än mindre att inledningsvis företaga ett uppvisande af vare sig statens

pligt att i möjligaste mån tillmötesgå handelsverldens anspråk på lättnader i förfogandet

och vården af tullpligtigt gods, intill dess det till förbrukning inom landet

disponeras, hvilket eljest väl kunde motiveras ur tullens natur att egentligen vara en

konsumtionsskatt, eller af den stora fördel, som genom den internationella handelns

lyftande skulle indirekt tillfalla staten af de föreslagna anordningarna, hvilken fördel

säkerligen mer än väl uppväger de kostnader, besvär och risker, som med dem kunna

vara förenade. Jag vill likväl icke undandraga mig att, utelemnande sådan inledning

och motivering, lemna mitt utlåtande öfver det mig föresätta spörsmålet så fullständigt,

tiden det medgifver, och till den verkan det kan hafva till främjande af det

stora och vigtiga mål, som med så lifligt intresse omfattats i Eder stad.

16

SPECIEL MOTIVERING.

Efter hvad jag genom studium af det betänkande: »Huru bör Sveriges handel.

på utlandet med importerade varor genom reformer i vår tull-lagstiftning främjas?»,

som till mig öfversändts, kunnat inhemta, skulle den förmånsrätt för icke erlagda

afgifter, som måste förutsättas för kreditupplagsrätten, sådan densamma enligt betänkandet

skulle blifva, vara eu dubbel förmånsrätt, först en speciel i det på upplaget

inlagda godset, i den mån det linnés individualiseradt i behåll, d. v. s. icke blifvit

af varuegaren till annan utlemnadt eller med annat hans gods sammanblandadt, och

för det andra en generel förmånsrätt i varuegarens öfriga egendom.

Man kan lätt förstå, att lagstiftaren i det hela är obenägen att emot grundsatsen

om fordringsegares lika rätt medgifva särskilde borgenärer företräde i en gäldenärs

egendom. Men särskilda omständigheter kunna finnas, hvilka för en viss

fordringsegare påkalla en dylik privilegierad ställning med den styrka, att denna

ställning framstår, icke såsom beroende af ett godtyckligt gynnande af ett enskildt

intresse, utan såsom något rent af af rätten fordradt. Sådana omständigheter kunna

vara en särskild vaksamhet hos en enskild borgenär, genom hvilken han vid skuldens

uppkomst eller såsom vilkor för hennes bestånd förskaffat sig särskild säkerhet i viss

egendom, då dermed förenats afskiljande af säkerhetsobjektet från gäldenärens öfriga

egendom eller den förvärfvade säkerhetsrättens kungörande, såsom förhållandet är

med handpantsrätt och inteckningsrätt, eller bestå i en viss ställning, hvari en fordringsegare

befinner sig till sin gäldenär och som gör, att han icke kan i förhållande till

gäldenären iakttaga sin rätt så, som en enskild i allmänhet kan det i förhållande till

en annan enskild, såsom fallet är med förmånsrätt tillerkänd tjenare eller omyndig.

Företrädet kan ock bero på det ändamål, hvarför skulden å ena sidan och fordringen

å den andra uppkommit, vare sig att detta ändamål kräfver en särskild uppmärksamhet

af lagstiftaren för den enskilde gäldenärens skull, till gagn för hvilken dess

fyllande ländt, hvilket förhållande förestafva! t. ex. förmånsrätten för läkarelön, läkedom

m. m., eller sådant bör ske af hänsyn till det allmänna bästa. Till det sist

nämnda slaget af förmånsrätter är att räkna den förmånsrätt, som är medgifven egare

af upplåten jord för de årliga afgifterna deraf och för den upplåtna jordens underhåll,

samt, i det fall att jemte jorden äfven inventarier lemnats, för den lega, som

för dem skall utgifvas, och för deras underhåll, äfvensom förmånsrätten för lemnadt

förlag till fabriksrörelse, bergsbruk m. m.

Närmast jemförlig! med dessa sista förmånsrätter är det företräde till godtgörelse

för icke erlagda tullafgifter, hvarpå införandet af en för handeln förmånlig

kreditupplagsrätt skulle baseras. Ehvad man ser saken från synpunkten af det gagn

för handelns utveckling, som det friare kreditupplaget skulle åstadkomma, hvilken

synpunkt är den väsendtligaste, eller från synpunkten af nödig säkerhet för statsverket

att bekomma påräknade inkomster, har den i fråga varande företrädesrätten sin grund

BILAGA.

17

i hänsyn till det allmänna. Derjemte kan han ock, lika med förmånsrätten för jordegaren

och förlagsgifvaren, med skäl betraktas såsom härledd ur ett varuegaren lemnadt

förlag. Går man ut från det för statens rätt till tullafgift säkraste och tillika

enklaste förfarandet för dennas uttagande, nemligen det, att tullen erlägges, innan det

införda godset från tullverket utlemnas, så är godsets utlemnande till varuegarens förfogande

med anstånd för tullens erläggande under längre eller kortare tid obestridligen

lika med ett af det allmänna till honom för samma tid gifvet förlag. Under sådana

förhållanden kan jag icke finna annat, än att den i fråga satta förmånsrätten för icke

erlagda tullafgifter är till sin grund och sin faktiska anledning lika berättigad som

nyss angifna företrädesrättigheter, samt att densamma står i full öfverensstämmelse

med hvad redan i vår lagstiftning är erhändt genom 17 Kap. 6 § Handelsbalken

jemte Kongl. Förordningen den 22 Oktober 1867 samt 17 Kap. 7 § samma balk,

sådan denna § lyder enligt Kongl. Förordningen den 13 April 1883. Det är icke

något nytt, som dermed i vår rätt införes, utan något, som länge varit i lagen antaget

och godkändt.

Detta om den föreslagna förmånsrätten öfverhufvud taget. Jag skall nu öfvergå

till frågan om hans omfattning och plats i förmånsrättsordningen.

I sin allmännaste omfattning skulle förmånsrätten, efter ofvan nämnda betänkande,

hvila på gäldenärens hela egendom, hvilket dock torde böra antingen inskränkas

till den lösa egendomen, då rätten äfven i detta hänseende blir lika med

jordegarens förmånsrätt,, som enligt vår lags stadgande omfattar nyttjanderättshafvarens

lösöretillgångar, eller ock, för så vidt han till större säkerhet för staten utsträckes

jemväl till varuegarens fasta egendom, för bibehållande af trygghet i fastighetskrediten,

medgifvas endast med det tillägg, att förmånsrätten i fast egendom icke gäller i annan

mån, än fastigheten i värde öfverstiger hvad som åtgår till betäckande af för månsberättigade

efter 17 Kap. 9 § Handelsbalken. Tillika är det afsedt, att staten skulle

ega en särskild förmånsrätt i det upplagda tullpligtiga godset, en fråga, som står i

närmaste sammanhang med frågan om förmånsrättens plats å förmånsrättsskalan och

derför skall på samma gång som denna af mig behandlas.

Yidkommande den plats i förmånsrättsordningen, förmånsrätten skulle intaga,

är densamma till en del redan angifven genom nyssnämnda tilläggsbestämmelse, såvida

denna godkännes. I öfrigt, d. v. s. till den allmänna ställning förmånsrätten skulle

hafva, torde det vara skäl att likställa honom med jordegarens rätt till betalning för

lega m. m. enligt § 6 i 17 Kap. Handelsbalken, med hvilken rätt han med afseende

på omfattning och sin egenskap att vara stödd på lagens stadgande utan förmedling

af inteckning, eller med andra ord att vara hvad man benämner en tyst eller legal

förmånsrätt, närmast är att jemföra.

Bestämmes det sålunda, att staten för beviljad kredit af tullafgifter skall ega

3

18

SPECIEL MOTIVERING.

en generel förmånsrätt i varuegarens lösa egendom, eller tillika i hans fasta, så tjenar

det till intet att derjemte gifva staten en speciel förmånsrätt i viss lös egendom, eller

efter hvad här är i fråga i det särskilda tullpligtiga gods, som linnes i behåll å det

varuegaren medgifna kreditupplaget, så framt icke åt denna speciela förmånsrätt en

mera gynnad plats å förmånsrättsskalan lemnas. Huruvida detta hör och kan ske

är en fråga, som krafvel’ en särskild utredning.

Yid öfvervägande af denna fråga synas i sjelfva verket mycket betydande,

såväl rent rättsliga som, om jag så får uttrycka mig, administrativträttsliga skäl tala

för inrymmandet åt staten af en dylik bättre rätt efter 3 § i 17 Kap. Handelsbalken.

Så länge importeradt gods enligt nu gällande bestämmelser befinner sig i tullverkets

förvar, antingen för omedelbar förtullning eller å nederlag, så utlemnas detsamma

icke utan att stadgade tullafgifter der förut erlagts, till följd hvaraf staten helt naturligt

åtnjuter säkerhet för afgifterna med den rätt, nämnda § bestämmer. Skulle nu staten

genom den i fråga satta kreditupplagsrätten medgifva varuegaren att utan erläggande

af tullafgifterna vinna en friare disposition af godset, så måste det anses vara i sin

ordning, att staten för deras framtida betalande förbehölle sig samma säkerhet i det

på kreditupplag nedlagda godset, som han förut egde, äfvensom att detta gods, i den

mån det finnes i behåll, jemväl skulle tjena till säkerhet för afgifterna af det gods,

som vid de periodiskt återkommande inventeringarna af kreditupplaget funnes genom

disposition af varuegaren derifrån skildt. Det enda intresse, som kunde uppresa sig

deremot, vore de öfrige borgenärernes. Men desse skulle icke deraf lida något men,

enär godsets öfverlemnande till friare förfogande af varuegaren tydligen gifvit honom

en mot skulden för tullafgifterna svarande tillökning i egendom, hvilken tillökning,

derest inventeringarna återkomme inom ej allt för stort tidsförlopp, kunde med temlig

säkerhet antagas finnas hos honom qvar och sålunda hålla hans förmåga att, oberoende

af företrädet för tullafgifterna, tillfredsställa de öfrige borgenärerne uppe vid samma

nivå, densamma eljest skulle ega. Har varuegaren genom den friare dispositionen

af upplagsgodset kunnat göra en fördelaktigare affär, än det utan denna faktiska

förmån varit honom möjligt, så hade åter hans förmåga att betala borgenärerne i

öfrigt blifvit ytterligare höjd. Men utom dess är det af stor vigt, att, i fall kreditupplagsrätt

medgifves importörerne i rikets stapelstäder och i sammanhang dermed

generel förmånsrätt för tullafgifterna i importörens egendom fastställes på sätt förut

angifvits, en speciel sådan förbehålles staten i varuegarens behållning å kreditupplaget.

Det är tydligt, att, om den generela förmånsrätten skulle utgöra den enda eller hufvudsakliga

säkerheten för staten att utbekomma de tullafgifter, för hvilka kredit lemnats,

tullverket, såsom den myndighet, hvilken det tillkomme att iakttaga kronans rätt,

skulle föras till att uteslutande eller i främsta rummet taga i betraktande kredittagarens

allmänna ekonomiska ställning och icke hafva någon särskild anledning att

BILAGA.

19

öfva noggrann kontroll öfver kreditupplaget och det der inlagda godsets motsvarighet

vid hvarje särskild tidpunkt mot ännu oguldna tullafgifter. Ja, staten kunde vid

sådant förhållande gerna, så först som sist, afstå från en dylik kontroll, såsom varande

utan gagn, men i alla fall besvärlig och kostsam. Hela anordningen komme då likväl

att innebära medgifvandet af en personlig tullkredit, i stället för en kreditupplagsrätt,

hvaraf åter blefve en följd, att den i fråga varande rätten icke kunde blifva

eu allmän rätt utan en förmån, som endast xnedgåfves vissa privilegierade firmor,

med hvilka myndigheterna ansåge sig kunna på sådant sätt inlåta sig. Tillvaron af

en speciel förmånsrätt i upplagsgodset deremot skulle utgöra en stark maning för

myndigheterna att hålla en sträng och allvarlig uppsigt öfver upplaget och det gods,

som derå nedlagts, i den retning, att detta ej måtte minskas under beloppet af de

oguldna tullafgifterna, hvilket komme att medföra ej blott för statsverket eu ökad

säkerhet för afgifternas utbekommande med deraf följande möjlighet att göra förmånen

till en allmän rätt för hvarje företagsam och redbar affärsman, utan äfven för

varuegarens öfrige borgenärer en synnerlig trygghet att ej lida intrång af den generela

förmånsrätt, som staten derjemte förbehölle sig. Het allmännas och de enskildas

fördel förenar sig således i krafvel på fastställande af den omnämnda speciela förmånsrätten.

Denna bör vara den egentliga grundvalen för kreditupplagsrättens införande,

och den generela blott tjena såsom ett komplement till den speciela.

Det kan låta tänka sig, att staten antingen, afstående från den speciela förmånsrätten

fordrar säkerhet af borgen för de tullafgifter, för hvilka kredit gifvits,

eller ock med fasthållande af denna förmånsrätt tillika fordrar sådan borgenssäkerhet,

dervid öfverlåtande åt löftesmännen att öfva kontrollen öfver upplagsgodset, såvida

de vilja, efter inträde i statsverkets stad och rätt, hafva gagn af densamma. Emot

dessa utvägar kan anmärkas, att lagstiftningen icke bör bidraga till utvidgandet af

det hos oss redan allt för mycket utbredda och för en sund ekonomisk utveckling

skadliga borgensväsendet, att den förra af dem skulle innebära ett förbiseende af

medborgenärernes intresse, hvilket, efter hvad jag nyss uppvisat, kräfver speciel förmånsrätt

i det upplagda godset och deraf beroende kontroll öfver detsamma, samt

slutligen, att den senare utvägen, äfven om genom densamma nämda intresse kunde

anses i formen tillfredsstäldt, dock i verkligheten undandroge det dess verksammaste

stöd. Såsom sådant kan man nemligen räkna en kontroll, ej blott till namnet utan

till gagnet, en fortgående och tillräckligt effektiv kontroll öfver upplagsgodset; och

att denna kontroll med större kraft och jemnhet utöfvas, då han är lagd i händerna

på personer, som äro beklädda med offentlig myndighet och som hafva honom sig

ålagd såsom embetspligt, än om han öfverlåtes åt enskilde, lärer ingen bestrida.

Emot det jag nu, med anledning af Eder begäran, framställt kan den anmärkning

göras, att godkännandet af statsverkets speciela förmånsrätt i upplagsgodset efter

20

SPECIEL MOTIVERING.

17 Kap. 3 § Handelsbalken skulle vara detsamma, som införandet i vårt rättssystem

af en underpants-(hypoteks-)rätt i viss egendom med samma företräde, som tillkommer

handpantsrätten, utan att föremålet derför vore såsom handpanten i panthafvarens

besittning, ett rättsligt förhållande, om hvars olämplighet den allmänna uppfattningen

såväl hos oss som hos de moderna folken i öfrigt är temligen bestämd. Den nämnda

uppfattningen gäller emellertid och med rätta egentligen erkännandet i lagen af

hypoteksrätter, vare sig generela eller speciel, blott på grund af privat öfverenskommelse,

hvilka genom inflytelse från romerska rätten under en förgången tid så

starkt utbredde sig och äfven hos oss voro så allmänna under det 17:de och början

af det 18:de århundradet, till dess de genom Kongl. Förordningen den 11 November

1730 upphäfdes, men gäller icke hypoteksrätter, de der af en särskild och tillräcklig

grund äro af lagen faststälda. En sådan hypoteksrätt i speciel egendom hafva vi

redan i vår lag (17 Kap. 5 § Handelsbalken) erkänd i den rätt, husvärd för lega

m. m. eger i »det gods, som i huset är»; och att han ej heller är främmande för

andra lands lagar, visar tillräckligt den af Eder och Edra medkomiterade åberopade

danska lagstiftningen rörande kreditupplag. För öfrigt gäller det, vid bedömandet af

en rättssats’ giltighet eller ogiltighet från allmänrättslig synpunkt, icke så mycket

att exklusivt fasthålla vid en gång uppgjorda principer, hvilka lätt generaliseras utöfver

det område, för hvilket de ega giltighet, utan fastmer att skärskåda det föresätta

faktiska förhållandet för sig och, efter de särskilda omständigheter, som deri förete

sig, afgöra frågan. Det som vid en sådan pröfning visar sig från såväl allmän som

enskild synpunkt såsom ett till ändamål och verkan fullt giltigt kraf, det är i rätten

väl grundadt; hvad som strider deremot är ogrundadt.

Detta är, Herr Häradshöfding, hvad jag i förevarande sak har trott vara af

vigt att till hennes belysande anföra från den ståndpunkt, hvari yttrande af mig

blifvit äskadt.

Upsala i September 1883.

Med sann högaktning

VIKTOR NORDLING.

FÖRSLAG.

21

Förslag''

till

Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning

angående kreditupplag.

§ i.

I stapelstad, hvarest tullkammare under tullförvaltares öfverinseende finnes

inrättad, vare egare af från utrikes ort infördt tullpligtigt gods berättigad att, under

de vilkor och med de inskränkningar här nedan stadgas, sjelf taga godset i besittning

utan att dessförinnan för detsamma betala tull, som dock sedermera, derest godset

icke åter utföres, skall erläggas i den ordning här nedan föreskrifves. Sådan magasinering

af varor med betalningsanstånd å tullen benämnes kreditupplag.

§ 2.

Mom. 1. Den, som vill komma i åtnjutande af kreditupplag, ingifve derom

ansökning till vederbörande tullförvaltning, som eger att ansökningen pröfva och

dertill lemna bifall, derest sökanden är svensk undersåte samt i författningsenlig

ordning utöfvar handelsyrket och derjemte:

antingen för rigtiga gäldandet af den tull, som kan blifva att betala för

varor, hvilka tagas å sökandens kreditupplag, ställer säkerhet vare sig i sådana obligationer

eller andra värdehandlingar, hvilka Generaltullstyrelsen förklarat få för dylikt

ändamål användas, eller af annan beskaffenhet, som af Tullförvaltningen på eget

ansvar godkännes;

eller ocJt ej mindre visar, att sökanden under minst de tre år, som förflutit

närmast före den dag, då ansökningen ingifves, varit i oafbruten utöfning i den stad,

hvarest kreditupplagsrätt sökes, af handelsyrket, än och aflemnar ett af två allmänt

22

FÖRSLAG.

aktade och af Tullförvaltningen kände personer utfärdadt intyg, att sökanden gjort

sig känd för redbarhet, ordentlighet och förmåga att uppfylla sina affärsförbindelser.

Dessutom skall den, som sålunda erhållit kreditupplagsrätt, innan han må begagna

denna rätt, till tullkammaren aflemna skriftlig förklaring (form. bil. Litt. A),

hvari han förbinder sig att noggrannt efterkomma de föreskrifter och underkasta sig

de straffpåföljder och vilkor i öfrigt, hvilka för kreditupplagshafvarne äro eller kunna

varda gällande.

Mom. 2. Sålunda meddeladt tillstånd må af Tullförvaltningen återkallas,

när helst anledning dertill förekommer.

Mom. 3. Tullförvaltning, som beviljat kreditupplagsrätt, läte härom genast,

på sökandens bekostnad, införa kungörelse ej mindre i allmänna tidningarne än ock

uti en i orten utkommande tidning, hvarjemte Tullförvaltningen hvarje år inom

Januari månads utgång skall genom kungörelse i nämnda tidningar offentliggöra,

hvilka personer då åtnjuta kreditupplagsrätt.

§ 3.

Mom. 1. I ansökning enligt § 2 skall sökanden, derest han idkar handel

under annat namn än sitt eget, detta uppgifva.

Mom. 2. Kreditupplagsrätt åt handelsbolag, hvarom behörig anmälan enligt

Kongl. Förordningen den 28 Juni 1798 skett, må, under iakttagande i öfrigt af

hvad i § 2 stadgas, medgifvas under vilkor, att samtlige bolagsmännen, innan kreditupplagsrätten

må af bolaget begagnas, afgifva skriftlig förklaring (form. bil. Litt. B),

att de ej mindre, en för alla och alla för en såsom för egen skuld, ansvara för gäldandet

af kronans fordran för tull, böter och kostnader i och för bolagets kreditupplag,

än och förbinda sig att noggrannt efterkomma de föreskrifter samt underkasta

sig de straffpåföljder och vilkor i öfrigt, hvilka för kreditupplagshafvare äro eller

kunna varda gällande.

Mom. 3. Åt aktiebolag med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning må

kreditupplagsrätt likaledes beviljas under vilkor, att styrelsens samtlige ledamöter,

innan upplagsrätten må utöfvas, afgifva sådan förklaring, som i mom. 2 föreskrifves.

Mom. 4. Upplöses bolag, som erhållit kreditupplagsrätt, eller ändras dess

firma, skall anmälan derom af delegarne i bolaget eller dess styrelse inom åtta dagar

derefter hos Tullförvaltningen på stället göras, hvarjemte det åligger styrelsen för

aktiebolag att inom åtta dagar efter hvarje nytt styrelseval till Tullförvaltningen aflemna

bestyrkt protokollsutdrag rörande valet. Försummas hvad sålunda är föreskrifvet,

böte en hvar, som till försummelsen gjort sig skyldig, från och med tio till

och med femtio kronor.

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

23

§ 4.

För kreditupplag skall användas förvaringsrum, k.vilka Tullförvaltningen å

stället godkänt såsom beredande tillfälle till beqväm sortering och undersökning af

varorna; Och skola dessa förvaringsrum vara belägna inom staden, derest icke Tullförvaltningen

för särskildt fall medgifvit, att sådana varor, som icke få i erforderlig

myckenhet inom staden uppläggas, må tagas å kreditupplag utanför stadsområdet.

§ 5.

På kreditupplag må endast varor af nedannämnda slag uppläggas; Och må

varorna icke å kreditupplaget intagas eller derifrån afskrifvas i mindre qvantiteter

än de här nedan för hvarje varuslag i ena och andra afseendet bestämda; dock må,

derest varorna utlemnas såsom skeppsprovision till utrikes'' gående fartyg samt skepparen

afgifver skriftlig förklaring på tro och heder, att varorna äro bestämda till

fartygets behof eller till proviant för besättning eller passagerare och icke med hans

vilja skola åter insmugglas i landet, frånskrifning ske för varor i huru små qvantiteter

som helst.

N:o

i Tull- taxan

Varuslag

Upplägg-

nings-

minimum

Frånskrif-

nings-

minimiim

13

Anis och Stjernanis..................

75 kilo

20 kilo

15

Apelsiner........................

250 »

50 »

94

Citroner.........................

125 »

25 »

106

Fenkol.........................

75 »

20 »

108

Fikon ..........................

150 »

50 »

127

Kanariefrö.......................

75 »

20 »

130

Blyhvitt, Kremzerhvitt och Zinkhvitt........

150 »

50 >

131

Indigo, Indigoextrakt, Indigokarmin och Kochenilj .

50 »

10 *

220

Torr Ingefära.....................

100 »

25 »

256

Kaffe..........................

150 »

50 »

258

Kakao..........................

100 »

25 »

264

Kanel, Kanelknopp och Cassia lignea........

50 »

10 »

268

Kardemummor.....................

50 »

10 »

271

Kastanier........................

100 »

25 »

277

Kautschuksskodon...................

100 »

25 »

311

Koriander........................

75 »

20 »

312

Korinter.........................

100 »

25 »

24

FÖRSLAG.

N:o

i Tull- taxan

Y a ruslag

Upplägg-

nings-

minimum

Frånskrif-

nings-

minimum

330

Lagerblad och Lagerbär................

75 kilo

20 kilo

331

Lakrits.........................

100 -

25 »

353

Mandel.........................

150 »

25 »

370

Muskott, torr, och Muskottblomma..........

50 »

10 »

380

Neglikor........................

100 »

25 »

390

Oljor, andra slag: på fat, större eller mindre ....

250 »

50 »

394

Oljor, genom rektificering renade, färglösa eller af

gul till gulbrun färg, rektificerad stenkolsolja

eller fotogen, rektificerad jordolja, nafta, petro- leum eller bergolja, solarolja, paraffinolja med

flere till lyse användbara vätskor........

250 »

150 »

414

Peppar alla slag....................

100 »

25 »

425

Plommon, torkade...................

150 »

50 »

429

Pommeranser......................

125 »

25 »

430

Pommeransknoppar och Pommeransskal, torra....

100 »

25 >

441

Russin..........................

150 »

50 »

532

Thé...........................

50 »

25 »

586

Vindrufvor.......................

100 »

25 »

§ 6.

Mom. 1. På kreditupplag må varor intagas direkt från utrikes ort, från

nederlag, från transitupplag, från frilager och från annat kreditupplag.

Mom. 2. Till godsegare å sitt kreditupplag intaga varor direkt från utrikes

ort, aflemne derom till tullkammaren angifningsinlaga (form. bil. Litt. C). Sedan

tullkammaren å inlagan tecknat presentatum och inkommande numret samt godset

vid undersökning i packhuset befunnits till art och myckenhet sådant, att uppläggning

deraf å kreditupplag må ske, meddelas härom attest. Med ledning af denna attest

antecknas godset i kreditupplagets angifningsbok, hvarom redogöraren meddelar bevis

å attesten samt, efter det möjligen ådragna böter enligt 21 § Tullstadgan blifvit erlagda,

tillställer godsegaren frisedel (form. bil. Litt. D). Mot aflemnande i packhuset

af denna frisedel ege godsegaren utfå godset och deröfver fritt förfoga.

Mom. 3. Vid varors intagande på kreditupplag från nederlag och transitupplag

skola föreskrifterna i mom. 2 af denna § lända till efterrättelse, dock med

iakttagande af:

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

25

att angifningsinlagan (form. bil. Litt:ris E och F) upprättas i två exemplar

samt uppvisas för och med presentatum förses af den tjensteman, som förer journal

öfver det upplag, hvarifrån varorna skola utgå;

att frisedeln aflemnas till den person, som har att utlemna godset; samt

att vederbörande nederlagstjensteman vid meddelande af presentatum å angifningsinlagan

har att, beträffande sådana varor, för hvilka vid förtullning tre procent

i leckage kan få åtnjutas, å angifningen meddela bevis, huruvida sådant afdrag eger rum.

År afdrag medgifvet, skall i kreditupplagsräkenskapen upptagas endast hvad

af varorna efter afdraget återstår.

Mom. 4. Vid intagande af varor å kreditupplag från frilager skola föreskrifterna

i mom. 2 af denna § likaledes i tillämpliga delar följas, dock att angifningsinlagan

(form. bil. Litt. G) uppvisas för vederbörande tjensteman å frilagret, hvilken

har att låta godset å frilagret undersökas och vederbörligen attesteras, hvarefter

godset mot frisedel utlemnas.

Mom. 5. Skall gods öfverflyttas från ett kreditupplag till annat sådant

upplag under samma tullförvaltning, aflemne öfverlåtare och emottagare om förflyttningen

inlaga i två exemplar (form. bil. Litt. H) till vederbörande tulltjensteman,

som har att till öfverlåtaren återställa ena exemplaret, försedt med presentatum, samt

att om förflyttningen göra anteckning i transportboken.

Mom. 6. Skall gods å kreditupplag intagas från sådant upplag å annan ort,

teckne emottagare!! å sekundaangifningen begäran (form. bil. Litt. L) om godsets

uppförande å hans kreditupplagskouto, hvarefter och sedan godset vid undersökningbefunnits

till art och myckenhet i enlighet med angifningen, tullkammaren har att

införa detsamma i kontot och vidare förfara som i § 7 mom. 4 af denna förordning

stadgas.

§ 7-

Mom. 1. På kreditupplag intaget gods må derifrån uttagas: för uppläggning

å annat kreditupplag eller å nederlag, för utförsel direkt eller öfver annan stapelstad,

för uppläggning å frilager under samma Tullförvaltning samt för förtullning.

Mom. 2. För öfverflyttning af gods från ett kreditupplag till ett annat

under samma tullförvaltning gäller hvad i § 6 mom. 5 af denna förordning stadgas.

Mom. 3. Skall gods öfverflyttas från kreditupplag till nederlag i samma

stad, ingifve godsegaren derom angifning i tre exemplar till tullkammaren; och skall,

sedan godset blifvit undersökt, å ett af angifningsexemplaren utaf vederbörande tjensteman

åt godsegaren meddelas bevis om godsets uppläggning och för öfrigt förfaras

på sätt för uppläggning å nederlag i allmänhet är föreskrifvet.

4

26

FÖRSLAG.

Mom. 4. Vill godsegare från sitt kreditupplag uttaga varor till direkt återutförsel,

afgifve derom till Tullförvaltningen angifningsinlaga i två exemplar, prima

ock sekunda (form. bil. Litt. I), hvarefter skall iakttagas:

att, derest utförseln skall ske landvägen till Norge eller Finland, godset före

afsändningen skall plomberas samt godsegaren för åtnjutande af tullafskrifning vara

skyldig att vid nästpåföljande qvartalsin ventering förete bevis från norsk eller finsk

tullkammare, att varan framkommit med oskadad plombering;

att, derest utförseln skall ske sjövägen, godsegaren skall å baksidan af angifningsinlagan

teckna försäkran på tro och heder och vid upplagsrättens förlust, att

de i angifningen upptagna varorna blifvit af honom utlemnade för att inlastas i det

uppgifna fartyget och att samma varor icke med hans vetskap eller vilja skola qvarstanna

i riket eller dit insmuglas;

att godset, sedan det blifvit affördt till inlastningsstället, skall derstädes undersökas

af vederbörande bevakningsförman, som, i händelse allt finnes öfverensstämmande

med angifningen, har att på båda exemplaren deraf meddela bevis ej mindre härom,

än ock, derest utförseln sker landvägen till Norge eller Finland, om godsets plombering

samt, derest utförseln sker sjövägen, om inlastningen och utförseln;

att, derest det till utförsel ämnade godset icke vid undersökningen befinnes

öfverensstämmande med angifningen, bevakningsförmannen har att till Tullförvaltningen

om förhållandet inlemna skriftlig anmälan, hvars rigtighet godsegaren skall

genom sin påskrift erkänna;

att primaangifningen skall återställas till varuegaren men sekundan aflemnas

till Tullförvaltningen för att biläggas utgående journalen; samt*

att angifningen skall af bevakningen vid inlastningsstället under löpande

nummer , för året införas i inlastningsjournalen (form. bil. Litt. K).

Mom. 5. Vill godsegare från sitt kreditupplag sända varor till annan

stapelstad inom riket för att derstädes uppläggas å kreditupplag eller nederlag eller

genast förtullas, upprätte derom angifningsinlaga (form. bil. Litt. L) i två exemplar,

prima och sekunda, samt ombesörje sjelf, att godset jemte inlagans båda exemplar

varda aflemnade till tullkammaren i bestämmelseorten, hvilken tullkammare har att,

sedan godset derstädes blifvit behörigen angifvet, härom meddela bevis å primaangifningen.

Denna skall af godsegaren vid nästa qvartalsinventering af hans kreditupplag

företes, hvaremot sekundan af tullkammaren i bestämmelseorten bilägges dess

räkenskaper.

Mom. 6. Vill godsegare från sitt kreditupplag sjövägen eller med jernväg

sända gods till annan inländsk ort, hvarest tullkammare finnes, för att derifrån

omedelbart utföras,’ afgifve derom till Tullförvaltningen angifningsinlaga i två exemplar,

prima och sekunda, (form. bil. Litt. M), hvarefter skall iakttagas:

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

27

att godsegaren å primaangifningens baksida skall teckna försäkran på tro

ock heder och vid upplagsrättens förlust, att de i angifningen upptagna varorna

blifvit af honom utlemnade för att utföras ur riket och att varorna icke med hans

vetskap eller vilja skola der qvarstanna eller dit insmuglas;

att tullbevakningen i afsändningsorten har att undersöka och plombera godset,

härom meddela bevis å angifningens båda exemplar, införa angifningen i inlastningsjournalen

(form. bil. Litt. K) under löpande numret för året samt bevaka godset vid

dess transport till inlastningsstället eller jernvägen;

att godset i den ort, hvarifrån utförsel skall ske, skall af godsegarens ombud

angifvas till utförsel medelst påskrift å baksidan af sekundaangifningen, som skall

af tullkammaren i utförselorten biläggas dess utgående journal;

att afsändaren, sedan han af tullkammaren i utförselorten å primaangifningen

undfått bevis under utgående journalens nummer, att godset dit ankommit med

oskadad plombering och derifrån utförts, skall vid den qvartalsinventering, som följer

näst efter varornas uttagande från kreditupplaget, förete den sålunda attesterade

primaangifningen.

Mom. 7. Vill godsegare från sitt kreditupplag öfverflytta gods till frilager

under samma tullförvaltning, upprätte derom angifning i två exemplar, prima och

sekunda, och läte godset, jemte angifningens båda exemplar, föras till frilagret, hvars

tjensteman har att, efter undersökning af godset till beskaffenhet och myckenhet,

om uppläggningen å primaangifningen meddela bevis under frilagerupplagsbolcens

löpande nummer. Sistsagda exemplar af angifningen skall derpå återställas till

kreditupplagshafvaren, för att af honom biläggas nästa generalförklaring, men sekundan

fogas vid frilagrets upplagsbok.

§ 8.

Kreditupplagsinnehafvare skall senast å fjerde dagen i hvardera af månaderna

Januari, April, Juli och Oktober eller, om denna är helgedag, å närmaste söckendag

derefter till tullkammaren ingifva egenhändigt eller genom behörigen befullmägtigadt

ombud underskrifven generalförklaring (form. bil. Litt. N), som skall innehålla uppgift

för hvarje särskildt å upplaget intaget varuslag angående:

1) behållningen vid sistförflutna qvartalets ingång, minskad med möjlig afsättning,

som blifvit i efterangifning behörigen anmäld;

2) uppläggningen under det sistförflutna qvartalet af varor, direkt från utrikes

ort, äfvensom från nederlag, transitupplag eller frilager;

3) transporter af varor från andra kreditupplag;

4) summan af behållningen och de nyintagna varorna;

28

FÖRSLAG.

5) uttagningen under sistförflutna qvartalet:

a) af varor, som åter direkt utförts eller öfverförts till frilager i samma

stad;

b) * » , som öfverförts till annan stad;

c) » » , som öfverförts till annat kreditupplag eller till nederlag i

samma stad;

d) » » , som förtullats; och

e) » » , som, utan att förut förtullas, afsatts till förbrukning inom

landet;

6) behållningen vid sistförflutna qvartalets utgång; samt

7) försäkran, att sistnämnda behållning finnes i upplagshafvarens egen värjo,

jemte uppgift å stället, hvarest den finnes upplagd.

Yid denna förklaring bör upplagshafvaren foga dels förteckningar (form. bil.

Litt:ris O och P) öfver utförsel från kreditupplaget och öfverflyttning derifrån till

annan inländsk ort samt dels, till bestyrkande af sina uppgifter härom äfvensom

rörande uttagning af varor, öfverförda till nederlag eller till frilager, bevis, utfärdade

i enlighet med föreskrifterna i § 7 mom. 3, 4, 5, 6 och 7.

§ 9.

På grund af de förklaringar, som enligt § 8 afgifvas, skall tullkammaren, så

snart ske kan, låta utskrifva inventeringssedlar (form. bil. Litt. Q) för hvarje särskildt

kreditupplag, hvilka inventeringssedlar skola upptaga stället, hvarest upplaget befinnes,

den uppgifna behållningen af hvarje varuslag och tillika hvad som efter förklaringens

afgifvande kan hafva upplaget tillförts.

§ io.

Mom. 1. Under första månaden af hvarje qvartal, så snart inventeringssedlar

för alla kreditupplag i tullkammareområdet hunnit utskrifvas, skall Tullförvaltningen

å tid, som för kreditupplagshafvaren senast dagen förut tillkännagifves, låta

verkställa inventering af kreditupplagen.

Mom. 2. Hvarje kreditupplag skall sålunda inventeras af en tulltjensteman

eller öfverbetjent och en tullbetjent eller, der Generaltullstyrelsen för särskildt fall

finner skäligt derom förordna, af större antal inventeringsmän; Och böra, så vidt

möjligt, alla inom samma tullkammareområde befintliga kreditupplag, hvarå varor

af samma slag finnas bland behållningen upptagna, inventeras på samma dag.

Mom. 3. Det åligger kreditupplagshafvaren att vid inventeringen vara personligen

eller genom lagligen befullmägtigadt ombud tillstädes samt att lemna inven

-

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

29

teringsmännen nödig handräckning för inventeringens skyndsamma förrättande, att

dervid hafva varubehållningen så sorterad och upplagd, att hvarje slag för sig kan

beqvämligen efterses, äfvensom att i öfrigt på allt sätt underlätta inventeringsbestyret.

Mom. 4. Såsom behållning godkännas endast upplaget påförde och derå vid

inventeringstillfället befintliga varor i hela, orubbade omslag, sådane de från utrikes

ort inkommit, innehållande af hvarje varuslag tillhopa minst det derför i § 5 föreskrifna

frånskrifniugsminimum.

§ 11-

TJnder den tid inventering enligt § 10 pågår, få kreditupplagsvaror icke föras

från ett till annat kreditupplag inom samma tullkammares område, derest tullkammaren

icke, efter skedd anmälan, till sådan transport lemnat särskildt tillstånd.

§ 12.

Har upplagshafvare under tiden emellan afgifvandet af generalförklaring enligt

§ 8 och inventeringen afsatt något af den i sagda förklaring upptagna behållning,

så skall han omedelbart före inventeringens företagande till inventeringsmännen aflemna

skriftlig efterangifning (form. bil. Litt. B,) rörande det sålunda afsätta. Denna

efterangifning, i hvilken ändring icke må göras sedan den aflemnats till inventeringsmännen,

skall af dessa å inventeringssedeln åberopas och densamma vidfästas.

§ 13.

Förekommer vid inventering icke skäl till anmärkning, teckne förrättningsmännen

härom bevis å inventeringssedeln, som tillika med den efterangifning, som

kan hafva blifvit afgifven, till Tullförvaltningen ofördröjligen aflemnas.

Finnes anledning till anmärkning, hör förhållandet anmärkas å inventeringssedeln

samt genast af förrättningsmännen hos Tullförvaltningen anmälas i skrifvelse,

hvars rigtighet kreditupplagshafvaren skall genom påskrift derå erkänna.

§ 14.

Mom. 1. För varor, hvilka tagits å kreditupplag men hvilka vid inventering

enligt § 10 icke å upplaget i minst den för frånskrifning stadgade minimiqvantitet

qvarligga och hvaröfver upplagshafvaren icke heller senast vid inventering enligt § 10

visar sig hafva förfogat på sätt stadgas i § 7 mom. 2, 3, 4, 5, 6 och 7, skall upplagshafvaren

inom åtta dagar efter skedd inventering hos tullkammaren efter angifning

(form. bil. Litt. S) erlägga belöpande tull, hvarå qvitto (form. bil. Litt. T)

meddelas.

30

FÖRSLAG.

Mom. 2. Finnes vid inventering af kreditupplag ingen varubehållning eller

är denna så ringa, att dess värde icke kan anses motsvara statens fordran för det

förfallna tullbeloppet, skall detta betalas senast dagen efter inventeringen.

§ 15.

Utom de inventeringar och afräkningar, hvilka, enligt hvad ofvan stadgats,

skola verkställas hvarje qvartal, skall inventering och afräkning på enahanda sätt

ske hvarje gång tullafgiften på en kreditupplagsvara förändras eller upphäfves; Och

skall å den behållning, som vid sålunda snarast möjligt efter skedd tulltaxeförändring

företagen inventering finnes å kreditupplag, den nya bestämmelsen, för så vidt tullbehandling

af varorna ifrågakommer, tillämpas, hvaremot de varor, som vid inventeringen

befinnas från kreditupplaget afsätta och hvilka höra tullbehandlas, skola förtullas

efter den äldre bestämmelsen.

§ 16.

Uppgifver kreditupplagsinnehafvare i generalförklaring enligt § 8 eller vid

inventering, att han, på sätt i § 7 mom. 2, 3, 4, 5, 6 och 7 stadgas, afsatt kreditupplagsvaror

men icke är i tillfälle att förhållandet för det dåvarande styrka, vare

han berättigad att, om han senast vid nästa qvartalsinventering hos tullkammaren

med vederbörliga bevis styrker det uppgifna förhållandet, återfå för varorna erlagd tull.

§ 17.

För hvarje enligt § 10 företagen inventering skall den kreditupplagshafvare,

hos hvilken inventeringen verkställes, till tullkammaren för betäckande af tullverkets

kostnader för inventeringarne inbetala ett belopp af fyra kronor, hvarjemte det åligger

innehafvare af kreditupplag, som jemlikt § 4 är förlagdt utanför stads område, att

bekosta inventeringsmännens resa till och från upplaget, så ofta inventering deraf

verkställes.

§ 18.

Kronans fordran för tull å kreditupplagsvaror utgår, i händelse af kreditupplagshafvares

konkurs, med förmånsrätt enligt 17 Kap. 3 och 12 §§ Handelsbalken.

§ 19- .

Kreditupplagshafvare vare skyldig att hafva behållningen å upplaget mot eldskada

försäkrad i brandstodsbolag med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning för

minst det belopp, hvartill kronans fordran för tull uppgår, och att å tullkammaren

öfverlåta försäkringsbrefvet, med förbindelse för upplagshafvaren att sjelf ansvara för

gäldande af försäkringspremierna.

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

31

§ 20.

För att undersöka, huruvida kronan i behållningen hos kreditupplagshafvare,

hvilken icke för tullen ställt säkerhet enligt § 2 mom. 1, eger erforderlig säkerhet

för sin fordran för tull å kreditupplagsvaror, må tullförvaltningen, så ofta sådant

pröfvas nödigt, företaga extra inventering. Befinnes dervid kronans säkerhet vara

tvifvelaktig, läte tullkammaren sätta kreditupplagsbehållningen eller så stor del deraf,

som anses tillräcklig, under tullverkets lås och föranstalte om varornas försäljning på

offentlig auktion till betäckande af kronans fordran.

§ 21.

Försättes kreditupplagshafvare i konkurs, aflider han eller uraktlåter han att

hålla sin upplagsbehållning försäkrad på sätt i § 19 sägs eller att å föreskrifven tid

betala tull för kreditupplagsgods, har tullkammaren att, i de två sistnämnda fallen

ovilkorligen och i de båda föregående, derest sådan säkerhet som i § 2 mom. 1 sägs

icke vid anfordran aflemnas för tullafgifternas gäldande inom tre månader från konkursens

början eller dödsfallet, genast sätta sig i besittning af samtliga på sådan upplagshafvares

kreditupplag liggande varor samt låta på offentlig auktion försälja så

mycket af dem, som erfordras för betäckande af kronans fordran hos upplagshafvaren

för tull, böter och kostnaderna för försäljningen.

Öfverskott vid försäljning enligt denna och nästföregående §§ tillhandahålles

godsegaren, derest han inom natt och år från auktionsdagen anmäler sig hos tullkammaren

att beloppet lyfta, men hemfaller i annat fall till kronan.

§ 22.

Uraktlåter kreditupplagshafvare. att inom den i § 8 bestämda tid till tullkammaren

ingifva föreskrifven generalförklaring, böte 10 kronor för hvarje af de sju

första dagarne, förklaring sålunda uteblifver. Dröjer han längre med förklaringens

ingifvande, vare han skyldig att genast betala jemte böter tull såväl för de vid senaste

inventering qvarliggande som för de derefter kreditupplaget påförde varor.

§ 23.

Iakttager kreditupplagshafvare icke vid inventering inställelse enligt stadgandet

i § 10 mom. 3, böte 12 kronor; inställer han sig icke oaktadt förnyad tillsägelse,

vare han skyldig att genast betala jemte böterna tull såväl för de vid senaste inventering

qvarliggande som för de derefter kreditupplaget påförde varor.

§ 24.

Om kreditupplagsvaror, som angifvits till återutförsel, svikligen qvarhållas eller

olofligen i landet åter införas, vare varorna förbrutna och kreditupplagshafvaren, om

32

FÖRSLAG.

lian om brottet egt vetskap, för alltid förlustig sin kreditupplagsrätt samt derjemte

förfallen till straff såsom för oloflig införsel af varor.

§ 25.

Mom. 1. Kreditupplagshafvare, som genom generalförklaring och efterangifning

uppgifver större behållning än å upplaget finnes eller i angifning till export af

kreditupplagsvaror upptager större myckenhet eller med sammanlagdt högre tull belagde

varor än försändelsen vid undersökning befinnes innehålla, böte, derest origtigheten

af honom genast vidgås, hälften af det tullbelopp, staten, om felaktigheten icke

upptäckts, skulle hafva förlorat, och straffes i annan händelse såsom för oloflig införsel

af varor.

Mom. 2. Ofverflyttas varor emot föreskriften i § 11 under pågående inventeringar

från ett kreditupplag till ett annat, vare godset förverkadt och såväl aflemnaren

som emottagaren förfallen till böter, motsvarande tullbeloppet å de olofligen

öfverflyttade varorna.

Mom. 3. Kreditupplagshafvare, som uraktlåter att inom föreskrifven tid

betala tull å kreditupplagsvaror, böte eu procent å tullbeloppet för hvarje dag, som

efter förfallodagen förflyter, intilldess betalning sker.

Mom. 4. Yarder kreditupplagshafvare försatt i konkurs och har han dessförinnan

afsatt så stor del af sina kreditupplagsvaror, att behållningen deraf icke motsvarar

hans skuld för tull å varorna, straffes han såsom vårdslös gäldenär.

Mom. 5. Då kreditupplagshafvare enligt lista mom. af denna § straffas såsom

för oloflig införsel af varor samt i de fall, hvarom 2:dra och 4:de mom. af denna §

handla, äfvensom då kreditupplagshafvare bryter emot en af honom på tro och heder

enligt denna förordning afgifven försäkran, vare han kreditupplagsrätten för alltid

förlustig.

§ 26.

Förskingrar någon gods, som enligt denna förordning är förverkadt, gälde

godsets värde.

§ 27.

Böter enligt denna förordning äfvensom förverkadt gods eller dess värde tillfälle

kronan, beslagare och tullstatens enskilda pensionsinrättning enligt de grunder,

Tullstadgan bestämmer. Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

§ 28.

Laga domstol i mål, som röra förbrytelse emot denna förordning, vare rådstufvurätt

i den stad, hvars tullkammare beviljat den missbrukade kreditupplagsrätten.

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

33

§ 29.

Öfver kreditupplagen skall af Tullförvaltningen föras angifningsbok (form.

bil. Litt. U), transportbok från och till kreditupplagen (form. bil. Litt. V) samt

kreditupplagskonto (form. bil. Litt. X); Och åligger det Tullförvaltningen att inom

två månader efter hvarje qvartal utgång till Gleneraltullstyrelsens Revisionsbyrå insända

kreditupplagsräkenskapen.

§ 30.

Alla i denna förordning föreskrifna handlingar skola skrifvas å tryckta blanketter,

som för handlingar enligt bilagorna Litt:ris D, K, Q, T, TF, V och X

anskaffas och bekostas af tullverket men i öfrigt af kreditupplagshafvarne sjelfva.

Denna förordning träder i kraft från och med

5

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

35

Bil. Litt. A.

Hos Tullkammaren i N. N. anmäler sig undertecknad, som den

fått mig rätt till kreditupplag beviljad, till begagnande af sådant upplag

i huset N:o gatan här i staden; och förbinder jag mig att

noggrannt efterkomma de föreskrifter och underkasta mig de straffpåföljder och

vilkor i öfrigt, hvilka för kreditupplagshafvare äro eller kunna varda gällande.

N. N. den 18

N. N.

(Sigill).

FÖRSLAG TULL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

37

Bil. Litt. B.

Sedan kreditupplagsrätt den beviljats för handelsbolaget

under firma (aktiebolaget )

anmäler sig bolaget härmed hos Tullkammaren i N. N. till begagnande af kreditupplag

i huset N:o gatan här i staden; Och förklara vi under

tecknade,

delegare i ofvannämnda handelsbolag (ledamöter i ofvannämnda aktiebolags

styrelse), att vi ej mindre en för alla och alla för en (en för båda och båda för en)

såsom för egen skuld ansvara för gäldandet af kronans fordran för tull, böter och

kostnader i och för berörda kreditupplag, än ock förbinda oss att noggrannt efterkomma

de föreskrifter och underkasta oss de straffpåföljder och vilkor i öfrigt, b vil ka

för kreditupplagshafvare äro eller kunna varda gällande.

N. N. den 18

N. N.

N. N.

*

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

39

Bil. Litt. C.

N:o

Inte. N:o

TIppvist å Tullkammaren d. 18

N. N.

Angifves till kreditupplag, ink. med skepparen N. N. fartyget N. N.

från N. N.

Märke och N:o

Kolli

Tarif-N:o

Innehåll

3579

88

10 lådor

94

C. F. L.

Citroner

eller

af obekant innehåll.

N. N.

den

18

N. N.

\

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

Bil. Litt. I).

Frisedel.

För N. N. under N:o inkomne

i----i

C. F. L.

3579

88

10 lådor citroner, netto 250 kg.

från direkt införsel

från nederlag

från transitupplag

från frilager

angifvits till kreditupplag, äro denna dag

uppförde och få fritt disponeras.

N. N. den

N. N.

4 1

i räkenskapen

18

6

/

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

43

Bil. Litt. E.

N:o

Ink. N:o

Antecknad i Nederlagsjournalen den 18

N. N.

Angifves till kreditupplag från mitt nederlag, ink. med skepparen N. N,

från N. N.

MSrke och N:o

Kolli

Tarif-N:o

Innehåll

H. F. 8 & 9

2 fat

394

Olja, fossil, rektificerad,

netto 300 kg.

N. N.

den 18

N. N.

Åtnjuter 3

% leckage.

N. N.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

45

Bil. Litt. F.

N:o

Antecknad i Transitupplagsjournalen den

Ink. N:o

18

N. N.

Angifves till. kreditupplag från transitupplag, ink. med skepparen N. N.

från N. N.

Märke och N:o

Kolli

Tarif-N:o

Innehåll

1654

59

6 säck.

N. N.

den

18

N. N.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

47

Bil. Litt. G.

N:o

Inte. N:o

Antecknad i Frilagrets Utförselsbok den 18

N. N.

Angifves till kreditupplag från mitt frilager N:o

Märke och N:o

Kolli

Tarif-N:o

Innehåll

S. T. 18—21

4 säck.

256

Kaffe.

N. N.

den 18

N. N.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG,

49

Bil. Litt. II.

N:0 N:o

Förevist den

18

N. N.

Transporteras från mitt till N. N:s kreditupplag:

= 488 kg. kakao. Nio 258.

N. N. den

18

N. N.

Denna transport antages och begäres densamma påförd mitt kreditupplags

-

konto.

Som ofvan

N. N.

«

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

51

Bil. Litt. I.

Utförsel.

Prima N:o

Angifning å till utrikes ort vägen

af sände varor:

Undertecknad sänder till

med

af mitt kreditupplag:

J. A. B. 10 säckar peppar. N:o 414,

brutto 530 kg. netto 500 kg.

Femhundra kilogram.

N. N. den 18

N. N.

N:0

Undersökt, rigtigt befunnet och inlastadt

i fartyget, som bevakats till öppen

sjö (försedt med tullplomber).

Utförsel.

Sekunda N:o

Angifning å till utrikes ort vägen

af sände varor:

Undertecknad sänder till

med

af mitt kreditupplag:

J. A. B. 10 säckar peppar. N:o 414,

brutto 530 kg. netto 500 kg.

Femhundra kilogram.

N. N. den 18

•N. N. .

N:0

“Undersökt, rigtigt befunnet och inlastadt

i fartyget, som bevakats till öppen

sjö (försedt med tullplomber).

N. N.

Bevakningsforman.

N. N.

Be vakningsförman.

Att å andra sidan upptagna varor

äro af mig utlemnade för att inlastas i dot

uppgifna fartyget, och att samma varor

icke med min vetskap eller vilja skola

qvarstanna i riket eller dit insmuglas; det

försäkrar jag som ärlig man på tro och

heder och vid förlust af min upplagsrätt.

N. N. den 18

N. N.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

53

Bil. Litt. K.

Journal öfver kreditupplag sgods, anmaldt vid N. N. Tullkammare

(bevakningsinspektion) till utförsel år 18

Månad

Dag

N:o

Afsändaren

Skepparens

och

fartygets namn

Orten

hvarthän

Specifik uppgift

å de afsända varorna

Anteckning om plombering

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

55

Bil. Litt. L.

Prima N:o

Angifning å till inrikes ort af sände

varor:

Undertecknad sänder till

med

af kreditupplag:

H. K. 5 säckar kaffe. N:o 256,

brutto 307 kg. netto 300 kg.

Trehundra kilogram.

N. N. den 18

N. N.

Ofvanstående varor äro härstädes förtullade

under N:o (uppförde å

N. N:s kreditupplag).

U. N. Tullkammare den 18

N. N.

Sekunda N:o

Angifning å till inrikes ort afsände

varor:

Undertecknad sänder till

med

af kreditupplag:

H. K. 5 säckar kaffe. N:o 256,

brutto 307 kg. netto 300 kg.

Trehundra kilogram.

N. N. den 18

N. N.

Jag anhåller, att ofvannämnda gods

måtte påföras mitt kreditupplagskonto.

N. N.

(Stämpel).

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

57

Bil. Litt. M.

Utförsel.

Prima N:o

Angifning å varor, som vägen

sändas till inländsk ort, för att derifrån

utföras:

Från mitt kreditupplag sändes med

till

för att derifrån utföras ur riket:

S. 30 lådor plommon, torkade. N:o 425,

brutto 400 kg.. netto 360 kg.

Trehundrasextio kilogram.

N. N. den 18

N. N.

N:0

Undersökt och rigtigt befunnet:

30 lådor försedda med 30 plomber.

N. N.

Bevakningsförman.

Ofvanstående varor, som ankommit

hit med oskadad plombering, äro utförda

under N:o

N. N. Tullkammare den 18

N. N.

(Stämpel),

Utförsel.

Sekunda N:o

Angifning å varor, som vägen

sändas till inländsk ort, för att derifrån

utföras:

Från mitt kreditupplag sändes med

till

för att derifrån utföras ur riket:

S. 30 lådor plommon, torkade. N:o 425,

brutto 400 kg. netto 360 kg.

Trehundrasextio kilogram.

N. N. den 18

N. N.

N:0

Undersökt och rigtigt befunnet:

30 lådor försedda med 30 plomber.

N. N.

Bevakningsförman.

Ofvanstående, med oskadad plombering

hit ankomna, 30 lådor äro under min

bevakning inlastade i ,

som bevakats till dess afgång.

N. N. den 18

N. N.

8

Såsom ombud för afsändaren angifver

jag omstående till utförsel med

skepparen

N. N. den 18

N. N.

Att å andra sidan upptagna varor

äro af mig utlemnade för att utföras ur

riket, och att samma varor icke med min

vetskap eller vilja skola der qvarstanna

eller dit insmuglas; det försäkrar jag som

ärlig man på tro och heder och vid förlust

af min upplagsrätt.

N. N. den 18

N. N.

f

60

FÖRSLAG.

»

Bil. Litt. N.

Generalförklaring öfver

Tarif

nummer

-

Varorna

Behållning

vid qvartalets

början

AffÖrdt

enligt efterangifning

-

Behållning

vid senaste

inventering

Upplagt

detta qvartal

kredi

Transpo

från an

kreditupp

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

61

pplag

Summa

för

qvartalet år 18

Utförsel eller

transport till

frilager

Transport

till annan

stad

Transport till

annat kreditupplag

eller

nederlag här

Att

ofvan nppgif na behållning finnes å mitt

gatan försäkras.

Förtullning

under

qvartalet

Förbrukning

Behållning

till nästa

qvartal

kreditupplag

N. N. den

i huset N:o

18

N. N.

vid

Bil. Litt. 0.

Kxp. Förteckning qvartalet 18

N:o

64

FÖRSLAG.

Bil. IAtt. 0.

Förtecknin 2'' öfver utförseln från

Månad

Bevakdag

ningens

Xs

Stället hvarthän

V

kredi

a

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

65

pplag under

qvartalet år 18

O

n

a

N. N

flen

N. N.

18

/

Bil. Litt. P.

Transp. Förteckning qvartalet 18

N:o

68

FÖRSLAG.

Bil. Litt. P.

Månad

Förteckning öfver transporter till

v

Stället hvarthän

annan

a

FÖRGUDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

69

an

kreditupplag under

qvartalet år 18

O

n a

N. N.

den

N. N,

18

. ''

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

71

Bil. Litt. Q.

N:o

Inventeringssedel.

N. N. Tiar anmält sin Jcreditupplagsbehållning vid qvartalets

utgång att vara:

OO

kg.

N:o

00

kg.

N:o

00

kg.

N:o

Förevisas i N:o

gatan.

N. N. Tullkammare den

N. N.

18

Ytterligare tillkommet:

00

kg.

N:o

Som ofvan

N. N.

Efterangifning vidfästad. Rigtigt befunnet.

N. N. den

18

N. N.

N. N.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

73

Bil. Litt. B.

N:o

Efterangifning.

Sedan senaste Generalförklaring inlemnades ha

afyttrat:

genom export

genom transport

till förtullning

N. N. den

18

N. N.

10

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

75

Bil. Litt. 8.

N:o

Undertecknad anmäler sig till erläggande af Jcreditupplagstull

dennes för:

efter inventeringen den

Summa

N. N. den

K N.

*

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

77

Bil. Litt. T.

N:o

N. N.

erlägger för förtullade kreditupplagsvaror under qvartalet 18

Kronor 000,00.

Betalt

N. K. Tullkammare den

18

K. N.

Bil. IAtt. Tf.

N. N. Tullkammares

Kreditupplags angifningsbok

för

qvartalet år 18

80

FÖRSLAG.

Bil. Litt. U.

Angifningens

Upplags-

hafvarens

Månad

dag

N:o

N:o i

Kontot

Upplagshafvarens namn

Inkomme

under

N:o

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

81

Kolli

Varornas

Märke och N;o

Antal

och slag

Beskaffenhet

Tarif

N:o

-

Vigt

11

£

Bil. Litt. V.

N. N. Tullkammares

Transportbok från och till kreditupplagen

inom staden

för

qvartalet år 18

84

FÖRSLAG.

Bil. Litt. V.

Angif

ningsdagen

-

N:o i

kreditupplagskontot

-

Från

Upplagshafvai''ens namn

N:o i

kreditupplagskontot

-

Till

Upplagshafvarens namn

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

85

V a r o

n a

/

v

Bil. Bill. X.

N. N. Tullkammares

Kreditupplagskonto

för

qvartalet år 18

88

FÖRSLAG.

Bil Litt. X.

N. N.

Behållning från

Upplagt

Från N. N. N:o

Upplagt

qvartalet

Summa

Kg.

t»

Kg.

Anis N:o 13

N:o i inkommande

FÖRORDNING ANGÅENDE KREDITUPPLAG.

89

Förtullat

Till Danmark

Till Karlstad

Förtullat

Behållning till

qvartalet

Summa

a

FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

91

Förslag1

till

Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning

angående frilager.

§ i.

Uti eller i närheten af stapelstad, hvarest tullkammare under tullförvaltares

öfverinseende finnes inrättad, må, efter tillstånd af Generaltullstyrelsen och under de

vilkor och närmare bestämmelser, Generaltullstyrelsen för hvarje särskild! fall föreskrifver,

inrättas frilager med ändamål att tjena till fristad för varor, så att dessa på

sätt och under de vilkor denna förordning innehåller, kunna, utan att tull för dem

erlägges, införas till lagret, der uppläggas och på allt sätt behandlas som om de befunne

sig utom landet.

§ 2.

Frilager, till hvars särskilda afdelningar tillträde under ingen förevändning

må tulltjensteman förvägras, skall vara försedt med lämpliga vakt- och expeditionsrum

för tullbevakning och tullbehandling samt i öfrigt så inrättadt, att erforderliga tullkontroller

kunna deröfver utöfvas; Och skall en hvar, som lemnar frilagret, utgå

genom vaktrummet, der vederbörande tulltjensteman, om han anser anledning dertill

förefinnas, eger att å den utgående låta verkställa kroppsvisitation, utan att vara

underkastad påföljd i händelse underslef befinnes icke hafva egt rum; Yarande tillträde

till frilager för kvinnor förbjudet.

§ 3.

Statens kostnad för bevakningen af samt bokföringen och expeditionen vid

frilagret skall betalas af dess egare, som, innan frilagret må för sitt ändamål begagnas,

skall för gäldandet af sagda kostnad ställa säkerhet, som af Generaltullstyrelsen godkännes.

-

92

FÖRSLAG.

§ 4.

Mom. 1. På frilager må med här nedan stadgade undantag intagas såväl

tullpligtigt gods af hvad slag det vara må direkt från utrikes ort, från frilager å

annan inrikes ort, från nederlag, från transitupplag och från kreditupplag i samma

stad som och alla slag tullfritt och förtulladt gods.

Krut, dynamit, nitroglycerin och andra sprängämnen, eldfarliga oljor eller

dermed jemförliga vätskor, flytande syror samt andra varor, hvilka till följd af sin

beskaffenhet kunna medföra fara eller olägenhet för frilagret eller andra der upplagda

varor, må icke å frilager intagas.

Mom. 2. Uppstår vid angifning till intagande å frilager af varor i obrutna

omslag tvifvel, huruvida varorna äro af den beskaffenhet, att de, enligt stadgandet i

mom. 1 härofvan, icke må å frilagret intagas, skall tullförvaltningen vara berättigad

att, der erforderlig upplysning ej annorledes kan vinnas, låta bryta omslagen.

§ 5.

Mom. 1. Egare till gods, som inkommit från utlandet eller från frilager å

annan ort och är afsedt till intagande å frilager, skall inom den tid och vid det

ansvar, som i 21 § Tullstadgan föreskrifves, till tullförvaltningen aflemna angifningsinlaga

(form. bil. Likt. A), upptagande hvarifrån och med hvilken lägenhet godset

inkommit samt kollimärke och antal. Sedan tullkammaren låtit förse angifningen

med dess inkommande nummer, skall godset inom tid och vid ansvar, som i § 30

mom. 2 Tullstadgan föreskrifves, med angifningen under bevakning föras till frilagret,

hvarest der anstälde tulltjensteman hafva att, sedan godset blifvit vägdt, låta dess

bruttovigt antecknas å angifningen, i frilagrets upplagsbok (form. bil. Litt. B) införa

uppläggningen samt derom meddela bevis under bokens löpande nummer å angifningen,

hvilken derefter skall till tullkammaren återställas.

Mom. 2. Till godsegaren låta gods, upplagdt å nederlag, intagas å frilager,

upprätte derom angifning (form. bil. Litt. C) och förevise denna för vederbörande

nederlagstjensteman, som har att, sedan behörigt qvitto å den utgående nederlagsafgiften

för godset uppvisats, bokföra angifningen i nederlagsjournalen och att å angifningen

anteckna det till förflyttning anmälda godsets nettovigt. Sedan godset derefter

afförts till frilagret och vid undersökning derstädes befunnits till innehåll och

vigt öfverensstämma med nederlagsräkenskapen, bokföres uppläggningen i frilagrets

upplagsbok och meddelas bevis derom under bokens löpande nummer å angifningen,

som skall återställas till tullförvaltningen för att biläggas nederlagsjournalen.

Mom. 3. Vill godsegare öfverflytta på transitupplag liggande gods till frilager,

aflemne derom till tullkammaren angifning (form. bil. Litt. D). Sedan godsets

bruttovigt antecknats å angifningen samt å godset belöpande transito afgift erlagts, läte

FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

93

tullkammaren godset jemte angifningen under bevakning föras till frilagret, hvars

tulltjensteman, efter verkstäld bokföring, hafva att om uppläggningen meddela bevis

under frilagerupplagsbokens löpande nummer å angifningen, som derefter skall återställas

till tullkammaren för att biläggas transitupplagsjournalen.

Mom. 4. Till godsegäre öfverflytta på kreditupplag liggande gods till frilager,

upprätte derom angifning i två exemplar, prima och sekunda, och läte godset

jemte inlagorna föras till frilagret, hvars tulltjensteman hafva att, efter undersökning

af godsets slag och myckenhet, bokföra uppläggningen och derom meddela bevis

under upplagsbokens löpande nummer å primaangifningen. Denna skall derpå återställas

till kreditupplagshafvaren men sekundan biläggas frilagrets upplagsbok.

Mom. 5. Vill godsegäre å frilager intaga tullfritt eller förtulladt gods, läte

detsamma med angifning (form. bil. Litt. B) föras till frilagret, hvarest .angifningen

aflemnas till vederbörande tulltjensteman, som har att bokföra uppläggningen af godset

med upptagande af endast dess bruttovigt. Sådant gods behandlas vid uttagning från

frilager lika med derå direkt från utlandet intaget gods.

§ 6.

Gods kan från frilager uttagas:

för utförsel;

för transport sjövägen eller landvägen, med post eller jernväg, till annan inrikes

stapelstad;

för öfverflyttning till nederlag, transitupplag eller kreditupplag i samma

stad; samt

för förtullning.

§ 7-

Mom. 1. Uttages gods från frilager för utförsel sjövägen, skall iakttagas:

att godsegaren om utförseln till tulltjensteman å frilagret aflemnar ängifningsinlaga

(form. bil. Litt. F), upptagande godsets märke, kolliantal och bruttovigt;

att vederbörande tulltjensteman antecknar angifningen i frilagrets utförselsbok

(form. bil. Litt. G);

att hvarje kolli, der så lämpligen ske kan, plomberas med frilagerstämpel och

anteckning om plomberingen göres å angifningen; samt

att godset jemte angifningen derefter, under tullbevakning. då plombering ej

skett och eljest utan sådan bevakning, föres till inlastningsstället, hvarest der anstäld

tullbevakning har att om expeditionen göra anteckning i inlastningsjournalen för frilagergods

(form. bil. Litt. H); och skall bevakningsförmannen meddela bevis om inlastningen

å angifningsinlagan, som derpå aflemnas till tullkammaren för att efter

behörig anteckning i frilagrets utförselsbok biläggas utgående journalen.

94

FÖRSLAG.

Mom. 2. Uttages gods från frilager för utförsel med jernväg, skola föreskrifterna

i mom. 1 af denna § följas, dock med iakttagande af:

att vederbörande tjensteman har att, sedan angifningsinlaga aflemnats, utfärda

tullsedel (form. bil. Litt. I) i två exemplar;

att, om godset är af sådan beskaffenhet, att det icke lämpligen kan plomberas,

utförsel deraf må verkställas antingen i plomberade lastvagnar eller först sedan godset

till beskaffenhet och myckenhet blifvit vid uttagningen från frilagret undersökt och i

tullsedel heskrifvet; samt

att godsegaren skall inom en månad från afsändningsdagen till frilagerskontoret

aflemna ena exemplaret af tullsedeln, försedd med bevis af tullkammare i bestämmelseorten,

att godset i öfverensstämmelse med tullsedeln framkommit.

Mom. 3. Uttages gods från frilager för transport sjövägen eller landvägen

med post eller jernväg till annan inrikes stapelstad, skall iakttagas:

att angifning (form. bil. Litt. F), anteckning i utförselsboken och plombering

ske på sätt i mom. 1 af denna § stadgas;

att vederbörande tjensteman å frilagret å godset utfärdar tullsedel (form. bil.

Litt. I) i två exemplar;

att, der afsändningen sker sjövägen, anteckning derom verkställes i inlastningsjournalen;

att,

då afsändningen skall ske landvägen, godset och tullsedlarne öfverlemnas

till varuegaren;

att varuegaren inom en månad från afsändningsdagen till vederbörande tjensteman

å frilagret aflemnar ena exemplaret af tullsedeln, försedt med bevis, utfärdadt

af tullkammaren i bestämmelseorten, att godset dit framkommit; samt

att angifningen och ankomstbeviset förvaras såsom bilagor till utförselsboken.

Mom. 4. Uttages gods från frilager för att öfverföras till nederlag, skall

godsegaren till vederbörande tjensteman å frilagret aflemna angifning i två exemplar

(form. bil. Litt. K), hvarefter anteckning om öfverföringen med upptagande af endast

bruttovigten å godset skall ske i frilagrets utförselsbok. Sedan godset å frilagret undersökts

och ena exemplaret af angifningen utaf vederbörande tjensteman der attesterats,

skall godset under bevakning föras till nederlagsmagasinet och der intagas, å godset

belöpande inkommande nederlagsafgift å tullkammaren debiteras, godset i nederlagsjournalen

antecknas och den attesterade angifningen biläggas inkommande journalen.

Andra exemplaret af angifningen bilägges nederlagsjournalen.

Mom. 5. Uttages gods från frilager för uppläggning å transitupplag, skola

föreskrifterna i mom. 4 af denna § lända till efterrättelse, dock med iakttagande,

att godset utan föregående undersökning under bevakning afföres till och upplägges

å transitomagasinet, sedan bruttovigten attesterats å båda exemplaren af angifnings

-

FÖRORDNING ANGÅENDE ERILAGER.

95

inlagan, hvilka, efter det den å godset belöpande transitafgift blifvit vederbörligen

debiterad, skola biläggas inkommande- och transitupplagsjournalerna.

Mom. 6. Vill godsägare uttaga gods från frilager för uppläggning å kreditupplag,

skall ban derom göra angifning. Sedan i enlighet dermed anteckning skett

i utförselboken, skola varorna undersökas och angifningen attesteras samt aflemnas till

behörig tulltjensteman, som har att å vederbörandes kreditupplagskonto uppföra godset

och att derå utfärda frisedel. Då denna aflemnats å frilagret, afföres godset derifrån.

Mom. 7. Vid förtullning af varor på frilager skall iakttagas:

att, sedan förtullningen blifvit af godsegaren begärd genom angifning enligt

form. bil. Litt. L, varorna å frilagret undersökas och angifningen derstädes attesteras

samt införes i frilagrets förtullningsbok (form. bil. Litt. M);

att redogöraren å frilagret uträknar tullbeloppet, derå utställer räkning (form.

bil. Litt. N) samt emottager och qvitterar beloppet, hvarefter undersökningsmannen

å räkningen antecknar, huruvida varorna utgå lösa eller i omslag och i senare fallet

i huru många, huru beskaffade och huruledes märkta kolli; samt

att godset derefter emot räkningens behöriga afstämpling från frilagret afföres.

§ 8.

Godsegare, som angifvit gods till uttagning från frilager men åter vill upplägga

det på frilagret, skall på angifningen teckna förklaring, att godset till följd af

förändrad bestämmelse icke blifvit afsändt, hvarefter godset må återföras till frilagret,

der plomberingen, om sådan skett, af tullbetj eningen borttages, och anteckning härom

göres å angifningen samt i frilagrets utförselsbok.

§ 9.

Förtullningsbok, hvarom stadgas i § 7 mom. 7 af denna förordning, skall

föras i två delar, A och B, hvilka böra skiftesvis hvarannan dag begagnas.'' Influten

uppbörd skall hvarje dag jemte den då begagnade förtullningsboken med dertill

hörande attesterade angifningsinlagor mot qvitto aflemnas till tullkammaren, som dagen

derpå återställer boken till frilagret; Och har frilagersredogöraren att för hvarje månad

aflemna utdrag ur förtullningsböckerna rörande deri gjorda debiteringar för att biläggas

tullkammarens inkommande journal.

§ 10.

Närmare föreskrifter angående ordningen inom frilagret meddelas af Generaltullstyrelsen,

som äfven eger att, efter sig företeende omständigheter, förordna angående

de afvikelser från ofvan meddelade stadgande!!, hvilka, med bibehållande af nödig

säkerhet för kronans rätt, kunna erfordras.

96

FÖRSLAG.

§ 11-

Godsegare, som låter å frilager upplägga gods, hvilket enligt stadgandet i § 4

mom. 1 icke må derå intagas, kåfve förverkat godset och. vare förfallen till böter från

och med ett hundra till och med ett tusen kronor.

§ 12.

Godsegare, som, jemlikt föreskriften i § 7 mom. 1, fått emottaga plomberadt

frilagergods, angifvet till utförsel, bote, derest han ej inom 48 timmar efter godsets

uttagande till tullkammaren aflemnar bevis från tullbevakningen, att godset till inlastningsstället

framkommit och der under tullbevakning jemlikt angifningen inlastats,

högsta gällande tullsats för hvarje kilogram af varans bruttovigt.

Till enahanda böter vare godsegare förfallen, som utan styrkt laga hinder

uraktlåter att inom den i § 7 mom. 2 och 3 stadgade tid aflemna föreskrifvet framkomstbevis.

§ 13.

Den, som från frilager insmuglar eller försöker insmugla tullpligtiga varor,

straffes enligt 138 § Tullstadgan och hafve dessutom för alltid förverkat rätt att af

frilager sig begagna samt vare skyldig att genast utrymma sitt lager.

§ 14.

Försäljningsbelopp för gods, förverkadt enligt § 11, äfvensom böter, ådömde

på grund af stadgande^ i §§ 11 och 12, tillfälle kronan och tullstatens enskilda

pensionsinrättning till hälften hvardera.

Böter enligt § 13 och värde af gods, förverkadt enligt samma §, fördelas

enligt 146 § Tullstadgan.

Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

§ 15.

Laga domstol i mål rörande öfverträdelse af denna förordning eller i enlighet

dermed meddelade föreskrifter, vare rådstufvurätt i stad, under hvars tullkammare

frilagret lyder.

§ 16.

Alla i denna förordning föreskrifna handlingar skola skrifvas å tryckta blanketter,

som för handlingar enligt bilagorna B, G, H, I, M och N anskaffas och bekostas

af tullverket men i öfrigt af frilagershafvarne sjelfve.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

97

Bil. IM. A.

Inlc. N:o

Uppvist å Tullkammaren don

18

N. N.

Angifves till intagning å frilager N:o

skepparen N. N. fartyget N. N. från N. N.

följande, ink. med

A. M.

D.

10 säckar

2 lådor

väg. brutto

N. N. den

18

N. N.

Inlagdt på frilager N:o

N. N.

Frilagrets tjensteman.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

99

Bil. Litt. B.

N. N:s frilagers Upplagsbok för år 18

Upp-

lägg-

nings-

dug

Löpande

N:o

för året

Lager-

rummets

N:o

Inkommande

N:o

Kreditupplags- kontots N:o

Från

Direkt införsel;

Annat frilager;

Nederlag;

Transitupplag;

Kreditupplag;

Fritt gods.

Kolli

Märke och

N:o

Antal

och

slag

Brutto- vigt i

kilogram

''

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

101

Bil. Litt. (!.

lille. N:o

Antecknad i Nederlagsjournalen den

18

N. N.

Angifves till öfverflyttning från nederlag till frilager N:o

följande, ink. med Skepparen N. N. från N. N.

H. D. 8

1 lada

The. N:o 532, netto

(

N. N. den 18

N. N.

N:o

Innehåll och vigt öfverensstämmande med angifningen.

Intaget på frilager den 18

N. N.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

103

Bil. Litt. JD.

Inlc. N:o

Antecknad i Transitupplagsjournalen den 18

N. N.

Angifves till öfverflyttning från transitupplag till frilager N:o

följande, ink. med skepparen N. N. från N. N.

C. P.

1 fat

väg. brutto

N. N. den

18

N. N.

N:0

Intaget på frilager den 18

N. N.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE ERILAGER.

105

Bil. Litt. E.

Uppvist i Frilagret den

Uppi, Bok N:o

18

N. N.

Fritt gods.

Angifves till intagning å mitt frilager N:o

\

H.

1 låda

väg. brutto

N. N. den

18

N. N.

u

*

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

107

Bil. Litt. F.

Utf Boll N:o

Uppvist i Frilagret den

IJtfj. Journ. N:o

18

N. N.

Angifves att från mitt frilager N:o afsända till N. N. med

skepparen N. N. fartyget N. N.

A. N.

1 låda

väg. brutto

kg.

N. N. den

18

N. N.

Försedd med en tullplomb.

N. N.

Frilagrets tjensteman.

N:o

Inlastadt i fartyget, som bevakats till öppen sjö.

N. N.

Bevakningsförman.

*

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

100

Bil. Litt. G.

N. N:s frilagers Utförselsbok för år 18

Angif

nings

dag

-

Löpande

N:o

föi'' året

Lager

rummets

N:o

-

Utgående N:o

Kreditupplagskontots

N:o

Till

Utförsel;

Annat frilager;

Nederlag;

Transitupplag;

Kreditupplag.

Kolli

Märke,

Brutto-

nummer, an-

vigt i

tal och slag

kilogram

Anmärkningar

om tullförsegling

eller plombering

m. m.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

111

Bil. Litt. H.

Journal öfver inlastadt frilagergods vid N. N. Tullkammare

(tullbevakningsinspektion) år 18

Månad

Dag

I jöpande

N:o

för året

Af sändaren

Skepparens

och fartygets

namn

N:o i

frilagrets

utförsels- bok

Kollital och vigt

samt anteckningar om

plomberingen

Afsändare!! åligger, vid stadgadt ansvar, att anskaffa och till

frilagerskontoret inom en månad efter afsändningen ingifva tullkammarens

i bestämmelse- eller exportorten attest öfver godsets

framkomst.

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

1 13

Bil Litt. I.

Utf Bok N:o

Tullsedel..

med

N. N. försänder från frilager N:o

till N. N.

N. N. Tullkammares Frilagerskontor den

18

N. N.

Ofvanstående gods, som hit ankommit och befunnits öfverens-,

stämma med denna tullsedel, qvittens.

N. N. Tullkammare den 18

N. N.

15

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

115

Bil Litt. K.

Utf. Bolc N:o

• i nederlag

Angifves till N. N:s (mitt) \ . ! från mitt frilager N:o

transitupplag

K. 10 lådor, väg. brutto

N. N. den

18

N. N.

Innehåller russin, N:o 441, netto etthundra (100) kg.

N. N.

(Frilagrets undersökningsman).

♦

■

■

''

*

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

Bil. Litt. L.

FÖrlulln. Boll N:o

Anyifves till förtullning från mitt frilager N:o

Ylleväfnad a. slag.

N. N. den

18

N. N.

N:0

13o kg.

Attesteras

N. N.

(Frilagrets undersökningsman).

*

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

119

Bil. TM. M.

N. N:s frilagers Förtullningsbok (A) för år 18

Angif-

Angifnin-

gens

Lager-

rummets

N:o

Vara

n s

-—

—

nings-

dag

löpande

N:o

för året

Beskaffenhet

Tarif-

N:o

Vigt

eller

mått

Tull-

afgift

Räknings-

summa

Uppbörds-

summa

för dagen

*

é

FÖRSLAG TILL FÖRORDNING ANGÅENDE FRILAGER.

121

Bil. Litt. N.

Förtulln. Fåle N:o

N. N. erlägger för nedanstående från frilager förtullade varor:

Tull

133 kg. ylleväfnad a. sl

232

75

Betalt den

18

N. N.

Utgår i en låda, märkt A. T.

N. N.

FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR I 17 KAP. 3 OCH 12 §§ HÄNDELSEALKBN.

123

Förslag''

till

Kong! Maj:ts nådiga Förordning

angående förändrad lydelse af 17 Kap. 3 och 12 §§

Handelsbalken.

§ 3.

Häfver någon lös pant i händer; njute lian derutur betalning framför alla

andra. Samma rätt lafve ock handtverkare för arvode å det gods, som hos honom

qvar är, äfvensom kronan i kreditupplagsgods för den tull, som belöper å samtliga

upplaget påförda varor.

§ 12.

Dernäst lafve kronan företräde till lös egendom ej mindre för gäldenär utskylder

sista och löpande året, de der ej för fast egendom utgå, än ock för oguldna

tullafgifter å kreditupplagsvaror.

Denna förordning träder i kraft den

■

FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR I TDLLSTADGAN.

125

Förslag

till

Kong!.

Maj:ts Nådiga Kungörelse

angående förändrad lydelse af 21, 29• och 116 §§ i Tullstadgan

den 2 November 1877.

§ 21.

Godsegare åligge, att till tullkammaren aflemna angifningsinlaga å allt det

gods, som för lians räkning inkommit, antingen det är ämnadt till direkt förtullning,

till fri disposition, till uppläggning å nederlag, transitupplag, kreditupplag eller frilager

eller till omedelbar transitförsändning, i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping

inom åtta och pa andra ställen inom fyra dagar, räknade från den dag, då

skepparens märkrulla, enligt åtecknadt bevis, blifvit till tullförvaltningen i lossningsorten

ingifven, eller, om godset genom omedelbar transitförsändelse från annan tullplats

anlända från ankomstdagen. Sker ej angifning inom den tid, som nu sagd är, bote

godsegaren för gods, som skall förtullas eller uppläggas på nederlag eller på kreditupplag,

en tiondedel af tullafgiften, för tullfritt gods eu half procent af dess gångbara

värde samt för gods, som är ämnadt till uppläggning å frilager eller å transitupplag

eller till omedelbar transitförsändning, ett belopp, motsvarande den för transitupplag

stadgade högsta afgift, dock för allt med samma lägenhet till honom inkommet gods

icke i något fall öfver femtio kronor.

§ 29.

Med varor, ämnade till nederlag eller transitupplag, förfares på sätt här nedan

i Kap. 3 och 4 stadgas; Och skall i afseende å varor, bestämda till kreditupplag

eller frilager, iakttagas hvad derom särskild! är förordnadt.

126

FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR I TULLSTADGAN.

§ H6.

Mom. 1. Har transitupplags- eller frilagersgods under sjöväga transport

förkommit, böte skepparen, derest ej visas kan, att godset genom skeppsbrott, uppbringning

eller annan olycka gått förloradt, från och med femtio till och med fem

hundra kronor.

Mom. 2. Vid transport på jernväg af transitupplags- eller frilagersgods

ansvare jernbanans trafikförvaltning för godsets behöriga framkomst i orubbadt skick.

INNEHÅLL.

Betänkande:

Inledning......................................................................................................................................... pag. j

. Allmän motivering............................................................................................... ;) o

Speciel motivering....................................................................................................... » 5

F örslag:

till Förordning angående kreditupplag ..................................................................... » 21.

» » » frilager................................................................................... ,> 91

Ä * » förändrad lydelse af 17 Kap. 3 och 12 §§

Handelsbalken.................................................................. » 123.

» Kungörelse » förändrad lydelse af 21, 29 och 116 §§

Tullstadgan........................................................................ » 125.

* ••