SOU 1887:1

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

BYGNADSPLATSER

FÖR

NYTT RIKSDAGSHUS OCH NY RIKSBANK

AFGIFVA DEN 29 NOVEMBER 1884

AF

I NÅDER FÖRORDNADE KOMITERADE.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS K. L. BECKMAN,

1885,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Betänkande ............................................................................................... sid. 1—67.

Särskilda meningar............................................................................. » 69—119.

Bilagor

»> 1*—51*.

BETÄNKANDE.

Till Konungen.

För inrymmande tils vidare af riksdagens båda kammare med kanslier och utskott,

bibliotek, arkiv och klubbrum blef på grund af 1865—1866 årens riksdags beslut1) riksens

ständers och f. d. Hebbeska husen under loppet af åren 1866 och 1867 påbygda *)

*) Keglemente för riksgäldskontoret vid 1865 och 1866 årens riksdag § 168.

1

Påbygnader

och ändringar

af riksdagshuset

åren

1866—1870.

2

Om- och påbygnader

af

flyglar samt

ändringar afl

riksdagshuset

åren 1871 och

1872. Samtliga

kostnader

1866—1872.

Förslag om

ny bygnad å

riksdagshusets

tomt med samlingssal

för

andra kammaren.

Första

kammarens

flyttning till

den andras

samlingssal.

och förändrade för en sammanlagd kostnad af 224,959 kronor 80 Öre, oberäknadt

16,394 kronor 54 öre för luftväxlingsanordningen.

Under de derpå följande tre år, 1868—1870, användes enligt riksdagens beslut1)

66,957 kronor 77 öre för de bygnadsarbeten inom riksdagshuset, som blefvo erforderliga

i följd af några derintill liggande tomtdelars öfverlemnande till Stockholms stad.

För värme- och luftväxlingsapparater utgåfvos under samma år 19,574 kronor 85 öre.

Med hänsyn bland annat till dels den under en följd af år öfverklagade felaktigheten

å grunden till riksdagshusets sydöstra flygel, dels önskvärdheten af att

bereda ökadt utrymme för konstitutions-, stats- och lagutskotten samt att borttaga

den trappa, som då ledde från första kammarens samlingssal till den derunder

befintliga våningen, och att i sammanhang dermed åstadkomma en mera beqväm och

ändamålsenlig förbindelse emellan denna samlingssal å ena och kammarens kanslioch

samtalsrum å andra sidan väckte fullmäktige i riksgäldskontoret vid 1870 års

riksdag förslag om den sydöstra flygelns ombyggande och en vånings påbyggande

å båda flyglarna samt ändring af de två mindre bygnaderna å gården. Förslaget

tillstyrktes af statsutskottet2) med tillägg af en täckt, med värmeledning försedd gång

utefter bufvudbygnadens södra långsida, men detta förslag föll vid den gemensamma

omröstning3), som derom anstäldes med anledning deraf, att kamrarna stannade i olika

beslut vid ärendets behandling. Förslaget uptogs emellertid af fullmäktige näst följande

år med några mindre ändringar, deribland beredande afen ny lokal för justitieombudsmannen

och hans expedition, och lyckades då vinna riksdagens bifall4). Arbetet

utfördes åren 1871 och 1872 och medförde eu kostnad af 70,782 kronor 71 öre.

De under samma år å värme- och luftväxlingsapparaterna nedlagda kostnader upgingo

till 8,971 kronor 17 öre, hvadan under åren 1866—1872 användts för omoch

påbygnader samt ändringar inom riksdagshuset i rundt tal 362,700 kronor samt

för värme- och luftväxlingsinrättningar derstädes omkring 44,940 kronor.

Då emellertid, äfven om genom flyglarnas om- och påbygnad lämpligare och tillräckligare

lokaler kommc att beredas för utskotten, det med riksdagshuset afsedda

ändamål efter någon tids förlopp icke kornmo att upfyllas, så vida icke inom samma

hus kunde anskaffas rymligare lokaler för kamrarna, enär deras sessionssalar an sågos

sannolikt snart blifva otillräckliga, men det icke utan närmare utredning vore möjligt

att bedöma, huruvida dot erforderliga ökade utrymmet lämpligast kunde åstadkommas

genom uplåtande åt första kammaren af andra kammarens sessionssal och beredande

af ett nytt större samlingsrum för denna kammare eller på annat sätt, gingo fullmäktige

i riksgäldskontoret, sedan förenämnda om- och påbygnadsförslag fallit vid

1870 års riksdag, i författning om utredning af de sålunda i fråga satta, mera om

'')

Reglemente för riksgäldskontoret vid 186S års riksdag § 61.

2) Statsutskottets memorial n:r 84 för år 1870.

3) Statsutskottets memorial n:r 95 för år 1870.

4) Riksgäldskontorets reglemente vid 1871 års riksdag § 50.

3

fattande ändringarnas och bygnadsarbetenas utförbarhet och kostnaderna för dem.

Denna åtgärd ledde till ett förslag, enligt hvilket å tomtens nedre del mot hamnplatsen

skulle upföras en ny bygnad, som skulle komma i gemenskap med de äldre

hufvudbygnaderna, så att kamrarnas ledamöter kunde under sammankomsterna besöka

hvarandra utan att gå utom huset. Den nya bygnaden med inredning samt upvärmnings-

och luftväxlingsapparater beräknades skola kosta 336,834 kronor. Med

hänsyn till storleken af denna summa, som med tillägg af egendomens betydliga

värde ansågs i det närmaste upgå till det belopp, för hvilket en ny byggnad åt nationalrepresentationen

sannolikt kunde upföras, och då riksdagshuset oaktadt dessa

ytterligare ny- och tillbygnader ändock icke komme att motsvara de allmänt erkända

anspråken på en till begagnande af svenska folkets ombud vid deras årliga sammanträden

afsedd bygnad, funno riksgäldsfu 11 mäktige sig icke kunna tillstyrka utförande

af förenämnda nya bygnad, utan gjorde framställning om antagande i hufvudsakliga

delar af det af statsutskottet vid 1870 års riksdag förordade förslag, hvars verkställande

icke lade hinder i vägen för det större bygnadsföretagets utförande i en framtid,

enär flyglarnas ändring på det föreslagna sättet ingick i planen för det större

företaget1). Denna åsigt vann, såsom redan angifvits, riksdagens bifall.

Den sålunda fallna frågan om nybygnad för beredande af ändamålsenliga samlingssalar

för riksdagens båda kamrar väcktes till nytt lif vid 1872 års riksdag, då

dels inom första kammaren förslag framstäldes om förberedande åtgärder för att på

Helgeandsholmens vestra del skaffa plats för ett nytt riksdagshus,2) dels bankoutskottet

3) i sammanhang med framläggande af förslag angående ändrade inredningar

inom ett af riksbankshusen fäste upmärksamheten derå, att bankhusen vore alldeles

otjenliga för sitt ändamål; att de icke kunde äfven med genomgripande ändringar

göras ändamålsenliga, att deras läge i sydöstra delen af staden redan då vore och

framdeles blefve alt mer olämpligt, då den större affärsrörelsen hade sina lokaler hufvudsakligen

i de vestligaste delarna af staden inom broarna och sannolikt efter hand

skulle alt mera draga sig åt norr; samt att en möjlighet att åt riksbanken skaffa en

lokal med mera centralt läge och tillräckligt utrymme samt nödig trygghet mot eldfara

kunde beredas i sammanhang med den reglering af Helgeandsholmen, hvarpå

förenämnda motion inom första kammaren gick ut, i det att antingen å Helgeandsholmen

kunde erhållas plats för bankbygnad, eller, sedan nytt riksdagshus blifvit

upfördt, det nu varande riksdagshuset kunde uplåtas till annat offentligt ändamål och

dymedels någon statens egendom, lemnande erforderligt utrymme och för bankens

behof väl belägen, kunde blifva för sitt dittils varande bruk obehöflig och förty få

af riksbanken mot godtgörelse till staten öfvertagas och användas till upförande af

ny bankbygnad.

’) Jfr statsutskottets memorial n:r 56 vid 1871 års riksdag.

2) Motion inom första kammaren n:r 14 vid 1872 års riksdag.

s) Bankoutskottets memorial n:r 9 vid 1872 års riksdag.

Förslag vid

1872 års riksdag

om bygnader

d Helgeandsholmen

för riksdag,

riksbank och

riksgäldskontor.

4

Behandlingen

vid 1873 års

riksdag af

1872 års förslag.

Täflingsrit

ningar.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, beslöt 1872 års riksdag i enlighet

med sammansatta stats- och bankoutskottets hemställan'') att updraga åt fullmäktige

i riksgäldskontoret gemensamt med fullmäktige i riksbanken:

a) att, sedan fullmäktige satt sig i förbindelse med de vederbörande, hvilka i

fråga om Helgeandsholmens ordnande samt om kung! hofstallets förflyttning till annan

lämplig plats borde höras, låta verkställa, fullständig utredning dels om kostnaden

för en sådan förflyttning, dels huruvida ett mot ändamålet fullt svarande riksdagshus

kunde å Helgeandsholmen upföras, samt om möjligheten och ändamålsenligheten

att antingen i samma bygnad inrymma riksbanken och riksgäldskontoret eller

ock för riksbanken bereda lämplig lokal antingen på Helgeandsholmen eller i dess

granskap;

b) att låta upgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens

ordnande och bebyggande för ofvan nämnda ändamål, dervid borde utredas

kostnaden särskildt för upförande af endast riksdagshus samt särskildt antingen för

bankens eller riksgäldskontorets inrymmande i riksdagshuset eller för upförande af

bankhus på Helgeandsholmen eller annan lämplig plats;

c) att bereda tillfälle till täflan för dem, som ville afgifva ritningar med förslag

i ämnet;

d) att utreda, om och i hvad mon samt under hvilka vilkor Stockholms stads

fullmäktige kunde vara hugade eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens

ordnande förenade kostnader; samt

e) att efter verkstäld utredning inkomma till näst derpå följande riksdag med

fullständiga förslag i ämnet samt utredning angående de ledig blifvande egendomarnas

användning för allmänt behof eller föryttring.

Vidare beslöts likaledes enligt samma utskotts hemställan att med anmälan om

det lemnade indraget anhålla, att Eders Kongl. Maj:t ville taga under pröfning frågan

om kungl. hofstallets förflyttning till annan lämplig plats2).

Utredningarna angående hofstallets flyttning och Stockholms stads ställning till

frågan om Helgeandsholmens ordnande sattes i gång men hunno ej föras till slut

inom utsatt tid, hvarför 1873 års riksdag 3) updrog åt fullmäktige i banken och riksgäldskontoret

att oberoende af den nämnda utredningen ofördröjligen fullgöra indraget

om anskaffande af ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens ordnande

och bebyggande för angifna ändamål samt utlysande af täflan härom samt att

till näst följande riksdag inkomma med sådana ritningar och förslag samt då meddela

de utredningar af ärendet i öfrigt, som kunde till sagda tid åstadkommas.

Med anledning af detta sålunda förnyade updrag inbjödo fullmäktige genom

kungörelse den 3 juli 1873 till täflan angående ritningar och kostnadsberäkning för

J) Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande n:r 1 för år 1872.

2) Jfr riksdagens lind. skrifvelse n:r 57 vid 1872 års riksdag.

3) Keglemente för riksgäldskontoret vid 1873 års riksdag § 98. Jfr sammansatta stats- och

bankoutskottets utlåtande n;r 3 vid 1873 års riksdag.

5

de alternativt i fråga satta bygnadsföretagen å Helgeandsholmen samt utsago en

nämnd af nio personer att bedöma täflingsritningarna. Inom den utsatta tiden, den

20 januari 1874, inkommo två särskilda förslag med ritningar. Den ene af de täflande

beräknade, att den gemensamma bygnaden för riksdagen, riksbanken och riksgäldskontoret

komme att kosta 3,500,000 kronor, hvaraf dock 560,000 kronor kunde

sparas genom ändring i byggnadsmaterialet; att bygnaden för riksdagen och riksgäldskontoret

utan riksbank medförde en kostnad af 3,160,000 kronor med möjlighet till

motsvarande besparing genom ändradt bygnadsmaterial; samt att en särskild bygnad

för riksbanken skulle kosta 800,000 kronor. Enligt den andre tällandes förslag åter

skulle kostnaden för den bygnad, som var afsedd att inrymma alla tre institutionerna,

upgå till 1,470,921 kronor 4 öre samt kostnaden för den nya riksbanken ensam till

564,924 kronor 31 öre. Denne täflande hade icke upgjort något förslag å ensamt

riksdagshus. Nämnden förklarade sig icke finna tillrådligt, att någotdera täflingsförslaget

lades till grund för bygnadens upförande å Helgeandsholmen, men då desamma

uti flere delar kunde utgöra ett godt underlag och förarbete till ett nytt fristående

förslag i ämnet, tilldelades hvar och en af de täflande ett pris.

Till svar å den i öfverensstämmelse med riksdagens ofvan omförmälda beslut till

Stockholms stadsfullmäktige framstälda. fråga, om och i hvad mon de kunde vara hugade

eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens ordnande förenade kostnader, förklarade

fullmäktige den 2 februari 1874 1), att staden icke ville undandraga sig att, i hvad

på staden ankomme, medverka dertill, att Helgeandsholmen blefve på ett med holmens

läge ändamålsenligt och prydligt sätt ordnad, men att i frågans då varande

skick, innan det kommit till stadsfullmäktiges kunskap, på hvilket sätt holmen komme

att ordnas, i hvad mon den komme att uptagas af bygnader för statens räkning, dessa

bygnaders läge m. m., staden icke kunde göra några närmare utfästelser än att ikläda

sig förbindelse att i sammanhang med holmens ordnande, och sedan de vid dess

nordvestra, i strömmen nedskjutande hörn befintliga bygnader blifvit genom statens

försorg borttagna, låta afskära detta hörn så, att holmens strand derstädes komme

vinkelrätt mot Norrbro, samt i den nya linien upföra en stenkaj, under förbehåll att

denna kaj blefve stadens egendom, äfvensom att, derest holmen blefve på ett tillfredsställande

sätt ordnad med öpna, för allmänheten tillgängliga platser, bekosta dessa

platsers beläggning med tjenligt ämne och lyshållningen derstädes.

Efter det statsutskottet erhållit underrättelse om hvad sålunda åtgjorts för frågans

ytterligare utredning, behandlades ärendet af sammansatta stats- och bankoutskottet

vid 1874 års riksdag. Då de inkomna täflingsritningarna icke kunde läggas till grund

för de afsedda bygnadernas upförande och fullständiga utredningar då ännu icke erhållits

dels i fråga om kung!, hofstallets flyttning och kostnaden derför jämte hvad

dermed stod i gemenskap, dels angående Stockholms stads deltagande i kostnaderna

för Helgeandsholmens ordnande samt dels om lämpligaste sättet att använda eller

'') Stockholms stadsfullmäktiges beredniugutskotts utlåtande n:r 10 för år 1874 och tryckt up

gift

å fullmäktiges beslut.

Stockholms

stadsfullmäktiges

förklaring

år 1874

om Helgeandsholmen.

1872 års förslag

förfaller

vid 1874 års

riksdag.

6

föryttra de efter de väckta förslagens utförande ledig blifvande egendomarna, föreslog

det sammansatta utskottet'') riksdagen besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret

skulle gemensamt med fullmäktige i riksbanken vidtaga de åtgärder, som de

kunde finna tjenligast, dels för anskaffande af fullständiga ritningar och kostnadsförslag

till Helgeandsholmens ordnande och bebyggande antingen i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det utaf fullmäktige redan upgjorda program eller annorledes,

dels för åstadkommande af de utredningar i afseende på öfriga med ärendet

gemenskap egande frågor, som redan blifvit till fullmäktiges handläggning öfverlemnade.

Denna utskottets hemställan bifölls af första men afslogs af andra kammaren,

hvadan gemensam omröstning2) anstäldes med den utgång, att andra kammarens

mening segrade och följaktligen bygnadsföretaget å Helgeandsholmen förföll.

Bankofuiimäk- Af denna utgång å förslaget att i sammanhang med ny riksdagsbygnad å Helom^canliihu-

geandsholmen bereda plats för ny lokal åt riksbanken togo bankofullmäktige sig ansets

öfverlag ledning att den 5 november 1874 förfråga sig hos Eders Kongl. Maj:t, huruvida det

Tank.h Egen- 1 hörnet af Mynttorgot och Myntgatan belägna kanslihuset kunde få af riksbanken

domens pris. förvärfvas för att efter ombygnad användas till lokal för banken, samt hvilka vilkor

nyTioiZlTför 1 sadant fall kunde finnas böra fastställas för egendomens öfverlåtande. Vid föreembetsverken

dragning af denna skrifvelse förordnade Eders Kongl. Maj:t den 13 i samma månac*

om undersökningar angående såväl kanslihusets försäljningsvärde som lämpliga

nya lokaler för de der inrymda embetsverk. Vid den i följd häraf anstälda värdering

af tre sakkunnige'' män upskattades egendomens värde i dess då varande skick till

550,000 kronor. Till grund för beräkningen lades dels jämförelse med de pris, som

vid försäljning under senare tiden af andra egendomar inom samma stadsdel erhållits,

hvilken jämförelse ledde till ett pris af 26 kronor för qvadratfoten, eller för 20,633

qvadratfot i rundt tal 540,000 kronor, dels kapitalisering af en beräknad hyresafkastning,

hvarigenom erhölls ett belopp af 546,666 kronor 66 öre. Undersökningen om

de i kanslihuset inrymda embetsverkens flyttning åter visade, att samtliga der befintliga

embetsverk och boställslägenheter med undantag af ett departement, för hvars

flyttande till lämplig lokal framdeles kunde blifva sörjdt, kunde inrymmas dels i riksarkivets

hus å Riddarholmen, dels i ett nytt hus, som skulle upföras mellan detta hus

och jernvägen, och dels i riksgäldskontorets hus; och beräknades ofvan omförmälda

lösesumma för kanslihuset vara i det närmaste tillräcklig att betäcka kostnaderna för

så väl nybygnaden å Riddarholmen som för inköp af ett nytt hus åt riksarkivet.

Då dessa utredningar anmäldes hos Eders Kongl. Maj:t den 8 januari 1875, föreslogos

följande vilkor för kanslihusets öfverlåtande till riksbanken:

a) en lösesumma af 550,000 kronor, som skulle få af Kongl. Maj:t disponeras

till inköp af annan, helst å Riddarholmen belägen egendom och till upförande, der

så nödigt funnes, af åtminstone ett nytt hus till inrymmande af en del af de embetsverk,

som hade sina lokaler i kanslihuset;

'') Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande n:r 4 vid 1874 års riksdag.

2) Sammansatta stats- och bankoutskottets memorial n:r 7 vid 1874 års riksdag.

7

b) obetingad öfverlåtelse till kronan innan utgången af år 1877 af den till riksgäldskontoret

uplåtna egendom samt^ •

c) rättighet för kronan att bibehålla kanslihuset till 1878 års utgång.

Detta nya upslag ledde till en af 1875 års riksdag aflåten skrifvelse1) med anhållan,

det Eders Kong!. Maj:t täcktes låta tillse, om och under hvilka vilkor antingen

kanslihuset eller annan lämplig och närbelägen, staten tillhörig plats skulle kunna

till riksbanken i och för bebyggande öfverlåtas, samt derefter till samma eller nästa

riksdag i ämnet afgifva nådig framställning.

Enär så väl af denna riksdagens skrifvelse som af förhandlingarna inom kamrarna

uppenbart framginge, att riksdagen med orden »annan lämplig och närbelägen,

staten tillhörig plats» afsett Helgeandsholmen, fastade öfverståthållareembetet i memorial

af den 26 juni 1875 Eders Kongl. Maj:ts upmärksamhet på det tillfälle, som sålunda

möjligen blifvit beredt, att vinna en lösning af den för hufvudstadens försköning vigtiga

frågan om Helgeandsholmens ordnande, hvarför embetet anhöll, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes i sammanhang med den af riksdagen väckta frågan om riksbankens förläggande

till donna holme taga i öfvervägande, huruvida och under hvilka vilkor den

för riksbankens bygnad obehöfliga del af holmen kunde uplåtas till staden för att på

lämpligaste sätt ordnas. Öfver dessa riksdagens och öfverståthållareembetets framställningar

hördes öfverintendents- och riksmarskalksembetena, hvaruppå, i anledning,

af hvad sålunda förekommit, och då närmast förelåge att så väl utröna kostnaderna

för införande af nytt hofstall och sättet för samma kostnaders bestridande som ock

att tillse, hvarest lämplig plats för ett sådant kunde vara att finna, samt under förutsättning

att så väl fullmäktige i riksbanken som Stockholms stadsfullmäktige skulle

vara benägne att i sin mon bidraga till frågans utredning, Eders Kongl. Maj :t förklarade

sig anse en förberedande öfverläggning mellan ombud för de i frågan intresserade

vara mest egnad att bereda densamma en för alla tillfredsställande lösning. På grund

af Eders Kongl. Maj:ts af sådan anledning gifna befallning anmodade herr statsrådet och

chefen för kungl. finansdepartementet den 10 december 1875 öfverståthållareembetet att

hos fullmäktige i riksbanken samt stadens fullmäktige göra framställning om utseende

af ombud att under ledning af öfverståthållaren tillsammans med chefen för konungens

hofstall och intendenten vid öfverintendentsembetet öfverlägga om de vilkor, hvarunder

riksbanken och Stockholms kommun skulle kunna antagas möjligen vara hugade

att för erhållande af dispositionsrätt öfver Helgeandsholmen, bägge tillsammans eller endera,

bereda tillgång till hvad som kunde finnas nödigt för införande af nytt hofstall

jämte öfriga till detsamma hörande, erforderliga bygnader å plats, som dertill befunnes

lämplig och utan särskild kostnad för statsverket kunde erhållas. Sedan fullmäktige

i riksbanken och stadsfullmäktige, hvar för sig, utsett en ledamot i komitén,

'') Biksdagens lind. skrifvelse n:r 18 vid 1875 års riksdag. Jfr bankoutskottets memorial n:r 8

och 12 8. å.

Riksdagens

skrifv. om upplåtelse

till

hanken af kanslihuset

eller

annan närbelägen

tomt.

Komité för

fragan om

Helgeandsholmens

öfverlåtande

till riksbanken

och

Stockholms

stad.

8

I fråga satta

bygnadsplatser

för nytt hofstall

dels i qv.

Bodarna och

Edelman mindre,

dels d Artilleriplanen

med vidliggande

mark.

Stockholms

stads vilkor

för öfverlåtelse

af en del af

sist nämnda

mark.

sammanträdde denna. Eomiténs arbete afslöts med ett den 14 december 1876 till

Eders Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande ’).

På grund af den meningsskiljaktighet, som inom komitén yppade sig angående

den plats, dit kung], hofstallet skulle lämpligen flyttas, framlade komitén alternativa

kostnadsförslag för en sådan flyttning, alt efter som man ville välja den af komiténs

flertal förordade platsen, nämligen de mellan Kaptens-, Riddare- och Ladugårdslands

strandgator liggande qvarteren Krabaten och Edelmannen mindre, eller, såsom

de öfrige tillstyrkte, Artilleriplanen, med afdrag af hvad som skulle användas till gatureglering

men tillägg af vidliggande del af Kaptensgatan och ett stycke af det nedanför

belägna qvarteret Bodarna. De af flertalet förordade bygnadstomterna innehöllo

tillsammans 178,509 qvadratfot, deraf först nämnda qvarter 84,550 qvadratfot, till

öfvervägande delen å fri grund, och den närmast derintill liggande, kronan tillhöriga,

delen af qvarteret Edelman mindre 50,384 qvadratfot fri mark samt detta qvarters

återstod 43,575 qvadratfot likaledes å fri grund, då tillhöriga Rydbergska stiftelsen

till danande af skicklige sjömän. Den andra bygnadsplatsen åter, som skulle begränsas

i norr af Riddaregatan, vidgad till 60 fot, i öster af Löjtnants- och i vester

af Pyrverkaregatorna, båda vidgade till 60 fot, med dessa gators förlängningar samt i

söder af en på 205 fots afstånd från Strandgatans strandlinie parallelt med denna

dragen linie, hade ett ytinnehåll af 190,140 qvadratfot, deraf på den minskade Artilleriplanen

belöpte sig 115,135, på staden tillhöriga delar af Kaptensgatan och Nybrohamnen

samt de staden tillhöriga afröjda delarna af qvarteret Bodarna 66,530 och

på den i kronans besittning varande delen af ofria tomten n:r 6 i samma qvarter

8,475 qvadratfot, angående hvilken tomtdel dock blifvit mellan kronan och staden anhängiggjord

en eganderättstvist, som af rådstufvurätten förklarats hvilande och beroende

på endera partens anmälan. På den med anledning af 1872 års riksdags förordnande

om utredning af frågan angående Helgeandsholmens användande för riksdagens

och riksbankens behof gjorda förfrågan hade Stockholms stadsfullmäktige den

4 oktober 1873 förklarat2), att, om icke annan lämpligare plats kunde för hofstallet

beredas, staden var villig att för ändamålet af tomterna n:r 5—8 i qvarteret Bodarna

och derinvid liggande del af Kaptensgatan till kronan afstå en upgifven del, hvarigenom

dock hofstallets bygnadsplats icke skulle sträcka sig så långt söderut, som

inom komitén förutsattes, utan innehålla allenast 156,900 qvadratfot. Såsom vilkor för

detta afstående upstäldes, dels att skälig ersättning erhölles, dels att Fyrverkare-, Riddare-

och Löjtnantsgatorna vidgades till 60 fot genom utläggning från kronans mark af

sammanlagdt 22,765 qvadratfot, dels att den mark, kommunen skulle öfverlåta till

kronan, blefve bebygd på ett prydligt sätt och helst med boningslägenheter för hofstallets

personal, dels slutligen att, innan gränsen för hvad staden skulle afstå,

0 Komiténs utlåtande är tryckt såsom bilaga till statsutskottets utlåtande n:r 66 för år 1877.

2) Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtande n:r 69 för år 1873 med tillhörande

bil). n:r 25 och tryckt nygift å fullmäktiges beslut.

9

definitivt bestämdes, närmare utredning verkstäldes, huru platsen skulle bebyggas. Då

dot sedermera under fortgången af föronämnda, af riksdagen förordnade utredning sattes i

fråga, att staden skulle ytterligare afstå så mycket mark, som fordrades, för att bygnadsplatsen

skulle få ofvan angifna större vidd, förklarade deremot stadsfullmäktige den

oktober 1874'') sig icke för det då varande kunna afstå ytterligare mark för kungl.

hofstallet.

De af komitén för do båda särskilda alternativen upgjorda kostnadsberäkningar Beräknad kostför

hofstallets flyttning jämte vaktstall och Helgeandsholmens ordnande med laner, nad f°r Helgebroar

m. m. visade en slutsumma för Artilleriplanen af 2,402,600 och för det erhållande.

andra alternativet af 2,648,000 kronor, i hvilka belopp icke något uptagits för do Vilkor för baenkedrottning

Josefinas sterbhus då tillhöriga egendomarna n:r 3—6 i qvarteret Norr- Skaffande.

bro, i afseende å hvilka förklarats dels af konung Oscar I den 9 februari 1856, att Konung Oscar

lian var sinnad, att, när hofstallets flyttning kommo till verkställighet, låta borttaga Irottning^Josesamtliga

der belägna, honom enskildt tillhöriga hus och bygnader samt kostnadsfritt fnas förkiatill

vederbörande upläta tomtplatserna, dels af enkedrottning Josefina, att, i fall före-™5ZenZJar.

nämnda, af hennes gemål upstälda vilkor blefve upfyldt under det hon vore egare

till husen, hon skulle låta nedrifva dem och till vederbörande kostnadsfritt uplåta

tomtplatserna. Det nya hofstallets upförande ingick i det förra beloppet med 1,072,600

kronor, eller sjelfva bygnadskostnadcn 1,275,000 med afdrag af 202,400, motsvarande

kostnaden för åstadkommande af det tillökade utrymmet, jämfördt med nu varande

lokaler å Helgeandsholmen, och i dot senare med 1,288,000 kronor, upkommet derigenom,

att 212,000 kronor för tillökade lokaler afdragits från hela bygnadskostnaden,

1,500,000 kronor. I det senare alternativet tillädes 30,000 kronor för förvärfvande af

Rydbergska stiftelsens tomt och i båda dels 30,000 kronor för ett vaktstall i kungl.

slottets närhet, eller den beräknade kostnaden, 80,000 kronor, minskad med värdet

af materialierna i dot nu varande stallet, 50,000 kronor, dels 250,000 kronor för basarens

flyttning, under förutsättning att bankbygnad skulle upföras å holmen, dels

slutligen 1,050,000 kronor för platsens planering, kaj- och brobygnader m. m. I sist

nämnda belopp ingingo jordarbeten och muddringar, beklädnads- och kajmurar å holmen

samt beklädnadsmur vid kanslihuset med tillhopa 610,000, ny gångbro af jern

från Mynttorget med 100,000, dylik bro från Drottninggatan med 160,000, gatornas

planering och stensättning med 60,000 samt planering och rödjning af platsen mellan

gatorna med 120,000 kronor. Intagande af det angifna beloppet för basarens flyttning

grundade sig på do vilkor, under hvilka denna bygnad innehades. Dessa inneliöllos

i Kongl. Maj:ts den 17 oktober 1837 gifna resolution, enligt hvilken, på samma

gång basarens blifvande tomtplats förklarades vara en kronans tillhörighet, Kongl.

Maj:t tillät, att en butikbygnad skulle få på angifvet sätt der upföras af ett tillernadt

aktiebolag mot vilkor bland annat, att, om framdeles i vederbörlig ordning beslut

skulle fattas att förändra holmen till en öppen plats genom alla derå då befintliga

’) Jfr Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtande n:r 69 för år 1874 och tryckt

upgift å fullmäktiges beslut.

2

Komiténs förslog.

Riksmarskalksembetets,

bankofullmäktiges

och öfverintendentsembetets

yttranden öfver

komitéutlåtandet.

10

bygnaders borttagande, rättighet förbehölls Kongl. Maj:t och kronan eller Stockholms

stad att få inlösa den i fråga varande bygnaden mot godtgörelse af bygnads- och

anläggningskostnaderna; och skulle bygnadsberäkningarna, verificerade samt behörigen

granskade och godkända, deponeras hos offentlig myndighet för att tjena till

efterrättelse vid en sådan möjligen skeende liqvid, som skulle verkställas i svenskt

silfverspecie efter 1664 års myntfot. Depositionen skedde ock hos öfverståthållareembetet

af räkningarna, som utvisade en kostnad af 101,521 kronor 95 öre.

I afseende å fördelningen mellan rikskanken och Stockholms kommun stannade

ett flertal inom komitén i den åsigt, att riksbanken skulle för sin tomtplats betala, om

det förra alternativet valdes, 251,200 och vid det senare 296,800 kronor, så att kommunen

skulle vidkännas återstoden af de beräknade kostnaderna för holmens frigörande

från hofstallet. Yid denna utgång af fördelningsfrågan ansåg ett annat flertal

inom komitén förslaget, att riksbanken och kommunen skulle gemensamt förvärfva

holmen, böra förfalla och förordade det alternativ, att staden ensam skulle åtaga sig

upfyllande af de för dispositionsrättens vinnande upstälda vilkor för att förvandla

holmen till en sådan plats, som dess framstående läge kräfde. Detta flertal hemstälde

derför, att Kongl. Maj:ts och kronans tomter å Helgeandsholmen skulle öfverlemnas

till Stockholms kommuns disposition mot skyldighet för kommunen dels att ersätta

kostnaderna för utförande af ett nytt hofstall och tillhörande bygnader med 1,072,600

kronor, derest detta stall komme att upföras å Artilleriplanen och vidliggande mark

inom förenämnda, i utlåtandet angifna gränser, men med 1,288,000 kronor, derest till

plats för stallet valdes qvarteren Krabaten och Edelman mindre, dels att till kronan

med full eganderätt uplåta, i det förra fallet de staden tillhöriga jordstycken, som

lågo inom omförmälda gränser, och i det senare fallet Kydbergska stiftelsens tomt

n:r 2 i qvartet Edelman mindre, dels att ersätta kostnaderna för ett vaktstall i slottets

omedelbara närhet med 80,000 kronor, minskade med värdet af materialierna i hofstallets

bygnader å Helgeandsholmen, dels slutligen att förändra holmen till en öppen

plats genom alla derå befintliga bygnaders borttagande och ordna denna plats efter

den plan, som kunde blifva af Eders Kongl. Maj:t faststäld.

Öfver detta komitéutlåtande hördes i första rummet riksmarskalksembetet, som i sitt

den 31 mars 1877 afgifna yttrande1) tillstyrkte den föreslagna platsen vid Artilleriplanen

men afstyrkte den andra i fråga satta platsen för det nya hofstallet samt föreslog

skärpta vilkor för öfverlemnande till staden af Helgeandsholmen vester om Norrbro.

Ärendet hänsköts deruppå till riksbankens fullmäktige, hvilka den 14 juni 1877

afgåfvo ett utlåtande’) af hufvudsakligt innehåll, att beredande å Helgeandsholmen af

bygnadsplats för riksbanken icke borde göras beroende af Stockholms kommuns anspråk

och sträfvanden, att, om kommunen, i hvad densamma tillhörde, verksamt bidroge

att ordna holmens stränder och gator, staten borde såsom egare till en stor del af

stränderna söka gå stadens önskningar till mötes, hvaremot, om kommunen der

-

'') Tryckt i bih. n:r 32 till Stockholms stadsfullmäktiges utlåtanden för år 1877.

11

utöfver funne större eller mindre del af statens egendom lämplig att användas till

förlustelseställe, detta yrkande icke borde föranleda statsverket att åtminstone icke

utan full ersättning afstå från egendomens användande till de statens ändamål,

för hvilka de vore lämpliga; att hofstallet kunde genom upgifna nedrifningar och nybygnader

bibehållas å holmen och på samma gång bygnadsplats derstädes beredas

för riksbanken och holmens plan regleras samt strandgata anordnas; att fullmäktige

under förutsättning af holmens ordnande på det antydda sättet icke skulle tveka att

tillstyrka att af riksbankens medel använda de 900,000 kronor, som kunde beräknas

blifva behöfliga för att skaffa riksbanken en bygnadsplats derstädes; samt att, vidkommande

särskildt det i fråga satta alternativet, att riksbanken ensam skulle vidkännas

kostnaderna för Helgeandsholmens ordnande, ett beräkneligt belopp af omkring

1,410,000 kronor, eller kostnaderna för nytt hofstall och ett vaktstall samt ersättande

af basarens bygnadskostnader icke blefve onyttigt användt, enär derigenom

förvärfvades dels till blifvande plats för riksdagshus och riksbank den betydliga fyrkanten

mellan Norrbro, norra och södra strandgatorna samt Drottninggatans utdragslinie,

dels vesterut på holmen plats för ännu en bygnad för statens räkning. På sådant

sätt ansågo fullmäktige jämväl stadens berättigade önskningar blifva fulleligen till

godo sedda, helst dess utgifter komme att inskränkas till ordnande af kajer och gator

samt förmonligt fördelas till tiden. Fullmäktige slöto med den hemställan, huruvida

icke, derest hofstallet ansåges böra flyttas från Helgeandsholmen till annan plats, der

varande tomters inköpande af riksbanken för egen och riksdagens räkning skulle

vara den lösning af frågan, hvarigenom det allmännas fördel bäst såges till godo. I

det yttrande, som till sist infordrades från öfverintendentsembetet och af detta embete

afgafs den 24 juli 1877 *), framhölls det önskliga deri, att icke någon bankbygnad

upfördes å Helgeandsholmen, och hemstäldes, att, i öfverensstämmelse med hvad komiten

och riksmarskalksembetet föreslagit, holmen ordnades såsom öppen plats enligt

en af två till sina hufvuddrag angifna planer med portiker vid en eller flera af

stränderna.

Yid föredragning den 11 augusti 1877 af förenämnda komitébetänkande med de

deröfver afgifna yttranden afgaf H. M. Konungen rörande de fastigheter å holmen,

hvilka tillhöra H. M. personligen, följande förklaring: '')

»Då jag vid arfskifte efter min moder ensam öfvertagit de hus och tomter å

Helgeandsholmen, om hvilka så väl min fader, Konung Oskar I, som min moder för

sin del förklarat, att densamma skulle, när kungl. hofstallets förflyttning komme till

verkställighet, varda nedrifna samt tomterna kostnadsfritt till vederbörande uplåtas,

vill jag härmed, under förutsättning att i det nu varande, å Helgeandsholmen belägna

kungl. hofstallets ställe ett nytt hofstall varder i enlighet med de af riksmarskalksembetet

uti underdånig skrifvelse den 31 mars 1877 omförmälda ritningar och kostnadsförslag

å Artilloriplanen upfördt, och i öfrigt de i samma skrifvelse omförmälda

Konung Oscar

lits förklaring

ang. Helgeandsholmen.

*) Tryckt i bill. n:r 32 till Stockholms stadsfullmäktiges utlåtanden för år 1877.

12

KomitébetänJcandets

remitterande

till

Stockholms

stadsfullmäktige.

vilkor för denna hofstallets förflyttning vederbörligen fullgöras, samt Helgeandsholmen

derefter i enlighet med af Kong!. Maj:t godkänd plan ordnas, förbinda mig att låta

nedrifva nämnda, mig enskildt tillhöriga, å samma holme befintliga bygnader samt

medgifva, att tomtplatserna utan ersättning till mig eller mina rättsinnehafvare få för

holmens ändamålsenliga ordnande användas; dock under vilkor, att dessa beslut så

väl om hofstallets förflyttning med hvad dertill hörer som ock om Helgeandsholmens

ordnande varda af samtligo vederbörande fattade inom slutet af år 1878; förbehållande

jag mig i annat fall att utan hinder af detta mitt nu gifna eller af förut derom

meddelade löften öfver nämnda lägenheter förfoga.»

Vid nyss angifna tillfälle beslöt Eders Kongl. Majd.1) anbefalla öfverståthållaroembetet

att i ärendet inhemta Stockholms stadsfullmäktiges yttrande, dervid stadsfullmäktige

borde jämte det utlåtande eller förslag, de i öfrigt kunde finna påkalladt, särskild^

med hänsyn till hvad fullmäktige i riksbanken alternativt föreslagit, taga i öfvervägande

:

dels huruvida, under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t och riksdagen skulle besluta

att till vinnande af tomtplatser för så väl ny riksbanksbygnad som nytt riksdagshus

eller ettdera låta på statsverkets eller riksbankens bekostnad borttaga de å Helgeandsholmen

då befintliga bygnader och att vid ett sådant anordnande af nya tomtplatser

bereda utrymme för 40 fot breda gator rundt omkring holmen äfvensom, i den mon

sådant läte sig göra, för eu öppen och framgent obebygd plats å holmens östra del,

Stockholms kommun må vara villig ikläda sig följande förbindelser, nämligen:

l:o att af den i Artilleriplanens närhet belägna, staden tillhöriga mark afstå

hvad som enligt riksmarskalksembetets ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse skulle

fordras för en ny stallbygnads upförande å samma plan mot erhållande utan godtgörelse

af så stor del af kronans tomter derstädes och af Artilleriplanen, som fordrades

för de tillstötande delarnas af Riddare-, Fyrverkare- och Löjtnantsgatorna utvidgande

till sextio fots bredd hvardera;

2:o att inom af Eders Kongl. Maj:t bestämd tid och efter af Eders Kongl. Maj:t

godkänd ritning till samfärdselns befrämjande anlägga broar åtminstone för gående

från Drottninggatan till Helgeandsholmens norra strand och från holmens södra

strand till Mynttorget;

3:o att låta afskära holmens norra strand, så att densamma blefve parallel med

Strömgatans kajlinie, samt, innan rifning för stadens räkning skedde af norra kajmuren

å holmen, nära Norrbro i stället för nu varande tvättanstalten derstädes hafva å lämpligt

ställe, hvarom då må öfverenskommas, anbragt annan motsvarande sådan anstalt;

4:o att, derest det med inrymmande å holmen af så väl riksdagshus som riksbanksbygnad

och af möjligen i fråga kommande gata tvärs öfver holmen mellan ofvan

nämnda broar ondast genom holmens utvidgande åt vester skulle varda möjligt att

J) Statsrådets och chefens för finansdepartementet skrifvelse till öfverståthållareembetet den 10

aug. 1877, tryckt i bill. n:r 82 till Stockholms stadsfullmäktiges utlåtanden s. å.

13

lemna så stor del af holmens östra del obebygd, att synligen från Gustaf Adolfs

torg till vestra slottsflygelns yttersta hörn blefve fri, då bekosta den utfyllning och

afrundning af holmens södra och vestra stränder, som för sagda ändamål kunde blifva

nödvändiga;

5:o att förse stränderna kring holmen med kajmurar och desamma för framtiden

underhålla samt

6:o att å holmen anlägga och underhålla så väl de der uplåtna gator som ock den

plats, hvilken kunde komma att hållas öppen mot Norrbro;

dels ock huruvida, under förutsättning att hofstallets förflyttning till annan plats

på statsverkets eller riksbankens bekostnad icke komme att under den närmaste framtiden

beslutas, Stockholms kommun mot erhållande af full egande- och dispositionsrätt

ej mindre till sjelfva Helgeandsholmen med undantag af den för riksbanken afsedda

bygnads- och tomtplats å holmens vestra del, som för sådant fall utmärkts i

fullmäktiges ofvan nämnda skrifvelse, än äfven till statens å holmen befintliga bygnader

må, derest Eders Kongl Maj:ts och riksdagens bifall härtill erhölles, vara villig

åtaga sig följande förpligtelser, nämligen:

l:o att för hofstallets förflyttning till Artilleriplanen fullgöra samtliga de i riksmarskalksembetets

berörda skrifvelse förordade vilkor mot erhållande utan godtgörelso

af så stor del af kronans tomter derstädes och af Artilleriplanen, som erfordrades förde

tillstötande delarnas af Riddare-, Fyrverkare- och Löjtnantsgatorna utvidgande till

sextio fots bredd hvardera, samt mot åtnjutande af det bidrag från riksbanken, som i

fullmäktiges skrifvelse omförmälts såsom det för sådant fall högsta ersättningsbelopp

för den riksbanken tillkommande tomtplats, eller 251,200 kronor;

2:o att inom af Eders Kongl. Maj:t bestämd tid och efter af Eders Kongl. Maj:t

faststäld ritning anlägga så väl ofvan nämnda broar till holmen som ock mellan dem

tvärs öfver holmen förbi riksbankens hus en gata af minst sextio fots bredd och

3:o att till basarbolaget vid i fråga kommande bortflyttning af dess å holmen

belägna försäljningslokal utgifva den ersättning, som vid expropriation eller efter särskild

öfverenskommelse kunde detsamma tillfalla.

I sitt den 10 januari 1878 afgifna svar å omförmälda remiss förklarade stads- stadsfuiimäkfullmäktigebeträffande

förslaget att å holmen upföra riksdags- och riksbankshus a3es *mr å

eller endast det förra, att icke någon anledning funnes för kommunen att upoffra ett

stort belopp för att bygga kajer omkring och pryda en plats, hvilken hade sin egentliga

betydelse såsom omförmälda bygnaders närmaste omgifning, hvadan staden icke

ville för dessa fall ikläda sig några förbindelser. Om åter plats endast för riksbankshus

skulle beredas på holmen, borde denna väljas vester om den förlängda Drottninggatan,

af hvilken uppfattning följde, att stadsfullmäktige icke heller för detta fall

ville ikläda kommunen vare sig de förbindelser, som satts i fråga i den kungliga

*) Jfr Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtande n:r 94 för år 1877 och tryckt

upgift å stadsfullmäktiges beslut.

14

Förslag vid

1877 och 1878

årens riksdagar

om Helgeandsholmens

förvärfvande

för statens

räkning.

Nytt förslag

om tillbygnad

till riksdagshuset.

remissens första, eller de, som innehållas i dess andra alternativ, enär båda syntes

afse en bygnadsplats öster om Drottninggatans förlängning. Det af kommunen redan

länge och fortfarande eftersträfvade målet att få Helgeandsholmen ordnad på ett sätt,

som vore fullt värdigt den framstående platsen, ansågs icke kunna fullständigt vinnas,

utan att kommunen finge öfvertaga hela holmen och ordna den utan hänsyn till annat

än dess läge. Kostnaderna för det förslag, som i sådant syfte i sammanhang med

remissens besvarande förelagts stadsfullmäktige, hade emellertid upskattats för det

billigare af de två i fråga satta alternativen till 2,256,500 kronor, oberäknad! utgifterna

för flyttning af tvättinrättningen å holmen samt den mark, som vid byte för

beredande af plats för hofstallet skulle lemnas utöfver hvad staden bekomme. I betraktande

af dessa stora utgifter funno stadsfullmäktige kommunens tillgångar icke

för det då varande medgifva att för Helgeandsholmens förskönande åtaga kommunen

de förbindelser, förslaget förutsatte, hvadan fullmäktige nödgades afstå från att då

göra underdånig framställning om öfvertagande af hela Helgeandsholmen.

Innan den kungliga komiténs betänkande angående Helgeandsholmen hunnit

aflemnas, väcktes, under åberopande af denna holmes lämplighet till bygnadsplats för

riksbanken och riksdagshus, vid 1877 års riksdag inom andra kammaren ’) det förslag,

att riksdagen skulle hos Eders Kongl. Maj:t anhålla om proposition rörande hofstallets

flyttning från Helgeandsholmen till annan plats samt om meddelande, huruvida och på

hvilka vilkor de Hans Maj:t Konungen tillhöriga egendomar å samma holme skulle

kunna af staten förvärfvas för att, sedan nytt hofstall hunnit anskaffas, nedrifva alla

å holmen befintliga bygnader och dymedels göra den till en fri plats, öfver hvilken Eders

Kongl. Maj:t och riksdagen sedermera kunde fritt förfoga. Statsutskottet2) afstyrkte

och första kammaren afslog, hvaremot andra kammaren biföll förslaget. Den voteringsproposition

3), som härefter upstäldes af statsutskottet, godkändes af första men förkastades

af andra kammaren, hvadan frågan för tillfället förföll. Förslaget förnyades

af samme motionär vid 1878 års riksdag4), då båda kamrarna biföllo statsutskottets

afstyrkande utlåtande derom ä).

Vid 1878 års riksdag väcktes vidare i så väl första 6) som andra kammaren 7)

förslag derom, att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bilagda ritningar riksdagen

skulle å den södra delen af den till riksdagens hus hörande tomt låta upföra en bvgnad,

afsedd att inrymma två nya salar för kamrarna jämte öfriga å samma ritningar

uptagna lokaler, och i sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i nu varande

riksdagshusen, hvilka voro föreslagna å ritningarna, samt för detta ändamål anvisa *)

*) Motion inom andra kammaren n:r 121 vid 1877 års riksdag.

2) Statsutskottets utlåtande n:r 66 vid 1877 års riksdag.

3) Statsutskottets memorial n:r 77 vid 1877 års riksdag.

4) Motion i andra kammaren n:r 101 vid 1878 års riksdag.

5) Statsutskottets utlåtande n:r 37 vid 1878 års riksdag.

6) Motion i första kammaren n:r 12 vid 1878 års riksdag.

7) Motion i andra kammaren n:r 22 vid 1878 års riksdag.

15

800,000 kronor jämte behöfliga medel för anskaffande af erforderlig inredning m. m.

i de nya sessionssalarna, att utgå i mon af behof under åren 1879, 1880 och 1881.

I enlighet med statsutskottets J) häröfver afgifna utlåtande updrog riksdagen * 2) åt fullmäktige

i riksgäldskontoret att låta genom, sakkunniga personer undersöka den grund,

på hvilken de nya samlingssalarna skulle upföras, granska de uprättade ritningarna

och kostnadsförslagen samt låta närmare utreda och belysa ärendet och till näst följande

riksdag afgifva det utlåtande i ämnet, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

De tre sakkunnige, åt hvilka riksgäldskontorets fullmäktige updrogo att verkställa den

beslutade utredningen, uttalade i sitt den 3 januari 1879 afgifna, af en jämförelse

mellan qvadratytorna så väl i det nu varande riksdagshuset som enligt 1878 års förslagsritningar

samt programmet för riksdagshus å Helgeandsholmen åtföljda utlåtande 3)

den på verkstälda borrningar grundade åsigt, att en fullt betryggande grund kunde

erhållas endast genom att lägga grundmurarna till den nya bygnaden på berget, dervid

erforderliga pallsprängningar måste verkställas. Vidare framhölls i detalj de fördelar

och olägenheter, som voro förenade med det granskade bygnadsförslaget. Kostnadsberäkningarna

ansågos böra höjas med 200,000 kronor och således uptagas till

1,000,000 kronor. Ofvan antydda olägenheter förklarade de sakkunnige männen sig

anse blifva en följd af de gamla husens bibehållande och skola bortfalla, om man

refve alt det gamla i grunden och på samma plats upförde ett helt och hållet nytt

riksdagshus. Att utrymmet dertill vore fullt tillräckligt, slöto de deraf, att i det

granskade förslaget funnes mer än tillräcklig golfyta, och att vid en fullständig ombygnad

en betydlig minskning kunde upnås i utrymmet för trappor och förstugor,

så att norra framsidan kunde indragas eller större gårdsutrymme åstadkommas, hvarjämte

tomtens gränslinier kunde regleras. Kostnaden för en sådan ombygnad beräknades

till 1,200,000 kronor, om den nya bygnaden skulle innehålla samma totalsumma

af qvadrat- och kubikinnehåll i rum och salar som det granskade förslaget, och

skulle något sänkas, i fall en minskning i detta utrymme kunde göras. Största olägenheten

af en total ombygnad förestälde de sig vara, att kamrarna ej under hela bygnadstiden

kunde hafva sina sammanträden i huset, men, äfven om de föreslagna ritningarna

komme till utförande, ansågo de det vara omöjligt, att båda kamrarna kunde

under arbetstiden stadna der, och funno det vara svårt till och med för endera samt

i alla händelser ej kunna ske annorledes än på bekostnad af arbetets påskyndande.

Slutligen framhölls, att, derest framdeles de gamla husen mot norr skulle ombyggas

till öfverensstämmelse med bygnaden åt sjösidan, de 130,000 kronor, som enligt förslaget

skulle nedläggas på det förra stället, blefve bortkastade, hvartill komme, dels

att det blefve omöjligt att indela lokalerna fördelaktigast, enär man vore bunden af

kamrarnas läge, dels att många af de angifna olägenheterna skulle qvarstå efter en

0 Statsutskottets utlåtande n:r 37 vid 1878 års riksdag.

2) Riksgäldskontorets reglemente vid 1878 års riksdag § 71.

8) Tryckt i statsutskottets memorial n:r 60 för år 1879,

16

Förslag till

riksdagshus d

riksgäldskontor

rets och riksarkivets

tomter

å Riddarholmen.

nybygnad delvis, samt dels att det blefve svårt att efteråt gifva det yttre utseendet

af en enda bygnad.

Åberopande det sålunda på deras begäran afgifna utlåtande uttalade fullmäktige

i riksgäldskontoret i skrifvelse till riksdagen den 30 januari 1879 don åsigt, att upförande

af ett helt och hållet nytt riksdagshus å nu varande tomt eller annan plats

skulle medföra fördelar, som till fullo motsvarade den jämförelsevis ej betydligt ökade

kostnaden för en dylik nybygnad. Statsutskottet'') fäste i sitt memorial riksdagens

upmärksamhet derå, att utredning saknades angående kostnaderna för inredningen

och dessa kostnaders tillökning vid nybygnad samt derom, huruvida ett nytt riksdagshus

borde upföras å den gamla eller annan tjenlig plats. Utskottet funne ingen

stadsdel vara för inrymmande af riksdagshus lämpligare än Riddarholmen på grund

af dess på en gång centrala och afskilda läge samt närbelägonhet till embetsverkens

lokaler, men någon utredning förelåg ej om, hvilken plats vore för ändamålet lämpligast,

erbjöde tillräckligt utrymme och kunde med minsta svårigheter förvärfvas åt

riksdagen, ej heller om de kostnader, som blefve förenade med upförande af ett nytt

riksdagshus å ena eller andra platsen. I enlighet mod utskottets på dessa grunder

gjorda hemställan updrog 1879 års riksdag -) åt fullmäktige i riksgäldskontoret att

låta genom sakkunniga personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning vare

sig vid den i fråga satta tillbygnaden af det gamla riksdagshuset eller vid upförande

af ett nytt riksdagshus samt förebringa utredning angående lämplig plats för upförande

helst å Riddarholmen af ett riksdagshus äfvensom angående do kostnader,

som förslagsvis för en sådan nybygnad kunde beräknas, samt närmare utreda och

belysa i fråga varande ärende och till nästa riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.

Updraget lemnades åt de tre personer, som verkstält utredningen angående den föreslagna

tillbygnaden. Resultatet af den nya utredningen blef ett förslag att å de

tomter, som äro bebygda med riksgäldskontorets och riksarkivets hus, upföra ett nytt

riksdagshus, som beräknades skola kosta 1,350,000 kronor utom anskaffande af den

lösa inredningen eller inventarier, hvilka åter i detta fall likasom vid tillbygnad å

den äldre tomten beräknades till 128,785 kronor 60 öre. Förslagsställarno uttalade

dock den mening, att vestra delen af Helgeandsholmen vore den enda fullt lämpliga

platsen för upförande af ett nytt riksdagshus, och förmälte sig hafva föreslagit den

andra platsen med afseende bland annat å riksdagens föreskrift, att utredningen skulle

helst afse en plats å Riddarholmen. Efter inhemtande af hvad sålunda förekommit,

förklarade 1880 års statsutskott3) sig anse, att det år 1879 lemnade updraget icke

innefattade en sådan ovilkorlig föreskrift om inskränkning till Riddarholmen, att ej vid

frågans fortsatta behandling äfven andra lämpliga platser för ett nytt riksdagshus än

den föreslagna, vare sig å eller utom Riddarholmen, kunde komma under öfvervägande.

På grund häraf, och då det i alt fall icke kunde blifva möjligt att till

0 Statsutskottets memorial n:r 60 för år 1879.

2) Riksgäldskontorets reglemente vid 1879 års riksdag § 74.

s) Statsutskottets memorial n:r 52 vid 1880 års riksdag.

17

samma riksdag framlägga ett bestämdt förslag till pröfning, hemstälde statsutskottet

om förnyande i oförändrade ordalag af fjorårets updrag, hvilken hemställan ock bifölls

af båda kamrarna ’).

Redan år 1879 hade emellertid af följande anledning tanke väckts på att för i

fråga varande ändamål förvärfva bolaget P. A. Norstedt & söners egendom n:r 9, 13

och 14 i qvarteret Riddarholmen. Med anledning af ett för utvidgande af boktryckerioch

bokförlagsrörelsen tillernadt bygnadsföretag å denna egendom hade nämligen bemälda

bolag, enär detta företag icke kunde på ett vare sig för bolaget eller för kronan

såsom egare till de angränsande tomterna n:r 8 och 11 i samma qvarter fördelaktigt

sätt utföras utan en angifven reglering af tomterna, hemstält om en sådan reglering.

Eders Kong!. Maj:t fann den föreslagna åtgärden jämväl från statens synpunkt ändamålsenlig

och godkände derför ett aftal med bolaget om gränsreglering och utläggande

af öpna områden mellan kronans och bolagets tomter samt föreslog 1879 års

riksdag -) att äfven för dess del medgifva, att regleringen finge ega rum, men med

hänsyn hufvudsakligen till den eldfara, tryckeriets närhet medförde för riksarkivets

och andra i vidliggande bygnader förvarade, ovärderliga samlingar samt önskligheten

af att så vidt möjligt sammanföra statens embetsverk å Riddarholmen ansåg riksdagen

3) det vara skäl, att, innan bolagets egendomars förvärfvande fördyrades för

statsverket genom nya anläggningar, åtgärder vidtoges för inköp af dessa egendomar

för kronans räkning eller utbyte mot annan kronans fastighet inom hufvudstaden.

Riksdagen biföll derför icke framställningen, men anhöll, att Eders Kongl. Maj:t

måtte låta utreda, huruvida och på hvilka vilkor bolagets tomter och bygnader å

Riddarholmen kunde för statsverkets räkning förvärfvas, och derefter inkomma till

riksdagen med framställning i ämnet. De med anledning häraf öpnade underhandlingar

ledde till en af bolaget den 7 februari 1880 afgifven förklaring af innehåll,

att bolaget, som icke kunde i byte taga de för sådant ändamål erbjudna kronans

fastigheter, vore villigt att för en köpeskilling af 1,250,000 kronor sälja sina omförmälda,

till 52,291 qvadratfot upgående egendomar med derå upförda åbygnader, intagande

ett ytinnehåll af 15,961 qvadratfot, dock att detta pris icke ansågs bindande

för bolaget längre än till den 1 september 1880, hvilken tid sedermera utsträcktes

till den 1 september 1881.

Efter att hafva mottagit 1880 års riksdags ofvan omtalade updrag öfverlemnade

fullmäktige i riksgäldskontoret ärendets förberedande behandling åt en komité af sju

personer, nämligen två bland fullmäktige, en ledamot af hvardera kammaren och förenämnde

tre sakkunnige män, kvilken komité tillika fick sig öfverlemnad en af Eders

Kongl. Maj:t den 19 november 1880 till fullmäktige afbiten skrifvelse med handlingarna

i frågan om förvärfvande af P. A. Norstedt & söners egendomar å Riddar

*)

Biksgäldskontorets reglemente vid 1880 åra riksdag § 70.

2) Kongl. Maj:ts prop. n:r 10 till 1879 års riksdag.

8) Riksdagens underdåniga skrifvelse n:r 34 vid 1879 års riksdag. Jfr statsutskottets utlåtande

n:r 35 samma år.

ö

Försäljningsanbud

å bolaget

P. A. Norstedt

& söners egendom

d Riddarholmen.

Förslag till

nytt riksdagshus

å Riddare

holmens norra

del.

18

holmen. Komitén afgaf den 7 februari 1881 sitt utlåtande, ’) som var åtföljdt af två

särskilda reservationer, en beräkning öfver de för riksdagshuset erforderliga qvadratytor,

kostnadsberäkning och jämförelse mellan äldre kostnadsförslag samt planritningar.

1 detta utlåtande underkastas sex i fråga satta bygnadsplatser, deraf tre

utanför Riddarholmen, särskild granskning. Bland de senare afstyrktes kung! stora

teaterns tomt hufvudsakligen på grund af dels de stora kostnader, dess tagande i

anspråk skulle medföra för anskaffande af en ny nationalteater, dels de betänkligheter,

som mötte i afseende å tomtens närhet till enskilda bygnader och belägenhet på ett

ställe, der stor och bullersam rörelse framgår. Norra delen af Carl XIII:s torg kundo

åter icke förordas ej mindre af sist angifna grund och för dess från embetsverken

mera aflägsna läge samt det ur skönhetssynpunkt mindre tilltalande i att derstädes

förlägga i fråga varande bygnad, än ock derför, att en nästan oersättlig skada så väl

för staden som för hela landet skulle vållas genom att i väsendtlig mon minska denna

väl belägna och angenäma promenadplats, på hvars förskönande stora kostnader nedlagts.

Den tredje platsen, eller Helgeandsholmens vestra del, afstyrktes af komiténs

flertal förnämligast dels för den utsigt, som ansågs hafva, efter hvad nedan vidare

omtalas, yppat sig att få riksbanken ensam förlagd å holmen, dels för den olägenhet,

som, i fall både riksdags- och riksbankshus skulle der upföras, upkomme derigenom,

att kungl. slottet och en i dess omedelbara närhet lagd monumental bygnad komme

att likasom täfla med hvarandra om effekten, dels slutligen för de stora kostnader,

denna plats skulle medföra på grund af stadsfullmäktiges förklaring, att de för sådant

fall icke ville ikläda staden några förbindelser för holmens ordnande. En af de i

fråga satta platserna å Riddarholmen skulle bildas genom nu varande riksdagshusets

tomt, ingående till 38,000 qvadratfot, och de båda gymnasiiegendomarna, innehållande

18,494 qvadratfot, samt den deremellan liggande Gymnasiigränden. Denna

bygnadstomt, upskattad till 1,010,000 kronors värde, nämligen 800,000 för riksdagshuset

och 200,000 kronor för Gymnasiihusens egendomar samt 50,000 kronor för

terrasseringsarbeten, alt mod afdrag af 40,000 kronor för materialierna i de bygnader,

som beliöfde rifvas, ansågs visserligen vara tillräckligt stor, men såsom afgörande

betänkligheter mot dess begagnande anfördes svårigheten att bereda lämplig nedfartsväg

till hamnen i stället för Gymnasiigränden, den starkt sluttande bygnadsplatsen

samt olämpligheton af att upföra den monumentala bygnaden tätt intill Riddarholmskyrkan

med hufvudingången åt denna i förening med svårigheten att under bygnadstiden

bereda lokaler åt riksdagen. Dernäst togs i betraktande en plats å Riddarholmen,

som skulle bildas genom att sammanslå riksgäldskontorets, riksarkivets

samt bolaget P. A. Norstedt & söners tomter. Värdet för denna bygnadstomt,

upgående till 107,619 qvadratfot, uptogs till 1,030,000 kronor, hvilket belopp

erhölls derigenom, att till de af bolaget fordrade 1,250,000 kronor lades de upskattade

värdena af riksgäldskontorets och riksarkivets tomter och bygnader, 245,000

'') Tryckt såsom bilaga till statsutskottets utlåtande n:r 59 för år 1881.

19

och 370,000 kronor, men afdrogos 835,000 kronor, deraf för riksdagshuset förenämnda

800,000 kronor samt för materialier i rifna bygnader 35,000 kronor.

Yalet af denna plats afstyrktes under åberopande af tomtens för en så stor bygnad

som den i fråga satta mindre lämpliga form, läge och lutningsförhållanden samt af

olägenheterna och kostnaderna för de båda embetsverkens inrymmande på annat

håll. Deremot gaf komiténs flertal sitt förord för den tredje platsen, eller den,

der generalstabens hus, stadens auktionsverk och pantlåneinrättningen samt de Norstedtska

egendomarna äro belägna. Bygnadstomten skulle innehålla 115,417 qvadratfot

och beräknades komma att efter vederbörliga afdrag upgå i värde till 1,485,414 kronor

84 öre. Afdragen utgjordes af förenämnda 800,000 kronor samt materialvärden 60,000

kronor, hvadan bruttobeloppet upgiek till 2,345,414 kronor 84 öre. Häri ingingo de

upskattade värdena af stadens egendomar med 500,000 kronor, af generalstabens hus

med 415,414 kronor 84 öre, eller inköpssumman med tillägg af derå nedlagda kostnader,

samt de Norstedtska tomterna med förenämnda 1,250,000 kronor, hvilka ansågos

böra intagas i denna likasom i nyss omtalade beräkning, oaktadt åtskilliga i

utlåtandet närmare angifna servituter vidlåda egendomarna. Då till sist uptagna belopp

lades upskattade kostnaden för sprängningar, planeringar och terrassmurar,

180,000 kronor, erhölls förenämnda bruttobelopp. Platsens höga och fria läge åt flere

sidor, dess närbelägenhet till embetsverken i en central, men från buller och den

stora trafiken skild stadsdel, de mellan slottet och det nya riksdagshuset belägna flere

bygnader, som aflägsnade hvarje tanke på en jämförelse mellan båda dessa bygnader

och gjorde dom, hvar för sig, till verkliga prydnader för de stadsdelar, der de vore

förlagda, ansågos särskild! vid jämförelse med platsen å Helgeandsholmen vara egenskaper,

som gjorde Riddarholmens nordvestra del synnerligen tilltalande för flertalet inom

komitén och enligt deras åsigt upvägde de inkast, som kunde deremot göras, bland

annat att med bibehållande af riksarkivets hus och ena flygeln till hofrättshuset tillträdet

från Birger Jarls torg icke blefve sådant, man kunde önska sig. Detta förslag

biträddes ock af ett flertal inom fullmäktige för riksgäldskontoret, hvarför fullmäktige

i skrifvelse till statsutskottet den 25 februari 1881 förordade samma förslag och hemstälde,

att, derest riksdagen delade denna åsigt, bemyndigande skulle lemnas fullmäktige

att utfärda kungörelse om inbjudning till allmän täflan, omfattande upgörande af

fullständiga ritningar och kostnadsförslag för upförande å sagda plats af en bygnad

för riksdagen, samt att för denna täflan utfästa lämpliga belöningar.

Förslaget om bvgnadens upförande å förenämnda plats å Riddarholmens nord- 1878 års tillvestra

del lyckades emellertid icke att vinna flertalet inom statsutskottet för sier.1) oc} nyb,J9^ads''

° '' Jorslag anyo

Med erkännande af det tilltalande deri, hyste utskottet betänklighet mot att tillstyrka uptaget.

detsamma dels för de högst betydliga kostnader, så väl tomtens anskaffande som en

monumental bygnads upförande derstädes skulle medföra, dels för den långa tid af 8

eller 10 år, som sannolikt skulle åtgå för upförandet, under hvilken tid riksdagens

b Statsutskottets utlåtande n;r 59 för år 1881,

Förslag om

riksb anksbygnad

vid Tegelbacken

eller i

förening med

hofstallets ombygnad

å Helgeandsholmen.

Konung Oscar

11:8 förnyade

förklaring angående

holmen.

Förslag om

hofstalletsflyttning

till Artilleriplanen.

20

ledamöter blefve nödgade att lida af de nu varande lokalernas ständigt ökade obehag.

Utskottet hemstälde derför, att riksdagen måtte dels åt fullmäktige i riksgäldskontoret

updraga att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de till 1878 års riksdag aflemnade

ritningar låta å södra delen af den till riksdagens hus hörande tomt upföra en bygnad,

afsedd att inrymma två nya samlingssalar för kamrarna jämte öfriga å samma

ritningar uptagna lokaler, och i sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i

nu varande riksdagshusen, Indika voro föreslagna å berörda ritningar, dels bemyndiga

fullmäktige att efter ritningarnas granskning deri vidtaga de förändringar, Indika kunde

finnas af omständigheterna påkallade; dels å 1882 års riksstat till en början anvisa

till fullmäktiges disposition 300.000 kronor med bemyndigande för fullmäktige att

deraf under år 1881 förskjuta det belopp, som under samma år kunde vara för arbetena

behöfliga. Denna hemställan bifölls af första kammaren, hvaremot andra kammaren

beslöt att updraga åt fullmäktige att låta uprätta och till 1882 års riksdag

öfverlemna nya ritningar och förslag till tillbygnad af det gamla riksdagshuset, afseende

dess begagnande för högst 30 år, och, så vidt möjligt vore, mindre kostsamma

att utföra samt uptagande mindre antal öfverflödiga eller altför stora lokaler än det

förut för riksdagshusets tillbygnad upgjorda förslag; hvarjämte dessa ritningar och

förslag borde vara så upgjorda, att afsevärda rubbningar i riksdagens arbeten inom

riksdagshuset icke måtte behöfva inträffa. Vid gemensam omröstning '') segrade andra

kammarens mening, hvadan riksdagens beslut fattades i öfverensstämmelse dermed.

Samtidigt med att do nu omförmälda undersökningarna pågingo för att skaffa

plats till ett nytt riksdagshus, vidtogos åtgärder för förvärfvande af tomt till en ny

riksbanksbygnad. I sådant syfte anhöllo bankofullmäktige den 7 juni 1879 hos Eders

Kong! Maj:t om meddelande, huruvida och i sådant fall till hvilket belopp i penningar

den vid Wasabrons norra ända belägna, för kungl. hofstallets behof uplåtna egendomen

n:r 1 i qvarteret Sjöhästen kunde få af riksbanken från statsverket förvärfvas till

plats för i fråga satt nytt riksbankshus, hvarförutom, enär Helgeandsholmen ansågs

vara att föredraga framför nämnda egendom till plats för banken, fullmäktige den 20

november 1879 anhöllo, att Eders Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande två särskilda,

af fullmäktige upgjorda förslag till stallbygnadernas ordnande å denna holme

och, för den händelse någotdora förslaget tillvunne sig bifall, meddela fullmäktige,

mot hvilken ersättning i penningar och under Indika vilkor i öfrigt riksbanken

kunde förvärfva endera af do två i förslagen angifna platser å holmen. Till svar å

dessa framställningar öfverlemnade Eders Kongl. Maj:t med skrifvelse af den 3 december

1880 till fullmäktige öfverintendentsembetets i ärendet upgjorda beräkningar

och kostnadsförslag, enligt hvilka värdet å egendomen i qvarteret Sjöhästen skulle

upgå till 531,880 kronor, kostnaderna för anskaffande åt der varande hofstall af annan

tomt och för upförande å den nya tomten af bygnader, till ändamål och utrymme

motsvarande de äldre, till 609,424 kronor, värdet af de för riksbanken afsedda 28,100 *)

*) Statsutskottets memorial n:r 63 vid 1881 års riksdag.

21

qvadratfots tomtyta å Helgeandsholmen till 505,800 kronor samt kostnaderna för stallbygnadernas

reglering och kajbygnader å holmen enligt det ena alternativet till

1,509,088 kronor och enligt det andra till 1,472,326 kronor 88 öre, dock med minskning i

båda fallen af 100,000 kronor, derest kajen komme att npföras låg mot vester. I

samma skrifvelse förklarade Eders Kong!. Maj:t, att förslaget om öfverlåtande till riksbanken

af tomten i qvarteret Sjöhästen icke kunde för det dåvarande bifallas. Hvad

åter anginge förslagen om. öfverlåtande till banken af en plats å Helgeandsholmen,

förklarades, att det ena icke lemnade tillräcklig plats för hofstallet, och att det andra

icke till godo såge fordran på holmens prydliga ordnande. Emellertid hade Eders

Kongl. Maj:t, funnit en upgörelso om plats för riksbanksbygnad å Helgeandsholmen,

som upfylde sist nämnda fordran, möjligen kunna vinnas, om hofstallet flyttades till

den plats, som föreslagits i förenämnda, år 1876 afgifna komitéutlåtande, dervid dock

dels kostnaderna för det nya stallet med vaktstall borde på angifna skäl ökas med

97,400 kronor, eller från 1,102,600 till 1,200,000 kronor, dels förbehåll göras för Stockholms

kommun att, mot skyldighet att utlösa basarbolaget, såsom fri och öppen plats

disponera den närmast vester om Norrbro liggande del af holmen. Under förutsättning

af riksdagens samtycke till ett nytt hofstalls inrymmande å Artilleriplanen och

densamma omgifvande tomter, hvarom framställning skulle göras, så snart fullmäktige

hemstält om riksdagens bifall till förvärfvande af plats för riksbanksbygnad å Helgeandsholmen,

förklarade derför Eders Kongl. Maj:t sig villig att, sedan nytt hofstall

blifvit å Artilleriplanen upfördt, låta från Helgeandsholmen bortflytta samtliga för hofstallots

räkning använda, staten tillhöriga bygnader samt till fullmäktiges förfogande

för införande af riksbanksbygnad öfverlemna de staten derstädes tillhöriga tomter,

mot vilkor att till Eders Kongl. Maj:ts disposition för upförande af nytt hofstall å

Artilleriplanen och vaktstall i slottets närhet stäldes ett belopp af 1,200,000 kronor,

att utgå i mon af behof under bygnadens utförande; att såsom tillgång för de nya

stallbygnadernas upförande finge disponeras de nu varande stallbygnadernas materialier;

samt att Stockholms kommun blefve berättigad att efter förvärfvande och nedrifvande

af basarbygnaden vid Norrbro till öppen plats disponera så väl denna bygnadstomt

som den öfriga del af Helgeandsholmen, hvilken ligger öster om en rät linie, dragen

från Gustaf Adolfs staty till yttersta hörnet af vestra slottsflygeln, alt mot skyldighet

att åtaga sig kostnaderna för i stånd sättande och underhåll af holmens öpna platser

och gator samt stränder, der de af öppen plats eller gata mötas. Slutligen förklarade

enligt samma bref Hans Maj:t Konungen sig såsom egare af husen n:o 5, 7, 9 och 11

ä Helgeandsholmen (n:r 3—6 i qvarteret Norrbro) villig att, sedan hofstallet blifvit till

Artilleriplanen förflyttadt, låta nedrifva och bortflytta de å holmen befintliga, Hans

Maj:t enskild! tillhöriga bygnader samt medgifva, att. tomtplatserna utan särskild ersättning

till Hans Maj:t eller hans rättsinnehafvare finge disponeras i likhet med de

staten å holmen tillhöriga tomter för holmens ändamålsenliga och prydliga ordnande,

hvilken förbindelse af Hans Maj:t dock gälde endast under förutsättning, att vid näst

följande riksdag beslut, som af Eders Kongl. Maj:t godkändes, blefve fattadt om hof

-

22

stallets flyttande till Artilleriplanen. En på dessa förklaringar grundad framställning

i ämnet gjordes af fullmäktige till 1881 års bankoutskott, som '') med ändring allenast

af den punkt, som afsåg förhållandet till kommunen, men godkännande af framställningen

i öfrigt, och under förutsättning att det för Helgeandsholmens förvärfvande

upstälda vilkor upfyldes, föreslog riksdagen i hufvudsaken besluta:

l:o att för uplåtelse till riksbanken i och för införande af nytt riksbankshus

af samtliga de kronan tillhöriga tomterna å Helgeandsholmen äfvensom för bortflyttandet

från holmen af de för hofstallets räkning använda, staten tillhöriga bygnaderna

» derstädes ett belopp af 1,200,000 kronor skulle för upförande af nytt hofstall äfvensom

af ett vaktstall i kungl. slottets närhet ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande att

i mon af behof under detta bygn ad sarbetes fortgång efter Eders Kong], Maj:ts förordnande

utaf bankofullmäktige af riksbankens medel utbetalas; detta dock under vilkor

att utan kostnad för statsverket eller riksbanken följande åtgärder och anordningar

af Stockholms kommun vidtoges, nämligen:

a) att den å Helgeandsholmen vid Norrbro upförda basarbygnaden från densammas

egare förvärfvades samt derefter nedrefves och undanrödjes;

b) att stränderna kring holmen samt lämpliga körvägar och gångbanor till och

omkring riksbankshuset derstädes i stånd sattes, ordnades och för all framtid underhölles;

och

c) att ej allenast den del af Helgeandsholmen, hvilken ligger öster om en linie,

dragen paralelt med Norrbro öfver holmen från den punkt, der södra stranden af

holmen träffar en linie, dragen från Gustaf Adolfs bildstod till yttersta hörnet af

vestra slottsflygeln, utan äfven den öfriga del af holmen, som ej blefve för riksbankens

räkning erforderlig, till fri och öppen plats anordnades och för afl framtid såsom

sådan underhölles;

2:o att Eders Kongl. Maj:t skulle ega att såsom tillgång för de nya stallbygnadernas

upförande förfoga öfver de nu varande stallbygnadernas materialier;

3:o att åt fullmäktige i riksbanken lemnades updrag att med Stockholms kommun

träffa öfverenskommelse om vidtagande på kommunens bekostnad af de under lit.

a), b) och c) i punkten l:o här ofvan omförmälda åtgärder och anordningar, mot det

att kommunen tillförsäkrades, att den del af holmen, som ej blefve för riksbankens räkning

erforderlig, skulle för all framtid lemnas obebygd; och

4:o att med tacksamhet emottaga Hans Maj:t Konungens anbud att låta nedrifva

och bortföra bygnaderna å samt till riksbanken afträda tomterna till de honom enskild!

tillhöriga egendomarna n:r 5, 7, 9 och 11 å Helgeandsholmen.

Den förutsatta kungl. propositionen 2) aflemnades ock till 1881 års riksdag och

innehöll förslag, att riksdagen skulle besluta, dels att Artilleriplanen, eller den del af

Artillerigården, som är belägen emellan Riddare-, Löjtnants-, Kaptens- och Fyrverkare

-

'') Bankoutskottets memorial n:r 9 vid 1881 års riksdag.

2) Kong!. Maj:ts proposition n:r 23 till 1881 års riksdag.

23

gatorna, finge efter afrödjande .af derå befintliga, för landtförsvarets behof afsedda

bygnader disponeras för införande af nytt liofstall, dels ock att Eders Kongl. Maj:t skulle

ega att för beredande af utvidgad bygnadsplats för hofstallsanläggningen med Stockholms

stad träffa upgörelse om utbyte af jord vid Artilleriplanen så, att staden utaf

tomterna n:r 5, 6, 7 och 8 i qvarteret Bodarna äfvensom af den derinvid liggande

del af Kaptonsgatan afstode ett upgifvet område af 41,765 qvadratfots ytvidd, hvaremot

kronan skulle till staden afstå hvad som fordrades för Riddare-, Löjtnants- och Eyrverkaregatornas

vidgning till 60 fots bredd, eller 22,765 qvadratfot, dock med rätt

för Eders Kongl. Maj:t att vidtaga mindre afvikelser i de angifna områdesbestämningarna,

samt att staden för den del af det afträdda området, som funnes under eganderätt

tillhöra staden och i värde öfverstege den mark, kronan lemnade i gengäld, skulle

erhålla ersättning, bestämd enligt gällande expropriationsförfattning.

Bankoutskottets förestående förslag afslogs af andra kammaren, hvaremot den

första beslöt att för förvärfvande åt riksbanken af samtliga tomter å Helgeandsholmen

i och för införande derstädes af ett nytt riksbankshus anslå 1,200,000 kronor af riksbankens

medel. Mellan dessa båda meningar anstäldes gemensam omröstning '') med

den utgång, att andra kammarens mening segrade och således förslaget om Helgeandsholmens

förvärfvande åt riksbanken föll. Den kungi. propositionen om Artilleriplanen

afstyrktes af statsutskottet* 2). Båda kamrarna förklarade sig ock icke kunna bifalla

densamma.

Med anledning af 1881 års riksdags förut omtalade updrag öfverlemnade fullmäktige

i riksgäldskontoret åt tre personer att förberedande behandla frågan om nya ritningar

och förslag till riksdagshusets tillbygnad. Efter fullgjordt värf aflemnade desse

komiterade till fullmäktige sitt den 24 januari 1882 dagtecknade utlåtande3) jämte

åtföljande ritningar med beskrifning och kostnadsförslag samt jämförelse mellan qvadratytorna

i detta och några äldre förslag samt i det nu varande riksdagshuset. Mod

öfvergifvande på anförda skäl af tanken att, såsom år 1870 sattes i fråga, verkställa

en tillbygnad endast för en ny samlingssal åt andra kammaren, upgjorde komiterade

ett förslag till tillbygnad, som skulle inrymma samlingssalar för första kammaren

med 189 och för den andra med 253 ledarnotsplatser. Denna tillbygnad i förening

med det äldre husets ändring, värme- och luftväxlingsanordningar samt lysapparater

beräknades kosta 794,000 och nya inventarier 50,000, tillhopa 844,000 kronor,

å livilket belopp komiterade dock förmodade någon besparing kunna vid utförandet

vinnas. På grund af den betydliga kostnaden och andra mot detta förslag gjorda

anmärkningar afstyrkte flertalet bland riksgäldskontorets fullmäktige i fullmäktiges

skrifvelse, till statsutskottet den 9 mars 18823) förslagets antagande. Statsutskottets

Det reviderade

till- och

ny bygnad''sförslaget.

9 Bankoutskottets memorial n:r 19 vid 1881 års riksdag.

2) Statsutskottets utlåtande n:r 57 för år 1881.

8) Tryckt såsom bilaga till statsutskottets utlåtande n:r 54 för år 1882.

24

Förslag om

förbättrande

af luftväxlingen

och värmeledningen

i

na samt om

tillbygnad för

en matlokal.

I fråga satt

nybygnad för

riksdag, riksbank

och riksgäldskontor

d

Helgeandsholmen

eller

teatertomten.

Riksarkiv i

Humlegården

eller riksdagshuset.

flertal ’) åter tillstyrkte samma, af en ledamot i första kammaren såsom eget uptagna

förslag och hemstälde, att riksdagen skulle dels åt fullmäktige i riksgäldskontoret indraga

att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta komiterades förslag låta på det

sätt, fullmäktige funne ändamålsenligast, dock så, att arbetet blefve till 1885 års riksdag

fullbordadt och kostnaden om möjligt ej upginge till högre totalbelopp än 800,000

kronor, utföra den om- och tillbygnad af nu varande riksdagshuset, som af

komiterade föreslagits, dels bemyndiga fullmäktige att efter granskning af de utaf

komiterado upgjorda ritningar deri vidtaga de förändringar eller tillägg, hvilka kunde

finnas af omständigheterna påkallade eller i öfrigt lämpliga, dels ock å 1883 års riksstat

för ändamålet till en början anvisa till fullmäktiges disposition 400,000 kronor

med bemyndigande för fullmäktige att deraf under år 1882 förskjuta de belopp, som

under samma år kunde vara för bygnadsarbetets utförande behöfliga. Denna utskottets

hemställan afslogs af första kammaren, hvaremot den andra med afslaget å

samma hemställan förenade updrag åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för näst

derefter följande riksdag låta bereda det ökade utrymme för riksdagen, som kunde

åstadkommas genom användande för ändamålet utaf flere eller färre af de till bostadslägenheter

och embetslokaler i riksdagshuset uplåtna rum samt i öfrigt låta verkställa

de förändringar inom kamrarnas plenisalar, som kunde afhjelpa de mest öfverklagade

olägenheterna i afseende å dessa salars utrymme och luftväxling. Riksdagen

fattade vid den gemensamma omröstningen 2) sitt beslut i enlighet med andra kammarens

mening.

Följden af den utredning, som till fullgörande af 1882 års riksdags omförmälda

beslut verkstäldes, blef hemställan till 1883 års statsutskott från fullmäktige i riksgäldskontoret,

att utskottet måtte hos riksdagen göra framställningar om updrag åt

fullmäktige dels att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett upgjordt förslag låta

vidtaga erforderliga åtgärder för åstadkommande af en förbättrad värmeledning och

luftväxling i kamrarnas samlingssalar, dels att medels en tillbygnad å riksdagshusets

tomt jämte öfriga för ändamålet erforderliga åtgärder bereda en rymlig och lämplig

matlokal i riksdagshuset. I först nämnda hänseende ansåg utskottet3) sig icke böra

göra någon framställning. Den hemställan åter, som utskottet gjorde angående eu

tillbygnad för omförmälda ändamål, afslogs af båda kamrarna.

Frågan om nybygnad för riksdagen och riksbanken uptogs ånyo vid 1883

års riksdag genom ett i första kammaren framstäldt förslag4), att riksdagen skulle

hos Eders Kong! Maj:t anhålla om framläggande till nästa riksdag af dels utredningar

och förslag angående hofstallets flyttning från Helgeandsholmen samt meddelande,

huruvida och på hvilka vilkor de Hans Maj:t Konungen enskildt tillhörande *)

*) Statsutskottets utlåtande n:r 54 för år 1882.

2) Statsutskottets memorial n:r 63 vid 1882 års riksdag.

3) Statsutskottets utlåtande n:r 37 vid 1883 års riksdag.

4) Motion i första kammaren n:r 22 vid 1883 års riksdag.

tomter å holmen kunde af staten förvärfvas för att, sedan nytt hofstall hunnit anskaffas,

förändra Helgeandsholmen till en öppen plats genom derå befintliga bygnaders

borttagande; dels kostnadsförslag och ritningar till upförande å Helgeandsholmens

vestra del af en gemensam bygnacl för riksdag, riksbank och riksgäldskontor samt

alternativt för riksdag och riksgäldskontor allena; dels förslag till anskaffande af annan

lämplig lokal för kungl. stora teatern och upförande af bygnader för riksdag, bank

och riksgäldskontor å stora teaterns tomt mellan Gustaf Adolfs- och Carl XII:s torg;

dels förslag till det nu varande riksdagshusets inredning för riksarkivets behof, sedan

nytt riksdagshus blifvit upfördt; samt dels meddelande, i hvad mon Stockholms stads

medverkan kunde påräknas för Helgeandsholmens ordnande och framtida underhåll,

vare sig hela holmen uplätes till en öppen plats eller ock de delar deraf allenast,

som ej toges i anspråk för ofvan upräknade offentliga bygnader.

Den i nyss omförmälda förslag berörda frågan om ny lokal för riksarkivet hade

på riksarkivariens hemställan sedan någon tid varit föremål för utredning af öfverintendentsembetet,

dervid tre särskilda tomter kommit i åtanke och foranledt upgörande

af eskissritningar för nybygnad å dem. En af dessa tomter var qvarteret Krabaten

vid Ladugårdslands strandgata, der bygnaden beräknades kosta 1,359,000 och

inredningen 900,000 kronor, således tillhopa 2,259,000 kronor. Denna bygnadsplats

afstyrktes af embetet såsom, oafsedt dess tämligen aflägsna läge från vederbörande

embetsverk, mindre lämplig för ändamålet till följd af så väl markens sluttning som

grundens lösa beskaffenhet, hvarjämte den ej heller lemnade erforderligt skydd mot

eldfara. Den andra platsen åter, riksgäldskontorets och riksarkivets nu varande tomter,

der kostnaden beräknats till 1,775,000 kronor, deraf 1,025,000 för bygnaden och

750,000 för inredningen, ansågs af sist angifna skäl ej heller lämplig oaktadt det

centrala läget. Deremot tillstyrktes riksarkivets upförande å en angifven plats i norra

delen af Humlegården, hvilket antogs kosta 1,750,000 kronor, deraf 1,000,000 för bygnaden

och återstoden för inredningen. Största möjliga skydd mot eldfara, billigare bygnadskostnad,

utrymme för framdeles möjligen behöflig utvidgning och tillfälle att oberoende

af vissa tomtgränser anordna bygnaden på det för ändamålet mest lämpliga

sätt voro de skäl, som dervid varit för öfverintendentsembetet bestämmande. Det af

riksarkivarien öfver dessa förslag afgifna yttrande framstälde mot sist nämnda plats

icke någon annan betänklighet än det aflägsna läget och slutade dermed, att, om

riksarkivets aflägsnande så långt bort som till Humlegården skulle finnas medföra

altför stora olägenheter och nödig trygghet mot eldfara ej kunde riksarkivet beredas

å Riddarholmen, riksarkivarien ville erinra derom, att vestra delen af Helgeandsholmen

vore en plats, som med afseende å centralt läge och frihet från eldfara framför

alla andra vore lämplig för en bygnad för riksarkivet. I enlighet med Eders Kongl.

Maj:ts derefter gifna befallning upgjorde öfverintendentsembetet ritningar jämte kostnadsförslag,

slutande å 1,216,500 kronor, för en ny, för 50 år beräknad arkivbygnad,

afsedd att förläggas i Humlegårdens nordvestra hörn utanför parkens rektangulära plan.

Med öfverlemnande af detta förslag begärde Eders Kongl. Maj:t i statsverksproposi

4

-

Begäran om

utredning ang.

nytt riksdagsoch

rikslankshus.

26

tionen till 1883 års riksdag till bygnadens införande å omnämnda plats enligt de

upgjorda ritningarna 1,216,500 kronor, deraf 200,000 kronor å extra stat för år 1884.

På grund af båda kamrarnas sammanstämmande beslut förklarade riksdagen '')

med hänsyn hufvudsakligen till frågans sammanhang med de öfriga, vid riksdagen

väckta bygnadsförslag, att icke för det då varande något anslag kunde beviljas till

upförande af nybygnad för riksarkivet. Pörenämnda inom första kammaren väckta

förslag gaf åter, sedan en af det sammansatta stats- och bankoutskottet gjord hemställan

2) om utredningens inskränkning till nytt riksdagshus blifvit till utskottet återförvisad,

anledning dertill, att riksdagen genom båda kamrarnas bifall till utskottets

senare hemställan 3) beslöt dels att anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utreda,

hvar och huru lämplig bygnadsplats eller lämpliga bygnadsplatser för nytt riksdagshus

och nytt riksbankshus kunde beredas, samt låta utarbeta ritningar och kostnadsförslag

i berörda hänseende äfvensom utreda, huruvida i sådant fall icke nu

varande riksdagshus må till riksarkiv eller annat statens ändamål kunna användas,

som ock öfriga med omförmälda bygnadsförslag på ett eller annat sätt sammanhängande

frågor samt derefter, så fort ske kunde, i ämnet aflåta proposition till riksdagen;

dels ock att till bestridande af de med dessa utredningar förenade kostnader

ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 10,000 kronor. I den

skrifvelse af den 10 juni 1883, hvari den sålunda beslutade anhållan gjordes4), yttrade

riksdagen följande:

»Yid förevarande ärendets pröfning har inom riksdagen å nyo framhållits det alt

mer oafvisliga behofvet af ett nytt riksdagshus, särskild! af nya samlingssalar för kamrarna.

1 mer än tio år har denna fråga redan varit föremål för upmärksamheten, och

många samt olikartade hafva de förslag varit, som framstälts i syfte att erhålla bättre

lokaler för riksdagen.

Men alla i berörda hänseenden upgjorda planer och ritningar, alla hittils verkstälda

utredningar hafva ännu ej ledt till något resultat, och den föreslagna utvägen

att anhålla om Eders Kongl. Maj:ts medverkan har synts riksdagen så mycket hellre

kunna och böra anlitas, som flere af de redan i fråga satta likasom ock andra möjligen

ytterligare i fråga kommande sätt för frågans lösning förutsätta begagnande af

tomter, som stå under Eders Kongl. Maj:ts disposition, och hvilkas användande skulle

påkalla förändrade anordningar beträffande under Eders Kongl. Maj:t lydande verk

och inrättningar. Teatertomten t. ex. skulle, om och när den blefve ledig, må hända

kunna disponeras, vare sig till riksdagshus ensamt, till riksdagshus jämte lokal för

något eller några statens verk eller, med riksdagshusets förläggande på annan plats,

uteslutande till lokal för sådana verk. Men i hvarje dylikt fall erfordras Eders Kongl.

Maj:ts medverkan, likasom ock, vid åstadkommande af nytt riksdagshus å annan plats *)

*) Riksdagens und. skrifvelse n:r 58 år 1883. Jfr statsutskottets utlåtande &r 12 d. s. å.

2) Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande n:r 2 vid 1883 års riksdag.

3) Sammansatta stats- och bankoutskottets memorial n:r 4 vid 1883 års riksdag.

4) Riksdagens und. skrifvelse n:r 65 år 1883.

27

än den nuvarande, tillgodogörandet, vare sig för riksarkiv eller annat ändamål, af det

gamla riksdagshuset föranleder Eders Kongl. Maj:ts deltagande vid i fråga kommande

åtgärder.

Förbises bör ej heller, att, äfven om tänkas kunde, att det vore möjligt åstadkomma

ett nytt riksdagshus på sådant sätt, att derför erfordras hvarken begagnande

af tomter, som stå under Eders Kongl. Maj:ts disposition, eller förhandlingar, Indika

riksdagen ej kan omedelbart inleda, med Stockholms stad, som förfogar öfver en del

redan i fråga satta platser, så skulle i alt fall frågans lösning äfven på detta sätt

inverka på budgeten och böra af Eders Kongl. Maj:t tagas i betraktande. Härvid

förekommer bland annat, att i hyresbelopp för) lokaler i Stockholm åt vissa Eders

Kongl. Maj:ts embetsverk för närvarande lära utbetalas omkring 23,000 kronor årligen,

hvilket belopp må hända skulle kunna i sammanhang med omförmälda frågas

slutliga afgörande till större eller mindre del besparas.

Beträffande den i fråga satta utredningens föremål har riksdagen trott saken

kunna vinna derpå, att detta ej angåfves i ett så vidsträckt omfång eller så detaljerad^

som föreslaget blifvit, utan så vidt möjligt inskränktes. Af de föreliggande beliofven

i bygnadsväg torde det af ett nytt riksdagshus för närvarande vara det mest

trängande, i synnerhet om i betraktande tages den långa tid, som för anskaffande af

plats till och upförando af ett sådant hus måste åtgå. Men äfven behofvet af nya

lokaler för riksarkivet och riksbanken synes vara af vigtig och trängande beskaffenhet.

Huruvida och i hvad mon sättet för ofvan angifna frågors ändamålsenliga lösning kan

komma att beröra andra bygnadsfrågor, har riksdagen ansett lämpligast böra få bero

af den blifvande utredningen, hvadan enligt riksdagens åsigt åt dem, som erhölle

updrag att utreda frågan och upgöra förslag, borde lemnas full frihet, på det att det

bästa möjliga förslag kunde framställas. Dock har det ej synts riksdagen lämpligt att

i utredningen inbegripa frågorna om Helgeandsholmens ordnande och nytt hofstalls anskaffande.

Beträffande dessa föreligger redan utredning, af hvilken det lärer framgå,

att deras sammanblandning med frågan om åstadkommande af ett nytt riksdagshus

torde betydligt aflägsna möjligheten att snart erhålla ett sådant.

I betraktande af de olika omständigheter i fråga om så väl lämplig plats som

passande byggnadssätt, hvilka måste tagas under ompröfning vid upförande af nytt

riksdagshus och vid anskaffande af en fullt ändamålsenlig lokal för riksbanken, har

det ej synts riksdagen lämpligt att så sammanbinda dessa frågor, att riksdagens

framställning kunde komma att lägga hinder i vägen för de olika ändamålens tillgodoseende

medels vare sig en eller två bygnader å vare sig samma eller två särskilda

bygnadsplatser.

Riksdagen får alltså härmed hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes låta utreda, hvar och huru lämplig bygnadsplats eller lämpliga bygnadsplatser

för nytt riksdagshus och nytt riksbankshus må kunna beredas, samt låta utarbeta

ritningar och kostnadsförslag i berörda hänseenden, äfvensom utreda så väl,

lmruvida i sådant fall icke nu varande riksdagshus må till riksarkiv eller annat sta

-

28

tens ändamål kunna användas, som ock öfriga med omförmälda bygnadsförslag på ett

eller annat sätt sammanhängande frågor samt derefter, så fort ske kan, i ämnet aflåta

proposition till riksdagen; och har riksdagen till bestridande af de med dessa utredningar

förenade kostnader stält till Eders Kong!. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag

af tio tusen kronor.»

Komiténs till- Vid föredragning af riksdagens'' nyss omförmälda skrifvelse beslöt Eders Kong!

sättning och den 29 juni 1883 att tillsätta en komité för afgifvande af utredning och förslag i

updrog. ^ begärda afseendot samt förordnade till komiténs ordförande undertecknad af Ugglas

och ledamöter undertecknade Björnstjerna, Lindhagen, Zettervall, Malmström, Hierta,

Larsson, von der Lancken och Walldén. Vidare har Eders Kongl. Maj:t den 14

september samma år till komitén öfverlemnat för att tagas i öfvervägande i sammanhang

med öfriga till dess behandling hörande frågor en af kungl. kammarkollegium i

underdånig skrifvelse gjord framställning om beredande af ökadt utrymme för kammararkivet.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts upmärksamhet blifvit fästad derå, att så väl

i 1883 års riksdags föronämnda skrifvelse som under de der berörda frågors behandling

vid då senast förflutna riksdagar äfven den tanke uttalats, att kungl. stora teaterns

tomt skulle lämpa sig till plats för införande af nytt riksdags- eller riksbankshus

eller bådadera, samt att teatertomtens användande för sådant ändamål syntes

kunna bereda bättre utsigt än eljes för anskaffande af ett mera tidsenligt teaterhus,

afsedt för såväl den lyriska scenen som talscenen, och derigenom blifva af synnerlig

betydelse för teaterfrågans lyckliga lösning, och då det ansågs vara af vigt för den

slutliga behandlingen af de bygnadsfrågor, hvarom riksdagens skrifvelse närmast handlade,

att, äfven om komiténs förslag komme att gå i sådan riktning, att teatertomten

ej deraf berördes, nyss omförmälda fråga om teatertomtens användande och anskaffande

af nytt teaterhus dock måtte hafva varit underkastad undersökning och utredning

af komitén, har Eders Kongl. Maj:t den 26 oktober 1883 meddelat komitén updrag

i sådant afseende och i sammanhang dermed till ledamot i komitén utsett undertecknad

Westin.

storleken d det Vid undersökning om den lämpligaste platsen för en bygnad erbjuder sig sjelfnya

riksdags- mant främst den frågan, huru stort ytinnehåll på marken behöfver tagas i anspråk

hpiatsby9Sam- för bygnaden. Till ledning vid bedömande af detta behof för det blifvande nya rikslingssaiarnas

dagshuset hafva under ärendets föregående behandling flere beräkningar å det behöfgenheters

stor- liga inre utrymmet upgjorts, såsom år 1872 i programmet för den utlysta täflan till

lek. ett riksdagshus å Helgeandsholmen1), i det af slottsintendenten, professor E. A. Jacobsson

upgjorda, för 1878 års riksdag framlagda förslag till nybygnad å riksdagens

nu varande tomt1), hvilka beräkningar underkastats granskning af den komité, som

riksgäldskont-oret samma år nedsatte, vidare i 1879 års komitéförslag till ett nytt riksdagshus

å riksgäldskontorets och riksarkivets tomter samt slutligen i de förslag till

'') Jfr statsutskottets memorial n:r 60 för år 1879 med tillhörande tabell.

29

sådant hus å dels nämnda tomtor med tillägg af delar af Norstedtska egendomen,

dels norra delen af Eiddarholmen, Indika upgjordes inom den komité, riksgäldskontoret

år 1880 utsåg för frågans utredning1).

Nu omförmälda äldre beräkningar och program hafva gjorts till föremål för

granskning inom komitén. De inre mått, som dervid ansetts böra beräknas för de

särskilda lägenheterna, samt de utrymmen, som. borde afses för gårdar, trappor och

korridorer, äro angifna i en vid detta utlåtande fogad tabell, i hvilken ock uptagits Bil. Ut. A.

de utrymmen, som måste afsättas i hufvud våningen, då huset beräknades blifva tre

våningar högt. Slutresultatet af dessa beräkningar är, att den egentliga bygnadstomten

måste innehålla i rundt tal 57,000 qvadratfot. I det af de prisbelönta förslagen

till riksdagshus å Helgeandsholmen, som afsåg endast en sådan bygnad, var1)

dennas grundyta beräknad till 50,205, i 1879 års komités förslag till ny bygnad å

ensamt riksarkivets och riksgäldskontorets tomter till 35,882 och i de förslag, som

senare upgjordes till en bygnad dels å sist nämnda tomter, förenade med delar af

Norstedtska egendomen, dels å Riddarholmens norra del, till 48,221 qvadratfot.

Som en blick på nyss omtalade tabell visar, skulle enligt komiténs åsigt ett

ytinnehåll af 6,500 qvadratfot tagas i anspråk för första kammarens och 8,000 qvadratfot

från andra kammarens samlingssal, läktarna deri inräknade. Dock märkes,

att vid nedan nämnda normalplans upgörande den senare salen inskränkts till 7,570

qvadratfot. Yid dessa sina beräkningar har komitén utgått från de antaganden, att

salarna skulle, såsom i allmänhet brukas i dylika lokaler och äfven i de flesta bland

de tid efter annan framlagda förslag till nya samlingssalar för den svenska riksdagen

förutsatts, göras med undantag för någon mindre del halfcirkelformade; att de skulle

rymma utom platser för statsrådets ledamöter och talmännen, första kammarens sal

200 och andra kammarens 300 ledamöter; att ledamotplatserna skulle blifva två fot

breda och ordnade med stolraderna i strålform mot medelpunkten, så att endast två

platser sammanfördes och på sidan om hvarje plats lemnades en fri gång, som på smalaste

stället blefve minst två fot bred; att en åhörareläktare med 10 fots inre bredd skulle

löpa längs salens runda bakgrund bakom ledamotsplatserna, att inne i salen skulle bildas

en tre fot bred gång, som åtskilde de öfre stolraderna från de nedre, samt att en

rymlig öppen plats bereddes midt för det vid salens räta sida stälda talmansbordet.

Om platsen under läktarna frånräknas, skulle de egentliga salarna få, första kammarens

omkring 4,600 och andra kammarens icke fullt 5,800 qvadratfots golfyta.

Jämföras nu de anförda måtten med hvad under ärendets föregående behandling

blifvit förutsatt, möta följande tal. I 1873 års täflingsprogram för ett riksdagshus

å Helgeandsholmen upgafs första kammarens samlingssal böra hafva en golfyta af

3,600—4,000 och andra kammarens en af 5—6,000 qvadratfot. Det bland de prisbelönta

förslagen, i hvilket stolplatsernas anordning utmärkts, utgick från det antagandet,

att nämnda anvisning skulle så förstås, att i de upgifna måtten inräknats

0 Bil. 6:o till statsutskottets utlåtande n:r 59 för år 1881,

30

äfven läktarna, hvadan salarna, som gjorts lika för båda kamrarna, höllo inom den

längs deras halfrunda sidor löpande läktaren omkring 4,000 qvadratfot hvardera. Det

visade sig dervid, att med stolplatsernas strålformiga anordning och ofvan angifna

systems tillämpning i öfrigt en sal af detta ytinnehåll å golfytan icke kunde rymma

mer än omkring 210 platser. Dessa mått funnos ock snart vara för knappt tilltagna.

Enligt omförmälda, vid 1878 års riksdag af enskilde motionärer framlagda förslag till en

tillbygnad å riksdagshusets nu varande tomt skulle första kammarens sal hafva utanför

läktaren en golfyta af något öfver 4,600 qvadratfot för 194 platser, och oaktadt anordningen

med stolradernas utstrålning från medelpunkten frångåtts för andra kammarens

296 platser, behöfdes för dessa en golfyta af nära 6,000 qvadratfot. Don år 1879 utsedda

komitén tänkte sig visserligen att i det föreslagna huset å riksgäldskontorets

och riksarkivets tomter inrymma 203 platser i första kammaren å 4,000 qvadratfots

golfyta och 305 platser å en golfyta af 5,600 qvadratfot i andra kammaren,

men detta skedde genom att gifva stolraderna en mindre ändamålsenlig riktning,

nämligen vinkelrätt mot salens raka sida, och dertill mellan dessa rader å deras hela

längd inknappa på det i nästan alla förslag såsom ostridigt antagna minsta måttet af

två fot samt derjämte göra de bredare gångarna och fria platserna betydligt mindre,

än en väl ordnad plan kräfver. Det framgår ock af det alternativ till salarnas inredning,

som finnes bilagdt samma komités utlåtande, att, om den lämpligare riktningen

å stolraderna valdes och gångar samt fria platser finge don storlek, som kan med

skäl fordras, de föreslagna salarna icke skulle rymma mer än, första kammarens 159

och don andras 239 platser. Den år 1880 tillsatta komité har i det af komitén förordade

förslag till riksdagshus å Riddarholmens norra del måst för att kunna med

tillämpning af strålformen bereda platser för 200 i första och 300 i andra kammaren

på eu golfyta, som inom läktarna tänkts till och med något mindre än i först nämnda

förslag, mer än tillbörligt spara på större gångar och inkräkta på det öpna utrymmet

mellan talmansbordet och närmaste stolplatser.

Det nu anförda torde utgöra tillräckliga skäl för vårt förslag i afsende å ytinnehållet

i kamrarnas salar. Do här uttalade åsigterna om platsernas bredd och sättet

för stolarnas upställning äro tämligen genomgående tillämpade i do äldre förslagen.

På någon inskränkning i antalet stolplatser har icke heller varit att tänka, då detta

antal med stöd af en i statistiska centralbyrån upgjord beräkning öfver den sannolika

tillväxten i riksdagsmännens antal under de närmaste tiotalen af år allmänt antagits

vara ungefärligen det, för hvilket plats borde i en blifvande nybygnad beredas. Den

tidpunkt, som dervid lagts till grund för beräkningen, är icke längre, än att det snart

nog efter den nya riksdagsbygnadens tagande i bruk kan blifva nödigt att genom

ett mera ekonomiskt begagnande af utrymmet bereda flere platser än dem, för hvilka

salarna blifvit från början afsodda. Om do antydda olägenheterna i de äldre förslagen

skola undvikas och åhörareläktarna göras tillräckligt stora, torde följaktligen utrymmet

i salarna icke kunna beräknas mindre, än här ofvan upgifvits. I nedan omförmälda

normalplan äro salarna med deras inredning utlagda på en ritning för att

31

gifva ett ungefärligt begrepp om, huru en anordning, sådan komitén tänkt sig, skulle

taga sig ut.

Den storlek, vi tänkt oss å kapprummen samt å lägenheterna för kamrarnas

kanslier, är i det närmaste densamma, som den år 1880 utsedda komité fann af nöden.

Vestibul, gårdar, trappor, korridorer och samtalsrum, hvilkas storlek är i viss mon

beroende af det sätt, hvarpå salarna förläggas, skulle ock enligt vår åsigt fordra ett

utrymme, som icke synnerligen mycket skiljer sig från hvad samma komité uptog i

sitt program, hvars tillämpning visar en anordning af salarna, som har mycken likhet

med den, vi trott vara don lämpligaste.

De mindre lägenheterna i hufvudvåningen likasom de utrymmen, som blefve att

tillgå i de öfre våningarna, äro helt och hållet beroende af nu omtalade större ytor i

först nämnda våning. Någon anmärkningsvärd skilnad mellan våra och sist nämnda

komités beräkningar i det ena eller andra hänseendet finnes icke att anteckna.

För att kunna bedöma, huru stor tillökning i bygnadsyta fordras, derest ny riks- Storleken <j

bank skulle upföras i sammanhang med det nya riksdagshuset, har komitén förfrågat

sig hos fullmäktige i riksbanken om det ytinnehåll, som behöfdes i en ny bankbygnad. riksdags- och

A denna fråga hafva fullmäktige lemnat det svar, att de ansågo eu sådan bvgnad riksbankshw

böra hafva en grundyta af omkring 10,000 qvadratfot och inrymma en jordvåning för expeditionsbankens

sedeltryckeri, värmeapparater och hvälfda förvaringsrum m. m., en botten- lokalvåning

för växlingskassor, andra förvaringsrum, vaktmästarebostad m. m. och derutöfver

två våningar, deraf den första innehållande bland annat en expeditionslokal af

omkring 5,400 qvadratfots .golfyta och derefter lämpad höjd och i öfrigt så anordnad,

att densamma erhåller dagbelysning från båda långsidorna, samt den andra för bankoutskott,

riksdagens revisorer, arkiv m. m. I de upgifna ytinnehållen inbegreps emellertid

icke hvad som fordrades för murar, korridorer, trappor och förstugor.

Med stöd af denna fullmäktiges förklaring har komitén, under antagande, att den

begärda bygnadsytan borde ökas med 50 procent för murar, gårdar m. m., beräknat det

tillskott af grundyta, som blefve en följd af riksbankens sammanbyggande med riksdagshuset,

till 15,000 qvadratfot, hvadan de förenade bygnaderna skulle fordra en

grundyta af omkring 72,000 qvadratfot. Grundytan för en sådan förenad bygnad å

Helgeandsholmen beräknades för det ena af de prisbelönta förslagen till 57,548 och

för det andra till 69,313 qvadratfotJ).

Det är uppenbart, att, äfven om man bortser från öfriga fordringar på en lämplig Fordringarna

tomtplats för ett nytt riksdagshus med eller utan förening med ny riksbank, ensamt Pd en sod_

don nu angifna storleken å den behöfliga grundytan gör, att antalet af sådana platser, ^riksdagshus

som kunna komma i betraktande, är ganska begränsadt. Men valfriheten inskränkes med eller

ytterligare i högst betydlig grad genom de anspråk, som ostridigen böra ställas på Utan ribbank''•

en god plats för en dylik bygnad. Ett hus, som upföres för att under århundraden

inrymma rikets representation, måste svara mot sitt höga ändamål och sålunda blifva

‘) Jfr bilagda 6:0 till statsutskottets utlåtande n:r 59 för år 1881.

Tomter å öfre

delen af Slottsbacken

midt för

kungl. slottet.

Helgeands

holmen.

32

on monumental bygnad, som icke bör få i värdigt utseende ÖfVerträffas af någon

annan bland nu varande bygnader i hufvudstaden än kungl. slottet. För att riksdagshuset

skall kunna göra sina egenskaper såsom en sådan bygnad fullt gällande,

bör den plats, som väljes, ligga fritt åt alla eller åtminstone åt de flesta sidorna.

Tages derjämto i betraktande, att tomten bör, äfven om endast riksdagshus skulle der

byggas, hafva ett ganska centralt läge, men att dess anskaffande det oaktadt icke får

taga alt för stora kostnader i anspråk, så inses lätt, att de bygnadsplatsor äro snart

räknade, som kunna med någon utsigt till framgång sättas i fråga.

Fordran på central belägenhet gör, att man uteslutande måste fästa sin upmärksamhet

vid platser å någon af holmarna mellan Norr- och Södermalm eller å de närmast

derintill liggande delar af den norra malmen. På holmen mellan Norrbro och

slussen torde det icke vara möjligt att uptänka någon för rimligt pris åtkomlig

bygnadsplats, som upfyller ofvan i korthet antydda fordringar. Visserligen har det

förslag framkastats, att till bygnadsplats för gemensamt riksdags- och riksbankshus

skulle utses det qvarter å Slottsbacken, inom hvilket öfverståthållarehuset, finska

kyrkan och närliggande hus äro belägna, men att denna plats icke lämpar sig för

ändamålet, är uppenbart, då ett der uppfördt riksdagshus endast åt slottssidan skulle

kunna hafva en plats, hvarifrån det framstälde sig med fördel, men åt de öfriga sidorna

måste läggas altför nära intill andra bygnader och på några af dem komma inpå en

tätt bebygd, oansenlig stadsdel. För att en något så när antaglig bygnadsplats skulle

kunna på detta ställe beredas, fordras nödvändigt, att den bebygda delen ända intill

Köpmangatan tages i anspråk, men det är uppenbart, att. sådant skulle medföra högst

betydliga kostnader, utan att platsen derför blefve tillfredsställande.

I den riksdagens skrifvelse, som gifvit anledning till förevarande komités tillsättning,

yttras, såsom redan omtalats, angående de utredningar, som utöfver frågan

om plats för nytt riksdagshus kunde blifva föremål för den blifvande komiténs omsorg,

bland annat följande: »Dock har det ej synts riksdagen lämpligt att i utredningen

inbegripa frågorna om Helgeandsholmens ordnande och nytt hofstalls anskaffande.

Beträffande dessa föreligger redan utredning, af hvilken det lärer framgå, att deras

sammanblandning med frågan om åstadkommande af ett nytt riksdagshus torde betydligt

aflägsna möjligheten att snart erhålla en sådan.» Riksdagens sålunda yttrade

åsigt har utgjort ett hinder för komitén att uttala ett omdöme om, hvad som kan tala

för eller mot Helgeandsholmen såsom plats för riksdagshus mod eller utan riksbank,

men då, såsom nedan skall visa sig, komitén funnit sig böra framlägga fullständiga

jämförande beräkningar öfver kostnaderna för dels anskaffande och ordnande af de

platser, som ansetts förtjena närmare undersökning såsom bygnadstomter för riksdagshuset,

dels bygnadens grundläggning derstädes, har komitén utsträckt dessa jämförande

kostnadsberäkningar med dertill hörande utredningar till Helgeandsholmen,

på det att angående donna holme måtto föreligga siffror, som äro fullt jämförliga med

dem, som afse de öfriga, nyss omtalade bygnadsplatserna.

33

Då under ärendets föregående behandling den mening flere gånger sökt göra Fyra bygnadssig

gällande, att plats borde å Riddarholmen beredas för det nya riksdagshuset, och ^

ostridigen denna holme erbjuder den för en sådan bygnad afsevärda fördelen af ett

på en gång centralt, men likväl afskildt läge, har komitén ansett sig böra taga under

noggrant öfvervägande, huruvida icke de platser, som i sådant afseende förut varit i fråga,

eller möjligen någon annan plats å holmen förtjenade att närmare undersökas och

jämföras med några andra bygnadstomter, som vid en första granskning visade sig

ur en eller annan synpunkt antagliga. Yid närmare pröfning häraf har komitén

emellertid funnit sig böra öfvergifva tanken på att ånyo uptaga de förut framstälda,

men förkastade förslagen att bygga nytt riksdagshus vare sig å det nu varande husets

tomt, utvidgad med vidliggande egendomar, eller å riksgäldskontorets och riksarkivets

reglerade tomter eller på norra delen af holmen, som intages af generalstabens hus,

stadens auktionsverk och pantlåneinrättning samt bolaget P. A. Norstedt & söners

egendom. Nu varande riksdagshustomten ligger så inträngd mot Riddarholmskyrkan,

att denna tomt icke kan anses lämplig för upförande af en monumental bygnad, och

stora svårigheter skulle möta att bereda plats under bygnadstiden för riksdagen och

dess utskott. Då riksgäldskontorets och riksarkivets tomter efter den nyligen genomförda

regleringen mot den Norstedtska egendomen, tillsammans icke innehålla mer än

52,667 qvadratfot och omkring 11,900 qvadratfot deraf skulle afgå för den 40 fots

gata, som, derest riksdagshus skulle der uppföras, ovilkorligen måste förutsättas blifva

utlagd längs jernvägen, är tydligt, att för tillräcklig bygnadsplats erhållande den nya

gatan intill Norstedtska egendomen och ett betydligt stycke af denna egendom måste

tagas i anspråk. På detta stycke har emellertid, sedan det förra bygnadsförslaget upgjordes,

en mycket värdefull bygnad upförts, hvärjämte efter regleringsaftalet mellan kronan

och tomtegaren icke ens någon del af omförmälda gata mellan tomterna är i kronans

ego. Redan 1880 års komité förutsatte, att detta bygnadsförslags utförande

skulle nödvändiggöra förvärfvande af den Norstedtska egendomen. De nu anförda

tillkomna omständigheterna måste än mer aflägsna hvarje tanke på ett dylikt bygnadsföretag,

utan att hela denna egendom kommer i statens hand. De underhandlingar

härom, som egt rum, hafva dock strandat. Yid sådant förhållande har det icke ansetts

tjena till något att underkasta denna plats en ny detaljerad utredning, i synnerhet

som fortfarande giltighet måste tillmätas de skal, hvilka förra gången åberopades mot

den i fråga satta bygnadstomten, nämligen att den på grund af form, läge m. m.

icke lämpade sig för ett riksdagshus. Den andra af do omförmälda platserna ligger

visserligen betydligt bättre för ändamålet, men äfven här har förvärfvandet af den

Norstedtska egendomen utgjort ett bland skälen för komitén att icke inlåta sig på

vidare undersökning om denna bygnadsplats. Deremot har det ansetts böra blifva

föremål för en närmare undersökning, huruvida icke en ändamålsenlig bygnadsplats

för riksdagshus kunde, så som inom komitén föreslagits, beredas å Riddarhohnens

vestra del på den plats, som delvis uptages af förra kungshuset och kammarrättens hus.

Norra delen af

Carl XIILs

torg.

Kungl. stora

teaterns tomt.

Artilleriplanen.

Två platser å

Skepp sholmen.

Normalplan

för ett riksdagshus.

Lokaler

för riksgäldskontor

et

och justitieombudsmannen

inom samma

hus.

u

Norra delen af Carl XIILs torg har förut varit nämnd såsom en plats, dit en ny

riksdagsbygnad kunde förläggas; men 1880 års komité afstyrkte dess begagnande,

enär det icke kunde försvaras att i väsendtlig mon förminska denna omtyckta promenadplats

till oersättlig skada icke blott för hufvudstaden, utan äfven för hela landet,

enär de talrika resande från alla landsändar, hvilka mer och mer besöka hufvudstaden,

lika mycket som stadens egne invånare värdera denna väl belägna och angenäma

plats, för hvars förskönande och underhåll staden icke sparat några kostnader.

Såsom ytterligare skäl att komma till detta slut anförde samma komité bland annat,

att det icke kunde vara lämpligt att lägga bygnaden på ett flackt, öppet torg, utsatt

för trafik från alla sidor, och ej heller tilltalande att hafva en dylik bygnad förlagd

nära intill en mängd enskilda hus och utan någon uphöjning för grunden öfver dessa

och så, att bygnaden endast från en sida, nämligen från Carl XIILs bildstod, finge

tillfälle att presentera sig. Hvad 1880 års komité sålunda anfört synes oss vara så

öfvertygande, att tanken på att till Carl XIILs torg förlägga det nya riksdagshuset

bör öfvergifvas.

Af platser, som under föregående skeden af frågans behandling varit omtalade

såsom tänkvärda bygnadsplatser för riksdagshuset, äro enligt komiténs mening kungliga

stora teaterns tomt och Artilleriplanen sådana, att de borde underkastas en närmare

granskning.

Inom komitén har vidare fråga upstått derom, att riksdagshuset skulle upföras

å norra delen af Skeppsholmen, och hafva i sådant hänseende två olika förslag framstälts,

enligt hvad nedan närmare uplyses. Jämväl dessa förslag hafva ansetts vara

förtjenta af att komma i närmare åtanke.

För att läggas till grund för ofvan omtalade jämförande beräkning har inom

komitén utarbetats och å ritningar utlagts en normalplan för ett blifvande riksdagshus

med hufvudsakligt iakttagande af de förut angifna måtten för de särskilda lägenheterna.

Inom det sålunda tänkta huset har plats blifvit beredd för så väl justitieombudsmannens

som riksgäldskontorets ombots lokaler. Detta sätt att till godo so

bohofvet af utrymme för dessa riksdagens verk måste nämligen leda till besparing,

då de nödiga lägenheterna för bästa pris åstadkommas i sammanhang med införande

af den större bygnaden, som åter icke kan annat än vinna på ett sådant sammanförande.

En annan synpunkt, som dervid jämväl kommit i betraktande, är den, att,

om framdeles riksdagen skulle komma att af en eller annan anledning, som icke nu

kan förutses, behöfva flere lägenheter än de, som blifva i det nya huset för dess

ändamål anvisade, nämnda embetsverk lätt kunna flyttas från riksdagshuset och derigenom

bereda det ytterligare behöfliga utrymmet.

Ett närmare aktgifvande på de till normalplanen hörande ritningar och beskrifningar

gifver följande vid handen.

Bygnaden, inberäknadt gårdar, intager ett ytinnehåll af 61,500 qvadratfot. Samlingssalarna

med hufvudsakligen halfcirkelform ligga med de bugtiga sidorna vända

mot hvarandra och skulle få sin dager ofvan ifrån. Det mellanliggande rummet up

-

35

tages dels af en midt i bygnaden lagd, glastäckt gård af omkring 2,800 qvadratfots

innehåll samt några små ljusgårdar, dels af vestibul och trapprum, kapp- och samtalsrum

samt toalett. I souterrängen inrymmas bostäder för gårdsdrängen, vaktmästare,

eldare, ved- och kolkällare, förvaringsrum in. m. På nedre bottnen finnas

embetslokalerna för riksgäldskontoret och justitieombudsmannen, tryckeriexpeditionen,

plats för riksdagstryck, matsal och kafé med tillhörande ekonomilägenheter, ruin för

värden och några disponibla lägenheter in. in. I hufvudvåningen, dit salarna och

öfriga förut omtalade rum blifvit förlagda, skulle dessutom finnas rum för statsråden,

båda kamrarnas talmans-, kansli- och klubbrum, tidnings-, telegraf- och telefonrum,

några mindre åhörareloger samt en del rum, afsedda för tillfälliga utskott. Den öfre

våningen åter afses för läktare, referentrum, bibliotek med tillhörande lässal och

bibliotekariens arbetrum samt lokaler för de ordinarie utskotten jämte särskilda och

tillfälliga utskott.

Vidare har från Stockholms stads ingeniörskontor införskaffats noggranna, i en Ritningar öfver

skala af ''/400 af verkliga storleken och med lika beteckningar uprättade kartor öfver de JämfSrd«

de bygnadstomter, som, efter hvad förut blifvit sagdt, borde komma under närmare Markens ieompröfning.

Åt stadens bygnadschef, majoren C. J. Knös, har åter updragits att sk".fmhel och

genom noggranna borrningar och nivelleringar fullständigt utreda markens beskaffenhet ^en^Upmätoch

höjdförhållanden på de särskilda ställena samt, der så blefve af nöden, äfven nino °f inunder

bredvid liggande vatten. Resultaten af do på grund af detta updrag verkstälda ^iddårhoiZen,

borrningar och höjdmätningar äro med siffror i olika färger betecknade å afrit- Helgeandsholningar

af föronämnda kartor öfver Riddarholmen, Helgeandsholmen, teatertomten,

Artilleriplanen och Skeppsholmen. För kostnadernas bedömande har komitén äfven Skeppsholmen

låtit uträkna kubikinnehållet af do bvgnador å Riddarholmen, Helgeandsholmen, åf^riksdallhuArtilleriplanen

och Skeppsholmen, som måsto bortskaffas, om riksdagshuset förlädes å set.

någon af dessa platser. En sådan uträkning har skett med ledning af de upmätningar

af dessa bygnader till ytinnehåll samt höjd från golfplanet till taklisten, som

på anmodan verkstälts af civilingeniören C. O. G. Rosenberg.

I öfverensstämmelse med ofvan omtalade normalplan har grundplanen för ett utläggning.å

riksdagshus med de yttre anordningar, som stå dermed i sammanhang, blifvit utlagd ritningarna af

å de sex kartor, som, enligt hvad förut omtalats, blifvit uprättade i en skala af l/m) för*1 ett riktat

den naturliga storleken; dock är att märka, dels att på kartan öfver Helgeands- dopshus med

holmen tillagts en afrundad utbygnad med hänsyn till förslaget om riksbankens sam- aLrdlingar

manbyggande med riksdagshuset på denna plats, dels att grundplanen på teatertomten samt för en

måst göras något olika i anseende dertill, att tomtens form ej tillåtit utläggning i b bi

fall

öfverensstämmelse med normalplanen. Det skulle visserligen kunna låta sig göra geandsholmen

att, såsom å kartan öfver operatomten finnes utmärkt med lin ier af grön färg, å denna -iv''''rtksbanhentomt

bereda en så stor bygnadsplats, som komitén ansett nödig för riksdagshus och

riksbank i förening, men på grund af tomtens form och den fordran, som utan tvifvel

skulle framställas från riksbankens sida, att för sitt ändamål få förfoga öfver den del

af tomten, som ligger närmast Gustaf Adolfs torg med hufvudingången från detta

36

torg, har det icke ansetts möjligt att på tomten förlägga en värdig och ändamålsenlig

bygnad för riksdagen under den förutsättning, att jämväl riksbanken skulle der

inrymmas.

Jämförande Sedan på sådant sätt läge, storlek, och form för riksdagshusets grundplan voro

beräkningar å p-jfna har begäran majoren Knös upgjort jämförande kostnadsförslag öfver planering

planeringar, och grundläggning för nytt riksdagshus med dertill hörande yttre anordningar pa

grundlägg- hvar och en af de sex. platserna, dervid enahanda grunder och prisbestämmelser

TdeleTplat- blifvit öfveralt följda. Grundläggningen är på alla ställena beräknad upp till golfvens

senna samt plan i de särskilda riksdagshusens jord- eller källarevåningar. Vidare hafva, enligt

bskulle bortta- hvad nedan närmare omförmäles, jämförande beräkningar upgjorts öfver värdet af do

gas, eller nyas bygnader, som på de olika ställena behöfde undanrödjas, eller kostnaden för deras

anskaffande, gjutande med andra. Alla genom komitons försorg upgjorda kostnadsförslag förnya

bygnader hafva granskats af fyringeniören G. E. Höjer. Det är de sålunda

rättade siffrorna som lagts till grund för nedan stående beräkningar, till hvilka komitén

nu öfvergår, hänvisande i afseende å detaljerna till de åberopade handlingarna.

Bygnadsplats Det förslag å Riddarholmen, som här skall tagas i betraktande, afser riksdags

for

riksdagshus husets förläggande på holmens vestra del så, att den östra, inåt staden vända långenflvestra°dei

sidan sträcker sig öfver största delen af så väl svea hofrätt^ och statskontorets hus

Nytt embets- (förra kungshuset) som kammarrättens och sjöförvaltningens egendom samt är så

le?för 1 förra ^ngt tillbakadragen, att hon skär den nu till Riddarholmshamnen förande stora nodkungshuset

och fartsvägen ett stycke nedanför midten af denna. Plats för husets sydvestra hörn

kammemttens spupe beredas genom utfyllning i sjön. Då det ordnande af Riddarholmens yttre

beräkning, strand, som påbörjats vid norra sidan, hinner fullbordas med iakttagande af den jämkning,

som skulle blifva on följd deraf, att mark, som för bygnadens skull fråntoges

staden, ersattes genom hamnplanets utfyllning något längre ut i sjön, skulle husets

vestra långsida komma på ett afstånd af något mer än 140 fot från strandlinien.

Riksdagshuset är tänkt att läggas så, att hela planet för detsamma och dess närmaste

omgifning är nedskaktadt till jämnhöjd med hamnplanet, d. v. s. till 9 fot öfver Saltsjöns

lägsta vattenyta, utom vid midtpartiet af den inåt staden vettande östra hufvudfasaden,

der det sammanhänger med det utvidgade Birger Jarls torg, som här skulle

hafva en höjd af 30 fot öfver nämnda vattenyta. Kran torget leda trappor upp till

hufvudvåningen, under hvilken utrymme skulle finnas ej blott för de i normalplanen

förutsatta undervåning och jordvåning utan ock mellan dessa sist nämnda ytterligare för

en mellanvåning. Denna och jordvåningen, hvilka åt söder och vester ligga fritt utåt

hamnen och en riksdagshuset omgifvande plantering, skulle i norr och öster få fri

dager derigenom, att nedskaktningen ner till hamnplanets yta skulle här sträcka sig till

20 fots bredd utanför bygnaden. I stället för den borttagna nedkörsvägen och

Gymnasiigränden skulle anläggas i sydvestlig riktning en ny, på smalaste stället

omkring 70 fot bred väg med lutning af 1: 16 mellan riksdagshuset och det nya

embetsverkshus, som skulle byggas för att ersätta förra kungshuset samt kammarrättens

hus.

37

Nyss omförmälda nya embetsverkshus skulle för att bereda plats åt de i förra

kungshuset och kammarrättens hus inrymda svea hofrätt, kammarkollegium, statskontoret,

kammarrätten och domänstyrelsen upföras å södra delen af nu varande

riksdagshustomten och gymnasiitomterna med Gymnasiigränden, så att, enligt hvad

å förenämnda karta öfver Riddarholmen finnes angifvet, detta hus tillsammans med

de qvar stående delarna af det nu varande riksdagshuset bildade en rektangulär bygnad.

Embetsverkshuset är tänkt att läggas, i öfverensstämmelse med hvad förut är sagdt

om riksdagshuset, sålunda, att hela planet för huset och dess närmaste omgifning

nedskaktas till hamnplanets yta och följaktligen huset skulle ligga fritt med samtliga sina

fem våningar åt tre sidor, hvaremot å det korta stycket i norr mot Kiddarholmskyrkan

endast tre våningar skulle ligga med hela sin höjd öfver marken åt denna sida.

Genom att lägga en hufvudingång från den högre belägna planen vid Riddarholmskyrkan

skulle tillträdet till de särskilda våningarna underlättas och jämväl fördelas.

För denna bygnad har arkitekten A. F. E. Medén på anmodan upgjort eskissritningar

med kostnadsförlag, hvilket kontrollräknats af fyringeniören Höjer. Såsom en af bygmästaren

Evald Thavenius, ingeniören Höjer och arkitekten Medén gemensamt underskrifven

jämförelsetabell visar, innehålla do båda, af förenämnda fem embetsverk nu fullt Bil. b.

uptagna husen i runda tal i egentliga rum 67,900 qvadratfot om 828,700 kubikfots

rymd, i uthus, trappor, förstugor och dylikt 23,300 ^qvadratfot och en rymd af 264,500

kubikfot samt i arkiv på vindarna 16,500 qvadratfot och 138,000 kubikfot, eller tillhopa

ett ytinnehåll af 107,700 qvadratfot och en rymd af 1,231,200 kubikfot. Det nya

embetsverkshuset åter skulle enligt samma tabell få inre ytor af sammanlagdt 145,200

qvadratfot, deraf 88,800 i egentliga rum, 37,700 i uthus, trappor, förstugor och dylikt,

inräknadt utrymmet för värmeledningen med tillhörande bostadslägenheter, och 18,700

i arkiv på vinden samt 1,881,500 kubikfots rymd, deraf 1,182,700 i egentliga rum,

493,000 i uthus, trappor, förstugor och dylikt samt 205,800 i arkiv på vinden. Häraf

framgår, att de utrymmen, som blefve anskaffade i stället för de borttagna, äro mycket

större än dessa, och, äfven när man tager i beräknande, att nu varande riksdagshusets

vestra flygel och andra mindre bygnader behöfde borttagas för att lemna rum för

embetsverkshuset, skulle det nya utrymmet betydligt öfverskjuta det nu varande,

enär enligt en uträkning af arkitekten Medén de inre ytinnehållen i flygeln och Bil. c.

öfriga omförmälda bygnader icke upgå till mer än omkring 18,400 qvadratfot, deraf

7,900 i egentliga rum och 10,500 i trappor, förstugor, uthus m. m., och dess rymd

utgör 209,500 kubikfot, deraf 85,400 vid det förra och 124,100 vid senare slaget.

Också skulle det nya huset lemna utom betydligt ökade lokaler för de fem embetsverken

en disponibel golfyta af 6,000 qvadratfot.

Kostnaderna för utförande af detta förslag har komiton med ledning af förenämnda,

af sakkunnige män verkstälda utredningar funnit böra så beräknas:

Grundläggning m. m. enligt majoren Knös förslag: Bil. d.

Planering af marken och grundläggning för riksdagshuset 366,990: —

Transport 366,990: —-

38

Bil. K, F, G.

Yttre trappa till hufvudvåningen .................

Transport 366,990

................... 47,100

I

Nedfartsväg till hamnen ................................

.................. 35,250

—

Omgifvande markens ordnande.........................

................... 107,820

—

Oförutsedda utgifter m. in., omkring 15 proc.

= 557,160

.............. 82,840

_

Utfyllning i Mälaren för att ersätta den

mark vid hamnen,

som

640,000:

Bil. II, I.

Bil. J.

Bygnadsplats

å Helgeandsholmen

för

riksdagshus.

Nytt hofstall

på Artilleriplanen.

Kostnadsberäkning.

101,000:

742,000: -

96,000: —

200,000:

skulle frångå Stockholms stad, enligt majoren Knös detaljerade uträkning,

närmare förklarad i särskilda utlåtanden dels af honom, dels af

ingeniören Rosenberg, i helt tusental ..................................................

Utförande af ny bygnad å Riddarholmen till inrymmande af de i

förra kungshuset samt kammarrättens hus förlagda svea hofrätt, kammarkollegium,

statskontoret, kammarrätten och domänstyrelsen, skulle

kosta dels enligt ingeniören Höjers vid kontroll å arkitekten Medéns

kostnadsförslag gjorda beräkning .................................... 602,000: —

dels enligt majoren Knös beräkning för planering och

grundläggning ..................................................................... 140,000: —

Upförande af en bygnad i stället för sjöförvaltningens nu varande

hus beräknas kosta 144,000 kronor. Då on tredjedel deraf blefvo ersatt

genom tillgängliga lägenheter i nyss nämnda nya embetsverkshus, up

tages

här endast två tredjedelar af denna beräknade kostnad med........

Inköp af gymnasiihusen å Riddarholmen anses böra upföras mod

samma belopp som i 1880 års komités utlåtande, eller .......................

I fråga varande kostnader för ett riksdagshus å Riddarholmens

vestra del blefvo följaktligen .......................................................... kr. 1,779,000: —

Då afsigten med de jämförande kostnadsberäkningarna är att utröna, huru stor

kontant utgift bygnadens upförande på en eller annan af i fråga varande platser

skulle vålla statsverket, har icke i dem något värde ansetts böra åsättas sådan staten

redan tillhörig mark, som i sammanhang med riksdagsbygnaden toges i anspråk. Af

donna anledning uptages vid fråga om riksdagshuset å Riddarholmen icke något belopp,

vare sig för tomt till ny bygnad för de embetsverk, som äro inrymda i marinförvaltningens

hus, hvilken nya bygnad säkerligen komme att förläggas å Skepps- eller

Kastellholmen, oj heller för de 15,300 qvadratfot, som af nu varande riksdagshustomten

skulle tagas i anspråk för det föreslagna nya embetsverkshuset.

Bygnaden har å Helgeandsholmen blifvit å kartan utlagd så, att slottets vestra

flygel icke skulle till någon del bortskymmas från det sydöstra hörnet af arffurstens

palats. Vidare är det förutsatt, att planet öster ut skulle framför bygnadens hela

framsida ligga i jämnhöjd med Norrbro och på sidorna omgifvas af balustrader. Kran

detta plan skulle å båda sidor svängda upfartsvägar med balustrader å sidorna beredas

till hufvudingängen. Till bottenvåningen skulle man från nämnda plan komma

39

bakom dessa upfartsvägar. Längs nu varande södra och den rätade norra kajlinien

anläggas nära 40 fot breda gator med lutning vesterut, så att ingångar från dessa beredas

till souterrängvåningen. Om riksbank komme att förenas med riksdagshus, skulle

den till Drottninggatans vestra utdragslinie sig sträckande hufvudbygnaden fortsättas

af en halfrund utbvgnad och holmens stränder lämpas efter denna bygnadens form,

hvarjämte i sådant fall broar skulle från Mynttorget och i Drottninggatans förlängning

byggas öfver till holmen så, att do utmynnade nära vestra ändpunkterna för

hufvudbygnadens kortsidor.

Om riksdagshus ensamt förlädes å holmen, skulle detta enligt komiténs beräkning

medföra följande kostnader:

Grundläggning m. m. enligt majoren Knös förslag:

Planering af mark och grundläggning för riksdagshuset...

Upkörsväg till huset............................................................

Ordnande af stränderna....................................................

För detta fall anser komitén några nya broar till

holmen icke behöfva beräknas.

Den omgifvande markens ordnande..................................

482,700

47,280

759,630

110,750

Oförutsedda utgifter m. m., omkring 15 proc.

1,400.360

209,640

1,610,000: —

Införande af ett nytt hofstall å Artilleriplanen. Enligt hvad ingeniören

Höjer funnit vid granskningen af arkitekten Oskar Eriksons

den 7 januari och 23 april 1884 upgjorda beräkning af kostnaderna för

hans förslag till sådan bygnad, borde denna beräkning höjas till 1,110,953

kr. 36 öre. Majoren Knös granskning af det i sist nämnda förslag ingående

beloppet för markens planering och stallets grundläggning visar

ett tillskott af 106,050 kronor 28 öre. På grund af denna granskning

upföres här i rundt tal.............................................................................. 1,200,000: —■

Utförande af ett vaktstall i kungl. slottets närhet uptages enligt

arkitekten Eriksons äldre, af riksmarskalksembetet godkända beräkning

för 20 hästar till ................................................................................... 80,000: —

Inlösen af basaren vid Norrbro anses i enlighet med en äldre

komités beräkning böra upföras med....................................................... 250,000: •—

Ersättande af tvättinrättningen vid Norrströms norra gren torde

kunna beräknas medföra en kostnad af .................................................. 30,000: —

värdet af nu varande bygnader å Artilleriplanen enligt den upskattning,

som åtföljde den kungl. propositionon n:r 23 till 1881 års riksdag

om nytt hofstall, nämligen

Kronobageriet ...................................................................... 200,000: —

Transport 200,000: — 3,170,000: —

Bil. K.

Bil. L, M.

Bil. N.

40

Bygnadsplats å

Helgeandsholmen

för riksdagshus

jämte

riksbank. Kostnadsberäkning.

Bil. O.

Transport 200,000: — 3,170,000: —

Förra artilleristallet ........................................................... 35,000: —

Egendomen n:r 6 i qv. Bodarna ......................................... 20,000: —- 255 000- _

Då för beredande å Artilleriplanen af plats för kungl. hofstallet

skulle fordras 156,900 qvadratfot och kronan för ändamålet förfogar öfver

högst 148,356 qvadratfot, nämligen sjelfva planen 137,900 och tomten

n:r 6 i qvarteret Bodarna, om hvilken tvist, som dock för närvarande hvilar,

varit anhängiggjord mellan kronan och staden, 10,456 qvadratfot, måste

genom byte eller köp derutöfver förvärfvas omkring 8,500 qvadratfot, hvilka,

enär enligt förut angifna grundsats den mark, som kronan redan innehar,

icke skall här sättas till något värde, äro de enda, som nu komma

i beräkning. Efter ett pris af 7 kronor qvadratfoten skulle detta i rundt

tal utgöra.............................................................................................__ 60,000: —

= i3,485,000: —

Härifrån bör emellertid dragas värdet af den kronans tomt vid

östra sidan af Hötorget, som begagnas till vagnbodar för hofstallets räkning,

och som icke vidare fordrades för detta ändamål, om ett nytt hofst.

all upfördes å Artilleriplanen. Då enligt komitén af redogöraren vid

kungl. hofstallsstaten lernnad upgift dessa vagnbodar uptaga en yta af

omkring 2,700 qvadratfot, torde afdragssumman kunna sättas till......... 25,000: —

I fråga varande kostnader för ensamt riksdagshus å Helgeandsholmen

blifva således ................................................................................. kronor 3,460,000: —

För det fall att riksdagshus i förening med riksbank skulle upföras å Helgeandsholmen,

böra följande belopp afdragas från och läggas till förestående kostnader vid

utförande å holmen af endast riksdagshus.

Afdrag:

Värdet af riksbankens nu varande, till sammanlagdt 26,664 qvadratfot upgående

tomter med derå befintliga bygnader, hvilket värde ansetts böra sättas till 500,000: —

Den del af den till 880,000 kronor af fyringeniören Höjer beräknade

kostnaden för ett nytt bankhus å nu varande tomter, som skulle

sparas genom sammanbyggandet .......................................... 297,000: —

minskad med kostnaden för grundläggningen för omförmälda

utbygnad, hvilken kostnad af majoren Knös beräknats

till ........................................................................175,000: — 122 000- _

= 622,000: —

Bil. P.

41

Tillägg: Transport 622,000: —

De af majoren Knös beräknade kostnader för nya broar till holmen,

nämligen:

Ny bro öfver Stallkanalen ................................................ 60,000: —

Ny bro i Drottninggatans förlängning................................ 160,000: —

==~220,000: —

Oförutsedda utgifter m. m., 15 procent................................ 33,000: — 253 000- _

Således åter står en afdragssumma af kr................................................ 369,000: —•

Om nu förestående, för ensamt riksdagshus beräknade belopp..... 3,460,000: —

minskas med nyss angifna........................................................................ 369,000: -

blefve i fråga varande kostnader för ett gemensamt riksdags- och riks

bankshus

å Helgeandsholmen............................................... kronor 3,091,000: —•

Vid byggande af ett riksdagshus å kungl. stora teaterns tomt har hänsyn till Bygnadsplats

bibehållandet af symmetrien med arffurstens palats fordrat att icke göra någon stö- for riksdagshus

rande ändring på den sida, som vetter åt Gustaf Adolfs torg. För att kunna förena teaterns tomt.

detta med upnåendet af det för så väl riksdagshusets egen skull som för gaturörel- Ny teater & År

_

^ nuerip lanen.

sens underlättande vigtiga malet att vidga Arsenalsgatan framför den nya bygnaden Kostnadsberäkhar

komitén trott den utväg böra anlitas, att vid mynningen af denna gata bibehålies ninffintill

nu varande gräns en utbygnad, genom hvars blindarkad åt torget gångbanan

framdrages. Åt strömmen skulle bygnaden läggas ett stycke ut på gatan, så att

bygnadens ditåt vettande framsida må kunna på ett värdigt sätt anordnas med en

terrass, till hvilken trappa skulle leda på båda sidor längs muren.

En beräkning öfver förevarande slag af kostnader för ett riksdagshus å denna

tomt anser komitén böra göras på följande sätt:

Grundläggning m. m. enligt majoren Knös förslag: Bil. Q.

Planering och grundläggning för riksdagshuset .................. 314,450: —

Yttre trappan å södra framsidan med terrassplan å östra

delen af samma sida ................................................... 67,765: —•

Omgifvande markens ordnande............................................. 325,710: ■—

= 707,925: —

Oförutsedda utgifter m. m., omkring 15 procent................ 106,075: —- 814 000-__

Uppförande af nytt teaterhus, hvartill svårligen någon lämpligare

plats torde kunna väljas än Artilleriplanen.

En sådan bygnad beräknas, med ledning af hvad som måst utgifvas

för de i utlandet på senare tider verkstälda teaterbygnader, kosta 2,500,000: •—

Under nyss gjorda förutsättning tillkommer värdet af nu varande

bygnader å Artilleriplanen (se ofvan) ...................................................... 255,000: —

Då Artilleriplanen med sitt ytinnehåll af 137,900 qvadratfot är mer

än tillräcklig för att bereda plats för en teater, som icke antages fordra

Transport 3,569,000: —

6

42

Bygnadsplats

för riksdagshus

d Artilleriplanen.

Kostnadsberäkning.

Bil. R.

Bygnadsplats

för riksdagshus

å Skeppsholmens

norra

del vester om

upfartsvägen

från bron.

Flyttning af

kaserner, andra

hus m. m.

Kostnadsberäkning.

Transport 3,569,000: —•

större bygnadstomt än 120,000 qvadratfot, uptages i enlighet med den

i förevarande jämförande kostnadsberäkning följda grundsats icke något

belopp för denna kronans mark.

I fråga varande kostnader för ett riksdagshus å kungl. stora teaterns

tomt upgå således till....................................................... kronor 3,569,000: —

Ett riksdagshus å Artilleriplanen kan lämpligast förläggas 80 fot från Riddareoch

40 fot från Fyrverkare- och Artillerigatorna, sedan dessa gator vidgats till 60 fots

bredd. Vidare har komitén tänkt sig huset i jämnhöjd med Riddaregatan ligga på

en terrass, till hvilken man skulle komma från Ladugårdslands Strandgata på appareljer

med en lutning af 1:13, och från hvilken terrass slutligen trappor skulle leda

till hufvudingången dels vinkelrätt mot denna, dels längs husets framsida.

Kostnadsberäkningarna visa för detta fall följande tal:

Grundläggning m. m. enligt majoren Knös förslag:

Planering och grundläggning för riksdagshuset .................. 226,000: —

Yttre trappor till hufvudingången ....................................... 62,360: —

Upfartsväg till huset .......................................................... 93,000: —

Terrassmurar omkring huset och markens ifyllning innanför

dem ................................................................. 99,600: —

Omgifvande markens ordnande ............................................ 32,000: —

= 512,960: —

Oförutsedda utgifter m. m., omkring 15 procent ............... 77,040: —

Värdet af nu varande bygnader å Artilleriplanen (se ofvan).................

Då den mark, som skulle tagas i anspråk för riksdagshuset med

omgifningar, upgår till omkring 180,000 qvadratfot, och kronan för

ändamålet förfogar öfver högst 148,356 qvadratfot (se ofvan), bör enligt

förut omtalade grundsats värdet uptagas för omkring 31,600 qvadratfot,

som måste genom byte eller köp förvärfvas, hvilket efter 7 kronor qva

dratfoten

(se ofvan) gör ........................................................................

I fråga varande kostnader för ett riksdagshus å Artilleriplanen

beräknas följaktligen till............................................................... kronor 1,066,000: —

Då tahken inom komitén först upkastades om att bygga riksdagshuset på den

norra delen af Skeppsholmen, var planen den, att dertill skulle väljas en plats vester

om upfartsvägen från Skeppsholmsbron mellan denna bro i norr och utredningsförrådets

bygnader i söder, ungefärligen der matros- och handtverkskasernerna nu äro

belägna. Till svar å den skrifvelse, som komitén med anledning af detta förslag aflat

till kungl. marinförvaltningen, för att få utredt, om några hinder kunde möta mot

dess utförande, har detta embetsverk i skrifvelse till komitén den 18 december 1883

förklarat, att, så vidt förvaltningen hade sig då bekant, några hinder icke mötte för

upförande af nytt riksdagshus på den i fråga stälda delen af Skeppsholmen samt bort

-

590,000: —

255,000: —

221,000: —

43

tagande för sådant ändamål af de på nämnda del af samma holme befintliga båda

kasernbygnader och den der upförda vattenbehållare, under förutsättning att följande

i sådant afseende erforderliga åtgärder vidtoges, nämligen:

att i stället för matroskasernen en för 300 man afsedd kasernbygnad upfördes

på den tomt, hvarå kungl. arméförvaltningens utredningsförråd finnes;

att till ersättning för handtverkskasernen en bygnad af sten, afsedd att inrymma

45 bostadslägenheter, jämte nödiga uthus upfördes å annan plats, och

att vattenbehållaren ersattes med en undervattensledning, lagd emellan Blasieholmen

och Skeppsholmen.

Kostnaderna för dessa föreslagna åtgärder beräknade marinförvaltningen till Bil. s.

ungefärligen följande belopp:

för ny matroskasern............................................................................. 292,000: —

» » handtverkskasern....................................................................... 165,500: —

och » undervattensledning i stället för vattenbehållaren till.................. 30,000: —

eller tillsammans............................................................................. kronor 487,500: —

Marinförvaltningen ansåg sig tillika böra fästa upmärksamheten derpå, att förslaget

förutsatte flyttande af arméförvaltningens utredningsförråd till annan plats,

hvarjämte det syntes marinförvaltningen blifva nödvändigt att, i händelse en bygnad

af den storlek, som förmodades vara behöflig för nytt riksdagshus, förlädes på den

i fråga satta platsen, derifrån borttoges kungl. sjökarteverkets hus och bereddes annan

lokal för nämnda embetsverk. Kostnaderna för dessa åtgärder ingingo icke i

upgifna slutsumman.

Så som detta förslag blifvit å kartan utlagdt, skulle riksdagshuset komma att

ligga på en terrass af omkring 25 fots höjd öfver Saltsjöns lägsta vattenyta med

hufvudingången vettande åt strömmen. Från denna terrass skulle på sjösidan appareljer

åt båda hållen leda ned till strandvägen, som blefve ungefär 8 fot öfver Saltsjöns

lägsta vattenyta. På ett afstånd af omkring 20 fot från bygnadens kortsidor

skulle de gräsbevuxna sluttningar börja, som förmedla öfvergången till nedanför liggande

mark. Farvägen öfver holmen skulle omläggas och få en bredd af omkring 50 fot

och sådan lutning, att han framför östra långsidan komme i jämnhöjd med bygnadsplanet

och den öpna platsen från denna sida af huset. Stranden framför bygnaden skulle

genom en mindre utfyllning få en form, /som stod i öfverensstämmelse med bygnaden.

Den jämförande kostnadsberäkningen för detta förslag har så utfallit:

Grundläggning m. m. enligt majoren Knös förslag: BiL T_

Planering och grundläggning för riksdagshuset................. 113,000: —

Yttre trappa till hufvudvåningen ....................................... 53,800: —

Upfartsväg till riksdagshuset med terrassplan ................... 218,200: —

Allmänna farvägens omläggning samt utläggning till 14,8

meters bredd.................................................................. 61,650: —

Transport 446,650: —

44

Bygnaäsplats

för riksdagshus

å Skeppsholmen

söder

om kyrkan.

Flyttning af

båtsmanskasernen

och skolhuset.

Kostnadsberäkning.

Bil. U.

Transport 446,650: —

Omgifvande markens ordnande, deri inräknadt ny vattenledning

.................................................................... 152,300: —

598,950: —

Oförutsedda utgifter m. in., omkring 15 proc.................. 90,050: —

Ny matroskasern enligt marinförvaltningens beräkning .......................

Ny handtverkskasern enligt marinförvaltningens beräkning..................

Ny bygnad för sjökarteverket (bokförda värdet) ..................................

Upgifna värdet å arméförvaltningens förrådsbygnad mod kontorsbygnad

och uthus.......................................................................................

Af kronans mark skulle bohöfvas omkring 180,000 qvadratfot, som

enligt de vid öfriga beräkningar följda grunder ej utföras med något värde.

I fråga varande kostnader för ett riksdagshus å Skeppsholmen

enligt detta förslag utgöra således kronor ........................................... 1,327,000: —

Vid närmare öfvervägande af frågan om beredande å Skeppsholmen af plats för

riksdagshuset har i åtanke kommit, huruvida icke denna borde väljas längre upp på

holmen söder om kyrkan, såsom å en karta blifvit åskådliggjordt. Enligt detta alternativ

skulle bygnaden läggas i jämnhöjd med kyrkan på en terrass 48 fot öfver Saltsjöns

lägsta vattenyta med hufvudsidan åt sjön. Erån den högre terrassen skulle

trappor leda ned till en 17—18 fot lägre, af planteringar omgifven halfrund terrass,

som genom en trappa midt för bygnaden skulle stå i förbindelse med strandvägen

och på sidorna afslutas af gräsbevuxna sluttningar. En särskild, 40 fot bred upfarts.

väg till den öfre terrassen anlägges med en lutning af 1:14 från den öpna platsen

vid brofästet. Stora vägen öfver holmen omlägges med eu bredd af 40 fot och en

lutning af 1: 30 så, att han går öfver den nedre terrassen längs muren mot den öfre.

Då enligt detta förslag matroskasernen kunde bibehållas, lärer den omständighet, att

i stället båtsmanskasernen, som ligger nästan midt på sjelfva bygnadsplatsen, behöfde

tagas i anspråk, icke utgöra något hinder för dess genomförande, hvarför ej heller

någon särskild förfrågan härom gjorts hos marinförvaltningen, lika litet som om det

obetydliga skolhuset, som ock måste borttagas.

För detta alternativ blifva de nu beräknade kostnaderna följande:

Grundläggning in. m. enligt majoren Knös förslag:

Planering och grundläggning för riksdagshuset.................. 84,000: —

Yttre trappa till liufvudvåningen ....................................... 54,100: —

Upfartsväg till riksdagshuset med terrass framför detsamma 140,250: —-

Allmänna farvägens omläggning och ordnande af det half

cirkelformiga

planet ...................................................... 136,620: —

Den öfriga omgifvande markens ordnande, inräknadt vattenledningen

................................................................... 110,760: —

Transport 525,730: —

689,000: —

292,000: —

165,000: —

65,000: —

116,000: -

45

Transport 525,730: —

Oförutsedda utgifter m. m., omkring 15 procent ............... 79,270: —

Ny båtsmanskasern, kostnaden beräknad efter kostnaden för matroskasernen

och jämförelse af dess storlek med dennas.....................

Ny handtverkskasern (se ofvan).............................................................

Ny bygnad för sjökarteverket (se ofvan).............................................

Nytt skolhus med uthus........................................................................

Äfven för detta alternativ fordras af kronans mark omkring

180,000 qvadratfot, som icke utföras med något värde.

I fråga varande kostnader för ett riksdagshus å Skeppsholmen

söder om kyrkan blifva således.................................................. kronor

605,000: —

350,000: —

165,000: —

65,000: —

30,000: —

1,215,000: —

En sammanfattning af beräkningarna å de kostnader, som måste bestridas, innan

murarna till ett nytt riksdagshus kunna börja att resas på en eller annan af

förenämnda platser, får följande utseende:

Planering och grundläggning

för huset,

terrasser med upfartsvägar

och yttertrappor.

Yägars omläggning.

Omgifvando

markens ord

-

Förvärfvande och

ersättande af mark

och bygnader. Värdet

af borttagna

bygnader eller deras

ersättande med nya.

Tillsammans.

Riddarholmens vestra del.................

nando

640,000

— 1.139,000

— 1,779,000

Helgeandsholmen (utan riksbank).....

1,610,000

— 1,850,000

— 3,460,000

Teatertomten ...................................

814,000

2,755,000

— 3,569,000

Artilleriplanen .................................

590,000

— 476,000

— 1,066,000

Skeppsholmen (närmare strömmen)..

689,000

638,000

1,327,000

Skeppsholmen (söder om kyrkan) ....

605,000

610,000

1,215,000

Om nu med uteslutande på förut upgifvet skäl af Helgeandsholmen en jämförelse

anställes mellan de öfriga bygnadsplatserna, finner komitén följande hufvudsakliga

synpunkter böra komma i betraktande.

Yid en blick på förestående sammanställning visar sig genast, att teatertomten,

jämförd med de öfriga fyra i fråga satta bygnadsplatserna, skulle kräfva en högst

betydligt större utgift, innan bygnadsföretaget hunnit så långt, att riksdagshusets

murar kunna börja der resas. Af detaljsummorna framgår, att detta uteslutande

beror derpå, att 2,500,000 kronor måste beräknas till upförande af en ny teaterbygnad.

Innan en framställning om ett så stort anslags beviljande för detta ändamål

göres, måste det först och främst vara alldeles upenbart, att den nu varande teatern

icke kan för en måttlig kostnad förändras så, att dess vigtigare brister afhjelpas och

tillfälle beredes att göra dess verksamhet mera vinstgifvande än hittils. Ett sådant

tillvägagående påbjudes bland annat af hänsyn dertill, att svårligen någon annan

Sammandrag

af kostnadsberäkningarna

-

Jämförelse

mellan bygnadsplatserna.

Teatertomten.

46

Ridd arh olm ens

vestra del.

åtkomlig plats kan uptänkas, som är för ändamålet lika bra belägen som den närvarande.

Som nu, efter hvad nedan skall vidare utredas, detta ombygnadsproblem kan

på ett tillfredsställande sätt lösas, ligger redan häri ett afgörande skäl för att låta

frågan om teatertomtens användande till plats för det nya riksdagshuset falla. Då

dertill kommer, att tomten genom sin närhet å ena sidan till strömmen och å den

andra till husraden vid Arsenalsgatan och sin långsträckta form samt ej minst genom

den på tre af sidorna framgående starka gaturörelsen icke är fullt tjenlig för ändamålet,

samt att ett der uppfördt riksdagshus på grund af nödvändigheten att låta dess

arkitektur åt Gustaf Adolfs torg och i följd häraf äfven i viss mon åt do andra sidorna

bibehålla operahusets nu varande karakter knappast kan i allo blifva värdigt sitt

höga ändamål, torde icke vidare någon tvekan härom kunna finnas.

Närmast teatertomten i dyrhet kommer platsen på vestra delen af Riddarholmen.

De 450 till 700 tusen kronor, som i grundläggnings- och dermed sammanstälda kostnader

skilja denna plats från de tre åter stående, skulle dock i betraktande af Riddarholmens

centrala, men under större delen af riksdagens samvaro från den stora rörelsen

afskilda läge icke ensamt varit för komitén afgörande vid valet mellan dem.

Andra skäl hafva bestämt komiténs åsigt att icke gifva, sitt förord åt denna plats.

En der upförd bygnad skulle visserligen vända sin framsida åt Riddarhustorget, men,

så länge riksgäldskontorets hus qvarstår på sin nu varande plats, kan den, som från

detta torg går upp till Riddarholmen, icke so någon större del af bygnaden förr, än

lian kommit förbi hörnet vid riksgäldskontorets hus, och äfven om i en framtid, som

nu icke kan med någon sannolikhet beräknas, sist nämnda hus bortskaffas och tomten

regleras så, att en der upförd bygnad komme att jämte Riddarholmskyrkan ligga

symmetriskt i förhållande till ett riksdagshus, upfördt å i fråga varande plats, komme

detta hus dock att öfveralt från Riddarhustorget delvis bortskymmas af kyrkan eller

den andra bygnaden. Utanför Riddarholmen skulle knappast komma att på marken

finnas en enda punkt, från hvilken riksdagshusets framsida kunde öfverskådas. Kyrkan,

det tänkta embetsverkshuset och nu varande riksdagshuset ä ena samt nu varande

eller blifvande husen på riksgäldskontorets, riksarkivets och bolaget P. A. Norstedt

& söners tomter å andra sidan skulle så skymma utsigten, att det nya riksdagshuset

med sin östra eller förnämsta sida icke komme att intaga det läge, som anstår en

sådan bygnad. Samma anmärkning gäller i ganska hög grad äfven den norra kortsidan,

och ovisst är, om de rätt betydliga bygnader, som på denna sida ligga å holmen

på större eller mindre afstånd från det tänkta riksdagshuset, någonsin blifva undanröjda,

så att de platser, på hvilka de stå, blifva öppna. Endast åt södra och vestra

sidorna skulle det nya riksdagshuset komma att få ett tillräckligt fritt läge, men de

ställen, som här ligga inom synvidden, äro jämförelsevis mindre framstående och

mera sällan besökta af dem, som färdas inom staden, hvadan afseendet å dem

icke bör vid frågans pröfning få någon afgörande betydelse. Af stor vigt för

frågans bedömande är äfven, att antingen ett betydligt antal, deribland flere stora

embetsverk skulle rubbas från sina nu varande lägenheter och under hela eller

47

åtminstone största delen af de flere år, som åtgå för riksdagshusets upförande,

inrymmas i hyrda lägenheter, något som blefve förenadt med rätt betydande

svårigheter och olägenheter, eller ock med påbörjande af riksdagshusets upförande

måste anstå, till dess det nya embetsverkshuset blefve upbygdt och färdigt till inflyttning,

under hvilken öfvergångstid likasom under den följande tid, då det nya riksdagshuset

bvgdes, riksdagen, som redan nu är trångbodd, skulle, för att ej vidare

fästa sig vid de mindre lägenheterna i en del låga gårdsbygnader, vara i saknad af

det nu varande riksdagshusets vestra flygel, som inrymmer å nedre bottnen hela biblioteket

jämte två af bibliotekariens bostadsrum, i första våningen fem af första kammarens

kanslirum och i den andra våningen samma kammares talmans- och samtalsrum

med tambur.

Nu anförda skäl hafva öfvertygat komitén derom, att ej heller den här omtalade

platsen på Riddarholmen bör väljas för det nya riksdagshuset.

De anmärkningar, som här ofvan ur lägets synpunkt framstälts mot vestra delen

af Riddarholmen, äro i icke ringa grad tillämpliga jämväl på Artilleriplanen såsom

plats för ett nytt riksdagshus. Den åt Ladugårdslands Strandgata vettande framsidan

af huset skulle visserligen kunna få ett värdigt utseende, sedd från denna gata och

än mer från Norra Blasieholmshamnen; men från de andra sidorna, i synnerhet åt

Fyrverkare- och Löjtnantsgatorna, kommc huset att hafva ett betydligt mindre afstånd

från motliggande husrader, än som kan anses lämpligt, vare sig man tänker på bygnadens

storlek, eller tager don än vigtigare hänsynen till dess ändamål. Då en ändamålsenlig

anordning fordrar, att huset på denna plats, såsom å förut omtalade karta

utmärkts, lägges ett godt stycke upp på planen, måste, vid det förhållande att motliggande

husrader vid omförmälda gator och i synnerhet husen vid Löjtnantsgatan

skjuta långt ned mot Strandgatan, bygnadens synfält blifva ganska inskränkt, enär

detta på södra sidan af Nybroviken nätt och jämt skulle sträcka sig emellan Arsenalsgatans

mynning och kajen vid nationalmuseum, så att bvgnaden blefve delvis bortskymd

redan i början af Berzelii park och alldeles icke kunde ses från någon af

stadens mera centrala punkter eller från stora segelleden. En bygnad på denna plats

vore icke heller ögnad att ses på afstånd, då han icke kunde läggas tillräckligt högt

för att under sådana omständigheter göra sig gällande.

Nu anförda förhållanden har komitén funnit vara af den vigt, att ej heller

Artilleriplanen bör väljas, så vida någon annan plats kan uptänkas, som innehar de

egenskaper, Artilleriplanen saknar, och i öfrigt icke i någon väsentlig punkt stål''

efter denna.

En dylik plats finner komitén Skeppsholmens norra del vara. Der varande höjder

äro så betydliga, att ett dit förlagdt riksdagshus skulle få ett synnerligt beherrskande

läge. Man tanke sig t. ex. en af stadens mest besökta och centrala punkter, Gustaf

Adolfs torg eller Norrbro närmast detta torg, och föreställe sig den anblick, ett å

nämnda del af Skeppsholmen anlagdt värdigt riksdagshus skulle förete. Å ena sidan

om strömmen i förgrunden det kungl. slottet med sina ädla former och sitt domine

-

Artilleri

planen.

Skeppsholmen.

48

rande läge, å andra sidan vattnet tillräckligt långt från slottet, för att icke någondera

bygnaden skall verka störande på den andra, riksdagshuset uppe på en hög punkt,

omgifvet af en rik grönska, och mellan dem den strida strömmen. Svårligen skulle i

någon annan hufvudstad eu vackrare tafla kunna framvisas. Men det är icke blott

från denna punkt, som ett riksdagshus på Skeppsholmens norra del komrne att taga

sig ståtligt ut. Södra Blasieholmshamnen, hela Skeppsbron, Stadsgårdshamnen och

många ställen på östra delen af Södermalm samt en stor del af redden, större i

samma mon huset kommer högre, ligga inom det fält, der den praktfulla synen

skulle erbjuda sig af en monumental bygnad, beherrskande den ovanligt vackra omgifningen.

Tanken att förlägga riksdagshuset till Skeppsholmen förefaller säkerligen

på grund af sin nyhet mången ännu främmande; men komitén hyser den öfvertygelse,

att, blott man hinner vänja sig dervid, detta förslag skall alt mer och mer vinna insteg

i det allmänna föreställningssättet. Den omständighet, att flertalet bland dem,

som vistas i Stockholm, endast undantagsvis hafva sina vägar till Skeppsholmen, har

gjort, att man i allmänhet tror denna plats vara mycket mera aflägsen från stadens

centrala delar, än förhållandet i sjelfva verket är. Afståndet är, för att jämföra den

tänkta platsen å Skeppsholmen med Artilleriplanen, från Norrbro endast omkring 750

fot längre än till den föreslagna bygnadsplatsen å Artilleriplanen, och från Gustaf

Adolfs bildstod är afståndet till Skcppsholmsbrons landfäste vid holmen detsamma

som till hörnet af Drottning- och Bryggaregatorna eller till den ingång i nu varande

riksdagshus, som leder till andra kammarens samlingssal. Redan nu är gångvägen

till ett riksdagshus på Skeppsholmen icke nämndvärdt längre från staden inom broarna

än till Artrlleriplanen, och när det redan för flere är tillbaka på allvar väckta förslaget

att bygga en bro öfver Norrström öster om Norrbro i en säkerligen icke aflägsen

framtid blir till verklighet, något som otvifvelaktigt skulle påskyndas af riksdagshusets

utförande å Skeppsholmen, komme jämförelsen emellan dessa platser vid

fråga om afståndet från staden inom broarna att utfalla till Skeppsholmens fördel.

Genom begagnande af ångslupsförbiudelserna är det i öfrigt redan under närvarande

förhållanden möjligt att på betydligt kortare tid från denna stadsdel komma till Skeppsholmen

än till Artilleriplanen.

Ett skäl af icke ringa vigt, som talar för Skeppsholmen framför alla öfriga här

omtalade platser, är det, att denna holme erbjuder ett synnerligen fridfullt läge, dit

bullret från någon gatu- eller jornvägsrörelse icke kan tränga. Att riksdagshusets

förläggande i en park, sådan som Skeppsholmen, skulle mycket bidraga att höja husets

monumentala karakter, är redan förut antydt. Det är ock å andra sidan uppenbart,

att sagda park skulle i donna sin egenskap vinna betydligt genom riksdagshuset.

Derigenom att platsen skulle väljas på en del af holmen, som på förhand hufvudsakligen

har karakteren af park, behöfde anläggningen icke heller störande inverka

på de inrättningar för flottans räkning, som komme att finnas å holmen, något som

bäst bevisas deraf, att marinförvaltningen icke haft något att erinra mot den först

tänkta platsen. Att ej heller det andra alternativet skulle lända flottan till något

49

förfång, torde man kunna sluta deraf, att antalet bygnader, som behöfde från

flottan tagas i anspråk, skulle enligt detta alternativ ökas endast med ett obetydligt

hus, hvaremot arméförvaltningens förrådsbygnad ej behöfde röras, samt att ej heller

enligt detta förslag fråga är om att inskränka något på de platser, som begagnas för

flottans förråd eller det egentliga varfvet. Något långt uppehåll med påbörjande af

ett riksdagshus på någon af de i fråga satta platserna å Skeppsholmen torde icke

heller behöfva upstå, då det ej lär vara med någon större svårighet förenadt att skaffa

lokaler i stället för dem, som vid arbetets påbörjande tagas i anspråk.

I sakens nu varande skick torde det emellertid icke vara af nöden att närmare

föreslå bygnadsplatsen, än att de gränser angifvas, inom Indika enligt komiténs åsigt

bygnaden med tillhörande anordningar bör hafva sin plats. Komiténs förslag är derför,

att till plats för det nya riksdagshuset utses ett ställe å Skeppsholmens norra del

inom det område, som, på sätt å den ena af förenämnda kartor blifvit betecknadt med

bokstäfverna a. b. c, och d, begränsas i öster af vägen längs flottans förrådsbygnad

och exercishus samt i norr och söder af de linier, hvilka dragas till sjön från två

punkter å nämnda väg, den ena punkten söder om kyrkan och den andra i närheten

af vakten.

Kör frågan om behöfligt utrymmes anskaffande åt riksarkivet får komitén hänvisa

till det särskilda utlåtande och förslag, som komitén på der upgifven anledning afgifvit.

I nyss berörda särskilda utlåtande är omtaladt, att nu varande riksdagshusets

förvandling till ett hus för åtskilliga embetsverk icke skulle möta några svårigheter,

efter hvad tre sakkunnige, med riksdagshuset förtrogne män, arkitekten professor K.

G. A. Dahl samt bygmästarne A. G. Sällström och Evald Thavenius, vitsordat. Kostnaderna

derför kunna ej heller blifva af någon större betydenhet, enär det vigtigasto

af inredningsarbetet skulle bestå i att afdela samlingssalarna i två våningar, i dem

upsätta väggar samt på några ställen ändra trappor m. m. dylikt. Genom denna

inredning skulle ett betydligt, till embetslägenheter användbart utrymme vinnas. Af

förut nämnda utredning inhemtas nämligen, att i riksdagshusets hufvudbygnad, det

förenade f. d. Hebbeska och gamla riksdagshuset, finnas, om man frånräknar källare,

vindar, förstugor, trappor in. m., eu nyttig golfyta af 40,300 qvadratfot i rundt tal.

Lägges härtill hvad som kan ytterligare erhållas genom ett bjelklags inläggande i de

stora salarna, eller omkring 4,400 qvadratfot, blifva följaktligen bortåt 45,000 qvadratfot

den golfyta, som i dessa bygnader kan påräknas för rum, omedelbart användbara

till embetslokaler. Behofvet af dylika lokaler är ej heller litet. Vid upmätning

som för komiténs räkning företagits af golfytorna i de lägenheter, hvilka för närvarande

innehafvas af de statens embetsverk, som äro mot hyra inhysta i enskilda hus, nämligen

justitiekanslorsexpeditionen, justitiedepartementets statistiska afdelning, lagberedningen,

fångvårdsstyrelsen, lotsstyrelsen, lotskontoret samt väg- och vattonbygnadsstyrelsen,

har framgått, att dessa golfytor utgöra sammanlagdt i rundt tal 23,540

qvadratfot, till alra största delen i sjelfva embetsrummen och endast undantagsvis i

bostadslägenheter för vaktmästare, förstugor, vindskontor och dylikt. Läggas härtill

7

Bygnadsplats å

Skeppsholmens

norra del föreslås.

Riksarkiv.

Nu varande

riksdagshusets

inredning till

lägenheter för

embetsverk.

Bil V1.

50

Bil. V2.

Bil. V3.

Kammararkivets

behof af

ökadt utrymme.

dels de omkring 8,600 qvadratfot, öfver hvilka kommersekollegium förfogar i de till

detta verk uplåtna lägenheter i det äldre posthuset vid Lilla Nygatan, hvilka lägenheter

sannolikt icke under någon längre tid kunna påräknas för kollegiet eller den

eller de myndigheter, som kunna komma att öfvertaga kollegiets göromål, dels de

1,320 qvadratfoten i de till kontroll- och justeringsbyrån mot hyra uplåtna fyra rummen

i kung!, stora teaterns hus, erhållas 33,460 qvadratfot, eller icke mycket mindre, än

som med hänsyn till det ständigt ökade behofvet af utrymme för embetsverken snart

nog kan komma att tagas i anspråk ensamt för nu omtalade verk. Skulle komiténs

här nedan framstälda förslag om kammararkivets inrymmande i marinförvaltningens

hus vinna afseende cell den alternativt gjorda hemställan om beredande af plats för

detta senare verk i dot nu varande riksdagshuset godkännas, skulle, efter hvad en

på komiténs begäran gjord upmätning af marinförvaltningens hus visar, en golfyta af

nära 12,000 qvadratfot behöfva i riksdagshuset beredas de i först nämnda hus inrymda

verk för att ersätta do egentliga rum, af hvilka verken skulle gå i mistning, hvadan,

äfven om man icke behöfver nu tänka på att skaffa ny lokal åt kommersekollegium,

det nyinredda riksdagshuset under sist nämnda förutsättning i afseende å marinförvaltningen

redan i den alra närmaste tiden skulle blifva fullt uptaget af de embetsverk,

som nu bo i hyrda lägenheter.

De sju först nämnda embetsverken jämte justerings- och kontrollbyrån erlägga

en sammanlagd hyra af 23,500 kronor om året. Detta utgör räntan a ett så betydligt

kapital, att statsverket uppenbarligen skulle göra en ganska stor besparing genom

att för en måttlig summa låta inreda nu varande riksdagshus till embetsverk. Jämte

den vinst i ett fullt ändamålsenligt riksarkiv, som skulle blifva en följd af förslaget

att upföra en tillbvgnad för detta verk, skulle den här föreslagna anordningen således

äfven ur ekonomisk synpunkt vara vida att föredraga framför att i riksdagshuset

nedlägga nära 300,000 kronor, som skulle fordras för att förvandla detta hus till

riksarkiv. Komitén föreslår derför, att, sedan riksdagen flyttat från dot nu varande

riksdagshuset, detta måtte inredas till lägenheter för embetsverk.

Af den underdåniga skrifvelse frän kammarkollegium, som gifvit anledning till

det, efter hvad förut berörts, komitén lemnade updrag att taga under öfvervägande

frågan om ökadt utrymme för kammararkivet, inhemtas, att kollegiet redan år 1876

fann utrvmmet i detta arkiv så uptaget, att efter två till tre ar plats för flera handlingar

icke kunde der beredas. Det förslag, som kollegiet gjorde för att afhjelpa

detta missförhållande, kunde dock icke godkännas, utan anbefaldes kollegiet i stället

att yttra sig derom, huruvida icke i kammararkivet funnos handlingar, som lämpligen

kunde flyttas till riksarkivet eller på annat sätt afskilja^ från kammararkivet. För

att kunna fullgöra detta lät kollegiet upgöra en fullständig förteckning å alla sådana

handlingar. Under detta arbetes fortgång gjorde kollegiet i slutet af år 1878 framställning

hos Eders Kongl. Maj:t derom, att åtskilliga upgifna slag af redan förtecknade

handlingar skulle få bortflyttas från arkivet och detta befrias från att till förvar

mottaga de handlingar, som undergått granskning i kammarrättens öfverrevisions

-

51

departements civilräkenskapskontor, och, sedan det blifvit nplyst, att hvarken i kammarrättens

arkiv eller i riksarkivet utrymme kunde beredas för dessa handlingar,

anhöll kollegiet, som sagdt, med anledning af denna komités tillsättning, att frågan

om kammararkivet måtto behandlas i sammanhang med öfriga åt komiténs utredning

lemnade frågor, dervid kollegiet angående det närvarande förhållandet med detta arkiv

lemnade följande uplysningar.

Under de senare åren hade visserligen do räkenskaper, som aflemnas till kammarrätten

från de civila verken och inrättningarna i hufvudstaden, i de flesta fäll

icke blifvit efter revisionen lemnade i kammararkivets förvar, men den derigenom upkomna

minskning i tillflödet motsvarades af den tillökning i omfång, andra handlingar

och räkenskaper, som fortfarande aflemnas till arkivet, år efter år erhålla, Det ökade

utrymme, som år 1881 vans genom upsättning af hyllor på några ställen, vore redan

.taget i anspråk, och de från kammarrätten under senare åren aflemnade handlingar

hade i brist på hyllor måst läggas på golfvet i gångarna samt i fönstersmygarna, De

äldre räkenskaperna för åtskilliga verk och inrättningar i hufvudstaden torde, såsom

redan egen rum med de senare årens, lämpligen kunna till dem återlemnas, men

ovisst vore, huruvida utrymme för deras mottagande funnes, då de hade större omfång.

Genom en sådan flyttning skulle för öfrigt föga större utrymme i kammararkivet

vinnas, än som tarfvades för inställande af omförmälda liggande handlingar

bestående af de senare årens landsboksräkenskaper. Genom en af kollegiet föreslagen

försäljning af en mängd lysningssedlar kunde ej heller större utrymme beredas, än

som toges i anspråk för omkring hälften af de handlingar, som för ett år aflemnas

till arkivet från kammarrätten. Bottenvåningen i det till kollegiets lokal hörande

sydvestra tornet hade redan så uptagits af arkivets handlingar, att något ytterligare

utrymme icke kundo der påräknas. I öfrigt kunde rum för arkivhandlingar icke beredas

i kollegiets lokal med undantag möjligen för några få rum i öfverstå våningen,

men då handlingarna redan äro upstälda utmed väggarna i dessa rum, kunde sådant

endast sko derigenom, att hyllor med lämpliga mellanrum upsattes tvärt öfver golfvet.

Utrymme för någon längre tid vore dock icke härigenom att påräkna, och en sådan

anordning ansågs dessutom ej tillrådlig förr, än genom noggran undersökning utrönts,

att den stora tyngd, som genom dylik inställning komme att hvila på golfbjelkarna,

icke medförde skada för huset. Vidare uplystes, att nedersta våningen i

arkivets lokal besvärades af fukt, som i hög grad skadade en del der förvarade handlingar,

hvarför det vore angeläget, att annan lokal för dem anvisades.

Då sålunda hvarken genom handlingars återlemnande till vederbörande embetsverk

och inrättningar i. hufvudstaden eller öfverflyttande af handlingar till kollegiets

embetslokal, kammarrättens arkiv eller riksarkivet den redan befintliga och med hvarje

år i alt högre grad framträdande olägenheten af bristande utrymme i kammararkivet

kunde för någon längre tid afhjelpas, hade kollegiet icke kunnat för sig dölja, att

fråga kunde upstå om att till något aflägsnare ställe flytta en del af kammararkivets

handlingar. Eu sådan åtgärd skulle dock hafva till följd, att de bortflyttado handlin

-

52

Förslag, att

marinförvaltningens

hus

uplåtes till

kammararkiv.

Köp afgymnasiihusen,

lägenheters

hyrande

tils vidare åt

embetsverken i

marinförvaltningens

hus.

Bil. V2.

gärna blofvo nästan otillgängliga så väl för den historiska forskningen som för de undersökningar,

embots- och tjensteman för åtskilliga frågors utredande stundom måsto

företaga. Denna utväg borde derför enligt kollegiets mening så vidt möjligt undvikas.

Kunde deremot en någorlunda tillräcklig lokal för kammararkivets utvidgande erhållas

i något hus på Kiddarholmcn och helst i den omedelbara närheten af kammararkivet,

skulle åt denna fråga gifvas eu med hänsyn till nu varande förhållanden tillfredsställande

lösning.

Förestående skildring visar uppenbarligen, att kammararkivet är alldeles öfverfyldt

på ett sätt, som måste skadligt inverka på eu del der förvarade handlingar.

Till ytterligare belysning häraf må följande från verket på förfrågan mottagna upgifter

meddelas. I arkivet finnas för närvarande hyllor med sammanlagdt 23,765 fots längd.

För upsättande af do handlingar, som nu förvaras liggande på golf och i fönstersmygar,

fordras 1,302 fot hyllor. Arkivets tillväxt åter krafvel'' mer än 215 fot hyllor

om året. Äfven andra olägenheter äro förenade med anordningarna inom arkivet

Hyllorna stå nämligen så, nära hvarandra, att vid de öfverstå handlingarnas ^sättning

och nedtagning stegar icke kunna begagnas, utan upstigning på böcker måste

anlitas, hvarjämto fackens ringa höjd gör, att handlingarna icke kunna ställas utan

måste förvaras i liggande stallning, hvilka båda förhållanden naturligtvis menligt inverka

på handlingarnas bestånd.

Hot lider icke något tvifvel, att kammararkivet tränger till en icke allenast

verksam, utan äfven snar hjelp. Visserligen skulle, såsom förut »visats, plats i en

del af riksdagshuset kunna utan särdeles stora kostnader skaffas åt kammararkivets öfverflöd,

men den tidpunkt, då dessa lägenheter kunna blifva att tillgå, är så aflägsen,

att hvarje tanke på att till godo so det nu varande behofvet genom att anlita denna

utväg måste öfvergifvas. Äfven i ett tillbygclt riksarkiv skulle, i synnerhet om den

större af de i fråga satta bygnaderna utfördes, plats under icke få år kunna beredas

för hvad kammararkivet kan behöfva bortflytta, men, då en sådan bygnads upförande

måste taga flere år, är klart, att äfven denna hjelp icke skulle komma tids nog. Af

dessa anledningar har komitén måst vara betänkt på att föreslå någon annan utväg.

En sådan, mot hvilken icke några synnerliga betänkligheter borde kunna möta, är

den att låta kammarkollegium för arkivet förfoga öfver marinförvaltningens hus.

Detta hus är beläget bredvid det nu varande arkivet och lär kunna utan några större

kostnader göras lämpligt för ändamålet. Golfytan i der varande rum är, såsom redan

upgifvits, nära 12,000 qvadratfot, hvadan den hjelp, som genom hela husets öfverlåtande

till kollegiet skulle erhållas, otvifvelaktigt blefve fullt verksam.

Den sålunda föreslagna åtgärden måste naturligtvis medföra, att ny lokal genast

anskaffas åt marinförvaltningen och öfriga i dess hus inrymda embetsverk. Den bästa

lösningen af denna fråga föreställer komitén sig skola vara, att kronan af kommunen

förvärfvar de båda, genom en gång med hvarandra förenade gymnasiihusen, hvilka

vid en på komiténs föranstaltande verkstäld inmätning funnits inom rum hafva i det

närmaste samma golfyta som marinförvaltningens hus. Sedan det fullständiga latinläro

-

53

verket å Norrmalm inrättades, hafva gymnasiihusen med undantag af en mindre

lägenhet varit uthyrda till ett enskildt läroverk, hvarför det icke är osannolikt, att

aftal om deras förvärfvande kan komma till stånd. Frågan härom har ock varit bragt

på tal vid 1882 års riksdag '') samt biträddes då af fullmäktige i riksgäldskontoret,

och redan dessförinnan hade riksdagen år 1879 * 2) uttalat den åsigt, att statens embetsverk

borde sammanföras å Riddarholmen. Detta uttalande, som närmast gälde de

Norstedtska tomterna, användes af 1882 års statsutskott3) såsom skäl att för tillfället

afstyrka först nämnda förslag. Då nu mera frågan om sist nämnda tomters förvärfvande

åt statsverket kan anses vara förfallen, torde det vara så mycket större skäl

att uptaga frågan om de andra egendomarnas tillvinnande åt statsverket, som icke

någon tvekan lär kunna råda derom, att det vore för staten fördelaktigt att i tid

vinna eganderätt till så stor del af den bebygda Riddarholmen som möjligt.

Skulle åter icke något afseende anses böra fästas å förslaget att söka erhålla

gymnasiihusen, torde för de embetsverk, som nu äro inrymda i marinförvaltningens

hus, lägenheter böra hyras i enskilda hus, intill dess att nu varande riksdagshuset

blir ledigt, hvarefter, så som förut angifvits, plats derstädes bör kunna för dem

beredas.

Valet af Skeppsholmen till plats för riksdagshuset utesluter möjligheten att med

detta hus sammanbygga det tillernade nya huset för riksbanken. Komitén har derför

måst vara betänkt att föreslå en tomt för ensamt riksbankshus.

Vid de fleråriga, resultatlösa undersökningarna och förhandlingarna för att anskaffa

en ändamålsenlig tomtplats för den tillämnade nya lokalen för riksbanken har

man utgått från den förutsättning, att de nu varande banktomterna icke skulle lämpa

sig för ändamålet. Då de till en början framkastade förslagen att afhjelpa bristerna

i de nu varande banklokalerna genom ändrade inredningar i dem definitivt öfvergåfvos

och tanken på nybygnad först gjorde sig gällande såsom den rätta lösningen

af frågan, anfördes4) det vigtigaste skälet, hvarför eu helt och hållet ny plats borde

upsökas, vara, att de nu varande tomterna hade sådant läge, att en bankinrättning

derstädes skulle gå miste om en stor del af rörelsen, enär den större affärsverksamheten

redan skulle börjat att upsöka mera vestligt belägna delar af den inre staden

och sannolikt komme att alt mer draga sig åt norr. Endast i förbigående, omnämndes

vigten af att bereda banken nödig trygghet mot eldfara, i den mon svårigheterna

att på annat ställe erhålla en tjenlig banktomt visade sig stora, fick det först nämnda

skälet träda något mera i bakgrunden. ä) Att, sedan planen att skaffa riksbanken

plats å Helgeandsholmen strandat, bankofullmäktige på allvar börjat å nyo öfverväga,

huruvida icke de nu varande banktomterna kunde godkännas för framtiden, torde

*) Motion i första kammaren n:r 7 vid 1882 års riksdag.

2) Riksdagens und. skrifvelse n:r 34 för år 1879.

3) Jfr statsutskottets utlåtande n:r 55 för år 1882.

4) Bankoutskottets memorial n:r 9 vid 1872 års riksdag.

B) Jfr bankoutskottets memorial n;r 8 till 1875 års och n:r 9 till 1881 års riksdag.

Bygnadsplats

för ensamt nytt

riksbankshus.

Förslag att

riksbankens nybygnad

upföres

å bankens nu

var ande tomter.

54

man vara berättigad sluta deraf, att de '') i sitt till 1883 års sammansatta stats- och

bankoutskott afgifna yttrande öfver det då väckta förslaget om utredning af frågorna

angående nya bygnader för riksdagen, riksbanken in. fl. inrättningar uptogo detta

förslag till ny granskning och dervid såsom första skälet för dess öfvergifvande anförde,

att mot detsamma mötte i främsta rummet svårighet till följd af bristen å annan

lokal för bankrörelsens bedrifvande under bygnadstiden.

Komitén kan för sin del icke finna den nu varande riksbankens läge vara på

något sätt ogynsamt ur affärsrörelsens synpunkt. Denna rörelse har af ålder hållit

sig vid eller i närheten af Skeppsbron, och någon väsendtlig förändring deri har icke

inträdt och kommer säkerligen icke att inträda, tv, äfven om med stadens stigande

handel och sjöfart denna trakt icke längre kan upfånga all rörelse, måste den dock,

såsom en af stadens mest centrala och derigenom för utrikes sjöfarten bäst belägna

hamnplatser med tullverkets hufvudstation och en mängd enskilda affärslokaler, fortfarande

få en mycket framstående betydelse för den stora affärsrörelsen. Bankens läge

i den inre stadens södra del är långt ifrån att kunna anses såsom mindre förmonlig för

framtiden, då denna del på senare tiden fått en ökad betydelse derigenom, att den

der intill stötande Stadsgårdshamnen blifvit så ordnad, att denna hamn kan åt den

stora utrikes sjöfarten bereda alt det gagn, dess ovanligt gynsamma läge medgifver.

Trakten närmast intill den, der riksbanken nu ligger, har ock blifvit upsökt till plats

för två stora bankinrättningar. Den omständighet, att en eller annan af de öfriga

bankanstalterna slagit sig ned i den motsatta delen af den inre staden, torde icke

kunna förringa de i fråga varande delarnas och särskildt Skeppsbrons betydelse såsom

eu bland medelpunkterna för hufvudstadens affärslif. Man må för öfrigt vid denna

frågas bedömande icke lemna ur sigte, att, om riksbanken anser sig böra med de

enskilda bankanstalterna täfla i att bereda tillfälle för dess kunder inom Stockholm

att blifva expedierade i den lokal, som ligger i närheten af de ställen, der de hafva

sina dagliga förrättningar, detta mål icke kan vinnas, med mindre än att riksbanken,

så som ock i ett fall redan skett, inrättar filialkontor på särskilda ställen i staden,

en utväg, som äfven nyss omförmälda utskott vid 1883 års riksdag anvisade i sammanhang

med uttalande af den åsigt, att behofvet af ett nytt bankhus icke då behöfde

tagas under ompröfning. Riksbankens hufvudlokal för Stockholm kan aldrig få det

läge, att den ensam förmår tillfredsställa denna fordran på beqvämlighet för flertalet

bland de kunder, man vill på sådant sätt till godo se. Dertill fordras, som sagdt,

lokaler i flere stadsdelar, hvilka lokaler dock kunna vara helt små i jämförelse med

bankens hufvudbvgnad. Denna senares särskilda betydelse ligger deri, att inom densamma

skola finnas förvaringsrum för de stora valutorna och deposita, embetslokaler

för centralstyrelsen m. in. sådant. Men det är uppenbart, att de uttalade betänkligheterna

mot riksbankens nu varande läge''icke kunna gälla dessa delar af bankhusets

ändamål.

‘) Sammansätta stats- och bankoutskottets uti. n:r 2 till 1883 års riksdag.

55

Med komiténs nu angifna upfattning var det naturligt, att fruktlösheten af de

liittils gjorda försöken att skaffa en ny tomt för riksbanken skulle gifva komitén anledning

att låta undersöka, huruvida icke de öfriga uttalade betänkligheterna mot en

nybygnad å de nu varande tomterna kunde undanrödjas. Af denna anledning har

updrag lemnats åt professor Jacobsson att upgöra fullständiga plan- och fasadritningar

samt kostnadsförslag för upförande af ett riksbankshus på bankens nu varande plats,

hvilken, såsom innehållande 26,664 qvadratfot, lemnar godt utrymme för ändamålet.

I afseende å detaljerna i det på grund häraf upgjorda förslag hänvisas dels till ritningarna

och kostnadsberäkningen, dels till den promemoria, konstruktören afgifvit. Bil. w.

De vigtigaste derur framgående uplvsningar äro följande.

Norra Bankogränden skulle öfverbyggas, hvaremot Södra Banko- och Stora Tullgränderna

föreslagits till utvidgning, så att deras bredder vid mynningarna mot Jerntorget

blefve 30 och mot Skeppsbron 28 fot. På en sträcka, som är något kortare

än hvardera grändens halfva längd, skulle dock den nya bygnaden komma att indragas

och ligga, vid Bankogränden på 44 och vid Tullgränden på 38 fot från motliggande

husrad. Vid Jerntorget är huslinien lagd 10 fot innanför qvarterens nu varande

tomtlinie. Bygnaden skulle uptaga ett ytinnehåll af 24,625 qvadratfot. I följd af

platsens lutning mot Skeppsbron motsvaras den der belägna nedre våningen af en

jordvåning vid Jerntorget. Till hufvudvåningen är ingång beredd från Skeppsbron genom

en hög vestibul upför två, nio fot breda trapparmar och från Jerntorget genom stora, med

ornerade jerngrindar försedda arkader. De särskilda lägenheterna äro till antal och ytinnehåll

öfverenstämmande med ett af bankofullmäktige till den år 1873 utlysta täflan

upgjordt program. I jordvåningen är utrymme beredt bland annat för växlingslokalerna,

hvalf för deposita, plantsar m. m. samt tryckeriet med tillhörande lägenheter. I hufvudvåningen

finnas jämte fullmäktiges sessionsrum och åtskilliga expeditionslokaler den

stora expeditionssalen med dager dels från Jerntorget, dels från taket, sträckande sig

med 50 fots bredd och 36 fots höjd genom två våningar. Alla mellanbottnar i huset

göras eldfasta. Fönsterna förses med plåtluckor, jordvåningens fönster och källaröpningar

dessutom med jerngaller. Kostnadsberäkningen, upgjord af fyringeniören Bil. o.

Höjer, visar, att bygnaden kan i fullfärdigt skick erhållas för 880,000 kronor, dervid

icke något afräknats för materialierna i de nu varande bygnaderna.

Vid förslagets upgörande har på komiténs anmodan hänsyn tagits dertill, att

bankrörelsen skulle kunna under bygnadstiden fortsättas, utan att verksamheten

väsendtligen stördes. Huru detta skulle tillgå, visas i omförmälda promemoria och

de för dess förtydligande i denna del upgjorda ritningar. För att detta mål skulle

kunna vinnas, måste särskilda, i promemorian närmare angifna arbeten vidtagas, och

har, för att de häraf orsakade kostnaderna måtte under alla omständigheter blifva

betäckta, professor Jacobsson i sin promemoria beräknat utöfver förenämnda kostnadsförslag

120,000 kronor, så att, om bankrörelsen skulle på gamla stället fortgå under

bygnadstiden, det nya bankhuset komme att kosta 1,000,000 kronor, deri inräknadt

hyra för de mindre lägenheter, som icke under hela bygnadstiden kunde få qvarblifva,

nämligen lägenheter för tryckeriet, arkivet, bankoutskott och revisorer.

56

Efter det komité)! från professor Jacobsson mottagit förenämnda handlingar

öfverlemnades de till bankofullmäktige med anhållan om yttrande, huruvida med hänsyn

bland annat till bankens skötsel under bygnadstiden väsendtliga anmärkningar

från fullmäktiges sida mötte mot att låta riksbankens nu varande tomter, förenade

Bil. x. till en tomt, blifva plats för en ny bankbygnad. I det svar å denna förfrågan, som

fullmäktige den 18 sistlidne september afläto till komitén, erinras till en början om

fullmäktiges ofvan omförmälda yttrande till det sammansatta stats- och bankoutskottet

vid 1883 års riksdag och förklarades, att fullmäktige icke funnit skäl att frångå de

åsigter, som då af dem uttalades beträffande behofvet af så väl ny lokal som ny tomt

för banken. Yisserligen skulle genom det föreliggande förslaget en möjlighet beredas

att under bygnadstiden drifva bankrörelsen i de nu varande husen, men, efter hvad

en närmare granskning af förslaget visade, icke utan altför betydande svårigheter

och olägenheter. Så skulle under den 4—5 åren långa bygnadstiden rörelsen inrymmas

på två olika lokaler, först i det ena af de nu varande bankhusen och sedan i ena delen

af nybygnaden, hvarefter en tredje flyttning skulle ske till den slutliga lokalen.

Redan den första provisoriska lokalens aptering kunde icke företagas, utan att rörelsen

deraf stördes, och de täta flyttningarna måste betänkligt inverka på densamma. De

provisoriska lokalerna kunde dessutom svårligen blifva lämpliga eller tillräckliga.

Särskild! blefve expeditionslokalerna under det senare provisoriet altför inskränkta.

Det vore ock ur holsoskäl högst betänkligt, om inflyttning i den ena provisoriska

och i den slutliga lokalen skulle ske nästan omedelbart sedan de blifvit färdiga.

Äfven ur den trafikerande allmänhetens synpunkt skulle enligt fullmäktiges åsigt

bankrörelsens inrymmande för någon tid i mindre användbara lokaler och det täta

ombytet vara ofördelaktigt, och utan tvifvel skulle dessa omständigheter så väsendtligt

inverka på bankens rörelse och deraf beroende inkomst, att en möjlig fördel af besparing

i fråga om lokal skulle mer än motvägas af minskningen i inkomster. Den

slutliga lokalen åter ansågo fullmäktige komma att medföra sådana faror, som vore

oskiljaktiga från hvarje banklokal, som i sin omedelbara närhet hade enskilda hus

och bygnader. Äfven om således ritningen kunde ändras så, att förvaringsrummen

blefve mindre spridda, än nu föreslagits, och i allmänhet större sammanhållning

kunde åstadkommas mellan lokaler, som naturligen hörde tillsammans, funno fullmäktige

likväl den i fråga stälda riksbanksbygnaden svårligen kunna tillfredsställa

de anspråk, hvilka i afseende å ett åtminstone jämförelsevis fritt läge kunde och

borde ställas å ett bankhus. På de sålunda andragna skälen och särskildt med afseende

å svårigheterna under provisoriet uttalade fullmäktige slutligen den åsigt, att

den förevarande planen icke borde vinna afseende.

Då bankofullmäktige sjelfve föreslagit såväl nu varande kanslihuset som qvarteret

Sjöhästen till tomter för en ny riksbank, oaktadt båda på två sidor ligga intill gator

med icke större bredder än, Myntgatan knappa 30 fot och Myntgränden eu eller

annan fot mindre samt Klara Vestra Kyrkogata 40 och Karduansmakaregatan 20—25

fot, hvilken senare bredd dock vid bygnadens upförande torde hafva blifvit i fråga satt att

57

ökas till omkring 40 fot, lär en tomt sådan som den föreslagna, som skulle ligga åt

en sida helt och hållet och åt en annan på större delen af längden mot en öppen

plats och på de båda andra sidorna få från motliggande bygnader ett afstånd, som

på nära hälften af längden vid den ena gatan blefve 38 och vid den andra 44 fot

och på återstoden 28—30 fot, icke kunna underkännas såsom altför närbelägen andra

bygnader. Hvad åter angår de anmärkningar, som i allmänna ordalag framstälts mot

bygnadsförslaget, såsom det der icke tillräckligt sett till godo behofvet att sammanföra

en del lokaler, får komitén häremot erinra, att förslaget icke haft anspråk på

att utgöra en fullt genomtänkt bygnadsplan, utan endast är en eskiss, som tillkommit

för att visa, huru man ungefärligen kunde föreställa sig en riksbankbygnad på förevarande

plats. Också synas fullmäktige sjelfve icke fästa någon större vigt vid denna

anmärkning.

De hufvudsakliga anmärkningarna från fullmäktiges sida gälla svårigheterna under

bygnadstiden. Att det i sådant hänseende föreliggande problems lösning skulle

vara förenadt med rätt betydliga vanskligheter, kunde på förhand inses; och klart är

äfven, att en åtgärd, sådan som den föreslagna, icke kan genomföras, utan att

hvarjehanda obehag deraf vållas. Att den kan genomföras, hafva fullmäktige sjelfve

medgifvit. Det vill äfven förefalla komitén, som hvad bankofullmäktige angående

svårigheterna anfört i allmänna ordalag, hvilka erhållit en närmare förklaring under

senare förhandlingar inom komitén, icke är af den vigt, att tanken på en riksbanks

upförande å de nu varande tomterna och rörelsens fortfarande derstädes under

bygnadstiden derför behöfver öfvergifvas. Obehaget och faran af snar inflyttning

i nybygda lägenheter torde till hufvudsaklig del kunna undanrödjas med de

hjelpmedel i detta hänseende, som nu mera stå till buds, och för öfrigt lär årstiden

för dessa bygnadsdelars färdiggörande kunna väljas så, att denna olägenhet blir så

liten som möjligt.

Dör att kunna få någon ledning för omdömet om befogenheten af anmärkningen

om lokalernas knapphet under bygnadstiden har komitén anmodat professor Jacobsson

att upgöra en tabell, som utvisar de särskilda lokalernas storlek under de olika

skedena af denna tid. Af denna jämförelsetabell framgår visserligen, att åtskilliga

inskränkningar måste under denna tid i fråga komma, men det är icke sagdt, att de

särskilda lokalerna skola under bygnadstiden begagnas just till de ändamål, som förslagsvis

upkastats. Vid besvarande af de detaljerade anmärkningar, som inom komitén

framstälts såsom en utveckling af fullmäktiges i allmänna ordalag hållna erinran, har

professor Jacobsson fatt tillfälle att gifva några antydningar derom, huru de vigtigare

bland dessa anmärkningar kunna genom någon ändring i anordningarna undanrödjas,

och särskild! har lian, vid det förhållande att mindre utrymme under första bygnadsperioden

kunde blifva behöfligt genom bortflyttning af dels tryckeriet, som redan oberoende

af ombygnaden varit på allvar i fråga satt att inrymmas utom bankhuset, dels

arkivet, som åtminstone till större delen torde kunna undvaras under bygnadstiden,

omtalat don modifikation i det ursprungliga förslaget, att norra bankohusets södra

8

Bil. r.

58

Alternativa

förslag å banktomter.

Bergstrahlska

huset (qvarteret

Atomena).

flygel skulle under denna period rifvas, hvarigenom plats kunde blifva under andra

perioden beredd för eu provisorisk banksal, på sätt å en särskild ritning angifves.

Härigenom kunde icke allenast större utrymme vinnas, utan äfven andra anmärkta

brister afhjelpas.

Att sådana olägenheter som flere flyttningar måste medfölja bygnadens upförande

med bibehållande under bygnadstiden af delar af det gamla, är naturligt, och jämväl andra

obehag af en dylik anordning kunna icke undvikas; men, om dessa svårigheter, så

vidt ske kan, undanrödjas med deras tillhjelp, som böra vara mest intresserade åt att

öfvergångstiden blir så litet obehaglig som möjligt, torde icke några oöfverstigliga

svårigheter möta att låta bankrörelsen fortgå under bygnadstiden. Om åter i strid

mot komiténs åsigt det skulle blifva ogörligt att så förfara, åter står alltid den utväg

att under bygnadstiden, som då kan icke obetydligt förkortas, på annat ställe skaffa

provisoriska lokaler för hela riksbanken. Då derigenom bygnadskostnaden skulle nedsättas

med 120,000 kronor, torde denna utväg icke ställa sig dyrare än den andra.

På grund af det sålunda anförda och med särskild hänsyn till ej mindre de nu

varande banktomternas synnerligen goda läge såsom plats för en bank, än ock det

vanskliga i att kunna förvärfva en annan fullt tjenlig bygnadstomt, anser komitén

sig böra i främsta rummet föreslå, att den nya riksbanken upföres å de nu varande

banktomterna, förenade till en tomt.

För det fall åter, att detta komiténs förslag icke skulle lyckas göra sig gällande,

har komitén trott sig böra vara betänkt på att fästa upmärksamheten på ett par

andra tomter, som i sådan händelse böra enligt komiténs åsigt komma i åtanke såsom

plats för det nya riksbankshuset, nämligen qvarteret Atomena (förra Bergstrahlska huset)

i hörnet af Riddarhustorget och Stora Nygatan samt det förut af bankofullmäktige för

ändamålet i fråga satta qvarteret Sjöhästen framför Yasabrons norra mynning.

Af nu nämnda två tomter finner komitén Bergstrahlska husets vara att föredraga

framför den andra såsom plats för riksbanken, enär läget obestridligen är mera

centralt och trakten är medelpunkten för eu vida större affärsrörelse. Tomten bör

ock vara tillräckligt stor, såsom hällande 18,892 qvadratfot, således ända till 8,892

qvadratfot mera än den grundyta, oberäknadt plats för murar, korridorer, trappa,

förstuga och gårdar, som bankofullmäktige, efter hvad förut blifvit uplyst, fordra för

en tomt till ny riksbank. Mot bankens trygghet a detta ställe torde icke heller

några giltiga anmärkningar kunna göras, då tomten å två sidor vetter mot öppen

plats samt åt Stora Nygatan har ett afstånd af 30 och åt Stora Gråmunkegrändens

förlängning af 32—42 fot från motliggande husrader. De betänkligheter, som kunna

möta förslaget om denna tomt, utgöras egentligen af de svårigheter, som möjligen

ställa sig i vägen för tomtens förvärfvande, samt det säkerligen höga pris, som derför

komme att begäras. Nämnda svårigheter torde dock kunna öfvervinnas, att döma af

de underhandlingar om tomtens inköpande, som från stadens sida varit öpnade, men

på grund af det begärda priset afbrötos. Då egendomen förvaltas af borgerskapets

bemedlingskommission på grund af ett testamentariskt förordnande, vände sig kommu

-

59

nens vederbörande myndighet år 1877 till denna kommission med förfrågan, under

hvilka vilkor en öfverlåtelse af egendomen på staden kunde ega rum. För det svar,

som näst följande året erhölls af kommissionen, lemnades till stadsfullmäktige en redogörelse

1), ur hvilken komitén tillåter sig att här intaga följande:

»I berörda skrifvelse har kommissionen i afseende på de föreskrifter, hvilka för

kommissionen äro gällande beträffande i fråga varande egendoms förvaltning, hänvisat

till ett af framlidne handlanden L. J. "VVarodell i lifstiden uprättadt testamente, hvaraf

ett bestyrkt transsumt skrifvelsen bifogats. Deraf inhemtas, att af egendomens årliga

afkastning två femtedelar äro anslagna till lifräntor åt testators systrars och brors barn

samt deras barn, att två femtedelar tillfalla en pension sanstalt för fattige borgare i

Stockholm, deras enkor och barn, samt att en femtedel är afsedd till onera och underhåll

äfvensom till afsättande af en fond för ombyggande af flyglarna till ett prydligt

och ändamålsenligt hotel för resande. Denna ombygnad får dock ej ske förr, än

testators systrars och brors barn med deras barn aflidit, då bygnadsfonden kommer att

ökas med först nämnda två tredjedelar af egendomens afkastning. Sedan alla ombygnader

blifvit verkstälda och ett kapital samladt till bestridande af egendomens underhåll,

skola tre femtedelar tillfalla pensionsfonden och två femtedelar användas till

arbets- och fattigbostäder i hufvudstaden.

Efter att hafva infordrat bemälde arfvingars yttranden, huruvida de ville lemna

sitt samtycke dertill, att egendomen öfverlätes på staden, samt i så fall huruvida de

åtnöjdes att framgent, så länge testamentet dertill berättigade, upbära enahanda belopp,

som på grund af testamentet till dem utginge, eller tillhopa 11,480 kr. för år,

har kommissionen till drätselnämnden insändt dessa yttranden, hvaraf inhemtas, att

arfvingarne hyste åtskilliga betänkligheter mot ett sådant förfogande med egendomen,

som stode i strid med testators föreskrifter, men att dock, för den händelse en öfverlåtelse

till staden skulle på den fria öfverenskommelsens väg kunna ega rum, arfvingarne,

så vidt de voro lagligen behörige att deröfver sig yttra, icke hade något att

deremot invända, dock dels under förutsättning af en, så vidt med de förändrade förhållandena

vore förenligt, noggran upfyllelse af testators bestämmelser rörande deri

gjorda donationens upgift, och hvilka bestämmelsers efterlefnad arfvingarne såsom

närmaste slägtingar till testator vore pligtige att öfvervaka, dels ock med vilkor, att

de till lifränta berättigade medlemmarne af testators slägt tillförsäkrades sådan med

ett belopp, som arfvingarne kunde anse nöjaktigt, i hvilket afseende, ehuru arfvingarne

voro förvissade, att hyresafkastningen af egendomar under den tidrymd, som

här vore i fråga, slutligen komme att stiga till en siffra, som vore mer än 100 procent

högre än den nu varande, arfvingarne dock, då höjningen endast kunde ske

småningom, trott sig gå en lämplig och fullt billig medelväg, då de förklarade sig

villige att för deras del ingå på den i fråga satta öfverlåtelsen, med vilkor att, från

det staden tillträder fastigheten, det till slägtingarne utgående lifräntebeloppet förhöj- *)

*) Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtande n;r 27 för år 1878.

60

Qvarter et Sjöhästen

(kronprinsens

stall).

des med 50 procent utöfver det belopp, hvarmed lifräntan utgått under året närmast

före öfverlåtelsen.

Framhållande svårigheten att med tillbörligt afseende på förhållandena i en aflägsen

framtid, hvartill i betraktande af testamentets innehåll hänsyn i förevarande

fall måste tagas, approximativt bestämma, hvad värde i fråga varande egendom må

komma att eg a, har bemedlingskommissionen uti sin ofvan berörda skrifvelse anfört,

att, då till ledning härvid borde i öfvervägande tagas, dels att egendomens hyresafkastning

under den korta tidrymd af 13 år, hvarunder densamma stått under kommissionens

förvaltning, kunnat ökas med icke mindre än 37 procent, dels ock att

egendomen med hänseende till sitt läge och synnerligen reguliera form vore att hänföra

till en af de yppersta i hufvudstaden, häraf med full visshet finge antagas, att

värdet deraf måste än vidare betydligt ökas. Den af arfvingarne gjorda beräkning

af egendomens hyresafkastning till 50 procent utöfver nu varande beloppet funne

derför kommissionen på intet sätt vara för hög. Utgående altså från denna synpunkten

och med antagande af egendomens hyresafkastning till 43,050 kr., hvilket belopp

efter 5 procent i kapital utvisade 861,000 kr., skulle altså det värde, egendomen

borde i framtiden ega, upgå till sist nämnda belopp, under hvilket belopp kommissionen

altså icke ansåge sig kunna egendomen på staden öfverlåta. I händelse detta

anbud af drätselnämnden antoges, vore nämnden oförhindrad att hos Kong! Maj:t

göra underdånig framställning derom, att egendomen oberoende af testators föreskrifter

finge af staden mot berörda köpeskilling förvärfvas. Vidare har kommissionen

fästat drätselnämndens upmärksamhet derpå, att arfvingarnes förberörda erbjudande

enligt deras yttrande ej vore för dem bindande, derest icke definitiv öfverenskommelse

om egendomens öfverlåtande till staden blifvit träffad inom två år, som borde räknas

från den 30 september 1877, under hvilken dag arfvingarnes yttrande vore afgifvet;

och har kommissionen slutligen anhållit att inom den 1 instundande juli få svar,

huruvida kommissionens gjorda erbjudande antoges.»

Af förestående redogörelse framgår, att det icke torde vara ogörligt att på frivillighetens

väg kunna för riksbankens räkning förvärfva det Bergstrahlska huset;

dock att en bankbygnad å denna plats skulle, oaktadt bygnadskostnaden nedsattes

med omkring 100,000 kr. under hvad den blefve å nu varande banktomterna, komma

att, äfven om dessa tomter kunde realiseras för de beräknade 500,000 kronorna,

blifva flere hundra tusen kronor dyrare än enligt det förslag, komitén i främsta rummet

förordat.

Det är redan uttaladt, att qvarteret Sjöhästen visserligen anses af komitén vara

såsom plats för den nya riksbanken underlägset Bergstrahlska husets tomt med

hänsyn till platsens större afstånd från stadens centrala delar och de trakter, der

någon större affärsrörelse råder; men då man icke kan på förhand vara säker om att

på antagliga vilkor erhålla den senare tomten, bjuder försigtigheten att hafva en'' annan

plats i reserv, och dertill lämpar sig enligt komiténs mening icke någon af de

hittils i fråga satta tomterna bättre än qvarteret Sjöhästen, då detta qvarter åt två

61

sidor gränsar till öpna platser och den ena af de vidliggande gatorna har en jämförelsevis

stor bredd samt den andra kan betydligt vidgas, utan att bygnadstomten blir

för liten för ändamålet, och efter den lättnad, Yasabron beredt för förbindelsen med

staden inom broarna, större rörelse torde komma att under tidernas lopp tillföras

trakten. Också hafva, såsom förut omtalats, fullmäktige i riksbanken sjelfve kommit

att tänka på detta qvarter såsom tjenligt till plats för banken. Då statsverket är

egare till tomten, torde beloppet af den ersättning, som kan blifva i fråga satt att

utgå af riksbankens medel, på det att banken må komma i besittning af tomten, icke

vara af någon afgörande betydelse, men komitén anser sig dock böra i detta sammanhang

påminna derom, att'') öfverintendentsembetet beräknat värdet å denna egendom

till 531,880 kronor och ansett kostnaderna för anskaffande åt det år 1880 der förlagda

hofstall af en annan tomt och upförande derå af bygnader, till utrymme och ändamål

motsvarande de då varande, upgå till 609,424 kronor. Detta sist nämnda belopp

torde följaktligen vara det, som skulle behöfva utgifvas, för att tomten må kunna

blifva öfverlemnad till riksbanken.

Då komitén nu öfvergår till den sista delen af sitt updrag, den, som afser den

kungliga teatern, bör till en början uplysas, att, enär frågan om teatertomtens användande

och anskaffande af nytt teaterhus skulle underkastas undersökning och utredning,

vare sig att teatertomten berördes af öfriga byggnadsförslag eller icke, komitén

dels gått i författning om anskaffande af ritningar och planer öfver några af de på

senare tiden i större städer upförda nya teatrar, dels ock hos direktionen öfver de

kungl. teatrarne förfrågat sig, huruvida, i händelse stora teaterns tomt toges i anspråk

för annat ändamål, nya teatern kunde i sitt nu varande skick eller med större eller

mindre tillbygnader eller ändringar på tillfredsställande sätt ersätta den nu varande

stora teatern för upförande af operor, balletter och större skådespel eller åtminstone,

intill dess ny teater hunnit upföras, provisoriskt i oförändradt skick för ändamålet

användas.

I det härå afgifna svaret har teaterdirektionen till en början erinrat derom, att

stora teatern genom sitt läge vid en af stadens mest trafikerade platser eger en högst

afsevärd fördel framför den vid en väl ej så aflägsen, men dock afsides liggande och

föga trafikerad gata förlagda nya teatern, samt att de för en operateater så ytterst

vigtiga akustiska förhållandena äro å nya teatern särdeles ofördelaktiga, men å den

stora teatern höra till de aldra gynsammaste. Hvad åter beträffar nya teaterns förmåga

att i angifna hänseenden ersätta stora teatern, hade direktionen låtit upgöra

en vid dess skrifvelse fogad jämförelsetabell öfver utrymmena vid de båda teatrarna

och ett på teaterkomiténs updrag af professor M. Isseus år 1881 upgjordt förslag till

tillbygnad af stora teatern, hvilket förslag beräknats kosta 1,680,000 kronor, oberäknadt

maskinerier och värmeledning. Af denna tabell drager direktionen den slutsats,

att, under det stora teaterns utrymme funnits mer och mer otillfredsställande för en

Förslaget om

ny bygnad för

kungl. stora

teatern. Yttrande

om nya

teatern såsom

ersättning för

stora teatern

definitivt eller

under en öfvergång

stid.

L) Bankoutskottets memorial n:r 9 till 1881 års riksdag.

62

Teaterns bibehållande

å nu

varande tomt.

Teaterns ändrade

inredning.

stilriktig framställning af den stora operans scenerier, motsvarande utrymmen å nya

teatern skulle blifva alldeles otillräckliga, så att framförande af dylika scenerier på ett

ens något så när tillfredsställande sätt blefve å denna teater en omöjlighet. Till stöd

för detta omdöme anföras i skrifvelsen åtskilliga siffror, hvilka icke torde behöfva här

uprepas. Vidkommande åter möjligheten att vinna det omtalade målet genom den

nya teaterns tillbyggande och ändring, uplvser direktionen, att dertill visserligen finnas

att tillgå några uthyrda lägenheter inom teaterhuset likasom några derintill stötande

tomtområden, hvilka möjligen kunde fä förvärfvas, men de då under utarbetning

varande förslag till skärpta bestämmelser om teaterbygnader till undvikande af

eldfara torde medföra, att dessa utrymmen blefve behöfliga för andra ändamål och

derför icke kunde påräknas att afhjelpa scenens bristande längd, höjd och djup.

Huruvida de två sista bristerna kunde afhjelpas utan att äfventyra bygnadens bestånd,

vore synnerligen svårt att afgöra. För att åter åstadkomma scenens förlängning,

som vore ett grundvilkor för teaterns inrättande till en tidsenlig operascen,

måste man taga i anspråk en dertill gränsande, med dyrbara nyupförda bygnader

försedd egendom. Slutligen uttalar direktionen den åsigt, att, då nya teatern omöjligen

kunde användas för en ordnad operaverksamhet, denna teater ej heller kunde i

oförändradt skick provisoriskt ersätta stora teatern.

Hvad direktionen sålunda anfört visar otvätydigt, att all tanke på att utbyta

stora teatern mot den nya teatern med eller utan tillbygnader och förändringar måste

öfvergifvas. Skulle ny tomt för kungliga stora teatern beredas, anser komitén, såsom

redan i ett annat sammanhang blifvit här ofvan omtaladt, Artilleriplanen vara den

enda tillgängliga plats, som kan komma i fråga att dertill användas. Men då ej heller

denna kan, innan de östra delarna af Norrmalm blifva något så när fullt bebygda, i

centralt läge med framgång täfla med den nu varande tomten, och denna senare icke

enligt komiténs förslag skulle tagas i anspråk för annat bygnadsföretag, har komitén

saknat anledning att föreslå teaterns flyttande från sin nu varande plats.

Komitén har nyss uplyst, att ett år 1881 upgjordt förslag till en tillbygnad för

kung! stora teatern å den nu varande tomten beräknades utom maskinerier och

värmeledning kosta 1,680,000 kronor, och med kännedom om de dryga summor, som

på senare tiden utgifvits i flere af Europas större städer för att bereda dem fullt

tidsenliga teatrar, lider det knappast något tvifvel, att det år 1881 beräknade belopp

skulle visa sig för ändamålet otillräckligt, i synnerhet som sedan dess fordringarna

på anstalter till undvikande af eldfara å teatrar betydligt stegrats och nya

skärpta bestämmelser i sådant syfte för teaterbygnader i Stockholm utfärdats. En

fullt tidsenlig ny teater i stället för nu varande kungl. stora teatern kan svårligen

med säkerhet beräknas blifva upförd för mindre än det förut omtalade beloppet af

2,500,000 kronor. Ett under nu varande förhållanden, då många dyrbara bygnadsföretag

för statsverkets räkning måste inom den närmaste tiden utföras, väckt förslag

derom, att 2,500,000 kronor skulle användas för en ny teaterbygnad, skulle tydligen

icke hafva den ringaste utsigt till framgång. Komitén har derför bort för afhjelpande

63

af de allmänt erkända olägenheter, som vidlåda den nu varande teaterhygnaden,

föreslå en utväg, som icke verkar afskräckande genom höga kostnader. En sådan

utväg är enligt komiténs åsigt det förslag till ombygnader och ändrade inredningar

vid teatern, som antvdes i några af en af komiténs ledamöter, öfverintendenten

Zettervall, upgjorda eskissritningar. Förslaget har icke blifvit i enskilda delar utarbetadt,

hvarför det väl är möjligt, att vid dess närmare genomtänkande en eller

annan detalj kan finnas böra ordnas annorlunda, än eskissritningarna antyda, menför

att kunna bedöma, huruvida planen i sina hufvuddrag låter tillämpa sig, torde dessa

ritningar lemna tillräcklig ledning.

Det är hufvudsakligen följande olägenheter, som vidlåda stora teatern i dess

närvarande skick. En af dessa är, att salongen, såsom rymmande endast omkring

980 åskådare, är altför liten, så att teatern icke är i tillfälle att, då några stycken

locka publiken till sig, bereda sig all den inkomst, som kunde vara möjlig. En annan

olägenhet är den, att scenen icke har tillräcklig höjd för att medgifva fondernas uphissande

utan vikning eller rullning, något som genom deras hastiga nötning och

nödvändigheten att till det föråldrade maskineriets skötande anlita en onödigt stor

arbetsstyrka mycket bidrager att öka dagkostnaderna. Slutligen har med skäl anmärkning

gjorts dels mot det för åskådarnes och scenpersonalens säkerhet vådliga i

de få utgångarna och de trånga dörrarna och gångarna; dels mot den dåliga luftväxlingen

och felaktigheterna vid öfriga anordningarna i afseende å åskådareplatser,

klädloger och dylikt; dels slutligen mot saknaden af en foyer för allmänheten. lalla

dessa afseenden skulle det framlagda förslaget afhjelpa de öfverklagade bristerna. En

större salong komme att beredas genom att till nu varande salongen lägga den derutanför

löpande korridoren. Derigenom blefve platsernas antal på golfvet och i parkettlogen 528,

på första raden 214, på den andra 246, den tredje 322 och den fjerde 440, hvadan, då

i förslaget ingår, att femte raden, som icke fans vid teaterns första inrättande, skulle

borttagas, sammanlagda antalet platser komma att upgå till 1,750, eller en tillökning

af omkring 78 procent. Genom den kungliga logens flyttning från fonden af salongen

till en af sidorna närmast scenen skulle en bred ingång med rymliga korridorer beredas

för åskådarna på de nedre platserna. Till raderna föra likaledes rymliga trappor,

utmynnande i tillräckliga korridorer. Yäl belägna klädloger skulle vinnas bland annat

genom upförande af en tornlik nybygnad, som förmedlar den nyupförda fasaden åt

Carl XII:s torg med den åt strömmen liggande, hvilken likasom den åt Gustaf Adolfs

torg skulle bibehållas. Anordningar hafva vidtagits för att göra högst väsentliga

förenklingar i maskineriet å scenen, och det har blifvit sörjdt derför, att fonderna

kunna uphissas raka. En rymlig och vacker foyer har anordnats för publiken. Väsentliga

förbättringar hafva gjorts i afseende å magasiner. För inhemtande af detaljerna

af dessa med flere anordningar, hänvisar komitén till eskissritningarna. Kostnaden

för samtliga anordningar, sådan den visar sig efter fyringeniören Höjers m zi zi

granskning af kostnadsberäkningen, skulle upgå till 705,700 kronor, eller, om de till

133,000 kronor beräknade reparationer i teaterhuset, som under den närmaste tiden

64

måtte ske, afräknas, 572,700 kronor, hvilket belopp jämfördt med förenämnda 1,680,000

är ganska ringa, i synnerhet om man tager i betraktande, att, enär scenen enligt detta

förslag bibehålies, icke såsom vid tillbygnadsförslaget några kostnader behöfva nedläggas

på dekorationernas ändring. Efter att hafva tagit del af förestående ombygnadsförslag,

begärde komitén att teaterdirektionen skulle yttra sig deröfver. Då redogörelse

Bil. i. nu lemnas för det utlåtande, bemälde direktion med anledning deraf afgifvit i frågan,

anser komitén sig höra vid do särskilda af direktionen framstälda anmärkningar göra

några erinringar.

Efter att hafva antydt svårigheten att med endast eskissritningar till ledning

och under en kort, af löpande tjenstgöromål uptagen tid afgifva ett tillräckligt fullständigt

yttrande i den vidlyftiga frågan anmärker direktionen, att salongen synes

vara åtminstone för den närmaste framtiden tilltagen alt för stor, till bevis hvarpå

anföres, att under det senast förflutna spelåret, som i afseende å antalet teaterbesökande

icke var mindre fördelaktigt än föregående år, medeltalet besökande icke upgått

till 600, dervid de dyrare platserna, parkett och isynnerhet första raderna, sällan

visat sig otillräckliga, hvaremot det varit önskvärdt att få utrymmet å de billigare

platserna i någon mon ökadt. För direktionen stälde det sig tveksamt, huruvida en

så stor utvidgning som den föreslagna skulle medföra verklig vinst. Salongens så

betydligt tillökade höjd och vidd inneburo möjligen fara för försämring af nu varande

synnerligen goda akustiska förhållanden, hvartill komme det stora kostnader föranledande

krafvet, om icke på mäktigare röster, dock på körens och orkesterns förstärkning.

Slutligen sättes i fråga, huruvida icke radernas antal kunde inskränkas från

fyra till tre och ändock 2—300 goda platser vinnas.

Mot den sålunda framstälda anmärkningen vill komitén först och främst erinra,

att det hittils, såsom det vill förefalla, på goda grunder ansetts snart sagdt såsom

ett axiom, att det inskränkta antalet platser varit en bland hufvudanledningarna till

det mindre lyckliga finansiela resultatet af kungliga stora teaterns verksamhet. Komitén

kan icke heller se, att det skäl, som direktionen velat till stöd för sin i icke

obetydlig grad från detta allmänna antagande afvikande åsigt finna deri, att medeltalet

besökande under sista spelåret icke upgått till 600, utgör något giltigt bevis

för denna åsigts riktighet. Det är icke medeltalet besökande, som är afgörande för

frågan om en teatersalongs lämpliga storlek, utan antalet af dem, som tillströmma vid

de tillfällen, då något, som särskild! lockar publiken, gifves å teatern. För hvar och

en, som då söker och icke erhåller plats och ej heller är i tillfälle att senare tillfredsställa

sin önskan att se det ifrågavarande stycket på teatern, gör denna en gifven

förlust. För ett omdöme, huru ofta sådant inträffat vid stora teatern under det sista

spelåret, lemnar hänvisningen till medeltalet teaterbesökande icke den ringaste ledning.

Den omständigheten, att enligt direktionens egen uplysning behofvet af ökadt

utrymme egentligen gjort sig gällande för de jämförelsevis billigare platserna, gifver

ock en bestämd anvisning derom, att moderata pris på ett stort antal af platser skola

hafva till gifven följd, att en salong äfven med ett betydligt större antal platser, än

65

som rymmas i den nu varande teatern, utgör ett bland vilkoren för ett bättre finansielt

resultat af teaterverksamheten. Det kan för fiffigt icke vara riktigt att vid en

större ombygnad se endast på den närmaste framtidens kraf. Eu dylik genomgripande

åtgärd kan icke vidtagas med korta mellanrum, utan torde en klok omtanke bjuda

att genast göra salongen så stor, som omständigheterna medgifva, äfven om en följd

af år kan förflyta, innan en trängande nödvändighet föreligger för ett sådant mått,

Skulle ock under den mellanliggande tiden en eller annan utgiftspost, som säkerligen

icke har någon större betydelse i förhållande till hela utgiftssumman, blifva högre, än

som, strängt taget, är alldeles nödvändigt, är en sådan olägenhet icke att jämföra med

den, som efter denna tids förlopp skulle upstå genom att icke kunna göra sig till

godo all den inkomst, som då kan erhållas. Härmed vill dock komitén icke hafva

sagt, att det ju ej vid ärendets slutliga pröfning kan finnas lämpligt att göra tre i

stället för fyra rader. Huruvida åter giltiga skäl finnas att besluta sig derför, kan

det icke tillkomma komitén att nu yttra sig öfver, då det framlagda förslaget, såsom

redan blifvit angifvet, endast är ett första utkast, som bör undergå en genomgående

granskning, innan den slutliga bygnadsplanen fastställes. Hvad åter beträffar

den upkastade frågan om den af komitén i fråga satta ombygnadens verkan i akustiskt

hänseende, sa, vid det förhållande att en stor osäkerhet råder om akustikens lagar

och deras tillämpning i ett så kompliceradt rum som en teatersalong, är det förenadt

med vanskligheter att på förhand beräkna, om ett bvgnadsförslag kommer att i denna

del slå sig lyckligt ut; men denna osäkerhet torde vara åtminstone lika stor vid

byggande af en ny salong som vid jämförelsevis mindre ändringar i en befintlig, i

hvilken enligt allas sammanstämmande omdöme detta svåra problem blifvit på ett

sällspordt lyckligt sätt löst.

Vidare anmärker direktionen, att genom förläggande af den kungliga logen med

dess foyer på östra sidan af salongen utrymmet söndras för de för teaterns verksamhet

nödiga lokalerna och den olägenhet upstår, att de för den kungliga familjens

begagnande afsedda toalettrummen komma en trappa ned från foyern, hvaremot, om

denna loge finge sin plats på vestra sidan, nu varande körfoyern skulle kunna blifva

foyer till samma loge och derjämte lemna tillräckligt utrymme för toalettrum.

Den sålunda gjorda anmärkningen eger nog sin riktighet, och en sådan plan

skulle ock hafva blifvit följd, om förslagsställaren tilltrott sig att taga de åt Gustaf

Adolfs torg vettande rum i anspråk för ändamålet. Det torde så mycket mindre

kunna komma i fråga att vid utförandet afvika från denna af direktionen gjorda anvisning,

som derigenom den ytterligare, ganska vigtiga fördel vinnes, att större

magasinsutrymme beredes för teatern.

Dernäst yttrar direktionen, att, oaktadt förslaget medför den stora fördel, att

dekorationerna kunna i sin helhet uphissas utan att vikas, tillämpning af det system

för maskineriet, som allmänt erkännes vara det mest praktiska och ändamålsenliga

och derför nu mera följes vid nya teaterbygnader, icke kunnat vid ombygnaden full

9

-

66

ständigt tillämpas på grund af scenens af bredden å den södra fasadens avantcorps

beroende ringa bredd.

Såsom direktionen redan antydt, är det upgifna önskningsmålet omöjligt att upnå,

om den södra fasaden skall kunna bibehållas, något som åter icke lär kunna komma

i fråga att frångå, i synnerhet som hela fondernas uphissande är det ojämförligt

vigtigaste och den anmärkta olägenheten egentligen inskränker sig dertill, att vid

uphissandet starkare friktion upstår, så att möjligen några flera man behöfva dertill

begagnas. Ställer man deremot den högst betydligt ökade kostnad, som skulle orsakas

af den nästan fullständiga ombygnad af scenområdet samt den dermed sammanhängande

ändring af husets fasad, som behöfde sko för att vinna jämväl det af direktionen

eftersträfvade mål, så lär nödvändigheten att stadna vid hvad i detta afseende

föreslagits ligga för öppen dag.

I direktionens skrifvelse anföres dernäst, hurusom ritningarna icke visa, huruvida

de nu varande bjelklagen till dekorationsmagasinen skola ändras så, att magasinen

komma, såsom nödvändigt är, i nivå med scenen, ej heller huru det kornme att förhålla

sig med utrymmena i de derunder belägna magasinen och under dessa varande

källare.

Med anledning häraf bör uplvsas, att nödvändigheten att lägga de förut omtalade

magasinen i plan med scenen skulle ses till godo.

Mot klädlogens förläggande i tornbygnaden i husets sydöstra hörn gör direktionen

den anmärkning, att tillträde dertill synes blifva beredt endast genom en enda

trappa, hvarigenom vid eldsolycka utgången från större eller mindre del af dessa

loger syntes kunna blifva afskuren.

Häremot tillåter sig komitén erinra, att denna trappa är dubbelt så bred

som nu • varande trappa från klädlogerna, att dessa loger ligga åt gatan, samt att

i öfrigt utgångarna äro så anordnade, att någon trängsel vid påkommen olycka

icke är att befara. Skulle en ytterligare trappa det oaktadt anses vara af nöden, kan

en sådan lätt anbringas.

Vidare sätter direktionen i fråga, att trapporna och utgångarna för scenpersonalen

icke skulle vara i noggran öfverensstämmelse med gällande bygnadsförfattning,

och särskild! framhållas de två i fonden, föreslagna jerntrapporna, för så vidt

de varit afsedda utom till komunikationstrappor äfven vid eldsolycka.

Denna anmärkning torde bero på ett förbiseende. Såsom ritningarna visa, finnas

två brandfria trappor, en på hvardera sidan, att af scenpersonalen begagnas vid eldsolycka.

De omtalade trapporna i fonden åter äro afsedda endast för inre kommunikation,

men kunna, om så anses lämpligt, mycket väl inklädas i mur.

Ritningens eskissartade beskaffenhet har, såsom direktionen ock, att döma efter

hvad dernäst i skrifvelsen säges, synes hafva insett, gjort, att icke i detalj angifvits,

hvartill eu mängd lediga rum skulle användas, hvadan den i förbigående gjorda anmärkningen

härom icke lär fordra någon vidare förklaring.

Slutligen fäster direktionen komiténs upmärksamhet på den stora olägenheten

af att i ett teaterhus inrymma restaurations- och källarelokaler och på önskvärdheten af,

att de dertill enligt förslaget afsedda lägenheter blefve använda till direkt nytta för

teatern eller, om de kunde till större eller mindre del undvaras, företrädesvis till

butiker, som kunde gifva en afsevärd inkomst.

Denna direktionens åsigt synes komitén tänkvärd, och det kunde äfven förtjena

undersökas, huruvida man icke borde gå ett steg längre och genom tillbygda arkader

med bodar åt Carl XILs torg skaffa teaterkassan en ökad inkomst, på samma gång

bygnaden vunne ur arkitektonisk synpunkt genom möjligheten att på sådant sätt

bilda en fullt tillfredsställande öfvergång mellan bygnadens östra och södra sidor.

Då hvad direktionen anfört mot utkastet till ombygnaden icke, efter hvad af

det nu sagda framgår, kan enligt korniténs mening anses vara af beskaffenhet, att

tanken på denna ombygnad bör öfvergifvas, föreslår komitén kungl. stora teaterns

ombyggande med hufvudsaklig ledning af ofvan omtalade eskissritningar.

Stockholm den 29 november 1884.

O. M. BJÖRNSTJERNA.

C. G. MALMSTRÖM.

E. VON DEK LANCKEN.

GUST. af UGGLAS

ADB. LINDHAGEN.

DISS ÖL. LARSSON.

WILH. WALLDÉN.

HELGO ZETTERVALL.

C. G. H1ERTA.

HENR. WESTIN.

Moritz Rubenson.

SÄRSKILDA MENINGAR.

Särskild mening af Herr frih. Gust. af Ugglas .

Sid.

71.

» » Herr 0. M. Björnstjerna.....................................

» » Herrar Alb. Lindhagen och E. von der Lancken

» » Herr Alb. Lindhagen .......................................

» » Herr Helgo Zettervall.............. .........................

» » Herr Carl Gustaf Malmström ............................

» » Herrar Liss Olof Larsson och C. G. Hierta ........

» » Herr Wilh. Walldén ........................................

» » Herr Henr. Westin ...........................................

71.

83.

95.

109.

115.

117.

119.

119.

Af herr friherre Gust. af Ugglas.

På grund af riksdagens skrifvelse kar komitén varit förhindrad att yttra sig om

lämpligheten att på Helgeandsholmen förlägga ett riksdagshus, men då frågan härom

varit föremål för lifliga öfverläggningar inom komitén och, efter hvad jag erfarit,

kommer att uptagas i reservationer mot komiténs förslag, har jag velat förklara, att,

om äfven nyss berörda formela hinder icke förefunnits, jag hufvudsakligen på de skäl,

framlidne öfverintendenten Scholander anfört i det af justitierådet Lindhagen här

nedan åberopade yttrande af den 24 juli 1877, skulle ha ansett förläggande på Helgeandsholmen

af en bygnad med de stora dimensioner, ett riksdagshus måste ega,

icke utgöra det önskningsmål, man i afseende å denna holmes ordnande bör för sig

upställa, och att jag sålunda, förr än hvarje annan lösning af denna för Stockholm

så vigtiga fråga visat sig vara omöjlig, icke kan biträda ett sådant förslag.

GUST. ap UGGLAS.

Af herr O. M. Björnstjerna.

Då riksdagen i underdånig skrifvelse af den 10 juni 1883 anhöll, »att Kong!.

Maj:t täcktes låta utreda, hvar och huru lämplig bygnadsplats eller lämpliga bygnadsplatser

för nytt riksdagshus och nytt riksbankshus må kunna beredas o. s. v.», förekom

i motiveringen till bemälda underdåniga skrifvelse en ur sammansatta stats- och

bankoutskottets betänkande i frågan hemtad mening, hvaruti ingen ändring af kammarna

vidtagits, af innehåll att »åt dem, som erhölle updrag att utreda frågan och

upgöra förslag, borde lemnas full frihet, på det att det bästa möjliga förslag kunde

framställas» —- men att — »det ej synts riksdagen lämpligt att i utredningen inbegripa

frågorna om Helgeandsholmens ordnande och nytt hofstalls anskaffande»

beträffande hvilka frågor utredning redan föreligger — »af hvilken det lärer framgå,

att deras sammanblandning med frågan om åstadkommande af ett nytt riksdagshus

torde betydligt aflägsna möjligheten att snart erhålla ett sådant».

Till följd af detta yttrande har komitén ej ansett sig böra till omröstning uptaga

förslaget om i fråga varande bygnaders förläggande till Helgeandsholmen, ehuru den

72

föreliggande utredningen hos flera af dess ledamöter alt mer stadfästat den öfvertygelse,

som vid föregående tillfällen uprepade gånger uttalats af de komiterade, som

haft sig samma utredning anförtrodd, äfvensom af de myndigheter, till hvars yttrande

frågan då hänskjutits, nämligen att ingen så lämplig plats som Helgeandsholmen

tinnes för i fråga varande bygnader hvarken med afseende å platsens centrala läge,

frihet för eldfara, prydlighet eller i betraktande af den storartade försköning, Sveriges

vackra hufvudstad derigenom skulle vinna, för hvilken ingen fosterlandsvän bör kunna

vara likgiltig. Endast på detta sätt, genom att draga fördel af holmens förträffliga

belägenhet för vigtiga bygnadsbehof, kan kostnaden för densammas ordnande blifva

mindre känbar och inskränkas till belopp, som lemna någon utsigt, att denna hufvudstadens

medelpunkt skall kunna inom en beräknelig framtid räddas från dess nu

varande förnedringstillstånd och förvandlas till hvad den bör vara, föreningspunkten

och slutstenen i den praktfulla tafla, vår med rätta prisade hufvudstad här erbjuder,

och hvari fattas blott ordnandet af denna holme, hvilket nu skulle kunna vinnas med

ringa, om någon upoffring utöfver hvad kostiraden blefve för de nödvändiga bygnadsbehofvens

tillfredsställande på annat i fråga satt, om än i de flesta afseenden mindre

tillfredsställande sätt.

Att riksdagen för sin de! icke bör kunna hafva något principielt emot förläggandet

till Helgeandsholmen af i fråga varande bygnader, synes bäst deraf, att

just denna plats var den, som af riksdagens båda kamrar med öppen blick för densammas

företräden dertill utsågs, när fråga första gången efter representationsförändringen

år 1872 väcktes om upförande af nytt riksdagshus med eller utan nybygnad

för riksbanken.

Endast farhåga för de stora kostnader, förslagets utförande förmodas komma

att medföra, synes hafva afhållit riksdagen från att fullfölja på denna bana. Man

hoppades, att målet skulle lättare och på billigare sätt vinnas genom företagande af

hvardera bygnadsfrågan för sig och ansåg det leda till besparing, om riksdagshuset

helst upfördes å BAddarholmen. Följden har blifvit framläggandet af sex eller åtta

förslag till riksdagshusets om- eller nybygnad ensamt på Riddarholmen, andra förslag

att förtiga, äfvensom flera planer till bankens nybygnad på olika platser.

Alla dessa förslag hafva likväl fallit, och det har dervid visat sig, att några

bland dem sannolikt blifvit än kostbarare än det ursprungliga förslaget om riksdagshus

och bankbygnad gemensamt på Helgeandsholmen. Så var händelsen med förslaget

om nytt riksdagshus på generalstabens in. fl. tomter, utan att riksbankens behof på

samma gång till godo sågs, äfvensom med förslaget att för riksbanken ensam uplåta

Helgeandsholmen och bekosta stallets flyttning, lemnande frågan om nytt riksdagshus

oafgjord.

Under dessa sträfvanden hafva nu tio år förflutit utan annan frukt än att alt

tydligare ådagalägga, huru riktig riksdagens första tanke var att förlägga riksdagshus

och riksbank i förening till den för båda lämpligaste platsen, eller till Helgeandsholmen.

På Skeppsholmen skulle visserligen riksdagshuset kunna erhålla ett fritt

78

och framstående läge, men platsens belägenhet så godt som utanför staden och på

ett militäretablissements område gör den för ändamålet mindre passande. Då dertill

kommer, att det icke lärer kunna i fråga sättas att dit förlägga äfven riksbanken,

åter står alltid svårigheten att för denna finna en fullt lämplig och tillfredsställande

bygnadsplats, en svårighet som komitén enligt min åsigt icke lyckats lösa, då bankens

ombygnad på dess nu varande plats komme att medföra alt för stora olägenheter för

rörelsen under de flere år, nybygnaden måste pågå, och hvarken denna tomt eller

någon af de öfriga, komitén i fråga satt, komme att erbjuda tillräckligt utrymme,

så framt banken ej fortfarande såsom nu skulle på tvänne sidor förblifva omsluten

af trånga gator och följaktligen hotas af eldfara från angränsande hus, en olägenhet

som väl hör undvikas vid upförande af ny bankbygnad.

Något tvifvel bör ej kunna upstå, att ingen af de i fråga satta platserna kan

för riksbanken erbjuda sådana fördelar som Helgeandsholmen, ett förhållande som

redan vid flerfaldiga tillfällen blifvit af bankofullmäktige och bankoutskottet framhållet.

Med afseende härå tillåter jag mig blott åberopa följande utdrag af fullmäktiges utlåtande

till 1881 års bankoutskott. r) »Då fullmäktige nu------— gå att

föreslå åtgärder för upförande på Helgeandsholmen af ett riksbankshus, torde fullmäktige

icke behöfva att vidlyftigt redogöra för de olägenheter, som vidlåda de för

närvarande åt riksbanken uplåtna bygnader. Deras föråldrade, med rörelsens nu

varande gång föga öfverensstämmande och för allmänhetens beröring med banken

obeqväma inredning är för riksdagens ledamöter väl känd. Icke mindre i ögonen

fallande är deras olämpliga läge i afseende på eldfara, då de på tre sidor ligga tätt

omgifna af andra bygnader, i hvilka eldfarliga yrken kunna bedrifvas eller lätt antändliga

varor upläggas. Och om sjelfva läget inom Stockholm i forna dagar, då

Södermalm utgjorde eu betydligare del af Stockholm än nu och affärslifvet var mera

sammanträngdt inom broarna, kunde anses tillfredsställande, har förhållandet blifvit

helt annorlunda, sedan Norrmalm och Ladugårdslandet vunnit så betydlig utvidgning,

samt jämväl penninge- och andra inrättningar mer och mer söka sig plats derstädes.»

»Fullmäktige, som för sin del vidhålla, hvad de förut yttrat derom, att en plats

å Helgeandsholmen på lämpligt afstånd från Norrbro vore företrädesvis passande för

upförande derstädes af bygnad för riksbanken, kunna öfvergå till yttrande om de

särskilda vilkor, som i Kongl. Maj:ts skrifvelse finnas uptagna.»

»Den bestämda köpeskillingen af 1,200,000 kronor» (motsvarande kostnaden för

hofstallets flyttning till Artilleriplanen jämte upförande af ett vaktstall i kungl. slottets

närhet) »är visserligen betydlig, men då i den trakt, dit riksbanken i händelse af

flyttning lärer böra förläggas, icke finnes annat än redan bebygda, dyrbara tomtplatser,

samt de fördelar, en plats på Helgeandsholmen kunde erbjuda banken i på en gång

godt trafikläge, vidsträckt utrymme och trygghet mot yttre eldfara, icke i samma

‘) Bankoutskottets memorial n:r 9 år 1881 sid. 5 och följande.

10

74

mon skulle kunna annorstädes i denna trakt vinnas utan måhända ännu större upoffring,

anse fullmäktige det vara med riksbankens bästa öfverensstämmande att antaga

det nu gjorda anbudet. I fråga om sättet för utgörande från riksbanken af köpeskillingen

få fullmäktige fästa upmärksamheten på, att såsom riksbankens skuld bokfördes

vid slutet af nästlidna år ej mindre än 1,553,602 kronor 59 öre för inlösen af

utgifna, men ännu icke till inlösen företedda bankosedlar. Då dessa utgöras hufvudsakligen

af sedlar af lägre valörer, hvilka under tidernas lopp sannolikt till största

delen blifvit förstörda eller eljes förkommit, torde den del af förenämnda skuldbelopp,

som öfverskjuter köpeskillingen, med alt skäl kunna antagas tillräcklig att inlösa de

bankosedlar, hvilka verkligen finnas utelöpande och blifva till inlösen företedda —

— — — fullmäktige få derför föreslå att, i den mon köpeskillingen erlägges, ett

motsvarande belopp afskrifves å - de för bankosedlarnas inlösen nu bokförda belopp

— — —». Hela liqviden af de 1,200,000 kronorna skulle sålunda kunna ske genom

en simpel bokföringsåtgärd och utan att på något sätt förminska bankens rörelsekapital

eller inverka på bankovinstens belopp.

Bankoutskottet yttrar i sammanhang härmed:

»Utskottet, som med fullmäktige till alla delar instämmer i deras omdöme ej

mindre om de nu varande riksbanksbygnadernas otillfredsställande inredning — —•

— — än ock om deras olämpliga läge i afseende å eldfara från angränsande bygnader

äfvensom med hänsyn till handels- och affärsrörelsen inom Stockholm samt den

riktning, hvari hufvudstadens bebyggande och utvidgning nu mera obestridligen fortgår,

och som derjämte är af den mening, att någon i alla afseende lämpligare plats inom

Stockholm för ett riksbankshus än Helgeandsholmen ej står att finna, har på dessa

grunder, och då någon annan för upförande af en sådan bygnad passande tomt i

nämnda tätt och dyrbart bebygda trakt af hufvudstaden svårligen skulle kunna för

det belopp, som nu blifvit i fråga satt, eller 1,200,000 kronor, förvärfvas, funnit sig

— — — — höra på det kraftigaste tillstyrka, att det tillfälle, som nu erbjuder

sig att kunna få riksbanken förflyttad till Helgeandsholmen, må varda begagnadt».

Om nu riksbanken icke kan på annat ställe finna en i alla afseenden så fördelaktig

plats som på Helgeandsholmen och medgifvas måste, att äfven riksdaghuset der

skulle i sjelfva medelpunkten af hufvudstaden erhålla en i alla afseenden värdig och

fördelaktig belägenhet, åter står att undersöka, huruvida dessa båda bygnaders upförande

derstädes i ett sammanhang skulle möta så stora hinder eller medföra så

mycket drygare kostnader än andra föreliggande förslag, att icke dessa mer än väl

komme att upvägas genom de fördelar, som på sådant sätt vunnes.

Det förnämsta hindret för denna plans förverkligande torde ligga i svårigheten

att finna en lämplig tomt för hofstallet äfvensom i de kostnader, detsammas flyttning

komme att medföra.

När för offentliga bygnader utrymme behöfves, är väl naturligt och med god

hushållning öfverensstämmande, att dertill i främsta rummet användas tomter, helst

obebygda, som redan tillhöra staten, och då detta kan ske utan att misspryda den

75

stadsdel, hvari on sådan tomt är belägen, eller menligt för sundhet och samfärdsel

inkräkta på utrymmet dersammastädes, förtjena de anspråk intet afseende, som ständigt

vid dylika tillfällen framkomma, att staten skall afstå från begagnande af en sådan

bygnadstomt på grund deraf, att don bör förblifva eller ordnas till en öppen plats,

ett salutorg eller en plantering. En sådan plats är Artilleriplanen, belägen i en

trakt, der promenader och stora öpna platser följa tätt på hvarandra, hvilken, om den

vackert bebygges och på tre sidor omgifves med breda gator samt på den fjerde får

framför sig en stor öppen plats åt Nybroviken, skulle blifva en prydnad för denna

trakt, som eljes i långliga tider lärer få förblifva i sitt nu varande oordnade och

vanprydliga tillstånd, belamrad med skräpiga och fula bygnader.

För en riksbank är denna plats alt för aflägsen och för ett riksdagshus dessutom

ej tillräckligt framstående, beherrskad som den är af högre belägna bygnader

tätt invid och synlig på något längre afstånd blott från en sida. Den egnar sig

deremot synnerligen väl för ett hofstall, hvilket på intet vis behöfver vara missprydande,

hvarpå talrika exempel gifvas i andra länder, t. ex. i Köpenhamn, der

Christiansborgs slott erbjöd den vackraste anblick just från den sida, framför hvilken

de i halfcirkel upförda stallbygnaderna bildade en prydlig förgrund. Med en vacker

fasad åt hamnen och ordnad på tidsenligt sätt med kloak- och vattenledning, telefon

o. s. v. komrne en sådan stallbygnad utan tvifvel att motsvara alla billiga anspråk

på prydlighet, snygghet och ändamålsenlighet.

Att deremot en så dyrbar och välbelägen plats som Helgeandsholmen egnar

sig långt bättre till en bygnad för nationalrepresentationen än för ett stall, derom

böra meningarna ej kunna vara delade, men med hvarje år minskas utsigten att få

stallet derifrån, i samma mon jordvärdet stiger och de tomter bebyggas, som kunna

för ändamålet i fråga komma. Att låta en plats af det värde som Helgeandsholmen

vanprydas af så underhaltiga bygnader som för närvarande är en misshushållning,

som ingen enskild skulle låta komma sig till last. Hög .tid är således, att staten

drager fördel af denna sin dyrbara egendom, hvartill rätta tidpunkten nu torde vara

inne, då flere stora och maktpåliggande byggnadsbehof kunna genom holmens användande

på bästa sätt tillfredsställas.

Skulle likväl alt för stora betänkligheter hysas mot hofstallets förläggande till

Artilleriplanen, finnes för detsamma en annan, i alla afseenden lämplig plats på det i

Klara sjö utfylda område, som tillhör statens jernvägar och nu användes till uplag

hufvudsakligast för ved. Belägen mellan Nya Kungsholmsbrogatan, Klara sjö, gasverkets

tomter och Lilla Munklägersgatans förlängning, innehåller den med inberäkning

af ett mindre stycke, som enligt stadsplanen skall ytterligare utfyllas i sjön, en

större yta, än som för stallet varit afsedd på Artilleriplanen. Från södra eller vestra

slottsportarna till i fråga varande plats är afståndet omkring 1,500 fot, eller en tredjedel

kortare än till Artilleriplanen, hvarigenom ett särskildt handstall i slottets närhet

sannolikt blefve öfverflödigt. Platsen är obebygd, så att stallets upförande der kunde

utan dröjsmål påbegynnas; den ligger vid sjö och vid jernvägsstation, hvarigenom

76

transporter underlättas, alt fördelar att taga i beräkning. För jernvägen torde donna

plats vara mindre behöflig än bakom liggande qvarter ända ned till Kungsgatan, från

hvilka vagnar kunna direkt insparas till centralstationen, hvilket icke kan ske från

den i samma höjd som stationen belägna eller ännu längre framskjutna tomten i

fråga, utan att vagnarna ryggas en lång sträcka tillbaka.

Skall tanken på stallets förläggande till Artilleriplanen öfvergifvas, på det denna

må förblifva en öppen plats, fordrar billigheten, att densamma af Stockholms stad

öfvertages, i hvilket fall staden borde i utbyte lemna andra, i värde motsvarande tomter

i närheten af centralstationen, företrädesvis de staden redan tillhörande gasverkets

tomter, såsom de för jernvägen bäst belägna, då derigenom på samma gång vunnes

önskemålet att få gasverket förflyttadt utanför staden, en åtgärd som för öfrigt redan

lärer vara i princip afgjord.

Hvad kostnaden beträffar, har komitén beräknat den högre för Helgeandsholmen

än för något af de andra förslagen med undantag blott för operahustomten, eller,

sedan afdrag gjorts för de besparingar, som böra detta förslag tillgodoräknas, i fall

riksbanken samman bygges med riksdagshuset, till 3,091,000 kronor, hvaruti då ingår

nytt hofstall på Artilleriplanen och vaktstall vid slottet, grundläggning för riksdagshuset,

innefattande jämväl utrymme för riksgäldskontoret och justitieombudsmannens

expedition, samt hela kostnaden för Helgeandsholmens ordnande med hugna granitkajer

samt tvänne broar öfver till Drottninggatan och Mynttorget, alt utan att något

bidrag från Stockholms stad beräknats för den storartade försköning och det underlättande

af samfärdseln, som sålunda skulle komma staden till del.

Om än hela denna summa skulle komma att af statsverket och riksbanken för

ändamålet utgå, bor dock ej förloras ur sigte, att på samma gång vunnes fördelarna

icke blott af det bästa möjliga läge för riksdagshus och bank, utan äfven ett nytt

och tidsenligt hofstall och Helgeandsholmens ordnande, hvilka båda frågor, om de än

upskjutas, förr eller senare måste vinna en lösning, utan att nu lärer kunna förutses,

hvilka upoffringar de då komma att medföra.

Komiténs kostnadsberäkning torde för öfrigt i flera fall kunna nedsättas. Sålunda

skulle, i händelse riksdagshuset ensamt förlägges till Helgeandsholmen, de

föreslagna båda broarna blifva obehöfliga och kostnaden för desamma, 220,000 kronor,

kunna inbesparas. Skall äfven banken der upföras på den vestligaste delen af holmen,

blifver måhända bron till Drottninggatan nödvändig, men den nyligen bygda

bron öfver Lilla Norrström kan mycket väl bibehållas, hvarigenom kostnaden minskas

med 60,000 kronor.

Någon utgift för borttagandet af kronobageriet och det förra artilleristallet vid

Artilleriplanen eller huset n:r 6 i qvarteret Bodarne torde icke här behöfva beräknas,

då detta icke varit händelsen i Kongl. Maj:ts proposition n:r 20 af den 11 mars 1881

angående hofstallets flyttning till samma plats, utan beloppet kunna inskränkas till

högst 3,300 kronor årligen till pensionering af några kronobageriets äldre tjensteman

eller arbetare under deras åter stående lifstid, i öfverensstämmelse med hvad Kongl,

77

Maj:t då äskade under förklaring, att den dittils vid kronobageriet bedrifna brödtillverkning

i så fall komme att nedläggas, en åtgärd som för staten snarare kunde förmodas

medföra besparing, att döma af den erfarenhet, som vid flottan vunnits, der

enligt marinförvaltningens utlåtande (sidd. 19 och 20 samma kung! proposition) åtgärden

att låta enskilde näringsidkare leverera erforderligt bröd för flottans manskap

härstädes icke medfört någon olägenhet, men väl under de nio år, dermed fortgått,

en besparing af sammanräknadt 15,477 kronor 69 öre.

Utgiften för stallets flyttning torde följaktligen kunna minskas med det för i

fråga varande bygnader uptagna värde, eller med 255,000 kronor.

Porlades hofstallet till tomten vid centralstationen, blefve förmodligen äfven

vaktstallot vid slottet öfverflödigt, för hvilket kostnaden är uptagen till 80,000 kronor.

För ordnandet af stränderna kring Helgeandsholmen uptager kostnadsförslaget

ett belopp af 759,600 kronor.

I sammanhang härmed torde få i minnet återkallas, hurusom Stockholms stadsfullmäktige

med anledning af framstäldt förslag om upförande å Helgeandsholmen af

bygnader för riksdagen, riksbanken och riksgäldskontoret, hörde öfver frågan, om och

i hvad mon de voro hugade och skyldige att i så fall deltaga i de med Helgeandsholmens

ordnande förenade kostnader, genom beslut af den 2 februari 1874 afgåfvo

det svar: »att staden icke ville undandraga sig att, i hvad på staden ankomme, medverka

dertill, att Helgeandsholmen varder på ett med hänsyn till holmens läge ändamålsenligt

och prydligt sätt ordnad, men att i frågans då varande skick, innan det

kommit till stadsfullmäktiges kunskap, på hvilket sätt holmen skulle ordnas, i hvilken

mon den komme att uptagas af bygnader för statens räkning, dessa bygnaders läge

m. m., staden icke kunde göra några andra utfästelser, än att ikläda sig förbindelse

dels att i sammanhang med holmens ordnande, och''sedan de vid dess nordvestra, i

strömmen utskjutande hörn befintliga bygnader blifvit genom statens försorg borttagna,

låta afskära detta hörn så, att holmens strand derstädes kommer vinkelrätt

mot Norrbro, samt i den nya linien upföra en stenkaj, under förbehåll att denna kaj

blir stadens egendom, dels att, derest holmen blir på ett tillfredsställande sätt ordnad

med öpna, för allmänheten tillgängliga platser bekosta dessa platsers beläggning med

tjenligt ämne och deras lyshållning.»

Betraktande den förbindelse, staden sålunda ikläda sig, såsom allvarligt menad

och ej kunnande hvilken dag som helst återkallas, yttrar äfven sammansatta statsoch

bankoutskottet på, som det vill synas, goda skäl i utlåtandet n:r 4 af den 7 maj

1874, att »stadsfullmäktige, genom beslut, som vunnit laga kraft» iklädt sig ofvan

stående förbindelse.

Visserligen hafva stadsfullmäktige genom ett senare beslut af den 10 januari

1878 återtagit detta löfte, men då utan tvifvel stadsfullmäktige lika litet nu som år

1874 vilja »undandraga sig att, i hvad på staden ankommer, medverka dertill, att

Helgeandsholmen varder på ett med hänsyn till holmens läge ändamålsenligt och

prydligt skick ordnad» eller vägra att fullgöra den förbindelse, staden då iklädt sig,

78

lärer kunna förutsättas, att staden alra minst kommer att till ändamålet bidraga med

det belopp, som erfordras för afskärande af holmens i strömmen utskjutande nordvestra

hörn samt för kajanläggning utefter den norra stranden, hvilket af stadens

bygnadschef beräknats komma att kosta 290,000 kronor. Statsverkets utgift för holmens

ordnande torde följaktligen minskas med åtminstone samma belopp.

Den nedsättning i komiténs beräkning öfver statsverkets utgift för Helgeandsholmens

ordnande med riksdagshus och bankbygnad samt hofstallets flyttning till

Artilleriplanen, som på grund af ofvan stående bör kunna vidtagas, utgör följaktligen

för:

Bron till Mynttorget ...................................................

............................... 60,000: —

Husen vid Artilleriplanen ..........................................

............................. 255,000: —

Stockholms stads en gång utlofvade bidrag minst.......

.............................. 290,000: -

Summa kronor 605,000: —

Den åter stående kostnaden blefve då kronor 2,486,000, i hvilken summa likväl

icke ingår någon lösen för de H. M. Konungen enskildt tillhöriga bygnader å Helgeandsholmen,

hvilken skulle utgöra efter taxeringsvärdet med 33x/3 procent förhöjning

283,000 kronor.

Såsom bekant har längesedan den termin tilländagått, hvilken Hans Maj:t bestämt

för löftets bestånd beträffande gåfvan af desamma utan någon ersättning, en

gåfva så mycket frikostigare, som endast en tredjedel af dessa hus genom arf tillfallit

den höge egaren men återstoden blifvit genom köp från medarfvingarne förvärfvad.

Ganska betydliga utgifter lära förestå för husens iståndsättning, hvarigenom kostnaden

för holmens ordnande måste ökas, i fall att beslut derom ej dessförinnan fattas. Än

värre vore, om bemälda hus öfverlåtas i andra händer för att ersättas med dyrbarare

nya bygnader, hvilkas expropriation utan tvifvel komme att kräfva högst betydande

utgifter.

Skulle förslaget antagas att ombygga riksbanken der den nu är belägen, ökas

utgiften med 120,000 kronor utöfver hvad bygnaden eljes beräknas kosta, till följd

deraf att bygnadsarbetet måste så fördelas, att bankens rörelse kan på stället fortgå

under bygnadstiden, hvilken ökade utgift besparas, om banken förlägges till Helgeandsholmen,

och följaktligen bör det senare förslaget tillgodoräknas.

Skulle deremot banken icke ombyggas på dess nu varande plats, utan nödigt

blifver att för ändamålet köpa en annan tomt till högre pris än 500,000 kronor,

hvartill värdet af bankotomterna uptagits, bör det Överskjutande beloppet likaledes

tillgodoräknas Helgeandsholmsförslaget, hvilket enligt af komitén beräknadt pris för

tomten i qvarteret Sjöhästen skulle utgöra kronor 109,000 och för Bergstrahlska husets

kronor 361,000.

Yid jämförelse med t. ex. de båda Skeppsholmsförslagen torde äfven böra tagas

i betraktande, att flera kostnader sannolikt äro att vid deras utförande motse, som ej

af komitén blifvit tagna i beräkningen. Förutsättningen kan sålunda lätt slå fel, att

för de kaserner och andra bygnader, som måste undanrödjas, lämpliga platser kunna

79

utan särskild kostnad beredas på Skepps- eller Kastellholmarna. Åtminstone ligger

den förmodan nära till bands, att arméförvaltningens förråd, om det skall flyttas,

bör för transporternas underlättande med det inre landet förläggas till närheten af

jernvägsstation, der tomt möjligen ej kan utan drygare kostnad förvärfvas.

Skulle justitierådet Lindhagens förslag antagas, lärer val ej gerna matroskasernen

kunna qvarstå på sin nu varande plats, der den konnne att skymma riksdagshuset.

I hög grad vanprydande blcfve äfven att bibehålla den långa och fula, flottan tillhörande

bygnad bakom detsamma, som komme att ligga snedt mot det föreslagna nya

palatset och endast 75 fot från dess ena hörn, eller det blott 50 fot aflägsna hus,

der vakten inrymmes, med dess ännu närmare belägna uthus.

Med kännedom om det varma intresse, stadsfullmäktige hysa för hufvudstadens

förskönande, och deras offervillighet, då frågor af vida mindre vigt i sådant afseende

förevarit, kan den förhoppning ej undertryckas, att fullmäktige för att inom en snar

framtid vinna det stora och eljes mycket ovissa målet af Helgeandsholmens ordnande

på ett i alla afseenden prydligt sätt, om än i en fråga, der meningarna äro så delade

detta under inga omständigheter lärer kunna ske just på det sätt, hvar och en för

sig anser vara det alra bästa, skola vara benägne att underlätta eller möjliggöra utförandet

genom vida större upoffringar, än här ofvan beräknats. Ifrarne för hela holmens

förvandlande till eu öppen plats böra besinna, att tankarna om lämpligheten

deraf äfvenledes äro mycket delado, och att detta mål, om det någonsin kan vinnas,

i ingen händelse lärer kunna upnås utan måhända flerdubla och för staden högst

känbara utgifter.

Stadsfullmäktiges beredningsutskott beräknade i memorial n:r 94 af den 11

december år 1877, de »kostnader, det skulle ådraga kommunen att ensam förvärfva

och med planteringar ordna holmen», så framt densamma förses »med höga stödjemurar

mot strömmen och bron till Mynttorget bibehålies oförändrad», till 2,306,500 kronor

förutom öfverlåtande till kronan af 33,415 qvadratfot mark vid Artilleriplanen och

utgiften för flyttning af tvättinrättningen å Helgeandsholmen, hvartill ytterligare

skulle komma 220,000 kronor för broar, i fall sådana skulle upföras till Drottninggatan

och Mynttorget. Kronan skulle likväl i så fall afstå sin eganderätt till den dyrbara

Helgeandsholmen, innefattande omkring 240,000 qvadratfot mark, utan annan ersättning,

än att staden bekostade de nya stallbygnaderna på till alra största delen kronans

mark vid Artilleriplanen, hvilken i och för sig torde i värde motsvara i det närmaste

hela den utgift för i fråga varande stallbygnaden, staden skulle öfvertaga.

Någon ersättning för kronobageriet och öfriga bygnader vid Artilleriplanen beräknades

ej heller dä, lika litet som någon lösen för de H. M. Konungen tillhörande hus på

holmen.

Äfven med fullaste förtroende till riksdagens offervillighet i frågor rörande

hufvudstadens förskönande måste allvarliga tvifvel hysas, huruvida representationen

skulle samtycka till att pa dylika vilkor afhända sig eu så dyrbar egendom som

Helgeandsholmen, hvilken för statens behof af centralt belägna bygnadsplatser är

80

oersättlig, och som, i fall den till enskilde spekulanter afyttrades, utan tvifvel komme

att betinga ett mycket högre pris.

För Stockholms stad blefve i alla händelser en utgift af i rundt tal två och en

half millioner kronor mycket känbar endast för förvärfvandet af en ny promenadplats

i en stadsdel, der sådana redan finnas i öfverflöd, hvilka fullkomligt kunna

täfla med eller öfverträffa densamma, hvad storlek och fägring eller utsigtens skönhet

derifrån beträffar; och i fråga sättas måste, huruvida stadens förtroendemän skola

kunna förmås att dertill samtycka. En så osäker förhoppning borde väl få vika, i

händelse hufvudstaden nu för långt billigare pris kunde vinna det efterlängtade målet

att få Helgeandsholmen ordnad på ett sätt, som, på samma gång det till godo såge

det allmännas behof, hvad fördelaktiga bygnadsplatser för riksdags- och bankohus beträffar,

frigjorde holmen från de missprydande bygnader, som nu vanhedra densamma

och till en del undanskymma slottets storartade fasad. Den öpna plats, staden sålunda

komme att förvärfva, blefve i alla händelser jämförlig med Gustaf Adolfs torg, sträckande

sig från Norrbro till den monumentala bygnad, som på ett storartadt sätt

skulle utsluta täflan på vestra ändan af holmen.

Om staden för att underlätta eller möjliggöra verkställigheten häraf förbunde

sig att till Helgeandsholmens ordnande och under samma vilkor för öfrigt, som stadsfullmäktiges

ofvan anförda beslut af don 2 februari 1874 innehåller, bidroge med t.

ex. 200,000 kronor årligen under fem års tid, blefve denna utgift föga betungande i

betraktande af den storartade försköning, staden genom förslagets utförande komme

att vinna, eller i jämförelse med hvad förhållandet skulle blifva, i händelse tanken

kunde förverkligas att för stadens räkning förvärfva holmen och på dess bekostnad

förvandla den i sin helhet till en i alla händelser inom altför trånga gränser innesluten

parkanläggning.

Skulle mot förmodan Stockholms stad undandraga sig att med något betydligare

belopp bidraga till holmens ordnande, kan en icke oväsendtlig besparing vinnas genom

bygnadens framdragande närmare Norrbro, hvarigenom den i anseende till bottnens

beskaffenhet kostsamma utfyllningen vid holmens vestra udde till stor del inbesparades

och grundläggningen af den längst deråt liggande de! af bygnaden blefve mindre

dyrbar. Den öpna platsen mellan Norrbro och riksdagshuset blefve då mera inskränkt,

men slottets hela fasad blefve lika fullt, på sätt i alla äldre förslag beräknats, synlig

från Gustaf Adolfs stoden, men ej såsom här föreslagits, från hela torget ända från *

hörnet af arffurstens palats.

Med afseende å tidpunkten, inom hvilken det nya riksdagshuset kunde påräknas

blifva färdigt, bör denna ej i någon väsentlig mon fördröjas, antingen bygnaden

förlägges på Helgeandsholmen, på Skeppsholmen eller på Artilleriplanen. Sedan

riksdagen fattat beslut om platsen, kommer nämligen altid minst ett år att förgå,

hvarunder inbjudning till täflan förmodligen blifver utsatt för upgörande af bygnadsritningar

och förslag, hvilka tidigast vid näst instundande riksdag kunde för representationen

framläggas. Vore Helgeandsholmen utsedd till bygnadsplats, kunde redan

81

under loppet af det forsta året den nya stallbygnaden företagas, till hvilken fullständiga

ritningar förefinnas, Indika förmodligen ej behöfde undergå större förändringar, antingen

stallet förlägges på Artilleriplanen eller vid Centralstationen, livilka båda platser

stå lediga till bebyggande. Redan under det följande året, eller så snart ritningarna

blifvit faststälda, kunde riksdagshusbygnaden å Helgeandsholmen påbegynnas, då

denna är föreslagen att upföras längre vesterut än stallet, af hvilket endast ett mindre

hörn komme att af den nya bygnaden beröras, hvilket hörn jämte den framför liggande

gatan i sin helhet utan olägenhet kunde tils vidare lemnas orubbadt. Under loppet

af det tredje året borde det nya hofstallet kunna vara färdigt och riksdaghusets upföfande

sålunda icke i ringaste mon fördröjas.

På grund af ofvan stående och för öfrigt i alt väsentligt instämmande med

herr öfverintendenten Zettervall i den af honom afgifna reservation, får jag till byggnadsplats

för nytt riksdagshus och nytt riksbankhus föreslå vestra delen af Helgeandsholmen.

En beräkning bifogas för att åtminstone närmelsevis komma till någon

föreställning om hela kostnaden för Helgeandsholmens ordnande på här föreslagna sätt.

O. M. BJÖRNSTJERNA.

Bilaga till herr O. M. Björnstjernas särskilda mening.

Beräkning

öfver hela kostnaden för Helgeandsholmens fullständiga ordnande med gemensam

bygnad för riksdaghus och riksbank, bro till Drottninggatan, hofstallets flyttning till

Artiileriplanen och vaktstall vid slottet.

Kostnad enligt komiténs ofvan uptagna beräkning ................................. 3,091,000: —

Derifrån afgår utöfver de af komitén gjorda afdrag:

För bro till Mynttorget ........................................................ 60,000: —

» husen vid Artiileriplanen................................................ 255,000: —

» det bidrag till Helgeandsholmens ordnande, hvartill

Stockholms stadsfullmäktige år 1874 förbundit sig...... 290,000: — 605 000:

Den åter stående kostnaden blifver då.................................................... 2,486,000: —

I brist på senare upgifter beräknas kostnaden för upförande

af den nya riksdags- och bankbygnaden enligt, det

dyraste af de båda år 1874 prisbelönta förslagen, eller

till............................................................................... 3,500,000: —

Derifrån bör afdrag göras för följande af komitén beräknade

och i öfverst stående summa inbegripna utgifter,

nämligen;

Transport 3,500,000: — 2,486,000: —

11

82

Transport 3,500,000: - 2,486,000: —

För grundläggning till riksdagshuset 482,700: —

» upkörsväg till dito .................. 47,280: —

» asfaltläggning å gårdarna ..... 4,200: —

» reveteringsmur omkring planet

framför riksdagshuset samt

vattenledning, gasledning och

aflopsledning ....................... 56,150: — 590,330: —

» 15 % af sist nämnda belopp, i komiténs

kostnadsberäkning uptaget för oförutsedda

utgifter, redskap och tillsyn.................... 88,670: — 679,000: — 2,821,000: —

Denna sist anförda summa skulle sålunda utgöra kostnaden för sjelfva

bygnaden utöfver den redan beräknade, hvarigenom hela utgiften

för riksdagshus och bank, nytt hof- och vaktstall, bro till Drottninggatan

och Helgeandsholmens fullständiga ordnande komme att_____

upgå till......................................................................................... 5,307,000: —

Af denna kostnad skulle genom afskrifning å bankens bokförda, men icke

till inlösen företedda äldre sedlar liqvid eras ett belopp af ............ 1,200,000: —

Återstoden, hvartill särskild! statsanslag erfordras, blifver då.................. 4,107,000: —

För att riktigt kunna bedöma företaget ur ekonomisk synpunkt får

dock ej förloras ur sigte, att genom detsammas utförande skulle för

andra statens ändamål blifva lediga förutom bankens båda hus, hvilkas

värde redan beräknats:

Det nu varande riksdagshuset, af 1880 års komité beräknadt

till ett värde af ........................................................... 800,000: —

Riksgäldskontorets hus och tomt, af samma komité upskattade

"till ............................................................................... 245,000: — 1,045,000: -

Den verkliga kostnaden blifver då........................................................... 3,062,000: —

Intet vidare bidrag från Stockholms stad är då taget i beräkning utöfver de

290.000 kr., hvarmed stadsfullmäktige år 1874 förbundit sig att till företaget bidraga.

Ej heller har fördelen och den framtida besparingen kunnat i penningar värderas,

som vinnes derigenom, att frågorna om nytt hofstat och Helgeandsholmens ordnande

blifva sålunda samtidigt lösta utan någon ytterligare kostnad.

Obs. Det ofvan till ledning för bygnadskostnadens beräknande åberopade, år

1874 prisbelönta förslag afsåg visserligen endast en bygnad med 57,548 qv.-fots grundyta,

då deremot enl. komiténs nu upgjorda förslag riksdagshuset ensamt skulle erfordra,

en tomtareal af 61,500 qv.-fot, oberäknad! den halfrunda utbygnaden för banken,

men efter det först nämnda förslaget skulle hygnadens alla fasader beklädas med

huggen sten, och detsamma beledsagades af den anmärkning, att en besparing af

560.000 kr. kunde möjliggöras genom någon förändring i bygnadsmaterielet. I det

88

andra och billigare, vid samma tillfälle prisbelönta tätlingsförslaget beräknades tomtarealen

till 69,318 qv.-fot, men kostnaden äfven med tillägg af 940,000 kr., hvarmed

1880 års komité ansåg detsamma vara för lågt beräknadt, till endast 2,410,921 kr.

Under dylika förhållanden bör det belopp af 8,500,000 kr., som här ofvan uptagits

för sjelfva bygnaden, kunna betraktas som en antaglig beräkningsgrund.

Af herrar Alh. Lindhagen och C. E. von der Lancken.

Inom komitén hafva vi tillhört pluraliteten, som förordat främre delen af Skeppsholmen

såsom plats för det blifvande riksdagshuset. Vi hafva föranledts härtill af

det ovanligt vackra och just för i fråga varande ändamål särdeles lämpliga läget

jämte den billiga anläggningskostnaden, i hvilket sist nämnda afseende denna plats

ej öfverträffas af någon bland de föreslagna utom möjligen af Artilleriplanen. Ett

riksdagshus å den trakt af Skeppsholmen, som komitén föreslagit, kan enligt vår

öfvertygelse icke blifva till något men för flottans station, enär godt utrymme ändock

finnes å nämnda holme och å Kastellholmen för både nutida och kommande bygnadsbehof.

Långt ifrån att lida något till sitt utseende skulle Skeppsholmen tvärtom

högst betydligt förskönas af ett riksdagshus. För detta ändamål och för en värdig

omgifning åt riksdagshuset behöfvas ej andra anordningar än de, som finnas angifna

å ritningarna och äro inbegripna i de beräknade kostnaderna för omgifvande markens

ordnande. Af do i kornitcns utlåtande anförda skäl hafva vi deremot icke kunnat

biträda den af utskottets minoritet omfattade åsigt att förlägga riksdagshuset på

Artilleriplanen. Lika utmärkt som denna plats skulle vara för någon annan offentlig

bvgnad, t. ox. ett nytt teaterhus, lika litet lämpar han sig för don palatslika bygnad,

som skall inrymma rikets representation, och hvilken här skulle komma att på tre

sidor ligga inklämd mellan höga husrader utan möjlighet att göra sig tillbörligt

gällande.

Men bland de flera platser, som utgjort föremål för komiténs undersökningar

och öfverläggningar, finnes det en, Helgeandsholmen, som ej fått komma i fråga vid

det slutliga afgörandet, till följd deraf att riksdagen i den skrifvelse, på grund hvaraf

komitén blifvit nedsatt, på förhand uteslutit Helgeandsholmen från dem, som fingo

komma i betraktande. Då emellertid Helgeandsholmen vid flera tillfällen framhållits

såsom lämplig plats för ett riksdagshus, i anledning hvaraf komitén ock gjort utredning

angående Helgeandsholmen lika väl som angående öfriga i fråga satta platser,

och antagligt är, att nämnda holme äfven framdeles, såsom ock inom komitén skett,

kommer att framhållas såsom passande för ändamålet, hafva vi ansett oss icke kunna

undgå att uttala vår infattning jämväl af denna fråga.

84

Helgeandsholmens utomordentliga läge midt i hjertat af rikets hufvudstad behöfver

ej af oss framhållas. Att rätt ordna och pryda denna holme, så att han måtte

så mycket som möjligt motsvara hvad man har skäl att vänta af honom, har utgjort

föremål för förslag och öfverläggningar från långt mera än ett århundrade tillbaka.

Efter olika tiders upfattning och efter olika individers smak och tycke hafva förslagen

gestaltat sig olika. De kunna dock alla sammanfattas under två hufvudgrupper, af

hvilka den ena afser att arkitektoniskt ordna holmen med bygnader för särskilda

ändamål och den andra går ut på att lemna holmen hufvudsakligen fri från bygnader

och af honom bilda ett öppet, planteradt område mellan vattnen. Yi sluta oss obetingadt

till den senare upfattningen, hvilken också, så vidt vi kunnat finna, vunnit

alt större och större utbredning samt antagligen skulle tämligen enhälligt omfattas,

så vida ej frågan invecklades dels genom ekonomiska hänsyn, dels af mångens alt för

stora otålighet att genast få se någonting gjordt vid holmen. Lämpligaste sättet för

Helgeandsholmens ordnande är emellertid en fråga, som icke ensamt eller hufvudsakligen

rörer Stockholm. Den gäller i främsta rummet rikets hufvudstad såsom

sådan och är derför en allmänt fosterländsk fråga; endast medelbarligen och i andra

rummet är den en Stockholmsfråga. Visserligen har man haft all möda ospard att

framställa Helgeandsholmsfrågan såsom uteslutande ett Stockholmsintresse, i hvilkot

afseende man bland annat framhållit, att syftet med att hafva Helgeandsholmen obebygd

icke kunde vara annat än att få en promenadplats för Stockholms invånare;

men, utom det att denna plats komme att under den vackra årstiden begagnas minst

lika mycket af andra rikets inbyggare som af Stockholmare, så är Helgeandsholmens

begagnande såsom park och promenadplats en underordnad fråga, hvilken i och för

sig ej har någon nämnvärd vigt. Hufvudsaken är att hålla området mellan slottet

med staden inom broarna å ena och Norrmalm å den andra sidan fritt och öppet.

Att detta område, i fall det sålunda får lemnas obebvgdt, bör hållas i det prydligaste

skick och ordnas på ett för den framstående belägenheten värdigt sätt, är naturligt;

men detta är icke det egentliga målet utan endast en gifven följd af det, som är

hufvudsaken. Då emellertid ingen kan vara närmare till att specielt intressera sig

för hvad som göres för hufvudstaden än dennes egne inbyggare, så är klart, att man

också bör kunna förutsätta ett ej ringa tillmötesgående från Stockholms kommun och

invånare för att få en lycklig lösning på en sådan lifsfråga för Stockholms framtida

utseende som Helgeandsholmens ordnande till en fri och öppen plats.

Man behöfver blott kasta en blick på tomten för att finna, huru naturligt det

faller sig, att Helgeandsholmen lemnas obebygd, och ett närmare aktgifvande på

belägenheten visar detta otvätvdigt. Mälaren och Saltsjön mötas vid Stockholm.

Midt i det stora vattenbälte, som af dom bildas inom hufvudstadens område, och

hvilket omgifves på ena sidan af Norrmalm jämte de andra norra förstäderna och på

den andra af Södermalm, ligger gamla staden inom broarna med Riddarholmen. Äfven

denna senare stadsdel skiljes från de omgifvande malmarna af vatten, i norr genom

Norrströms två grenar och strömmens fortsättning öster om Norrbro, i söder af Riddar

-

85

fjärdens innersta vik med slussen och gamla slussgrafven. Så har naturen anvisat;

och det ankommer på menniskorna att ej förstörande gripa in uti denna anordning,

utan tvärtom, i den mon det ännu kan ske utan alt för stor svårighet, söka att

undanrödja hvad hittils kan vara gjordt deremot stridande. Så har också under längre

tid Stockholms kommuns bemödanden gått ut på att vid den södra grenen rödja bort

alla de bygnader, som belamrat Slussplanen och närmaste delar af Södermalm, för

att få den fria öpningen mellan staden inom broarna och nämnda förstad så bred

som möjligt, och dessa bemödanden fortgå altjämt, när lägligt tillfälle yppas. Om

någon nu vågade föreslå att på Slussplanen upföra en större bygnad, skulle hans

förslag otvifvelaktigt mötas af ett så enhälligt ogillande, att detsamma vore dödt i

födseln. Men hvad är väl tanken att upföra ett stort riksdagshus på Helgeandsholmen

i stället för att göra holmen fri och öppen annat än utkastet till en liknande,

mot naturen stridande åtgärd som den nyss nämnda, och här så mycket mera skriande,

som den norra öpningen mellan Mälaren och Saltsjön är ojämförligt mera framstående

än den södra och äfven är trängre än denna, särdeles vid Helgeandsholmen. Redan

är vid Norrmalms bebyggande det fel begånget, att i fråga varande öpning gjorts

alt för trång, derigenom att bygnaderna fått sträcka sig helt nära Norrström i stället

för att stadna t. ex. vid Fredsgatan, hvarigenom slottet samt motliggande bygnader

å Norrmalms framsida, Indika senare utan tvifvel snart nog komma att få vida större

proportioner än nu, hindras att göra sig gällande såsom sig bör; men att än mera

inskränka och genom en stor bygnad på Helgeandsholmen nära nog täppa till detta

redan förut nog trånga utrymme vore en olycklig åtgärd, hvilken samtid och efterkommande

icke skulle vara sena att fördöma; och utan tvekan kan man våga det

påståendet, att, om Helgeandsholmen i denna stund vore en behagligt ordnad öppen

plats, ett förslag att på holmen upföra en riksdagsbygnad svårligen skulle kunna so

dagen och, om det komme fram, skulle mötas af allmänt ogillande. Stora bygnadskomplexer,

ordnade till ett harmonierande arkitektoniskt helt, kunna naturligtvis

utgöra en stor prydnad för en stad. men endast under det vilkor, att de ej inkräkta

på ännu vigtigare anordningar, som betingas af naturbelägenheten. Naturen har en

oeftergiflig rätt att få göra sig gällande äfven i stora städer, och arkitektoniska verk,

om än så snillrika, förfela sin upgift, om de ställas i strid mot hvad naturen anvisar.

Ett riksdagshus på Helgeandsholmen, beläget så godt som omedelbart vid foten

af kungl. slottet, skulle fullkomligt nedtryckas af dettas höga läge och stora massor;

och en af de första anmärkningar, som skulle göras, vore utan tvifvel den, att palatset

för inrymmande af svenska folkets representanter, om än så stort och än så prydligt,

i sjelfva verket icke blefve annat än en flygelbygnad till slottet. A andra sidan vore

riksdagshuset tillräckligt stort för att i sin mon återverka menligt på slottet och

hindra detta på flera håll att göra sig tillräckligt gällande. Från Gara- och Kungsholmssidorna,

der utsigten åt slottet nu är den måhända vackraste af alla, skulle

slottet i det närmaste aldeles skymmas undan af riksdagshuset. Den teckning öfver

ett sådant hus på den tänkta platsen, hvilken förevisades komitén såsom en illustration

86

af Helgeandsholmens lämplighet för en dylik bygnad, lemnade, såsom oss synes, ett

motsatt intryck och ådagalade, äfven den, att slottet och riksdagshuset skulle inverka

menligt på hvarandra. Vänder man sig härefter till omgifningarna i öfrigt och tänker

sig de många, vida mera palatslika byggnader än nu, som inom eu oj aflägsen tid

måste upstå på ömse sidor om Norrström, och huru dessa skulle gifva ett storartadt

intryck, om Helgeandsholmen lemnades obebygd, så måste man studsa tillbaka för

tanken att mellan dessa inkila riksdagshuset, hvarigenom detta och de öfriga bygnaderna

skulle så att säga äta upp intrycket från hvarandra. Åt Mälarsidan skulle

riksdagshuset oj als förmå att göra sig gällande. Utsigten mot det samma så val från

sjön som från stränderna skulle nästan aldeles skymmas bort af broarna och Strömsborg;

och inklämdt mellan höga husrader å ömse sidor och med slottet öfver sig

skulle det här sjunka till en obetydlighet. Nödgades man härtill tänka sig eu större

bygnad upförd på holmen Strömsborg, blofve riksdagshuset häraf aldeles bortskymdt

från sjön och dess stränder. Åt öster blefve bygnaden visserligen märkbar, men endast

inom en högst ringa synvidd. På ingen af de inom komitén afhandlade platserna

med undantag af Artilleriplanen skulle riksdagshuset följaktligen blifva så innestängt

som på Helgeandsholmen; och på denna plats skulle detsamma nedtryckas af slottet

och andra närbelägna bygnader, inverka menligt tillbaka på dessa samt slutligen och

framför alt naturvidrig! för all framtid afstånga det fria öpna fält mellan Mälaren

och Saltsjön, mellan staden inom broarna och Norrmalm, som nu till största delen

finnes och utan öfverdrifven svårighet kan fulländas genom borttagande af några

gamla och missprydande bygnader.

Den för ett tiotal år sodan af bankofullmäktige framkastade tanken att flytta

riksbanken till Helgeandsholmen har på senaste tid tagits till motiv för att äfven

lägga riksdagshuset der. Sammanslagning af lokal för de bägge institutionerna skulle

nämligen falla sig så synnerligen väl och äfven medföra besparing. Det må dock

botviflas, att det på fullt allvar lian komma i fråga att i den nya bygnaden för

Sveriges nationalrepresentation inrymma en stor affärsrörelse med in- och utströmmande

besökare i hundratal, om ej tusental dagligen. Det gifves ett visst mått af

värdighet, som svårligen kan underskridas; och känslan häraf skall utan tvifvel slutligen

göra sig gällande. Dessutom finnes intet behof att lägga riksbanken på Helgeandsholmen.

Komiténs pluralitet har, såsom oss synes, nöjaktigt visat, att ny bygnad

för riksbanken mycket väl kan upföras på samma plats, der nämnda bank nu är

belägen. De svårigheter, som förespeglats skola upstå vid ombygnaden, äro alla

sådana, som framkomma när man ej önskar en sak och har godt rådrum att ondast

tänka ut omöjligheter. Man tänke sig emellertid det olycksfall, att riksbankens bägge

bygnader blifvit af vådeld förstörda. Svårigheterna vore då ojämförligt större, än om

husen vid en ombygnad behöfde endast successivt borttagas. Detta oaktadt skulle

man snart erfara, huru jämförelsevis lätt alt läte ordna sig; och när den nya bygnaden

efter ett par år stode färdig, skulle man knappast hafva något minne af att

svårigheter vid öfvergången funnits. Komiténs flertal har förslagsvis påvisat äfven

87

andra platser, såsom dels Berg&trahlska tomten vid Riddarhustorget, hvilken är utmärkt

val belägen, erbjuder fullt tillräckligt utrymme, när bygnadssättet lämpas efter

tomten, och icke heller behöfver blifva öfverväldigande dyr, dels qvarteret Sjöhästen

midt för Vasabron, hvilket också har en utmärkt belägenhet för bankbygnad, får

efter en helt obetydlig uträtning på främre sidan en nästan fullständigt regelbunden,

rektangulär form samt innehåller mer än tillräckligt stor areal äfven efter sådan

indragning af bygnadens på norra sidan, att gatan der blir lika rymlig som på don

östra. Något behof att flytta riksbanken till Helgeandsholmen finnes således icke;

och, på sätt komiténs utredning visar, upstår ej heller någon så stor besparing i

kostnad genom riksdagshusets och riksbankens sammanbygnad, att denna skilnad kan

verka någonting afgörande på frågan. Hela det motiv för riksdagshusets förläggande

på Helgeandsholmen, som man velat hemta från sammanslagningen med riksbanken,

faller således till intet.

Med tanken att lemna Helgeandsholmen såsom fri och öppen plats låter naturligtvis

mycket väl förena sig att, på sätt ofta blifvit framhållet, å holmens vestligaste

ända upföra en jämförelsevis lag bygnad, lämpad efter holmens afrundade form derstädes

och bygd i sådan stil, att han hufvudsakligen komme att framstå såsom naturlig

utslutning af holmens öfriga anordning. I en sådan bygnad kunde till och med eu

riksbank inrymmas, om. man då nödvändigt skulle vilja envisas att förlägga en

sådan mångbesökt affärslokal just till denna plats, hvilken eljes enkom egnar sig till

ett från all hänsyn till den praktiska nyttan fridlyst område, der natur och konst

finge i förening bilda en hänförande liten tafla midt i hjertat af Sveriges hufvudstad.

Besynnerligt vore dessutom att till plats för riksdagshuset välja just det ställe,

der anläggningen skulle falla sig alra dyrast. Markens beskaffenhet framkallar en

ojämförligt större grundläggningskostnad än på något annat ställe; holmens läge

mellan kringflytande vatten på alla sidor påfordrar dyrbara kajanläggningar; ett dyrt

etablissement, basaren, måste inköpas och borttagas; eganderätt måste förvärfvas

äfven till värderika boningshus, som utgöra privat egendom; och slutligen måste hela

kungl. stallet med dertill hörande boningshus och andra bygnader borttagas och i

deras ställe upföras dyrbara bygnader på annan plats. Komiténs jämförande beräkningar

visa ock, att förberedande kostnaderna för ett riksdagshus på Helgeandsholmen

blifva, om man frånser operahusets tomt, som ej af någon satts i fråga, i det alra

närmaste dubbelt så stora som på det ställe, som i afseende å dessa kostnader kommer

närmast i ordningen; och ändock är uti slutsumman, 3,460,000 kronor, ingenting

inräknadt för de Hans Maj:t Konungen enskildt tillhöriga bygnader, ej heller någonting

för den mark, som åtgår till det stora nya hofstalletablissementet, med undantag

allenast för en obetydlig yta, som ansetts möjligen behöfva inköpas från Stockholms

stad för en beräknad summa af 60,000 kronor. Den besparing i kostnaden, som

ansetts kunna beredas genom riksbankens sammanbygnad med riksdagshuset, ändrar

ej i någon nämnvärd mon dessa ogynsamma förhållanden.

Man har visserligen hört anföras, att det läge i Stockholms stads intresse att

verksamt bidraga till betäckande af kostnaderna för Helgeandsholmens ordnande äfven

i det fall, att riksdagshus upfördes på holmen, enär hufvudstaden äfven då finge en

öppen plats sig beredd närmast Norrbro, derest nämnda hus förlädes så långt vester

ut som möjligt. Men donna plats med eu bredd af endast 200 fot blefve ej större,

än som nödvändigt behöfdes till förgård och tillträde till riksdagshuset, och kunde

således icke utgöra någon som helst anledning för Stockholms stad att derför offra

penningar. Stockholms stadsfullmäktiges föregående beslut i hit hörande frågor äro

ock tillräckligt uplysande och betecknande i detta afseende. På förfrågan af fullmäktige

i riksbanken och riksgäldskontoret, i hvad mon stadsfullmäktige kunde vara

hugade att deltaga i de med Helgeandsholmens ordnande förenade kostnader, vid

hvilket tillfälle fråga emellertid ej var att upgöra något aftal härutinnan mellan

staten och kommunen, hvartill fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret ej heller

hade något updrag eller eljes någon befogenhet, svarade stadsfullmäktige den 2

februari 1874, att Stockholms stad icke ville undandraga sig att, i hvad på staden

ankomme, medverka dertill, att Helgeandsholmen blefve på ett med hänsyn till

holmens läge ändamålsenligt och prydligt sätt ordnad, men att i frågans då varande

skick, innan det kommit till stadsfullmäktiges kunskap, på hvilket sätt holmen skulle

ordnas, i hvilken mon den komme att uptagas af bygnader för statens räkning, dessa

bygnaders läge m. in., staden icke kunde göra några andra närmare utfästelser än

att ikläda sig förbindelse dels att i sammanhang med holmens ordnande, och sedan

de vid dess nordvestra, i strömmen utskjutande hörn befintliga bygnader blifvit genom

statens försorg borttagna, låta afskära detta hörn så, att holmens strand derstädes

komme vinkelrätt mot Norrbro, samt i den nya linien upföra en stenkaj, under förbehåll

att denna kaj blefve stadens egendom, dels att, derest holmen blefve på ett tillfredsställande

sätt ordnad med öpna, för allmänheten tillgängliga platser, bekosta dessa

platsers beläggning med tjenligt ämne och deras lyshållning. Banko- och riksgäldsfullmäktiges

utredningar och förfrågningar ledde ej till något mål, och frågan förföll

dermed för den gången.

Två år senare updrog Kongl. Maj:t åt särskilde komiterade att behandla frågan

om Helgeandsholmens ordnande. Sedan komiterade inkommit med sitt utlåtande samt

riksmarskalksembetet, fullmäktige i riksbanken och öfverintendentsembetet deröfver

yttrat sig, infordrade Kongl. Maj:t Stockholms stadsfullmäktiges yttrande i ärendet,

hvarvid särskildt äskades förklarande bland annat derom, huruvida stadsfullmäktige

voro villige att bekosta Helgeandsholmens ordnande på dess norra sida, på sätt år

1874 blifvit satt i fråga. XJti det utlåtande, stadsfullmäktiges beredningsutskott i anledning

häraf aflat till fullmägtige, skärskådades frågan med föranledande jämväl af

den kungl. remissens innehåll under fyra olika förutsättningar, nämligen l:o) att

staden erhölle hela Helgeandsholmen jämte derå befintliga bygnader med full egandeoch

dispositionsrätt för att ordna holmen såsom öppen plats; 2:o) och 3:o) att staden

erhöll nämnda rätt till Helgeandsholmen och derå befintliga bygnader med undantag

af tomtplats för riksbank antingen vester eller öster om Drottninggatans förlängning;

89

samt 4:o) att kronan förbehåller sig plats å Helgeandsholmen för både riksdagshus

och bankbygnad. I afseende å det första alternativet uttalades de lifligaste sympatier

inom stadsfullmäktige och deras delegationer för Helgeandsholmens ordnande till fri

och öppen plats; men stadsfullmäktige funno vid sammanträde den 10 januari 1878

sig dock böra förklara, att kommunens tillgångar då för närvarande icke medgåfvo

att för Helgeandsholmens försköning åtaga kommunen de förbindelser, utskottets

hemställan i lista punkten förutsatte. Utskottets förslag om bidrag från kommunens

sida uti de i 2:dra och 3:dje punkterna omnämnda fall afslogos, och i afseende å 4:de

punkten förklarade stadsfullmäktige, att, derest plats skulle å Helgeandsholmen beredas

för både riksdagshus och riksbanksbygnad, staden icke ville ikläda sig några förbindelser.

Stockholms kommuns ställning till frågan om Helgeandsholmens ordnande är härmed

alldeles klar. Kommunen omfattar med lifligaste sympatier alternativet att göra

Helgeandsholmen till fri och öppen plats och är utan tvifvel benägen att derför göra

ej obetydliga upoffringar. Att kommunen icke vågade åtaga sig sådana år 1878 har

sin naturliga förklaringsgrund deri, att stadsfullmäktige samtidigt behandlade den stora

frågan om ny stadsplan för hufvudstaden och då ännu saknade erfarenhet om, huru

denna vidt utseende fråga skulle i ekonomiskt hänseende gestalta sig. Stadsfullmäktiges

beslut visar deremot, att kommunens sympatier ej kunna påräkna ens för ett förslag

om så inskränkt bebyggande af Helgeandsholmen som att der upföra en bygnad för

riksbanken; men det utesluter icke den tanken att, om Helgeandsholmen omöjligen

skulle kunna räddas, med mindre att plats för riksbank der lemnades, och man inskränkte

sig till att för riksbanken upföra en låg, efter holmens anordning i öfrigt

lämpad bygnad på holmens yttersta spets vester om Drottninggatans förlängning, så

kunde frågan om kommunens deltagande i kostnaderna för holmens ordnande för

detta fall vara en öppen fråga, på hvilken kommunen kunde vara villig att tänka

närmare. Men sättes det i fråga att på Helgeandsholmen upföra en så stor bygnad

som ett riksdagshus, så har kommunen på förhand bestämdt förklarat, att hon för ett

sådant fall icke vill ikläda sig några förbindelser als. Härmed är ock, derest sådant

vore erforderligt, stadsfullmäktiges år 1874 gifna yttrande till fullmäktige i banken

och riksgäldskontoret uttryckligen återkalladt.

Den infattning af förevarande fråga om sättet för Helgeandsholmens framtida

ordnande, hvilken vi nu för vår del uttalat, sammanfaller i hufvudsak med den upfattning

af samma fråga, som blifvit uttalad af öfverintendentsembetet uti dess den

24 juli 1877 afgifna, utaf dess då varande tillförordnade chef, F. W. Scholander, författade

utlåtande. Yi bifoga här och åberopa såsom vårt eget detta en klarseende

och storslagen andes inlägg i den vigtiga frågan.

12

ADB. LINDHAGEN.

E. vox der LANCIvEN.

90

Bilaga till herrar Lindhagens och von der Lanckens särskilda mening.

Underdånigste memorial.

Genom nådig remiss den 20 sistlidne juni har Eders Kongl. Maj:t täckts anbefalla

öfverintendentsembetet att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af fullmäktiges

i riksbanken skrifvelse den 14 samma månad i fråga om beredande af plats

å Helgeandsholmen för en bvgnad för nämnda bank eller öfverlåtande åt banken för

egen och riksdagens räkning af samtliga tomter å holmen; och får angående detta

ärende och hvad dermed eger sammanhang öfverintendentsembetet underdånigast anföra

följande:

Den fråga, som vid bedömandet af Helgeandsholmens användande för framtiden

först torde med hänsyn till denna stadsdels läge och derå framstälda anspråk böra

göras till föremål för närmare begrundande, är utan tvifvel den, huruvida de af riksbankens

fullmäktige nu väckta förslagen om holmens användande väsendtligast i det

reelas intresse, d. v. s. såsom tomtplats för en penningeinrättning och möjligen äfven

andra bygnader, böra ega företräde framför den ideela infattning rörande platsen och

dess förskönande i residensbygnadens och hufvudstadens intresse, hvilken blifvit ådagalagd

så väl genom frikostiga donationer till främjande af detta mål som genom ett

derför visadt allmänt intresse.

Stockholms slotts norra fasad, hvars betydliga utsträckning icke hindrar intrycket

af bygnadens höjd att göra sig gällande, enär substruktionen, Lejonbackarna

och källarevåningen, motsvarar tre våningar af ett vanligt boningshus, fordrar eller

fyller åtminstone tillräckligt och väl ena sidan af en qvadratformig plats, hvars

sträckning utåt från fasaden är lika med slottets hela längd. En sådan qvadrat skulle

med sidan midt emot slottet stöta intill kajen vid Gustaf Adolfs torg, åt öster vetta

emot operahusets sydöstra hörn och med vestra sidan ligga ungefär 30 fot förbi hertigliga

palatsets vid nämnda torg vestra gräns. Detta synes visserligen vara en stor

plats i förhållande till de inom Stockholm vanliga måtten, men ej så vid jämförelse

med bygnaden i dess bakgrund, hvars höjd utgör mera än en sjettedel af den förutsatta

platsens längdmått. Öster om slottets midt finnes ett sådant öppet utrymme,

vida behagligare för ögat än ett torg, enär enformigheten afbrytes genom vatten, bro

och kajer, hvilka sist nämnda ännu ytterligare öka slottsbygnadens höga utseende.

Genom anordningen af platsen åt detta håll är en större del än fasadens östra hälft

fri, under det att deremot den vestra delen deraf skymmes genom bygnader, som

gifva intryck af vanprydnad och sammangyttring, hvadan också denna motsats framkallat

en önskan att se de slottet skymmande bygnaderna undanröjda. Helgeandsholmens

yta kommer, derest holmen varder frigjord från bygnader, att visa sig vara

till utseendet mera inskränkt, än under nu varande förhållanden synes, och då midt

I

91

uti eu stad ett skönare afbrott emot dess bygnader än träd och vattenspeglar ej

lärer finnas, är lätt förklarligt, hvarför den allmänna meningen med värme omfattat

föreställningen att se den lilla platsen, en ö i strömmen, ej blott obebygd, utan behandlad

såsom en omsorgsfullt prydd plantering, icke blott lämplig för lustvandring,

utan äfven egnad att i hög grad försköna landets hufvudstad. Mot holmens vestra

sida torde broar böra förena densamma med Drottninggatan och Mynttorget och invid

den ordnade stranden emot Mälaren byggas en lätt arkadgång, hvarigenom en i

estetiskt hänseende berättigad och för skönhetssinnet tillfredsställande afslutning af

holmen åt detta håll skulle komma att ega rum, så mycket mera passande, som en

portik eller arkadgång väl lämpar sig för den afrundade form, hvarmed holmens

vestra del emottager Mälarens vattentryck. Att väl ordnade och omsorgsfullt vårdade

planteringar med tillhörande träd skulle komma att med ojämna afbrott skymma

delar af slottsfasaden, är berättigadt och bör höja denna fasads verkan såsom storartadt

monument, under det att åter bygnader, upförda framför detsamma, ej kunna

annat än verka störande, på samma gång de sjelfva blifva tryckta vid jämförelsen

med konungaborgens kolossala fasad.

Under behandling af i fråga varande, för Stockholms försköning så vigtiga

ärende har jämte andra inkast mot den nu framstälda planen blifvit gjordt äfven det

om onödigheten af platsens bibehållande såsom promenadplats, då den finnes utgöra

fortsättningen af en serie utaf torg och öpna platser, såsom Gustaf Adolfs och Carl

XIII:s torg, Berzelii park, Blasieholmstorget samt Artilleriplanen, och har detta öfverflöd

på fria områden ansetts så mycket mindre nödvändigt att genom Helgeandsholmens

afrödjande än ytterligare öka, som denna holme, derest den äfven helt och

hållet uptoges af boningshus, ändock skulle hafva tillräcklig luft för dessa utan att

på något sätt inkräkta sådan för närmast belägna qvarter. Sanningen häraf kan ej

bestridas, men, då frågan gäller en såsom behöflig allmänt erkänd försköningsåtgärd,

torde ett öfverflöd i nyss nämnda hänseende ej böra lägga hinder i vägen för denna

åtgärd. Hvarje försköning kan ej förenas med nyttans kraf, och konstens likasom

det estetiska sinnets fordringar, för hvilka i våra dagar dock stora upoffringar göras,

skulle ju samt och synnerligen kunna hänföras till sådant, som kan såsom onödigt

undvikas. Helgeandsholmens frigörande från bygnader och behandling såsom en

monumental lustgård midt inuti hufvudstaden är ej att hänföra till nyttiga åtgärder i

vanlig mening, men likväl så önskvärdt från estetisk synpunkt, att bättre synes

vara, derest hela frågan om holmens ordnande lemnades åt en framtid med rikare

tillgångar för densammas lösning på ett tillfredsställande sätt, än att, sedan nu varande

åbygnader blifvit rifna, dessa ersättas af nya större bygnader, ju ansenligare

desto sämre.

Yid ett ordnande af holmen torde säkerligen i fråga komma eller bör åtminstone

iakttagas en förändring deraf, hvilken ej utöfvar inflytande på holmens öfverlåtande

till allmän trafik men inskränker området för dess bebyggande, nämligen

norra strömarmens vidgande på holmens bekostnad sålunda, att detta vattendrag er

-

92

håller vester ut samma bredd som invid Norrbro, hvarigenom Mälarens aflopp skulle

vinna en väl behöflig tillökning.

Utanför Drottninggatans i vissa fall förutsatta utdragning öfver holmen skulle

den ofvan omförmälda portiken eller den holmen afslutande låga byggnaden mot

vester anläggas, och förutom det skydd emot vestliga vindar, som derigenom åstadkommes,

kunde ett ytterligare sådant skydd i ej ringa mon beredas genom trädplanteringar,

Indika äfven under vintertiden bidraga att hämma blåsten, och om äfven ett

dylikt värn må anses alt för svagt, så synes å andra sidan den sällan inträffande

olägenheten af ett verkligen besvärligt väghinder genom oväder så mycket mindre

kunna utgöra ett giltigt inkast emot holmens ordnande på ofvan anförda sätt, som

förhållandet ej torde blifva väsendtligen sämre, än det hittils varit, åtminstone icke

tillräckligt för att böra lägga hinder i vägen för frågans lösning på ett i estetiskt

hänseende tillfredsställande sätt.

Bland svårigheter, som framställa sig emot den nu angifna, sedan längre tider

tillbaka åsyftade försköningsplanen, möter dock i första rummet frågan, huruvida

någon inkomst kan vara att emotse såsom ersättning för de stora kostnader, som

genom berörda plans förverkligande måste drabba det allmänna. Svaret på denna

fråga söktes redan samtidigt med den nu varande basarbygnadens upförande, då af

framlidne intendenten A. Nyström upgjordes ett projekt att kringbygga holmen med

handelsbodar, förlagda inom portiker å ömse sidor, samt med breda genombrytningar

å hufvudmidtlarna till platsen, hvarigenom denna skulle hafva kommit att i viss mon

likna »Palats roval» i Paris. De sålunda tänkta, långa bygnadssträckorna skulle hafva

minsta möjliga höjd, men afsågos dock icke att helt och hållet lemna slottet oskymdt.

I ett annat, nyligen framstäldt förslag i samma riktning har försök blifvit gjordt att

undanrödja olägenheten af slottets bortskymmande derigenom, att portik- och handelsbodslängor

blifvit i yttersta mon sänkta, hvarigenom platsens öpna del äfven kunnat

sänkas till ungefärligen samma plan som Strömparterren. Detta senare förslag möter

dock vid verkställigheten stora svårigheter till följd af här rådande vintrar, hvadan,

och då platsens uplåtelse till förlustelseställe i ändamål att deraf draga inkomst ej

synes i betraktande af de många sådana ställen, som inom hufvudstaden redan finnas,

vara att förorda, det af Nyström framstälda förslaget torde förtjena mesta afseendet

och derför kunna, såsom utförbart, åter uptagas.

Med tillämpning af detta senare förslag lärer äfven möjlighet vara för handen,

att Helgeandsholmen varder utan att uptagas af högre bygnader öfvertagen af Stockholms

stad, på sätt särskilde komiterade i afgifvet betänkande af den 14 december

nästlidet år samt riksmarskalksembetet i utlåtande af den 31 sistlidne mars underdånigst

hemstält.

Tidkommande derefter i fråga stäldt upförande å holmen af sådana bygnader

som riksbank och riksdagshus, så hafva förslag dertill blifvit upgjorda, åsyftande, att

den areal, hvarå dessa hus borde förläggas, blefve begränsad inom gator, löpande

kring den på förenämnda sätt genom norra strömmens utvidgning minskade och

93

regulariserade holmens kajer samt åt öster genom en från Gustaf Adolfs staty till

nordvestra slottshörnet dragen linie, som borde bestämma framsprånget åt öster af

riksdagshusets fasad. Härvid ådagalades dock, att det af sakkunnige män upgjorda

programmet för husens planer var ett problem, som ej på nöjaktigt sätt kunde lösas

inom det gifna utrymmet. Att öka detta och derigenom vinna erforderlig frihet för

planernas utveckling låter sig visserligen göra, men endast med åsidosättande af

hvad i estetiskt hänseende bör i ett fall sådant som detta göras gällande, och att för

lägets skull upföra riksdagshuset på ett mindre tillfredsställande sätt eller på en plats,

der det ej lämpligen kan i framtiden utvidgas, torde ej böra i fråga komma.

Något annorlunda är förhållandet med en bygnad, afsedd endast för riksbank.

Denna fordrar ej några ovanligt stora mått. Huset kan förläggas så långt åt holmens

vestra gräns, att slottet derigenom icke undanskymmes. Från det nyttigas synpunkt

är belägenheten äfven den mest önskvärda, och då väckt fråga om riksbankens förläggande

till nu varande kanslihusets tomt ej ledde till något resultat samt öfverintendentsembetet

i följd deraf anbefaldes att upgifva annan plats i kanslihusets närhet

för eu dylik bygnad, kunde framställningen härom svårligen besvaras annorlunda

än genom en anvisning å denna holme.

Detta yttrande torde dock icke kunna anses innebära ett ovilkorligt medgifvande,

att bankbygnaden i hvarje fall bör dit förläggas, och ett afgörande beslut i

dylik riktning torde ej böra fattas i ett tidskede, då ett oeftergifligt behof förr eller

senare måste framkalla betydliga omkastningar i nu varande förhållanden beträffande

bygnader och bygnadstomter just i denna trakt samt vidare framåt riddarhusplatsen

och Bäddarholmen. Förslag i dylikt syfte hafva blifvit upgjorda, och torde, innan

dessa jämte dermed sammanhängande frågor om ordnandet af offentliga myndigheters

lokaler kunnat sammanföras och såsom ett helt behandlas, möjlighet svårligen förefinnas

att utan fara för misstag bestämma rörande platsen för i fråga varande bankbygnad,

hvars verkställighet äfven synes, enligt hvad bankofullmäktige antydt, tåla

upskof.

På grund af hvad öfverintendentsembetet sålunda varit i tillfälle att i underdånighet

anföra, hemställer embetet, att Helgeandsholmen måtte, i öfverensstämmelse

med hvad af komiterade och riksmarskalksembetet blifvit föreslaget, varda ordnad såsom

eu öppen plats sålunda:

att holmen planeras, planteras med träd och buskar, förses med fontäner eller

statyer samt bebygges i fonden mot vester med en å midten genombruten portik,

hvars väggar emot vester och inåt portiken prydas med målningar, dervid alternativt

föreslås, att i nämnda fondbygnad inrymmes den nu befintliga basarens bodar, eller ock

att holmen kringbygges med portiker och salubodar, dervid de utåt Mälaren

belägna höjas genom en lägre öfvervåning, utmärkande midtpartiet;

och torde i detta så väl som i föregående fall holmens plan vester om den nu

varande s. k. nya bron sättas i förbindelse med denna bro medels sluttande planer

och trappor.

94

Vidkommande de förberedande åtgärder, som måste föregå ett dylikt ordnande

af holmen, så torde, sedan öfverintendentsembetet i underdånigt memorial den 19

november 1872, riksmarskalksembetet den 31 sistlidne mars samt förbemälde komiterade

den 14 sistlidne december sig yttrat angående bortflyttandet från holmen af

der varande kung! hofstall samt beredande af annan plats för detta, frågan i denna

del, likasom i hvad densamma angår vilkoren för holmens öfverlåtande till Stockholms

stad, ej påkalla något särskildt utlåtande af öfverintendentsembetet; anhållande

dock, hvad angår de alternativt föreslagna platserna för stalletablissementet, antingen

vid Artilleriplanen eller å veterinärinstitutets nu varande tomter, undertecknad t. f.

öfverintendent att för sin del få underdånigt förorda sist nämnda plats, hvilken vid

afgifvande! af öfverintendentsembetets åberopade utlåtande den 19 november 1872 ej

var för ändamålet att påräkna.

För den händelse slutligen bygnader för riksbank och möjligen äfven för riksdagshus

skulle, enligt hvad bankofullmäktige föreslagit, pröfvas böra å Helgeandsholmen

upföras, torde, derest hittils gifna program för dessa bygnader ej komma att

utvidgas öfver meddelade bestämmelser, utan snarare något minskas, t. ex. genom

uteslutande af för riksgäldskontoret afsedda lokaler, läget för samma bygnader kunna

anordnas sålunda, att mellan riksdagshusets östra fasad och östra gränslinien af Norrbro

bibehålies en öppen plats af omkring 300 fots bredd, hvilket, inberäknadt bron,

utgör qvadraten af afståndet mellan de längs norra och södra sidorna af holmen tillämnade

kajer, hvarigenom slottsfasadens nordvestra ända blifver helt och hållet fri

under en synvinkel, dragen från Gustaf Adolfs staty.

De remitterade handlingarna och ritningarna återställas i underdånighet.

Stockholm den 24 juli 1877.

Efter nådigsto förordnande:

F. W. SCHOrÄNDER.

Aug. Ekmarck.

95

Af herr Alh. Lindhagen.

Jag har inom komitén uttalat mig för den åsigten, att främre delen af Skeppsholmen

på. höjden söder om kyrkan är en utmärkt plats för ett riksdagshus. Men

för don händelse att riksdagen af en eller annan anledning icke skulle vilja bestämma

sig för denna plats, har jag ansett nödigt att hafva en i alla afseenden fullgod plats

i beredskap; och jag har derför inom komitén alternativt föreslagit att lägga det nya

riksdagshuset på Riddarholmen, till hvilket förslag jag haft särskild anledning dels af

denna holmes på en gång centrala och fria läge, dels af riksdagens uprepade gånger

uttalade önskan att fortfarande hafva sin lokal på Riddarholmen.

Komitén har uti sitt utlåtande beskrifvit det af mig föreslagna läget för ett

riksdagshus på Riddarholmen; och eu af de till komiténs utlåtande hörande kartor

åskådliggör detta ytterligare. Det oaktadt torde emellertid eu närmare utveckling i

fråga om husets läge så väl på sjelfva platsen som i förhållande till omgifvande delar

af hufvudstaden här vara i sin ordning.

Riksdagshuset är tänkt såsom liggande med sin hufvudfasad midt framför den

öpna plats, nu mera vanligen benämnd Birger Jarls torg, som begränsas i söder

af riddarholmskyrkan samt i norr af riksarkivets och riksgäldskontorets tomter.

Donna plats är på kartan utlagd med den regelbundet rektangulära form, som han

utan tvifvel i hvarje händelse erhåller, när nybygnader på hans norra sida komma i

fråga. Platsens längd ökas betydligt derigenom, att riksdagshuset dragés så långt

tillbaka åt vester, att dess hufvudfasad kommer att ligga på mer än .150 fots afstånd

från riddarholmskyrkans torn och riksarkivets tomt. Platsens från öster till vester

dragna midtlinie träffar å ena sidan midtpunkten för riksdagshusets hufvudfasad och

å den andra nära midtpunkten af riddarholmsbrons landfästen. Om, på sätt kartan

visar, nämnda, alt annat än vackra, bro vid en blifvande ombygnad flyttas paralelt

med sig sjelf några få fot mot norr, så kommer landfästets midtelpunkt att aldeles*

sammanfalla med ändpunkten af den Öpna platsens midtlinie. Vid platsens södra

långsida ligger riddarholmskyrkan, och vid den norra skulle riksarkivet läggas, hvarigenom

denna bygnad komme att upföras på just den plats, som på komiténs hemställan

redan är vorden af Kong! Maj:t dertill föreslagen. Platsens längd från riksdagshuset

till bron skulle blifva 425 fot, dess bredd mellan kyrkan och riksarkivet

omkring 200 fot. Riksdagshusets hufvudfasad skulle komma att ligga på ett afstånd

af 164 fot från riddarholmskyrkans torn och 154 fot från riksarkivet, hvarigenom

skulle bildas i sammanhang med den redan nämnda öpna platsen ett fritt område längs

framför hela hufvudfasaden med eu längd af omkring 500 fot och en medelbredd på

de tvä ställen, der bygnader möta, af 160 fot. Denna senare de! af platsen framför

riksdagshuset skulle dessutom mot söder ligga alldeles fritt med utsigt öfver Mälaren

åt Södermalm. Riksdagshusets hufvudfasad skulle sålunda i hela sin utsträckning

96

bomma att ligga fritt mot och blifva synlig från hela den nu omförmälda stora, sammanhängande

platsen ända från riddarholmsbron. I det närmaste till hela sin utsträckning

skulle han blifva synlig från hela nämnda bro, från främre Munkbron och

större delen af Riddarhustorget. I den trakt af detta torg, der Storkyrkobrinken och

Stora Nygatan mötas, skulle hufvudfasaden vara synlig i hela sin längd med undantag

allenast för ett helt litet stycke af dess nordligaste del. Midtpartiet och andra

delar af hufvudfasaden skulle genom Myntgatan synas fram till norra ändan af Norrbro

och Blasieholmen; och när denna gata blir för rörelsens behof utvidgad på sin

södra sida, hvilket ej kan vara annat än en tidsfråga, så kommer den väsendtligaste

delen af riksdagshusets hufvudfasad att ligga öppen midt framför den utvidgade Myntgatan

och hela platsen framför slottet från kanslihuset till Norrström, Lejonbacken

inräknad, samt vara synlig öfver Norrström till Blasieholmen.

Det är således stridande mot verkliga förhållandet hvad komitén säger derom,

att ett riksdagshus här icke skulle med sin östra eller förnämsta sida komma att intaga

det läge, som anstår en sådan bygnad. För ett opartiskt bedömande bör det

tvärtom synas klart, att riksdagshuset här skulle få ett mycket fritt och i hög grad

imponerande läge. Det skulle komma att ligga högt i fonden af en rymlig öppen

plats med Sveriges pantheon, Riddarholmskyrkan, å sin högra och den bygnad, riksarkivet,

som innesluter källorna för Sveriges häfder, å sin venstra sida. Kommer

härtill mellan de två sist nämnda bygnaderna och midt framför riksdagshuset en föremålet

och platsen värdig bildstod af den, som lade grunden för Sverige såsom lagbundet

samhälle och tillika grundläde dess hufvudstad, så torde hvar och en, som

har något sinne för sådant, få nog för både öga, tanke och känsla. Den förutsatta

anordningen på platsens norra sida är så naturlig, att den gör sig sjelf, oberoende

deraf om ett riksdagshus lägges på Riddarholmen eller ej; ty svårligen kan man

tänka sig en nybygnad på riksarkivets tomt utåt i fråga varande plats annorlunda lagd

än i det närmaste paralelt med kyrkan. Riksgäldskontorets hus är en jämförelsevis

obetydlig bygnad, hvilkens flygel närmast bron måste i hvarje händelse inom en ej

aflägsen framtid rödjas undan för beredande af gata längs den föreslagna nybygnaden

för riksarkivet och Norstedtska egendomen fram till den under sist förflutna vinter

nybildade hamnen. När denna flygel kommit bort, är med detsamma det föremål

undan, som hufvudsakligast stod skymmande för i frågavarande plats.

Detta om riksdagshusets östra sida, I söder och vester skulle det komma att

ligga alldeles fritt mot Mälaren. Det skulle här få ett läge, med hvilket ingen annan

plats för en sådan bygnad i hufvudstaden kan komma i jämförelse. Liggande midt i

fonden af Stockholms Mälarhamn och synligt ända från inloppet dit vid stora Essingen,

skulle det utgöra den förherskande punkten i den hänförande tafla, som Stockholms

af Riddarorden bildade Mälarhamn redan nu företer och framdeles skall i

ännu långt högre grad förete, då de nära en fjerdedels mil långa strandgatorna å

hvardera sidan om hamnen i en ej aflägsen framtid blifva färdiga med resliga bygnader

vid sidorna och nybygda, prydliga stadsdelar der bakom; och det skulle ådraga

97

sig åskådarnes blickar ej blott från sjön och strandgatorna utan ock frän eu stor

mängd högre belägna parker och gatupartier i de omgifvande stadsdelarna. Å Norrmalm

skulle riksdagshusets vestra fasad blifva synlig äfven från inre, lågt belägna

delar af staden, såsom i det breda och eu femtedels mil långa, öpna område, som

från trakten af bolaget Atlas verkstäder går fram öfver jernbanans mark, gatudelar,

torg, strandgator, hamnområde och den inskjutande viken af Mälaren ända till Riddarholmen.

Hvad slutligen angår den norra fasaden, sä skulle denna visserligen till någon

del skymmas af Stockholms stads auktionsverk och generalstabens hus. Den förra af

dessa bygnader ligger emellertid så lågt, att han skulle helt och hållet beherskas af

riksdagshuset; och hans närmaste gafvel skulle ligga på ett medelafstånd derifrån af

mer än 60 fot. Äfven generalstabsbyguadens flyglar äro jämförelsevis låga. Afståndet

från riksdagshusets nordöstra hörn till närmaste punkt på den vestra af dessa

flyglar blefve mer än 60 fot och till närmaste punkt på östra flygeln 110 fot. Minsta

afståndet till generalstabens hufvudbygnad blefve 160 fot. 1 fråga varande fasad med

undantag af undervåningen skulle blifva öfverskådlig, än hel och hållen, än till stor

del, från den nya Kungsholmsbron och hamngatorna på ömse sidor om densamma

samt från hela det öpna, en femtedels mil långa område från Atlas till Riddarholmen,

hvarom ofvan är nämndt.

Sammanfattas nu hvad sålunda är utredt, så skulle riksdagshuset på den af mig

föreslagna plats å Riddarholmen få ett långt friare läge, än som är möjligt att

åstadkomma på något annat ställe, som kan sättas i fråga för ändamålet, och vida

friare än det läge, kungl. slottet för närvarande har. Mot vester och söder skulle

riksdagshuset ligga långt friare än slottets östra och norra fasader. Åt öster och norr

skulle riksdagshuset ligga vida mindre innestängdt, än slottet nu är åt söder och

vester. Skulle i en mer eller mindre aflägsen framtid det finnas Renligt att för ytterligare

fullkomnande af anordningarna å Riddarholmen borttaga de icke synnerligen

dyrbara bygnader, som tillhöra auktionsverkets och generalstabens egendomar, så

skulle riksdagshuset komma att ligga aldeles fritt emot sjön på tre sidor samt på den

fjerde hafva framför sig en stor öppen plats i midten och på sidorna derom ä ett afstånd,

som ingenstädes understege 150 fot, fyra likasom i eu halfcirkel omkring riksdagshuset

sig slutande monumentala bygnader, nämligen riddarholmskyrkan och en

stor bygnad för embetsverk å den högra samt riksarkivet och Norstedtska bygnaden

å den venstra sidan.

Riksdagshuset är tänkt att här läggas sålunda, att platsen för detsamma jämte

närmast omgifvande marken planeras till jämnhöjd med hamnplanet till sådan utsträckning,

att bygnaden finge der nere eget fritt område omkring sig, å södra sidan ett

vidsträcktare fram till stora nedfarts vägen, å vestra och norra sidorna till 40 fots

bredd samt å den östra till 20 fots bredd med undantag för midtpartiet, der hufvudingången

med dit ledande trappor eller upfartsväg skulle läggas, och der någon nedsprängning

framför huset följaktligen ej kunde ega rum. På det sålunda bildade

13

98

planet, hvilket, med beräkning att marken sakta höjer sig två till tre fot från kajkanten

mot riksdagshuset, komme att ligga 9 till 10 fot öfver Saltsjöns lägsta vattenyta,

skulle först en fullständig jordvåning byggas, och öfver denna skulle det i normalplanen

afsedda egentliga riksdagshuset resa sig med sina tre våningar. Jordvåningens

golf är tänkt att ligga 12 fot öfver lägsta vattenytan. Med en höjd för jordvåningen

af 16 fot, hvalf samt trossbottnar till nästa våning inräknade, skulle golfvet till bottenvåningen

i det egentliga riksdagshuset komma att ligga 28 fot öfver lägsta vattenytan,

eller ungefärligen i jämnhöjd med Birger Jarls torg, som skulle få en höjd af

omkring 80 fot framför riksdagshusets midtfasad, från hvilken det kunde sakta sjunka

något obetydligt åt hvardera sidan. Beräknas vidare likaledes 16 fots höjd för undervåningen,

trossbottnarna till nästa våning inräknade, så skulle golfvet i den för kamrarnas

sessionssalar afsedda hufvud v aningen komma att ligga på eu höjd af 44 fot

öfver lägsta vattenytan, eller 14 fot öfver Birger Jarls torg, från hvilken trappor eller

en prydligt anordnad körbana skulle leda upp till nämnda hufvudvåning. Från det

högre planet vid torget skulle trappor å ömse sidor leda ned till det lägre planet, på

sätt å kartan antydes. Genom tillkomna jordvåningen, hvilken icke blefve någon

källarvåning utan en fullständig hög våning, skulle ett mycket stort utrymme vinnas

för jämförelsevis billigt pris. Der kunde embetsverk och arkiv inrymmas i stor utsträckning;

och om framdeles riksdagen blefve i behof af mera utrymme, funnes sådant

på stället att tillgå.

I stället för nu varande nedfartsvägen, hvilken komme att uptagas af riksdagshuset,

skulle mot sydvest anläggas en ny sådan midt emellan riksdagshuset och

den föreslagna nya embetsverksbygnaden, på sätt kartan visar. Denna väg är riktad

på midtpartiet af riksarkivets föreslagna södra fasad; och han skulle jämväl få den

å kartan utmärkta bildstoden midt framför sig. Tagen skulle få minst lika god lutning

som den nu varande, eller 1:16.

För ofvan antydda fall att man, för fullkomnande af anordningen med riksdagshuset

och Riddarholmen i allmänhet, framdeles ville rödja bort auktionsverkets och

generalstabens bygnader, är på kartan med prickningar antydt, huru marken norr om

riksdagshuset då borde ordnas. I fullständig symmetri med sydvestra upfartsvägen

skulle en sådan läggas äfven i nordvest, denne riktad på midten af riddarholmskyrkan

och bildande lika vinkel som den andra mot den genom riksdagshuset och Birger

Jarls torg dragna midtlinien. Platsen för den föreslagna bildstoden är det ställe, der

nämnda midtlinie och bägge upfartsvägarnas midtlinier skära hvarandra, Mellan riksdagshuset

och nordvestra upfartsvägen, hvilken kunde få en ännu något bättre lutning

än den sydvestra, skulle läggas en plantering, något större, men i öfrig! aldeles symmetrisk

med den södra. Emellan samma upfartsväg och Norstedtska egendomen borde

likaledes en mindre plantering läggas.

Föi'' beredande af plats åt riksdagshuset skulle gamla kungshusot samt kammarrättens

och sjöförvaltningens hus borttagas. Åt de embetsverk, som äro här inrymda,

måste andra lokaler anskaffas. Såsom komiténs förslag visar, går förslaget ut på att

99

åstadkomma detta genom införande af en ny embetsverksbygnad på södra delen af

riksdagshustomten samt gymnasiitomterna med Gymnasiigrändon. Nu varande riksdagshusets

hufvudbygnad med dess östra flygel äfvensom f. d. Hebbeska huset skulle

stå qvar. Den nya bygnaden borde dock upföras efter sådan plan, att, om det framdeles

skulle anses fördelaktigt att utbyta de gamla bygnaderna mot en tiilbygnad till

denna, sådant lätt kunde gå för sig. Det tänkta nya huset är utlagdt på kartan, och

der äro också gränserna för den möjliga tillbygnaden med prickningar utmärkt.

För att visa, hvilket utrymme som kunde vinnas genom en sådan bygnad, och

för att utröna anläggningskostnaden är ett utkast till densamma jämte kostnadsförslag

upgjordt af arkitekten Edv. Medén, som lemnat särskild planritning för hvarje våning

och för vinden samt en teckning, visande husets genomskärning i norr och söder.

Dessa ritningar få icke anses för annat, än hvad de sålunda afsetts att vara, nämligen

utkast för att visa och åskådliggöra, hvilket utrymme som kan vinnas genom i fråga

varande hus, och kostnaden för dess införande. Att upgöra fasadritningar och genomförda

bygnadsritningar är utan ändamål förr, än det blir fråga att sätta bygnaden i

verket. Först då är tiden inne att efter samråd med vederbörande embetsverk definitivt

bestämma rummens antal, storlek och läge för olika ändamål. Derför äro här

icke heller några detaljer i afseende å rummens afdelande i allmänhet utmärkta.

Endast för ett embetsverk, svea hofrätt, är en antydning i detta afseende gjord. Så

antydes i stora våningen V2 trappa upp plats för en stor plenisal och fem andra

sessionsrum, deraf tre åt söder och vester samt två åt norr och vester, rum för presidenten

och sekreteraren på hvar sin sida om plenisalen, ett rum för ledamöterna

bredvid presidentens, ett stort förmak för allmänheten, innanför detta lokal åt aktuarien

och utanför detsamma ett antal vaktmästarerum, vidare mot norr lokal för fiskalsexpeditionen

jämte arkiv- och skrifrum samt i den omedelbart härunder belägna

mellan våningen lokal för advokatfiskal, arkivarien, kansliet och renskrifvare tillika

med förmak och stora arkivrum. På liknande sätt kan man lätt äfven för de andra

embetsverk^! göra öfverslag, huru lägenheterna böra afdelas för olika behof. Det har

icke ansetts nödigt att i tryck meddela mer än en en af ritningarna, nämligen den

öfver våningen V2 trappa upp. Denna torde tillräckligt åskådliggöra, huru det hela

är tänkt.

Äfven nu i fråga varande bygnad skulle ligga på ett plan, som vore utlagdt till

jämnhöjd med hamnplanet, hvilket senare, med beräkning att det från kajkanten höjde

sig en fot, skulle invid bygnaden hafva en höjd af 8 fot öfver Saltsjöns lägsta vattenyta.

Bygnaden, hvars nedersta golf borde ligga 2 fot öfver marken, skulle här resa

sig med förn våningar, hvilka kunna antagas erfordra ungefärligen följande höjder,

trossbottnarna till närmast öfver liggande våningar inräknade, nämligen en bottenvåning

12 fot, en mellanvåning 13 fot, två hufvudvåningar hvardera 17 fot och en

öfvervåning 14 fot. Om härtill lägges 5 fot mur för vinden, så skulle huset från det

lägre planet till takfoten få en höjd af 80 fot. Vid platsen uppe vid riddarholms

-

100

kyrkan, hvilken komme att ligga ungefär 25 fot öfver lägsta vattenytan, eller 17 fot

öfver hamnplanet, komme bygnaden deremot att blifva allenast 63 fot hög.

Från platsen vid riddarholmskyrkan komme naturligtvis en hufvudingång att

finnas. Denna skulle enligt utkastet tagas genom nedre bottnen af nu varande riksdagshuset,

ungefärligen der biblioteksrummen äro belägna. Genom en sådan ingång

från det högre planet vunnes den fördel, att tillträdet till husets högre och lägre delar

fördelades, så att tillträdet till de tre öfverstå våningarna blefvo endast ''/2, l''/2 och

2Y2 trappor upp samt till de två undre våningarna 1 , och 11/2 trappa ned. Mellan

lägenheter i olika våningar tillhörande samma embetsverk skulle särskilda kommunikationstrappor

inom lägenheterna finnas. På ritningarna är utmärkt med särskild

färg för hvarje embetsverk de lägenheter, man tänkt sig höra dit. Detta har dock

naturligen skett endast till ledning för beräkningarna. Huru lägenheterna verkligen

skulle mellan embetsverken fördelas, blefve föremål för bedömande när bygnaden

skulle sättas i verket.

I afseende å ytinnehåll och kubikinnehåll inom kungshuset och kammarrättens

hus, som skulle lemna plats för riksdagshuset och hvilka nu disponeras af svea hofrätt,

kammarkollegium, statskontoret, kammarrätten och domän styrelsen, å ena sidan

samt inom den föreslagna nya embetsverksbygnaden å den andra, visar Bilagan B

till komiténs utlåtande följande:

Kungahuset o. kammarrättens has. föreslagna embetsverk»

■’ bygnaaer.

För embetsverken disponibla rum..................

Qvadratfot

67,929,62.

Kubikfot

828,691,47.

Q,vadratfot

88,804,25.

Kubikfot

1.182,709,85.

Arkivrum å vindarna..................................

16,486,13.

137,994,40.

18,708,50.

205,793,50.

Förstugor, trappor och korridorer.................

15,934,50.

190,928,63.

30,894,7 5.

419,448,62.

Vedkällare................................................

/ .354,8 o.

73,548,0 0.

—

—

Rum för centralvärmeledning, bostäder för port- vakt och eldare samt klosettutrymme......

5,914,oo.

60,802,oo.

Utrymme mellan trappspindlarna .................

-—

—

928,oo.

12,760,oo.

Summa 107,705.08. 1,231,162,50. 145,249,50. 1,881,513,97.

Denna jämförelsetabell visar oförtydbart, att den nya bygnaden skulle i alla afseenden

långt mer än ersätta do två gamla; och om äfven till de senares ytinnehåll

och kubikinnehåll lägges enligt Bil. C till komiténs utlåtande qvadratytan och kubikinnehållet

af de å nu varande riksdagshusets tomt befintliga bygnader och bygnadsdelar,

som för embetsverkshuset behöfdo rifvas, utgörande 18,447,36 qvadratfot och

209,514,35 kubikfot, så blir don nya bygnaden i alt fall mycket öfverlägsen.

Den nya bygnaden skulle dessutom mer än ersätta jämväl hela sjöförvaltningens

hus, som också måste vika för riksdagshuset, och hvilket har ett kubikinnehåll

af 240,000 kubikfot. Men, på det att jämförande kostnadsberäkningen för Riddarholmen

på intet sätt må kunna anses vara annat än rundligt tilltagen, har i denna

beräkning uptagits efter en ytterst hög upskattning kostnaden för en särskild bygnad,

motsvarande sjöförvaltningens hus, till 144,000 kronor, derifrån dock borde afräknas

101

on tredjedel, som ersattes genom en disponibel lägenhet i nya embetsverkshuset. De

öfriga två tredjedelarna kunde ersättas på annat och billigare sätt än genom en särskild

bygnad, nämligen genom att förlänga embetsverkshuset åt vester med omkring

25 fot; men den minskning i kostnad, som häraf uppkomme, kan ej inverka på hufvudfrågans

bedömande.

Kostnaden för embetsverkshusets grundläggning och omgifvande markens ordnande

är beräknad af samma person, som på komiténs updrag gjort enahanda beräkning

för alla i fråga satta platserna. Denna kostnad upgår till 140,000 kronor. Kostnaden

för sjelfva bygnaden är, såsom förut är nämndt, beräknad af arkitekten Edv.

Medén. Hans kostnadsförslag, hvilket slutar på en summa af 518,000 kronor, är

granskadt af samme man, som på komiténs updrag granskat alla kostnadsförslagen

för bygnader. Yid donna granskning, hvarvid vitsordades, att i kostnadsförslaget

qvantiteterna voro i allmänhet noggrant beräknade, gjordes åtskilliga tillägg hufvudsakligen

i afseende å pris och för husets dekorering af tillhopa 84,000 kronor, hvarigenom

slutsumman blef 602,000 kronor. Om härtill lägges nyss nämnda belopp för

grundläggning m. in., 140,000, så blir totalkostnaden för i fråga varande hus 742,000

kronor. För att ytterligare genom jämförelse med andra i hufvudstaden nyligen upförda

bygnader stadga öfvertygelsen, att denna summa är tillräckligt hög, har arkitekten

Medén, som varit kontrollerande ingeniör vid införande af det år 1880 fullbordade

nya latinläroverket i qvarteret Barnhuskällaren på Norrmalm och af det

hösten 1884 fullbordade stora folkskolehusot på Ladugårdslandet, upgjort den jämförande

kostnadstabell, som finnes i Bil. 1 till förevarande reservation. Af denna tabell

framgår, att latinläroverkets hus, som intager mycket större areal och jämväl har

något större kubikinnehåll än i fråga varande embetsverkshus, kostat ungefärligen

samma belopp, som för det senare blifvit beräknadt, samt fordrat för hvarje kubikfot

af husets kubikinnehåll endast 32,5 öre, under det att beräknade kostnaden för ernbetsverksbygnaden

upgår till något mera än 34 öro för kubikfot, samt att ofvan

nämnda folkskolehus kostat allenast 27 öre för kubikfot.

Hvad angår de jämförande kostnadsberäkningarna för riksdagshus på olika ställen,

så bör till en början erinras, att komitén, då den på ett ställe yttrar, att platsen

på vestra delen af Riddarholmen kommer teatertomten närmast i dyrhet, lemnar Helgeandsholmen

helt och hållet utom räkningen och endast syftar på de platser, som

inom komitén varit föremål för afgörande. Handlingarna visa nämligen, att efter

komiténs egna beräkningar Helgeandsholmen fäller sig i det närmaste dubbelt så dyr

som nämnda plats å Riddarholmen. Men det är en annan vigtig omständighet, som

bör framhållas till sin fulla betydelse, nämligen komiténs beslut att i beräkningarna

icke taga upp några värden för behöflig mark, när denna redan finnes i kronans ego,

utan endast upskatta den mark, som behöfde inköpas. Det oegentliga uti att sålunda

göra kostnadsberäkningarna beroende på, huruvida vid tidpunkten för deras upgörande

eganderätten. till marken på ena stället tillhör kronan och på det andra någon annan,

faller genast i ögonen. Samma mark har alldeles samma värde oberoende af hvem,

102

som för tillfället eger densamma, och särskildt får detta icke förbises, då fråga är om

sådan mark som t. ex. Artilleriplanen, hvilken dock till följd af sitt centrala läge

inom vidsträckta, redan bebvgda trakter af hufvudstaden redan har ett verkligt saluoch

bytesvärde. Denna mark är erforderlig för tre af do i fråga safta alternativen,

nämligen Artilleriplanen sjelf såsom plats för riksdagshus, teatertomten för upförande

af ny teater och Helgeandsholmen för upförande af nytt hofstall. Genom komiténs

nämnda beslut hafva alla dessa tre alternativ med ett penndrag blifvit befriade från

den högst väsendtliga kostnaden för tomt med undantag allenast för en ringa areal,

tillhörande Stockholms stad. Samma befrielse har ock beredts de två alternativen på

Skeppsholmen. Då nu å andra sidan riddarholmsförslaget, som krafvel’ långt mindre

areal än de öfriga alternativen och deruti har i afseende å verkliga kostnaderna ett

väsendtligt företräde framför de andra, ej får vid jämförelsen räkna sig denna förmon

till godo och dessutom belastas ej blott med inköp af gymnasiitomterna, hvilka hafva

sitt hufvudsakligaste värde i sjelfva marken, utan ock med kostnaden för anskaffande

genom utfyllning i sjön af mark till ersättning åt Stockholms stad för hvad som i

sådant afseende skulle fråntagas staden, så inses lätt, att på sådant sätt beräkningarna

icke kunna lemna en riktig och rättvis jämförelse. Komiténs underkomiterade hafva

iakttagit ett motsatt förfarande, och för att inse, huru de jämförande kostnadssummorna

då ställa sig, bifogas transumt af underkomiterades till komitén afgifna yttrande

(so Bil. 2 till denna reservation). Med iakttagande af den utaf komitén beslutade

jämkning af underkomiterades kostnadsförslag angående Helgeandsholmen, hvarigenom

kostnaden för två broar, 220,000, och på denna kostnad belöpande andel i

oförutsedda utgifter, 33,000 kronor, borttagits och posten för grundläggning m. m. sålunda

nedsatts från 1,863,000 till 1,610,000 kronor samt beräknade inlösen för basaren

vid Norrbro minskats från 300,000 till 250,000 kronor, hvarjemte afdrag skett för en

tomtdel vid Hötorget med 25,000 kronor, ställa sig kostnadssummorna för de olika

platserna sålunda:

Helgeandsholmen ..................................................... kr. 4,499,000.

Teatertomten ......................................... » 4,409,000.

Skeppsholmen (närmare Norrström) ....................... » 2,227,000.

Skeppsholmen (högre upp, söder om kyrkan)......... » 2,115,000.

Artilleriplanen ....................................................... » 2,105,000.

liiddarholmen.......................................................... » 1,972,000.

Dessa siffror, som utmärka, att i afseende å kostnaderna alternativen Skeppsholmen,

Artilleriplanen och Biddarholmen ej nämnvärdt skilja sig från hvarandra, men

att alternativen Helgeandsholmen och toatertomton ställa sig mer än dubbelt så

dyra, skola utan tvifvel vid ett fördomsfritt bedömande visa sig ligga sanningen närmast,

ju mera man verkligen sätter sig in i frågan. Hvad särskildt angår Helgeandsholmen,

bör icke lemnas obemärkt, att i komiténs beräkning kostnaden för inlösen af

basarbygnaden vid Norrbro uptagits till ett belopp, som är 200,000 kronor mindre än

103

taxeringsvärdet, och att als intet belopp optagits för de flere, till 232,400 kronor

taxerade egendomar å Helgeandsholmen, som ej tillhöra staten.

I sitt utlåtande har komitén sökt lägga riddarholmsförslaget till last, att genom

dess antagande den tidpunkt skulle aflägsnas, då ett nytt riksdagshus kunde blifva

färdigt. Men, utom det att hvad hittils i denna fråga förekommit ej gifver anledning

till, antagande af sådan otålighet hos riksdagen, att ett eller två års tidskilnad för

verkställigheten skulle verka afgörande på frågans lösning, så hvilar komiténs yttrande

sä väl härutinnan som angående de olägenheter, som förmenats skola under

bygnadstidcn upsta för riksdagen och flera embetsverk, på eu missfattning om, huru

arbetet kan och bör ställas.

Endast södra delen af föreslagna embetsverkshuset komme att ligga på sådan

mark, att pålning och annat mera tidsödande arbete behöfdes för grundens i ordning

ställande. Arbetet härmed kunde utan att störa pågå äfven under riksdagens sammanvaro;

och för dess utförande behöfde endast uthusbygnaderna mot sjön undanrödjas.

Om grundläggningsarbetet togo sin början en hest, kunde det vara färdigt

och tegelmurningen jämväl påbörjas när riksdagen åtskildes i maj månad, hvarefter

(lön obetydliga grundläggningen för åter. stående delen af huset, hvilket komme att

hvila på berg, kunde verkställas på helt kort tid. Vid sommarens slut kunde hela

huset vara under tak; och när riksdagen nästa gång sammanträdde, kunde den hafva

provisoriska lokaler i detta hus i stället för det lilla, som gått förloradt genom rifning

af vestra flygeln, derest man oj föredroge att genom upoffrande af några klubblokaler

under en enda riksdag eller genom hyrande bereda tillgång till hvad som vore

nödvändigt. Följande sommar, eller efter ej fullt två års förlopp, kunde embetsverkshusot

utan svårighet vara färdigt till inflyttning, och derefter hade riksdagen der

lokaler i öfverflöd till ersättning för hvad som förlorats, helst som ett betydligt utrymme

i embetsverkshuset för arkiv in. m. är afsedt att först i en framtid behöfva

helt och hållet tagas i anspråk. De störa embetsverk, som äro inrvmda i kungshuset

och kammarrättens hus, behöfde ej störas eu enda dag; och riksdagen behöfde ej mer

än under ett onda möte vidkännas någon minskning i utrymme, och äfven då allenast

i högst obetydlig grad. I stället för lägenheterna i sjöförvaltningens hus borde

deremot provisoriska lokaler straxt hyras.

Samtidigt med första grundläggningsarbetet för nya embetsverkshuset kunde

arbetet också börja med full kraft för grundläggningen till nya riksdagshuset; ty

äfven här är förhållandet sådant, att just den dol af huset, som skulle uptaga platsen

der de gamla bygnaderna nu stå, komme att hvila på berg och fordrade endast en

obetydlig tid för grundläggningar, medan den större del af huset, för hvars grundläggande

en längre tid åtginge, als icke berör de gamla husen. Om således blott

sjöförvaltningens hus refves, kunde anläggningen af den nva nedfartsvägen, beredandet

genom utfyllning i sjön af hamnutrymme åt Stockholms stad i stället för det,

som ginge förloradt, grundläggningen för största delen af riksdagshuset samt äfven

början åt murarnas införande på donna del pågå samtidigt med arbetet på embets

-

104

verkshusot. Sedan efter dettas fullbordande kungshuset och kammarrättens hus rifvits.

kunde den obetydliga nedskaktningen derstädes och den jämförelsevis lätta

grundläggningen för åter stående delen af riksdagshuset verkställas under hösten och

påföljande vinter, utan att minsta tidsutdrägt med arbetet i dess helhet orsakades.

Med ett sådant sätt att gå till väga kunde ett'' riksdagshus blifva färdigt på i

fråga varande plats lika fort som på något annat ställe och utan ätt orsaka några

nämnvärda hinder eller svårigheter för vare sig riksdagen eller embet-sverken.

Alt hvad som anförts emot i fråga varande platsens lämplighet för riksdagshus

faller sålunda till intet. Riksdagshuset skulle få ett friare, vackrare och mera imponerande

läge än pa något annat ställe samt komma att ligga synnerligen centralt och

beqvämt. Kostnaden för detsamma blefve ej större här än på Skeppsholmen eller

Artilleriplanen samt knappast hälften sä stor som på Helgeandsholmen eller teatertomten;

men den blefve bär så till vida långt billigare än på något annat ställe, som

i kostnadssumman äfven ingå utgifterna för ett nytt embetsverkshus, genom hvars

upförande vore fyldt det år efter år alt mer påfallande behofvet att skaffa tillräckligt

störa och för ändamålet lämpliga lokaler åt de stora embetsverken i stället för de

otillräckliga och obeqvärna lägenheter, do nu innehafva uti de för helt andra ändamål

upförda, genom ålder och ofta företagna ändringar i inredningen försvagade bygnaderna,

kungshuset och kammarrättens hus. Genom förslagets utförande skulle äfven

den af komitén framhållna frågan om det tvingande behofvet att skaffa lokaler åt flera

statens embetsverk, som nu sakna egen sådan, vara tillfredsställande löst; ty genom

det nya embetsverkshuset, genom den stora jordvåningen under riksdagshuset, hvilken

bland annat kunde fylla ombetsvorkens hela behof af arkivutrymme, samt genom användande

af nu varande riksdagshuset med dess östra flygel jämte f. d. Hebbeska

huset till lokaler för embetsverk, blefve det nu varande behofvet utan tvifvel fyldt.

Till och med de embotsverksafdelningar, som nu äro inhysta i sjöförvaltningens hus,

kunde på sådant sätt få ersättning för sin nu varande lokal, utan att särskild bygnad

behöfde derför upföras. Att någon tidsutdrägt med fullbordandet af nytt riksdagshus

icke skulle orsakas genom antagande af förevarande förslag, är redan visadt.

ALU. LINDHAGEN.

Bil. 1 till herr Lindhagens särskilda mening.

Jämförelse öfver kostnaden för nedan stående bygnader, uptagna i qvadratyta

och kubikinnehåll efter bygnadernas generalplan och genomskärningsarea från jordvåningens

eller källarens golfplan till taklistens öfverkant.

Qyadratyta i fot. Kubikinnehåll i fot.

Eöreslagen nybygnad för embetsverk.................................... 27,818,50. 2,169,843,oo.

är beräknad att kosta enligt förslaget något öfver 34

öre per kubikfot.

105

Norra latinläroverket i qvarteret Barnhuskällaren .............. 35,292,oo. 2,274,492,oo.

har kostat 32y2 öre per kubikfot.

Ladugårdslandslands nya folkskolebygnad i qvarteret Vildsvinet.

........................................................................ 10,965,oo. 712,725,oo.

har kostat 27 öre per kubikfot.

Stockholm den 20 oktober 1884.

Edvard Medén.

Obs. Tomter, planeringskostnader och möbler äro här ofvan ej uptagna eller

inräknade.

Bilaga 2 till lierr Lindhagens särskilda mening.

M. L.

af riksdagshuskomiténs underkomiterade.

1) Sex olika platser voro inom komitén satta i fråga såsom möjligen lämpliga

för ett riksdagshus, nämligen:

Teatertomten vid Gustaf Adolfs torg.

Helgeandsholmen.

Riddarholmen, der gamla kungshuset och kammarrättens hus nu äro belägna.

Skeppsholmen närmare stranden vid Norrström.

Skeppsholmen högre upp, söder om kyrkan.

Artilleriplanen.

2: o)-----------------------

10) Slutligen är att taga med i beräkningen värdet af den mark, som på de

särskilda ställena skulle erfordras för riksdagshuset och dess närmaste omgifning

eller, der lägenheter behöfde Hyttas för att lemna plats åt riksdagshus, värdet af den

mark, som erfordrades för att inrymma de flyttade lägenheterna. Jordpriset hafva vi

med hänsyn till mer eller mindre central belägenhet uptagit för Riddarholmen och

trakten omedelbart norr om Wasabron till 10 kronor, för mark å Artilleriplanen till

7 kronor samt för mark å Skeppsholmen till 5 kronor, alt för qvadratfot.

11) I öfverensstämmelse med nu upgifna grunder och beräkningar ställa sig de

relativa kostnaderna för hvar och en af de sex i fråga satta platserna för riksdagshus

så, som bifogade jämförande beräkning visar.

14

14) Då fråga om införande förr eller senare af en alldeles ny bygnad för kungl.

teatern alt som oftast bringas å bane och äfven inom komitén varit till tals, så föres

tanken ovilkorligen på nödvändigheten att för säkerhets skull reservera lämplig plats

för en sådan bygnad. I afseende härå har det förefallit oss, som om svårligen något

annat ställe i hufvudstaden skulle kunna jämföras med Artilleriplanen såsom lämpligplats

för en blifvande stor teaterbygnad. Men då det tillika satts i fråga att använda

Artilleriplanen till annat ändamål, nämligen för införande af nytt hofstall, hafva vi

haft att tillse, huruvida ej annan lika lämplig plats skulle kunna finnas för detta sist

nämnda ändamål, och vår tanke har då fallit på serafhnerlasarettets tomt såsom synnerligen

tjenlig för ett hofstall. Tomten, hvilken ligger till och med något närmare

kung!, slottet än Artilleriplanen, innehåller efter verkstäld gatureglering oj mindre än

322,566 qvadratfot och skulle således vara tillräcklig för så väl hofstall som för annat

ändamål, och belägenheten synes ej lemna något öfrigt att önska.

Serafimerlasarettet åter skulle få en vida bättre plats än nu, om det lades på

andra sidan Handtverkaregatan i omedelbar närhet af karolinska institutet på den

fritt belägna och sunda mark, som utgör nu varande kurhustomten, de så kallade

West diska tomterna samt myntverkets tomt, innehållande efter verkstäld gatureglering

tillhopa 348,500 qvadratfot.

Rymlig och lämplig plats för myntet finnes å serafimerlasarettets nu varande

tomt. Yi hafva från stadsingeniörskontoret införskaffat kartor jämväl öfver samtliga

nu omförmälda tomter i samma skala som de öfriga.

Jämförande beräkning af kostnaderna för beredande af plats för ett riksdagshus

samt för grundläggning af detsamma och verkställande af yttre anordningarna der

omkring på nedan nämnda ställen:

A) På kungl. teaterns tomt vid Gustaf Adolfs torg.

Kostnaden för grundläggning in. in. enligt majoren Knös uträkning kr. 814,000: —

D:o för upförande af nytt operahus på Artilleriplanen i det

nu varandes ställe minst ........................................................... » 2,500,000: —

Värdet af nu varande bygnader vid Artilleriplanen, enligt den inskaffning,

som åtföljde Kongl. Maj:ts proposition till 1881 års

riksdag om nytt hofstall, utgörande för kronobageriet 200,000,

för förra artilleri stallet 35,000 och för huset n:r 6 i qvarterot

Bodarna 20,000, tillhopa............................................................... » 255,000: —

Värdet af mark för ett operahus å Artilleriplanen åtminstone

120,000 qv.-fot efter 7 kr....................................................... » 840,000: —

Summa kr. 4,409,000: —

107

B) På Helgeandsholmen.

Kostnaden för grundläggning in. in. enligt majoren Knös uträkning kr.

D:o » införande af nytt hofstall å Artilleriplanen............. »

D:o » d:o af ett vaktstall nära kungl. slottet............ »

D:o » inlösen af basaren vid Norrbro............................... »

D:o » ersättande af tvättinrättningen å Helgeandsholmen »

Värdet af nu varande bygnader vid Artilleriplanen, se ofvan ......... »

D:o af mark för hofstall å Artilleriplanen, 157,000 qv.-fot efter 7 kr. »

Summa kr.

Då emellertid å Helgeandsholmen skulle inrymmas äfven plats

för riksbank, hvilket icke är fallet med något af do öfriga alternativen,

så bör Helgeandsholmsförslaget få sig tillgodofördt värdet af

dels tomt för ett bankhus, dels den besparing i bygnadskostnad,

som skulle upkomma genom bankens sammanbygnad med riksdagshuset.

Dessa poster uptagas sålunda: Värdet af en banktomt kan

lämpligen representeras af värdet å det för sådant ändamål en gång

föreslagna qvarteret Sjöhästen, hvilket innehåller eu yta af omkring

25,000 qv.-fot, värd efter 10 kronor 250,000. jämte derå nu befintliga

bygnader, hvilkas värde torde kunna upskattas till 100,000, eller

tillhopa 350,000 kronor. Besparingarna i bygnadskostnad genom

bankens sammanbygnad med riksdagshuset äro beräknade till 122,000

kronor. Om härtill läggos värdet af vagnsskjulen vid Hötorget,

hvilka blifva lediga genom upförande af nytt hofstall, omkring 25,000

kronor, så blir hela afdragssumman 497,000 kronor. Om nu detta

belopp dragés från ofvan stående kostnadssumma, 4,827,000 kronor,

blir den slutliga summan, som belastar Helgeandsholmsförslaget..... kr.

i hvilken summa icke ingår någon kostnad för inlösen af de Hans

Maj:t Konungen enskildt tillhöriga bygnader å Helgeandsholmen,

hvilken skulle utgöra efter taxeringsvärdet med 33V3 procents förhöjning

283,000 kronor.

C) Riddarholmen.

Kostnad för grundläggning m. in. enligt majoren Knös uträkning... kr.

D:o » upförande af bygnad å Riddarholmen till inrymmande

af svea hofrätt, kammarkollegium, statskontoret, kammarrätten

och domänstyrelsen, dervid vinnés ytterligare en disponibel lägenhet

å 6,000 qv.-fot golfvta................................................. »

1,863,000: —

1,200,000: —

80,000: —

300,000: —

30,000: - 255,000: - 1,099,000: —

4,827,000: —

4,330,000:

640,000:

742,000: -

Transport kr. 1,382,000: —

108

Transport 1,382,000: —

Kostnad för upförande af en bygnad i stället för marinförvaltningens

nu varande hus, som skulle gå förloradt, 240,000 kub.-fot

efter 60 öre 144,000 kronor, l/3 deraf ersättes genom disponibla

lägenheter i stora embetsverkshuset med 48,000 kronor ........... » 96,000

Kostnad för tomt till detta hus ..................................................... » 40,000

D:o » inköp af gymnasiihusen på Biddarhohnen..................... » 200,000

D:o » utfyllning i Mälaren för att ersätta den mark vid kaminen,

som skulle frångå Stockholms stad enligt majoren Knös

detaljerade uträkning.................................................................... » 101,000:

Värdet af den del af nu varande riksdagshustomten, som skulle

tagas i anspråk för embetsverksbygnaden, omkring 15,300 qv.-fot

efter 10 kronor............................................................................. » 153,000:

Summa kr. 1,972,000:

D) Artilleriplanen.

Kostnad för grundläggning in. in. enligt majoren Knös uträkning . . kr. 590,000: —

Värdet af nu varande bygnader vid Artilleriplanen, se ofvan ........ » 255,000: —

D:o af den mark, som tages i anspråk för riksdagshuset, omkring

180,000 qv.-fot. efter 7 kr......................................................... » 1,260,000: —

Summa kr. 2,105,000: —

E) Skeppsholmen (närmare Norrström enligt W. Walldéns förslag).

Kostnader för grundläggning m. m. enligt majoren Knös beräkning kr.

D:o » upförande af ny matroskasern i stället för den nu

varande enligt marinförvaltningens beräkning ..............,............ »

D:o för upförande af ny handtverkskasern enligt d:o ............ »

D:o » d:o af ny bygnad för sjökarteverket enligt d:o »

Värdet af en arméförvaltningens förrådsbygnad med kontorsbygnad

och uthus enligt lemnad upskattning......................................... »

D:o af mark å Skeppsholmen, som skulle tagas i anspråk för

riksdagshuset, omkring 180,000 qv.-fot efter 5 kronor............... »

689,000: —

292,000: —

165,000: —

65,000: —

116,000: —

900,000: —

Summa kr. 2,227,000: —

F) Skeppsholmen (högre upp söder om kyrkan enligt Alb. Lindhagens förslag).

Kostnader för grundläggning in. in. enligt majoren Knös beräkning kr. 605,000: —

D:o » upförande af ny båtsmanskasern i stället för den nu

varande uptages efter jämförelse af dess storlek i förhållande

till matroskasernen till................................................................. ». 350,000: —

Transport kr. 955,000: —

109

Transport 955,000

Kostnader för utförande af ny handtverkskasern, se ofvan.............. » 165,000:

D:o » d:o af ny bygnad för sjökarteverket, se ofvan » 65,000:

D:o » d:o af nytt skolhus med uthus ........................ » 30,000:

Värdet af mark å Skeppsholmen, som skulle tagas i anspråk för

riksdagshuset, omkring 180,000 qv.-fot efter 5 kronor............... » 900,000:

Stockholm i maj 1884.

Summa kr. 2,115,000:

ADB. LINDHAGEN. IIELGO ZETTERYALL. WILH. WALLUÉN.

Af herr Helgo Zettervall.

Såsom plats för det tilltänkta nya riksdagshuset har komitén utsett Skeppsholmen

Alldenstund läget är högt och fritt, skulle utan tvifvel en stor monumental bygnad

här göra sig gällande; men detta läge fordrar dock, att omgifningarna göras storartade

i proportion till bygnaden, och att denna förlägges med sin front så mycket som

möjligt fri och öppen mot entréen till holmen; icke, såsom förlagsställarne inom

komitén antydt, med gafvelfasaden mot densamma, en anordning som torde göra

entréprospekten mindre fördelaktig, hvarpå jag äfven flera gånger sökt fästa komiténs

upmärksamhet. Dessutom erfordras, att Skeppsholmsbron, som för sitt närvarande

ändamål är väl afpassad, utbytes mot en bredare och mera monumental, värdig som

entrée till riksdagshusområdet, samt att breda, balustradbegränsade upfarter ledas

härifrån till den förplats eller platform, bakom hvilken bygnaden bör resa sig. Denna

platform liksom terrängen omkring bygnaden i öfrigt måste naturligtvis gifvas en

sådan utsträckning och arkitektonisk anordning, som bygnadens ändamål, storhet och

stil kräfver.

Sådana måste enligt mitt förmenande hufvudbestämmelserna i programmet för ett

riksdagshus på Skeppsholmen vara; men naturligtvis måste också kostnaderna för ett

företag af denna art på en terräng sådan som denna blifva högst betydliga. Jag är

likväl icke öfvertygad om, att holmen i sin helhet skulle vinna på den förändring i

sin fysionomi, som härigenom blef en följd, snarare tvärtom. Den stora bygnaden

skulle, så att säga, slå ihjäl de få bygnader, som kunde komma att qvarstå i dess

närhet, såsom Carl Johans kyrka och sjökrigsskolan, samt beröfva holmen en icke

ringa del af den nu varande äldre trädplanteringen, hvilken endast obetydligt kunde

ersättas med buskväxter. Tydligt är också, att, om en del af holmen blifver förvandlad

till en monumental plats, såsom ett riksdagshus kräfver, och resten får förblifva i

ungefär samma skick som nu, hvilket är det troliga, för så vidt icke hela flottstationen

Ilo

blifver bortflyttad samt holmen planerad och bebvgd på stadsmanér, så skulle det

hela komma att te sig, minst sagdt, besynnerligt. Holmen är dock i sitt nu varande

skick en verklig perla; dess flera vackra bygnader med sina till platsen måttliga

proportioner ligga så måleriskt och täckt inbäddade i grönskan, och de vackra, väl

vårdade planteringarna utgöra älsklingspromenader, dem hvarje Stockholmare håller

kär. Holmen borde derför förskonas från en så stor bvgnad som den i fråga varande,

hvilken med sina nydanade omgifn ingår och tillbehör ovilkorligen skulle påtrycka

denna så intagande plats en karaktär, föga passande till grannbygnaderna och för

holmen i sin helhet.

Då jag oaktadt dessa åsigter gaf min röst för riksdagshusets förläggande på

Skeppsholmen, så skedde det derför, att man inom komitén hade på grund af de

gjorda utredningarna samt ordalydelsen beträffande Helgeandsholmen i riksdagens

skrifvelse trott sig böra vid valet utesluta alla andra föreslagna platser än denna och

Artilleriplanen, hvilken senare jag ansåg vara ännu mera olämplig, emedan bygnaden

här skulle blifva på tre sidor begränsad af gator med höga bostadshus på åtminstone

tvänne, hvadan endast hufvudfasaden skulle komma att göra sig gällande, och detta

måhända blott med karaktären af gatupalats.

Beträffande plats för ny riksbanksbygnad, så har komitén föreslagit de gamla

tomterna jämte den dem emellan belägna gatan, men, om detta icke skulle låta sig

göra, alternativt Bergstrahlska tomten eller qvarteret Sjöhästen.

Det första af dessa förslag låter väl knappast utföra sig på grund af svårigheton

för banken att kunna reda sig under de flera år, bygnadsarbetet räcker. Den utredning,

som i detta afseende blifvit gjord, och bankofullmäktiges utlåtande med anledning

deraf lofva icke mycket i det fallet, utan tydliggöra snarare omöjligheten än

möjligheten af bankens provisoriska inhysande på platsen, under det företaget verkställes.

Då någon annan lämplig lokal för bankens verksamhet under bygnadstiden

svårligen lärer kunna anskaffas, torde knappast åter stå annat än att tänka på ny

plats för den tillernade bygnaden.

Det af professor Jacobsson upgjorda förslaget afser en areal af 24,000 qv.-fot,

och detta förslag torde kunna utan systemets förändring tillämpas för en bygnad på

qvarteret Sjöhästen, hvilket qvarter innehåller 25,668 qv.-fot och således är, hvad

storleken vidkommer, lämpligt, om det annars på grund af sin irreguliera form kan

anses vara det. Bergstrahlska tomten, som endast har en areal af 18,892 qv.-fot,

torde deremot blifva för liten, för så vidt nämligen icke ett annat system väljes eller

bygnaden göres en våning högre eller det upgjorda programet modifieras. Båda

dessa platser hafva emellertid det felet, ett fel som i lika hög grad vidlåda bankens

nu varande tomter, att de på tvänne sidor ligga intill jämförelsevis trånga gator med

höga hus. Den fara, som härmed onekligen är förenad, kan visserligen genom gatornas

utvidgning på tomts bekostnad till någon del undanrödjas; men utrymmet blifver

härigenom så mycket mindre, att äfven på qvarteret Sjöhästen och särskildt på grund

af dess långsträckta och kilformade beskaffenhet bygnaden måste upföras i flera vå

-

m

ningar, än hvad programet medgifver, hvilket åter sannolikt skulle leda till mindre

lyckliga kombinationer och anordningar, än man har rätt att vänta inom eu ny och

kostsam riksbanksbygnad.

Af ofvan angifna skäl anser jag således:

l:o att riksdagshusets förläggande till Skeppsholmen skulle på grund af läget

och terrängens beskaffenhet föranleda högst betydliga, annars öfverflödiga kostnader,

för så vidt nämligen entréen till riksdagshusplatsen och bygnadens närmaste omgifningar

skulle gifvas en dess betydelse och monumentalitet fullt värdig anordning,

samt att holmen skulle genom alla dessa vidsträckta monumentala inympningar

komma att förlora sin nu varande tilltalande karaktär och sin betydelse som fridfull

och angenäm promenadplats;

2:o att en nybygnad för riksbanken på dess nu varande tomter, oafsedt det

eldfarliga läget mellan trångstälda husrader, sannolikt icke låter sig verkställa på

grund af svårigheten för banken att något så när tillfredsställande kunna agera under

bygnadstiden, samt att de annars föreslagna platserna icke fullt tillfredsställa berättigade

anspråk på isoleradt läge för eu tidsenlig ny bygnad åt donna vigtiga statsinstitution.

I det jag inom komitén sökt framhålla hvad nu blifvit nämndt, har jag äfven

genom planer och teckningar sökt påvisa, att båda frågorna, så väl den om riksdagshus

som den om riksbankshus, kunna på ett i alla afseenden fördelaktigt och alla

anspråk fullt tillfredsställande sätt lösas genom användandet och ordnandet af eu

plats, som länge ansetts, snart sagdt, som en skamfläck för landets hufvudstad. Jagmenar

naturligtvis Helgeandsholmen, hvilken plats komitén väl ansett sig böra undersöka

och vidtaga utredningar öfver, men på grund af riksdagens skrifvelse vara förhindrad

att votera om.

Helgeandsholmens ordnande är en gammal fråga, för hvars lösning en mängd

olika förslag under tidernas lopp blifvit utarbetade. An har man tänkt sig detta

ordnande genom mer eller mindre vidsträckta praktbygnaders införande, än genom

en eller tvänne sådana på holmens vestra del med planterad förplats mot Norrbro,

än åter genom uteslutande parkanläggning med schveitserier och musikpaviljonger,

genom basarbygnader rundt kring holmen med park i midten och långt vester ut

restauration eller genom en terrassanläggning med park ofvanpå och en art låga

hvalfgångar nederst rundt omkring, förenade i vestra ändan genom en paviljong för

restauration och fester in. in. Ordnar man dessa olika förslag efter den karakter,

som genomgår dem, så erhåller män egentligen blott två grupper; den ena mera

allvarlig och stadgad med inspiration från arkitekturen å ömse sidor om strömmen,

från kung! slottets storartade fasadmassor och Gustaf Adolfs torgs palatser, den andra

åter mera gladlynt och obekymrad med inspirationer från Strömparterren.

I den första af dessa grupper torde Nicodemus Tessins projekt vara det mest

storartade. Det afser visserligen endast stallar för det kungl. hofvet, men, för att

döma etter de ännu i behåll varande teckningarna, gäller det här ett etablissement

112

af första rang i den vägen. Präktiga flyglar uptaga de båda med gator ytterst försedda

långstränderna; i fonden mot den genom en bro förlängda Drottninggatan

reser sig en med dessa flyglar sammanbunden, mellan 70 å 80 fot hög hufvudbygnad,

innehållande en praktfull, hela bygnadens höjd uptagande och med logerader i flera

våningar försedd karusell eller rännarbana, hvars båda långsidor uptagas af på kolonnrader

hvälfda stallar. En terrass med mindre anordningar afslntar platsen vesterut,

och Strömparterren uptages af halfcirkelrundt anlagda, med kolonnader omgifna bygnader

för stallpersonalen. Den senare förslagsgruppen är mindre innehållsrik. Här

föreligger endast, för så vidt jag vet, några få, tämligen betydelselösa teckningar,

öfver hvilka det torde vara öfverflödigt att här ingå i någon närmare granskning.

1 kungl. öfverintendentsembetets arkiv förvaras en gammal karta, utgörande

förslag till ordnande icke allenast af Helgeandsholmen, utan äfven af de närmaste

platserna kring slottet, Gustaf Adolfs och Brunkebergstorg samt nu varande kungsträdgården.

Denna karta, som uptager Nicodemus Tessins förslag och möjligen förskrifver

sig från hans tid, är ytterst intressant, emedan den visar, att denne store

mästare icke allenast ville pryda hufvudstadens center med monumentala praktbygnader,

utan äfven ville, att. dessa bygnader skulle, så att säga, rytmiskt suplera

hvarandra, för att såmedels harmoniskt och sammanhållande kunna bilda ett estetiskt

tillfredsställande helt. Med denna karta framför sig på ena sidan och de olika förslagen

för Helgeandsholmens ordnande, fördelade i ofvan nämnda grupper, på den

andra, är man i tillfälle att göra ganska lärorika betraktelser. Den ena af dessa

grupper ter sig nämligen då nära nog som en parodi på den andra, och man behöfver

nu sannerligen icke lång tid för att blott af de föreliggande bladen öfvertygas om,

hvad holmen kräfver för att värdigt stå som mellanlänk till kungl. slottet och palatserna

vid Gustaf Adolfs torg.

Altså en monumental bygnad på Helgeandsholmens vestra del, men med öppen

låg planterad plats framför åt Norrbro. Denna bygnad, som till sin stil måste harmoniera

så väl med kungl. slottet som med arfprinsens palats och kungl. teatern, bör

anläggas så, att hufvudfasaden upstiger vester om en linie, dragen från sydöstra

hörnet af nämnda palats och invid vestra slottsflygelns yttersta hörn, på en i nivå

med Norrbroplanet framdragen terrass, hvilken förses med gräsmattor, buskpartier,

blad- och blomstergrupper, staty, vattensprång och dylikt. Från Drottninggatan äfvenledes

en monumental bro, och rundt omkring holmen anläggas gator af samma bredd

som Drottninggatan med upfarter till Norrbroplanet.

Man har sagt, att eu stor bygnad på holmen skulle menligt inverka på slottets

valör. Detta tal har ingen betydelse för andra än dem, som icke kunna eller vilja

fatta skilnaden emellan slottets kolossala massor i fonden och den relativt mindre

bygnad, som kan få rum utanför slottsfasadens ofvan nämnda synlinie på den med

gator omgifna vestra ändan af holmen, eller fatta den verkan, slottets väldiga fasad

måste på grund af de perspektiviska förhållandena mellan bägge bygnaderna utöfva

på anläggningen i sin helhet, sedan de inom denna fasads synvinkel från nordöstra

113

hörnet af arfprinsens palats nu skymmande skräpiga bygnaderna å främre delen af

holmen blifvit undanröjda. Härmed får likväl icke underförstås, att det nya riksdagshuset

skulle i någon mon lida genom granskapet med slottet. Bygnadens säregna

karakter och platsens monumentalitet skola verka lika sjelfständigt som förmedlande.

Men från Iiöda bodarna och Wasabron? Ja visserligen, härifrån måste de nedre

delarna af slottet blifva mer eller mindre undanskymda; men do blifva det likväl

icke i större grad, än hvad förhållandet nu är eller hvad förhållandet skulle blifva, i

fall holmen blef förvandlad till park; ty svårligen kan jag tänka mig, att man vill

en park utan egentliga träd; och som träd växa, så komma de också att alt mer

skymma slottet och detta lika mycket som eu bygnad, hvilket hvar och en kan öfvertyga

sig om genom att i det syftet betrakta den trädgrupp, som redan finnes på

holmens vestra ända. De, som'' plädera för park, tyckas icke taga med i räkningen

denna trädens växande och skymmande egenskap, eller också vilja de blott eu anläggning

af hufvudsakligen buskväxter, i hvilket fall den under alla omständigheter

här så nära Kungsträdgården och Berzelii park fullkomligt öfverflödiga så kallade

parken blifver allt annat än park, ett ord, hvarmed man ju betecknar en ort med

skugglika promenader och alléer. Men skulle holmen verkligen blifva en sådan ort,

så blifver också den ståtliga slottsfasaden, från större delen af Gustaf Adolfs torg och

Norrbro sedd, minst lika mycket undanskymd till höger, som den redan nu år det

genom trädgrupperna i Strömparterren till venster, hvadan härifrån blott en de! af

midtelbygnaden kan komma till sin fulla rätt.

Med stöd af det nu sagda vågar jag således påstå, att holmen, bebygd på sätt

ofvan blifvit antydt, hvilket lemna!- en öppen, stilfullt ordnad areal framför fasaden

af ungefär samma storlek som Gustaf Adolfs torg, skulle komma att blifva en af de

skönaste platser, någon stad har att upvisa, vida öfvorglänsande det, som en Strömparterr

n:r 2 i större skala skulle kunna på samma ställe åstadkomma.

Om sa är, och detta är min sedan mer än tio år alt mer stadgade öfvertygelse,

sa upstar den fragan, för hvilket ändamål bör i våra dagar på denna hufvudstadens

skönaste och mest välbelägna plats en monumental bygnad upföras? Svaret är från

min synpunkt redan här ofvanför gifvet och kan väl, så tyckes mig, för närvarande

icke gerna blifva mer än ett: platsen är altför durabel, läget alt för förnämt för att

i ringaste mon fä profaneras med vare sig antingen kommunalhus, operahus, utställningshus,

koncertsal, hvem minnes väl alt, hvarom man då och då hör talas af dem,

som äro villige att låta pruta med sig beträffande parkförslaget. Här kan och bör

endast komma i fråga en bygnad för statens högsta ändamål, för statslifvets kraf på

lämpliga och tidsenliga lokaler åt riksdagen. Traditionen torde kanske äfven tala

härför: denna plats, den gamla Stockholmen, hvaraf staden har sitt namn, var bebygd

långt innan donna anlades, blef derefter en förborg till sjelfva staden och förvarar

således hufvudstadens äldsta minnen. Här vid sidan af den stolta konungaborgen

är väl äfven om någorstäds rätta platsen för svenska folkets kapitolium. Men, som

ofvan antyddes, upfattas frågan i allmänhet icke sä. Flera gånger har jag hört sägas,

15

114

att ett riksdagshus visst icke behöfver vara någon monumental bygnad, utan helt

enkelt ett vanligt stort hus, ungefär som nu, med rymliga och tillräckliga lokaler,

hvilket gerna kan förläggas till någon af stadens utkanter, att deremot Stockholms

tilltänkta nya rådhus eller någon annan af dessa många lokalönskvärdheter, jag antydde

det nyss, vore värdiga en sådan plats som Helgeandsholmen, hvarvid man

märkvärdigt lätt frångår parkidéen. Staten står likväl vida öfver staden. När en

stad bygger sig ett rådhus eller annan kommunal bygnad, äro alla mone om, att det

skall ske värdigt och till heder för samhället. Bör då icke i ännu mycket högre

grad en bygnad för hela folkets representantförsamling, en bygnad, som skall, så att

säga, för everldliga tider stå som symbol för statslifvet, göras värdigt staten och till

heder för nationen? Jo, för visso; och så tänker man öfveralt, der riksdags- eller

parlamentshus byggas, äfven i de minsta stater; så icke minst i de republikanska

länderna på andra sidan oceanen, der dessa slags bygnader erhålla en efter våra

förhållanden fabelaktig prakt.

Den situationsplan öfver Helgeandsholmen, som jag delgifvit komitén, har blifvit

upgjord med nogsamt fästadt afseende vid våra förhållanden. Jag har dervid tänkt

mig bygnaden så stor, att jämte riksdagen icke allenast riksgäldskontoret och justitieombudsmannens

lokaler, utan äfven riksbanken skulle kunna deruti på ett ändamålsenligt

sätt inrymmas. Härigenom vinnes den fördelen, att, i fall riksdagen i en

framtid skulle få behof af ökadt utrymme, en eller flera af dessa institutioner kunna

utbrytas, hvarigenom onödiggöres alt slags framtida tillbyggande, hvilket, så som

planen här är tänkt, skulle komma att skämma det hela.

På grund af det nu anförda, och derjämte instämmande med hvad herr generalmajoren

m. m. 0. M. Björnstjerna i sin reservation dessutom anfört, får jag föreslå

vestra delen af Helgeandsholmen till plats för en monumental riksbygnad, afsedd att

inrymma lokaler för riksdagen, riksbanken, riksgäldskontoret och justitieombudsmannens

expedition.

HELGO ZETTERVALL.

115

Af herr Carl Gustaf Malmström.

Angående platsen för det nya riksdagshuset är jag af annan mening än komiténs

flertal. Enligt min tanke skulle Helgeandsholmen erbjuda det vackraste och beqvämaste

läget för ett riksdagshus; och ansluter jag mig i detta afseende till de åsigter, som

af borr generalmajor Björnstjerna och herr öfverintendenten Zettervall i deras reservationer

uttalas. Men då riksdagen i sin underdåniga skrifvelse af den 10 juni 1883

förklara! sig anse förslaget derom icke böra blifva föremål för komiténs behandling,

emedan en sammanblandning af frågan om Helgeandsholmens ordnande och hofstallets

bortflyttning med frågan om åstadkommande af ett nytt riksdagshus »torde betydligt

aflägsna möjligheten att snart erhålla ett sådant», så har jag derigenom funnit mig

förhindrad att i komitén yrka det nya riksdagshusets införande på Helgeandsholmen.

Men samma betänklighet, som riksdagen i afseende på denna byggnadsplats uttalat,

synes mig gälla äfven om Skeppsholmen. Ty genom att förlägga riksdagshuset dit

skulle början göras till att från denna holme aflägsna flottans etablissement^, hvarvid

man säkerligen icke komme att stanna vid hvad komitén nu föreslagit; och således

skulle detta bygnadsföretag sammanbindas med eu annan flyttningsfråga, hvars omfattning

och konseqvenser jag icke nu kan öfverskåda. Jag har derför inom komitén

röstat för riksdagshusets upförande på Artilleriplanen, såsom den plats, der det snarast,

lättast och billigast kan byggas.

I afseende på riksdagshusets inrättning hyser jag betänkligheter vid, att kamrarnas

samlingsalar göras så stora, som föreslaget är, med golfytor tre gånger större

än de nu varande. Ju större rådplägningssalen är, desto mer blir möjligheten fölen

riksdagsman att deltaga i öfverläggningarna beroende deraf, att han eget en stark

och klingande stämma, och den, som saknar denna naturens gåfva, hindras i samma

mon från att på besluten öfva det inflytande, som hans rådvishet och fosterlandskärlek

måhända oljes skulle gifva honom. Med de dimensioner och den inredning, som

komitén vill gifva samlingsalarna, torde det nästan blifva en nödvändig följd, att

den hittils varande seden att tala från sin plats kommer att utbytas mot seden att

hålla tal från en tribun. Jag vet icke, om en sådan förändring skulle tjena till att

främja den lugna och måttfulla karakter, som rådplägningarna böra ega. Ej heller

anser jag det föreslagna stora utrymmet vara nödvändigt betingadt af riksdagsmännens

antal. Jag vill ej fästa mig dervid, att det engelska underhuset med 658 ledamöter

nöjer sig med ungefär halfva den areal, som för andra kammaren är föreslagen, och

att det svenska riddarhusets sal, der, för att blott anföra ett exempel, som ligger

inom mannaminne, 655 ledamöter deltogo i omröstningen den 7 december 1865, är

ännu något mindre; sådant visar blott, att anspråken på utrymme och beqvämlighet,

men också fordringarna på inställelse voro helt andra, när dessa salar inrättades försina

ändamål, än de nu äro. Men äfven om hvarje riksdagsmans plats skulle blifva

116

så stor och gångarna dem emellan så många och så breda, som komitén föreslagit,

skulle mycket utrymme kunna sparas, om sätena ordnades rektangulärt i stället för

strålformigt. Och i synnerhet anser jag den utvidgning, som de föreslagna salarna

fått för att bakom riksdagsmännens platser bereda rymliga läktare för åhörare, kunna

och böra betydligt inskränkas. Då nu mera kännedomen om riksdagsförhandlingarna

genom tidningsreferenter genast sprides kring hela landet, är för den allmänna

opinionens kontroll öfver riksförsamlingen närvaron af ett större antal åhörare icke

behöflig. Men den kan blifva farlig för öfverläggningarnas frihet. Jag erinrar om

det sätt, hvarpå i Frankrike åhörarne mer än on gång blandat sig i förhandlingarna;

och äfven här i Sverige saknas ju icke exempel, att åhörare och åhörarinnor genom

applåder och bravorop sökt inverka på sinnesstämningen. Sådant kan aflöpa utan

allvarsamma följder, der åhörarnes antal icke är större, än som rymmes på de nu

varande kamrarnas läktare; men om man i hvardera kammaren uplåter åt åhörare

omkring 2,000 qv.-fot, d. v. s. ungefär så stort rum som hela nu varande första

kammaren, så kan den dag komma, då åhörarne genom sin mängd förledas till att

vilja lägga sin opinion med i vågskålen vid beslutens fattande. Åtminstone synes

mig fördelen af stora åhörareläktare vara altför tvåtydig för att böra köpas med en

så ansenlig utvidgning af de i alla fall väl stora rådplägningssalarna.

CARL GUSTAF MALMSTRÖM.

117

Af hen ’av C. G. Hierta och Liss Olof Larsson.

Mot komiténs, dock endast af fyra dess medlemmar omfattade förslag att till

byggnadsplats för nytt riksdagshus föreslå Skeppsholmen få vi anmäla vår reservation.

Enligt vår åsigt skulle Helgeandsholmens vestra del vara den ojämförligt bästa

platsen för nytt riksdagshus, men då inom komitén den mening gjort sig gällande,

att Helgeandsholmen icke kunde komma i fråga att föreslås till ofvan nämnda ändamål

under andra förhållanden, än att annan plats ej kunde finnas, som vore för ändamålet

lämplig, hafva vi varit förhindrade att, då fråga var om tomt för endast riksdagshuset,

dertill föreslå nämnda holme, utan få vi förena oss med den af herr riksarkivarien

Malmström uti särskild reservation uttalade åsigt, att det nya riksdagshuset hellre

borde läggas på Artilleriplanen, såsom varande den både lämpligaste och billigaste

af de öfriga i fråga satta platserna.

I fråga om läget synes oss obestridligen i motsats till komiterades flertal den

sist nämnda platsen hafva företräde, såsom beqvämligare tillgänglig för riksdagsmännen

än Skoppsdolmen med sitt afskilda läge; men äfven i fråga om kostnaden har Artilleriplanen

ett så afgjordt företräde, att ensamt detta borde vara bestämmande vid valet

emellan dessa båda platser. Af de utredningar, komitén i detta afseende låtit verkställa,

visas, att kostnaden för grundläggningen och anordningen i öfrigt å Artilleriplanen

beräknats till kr. 1,066,000. Men då deruti ingår det beräknade värdet af ett

stall, den bygnad, hvaruti kronobageriet nu är inrymd, samt en mindre, för statens

behof ej erforderlig bygnad med tillsammans kr. 255,000, och detta belopp så mycket

hellre bör kunna frånräknas, som stallet nu mera är obegagnadt.och Kongl. Maj:t

redan förut förklarat, att bagerirörelsen för kronans räkning skulle kunna undvaras,

hvadan några andra bvgnader till ersättning för dessa icke torde i fråga komma; så

åter står såsom kostnad kr. 811,000, hvilken kostnad dock torde komma att ytterligare

nedsättas, enär uti dessa kr. 811,000 ingå kr. 221,000, hvilka skulle utbetalas

till staden såsom liqvid för 31,600 qv.-fot mark, hvilket störa tillägg till kronans

redan egande område komitén ansett nödigt. Kronan eger redan derstädes öfver

148,000 qv.-fot mark, och då grundytan för det nya riksdagshuset endast är beräknad

till omkring 61,000 qv.-fot, vill det synas, som om inköpet af ytterligare 31,600 qv.-fot

icke bordo vara åtminstone till hela sin vidd af behofvet påkalladt.

Kostnaderna för samma arbetens verkställande, i fall riksdagshuset förlägges på

Skeppsholmen, upgår deremot enligt de verkstälda utredningarna till kr. 1,215,000,

hvartill utan tvifvel bör läggas kostnaden för en ny kasern i stället för den s. k.

matroskasernen, som svårligen kan bibehållas å sin nu varande plats, om riksdagshuset

förlägges bakom och i dess omedelbara närhet. Denna kostnad är beräknad

till kr. 292,000, således skulle hela kostnaden upgå till kr. 1,507,000 äfven i det

osannolika fall, att alla de nya bygnader, som skulle ersätta dem, som skulle undan

-

118

rödjas, kunde åter upbyggas på kronan tillhörig obebygd mark, så att köpeskilling

för tomt åt någon af dessa ej erfordrades. Häraf synes, att kostnaden för grund till

nytt riksdagshus på Skeppsholmen skulle med minst 700,000 kr., men sannolikt med

betydligt högre belopp öfverstiga samma kostnad för dess förläggande på Artilleriplanen.

Då dertill kommer, att arbetena för det nya riksdagshusets upförande på

Artilleriplanen kan börja omedelbart efter beslutets fattande derom, under det att

nya kasern- och andra bygnader måste vara färdiga, innan något väsendtligt arbete

för riksdagshusbygnaden å Skeppsholmen kan vidtagas, och att följaktligen ett nytt

riksdagshus kan å Artilleriplanen blifva färdigt omkring tre år tidigare än å Skeppsholmen;

så torde vår åsigt om den förres företräde framför den senare vara fullt

motiverad.

I afseende å riksbanken hafva komiterades flertal föreslagit, att den skulle ombyggas

på den plats, der den nu ligger, med bibehållande af bankrörelsen derstädes

under ombygnadstiden. Då emellertid ett sådant tillvägagående trots all den bevisning,

komitén sökt åvägabringa för möjligheten deraf, enligt vårt förmenande skulle

åstadkomma så många och så stora olägenheter, att man nära nog kan säga, att det

vore omöjligt att sätta i verket, och då af de båda andra föreslagna platserna det f.

d. Bergstrahlska huset torde bli alt för dyrt och qvarteret Sjöhästen (H. K. H. Kronprinsens

stall) ej är obetydligt ur vägen från den Migaste rörelsen, så kunna vi ej

för vår del föreslå någondera af dessa platser, utan få i afseende å plats för riksbanken

helt och hållet förena oss med general Björnstjerna. Då vi redan förut antydt,

att Helgeandsholmen enligt vår åsigt är den lämpligaste platsen för nytt riksdagshus,

och då vi på nyss anförda skäl föreslå Helgeandsholmen till plats för ny riksbank,

följer deraf, att vi äfven anse, att hofstallet bör bortflyttas och hela holmen ordnas

på ett för Sveriges hufvudstad värdigt sätt. Då detta skulle ådraga staten altför

betydliga utgifter, om do endast för att skaffa plats för riksbank skulle utgifvas; så

öfverensstämma vi ock med general Björnstjerna deruti, att till samma holme bör

förläggas det nya riksdagshuset, och detta sä mycket hellre, som enligt vår tanke

Helgeandsholmen är den enda plats inom Stockholm, som upfyller alla de anspråk,

man kan vara berättigad hafva på en fullt god plats för så val riksdagshus som riksbank.

C. G. HIERTA.

DISS ÖL. LARSSON.

119

Af herr Wilh. Walldén.

Med hvad herrar Lindhagen och von der Lancken uti afgifven reservation hufvudsakligen

anfört rörande företrädet ur skönhetssinnets synpunkt af Helgeandsholmens

ändamålsenliga ordnande som öppen plats framför dess bebyggande med riksdagshus

förenar jag mig.

WILH. WALLDÉN.

Af herr Henr. Westin.

Om vid val emellan de platser, som blifvit föreslagna för anläggning af ett

riksdagshus, man kunde taga hänsyn blott till skönhetssinnets kraf och afse endast

stadens prydnad, skulle jag förena mig med komiterades pluralitet, som förordar

riksdagshusets förläggande till Skeppsholmen. Men då dels kostnaden är eu altför

vigtig faktor för att icke tagas i noggrant betraktande vid ett så omfattande bvgnadsföretag

som detta, och riksdagens behof af ett nytt hus för kamrarnas sammanträden

är altför trängande att tillåta något upskof med husets upförande, till dess redan befintliga

och för sitt ändamål nödvändiga bygnader hunnit borttagas för att med andra

ersättas, anser jag den plats företrädesvis böra komma i fråga, som med en icke aflägsen

belägenhet förenar förmonen att utan afvaktan på värdefulla bygnaders borttagande

medgifva bygnadsarbetets möjligast snara påbörjande. Den enda plats bland

de föreslagna, som besitter dessa egenskaper, är Artilleriplanen, och jag instämmer

derför i de ledamöters åsigt, som uttalat sig för riksdagshusets förläggande till denna

plats.

HENR. WESTIN.

BILAGOR.

Bil.

A.

Inre ytor och

grundytan å ett riksdagslius.

„

B.

Biddarholmen.

Upmätning af kungshuset och kammarrättens hus.

„

C.

D:o.

Inmätning af hvad för nytt embetsverkshus skulle rifvas å

riksdagshusets tomt.

U

I).

D:o.

Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning in.

m. för nytt riksdagshus.

»

E.

D:o.

Beräkning å kostnaden för ersättning af hamnområde, som

fordras för nybygnaden.

>

E.

D:o.

ltedogörelse för beräkningssättet i bil. E.

»

G.

D:o.

Detaljerna af beräkningen i bil. F.

„

H.

D:o.

Kostnadsförslag till nytt embetsverkshus.

„

I.

D:o.

Granskning af kostnadsförslaget i bil. H.

„

J.

I):o.

Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning

m. m. för det nya ombets-

verkshuset.

» K. Helgeandsholmen. Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning in m. för nytt riksdagshus.

» L. D:o. Kostnadsförslag till nytt hofstall å Artilleriplanen.

» M. D:o. Granskning af kostnadsförslaget i bil. L.

,> K. D:o. Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning för det nya hofstallet.

» O. Biksbankshus. Kostnadsförslag till ny bygnad.

i> P. Helgeandsholmen. Kostnadsförslag för den afrundade utbygnaden å det tänkta riksdagshuset.

» Q. Teatertomten. Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning m. m. för ett nytt riksdagshus.

» B. Artilleriplanen. Beräkning å kostnaden för planering in. in. för ett nytt riksdagshus.

a S. Skeppsholmen. Kostnadsförslag för nya matros- och handtverkskaserner.

„ T. D:o. Beräkning ä kostnaden för planering och grundläggning ni. m. för ett nytt riksdagshus

vester om upfartsvägen från bron.

» IT. D:o. Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning m. m. för ett nytt riksdagshus

söder om kyrkan.

» A''1, V2. Embetslokaler. Inmätning af hyrda embetsverkslokaler och gymnasiihusen.

ii Y3. Kammararkivet. Inmätning af marinförvaltningens hus.

» AAr. Biksbankshuset. Bedogörelse för nybygnadsförslaget.

» X. D:o. Bankofullmäktiges yttrande öfver nybygnadsförslaget.

„ y. l);o. Jämförelse mellan ytorna i den nu varande och den tillernade bygnaden.

u Z1. Teaterns ombygnad. Kostnadsförslag.

» Z2. D:o d:o. Granskning af kostnadsförslaget.

» Å. D:o d:o. Teaterdirektionens yttrande öfver ombygnadsförslaget.

Bil. A.

Beräkning å inre ytor samt grundytan för ett riksdagshus.

Qv.-fot

Första kammarens samlingssal.................

..................................................................... 6,500.

Andra kammarens samlingssal .................

.................................................................... 8,000.

Kapprum för första kammaren .........:.......

.................................................................. 1,500.

Kapprum för andra kammaren .................

..................................................................... 2,000.

Vestibul............................................

..................................................................... 2,000.

Talmansrum för första kammaren..............

.................................................................. 600.

Talmansrum för andra kammaren ............

.................................................................. 600.

Statsrådsrum.......................................

...................................................................... 800.

Loger för åhörare............................- ..

...................................................................... 600.

Kanslirum för första kammaren................

.................................................................... 3,000.

Kanslirum för andra kammaren.............

...................................................................... 3,000.

Kura för tidningsreferenter.......................

...................................................................... 1,000.

Samtalsrum (inräknadt plats för en mindre

samling riksdagstryck, tidnings- och klubbrum)...... 7,000.

Telegraf- och telefonrum..........................

...................................................................... 800.

Tvättrum för båda kamrarna....................

...................................................................... 500.

Klosettrum för båda kamrarna.................

...................................................................... 500.

Portvaktsrum (2 rum och kök).................

...................................................................... 500.

Konstitutionsutskottet.............................

...................................................................... 2,000.

Statsutskottet.........................................

...................................................................... 4,000.

Bevillningsutskottet................................

...................................................................... 2,000.

Lagutskottet .........................................

...................................................................... 1,500.

2 särskilda och 8 tillfälliga utskott...........

...................................................................... 8,400.

Tryckeriexpeditionen...............................

...................................................................... 2,000.

Biblioteket...........................................

...................................................................... 5,000.

Bibliotekariens rum..........................

...................................................................... 600.

Mat- och kaffelokaler..............................

...................................................................... 4,400.

Bostadslägenheter...................................

..........................:........................................... 3,000.

Gårdar..................................................

...................................................................... 6,000.

Trappor................................................

...................................................................... 4,000.

Korridorer.............................................

...................................................................... 5,000.

Summa qvadratfot 86,800.

Med hänsyn bland annat dertill, att bygnaden icke borde innehålla mer än 3 våningar, antagas

följande lokaler med nödvändighet fordras i

hufvudvåningen:

Qv.-fot.

Kamrarnas samlingssalar..........................

...................................................................... 14.500.

Kapprum...............................................

...................................................................... 3,500-

Vestibul...............................................

...................................................................... 2,000.

Transport 20,000.

4*

Transport 20,000.

Talmansrum ............................................................................................................... 1,200.

Statsrådsrum............................................................................................................... 800.

Loger för åhörare......................................................................................................... 600.

Kamrarnas kanslirum ................................................................................................... 6,000.

Samtalsrum med plats för den mindre samlingen riksdagstryck .......................................... 3,000.

Tvätt- och klosettrum................................................................................................... 1,000.

Portvaktsrum............................................................................................................... 500.

Gårdar........................................................................................................................ 6,000.

Trappor ..................................................................................................................... 4,000.

Korridorer ......................................................................................... 5,000,

= 48,100.

Härtill lägges för murar omkring 20 proc. å förestående ................ 8,900.

Grundytan för ensamt riksdagshus blir således qvadratfot.......................................... 57,000.

Om riksbank skall byggas i förening med riksdagshus, tillkommer den af fullmäktige i

riksbanken begärda inre grundyta, 10,000 qvadratfot, ökad med 50 proc. för murar

gårdar m. m., eller ............................................ 15,000.

hvadan för ett förenadt riksdags- och riksbankshus fordras en grundyta af qvadratfot............ 72,000.

Bil. B.

Riddarholmen.

Arkitekten Medéns inmätning åt lokalerna inom kungshuset och kammarrättens

hus; nämligen svea hofrätts, kammarkollegiets, statskontorets, domänstyrelsens

och kammarrättens lokaler.

Q.f

a d r a t

fot.

K

n b i k f o

t.

Kwngl. svea hofrätt disponerar uti 3:ne

våningar...................................

14,228.02

182,095.82

Kungl. kammarkollegium disponerar

uti 2:ne våningar........................

15,026.4 5

184,518.45

uti kammarrättens hus till arkiv ..

10,597.50

25,623.95

114,556.72

299,075.17

Kungl. statskontoret i l:sta våningen

10,557.36

139,717.69

uti källarevåningen till packbodar

1,140.56

11,697.92

11,405.60

151,123.29

Kungl. domänstyrelsen disponerar 2:dra

våningen i kammarrättens hus......

5,104.oo

65,841.59

Kungl. kammarrätten disponerar uti

8:ne våningar............................

11,275.73

67,929.6 2

130,555.60

828,691.47

Vedkällare....................................

7,354.80

73,548.00

Trappor, förstugor, korridorer och

gångar i vinden........................

15,934.50

23,289.30

190,928.63

264,476.6 3

Arkiv uti vinden:

För kungl. svea hofrätt...............

4,018.52

35,454.7 0

» » kammarkollegium........

5,282.oo

43,312.40

» » statskontoret ..............

2,838.64

23,147.20

» » domänstyrelsen............

805. oo

6,681.50

» » kammarrätten.............

3,542.oo

16,486.16

29,398.60

137,994.40

Summa qv.-fot 107,705.08

Summa kub.-fot 1,231,162.50

6*

Upmätningen af den nybygnad, som af Medén blifvit upgjord för inrymmandet af alla

dessa lokaler på riksdagshusets tomt.

Q

cadratfot.

K u b i k f o

t.

Kmigl. svea hofrätt:

Uti mellanvåningen.....................

6,958.7 5

80,025.62

» våningen en half tr. upp.......

ll,369.oo

18,327.7 5

176,219.50

256,245.12

Kungl. kammarkollegium:

Uti mellanvåningen.....................

12,203.75

140,343.12

» våningen en half tr. upp ......

8,192.50

126,983.75

» bottenvåningen till arkiv........

11,055.7 6

31,452.00

116,085.3 7

383,412.24

Kungl. statskontoret:

Uti bottenvåningen till packrum ...

370.oo

2,590.oo

» våningen cn och en half tr. upp

11.683.50

12,053.50

181,094.25

183,684.25

Kungl. domånstyrelsen:

Uti våningen en och en half tr. upp

7,410.25

114,858.87

•

Kungl. kammarrätten:

Uti våningen två och cn half tr. upp

13,556.25

169,453.12

Disponibel golfyta för embetslokaler i

våningen två och en half tr. upp

6,004.50

88,804.25

75,056.25

1,182,709.85

Förstugor, trappor och korridorer:

Bottenvåningens förstugor............

l,438.oo

15,099.oo

eko trappor och gallerier.........

Uti mellanvåningen: trappor och

4,554.oo

47,817.oo

gallerier.................................

Uti våningen en half tr. upp gal-

4,322.oo

49,703.oo

lerier ....................................

Uti våningen en och en half tr.

4,322.oo

66,991.oo

upp gallerior...........................

4,322.0 0

66,991.00

Uti våningen en och en half tr. upp

förstuga och korridorer............

Uti våningen två och en half tr. upp

884.00

13,702.oo

trappor och gallerier...............

4,322.00

54,025.oo

Transport

24,164.0 o|

88,804.25

314,328.00

1,182,709.85

7*

Q

a d r a t

f 0 t.

K u b i k f o

t.

Transport

24.164.oo

88,804.25

314,328.00

1,182,709.85

Uti våningen två och en half tr. upp,

passager.................................

552.26

6,903.12

Uti vinden, trappor och gallerier...

4,322.oo

77,796.oo

» d:o gångar och vindskontor

1,856.60

20,421.50

419,448.02

Centralvärmeledning med bostad för

oldaren .................................

4,534.oo

46,312.oo

portvaktens lägenhet ..................

6IO.00

6,405.oo

klosettutrymme ........................

770. oo

36,808.7 5

8,085,oo

480,250.02

Arkiv uti vinden:

För kungl. svea hofrätt...............

3,796.50

41,761.50

» kungl. kammarkollegium .......

4.811.50

52,926.50

)> kungl. statskontoret .............

4,389.oo

48,279.00

» kungl. domänstyrelsen ..........

2,032.7 5

22,360.25

" kungl. kammarrätten ............

3,678.75

18,708.50

40,466.25

205,793.50

Summa qv.-fot 144,321.50

Summa kub.-fot 1,868,753.97

Tillägg för utrymme mellan trappspindlarna......

928.oo

12,760.oo

S:ma qv.-fot 145,249.60

S:ma k.-fol

1,881,513.97

Stockholm den 7 oktober 1884.

G. E. Höjer. Evald Thavenius. Edvard Medén.

Deltagande vid kontrollmätning

af Tit. Medéns nybygnad.

8*

Bil. C.

Riddarholmen.

Upgift å invändiga qvadratytan och kubikinnehållet af de bygnader eller bygnadsdelar,

som måste nedrifvas å riksdagshusets tomt för nybygnad.

Q v a d i

a t f o t.

Kubikfot.

Vestra flygeln.

Souterr (ingen:

Biblioteksrum ..............................................................................

739.33

—

0,875.77

Kök, källare, förstuga, trappa.........................................................

727.7 5

—

6,708.07

Bottenvåningen:

13,800.0 o

Bibliotek ....................................................................................

1,200.0 o

—

Boställsrum, förstuga, trappa .........................................................

488.62

—

5,619.13

Våningen 1 tr. upp:

1,801.50

22,158.45

lista kammarens kansli...................................................................

Våningen 3 tr. upp:

19,490.70

lista kammarens talmans- och samtalsrum, tambur ...........................

1.805.25

0,702.45

74,718.12

De mindre bygnaderna emellan vestra oeli östra flyglarna.

j Bottenvåningen:

4,470.37

\ Ångpannerum och maskinistens bostad.............................................

491.25

—

Vaktmästarebostad........................................................................

487.06

978.31

4,432.25

8,902.62

Alla å södra sidan befintliga bygnader med undantag af vakt-

mästarebostaden på södra sidan af f. d. Hebbeska linset.

J Vaktmästarebostaden.....................................................................

029. oo

—

0,290.oo

{ Förstuga och trappa.....................................................................

120.2 5

—

1,202.50

Vedbodar ..................................................................................

2,222.50

—

36,923.07

| Stall, vagnshus och höskulle .........................................................

l,179.io

—

18,923.12

| Magasiner....................................................................................

0,354.2 5

—

00,741.42

Afträde!! ....................................................................................

201.50

10,70G.oo

1,813.50

125,893.61

Summa 18,447.36

209,514.35

Stockholm den 20 oktober 1884.

Edvard Medén.

9*

Bil. D.

Riddarholmen.

f

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å Riddarholmen

med dertill hörande yttre anordningar.

A. Planering af marlcen och grundläggning för riksdagshuset.

Grusfyllning: 3,000 kbm. å 1

SO.........................

................... 3,900: —

Bergsprängning: 11,800 kbm.

å 4: —...................

................... 47,200: —

Grundgräfning: 7,900 kbm. å

1: 50......................

................... 11,850: —

Grundmurning: 5,200 kbm. å

20: — ...................

................... 104,000: —

D:o 13,100 » å

10: - ...................

..............■/.... 131,000: —

Dambyggnad: 100 m. å 300: — ...............................................................

Reveterings- och stödjemur: 1,600 kbm. å 20: —.......................................

List och stängsel: 200 m. å 25: — ....................................................

Huggning och inmurning af trappsteg å tvänne sidotrappor: 170 m. å 12: —

51.100: —

246,850: —

30,000: —

32,000: —

5,000: —

__2-040: — 366,990: —

B. Yttre trappa till hufcudcåningen.

Grundmurning: 800 kbm. å 10: — ...........................

Finhuggen mur: 780 kbm. å 40: —............................

Huggning och inmurning af trappsteg: 300 m. å 13: —

Balustrad: 500 m. å SO: —.......................................

8,000: —

31,200: —

8,900: —

i°00: — 47,100: —

C. Nedfartsväg till hamnen.

Fyllning: 13,600 kbm. erhållas från planerings- och grundgräfningsarbetena för den nya

bygnaden för embetsverken samt från afplaneringen för riksdagshuset, hvarför här ej

-uptages någon kostnad derför.

Pålar för stödjemur, nedkranade till i medeltal 30 fots djup, 400

st. å 20: — ............................................................... 8,000: —

Plankplatform och kasuner: 150 qv.-m. å 17: —........................ 2,550: —

Murning: 350 kbm. å 10: — .!............................................3,500: —

D:o 550 » å 20: — ................................................. 11,000: —

List och stängsel: 120 m. å 25: —.......................................... 3,000: — 28 050-__

Makadamisering af körbana och stensättning af gångbanor: 1,600 qvm. å 4:50 7,200: — 35 250-

D. Omgifrände markens ordnande.

Grusfyllning: 52,400 kbm. å 1: 30 .......................................................... 68,120: —

Afskakning och planering af platsen framför riksdagshuset.

Bergsprängning: 2,500 kbm. å 4: —....................... ............. 10,000: —

Jordskaktning: 2,4Q0 kbm. å 1: 50 .......................................... 3,600: — 13 600- _

Transport 81,720: — 449,340: —

2*

16*

Transport

Asfaltbeläggning å gårdar och stensättning omkring bygnaden: 1,300 qvm. å 7: —

Vatten-, gas- och aflopsledning ...............................................................

Planteringsomkostnader.

Anskaffande af matjord: 1,800 kbm. å 2: — .............................. 8,600: —

Växter m. m......................................................................... 3,400: —

81,720: — 440,340: —

9,100: —

5,000: —

7,000: —

En yttre trappa till Biddarholmgkyrkan in. fl. omkostnader

För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn, omkring 15 proc.

............... 5,000: — 107,820: —

Summa kr. 557,160: —

............................... 82,840: —

Summa kostnad kronor 640,000: —

Stockholm i tnaj 1884.

C. J. Knös.

Bil. E.

Riddarholmen.

För ersättning af det hamnområde, som fråntages Stockholms stad och utgörande

för riksdagshustomten........................................................................

......... 50,470 qv.-fot,.

för den nya nedfartsvägen..................................................................

.......... 4,792

för bygnadstomten för embetsverken ...................................................

6,295

qv.-fot,

från hvilken sist nämnda tomt till stadens hamnområde återgå 2,811 qv.-fot,

samt från gymnasietomten likaledes ................................. 1,296 »

4,107

» 2,188 »

eller tillsammans..............................................................................

......... 57,450 qv.-fot,

och för beredande af sagda areal genom utfyllning i sjön erfordras 87,400 kbm. fyllning, hvarifrån

afgå 20,000 kbm., som beräknas erhållas från planerings- och grundgräfningsarbetena för nytt

riksdagshus, eller 67,400 kbm. å 1: 50 = 101,100 kronor.

Stockholm i maj 1884.

C. J. Knös.

Bil. F.

Riddarholmen.

I kostnadsförslaget för nytt riksdagshus å Riddarholmen är ersättning af det hamnområde, som

fråntages Stockholms stad, beräknad enligt följande grunder:

11*

Sedan den areal uträknats, som tages i anspråk för riksdagshuset och deraf föranledda ändringar

af nedfartsväg och embetsverk, är straxt utanför den nu varande kajen en lika stor areal utlagd på

karta och å kalken begränsad inom en prickad linie. För utfyllning af detta område erfordras, utöfver

hvad som orhålles från planeringsarbetena för riksdagshuset, 67,400 kbm. för en kostnad af 101,100 kr.

Skulle staden, sedan en utfyllning för nyss angifna ändamål verkstälts, vilja öka hamnutrymmet

till det ytinnehåll, som i äldre förslag i fråga satts, så kommer man till den å kalken fulldragna

yttersta linien. Den kubikmassa, som utöfver den för hamnutrymmets ökning behöfliga utfyllningen i

dotta fall skulle åtgå, är visserligen 93,400 kbm., eller 26,000 kbm. större än den, som skulle erfordras

under nu varande förhållanden, men den ökade kostnad, som härför möjligen skulle upkomma, ingående

till c:a 39,000 kr., är ej i förslaget uptagen, då den af riksdagshuset oberoende hittils projekterade

linien ej är af vederbörande faststäld och den nya onekligen skulle medföra fördelar för staden

genom kajernas ökade längd och hamnplanets jämnare bredd.

Stockholm den 9 september 1884.

C. J. Knös.

Bil. G.

Riddarholmen.

Uti kostnadsförslaget för nytt riksdagshus å Eiddarholmen hafva kostnadsberäkningarne för

beredande af don derför afsedda samtliga arealen genom utfyllning i sjön skett i följande ordning

och enligt följande grunder.

Först har efter don areal, hvardera krafvel'', beräknats den erforderliga qvantiteten fyllning för

den egentliga riksdagshustomten, för den nya nedfartsvägon äfvensom en mindre fyllning för tomten

för nytt embetsverk; och utmärkes ytterkonturen för denna fyllning å planen genom en med bokst.

A—B—C betecknad linie. Derefter har som vederlag för det hamnområde, som fråntages Stockholms

stad, utgörande enligt uträkning 57,400 qv.-fot, en motsvarande areal blifvit utlagd i tvänne lägen (å pianon

markerade med grön färg) och den derför erforderliga fyllningsmassan beräknad, utgörande dels ett område

betecknadt med E—F—G med areal 27,800 qv.-fot, dels ett annat, med bokstäfverna A—B—K—

L—M—N betecknadt och till större delen utanför konturlinien liggande område, hållande i areal omkring

29,650 qv.-fot, eller båda tillsammans 57,450 qv.-fot. F''ör fyllning af dessa områden åtgår för

det förra området efter en medelhöjd af fyllning 86 fot samt mod tillägg af 400 k.-st. i ökad massa

för dosering 1,400 k.-st. = 36,642 kbm. samt för det andra med en medelhöjd af 40 fot och ett tillägg

af 760 k.-st. för ökad dosering 1,940 k.-st. = 50,758 kbm. För bägge områdena tillsammans altså =

87,400 kbm. fyllning, deraf från planerings- och grundgräfningsarbetena för nytt riksdagshus beräknas

erhållas 20,000 kbm., som afgå, hvadan grusfyllningen för 67,400 Kbm. efter ett pris af 1: 50 pr kbm.

= 101,100 kronor. De å planen med röd färg utmärkta områdena, livilka tillsammans utgöra i areal

omkring 61,000 qv.-fot, äro utlagda med samma ytinnehåll, som skulle vinnas enligt ett af Stockholms

stad upgjordt förslag å utvidgning af hamnområdet å Eiddarholmen, då den afsedda utvidgningen å

holmens norra sida icke medräknas. Det ena af dessa områden sammanfaller i det nogaste med stadens

förslag, hvarför äfven den erforderliga fyllningen bär blir lika, då deremot det andra området,

12*

som är förlagdt längre ut och på djupare vatten, krafvel- omkring 26,000 kbm. grusfyllning utöfver

stadens förslag till utfyllning af strandlinien åt samma sida. Efter ett pris af 1: 50 pr kbm. utgör

prisskilnaden sålunda 89,000 kronor. Med hänsyn dertill att genom den för nytt riksdagshus m. in.

betingade utläggningen af strandlinien hamnområdet rundt omkring holmen får en jämnare bredd,

äfvensom en c:a 160 fots längre kajsträcka vinnes än enligt stadens förslag, torde dessa fördelar väl

kunna motsvara den något högre anläggningskostnad, som det större förslaget skulle komma att medföra

för staden. Efter ett pris af 100 kronor pr löpande fot strandskoning jämte ofvan nämda 89,000

kr. för ökad fyllning komme sålunda den Överskjutande kostnaden att utgöra 55,000 kronor.

Stockholm den 19 september 1884.

Otto Rosenberg.

Bil. H.

Riddarholmen.

Kostnadsförslag i enlighet med bifogade konseptplaner och sektion till nybygnad å

Riddarholmen för kgl. svea hofrätt, statskontoret, kammarkollegium,

kammarrätten och domänstyrelsen.

Stenhuggare-, murare- och timmermansarbeten.

1,746 qv.-fot finhuggen granitsockel med bakmur å 2: 50 ...........................

6,214 kub .-fot sockelmur af gråsten i cemontbruk ä 0: 20

128 löpfot fin hugna gråstenstrappsteg h 4: — ..........................................

1 st. portomfattning af huggen sandsten...................................................

100 st. halfpilastrar, 6 fot höga, af kalksten å 5: 50 .................................

21,115 qv.-fot finslipad kalkstensplansten till förstugor, trapplaner och gallerier

å 0: 75..........................................................................................

18 st., 20,5 fot langa, hyllade och refflade kalkstenstrappsteg i 2 å 3 stycken

å SO: — ................................................................................

292 st., 10,5 fot långa, hyflade och refflade kalkstenstrappsteg i ott stycke å 15: —

8,072 qv.-fot fältstensgolf i källare å 0: 20................................................

5,900 » isoleringsskift af asfalt eller cement å 0: 25 ...........................

235,057 kub.-fot tegelmur med kalk, sand, lera och arbetslön å 0: 65............

95,000 qv.-fot invändig takputs å 0: 10...................................................

9,416 löpfot invändiga taklister å 0: 25 ...................................................

231,186 qv.-fot in- och utvändig puts å mur å 0: 07 .................................

45,531 » fasadputs mot gator å 0: 25 .............................................

13,400 » asfaltbeläggning å vestra gården, bottenvåningen och latriner

ä 0: 50...................................................

4,365: —

1,242: 80

512: —

500: —

550: —

15,836: 25

540: - 4,380: —

614:_40 28,540: 45

1,475: —

152,787: 05

9,500: —

2,354: —

16,183: 02

11,382: 75

6,700: —

Transport 200,381: 82 28,540: 45

Transport 200,381: 82 28,540: 45

2,052 qv.-fot golf med underlag och trossning i jordvåningen å 0: 40 ............ 820: 80

75,900 » » » bjelklag, trossning och underpanel k 0: 85 ................ 64,515: —

19,700 » bjelklag med trossning, underpanel och brandbottenspanel till

vinden å 0: 60 .............................................................................. 11,820: —

9,524 qv.-fot-kloisongsvägg med puts å 0: 70............................................. 6,666: 80

24,400 » taklag och takpahel k 0: 25 ................................................ 6.100: —

2,511 , « spontade brädväggar i klosetter och vindskontor jämte inredning 628: — 290 932- 42

Smiden och gjutgods.

100 st. murankaren å 15: — .................................................................. 1 500; _

600 » bjelkankaren med ekspik ä 2: —................................................... 1,200: __

800 » skärjern » » å 1: —.....................’............................. 800: _

100 » växeljern » » å 1: 50................................................... 150: —-

Diverse smiden såsom kramlor, staplar etc................................................. 900: _

8 lufter jerndörrar till bottenvåningen och vinden å 75: — ........................ 600: —

25 st. gjutna takfönster k 15: — ............................................................ 375; __

2 » mindre spislar med vattencisterner och kupor.................................... 200: —

20 » jernkolonner med brickor ...........................................................

12 » takstolar med erforderligt smide ..................................................

1,000 löpfot räcken till barrierer ........................................................... 27,000: —

3,130 » valsade jernbalkar med brickor till gallerier och rummen i midt

partien

.......................................................................................

32,225: —

Taktäclcarearbeten.

25.000 qv.-fot plåttak med fotrännor å 0: 30 ............................................. 7,500: —

800 löpfot stuprör med trattar och svep å 0: 75 ................................... 600: _

3.000 » list- och fönsterbeslag å 0: 50................................................... 1,500:__

281 st. fönsterbleck å 2: —..................................................................... 532:__

Snickare-, glasmästare- och klensmedsarbeten.

1 luft ytterport med tillbehör.................................................

........ 800

5 st.

mindre ytterportar med tillbehör.............................................

........ 250

115 lufter fönster komplett till jord- och mellanvåning å 50: —

........ 5,750

44

» » innanluckor i jordvåningen å 20: —........................

........ 880

112

11 » till 1/t och 1'' ''■> tr. upp k 75: — ...........................

........ 8,400

53

” " större d:o och trapphuset å 100: —........................

........ 5,300

56

” » till 21/a tr. upp ä 70: —........................................

........ 3,920

3

» » mindre å 20: —...................................................

........ 60

39 •

» deuxbattans å 50: —.......................................................

........ 1,950

115

» » å 65: —......................................................

........ 7,475

8

» enkla dörrar å 25: —..............................................

........ 200

9,750 löpfot, 1,5 fot hög, fotpanel å 0: 50 ........................................

........ 4,875

2,670

» socklar å 0: 15 ..................................

........ 400

Inredning i kök och klosetter..........................................................

........ 700

50

40,460: 50

Transport 402,320: 37

14*

Kakelimgsmaknreurheten.

2 st. runda kakelugnar

Målarearbeten.

200.000 qv.-fot limfärg å tak och väggar ä 0: 00 ...................

70.000 » oljefärg å mur å 0: 07 ..................................

75.000 « » å trä och jern ä 0: 09 ......................

9,400 » glastak öfver trappor och vestra gården å 0: 25

Gipsgjutarearbeten ...........................................................

Gas- och vattenledning med tillbehör...................................

Ringledningar .................................................................

Central värmeledning och luftväxling ...................................

För beredande af ingång genom riksdagens hus uptages ........

Oförutsedda utgifter, arkitektarvode......................................

Transport 402,320: 37

250: — 250: —

... 6,000: —

... 4,900: —

t>,750: =: 17,650: —

.1................ 2,350: —

.................... 2,429: 63

.................... 14,000: —

.................... 4,000: -

.................... 40,000: —

.................... 5,000: —

.................... 30,000: -

Summa kronor 518,000: —

Stockholm i mars 1884.

Edvard Medén.

Bil. I.

Riddarholmen.

P. M.

vid granskning af arkitekten E. Medéns kostnadsförslag till embetslokaler å Riddarholmen.

Kostnadsförslaget, som slutar på en summa af 518,000 kronor, synes, hvad qvantiteterna beträffar,

i allmänhet noggrant beräknadt, i vissa fall nästan för minutiöst i betraktande af ritningarnes eskiss,

artade skick. Så t. ex. tegelåtgången uptagen till 235,000 kub.-fot, som torde böra uptagas till 250,000

kub.-fot, oafsedt till hvalfslagning mellan jernbalkarna i gallerierna. Hvad åter prisen beträffar, torde

för erhållande af ett tillförlitligt förslag åtskilliga förhöjningar böra göras enligt följande:

Då ej någon summa är uptagen för ställningar och instrumentalier, bör kub.-foten

tegelmur beräknas å 0: 75. Sålunda 25,000 kub.-fot ä 0: 75 .................. 187,500: —

Medéns förslag: 235,057 å 0: 65 .............................................................. 152,787: 05

Utföres skilnaden 34,712: 95 34,712. 95

Transport 34,712: 95

Transport 84,712: 95

1,746 qv.-fot finhuggen granitsockel antagligen med diverse profileringar och

öfverliggande list samt c:a 2 å 21/» fot bakmurning i cementbruk bör bo

-

räknas å 4: — .....................;..............................................

6,984: —

Medéns förslag:

4,865: —

Utföres skilnad

2,619: —

2,619: —

Till gallerierna tyckes plansten vara uptagen jämte jernbalkar och handräcken

i klumpsummor, men då sj elfva tegelstommen med puts och arbete ej synes

uptagen, påföras för 11,960 qv.-fot gallerier ä 1: —................................

11,960: —

9,416 1. fot invändiga taklister, uptagna till ondast 25 öre per 1. fot,

böra för åtminstone 5,000 1. fot uptagas å 0: 60 ..................... 3,000: —

och återstående 4,416 1. fot uptagas å 0: 40 ................................. 1,766: 40

4,766: 40

Medéns förslag:

2,854: —

Utföres skilnad

2,412: 40

2,412: 40

lla fasaderna antagligen komma att förses mod rikare puts och dekoreras, torde

i förslaget uptagna 25 öre per qv.-fot åtminstone fördublas och sålunda

upföras en skilnad.............................................................................. qj gg2- 75

Taklag med panel, uptagna till 25 öre per qv.-fot, bör uptagas åtminstone 30

öre, hvadan 24,400 qv.-fot å 0: SO .................................

7,320: —

Medéns förslag:

6,100: —

Utföres skilnad

1,220: —

1,220: —

70,000 qv.-fot oljefärg på murputs böra uptagas å 12 öre............................

8,400: —

Medéns förslag å 7 öre

4,900: —

Utföres skilnad

Dessutom tordp böra uptagas för diverse enklare färgdekorering

3,500: —

3,500: —

5,000: —

Dubla glastak öfver gård och trappor, i Medéns förslag'' uptagna å 0: 25, böra

ökas med ....................................................................

8,000: —

Gipsgjutarearbeten, i Medéns förslag uptagna till 2,429: 63, böra åtminstone

“kas med ......................................................................................................... 8,000: —

Summa 88,807: 10

Transport 88,807: 10

16*

Då härifrån afdrages den summa, som

gas- och vattenledning, med...........

hvarmed Medéns förslag bör ökas.

Altså ............

+ ............

Eller jämnadt:

Transport 88,807: 10

i förslaget B för yttre anordningar är nptagen för

.............................................;................■...... 5,000: —

återstå 83,807: 10

.......... 518,000: —

.......... 83,807: 10

Summa 601,807: 10

.......... 602,000: —

Stockholm den 22 april 1884.

G. E. Höjer.

Bil. J.

Riddarholmen.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt hus för embetsverken å

Riddarholmen med dertill hörande yttre anordningar.

A. Planering och grundläggning för huset.

— 17,600: —

TZ 85,050: — 102,650: —

B. Yttre arordningar.

Murläggning: 200 kbm. å 20: —.........

En trappa till nedre gården ...............

Stensättning å gård och omkring huset

Gas-, vatten- och aflopsledning............

Planteringsomkostnader .....................

Summa 121,650: —

............................... 18,350: -

Summa kostnad kronor 140,000: —

800 qvm. å 7:

4,0U0

1,000

5,600

5,000

3,400

— 19,000

Jordskaktning: 4,800 kbm. a 1: 50 ...

Bergsprängning: 2,600 kbm. å 4: —

Grundgräfning: 4,700 kbm. å 1: 50...

Grundmurning: 2,900 kbm. å 20: —

o nnn „ « 1 n- _

i

10,400

7,050

58.000

20.000

För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn omkring 15 %

Stockholm i maj 1884.

C. J. Knös.

17*

Bil. K.

Helgeandsholmen.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å

Helgeandsholmen med dertill hörande yttre anordningar.

A. Planering af marinen och grundläggning för den fyrkantiga hufvudbygnaden

= riksdagshuset.

Grundgräfning:

23,000 kbm. å 1

-.50..............................

... 34,500

_

Palar med nedkraning: 14,000

st., af i medeltal 30 fots längd å 20: — ...

... 280,000

—

Plankplatform under grundmurarna: 4,600 qvm. å 7: —

... 32,200

—

Grundmurning:

13,600 kbm. k 10: — ...................................................

... 136,000

—

B. Upkörsvägen till riksdagshuset.

Grundgräfning:

1,000 kbm. k 1

50.............................

... 1,500

_

Grusspettning:

400 » å 3

—....................................

... 1,200

—

Betonbädd:

350 » k 20

. ...........

... 7,000

_

Grundmurning:

900 » å 10

. ..........

... 9,000

_

Finhuggen mur

: 470 .. å 40

— ....................

... 18,800

_

Balustrad:

86 m. å 80

— ............................

... 6,880

_

Makadamiserad

körbana med stensatta gångbanor: 580 qvm. å 5:—............

.. 2,900

—

C. Ordnande af stränderna.

Afskärning och rätning af norra stranden.

Jordskaktning: 12,400 kbm. å 1: 50.....................................

18,600

Bitning af gammal mur, trappor m. in.: 1,600 kbm. å 4: —.........

6,400

—

Handmudring: 3,700 kbm. å 4: — ..........................................

14,800

—

Diverse omkostnader och transporter........................................

4,500

—

44,300:

Norrströms södra gren.

Rifning af gammal mur: 1,000 kbm. å 4: —..............................

4,000

Upronsning af bottnen............................................................

5,000

—

Handmudring: 1,500 kbm. å 4: —...........................................

6,000

—

Rifning af strandskoningen och uprensning af bottnen ...............

4,000

—

19,000:

Grusfyllning: 40,000 kbm. å 1: 30 ..........................................

52,000

—

För sättningar och utskärningar, som å detta ställe äro att motse

i följd af bottnens beskaffenhet och stark strömsättning, till

lägges

20 proc. af den beräknade massan: 8,000 kbm. å 1:30 10,400: — 62 400- —

Transport 125,700: — 529,980: —

3*

18*

Transport 125,700:

Pålar med nedtagning: 6,400 st. af i medeltal 50 fots längd å BO: — 192,000:

Spåntvägg framför muren: 475 m. å 30: — .............................. 14,250

Detonering: 1,830 Mun. å 30: —............................................. 54,900

Stenfyllning utanför pålarna: 660 kbm. å 5: — ........................ 3,300

Plankplatform och kasuner: 1,940 qvm. å 17: —........................ 32,980

Murning: 7,850 kbm. å 38: — ................................................ 298,300

Parapet och list: 460 m. å 50: — ........................................... 23,000

Dammar för vattnets afledning: 95 m. å 160: — ..............................

529,980: —

618,730: - 15,200: — 759,630:

1). Broar.

Bro öfver Stallkanalen

60,000: -

160,000: — 220,000:

E. Omgörande markens ordnande.

Planering och stensättning af de omgifvande gatorna: 5,300 qvm.

Planteringsomkostnader.

Anskaffande af matjord: 2,000 kbm. å

Diverse anordningar, växter m. m......

2 kr. .

För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn omkring 15 proc.

Stockholm i maj 1884.

å 8: —...

....... 42,400

—

Asfaltbeläggning

å gården:

600

qvm. å 7: — ....................

....... 4,200

- 46.600: —

Reveteringsmur

omkring planet framför riksdagshuset.

Grundgräfning:

1,800 kbm.

å 1

50 ...............................

....... 2,700

—

Grusspettning:

700 »

å 8

— ...............................

....... 2,100

—

Detonering:

450 »

å 20

— ...............................

....... 9,000

—

Grundmurning:

860 »

a 10

— ...............................

....... 8,600

—

Finhuggen mur

470 »

å 40

— ...............................

....... 18,800

—

List och staket

230 in.

å 25

— ...............................

....... 5,750

— 46,950: —

Vattenledning:

300 »

å 12

—.................................

1

O

O

''■O

CO

Gasledning:

400 »

å 10

—.................................

..... 4,000: —

Aflopsledning:

200 »

å 8

—.................................

..... 1,600: —

4,000: —

4,000: —

8,000: — 110,750

Summa 1,620,360

........... 242,640

Summa kostnad kronor 1,863,000

C. J. Knös.

19*

Bil. L.

Helgeandsholmen.

Kostnadsförslag till nytt

hofstall å Artilleriplanen enligt ritning af arkitekten

Oskar Erikson.

Boningshus och vagnshus.

676,100 kbf. jordskaktning med transport å 0: 08 ................................................

98,004 » gräfning och läggning af grund å 0: 25............................................

6,594 qvf. gråstens sträcksten med inpassning och bakmurning å 3: — ..................

924 » » » pikhackad, med inpassning och bakmurning ä 2: 50 .

130 st. 6 fots Olands trappsteg med inmurning å 15: — .................................

432 » 5 » » » h » å 13: — .............

16 » helpilastrar med kramlor och bly å 7: — ..........................................

20 » halfpilastrar » » » » å 4: •— ...........................................

1,363 » plansten å 1: 25.............................................................................

1,752,000 » murtegel med kalk, sand, ställningar och arbetslön å 90: —...................

Gipstak .............................................................................................................

Taklistor invändigt..............................................................................................

50,044 l.-f. bjelkar med nafring och inläggning å 0: 50........................................

21,062 » sparrar med inläggning å 0: 20.........................................................

9,032 qvf. 2,5 tums plank med arbetslön å 0: 30.................................................

21,963

»

2,1 "

» » »

å

0:

30.

50,526

»

1,6 »

bräder » »

å

0:

30.

24,886

»

1

takbräder mod »

å

0:

12.

154,008

»

0,8 »

bräder » »

å

0:

10.

100,044

l.-f.

läkt ä 0

i: 01 .....................

Grusfyllning.............................................................................

In- och utvändig aftappning........................................................

24,886 qvf. plåttak å 0: SO......................................................

24 st. takfönster å 15: — ...............................................

3,690 l.-f. kordonglistbeslag och fönsterbleck å 0: 40.................

1,380 » stuprör (nedre delen af gjutjern) å 1: —....................

29 st. jernspislar med rör och kupor å 115: — ..................

Smide till ankar- och växeljern ..................................................

6 par jerngrindar med hakar å 200: —.............................

6 » jerndörrar med lås och beslag ä 80: —....................

Diverse spiksorter ......................................................................

6 st. hissinrättningar med spel ä 450: ■—..........................

352 » dörrkammarlåsfoder och beslag samt målning å 50: —

28 par vagnshusportar med karmar och beslag å 100: — .....

54,088

— •

24,501

—

19,782

—

2,310

—

1,950

—

5,61f

—

112

—

80

—

1,703

75.

157,680

—

12,677

42.

681

—

25,022

—

4,212

40.

2,709

60.

6,588

90.

15,157

80.

2,986

32.

15,400

80.

1,000

44.

3,031

44.

32,529

24.

7,465

80.

360

—

1,476

—

1,380

—

3,335

—

4,277

—

1,200

—

480

—

5,760

—

2,700

—

17,600

—

2,800

—

Transport 438,653

91.

20*

runda fönsterkarmar, beslager samt målning å 50: —..........

fönsterkarmar » » » å 75: —..........

» i andra våningen å 70: —............................

bättre kakelugnar å 200: — ...........................................

sämre » å 150: — ...........................................

4,972 qvf. fotpanel, 1,5 fot hög, med upsättning och målning å 0: 50 .

sockelpanel med upsättning och målning å 0: 20................

864 l.-f. ledstänger af polerad björk å 1: 50..................................

Inredning af garderober, kök, skafferier och tamburer ............................

27,528 qvf. tuktadt stengolf i vagnshusen samt fris å gårdarna å 0: 65 .

17,832 » limfärgsmålning å 0: 03......................,..........................

1,884 rall. tapeter med upsättning å 1: 50 ....................................

6,186 fot bårder » » ....................................

Oljefärgsmålning......................................,........................................

83

st.

103

»

130

»

34

»

74

»

4,972

qvf.

4,458

»

864

l.-f.

Inredning

af j

Stall-, rid- och förrådshusen.

110,184

110,184

7,511

144

264

13

22

1,603,000

Gipstak .

25,024

40,236

24,714

6,844

72,142

55,197

10,976

kbf. gräfning med transport af jord för grundmurar å 0: 08.............

» läggning af grund i alunskiffermjöl å 0: 25 ............................

» gråstensträcksten med inmurning och bakmurning å 3: —..........

fot sandstens vandstycken å 10; •—..............................................

st. Ölands steg, 5 fot långa, med murning och inläggning å 13: — ,

u helpilastrar med kramlor, bly och inpassning ä 7: — ................

•i planstenar med arbetslön å 1: 25 ...........................................

» murtegel med sand, kalk och arbetslön samt ställningar å 90: —

l.-f. bjelkar med nafring och inläggning å 0: 50 ............................

» sparrar » » » å 0: 20 ............................

qvf. späntad 2,io tums plank å 0: 30..........................................

» 1,6 tums golfbräde!- å 0: 30 .................................................

i> 1 tums takpanel å 0: 12.......................................................

» 0,8 tums bräder å 0: 10.......................................................

l.-f. 0,8/0,8 tums läkt å 0: 01 ....................................................

Grusfyllning..........................................................................................

16,160 qvf. späntade 1,6 väggar till spiltor, boxar och panel i ridhuset ä 0: 30.

37 st. takstolar öfver ridhuset jämte lanternin och glas å 200: —......

Diverse smide till ankar- och växeljern.......................................................

4 st. jerndörrar med tillbehör å 80: —...........................................

66 » jernkolonner med kapitäl å 160: — .......................................

60 » jernöfverliggare med ornamenter å 15: — ...............................

63 » jernståndare, öfverliggare och ornamenter å 25: — ...................

126 o krubbor och häckar af jern å 25: — ....................................

Diverse spiksorter ...................................................................................

Ut- och invändig aftappning ....................................................................

72,142qv.-f.takplåtbeläggning å 0: 30 ...........................................

2,842 l.-f. stuprör ål: —..................................................................

Transport 438,653

91.

............. 4,150

_

............. 7,725

_

............. 9,100

—

............. 6,800

—

............. 11,100

—

............. 2,486

—

............. 891

60.

............. 1,296

—

............. 3,500

—

............. 17,889

95.

............. 534

96.

............. 2,826

—

............. 618

60.

............. 21,000

—

............. 8,814: 72.

............. 27,546: —

............. 22,533: —

............. 1,440: —

............. 3,432: —

............. 91: -

............. 27: 50.

............. 144,270: -

............. 5,485: 76.

............. 12,512: —

............. 8,047: 20.

............. 7,414: 20.

............. 2,053: 20.

............. 8,657: 04.

............. 5,519: 70.

............. 109: 76.

............. 1,512: 84.

............. 4,848: -

............. 7,400: -

............. 2,200: —

............. 320: —

............. 10,560: —

............. 900: -

............. 1,575: —

............. 3,150: —

............. 2,900: —

............. 33,612: 72.

............. 21,642: 60.

............. 2,842: —

Transport 879,988: 26.

21*

Transport 879,988

26.

1,584

l.-f.

kordonglister och fönsterbeslag å 0: 80 .............................................

1,267

20.

16

st.

takfönster med glas å 15: —.........................................................

240

—

13,188

qvf. kubb i spiltorna å 0: 40....... ..........................................................

5,275

20.

22,715

»

tuktad sten i gångar, vagnshus samt fris med ränsten å gård ä 0: 65.....

.. 14,764

75.

10,290

))

ridhusbotten å 0: 60......................................................

6,174

—

9

st.

stallkarmar med dörrar och beslag å 110: — ......................

990

—

4

))

vindskarmar med luckor och hiss å 125: —...............

500

—

60

1)

dörrkarmar med lås, beslag och målning å 50: — ...............................

.. 3,000

—

2

*>

ridhusfönster mod glas och målning å 350: —....................................

700

—

81

))

stallkarmar mod glas, beslag och målning å 84: —..............................

.. 6,804

—

24

))

fönsterkarmar med glas, beslag och målning å 40: —...........................

960

—

94

»

» » ytterbågar, glas, beslag och målning å 35: — .........

3,290

—

37

»

runda fönsterkarmar med glas, beslag och målning k 40: — ................

1,480

—

20

))

luftkarmar med luckor å 20: — .......................................................

400

—

288

fot

fönsterpanel med målning å 0: 40 ....................................................

115

20.

5,964

»

socklar k 0: 20 ..............................................................................

1,192

80.

456

»

ledstänger af polerad björk k 1: 50...................................................

684

—

70

rall

tapeter med insättning å 1: 50 .......................................................

105

—

288

fot

bårder » » å 0: 08 .......................................................

23

04.

2

st.

kakelugnar ä 150: — .....................................................................

300

—

8

»

tegelugnar k 80: — .....................................................................

640

—

7

»

lufttrummor från stallen k 150: — ...................................................

1,050

—

Gas-, vatten-

och aflopsledningar...........................................................................

.. 28,609

91.

Ställningar ..

.. 20,000

—

Arkitektarvode...................................................................................................

.. 20,000

—

Summa kronor 998,553

36.

Stockholm den 7 januari 1884.

Oskär Erikson.

P. S. Sedan i följd af vorkstäld jordborrning underrättelse erhållits om markens lösa beskaffenhet

å tomtens sydliga del, har blifvit en följd, att för pålning måste tilläggas en summa af cirka

20,000 kronor.

Stockholm den 23 april 1884.

Oskär Erikson.

22*

Bil. M.

Helgeandsholmen,

p. NI.

vid granskning af arkitekten 0. Eriksons kostnadsförslag till ”nytt kungl. hofstall å

Artilleriplanen” enligt af honom uprättade eskissritningar.

Att endast med ledning af de ofullständiga ritningarna upgöra ett exakt kostnadsförslag är overkställbar!,

och har derför min granskning inskränkt sig dertill att, så vidt sig göra låter, pröfva de

upgifna hufvudsakligare qvantiteterna och prisena, hvilken pröfning försvårats af förslagets i viss mon

godtyckliga fördelning mellan boningshus och stallbygnader. Emellertid har jag ansett mig böra annotera

följande:

Tegelåtgången torde böra ökas med c:a 150,000, och priset, i likhet med hvad beräknats för

embetshuset å Riddarholmen, uptagas till 105 kr. per 1,000 (= 75 öre kubf.) —• sålunda:

3,500,000 st. tegel med kalk, sand och arbetslön å 105: — ..

367,500: —

Eriksons förslag uptar ...................................................

........ 157,680: —

och 144,270: —

301,950: —

Skilnad

65,550:

Gatufasadputsen torde upgå till ....................................

Gårdsfasad » » » » ....................................

........ 40,000: —

......... 16,000: —

Och invändiga putsen torde upgå till ..............................

........ 19,000: —

75,000: -

Eriksons förslag uptar ...................................................

........ 32,529: 24

och 33,612: 72

jemnadt

66,150: —

Skilnad

8,850:

Invändiga taklister, som i det Eriksonska förslaget äro uptagna till 681 kr., torde ökas med 3,000: —

1 förslaget äro ej omnämnda jernkolonner och jernbalkar i vagnbodarna för upbärande af

öfverliggande väggar. Härför torde böra uptagas minst ....................................... 15,000: —

Då härtill kommer af Tit. Erikson upgifna för tillökning i grunden behöfliga ................ 20,000: —

upstår en summa af 112,400: —

som bör tilläggas ursprungligen förlagssumman: 998,553: 36

Hvarigenom: totalsumma 1,110,953: 36

Stockholm den 28 april 1884.

G. E. Höjer.

23*

Bil. N.

Helgeandsholmen.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt kungl. hofstall å Artilleriplanen

enligt af arkitekten Oskar Erikson upgjord ritning.

A. Boningshus och vagnshus.

Jordskaktning och grundgräfning: 676 kstgr å 50:—............................

Grundläggning: 800 kstgr å 260: —

33,800:

78,000:

B. Stall-, rid- och förrådshusen.

Jordskaktning och grundgräfning: 250 kstgr å 50: —.

Bergsprängning: 30 kstgr å 100: — ......................

Grundläggning: 250 kstgr ä 260:.—

Tillägg omkring 15 % härå........................

12,500

3,000

65,000

111,800:

80,500

Summa 192,300

........... 28,700

Summa kostnad 221,000

kostnaden med hänsyn till planering af tomten och grundläggning för det nya hofstallet

enligt norr Enksons kostnadsförslag är beräknad att utgöra:

för bonings- och vagnshus............................................... 78 589*__

" Btall> rid- och förrådshus ..........................................86^360-! 72 114949. 72

men densamma med stöd af gjorda jordborrningar och med hänsyn till de omgörande gatornas fast

stalda profiler befunnits utgöra enligt ofvan stående beräkning tillsammans 221,000 kronor, bör kostnaden,

hvad denna del i herr Eriksons förslag vidkommer, höjas med skilnaden, eller 106,050: 28.

Stockholm i maj 1884.

C. J. Knös.

Bil. O.

Kostnadsförslag till nytt riksbankshus.

3,900 st. palar med rustbädd och ruta å 20: — .................... 70 aaa.

60,000 kbf. gråstens kallmur å 0: 20 ................................ .....................12 000- — ’

Transport 12,000: — 78,000: —

24*

87.000 kbf. gråstensmur i bruk å 0: 40................................

2,669 qvf. finhuggen granitsockel å 3: —..............................

700 l.-fot sandstenslist på sockeln å 3: — ........................

8,020 qvf. isolering å 0: 20................................................

2 st. större yttertrappor åt Jerntorget ..........................

3 » ingångstrappor från Skeppsbron.............................

1 » mindre källaretrappa............................................

2 » raka trappor i upgången från Skeppsbron ..............

1 » större, svängd trappa .........................................

2 » jerntrappor ........................................................

1 » jernspiraltrappa ..................................................

Yandstycken, pilastrar och öfrigt mindre stenhuggeri.................

16,300 qvf. asfaltgolf i källare och å gården å 0: 60..............

9,840 » tiles å 2: —..................................................

1,400,000 st. tegel med kalk, sand och arbetslön p. 1,000 å 110: - 87,100 qvf. fasadputs åt gatan med ornering å 1: —..............

28.000 » väggputs å gården jämte arkader ä 0: 50..............

99.000 » invändig murputs å 0: 05...................................

7,000 l.-fot » taklist ä 0: 40 ...............................

Puts och gipsornering i expeditionssalen...................................

42.000 qvf. jernbjelklag med tegelhvalf, golf på underslag och

matta a 3: .................................................................

24,400 qvf. plåttak på jernstomme med träpanel å 1: 50 ........

llubla glastak öfver gården på jernstomme................................

,, » » expeditionssalen ......................................

2 fönster i gårdsplanet ...............................................

1,030 l.-fot stuprör, delvis dekorerade å 1: 50.......................

2,100 » listbeslag, större och mindre å 0: 75 .................

120 st. diverse fönsterbleck å 3: —..................................

Dubla kassahvalfsdörrar ........................................................

100 l.-fot jernstaket för kassahvalfven å 12: — ................

Jerngaller och luckor för fönstren...........................................

23 st. mindre takfönster å 15: —..................................

320 l.-fot handräcke vid arkaderna å 5: — .......................

16 st. kolonner i souterrängvåningen å 2: 50....................

16 » » i bottenvåningen å 400: — ...................

16 » » 1 tr. upp å 500: •—...............................

2 » större ytterportar åt Jerntorget å 700: —.............

2 » glasdörrar med väggar i stora entréerna å 400: — .

3 » portar åt Skeppsbron å 400: —...........................

Glasvägg och dörrar vid trappor ...........................................

11 st. större dörrlufter i banksalen (3 blinda) å 200: — .

76 » diverse andra dörrlufter å 60: — .........................

10 » större fönsterlufter i banksal och förstugor å 800: —

5 " mindre » » •> å 150: —

derpå

isport 12,000

— 78,000: —

....... 14,800

—

...... 8,007

—

...... 2,100

—

....... 1,604

- 38,511: -

....... 2,500

—

....... 1,000

—

300

—

....... 3,000

—

....... 5,000

—

....... 3,000

—

....... 1,000

—

....... 5,000

—

....... 9,780

—

....... 19,680

— 50,260: —

....... 154,000

—

....... 37,100

—

....... 14,000

--

....... 4,950

—

....... 2.800

—

....... 10,000

—

kork-

....... 126,000

— 348,850: —

....... 36,600

—

....... 15,000

—

.... 15,000

—

....... 2,000

—

...... 1,545

—

........ 1,575

—

........ 360

—

....... 5,000

—

........ 1,200

—

........ 25,000

—

........ 345

—

........ 1,600

—

........ 4,000

—

........ 6,400

—■

........ 8,000

— 123,625: —

........ 1,400

........ 800

—

........ 1,200

........ 1,500

........ 2,200

........ 4,560

........ 8,000

—

........ 750

—

Transport 20,410: — 639,246:

25*

Transport

20,410

— 639,246:

39 st. fönsterlufter i souterrängvåningen å 60: —...............

2,340

—

33 » fönsterlufter i hufvudvåningen å 100: —....................

3,300

—

33 » » i öfre våningen å 70: —.................................

2,310

—

U500 l.-fot sockelpaneler och socklar å 0: 60.......................................

4,500

—

Inredning i banksalen och växlingskassor m. m...........................................

20,000

— 52.860-

90,000 qvf. oljemålning på puts å 0: 12................................................

10,800

—

Banksalens dekorering med gipsmålning..................................................

15,000

—

Tillägg för öfrig dekorering, tapetsering af några rum etc.........................

12,000

— 37,800

2 st. jernspislar med kupor, reservoar och inmurning å 200: — .........

400

Värmeledning........................................................................................

.... 50,000

Gas-, vatten- och aflopsledning, brandposter och slangar ...............................

.... 30,000

Terrassmurar med jernstaket i gränderna jämte asfaltläggning och stensättning

.... 6,000

Ritningar och tillsyn, m. m................................................................

.... 44,000

Diverse oförutsedda omkostnader................................................................

.... 19,694

Summa kronor 880,000

Stockholm i april 1884.

G. E. Höjer.

Bil. P.

Helgeandsholmen.

Utöfver kostnadsförslaget öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å Helgeandsholmen

tillkommer för den af rundade utbygnaden — riksbanken.

Grundgräfning: 5,200 kbm. å 1: 50 ........................................................ 7,800:

Pålar med nedtagning af i medeltal 40 fots längd: 4,000 st. å 25: — ......... 100,000

Plankplatform och delvis kasuner: 1,100 qvm. å 10: — .............................. 11,000

Grundmurning: 3,150 kbm. å 10: —..............................

Vatten-, gas- och aflopsledning......................................

För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn omkring 15 % .,

Stopkliolm i maj 1884.

...................... 31,500: —

150,300: —

2,000: —

Summa

152,300: —

22,700: —

Summa kostnad kronor:

175,000: —

C. J. Knös.

4''

Kungl. teatertomten.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å kungl.

teatertomten med dertill hörande yttre anordningar.

A. Planering och grundläggning för riksdagshuset.

Grundgräfning: 18,300 kbm å 1: 50................................

Grundmurning under vattenytan: 5,200 kbm. a 20: —........

,, öfver » 18,300 » h 10: -........

27,450: —

104,000: —

183,000: — 314,450: —

B. Yttre trappa å södra fasaden med trapplan å östra delen af samma sida.

Grundgräfning: 1,100 kbm. å 1: 50....................................

Grundmurning: 300 kbm. å 20: — ....................................

» 1,200 kbm. å 10: — .................................

Finhuggen mur: 470 kbm. å 40: — .................................

Huggning och inmurning af trappsteg: 230 m. å 13: — ......

Balustrad: 70 m. å 80: —.............................................''•••

Grundgräfning för stödjemur för terrassen: 450 kbm. å 1: 50

Grundmurning: 500 kbm å 10: — ....................................

Finhuggen mur: 300 kbm. å 40: — .................................

Huggning och inmurning af trappsteg: 50 in. å 13: —.........

Balustrad: 30 in. ä 80: —•................................................

1,650: —

6,000: —

12,000: —

13,800: —

2,990: —

5,600: — 47,040: - 675: —

5,000: —

12,000: —

650: —

2,400: — 20,725: —

67,765: —

C. Omgifvcmde markens ordnande.

Nydaning af öppen plats framför östra fasaden.

Trädalléens borttagande.....................................

Anskaffning af matjord: 2,600 kbm. å 2: —..........

Delvis förändring af äldre planteringar med gångar

Planteringsomkostnader, växter m. m....................

Anläggning af ny stödjemur vid Norrström.

Stödjemur å pålar närmast Norrbro, 85 m.: 2,000 kbm. ä 75: — 150,000: —

Anläggning å berggrund, 190 in.: 1,820 kbm. å 60: —..............^ 109,200: —

Planering och stensättning af en 12 m. bred gata framför fasaden

åt Carl NII:s torg: 900 qvm. å 8: —................................. 7,200: —

Nyläggning af stensättning å Strömgatan och vid Arsenalsgatan:

2,200 qvm. å 8: — ......................................................... 17,600: —

Delvis omläggning af Gustaf Adolfs torg: 4,500 qvm. å 3: —........13,500: —

Transport 38,300: —

600: - 5,200: —

1,000: —

5,000: —

11,800:

259.200:

271,000:

332,215: —

27*

Asfaltbeläggning å gården: 630 qvm. å 7: —

Vattenledning, omläggning af hufvudledning..

Ledningar för riksdagshuset .......................

Belysning, rörledning..................................

Aflopsledning ...........................................

Bör oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn omkring 15 %

Transport 38,300: — 271,000: — 382,215:

.......... ■ 4,410: — 42,710: _

............ 5,000: —

.......... 2,000: — 7,000: —

............................ 3,000: —

............................ AOPgi-— 325,710:

Summa 707,925:

............................................ 106,075:

Summa kostnad kronor: 814,000:

Stockholm i maj 1884.

C. J. Knös.

Bil. R.

Artilleriplanen.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å Artilleriplanen

med dertill hörande yttre anordningar.

A. Planering af marker och grundläggning för riksdagshuset.

Grundgräfning: 14,000 kbm. å 1: 50........................................

................. 21,000: —

Grundmurning: 20,500 » å 10: — ....................................

................. 205,000: —

B. Yttre trappor till hufvudvåningen.

Grundgräfning: 840 kbm. å 1: 50 ...........................................

................. 1,260: —

Grundmurning: 2,200 kbm. å 10: —........................................

................. 22,000: —

Finhuggen mur: 780 kbm. å 40: — ........................................

................. 31,200: —

Huggning och inmurning af stegen: 300 m. å 13: — ...............

................. 3,900: —

Balustrad: 50 m. å 80: — ....................................................

................. 4,000: —

C. TJpfartsoäg till riksdagshuset.

Grundgräfning: 4,000 kbm. å 1: 50 ....................................

.................... 6,000: —

Grundmurning: (delvis under 1. v. y.) 2,600 kbm. ä 15: —......

................... 39,000: —

Finhuggen mur; 850 kbm. ä 40; —....................................

.................... 84,000: —

Transport 79,000: — 288,360: —

28*

Transport 79,000: — 288,360: _

Balustrad: 100 ro. å 80: —..................................................................... 8,000:

Makadamisering och stensättning: 1,200 qvm. å 5: — ............................... 6,000: • 93,000: _

D. Terrassmurar omkring huset och ifyllning af marken innanför dem.

Grundgräfning: 2,000 kbm. å 1: 50.........................................

.... 3,000

—

Pålar nedkranade: 200 st. å 20: —.........................................

.... 4,000

—

Plankplatform: 100 qvm. k 6: —............................................

600

—

Grusspettning: 200 kbm. k 5: —............................................

.... 1,000

—

Grundmurning: 1,500 kbm. å 10: — .....................................

.... 15,000

—

Finhuggen mur: 1,100 kbm. å 40: —.....................................

.... 44,000

—

Parapet och list: 400 in. ä 50: — ........................................

.... 20,000

— 87,600: —

Jordfyllning innanför murarna: 16,000 kbm. å 0: 75 ................

..... 12,000: — 99,600: -

B. Omgörande markens ordnande.

Stensättning å gården och omkring huset: 1,000 qvm. å 7: — ...

...... 7,000: -

Vattenledning: 300 m. k 12: —.............................................

...... 3,600: —

Gasledning: 400 m. å 10: — ...............................................

...... 4,000: —

Aflopsledning: 300 m. k 8: —................................................

...... 2,400: -

Planteringsomkostnader:

Matjord: 5,500 kbm. å 1: 80 ...............................................

...... 9,900: —

Växter: m. in.....................................................................

...... 5,100: — 32.000: —

Summa 512,960: —

För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn m. ro. tillägges omkring 15 % af ofvan stående

summor ...........................................