SOU 1887:3

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

ANGÅENDE

ORGANISATIONEN AF

RIKETS LÅNDTBRUKSLAROVERK

AFG1FVET AF

DEN HÄRFÖR AF KONGL. MAJIT I NÅDER TILLSATTA

KOMITÉ.

STOCKHOLM, 1884.

KONG!,. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & SÖNER.

Innehåll.

Sid.

Skrifvelse till Kongl. Maj:t„.............................................. 1.

Historik:

Inledning.................................................................. 5.

Tyskland.................................................................. 16.

Österrike—Ungern...................................................... 31.

Frankrike................................................................. 36.

Belgien.................................................„................... 40.

Schweiz................................................................... 43.

Italien..................................................................... 44.

Spanien ................................................................... 51.

Ryssland.................................................................. 53.

Storbritannien och Irland........................... 57.

Nordamerikas Förenta Stater....................................... 58.

Danmark................................................... 67.

Norge...................................................................... 79.

Finland.............. 91.

Mejeriundervisning...................................................... 104.

Sverige.................................... 111.

Landtbruksinstituten..........„.................................. 160.

Landtbruksskolorna.................. 204.

Allmän motivering............................................................ 235.

Förslag till stadgar för de med understöd af statsmedel i riket

inrättade landtbruksskolor............................................ 265.

Specialmotivering derför.................................................... 278.

Förslag till stadgar för de med understöd af statsmedel i riket

inrättade landtmannaskolor...................... 285.

Specialmotivering derför.................................................... 298.

Förslag till stadgar för statens landtbruksinstitut................. 303.

Specialmotivering derför.................................................... 334.

Förslag till stadgar för de med statens landtbruksinstitut förenade

högre mejeriskolor............ 351.

Specialmotivering derför......................... 358.

Förslag till utgiftsstat för läroverket vid landtbruksinstitut______ 360.

Motivering derför............................................................. 363.

Reservation af herr Fries.................................................. 370.

Särskild mening af herr Persson.......................................... 376.

Bilagor:

A. Vederbörande domänintendents värderingsinstrument öfver

institutsegendomen vid Ultuna.................. 377.

B. Vederbörande domänintendents värderingsinstrument öfver

institutsegendomen vid Alnarp..........;..................... 394.

II

Sid.

C. Tabell öfver lärlingeantalet vid landtbruksskolorna........ 401.

I). » » lärlingarnes ålder.................................. 409.

E. » » undervisningstiden vid landtbruksskolorna... 412.

F. » » extra läroämnen vid landtbruksskolorna----- 414.

G. » » tid till sjelfstudium vid landtbruksskolorna. 415.

H. Läroämnen vid landtbruksinstituten m. m................... 416.

I. Beräkningar angående de särskilde lärarnes undervisnings

timmar

in. in. vid landtbruksinstituten .........:----------- 435.

K. Tabeller öfver utgifter och inkomster m. m. vid Ultuna 438.

Jj. » » » » » » » Alnarp 444.

Till Konungen.

Genom särskilda nådiga bref af den 20 Oktober

1882 bar Eders Kong! Maj:t funnit godt ej mindre att

tillsätta en komité för afgifvande af förslag till den lämp

-

2

ligaste organisationen af rikets landtbruksinstitut och till

stadgar för desamma, äfvensom att tillse, huruvida förändringar

böra vidtagas i afseende å ordnandet af de

lägre landtbruksskolorna, och i ty -fall äfven ''derom framlägga

förslag, än ock att anbefalla den sålunda tillsatta

komitén att i sammanhang med fullgörande af förutberörda

nådiga uppdrag jemväl yttra sig rörande Riksdagens

i underdånig skrifvelse af den 20 Maj 1882 beträffande

bokföringssättet vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut

gjorda framställningar; hvarförutom dels genom

nådig remiss af den 6 Februari 1883 Eders Kongl.

Maj:t behagat af komitén infordra utlåtande öfver ett af

Landtbruksakademiens Förvaltningskomité afgifvet förslag

till anordnande af en högre undervisning i mejerihandtering,

dels genom nådigt bref af den 22 Juni sistbemälda

år, sedan hushållningssällskapens ombud derom

anhållit, åt komitén uppdragit att uppgöra förslag till

beredande af undervisning i landtbrukets tekniska binäringar.

För fullgörande af de komitén sålunda gifna uppdrag

sammanträdde komiterade härstädes första gången

den 13 November 1882, hvarvid, då tvekan inom komitén

uppstått beträffande omfånget af det lemnade uppdraget,

komitén, efter erhållen kännedom om Herr Statsrådets

och Chefens för Civildepartementet anförande till statsrådsprotokollet

vid komiténs tillsättande, fann sig föranledd

att taga frågan om anordnandet af landtbruksundervisningen

inom riket i dess vidsträcktaste bemärkelse.

Med anledning häraf ansåg komitén vidare, att det skulle

vara till gagn för komiténs framtida arbeten, om tillfälle

bereddes komiténs ledamöter att besöka såväl rikets begge

landtbruksinstitut som ock den Kong!, Veterinär- och

Landbohpiskolen i Köpenhamn, och dan Eders Kongl.

Maj:t på derom framstäld begär: . dertill,den 24 No

-

3

vember 1882 gifvit sitt nådiga tillstånd, besöktes förutnämnda

läroverk i påföljande December månad.

Sedan komiterade ånyo sammanträdt härstädes den

8 Januari sistlidna året, har komitén dels in pleno, dels

genom särskilda delegerade med vissa afbrott varit i

verksamhet för utförande af komiténs uppdrag, hvarunder

likväl komitéledamöterna Landshöfdingen m. m. Friherre

J. Ericson på af honom derom framstäld begäran den

19 Januari 1883 af Eders Kongl. Maj:t frikallats från att

vara ledamot i komitén samt Sekreteraren i Landtbruksakademien,

Filosofie Doktorn m. m. F. Unander den 17

September sistnämnda år med döden afgått.

Enär en historisk öfversigt öfver landtbruksundervisningens

utveckling ej blott här i landet utan äfven i

utlandet synts komiterade för fullgörande af de- gifna

uppdragen af gagn, såsom lemnande upplysning såväl

om de olika åsigter, Indika med afseende på denna undervisning

vid olika tidpunkter sökt göra sig gällande,

som ock om de åtgärder, hvilka blifvit vidtagna för att

vinna det med undervisningen i landtbruk afsedda ändamålet,

samt då en dylik historik äfven kan anses vara

af ej ringa intresse i öfrigt, har komiténs sekreterare erhållit

uppdrag att utarbeta en sådan öfversigt, och har

detsamma blifvit fullgjordt med all den fullständighet, som

härför tillgängligt materiel samt anstälda särskilda efterforskningar

möjliggjort.

Med ledning af den såväl inom som utom riket vunna

erfarenheten har komitén sökt uppgöra en efter förhållandena

i vårt land lämpad plan för ordnandet af den offentliga

landtbruksundervisningen, och har den dervid enats

om att föreslå dels bibehållande af de hittills varande

landtbruksinstituten och landtbruksskolorna, dels inrättande

af ett nytt slag af läroverk, som komitén benämnt

landtmannaskolor.

4

Beträffande mejeriundervisningen hafva komiterade

redan den 10 Mars förlidna året afgifvit yttrande angående

ett tillfälligt ordnande af den högre mej eri kursen

och få nu afgifva förslag till stadgar derför, stödda på

i viss mån förändrade grunder. Tillika hafva komiterade

tagit i behörigt öfvervägande frågorna om bokföringen

vid landtbruksinstituten samt om undervisningen i hvad

man kallat landtbrukets tekniska binäringar, hvaröfver

yttrande härmed jemväl afgifves.

Då komitén härmed i underdånighet öfverlemnar sitt

betänkande med dertill hörande bilagor, får komitén,

under anmälan derom, att i vissa delar af de framstälda

förslagen från de beslut, som af komiterades flertal blifva

fattade, skiljaktiga meningar förekommit, härjemte

likaledes bifoga de med anledning deraf afgifna reservationerna.

Underdånigst

ROB. MONTGOMERY CEDERHIELM.

Th. M. Fries. Leon. Holmström. Ivar Insulander.

Charles Jacobson. Anders Persson.

J. H. G. Fredholm.

Stockholm den 29 Mars 1884.

5

De ökade statsbehof, som under förra århundradet i de flesta

stater gjorde sig gällande, framkallade nödvändigheten af att söka

befrämja näringarnes utveckling. Vilkoret för att staten härtill

skulle kunna bidraga var, att den ej saknade tillgång till tjensteman,

hvilka egde insigt i näringsverksamhetens natur och beskaffenhet.

I dessa omständigheter är förnämligast att söka orsaken

till, att i flera länder vid universiteten anordnades undervisning

i hvad man den tiden förstod under namn af »ekonomi».

Den första lärostolen i detta ämne inrättades vid universitetet

i Halle år 1727, och redan följande året uppstod en andra

i Frankfurt a. d. O. Flertalet af tyska universitet följde under

en jemförelsevis kort tid de sålunda gifna föredömena. I Sverige

inrättades en lärostol i ekonomi vid universitetet i Upsala 1741

och tvenne andra dylika vid universiteten i Lund och Åbo år

1751. Sistnämnda år erhöll äfvenledes England en likartad professur

vid universitetet i Oxford.

Den undervisning i ekonomi, som på detta sätt meddelades

vid universiteten, var likväl ej något annat och mer än en encyklopedi

öfver de olika näringarne. Någon djupare inblick i den

materiela produktionen, dess vilkor och förutsättningar, kunde vid

denna tid svårligen från katedern lemnas, enär hela detta vetandets

område förut aldrig gjorts till föremål för teoretisk spekulation.

Men äfven inskränkt till ett blott och bart encyklopediskt

vetande, kunde undervisningen ej blifva annat än bristfällig, då

allt till detta vidsträckta ämne hörande skulle vid hvarje universitet

föredragas af blott en professor, hvilken derjemte i allmänhet

saknade all omedelbar erfarenhet om den praktiska yrkesverksamheten

och dess fordringar. Denna brist sökte man visserligen

i Tyskland delvis afhjelpa genom inrättandet af särskilda

s. k. kameralistiska skolor, i hvilka det omfattande läroämnet

6

fördelades på flera lärare, men dessa skolor lyckades dock ej

vinna någon afsevärd framgång.

I öfverensstämmelse med de läror, hvilka uttalades af den

politiskt-ekouomiska skola, som är känd under namnet den fysiokratiska,

började man i medlet af förra århundradet att i landtbruket

söka den enda källan till samhällenas rikedom. Allt efter

som denna uppfattning vann mera insteg i det allmänna medvetandet,

ådrog sig landtbruket från statens sida en allt större uppmärksamhet.

Vid århundradets slut ledde detta till upprättandet

af lärostolar, uteslutande afsedda för undervisning i landtbruk.

Äfven med afseende på detta nya slag af undervisning gick

Tyskland i spetsen för öfriga länder. Vid universitetet i Göttingen

inrättades nämligen år 1770 en professur i agronomi. Till

professor i detta läroämne utsågs J. Beckmann, hvilken till denna

plats särskildt förberedt sig genom resor i främmande länder,

hvarunder han bland annat eu tid studerat under Linné.

I Frankrike upprättade L. J. Daubenton år 1785 vid veterinärskolan

i Alford nära Paris en »kurs i landtbruk och landtbruksekonomi».

År 1793 gåfvo professorerna vid Jardinjdes Plantes i Paris

i uppdrag åt professorn i botanik dersammastädes att utsträcka

sina föreläsningar till växternas ekonomiska egenskaper och dervid

särskildt påvisa de växter, som åt nationen kunde bereda

nya rikedomskällor. Detta föranledde till att i nationalkouventet

1795 framstäldes det förslag, att med museum vid Jardin des

Plantes i Paris skulle förenas en »école d’agricultnre». Med detta

förslag afsågs att utbilda landtbrukare, som under sin blifvande

verksamhet ej skulle låta leda sig ensamt af innött vana. Förslaget

ledde dock ej till någon påföljd.

I England inrättades likaledes en lärostol i agronomi vid

universitetet i Edinburg år 1791, och har denna undervisning

sedermera derstädes alltjemt fortgått. Denna lärostol besattes

först med D:r Coventry, som bibehöll platsen till 1831. Han

efterträddes af Professor D. Low, som verkade till 1859, och

honom följde Professor J. Wilson. En likartad undervisning

meddelas äfvenledes vid universitetet i Aberdeen och vid Magdalena

College i Oxford.

Men äfven på andra områden än det offentliga statslifvets

gjorde sig vid slutet af förra århundradet behofvet af undervisning

i landtbruk gällande. Den store österrikiske godsegaren

Först Schwarzenberg lät på ett af sina gods, Krumau i Böhmen

7

år 1799 inrätta en undervisningsanstalt, på det att tjenstemännen

vid hans till mer än 8 qvadratmil utsträckta jordagods der skulle

erhålla nödig landtbruksutbildning.

Äfven en annan dylik enskild läroanstalt anlades sistnämnda

år af Emanuel von Fellenberg, en lärjunge till Pestalozzi, vid

Hofwyl nära Bern i Schweiz. I främsta rummet framkallad af

filantropiska hänsyn, utgjorde denna undervisningsanstalt i en öfvervägande

grad ?'' eu skola för fattiga barn. Dock anordnades vid

densamma derjemte en lärokurs för förmögna mäns söner, hvilka

åstundade att studera landtbruket teoretiskt och praktiskt, och

fortgick detta landtbruksläroverk till år 1846.

Genom införandet af vexelbruket i England hade detta land,

hvad landtbruk beträffar, under sista delen af förra århundradet

gjort synnerligen anmärkningsvärda framsteg. Tillika hade vetenskapsmän

sådana som Saussure, Priestley, Davy m. fl. genom sina

forskningar drägt] klarhet i kännedomen om flera af de naturlagar,

hvarpå landtbruket grundar sig. Påverkad häraf och efter

att om framstegen i England hafva tagit kännedom, redogjorde

Albrecht Thaer för de sistnämnda i sin 1798 utkomna bok om

den engelska landthushållningen (»Einleitung zur Kenntniss der

englischen Landwirtkschaft»). Denna bok väckte i Tyskland

stor uppmärksamhet, och deri uttalade åsigter rönte mycket motstånd

från katederekonomernas sida. Gent emot dem förfäktade

Thaer sina åsigter ej blott genom att följande år börja utgifvandet

af en landtbrukstidskrift — »Annalen der niedersächsichen

Landwirthschaft» (1799—1804) — utan måhända än mer genom

den privata landtbruksskola, som han 1802 grundläde i Celle.

Denna skola, som till sin uppgift hade att meddela teoretisk och

praktisk undervisning i landtbruk, flyttades år 1806 till Möglin.

Der utgaf Thaer 1809 sitt epokgörande, på svenska 1816 öfversätta,

arbete, »Den rationela landthuskållningens grundsatser»,

hvilket helt och hållet omkullstörtade de doktriner, som under

det föregående århundradets senare hälft blifvit med så mycken

spekulation af lärarne i ekonomi uppbyggda.

Den framgång, som åtföljde det vid Möglin anlagda första

special-läroverket för landtbruk, manade kraftigt till efterföljd,

och redan år 1818 anlades ej mindre än trenne dylika läroverk,

nämligen ett vid Hohenheim i Wurtemberg under ledning af J.

N. von Scbwerz, hvilken för Sydtyskland blef en lika betydande

reformator som Thaer för Nordtyskland; ett andra vid Roville i

8

Frankrike af den som landtbrukare högt förtjente Matthieu de

Dombasle; samt ett tredje vid Ungarisch-Altenburg i Ungern.

Samtidigt härmed upprättades nya lärostolar för agronomi

vid universiteten i Köpenhamn 1801, Prag 1806 och Brunn 1810.

Emellertid riktades ansträngningarne allt mer på grundläggandet

af nya landtbruksinstitut, der landtbruket efter föredömet vid

Möglin skulle läras på samma gång teoretiskt och praktiskt.

I sådan anda inrättades landtbruksläroverket vid Schleisheim i

Bayern 1822, vid Grignon i Frankrike 1827 och vid Tharand i

Sachsen 1829, der det sistnämnda förenades med det på samma

plats förut befintliga skogsläroverket.

Under detta utvecklingsarbete i den af Thaer angifna riktningen

fick landtbruksvetenskapen en ny målsman i F. G. Schulze.

Då Thaer hade uppfattat vetenskapen om landtbruket företrädesvis

från den naturvetenskapliga sidan, sträfvade Schulze, ehuru ej

med samma lyckliga framgång, att bygga den på nationalekonomien.

Schulze flyttade 1819 till Jena, der han uppträdde som

privatdocent i agronomi. År 1826 öppnade han ett med universitetet

i förbindelse stående landtbruksinstitut, och samtidigt

blef han anstäld som professor vid universitetet. Den uppmärksamhet,

han der ådrog sig, föranledde preussiska regeringen att

åt honom gifva i uppdrag att grundlägga en »stats- och landtbruksakademi»

vid Eldena nära Greifswald år 1833. Der ordnade

han landtbruksläroverket i ett organiskt samband med universitetet.

I det hänseendet var dock den af Schulze anordnade undervisningen

skiljaktig från den universitetsundervisning i landtbruk,

som i våra dagar meddelas, att han bibehöll den undervisning

i praktik, som Thaer ansåg vara ett vilkor för en verklig

landtmannabildning.

Från denna tid intill slutet på 1850-talet pågick organisationen

af nya landtbruksinstitut temligen oberörd af nya idéer, med

undantag af den allt större betydelse, som vid undervisningen

tillmättes kemien, sedan J. v. Liebig på 1840-talet uppträdt reformerande

på detta område. År 1840 utgaf han sitt arbete om

kemien i dess användning på landtbruket (»Die organische Chemie

in ihrer Anwendung auf Agrikultur lind Physiologie»). Genom detta

och flera följande — såsom »Grundsätze der Agrikulturchemie»

1855, »Chemische Briefe» 1844 och 1855, »Ueber Theorie und Praxis

der Landwirthschaft» 1856 — försökte han lägga en strängt veten

-

9

skaplig grundval för det nutida landtbruket. Onekligen har denna

Liebigs verksamhet varit af största betydelse för utvecklingen

af teorierna för landtbruket, men med fog kan man härvid göra

den anmärkningen, att Liebigs egenskap af kemist föranledt

honom att jemförelsevis med andra naturvetenskaper för högt

uppskatta kemiens betydelse för landtbruket. Detta har i sin ordning

haft till följd, att kemien vid landtbruksundervisningen under

en lång tid kommit att göra sig alltför uteslutande gällande.

Emellertid medförde denna kemiens förherskande betydelse det

gagnet, att man på J. A. Stöckhardts uppmaning började anlägga

s. k. agrikulturkemiska försöksstationer.

De nya läroverk, som under början af detta tidsskede grundlädes,

voro Grand-Jouan i Frankrike år 1832, Degeberg i Sverige

1834, Gorki i Ryssland 1836, Mustiala i Finland 1837 och Glasnevin

i Irland 1838.

Antalet af landtbruksläroverk ökades ytterligare under 1840- talet, vid hvilken tid man vid undervisningen lade en öfvervägande

vigt på den praktiska utbildningen. I enlighet med en sådan uppfattning

anlades ett landtbruksinstitut i England vid Cirencester år

1845. I Tyskland upprättades efter samma grunder Proskau i

Schlesien och Poppelsdorf i Rhenprovinsen, begge år 1847, samt

slutligen i Sverige Ultima 1848. Landtbruksläroverket vid Schleisheim

omorganiserades och flyttades 1850 till Weihenstephan.

I Frankrike omorganiserades landets hela landtbruksundervisning

efter ett genomfördt system år 1848, och samtidigt anlades

ett nytt högre läroverk i Versailles, som dock efter en endast

fyraårig tillvaro åter upphörde.

Till de nu anförda läroverken kommo ytterligare Landbohoiskolen

i Köpenhamn år 1858, anlagd efter en från de förut

befintliga landtbruksinstituten något afvikande plan, och vidare

Aas i Norge 1859, Gembloux i Belgien 1860 och Alnarp i Sverige

1862.

Med början af 1860-talet började man draga i tvifvelsmål de

befintliga landtbruksinstitutens lämplighet såsom högre läroanstalter

för undervisning i landtbruk. I två tal, som J. v. Liebig

höll i Munchen 1861, angrep han skarpt det sätt, hvarpå undervisningen

vid landtbruksinstituten hade utvecklat sig. Han förmenade,

att undervisningen derstädes vore i teoretiskt hänseende ytlig

och ofullständig samt att en sann vetenskaplighet ej skulle

10

kunna upprätthållas vid de isolerade landtbruksinstituten, hvarföre

undervisningen i landtbruk borde förläggas till universiteten.

Detta Liebigs uttalande föranledde till en under många år

uttänjd strid beträffande fördelarne af institutsundervisningen,

sådan den hittills utbildat sig, och om man skulle tillerkänna företräde

åt denna undervisning eller åt universitetsundervisningen i

enlighet med hvad Liebig påyrkat.

Mot isolerade landtbruksinstitut anfördes: att de ej voro af

allmänna tänkesättet lika högt uppburna som universiteten och

att derföre institutsbildningen ringaktades, äfven om det mått

af vetande, som vid instituten meddelades, vore jemförligt med

universitetsbildningen. Detta senare vore emellertid ej förhållandet,

enär lärarue vid de isolerade landtbruksinstituten voro undanhållna

det befruktande inflytandet af stora vetenskapliga intressen,

hvilka endast voro att finna vid universiteten. Det menliga

inflytandet häraf utsträckte sig äfven till de studerande. Utbytet

af idéer spelar nämligen en framstående roll vid all undervisning,

och beröringen mellan studenter med olika lifsuppgift motarbetar

ensidighet. Vid universiteten gafs dessutom tillfälle att jemte yrkesbildning

förvärfva sig insigt i andra vetandets grenar för de studerande,

som dertill kände sig manade. Men ej blott i vetenskapligt

utan äfven i ekonomiskt hänseende skulle fördelar vara att

hemta från ett förläggande af landtbruksundervisningen till universiteten.

Vid dessa funnes redan en stor lärarepersonal, och

många af universitetslärarne skulle, utan att deras arbete derigenom

nämnvärdt ökades, mycket väl kunna meddela undervisning i de

grundläggande ämnena jemväl åt dem, som ämnade studera landtbruk.

Universiteten voro slutligen i besittning af vetenskapliga

samlingar af stort värde för en undervisning i landtbruk, och att

bilda sådana af lika högt värde vid instituten skulle ej blott

erfordra lång tid, utan äfven medföra eu betydlig kostnad.

Häremot framhölls till försvar för de isolerade landtbruksinstituten,

att om dessa läroverk skola uppfylla sin bestämmelse, så

måste de hafva sitt eget mål och vara i tillfälle att sjelfständigt

sträfva mot detsamma. Utgöra de endast en integrerande del af ett

universitet, kunna de ej detta. Andra vetenskapliga intressen göra

sig vid ett sådant i så hög grad gällande, att landtbrukets alltid

måste komma att blifva mer eller mindre lidande. Den vinst, som

man förmenade skulle uppstå genom att i de grundläggande ämnena,

utan förökade kostnader, kunna tillgodogöra universitets

-

11

lärarnes undervisning äfven för landtbrukseleverna, blefve endast

ekonomisk. Men denna ekonomiska vinst skulle komma att göras

på bekostnad af undervisningens ändamålsenlighet; ty äfven i de

grundläggande ämnena bör undervisningen vara särskild! afsedd

för landtbrukets fordringar, och till dessa skulle ej kunna tagas

hänsyn, om ämnena endast föredroges i sin allmänhet. Dessutom

skulle man i institutens lärarepersonal erhålla män, som

gjorde till sin uppgift att särskild! utveckla de delar af naturvetenskaperna,

hvilka stode i förbindelse med landtbruket. Vid universiteten

skulle unga män svårligen egna sig åt sådana specialstudier,

då de genom att nedlägga arbete i andra riktningar med

eu hög grad af sannolikhet skulle kunna påräkna större framgång.

Ville man derföre ej i grund- och hjelpvetenskaperna upprätthålla

egna lärostolar för blifvande landtbrukares undervisning, så kunde

man befara, att intresset för landtbruksvetenskapernas utbildning

så småningom skulle gå förloradt.

För eleverna uppstode betydande fördelar, om åt dem bereddes

eu undervisning, vid hvilken lärarne föredroge sina ämnen endast

med hänsyn till landtbruket och dess fordringar. Lärarne vore då

i tillfälle att framhålla de sidor af vetenskapen, som för landtbrukaren

äro af största vigt, och specialföreläsningar gjordes då öfverflödiga,

hvilket för undervisningen vore en vinst, enär vid specialföreläsningar

fara kan uppstå, att systemet glömmes för detaljerna.

Vinsten af rika universitetssamlingar vore för landtbruksundervisningen

af underordnadt värde, då de ej äro eller kunna vara

ordnade med landtbruket till syfte. Vid universitetssamlingarnes

ordnande är det vetenskapliga systemet hufvudsak, och om äfven

dervid afseende göres på tillämpningen, så komma de fordringar,

man derutinnan kunde hysa, ej till sin fulla rätt.

Slutligen ansåg man ett vigtig^ vilkor för ett landtbruksläroverks

framgång vara, att det vore förenad! med eget landtbruk.

Utan ett sådant skulle det brista läroverket ett af de för undervisningen

vigtigaste demontrationsföremålen. I följd häraf ansåg

man ett med läroverket förenadt landtbruk vara oumbärligt, äfven

om man vore villig medgifva, att undervisning i s. k. praktik ej

kunde med fördel bibringas eleverna vid ett landtbruksläroverk

med en sådan teoretisk uppgift som ett landtbruksinstitut.

I följd af Liebigs uppträdande emot landtbruksinstituten och

den strid olika åsigter emellan, som deraf framkallades, gjordes

den jordbrukande allmänheten mera benägen för teoretisk utbild

-

12

ning och universitetsstudier äu hvad förut varit förhållandet.

Till och med hvad de lägre skolorna beträffar yrkade man på

att större vigt skulle läggas på den teoretiska undervisningen.

Den förut som så nödvändig ansedda undervisningen i s. k. praktik

ansåg man som eu bisak vid de högre läroverken, och framför

allt ville man ej, att undervisningen skulle delas mellan föreläsningar

och arbete. I följd af denna uppfattning ansåg man

ock institutens förening med eget jordbruk vara af underordnad

betydelse och hade på denna grund intet emot att förlägga de

högre läroverken [till universiteten. Deremot fasthöll man att

landtbruksundervisningen derstädes skulle intaga en sjelfständig

ställning.

Första frukten af denna omkastning i tänkesätten rörande

ordnandet af den högre undervisningen blef upprättandet af en

särskild afdelning för landtbruk vid universitetet i Hålk: år 1863.

Under fortsatt motstånd gjorde sig åsigten om universitetsundervisningens

företräden allt mera gällande, och så upprättades föreläsningskurser

i landtbruk vid universiteten i Leipzig år 1869, i

Göttingen, der den förut varande utvidgades, 1872, i Kiel 1873, i

Königsberg 1876 och i Breslau 1881.

Oaktadt de gamla instituten gjorde stora ansträngningar att

uppehålla sig i täflan med universiteten, visade det sig för dem

år från år svårare att kunna bibehålla och utveckla de anordningar,

som för lärare och elever voro tidsmässiga. Deras afskeda

läge ansågs verka menligt ej blott på den teoretiska undervisningen

och den vetenskapliga apparaten, utan äfven på det andliga lifvet hos

lärare och elever. Af denna anledning nedlades landtbruksinstituten

vid Tharand 1870, Eldena 1876 och Proskau 1881.

Den rörelse i tänkesätten beträffande den högre landtbruksundervisningen,

som af Liebig framkallats i Tyskland, fortplantade

sig äfven till andra länder. Förutom det att man inrättade särskilda

fackskolor för landtbruk vid åtskilliga polytekniska läroanstalter,

såsom vid de i Braunschweig, Darmstadt, Karlsruhe och

Mtinchen befintliga, togs det sista stora steget till utveckling och

befrämjande af den högre undervisningen i landtbruk i ofvan antydda

riktning, då de storartade landtbrukshögskolorna upprättades

i Wien 1872, Paris 1876 och Berlin 1881.

Under detta den vetenskapliga landtbruksundervisningens

långa utvecklingsarbete förbisåg man ingalunda önskvärdheten

och vigten af att bereda den stora jordbrukande befolkningen till

-

13

fälle att blifva förtrogen med de vunna vetenskapliga resultaten.

Detta var af så mycken större vigt, som denna befolkning svårligen

kunde, åtminstone i något större antal, komma i åtnjutande

af hvad man kallar en högre undervisning. Öfvertygelsen härom

gaf anledning till, att man redan från början med akademien i

Hohenheim förenade en lägre landtbruksskola. Detsamma var

förhållandet vid våra svenska högre landtbruksläroverk, och på

begge ställena lades största vigten på utbildning af arbetsskickligheten.

Det dröjde dock temligen länge, innan särskilda lägre landtbruksskolor

blefvo inrättade. Danska regeringen anlade en sådan

vid Sorö 1830, hvilken dock ej hade någon framgång. Sverige

tick sin första vid Orup 1840. I Wtirtemberg anlades två 1843; i

Tyskland tre under åren 1845 och 1846. I Frankrike funnos

redan före 1848 25 lägre landtbruksskolor. Från denna tid har

deras antal altjemt varit i stigande.

De första lägre landtbruksskolorna sökte sin tyngdpunkt i den

praktiska undervisningen. För den sjelfständige brukaren af mindre

egendomar, för hvilken dessa skolor ursprungligen voro afsedda,

var emellertid denna praktiska undervisning af jemförelsevis

underordnad vigt, då han redan från barndomen blifvit öfvad

och vand vid jordbruksarbete. Deremot voro dessa mindre jordbrukare

i stort behof af teoretisk utdaning, och en sådan ansåg

man i en senare tid böra kunna meddelas dem på ett mindre tidsödande

sätt än genom att egna större delen af undervisningstiden

åt kroppsarbete. Detta gaf upphof åt tanken att inrätta s. k. vinterskolor,

i hvilka undervisningen skulle vara uteslutande teoretisk

och endast fortgå under vintern. Den första skola af detta

slag upprättades vid Geisberg nära Wiesbaden redan år 1835.

Det dröjde dock nära trettio år, innan den fann efterföljare. År

1864 upprättades nämligen en andra skola af detta slag i Baden

och år 1869 i Ravensburg i Wtirtemberg. Sedan dess har antalet

af dessa skolor varit i stark tillväxt, förnämligast i Tyskland och

Österrike.

Förutom nu omnämnda lägre skolor har man inrättat ytterligare

en tredje klass af landtbrukskolor, nämligen de s. k. mellanskolorna.

Genom dessa har man sökt tillfredsställa behofvet

hos dem, som, utan att vara i tillfälle att genomgå ett högre landtbruksläroverk,

önska vinna en något högre fackbildning än den,

som står att erhålla vid de lägre skolorna. I samma mån man

14

med dessa mellanskolor eftersträfvade att bibringa ynglingar, som

voro i afsaknad af vanlig skolbildning, en högre grad af landtbruksvetenskaplig

fackbildning, såg man sig dock nödsakad, för

att höja lärjungarnes uppfattningsförmåga, att utsträcka undervisningen

äfven till vanliga skolämnen. Detta tog åter i anspråk

å ena sidan en längre kurs, hvilket hade till följd att föräldrarne

insatte sina barn i dessa skolor vid tidiga år, och medförde

å andra sidan ökade kostnader för undervisningen, hvarigenom

endast bättre bemedlade kunde anlita dem. Begge dessa

omständigheter hafva åt mellanskolorna gifvit deras karakter.

Den första skolan af detta slag anlades vid Hildesheim i Hannover

år 1858, om man ej dit vill räkna skolan vid Lichtenhof i

Bayern, som grundlädes 1833. Det är i synnerhet i Tyskland

och Österrike, som dessa skolor under senare år vunnit afsevärd

framgång.

Vid sidan af de egentliga läroverken för landtbruk torde slutligen

böra anföras de specialskolor af mångahanda slag (såsom

för skogs- och trädgårdsskötsel, fruktträdsodling, vinodling,

ängsvattning, linodling, silkesodling, biskötsel, hofbeslag, mejeri,

bryggeri, bränneri och fiskeri), hvilka för vinnande af olika ändamål

blifvit i skilda länder upprättade.

Härmed äro omförmälda alla de olika slag af landtbruksläroverk,

som under detta århundrade uppstått. Det återstår dock att

ytterligare omnämna ett sätt för utbredande af kunskap i landtbruket,

som på senare tider fått en betydlig användning. Detta

sätt består i hållandet af föredrag för den jordbrukande befolkningen

på skilda orter.

Början dertill gjorde Stöckhardt på 1860-talet genom sina s. k.

chemisclie Feldpredigten. I Belgien höllos redan 1874 öfver 1,000

sådana föredrag. År 1877 tillsattes af Landeskulturrath i Böhmen

två ordinarie kringresande föreläsare förutom 20 extra. I Frankrike

beslöts 1879 att anställa lärare i jordbruk vid folkskolelärareseminarierna,

och skulle dessa lärare under sommarferierna

resa omkring i landsorterna och hålla föredrag i landtbruk för befolkningen.

Till en början upprättades 9 sådana »chairs d’agriculture»,

för hvilka årliga kostnaderna belöpte sig till öfver 50,000

francs. I Wurtemberg hafva lärarne vid vinterskolorna samma

åliggande, och erhålla de derför en ersättning af staten, som allt

efter den tjenstegrad de innehafva vexlar mellan 300 och 1,100

mark, resekostnaderna oräknade. I Österrike, der dessa föredrag

15

började med 1870-talet, har denna institution hastigt utvecklat sig.

År 1876 funnos omkring 100 s. k. »Wanderlehrer», af hvilka 6

voro ordinarie, 20 tidtals sysselsatta och de öfriga tillfälligtvis

biträdande med ett eller annat föredrag. Tillsammans höllo de

detta år nära 850 föredrag. Preussiska staten utbetalade år 1880

öfver 50,000 mark för samma ändamål. Äfven i Italien har detta

sätt för undervisningens meddelande vunnit insteg. År 1876höllos

der öfver 800 föredrag i landtbruk i 96 kommuner och utdelades

på regeringens bekostnad 2,000 volymer landtbruksskrifter

till offentliga bibliotek.

För fullständighetens skull torde till sist böra omnämnas, att

man på flera ställen i utlandet efter år 1855 har infört någon

ringa undervisning i jordbruk vid de allmänna folkskolorna och

vid de s. k. fortsättningsskolorna.

16

Lanätlruks

institut.

Efter denna kortfattade framställning af landtbruksundervisningens

allmänna utvecklingsgång torde till vinnande af en fullständigare

kännedom om den erfarenhet, som från olika länder är

att hemta beträffande sättet för denna undervisnings ordnande,

böra lemnas en öfversigt af landtbruksundervisningens utveckling

inom hvarje land särskildt. För detta ändamål skall här i främsta

rummet meddelas en sammanträngd redogörelse för omfånget och

beskaffenheten af de högre landtbruksläroverk, som under olika

tider tillkommit, och öfver de förändringar, som med dem egt

rum. I samband dermed torde vidare böra omnämnas, ej blott

huru dessa läroverk uppfylt sin bestämmelse, för så vidt dertill

kan slutas af antalet besökande, utan äfven storleken af den

kostnad, som med deras tillkomst och upprätthållande varit förenad.

Till denna redogörelse för de högre läroverken skall ytterligare

fogas några upplysningar om sättet, huru den lägre landtbruksundervisningen

blifvit ordnad.

Tyskland.

Enär den för landtbruket särskildt afsedda undervisningen ej

blott räknat sitt ursprung från Tyskland utan äfven derstädes

nått en hög grad af utveckling såväl beträffande den ståndpunkt,

hvilken de högre läroverken uppnått, som med hänsyn till olika

slag af landtbruksläroverk, så kan man våga det påståendet, att

Tyskland med afseende å landtbruksundervisningen bland öfriga

länder intagit en ledande ställning, om ock ej kan förnekas, att

utvecklingen i detta hänseende i Österrike och Frankrike hållit

temligen jemna steg med den i Tyskland.

Det första speciela läroverk för landtbruk, som i Tyskland

upprättades, var, såsom förut blifvit nämndt, den privatanstalt,

hvilken A. Thaer år 1802 anlade vid Celle i Hannover. Detta

läroverk upphörde likväl redan 1804, sedan Thaer erhållit anbud

från Preussen att i detta land upprätta ett landtbruksläroverk.

Det senare kom till stånd 1806 å en af Thaer inköpt egendom,

17

Möglin, hvilken omfattade en areal af nära 1,000 tnl. I följd af Möglin.

krigsrustningar infunno sig af 21 anmälda inträdessökande blott

3, då läroverket i midten af Oktober 1806 började sin verksamhet.

Till dessa kommo dock ytterligare 5 elever våren 1807. I Augusti

1812 blef landtbruksinstitutet förenadt med det då nyupprättade

universitetet i Berlin, vid hvilket Thaer anstäldes som professor

i kameralvetenskaperna. Till år 1819, då han nedlade denna sin

befattning, föreläste han om vintrarne i Berlin och om somrarne

vid Möglin. Sistnämnda år konstituerades institutet till en Kongl.

akademisk läroanstalt med uppgift att utbilda brukare af större

landtbruk. Undervisningen var såväl teoretisk som praktisk och

meddelades åt tre lärare. Vid Thaers 1828 inträffade död öfvertog

hans son Philip ledningen af läroverket, och trettio år senare

blef stiftarens sonson der anstäld som lärare. Från 1806 till 1840

räknade läroverket 511 elever, och efter denna tid uppgick lärjungeantalet

till omkring 20 om året. Efter en femtioårig tillvaro

upphörde institutet vid Möglin 1861, enär det då ej vidare kunde

uppehålla en tillfredsställande täflan med de rikt utrustade statsinstitutioner

af samma slag, som under tiden uppstått.

I Wurtemberg anlades på statens bekostnad den 25 Septem- Wurtemberg.

ber 1818 ett högre landtbruksläroverk vid Hohenheim nära Stuttgart.

Det började sin verksamhet med 8 lärjungar och stod från

sin början till 1828 under ledning af J. N. v. Schwerz, hvilken der

utgaf sitt arbete »Anleitung zum praktischen Ackerbau». Efterföljande

föreståndare voro: L. v. Ellrichshausen till 1832, då han

dog; H. Volz, som förut varit studerande vid läroverket, till

1837; A. v. Wecklierlin till 1845; H. W. v. Pabst, förut studerande

vid läroverket, till 1850; v. Walz till 1865; Werner till 1872, och

etter honom Ram I början var lärarepersonalen inskränkt till

föreståndaren, som föreläste hela landthushållningsläran, två professorer,

af hvilka den ene föreläste matematik och den andre

naturvetenskap, samt en extra lärare i husdjursskötsel, hvilken

för meddelande af undervisning i detta ämne en gång i veckan

besökte läroverket. ° Först år 1821 anstäldes en ordinarie lärare

i husdjursskötsel. År 1820 förenades med landtbruksläroverket en

skogsafdelning, och blef för denna en särskild lärare anstäld. Under

de första åren af läroverkets tillvaro betalade eleverna årligen

för undervisning och underhåll c:a 600 kronor, om de voro inländingar,

och c:a 750, om de voro utläudingar. År 1825 skildes afgiften

för kosthållet från öfriga utgifter, och faststäldes dessa då till 150

2

18

kronor för inländing och 450 för utländing. Sedan 1842 är det

elev medgifvet att förskaffa sig kost hvarest han behagar.

Med landtbruksakademien, hvilken benämning läroverket erhöll

1847, var från första början en lägre landtbruksskola förenad.

Ifrån att antalet lärjungar vid denna skola vid öppnandet var 10,

ökades deras antal 1829 till 25. Lärotiden vid denna skola är

tre år, under det att den vid det högre läroverket endast är två.

År 1844 förenades med läroverket en trädgårdsskola med plats

för 6 lärjungar. Dessutom inrättades tid efter annan särskilda

kurser i olika landtbrukets grenar: såsom en kurs i linberedningunder

åren 1840—46, en i fruktträdsodling från 1850, en i redskapstillverkning

från 1852,. eu i fårskötsel från'' 1855, och under

åren 1844—52 fans en ängsvattningsskola, som 1855 återupprättades

under form af eu kurs för kulturingeniörer. Tillfälliga kurser

i silkesodling, brännerihandtering och för skollärare i landtbruk

hafva äfven varit anordnade.

Med läroverket är förenad en landtegendom med 615 tnh

inegor och 4,000 tnl. skog. Till denna egendom hör ett försöksfält

på 22 tnl., en botanisk trädgård på 11 tnl. och en exotisk

trädgård på 16 tnl. Med institutet står i förbindelse en agrikulturkemisk

försöksstation, en frökontrollanstalt och landtbrukstekniska

verkstäder, såsom bränneri, bryggeri m. m. Institutet

är i besittning af storartade samlingar, såsom ett bibliotek på

10,000 band, en modellsamling på 1,600 nummer, ett mineralogiskt

kabinett på 16,000 nummer, en botanisk samling med ett herbarium

omfattande 10,000 arter och en frösamling om 7,000 nummer,

samt vidare fysiskt, kemiskt och zoologiska kabinett.

Hohenheims akademi reorganiserades den 9 September 1865

och stäldes i likhet med universitetet och statens öfriga akademiska

läroanstalter under uppsigt af ministeriet för kyrko- och

skolväsendet. Den närmaste tillsynen öfver läroanstalten tillkommer

direktören dels ensam, dels i förening med lärarekonventet.

Det senare består af direktören som ordförande och af de ordinarie

professorerna samt af de lärare, hvilka af ministeriet dertill

blifvit utsedda, som medlemmar. Lärarepersonalen utgöres af

1 föreståndare, 9 ordinarie professorer, 9 hjelplärare och 2 assistenter,

den ene vid det kemiska och den andre vid det tekniska

laboratoriet.

Läsåret är deladt i två terminer, af hvilka vinterterminen börjar

den 15 Oktober och slutar den 9 Mars och sommarterminen

19

pågår från den 1 April till den 15 Augusti. Kursen är beräknad

till 4 terminer, men kan af dem som bafya tillräckliga förberedande

kunskaper genomgås på ett år.

Lärjungarne äro dels elever, dels hospitanter. För att blifva

antagen till elev fordras att hafva fy It 18 är, att genom intyg

styrka sig hafva tillräckliga förkunskaper och att ett år hafva

praktiserat vid något landtbruk. Hospitant får ej vistas vid akademien

längre tid än fyra veckor.

Examina äro af två slag: terminsexamina och afgångsexamen.

Den senare omfattar vissa föreskrifna obligatoriska ämnen, men

kan äfven få afläggas i de fakultativa. Examen i de förra sönderfaller

i muntliga och skriftliga prof; i de senare förekommer

endast muntlig pröfning.

De med undervisningen förbundna afgifter äro:

För wiir- För icke

tembergare.

wiirtembergare.

Årsafgift: Första året 180 mark 500 mark*.

Andra året 180 » 350 »

1 laborationsafgift betalas af alla 8 in. i terminen, och

för samlingar och tidskrifter_______ 4 m. i d:o

För bostad i slottsbyggnaden, som inrymmer 120 rum, betala

icke-wurtembergare 2 mark om dagen och wiirtembergare 1 mark,

men de senare få då sjelfva hålla sig med säng och sängkläder.

Kosten betalas af dem, som intaga sina måltider bos akademiens

restauratör, efter räkning, för hvars betalning deponeras 140 mark

vid terminens början. För betjening erlägges en afgift af 3 mark

för sommar- och 4 mark för vinterterminen.

Till år 1849 hade läroverket varit besökt af 1,650 elever, deraf

% laudtbruks- och de öfriga skogselcver. Till slutet af år 1861

hade mer än 3,000 elever vistats vid Hohenheim. Under denna

tid hade medeltalet lärjungar vid det högre läroverket utgjort:

åren 1818—1829_________________________________ 23

» 1830—1839__________________________________ 50

» 1840—1849_______________________________- 100

.. 1850—1859________________ 106

» 1860—1862_________________________________ 117

Efter denna tid har antalet besökande minskats och utgjorde

läsåret 1873—74 58 ordinarie elever och 3 hospitanter. Af dessa

voro endast 24 landtbrukselever. År 1875 funnos 79 stude

-

1 mark = 90 öre.

20

Bayern.

rande. År 1S80 var antalet 77 elever, deraf 56 landtbruks- och

21 skogselever. Läsåret 1882—83 har elevantalet varit

Wiirtem

bergare.

Icke-wiirtem

bergare.

Summa.

vinterterminen 30 58 84.

sommarterminen 26 49 75.

Under samma år aflade 5 afgångsexamen med diplom och 40 terminsexamen.

Antalet lärjungar i landtbruksskolan var 1880 28 och läsåret

1882—83 25, af hvilka 6 utexaminerades. Antalet lärjungar i

trädgårdsskolan är 6 om året.

Utgifterna för läroverket uppgingo år 1861 till omkring 55,000

kronor.

I Bayern inrättades 1822 vid Schleisheim en mönstergård för

landtbruk, med hvilken 1825 under ledning af Schönleutner förenades

ett högre landtbruksläroverk, hvilket 1839 delvis undergick

reorganisation och erhöll benämningen »landwirtschaftliche Zentralsebule».

Genom Kong!, förordningen af den 27 April 1849

bestämdes att denna centralskola skulle omfatta två afdelningar:

en för högre och en för lägre undervisning. I den förra omfattade

kursen en tid af två, i den senare af endast ett år.

År 1850 förlädes detta läroverk till Weihenstephan, en statens

egendom på 490 tnk, och 1865 blef det fullt organiseradt.

Med läroverket är förenad en försöksstation för landtbruksmaskiner.

Det är för öfrig! i besittning af försöksfält, ekonomiskbotanisk

och pomologisk trädgård, skogsbotanisk trädgård och

humlegård. Biblioteket omfattar 4,450 verk i nära 10,000 band.

Centralskolans styrelse utgöres af samtliga ordinarie lärare

under föreståndaren som ordförande och är direkt underordnad

ministeriet för kyrko- och skolangelägenheter. Vid läroverket

äro anstälda 1 föreståndare, 14 lärare, deraf 7 professorer, och 4

tjensteman. Undervisningen omfattar eu högre landtbrukskurs på

2 år, en 1864 inrättad bryggerikurs på 1 år, hvartill enligt beslut

af den 4 Nov. 1882 komma två mejerikurser om året. Den första

kursen af detta slag började den 17 Maj och slutade den 1

Juli 1883. Vidare finnes vid Weihenstephan en fruktträdsodlingsskola.

Slutligen lemnas tillfälle åt s. k. ekonomie-praktikanter

att erhålla eu uteslutande praktisk handledning vid den med läroverket

förenade egendomen. I undervisningsafgift betalas afbay

-

21

rare 39 V, kronor i terminen, och af icke-bayrare 75 kronor första

terminen och 39 V2 kronor hvar och en af de följande.

Examen anställes i slutet af hvarje termin. Vid afgångsexamen,

som hålles inför en examenskommission, bestående af en

regeringskommissarie såsom ordförande samt skolans föreståndare

och lärare såsom ledamöter, har examinanden att underkasta sig en

skriftlig och en muntlig pröfning i hvarje ämne. År 1870 besöktes

läroverket af 102 lärjungar och läsåret 1874—75 af 136. År

1882—83 funnos 32 landtbrukselever, 11 hospitanter, 42 bryggerielever,

5 trädgårdselever och 1 praktikant, eller tillsammans 91.

I Sachsen anlade Heinrich Cotta år 1795 vid Zillbach ett privat

skogsläroverk, som 1811 flyttades till Tharanä och 1816 förvandlades

från en privat läroanstalt till en Kongl. akademi. Med

denna förenades år 1829 eu landtbruksafdelning, för hvilken A.

Gr. Schweitzer var föreståndare, tills han 1848 mottog en likartad

befattning vid det nyanlagda landtbruksinstitutet Poppelsdorf.

Etter Cottas 1844 inträffade död blef C. H. v. Berg föreståndare för

skogsafdelningen och sedermera efter Schweitzer äfven för landtbruksafdelningen.

De grundläggande ämnena lästes för begge

afdelningarne gemensamt, öfriga ämnen för hvarje afdelning särskildt.

Kursen var tvåårig, och för inträde fordrades gymnasialbildning

och att hafva fylt 16 år. Undervisningsafgiften var, förutom

10 kronor i inskrifningspenningar, 66 kronor för inländing

och 100 kronor för utländing, i begge fallen för halfår räknadt.

Undervisningen ombesörjdes af 9 lärare, af hvilka 2 uteslutande

sysselsatte sig med skogsafdelningen. Från 1816 till 1865 besöktes

Tharand af 1,465 skogselever, af hvilka 798 voro utländingar,

och från 1830 till 1865 af 735 landtbrukselever, af hvilka 455 ej

voro sachsare.

På grund af en förordning af den 14 Dec. 1869 upphäfdes

landtbruksafdelningen vid påsken följande året, och hade från 1865

till landtbruksskolans upphörande ytterligare öfver ett hundra

landtbrukselever derstädes blifvit utbildade, så att hela antalet

sådana, som under detta landtbruksläroverks fyratioåriga tillvaro

derifrån utgått, utgjorde i afrundadt tal 850.

I Preussen hafva funnits tre landtbruksinstitut i äldre mening,

nämligen: Eldena, Proskau och Poppelsdorf, af hvilka endast det

sistnämnda nu finnes qvar.

Eldena. På förslag af preussiske undervisningsministern v.

Altenstein beslöt regeringen 1827 att vid Eldena nära Greifswald

»

Sachsen.

Preussen.

22

inrätta ett fullständigt högre landtbruksläroverk. Denna plan

kunde dock ej realiseras, förr än F. G. Schulze år 1833 öfvertog

organisationen. Kostnaderna för läroverkets upprättande uppgingo

till omkring 470,000 kronor. Deraf fick universitet i Greifswald,

med hvilket läroverket under namn af »staats- lind landwirthschaftliche

Akademi» förenades, af sina medel tillsläppa 340,000 kronor.

Undervisningen började hösten 1834, och föreläsningarne höllos till

1837 vexelvis i Eldena och Greifswald. Sedan dess hafva de hela

tiden varit förlagda till det förra stället. Efter Schulze, hvilken afgick

till Jena 1839, blef H. W. Pabst föreståndare till år 1844, då

han öfvertog samma befattning vid Hohenheim. Han efterträddes af

E. Baumstark till 1870. Med läroverket var förenad en landtegendom

på nära 1,000 tnh, och läroverkets inkomster uppgingo i sin

helhet till 60,000 kronor år 1870. Lärarne voro 13, af Indika 7 tillika

voro anstälda vid universitetet. Vid detta inmatrikulerades eleverna,

och för vinnande af inträde fordrades: en ålder af 18 år,

gymnasialkunskaper, eller afgåugsexamen från någon högre läroanstalt

och ett års förutgången praktik. Kursen var tvåårig, och i

undervisningsafgift betalades, förutom 16 kronor i inskrifningspengar,

108 kronor första halfåret, hvilket belopp för hvarje följande

halfår minskades med 27 kronor, så att hela läroverksafgiften fölen

kurs utgjorde omkring 286 kronor. Hela antalet besökande

har varit:

åren 1835—1831!______________________ 212

o 1839—1843______________________ 186

» 1843—1870_____________________ 842 1,240.

Eldena stats- och landtbruksakademi upphäfdes 1876, emedan

kostnaderna för undervisningen ej stodo i förhållande till antalet elever.

Biblioteket på 8,000 band och de rikhaltiga samlingarne blefvo

till största delen införlifvade med universitetet i Greifswald. Vid

läroverkets upphäfvande bibehölls det dermed förenade pomologiska

institutet, och i stället för det högre läroverket inrättades en

mellanskof för landtbrukare.

Proskau. Efter det att år 1844 förslag blifvit väckt om att

upprätta ett landtbruksinstitut äfven i Öfre Schlesien öppnades

under ledning af 14. Settegast ett sådant på statens bekostnad

vid Proskau, nära Oppeln, år 1847. Den med institutet förenade

landtegendomen omfattade den betydande ytvidden af2,

100 tnh, hvaraf omkring 3/i åker. Kursen var tvåårig, och inträdesfordringarne,

ehuru här ej obligatoriska, samt undervisnings

-

23

afgifterna voro lika med de förut för Eldena anförda. Hela kostnaden

för eu kurs beräknades uppgå till 800 kronor första året och 670

kronor andra året. Till år 1864 hade läroverket varit besökt

af 843 elever, af hvilka 104 voro utländingar, och år 1877, hvilket

år 76 lärjungar bevistade läroverket, hade hela antalet af dessa

uppgått till 1,684. Utom af föreståndaren meddelades undervisning''

af 14 lärare. Utgifterna för läroverket belöpte sig 1877 till

95,000 kronor och året 1879—80 till något mindre. Det företräde,

hvaraf man vid anläggandet af Proskau förmenade det vara i

besittning genom sitt stora landtbruk, blef i män af undervisningens

utveckling i teoretisk riktning af allt mindre vigt. Deremot

framträdde de af läroverkets aflägsenhet framkallade olägenheterna

allt mer, efter som den teoretiska undervisningen utvidgades,

och detta föranledde till läroverkets upphäfvande år -1881.

Eu del af lärarne och undervisningsmaterielen öfverflyttades då

till den nyorganiserade landtbrukshögskolan i Berlin, en annan del

till Breslau för att der uppgå i den likaledes nyupprättade landtbruksafdelningen

vid universitetet derstädes.

Poppelsdorf. Redan år 1837 anhöll den rhenska provinsiallandtdagen

att få ett högre landtbruksläroverk upprättadt i Rhenprovinsen,

och 1843 förnyades denna begäran, men först år 1847

kunde det i förening med universitetet i Bonn på statens bekostnad

nyanlagda landtbruksinstitutet vid Poppelsdorf öppnas. Föreståndare

blef A. G. Schweitzer, som dertill kallades från Tharand.

Med läroverket är förenadt ett litet landtbruk på några och 50

tnk, och med detsamma stå dessutom i förbindelse en försöksanstalt

och ett djur-fysiologiskt laboratorium. Derjemte är det

förscdt med bibliotek och flera olika samlingar för undervisningens

behof. Läroverkets uppgift är att meddela praktiska landtbrukare

vetenskaplig utbildning och att derjemte befrämja landtbruksvetenskapen

genom sjelfständiga af lärarne anstälda forskningar.

År 1876 inrättades en särskild kurs för kulturteknici och

år 1880 eu speciel geodetisk kurs med egen lärare i geodesi. Eleverna

skola inmatrikuleras vid universitetet i Bonn och betala

samma undervisningsafgifter, som förut blifvit anförda vid Eldena.

Kursen för landtbrukselcver är tvåårig, men för kulturteknici och

geodeter endast ettårig. År 1881 uppgick elevernas antal till 86,

förutom 4 hospitanter. Hela antalet lärjungar, som bevistat läroverket,

var 1867 987 och år 1881 2,609, deraf 777 utländingar och

195 kulturteknici. Lärarepersonalen består af 10 fast anstälda

24

Universi

teten.

lärare och 8 hjelplärare. Utgifterna, som 1877 utgjorde 63,000

kronor, uppgingo år 1881 till nära 100,000 kronor.

På sätt i det föregående blifvit visadt, finnas nu af de sju

gamla tyska landtbruksinstituten ej mer än tre i behåll. De öfriga

hafva upphört för att ersättas af universitetsundervisning i landtbruk.

Förnämligast har denna reform blifvit genomförd i Nordtyskland,

der undervisning i landtbruk meddelas vid ej mindre än

sju universitet.

Det första af dessa, som med sig förenade en landtbruksafdelning,

var lena. Vid detta universitet grundläde F. G. Schulze år

1826 ett landtbruksinstitut, som upphörde under åren 1834—39,

under hvilken tid han var föreståndare för Eldena stats- och landtbruksakademi.

År 1839 återgick han till Jena och fortsatte deism

verksamhet till sin död 1860, hvarefter J. A. Stöckhardt efterträdde

honom och läroverket förenades år 1868 under namn af

»Landwirthschaftliches Institut der Universität Jena» med universitetet.

Landtbrukseleverna inmatrikulerades vid universitetet.

Kursen var tvåårig och undervisning meddelades af 6 lärare. Den

årliga afgiften var för eleverna 368 kronor. År 1842 arrenderade

Schulze en bredvid Jena liggande egendom, Zwätzen, som han i

slutet på 1850-talet utbildade till en mönsteranstalt för undervisning

af mindre jordbrukare.

Vid universitetet i Halle inrättades 1863 en särskild landtbruksafdelning

med ett försöksfält på 65 tnl. Till föreståndare

kallades J. Kiihn. Lärokursen är tvåårig med undantag för dem,

som ämna utbilda sig till lärare, för hvilka den är tre år. För

vinnande af inträde fordras mogenhetsexamen från ett gymnasium

eller från eu realskola af första ordningen. År 1867 inrättades

vid Halle en försöksstation för landtbruksmaskiner. Samma alvar

lärjungeantalet 185, men år 1881 hade det stigit till 242, och

detta är hade hela antalet studerande från landtbruksläroverkets

uppkomst uppgått till 2,700, af hvilka 355 voro utländingar. Lärarepersonalen

utgör ett antal af 23, af hvilka 6 föreläsa i landtbruk,

11 i naturvetenskaper och 6 i andra läroämnen. Statsanslaget var

år 1881 52,000 kronor, deri dock ej inräknade de professorslöner,

som utgå af universitetets medel.

Till ersättning för det uppbädda landtbruksinstitutet vid Tharand

öppnades vid universitetet i Leipzig sommaren 1869 under

ledning af direktör A. Blomeyer eu kurs i landtbruk. Med denna

läroanstalt är förenadt ett försöksfält på 25 tunl. och ett agrikul

-

25

turkemiskt laboratorium. Kursen bör helst genomgås på tre år,

men äfven efter två år kan examen få afläggas. Tillfälle är eleverna

beredt att genomgå eu kortare praktisk kurs vid den af D:r Birnbaum

1866 öfvertagna mönstergården Plagwitz, nära Leipzig, till

hvilken den 1844 upprättade landtbruksskolan vid Llitzschena år

1860 flyttades.

Vid universitetet i Göttingen bildades är 1851 eu landtbruksafdelning,

hvilken stäldes i förbindelse med klostergodset Weende,

som har en egovidd af 1,300 tnl. Sedan 1857 bär denna institution

namnet Kongl. landtbruksakademien Göttingen-Weencle. Med

detta landtbruksinstitut äro förenade en försöksanstalt i landtbruk,

en kemisk försöksstation och ett veterinärinstitut. Undervisning

meddelas af 7 facklärare och 14 biträdande universitetslärare.

Antalet elever på landtbruksafdelningen var 1881 blott 25, och hela

antalet åt dessa elever sedan år 1851 uppgick till 766. Staten

bidrager till detta läroverk med 16,000 kronor årligen.

Vid universitetet i Kiel öppnades en landtbruksafdelning år

1873. Med densamma förenades 1877 en agrikulturkemisk och

en mejeriförsöksstation. Lärarepersonalen utgöres af föreståndaren

och 9 biträdande universitetslärare. Eleverna voro 1881 ej flere

än 7 och hela antalet från begynnelsen 47. Statsbidraget utom

aflöningar uppgår till något öfver 4,000 kronor.

Vid universitetet i König sberg fans redan år 1869 eu lärostol

i agronomi, och från 1872 höllos äfven föreläsningar i veterinärkunskap.

Då landtbruksinstitutet vid Eldena 1876 upphörde, utbildades

dessa institutioner till en landtbruksfakultet med ett agrikulturkemiskt

laboratorium, ett djurfysiologiskt laboratorium,

botanisk-ekonomisk trädgård och veterinärklinik. Föreläsningarne

äro dels offentliga och kostnadsfria, dels privata mot honorarium.

År 1881 var antalet elever 14 och hospitanter 28. Inalles har

från 1876 till 1881 funnits 58 ordinarie studerande, deraf 9 utländingar.

Lärarepersonalen utgöres af 4 ordinarie landtbrukslärare

och 6 hjelplärare från universitetet. Statsbidraget utom

lönerna till universitetslärarne är 12,600 kronor. För 1881 lemnades

dessutom ett extra ordinarie anslag af nära 3,000 kronor.

Vid universitetet i Breslau öppnades med anledning af landtbruksinstitutets

vid Proskau nedläggande en landtbruksafdelning

år 1881, och dermed förenades en agrikulturkemisk försöksstation,

ett fysiologiskt laboratorium, en botanisk-ekonomisk trädgård, ett

försöksfält på 16 tnl., ett veterinärinstitut och en landtbruks

-

26

Högskola/n

Berlin.

teknologisk institution. Antalet lärjungar var första året 30, och

lärarepersonalen utgjordes af 11 ordinarie landtbrukslärare samt

15 biträdande lärare af de vid universitetet anstälda lärarne.

Staten bidrager till detta läroverk med 28,000 kronor om året,

förutom ett extra anslag år 1881 af 10,800 kronor.

i I Berlin började D:r Sckulz-Fleeth år 1857 att hålla föreläsningar

i landtbruk, och från denna början räknar den storartade

landtbrukshögskolan i Berlin sitt ursprung. Det af Schulz-FIeeth

1859 öppnade landtbruksinstitutet erhöll nämligen år 1862 statuter,

hvarigenom det stäldes i ett slags samband med universitetet,

sä att lärarne voro för begge till en viss grad gemensamma och

eleverna erhöllo rättighet att bevista föreläsningarne vid universitetet.

Schulz-FIeeth, som dog strax efter grundläggandet af institutet,

efterträddes af H. v. Nathusius såsom föreståndare. År 1866

erhöll institutet af den preussiska riksdagen ett större anslag. År

1877 räknade det 18 lärare och 124 lärjungar; utgifterna belöpte

sig då till 38,000 kronor.

Med anledning af verldsutställningen i Paris skapades 1867

utan allt samband med landtbruksinstitutet ett landtbruksmuseum

i Berlin. Snart nog fann man dock önskvärdheten af att förena

dessa begge institutioner, och för det ändamålet började man 1876

uppföra en storartad byggnad, der såväl institutet som museet

skulle inrymmas. 18S0 blef denna byggnad, som i uppförande

kostat 2! , million kronor, färdig, och institutet och museet sammanslogos

nu till en institution under namn af »Landwirthschaftliclie

Hochschule». Den 27_: Maj 1881 utfärdades statuterna för

denna högskola, till hvilken samtidigt förflyttades en del af samlingarne

från det upplösta landtbruksinstitutet vid Proskau.

Högskolan lyder under landtbruksrninisteriet samt har sin

särskilda styrelse. Den närmaste tillsynen öfver läroverket utöfvas

åt högskolans rektor och af det mindre och det större

lärarekollegiet. Styrelsen utses af landtbruksministern, men rektorn

af det mindre lärarekollegiet för tvä år i sänder; dock skall

valet godkännas af landtbruksministern. Det mindre lärarekollegiet

består af högskolans ordinarie lärare. Det har att antaga

privatdocenter, att upprätta förslag till lärare, att yttra sig öfver

förändringar i statuterna och tjensteinstruktionerna, att besluta

om bestraffningar för af eleverna begångna förseelser och om användningen

af för exkursioner anslagna medel, att befria medellösa

elever från erläggande af undervisningsafgifter samt att upp

-

27

rätta förslag till samlingarnes förökande. Det större lärarekollegiet

består af alla lärarne och bar att i midten af hvarje termin

upprätta läroplan och läsordning för den nästkommande.

Med högskolan är förenadt ett bibliotek på 45,000 band,

förut delvis tillhöriga landtbruksministeriet, samt ett läsrum med

150 tidskrifter. Detta senare hålles öppet alla dagar från 9 f. m.

till 8 e. m. Högskolans samlingar och museum äro storartade

och väl ordnade. Undervisningen meddelas af professorer och

docenter med biträde af assistenter. Dessutom hafva vid högskolan

kreerade privatdocenter rätt att der hålla föreläsningar.

Lärarepersonalen utgöres af 10 facklärare, 18 universitetslärare

i grundläggande och hjelpämnen samt 2 privatdocenter. Fordringarne

för inträde äro desamma som de, Indika hafva bestämts

för rättighet till fullgörande af ettårig frivillig militärtjenst. Det

står eleverna fritt att välja de föreläsningar och öfningar, i hvilka

de vilja deltaga; dock rekommenderas att följa den uppgjorda

studieplanen. Tillträdet till vissa föreläsningar och öfningar göres

beroende på förutgånget deltagande! de förberedande undervisningsämnena.

Undervisningsafgifterna äro 9 kronor i inskrifningspengar

och 90 kronor i terminsafgift samt 9 å 18 kronor i laborationsafgift.

Från dessa afgifter kunna dock medellösa befrias. Endast

ordinarie elever kunna erhålla afgångsbetyg efter aflagd

examen. Antalet ordinarie elever var 1881 66, men dessutom bevistades

föreläsningarne detta år åt 21 hospitanter och 121 studenter

från universitetet. Statsanslaget för nämnda år uppgick till

146,000 kronor.

För att kunna blifva antagen som lärare vid de preussiska

landtbruksinstituten fordras enligt förordningen af den 18 Maj

1877 att hafva uppfylt följande vilkor:

1. Aflagd mogenhetsexamen vid gymnasium eller realskola

af första ordningen;

2. Ett treårigt studium vid ett högre landtbruksläroverk;

3. En tvåårig praktisk verksamhet vid landtbruk;

4. Författande och försvarande af eu gradualafhandling;

5. Författande af ett specimen i och för den sökta tjensten;

6. Profföreläsning öfver det bland tre af sökanden uppstäda

ämnen, som lärarekollegium utsett.

Den lägre undervisningen i landtbruk meddelas i Tyskland vid

tre olika slag af skolor, som benämnas: 1. Landwirthschafts-Schulen;

2. Ackerbauschulen och 3. Landwirthschaftliche Winterschulen.

Lägre

undervisning.

28

Preussen.

I Preussen äro de till den törsta gruppen hörande skolorna

inga statsanställda utan företag af enskilda städer, kretsar eller

landtbruksföreningar. Skolorna erhålla bidrag såväl af staten som

af provinserna. Allt efter sona smed dessa skolor äro förenade förskolor

och åkerbruksskolor eller icke, vexla kostnaderna och lärareantalet.

De förra belöpte sig år 1881 för hvarje skola till 18,000

ä 27,000 kronor om året, och statens bidrag vexlade mellan 13,000

och 16,000 kronor om året. Kursen upptog i allmänhet en tid af

5 år, hvaraf 2 i förskolan och 3 i landtbruksskolan. I ungefär

en tredjedel af nu befintliga skolor är kursen 6-årig. För inträde

fordras tredje klassen å gymnasium eller motsvarande kunskaper.

Undervisningsafgiften är olika stor och mindre i förskolan. Flerstädes

utgör den 70 kronor i den sistnämnda och 90 kronor i

landtbruksskolan. För afläggande af afgångsexamen fordras af

elev 5 skriftliga prof: i tyska språket, främmande språk, matematik,

naturvetenskap och landtbruk. Fullgörandet af dessa prof

sker under 5 dagar, 5 timmar hvarje dag.

Af dessa landtbruksskolor grundlädes den första i Hildesheim,

Hannover, år 1858, och under 1860-talet tillkommo ytterligare

fyra. I de provinser, der medelstora egendomar äro förherskande,

hafva dessa skolor företrädesvis vunnit insteg. Sedan

det lyckats dem att förvärfva sig ett visst anseende, gestaltade

sig för dessa skolor som eu lifsfråga erhållandet af den s. k. ettåriga-frivillig-rätten

eller rättigheten för utexaminerad elev att

utgöra ettårig frivillig krigstjenst. Landtbruksförvaltningen upptog

denna fråga till allvarlig behandling, och den 9 Maj 1875 utfärdades

ett reglemente, som ordnade denna sak. Genom detta

förbehöll sig regeringen rätt att genom regerings-skolråd utöfva kontroll

öfver dessa skolor. Skolstyrelserna blefvo tillika förpligtigade

att årligen afgifva ej blott en allmän berättelse öfver verksamheten

vid skolan, utan äfven en särskild öfver verkstälda inträdes- och

afgångsexamina. De före utfärdandet af detta reglemente befintliga

skolorna, nämligen de i Celle, Bitburg, Herford, Ludinghausen,

Hildesheim, Dahme, Brieg och Liegnitz, reorganiserades i enlighet

med reglementets föreskrifter, och nya grundlädes. Den 9 Maj

1877 föreskrefvos ytterligare de fordringar på lärarne, som vid

dessa skolor skulle göras gällande. Dessa voro, i likhet med

hvad som förut omnämnts såsom erforderligt för att blifva lärare

vid landtbruksinstituten, mogenhetsexamen från allmänt läroverk,

treårigt studium vid landtbruksinstitut och tvåårig praktisk verk

-

29

samhet vid landtbruk. Dessutom föreskrefs ett profår som lärare

vid en landtbruksskola. Vid den examen, som aflägges vid landtbruksinstitut,

skall den utexaminerade, som önskar blifva lärare,

angifva detta, på det att examen, hvilken sker inför en af landtbruksministern

utsedd pröfningskommission, må kunna rättas efter hvad

som i det fallet är föreskrifvet: nämligen betyget godkänd i minst

6 ämnen och betyg på duglighet som lärare. Examen omfattar

muntliga och tvenne skriftliga prof, det ena öfver ett agronoiniskt,

det andra öfver ett naturvetenskapligt ämne. År 1877

funnos i Preussen 13 Landwirthschafts-Schulen med 120 lärare och

o

3,073 lärjungar. År 1881 hade skolornas antal ökats till 16 med

174 lärare och 1,804 lärjungar. Bidragen från stat och provinser

uppgingo sistnämnda år till 286,000 kronor.

Vid vinterskolorna meddelas under vinterhalfåret, vare sig

detta räknas till 5 eller 6 månader, endast teoretisk undervisning.

Somrarne använda eleverna till att praktisera vid landtegendomar.

Kursen omfattar ett eller två vinterhalfår. I det öfvervägande

antalet skolor är det senare fallet.

Den äldsta af dessa skolor grundlädes vid Geisberg nära

Wiesbaden år 1835. Det dröjde dock ända till 1869, innan skolan

vid Geisberg fick någon efterföljare, men detta år anlades två

nya dylika skolor. År 1877 var deras antal 14 med tillsammans

102 lärare och 374 lärjungar. År 1881 funnos 24 vinterskolor

med 140 lärare och nära 700 lärjungar. Inalles hafva från dessa

skolor till år 1881 utgått öfver 2,000 lärjungar.

Den äldsta af åkerbruksskolorna (Ackerbauschulen), motsvarande

de här i landet befintliga landtbruksskolorna, anlades 1845

och ytterligare tvenne andra på 1840-talet, 5 på 1850-talet och 4

på 1860-talet. År 1877 var deras antal 26 med 135 lärare och

730 lärjungar. År 1881 funnos 32 skolor med 131 lärare och nära

700 lärjungar. Nästan samtidigt med reformen af LandwirthschaftsSchulen

blefvo åkerbruksskolorna, Indika i likhet med vinterskolorna

förnämligast kommit till stånd i de provinser, der den jordbrukande

befolkningen i en öfvervägande grad utgöres af ett arbetande

bondestånd, öfverförda på provinsialförvaltningen. Dertill

bidrog äfven att dessa skolor måste förvaltas efter de lokala behofvens

fordringar.

Såväl vinterskolorna som åkerbruksskolorna erhålla bidrag af

staten, hvilka bidrag 1881 uppgingo till omkring 50,000 kronor

för de förra och 115,000 för de senare.

30

Wurtemberg.

• Bayern.

Sachsen.

Utom nu nämnda landtbruksskolor funnos år 1881 i Preussen:

20 trädgårdsskolor;

4 skolor för fruktträdsodling;

9 mejeriskolor;

5 ängsvattningsskolor;

5 hofbeslagskolor

och vidare skolor för dränering, linberedning, silkesodling,

krapp- och tobaksodling, sockerfabrikation, bränvinsbränning och

fiskeri. För dessa voro statens bidrag omkring 120,000 kronor.

Det torde ej vara en för hög uppskattning, om man anslår

Preussens årliga utgifter för landtbruksundervisningen — oberäknad!

universitetslärarnes aflöning — till öfver 1 million kronor

och de med denna undervisning sysselsatta lärarne till 700 samt

lärjungarne till omkring 4,500.

I Wiirtemberg funnos år 1881, utom det högre läroverket vid

Hobenheim, 5 vinterskolor, 3 åkerbruksskolor och 1 vinodlingsskola.

De tre åkerbruksskolorna voro Ellwangen med 250,

Ochsenhausen med 260 och Kirchberg med 350 till. I de begge

förstnämnda var kursen treårig, i den sistnämnda tvåårig. Undervisningstiden

var för hvarje skola omkring 1,000 timmar om året

och lärjungeantalet 12.

I Bayern finnas, utom det högre läroverket vid Weihenstephan

och landtbruksfackskolan vid polyteknikum i Miinchen, de lägre

skolorna vid Lichtenhof, Schleisheim, Triesdorf, Baireuth, Kaiserslautern

och Schönbrunn vid Landshut. Bland dessa är förnämligast

att särskilt omnämna den 1833 upprättade Kongl. bayerska

distriktskolan vid Lichtenhof i närheten af Niirnberg. Denna

skola är afsedd för brukare af mindre jordbruk och är äfvenledes

en förberedelseskola till Weihenstephan. Skolan har 10

lärare och plats för 100 lärjungar. Från skolans början till 1868

har lärjungeantalet utgjort 600. Kostnaden för undervisningen

är årligen 150 kronor för de lärjungar, som äro under 13 år, 187

kronor för dem, som äro mellan 13 och 16, och 225 för dem, som

äro öfver 16 år gamla.

I JSachsen finnas lärokurser anordnade vid realskolorna i Burgstedt

sedan 1856 och i Döbeln sedan 1872; och i Braunschweig

är att märka läroanstalten Marienburg vid Helmstedt, öppnad 1869.

31

Österrike-Ungern.

Efter det att Först Schwarzenberg år 1779 anordnat en un- Österrike.

dervisning i landtbruk på ett af sina gods, Krumau i Böhmen,

inrättades år 1806 vid universitetet i Prag en särskild lärostol

för meddelande af undervisning i landtbruk, och denna undervisning

fortgår fortfarande. År 1810 anordnades vid Olmiitz en likartad

undervisningskurs, hvilken 1849 flyttades till tekniska högskolan

i Brunn och derifrån till den i Lemberg. En fackskola

för landtbruk upprättades äfvenledes vid polytekniska skolan

Johanneum i Graz år 1865, och 1873 besöktes denna skola af 20

lärjungar. Förenämnda undervisning vid universitetet och tekniska

högskolor omfattar föga annat än en encykolopedi af landtbruksvetenskaperna.

Ett fullständigt högre läroverk för undervisning i landtbruk Högskolan i

erhöll Österrike, då en »Hochschule fur Bodencultur» på statens W%en.

bekostnad anlades i Wien 1872. Denna högskola har till uppgift

att meddela en grundlig teoretisk och, så vidt sådant vid

skolan möjligt är, äfven praktisk utbildning åt studerande af

landtbruk och skogshushållning. Högskolan delas fördenskull

i två fackskolor, en för landtbruk och eu för skogshushållning.

Till dessa har sedermera år 1883 kommit en tredje för kulturteknici.

Undervisningen omfattar grundläggande, hufvud- och hjelpämnen.

Kursen är i hvarje fackskola treårig. Vid fackskolan i

landtbruk äro ämnena valfria. De studerande äro antingen ordinarie

elever eller åhörare. För att blifva till ordinarie elev antagen

fordras att hafva aflagt mogenhetsexamen vid ett öfre gymnasium

eller eu högre realskola. Högskolan styres af professorskollegiet

med en vald rektor i spetsen.

År 1873 funnos vid denna skola 17 lärare, och år 1881 uppgick

deras antal till 34, af hvilka 12 voro ordinarie professorer,

4 e. o. professorer, 9 docenter samt 9 assistenter och underlärare.

År 1883 var lärarnes sammanräknade antal 38.

Antalet lärjungar har varit:

År.

Landtbr.-

elever.

Skogs-

elever.

Summa.

1873__________________

________________ _

—

67.

1874__________________

................ 95.

70.

165.

1880__________________

................ 191.

320.

511.

1881__________________

________________ 218.

338.

556.

1883..................

............... 253.

255.

508.

32

Sistnämnda år voro af de 253 landtbrukseleverna 42 och af

de 255 skogseleverna 17 åhörare. Af hela antalet, 508, utexaminerades

111 elever, deraf 36 landtbruks- och 75 skogselever. Vid

högskolan finnas 55 stipendier om ett sammanräknadt belopp af

26,700 kronor.

Utgifterna för högskolan, Indika år 1873 uppgingo till 120,000

kronor, hade år 1881 vuxit till 185,000, hvaraf 100,000 kronor i

lärareaflöningar.

Förutom anförda högre läroanstalter finnas i den österrikiska

staten för landtbruksundervisningen upprättade såväl mellanskolor

och lägre läroanstalter som specialskolor.

Mellanskolor. Mellanskolorna äro till antalet 9, och i 5 af dem meddelas

undervisningen på tyska, i 2 på czechiska samt i 2 på polska

språket. Fyra af dessa skolor hafva interna elever, och i några

af dem meddelas en högre undervisning. Kursen är vid alla

skolorna treårig.

Främst bland dessa skolor är att räkna det högre landtbruksläroverket

vid Tetschen-Liebwerä i Böhmen, hvilket såsom en lägre

landtbruksskola grundlädes af ett landtbrukssällskap år 1850 under

ledning af A. E. Komers. Skolan började då sin verksamhet

med 4 lärare och 8 lärjungar. Under stigande tillopp af elever

utvecklade sig läroanstalten så, att den år 1856 kunde börja att

verka som ett högre landtbruksläroverk. Den besöktes då af 38

elever. År 1866 blef läroverket statsanstalt, och detta år var elevernas

antal 105. Kursen är treårig och undervisningsspråket

tyska. Skolan har interna elever, och 1883 voro vid densamma

anstälda 14 lärare, deraf 5 professorer, 2 adjunkter och 7 extra

lärare. Lärjungeantalet var år 1873 88, år 1879 90 och år 1883

110, af hvilka 31 utexaminerades. Vid anstalten finnes ett stipendium

på 325 kronor. Statsbidraget utgår med omkring 19,000

kronor.

I Böhmen finnes ytterligare ett likartadt läroverk, år 1866

upprättadt, vid Tabor. Läroverket är försedt med försöksfält och

botanisk-ekonomisk trädgård, flera samlingar och ett bibliotek på

öfver 2,000 band, samt står i förening med ett landtbruk på 200

tnl. Kursen är treårig och eleverna externa. Undervisningen

meddelas på czechiska språket af 6 professorer, 1 lärare, 1

adjunkt och 7 hjelplärare, eller tillsammans 15. År 1878 funnos

86 elever och år 1883 136, af hvilka 35 utexaminerades. Förstnämnda

år belöpte sig inkomsterna till 35,000 kronor.

33

I provinsen Nedre Österrike upprättades en mellanskola, likartad

med den förstnämnda, år 1869 vid Medling under namn af

»Francisco-Josephinum». Läroverket, som ursprungligen var afsedt

för undervisning i landtbruk, förenades år 1870 med eu bryggeriskola

och år 1871 med en trädgårdsskola.

Kursen i landtbruksskolan är treårig, och undervisningen meddelas

på tyska. Fordringarne för inträde äro att hafva fy It 16

år och att hafva genomgått den nedre afdelningen vid ett gymnasium

eller ock en lägre realskola; hvarförutom fordras att förut

hafva praktiserat i landtbruk. I undervisningsafgift betalas 60

kronor för halfår. Landtbruksskolan bevistades år 1879 af 95

lärjungar och år 1883 af 115, af Indika 35 utexaminerades. Landtbrukslärarnes

antal voro sistnämnda år 10. Vid denna skola finnas

11 stipendier å tillsammans 4,500 kronor.

I bryggeriskolan funnos 1883 7 lärare och 41 lärjungar, af

hvilka 28 utexaminerades, samt i trädgårdsskolan »Elisabetkinum»

8 lärare. I den förra skolan är kursen ett- och i den senare tvåårig.

Begge skolorna hafva tillsammans 10 stipendier å tillsamman

2,000 kronor.

Ofriga i den österrikiska staten befintliga »Mittlere Leliranstalten»

äro: Dublony, anlagd 1855, och Czernichow 1860, begge

i Galizien; Ober-Hermsdorf i Schlesien, anlagd 1869; Czernowitz

i Bukowina, anlagd 1871, och Neutitschein samt Prerau, begge

anlagda 1875, i Mähren.

Vid dessa 9 mellanskolor funnos 1883 tillsammans 126 lärare

och 834 lärjungar, af hvilka 206 utexaminerades. Antalet stipendier

uppgick till 128 på tillsammans 33,500 kronor.

Utom nu nämnda mellanskolor för landtbruk finnas till samma

klass af undervisningsverk hörande 3 skogsläroverk och 1 omologisk

och pomologisk läroanstalt vid Klosterneuburg i Nedre Österrike.

Sistnämnda skola med tvåårig kurs har 8 lärare och 36

lärjungar.

De lägre landtbruksskolorna voro:

År Antal Antal Antal

skolor. lärare, lärjungar.

1873________________________ 22 132 471

1881________________________ 27 164 859

1883_________________________ 30 163 890

Lägre undervisning.

3

34

I de 1883 befintliga 30 skolorna meddelas undervisningen på

tyska språket i 14, på czechiska i 11, på italienska i 3 och på

polska i 2. 13 skolor är kursen treårig, i 20 tvåårig, i 6 ettårig

och i 1 ett hälft år. I 18 skolor äro eleverna interna, och vid

alla skolorna finnas 265 stipendier å tillsammans 44,000 kronor.

Till specialskolor af lägre ordning äro att räkna:

18 lägre trädgårdsskolor;

1 lägre mejeriskola;

4 bryggeri- och bränneriskolor;

5 skogsskolor; samt

1 silkesodlingsskola.

I förenämnda specialskolor äro trädgårdsskolan och bryggeriskolan

vid Mödling inräknade.

I Österrike äro de landtbrukslärare, hvilka önska anställningvid

skolor, som understödjas af statsmedel, underkastade examen

inför en af regeringen tillsatt examenskommission. Godkännas

de vid denna examen, erhålla de diplom som lärare. På regeringens

bekostnad utgifvas läroböcker för de lägre landtbruksskolorna

och mellanskolorna.

På regeringens föranstaltande hållas årligen från två månaders

till en veckas kurser på olika ställen i landet och med skilda

uppgifter, såsom: 6 landtbrukskurser, hvar och en på 14 dagar, förskollärare;

4 kurser i ängsvattning; 2 kurser i skogskultur; 2 kurser

i frukt- och vinodling; 5 kurser i mjölkhushållning; 6 kurser i

veterinär och hofbeslag. Dessa kurser hafva ett uteslutande praktiskt

ändamål.

Alla de österrikiska landtbruksläroverken: högre, mellanskolor,

lägre landtbruksskolor och specialskolor, voro år 1877 tillsammans

70 med 420 lärare och 2,104 lärjungar, och uppgingo utgifterna

för dessa läroverk nämnda år till 850,000 kronor. År 1883 funnos

69 läroverk, hvaraf 34 med internat, 429 lärare samt 2,721 lärjungar,

af hvilka ungefär halfva antalet eller 1,014 utgingo. Vid

alla dessa skolor funnos sistnämnda år 598 stipendier å tillsammans

141,000 kronor.

Hela antalet af vid de österrikiska landtbruksläroverken be

-

;a lärjungar har

varit

År 1876____________

.... 2,035

År 1880.........

........ 2,441

» 1877.............

... 2,104

» 1881.........

....... 2,584

» 1878_____________

... 2,141

» 1882.........

_______ 2,662

» 1879.............

... 2,234

» 1883.........

....... 2,721.

35

Ungern. Främst bland de fyra högre landtbruksläroverk, som

finnas i Ungern, står landtbruksinstitutet vid Ung arisch-Altenbur g}

hvilket på bekostnad af hertig Albrekt anlades år 1818. Han

och hans arftagare underhöllo detta läroverk till 1850, då det

öfvertogs af den österrikisk-ungerska monarkien. Slutligen öfvergick

det till ungerska staten år 1869. Med läroverket är förenad

en landtegendom på mer än 400 till. och en försöksstation för landtbruksmaskiner.

Undervisningen meddelas såväl på tyska som på

ungerska språket. Lärokursen är tvåårig och lärarnes antal 18.

Från läroverket har följande antal lärjungar utgått:

Åren 1818—1850.............. 783

» 1850-1869________________ 1,483

” 1869-1873.................. 348. o 614.

Aret 1873 bevistades läroverket af 168 lärjungar, och sedermera

har antalet vexla! mellan 120 och 190 om året.

De öfriga tre högre landtbruksläroverken i Ungern äro Kesztheley,

Debrezin och Kolosmonostor, och hade de år 1872 tillsammans

29 lärare och 200 lärjungar samt kostade staten detta år

260,000 kronor.

Förutom dessa nu nämnda högre läroverk finnes äfven eu

tackskola för landtbruk vid Josefs-Polyteknicum i Pest, som 1879

besöktes af 50 lärjungar. Man bär slutligen för afsigt att med

högskolan i Wien till mönster upprätta en dylik i Pest.

Af öfriga läroanstalter för landtbruk funnos i Ungern år 1873:

3 statens lägre landtbruksskolor och 6 privata sådana samt 2

skolor för vinodling.

Alla de vid de olika landtbruksläroverken befintliga lärare

och lärjungar äfvensom kostnaderna för skolorna, såväl statsanslag

som andra inkomster tillsammantagna, voro:

^r- Lärare. Lärjungar, Kostnad.

1867 ---------------— 24 262 166,000 kronor

1868 -------- 29 289 202,000 »

1869 ..... 37 386 240,000 »

1870 --------- 56 472 394,000 »

1871.......... 63 526 435,000 »

1872......... 69 603 500,000 »

Ungern.

Frankrike.

Lägre undervisning.

Det första, nu upphörda, landtbruksläroverket i detta land anlades

vid Roville nära Nancy år 1818 af Matthieu de Dombasle.

Det andra anlades vid Grignon år 1827 af ett bolag. De följande

voro Grand-Jouan i Bretagne, anlagdt 1832, och La Saulsaie, anlagdt

1840.

Landets hela undervisning i landtbruk ordnades genom lagen

af den 3 Oktober 1848. Kort före utfärdandet af denna lag funnos

i Frankrike 25 lägre landtbruksskolor. Enligt 1848 års lag

skulle Iandtbruksläroverken bestå af tre klasser:

l:o fermes-écoles;

2:o écoles régionales;

3:o 1’institut national agronomique.

I fermes-écoles eller de lägre landtbruksskolorna, som det

var meningen att upprätta i alla Frankrikes 8G departement, är

undervisningen företrädesvis praktisk. De hafva till uppgift att

utbilda plogkarlar och arbetsförmän. De landtegendomar, vid hvilka

skolorna äro förlagda, vexla i storlek emellan 200 och 2,000 tnl.

Med hvarje skola är förenad en trädgård, och meddelas äfven undervisning

i trädgårdsskötsel. Vid hvarje skola finnes en föreståndare

och 4 lärare. Alla åtnjuta lön af staten; den förra har

2,400 francs* i lön och uppbär dessutom i ersättning för hvarje

lärlings underhåll 250 francs, af hvilka 175 utgöra ersättning

för kost och husrum. Lärare äro inspektören, räkenskapsförare!!

och trädgårdsmästaren, hvilka alla bo vid skolan och hafva i lön

1,000 francs hvardera, samt en veterinär, som bor utom skolan

och har 500 francs i lön. Alla tjensteman tillsättas af skolans

styrelse. Fordringarne för inträde i skolan äro att hafva fylt 16

år och vara af stark kroppsbyggnad. Kursen upptager en tid af

2 å 3 är, och lärlingarnes antal vid hvarje skola vexlar mellan

24 och 32. Lärlingarne erhålla under vistelsen vid skolan fri

kost och husrum samt dessutom 75 francs till kläder och underhåll

af husgerådet, men ingen annan ersättning för sitt arbete.

Blifva de 75 francs i beklädnadspenningar ej till sitt fulla belopp

förbrukade, sä utdelas behållningen i premier bland lärlingarne.

Dessutom äro pris af ända till 500 francs utsatta för godt uppförande

och skicklighet. År 1874 funnos 43 sådana skolor med

tillsammans 1,074 lärlingar, och statens utgifter för dessa skolor be

*

1 franc — 72 öre.

37

löpte sig nämnda år till nära en half million kronor. Oaktadt dessa

stora utgifter hafva ifrågavarande skolor ej motsvarat förväntningarne.

Skolornas antal var år 1883 21 med 133 lärare och 703 lärjungar,

och statens kostnader för skolorna, uppgingo till 370,000 francs.

1848 års lag kompletterades, hvad den lägre undervisningen

beträffar, genom lagen af den 30 Juli 1875, som under namn af

»écoles pratiques diagriculture» skapade en mellangrad emellan

fermes-écoles och écoles régionales. Vid dessa mellanskolor betala

eleverna en låg afgift för undervisningen. Den första skolan

af detta slag inrättades vid Merchines (Meuse). År 1883 utgjorde

antalet af dessa skolor 9 med 86 lärare, 320 lärjungar, och statsbidraget

till dem utgick med 200,000 francs.

Styrelserna för de lägre och mellanskolorna bestå af regionens

inspecteur général d’agriculture och 6 medlemmar, af hvilka

3 utses af regeringen och 3 af departementet.

Den andra klassen af landtbruksläroverk enligt 1848 års lag,

hvilka numera bilda den tredje klassen och kallas Ȏcoles nationelles

tagriculture», äro till antalet tre, nämligen: Grignon, GrandJouan

och Montpellier, grundad 1870, då lärarepersonalen till denna

sistnämnda skola togs från den samma år upphäfda skolan La

Saulsaie, från hvilken under åren 1851—1870 hade utgått 243 elever.

Dessa läroverk hafva med sig förenade jordbruk, som förvaltas

för statens räkning. De hafva till uppgift att teoretiskt utbilda

landtbrukare, att vara mönsterjordbruk och att anställa kulturförsök.

Undervisningen är både teoretisk och praktisk. Kursen

varar 21/2 år och tager sin början den 15 Oktober. Vid hvarje

institut finnas 18 stipendier. Af dessa äro 9 förbehållna lärlingar,

som med utmärkelse genomgått fermes-écoles. De andra 9 utdelas

bland skolans öfriga elever efter täfling. De bästa af de

utexaminerade eleverna erhålla ett under tre år utgående årligt

anslag af 1,200 francs för att vid något framstående jordbruk

utbilda sig i praktiskt hänseende. Lönerna för lärarepersonalen

vid dessa läroverk äro:

Direktören____________________________ 6,000 å 8,000 francs.

Lärarne________________________________ 4,000 » 5,000 »

Tjenstemän och assistenter_____ 1,000 » 3,000 »

Rörande de särskilda instituten må anföras:

Grignon nära Versailles (Seine et Oise), med en areal af 565

tnh, har interna elever, som betala 1,200 francs om året. Vid

Högre undervisning.

38

Högskolan

i Paris

detta läroverk finnas 1 direktör, 8 lärare och 8 repetitörer. Under

aren 1821 34 var antalet elever endast ringa och mellan

1834—48 i medeltal 40 elever om året. År 1874 var antalet elever

115, och år 1878 iutogos 39. År 1883 fuunos 89 elever och

7 åhörare. Statsanslaget var 1874 275,000 och 1883 390,000 francs.

Under tiden 1828—1877 hafva från Grignon utgått 50 kurser med

tillsammans 1,455 elever och från 1877 till 1884 155.

Grand-Jouan (Loire-Inférieure) med en areal af 195 tnl.,

har äfvenledes interna elever. Dessa betala dock ej mer än 1,000

francs i årsafgift. Der finnas 1 direktör, 6 lärare och 4 tjensteman.

Antalet elever år 1874 var 45 och 1883 53. Statsanslaget,

som 1874 var 110,000, utgick 1883 med 138,600 francs. Från

år 1845 hafva från detta läroverk utgått inalles 247 elever.

Montpellier (Hérault), med en areal af 53 till., har såväl

interna som externa elever och fria åhörare. De interna eleverna

betala 1,000 francs om året, de externa för undervisningen 200

francs om året. Lärarepersonalen utgöres af 1 direktör, 7 lärare,

2 tjensteman och 8 repetitörer. Antalet elever var år 1874 59,

år 1883 funnos 113 elever, 17 åhörare, och utgifterna voro det förra

året 100,000, det senare 260,500 francs. Från år 1872 hafva inalles

utgått 76 elever.

VInstitut national agronomique upprättades är 1848 i Versailles

och försågs med framstående vetenskapsmän till lärare. Till

föreståndare antogs Grefve A. E. P, de Gasparin, och till läroverket

anslog man tre landtegendomar, eu trädgård och en skog, tillsammans

mer än 2,800 tnl. Institutet hade till uppgift att befrämja

utvecklingen af landtbruksvetenskaperna, att meddela eu högre

undervisning i landtbruk och att utgöra eu normalskola för lärare

i landtbruk. Länge fick det emellertid ej fullfölja sin gagnande

verksamhet, förr än det åter indrogs genom dekretet af (lön 14

September 1852.

År 1869 väcktes ånyo tanken på inrättandet af ett högre

landtbruksläroverk, denna gång vid museum i Jardin des Plantes

i Paris. En komité tillsattes för att genomföra detta förslag, men

det ledde ej till någon påföljd.

1876 framlades än en gång för representationen ett regeringens

förslag til! ordnande af den högsta undervisningen i landtbruk.

Detta förslag blef genast antaget, och nära 130,000 francs

anslogos till genomförandet af förslaget. Den 9 Aug. 1876 utfärdade

regeringen den lag, genom hvilken bildades vid Conserva

-

39

toire des arts et métiers eu särskild afdelning'' för landtbruk. Med

läroverket förenades ett försöksfält vid Yincennes och ett bibliotek

på 30,000 volymer. Till föreståndare för läroverket under

direktören för Conservatoire A. J. Monn, som afled 1880 och efterträddes

af öfverste Laupédal, utsågs L. E. Tisserand och till föreståndare

för försöksfältet J. B. J. D. Boussingault. Den 9 Okt.

s. å. utnämnde regeringen vidare IT lärare i IG ämnen. För framtiden

skulle lärarne tillsättas efter täfling. I början af November

antogos efter inträdesexamen 24 elever, och tillträde lemnades

dessutom åt 16 åhörare. »Slutligen, den 6 Dec., 8 månader efter

det förslaget framlagts, skedde invigningen af denna nya landtbrukshögskola,

som utgör en fortsättning af det högre läroverket

i Versailles.

Institutet har till uppgift att meddela eu uteslutande teoretisk

utbildning, enär man ansett, att praktiken ej bör läras i skolan,

utan i lifvet, under de vexlande förhållanden, som der göra sig

gällande. Eleverna äro externa, och det utrymme, som finnes tillgängligt

utöfver det, som eleverna behöfva, upplåtes åt åhörare.

För att blifva ordinarie elev fordras att hafva fylt 18 år och att

taga en inträdesexamen, som motsvarar fordringarne för baccalauréat-examen.

De, som redan förut tagit denna, äro fria från inträdesexamen.

Kursen är tvåårig och börjar i November. Undervisningen

begynner hvarje dag kl. 8 12 f. m. och slutar kl. 4 e. m.

med 1 timmes frukostrast. Undervisningsafgiften betalas med 300

francs per år i förskott halfårsvis. Åhörare fä endast bevista föreläsningarne

och betala 25 francs för hvarje ämne. För eleverna

finnas 10 friplatser och 4 stipendier på 1,000 och 2 på 500 francs

jemte kostnadsfri undervisning. Utexaminerade elever erhålla

diplom, och de två, som tagit bästa examen, erhålla resestipendier

för en tid af tre år. I Aug. 1878 började institutet utgifva årsberättelser

under namn af »Annales de 1’institut national agronomique».

Dermed skall fortsättas hvarje år. 1879 efterträddes Tisserand

af E. Risler som föreståndare.

Undervisningen meddelas af 17 ordinarie professorer, 7 lärare

och 19 repetitörer och arbetsledare. Statens ärliga anslag uppgår

till 269,450 francs, hvaraf 83,100 till löner åt professorerna.

40

Landtbruks

institut.

Antalet elever har varit:

Intagna: Utexami

Ordinarie.

Åhörare. nerade.

1876 _________ 26 16 —

1877 ____________________ 27 45 —

1878 ____ 28 36 22

1879 ____________________________ 30 32 21

1880 ___________________________ 43 33 17

1881 ______ 47 33 24

1882 ___________________________ 59 30 30

1883 ___________________________ 68 34 24.

Frankrikes budget för år 1883 upptager för undervisning i landtbruk

en summa af omkring 1 V2 million kronor.

Belgien

bär ingen af staten anordnad lägre undervisning för landtbruk,

utan endast ett högre landtbruksinstitut, som underhålles på statens

bekostnad.

Detta läroverk anlades 1860 vid det gamla klostergodsel

Gembloux i provinsen Kärn ur för en kostnad af 130,000 francs.

Den till institutet hörande egendomen upptager en areal af 140

tnl., och inköptes den jemte alla derå befintliga byggnader år 1881

af staten för en summa af 1,127,500 francs.

Läroverket är försedt med ett bibliotek på öfver 3,000 volymer,

eu kemisk samling om 3,000 nummer, ett fysiskt kabinett och

ett naturhistoriskt museum. Med läroverket är äfvenledes förenad

en försöksstation.

Institutet står under ledning af en styrelse bestående af 7

medlemmar, af hvilka hälften afgår hvart tredje år. Styrelsen

håller årligen två ordinarie sammanträden vid institutet. Detta

kontrolleras dessutom två gånger om året af statens inspecteur

général de 1’agriculture.

Den närmaste ledningen af institutet är öfverlemnad till direktören,

som till sitt biträde har en underdirektör, hvilken särskild!

handhafver disciplinen inom institutet.

Kursen vid institutet är treårig, fördelad på tre ettåriga afdelningar.

Läsåret börjar tredje måndagen i Oktober och fortgår

till den 15 Augusti med 14 dagars ferier vid påsk.

41

Eleverna äro antingen interna eller externa, och dessutom

lemnas tillträde för åhörare. Eleverna äro underkastade inträdesexamen,

såvida de ej aflagt mogenhetsexamen från allmänt läroverk

eller motsvarande examina. För att öfvergå från en lägre

till en högre afdelning fordras att aflägga uppflyttningsexamina,

och efter slutad kurs aflägges inför en examensjury, utsedd af ministern

för det inre, afgångsexamen, som består i dels muntliga, dels

skriftliga och dels praktiska prof. Till bestridande af de med

afgångsexamen förenade kostnaderna betalar hvarje examinand 25

francs. Särskilda fordringar äro uppstälda för dem, som önska

erhålla diplom som landtbruksingeniör. De interna eleverna åtnjuta

kost, bostad och läkarevård. Kosthållet ombesörjes af en

institutets tjensteman, som benämnes ekonom, och lefnadskostnaden

för hvarje elev uppgår till 1,5 o francs per dag. De interna eleverna

betala en årlig afgift af 700 francs, om de äro inländingar,

1,000 francs, om de äro utländingar. De externa betala i förra

fallet 300, i senare fallet 400 francs per år. Stipendier utdelas till

de mest förtjenta eleverna till ett sammanlagdt belopp ej öfverstigande

5,000 francs om året. Dessutom meddelas åt utexaminerade

elever 1,000 francs i resestipendium åt hvar och en, som af

sådant kommer i åtnjutande.

Från institutets öppnande år 1861 till slutet af skolåret 1882

har detsamma varit besökt af 635 elever, af hvilka 171 (deraf 66

utländingar) utgått såsom landtbruksingeniörer.

Antalet lärjungar de sista tre åren bar varit:

År.

E

Int.

1 e v

Ext.

e r:

Summa.

Åhörare.

i

1879-80

42

40

82

u

1880—81

45

30

83

16

1881—82

46

34

80

6

Utexam. såsom

landtbruksing.

8

12

16 (deraf 2 svenskar).

Lärare- och tjenstemannapersonalen utgöres af:

1 direktör med lön

1 under-direktör »

6 professorer » å

4 repetitörer » ä

1 räkenskapsförare»

1 ekonom »

6.500— 7,500 francs

6.000— 7,000 »

5.500— 6.500 »

2.500— 3,500 »

3.000— 4,000 »

2.000— 3,000 »

i

42

Dessa tillsättas alla af konungen, men dessutom tillkomma

följande, som tillsättas af ministern för det inre:

1 bibliotekarie och vårdare af

samlingarne...................... 2,000—2,500 francs.

1 assistent i fysik och kemi______ 2,000—2,500 »

2 uppsyningsman å_________________ 1,600—2,000 »

1 trädgårdsmästare____________ 1,200—1,600 »

tjenare å____________________________ 1,100—1,300 »

Läroverkets och landtegendomens räkenskaper äro från hvarandra

skilda. Utgifterna för det förra uppgingo år

1879 till 140,523 francs

1880 » 137,589 »

1881 » 140,114 »

och voro sistnämnda år sålunda fördelade:

Aflöningar m. in.:

direktören....____________________ 7,000

lärarne........... 56,900

tjensteman______________________________________ 12,100

kontorsutgifter............. 903

läkarevård__________ 195

betjening................. 5,200 82,298.

Stipendier____________________________________________________ 4,800.

Undervisningen:

biblioteket........... 1,765

samlingarne..................................... 7,400

öfningarne__________________ 7,375 16,540.

Underhåll:

värme och upplysning_________________ 2,804

tvätt_______________________________________________ 1,294

underhåll af inventarier____________________ 4,995

d:o af byggnader----------- 1,652 10,745.

Kosthållning _____________________________________________ 15,157.

.Diverse:

hyror_____________________________________________ 3,747

assurans och kontribution ................ 1,861

diverse.................. 4,966 10,574.

S:a francs 140,114.

43

Inkomsterna förutom statsanslaget uppgingo:

år 1879 till 41,436 francs

» 1880 » 42,732 »

» 1881 » 39,726 »

hvad sistnämnda år beträffar, sålunda fördelade:

Afgift af interna elever.................. 28,048.

D:o » externa d:o __________________ 10,625.

Diverse________________i....................... 1,053.

S:a francs 39,726.

Af dessa inkomster utgår eu del till honorarier åt undervisningspersonalen.

Utom nu nämnda landtbruksinstitut funnos 1881 i Belgien

till befrämjande af landtbruket följande statens läroverk:

Veterinärinstitutet vid Cureghem med 102 lärjungar och en utgiftsstat

af 157,824 francs.

Trädgårdskolan vid Vilvorde med 28 lärjungar och en utgiftsstat

af 40,400 francs.

Trädgårdsskolan vid Garn! med 29 lärjungar och 19,100 francs i

utgifter.

Beträffande den ambulatoriska undervisningen i landtbruk

köllos:

år 1879 1,416 föredrag på 154 ställen.

» 1880 1,253 » » 131

» 1881 1,257 » » 190

Schweiz

var ett bland de land, som först erhöll landtbruksläroverk, nämligen

det 1799 af E. von Fellenberg vid Hofwyl anlagda. Detta

läroverk fortgick till 1846.

Vid den 1855 upprättade Polytekniska skolan i Ziirich bildar

en af de 8 afdelningar, hvari detta läroverk är deladt, en fackskola

för landtbruk och skogshushållning. Kursen vid denna fackskola

omfattar en tid af 2 V2 år, och läsåret 1871—72 funnos der 25 lärjungar,

af hvilka 7 egnade sig åt landtbruk, de öfriga åt skogshushållning.

Vidare lärer i Schweiz finnas en med lärareseminariet i

Kreuzliugen i Thurgau förenad landtbruksskola, och äfvenledes

44

Landtbruksinstitut.

lärer i senare tid en lägre landtbruksskola hafva blifvit upprättad

vid Hofwyl.

Italien

bär från början af 1870-talet gjort högst betydligt för befrämjande

af landtbruksundervisningen. Den offentliga undervisningen saknar

dock ännu någon egentlig'' organisation, såsom ej varande fördelad

på till ett organiskt helt samordnade skolor.

Den högre undervisningen meddelas, utom vid de två högre

landtbruksinstituten i Milano och i Portici, äfven vid universitetet

i Fisa.

Den lägre landtbruksundervisningen meddelas dels vid tekniska

skolor, som lyda under undervisningsministeriet, dels i praktiska

åkerbruksskolor, som lyda under ministeriet för åkerbruk,

dels slutligen i förbättringsanstalter och åkerbrukskolonier, som

lyda under inrikesministeriet.

I staden Milano anlades 1870 ett högre landtbruksinstitut

»Regia souola superiore d’agricoltura». Till detsammas upprättande

bidrog: staten med 30,000 lire*, provinsen med 30,000 och

staden med 10,000 förutom lokal. Läroverket har till uppgift att

meddela en högre undervisning i landtbruk och att utbilda landtbrukslärare.

Dertill kommer vidare åliggandet att befrämja utvecklingen

af landtbruksvetenskaperna, i följd hvaraf läroverket

är förenadt med en försöksstation.

Enligt de den 10 April 1870 utfärdade Kong], statuten utgöres

läroverksstyrelsen af fem medlemmar, hvilka för en tid af fem

år utses: en af åkerbruksininistern, en af kommunal- och tre af

provinsrepresentationen. Styrelsen utser inom sig ordförande för

ett år i sänder och håller två ordinarie sammanträden i månaden.

Beslut kunna fattas, om tre medlemmar äro närvarande. Styrelsen

upprättar förslag till lärare, utfärdar instruktioner in. m., samt

afgifver årligen berättelse öfver läroverket, hvilken berättelse förelägges

landets deputerade kammare.

Läroverket underkastas årligen inspektion af regeringens ombud.

Den närmaste tillsynen öfver institutets verksamhet är anförtrodd

åt läroverkets direktör, hvilken tillika är föredragande

hos styrelsen. Han utses bland lärarne, hvilka äro delade i tre

1 lira == 1 franc = 72 öre.

45

klasser: ordinarie och extraordinarie professorer samt bjelplärare,

hvartill komma assistenter. De sistnämnde utses för en tid af tre år,

men kunna efter denna tid i sina befattningar bibehållas. Ofriga

lärare tillsättas af åkerbruksministern först efter aflagda prof.

Alla lärare föra undervisningsjournal samt bilda tillsammans ett

lärarekollegium, som under direktörens ordförandeskap sammanträder

minst en gång i månaden, hvarvid den yngste läraren

tjenstgör som sekreterare.

Lärarnes allöningsförmåner äro:

1 direktör __________________________________________ 8,000 lire.

3 ord. lärare å_____________________________ 5,000—6,500 »

3 extra ord. lärare å__________________ 3,000—3,800 »

8 bjelplärare...............-.....—-.....-....... — "

6 assistenter ä ----- 1,200 »

1 föreståndare för försöksstationen--------- 6,000 »

1 assistent vid dito ------------------ 1,200 »

Lärjungarne äro antingen elever eller åhörare. För vinnande

af inträde som elev fordras att hafva aflagt examen vid något

allmänt eller tekniskt läroverk. I annat fall får sökanden underkasta

sig inträdesexamen i italienska språket, historia och geografi,

matematik, naturalhistoria, fysik, kemi och frihandsteckning

Denna examen kan af utländing få afläggas på franska språket.

Kursen är treårig och delad på tre årsafdelningar. Uppflyttning

från en lägre till en högre afdelning sker först efter aftaga! examen.

Vid denna kan omexamen fä ske i tre ämnen. Föreläsnin- /

garne äro offentliga.

Afgifterua äro för elev 100 lire om året och för åhörare 20

lire i hvart ämne. Dessutom deponeras af hvarje laborant 40

lire i laborationsafgift. Från afgifts erläggande äro fem elever

befriade. Af dessa utses en af kommunen, två af provinsen och

två af åkerbruksministern.

Afgångsexamen sker inför en examenskommission, bestående af

fyra medlemmar, af Indika åkerbruksministern utser två och läroverksstyrelsen

de öfriga tvenne. Direktören är ordförande i examenskommissionen,

och i dennas öfverläggningar och beslut deltaga

lärarne, hvar och eu i sitt ämne. Examen är dels muntlig.

dels skriftlig, hvarjemte ett laborationsprof i fysik eller kemi

aflägges. Betyg sättas med 10 points i hvarje ämne. 1 examensafgift

betalas 100 lire, och ingå dessa afgifter till statskassan.

46

Elev, som utan att hafva aflagt examen önskar erhålla intyg att

han bevistat läroverket, betalar derför 80 lire.

Utom denna examen aflägges efter fortsatt undervisning i två

år en andra af dem, som önska erhålla diplom som lärare.

Antalet lärjungar har varit:

År.

Elever.

Åhörare. Summa.

Utexami-

nerade.

1870—71_______

15

7

22

_

1871—72_______

36

6

42

—

1872—73.......

39

13

52

10

1873—74_______

42

13

55

10

1874-75_______

42

7

49

12

1875—76.......

31

12

• 43

11

1876—77_______

31

6

37

6

1877—78_______

33

11 .

44

10

1878—79_______

37

10

47

8

1879—80.......

34

5

39

13

1880—81.......

30

11

41

7

1881—82_______

46

3

54

14

1882—83...

43

6

49

9.

Till bestridande af omkostnaderna för detta läroverk bidraga

årligen staten med 30,000 lire, provinsen med 40,000 och staden

Milano med 20,000, eller tillsammans 90,000 lire.

Utgifterna uppgå till:

A tidningar:

direktören _______

lärarne __________

kanslitjenstemän

betjening ________

Kansliutgifter ......

Undervisningen:

bibliotek __________

laboratorium ____

samlingar..........

8,000

37,200 45,200

_________ 3,192

--------- 4,856 53;248.

__________________ 1,400.

.......... 1,200

.......... 8,500

---------- 6,950 16,650.

Transport lire 71,298.

47

Transport lire 71,298.

Underhåll:

möbler ________

belysning_____

uppvärmning

diverse________

Försöksstationen:

aflöning ---------- 7,992

omkostnader ____________________________________ 3,000 10,992.

Summa lire 91,440.

För Italiens södra provinser anlades ett andra landtbruks

institut

vid Förtid den 3 Juli 1871. Detta, som erhöll sina stadgar

den 14 Januari 1872, är försedt med en trädgård om 14 till.

för odling af vin, oliver och olika trädslag. Förutom samlingar och

två kemiska laboratorier, ett för allmän och ett för agrikulturkemi,

finnas vid institutet en försöksanstalt för landtbruksmaskiner och

en djurförädlingsaustalt. Till institutets grundläggning beviljade

staten 50,000 lire och sedermera till anskaffande af undervisningsmateriel

ett anslag för en gång af 70,000 lire. De årliga anslagen

utgå med 27,000 lire af staten och 60,000 af provinsen, som

äfven håller institutet med lokal.

Styrelsen, organiserad i likhet med den för institutet i Milano,

består af fem personer, af hvilka en utses af regeringen och de

öfriga fyra af provinsialrepresentationen. Föreståndaren väljes

bland lärarne, som äro 4 ordinarie professorer med 5,000 lire i

årlig lön, 1 extra ordinarie professor med 3,000 lire i årlig lön,

5 bjelplärare och 7 assistenter. Lärarne bilda tillsammans ett

lärarekollegium. Kursen är treårig, fördelad på tre årsafdelningar.

Examina äro i likhet med de vid institutet i Milano af tre slag:

uppflyttningsexainina, afgångsexamen, som hålles i början på November,

och en särskild lärareexamen. Examen hålles inför en

examenskommission bestående af tre personel'', af hvilka en utgöres

af läraren i ämnet såsom ordförande och de tvenne öfriga utses

af styrelsen. Lärjungarne äro elever och åhörare.

Undervisningsafgifterna äro för de förra 100 lire om året,

såvida de ej tillhöra någon af de provinser, som bidraga till

institutets underhåll, då de endast betala 50 lire om året.

Åhörare betala i undervisningsafgift 20 lire för hvarje ämne.

850

2,500

2,800

3,000 9,150.

48

Universitet.

Laborationsafgiften betalas af såväl elever som åhörare med 30

lire. För erhållandet af diplom öfver afiagd afgångsexamen

betalas 100 lire. Institutet är årligen besökt af några och 70

lärjungar.

I förening med det högre läroverket stå eu praktisk trädgårdsskola

och en lägre landtbruksskola. Den förra har endast

externa lärjungar, som erhålla praktisk undervisning i den institutet

tillhörande trädgården. För sitt arbete derstädes bekomma

lärjungarne någon penningeersättning.

Den lägre landtbruksskola när förlagd på en af institutet arrenderad

landtgård i stadens närhet. Lärjungarne i denna skola äro

interna och betala 360 lire om året för undervisning och underhåll.

De tre första åren af sin vistelse vid skolan åtnjuta de en

hufvudsakligen teoretisk undervisning. De derpå följande två åren

sysselsättas de företrädesvis på fältet, och under denna tider hålla

de endast om aftnarne lektioner i de teoretiska ämnena.

Vid universitetet i Fisa är anordnad en högre undervisningskurs

i landtbruk. Till denna ega såväl elever som åhörare tillträde.

Kursen varar dels tre, dels fyra år. De, som aflägga

afgångsexamen efter tre år, erhålla diplom som licentiat, de, som

stanna ytterligare ett år och som utom examen derjemte offentligen

försvara en af dem författad afhandling i något landtbruksvetenskapligt

ämne, erhålla diplom som doktor. Eleverna vid

landtbruksafdelningen hafva fritt tillträde till alla universitetets

föreläsningar. Undervisningen vid landtbruksafdelningen meddelas

af 3 professorer och 4 andra lärare. Antalet studerande var läsåret

1882—83 60, och af dessa utexaminerades 7 som doktorer och 1

som licentiat. De afgifter, som erläggas, äro af elever 20 lire i

inskrifningsafgift, 20 i årsafgift, 12 för den årliga examen och 20

för erhållande af diplom. Åhörare betala utom inskrifningsafgiften

8 lire i terminen för hvarje ämne, hvaruti de erhålla undervisning.

De årliga kostnaderna för de begge instituten i Milano och

Portici äro icke faststälda till ett visst belopp, utan vexla mellan

90,000 och 100,000 lire för hvardera institutet. I den för landtbruksundervisningen

faststälda riksstaten är förutom statsbidragen

till instituten äfven upptagen en post ä 25,000 lire, afsedd för

utdelande af stipendier till elever, som utmärka sig för flit och

anlag. Till de elever, som från landtbruksinstituten utexamineras

med goda vitsord, utdelas för hvarje år tre resestipendier, för

49

att sätta stipendiaterna i tillfälle att studera landtbruket i främmande

länder.

Af de lägre landtbruksskolorna upprättades den första år 1838. Lägre

Förslag till förnyade stadgar för den lägre landtbruksundervisnin-,Mifferns,M”''7- gen framlades af åkerbruksministern för deputerade kammaren

den 22 December 1882. Enligt detta förslag skall en skola upprättas

i hvarje provins, och till hvarje skola skall höra en landtegendom.

Provinserna förse skolorna med egendom och byggnader

och bidraga till deras underhåll med 3/- af kostnaden, under

det att statsverket tillsläpper de återstående -L. Skolstyrelsen

utses af dem, som till skolan lemna bidrag. Kursen skall utsträckas

till 4 år, och för vinnande af inträde fordras att hafva genomgått

två klasser af allmänt läroverk eller att aflägga inträdesexamen.

Hvarje skola förses med 3 lärare, af hvilka två äro hufvudlärare,

en i landthushållning och en i naturlära, med årlig lön

af 2,600—3,000 lire samt en underlärare i de allmänna ämnena

med lön af 1,800—2,000 lire. År 1883 funnos 23 landtbruksskolor,

af hvilka 6 voro under organisation. De äro hvar och en förenade

med landtbruk om 40 till 100 tnl., och omkostnaderna för

skolorna vexla mellan 20,000 och 40,000 lire om året. Högsta

antalet lärjungar i en skola är 50 och minsta 7. Tillsammans

hade 20 skolor år 1878 514 och år 1879 577 lärjungar. Året

1882—83, då skolorna voro under omorganisation, besöktes de 17,

som då voro i verksamhet, af tillsammans 422 lärjungar.

I de tekniska skolorna, som lyda under undervisningsministeriet,

meddelas undervisning i agronomi för blifvande inspektörer

och förvaltare af landtegendomar, äfvensom i fältmätning. Undervisningen

i dessa ämnen är hufvudsakligen teoretisk. Blott i 3

af statens 42 tekniska skolor undervisas i agronomi och i 32 i

fältmätning. Af de 21 enskilda tekniska skolorna undervisa 4 i

agronomi och 19 i fältmätning.

År 1883 var antalet lärjungar som erhöllo undervisning i:

Agronomi:

vid statens 3 skolor .................................. 32

» enskilda 4 skolor _______________________________ 32 64

Fältmätning:

vid statens 32 skolor ______________________________ 758

» enskilda 19 skolor.............................. 401 1,159.

4

50

Lärare

examen

-

Statens kostnad för denna undervisning kan ej närmare bestämmas,

enär den står i omedelbart samband med kostnaden för

de tekniska skolorna i sin helhet, och för dessa uppgick den år

1883 till öfver 2 millioner lire.

Till landtbruksundervisningen hänförliga specialskolor äro

följande:

2 veterinärskolor,

3 hofbeslagskolor,

1 skogsskola,

4 vinodlings- och vinberednir.gsskolor,

1 husdjursskötare- och mejeriskola,

1 trädgårdsskola,

1 skola för olivodling och oljeberedning.

Statsverket bidrager till specialskolorna med -/. af kostnaderna,

och de återstående 3/ä fä fyllas af provinsen och kommunen

efter öfverenskommelse. Några af förenämnda skolor räkna

ett betydligt antal lärjungar, såsom t. ex. vinodlingsskolan vid

Oonegliano, som 1882—1883 hade ej mindre än 128 lärjungar.

Fråu landtbruksinstituten utexaminerade elever hafva rättighet

att vid dessa skolor genomgå eu kortare praktisk kurs på ett

år och erhålla derefter ett speciel diplom.

Såsom allmän regel gäller att de vid landtbruksläroverken

anstälda lärarne ej kunna utan särskilt tillstånd innehafva annan

tjenst. För att till lärare kunna antagas fordras att hafva aflagt

särskild lärareexamen.

Vid landtbruksinstituten i Milano och Portici upptager denna

kurs 2 år efter den aflagda afgångsexamen vid instituten. Kursen

är delad i tre afdelningar: a) landthushållning, b) husdjursskötsel och

c) agrikulturkemi, och kan elev deltaga i undervisningen vid en eller

flera afdelningar. Derunder skall han göra sjelfständigt undersökningar,

för hvilkas utförande han eger tillgång till skolans materiel,

och hålla föreläsningar för skolans elever. Examen aflägges inför

en examenskommission bestående af 5 personer, af hvilka åkerbruksministern

tillsätter 2 och läroverksstyrelsen 3. Till examen

hörer att examinanden offentligen försvarar en af honom författad

afhandling öfver sjelfvaldt ämne och håller föreläsning öfver ett

honom tre timmar förut förelagdt ämne. För öfrigt fordras att han

skall kunna ledigt öfversätta från två af de tre språken franska,

51

tyska och engelska. För lärarekursen betalas en afgift af 100 lire

och för examen lika mycket.

I åkerbruksministeriet finnes en särskild byrå för landtbruksundervisningen,

och i fråga om inrättandet af nya skolor eller

organisationen af landtbruksundervisningen skall landtbruksrådet

eller jordbruksnäringens representativa församling höras.

Spanien.

Det första landtbruksläroverket grundlädes den 1 September Landfbruhs1855

under namn af »Escuela Central de Agricultura» på en statens

egendom La Flamenca invid Aranjuez. Efter åtskilliga förändringar

bl ef denna skola upphäfd år 1868, men under namn af

»Escuela General de Agricultura» åter upprättad 1869 och då förlagd

till kronoegendomen La Moncloa nära Madrid. Sedan den

4 November 1881, då läroverket erhöll sina nu gällande stadgar,

benämnes det »Instituto Agricola de Alfonso XII».

Till institutet hörer eu landtegendom på omkring 800 tnl.,

och egendomens afkastning ingår till institutet, som dessutom

åtnjuter statsanslag. Lärarepersonalen utgöres af 12 professorer,

af hvilka en är föreståndare, 5 »adjutanter», 1 egendomslörvaltare

(»jefe de cultivos»), 1 räkenskapsförare och 1 biträde åt förvaltaren.

Förvaltningspersonalen består af 13 personer.

Undervisningen meddelas på tre skilda afdelningar nämligen:

»Seccion de ingenieros», den högre skolan, i hvilken kursen

varar 4 år och hvarest utbildas landtbruksingeniörer, af hvilka

finnas en af staten aflönad i hvar och en af Spaniens 49 provinser.

»Professional» eller yrkesskolan, i hvilken kursen varar 2 år.

»Escuela practica» eller skolan för arbetsförmän. Kursen är

vid denna afdelning till tidslängden obestämd, beroende på lärjungarnes

förmåga att kunna inhemta.

År 1884 funnos vid de olika afdelningarne följande antal lärjungar:

-

Ingeniörselever___________________________________________________ 51

Landtbrukselever (Peritos agricolas) --------------------- 141

Lärlingar (Capataces)---------------------------------------—- H

Summa 203.

52

Utgiftsstaten för institutet är i pesetas* följande:

Atlöningar:

I direktör_______________________ 7,000

II professorer å 4,000 ._...... 44,000

ålderstillägg åt professorerna ... 11,000

5 adjutanter å 2,500..... 12,500

gratifikation till 2 adjutanter____ 1,000

1 egendomsförvaltare_______________ 4,000

1 räkenskapsförare__________________ 3,000

1 förvaltarebiträde.................. 2,500

Förvaltningspersonalen ________________________

Prest och den kyrkliga kulten_______________

Bibliotek, kontors- och allmänna omkostnader________________________________________________

Samlingarne

och underhåll af läroverks

bvggnaderna____________________________________

Underhåll

af park, trädskolor, vattenledning

in. m. _________________________________ ...

85.000

18.000

3.000

9.000

15.000

20.000 150,000.

Utgifter för jordbruket:

Underhåll af ekonomiebyggnaderna ....... 5,000

Arbetslöner ________________________________ 25,000

Inventarier ___________ 20,000

Underhåll af 24 lärlingar (Capataces)______ 10,000

Stuteriet___________ 30,000 90,000.

Summa pesetas 240,000.

Lägre Den lägre undervisningen i landtbruk meddelas vid 6 lägre

undervisning- lantbruksskolor (Granjas modelo), af hvilka de 4 första inrättades

genom den Kongl. förordningen af den 23 September 1881.

I dessa skolor är undervisningen hufvudsakligen praktisk. Till

anläggningskostnaden bidrager staten med omkring 50,000 pesetas

för hvarje skola. Utgifterna för personalen och underhållet bestridas

af provinsialrepresentationerna (diputaciones provinciales).

Hvarje skola har två lärare, af hvilka den ene är föreståndare

med en årlig lön af 3- å 4,000 pesetas och den andre adjutant

1 peseta = 1 francs = 72 öre.

53

med 1,500 pesetas i lön. Till föreståndare utses en utexaminerad

landtbruksingeniör.

För speciela ändamål upprättades 1880 på statens och provinsens

bekostnad 5 vinodlingsskolor (Estaciones viticolas) och år

1881 3 »Estaciones antifilaxericas». De senare skolornas ändamål

är att göra noggranna mikroskopiska undersökningar för att fullständigt

lära känna phylloxeran samt undervisa om de bästa förfaringssätt

för att förebygga detta skadedjurs härjningar.

Slutligen finnas enligt Kongl. förordningen af den 1 Augusti

1876 i alla elementarläroverk (Instituto de 2:a ensefianza), hvilka

hafva ett lärjungeantal som uppgår till 60, en lärare i landtbruk

(Catedratico de Agricultura elemental).

Ryssland.

Redan på 1820-talet anlades i detta land ett lägre landtbruksläroverk,

men antalet sådana läroverk ökades endast i ringa mån,

till dess uppsigten öfver dem år 1840 förlädes till domänministeriet,

hvilket detta år upprättades. För närvarande äro de offentliga

landtbruksläroverken i Ryssland fördelade i tre klasser,

nämligen högre läroverk, mellanskolor och lägre skolor.

Till de högre läroverken är i främsta rummet att räkna landtbruks-

och skogsakademien i Petrovskoi, hvilken 1865 anlades i

närheten af Moskva. Denna akademi omfattar två skilda afdeiningar,

en för landtbruk och en för skogshushållning. Kursen är

i begge afdelningarne fyraårig. De studerande äro dels ordinarie

elever, dels åhörare. De förra betala 20, de senare 75 rubel i terminen

för undervisningen. Från denna afgift kan likväl akademiens styrelse

befria obemedlade. För att vinna inträde som elev fordras

att hafva genomgått gymnasium eller att hafva aflagt motsvarande

examina. Eleverna äro i allmänhet externa, men kunna i mån af

utrymme för billigt pris erhålla bostad i läroverket. Kosthållningen

ombesörjes af tre privata restaurationer i läroverkets närhet, och

undfå dessa penningeunderstöd af akademien. De studerande

kunna erhålla stipendier, som utdelas efter täfling. Undervisningen

meddelas af 19 lärare, af hvilka direktören har 5,000 rubel* i

årlig lön, de ordinarie professorerna 2,700, de extra ordinarie

professorerna 1,800, docenterna 1,200 och assistenterna 600 å 800.

* 1 rubel = 2,70 kronor (April 1876 = 2,53).

Högre

läroverk.

54

Meliansliolor.

Akademien utdelar efter aflagda prof två lärdomsgrader: kandidat-

och doktorsgrad. För att erhålla diplom som doktor erfordras

bland annat att hafva offentligen försvarat eu afhandling i

något landtbruksvetenskapligt ämne.

Vid akademien tinnes ett storartadt kemiskt laboratorium,

bibliotek och flera museer. Med densamma är tillika förenad eu

landtegendom på omkring 1,000 tnl., åt hvilka 700 hållas under

plog. Lärjungarnes antal var år 1866 450. Från 1872 till 1879

intogos 562 elever och 63 åhörare. Af dessa lemnade 245 elever

och 23 åhörare akademien utan att hafva fullbordat kursen. År

1880 uppgick antalet elever till 240 och åhörare till 18. Från

1862 till 1880 aflade endast 177 elever examen, deraf 82 vid landtbruksafdelningeu.

Af dessa senare togo endast 49 den högre examen.

År 1883 var elevantalet 391. Det till akademien utgående

årliga statsanslaget utgör 145,620 rubel.

Till ar 1877 fans vid Petersburg ett annat med det nyssnämnda

likartadt landtbruksinstitut. Äfven detta var fördeladt i

två flickskolor, en för landtbruk och eu för skogshushållning. Då

den förra nyssnämnda år upphörde, erhöll läroverket namnet Petersburgs

skogsinstitut, och har detta för närvarande 22 lärare och

347 lärjungar.

I Polen upprättades är 1869 ett högre landtbruksinstitut, som

erhöll namnet »Noivo Alexandrin, och vid Riga polyteknikum finnes

eu fackskola för landtbruk. Slutligen äro lärostolar i agronomi

inrättade vid alla ryska universitet i ändamål att gifva så

vidsträckt utbredning som möjligt åt den högre undervisningen i

landtbruk.

Mellanskolorna för landtbruk hafva till ändamål att teoretiskt

och praktiskt utbilda förvaltare af landtegendomar. För att blifva

intagen som lärjunge vid någon af dessa skolor fordras eu ålder

af minst 13 och högst 17 år, kännedom om de fyra räknesätten

samt förmåga att kunna läsa och skrifva. Kursen varar 5X,2 år.

Af dessa egnas det sista uteslutande åt lärjungarnes praktiska

utbildning, för hvilket ändamål hvarje skola är förenad med en

landtegendom. Lärjungarne äro boende vid skolan och betala

för helt interuat 150 rubel om året och för hälft 100 rubel. Åhörarne

äro externa och betala i undervisningsafgift 20 rubel om

året. Vid hvarje skola finnas 9 lärare, af hvilka föreståndaren

har i årlig lön 2,500 å 3,000 rubel, lärarne 1,000 rubel och de vid

landtegendomen anstälda förmännen 600 rubel.

55

Mellanskolorna äro sex till antalet, nämligen: Gorki, Kharkov,

Kasan, Marunskaia, Moskva och Kherson. Af dessa åtnjuta

de fyra förstnämnda ett ärligt statsanslag, som i medeltal uppgår

till 37,000 rubel för hvar och en af dem. De återstående

tvenne skolorna hafva mindre årsanslag.

Gorki anlades 1836 nära staden af samma namn i guvernementet

Mohilev. Skolan blef 1848 reorganiserad, och med

densamma äro förenade två landtegendomar, af hvilka den ena,

Gorki, bar eu areal af 550 till. och den andra, Ivauovo, belägen

s/j0 mil från den förra, 890 tnl. Vid skolan finnas 150

lärjungar.

Kharkov med en egendom på 1,260 tnl. upprättades 1854 nära

staden af samma namn och både 1883 160 lärjungar.

Kasan är förenad med en egendom på 1,520 tnl. och anlades

1864 nära staden af samma namn samt hade 1883 106 lärjungar.

Marunskaia anlagd 1864 i guvernementet Saratov på eu egendom

om 1,770 till., hade 1883 104 lärjungar.

Moskva skola upprättades i nämnda stad år 1822 genom Moskva

Kejs. landtbrukssällskap och lyder fortfarande under samma sällskap,

men erhåller af staten ett årligt bidrag, livilket uppgår till

17,000 rubel. Denna skola räknade 1883 147 lärjungar.

Kherson i guvernementet af samma namn hade 1883 ej fler

än 43 lärjungar.

De lägre skolorna tillhöra alla en senare tid. Fordom med- Lägre

delades åt krouobönders barn praktisk undervisning i jordbrukvndercismwg.

vid 8 mönstergärdar, men då lifegenskapen 1863 upphäfdes, förlorade

dessa skolor sin betydelse. De för närvarande befintliga

tre lägre skolorna äro:

Marilna Gorko i guvernementet Minsk. Till åstadkommandet

af denna skola bildade traktens befolkning en fond, uppgående

till ett belopp af 60,000 rubel, hvaraf hälften tillsläpptes af en

godsägare Voinlovitch. Kursen är fyraårig; lärarnes antal 3, och

af dessa har föreståndaren 1,000 rubel i årlig lön. År 1883 var

lärjungarnes antal 27, och statsbidraget till denna skola utgick

med 5,250 rubel.

«Maria landtbruksskola för arbetare» grundlädes 1877 af grefve

Eehbinder på hans gods Schebekinskoi i Kurska guvernementet.

Åldern för inträde är satt till minst 14 år. Kursen är treårig och

delad i 2 klasser, af hvilka den första upptager en tid af två år,

den andra endast ett år. Lärjungarne inom hvarje klass äro efter

56

ålder delade i två sektioner. Läsåret varar från den 1 September

till den 15 Juni. Under denna tid läses vår och höst endast två

timmar om dagen, och 10 timmar sysselsättas lärjungarne med

praktiskt arbete. Från den 1 November till den 15 Mars läses 4

timmar om dagen, och det yttre arbetet är då inskränkt till 8

timmar. Lärjungarne hafva allting fritt vid skolan och åtnjuta

dessutom betalning för sitt arbete. Hälften af lärjungarnes arbetsvinst

innehålles, tills de efter slutad kurs afgå från skolan. Lärarnes

antal är 5 och lärjungarnes 113. Föreståndaren åtnjuter i

lön 1,500 rubel om året.

Ouspensh i guvernementet Vladimir har 4 lärare och 20 lärjungar,

som alla äro interna och hvar för sig betala 100 rubel om

året. Föreståndarens lön uppgår till 1,200 rubel, och statsbidraget

till denna skola utgår med 12,000 rubel om året.

Ny organisation af de lägre landtbruksskolorna i Ryssland

förestår, i det nämligen för detta ändamål Kejs. stadgar utfärdades

den 27 December 1883. Enligt dessa komma skolorna att delas i

två klasser. De kunna upprättas af enskilda eller föreningar, men

skola stå under offentlig kontroll. Första klassens skolor hafva en

föreståndare och 3 lärare, de senare med 500 rubel i årlig lön hvardera.

Skolorna af andra klassen hafva en lärare mindre, och lärarelönerna

få i dessa skolor ej öfverstiga 400 rubel för hvarje lärare.

För att gynna uppkomsten af lägre skolor beviljar staten på vissa

vilkor understöd åt dem. Detta kan antingen utgå med 3,500

rubel om året för hvarje skola, eller ock upplåter staten jord till

skolan af högst 1,100 till. areal.

Beträffande de i Ryssland befintliga specialskolor för landtbruket

och dess binäringar må i främsta rummet nämnas vinodlingsskolan

Magoratsch på Krim och den med densamma i förbindelse

stående trädgårdsskolan vid de kejserliga trädgårdarne i

Nikita. Denna skola har fyra lärare, af hvilka föreståndaren åtnjuter

2,500 rubel i årlig lön, och 51 lärjungar, som för helt internat

betala 150 rubel om året. Skolan åtnjuter i årligt statsanslag

32,832 rubel. Vidare förekomma ytterligare två trädgårdsskolor,

nämligen den vid Penza och Bessarabiens i närheten af Kischinev.

Den förra har 4 lärare, 26 lärjungar och åtnjuter i årligt statsanslag

7,842 rubel. Den senare har 3 lärare, 20 lärjungar och

ett statsanslag å 5,784 rubel. I begge skolorna äro lärjungarne

interna och betala hvar för sig årligen 100 rubel. Utom de nu

nämnda finnas 2 skolor för silkesodling, eu för 50 år sedan an

-

57

lagd biskötareskola och 3 skolor för mejeri- och boskapsskötsel,

deribland den 1874 vid Petersburg anlagda Vilkiifiska.

Tager man i betraktande landets folkmängd och landtbrukets

öfvervägande betydelse för Ryssland, synes antalet landtbruksläroverk

i detta land vara jemförelsevis litet. En utveckling af landtbruksskolväsendet

försvåras dock i hög grad af bristen på fackmän,

oaktadt de stora kostnader som staten för detta ändamål

ikläder sig. För de undervisningsanstalter, som lyda under ministeriet

för riksdomänerna, upptager riksbudgeten för 1882 1,007,587

rubel, hvartill böra läggas de utgifter för landtbruks-, skogs- och

tekniska läroverk, som från andra titlar utgå.

Storbritannien och Irland.

I det föregående har omnämts att lärostolar i landtbruk

sedan lång tid förefunnits vid universiteten i Edinburg, Aberdeen

och Oxford.

''Sedermera upprättades på enskildt initiativ år 1845 ett högre Landtbrukslandtbruksläroverk

vid Cirencester i county Gloucester. 1 början mstltutafsåg

man att vid detta läroverk ställa undervisningen billigt för

eleverna, så att de genom deltagande i arbetena vid jordbruket

skulle sättas i tillfälle att till en del intjena kostnaderna för sitt

underhåll. Denna princip visade sig likväl vid tillämpningen vara

ett misstag, och då man detta oaktadt ej ville öfvergifva den,

råkade läroverket i skuld, som småningom växte, så att den år

1863 uppgick till ej mindre än 540,000 kronor. En stor del af

lärarne lemnade dä sina platser, hvilket nödvändiggjorde en reorganisation

af läroverket.

Med detta är förenadt eu landtegendom om 570 tnl., hvaraf

370 tnl. under plog. Plats tinnes för 200 elever, men det vanliga

antalet är ej fullt hälften. Den årliga afgift, som eleverna hafva

att betala, är för interna 2,250 kronor och för externa 900 kronor.

Läsåret har två terminer: sommar- och vinter-, och mellanterminerna

omfatta hvardera sju veckor. Kursen genomgås på tre terminer

med undantag för dem, som önska taga examen och erhålla

diplom, hvilka behöfva längre tid. Aren 1857—-77 hafva endast

128 elever erhållit diplom som »Members of the Agricultural

College». Undervisningen meddelas af föreståndaren och 7 lärare.

Några andra slag af offentliga landtbruksläroverk än de nu omnämnda

finnas veterligen ej i Storbritannien. Det vanliga sättet att

58

Irland.

der utbilda sig till landtbrukare är att några år praktisera som

betalande elev vid något välskött landtbruk.

I Irland finnas fyra olika slag af skolor, som hafva undervisning

i landtbruk till ändamål. Främst bland dem står det

högre läroverket vid Glasnevin nära Dublin benämdt »Albert

National Agricultural training Institution». Det grundlädes 1838,

och undervisningen derstädes meddelas teoretiskt och praktiskt

af 1 föreståndare, 1 förvaltare af egendomen samt 2 ordinarie och 5

biträdande lärare. Eleverna äro antingen interna eller externa.

För vinnande af inträde fordras en ålder af 17 år. De interna

eleverna, för hvilka platser finnas till ett antal af 75, kunna utbilda

sig antingen till egendomsförvaltare eller lärare. Kursen för de

förra är två och för de senare ett år. Med läroverket är förenad

en landtegendom på 150 till.

Ett annat slag af landtbruksläroverk i Irland äro de s. k.

modellskolorna (»model agricultural schools»). De voro 1857 till

antalet 38 och försedda med små jordbruk. Undervisningen meddelas

af föreståndaren och förvaltaren vid jordbruket. En lärjunge

vid hvarje skola underhålles på allmän bekostnad; de öfriga betala

för sig.

Vid ett femtiotal af de vanliga folkskolorna meddelas undervisning

i landtbruk. Dessutom finnas för fattiga barn några och

70 arbetsskolor (»workhouse schools»), vid hvilka äfven undervisning

i landtbruk lemnas.

Nordamerikas Förenta Stater.

Inom dessa dröjde det längre än i Europa, innan man kom

att känna behof af landtbruksläroverk, men då detta behof der

slutligen gjorde sig gällande, inträdde de nordamerikanska Förenta

Staterna i täflan med Europa om upprättandet af sådana

läroverk.

Redan år 1837 hade framstående landtbrukare inom de olika

staterna begynt att verka för denna sak, men det dröjde till 1855

innan staten Michigan, först af alla, vidtog några åtgärder för

detta ändamål.

År 1857 väcktes i representanternas hus förslag om beviljande

af unionen tillhörig jord (public land) för upprättande af institutioner

till befrämjande af landtbruk och industri, och 1859 au

-

59

togs detta förslag af senaten, men föll på Presidenten Buchanans

veto.

År 1862 väcktes ånyo en bill i samma syfte af m:r Wade i senaten.

I denna bill säger han sig afse: att på en säker grundval upprätta

åtminstone ett läroverk i hvarje stat, tillgängligt för eu och hvar,

men isynnerhet för mödans söner, och i dessa läroverk skulle

undervisas i alla de vetenskaper, som äro behöfliga för det praktiska

lifvet, på det att särskild! landtbruket, »som utgör grunden

för det närvarande och framtida välståndet, derigenom må blifva i

tillfälle att förvärfva sig pålitliga vänner».

Denna bill gick igenom i senaten med 32 röster mot 7, och i

representanternas hus med 90 mot 25 samt vann äfvenledes sauktion

af Presidenten A. Lincoln, hvarigenom den under namn »An

act donating public lands to the several States and Territorries

which may provide colleges for the benefit of agriculture and the

mechanic arts» blef lag den 2 Juli 1862.

Af denna lags bestämmelser äro följande de vigtigaste:

Hvarje stat erhåller af unionen tillhörigt land eu areal af

30,000 acres* för hvarje senator och representant, som den enligt

1860 års census hade i kongressen.

Alla omkostnader för administrationen och försäljningen af

det gifna landet bekostas af den stat, som mottager gåfvan, så att

den slutliga försäljningssumman kommer att oförminskad användas

för det afsedda ändamålet.

Det för försäljningen erhållna kapitalet skall placeras i räntebärande

papper, som åtminstone lemna 5 procent i ränta, dock

må en tiondedel af kapitalet användas till inköp af jord för läroverkets

räkning. Kongressens gåfva skall af hvarje stat formligen

antagas, och staten skall dervid förbinda sig att ej använda någon

del åt kapitalet eller räntan, vare sig direkt eller indirekt, till inköp,

uppförande eller reparation af för läroverket behöfliga byggnader,

utan skola dessa bekostas af staterna sjelfva.

Läroverkens uppgift skall vara att meddela undervisning i de

vetenskaper, som äro hänförliga till landtbruk och slöjder, utan

att likväl derföre andra vetenskaper och klassiska språk skola

vara alldeles undantagna. Undervisningen, som äfven skall omfatta

militäröfningar, må ordnas på det sätt hvarje stat finner

lämpligast med hänsyn till »meddelandet af en liberal och praktisk

uppfostran åt näringarnes idkare i olika yrken». 1

1 acre = 0,82 tunnland.

60

Nere- York.

Massachu

setts.

> Det medborgerliga kriget lade visserligen hinder i vägen för

att dessa medel genast kunde för sitt ändamål användas, men i

slutet på 1860- och i början af 1870-talet upprättade den ena staten

efter den andra storartade läroanstalter i angifvet syfte. Dervid

förlädes undervisningen i landtbruk dels såsom en särskild

afdelning till förut befintliga läroverk, dels upprättades

nya sådana, uteslutande afsedda för landtbruk eller landtbruk och

industri tillsammans.

Till närmare kännedom om huru denna kongressens storartade

gåfva blifvit använd och om sättet, på hvilket landtbruksundervisningen

i Nordamerikas Förenta Stater blifvit ordnad, skall här

lemnas en kort redogörelse för några af de upprättade landtbruksläroverken.

På staten New-York kom den största jordvidden, som en följd

af denna stats stora folkmängd. Staten erhöll ej mindre än 990,000

aeres land, som år 1873 representerade ett värde af närmare 2

millioner dollars*. Denna gåfva öfverlemnades till »Cornell University»,

eu institution, som grundats vid Ithaca af Ezra Cornell genom

eu donation af 1/2 million dollars. Nu, då beslut blifvit fattadt

om att utvidga hans skapelse med eu afdelning för landtbruk och

en för industri, skänkte han ytterligare till dessa afdelningar ej

blott en bebyggd farm på 200 aeres, utan äfven eu geologisk samling,

värd 10,000 dollars, och andra gåfvor till ett värde af 25,000

dollars. Universitetets hela egendom uppskattades år 1873 till mer

än 31 2 millioner dollars, af hvilka 11/2 million tillkommit genom

enskilda donationer. Af denna egendom ansågos byggnaderna

representera ett värde af 600,000 dollars, biblioteket med 37,000

band 60,000 samt samlingarne 40,000 dollars. Af hela universitetets

kapitalvärde voro 21/s millioner anslagna till afdelningarne för

landtbruk och industri. Landtbruksafdelningen öppnades 1868.

Den omfattade tre olika kurser, hvardera på 4, 3 och 2 år. År

1876 räknade Cornell University 31 professorer, 23 assistenter och

526 studenter i universitetets alla afdelningar.

Massachusetts antog 1865 kongressens gåfva af 360,000 aeres

land, som försåldes för 207,000 dollars. Af detta belopp afsat.

tes \/10 till inköp af eu farm för att''på den förlägga ett

landtbruksläroverk. Af återstoden lemnades a/3 till Technological

Institute i Boston, och 2JS reserverades till landtbruksläroverket.

En farm på 383 aeres, värd 37,000 dollars, inköptes vid staden

1 dollar = 3,80 kronor.

61

Amherst, som till läroverket anslog 75.000 dollars. Staten Massachusetts

beviljade för samma ändamål under olika tider tillsammans

430,000 dollars, och enskilda donationer uppgingo till 25,000

dollars. Af de sålunda befintliga tillgångarne användes 200,000

dollars till byggnader, nämligen: tvenne elevbyggnader, hvardera

150 fot lång och tillsammans innehållande rum för 110 elever,

som bo två och två tillsammans och hafva hvar sitt sofrum och

ett gemensamt läsrum, 7 bostadshus för lärare och tjenstemän,

samt en läroverksbyggnad i 4 våningar och 160 fot lång. På enskild

persons bekostnad uppfördes dessutom ett växthus af glas,

som betäcker en yta af 5,000 qv.-fot.

Läroverket öppnades i Okt. 1867 och har två olika kurser.

Den ena, mera vetenskaplig, genomgås på 4 år af dem, som önska

blifva utexaminerade som »Bachelor of Science», den andra är afsedd

för mindre landtbrukare och genomgås under en vinter. Tre föreläsningar

hållas hvarje dag utom lördagarne, som äro anslagna

till exkursioner. Hvarannan dag sysselsättas eleverna under 2

timmar med kroppsarbete. För det arbete af detta slag, som de

derutöfver uträtta, ersättas de med 12 Ys cents per timme. Läsåret

börjar den 1 September och slutar i Augusti. Det är delad!

1 tre terminer. Inträdesfordringar äro 15 år och inträdesexamen.

Eleverna betala i undervisningsafgift 12 dollars, i laborationsafgift

5 dollars, för rum 6 dollars, allt i terminen, och för kosthåll 3,50

dollars i veckan. Hela kostnaden för elev uppgår till 250 dollars

per år. Lärarepersonalen utgöres af 8 professorer, 1 assistent och

2 instruktörer. Elevantalet utgjorde år 1868 92 och 1875 111, men

hade högst uppgått till 171 är 1872.

Det äldsta af Amerikas landtbruksläroverk är staten Michi- Michigan,

gans, »State Agricultural College». Det anlades vid Lansing år 1857

och underhölls helt och hållet på statens bekostnad, till dess det

erhöll af kongressen 240,000 acres land, som ansågos representera

ett värde af 700,000 dollars. Härförutom ha af staten till farm

och byggnader anslagits 200,000 och till andra ändamål 25,000

dollars. Det med läroverket förenade landtbruket omfattar 550

till., hvaraf 250 åker. Museet innehåller värdefulla samlingar, och

biblioteket räknar mer än 5,000 band. År 1875 funnos 7 professorer,

7 assistenter och 156 elever.

Sedan staten Ohio 1865 antagit kongressens gåfva af 630,000 ohw.

acres land, började det invid staden Columbus belägna »Ohio Agricultural

and Mechanical College» 1873 sin verksamhet. Den skolan

62

Illinois.

tillhörande egendomen anses i värde uppgå till 850,000 dollars,

de årliga utgifterna för läroverket till 31,000 dollars. Kursen är

dels preliminär, dels tillämpad. För hvardera afdelningen räknas

två år. Den preliminära kursen är gemensam för alla. Den speciel

eller tillämpade genomgås i tre skilda fackskolor, nämligen:

för matematiska vetenskaper, för naturalhistoria och för humanistiska

ämnen. För att erhålla diplom som bachelor fordras betyg

i sex ämnen, fyra från den fackskola, från hvilken betyg tages,

och ett från hvar och en af de öfriga. Läsåret är deladt i tre

terminer, och i undervisningsafgift betalas 4 dollars i terminen

utom 8 dollars i laborationsafgift. Med läroverket är förenadt ett

hotell, i hvilket eleverna kunna inackordera sig för 3,so dollars i

veckan. Läroverket räknade 1877 13 lärare och 251 studerande.

I staten Illinois framstäldes redan 1851 förslag om upprättandet

af ett universitet för praktiska kunskaper, men ej förr

än staten kommit i åtnjutande af kongressens gåfva, 480,000

acres land, värda omkring 400,000 dollars, förefans någon utsigt

att kunna realisera denna tanke. Efter att staten derjemte för

ändamålet beviljat 400,000 dollars, kunde man ändtligen 1868 uppsätta

ett »Industrial University» vid Urbana i Champaign county.

Med läroverket förenades tvä landtegendomar: den ena på 213

och den andra på 410 acres. Den förra, på hvilken läroverksbyggnaderna

uppfördes, kallas »experimentalfarmen» och består af:

10 acres tomter;

70 » fruktträdgård;

"20 » skogsträdskola;

53 » botanisk trädgård med två växthus och

60 » experimentalfält.

Den andra farmen kallas »modellfarmen» och skall vara eu mönstergård.

Hufvudbyggnaden blef färdig först 1873, är 5 våningar hög,

med 214 fot läng hufvudfasad och två 125 fot långa byglar. I

hufvudpartiet finnas 30 lektionssalar. I ena flygeln äro inrymda

kemiska laboratoriet och fysiska kabinettet, hvilka i uppsättning

kostat 10,000 dollars. I den andra flygeln, som är eldfast, finnas

museer och ett bibliotek på 10,000 volymer, tillsammans värda

20,000 dollars. Ytterligare finnes en byggnad, 128 fot läng och

80 fot bred, i två våningar, af hvilka den undre är inrättad till

verkstäder och den öfre till gymnastik- och excercissal; samt slutligen

ett sjukstall. Byggnaderna kostade i uppförande232,OOOdollars.

63

Kursen är treårig och afsedd för både män och qvinnor.

Läsåret, som är deladt i tre terminer, börjar den 1 September och

varar till in i Juni. Alla elever, som tillhöra staten, hafva undervisningen

kostnadsfri. Andra betala 10 dollars i inskrifningspenningar

och 5 dollars i terminsafgift. Undervisning meddelas af 13

professorer och 12 assistenter i grund- och fackämnen. Till de

förra äro att räkna matematik, naturhistoria, kemi, fysik, geologi,

lefvande och döda språk, historia och militärämnen. Fackskolor

finnas för mekanici, civilingeniörer, byggmästare, landtbrukare

och handlande, samt slutligen en hushållsskola för qvinnor. Ämnena

äro valfria.

Utom den teoretiska undervisningen meddelas äfven praktisk

i den s. k. laber class. I denna klass sysselsättas eleverna med

kroppsarbete 2 å 3 timmar hvarje söcknedag utom lördagar.

För detta arbete betalas de med 10 cents i timmen. Elevens

utgifter för ett år vexla!- på denna grund mellan 125 och 213

dollars.

Antalet elever var:

År.

Qvinnor.

Landtbruks-

elever.

Hela

antalet.

1870....................

—

62

196.

1871____________________

_________________ 23

63

277.

1872....................

_________________ 53

68

381.

1873____________________

________________ 74

87

402.

1874....................

_________________ 90

—

406.

1875___________________

_________________ 89

52

374.

1876___________________

83

49

386.

År 1876 hade vid läroverkets graduerats 82 elever efter aflagd

examen.

loiva. År 1858 beviljade staten 10.000 dollars, Story county

lika mycket och enskilda personer 7,000 dollars till inköp af en

jordegendom i förenämnda county, för att der förlägga ett agricultural

college. Några år senare beviljade staten för samma ändamål

ytterligare 17,000 dollars. Det oaktadt kunde ej något

vinnas, förr än staten kom i besittning af kongressens land, 240,000

aeres, som ansågos värda 600,000 dollars. Nu beviljades af staten

rikliga medel, och en egendom på 850 aeres inköptes vid

Ames. Af denna användes 35 aeres till trädgård och 125 till

park. En byggnad med en hufvudfasad af 156 fots längd upp

-

loma.

64

Indiana

-

fördes. Med denna äro två flyglar förenade. Byggnaden har

5 våningar och krönes af ett 136 fot högt torn. I samband

med ena flygeln sattes en laboratoriebyggnad i 4 våningar af

70 fots längd och 40 fots bredd. I denna byggnad inrymdes i

bottenvåningen mekanisk verkstad, i 2:dra våningen kemiskt laboratorium,

i 3:dje fysiskt kabinett, i 4:de meteorologiskt observatorium

och ritsalar. Byggnaderna hafva i uppförande kostat

300,000 dollars. Undervisningen började 1869 med 9 lärare och

192 elever. Kursen är fyraårig, och läsåret börjar den 1 Mars

samt slutar med November. Det första året är undervisningen för

alla gemensam.

Om eftermiddagarne användas 2 */2 timmar till kroppsarbete,

och betalas detta med 3 till 10 cents i timmen. För kost och

husrum betalas 2,7 5 å 3 dollars i veckan. År 1876 utgjordes lärarepersonalen

af 7 professorer och 8 assistenter.

Antalet elever har varit:

1870_____________

............ 192.

1874_____________

____________ 295.

1871_____________

220.

1875.............

___________ 277.

1672_____________

___________ 265.

1876.............

___________ 300.

1873_____________

___________ 263.

Första kursen utgick 1872 och räknade 26 graduerade, deraf

17 i landtbruk, 8 i mekanik och 1 i den s. k. ladies course. År

1875 graduerades 20, och hela antalet sådana från läroverkets början

var detta år 80. Detta läroverk anses representera ett kapitalvärde

af 970,000 dollars och har 35,000 dollars i ränta hvarje år.

Indiana antog kongressens gåfva 1865. De 390,000 acres,

som staten erhöll, såldes 1867 för öfver 212,000 dollars, hvilket

kapital med upplupna räntor år 1874 vuxit till 340,000. År 1869

beslöts att upprätta ett agricultural college vid La Fayette, som

en gren af »Purdue University». Detta skulle nämligen bestå af tre

afdelningar:

1) university academy;

2) college of general Science;

3) special schools of Science and technology.

I sistnämnda afdelning skulle undervisning i landtbruk meddelas.

Till det sålunda beslutade läroverket i landtbruk och industri

skänkte John Purdue, efter hvilken universitetet blifvit uppkalladt,

150,000 dollars och Tippecanoe county 50,000 dollars.

Med läroverket förenades en farm på 186 acres. Den 17 Sept.

65

1874 öppnades det och hade 1875 6 professorer och 2 assistenter

samt 57 elever. Dessa senares antal ökades följande år till 120.

Kansas antog kongressens gåfva af 90,000 acres land år 1863

och anslog de medel, som dessa vid realisationen inbragte, till det

förut befintliga »Bluemont College», som skulle förvandlas till ett

»State agricultural college». År 1876 hade 2/3 af kongresslandet

blifvit försåldt för 240,000 dollars. Hela ränteinkomsten från det

af kongressen skänkta landet uppgick till 20,000 dollars om året.

Af dessa medel skulle omkostnaderna för läroverket bestridas. Med

detsamma förenades en farm på 250 acres, af hvilka 30 upplätos

till trädskola. För 150,000 dollars hafva på statens bekostnad uppförts

8 byggnader, hvaribland äro att märka läroverksbyggnaden,

elevbyggnaden och det kemiska laboratoriet, hvilket senare är bygdt

i form af ett grekiskt kors af 170 fot längd. Läroverket omfattar

en förberedande kurs, en landtbruksklass och en ladies Glass.

Till den sistnämnda hörer undervisning i typografi och telegrafering,

för hvilka ändamål finnas ett tryckeri med 20 sättarekaster

och en telegraf med 2/8 mil ledningar och 25 telegrafapparater.

För inträde i förberedande kursen fordras att hafva uppnått 14

års ålder och att vara i besittning af folkskolekunskaper. Hela

lärotiden tager i anspråk 6 år. Undervisningen är kostnadsfri och

meddelas af 6 professorer, 8 assistenter och 2 instruktörer. Antalet

elever har varit:

1869....-.......

_________ 173

1873____________

......... 217

1870_____________

......... 168

1874____________

_________ 183

1871............

_________ 194

1875-..........

......... 237

1872____________

_________ 200

1876____________

_________ 303.

Maryland öppnade ett agricultural college 1859 vid Hyattsville

i närheten af Washington. Af kongressen erhöll det 210,000

acres land, som såldes för 111,000 dollars. Hela läroverket representerar

ett värde af 210,000 dollars. Med läroverket är förenad

en farm på 230 tnl. År 1875 funnos 3 professorer, 2 assistenter

och 52 elever.

Pennsylvanien öppnade en högskola för landtbruk i Centre

County 1859 under ledning af Evan Pugh, som dog 1864. År 1862

erhöll läroverket namnet agricultural college. Det land, som kongressen

beviljade till detta college, uppgick till 780,000 acres, hvilka

realiserades till 440,000 dollars. Staten Pennsylvanien har till

läroverket anslagit 200,000 dollars och enskilda personer 70,000.

5

Kansas.

Maryland.

Pennsyl

vanien.

66

Connecticut.

Maine.

Minnesota.

Med räntor har detta kapital så förökats, att det nu utgör 890,000

dollars, af hvilka 500,000 äro afsätta till en räntebärande fond,

af hvars räntor omkostnaderna för läroverket bestridas. Med läroverket

äro förenade 4 farmer, nämligen: »college-farm» på 300 aeres,

»experimental-farm» på 100 aeres, och den östra och den vestra

farmen, den förra på 100, den senare på 121 aeres. Undervisningen

är kostnadsfri och meddelades år 1875 af 8 professorer och

4 assistenter till 148 elever.

Connecticut. Vid »Yale College» upprättades en särskild afdelning

för praktiska kunskaper år 1846. Denna afdelning, som bär

namnet »Sheffield scientific school», erhöll af J. R. Sheffield år

1860 en donation af 160,000 dollars. Till denna skola anslogs

vidare värdet af det land, som kongressen skänkte till Connecticut,

eller 135,000 dollars. Ytterligare hafva af enskilda personer till

detta läroverk donerats tillsammans 320,000 dollars, så att detsamma

nu representerar ett värde af 615,000 dollars, hvaraf i räntebärande

fonder 360,000, fastigheter 215,000, bibliotek, samlingar m. m.

40,000. Med läroverket är ej förenadt något landtbruk. Kursen är

treårig. Undervisningsafgiften är 125 dollars om året med undantag

för 43 frielever. År 1875 funnos vid denna skola 16 professorer,

13 assistenter och 224 elever. Hela Yale College räknar några

och 80 lärare och nära 1,000 studenter.

I Maine upprättades ett »State college of agrieulture and the

mechanic arts» år 1865 vid Oronto. Det är förenadt med en larm

på 375 aeres och hade 1875 6 professorer, 2 assistenter och 115

elever.

I förbindelse med det år 1868 invid Minneapolis i Minnesota

anlagda universitetet »S:t Anthony» upprättades 1875 ett agricultural

college, försedt med växthus och experimentalfält.

I den amerikanska unionen hade år 1873 35 stater tillsammans

38 högre landtbruksläroverk. Till deras upprättande hade kongressen

bidragit med mer än 7,4 millioner tnl. jord. 34 af colleges

voro förenade med landtbruk om tillsammans 12,600 tnl., i

värde uppskattade till 5 millioner kronor. Hela värdet af de 38

läroverken var förenämnda år 67 millioner kronor, deraf unionen

tillsläppt 40. Antalet lärare var 1873 380 och elever 3,900.

År 1876 funnos i 36 stater 40 högre landtbruksläroverk, och tillsammans

hade de detta år 475 lärare och 4,200 lärjungar.

67

Danmark.

Efter att Kong!. Vetenskapsakademien i Köpenhamn redan

den 1 November 1793 hade prisbelönt en täflingsskrift af C. G.

Rafn »om den bästa plan till en praktisk åkerbruksskola i anseende

til! hvad och huru der bör läras», hvilken prisskrift öfversattes

på svenska år 1800, anordnades den första undervisningen

i landtbruk i Danmark, då en lärostol i detta ämne inrättades vid

universitetet i Köpenhamn år 1801. Under vintertiden höll läraren

i ämnet föreläsningar i landtbruk och under sommaren företog

han resor i landet för att göra sig bekant med landtbrukets ställning

och deröfver afgifva redogörelse. Förenämnda lärarebefattning

upphörde med innehafvarens död 1841.

Under tidsskedet 1807—1827 anordnades äfvenledes i Köpenhamn

särskilda föreläsningskurser i naturalhistoria, landtbruksekonomi

och husdjursskötsel. Dessa kurser bekostades af medel ur

den af general Classen 1789 stiftade donationsfonden. Slutligen

föredrogs vid den år 1773 grundlagda veterinärskolan i Köpenhamn

äfven för landtbrukare en kurs i husdjursskötsel, hvilken

dock upphörde samtidigt med att denna skola år 1858 sammanslogs

med den då inrättade »Kongl. Veterinär- og Landbohoiskolen».

o

År 1785 upprättades ett skogsläroverk i Kiel i förening med

den der förlagda holsteinska jägerikåren. Detta läroverk förenades

1808 med universitetet i Kiel, hvarest det förblef till år

1833, då det flyttades till Köpenhamn, för att 1863 förläggas till

Landbohoiskolen.

Vid den år 1829 stiftade Polytekniske Lsereanstalt öppnades

år 1849 eu kurs i landthushållning, i hvilken dock ej som läroämne

ingick husdjursskötsel. Detta läroämne måste särskild! studeras

vid veterinärskolan af dem, som deri önskade vinna insigt.

De elever, som vid denna läroanstalt aflade examen i fackskolan

för landtbruk, erhölio benämningen »Landbrugskandidater».

På de landtbruksmöten, som höllos efter 1845, blef, med LmåboUiafbrott

för krigsåren 1848—50, landtbruksundervisningen och boleri.

dess ordnande föremål för lifliga diskussioner. På landtbruksmöte!

i Köpenhamn 1852 tillsattes en komité för att utreda

denna fråga. I sitt på landtbruksmötet i Flensburg framlagda

förslag förordade komiterade förläggandet af den högre

*

68

undervisningen i landtbruk antingen till den Polytekniske Lsereanstalt

eller till veterinärskolan. Då emellertid det senare svårligen

kunde låta sig göra, enär veterinärskolans byggnader voro fallfärdiga,

tillsatte regeringen samma år eu komité, för att afgifva

förslag till ordnandet såväl af den högre undervisningen i landtbruk

som af veterinärundervisningen. I detta syfte föreslog komitén

inrättandet af ett alldeles nytt läroverk, och förslaget, som

gillades af regeringen, framlades för riksdagen 1855, hvarpå den

8 Mars 1856 beslöts, att en »Kongl. Veterinär- og LandbohgisTcole»

skulle i Köpenhamn upprättas. Åren 1857 och 1858 uppfördes

byggnaderna för detta läroverk på en tomt om 40 till. i Frederiksbergs

kommun vid Köpenhamn.

Af tomten äro 22 tnl. anslagna till försöksfält och 11 tnl. till

botanisk-ekonomisk trädgård. Ett fält om 6 tnl. har upplåtits till

sedan 1863 fortsatta gödslingsförsök, ett andra likaledes på 6 tnl.

till försök med olika omloppsbruk och ett tredje på 2 tnl. till

växtodlingsförsök.

Med läroverket äro förenade ett stort bibliotek, betydande samlingar,

ett stort kemiskt laboratorium, stallar m. m. Biblioteket

har blifvit bildadt af veterinärskolans om 5,500 band, med hvilket

år 1863 förenades skogsläroverkets på 1,760 band och år 1871

3,500 band ur det Classenska biblioteket. År 1873 funnos i högskolans

bibliotek 8,500 verk i 15,000 band, och år 1881 hade de

förras antal ökats till 10,174 och de senares till 18,056. Årligen

utlånas omkring 1,000 band, hvaraf hälften till högskolans lärare

och återstoden till elever och enskilda personer.

I spetsen för högskolans förvaltning står en direktör, biträdd

af sex styrelseledamöter, utsedda af regeringen. Styrelsen sammanträder

två gånger om året och uppgör läroverkets stat för det

kommande.

Direktören är äfvenledes ordförande i lärarerådet, som består

af samtliga professorer och docenter och som bestämmer om alla

frågor, hvilka röra undervisning och examina, har bestyr med

stipendiefonden och afgifver förslag i alla högskolan vidkommande

angelägenheter. Med afseende på undervisningen sträcker sig

lärarerådets befogenhet till uppgörande af undervisningsplan och

undervisningsprogram, äfvensom till att bestämma omfånget och

beskaffenheten af uudervisningsmaterielen, såsom bibliotek, museer

in. m., och fördelningen af de till samlingarne af riksdagen

anslagna medel. Lärarerådet sammanträder i regeln första mån

-

69

dagen i hvarje månad. Tre medlemmar kunna begära sammanträde,

och hvar och eu eger rätt att vid dem väcka förslag. Detta

skall dock, skriftligen affattadt, 8 dagar förut vara till ordföranden

aflemnadt. Lärarerådets alla beslut underskrifvas af ordföranden

och kontrasigneras af sekreteraren. Lärarerådet väljer för vissa

angelägenheter komitéer. Fasta sådana äro: eforatkomitén, som

består af fem ledamöter, stipendie- och examenskomitéerna, hvilka

hvardera bestå af tre medlemmar.

Undervisningen tog sin början den 24 Augusti 1858. Läroverket

hade då tre fackafdelningar, nämligen en för veterinärer,

en för landtbrukare och en för s. k. landinspektörer, hvilka senare

hafva till uppgift att utföra landtmäteriförrättningar. År 1863 bildades

vid högskolan ytterligare två afdelningar: en för trädgårdsskötsel

och en för skogshushållning. Dessutom är vid högskolan

inrättad eu hofbeslagsskola.

Veterinärer och landinspektörer utbildas vid högskolan såväl

teoretiskt som praktiskt. Landtbrukare, trädgårdsodlare och forstmän

erhålla hufvudsakligen en teoretisk utbildning och böra derföre,

för att med fördel kunna tillgodogöra sig undervisningen,

förut hafva praktiskt deltagit i yrkesutöfning. Hvad landtbrukare

och trädgårdsodlare beträffar, utgör detta dock ej något nödvändigt

vilkor för att vinna inträde vid högskolan. Skogseleverna

hafva deremot att underkasta sig en praktisk examen, innan de

få deltaga i fackstudierna.

Högskolan har två slag af lärjungar: elever och extra ordinarie

deltagare. De förra hafva företrädesrätt till undervisningen,

och endast sådana kunna komma i åtnjutande af stipendier.

Bestämda inträdesfordringar äro endast uppstälda för dem, som

vilja i skolan upptagas som elever. Dertill fordras att hafva tagit

en af de examina, som berättiga till inträde vid Köpenhamns universitet,

eller att enligt Kongl. förordningen af den 30 Augusti

1881 hafva aflagt förberedelseexamina vid universitetet. Från fullgörande

af dessa fordringar kan dock inrikesministeriet på särskild

ansökan medgifva befrielse.

Läsåret börjar den 23 Augusti och räcker till den 6 Juli samt

är fördeladt på två ternimer, hvaraf den första går till den 1

Februari. Alla år börjas ny kurs. Den för veterinärer är beräknad

till 2V2 år, af hvilka sista halfåret hufvudsakligen användes

till praktiska öfningar; den för landtbrukare, landinspektörer och

trädgårdsodlare till 1 2/g; samt den för skogselever till 23/i år.

70

Ferier hållas vid julen från den 23 December till den 6 Januari,

vid påsken en vecka samt vid pingsten 4 dagar. Sommarferier

hållas för veterinärer och skogselever från den 7 Juli till den 22

Augusti och för landtbrukselever, landinspektörer och trädgårdsodlare

från den 1 till den 22 Augusti. Praktiska öfningar i skogshushållning

och geodesi pågå under sommaren.

Undervisningen är fri, och skolan står öppen för en och hvar,

äfven för sådana, som blott vilja utbilda sig i ett särskild! läroämne.

Undervisningsafgifter äro:

inskrifningsafgift, som elev, 10 kronor;

inträdesafgift til! samtliga föreläsningar 16 kronor; till särskilda

föreläsningar 4 å 8 kronor i terminen;

laborationsafgift, för elev 16 kronor för första terminen och 24 kronor

för hvar och en af de följande; extra-ordinarie deltagare betala

deremot 32 kronor; en hvar deponerar dessutom 10 kronor

för hvad som under arbetet kan förstöras;

dissektionsafgift 12 kronor i terminen;

fältmätningsafgift för landtbruks- och trädgårdselever 6 kronor

samt för landinspektörer och forstmän 12 kronor för terminen;

för hofbeslagsöfningarne betalas af andra deltagare än elever 20

kronor och af elever för en månad 6 kronor, när de äro af den

yngre, och 4 kronor, när de tillhöra den äldre afdelningen.

Från de faststälda undervisningsafgifterna kunna såväl elever

som extra-ordinarie deltagare erhålla befrielse, antingen helt och

hållet eller delvis, och derjemte kunna elever erhålla understöd

till bestridande af de med exkursionerna förenade utgifterna.

Stipendier utdelas i slutet af Januari och Juni af medel ur en

1856 upprättad stipendiefond. Denna vidmakthålles och förökas

genom af Riksdagen beviljade årliga tillskott och elevafgifter.

Stipendier och befrielse från undervisningsafgift meddelas för hvarje

termin särskild!. I regel kan elev först efter en termins uppehåll

vid skolan komma i åtnjutande af understöd. Stipendiernas

storlek är bestämd till 20 kronor i månaden, men kan förhöjas

till 30 kronor. Med ett sådant stipendium är kostnadsfri undervisning

förenad. Deraf förtjenta elever kunna erhålla premium

af 50 kronor i terminen, och åtnjuta de då äfvenledes kostnadsfri

undervisning för nästa halfår. Ingen elev får i understöd uppbära

mer än 200 kronor i terminen.

Undervisning meddelas i såväl grund-som fackvetenskaper, så

vidt möjligt för alla fem fackskolornas elever gemensamt.

71

Antalet föreläsningstimmar för hvarje kurs är följande:

Or undvetenskaper:

Matematik..........................—

Fysik...................................--

Oorganisk kemi _.....................

Organisk d:o ......................

Analytisk dio ..................

Botanik..................................

Zoologi..................................

Fackvetenskaper:

Anatomi och fysiologi..............

Farmakologi—.......................

Medicinsk botanik...................

Medi cin..................................

Kirurgi..................................

Hofbeslaglära ................-........

Rättsmedicin...........................

Husdjurens byggnad och lif.....

Allmän husdjursskötsel............

Jordartslära............................

Landtbrukslära.......................

Redskapslära..........................

Mejerilära____i.........................

Husdjurens sjukdomar.............

Bokhålleri..............................

Egodelning.............................

Rättskunskap..........................

Väg- och vattenbyggnad..........

Allmän trådgårdslära...............

Speciel d:o ...............

Skogsplantering......................

Skogshushållning....................

Skogszoologi...........................

Summa timmar

Veteri-

närelev.

Landt-

bruks-

elev.

Land-

inspek-

törselev.

Träd-

gårds-

elev.

Skogs-

elev.

144

144

136

136

208

136

152

80

80

80

80

80

70

70

70

70

70

60

50

50

50

50

no

no

no

no

80

80

so

—

80

80

300

40

28

210

210

40

80

40

40

270

200

—

60

60

60

60

—

210

210

—

70

—

60

—

16

—

16

—

—

180

—

—

32

—

40

—

—

120

—

160

—

24

—

216

—

—

—

100

—

—

—

60

50

—

—

—

—

428

—

—

—

—

40

1,744

1,222

1 1,264

952

1,434

72

Utom förenämnda undervisning utgör antalet ordinarie laborationstimmar

180 och ritlektioner för alla elever utom veterinärer

400.

Examen hålles i April och Oktober månader. Den elev, som

önskar aflägga examen, gör derom anmälan hos lärarerådet. I

examinationsafgift betalas för

I grund- I fackvetenskap.

vetenskap.

Summa.

veterinärexamen..................

..... 16

24

40 kronor

landtbruksexamen................

..... 16

24

40 »

trädgårdsexamen .............

..... 16

24

40 »

landinspektörsexamen:

den teoretiska delen.......

..... 16

24

40 »

den praktiska delen.........

— —

—

80 »

120

skogsexamen:

den teoretiska delen........

..... 16

24

40 »

den praktiska delen

_____ _

—

40 »

i fältmätning.....................

----- -

—

30 »

no. »

Examina i grund- och fackvetenskaperna hållas hvar för sig

och förrättas af lärarne i respektive ämnen inför tvenne censorer,

af hvilka den ene i regeln väljes bland högskolans lärare och den

andre bland sakkunniga män utom högskolan. De censorer, som

ej äro lärare, hafva reseersättning och traktamente med 10 kronor

om dagen, hvilken ersättning utgår af examensafgifterna. Så

väl läraren i ämnet som censorerna sätta hvar för sig betyg, och

af dessa tages sedan medeltalet. Examen, som är offentlig, består

i muntliga, skriftliga och praktiska prof. I hvarje ämne meddelas

6 betygsgrader. Hufvudbetyget sammanställes af de särskilda

betygen i de olika ämnena och har fyra grader, nämligen: lista

karakter med utmärkelse, lista karakter, 2:dra och 3:dje karakter.

För erhållande af afgångsbetyg fordras att aflägga följande

antal prof:

Examen i grundvetenskaperna:

Veterinärexamen ............

Landtbruksexamen ________

Landinspektörsexamen_____

Trädgårdsexamen ...........

Skogsexamen.................

Muntlig. Skriftlig. Praktisk. Summa.

4 1

6 1

6 2

5 1

6 3

5

2 9

1 9

2 8

1 10.

73

Examen i fackvetenskaperna:

Veterinärexamen _________

Landtbruksexamen ______

Landinspektörsexamen...

Trädgårdsexamen .........

Skogsexamen ...............

Muntlig. Skriftlig. Praktisk. Summa.

4 9 5 18

3 5 — 8

3 4 10 17

2 3 — 5

4 9 6 19.

Hela antalet studerande vid Landbohniskolen har varit:

1865—66...

255.

1874—75...

232.

1866-67...

284.

1875-76...

223.

1867—68...

282.

1876—77...

234.

1868—69...

246.

1877—78...

243.

1869—70...

246.

1878—79...

279.

1870—71...

240.

1879—80...

294.

1871—72...

238.

1880—81...

294.

1872—73...

234.

1881—82...

300.

1873—74...

221.

Af dessa

voro:

År.

Veter.

Landtbr. Landinspekt.

Trädg.

Skogs.

Andra.

1873—74...

_________ 76

78

13

13

24

17

1874—75...

......... 75

83

15

15

25

19

1875—76...

......... 73

67

21

12

35

15

1876—77...

.......... 78

88

18

8

32

10

1877—78...

......... 82

85

15

10

36

15

1878—79...

_________ 114

89

12

14

39

11

1879—80...

......... 122

76

21

14

44

17

1880—81...

......... 130

68

28

16

36

16

1881—82...

_________ 141

64

33

19

33

10.

Examen

i grundvetenskaperna har aflagts af:

År.

Veter. Landtbr. Landinspekt.

Trädg.

Skogs. Summa.

1877—78...

......... 15

5

5

1

8

34

1878—79...

_________ 28

20

3

2

7

60

1879—80...

......... 23

15

3

4

5

50

1880—81...

......... 24

11

6

3

10

54

1881—82...

......... 14

15

8

3

8

48

74

och antalet elever, som fulländat examen och blifvit dimitterade

från högskolan, har varit:

År. Veter. Landtbr. Landinspekt. Trädg. Skogs. Summa.

1877— 78............ 10 15 2 1 4 32

1878— 79____________ 11 22 4 2 1 40

1879— 80...... 13 9 2 5 6 35

1880— 81..... 21 14 4 3 7 49

1881— 82_____ 25 13 2 5 7 52.

Lärarepersonalen, af hvilken 11 hafva fast anställning, utgöres

af 6 professorer, 8 docenter och 11 assistenter. Dessutom hafva

vid skolan anställning 1 »bestyrer» för medikamentsförrådet och 1

»Fuldmsegtig» för räkenskaperna. På grund af beslut af den 1 April

1871 aflönas direktören med ett honorarium, som fastställes af

Riksdagen; för närvarande 2,000 kronor. De 11 fast anstälda

lärarne hafva hvardera 2,800 kronor i årlig lön jemte ålderstillägg

af 400 kronor för hvart femte år. Lönen får dock ej öfverstiga

4,400 kronor. En af lärarne åtnjuter derjemte fri bostad vid

högskolan.

De af eleverna inbetalda undervisnings- och examensafgifterna

hafva för året 1881—82 varit:

Inskrifningsafgifter ...... 610: —

Föreläsningsafgifter_______________ 7,564: —

Laborationsafgifter ._..... 4,332: 59.

Dissektionsafgifter ................ 888: —

Geodetiska öfnings-afgifter____________ 362: —

Examensafgifter........................... 3,974: —

Stämpel å afgångsbetyg______________________________ 122:—■

Summa kronor 17,852: 59.

Dessa medel hafva utgått till följande ändamål:

Undervisningen______________ 1,981: 67.

Laboratorium............... 4,332: 59.

Anatomisalen........................__................... 888: —

Geodetiska öfningar.................................... 362: —

Examensutgifter, censorer m. m___________________ 3,766: 34.

Stipendiefonden............................. 6,521: 99.

Summa kronor 17,852: 59.

\

75

Af stipendiefondens kapital, som den 31 Mars 1882 utgjorde

45,213 kronor, hade året 1881—82 användts till:

Månatliga stipendier _____ 1,660

Extraordinarie understöd................ 2,300

Fri undervisning............................ 3,110

Summa kronor 7,070.

Utgifterna med undantag för dem, som bestridts af elevafgifterna,

hafva varit:

1877— 78................................. 113,680: 65.

1878— 79_________________________________ 128,283:94.

1879— 80_________________________________ 135,371: 76.

1880— 81__________________________________ 129,214: se.

1881— 82.................................. 134,305: 84.

Utgifterna för året 1881—82 hafva fördelats sålunda:

Aflöningar till:

Direktören

2,000: —

Lärarne:

11 fast anstälda lärare 42,858: 98.

Docenthonorar............ 9,864: 5 6.

Assistenter.................. 11,708:— 66,431:54.

Sekreteriat- och kontorsutgifter ......... 4,200: —

Tjenstepersonal ______________________________ 7,965: os. 78,596: 62.

Bibliotek ____________________________________________________________ 1,632: —

Samlingar:

Anatomiska museum........................ 718: 06.

Kirurgiska samlingen_________________ 42: 05.

Hofbeslags- och ullsamlingen_______________ 51: 97.

Botaniska samlingen ________________________ 64: 90.

Mineralogiska d:o ________________________ 70:40.

Fysiska d:o ......... 197: 51.

Geodetiska d:o ........................ 430:''—

Åkerbruks- d:o ........................ 13: 25.

Skogsbruks- d:o ...... 129: 20.

Trädgårds- d:o ................... 370: 19.

Mejeri- d:o ________________________ 93:43.

Transport kronor

2,180: 96.

82,409: ss.

76

Öfning''ar:

Transport kronor 82,409: 5 8.

Kem. laborat. 4,497: 60.| afgår I

Dissektioner . 1,404: 38.[■ elev- j

Geodetiska ... 362: — jafgifter)

Exkursioner _ 1,270:— ------------

7,533: 9 8.

Fälten:

Botaniska trädgården______

3,725: 6 8.

Ekonomiska

trädgården 1,622: 29.

Försöksfält... 4,304: 05.

Skogsbotanisk

trädgård 1,035: 6 6.

10,687: 6 8.

afgår

för

försåt- |

da produkter

-

4,332: 59. 165: 01.

888: — 516: 38.

362: — --

............ 1,270:— 1.951:39.

180: 70. 3,616: 98.

958:52. 663:7 7.

3,078: 58. 1,225: 47.

26: 15. 1,009:51. 6,515:7 3.

Försök:

Meteorologiska-, växt-, m. m.

946:7 6 —50 =.......................... 896:7 6.

Mejeriförsök____________________________________ 19,999: 11.

20,895: 8 7.

Underhåll:

Bränsle_____________________________

Lyse .................................

Skatter, assurans________________

Rengöring..........................

Byggnadsunderhåll...............

Vägunderhåll ....................

Nybyggnad och reparationer

Inventarium_____________________________

Diverse ...................................

Behållning ...............................

1,460: 54.

849: oi.

3,738: 66.

1,298: 07.

2.355: 6 5.

498: 04.

9,491: so. 19,691: 47.

.......... 1,799: 90

______________ 680: —

............ 361: 90.

Summa kronor 134,305: 84.

Lägre Den lägre undervisningen i landtbruk är dels praktisk, dels

undervisning, teoretisk. Den förra meddelas vid enskilda landtbruk under kontroll

af landthushållningssällskapet, den senare vid de i förening

med folkhögskolor stående »landboskolorna».

»Det Kongl. Landhusholdningsselskab», stiftadt år 1769, utverkade

redan år 1820, att 12 unga landtman, som i tre år oklan

-

77

derligt tjent vid något af de landtbruk, som sällskapet godkänt,

skulle få under fredstid befrias från krigstjenst. Då erfarenheten

visade ett gynsamt resultat af denna anordning, ökades antalet

permitterade efter hand till 18, 22 och 27. År 1841 hade antalet

uppgått till 50, men i och med 1848—50 års krig upphörde denna

inrättning. Efter freden upptogs denna anordning ånyo, och sättet

för dess tillämpning modifierades.

För att blifva antagen till lärling fordras att hafva en ålder

af 18 år och att till Landhusholdningselskabet hafva inlemnat eu

egenhändigt skrifven ansökan med bifogade betyg om stark kroppsbyggnad,

vana vid kroppsarbete och folkskolekunskaper. De lärlingar,

som antagas, anvisas af sällskapet den gård, der de skola

arbeta. De stanna endast ett år i sänder på samma gård och

flyttas omvexlande till öarna och Jutland. Sällskapet förser hvarje

lärling med en samling böcker, som efter slutad kurs blir hans

egendom. Kursen varar tre år, och under denna tid skola de föra

dagbok öfver sin verksamhet. Jemte berättelser öfver de landtbruk,

vid hvilka lärlingarne tjenst, aflemnas dagböckerna till hushållningssällskapet,

som genom delegerade granskar dem. Resultatet

af granskningen offentliggöres i sällskapets tidskrift. De

landtbrukare, på livilkas gårdar lärlingarne vistas, biträda dem i

deras studier. Lärlingarne tjena för en nedsatt lön, uppgående

till 75 å 100 kronor om året. Vid början af år 1877 funnos 126

sådana lärlingar anstälda vid 75 olika landtgårdar. Sedan Landhusholdningsselskabet

numera lyckats intressera de lokala landtbruksföreningarne

för att på ofvan beskrifvet sätt utbilda landtbrukslärlingar,

har det förstnämnda sällskapet, på senare åren,

allt mera öfvergått till att på dylik väg utbilda mejerister och

dikningsförmän.

Särskilda för praktisk undervisning i landtbruk afsedda skolor

hafva i Danmark ej haft synnerlig framgång. Den första skola

af detta slag öppnades på regeringens föranstaltande vid Sorö

1830, men stängdes redan efter några få års verksamhet. År 1837

grundade en enskild person med understöd af Kongl. Landhusholdningsselskabet

eu dylik skola vid Frisendal på Jutland. Denna

skola, vid hvilken kursen var treårig, flyttades sedan till Haraldsund,

då kursen gjordes tvåårig. Från sistnämnda ställe flyttades

den vidare till Skaarupsgaard och slutligen till Dangaard, äfvenledes

på Jutland. Kursen gjordes då ettårig och uteslutande teoretisk.

Skolan fortfor med sin verksamhet till år 1871. Ytter

-

78

Landboskolor.

ligare en lägre landtbruksskola anlades 1845 vid Hofmansgave på

Fyen. Undervisningen vid denna var hufvudsakligen teoretisk?

och skolan upphörde efter en tioårig tillvaro. Några andra likartade

skolor på Seeland hafva endast haft eu kort varaktighet.

Den enda skola af detta slag, som lyckats att bestå, är den,

som med understöd ur Classenska fonden blifvit anlagd vid Ncesgaard

på Falster. Kursen är tvåårig och elevantalet 18, hvaraf

hälften mottages hvarje år. Inträdesfordringarne äro 18 år, stark

kroppsbyggnad och vana vid kroppsarbete. Undervisningen bibringas

af skolans föreståndare, två vid skolan boende lärare och två

extra lärare. Halfva dagen egnas åt studier och andra hälften åt

arbete vid landtbruket, som har 330 tnl. åker. Lärlingarne betala

för undervisning och underhåll 200 kronor första och 160 kronor

andra året. Det oaktadt krafvel- skolan betydliga bidrag, hvilka,

utom vinsten på landtbruket och ett anslag af 2,275 kronor, uppgå

till 8,500 kronor, som erhållas ur Classenska fonden.

De skolor för den lägre undervisningen i landtbruk, som tillvunnit

sig det största erkännandet, äro de i förening med folkhögskolorna

inrättade landboskolorna. Den första folkhögskolan

anlades, som bekant, af biskop Grundlig 1844. Den har till uppgift

att meddela den stora mängden af befolkningen, såväl män

som qvinno!-, en medborgerlig bildning. Landboskolans uppgift

åter är att meddela de kunskaper i landtbruk, som fordras af eu

duglig landtbrukare.

Den första skola af senare slaget öppnades 1855 vid Odense.

Undervisningen är rent teoretisk och meddelas under tvenne

vinterkurser af 2 ordinarie och 6 extra-ordinarie lärare. År

1878 hade skolan 65 elever, som hvar för sig betalade en

undervisningsafgift af 70 kronor för första och 60 kronor för det

andra vinterhalfåret. Staten bidrager till omkostnaderna för skolan

med 1,200 och hushållningssällskapet med 1,350 kronor

om året.

Vid Kongens Lyngby, 13/4 mil från Köpenhamn, öppnades af

J. C. la Cour en annan dylik skola år 1867. Undervisningen tager

der sin början den 16 Oktober hvarje år och fortgår till följande

1 Augusti. Betalningen erlägges qvartalsvis i förskott med 10

kronor i månaden för undervisning och 20 kronor för bostad, ljus,

värme och kost, med undantag af smör och sofvel till torrfödan,

som eleverna sjelfva anskaffa. Lärarepersonalen utgöres af 6 ordinarie

och 2 extra lärare. Skolans landtbruksafdelning besökes af

79

omkring 60 elever, ock skolan erhåller ett statsbidrag af 1,900

kronor.

Vid Thune nära Taastrup anlades en folkhögskola 1866,

och med den förenades 1871 en landboskola efter mönstret af

den vid Lyngby. Kursen är i folkhögskolan 5 månader och i

landboskolan 9 månader. I afgift betalas 35 kronor i månaden,

hvaraf 20 för kost och husrum samt 15 i undervisningsafgift.

Undervisning meddelades 1881 åt 72 lärjungar af 5 lärare. Sedan

1873 meddelas från 1 September till 31 Oktober en två månaders

kurs åt flickor i mejeriskötsel och handarbeten af 1 lärare och 6

lärarinnor. Afgiften för denna kurs är 80 kronor. Stat och kommun

bidraga till denna skola med tillsammans 1,900 kronor

om året.

Norge.

År 1825 anslog regeringen försöksvis för en tid af två år

2,400 kr. om året till Jacob Sverdrup för att vid Semb i närheten

af Horten upprätta ett s. k. åkerbruksseminarium. Följande året

erhöll han ytterligare för samma ändamål dels ett räntefritt lån

på 2,800 kronor, för att vid skolan anlägga en verkstad för redskapstillverkning,

vid hvilken eleverna skulle erhålla undervisning

i slöjd, dels 800 kronor årligen i två år till premier åt eleverna.

Förenämnda årsanslag förnyades är 1827 och höjdes derjemte från

2,400 till 3,000 kronor, för att en med 600 kronor aflönad underlärare

skulle kunna anställas. Anslaget indrogs af stortinget

år 1836.

Samtidigt härmed anmodade stortinget regeringen att framställa

förslag, om och på hvad vilkor man på någon egendom i

närheten af Kristiania skulle kunna bringa ett »central-åkerbruksseminarium»

till stånd. Någon lämplig plats i denna stads närhet

kunde man dock ej finna, och stortinget ville då bevilja anslag

till ett af enskild person upprättadt läroverk. Då likväl ingen

befans hågad att anlägga något sådant, föreslog man 1844 att

förlägga den högre landtbruksundervisningen till universitetet.

Häremot uttalades dock många betänkligheter af såväl de fackmän,

som regeringen tillfrågade, som af universitetslärarne, och

detta ej minst ur landtbruksundervisningens egen synpunkt. I

följd häraf anmodades regeringen år 1845 att ånyo framkomma

med förslag till anläggande af ett högre landtbruksläroverk på

statens bekostnad.

80

Lmdtbruhs

institut.

Efter vidsträckta undersökningar af flera erbjudna egendomar

bestämde man sig slutligen år 1849 för att inköpa Aas prestgård

i Akershus amf, och år 1850 begärde regeringen nödiga medel

för att bringa läroverket till stånd. Denna begäran beviljades

dock ej förr än 1854, då regeringen förnyade densamma. Stortinget

ville då hafva läroverket organiseradt på två afdelningar, en

högre och eu lägre, och lade på den praktiska undervisningen

stor vigt.

Regeringen vände sig nu till sakkunniga män inom landet,

agronomerna J. Lindeqvist och 6. Ahlström, med uppdrag att

uppgöra plan för läroverket. De sakkunnige ville ej ingå på den

föreslagna delningen af undervisningen i två skilda afdelningar,

emedan detta enligt deras förmenande skulle framkalla en splittring

i läroanstaltens verksamhet, utan att de förmenta fördelarne

skulle vinnas. Men utom till de förenämnde vände sig regeringen

äfven till dåvarande inspektören vid Ultuna landtbruksinstitut F.

A. Dahl med anmodan, att han ville granska de uppgjorda förslagen

till det ifrågasatta läroverket. Efter att hafva inspekterat

den föreslagna platsen, gjorde han mot förläggandet af läroverket

till Aas den anmärkningen, att arealen var för liten, om undervisningen

i praktik skulle vid läroverket meddelas, hvarföre han

föreslog att man skulle inköpa och med läroverket förena en närliggande

egendom. Sedan stortinget 1857 till inköpet beviljat

medel med vilkor, att lärarne ej skulle anställas som embetsman,

och att till elever företrädesvis skulle antagas sådana, hvilka förut

genomgått en landtbruksskola, antogs Dahl till direktör för det nya

läroverket och bibehöll denna befattning till den 1 Juli 1880.

Med den tillköpta delen utgör Aas landtegendom 630 tnl.,

hvaraf något mer än 200 tnl. är åker.

Egendomen kostade i inköp.......................— 130,000

och de under 1857 och 1858 till uppförande af

byggnader beviljade medlen uppgingo till___ 235,000

samt till inventarier........................................ 128,000

Summa kronor 493,000,

hvartill sedermera i grundförbättringar kommit 40,000 kr.,

så att hela läroverket i grundkapital står till 533,000 kronor. Det

åtnjuter dessutom i årligt statsanslag 45,000 kronor.

De för läroverket afsedda byggnaderna utgöras af en hufvudbyggnad

med tvenne flyglar. Dessa byggnader, som äro uppförda

81

af tegel i tvenne våningar, innehålla tillsammans 88 rum och 9

kök. I hufvudbyggnaden inrymmas kontor, bibliotek, bostad för

direktören och elever, jemte dessas samlingsrum. I ena flygeln

äro bostäder och i den andra lärosalar, laboratorium, samlingar

samt några lärare- och elevrum.

Med läroverket äro förenade ett försöksfält och en trädskola;

den senare omfattande 60,000 buskar och träd. Biblioteket räknade

år 1881 2,555 band och hade i årsanslag 800 kronor. Något

öfver 300 band utlånas under året åt lärare och elever. Af samlingar

finnas en kemisk innehållande 850 och en fysisk med 70

nummer. Dessutom har läroverket samlingar i mineralogi, botanik

och zoologi, en modell- och redskapssamling samt en geodetisk.

Till samlingarnes underhåll och förökande äro årligen anslagna

nära 1,500 kronor. I följd af byggnadernas inskränkta utrymme

möter det svårigheter att förvara bibliotek och samlingar på ett

tillfredsställande sätt.

Undervisningen vid den nya läroanstalten tog sin början den

1 Oktober 1859. Innan läroverket öppnades, hade man trott att

två fasta lärare förutom direktören skulle vara tillräckliga för

undervisningens behof, men genast denna tog sin början fann

man ytterligare tvenne lärare vara af nöden.

Beträffande läroverkets första organisation är vidare att anföra,

att man med anledning af den vigt, som 1857 års storting

fäste vid att elever företrädesvis skulle tagas från landtbruksskolorna,

blef nödsakad att göra ej så ringa eftergifter i måttet på teoretiska

förkunskaper. Kursen var tvåårig, och lärarne voro anstälda

på 6 månaders uppsägning. För elever funnos 32 platser, och de

företrädesvis till inträde berättigade betalade endast 320 kronor

om året, under det att andra betalade dubbelt. Af de förstnämnde

fordrades för inträde endast att de hade fylt 18 år, förut praktiserat

i jordbruk och voro i besittning af folkskolekunskaper. Tillsynen

öfver läroverket gafs 1861 i uppdrag åt 3 personer, hvilkas

antal 1864 ökades till 5. Alla lärare bildade ett skolråd, som

sammanträdde en gång i månaden och hade till uppgift att antaga

elever, uppgöra undervisningsplan, upprätthålla disciplinen och besvara

remisser från regeringen.

Redan efter första kursens slut befans det emellertid, att

denna organisation ej var lämplig. Isynnerhet fann man stora olägenheter

åt att inträdesfordringarne voro för lågt satta. I följd

deraf kunde endast de ovanligt rikt begåfvade följa med undervis

6

-

82

ningen, såvida de ej oberoende af inträdesfordringarne både tillräckliga

förkunskaper. Ej heller både det visat sig gagneligt, att

eleverna betalade olika afgift. I följd af allt detta bestämdes

1860, att elevafgiften skulle utgå med 400 kronor om året, men

att 4 friplatser skulle beredas. Vidare skulle inträdesfordringarne

fastställas af departementet för det inre; dock skulle som ett

oeftergifligt vilkor för inträde fordras ett års förutgången praktik,

och slutligen skulle skolan företrädesvis göras tillgänglig för dem,

som styrkte sig hafva större färdighet i jordbruksarbeten. Ett

år 1863 väckt förslag att göra kursen treårig vann ej bifall.

Deremot fann man sig föranlåten att höja inträdesfordringarne,

hvarom bestämmelse intogs i de förnyade stadgar för skolan

som utfärdades 1865.

Dessa egde giltighet till år 1871, då de åter ändrades. I följd

af de ökade inträdesfordringarne hade det nämligen visat sig, att

antalet elever så minskats, att alla platser vid läroverket ej kunde

besättas. Man beslöt nu att vid institutet inrätta två lärokurser:

en lägre och en högre. Nya stadgar utfärdades 1872, ehuru förändringen

trädde i verket redan föregående år.

Enligt dessa nu gällande stadgar skall undervisningen i den

lägre afdelningen vara såväl teoretisk som praktisk och omfatta

en tid af två år. Elevantalet i denna afdelning får ej öfverstiga

20, och af dem, som i denna söka inträde, fordras: att hafva fylt

18 år, kunna skrifva efter diktamen, ega färdighet i räkning och

någon insigt i historia och geografi, äfvensom att hafva ett års

praktik i jordbruksarbeten. I förenämnda ämnen, äfvensom i plöjning,

få de inträdessökande undergå examen. Elev i lägre afdelningen,

som ej har friplats, betalar 200 kronor om året för undervisning

och underhåll. Den teoretiska undervisningen meddelas

om vintrarne och den praktiska om somrarne, då eleverna deltaga

i de vid egendomen förekommande jordbruksarbetena, företaga

botaniska exkursioner samt öfvas i fältmätning och afvägning.

Den teoretiska undervisningen i den lägre afdelningen meddelas

under två på hvarandra följande vintrar i följande ämnen

och under nedanstående antal timmar:

Föreläsa. Repetit. Summa.

Stilskrifning ................................................ — — 9

Matematik................................................. — — 58

Botanik.............................. — — 36

83

Föreläs. Repetit. Summa.

Mineralogi och geologi .

............. 48

21

69

Oorganisk kemi......

............. 54

14

68

Organisk d:o _______

............. 8

2

10

Landtbrukslära....

............. 70

9

79

Redskapslära och mekanik

............. 39

14

53

Husdjursskötsel.............

............. 70

}21

99

Mejerilära___________

............. 8

Skogshushållning__________

—

—

10

Trädgårdsskötsel ........ .. ..

—

—

12

Bokhålleri___________ ..

—

—

36

Fältmätning och afvägning.............

............ —

—

''6

Summa

timmar

545.

De praktiska öfningarne omfatta:

Timmar,

Skoning.................................................. 10,

I mejeriet................. 16

I ladugården............ 66

I stallet................................................. 36

Skogskultur............................................ 48

Trädgårdsskötsel__________________ 20

Botaniska exkursioner ........... 33

Kemiska laborationer............. 93

Bitning.............. 119

Fältmätning och afvägning.................. 130

Summa timmar 571.

Dessutom kommer på hvarje elev i den lägre afdelningen omkring

115 arbetsdagar om året.

Examen i den lägre afdelningen aflägges af de elever, som

sig dertill anmäla. Den försiggår genom muntligt förhör i läroämnena,

författandet af 4 skriftliga uppsatser och praktiska prof

i plöjning, drilluppläggning, ritning, kemi, fältmätning och afvägning.

I den högre afdelningen är undervisningen hufvudsakligen

teoretisk. Kursen genomgås på ett år, men blott hvartannat kalenderår,

eller samtidigt med den lägre afdelningens första läsår.

I denna afdelning mottagas så många elever, som utrymmet medgifver.

För undervisningen betalas 200 kronor om året, och de

84

elever, som erhålla kost och bostad vid läroverket, betala derför

dessutom 400 kronor om året. Till frielever i denna kurs kunna

endast de antagas, som genomgått den lägre afdelningen. Undervisningen

meddelas ej blott genom föreläsningar, utan äfven derigenom,

att eleverna få utarbeta skriftliga uppsatser i olika dem

förelagda ämnen:

Undervisningsämnen och lärotider i den högre afdelningen äro:

Vid den teoretiska undervisningen:

Timmar.

Landtbrukslära.........................

.............. 150.

Husdjursskötsel........................

.............. 119.

Kemi________________________________________

.............. 162.

Botanik och skogshushållning ..

.............. 143.

den praktiska undervisningen:

Summa 574.

Timmar.

Landtbrukslära........................

.............. 8.

Husdjursskötsel________________________

.............. 54.

Kemiska laborationer...............

.............. 138.

Botaniska exkursioner______________

.............. 24.

Summa 224.

Examen i denna afdelning består i dels muntligt förhör, dels

8 skriftliga prof.

Betygsgraderna i hvarje läroämne äro 5, och hufvudbetyget,

som uttages genom medeltalet af de särskilda betygen i de olika

ämnena, har tre grader, nämligen:

Udmserket godt (med ett talvärde af 1—1,5 o);

Meget godt (med ett talvärde af 1,51—2,50);

Godt (med ett talvärde 2,51—3,50).

Den elev, vare sig i lägre eller högre afdelningen, som ej undfår

medeltalet 3,so i hufvudbetyg, kan ej erhålla afgångsbetyg.

Lärarepersonalen utgöres utom föreståndaren af en lärare i

landtbrukslära, en i husdjursskötsel, en i botanik och skogshushållning

samt en i kemi och fysik. Dessutom undervisar kassören

i bokhålleri samt fältmätning och afvägning. Från Oktober 1881

har jemväl trädgårdsmästaren på stället undervisat i trädgårdsskötsel.

Lärarne hafva i lön 2,800 kronor jemte fri bostad. De

äro ej embetsman och kunna entledigas efter 6 månaders uppsägning.

85

Skolrådet, som består af direktören och alla fast anstälda

lärare, sammanträder minst en gång i månaden, och beslut kan

ej fattas, utan att tre medlemmar äro närvarande. Skolrådet åligger:

att uppgöra förslag till besättande af elevplatserna, hvilket

förlag underställes departementet för det inre; att uppgöra läsordning;

att bestämma ferierna; att besluta om examen och

föreslå censorer; samt att upprätthålla disciplinen. Ingen elev kan

bortvisas från skolan, utan att departementet dertill gifvit sitt samtycke.

Skolans styrelse, som 1872 åter bestämdes till tre medlemmar,

lyder direkt under departementet för det inre. Styrelsen

tillkommer att minst två gånger om året besöka institutet och att

bevista examina, samt att dessemellan genom enskilda bland sina

medlemmar inspektera skolan. Den skall dessutom revidera räkenskaperna,

för hvilket ändamål den eger att taga aflönadt biträde.

Medlemmarne erhålla rese- och traktamentsersättning, då de besöka

institutet.

Från läroverkets början hafva från detsamma utgått 12 kurser.

De sex första utgingo hvartannat år till 1871 och utexaminerades

i dessa:

1 kursen år 1861..................................... 25

2 » » 1863..................................... 27

3 » » 1865 ..................................... 28

4 » » 1867 ..................................... 23

5 » » 1869 ..................................... 13

6 » » 1871........ 10.

I de följande kurserna utexaminerades:

Högre afdeln. Lägre afdeln.

7

kursen

år

1872...........

......... 3

år 1873...........

......... 22

8

»

»

1874...........

......... 8

» 1875...........

......... 20

9

»

»

1876...........

......... 8

» 1877...........

......... 18

10

»

»

1878...........

......... 9

» 1879...........

......... 21

11

'' »

»

1880...........

......... 6

» 1881...........

......... 16.

O

År 1881 anmälde sig till 12 kursen:

I lägre afdelningen:

9 frielever och 55 betalande elever. Af dessa antogos 2 af

de förra och 18 af de senare.

I högre afdelningen:

86

3 frielever och 28 betalande. Af de bland dessa antagna 25

betalande och 1 frielev erhöllo 7 bostad vid skolan; de öfriga

fingo anskaffa sig sådan utom densamma.

Till år 1865 blefvo egendomens bruttoinkomster och utgifter

upptagna i skolans stat, och de utgifter, som ej kunde betäckas

genom inkomstöfverskottet, bestredos af statskassan. Efter 1865

började man i institutets inkomststat uppföra endast nettoafkastningen.

Till år 1869 blefvo gårdens inkomster och utgifter uppförda

i staten för läroverket. Från budgetåret 1878—79 beviljas

hela läroverkets stat af stortinget, oberoende af gårdens afkastning.

Utgifterna för läroverket belöpa sig till:

Aflöningar:

direktören.................................. 4,800

4 lärare...................................... 12,400

3 tjensteman........................ 5,540

andra aflöningar......................... 1,360 24 100

Biblioteket................ 800

Samlingar:

botanisk..................................... 200

anatomisk-zoologisk.................... 380

fysisk......................................... 200

ekonomisk.................................. 120

modell- ................................. 400

mineral-.................... 120 j ^0

Kemiska laborationer.................. 1,200

Experimentalfältet..................... 400

Underhåll:

bränsle.................. 3,330

lyse........................................... 260

byggnadsunderhåll ..... 2,740

inventariers underhåll.............. 986 7 c>jg

Diverse............... 2,500

37,736

Kosthåll, uppassning m. m......................... 9,250

Summa kronor 46,986.

87

Redan innan stortinget upphörde att bevilja anslag till landtbruksskolan

vid Semb, flyttades denna 1835 till Riise i närheten

af Tönsberg, hvarest under ledning af en bland Jacob Svedrups

söner en praktisk underafdelning till skolan vid Semb i några år

bestått. Sedan statsanslaget 1836 upphört, bedrefs skolan som

privat affär tills 1848, då den öfvertogs af Jarlsbergs amt. År

1837 öppnades en annan privat skola vid gården Linnes i Lier,

Buskeruds amt, och fortgick till 1843.

Endast dessa nu omnämnda landtbruksskolor funnos i Norge,

då stortinget 1842 beviljade 9,600 kronor såsom bidrag åt de amt,

som ville upprätta offentliga landtbruksskolor. Detta anslag ökades

1845 till 16,000 kronor om året.

Den första laudtbruksskola, som blef en följd af 1842 års stortingsbeslut,

öppnades år 1844 vid Abildsö i Akershus amt. Denna

skola flyttades 1864 till Kyken och är nu nedlagd. Efter hand

öppnades allt flera dylika skolor; på 1840-talet ej mindre än 11

och på 1850-talet ytterligare 4, så att vid början af 1860-talet en

skola fans i hvart och ett af 16 amt. Smaalenenes amt hade till

och med en tid ej mindre än tre sådana skolor.

De sålunda upprättade skolorna organiserades oberoende af

någon gemensam plan, hvarföre den ena skolan till sin anordning

var mycket afvikande från den andra, beroende på de vexlande

meningar, som inom amtstyrelserna gjorde sig gällande. Alla voro

dock afsedda att meddela praktisk undervisning, och i följd deraf

voro de förenade med jordbruk. Egendomarne, dit skolorna förlädes,

antingen inköptes eller arrenderades för arntens räkning,

eller ock öfvertog någon jordegare skolan på sin gård. Olägenheterna

af bristen på en gemensam organisationsplan för skolorna

framhöllos kraftigt af regeringen 1854, då fråga var att upprätta ett

landtbruksinstitut. För anläggande af ett sådant talade kraftigt

den känbara bristen på dugliga lärare i de lägre landtbruksskolorna.

Denna brist jemte de ständiga flyttningax-ne från ett ställe

till ett annat, stundom 4 gånger på 20 år, för hvilken skolorna

voro utsatta, verkade menligt på det sätt, hvarpå de fylde sin

uppgift. Missbelåtenhet med dessa skolor började derföre uppstå

och fann ett uttryck vid stortingsförhandlingarne 1860, då stortinget

anmodade regeringen att förordna om en inspektion af de

lägre landtbruksskolorna. I saknad af en för denna uppgift lämplig

person blef någon sådan inspektion ej företagen, och angreppen

mot skolorna tilltogo med den påföljd, att flera nedlades. I början

Landthruks

skolor.

88

Hedemarkens

amt.

Smaalenenes

amt.

af 1870-talet fans qvar endast halfva antalet af de tio år förut

befintliga, och för närvarande finnas endast 6, af hvilka 4 räkna

sin tillvaro från 1840-talet.

Den äldsta af nuvarande skolor är Jönsbergs i Hedemarkens

amt. Denna skola upprättades 1847 på en af amtet köpt gård.

Den nedlades såsom amtskola 1870, men öppnades åter med bidrag

af amtet följande året på samma ställe som en privat landtbruksskola.

Egendomen omfattar 100 tnl. åker, och lärarepersonalen

utgöres utom af föreståndaren af 2 fäst anstälda lärare

och 1 extra lärare. Undervisningen meddelas i de teoretiska ämnena

efter af departementet för det inre den 15 Juni 1878 faststäld

plan från medlet af Oktober till slutet af April. Den öfriga tiden

åt året egnas åt jordbruksarbeten, fältmätning och afvägning.

Kursen är tvåårig, och betalande elever kunna fritagas från att

uppehålla sig vid skolan om somrarne, i följd hvaraf kursen för

dessa blir 2 vintrar. År 1881 deltogo 36 elever i vinter- och 23 i

sommarundervisningen. År 1882 utgjorde de förras antal 43 och

de senares 25. Examen hålles i början af September i närvaro

af tva censorer och kan få aflägga^ i endast de teoretiska ämnena.

År 1881 utexaminerades 11 och 1882 15 elever; af de sistnämnde

togo 6 endast teoretisk examen. Amtet bekostar undervisningen

för 20 elever, som alla erhålla kostnadsfri undervisning. Af dessa

undfå 5 tillika helt stipendium, som uppgår till 400 kronor om året,

och 5 hälft stipendium på 200 kronor.

I Smaalenenes amt kom en landtbruksskola till stånd redan

1847 på gården Lundestad, hvarest den, efter att en gång hafva

varit flyttad, fortgick till 1861. Dessutom upprättades tvenne andra

rent praktiska skolor, som begge blefvo nedlagda efter att hafva

vant i gång några år, och 1862 öppnades i stället för dessa tre

skolor en teoretiskt-praktisk skola vid Haslum, hvilken dock efter

några års verksamhet äfven nedlades. Slutligen inköpte amtet

1870 en egendom Kcdnces med 200 tnl. öppen jord och anlade der

en landtbruksskola, som sedan dess fortgått. Lärarepersonalen

utgöres af föreståndaren och 2 lärare. Hvartannat år den 1 November

börjar ny kurs. Elevantalet är 24. Under vintern meddelas

undervisning på lärorummet 6 timmar om dagen. Eleverna

deltaga i arbetet på gården under vintern hvar fjerde, under våren

hvarannan och under sommaren hvarje dag. Hvarje elev utgör

något mer än 100 arbetsdagar om året.

89

I Stavangers amt upprättades en landtbruksskola på gården

Austraat år 1848. Den fortgick der till 1876, då den flyttades

till den af amtet inköpta gården Tvedt med 36 tnl. öppen jord.

Skolan tiar 2 fast anstälda lärare och mottager hvartannat år, de

första dagarne af Oktober, ny kurs, i hvilken upptagas 12 amtslärlingar,

som åtnjuta kostnadsfri undervisning, och dessutom betalande

lärlingar. Lärlingarne sysselsättas med praktiskt arbete 150

dagar å 10 timmar om året och få då deltaga i alla förefallande

göromål. Den teoretiska undervisningen omfattar 1,562 lärotim

-

mar sålunda fördelade:

Yälskrifning........................ 44

Stilskrifning................ 211

Geografi............. 57

Räkning.................. 178

Geometri___________________ 72

Botanik............................ 19

Kemi.___________________________ 108

Fysik................................ 107

Jordbrukslära ________ 180

Husdjursskötsel......................... 151

Skogshushållning............. 50

Bokhålleri................. 43

Ritning...................... 226

Fältmätning och afvägning................. 68

Diskussioner...................... 48

Summa timmar 1,562.

Examen är såväl muntlig som skriftlig. År 1881 besöktes

skolan af 12 amtslärlingar och 3 betalande, som alla togo examen

i September 1882. Den 4:de kursen tog sin början i Oktober

samma år och bestod af 12 amts- och 2 betalande lärlingar.

I Söndre Bergenhus amt upprättades 1849 en landtbruksskola

på gården Nedre Sandvik, som amtet arrenderade, och fortgick

skolan derstädes till 1862. Amtet bragte 1866 en ny skola till

stånd på Stend, som för ändamålet inköptes. Skolegendomen

brukas för amtets räkning, och elevernas kosthåll besörjes af en

särskildt anstäld ekonom. Landtbruk och verkstäder äro helt och

hållet lämpade efter undervisningens fordringar. Jordbruket omfattar

omkring 60 tnl. Undervisning meddelas af föreståndaren

jemte två fasta lärare och en extra lärare i skogshushållning. Kursen

Stavangers

amt.

Söndre

Bergenhus

amt.

90

Kor dre

Bergenhus

ant.

är tvåårig. Den 7:de kursen utexaminerades i slutet af September

1880 och utgjordes af 12 amtselever och 2 privata elever. I de

afgångnes ställe upptogos i 8:de kursen 12 amtselever och 9 betalande.

Undervisningen i de teoretiska ämnena meddelas under sammanlagdt

1,030 timmar, sålunda fördelade:

Rättskrifning.................. 30

Mineralogi.......................................... 20

Botanik.,...................................... 44

Zoologi................................ 50

Anatomi.............................................. 66

Kemi..................... 68

Fysik................... 10

Räkning............... 106

Agronomi................... 81

Redskapslära......................... 6

Allmän husdjursskötsel........................ 20

Speciel d:o ........................ 46

Hofbeslagslära..................................... 8

Veterinära läkemedel........................... 28

Husdjurens sjukdomar........................... 66

Mejerilära.................................. 41

Skogshushållning................................. 84

Trädgårdsskötsel ................... 36

Bokhålleri............................................ 47

Ritning........................................... 87

Fältmätning.......................... 86

Summa timmar 1,030.

Utom med praktiska jordbruksarbeten sysselsättas eleverna

äfven med fiskodling.

En landtbruksskola upprättades i Nordre Bergenbus amt på

gården Vestreim år 1846. Gårdens egare blef skolans föreståndare.

År 1858 flyttades skolan till Mo, som af amtet för skolans

behof inköpts och bebyggts. Skolegården drefs för amtets räkning

till 1870, då den utarrenderades. Egendomen är liten och

dålig med omkring 40 tnl. öppen jord. Lärarepersonalen utgöres

af föreståndaren och en assistent. Kursen är tvåårig och börjar

den 14 Oktober hvartannat år. Skolans undervisningsplan faststäldes

af departementet för det inre den 8 Oktober 1879, och

91

hela antalet undervisningstimmar för en kurs uppgår till 1,022.

Antalet elever uppgår till 6.

I Kristians amf inköptes skolegården Hålig, och der upprättades

en skola 1857- Skolan, för hvilken stadgar faststäldes den

16 April 1881, eger omkring 100 tnl. åker, och lärarepersonalen

utgöres af föreståndaren, 2 fast anstälda och 1 extra lärare. Skolkursen

är 2 år, och läsåret börjar den 14 April. Plats finnes för

16 elever, af hvilka halfva antalet antages årligen. Eleverna åtnjuta,

utom fri undervisning, bostad och kost, hvarför de betala 96

kronor årligen. Från erläggandet af denna afgift äro 4 frielever

fritagna.

För nu omnämnda skolor finnes en normalplan uppgjord af

en den 6 November 1874 på anmodan af departementet för det

inre tillsatt komité bestående af F. A. Dahl, Th. Koller och Asbj.

Olsen. I normalplanen få visserligen ändringar göras, men större

afvikelser hafva ej skett. Skolorna bekostas af amten till ena

hälften och till den andra af staten. Statsbidragen för 1883 ut

-

gingo:

för Smaalenenes amts skola med............. 5,800

» Hedemarkens » » » 4,800

» Kristians » » » 4,320

» Stavangers » » » 4,700

» Söndre Bergenhus» » » 5,425

» Nordre d:o » » » .............. 2,000

27,045.

Föreståndare och lärare hafva fast lön, förutom bostad och

bränsle. Föreståndarnes löner vexla mellan 3,200 och 1,600 kronor.

De svagast aflönade föreståndarne få fyllnadsersättning af

jordbruksafkastningen. Minimum för lärarnes löner är 1,200 kronor.

I praxis har gjort sig gällande fordran på, att lärarne skola

hafva genomgått landtbruksinstitut.

Finland.

Redan 1804 väcktes i Finska Hushållningssällskapets ekonomieutskott

förslag om inrättande af en läroanstalt för blifvande jordbrukare.

Denna tanke kom dock ej då till utförande, men den

återupplifvades i början på 1830-talet. År 1834 framlade närnli

-

Kristians

amt.

92

Jjandtbruks

institut.

gen sällskapets sekreterare, L. Arnell, i slöjdutskottet ett förslag att

hos regeringen göra anhållan om upplåtandet af något militieboställe

till inrättande af ett stamschäferi och en skola för linberedning.

Då detta förslag behandlades i sällskapet, yrkade statsrådet

v. Haartman på förslagets utveckling derhän, att en fullständig

»agronomisk skola» skulle inrättas, och sällskapet fattade

sitt beslut i öfverensstämmelse dermed. I regeringens 1836 lemnade

svar utlofvades ett militieboställe och 5,000 rubel silfver i årligt

anslag samt anmodades hushållningssällskapet att inkomma

med förslag till organisation af ett landtbruksinstitut.

För detta ändamål tillsatte sällskapet en komité, som, under

afstyrkande af att för läroverket arrendera någon privat egendom,

förkastade de i närheten af Abo befintliga militeboställena såsom

varande för små, men deremot fäste uppmärksamheten vid Mustiala

öfverstelöjtnants-boställe i Tammela socken, Tavastehus län.

Denna egendom räknade en ytvidd af 12,000 tnl., mestadels skog.

Ett förslag till organisation uppgjordes af komitén, hvilket, efter

att hafva inom sällskapet granskats, insändes till regeringen, som

i förordningen af den 13 November 1836 tills vidare stadfästade

detsamma.

Enligt nämnde förordning hade institutet till ändamål:

»att införa en förbättrad landthushållning samt bilda kunnige

gårdsfogdar och hemmansbrukare; att införa en förbättrad boskapsafvel

och dana kunniga dejor; att införa en förbättrad linodling

och -beredning efter de mest godkända utländska mönster, samt

att befordra den finare fårafvelns införande i landet och bilda kunniga

schäfrar.»

Såsom föremål för undervisningen nämnas: åkerbruk, ängsskötsel,

skogshushållning, husdjursskötsel, bokföring, lättare metoder

för uppmätning och beräkning af arealer och rymder, uppsättande

af kostnads- och materialförslag till landtmannabyggnader,

kännedom om de vanligaste jordmåner, nyttiga växter och

»skadliga kräk».

Lärjungarne delades i tre afdelningar:

1. Gårdsfogdar eller landtbrukselever,

2. Schäferielever,

3. Ladugårselever.

I första afdelningen var kursen tvåårig och högsta elevantalet

30. I den andra afdelningen var kursen ettårig och högsta elevantalet

8. Eleverna i dessa båda afdelningar voro manliga, men

93

i den tredje afdelningen deremot qvinliga. I sistnämnda afdelning

varade kursen, liksom i den andra, endast ett år, ock högsta

elevantalet var 10.

Tillsynen öfver läroverket utöfvades af hushållningssällskapet

genom ett förvaltningsutskott, som bland annat hade att bestämma,

huru många elever på grund af folkmängden skulle från hvarje

län emottagas. Till föreståndare för skolan utsågs intendenten

friherre S. Gripenberg, som mottog kallelsen på vilkor att dertill

få förbereda sig genom en utrikes resa. Vid midfastan 1840

tillträddes Mustiala, och i November samma år mottogos 11 fogdeoch

7 dejeelever. Utom nödiga handtverkare anstäldes samtidigt

en elementarlärare.

Behofvet af en högre undervisning än den, som efter förestående

program vid Mustiala meddelades, gjorde sig dock känbart,

och 1845 anmodades derföre skolans föreståndare att inkomma

med förslag, huru plats skulle kunna beredas för ytterligare en

lärare och 10 »betalande», eller »privata elever». Efter det af

föreståndaren utarbetade förslaget öppnades i November 1845 den

nya afdelningen under namnet »bildningsanstalt för blifvande agronomer».

Denna undervisning upphörde år 1853.

Kejsar Alexander II:s tillträde till regeringen betecknades

bland annat genom tillsättandet af flera komitéer, för att tillse,

hvad som kunde åtgöras till höjandet af landets jordbruk och

industri, Härvid fick behofvet af en högre landtbruksundervisning

ånyo uttryck i särskilda förslag, hvilka efter vederbörandes granskning

föranledde en 1858 utfärdad förordning, genom hvilken undervisningen

vid Mustiala delades på två bestämdt skilda afdelningar:

en högre teoretiskt-praktisk,med 3-årig kurs, och en lägre,företrädesvis

praktisk, med blott 2-årig kurs. I den förra afdelningen skulle

elevantalet vara 24 och i den senare 40. Läroverkets stat, uppgående

till 8,000 rubel (= 32,000 mark*), upptoglöner för direktör, underdirektör,

förste och andre lärare, veterinärläkare och bokhållare.

Ehuru denna organisation skulle träda i verksamhet från och

med året 1859, kunde dock i brist på nödiga byggnader någon

högre afdelning då ej bildas. . Sedan institutet blifvit stäldt under

den 1860 vid senaten inrättade jordbruks-expeditionen, fick det

år 1864, då den högre afdelningen bildades, ett nytt reglemente,

och staten höjdes samtidigt till 43,000 mark. Undervisningsskyldigheten

fördelades mellan 6 lärare.

* 1 mark = 1 franc = 72 öre.

94

För emottagande af ett större antal elever uppfördes år 1875

en ny hufvudbyggnad med logementer för elever i högre afdelningen.

I betraktande af den hastiga utveckling mejeriväsendet i utlandet

vunnit, yrkade det sjunde allmänna finska landtbruksmötet

år 1876 på inrättandet af eu högre mejeriskola, och sedan de

år 1878 till möte sammankallade direktörerna för landtbruksinstituten

och agronomerna i landet uttalat sig i enahanda syfte, beslöts

1879 att vid Mustiala landtbruksinstitut inrätta en högre

mejeriskola. För detta ändamål beviljades ett anslag af 130,000

mark såväl till uppförande af nya byggnader som för vidtagande

af ändringar i den gamla hufvudbyggnaden, hvarigenom ökadt utrymme

till föreläsningssalar och laboratorium samt bostäder skulle

kunna beredas.

Nytt reglemente för landtbruksinstitutet utfärdades den 20

Maj 1881, hvarefter institutets mejeriafdelning öppnades den 1 påföljande

November. Med anledning af institutets sålunda skedda

utvidgning förökades lärarepersonalen med en lärare i mejerihushållning

och en assistent i kemi, hvarjemte äfven årsanslaget höjdes

från 29,800 till 34,000 mark, oberäknad! de för lärare och

tjensteman faststälda aflöningarne, hvilka uppgå till ett sammanräknadt

belopp af 32,500 mark.

I öfverensstämmelse med det förnyade reglementet skall undervisningen

vara såväl teoretisk som praktisk och meddelas i en

högre och en lägre afdelning. I den förra undervisas eleverna i

tvenne jemnsides gående kurser: den ena omfattande landthushållning,

den andra mejerihandtering. För begge kurserna är den

teoretiska undervisningen till en viss grad gemensam. Lärokurserna

börja i den högsta afdelningen den 1 Augusti och i den lägre

den 1 November och böra hvardera genomgås på två år, utom

kursen i mejerihandtering, som är ettårig. I den högre afdelningen

hållas sommarferier från början af Juli, eller strax efter examen,

till kursens början den 1 Augusti. Lärjungarne å institutets

högre afdelning benämnas, efter den lärokurs de genomgå: landtbruks-

eller mejerielever; de i den lägre afdelningen lärlingar.

Förutom dessa olika slag af lärjungar mottagas vid institutet äfven

s. k. extra lärjungar, hvilka dock sakna rättighet att erhålla afgångsbetyg.

Ordinarie elever betala första året 600 och andra året 500

mark, med undantag för 4 landtbruks- och 2 mejerielever, hvilka

95

erhålla kostnadsfri undervisning och uppehälle. De extra lärjungarne

betala 600 mark om året. Till mejerielever kunna äfven

qvinnor antagas. Lärlingarnes högsta antal är faststäldt till 40,

deraf 30 fri- och 10 betalande lärlingar.

För vinnande af inträde vid någon af institutets afdelningar

fordras att hafva fylt 18 år, och skall elev dessutom aflägga inträdesexamen,

som af lärarekollegium till sitt omfång bestämmes.

De, som vid allmänt läroverk aflagt prof å motsvarande kunskaper,

äro från inträdesexamen befriade, och bland sökande med

jemngoda kunskaper eger den företräde, som minst ett år varit

praktiskt sysselsatt i den gren af landtkushållningen, hvari han

önskar undervisning.

Lärarepersonalen utgöres af:

Lön:

mark.

1 direktor, som föreläser landthushållningslära______ 7,000

1 lektor i kemi, fysik och geologi ...... 4,400

1 mejerilärare_____________ 4,000

1 lektor i botanik och zoologi ...... 4,000

1 forstmästare med undervisningsskyldighet i skogshushållning,

geodesi och linearritning........... 3,500

1 veterinärlärare_____________________________ 3,000

1 kamrerare, som undervisar i bokhålleri____________ 3,600.

Nu uppräknade lärare äro anstälda på ordinarie stat och åtnjuta

ålderstillägg af 500 mark, de tre förstnämnde lärarne efter

5, de tre sistnämnde lärarne efter 10 års tjenstgöring och sedermera

för hvarje femte år till och med 15.

Till lärarepersonalen äro vidare att räkna de på extra ordinarie

stat anstälde, nämligen:

1 assistent i kemi, lön....................................... 2,000

1 elementarlärare, som undervisar i räkning och

skrifning, lön............................................. 1,000

Förutom nu uppräknade lärare finnas på extra ordinarie stat

följande tjensteman:

1 inspektor, som tillika undervisar i det praktiska

af jordbruket ............................................. 2,000

1 bokhållare ................................................... 1,400

1 trädgårdsmästare .......................................... 1,200

1 ploginstruktör, tillika rättare........................... 1,200

96

1 mejerska ........................................................... 1,200

1 verkmästare........................................................ 1,100

1 smed.................................................................... 550.

Alla lärare och tjensteman hafva fria rum och fri ved, hvilken

sistnämnda till sitt belopp fastställes af jordbruks-expeditionen.

Direktorn och de ordinarie lärarne tillsättas af kejserliga

senaten, lärarne och tjenstemännen på extra stat af jordbruksexpeditionen.

Direktorn utöfvar närmaste tillsynen öfver läroverket och

handhafver förvaltningen af institutets jordegendom i enlighet med

faststäld hushållsplan, uppgör förslag till utgiftsstat och insänder

berättelse öfver institutets verksamhet till jordbruks-expeditionen,

som utöfvar öfverinseendet öfver institutet, pröfvar och fastställer

förslag af direktorn och lärarekollegium, antager och entledigar

å extra stat anstälda lärare och tjensteman samt utser revisorer

in. m.

Lärarekollegium utgöres af direktorn som ordförande och

samtliga ordinarie lärare som ledamöter. Sammanträden hållas

minst en gång i månaden, och för besluts fattande skall halfva

antalet ledamöter vara närvarande. Lärarekollegiets åligganden

äro: att uppgöra förslag till ordningsstadgar och undervisningsplan

för läroverket; att bestämma storleken af afgifterna för betalande

lärjungar såväl elever som lärlingar; att bestämma inträdesfordringarne

för eleverna, hvilka fordringar skola pröfvas och fastställas

af jordbruks-expeditionen; att skilja lärjungar från läroverket,

om alla kollegiets ledamöter derom äro ense; att besluta om inköp

af böcker och undervisningsmateriel af dertill anvisade medel

m. m.

Af Mustiala landtbruksinstitut tillhörande egovidd på 12,000

tnl. äro, förutom till park, experimentalfält och köksträdgård upplåten

mark, 550 tnl. åker. Den öfriga delen utgöres af skog och

kärrmark, som förvaltas i samband med egendomen i sin helhet.

Denna beräknas framdeles kunna lemna en årsinkomst af 10,000

mark.

Efter institutets senaste reorganisation har för en kostnad af

100,000 mark uppförts en ny elevbyggnad, och under uppförande

äro stall, mejeri, växthus in. fl. byggnader för en sammanräknad

kostnad af 33,000 mark. De till läroverket hörande samlingarne

äro i allmänhet små. Biblioteket räknar 600 verk. I början af

år 1883 inrättades för en kostnad af 2,000 mark en försöksstation

97

i tre afdelningar, nämligen: för agrikulturkemi, mejeri och skogshushållning.

Hvarje af dessa afdelningar förestås af läraren i

motsvarande ämne, och årsanslaget utgår efter af lärarekollegiet

till jordbruksexpeditionen inlemnadt budgetförslag. Samma expedition

fastställer äfven arbetsplanen för hvarje år.

I den högre kursen meddelas undervisning för hvarje grupp

af elever under följande antal föreläsningstimmar:

Landtbruks- Mejeri

-

elever. elever.

Fysik ............................................................... 45

Kemi, allmän ................ 132 132.

agrikultur-_____________ 88 —

Mineralogi och geologi ........ 32 —

Botanik__________________ 112 —

Zoologi ......... 64 —

Anatomi och fysiologi............................. 40 40.

Landtbrukslära ............................ 130 —

Husdjursskötsel............ 72 72.

Husdjurens sjukdomar.............................. 30 30.

Hofbeslagsiära ..................... 15 —

Mejerilära.................................. 84 84.

Skogshushållning .................. 75 —■

Bokhålleri .............. 120 60.

Summa timmar 1,039 418.

Ofningarne upptaga en tid åt

Landtbruks- Mejerielever.

elever.

Kemiska laborationer...................... 336 135.

Dissektioner och veterinäröfningar.................... 72 36.

Lineal''- och kartritning____________________________________ 144 60.

Jordbruksexkursioner _______________________________________ 36

Geodesi...................................... 128 —

Summa timmar 716 231.

Dessutom utföra eleverna på egen hand uppmätning och afvägning

af en viss areal, af olika storlek för olika betygsgrader.

Likaså taxera andra årsklassens elever under lärarens ledning en

viss areal (200 å 300 tnl.) skog, hvaröfver hushållnings- och afverkningsplan

uppgöres.

Den före år 1853 meddelade högre undervisningen var af mera

privat natur. Under åren 1853—1864 meddelades ej någon högre

7

98

undervisning. Från år 1865 till och med år 1880 har elevantalet

utgjort inalles 136.

I den lägre kursen läsa lärlingarne från och med November

till Maj alla söknedagar kl. 6—8 f. in. och kl. 2—7 e. m.

Timantalet under den tvååriga kursen är följande:

Skrifning.......................

120 timmar.

Räkning...____________________

40 »

Geografi________________________

20

Växtkännedom...............

40 »

Landtbrukslära..............

40 »

HusdjursskötseL.___________

40 »

Skogshushållning...........

40 »

Bokhålleri.....................

40 »

Ritning______________________—.

120 »

Summa timmar

500.

Antalet lärlingar utgjorde:

åren 1840—1865—.......

............. 394

» 1865—1880 ...........

___________________________ 213

eller tillsammans 607.

Dejeskolan, som funnits från

institutets början, upphörde år

1881; från år 1865 till denna tid ’

rar hela antalet dejor

62.

Under de senaste åren hafva från institutet utgått:

1881.

1882. 1883.

Summa.

Landbrukselever..........................

17

10 14

41.

Mej eri elever________________________________

•—

7 2

9.

Lärlingar.....................................

14

16 17

47.

Summa

31

33 33

97.

Förutom de till byggnader utgående extra anslagen stälde sig

utgiftsstaten för år 1883 på följande sätt:

Aflöning^-:

Direktorn ......................................... 7,000.

Lärare:

ordinarie........................... 22,500

extra_____________________.___________ 3,000

älder§tillägg...................... 3,900 29 400

Transport 36,400.

99

Transport 36,400.

Tjensteman .............. 9,770.

Tjenstepersonal........................... 4,026. 5Q 196

Undervisningen:

Bibliotek................ 800.

Samlingar_____________________ 600.

Laboratorium________________ 1,200.

Verkstäderna____________________________________ 1550.

Skogskultur-------------------------------------- *300. 4450

Underhåll:

Bränsle (800 famnar ved in natura)

arbetskostnad............................... 1 080.

Lyse............. i’ö24.

Inventarier....................................... 6 000.

Byggnader....................... 4,808. 13 412

Diverse...............................................................1,500.

Kosthållning:

27 landtbrukselever 11 mån. ä 44 13,068.

3 mejerielever 11 » ä 44 1,452.

38 lärlingar 12 » å 27 12,312. 26,832.

Beklädnadshjelp åt lärlingar.............................. 960.

Sjukvård:

läkare..________________________________________________ 400

medicin ........... 600 000

Summa mark

Inkomsterna beräknades till:

Statsanslag:

årsanslag ........... ..

................ 34,000

lärareaflöning________

________________ 36,000

70,000.

Afgifter:

af elever......

................ 11,800

» lärlingar.............

600

12,400.

Vinst på egendomen................

8,000.

Diverse............

400.

Summa mark

69,558.

28,792.

98,350.

90,800.

90,800.

100

Kronoborgs

institut.

Till upphjelpande af jordbruket inom Viborgs län, der detsamma

af allmogen blifvit under tidernas lopp försuiumadt, ansåg

man nödigt att inrätta ett landtbruksinstitut med finskt undervisningsspråk.

Plats derför bereddes å Kronoborgs hofläger i Kronoborgs

socken af Viborgs län. Sedan reglemente för detta institut

utfärdats den 17 Januari 1874, trädde detsamma i verksamhet

den 5 Mars samma år. År 1877 inrättades på försök för en

tid af två år en s. k. drängeklass i ändamål att bereda styrelsen

tillfälle att för besättandet af fogdeelevplatserna vid institutet

vinna kännedom om de sökandes lämplighet och inbördes företräden.

Denna klass har såsom ändamålsenlig fortfarande bibehållits.

Till byggnader och grundförbättringar beviljades under

hvarje år från och med 1877 till och med 1882 ett extra anslag

af (3,000 mark.

Enär någon högre afdelning vid institutet ännu ej inrättats,

inskränker sig institutets uppgift för närvarande till att företrädesvis

åt söner och döttrar af den besutna allmogen inom Viborgs

län bereda såväl teoretisk som praktisk undervisning i jordbruk

och boskapsskötsel. Undervisningen, som börjar den 1 november

hvarje år, är fördelad på Denne skilda afdelningar, nämligen:

1. Fogde- och rättareafdelningen med treårig kurs. Å denna

afdelning har 1883 meddelats undervisning åt 28 frie och 4 betalande

lärlingar. Framdeles kommer lärlingsplatsernas antal att

ökas till 36. Den teoretiska undervisningen meddelas under vinterhalfåret

från den 1 November till den 1 Maj hvarje söckendag kl.

6—8 f. m. samt kl. 6—8 e. m. Från och med den 1 Februari

till den 1 Maj hvarje är vidtager derjemte onsdagar och fredagar

kl. 2—5 e. m. undervisning i ritning. Den öfriga tiden under

vinterhalfåret och hela sommaren egnas åt praktiska arbeten.

2. Deje- eller mejerskeafdelningen med tvåårig kurs är uteslutande

ansedd för qvinliga elever. Friplatserna å denna afdelning

utgöra ett antal af 12. Under året 1883 hafva 11 fria och

2 betalande elever begagnat sig af undervisningen vid denna

afdelning. Deu teoretiska undervisningen meddelas hvarje söckendag

kl. 10—12 f. in. Af dejeeleverna tjenstgöra i tur hvarje

vecka tvä i läroanstaltens kök och två i mejeriet; de öfriga sysselsättas

med kreaturens utfodring och skötsel.

3. Drängeafdelningen med ettårig kurs, efter hvars genomgående

lärling, som utmärkt sig för godt uppförande, flit och goda

anlag, uppflyttas till friplats å fogdeafdelningen för att der genomgå

101

treårig kurs. Drängelärlingarnes antal är begränsad till sex för

hvarje år. De erhålla teoretisk undervisning endast om söndagarne

kl. 6—8 f. in. och kl. 3—5 e. in. i institutets söndagsskola. Söknedagar

sysselsättas de från kl. 5 om morgnarne till kl. 8 om aftnarne

med praktiska arbeten.

I sitt förhållande till institutet betraktas eleverna som tjenstehjon,

underkastade direktorns husbonderätt, och kan han i samråd

med styrelsen för svårare förseelser döma den skyldige till

högst två dygns arrest.

Såsom vilkor för inträde vid läroanstalten fordras att hafva

fylt 18 år, men ej vara öfver 30, att kunna läsa väl innantill, att

hafva stark kroppsbyggnad och minst ett års landtmannapraktik.

Afgiftcn för betalande lärling är 240 mark per år. Frilärlingarne

erhålla å fogdeafdelningen 50 och å dejeafdelningen 25 mark i

beklädnadspenningar. Lärlingarne i drängeklassen erhålla i årslön

100 mark.

Hvarje år anställes i medlet af Juli månad i närvaro af styrelsen

offentligt förhör med lärjungarne, vid hvilket tillfälle premier

åt de skickligaste utdelas.

Utom föreståndaren äro vid läroverket som lärare anstälda

eu veterinär och tvenne elementarlärare, samt följande läromästare:

en inspektor, en mejerist, en kreatursskötare, en trädgårdsmästare,

en verkmästare och en smed.

Kronoborgs institut lyder under jordbruksexpeditionen, och

närmaste tillsynen handhafves af en styrelse, bestående af guvernören

i länet såsom ordförande samt institutets direktor och tre

jordbrukare som ledamöter. Styrelsen sammanträder på kallelse

af ordföranden, och för besluts fattande fordras, att tre äro närvarande.

Styrelsen antager och afskeda!'' lärlingar, fastställer läseöfning

och hushållsplan samt bestämmer tjenstepersonalens aflöning.

För hvarje år skall styrelsen insända af direktorn afgifven

berättelse om institutets verksamhet och skolegendomens tillstånd.

Den för Kronoborgs landtbruksinstitut faststälda staten är

följande, hvarvid iakttages, att direktorn har underhåll för en

häst och, liksom lärare och betjening, fria rum och ved.

Aflöning:

Direktorn._______________________________ 4,000

1 elementarlärare_______________________ 1,500

Tjensteman och tjenstepersonal_____________________ 3,700 9 200

Transport 9,200

102

Lägre undervisning.

Transport 9,200

Sjukvård ________________________________ 200

Premier_______________________________________________________________________ 100

Beklädnadshjelp:

20 fogdeelever å 50__________________________________1,000

8 dejeelever å 25 ____________________________________ 200 j 200

Lyse ________________________________________________________________________ 400

Inventarier ___________________________ G00

Kosthållning och byggnadsreparationer___________________________ 4,000

Utskylder_____________________________ 1,300

Diverse______________________________________________________________________ 3,000

Summa mark 20,000.

De betalande elevernas årsafgifter, äfvensom öfriga inkomster

från institutet, tillfalla institutets kassa.

Lägre jordbruksskolor inrättades i Finland i enlighet med förordningen

af den 18 September 1856, och till vinnande af enhet

i organisationen för dessa läroanstalter har utfärdats ett gemensamt

reglemente af den 30 Oktober 1874.

Enligt detta utöfvar jordbruksexpeditionen öfverinseendet öfver

skolorna och inspekterar dem genom dertill utsedda personer.

Skolans styrelse utgöres af guvernören i länet som ordförande

och tre jordbrukare som ledamöter. Vid någon ledamots afgång

kompletterar styrelsen sig sjelf. Styrelsen antager och entledigar

föreståndare, lärare och elever, fastställer läroplan, läseordning

och hushållsplan samt bestämmer arbetarnes och tjenstehjonens

aflöning m. m.

Friläring skall hafva eu ålder mellan 18 och 30 år. Betalande

lärling erlägger 20 mark i månaden. Någon förutgången praktik

fordras ej för vinnande af inträde i skolan. Eljest äro fordringarne

desamma som vid Kronoborgs institut. Lärotiden, som räknas

från den 1 November, utgör minst 2, högst 3 år, allt efter

skolstyrelsens närmare bestämmande. I styrelsens närvaro undergå

eleverna offentlig examen efter fulländad kurs samt erhålla af föreståndaren

och lärarne utfärdadt afgångsbetyg. I likhet med hvad

förhållandet är vid Kronoborgs institut, stå eleverna under legohjonsstadgan

och kunna ådömas arrest.

För närvarande finnas följande sex jordbruksskolor, af Indika

de flesta äro förlagda å staten tillhöriga boställen:

103

Manliga

elever.

Qvinliga

elever.

Årsanslag.

Söderkulla, Nylands län........

19

—

12,000 mark.

Olava, S:t Michels län _________

18

—

9,600

Leväis, Kuopio län_______________

12

—

9,600 »

Korsholms, Vasa län............

15

—

9,600

Tarvaala, d:o ____________

19

11

12,000

Koivikko, Uleåborgs län ______

8

—

9,600 »

Summa

91

11

62,400 mark.

I de skolor, som hafva minsta statsanslaget,

utgå lönerna

till föreståndaren med

.. 2,400

mark

» underläraren »

.. 1,400

.. 800

»

» verkmästaren »

X)

» tjenstehjon »

__ 1,500

»

Dessa föreståndare erhålla

dessutom

, till förbättring af sina

löneförmåner, af skollägenhetens afkastning hvar och en 6 tunnor

råg, 4 tunnor vårsäd samt 6 tunnor potatis, äfvensom rätt till begagnande

af skolegendomens köksträdgård till husbehof.

Efter att vid de olika jordbruksskolorna äfvensom vid landtbruksinstitutet

Mustiala mejeriundervisning länge meddelats åt qvinno^

blefvo med understöd af statsmedel särskilda mejeriskolor inrättade.

År 1875 beviljade staten åt dessa skolor 12,000 mark om

året, och uppgår deras antal, utom den vid Tarvaala landtbruksskola

befintliga, nu till 13 med ett sammanräknadt årligt statsanslag

af 35,100 mark.

I Petajärvi, Viborgs län, finnes förutom de förenämnda skolorna

en skola för kreatursskötare, hvilken räknar 8 manliga lärjungar

och har 3,950 mark i årligt anslag af staten.

Hela antalet lärjungar, som i Finland mottaga undervisning i

landtbruket och dess olika grenar, är:

Landtbrukselever __________ 26

Mejerielever.......... 3

Landtbrukslärlingar.___________________ 161

Mejerilärlingar _________________________________ 130

Kreatursskötare_________________________________ 8

328.

I årligt anslag för landtbruksläroverk utbetalar staten 191,450

mark, utom hvad som utgår till samma läroverk i extra anslag.

104

Mejeriunder

visning.

Tyskland.

Särskilda för undervisning i mejerihushållning afsedda läroverk

äro af jemförelsevis ungt datum. Behofvet af sådana läroverk

har först under senaste tio år gjort sig gällande företrädesvis

i Danmark, Finland och Tyskland samt nu äfven i Sverige.

Den undervisning i mejerilära, som i Tyskland meddelades vid landtbruksinstituten

Proskau och Poppelsdorf, på förra stället inalles

13 och på det senare 6 dagar om året, gjordes såsom varande

mycket bristfällig till föremål för klander i de tyska mejeritidskrifterna,

och 1876 anlades derföre ett mejeriinstitut vid Raden

i Mecklenburg. Då inträdesfordringarne vid detta institut förutom

föregående mejeripraktik inskränkte sig til! kunskap i

läsning, räkning och skrifning, kunde undervisningen ej sträckas

särdeles långt under de sex månader, som den teoretiska kursen

med daglig undervisning omfattade och hvilken efterföljdes af en

praktisk kurs på 2 å 3 månader vid något större mejeri. Utom

nyssnämnda mejeriskola vid Raden anlades samma år en annan

mera uteslutande praktisk vid Ängeln invid Wesebyhof.

Frågan om särskilda mejeriskolor upptogs till behandling

vid utställningen i Hamburg 1877, och de uttalanden, som der

gjordes, föranledde till anläggande af flera sådana under de närmaste

åren. Förenämnda år inrättades eu mejeriförsöksstation i

förening med mejeriskola vid Weihenstephans landtbruksinstitut.

Kursen, som der var såväl teoretisk och praktisk, varade 3 månader.

Den teoretiska delen omfattade undervisning i husdjursskötsel,

mejerilära, bokföring samt maskiner och byggnader för

mejeriändamål, den praktiska delen omfattade arbeten i laboratorium

och mejeriet. Landtbruksinstitutet vid Proskau följde

1878 det föregående institutets exempel. Samma år inrättade

landtbrukssällskapet i Oldenburg en mejeriskola i Rastede, och

beviljade hannoveranska landtdagen 45,000 mark till eu skola i

Himstedt, afsedd för allmogens döttrar. År 1879 öppnades äfvenledes

en mejeriskola i Dresden med 6 elever.

105

I Danmark hade redan, då landbohniskolen i Köpenhamn Danmark.

började sin verksamhet, der anordnats en undervisning i mejerilära,

men först 1874 anstäldes i ämnet en särskild lärare. Dessförinnan

hade professor Th. Segelcke år 1864 på uppdrag af landhusholdningsselskabet

bragd till stånd praktiska kurser i mejerihushållning

vid åtskilliga mejerier. De vid dessa anstälda praktikanterna

betala eu viss ersättning för kost och husrum samt

deltaga under några månader i mejeriarbetena, och kontrolleras

denna deras verksamhet af professor Segelcke. År 1878 hade på

detta sätt 600 praktikanter inalles utbildats. Till mejerihandteringens

befrämjande har danska riksdagen anslagit 20,000 kronor

om året.

I Finland, meddelades på sätt förut blifvit nämndt under vinland.

lång tid undervisning i mejeriskötsel vid landtbruksläroverken.

På detta sätt kunde dock endast ett fåtal erhålla undervisning. Man

ansåg derföre nödigt, att särskilda mejeriskolor blefvo inrättade.

För detta ändamål uppfördes år 1875 i statsbudgeten ett årligt

anslag af 12,000 mark att utgå under en tid af fem år, och strax

derpå inrättades den ena mejeriskolan efter den andra, de flesta

på privata egendomar af den storlek, att mejeri och boskapsskötsel

der drefvos i sådan skala, att mejeriet kunde hållas i gång

hela året.

Dessa privata mejeriskolor stå under uppsigt af länens landtbrukssällskap.

Sällskapet upprättar genom sin direktion med egendomsegaren

kontrakt om skolan och öfvervakar densamma genom

en inspektör. Egaren är vanligtvis tillika föreståndare för skolan

och uppbär årsanslaget 2,400 mark.

Lärarepersonalen utgöres af en hjelplärare och en mejerska,

hvilka med samtycke af landtbrukssällskapets direktion antagas

af föreståndaren och af honom utan direktionens hörande kunna

afskedas. Hjelpläraren undervisar 2 å 3 timmar om dagen på

lärorummet i bokhålleri, boskapsskötsel och utfodring. Derjemte

leder han de jemförande försök, som göras i mejeriet.

Hvarje skola räknar 8 till 10 lärjungar, som stå under legohjonsstadgan.

Kursen är tvåårig, och vid slutet af hvarje läroår,

som börjar den 1 November, hålles offentlig examen.

Förutom de lägre mejeriskolorna vid Kronoborgs institut och

Tarvaala jordbruksskola funnos år 1882 följande af staten understödda

mejeriskolor:

106

Elever.

Årsanslag.

Mariefors, Nylands län_________

10

4,500 mark,

Gästerby, Åbo län_______________

8

2,400

))

Kumogård, d:o _______________

8

2,400

)>

Haga, Tavastehus län____________

8

2,400

»

Ruovesi, d:o ____________

8

2,400

))

Järvikylä, S:t Michels län______

10

3,000

»

Hovila, d:o ......

<8

2,400

»

Pettosalmi, Kuopio län ______

8

2,400

»

Simananniemi, d:o

6

3,000

))

Koivikko, d:o _________

S

3,000

»

Mattila, Kuopio län ____________

8

2,400

»

Orisberg, Vasa län_______________

8

2,400

»

Martila, Uleåborgs län .........

8

2,400

Summa

106

35,100

mark,

Oaktadt hvad som sålunda för mejeriundervisningen i Finland

åtgjorts, fann man dock, att en eftersträfvad höjning af landets

mejerihandtering ej skulle kunna vinnas, om ej ett högre läroverk

för ändamålet anlades. För den skull tillsattes 1879 en af

fem personer bestående komité, som den 14 April 1380 framkom

med sitt betänkande. Enligt detta skulle det af komiterade föreslagna

mejeriläroverket, som borde förläggas till Mustiala landtbruksinstitut,

omfatta: en högre teoretisk-praktisk kurs, en lägre

företrädesvis praktisk kurs och en försöksstation, hvilken genom

såväl vetenskapliga forskningar, som praktiska rön och experiment

skulle arbeta på mejeriväsendets utveckling. Vid mejeriinstitutet

skulle anställas en mejeriföreståndare, en assistent

och en mejerist, och vid den högre mejeriskolan skulle undervisning''

årligen meddelas åt 10 elever, af hvilka minst 2 kunde

vara qvinliga. Kursen i den högre afdelningen skulle genomgås

på eu tid af 9 månader och i den lägre på 3. Eleverna i

den högre afdelningen skulle dessutom praktisera 3 månader

efter kursens slut vid något större mejeri, innan de kunde erhålla

fullständigt afgångsbetyg. Till mejeriföreståndarens disposition

skulle för försöks anställande vid institutet underhållas 10

kor, och ladugårdens mjölkafkastning skulle levereras till mejeriet,

hvilket skulle sortera under mejeriföreståndaren.

Detta förslag remitterades till Mustiala ''lärarekollegium för

att inhemta dettas utlåtande. Meniugarne inom lärarekollegium

107

voro delade. Flertalet motsatte sig inrättandet af ett särskild^

från landtbruksinstitutet skild! mejeriläroverk, hvarföre de föreslogo

de förändringar i institutets stadgar, som voro behöfliga

för att vid institutet skapa en mejeriafdelning jemte förut befintliga

landtbruksafdelning, hvarjemte de föreslogo en utsträckning

af försöksstationens verksamhet äfven till andra än mejeriundersökningar.

Mindretalet var emot upprättandet af någon försöksstation

och ville ålägga mejeriföreståndaren närmaste tillsynen

ej blott öfver mejeriet, utan äfven öfver ladugården och svinskötseln.

Kursen i såväl högre som lägre afdelningen föreslogs

till ett år.

Förutom nämnda yttrande af lärarekollegium vid Mustiala

landtbruksinstitut infordrade senaten dylika af professor L. Mechelin

och af godsegaren A. W. Wahren. Den förre, som i det hela

gillade komiténs förslag om inrättandet af en sjelfständig högre

mejeriskola, ville derifrån skilja den föreslagna lägre kursen och

fann det betänkligt att såsom lärarekollegiets mindretal förordat

öfverlemna hela vården om institutets ladugård åt mejeriföreståndaren,

hvilkens lärareverksamhet derigenom skulle komma att blifva

lidande. Den senare ansåg deremot, att komitén genom att vilja

skapa ett fristående mejeriinstitut skjutit öfver målet och trodde,

att två sjelfständiga läroverk på samma plats skulle komma att

utgöra en källa för aldrig upphörande obehag. Han var derföre

mera benägen att sluta sig till det af lärarekollegiets mindretal

framstälda förslag, ehuru han äfven beträffande detta hyste flera

afvikande meningar, såsom exempelvis att ej vilja hafva någon

lägre afdelning vid mejeriskolan.

De slutligen utfärdade stadgarne för Mustiala landtbruksinstitut

af den 20 Maj 1881 upptogo det af lärarekollegiets flertal förordade

förslaget om två jemnsides gående kurser, den ena omfattande

landthushållning, den andra mejerihandtering. Den förra

skulle upptaga en tid af två, den senare en kurs af endast ett år.

Den första mejerikursen tog vid Mustiala sin början den 1 November

1881.

Ehuru man, hvad Sverige beträffar, redan vid det 3:dje allmänna

landtbruksmötet i Norrköping 1848 uttalade den åsigt, att

landtbruksinstituten skulle »aldrig uppfylla sin bestämmelse», om

vid dem icke lemnades undervisning i mjölkhushållningens detaljer,

dröjde det dock tio år, innan Riksdagen 1858 beviljade 6,000

kronor årligen till inrättandet af två lägre mejeriskolor, hvilka

Sverige.

108

begge öppnades år 1859 vid Ultima och Bergqvara. År 1863 anvisades

ytterligare 3,000 kronor årligen till stipendier för elever

vid privata mejerier.

Efter landtbruksutställningen i Hamburg 1877 blef frågan om

inrättandet af en högre mejeriskola äfven bär i landet uppmärksammad,

och den 24 September samma år inkom Malmöhus läns

hushållningssällskap med skrifvelse till Kongl. Maj:t, hvari begärdes

till uppförande af nödiga byggnader för en högre mejeriskola

vid Alnarp ett anslag för eu gång af 24,575 kronor och sedermera

i årligt anslag 7,000 kronor. Häröfver infordrades den 29 November

1877 yttrande af styrelserna såväl för Ultuna som för

Alnarps landtbruksinstitut. Den förra styrelsen förklarade sig i

svar af den 15 December 1877 i stånd, att utan synnerligt stora

kostnader anordna en sådan högre undervisning vid Ultuna. Styrelsen

för Alnarps landtbruksinstitut fasthöll deremot i sitt svar

af den 12 Mars 1878 hvad Malmöhus läns hushållningssällskap

hade föreslagit. Kongl. Maj:t ansåg sig dock för tillfället

ej kunna tillstyrka detta för Alnarps landtbruksinstitut begärda

anslag.

I skrifvelse af den 27 September 1880 förnyade Malmöhus läns

hushållningssällskap sin hos Kongl. Maj:t gjorda anhållan om anslag

till inrättandet af en högre mejeriskola vid Alnarp. Efter

att man påvisat mejerihandteringens vigt och betydelse för landet,

större nu än någonsin, framhölls, att dess befrämjande ej

kunde ske på annat sätt än att inrätta en högre mejeriskola. Till

denna skola borde tillträde lemnas åt såväl manliga som qvinliga

elever. För inträde borde af manlig elev fordras att hafva med

goda vitsord genomgått ett landtbruksläroverk eller ock på annat

sätt tillegnat sig goda kunskaper i landthushållning. Tvenne kurser

skulle genomgås hvarje år och hvardera kursen för 6 elever omfatta

en tid af 6 månader i följande undervisningsämnen: mjölkens

natur och beskaffenhet, smör- och osttillverkningen i hela dess omfång,

mjölkboskapens vård och utfodring, förande af mejerijournaler,

profmjölkning, kreatursvägningar m. m. Undervisningen borde

understödjas genom för densamma lämpade praktiska öfningar.

Till att bestrida undervisningen ansågos två lärare beböfliga, Förste

läraren skulle tillika vara skolans föreståndare och i lön förutom

fria husrum åtnjuta 4,000 kronor. Den andre läraren skulle

vid undervisningen biträda den förre och utföra alla de analyser,

som vid skolan i större mängd förekomma. Hans lön föreslogs

109

till 1,500 kronor, och i laborationskostnader upptogs ett lika stort

belopp. Härtill kom med 500 kronor aflöningen till hälften åt en

mejerist, som af institutets medel skulle erhålla den andra halfparten

af sin lön. Tillsammans skulle alltså de årliga omkost.

naderna för den högre mejeriskolan uppgå till 7,500 kronor. Dessutom

behöfdes en gång för alla ett anslag af 24,575 kronor till lokal

och 4,000 kronor till en 4 hästars ångmaskin. Det förslag, som

af Malmöhus läns hushållningssällskap sålunda biifvit framstäldt,

tillstyrktes af landtbruksakademien i dess memorial af den 12

November 1880.

År 1881 upptogs frågan ånyo vid 15:de allmänna svenska

landtbruksmötet, och mötet beslöt att till Kongl. Maj:t ingå med

begäran, att mejeriundervisningen måtte på lämpligt sätt anordnas

efter nutidens fordringar. I den med anledning af detta beslut

afgilna skrifvelsen af den 20 September 1881 åberopas och

tillstyrkes förenämnda förslag af Malmöhus läns hushållningssällskap.

Dessförinnan hade dock landtbruksakademien i skrifvelse

af den 16 September föreslagit, att en summa af 10,000 kronor

ärligen måtte anvisas till anställning af lärare i mejerihushållningen

samt fullständigt ordnande af denna undervisning vid rikets

båda landtbruksinstitut, hvilket förslag i skrifvelse af den 18 November

samma år närmare utvecklades på så sätt, att det deri

föreslogs utgå:

till aflöning åt en lärare vid hvarje institut i

mejerihushållning 4,000, eller för båda instituten-------------------------------------------------------

8,000.

till försök och undervisningsmateriel 1,000 kronor,

eller för båda instituten________________________ 2,000.

Tillsammans kronor 10,000.

Detta landtbruksakademiens förslag gillades af Kongl. Maj:t,

som derom framstälde proposition till 1882 års Riksdag, hvilken

biföll det begärda anslaget. Sedan såväl Ultuna som Alnarps landtbruksinstituts

styrelser ingifvit yttranden i ämnet, afgaf landtbruksakademiens

förvaltningskomité den 19 Januari 1883 förslagtill

ordnande af mejeriundervisningen vid landtbruksinstituten, af

hvilket förslag komiterade sattes i tillfälle att taga del och som

af dessa tills vidare tillstyrktes i skrifvelse af den 10 Mars

samma år.

no

Den högre mejeriundervisningen tog sin början vid begge

landtbruksinstituten hösten 1883. Samtidigt härmed nedlades den

vid Ultima sedan 1859 befintliga lägre mejeriskolan, och det till

denna skola årligen utgående anslag öfverflyttades till stipendier

för elever vid privata mejerier.

in

SVERIGE.

I det föregående har redan blifvit antydt, att i medlet af förra

århundradet lärostolar i ekonomi här i landet upprättades vid universiteten

i Upsala och Lund.

Sedan genom Kong!, brefven af den 26 Februari och den 18

Maj 1740 blifvit bestämdt, att den ene af professorerna inom juridiska

fakulteten vid Upsala universitet skulle afhandla »fundamenta

till Riksens Oeconomie, Commerce- och Manufaktur-författningar»,

utnämndes den 16 September 1741 Anders Berch till jurisprudentire

oeconomiae et commerciorum professor. Sex år senare

utgaf han sin »Inledning till allmänna hushållningen, innefattande

Politie, Oeconomie och Kameralvetenskaperna», hvilken skrift öfversattes

på tyska 1763. För att icke blott teoretiskt utan äfven

praktiskt bibringa insigter och väcka håg för allt, som hörde

till hans ämne, uppgjorde Berch vidare plan till ett »Theatrum

Oeconomico-Mechanicum», hvarest skulle finnas modeller till alla

i landtbruket och slöjderna förekommande maskiner jemte prof

på råämnen och deraf förädlade produkter. En del af de modeller,

hvilka som en följd häraf blefvo samlade, finnes numera vid Ultima

landtbruksinstitut.

Fn andra praktisk lärostol inrättades inom filosofiska fakulteten

vid Upsala universitet, då bruksegaren E. Eriksson Borgström

år 1759 skänkte ett belopp af 100,000 daler kopparmynt til! en

oeconomire practicse professo derstädes. Den 3 September 1759

utnämnde Kong!. Maj:t J. Andersson Låstbom till professor i ämnet.

1762 gaf förenämnde Borgström ytterligare 30,000 daler kopparmynt

till en adjunktur i ämnet och 1769 slutligen 23,120 daler

samma mynt till inköp af boställe åt professorn. Enligt de närmare

bestämmelserna för denna professur skulle undervisningstiden

i den praktiska ekonomien omfatta kurser på 3 år hvardera.

Under första året skulle djurkännedom afhandlas, såväl med afseende

på de tama djurens skötsel som jagt på de vilda, fågelfänge

och fiske; under det andra växterna och under det tredje den oor

-

Lärostolar

i ekonomi.

112

Östad.

ganiska naturen, jord, stenarter, jordens brukning och gödsling

m. ed. Professorn borde dessutom i närheten af Upsala praktiskt

vägleda de studerande i trädplantering och jordförbättring.

Den ekonomiska professionen i Lund kom till stånd genom

det Kongl. brefvet af den 9 November 1750. Förste innehafvaren

af denna lärostol var J. H. Burmeister, hvilken i sina föreläsningar

bland annat afhandlade »rem rusticam et agriculturam». Hans

efterträdare blef för ett par år C. B. Trozelius. Professionen upphäfdes

1786, och ekonomien öfvertogs då som föreläsningsämne af

professorn i naturalhistoria. Då denna senare profession 1812

delades i tvenne, bestämdes, att den praktiska ekonomien jemte

botaniken skulle utgöra läroämne för den ena af dessa professurer,

ehuru förstnämnda ämne ej skulle göras till föremål för examen,

»enär afsigten med denna lärostol mera varit att bereda

idkarne af laudthushållningen tillfälle till undervisning, än att

förpligtiga studerande ynglingar att i detta ämne inhemta insigter».

Det första försöket att åvägabringa en mera uteslutande praktisk

undervisning i landtbruk gjordes af direktör Nicolaus Sahlgren,

då han den 10 Juli 1774 donerade Östads säteri invid

Alingsås till inrättande derstädes af en uppfostringsanstalt för

fattiga barn. I det af honom upprättade donationsbrefvet heter det:

»Som afseende! med inrättningen är att rädda fattiga föräldrars

barn ifrån elände och undergång, samt genom tjenlig uppfostran

göra dem till trogna arbetare vid jordbruket, så böra dessa barn

icke uppfödas i lättja och maklighet, utan så i föda som kläder

tarfveligen underhållas och ifrån barnaåren vänjas till flit och arbetsamhet,

alltid sysselsättas med sådana öfningar, slöjder och

arbeten, som göra dem skickliga att sjelfva lägga hand vid landtbruket

och dermed förknippade sysslor, såsom förnämsta afsigten

med denna inrättning. Utom det vanliga handarbetet vid åkerbruket,

boskapsskötseln in. m. böra de äfven öfvas uti plantering

af sådana träd, örter och jordfrukter, som tjena till besparing af

spanmål och sofvel, hvilka här i landet mer än annorstädes och

utom behof tillgripas.» Barnen, såväl gossar som flickor, äro för närvarande

inlogerade hos brukare under gården och erhålla undervisning

vid afn. v. föreståndaren, direktör Hj. Kylberg, i senare tid

inrättade skolor vid hufvudgården. Dessa skolor äro fortsättningsskolan,

hushållsskolan för flickor och landtbruksskolan för gossar.

Gossarne flyttas till hufvudgården efter konfirmationen och få derefter

genomgå en två- å treårig kurs i landtbruk.

113

I den år 1825 tillsatta stora läroverkskomitén väckte presidenten

Aug. v. Hartmansdorff fråga om specialundervisning i

landtbruk, och 1828 väckte grefve Nils Barck hos ridderskapet

och adeln motion om inrättandet af en landtbruksskola för riket

efter mönster af Möglin i Tyskland.

I den ifrågasatta skolan skulle meddelas praktisk undervisning

i

»jordens behandling i förening med kemi;

växtkännedom;

kreaturens skötsel och raser jemte de mångfaldiga insigter,

som härom liksom sjelfmant komma att utvecklas.»

Medel till bekostandet af denna skola föreslog han skulle erhållas

genom höjning i brun vinsskatten.

Denna motion afstyrktes af allmänna besvärs- och ekonomieutskottet

i dess betänkande den 1 Oktober 1829 såsom ledande

till alltför betydande kostnader, äfvensom derföre, att »den vid

hufvudstaden redan befintliga experimentalfarmen (landtbruksakademiens

experimentalfält) ej syntes vara af beskaffenhet att

kunna lemna några för landthushållningen i hela sin omfattning

användbara och nöjaktiga resultat». Utskottet föreslog i stället:

»att Kongl. Maj:t täcktes efter eget nådigt godtfinnande besluta

om de verkställighetsåtgärder, hvilka Kongl. Maj:t kan för ifrågavarande

undervisningsanstalters ändamålsenliga ordnande i nåder

pröfva nödiga», och ville utskottet företrädesvis fästa uppmärksamheten

»vid Skaraborgs län, der åkerbruket i allmänhet ligger i

linda». Till närmare förtydligande yttrade utskottet vidare vid

återremiss från ridderskapet och adeln samt bondeståndet, att

det hade afsett eu undervisningsanstalt, »der jordbrukets hufvudregler

praktiskt finge inhemtas».

Medel till inrättandet af den föreslagna skolan beviljades ej,

och frågan föranledde icke till någon riksdagens skrifvelse.

För att erhålla ett svar på frågan, huru undervisningen i landtbruk

bäst borde ordnas, uppstälde landtbruksakademien som

prisämne: »Plan för anläggandet af ett landtbruksinstitut». Det af

Kongl. sekreteraren J. Th. Nathhorst derå lemnade svar belönades

1832 af akademien med dess andra guldpenning. De grundsatser,

som åt författaren till den prisbelönade skriften uppstäldes,

voro:

»Do. Vigtigare är ynglingens bildning som menniska — den

moraliska delen — än hans bildning som landtman; men äfven om

8

1828 års

riksdag.

Nathhorsts

undervisning

splan.

114

1834 ant

Riksdag.

så icke vore, skulle den förra dock vara nödvändig för den senares

skull;

2:o. Af landtmannabildningen är den praktiska delen den

vigtigaste, och dess studium bör hafva företrädet framför teoriens,

äfvensom den egentligen landtbruksvetenskapen framför

hjelp vetenskapen;

3:o. Det egentliga landtmannayrket är vigtigare än binäringarne,

och undervisningen i dem får ej ske på bekostnad af undervisningen

i det förra.»

Med afseende på de begge första grundsatserna ansåg författaren,

att ett blifvande landtbruksinstitut borde »söka utveckla

de egenskaper, som företrädesvis äro önskvärda för landtmannen,

hvaribland kärleken för det yrke, åt hvilket han egnat sig är en

af de förnämsta», och »göra det praktiska landtbruket och den

egentliga landtbruksvetenskapen till hufvudsak och först i andra

rummet bemöda sig om teoriernas och hjelpvetenskapernas relativt

fullständiga meddelande.»

I öfrigt framhölls, att landtbruksinstitutets lokal borde vara

på landet; ett landtbruksinstitut i Stockholm måste ovilkorlig!

misslyckas, emedan blotta namnet vore en contradictio in adjecto.

Lärokursen borde bestämmas till ett år och undervisningen meddelas

af tre lärare åt två skilda klasser af lärjungar: den ena med

ett högre, den andra med ett lägre mått af teoretisk utbildning.

Den teoretiska undervisningen borde meddelas i hvarje klass tre

timmar om dagen och ställas i förening med praktiska öfningar.

Utgifterna för lärare och undervisningsmateriel beräknades till

7,500 kronor.

I ett samtida yttrande i landtbruksakademiens vetenskapsafdelning

utvecklade Nathhorst sina äsigter vidare. Sålunda borde

egendomen göras till ett normalfält eller ett modellhemman; institutet,

anläggas i närheten af en större stad och afseende fästas

vid landtbruksteknologien, som för den unge landtmannen är likaså

vigtig som sjelfva landtbruket.

Vid 1834 års Riksdag väcktes flera motioner för åstadkommande

af undervisning i landtbruk. Landshöfdingen i Skaraborgs

län, friherre C. Gyllenhaal, begärde hos ridderskapet och adeln

ett anslag af 7,550 kronor till understöd af ett föregående är af

Edvard Nonnen anlagdt landtbruksinstitut vid Degeberg. Motionen

åtföljdes af en af Nonnen författad skrift, hvari redogjordes för

vigten och behöfligheten af undervisningsanstalter för landtbruket,

115

och beräknades i denna skrift kostnaderna för ett landtbruksinstitut,

som följer:

Aflöning till lärare:

1 förste lärare_________________________________________ \ goo.

1 veterinär- d:o_____________________________________________ 500.

1 praktisk d:o______________________________________ 750.

1 biträde åt den praktiske läraren__________________ 250.

1 extra lärare i skogshushållning och trädgårdsskötsel---------------------------------------------------

450. 3750

Böcker och samlingar_________________________________ _ 500

Till underhåll af:

4 frielever å 450 ___________________________________ \ goo.

10 frilärlingar å 150..__________________________________ 1*500, 3 300.

Summa kronor 7,550.

Med ett statsanslag, uppgående till detta belopp, ansåg Nonnen,

att vid Degeberg skulle kunna beredas plats åt 30 lärjungar,

hälften elever och hälften lärlingar. Detta ansågs böra vara tillräckligt

för Sverige, då vid Möglin endast undervisades 12—20

lärjungar.

I borgareståndet väckte vidare brukspratron J. H. Wsern

motion om inrättande af trenne landtbruksskolor i riket, för hvilket

ändamål han begärde ett anslag af 30,000 kronor att med en

tredjedel utgå till hvarje skola. Skolorna önskade han förlagda,

en i Skåne, en i Vestergötland och en i Dalarne eller Gestrikland!

Slutligen väckte herr And. Danielsson från Elfsborgs län i bondeståndet

motion om medels beviljande för att bland allmogens

söner mellan 18 och 20 år utvälja en i hvarje län, åt hvilka skulle

gifvas hvar och en 300 kronor för att medelst detta bidrag sätta

dem i tillfälle att genomgå Degebergs landtbruksinstitut.

Efter behandling af dessa motioner föreslog statsutskottet i

sitt betänkande af den 3 Maj 1834, att statsverkets utgifter för

ofvan angifna ändamål till en början måtte inskränkas till ett

ärligt anslag af 7,500 kronor åt Degebergs landtbruksinstitut.

Detta statsutskottets förslag godkändes af alla stånden utom

bondeståndet, der det rönte ett nästan enhälligt motstånd. Man

ansåg i detta .stånd, att upprättandet af läroverk för landtbruk

vore alldeles öfverflödigt, och hade för öfrigt många anmärkningar

116

1840 års

Riksdag.

att gorå mot det sätt, hvarpå jordbruket vid Degeberg bedrefs,

såsom »att diken inrättas under jord och beläggas med småsten»

samt »att ett helt gärde blifvit besådt, endast för att deraf få rosor»

(raps och klöfver).

Vid 1840 års Riksdag visade sig, att intresset för landtbruks

undervisningen både stegrats i en mycket bög grad; ty utom de

ökade anslag för detta ändamål, som regeringen begärde, gjorde

flera enskilda motionärer yrkanden i samma riktning.

1 Kong!. Maj:ts proposition begärdes, dels att de till Degeberg

förut utgående 7,500 kronor skulle fortfarande beviljas, dels

att derutöfver 22,500 kronor mätte anslås att användas såväl till

ytterligare understöd åt Degeberg, som till inrättandet af likartade

läroanstalter i andra delar af riket.

Herr L. H. Gyllenhaal hos ridderskapet och adeln och berr

C. G. Rydiu i borgareståndet väckte begge motioner om förböjdt

anslag till Degeberg och den förre dessutom om beviljande åt

Nonnen af ett under 10 år räntefritt byggnadslån å 15,000 kronor.

Såsom motiv för det förhöjda årsanslaget angafs, att kostnaderna

för institutet vid Degeberg uppgingo till:

Aflöning för lärarne ______ 11,850.

Undervisningsmateriel ____________________________________ 825.

2 frielever___________ 900.

24 rättarelärlingar ------- 2,400.

Summa kronor 15,975.

På grund häraf begärdes denna summa, deri inbegripet förut

beviljade anslag af 7,500 kronor.

Landsböfdingen i Upsala län, friherre R. F. v. Krsemer, väckte

förslag om inrättande af ett landtbruksinstitut vid Ultnna kungsladugård,

när arrendetiden år 1848 utginge, och att för detta ändamål

fem års arrende, som enligt kontrakt af den 5 No v. 1817

årligen skulle utgå med 602 t:r 25 */4 kpr, hälften råg och hälften

korn, finge från och med året 1841 af Upsala läns hushållningssällskap

uppbäras, för att af dessa arrendemedel bilda eu grundfond

till det föreslagna institutet. Eu med denna motion likartad

väcktes samtidigt i bondeståndet af berr And. Larsson från

Upsala län.

Grefve G. E. Frölich bos ridderskapet och adeln samt berr

P. E. Winge i borgareståndet väckte begge motioner om ett årligt

anslag af 7,500 kronor till upprättande af ett landtbruksinstitut

i Södermanland. Till stöd för sin motion anförde den förre

117

tillvaron af den af kommerserådet J. A. Weländer år 1804 stiftade

fond, som efter att ursprungligen hafva utgjort 41,250 kronor, nu

uppgick till ett belopp af 52,500 kronor och hvilken fond var ansedd

dels till inrättande i Björnlunda socken af en barnuppfostrings-

och undervisningsanstalt, dels till befrämjande af handaslöjden

i allmänhet hos allmogens barn i Södermanlands län.

Herr G. von Rosen begärde 4,500 kronor om året att under

fem år utgå till inrättande af ett landtbruksinstitut vid Orup i

Malmöhus län. Ombud för de båda skånska hushållningssällskapen

hade nämligen den 12 September 1838 sammanträdt i Hörby,

och konstituerade de vid detta tillfälle den skånska hushållsföreningen,

hufvudsakligen i ändamål att åstadkomma ett landtbruksinstitut

för Skåne. I och för upprättandet af ett sådant inköpte

nämnda förening den 27 April 1839 fräiseegendomen Orup för eu

summa af två tunnor guld. Skolan öppnades derstädes året derefter

eller den 26 April 1840.

Med stöd af landshöfdiugeembetenas i Kronobergs, Jönköpings

och Kalmar län till Kongl. Maj:t gjorda framställning om inrättande

af ett landtbruksinstitut i Småland, likt det vid Degeberg,

väckte herr A. Ribbing motion om anslag till ett sådant, under

åberopande af landtbruksakademiens memorial af den 29 Juni

1839, i hvilket kostnaderna för ett sådant institut beräknades,

som följer:

I årligt anslag:

Lön åt föreståndaren_________ 3,000

2 förste lärare, lön å 1,500, kost ä 300 ------------ 3,600

1 veterinär, 5 månaders lön 375, kost 150--------- 525

1 underlärare, lön 750, kost 300 --------------------- 1,050

1 lärare i det praktiska, lön 1,200, kost 300------ 1,500

1 snickare______________________________________________________ 300

1 smed _________________________________________________________ 300

6 frielever, rum, säng, ljus å 100_____________________ 600

24 frilärlingar, rum och kost ä 100__________________ 2,400

Rum för 6 lärare----------- 600

Summa kronor 13,875.

I anslag för en gång:

Inköp af egendom, förslagsvis________________________ 150,000

Särskilda byggnader________________________________________ 7,500

Bibliotek och samlingar_________________________-....... 1,500

Summa kronor 159,000.

118

1844 års

Riksdag.

Efter behandling af dessa många anslagsfrågor föreslog statsutskottet:

att

utom de till Degeberg förut beviljade 7,500 kronor skulle utgå

ytterligare ett lika stort belopp mot vilkor, att vid institutet

lemnades plats åt 3 frielever och 24 rättarelärlingar;

att intet anslag skulle utgå till något annat landtbruksinstitut;

att ett årligt anslag af 7,500 kronor intill nästa Riksdag skulle

uppföras, att af Kong!. Maj:t disponeras med 1,500 kronor till

hvar och en af sådana lägre landtbruksskolor, hvilka visa sig

hafva ett kapital af minst 30,000 kronor i penningar eller

egendom.

Dessa anslagsfordringar mötte motstånd i riksstånden, och af

27 talare i bondeståndet ville endast en bibehålla det då utgående

anslaget till Degeberg. I presteståndet upplystes, att sedan institutets

öppnande vid Degeberg hade derstädes meddelats undervisning

åt BO elever af den högre kursen och åt 60 lärlingar af

den lägre. Af dessa hade 63 af de förra och 43 af de senare

redan utgått. Frågan återremitterades till utskottet, och i sitt förnyade

utlåtande afstyrkte detta ytterligare anslag till Degeberg.

Denna utgång berodde derpå, att bondeståndets ledamöter vid det

fåtaligt besökta utskottssammanträdet genom mangrann tillstädesvaro

dikterade beslutet. Riksdagen beslöt dock vid frågornas

slutbehandling att bevilja följande anslag:

till Degeberg 15,000 kronor om året, föregående anslag deri inbegripet;

till

Ultuna från och med år 1841 det från denna gård utgående

arrendet, motsvarande ungefär 6,000 kronor ärligen;

till landtbruksskolor 7,500 kronor om året, att utgå på sätt statsutskottet

föreslagit.

I följd af detta Riksdagens sistnämnda beslut öppnades, oafsedt

den redan befintliga landtbruksskolan vid Orup i Malmöhus län,

följande nya, nämligen: vid Väderbrunn i Södermanland år 1841,

vid Bjädesjöholm i Jönköpings län och Sjögestad i Östergötland

1842 samt vid Hägervallen i Vestmanland 1843.

Vid 1844 års Riksdag- väcktes flera motioner om ökade anslagtill

landtbruksskolorna, nämligen:

af herrar C. J. Hallenborg och C. Andersson från Malmöhus län,

hvilka begge begärde ökadt anslag till Orups landtbruksskola;

af herr H. W. Vält von Steyern, som föreslog att anslaget till

Sjögestads landtbruksskola skulle höjas till 4,500 kronor;

119

af herr M. 8. von Hohenhausen, som ville hafva 3,000 kronor till en

landtbruksskola på Gotland, utan att för bekommande af detta

anslag skulle ställas högre fordringar på den egendom, vid hvilken

skolan skulle förläggas, än att den vore värd 15,000 kronor;

detta emedan egendomsvärdet på Gotland vore mycket lägre

än i riket för öfrigt;

af herrar C. G. Bergenstråle och S. Samuelsson från Östergötland,

som hemstälde, att anslaget till landtbruksskolorna måtte höjas

till 3,000 kronor för hvarje skola;

af friherre A. C. Rank, som föreslog inrättandet åt 6 nya landtbruksskolor

med ett årligt anslag åt 3,000 kr. till hvarje.

Efter behandling af dessa motioner föreslog statsutskottet:

att 15,000 kronor i årsanslag till Degeberg skulle fortfarande utgå;

att detsamma skulle blifva fallet med de 7,500 kronor, som voro

anslagna till de befintliga landtbruksskolorna;

att 7,500 kronor skulle gifvas i årligt anslag till inrättandet af

ytterligare 5 nya landtbruksskolor med 1,500 till hvarje. En

af den skulle anläggas på Gotland, och kunde dertill få användas

en egendom af mindre värde än 30,000 kronor.

Under diskussionen öfver detta utskottets förslag anmärktes i

presteständet, att lika mycket som man måste beklaga saknaden

af all verklig kontroll öfver landtbruksläroverken, lika mycket

måste man ogilla, att allt organiskt samband skolorna emellan

fattades. Ett sådant kunde först uppstå, sedan staten erhållit ett

fullständigt organiseradt landtbruksinstitut, hvarifrån lärare kunna

utgå. I bondeståndet klandrade man i kraftiga ordalag landtbruksskolorna

och ansåg dem mer eller mindre obehöfliga. Härifrån

utgjorde dock representanterna tran Skane undantag, emedan

de hade sig bekant det fördelaktiga inflytande, som skolan

vid Orup utöfvat. Det af statsutskottet föreslagna blef af Riksdagen

bifallet.

År 1847 hölls det 2:dra allmänna landtbruksmötet i Stockholm.

Den första af de till diskussion vid detta möte framstälda

frågorna hade följande lydelse:

»Hvilka medel kan man, på grund af den erfarenhet, som de

i Sverige för närvarande inrättade landtbruksinstitut och rättaieskolor

lemnat, anse vara de mest tjenliga för dessa läroinrättningars

utbildande till allt högre fullkomlighet och deraf följande

2''.dra landtbrxiksmötet.

120

1847—48

årens

Riksdag.

kraftigare inverkan på landtbrukets fortgående utveckling och förbättring?»

Under

den diskussion, hvartill denna fråga gaf anledning,

framhölls, att läroverken borde ega tillfälle till fri utveckling och

att ett större antal lärjungar ej borde mottagas, än att lärarne

väl medhunne deras undervisning. Lärotiden ansågs för lärlingar

böra vara 2 år och dessas ålder några och 20 år. Stor vigt lades

på dugliga lärare, och statsanslaget ansågs böra vara 3,000 kronor

om året för hvarje skola. Äfven uttalades den åsigtén, att

instituten och rättareskolorna borde åtskiljas. Rörande landtbruksläroverkens

benämnande ansågo några, att de rättast borde

kallas högre och lägre. Namnet rättareskolor ansågs i synnerhet

olämpligt; hellre skulle man då kunna kalla dessa skolor fördrängsskolor.

Mest passande ansåg man dock vara att benämna

dem lägre landtbruksskolor.

Resultatet af öfverläggningen sammanfattades i följande resolutioner:

»att

såväl högre, som lägre landtbruksskolor, eller, såsom man

hittills kallat dem, såväl landtbruksinstitut som rättareskolor

voro af väsentlig vigt för svenska landtbrukets fortgående utveckling,

»

»att för dessa läroinrättningar borde bestås större anslag, så

att vid de lägre skolorna undervisningen kunde meddelas hufvudsakligen

utan betalning och de högre skolorna förses med ett tillräckligt

antal nöjaktigt aflönade lärare;»

»att undervisningen vid de högre och lägre landtbruksskolorna

icke borde sammanblandas, utan hvardera klassens elever endast

mottagas vid de mot deras bildning svarande läroinrättningarne;»

och

»att, ehuru det vore önskligt att en lägre landtbruksskola

kunde inrättas i hvarje län, det dock vore bättre, att — i fäll

nödiga anslag såväl till de redan bildade, som till de nya ej kunde

erhållas — några få, så väl understödda, att de kunde svara mot

det med dem afsedda ändamålet, funnes, än att flere med otillräckliga

statsanslag inrättades.»

Vid 1847—48 årens Riksdag, vid hvilken i Kong!. Maj:ts proposition,

hvad beträffar förut beviljade anslag, endast begärdes

att de fortfarande skulle utgå, hemstälde statsutskottet:

121

att till Ultima skulle fortfarande utgå ett årsanslag af 6,000 kronor,

äfven sedan institutet öfvertagit kungsladugården, från

hvilken något arrende då ej vidare kunde inflyta;*

att till Degeberg skulle fortfarande utgå 15,000 kronor om året;

att till 9 lägre landtbruksskolor skulle fortfarande utgå 13,500 kronor

om året, med 1,500 till hvarje; och

att till inrättande åt ytterligare en landtbruksskola skulle anslås

1,500 kronor om året.

Vid diskussionen öfver detta statsutskottets betänkande yrkade

grefve B. von Plåten hos ridderskapet och adeln, att anslaget till

de lägre landtbruksskolorna måtte höjas till 3,000 kronor, mot

vilkor att bidrag äfven skulle lemnas af länen, enär det visat sig,

att man åsidosatt föreskriften om, att 30,000 kronor skulle användas

till inköp af egendom. Ej heller var man der böjd för att

lärlingarne skulle betala någon afgift, hvilken likväl stundom uttagits

med ända till 50 kronor om året. I presteståndet yrkades,

att anslaget till Sjögestads landtbruksskola skulle höjas, enär den

blifvit skött på ett utmärkt sätt och för öfrigt gjort sig särdeles

förtjent genom tillverkning af förbättrad landtbruksredskap. I

bondeståndet deremot ville man neka anslag till Ultima, emedan

man ansåg att för detta läroverk borde vara tillräckligt sörjdt,

då det åt sig fått kostnadsfritt upplåten en af statens bästa egendomar.

Anslaget till Degeberg ville man nedsätta till hälften,

emedan man ansåg, att detta institut nu borde vara i tillfälle att

bära sig sjelf!. Häremot gjordes dock invändningar af dem, som

om institutet och dess verksamhet förvärfvat sig bättre insigter,

derigenom att de hade haft söner såsom lärjungar vid detsamma.

Emot att anslaget till de lägre landtbruksskolorna skulle till fullo

* Under åren 1841 till och med 1848 hade arrendet jemte räntor

sammanlagdt uppgått till 56,166: 20 kronor, och hade man beräknat, att

staten för Ultuna skulle komma att blifva:

Inkomster:

603 t:r spanmål_________________________________________________ 6,030.

Årsanslag--------------------------------------------------------- 6,000.

12 elevavgifter å 400____________________________________________ 4,800.

18 lärlings- d:o å 75__________________________________________ 1,350.

Summa kronor 18,180.

Utgifter :

Till lärares aflöning, reparationer och skatter............. 5,805.

Till elevers och lärlingars underhåll___________________... 12,375.

Summa kronor 18,180.

1

122

Landtbruks

skolor,

1840-talet.

utgå hade man ej något att anmärka, eftersom detta anslag vore

till nytta för de mindre bemedlade.

Efter det att frågan om anslagen till landtbruksläroverken

blifvit till statsutskottet återremitterad, beslöt Riksdagen att

bevilja:

6.000 kronor årligen till Ultima, mot det att sex elever och sex

lärlingar derstädes blefve kostnadsfritt underhållna;

15.000 kronor att fortfarande årligen utgå till Degeberg;

13.500 kronor årligen till 9 redan befintliga landtbruksskolor;

1.500 kronor årligen till upprättandet af ytterligare en sådan;

ett tillfälligt anslag till landtbruksskolan vid Sjögestad, att af

gjorda besparingar på de förut beviljade anslagen utgå.

Af de fem nya landtbruksskolor, för hvilka 1844 års Riksdag

beviljat ett anslag af 7,500 kronor, kornmo under de närmast följande

åren endast fyra till stånd, nämligen: 1846 Bo i Kalmar

län och 1847 Stenstugu på Gotland, Trefors i Vermiand och Sjöby

i Kronobergs län. Sistnämnda skola fortgick dock endast till

1849, då den på denna plats upphörde, för att 1851 åter öppnas

vid Torp.

Den 12 Januari 1849 gaf Kong!. Maj:t i uppdrag åt landtbruksakademiens

förvaltningskomité att hafva öfverinseende öfver

landtbruksläroverken i riket. I den af komitén sistnämnda år utgifna

första berättelsen finnes omförmäldt, att till denna tid följande

skolor varit besökta af nedanstående antal lärlingar, nämligen:

Bjädesjöholm _________________________-___________ 61

Väderbrunn...._____________________________________ 62

Hägervallen, som 1846 flyttades till Julpa, 50

Bo_____________________________________________________ 19.

Vidare finner man, att svårighet mötte att fä lärlingar till

Stenstugu. Samma år berättelsen afgafs hade nämligen ingen

sökande anmält sig till de vid skolan lediga lärlingsplatserna.

Hushållningssällskapet hade derföre sett sig föranlåtet att anslå

25 kronor om året till hvarje lärling i beklädnadspenningar, och

endast på detta sätt hade det lyckats att fä lärlingeantalet fyldt.

Vid Trefors landtbruksskola, som öppnades den 24 April 1847

med 8 lärlingar, hade man bestämt en afgift åt'' 100 kronor, hvilket

hade till följd, att år 1848, då ett antal af ytterligare 8 lärlingar

skulle antagas, endast 2 sökande anmälde sig. I följd deraf

måste skolan i slutet på sistnämnda år nedläggas till den 24 April

1849, då man mot en till 20 kronor nedsatt afgift erhöll 16 lär

-

123

lingar. Skolan flyttades 1851 till Gårdsjö, hvarest den sedan dess

fortvara.

Vid Orups landtbruksskola hade kursen i följd af bristande utrymme

blifvit bestämd till 1 */, år.

Vid Sjögestads landtbruksskola hade anordnats en särskild undervisningskurs

för landtbrukselever jemte den för lärlingarne,

och uppgick de förres antal till 12 år 1851, eller samma år som

det af 1847—48 årens Riksdag skolan beviljade extra anslag utgick

med 1,500 kronor.

Den 9 November 1849 utfärdades af Kongl. Magt stadgar för

den nyupprättade skolan vid Riseberga i Örebro län.

Vid det öde allmänna landtbruksmötet i Örebro 1850 var frågan

om de lägre landtbruksskolorna föremål för diskussion, i det

att den då uppstälda femte frågan hade följande lydelse:

»Hvilka verkningar hafva de lägre landtbruksskolorna utöfvat

på sjelfva landtbruket, särdeles hos allmogen, som ock i afseende

på folkbildningen?»

I den deröfver förda diskussionen, som skulle utgöra svar på

frågan, ansåg man, att de lägre landtbruksskolorna visat sig utöfva

ett ganska fördelaktigt inflytande på landtbruket, ehuru de

ännu tagit endast de första stegen på den bana, som leder till

jordbrukets hastigare utveckling. De hafva bidragit att hos allmogen

väcka ett lifligare intresse för landtbruket och att borttaga

många fördomar. Äfven på folkbildningen hade de verkat fördelaktigt,

och dessutom hade de haft det goda med sig, att de vid

sina verkstäder tillverkat förbättrad landtbruksredskap. Till

bevis på det ökade intresse, hvarmed dessa skolor började omfattas,

anfördes att ansökningarne till Degeberg uppgingo till

mer än 100 om året och att till 5 lediga platser vid Ultima anmält

sig 27 sökande.

De många oegentlighet^-, som vid inspektionen af landtbruksskolorna

visat sig vid dem förefinnas, föranledde Kongl. Maj:t att

för dessa skolor utfärda det första gemensamma reglementet af

den 14 Januari 1851. Åt detta reglementes § 7 gafs eu förtydligande

tolkning den 17 Oktober samma år.

Beträffande den högre landtbruksundervisningen, började årsberättelser

öfver Degebergs landtbruksinstitut att från år 1844 införas

i landtbruksakademiens handlingar af akademiens dåvarande

direktör, G. Poppius, under hvilkens tillsyn detta läroverk

stått från år 1835, Af dessa årsberättelser framgår, att intill år

5:te landtbruksmötet.

Landtbruks

läroverken.

124

1850—51

årens

Riksdag.

1847 voro vid läroverket beredda platser för 15 elever, deraf 3

icke betalande, och för 24 lärlingar, men att efter sagda år intill

elevkursens upphörande nedsattes i följd af minskadt utrymme

antalet elever från 15 till 12. Ehuru de betalande eleverna ej

voro skyldiga att aflägga examen, blef detta dock under årens

lopp allt mera vanligt. Institutet upphörde såsom högre läroverk

1852.

Ultima kungsladugård tillträddes af styrelsen för institutet

den 14 Mars 1848. I brist på nödiga byggnader kunde detta år

ej flera än 16 lärlingar mottagas. De i det fulla antalet felande

8 fingo inträde först den 24 April 1849. Hösten samma år började

den första elevkursen. Årsafgiften för elev bestämdes till 450

kronor. För institutets organisation hade utbetalts:

för byggnader ____________________________ 44,557: so

» inventarier___________________________ 49,340: so

Summa kronor 93,898: —

J följd deraf hade institutet redan vid sin första början råkat

i skuld.

Styrelsen för Ultuna ingick då till regeringen med begäran,

att statsanslaget för institutet måtte höjas till dubbla beloppet

eller 12,000 kronor, och Kong!. Maj:t framstälde derom proposition

till 1850—51 årens Riksdag.

Vid samma Riksdag väckte herr Nils Larsson i Tullus motion

om inrättande af en landtbruksskola i Jemtland. Denna motion blef

af statsutskottet afstyrka hvilket hos stånden föranledde till återremiss.

Särskild! inom bondeståndet både nu uppfattningen om

gagnet af undervisning i landtbruk blifvit eu annan, ehuru nu som

förr anmärkningar gjordes mot skötseln af Degeberg och lärlingarnes

undervisning derstädes.

1850—51 årens Riksdag beslöt:

att bevilja Ultuna den begärda förhöjningen i årsanslaget, sä att

detta skulle utgå med 12,000 kronor, men att institutets styrelse

skulle förständigas att för framtiden undvika utgifter

utöfver tillgångarne;

att 15,000 kronor fortfarande skulle årligen till Degeberg utgå;

att anslaget till lägre landtbruksskolor, som hittills utgått med

15,000 kronor till tio sådana, skulle förhöjas till 30,000 kronor

årligen, så att hvarje skola komme i åtnjutande af 3,000

kronor;

125

att 3,000 kronor årligen skulle anslås till inrättande af en landtbruksskola

i Jernband ock

att anhållan skulle hos Kongl. Maj:t göras, att årliga berättelser

öfver instituten blefve till riksens ständers revisorer öfverlemnade.

Vid 1853—54 årens Riksdag väcktes fem olika motioner om

inrättandet af lika många nya landtbruksskolor, deribland af herr

Nils Larsson ånyo om anslag till en skola i Jemtland, hvilken, oaktadt

anslag till en sådan vid förra Riksdagen beviljats, ej ännu

kunnat bringas till stånd.

Med afseende på landtbruksskolorna beslöt Riksdagen:

att ehuru den högre undervisningen vid Degeberg upphört, anslaget

likväl skulle utgå med 7,500 kronor om året mot vilkor, att

derstädes åt 24 frilärlingar meddelades undervisning i en bättre

inrättad landtbruksskola;

att 3,000 kronor finge årligen utgå till Lunne landtbruksskola i

Vesternorrland, som i stället för den ifrågasatta skolan i

Jemtland blifvit inrättad;

att 9,000 kronor såsom förslagsanslag årligen stäldes till Kongl.

Maj:ts disposition för inrättande af 3 nya landtbruksskolor.

Vidare hade Kongl. Maj:t vid denna riksdag i proposition af

den 16 Februari 1854 föreslagit, på grund af hvad styrelsen för

Ultima landtbruksinstitut anfört, att Riksdagen måtte anslå till uppförande

vid Ultima af:

en ladugård______________________________ 26,116: 50

ett mejeri_________________________________ 11,452: 50

Summa kronor 37,569: —

I sitt öfver denna proposition afgifna betänkande af den 15

Maj 1854 redogjorde statsutskottet för hvad Ultuna dittills bekommit

i anslag, nämligen, utom hvad i det föregående blifvit anfördt,

af besparingarne på 6:te hufvudtiteln den 15 December 1849

16,589 kronor och ett räntefritt lån å 16,478 kronor, hvilket beräknades

blifva inbetaldt år 1859.

Utgifterna för året ansågos belöpa sig till 18,000 kronor, och

för dessa funnes tillgång i:

årsanslaget____________________________________ 12,000

och vinsten för jordbruket________________ 6,000.

Det af utskottet förordade anslaget 37,500 kronor till nybyggnader

bifölls af alla fyra stånden utan diskussion, hvartill väsent

-

1853— 54

årens

Riksdag.

126

Landtbruhsskolor,

1850

talet.

6:te landtbruksmötet.

ligen torde hafva bidragit att ladugården var så fallfärdig, att

den blåste omkull. Ståndens beslut meddelades Kongl. Magt i

skrifvelse af den 22 Juni 1854.

Under 1850-talets första hälft återfinnas af de förut omnämnda

landtbruksskolorna Orup, Väderbrunn, Sjögestad, Bo och

Riseberga på de ställen, der de hade först öppnats. Af de öfriga

förut omnämnda skolorna hade Hägervallens skola blifvit flyttad till

Julpa år 1846, Bjädesjöholms till Flishult, Sjöbys till Torp, Stenstuga

till Rosendal och Trefors’ till Gårdsjö, alla fyra är 1851.

Nyanlagda hade blifvit Edeby i Stockholms 1852 och Gungvala i

Blekinge län 1853, Dagsholm i Elfsborgs län 1854 samt Lunne

i Vesternorrland år 1855.

Utom skolorna vid Degeberg och Ultima funnos år 1854

13 landtbruksskolor, af hvilka 4 blifvit anlagda på 1850-talet.

Till befrämjande af undervisningen vid dessa skolor utfäste Kongl.

Maj:t den 25 Maj 1853 ett premium på 750 kronor för utgifvande

af läroböcker, afsedda för sagda undervisning. Då inga

täflande derom anmälde sig, höjdes det den 21 November 1854

till 1,000 kronor. Tre täflingsskrifter inkommo nu, och den 7 maj

1856 förordnades landtbruksakademien att tillsätta prisdomare,

men intet pris utdelades.

Den vid det 6:te allmänna landtbruksmötet i Lidköping 1853

till diskussion uppstäda första frågan lydde sålunda: »Då

den åsigten allt mera gjort sig gällande, att bland medel till

landtbrukets befrämjande spridandet af kunskap bör sättas i

främsta rummet, och då i vårt land ett icke obetydligt antal

landtbruksläroverk blifvit för sådant ändamål inrättade, samt dessutom

kunniga personer af regeringen antagna, för att gå landets

odlare tillhanda genom biträde, upplysningar och råd vid odlings-,

diknings- och ängsvattningsföretag, schäferiernas förädling, samt

linets ändamålsenliga odling och beredning, så frågas: kan någon

ytterligare utsträckning af dessa eller andra likartade åtgärder

anses vara af behofvet påkallad?»

Under diskussionen yrkades, att sedan Degeberg som landtbruksinstitut

upphört, vore det af behofvet påkalladt, att två nya

institut inrättades: ett för södra och ett för mellersta Sverige.

Åtminstone borde ett nytt åstadkommas, enär den högre undervisningen

i landtbruk vore af största vigt för landet, eftersom de

större landtbrukare, hvilka vid instituten erhållit sin utbildning,

blefve i tillfälle att i eu mera vidsträckt och omfattande verknings

-

127

krets gagna sin omgifning och landet i allmänhet. Vidare

önskade man, att de lägre landtbruksskolornas antal skulle

ökas, dock så att de närvarande borde förbättras, innan nya bildades.

Mötet enade sig om att uttrycka följande önskningar:

»att tvenne nya högre läroanstalter i landtbruket, en för mellersta

och en annan för södra Sverige, måtte inrättas»;

»att en lägre landtbruksskola måtte inom hvarje län blifva

organiserad».

Vid det 7:de allmänna landtbruksmötet i Upsala 1855 hade

den till diskusssion uppstälda första frågan i sin första del afseende

på landtbruksundervisningen. Frågan lydde i samma del:

»Vore det ej företrädesvis önskligt att, utom Ultuna, åtminstone

ännu ett högre landtbruksläroverk upprättades, så att unge män,

som teoretiskt och praktiskt önska studera landtbruket, härifrån

ej måtte afhällas af bristande tillfälle att deri erhålla undervisning?»

Under

diskussionen häröfver yttrades olika meningar. Några

ville, i stället för att anlägga ett nytt landtbruksinstitut, utvidga

det vid Ultuna. Grefve B. von Plåten fann i den omständigheten,

att vid instituten meddelades såväl högre som lägre undervisning,

en speciel olägenhet. Han ville, att den teoretiska

och den praktiska undervisningen skulle skiljas från hvarandra

och ej sammanföras på ett ställe, såsom vid Ultuna. Flertalet

hyste dock den mening, att ett nytt landtbruksinstitut borde upprättas,

och mötet enades i det beslut:

»att ett högre landtbruksläroverk måtte ytterligare, utom

Ultuna, anläggas, helst i södra delen af riket, samt att lägre

landtbruksskolor måtte inrättas inom hvarje län».

Med anledning af detta mötets beslut ingick den skånska hushållsföreningen

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus

län den 7 Mars 1856 med en framställning derom, att vid

Alnarp måtte anläggas ett landtbruksinstitut, då arrendetiden för

denna till landshöfdingeboställe upplåtna kungsgård midfastan

1862 tilländaginge. Den 27 i samma månad anbefalde Kongl.

Maj:t dess befallningshafvande i Malmöhus och Kristianstads län

att inkomma med yttrande, om någon för inrättande af ett högre

landtbruksläroverk passande egendom vore att i Skåne tillgå.

Med anledning häraf sammanträdde den 5 Juni i Lund dels

delegerade å skånska hushållsföreningens vägnar, dels ett fler

-

7: de landtbruhsmötet.

128

tal jordbrukare, och enades dessa i uttalande af den åsigten,

att för ifrågasatta läroverk Alnarp vore den lämpligaste platsen.

Detta förordades äfven i den skrifvelse Kong!. Maj:ts befallningshafvande

i Malmöhus län till Kongl. Maj:t afgaf sommaren

1856.

1856—58 Sedan såväl kammarkollegium som landtbruksakademiens

Riksdag förvaltningskomité i frågan blifvit hörda, aflat Kongl. Maj:t till

rikets då församlade ständer proposition, att Alnarps kungsgård

måtte från år 1862 upplåtas till begagnande för ett högre landtbruksinstitut

och att för detta ändamål måtte beviljas ett anslag

för en gång af 200,000 kronor, samt sedermera ett årsanslag af

18.000 kronor. I sitt utlåtande hade landtbruksakademiens förvaltningskomité

yttrat, att den högre undervisningen i landtbruk

i främsta rummet borde befrämjas, så mycket mer som stor brist

rådde på skickliga föreståndare och lärare vid de lägre landtbruksskolorna.

En ifrågasatt utvidgning af Ultima borde ej ske

af det skäl, att den praktiska undervisningen, som ansågs böra gå

hand i hand med den teoretiska, då blefve ofullständig. På dessa

grunder tillstyrkte derföre akademien upprättandet af ett nytt

landtbruksinstitut, hvilket akademien fann olämpligt att, i likhet

med hvad förhållandet varit vid Degeberg, förlägga på en enskild

egendom.

Förutom nyss nämnda Kongl. proposition afgafs äfven eu annan

dylik till 1856—58 årens Riksdag, åtföljd äfven den af ett

landtbruksakademiens utlåtande af den 29 maj 1857. Häri föreslogs,

att årsanslaget till hvarje landtbruksskola skulle höjas från

3.000 till 5,000 kronor, hvarom eu enskild motion vid samma

Riksdag likaledes väcktes. Dessutom föreslogo enskilda motionärer

inrättandet af tre nya landtbruksskolor och Kongl. Maj:t inrättandet

af två mejeriskolor.

Vid behandlingen af frågan om anslag till landtbruksskolorna

anfördes hos ridderskapet och adeln bland annat, att det

för landets förnämsta modernäring vore af synnerlig vigt, att de

lägre landtbruksskolorna ej af bristande tillgångar hämmades i

sin utveckling och att det ingalunda vore mindre vigtigt att vid

skolorna hafva dugliga föreståndare. I presteståndet framhölls,

att då fråga inom ett af Riksdagens utskott väckts om beviljande

af 24,000 kronor till högskolors inrättande för allmogen, så

borde man söka ordna landtbruksskolorna i samband med dessa.

I bondeståndet ville man, att det skulle tillses, att antalet lärlin

-

129

gar vid hvarje skola vore fullt, så framt anslaget till skolan skulle

oafkortad! utgå.

Med afseende på landtbruksskolorna beslöt Riksdagen i skrifvelse

af den 6 Februari 1858:

att höja årsanslaget till landtbruksskolorna med 16,000 kronor,

eller med 1,000 kronor till hvar och en af de 16 befintliga;

att till inrättandet af 3 nya landtbruksskolor bevilja årligen 12,000

kronor;

att till inrättande af 2 mejeriskolor bevilja 6,000 kronor årligen.

Med afseende åter på ifrågasatt inrättande af ett nytt landtbruksinstitut

vid Alnarp afstyrkte statsutskottet bifall till Kongl.

Maj:ts proposition. Emot detta utskottets beslut reserverade sig

biskop J. H. Thomander, med hvilken 10 af utskottets ledamöter

förenade sig. Vid behandlingen af denna fråga i riksstånden

hade man många anmärkningar att göra, dels mot valet af plats,

som man ej ansåg lämplig, dels med afseende på de vilkor, på

Indika kungsgården Alnarp skulle upplåtas. Behofvet af ett nytt

landtbruksinstitut påvisades dock genom framhållandet af det

stora antal, som då sökte, men ej kunde finna plats vid redan

befintliga landtbruksläroverk. Några funno det emellertid tvifvelaktigt,

huruvida ej den teoretiska och den praktiska undervisningen

borde skiljas åt och den förra lämpligare inhemtas vid

universiteten. Vidare befarade man, att provinsintressen skulle

göra sig gällande vid ledningen af instituten, hvarföre yrkande

gjordes, att en särskild styrelse skulle inrättas för att utöfva

kontroll öfver begge instituten. Med anledning af hvad sålunda

å ömse sidor anförts blef utskottets betänkande af de tre första

stånden återremitterad!, men bifölls i bondeståndet efter en liflig

diskussion med 56 ja mot 32 nej.

I sitt förnyade betänkande föreslog statsutskottet bland

annat:

att Alnarp skulle mottagas af institutets styrelse midfastan 1858;

att till inlösen af arrendet för tiden från 1858 till 1862 och till

byggnader, inventarier in. in. skulle anslås 175,000 kronor,

att utgå med 100,000 kronor år 1858 och med 75,000

kronor år 1859*.

* Af detta anslag skulle i afträde till arrendator!! betalas 45,000

kronor, hvaraf dock endast 6,000 kronor utgjorde den egentliga afträdessumman.

9

130

1859-60

(trens

Riksdag.

att från och med 1858 skulle till Alnarp utbetalas ett årsanslag

af 18,000 kronor, mot vilkor att från och med slutet

af 1860 der mottoges och underhölles 24 frilärlingar och

minst 28 elever, deraf 4 icke betalande.

Hvad sålunda af statsutskottet blifvit föreslaget godkändes

af Riksdagen, och den 12 September 1857 afläts till Kongl. Maj:t

skrifvelse derom, hvari äfven redogjordes för gången af hela

denna fråga.

Vid 1859—60 årens Riksdag väcktes ånyo motioner om inrättande

af flera landtbruksskolor, och beslöt denna Riksdag med afseende

härå att bevilja 12,000 kronor till inrättandet af 3 nya sådana.

Med afseende på Ultuna landtbruksinstitut aflat Kongl. Maj:t

till Riksdagen den 9 Mars 1860 proposition om anslag till

nybyggnader. I denna proposition anfördes, att då landtbruksinstitutet

vid Ultuna 1848 anlades, åbyggnaderna derstädes voro

dels otillräckliga för en dylik läroanstalt, dels befunno sig i ett

sådant skick, att de ej voro användbara utan betydliga förändringar

och reparationer. Efter hand hade dessa brister afhjelpts,

i mån som tillgångarne det medgifvit. Detta oaktadt vore bristen

å beköfliga byggnader ännu långt ifrån aflijelpt, hvadan

institutets styrelse i skrifvelse af den 29 Augusti 1859 ingått till

Kongl. Maj:t med begäran om ett anslag af 170,000 kronor till

uppförande af nödiga byggnader. Sedan styrelsen vidare till

landtbruksakademiens förvaltningskomité inkommit med plan

och kostnadsberäkning öfver de som nödiga ansedda byggnaderna,

tillstyrkte nämnda komité i skrifvelse af den 18 December 1859?

att det måtte beviljas till

boningshus af tegel för eleverna med

lärosalar, laboratorium och bibliotek

in. m. _______________________________________109,236: 35

boningshus af trä med rum och under

visningssal

för lärlingarne.................. 18,058: 6 7

stall af gråsten för 36 hästar_____________ 18,957: 52

fårhus af gråsten.............................. 13,478: 96.

Summa kronor 159,731: 50.

Denna summa trodde emellertid komitén skulle kunna minskas

med 12,293: 55,hvarom dock öfverintendentsembetet,hvars utlåtande

äfvenledes infordrats, hyste eu annan mening, i det att detsamma

för sin del ansåg beloppet ej kunna nedsättas till lägre än

159,711: 02 kronor.

131

Af hvad sålunda begärts ansåg sig statsutskottet i brist på

tillgängliga medel ej kunna tillstyrka mer än 31,540 kronor till

lärlingsbyggnaden och till fårhuset, hvilket också blef Riksdagens

beslut, som delgafs Kongl. Maj:t i skrifvelse af den 15 Oktober

1860.

Under senare hälften af 1850-talet flyttades af förut omnämda

landtbruksskolor

Sjögestads till Haddorp........................... 1855

Bo till Ryssbylund................................. 1856

Torps till Gåfvetorp................................. 1857

Rosendal till Nygård.............................. 1857

Edeby till Vårby _________________________________ 1858

Gungvala till Marielund ........................ 1858

Riseberga till Säbylund 1855 och till Lund 1858

Åby till Vall ....................................... 1858

Lunne tilLHammar................................. 1859.

Nyanlagda blefvo under samma tid Sörby 1855, som följande

år flyttades till Åby, begge i Gefleborgs län, Vassbo i Dalarne

1856, Wrangelsro i Halland 1857, Partilled i Göteborgs och Bohus

län 1858 och Yttertafle i Vesterbotten samt Afva i Norrbotten

begge 1859.

I början på 1860-talet nyanlades Marielund i Kristianstads

län 1861 och Ope i Jemtland 1862. Landtbruksskolan vid Flishult

flyttades till Johannisberg 1862.

Vid det 8:de allmänna landtbruksmötet i Jönköping 1858 utgjorde

den lägre landtbruksundervisningen ett af de ämnen, som

voro framstälda till diskussion, i det den 7:de frågan hade följande

lydelse: »Hafva de föreskrifter angående undervisningen

vid rikets lägre landtbruksskolor, hvilka innefattas uti Kongl.

Maj:ts nådiga reglemente af den 14 Januari 1851, vid tillämpningen

visat sig fullt motsvara ändamålet, eller äro förändringar

derutinnan önskvärda?» Den ende talare, som yttrade sig, ansåg

frågan böra besvaras med ja, men ansåg tillika nödigt, att

föreskrifter lemnades derom, huru vid organisation af landtbruksskolor

bör tillvägagås.

Den 28 Mars 1858 ålades Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen genom nådigt bref att till landtbruksakademiens förvaltningskomité

göra anmälan, när några förändringar med skolorna

vidtoges, och den 27 Mars 1863 utfärdades för dem förnyadt reglemente.

Med anledning af Edv. Nonnens förut inträffade frånfälle

Landthruksskolor,

1850-talet.

8:de landtivuksmötet.

132

9:de landtbrmksmötet.

1862—63

årens

Riksdag.

upphörde landtbruksskolan vid Degeberg år 1863, efter att hafva

varit i verksamhet under 30 år.

Vid det 9:de allmänna landtbruksmötet i Göteborg år 1860

hade den till diskussion uppstälda 8:de frågan följande lydelse:

»Förekomma i afseende på våra högre och lägre landtbruksläroverk

några förhållanden, hvilka ådraga sig särskild uppmärksamhet,

hvad elevernas bildning och läroverkens syftning i öfrigt

angår?»

Under diskussionen framhölls önskvärdheten af att undervisning

vid landtbruksläroverken meddelades i skogshushållning,

trädgårdsskötsel och om för landtbruket nyttiga och skadliga

djur. En talare, pastor C. R. Wulff, ansåg ej de befintliga lägre

landtbruksskolorna lämpliga som undervisningsanstalter för de

allmogens söner, hvilka ämnade framdeles öfvertaga egna jordbruk.

För denna klass af landtbrukare ville han hafva upprättade särskilt

för deras behof afpassade skolor.

Af de förslag till beslut, som med anledning af diskussionen

blefvo framstälda, besvarades de begge första: »Hafva de lägre

landtbruksskolorna visat sig tillfyllestgörande? och »Skall äfven

framgent mesta vigten läggas på den praktiska undervisningen?»

med ja, under det meningarne voro delade med afseende på undervisningen

om de för landtbruket nyttiga och skadliga djur.

Vid 1862—63 årens Riksdag stäldes stora fordringar på densammas

beredvillighet att anslå medel till landtbruksundervisningens

befrämjande, och detta ej blott af regeringen utan äfven af

enskilda motionärer.

Regeringen begärde betydliga anslag ej blott för Ultuna

utan äfven för Alnarp. För Ultuna förnyades begäran om de

af sistlidna Riksdag ej beviljade medlen till uppförande af

ny elevbyggnad med _______________ 109,236: 35

och nytt stall af gråsten____________ 18,000: —

Summa kronor 127,236: 35.

Genom den föreslagna nya elevbyggnaden skulle utrymme kunna

beredas för 20 elever utöfver de 18, för hvilka förut funnes plats,

utan att undervisningen derföre på något sätt komme att fördyras.

Detta ökade utrymme ansågs vara så mycket behöfligare,

som det 1863 hade visat sig, att af 56 sökande till elevplatser

30 måste utestängas och af 62 sökande till lärliugsplatser endast

12 kunnat antagas.

133

Till Alnarp begärdes såväl ökadt årsanslag, som åtskilliga

extra anslag. Enligt af styrelsen för detta landtbruksinstitut uppgjordt

förslag till stat för läroverket ansågs denna böra uppgå

till följande:

lärares aflöning...................... 17,100

undervisningsmateriel ____________ 2,400

betjening och renhållning ............... 2,900

diverse utgifter _______________ 8,000

institutets mathållning..................... 2,275

Summa kronor 32,675,

under det att dåvarande årsanslaget uppgick till endast 18,000

kronor.

Vidare beböfdes:

för täckdikning och mergling årligen__________________________ 4,000

till uppförande af en ekonomibyggnad ________________________ 145,000

till inköp af lokomobil och tröskverk........................... 10,000

hvartill kom på Alnarp sig belöpande bidrag till Lomma

kyrka ............................................................... 7,500.

Rektor P. G. Alander hade i motion vid Riksdagen väckt förslag

om anläggande af ett nytt landtbruksinstitut vid Skara, hvarest

för undervisningen kunde tillgodogöras ej allenast den förut der

befintliga veterinärinrättningen utan äfven det utmärkta naturhistoriska

museum, som vore med elementarläroverket förenadt.

Institutets behof af jordegendom skulle kunna tillgodoses genom

uppgörelse med boställsinnehafvarne, hvarigenom det blefve möjligt

att i stadens närhet för jordbrukets behof vinna 500 tnl. odlad

jord och 600 tnl. skog. Kostnaderna beräknades af motionären

till 50,000 kronor för en gång och 16,000 kronor i årligt anslag,

hvaraf 6,500 afsågos att utgöra arrendeafgift och 9,500 att utgå

till aflöningar.

Med afseende på de lägre landtbruksskolorna hade endast en

motionär väckt förslag, nämligen om inrättande af en sådan skola

på Oland.

I statsutskottets betänkande, hvari dessa framställningar om

anslag voro föremål för granskning, framhålles, hvad Alnarp beträffar

:

att kosthållet derstädes var dyrare än vid Ultuna, enär detsamma.

uppgick

134

vid Alnarp för elev till........................ 1,2 5 per dag

för lärling ............. 0,80 » »

vid Ultuna åter för elev till.......... 0,82 » »

för lärling ....... 0,so » »

hvadan någon besparing i mathållningen vid Alnarp ansågs

böra kunna göras och följaktligen det behöfliga årsanslagets

storlek minskas;

att grunddikning och mergling äro sådana grundförbättringar, som

återbetala sig, hvarföre något särskildt anslag för deras utförande

ej vore behöflig!, om institutet i stället finge ett på

viss tid räntefritt lån;

att styrelsen för Alnarp i skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 13

Sept. 1862 förklarat, att det blifvit möjligt att nedsätta byggnadsanslaget

från 145,000 kronor till 100,000 kronor.

Vidare upplyste utskottet, att vinsten på jordbruket

år 1859 varit........................ 6,927: 39 och

» 1860 » ........................ 4,427: 04

samt att tegelbruket åren 1858—60 lemnat en vinst af 10,893: 88.

Slutligen hade Alnarp år 1862 genom enskild donation i gåfva

bekommit 20,000 kronor, och hade Malmöhus läns hushållningssällskap

dessutom anslagit:

till inköp af får.............................. 6,000

» utmärktare åkerbruksredskap...... 8,000

samt till trädgårdsodlingen årligen ... 3,000.

Hvad åter upprättandet af ett nytt landtbruksinstitut vid Skara

angick, så hade utskottet deröfver infordrat yttrande af vederbörande,

nämligen:

af boställsinnehafvarne, af hvilka tvenne ej hade något att emot

förslaget invända, men den tredje deremot afstyrkte detsamma;

af direktionen öfver veterinärinrättningen i Skara, som bestridde

att på något vilkor afträda något af veterinärinrättningens

jord, såsom stridande mot Hernqvistska testamentet;

af Skaraborgs läns hushållningssällskap, som förordade motionen;

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län, som förordade

motionens syfte, men afstyrkte att förlägga läroverket

till Skara.

135

Med afseende på hvad som sålunda förekommit hemstälde

utskottet, beträffande de af regeringen och enskilde framstälda

anslagsyrkandena:

att till Ultima skulle beviljas:

till stall_______________________________________ 18,000

till elevbyggnad___________________________ 109,000

Summa kronor 127,000;

att till Alnarp skulle beviljas:

a) ett räntefritt lån å 30,000 kronor till dikning och mergling,

att efter 5 års förlopp återbetalas med yi0 om året;

b) 7,500 kronor till Lomma kyrkobyggnad;

c) utom den årliga anslagssumman af 18,000 kronor ett extra

anslag af 18,000 kronor, att under 3 år utgå med ]/3 hvardera

året, hvaremot afstyrktes den gjorda begäran om medel

till inköp af lokomobil och tröskverk samt till uppförande

af ny ekonomibyggnad;

att med erkännande af nyttan af ett nytt landtbruksinstitut i

mellersta Sverige för närvarande afstyrka den om inrättandet

af ett sådant vid Skara väckta motionen;

att med anledning af upphörandet af laudtbruksskolan vid Degeberg

det förut till denna skola utgående anslaget 7,500 kronor

måtte höjas med 500 kronor, eller till 8,000 kronor,

hvaraf 4,000 skulle anslås till en landtbruksskola i Skaraborgs

län och återstående 4,000 kronor lika fördelas mellan

två nya landtbruksskolor;

att bevilja 3,000 kronor till mejeristipendier.

Denna utskottets hemställan blef af Riksdagen godkänd, hvarom

skrifvelse till Kongl. Maj:t afläts den 3 November 1863.

Vid 1865—66 årens Riksdag väcktes motion i borgareståndet

om en förbättrad reglering af den ekonomiska förvaltningen och

undervisningen vid rikets landtbruksinstitut. Efter en genomförd

motivering föreslår motionären, boktryckaren J. O. Sundvallson:

1. att ett gemensamt reglemente för båda de nuvarande instituten

måtte utfärdas;

2. att högsta öfverinseendet och beslutanderätten i de hufvud

frågor,

som angå läroanstalten, skulle utöfvas af civildepartementet

jemte Kongl. landtbruksakademiens förvaltningskomité;

3.

att för hvarje särskilt institut tillsättes en inspektionsnämnd,

som skulle inspektera, revidera, kontrollera och öfvervaka

1865-6 6

årens

Riksdag.

136

institutets hela verksamhet, samt hos civildepartementet göra

anmärkningar, framställningar ro. in.;

4. att de ordinarie lärarne måtte efter förslag och aflagda under

visningsprof

tillsättas af chefen för civildepartementet;

5. att till föreståndare måtte förordnas en af lärarne vid institutet

och för en tid af t. ex. 5 år, ungefär såsom vid andra statens

läroverk;

6. att vid institutet lärarne måtte bilda ett lärarekollegium, som

på grund af reglementets allmänna föreskrifter uppgjorde och

bestämde detaljerna rörande undervisningen och disciplinens

uppehållande bland lärjungarne;

7. att förvaltningen af kassor, anslag m. m. handhades af före

ståndaren

i förening med t. ex. ordföranden i inspektionsnämnden

och redovisades för civildepartementet.

I betänkande af den 22 Januari 1866 hemstälde allmänna

bevärs- och ekonomiutskottet, efter omförmälande att reglemente

för Ultima blifvit utfärdadt den 18 Februari 1846 och för Alnarp

den 25 Februari 1859, att denna motion ej måtte till någon åtgärd

föranleda, enär Kongl. Maj:t vore betänkt på utfärdandet

af förnyadt reglemente för ifrågavarande institut. Detta utskottets

betänkande föredrogs och bifölls i alla fyra stånden den 3 Februari

1866.

Till samma. Riksdag hade regeringen framstäf proposition

angående:

förhöjning i årsanslaget till Ultima med________________________ 6,000

» » » » Alnarp » ......................... 14,000

och dessutom

till betäckande af vid Alnarp åsamkad skuld ......... 50,000

till uppförande af en ny ekonomibyggnad vid Alnarp

100,000 kronor, att under 1867 utgå med____________ 50,000

samt bidrag till två lägre landtbruksskolor____________________ 4,000.

I skrifvelse af den 23 Juni 1864 hade Ultunastyrelsen motiverat

förhöjningen i årsanslaget dermed, att bristen under de sista

fem åren i medeltal uppgått till 12,249: 25 kronor för året, oaktadt

egendomens afkastning, hvilken 1848 uppgick till 5,563 kub.- fot spannmål, år 1863 ökats till 12,432 kub.-fot. Den brist, som

uppstått, kunde ej utjemnas genom den från och med 1865 beslutade

förhöjningen i elevernas årsafgifter, Indika då blifvit bestämda

till 1,500 kronor för den tvååriga kursen.

137

Alnarps styrelse hade likaledes i skrifvelse till Kong!. Maj:t af

den 28 Juni 1865 motiverat de begärda anslagen och redogjort för

de statsanslag, som dittills kommit detta landtbruksinstitut till del.

Af denna redogörelse, hvars hufvudsakliga innehåll i det nu

följande meddelas, framgår, att Rikets Ständer den 12 September

1857 beslöto att från midfastan 1858 upplåta Alnarps kungsgård

till landtbruksinstitut och beviljade tillika en summa af 175,000

kronor eller 25,000 kronor mindre, än hvad styrelsen ansett behöflig!.

Från och med 1858 bekom Alnarp desslikes ett årsanslag

af 18,000 kronor, dock skulle arrendet för egendomen från den

14 Mars 1862 höjas med 200 tunnor spaumål, eller till 1,200 tunnor,

hvarjemte institutet fått sig ålagdt att meddela undervisning

åt 28 elever och 24 lärlingar, af hvilka 4 elever och samtliga

lärlingar skulle åtnjuta fri bostad och kost.

Från den 14 Mars 1858 till samma dag 1862 hade institutet

alltså bekommit sammanlagdt:

statsanslag för en gång______________________________ 175,000: —

i årsanslag.______________________________________________ 75,000: —

Summa kronor 250,000: —

hvarifrån dock skulle afgå

ersättning till förre arrendator!!__________________ 26,046: 42

hvarför återstoden kronor 223,953: 58

vore hela det belopp, som institutet dittills af staten bekommit.

Detta oaktadt utgjorde institutets uppskattade förmögenhet

den 14 Mars 1862 257,884: 97 kronor, eller 33,931: 39 kronor mer,

hvadan institutet denna dag skulle haft en motsvarande skuld,

om det ej af enskild man fått en gåfva af 20,000 kronor.

På sätt af revisorernas berättelse af den 21 Maj 1863 framgår,

hade år 1862 en förlust uppstått:

på läroverket af ________________________ 7,552: 57

och på egendomen af__________________ 2,057: —

Summa kronor 9,609: 57,

och redan den 28 Juli 1862 ingick styrelsen till Kong!. Maj:t

med begäran om

ärsanslagets höjande till............................................. 32,675

årsanslag till jordbrukets förbättrande...._______________________ 4,000

anslag till ny ekonomibyggnad____________________________________ 100,000

d:o till lokomobil och tröskverk______________________________ 10,000

samt särskild! anslag till försöksstation och Lomma kyrkobyggnad.

138

Häraf hade kommit institutet till del endast:

förhöjning i årsanslaget med....................................... 6,000

och ett räntefritt lån.................................................. 30,000

förutom anslag till ofvannämnda kyrkobyggnad.

Institutets förmögenhet hade den 13 Mars 1863 ökats från

257,884: 97 till 297,358: 69 och den 14 Mars 1865 till 332,426:47.

Deremot hade under samma tid skulderna ökats

1863 ________ till 49,123:27, hvaraf 30,000 kr. statslån

1864 ...... » 60,503: 8 6, » » » »

1865 ________ » 66,405:07, » » » »

Efter beräkning skulle skulden midfastan 1866 vara 50,861: 70.

Detta hade, säger styrelsen, ej behöft vara händelsen, om

organisationsanslaget utgått med ytterligare .................. 25,000

och i årsanslag för tre år bekommits, utöfver erhållna,

ytterligare _______________________________________________-......... 26,025

samt begärda anslaget till lokomobil utgått, då besparing

kunnat göras af hyran 800 kronor om året ............ 2,400

Summa kronor 54,325.

Vidare finner man i samma styrelses skrifvelse, att år 1865

meddelades vid Alnarp undervisning åt:

4 frielever,

38 betalande elever,

24 frilärligar,

4 betalande lärlingar,

20 hofslagare,

10 folkskolelärare i fruktträds plantering och vård.

Om den skuld, institutet iråkat, nu blefve betäckt, förklarade

sig styrelsen villig att bereda plats för 38 betalande elever, eller

14 flera än de, åt hvilka den nu vore skyldig att upplåta plats.

I betraktande af det stora tilloppet sökande till elevplatser, 75

till antalet, oaktadt årsafgiften blifvit höjd från 600 till 750 kronor,

vore en sådan utvidgning af behofvet påkallad.

I statsutskottets betänkande återfinnes styrelsens förslag till

stat för institutet så lydande:

1. Lär ar nes aflöning:

Föreståndaren som sådan___________________________ 4,500

såsom lärare i landtbruk och husdjursskötsel 1,500 g qqq

Läraren i kemi, geologi och fysik........................ 3,000

Transport 9,000

139

Transport 9,000

Läraren i veterinär och zoologi........................ 2,000

D:o i praktiskt åkerbruk (utom inspektorslön) 1,500

D:o i bokföring (utom 500 kronor som bokhållare)

...... 1,000

D:o i trädgårdsskötsel och för vård af trädgården

........ 1,200

D:o i smide och hofbeslag (utom 300 kronor

från annat håll) .............................. 300

D:o i slöjd ____________________________________________. 600

Extra lärare i botanik.............. 500

D:o eko i ritkonst ...... 500

D:o d:o i skogshushållning_______________ 500 yi 100

2. Undervisningsmateriel:

Till laboratorium ........ 1,000

» biblioteket ......... 400

» dissektionsöfningar och zoologiskt museum... 400

» anatomie vaktmästaren ____________ 600 2 400

3. Betjening och renhållning:

Laboratorievaktmästaren ................ 600

1 betjentlön 200, kost 292 .............................. 492

3 betjentgossar lön å 77,16, kost å 292 ............ 1,108

Handtlangning............ 400

Renhållning ..................... 300 2 900

4. Diverse utgifter:

Stenkol 1,800 tunnor å 2 kronor_______________________ 3,600

Bokved 28 famnar å 35 kronor ..................... 1,060

Furuved 6 famnar å 15 kronor__________________________ 90

Träkol till laboratorium_____________________ 100

Olja och ljus.................................................. 600

Läkarearvode och medikamenter.................. 300

Brefporto, skrifmaterialier och annonser............ 300

Protokollsföring___________________ 150

Byggnaders och inventariers underhåll............... 1,000

Brandförsäkringsafgift........................ 300

Underhåll af ett par institutets hästar............... 500 g qqq_

140

5. Institutets mathållning:

Underhåll af en häst åt entreprenören_______________ 250

Hushållsinventariers underhåll___________________________ 200

4 frielever, kosthåll å 1: 25 pr dag.................. 1,825 2 275

Eller i sammandrag:

Lärarnes aflöning ____________________ 17,100

Undervisningsmateriel............ 2,400

Betjening och renhållning........................................ 2,900

Diverse utgifter ..................... 8,000

Institutets mathållning.................. 2,275

Summa kronor 32,675.

Mot detta förslag till stat gjordes hos ridderskapet och adeln

den anmärkning, att posten i diverse utgifter bokved 28 famnar

å 35 kronor utförd ej blir 1,060 kronor, utan endast 980, hvarföre

slutsumman skall minskas med 80 kronor.

Med anledning af hvad som sålunda blifvit i samband med

Kong!. Majrts proposition anfördt, hemstälde statsutskottet:

att årsanslaget till Ultuna höjes till............... 16,000 kronor,.

samt till Alnarp till ____________ 28,100 »

att till betäckande af Alnarps skuld anvisas ______ 50,000 »

att till uppförande af ny ekonomibyggnad vid

Alnarp beviljas ______ 100,000 »

att det af föregående Riksdag beviljade, men ej

använda anslag till Lommakyrkanu finge utgå;

att till inrättande af 2 lägre landtbruksskolorbeviljas 4,000 »

Mot denna statsutskottets hemställan reserverade sig grosshandlanden

L. J. Hjerta, som ej ville, att Riksdagen skulle anslå

medel till betäckande af Alnarps skuld.

Då frågorna om dessa anslag föredrogos i riksstånden, föranledde

de eu ytterst liflig diskussion, i synnerhet hvad beträffade

Alnarps skuld. I alla stånden yttrade sig derom tillsammans

87 talare, de flesta obenägna att betala skulden, förnämligast

derföre att institutets styrelse, oaktadt Riksdagens afslag,

icke desto mindre hade vidtagit anordningar och dermed förenade

utgifter alldeles så, som om Riksdagen hade till fullo beviljat

de begärda medlen. Under diskussionen upplystes, att

arrendet för Alnarp uppgick till omkring 14,000 och onera till

/

141

omkring 2,000 kronor, samt att Malmöhus läns hushållningssällskap,

utom de vid föregående Riksdag omförmälda anslag, äfven

till institutet inköpt eu hästmodell af papier-maché för en kostnad

mellan 3- och 4,000 kronor. Mot den uppgjorda staten för

läroverket hade man, utom omnämnda räknefel, många detaljanmärkningar

att göra. Vid det slutliga afgörandet bifölls det

begärda anslaget till betäckande af Alnarps skuld hos ridderskapet

och adeln med 60 röster mot 39, hvilka utan vidare ville

bevilja anslaget, under det de förra dertill fogade det vilkoret,

att styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut skulle förständigas att

för framtiden undvika större utgifter, än hvad tillgångarne medgåfve.

I presteståndet beviljades anslaget med 23 ja mot 19

nej, som voro för alslag. Deremot afslogs det hos borgareståndet

genom den förseglade sedelns utslag, enär 21 röstande stannade

mot 21, och i bondeståndet med 57 nej mot 35 ja, som

voro lör anslagets beviljande. Vid förnyad omröstning i förstärkt

statsutskott blef anslaget äudtligen beviljadt med 73 ja

mot 44 nej.

På sistnämnda sätt, med 90 röster mot 27, nedsattes äfvenledes

den af statsutskottet tillstyrkta förhöjningen i årsanslaget

till Alnarp från 10,100 kronor till 8,600.

Samtliga de anslag, som af 1865—66 årens Riksdag till befrämjande

åt undervisning i landtbruk beviljades, voro:

förhöjdt årsanslag

till Ultuna 4,000 kronor eller till ............... 16,000 kronor;

till Alnarp 8,600 » » » ............... 26,600 »

till uppförande af eu ekonomibyggnad vid Alnarp 100,000 »

till betäckande af skulden vid Alnarp_______________ 50,000 »

till Lomma kyrkobyggnad ....... 7,500 »

till inrättande åt 2 nya landtbruksskolor _________ 4,000 »

Vid Ryssbylunds landtbruksskola, som dit förlädes 1856, då Rynhylunå.

egendomen inköptes åt skolans föreståndare Hj. Kylberg, inrättades,

etter att tillstånd dertill den 24 Februari 1863 erhållits,

för en kostnad åt 40,000 kronor en kurs för elever, afsedd att

meddela hufvudsakligen på naturvetenskaperna grundad elementarbildning,

så att eleverna å ena sidan gjordes mogna att aflägga

studentexamen, å den andra samtidigt inhemtade de teoretiska

kunskaper, som för en jordbrukare äro behöfliga. År

1866 undervisades i denna kurs 43 elever. Afgiften var satt till

650 kronor om året med en undervisningstid af 40 veckor; kost

-

142

Mejeriun

dervisning.

Landtbruks

sltolor,

1860-talet.

nåden för underhållet beräknades till 300 kronor, resten för undervisningen.

I aflöning åt lärarne åtgingo omkring 7,000 kronor.

För att befrämja denna läroanstalts vidare utveckling väcktes

vid 1869 års Riksdag i såväl lista som 2:dra kammaren motioner

om beviljande af ett årligt statsanslag af 4,000 kronor. Efter att

statsutskottet afstyrkt denna begäran, blef densamma af Riksdagen

icke bifallen.

De till mejeriundervisningens befrämjande anslagna medel

voro dels är 1858 beviljade 6,000 kronor till inrättande af två

mejeriskolor, dels år 1863 anvisade 3,000 kronor till stipendier

för mejerielever, och hade sådana blifvit stationerade vid enskildes

mejerier mot ersättning af 150 ä 200 kronor för hvarje elev.

I öfverensstämmelse med det för mejeriskolorna utfärdade reglementet

af den 22 Juli 1858 öppnades den 24 Oktober 1859 en

mejeriskola vid Ultuna och en annan vid Bergqvara. Vid hvar

och en af dessa skolor mottogos 6 frielever; kursen var ettårig.

År 1868 begärde Vesterbottens läns hushållningssällskap hos

Kongl. Maj:t ett årligt anslag af 1,500 kronor för inrättande af

två bymejerier i länet, hvarest undervisning i mejerihandtering

skulle meddelas.

Häröfver hörd, afstyrkte landtbruksakademiens förvaltningskomité

denna begäran, men ville deremot, att den önskade undervisningen

skulle under vissa månader af året meddelas af

dess undervisare. På samma gång uttalade förvaltningsutskottet

den önskan att, derest något af kontrakten med de befintliga

mejeriskolorna å någondera sidan skulle blifva uppsagdt, få använda

derigenom tillgängliga medel till mejeristipendier. Hvad

akademien sålunda föreslagit gillades af Kongl. Maj:t och blef

af 1869 års Riksdag efter statsutskottets tillstyrkan utan diskussion

bifallet.

Under 1860-talet flyttades följande landtbruksskolor:

Från Degeberg till Claestorp.............. 1863

» Dagsholm till Vestergården......... 1864

» Vårby till Djursholm .................. 1865

» Nygård till Varplösa............... 1865

» Gåfvetorp till Berg....----------------- 1867

» Partilled till St. Vrem --------- 1868

» Hammar till Nordvik.................. 1868

» Wrangelsro till Lindhult ....... 1869

»5 Julpa till Stenby........................ 1869

143

och den vid Fenneslunda år 1864 öppnade skolan

till Hökerum..____________________________________________ 1869.

Nyanlagda bletvo landtbruksskolorna vid Sundskolm år 1864

samt vid Borgholm och Såtenäs, begge är 1867.

Af tillfälliga bidrag till landtbruksskolorna lemnade Kongl.

Maj:t den 13 maj 1864 ett grunddikningslån till Vall och den

9 Oktober 1868 ett understöd af 1,000 kronor till föreståndaren

för Applerums privata skola H. A. Wulff, som derstädes 1859

hade öppnat en särskild kurs för utbildande af landtbrukselever

och redan år 1866 af Kongl. Magt erhållit ett tillfälligt understöd.

År 1872 förlädes Kalmar läns södra hushållningssällskaps landtbruksskola

till Applerum.

Beträffande för öfrigt undervisningen vid landtbruksskolorna

utfärdade landtbruksakademiens förvaltningskomité särskilda skrifvelser

nämligen:

den 11 November 1863, innefattande närmare bestämmelser för

undervisningen jemte formulär till afgångsbetyg;

den 6 April 1866 med föreskrift om meddelande af undervisning

i jordbruksstatistik; samt

den 20 December 1866 med påminnelser om att lärlingarne skulle

praktiskt deltaga i ladugårdsskötsel.

Vid Ultima blef den 9 November 1860 en agrikulturkemisk Ultima.

försöksanstalt inrättad. Sedan nya stadgar för institutet derstädes

utfärdats den 8 Maj 1868 och sedan landtbruksakademiens

direktör, på förekommen anledning, af Kongl. Maj:t erhållit uppdrag

att förrätta inspektion af Ultima landtbruksinstitut samt i

Juli månad 1868 fullgjort detsamma, hemstälde landtbruksakademiens

förvaltningskomité den 27 Juli samma år hos Kongl. Maj:t

bland annat:

Do. — — — — — — — — — —- —- — — —

2:o. att i fråga om lärarnes vid institutet ställning och omfånget

af deras verksamhet det enligt de för institutet den 8 sistlidne

Maj i nåder utfärdade förnyade stadgar § 3 mom. g punkt 1

af Kongl. Maj:t anbefalda lärarekollegium, hvilket skall afgifva

yttranden i frågor angående undervisningen vid institutet

samt om ordningen och disciplinen bland elever och lärlingar,

må af institutets styrelse ofördröjligen organiseras samt

att jemväl af styrelsen må utfärdas de i förenämnda §:s och

mom:s andra punkt föreskrifna instruktioner, som skola när

-

144

1874 års

Riksdag.

mare bestämma institutets tjenstemäns åligganden jemte beskaffenheten

och gränserna för deras verksamhet;

4:o. att, till ledning och stadga för institutets ekonomi, styrelsen

må förständigas att hädanefter vid hvarje års början till

Kong!. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till stat för

institutet åtföljdt af en plan för hushållningen vid institutets

jordegendom, upptagande en beräkning öfver inkomster och utgifter

vid densamma; hvarjemte komitén slutligen funnit sig

icke kunna undgå att uttala sin åsigt derom, att den af akademiens

direktör uti inspektionsberättelsen gjorda antydan

om de möjliga fördelarne för institutet af förändrad grund

för föreståndaréns och inspektörens aflöning, så att dessas

enskilda fördelar blefve närmare förenade med och beroende

utaf egendomens skötsel och afkastning, synes förtjena att af

dem, som med ordnandet af institutets ekonomiska angelägenheter

hafva befattning, tagas i allvarligt öfvervägande.

Den 2 April 1869 vidtogos ändringar i stadgarne för Alnarps

landtbruksinstitut.

Med anledning af landtbruksakademiens förvaltningskomités

skrifvelse af den 21 November 1873 beträffande från Ultima och

Alnarps landtbruksinstitut inkomna framställningar om förbättrade

lönevilkor för läroverkens lärare, afgaf Kongl. Maj:t till 1874 års

Riksdag proposition om förökadt anslag till sagda landtbruksinstitut.

Hvad Alnarp beträffade, kunde detta landtbruksinstitut ej af

egna medel meddela lärarne derstädes någon löneförhöjning, enär

styrelsen nödgats höja betalningen för elevernas och lärlingarnes

kosthåll med 5 öre om dagen, hvithet komme att medföra en ökad

utgift för institutet af 1,500 kronor om året.

De till lärarne vid Alnarp utgående lönerna

och begärdes

voro: förhöjning

med:

Föreståndaren.......................... 5,000

jemte representationskostnad 500 5,500 1,000 6,500

Agrikulturkemisten__________________ 2,500 500 3,000

Veterinärläraren______________________ 2,000_400 2,400

Transport kronor 10,000 1,900 11,900

Transport kronor 10,000

145

1,900 11,900

Inspektören:

af läroverket______________________ 1,000.

af jordbruket ................... 1,000.

jemte 20 t:r säd och 730

k:r mjölk____________

.... 500.

2,500

200

2,700

Kamreraren:

af läroverket ..................

.... 1,000.

af jordbruket...............

.... 500.

1,500

200

1,700

Trädgårdsmästaren.................

1,200 •

240

1,440

Läraren i botanik...............

500

100

600

» i skogshushållning.....

300

60

360

» i landtmäteri. ..

480

96

576

Summa kronor

16,480.

2,796.

19,276.

I Kongl. Maj:ts proposition anföres vidare ur Ultuna-styrelsens

skrifvelse att lärarepersonalens vid Ultuna löneförmåner

voro :

Föreståndaren______________________ 4,500

Läraren i kemi.............. 3,000

Läraren i jordbruk...................... 1,950

Inspektören..______________________ 1,950

Veterinären__________________ 1,450

Läraren i skogshushållning............. 1,450

Laboratorie-assistent_______________________ 1,450

Kamreraren______________ 1,350

Bokhållaren................................... 650

Läraren i botanik och zoologi.......... 700

» i fysik____________ 300

» i kameralistik................. 100

Summa kronor 18,850,

hvari begärdes förhöjning med 2,600 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit föreslog Kongl. Maj:t

en förhöjning i anslaget:

till Alnarp med................................................. 2,800

» Ultuna med_______________________________________ 2,600

och derjemte expensmedel___________________ 1,400 ^QOO.

10

146

Härförutom begärdes af Kongl. Maj:t 80,000 kronor till betäckande

af Ultunas räntebärande skuld, som enligt 1872 års bokslut

uppgick till 105,919: 8 3. Genom nådiga bref af den 24 Jan.

1862, den 9 Januari 1863 och den 26 Februari 1864 hade Kongl.

Maj:t beviljat Ultuna till uppförande af byggnader vid Kungsängen

ett lån af 20,000 kronor, att återbetalas med 2,000 kronor

om året från och med 1864. Af detta lån hade endast 2,000 kronor

blifvit afbetala och för återstoden anstånd beviljadt till den

28 December 1872, då Kongl. Maj:t ej fann skäl att vidare bevilja

något sådant. Genom nådigt bref af den 1 December 1871 hade

institutet dessutom bekommit ett låneunderstöd af 50,000 kronor,

att mot 5 % i ränta utgå från handels- och sjöfartsfonden.

Styrelsen för Ultuna hade dessutom uppgifvit, att sedan 1848

utöfver särskilda anslag användts till:

nybyggnader........................................... 99,797: 13

institutets underhåll (utom elevafgifter)________ 44,884: 6 7

Summa kronor 144,681: so.

och vidare:

till dränering.......................................... 18,570:9 4

» underhåll och byggnader ................. 60,433: 94

» » af inventarier samt afskrifningar 105,950: 8 7.

För de senaste tio åren hade jordbruket i årligt medeltal

lemnat en behållning af 14,286: 36.

De årliga utgifterna belöpte sig till:

byggnadsunderhåll..................... 3;129: is

inventariers underhåll ................ 4,549: 24

läroverket ........... 656: 88

räntor .................................. 4,000: —

Summa kronor 12,335: 30.

I sitt öfver Kongl. Maj:ts ofvan nämnda framställning afgifna

betänkande tillstyrkte statsutskottet:

Löneförbättringar:

vid Alnarp med ....................................... 2,800

» Ultuna » ....................................... 2,600

Expensmedel:

vid Ultuna................................................ 1,400

och till gäldande af skulden:

vid Ultuna att år 1875 utgå....................... 80,000.

147

Denna utskottets hemställan blef af Riksdagens begge kamrar

utan diskussion bifallen.

Vid 1876 års Riksdag gjorde Kongl. Maj:t framställning om

beviljande af 35,000 kronor till uppförande af eu kofbeslagssmedja

vid Alnarp, hvarvid anfördes, att sedan Malmöhus läns hushållningssällskap

den 27 Januari 1863 beviljat medel för inrättandet

af eu hofbeslagskurs vid Alnarp hade kurser med denna likartade år

1868blifvit anordnade vid veterinärinrättningarne såväl i Skara som i

Stockholm. Från hofbeslagsskolans öppnande vid Alnarp den 8 April

1863 hade ej mindre än 272 smeder derstädes erhållit undervisning.

Från den 2 Januari 1865 hade vid Alnarp årligen lemnats undervisning

åt hofslagare och manskap från de skånska kavalleriregementena

äfvensom åt smeder från Malmöhus län; till de 10 platser

för de senare, som bekostats af Malmöhus läns hushållnings,

sällskap, hade vanligen mellan 30 och 40 sökande anmält sig.

Till uppförande af en för denna skola lämplig smedja hade hushållningssällskapet

beviljat 5,000 kronor, och begärdes nu af statsmedel,

som förut nämnts, 35,000 kronor, hvilka af Riksdagen beviljades.

Vid 1877 års Riksdag väckte friherre F. von Essen i lista

och lektor C. J. Brodén i 2:dra kammaren motioner om beviljande

af 2,000 kronor till anställande af undersökning om upprättande

af ett nytt landtbruksläroverk i Skara. Anledningen till

att dessa motioner blefvo väckta är att söka i det utlåtande, som

komiterade för ordnandet af en kemisk station i nämnda stad till

Skaraborgs läns hushållningssällskap afgåfvo år 1876. Komiterade

yttra i detta utlåtande bland annat: Skara ligger i midten

af ett af landets största, tätast bebyggda och bördigaste landskap.

Der finnes ett högre elementarläroverk med ett utmärkt naturhistoriskt

museum, veterinärinrättning och den med understöd från

hushållningssällskapet för 20 år sedan bildade trädgårdsföreningen.

Upptagande dessa institutioner, jemte den kemiska station

nen, skulle ett dit förlagdt landtbruksinstitut kunna samla der befintliga

anstalters krafter till en större effekt, då de tillgångar,

hvaröfver dessa institutioner hvar för sig råda, äro för ett sådant

ändamål ganska afsevärda. Dessa motioner blefvo likväl ej af

Riksdagen bifallna.

Tanken på bildandet af ett landtbruksinstitut i Skara var

dock ej dermed tillintetgjord. Vid vestra Sveriges 3:dje landtbruksmöte

i Jönköping 1878 väcktes den nämligen ånyo till Rf.

Framställningar om upprättande af ett landtbruksläroverk för vestra

1876 års

Riksdag.

1877 års

riksdag.

148

Sverige gjordes der såväl af landshöfdingen grefve E. Sparre,

som af ordföranden i Skaraborgs läns hushållningssällskap grefve

H. A. Hamilton. Dessa förslag öfverlemnades åt en af mötet tillsatt

komité, bestående af de i mötet deltagande hushållningssällskapens

ordförande jemte en ledamot från hvardera sällskapet.

Denna komité samlades i Skara den 6 December 1878. Vid detta

tillfälle förelåg till behandling endast det af komiterade: H. A.

Hamilton, M. W. Hamilton, Ivar Kylberg och L. W. Kylberg, på

uppdrag af Skaraborgs läns hushållningssällskap utarbetade förslag.

Enligt detta ansågo komiterade, att vid ett landtbruksläroverk

endast skulle lemnas teoretisk undervisning, emedan den

maktpåliggande praktiken ej på ett tillfredsställande sätt kan vid

ett sådant läroverk bibringas. Efter att hafva besökt landbohniskolen

i Köpenhamn och funnit denna läroanstalt motsvara de fordringar,

som man, enligt komiterades förmenande, borde ställa på

ett landtbruksläroverk, ansågo de, att en »landtbrukselementarskola»

borde i Skara upprättas. Fordringarne för inträde borde

vara examen från femte klassen af allmänt elementarläroverk, eller

motsvarande kunskapsmått, som skulle pröfvas genom inträdesexamen.

Undervisningen skulle afse att åt eleverna bibringa

grundliga elementära kunskaper i naturvetenskaperna, grunderna

för den allmänna ekonomien och landthushållningsläran samt färdighet

i linearritning, fältmätning och afvägning, hvarjemte under

sommarferierna tillfälle skulle beredas eleverna att på utsedda

egendomar vinna öfning i landtbrukets praktik. Läroämnena skulle

vara matematik, fysik, kemi, geologi, botanik, zoologi, ekonomi,

åkerbrukets statik, bokföring, ritning, fältmätning och afvägning.

Kursen skulle vara treårig med 190 dagars teoretisk undervisning

om året, fördelade i två terminer med 14 dagars julferier. Sommarferierna

från medlet af Maj till medlet af September skulle

eleverna obligatoriskt använda till att praktisera vid landtbruk,

och öfver denna sin praktiska verksamhet skulle de föra dagbok.

Aflöningen till lärarne beräknades till 6 kronor per undervisningstimme,

dock så att för öfningstimmar ej skulle betalas mera än

hälften. I hvarje årsklass borde utrymme beredas åt 30 elever.

Kostnaderna beräknades blifva:

till byggnad __________________________________ 50,000

» lärareaflöning.................. 18,404

» diverse_________________________.. 4,000

» räntor och underhåll________ 7,596 30,000.

149

Skulle denna årliga kostnad af 30,000 kronor betäckas ensamt

af elevernas utgifter, måste elevafgiften för hvarje kurs sättas till 1,000

kronor, hvilket höga belopp skulle utestänga mängden från att

bevista läroanstalten, hvarföre komiterade föreslogo, att hushållningssällskapen

i vestra Sverige skulle lemna garanti för lärover

-

kets utgifter, nämligen:

Skaraborgs läns med __________ 10,000

Göteborgs » » 10,000

Elfsborgs » » 7,000

Jönköpings » » ...._______ 3,000

Summa kronor 30,000.

Ett annat förslag till landtbruksläroverk i Skara framstäldes

af grefve E. Sparre den 8 Juni 1879, i hvilket äfven han yrkade

på teoriens skiljande från praktiken och på upprättandet af ett

landtbruks- och landtbrukstekniskt läroverk. Med afseende på

organisationen af detta bifogade han två förslag, upprättade det

ena af professorn vid landtbruksinstitutet i Weihenstephan G.

Holzner, det andra af professorn C. E. Bergstrand.

Enligt det förra skulle kursen vara fyraårig och till inträde

fordras samma kunskapsmått som för inträde i den s. k. nedre

sjette klassen vid allmänt elementarläroverk. Undervisning skulle

meddelas i språk, matematik, kemi, fysik, mineralogi, botanik,

zoologi, jordbrukslära, husdjursskötsel, växtkultur, skogshushållning,

trädgårdsodling, byggnadslära och nationalekonomi. Jemte

undervisning i landtbruk skulle sådan äfven meddelas i bränvinsoch

öltillverkning, i mejerihandtering samt i pressjäst- och ättiketillverkning.

Utgifterna för lärarepersonalen beräknades till 30,000

kronor och omkostnaderna för samlingar, instrument och bibliotek

till 5,000 kronor om året. Enligt det senare förslaget skulle för

inträde fordras aflagd mogenhetsexamen från dimissionsberättigadt

läroverk, och kursen skulle vara tvåårig. Lärare skulle vara 4

ordinarie och 4 biträdande. Aflöningen för desamma beräknades

till 26,000 kronor.

Oaktadt den utredning, som i begge dessa betänkanden blifvit

lemnad, blef dock frågan om inrättandet af ett landtbruksläroverk

för vestra Sverige hvilande hos de förenade hushållningssällskapen

och är ännu oafgjord.

Vid 1877 års Riksdag gjorde Kong!. Maj:t framställning om

beviljande för år 1878 af 21,000 kronor till ny ladugårdsbyggnad

150

Ultuna

omitén.

1879 års

Riksdag.

vid Alnarp samt till inredning af */4 af dåvarande logbyggnad till

»kohus», och bifölls denna framställning af Riksdagen.

Med anledning af de anmärkningar, som af Riksdagens revisorer

blifvit gjorda öfver förhållandena vid Ultima landtbruksinstitut,

anhöll Riksdagen hos Kongl. Maj:t om undersökning af ställningen

vid detta läroverk, en anhållan, som redan dessförinnan,

den 16 December 1876, blifvit gjord af läroverkets styrelse. På

grund af dessa framställningar tillsatte Kongl. Maj:t den 27 April

1877 en komité för granskning af förvaltningen och hushållningen

vid Ultima, och afgaf denna komité redan den 13 Oktober samma

år sitt betänkande.

I detta erinras bland annat derom, att det för institutet

afsedda årliga anslaget från och med år 1875 utgår med ett belopp

af 20,000 kronor och att styrelsen för institutet dessutom årligen

uppbär ett belopp af 3,000 kronor till en vid institutet förlagd,

för undervisning af sex elever afsedd statens mejeriskola, samt

vidare, att enligt nådigt bref af den 9 November 1860 blifvit till

en agrikulturkemisk försöksanstalt vid Ultima anvisadt ett årligt,

under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»

uppfördt anslag af 4,000 kronor, hvilket anslag

»icke i annan mån kommit institutet till godo, än att läraren i

agrikulturkemi in. m. genom sin af detta anslag utgående aflöning

såsom föreståndare för försöksanstalten kan sägas till någon del

jemväl vara aflönad såsom lärare vid institutet».

På grund af den utredning, som af komiterade blifvit verkstäld,

föreslogo dessa, att föreståndarebefattningen skulle delas mellan

tvenne, af hvilka den ene under benämning rektor vore chef för det

högre läroverket och den andre, benämnd intendent, förvaltade

egendomen och vore föreståndare för den lägre landtbruksskolan

mot årlig fast lön och tantiéme å nettoinkomsten. Vidare föreslogs:

att undervisningen i det praktiska för eleverna skulle förändras på

ett mera tidsmässigt sätt, att en trädgårdsmästare skulle anställas,att

antalet dragare och nötkreatur ökades, att den lägre mejeriskolan

borttoges, för hvilket allt ökadt anslag vore behöflig!. Hela det

behöfliga årsanslaget beräknades till 30,000 kronor, så framt derjemte

elevafgiften höjdes till 750 kronor om året, men dessutom

förordade komiterade ett anslag för en gång att under två år utgå

med tillsammans 74,100 kronor.

Med afseende på de förslag, som af komitén sålunda blifvit

framstälda, uttalade sig Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen till

151

1879 års Riksdag. I denna proposition tillstyrktes ej, på af Ultunastyrelsen

och landtbruksakademiens förvaltningskomité anförda

skäl, upphäfvande! af mejeriskolan. Lika litet ansågs det lämpligt

att, såsom komiterade föreslagit, låta egendomens vinst ingå

till statsverket.

Deremot begärdes ökade anslag till landtbruksinstituteii på

grund af från dessa gjorda framställningar. I skrifvelse af den

14 September 1878 både den nya styrelsen för Ultuna institut, i

enlighet med hvad Ultuna-komitén föreslagit, anhållit om åtskilliga

anslag. Af dessa hade landtbruksakademiens förvaltningskomité

tillstyrkt följande, nämligen till:

magasin, mejeri m. m______________ 15,265: —

stall vid Kungsängen ................ 4,950: —

torklada för försök vid den agrikulturkemiska

försöksanstalten_________________________ 2,694: so

inköp af kor och dragare ................ 18,750: —

reparation af lärlingsbyggnaden ................... 3,556: —

afbetalning af återstående skuld till staten ... 10,000: —

förlagskapital ..... 10,000: —

Summa kronor 65,215: so,

men deremot afstyrkt uppförande af en ny laboratoriebyggnad i

öfverensstämmelse med ett nådigt bref af den 15 December 1876,

hvari Kongl. Maj:t afslagit af institutets styrelse gjord framställan

att få uppföra en ny laboratoriebyggnad. Efter hvad Ultuna revisorer

i berättelse af den 28 November 1878 anfört, hade jordbruket

från den 1 Juli 1877 till 30 Juni 1878 lemnat en vinst af 10,032

kronor 49 öre, under det att läroverket under samma tid kraft en

utgift utöfver statsanslaget af 10,482: 91, hvaraf ensamt på eleverna

kommo 6,760 kronor, och hade revisorerna påpekat önskvärdheten

af ökadt årsanslag, åtminstone till ett belopp, som motsvarade

hvad som utginge till landtbruksskolorna, eller 4,000 kronor.

Då sålunda hela behållningen togs i anspråk för undervisningen,

kunde ej någon afbetalning göras på institutets skuld till

staten, hvarföre Kongl. Maj:t ansåg denna, stor 10,000 kronor,

böra afskrifvas. Vidare ansågs behofvet af dragare och kor vara

af beskaffenhet att böra med det första afhjelpas, hvarföre Kongl.

Maj:t föreslog till inköp

af dragare............................ 7,500

‘i kor ...............................6,500 14;000.

152

Äfvenledes förordades bifall till uppförande af en magasinsbyggnad

för 7,500 kronor. På sätt förut visats, hade Ultuna eu

årlig vinst

på jordbruket af........................ 10,032: 49

och i årsanslag.......................... 20,000: —

hvarföre Ultunas årliga inkomst vore kronor 30,032: 49, då afseende

ej fästes på till mejeriskolan utgående 3,000 kronor och till försöksstationen

utgående 4,500 kronor. Gent häremot stälde sig

årsinkomsten vid Alnarp fördelaktigare, enär detta institut den 14

Mars 1877 till den 14 Mars 1878

på jordbruket lemnade en vinst... 5,092: si

hvartill kom årsanslag_______________ 29,400: —

eller tillsammans 34,492: si,

hvithet med 4,400 kronor öfversteg inkomsterna vid Ultuna. På

grund häraf föreslog Kongl. Maj:t, att årsanslaget till Ultuna måtte

höjas med 4,000 kronor.

I sitt betänkande öfver dessa Kongl. Maj:ts propositioner fann

statsutskottet ej anledning att tillstyrka mer än 14,000 kronor till

inköp af kor och dragare, men afstyrkte anslag till byggande af

magasin, emedan den framtida organisationen af institutet möjligen

kunde gifva anledning till att jordbruket delades i farmer, i

hvilket fall det ej vore lämpligt att hafva endast ett magasin för

hela egendomen. Likaså kunde utskottet ej tillstyrka förhöjning

i anslaget till läroverket, då utskottet i likhet med Ultuna-komitén

ansåg afkastningen af jordbruket vara för lågt beräknad.

Under den diskussion, hvartill detta utskottets betänkande

gaf anledning, visades i Andra kammaren af Ultuna-styrelsens

förre ledamot, herr C. E. Casparsson, att sammanlagda inkomsterna

för åren 1867—77 voro 87,221 kronor, men att om året

1867, som gaf en förlust af 2,017 kronor, derifrån uteslötes, kunde

medelinkomsten höjas till 9,927 kronor. Inalles hade Ultuna fått

i extra anslag:

till byggnader ------------------------- 323,433 kr.

till andra ändamål.................. 18,245 kr.

Tillgångarne utgjorde den 1 Juli 1877 167,498 kronor, och

om derifrån droges de extra anslagen af 18,245 kronor, så vore

skilnaden 149,253 kronor, det belopp, hvarmed tillgångarne öfversköto

de lemnade extra anslagen.

Hvad af statsutskottet rörande anslagen till Ultuna blifvit

hemstäldt vann Riksdagens bifall.

153

Beträffande de från Alnarp gjorda framstälningarne anförde

regeringen i sin skrifvelse till riksdagen 1879:

Den 17 November 1877 hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Malmöhus län hos Kongl. Maj:t anfört, att en trädgårdsmästareskola

blifvit våren 1876 anlagd vid Alnarp med bidrag

från Malmöhus läns hushållningssällskap till ett belopp af 1,600

kronor. Nu begärdes för denna skola af statsmedel ej blott

22,300 kronor till uppförande af en byggnad för skolan, utan ock

derjemte 4,000 kronor i årsanslag. Häröfver hörd, hade landtbruksakademiens

förvaltningskomité uttalat den åsigt, att en sådan

skola med större fördel kunde förläggas till Lund, å hvilket

förslag Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län, i skrifvelse

af den 21 Januari 1879, hemstält att intet afseende måtte fästas.

Vidare hade, på sätt i det föregående blifvit omnämndt,

Malmöhus läns hushållningssällskap den 24 September 1877 anhållit

om anslag af 24,575 kronor för en gång och sedermera

7,000 kronor om året till inrättande vid Alnarp af en högre

mejeriskola.

Kongl. Maj:t ansåg sig för tillfället ej kunna tillstyrka hvarken

det ena eller det andra af de sålunda för Alnarps landtbruksinstitut

begärda nya anslagen.

Samtidigt med denna sträfvan att utvidga landtbruksinstitutens

verksamhet hade frågan om deras lämpligaste organisation

utgjort föremål för handläggning af landtbruksakademiens förvaltningskomité.

Redan i början af år 1876 hade densamma utarbetat

förslag till nya reglementen för såväl landtbruksinstituten,

som landtbruksskolorna. Dessa förslag meddelades läroverken

den 17 Mars samma år, och vid det 14:de allmänna landtbruksmöte!

i Norrköping sammanträdde ett flertal af landtbruksskoleföreståndarne

den 26 Juli 1876 till öfverläggning om det för

landtbruksskolorna uppgjorda förslaget, hvarvid de förenade sig

om ett »Förslag till nytt reglemente för landtbruksskolorna i

riket». Detta jemte det af landtbruksakademiens förvaltningskomité

uppgjorda förslaget till reglemente för landtbruksinstituten

öfverlemnades af förvaltningskomitén till Kongl. Maj:ts granskning

den 19 Januari 1877, och den 13 April 1877 utfärdade

Kongl. Maj:t nytt reglemente för landtbruksskolorna. Beträffande

åter stadgarne för instituten infordrade Kongl. Maj:t yttranden

af dessas styrelser. De affordrade svaren afgåfvos från Ultuna

den 30 Juli 1877 och från Alnarp den 5 Mars 1878. Begge hade

Stadgar för

landtbruks1,

''aroverken.

154

Hushållningssällskap

pens möte

1877.

många och vigtiga anmärkningar att göra mot det upprättade

förslaget, hvarföre någon ändring i de för instituten nu gällande

stadgarne ej vidtogs. Deremot utfärdades af Kongl. Maj:t den 8

Maj 1878 nådigt bref om närmare bestämmelser för afgångsbetygen

från landtbruksinstituten jemte formulär för sådana

betyg.

Vid mötet med hushållningssällskapens ombud i Stockholm

år 1877 väckte majoren C. F. Toll motion angående ändring i § 11

af det gällande reglementet för de lägre landtbruksskolorna, i

syfte att lärotiden måste bestämmas till minst ett år, i stället

för föreskrifna två år, och grefve E. Sparre gjorde framställning

om behofvet af ett planmässigt ordnande af de för undervisning

i landtbruket och dess tekniska binäringar anordnade eller ytterligare

erforderliga läroverk.

Med afseende på den förstnämnda frågan beslöt mötet att uttala

sig för ett tillägg till föreskriften om lärotiden afföljande lydelse:

»Om sökande till inträde vid landtbruksskola såsom frilärling

befinnes ega sådan färdighet i skrifning och räknekonst, samt

sådan insigt och vana vid utförandet af jordbruksarbeten, att

han af skolstyrelsen och skolans föreståndare finnes lämplig att

deltaga uti den undervisning, som meddelas lärlingarne i skolans

äldre klass, så må han genast i denna klass intagas för att

efter genomgången lärokurs och aflagd afgångsexamen, derest

han dertill pröfvas skicklig, från skolan afgå, oaktadt han derstädes

blott uppehållit sig ett år.»

Beträffande landtbruksläroverkens organisation beslöt mötet

uttala önskvärdheten af »att i reglementet för mejeriskolorna

af den 22 Juni 1856 den förändring måtte vidtagas, att till mejerielever

böra företrädesvis antagas personer, som ett år förut

njutit undervisning vid någon af statens mejeristationer eller vid

enskildt välskött mejeri, då eleven egde att efter ettårig lärokurs

afgå från mejeriskolan, men att i annan händelse eleven

borde vid mejeriskolan genomgå tvärig lärokurs.»

Hvad slutligen landtbrukets binäringar beträffade, uttalade

sig mötet för:

dels »att vid rikets landtbruksinstitut äfven måtte lemnas

undervisning i landtbrukets tekniska binäringar»;

dels »att förnyadt anslag borde begäras till aflöning åt eu

kringresande undervisare i de tekniska binäringar, som kunna bedrifvas

i samband med landtbruket».

155

Vid Riksdagen 1878 begärdes af Kong!. Maj:t på framställ- 18~8 års

ning af Vermlands läns hushållningssällskap 2,000 kronor till in- -^sprättande

af ytterligare en landtbruksskola i Vermland, hvilken

begäran af Riksdagen bifölls.

Vid denna tid funnos 27 landtbruksskolor i riket, deraf 3 Landtbruksi

Kalmar län, 2 i Elfsborgs, 2 i Skaraborgs och 1 i hvardera s,wl^iJ8''0''

af alla öfriga län utom Upsala. Till dessa skolor utgingo statsbidrag

med 4,000 kronor för en skola i hvarje län, men för de

öfriga fyra skolorna med endast 2,000 kronor, mot förbindelse för

hushållningssällskap eller landsting att för hvardera af de senare

skolorna tillskjuta ett lika belopp.

Af landtbruksskolorna hade under 1870-talet följande blifvit

flyttade:

Från Marielund (i Kristianstads län) till Tunbyholm 1870

» Vestergården till Kilanda___________________-....... 1870

» Berg till Tranhult...................................... 1872

» Ryssbylund till Applerum________________________---- 1872

» Sundsholm till Vindö.................................. 1872

» Hökerum till Semsholm.............................. 1874

» Djursholm till Hesselby._____________________________ 1876

» Afva till Åminne_______________________________________ 1877

» Orup till Oregärden _________________________________ 1879

» Lindhult till Klef........................-.............. 1879

och under 1880-talet:

Från Varplösa till Suderbys ------------------------------ 1880

och derifrån till Stenstuga!___________________________ 1881

» Haddorp till Bjerka-Säby .......................... 1882

hvarjemte nya anlades vid Sjöstad i Vermland 1879 och vid Kristinedal

i Elfsborgs län 1882, till hvilken senare samma års Riksdag

beviljade 2,000 kronor om året.

Af landtbruksakademiens förvaltningskomité utfärdades den

21 September 1877 nytt formulär till afgångsbetyg från landtbruksskolorna.

Beträffande mejeriundervisningen upphörde mejeriskolan på Mejeriunder

Bergqvara hösten 1880, då en ny sådan skola inrättades vid Ro- visning.

bertsfors i Vesterbottens län.

Den 14 maj 1880 utfärdades nytt reglemente för mejeriskolorna,

och den 12 Juni samma år meddelade landtbruksakademiens

förvaltningskomité de närmare föreskrifter för mejeriundervisningen,

hvartill reglementet gaf anledning, nämligen:

156

Hushållning

s sällskapens

möte

1880.

närmare bestämmelser för mejeriskolorna och formulär för

afgångsbetyg från dessa;

närmare bestämmelser för mejeristationerna jemte formulär

till afgångsbetyg, att följas från hösten 1881.

Vid det 15:de allmänna landbruksmötet i Malmö 1881 upptogs

ånyo det förslag till inrättande af en högre mejeriskola, som

af Malmöhus läns hushållningssällskap förut blifvit framstäldt, och

det i förening härmed af landtbruksakademiens förvaltningskomité

afgifna förslag gillades af Kong!. Maj:t, som derom framstälde

proposition till 1882 års Riksdag, hvilken biföll det begärda anslaget

af 10,000 kronor.

Vid 1880 års möte i Stockholm med hushållningssällskapens

ombud väcktes flera motioner med afseende på undervisning i

landtbruk. Dessa gälde:

l:o) huruvida den undervisning, som bibringas lärjungarne

vid rikets landtbruksläroverk, vore tidsenlig och tillräcklig för

dem i det praktiska lifvet, samt om denna undervisning kan anses

vara väl afpassad för svenskt landtbruk och svenska förhållanden

och sålunda för allmänheten tillfredsställande, eller om

någon förändring derutinnan vore önskvärd och af behofvet påkallad;

2:o)

ändring i reglementet för landtbruksskolorna, så

att lärlingarnes ålder vid inträde i skolorna bestämmes till fylda

21 år, samt

att jemte den tvååriga lärokursen måtte vid skolorna anordnas

äfven en ettårig;

3:o) inrättandet af ett läroverk för landtbrukets tekniska binäringar

för meddelande af undervisning i tillverkning af Öl,

bränvin, ättika, pressjäst, stärkelse in. m.

Det utskott, till hvilket dessa frågor remitterades, tillstyrkte

med afseende på

lista frågan:

»att hushållningssällskapens ombud måtte i skrifvelse till

landtbruksakademien anhålla, att akademien behagade hos Kongl.

Maj:t förorda den ändring i de för vinnande af inträde som elev

vid instituten meddelade föreskrifter, att dertill fordras bevis, att

sökanden, helst i två år, allvarligen sysselsatt sig med landtbruk

och lagt hand vid göromålen»;

»att ombuden behagade i skrifvelse till landtbruksakademien

förorda behörigt afseende derpå, att vid undervisningen i bota

-

157

nik och zoologi eller entomologi fullständig insigt må bibringas

lärjungarne vid landtbruksinstituten beträffande de för kulturväxterna

menliga skadedjur och -växter»;

2:dra frågan:

»att denna fråga ej måtte till någon ombudens åtgärd föranleda»;

3:dje

frågan:

»att hushållningssällskapens ombud behagade i skrifvelse till

Kongl. landtbruksakademien förorda upprättandet af en landtbruksteknisk

läroanstalt för meddelande af undervisning i de så

kallade tekniska binäringarne».

Af hvad sålunda blifvit i motionerna föreslaget och af utskottet

tillstyrkt, fäste mötet ej afseende å annat än den 3:dje frågan, beträffande

hvilken beslöts: »att hushållningssällskapens ombud i

skrifvelse till Kongl. landtbruksakademien måtte förorda upprätttandet

af en landtbruksteknisk läroanstalt för meddelande af undervisning

i de så kallade tekniska binäringarne», öfverlemnande åt

akademien »att pröfva, om och i hvad mån undervisning i dessa

landtbrukets binäringar bör kunna ställas tillsammans med den

öfriga landtbruksundervisningen».

Vid 1883 års möte i Stockholm med hushållningssällskapens

ombud anmäldes med afseende å sist anförda beslut:

att i fråga om upprättandet af ett fullständigt läroverk för

meddelande af undervisning i landtbrukets tekniska binäringar

akademien efter afgifvet yttrande af föredraganden å hushållsoch

slöjdafdelningen, i hvilket förvaltningskomitén instämt, ej

ansett sig för närvarande böra vidtaga någon åtgärd.

Med anledning häraf väckte grefve E. Sparre motion om att

åt den tillsatta komitén för uppgörande af förslag till organisation

af rikets landtbruksläroverk skulle gifvas i uppdrag att yttra

sig i frågan, och beslöt mötet:

»att hushållningssällskapens ombud i skrifvelse til! Kongl.

landtbruksakademien skulle anhålla, det akademien behagade

hos Kongl. Maj:t hemställa, att den af Kongl. Maj:t förordnade

komité för ordnande af landtbruksundervisningen måtte erhålla

nådigt uppdrag att uppgöra förslag till beredande af undervisning

i landtbrukets tekniska binäringar».

Privat undervisning i landtbruk har, på sätt förut flerestädes

antydts, i särskilda kurser meddelats vid landtbruksskolorna Sjögestad,

Ryssbylund, Applerum och Johannisberg.

Hushållningssällskapens

möte

1883.

Privata

landtbruks

läroverk.

158

Redan 1864 hade herr Th. Bergelin för afsigt att i Stockholm

upprätta en privat läroanstalt för landtbrukselever, der i en kortare

kurs skulle meddelas en uteslutande teoretisk undervisning.

Denna skola kom dock ej till stånd, hvilket deremot blef fallet

med den af herr W. Wulff år 1867 i Trelleborg grundlagda, hvilken

ännu fortgår. Kursen, som börjar den 1 November, varar

ett hälft år, och i undervisningsafgift betalas 150 kronor. Under

åren 1873—76 åtnjöt denna skola af Malmöhus läns hushållningssällskap

ett årligt anslag af 1,000 kronor. De första tio åren af

skolans verksamhet besöktes densamma af tillsammans 388 elever.

Samma år som skolan i Trelleborg började sin verksamhet

anlades i Arboga af herr A. Wallqvist en privat laudtbruks- och

bokhålleriskola, som sedermera flyttades till Moholm i Skaraborgs

län. Äfven vid denna skola började läsåret den 1 November.

Undervisningen meddelas af föreståndaren och tre lärare. År 1879

hade skolan 41 och år 1880 39 lärjungar. Ytterligare eu enskild

landtbruksskolä anlades i Vestergötland åt herr H. Spaak vid

Skeppsholmen i Elfsborgs län år 1866.

Bergelins tanke att i Stockholm upprätta en privat läroanstalt

för undervisning i landtbruk upptogs ånyo af professor C. A.

Lindqvist, och den 15 Oktober 1869 öppnades den af honom grundlagda

läroanstalten. För kursen, som var bestämd till ett haltt

år, betalades en undervisningsafgift af 270 kronor. Efter första

kursens slut upphörde denna skola med sin verksamhet.

Den kraftigaste åtgärd för att på enskild väg söka åstadkomma

undervisning i landtbruk har blifvit vidtagen af lagmannen

T. L. Sylvau. Genom testamente af den 23 September 1876

förordnade han, att en del af hans fastigheter skulle användas

till ett landtbruksinstitut för Kristianstads län. Detta institut

skulle stå under styrelse och förvaltning af landshöfdingen och

hushållningssällskapet i länet samt domhafvanden och kronofogden

i Ingelstads härad och kyrkoherden i Bollerups församling.

Vid donationen var fästadt det vilkor, att fastigheterna ej skulle

få tillträdas förr än den 25 Mars 1898, men att intill dess styrelsen

skulle ega att från fardagen näst efter lagman Sylvans död

af fastigheterna uppbära ett årligt arrende af 15,000 kronor.

Sedan tvist om testamentet uppstått, har mellan de tvistande

af Kongl. Maj:t den 6 September 1883 stadfäst förlikning ingåtts,

hvarigenom styrelsen afstår ofvannämnda fastigheter mot erhållande

af ett vederlag, som beräknats att den 25 Mars 1883 utgöra

159

368,900 kronor, deraf 18,900 kronor med 5 procents ränta från

samma dag inom viss kort tid skall betalas, och återstoden 350,000

kronor, derå förbindelse med inteckningssäkerhet till styrelsen aflemnas,

skall gäldas den 25 Mars 1898 med styrelsen förbehållen

rätt, att om den så önskar, erhålla jord motsvarande ett värde af

320,000 kronor och 30,000 kronor kontant.

I följd af denna uppgörelse har man beräknat, att styrelsen

den 25 Mars 1898 skall hafva att till institutets upprättande

disponera i samlade arrendemedel och upplupna räntor ett kapital

af 973,582 kronor 81 öre med. rätt att deraf uttaga 320,000 kronor

i jord.

Efter denna öfversigt af landtbruksundervisningens utveckling

i vårt land må, för beredande af eu mera sammanhängande öfverblick

öfver de särskilda i och för nämnda undervisning upprättade

läroverken, här i korthet redogöras för hvart och ett af dem,

dervid början göres med landtbruksinstituten.

160

Landtbruksinstituten.

Degeberg.

Denna egendom, som är belägen vid stranden afVenern, l14

mil från Lidköping, inköptes år 1828 af Edv. Nonnen. Jemte den

på Vs m''ls afstånd belägna gården Stensholmen och underlydande

hemman bestod hela egendomen af tillsammans 85/s mantal. Om

dertill räknas tvenne af Nonnen på 30 år arrenderade militieboställen,

uppgick hela arealen till 1,700 till., hvaraf 305 tnl. åker

under eget bruk. Genom nyodlingar ökades denna senare, så

att den 1839 utgjorde 400 tnl.

Under åren 1831 och 1832 började Nonnen, som sjelf genomgått

landtbrnksinstitutet vid Möglin och derjemte studerat vid veterinärinstitutet

i Stockholm, att mottaga landtbrukselever i pension.

I December 1833 tillkännagaf han sin afsigt att vid Degeberg

öppna ett landtbruksinstitut, och våren 1834 mottog han 8 elever,

hvilket antal under årets lopp ökades till 12. Följande år utgjorde

elevantalet 16 och lärlingeantalet 20. Med början af året 1835

erhöll han till institutets upprätthållande det vid 1834 års riksdag

beviljade statsanslaget af 7,500 kronor.

Genom ett Kongl. bref af den 14 Februari 1835 blef landtbruksakademiens

dåvarande direktör G. Poppius förordnad att

hafva uppsigt öfver landtbrnksinstitutet vid Degeberg och deröfver

årligen afgifva berättelse. Han upprättade med Nonnen den 27

Februari 1835 kontrakt på 5 år med 6 månaders uppsägning, och

Nonuen förband sig genom detta kontrakt att för åtnjutandet af

förbemälde statsanslag vid institutet kostnadsfritt underhålla 2

frielever och 14 frilärlingar.

Under den första kontraktstiden stod institutet under ledning

af en styrelse, bestående af landshöfdingen i länet som ordförande

och tre ledamöter, af hvilka föreståndaren var en och de två

öfriga voro utsedda af ordföranden i samråd med föreståndaren för eu

tid af tre år. Styrelsen sammanträdde fyra gånger om året och

afgaf årsberättelse till den person, som af Kongl. Maj:t utsetts att

hafva öfverinseende öfver läroverket.

161

Föreståndaren hade förbehållit sig rätt: att antaga och afskeda

betalande elever, att uppgöra förslag till frielevsplatserna, hvilka

skulle af Kongl. Maj:t tillsättas, att antaga och afskeda lärare,

att utöfva den närmaste tillsynen öfver läroverket och att ensam

besluta om egendomens skötsel och brukningssätt.

För att blifva till elev antagen fordrades att hafva fylt 18

år och att hafva aflagt en inträdesexamen, i hvilken kunskapsfordringarne,

med undantag för döda språk, i det närmaste voro desamma

som vid gymnasium. Någon förutgången praktisk verksamhet i

landtbruk fordrades ej. Kursen var tvåårig med 3 veckors julferier

och 6 veckors sommarferier. I afgift för undervisning och

underhåll betalades 450 kronor om året, med halfva beloppet den

1 Oktober och den andra hälften den 1 April. Iiospitanter, som

endast en kortare tid bevistade läroverket, betalade 18 kronor i

veckan.

Undervisning meddelades i landtbrukets såväl teori som praktik.

Nonnen undervisade sjelf i landtbushållningsläran till hela

dess utsträckning och en biträdande lärare i naturvetenskaperna.

I det praktiska af landtbruket undervisade den 1829 till inspektor