SOU 1894:2 BETÄNKANDE och FÖRSLAG

SOU 1894:2
Statens offentliga utredningar

BETÄNKANDE och FÖRSLAG

1894-01-01 · 217 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1894:2, BETÄNKANDE och FÖRSLAG

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE och FÖRSLAG

TILL •

UTVIDGNING OCH OMORGANISATION

TEKNISKA HÖGSKOLAN,

AFGIFVET DEN 15 DECEMBER 1891

AF DÄRTILL I NÅDER UTSEDDE KOMMITTERADE

STOCKHOLM

TRYCKT HOS K. L. BECKMAN

1891.

TöJZAOiiaÖ^

7 AT/

; 7 A.''HO A

HHO b 7 " JHf/TTI

■i i!

u. u.

• T 9 A V

... s> W -!

ASSI03T

!./• i-''!.''.

''.Y ■■

-ur*) »[jo gffktgbrtfifj löt JPlJjw jfr.w b: odaci ©Utid/ig/m ; .»{Blwol

-rr -.1 ■:■,:> '' v!'')} inf I!R Tam-. : lT ''b; JlOiJ <j ■

Tf; .OiOltTl ■''*itiifffi1''»/; <SUnob i "16 juni

iil ''L/jhqejj m*ii f,n ntlsb > hiicVnllu] liiT

Laffni • bivrtf, -■ rvjjii hÖjStseliav

oi-iuihT Hit .... 5-:ot JbTOfjipm ro *L :.t;»; f rl; i'', haj ''•li.ttd.shiiu

hfjTmiu-i''‘mhouiB Obiumb.io tyjiuaabfj i)o tLd smnnjbfTtrt -;i. ''-i .• •

TILL KONUNGEN.

.TaaxaMoi

"4 J

/ifitfa(I .H .0

iOV. >''i •>

Genom nådigt bref af den 19 september 1890 har Eders

Kongl. Maj:t uppdragit åt en kommitté att, med anledning af Riksdagens

skrifvelse den 26 maj samma år, afgifva betänkande och

förslag, angående behofvet af och sättet för utvidgning och omorganisation

af Tekniska högskolan, samt till ordförande och ledamöter

i denna kommitté förordnat undertecknade.

Till fullgörande af detta nådiga uppdrag få kommitterade, efter

verkställd utredning af ärendet, härmed i underdånighet öfverlemna

när slutna betänkande jämte af dem uppgjordt förslag till Tekniska

högskolans utvidgning och ett tidsenligt ordnande af undervisningen

vid densamma.

Underdånigst

RUDOLF CRONSTEDT.

Erik Storckenfeldt. G. R. Dahlander.

And. Lindstedt. A. G. Svedelius.

W. Hoffstedt.

Stockholm den 15 december 1891.

Tekniska högskolans uppkomst och historiska

utveckling.

Tekniska högskolan i Stockholm leder sitt ursprung från en

genom Kongl. brefvet af den 11 december 1798 i förening med

Kongl. Målare- och bildhuggare-akademien inrättad »mekanisk skola»,

som bland annat fick under sin vård den af Kristofer Polhem

redan 1697 påbörjade och under 1700-talet organiserade mekaniska

modellsamlingen, det s. k. »laboratorium mechanicum», eller, såsom

den sedermera efter inflyttning i huset n-.r 43 Mästersamuelsgatan

— samma hus där Teknologiska institutet sedan fick sin lokal —

kallades, »Kongl. Modellkammaren», som hölls för allmänheten

öppen vissa dagar i veckan, då föreståndaren, biträdd af fyra stipendiater,

visade och förklarade de modeller, som åstundades.

Konstakademiens sekreterare meddelade en tid vid mekaniska skolan

undervisning i teoretisk mekanik och direktören för modellkammaren

i praktisk mekanik. Efter Landtbruksakademiens stiftande

ställdes 1813 Mekaniska skolan och Modellkammaren under denna

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

akademis inseende. Skolan förestods då af en lönlös direktör, en

lärare i »theorien» (teoretisk mekanik), en »för practiken» (praktisk

mekanik) samt en »för machinritning». Årliga utgiftsstaten uppgick

till endast 475 r:dr b:ko, däraf 300 r:dr till lärarnes aflöning,

100 r:dr till stipendier och 75 r:dr till materialier och verktyg.

I början på 1820-talet började man allt mer och mer inse behofvet

af fullständigare undervisningsanstalter för näringarna samt

vidtaga allvarliga åtgärder för detta behofs tillgodoseende. På grund

häraf och närmast med anledning af tvenne vid 1823 års riksdag

väckta motioner, nämligen af prosten E. Almquist inom presteståndet

och af herr J. P. Lefrén inom ridderskapet och adeln

Mekaniska

skolan.

Modell

kammaren.

Teknologiskainstitutets

grundläggande.

Teknologiskainstitutets

första

organisation.

gjorde Rikets då församlade Ständer hos Kong!. Maj:t framställning

om inrättande i hufvudstaden af »ett Techniskt och Mechaniskt

centralinstitut för praktisk undervisning i hvad som för manufakturer

och en del handtverkerier erfordras». Sedan Vetenskapsakademien,

Kommersekollegiet samt Stockholms Fabriks- och manufaktur-

äfvensom Handtverkerisocieteter häröfver afgifvit i hufvudsak

tillstyrkande yttranden, förordnade Kongl. Maj:t genom nådigt bref

af den 18 maj 1825, »att ett Tecknologiskt Institut skall, enligt de

af Vetenskaps-Akademien uppgifne grunder anläggas». Efter åtskilliga

förarbeten och utredningar, anförtrodda åt en särskild kommitté

samt det blifvande läroverkets direktör, hvarunder bland

annat förordnades, att Mekaniska skolan och Modellkammaren skulle

med sagda Institut förenas, samt att det förut omnämnda s. k. Modellkammarhuset

skulle till lokal för det nya läroverket upplåtas,

utfärdade Kongl. Maj:t den 8 juni 1826 de första stadgarne för

Teknologiska institutet samt fastställde dess årliga utgiftsstat till

14 000 r:dr b:ko, däraf 7 500 r:dr till arvoden åt personalen och

6 500 r:dr för inköp af böcker, instrument, ljus, ved m. m.

Enligt dessa stadgar skulle Teknologiska institutets ändamål

vara »att samla och meddela kunskaper och upplysningar, som

äro nödvändiga för att med framgång idka slöjder eller hvad man

vanligen kallar handtverk och fabriker». Denna bestämmelse skulle

Institutet uppfylla: »l:o) genom undervisning åt ynglingar och personer,

som antingen vilja egna sig åt slöjderna eller redan däruti

ingått; 2:o) genom råd och upplysningars meddelande åt slöjdidkare;

3:o) genom berättelse om slöjdernas tillstånd och framsteg

i sammanhang med offentliga utställningar af inhemska slöjdalster;

4:o) genom upplysningar till vederbörande styrelsegrenar i ämnen,

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

som angå slöjderna». Institutets funktion såsom rådföringsanstalt

gal redan från början anledning till en mycket vidsträckt verksamhet.

Däremot blef dess åliggande med afseende på utställningars

anordnande, efter ett fruktlöst försök år 1828 att få en dylik till

stånd, och hvilken rönte föga anslutning och uppmuntran af landets

näringsidkare, med Kongl. Maj ds tillstånd inskränkt till att i förening

med Institutets varuprofsamling till allmänt åskådande på

vissa dagar uppställa insända slöjdalster. Äfven läroverkets litterära

verksamhet blef af föga betydelse och inskränkte sig, förutom

till utarbetandet af en del läroböcker, till ett år 1838 utgifvet första

häfte af Institutets »handlingar», hvartill dock någon fortsättning

aldrig utkom.

Personalen utgjordes af: en direktör, hvilken, utom närmaste

ledningen af Institutet och ansvaret för göromålens ordentliga gång,

enligt särskild instruktion bland annat äfven ålåg, »att undervisa

läroverkets mera försigkomna elever uti de allmänna grunderna af

industrien och biträda vid undervisningen i enskilda slöjders utöfning»;

två professorer, den ene i »fysik och alla de konst- och

slöjdförrättningar, som grunda sig på de naturlagar, som äro föremål

för denna vetenskap», — hvilken professur dock med Kongl.

Maj:ts begifvande förblef en längre tid obesatt —, den andre i »de

omedelbart användbara grunderna af kemin och dess tillämpningar»;

tre adjunkter, af hvilka en skulle biträda direktören såsom sekreterare,

isynnerhet vid arkivet och expeditioner samt vid redaktionen

af skrifter, som genom Institutets försorg af trycket utgåfves, och

de tvenne öfriga biträda vid undervisningen såsom underlärare, en

hvardera af professorerna, hvarjämte den kemiska adjunkten skulle

vara laborator och den andre såsom verkstadsföreståndare hafva

den omedelbara ledningen af modellarbetet och de mekaniska försöken;

en »ritare» för undervisning i maskinritning samt för uppgörande

af ritningar i allmänhet och arbetsplaner för verkstaden,

och hvilken jämväl skulle biträda vid tillsynen öfver arbetarne å

denna verkstad; en registrator- och handlingsskrifvare; samt en

räkenskapsförare. Härtill kommo ytterligare: en extra lärare för

elementarundervisning i räkna och geometri, en lärare vid söndags-

och aftonskolan samt sedan 1830 en lärare i lefvande språk.

Direktören och professorerna utnämndes af Kongl. Maj:t och öfriga

tjenstemän af läroverkets direktion, bestående af statssekreteraren

för Handels- och finansärenden såsom ordförande, Institutets direktör

samt tre af Kongl. Maja utsedda ledamöter.

Ehuru i planen för Teknologiska institutet ingått, att de elever,

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

som antogos, förut borde hafva inhemtat elementära kunskaper i

språk, geometri och öfriga allmänna vetenskaper, så skulle en förberedande

elementarlärokurs uti språkgrunder, enklare matematik,

bokföring m. in. vara med Institutet så förbunden, att elever, som

det erfordrade, kunde dit hänvisas till vinnande af nödig kunskap

i dessa stycken. I öfverensstämmelse härmed utfärdade äfven

direktionen särskilda föreskrifter, hvilka bland annat innehöllo följande:

»Eleverna äro antingen ordinarie eller extra ordinarie. Med

ordinarie elever förstås sådana ynglingar, som anmäla sig för att

vid Institutet inhemta kännedom om alla de särskilda kunskapsgrenar,

hvaruti undervisnining därstädes meddelas, och hvilka så

ledes höra ordenteligen och jämt begagna den undervisning och de

föreläsningar, hvartill de, i mån af sin skicklighet, af direktören

admitteras. Extra ordinarie elever äro åter de, som blott önska

begagna vissa delar af undervisningen å de tider sådant står tillsamman

med deras öfriga sysselsättningar. För att kunna antagas

till ordinarie elev vid Institutet erfordras att ega god frejd, att hafva

försvarlig kristendomskunskap, såvida den sökande bekänner sig

till kristna läran, att kunna obehindradt läsa svenska språket och

skrifva detsamma någorlunda läsligt, samt att kunna räkna qvatuor

species i enkla tal. Dessutom bör den, som söker blifva ordinarie

elev, visa sig ega utväg till bergning under den tid undervisningen

vid Institutet pågår.» För de elever, som ej kunde motsvara dessa

fordringar, anordnades en elementär förberedande lärokurs i »räkna

och geometri», till hvilken kurs de flesta inträdessökande synas

hafva blifvit hänvisade. Därjämte föreskrefvos vissa kunskapsfordringar

af eleverna för begagnande af undervisningen i de särskilda

läroämnena.

Undervisningen omfattade till en början elementär matematik,

fysik och kemi, maskinritning, verkstads- eller modellarbete, fysik

och kemisk teknologi samt »enskild industri», hvartill år 1830 kom

lefvande språk. Med läroverket förenades redan från början en

söndags- och aftonskola för beredande af undervisning åt »gesäller

och lärlingar» förnämligast i maskinritning, ritning af arkitektoniska

prydnader och ornamentritning för särskilda handtverksprofessioner,

geometriska konstruktioner, praktisk geometri och användande af

räkneskalan (sliding rule), jämte några för särskilda yrken mera

tillämpande ämnen, såsom proberkonst för guldsmeder, praktisk

färgningskonst, garfningskonst, salmiak- och såpberedning, fernissberedning,

hvitbetssockertillverkning, blekningskonst etc. Utom de

betyg, som vid elevernas afgång från läroverket på begäran meddelades

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

dem öfver där förvärfvade insikter och visad flit, utfärdades

enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 17 september 1830 »gesällbref»

för elever, »som vid Institutet förvärfvat tillräcklig skicklighet

i något yrke».

Den egentliga undervisningen synes hafva efter hand börjat

under loppet af år 1827. Ehuru, såsom ofvan angifvits, af direktionen

fastställts vissa ganska blygsamma inträdesfordringar, synas

dessa ej hafva kommit till någon egentlig efterlefnad, hvarjämte

planen för undervisningen temligen godtyckligt tillämpades, hvilket

allt sannolikt var en följd af de stridiga åsikter, som redan från

början yppades dels inom direktionen, dels mellan direktören och

en del lärare, dels ock mellan några af de sist nämnda, rörande

läroverkets egentliga uppgift, arten af den undervisning, som borde

där meddelas, och dennas lämpligaste anordning. Dessa beklagliga

förhållanden kunde naturligen ej annat än medföra synnerligen

otillfredsställande resultat af undervisningen. Läroverket vacklade

mellan att vara en skola för inhämtande af sådana kunskaper, som

borde meddelas vid de allmänna läroverken, eller en läroanstalt för

bibringande af ren handafårdighet i en del yrken, såsom i blomstertillverkning,

garfning, färgning, salmiaks- och såpberedning, metallarbeten,

gjutning m. m. Ingendera riktningen kunde vara den rätta

för en allmän teknisk undervisningsanstalt.

De upprepade klagomålen öfver förhållandena vid Institutet föranledde

Kongl. Maj:t att den 8 december 1832 tillsätta en kommitté

för att afgifva utlåtande öfver de inom direktionen uppkomna stridiga

åsikterna om undervisningssättet och tillika föreslå de förändringar

i Institutets grundregler, lärarepersonal och utgiftsstat,

hvilka kunde leda till fullkomligt ernående af Institutets ändamål.

Kommittén, som afgaf sitt yttrande den 15 februari 1834, konstaterade

åtskilliga af de öfverklagade felaktigheterna samt föreslog

ganska genomgripande reformer, utgående från den principen, att

Institutet borde vara afsedt att utbilda skickliga fabrikanter och

verkmästare, men ingalunda att utgöra en vanlig handtverks- och

arbetsskola, hvilkens ändamål vore vida inskränktare och med långt

mindre samt ej så dyrbara medel kunde erhållas. Sålunda föreslogs:

att endast sådana personer skulle antagas till elever, som fyllt

15 år, egde god frejd samt genom inträdesexamen vid Institutet

styrkt sig kunna »obehindradt läsa svenska språket, skrifva det läsligt

och ortografiskt, vara väl hemma i qvatuor species i hela tal,

i sorter och i bråk samt i enkel regula de tri, känna betydelsen och

användandet af decimalbråk, redogöra för planimetrien efter Wolfs

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

sammandrag eller annan lärobok af samma omfattning, i algebra

kunna räkna qvatuor species i hela tal och bråk samt explicera

någon lätt författare på tyska språket»; att ett begränsadt antal

elever — högst 15 i hvarje ämne — skulle antagas; att den högre

undervisning, som Institutet borde meddela »i de för industrien mest

användbara vetenskaper och förberedande färdigheter», skulle ordnas

efter en bestämd, angifven plan, så att lärokursen kunde genomgås

på 2''/2 år, med rättighet för eleverna att ännu ett år qvargå

för att ytterligare fullkomna sig i vissa kunskapsgrenar eller färdig

1832 års

kommitté

1844 års

kommitté.

heter; att endast åt elever, som genomgått hela lärokursen, utfärdas

efter aflagd afgångsexamen kunskapsbetvg i alla läroämnen undervisningen

omfattade; att lärarepersonalen skulle utgöras af två professorer

och två andra lärare, den ene af de senare tillika verkmästare;

att direktörsbefattningen skulle upphäfvas och de till densamma

hörande göromalen öfverflyttas dels på en af professorerna,

åt hvilken under tiden boningsrum i Institutets hus upplätes, dels på

direktionen, som skulle utgöras af presidenten i Kommersekollegiet

såsom ordförande, två embetsmän, två för kunskaper i kemi, fysik

och matematik kända vetenskapsidkare och två fabrikanter; samt

att Institutets utgiftsstat skulle bibehållas vid samma belopp som

förut, men med något olika fördelning, hvarigenom bland annat

lärarnes löner förbättrades.

Dessa kommitterades förslag ledde dock, sedan Institutets såväl

direktion som föreståndare däröfver afgifvit i de flesta afseenden

afstyrkande utlåtanden, ej till någon förändring af läroverkets organisation,

och ej heller vidtogs från regeringens sida i berörda syfte

någon åtgärd. Emellertid snarare till- än aftogo stridigheterna inom

direktionen, samt mellan direktören och liirarne, förorsakande en

mängd betänkliga missförhållanden vid Institutet, öfver hvilka upprepade

klagomal både enskildt och offentligt framkommo, hvilka

slutligen på grund af enskild motion inom borgarståndet vid 1844

ars riksdag föranledde Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t begära

nedsättandet af en kommitté för undersökning och utredning af,

huruvida orsaken till Institutets föga framgång läge i dess stadgar

och instruktioner eller i deras försummade efterlefnad, på grund

hvaraf Kongl. Maj:t den 28 november 1844 ånyo uppdrog åt en

kommitté att undersöka Teknologiska institutets tillstånd och afgifva

yttrande om medlen till betryggande af dess nytta och anseende i

framtiden.

Den företagna utredningen ådagalade bland annat, att visserligen

ett icke obetydligt antal lärjungar årligen undervisades vid

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

läroverket, men att af dessa ganska många voro minderåriga (till

och med 9 års gossar emottogos), och att äfven fruntimmer inskrefvos

— år 1827 ej mindre än 41, och så sent som 1843 förekommo

ännu fruntimmer i matrikeln —. Vidare hade ofta nog de antagna

eleverna för svag kunskapsunderbyggnad för att med fördel kunna

deltaga i undervisningen, hvaraf följden blef, att deras kunskaper

vid afgången från läroverket voro rätt underhaltiga. Af handlingarna

framgår vidare, att årligen »gesäller blifvit af direktionen ut

nämnde», nämligen i metallarbeten, maskinarbeten, färgningskonst,

garfningskonst, snickeri, urmakeri, konsten att forma och gjuta i

sand m. m. (hvaribland 4 fruntimmer »gesäller» i färgningskonst).

Enligt kommitterades berättelse blef dock många af dessa »gesällers»

duglighet i det praktiska lifvet mycket dåligt vitsordad af de näringsidkare,

som användt dem.

I sitt utlåtande af den 14 juni 1845 klandra kommitterade skarpt

dessa och andra missförhållanden vid Institutet samt ogilla, likasom

den förra kommittén, den riktning hvilken man inslagit, eller att

göra det till en skola, där ynglingar, till och med barn, skulle inlära

handafärdighet i slöjder. Utan att underkänna vikten af den speciella

handafärdigheten för utöfningen i sådana operationer, som i

handtverkerier och fabriker förekomma, uttala dock kommittérade

den åsikten, att för åstadkommande af en dylik färdighet ett allmänt

tekniskt läroverk aldrig kan blifva tillräckligt, och att bibringandet

af sådan därför icke borde i Institutets plan ingå, helst på

de ställen, där detta försökts, oaktadt användandet af en kostnad

och en personal, vida utöfver hvad här vore möjligt att åstadkomma,

det önskade målet icke kunnat vinnas. Institutets uppgift borde i

stället vara att meddela en allmän vetenskapligt teknisk bildning;

och då därjämte afseende måste fästas på tillgängliga medel och

utrymme, borde organisationen vara sådan, att elevantalet inskränktes,

och att till elever endast antoges sådana ynglingar, som åtminstone

egde de förkunskaper, som meddelades i de vid den tiden

föreslagna apologistskolorna, hvarigenom Institutet äfven kunde befrias

från den dyra och utrymme fordrande lägre undervisning, som

egentligen tillhörde de allmänna skolorna.

Rörande läroämnena uttalades den åsikten, att de, likasom i den

ursprungliga planen, borde utgöras å ena sidan af mekaniskt-fysiska

och å den andra af kemiska kunskapsgrenar, allt med tillämpning till

slöjder och konstverk, men att en komplettering och utvidgning af

läroämnena vore nödvändig. Särskild! betonades nödvändigheten

af en fullständigare kurs i matematik och beskrifvande geometri,

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

äfvensom införandet af undervisning i arkitektonisk och ornamentritning

samt i kunskap om råämnen och varuprodukter. Vidare

föreslogs, att undervisningen delades i högre och lägre årskurser,

så att nya elever kunde emottagas efter vissa, ej för långa mellantider,

och i öfrigt så ordnades, att eleverna ej utgingc med halfkunskaper,

som utsatte dem för att i det praktiska lifvet göra sig

själfva och andra mera skada än gagn. Den fullständiga lärokursen

borde vara minst tvåårig; och betonades särskild!, att eleven, efter

denna tid icke kunde anses bildad i annat än grunderna af det hela,

men för (ifrigt något fullständigare endast i den kunskapsgren, som

han gjort till hufvudsak. Minst sex lärare behöfdes, och åt den

af dessa, som befanns lämpligast, skulle uppdragas att såsom

Institutets föreståndare utöfva den närmare kontrollerande tillsynen

öfver undervisningen och vården af läroverkets egendom. Boställsvåningarna

i Institutets hus borde indragas och lokalerna i stället

användas för undervisningens och samlingarnas m. m. behof, hvarförutom

ändock rymligare och lämpligare lokal för läroverket ansågs

behöflig.

Åt samma kommitté uppdrogs ock sedermera att utarbeta förslag

till nya stadgar för Institutet, hvilket förslag med ett par smärre

ändringar af Kongl. Maj:t den 8 maj 1846 gillades och stadfästades.

Dock förklarades i samma nådiga bref, att med anledning af den

väckta frågan om Institutets och Bergskolans i Falun förening till

en enda läroanstalt verkställigheten af den beslutade förändringen

af Institutets organisation och tillämpningen af de nya stadgarne

skulle få anstå, • till dess att Brukssocieten hunnit yttra sig öfver

nämnda förslag och Kongl. Maj:t därefter slutligen pröfvat och afgjort

frågan. Under tiden skulle undervisningen vid Institutet fortgå

efter enahanda bestämmelser, som dittills varit iakttagna. Ifrågavarande

sammanslagning af de båda läroverken förföll dock för

denna gång, och de nya stadgarne började med ingången af år

1848 att tillämpas.

1846 års Enligt dessa stadgar, som medförde flera väsentliga förändringar

stadgar och * ^''"anisationen af Teknologiska institutet, blef detsamma »en undernndradeor-

visningsanstalt för sådane unge män, som egna sig åt något induganisation.

strielt iefnadsyrke, för hvars rätta utöfning naturkännedom och

isynnerhet kemiskt- och mekaniskt-tekniska kunskaper äro behöfliga».

Institutet skulle tillika fortfarande »på vederbörande embetsverks

begäran meddela yttranden i ämnen, som röra slöjderna, samt tillhandagå

enskilda slöjdidkare med råd och upplysningar». Undervisning

skulle meddelas i: ren matematik, omfattande läran om

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

serier och logaritmer, stereometri, plan trigonometri samt första

grunderna af eqvationsteori och analytisk geometri i förening med

grafiska och problemöfningar; teoretisk mekanik; tillämpad mekanik,

omfattande läran om maskiner för uppfångande och meddelande af

naturkrafter samt om maskiner af mera allmänt begagnande, såsom

uppfordringsverk, pressar, valsverk, m. fl.; praktisk geometri eller

landtmäteri och nivelering för industriella behof; ritning, nämligen

vanlig maskinritning och ritning af croquier med påtecknade mått;

beskrifvande geometri, såväl ren som tillämpad på konstruktioner

af sten och trä samt på perspektiv; allmän fysik; tillämpad fysik,

omfattande reglerna för byggnad och inrättning af olika slags ugnar

och eldstäder, af apparater för värmets uppfångande och meddelande,

för afdunstning, ångbildning, distillation, torkning, luftvexling, luftuppvärmning

m. m., äfvensom af apparater för upplysning med

olika lysningsmedel samt elektricitetens och magnetismens tekniska

användande m. m. dyl.; allmän kemi; kemisk teknologi, omfattande

kunskaper om sättet att frambringa sådana tillverkningar, som hufvudsakligen

grunda sig på kemiska lagar och tillvägabringas medelst

kemiska operationer, äfvensom om råämnen, som därtill begagnas,

och de färdiga fabrikaternas beskaffenhet och egenskaper; mekanisk

teknologi, omfattande kunskapen om sättet att frambringa sådana

tillverkningar, för hvilka uteslutande eller hufvudsakligen begagnas

mekaniska medel, äfvensom om därtill användbara råämnen och

de färdiga fabrikaternas beskaffenhet och egenskaper; samt verkstadsarbete.

Därjämte skulle undervisning i arkitektonisk och ornamentritning,

äfvensom i modellering i trä, lera, gips och vax, så

vidt ske kunde, meddelas åt Institutets elever vid Akademien för de

fria konsterna. Hela undervisningen skulle omfatta två år och fördelas

i tvenne kurser, en högre och en lägre, hvardera om ett år.

Lärjungarne voro dels elever, som antogos i September årligen,

dels åhörare, som kunde när som helst inskrifvas. För att antagas

till elev fordrades: att hafva fyllt 16 år; att, om den sökande bekände

sig till den kristna läran, hafva första gången begått nattvarden;

att ega god frejd, samt att genom inträdesexamen vid Institutet

ådagalägga sig i matematiska kunskapsarter samt antingen i tyska,

franska eller engelska språken innehafva så stort kunskapsmått,

som erfordras för att i studentexamen godkännas. E.leverna skulle

åtnjuta kostnadsfri undervisning samt följa denna till den utsträckning,

som af styrelsen för dem bestämdes med hänsyn till hvars

och ens naturliga fallenhet och valda lefnadsyrke. Endast elev,

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

som genomgått fullständig lärokurs och vid anställda examina visat

sig ega fullgoda insikter i de läroämnen, i hvilka han åtnjutit undervisning,

samt särdeles i dem, som närmare hörde till det lefnadsyrke

han valt, egde undfå afgångsbetyg och »att såsom Institutets

forne elev anses». Åhörare antogos utan föregående inöfning och

Lärokursernas

förlängning

till treåriga.

fingo mot särskild afgift, som dock kunde medellösa efterskänkas,

efter eget val deltaga i undervisningen.

Ofvan nämnda läroämnen voro fördelade på 3 professorer, en

i matematik och mekanik, en i mekanisk teknologi och en i kemi

och kemisk teknologi, samt 3 andra lärare, en i ritning och beskrifvande

geometri, en i allmän och tillämpad fysik, och en laborator

eller preparatör, hvarjämte styrelsen egde att anställa erforderligt

antal extra lärare och repetitörer. Till föreståndare skulle

någon af Institutets lärare utses. Detta tillämpades dock aldrig,

utan redan den förste föreståndaren efter omorganiseringen befriades

från undervisningsskyldighet, hvilket ock allt sedan ända till hösten

1890 varit förhållandet. Professorer och föreståndare utnämndes

af Kongl. Majd, öfriga lärare och tjenstemän af styrelsen, som bestod

af fyra utaf Kongl. Maj:t utsedda sakkunniga män, hvaribland

en ordförande, och Institutets föreståndare. Vidare funnos en sekreterare

och en bibliotekarie, utsedda bland Institutets lärare, och en

kamrerare eller räkenskapsförare.

Läroverket sorterade fortfarande under Civildepartementet. Dess

årliga utgiftsstat bestämdes till 21 (XX) r:dr r:mt, hvaraf 13 700 r:dr

till aflöningar och 7 300 r:dr till öfriga utgifter, hvarförutom 1 000

r:dr utgingo till stipendier.

Genom den år 1848 tillämpade organisationen af Teknologiska

institutet hade detta fått den allt sedan fullföljda karakteren af en

vetenskaplig teknisk läroanstalt, och ur de då erhållna formerna

har läroverket sedermera följdriktigt utvecklat sig till rikets högskola

på detta område. Att härvid många och väsentliga förändringar

efter hand införts, ligger i sakens natur och måste blifva

en följd af de rastlöst fortgående framstegen och uppfinningarna

på industriens talrika och olikartade arbetsfält. Sålunda insåg man

snart, att den tvååriga kursen var allt för kort för den undervisning

man ville bibringa eleverna, hvadan på af styrelsen gjord

framställning genom Kongl. Maj ds beslut den 9 maj 1851 lärokursen

utsträcktes till treårig, dock så att nya elever antogos blott två år

å rad, men icke det tredje, detta föranledt däraf att läroverkets

aflöningsstat ej medgaf, att undervisning lemnades åt mera än två

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

årsafdelningar samtidigt. Enligt samma nådiga beslut infördes ock

föreskrift för Institutets elever, för Indika undervisningen i öfrigt

var kostnadsfri, att för förfallolöst försummade lektioner erlägga

böter, som tillföllo läroverkets stipendiekassa, en anordning, som

allt sedan bibehållits.

År 1852 ställdes på styrelsens begäran till dess disposition ett

belopp af 2,000 r-.dr b:ko för inköp af lärokurser och dessas tillhandahållande

åt eleverna för billigt pris.

Den i ekonomiskt hänseende för vårt lands materiella utveckling

gynsamma period, som inträffade under 1850-talet, och under

hvilken äfven järnvägsbyggandet och anläggandet af elektriska telegrafer

här i landet började få fart, gjorde naturligen behofvet af

tekniskt bildade personer för dessa och andra maktpåliggande arbeten

synnerligen känbart, hvarjämte insikten om den tekniska

undervisningens betydelse för ett folk, som ej ville stå andra efter

i kultur, allt mer och mer gjorde sig gällande. På grund häraf

afgaf Kongl. Maj:t, efter hemställan från Institutets styrelse, nådig

proposition till den Riksdag, som år 1856 sammanträdde, om beviljandet

af ganska betydande anslag, dels för undervisningens utvidgning

och förbättring vid läroverket, dels för anskaffande af

ny lokal för detsamma. Riksdagen höjde också Institutets årsanslag

med ens till 49 500 r:dr runt samt beviljade ett särskild! anslag af

480 000 r:dr r:mt för inköp af tomtplats till en ny byggnads uppförande

samt dennas aptering för sitt ändamål.

Genom den sålunda vunna tillökningen i årsanslaget förbättrades

äfven i väsentlig mån Institutets lärares och tjenstemäns

ställning, hvarjämte Kongl. Maj:t kunde i de af läroverkets styrelse

föreslagna och den 19 november 1858 sanktionerade, förnyade stadgarne

för läroverket anbefalla åtskilliga andra förbättringar och

tillägg vid dess organisation. Sålunda förvandlades den förutvarande

lärarebefattningen i allmän och tillämpad fysik till professur i fysik,

och en ny adjunktur i matematik och mekanik upprättades, hvarjämte

såsom nya läroämnen infördes mineralogi och geognosi, allmän

byggnadskonst samt väg- och vattenbyggnadskonst, för hvilka

senare undervisningsämnen nya lärarebefattningar inrättades. Nu

kunde ock undervisningen så utvidgas, att nya ordinarie elever årligen

emottogos, hvarigenom läroverket erhöll 3 årsafdelningar, och

för hvilka elever såsom inträdesfordringar stipulerades: att de skulle

hafva så stort kunskapsmått i matematik, som vid rikets allmänna

högre elementarläroverk meddelas, att känna hufvuddragen af historien

och geografien, särdeles fäderneslandets, att hafva inhemtat

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

svenska språkets grammatik samt kunna ledigt öfversätta lättare

tyska författare.

Sedan tomtplats för den beslutade nybyggnaden åt Institutet

hunnit anskaffas vid Drottninggatan n:r 95 och ritningar till den

Lärokurs

medel.

För ökad t

årsanslag

och ny

lokal.

1858 års

förnyade

stadgar.

nya byggnaden uppgjorts, uppfördes och inreddes denna under

åren 1860—63, så att läroverket, som allt sedan dess där haft sitt

säte, kunde dit inflytta hösten sist nämnda år.

Vid början af påföljande år, 1864, delades den förut befintliga

professuren i matematik och mekanik i tvenne, den ena för matematik

och teoretisk mekanik, den andra för tillämpad mekanik eller

maskinlära, för hvilket ändamål, äfvensom till arvoden åt extra lärare,

årsanslaget höjdes med 6 000 r:dr till 55 500 r:dr r:mt.

Täln Bergs- Frågan om Falu Bergsskolas förening med Teknologiska insti

S<m\ng

med tutet erhöU s‘n slutliga lösning vid 1866 års Riksdag, då en sammanInstitutet.

slagning af dessa båda läroverk beslöts, för hvilket ändamål ett

extra anslag å 106 000 r:dr r:mt beviljades för uppförande och inredning

af en särskild byggnad för det nya bergsläroverket å en

af Brukssocieteten för 16 000 r:dr inköpt, invid Institutets byggnad

belägen tomt, livarjämte ordinarie årsanslaget från och med 1869,

då nyss nämnda byggnad blef färdig och Falu Bergsskolas hitflyttning

verkställdes, ökades med 19 500 r.-dr r:mt, hvaraf 1 000 r:dr till

stipendier åt elever vid bergsskoleafdelningen. På grund af denna

förändring utfärdades af Kongl. Maj:t den 22 mars 1867 förnyade

stadgar för Institutet, genom hvilka hufvudsakligen följande tillägg

och ändringar i läroverkets organisation kommo till stånd.

1867 års Institutets ändamål tolkas där vara, »att åt unge män, som

fstadgar v^a e2na sig åt något tekniskt lefnad syrke, meddela en därför eroch

för- forderlig vetenskaplig bildning», hvarjämte läroverket, såsom tillförene,

andrmgar. skulle till vederbörande embetsverk meddela yttranden i tekniska

ämnen samt tillhandagå enskilda slöjdidkare med råd och upplysningar.

Såsom nya läroämnen tillkommo: bergsmekanik, metallurgi

och hyttkonst, företrädesvis järnets, samt grufvetenskap, och därjämte

utvidgades undervisningen i matematik, så att den äfven omfattade

differential- och integral-räkning, hvari dock äfven förut

någon kännedom meddelats. Institutets olika slag af elever, benämndes

hädanefter ordinarie och extra, och för de förres antagande

gällde samma inträdesfordringar som förut med tillägg af

kännedom i första grunderna af fysik och kemi. Undervisningen

skulle, såsom förut, i första afdelningen vara för alla elever gemensam,

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

men i de två högre afdelningarna lämpas efter elevernas val

af olika lefnadsyrken och på grund häraf fördelas på fyra fackskolor,

hvardera med tvåårig lärokurs, nämligen en för maskinbyggnadskonst

och mekanisk teknologi, en för kemisk teknologi, en för bergsvetenskap

— .med olika bildningslinier för bergsmekanici, hyttinge

niörer och grufingeniörer — samt en för väg- och vattenbyggnadskonst.

Lärarepersonalen förstärktes med två professorer, en i metallurgi

och hyttkonst och en i grufvetenskap, en adjunkt i metallurgi

och hyttkonst samt en ny lärare i tillämpad mekanik, hvarjämte

undervisningen i byggnadsämnena fördelades på en lärare i

allmän byggnadslära och husbyggnadskonst samt en i väg- och

vattenbyggnadskonst. En af lärarne i fackskolans för bergsvetenskap

tillämpningsämnen skulle förordnas till afdelningsföreståndare

för denna fackskola, hvars speciella ledning tillkomme honom.

Till följd af Falu Bergsskolas förening med Institutet tillerkändes

Brukssocieteten — som sedermera äfven förband sig att bekosta

elevernas i fackskolan för bergsvetenskap praktiska undervisning

med högst 15 000 r:dr om året — rätt att i styrelsen insätta två

ledamöter, hvadan denna numera bestod af inalles 7 personer. I

vissa frågor, som rörde nyss nämnda fackskola, egde jämväl denna

skolas föreståndare säte och stämma i styrelsen.

Från 1869 uppfördes, efter flera förnyade framställningar hos

Riksdagen, Institutets årsanslag, som då uppgick till 75 000 r:dr, på

ordinarie stat.

Sedan den vid Artilleriläroverket vid Marieberg för civilingeniörer

anordnade lärokursen med år 1869 upphört, och man

funnit tre års lärokurs vara för väg- oeh vattenbyggnadsfackskolan

allt för kort för meddelande af en undervisning, någorlunda jämförlig

med den vid utlandets bättre tekniska läroanstalter, gjorde

Institutets styrelse framställning hos Kongl. Maj:t om utsträckning

af denna lärokurs till fyraårig, på grund hvaraf ock nådig proposition

i ärendet samt om den för utvidgningen erforderliga anslagsförhöjningen

afläts till 1870 års Riksdag, hvilken dock, utan att ingå

i något bedömande af, huruvida ifrågavarande lärokurs borde utsträckas

från tre- till fyraårig, ej beviljade härför erforderliga medel,

utan endast 2 500 r:dr dels till löneförbättring åt läraren i väg- och

vattenbyggnadskonst och dels till aflöning åt en särskild lärare i

geodesi och topografi.

Den föreslagna lärokursens utvidgning kunde därför då ej åstadkommas;

men vidtogos i öfrigt några förändringar, fastställda genom

Kongl. brefvet af den 23 februari 1871, och tillkomna dels för ordnandet

af undervisningen inom fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst,

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

för hvilket ändamål de praktiska öfningarna i geodesi

och topografi fingo fortsättas efter vårterminens slut till den 1 juli

hvarje år, dels för antagande af hvad man sedermera kallat »spe

Institutets

anslag på

ordinarie

stat.

Givilingeniörskursens

förläggande

till Institutet.

Specialelevsinstitutionens

införande.

Förökade

årsanslag

m. m.

1872 års

kommitté.

cialelever», i hvilket hänseende föreskrefs, att, »där styrelsen finner

lämpligt sådant tillåta, i första rummet de, hvilka vid något af rikets

Universitet aflagt bergsexamen och därefter andra, hvilka eljest

styrka sig ega goda förkunskaper, må begagna undervisningen vid

Institutet i ett eller flera ämnen. Vid afgång från läroverket egde

sådana personer undfå betyg öfver sina kunskaper i det eller de

ämnen, hvaruti undervisning dem meddelats».

Med år 1875 ökades Institutets årsanslag med 6 500 kr., däraf

4500 kr. för förhöjning af anslagsposterna till kemiska och metallurgiska

laborationer samt diverse utgifter och 2 000 kr. till stipendier

åt läroverkets elever, som ej tillhörde fackskolan för bergsvetenskap,

hvaremot det stipendieanslag, som Institutet dittills från

manufakturdiskonten uppburit med 750 kr., samtidigt indrogs. För

eleverna i nyss nämnda fackskola bibehölls det förut varande stipendieanslaget

å 1 000 kr.

Under åren 1875 och 1876 fingo Institutets lärare och tjensteman

uppbära s. k. dyrtidstillägg med 20 proc. af sina löner.

Från och med år 1876 förändrades adjunkturen i matematik

och mekanik till professur i ren matematik, hvarvid Institutets ordinarie

årsanslag ökades med 2 000 kr., så att detta då uppgick till

86 000 kr.

På grund af enskild motion, väckt vid 1872 års Riksdag, anhöll

denna hos Kong! Maj:t om utredning, »om, i hvad mån och under

hvilka vilkor en ombildning och förening af Teknologiska institutet,

Krigshögskolan, Skogsinstitutet, Farmaceutiska institutet och undervisningen

för landtmätare till en teknisk högskola kunde vara gagnelig

och af behofvet påkallad». För behandling af denna fråga

tillsatte Kongl. Maj:t en kommitté, som den 4 november 1873 afgaf

sitt utlåtande, hvari kommitterade tillstyrkte, att landtmäteri- och

den högre skogs-undervisningen förlädes till Teknologiska institutet,

och att Farmaceutiska institutet på vissa vilkor förenades med det

Teknologiska, samt föreslogo, att den vid sist nämnda läroverk meddelade

undervisningen i byggnadskonst måtte utvidgas till en särskild

fackskola för praktisk arkitektur; hvarjämte väsentliga förändringar

i Institutets organisation föröfrigt föreslogos. Däremot afstyrktes

den ifrågasatta föreningen mellan Krigshögskolan och Teknologiska

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

institutet. Efter vederbörande myndigheters hörande i ärendet

beslöt Kong!. Maj:t att låta förslaget om Teknologiska institutets

utvidgande och ombildning till en allmän, hela den tekniska undervisningen

omfattande högskola förfalla.

Men då under nyss nämnda utredning blifvit vitsordadt, såväl

behofvet att från tre till fyra år utsträcka lärokurserna i fackskolorna

för väg- och vattenbyggnadskonst, för maskinbyggnadskonst

och mekanisk teknologi, samt för bergsvetenskap, som äfven att

den ständigt fortgående tillökningen af elevantalet påkallade förstärkning

af Institutets lärarekrafter och tillökning i dess årsanslag,

anbefallde Kongl. Maj:t läroverkets styrelse att inkomma med utlåtande

och förslag i berörda hänseenden. Med stöd af detta utlåtande,

hvari tillika föreslogs upprättandet af en fackskola för arkitektur,

och på Kongl. proposition i ärendet beslöt 1876 års Riksdag

att i hufvudsak bifalla de gjorda framställningarna om förändringar,

hvarigenom enligt Kongl. Maj ds nådiga bref af den 12.

maj 1876 ny stat för det sålunda förändrade läroverket, som hädanefter

skulle benämnas Tekniska högskolan, fastställdes med

ett årsanslag af 139 200 kr., däraf till löner och arvoden 108 200

kr., till stipendier 3 000 kr. samt till bibliotek, samlingar, laboratorier,

verkstäder och diverse utgifter 28 000 kr. På samma gång

öfverflyttades handläggningen hos Kongl. Maj:t af alla läroverket

rörande ärenden från Civil- till Eklesiastik-departementet, hvarförutom

Högskolans professorer och blifvande lektorer tillerkändes

rätt att efter uppnådda 65 års ålder vid afskedstagande! uppbära

pension å allmänna indragningsstaten med de belopp, hvartill deras

fasta löner uppgingo.

Ofvan nämnda kommitté för afgifvande af förslag till ordnande

af den tekniska undervisningen i riket erhöll äfven i uppdrag att,

med ledning af tillämpliga delar af kommitterades förut afgifna utlåtande,

utarbeta förslag till stadgar för Tekniska högskolan, på

grund af hvilket förslag Kongl. Maj:t den 2 mars 1877 utfärdade

de ännu gällande stadgarne för läroverket, och hvilkas innehåll

här nedan, i samband med redogörelsen för Högskolans närvarande

organisation meddelas. Dessförinnan må dock i korthet omnämnas

de smärre förändringar, som vid läroverket blifvit införda,

sedan det med hösten 1877 såsom teknisk högskola började sin

verksamhet.

År 1878 beviljades Högskolans föreståndare, ordinarie lärare

och vaktbetjente rätt till delaktighet i Civilstatens pensionsinrättning.

Genom 1884 års Rikdags beslut, sanktioneradt af Kongl. Maj:t

den 30 maj samma år, förändrades den i 1877 års stat upptagna

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

professuren i allmän kemi, mineralogi och geognosi till professur i

1876 års

förändring

till Teknisk

högskola

m. m.

Vidare

utveckling.

Kompetensfordringar

för inträde

vid Vägört

vattenbyggnadskorpsen.

Lärokurs

för minofficerare.

Åtgärder

för elevantalets

begränsning.

allmän kemi, och inrättades ett nytt lektorat i geologi och mineralogi,

hvarjämte anslagen till aflöning åt assistenter och öfriga

tillfälliga lärarebiträden, till kemiska laborationer, och till diverse

utgifter ökades med tillsamman 7 500 kr., så att Högskolans ordi-''

narie årsanslag då uppgick till det belopp, hvarmed det ännu utgår,

eller 146 700 kr. Samma Riksdag beviljade äfven ett extra

anslag af 24 000 kr. till komplettering af inredningen och den lösa

undervisningsmaterielen på den kemiska afdelningen samt till anskaffande

af en del maskiner och redskap för mekaniska verkstaden.

Den allt sedan år 1871 genom tvenne tillförordnade extra lärare

uppehållna undervisningen, tillhörande professuren i mekanisk

teknologi, öfvertogs åter 1885 af eu ordinarie professor i hela

ämnet.

Med anledning af en från Högskolans styrelse gjord hemställan

förordnade Kongl. Maj:t den 12 juni 1885, att för inträde såsom

löjtnant vid Kong!. Väg- och vattenbyggnadskorpsen hädanefter

skulle fordras: dels att hafva a) genomgått den fyraåriga

lärokursen i fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst vid Tekniska

högskolan och därifrån erhållit fullständigt afgångsbetyg,

b) genomgått en kort praktisk och teoretisk kurs i artilleri- och

befästningskonst m. m. enligt närmare föreskrifter; dels ock att

hafva efter slutad kurs vid Tekniska högskolan tjenstgjort minst

tre år vid något allmänt arbete eller undersökningsförrättning, äfvensom

att hafva ådagalagt egenskaper, som fordras för ledningen

af större arbetsföretag.

Enligt Kongl. Maj:ts beslut af den 2 mars 1888 har förordnats,

att officerare vid flottan, hvilka egnade sig åt minförsvaret, skulle,

till ett antal af högst 3 årligen, vid Tekniska högskolan såsom

specialelever genomgå en tvåårig kurs, omfattande matematik, beskrifvande

geometri och linearritning, elementar-mekanik, konstruktion

af enkla maskindelar, beskrifvande maskinlära, allmän och

tillämpad fysik med laborationer samt allmän kemi.

Med anledning af det stegrade tilloppet af inträdessökande till

Högskolan under de senaste åren hafva Kongl. Maj:t och Riksdag till

lärarekrafternas tillfälliga förstärkande m. m. under läseåren 1889

—90 och 1890—91 beviljat extra anslag till ett sammanlagdt belopp

af 12 900 kr.; och har tillika med hänsyn till den begränsade

tillgången på lärarekrafter och lokaler vid Högskolan, blifvit förordnadt,

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

»att, om till inträde såsom ordinarie elever i Högskolans

första afdelning anmäler sig ett så stort antal kompetente sökande,

att, därest de samtlige emottagas, antalet elever i sagda afdelning

skulle komma att öfverskrida 80, det må tillkomma styrelsen att

bestämma, hvilka af de anmälda kompetente sökandena må, såsom

varande därtill mest förtjente, i afdelningen mottagas, skolande

därvid den omständigheten, att inträdessökande kan förete goda

vitsord om förutgången praktisk sysselsättning vid fabrik, byggnadsarbete

eller annat tekniskt företag, eller att han visat sig ega

mera omfattande insikter i de för Högskolans uppgift vigtigaste

läroämnena matematik, fysik och kemi, särskilt räknas honom till

fördel».

Slutligen har, sedan förre föreståndaren hösten 1890 beviljats

begärdt afsked med pension, enligt de senaste stadgarnes föreskrift,

till föreståndare af Kong!. Maj:t tills vidare förordnats en af Högskolans

lärare, professoren i fysik, mot ett särskildt arvode utöfver

professorslönen af 1 500 kr., hvarjämte han erhållit den lindring i

sin undervisningsskyldighet, att en tillfällig lärare i allmän fysik

antagits mot det af Kong! Maj:t för ändamålet till styrelsens disposition

ställda aflöningsbeloppet af 2 000 kr. I sammanhang härmed

blef förre föreståndarens boställsvåning ställd till förfogande af

Högskolan, på grund hvaraf under innevarande år sådana omändringar

med läroverkets lokaler kunnat vidtagas, att ett väsentligt

ökadt utrymme för de på senare åren allt för trånga ritsalarna

vunnits.

II.

Tekniska hög-skolans nuvarande organisation.

Efter den sålunda meddelade öfversikten af Tekniska högskolans

uppkomst och utveckling till hvad den nu är, må en något

fullständigare redogörelse för läroverkets närvarande organisation

lemnas.

Enligt de 1877 gifna stadgarne (§ 1) *) är Högskolans ändamål

»att åt unge män, som vilja egna sig åt något tekniskt yrke, med

Förestån

darebefatt

ningen.

Utvidgade

lokaler.

Högskolans

ändamål.

'') De anförda paragraferna hänföra sig till nu gällande stadgar.

Läro

ämnen.

dela en därför erforderlig vetenskaplig bildning». Vidare skola genom

Högskolans föreståndare och lärare afgifvas de yttranden och

upplysningar i tekniska ämnen, hvilka Kongl. Maj:t finner behöfliga.

Däremot upphörde nu skyldigheten att besvara dylika remisser från

embetsverk samt att tillhandagå enskilda slöjdidkare med råd och

upplysningar.

Läroämnena äro (§ 2) följande med i korthet angifven omfattning

1. Ren matematik, a) Första årets kurs under höstter

minen:

Analytisk geometri samt elementerna af differential- och intregalräkning.

b) Första årets kurs under vårterminen: Algebraisk

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

analys och eqvationsteori samt fortsättning af höstterminens

kurs i analytisk geometri, differential- och integralräkning, c) Andra

årets kurs: Differential-eqvationer, hufvudsakligen af lista och

2:dra ordningen, samt elementerna af minsta qvadratmetoden.

2. Geodesi och topografi, a) Andra årets kurs: Öfverblick

af geodesiens ändamål och indelning m. m. Instrument- och

mätningslära. Textning och kartritning. Från och med den 15

maj till och med 10 juni sysselsättas alla eleverna uteslutande med

praktiska öfningar på fältet samt upprättande af kartor öfver de

verkställda mätningarna. Mellan den 10 och 20 juni är tillfälle för

dem, särskildt för elever tillhörande fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst,

hvilka så önska, att på fältet fortsätta arbeten, som

för deras blifvande sysselsättning kunna komma till gagn. b) Tredje

årets kurs: Komplettering af andra årets kurs. Stukning och

lodning samt horisontal- och höjdmätning med teodolit. Längdmätning

med strängar och basstänger. Mätning med en del andra

instrument. Från den 10 juni till den 1 juli äro eleverna, tillhörande

fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst, uteslutande

upptagna af praktiska öfningar på fältet, c) Fjärde årets kurs:

Beräkning och öfrig bearbetning af öfningarna under tredje året.

3. Beskrifvande geometri, a) Första årets kurs: Inledning.

Rätvinklig parallelprojektion på två mot hvarandra vinkelräta

projektionsplan. Tangerande plan. Ytors skärning. Tangenter till

ytors skärning. Ytors utbredning. Skugglära. Belysnings- och laveringslära.

Axonometri. Stensnitt. Perspektivlära, b) Andra

årets kurs: Centralprojektion. Projektivisk geometri.

4. Elementar-mekanik. Geometrisk rörelselära. Elementerna

af dynamik och statik.

5. Högre teoretisk mekanik. Kinematik. Materiella punktens

mekanik. Oföränderliga punktsystems statik. Hållfasthetslära.

Punksystems dynamik. Hydrostatik och hydrodynamik. Öfversikt

af matematikens och mekanikens historia.

6. Beskrifvande maskinlära. Öfversikt af maskinväsendet.

Vattenkraft-, ång-, gas- och varmluftmaskiner. Maskiner för höjning

och sänkning af fasta kroppar. Vattenuppfordringsverk, biåsverk,

maskiner för krossning m. m.

7. Konstruktion af enkla maskindelar. Beräkning och konstruktion

af enkla maskindelar, lyftkranar, hissverk m. m.

8. Teoretisk maskinlära och maskinbyggnadskonst I.

Läran om vattenhjul, turbiner, vattentryck- och vindkraftmaskiner.

Särskilda slag af pumpar och andra vattenuppfordringsverk. Konstruktion

af vattenhjul och turbiner.

9. Teoretisk maskinlära och maskinbyggnadskonst II.

a) Tredje årets kurs: Grunddragen af den mekaniska värmeläran

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

med tillämpningar. Varmluft- och gaskraftmaskiner. Ångmaskiner

och ångpannor. Konstruktion af ångmaskiner och pannor.

b) Fjärde årets kurs: Lokomotiv. Sjöångmaskiner. Om fartygs

motstånd. Propellerteori. Konstruktion af ångmaskiner och pannor.

10. Bergsmekanik. Särskilda slag af hammarverk, valsverk,

biåsverk m. fl. vid hyttor och bruk förekommande maskiner. Uppfordringsverk

för vatten och berg vid grufvor. Maskiner för åstadkommande

af luftvexling i grufvor. Konstruktion af hytte- och

grufmaskinej*.

11. Läran om ångfartygs konstruktion. De allmänna grunderna.

Fartygsritning.

12. Mekanisk teknologi. Om bearbetning af metaller och

trä; sågverk samt mjölqvarnar. Textil industrien, pappers-, lergodsoch

glastill verkningen med flera mekaniskt-tekniska tillverkningar.

Skissering af maskiner. Utkast till fabriksanläggningar. Besök vid

fabriker.

13. Allmän fysik. Hufvudsakligen mekanisk fysik, optik,

värmelära samt läran om magnetism och elektricitet, hvarjämte eleverna

erhålla undervisning och öfning i anställandet af enklare fysikaliska

experiment.

14. Tillämpad fysik. Värmets samt magnetismens och elek

tricitetens tillämpningar. Eleverna öfvas jämväl med konstruktion

af värmeapparater för byggnader, åskledare, elektriska belysningsanläggningar

m. m. samt lemnas tillfälle till experimentella fysikaliska

arbeten.

lo. Allmän kemi. a) Första årets kurs: Oorganisk kemi,

samt grunddragen af organisk kemi; hvarjämte eleverna i fackskolorna

för kemisk teknologi samt bergsvetenskap, med 3-årig lärokurs,

under vårterminen öfvas i utförandet af kemiska beräkningar

m. m. b) Andra arets kurs: Fullständigare kurs i organisk kemi.

16. Analytisk kemi. Anvisning till anställande af qvalitativa

kemiska analyser.

17. Kemisk teknologi. Fabriksmessig framställning af tekniskt

viktigare oorganiska och organiska kemiska produkter.

18. Kemiska laborationer I. Öfning i biåsrörets användning,

qvalitativa undersökningar på våta vägen samt vanliga syntetiska

operationer.

19. Kemiska laborationer II. Öfning i qvantitativa undersökningar

samt kemiskt tekniska arbeten.

20. Bergskemi. Metoder för undersökning af brännmaterialier,

malmer och hyttprodukter.

21. Allmän metallurgi. Förbränning eller oxidering och

dess motsats reduktion. Bränslen. Ugnar. Eldfasta materialier.

Slagger.

22. Järnets metallurgi. Järnets egenskaper och främmande

ämnens inverkan därpå. Hufvudslag af järnmalmer. Järnmalmers

rostning. Smidesjärns framställande omedelbart af malm. Masugnsprocessen.

Olika slag af färskning. Vällning och uträckning.

Framställning af bränn- och gjutstål. Konstruktion af ugnar. Efter

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

den 1 maj meddelas vid järnverk under omkring 6 veckors tid

praktisk undervisning i masugnsskötsel och järnfärskning.

23. Andra metallers metallurgi. Framställning af bly,

koppar, zink, nickel, kobolt, silfver, guld, platina, qvicksilfver, tenn,"

antimon och vismut; hvarjämte under sommaren undervisning meddelas

vid koppar-, bly- och silfververk.

24. Metallurgiska laborationer. Öfning i probering af

malmer och hyttprodukter samt i anställande af andra i metallurgiskt

hänseende viktiga undersökningar.

25. Mineralogi, geognosi och geologi, a) Första årets

kurs: Kort framställning af mineralogiens allmänna del samt redogörelse

för de i geologiskt och tekniskt hänseende viktigaste mineralier

och bergarter. Grunddragen af geologien, b) Andra årets

kurs: Komplettering af första årets kurs samt praktiska öfningar

i undersökning och bestämning af mineralier, c) Tredje årets

kurs: Praktiska öfningar i petrografisk mikroskopi.

26. Gruf vetenskap. Olika slag af fyndigheter, deras förekomst,

uppletande och undersökning. Berghrytningsarbeten. Tillredningsarbeten

för fyndigheternas tillgodogörande. Brytningsmetoder. Fyndigheters

tillgodogörande. Det lösbrutna bergets utfrakt till schakten.

Berg- och vattenuppfordring. Affrakt i dagen. Personbefordring.

Belysningssätt och luftvexling. Malmers och kolarters skrädning

och anrikning eller vaskning. Anriknings-metoder. Arbetseffekt och

aflöningssätt. Brvtningskostnader. Statistiska uppgifter. Svenska

grufbrytningens historia. Gruflagstiftning. Svenskt markscheideri.

Grufmätning med teodolit. Magnetisk mätning. Praktiska öfningar

i grufmätning samt upprättande af grufkartor.

27. Allmän bgggnadslära. Materiallära. Trä-, sten- och

järnkonstruktioner. Grundläggningsarbeten. Öfningar.

28. Bgggnadsstatik. Plan grafostatik. Hållfasthets- och elasticitets-lära.

Läran om jordtrycket och beräkning af stödjemurar.

Teorin för hvalf m. in. Öfningar.

29. Husbyggnadskonst. Om sammansättning af en byggnad

med hänsyn till dess stabilitet och hållbarhet, sundhet, säkerhet mot

eldfara, skydd mot köld och värme. Grundläggning, stenkonstruktioner,

träkonstruktioner. Ritöfningar.

30. Arkitektur, a) Tredje årets kurs: Arkitektonisk formlära

jämte ritöfningar, dels kopiering, dels komponering. Den privata

bostaden af sten och trä, i stad och på landet. Utarbetande

af fullständiga byggnadsritningar jämte detaljer och arbotsbeskrifning

till ett boningshus af sten, samt ett af trä. Skissöfningar. b)

Fjärde årets kurs: Arkitektonisk kompositionslära. Om plananordningar

och allmänna bestämmelser vid offentliga, mindre byggnader

med en viss grad af monumentalitet. Utarbetande åt fullständiga

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

byggnadsritningar jämte detaljer och arbetsbeskrifning till

någon offentlig, mindre, monumental byggnad. Skissöfningar.

31. Byggnadskonstens historia. Grekisk arkitrav-!)yggnadskonst;

romerk-byzantisk hvalf- och kupolbyggnadskonst; götisk hvalfbyggnadskonst.

32. Väg- och vattenbyggnadskonst, a) Tredje årets kurs:

i. Järnvägsbyggnader. Kort öfversikt af järnvägarnes uppkomst

och utveckling. Nutidens olika järnvägssystem. Järnvägars

underbyggnad och dennas underhåll. Skentillverkning och

skenors beräkning. Äldre och nyare öfverbyggnadssystem. Konstruktion

af vexlar och korsningar samt beräkningar af spårförbindningar.

Konstruktionsöfningar. 2. Vattenbyggnader. Vattnets rörelse

i öppna eller slutna ledningar samt öfver dammar och genom

dammluckor. Vattenmätningar. Dammbyggnaders ändamål och allmänna

anordning. Olika slag af fasta och lösa dammar samt deras

konstruktion och beräkning. Slussbyggnaders konstruktion och utförande.

Hamnanläggningar och därvid förekommande byggnadsarbeten.

Reparationsdockor och upphalningsspår. Strömregleringar.

Sjösänkningar. Konstruktionsöfningar. b) Fjärde årets kurs: Brobyggnader.

Brobyggnaders olika ändamål och anordning. Konstruktion

af pelare och landfästen samt deras grundläggning. Olika

slag af öfverbyggnader. Bjälkbroar, bågbroar och hängbroar samt

däraf kombinerade system. Belastningar och belastningslagar. Fackverksbjälkarnes

konstruktionsdetaljer. Svängbroar. Konstruktionsöfningar.

33. Linearritning. a) Första årets kurs: Förberedande

öfningar; geometriska konstruktioner m. m. Projektions- och croquisritning

efter modeller, apparater och maskiner. Öfningar i lavering

och färgläggning, konstruktion af skuggor. Axonometrisk projektions-

och perspektivritning, b) Andra årets kurs: Fortsättning

af föregående ritkurs.

34. Frihandsteckning. a) Första årets kurs: Teckning

efter planscher, geometriska och gipsmodeller, maskindelar etc.

Teckning och skuggning efter ornament i gips. b) Andra årets

kurs: Fortsatta öfningar i teckning och skuggning af ornament

efter gips. Figurteckning efter gips.

35. Ornamentik. öfversikt af de olika oranmentstilarne.

Ornamentritning efter gipsaftryck och planscher. Ornamentkomposition.

36. Modellering. Modellering i lera af blad, listverk, rosetter

samt andra enkla eller sammansatta ornament i relief, dels efter

modeller dels efter teckning.

37. Nationalekonomi. Produktion, omsättning, fördelning

och förbrukning af de ekonomiska förnödenheterna. Öfversikt af

nationalekonomiens historia. Exkursioner.

38. När ing slag stiftning. Redogörelse för det hufvudsakliga

innehållet af de'' delar af lagstiftningen, om hvilka industriidkaren

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

företrädesvis bör ega kännedom.

39. Verkstadsarbete. Öfningar i filning, svarfning m. fl.

arbeten å Högskolans mekaniska verkstad.

Läroverket omfattar följande fackskolor (§ 5): Fackskolor.

a) en för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi med

dels treårig, dels fyraårig lärokurs;

b) en för kemisk teknologi med treårig lärokurs;

c) eu för bergsvetenskap med tre underafdelningar, nämligen:

l:o) för bergsmekanik med fyraårig lärokurs, 2:o) för metallurgi och

hyttkonst med dels tre- och dels fyraårig lärokurs, samt 3:o) för

grufvetenskap med dels tre- och dels fyraårig lärokurs;

d) en för arkitektur med fyraårig lärokurs och så ordnad undervisning,

att de elever, som sådant önska, kunna, efter att hafva

genomgått den tredje årskursen, fortsätta sina studier vid Akademien

för de fria konsterna; samt

e) en för väg- och vattenbyggnadskonst med fyraårig lärokurs.

Undervisningen (§ 3, 4 och G—9), som är sa ordnad, att nya undervis

elever

årligen kunna mottagas, och under första läseterminen är nmgmför

samtliga ordinarie elever gemensam samt sedermera lämpas efter

de olika fackskolornas behof, består i: föredrag af lärarne efter

uppgjorda undervisningsprogram, hvarvid ämnet, där så erfordras,

förtydligas genom förevisande af modeller, ritningar och prof samt

genom försöks anställande; repetitioner medelst till eleverna ställda

frågor samt dem förelagda problems lösning; utarbetandet af ritningar

med beskrifningar tillbyggnader, maskiner, apparater och andra

föremål, hvarom undervisning vid Högskolan meddelas, äfvensom,

i den mån det kan medhinnas, af planer till större byggnadsföretag

och industriella anläggningar med därtill hörande kostnadsförslag,

allt under ledning och tillsyn af de lärare, till hvilkas undervisningsämnen

dylika arbeten eller anläggningar höra; samt praktiska öfningar,

under vederbörande lärares ledning och tillsyn, i geodesi

Undervis

nings

planer.

och topografi, mekanik, kemi, fysik, kemisk och mekanisk teknologi,

metallurgi och hyttkonst, geovetenskap, ritkonst, modellering samt

bearbetning af trä och metall. Eleverna besöka dessutom, ledsagade

af vederbörande lärare, verkstäder, byggnader och andra för

eleverna lärorika anläggningar, hvarvid läraren förevisar och förklarar

de föremål, som synas honom företrädesvis vara förtjenta af

uppmärksamhet.

Läseåret innefattar två terminer, nämligen ''höstterminen från

den 10 september till och med den 22 december samt vårterminen

från den 7 januari till och med den 10 juni. I fackskolan för vägoch

vattenbyggnadskonst fortsättes dock under ett läseår undervisningen

i geodesi och topografi till den 1 juli. I samma fackskola,

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

äfvensom i fackskolan för arkitektur, börjas undervisningen under

fjärde läseåret den 1 oktober och afslutas den 15 april. För de till

bergsskolans sista årskurs hörande elever upphör undervisningen i

läroverkets lokaler omkring den 1 maj, och användes tiden därefter

till: och med den 10 påföljande september, med undantag af

sex veckor hvarunder eleverna åtnjuta ferier, till praktiska öfningar

vid bruk och bergverk samt resor i landsorten för sådana verks

beseende, äfvensom till upprättande af kartor på grund af de grufmätningar,

som under öfningarna blifvit gjorda. En del af nämnda

resor kan företagas, utan att eleverna därvid äro af lärarne åtföljda.

Efter resorna afgifva eleverna till sist nämnda fackskolas

föreståndare berättelser öfver sina under resorna gjorda iakttagelser.

På grund af under läseåret vid repetitioner och praktiska öfningar

visade insikter och färdigheter bestämmes vid vårterminens

slut, om elev är mogen att från lägre till högre afdelning uppflyttas,

eller att från läroverket erhålla afgångsbetyg. För eleverna i fackskolan

för bergsvetenskap afgifvas dock ej afgångsbetygen förr än

vid näst följande hösttermins början. Elev, som icke vid vårterminens

slut vunnit uppflyttning eller erhållit afgångsbetyg, får vid

början af därpå följande termin undergå pröfning i det eller de ämnen,

hvari han icke blifvit förklarad mogen, så framt han af sjukdom

eller annat giltigt förfall under en längre tid af läseåret varit

förhindrad att i undervisningen deltaga, eller lärarekollegiet af annat

skäl anser, att sådan pröfning bör honom tillåtas.

För läseåret 1891-—92 äro följande undervisningsplaner gällande,

där siffrorna framför läroämnena hänföra sig till de ofvan under

rubriken »läroämnen» angifva numren å dessa:

Fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk

teknologi.

Antal lärotimmar

i veckan.

lista årskursen.

U/9—22/l2

8/x—10/e

1. Ren matematik ...............................................

13. Allmän fysik.........................................................

15. Allmän kemi........................................................

25. Mineralogi, geognosi och geologi (slut den 31 maj)...

3 och 33. Beskrifvande geometri och linearritning ......

34. Frihandsteckning.................................................

39. Verkstadsarbete ..................................................

V/i

6''/a

lOVa

4 Va

Summa timmar

Antal lärotimmar

i veckan.

2:dra årskursen.

“/»—1“/h

8/i—28/a

V»—:“/»

1. Ren matematik .......................................

—

2. Geodesi och topografi, föredrag..................

—

V/t

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

2. D:0 d:o, ritning2).................

—

2 Va

2''/a

5. Teoretisk mekanik, högre kursen...............

10l/2

101 ''t

lOVa

7. Konstruktion af enkla maskindelar............

27. Allmän byggnadslära, föredrag...................

V/t

1 Va

28. Byggnadsstatik, föredrag..........................

1 Va

V/t

—

28. D:0, öfningar..........................

—

29. Husbyggnadskonst, föredrag......................

V/i

ll/2

V/t

29. D:o, öfningar......................

—

3 och 33. Beskrifvande geometri och linearritning

V/i

—

Summa timmar

35''/a

31‘/a

Dessutom frivilliga öfningar under assistentens ledning.

2) Dessutom öfningar på, fältet under tiden den 16/b—10/o.

Antal lärotimmar

i veckan.

3:dje årskursen.

”/o—31/lC

1/n—22/i2

8/i—28/»

73—80/4

76-10/6

8. Läran om vattenkraftmaski- ner, föredrag...

8. D:o » d:o, konstruktioner

8. D:o »vattenuppford-

131/»

—

rings verk.........

—

1‘/»

—

9. D:o »ångmaskiner, före-

------ drag..............

472

47»

—

9; D:o »d:o, konstruktioner

—

12, Mekanisk teknologi...........

12. D:o, skissering af maski-

ner m. m.............

14. Tillämpad fysik, föredrag...

47»

14. D:0 d:0, öfningar *)

32. Läran om dammbyggnader,

—

27»

föredrag.........

—

32. D:o » d:o, konstruktioner

—

Summa timmar

377»

327»

Antal lärotimmar

i veckan.

4:de årskursen.

“/•—"/»o

7n—22/i»

8/i—28/»

da—30/*

ds—l0/a

8. Läran om vattenkraftmaski-

ner, konstruktioner

127»

137»

—

. —

—

9. D:o » ångmaskiner, före-

drag..............

—

— .

—r

9. D:o »d:o, konstruktioner

- ,

—

10. Bergsmekanik, föredrag......

—

47»

47a

H —

10. D:o, konstruktioner

—

77»

—

11. Ångfartygs konstruktion ...

—

12. Mekanisk teknologi, fabriks-

anläggningar m. m..........

47»

28. Byggnadsstatik, föredrag.....

28. D:o, öfningar.....

Summa timmar

217»

257»

317»

207» |

7 Dessutom 2 å 4 timmar i veckan frivilliga öfningar & fysiska kabinettet.

Fackskolan för kemisk teknologi.

Antal lärotimmar

i veckan.

l:sta urskursen.

11 / 9-22/l2

8/i—10/e

1. Ren matematik.....................................................

4. Teoretisk mekanik, elementarkurs...........................

13. Allmän fysik.......................................................

15. Allmän kemi......................................................

25. Mineralogi, geognosi och geologi (slut den 31 maj)...

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

3 och 33. Beskrifvande geometri och linearritning........

34. Frihandsteckning............. . k.).......................

39. Verkstadsarbete...................................................

47a

67a

77a

47a

Summa timmar

Antal lärotimmar i veckan.

2:clra årskursen.

ll/9—:“/lO

7ll-22/l2

8/i—28/a

7s-14A

2. Geodesi och topografi, föredrag......

—

17a

2. D:o » eko, ritning1)......

—

27a

27*

6. Beskrifvande maskinlära...............

4»/»

47*

—

7. Konstruktion af enkla maskindelar ..

47a

17a

14. Tillämpad fysik, föredrag...............

41/2

15. Allmän kemi.........................:.....

16. Analytisk kemi............................

17*

17a

18. Kemiska laborationer....................

25. Mineralogi, geognosi och geologi, före-

107»

167a

drag..........................

—

25. D:o, öfningar......................

—

27. Allmän byggnadslära, föredrag.......

17*

—

17a

ll/2

29. Husbyggnadskonst, föredrag ..........

17»

H/a

17a

l1/*

29. D:o, öfningar...........

—

Summa timmar

357*

407a

'') Dessutom öfningar på fältet under tiden den 16A—10/b.

Antal lärotimmar

i veckan.

3:dje årskursen.

’»/i»

S/l-10/6

12. Mekanisk teknologi, fibrösa ämnen..........................

I1/*

17»

14. Tillämpad fysik, öfningar >)..................................

—

272

17. Kemisk teknologi..................................................

19. Kemiska laborationer............................................

227»

Summa timmar

Fackskolan för bergsvetenskap och dess underafdelning

för bergsmekanik.

l:sta årskursen.

Lika med Lsta årskursen i fackskolan för maskinbyggnadskonst

och mekanisk teknologi.

Antal lärotimmar

i veckan.

2:dra årskursen.

“/•—”/l»

8/i-27»

7*-“/»

1. Ren matematik.......................................

2. Geodesi och topografi, föredrag..................

—

17»

2. D:0 d:0, ritning2) ................

—

27»

5. Teoretisk mekanik, högre kursen..............

107»

1072

107»

7. Konstruktion af enkla maskindelar''............

18. Kemiska laborationer...............................

25. Mineralogi, öfningar (frivilligt)...................

—

(5)

27. Allmän byggnadslära, föredrag...................

17»

172

17»

28. Byggnadsstatik.......................................

17*

17»

28. D:o, öfningar............................

—

29. Husbyggnadskonst, föredrag.......................

17»

29. D:o, öfningar.......................

—

Summa timmar

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

*) Dessutom 2 ä 4 timmar frivilliga öfningar å fysiska kabinettet.

2) Dessutom öfningar på fältet under tiden den 15/s—10/6.

Antal lärotimmar

i veckan.

3:dje årskursen.

i‘/b—31/io

Vn—”/«

8/i-J8/a

7»—S0/4

7s—,0/«

Läran om vattenkraftmaski-

ner, föredrag...

—

D:o » d:o, konstruktioner

117a

137a

—

D:o »vattenuppford-

rings verk.........

—

17a

—

D:o > ångmaskiner, före-

drag.............

47a

—

D:o > d:o, konstruktioner

—

12.

Mekanisk teknologi, om me-

taller och trä m. m.

4 Va

4l/a

41/2

47a

12.

D:o d:o, fabriksanläggningar

47a

47*

14.

Tillämpad fysik, föredrag...

4 V*

14.

D:o d:o, öfningar...

—

27a

28.

Byggnadsstatik, föredrag.....

28.

D:o, öfningar.....

Summa timmar

35 ''/>

377a

297a

Antal lärotimmar i veckan.

4:de årskursen *).

178—37,0

7n—”/ia

8/i—28/a

''/S—S0/4

Läran om vattenkraftmaskiner, kon-

struktioner.....

97a

—

D:o » ångmaskiner, föredrag....

—

D:o > d:o, - konstruktioner

—

47a

10.

Bergsmekanik, föredrag.....

—

47a

4''/»

10.

D:o, konstruktioner........

—

77a

20.

Bergskemi......................

17a

—

21.

Allmän metallurgi............

47a

77a

—

22.

Järnets metallurgi, föredrag...........

—

77a

22.

D:o d:o, konstruktioner...

—

27a-

24.

Metallurgiska laborationer (frivilligt)

—

26.

Grufvetenskap, föredrag....

47a

—

26.

D:o, öfningar....

—

32.

Vattenbyggnadskonst, föredrag.......

—

32.

D:o, konstruktioner

—

27a

Summa timmar

307a

347a

357a

'') Under maj, juni och juli praktiska öfningar vid bruk och bergverk samt

besök vid sådana verk.

Fackskolan för bergsvetenskap och dess underafdelning

för metallurgi och hyttkonst, med 4-årig lärokurs.

l:sta årskursen.

Lika med l:sta årskursen i fackskolan för maskinbyggnadskonst

och mekanisk teknologi.

Antal lärotimmar i veckan.

2:dra årskursen.

''V»—31/io

7n—22/''i2

8/l-28/2

Va—u/5

1. Ren matematik...............

2. Geodesi och topografi, föredrag......

—

172

2. D:o * d:0, öfningar1)...

—

272

5. Teoretisk mekanik, högre kursen....

10V«

1072

7. Konstruktion af enkla maskindelar...

472

16. Analytisk kemi...............

lVs

172

1‘A

172

18. Kemiska laborationer ......

81/»

872

572

25. Mineralogi, geognosi och geologi,före-

drag.

—

\ 3

25. D:o d:o, öfningar..........

—

27. Allmän byggnadslära, föredrag.......

I1/»

—

IV2

172

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

29. Husbyggnadskonst, föredrag...........

17s

l‘/2

172

29. D:o, öfningar...........

—

Summa timmar

3572

36l/2

Antal lärotimmar

i veckan

3:dje årskursen.

8. Läran om vattenkraftmaski-

n/9—SI/io

1/ll-22/l2

8/l-28/2

Vs—80/!

7s—10/e

ner, föredrag...

—

8. D:o > d:o, konstruktioner

872

—

8. D:o > vattenuppford-

rings verk.........

—

l''/2

—

*) Dessutom öfningar på faltet under tiden den 15/s—10/e.

3:dje årskursen (forts.).

9. Läran om ångmaskiner, före- drag..............

9. D:o »d:o, konstruktioner

12. Mekanisk teknologi, om me- taller och trä m. m.......

14. Tillämpad fysik, föredrag...

14. D:0 d:0, öfningar...

18. Kemiska laborationer.......

25. Mineralogi, öfningar (slut .

den 14 maj) *)...............

Summa timmar

Antal lärotimmar

i veckan.

u/b—3I/lO

Vll—22/l2

®/i—2SA

7s-80/4

7s-10/e

41/»

47»

liv»

47a

87»

47 *

47b

27»

97ä

172

572

472

272

1372

672

472

272

347»

3372

3572

3372

Antal lärotimmar i veckan.

4:de årskursen-).

11/ö-81/l0

Vll-22/l2

8/,_28/2

7s—3%

10. Bergsmekanik, föredrag.....

—

4b''2

472

10. D:o, konstruktioner.........

—

772

20. Bergskemi........................

17»

—

21. Allmän metallurgi.............

472

772

—

22. Järnets d:o, föredrag

—

772

22. D:o d:o, konstruktioner.....

—

472

23. Andra metallers metallurgi

—

24. Metallurgiska laborationer

1872

1072

772

25. Mineralogi, öfningar (frivilligt)........

—

(5)

26. Grufvetenskap, föredrag.....

41/*

472

—

Summa timmar

3872

*) Kunna, tillika med mekanisk teknologi, utbytas emot mineralogiska öfningar

enligt läroplanen för fackskolans för bergsvetenskap underafdelning för grufvetenskap,

med 4-årig lärokurs, 3:dje årskursen.

a) Under maj, juni och juli praktiska öfningar vid bruk och bergverk samt

besök vid sådana verk.

Fackskolan för bergsvetenskap och dess underafdelning

för metallurgi och hyttkonst, med 3-årig lärokurs.

l:sta årskursen.

Lika med l:sta årskursen i fackskolan för kemisk teknologi.

Antal lärotimmar i veckan.

2:dra årskursen.

11/»—SI/n>

7n—“/«

8/,_»8/s

7»—“/»

2. Geodesi och topografi, föredrag......

—

17»

2. D:o » d:o, ritning'').....

—

27»

27a

6. Beskrifvande maskinlära...............

47»

47a

—

7. Konstruktion af enkla maskindelar...

47''»

47a

14. Tillämpad fysik, föredrag...............

4 7»

16. Analytisk kemi............................

l1/»

17»

18. Kemiska laborationer....................

107a

107»

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

25. Mineralogi, geognosi och geologi, före- drag..........................

25. D:o, öfningar.......................

—

(5)

27. Allmän byggnadslära, föredrag.......

17»

—

17a

17»

29. Husbyggnadskonst, föredrag...........

17»

17a

17»

29. D:o, öfningar...........

—

Summa timmar

327»

327a

327»

377»

3:dje årskursen.

Lika med 4:de årskursen i samma fackskolas underafdelning

för metallurgi och hyttkonst, med 4-årig lärokurs.

l) Dessutom öfningar på fältet under tiden den 15/s—10/6.

Fackskolan för bergsvetenskap och dess underafdelning

för grufvetenskap, med 4-årig lärokurs.

lista årskursen.

Lika med lista årskursen i fackskolan för maskinbyggnadskonst

och mekanisk teknologi.

2:dra årskursen.

Lika med 2:dra årskursen i fackskolan för bergsvetenskap och

dess underafdelning för metallurgi och hyttkonst, med 4-årig lärokurs.

Antal lärotimmar

i veckan.

3:dje årskursen.

“/•—“A®

Vn—22/i2

Vi-''“/»

''/s—oo/i

7*—*7»

Geodesi, föredrag (slut d.I4/s)

—

D:0, ritning (d:o d:o)

—

17*

17»

Läran om vattenkraftmaski- ner, föredrag...

D:o » d:0, konstruktioner

71/»

57»

—

D:o »vattenuppford- ringsverk.........

17»

D:o » ångmaskiner, före- drag.............

47»

17»

D:o » d:o,konstruktioner

—

97»

57»

67»

14.

Tillämpad fysik, föredrag...

4X/2

14.

D:o d:o, öfningar...

—

27»

27*

18.

Kemiska laborationer.......

97»

137»

25.

Mineralogi, öfningar (slut

den 14 maj)..................

Summa timmar

377»

357*

Antal lärotimmar i veckan.

4:de årskursen ’).

U/9—S1/l0

Yii—!M/i»

''Vi—28/*

7»—*%

10.

Bergsmekanik, föredrag...............

—

47»

10.

D:o, konstruktioner.........

—

77»

20.

Bergskemi....................................

17»

—

21.

Allmän metallurgi.........................

4 Va

77»

—

22.

Järnets d:o, föredrag.............

—

77»

22.

D:o d:o, konstruktioner.....

—

47»

23.

Andra metallers metallurgi............

—

24.

Metallurgiska laborationer.............

127»

47»

25.

Mineralogi, öfningar (frivilligt)........

—

(5)

26.

Grufvetenskap, föredrag.................

47»

—

26.

D:o, öfningar ................

—

Summa timmar

357»

Fackskolan för bergsvetenskap och dess underafdelning

för grufvetenskap, med 3-årig lärokurs.

l:sta årskursen.

Lika med l:sta årskursen i fackskolan för kemisk teknologi.

2:dra årskursen.

Lika med 2:dra årskursen i fackskolan för bergsvetenskap och

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

dess underafdelning för metallurgi och hyttkonst, med 3-årig lärokurs.

3:dje årskursen.

Lika med 4:de årskursen i samma fackskola och dess underafdelning

för grufvetenskap, med 4-årig lärokurs.

*) Under maj, juni och juli praktiska öfningar vid bruk och bergverk samt

besök vid sådana verk.

Fackskolan för arkitektur.

l:sta årskursen.

Lika med l:sta årskursen i fackskolan för maskinbyggnadskonst

och mekanisk teknologi.

Antal lärotimmar

i veckan.

2:dra årskursen.

U/9—22/l2

8/i-28/»

7a—“/o

1. Ren matematik......................................

2. Geodesi och topografi..............................

2. D:o d:o, ritning l)..................

5. Teoretisk mekanik, högre kursen...............

27. Allmän byggnadslära, föredrag...................

27. D:o d:o, öfningar...................

28. Byggnadsstatik.........................................

28. D:o, öfningar.............................

29. Husbyggnadskonst, föredrag.......................

29. D:o, öfningar.......................

3 och 33. Beskrifvande geometri och linearritning

34. Frihandsteckning......................................

36. Modellering (slut den 30 maj)...................

lo1/»

17»

47 2

17»

27»

107»

17»

27»

17»

17 2

17 a

2 Va

17»

■17»

17»

77»

Summa timmar

397»

377»

327»

Antal lärotimmar

i veckan.

3:dje årskursen.

6. Beskrifvande maskinlära...........................

“/»—“A»

7n-22/i»

8/i—10/a

47»

—

14. Tillämpad fysik........................................

472

14. D:o d:o, öfningar...........................

—

27»

28. Byggnadsstatik, föredrag...........................

28. D:o, öfningar...........................

30. Arkitektur, föredrag ................................

47»

30. D:o, öfningar..................................

35. Ornamentik.............................................

36. Modellering (slut den 30 maj)...................

Summa timmar

367»

*) Dessutom öfningar på fältet under tiden den 16/s—I0/a.

Antal lärotimmar

i veckan.

4:de årskursen.

l/l0—22/l2

8A—1SA

30. Arkitektur, föredrag...............................................

V/i

ll/i

30. D:o, öfningar...............................................

12*/a

31. Byggnadskonstens historia......................................

tv*

V/i

35. Ornamentik.........................................................

Summa timmar

22V«

Fackskolan för väg1- och vattenbyggnadskonst.

l:sta årskursen.

Lika med lista årskursen i fackskolan för maskinbyggnadskonst

och mekanisk teknologi.

Antal lärotimmar

i veckan.

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

2:dra årskursen.

1I/e—M/ia

8A—14/s

1. Ren matematik........................................ ..........

2. Geodesi och topografi, föredrag...............................

—

V/i

2. D:o > d:o, ritningJ)..............................

—

2''/a

5. Teoretisk mekanik, högre kursen...........................

101/»

10‘/a

7. Konstruktion af enkla maskindelar..........................

27. Allmän byggnadslära.............................................

V/i

172

27. D:o d:o, öfningar..................................

—

2Va

28. Byggnadsstatik.....................................................

V/i

l*/a

28. D:o, öfningar..........................................

—

29. Husbyggnadskonst, föredrag...................................

V/i

IVa

29. D:o, öfningar....................................

3 och 33. Beskrifvande geometri och linearritning......

472

—

Summa timmar

35 Va

33l/a

V Dessutom öfningar på fältet under tiden den 16/5—ao/e, af hvilka de under

tiden den n/e—20/« äro frivilliga.

Antal lärotimmar i veckan.

3:dje årskursen.

Geodesi, föredrag (slut d.u/s)

11/s—31/io

''/il— 22/l2

8/i-S8/a

7 3—3%

7*—“/«

—

D:o, ritning (d:o d:o) *)

—

27*

Läran om ångmaskiner,före-

drag..............

41/*

17*

—

D:o » d:o,konstruktioner

—

47*

14.

Tillämpad fysik, föredrag...

47*

28.

Byggnadsstatik, föredrag....

28.

D:o, öfningar....

30.

Arkitektur, föredrag..........

—

17*

—

30.

D:o, öfningar .........

—

57 2

57*

32.

Väg- och vattenbyggnads-

konst, föredrag

4 7*

32.

D:o d:o, konstruktioner

Summa timmar

1 31

367*

377*

Antal lärotimmar

i veckan.

4-rle årskursen.

VlO—31/l0

7n—22/i*

v*—“/«

Geodesi och topografi, ritning.......

—

Läran om vattenkraftmaskiner, föredrag (fri-

villigt)......

(3)

—

D:o » d:0,

konstruktioner

(frivilligt)...

(7)

(4)

—

D:o » vattenuppfordringsverk (frivilligt)

—

(17*)

—

D:o » ångmaskiner.

17*

—

14.

Tillämpad fysik, öfningar (frivilligt)............

—

(27*)

30.

Arkitektur, föredrag .......

17*

—

30.

D:o, öfningar........

31.

Byggnadskonstens historia...........

17*

17 *

32.

Väg- och vattenbyggnadskonst, föredrag......

47*

32.

D:o d:0,

konstruktioner

—

47*

Summa timmar

| 227*

| 197*

») Dessutom öfningar på fältet under tiden den 11/''e—30,''e,

Lärare.

Därjemte föreläses såsom frivilligt ämne för alla fackskolorna

nationalekonomi och näringslagstiftning (37 och 38) under tiden

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

den Vio 22/12 samt den %—3% med 3 lärotimmar i veckan.

Undervisningen bestrides för närvarande af 12 professorer, 7

lektorer, 7 extra lärare och erforderligt antal assistenter, nämligen:

en professor i ren matematik,

en professor i matematik och teoretisk mekanik,

en professor i bergsmekanik och läran om vattenkraftmaskiner

m. m.,

en professor i läran om ångmaskiner, lokomotiv m. m.,

en professor i mekanisk teknologi,

en professor i allmän och tillämpad fysik — tills vidare befriad

från undervisningsskyldighet i allmän fysik —,

en professor i allmän kemi,

en professor i kemi och kemisk teknologi,

en professor i väg- och vattenbyggnadskonst,

en professor i arkitektur,

en professor i metallurgi och hyttkonst,

en professor i grufvetenskap,

en lektor i beskrifvande geometri och ritkonst,

en lektor i geodesi och topografi,

en lektor i konstruktion af enkla maskindelar,

en lektor i elementar-mekanik och beskrifvande maskinlära,

en lektor i allmän byggnadslära och byggnadsstatik,

en lektor i metallurgi och hyttkonst,

en lektor i geologi och mineralogi,

en extra lärare i allmän fysik,

en extra lärare i husbyggnadskonst,

en extra lärare i frihandsteckning,

en extra lärare i ornamentik,

en extra lärare i modellering,

en extra lärare i nationalekonomi och näringslagstiftning, samt

en extra lärare i verkstadsarbete.

Assistenternas antal var förliden vårtermin 16.

Med Kongl. Maj:ts tillstånd (§ 10) kunna två lärarebefattningar,

professorsembeten undantagna, bestridas af en och samma person.

Docenter kunna äfven anställas för att meddela enskild undervisning

åt elever, som önska erhålla sådan på egen bekostnad.

Högskolans verkstäder (§ 36) skola, enligt stadgarne, så vidt

sig göra låter, åt någon enskild, skicklig näringsidkare öfverlemnas,

att af honom för egen räkning drifvas, under förbehåll, att eleverna

där erhålla undervisning i verktygs handterande och dylikt, att för

Högskolan behöfliga modeller å verkstäderna mot skälig betalning

förfärdigas, samt på de villkor i öfrigt, hvarom styrelsen eger träffa

öfverenskommelse. Men då denna anordning visat sig medföra olägenheter,

och för att tidsenligare kunna ordna undervisningen i

verkstadsarbete, äfvensom öfriga med verkstaden sammanhängande

göromål, har emellertid styrelsen funnit lämpligt att från och med

den 1 nästlidne juli antaga en extra lärare i verkstadsarbete, på

samma gång föreståndare för verkstaden, hvilken tillkommer: undervisningen

i öfningarna å verkstaden för eleverna, tillsynen öfver de

af Högskolan aflönade biträden, som antagas för att på verkstaden

sysselsättas med arbeten för underhall och reparation af skolans fasta

avsnitt 32 Kontrollera mot PDF

och lösa materiel, förfärdigande af modeller m. in., samt tillsynen

öfver Högskolans värme-, ventilations- och belysningsanordningar.

Däremot får verkstadsföreståndaren ej själf bedrifva någon industriel

affärsverksamhet eller på Högskolans verkstad utan särskildt tillstånd

låta andra personer för annat än läroverkets ändamål utföra

arbeten, vare sig mot eller utan ersättning.

Professorerna utnämnas af Kongl. Maj:t; öfriga lärarebefattningar

tillsättas af styrelsen (§§ 11 och 12). Då professorsembete

eller lektorat blir ledigt, låter styrelsen genom kungörelse, som tre

gånger införes i officiella tidningen, tillkännagifva, att sökande senast

klockan tolf å femtiondesjette dagen efter den, då kungörelsen i

nämnda tidning första gången införts, ega att till styrelsen ingifva

sina af behörigen styrkta meritförteckningar åtföljda ansökningar,

hvilka, då professorsembete sökes, skola vara ställda till Kongl.

Maj it, men i annat fall till styrelsen. Till ådagaläggande af sin

skicklighet för den sökta befattningen står det, efter derom hos

styrelsen före ansökningstidens utgång gjord anmälan, sökanden

öppet att å tid, som styrelsen bestämmer, vid Högskolan hålla två

offentliga föredrag, det ena öfver ett af styrelsen uppgifvet, sökanden

en vecka förut delgifvet ämne, och det andra öfver ett af honom

själf valdt ämne. Till professorsembete upprättas af styrelsen underdånigt

förslag, hvarå tre personer uppföras, om ibland de sökande

så många finnas med för platsen erforderliga egenskaper; och skall

styrelsen så väl vid sådant förslags upprättande som vid befordran

till beställning, hvilken af styrelsen tillsättes, fästa afseende endast

Elever.

a sökandens lämplighet för befattningen, ådagalagd genom aflagda

prof och examina, utgifna arbeten, praktisk verksamhet eller föregående

tjenstgöring såsom lärare m. m., så framt företrädet emellan

två eller flera sökande därigenom kan afgöras, men i annat fall

jämväl a tjenstetid vid Högskolan eller annat offentligt läroverk.

Utom den skyldighet, som tillhör hvarje lärare att i sina ämnen

undervisa och examinera samt följa vetenskapens och industriens

framsteg, åligger* honom (§ 13):

l:o) att utarbeta och före april månads utgång hvarje år till

lärarekollegiet aflemna förslag till undervisningsprogram för påföljande

läseår, innehållande en kort redogörelse för, hvad han i de

särskilda delarne af sina läroämnen anser böra under nämnda år

utgöra föremål för undervisning vid Högskolan.

2:o) att, därest icke för Högskolan tjenliga läroböcker i hans

ämnen finnas i bokhandeln tillgängliga, så fort ske kan, utarbeta

avsnitt 33 Kontrollera mot PDF

sådana, för att, sedan de blifvit af Högskolans styrelse godkända,

antingen genom litografiskt öfvertryck eller genom vanligt boktryck

på Högskolans bekostnad mångfaldigas samt till billigt pris eleverna

tillhandahållas, så framt ej läraren finner för godt att sitt arbete i

bokhandeln utgifva;

3:o) att på styrelsens eller föreståndarens anmodan afgifva utlåtanden

i frågor, som röra hans läroämnen och af Kongl. Maj:t

kunna blifva till Högskolan hänskjutna;

4:o) att efter förteckningar, upprättade på föreskrifvet sätt, emottaga

och pa sitt ansvar vårda de samlingar och andra inventarier,

som tillhöra hans befattning; halla de förra i behörig ordning uppställda,

upprätta förslag till deras ändamålsenliga'' förökande, i förteckningarna

införa tillkomna effekter, jämte deras värden, och

afföra sådana, som enligt styrelsens medgifvande må därifrån utgå,

samt årligen inom januari månads slut till styrelsen aflemna uppgift

å inventarier, som under sist förflutna året tillkommit eller

blifvit på omförmälda sätt afförda; samt

5:o) att åtaga sig föreståndarebefattningen i någon af läroverkets

fackskolor, om sådan honom anförtros.

Högskolans elever äro (§§ 14 och 15): dels ordinarie, hvilka,

efter att hafva, innan de emottagas, styrkt sig ega tillräckliga förkunskaper,

följa undervisningen till den omfattning, som erfordras

för att efter fullbordad lärokurs kunna undfå fullständigt afgångsbetyg,

dels specialelever, som åtnjuta undervisning endast i ett

mindre antal läroämnen och för inträde måste ådagalägga, att de

innehafva ett för dem af styrelsen föreskrifvet kunskapsmått, samt

öfver sina kunskaper i de ämnen, hvari de följa undervisningen,

kunna erhålla betyg, och dels slutligen extra elever, som för att

antagas hvarken behöfva förete betyg öfver inhemtade kunskaper

eller undergå inträdesexamen, och hvilka efter eget val begagna

undervisningen, men icke äro berättigade att från Högskolan erhålla

kunskapsbetyg. Nya elever emottagas årligen, dock så att ordinarie

och specialelever i allmänhet endast antagas vid hvarje läseårs

början, men extra elever äfven under läseårets lopp.

För att antagas till ordinarie elev (§ 16) i Högskolans lägsta .

afdelning erfordras att förete intyg om ålder och god frejd, samt,

ifall den sökande bekänner sig till den kristna läran, att han är

konfirmerad. Den, som på reala linien aflagt afgångsexamen från

allmänt elementarläroverk, eller ock vid sådant läroverk aflagt afgångsexamen

på latinlinien och tillika efter en vid elementarläroverket

anställd pröfning erhållit vitsord om godkända kunskaper i

matematik, fysik och kemi, motsvarande dem, som fordras vid afgångsexamen

avsnitt 34 Kontrollera mot PDF

på den reala linien, eger rättighet att i Högskolan

vinna inträde, utan att undergå särskild examen. Den, som utan

att hafva fullgjort dessa fordringar, önskar intagas vid Högskolan

såsom ordinarie elev, skall i särskild pröfning l:o) ådagalägga sig

innehafva kunskaper i matematik, fysik och kemi, motsvarande fordringarna

i först nämnda examen; 2:o) på modersmålet författa en

uppsats, skrifven på felfritt språk och innefattande en följdriktig

utveckling af det gifna ämnet; 3:o) ådagalägga sig innehafva tillräcklig

kännedom af det tyska språket för att kunna på ett tillfredsställande

sätt utföra en öfversättning af lättare författare från

detta språk till det svenska; 4:o) visa sig ega nöjaktig kunskap i

antingen engelska eller franska språket efter eget val, samt i grunddragen

af historien och geografien. För inträdessökande, som längre

tid varit i praktisk verksamhet och däröfver företer fördelaktigt

vitsord, kunna förenämnda kunskapsfordringar i främmande språk,

historia och geografi af styrelsen eftergifvas eller nedsättas. Inträdesexamen

är offentlig och försiggår kort före läseårets början.

För att antagas till ordinarie elev i någon af Högskolans högre

afdelningar (§ 17) erfordras, utom fullgörandet af inträdesfordringarna,

att sökanden i kunskaper och praktiska färdigheter visar sig

vara jämngod med eleverna i den afdelning, i hvilken inträde sökes.

Personer, som styrka sig ega goda förkunskaper (§ 23), tillåtas

att emot eller utan erläggande af sådana afgifter, som bestäm

mas för extra elever, men med samma rättigheter och skyldigheter

i öfrigt som ordinarie elever, såsom specialelever begagna Högskolans

undervisning i ett eller flera ämnen, äfvensom att öfver

sina kunskaper i dessa ämnen erhålla betyg.

För att såsom extra elev (§ 24) få åtnjuta undervisning vid

Högskoian, skall sökande å därför af styrelsen bestämd tid anmäla

sig hos läroverkets föreståndare och därvid förete intyg om ålder

och god frejd samt till läroverkets kassa erlägga den afgift, som

styrelsen för tillträde till sådan undervisning bestämmer. Afgiften

t återfås icke, äfven om undervisningen ej af sökanden begagnas.

För medellösa personer kan afgiften af styrelsen efterskänkas.

Ordinarie elev åtnjuter kostnadsfri undervisning (§ 18 och 19, 25

och 26); dock erlägger han vid inträdet femton kronor, hvilka, så vida

de ej blifvit förverkade genom erläggande af stadgade böter för försummade

lektioner eller såsom ersättning för skada å Högskolans

tillhörigheter, återfås, då han antingen fullständigt genomgått läroverket

eller före lärokursens afslutande lemnat Högskolan af skäl,

avsnitt 35 Kontrollera mot PDF

som styrelsen godkänt, men hvilka penningar eljest tillfalla läroverkets

stipendiekassa. Han är i allmänhet skyldig att deltaga i

undervisningen i alla de till den fackskola han valt hörande läroämnen.

Dock kan lärarekollegiet medgifva de elever, som till följd

af särskilda bildningsmål eller af andra giltiga skäl önska befrielse

från vissa läroämnen eller dessas utbytande mot andra, att, så vidt

det är med god ordning förenligt, vinna förändring i den för dem

eljest gällande undervisningsplanen.

Innan ordinarie elev kan vinna inträde i sista årskursen af

fackskolan för bergsvetenskap (§§ 20 och 21), åligger honom styrka,

att han tillsamman minst två månader vistats vid järnbruk och

grufvor, samt att han om där förekommande arbeten eger den

kännedom, som är erforderlig för att med fördel begagna undervisningen

i nämnda årskurs. Ordinarie elev, som icke i föreskrifven

tid uppflyttats eller erhållit afgångsbetyg, kan af styrelsen erhålla

tillstånd att i sin afdelning ännu ett år qvarstå; men har han efter

denna tids förlopp icke gjort tillräckliga framsteg, skall han, om

sjukdom eller annat giltigt skäl ej varit därtill vållande, från läroverket

skiljas.

Endast den ordinarie elev, som efter att hafva genomgått sista

årets lärokurs inom någon af de fackskolor (§ 22), hvilka Högskolan

innehåller, och visat sig ega fullgoda insikter åtminstone i

de läroämnen, som för honom med afseende på riktningen af hans

studier äro af största vikt, undfår afgångsbetyg, hvilket utfärdas

enligt af styrelsen fastställdt formulär. Den, som i förtid eller med

otillräckliga kunskaper lemnar läroverket, undfår endast betyg öfver

uppförande och flit under den tid, han vid Högskolan tillbragt,

jämte afskrift af de kunskapsbetyg, hvilka under lärokursens lopp

blifvit honom af lärarne meddelade.

Ledningen af Högskolans angelägenheter (§ 37) tillkommer styrelsen,

föreståndaren och lärarekollegiet.

Styrelsen (§§ 38—40), utgöres af en utaf Kongl. Maj:t förordnad

ordförande, Högskolans föreståndare, som är föredragande i

styrelsen, tre till ledamöter af Kongl. Maj:t utsedda sakkunniga män

samt två af fullmäktige i Järnkontoret valda ledamöter. Vid hvarje

ledighet bland de ledamöter, hvilka af Kongl. Maj:t förordnas, eger

lärarekollegiet föreslå tre lämpliga personer. Styrelsen åligger:

l:o) att hafva högsta uppsikten öfver undervisningen och ekonomien

vid läroverket samt kontrollen öfver stadgarnas noggranna

efterlefnad;

2:o) att, då professorsembete vid läroverket är ledigt, till Kongl.

Maj:t afgifva underdånigt förslag till embetets återbesättande;

3:o) att tillsätta lektorer och åt dem bevilja afsked samt antaga

avsnitt 36 Kontrollera mot PDF

och afskeda öfriga lärare och tjenstemän, äfvensom betjening;

4:o) att fastställa läroplaner samt program och tidtabeller för

undervisningen;

5:o) att antaga ordinarie och specialelever samt bestämma villkoren

för de senares, äfvensom för extra elevers antagande;

6:o) att föranstalta om de pröfningar, som hållas vid läroverket;

7:o) att åtminstone en gång om året och för öfrigt, när sådant

anses böra ske, verkställa inventering af kassan;

8:o) att årligen till Kongl. Maj:t afgifva berättelse om Högskolans

verksamhet under sist förflutna läseår. Stadgarnes föreskrift i detta

hänseende ändrades genom nådigt bref af den 23 januari 1885

därhän, att tryckt årsberättelse afgifves i samband med offentliggörandet

af Högskolans program;

9:o) att årligen före mars månads utgång till Kammarrätten

insända Högskolans räkenskaper för sist förflutna kalenderår, åtföljda

af förteckningar öfver de inventarier, som under samma år

dels tillkommit, dels enligt styrelsens beslut afskrifvits; samt

lO.o) att i öfrigt vidtaga de åtgärder, som för främjandet af

Högskolans ändamål anses lämpliga, eller, då de äro af beskaffenhet

att böra af Kongl. Maj:t afgöras, därom göra underdånig framställning.

Förvalt

ning.

Styrelsen.

Före

ståndare.

Lärare

kollegiet.

I frågor, som röra tillsättning af lärareplatser, eger styrelsen,

om hon så pröfvar Renligt, att med sig adjungera en eller flere

sakkunnige män inom eller utom Högskolan. Hon kan bevilja

högskolans föreståndare, professorer och lektorer högst tre månaders

tjenstledighet under samma läseår samt förordna lämpliga

personer att deras befattningar under tiden förestå. Åstundas

längre tjenstledighet, skall underdånig ansökan därom göras hos

Kongl. Maj:t. Öfriga lärare och tjenstemän kan styrelsen bevilja

tjenstledighet för högst ett år.

Styrelsen sammanträder på kallelse af ordföranden, så ofta

ärendena därtill föranleda, och böra vid dessa sammankomster

minst fyra ledamöter, ordföranden inberäknad, vara närvarande

och i besluten deltaga. Är ordföranden frånvarande, företrädes

han af Högskolans föreståndare. Besluten bestämmas efter de flesta

rösterna; vid lika antal röster för olika meningar, gäller den mening,

som ordföranden biträder.

Högskolans föreståndare (§ 44) förordnas af Kongl. Maj:t för

en tid af sex år bland Högskolans ordinarie lärare och eger under

tiden erhålla minskning i sin undervisningsskyldighet. Honom

tillkommer:

l:o) att vara föredragande i styrelsen och ordförande i lärarekollegiet;

2:o)

att vaka öfver undervisningens gång och tillse, att såväl

lärare och tjenstemän som betjening fullgöra sina skyldigheter, samt

avsnitt 37 Kontrollera mot PDF

att god ordning vid läroverket upprätthålles;

3:o) att antaga extra elever;

4:o) att hafva tillsyn öfver läroverkets såväl fasta som lösa

egendom och förvaltningen af dess ekonomiska angelägenheter;

5:o) att granska inkommande räkningar jämte af kamereraren

upprättade aflöningslistor och, då ej någon anmärkning mot dem

förekommer, sitt godkännande derå anteckna; samt

6:o) att under de tider af året, då undervisning vid Högskolan

meddelas, vara på vissa af styrelsen bestämda timmar å läroverket

tillstädes för att meddela de upplysningar, som i Högskolans angelägenheter

af honom äskas.

Lärarekollegiet (§§ 41—43), i hvilket jämte föreståndaren, som

där för ordet, hvarje lärare, som vid Högskolan på eget ansvar

meddelar undervisning, eger säte och stämma, tillkommer:

l:o) att uppgöra förslag till läroplaner för Högskolan, äfvensom

till tidtabeller för undervisningen därstädes;

2:o) att årligen före maj månads utgång till styrelsen inkomma

med de af lärarne för påföljande läseår upprättade förslag till undervisningsprogram,

jämte de anmärkningar emot desamma, som

inom kollegiet kunna blifvit framställda;

3: o) att besluta öfver lärjungarnes uppflyttning från eu årsklass

till en högre och bestämma, hvilka lärjungar skola erhålla afgångsbetyg;

4:o)

att besluta öfver utdelning af stipendier, så vidt icke särskilda

bestämmelser därför lägga hinder;

5:o) att utse föreståndare för de särskilda fackskolorna inom

Högskolan; samt

6:o) att till styrelsen afgifva yttranden och förslag i läroverket

rörande frågor.

Under de tider af året, då undervisningen vid Högskolan fortgår,

sammanträder lärarekollegiet på föreståndarens kallelse en

gång i månaden eller oftare, i fall ärendena det fordra. Lärarekollegiet

eger ej fatta beslut, därest icke, utom ordföranden, minst

halfva antalet ledamöter är tillstädes. Uppstå olika meningar, afgöres

frågan genom flertalets af de närvarande röster; då rösterna

utfalla lika för olika meningar, är den mening beslut, som biträdes

af ordföranden.

De särskilda fackskolornas föreståndare (§ 45), som för en tid Fackskoieaf

tre år af lärarekollegiet utses bland hvarje fackskolas ordinarie st/^re

lärare, tillkomma att vaka hvar och en öfver de inom hans fackskola

studerande elevernas flit och framsteg, gå dem till hända

med råd och upplysningar i afseende på planen för deras studier

samt i allmänhet befrämja fackskolans ändamålsenliga utveckling.

Föreståndaren i fackskolan för bergsvetenskap skall i enlighet med

styrelsens föreskrifter anordna och öfvervaka så väl elevernas praktiska

öfningar i bergsmekanik, hyttkcfnst och grufvetenskap, som

avsnitt 38 Kontrollera mot PDF

deras resor i landsorterna. Frågor, som angå nämnda resor, skola

af fackskolans föreståndare i styrelsen föredragas.

Den åt tekniska Högskolan upplåtna fasta egendom (§ 31) till- Ekonomi

hör det Öfverintendentsembetet att, i likhet med andra kronans, ochl3™a e''

under dess uppsikt ställda egendomar behörigen underhålla. Styrelsen

kan dock, i den mån tillgångarna det medgifva, låta vidtaga

de smärre förändringar i husens inredning, som för Högskolans

behof kunna finnas nödiga, och till hvilkas utförande Öfverintendentsembetet

har att, på anmodan af styrelsen, lemna biträde af

en arkitekt.

50-

Sekre

terare.

Kame

rerare.

Biblio

tekarie.

Betjening.

Bibliotek

och

samlingar.

A r samlag

och stat.

För att föra protokoll (§§ 34 och 35) vid styrelsens och lärarekollegiets

sammanträden, föra diarier öfver ankommande och afgående

skrivelser och handlingar, biträda föreståndaren med expeditioners

uppsättande och betygs utskrifvande, enligt meddelade

föreskrifter föra förteckning öfver eleverna och mera dylikt, antager

styrelsen en sekreterare, helst någon bland Högskolans lektorer,

extra lärare eller assistenter. För renskrifning får särskildt biträde

begagnas.

För att uppbära till Högskolan inflytande penningar (§ 33),

upprätta aflöningslistor, till siffran granska inkomna räkningar,

efter anordningar af styrelsens ordförande eller föreståndaren verkställa

utbetalningar, föra och afsluta Högskolans räkenskaper, uppgöra

kassaförslag samt gemensamt med föreståndaren förvara Högskolans

penningemedel och säkerhetshandlingar, antager ock styrelsen

en kamererare eller räkenskapsförare.

Till vårdande af Högskolans bibliotek (§ 32) antager styrelsen

en bibliotekarie, hvartill helst någon af läroverkets lektorer, extra

lärare eller assistenter utses.

Vid Högskolan äro slutligen för närvarande anställda 3 vaktmästare:

en förste för läroverket i dess helhet, en vid de kemiska

laboratorierna och en vid fackskolans för bergsvetenskap laboratorier

samt en portvakt.

Högskolan eger ett ganska rikhaltigt bibliotek (§§ 28—30) i naturvetenskapliga

och tekniska ämnen, innehållande omkring 23 000

volymer, jämte öfver 250 handskrifna reseberättelser m. m. Biblioteket

är för Högskolans personal samt allmänheten tillgängligt under läseåret

3 dagar i veckan — 2 timmar hvardera gången — samt under

sommarferierna 1 dag i veckan. Vidare finnas icke obetydande

samlingar af maskiner, modeller, verktyg, instrument, apparater,

ritningar, mineralier, rämaCCrialier, varuprof, preparater m. m. för

undervisningen inom de olika facken och läroämnena.

Högskolans ordinarie årsanslag utgår, såsom redan blifvit

avsnitt 39 Kontrollera mot PDF

nämndt, med 140 700 kr., fördeladt enligt fastställd utgiftsstat på

följande sätt:

Tekniska högskolans utgiftsstat.

Lön åt en professor i ren matematik................

Löner

och

arvoden.

Kr.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Kr.

Summa.

Kr.

4 000

2 000

6 000

Lön åt en professor i matematik och teoretisk

mekanik......................................................

4 000

2 000

6 000

Lön åt en professor i maskinlära, med undervis- ningsskyldighet i bergsmekanik, läran om vatten- kraftmaskiner och uppfordringsverk m. m.......

4 000

2 000

6000

Lön åt en professor i maskinlära, med undervis- ningsskyldighet i läran om ångmaskiner och

lokomotiv, arbetsmaskiner m. m....................

4 000

2 000

6000

Lön åt en professor i mekanisk teknologi .........

4 000

2 000

6 000

Lön åt en professor i allmän och tillämpad fysik

4000

2 000

6 000

Lön åt en professor i allmän kemi.................

4 000

2 000

6 000

Lön åt en professor i kemi och kemisk teknologi

(utom bostad)..............................................

3 400

2 000

5 400

Lön åt en professor i väg- och vattenbyggnads- konst ..........................................................

4 000

2 000

6 000

Lön åt en professor i arkitektur.......................

4 000

2 000

• 6 000

Lön åt en professor i metallurgi och hyttkonst

(utom bostad)..............................................

3 400

2 000

5 400

Lön åt en professor i grufvetenskap..................

3 200

1500

4 700

Lön åt en lektor i beskrifvapde geometri och

ritkonst....................................................

2 350

1000

3 350

Lön åt en lektor i geodesi och topografi............

1400

600

2 000

Lön åt en lektor i konstruktion af enkla maskin- delar ...........................................................

1800

900

2 700

Lön åt en lektor i elementarmekanik och beskrif- vande maskinlära.........................................

1400

600

2000

Lön åt en t. f. lektor i allmän byggnadslära och

byggnadsstatik .............................................

1800

900

2 700

Lön åt en lektor i metallurgi och hyttkonst ......

2 700

1300

4 000

Lön åt en lektor i geologi och mineralogi .........

2 000

1000

3 000

Lön åt en extra lärare i allmän fysik (utgående

af förre föreståndarens aflöning 6 600 kr.).......

2 000

Löner

och

arvoden.

Tjenst-

görings-

pennin-

Summa.

Tekniska högskolans utgiftsstat.

Lön åt en extra lärare i husbyggnadskonst........

Kr.

gar.

Kr.

1300

Lön åt en extra lärare i ångfartygs konstruktion

—

800

Lön åt en extra lärare i frihandsteckning...........

—

1350

avsnitt 40 Kontrollera mot PDF

Lön åt en extra lärare i ornamentik..................

—

1350

Lön åt en extra lärare i modellering ................

—

1000

Lön åt en extra lärare i nationalekonomi..........

—

-—-

1350

Arvoden till tillfälliga lärarebiträden och assistenter

—-

7 000

Arvode till Högskolans föreståndare (utgående af

förre föreståndarens aflöning 6 600 kr.)............

1500

Arvode ttll fackskolans för bergsvetenskap före- ståndare ......................................................

600

Arvode till sekreteraren....................................

—

—-

1000

Arvode till bibliotekarien ................................

—

1000

Arvode till kamereraren...................................

—

600

Anslag till betjeningens aflöning........................

---

—

3 500

Anslag till biblioteket.......................................

—

3 500

Anslag till samlingar och fysiskaliska laborationer

—

5 000

Anslag till kemiska laborationer........................

—

6000

Anslag till verkstaden.......................................

—

2 500

Anslag till diverse utgifter, bränsle, lyshållning

m. in..........................................................

10 000

Anslag till stipendier .............................,.......

—

3 000

Återstoden af förre föreståndarens aflöning (6 600

—3 500) ......................................................

3100

Summa kr.

—

- -

146 700

Elev- Dessutom eger läroverket en extra inkomst genom de afgifter,

af gifter. |ivj]]ui special- och extra elever äro skyldiga att betala för undervisningen,

och hvilka afgifter hittills blifvit använda såsom bidrag

till aflöning åt assistenter samt till belysning, värme och diverse

utgifter, föranledda af dessa elever. Sagda afgifter utgå för närvarande

med 5 kr. för hvarje föreläsningsämne, 10 kr. för hvarje

konstruktions- eller ritöfningsämne eller föreläsningsämne, hvarmed

äro förenade konstruktioner eller ritöfningar, äfvensom för prak

tiska öfningar, modellering och verkstadsarbete, samt med 25 kr.

för kemiska eller metallurgiska laborationsöfningar, allt för läsetermin

räknadt. Under åren 1878—90 hafva dessa afgifter influtit

med följande belopp:

År 1878 ...............................

............ 2 760 kr.

» 1879................................

............ 2100 »

» 1880.................................

............ 2 230 »

» 1881.................................

............ 1530 »

» 1882..................................

............ 1710 »

» 1883.................................

........... 2 040 »

» 1884.................................

........... 2 930 »

avsnitt 41 Kontrollera mot PDF

» 1885................................

............ 2175 »

» 1886.................................

............ 1540 »

» 1887.................................

............ 1730 »

» 1888.................................

........... 1770 »

» 1889...............................

............ 2 020 »

» 1890.................................

............ 1 660 » ;

eller i årligt medeltal............

............ 2 015 kr.

Slutligen må erinras om, att, såsom förut blifvit omförmäldt, jämkonelevernas

i fackskolan för bergsvetenskap praktiska öfningar be- torfrsagbl''

stridas af Järnkontoret med ett belopp af högst 15 (XX) kr. årligen-,

hvilket belopp dock hittills aldrig fullständigt behöft utbetalas, utan

utgått med i medeltal 6615,76 kr. per år.

Utom förut nämnda statsanslag till stipendier, 3 000 kr., eger stipendier

Högskolan följande stipendietillgångar:

l:o) räntan å ett af framlidne ledamoten i Teknologiska institutets

styrelse, fabriksidkaren Joh. Michaelson doneradt kapital

5 000 kr;

2:o) räntan å en af forna Borgarståndet gjord donation, hvars

storlek vid 1890 års slut uppgick till 6 600 kr;

3:o) räntan å framlidne häradshöfding C. ■/. Hultqvists donation,

uppgående vid slutet af år 1890 till 15279,50 kr.;

4:o) räntan å Samuel Owens stipendiefond, uppkommen genom

allmän subskription till hedrande af Owens minne, och uppgående

vid 1890 års slut till ett belopp af 14-658 kr.;

5:o) räntan å framlidne kommissionslandtmätaren J. G. Törners

donation, vid slutet af år 1890 stor 45 000 kr.;

6: o) en del af räntan å Teknologiska institutets elevers sfi

pendiefond, uppkommen genom subskription af läroverkets forna

elever m. fl. samt en donation af framlidne kommerserådet A. W.

''Wahren, och utgörande vid 1890 års slut 21 930 kr.;

7:o) en del af räntan å Remy Schwartz stipendiefond, donerad

af fru Desirée Sophie Schwartz, och uppgående vid 1890 års

slut till 5 850 kr.;

8:o) räntan å en af framlidne eleven vid Högskolan, ingeniör

Thorsten Bergstedt gjord donation å 5000 kr.;

9:o) räntan å Viktor Eg g erstipendiefond, tillkommen genom

insamling bland framlidne professor V. Eggerts’ f. d. lärjungar och

andra personer, intresserade af den svenska bergshandteringen;

kapitalet uppgick vid 1890 års slut till 5 600 kr.

Sammanlagda kapitalbeloppet af dessa 9 donationsfonder utgjorde

således vid 1890 års slut 124917,50 kr.

Vidare tillfalla enligt Högskolans stadgar dess stipendiekassa

de s. k. bötesmedlen för af eleverna försummade lektioner. Dessa

medel hafva under sist förflutna 10-årsperiod 1881—90 i medeltal

årligen utgjort 796,30 kr.

Utaf Högskolans stipendietillgångar hafva utdelats stipendier

avsnitt 42 Kontrollera mot PDF

och understöd för studieresor till följande sammanlagda belopp

under senaste 10-årsperiod:

år 1881 ....................................... 8 850,oo kr.

» 1882 .......................................... 9 568,oo »

» 1883 .......................................... 8 893,oo »

» 1884........................................... 8 009,oo »

» 1885 .......................................... 9 751,oo »

» 1886 ......................................... 8115,oo »

» 1887 ......................................... 7 575,oo »

» 1888 ......................................... 8 795,oo »

» 1889 .......................................... 9 955,oo »

» 1890 ..........................................9132,50 » ;

eller i medeltal per år................................... 8 864,35 kr.

III.

Uppgifter om elevantal m. m.

Beträffande Högskolans verksamhet såsom undervisningsanstalt

hänvisas till bifogade tab. 1 och 2, utvisande: den förra antalet

elever vid läroverket för de olika utvecklingsperioderna under tiden

1848—91, den senare antalet inträdessökande samt antagna och

med afgångsbetyg utexaminerade ordinarie och special-elever under

samma perioder och tid.

Tab. 1. Antal lärjungar vid Teknologiska institutet och

Tekniska högskolan åren 1848—1891.

Läsetermin och år.

Ordinarie elever.

Åhö-

rare

eller

extra

elever.

Summa

lär-

jungar.

Osta

afd.

2: dra

afd.

Summa

ordin.

elever.

Höstterminen 1848 ........................

Vårterminen 1849 ........................

—