SOU 1902:3

KONGL. STATSKONTORETS

UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE

ANGÅENDE

LÖNEREGLERING FÖR DE VID DOMKAPITLEN OCH STOCKHOLMS

STADS KONSISTORIUM ANSTÄLDE TJENSTEMAN

OCH BETJENTE M. M.,

AFGIFVET DEN 22 OKTOBER 1901.

STOCKHOLM

IVAR HA3GGSTRÖMS BOKTRYCKERI A. B.

1901.

!

Till Konungen.

Jtiinligt statsrådets och chefens för ecklesiastikdepartementet skrifvelse

den 13 sistlidne maj åligger det statskontoret att, efter vederbörandes

hörande och verkstad utredning af de aflöningsförmåner, som tjensteman

2

och betjente vid domkapitlen och Stockholms stads konsistorium under

senare åren åtnjutit, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt

förslag till lönereglering för dessa löntagare och de särskilda bestämmelser,

hvilka i sammanhang dermed må anses erforderliga; och får i anledning

häraf detta embetsverk, sedan samtliga domkapitel och Stockholms stads

konsistorium blifvit i ärendet hörda, i underdånighet anföra följande.

Frågan om lönereglering för ifrågakomne tjensteman och betjente

förelädes af Eders Kongl. Maj:t senast 1895 års riksdag på grundvalen

•af ett af statskontoret den 30 december 1893 afgifvet underdånigt

utlåtande, till hvilket statskontoret till en början får i underdånighet

hänvisa.

Enligt Riksdagens underdåniga skrifvelse den 20 april 1895 blef

emellertid hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit icke af riksdagen bifallet.

Då denna löneregleringsfråga nu ånyo skall göras till föremål för

pi-öfning, synes den anbefalla utredningen i främsta rummet böra afse i

hvad mån de tillgångar, med hvilka konsistoriernas tjensteman och

betjente för närvarande aflönas, kunna för samma ändamål påräknas

jemväl för framtiden.

Till en närmare redogörelse för arten och tillkomsten af de särskilda

statsanslag, som afse domkapitlen och deras expeditioner, skall statskontoret

här nedan återkomma i sammanhang med frågan om dessas utbytande

mot ett gemensamt anslag i och för löneregleringens definitiva genomförande.

Största andelen af de medelstillgångar, hvarmed förenämnda löneförmåner

bestridas, utgöres af expeditionslösen, provisioner och sammanskott

genom kollektör eller annorledes, anslag från domkyrkorna och

diverse fonder.

Statskontoret öfvergår nu till eu redogörelse för de särskilda slagen

af dylika i de nuvarande aflöningarna ingående medel, som icke äro

statsmedel.

Expeditionslösen.

Fullmaktslösen.

Enligt förnyade nådiga förordningen den 7 december 1883 angående

expeditionslösen, § 5, skola tillsvidare och intill, dess annorlunda kan varda

förordnadt, de myndigheter, för hvilka taxan å expeditionslösen vid domkapitlen

i riket den 31 oktober 1851 varit gällande, fortfarande vara be

-

3

riUtiga.de

antagningsbevis eller protokollsutdrag, hvarigenom tjenst, beställning eller

syssla med verklig lön på stat tillsättes och bortgifves.

Jemlikt nådiga brefvet den 22 juni 1870 skall hvad för domkapitlen

i riket är eller framdeles kan varda stadgadt i afseende på expeditionslösen

gälla äfven för direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

i tillämpliga delar eller i ärenden, som för direktionen och domkapitlen

äro gemensamma.

Berörda taxa föreskrifver en lösen med fyra procent, beräknade efter

de sista fem årens medium af de till taxering uppgifna löneinkomster, för

hvilka vid den tillsatta tjensten bevillning blifvit erlagd.

De, som hafva att utgöra nu omförmälda fullmaktslöscn, äro kyrkoherdar

i konsistoriela gäll, komministrar samt lärare vid allmänna läroverk

och pedagogier; och har densamma under senaste femårsperiod

utgjort:

1890

1897

1898

1899

1900

Medium

Upsala domkapitel............

1,996

41

2,102

68

1,715

97

2,657

71

1.316

53

1.957

86

Linköpings ». ............

1,389

92

1,455

42

1,688

88

1,295

07

650

20

1,295

90

Skara » ............

753

:-

1,278

—

866

—

995

-''

794

_

937

20

Strengnäs v ............

914

33

1,851

52

1,483

87

931

71

1,005

89

1,237

46

Yesterås »

489

23

1,118

25

1,577

18

831

78

1,378

01

1,078

89

Vexiö » ............

1,018

15

864

75

1,473

62

1,059

79

1,232

08

1,129

68

Lunds

1,916

53

1,482

41

1,189

89

470

73

1,065

17

1,224

95

Göteborgs :> .............

1.024

84

1.140

24

962

92

473

94

301

60

780

71

Kalmar » ............

451

20

632

68

332

56

625

12

432

97

494

91

Karlstads » .........''...

274

40

383

60

954

07

577

73

2,095

75

857

11

Hernösands » ''

1,533

36

1,774

48

1,383

84

1.477

29

1,611

60

1.556

11

Visby » •• •

100

—

249

87

182

11

684

12

370

40

317

30

Stockholms stads konsi-

storium ........................

150

—

—

—

308

60

—

103

60

Summa

12,011 37 14,333 90

14,118|91

12,13999

12,254 2oj 12,971 68

De tjensteman, som, enligt hvad ofvan är omförmäldt, erlägga ifrågavarande

fullmaktslösen, hafva jemväl att, i likhet med andra statens

embets- och tjensteman, utgöra stadgad stämpelafgift. Vid de föregående

tillfällen, då frågan om lönereglering för domkapitlen varit Riksdagen

förelagd, har uttalats, att det ur ingen synpunkt kunde försvaras, att

dessa i allmänhet svagt aflönade tjensteman betungades med en särskild

beskattning, från hvilken deras vederlikar annars numera befriats, och att,

4

under det en kyrkoherde, som utnämndes af Eders Kong]. Maj:t, vore

befriad från lösen för sin fullmakt, kyrkoherde, som ul nämndes af domkapitel,

äfvensom komminister skulle erlägga sådan och detta för aflönande

af tjensteman, hvilka såsom konsistoriernas måste anses vara

statens.

Statskontoret hemställer jemväl nu, att ifrågavarande, konsistorienotarierna

tills vidare inedgifna rätt att uppbära lösen för fullmakt, konstitutorial,

antagningsbevis och protokollsutdrag, hvarigenom tjenst, beställning

eller syssla med lön på stat tillsättes och bortgifves, må i sammanhang

med förestående lönereglering upphöra.

'' 1 • t • • • ''.T-:*•> '' ■ " • ; ^'' i J *’ ‘ ; i ;.'' t'' . ''IV tv ''»’ V-''

Annan expeditionslösen.

Domkapitlen samt Stockholms stads konsistorium äro uti förnyade

nådiga förordningen angående expeditionslösen den 7 december 1883 och

nådiga förordningen angående stämpelafgiften den 2 juni 1899 hänförda

till första afdelningen bland de myndigheter, hos hvilka expeditionslösen

och stämpelafgift eger ruin, samt sålunda i detta hänseende jemnstälda

med, bland andra, underdomstolar i stad, postverkets och tullverkets lokalförvaltningar,

biskopsembeten samt myndigheter, hvilka handhafva styrelsen

eller förvaltningen vid statens undervisningsanstalter.

Lösen erlägges dels för expeditioner, hvilka part utan särskild begäran

författningsenligt är skyldig att lösa, såsom betyg öfver aflagdt

kunskapsprof, missiv för predikoprofs afläggande, prestebref, skiljebref i

äktenskap och trolofning samt stämning, dels ock för expeditioner, hvilka

part eller annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt

är pligtig att lösa, såsom afskrifter af handlingar och dylikt. Denna

expeditionslösen har enligt från domkapitlen inkomna uppgifter under

senaste femårsperiod utgjort:

1896

1897

1898''

1899

1900

Medium

Upsala domkapitel......................

471 10

38021

47979

43240

33546

41979

Linköpings » ....................

300

3oo:—

300 —

300 —

300 —

300 —

Skara » ......................

200

—

200 —

200 —

200 —

200]—

200-

Strengnäs »

497

—

54675

445 —

420 83

356174

453126

Veeterås » ...............

100

100 —

100''

100]—

500 —

100]—

300 —

100—1

460

Vexiö :> ........

*

500

—

500 —

500!—

5

J 89(5

1807

1808

1800

1000

Medium,

Lunds domkapitel........................

884 08

806

45

846 43

57891

81615

786 40

Göteborgs * » .........................

361

95

345

25

48450

577*75

250

403:89

Kalmar ........................

147

50

90

—

9075

101 —

109 50

107|75

Karlstads » ........................

125

—

125

—

125:

125 —

125 --

125

Hernösands » ........................

200

—

250

—

350 —

600, -

800 —

340

—

Visby .v ..............

64

66

38

—

411-

71-

33.50

49

63

Stockholms stads konsistorium..,

212

25

186

-

176,75

252-

234!—

212

20

Summa

4,06354

3,86766

4,139 22 4,258 89

3,460 35 3,957 92

Der afrundade summor här upptagits, har denna lösen icke kunnat

exakt uppgifvas, enär någon räkning deröfver i dessa fall ej förts. Uppskattningen

torde emellertid kunna anses ungefärligen motsvara det i

vei’kligheten influtna beloppet.

Hvad beträffar den del af ifrågavarande lösen, som erlägges för

expeditioner, hvilka part eller annan på egen begäran erhåller eller eljest

icke författningsenligt är pligtig att lösa, lärer intet skäl förefinnas, på

grund hvaraf konsistorietjenstemännen borde mindre än andra likstälda

statstjenstemän berättigas att utom sin statslön uppbära dylik lösen, hvadan

statskontoret hemställer, att denna inkomst icke må tagas i beräkning vid

den nu förestående löneregleringen.

Deremot synes den lösen, som part utan särskild begäran författningsenligt

är skyldig att erlägga, böra statsverket förbehållas, samt utgå i

form af stämpel. För detta ändamål torde domkapitlen och Stockholms

stads konsistorium böra öfverflyttas från den första till den tredje af

de afdelningar, till hvilka statsmyndigheterna i fråga om lösen för

eller stämpel till expeditioner äro hänförda i nådiga förordningarna den

7 december 1883 angående expeditionslösen och den 2 juni 1899 angående

stämpelafgiften och förty jemnställas med Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande

och till landsstaten hörande tjensteman med flera. För

genomförande af denna förändring böra i stämpelförordningens tariff,

tredje afdelningen, införas stämpelafgifter:

för betyg öfver aflagdt kunskapsprof till belopp motsvarande den för

sådant betyg nu utgående lösen med.............................• 3 kronor,

för missiv för predikoprofs afläggande, dito dito..................2 *: »

för prestebref, motsvarande sammanlagda beloppen af för sådant

bref nu utgående lösen och stämpelafgift.....................4. . . ».

för skiljebref i äktenskap eller trolofning, dito dito ..................... 7 »

för stämning, ehvad den afser en eller flere personer, dito dito 2 »

6

Enligt från domkapitlen inhemtade upplysningar hafva under senaste

femårsperiod sådana expeditioner förekommit till nedanstående antal:

1896

1897

1893

1899

1900

Medium

Betyg öfver aflagda kunskapsprof.

Vid

Upsala domkapitel......................

21

40

37

33

30

32

>>

Linköpings » ..............................

62

18

10

32

25

29

»

Skara » ........... .., ...... ..

6

9

7

7

8

7

Strengnäs » ..........

17

34

26

27

15

24

»

Vesterås » .................

8

21

17

3

15

13

»

V exiö » .......

12

17

10

14

11

13

Lunds "» ........................''......

35

20

26

13

25

24

»

Göteborgs » ........................

8

18

23

22

30

20

»

Kalmar » ... .....

11

6

13

9

14

11

Karlstads » ............................

9

2

9

13

7

8

»

Hernösands •»•• .............................

17

23

33

9

35

23

»

Visby » ............................

3

—

—

6

—

2

• »

Stockholms stads konsistorium..........

—

—

1

—

—

—

Summa

209

208

212

188

215

206

i ■ ■

Missiv för predikoprofs afläggande.

1

i

Vid Upsala domkapitel.........................

68

50

40

54

44

51

! ? ''

Linköpings » .........................

27

48

40

31

6

30

’»

Skara > ........................

135

135

171

162

108

142

.»

Strengnäs » ............................

42

38

14

15

17

25

»

Vesterås » .........................

18

30

41

30

12

26

i

Vexiö » ..............................

42

42

47

47

32

42

>>

Lunds »

28

55

23

28

48

36

»

Göteborgs » ...............................

20

23

26

12

18

20

Kalmar »

15

10

12

15

13

13

»

Karlstads » ............................

11

9

15

22

39

19

»

Hernösands » ..........................

39

23

33

41

29

33

»

Visby »

3

6

3

18

3

7

>

Stockholms stads konsistorium..........

—

3

4

> 1

—

1

Summa

448

472

469

475

3691

445

7

------- ------ _ — —----------- ------- —

1896

1897

1898

1899

1900

Medium

Tröstebref.

Vid Upsala domkapitel...........................

12

11

11

5

6

. 9

» Linköpings » ...............................

5

9

9

6

7

7

» Skara » ...............................

6

9

7

7

8

7

» Strengnäs » ................................

9

6

1

4

4

5

» Vester ås » ...............................

2

5

2

2

3

3

» Vexiö » ................................

4

6

7

1

4

4

» Lunds » .................................

8

—

8

3

8

5

» Göteborgs » ...............................

5

2

15

8

5

7

» Kalmar » ...............................

2

—

3

4

—

2

» Karlstads » ................................

2

2

1

1

3

2

» Hernösands » ...............................

1

5

9

7

8

6

» Visby » ................................

—

3

1

4

3

2

Stockholms stads konsistorium...........

—

—

—

—

—

—

Summa

56

58

74

#

52

59

59

Skiljebref i äktenskap och trolofning.

Vid Upsala domkapitel..............................

33

30

52

42

43

40

» Linköpings » .................................

24

28

23

23

31

26

» Skara » .............................

19

24

23

16

16

20

» Strengnäs » ................................

32

29

25

40

28

31

» Vesterås » ..................................

18

26

41

22

28

27

» Vexiö » ................................

24

19

19

27

22

22

» Lunds » .................................

94

84

96

90

76

88

» Göteborgs » ................................

43

32

51

50

46

44

» Kalmar » ................................

32

25

22

25

16

24

» Karlstads * ................................

30

34

24

32

35

31

» Hernösands » .................................

29

46

34

27

47

37

.» Visby » ...............................

1

3

5

4

4

3

» Stockholms stads konsistorium............

140

124

144

146

147

140

Summa

519

504

559

544

539

533

Stämningar.

Vid Upsala domkapitel............................

—

—

—

—

—

—

» Linköpings » ..........................

1

—

—

—

8

■''■i--. | ; VU'' ; i-''"''1''

1896

1897

1898

1899

1900

Medium

Vid Skara domkapitel.............................

» Strengnäs »

—

—

—

i-

_

—

: » Vester ås » ...........

—

_

—

—

—''i..

_

» Vexiö » .......

_

1

» Lunds » .........................

1

—

_

_

1

_

» Göteborgs » ..............................

13

26

24

22

15

20

» Kalmar >

_

» Karlstads »

» Hernösands » ....................

1

_

_

1

-

_

» Visby » ........................

» Stockholms stads konsistorium...........

1

—

—

—

—

•—

Summa

17

26

24

23

17

20

Under förutsättning att allt framgent i medeltal samma antal expeditioner

förekomma, skulle den ifrågasatta stämpelafgiften för statsverket

årligen inbringa:

af betyg öfver äflagda kunskapsprof .................................. kronor

» missiv för predikoprofs afläggande................................... »

» prestebref ............................................................................. »

» skiljebref i äktenskap och trolofning........................... »

» stämningar................................................................................ »

eller tillsammans kronor

618: —

890: —

236: —

3,731: —

40: —

5,515: —.

Provisioner.

De provisioner, som för närvarande ingå i konsistorietjenstemännens

aflöning, beräknas i allmänhet enligt nådiga cirkuläret den 9 februari 1844,

som föreskrifver, att konsistorienotarierna ega för besväret med uppbörden

och redovisningen af de kollektmedel, hvilka inom stiften insamlas och till

konsistorienotarierna ingå, beräkna sex procent af dessa medel såsom uppbörds-

och redovisningsarfvode; att konsistorienotarierna och andra redogörare

för läroverkens kassor likaledes må beräkna sex procent såväl af

vederlag under extra nådår, som ock af alla behållna inkomster, sedan

aflöning och utskylder blifvit vederbörligen bestridda, vid alla de ecklesiastika

och läraresysslor, af hvilka under ledighet inkomsterna äro till läroverkens

kassor anslagna; att konsistorienotarier och andra redogörare må

9

för sin möda med uppbörd cell bokföring, indrifning genom stundom

erforderlig lagsökning, inteckningars förnyelse in. m., af de räntemedel,

bvilka inflyta såväl till byggnadskassorna som till emeritikassorna, beräkna

i provision tre procent af dessa räntor; samt att å uppbörden af

öfriga, såväl till nyss ornförmälda som till läroverkens öfriga kassor ingående

medel och räntor, någon provision icke må i räkenskaperna nfföras

eller af vederbörande redogörare uppbäras. I afseende på provisioner

å de kollekt- och stamboksmedel, Indika till understöd vid kyrkobyggnader,

efter af Eders Kongl. Maj:t meddeladt nådigt tillstånd, inom församlingarna

insamlas, är i detta sammanhang stadgadt, att konsistorienotarien

inom hvarje stift må, såsom uppbördsarfvode, beräkna sex procent

å de kollekt- och stamboksmedel, som inom stiftet insamlas, men endast

tre procent af dylika inom de öfriga stiften redan insamlade medel, bvilka

konsistorienotarien ifrån dem emottager och slutligen redovisar. Sedan

stiftens emeritikassor blifvit använda för bildande af presterskapets samt

lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassor, är det endast

kollekt- och stamboksmedel samt till byggnadskassorna inflytande räntor

och inkomster af ecklesiastika tjenstår, hvarå uppbördsprocent får af konsistorienotarierna

enligt 1844 års nådiga cirkulär beräknas och åtnjutas.

De konsistorienotarierna sålunda för närvarande tillkommande provisioner

kunna lämpligen grupperas under följande rubriker:

Provision af kollekt- och stamboksmedel. * i * 3

1896

1897

1898

1899

1900

Medium.

469

93

429

40

494

61

412

21

1 .

363 78

433

99

396

12

302

29

347

54

317

49

31591

335

87

369

31

401

83

408

31

492

73

475 75

429

52

351

05

365

07

365

48

442

44

493 58

403

56

172

50

212

40

190

92

329

17

35349

25169

516

63

467

52

487142

505

32

713 32

538

04

1,086

81

1,056

1,182

85

1,257

81

1,156 61

1,148

04

759

49

796

36

843

68

899

74

1,292 66

918

39

119

41

152

70

9591

140

14197

130

_

235

74

239

27

232

90

264

77

362 66

267

07

556

75

559

83

939

26

880

82

92043

771

42

90

28

in

16

90

44

105

12

143 —

108

—

75

39

87

02

71

61

133

45

7028

87

55

5,199

41

00

o_

85

5,750

93

O*

OO

07

6,80344

5,823

.4

För konsistorienotarien

i Upsala erkestift ........................

» Linköpings stift ......................

> Skara » ........................

* Strengnäs » .......................

» Vesterås » ......................

» Yexiö » ........................

» Lunds » ........................

» Göteborgs » .......................

s Kalmar » .......................

» Karlstads » ........................

3 Hernösands » ......................

» Visby i .....................

vid Stockholms stads konsistorium

........................................

Summa

10

Då förevarande löneregleringsfråga senast var föremål för Eders Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning, framhölls beträffande provisionen å kollekt- och

stamboksmedel, hurusom det vore olämpligt, att medel, som af den kristliga

barmhertigheten offrades åt välgörande ändamål, beskattades i hufvudsakligt

syfte att derigenom bereda lönebidrag åt domkapitlens tjensteman.

Under åberopande häraf och då genom kollektör i rikets kyrkor, inom de

flesta stift äfven för stiftens premie- och fattigkassor, insamlade medel

otvifvelaktigt vore till oafkortade belopp val behöfliga för de med dem

afsedda ändamål, hemstälde statskontoret uti sitt ofvanberörda underdåniga

utlåtande den 30 december 1893, i likhet med domkapitlen, att denna

provision skulle upphöra.

Provisioner för uppbörd och redovisning af de medel, som ingå till presterskapets

enke- och pupillkassa.

Enligt 9 § i nådiga reglementet den 6 november 1874 för nämnda

kassa skola, utom andra medel, till kassans grundfond ingå ett års behållen

inkomst af hvarje presterlig befattning i riket, hvilken inkomst i

allmänhet bör tillfalla kassan, då beställningen första gången efter reglementets

fastställande varder ledig, samt behållen inkomst vid prestsyssla,

hvilken till följd af tvist eller annan omständighet kommer att stå ledig

utöfver den lagliga tillträdestiden, äfvensom vederlag under extra nådår.

I samma reglementes 25 § stadgas, att dessa inkomster skola uppbäras af

konsistorium för att till enke- och pupillkassans direktion öfverlemnas och

i’edovisas mot vanlig provision. Denna provision har, enligt nådiga cirkuläret

den 9 februari 1844, beräknats efter sex procent.

Domkapitlen hafva uppgifva, att densamma under senaste femårsperiod

belöpt sig till:

1896

1897

1898

1899

1900

Medium

I Upsala erkestift .......................

I

42966

1,16556

50322

373

02

491

12

59252

» Linköpings stift........................

49945

68949

431117

437

90

454

99

502 54

s Skara » ........................

151 69

459i29

46992

550

55

38257

402|80l

» Strengnäs » .................,■......

» Vesterås » ........................

i 02 j 34

362 37

656,61

759

44

33383

442 92

572 43

372 98

26627

460

25

20954

37629

* Vexiö » ........................

15366

391 45

320,18

581

82

44895

37921

11

1890

1897

1898

1899

1900

Medium

i Lunds

stift .......................

1,496

97

1,81325

2,394

15

3,715

80

498

33

1,983

70

» Göteborgs

» ........................

812

74

55269

639

52

822

98

338

48

633

28

» Kalmar

» ........*...............

58

96

48970

98

26

25

64

307

49

196

01

» Karlstads

» .......................

462

69

54850

—

__

134

—

733

73

375

78

t llernösands

:> ......................

163

91

91875

563

54

387

30

081

73

543

05

d Visby

2t ........................

no

40

98:70

—

—

—

—

—

—

41

82

» Stockholms

städs konsistorium

83;04

210|—

97

58

74

50

162

12

125

45

Summa

5,097 94

8,07243

6,44042

8,323

20

5,04288

6,595|37

Dessa tillgångar stå till konsistoriernas disposition och hafva i regeln

anvisats såsom allomngsförmån åt konsistorienotarierna. 1 Karlstads stift

liar konsistorienotarien uppburit två tredjedelar deraf och amanuensen en

tredjedel. I Kalmar stift har förvaltningen och redovisningen af dessa

medel under den tid uppgifterna afse varit uppdragen åt en af domkapitlets

ledamöter, som också uppburit den här uppgifna provisionen. Från

den 1 maj 1901 förvaltas medlen åter af konsistorienotarien.

Uti sitt ofvanåberopade, den 30 december 1893 afgifna underdåniga

utlåtande anförde statskontoret beträffande denna provision, att det i nådiga

reglementet för presterskapets enke- och pupillkassa konsistorierna

ålagda bestyr med uppbörden och redovisningen för presterskapets enkeoch

pupillkassas räkning af inkomsterna från vakanta presterliga lägenheter

borde, enligt statskontorets tanke, betraktas mera som ett tillfälligt

uppdrag än såsom ett sådant tjensteåliggande för de hos konsistorierna

anstälde tjensteman, för hvithet någon godtgörelse utöfver den vid en

lönereglering bestämda lön icke borde af dem åtnjutas. Kassans inkomster

berodde i icke ringa mån af den omtanke, som ådagalades vid uppgörande

af arrendevilkoren för boställen m. in., och sjelfva uppbörds- och

redovisningsbestyret vore af ej obetydlig omfattning. Det syntes derför

fullt berättigad^ att särskild godtgörelse komme den eller dem till del,

Indika efter domkapitlets uppdrag fullgjorde dessa göromål, vare sig detta

vore konsistorienotarien eller någon annan person, hvarför reglementet

icke torde lägga hinder i vägen.

Vid ärendets föredragning inför Eders Kongl. Maj:t anförde emellertid

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet, att i denna punkt

ändring i hvad statskontoret föreslagit syntes böra ega rum. På samma

12

gång som denna provision varit konsistorietjenstemännens mest betydande

sportelinkomst hade densamma mer än allt annat bidragit till att göra

deras inkomster vexlande, hvarpå föredragande departementschefen, med

hänvisning till statskontorets utlåtande, anförda flere exempel. Sedan vakansårens

omloppstid vore slut och provisionerna upphört, kommc konsistorierna

att blottställas för en så afsevärd löneminskning, att utan tvifvel fordringar

komme att ställas på staten att delvis omgöra löneregleringen. Och föredragande

departementschefen ansåg, på dessa och i öfrigt anförda skäl, att

ifrågavarande provision, bibehållen vid sin hittillsvarande procent, borde

indragas till statsverket.

Enligt den under den 10 sistlidne augusti af vederbörande revisorer

afgifna berättelse öfver den verkstälda granskningen af prestei skåpets enkeoch

pupillkassas räkenskaper och förvaltning under ecklesiastikåret 1900—

1901 kan nettoinkomsten af den 1 nästlidne maj ännu icke till kassan

redovisade lägenheter med en bruttoinkomst af öfver 1,400 kronor äfvensom

regementspastors- och fångpredikantsbeställningar beräknas till 782,898

kronor. Om till nämnda belopp lägges uppbördsprovisionen, beräknad

efter 6 procent, uppgår det bruttobelopp, å hvilket provision kan komma

att af konsistorienotarierna beräknas, till i rundt tal 830,000 kronor. Återstående

provisionsbeloppet torde under denna förutsättning kunna beräknas

till omkring 50,000 kronor.

Då statskontoret anser det vara riktigt, att, derest staten öfvertager

alla kostnaderna för konsistoriefjenstemännens aflöning, staten också tillgodoför

sig ifrågakomna, från enke- och pupillkassan utgående ersättning

för det besvär denna kassa åsamkar nämnda tjensteman såsom sådana,

hemställer statskontoret, i närmaste öfverensstämmelse med statsrådets och

chefens för ecklesiastikdepartementet år 1895 framstälda förslag, att domkapitlen

må åläggas att årligen i räkenskaperna tillgodoföra det för konsistorienotarierna

afsedda aflöningsanslaget såsom eu tillgång de provisionsbelopp,

som inflyta från presterskapets enke- och pupillkassa för uppbörd

och redovisning af kassans medel.

Provision för förvaltning af vissa kassor af mera allmän natur.

A) Byggnad skassorna.

Hvarje stift skall, enligt 135 § i nådiga stadgan den 1 november

1878 för rikets allmänna läroverk, ega en byggnadskassa, hvars inkomster

äro: a) de från statsverket dertill utgående medel; b) två årliga kollekter

13

öfver hela stiftet; c) ett års behållen inkomst, sedan aflöning och utskylder

blifvit vederbörligen bestridda, efter ecklesiastik tjensteman utom läroverk cl,

hvilken genom erhållet afsked eller genom afsättning från tjensten afgått

eller som aflidit utan att efterlemna enka eller omyndiga barn, hvilka äro

till nådår lagligen berättigade; cl) frivilliga gåfvor och bidrag af städerna

eller enskilde samt andra tillfälliga inkomster och odisponerade medel,

som konsistorium kan finna lämpligt att låta till denna kassa ingå.

Å de under b) och c) oinförmälda inkomster, äfvensom å inflytande

räntor å byggnadskassas utbulta medel eger konsistorienotarie enligt ofvan

anförda bestämmelser att beräkna provision.

Denna bär under femårsperioden 1896—1900 utgjort:

1896

1897

1898

1899

1900

Medium

i Upsala erkestift........................

630:34

4721!!

635

11

43353

524

62

53914

» Linköpings stift........................

2611

3542

232

90

2354

50

05

73 60

»Skara » .....................

83 80

._1_

—

—

45

17

25

79

»''Strengnäs » ..i.....................

3897

25 84

33

53

2957

27

04

30

99

» Vesterås » ........................

3577

3734

39

—

4060

38

53

38

25

■» Vexiö » ........................

32!41

3109

38

58

36125

165

14

60

69

» Lunds » ........................

34624

16604

368

17

1,57682

1,681

78

827

81

:> Göteborgs » ........................

21(79

24 83

21

11

23 78

33

31

25

96

» Kalmar » ’........................

15189

_1_

—

—

—

•

30

38

». Karlstads » ........................

208|44

190,28

47

18

19,70

2114

97

35

» Hernösands » ........................

696,56

457

90

348 51

*)--

_

500

99

» Visby » ........................

35;51

40,61

—

8340

_

31

90

Summa

2,307 ;83

1,023|56

1,873 48j 2,620 70

2,586 78

2,282

85

Då förvaltningen af samt redogörelsen och ansvaret för byggnadskassorna

åligga konsistorierna och de dermed förenade bestyr måste anses,

icke såsom varande af tillfällig natur, utan såsom ett ständigt tjénsteåliggande,

för hvilket någon godtgörelse utöfver den för konsistorietjenstemännen

bestämda lön icke borde förekomma, hemstälde statskontoret uti

sitt meranämnda underdåniga utlåtande den 30 december 1893, att provision

å till byggnadskassorna ingående medel, vare sig de vore kollektmedel

eller räntor eller behållna inkomster af vakanta presterliga lägenheter,

måtte vid en lönereglering för konsistorienotarierna förklaras böra

upphöra. *)

*) Beloppet tiar icke kunnat fullständigt utrönas.

14

B) Den under domkapitlets i Lund förvaltning stående äldre pastor

alie fonden, domkapitelshuskassan samt Filénska fonden.

Den förstnämnda af dessa fonder är, enligt hvad som inhemtas af

kongl. brefvet den 30 december 1876 angående löneförhöjning för Lunds

domkapitels amanuens och vaktmästare, grundad på en post besparade

pastoratsinkomster från tiden före år 1820 och egde vid 1900 års utgång

eu kapitaltillgång af 11,721 kronor 70 öre. Fondens afkastning användes

dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts dertill för vissa år i sender och

senast genom nådiga brefvet den 17 november 1899 för åren 1900—1902

lemnade medgifvanden till ett årligt bidrag af 700 kronor till amanuensens

och vaktmästarens aflöning, dels ock till utgifter för domkapitlets tidningsprenumeration,

inköp af lagsamlingar och annan erforderlig literatur samt

lör bokbinderiarbete för domkapitlet och dess arkiv.

Domkapitelshuskassan lärer hafva bildats genom öfverskott å de besparade

pastoralier, som enligt kongl. brefvet den 28 oktober 1800 anvisats

till fond för uppbyggande af sessions- och arkivrum för domkapitlet. Fondens

behållning utgjordes vid 1900 års utgång af 2,669 kronor 67 öre.

Dessa medels afkastning användes till vård af domkapitlets slagur och

åtskilliga expenser för expeditionens behof.

Filénska fonden grundar sig på kongl. brefvet den 28 juni 1836, deri

medgifvits, att af kommerserådet Filén till skolinrättningar i Skåne förärade

medel finge användas såsom fond för bildande af skolmästare åt

allmogens barn. Om medlens förvaltning och användande är i kong],

brefvet den 11 augusti 1837 föreskrifvet, bland annat, att ett skolmästareseminarium

skulle anläggas i Lund och eu kollekt årligen upptagas i alla

landskapets kyrkor för denna seminarieinrättnings behof. Denna kollekt

har efter år 1887 upphört. Fonden har sålunda uppkommit genom donations-

och kollektmedel. Dess behållning uppgick vid 1900 års slut till

14,703 kronor 6 öre.

Konsistorienotariens provision å nämnda tre fonder, beräknad efter 3 %

å till fonderna under året inbetalda räntor, har under senaste femårsperiod

utgjort:

1896

1897

1898

1899

1900

Medium

å äldre pastoraliefonden ...

15

\ 6 0

15

|

73

15

75

15

75

16

31

15

83

» domkapitelshuskassan......

2

69

2

|49

2

70

3

41

3

82

3

02

» Filénska fonden...............

13

,96

13

22

17

43

16

89

19

82

16

26

Summa

32

25

31

44

35

88

36

05

39

95

35

11

15

Uti sitt ofta åberopade underdåniga utlåtande den 30 december 1893

uttalade statskontoret, att nu omförmäla fonder syntes vara, i likhet med

byggnadskassorna, af den natur, att uppbördsprovisionen å till dem inflytande

rän temedel borde efter eu lönereglerings vidtagande upphöra.

C) Den under domkapitlets i Göteborg förvaltning stående biskopshusfonden.

På grund af kongl. brefven den 11 november 1776 och den 12 augusti

1777 och i öfverensstämmelse med domkapitlets cirkulär den 28 april 1777

blef ett >biskopshus» inköpt för 5,000 riksdaler specie eller 30,000 daler

silfvermynt, livilka medel insamlades genom kollekt och stambok i Göteborgs

stad och stift samt genom bidrag af stiftets kyrkor.

På derom gjord underdånig framställning tillät Kongl. Maj:t genom

nådigt bref af den 27 september 1782, att till biskopshusets »fullkomliga

iståndsättande» finge användas de pastoralier, som under vakanser. inom

stiftet då redan blifvit eller framdeles blefve besparade. Dessa pastoralier

utgjordes, såsom kongl. brefvet den 3 februari 1819 angifver, af »inkomsterna

utaf otillträdda pastorater, komministraturer, lektorsbeställningar och

skoletjenster», samt, enligt hvad 1823 års konsistorieräkenskap utvisar,

jemväl af besparade inkomster vid konsistorienotariebefattningen i Göteborgs

stift.

Detta biskopshus nedbrann år 1802, och biskopen åtnjöt derefter, jemlik!

kongl. brefvet den 19 juni 1806 en årlig hushyra af 700 riksdaler

banko.

På grund af kongl. brefvet den 3 februari 1819 blef ett nytt biskopshus

inköpt för 13,500 riksdaler banko. Åberopade nådiga bref föreskref

dessutom, att allt hvad som kunde inflyta af ecklesiastika besparingsmedel

hädanefter skulle förvaltas inom stiftet och användas till underhållskostnaden

å nya biskopshuset emot redovisning inför kammarrätten; men, på

grund af föreskrift i kongl. skolordningen af den 16 december 1820 och

domkapitlets med anledning deraf gjorda framställning i underdånig skrifvelse

den 18 juni 1821, förordnade Kongl. Maj:t genom nådigt bref af

den 12 december 1821, »att då fråga är om ett nådår, som ej af någon

enka eller barn åtnjutes, det första nådåret skall utan afseende på tiden

till hälften delas mellan den för biskopshusets behof anslagna fond och

stiftets byggnad skassa; men att då pastoratet genom tvist eller af annan

orsak kommer att stå längre ledigt, alltsammans bör tillfalla fonden för

biskopshusets behof».

Genom nådigt bref af den 10 oktober 1873 förordnade Eders Kongl.

16

Maj:t, att de inkomster af ecklesiastika lägenheter, hvilka på grund af nådiga

brefven den 3 februari 1819 och den 12 december 1821 ingått till

biskopshuskassan, med ecklesiastikårets 1873—74 slut skulle upphöra att

nämnda kassa tillföras.

Med anledning af Rikets Ständers derom gjorda anhållan förordnade

Kongl. Magt uti nådigt bref den 4 augusti 1845, att Göteborgs biskopshusfond,

som dittills redovisats af biskopen ensam, skulle förvaltas af

konsistorium, livilket i afseende å medlens förräntande borde iakttaga

samma föreskrifter, som för stiftets byggnad skassa vore gällande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 25 oktober 1894 faststält kammarrättens

beslut, hvarigenom 1844 års ofvanberörda cirkulär förklarats

icke vara tillämpligt med afseende å denna fonds medel och konsistorienotarien

frånkänts uppburen provision, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt

bref den 24 maj 1895, uppå ansökning, medgifvit, att konsistorienotarien

må, såsom ersättning för arbetet med bokföringen af biskopshuskassans

tillgångar in. in., från och med år 1892 och tills vidare, intill dess

ny lönereglering kommer att för honom tillämpas, i provision årligen

tillgodoräkna sig tre procent af till kassan influtna medel.

Fondens behållning vid nästliden års slut utgjorde 49,796 kronor 45

öre; och konsistorienotariens provision å ränteinkomsten har under senaste

femårsperiod belöpt sig till i årligt medeltal 59 kronor 32 öre.

D) Lönebesparingskassan i Kalmar stift.

Genom kongl. brefvet den 31 oktober 1810 förordnades, att, under

extra nådår vid pastorat inom Kalmar stift, den som åtnjöte nådåret skulle

erlägga så kallad »stomhemmansafgift» med vissa tunnor spanmål i förhållande

till''pastoratens klassifikation. Efter att tillförene hafva annorlunda

disponerats, tillföllo dessa afgifter, jernlikt nådiga brefvet den 4 juni

1859, från och med detta år emeritikassan och bibliotekskassan med hälften

hvardera. Sedan emeritikassan i enlighet med nådiga reglementet för presterskapets

enke- och pupillkassa samt kongl. brefvet, den 11 oktober 1878

öfverlemnats till direktionerna för presterskapets samt lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassor, blef genom nådiga brefvet den 19

maj 1882 förordnadt, att den hälft af behållna inkomsten af de s. k. stoinhemmansafgifterna,

som förut tillfallit emeritikassan, skulle redovisas till

direktionen för presterskapets enke- och pupillkassa. Konsistorienotariens

provision utgjorde år 1896 kronor 2: 48. Under åren 1897—1900 hafva

några dylika stomhemmansafgifrer icke influtit. Icke heller denna provision

lärer böra, efter en eventuel lönereglering, bibehållas.

17

E) Tre under domkapitlets i Hernösand vård stälda fonder.

Genom nådiga brefvet den 14 december 1888 förordnade Eders Kongl.

Maj:t, att eu del af skogsförsäljningsinedlen från komininistersboställct i

Rätans församling af Bergs pastorat skulle afmattas till en fond, den s. k.

»Bergs pastorats skogsfond», hvilken, afsedd för kyrkliga behof inom

nämnda pastorat, skulle af domkapitlet i Hernösand förvaltas och göras

räntebärande. Denna fonds kapitalbelopp utgjorde vid innevarande års

början 108,60G kronor 89 öre.

Beträffande en del af de utaf samma domkapitel den 24 november

1894 öfvertagna ståndskogsersättningsmedel, som tillfallit kyrkoherdebostället

i Ytterhogdals '' församling, meddelades uti nådiga brefvet den 25

augusti 1898 den bestämmelse, att af sagda medel skulle bildas en fond,

hvilken under benämning »Ytterhogdals kyrkoherdeboställes fond» skulle

af domkapitlet särskildt bokföras och förvaltas, och hvaraf en del af årsräntan

skulle användas till aflönande af en pastoratsadjunkt i Ytterhogdals

pastorat. Vid innevarande års början uppgick fonden till ett belopp

af 93,747 kronor 58 öre.

Slutligen har genom nådiga brefvet den 7 oktober 1898 föreskrifvits,

att hvad som återstode af försäljningsmedlen för utgodset Arås under

kyrkoherdebostället i Hammerdals församling, sedan af nämnda medel utgått

åtskilliga angifna belopp, skulle öfverlemnas till domkapitlet i Hernösand

att förvaltas såsom en särskild fond, hvaraf årliga behållna räntan

skulle tillfalla kyrkoherden N. F. Feltström under hans tjenstetid. Fondens

kapitalbelopp utgjorde vid innevarande års början 32,425 kronor.

Enligt nådigt bref den 8 mars innevarande år har Eders Kongl. Maj:t

medgifvit, att såsom ersättning för förvaltningen af ifrågavarande fonder

finge från dem från och med år 1901 årligen utgå ett belopp, motsvarande

två tiondedels procent å fondernas kapitalbehållning enligt nästföregående

årets bokslut. Den sålunda utgående provisionen för innevarande

år belöper sig således till 469 kronor 56 öre.

Då förvaltningen och bokföringen af dessa tvenne fonder måste anses

tillhöra konsistorienotarien i Hernösands stift såsom ett tjensteåliggande,

anser statskontoret denna provision böra efter en genomförd lönereglering

upphöra att utgå.

“.fö. ■'' • ‘ '' j -t fö . W-. 1 •'' .4

Provision för förvaltning af vissa mera enskilda fonder och kassor.

Dessa utgöras af till stipendier in. m. testamenterade och donerade

fonder samt presterskapet tillhöriga,- genom sammanskott eller på annat

sätt bildade kassor.

3

18

Uppbördsprocenter eller förvaltningsarfvoden derför åtnjutas af vederbörande

redogörare i enlighet med de bestämmelser, som meddelats i testamenten

eller donationsbref eller af domkapitlen eller af stiftens presterskap.

Dylika inkomster hafva under senaste femårsperiod influtit med

följande belopp, nemligen:

1896

1897

1898

1899

1900

Medium

inom

Upsala erkestift..................

735

36

774

53

728

8$

813

26

845

34

779)47

Linköpings stift..................

1,132

88

1,141

54

1,157

15

1,177

70

1,255

94

1,173

03

Strengnäs » ..................

1,359

19

1,603

95

1,556

09

1,684

98

1,723

83

1,585

61

Yesterås » ..................

239

37

246

20

24822

265

16

272

27

254

24

Yexiö » ..................

332

—

312

73

329

69

338

01

348

60

332

21

»

Lunds » ................

71

34

64

30

63

84

66

48

67

55

66

70

Göteborgs » ..................

684

14

545

18

596

15

660

03

683

10

633

72

»

Kalmar » .

323

—

323

—

323

—

323

—

323

—

323

—

»

Karlstads » .

315

41

303

69

300

46

368

46

362

62

330

13

»

Hernösands » ..................

1,125

—

1,125

—

1,125

—

1.125

—

1,125

—

1,125

—

hos

Stockholms stads konsisto-

rium....................................

.157

50

157

50

157

50

157

50

157

50

157

50

Summa

6,475

19

6,59762

6,585

CD

OO

6,979|58

7,164

75

6,76061

Nu anförda siffror grunda sig på de från domkapitlen insända uppgifter,

hvilka finnas handlingarna bilagda, men statskontoret bar funnit

sig böra anmärka, att dessa uppgifter icke kunnat så fullständigt som ömkligt

varit kontrolleras genom jemförelse med här tillgängliga handlingar

och räkenskaper, samt att den korta tid, som varit utsatt för detta utlåtandes

afgifvande, icke medgifvit ytterligare skriftvexling med domkapitlen.

Beträffande det för Hernösancls stift angifna belopp, 1,125 kronor, har

statskontoret inhemtat, att detsamma, som disponerats med 800 kronor

till konsistorienotariens, 300 kronor till amanuensens och 25 kronor till

vaktmästarens aflöning, utgått från åtskilliga kassor och fonder, till största

delen stiftets presterskap tillhöriga, såsom enkehjelps- och enskilda understödskassor.

Domkapitlet har upplyst, att dessa fonder tillgodoföras

ränta å deras kapital efter viss procent, och då medlen, som för närvarande

uppgå till mera än 250,000 kronor, genom förmånlig placering ofta lemna

högre ränta, uppstår ett öfverskott, hvilket, eldigt domkapitlets uppfattning,

19

ili'' att anse som ersättning för kassornas förvaltning. Domkapitlet har

vidare omförmäla att någon räntevinst uppkommer derigenom att vissa

slugs medel, såsom kollekt- och skogsmedel, ej alltid kunna omedelbart

efter det domkapitlet mottagit desamma till vederbörande redovisas. Af

på dessa båda sätt uppkomna medel hafva de ofvan nämnda bidragen

utgått.

Beträffande det slag af domkapitelstjenstemännens inkomster, som nu

omförmälts, yttrade statskontoret uti 1893 års underdåniga utlåtande, att

ifrågavarande fondförvaltning syntes vara af helt och hållet enskild natur,

till följd hvaraf statskontoret, med hemtadt stöd af grunderna för den för

landsstatens tjensteman gällande lönereglering, hemstälde, att konsistorienotarierna

måtte, utan afdrag å den lön, som för dem kunde varda bestämd,

få bibehållas vid den uppbördsprovision eller det arfvode, som enligt

presterskapets beslut eller i de af enskilda utfärdade testamenten eller

gåfvobref kunde vara medgifvet för förvaltningen och redovisningen af

presterskapet enskildt tillhörande fonder och kassor samt genom enskildas

förordnanden under domkapitlens vård stälda fonder.

Provisioner å fosterlöner för barn från allmänna barnhuset i Stockholm.

Utdelningen af de s. k. fosterlönerna för barn, utackorderade från

allmänna barnhuset i Stockholm, här sedan gammalt skett genom presterskapet

med vederbörande domkapitel såsom mellanhand. Fosterlönerna

öfversändas för hvarje stift halfårsvis till vederbörande domkapitel, hvarefter

konsistorienotarierna öfverlemna dem i enlighet med af barnhusdirektionen

afgifna förteckningar till vederbörande pastorsembeten, som

utbetala medlen till fosterföräldrarne mot qvitten ser, som genom konsistorienotarierna

insändas till barnhusdirektionen. För bestyret härmed åtnjuta

konsistorienotarierna en af direktionen den 28 februari 1813 till 16 skillingar

banko eller 50 öre för hvarje uttingadt barn bestämd årlig ersättning.

Denna ersättning har under senaste femårsperiod uppgått till:

20

» . r" ;

1896

1897

1898

1899

1900

Medium

i Upsala erkestift .......................

36675

370:25

376''75

399

75

403/25

383;35

» Linköpings stift........................

103 25

106

120,75

125

—

132

11740

» Skara » ........................

151 50

149

25

157,50

154

25

15525

15355

» Strengnäs » ........................

263)75

269

—

266 50

274

25

283 75

27145

» Vesterås » ........................

62 —

63

25

66:75

68

50

71 75

66j45

» Vexiö » ........................

89 25

101

25

106

75

11050

no so

10365

» Lunds s» ........................

118 —

120

50

124

75

126

50

13750

125 45

» Göteborgs » ........................

42]—

54 25

62

71

50

7875

61 70

» Kalmar » ........................

165 74

178;25

173:25

175

—

176

—

173165

» Karlstads » ..........................

20|25

2275

2675

32

25

36

75

27)75

» Hernösands » .......................

1425

14 50

20

21

25

21

25

18:25

» Visby s ........................

6050

65

67|50

74

75

74

68,35

Summa

1,457)24

1,514/25

1,569)25

1,633;50

1,680

75

l,57i|—

Under erinran att reglementet för allmänna barnhuset icke gåfve anledning

dertill, att utdelning af ifrågavarande medel skulle ske genom

presterskapet och med begagnande af domkapitlen såsom mellanhänder,

uttalade statskontoret uti 1893 års utlåtande, att bestyret med denna utdelning

icke heller kunde anses såsom ett sådant konsistorienotarie åliggande

göromål, derför ersättning utöfver den med befattningen förenade

lön icke finge förekomma.

Kollektör.

Till aflönande af och understöd åt de ecklesiastika konsistoriernas

tjensteman och betjente samt till bestridande af utgifter för expeditionerna

har under äldre tider vid särskilda tillfällen inedgifvits insamlande årligen

af medel inom församlingarna medelst kollektör, nemligen:

en årlig kollekt åt en hvar af konsistorienotarien och amanuensen i

Linköpings stift, enligt kongl. brefven den 10 november 1693 och den 1

december 1757;

en dito åt dito dito i Skara stift, enligt kongl. brefven den 21 september

1692 och den 24 maj 1753;

två kollektör åt konsistorienotarien i Strengnäs stift, enligt nådig

resolution den 10 februari 1732 uppå en framställning af presterskapet;

en kollekt för notarien, amanuensen och vaktmästaren hos domkapitlet

i Vesterås, enligt kongl. brefven den 15 juni 1691 och den 10 oktober

1822, på grund af hvilket senare de genom kollekten inflytande medlen

sålunda fördelas, att notarien och amanuensen åtnjuta hvardera en tredjedel

och af den återstående tredjedelen 30 kronor tillkomma vaktmästaren och

det öfriga användes för expeditionens behof;

två kollektör för papper, bläck och annan omkostnad i Vexiö konsistorium,

enligt kongl. brefvet don 13 november 1690; utvisande handlingarna,

att dessa kollektör tillfalla konsistorienotarien, hvilken intill år 1900

varit pligtig att bestrida kostnaderna för skrifmaterialier; från och med

nämnda år skola, enligt nådigt beslut den 26 oktober 1900, berörda kostnader

utgå af statsmedel, men kollekterna fortfarande tillfalla konsistorienotarien;

två

kollektör till hjelp för en amanuens till konsistorienotariens i

Vexiö biträde, enligt kongl. brefvet den 11 december 1750;

en kollekt för konsistorienotarien i Göteborg, enligt kongl. brefvet

den 25 april 1770;

en dito för konsistorieamanuensen i Göteborg, enligt kongl. brefvet

den 11 november 1756;

två kollektör för konsistorienotarien och amanuensen i Karlstad, enligt

kongl. brefvet den 26 november 1762;

två kollekter för konsistorienotarien i Hernösand, enligt kongl. brefvet

den 1 september 1730;

en kollekt, ursprungligen afsedd till ersättning åt konsistorii i Visby

ledamöter för resa från deras hem till konsistorii sessioner, men sedermera

till konsistorienotarien öfverlåten, enligt kongl. resolutionen den 14 november

1693.

Härförutom upptages inom Upsala erkestift, på grund af kongl. resolutionen

den 16 mars 1736, en kollekt för konsistorienotarien till hållande

af en amanuens.

Vidare insamlas medel genom kollekter inom Linköpings, Strengnäs,

Kalmar och Karlstads stift för domkapitlens expeditionskassors räkning.

I hufvudstadens församlingar upptagas årligen eu kollekt till medellöse

studerande, af hvilken två femtedelar ingå till konsistoriekassan och återstående

tre femtedelar öfverlemnas till Södermalms högre allmänna läroverks

premie- och fattigkassa. Angående grunden för denna fördelning är

statskontoret icke i tillfälle att meddela annan upplysning än att densamma

lärer hafva egt rum allt sedan år 1761, samt att i eu uti kammararkivet

förvarad kollekträkning för år 1802 finnes antecknadt: »enligt Kongl. Maj:ts

nådiga tillstånd får två femtedelar användas till amanuensens arfvode».

Numera erhåller amanuensen ur konsistoriekassan årligen ett bestämdt belopp

af 75 kronor.

Den del af sålunda influtna kollektmedel, som under senaste femårsperiod

i de särskilda stiften användts till konsistorietjenstemännens aflöning,

har utgjort:

22

1896

1897

1898

1899

1900

Medium

i Upsala erkestift .....................

191 77

207

45

235123

1

227,82

259 99

22445

» Linköpings

stift.......................

208126

181

03

202 80

209

86

200 95

20058

s Skara

» ................ .....

39850

413

27

434 92

434

19

434:28,

42303

» Strengnäs

» Yesterås

» ......................

8206

84

18

85 64

81

36

95 52

8575

» ........................

160 84

159,92

163:64

164:68

158J141

161J44

» Vexiö

» ........................

32335

346:58

332,32

36412

37427:

34813

t> Lunds

» ........................

Sådan aflöningsförmån förekommer här icke.

» Göteborgs

» ......................

355 11

360 44

356148

378,42

381''45:

366 38

» Kalmar

» ........................

Sådan aflöningsförmån förekommer här icke.

» Karlstads

» ........................

235 09

224163

223194

218,34

22626

225165

» Hernösands

» ........................

629,77

603,35

690 39

62331

70264

649,89

» Visby

» .......................

6541

7048

6511

62154

5507|

6372

Summa

2,65016

2,65133

2,790 4?! 2,764 64

2,88857

2,74902

Uti sitt underdåniga utlåtande den 30 december 1893 erinrade statskontoret

derom, att Riksdagen uti skrifvelse den 8 maj 1886 anfört, bland

annat, att föreskrifterna om upptagande af kollekter för statsändamål vid

sin uppkomst torde hafva varit ändamålsenliga och af behof påkallade,

men att detta sätt att bereda statens stiftelser behöfliga inkomster numera

icke vore lämpligt. Med anledning af Riksdagens i denna skrifvelse gjorda

framställning hade Eders Kongl. Maj:t under den 31 december 1887 förordnat

om upphörande af de kollekter, genom hvilka i kyrkorna medel

dittills insamlats till förmån för länens lasarett och kurhus, för sjömanshusen

och för den ofvan omförmälda under domkapitlets i Lunds stift

förvaltning stående Filénska fonden. Under åberopande häraf och då äfven

uppehållande af de domkapitlen åliggande göromål vore att anse som ett

statsändamål, hemstälde statskontoret, att de kollekter, hvarigenom medel

insamlades i kyrkorna till aflöning för de hos domkapitlen anstälde tjensteman

och betjente äfvensom för anskaffande af skrifmaterialier för vissa

domkapitels expeditioner, måtte förklaras skola upphöra; hvarjemte statskontoret

ifrågastälde, att den kollekt, som jemlikt läroverksstadgans § 135

uppsamlades i hufvudstadens kyrkor till förmån för medellösa studerande,

skulle i sin helhet tillkomma vederbörande läroverks premie- och fattigkassa.

Bidrag från stiftens presterskap.

Enligt beslut, fattade af respektive prestmöten, har presterskapet inom

åtskilliga stift åtagit sig att till uppehållande af göromålen vid konsisto

-

23

rierna utgöra vissa årliga afgifter. Dylika bidrag hafva äfven flerstädes

lemnats från presterskapet enskildt tillhöriga kassor.

Sådana bidrag måste betraktas såsom helt och hållet frivilliga och

kunna derför när som helst af gifvarne återkallas, såsom ock, enligt hvad

här nedan närmare omförmäles, nyligen egt rum med bidraget till aflöning

af vaktmästare i Strengnäs. Dessa bidrag hafva under senaste femårsperiod

utgjort:

. 1896

1897

1898

1899

1900

Medium

I Linköpings

stift ........................

600

600

60o!—

600

600 —

600

» Strengnäs

» .....................t..

241

18

241

18

241118

. -

—

_J_

144

71

■» Vexiö

» ........................

97

50

97

50

97(50

97

50

97 j50

97

50

» Lunds

» .........

997

74

996

26

996|27

998

08

1,000 52

997

77

» Göteborgs

» .....................

1,196

300

—

300 —

300

300 —

479

20

» Karlstads

» .......................

115

_

115

—

115 —

115

—

115 —

115

—

» Hernösands

» ........................

435

97

440

43

47248

464

96

47188

457

08

» Visby

» ........................

113

16

119

70

125 36

134

50

127(38

124

02

Summa

3,796

55

2,910

07

2,94749

2,710

04

2,712;28

3,015

28

Anslaget inom Linköpings stift grundar sig på ett af 1888 års prestmöte

fattadt beslut, hvarigenom detta belopp anvisades till konsistorieamanuensens

aflönande under uttryckligt förbehåll att allt bidrag från

presterskapet upphör »så snart staten, sin pligt likmätigt, till amanuenstjensten

anvisat tillräckligt löneanslag».

Det för Strengnäs stift angifna belopp utgick intill den 1 maj 1898

till vaktmästarens aflöning. Sedan detsamma emellertid efter beslut af stiftets

prestmöte numera upphört, har Eders Kongl. Maj:t årligen först genom

nådiga brefvet den 28 januari 1898 och senast genom nådigt bref den 25

september 1900 anvisat enahanda belopp att utgå af statsmedel. Beloppet

har af statskontoret förskotterals samt derefter ersatts från det på extra

stat anvisade anslag till betäckande af brister i domkapitlens expeditionskassor

samt för oförutsedda, oundgängliga behof vid deras expeditioner.

Det för Vexla domkapitel upptagna belopp grundar sig på ett af stiftets

prestmöte år 1867 fattadt beslut, hvarigenom åt vaktmästaren beviljades

en årlig löneförhöjning af 50 öre utaf hvarje ordinarie prestman inom

stiftet, och bestämdes tillika, att vaktmästaren, med bibehållen rätt att åtnjuta

den enligt konsistorii cirkulär den 1 juni 1814 faststälda afgift vid

ordinationer, fullmaktslösen och examina, skulle vara skyldig att, utan ytterligare

ersättning, utdela teser samt låta städa rum och bestrida uppassning

vid disputationsakter.

24

Bidragen inom Lunds stift grunda sig till största delen, eller i medeltal

910 kronor 80 öre, på beslut vid 1858 års prestmöte, dervid stiftets

kyrkoherdar åtagit sig att af egna medel bidraga till amanuensens och

vaktmästarens atiöning med årliga afgifter af respektive sex, fyra eller två

kronor allt efter klassen af det pastorat vederbörande kyrkoherde innehade,

hvarförutom stiftets biskop utfästa sig att bidraga med ett belopp motsvarande

afgifterna för 10 pastorat af första klassen. Dessutom erlägga kyrkoherdarne

sedan äldre tider s. k. notariatspenningar, hvilka belöpt sig till

i medeltal under senaste femårsperiod 86 kronor 97 öre.

Beträffande de för Göteborgs stift angifna belopp har statskontoret inhemtat,

att 1890 års prestmöte beslöt, att intill nästa prestmöte, så framt

icke dessförinnan konsistorienotariens lön blifvit genom statsmedel förhöjd

till skäligt belopp, åtaga sig att till hans aflöning lemna årliga bidrag till

belopp af 10 kronor för första klassens pastorat, 7 kronor för andra klassens

och 5 kronor för tredje klassens, 2 kronor af komministrar och kapellpredikanter

samt 1 krona af extra ordinarie prestman. Då konsistorienotarien

emellertid ansåg sig genom dessa bidrag komma i ett i många

hänseenden besvärande beroende af stiftets presterskap, förföll frågan om

förnyadt anslag vid 189G års prestmöte och utgår från och med år 1897

icke vidare. Vid detta prestmöte beslöts deremot, att den nuvarande vaktmästaren

skulle under sin tjenstetid, i stället för en förut ur den s. k. treprocentsfonden

utgående lönetillökning, uppbära ett lönetillskott af 300

kronor för år intill nästa prestmöte, till hvilket lönetillskott presterskapet.

skulle bidraga med viss procent af sina löneinkomster.

Beträffande det för Karlstads stift utförda belopp af 115 kronor har

statskontoret inhemtat, att 1869 års prestmöte anvisade ett årligt bidrag

till förbättring af konsistoriepedellens lön af 100 riksdaler att från påföljande

års början utgå ur »stiftstryckskassan», hvilken uppkommit och underhålles

nästan uteslutande genom årliga utdebiteringar å stiftets presterskap

och kyrkor af det belopp, som domkapitlet årligen pröfva!’ erforderligt;

att domkapitlet den 24 februari 1869 beslöt, att dåvarande konsistorievaktmästaren

skulle utaf de till konsistorieexpeditionen anslagna expensmedel

erhålla ett årligt arfvode af 15 riksdaler riksmynt för expedierandet af

stiftstidningarna, men att emellertid dessa 15 kronor alltifrån år 1870 utgått

ur stiftstryckskassan, utan att i protokollen kunnat återfinnas något

domkapitlets direkta beslut härom.

Det för Hernösands stift angifna belopp utgår till vaktmästarens

aflöning och grundar sig på prestmötesbeslut, senast af år 1897, enligt

hvilket sammanskjutes af hvarje kyrkoherde 1 krona och af andra prestman

50 öre årligen intill tiden för nästa prestmöte eller intill dess andra

25

bestämmelser om löneförmånerna för betjente vid domkapitlen blifvit allmänt

gällande.

Bidraget från Visby stifts presterskap utgår enligt åtagande vid 1859

års prestmöte i stiftet.

Aflöningsbidrag från domkyrkorna.

Sådana bidrag till uppehållande af göromålen vid domkapitlen finnas

beviljade dels i för domkyrkorna af Eders Kongl. Maj:t faststälda stater

eller genom särskilda kongl. bref, dels genom domkapitlens beslut. På

detta sätt hafva under 1600- och 1700-talen och jemväl till någon del

under sistförflutna århundrade beviljats anslag till lönebidrag, vedbrand

m. m. åt notarier, amanuenser och vaktmästare samt till skrifvarehjelp

och skrifmaterialier. Dessa anslag hafva, der de ej anvisats i kontant,

utgått i spanmål af de domkyrkorna tilldelade ränte- och tiondeanslag.

Sistnämnda anslag hafva numera, jemlikt nådiga förordningen den 23

juli 1869, till statsverket indragits mot ersättning, som årligen utgår efter

medelmarkegångspris med forsellön. Derjemte hafva amanuensen hos

Upsala domkapitel och åtskilliga konsistorievaktmästare tillerkänts förmånen

af fri bostad i domkyrkorna tillhöriga hus.

I fråga om dessa domkyrkornas utgifter för domkapitlens behof

yttrade statskontoret uti sitt underdåniga utlåtande den 30 december

1893, att bland dem en del syntes vara af natur att åligga domkyrkorna

på grund af det i § 3 af kongl. förordningen den 11 februari 1687

huru med rättegång uti domkapitlen skall förhållas förekommande stadgande,

att konsistorium skulle sammanträda »uti ett beqvämt rum, som i

domkyrkan eller något dess hus, med allt nödigt behör dertill beredas

skall»; att af samma stadgande väl icke torde kunna härledas någon

skyldighet för domkyrkorna att lemna bidrag till aflönande af de hos

domkapitlen anstälda tjensteman och betjente eller att tillhandahålla de

för skrifmaterialier vid domkapitelsexpeditionerna erforderliga medel,

utan torde anlitande af domkyrkornas och andra kyrkors tillgångar till

detta ändamål fa anses hafva föranledts af domkapitelsexpeditionernas ursprungliga

uppgift att vara stiftskansli för presterskapets angelägenheter

och de rent kyrkliga ärendenas vård; samt att der aflöningsbidragen sålunda

funnes beviljade från äldre tider i för domkyrka faststäld stat

eller sedermera genom särskilda kongl. bref anvisade att utgå vare sig

kontant eller af domkyrkorna anslagen tionde, hvilken alltså måste hafva

antagits vara mer än tillräcklig för kyrkornas egna behof, desamma syntes

4

26

fortfarande böra utgå och beräknas såsom en tillgång vid reglering af

lönerna för konsistoriernas tjensteman och betjente; och torde äfven de

enligt af Kongl. Maj:t faststäld stat eller särskildt meddelade föreskrifter

utgående bidrag till skrifmaterialier m. m. vid domkapitelsexpeditionerna

fortfarande böra för sitt ändamål användas.

Efter erinran härom går statskontoret nu att redogöra för dessa

aflöningsbidrags förekomst inom olika stift.

Upsala domkyrka.

Enligt den för domkyrkan under den 26 november 1897 faststälda

stat skola följande utgifter af domkyrkan bestridas, nemligen:

till konsistorienotarien:

lön och vedpenningar........................................................ kronor 520: —

till amanuensen;

hy ^ersättning och vedpenningar..................... » 500: —

till pedellen:

jemte bostad, bestående af två rum och kök i kyrkans

hus, så länge icke hy ^ersättning derför bör utgå med

250 kronor årligen, kontant lön ................................................ » 260: —

dessutom till den nuvarande pedellen såsom ersättning

för ett rum (personligt)................................................................. » 100: —

Linköpings domkyrka.

Konsistoriepedellen i Linköping åtnjuter enligt staten för domkyrkan

derstädes den 22 juni 1696 såsom lön 6 tunnor spannmål, hälften råg och

hälften korn. Detta spanmålsanslag har under senaste femårsperiod belöpt

sig till år 1896 kronor 74: 70, år 1897 kronor 89: 70, år 1898 kronor

84: 70, år 1899 kronor 97: 20 och år 1900 kronor 87: 20 eller i medeltal

86 kronor 70 öre.

Skara domkyrka.

Enligt kongl. brefvet den 23 april 1700 bemyndigades domkapitlet i

Skara att af domkyrkans medel årligen använda ett visst kontant belopp

till pedellens aflöning samt till skrifmaterialier. Häruti skedde genom

kongl. brefvet den 10 januari 1816 den förändxång, att i stället för det

kontanta beloppet anvisades 8 tunnor kronotionde, deraf 4 tunnor skulle

beräknas till pedellens lön och 4 tunnor till skrifmaterialier. Nämnde

pedell hade från äldre tider tillbaka tillika innehaft klockaresysslan vid

domkyrkan. Sedan emellertid Skara domkyrkoförsamling beslutit, att

27

klockaresysslan skulle förenas med lärarebefattningen vid församlingens

folkskola, och pedellens dittills bestådda aflöning vid sålunda förändradt

förhållande funnits otillräcklig, anvisades genom kongl. brefvet den 25

januari 1850 åt honom ett årligt anslag af 6 tunnor utaf Skara domkyrkas

kronotionde utöfver de 4 tunnor, han förut åtnjutit. Med ofvannämnda

anslag till skrifmaterialier har någon förändring ej vidtagits.

Detsamma uppbäres af konsistorienotarien.

Strengnäs domkyrka.

Enligt den för domkyrkan i Strengnäs under den 26 januari 1900

nådigst faststälda stat skall från domkyrkan utbetalas

till konsistorienotarien:

forsellön (ä 50 öre per tunna)...

penninglön ............................... ......

samt till konsistorievaktmästaren:

19,79 hektoliter spanmål omkring ...

forsellön....................................................

för mistade boställsrum......................

.. kronor

360: —

»

15: —

»

25: —

kronor 400: —

.... kronor

145: —

6: —

»

60: —

kronor

211: —

Vesterås domkyrka.

Domkapitlets vaktmästare åtnjuter från domkyrkan fri bostad i ett

domkyrkan tillhörigt hus samt fri vedbrand.

Vexiö domkyrka.

Allt sedan år 1834 och senast på grund af kongl. brefvet den 28

mars 1856 äro till lön åt konsistorievaktmästaren i Vexiö anvisade 18

tunnor kronotiondespanmål å Vexiö domkyrkas stat.

Denna löneförmån har under senaste femårsperiod belöpt sig till:

år 1896 kronor 223: 30; år 1897 kronor 225: 68; år 1898 kronor''231: 91;

år 1899 kronor 233: 69; år 1900 kronor 236: 66 eller i medeltal 230

kronor 25 öre.

28

Karlstads domkyrka.

Konsistorienotarien i Karlstad uppbär från domkyrkan årligen 5

kronor, som i räkenskaperna afföras under rubriken lön.

Genom kongl. brefvet den 13 december 1810 har vaktmästaren hos

domkapitlet i Karlstad tillförsäkrats af domkyrkans fond, utöfver det

belopp af 2 riksdaler banko han dittills åtnjutit, 10 tunnor spanmål mot

skyldighet för honom att besörja om den städning och eldning i gymnasiihuset,

som den förnyade skolordningen bjöde, samt att efterse gymnasiihusets

eldstäder och, om de tarfvade reparation, derom hos biskopen

eller rektor göra anmälan. Den af domkyrkans kronotiondespanmål anslagna

lönen utgår efter beräkning af en tunna hafre, 7< tunna råg

och Vi tunna korn å hvarje tunna kronotionde.

Dessa vaktmästarens löneförmåner hafva under senaste femårsperiod

uppgått till: år 1896 kronor 151: 12; år 1897 kronor 150: 03; år 1898

kronor 152: 07; år 1899 kronor 155: 16; år 1900 kronor 157: 72 eller i

medeltal 153 kronor 22 öre.

Bidrag från vissa kyrkoförsamlingar.

Sådana förekomma numera endast inom Linköpings stift samt i

Stockholms stad.

Angående den till konsistorienotarien i Linköping från stiftets kyrkor

utgående afgift har statskontoret endast inhemtat, att densamma jemnlikt

kongl. brefvet den 23 april 1781 erlägges med 4 skillingar årligen icke

allenast af hvarje särskild kyrka, utan, såsom i ett domkapitlets cirkulär

den 4 april 1805 förmäles, »äfven af dem, som genom sammanbyggnad

med andra blifvit indragna, helst denna kyrkorna af fordno ålagda förbindelse

icke kan, genom dylika på församlingarnas båtnad syftande föreningar,

upphöra och försvinna».

Detta lönebidrag har under senaste femårsperiod årligen utgjort 27

kronor 56 öre.

Genom öppet bref den 4 maj 1652 har drottning Christina samtyckt,

att till »Consistorii notariat» i Stockholms stads konsistorium finge antagas

en skicklig person, och bestått honom »till årlig lön 300 daler silfvermynt

af alla kyrkors, som här i staden och förstäderna äre, intrader», hvilket

förordnande är konfirmeradt och stadfästadt enligt kongl. brefvet den 25

juni 1655. Denna lön utgår enligt konsistorii räkenskaper i nuvarande

myntslag med 300 kronor tillika med en afgift till konsistorievaktmästarens

aflönande efter följande fördelning, nemligen:

29

Af Storkyrkoförsamlingen

» Klara församling ................................................

» Jakobs dito ..........................................................

» Tyska församlingen ............................................

» Maria Magdalena församling..............................

» Katarina dito .......................................................

» Ulrika Eleonora dito .......................................

» Finska församlingen............................................

» Hedvig Eleonora församling.............................

» Adolf Fredriks dito ..........................................

» Danviks hospital ..................................................

Till

notarien

Till vakt- mästaren

Summa

45

37

37

25

37

37

15

15

22

22

5

50

50

50

50

50

50

50

30

25

15

25

25

12

7

15

10

6

50

50

50

95

67

62

40

62

62

27

22

37

33

11

50

50

50

50

50

50

50

Summa

300

—

221

50

521

50

Nyssnämnda afgift till konsistorievaktmästarens i Stockholm aflönande

lärer, åtminstone så vidt statskontoret kunnat inhemta, vara frivilligt

åtagen.

Om dessa aflöningsbidrag yttrade statskontoret uti 1893 års underdåniga

utlåtande, att desamma torde, i öfverensstämmelse med grunderna

i Riksdagens skrifvelse den 8 maj 1886 om vidtagande af åtgärder för

afskaffande af kollekter för statsändamål, böra vid en lönereglering upphöra.

Bidrag från vissa fonder,

a) af allmänna medel grundade:

Sådana bidrag förekomma inom Linköpings, Lunds och Göteborgs stift.

Inom Linköpings stift utgår, enligt kongl. brefvet den 9^ december

1887, lönetillskott från stiftets byggnadskassa med 200 kronor årligen till

dåvarande konsistorievaktmästaren under hans tjenstetid.

Inom Lunds stift: På grund af Eders Kongl. Maj:ts dertill för vissa

år i sender allt sedan år 1877 och senast genom nådiga brefvet den 17

november 1899 för åren 1900-1902 lemnade medgifvande utgår årligen

af den under domkapitlets förvaltning stående s. k. äldre pastor alie fonden

ett belopp af 400 kronor till löneförhöjning åt konsistorieamanuensen och

300 kronor till konsistorievaktmästaren.

30

Inom Göteborgs stift: Enligt kongl. brcfvcn den 3 november 1865,

den 10 oktober 1873 och den 29 juli 1876 har till och med år 1899 från

den s. k. biskopshuskassan utbetalats såsom hyresersättning åt konsistorievaktmästaren

300 kronor årligen, hvilket anslag enligt nådigt beslut den

31 augusti 1900 blifvit från och med början af samma år förhöjdt till

400 kronor.

Af dessa bidrag torde det inom Linköpings stift utgående i hvarje

fall icke vara att påräkna längre än under nuvarande konsistorievaktmästarens

tjenstetid, och vid det förhållande att en dylik utgift näppeligen

torde böra längre än nödvändigt påläggas en kassa, hvars ändamål är ett

helt annat än att lemna bidrag till aflönande af konsistorievaktmästaren,

anser statskontoret, att detta bidrag bör redan vid en eventuel lönereglerings

trädande i kraft upphöra.

Hvad derefter angår de inom Lunds stift från den s. k. äldre

pastoraliefonden utgående belopp af tillsammans 700 kronor, har domkapitlet

i Lund uti sitt i handlingarna befintliga utlåtande derom framhållit,

att fonden, hvilken vid slutet af år 1900 egde en kapitaltillgång

af endast 11,724 kronor 70 öre, icke, utan att småningom minskas och

till slut alldeles medtagas, förmådde att fortfarande utgöra ifrågavarande

bidrag samt att derutöfver såsom hittills bestrida utgifter för domkapitlets

tidningsprenumeration, inköp af lagsamlingar och annan erforderlig literatur

samt för bokbinderiarbete för domkapitlet och dess arkiv. Beträffande

denna fonds uppkomst tillåter sig statskontoret hänvisa till hvad

här ofvan yttrats under rubrik: Provisioner. På de af domkapitlet anförda

skäl anser statskontoret, att vid en blifvande lönereglering bidragen

lian denna fond icke höra tagas i beräkning lör tjenstemäns och betjentes

aflöning.

I fråga om biskopshusfonden i Göteborg får statskontoret hänvisa till

den redogörelse derför, som här ofvan under rubrik: Provisioner finnes

lemnad. Något hinder torde icke förefinnas, att vid bestämmande af vaktmästarens

i Göteborg aflöningsförmåner, på sätt härefter kommer att

föreslås, beräkna anslaget från biskopshusfonden såsom en tillgång.

b) från enskilda donationsfonder:

Sådana förekomma, savidt handlingarna utmärka, i Strengnäs och

Göteborgs stift samt Stockholms stads konsistorium.

Domkapitlets vaktmästare i Strengnäs uppbär 10 kronor årligen från

den s. k. Insulinska fonden i egenskap af Insulinska komiténs vaktmästare,

och vaktmästarne vid konsistorierna i Göteborg och Stockholm uppbära,

31

den förre 3 kronor årligen från J. Rumzius’ stipendiefond och den senare

15 kronor årligen från den »Soopiska» fonden.

Dessa belopp torde vid den förestående löneregleringen levnnas ur

räkningen.

Afgifter vid befordringar, kallelser till examina och prof

samt sigillpenningar.

Dylika afgifter uppbäras af de vid konsistorierna anstälde vaktmästare

inom flertalet stift, hvarom närmare redogörelse finnes lemnad härefter

under rubrik: »Vaktmästare».

Inom Vexiö stift erlägges enligt beslut af stiftets prestmöte en afgift

af presterskapet vid befordringar, hvilken under senaste femårsperiod uppburits

af amanuensen med i medeltal 32 kronor 40 öre och af vaktmästaren

med 21 kronor 60 öre årligen.

Inom Lunds stift uppbäres af amanuensen och vaktmästaren hvardera,

på grund af gammal häfd, men utan veterligt stöd af lag, en afgift af

en krona för hvarje af domkapitlet utfärdad fullmakt äfvensom afgifter

af prestvigde och för kallelser till examina till vexlande, icke nämnvärdt

belopp.

Med vidtagande af en lönereglering torde dessa afgifter böra upphöra.

Bidrag från expeditionskassorna.

Dessutom hafva inom åtskilliga stift från domkapitlens s. k. expeditionskassor

anvisats bidrag till tjenstemännens och betjentes aflöning, men då

statskontoret anser det vara sjelffallet, att vid den förestående löneregleringen

dessa kassor skola utbytas mot särskilda anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m., finner statskontoret det icke vara erforderligt

att i detta sammanhang förebringa någon särskild utredning beträffande

dessa bidrag utöfver hvad som inhemtas af bifogade tabeller och hvad i

öfrigt här efter om dessa expeditionskassor finnes omförmäldt.

Pri bostad in natura

åtnjutes af:

konsistorienotarien i Linköping i gården n:ris 26, 30 S:t Pers qvarter

i Linköpings stad, hvilken gård genom aflidne konsistorienotarien J. danzons

testamente den 28 juli 1827 anslagits till en i framtiden ständig

32

boställsgard åt konsistorienotarien vid Linköpings domkapitel, under förbehåll

att »denna testamentariska förmån icke må vid något tillfälle hindra

och hvarken såsom något inre eller öppet skäl verka och anföras till nekande

af den förbättring uti lagliga löneinkomster, med hvilka i framtiden

konsistorienotarien möjligen må ihågkommas»;

vaktmästaren i Upsala, såsom förut är nämndt, jémlikt den för domkyrkan

derstädes under den ‘26 november 1897 nådigst faststälda stat,

»tva rum och kök i kyrkans hus, så länge icke hyresersättning derför bör

utgå med 250 kronor»;

vaktmästaren i Linköping, fri bostad jemte vedbrand; och är, enligt

statskontoret meddelad uppgift, bostadslägenheten jemte ett uthus, som

användes jemväl för konsistorie- och biblioteksgårdens behof, taxerad till

4,500 kronor. Hyresförhållandena i Linköping anses vara sådana, att

denna bostadsförmån bör uppskattas till 150 å 200 kronor. Vedbranden

har värderats till 50 kronor årligen;

vaktmästaren i Vesterås, fri bostad i domkyrkan tillhörigt hus jemte

fri vedbrand. Hyresvärdet å bostaden beräknas till 200 kronor och värdet

å vedbranden till 48 kronor (4 famnar å 12 kronor);

vaktmästaren i Hernösand, två mindre rum och kök jemte vedbrand,

allt bekostadt af expensmedlen;

vaktmästaren i Visby, fri bostad, vedbrand och belysning, uppskattade

till ett värde af omkring 155 kronor, likaledes bestridt af expensmedlen.

Beträffande den konsistorienotarien i Linköping på grund af testamentarisk!

förordnande tillkommande boställsförmån, uttalade statskontoret

uti 1893 års utlåtande, att denna förmån icke lärer kunna inräknas i den

aflöning, som eljest pröfvades böra tillkomma innehafvare!! af konsistorienotariebefattningen

i Linköpings stift.

Öfriga bostadsförmåner torde deremot lämpligen böra särskildt uppskattas

för att med visst belopp tagas i betraktande vid respektive löners

bestämmande.

Af de medel, med hvilka konsistoriernas tjensteman och betjente för

närvarande aflönas, förutom de till ändamålet hittills utgående statsmedel,

torde sålunda endast följande kunna för framtiden härtill påräknas, nemligen:

Lösen,

som part utan särskild begäran författningsenligt är skyldig

att erlägga, att hädanefter utgå i form af stämpel, beräknad till ett, årligt

belopp af ...................................................................... kronor 5,515: —

33

Provision för uppbörd och redovisning af medel, som

ingå till presterskapets enke- och pupillkassa, beräknad

för den återstående tid, under hvilken sådan

provision kan komma att af kassan erläggas,

till omkring......................,............................................... kronor 50,000: —

Vissa, på Eders Kongl. Maj:ts beslut grundade bidrag

från domkyrkor, hvilka bidrag kunna anses ingå

i de domkyi-korna förunnade ränte- och tiondeanslag

af statsmedel, nemligen:

från Upsala domkyrka:

till notarien................................... kronor 520: —

» amanuensen ........................ » 500: —

» pedellen (jemte bostad in

natura eller hyresersättning

med 250 kronor)................. » 260: —

från Linköpings domkyrka:

till pedellen, spanmålsanslag, i medeltal årligen »

från Skara domkyrka:

till vaktmästaren, lösen för domkyrkotionde, i

medeltal årligen ........................................i:..... »

från Strengnäs domkyrka:

till notarien................................... kronor 400: —

» vaktmästaren.......................... » 211: — »

från Vesterås domkyrka:

till vaktmästaren, fri bostad och vedbrand.....i... »

från Vexiö domkyrka:

till vaktmästaren, kronotiondespanmål, beräknad

i årligt medeltal till ......:.................................. »

från Karlstads domkyrka:

till notarien.................................... kronor 5: 1-—

» vaktmästaren ........*.»....... » 153: 22 »

Bidrag från biskopshuskassan i Göteborg, enligt

Eders Kongl. Maj:ts beslut den 31 augusti 1900:

till vaktmästaren vid Göteborgs domkapitel ........ »

1,280: —

86: 70

126: 25

611: —

'' ''mö.

248: —

230; 25

158: 22

400: —

mm

5

34

Nuvarande aflöningsbidrag af statsmedel.

Beträffande de statsmedel, som för närvarande utgå till aflönande af

domkapitlens tjensteman och betjente, får statskontoret meddela följande:

Till löner åt vissa konsistorienotarier voro anslag af kronotionde från

äldre tider anvisade. I enlighet med kongl. förordningen den 23 juli

1869 angående förändring af grundräntor och kronotionde blefvo dessa

anslag indragna till statsverket från och med år 1871 mot ersättning

medelst statsanslag i penningar, hvilken ersättning utgår efter tioårigt

medelmarkegångspris med forsellön för

Råg

Korn

Hafre

kft

k:r

kft

k:r

ka

k:r

Till konsistorienotarien i Upsala erkestift,

från Upsala läns ränteri..................

159

5,3

159

5,3

» dito i Linköpings stift, från Öster- götlands läns dito.............................

59

1,62

91

0,5G

» dito i Kalmar dito,

från Kalmar läns dito......................

104

0,9G

104

0,9G

. r

» Jönköpings läns dito .............

15

4,23

15

4,23

—

•—

Säger

119

_ •

5,19

119

5,19

-—

—

» dito i Vexiö dito, från Kronobergs

läns dito..........................

89

5,125

89

5,125

» dito i Skara dito,

från Jönköpings läns dito ...............

26

7,37

26

7,37

—

--

> Skaraborgs läns dito................

52

4,08

104

8,16

—

—

. Säger

79

1,45

131

5,53

—

—

•

> dito i Karlstads dito,

från Skaraborgs läns dito..................

22

6,80

22

6,80

—

—

» Örebro läns dito ......................

49

3,5

23

1,00

6

3,00

» Vermlands läns dito..............‘.V.’."

48

8,21

6

2,99

116

5J

Säger

120

8,51

52 0,79

122

8,4

Summa

627

7,195

643|2,495

122

8,4

35

Konsistorienotarien i Visby stift åtnjuter, efter Riksens ständers sekrete

utskotts resolution år 1720, af statsmedel eu kontant penningelön,

hvilken med deri vid 1812 och 1815 års riksdagar å riksstat uppförda

förhöjningar numera utgör 131 kronor 25 öre.

Uti den jemlikt kongl. brefvet den 22 April 1819 fas ts till da, interimsstat

för elementarläroverken i riket blefvo konsistorienotarierna uppförda

att i deras egenskap af efori sekreterare hvardera åtnjuta 30 tunnor spanmål,

så vida de ej förut egde på stat en lika stor eller större aflöning.

I detta hänseende uppfördes såsom anslag af oindelt spanmål:

för konsistorienotarien i Linköpings stift ............ 6 tunnor, l/a råg, Va korn,

» dito i Vesterås » .......;................ 30 tunnor

» dito i Vexiö » ........................ 2 » Va råg,

» dito i Visby » ........................ 30 » Va korn,

> dito i Stockholms stadskonsistorium 30 *

» dito i Lunds stift 30 tunnor, 1/i råg, l/2 korn, 1/i hafre,

» dito i Göteborgs » 30 » korn,

dito i Hernösands » 30 » \/t råg, 4/e korn,

för hvilka spanmålsanslag vederbörande åtnjuta lösen efter tioårigt medelmarkegångspris.

Sedan upplyst blifvit, att konsistorienotarierna i Linköpings, Lunds

och Göteborgs stift hvar för sig i egenskap af efori sekreterare åtnjutit

mindre än 180 riksdaler, hvartill värdet af nyssberörda 30 tunnor antagits

skola sig belöpa, blef, till följd af föreskrift i kongl. brefvet den 21

september 1833, punkten 11, uti det förslag till ny interimsstat för läroverken,

som af statskontoret afgafs den 19 november 1840 och af Kongl.

Maj:t faststäldes den 21 derpåföljande december, såsom löneförhöjning

kontant uppfördt för:

konsistorienotarien i Linköpings stift 2 riksdaler 39 skillingar banko,

motsvarande 4 kronor 22 öre,

dito i Lunds dito 29 riksdaler 30 skillingar banko, motsvarande 44

kronor 44 öre,

och dito i Göteborgs dito 34 riksdaler 24 skillingar banko, motsvarande

51 kronor 75 öre.

Enligt 1834 års riksdagsbeslut upphörde de s. k. djeknepenningarna

och anvisades såsom ersättning derför af statsmedel eu summa af 5,800

riksdaler banko, att i behörig ordning utgå till de auktoriteter, som djeknepenningarna

dittills disponerat. Af detta ersättningsanslag åtnjuta konsistorienotarien

i Linköpings stift 16 kronor 23 öre, i Strengnäs stift 9

kronor 43 öre samt vaktmästaren vid domkapitlet i Vesterås 20 kronor

99 öre.

36

Sedan den förhöjda tjenstårsberäkningen vid ecklesiastika, tjenster

förklarats skola upphöra, beviljades, enligt hvad af kongl. brefvet den 1

oktober 1851 inhemtas, af Rikets ständer för notarierna vid Stockholms

stads och samtliga stiftens konsistorier, såsom ersättning för den förlorade

förhöjda tjenstårsberäkningen, en lönetillökning af 180 riksdaler banko,

motsvarande 270 kronor, till hvardera att utgå från den tid den förhöjda

årsberäkningen för eu hvar af dessa tjensteman upphörde. Samtlige konsistorienotarierna

äro numera till denna ersättning berättigade.

Enligt kongl. brefvet den 6 februari 1863 åtnjuter konsistorienotarien

i Hernösands stift såsom arfvode för bestyret med lappmarks ecklesiastikverks

angelägenheter ett belopp af 300 kronor årligen.

"Vid 1847—1848 års riksdag beviljades löner å 180 riksdaler banko,

motsvarande 270 kronor, åt hvar och en af de på grund af kongl. cirkuläret

den 14 september 1839 vid domkapitlet anstälde amanuenser, en i

hvarje stift, uti hvilka löner sedermera vid 1856—1858 års riksmöte beviljades

förhöjning till 400 kronor, då ock till lön för amanuensen vid

Stockholms stads konsistorium anvisades 270 kronor.

Från och med år 1864 är å riksstaten uppfördt ett årligt anslag å

10,000 kronor, att efter Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till förbättring,

der så påkallas, af notariernas och amanuensernas vid de ecklesiastika

konsistorierna aflöning äfvensom till bestridande af öfriga för konsistorieexpeditionerna

nödiga omkostnader. Detta anslag har alltjemt varit

till fullo disponerad^ första gången genom kongl. brefvet den 11 november

1864. För innevarande år är anslaget genom kongl. brefvet den 26

oktober 1900 fördeladt på enahanda sätt, som egt rum under flere föregående

år, nemligen:

till disposition

af

Upsala di

omkapitel...............

kronor

738 —

» . . »

a

Linköpings

» '' .

636 —

»

Skara

»

7> .. .

1,435 —

v *

■>

Strengnäs

, ''» ‘ • t •'' '' .

, ■ .

400 —

a

V esterås

»

» “•

166 —

»

Vexiö

»

988 —

» »

Lunds

»

»

350 —

» / ■; »

»

Göteborgs

. »

»

518 —

» »

Kalmar

»

»

975 —

» \ »

Karlstads

»

»

1,217 —

» »

»

Hernösands

»

: >

800 —

X X

Visby

» , , - • ;

''>

688 —

» »

»

Stockholms

stads konsistorium..............

a

1,089 —

tillsammans

kronor

10,000 —

37

utvisande räkenskaperna för sistlidet liksom för flere föregående är, att

sålunda anvisade belopp användts:

Till löncförbättrinpc

Till öfriga

‘

■ - • - —.....- - -■■■■-

för notarien

för amanu- ensen

omkostnader

vid expedi- tionen

S u in in

a

Hos Upsalä domkapitel.................

700

38

738

Linköpings » ..................

—

—

350

—

286

—

636

—

» Skara » .....................

1,085

—

250

—-

100

—

1,435

—

» Strengnäs » ..''..i................

—

—

400

—

—

—

400

—

» Vesterås » ....................

—

—

116

—

50

—

166

—

» Vexiö » ...................

683

—

230

—

75

—

988

—

» Lunds »

—

—

—

—

*)350

—

350

—

» Göteborgs *

—

—

455

—

63

—

518

—

Kalmar » ..................

700

—

200

—

75

—

975

—

» Karlstads » ...........

326

33

300

—

590

67

1,217

—

» Hernösands » ...................

—

—

400

—

400

—

800

—

» Visby » -..................

538

16

100

—

49

84

688

—

» Stockholms stads konsistorium

733

50

255

—

100

50

1,089

—

Summa kronor

| 4,065

99 3,756

—

2,178

01

1

o

o

o

cT

rH

Alla ofvan omförmälda anslag äro numera från och med år 1880 i

riksstaten sammanförda under åttonde hufvudtitelns anslagsrubrik »Domkapitlens

expeditioner», hvarunder äro uppförda från och med år 1900:

Anvisning i kontant.............................................................. kronor 28,174: —

Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag,

hvarifrån bestrides ersättningarna för ofvanberörda

indragna kronotiondeanslag äfvensom för oindelta

spanmålsanslagen ........................................... » 5,841: -

Summa kronor 34,015: —.

Från och med år 1875 har Riksdagen årligen anvisat på extra stat

ett anslag af 3,716 kronor för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid domkapitlens expeditioner. Enligt den fördelning af detta anslag, som

*) UppMres af konsistorienotarien, som dermed bestrider omkostnaderna för expeditionen

utan särskild redovisning.

38

verkstäldes genom nådiga brefvet den lfa oktober 1874 för år 1875 och hvilken

sedermera på grund af särskilda nådiga föreskrifter fortfarande årligen

tillämpats, utgå af detta anslag (som i 1901 års riksstat benämnes »För

beredande af löneförbättring åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner»):

-

-----------■--------------''----.....

Till

notarien

Till

amannensen

S u in in

a

Vid Linköpings domkapitel .........................

_

100

i_i_

100

_

». Skara » .. .......................

225

—

200

—

425

—

» Strengnäs » '' , , .........................

—

—

200

—

200

—

» .Vesterås ’ ...........................

—

—

275

—

275

—

» Vexiö »

—

—

175

—

175

—

» Kalmar » ........................

325

—

400

—

725

—

> Karlstads »............................

300

—•

225

—

525

—

» Hernösands ».............................

100

—

200

—

300

—

Visby » ......................

225

—

100

—

325

—

» Stockholms städs konsistorium..........

480

—

200

—

666

-—

■ ■ Summa

1,641

—

2,075

3,716

—

Anslaget till domkapitlens expeditioner jemte extra anslaget för beredande

af löneförbättring åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner

är disponerad! på följande sätt, nemligen:

Anslaget till domkapitlens

t expeditioner

•

Extra anslaget

för beredande

af löne- förbättring åt

Till aflöning åt konsistorieno-

Anvisning i

kontant

Ersättningar

tjenstemännen

^id dom- kapitlens

expeditioner

tarien i:

Upsala erkestift..............................

270

642

16

912

16

Linköpings stift .........................

290

45

402

84

*’ “ —

—

693

29

Skara » ...... ..

1,355

—

448

63

225

—

2,028

63

Strengnäs » 1 ...........

279

43

—

—

—

—

279

43

Vesterås » .......................

270

03

OO

59

—

—

651

59

39

Anainget till

domkapitlens

Extra uuslagct

för beredande

C)

peditioner

af löne-

förbättring ät

S u in in

tjenstemännen

Anvisning i

Ersättningar

vid dom

kapitlen

-

8

kontant

expeditioner

953

314

44

394

357

75

11

--

---

1,347

..in 671

75

55

321

75

366

01

687

76

\. • i ,

970

—

511

58

325

—

1,806

58

596

33

, 548

18

300

—

1,444

51

570

--

418

04

100

—

1,088

04

939

41

394

62

225

-7

1,559

03

1,003

50

382

83

466

—

1,852

33

8,133

31

5,248

34

1,641

—

15,022

65

1,100

{j,:‘.;}

. i i>''j -w f''. .

v/ ;/ ;

1,100

750

—

—

100

-x-

850

—

650

—

—

200

—

850

—

800

—

—

—

200

—

1,000

—

516

—

( ■ ■ —“

—

275

—

791

—

630

—

—

175

—

805

—

400

855

600

—

—

—

—

—

400

855

1,000

—

_

j! —

1-

400

—

—

700

—

—

—

225

■—

925

—

800

—

—

200

i ''

1,000

—

500

—

—

100

—■

600

—

525

—

—

200

-i—

725

—

8,826

—

■

2,075

—

10,901

—

baijw-.H

»•J •

Inte:#

, j l

*. • - ■ 1

i-

Vexiö stift

Lunds »

Göteborgs »

Kalmar »

Karlstads »

Hernösands »

Visby »

Stockholms stads konsistorium .

Summa

Till aflöning åt amanuensen hos:

Upsala erkestift

Linköpings stift

Skara »

Strengnäs »

Vesterås » ..........................

Vexiö » .........................

Lunds » ...........................

Göteborgs » ..........................

Kalmar » ..........................

Karlstads » ...........................

Hernösands » ...........................

Visby » ...........................

Stockholms stads konsistorium

Summa

Till bidrag till aflönande af vaktmästaren

vid Vesterås dom

40

kapitel (ursprungligen djekne

penningeersättning).

.;...................

af 1896 års riksdag beviljad förhöjning

i anslaget:

till förstärkande af domkapitlens

expeditionskassor, för innevarande

år sålunda fördeladt

till domkapitlet i Upsala 300

» » i Linköping 1,000

» » i Skara ...... 280

» » i Strengnäs 250

» » i Vesterås... 650

» » i Vexiö ...... 250

» »i Göteborg.. 800

» » i Kalmar ...

» » i Karlstad..

» i Hernösand

» »i Visby .....

500

180

340

950

till extra biträden vid domkapitlens

expeditioner, fördeladt enligt

nådiga brefvet den 26 oktober

1900, med 500 kronor

till domkapitlet i Upsala, 800

kronor till dito i Lund, 700

kronor till dito i Göteborg och

1,000 kronor till dito i Hernösand

................................................

af 1899 års riksdag beviljad ersättning:

-

Anslaget till domkapitlens

expeditioner

Anvisning i

kontant

20 99

5,500

3,000

Ersättningar

Extra anslaget

för beredande

af löneförbättring

åt

tjenstemännen

vid domkapitlens

expeditioner

Summa

20

5,500

3,000

99

,!

41

till domkapitlet i Lund:

för konsistorii statslön ..............

» amanuensens och pedellens

lönetillökning..........................

till domkapitlet i Göteborg:

för konsistorienotariens augment

sistberörde ersättningar,tillhopa

kronor 514: 97, beviljade på

grund af nådiga förordningen

den 14 oktober 1898 om

afskrifning af den från viss

jord inom Skåne med flera

provinser utgående kyrkotionde.

till öfriga kostnader vid domkapitlens

expeditioner ..........

Anslaget till domkapitlens

expeditioner

Anvisning i

kontant

345

99

09

Tillsammans kronor

Återstoden af den under anslagsrubriken

»Domkapitlens expeditioner»

i riksstaten med jemnt

krontal upptagna anvisning i

kontant besparas och tillgodo

kommer åttonde hufvudtitelns

allmänna besparingar med ...

Summa kronor

98

27

72

2,178

Öl

28,173

28,174

28

72

Ersättningar

Extra anslaget

för beredande

af löneförbättring

åt

tjen9temänneu

vid domkapitlens

expeditioner

Summa

345

99

69

5,248 34

5,248

34

3,716

3,716

98

27

72

2,178101

37,137

? <:i n

37,138

62

72

34

Dessutom utgår till domkapitlets i Hernösand expedition, pa grund

af särskildt nådigt bref den 26 oktober 1900, från förslagsanslaget till

lappmarks ecklesiastikverk dels ett belopp åt 600 kronor såsom ersättning

G

42

för göromål, som särskilt afse lappmarken, dels ett belopp af 500 kronor

såsom ytterligare bidrag för aflönande af extra biträden vid expeditionen.

Beträffande behofvet af en lönereglering för konsistoriernas tjensteman

och betjente uttalade redan 1888 års kyrkomöte uti underdånig skrifvelse

den 25 september nämnda år, att alla skäl talade för nödvändigheten af

en sådan reglering. Bristen i nuvarande aflöningsförhållanden för bemälde

tjensteman läge nemligen icke mindre uti det sätt, hvarpå löneinkomsterna

inflöte, än i de nuvarande löneförmånernas otillräcklighet. Under det att

statens fleste öfrige embets- och tjensteman hade fått sina löner reglerade

äfvensom sin ålderdom genom pensioner betryggad, vore vid domkapitlen

anstälde tjensteman och betjente fortfarande, utan förmånen af pension,

hänvisade till sådana tillfälliga inkomstkällor, som redan länge på andra

områden ansetts otidsenliga.

Uti de yttranden, som i anledning af kyrkomötets nämnda skrifvelse

på sin tid afgåfvos af rikets samtliga domkapitel, instämde dessä uti hvad

kyi’komötet sålunda yttrat om nödvändigheten af en lönereglering för

domkapitlens tjensteman och betjente. Dervid framhölls, att konsistorieexpeditionerna,

åtminstone i de stolle stiften, växt ut till institutioner,

som, hvad ärendenas vigt och mängd beträffade, vore fullt jemförliga med

en stor del af de embetsverk på det administrativa området, hvilka i vanlig

mening kallades statens, att dessa expeditioners ursprungliga uppgift

att vara stiftskansli för presterskapets angelägenheter och de rent kyrkliga

ärendenas vård upphört, sedan stat och samhälle så tagit dem och domkapitlen

i sin tjenst, att minsta delen af de ärenden, som domkapitlen nu

handlade och hvilka till en betydande del anginge undervisningsväsendet

och tillväxte i antal med dettas alltjemt fortgående utveckling, hade något

gemensamt med deras ursprungliga uppgift; att, ehuru den vigtiga ställning

domkapitlens tjensteman intoge jemväl i förhållande till staten syntes berättiga

dem till likställighet med statens tjensteman i fråga om stadga i

löneförmånerna, en sådan likställighet ej förefunnes, enär konsistorienotariernas

inkomster vore särdeles ojemna och vexlande år från år och dessa

tjensteman aldrig med säkerhet kunde beräkna, när inkomsterna skulle

inflyta, under det att statens tjensteman finge uppbära sin aflöning månadsvis;

att nuvarande sättet för aflönande af domkapitlens tjensteman

innebure en obillighet och en orättvisa ej mindre mot löntagarne sjelfva

än mot stiftens presterskap, kyrkor och församlingar, som ännu vore underkastade

skyldigheten att mer eller mindre frivilligt bidraga till aflönin

-

43

gen, samt att det vore sfi vid ratt vist Rom tidsenligt att denna aflöning

öfvertoges af staten, helst sportlerna, livilka utgjorde största delen af konsistorienotariens

aflöning, dels vore till beloppet mycket vexlande dels ock

till det mesta af sådan natur, att de borde försvinna.

I fråga om grunderna för ön lönereglering ansåge vissa domkapitel

arten och omfattningen af arbetet i domkapitelsexpeditioncrna vara närmast

jemförliga med arbetet hos länsstyrelserna och kräfva för sitt behöriga

utförande en kompetens hos tjänstemännen liknande den, som erfordrades

dels hos landssekreterare och landskamererare samt dels de under

dem tjenstgörande länsnotarie!'' och länsbokhållare, hvadan konsistorietjenstemännen

af dessa domkapitel ansetts böra bekomma löner i öfverensstämmelse

med hvad i kongl. brefvet den 31 maj 1878 bestämts för vissa

tjensteman vid landsstaten. Andra domkapitel åter hemstälde, att vid löneregleringen

afseende måtte fästas vid de olika stiftens mycket olika omfattning

och tjenstemännens deraf i väsentlig mån beroende göromål.

Då den sålunda ifrågasatta löneregleringen för domkapitlens tjensteman

och betjente var föremål för Eders Kongl. Majits nådiga pröfning,

påvisade statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet uti sitt anförande

till statsrådsprotokollet den I t januari 1895, bland annat, hurusom

lönebeloppen inom de olika stiften företedde skiljaktigheter, som icke stode

i förhållande till den olikhet i göromålens mängd, hvilken förefunnes

mellan de särskilda domkapitlen, samt hurusom i afseende å hvarje särskild

lön visade sig eu skilnad i beloppet från det ena året till det andra,

hvilken föga stämde med den eljest antagna grundsatsen, att aflöningen

för eu tjenst icke borde från ett år till ett annat vara underkastad oberäkneliga

vexlingar, allra minst till den grad att, såsom här vore fallet,

inkomsterna vid samma befattning ena året med omkring 3,000 kronor

öfverstege det andra årets eller vore omkring dubbelt så höga det ena

året som det andra. Vidare framhölls, att om redan i aflöningarnas ojemnhet

och vexling förelåge talande skäl för behofvet af en lönereglering, en

undersökning af löneförmånernas beståndsdelar lemnade ytterligare bevis

för nödvändigheten af en sådan. För dessa institutioners bestånd hade

måst uppsökas utvägar, hvilka icke å något förvaltningsområde i vårt land

både sin motsvarighet och som delvis vore så beskaffade, att deras anlitande

icke ens syntes öfverensstämma med statens värdighet.

44

Beträffande göromålen vid de ecklesiastika konsistorierna åligger det

domkapitlen:

att anställa prestexamen;

att fullgöra hvad i fråga om tillsättning af presterliga tjenster domkapitel

lagligen åligger;

att handlägga frågor angående skilnad i trolofning eller äktenskap;

att förvalta de under domkapitlets omedelbara vård stälda kassor och

uppbördsmedel;

att afgöra:

a) besvär öfver frågodagsförrättning och prestval;

b) besvär öfver embetsåtgärd af prest i hvad ej rörer den enskilda

själavården;

c) mål angående sådan af prest begången förbrytelse, hvaröfver, enligt

hvad särskildt är stadgadt, verldslig rätt ej må döma;

d) tvister, huru stor andel af de med presterlig tjenst inom stiftet

förenade löneförmåner den, hvilken njuter afkomst af tjensten, skall afstå

såsom godtgörelse till tjenstförrättande eller biträdande prest;

e) öfver kyrkostämmas, kyrkoråds eller skolråds beslut anförda besvär,

Indika enligt särskilda författningar skola hos domkapitel fullföljas;

f) besvär i andra mål, hviska af Eders Kongl. Maj:t varda till domkapitlet

hänvisade.

Till domkapitlens arbetsområde höra vidare följande ärenden: frågor

om presterskapets embetsförvaltning; om fördelning af tjenstgöringen mellan

prester inom samma pastorat; om inventering mellan af- och tillträdare

af presterlig tjenstebefattning; om utfärdande af bestämmelser angående

kyrkobetjentes tjensteåligganden; om vidtagande af åtgärd med anledning

af hållna visitationer inom stiftet; om den ekonomiska förvaltningen af

presterlig lägenhet under tid, för hvilken afkomsten deraf tillfaller allmän

kassa; samt om ekonomiska besigtningar och laga syner å ecklesiastika

boställen och lägenheter samt vidtagande af åtgärd, som deraf föranledes;

en hel del andra ärenden af ekonomisk och administrativ natur, såsom

oregelbundenheter i den ecklesiastika indelningen; utarrendering och förvaltning

af de till presterskapets aflöning anslagna stom-, annex-, mensaloch

öfriga hemman, löningsjordar och lägenheter äfvensom af kyrkojordar

och enkesäten; fastställande af förslag till afgäld från vissa hemman

och lägenheter till presterskapets löneregleringsfond; hushållning med de

ecklesiastika boställsskogarne samt disposition af medel, som inflyta för

derifrån försålda skogsalster m. m.; frihetsår för odling af oländig mark å

ecklesiastika boställen; tillstånd till vattenafledning å och jordafsöndring

från sådana boställen; tillsyn öfver fullgörandet af skyldigheter med anled

-

45

ning af laga skifte, som öfvergått dylikt boställe; värdering af jord eller

hemman, afsedt att utgöra vederlag för jord eller lägenhet, som blifvit från

ecklesiastikt boställe afsöndrad eller bortbytt; ny kyrkobyggnad, tillbyggnad

till, förändring eller inredning af kyrka samt kyrkors sammanbyggnad;

fastställande af ritning till begrafningsplats; samt tillsyn öfver efterlefnad

af föreskrifter angående kyrkliga fornlemningar och angående enskilda

grafvar i kyrka eller å begrafningsplats; äfvensom frågor: om afgifvande

af yttrande, rörande dispens från åldersvilkor in. m. samt rörande

nådår, kollekter, patronatsrätt och lönetillskott från presterskapets löneregleringsfond;

om förordnande på vederbö rändes anmälan af ombud att

närvara vid handläggning af de prester, kyrkor eller ecklesiastika hemman,

och lägenheter rörande mål och ärenden, Indika jemnlikt särskilda författningar

böra i närvaro af konsistorieombud handläggas in. in.; tillsättning

af lärarebefattningar vid de allmänna läroverken och folkskolelärareseminarierna;

granskning och verificering af månadsvis ingående reqvisitioner

af löner till ordinarie lärare vid d:o; reqvisition och utbetalning af arfvoden

till extra och vikarierande lärare, af extra arfvoden till öfningslärare

samt af ersättning för ledning och biträde vid ledning af militäröfningarna

vid d:o; förberedande granskning af de allmänna läroverkens och folkskolelärareseminariernas

till kammarrätten ingående årsräkenskaper; mål angående

sådana af lärare vid de allmänna läroverken begångna förbrytelser,

hvaröfver domkapitlet enligt § 15 i förordningen om rättegång i domkapitlen

har att döma; alla de enligt folkskolestadgan med dertill hörande

författningar till domkapitlens handläggning hörande mål; förordnande af

biträden och vikarier vid presterliga tjenster; meddelande af åtskilliga årliga

och tillfälliga statistiska och andra uppgifter; distribution till allmänna

läroverk och folkskolor af allehanda dem tilldelade tryckalster in. m.

Dessutom åligger konsistorienotarien eller, när omständigheterna i

särskilda fall dertill föranleda, i hans ställe konsistorieamanuensen: att

ombesörja vederbörande domkapitel åliggande uppbörds- och redovisningsbestyr

och författa dess årsräkenskaper; att mottaga och i diarium införa

alla till domkapitlet samt till biskops- eller eforusembetena inkommande

handlingar samt att i förekommande fall utfärda diariibevis; att till parter

och sökande utlemna utslag, resolutioner, protokollsutdrag och utfärdade

skiljebref; att kuvertera och afsända utgående skrivelser, utlåtanden och

cirkulär; att upprätta register till protokollen; att vårda och förteckna

domkapitlets arkiv och år från år deri inordna nytillkomna arkivalier och

trycksaker.

Påtagligt är, att både skicklighet, redbarhet och träget arbete kräfves

af den tjenstemannapersonal, som i domkapitlet skall kunna nöjaktigt ut

-

46

fora sina mångfaldiga göromål, hvilka väsentligen ökas derigenom att, i

motsats till förhållandet inom andra kollegiala embetsverk, åliggandet att

vara domkapitelsledavnot såsom bihang är förenadt med annat maktpåliggande

embete.

I fråga om grunderna för en blifvande lönereglering uttalades, då frågan

härom senast var föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,

att stiftens sinsemellan olika storlek och deraf följande olikheter i omfattningen

af konsistorienotarierna åliggande göromål torde böra föranleda

dertill, ätt icke samma aflöning bestämmes för alla dessa tjensteman.

Till bedömande af frågan om stiftens inbördes klassifikation har statskontoret

låtit upprätta bifogade tabell litt. A, utvisande stiftens folkmängd

samt antalet inom de olika stiften befintliga kontrakt, pastorat, skoldistrikt,

folkundervisningsanstalter och allmänna läroverk. Till grund för detta

bedömande kunna också läggas de enhetligt uppstälda uppgifter beträffande

de af domkapitlen under senaste femårsperiod handlagda ärendenas

olika beskaffenhet, som af statskontoret infordrats och här bifogas jemte

en sammanfattande tablå deröfver (Tab. litt. B och C). I detta sammanhang

bör påpekas, att Stockholms stad eger en särskild styrelse för undervisningsverken,

hvarigenom, oaktadt den större folkmängden, stadens konsistorii

verksamhet är af väsentligt mindre omfattning än stiftskonsistoriernas.

Hvad som här framlagts torde gifva en rätt god inblick i den arbetsbörda,

som påhvilar domkapitlen, och lemna tillräckligt stöd för den uppfattningen,

att domkapitlen numera äro att anse såsom statsinstitutioner

och derför också torde böra såsom sådana behandlas.

Uti 1895 års nådiga proposition indelades stiften uti tre klasser, dervid

Upsala, Lunds, Göteborgs och Hernösands stift hänfördes till första

klassen, Linköpings, Skara, Strengnäs, Vesterås, Vexiö och Karlstads stift

till andra klassen samt Kalmar och Visby stift till tredje klassen.

Statskontoret har icke funnit skäl att hemställa om ändring i denna

klassindelning, hvilken äfven följdes i det af Eders Kongl. Maj:t för 1893

års riksdag framlagda förslag till förändrad organisation af stiftsstyrelserna.

lvu

Uti nu föreliggande handlingar hafva domkapitlen äskat lönernas

bestämmande på följande sätt:

47

för Z: onsistorienotarierna:

Upsala domkapitel .......

Linköpings » ...........

Skara » ...........

Strengnits » .............

Yesterås » ..............

Vexiö » ............

Lunds » .............

Göteborgs » ............

Kalmar • » .1.........

Karlstads » ............

Hernösands » .............

Visby ''i . » .............

Stockholms stads konsistorium

för amanuenserna:

Upsala domkapitel ............

Linköpings »

Skara » 5

Strengnäs » :::::

Vest erås ■ ...»

Vexiö » !•••;

Lunds ,............

en andre amanuens ...;.!..,....,...

Göteborgs domkapitel ............

Kalmar »

Karlstads »

Hernösands

V isby »

Stockholms stads konsistorium

Lön

Tjenst-

görings-

pennin-

gar

o

Alders- tillagg

efter 5 är

Älders- , tillägg

efter

10 är

Summa

4,000

1,500

500

6,000

3,500

1,500

—

500

5,500

3,500

1,300

500

500

5,800

4,000

1,300

i, •*—

500

5,800

4,000

1,400

i : -

600

6,000

3,500

1,500

■ .—-

500

5,500

4,500

1,500

500

500

7,000

3,500

i 1,500

! 500

500

6,000

2,500

1,000

500

500

4,500

3,200

1,300

—

■ut: 500

5,000

4,000

1,500

—

500

6,000

4,000

2,500

1,000

—

500

2,500

1,000

1 f

—

3,500

I

1,800

1,800

1,500

1,000

/

/j 500

3,000

—

1,600

500

■ —

2,100

■ —

1,800

500

*500

2,800

1,000

1,000

.: -r^r

500

2,500

1,800

■—*

—

1,800

2,250

750

500

500

4,000

1,150

350

500

500

2,500

3,400

1,100

1,000

1,000

6,500

—

1,500

‘jiu ,■¥+

1,500

1,000

500

O

o

o

500

2,500

i-M

•4,500

500

2,000

2,000

500

500

500

3,500

i-i -1.0—

1,00.0

.-d-i-d

1,000

—

1,000

i, —

■.bi. i

1,000

------r4— ,i .• !(•.( ,-f. .1,-

i. ,1 h •> . ., , , '' •<> , i j •,. ! ij: ,(•!''■• ")g ''i<‘< )''(;!!,

Under åberopande af hvad sålunda förekommit samt af de skäl, som

lågo till grund för det af Eders IvongL Maj:t 1895 års riksdag förelagda

löneregleringsförslag, hemställer statskontoret i underdånighet, att

48

konsistorienotariernas

aflöningsförmåner må bestämmas på följande sätt:

Lön

Tjenst-

görings-

Summa

1 tf >1.

penningar

för konsistorienotarierna

i Upsala, Lunds, Göteborgs och

Hernösands stift........................

i Linköpings, Skara, Strengnäs,

Vesterås, Vexiö och Karlstads

stift..............................................

4,000

—

1,500

5,500

—

Efter 10 år

kan lönen

höjas med

500 kr.

3.500

2.500

1,300

1,000

4,800

3,500

i Kalmar och Visby stift............

vid Stockholms stads konsisto-

—

—

—

rium.............................................

1,500

—

1,000

—

2,500

—

lärande med löneregleringens inträdande för konsistorienotarierna upphöra

rättigheten till fullmaktslösen och annan expeditionslösen, uppbördsprocenter

och provisioner, sammanskott af kyrkor och församlingar samt presterskap,

kollektör äfvensom aflöningsbidrag från domkapitlens expeditionskassor;

dock med det undantag att följande sportler komma att till konsistorienotarierna

fortfarande utgå, nemligen:

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran

erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig lösa;

b) arfvode för förvaltning och redovisning af presterskapet enskild!

tillhöriga fonder och kassor samt af sådana fonder, som på grund af enskildes

förordnande blifvit stälda under konsistoriernas förvaltning, för såvidt

arfvode af presterskapet eller i de enskildes förordnanden blifvit medgift;

c)

tills vidare och intill dess annorlunda varder förordnadt arfvode

för utdelning af från allmänna barnhuset i Stockholm utgående fosterlöner

till underhåll af barn utom barnhuset.

Då statens einbets- och tjensteman numera i allmänhet åtnjuta semester,

torde sådan förmån äfven böra tillkomma konsistorienotarierna, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, och anser statskontoret

tiden för åtnjutande af semestern lämpligen böra bestämmas till eu månad;

hemställande statskontoret, att följande vilkor för åtnjutande af de på nya

lönestaten för konsistorienotarierna uppförda löneförmåner må fastställas:

40

att konsistorienotarie skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som kan varda föreskrifven;

att med konsistorienotariebefattning icke må förenas annan tjenst å

rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

å konsistorieexpeditionen;

att de med befattningen förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad,

utgå till den, som tjensten förrättat;

att konsistorienotarie, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst,

eger uppbära hela lönen, hvaremot konsistorienotarie, som undfår ledighet

för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag,

kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af konsistorienotarietjensten

anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda

med mindre innehafvaren under mera än fyra femtedelar af denna tid

sjelf bestridt sin eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,

med iakttagande att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, den stadgade tjensteåldern blifvit

uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den

nya statens utfärdande förflutit från hans utnämning till tjensten;

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, åtnjutas af konsistorienotarien under högst en månad årligen.

Beträffande pension vid afskedstagande! för konsistorienotarierna torde

få gälla hvad som i allmänhet är eller varder stadgadt för de statens

civile embets- och tjensteman, hvilkas aflöning är fördelad i lön och tjenstgöringspenningar.

I fråga derefter om

konsistorieamanuenserna

ifrågasattes, då denna löneregleringsfråga senast förelåg, att en lönereglering

för dessa ej vore behöflig, då konsistorieamanuensernas åligganden i

allmänhet vore jemförliga med dem, för hvilkas fullgörande inom andra

embetsverk anlitades extra biträden, som undfinge godtgörelse medelst arfvoden

från dertill af embetsverken disponerade medel.

7

50

Mot denna uppfattning uttalade sig emellertid samtliga domkapitlen,

dervid framhölls, bland annat, följande, som ansågs icke kunna frånkännas

stor betydelse.

Behofvet af att vid sidan af konsistorienotarien hafva en andre fast

anstäld och med göromålen förtrogen tjensteman måste framdeles till och

med mera än hittills blifva oafvislig! redan till följd af den utveckling,

arbetet i konsistoriernas expeditioner erhållit och allt framgent kunde

väntas erhålla. Göromålen fördelades nu af domkapitlen mellan notarien

och amanuensen på sätt, som funnes tjenligast. Härvid toges i allmänhet

icke ärendenas beskaffenhet till utgångspunkt, utan skedde fördelningen

allt efter den större eller mindre erfarenhet och öfning i deras handläggning,

som ansåges förefinnas hos den ene eller den andre af tjenstemännen.

Undantagsvis hade dock befunnits lämpligare, att amanuensarbetet

vid ett domkapitel koncentrerades mera kring penningeverket och räkenskaperna

m. m., vid ett annat kring protokollsföringen och de mera löpande

ärendenas handläggning. I alla händelser vore behofvet af amanuensbiträde

aldrig tillfälligt, utan ständigt för handen. Det lede intet tvifvel, att i

småstäderna det kunde blifva svårt, stundom omöjligt, att erhålla tillfälliga

extra biträden. Det måste finnas vid konsistorienotariens sida en

person, som också egde vana vid de olikartade göromålens handläggning

och domkapitlets arbetssätt samt kännedom om förut fattade beslut och

stiftets individuela förhållanden, en person som kunde inträda såsom notariens

ställföreträdare, när denne i följd af sjukdom, visitationsresor, andra

förfall eller semester icke utöfvade sin tjenst, såvida ej allvarsamma rubbningar

i domkapitlets arbeten skulle äfventyras.

En större trygghet i afseende å kontrollen öfver den domkapitlen

ombetrodda betydande penningeförvaltningen ansågs jemväl vara att vinna

genom bibehållande vid domkapitelsexpeditionen af två fast anstälde tjensteman.

Tillämpningen af grundsatsen om anlitande af extra biträden vid

en förvaltning af den omfattning, hvarom här vore fråga, torde ock vara

utan motsvarighet hos andra myndigheter. Tanken leddes härvid osökt

på länsstyrelserna. Man finge icke, då man talade om den större omfattning

arbetet i länsstyrelserna hade i jemförelse med arbetet hos domkapitlen,

förbise, huru relativt stor den hos förstnämnda myndigheter fast anstälda

tjenstemannapersonal vore. Såsom bekant utgjordes denna personal, enligt

faststälda stater, af en landssekreterare, en landskamererare, en länsnotarie,

en länsbokhållare, två landskansli ster och två landskontorister, med det

undantag för Gotlands län, att der funnes en landskanslist och en landskontorist.

På hufvudsakligen nu anförda grunder ansågs amanuenstjensten fort

-

51

farande böra bibehållas, ehuru det icke betraktades såsom nödvändigt att

åt innehafvarne af dessa tjenstår bereda annan eller fastare anställning än

de då egde, och i det af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagda förslag

bestämdes, att aflöningen skulle utgå i form af arfvoden och att tjensterna

skulle endast på förordnande af domkapitlen tillsättas.

Statskontoret hemställer i underdånighet, att vid den nu förestående

löneregleringen arfvodena för dessa tjensteman må bestämmas på följande sätt:

för konsistorieamanuenserna

i Upsala, Lunds, Göteborgs och Hernösands stift med...... kronor 1,800: —

i Linköpings, Skara, Strengnäs, Vesterås, Vexiö och Karlstads

stift med ........................................................................... » 1,600: —

i Kalmar och Visby stift med................................................... » 1,000: —

vid Stockholms städs konsistorium med ................................ » 800: —

De nu för notarier och amanuenser föreslagna beloppen öfverensstämma

till alla delar med dem, som af Eders Kongl. Maj:t föreslogos

1895 års riksdag.

Då emellertid sedan dess en betydande prisstegring egt rum å alla

lifsförnödenheter och Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen jemväl genom beviljande

af dyrtidstillägg erkänt det berättigade i statstjenstemännens å den

fördyrade tiden grundade kraf på förhöjda aflöningsförmåner, anser statskontoret

att, derest dyrtidstillägg vare sig tillfälligt eller i en eller annan

form mera konstant, kommer att tilläggas andra statstjenstemän, sådant

äfven bör tillkomma konsistorietjenstemännen, utan hinder deraf att deras

löner nu blifva reglerade.

Hvad derefter

vaktmästarne

vidkommer, så erinrade statskontoret uti sitt ofta åberopade underdåniga

utlåtande den 30 december 1893, hurusom vid några konsistorier visat

sig, att dessa befattningar kunnat förenas med enahanda befattningar vid

de allmänna läroverken i stiftsstäderna; och att det torde kunna antagas,

att äfven vid öfriga ecklesiastika konsistorier erforderligt vaktmästarebiträde

skulle kunna beredas, utan att ordinarie tjenstebefattningar derför

behöfde inrättas.

Då i de nu af domkapitlen afgifna utlåtandena intet blifvit anfördt,

som kan jäfva riktigheten af den uppfattning, som sålunda år 1893 af

statskontoret uttalades, hemställer statskontoret, att särskilda arfvoden till

vaktbetjening måtte anvisas för hvart och ett af de ecklesiastika konsisto

-

52

rierna, men att, då beloppet af hvarje arfvode icke torde kunna bestämmas

förr än efter i hvarje särskildt fall, med ledning af vederbörandes förslag,

skeende nådig pröfning, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

till uppehållande af vaktmästaregöromålen hos domkapitlen anvisa till Eders

Kongl. Maj:ts disposition ett särskildt anslag.

I de fall, der, såsom för närvarande i Visby stift, bostadslägenhet åt

vaktmästaren anses böra särskildt förhyras, lärer utgiften derför, hvilken

för närvarande i de fall, der sådan icke enligt gällande stat skall bekostas

af vederbörande domkyrka, oftast bestridas af expeditionskassans medel,

böra vid arfvodets bestämmande afräknas samt i likhet med arfvodet

anvisas att utgå af anslaget till vaktbetjening.

Statskontoret har beräknat, att för detta ändamål skulle erfordras

6,500 kronor, och har dervid tagit i betraktande följande förhållanden.

Upsala. Vaktmästaren åtnjuter af domkyrkan, enligt den af Eders

Kongl. Maj:t under den 26 november 1897 för kyrkan faststälda stat:

kontant lön.................................................

.............. kronor

260: —

nuvarande pedell en, såsom ersättning

för ett rum

100: —

kronor

360: —

bostad eller hyresersättning..................

250: —

fyllnad ur expeditionskassan.................

»

440: —

Summa 1,050

Enligt hvad domkapitlet upplyst, åtnjuter vaktmästaren icke förmånen

af vedbrand och belysning eller sportler. Behofvet af statsmedel utgör

alltså för närvarande 440 kronor.

Det torde å ena sidan icke kunna ifrågasättas att minska den nuvarande

vaktmästarens aflöningsförmåner, men å andra sidan lärer kunna

beräknas, att efter dennes afgång någon ökning i anslaget icke är erforderlig,

äfven om domkyrkans bidrag då skulle komma att minskas med

100 kronor.

Linköping. Vaktmästaren åtnjuter från domkyrkan enligt kyrkans den

22 juni 1696 faststälda stat 6 tunnor spanmål, hälften råg och hälften

korn, som löses efter årsmarkegång, hvarefter beloppet från konsistorii expeditionskassa

utfylles till 700 kronor, samt derjemte enligt nådiga brefvet

den 9 december 1887 en särskild löneförbättring från stiftets byggnadskassa

af 200 kronor. Detta lönetillskott skall utgå under nuvarande pedellen

J. A. Jonssons tjenstetid. Domkyrkospanmålen har under senaste

femårsperiod i medeltal belöpt sig till 86 kronor 70 öre. Han åtnjuter

53

dessutom fri bostad och vedbrand. Bostadslägenheten, befintlig i ett stiftets

byggnadskassa tillhörigt hus, deri domkapitlets embetslokaler samt

stifts- och läroverksbiblioteket äro inrymda jemte ett uthus, som användes

jemväl för konsistorii- och biblioteksgårdens behof, kan, enligt hvad statskontoret

inhemtat, uppskattas till ett hyresvärde af 150 a 200 kronor årligen.

Vedbranden, som bekostas af expeditionskassan, har uppskattats till minst

50 kronor. Vaktmästaren lärer här kunna påräkna sportler i form af vissa

afgifter vid prestvigningar och de s. k. sigillpenningarna, hvilka pläga frivilligt

erläggas vid lösen af fullmakter. Dessa sportler uppgifvas emellertid

vara obetydliga och lära icke uppgå till högre belopp än 30 å 40 kronor

årligen.

Den nuvarande vaktmästaren förenar med sin beställning vid konsistoriet

jemväl tjenst såsom vaktmästare vid stiftsbiblioteket och åtnjuter

härför ett årligt arfvode af 300 kronor. Emellertid uppgifves han vara nödsakad

att, för att kunna vederbörligen fullgöra sin skyldighet att elda såväl

i konsistorii som i bibliotekets lokaler, hålla tjenarinna, för hvilken

kostnaden beräknats icke understiga sistnämnda belopp.

Uti sitt i föreliggande ärende afgifna yttrande vitsordar domkapitlet,

att erfarenheten gifvit vid handen, att den nuvarande vaktmästaren kan

medhinna vaktmästaretjensten vid biblioteket, och anser, att dessa båda

tjenster för framtiden kunna sammanslås till en tjenst med aflöning efter

samma grunder, som gälla för vaktmästarne vid länsstyrelserna, jemte fri

bostad såsom lämplig ersättning för eldning och städning i de vidlyftiga

embetslokalerna, dervid den kontanta aflöningen, enligt domkapitlets förslag,

kunde beräknas till 2/3 för domkapitlet och 1/3 för biblioteket.

Nuvarande vaktmästaren åtnjuter enligt förestående redogörelse tillsammans

i kontant lön 1,200 kronor, deraf:

från domkyrkan i medeltal .................................................... kronor 86: 70

» expeditionskassan i medeltal ......................................... » 613: 30

» byggnadskassan.................................................................... » 200: —

såsom biblioteksvaktmästare...................................................... » 300: —

kronor 1,200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Då det icke lärer kunna ifrågasättas att under den nuvarande vaktmästarens

tjenstetid nedsätta lönen, torde här tills vidare böra beräknas ett

statsmedelsbehof, motsvarande den från expeditionskassan utgående lönefyllnad,

eller i medeltal 613 kronor 30 öre årligen. Derest emellertid vid

nuvarande vaktmästarens afgång lönen regleras enligt domkapitlets nyss omförmälda

förslag, skulle dessa aflöningsförmåner kunna sålunda bestämmas:

54

af domkyrkan.................................................................................. kronor 86: 70

» bibliotekskassan........................................................................... » 204: 43

» statsmedelsanslaget till vaktmästaren ........... » 408: 87

Summa kronor 700: —

jemte fri bostad i konsistoriihuset och fri vedbrand, bekostad af statsmedel

från åttonde hufvudtitelns allmänna anslag till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m., på sätt statskontoret här nedan föreslår.

Skara. Vaktmästaren åtnjuter, såsom af redogörelsen här ofvan för

bidrag från domkyrkorna framgår, lösen för 10 tunnor domkyrkotionde

med i medeltal under senaste femårsperiod 126 kronor 25 öre samt af

statsmedel 200 kronor årligen. Fri bostad och vedbrand förekomma icke.

Hvad sportler beträffar har statskontoret inhemtat, att vaktmästaren på

grund af gammal sed plägar af ordinerade och utnämnde prester erhålla

en krona 50 öre såsom s. k. sigillpenningar för hvarje prestbref eller fullmakt,

som förses med oblatsigill. Denna inkomst lärer dock icke kunna

beräknas till högre belopp än 20 å 30 kronor per år. På grund af den

ytterst ringa lönen har domkapitlet, enligt hvad statskontoret inhemtat,

måst på de senare åren såsom vaktmästare begagna en qvinna.

Domkapitlet hemställer, det ett anslag af minst 600 kronor må för

ändamålet anvisas.

Strengnäs. Domkapitlets vaktmästare åtnjuter för närvarande i lön:

från domkyrkan, enligt 1900 års stat....................................... kronor 211: —

af statsmedel, på sätt här ofvan under rubrik »bidrag från

stiftets presterskap» finnes omförmäldt, senast enligt

nådiga brefvet den 25 september 1900........................... » 241:18

af expeditionskassan ........................................................................ » 25: —

af Insulinska fonden................................ » 10: —

eller tillsammans kronor 487:18.

Enligt hvad statskontoret inhemtat, kunna de sportler,

vaktmästaren uppbär i form af s. k. sigillpenningar

vid befordringar, beräknas uppgå till omkring ........ »_30: —

hvadan och då hvarken fri bostad eller vedbrand förekommer

hans sammanlagda inkomster uppgå till ............ kronor 517:18.

Uti sitt i ärendet afgifna yttrande anför domkapitlet, att vaktmästarens

tjenstgöring består i afhemtning af post, städning och eldning, kringbäring

af expeditioner för underskrifter och af handlingar, som cirkulera till sammanträden,

inslagning af paket in. m.; att vaktmästaren är dermed upp

-

tagen hvarje dag i veckan samt jemväl en del af söndagen; att sysslans

förening med annan tjenst icke är möjlig samt att tillfälle till extra förtjenst

är synnerligen ringa; hemställande domkapitlet, att vaktmästarens

lön må bestämmas till 750 kronor af statsmedel.

Med beräkning att det från domkyrkan nu utgående anslag kommer

att för framtiden för ändamålet utgå, och då en vaktmästare torde kunna

anställas mot en årlig aflöning af 700 kronor, har statskontoret beräknat

det erforderliga statsmedelsanslaget här vara 489 kronor.

Vester ås. Vaktmästaren uppbär för närvarande:

af expeditionskassan...................................................................... kronor 550: —

» kollektmedel................................................................................ » 30: —

samt af statsmedel i djeknepenningeersättning, enligt hvad

här ofvan under rubrik »nuvarande aflöningsbidrag

af statsmedel» finnes omförmäldt .................................... » 20: 99

eller tillsammans kronor 600: 99.

Dessutom åtnjuter han af domkyrkan fri bostad och fri vedbrand,

uppskattade till sammanlagdt 248 kronor årligen. I sportler af s. k. sigillpenningar

vid fullmaktslösen beräknas vaktmästaren bekomma omkring 20

kronor årligen.

Uti nådiga brefvet den 13 april 1888 har förklarats, att konsistorievaktmästarens

och vaktmästarens vid allmänna läroverket iVesterås befattningar

skola, efter dåvarande innehafvarens afgång, varda förenade. Den

sålunda beslutade sammanslagningen har, enligt hvad statskontoret inhemtat,

ännu icke blifvit genomförd, enär afgång från båda befattningarna ej

egt rum sedan beslutets meddelande.

Vid en blifvande lönereglering torde kollektmedlen upphöra samt

djeknepenningeersättningen indragas till statsverket, hvadan, under tiden

intill dess den ofvan omförmälda beslutade sammanslagningen kunnat ega

rum, det erforderliga statsmedelsanslaget torde få beräknas till 600 kronor.

Hvad den beslutade sammanslagningen beträffar, har statskontoret emellertid

inhemtat, att eforsembetet hos Eders Kongl. Maj:t gjort underdånig

framställning om ändring i nådiga brefvet den 13 april 1888 i syfte att

sagda befattningar för framtiden måtte varda skilda.

Statskontoret anser sig böra i detta sammanhang meddela, att, enligt

inheintade upplysningar, vaktmästaren vid allmänna läroverket i Vesterås

för närvarande åtnjuter, förutom fri bostad, vedbrand och lyse, en kontant

aflöning af 1,000 kronor jemte en årlig ersättning af 275 kronor för sågning

och uppbäring af ved, 80 kronor för renhållning samt 200 kronor

till särskilda kostnader för städningen.

56

Vexiö stifts konsistorievaktmästare åtnjuter för närvarande i aflöning:

från domkyrkans stat 18 tunnor kronotiondespanmål, i

medeltal..................................................................................... kronor 230: 25

af stiftets presterskap, frivilligt.................................................. » 97: 50

af prestvigde och befordrade ecklesiastike tjensteman inom

stiftet, i medeltal..................................................................... » 21: 60

tillsammans kronor 349: 35.

Vaktmästaren åtnjuter deremot icke vare sig fri bostad eller vedbrand.

Enligt hvad statskontoret af räkenskaperna inhemtat, bestrider vaktmästaren

jemväl vaktmästarebefattningen vid allmänna läroverket i Vexiö

samt uppbär derför 1,200 kronor i årlig lön af läroverket; och då denna

förening af fenster utan olägenhet pågått under en lång följd af år, torde

något anslag af statsmedel icke vara inom detta stift erforderligt.

Lund. Vid konsistoriet uppbär vaktmästaren för närvarande:

af statsmedel .................................................................................... kronor 75

» stiftets kyrkoherdar, frivilligt bidrag................................... » 375

» äldre pastoraliefonden....................... » 300

eller tillsammans kronor 750:—.

Sportler uppgifvas uppgå till omkring 25 kronor. Deremot är vaktmästaren

icke i åtnjutande af fri bostad och vedbrand.

Domkapitlet anför, att, då vaktmästaren vid sidan af sin tjenst omöjligen

kan åtaga sig annan regelbunden daglig verksamhet,hans lön icke skäligen kan

bestämmas till mindre än 800 kronor med rätt till 2 ålderstillägg å 200

kronor hvartdera efter respektive fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring

samt såsom ersättning för bostad och bränsle, intill dess sådana

förmåner kunna in natura honom beredas, ett årligt belopp af 300 kronor.

Statskontoret, som beträffande de aflöningsbidrag, som tillkomma

vaktmästaren från stiftets presterskap samt äldre pastoraliefonden, i underdånighet

tillåter sig hänvisa till hvad derom här ofvan under särskilda

rubriker är yttradt, anser sig, på grund deraf att vaktmästaregöromålen

under en lång följd af år kunnat i verkligheten bestridas med ett sammanlagdt

arfvode af 750 kronor, icke kunna för framtiden beräkna högre belopp.

Göteborg. Vaktmästaren vid konsistoriet åtnjuter för närvarande följande

aflöningsförmåner, nemligen:

bidrag af stiftets presterskap..............

.................................. kronor

300: —

» ur biskopshuskassan ................

»

400: —

» » Ramziuska fonden...............

3: —

» » expeditionskassan ................

»

tillsammans kronor

650: —

1,353: —.

57

Uti underdånig skrifvelse den 7 mars 1900 anförde domkapitlet i

Göteborg, att konsistorievaktmästarens göromål oaflåtligen ökats, i samma

mån som expeditionens arbete utvidgats; och på grund af den långa väg,

han i följd af Göteborgs utsträckning hade att tillryggalägga under tjenstens

utöfning, vore han af sin tjenst upptagen från morgon till afton

och kunde icke hafva någon befattning vid sidan deraf. Lefnadskostnaderna

och särskild! hyrorna hade i Göteborg länge varit höga och på sista

tiden ej oväsentligt ökats; hänvisande domkapitlet till de aflöningsförmåner,

vaktmästare vid Göteborgs allmänna läroverk åtnjöte, nemligen vid

högre latinläroverket, förutom fri bostad, bestående af tre rum och kök

jemte uppvärmning och belysning, eu kontant lön af 1,200 kronor samt

vid realläroverket 1,900 kronor jemte fri bostad, bestående af två rum

och kök, vedbrand och ljus.

I det yttrande, som domkapitlet uti nu föreliggande fråga afgifvit,

hemställer domkapitlet, att vaktmästarens aflöning må för framtiden bestämmas

till 1,500 kronor.

Enligt hvad ofvan är omförmäldt, uppgår vaktmästarens lön för närvarande

till 1,353 kronor. Af de från kassor och enskilda utgående bidragen

kunna endast det från biskopshuskassan utgående bidrag för framtiden

beräknas, hvadan statsmedelsbehofvet, under förutsättning af samma

aflöningsbelopp som hittills, måste beräknas till 950 kronor.

Kalmar. Konsistorievaktmästaren åtnjuter i lön från expeditionskassan

300 kronor och i s. k. befordringsafgifter i medeltal 7 kronor om

året, men icke fri bostad och vedbrand. Domkapitlet hemställer, att lönen

må bestämmas till 600 kronor förutom hyresersättning med 200 kronor.

Enligt hvad statskontoret inheintat, är vaktmästaren hos domkapitlet

tillika anstäld som vaktmästare vid allmänna läroverket samt åtnjuter i

denna egenskap en årlig lön af 800 kronor, fri bostad och vedbrand samt

gasbelysning.

Il, Ehuru upplyst är, att domkapitlet genom sitt förslag om 800 kronor

såsom lön och hyresersättning afsett att möjliggöra anställande af särskild

konsistorievaktmästare, har statskontoret, vid det förhållande att Kalmar

stift är ett af de minsta i riket och utredning saknas om behofvet af särskild

vaktmästare, icke ansett sig böra för ifrågavarande ändamål beräkna

högre anslag för detta domkapitel än det som hittills utgått eller 300 kronor.

| j Karlstad. Vaktmästaren, som icke åtnjuter förmånen af fri bostad

och vedbrand, uppbär årligen af domkyrkan i medeltal 153 kronor 22

öre, af stiftstryckskassan 115 kronor och af domkapitlets expeditionskassa

8

58

370 kronor eller tillsammans 638 kronor 22 öre samt dessutom såsom

ersättning för expeditionslokalernas städning ur sistnämnda kassa 72 kronor

om året. Enligt uppgift lära några sportler i tjensten icke förekomma.

Domkapitlet har föreslagit, att lönen för framtiden må bestämmas till 900

kronor.

Då det ur stiftstryckskassan utgående lönebidrag icke torde böra för

framtiden tagas i beräkning, uppstår här, derest eu ersättning af 750 kronor

antages såsom oundgänglig, behof af ett statsmedelsanslag af omkring

600 kronor.

Hernösand. Vaktmästarens lön utgår här med omkring 457 kronor

8 öre om året i sammanskott af stiftets presterskap, 260 kronor af

domkapitlets expeditionskassa samt 25 kronor af vissa provisionsmedel.

Dessutom åtnjuter han fri bostad i embetshuset, bestående af tvenne mindre

rum och kök, samt fri vedbrand. Enligt hvad uppgifvits, förekommer

äfven i detta stift en afgift till vaktmästaren vid fullmaktslösen, hvilken

år 1899 uppgick till 19 kronor 75 öre.

Då sammanskottet från stiftets presterskap icke torde böra tagas i

beräkning, lärer för framtiden en statsmedelsutgift af 750 kronor böra

beräknas.

Visby. Vaktmästaren, som åtnjuter fri bostad och vedbrand samt

belysning, uppbär i kontant lön från expeditionskassan 366 kronor och i

frivilliga bidrag från stiftets presterskap, enligt 1895 års prestmötes beslut,

tills vidare under nuvarande innehafvarens tjenstetid 34 kronor årligen.

Sportler förekomma ej. Bostad och ved samt belysning bekostas af domkapitlets

expeditionskassa och lärer, enligt uppgift, kunna beräknas till ett

värde af 155 kronor.

Med hänsyn till de stegrade lefnadskostnaderna och de allt jemt ökade

göromålen, som i regeln upptaga vaktmästarens tid från klockan 8 förmiddagen

till klockan 2 eftermiddagen och dessutom mycket ofta taga hans

tid i anspråk äfven under eftermiddagen och som derjemte äro af den beskaffenhet,

att de kräfva en synnerligen pålitlig och insigtsfull man, föreslår

domkapitlet uti sitt i ärendet afgifna yttrande, att hans lön må bestämmas

till 500 kronor jemte fri bostad, bränsle och lyse.

Då af dessa senare kostnader, som nu utgå från expeditionskassan,

hyresbeloppet lämpligen bör bestridas från ett eventuelt anslag till vaktmästarebiträde

och icke från expensmedlen, hvarifrån deremot kostnaderna

för bränsle och lyse böra bestridas, har statskontoret för sådant biträde

vid Visby domkapitel beräknat ett statsmedelsanslag af 600 kronor.

59

Stockholms stads konsistorium. Vaktmästaren åtnjuter här i lönebidrag

åt'' huivudstadens församlingar 221 kronor 50 öre, af Soopiska fonden

15 kronor och ur konsistorii expeditionskassa 363 kronor 50 öre

eller tillsammans 600 kronor, hvilket belopp statskontoret beräknat såsom

erforderligt jemväl för framtiden.

Extra biträden.

Förutom biträde af amanuens har vid flere konsistorier notarien måst

anlita jemväl extra biträden för att nöjaktigt kunna medhinna de honom

åliggande göromål.

Sålunda har vid domkapitlet i IJpsala under de senaste fyra åren,

för innevarande år på grund af nådiga brefvet den 26 oktober 1900, angående

fördelning för år 1901 af anslaget till extra biträden vid domkapitlens

expeditioner in. in., utbetalats 500 kronor årligen till extra biträden.

Linköpings stifts domkapitel omförmäler, att konsistorienotarien derstädes

af egna medel aflönar ett räkenskapsbiträde med 300 kroncfr.

Hos domkapitlet i Strengnäs har sedan omkring tjugu år tillbaka

varit anstäldt, ett extra biträde, som för närvarande aflönas af konsistorienotarien

efter 300 kronor för år räknadt, och domkapitlet meddelar, att

antalet sidor, som af biträdet afskrifvits under detta års första hälft, uppgått

till 946, samt vitsordar, att detta arbete icke kunnat af domkapitlets

tjensteman utan öfveransträngning utföras. Då ett Hytt folkskolelärareseminarium

i stiftet inrättats och derest inrättande af ett högre allmänt

läroverk i Eskilstuna, hvarom fråga vore väckt, blefve realiseradt, komme

arbetet med all säkerhet att än ytterligare för domkapitlets tjensteman

betydligt ökas och i följd deraf behofvet af ett extra biträde i ökad grad

allt framgent göra sig gällande. Domkapitlet, som ansåge, att konsistorienotarien

ej borde lida minskning i sina löneförmåner för extra biträdens

aflönande, hemstälde derför,, att ett belopp af 300 kronor måtte af statsmedel

anslås till extra biträde åt domkapitlet i Strengnäs.

Det af Eders Kongl. Maj:t under den 26 oktober nästlidet år från

anslaget till extra biträden vid domkapitlens expeditioner åt domkapitlet

i Lund anvisade belopp af 800 kronor har derstädes sålunda användts, att

750 kronor tilldelats en vid domkapitlet antagen extra amanuens och

återstående 50 kronor stälts till konsistorienotariens förfogande såsom

bidrag till aflönande af ett extra skrifbiträde å expeditionen. Domkapitlet

hemställer, att, enär alltsedan år 1883 eu extra amanuens varit å expeditionen

behöflig och expeditionsgöromålen årligen ökas, i stället för denne

extra ordinarie tjensteman måtte varda anstäld en andre amanuens med

60

aflöning af 1,500 kronor, deraf tre fjerdedelar såsom lön och en fjerdedel

såsom tjenstgöringspenningar, jemte två ålderstillägg till lönen å 500 kronor,

hvartdera efter respektive fem och tio års val vitsordad tjenstgöring.

Statskontoret, som icke funnit tillräckliga skäl för anställande af flere

fasta tjensteman vid Lunds domkapitel än vid rikets öfriga konsistorier,

anser sig icke kunna biträda detta förslag, utan håller före, att behofvet

af extra biträden vid detta domkapitel kan fyllas på enahanda sätt som

hittills.

Åt domkapitlet i Göteborg är genom nådiga brefvet den 26 oktober

1900 anvisadt ett belopp af 700 kronor till aflönande af extra biträden.

Domkapitlet upplyser, att sådan aflöning emellertid för närvarande utgår

med 800 kronor, och hemställer, att för framtiden detta belopp måtte

anvisas.

Omförmälda nådiga bref den 26 oktober 1900 anvisar åt domkapitlet

i Hernösand dels ett belopp af 1,000 kronor från anslaget till extra biträden,

dels för samma ändamål från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk

ytterligare 500 kronor. Beträffande behofvet derstädes af sådant

biträde erinrade domkapitlet uti underdånig skrifvelse den 24 maj

1899, att den hos domkapitlet anstälde amanuensen vore tillsatt på det

vilkor, att han jemte sin tjenst vid domkapitlet icke finge innehafva

ordinarie befattning; att det vore af högsta vigt, att denne tjensteman

besutte sådana egenskaper, att han när som helst, då notarien af visitationsresor,

sjukdomsförfall eller på annat sätt vore förhindrad att sköta

sin tjenst, kunde fylla dennes plats; att, om afseende fästes vid nu anförda

förhållanden, det läge i öppen dag, att den till amanuensen utgående

aflöningen, tillhopa 1,600 kronor, icke stode i rimligt förhållande till det

arbete, som af honom kräfdes, och de kraf på duglighet, som måste ställas

på honom; att, ehuru notarien vid domkapitlet gjort sitt yttersta för att

få det vid expeditionen förekommande arbetet att gå sin jemna gång och

amanuensen dervid lemnat honom den hjelp, som rimligtvis kunnat af

honom begäras, deras krafter dock ej räckt till, utan att det visat sig alldeles

nödvändigt att derjemte anlita extra biträden vid expeditionen; att

det anslag af 1,000 kronor, som från och med år 1897 för ifrågavarande

ändamål af statsmedel utgått, visat sig vara af stort gagn för domkapitelsexpeditionen,

i det att derigenom dels kunnat anställas en extra

amanuens och dels renskrifvare kunnat anlitas i större omfattning än förut

varit fallet; att domkapitlet vid förordnande af extra amanuens gifvetvis

haft att taga hänsyn dertill, att extra amanuensen varit i besittning af

sådana egenskaper, att han, när amanuensen vid förfall för notarien

uppehållit notariebefattningen eller af annan anledning varit förhindrad

61

att sjelf sköta sin tjenst, kunnat inträda i amanuensens ställe; att emellertid,

då den ersättning, som kunnat lemnas amanuensen för hans arbete,

vore jemförelsevis ringa, den farhågan läge nära till hands, att han skulle

söka sig en bättre afiönad utkomst på annat håll; att, en hel de! af de

ärenden, som Hernösands domkapitel hade att. handlägga, på grund af

för detta stift egendomliga förhållanden såväl på det rent kyrkliga området

som med afseende på undervisningen vore af eu mera djupgående

beskaffenhet än de flesta frågor, som vid andra domkapitel förekomme;

att häraf blefve en gifven följd, att i och med det målens antal i allmänhet

vuxit, jemväl antalet af sådana ärenden, som kräfde drygt arbete och

grundlig utredning från domkapitelstjenstemännens sida, stegrats; att det

vid sådant förhållande vore af största vigt för domkapitlet att till sitt

förfogande hafva personer, som vore vuxna de ingalunda lätta uppgifter,

som stäldes på dem, äfvensom att de, sedan de på grundvalen af insigter

med afseende på expeditionsgöromål i allmänhet blifvit förtrogna med

stiftets förhållanden, ej på grund af för knapp aflöning läte sig afskräcka

af den växande arbetsbördan; samt att ökningen af vid domkapitlet förekommande

ärenden, hvilka särskildt afsåge lappmarken, gifvetvis hållit

jemna steg med målens ökning i allmänhet, hvarjemte rätt många af de

frågor, som rörde denna landsända, der så mycket behöfde göras för

höjandet af den andliga odlingen, vore af beskaffenhet att kräfva mycket

arbete af domkapitlets tjensteman. Förutom nämnda 1,600 kronor åtnjuter,

enligt hvad statskontoret inhemtat, den ordinarie amanuensen af

andra för domkapitlet tillgängliga medel årligen 300 kronor och såsom

lönebidrag af konsistorienotarien 200 kronor, hvadan amanuensens sammanlagda

årsinkomst i domkapitlets tjenst uppgår till 2,100 kronor. Den

extra amanuensen uppbär för sin tjenstgöring hos domkapitlet begge de

genom ofvanomförmälda nådiga bref den 26 oktober 1900 anvisade belopp

eller tillsammans 1,500 kronor. Enligt af domkapitlet år 1899 statskontoret

meddelad uppgift kunde denne genom tjenstgöring annorstädes bereda

sig en årsinkomst af ytterligare 900 kronor. Af räkenskaperna inhemtas,

att domkapitlet måst under de senaste åren utgifva till bestridande

af renskrifningskostnader omkring 100 kronor årligen, och torde

detta belopp lämpligast böra bestridas af ett eventuelt anslag till extra

biträden. Då otvifvelaktigt är, att Hernösands stift genom sin stora utsträckning

samt genom de säregna kyrkliga och kulturela förhållanden,

som der råda, kräfver flere arbetskrafter i konsistorii tjenst än annorstädes

i riket, och detta förhållande lärer kunna förväntas fortfara, intilldess

frågan om stiftets delning blifvit på ett tillfredsställande sätt löst,

anser statskontoret ett sammanlagdt belopp af 1,600 kronor årligen böra

62

anvisas att utgå såsom anslag till extra biträden vid detta domkapitel,

dervid, med hänsyn till expeditionens med hvarje år ökade göromål för

lappmarks ecklesiastikverk, 500 kronor lämpligen torde kunna, såsom

under de begge senaste åren, utgå från förslagsanslaget till lappmarks

ecklesiastikverk.

På grund af hvad sålunda förekommit och då jemväl vid andra

domkapitel än de nu omförmälda behof af extra biträden torde komma

att uppstå, hemställer statskontoret, att vid den förestående löneregleringen

måtte, förutom nyss omförmälda från förslagsanslaget till lappmarks

ecklesiastikverk utgående medel, för extra biträden vid domkapitlens

expeditioner beräknas ett belopp af 4,500 kronor, att för hvarje år efter

utredning och förslag af vederbörande domkapitel af Eders Rongl Maj:t

fördelas.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Kostnaderna för skrifmaterialier, böcker, tidningar, inköp och reparation

af inventarier, ren- och lyshållning, ved och vedhuggning, tryckning

af blanketter och cirkulär, frakt och telefon samt telegram, annonser

och dylikt hafva vid domkapitlen hittills bestridts dels af statsmedel,

dels af donations- och kollektmedel samt af andra inkomster af ganska

vexlande natur. Dessa inkomster och utgifter hafva i räkenskaperna i

allmänhet redovisats under konto: »Domkapitlets expeditionskassa».

Från expeditionskassorna hafva också flerstädes, såsom redan .omförmälts,

medel utbetalts till lönefyllnader åt konsistorii tjensteman och

betjente.

Derest eu lönereglering, på sätt nu är föreslaget, för dessa tjensteman

och betjente genomföres, behöfva icke expeditionskassorna vidare betungas

med dylika lönefyllnader, hvilka måste betraktas såsom för dessa kassors

uppgift fullkomligt främmande.

Beträffande dessa utgifter vid särskilda domkapitel under år 1900

hänvisas till bifogade tabell litt. D, grundad på nämnda års räkenskaper.

Innan statskontoret går att uttala sig om storleken af det anslag,

som vid hvarje domkapitel kan anses erforderligt till skrifmaterialier och

expenser, ved in. m., anser sig embetsverket böra i främsta rummet tillse,

huruvida bland nu befintliga tillgångar af medel, som icke äro statsmedel,

några belopp förefinnas, hvilka lämpligen kunna och böra för framtiden

beräknas såsom tillgång för samma ändamål.

Hvad då först Upsala domkapitel beträffar, hafva ifrågavarande utgifter,

som derstädes under senaste femårsperiod utgjort i medeltal 575

kronor 25 öre årligen, enligt domkapitlets uppgift, bestridts af kyrkornas

63

afgifter för cirkulärtryck, genom frivilliga afgifter vid befordringar och

examina samt genom konsistorienotariens formulärhandel, således genom

utvägar, som icke vidare borde behöfva anlitas för ändamål, som måste

åligga staten att bekosta.

Då kostnaderna för skrifmaterialier och expenser i detta stift godtgöras

från en särskild kassa »för öfriga expeditionsutgifter vid domkapitlet»,

hvilken förvaltas af konsistorienotarien utan att han derför afgifver

offentlig räkenskap, har statskontoret icke kunnat lemna uppgift om utgifternas

fördelning, på sätt i bifogade tabell skett för vissa andra stift.

Utgifterna för skrifmaterialier och expenser vid Linköpings domkapitel,

som under samma femårsperiod i medeltal årligen utgjort 772 kronor

70 öre, hafva bestridts dels af statsanslag, dels af anslag från domkyrkan,

grundadt på kyrkans af Eders Kongl. Maj:t den 22 juni 1696 faststälda

stat (35 kronor 83 öre samt lösen för sex ris papper med 51 kronor),

dels af kollektmedel, i medeltal under åren 1896—1900 kronor 55: 47.

Af dessa tillgångar, utom statsmedlen, torde, på förut anförda skäl,

kollektmedlen icke vidare tagas i beräkning, hvaremot anslaget från domkyrkan,

såsom grundadt på kyrkans, af Eders Kong]. Maj:t faststälda stat,

lärer böra för framtiden för samma ändamål användas. Statsmed elsbehofvet

utgör alltså omkring 600 kronor.

För Skara domkapitel hafva kostnaderna för skrifmaterialier och expenser

under senaste femårsperiod i medeltal utgjort 709 kronor 30 öre

enligt en af domkapitlet verkstäld ungefärlig beräkning. Till betäckande

af dessa utgifter har domkapitlet haft att tillgå statsanslag till förstärkning

af domkapitlets expeditionskassa 280 kronor, 6,6 hektoliter (-- 4

tunnor) af Skara domkyrkas kronotionde, grundadt på föreskrift i nådiga

brefvet den 10 januari 1816, utgörande i medeltal under senaste femårsperiod

50 kronor 50 öre årligen; sammanskott af stiftets kyrkor, hvilka

stödja sig endast på prestmötesbeslut och närmast afse att bestrida kostnaderna

för tryckning af domkapitlets cirkulär och prestmöteshandlingar,

i medeltal under samma tid 338 kronor 40 öre; presterskapets frivilliga

s. k. befordringsafgifter (afgifter för ordination och fullmakter) i medeltal

10 kronor 45 öre årligen; samt räntemedel å upp- och afskrifningsräkning.

Af dessa tillgångar torde endast domkyrkotionden kunna för framtiden

påräknas, hvadan statsmedelsbehofvet utgör omkring 650 kronor.

Utgifterna för skrifmaterialier och expenser vid Strengnäs domkapitel

hafva under senaste femårsperiod belöpt sig till i medeltal 331 kronor 17

öre, fördelade på sätt bifogade tabell utvisar. Härtill bör för framtiden

läggas årlig telefonafgift 53 kronor, kostnaden för annonsering om till

ansökan lediga lärareplatser vid stiftets läroverk och folkskoleläraresemina

-

64

rium 50 kronor samt till arkivhandlingars inbindning 20 kronor årligen,

alltså i medeltal 474 kronor 17 öre.

Tillgångarne hafva hittills utgjorts af kollektmedel, i medeltal 89

kronor 20 öre, samt statsmedel.

Då kollektmedlen icke vidare böra påräknas, uppstår alltså här ett

statsmedelsbehof af omkring 500 kronor.

Ifrågavarande utgifter vid Vester ås domkapitel hafva under åren

1896—1900 utgjort i medeltal 518 kronor 28 öre, fördelade enligt bifogade

tabell.

Kassans inkomster hafva, förutom anslag af statsmedel, utgjorts af

kollektmedel samt prenumerationsmedel å domkapitlets cirkulär. Då dessa

inkomster icke torde böra för framtiden tagas i beräkning, uppstår alltså

här ett statsmedelsbehof af omkring 500 kronor.

Beloppet af utgifterna för skrifmaterialier och expenser vid domkapitlet

i Vexiö hafva icke kunnat uppgifvas, enär de till största delen bestridts

af konsistorienotarien, utan att denne deröfver för åren 1897—1900 fört

någon räkning. Utgifterna hafva af domkapitlet beräknats till 500 kronor

om året, deri inberäknadt den till 225 kronor uppgående hyra, enligt

nådiga brefvet den 18 juli 1890, för expeditionslokalen. Vid denna beräkning

har domkapitlet förutsatt, att för framtiden annonseringskostnader

för ledigblifna lärarebefattningar vid allmänna läroverken och folkskolelärareseminariet

icke såsom hittills skola alfordras de till respektive

tjenster utnämnde lärarne, utan skola utgå af statsmedel.

Vid Lunds domkapitel hafva utgifterna för skrifmaterialier och expenser

under senaste femårsperiod belöpt sig till i medeltal 366 kronor 92 öre.

Dessa utgifter hafva bestridts af konsistorienotarien, hvilken för ändamålet

uppburit dels de af stiftets kyrkoherdar erlagda, i årligt medeltal

till 242 kronor uppgående avgifter till bekostande af domkapitlets cirkulärtryck,

dels det statsanslag af 350 kronor, som årligen anvisats till domkapitlets

expedition, med rätt för honom att använda det belopp, som icke

utgått för expeditionskostnader, såsom bidrag till aflönande med 500 kronor

för år af ett ständigt skrifbiträde å domkapitlets expedition.

Uti ofvanstående belopp, 366 kronor 92 öre, äro icke inräknade de

utgifter för bokbinderiarbete, tidningsprenumeration samt inköp af lagsamlingar

och andra för expeditionen behöfliga trycksaker, som med i

medeltal 70 kronor årligen utgått från den under domkapitlets förvaltning

stående här ofvan omförmälda s. k. äldre pastoraliefonden, hvilken fortfarande

lärer kunna bekosta dessa utgifter.

Då kyrkoherdar nes berörda afgifter icke vidare torde kunna tagas i

beräkning, uppstår här ett statsmedelsbehof af omkring 400 kronor.

65

Ifrågavarande utgifter vid Göteborgs domkapitel, hvilka bestridts dels

af statsmedel, dels ock med 200 kronor årligen af biskopshuskassans medel,

hafva, enligt domkapitlets uppgift, under senaste femårsperiod i medeltal

uppgått till 709 kronor 24 öre, men enligt räkenskaperna till 657 kronor

13 öre.

Då anslaget af biskopsbuskassan fortfarande torde kunna för ändamålet

påräknas, föreligger här ett statsmedelsbehof af omkring 500 kronor.

Vid Kalmar domkapitel hafva kostnaderna för skrifmaterialier och

expenser uppgått till i medeltal 338 kronor 50 öre årligen.

Till betäckande häraf har domkapitlet haft att tillgå, förutom statsmedel,

hefordringsafgifter samt kollektmedel. Då dessa senare inkomsttitlar

hädanefter torde böra bortfalla, lärer ett statsmedelsbehof af 350

kronor böra beräknas.

Vid Karlstads domkapitel hafva ifrågavarande utgifter under senaste

femårsperiod i medeltal utgjort 435 kronor 68 öre.

Förutom statsmedel har domkapitlet för dessa utgifters bestridande

endast haft att tillgå kollektmedel, hvadan och då dessa icke torde böra

för framtiden beräknas, ett statsmedelsbehof här föreligger af omkring

450 kronor årligen.

Hernösands domkapitels utgifter för skrifmaterialier och expenser hafva

under åren 1896—1900 i medeltal årligen utgjort 1,082 kronor 66 öre.

Till bestridande af dessa utgifter har domkapitlet, förutom statsmedel,

haft att tillgå 300 kronor i lösen för den genom nådiga brefvet den 5

mars 1648 Hernösands stads kyrka och stiftets synodalhus tillslagna kronotiondespanmål.

I fråga om detta sp am nåls anslag inliemtas af statskontorets underdåniga

utlåtande den 30 december 1893, att genom berörda nådiga bref

den 5 mars 1648 kyrkan beviljades 70 tunnor korn till »Hernösands

kyrkas förfärdigande och vidmakthållande, äfvensom ett särdeles hus’ upprättande

i Hernösand, hvarest presterskapet sina synoder och andra publika

sammankomster hafva och hålla kunna», att kyrkan vid 1856—58 års

riksmöte beviljades ett ytterligare anslag af 252 kubikfot oindelt spanmål

samt att, jemlikt kongl. brefven den 2 mars och den 17 oktober 1854

samt landshöfdingens i Vesternorrlands län och biskopsembetets i Hernösands

stift, enligt bemyndigande i förstberörda kongl. bref, under den 17

december 1888 meddelade resolution, af detta anslag 300 kronor årligen

utginge till bestridande af expenser vid konsistorii i Hernösands stift expedition

och tills vidare, intilldess annorlunda förordnades, 600 kronor till

amortering af synodalkassans skuld i anledning af synodallokalens iståndsättande.

Då ifrågakomna anslag af 300 kronor fortfarande torde vara

9

66

att påräkna för domkapitelsexpeditionens behof, utgör statsmedelsbehofvet

för skrifmaterialier och expenser vid Hemösands domkapitel omkring 900

kronor.

Visby domkapitels utgifter till skrifmaterialier och expenser hafva i

medeltal under femårsperioden utgjort 866 kronor 91 öre, häri inbegripet

hyra för lokal åt domkapitlet och hostad å vaktmästaren, hvilken hyra,

enligt domkapitlets uppgift, från och med den 1 oktober 1902, då nu

gällande hyreskontrakt utgår, sannolikt kommer att höjas till 600 kronor.

Hela det behöfliga beloppet torde höra anvisas af statsmedel, hyresmedlen

för vaktmästarens bostad från ett eventuelt anslag till vaktbetjening samt

det öfriga från anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m.

I detta sammanhang anser sig statskontoret böra erinra derom att,

sedan enligt nådigt bref den 22 januari 1897 domkapitlet i Visby uti

underdånig skrifvelse anmält, att en stor del af domkapitlets arkivhandlingar

vore oinbundna och utgjordes af lösa blad, Eders Kongl. Maj:t anvisat

ett belopp af 325 kronor såsom extra bidrag till domkapitlets expedition

att utgå från åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar. Detta

belopp har uppburits af domkapitlet, som å särskildt konto redovisar detsamma

uti domkapitlets räkenskap. Af detsamma återstodo vid nästlidet

års slut oredovisade 289 kronor 76 öre. Dessa inbindningskostnader ingå

icke i ofvanberäknade 866 kronor.

Vid Stockholms stads konsistorium hafva motsvarande utgifter under

samma period utgjort i medeltal 490 kronor 56 öre årligen, till hvars

täckande endast statsmedel äro att för framtiden beräkna.

De för framtiden erforderliga beloppen skulle alltså uppgå till omkring

för

Upsala domkapitel..........*......

kronor

600

—

»

Linköpings

»

»

600

—

»

Skara

»

»

650

—

»

Strengnäs

» ......................

»

500

—

»

Vesterås

» .......................

»

500

--

Vexiö

» ............ ..........

»

500

—

Lunds

»

»

400

—

s>

Göteborgs

»

»

500

—

»

Kalmar

»

»

350

—

»

Karlstads

»

»

450

—

»

Hernösands

» ....................

»

900

—

»

Visby

»

»

700

—

»

Stockholms stads konsistorium .

»

500

—

eller tillsammans kronor 7,150

—

67

Då det är uppenbart, att kostnaderna för skrifmaterialier och expenser

äro underkastade vexlingar, som icke på förhand kunna med visshet

beräknas, anser statskontoret det vara lämpligast, att hvad dertill erfordras

må, efter förut gifna allmänna föreskrifter, få utgå från åttonde hufvudtitelns

anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. Förhållandena

äro, såsom af förestående redogörelse framgår, mycket olika vid skilda

konsistorier, så att exempelvis vid vissa konsistorier lokal och ved för

konsistoriet enligt äldre bestämmelser allt framgent komma att bekostas

af vederbörande domkyrka, under det att vid andra konsistorier utgiften

derför måste bestridas från expensmedelsanslaget. Derest nu, såsom statskontoret

finner sig böra föreslå, det för hufvudtiteln allmänna anslaget

till skrifmaterialier och expenser får anlitas jemväl för domkapitlen, hvilka

efter den nu ifrågasatta löneregleringens genomförande torde få betraktas

som uteslutande statsinstitutioner, så blifver Eders Kongl. Maj:t i tillfälle

att vid utfärdande af de allmänna bestämmelserna för anslagets användande

i berörda hänseende taga hänsyn till de olikartade förhållandena

vid de särskilda konsistorierna.

Anvisas deremot en på förhand bestämd summa till hvarje konsistorium,

lära utan tvifvel rubbningar i den faststälda staten tid efter annan

varda erforderliga.

Såsom stöd för detta förslag tillåter sig statskontoret vidare i underdånighet

åberopa förhållandet med länsstyrelserna. Dessa ega att från det

under sjette hufvudtiteln uppförda allmänna anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. bestrida dylika kostnader enligt allmänna grunder,

tid efter annan gifna uti särskilda nådiga bref och resolutioner, exempelvis

kostnaderna för tryckning af blanketter till priskuranter för markegångsprisens

bestämmande, enligt, kongl. brefvet den 24 maj 1855, för

inköp åt länsstyrelsen af papper, pennor, bläck, lack, segelgarn in. m. äfvensom

lys- och renhållning af embetslokalen, enligt kongl. brefvet den 29

maj 1879 o. s. v. Och en sådan ordning, hvilken visat sig ändamålsenlig

vid länsstyrelserna, torde icke medföra svårigheter eller faror i tillämpningen

vid konsistorierna samt skulle ur statsförvaltningens synpunkt vara

att föredraga, enär derigenom likartade utgifter vid skilda statsinstitutioner

komme att behandlas enhetligt och i statsräkenskaperna återfinnas samlade

på samma ställe.

Derest detta statskontorets förslag vinner Eders Kongl. Maj:ts godkännande,

torde till början böra föreskrifvas, att domkapitlen må från

åttonde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

i mån af behof och emot redovisning undfå erforderliga medel till inköp

af skrifmaterialier, inköp af nödiga inventarier, renhållning, gas och lyse,

68

ved och vedhuggning, der utgifter härför icke bestridas af vederbörande

domkyrka, bokinköp, inbindning af böcker och tidningsprenumeration, med

undantag af Lunds stift, der utgifterna derför bestridas af äldre pastoraliefonden,

tryckningskostnader, annons- och fraktkostnader samt utgifter för

telegramporto.

I sammanhang med denna lönereglering lärer, jemte det sådana ändringar

vidtagas i nådiga förordningarna den 7 december 1883 angående

expeditionslösen och den 2 juni 1899 angående stämpelafgiften, som omförmälas

härofvan under rubrik: »annan expeditionslösen», Eders Kongl.

Maj:t böra föreskrifva,

att konsistorienotarie hädanefter skall uppå underdånig ansökning

utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, efter förslag af vederbörande domkapitel;

att sökande bör hafva styrkt sin kompetens till befattningen ej mindre

genom aflagd juridisk embetsexamen än genom väl vitsordad tjenstgöring

under minst tvenne år vid domkapitelsexpedition;

att den provision för uppbörd och redovisning af till presterskapets

enke- och pupillkassa ingående medel, hvilken enligt 25 § i nådiga reglementet

den 6 november 1874 för nämnda kassa till konsistorienotarierna

utbetalas, skall af domkapitlen årligen tillgodoföras det för notarierna afsedda

aflöningsanslaget såsom en tillgång;

att den provision, som på grund af nådiga brefvet den 8 mars innevarande

år skall utgå till konsistorienotarien och räkenskapsföraren i Hernösands

stift för förvaltning af trenne under domkapitlets vård stälda fonder,

skall upphöra;

att de bidrag af domkyrkorna, hvilka utgå kontant, vare sig med bestämda

belopp eller med lösen för spanmålsanslag (domkyrkotionde), skola

af respektive domkyrkoförvaltningar årligen inlevereras till vederbörande

domkapitel för att användas till dermed afsedt ändamål och i behörig

ordning i räkenskaperna å vederbörligt anslag uppdebiteras under rubrik

»anslaget enskildt tillhörande uppbördsmedel», hvaremot de bidrag, som

af domkyrkorna utgöras in natura, i form af fri bostad eller vedbrand åt

konsistorievaktmästare, fortfarande, intilldess annorlunda kan varda förordnadt,

skola i denna form utgå.

Under förutsättning af bifall till hvad statskontoret nu föreslagit hemställer

statskontoret, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska följande

anslag till domkapitlens expeditioner, nemligen:

69

till aflöning åt konsistorienotarierna............. kronor 60,300: —

efter afdrag af bidragen från domkyrkorna

i Upsalaj Strengnäs och Karlstad »_1)25: — 59,375: —

» arfvoden åt amanuenserna ........................ » 19,600: —

efter afdrag af bidrag från domkyrkan i

Upsala.......................................................... »__500: — 19,100: —

» ersättning för semestervikariat ...................................... kronor 1,400: —

» extra biträden ...................... » 4,500: —

» vaktbetjening ......................................... »_6,500: —

tillsammans kronor 90,875: —.

De i riksstaten för år 1902 uppförda anslagen till domkapitlens

expeditioner belöpa sig till:

å ordinarie staten ................................................ kronor 34,015: —

» extra staten........................................................ »_6,216: — 40,231: —

hvadan den erforderliga anslagsförhöjningen skulle utgöra kr. 50,644: —.

Dessutom skulle från åttonde hufvu dtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. utgå omkring 7,000 kronor årligen

samt från samma hufvudtitels förslagsanslag till ålderstillägg de för konsistorienotarierna

efter tio års väl vitsordad tjenstgöring afsedda ålderstillägg.

Protokollsutdrag, utvisande undertecknad föredragandes i vissa delar

särskilda mening, bifogas jemte det samtliga till ärendet hörande handlingar

öfverlemnas. Stockholm den 22 oktober 1901.

Underdånigst:

ALB. ANDERSON.

C. G. Sylvan. Chr. L. Tenow, Per Södermark.

föredragande.

C. A:son Leijonhufvud.

■ '' '' ;5 ■

v» >*»•{; ».

• •• ■'' /■ ''* : fa

Il,''

Sr- •

.;^>v ! ’i ‘T''.'' *v<

?''•

<; *«- ■ -S •

Vr» i * i

i ■V f*

i «;■ :i,.r-

■ i ! r T J

, , ■ ■■

? ■ *,''■

-i, in

ijir .''i “

-:,r>

-to''''in

rm ''

. ]., •; j

••. . : -

■n*:;

i'' >• t. .,''<Vi.* . t.s,:U’ ■

71

Tab. litt. A.

Stiftens inbördes förhållande beträffande:

Folkmängd

Antal

Antal

Antal

för-

Antal

Antal

folkskoleanstalter 1899

Antal

allmän-

den 31

december

1899

kon-

trakt

1899

pasto-

rat

1899

sam-

lingar

1899

skoldi-

strikt

1899

Folk-

skolor

Mindre

folk-

skolor

Små-

skolor

Summa

na

läro-

verk

1899

Upsala erkestift ........

505,667

28

169

245

240

566

294

453

1,313

6

Linköpings

stift ......

402,757

21

149

213

210

434

109

368

911

7

Skara

» .........

354,672

16

124

371

304

385

15

420

820

8

Strengnäs

Vesterås

334,438

391,530

16

106

170

164

414

73

329

816

6

» ........

16

105

129

123

487

in

643

1,241

6

Vexiö

» .........

320,236

769.244

12

96

185

180

293

23

389

705

2

Lunds

» .........

24

240

437

436

871

90

905

1,866

1,156

12

Göteborgs

» ........

571,776

14

no

269

263

422

142

592

8

Kalmar

» .........

137,059

7

45

69

71

137

17

143

297

2

Karlstads

» .........

344,091

12

60

136

137

414

67

396

877

5

Hernösands

» .........

611,194

52,592

17

113

177

176

387

750

476

1,613

152

9

Visby

Stockholms

» .........

3

44

93

86

93

2

57

1

stads kon-

sistorium

302,462

8

8

1

11

_

11

7

Summa

5,097,718

186

1,369

2,502

2,391

4,914

1,693

5,171

11,778

79

72

I

Antal mål och ärenden, nti hvilka under åren

Upsala

Linköping

Ärenden rörande kassor, fonder, stiftelser o. d...............................

489

116

Arrendeuppgörelser o. d...........................................................................

65

20

Syner, ekonomiska besigtningar och landtmäteriförrättningar å

ecklesiastika boställen ..........................................................................

107

90

Besvärsmål, deri resolutioner eller utslag af kunnats.......................

39

22

Mål angående äktenskaps- och trolofningsskilnad ..........................

40

30

Ansökningsmål af olika slag .....................................!..........................

117

255

Ärenden angående biskops- och prostvisitationer...........................

12

22

Inventeringar mellan till- och afträdande prester ..........................

30

11

Beslut i fråga om kyrkobyggnader ..................................................

11

7

Beslut om folkskoleväsendet..................................................................

90

113

Beslut angående stipendier vid skola och universitet.....................

7

50

Svar på nådiga remisser .......................................................................

95

61

Svar på remisser:

från kammarrätten .................................................................................

2

» statskontoret.................................................................................

—

—

» kammarkollegium...........................................................................

—

1

» domänstyrelsen ..............................................................................

—

1

» Kongl. Maj:ts befallningshafvande i olika län.....................

—

51

» landsting .........................................................................................

—

1

Eforalärenden...........................................................................................

88

81

Ärenden rörande allmänna läroverken ................................................

102

264

Ärenden rörande läroverk för qvinlig ungdom.................................

—

21

Andra ärenden, som föranledt skriftvexling med andra dom- kapitel eller med prost- och pastorsembeten

549

35

73

Tab. litt. B.

1896—1900 i medeltal beslut fattats af domkapitlet i:

Skara

Strengnäs

Yesterås

Vexiö

Lund

Göteborg

Kalmar

Karl6tad

Hernösand

Visby

Stockholm

144

49

6

50

32

29

46

44

181

20

4

44

25

14

41

62

33

6

44

27

8

115

56

44

60

172

101

16

34

73

25

18

16

10

19

29

21

20

15

36

3

1

24

31

33

30

88

44

24

21

55

4

140

226

163

84

256

283

186

98

201

424

52

53

10

6

8

67

48

2

4

1

29

1

16

9

8

5

4

—

3

—

6

13

_

22

9

6

6

34

20

5

7

26

12

1

69

50

27

45

64

83

35

32

170

37

3

4

6

9

6

10

3

15

11

17

2

6

56

41

62

52

125

67

11

49

94

17

85

4

3

2

1

2

2

6

1

4

1

—

1

12

1

1

1

4

—

2

1

1

9

6

11

9

14

2

6

6

5

2

2

2

29

2

1

1

4

2

3

1

_

22

10

21

35

49

19

26

10

74

5

1

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

-

138

73

112

105

172

121

23

22

218

43

-

130

58

21

159

158

76

38

194

301

48

_

4

2

10

—

38

3

4

1

18

1

21

321

61

9

84

209

54

39

55

497

101

44

10

74

Jemförelse stiften

i£, .... r- ” i i- .i '' '' . •'' • •.

Upsala

Linköping

Domkapitlets till postkontoret aflemnade tjensteförsändelser.........

3,650

3,199

Ankomna skrifvelser:

från Kongl. Maj:t...................................................................................

102

41

» chefen för kongl. ecklesiastikdepartementet...........................

44

56

» embetsverk och myndigheter utom stiftet ...........................

114

259

» embetsverk och myndigheter inom stiftet ...........................

51

1,021

Ingifna ansökningar och handlingar....................................................

1,372

685

75

Tab. litt. C.

emellan beträffande:

Skara

Strcngnäs

Ves terås

Vexiö

Lund

Göteborg

Kalmar

Karlstad

Hernösand

Visby

Stockholm

3,144

2,217

1,865

1,870

2,975

3,118

306

2,355

2,493

1,125

193

83

44

29

60

85

56

24

48

80

31

32

52

77

41

49

144

57

—

42

87

20

1

134

87

20

92

117

no

—•

119

183

48

17

668

888

29

1,073

740

104

97

307

220

50

23

231

650

292

604

698

1,703

512

658

891

175

356

Specifikation, enligt räkenskaperna, af utgifterna

Inköp

af skrif- materia- lier

Inköp

af inven- tarier

Ren-

hållning

Gas och

lyse

Ved

och ved- huggning

Bok-

inköp

Inbind- ning af

böcker

Tidnings-

prenume-

ration

Tryck-

ningskost-

nader

Linköpings domkapitel.

År 1896.....................

129

70

29

91

24

47

336

25

20

30

16

20

22

» 1897 ...................

88

60

—

—

28

25

21

23

348

75

9

95

53

35

21

30

—

_

» 1898 ....................

163

49

—

—

28

85

9

22

335

75

9

—

24

20

21

30

—

_

» 1899 ...................

144

83

—

—

30

70

23

04

396

25

4

45

46

50

21

30

_

_

» 1900.....................

160

90

10

—

30

61

16

03

430

—

14

65

46

20

21

30

76

—

Säger

687

52

10

—

148

32

93

99

1,847

—

58

35

186

45

107

20

76

—

Strengnäs domkapitel.

År 1896.....................

203

19

8

30

18

28

35

05

56

25

22

» 1897.....................

—

—

i

50

7

—

17

20

28

—

18

—

20

—

21

30

—

__

» 1898....................

145

15

—

—

6

—

16

80

28

—

38

08

72

50

30

30

—

—

» 1899.....................

153

80

i

—

7

30

19

20

28

—

22

55

39

75

31

80

—

—

» 1900.....................

164

35

—

—

7

75

21

60

28

—

24

55

61

70

31

80

—

—

Säger

666

49

2

50

36

35

92

80

140

138

23

250

20

137

20

—

—

Vesterås domkapitel.

År 1896....................

87

71

14

35

9

52

16

40

45

60

22

94

15

» 1897.....................

70

36

57

—

12

70

17

14

—

—

12

—

45

—

21

30

90

65

» 1898.....................

90

59

—

—

9

45

6

40

—

—

6

15

31

85

21

30

289

55

» 1899....................

115

04

—

—

7

75

27

27

—

—

7

25

56

75

21

30

661

90

» 1900.....................

108

75

65

—

10

—

13

71

—

—

19

39

26

-

38

98

146

70

Säger

472

45

122

—

54

25

74

04

—

—

61

19

205

20

124

88

1,282

95

Göteborgs domkapitel.

År 1896.....................

109

73

56

50

38

66

16

90

15

70

43

50

22

242

50

» 1897.....................

69

60

—

—

35

56

15 36

—

13

40

52

—

21

30

239

—

» 1898.....................

1975

6

—

49

03

1836

—

—

10

70

45

75

21

30

357

50

» 1899.....................

17825

35

—

43

32

10,92

—

—

4

—

28

75

29

30

344

—

» 1900 ....................

95|90

7

64

48

51

19,76

—

—

12

20

75

75

18

—

189

—

Säger

473j23

105

14

215

08

8130

—

—

56

—

245

75

in

90

1,372

—

77

Tab. litt. D.

för skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Annonskostnader

Frakt-

kostnader

Vatten-

lednings-

afgift

Abonnera.

för telefon

och afgift

för telefon- samtal

Tele-

gram-

porto

Brand-

stods-

afgift

Hyra för

lokal åt

domkapitlet

och bostad

åt vakt- mästaren

Diverse

Summa

Medium

för lediga

tjenster

vid allm.

lärov.

andra

annons-

kostnader

57

48

20

27

90

1

30

6

671

71

31

66

—

—

—

20

27

—

79

70

—

—

—

—

—

—

18

06

728

05

—

—

26

34

—

—

1

30

27

—

56

05

3

70

—

—

—

—

6

—

712

20

—

—

28

09

—

—

1

40

27

—

63

40

3

10

—

—

—

—

10

50

800

56

—

—

45

71

—

—

2

20

27

—

62

50

1

90

—

—

—

—

6

—

951

—

—

—

189

28

—

—

5

30

135

—

26255

10

—

—

—

—

—

46

56

3,863

52

772

70

4

74

20

2

20

4

34

402

07

—

—

—

—

1

12

—

—

32

—

—

—

—

—

—

—

2

17

148

29

—

—

—

—

9

82

1

83

—

—

36

—

—

60

—

—

—

—

—

—

385

08

—

—

—

—

—

—

2

31

—

—

36

—

—

—

—

—

—

—

—

—

341

71

—

—

—

—

—

—

—

38

—

—

36

75

1

80

—

—

—

—

—

—

378

68

—

—

9

82

10

38

—

—

160

75

4

60

—

—

—

6

51

1,655

83

331

16

6

26

2

40

80

3

90

12

20

315

29

12

32

1

—

—

45

—

—

—

—

—

75

—

—

—

—

2

15

342

82

—

—

12

13

7

—

10

35

—

—

—

—

2

65

—

—

—

—

1

60

489

02

—

—

24

80

10

20

1

40

—

—

—

—

—

55

—

—

—

—

76

—

1,010

21

—

—

—

—

—

—

1

75

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

1

80

434

08

—

—

55

51

20

60

14

75

—

—

—

—

9

85

—

—

—

—

93

75

2,591

42

518

28

10

37

5

136

67

55

3

75

9

32

711

15

6

21

16

73

—

—

5

—

8195

2

20

3

75

—

—

7

25

569

31

—

—

—

—

12

08

—

—

5

—

80

—

3

45

—

—

—

—

6

25

635

17

—

—

6

41

7

85

—

—

5

—

80

—

—

—

3

—

—

—

—

—

775

80

—

—

33

60

—

—

—

—

5

—

81

—

1

85

6

—

—

—

—

—

594

21

—

—

56

59

36

66

—

—

25

—

459

62

8

05

16

50

—

—

22

82

3,285

64

657

13

78

Inköp

af skrif-

Inköp

af inven-

Ren

Gae och

Ved

och ved-

Bok

Inbind- ning af

Tidnings-

prenume-

Tryck-

niugskost-

materia-

tarier

hållning

lyse

huggning

inköp

böcker

ration

nader

lier

Kalmar domkapitel.

År 1896..................

65

46

3

—

17

50

4

20

no

—

11

—

19

70

22

—

—

—

» 1897.....................

117

82

125

25

20

—

16

—

no

—

16

75

45

65

■ -

—

3

—

» 1898....................

55

55

—

—

15

—

9

80

no

—

5

50

16

60

21

30

5

—

» 1899.....................

54

27

—

—

15

50

34

14

no

—

4

50

17

50

42

60

—

—

» 1900.....................

84

18

—

—

18

—

8

60

no

—

4

50

14

—

21

30

48

50

Säger

377

28

128)25

86

—

72

74

550

—

42

25

113

45

107

20

56

50

Karlstads domkapitel.

År 1896....................

105

57

—

—

8

—

10

04

292

25

4

70

57

35

22

—

8

—

» 1897.....................

63

77

11

25

2

—

5

78

28050

4

70

37

60

21

30

—

—

» 1898..................

67

89

104 50

675

11

37

19135

9

40

29

50

21

30

43

10

» 1899....................

91

54

_

_

8 50

9

90

12650

—

—

49

20

21

30

18

50

» 1900.....................

78

30

32.25

11

_

12

50

15740

4

70

50

05

21

30

—

—

Säger

407

07

148

—

36

25

4959

OO

-tf

<0

—

23

50

22370

107

20

69

60

Ilernösands domkapitel.

År 1896...................

250

—

1

—

5

44

11

15

140

28 63

54

50

40

20

—

—

» 1897...................

254

25

11

—

25

—

10

25

178

_

25:88

38

75

39

50

—

—

» 1898.....................

312 50

31

50

10

—

23.87

201

—

13

28

57

—

4370

—

—

» 1899 ....................

31056

10

—

15

60

720

263

50

4

65

55

92

39

50

39

65

» 1900....................

17519

10

—

11

50

2444

278

—

8

95

69

50

40

70

35

50

Säger

1,302|50

63

50

67

54

76)91

1,060

50

81

39

275

67

203

60

75

15

Visby domkapitel.

År 1896.....................

2044

147

90

25

—

6

—

232

75

4

50

43

25

18

—

—

—

» 1897.....................

35 38

68

81

25

—

11

35

207

50

8

50

30

50

18

—

—

—

» 1898.....................

4107

8

—

32

—

5

55

246

50

1050

42

—

21

30

7

50

» 1899...................

6054

•-

—

25

—

9

172

—

450

48

28

21

30

—

—

» 1900.....................

9703

167

95

23

—

13)55

252

50

9)75

30

12

21

30

15

50

Säger

25446

392

66

130

—

4545

1,111

25

37

75

194

15

9990

23

—

Stockholms stads konsi-

fl

storium.

År 1896...................

56

65

75

59

in

85

13

40

75

20

19

» 1897.....................

4475

—

—

5466

5

—

103

—

13

—

18

—

22

—

8

90

» 1898....................

4210

—

—

9115

—

—

121

—

20

75

22

—

18

30

—

—

» 1899....................

4780

—

—

45 34

—

—

128

—

16

75

117

20

18:30

20

—

» 1900....................

40 [64

—

—

66)49

—

—

142

90

31

25

25

15

1830

—

—

Säger

231

94

—

—

33323

5

606

75

94

75

223

10

9690

47

90

79

Annonsk

för lediga

tjenster

vid allm.

lärov.

08tnader

andra

annons-

kostnader

Frakt-

kostnader

Vatten-

lednings-

afgift

Abonnera,

för telefon

och afgift

för telefon- samtal

Tele-

gram-

porto

Brand-

stods-

afgift

Hyra för

lokal åt

domkapitlet

och bostad

åt vakt- mästaren

Diverse

Summa

Medium

25

55

10

50

15

6

75

295

81

__

_

5

97

n

73

—

15

—

—

21

75

494

07

—

—

5

70

2

40

—

15

15

SO

262

80

—

—

17

52

3

_

_

75

_

_

_

_

—

—

—

—

—

—

15

30

315

08

—

—

4

65

6

24

—

70

55

3

90

325

12

—

—

59

39

33

87

i

90

—

—

—

—

_

55

—

—

63

50

1,692

88

338

58

15

75

3

25

512

06

20

1

61

428

71

—

—

_

_

_

_

_

88

_

_

_

_

1

30

—

—

—

—

28

75

516

09

—

—

_

_

_

_

i

13

_

__

_

_

_

_

—

—

—

—

2

50

329

07

—

—

—

—

—

—

2

45

—

—

—

—

—

—

20

—

—

—

2

55

392

50

—

—

—

—

4

81

—

—

—

—

2

05

20

—

—

—

38

66

2,178

43

435

68

38

14

9

98

16

35

99

50

15

24

92

734

81

43

08

_

_

14

_-

_

_

138

13

98

90

15

—

—

—

272

27

1,164

01

—

—

59

90

—

_

52

41

—

—

84