SOU 1906:1

MEDDELANDEN MÄN SVENSKA RIKSARKIVET. NV DRUD. 1: C.

6. UNDERSÖKNINGEN AF DE CENTRALA ÄMBETSVERKENS

ARKIV 1901—1902.

STOCKHOLM

KUNGT,. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1903

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

6. Undersökningen af de centrala ämbetsverkens arkiv

1901 — 1902.

Riksarkivariens und. utlåtande angående den af Kungl.

Maj:t den 18 olif. 1901 anbefallda undersökningen af de

centrala ämbetsverkens arkiv och dess resultat med tre bilagor

...................... 95.

Öfriga af undersökningen framkallade skrivelser:

a) Riksarkivariens promemoria till statsrådet och, chefen för k.

ecklesiastikdepartementet den 24 april 1903 angående kammararkivet,

................ 155.

b) Riksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj: t- den 19 mars 1903

angående högsta ledningen af det svenska arkivväsendet . . 160.

c) Riksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 8 maj 1903

angående eventuella ändringar i riksarkivets instruktion med

bilaga......................164.

d) Riksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 14 maj 1903

med förslag till kungörelse angående upprättande af en med

riksarkivet förenad administrativ arkivdepot.......168.

e) Riksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 8 juni 1903

med förslag till förordning angående inspektion af vissa offentliga

arkiv...................171.

Tillägg.

Riksarkivarien Odhners skrifvelse till Kungl. Maj:t den 20

april 1901 angående arkivinspektion........174.

MEDDELANDEN FRI» SVENSKA RIKSARKIVET. NV Hjul) 16.

6. UNDERSÖKNINGEN AF DE CENTRALA AMBETSTERKENS

ARKIV 1901—1902.

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1903

Undersökningen af de centrala ämbetsverkens

arkiv 1901—1902.

Riksarkivariens underdåniga utlåtande angående den af

Kungl. Maj;t den 18 oktober 1901 anbefallda undersökningen

af de centrala ämbetsverkens arkiv

och dess resultat.

Till Konungen.

Den 29 maj 1901 inkom Riksdagen i sammanhang med

regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel

med eu underdånig hemställan, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

genom sakkunniga personer snarast möjligt låta föranstalta en

undersökning af de i hulvudstaden belintliga ämbetsverkens arkiv

i syfte att få en utredning såväl rörande deras beskaffenhet,

omfång och vård, som ock angående möjligheten och lämpligheten

af de äldre delarnes förening med riksarkivet under gemensam

styrelse och att, ifall en dylik förening skulle befinnas

möjlig och önskvärd, Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder,

som vore ägnade att förbereda och främja densamma.

Sedan jag den 5 nästföljande augusti afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande öfver denna Riksdagens framställning, uppdrog

Eders Kungl. Maj:t den 18 oktober åt mig att låta med riksarkivets

krafter verkställa en dylik undersökning. Den är numera

fullbordad och jag ber att i underdånighet få redogöra för

densamma.

Såsom i min underdåniga årsberättelse för år 1901 redan

omnämnts, underrättade jag i ett tryckt cirkulär af den 18 november

ett antal ämbetsverk om den förestående undersökningen

med anhållan att de ville dels taga under öfvervägande, burtreid*1

de både något att därvid erinra, dels utse lämpliga personer

96

att med riksarkivets ombud verkställa densamma, hvarjämte ett

frågeformulär i 15 punkter bifogades, af Indika n:r 1—9 berörde

arkivens omfång, innehåll och beskaffenhet, n:r 10—15 de äldre

delarnes framtida vård. Sedan jag åt arkivarien S. Bergh uppdragit

att å riksarkivets vägnar deltaga i undersökningen, företogs

densamma under 1901 med Svea hofrätts (afslutad 1902),

krigshofrättens, marinförvaltningens, myntverkets, kontrollverkets

och landtmäteristyrelsens arkiv. Under 1902 omfattade undersökningen

dels Eders Kungl. Maj:ts kansli, dels följande ämbetsverk

eller myndigheter: fångvårdsstyrelsen, landtförsvars- och

sjöförsvarsdepartementens kommandoexpeditioner, armeförvaltningen,

flottans arkiv, lotsstyrelsen, generalpoststyrelscn, medicinalstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, kammarkollegium, statskontoret, kommerskollegium,

kammarrätten, generaltullstyrelsen, statistiska centralbyrån,

öfverintendentsämbetet, styrelsen för postsparbanken, patent-

och registreringsverket, domänstyrelsen, stuteriöfverstyrelsen

och landtbruksstyrelsen. Undersökningen af kammarrättens

arkiv verkställdes af e. o. amanuensen i riksarkivet, docenten

Clason. Sedan, delvis med biträde af riksarkivets ombud, svaren

på den första gruppen af frågor, angående arkivens innehåll,

omfattning in. m., redigerats, ha från alla de ämbetsverk, som

varit föremål för undersökningen, svar ingått såväl på dessa

frågor som på den senare frågegruppen angående arkivens

framtida vård och möjligheten af de äldre delarnes sammanförande

i en gemensam arkivdepot i förbindelse med riksarkivet,

-lag har upptagit de viktigaste resultaten af undersökningen i

tre bilagor, till hvilka jag i underdånighet hänvisar, på samma

gång som jag utber mig nåden att i det följande dels få sammanfatta

de viktigaste af dessa resultat hvad arkivlokalernas beskaffenhet

och arkivaliernas omfång angår, dels ock få yttra mig om

möjligheten att upprätta den ifrågasatta administrativt-historiska

arkivdepoten och om de anordningar eller organisationsändringai,

som däraf måste blifva eu följd. Jag kommer därvid att i en

särskild underdånig skrifvelse yttra mig om den högsta ledningen

af det offentliga arkivväsendet och i eu annan behandla

frågan om kammararkivet, det största af de centrala ämbetsverkens

arkiv.

Det har visat sig, att de allra flesta ämbetsverkens arkiv

hafva otillräckliga eller i annat afseende otillfredsställande lo

-

97

kaler. De enda, som förklara sig hafva tillräckligt utrymme,

äro Svea hofrätt, dock med anlitande å ena sidan af vindarne,

som äro otillfredsställande, å den andra af gallring, hvarjämte

en ej obetydlig del af dess arkivalier redan öfverflyttats till

riksarkivet, krigshofrätten, sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition,

kammarkollegium, hvad beträffar advokatfiskal-, aktuarie-

och registratorskontorens arkivalier, myntverket, kammarrätten

för sitt kansliarkiv (dess nyare handlingar) och landtbruksstyrelsen.

Därjämte förklara sig generalpoststyrelsen och styrelsen

för postsparbanken komma att få tidsenliga lokaler i det

nya posthuset och medicinalstyrelsen menar sig kunna inom sin

lokal anskaffa tillräckligt utrymme för arkivet.

Med de öfriga ämbetsverkens arkivlokaler är det mer eller

mindre illa beställdt. Särskilt de största och viktigaste arkiven

ha det mycket dåligt. Fångvårdsstyrelsen har sina arkivalier i

flera olika lokaler, inrymda i samma hus som ett stort industriellt

etablissement, dessutom i eu icke uppvärmd lokal å

Långholmen. Lotsstyrelsen har en del af sina arkivalier i ett

i flera hänseenden otillfredsställande vindskontor i närheten af

boningsrum. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har både otillräckligt

utrymme och otillräckligt skydd mot eldfara. Telegrafstyrelsen

har sina arkivalier utom i själfva ämbetslokalen äfven

i två vindskontor, det ena trångt, båda utsatta för eldfara. Kammararkivets

dåliga lokaler äro allmänt kända. Statskontoret använder,

utom ett redan öfverfylldt arkivrum, ämbetslokalerna

och vinden. En del arkivalier förvarades vid undersökningen i

en fuktig källare. Denna är nu utrymd, men handlingarna ha

endast i följd af tillfälliga omständigheter — andra handlingar

ha för att ordnas deponerats i riksarkivet — för närvarande

kunnat inrymmas i de andra lokalerna. Kommerskollegium har

arkivalier i alla tjänsterum, gångar, skrubbar och kök, dessutom

i ett par vindsrum i närheten af bostadsrum, äfvensom i det

s. k. kolerasjukhuset på Östermalm, som emellertid instundande

vår måste utrymmas. Kammarrätten har för vissa arkivalieserier

att tillgå ett ljust arkivrum och ett mörkt arkivrum samt dessutom

vinden, som saknar hyllinredning och där arkivalierna lågo

i högar på golfvet, blandade med trycksaker; utrymmet för

ifrågavarande serier är för öfrigt alldeles otillräckligt. Generaltullstyrelsen

använder utom tjänsterummen äfven vindsrummen,

utrymmet är otillräckligt och sistnämnda lokaler eldfarliga. Sta

-

98

tistiska centralbyrån har alldeles otillräckliga lokaler, använder

delvis källare, delvis ett oeldadt arkivrum. Generallandtmäterikontorets

arkivlokaler äro alldeles otillräckliga och icke skyddade

mot eldfara. Flottans arkiv har en mycket trång och delvis

oeldad arkivlokal.

Hvad jag nu har anfört bekräftar det nyss fällda omdömet

att de offentliga arkivförhållandena i Stockholm i hufvudsak

kunna betecknas som otillfredsställande, i vissa fall som mycket

dåliga. Det kan icke anses vara staten värdigt, om det så skall

förblifva, så mycket mindre som vissa af dessa arkivalier äro af

största betydelse för kännedomen om våra inre förhållanden, för

historiska forskningar icke mindre än för administrativa utredningar.

Mera än två utvägar torde icke öppna sig. Den ena,

att hvarje ämbetsverk får en så rymlig lokal, att äfven arkivet

där kan uppställas och hållas i ordning men därjämte att detta

får sakkunnig vård och ställes under sakkunnig inspektion, samt

att plats beredes för forskare. Den andra, att de äldre arkivalierna,

som icke längre äro för den dagliga förvaltningen behöfliga

eller för densamma blifvit alldeles obehöfliga, förenades

i en central arkivdepot under vård af arkivtjänstemän och under

riksarkivariens högsta ledning. För egen del finner jag den senare

utvägen icke blott ur allmän arkivsynpunkt utan äfven ur

praktisk synpunkt vara att föredraga. Ämbetsverken behöfde i

sådant fall endast bereda utrymme åt de nyare arkivalierna,

exempelvis från de sista tjugufem eller femtio eller hundra åren.

De äldre åter skulle centraliserade göra forskningen vida större

gagn och löpte ej längre fara att råka i oordning. En rent

yttre fråga är den, huruvida dessa äldre arkivalier alla behöfde

sammanföras i samma lokal i hufvudstaden. Jag återkommer

längre ned till densamma.

Ämbetsverken synas i allmänhet hafva uppfattat saken på

detta sätt och de flesta hafva förklarat sig ingenting ha emot

en öfverflyttning af sina äldre arkivalier till eu dylik gemensam

arkivdepot, icke ens, när såsom någon gång händt, utrymmet

varit tillräckligt. Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition

och arméförvaltningen upplysa emellertid, att deras obehöfliga

arkivalier öfverlämnas till krigsarkivet, hvars nuvarande

lokal emellertid är otillräcklig; de kunna sålunda för närvarande

lämnas ur räkningen. På motsvarande sätt sker med sjöförsvarsdepartementets

kommandoexpeditions och marinförvaltningens

99

arkivalier; de flyttas till arkivet vid flottans station i Stockholm.

Dess arkivlokal är emellertid, såsom redan erinrats, öfverfylld

och äfven i andra hänseenden olämplig. Vederbörande ha också

förklarat sig ingenting ha emot de äldre arkivaliernas öfverförande

till en centraldepot, för den händelse att någon egen

tidsenlig lokal ej kan beredas flottans arkiv. För egen del skulle

jag anse det högeligen önskvärdt, att det forna amiralitctskollegiets

arkiv, som redan i slutet på 1700-talet skulle öfverlämnats

till riksarkivet, ifall utrymme därstädes hade funnits, finge sin

plats i en centraldepot och med sitt för historien mycket viktiga

innehåll blefve lättare tillgängligt än det för närvarande

är. Medicinalstyrelsen synes önska att få behålla hela sitt arkiv.

Under förutsättning att det lyckas densamma anskaffa tillräckligt

rymliga arkivlokaler och att arkivet ställes under vederbörlig

inspektion af riksarkivarien, har jag ingenting väsentligt att erinra

däremot. Kammarkollegium anser sig behöfva advokatfiskalregistrators-

och aktuariekontorens alla arkivalier, och icke heller

mot detta vill jag göra någon erinran under förutsättning, att

äfven här inspektion får ske. Samma yrkande framställes i afseende

på kammararkivet. För min afvikande mening i detta

fall hänvisar jag till den särskilda underdåniga skrifvelsen.

Myntverket önskar behålla sitt lilla arkiv; postsparbanken, patent-

och registreringsverket samt landtbruksstyrelsen ha alltför

nybildade arkiv för att någon öfverflyttning bör sättas i fråga,

ehuru patent- och registreringsverkets lokaler äro trånga och

delvis eldfarliga. Få de behålla alla sina arkivalier, bör äfven

i fråga om dessa verk med hänsyn till framtiden inspektion anordnas.

Ett sammanförande af de öfriga centrala ämbetsverkens

äldre arkivalier till en med riksarkivet förenad depot är såtillvida

redan förberedt, som under de sista årtiondena öfverflyttning

af sådana i stor utsträckning skett till detsamma. År 1892

lämnades sålunda dit från Svea hofrätt 696 volymer domböcker,

protokoll, s. k. »libri causarum» in. m. Under åren 1876—1901

ha från kammararkivet öfverlämnats 5,281 volymer, till större

delen räkenskaper för Finland och Sveriges öfriga besittningar

bortom Östersjön, men äfven delar af reduktionsarkiven, af det

egentliga kammararkivet, liksom ett eller annat småarkiv. Från

statskontoret ha under åren 1883—1898 kommit 2,464 volymer,

hufvudsakligen statsverkshandlingar samt bränneri- och magasins

-

100

direktionernas arkiv. Från kommerskolleginm slutligen öfverlämnades

1893 876 volymer bergstingsrättsdomböcker, konsulsrapporter,

handlingar om näringarna m. in. Riksarkivet har dessutom fått

härbärgera betydande depositioner från Svea hofrätt och kammarkollegium,

och för kommerskollegii i det s. k. kolerasjukhuset

inrymda arkivalier lärer ingen plats finnas, om icke riksarkivet

bereder sådan. Enligt dess instruktion skola där vidare i regeln

mottagas upplösta ämbetsverks arkiv, liksom kommissioners och

kommittéers. Det finnes sålunda redan en administrativt-historisk

arkivdepot införlifvad med detsamma. De nyssnämnda förflyttningarna

från ännu existerande ämbetsverk ha naturligtvis

närmast framkallats af bristande utrymme. De ha icke varit

utan sina olägenheter. Arkiven ha därigenom delvis splittrats,

och det gäller numera i arkivvärlden med skäl som en grundregel,

att olika myndigheters arkiv böra hållas tillsamman och

bilda ett helt för sig. Särskilt i riksarkivet och kammararkivet

ha sedan gammalt, såsom också i riksdagen framhållits, splittrade

serier förekommit, hvilka det blir svårt och olämpligt att

ordna hvar lör sig. Äfven i dessa förhållanden förefinnas skäl

till upprättande af en dylik administrativt-historisk arkivdepot i

förening med det förra. En planmässig öfverflyttning af vissa

äldre ämbetsverks äldre arkivalier till en centraldepot innebär

nämligen icke en sådan splittring, att den ur arkivsynpunkt bör

ogillas. De i riksarkivet redan befintliga fragmenten skulle i

så fall komma att återförenas med de samlingar, till hvilka

de höra.

Om nu vidare successiva öfverflyttningar till denna nya

arkivdepot äga rum, såsom af mig förutsatts och af de flesta

ämbetsverken föreslagits, är, såsom ofvan antydts, de centrala

ämbetsverkens arkivfråga löst. Man har sörjt för en enhetlig

och sakkunnig ledning, liksom för forskningens kraf, man har

sörjt för ett regelbundet afrinnande af öfverflödiga eller mindre

behöflig^ arkivalier och man behöfver ej befara att i framtiden

ställas inför sammanrafsade högar af oordnade och dammiga

arkivhandlingar eller tillgripa så utomordentliga åtgärder, som

nu måst ske, för att afhjälpa ett oefterrättligt tillstånd. Såsom

jag nyss antydde, komme i öfrigt hvarje ämbetsverks arkivalier

att bilda ett helt för sig och icke sammanblandas vare sig med

andra ämbetsverks eller med riksarkivets egentliga serier. Den

organisation, som på detta sätt skulle genomföras, är för öfrigt

101

ingen annan än den, som man i andra länder utan olägenhet

pröfvat eller som där påyrkas både från arkivaliskt och historiskt

intresserade kretsar.

Om det sålunda ur olika synpunkter måste anses önskvärdt,

att en dylik arkivdepot upprättas, återstår att tillse, huru utrymme

för en sådan skall kunna beredas. Detta blir i själfva

verket en hufvudfråga och kanske den förnämsta.

Af de visserligen endast ungefärliga uppgifter, som från de

egentliga ämbetsverken lämnats på omfånget af de arkivalier,

som kunde komma i fråga att öfverföras till den nya arkivdepoten,

framgår att utrymme skulle behöfva beräknas för omkring

4,200 meter, hvarvid jag uppskattar kammarrättens arkivalier,

hvilkas omfång, då en stor del legat i högar på vinden,

icke kunnat närmare bestämmas, till 600 meter. Lägger jag

härtill hvad som möjligen komme att lämnas från flottans arkiv

i Stockholm eller 1,800 meter, kommer man till 6,000 meter.

Det lediga utrymmet i riksarkivets nya och gamla hus kan efter

en förlidet år verkställd uppmätning beräknas till 6,000 meter

(häri ingå likväl äfven depositioner af olika slag), hvarvid jag

inberäknat uppsättning af golf hyllor i de rum af det gamla

huset, där sådana icke finnas. Följaktligen skulle allt utrymme

i riksarkivet genast upptagas.

Nu är det så, att alla de arkivalier, om hvilkas öfverflyttning

fråga kan uppstå, icke äro af samma värde för den nutida

forskningen och ej behöfva en så central och dyrbar förvaringsplats

som riksarkivets nuvarande lokaler. Detta torde särskildt

gälla om den stora mängden af räkenskaper. Frågan om upprättande

af en reservdepot utanför Stockholm har också mera

än en gång varit på tal. Man har sålunda vid olika tillfällen

föreslagit Svartsjö slott och Leckö slott. Mot båda förslagen

kan invändas, att arkivalierna vare sig på det ena eller andra

stället blefve lämnade så godt som utan vård, då det svårligen

kan blifva tal om att där stationera en arkivtjänsteman, att de

säkerligen komma att få oeldade lokaler, att den nödiga tillsynen

med vädring och damning sannolikt komme i händerna

på oansvariga personer, att forskningar på stället svårligen läte

sig göra och att transportering af möjligen rekvirerade arkivalier

till Stockholm blefve omständlig och rätt besvärlig. Jag har

tänkt på en annan utväg, nämligen att använda öfverstå våningen

af de för landsarkivet i Uppsala afsedda lokalerna till en

102

dylik arkivdepot. Meningen är för närvarande att icke förse

mer än ett af de där befintliga fyra rummen med hyllinredning,

och detta rum torde ej på länge bohöfvas för landsarkivets

ändamål. Enligt mig lämnade uppgifter skulle, om hyllor insattes

i alla rummen, en hyllängd af omkring 2,500 meter

kunna vinnas. Beräknar man att 2,000 meter genast toges i

anspråk, skulle sålunda plats i Stockholm behöfvas för omkring

4.000 meter. Härför räckte sålunda för närvarande riksarkivets

lediga utrymme; den ordinarie tillökningen af riksarkivets samlingar

torde kunna uppskattas till omkring 50 meter om året,

och plats funnes för densamma ett antal år, då från ämbetsverken

först efter en tioårsperiod accession behöfde väntas och

denna delvis torde kunna afledas till Uppsala. Jag är emellertid

oj fullständigt underrättad om huru ämbetsverken ställa sig till

en partiell förflyttning af deras äldre arkivalier utom hufvudstaden.

Ett par hafva redan nu förklarat sig icke kunna vara

med därom annat än för räkenskaperna. Jag har anledning antaga

att de öfriga äro af samma mening. A andra sidan torde

nog en del räkenskaper för Sveriges förlorade provinser, möjligen

äfven några andra serier, kunna flyttas från riksarkivet till

en depot utom Stockholm.

Hela denna beräkning är gjord utan hänsyn till kammararkivet.

Arkivaliernas längd därstädes är beräknad till omkring

8.000 meter. Skulle man därifrån draga de omkring 900 meter,

som äro deponerade i det af riksarkivet hittills disponerade

slottshvalfvet, återstå i alla fäll minst 7,100 meter att placera,

och det är ovisst huru länge riksarkivet får begagna sig af detta

hvalf. Förenar man dem med de ofvan nämnda reducerade

4.000 meterna, hinner man till 11,000 meter eller mera. Plats

därföre finnes icke i riksarkivet. Äfven om man tänkte sig,

att en del af de senast nämnda handlingarna kunde vara kvar

i kammararkivets nuvarande lokal, en del möjligen flyttas till

Uppsala, blefve i alla fall helt visst riksarkivet öfverfylldt. Man

står då inför nödvändigheten af en tillbyggnad eller nybyggnad.

Skulle man åter inskränka sig till att med riksarkivet förena de

öfriga centrala ämbetsverkens äldre arkivalier utom kammararkivet,

blir det nödvändigt att tänka på eu ny lokal för det

sistnämnda. Det är icke möjligt att inom de nuvarande lokalerna

få detta arkivs dyrbara samlingar så ordnade och uppställda,

att ordningen kan bevaras och arkivalierua blifva för

103

forskning på önskvärd! sätt tillgängliga. Skulle riksarkivet åter

i den närmaste framtiden mista det nyss omnämnda slottshvalfvet,

som rymmer 2,700 längdmeter, till största delen upptagna, blefve

svårigheterna ännu större.

I afseende på en tillbyggnad till riksarkivet får jag i underdånighet

erinra därom, att när det nuvarande nya riksarkivhuset

uppfördes med en i förhållande till bredden i ögonen fallande

höjd, det bland annat ingått i byggnadsplanen, att fasaden i

framtiden, när utvidgning behöfdes, fortsattes i rak linie åt

Riddarholmsbron på riksgäldskontorets tomt (jfr riksarkivariens

uppsats om »Den nya riksarkivbyggnaden» i Meddelanden från

svenska riksarkivet, h. XV, sid. 471). Det säger sig själft att

detta vore en lycklig lösning af frågan. Man hade också tänkt

att, när den nya riksdagsbyggnaden om ett par år kan tagas i

besittning, äfven riksgäldskontoret skulle flytta dit och dess lokaler

därigenom blifva disponibla. Af hvad som vid innevarande

års riksdag förekommit vill det synas, som om riksgäldskontoret

möjligen icke skulle kunna komma att inrymmas i

riksdagshuset utan för en längre eller kortare framtid få lof att

stanna kvar i sin nuvarande lokal. Jag nödgas att inför Eders

Kungl. Maj:t framhålla den trängande nödvändigheten, försåvidt

arkivfrågan skall få en tillfredsställande lösning, att det måtte

tillses, huruvida icke riksgäldskontoret, som för sitt behof icke

synes behöfva alltför vidlyftiga lokaler, kunde på ett tillfredsställande

sätt inrymmas i någon annan offentlig och väl belägen

byggnad i hufvudstaden.1

En annan utväg, som kunde ifrågasättas, vore en om- och

tillbyggnad af riksarkivets gamla hus. Detta skulle emellertid

förutsätta ett öfverflyttande för en tid af de där förvarade arkivalierna

till riksarkivets nya byggnad, men då det upptagna

utrymmet i det förra år 1902 kunde beräknas till 3,900 meter

(däraf 600 meter depositioner), det lediga utrymmet i nya huset

till endast 3,042 meter (hvartill kommer 250 meter depositioner),

inses lätt med hvilka svårigheter en dylik öfverflyttning måste

vara förenad, som icke blott skulle tills vidare omöjliggöra mottagande

af några äldre arkiv ali er från de olika ämbetsverken

utan äfven tvinga till återlämnande af mottagna depositioner.

1 Genom kamrarnes beslut den 29 april synes det ha blifvit afgjordt,

att riksgäldskontoret kommer att få sin lokal i det nya riksdagshuset, och

att den här ofvan uttalade farhågan sålunda icke längre behöfver hysas,

104

Det är i (ifrigt icke gärna möjligt, att plats efter en sådan ombyggnad

i alla fall för någon längre tid kunde beredas för alla

de arkivalier, som skulle samlas i den nya arkivdepoten. En

tredje utväg vore slutligen beredandet af tillräckligt rymliga

arkivlokaler i någon annan byggnad i hufvudstaden, gammal

eller ny. Anordningen blefve visserligen i mer än ett hänseende

obekväm, men kunde accepteras, dock under den från

min sida nödvändiga förutsättningen, att denna arkivdepot, ehuru

belägen på längre eller kortare afstånd från riksarkivet, likväl

förenades under gemensam styrelse med detta. Att den första

utvägen ur arkivsynpunkt vore den bästa är själfklart. Måhända

blir den också, om alla synpunkter tagas i betraktande, den

billigaste. 1 sådant fall kunde nog samma expeditions- och

forskningslokaler begagnas och den nödiga vaktbetjäningen torde

ej behöfva någon större tillökning.

Det säger sig själft, att den nu ifrågasatta utvidgningen af

riksarkivet till att omfatta en ny och stor administrativt-historisk

arkivdepot icke kan ske utan förstärkning af dess arbetskrafter.

Redan nu äro dessa, med hänsyn till de ökade kraf,

som från vissa håll ställas på arbetena i riksarkivet, otillräckliga.

Jag inser emellertid väl, att man i detta afseende måste inskränka

sig till det nödvändigaste och ber att i det följande få

framställa mina underdåniga förslag. För den händelse i den

nya arkivdepoten hvarken skulle komma att ingå flottans arkiv

eller kammararkivet, synes en ny ordinarie amanuensplats möjligen

kunna vara tillräcklig. Skulle flottans arkiv tillkomma,

hvars arkivalier äro af betydande omfång och helt visst komma

att mycket anlitas, torde äfven en ny arkivarieplats vara behöflig.

Skulle äfven kammararkivet komma att förenas med

nämnda depot, torde kammararkivarien böra öfverflyttas på riksarkivets

stat och torde därjämte med hänsyn till erforderliga

kamerala utredningar äfven en ny amanuensplats vara behöflig.

I fall sålunda den nya arkivdepoten finge sin största utsträckning,

blefve, förutom den nyss nämnda öfverflyttningen, de erforderliga

nya tjänstemännen en arkivarie och två amanuenser.

Minst en ny vaktmästare skulle i så fall också behöfvas, men

äfven en sådan torde kunna öfverflyttas från kammararkivets stat.

Jag har i det föregående icke berört krigsarkivet. Från

organisativ synpunkt synes i och för sig ingen svårighet möta

att förena detsamma med riksarkivet. Något yrkande har jag

105

emellertid under nuvarande förhållanden icke att framställa i

detta hänseende.

På grund af hvad jag ofvan anfört får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande

hvilka åtgärder som böra vidtagas för att åt do centrala

ämbetsverkens äldre arkivalier bereda det utrymme och den

vård, som de oundgängligen behöfva, i hvilket afseende den

enda tillfredsställande utvägen synes vara att uppsamla dem i

en med riksarkivet förenad depot med lokaler dels i hufvudstaden,

dels ock för mindre viktiga handlingar i en utom hufvudstaden

belägen, icke alltför aflägsen byggnad, där nödig tillsyn

och vård kunde komma handlingarna till del, samt därefter till

Riksdagen ingå med de framställningar, som af en dylik pröfning

kunna framgå såsom erforderliga och ändamålsenliga.

Stockholm den 19 mars 1903.

Underdånigst

Emil Hildebrand.

Bil. Å.

Ofversikt af innehållet i de arkiv, som undersökts med

anledning af kung], brefvet den 18 oktober 1901

och riksarkivariens cirkulär den 18 november

samma år.

(Möjligen befintliga luckor i de serier, för hvilka begynnelseår

aro utsatta, angifvas icke.)

INNEHÅLL.

Sid.

1. Svea hofrätt..........................109.

2. Krigshofrätten..........................

B. Fångvårdsstyrelsen.......................110.

4. Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition.........» .

5. Arméförvaltningen....................... .

6. Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition..........114.

7. Marinförvaltningen....................... .

8. Lotsstyrelsen..........................115.

9. Generalpoststyrelsen......................116.

10. Medicinalstyrelsen...... . .................117.

11. Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen................118.

12. Telegrafstyrelsen ................. H9.

13. Järnvägsstyrelsen.........................

14. Kammarkollegium.................... 120.

15. Statskontoret..........................123,

10. Myntverket........... 124.

17. Kontrollverket...... 125,

18. Kommerskollegium........................

19. Kammarrätten...............„.........126.

20. Generaltullstyrelsen.......................129.

21. Statistiska centralbyrån.....................130.

22. Öfverintendentsämbetet.....................131.

23. Styrelsen för postsparbanken..................» ,

24. Patent- och registreringsverket.................>

25. Landtmäteristyreisen......................132.

26. Stuteriöfverstyrelsen......................133.

27. Domänstyrelsen......................... .

28. Landtbruksstyrelsen.......................134.

29. Generalstaben..........................135.

30. Flottans arkiv i Stockholm....................

109

1. Svea hofrätt.

I. Hofrilttens hufviidarkiv.

A. Protokoll (civil- fr. o. med 1736, kriminal- fr. o. med

1756). »Codex rationum» (vota) 1636—1849.

B. Registratur (koncept till skrifvelser) fr. o. med 1614.

Domar, resolutioner och utslag (i allmänhet fr. o. med 1736).

C. Diarier och rotlar (flera slag, äldsta serien fr. o. med

1690).

D. Liggare och matriklar. Dessutom linnes ett slags register,

kalladt »Janna regnig sive manuale causarum civilmål»

(pars I 1614—1705 af C. Lundins; pars II 1706-1740-talet af

J. Retzius).

E. Inkomna handlingar: kungl. bref fr. o. med 1614, »libri

supplicationum» 1616—1682, nyare handlingar i afgjorda mål

(de som äro äldre än 100 år gallras), bouppteckningar fr. o. med

1737, akter i frälsemäns konkurser 1773—1849 in. m.

Anm. Protokoll, dom-, utslags- o. resolutionsböcker samt »libri causarum»

t. o. med 1735 öfverlämnades till riksarkivet 1892.

II. Advokatflskalskontoret.

A. Konceptmemorial fr. o. med 1797.

B. Diarier fr. o. med 1720.

C. Häradsrätters och rådstufvurätters renoverade domböcker

i allmänhet fr. o. med 1809 (de äldre äro deponerade i riksarkivet),

samt småprotokoll, häradsrätters fr. o. med 1701, rådstufvurätters

fr. o. in. 1691.

2. Krigshofrätten.

I. Krigsliofrättens liufvudarkiv (tidtals generalkrigsrättens och

krigskollegii).

A. Protokoll fr. o. med 1746.

B. Koncept fr. o. med 1784. Utslag fr. o. med 1880.

C. Diarier fr. o. med 1735.

9

no

D. Kungl. bref fr. o. med 1743, »inneliggande handlingar»

fr. o. med 1728 m. m.

E. Diverse handlingar (1600- o. 1700-talen).

II. Krigsflskalskontoret.

A. Konceptmemorial fr. o. med 1810.

B. Diarier fr. o. med 1809.

C. Inkomna rapporter m. m.

3. Fångvårdsstyrelsen.

I. Styrelsens öfver rikets fängelser och arbetsinrättningar, seder

mera

(1859) fångvårdsstyrelsens arkiv fr. o. med 1825.

A. »Registratur» (= protokoll och koncept).

B. Diarier (flera slag) och expeditionslistor.

C. Liggare och matriklar.

D. Kungl. bref, s. k. inneliggande handlingar, uppgifter,

rapporter, beskrifningar öfver fångar (jämte fotografier) m. m.

E. Räkenskaper.

II. Indragna centralfäugelsets å Norrmalm i Stockholm arkiv:

Räkenskaper, kyrkböcker, rullor m. m., delvis fr. o. m. 1815.

4. Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition.

Generaladjutantens öfver armén, från 1840 landtförsvarsdepartementets

kommandoexpeditions arkiv.

A. Protokollslistor öfver afgjorda kommandomål.

B. Koncept fr. o. med 1816.

C. Diarier och register fr. o. med 1816.

D. Rullor.

E. Kungl. bref (1817—1840), andra inkomna handlingar

(hufvudserie fr. o. med 1816), rapporter, tjänsteförteckningar m. in.

5. Arméförvaltningen.

I. Krigskollegii arkiv, hufvudsakligen 1841—1865 (det öfriga

är öfverlämnadt till krigsarkivet).

1. Handlingar gemensamma för hela verket eller för flera

afdelningar inom detsamma.

A. Pleniprotokoll och föredragningslistor.

B. Brefkoncept.

in

C. Diarier (flera slag).

D. Kungl. bref (1638—1865), afgjorda mål.

E. Presidentsexpeditionens koncept och registratur, diarium,

inkomna handlingar, uppgifter till årsberättelser m. m. (delvis

fr. o. med 1805).

2. Artilleriafdelningen.

A. Protokoll och föredragningslistor.

B. Brefkoncept samt artillerimilitärkontorets, kammarkontorets

och revisionens konceptmemorial.

C. Kontorens och revisionens diarier.

D. Liggare öfver kronans hus och byggnader.

E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar (flera

serier).

F. Räkenskaper.

3. Fortifikationsafdelningen.

A. Protokoll och föredragningslistor.

B. Brefkoncept samt revisionens konceptmemorial.

C. Revisionens diarier.

D. Liggare.

E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar.

F. Räkenskaper.

4. Underhållsafdelningen t. o. med 1850.

A. Protokoll och föredragningslistor.

B. Brefkoncept samt kammarkontorets och revisionens

konceptmemorial.

C. Revisionens annotationsbok.

D. Liggare öfver utestående lån.

E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar.

F. Räkenskaper.

Bihang: Protokoll (1849—1851), diarium, generalorder

och andra handlingar angående en svensk armékårs

förläggande till Schlesvig.

5. Utredningsafdelningen t. o. med 1850.

A. Protokoll och föredragningslistor.

B. Brefkoncept samt kammarkontorets och revisionens

konceptmemorial.

112

C. Kammarkontorets och revisionens diarier.

D. Liggare.

E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar.

P. Räkenskaper.

6. Intendentsafdelningen 1851—1865.

A. Protokoll och föredragningslistor.

B. Brefkoncept samt kammarkontorets och revisionens

konceptmemorial.

C. Afdelningens remissdiarium och revisionens diarier.

I). Liggare.

E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar.

P. Räkenskaper.

7. Indelnings- och boställsafdelningen, fr. o. med

1850 aflöningsafdelningen.

A. Protokoll och föredragningslistor.

B. Brefkoncept samt indelningskontorets, fr. o. med 1850

aflöningskontorets konceptmemorial (1812—1865).

C. Diarium öfver syne- och besiktningsinstrument.

D. Liggare öfver indelta arméns boställen.

E. Afgjorda mål och andra inkomna handlingar.

P. Räkenskaper: krigskollegii hufvudböcker fr. o. med

1850 jämte verifikationer m. m.

8. Krigsmanshusafdelningen t. o. med 1850 samt

aflöningsafdelningens krigsmanshuskontor 1851—1865.

A. Protokoll och föredragningslistor (t. o. med 1850).

B. Brefkoncept samt krigsmanshuskontorets konceptmemorial.

C. »Expeditionsbok» (1835—1850) och krigsmanshuskontorets

diarium.

D. Rullor öfver underhållstagare.

E. Afgjorda mål och andra handlingar angående Vadstena

krigsmanshuskassa och invalidhusfonden.

P. Räkenskaper.

9. Advokatfiskalskontoret:

A. Konceptmemorial (1805—1865).

B. Diarier (1813—1865).

113

II. Arméförvaltningens arkiv fr. o. med 1866.

1. Plenum.

A. Protokoll.

B. Koncept jämte register.

C. Diarier.

I). Kungl. bref, afgjorda mål och andra inkomna handlingar.

2. Artilleridepartementet.

A. Protokoll och föredragningslistor.

B. Brefkoncept jämte register.

C. Diarier.

D. Liggare.

B. Kungl. bref, generalorder, afgjorda mål och andra inkomna

handlingar.

F. Räkenskaper.

3. Fortifikations departementet.

Samma serier som i artilleridcpartementet samt dessutom

ritningar och kartor.

4. Intendentsdepartementet.

Samma serier som i fortifikationsdepartementet.

5. Civila departementet.

Samma serier som i artilleridepartementet. Till räkenskaperna

höra bl. a. hufvudböcker jämte verifikationer.

6. Ombudsmannen.

A. Konceptmemorial.

B. Diarier.

III. Direktionens öfver invalidinrättningen arkiv 1820—1849.

IV. Direktionens öfver arméns pensionskassa protokoll, koncept,

diarier, liggare, inkomna handlingar och räkenskaper m. m.

angående arméns ackordsamorteringsfond 1833—1876. V.

V. Krigskommissariatshandlingar rörande: generalkrigskommis

sariatet

1848—1850, nordschlesvigska krigskommissariatet

1849—1851, generalkrigskommissariatet 1854—1858.

114

VI. Kommittéhandlingar rörande: kommittéerna för uppskattning

af indelta arméns boställen 1827, 1830 års kommitté för

indelta arméns lönereglering (jäinf. Statskontoret, VII), salpeterkommittén

1835—1867.

6. Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition.

I. Generaladjutantens öfver flottan, från 1840 sjöförsvarsdeparte

mentet»

kommandoexpeditions arkiv.

A. Protokollslistor öfver afgjorda kommandomål.

B. Koncept fr. o. med 1809.

C. Diarier och register, delvis fr. o. med 1801.

D. Liggare och rullor.

E. Kuugl. bref 1801—1840, andra inkomna handlingar

(hufvudserie fr. o. med 1798) o. meritförteckningar (fr. o. med 1820).

F. Diverse äldre handlingar.

II. Stornmiralsämbctets l:a afdelnings arkiv 1825—1840.

A. Protokoll (1832—1838) och föredragningslistor (1827—

1840).

B. Koncept.

C. Diarier och register.

D. Kungl. bref.

III. Kommittéhandlingar rörande reglementskommissionerna 1884

—1890, 1893—1899.

7. Marinförvaltningen.

Förvaltningens af sjöärendena, sedermera (1878) marinförvaltningens

arkiv fr. o. med 1871 (äldre handlingar äro öfverlämnade

till flottans arkiv).

A. Protokoll.

B. Koncept.

C. Diarier och rotlar.

D. Liggare.

E. Kungl. bref, generalorder och andra inkomna handlingar,

kontrakt m. m.

F. Ritningar.

G. Räkenskaper.

115

8. Lotsstyrelsen.

I. Hnfvudnrklvet t. o. med 1871.

A. Förvaltningens af sjöärendena protokoll i lotsmål 1845

—1871.

B. Generalsjömilitickontorets koncept i lotsmål 1791—1794,

storamiralsämbetets vid arméns flotta och kommitterades till förvaltningen

af arméns flottas ärenden d:o 1794—1803 samt förvaltningens

af sjöärendena d:o 1803—1871.

G. Förvaltningens af sjöärendena diarier i lotsmål 1845

—1871.

D. Handlingar i lotsmål, inkomna till amiralitetskollegium

och nyss nämnda myndigheter 1751—1815, 1845—-1871 jämte

kungl. bref 1798—1871, dykerimål 1745—1828 samt memorial

till amiralitetskollegium med påtecknad resolution 1736—1769.

E. Diverse handlingar angående lots- samt fyr- och båkväsendet

(1700-talet).

II. Amiralitets-lotskoiitorcts, sedermera lotsdirektörsämbctcts arkiv

t. o. med 1871:

A. Koncept 1751—1791, 1809- 1871.

B. Diarier 1761—1871.

C. Kullor.

1). Inkomna handlingar 1809—1871 jämte lotsdagböcker

1799—1840 och fyrjournaler 1850—1871.

III. Lotsverkskontörets, sedermera kammarkontorets arkiv t. o.

med 1871: koncept (1798—1871) samt räkenskaper, däribland

hufvudböcker med verifikationer (1803—1850, för öfrigt i

flottans arkiv).

IV. Lotsstyrelsens arkiv fr. o. med 1872.

A. Protokoll och föredragningslistor (fr. o. med 1899).

B. Koncept.

C. Diarier.

D. Liggare och rullor.

E. Kungl. bref och andra inkomna handlingar jämte kontrakt,

lotsdagböcker, fyrjournaler samt rese- och maskinjournaler;

dessutom äfven hemliga handlingar.

F. Kammarkontorets koncept och räkenskaper.

G. Fyringeniörkontorets koncept, diarier och liggare (fr. o.

med 1855).

116

V. Chefens för norra lotsdistriktet arkiv: koncept 1836—1877,

inkomna handlingar 1724—1877.

Anm. Handlingar angående lots- samt fyr- ocli båkväsendet finnas äfven

i flottans arkiv i Stockholm.

9. Generalpoststyrelsen.

I. Handlingar, hörande till kanslikollegii arkiv:

A. Kanslikollegii koncept (1683—1691) och registratur

(1683—1714) i postärenden.

B. Kungl. bref i d:o 1681—1710.

II. Öfverpostdirektörens samt postkamrcrarcns arkiv före 1801.

A. Öfverpostdirektörens registratur 1704—1791 och koncept

1751—1800.

B. D:o diarier.

C. Inkomna handlingar.

D. Postkamrerarens (postka mm arkontorets) arkiv: »konungabref

och resolutioner», postverkets stater samt räkenskaper.

Anm. Öfverpostdirektörens koncept och inkomna handlingar, i allmänhet

t. o. med 1759, finnas äfven i riksarkivet. III.

III. Öfverpostdircktörsämbetets, sedermera (1849) generalpoststyrelsens

arkiv fr. o. med 1801 (då verket skildes från

kanslikollegium).

1. Handlingar, gemensamma för flera afdelningar inom

verket, äfvensom kanslibyråns särskilda arkiv.

A. Föredragningslistor och protokoll.

B. Koncept (endast i ärenden, hörande till kanslibyrån, fr.

o. med 1874).

C. Diarier.

D. Personalförteckningar.

B. Kungl. bref, »akter» (endast kanslibyråns fr. o. med 1876)

och andra inkomna handlingar.

F. Postombudsmannens arkiv.

G. Reklamationskontorets arkiv.

2. Kameralbyråns arkiv (incl. postkammarkontorets arkiv

fr. o. med 1801).

A. Koncept.

B. Diarier.

117

C. Liggare.

D. Postverkets stater, akter och andra inkomna handlingar.

B. Ritningar.

F. Räkenskaper.

G. Postverkets persedelförråds arkiv.

H. Postverkets frimärkesförråds arkiv.

3. Trafikbyråns arkiv.

A. Koncept.

B. Diarier.

C. Liggare och matriklar.

D. Akter och andra inkomna handlingar.

4. Utrikes- och författningsbyråns arkiv.

A. Koncept.

B. Diarier.

C. Liggare.

D. Akter, statistiska primäruppgifter och andra inkomna

handlingar.

5. Revisionsbyråns arkiv.

A. Koncept.

B. Diarier.

C. Akter.

Anm. Inom de två sistnämnda byråerna ordnas koncept och akter numera

efter s. k. dossiersystem.

10. Medicinalstyrelsen.

I. Collega mcdici, 1813 sundhctscollegii, 1878 medicinalstyrelsens

hufvudarkiv.

A. Protokoll fr. o. med 1671.

B. Registratur 1698—1764 och koncept fr. o. med 1762.

C. Diarier fr. o. med 1806.

D. Liggare och matriklar.

E. Kungl. bref fr. o. med 1663, afgjorda mål (»akter») fr.

o. med 1674, rapporter, ämbetsberättelser och andra inkomna

handlingar.

F. Ritningar.

G. Räkenskaper. II.

II. Fältläkarekontorets arkiv 1811—1892.

118

III. Kirurgiska societetcns examensprotokoll 1689—1764.

IV. Kominittéhandlingar rörande: sundhetskommissionen 1737—

1766, kommittén angående veterinärinrättningen 1821—1828,

karantänskommissionen 1831—1857 (utom räkenskaperna,

som förvaras i kommerskollegium), kommissionen rörande

kolerafarsoten 1893—1895 in. fl.

Anm. I medicinalstyrelsen förvaras också under form af lån från riksarkivet

och domänstyrelsen vissa delar af hospitalsdeputationens, hospitalsöfverdirektionens

och seraiimerordensgillets arkiv, bl. a. hela serien protokoll

(1757-1876).

11. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

(Järn! Järnvägsstyrelsen, II.)

I. Styrelsens för allmänna vattenbyggnader, 1841 styrelsens för

allmänna väg- och vattenbyggnader, 1883 väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

arkiv.

Å. Föredragningslistor fr. o. med 1849 samt protokoll fr.

o. med 1882.

B. Koncept fr. o. med 1840.

C. Diarier fr. o. med 1840.

D. Liggare öfver allmänna arbeten och enskilda järnvägar.

E. Inkomna handlingar (hufvudserie fr. o. med 1840, däribland

äfven kungl. bref), inspektionsberättelser, kontrakt rörande

med statsbidrag hugnade allmänna arbeten, besiktningsprotokoll,

kostnadsförslag och revisionsberättelser rörande enskilda järnvägar,

s. k. öfvcrblifna handlingar (från Kungl. Maj:t öfverlämnade,

sedan anslag beviljats) m. in.

F. Kostnadsförslag och andra handlingar angående kanaler,

farleder, åar och sjöar (1840-talet—1880-talet), ordnade alfabetiskt

efter företagen.

G. Ritningar till väg-, frost- och odlingsföretag, bro- och

hamnbyggnader samt kanaler och enskilda järnvägar.

H. Räkenskaper.

II. Kominitterades öfver norra vägan läggningarna arkiv 1811—

1844: registratur, kungl. bref. III.

III. Strömrensningskommitténs arkiv 1819—1827: protokoll, koncept,

diarier, inkomna handlingar, räkenskaper.

119

IV. Storamiralsänibetets 3:dje afdelnings arkiv 1827—1839: koncept,

diarier, inkomna handlingar.

V. Väg- och vattenbyggnadskårens arkiv fr. o. med 1852: koncept,

diarier, inkomna handlingar, meritförteckningar.

12. Telegrafstyrelsen.

A. Protokoll 1856—febr. 1894, sedan föredragningslistor.

B. Koncept fr. o. med 1852.

C. Diarier fr. o. med 1856.

D. Liggare.

B. Kungi. bref fr. o. med 1852 samt andra inkomna handlingar,

rapporter, kontrakt (hufvudsakligen angående telefonabonnemang)

m. m.

F. Ritningar och kartor.

G. Räkenskaper.

13. Järnvägsstyrelsen.

I. Styrelsens öfver statens järnvägsbyggnader arkiv 1855—1882:

koncept, diarier, inkomna handlingar, ritningar och kartor,

räkenskaper.

II. Väg- och vattcnbyggnadsstyrclsens koncept, inkomna handlingar,

ritningar och kartor samt räkenskaper angående

statens järnvägsbyggnader 1883—1887. III.

III. Styrelsens för statens järnvägstrafik, sedermera (1888) järnvägsstyrelsens

arkiv fr. o. med 1863.

A. Protokoll och föredragningslistor.

B. Koncept.

C. Diarier (centraldiarium, byrårotlar) och expeditionslistor.

D. Liggare.

E. Inkomna handlingar (kung!, bref särskild! bundna fr.

o. med 1865), äganderättshandlingar, kontrakt m. m.

F. Kammarkontorets räkenskaper.

G. Ritningar, kartor och räkenskaper rörande statens efter

1887 pågående järnvägsbyggnader.

120

14. Kammarkollegium.

(Jämf. Domänstyrelsen, IV.)

I. Kammararkivet.

1. Kammararkivets ordinarie ännu tillväxande serier:

vi. Kammararkivets koncept fr. o. med 1635.

B. D:o diarier fr. o. med 1730.

C. Kronoräkenskaper med verifikationer för rikets län och

Stockholms stad, i äldre tider för mindre förvaltningsområden.

D. Räkenskaper med verifikationer för ett större antal

hufvudsakligen civila statsinstitutioner, de flesta utom hufvudstaden.

Anm. De under C och D upptagna räkenskaperna öfverlämnas från

kammarrätten efter verkställd granskning.

2. Kammarens och kammarkollegii äldre arkiv.

A. Protokoll 1635—1699.

B. Registratur 1612—1679.

C. Inkomna handlingar samt räkenskaper:

Kung!, bref 1634—1679 (jämte strödda bref ända

från 1520-talet) samt kungliga och furstliga personers

bref; inkomna skrivelser från myndigheter.

Räknekammarens och räntekammarens handlingar

och räkenskaper, hvartill bl. a. höra dels särskilda samlingar

som börja på 1500-talet och upphöra under 1600- talets första årtionden, såsom beställnings- och löningsregister,

förläningsregister, handlingar angående gärder

och hjälper, ordningar och undervisningar, Vasagodsen

(»arf- och egna gods») m. fl., dels serier som äfven fortsätta

längre fram i tiden, såsom räntekammarböcker,

rikshufvudböcker (1619—1679), jordeböcker, frälse- och

rusttjänstlängder, afräknings- och likvidationsakter.

Handlingar och räkenskaper, tills vidare ordnade

efter ämne, såsom angående bankväsen, bergsbruk (incl.

handlingar rörande kronans koppar), beskickningar (»diplomatica»),

fiske och vattenrätt, flottan, handel och

sjöfart (incl. handelskompanier och kolonier), hären,

kommunikationer, kvarnar och sågar, kyrkor, skolor och

fromma stiftelser, medicinalväsen, myntväsen, postväsen,

121

proviantväsen, städer, tullväsen m. m. samt samlingarne

biographica och topographica.

3. Delar af kommerskollegii arkiv, hufvudsakligen frän

tiden före dess förening med kammarkollegium 1680.

4. Delar af kammarrevisionens (kammarrättens) arkiv

(utom de i åtskilliga ofvan uppräknade serier ingående räkenskaper).

5. Delar af reduktionskollegii och öfriga reduktionsmyndigheters

arkiv, ordnade efter de särskilda myndigheterna

utom de genomgående serierna köpegodsakter, bytesakter och

ersättningsakter samt afräknings- och likvidationsakter, hvilka

sistnämnda ingå i den ofvan (under 2 C) upptagna samlingen

(jämf. äfven här nedan 8). — Vissa delar af reduktionsmyndigheternas

arkiv finnas i riksarkivet.

6. Kommissionshandlingar rörande: defensionskommissionen

(Karl Xlhs tid), amiralitetskommissioner (1720- och 1730- talen), utredningskommissioner (1700-talct), skogskommissioner

i Skaraborgs län (1689—90) och i Uppland (1694—96), kommissionen

i Kalmar län 1707—08, pommerska kommissionen

(1730-talet), ekonomikommissionen (1749—54), kommitterade för

beskattningsväsendets förenklande (1846—47) m. fl. — Handlingar

rörande åtskilliga af dessa kommissioner finnas äfven i

riksarkivet.

7. Lifgedingens räkenskaper och en del andra dithörande

handlingar. — Lifgedingens arkiv finnas för öfrigt i riksarkivet.

8. Enskilda personers handlingar (delvis inkomna till

reduktionsmyndigheterna), däribland samlingen »svenska adeln

och dess gods». — Flera dylika samlingar äro öfverlämnade till

riksarkivet. II.

II. Advokatftskalskontoret.

A. Koncept fr. o. med 1686.

B. Diarier (in- och utgående flera slag, äldsta serien fr. o.

med 1691).

C. Inkomna handlingar (delvis fr. 1670-talet): årshandlingar

(hufvudserie), aktoratshandlingar, markegångshandlingar, synehandlingar,

äganderättshandlingar m. m.

122

III. Aktnarickontoret.

1. Första provinskontorets arkiv t. o. med 1879.

A. Konceptmemorial fr. o. med 1774.

B. Diarier: remissböcker fr. o. med 1689, memorialböcker

fr. o. med 1671.

C. Jordebokshandlingar.

D. Årshandlingar: hufvudserie fr. o. med 1689 samt särskilda

serier.

2. Andra provinskontorets arkiv t. o. med 1879.

A. Konceptmemorial fr. o. med 1720.

B. Diarier: remissböcker fr. o. med 1691, memorialböcker

fr. o. med 1690.

C. Jordebokshandlingar.

D. Årshandlingar: hufvudserie fr. o. med 1666 samt särskilda

serier.

o. Tredje provinskontorets arkiv t. o. med 1879.

A. Konceptmemorial fr. o. med 1831.

B. Diarier: remiss- och memorialböcker fr. o. med 1802.

C. Jordebokshandlingar.

D. Årshandlingar: hufvudserie fr. o. med 1727 samt särskilda

serier.

4. Jordebokskontorets arkiv 1858—1870.

A. Protokoll.

B. Koncept.

C. Diarier.

D. Jordebokshandlingar.

5. Aktuariekontorets arkiv fr. o. med 1880.

A. Diarier.

B. Liggare.

C. Jordebokshandlingar.

D. Årshandlingar.

IV. Registratorskontoret.

A. Kammarkollegii protokoll fr. o. med 1700.

B. D:o registratur och koncept fr. o. med 1680 (und. utlåtanden

särskild serie fr. o. med 1684, särskilda koncept till

1700-talets skatteköpebref).

123

C. Diarier, rotlar och expeditionslistor (äldsta serien fr. o.

med 1728).

D. Liggare och matriklar.

E. Kungl. bref fr. o. med 1680, befordringsakter m. m.

F. Kammarkollegii räkenskaper.

I registratorskontoret förvaras äfven: rekognitionsskogsdivisionens

protokoll, koncept, diarier och kungl. bref (hufvudsakligen

1820—1857).

15. Statskontoret.

I. Statskontorets hufrndarkiv.

A. Protokoll fr. o. med 1686.

B. Registratur 1681—1755 och koncept fr. o. med 1720.

C. Diarier och expeditionslistor (flera slag, äldsta serien

fr. o. med 1681).

D. Liggare (utom de, som hänföras till räkenskaper).

E. Kungl. bref fr. o. med 1680, »expedierade handlingar»

fr. o. med 1681 (däribland för senare tid anordningshandlingar

särskildt), rapporter från räntekammaren m. fl. serier inkomna

handlingar.

F. Räkenskaper:

memorialböcker fr. o. med 1681;

kvartalskoncept, sedermera »anteckningsböcker» (öfver

inkomster och utgifter) fr. o. med 1756;

inkomstbok;

redogörelser, liggare och likvidböcker för särskilda

fonder;

stämpelpappersräkenskaper;

förskottsuppgifter;

rikshufvudböcker fr. o. med 1821 (jämte några föregående)

;

hofstater fr. o. med 1674;

riksstater (större delen öfverlämnad till riksarkivet jämte

åtskilliga andra serier af äldre statshandlingar);

dispositioner (projekt och koncept 1680—1741);

statsliggare fr. o. med 1849 (tryckes numera),

124

koncept till länsstater samt pensions- och indragningsstater;

länsräkenskaper

(delvis fr. o. med 1681); samt

en mängd andra räkenskapshandlingar (rörande allmänna

byggnader, bergsbruk, lån, ministerstaten, myntoch

kontroll verken, tullväsen m. in.).

Räntekammarens räkenskaper, hvaribland förslag fr. o.

med 1681 samt koncepthufvudböcker fr. o. med

1683 och original d:o med verifikationer fr. o. med

1875.

II. Advokatflskalsäinbetets, numera ombudsmannens arkiv.

III. Statskontorets allmänna magasinskontors arkiv 1826—1871

jämte delar af de föregående magasinsmyndigheternas arkiv,

som för öfrigt öfverlämnats till riksarkivet.

IV. Qeneraldiskontkontorets protokoll (1787—1802), hufvudböcker

m. m.

V. Konvojkommissariatets protokoll 1856—1867, hufvudböcker

1804—1867 in. m. (arkivet finnes för öfrigt i riksarkivet,

räkenskaper dessutom i kammararkivet och kammarrätten).

VI. Direktionens öfver liofstall- och kasernbyggnader registratur

(1805—1821), kungl. bref, räkenskaper in. m.

VII. Koinmittébandlingar: Kungl. bref till kommitterade till allmänna

medels förvaltning 1813—1820, kommitténs för indelta

arméns lönereglering protokoll 1830, 1831 (jämf.

Arméförvaltningen, VI) in. 11.

16. Myntverket.

A. Protokoll 1

B. Koncept > fr. o. med 1877.

C. Diarier J

D. Inkomna skrifvelser.

E. Koncepthufvudböcker fr. o. med 1736, original d:o med

verifikationer fr. o. med 1875, kassaböcker, journaler in. m.

125

17. Kontrollverket.

A. Koncept )

B. Diarier 1 fr. o. med 1753.

C. Inkomna skrifvelserJ

D. Kontrollstämplingsjournaler och arbetssedlar för gnid

smeder

i Stockholm, generalräkningar och arbetsböcker för landsorten

m. m.

18. Kommerskollegium.

I. Kommerskollegii hufvudarkiv.

A. Protokoll fr. o. med 1654 samt föredragningslistor.

B. Registratur och koncept fr. o. med 1660.

C. Diarier (in- och utgående flera slag, äldsta serien fr. o.

med 1652).

D. Inkomna handlingar, hufvudserier: kungl. bref (regelbunden

serie fr. o. med 1714), skrifvelser och berättelser från

myndigheter samt acta privatorum.

E. Statistiska uppgifter: import- och exporttabeller, skeppslistor,

uppgifter angående fartyg och sjöfolk, handlande, fabriker

och handtverk, bergshandtering, arbetsstatistiska uppgifter m. m.

F. Diverse äldre handlingar angående handel och andra

näringar m. m. (Flera dylika samlingar äro förut öfverlämnade

till riksarkivet.)

G. Fartygsregistreringsafdelningens (förut sjöpassexpeditionens)

handlingar: fribref och certifikat med tillhörande handlingar,

befälhafvare- och styrmansbref, fribrefs- och passdiarier,

liggare öfver fartygsbefälhafvare och fartyg, fartygsregister (fr.

o. med 1892) m. m.

H. Kassakontorets räkenskaper och handlingar.

I. Grufkartekontorets kartor (den äldsta från 1629), koncept

och inkomna skrifvelser.

II. Kommerskollegii advokatfiskalskontors arkiv: koncept, diarier,

afgjorda mål samt hallrätternas domböcker och berättelse!''.1

III. Kommerskollegii manufakturdiskoiitkontors arkiv, hufvudsakligen

bestående af manufakturdiskontfondens, ulldiskont

1

Afdelningarne II—IV samt VI komma att i april 1903 till större delen

deponeras i riksarkivet.

10

126

fondens och spinnhusfondens hufvudböcker med verifikationer

in. fl. räkenskaper (1750-talet—1870-talet).1 1

IV. Bergskollegii arkiv.1

A. Protokoll 1642—1857.

B. Registratur 1638—1748 och koncept 1715—1857 samt

inneliggande exemplar af privilegier, domar och resolutioner.

C. Diarier.

D. Liggare (däribland »Harmens register»).

E. Kung!, bref (1640—1857), bergmästarerelationer och

andra inkomna handlingar.

F. Räkenskaper.

G. Bergskollegii advokatfiskalskontors koncept och diarier.

(Renoverade bergstingsdomböcker öfverlämnades 1893 till riksarkivet.

)

H. Handlingar och räkenskaper angående Sala grufva,

Hellefors’ silfververk, Åtvidaberg, Ålfdalens porfyrverk m. fl.

bergverk.

V. Kommerskollegii bergsafdelnings arkiv 1858—1891.

A. Protokoll och föredragningslistor i bergsärenden.

B. Koncept samt inneliggande exemplar af privilegier, domar

och resolutioner.

C. Diarier.

D. Kungl. bref, bergmästarerelationer och andra inkomna

handlingar.2

VI. Karantäiiskommissioncns räkenskaper 1830-talet—1850-talet

(öfriga handlingar finnas i medicinalstyrelsen).1

19, Kammarrätten.3

(Jämf. Kammarkollegium, I.)

I. Kansliet.

A.

B.

Memorialprotokoll {

Diarier och rotlar I

fr. o. med 1860-talet.

1 Se not å sid. 125.

2 En del af östra bergmästaredistriktets arkiv (1600-talet—1887)

förvaras^ också tills vidare i kommerskollegium.

3 A kammarrättens vind förvarade, oordnade hand lingar, Indika ej kunnat

specificeras å ämbetsverkets nuvarande afdelningar, upptagas i afd. VIII.

127

C. »Sekreterarehandlingar» (= inkomna handlingar) fr. o.

med 1840-talet (de äldre i det s. k. mörka arkivet).

II. Aktnnriekontoret.

A. Protokoll fr. o. med 1675.

B. Registratur (koncept till skrifvelse!-) fr. o. med 1695.

Inneliggande domar och utslag fr. o. med 1621.

C. Diarier fr. o. med 1792.

D. Kung!, bref fr. o. med 1695, akter i besvärsmål fr. o.

med 1857 (hufvudsakligen i det s. k. »mörka arkivet»).

III. Advokatltskalskontoret.

A. Konceptmemorial (och registratur) fr. o. med 1787 (till

större delen på vinden).

B. Diarier, olika slag, från 1800-talets början (delvis på

vinden).

C. Akter i balansmål och fiskaliska aktioner, afskrifningsmål,

restitutionsmål samt mål angående fattigvård för svenskar

i Norge (delvis på vinden).

IV. Revisionsafdclningens första kontor.

A. Koncept fr. o. med 1802(?).

B. Diarier fr. o. med 1825 samt anteckningsböcker.

C. Anmärkningsakter, inkomna skrivelser m. m.

D. Räkenskaper: se nedan XIV.

V. Revisionsafdeluingens andra kontor.

A. Koncept fr. o. med 1803.

B. Diarier fr. o. med 1802 samt anteckningsböcker.

C. Anmärkningsakter fr. o. med 1801, inkomna skrivelser

fr. o. med 1803 m. m.

D. Räkenskaper: so nedan XIV.

VI. Iterisionsafdeluingens tredje kontor.

A. Koncept fr. o. med 1840.

B. Diarier fr. o. med 1852 samt anteckningsböcker.

C. Anmärkningsakter fr. o. med 1796, inkomna skrivelser

in. m.

D. Räkenskaper: se nedan XIV.

128

VII. Kammarrättens protokoll, registratur, domar och utslag,

diarier m. m. i krigsrevisionsmål (1811—1825).

Vill. Kammarrättens vind (oordnade handlingar).

A. Konceptprotokoll (enstaka band fr. o. med 1672).

B. Koncept från olika kontor (åtminstone från 1800-talets

början).

C. Diarier, annotationsböcker, remissböcker, listor, rotlar

o. d. (fr. o. med 1780-talet).

D. Arbetsberättelse!- (fr. o. med 1688).

E. Akter i besvärsmål, afskrifningsmål, balansmål, restitutionsmål,

anmärkningsmål o. d. (börja i slutet af 1600-talet).

F. Aktoratsräkningar jämte verifikationer (fr. o. med 1680- talet).

G. Redogörelser för franska subsidiemedel (1770- och 1780- talen); handlingar angående grefve Ruuths finansförvaltning (1789

och följande år); skrivelser till finska generalkrigskommissariatet

1808 m. m.

IX. Delar af konvojkommissariatets räkenskaper (1800-talet).

Jämf. Statskontoret, V.

X. Salpeterfondens hufvudböcker och verifikationer (1812—

1840-talet).

XI. Räkenskaper öfver stämpelpappersuppbörd i olika län (1850- talet—1870-talet).

XII. Taxeringslängder för olika församlingar i Stockholm (1850

—1860).

XIII. Kvarliggande spridda räkenskaper från olika myndigheter

och områden (börja på 1700-talet).

XIV. Räkenskaper i våra dagar, öfverlämnade för revidering,

kvarligga i allmänhet i högst 5 år, å första revisionskontoret

numera dock längre tid på grund af bristande utrymme i

kammararkivet, dit eljest räkenskaper från myndigheter i

landsorten bruka aflämnas. Räkenskaper från ämbetsverk i

Stockholm återställas däremot numera i regeln till dessa.

Förr öfverlämnades äfven sådana räkenskaper till kammararkivet

(i allmänhet till midten af 1870-talet); de äro för

närvarande deponerade i riksarkivet.

129

20. Generaltullstyrelsen.

I. Hufvudarkivet och kanslibyråns arkiv.

A. Protokoll: Generaltulldirektionens 1771, 1772, 1783—

1802, generaltullarrendesocietetens 1803—1813, generaltulldirektionens

1814—1824, generaltullstyrelsens 1825—1878. Föredragningslistor

fr. o. med 1878.

B. Registratur och koncept: Generaltulldirektionens och

generaltullarrendesocieteternas 1725—1772, 1777—1824 jämte

särskildt registratur för skrifvelse!'' till underordnade myndigheter

1701—1824; generaltullstyrelsens fr. o. med 1825.

C. Diarier och annotationsböcker (delvis fr. o. med 1732)

D. Kungl. Maj:ts och kollegiernas bref 1670-talet—1860

(kungl. bref särskildt fr. o. med 1777), diverse myndigheters, tullkammares

och enskilda personers skrifvelse!'' 1780-talet—-1860,

handlingar ordnade efter föredragningsdag fr. o. med 1861, personella

berättelser, statistiska berättelser, andra rapporter m. li.

inkomna handlingar. II. III.

II. Knineralbyråns (förut kammarkontorets) arkiv.

A. Föredragningslistor.

B. Registratur och koncept fr. o. med 1766, delvis sammanbundna

med diarierna.

C. Diarier.

D. Protokollsutdrag och resolutioner fr. o. med 1785, personalstater,

särskilda inkomna handlingar m. m.

E. Räkenskaper, däribland hufvudböcker med verifikationer

fr. o. med 1714.

III. Revisionsbyråns (förut revisionskontorets) arkiv.

A. Föredragningslistor.

B. Diarier.

G. Liggare öfver export och import.

D. Konfiskationsjournaler med verifikationer fr. o. med 1846

samt strandvraks- och bergade varors journaler med verifikationer

fr. o. med 1874.

Anm. Tullkammare-, packhus-, nederlags-, transito- m. fl. journaler

jämte verifikationer utgallras efter 10 är.

130

IV. Skcppsmätningsöfvcrkontrollöreiis arkiv: koncept fr. o, med

1875 samt mätböcker.

V. Ombudsmannens (förut advokatfiskalskontorets) arkiv.

VI. Störa sjötullrättens protokoll 1730—1769.

VII. Kommitterades till sjötulltaxornas öfverseende handlingar

1781.

21. Statistiska centralbyrån.

I. Tabellkommissionens arkiv.

A. Protokoll 1792—1858.

B. Koncept 1763—1858.

C. Diarier 1815—1824.

D. Kung!, bref 1748—1858 cell andra inkomna skrivelser.

B. Tabellariska uppgifter (flere slag, delvis från 1720-talet).

F. Räkenskaper 1802—1858.

II. Statistiska beredningens, sedermera (1886) statistiska tabellkommissionens

protokoll från 1858.

III. Statistiska centralbyråns arkiv från 1858.

A. Koncept.

B. Diarier.

C. Kungl. bref och andra inkomna skrivelser.

D. Nominativa utdrag ur födelse- och dop-, lysnings- och

vigsel- samt död- och begrafningsböcker årligen samt d:o ur

lörsamlingsböcker (husförhörslängder) hvart tionde år fr. o. med

.1860, summariska redogörelser för folkmängden i hvarje församling

årligen fr. o. med 1860, sammandrag af kommunernas räkenskaper

fr. o. med 1874 samt andra statistiska uppgifter, berättelser

och rapporter.

E. Räkenskaper. IV

IV7. Kommittéhandlingar rörande: kommittén för undersökning af

grunderna för städernas beskattning (1854—1859), statistiska

kommittén (1854—1856), finanskommittén (1858—1863),

mantalsskrifningskommittén (1872), indelningsregleringskommittén

(1881—1882).

131

22. Öfverintendentsämbetet.

I. Öfverintendentsämbetets hufvudarkiv.

A. Protokoll 1783—1879, föredragningslistor fr. o. med 1880.

B. Registratur och koncept fr. o. med 1722.

C. Diarier fr. o. med 1777.

D. Generalförslag fr. o. med 1818.

E. Ritningar med tillhörande liggare.

F. Kungl. bref fr. o. med 1697, afgjorda mål fr. o. med

1722, årsredogörelser, prisuppgifter och andra inkomna handlingar.

G. Diverse handlingar angående särskilda byggen m. in.

II. Ilufvudböcker med verifikationer samt andra räkenskaper.

II. Slottsbyggnadsdirektionens arkiv: protokoll, koncept, diarier

och handlingar 1811—1818.

23. Styrelsen för postsparbanken.

(Började sin verksamhet i augusti 1883.)

A. Föredragningslistor.

B. Koncept (registratur).

C. Diarier.

D. Liggare och förteckningar.

E. Kungl. bref, akter och andra inkomna handlingar.

F. Ilufvudböcker med verifikationer samt andra räkenskaper.

G. Handlingar, som hänföra sig till insättningar, uppsägningar

och uttagningar.

Anm. Afslagna uppsägningar, obegagnade tillståndsbevis och dödade

motböcker komma hädanefter att utgallras.

24. Patent- och registreringsverket.

1. Patentbyråns arkiv 1885-1895, patent- och registreringsverkets

1896, dess patentnfdelnings fr. o. med 1897.

A. Sessionsböcker (föredragningslistor) och protokoll.

B. Koncept (registratur).

C. Diarier.

D. Patentregister, varumärkesregister och mönsterregister

m. m.

132

E. Kungl. bref, patentakter (äfven äldre patentansökningar

till kommerskollegium 1852—1884), varumärkesakter, mönsterakter

in. fl. inkomna handlingar.

F. Ritningar och taflor m. in.

G. Räkenskaper.

II. Aktiebolagsafdeluiiigeiis arkiv fr. o. med 1897.

A. Sessionshöcker (föredragningslistor) och protokoll.

B. Koncept (registratur).

C. Diarier.

D. Aktiebolagsregister.

Et Kungl. bref, aktiebolagsakter m. fl. inkomna handlingar.

F. Räkenskaper.

III. Statistiska afdelningens register, kort in. m.

25. Landtmäteristyrelsen.

(Rikets generallandtmäterikontor).

I. Hufvudarkivet.

A. Protokoll fr. o. med 1849.

B. Registratur och koncept fr. o. med 1683.

C. Diarier fr. o. med 1690 (för en del af 1700-talet inbundna

tillsammans med koncepten).

D. Matriklar och saköreslängder.

E. Kungl. bref fr. o. med 1683 och andra inkomna handlingar

fr. o. med 1684 (för en del af 1700-talet inbundna tillsammans

med koncepten).

F. Renoverade kartor med beskrifningar och register (de

äldsta från 1630-talet).

G. Räkenskaper.

II. Öfveringeniörens arkiv t. o. med 1878: protokoll 1855—1864,

koncept och inkomna skrifvelse!- fr. o. med 1850, diverse

handlingar (äfven från 1700-talet). III.

III. Landtmätcriilskalens arkiv: koncept och diarier (från slutet

af 1700-talet); annotationsbok öfver landtmätarnes arbeten

(upplagd 1704), kallas numera tjänstebok; inkomna skrifvelse!,

däribland årsredogörelser från landtmätare.

133

26. Stuteriöfverstyrelsen.

A. Koncept 1855—1876 ocli kopieböcker fr, o. med 1877.

B. Diarier fr. o. med 1840.

C. Kung!, bref fr. o. med 1780, andra inkomna handlingar

fr. o. med 1874, premieringsrullor fr. o. med 1883.

D. Räkenskaper.

St åter iko in missionens protokoll fr. o. med 1873.

27. Domänstyrelsen.

I. Ekplanteriugsstyrelsens arkiv 1831—1864.

A. Koncept.

B. Diarier.

G. Kungl. bref och andra inkomna handlingar.

II. Skogsinstitutets arkiv 1838—1859.

A. Koncept.

B. Diarier.

C. Kungl. bref och andra inkomna handlingar.

III. Skogsstyrelsens arkiv 1859—-1882.

A. Protokoll (1870—1882).

B. Koncept.

C. Diarier.

D. Kungl. bref och »allmänna mål».

IV. Kainmnrkollegii domänafdelnings arkiv 1878—1882.

A. Koncept.

B. Diarier.

C. Kungl. bref.

D. Handlingar angående kungsgårdar samt till statsverket

indragna civila och militära boställen.

E. Handlingar angående till statsverket indragna hospitalsegendomar.

134

V. Domän styrelsens arkiv fr. o. med 1883.

1. Jordbruksafdelningen.

. , A. Föredragnings- (eller expeditionsr)listor.

B. Koncept.

C. Diarier.

D. Liggare.

E. Kung!, bref, akter angående kronans utarrenderade jordbruksegendomar

och fisken, försålda kronoegendomar m. in. samt

»allmänna mål».

2. Skogsafdclningen.

A. Föredragning?- (eller expeditions-)listor.

B. Koncept.

C. Diarier.

D. Liggare.

E. Kung!, bref, akter angående skogar, flottleder, skogsläroverkcn,

skogsstatens boställen m. m. samt »allmänna mål».

F. Räkenskapei''.

VI. Följande särskilda samlingar:

1. Kartor och beskrifningar öfver skogar, anslagna till bergsbandteringens

understöd 1642—1842 (öfverlämnade från kommerskollegium).

2. Märkrullor m. m. 1791—1870 (öfverlämnade från nxarinförvaltningen).

3. Handlingar angående skogsregleringen på 1820-och 1830- talcn in. in. (har tillhört Kungl. Djurgårdens arkiv).

4. Delar af hospitalsdeputationcns, hospitalsöfverdirektionens

ocli serafimerordensgillets arkiv: registratur, diarier, kungl.

bref och andra inkomna handlingar (1750-talet—1876). Jämf.

Medicinalstyrelsen.

28. Landtbruksstyrelsen.

(Började sin verksamhet 1890.)

A. Föredragningsböcker.

B. Koncept.

C. Diarier.

D. Kungl. bref och andra inkomna handlingar.

E. Räkenskaper.

135

29. Generalstaben.

I. Krigsarkivet.

Krigshandlingar (fördelade efter resp. krig) med tillhörande

bataljplaner.

Militär-topografisk samling af äldre handlingar med tillhörande

topografiska kartor.

Krigskollegii arkiv, i allmänhet t. o. med 1840 (återstoden

i arméförvaltningen).

Inspektions- och generalbefälsnrkiv.

Regementsarkiv.

Fästningsarkiv.

Militära undervisningsanstalters handlingar.

Krigsmanshusets arkiv.

Biografiska samlingen med tillhörande porträttsamling.

II. Komiminikationsafäelningens arkiv, bestående af uppgifter och

andra handlingar angående kommunikationsväsendet (delvis

hemliga) samt planer och ritningar.

III. Topografiska nfdcluingcns arkiv, bestående af dels kartor

(koncept i olika skalor, stomkartor in. in.), dels handskrifter

(länsbeskrifningar, mantalslängder in. in.).

30. Flottans arkiv i Stockholm.

Arkivet har sedan början af 1880-talet ordnats under följande

hufvudafdelningar:

A. Skcppsgårdshandlingar 1541—1640.

B. Kungl. bref och resolutioner.

G. Reglementen och instruktioner.

D. »Ofverstyrelsen». Hit höra amiralitetskollegii och andra

öfverordnade myndigheters arkiv fr. o. med 1629.

E. Amiralitetskammarrätten 1695—1807.

F. Arméns fiottas kammarrätt 1780—1811.

G. Kommittéer och kommissioner.

II. Karlskrona station.

I. Stockholms eskader och station.

K. Göteborgs eskader, station och depot.

L. Landskrona eskader.

136

M. Finska eskadern.

N. Stralsunds eskader.

O. Båtsmanshållet.

P. Prisverket.

Q. Tjänsteförteckningar.

R. Diverse.

S. Lots- och fyrinrättningen samt lifräddningsväsendet.

T. Sjökarteverket.

U. Amiraiitetsinkvarteringskassan.

V. Amiralitctskrigsmanskassan.

Bil. B.

Tabell, utvisande de undersökta arkivens omfång och

arkivlokalernas beskaffenhet.

138

Hyllängd i meter

kela

arkivet.

årlig

tillväxt.*

Anmärkningar.

1

Svea hofrätt:

a) Hofrättens kufvudarkiv

900

19

1>) Advokatfiskal^ arkiv.

1 790

7

1 Häruti ej inberäknadt en de- position i riksarkivet å380in.

2

Krigshofrätten......

04

1

3

Fångvårdsstyrelsen . . .

2 890

2 9.5

2 Räkenskaper ensamt utgöra

resp. 660 ock 7 meter.

4

Landtförsvarsdepartemrts

kommandoexpedition. .

220

5,89

I -r>

Arméförvaltningen ....

1,270

35

1 6

Sjöforsvarsdepartementets

kommandoexpedition. .

40

1

7

Marinftfrvaltningen . . .

ÖB

3 3,7

3 Häruti ej inberäknadt räken- skaper, som efter granskning

i kammarrätten skickas till

flottans arkiv.

! 8

Lotsstyrelsen.......

18C

4

9

Generalpoststyrelsen . . .

4 1,060

4 33,80

4 Räkenskaperna ensamt ut- göra resp. 515 ock 22,10 m.

Den årliga tillväxten kar

ökats från 28,50 (1896) till

40,25 (1900).

10

Medicinalstyrelsen ...

375

7

1

* Medeltal för 5 ä 10 år.

139

Lokaler ock utrymme.

Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalerna, dels på vindarna. För hufvudarkivet

är utrymmet tillräckligt, så länge gallring sker, men för advokatfiskalens arkiv

är det otillräckligt. Ämbetslokalerna äro i det hela tillfredsställande, men

vindarna äro otillfredsställande.

Arkivalierna förvaras i ämbetslokalen, som erbjuder tillräckligt utrymme och äfven

i andra hänseenden är tillfredsställande.

Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, inrymd i aktiebolaget P. A. Norstedt

& Söners hus på Riddarholmen, dels i ett mindre stenhus vid centralfängelset

på Långholmen, innehållande å nedre botten materialbod och å den öfre arkivlokal.

Utrymme finnes för ännu några år, men arkivlokalerna kunna icke

anses tillfredsställande. De i ämbetslokalen befintliga handlingarna måste till

följd af lokalens beskaffenhet förvaras på flera olika ställen och kunna därför

ej uppställas i rationell ordning. Då därjämte ämbetslokalen är. inrymd i

samma hus som ett större industriellt etablissement, kan arkivet icke anses

vara i nödig mån tryggadt mot eldfara. Arkivlokalen på Långholmen kan ej

uppvärmas.

Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, dels i kontor på vinden. Tillräckligt

utrymme saknas, och kontoret på vinden är trångt och utestänger ej damm.

Arkivalierna förvaras dels i arméförvaltningens ämbetslius, hvars till arkiv upplåtna

lokaler äro tämligen tillfredsställande, dels i Svea artilleriregementes

kasern. Utrymmet är dock otillräckligt.

Arkivalierna förvaras i ämbetslokalen, som erbjuder tillräckligt utrymme och äfven

i andra hänseenden är tillfredsställande.

Arkivalierna förvaras inom ämbetslokalen, i olika rum och korridorer. Utrymmet

är otillräckligt, och därför öfverlämnas periodvis handlingar, äldre än ungefär

30 år, till flottans arkiv.

Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, hufvudsakligen i två för arkivet afsedda

rum och i registratorns rum, dels i ett kontor på vinden. Utrymmet är

otillräckligt och vindskontoret i flera hänseenden otillfredsställande, särskildt

emedan det är utsatt för stor fara i händelse af eldsvåda på vinden, där äfven

boningsrum finnas.

Arkivalierna förvaras dels i ämbetsrummen, dels — till större delen — på vinden.

Utrymmet är dtillräckligt, hvartill kommer, att vindslokalerna äro kalla och

äfven i andra hänseenden otillfredsställande. I det nya posthus, i hvilket

generalpoststyrelsen under loppet af år 1903 kommer att inflytta, är dock tidsenlig

lokal för arkivet afsedd att inredas.

Arkivalierna förvaras i den egentliga arkivlokalen •— två med eldstäder försedda

rum 3 tr. upp i medicinalstyrelsens ämbetshus — i arbetsrummen, på vinden

och i tvenne bodar på gården. Den egentliga arkivlokalen, som för öfrigt kan

anses tillfredsställande, är för liten, men om tvenne rum på nedre botten, som

nu äro upplåtna åt allmänna elektricitetsinrättningen, användas till arkivrum,

skulle tillfredsställande förvaringsrum kunna erhållas för viktigare arkivhandlingar.

Bodarna på gården äro uppförda af sten och underhållas ordentligt.

140

Hyllängd i meter

hela

arkivet.

årlig

tillväxt

Anmärkningar.

11

Väg- och vattenbyggnads- styrelsen ........

166,5

0,85

12

Telegrafstyrelsen ....

268

1 20

1 Däraf räkenskaper 10 m.

13

Järnvägsstyrelsen ....

475

2 30

2 Däraf räkenskaper 25 m.

14

Kammarkollegium:

a) Kammararkivet ....

8,200

80ä85

b) Advokatiiskalskontoret.

3131,15

0,56

8 Utom äganderättshandlingar,

som förvaras i kassaskåp.

c) Aktuariekontoret . . .

870

8

d) Registratorskontoret . .

418

1,40

15

Statskontoret......

1,100

6,5

16

Myntverket........

20

0,5

|

17

Kontrollverket......

65

0,5

18

i

Kommerskollegium

1,700 |

1

10

1

141

Lokaler ock utrymme.

Arkivalierna förvaras i ämbetslokalerna i ett hus, som för öfrigt är upplåtet till

bostäder, hvadan lokalerna kunna anses mindre tillfredsställande, särskild! med

afseende på eldfara; kontraktshandlingarna förvaras dock i brandfritt hvalf.

Utrymmet är dessutom otillräckligt.

Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, dels i två vindskontor. Utrymmet är

otillräckligt, emedan det blott räcker för ytterligare några år. Det ena vindskontoret

är mycket trångt, och lokalerna äro ej skyddade för eldfara.

Arkivalierna” förvaras dels i ämbetslokalen, dels på vinden i centralstationshuset.

Tillräckligt utrymme saknas för kammarkontorets arkiv, som förvaras på

otillfredsställande sätt.

j Arkivalierna förvaras dels i arkivets hufvudlokal, upptagande de tre nedersta våningarna

i huset n:r 13 vid Birger Jarls torg, dels äfven på vinden och i tvenne

rum i källarvåningen i huset n:r 16 vid samma torg. Lokalerna äro synnerligen

olämpliga och utrymmet alldeles otillräckligt, så att handlingar, upp- j

tagande omkring 900 meter hyllängd, måst deponeras i riksarkivet.

j Arkivalierna förvaras i advokatfiskalsämbetets två expeditionsrum och i ett mindre j

särskildt arkivrum, som är ganska mörkt. Eljest äro lokalerna tillfredsstäl- J

lande och utrymmet tillräckligt.

j Arkivalierna förvaras i ämbetsrummen utom en mindre del, som förvaras på vinden. ]

Utrymmet är tillräckligt och lokalerna i öfrigt tillfredsställande.

| Arkivalierna förvaras i registratorslcontorets tre ämbetsrum och i ett särskildt

arkivrum, som är trångt och något mörkt. Eljest äro lokalerna tillfredsstäl- j

lande och utrymmet tillräckligt ännu för någon tid, men torde om 10 å 15 år

blifva otillräckligt.

Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen och ett därintill beläget arkivrum, dels j

på vinden och i en källare. Utrymmet är ej tillräckligt. Af lokalerna äro

vinden och källaren mindre lämpliga; den förra är dock tillräckligt ljus och |

försedd med hyllor, men den senare saknar både fönster och hyllor och är ej

fuktfri.

Arkivalierna förvaras dels i myntverkets ämbetslokal, dels i en särskild mindre j

byggnad. Utrymmet är fullt tillräckligt och lokalerna äfven för öfrigt till- I

fredsställande.

Arkivalierna förvaras dels i kontrollverkets ämbetslokal, dels i ett vindskontor, j

Utrymmet är otillräckligt, och vindskontoret är icke af tillfredsställande beskaffenhet.

Arkivalierna förvaras dels i kommerskollegii ämbetslokal, Lilla Nygatan n:r 22, i

alla arbetsrummen, tamburer, skrubbar och kök samt i några halfmörka kontor j

på vinden, dels i det s. k. garnisonskolerasjukhuset å Östermalm i fem rum,

af hvilka två äro mörka. Utrymmet är otillräckligt och lokalerna äfven för

öfrigt otillfredsställande, i synnerhet på vinden, där äfven bostäder finnas, j

(Lokalen å Östermalm måste i april 1903 utrymmas, och handlingarna öfverflyttas

tills vidare till riksarkivet.)

11

142

Hyllängd i meter

hela

arkivet.

årlig

tillväxt.

Anmärkningar.

19

KammarrHtten:

a) Kansliet.......

0,33

b) Aktuariekontoret . . .

6

k

c) Advokatfiskalskontoret .

d) Revisionsafdelningens

första kontor.....

e) Revisionsafdelningens

andra kontor .....

f) Revisionsafdelningens

tredje kontor .....

21,261

3 384,05

1 8 ä 10

4 0,5

4 0,5

4 0,5

i1 Om de ordinarie afskrifnings- < akterna frånräknas, endast

( 0,5 meter.

21 ämbetslokalerna och det

s. k. ljusa arkivet.

31 det s. k. mörka arkivet och

på vinden.

4 Kontorens egna handlingar,

således ej inberäknadt de

räkenskaper som granskas,

men efter några år återsän- das eller aflämnas till kam- mararkivet.

20

Generaltullstyrelsen . . .

51,658

5 158

5 Däraf dock resp. 1,120 och

150 meter jonrnaler m. m.,

som gallras efter 10 år.

21

Statistiska centralbyrån .

370

8

22

Öfverintendent sämbete t .

68

0,7

23

Styrelsen för postspar- banken .........

0 744

6 65,11

6 Däruti ej inberäknadt af- slagna uppsägningar, obegag- nade tillståndsbevis och in- lösta motböcker, hvilka hä- danefter komma att utgallras.

Räkenskaperna ökas med

omkr. 50 meter om året.

24

Patent- och registrerings- verket:

a) Patentafdelningen . . .

137,40

12

b) Bolagsafdelningen . . .

33,10

1,75

c) Statistiska afdelningen.

24

2

143

Lokaler och utrymme.

Arkivalierna förvaras i ämbetslokalen, som kar tillräckligt utrymme för nyare

handlingar, men till en del äfven i det s. k. mörka arkivet och på vinden (se

nedan).

i Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, dels i det s. k. ljusa arkivet (på nedre

botten till höger om ingången), dels äfven i det s. k. mörka arkivet (på nedre

botten till vänster om ingången) samt på vinden. Utrymmet är så otillräckligt,

att det inom den närmaste tiden blir nödvändigt att lägga handlingar på golfvet

i arkivrummen, såsom förut skett på vinden.

| Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, dels på vinden. Utrymme har kunnat

beredas endast genom inhysande af större delen af arkivalierna på vinden, där

hyllor finnas endast för en obetydlig del af de därstädes förvarade arkivalierna,

samt genom gallring af akter till ordinarie afskrifningsmål.

Arkivalierna förvaras dels i ämbetslokalen, dels i det s. k. mörka arkivet och på j

vinden. Utrymmet är otillräckligt.

Arkivalierna förvaras i ämbetslokalerna. Utrymmet är knappt.

Arkivalierna förvaras dels i ämbetsrummen, dels i vindskontor, som äro mycket j

otillfredsställande, särskild! emedan de i händelse af eldsvåda äro utsatta för

stor fara. Utrymmet är otillräckligt, fastän gallring äger rum.

Arkivalierna förvaras dels i ämbetsvåningen 2 tr. upp i det åt verket upplåtna

huset, dels i ett arkivrum på nedre botten, dels i en källare. Utrymmet är

alldeles otillräckligt. Källarerummet är skyddadt mot eldfara, men fuktigt;

arkivrummet är ej uppvärmdt.

Arkivalierna förvaras i ämbetslokalen och — till en mindre del — på ett vindskontor.

Utrymmet är för närvarande tillräckligt, men torde snart blifva otill- |

räckligt. Vindskontoret är i flera hänseenden otillfredsställande, och själfva J

ämbetsvåningen såtillvida att bostäder finnas såväl öfver som under densamma. I

j Arkivalierna förvaras dels i ämbetsrummen, dels på vindarna, dels i ett särskildt I

förhyrdt magasin. Utrymmet är otillräckligt, hvarjämte arkivalierna på grund

af lokalernas synnerligen dåliga och otidsenliga skick äro utsatta för fara att j

förstöras. I det nya posthuset äro emellertid åtgärder vidtagna för inredande

af tidsenlig lokal.

Arkivalierna förvaras i ämbetslokalerna i ett hus, som för öfrigt är upplåtet till

bostäder samt — till en mindre del — på vinden i samma hus. Lokalerna

kunna anses mindre tillfredsställande, dels med afseende på eldfara, dels i betraktande

af det trånga utrymmet och nödvändigheten att förvara arkivalierna

på många olika ställen.

144

Hyllängd i meter

hela

arkivet.

årlig

tillväxt.

Anmärkningar.

25

Landtmäteristyrelsen . .

1 478,55

1 3,65

1 För kartböckerna, som äro ]

0,63 meter höga, har beräk- j

nats dubbel hyllängd.

26

Stnteriöfverstyrelsen . .

6,5

0,33

27

Doniänstyrelsen.....

407

10

•

28

Landtbruksstyrelsen . . .

15

1

i

29

Generalstaben:

Krigsarkivet.......

4,000

—

Kommunikationsafdelnin- gen...........

Topografiska afdelningen .

74

—

30

Flottans arkiv 1 Stockholm

3,000

18

1

145

m m

Arkivalierna förvaras i landtmäterikontorets kas, dels i ämketslokalen, dels till |

eu mindre del — på vinden. Utrymmet är alldeles otillräckligt, ock dessutom ;

är lokalen genom sin otidsenliga inredning eldfarlig.

Arkivalierna förvaras f. n. i ett till landtförsvarsdepartementets ämbetslokal kö- j

rande rum ook på ett vindskontor. Utrymmet är mycket begransadt.

Arkivalierna förvaras i våningen 2 tr. upp i kammarrättens hus Birger Jarls torg ,

n:r 13 samt på vinden i samma kus. Utrymmet är otillräckligt.

A rkivalierna förvaras i ämbetslokalen ock utrymmet är ännu tillräckligt.

Arkivalierna förvaras i generalstabsbyggnaden (delvis på vinden), kvarjämte en del j

är deponerad i riksarkivet. Lokalerna äro med afseende på utrymme ock äfven

i andra känseenden långt ifrån tillfredsställande.

Arkivalierna förvaras dels i arbetsrummen, dels i särskild^ afstängda rum. Utrymmet

är för närvarande tillräckligt. Bristfälligt skydd mot eldfara.

Arkivalierna förvaras dels i brandfria hvalf, dels i arbetsrummen. Utrymmet är

otillräckligt, så att konceptblad ock hemliga kartor icke kunna på tillfredsställande

Bätt förvaras.

Arkivalierna förvaras i det s. k. tyghuset på Skeppsholmen, dels i särskild lokal i

södra ändan af huset (nedre botten, en trappa upp och på vinden), dels å sjukvårdsförrådets

vind. Brist på utrymme förefinnes, alldenstund en del arkivalier

ej får rum på hyllor, utan måste ligga på golfvet. Endast bottenvåningen kan

uppvärmas.

Bil. C.

Tabell med uppgifter angående de arkivalier, som

vederbörande myndigheter önska aflemna.

148

!

Önskar aflämna till en med riksarkivet

förenad arkivdepot.

1

Svea hofrätt:

a) Hofrättens hufvudarkiv

b) Advokatfiskal^ arkiv

Protokoll, codices rationum, registratur, utslags- resolutions- och domböcker, libri snpplica- tionum, akter i frälsemäns konkurser samt

yid, behållna handlingar, allt t. o

med 1800.

| Häradsrätters och rådstufvnrätters renoverade

småprotokoll t. o. med 1808.

2

i

| Krigshofrätteu. . .

Samtliga arkivalier t. o. med 1868.

3

4

Fångvårdsstyrelsen . . .

La«dtförsvarsdepartem:ts

kommandoexpedition .

Inkomna handlingar (utom kung! bref och be- skmningar öfver fångar) samt räkenskaper,

äldre än 25 år; indragna centralfängelsets å !

Norrmalm arkiv.

|

5

Arinéförvaltningen ....

6

Sjöförsvarsdepartementets

kommandoexpedition. .

7

Marinförvaltningen . . . |

8

Lotsstyrelsen. . . .

Arkivalier, äldre än 1872 (utom kung!, bref

rullor och fyringeniörskontorets handlingar)’ i

9 !

1

i 10 j

!

Generalpoststyrelsen ...

Medicinalstyrelsen ...

Arkivalier, äldre än 1849 (utom kung! bref fr j

o. med 1801).

Arkivalier, äldre än 1850 (utom kung!, bref). j

11 I

Väg- och vattenbyggnads- styrelsen ....

Samtliga arkivalier, äldre än 1840, samt räken- skaper t. o. med 1870.

12 1

Telegrafstyrelsen ...

Inkomna handlingar (utom kung! bref), äldre

än 25 år; rapporter och räkenskaper, äldre i

än 10 år. j

149

i Omfång

i meter.

Anmärkningar.

Tidpunkter för följande

leveranser.

100

Yillkor: att arkivalierna allt framgent komma

att förvaras inom hufvndstaden.

Hvart femte år (första gån- gen 1906 handlingar t.

o. med 1805).

150

Domböcker för samma tid äro redan såsom

deposition öfverlämnade till riksarkivet.

Samma villkor som ofvan.

Hvart femte år (första gån- gen 1911 domböcker och

småprotokoll t. o. med

1810).

48

*

Vidare öfverflyttning ej

behöflig under den när- maste framtiden.

640

Käkenskaperna (som ensamt utgöra 495 meter)

kunna förvaras utom Stockholm, men ej

öfriga handlingar.

Fem- eller tio-årsperioder.

—

Samtliga arkivalier, äldre än 30 år, böra

lämnas till krigsarkivet (f. n. omkr. 70

meter), dit redan förut en del af kom- mandoexpeditionens äldre handlingar öfver- lämnats.

Krigskollegii arkiv t. o. med 1865 bör enligt

kungl. brefvet 24/s 1877 lämnas till krigs- arkivet, som dock för närvarande saknar

utrymme för den del af nämnda arkiv,

som ännu är kvar i arméförvaltningen.

—

Storamiralsämbetets l:a afdelnings arkiv 1825

—1840 (omkr. 2 meter) samt diverse äldre

handlingar torde helst böra förenas med

flottans arkiv.

67

Samtliga arkivalier, äldre än 1871, äro redan

aflämnade till flottans arkiv, dit också rä- • kenskaper skickas efter granskningen i

kammarrätten.

Vidare öfverflyttning ej

behöflig under den när- maste framtiden.

87

Hvart tionde år.

70

Behållas dock helst, ifall lämplig lokal kan

beredas.

10

i Räkenskaper hvart tionde

år.

130

Hvart femte år.

150

Önskar aflämna till en med riksarkivet

förenad arkivdepot.

13

Järnvägsstyrelsen ....

Kammarkontorets räkenskaper, äldre än 10 år,

samt kartor och räkenskaper, som angå sta- tens redan afslntade järnvägsbyggnader.

14

Kammarkollegium:

a) Kammararkivet ....

k) Advokatflskalskontoret.

c) Aktuariekontoret . . .

d) Registratorskontoret . .

15

Statskontoret ......

Arkivalier, äldre än 1801 (utom kungl. bref med

register och statskontorets koncept) samt 1

dessutom statskontorets allmänna magasins- !

kontors arkiv och åtskilliga särskilda serier

af handlingar, hufvudsakligen sådana, som

tillhört andra myndigheters och kommittéers

arkiv.

16

Myntverket........

17

Kontrollverket......

Koncept och inkomna skrifvelser t. o. med 1860;

arbetssedlar för guldsmeder i Stockholm samt

generalräkningar och arbetsböcker för lands- orten t. o. med 1890.

18

Kommerskollegium . .

Protokoll, registratur och koncept samt diarier

t. o. med 1850, inkomna handlingar (utom

kungl. bref) t. o. med 1890, statistiska upp- gifter t. o. med 1880; advokatfiskalskontorets,

manufakturdiskontkontorets, större delen af

bergskollegii arkiv m. m.

19

Kammarrätten:

a) Kansliet.......

Diverse handlingar, i allmänhet äldre än 1860- j

talet.

b) Aktuarielcontoret . . .

Arkivalier, äldre än 30 år (utom kungl. bref).

c) Advokatflskalskontoret.

d) Första revisionskontoret

Arkivalier, äldre än 1880.

e) Andra revisionskontoret

f) Tredje revisionskontoret

jArkivalier, äldre än 30 år.

20

Generaltullstyrelsen

Samtliga arkivalier, äldre än 1825; dessutom

personella berättelser, äldre än 50 år, samt

kameral- och revisionshandlingar, äldre än

10 år (frånsedt de som utgallras).

151

; Omfång

i meter.

Anmärkningar.

Tidpunkter för följande j

leveranser.

275

1

Kammararkivarien anser, att mer än en tredje- del af kammararkivet är för dess nuva- rande verksamhet mindre behöflig, men att

en fördelning torde vara förenad med stora

svårigheter. Kollegiet finner det också

olämpligt att afskilja dessa handlingar från

de öfriga.

—

jlngenting behöfver aflämnas.

550

Ingenting behöfver aflämnas.

Hvart tionde år.

45

Hvart tionde år.

1.200

Hvart tionde år.

Successiv öfverflyttning

tills vidare ej behöflig.

600

Villkor: att arkivalierna blifva tillgängliga

vid förefallande behof.

Successiv öfverflyttning

tills vidare ej behöflig.

j-Hvart femte år eller oftare.

165

Villkor: att arkivalierna komma att förvaras

i Stockholm.

Öfverlåtes åt riksarkivet

att bestämma.

152

Önskar aflämna till en med. riksarkivet

förenad arkivdepot.

21

Statistiska centralbyrån .

Diverse berättelser, rapporter, uppgifter, sam- mandrag af kommunernas räkenskaper m. m.

(1860-talet—1890-talet) samt handlingar rö- rande kommittén för undersökning af grun- derna för städernas beskattning (1854—1859)

och 1872 års mantalsskrifningskommitté.

22

Öfverintendentsämbetet .

Arkivalier, äldre än 1851 (utom kungl. bref,

generalförslag och ritningar med liggare) samt

räkenskaper, äldre än 1885.

23

Styrelsen för postspar- banken .........

24

Patent- och registrerings- verket .........

: 25

Landtmäteristyrelsen .

Arkivalier äldre än 1828 (utom kartor med be- skrifningar och register).

26

Stuteriöfverstyrelsen .

Premieringsrullor utom för de senaste fem åren. !

27

Domänstyrelsen.....

Chefs- och roteldiarier samt handlingar ang.

försålda krön oegendomar, äldre än 5 år;

skogstjänstemännens årsberättelser och all- männa mål, äldre än 10 år; räkenskaper,

äldre än 15 år; handlingar, som hört till

serafimerordensgillets arkiv.

28

landtbruksstyrelsen . .

29

Generalstaben:

a) Krigsarkivet.....

b) Kommunikationsafdel-

ningen ........

c) Topografiska afdelningen

30

Flottans arkiv i Stockholm

Samtliga arkivalier, äldre än 1851.

153

Omfång |

i meter, j

Anmärkningar.

Tidpunkter för följande

leveranser.

68

Hvart femte eller hvart

tionde år.

28

Arkivalier, äldre än 10 år, anses mindre be- höfliga, men böra tills vidare behållas.

Ingenting torde böra aflämnas.

13,40

Vidare öfverflyttning ej j

behöflig under den när- j

maste framtiden.

0,9

Öfverflyttning behöflig, så länge styrelsen ej

förfogar öfver egen lokal.

Hvart tionde år.

73

—

Ingenting behöfver för närvarande aflämnas.

När omständigheterna så- dant kräfva.

—

Krigsarkivet anses fortfarande som hittills

böra förvaras samladt och lyda under che- fen för generalstaben.

_

Hvad som anses böra för framtiden bevaras,

öfverlämnas till krigsarkivet.

—

1 Ingen öfverflyttning anses lämplig.

1,800

Under förutsättning att flottan icke kan er- hålla en för dess arkiv särskildt afsedd,

inom stationens område förlagd samt för

forskning fullt lämplig byggnad.

Hvart tionde år.

Öfriga af undersökningen framkallade skrifvelser.

a) Riksarkivariens promemoria till statsrådet och chefen för

kungl. ecklesiastikdepartementet den 24 april 1908 angående

kammararkivet.1

Kammarkollegii arkivalier äro fördelade på fyra arkiv, advokatfiskalskontorets,

aktuariekontorets och registratorskontorets

samt det egentliga kammararkivet, af hvilka aktuariekontorets

arkiv är en depot för de forna provinskontorens och jordebokskontorets

arkivalier samt kammararkivet en stor depot för hvarjehanda

arkiv. De tre förstnämnda arkiven förvaras i samma

byggnad (n:r 16 vid Birger jarls torg), som inrymmer kammarkollegiets

ämbetslokaler, och handlingarna omfatta mellan 1,400

och 1,500 meter i längd; de bilda sålunda samfälldt en af de

största administrativa arkivdepoterna i Stockholm, och vissa handlingsserier

sträcka sig tillbaka ända in på 1660-talet. Gränserna

mellan dessa arkiv och kammararkivet synas vara sväfvande. För

protokoll är gränsen 1699/1700, för registratur 1679/1680 o. s. v.

Det egentliga kammararkivet har sina lokaler i huset n:r

13, delvis äfven i huset n:r 16 vid Birger jarls torg. Lokalerna

äro alldeles otillräckliga — 900 meter arkivalier äro deponerade

i riksarkivet — och äfven i andra afseenden otjänliga. Med

undantag af vissa reviderade räkenskapsserier, hvilka, så länge

utrymmet räckte, tid efter annan öfverlämnats från kammarrätten,

samt arkivariens eget lilla arkiv (koncept och diarier) är kammararkivet

att betrakta som afslutadt och representerar det af vasakonungarne

grundlagda stora och allomfattande centrala penningoch

räkenskapsverket ungefär till den tid, då statskontoret och

kammarrätten definitivt ur detsamma utbrötos (om de obestämda

gränserna i öfrigt jfr ofvan), liksom tidigare handeln och berg

1

Denna promemoria meddelas här i stället för den underdåniga skrifvelsen

af den 19 mars angående kammararkivet, hvilken senare för att rätt uppfattas

förutsätter kännedom om hela det inför Kungl. Maj:t mellan kammarkollegium

och riksarkivet försiggångna meningsskiftet rörande arkivväsendet.

12

156

verken fått egna målsmän i kommers- och bergskollegierna. Vid

sidan af kammarens två hufvudafdelningar, räntekammaren med

penninguppbörden och räknekammaren i spetsen för revisionsväsendet,

funnos äfven andra organ för den tidens finansförvaltning,

i främsta rummet ett stycke in på 1600-talet varu- och

provianthusen, hvilkas handlingar redan öfverflyttats till riksarkivet,

där för öfrigt, utom vissa i senare tid öfverflyttade räkenskapsserier

för Finland och andra förlorade landskap, fragmentariska

stycken af kamerala serier sedan gammalt förekommit.

Utom de ur den ursprungliga kammarens omfattande verksamhet

uppkomna serierna af handlingar ha i kammararkivet

samlats flera andra smärre arkiv. Det har blifvit en stor arkivdepot.

Men med dessa arkiv förhåller det sig så, att de vanligen

endast delvis hamnat därstädes. Man finner där sålunda

delar af kammarrättens och kommerskol]egii arkivalier; man

finner där, i större omfattning, delar af reduktionsmyndigheternas

arkiv. Där förvaras likaledes handlingar från en mängd kommissioner,

likaså delar af furstendömenas och lifgedingens arkiv

m. m. I många, kanske de flesta fall äro återstoderna eller hufvuddelarna

af dessa smärre arkiv att söka i riksarkivet, och fördelningen

af dem mellan riksarkivet och kammararkivet är stundom

fullkomligt planlös och godtycklig.

Jag antager, att i fråga om återföreningen af nu senast berörda

arkivfragment till ett helt, en återförening, som ur allmän

arkivsynpunkt är lika naturlig som önskvärd, några större svårigheter

ej skola ställa sig i vägen. Det kan ej vara annat än

förmånligt för kammararkivet att blifva af med åtskilliga för detsamma

främmande och heterogena element.

I fråga om själfva kammararkivet i egentlig mening, liksom

ett eller annat af de där förvarade andra arkiven och deras framtida

vård äro däremot åsikterna hvarandra motsatta. Det är emellertid

många skäl, som tala för en förening med riksarkivet. Om en

central arkivdepot för ämbetsverkens äldre arkivalier kommer till

stånd, är det tydligt, att kammararkivet i dess ofvan antydda

omfattning och betydelse där skulle liksom bilda en kärna. Ur

enhetlighetens synpunkt är sålunda en dylik förändring påkallad

och teoretiskt sedt riktig. För forskningen, vare sig »historisk»

eller »administrativ», måste det likaledes vara i hög grad önskvärdt,

att ämbetsverkens äldre arkivalier äro centraliserade och

samlade kring riksarkivet, hvars serier i de flesta fall torde vara

157

nödvändiga att samtidigt rådfråga. Ur rent lokal synpunkt tala

goda skäl för en dylik förening. En och samma byggnad kunde

då inrymma såväl de öfriga ämbetsverkens arkiv som kammararkivet.

I annat fall måste särskilda lokaler beredas för det

senare, på samma gång som lokal för de förra anskaffas, en anordning,

som gifvetvis kommer att blifva dyrbarare. Detsamma

gäller i fråga om personalen. Det måste utan tvifvel ställa sig

dyrare att ha en särskild arkivpersonal för kammararkivet vid

sidan af den, som sköter riksarkivet och en ny administrativ

arkivdepot. Alla arkiven komma slutligen under en och samma

sakkunniga ledning. För min del anser jag kammararkivets

förening med de öfriga ämbetsverkens äldre arkiv i en gemensam

depot under riksarkivets styrelse, vare sig man ser saken ur

teoretisk eller praktisk synpunkt, för den enda fullt rationella

och lyckliga lösningen af de centrala ämbetsverkens arkivfråga,

sådana förhållandena nu en gång äro.

Mot en dylik förening ha, såvidt jag kunnat finna, endast

två skäl blifvit anförda.

Man har påstått, att i riksarkivet de s. k. historiska intressena

skulle vara förhärskande, riksarkivet behandlas som ett

»historiskt» arkiv, och att dess tjänstemän därför vore mindre

kompetenta att sköta »administrativa» arkiv. Hvad man egentligen

skall förstå med det förra kanske vederbörande själfva ej

ha fullt klart för sig. I riksarkivet, liksom i kammararkivet och

öfriga ämbetsverks arkiv, finnes en mängd handlingar, som äro utan

all direkt betydelse för nutidens förvaltningsbehof, som sålunda

väsentligen endast ha historiskt intresse. Det är ett misstag att

tro, att dessa i det hela taget skulle behandlas på annat sätt

än öfriga serier, som ännu kunna sägas ha en mer eller mindre

stor aktuell betydelse. Äfven de förra ha till god del framgått

ur en offentlig myndighets funktioner eller äro skrifvelse!’ ställda

till en sådan, i främsta rummet till Kungl. Maj:t, eller låta ordna

sig kring någon administrativ verksamhet inom- eller utomlands

under vissa yttre förhållanden, t. ex. krig. I hufvudsak kunna

de båda slagen af handlingar behandlas på samma sått. Hvad

riksarkivet angår, har det alltsedan dess reorganisation i midten

af förra århundradet haft en administrativ afdelning, som tidvis

varit på ett synnerligt framstående sätt representerad. Om man

där i öfrigt efter en längre period af oreda — riksarkivet 1844

liknade kammararkivet 1897 — till en början förhållit sig osäker

158

och famlande med afseende på vissa handlingsserier af mera enbart

historiskt intresse, torde det vara ursäktligt. Man bar sig

knappast sämre åt här än i andra länder. Men så småningom

har den uppfattningen mer och mer trängt igenom och gjort

sig gällande, att de officiella serierna i riksarkivet, vare sig de

äro af enbart historiskt eller på samma gång af aktuellt administrativt

intresse, böra, så långt det numera är möjligt, behandlas

efter administrativa grunder. Hvilka dessa numera öfverallt

erkända grunder äro har jag haft tillfälle att uttala både i skrift

och i tryck. Jag har också haft tillfälle att framhålla skillnaden

mellan ordnande efter sådana grunder och ordnande efter mer

eller mindre tillfälliga forskningskraf. Man bör tydligen ordna

ett offentligt arkiv så, att alla begagnare finna samma lättnader

och samma svårigheter, icke så, att endast vissa slags intressen

tillgodoses. Det är sådana principer, som numera konsekvent

tillämpas i riksarkivet, och det är för en dylik verksamhet

man där alltmer söker utbilda sig.

Det andra hufvudskälet mot kammararkivets förening'' med

riksarkivet år, att det förra skulle till stor del fortfarande behöfvas

för kamerala utredningar och därför behöfva hållas i något

särskildt slags ordning, hvars beskaffenhet emellertid är oklar.

Det är två principiellt skilda intressen och uppgifter, som här

komma i konflikt. Arkivmannens uppgift är att efter eu riktig

och genomtänkt plan ordna och hålla i ordning ett arkiv, att

vårda handlingarna, att upprätta register och förteckningar o. s. v.

Den är sålunda väsentligen af formell art, och det vore olyekligt,

om man skulle fordra, att hvarje arkivman på samma gångmåste

vara forskare eller historieskrifvare, låt vara att man af

vissa lämplighetsskäl äfven ålagt arkiven rent historiska uppgifter,

såsom publikationen af historiska handlingar. Det iir

klart, att han under arkivets behandling visserligen kommer att

förvärfva sig en mängd konkreta insikter inom olika områden,

liksom han för att sköta ett stort offentligt arkiv bör känna till

administrationens organisation icke blott i dess hufvuddrag utan

ofta nog äfven i detaljer. Han kan under sådana förhållanden

helt visst vara kompetent att inom vissa gränser åstadkomma

utredningar. Men att han skulle ha till uppgift att åstadkomma

hvilken utredning som helst är ett yrkande, som skulle på arkivmannen

ställa oupphinneliga kraf och förrycka hela hans verksamhet

till skada för organisationsarbetena i själfva arkivet.

159

Hans hufvuduppgift bör i stället vara att hålla arkivet i sådant

skick, att forskaren, vare sig den historisk© eller den administrative,

utan alltför stora svårigheter finner hvad han för sitt ändamål

behöfver och vet hvar han skall söka det. Vill man, att i ett

offentligt arkiv tjänstemännen skola svara äfven för administrativa

utredningar i allmänhet, måste man alltså för detta mål

vidtaga särskilda anordningar och framför allt sörja för, att de

egentliga arkivarbetena på samma gång orubbadt kunna fortgå.

Fasthåller man ensidigt vissa utredningskraf, är det åter uppenbart,

att de senare måste blifva lidande, och i afseende på dem

återstår ännu både i riksarkivet och kammararkivet ofantligt

mycket, innan dessa arkiv kunna sägas vara ordnade på ett fullt

tillfredsställande sätt. Det torde icke kunna vara någon fråga

om, att icke det ensidiga genomförandet af utredningskrafven

varit en af orsakerna till det bedröfliga skick, hvari kammararkivet

så länge befunnit sig. För mig är det klart, att ett väl

skött arkiv måste underlätta alla slags utredningar, af hvilka de

än företagas, och jag måste upprepa hvad jag nyss erinrade, att

vill man af ett eller annat skäl pålägga ett arkiv själfva utredningsarbetena

i större omfattning, måste man på samma gång se till,

att den egentliga arkivverksamheten icke försummas.

Af det senast anförda framgår, att jag icke kan tillerkänna

något af de skäl, som anförts mot kammararkivets förening med

den ifrågasatta af riksarkivet ledda administrativa arkivdepoten

någon afgörande betydelse. Det första skälet saknar allt egentligt

fäste i de verkliga förhållandena. Det praktiska intresse, som

ligger till grund för det senare skälet, kan åter, om man vill

vidtaga särskilda anordningar för dess vinnande och göra nödiga

uppoffringar, utan tvifvel tillgodoses. Men skall det ensamt få

göra sig gällande, måste själfva arkivväsendet på ett kännbart

sätt erfara följderna däraf. Man torde då snart åter komma att

stå inför oordnade arkiv.

Man har slutligen antydt möjligheten, att någon del af kammararkivet,

såsom redan skett med vissa partier, kunde ytterligare

förenas med riksarkivet. Enligt min uppfattning äro dylika

partiella öfverflyttningar principiellt oriktiga. Det är endast

genom att hålla arkiven tillsamman, sådana de under tidens lopp

bildat sig kring en myndighet eller institution, som man kan

åstadkomma ett rationellt arkivväsen, och det är endast därigenom,

som man på ett varaktigt sätt kan främja forskningen.

160

En dylik lösning af frågan är sålunda ur arkivsynpunkt icke

att förorda.

Stockholm den 24 april 1903.

Emil Hildebrand.

b) Hiksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 19 mars 1903

angående högsta ledningen af det svenska arkivväsendet.

Till Konungen.

Jag anser mig böra i en särskild underdånig skrifvelse uttala

mig om den högsta ledningen af det svenska arkivväsendet,

särskildt för den händelse att don föreslagna nya administrativthistoriska

arkivdepoten kommer att upprättas.

Riksarkivet var från början Eders Kungl. Maj:ts kanslis

arkiv och utgjorde också en afdelning af kansliet, sedan 1840

af ecklesiastikdepartementet, ända till 1877, då det blef ett fristående

ämbetsverk. Dess omfång och dess uppgifter ha emellertid

vuxit vida utöfver de gränser, som af denna dess första

bestämmelse voro dragna. Det har redan länge haft till skyldighet

att mottaga upplösta ämbetsverks eller andra myndigheters

arkiv. Det har i sina lokaler beredt plats åt många enskilda

handskriftssamlingar. Det har mottagit betydande leveranser

från ännu bestående myndigheter, för att icke tala om

de betydande depositioner, som utaf sådana där blifvit gjorda

och som af riksarkivets tjänstemän vårdas. Det har på detta

sätt mer och mer kommit i beröring med det svenska arkivväsendet

i allmänhet. I rask följd har också under de senaste

åren den ena åtgärden vidtagits efter den andra för att utsträcka

denna beröring. Kiksarkivariens yttrande skall inhämtas öfver

alla förslag till gallring af ämbetsverkens arkivalier. Den nådiga

stadgan af den 31 december 1900 angående vissa offentliga arkiv

bestämmer, att riksarkivarien skall höras angående planer till

förteckningar och i allmänhet yttra sig i afseende på stadgans

tillämpning. På uppdrag af Eders Kungl. Maj:t ha inom riksarkivet

förslag utarbetats såväl till allmänna grunder för offentliga

arkivs ordnande som till förteckningar öfver centrala och

161

lokala arkiv. Likaledes på uppdrag af Eders Kungl. Maj:t bär

genom riksarkivet den undersökning af de centrala ämbetsverkens

arkiv blifvit verkställd, för hvilken jag i en annan underdånig

skrifvelse redogjort och som ledt till förslag att sammanföra

deras äldre arkivalier i en med riksarkivet under gemensam

styrelse förenad arkivdepot. Genom Eders Kungl. Maj:ts och

riksdagens beslut har riksarkivet ställts i spetsen för den landsarkivorganisation,

som nu håller på att genomföras. Genom

Eders Kungl. Maj:ts nådiga beslut i afseende på Malmö stads arkiv

synes det ha blifvit fastställdt, att de stadsarkiv, som befrias

från skyldigheten att afkunna arkivalier till landsarkiven, icke

desto mindre komma att ställas under riksarkivariens öfverinseende,

och hvad Stockholms stads arkivväsen angår, har jag i

en underdånig skrifvelse gjort förslag, som åsyfta att infoga

detsamma i den allmänna organisationen och gifva det en sidoordnad

ställning till landsarkiven under riksarkivariens högsta

inseende. I underdåniga skrifvelse!'' har jag hemställt om en undersökning

af förhållandena med arkivlokalerna hos de förnämsta

lokala myndigheterna, domkapitlen och länsstyrelserna, och löreslagit

eu inspektion öfver deras arkiv från riksarkivets sida.

Riksarkivets tjänstemän ha slutligen lämnat en kraftig hjälp

vid ordnandet af åtskilliga både centrala och lokala arkiv. Redan

nu kan sålunda riksarkivet sägas intaga en ledande ställning

inom det svenska arkivväsendet, och det behöfves endast några

ytterligare åtgärder eller bestämmelser af Eders Kungl. Maj:t

för att göra denna ledning fullt effektiv.

Jag vågar också säga, att riksarkivet sökt bereda sig för

denna uppgift. .Ilig behöfver endast hänvisa till de omsorgsfulla

utredningar, som af mina företrädare gjorts i afseende på

dels gallring af arkivalier, dels landsarkivorganisationens förverkligande.

Från riksarkivets sida har för första gången i Sverige

förslag framställts till allmänna grunder för ordnande af offentliga

arkiv, hvilka, om de af Eders Kungl. Maj:t fastställas,

komma att medföra bestämda normer i detta afseende och med

all hänsyn till lokala egendomligheter förekomma godtycke och

planlöshet.1 1 riksarkivets arbetsordning har jag redan infört

1 Den 22 maj ha nådiga kungörelser utfärdats dels angående allmänna

grunder vid ordnande och förtecknande af vissa offentliga arkiv, dels angående

planer till förteckningar öfver vissa centrala ämbetsverks, äfvensom domkapitels

och läroverks arkiv.

162

den praxis, att arkivarierna uppgöra skriftligt motiverade förslag,

när så erfordras, till samlingars ordnande, hvilka, efter diskussion

vid sammanträden, af riksarkivarien fastställas och tagas till

protokoll. Därigenom kommer inom riksarkivet efter hand en

rad fasta principer att växa fram, hvilka kunna tjäna nya tjänstemän

till ledning och icke utan särskilt beslut ändras.1" Härigenom

synes vidare den osäkerhet vid ordnandet vara förebyggd,

som i saknad af dylika grunder svårligen låter sig förekomma

inom ett stort arkiv med många tjänstemän. Ingenting hindrar att

lagfästa en sådan praxis genom bestämmelser i en ny instruktion.

Kammarkollegium har visserligen i sin underdåniga skrifvelse

af den 30 maj 1902 bl. a. föreslagit, att de öfriga ämbetsverkens

äldre arkiv förenades med ett under en i arkivundersökningar

förfaren administrativ tjänsteman stående utvidgadt

kammararkiv med bibehållande af förbindelsen med kammarkollegium.

För min del kan jag icke annat än i underdånighet

afråda från en dylik anordning med en dubbel arkivstyrelse,

hvilken, sådana de arkivaliska förhållandena en gång

äro, endast torde framkalla ständiga konflikter. Man sträfvar

vidare öfverallt i Europa efter enhetlighet i arkivväsendets

ledning och centralisering af de offentliga arkiven. Det vore

synnerligen olyckligt, om Sverige i det hänseendet skulle komma

att utgöra ett undantag. Det synes mig därjämte vara obilligt,

om riksarkivet, då till stor del genom dess försorg ordning håller

på att bringas i de centrala ämbetsverkens arkiv, skulle gå förlustigt

den lön, som kunde anses ligga däri, att dess verksamhet

vidgades och tjänstemännens utsikter därigenom blefve något

bättre. Utan tvifvel kommer också den af kammarkollegium

föreslagna anordningen att ställa sig dyrare.

Min företrädare, riksarkivarien Odhner, har i en underdånig

skrifvelse af den 20 april 1901 beträffande arkivinspektion* 2 föreslagit

en arkivkommission, bestående af riksarkivarien såsom

ordförande samt byråchefen för arkiv och museer i kungl. ecklesiastikdepartementet,

arkivarierna i riksarkivet och landsarkiven

samt tillfälligt inkallade sakkunniga personer, som borde sammanträda

minst en gång om året, granska berättelser öfver förrättade

inspektioner, med anledning däraf afgifva underdåniga

„ 1 Allmänna regler för ordnande af arkivalier, den 5 mai 1903 fastställda

for riksarkivet, ha utkommit på tryck.

2 Skrifvelsen meddelas här efteråt sid. 174.

163

utlåtanden samt arbeta på att åstadkomma enhet, samband och

förbättringar inom arkivväsendet. Kammarkollegium åter föreslår

i sin underdåniga skrifvelse af den 30 maj 1902 en »särskild

arkivöfverstyrelse eller kommission», som skulle behandla

allmänna frågor angående arkivväsendet.

Arkivkommissioner finnas som bekant i vissa länder, t. ex.

i Frankrike och Italien. I det förra består den af 20 personer

och afger till undervisningsministern utlåtanden i alla tekniska

frågor, som angå dels vissa lokala arkiv, dels själfva nationalarkivet.

Men arkivförhållandena i nämnda länder äro mycket

olika våra. I Sverige finnas icke längre några gamla klosterarkiv

eller öfver hufvud några gamla andliga institutioners arkiv.

Bär finnas lika litet några feodala institutioners, några mediatiserade

territoriers arkiv. Inga landskap med privilegier eller

egna lagar och rättssedvänjor ha här bildat arkiv. Hvad som

återstår af medeltidens arkivalier är med få undantag sedan

åtskilliga år tillbaka samladt i riksarkivet. Domkapitlens arkiv

börja först med slutet af 1500-talet, ämbetsverkens arkiv, med

undantag af kammararkivet, först med 1600-talet, länsstyrelsernas

arkiv först med sistnämnda århundrade. Här är det egentligen

endast fråga om administrativa myndigheters arkiv från nyare

tiden, på sin höjd därjämte om privata brefsamlingar eller godsarkiv.

Jag känner personligen till arkiv både af det ena och

andra slaget. Under sådana förhållanden synes mig en permanent

arkivkommission i det hela vara en ganska obehöflig och tung

apparat, som måhända icke behöfde blifva så dyrbar men i

stället stundom rent af kunde verka hinderligt. Ställes riksarkivet

i spetsen för rikets arkivväsen med nödiga ändringar i

sin instruktion och med föredragande arkivarier, blifva därjämte

planer fastställda för de administrativa verkens arkivförteckningar

liksom grunder för ordnandet, torde uppkommande frågor, vare

sig den nya arkivdepoten upprättas eller icke, utan större svårighet

kunna lösas genom förhandlingar med vederbörande ämbetsverk,

såsom redan nu har inträffat, å ena sidan, genom öfverläggning

med den föredragande byråchefen å den andra, slutligen

genom att i viktigare fall underställas Eders Kungl. Maj:t. Nödig

inspektion öfver de större centrala och lokala arkiven torde böra

få anordnas af riksarkivarien, men jag är rädd för, att inspektionsberättelserna

blefve en alltför mager kost för en arkivkommission

att lefva på. Inspektion öfver de smärre lokala arkiven

164

torde i sinom tid kunna anförtros åt arkivarierna vid landsarkiven

och berättelser afgifvas till riksarkivarien, som i sin

ordning, när så behöfdes, finge ingå med underdåniga framställningar

till Eders Kungl. Maj:t.

Skulle kammararkivet komma att förenas med riksarkivet,

har jag tänkt att frågor rörande detsamma borde af karamararkivarien

föredragas inför riksarkivarien. Jag skulle vidare

ingenting väsentligt ha att erinra däremot, att kammarkollegium

vore representerad!, när sådana frågor behandlas, ifall lämpliga

former därför kunna anordnas. På samma sätt borde en representant

för krigsarkivet kunna tillkallas, när frågor uppstode,

som rörde såväl detta som det allmänna arkivväsendet. Det

vore ju tänkbart, att ytterligare en och annan arkivfråga kunde på

detta sätt behandlas. Likaledes kunde det i framtiden visa sig

önskvärdt, att riksarkivarien någon gång finge sammankalla arkivarierna

vid landsarkiven. Men för någon permanent arkivkommission

synes icke något egentligt verksamhetsfält föreligga.

Jag får följaktligen i underdånighet hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida icke vid

det offentliga arkivväsendets förestående ordnande i Sverige

riksarkivarien borde ställas i spetsen för detsamma och närmare

bestämmelser angående hans öfverinseende gifvas vare sig i instruktionen

för riksarkivet eller i en särskild nådig instruktion.

Stockholm den 19 mars 1903.

Underdånigst

Emil Hildebrand.

c) Biksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 8 maj 1903

angående eventuella ändringar i riksarkivets instruktion.

Till Konungen.

För den händelse att de centrala ämbetsverkens äldre arkivalier

skulle komma att uppsamlas i en med riksarkivet förenad

och under dess styrelse ställd depot samt för den händelse att

riksarkivarien, såsom också i underdånighet föreslagits, skulle

ställas i spetsen för rikets offentliga arkivväsen, torde utom

165

annat äfven vissa ändringar i den senast utfärdade nådiga instruktionen

för riksarkivet blifva af nöden. Jag får härmed i

underdånighet öfverlämna förslag till sådana, sedan arkivarierna

öfver dem blifvit hörda. Jag har därvid trott mig finna, att

första paragrafen i sin nuvarande formulering ej lägger något

hinder i vägen för den afsedda arkivdepotens förening med riksarkivet,

och har följaktligen i den delen icke föreslagit någon

ändring. I stället afse de föreslagna ändringarna väsentligen

dels fördelningen af göromålen mellan arkivarierna, dels äfven

ett noggrannare regelbindande af verksamheten i riksarkivet

genom att ålägga arkivarierna att förbereda och föredraga vissa

ärenden inför riksarkivarien, hvarjämte tillfället begagnats att i

fråga om räkenskapsföraren intaga en ny bestämmelse (§§ 5,18).

Under sakens behandling har äfven tagits i öfvervägande, huruvida

resp. arkivarie!- icke borde kontrasignera skrivelser, som

möjligen af deras föredragning föranleddes, men ansågs lämpligt

att för närvarande ej göra något förslag i det afseende!. 1 en

underdånig skrifvelse angående högsta ledningen af det svenska

arkivväsendet har jag bland annat äfven häntydt på möjligheten,

för den händelse kammararkivet förenades med den nya arkivdepoten,

att kammarkollegium kunde få tillfälle att göra sin

mening hörd i frågor rörande sistnämnda arkiv, ifall några former

för en sådan samverkan kunde utfinnas. Jag har ej själf

för närvarande velat formulera något förslag därtill, utan afvakta!

i underdånighet den åtgärd, som Eders Kungl. Maj:t i detta afseende

kan täckas vidtaga.

Stockholm den 8 maj 1903.

Underdånigst

Emil Hildebrand.

Bilaga.

Förslag till ändringar i nådiga instruktionen för riksarkivet

af den 25 okt. 1901.

§ I

Riksarkivet

utgör den centrala myndigheten för det offentliga

arkivväsendet i Sverige.

De politiska--- — i tryck utgifvas.

166

§ 2.

Riksarkivet består af två afdelningar, den historiska och den

administrativa, af hvilka den förra är delad i tvä, den senare i

tre sektioner.

Historiska afdelningens första sektion — — — andra sidan

Östersjön.

Historiska afdelningens andra sektion---dylika sam

lingar.

Särskilda samlingar-----andra sektionen.

Administrativa afdelningens första sektion omfattar---

de från Kungl. Maj:ts kansli aflämnade judiciella och administrativa

handlingar i afgjorda mål, arkiv efter upplösta ämbetsverk,

som icke uppgått i andra ännu bestående myndigheter, samt domstolars

och kungl. kommittéers till riksarkivet öfverlämnade —

--i afgjorda ärenden.

Till denna sektion höra äfven frågor angående landsarkiven.

Administrativa afdelningens andra sektion omfattar kammararkivet

och reduktionsarkiven.

Administrativa afdelningens tredje sektion omfattar andra

myndigheters enligt särskild nådig föreskrift till riksarkivet öfverlämnade

arkiv.

I tvifvelaktiga fall bestämmer riksarkivarien, till hvilken af

de tre sektionerna ett administrativt arkiv skall höra.

§ 3.

Riksarkivets ämbets- och tjänstemän äro: riksarkivarien, fem

arkivarier, af hvilka två tjänstgöra vid den historiska afdelningens,

tre vid den administrativa afdelningens sektioner, samt fem

amanuenser. Därjämte---tjänstemän.

§ 4.

Riksarkivarien utöfvar öfverinseendet öfver det offentliga

arkivväsendet i riket och är Kungl. Maj:t ansvarig för riks- och

landsarkivens noggranna vård. Honom åligger:

l:o) att hafva tillsyn öfver---äfvensom att, i enlighet

med hvad som är särskildt stadgadt, utöfva uppsikt öfver och

inspektera landsarkiv, centrala ämbetsverks, länsstyrelsers och domkapitels

m. fl. arkiv;

167

ll:o) att inom — — — tjänstemännens arbeten äfvensom

angående arkivväsendet i allmänhet; samt

12:o) att redovisa för riksarkivets anslag och öfriga medel.

§ b.

Uti alla frågor, som i riksarkivet till afgörande förekomma,

äger riksarkivarien ensam beslutanderätt, dock, så,vidt ett ärende

rör en viss sektion, efter vederbörande arkivaries hörande och dessutom

uti nedan uppräknade ärenden efter rådplägning med samtliga

arkivarierna, som — — - nämligen:

a)---

b) ----

c) frågor om inköp af arkivalier, böcker in. m.

d) ---

e) frågor angående arkiv utom riks- och landsarkiven.

f) (= e)-----

g) (= f)---

h) fastställande af planer för samlingars ordnande;

i) (= g)---

k) frågor om öfverflyttning af arkivalier dels från riksarkivets

äldre samlingar till de arkiv, som från vissa myndigheter

öfverlämnats till och förenats med, riksarkivet, dels från riksarkivet

till landsarkiv eller tvärtom.

Vid sammanträde---förordnar.

I frågor — — — inhämtas.

Ärenden, som ej blifvit af riksarkivarien själf beredda, föredragas

af vederbörande arkivarie, ekonomiska frågor af räkenskaps

för ar en.

§ 6.

Arkivarierna skola, hvar vid sin sektion---fortgång.

De bereda, när så kråfves, frågor rörande sina sektioner till föredragning

inför riksarkivarien. De äga tillse---begära del.

De skola äfven, när så behöfves, uppgöra planer till samlingars

ordnande, hvilka, sedan de af riksarkivarien pröfvats, om och i

den man de af honom fastställas, vid arkivariesammanträden

tagas till protokoll. Arkivarierna böra — —- — utgifvande i

tryck. Arkivarien vid administrativa af delningens första sektion

— som åro till lån berättigade. Arkivarierna vid de administrativa

sektionerna skola, hvar för sin sektion, mottaga och

168

föra anteckningsbok öfver leveranser och andra accessioner af arkivalier,

arkivarien vid den administrativa afdelning ens första sektion

äfven öfver accessioner, som tillföras den historiska afdelningen.

§ 12.

Den, som önskar upplysningar ur riksarkivets handlingar,

äger att anmäla sig hos expeditionshafvanden, hvilken, när det

är fråga om forskningar — — — kontrolleras.

§ 18.

För de — — — uppdrag. Denne skall, äfven om han icke

är arkivarie, deltaga i arkivariesammanträden, när ekonomiska

frågor där förekomma. Ingen —--stadgadt.

d) Riksarkivariens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 14 maj 1903

med förslag till kungörelse angående upprättande af en med

riksarkivet förenad administrativ arkivdepot.

Till Konungen.

I en skrifvelse af den 19 sistlidne mars har jag bland

annat i underdånighet hemställt om åtgärders vidtagande för

upprättande af en med riksarkivet förenad och under dess

ledning ställd arkivdepot, till hvilken med några få undantag

de centrala ämbetsverkens samt vissa andra myndigheters äldre

arkivalier skulle allämnas och sedermera successiva leveranser

ske. Jag får härmed i underdånighet öfverlämna förslag till

nådig kungörelse angående denna depots upprättande och leveranserna

till densamma.

Förslaget är uppgjord t under antagande, att kammararkivet

och en större del af flottans arkiv komma att förenas med arkivdepoteu.

Stockholm den 14 maj 1903.

Underdänigst

Emil Hildebrand.

169

Bilaga.

Förslag till nådig kungörelse angående upprättande af eu med riksarkivet

förenad administrativ arkivdepot samt om leveranser till

densamma.

§ I

Från

Svea hofrätt, kollegier samt ofri ga till statsförvaltningen

hörande allmänna verk och styrelser uti Stockholm, äfvensom

från kungl. flottans station därstädes, skola äldre och

för den nuvarande förvaltningen mindre behöfliga eller obehöfliga

arkivalier successive öfverflyttas till en med riksarkivet

förenad administrativ arkivdepot, i hvilken hvarje myndighets

handlingar ordnas och förvaras som ett arkiv för sig.

Undantagna från denna bestämmelse äro tills vidare landtoch

sjöförsvarsdepartementens kommandoexpeditioner, arméförvaltningen,

medicinalstyrelsen, kammarkollegiets advokatfiskal-,

aktuarie- och registratorskontor, myntverket, postsparbanken,

patent- och registreringsverket, kungl. biblioteket, statens historiska

museum, nationalmuseum, Sveriges geologiska undersökning

och landtbruksstyrelsen, för så vidt det icke är fråga

om i deras arkiv möjligen förekommande handlingar tillhörande

andra, särskildt numera upplösta institutioners, myndigheters eller

kommittéers arkiv, hvilka kunna göras till föremål för särskilda

bestämmelser.

§ 2.

De första leveranserna omfatta de äldre arkivalier, som enligt

särskilda af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser skola till

den administrativa arkivdepoten öfverlämnas.

§ 3.

Nya leveranser ske hvart tionde år på tider, om Indika

öfverenskommelse träffas mellan riksarkivarien och vederbörande

myndighet.

Önskar någon af ifrågavarande myndigheter tills vidare uppskjuta

nya leveranser eller göra sådana oftare, äger riksarkivarien

efter omständigheterna medgifva detta.

170

§ 4.

Före hvarje leverans företages en undersökning af arkivalierna

för att tillse, huruvida några af dem böra utgallras. Denna

undersökning verkställes af ett ombud från vederbörande myndighet

och ett ombud från riksarkivet. De förslag till gallring,

som häraf kunna blifva eu följd, ingå till riksarkivarien, som

med eget yttrande öfversänder dem till Kung]. Maj:ts pröfning.

§ 5.

De aflämnade arkivalierna förvaras i hufvudstaden med undantag

af de serier, om Indika Kung!. Maj:t annorlunda förordnar.

§ 6-

I hvarje leverans skola handlingarna vara ordnade efter sina

olika afdelningar och inom hvar afdelning efter tidsföljd samt

åtföljas af summariska förteckningar i två exemplar, af hvilka

det ena återställes med påtecknadt kvitto.

§ 7.

Handlingarna böra, där de ej äro inbundna, vara väl inbuntade

och afdammade genom den aflämnande myndighetens försorg

och utan särskild kostnad för mottagaren, som icke heller har

att bestrida transportkostnad.

§ 8.

Trycksaker skola ej öfverlämnas till den administrativa arkivdepoten.

§ 9.

Den administrativa arkivdepoten vårdas af riksarkivets tjänstemän

och står under riksarkivariens ledning, på samma sätt som

riksarkivets öfriga samlingar.

§ 10.

Om lån från den administrativa arkivdepoten till myndigheter

gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i den nådiga instruktionen

för riksarkivet.

171

§ U.

Önskar någon af de jämlikt § 1 bär ofvan undantagna

myndigheterna att till den centrala arkivdepoten öfverlämna

äldre arkivalier, göre därom anmälan hos riksarkivarien, som

efter inhämtande af Kung!. Maj:ts samtycke bestämmer tid för

leveransen enligt öfverenskommelse med vederbörande.

e) Riksarkivai''iens skrifvelse till Kungl. Maj:t den 8 juni

1903 med förslag till förordning angående inspektion af vissa

offentliga arkiv.

Till Konungen.

1 tvenne underdåniga skrivelser af den 19 mars angående

arkivväsendets ordnande har jag berört frågan om inspektion genom

riksarkivarien af vissa offentliga arkiv, liksom jag i underdåniga

skrivelser af den 29 november 1902 föreslagit eu dylik inspektion

beträffande länsstyrelsers och domkapitels arkiv. Därom torde

ej tvifvel råda, att saknaden af en sådan har varit en af hufvudorsakerna

till det bedröfliga läge, hvari det offentliga arkivväsendet

i Sverige på mänga håll råkat. Det är visserligen

numera att hoppas, att på grund af den nådiga stadgan af den

31 dec. 1900 angående vissa offentliga arkiv och på grund af

den verksamhet riksarkivet med anledning däraf utvecklat flertalet

offentliga arkiv kominer att på ett tillfredsställande sätt

ordnas. Det är beträffande länsstyrelsers arkiv föreskrifvet och

det kommer måhända om flera andra offentliga arkiv att i

framtiden bestämmas, att deras äldre arkivalier skola uppsamlas

och vårdas i större arkivdepoter. Men äfven om dylika leveranser

ske, komma vederbörande myndigheter att behålla arkivalier

för åtskilliga årtionden och somliga myndigheter behålla

eller torde få rätt att behålla dem helt och hållet. Det år för

att tillse att dessa handlingar väl vårdas och förtecknas, på det

att icke i en framtid samma förvirring må återkomma, som nu

mångenstädes råder, som en inspektion är behöflig. Den behöfver,

sedan bättre förhållanden inträdt, icke blifva synnerligt

besvärlig och icke återkomma allt för ofta, men då flertalet

13

172

arkiv ej torde hafva att räkna på arkivaliskt bildade vårdare,

torde en sådan icke kunna undvaras.

De arkiv, hvilka ifrågavarande förslag afser, äro de centrala

ämbetsverkens och med dem likställda myndigheters samt länsstyrelsers

och domkapitels. Hvad de förra vidkommer, anser

jag för min del att äfven de, som för närvarande af olika anledningar

äro undantagna från arkivstadgan, böra underkastas

denna inspektion, som ju endast är af formell art och afser

lokalernas beskaffenhet samt handlingarnas vård. Hvad de smärre

lokala arkiven angår, torde tiden ännu icke vara inne att för

dem anordna en arkivalisk inspektion vid sidan af den, för hvilken

de redan från annat håll äro föremål.

Jag får på grund af det ofvan anförda härmed i underdånighet

till Eders Kungl. Maj:t öfverlämna förslag till nådig

förordning angående inspektion af vissa offentliga arkiv.

Äfven detta förslag är uppgjordt under förutsättning af

kammararkivets förening med den nya arkivdepoten. I annat

fall bör äfven nämnda arkiv blifva föremål för inspektion.

Jag anser mig böra nämna, att inspektionen af de flesta

lokala arkiven utan tvifvel kan anordnas i sammanhang med

riksarkivariens årliga inspektionsresor till landsarkiven. Hittills

har under dessa någon särskild vikarie för riksarkivarien ej förordnats.

Då inspektionen af öfriga arkiv i landsorten skulle

föidelas på en tioårsperiod, synes den icke, äfven om hänsyn

tages till en särskild resa norrut, behöfva medföra någon längre

tidsutdräkt och någon särskild anordning sålunda ej behöfva vidtagas

för tjänstens upprätthållande (jfr nådiga instruktionen för

riksarkivet § 23). Detsamma torde gälla för en landsarkivarie,

ifall den nu föreslagna inspektionen skulle åt honom uppdragas

öfver ett eller annat arkiv i landsorten. Inspektionen inom

hufvudstaden åter torde få räknas till riksarkivariens ordinarie

ämbetsåligganden.

Stockholm den 8 juni 1903.

Underdånigst

Emil Hildebrand.

173

Bilaga.

Förslag till nådig förordning angående inspektion af vissa offentliga

arkiv.

§ 1-

Riksarkivarien utöfvar inspektion öfver hofrätters,centrala ämbetsverks

och med dem sidoordnade i hufvudstaden befintliga till

statsförvaltningen hörande verks och styrelsers arkiv, däri inberäknade

kungl. flottans arkiv och krigsarkivet, äfvensom öfver länsstyrelsers

och domkapitels samt sadana städers arkiv, som genom

särskildt nådigt medgifvande äro befriade från skyldigheten att

till landsarkiven öfverlämna sina äldre arkivalier. Inspektionen

gäller (förutom krigsarkivet) de delar af arkiven, som icke äro

öfverlämnade till någon gemensam arkivdepot.

§ 2.

Inspektionen afser arkivlokalernas beskaffenhet, arkivaliernas

behandling och vård samt förteckningarnas förande och kompletterande.

§ 3.

Riksarkivarien äger att med anledning af inspektionen till

vederbörande myndighet lämna närmare anvisningar eller lad.

§

Ådagalägger inspektionen önskvärdheten af vissa mera genomgripande

åtgärders vidtagande, äger riksarkivarien att därom hos

Kungl. Maj:t göra särskild underdånig framställning.

§ 5-

För förrättade inspektioner redogör riksarkivarien eljes i sin

underdåniga årsberättelse.

§ 6.

Under en tidsföljd af tio år bör hvarje arkiv, som är underkastadt

sådan inspektion, som här afses, åtminstone en gång af

riksarkivarien besökas.

§ 7.

I fråga om inspektion af arkiv å orter utom hufvudstaden

uppgör riksarkivarien för de år, då sådan inspektion anses böra

174

äga rum, en plan, som underställes Kungl. Maj:ts pröfning. Denna

plan. bör, såvidt ske kan, angifva den tid, som å hvarje förrättningsställe,

äfvensom för resa mellan särskilda förröttningsställen,

beräknas komma att åtgå.

§ 8.

Riksarkivarien kan, när omständigheterna därtill föranleda,

uppdraga åt en arkivarie vid riksarkivet eller vid landsarkiv att

verkställa inspektion af arkiv.

§ 9.

\ id inspektion af arkiv å ort utom hufvudstaden åtnjutes

ersättning enligt gällande resereglemente.

TiHägg.

Riksarkivarien Odhners skrifvelse till Kungl. Maj:t den 20

april 1901 angående arkivinspektion.

Till Konungen.

Genom nådigt bref af den 31 december 1900 har Eders Kung!.

Maj:t mig till kännedom och efterrättelse meddelat, att Eders

Kungl. Maj:t, med anledning af Riksdagens skrivelser den 14

maj 1888 och 13 maj 1899 angående ett bättre handhafvande

af vissa offentliga arkiv och de utlåtanden, som i följd däraf

afgifvits såväl af riksarkivarien som af andra myndigheter, funnit

godt dels besluta utfärdande af stadga angående vissa offentliga

arkiv, dels ock anbefalla riksarkivarien att inkomma med underdånigt

förslag till anordnande af eu ur arkivalisk synpunkt sakkunnig

inspektion af de offentliga arkiv, i afseende & hvilka en

sådan inspektion kunde anses vara af behofvet påkallad.

bill fullgörande af denna befallning får jag i underdånighet

anföra följande.

I det underdåniga utlåtande, hvarigenom jag fäste uppmärksamheten

på gagnet och betydelsen af en sakkunnig arkivinspektion,

erinrade jag därom, att hvad de lokala arkiven beträffade,

inspektion redan nu förekomme; den utöfvades för de

kyrkliga arkiven af kontraktsprosten, någon gång af biskopen,

samt för härads- och stadsarkiven af justitiekansler^! och justitie

-

175

ombudsmannen. Jag ber att få tillägga, att ingendera af de

båda sistnämnda ämbetsmännen har sig genom instruktion ålagdt

att inspektera offentliga arkiv, men då de äga tillgång till alla

domstolars, kollegiers och ämbetsverks protokoll och handlingar

samt äro pliktige att beifra fel och försummelser, som af ämbetsmän

begås, hafva de därigenom en särskild anledning att inspektera

ej blott lokala, utan äfven centrala ämbetsmyndigheters

arkiv; de hafva dock, såvidt jag känner, företrädesvis ägnat sin

uppmärksamhet åt underdomstolarnas arkiv. Men äfven om denna

inspektion utvidgades, så att den omfattade ett större antal af

de offentliga ämbetsarkiven, kunde den dock icke blifva ur

arkivalisk synpunkt tillfredsställande, såvida icke justitiekanslcren

eller justitieombudsmannen åtföljdes af en arkivman, som biträdde

honom i den rent arkivala delen af hans granskning, och äfven

om detta läte sig göra, kunde man näppeligen antaga, att nyssnämnda

ämbetsmän skulle kunna ordna sina inspektionsresor, såsom

nödigt vore med afseende på en arkivalisk granskning, hvilken

stundom måste taga en längre tid i anspråk. Man måste därför

se sig om efter ett annat sätt att ordna den inspektion af

arkiven, som kan anses vara af behofvet påkallad.

Först måste den frågan besvaras, i afseende på hvilka offentliga

arkiv, en sakkunnig inspektion må anses erforderlig. Ett

arkiv, som icke innehåller andra slags handlingar än sådana, som

ständigt behöfvas för de löpande ärendenas handläggning, kan

icke anses erfordra någon annan inspektion än den, som utöfvas

af den myndighet eller styrelsen för den inrättning, till hvilken

arkivet hör eller under hvilken det lyder. I Danmark, där de

lokala ämbetsarkiven till provinsarkiven öfverlämna sina äldre

arkivalier, så snart de äro 20—50 år gamla, förekommer, såvidt

jag vet, ingen inspektion af förstnämnda arkiv; det är endast

föreskrifvet, att vid hvarje ombyte af ämbetsföreståndare en inventering

af arkivet skall ske och att vid detta tillfälle provinsarkivariens

närvaro och påteckning af inventeringsinstrumentet

i regeln är önskvärd; den skall äga rum, då en af parterna

begär det, I Sverige åter är de lokala ämbetsarkivens ställning,

sådan den blifvit bestämd genom de nådiga blefven angående

landsarkivet i Vadstena af den 22 sept, 1899, en annan. Flera

slag af offentliga arkiv äro fritagna från skyldigheten att till

landsarkivet öfverlämna sina äldre arkivalier, och de som äro

underkastade donna skyldighet få behålla alla handlingar som

176

är° yngre än hundra år. Då det sålunda här är fråga i hvarje

fall om arkiv med handlingar för ett helt århundrade och i vissa

fall om arkiv, hvilkas serier gå tillbaka till början af 1600-talet,

såsom domkapitlens och vissa skolors arkiv, så måste en sakkunnig

inspektion i afseende på dylika arkiv anses vara af behofvet

påkallad. En annan fråga är, huruvida alla lokala arkiv

eller blott vissa borde vara underkastade inspektion. För min

del tror jag, att till en början och intill dess större erfarenhet

vunnits, inspektionen borde inskränkas till de lokala arkiv, som

äro nämnda i Kimgl. kungörelsen angående öfverlämnande af

arkivhandlingar till landsarkivet i Vadstena den 22 sept 1899

(§§ 1, 2, 6).

Hvad beträffar de centrala ämbetsverkens arkiv, till hvilka

jag äfven räknar de tre hofrättsarkiven, äro några af dem så

unga eller i öfrigt af den beskaffenhet, att de ej innehålla andra

arkivhandlingar än sådana, som icke torde påkalla någon särskild

inspektion. Men flertalet af dessa arkiv innehåller äfven äldre

arkivhandlingar i stort antal, några i så stort antal, att vederbörande

ämbetsverk sakna både utrymme och arbetskrafter för

att kunna ägna dem eu tillfredsställande vård. 1 sistnämnda

fall torde en inspektion, om än icke utan gagn, dock ej kunna

uträtta något väsentligt för ändamålets vinnande. Här torde,

såsom jag i mitt underdåniga utlåtande den 24 dec. 1888 påvisat,

mera genomgripande åtgärder vara af nöden. Då man

näppeligen kan antaga, att hvart och ett af dessa centrala ämbetsverk

skulle kunna åt sig utverka både nödigt utrymme till

lämplig arkivlokal och anslag till sakkunnig arkivvårdare, så

synes ej någon bättre och ändamålsenligare utväg kunna föreslås

än den, som i nyssnämnda utlåtande finnes angifven, nämligen

att de ifrågavarande ämbetsarkivens äldre handlingar sammanföras

till ett gemensamt arkiv under sakkunnig ledning och

vård, helst förenadt med riksarkivet. Huru mycket i sådant

fall stannade kvar under ämbetsverkens egen vård, komme att

bero på de särskilda verkens olika behof och åsikter, men antagligt

är, att ifall deras äldre handlingar blefve väl ordnade

och för dem lätt tillgängliga, det stora flertalet af dem gärna

lämnade ifrån sig en så stor del af dessa handlingar, att en

särskild inspektion af de återstående blefve obehöflig. I sådant

fall blefve endast sådana centrala ämbetsarkiv underkastade inspektion,

hvilkas äldre handlingar på grund af bristande utrymme

177

eller af andra skäl icke komme att inrymmas i det föreslagna

nya centralarkivet.

Den inspektion, som sålunda erfordrades åtminstone för en

del af våra såväl centrala som lokala ämbetsarkiv, kan tänkas

anordnad på mer än ett sätt. Ville man följa exemplet af det

land, som länge intagit första rummet i fråga om ett väl ord nåd t

arkivväsende, eller Frankrike, så skulle man uppdraga inspektionen

öfver arkiven åt en särskild ämbetsmyndighet, en arkivinspektör

(i Frankrike finnas 3 sådana), och denne inspektör kunde

antingen vara anställd såsom tjänsteman i kungl. ecklesiastikdepartementet

eller blifva en fjärde arkivarie i riksarkivet. Men

ville man både för kostnadens skull och af andra skäl undvika

tillskapandet af en ny ämbetsmyndighet, måste man naturligtvis

för ändamålet begagna sig af de arkivala krafter, som för det

närvarande eller i den närmaste framtiden finnas att tillgå. För

inspektionen af de centrala ämbetsarkiv, som återstode att inspektera

efter en sådan centralisation af dessa arkiv, som ofvan

föreslagits, kunde riksarkivarien erhålla särskildt bemyndigande,

med rätt för honom att i fall af behof därtill förordna någon

af riksarkivets arkivarie!'' i sitt ställe. Det är antagligt, att

åtminstone till en början riksarkivarien och riksarkivets arkivarier

borde förordnas att förrätta inspektionen äfven vid de

större lokalarkiven, särskildt länsstyrelsernas och domkapitlens

arkiv. Men för öfrigt och i regeln vore arkivarierna vid landsarkiven

själfskrifna inspektörer vid de lokala arkiven, icke blott

vid dem, hvilkas äldre arkivalier öfverlämnats eller skola öfverlämnas

till landsarkiven, utan äfven vid de öfriga. Då emellertid

en dylik inspektion förutsätter arkivariens frånvaro under de

tider af året då inspektionen pågår, är det uppenbart, att landsarkiven

i sådant fall icke skulle kunna undvara en andre ordinarie

tjänsteman, som uppehölle tjänsten under arkivariens frånvaro.

Fn dylik tjänsteman är för öfrigt äfven af andra skäl

af behofvet påkallad, såsom jag redan har i en annan ämbetsskrifvelse

i underdånighet framhållit, och man skulle därför icke

kunna säga, att det vore inspektionens införande, som föranledde de

med de nya tjänsterna förenade kostnaderna. De kostnader, som

inspektionen komme att medföra, bestode hufvudsakligen dels i

de vikariatsersättningar som måste utgå till de tjänstemän, hvilka

uppehölle riksarkivariens och arkivariernas tjänster under de tider

de vore med inspektionsvärf sysselsatta, dels i de rese- och

traktamentsersättningar som för samma ändamål blefve nödvändiga.

Öfver hvarje förrättad inspektion borde naturligtvis berättelse

afgifvas. Dessa berättelser skulle vara ställda till eller

i hvarje fall remitteras till arkivkommissionen, hvilken skulle

vara en rådplägande myndighet af samma slag som statistiska

tabellkommissionen. Arkivkommissionen skulle bestå af riksarkivarien

såsom ordförande, den i kungl. ecklesiastikdepartementet

anställde byråchefen för arkiv, museer m. in., arkivarierna

vid riksarkivet och landsarkiven samt andra sakkunniga personer,

som kommissionen ägde att, där den så funne skäligt, inkalla

såsom adjungerade ledamöter, samtliga utan arfvode men med

rätt till rese- och traktamentsersättning. Denna kommission,

som borde sammanträda minst en gång om året, skulle granska

de öfver förrättade inspektioner afgifna berättelser och med anledning

däraf afgifva underdåniga utlåtanden samt för öfrigt

arbeta på att åstadkomma enhet och samband inom arkivväsendet

och där införa nödiga förbättringar.

Jag ber att få tillägga, att de till den militära förvaltningen

hörande arkiven icke äro i föregående framställning inbegripna.

Inspektionen öfver dem torde böra ställas i sammanhang med

generalstaben och flottans stab.

Härmed har jag i underdånighet angifvit grunderna för den

arkivinspektion, som i vårt land kunde och borde ifrågakomma.

Då det blifvit mig anbefalldt att inkomma med underdånigt förslag

till anordnande af en ur arkivalisk synpunkt sakkunnig inspektion

af de offentliga arkiv, i afseende å hvilka en sådan kunde anses

vara af behofvet påkallad, så torde härmed ha åsyftats, att förslaget

skulle framläggas icke blott i sina grunder utan äfven i

sina detaljer. Men då de förutsättningar, på hvilka mitt förslag

är byggdt, nämligen att landsarkivsorganisationen blifvit fullt

genomförd och landsarkiven försedda både med arkivarie och ordinarie

amanuens samt att om möjligt äfven en del centrala ämbetsverks

äldre arkivalier blifvit sammanförda i ett gemensamt arkiv,

ännu icke finnas för handen, får jag underdånigst hemställa,

att det måtte få anstå med utarbetandet af ett detaljerad! förslag

till arkivinspektion, intilldess åtminstone de förstnämnda

af dessa förutsättningar blifvit realiserade.

Stockholm den 20 april 1901. Underdånigst

C. T. Odbner.