AFGIFVET DEN 17 MARS 1903
1907-01-01 · 400 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
SOU 1907:5, AFGIFVET DEN 17 MARS 1903
Dokumentets text
I.
BETÄNKANDE
AFGIFVET DEN 17 MARS 1903
AF
DEN FÖR UTREDNING BETRÄFFANDE VISSA
STATEN TILLHÖRIGA VATTENRALL
AF KUNGL. MAJ:T DEN 9 JUNI 1899
TILLSATTA KOMMITTÉ.
STOCKHOLM
ISAAC MARCU3 BOKTR.-AKTIEBOLAG
1903.
INNEHÄLLSÖFVERSIKT.
SKRIFVELSE TILL KONUNGEN ................................................
INLEDNING ..............................................................................
I. DEN TEKNISKA UTREDNINGEN...........................................
II. DEN RÄTTSLIGA UTREDNINGEN ........................................
III. OM ÅTGÄRDER FÖR VATTENKRAFTENS TILLGODOGÖRANDE
SID. I
» 49
» 75
I
Till Konungen.
I underdånig skrifvelse den 2 maj 1898 anhöll Riksdagen, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa i skrifvelsen närmare angifven utredning beträffande de
mera betydande vattenfall, hvilka helt och hållet eller delvis ansåges vara i statens
II
ägo, som ock om och hvilka åtgärder borde från statens sida vidtagas, för att dessa
naturtillgångar måtte komma landet i dess helhet till godo, samt därefter för Riksdagen
framlägga de förslag, hvartill en sådan utredning kunde gifva anledning.
Sedan kammarkollegium och domänstyrelsen öfver denna framställning afgifvit gemensamt
underdånigt utlåtande den 17 april 1899, beslöt Eders Kungl. Maj:t den 9
juni samma år att åt en kommitté uppdraga att verkställa den af Riksdagen sålunda
begärda utredningen. Till ordförande i nämnda kommitté förordnade Eders Kungl.
Maj it därvid undertecknad Svedelius och till ledamöter bruksägaren Carl Carlsson
Lindberg samt undertecknade Ekermann, Lundberg, Richert, Svenonius och Nordström.
Sedan bruksägaren Lindberg den 12 februari 1900 aflida, uppdrog Eders
Kungl. Maj:t åt undertecknad Tham att efter Lindberg vara ledamot i kommittén.
Till fullgörande af sitt uppdrag har kommittén, som den 14 juli 1899
erhållit Eders Kungl. Majits nådiga tillstånd att, där för de anbefallda utredningarnas
verkställande syntes nödigt och lämpligt, sammanträda å ort jämväl utom
Stockholm, varit samlad dels under år 1899 den 3 och 4 juli i Stockholm, från
och med den 4 till och med den 7 september vid Trollhättan samt från och med
den 17 till och med den 28 oktober och den 10 och 11 november i Stockholm,
dels under år 1900 den 6, 9 och 21 februari, den 12 mars, från och med den 30
april till och med den 4 maj och från och med den 8 till och med den 11 maj i
Stockholm, den 13 maj i Älfkarleby, den 14 maj i Stockholm, den 2 juli å uppgående
snälltåget mellan Sala och Storvik samt den 28 och 29 september, från
och med den 3 till och med den 1 3 oktober samt från och med den 1 6 till och med
den 22 november i Stockholm, dels under år 1901 den 19 januari, från och
med den 4 till och med den 19 februari, från och med den 23 till och med
den 25 april, från och med den 17 till och med den 24 maj, den 3 juni, från
och med den 7 till och med den 11 oktober samt från och med den 6 till och
med den 14 december i Stockholm, dels under år 1902 den 16 januari, från
och med den 3 till och med den 11 februari, den 26 och 27 mars, den 22
april, den 21 maj, den 27 och 28 juni, den 1 september, från och med den 8
till och med den 11 oktober samt från och med den 3 till och med den 5
december i Stockholm, dels ock under innevarande år från och med den 9 februari
till och med denna dag likaledes i Stockholm. Därjämte hafva särskilda afdelningar
af kommittén eller enskilda ledamöter tid efter annan enligt kommitténs
uppdrag varit sysselsatta dels att tillsammans med kommitténs kansli verkställa
redaktionsarbeten, dels ock att utföra särskilda af kommittén beslutade arbeten eller
utredningar.
På grund af Eders Kungl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga tillstånd för
kommittén att sammanträda å ort jämväl utom Stockholm har en afdelning af
kommittén under juli månad 1900 företagit en resa inom Norrbottens län för att
inhämta kännedom om en del inom länet befintliga vattenfall. Under denna resa
•in
besöktes Edeforsen och Porsiforsen i Lule älf, Saarikoski och Saukokoski i Lina
älf, Killingilinka i Kajtum älf, Tarrakoski vid Torne älfs utlopp ur Torneträsk och
Vackokoski, hvarefter färden fortsattes i båtar utför Torne, Tärändö och Kalix
alfvar till Öfver-Kalix, hvarvid å sträckan befintliga forsar togos i närmare betraktande.
I enlighet med kommittén lämnadt nådigt tillstånd att antaga sekreterare
och öfriga biträden, har kommittén vid sitt första sammanträde till sekreterare antagit
docenten i näringsrätt och finansrätt vid Lunds universitet, filosofie och juris
kandidaten Adolf Åström, hvarjämte undertecknad Svedelius, enligt uppdrag af
kommittén, till biträdande ingeniörer hos kommittén anställt vice kommissionslandtmätaren
Ossian Appelberg och kaptenen vid Gottlands infanteriregemente Esten
Sundvallson, af hvilka Appelberg den 23 juni 1902 aflidit.
Härjämte har kommittén enligt Eders Kungl. Maj:ts nådiga bemyndigande
den 18 maj 1900 uppdragit åt professorn i fysik vid Stockholms högskola, filosofie
doktorn Svante Arrhenius att tillika med kommitténs sekreterare i Schweiz och
därtill angränsande länder studera ej mindre gällande vattenlagar och deras tillämpning
särskildt rörande tillgodogörande af vattenkraft för alstrande af elektrisk ström,
än äfven den ställning, som frågan om elektrisk järnvägsdrift för närvarande kan
anses intaga, och de hufvudvillkor, som med hänseende till ett vattenfalls läge
och krafttillgång anses böra uppställas, för att detsamma må kunna för sådan drift
användas. Uti den i anledning häraf under sistnämnda års sommar företagna resan,
hvarunder åtskilliga orter i Schweiz, Tyskland, Österrike-Ungern, Italien och
Frankrike besöktes, deltogo, på uppdrag af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, distriktschefen,
majoren O. Z., Ekdahl och, på uppdrag af järnvägsstyrelsen, ingeniören
Axel Lundberg. Särskilda öfver denna resa afgifna berättelser hafva af Arrhenius
och Åström till kommittén öfverlämnats, hvarjämte kommittén förskaffat sig afskrifter
af Ekdahls och Lundbergs till sina respektive styrelser afgifna reseberättelser.
Utöfver ofvan omförmälda allmänna uppdrag har kommittén i särskild ordning
behandlat följande ärenden:
1:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 30 september 1899 å Trollhättans
Elektriska Kraftaktiebolags underdåniga ansökningar den 15
november 1898 och den 15 september 1899 angående arrende af
vattenkraft i Göta älf vid Trollhättan, hvaröfver kommittén den 22
november 1899 afgifvit underdånigt utlåtande jämte förslag till öfverenskommelse
mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt ofvanberörda
bolag, å andra sidan, om utnyttjande af vattenkraften i Trollhätte
strömmar;
2:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 22 december 1899 å bruksägaren
Ernst Stridsbergs vid Trollhättan underdåniga ansökan om tillstånd
att få under viss tid arrendera viss vattenkraft i Göta älf vid
Trollhättan, hvaröfver kommittén den 27 mars 1900 afgifvit underdånigt
utlåtande;
3:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 10 april 1900 å arbetsplan för
internationell flottledsrensning i Matkakoski i Torne älf, hvaröfver kommittén
afgifvit underdånigt utlåtande den 13 oktober 1900;
4:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 16 februari 1900 å Bergverksaktiebolaget
Frejas underdåniga ansökan om köp af de staten tillhöriga
vattenfallen Saarikoski och Saukokoski i Lina älf i Gellivara socken
och Norrbottens län, hvaröfver kommittén den 19 november 1900
afgifvit underdånigt utlåtande;
5:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 8 december 1899 å ett af
majoren V. Gagner på offentligt uppdrag uppgjordt förslag angående
tillgodogörande af Dalälfvens vattenkraft i Älfkarlebyfallen, hvaröfver
kommittén den 31 december 1900 afgifvit underdånigt utlåtande;
6:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 30 juni 1899 å generaldirektören
och chefen för järnvägsstyrelsen Th. Nordströms den 23 samma
månad till herr statsrådet och chefen för civildepartementet aflåtna
skrifvelse med anhållan, att åt kommittén måtte lämnas i uppdrag att
utreda, hvilka statens vattenfall hade sådan belägenhet och sådant energiförråd,
att de ansåges kunna med fördel användas för alstrande af drifkraft
åt stats järn vägarna, hvaröfver kommittén den 6 juli 1901 afgifvit
underdånigt utlåtande;
7:0) Eders Kungl. Maj:ts förnyade nådiga remiss den 7 maj 1900 å Trollhättans
Elektriska Kraftaktiebolags ofvannämnda underdåniga ansökningar
den 15 november 1898 och den 15 september 1899, hvaröfver
kommittén den 27 december 1901 afgifvit underdånigt utlåtande jämte
nytt förslag till öfverenskommelse mellan Eders Kungl. Maj:t och
kronan, å ena, samt ofvanberörda bolag, å andra sidan;
8:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 30 december 1901 å änkefru
Ellen Lithanders i Östersund underdåniga ansökan med hembud till
staten af strandfastigheter med andelar i vattenfallen Tännforsen, Ristafallet
och Storbofallet i Jämtlands län, hvaröfver kommittén den 22
april 1902 afgifvit underdånigt utlåtande;
9:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 4 februari 1902 å Nissaströms
aktiebolags underdåniga ansökan att få inköpa såväl närmare angifven
del af kronoparken Spenshult i Slättåkra socken af Hallands län, som
ock all den staten tillhöriga rätt till vattnet invid samma kronopark,
hvaröfver kommittén den 22 april 1902 afgifvit underdånigt utlåtande;
10:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 22 maj 1901 å Johansfors’
Sågverks aktiebolags underdåniga ansökan om tillstånd att under en
V
tid af 50 år få arrendera statens andel i Spenshults vattenfall i
Nissaån invid kronoparken Spenshult i Slättåkra socken af Hallands
län, öfver hvilken ansökan kommittén den 22 april 1902 afgifvit
underdånigt utlåtande;
11:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 17 januari 1902 å C. J. M.
Herrlins å Nykvarn underdåniga ansökan att af staten få inköpa Nykvarns
kronokvarn i Tillinge socken och Åsunda härad af Uppsala län,
hvaröfver kommittén den 22 april 1902 afgifvit underdånigt utlåtande;
12:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 21 maj 1901 å framlidne
öfversten C. O. Bergmans underdåniga ansökan att, i sammanhang
med tillämnad grufdrift vid Ruotevare-Vallatsj järnmalmfält inom
Kvickjocks kapellområde och Norrbottens län, få af staten förhyra
vissa i trakten förekommande vattenfall, hvaröfver kommittén den 22
april 1902 afgifvit underdånigt utlåtande;
13:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 13 januari 1902 å förslag till
ordnande af fortgående hydrografiska undersökningar inom landet, i
hvilket ärende kommittén den 22 april 1902 afgifvit underdånigt
utlåtande;
14:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 24 april 1902 å staden Åmåls
underdåniga ansökan att få köpa eller arrendera viss staten tillhörig
vattenkraft å Forsbacka kronopark i Mo socken och Tössbo härad af
Älfsborgs län, hvaröfver kommittén den 28 juni 1902 afgifvit underdånigt
utlåtande; samt
15:0) Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 30 april 1902 å grosshand-''
laren Jonn O. Nilssons i Linköping underdåniga ansökan om inköp
af vissa intill Motala ström gränsande områden af kronodomänerna
Kongsbro och Björkö inom Vreta klosters socken och Gullbergs härad
af Östergötlands län jämte viss vattenrätt i Motala ström, hvaröfver
kommittén den 28 juni 1902 afgifvit underdånigt utlåtande.
Härutöfver har Eders Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 26 januari
1900 till kommittén öfverlämnat för att tagas i öfvervägande vid fullgörande af
det kommittén meddelade uppdrag handlingarna till N. F. Handbergs i Boden
underdåniga ansökan att få arrendera eller köpa en vid Hedens forsar i Lule älf
befintlig kanalgraf.
De utredningar, som kommittén för fullgörandet af sitt uppdrag haft att
verkställa, hafva varit dels af teknisk och dels af rättslig natur.
Då hvad den tekniska utredningen angår, i vårt land ännu icke finnes
någon allmän hydrografisk undersökning anordnad och då i öfrigt kunskapen om
våra vattendrags hydrografiska förhållanden är synnerligen bristfällig, har kommittén
varit hänvisad att själf låta i vidsträckt omfattning anordna direkta mätningar och
VI
observationer i vattendragen inom vidt skilda delar af landet. Dessa hydrometriska
arbeten hafva visserligen gifvit ett jämförelsevis tillförlitligt resultat, särskildt till
följd däraf att i vattendragen under de år, då ifrågavarande arbeten blifvit utförda,
i allmänhet särdeles låga vattenstånd varit rådande. Men då de framrinnande
vattenmängderna äro till sin storlek mycket växlande, icke allenast under skilda
årstider utan äfven skilda år under samma årstid, äro dock fortsatta hydrometriska
arbeten erforderliga under en lång följd af år, för att man af desamma skall
kunna draga säkra slutsatser om den vattenmängd, som under alla förhållanden i
ett visst vattendrag förefinnes.
Hvad vidare angår den rättsliga utredningen, har kommittén i allmänhet
icke haft att tillgå annat material än sådant, som kunnat anskaffas medelst inhämtande
af upplysningar från ämbetsverk och enskilda personer samt undersökningar
i offentliga arkiv till fullständigande, såvidt möjligt varit, af de uppgifter, som
härutinnan lämnats af kammarkollegium och domänstyrelsen i deras ofvan omförmälda
underdåniga utlåtande med därtill hörande bilaga.
Men om sålunda de verkställda utredningarna, såväl de tekniska som de
rättsliga, ännu måste äga en mindre grad af fullständighet, anser emellertid kommittén,
att då dess uppdrag påtagligen innebär, att svar på de förelagda spörsmålen
borde afgifvas, så snart ingeniörerna fullgjort de arbeten, som blifvit dem
anförtrodda, och kommittén hunnit behandla det samlade materialet, kommittén
nu bör afsluta sitt arbete och afgifva sitt underdåniga betänkande, oaktadt en viss
grad af osäkerhet vidlåder slutresultatet, en brist, som kommittén är den förste
att erkänna, men som man under dessa förhållanden icke kunnat undvika.
I förhoppning att de lämnade uppgifterna i alla händelser måtte kunna, på
sätt i Riksdagens ofvanberörda underdåniga skrifvelse framhållits, gifva ledning för
fortsatta mera detaljerade och mera omfattande undersökningar i samma riktning,
får kommittén härmed till Eders Kungl. Maj:t i underdånighet öfverlämna:
1:0) Betänkande, innefattande redogörelse för kommitténs utredningar beträffande
staten tillhöriga vattenfall jämte förslag till åtgärder, somböra
från statens sida vidtagas, för att dessa naturtillgångar må komma
landet i dess helhet till godo;
2:0) Förteckning öfver statens mera betydande vattenfall (2 band) jämte
till denna förteckning hörande bilagor, omfattande:
a) Vattenområdeskartor (3 band),
b) Afrinningskurvor (1 band),
c) Vattenmängdsplanscher (1 band),
d) Vattenståndsplanscher (1 band) samt
e) Konvolut, inlagda i 5 större kartonger och innehållande
diverse handlingar, utredningar, ritningar, kartor m. m.;
VII
3:0) Förteckning öfver statens mindre betydande vattenfall jämte tillhörande
bilagor, bestående af i en kartong inlagda konvolut;
4:0) Öfversiktskarta öfver statens mera betydande vattenfall; samt
5:0) Reseberättelser, afgifna af professor Arrhenius och kommitténs sekreterare,
äfvensom afskrifter af major Ekdahls och ingeniör Lundbergs
reseberättelser.
Härjämte får kommittén i underdånighet jämväl öfverlämna öfriga hos kommittén
samlade handlingar, rapporter öfver vattenståndsiakttagelser, kartor och
böcker m. m., allt enligt särskild däröfver upprättad förteckning.
Stockholm den 17 mars 1903.
Underdånigst
AX. G. SVEDELIUS.
C. EKERMANN. O. V. LUNDBERG. STEN NORDSTRÖM.
HJ. RICHERT. EREDR. SVENONIUS. VOLLRATH THAM.
Adolf A ström.
INLEDNING.
I sin skrifvelse den 2 maj 1898 har Riksdagen framhållit, att den ifrågasatta
utredningen rörande statens vattenfall lämpligen skulle kunna ske på ett summariskt
sätt och omfatta endast sådana vattenfall, hvilka på grund af strandägarerätt, jordeboksanteckningar
eller andra kända förhållanden kunde anses delvis eller helt och
hållet tillhöra staten. Vidare framhålles i skrifvelsen, dels att undersökningen väsentligen
borde tillgå sålunda, att hvarje vattendrag med dess tillflöden i ordningsföljd
efter kartan, norr ifrån räknadt, undersöktes och att, med afseende å däri befintliga,
nyss omförmälda vattenfall af afsevärd betydelse, anteckningar för hvart och ett
skulle verkställas beträffande vissa här nedan närmare angifna förhållanden, dels ock
att samtliga dessa uppgifter borde sammanföras i en bok eller ett register, åtföljdt
af karta, hvarå alla fallen vore utmärkta; och skulle denna bok befordras till
trycket samt tillhandahållas Riksdagen, vissa förvaltande myndigheter och möjligen
äfven allmänheten.
Till ledning vid fullgörandet af det kommittén af Kungl. Maj:t lämnade
uppdrag att verkställa en sådan utredning har kommittén fått mottaga dels ett af
Kungl. kammarkollegium och Kungl. domänstyrelsen gemensamt afgifvet underdånigt
utlåtande den 17 april 1899 angående Riksdagens framställning om utredning
beträffande statens mera betydande vattenfall, dels af samma ämbetsverk i ärendet
infordrade yttranden från rikets samtliga länsstyrelser, dels ock en af de två ämbetsverken
upprättad summarisk förteckning öfver dessa vattenfall, innefattande
jämväl all den utredning i ämnet, som kunnat lämnas. Denna förteckning (Kungl.
kammarkollegii och Kungl. domänstyrelsens vattenfallsbok) har lagts till grund
för kommitténs vidare utredningar. Därjämte har kommittén af Kungl. domänstyrelsen
uti skrifvelse den 11 juli 1901 erhållit uppgift å vattenfall, af hvilka kronan kommit
i besittning genom inköp af fastigheter efter berörda den 17 april 1899. Vidare
hafva kommitténs ledamöter och biträdande ingeniörer varit i tillfälle att fullständiga
vattenfallsförteckningen, hvarjämte kommittén äfven af enskilda personer bekommit
uppgifter i ämnet.
I
Då den af Riksdagen begärda utredningen endast skulle afse staten tillhöriga
vattenfall af större betydelse, har kommittén till en början sökt fastställa en gräns
mellan mera betydande och mindre betydande vattenfall. Sålunda har kommittén
ansett, att till den förra gruppen borde hänföras endast sådana vattenfall, som vid
industriellt medelvattenstånd*) hafva ett energiförråd af i Norrland och Dalarna
minst ioo och i det öfriga Sverige minst 50 effektiva hästkrafter, samt till den
senare gruppen statens öfriga vattenfall. Undantagsvis hafva likväl några vattenfall
med mindre än ofvan angifna energiförråd behandlats såsom mera betydande, men
då af särskilda anledningar, såsom att de redan tillförde staten inkomst eller hade
en synnerligen förmånlig belägenhet i förhållande till kommunikationsleder eller
eventuella afsättningsorter för kraft.
Med iakttagande af denna indelningsgrund har kommittén upprättat dels »Förteckning
öfver statens mera betydande vattenfall», innehållande uppgifter för 271,
och dels »Förteckning öfver statens mindre betydande vattenfall», upptagande 105
vattenfall, hvarvid dock särskilt må anmärkas beträffande vattenfallet Hälgebodafors
i Eda socken och Jösse härad af Värmlands län med ett energiförråd af omkring
15 o effektiva hästkrafter vid lågvattenstånd, att detta fall på grund af ofullständiga
uppgifter införts i den senare förteckningen, ehuru det enligt kommittén efter förteckningarnas
upprättande tillhandakomna uppgifter rätteligen bort upptagas i »Förteckningen
öfver statens mera betydande vattenfall».
I detta sammanhang vill kommittén framhålla, att de upprättade förteckningarna
öfver staten helt och hållet eller delvis tillhöriga vattenfall icke äro uttömmande.
Särskildt inom Norrbottens och Västerbottens läns fjälltrakter finnas många sådana
vattenfall, hvilka icke upptagits i förteckningarna. Men enär dessa fall på grund
af belägenhet och ringa konstant vattenmängd icke inom den närmare framtiden
kunna antagas komma till nyttig användning, har kommittén ansett, att med deras
undersökande lämpligen kunde tillsvidare anstå, så mycket hellre som en sådan
undersökning i följd af dessa trakters svårtillgänglighet är förenad med ganska
dryga kostnader och betydlig tidsutdräkt. Många af dessa fjällfall imponera genom
stor fallhöjd, såsom — för att blott anföra några exempel — Suorrejocks fall på
Livamtjåcko vid Kajtumjaur med ett lodrätt stup af inemot 100 meter (blad 8
af generalstabens karta öfver Norrbottens län), Tokifallen vid Virijaur med omkring
100 meters fallhöjd i fyra tätt på hvarandra följande stup (blad 12), Marramakårtje
nedanför den ansenliga fjällsjön Kåbdajaur med ett stup om 5 6 meter, de många
kraftiga fallen i Tarraälfven (bladen 12 och 19) o. s. v. Det är ock uppenbart
med hänsyn till våra svenska fjälltrakters topografi samt särdeles gynnsamma fördelning
af sjöbäcken och permanenta, ymniga snö- och glaciärfält, att man på
många ställen skulle kunna genom dammanordningar upphjälpa förut befintliga eller
’) Se sid. 41.
3
erhålla nya, mycket ansenliga fall, om så kunde komma att erfordras för grufdrift
eller andra industriella ändamål — så t. ex. (å blad 3) vattenfallen i Kårsovaggejock
nära ett marmorfält, i Kama- och Valfojock invid Sjangeli kopparmalmfält, talrika
fall i den närbelägna Allesjock o. s. v. Men man kan på den svenska hydrografiens
nuvarande ståndpunkt ej bedöma, i hvad mån man här skulle kunna erhålla
en tekniskt användbar, konstant vattenmängd.
På grund af belägenhet och ringa konstant vattenmängd hafva icke heller
följande vattenfall, hvilka, enligt kommittén lämnad uppgift, skulle helt eller delvis
tillhöra staten, varit föremål för särskild undersökning, nämligen Tvärselfallet i
Korpån, Lilldabbsjöfallet, Fiskhökfallet och Storfallet i Saxälfven, Hansselforsen i
jougdälfven, Flåsjöforsen i Flåsjöälfven, Åsterforsen, Grundselforsen och Brattforsen
i Hutingsälfven, Brattfallet i Tannån samt Harfallet i Nogasjöån, samtliga belägna
å eller vid kronoparker eller f. d. stockfångstskogar samt tillhörande Ångermanälfvens
flodsystem. Därjämte skulle staten, enligt uppgift från enskild person, äga
del i ett vattenfall, Skogsforsen, i Ätran vid det för statsverkets räkning inköpta
och till Kila kronopark lagda hemmanet Vismered i Gällareds socken af Hallands
län. Men, enär uppgiften härom meddelats kommittén, först sedan ingeniörernas
undersökningar i orterna blifvit afslutade, har detta vattenfall icke varit föremål för
någon kommitténs åtgärd.
De i förteckningarna upptagna vattenfallen äro ordnade efter flodsystem samt
inom hvarje flodsystem efter belägenhet. Ett flodsystem är antingen en samling
af vattendrag, som afbördar sitt vatten genom ett gemensamt utlopp i hafvet, eller
ett enda vattendrag med direkt utlopp i hafvet. Hvarje flodsystem har af kommittén
betecknats med nummer och namn, därvid namnet bestämts antingen efter
det största och viktigaste vattendraget i systemet, såsom t. ex. Ume älfs flodsystem,
eller af den största till systemet hörande insjö med dess aflopp, nämligen
i fråga om Mälaren—Norrströms flodsystem, Vettern—Motala ströms flodsystem
och Venern—Göta älfs flodsystem. Flodsystemen hafva vid numreringen tagits
i ordningsföljd efter det geografiska läget å deras utlopp i hafvet från och med
Torne älfs flodsystem i norr, rundt Sveriges kuster till och med den i Idefjorden
utfallande Enningdalsälfvens flodsystem, hvarjämte såsom det sista upptagits den
öfver Norge till Atlantiska ''oceanen framrinnande Vapstälfvens flodsystem. Vid
denna numrering hafva romerska siffror användts (I—XXXII). Härvid är dock
att märka, att där förteckningen öfver de mindre betydande fallen upptager något
flodsystem, som ej finnes i förteckningen öfver de mera betydande, detta system
ej fått ett särskildt nummer, utan betecknats med närmast föregående flodsystems
nummer jämte en begynnelsebokstaf, t. ex. XXIII A. k
Inom hvarje flodsystem hafva de särskilda vattenfallen upptagits i följande
ordning.
Först hafva vattenfall i hufvudälfvens källtillflöde angifvits. Om ett vattendrag
4
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
har flera källtillflöden och det ej kan afgöras, hvilket är att anse såsom hufvudälfvens
källtillflöde, har det vattendrag ansetts vara källflod, hvars vatten har den
längsta vägen till hafvet. Därefter hafva vattenfallen räknats i ordningsföljd från
källan till hafvet, därvid hufvudbifloderna inryckts i den ordning de infalla i hufvudälfven.
Där större eller mindre samlingssjö finnes inom flodsystemet, hafva
efter ofvan angifna grunder först räknats vattenfallen i hufvudfloden ofvanför sjön,
därefter fallen i de i sjön utmynnande vattendragen, först i de från vänstra och
sedan i de från högra sidan kommande bifloderna, samt slutligen vattenfallen i det
från sjön till hafvet gående vattendraget. Om hufvudbiflod själf mottager biflöden,
hafva vattenfallen i hufvudbifloden upptagits såsom om den utgjort ett själfständigt
flodsystem.
I öfverensstämmelse med dessa grunder hafva vattenfallen numrerats med
arabiska siffror, så att ett vattenfall betecknas med angifvande endast af flodsystemets
och vattenfallets nummer, t. ex. XXI:2. I förteckningen öfver statens
mindre betydande vattenfall angifves likväl vattenfallens ordning inom flodsystemet
med bokstaf, så att ett till denna grupp hörande vattenfall betecknas t. ex. sålunda
: XVI:m.
Enligt Riksdagens ofvan åberopade skrifvelse skulle för hvart och ett af
statens mera betydande vattenfall lämnas uppgifter beträffande:
a) fallets approximativa krafttillgång, beräknad efter medelvattenmängd och
fallhöjd;
b) de särskilda lokala förhållandén, som möjligen kunna anses underlätta
eller försvåra vattenkraftens tillgodogörande;
c) afståndet från närmaste järnväg och järnvägsstation, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, kvarn, grufva, malmförande berg m. m.
d) huruvida båda eller någondera af stränderna äro i statens ägo samt om
staten äger holme eller grund i fallet;
e) hvad om äganderätten till fallet finnes i jordeböcker och andra kamerala
handlingar antecknadt eller genom laga kraft vunnen dom afgjordt; och
f) om någon och i så fall hur stor del af vattenkraften redan är i ett eller
annat afseende tagen i anspråk.
Dessa uppgifter äro införda å tryckta blanketter, innehållande 6 kolumner,
den första med rubrik: approximativa krafttillgången, den andra och tredje med
rubriker lika med respektive punkterna litt. b och c, den fjärde med rubrik lika
lydande med punkterna litt. d och e samt den femte med rubrik lika lydande med
punkten litt. f, hvarjämte den sjätte kolumnen har rubrik: anmärkningar. A hvarje
blankett äro i regel uppgifter lämnade endast för ett enda vattenfall. Undantagsvis
avsnitt 11 Kontrollera mot PDF
äro likväl å en blankett sammanförda två eller flera vattenfall, dock blott för den
händelse, att de anses kunna lämpligen tillgodogöras genom en vattenkraftsanläggning,
såsom t. ex. Saarikoski och Saukökoski (II: 14), Motala Herrekvarn och
5
Motala Storgårdskvarn (XVIII:2) och Forsbackafallen (XXIX:9). Å hvarje blankett
lämnas dessutom uppgifter om såväl vattenfallets belägenhet till län, härad eller tingslag
och socken som namn och nummer å det flodsystem, till hvilket vattenfallet hör,
samt vattenfallets nummer, namn och belägenhet, hvarjämte hänvisning lämnas till
5 särskilda slag af bilagor, innehållande det material, som legat till grund för de
å blanketten angifna summariska uppgifterna. Dessa bilagor äro: Vattenområdeskartor,
Afrinningskurvor, Vattenmängdsplanscher, Vattenståndsplanscher och Konvolut,
de senare innehållande allt befintligt material, som icke är inrymdt i någon af de
andra bilagorna.
Samtliga redogörelser för statens mera betydande vattenfall äro ordnade efter
flodsystem och nummer samt inbundna i två band med rubrik: »Förteckning öfver
statens mera betydande vattenfall enligt Vattenfallskommitténs utredning år 1903»
(kommitténs större vattenfallsbok).
Förteckningen öfver statens mindre betydande vattenfall innehåller däremot
endast mycket kortfattade anteckningar om hvarje fall med hänvisning till det
material, som finnes beträffande detsamma. Samtliga dessa anteckningar och hänvisningar
äro samlade i ett band med rubrik: »Förteckning öfver statens mindre
betydande vattenfall enligt Vattenfallskommitténs utredning år 1903» (kommitténs
mindre vattenfallsbok).
Slutligen har ock kommittén upprättat en »Öfversiktskarta öfver svenska
statens mera betydande vattenfall enligt Vattenfallskommitténs utredning år 1903».
Stommen till denna karta utgöres af O. Torells år 1888 utgifva, sedermera kompletterade
karta öfver Sverige, Norge, Danmark och Finland. Å denna karta hafva
med röd färg utmärkts dels gränserna mellan de särskilda flodsystemen och dels
hvarje mera betydande vattenfall, hvarjämte såväl flodsystemens som vattenfallens
nummer utsatts, de förra med svarta romerska siffror, de senare med blå arabiska
siffror. Kartan upptager jämväl förteckning å dels flodsystemens nummer och
namn, dels vattenfallens nummer, namn och fallhöjd samt kraftbelopp — uttryckt
i effektiva hästkrafter — vid lågvatten- och vid industriellt medel vattenstånd*).
*) Se sid. 41.
6
Här nedan följa två förteckningar öfver de i kommitténs större vattenfallsbok
upptagna vattenfall; å den första förteckningen äro fallen ordnade efter flodsystem, å
den andra efter län.
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
avsnitt 12 Kontrollera mot PDF
Fall- höjden
i meter
Lågvattenmängden
sm3 | hkr
Industriella medel- vattenmängden
sm3 J hkr
I. Törne älfs
1 a
Kader j ock
46,o
0,3
138
_
1 b Nedre Abiskofallet
20,5
0,39
80
1,6
328
2
Nakerijärvis s.k. döda fall
192,7
0,99
1,907
—
—
3
Tarrakoski
2,7
11,34
306
16,8
454
4
Vackokoski
13,o
12
1,560
17,9
2,327
5
Ropivaarakoski
33,4
1,2
401
5,3
1,770
6
Levasjoensuukoski
25,o
1,9
475
8,0
2,000
7
Rautassaarikoski
6,o
1,95
117
8,2
492
8
Vuolle Rautaskårtje
140,o
2,4
3,360
11,3
15,820
9
Paurangikoski
20,o
16,5
3,300
23,,
4,620
10a
Sackalaforsarna
120,o
1,6
1,920
2,3
2,760
10 b
Valkiokoski
6,5
2,9
189
4,7
306
11
Airikurkio
1,7
3,0
51
4,9
83
12
Tornefors
2,6
10,o
260
15,5
403
13
T emmingikurkio
3,7
11,3
418
20,9
773
14
Tanikurkio öfre
8,0
13,5
1,080
25
2,000
15
Tanikurkio nedre
14,o
13,5
1,890
25,i
3,514
16
Kengisfors
5,26
27,0
1,420
49,o
2,577
II. Kalix älfs
1
Naustakoski
8,9
4,5
401
8,4
748
2
Isolinka
5,6
2,1
118
4,3
241
3
Pickulinka
2,3
2,i
48
4,4
101
4
Killingilinka
6,5
4,2
273
8,6
559
5
Kursonsokoski
2,7
4,3
116
8,8
238
6
Kursonaloskoski
4,3
4,3
185
8,8
378
7
Vigerämenkoski
4,3
4,3
185
8,8
378
8
Piilikurkio
8,1
10,3
834
20
1,620
9
Parakakurkio
16,7
11,1
1,854
21,5
3,591
10
Pahakurkio
21,9
11,4
2,497
22,2
4,862
11
Tiangikoski
6,8
11,5
782
22,4
1,523
12
Tievakoski
4,5
11,7
527
22,7
1,022
7
Fall-
höjden
Industriella medel-
Flodsystemets
Fallets N:o och namn
Lågvattenmängden |
vattenmängden
N:o och namn
i meter 1
sm1 j
hkr
sm3
. hkr
13 1
Pärkämäkoski och Me-
stoslinka
20,2
25,8
5,212
42,0
8,484
14
Saarikoski och Sauko-
koski
6,o
1,45
87
2,5 å 3,o
150 å180
15
Haiekonkoski
13,4
5,5
737
9,5 å 11,3
J 1,27 3 å
|1,514
16
Linalinka
17,6
5,5
968
9,5 å 11,3
j 1,67 2 å
U,989
i III. Råne älfs
1
Brännbergsfallet eller
Hällforsen
6,6
7,3
4,9
358
482
2
Lombergsfallet
34,6
0,4
138
0,6
208
IV. Lule älfs
1
Öfre Melädnofallet
14,3
0,71
102
1,42
203
2
Nedre Melädnofallet
10,0
0,75
75
1,49
149
3
Jaurekaskakårtje
28,3
3,0
849
4,9
1,387
4
Stora Sjöfallet
39,6
14,4
5,702
28,8
11,405
5
Kanikårtje
8,3
6,8
564
13,5
1,121
6
Porjusfallen
20,2
29,8
6,020
61,6
12,443
7
Harsprånget
74,o
30,2
22,348
62,4
46,176
8
Öfre Paktekuojka
3,8
30,8
1,170
63,7
2,421
9
Nedre Paktekuojka
2,6
30,9
803
63,8
1,659
10
Öfre Liggakuojka
2,6
30,9
803
63,8
1,659
11
Liggakuojka
9,7
30,9
2,997
63,8
6,189
12
Öfre Mudduskårtje
42,0
1,2
504
1,5
630
13
avsnitt 13 Kontrollera mot PDF
Nedre Mudduskårtje
17,o
1,2
204
1,6
272
14
Luobalkårtje
100,o
0,05
50
0,1
100
15
Själmakårtje
42,o
0,282
118
0,56
235
16
Vallatsjkårtje
21,o
0,37
78
0,73
153
17
Ruonaskårtje
26,4
0,16
42
0,33
87
18
Ruotevarekårtje
9,4
0,27
25
0,5
47
19
Kamafallet
28,o
1,0
280
2,o
560
20
Njåmiltkårtje
43,6
0,7
305
1,7 å 1,8
741å 785
21
Passe Kårtje
9,7
5,2
504
9,o
873
22
Parkijaureforsen
8,8
9,9
871
18,3
1,610
23
Purkijaureforsen
10,6
17,5
1,855
32,3
3,424
24
Ackatsfallen
14,8
18,4
2,723
34,o
5,032
8
Flodsystemets-
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Fall- höjden
| i meter
Lågvattenmängden
Industriella medel- vattenmängden
sm3
hkr
sm3
hkr
j 25
Kajtumfallet
12,3
18,4
2,263
34,i
4,194
26 Tuorerimforsen
H,4
19,1
2,177
35,4
4,036
! 27
Kalakkårtje
5,7
19,i
1,088
35,4
2,018
j 28
Kåtjerimforsen
7,0
19,i
1,337
35,4
2,478
29 Ledsiforsen
4,7
19,2
902
35,4
1,664
30 IPockiforsen
11,0
19,3
2,123
35,7
3,927
31 jPorsiforsen
25,6
52,o
13,312
106
27,136
32 Edeforsen
21,5
54,i
11,632
109,4
23,521
V. Pite älfs
1
Mäkakkårtje
33,o
1,2
396
2,5
825
2
Sartakårtje
ll,i
2,2
244
4,4
488
3
Vildokkårtje
Å7
3,i
146
6,2
292
4
Buoktsakårtje
4,0
3,2
128
6,4
256
5
Abmorfallet eller Måska-
kuojka
9,9
7,4
733
12,9
1,277
6
Trollforsen
41,0
13,5
5,535
22,9
9,389
7
Benbryteforsen
12,o
18,0
2,160
30,5
3,660
8
Storforsen
50,6
20,i
10,171
32,4
16,394
9
Fällforsen
5,9
29,2
1,723
46,9
2,767
10 Jönsforsen
3,7
29,2
1,080
46,9
1,735
VI. Åby älfs
1 Hällforsen
6,1
1,3
79
2,7
165
VII. Öyske älfs
1
Näsbergsfallet
6,5
4,6
299
9,3
605
2
Kaxfallet
7,o
1,7
329
9,3
651
VIII. Skellefte
ii
Rånekjock öfre
7,9
0,7
55
1,5
119
älfs
2
Rånekjock nedre
82,,
0,7
575
1,56
1,281
3 Vuoggatjålmejaurekårtje
4,8
1,2
58
2,6
125
4 |
Ringselforsen
17,0
2,7
459
6,3
1,071
•5 iHarrselsforsen öfre eller
Dammforsen
8,9
3,0
267
7,0
623
6 Harrselsforsen nedre
7,8
3,t
242
7,i
554
7 Rebnisforsen
77,0
2,o
1,540
4,6
3,542
8 Granbergsforsen
6,8
23,o
1,564
46,0
3,128
9
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Fall- höjden
i meter
Lågvattenmängden
Industriella medel*
vattenmängden
sm3
hkr
sm3
hkr
9
Vargforsen
22,0
23,i
5,082
46,2
10,164
10
Vilselfräsen eller Lång-
selforsen
1,9
2,8
53
5,6
106
11
Kusforsen
3,5
30,i
1,054
60,2
2,107
IX. linie älfs
1 a
Öfre Umforsen
3,2
2,4
77
4,8
154
ib
Nedre Umforsen
4,3
2,5
108
4,9
211
2
Merkeforsen
4,3
2,5
108
4,9
211
3
Stintforsen
4,0
2,5
100
5,0
200
4
avsnitt 14 Kontrollera mot PDF
Öfre Klippforsen
2,7
2,6
70
5,3
143
5
Mellersta Klippforsen
5,1
2,6
133
5,3
270
6
Nedre Klippforsen
5,5
2,8
154
5,6
308
7
Syterforsen
3,o
2,9
87
5,7
171
8
Västansjöforsen
4,8
1,1
53
2,2
106
9
Ajaureforsen
15,7
11,8
1,853
21,8
3,423
10
Storforsen m. fl.
233
1,6
3,728
2,9
6,757
11
Gardikforsen
15,7
17,2
2,700
31,0
4,867
12
Forsmarkströmmen
3,6
17,2
619
31,0
1,116
13
Luspforsen
6,6
24,4
1,610
47,5
3,135
14
Barseleforsen
10,0
27,8
2,780
54,o
5,400
15
Grund- eller Storforsen
7,o
28,3
1,981
55,o
3,850
16
Bålforsen
21,7
41,0
8,897
70,4
15,277
17
Fläskselsforsen
3,o
41,i
] ,233
70,5
2,115
18
Betseleforsen
4,5
41,2
1,854
70,7
3,182
19
Snaraforsen
1,8
43,2
778
74,o
1,332
20
Storholmselsfallet
7,0
0,76
53
2,i
147
21
Tjärnbäckfallet
6,o
0,7 6
46
2,1
126
22
Stor- eller Vindelåforsen
17,6
0,76
134
2,i
3*0
23
Järnforsen
5,6
1,7
95
5,i
286
24
Dunderforsen
8,3
2,2
183
5,6
465
25
Kolkselsfallet
2,0
2,2
44
5,6
112
26
Gillesnuoleforsen
2,o
2,9
58
7,2
144
27
Gautoforsen
6,8
2,2
150
4,9
333
28
Märkeforsen
28,7
2,7
775
5,6
1,607
29
Piggetforsen
1,4
16,6
232
30,8
431
IO
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Fall-
höjden
Lågvattenmängden
Industriella medel- J
vattenmängden
i meter
sm1
hkr
sm3
hkr
*
30
Långforsen
5,6
18,5
1,036
34,2
1,915
31
Holmforsen
2,5
21,3
532
39,4
985
32
Djupselforsen
4,9
21,4
1,049
39,6
1,940
33
Grundforsen
4,1
22,1
906.
40,9
1,677
34
Kittelforsen
l,i
22,4
246
41,5
457
35
Vormseleforsen
7,6
24,5
1,862
45,4
3,450
X. Öre älfs
1
Storforsen
23,5
2,7
635
5,6
1,316
XI. Ångerman-
1
Ransarforsen
140
0,6
840
1,1
1,540
älfvens
2
Öfre Gikaforsen
28,2
2,o
564
3,8
1,072 |
3
Nedre Gikaforsen
14,8
2,2
326
4,2
622
4
Kultsjöforsen
4,2
6,4
269
14,3
601
5
Djupselsforsen
2,0
6,5
130
14,4
288
6
Långselsforsen
24,8
6,5
1,612
14,4
3,571
7
Bielitefallet
. 14,i
6,5
917
14,4
2,030
8
Vuolleliteforsen
20,6
6,6
1,360
14,8
3,049
9
Hällforsen
ll,i
6,6
733
14,8
1,643
10
Holmselsforsen öfre
5,2
6,6
343
14,8
770
11
Holmselsforsen nedre
4,0
6,7
-268
14,8
592
12
Afsättningsforsen öfre
2,i
6,7
141
14,8
311
13
Afsättningsforsen mel- lersta
6,o
6,7
402
14,8
888
14
Afsättningsforsen nedre
7,3
6,7
489
14,8
1,080
15
Grubbselsfallet öfre
4,2
6,7
281
14,9
626
16
Grubbselsfallet mellersta
3,0
6,7
201
14,9
447
17
Grubbselsfallet nedre
4,5
6,7
302
14,9
671
18
Harforsen
7,o
6,7
469
15,0
1,050
19
Slussen
8,4
6,7
563
15,0
avsnitt 15 Kontrollera mot PDF
1,260
20
Dimforsen öfre
9,2
6,8
626
15,0
1,380
21
Dimforsen nedre
3,5
6,8
238
15,0
525
22
Holmforsen öfre
4,8
6,8
3,26
15,o
720
23
Holmforsen mellersta
8,5
6,8
578
15,o
1,275
24
Holmforsen nedre
6,2
6,8
422
15,o
930
25
Harrselsforsen öfre
2,7
6,8
184
15,i
408
11
—1 —
Fall- höjden i
Industriella medel-
Flodsystemets
Fallets N:o och namn
Lågvattenmängden
vattenmängden
N:o och namn
i meterj
sm3
hkr
sm3
hkr
26
Harrselsforsen nedre
6,o
6,8
408
15,1
906
27
Stalonviksforsen
2,5
6,8
170
15,1
378
XII. Indalsälf-
1
Ristafallen
37,38
7,0
2,617
11,2
4,187
vens
2
Hjärpeforsen
20,5
19,5
3,998
29,0
5,945
3
Gestströmmen
16,1 4
2,2
355
4,5
<26
4
Håckerströmmen
17,5
2,3
403
4,6
805
80 å 100
(4,400 å
5
Kattstrupeforsen
5,5
55
3,025
(5,500
6
Hög- eller Högbroforsen
6,3
9,8
617
17,8
1,121
7
Hammarforsen
15,8
78,o
12,324
183,o
28,914
8
Stadsforsen
15,1
80,o
12,080
188,2
28,418
XIII. Ljungans
1
Åsansforsen
10,i
5,7
576
11,5
1,162
2
Handsjöforsen
16,4
1,2
1,181
14,3
2,345
3
Storselsforsen
8,8
6,0
528
9,6
844
XIV. Ljusne älfs
1
Kvarnåfallet
21,4
0,5
107
1,0
214
2
Ljusnedalsfallet
19,5
0,6
117
1,2
234
3
Öfre Tefåfallet
103,2
0,13
134
0,26
268
4
Nedre Tefåfallet
30,5
0,16
49
0,32
98
5
Öfre Boren
12,7
0,9
114
1,9
241
6
Nedre Boren
5,8
0,94
54
1,9
no
7
Ortströmmen
34,4
3,1
1,066
6,1
2,098
8
Slätthällströmmen
3,i
0,7
22''
0,9
28
9
Högforsen
5,5
0,7
38,5
0,9
50
10
Nedre Flarkforsen
19,0
0,9
171
1,2
228
11
Kanalen
5,6
1,8
101
2,4
134
12
Högforsen
4,5
1,8
81
2,4
108
13
Hylströmmen
22,i
3,2
707
4 **
?
950
14
Lomforsen
3,2
1,1
35
1,5
48
15
Gropaboströmmen
4,8
1,1
53
1,5
72
16
Bom
24,8
9,2
2,282
11,9
90 å 100
2,951
(5,310 å
17
Landaforsen
5,9
54,7
3,227
(5,900
18
Ljusne strömmar
36,5
57,o
20,805
j 94,1 å
i 103,9
(34,347 å
(37,924
12
Flodsystemets
N:o och namn
Fall*
Industriella medel-
Fallets N:o och namn
i höjden
Lagvattenmängden
vattenmängden
i meter
sm3
hkr
sm3
hkr
XV. Gafleåns
1
Prästforsen
4,7
8,o
376
—
— i
XVI. Dalälfvens
1
Sångforsen
16,3
2,1
342
5,6
913
2
Klingforsen
5,6
3,o
168
8,0
448
3
Nedre Trunnebergsfallet
17,3
1,7
294
d,7
813
4
Brattforsen
4,5
6,6
297
17,6
792
5
Dyvilsången
4,6
1,9
87
5,7
262
6
Fröa
2,7
2,0
54
6,0
162
7
Brunnefallet
6,3
2,.
132
6,4
403
8
Öfre Fjätfallet
8,8
2,15
190
6,5
572
9
Nedre Fjätfallet
4,3
2,15-
92
6,5
280
10
Middagssjunget
2,0
11,4
228
30,5
610
11
Ärsjunget
2,0
11,5
230
30,8
avsnitt 16 Kontrollera mot PDF
616
12
Öfre Granåfallet
7,0
0,45
31
1,35
95
13
Nedre Granåfallet
12,3
0,5
62
1,4
172
14
Rissjövasslan
120
0,1
120
0,3
360
15
Trängslet
8,8
12,5
1,100
33,4
2,939
16
Lillsjunget
7,0
0,7
49
1,9
133
IT
a Storsjunget
21
0,7
147
2,0
420
17
ä Öfre Grådafallet
2,o
60
1,200
_
18
Fulubornsforsen
3,5
3,4
no
9,1
319
19
;Njupaskär
90
0,08
72
0,25
225
20
Älfkarleby vattenfall
15,o
\ 103 å
\ 105
(15,450 å
115,7 50
275
41,250
XVII. Mälaren—
1
Nyhammarsfallen
5,79
1,3
75
Norrströms
2
Nedre Forsen
3,7
1,5
56
3
Grönbofallet
F,i
1,53
63
4
Kärrbodafallen
2,94
1,69
so
5
Storbodafallet
9,0
1,69
152
6
Klotenfallet
7,0
0,43
30
7
Nyforsfallet
8,o
1,5
120
8
Lumsfallet
30,o
500
9
Björsjöfallet
11,0
20
10
Strömsholmsfallet
2,9
7,8
226
15,7
455
11
Nykvarnsfallet
4,8
1,4
67
12
Fristadsfallet
2,. I
4,o
84
15
315
!3
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Fall- höjden
i meter
Lågvattenmängden
Industriella medel- vattenmängden
sm3
hkr
sm®
hkr
13
Eskilstunafallen
2>2
4,o
88
15
330
14
Holmsfallet
1,04
—
—
7,5
78
15
Råckstafallen
6,5
—
—
1,5
98
16
Tumbafallet
11,0
—
—
0,45
50
XVIII. Vettern-
1
Huskvarnafallen
78,7
1,05
826
—
—
Motala ströms
2
Motala Herrekvarn och
Motala Storgårdskvarn
1,75
O
(M
420
32,o
560
3
Dufvedals kvarn samt
fallet n:o 2 5 vid Motala
4,0
29,o
1,160
37,o
1,480
4
Fallet vid Kongs Norrby
ålfiske
0,72
29,7
214
37,9
273
5
Sågfallet vid Kongs
Norrby
1,18
29,7
350
37,9
447
6
Kvarnfallet vid Kongs
Norrby
1,18
29,7
350
37,9
447
7
Fallet vid Kongs Norrby
ladugård
0,5 6
29,7
166
37,9
212
8
Björköfallet
5,2 1
30,o
1,563
38,o
1,980
9
Karlströmsfallen
11,9
—
—
0,5
60
10
Finspongsfallen
—
—
—
_
•
11
Smedjeholmsfallet och
.
Holmensfallet i Norr-
köping
4,0
47,7
1,908
64,2
2,568
XIX. Storåns
1
Göthestorpsfallen
7,3 5
0,8
59
1,6
118
XX. Gamlebyåns
1
Skramstadfallet
—
—
—
—
50 å 60
XXI. Emåns
1
Järnforsen
5,2
6,o
312
12,0
624
2
Årenafallet
1,3
6,3
82
12,6
164
XXII. Snärjbäc-
! 1
Ebbegärdefallen
10,4
0,35
36
0,7
73
kens
XXIII. Lyckeby-
1
Lyckebyfallet
5,9
1,7
100
3,4 å 4,2
201ä248
åns
XXIV. Helgeåns
1
Kölabodafallen
7,25
4,3
312
8,7
631
14
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Fall-
höjden
Lågvattenmängden
Industriella medel- vattenmängden
i meter
sm3
hkr
sm3
hkr
2
Hönjarumsfallen
3,7
9,o
333
15,0
555
3
Torsebrofallen
10,4
15,o
1,560
26,o
2,704
XXV. Lagans
1
Götaströms fall
3,3
1,4
46
2,i
69
2
Fallet vid Biskopsbo
avsnitt 17 Kontrollera mot PDF
9å 10
1,3
117 å130
2,o
180å200
3
Ockershultsfallet
2,3
26,0
598
37 å 40
851å920
4
Karseforsen
22,8
29 å 30
16,612 å
\ 6,840
43,o
9,804
5
Laholmsfallet
6,o
29 å 30
j 1,740 å
\ 1,800
43,o
2,580
XXVI. Nissans
i
Alyckefallen
7,5
10,o
750
20,o
1,500
2
Spenshultsfallet
9,5
10,o
950
20,o
1,900
XXVII. Ätrans
1
Bällsforsen
4,6
14,o
644
26,o
1,196
XXVIII. Viskans
1
Hjälltorpsfallet
13,9 5
0,8äl,i
112 ä154
1,5 å 1,9
223 å265
2
Svansjö vattenfall
11,5
0,6å0,8
69 å 92
1,2 å 1,4
138å161
3
Örestensfallet
8,o
1,7
136
3,0
240
XXIX. Venern—
1
Gullspångs''fallen
20,5
19,5
4,000
36,o
7,380
Göta älfs
2
Stora Brokvarn
3,o
5,7
171
11 å 13
330 å 3901
•
3
Marums hospitalsfall
2,5
1,6
40
3,i
78
4
Vaggeforsen
1,69
3,1
52
5,8
98
5
Kroppstadfallen
10,76
7,0
753
12,4
1,334
6
Jössefors
24,82
11,0
2,730
20,0
4,964
7
Kjässelnfallen
21,12
0,45
95
0,8
169
8
Torpsfallet
6,2
1,4
87
2,6
161
9
Forsbackafallen
3o, 8
1,0 5
376
—
—
10
Trollhätte strömmar
30,0
250,0
75,000
500,o
150,000
11
Mångsholmsfallet
—
—
—
_
237
XXX. Örekils- älfvens
1
Klofvebrofallet och
Frukvarnsfallet
11,9
7,3
869
2
Dyrtorpsfallet
3,8
—
—
2,0
76
3
Brattefors
7,8
—
—
—
330
XXXI. Enning-
1
Långevallsfallet
3,0
1,65
50
3,3 0
100
dalsälfvens
XXXII. Vapst-
1
Vuojta-kuojka
38,4
l,o
384
1,7
653
älfvens
2
R.otik-kuojka
*
17,7
*
1,3
230
2,3
407
*
i5
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Lågvatten-
kraften
Industriella
medel-
vattenkraften
Norrbottens län.
I. Törne älfs
1 a
Kaderjock
138
—
1 b
Nedre Abiskofallet
80
328
2
Nakerijärvis s. k. döda fall
1,907
—
3
T arrakoski
306
454
4
Vaekokoski
1,560
2,327
5
Ropivaarakoski
401
1,770
6
Levasjoensuukoski
475
2,000
7
Rautassaarikoski
117
492
8
Vuolle Rautaskårtje
3,360
15,820
9
Paurangikoski
3,300
4,620
10 a
Sackalaforsarna
1,920
2,760
10 b
Valkiokoski
189
306
11
Airikurkio
51
83
12
T ornefors
260
403
13
T emmingikurkio
418
773
i
14
Tanikurkio öfre
1,080
2,000
15
Tanikurkio nedre
1,890
3,514
16
Kengisfors
1,420
2,577
II. Kalix älfs
i
Naustakoski
401
748
2
Isolinka
118
241
3
Pickulinka
48
101
4
Killingilinka
273
559
5
Kursonsokoski
116
238
0
Kursonaloskoski
185
378
7
Vigerämenkoski
185
378
8
Piilikurkio
834
1,620
0
Parakakurkio
1,854
3,591
10
Pahakurkio
2,497
4,862
11
Tiangikoski
782
1,523
12
Tievakoski
527
1,022
13
Pärkämäkoski och Mestoslinka
5,212
8,484
14
Saarikoski och Saukokoski
87
150 å 180
16
Flodsystemets
N:o och namn
avsnitt 18 Kontrollera mot PDF
Fallets N:o och namn
Lågvatten-
kraften
Industriella
medel-
vattenkraften
15
Haiekonkoski
737
1,273ål,514
16
Linalinka
968
l,672ål,989
III. Råne älfs
1
Brännbergsfallet eller Hällforsen
358
482
2
Lombergsfallet
138
208
IV. Lule älfs
1
Öfre Melädnofallet
102
203 j
2
Nedre Melädnofallet
75
149 !
3
Jaurekaskakårtje
849
1,387 !
4
Stora Sjöfallet
5,702
11,405 i
5
Kanikårtje
564
1,121
■
6
Porjusfallen
6,020
12,443
7
Harsprånget
22,348
46,176
8
Öfre Paktekuojka
1,170
2,421
9
Nedre Paktekuojka
803
1,659
10
Öfre Liggakuojka
803
1,659 ''
11
Liggakuojka
2,997
6,189
i
12
Öfre Mudduskårtje
504
630 [
13
Nedre Mudduskårtje
204
272
14
Luobalkårtje
50
100
15
Själmakårtje
118
235
16
Vallatsjkårtje
78
153
17
Ruonaskårtje
42
87 i
18
Ruotevarekårtje
25
47
19
Kamafallet
280
560
20
Njåmiltkårtje
305
741 å 785
21
Passe Kårtje
504
873 1
22
Parkijaureforsen
871
1,610
23
Purkijaureforsen
1,855
3,424
24
Ackatsfallen
. 2,723
5,032
25
Kajtumfallet
2,263
4,194
26
Tuorerimforsen
2,177
4,036
27
Kalakkårtje
1,088
2,018
28
Kåtjerimforsen
1,337
2,478
29
Ledsiforsen
902
1,664 i
!7
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets ''N:o och namn
Lågvatten-
kraften
Industriella
medel-
vattenkraften
30
Pockiforsen
2,123
3,927
■
31
Porsiforsen
13,312
27,136
32
Edeforsen
11,632
23,521
V. Pite älfs
1
Mäkakkårtje
396
825
2
Sartakårtje
244
488
3
Vildokkårtje
146
292
4
Buoktsakårtje
128
256
5
Abmorfallet eller Måskakuojka
733
1,277
6
Trollforsen
5,535
9,389
7
Benbryteforsen
2,160
3,660
8
Storforsen
10,171
16,394
9
Fällforsen
1,723
2,767
10
Jönsforsen
1,080
1,735
VI. Äby älfs
1
Hällforsen
79
165
VIII. Skellefte älfs
1
Rånekjock öfre
55
119
2
Rånekjock nedre
575
1,281
•
3
V uoggatj ålm ej aurekårt j e
58
125
4
Ringselforsen
459
1,071
5
Harrselsforsen öfre eller Damm-
forsen
267
623
6
Harrselsforsen nedre
242
554
7
Rebnisforsen
1,540
3,542
IX. Ume älfs
27
Gautoforsen
150
333
28
Märkeforsen
775
1,607
Västerbottens län.
VII. Byske älfs
1
Näsbergsfallet
299
605
2
Kaxfallet
329
651
VIII. Skellefte älfs
8
Granbergsforsen
1,564
3,128
2
18
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Lågvatten-
kraften
Industriella
medel-
vattenkraften
9
Vargforsen
5,082
10,164
10
Vilselfräsen eller Långselforsen
53
106
11
Kusforsen
1,054
2,107
IX. Ume älfs
1 a
Öfre Umforsen
77
154
lb
Nedre Umforsen
108
211
2
Merkeforsen
108
211
3
Stintforsen
100
200
4
Öfre Klippforsen
70
143
5
Mellersta Klippforsen
133
270
6
Nedre Klippforsen
avsnitt 19 Kontrollera mot PDF
154
308
7
Syterforsen
87
171
8
Västansjöforsen
53
106
9
Ajaureforsen
1,853
3,423
10
Storforsen m. fl.
3,728
6,757
11
Gardikforsen
2,700
4,867
12
Forsmarkströmmen
619
1,116
13
Luspforsen
1,610
3,135
14
Barseleforsen
2,780
5,400
15
Grund- eller Storforsen
1,981
. 3,850
16
Bålforsen
8,897
15,277
17
Fläskselsforsen
1,233
2,115
18
Betseleforsen
1,854
3,182
19
Snaraforsen
778
1,332
20
Storholmselsfallet
53
147
21
Tjärnbäckfallet
46
126
22
Stor- eller Vindelåforsen
134
370
23
Järnforsen
95
286
24
Dunderforsen
183
465
25
Kolkselsfallet
44
112
26
Gillesnuoleforsen
58
144
29
Piggetforsen
232
431
30
Långforsen
1,036
1,915
31
Holmforsen
532
985
32
Djupselforsen
1,049
1,940
33
Grundforsen
906
1,677
19
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Lågvatten-
kraften
Industriella
medel-
vattenkraften
34
Kittelforsen
246
457
35
Vormseleforsen
1,862
3,450
X. Öre älfs
1
Storforsen
635
1,316
1 XI. Ångerman-
1
Ransarforsen
840
1,540
älfvens
2
Öfre Gikaforsen
564
1,072
3
Nedre Gikaforsen
326
622
4
Kultsjöforsen
269
601
5
Djupselsforsen
130
288
6
Långselsforsen
1,612
3,571
7
Bielitefallet
917
2,030
8
Vuolleliteforsen
1,360
3,049
9
Hällforsen
733
1,643
10
Holmselsforsen öfre
343
770
11
Holmselsforsen nedre
268
592
12
Afsättningsforsen öfre
141
311
13
Afsättningsforsen mellersta
402
888
14
Afsättningsforsen nedre
489
1,080
15
Grubbselsfallet öfre
281
626
16
Grubbselsfallet mellersta
201
447
17
Grubbselsfallet nedre
302
671
18
Harforsen
469
1,050
19
Slussen
563
1,260
20
Dimforsen öfre
626
1,380
21
Dimforsen nedre
238
525
22
Holmforsen öfre
326
720
23
Holmforsen mellersta
578
1,275
24
Holmforsen nedre
422
930
25
Harrselsforsen öfre
184
408
26
Harrselsforsen nedre
408
906
27
Stalonviksforsen
170
378 ,
XXXII. Vapst-
1
Vuojta-kuojka
384
653
älfvens
2
Rotik-kuojka
230
407
20
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Lågvatten-
kraften
Industriella
medel-
vattenkraften
XII. Indalsälfvens
1
Jämtlands län.
Ristafallen
2,617
4,187
2
Hjärpeforsen
3,998
5,945
3
Gestströmmen
355
726
4
Håckerströmmen
403
805
5
Kattstrupeforsen
3,025
4,400 å 5,500
6
Hög- eller Högbroforsen
617
1,121
7
Hammarforsen
12,324
28,914
8
Stadsforsen
12,080
28,418
XIII. Ljungans
1
Asansforsen
576
1,162
2
Handsjöforsen
1,181
2,345
3
Storselsforsen
528
844
XIV. Ljusne älfs
1
Kvamåfallet
107
214
2
L j usnedalsfallet
117
234
3
Öfre Tefåfallet
134
268
4
Nedre Tefåfallet
49
98
5
Öfre Boren
114
241
6
avsnitt 20 Kontrollera mot PDF
Nedre Boren
54
no
7
Ortströmmen
1,066
2,098
XIV. Ljusne älfs
8
Gäfleborgs län.
Slätthällströmmen
22
28
9
Högforsen
38,5
50
10
Nedre Flarkforsen
171
228
11
Kanalen
101
134
12
Högforsen
81
108
13
Hylströmmen
707
950
14
Lomforsen
35
48
15
Gropaboströmmen
53
72
21
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Lågvatten- i
kraften
Industriella
medel-
vattenkraften
16
Bom
2,282
2,951
17
Landaforsen
3,227
5,310 ä
5,900
18
Ljusne strömmar
20,805
34,347 å
37,924
XV. Gafleåns
1
Prästforsen
376
Kopparbergs län.
XVI. Dalälfvens
1
Sångforsen
342
913
2
Klingforsen
168
448
3
Nedre Trunnebergsfallet
294
813
4
Brattforsen
297
792
5
Dyvilsången
87
262
6
Fröa
54
162
7
Brunnefallet
132
403
8
Öfre Fjätfallet
190
572
9
Nedre Fjätfallet
92
280
10
Middagssjunget
228
610
11
Ärsjunget
230
616
12
Öfre Granåfallet
31
95
13
Nedre Granåfallet
62
172
14
Rissjövasslan
120
360
15
Trängslet
1,100
2,939
16
Lillsjunget
49
133
17 a
Storsjunget
147
420
17b
Öfre Grådafallet
1,200
—
18
Fulubornsforsen
119
319
19
Njupaskär
72
225
XVII. Mälaren —
7
Nyforsfallet
—
120
Norrströms
8 .
Lumsfallet
—
500
9
Björsjöfallet
20
22
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Lågvatten-
kraften
Industriella
medel-
vattenkraften
XVI. Dalälfvens
20
Uppsala län.
Älfkarleby vattenfall
15,450 ä
41,250
XVII. Mälaren—
11
Nykvarnsfallet
15,750
67
Norrströms
XVII. Mälaren —
16
Stockholms län.
Tumbafallet
50
Norrströms
XVII. Mälaren—
10
Västmanlands län.
Strömsholmsfallet
226
455
Norrströms
XVII. Mälaren—
1
Örebro län.
Nyhammarsfallen
75
Norrströms
2
Nedre Forsen
—
56
3
Grönbofallet
—
63
4
Kärrbodafallen
—
50
5
Storbodafallet
—
152
6
Klotenfallet
—
30
XVII. Mälaren—
12
•
Södermanlands län.
Fristadsfallet
84
315
Norrströms
13
Eskilstunafallen
88
330
14
Holmsfallet
—
78
15
Råckstafallen
—
98
XVIII. Vettern —
Motala ströms
2
Östergötlands län.
Motala Herrekvarn och
Motala Storgårdskvarn
420
560
3
Dufvedals kvarn samt
fallet n:o 2 $ vid Motala
1,160
1,408
23
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Lågvatten-
kraften
Industriella
medel-
vattenkraften
4
*
Fallet vid Kongs Norrby ålfiske
214
273
5
Sågfallet vid Kongs Norrby
350
447
6
Kvarnfallet vid Kongs Norrby
350
447
7
«
Fallet vid Kongs Norrby ladugård
166
212
8
Björköfallet
1,563
1,980
9
Karlströmsfallen
—
oU
10
Finspongsfallen
—
—
11
Smedjeholmsfallet och
Flolmensfallet i Norrköping
1,908
2,568
Jönköpings län.
XVIII. Vettern—
1
Huskvarnafallen
826
■ —
avsnitt 21 Kontrollera mot PDF
Motala ströms
XXV. Lagans
1
Götaströms fall
46
oy
2
Fallet vid Biskopsbo
117 å 130
180 ä 200
Kalmar län.
XIX. Storåns
1
Göthestorpsfallen
59
118
XX. Gamleby åns
1
Skramstadfallet
—
50 å 60
XXI. Emåns
1
Järnforsen
312
624
2
Årenafallet
82
164
XXII. Snärjbäckens
1
Ebbegärdefallen
36
73
Blekinge län.
XXIII. Lyckebyåns
1 1
.
Lyckebyfallet
100
201 å 248
Kronobergs län.
XXIV. Helgeåns
1
Kölabodafallen
312
631
24
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Lågvatten-
kraften
Industriella
medel-
vattenkraften
XXV. Lagans
3
•
Öckershultsfallet
598
851 å 920
Kristianstads län.
XXIV. Helgeåns
2
Hönjarumsfallen
333
555
3
Torsebrofallen
1,560
2,704
Hallands län.
XXV. Lagans
4
J Karseforsen
6,612 å 6,840
9,804
Laholmsfallet
l,740ål,800
2,580
XXVI. Nissans
1
! Alyckefallen
750
1,500
2
Spenshultsfallet
950
1,900
XXVII. Ätrans
1
Bällsforsen
644
1,196
Ålfsborgs län.
XXVIII. Viskans
1
Hjälltorpsfallet
112 å 154
223 å 265 1
2
Svansjö vattenfall
69 å 92
138 å 161
3
Orestensfallet
136
240
XXIX. Venern—
9
Forsbackafallen
376
Göta älfs
10
Trollhätte strömmar
75,000
150,000
11
Mångsholmsfallet
—
237
XXX. Örekilsälf-
2
Dyrtorpsfallet
76
vens
3
Brattefors
—
330 |
Skaraborgs län.
XXIX. Venern—
1
Gullspångsfallen
4,000
7,380
Göta älfs
2
Stora Brokvarn
171
330 å 390
3
Marums hospitalsfall
40
78
25
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Lågvatten-
kraften
Industriella
medel-
vattenkraften
Värmlands län.
XXIX. Venern—
4
Vaggeforsen
52
98
Göta älfs
5
Kroppstadfallen
753
1,334
6
Jössefors
2,730
4,964
7
Kjässelnfallen
95
169
8
Torpsfallet
87
161
Göteborgs och Bohuslän.
XXX. Örekilsälf-
1
Klofvebrofallet och Frukvarns-
vens
fallet
—
869
XXXI. Enningdals-
1
Långevallsfallet
50
100
älfvens
''
I.
Den tekniska utredningen.
I
j.-o) Ingemö- Redan i början af kommitténs verksamhet anställdes ingeniörer med uppgift
remas resor. att utföra för kommitténs arbete nödiga tekniska utredningar och undersökningar.
I detta syfte hafva ingeniörerna företagit vidsträckta resor inom Sverige, hvilka
påbörjades hösten 1899 samt fortgått under större delen af de närmast följande
två åren. Härunder har flertalet af de i kommitténs större vattenfallsbok upptagna
vattendrag med däri befintliga fall och forsar besökts för fallundersökningar,
särskildt afvägningar och vattenmängdsmätningar, och hafva resorna anordnats på
sådant sätt, att vattenmängden vid hvarje mätställe om möjligt skulle blifva uppmätt
minst två gånger, en gång vid lågvattenstånd under vintern och en gång
avsnitt 22 Kontrollera mot PDF
vid medelvattenstånd under sommaren. Under dessa resor hafva 216 vattenmängdsmätningar
samt inemot 200 afvägningar af vattenfall blifvit utförda.
De egentliga undersökningarna i vattendragen afslutades hösten 1901 och
året 1902 har hufvudsakligen användts att bearbeta det insamlade materialet.
2:0) Fallhöjden I regel har fallhöjden blifvit bestämd med hänsyn till vattendragets natur
^dess^stäm-
lutning, i det att så mycket däraf medräknats, som ansetts lämpligen kunna
mande. tillgodogöras vid en enda vattenkraftsanläggning. Sålunda har fallhöjden icke beräknats
i förhållande till gränserna för statens ägovälde å stränderna utan i första
hand med hänsyn därtill, att kraften i hela vattenfallet skall kunna uttagas så fullständigt
och så ändamålsenligt som möjligt.
Fallhöjderna hafva i allmänhet bestämts genom afvägning med tub, apterad
äfven för distansmätning. Härigenom har afståndet mellan de afvägda brytningspunkterna
i vattendraget med lätthet kunnat finnas. I några tvärbranta fall har
höjden kunnat direkt bestämmas genom lodning och vid ett tillfälle har fallhöjden
beräknats medelst en Elfvings afvägningsspegel, hvilken medförts såsom reserv i
Norrbottens och Västerbottens läns fjällområde. Höjdsiffrorna hafva inlagts på tillgängliga
kartkopior eller särskildt upprättade kartskisser, hvarjämte ofta längdprofiler
uppritats öfver de uppmätta vattenfallen. För vissa längre forsar, hvilka af någon
anledning icke kunnat till viss del eller i sin helhet uppmätas på något af ofvan
angifna sätt, hafva fallhöjderna bestämts med användande af höjdsiffror, som å
öfre och nedre lugnvattenytorna finnas angifna å generalstabens kartblad. Vid
några tillfällen har kommittén godtagit de uppgifter om fallhöjd, som stått att
finna i tillgängliga, af sakkunniga förut verkställda utredningar.
27
ft
I allmänhet har reduktion i fallhöjden ej gjorts med hänsyn till vare sig
fallförlust genom ledningar eller olika vattenstånd, utan den disponibla naturliga
fallhöjden har tagits sådan den befunnits vid mätningstillfället. Beträffande några
modernt bebyggda vattenfall har dock den effektiva fallhöjden angifvits.
För att vinna kännedom om förhållandet mellan olika vattenstånd och däremot
svarande framrinnande vattenmängder har kommittén ansett ändamålsenligt att på
åtminstone ett ställe i de flesta större vattendrag uppsätta vattenståndsskalor och
träffa aftal med lämpliga personer att å dessa skalor göra regelbundna vattenståndsobservationer.
Redan hösten 1899 upprättades åtskilliga sådana observationsstationer
och flera hafva sedermera tillkommit. Då det af flera skäl befunnits praktiskt att
avsnitt 23 Kontrollera mot PDF
i de norrländska älfvarna uppställa vattenståndsskalorna vid järnvägsöfvergångar, har
kommittén utverkat hos Kungl. järnvägsstyrelsen, att såväl skalornas uppsättande
som deras afösning och vård finge utföras genom järnvägspersonalens försorg enligt
meddelade föreskrifter. Vattenståndsobservatörerna vid dessa stationer hafva erhållit
ett årligt arfvode af 25 kronor, som af kommittén utbetalts genom vederbörande
baningeniörsexpeditioner. Beträffande de öfriga observationsstationerna har
kommittén med lämpliga personer upprättat kontrakt att verkställa afösning af
vattenståndet mot ett årligt arfvode, växlande på olika platser mellan 3 6 och 75
kronor. Dessa kontrakt skulle gälla 2 år och därutöfver intill 3 månader efter
skedd uppsägning. Alla observationer hafva skett i öfverensstämmelse med af
kommittén särskildt gifna »Regler för vattenståndsiakttagelserna», innehållande bland
annat, att vattenhöjden å skalan skall afläsas under den isfria tiden af året en gång
om dagen omkring klockan 8 f. m., men eljest en gång i veckan på bestämd
dag; att afläsningarna skola inskrifvas på vattenståndstabeller — tryckta blanketter,
hvar och en omfattande en månad, hvilka af kommittén tillhandahållits vederbörande
—; att särskilda anteckningar i tabellerna skola göras om tiden för ovanligt
hastiga förändringar i vattenståndet, isläggning, islossning och dylikt, om isens
tjocklek och om märkligare väderleksiakttagelser, som kunna inverka på vattenståndet;
samt att vattenståndstabellerna, behörigen ifyllda och undertecknade, vid
hvarje månads slut skola insändas till kommittén.
Observatörerna äro fortfarande anställda tills vidare. Under arbetena med
byggandet af statsbanan Gellivara—Riksgränsen hafva observationer i de vattendrag,
som beröras af denna järnväg, ombesörjts af vederbörande arbetsbefäl. Dessa observationer
hafva dock ej kunnat äga rum med erforderlig regelbundenhet, men,
sedan numera järnvägen öppnats för allmän trafik, skola observationerna där utföras
på samma sätt som annorstädes utefter järnvägslinjerna i Norrland af vederbörande
banvakter genom järnvägsförvaltningens försorg.
j:o) Vattenståndsiakttagelserna.
28
På följande platser fortgå här ofvan omhandlade vattenståndsobservationer
tills vidare:
Flodsystemets
N:o och namn
Vattendragets namn
Observationsstationens
N:o och belägenhet
I. Törne älfs
Torneträsk
ia
vid
Tornehamn
Abiskojock
ib
))
kraftstationen
1
Rautasjock
2
»
järnvägsbron
Torne älf
3
))
Juckasjärvi
Lainio älf
4
))
Lannavaara
II. Kalix älfs
Kalix älf
S
»
Kalixfors (järnvägsbron)
,
Käjtum älf
6
»
järnvägsbron
i III. Råne älfs
Råne älf
8a
»
Nattavaara (järnvägsbron)
avsnitt 24 Kontrollera mot PDF
» »
8b
»
Niemifors (järnvägsbron)
IV. Lule . älfs
Kamajock
9a
»
Kvickjock
Lilla Lule älf
9b
»
Vaikijaure
Stora Lule älf
IO
))
Aspudden
Lule älf
11
))
Trångfors (järnvägsbron)
i V. Pite älfs
Pite älf
12
»
Älfsbyn (järnvägsbron)
VII. Byske älfs
Byske älf
13
»
Myrheden (järnvägsbron)
VIII. Skellefte älfs
Petikälfven
14
))
Petiknäs (järnvägsbron)
Skellefte älf
15a
»
Ballastviken
» ))
15b
»
Kusfors (järnvägsbron)
IX. Ume älfs
Vindelälfven
16
»
järnvägsbron
Ume älf
17
))
Tärna
» ))
18
»
Vännäs (järnvägsbron)
X. Öre älfs
Öre älf
19
))
järnvägsbron
Lögde älfs
Lögde älf
20
»
järnvägsbron
Gide älfs
Gide älf
2 1
))
järnvägsbron
XI. Ångermanälfvens
Angermanälfven
22a
))
Maksjön
»
22b
»
Forsmobron
Faxälfven
23
))
Långselebro
XII. Indalsälfvens
T ångböleströmmen
24
))
järnvägsbron
Undersåkersälfven
2 s
))
Forsaforsen (järnvägsbron)
*
''
H j ärp eströmmen
26
»
järnvägsbron
Indalsälfven
27
))
Ytterån (järnvägsbron)
»
28
))
Krokom (järnvägsbron)
»
29
»
Ragunda (järnvägsbron)
29
Flodsystemets
N:o och namn
Vattendragets namn
Observationsstationens
N:o och belägenhet
XIII. Ljungans
Gimån
30a vid Torpshammar
»
3 ob » Grötingebro
Ljungan
31a » Alby (järnvägsbron)
»
31b » Åsarne
XIV. Ljusne älfs
Ljusne älf
32a » Ljusnedalsbro
» »
32b » Edänge (järnvägsbron)
Voxna älf
33 » Lenninge (järnvägsbron)
XVIII. Vettern—Mo- tala ströms
Motala ström
50a » Kongs Norrby
XXI. Emåns
Emån
51 » Jämförs en
XXIV. Helgeåns
Helgeån
52a » Hönjebro
XXV. Lagans
Lagan
53a » Skillingaryd
))
53c » Laholm
XXVI. Nissans
Nissan
54 » Johansfors
XXVII. Ätrans
Ätran
55 » Bällsfors
Vid ia— 2, 5, 6, 8a, 8b, n —14, 15b, 16, 18 — 21, 22b~3ia, 32b
och 33 utföras observationerna genom järnvägspersonalens försorg.
På följande platser hafva vattenståndsobservationer utförts, men upphört:
Flodsystemets
N:o och namn
Vattendragets namn
Observationsstationens
N:o och belägenhet
II. Kalix älfs
Kalix älf
7 vid Nivå
XXIV. Helgeåns
Helgeån
52b » Dufvemölla
XXV. Lagans
Lagan
53b » Hjulsnäs
XXX. Örekilsälfvens
Örekilsälfven
57 » Bråland
Slutligen hafva för kommittén varit tillgängliga uppgifter om af enskilda personer
anordnade vattenståndsiakttagelser vid följande platser:
Flodsystemets
N:o och namn
Vattendragets namn
Observationsstationens
N:o och belägenhet
XV. Gafleåns
Storsjön
34 vid Forsbacka (Storsjön)
XVI. Dalälfvens
Dalälfven
35 » Idre
))
35 » Särna
30
Fortsättning
af vattenståndsobsevvationer
na.
4:0) Vattenmängdsmätningarna.
Flodsystemets
N:o och namn
Vattendragets namn
I
Observationsstationens
N:o och belägenhet
avsnitt 25 Kontrollera mot PDF
Dalälfven
35
vid
Älfdalen
))
36
»
Avesta
))
36
»
Gysinge
»
36
))
Söderfors
»
36
))
Älfkarleö
XVIII. Vettern—Mo-
Motala ström
50b
»
Motala
tala ströms
» »
50b
»
Norsholm
XXIX. V enern — Göta
älfs
Jösseälfven
56
))
Jössefors (Stjälpet).
Med ledning af samtliga sålunda kommittén tillhandakomna vattenståndsuPPg‘fter
hafva vattenståndsdiagram uppritats, hvilka återfinnas i den till kommitténs
större vattenfallsbok hörande bilagan »Vattenståndsplanscher». Vid upprättandet af
dessa diagram har, om vattendraget vid mätningen varit isbetäckt, hänsyn om
möjligt tagits till isens tjocklek och vattenståndet ansetts vara sådant det skulle
hafva varit, därest istäcket aflägsnats.
Samtliga här ofvan uppräknade observationsstationer hafva angifvits på en
öfversiktskarta, som är inhäftad i bilagan "Vattenståndsplanscher».
I underdånigt utlåtande den 22 april 1902 angående förslag till allmän plan
för verkställande af hydrografiska undersökningar inom landet har kommittén, enär
såväl den praktiska som den vetenskapliga betydelsen af dylika iakttagelser ganska
väsentligt minskades, om serierna blefve behäftade med större afbrott och luckor,
hemställt, att de af kommittén anordnade vattenståndsiakttagelserna måtte omedelbart
fortsättas, äfven sedan kommitténs verksamhet upphört.
Därest iakttagelserna komme att fortsättas, tillåter sig kommittén framhålla
vikten däraf, att skalorna tid efter annan inspekteras.
Vattenmängdsmätningarna hafva afsett att utröna dels sommarvattenmängden,
dels vinterlågvattenmängden, hvaremot direkta högvattenmängdsmätningar icke hafva
förekommit.
Den vid en viss tidpunkt i ett vattendrag framrinnande vattenmängden har
bestämts antingen
3i
a) genom sektionering af vattendraget och mätning af vattnets hastighet med
särskilda strömmätningsinstrument eller stundom endast med flottörer;
b) genom uppmätning af dammöppningar samt beräkning af vattenmängden
medelst vedertagna formler; eller
c) på grund af kännedom om fallhöjd och befintliga motorers effekt.
Hufvudsakligen har det under a) angifna sättet kommit till användning,
hvarvid begagnats antingen en från A. Ott i Kempten, Bayern, för Uppsala läns
hushållningssällskap införskrifven, till kommitténs disposition benäget ställd strömmätare,
försedd med elektrisk strömslutare och räkneapparat, eller ock en af kommittén
från G. V. Lyth i Stockholm inköpt strömmätare utan elektrisk räkneapparat.
Med det förra instrumentet kunde mätningarna utföras med betydligt större hastighet
och säkerhet än med det senare, som emellertid på grund af sin ringa vikt väl
avsnitt 26 Kontrollera mot PDF
lämpade sig för de svåra färderna i de lappländska fjälltrakterna. Vid sektionering
har en galvaniserad järn- eller ståltrådslina spänts öfver vattendraget och sektionerna
utmärkts genom bläckor i träd, genom nedslagna pålar eller på annat sätt. Vattenytan
i sektionen har vid mätningstillfällena afvägts i förhållande till vissa fixpunkter.
Pejlingarna inom sektionen äro verkställda med stång eller vid större djup genom
lodning med korta afstånd mellan pejlingspunkterna. Vattnets hastighet har uppmätts
dels endast i ytan — egentligen blott i sektioner med betydlig vattenhastighet
och storstenig botten —, dels i jämnt fördelade punkter på vertikaler från bottnen
till ytan. Afståndet emellan vertikalerna gjordes beroende på vattendragets bredd
samt strömmens större eller mindre jämnhet. Sällan förlädes punkterna för hastighetsmätningarna
tätare än till hvarannan af pejlingspunkterna.
Att finna för mätningarna lämpliga sektioner har stundom vållat besvär och
tidsutdräkt. Och dessa svårigheter hafva gifvetvis ökats, i samma mån man längs de
norrländska älfvarna nalkats fjällen, där vattendragen oftast framgå med stor lutning,
skärpa- krökningar och ojämn, klippuppfylld botten.
Särskilt i dessa trakter var det sällan man lyckades finna lämpliga mät
ställen i närheten af vattenståndsskalor eller större vattenfall eller fallsträckor. Vintertiden,
då lågvattenmätningarna skulle göras och då allt var täckt af snö och is,
ökades dessa svårigheter betydligt, synnerligen i trakter, där man ej haft tillfälle
att förut vid barmark rekognoscera vattendragen. För att komma ned till vattenytan
hade man då att hugga upp vakar genom ända till metertjock is samt sedan under
mätningens förlopp hålla dessa fria från issörja, som snart bildades i den skarpa
kylan af stundom ända till — 30 C. Endast genom att vid afläsningen värma
instrumentet (det Lythska) kunde det hållas fritt från is, som genast bildades, då
det togs upp ur vattnet.
Med tillhjälp af ytflottörer hafva i en del sektioner, belägna i närheten af
vattenståndsskalor, utförts kompletterande vattenmängdsmätningar.
I de norrländska älfvarna utfördes mätningarna på en del ställen sålunda:
32
jämnt fördelade öfver hvarje tredjedel af älfbredden släpptes genom sektionen
ett antal flottörer. För hvar och en observerades tiden och uträknades hastigheten,
därvid 85 % af medelythastigheten för hvarje tredjedel af älfbredden antogs
vara medelhastighet för motsvarande del af sektionen.
I några alfvar inom Götaland, där sektioner finnas i omedelbar närhet af
vattenståndsskalor och där vattenvariationerna vid skala och sektion äro lika, har
avsnitt 27 Kontrollera mot PDF
det ålegat vattenståndsobservatörerna att anställa hastighetsmätningar medelst flottörer
vid hvarje decimeters skillnad i vattenståndet.
De här ofvan under b) och c) angifna sätt för vattenmängdernas bestämmande
hafva användts vid helt och hållet öfverbyggda vattendrag.
För att i naturliga sektioner bestämma vattenmängderna på grund af hastighetsmätningar
har uppritning på rutpapper och uträkning verkställts på något af
följande sätt:
1:0) Sektionen AIOKA i vattendraget uppritas (Fig. 1); de i hvarje punkt
å vertikalerna BK, DM, FO och HQ (vattendjupen) uppmätta hastigheterna af
-
Fig.
1
33
sättas i horisontal riktning, sålunda t. ex. för vertikalen FO linjerna v1—v5.
Genom sammanbindning af dessa punkter erhålles kroklinjen RS och såmedelst
bildas arean FRSO (den s. k. hastighetsarean), representerande den samtida förflyttningen
i strömriktningen per sekund af samtliga vattenpartiklar i vertikalen
(Fig. a). Hastighetsarean uträknas eller uppmätes med planimeter. Medelhastigheten
v erhålles genom division af hastighetsarean med vattendjupet och utsättes
i vertikal riktning uppåt från punkten F. På samma sätt förfares i hvarje vertikal,
där hastighetsmätning verkställts, hvarigenom erhållas punkterna B1, D1, F1 och
H1. Genom sammanbindning af dessa punkter uppstår kroklinjen AB''D’F‘H''1.
Från denna linje (den s. k. hastighetskurvan) erhålles medelhastigheten äfven
vid de vertikaler, där hastighetsmätning icke ägt rum. Sedan man på ofvan
anförda sätt funnit hastighetsareornas storlek för hvarje vertikal i sektionen, erhålles
den mellan två vertikaler framrinnande vattenmängden genom multiplikation af de
båda motsvarande hastighetsareornas medeltal med afståndet mellan vertikalerna, då
alltså summan af de sålunda Beräknade vattenmängderna utgör hela den framrinnande
vattenmängden.
2:0) Sektionen uppdelas i skikt eller lameller så fördelade, att de hastighetsmätta
punkterna komma att ligga i hvarje lamells midt (Fig. 2). Produkten
af hvarje lamells area och hastighet är den för hvarje lamell motsvarande vattenmängden
''och summan af alla dessa produkter är den framrinnande vattenmängden
per sekund.
—!---
T —
-4-- _
'' T
Fig. 2.
3:0) (Harlachers metod.) På hvarje vertikal afsättes från den horisontala
vattenlinjen (A — I, fig. 1), i en för figuren lämplig skala, en längd, som mot
-
3
3+
svarar produkten af vattendjupet och medelhastigheten, hvilken senare erhållits
enligt 1:0). De sålunda funna punkterna sammanbindas med en kurva ATUXYI.
Den area, som begränsas af denna kurva och den horisontala vattenlinjen, representerar
hela vattenmängden, som sålunda kan direkt uppmätas medelst användande
avsnitt 28 Kontrollera mot PDF
af ytenhet, uppritad enligt de antagna skalorna.
Där endast ythastigheter blifvit uppmätta, har förfaringssättet varit lika med
ofvanstående med iakttagande däraf, att, såsom förut anmärkts, medelhastigheten
antagits utgöra 85 % af ythastigheten.
För den händelse vattendraget vid mätningarna varit isbetäckt, har naturligtvis
hänsyn tagits därtill.
I det såsom bilaga till kommitténs större vattenfallsbok hörande bandet
»Vattenmängdsplanscher» återfinnas de sålunda uppritade sektionerna, därvid för
hvar och en angifvits mätningens datum, vattenytans djup under fixpunkt vid mätningstillfället,
bottnens beskaffenhet, medelhastigheten (v) för hela sektionen samt
förhållandet mellan största ythastigheten och nämnda medelhastighet. Uträkningar
af genom dammluckor och öfver skibord framrinnande uppmätta vattenmängder äro
äfven införda i bandet »Vattenmängdsplanscher».
Yattenmängdsmätningar hafva genom kommittén utförts på nedan angifna
ställen och tider:
Flodsystemets
N:o och namn
Mätställe
Mätningstillfällen
I. Törne älfs Abiskojock
22 j 4 1900.
» vid utloppet
Torne älf vid Vittangi
Vittangi älf ofvanför Sevojoki
Nakerijock vid järnvägen
Torne älf vid Vackokoski
Rautasjock vid Rautassaari
22/8 1899, 2iU !900.
2% 1899, n/4 1900- 3V4 I9°°, 6/» I9°°- ''9/s 1899, I2A ^oo3''/g
1899, n/4 1900, ''4/g 1901.
» » » Saarikoski
Torne älf vid Junosuando
Bifurkationen Pipiö
Lainio älf vid Lannavaara
» » vid Tievakoski
i6/4 1900.
2/9 1899.
7/4 1900.
12 / 8 19OI.
1 I2/& 1901.
9/4 1900.
» » » Lainio
Torne älf vid Pajala
» » » Raaketniva
.7/9 1899.
% 1899-
!8/8 1901-
35
Flodsystemets
N:o och namn
Mätställe
Mätningstillfällen
II. Kalix älfs
Kalix älf ofvanför järnvägsbron
9U 19°°) 2% 1901.
» - » » föreningen med Kajtum älf
2% 1 §99) I4/4 1900.
Kajtum älf vid järnvägsbron
’9/4 1900, 2I/8 1901.
» » » Killingi
''/io 1900.
Kalix älf vid Piilikurkio
*4/4 1900.
» » » Lappeasuando
26/9 1899-
» » » Katkoniemi
23A> i899, 6A 190°-
o » » Ylikodanmännickö
i8/9 1899.
» » ofvanför Tärändö älfs inflöde
I3A 1899; 3/4 19°°> ‘% 1901.
larändö älf ofvanför inflödet i Kalix älf
,3/9 1899, 4/4 1900,10/g I90I.
Kalix älf vid Palinpalo
I2A 1899, 3/4 1900, ''% 1901.
Lina älf mellan Saukokoski och Saarikoski
2/& 1900.
» » vid utflödet i Ängesån
24/g 1901.
III. Råne älfs
Råne älf vid Nattavaara
26/4 1900.
» » » Brännberg
6/s 1900.
Livasälfven
,8/7 I9OO.
Råne älf vid Niemifors
4/s> 20/7 1900, 29/8 1901.
IV. Lule älfs
Melädno vid Virijaure
6/» I90I.
Stora Lule älf vid Virijaure
5/g 1900.
Teusaälfven vid utloppet ur Langasjaure
I7/9 1900.
Stora Lule älf ofvanför Harsprånget
6/4 1900.
» » » vid Aspudden
avsnitt 29 Kontrollera mot PDF
24/9 1900.
Muddusjock
25/9 1900.
Kamajocks tillflöde Njåtsosjock
2°/y 1901.
» » Slihtajock
3‘/7 I9OI.
Kamajock nedanför Slihtajock
;9/7 1901.
» vid Kvickjock
24/4) 2V» 19°°) I7/4- 26/; 4 90I-
Tarrajock ofvanför Tarraure
% 1900.
» nedanför Njunjes
3°/4 1900.
Lilla Lule älfs biflod Smäda Ädno (Black-
älfven) ofvanför Passe Kårtje
''3/9 1900.
Blackälfven vid Tjåmotes
22 U 1900.
Lilla Lule älf vid I.uspiskäret
3°/4 1900.
» » » » Mattisudden
27/7 1900, >/9 1901.
36
Flodsystemets Matställe
N:o och namn
Mätningstillfällen
Lule älf vid Andeviksudden
28A> 24/7 19°°> 3,/s
» » » Trångfors
5/s 1900.
V. Pite älfs Pite älf nedanför Pjeskejaure
22 / 8 19OO.
Luoddejock vid Mäkakjaure
23/8 1900.
Pite älf i Abmorfallets hufvud
''9/g 1900.
Abmorälfven
4/g 1901.
Pite älf ofvanför Benbryteforsen
8/9 ''901-
Vargisån
24/8 1900.
Pite älf vid Vidsel
2s/g 1900.
Manjärvån
25/g 1900. .
i Pite älf vid Älfsbyn
1900, 4/g 1901.
Tvärån vid Kallträsk
28/8 1900.
» » Teugerträsk
27/8 1900.
» nedanför Granträsk
27/8 1900.
Lill-Pite älf vid Kohlerträsk
29/8 1900.
VI. Åby älfs Åby älf vid järnvägen
3°/8 1900.
» » » Klubben
V9 3 900-
VII. By ske älfs Byske älf vid Myrheden
75’ V9 1 9°°j 4/9
VIII. Skellefte llånekjock
14/ 8 1900.
älfs Besijaurebäcken
12/8 1900.
Skellefte älf i Simselet ofvanför Hornafvan
i6/8 1900, ''3/8 1901
» » i Ringselet » »
i2/4 1901.
,i Rebnisströmmen
*7 8 1901.
Malån vid Militärvägen
8/g 1900.
» » utloppet i Skellefte älf
% 1900, 6/g 1901.
Skellefte älf vid Svansele
% 1900, 5/g 1901.
» » » Kusfors
7/5 1900.
IX. Ume älfs Ume älf nedanför Syterbäcken
25/y I9OO.
Jovattnet
24/7 1900.
» vid Tärna
23/7 1900, 4/4, 23/8 I
Björk vattnet
;277 1900.
» vid Gardikforsen
V4 4 90I.
37
Flodsystemets
N:o och namn
M ä t s t ä 11 e
Mätningstillfällen
Björkvattnet vid Barsele (Nysele)
21 / <) 1900.
Lycksbäcken
25/9 1900.
Ume älf vid Lycksele
’A> 25A l90o.
Vindelälfven vid Gautsträsk
3V7 1900, 8/4 1901.
» » Kraddselet
2/8 1900.
Lajsälfven
Lajsälfvens tillflöde Vejeströmmen vid
8/s 1900.
Gautojaure
8/g 1900.
Vindelälfven vid Sorsele
j4/9 190O.
» » Vindelgransele
,2/9 I9OO.
» » Vormsele
i6/9 i 9°°-
» » F.kornsele
2/4 1900, 7/9 1901.
X. Öre älfs
Norrån
27/9 1900.
Öre älf vid Storforsen
3/I0 1900, 15/4, ''% 1901.
XI. Ångerman-
Ångermanälfven ofvanför Hällforsen
26/i 1900.
älfvens
» vid Harrselsforsen
28/3 1901.
» i Harrselet
i2/7 1900, 28/8 1901.
» vid Volgsjön
28/j 1900.
Vojmån
29/3 1900.
XII. Indalsälf-
Undersåkersälfven vid Forsaforsen
9A> 2/i0 1901.
vens
Hjärpeströmmen vid järnvägen
''% 4/io 1901 ■
Storån
6/io I901 •
Indalsälfven vid Krokom
avsnitt 30 Kontrollera mot PDF
‘3A> 8/io I 9° 1 •
Hårkan
''%° 1901.
Indalsälfven vid Ragunda
’7A- I2/9 1901.
XIII. Ljungans
Ljungan vid Åsarne
''V 4’ 19 / 9 I9°I-
» ofvanför Alby
,8/4 1901.
Gimån vid Idsjöbron
''4/9 1901.
XIV. Ljusne älfs
Ljusne älf vid Ljusnedal
6A> 26A ^oi.
» » , Tefån
26/9’ 1901.
» » vid Hede
4A> 27A ^o1-
» » » Fide
21 /3> ''A*> 2,/.o 1901-
Voxna älfs tillflöde Björnån vid Högforsen
* 2110 I90I-
38
Flodsystemets
N:o och namn
M ä t s t ä ] 1 e
Mätningstillfällen
Voxna älf vid Rullbo
» » » Blommaberg
»
sjön
» » tillflöde Grvekån vid Matts
myra
j j » älf vid Lenninge
Ljusne älf vid Landa
» » » Ljusne
XVI. Dalälfvens( Storån vid Sångforsen
» (Öster-Dalälfven) vid Idre
Fjätälfven
Öster-Dalälf
; » »
» ))
Görälfven
Myckelängsbron ( »
Rotälfven vid Långö
Dalälfven vid ''Avesta
» » Älfkarleby
XVII. Mälaren—
Norrströms
XVIII. Vettern—
Motala ströms
XIX. Storåns
XXL Emåns
XXII. Snärjbäckens
-
»
Bomhus vid Hyttön
Uggelforsån, ett tillflöde till Hedströmmen,
vid Skärviken
Kolbäcksån vid Strömsholm
Sagån vid Nvkvarn
Motala ström vid Kongs Norrby
Storån vid Göthestorp
Emån vid Järnforsen
Snärjbäcken vid Ebbegärde
1 V>0
1901
l6/.o
1901.
1V10
1901
1 V>0
1901.
1V 3’
3/6, 2''
*375>
22/m
26/io
1901.
V»I
1901.
4/n
1901.
'' 4/n
I 901.
7/n
1901.
1 3°/,0
1901.
'' 2<V3’
‘77
29/j
1901.
I3/7
1901.
1 U>h
1901.
2”/ 4
1901.
29 u
1901.
29A
1901.
29/4
1901.
| ,3/7
1901.
2''/6
1900.
1 ”/ 7
1901.
22A
1899.
i27/..
1901.
''12! i
1900,
:25/n
1901.
/ 4 1902.
1901.
39
/
Flodsystemets
N:o och namn
Matställe
I
Mätningstillfallen
XXIV. Helgeåns
Helgeån vid Hönjarum
27/2 190O.
» » Torsebro
6/n 1899, 28ö 19°°-
» » » vid »trånga passet»!
9/l 1 i899-
XXV. Lagans
Lagan vid Skillingaryd
9/j 1900.
» » Hjulsvik
5/3 1900.
» » Laholm
25/,0 1899-
XXVI. Nissans
Nissan vid Johansfors
l6/.o 1899, ,8/n !90I.
XXVII. Äträns
Ätran vid Bällsfors
,0/io i899> 2%> ^O1-
XXVIII. Viskans
Häggån vid Grimskulla
1 ‘/ii I 901 •
» » Hjälltorp
I2/” I90I-
Slottsån vid Svansjö
*3/,, I901-
» » Öresten
I90I.
XXIX. Venern
Gullspångsälfven vid Gullspång
3°/I0 1901.
Göta älfs
Tädan vid Ullervadsbron
2/h 1901.
Flian, ett tillflöde till Lidan, vid Bränne-
bergsbro
Vu *9°*-
Ett tillflöde till Byälfven vid Hälgeboda
4/1 1901.
» » » » » Helgeboda
V7 19DI•
1
» » » » vid Kyrkeskogskvarn
5/7 1901.
» » » » » Vaggebron
2/7 1901-
Nore älf, ett tillflöde till Byälfven, vid
Åmotfors
3/7 1901.
jösse älf, ett tillflöde till Byälfven, vid
Jössefors
28/(> i901-
Gatsälfven, ett tillflöde till Byälfven, vid
Gatekvarn
8/7 1901.
Kjässelnälfven, ett tillflöde till Byälfven, vid
avsnitt 31 Kontrollera mot PDF
Kjässeln
9/- 1901-
Torpsälfven, ett tillflöde till Byälfven, vid
''korps kvarn
10/7 1901.
XXX. Örekils-
älfvens
Örekilsälfven vid Bråland
4/io 1899.
4o
Jområdenas . Beträffande de vattenfall, där antingen icke några vattenmängdsmätningar
bestämmande. blifvit gjorda eller sådana visserligen utförts, men vid olämpligt vattenstånd, hafva
vattenmängdsberäkningarna grundats på det kända förhållande, att vattenmängderna
i tvänne närbelägna naturliga, d. v. s. ej reglerade, vattendrag i viss mån förhålla
sig till hvarandra såsom dessas vattenområden, förutsatt att områdena till läge,
nederbördsmängd och naturbeskaffenhet äro likartade.
I detta sammanhang må ock omnämnas, att genom vattenståndsobservationema
i jämförelse med afrinningskurvorna styrkts, att för de alfvar, som hafva
sina källor i fjälltrakterna, det ojämförligt största tillskottet till den i dem under
sommarhalfåret framflytande vattenmängden lämnas af smältvatten från snöfält och
glaciärer och att således, hvad dessa alfvar beträffar, sommarvattenmängderna, fördelade
på ytenheten af deras områdens arealer, växa från hafvet mot källan.
Direkta mätningar i sådana alfvar, som komma från större glaciärområden, synas
ock gifva vid handen, att glaciärerna i likhet med större sjöar verka såsom ett
slags ackumulatorer för vattenvariationers utjämnande.
Uppmätning af vattenområdena, såväl de särskilda fallens som mätställenas,
har naturligtvis varit nödig och har denna verkställts på det bästa kartmaterial, som
för närvarande finnes att tillgå. Därvid har användts generalstabens karta öfver
Sverige, skala i : 100,000 för södra Sverige och 1 : 200,000 för norra Sverige,
så långt detta kartverk varit utgifvet, samt i öfrigt följande svenska kartor:
Karta öfver Västerbottens län, utgifven år 1882 afP. A. Kjellerstedt (skala 1 : 250,000);
» » Jämtlands län af J. Albin, fullbordad år 1866 (skala 1 : 200,000);
» » Provinsen Hälsingland, utgifven år 1851 af P. H. Widmark och revi
derad
år 1900 (skala 1 : 200,000);
» » Kopparbergs län, utgifven år 1879 af generalstaben (skala 1 : 200,000),
» » Särna socken och Idre kapellag af Kopparbergs län, utgifven år 1895
af Wilh. Pettersson (skala 1 : 200,000);
» » Älfdalens socken af Kopparbergs län, utgifven år 1891 af Wilh. Petters
son
(skala 1 : 200,000) samt
» » Värmlands län, utgifven år 1897 generalstabens litografiska anstalt
(skala 1 : 200,000).
För uppmätning af vattenområden, som till någon del falla inom Norge, har
användts » Topografisk kart overNorge» i skala 1 : 100,000. Trollhättans vattenområde
har uträknats på N. Selanders karta öfver Sverige i skalan 1 : 500,000. Vattendelarna
avsnitt 32 Kontrollera mot PDF
mellan de olika områdena hafva å kartorna utmärkts med röd färg och
för att särskilja flodsystemen har dessutom vattendelaren mellan dem belagts med
grön färg. Invid hvarje fall, fors och mätställe är det tillhörande vattenområdets
areal i kvadratkilometer angifvet med röd färg inom en cirkel. Fallen äro utmärkta
med ett tjockt tvärstreck och forsarna äro till hela sin längd uppdragna med röd
färg. Flodsystem, fall och forsar äro å kartorna betecknade med samma nummer
4i
som i kommitténs större vattenfallsbok. Dessa nummer hafva å kartorna inskrifvits
med understrukna blå siffror. Matställena äro utmärkta genom påstämplade, liksidiga
blå trianglar.
Dessa kartor äro inbundna i tre band och bilagda den större vattenfallsboken
under rubrik »Vattenområdeskartor».
Uti Riksdagens ofta åberopade skrifvelse den 2 maj 1898 uttalas såsom ^^ängds-”
önskemål, att vattenfallens approximativa krafttillgång måtte beräknas efter fallhöjd begreppen.
och medelvattenmängd. Då emellertid med ett vattendrags medelvattenmängd torde
förstås den under året afrinnande totala vattenmängden jämnt fördelad under årets
alla månader eller dagar, måste häraf framgå, att den på sådant sätt funna medelvattenmängden
i regel blifver större än den, som i allmänhet kan komma till användning
för industriellt ändamål. Enär snarare den under normala förhållanden
framrinnande lågvattenmängden bör tjäna till utgångspunkt vid bestämmandet af ett
vattenfalls nyttiga energiförråd, har kommittén vid sina beräkningar icke utgått från
medelvattenmängden, utan från den normala lågvattenmängden. Men då det därjämte
för tillgodoseende af vissa industriella behof kan antagas vara af vikt att
känna den vattenmängd, som under större delen af året alltid är att påräkna, har
kommittén ock sökt bestämma denna vattenmängd och för densamma användt
uttrycket den industriella medelvattenmängden.
Beträffande i det närmaste alla statens mera betydande vattenfall har kommittén
därför sökt lämna uppgift om såväl lågvattenmängden som den industriella medelvattenmängden.
Med det förra uttrycket förstås den minsta vattenmängd, som i
ett visst vattendrag under ett eller flera år iakttagits eller beräknats och hvilken
vattenmängd följaktligen kan antagas såsom den, hvilken med säkerhet alltid kan
vara att påräkna i vattendraget. Den industriella medelvattenmängden betecknar den
vattenmängd, som kan beräknas vara under omkring 9 månader af året för industriellt
ändamål ständigt tillgänglig och som alltså under en längre följd af år
endast undantagsvis kan komma att under nämnda 9 månader understiga den sålunda
beräknade.
avsnitt 33 Kontrollera mot PDF
I fråga om några af de norrländska älfvarna har kommittén i sin större
vattenfallsbok jämväl lämnat uppgift om sommarlågvattenmängden, d. v. s. den minsta
vattenmängd, som under sommaren (sommarhalfåret) vanligen framrinner i vattendraget.
Att känna denna vattenmängd kan vara af vikt för viss användning af
vattenfall.
Slutligen har, där så kunnat ske, uppgift lämnats om den exceptionella lågvattenmängden
och om högvattenmängden, d. v. s. den minsta och den största i
vattendraget hittills iakttagna.
För att bestämma den ungefärliga storleken af den industriellt nyttiga vatten- 7:0) Afrin■
mängden (lågvattenmängden, den industriella medelvattenmängden och sommarlåg- kZvor''na.
vattenmängden) i de särskilda vattenfallen hafva uppkonstruerats s. k. afrinnings
-
c)amZicliat vattdnst
42
kurvor för de sektioner, som befunnit sig yid eller i närheten af vattenståndsskalor
och där minst två vattenmängdsmätningar vid olika vattenstånd utförts. Därvid
har tillgått på följande sätt.
Den uti en sektion vid hvarje tillfälle uppmätta vattenmängden och det samtidigt
rådande vattenståndet hafva ul märkts på två i rät vinkel mot hvarandra
dragna linjer, på den horisontala linjen vattenmängden och på den vertikala vattenståndet.
Har vattenståndsskalan stått i sektionen eller det eljest vid mätningstillfället
inträffat, att vattenstånden vid sektionen och skalan varit lika, har vattenståndet
direkt hänförts till skalan och linjernas skärningspunkt förlagts till skalans
nollpunkt. I annat fall har vattenståndet i sektionen afsatts på skalan, hvarefter
man inpassat skalindelningen så godt sig göra låtit mellan vattenståndet på skalan
och i sektionen. Från de två vid hvarje mätningstillfälle på de särskilda linjerna
sålunda funna punkterna hafva vinkelräta linjer dragits tills de träffats i en punkt.
Den kroklinje, som sammanbinder sistberörda punkt med den eller de öfriga
punkter, som på liknande sätt i sektionen erhållits, kallas sektionens afrinningskurva.
Med tillhjälp af denna kurva kan man sedan finna den ungefärliga i sektionen
framrinnande vattenmängden vid hvilket vattenstånd som helst. (Jämför Fig. 3).
TU-\- ''rrv
o
0
Sarfi fn ä^båro-mdt-T! ttjV_
£
tf
tf
^Ojpr
''K -
-3 -
1 r
V-
DS
1
. rf
^ «
1 3^
3 § /
J^Snd-u.SL7~ m
i
i
ehelvatten ■
0»
O /
t) /
vV»/
''ny
1
1
1 la,QV<xtto.r
kT"'' -
I
l
- I
t /
« /
•0 ''
^ //
t
1
1
1
"j—-
1
1
1
i
i
11 1 1
/ 3
O04
h1 ''
t c
'' 1 1 l 1
r°
1 ij
_
tW '' h/im.
}
0 - sektion Uns
‘jtoeh ti i aro uppmätta vattenmänycler ■fy ac^- tip aro vid
vn a-rLolj vatten stccnd ur
cLol vcithen-mdncjddmov.
Ctjr-L in. rv-vncjskurvcc-n hav T idel -
Fig 3-
avsnitt 34 Kontrollera mot PDF
Om vid vattenmängdernas uppmätning vattendraget varit isbelagdt, har vattenståndet
hänförts till vattenytan, sedan istäcket tänkts aflägsnadt.
För att på en afrinningskurva finna t. ex. den industriella medelvattenmängden
har man att med ledning åt under en följd af år, ju längre dess bättre,
43
uppritade vatt enst åndsdiagram för ifrågavarande vattendrag uppsöka det lägsta vatten^
ståndet under den tid, industriel! medelvatt enm ängd antages framrinna i vattendraget.
Sedan detta medelvattenstånd funnits, uttages den industriella medelvattenmängden
ur kurvan på ofvan angifvet sätt.
Som emellertid de af kommittén anordnade vattenståndsmätningarna pågått
endast 2 till 3 år samt de till vattenståndsskalor hänförliga vattenmängdsmätmngarna
varit alltför fåtaliga, äro de af kommittén lämnade vattenmängdsuppgifterna icke
så säkra, som önskligt hade varit.
På grund af verkställd utredning om Dalälfvens årliga lågvattenstånd vid
Älfkarleö allt ifrån år 1765 har kommittén funnit, att lågvattenmängden under år
1900 i Dalälfven och älfvarna norr därom kan anses såsom medellågvattenmängd
i dessa älfvar.
Afrinningskurvor, tillhopa 41, hafva uppritats för följande älfvar och platser:
Alfvens namn.
Mätstäl/et.
Torne älf
vid Vittangi
Vittangi älf
» Saarikoski
Lainio älf
» Raaketniva
Tärändö älf
» Tärändö
Kalix älf
» Kalixfors
Kajtum älf
» järnvägen
Kalix älf
ofvanför Tärändö ä
» »
nedanför Tärändö i
Råne älf
vid Niemifors
Kamaj ock
» Kvickjock
Lilla Lule älf
» Mattisudden
Lule älf
» Andeviksudden
Pite älf
» Älfsbyn
Byske älf
» Myrheden
Skellefte älf
ofvanför Hornafvan
» »
vid Kusfors
Ume älf
» Tärna
» »
» Lycksele
Ångermanälfven
ofvanför Malgomaj
Undersåkersäl fven
vid Forsaforsen
Hjärpeströmmen
» järnvägen
Jndalsälfven
» Krokom
))
» Ragunda
44
8: o) Vätte nuiängdsberäkniet
gar na och
kraftbeloppen
Ljungan
Ljusne älf
» »
» »
» »
Yoxna älf
Öster-Dalälfven
Dalälfven
»
Motala ström
» »
Emån
Helgeå
Lagan
»
Nissan
Ätran
Jösseälfven
vid Asa me
» Ljusnedal
» Hede
» Edänge
» Landa
■» Lenninge
» Älfdalen
» Avesta
» Älfkarleby
» Motala
» Norsholm
» Järnforsen
» Hön jarum
» Hjulsnäs
» Laholm
» Johansfors
» Bäl lsfors
» Jössefors.
Med undantag af afrinningskurvan för Dalälfven vid Älfkarleby, hvilken förvaras
i det »Älfkarleby vattenfall» bilagda konvolut, finnas alla dessa kurvor,
ordnade efter flodsystem, samlade i ett band med rubrik »Afrinningskurvor»,
hvilket band utgör bilaga till kommitténs större vattenfallsbok.
Vid vattenmängdsberäkningarna har så tillgått, att, sedan den vid eller i närheten
avsnitt 35 Kontrollera mot PDF
af något fall direkt uppmätta eller uppskattade eller ur en äfrinningskurva
härledda, industriellt nyttiga vattenmängden reducerats till liter per sekund och
kvadratkilometer af vattenområdet, motsvarande vattenmängd med iakttagande af
de reduktioner, som af läget, de topografiska förhållandena, sjöprocenten (d. v. s.
förhållandet mellan insjöar och vattenområdet) in. m. kunna betingas, uppskattats
likaledes i sekundliter per kvadratkilometer (sl. pr km.2) för det eller de inom
samma eller närgränsande vattendrag belägna fall, hvilkas vattenområden äro jämförliga
med det som lagts till grund för beräkningen. För ett och annat fall
hafva af brist på mätningar och vattenståndsobservationer icke heller på sistberörda
sätt vattenmängderna kunnat bestämmas. Vattenmängden har då måst uppskattas
endast med ledning af en ofta föga säker kännedom om medelnederbörden inom
ifrågavarande falls vattenområde, ett förfaringssätt, som naturligtvis är mycket otillförlitigt,
i synnerhet som det är särdeles vanskligt att bestämma den från vattenområdet
afrinnande nederbörden (afrinningsprocenten).
Såsom mest tillförlitliga torde lågvattenmängdsuppgifterna för de norrländska
älfvarna kunna anses. Det lägsta vattenståndet under året i dessa alfvar råder
45
någon tid före snösmältningen och då detta vattenstånd med ytterst små växlingar
plägar fortvara hela månader,‘hafva där ett stort antal lågvattenmätningar kunnat
utföras. I mellersta och södra Sverige förorsaka töväder och regn ständiga växlingar
i vattenståndet. Under dels februari, dels juli och augusti månader torde i
allmänhet lågvatten förekomma i vattendragen inom dessa delar af landet.
I kommitténs större vattenfallsbok äro uppgifter lämnade allenast om fallens
effektiva krafttillgång vid olika vattenmängder. Denna kraft har därvid bestämts
på följande sätt. Då hvarje kubikmeter vatten för hvarje meters fallhöjd antages
alstra en kraft af IOO° naturhästkraft^r och då en effektiv hästkraft kan anses
utgöra 75 % af en naturhästkraft, motsvarar hvarje kubikmeter vatten för hvarje
meters fallhöjd 1000 x 75 _ I0 effektiva hästkrafter eller, med andra ord, om
75 100
fallhöjden, uttryckt i meter, multipliceras med 10 gånger den framrinnande vattenmängden,
uttryckt i sekundkubikmeter (sm.3), angifver produkten fallets effektiva
hästkrafter.
Beträffande de i kolumnerna 2 och 3 i kommitténs större vattenfallsbok
lämnade uppgifterna torde i allmänhet någon närmare förklaring icke vara erforderlig.
Hvad dock angår frågan om de särskilda lokala förhållanden, som kunna
anses underlätta eller försvåra vattenkraftens tillgodogörande, anser kommittén
avsnitt 36 Kontrollera mot PDF
emellertid, att följande synpunkter böra framhållas.
Före ett vattenfalls aptering till större kraftuttag bör synnerlig uppmärksamhet
ägnas åt flodbäddens och strändernas geologiska beskaffenhet, hvaraf hela
anläggningens styrka och varaktighet är i väsentlig mån beroende. Fn dylik undersökning,
som ofta är förenad med ganska stor svårighet och alltid kräfver särskild
geologisk erfarenhet, måste omfatta såväl berggrunden som jordarterna. Att uraktlåtenhet
i detta hänseende kan blifva i hög grad ödesdiger, torde framgå af
följande exempel på några vattenfall, som representera i detta hänseende olika typer.
Man har nyligen inom vårt lappska fjällområde med ansenliga kostnader
uppfört en modern anläggning för alstrande och öfverföring af kraft till bergborrningsmaskiner,
men sedan anläggningen fullbordats, har det befunnits, att den
tillgodogjorda vattenmängden ingalunda motsvarat den vid föregående direkta undersökningar
beräknade, utan under långa tider varit alldeles otillräcklig för det afsedda
ändamålet. En noggrann undersökning af berggrunden skulle dock hafva kunnat
på förhand ådagalägga, att denna på det ställe, där vattenuttaget anlagts, är opålitlig
och att det där måste ställa sig mycket svårt, att ej säga omöjligt, att förekomma
starkt läckage. Berggrunden bildas nämligen af horisontellt liggande skifferlag,
af hvilka somliga i följd af sin kalkhalt m. m. ytterst lätt sönderfrätas och
bilda vidt utbredda underjordiska aflopp för vattnet, hvarförutom jämväl berggrundens
benägenhet för vertikal förklyftning är för en dylik anläggning förrädisk. Här ligger
y:o) Hy dr o -
geologisk
undersökning.
46
då den viktiga frågan nära till hands, om en sådan trakts vattentillgång skall anses
tillspillogifven för teknisk användning. Mången gång torde detta ingalunda behöfva
vara händelsen, enär man vid en geologisk undersökning af vattendraget ofta kan
påvisa antingen en mera fast och homogen lagerserie eller ock en uppböjning af
lagren (s. k. tektonisk sadel), som möjliggör mera pålitliga anläggningar för vattenuttaget,
äfven om en något längre tubledning blefve erforderlig. Nu anförda fall
visar i främsta rummet den praktiska betydelsen af den egentliga lagerbyggnaden
(geotektoniken).
I någon mån olika är förhållandet med ett annat af Lapplands vattenfall,
det bekanta Stora Sjöfallet. Uti rent ftdctoniskt hänseende äger detta en stark
konstruktion, enär det framstörtar öfver »motlutande», uppresta berglager med
strykning vinkelrätt mot vattnets rörelseriktning, men byggnadsmaterialet är, ehuru
till stor del af allra fastaste beskaffenhet, ganska ojämnt och därigenom i det hela
avsnitt 37 Kontrollera mot PDF
taget opålitligt. Tunna lager af kalksandsten och dylika svagare bergartar finnas
här och hvar. I själfva fallhufvudet till den del af Stora Sjöfallet, som benämnts
Hermelins fall, ses en underminerad klippa, vid hvilken den största uppmärksamhet
måste fästas, om fallet en gång skall tillgodogöras. Nedanför består berggrunden
af öfvervägande fasta kvartsiter och hårda sandstenar, hvilka endast långsamt genomskurits
under tidernas lopp. Om nu grunden strax ofvanför den ifrågavarande
klippan bestode af dessa bergarter, vore klippans förr eller senare skeende nedstörtande
af ingen nämnvärd betydelse. Så är dock icke förhållandet, utan här
vidtaga under en längre sträcka idel lösare skiffrar, hvilka lätteligen skulle kunna
föranleda hela vattenfallets förstörande, om ej bebyggandet utföres med full hänsyn
till berggrundens natur. Många af de forssträckor, som finnas i Torne och Kalix
alfvar, äro från geologisk synpunkt att betrakta såsom genombrutna och förstörda
fall af denna typ.
En tredje grupp af vattenfall, som är att särskildt beakta med hänsyn till
hållfastheten, är den bekanta Imatratypen. Uti den djupt nedskurna älffåran forsar
vattnet fram parallellt med berglagrens strykning, men visar i följd af lagrens mer
eller mindre branta sidostupning en utpräglad benägenhet att starkt angripa den
ena stranden och småningom förflytta hela älffåran åt det håll, dit lagren stupa.
Ganska många svenska vattenfall tillhöra denna typ, och bland dessa Trollhättan.
Inom en homogen formation, såsom vårt vanliga urberg, är denna typ ganska god
från geologisk synpunkt, men redan inom det yngre urberget med dess kalkstenar
och starkt skiffriga, hastigt växlande bergarter är typen ofta opålitlig och blir det
än mera inom fjällformationerna. Alltid är det dock af praktisk betydelse att förskaffa
sig visshet om, huruvida berggrunden i den riktning, hvaråt hela flodbädden
så småningom förflyttar sig, är fri från kalklinser, skolår och dylikt för vatten lätt
angripligt material.
Den geologiska undersökningen måste äfven omfatta jordarterna, så mycket
47
hellre som den påtryckning, för hvilken de efter ett falls bebyggande utsättas, särskilt
vid höga vattenstånd, blir vida mera effektiv än förut. Härvid är det af
intresse att erinra sig det s. k. Döda fallets historia. Det är sannolikt, att, därest
den forna Storforsen i Indalsälfven med en fallhöjd af 38 m. skulle hafva tillgodogjorts
för en modern vattenkraftsanläggning, skärningen till den nuvarande
älffåran förr eller senare skulle hafva ägt rum äfven utan det obetydliga gräfningsarbete,
som före Storforsens upphörande utfördes, samt att en oerhörd katastrof
avsnitt 38 Kontrollera mot PDF
skulle hafva inträffat vid någon högflod. Men ifrågasättas kan, om icke ett liknande
öde hotar vissa andra fall, såvida icke betryggande säkerhetsåtgärder vidtagas. Detta
kunde vara händelsen med t. ex. Älfkarlebyfallet i Dalälfven, då det kommer att
uppdämmas. Sträckan öster om fallhufvudet och landsvägen synes vara föga motståndskraftig,
och skulle där en utskärning uppstå liknande Indalsälfvens vid den
forna Ragundasjön och älfven intaga någon till äfventyrs befintlig äldre flodfåra i
berggrunden, så vore fallet måhända för alltid förloradt för industriell användning.
Från kvartärgeologisk synpunkt bör slutligen äfven framhållas såsom en i
afseende på fallens hållfasthet mycket beaktansvärd omständighet den företeelsen,
som man ej sällan kan iakttaga i vissa trakter af Norrland, att ganska mäktiga
och kraftigt byggda ändmoräner öfverlagra skiktade sandbildningar. Trots sitt solida
utseende blifva naturligtvis sådana moräner mycket opålitliga dammfästen och undermineras
ganska lätt.
Ehuru kommittén sålunda allvarligt beaktat den stora praktiska betydelsen af
hydrogeologiska undersökningar af vattenfall, har den dock ej kunnat i någon större
omfattning föranstalta sådana undersökningar. Af särskilda anledningar hafva dock
geologiska besiktningar vidtagits rörande Trollhättan samt vissa delar af Dalälfven
och finnas resultaten häraf bilagda kommitténs underdåniga utlåtanden angående
nämnda vattenfall samt Älfkarlebyfallet.
En annan fråga, som likaledes kräfver en synnerlig uppmärksamhet, är sättet
att förekomma bildningar af s. k. grundis.
Särskildt i Norrland äro vattenkraftsanläggningar om vintern utsatta för faran
att till följd af grundis nödgas stå stilla. Ytisen bildas, när vattnet blifvit afkyldt
till nollpunkten, medan det under isen befintliga vattnet i regel har en något högre
värmegrad. Grundisen uppkommer däremot på följande sätt. Om i ett vattenfall
vattnet blandas med kall luft, kan det lätteligen afkylas till eller under nollpunkten.
Härvid bildas genom kristallisationskraften s. k. isnålar här och där inom vattenmassan.
När sedan det afkylda vattnet rinner fram öfver ett grund eller kommer
i beröring med ett järngaller eller annat skrofligt föremål, förökas plötsligt mängden
af isnålar, hvilka tillsammans med fruset bottenslam baka ihop sig till en tjock
sörja, som ofta bildar verkliga dammar, så att älfven nedanför torrlägges.
För att förebygga uppkomsten af grundis och därmed förenade olägenheter
10:0) Sätt att
förekomma
bildning af
grundis.
48
i t:o) Vattendragens
reglering.
torde det vara nödigt att anordna hvarje vattenkraftsanläggning så, att vattnet
avsnitt 39 Kontrollera mot PDF
genom ytis hindras att komma i beröring med den kalla luften, och, där betingelserna
för bildandet af dylik is ej finnas, måste sådana betingelser genom konst
åvägabringas. Då vattnets yta desto lättare fryser, ju mindre rörelse vattnet har,
måste ofvanför hvarje kraftstation anordnas en lugnvattenbassäng, å hvilken ytis
kan bildas, som hindrar vattnet att genom beröring med den kalla luften blifva
afkyldt.
Men äfven om ett verk på antydt sätt blifvit skyddadt mot faran för grundis,
kan vattnet nedanför detsamma bilda sådan is till men för alla nedanför liggande
verk. För att förekomma detta borde den första kraftstationen förläggas »medelbart
nedanför en sjö och de nedanför belägna vattenfallen sedermera bebyggas i ordning
uppifrån och nedåt, så att den öfre vattenytan vid hvarje nedanför varande kraftstation
kunde uppdämmas till nära jämnhöjd med den nedre vattenytan vid närmast
ofvanliggande station. Tydligtvis är ett dylikt program af många orsaker svårt att
genomföra, men man torde i alla händelser böra sträfva efter, att hvarje särskild
anläggning anordnas så, att faran för grundis blifver, så vidt möjligt är, utesluten.
Härmed sammanhänger ock slutligen frågan om nödvändigheten af vattendragens
reglering. Med hänsyn till förhindrandet af grundisbildning kunna sjöar
tjänstgöra såsom värmebehållare. Men sjöar kunna ock tjäna såsom reservoarer
för möjliggörandet af rationell hushållning med vattnet. Medelst anläggande af
s. k. regleringsdammar kan man förvandla en sjö till ett vattenmagasin på det sätt,
att den naturliga afrinningen minskas under vissa perioder och ökas under andra,
hvarigenom växlingarna i vattenståndet, med flöden under sommaren samt vattenbrist
och ishinder under vintern, utjämnas.
Det största antalet af landets alfvar torde på angifvet sätt kunna regleras
medelst användandet af befintliga insjöar såsom vattenmagasin. Sålunda, för att
blott nämna några exempel, kan Torne älf regleras medelst Torneträsk, Stora och
Lilla Lule allvar medelst deras respektive sjökedjor, Skellefte älf medelst Storafvan,
Hornafvan m. fl. sjöar, linie älf medelst Stor-Uman, Indalsälfven medelst Storsjön,
Dalälfven medelst Siljan m. fl. sjöar, Motala ström medelst Vettern, Roxen, Sömmen
och andra sjöar, Lagan medelst Bolmen och Göta älf medelst Venern.
Genom ändamålsenligt utförda vattenregleringar torde ckn staten tillhöriga
konstanta lågvattenkraften kunna mer än fördubblas, och torde den på så sätt
vunna* fördelen kunna komma att vida uppväga de för regleringarnas utförande
nödiga uppoffringarna.
Den rättsliga utredningen.
Af den tekniska utredningen framgår, att kommittén vid angifvande af vattenkraftens
avsnitt 40 Kontrollera mot PDF
storlek i en viss del af ett vattendrag i första hand tagit hänsyn därtill,
att hela vattenkraften skall kunna tillgodogöras så fullständigt och så ändamålsenligt,
som de naturliga förhållandena medgifva. Då emellertid utredningen omfattar
vattenfall, af hvilka visserligen flertalet helt och hållet, men andra endast delvis
äro i ■ statens ägo, kunna gifvetvis de uppgifter å kraftbelopp, som förekomma i
kolumn i af redogörelserna för statens mera betydande vattenfall, icke alltid vara
ett uttryck för storleken af den i statens ägo befintliga vattenkraften. För att utröna
huru mycket af viss uppgifven vattenkraft staten i verkligheten kan anses äga,
måste man därför jämföra uppgifterna i kolumn i med hvad i kolumn 4 finnes
antecknadt under rubrikerna: »huruvida båda eller någondera af stränderna äro i
statens ägo, samt om staten äger holme eller grund i fallet» samt »hvad om äganderätten
till fallet finnes i jordeböcker och andra kamerala handlingar antecknadt eller
genom laga kraft vunnen dom afgjordt».
Såsom högsta rättesnöre vid verkställandet af härför erforderliga utredningar
har kommittén för sig uppställt den i Riksdagens ofvan omförmälda skrifvelse den
2 maj 1898 uttalade uppfattning, att den begärda utredningen rörande statens vattenfall
endast borde omfatta »sådana vattenfall, hvilka på grund af strandägarerätt,
jordeboksanteckningar eller andra kända förhållanden kunna anses delvis eller helt
och hållet tillhöra staten». Men då berörda regel kan på olika sätt tillämpas, torde
det vara nödvändigt att närmare angifva, huru kommittén vid upprättandet af sin
större vattenfallsbok under olika förhållanden gått tillväga vid bedömandet af den för
närvarande synnerligen grannlaga frågan om statens äganderätt till vatten.
Till en början får kommittén i sådant afseende framhålla, att kommittén
hufvudsakligen af rättsliga grunder icke ansett sig böra underkasta gränsälfvarna
mot Finland någon särskild undersökning. Af dessa älfvars egenskap att utgöra
gräns emellan två stater framgår, att tillgodogörandet af älfvarnas vattenkraft i
regel icke kan äga rum enbart enligt svensk rätt. Då dammbyggnader i dessa
vattendrag merendels kunna antagas komma att utöfva inflytande på vattenrätten
å finska sidan, torde de kunna utföras endast efter medgifvande af vederbörande
finska rättsägare. Då därjämte i Torne älf finnes kongsådra och flottled, kan det
Vattenfall i
gränsälfvarna
mot Finland.
5°
sättas i fråga, om icke i detta vattendrag, i den mån det utgör gräns mot Finland,
hvarje åtgärd, som kan inverka på vattnets lopp och läge, måste göras beroende
avsnitt 41 Kontrollera mot PDF
af internationell öfverenskommelse mellan Sverige å ena och Finland-Ryssland å
andra sidan. Vid sådant förfallande har kommittén ansett lämpligt att rörande
gränsälfvarna icke vidtaga andra åtgärder än att insamla de upplysningar af intresse,
som utan undersökning å platsen kunnat erhållas, och får kommittén i detta afseende
framhålla följande.
Gränsälfvarna mot Finland äro, norrifrån räknadt, Köngämä älf från fjällsjön
Kilpisjärvi till sammanflödet med Lättäsjoki, Muonio älf från Lättäsjoki till älfvens
sammanflöde med Torne älf samt Torne älf på en sträcka af 170 km. af dess
nedersta lopp. På hela sträckningen från Kilpisjärvi till Bottniska viken genomflyta
gränsälfvarna icke någon sjö eller stillastående vattensamling af betydenhet, utan
bilda en oafbruten råd af mer eller mindre starkt lutande forsar. Sålunda sänker
sig Köngämä älf 144 m. på den 100 km. långa sträckan från Kilpisjärvi till
Lättäsjoki, Muonio älf 205 m. på en sträcka omkring 200 km. till sammanflödet
med Torne älf samt Torne älf 127 m. på en sträcka af 170 km. från Muonio
älf till hafvet.
Med ledning af dels »Förteckning och beskrifning öfver i Finland befintliga
mera betydande vattendrag, farleder och större vattenfall äfvensom forsar, vid hvilka
industriella verk redan finnas anlagda, enligt uppdrag af Jordbr. Exp. i K. S.
utarbetad under inseende af Öfverstyrelsen för Väg- och Vattenbyggnaderna»,
tryckt år 1889, dels ock texten till »Atlas öfver Finland, utgifven af sällskapet
för Finlands geografi», tryckt år 1899, lämnas härmed uppgift å fallhöjd och antal
hästkrafter för följande 10 af de största och nederst i gränsälfvarna belägna forsar,
nämligen:
Namn.
Fallhöjd
i meter.
Antal häst- krafter.
I Muonio älf:
Lappea och Ääverkoski ...............
............... 8,6
72,500
I Torne älf:
Jaapakoski....................................
................ 3>9
33,000
Hietanenkoski.................................
................. 3>6
30,000
Jarhoiskoski.................................
4.''
34,250
Valkiakoski...................................
................ 5»7
48,250
Korppikoski.......................................
................. 3,7
3 1,000
Kattilakoski.......................................
................. 8,0
67,500
Vuoentokoski....................................
................. >5,8
133,250
Matkakoski .....................................
................. 5A
43,250
Jylhä- eller Kuckolakoski .............
OC
116,2 50
51
Uti den till kommittén öfverlämnade, af Kungl. kammarkollegium och Kungl.
domänstyrelsen upprättade vattenfallsboken finnas följande vattenfall i berörda gränsälfvar
avsnitt 42 Kontrollera mot PDF
uppförda såsom kronan helt eller delvis tillhöriga, nämligen:
i Enontekis socken:
Kilpisluspa vid Kilpisjärvis utflöde i Köngämä älf, 4 km. ofvanför Keinavuopio
fjällstuga;
Perakoski, 2 km. nedanför samma fjällstuga;
Lammaskoski i Köngämä älf, 6 km. nedanför Saarikoski fjällstuga;
Pättikö i samma älf, 1 km. ofvanför Siikavuopio fjällstuga;
Rautakurkio i samma älf, 3 km. nedanför sist omförmälda fjällstuga; och
Kuttasénkurkio i Muonio älf, vid och nedanför byn Kuttainen; samt
i Pajala socken:
Noidanpola i Muonio älf, 5 km. norr om Ruosteranta hemman i Muonionalusta
kapellförsamling; och
Tanikurkio i Muonio älf.
Enligt samma källa skulle samtliga dessa fall med undantag af Tanikurkio,
»i den mån dessa fall lyda under svenska kronan», vara helt och hållet i statens
ägo. Tanikurkio däremot skulle staten endast delvis äga.
Med ledning af utdrag af generalstabens konceptkarta kan antagas, att fallhöjden
för Kilpisluspa är 13 m., för Perakoski 8,5 m., för Lammaskoski 11 m.,
för Pättikö 3,3 m., för Rautakurkio 11,5 m., för Kuttasénkurkio 6 m. samt för
Noidanpola 3 m. Material saknas att bedöma den tillgängliga vattenkraftens storlek.
Den i Finland gjorda uppskattningen af forsarna i nedre delen af Muonio och
Torne älfvar synes grunda sig på en vid högflod framrinnande vattenmängd. För
öfrigt anses isförhållandena vara mycket svåra. Uti forsarna bildas bottenis, hvilkens
tjocklek under den långvariga vintern blifver ofantlig, ofta åtskilliga meter. Denna
is, tvingad i rörelse af det stigande vårvattnet, åstadkommer sedan uppdämningar
med däraf följande skador och olyckor af många slag. Detta jämte de stora
växlingarna uti vattenmängdsförhållandena torde vara en af orsakerna hvarför vattenverk
så litet förekomma i dessa älfvar.
Internationell flottledsrensning i Torne älf har under år 1895 fullbordats
och förslag till arbetsplan för ifrågasatt ytterligare rensning vid Matkakoski har
blifvit uppgjord, öfver hvilket förslag kommittén den 13 oktober 1900 afgifvit
underdånigt utlåtande.
Hvad angår äganderätten till gränsälfvarnas vattenkraft, i den mån den faller
inom Sveriges territorium, bör framhållas, att på grund af strandägarerätt vattenrätten
skulle vara på följande sätt mellan staten och enskilde fördelad.
I Kungl. brefvet den 20 juni 1890, hvarigenom den så kallade odlingsgränsen
blifvit fastställd inom, bland andra, Enontekis socken, är bestämdt, att denna socken
skall i sin helhet räknas såsom sådant område, där nybyggesanläggningar icke vidare
52
Statens mera
betydande
vattenfallinom
Norrbottens
och Väster•
bottens län.
må tillåtas. Genom Kungl. brefvet den 18 november 1892 är likväl medgifvet,
avsnitt 43 Kontrollera mot PDF
att hemman och lägenheter ofvanför odlingsgräns^!, hvilka beviljats till anläggning
före utfärdandet af nådiga brefvet angående en provisionel! odlingsgräns den 13
december 1867, skola genom afvittring få sig tilldelade nödiga områden från
kronans marker. Afvittringen fortgår alltjämt inom Enontekis socken och är arbetsplan
för afvittringsgöromålens fortsättande fastställd genom Kungl. brefvet den 2
maj 1902. Äfven om vid denna afvittring enskild person tilldelas strand vid en
eller annan af gränsälfvarnas forsar, skall dock den i § 7 af 1873 års afvittringsstadga
närmare angifna vattenrätt kronan förbehållas.
Hvad därefter angår strandfastigheter inom Muonionalusta kapellförsamling
må anföras, att öfre delen af Muonio älf på en sträcka af mer än 15 km. hufvudsakligen
angränsas af kronopark, inom hvilkens område Noidanpolakoski är belägen.
Ungefär 2 km. nedanför Muonionalusta kapell och ned till Muonionalusta kapellförsamlings
södra gräns utgöras strandfastigheterna till allra största delen af dels
kronoparker och dels Muonio så kallade häradsallmänning. För Muonionalusta
kapellförsamling gäller Konungens befallningshafvandes i Norrbottens län afvittringsutslag
den 30 april 1878 och den 14 juli 1880, hvarigenom kronan förbehållits
rätt till flott- och farled i alla vattendrag därstädes.
Från Pajala sockens öfre gräns och därifrån förbi Öfver-Torneå, Hietaniemi,
Karl Gustafs och Neder-Torneå socknar gränsar älfven hufvudsakligen till fastigheter,
som vid afvittringen blifvit enskilde eller menigheter tilldelade.
På grund af strandägarerätt skulle alltså kronan äga vattenrätt längs gränsälfvarna
vid Enontekis socken och Muonionalusta kapellförsamling, men enskilde i
gränsälfvarna vid Pajala och där nedanför belägna socknar.
Alla ofvanberörda, i Kungl. kammarkollegii och Kungl. domänstyrelsens
vattenfallsbok uppförda vattenfall återfinnas i kommitténs »Förteckning öfver statens
mindre betydande vattenfall».
* *
*
Statens mera betydande vattenfall inom Torne, Kalix, Råne, Lule, Pite,
Åby, Byske, Skellefte, Ume och Öre älfvars samt Ångermanälfvens och Vapstälfvens
flodsystem (I—XI samt XXXII), hvilka fall samtliga äro belägna inom Norrbottens
eller Västerbottens län, torde lämpligen uti nu förevarande hänseende böra behandlas
i ett sammanhang och får kommittén beträdande dessa anföra följande.
Norrbottens och Västerbottens län kunna indelas uti tre områden: fjällområdet
från norska gränsen till den s. k. odlingsgränsen, det lappländska kulturområdet
från odlingsgränsen till lappmarksgränsen samt kustlandet från lappmarksgränsen
till hafvet.
53
Genom Kungl. brefvet den 13 december 1867 har förordnats:
avsnitt 44 Kontrollera mot PDF
att en gränslinje emellan den egentliga fjällbygden och den till odling tjänliga
delen af Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker skulle provisionellt bestämmas
(den s. k. odlingsgränsen);
att anläggning af nybyggen ofvanför odlingsgränsen tillsvidare och intill dess
allmän afvittring skett i de socknar, genom hvilka gränslinjen komme att sträcka
sig, icke skulle af Konungens befallningshafvande i berörda län beviljas;
att då nybyggen, som redan funnes anlagda ofvanför odlingsgränsen, blefve
på grund af åsidosatt byggnads- eller odlingsskyldighet åbolediga, desamma borde
till allmänna kronomark er återläggas; samt
att det ofvanför odlingsgränsen belägna området, för så vidt det icke redan
med behörigt tillstånd af enskilde innehades, skulle upplåtas till renbetesland åt
lappar eller andra renägare.
Sedan i anledning häraf ifrågavarande gräns blifvit i föreskrifven ordning
bestämd, har densamma genom särskilda nådiga bref af Kungl. Maj:t fastställts.
Sålunda har odlingsgränsen blifvit fastställd inom Gellivara socken genom Kungl.
brefvet den 18 april 1884, inom Jockmocks socken genom Kungl. brefvet den
23 september 1886, inom Arjepluogs, Juckasjärvi och Enontekis socknar genom
ofvannämnda Kungl. bref den 20 juni 1890 samt inom Dorotea, Vilhelmina,
Stensele och Sorsele socknar genom ett Kungl. bref likaledes af den 20 juni 1890.
Den s. k. lappmarksgränsen har i de delar, där den icke är sedan gammalt
bestämd, blifvit reglerad i sammanhang med afvittringen inom ifrågavarande län.
Angående afvittringens yttre förlopp må följande uppgifter lämnas.
Inom kustlandet är afvittringsverket fullständigt afslutadt. Det sista i sammanhang
med afvittringen verkställda arbetet bestod i afslutandet af laga skiftet af
Tärändö by. Inom Pajala och Tärändö socknar hafva nämligen laga skiften enligt
nådig föreskrift utförts i sammanhang med afvittringen och den sist kvarstående
skiftesförrättningen af ifrågavarande slag, delningen af Tärändö by, afslutades och
blef af ägodelningsrätt fastställd år 1892.
Inom Norrbottens läns lappmarkssocknar återstå hufvudsakligen följande
afvittringsgöromål:
i Gellivara och Jockmocks socknar: fullbordande af förslag till disposition
af öfverloppsmarker samt de utstakningar, som med anledning däraf erfordras;
i Arjepluogs socken: undersökningar för disposition af öfverloppsmarker,
förslags upprättande i anledning däraf samt utstakningar af områden för de nybyggen,
häradsallmänningar och kronoparker, som därvid komma att beviljas;
i Juckasjärvi socken: fullbordande af afvittringen för de byar, för hvilka
afvittringsutslaget öfverklagats af Kungl. domänstyrelsen; och
avsnitt 45 Kontrollera mot PDF
i Enontekis socken: fullbordande af afvittringen, som icke kunnat afslutas,
emedan frågan om häradsallmänning ej ännu blifvit af Kungl. Maj:t afgjord.
54
a) Vattenfall,
belägna å oafvittrad
mark
Inom alla lappmarkssocknar återstå dessutom kompletterings- och kollationeringsgöromål.
Genom Kungl. brefvet den 2 maj 1902 har plan för afvittringsgöromålens
fortsättande inom Norrbottens läns lappmarkssocknar senast blifvit fastställd.
Inom Västerbottens läns lappmarkssocknar är afvittringen nedanför odlingsgränsen
helt och hållet afslutad.
Genom nådigt bref den 18 november 1892 har emellertid Kungl. Maj:t
bestämt, att de hemman och lägenheter ofvanför odlingsgränsen inom såväl Norrbottens
som Västerbottens län, hvilka beviljats till anläggning före utfärdandet af
nådiga brefvet angående bestämmandet af en provisionel! odlingsgräns den 13
december 1867 och för hvilka vid upplåtelserna meddelade föreskrifter om jordens
häfd m. m. blifvit fullgjorda, skola genom afvittring få sig tilldelade nödiga områden
från kronans marker. Med anledning häraf pågå arbetena med berörda
afvittring ofvanför odlingsgränsen inom Sorsele och Stensele socknar samt Tärna
kapellförsamling. Däremot har motsvarande afvittringsarbete ännu icke blifvit påbörjadt
inom Vilhelmina socken.
Genom Kungl. brefvet den 23 maj 1902 är plan senast fastställd för afvittringsgöromålen
inom Västerbottens län.
Då sålunda landet ofvanför odlingsgränsen torde vara att anse såsom en
staten tillhörig allmänning, inom hvilken endast undantagsvis hemman kunna genom
afvittring uppkomma, måste flertalet inom detta område befintliga vattenfall antagas
vara helt och hållet i statens ägo.
Sådana vattenfall äro:
I
I
oc
1
<o\
-C
0
0
ro,
1
1
<ri
= 8
vattenfall,
II
2
och 3
= 2
yy
IV
I
— 3, 14—18, 20 och 21
= 12
yy
V
I
— 4
= 4
yy
VIII
I
— 3 och 7
= 4
yy
IX
I
a—12, 20—26 och 28
= 21
yy
XI
I
— 27
= 27
,, samt
XXXII
I
och 2
= 2
yy
Summa 80 vattenfall.
Ett af dessa vattenfall, Vuolle Rautaskårtje (I: 8), är likväl endast till sin
öfre del belägen ofvanför odlingsgränsen. Forsens nedre del är belägen inom område,
som vid afvittringen blifvit tilldeladt Kurravaara by.
För att bereda staten tillfälle att tillgodogöra sin vattenkraft, äfven sedan nu
pågående eller blifvande afvittringsförrättningar ofvanför odlingsgränsen inom Västerbottens
län blifvit verkställda, har kommittén i underdånig skrifvelse den 3 juni
1901 hemställt, att vid flertalet af ofvan angifna vattenfall i Ume älf med Vindel
-
55
älfven samt i Ångermanälfven måtte för statens framtida behof vid afvittringen
avsnitt 46 Kontrollera mot PDF
afsättas utmål till den storlek och det läge, som vore i hufvudsakhga delar öfverensstämmande
med ett på kommitténs föranstaltande därom uppgjordt förslag.
På grund af belägenhet å eller vid kronoparker hvarmed likställts kronoöfverloppsmarker
och f. d. stockfångstskogar, äro följande vattenfall staten helt oc i Mägna &
rr •• kronoparker.
hållet tillhöriga, nämligen
I:
II:
IV:
V:
VI: i
VIII: 4 — 6, 8 och io
4
8, io, ii och 14- 7, 8, 12 och 13
5 — 7
= 1 vattenfall,
16 =
IX: 34
samt
Summa 21 vattenfall.
På grund af föreskrift dels i § ro af Kungl. Maj:ts nådiga stadga angående *
afvittringsverket i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län den 10 tebruari staten< mm
\824 dels i § 17 af Kungl. Maj:ts nådiga stadga för afvittring och skattläggning utan utmål.
i Lule lappmark den 13 december 1850 och dels 1 § 7 af Kungl. Maj:ts nådiga
stadga om afvittring i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker den 30 maj
1873 äro vissa vattenfall staten förbehållna. I afvittringsstadgan för lappmarkssocknarna
förekomma härjämte bestämmelser, som uttryckligen förbehålla staten
viss vattenrätt. Sålunda föreskrifves i afvittringsutslaget för Juckasjärvi socken
beträffande såväl alla byar och hemman, som Juckasjärvi s. k. häradsallmänning:
»Kronan och andra virkesägare förbehålles rätt till flottning 1 alla
de vattendrag inom området, där flottled finnes eller kan upprensas».
Afvittringsutslagen för Gellivara, Jockmocks, Arjepluogs och Arvidsjaurs
socknar förbehålla kronan icke allenast rätt till flottning i alla vattendrag, utan äfven
»rätt till de inom området tilläfventyrs befintliga större strömfall,
som till farleders öppnande, sjöars uttappning, ofvanför belägna ägors
befrielse från öfversvämning med mera dylikt kunna användas».
Detta förbehåll gäller uttryckligen icke allenast alla afvittrade byar och hemman,
utan äfven inom dessa socknar afsätta s. k. häradsallmänningar. Uti afvittnngsutslagen
för Sorsele, Stensele, Lycksele och Vilhelmina socknar göres samma förbehåll
med följande formulering:
»Kronan och andra virkesägare förbehållas de rättigheter, som
omförmälas uti 7 § af Kungl. Maj:ts nådiga stadga om afvittring uti
Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker den 30 maj 1873».
På grund häraf äro några vattenfall i kommitténs större vattenfallsbok upptagna
såsom staten helt och hållet tillhöriga, ehuru de äro belägna vid enskildes
56
d) Vattenfcill,
jämte utmål,
förbehållna
staten.
e) Öfriga
staten tillhöriga
vattenfall
inom
Norrbottens
och Västerbottens
län.
strandfastigheter, hvartill här räknas icke allenast skatte- och frälsehemman, utan
avsnitt 47 Kontrollera mot PDF
äfven kronohemman under stadgad åborätt äfvensom ecklesiastika boställen och vid
afvittringen afsätta socken- eller häradsallmänningar.
Sådana vattenfall äro:
II: 4 — 7 =4 vattenfall,
III: 2
IV: 19 och 22 = 2 „ samt
IX: 27 och 33 = 2 „
Summa 9 vattenfall.
I öfverensstämmelse med afvittringsförfattningarnas föreskrifter hafva utmål
för statens räkning blifvit afsätta vid följande vattenfall, nämligen:
I: 10 b—14 och 16 =6 vattenfall,
II: 9
IV: 23 — 25, 31 och 32 = 5
V: 8 — 1 o = 3
- 1
samt
X:
Summa 16 vattenfall.
Vid Kengisfors (I: 16) har vid laga skiftet, hvilket där ägt rum i sammanhang
med afvittring, för allmänt behof afsatts ett utmål å älfvens norra strand om
8,60 kvadratref, hvilket enligt Kungl. resolution den 2 september 1881 skall stå
under statens disposition. Härmed torde kunna jämföras Tornefors (I: 12), vid
hvilket utmål för gemensamma behof likaledes blifvit afsatt. Beträffande Storforsen
i Pite älf (V: 8) må dessutom anmärkas, att stränderna å ömse sidor om forsen
nedanför utmålet tillhöra antingen kronopark eller kronoöfverloppsmark.
De af ofvan omförmälda vattenfall, som äro belägna inom lappmarkssocknarna,
äro i afvittringsutslagen staten förbehållna.
Öfriga inom Norrbottens och Västerbottens län belägna, mera betydande
vattenfall, vid hvilka staten endast äger ena stranden helt eller delvis eller delar
af båda stränderna eller hela ena stranden och del af den andra, kunna delas i
två grupper, nämligen sådana vattenfall, som äro belägna ofvanför lappmarksgränsen,
och sådana, som äro belägna inom kustlandet.
Vattenfall ofvanför lappmarksgränsen äro:
I: 9 och 10 a =2 vattenfall,
II: 1 = 1 „
IV: 6, 9—11 och 26 — 30 =9 „ samt
IX: 13 —19, 29 — 32 och 35 = 12 „
Summa 24 vattenfall.
57
Dessa vattenfall hafva vid afvittringen förbehållits staten, hvarvid likväl är
att märka, att vattenfallen I: 9 och 10 a samt II: 1 äro belägna inom Juckasjärvi
socken, hvars afvittringsutslag icke uttryckligen förbehåller kronan rätt till strömfall.
Vattenfall, belägna nedanför lappmarksgränsen, äro:
I: 15 = 1 vattenfall,
II: 12 och 13 = 2 „
III: 1 = 1
VII: x och 2 =2 ,, samt
Vill: 9 - 1
Summa 7 vattenfall.
Beträffande Kusforsen (VIII: 11) må anföras, att staten äger ena stranden
på grund af expropriation från Bredsele by af ett mellan älfven och järnvägen
beläget område af omkring 2,4 hektar.
Slutligen torde staten inom Norrbottens län äga en vattenrättighet af alldeles Hedens för sar.
egenartad beskaffenhet, nämligen rätt till vatten för farled förbi Hedens forsar i
Lule älf. Uti nådig remiss den 26 januari 1900 har Kungl. Maj:t till Vattenfalls
kommittén
avsnitt 48 Kontrollera mot PDF
öfverlämnat, för att tagas i öfvervägande vid fullgörande af det kommittén
meddelade uppdrag, en af enskild person i Boden gjord ansökning att få
arrendera eller köpa kanalområdet vid Hedens forsar i Lule älf; öfver hvilken
ansökan Kungl. domänstyrelsen afgifvit underdånigt betänkande. 1
Af handlingarna i detta ärende framgår bland annat, att aktiebolaget »the
Gellivare Company limited» under midten af 1860-talet med bidrag af statsmedel
utfört ansenliga arbeten för anläggning af en kanal förbi Hedens forsar i Lule älf,
afsedd för transport af järnmalm, hvilka arbeten ej hunnit fullbordas innan bolaget
råkat i obestånd och måst göra konkurs, hvarvid dess egendom exekutivt försålts,
dock, enligt hvad Konungens befallningshafvande i Norrbottens län kunnat utröna,
med undantag af ifrågavarande kanal, som torde hafva betraktats som ett tillspillogifvet
arbete utan saluvärde; att ej heller de jordägare, från hvilka den för kanalen
erforderliga marken blifvit exproprierad, inom föreskrifven tid instämt talan om dess
återlösande, hvadan ifrågavarande mark med därpå nedlagdt arbete, såsom numera
icke utgörande föremål för privaträttslig ägande- eller besittningsrätt, synts Konungens
befallningshafvande på grund af kronans höghetsrätt böra vara Kungl. Maj:t och
kronan tillhörig; samt att på grund af höjdskillnaden mellan kanalens öfre och
nedre ända kanalen kunde, om den bragtes till fullbordan, anses besitta ett synnerligen
stort värde såsom ledare af vatten för alstrande af kraft till industriella anläggningar,
som till äfventyrs kunde komma att inrättas vid dess utlopp.
Af tillgängliga kartutdrag och handlingar framgår, att forsens hela längd från
Kusåns inflöde till Råbäck är omkring 10,800 m. samt att forssträckans hela fallhöjd
utgör omkring 34 m. Då det på grund af för kommitténs räkning verkställda
58
Statens mera
betydande vattenfall
inom
Jämtlands,
Gäfleborgs och
Kopparbergs
län.
a) Vattenfall,
tillhöriga staten
på grund
af strandägarerätt.
mätningar kan antagas, att lågvattenmängden uppgår till minst 6o sekundkubikmeter,
skulle alltså lågvattenkraften motsvara icke mindre än 20,400 effektiva
hästkrafter. Beträffande strandfastigheterna må anföras, att vänstra stranden tillhör
öfverst Kuså frälsehemman, för hvilket afvittringskartan blifvit fastställd genom
Konungens befallningshafvandes i Norrbottens län utslag den 30 december 1862,
därnedanför Vittjärfs by, för hvilken afvittringskartan blifvit fastställd likaledes genom
sistberörda utslag, samt- nederst Bodens by, hvaremot högra stranden tillhör Hedens
by, för hvilken det åren 1797—1799 öfvergångna storskiftet blifvit i vederbörlig
avsnitt 49 Kontrollera mot PDF
ordning fastställdt den 20 november 1805.
Under förutsättning att bägge stränderna äro i enskild ägo, måste den exproprierade,
i ödesmål varande och till kronan hemfallna kanalgrafven vara belägen å
enskild strandfastighet. Om vidare strandfastigheterna å ömse sidor om älfven
kunna antagas hafva rätt till den befintliga vattenkraften, torde kronans rätt till
kanalgrafven icke kunna för kronan medföra annan rätt till vatten, än den, som
vid expropriationen af marken varit för kanalen afsedd. Men då expropriationen
företagits i ändamål att anordna kanalled från Luleå till Storbacken, måste den
vattenrätt, som på grund af äganderätten till kanalgrafven kan tillkomma kronan,
alltså endast omfatta rätt att tillgodogöra älfvens vatten för anordnande af farled.
*
*
*
Beträffande statens mera betydande vattenfall inom Indalsälfvens, Ljungans,
Ljusne älfs, Gafleåns och Dalälfvens flodsystem (XII—XVI), hvilka fall samtliga
äro belägna inom Jämtlands, Gäfleborgs eller Kopparbergs län, med undantag af
Älfkarlebyfallen i Uppsala län, må framhållas, att flertalet af dessa vattenfall anses
på grund af strandägarerätt vara i statens ägo, därvid statens strandfastigheter
merendels utgöras af kronoparker, men äfven af f. d. boställen, kronoafradsland
eller, för ett fall (XII 15), af en särskild lägenhet.
Staten äger båda stränderna vid följande vattenfall:
XIV: 3, 4 och 8 —11 = 6 vattenfall samt
XVI: 1,3,10—17 a och 19 = 11 „
Summa 17 vattenfall,
därvid likväl må erinras, att äganderätten till ena stranden vid den s. k. Kanalen
i Voxna älf (XIV: 11) anses vara tvistig.
Staten äger hela ena stranden och del af den andra endast vid ett fall,
nämligen vid Gestströmmen i Indalsälfven (XII: 3).
59
Staten äger hela ena stranden vid följande vattenfall:
XII: i, 2, 4, 6 och 8
XIII: 2 och 3
XIV: i, 2, 5 — 7 och 12
XV: i
XVI: 2, 4 — 9 och 18
5 vattenfall,
2
6 „
i „ samt
Summa 2 2 vattenfall.
Staten äger del endast af ena stranden vid följande tre fall, nämligen XII: 5,
XIII: 1 och XIV: 17.
Staten äger i Älfkarlebyfallen (XVI: 20) del i båda stränderna, men, såsom
framgår af kommitténs underdåniga utlåtande den 31 december 1900 medförslag
till tillgodogörande af vattenkraften i dessa vattenfall, har kommitténs sekreterare
i en af honom verkställd, det underdåniga utlåtandet bilagd utredning framställt
den uppfattningen, att den del af Dalälfven, som berördes af den föreslagna anläggningen,
vore att anse såsom en kronoallmänningså, och såsom stöd därför
anfört, att denna del af älfven före tiden för delningen af Älfkarleby allmänning
(1783 —1787) varit belägen inom allmänningens gränser och liksom allmänningen
avsnitt 50 Kontrollera mot PDF
af krononatur, hvilken natur den fortfarande ägde, alldenstund den icke blifvit
Kungl. Maj:t och kronan afhänd. Under äldre tider synes den uppfattningen hafva
gjorts gällande, att Älfkarleby ström varit en kronans regale ström, såsom framgår
af flera af de i vattenfallsboken för dessa fall, kolumn 4, åberopade handlingar.
Staten anses dessutom äga vattenrätt af särskild anledning i följande fall.
Vid tre fall, nämligen Hylströmmen, Lomforsen och Gropaboströmmen inom
Ljusne älfs flodsystem (XIV- 13—15), äro för statens räkning i sammanhang med
afvittringen utmål afsätta, vid de två först omförmälda vattenfallen på grund af
bestämmelsen i § 10 af Kungl. afvittringsstadgan den 10 februari 1824 samt vid
det sist omförmälda vattenfallet på grund af Kungl. brefvet den 13 mars 1845. I 11
I två vattenfall, som anses såsom samfälligheters gemensamma egendom,
torde staten äga andelsrätt på grund af äganderätt till viss del af hvardera samfälligheten.
Detta är händelsen med Hammarforsen (XII: 7) och Bornforsen (XIV: 16).
Beträffande den senare äger staten indragna majorsbostället Kyrkbyn n:o 19 om
15 öresland, hvilket utgör en del af Alfta sockens första skifteslag om 300 öresland
11 Vs penningland. Som detta skifteslag vid laga skifte fått såsom gemensam
tillhörighet undantagen åtskillig mark invid högra stranden af ifrågavarande del af
Voxna älf, har staten följaktligen del i forsen.
Till belysande af frågan om statens vattenrätt vid Hammarforsen anföres följande:
I ändamål att göra Ragundaälfven flott- och farbar från Storsjön till Botten
-
b) Vatten/all,
förbehållna
staten vid ajvittr
ingen.
c) Vattenfall,
i hvilka slaten
har andelsrätt
6o
hafvet erhöllo några enskilda personer Kungl. Maj:ts tillstånd att gräfva en kanal
förbi sjöns utlopp, Storforsen. Vid arbete härmed inträffade den 6 juni 1796,
att den 2,000 hektar stora Ragundasjön fullständigt tömdes på några timmar genom
att bereda sig ett nytt aflopp förbi den 38 meter höga Storforsen, som då blef
ett »dödt fall», i sammanhang hvarmed Hammarforsen bildades. De personer,
det s. k. Storforsbolaget, som erhållit tillstånd till kanaliseringen, satte sig i besittning
af den torrlagda marken och läto år 1801 fördela densamma sig emellan af
landtmätare, hvarvid äfven ersättning tilldelades dem, som fått sina ägor skadade
genom älfvens ändrade lopp. Hela bolaget bestod af 60 Va lotter, däraf 47 12
lotter tillhörde personer inom Ragunda socken, 12 Vg lotter personer i Stuguns
socken och 1/2 lott person i Håsjö socken.
I senare tid hafva de s. k. Ragunda sjöbottnar emellan de nuvarande ägarna
avsnitt 51 Kontrollera mot PDF
genom laga skifte fördelats, därvid Ragundaälfven från järnvägsbron till landsvägsbron
samt ofvanför Hammarstrand (inom hvilket område Hammarforsen finnes) med
grad o afsatts såsom Storforsbolagets gemensamma egendom.
För den händelse skiftet beträffande älfven skulle vara att anse såsom lagligt,
skulle Hammarforsen helt och hållet tillhöra Storforsbolaget och kronan icke hafva
någon del däruti. Till stöd för Storforsbolagets anspråk på äganderätt till hela
forsen har åberopats Kungl. Maj:ts dom den 14 maj 1897. Uti den genom denna
dom afgjorda tvist hade en del byamän i Näset och Lien instämt Storforsbolaget
med yrkande att för sina ägande hemman utbekomma vissa delar af Ragunda sjöbottnar
(områden mellan Näsets och Liens respektive rågångar och älfven). Häradsrätten
ogillade käromålet. Hofrätten ändrade häradsrättens utslag, men högsta domstolen
fastställde detsamma, alldenstund byamännens fångesmän måste anses hafva
på ett för sina efterträdare bindande sätt afstått från anspråk på omstämda delen
af »bottenjorden».
Såsom häraf vill synas, har Storforsbolaget tilldömts bottenjorden på grund
däraf, att de gamla strandbyarna afstått sina anspråk på tillandningarna, hvilka
eljest, jämlikt 12 kapitlet 4 § jordabalken, bort tillkomma dem.
Om sålunda med ledning af ofvanberörda dom möjligen kan antagas, att
Storforsbolaget äger tillandningarna, följer icke däraf med nödvändighet, att bolaget
jämväl skall hafva vattenrätt i älfven. Tillandningarna hafva nämligen genom särskilda
rågångsförrättningar och överenskommelser blifvit frånskilda de ursprungliga
strandbyarna och torde kanske snarast vara att betrakta såsom med urfjällar jämförliga
fastigheter, hvilka vattenrätt icke anses tillkomma.
Under förutsättning att förhållandet verkligen är så, skulle äganderätten till
Hammarforsen tillkomma de byar, som, om tillandningarna icke funnits, angränsat
densamma. Dessa byar utgöras af Kyrkslättens skifteslag å ena och Hammarens
by å andra sidan, hvilka med tillämpning af den för strandägarerätt antagna regeln
skulle bekomma hälften hvardera af den befintliga vattenkraften. I sådan händelse
6i
skulle kronan innehafva en andel af forsen på grund af äganderätt till indragna
militiebostället Skogen inom Kyrkslättens skifteslag.
Enligt delningsbeskrifningen öfver ett åren 1803, 1804 och 1810 verkställdt
storskifte af Ragunda kyrkslätt med Liens by, som utgjorde ett skifteslag,
bestod skifteslaget af 32 7 8 tunnland skatt eller 5 43/108 mantal och sergeantsbostället
Skogen af 2 1 2 tunnland skatt. Kronans andel i forsen skulle på grund häraf
utgöra omkring V13 af hela skifteslagets vattenrätt eller omkring 12G af hela forsen.
avsnitt 52 Kontrollera mot PDF
Äfven om Kyrkslättens skifteslag och Hammarens by kunna antagas äga
forsens vattenkraft, kunna likväl de icke tillgodogöra sig densamma utan efter förvärf
af mark från Storforsbolaget.
Bolaget har hos domhafvanden i orten ingifvit ansökan om sådan syn, som
omförmäles i § ro af Kungl. förordningen om jordägares rätt öfver vattnet å hans
grund den 30 december 1880, för fastställande af villkor för tillgodogörande af
Hammarforsens vattenkraft. Vid denna syn, som hölls den 29 april 1901, uttalade
sig kronans ombud för möjligheten häraf, att kronan vore ägare af Ragundaälfven
i hela dess vidd eller åtminstone till däri befintliga strömfall af någon
betydenhet, alldenstund forsen icke vid afvittringen lagligen kunnat staten afhändas.
Af alldeles egenartad natur är statens vattenrätt uti de s. k. Ljusne strömmar
(XIV: 18), belägna mellan sjön Marmen och hafvet. Denna flodsnäcka
med en fallhöjd af 36,5 m. på en längd af 6,700 in. har sedan gammalt användts
såsom fiskeflod; och äger staten i densamma flera fisken, för hvilka utmål
vid öfvergånget laga skifte blifvit afsätta. Enär fiskeägarna, därest vattenkraften
skulle komma att användas vare sig med eller utan förstörande af fiskena, torde
vara närmast berättigade att tillgodogöra sig motsvarande vattenkraft, har kommittén
ansett sig böra upptaga samtliga här befintliga kronofisken i ett sammanhang under
benämningen Ljusne strömmar, därvid vattenkraften angifvits med hänsyn såväl till
hela den totala fallhöjden som till fallhöjden vid de särskilda kronofiskena.
Beträffande slutligen den s. k. Gråda kanal må med ledning af en på uppdrag
af Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen af kapten Fr. Enblom verkställd
utredning, dagtecknad den 16 juni 1902, lämnas följande redogörelse.
Kanalen, hvilken blifvit påbörjad åren 1824 och 1825, men aldrig fullbordad,
afsåg att möjliggöra båtfart förbi Grådafallen, hvarigenom det stora trafikområdet
ofvanför fallen eller Österdalälfvens vattendrag från Älfdalen genom Orsasjön,
Siljan och Insjön samt vidare till Gråda, sammanlagdt öfver 100 km., skulle
förbindas med den 25 km. långa, för båtfart användbara delen af älfven mellan
Gråda och Båtstad, beläget nedanför Öster- och Västerdalälfvarnas förening. För
kanalbyggnadens utförande inköptes för statens räkning tvänne jordområden, det
ena vid öfre, det andra vid nedre fallet.
d) Ljusne
strömmar.
é) Groda
kanal.
62
Den 8 december 1836 intygades af två personer inför häradsrätten, att
kronan den 9 juli 1824 af Lars Olof Pehrsson i Gråda by inköpt ett »kvarnanläggningsställe»,
hvarmed otvetydigt afsetts den för kanalen vid öfre Grådafallet
avsnitt 53 Kontrollera mot PDF
erforderliga marken, med hvilken, såsom af benämningen kvarnanläggningsställe och af
en under åren 1839 och 1840 af W:m Schultzberg upprättad, år 1841 vederbörligen
fastställd karta torde framgå, äfven strand- och vattenrätt följt. Ehuru lagfart ej
meddelats å de sålunda af kronan förvärfvade ägolotterna, är enligt kapten Enbloms
mening statens rätt till desamma klar och aldrig bestridd. Enligt nyssberörda
karta skall staten vid öfre fallet äga strand utefter älfven på en sträcka af omkring
250 meter från lugnvattnet ofvanför fallet till lugnvattnet nedanför detsamma.
Vid nedre fallet åter har kronan genom köpekontrakt den 29 juni och 9
juli 1824 samt köpebref den 21 juli samma år förvärfvat mark för kanalanläggningen,
hvilken mark närmare angifves å nyssberörda, af W:m Schultzberg åren 1839
och 1840 upprättade karta. Af denna karta framgår, att staten har strandrätt dels
ofvanför fallet på en sträcka af 200 in. och dels på en obetydlig sträcka vid
kanalens nedre mynning i lugnvattnet nedanför fallet. Vid ofvannämnda 200
m. långa, staten tillhöriga strand framflyter älfven med jämn ström och ringa
fallhöjd, hvadan staten såsom strandägare vid nedre Grådafallet där ej synes äga
någon vattenkraft af värde. Genom den gräfda, för båtfart afsedda kanalen vid
sidan om nedre Grådafallet kan dock uttagas och har under en följd af år
uttagits vattenkraft för en såg, hvilken dock numera ligger öde.
Det framgår icke af tillgängliga handlingar och det synes i öfrigt osannolikt,
att kronan förvärfvat laglig rätt att genom den ursprungligen för sjöfart afsedda
kanalen afleda vatten förbi nedre Grådafallet för något industriellt ändamål, och den
till staten erlagda årliga afgälden, 50 kronor, har heller aldrig afsett ersättning för
vattenkraft, utan endast för 3 tunnland mark, som för sågen blifvit tagen i anspråk.
Däremot torde staten allt framgent vara berättigad för sjöfartens behof tillgodogöra
sig så mycket af älfvens vatten, som åtgår för slussning, äfvensom möjligen
erforderlig vattenkraft för slussportars och luckors eller ventilers manövrering, för
fartygs förhalning medelst spel eller andra inrättningar samt möjligen äfven för
kanalens belysning.
Ehuru en kanalled förbi Grådafallen ej ensamt för sig nu kali anses vara af
större intresse för inlandssjöfarten, synes den dock i framtiden kunna hafva sitt
berättigande såsom en länk uti en fullständig farled från Siljan till Bottenhafvet.
I anledning häraf föreslog ock kapten Enblom, att kronan med tanke på kanalisering
af hela Dalälfven nedanför Siljan, borde bevara sin rätt t.ll kanalanläggning
avsnitt 54 Kontrollera mot PDF
vid Gråda med för anläggningen erforderligt vatten samt tillse, att vid hvarje tillstånd,
som kunde komma att medgifvas för öfverbyggande af Dalälfvens kungsådra,
det allmännas rätt till kanalanläggning bevarades och att dammbyggnaderna så an
-
63
ordnades, att deras kringgående med farled ej omöjliggjordes eller i hög grad försvårades.
Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidtagit åtgärder för att statens
rätt till samtliga för Gråda kanal inköpta jordområden måtte medelst lagfart betryggas.
På grund af ofvan anförda skäl har kommittén i vattenfallsboken upptagit
det s. k. Öfre Grådafallet (XVI: 17b), i hvilket staten antagits äga vattenrätt
på grund af strandägarerätt för det därstädes befintliga, staten tillhöriga jordområdet.
* *
*
Statens mera betydande vattenfall inom-Mälaren—Norrströms, Vettem—Motala Statens mera
ströms, Storåns, Gamlebyåns, Ernåns, Snärjbäckens, Lyckebyåns, Helgeåns, Lagans, Vattenfall
Nissans, Ätrans, Viskans, Venern—Göta älfs, Örekilsälfvens samt Enningdalsälfvens inom Sveaflodsystem
(XVII — XXXI), belägna inom Svealand och Götaland, anses merendels ,and°cJ''nj°ta''
tillhöra staten på grund af strandägarerätt.
• Sålunda äger staten båda stränderna vid följande vattenfall: «) Vattenfall,
som tillhöra
XVII: 1 — 3, 6—10, 15 och 16 = 10 vattenfall, staten pa
XVIII: 5 — 7 och 9
H
4
55
strandägai
XX: 1
1
55
rätt.
XXII: 1
—
I
55
XXV: r, 2 och 5
—
3
55
XXVIII: 2
—
1
,, samt
XXIX: 9
Summa
1
2 1
55
vattenfall.
Staten äger ena stranden vid följande vattenfall:
XVII
5
—
1
vattenfall,
XIX
I
—
1
55
XXI
I
~~~
1
55
XXIV
I
-3
—
3
55
XXV
3
—
1
55
XXVI
I
och
2
--
2
55
XXVII
I
—
I
55
XXVIII
I
och
3
-:
2
55
XXIX
4
— 8
och
11 =
6
,, samt
XXX
2
och
3
—
2
55
Summa
20
vattenfall.
64
b) Själ/ständiga
vattenpossessioner.
Staten äger hela ena stranden samt en del af den andra vid vattenfallen
XVII: 4 samt XVIII: i och 8 samt delar af båda stränderna vid vattenfallet XXX:
i. Härjämte har staten på grund af äganderätt till andel i viss samfällighet andelsrätt
i strand vid två vattenfall, nämligen XXI: 2 och XXXI: i.
Men dessutom äger staten vissa själfständiga vattenpossessioner, bestående
af vattenrätt med eller utan utmål å stränder eller holmar. Af denna art är det
s. k. Nykvarnsfallet i Sagån (XVII: 11). Af ålder finnes på en holme i ån uppförd
en kvarn, Nykvarn, till hvilken jämväl hör ett utmål å östra åstranden om
29 ar 31 kvadratmeter. Kvarnen är sedan gammalt skattlagd och är för närvarande
för statsverkets räkning utarrenderad. Hit är ock att räkna såväl det s. k.
avsnitt 55 Kontrollera mot PDF
Fristadsfallet i Eskilstunaån (XVII: 12), hvilket är att anse såsom en tillhörighet
till det på två holmar i strömmen belägna Karl Gustafs stads gevärsfaktori, som
ock Eskilstunafallen (XVII: 13) i samma å, hvilka tillhöra de s. k. dispositions
eller
donationsverken Sliphuset n:o 46, Räckhammaren n:o 48 och Liehammaren
n:o 71. Till samma kategori bör ock hänföras Holmsfallet (XVII: 14) likaledes
i Eskilstunaån, hvilket jämte en numera bortgräfd strandremsa blifvit för statens
räkning inköpt genom afhandling den 1 maj 1821.
Till denna kategori höra vidare inom Vettern — Motala ströms flodsystem
Motala Herrekvarn och Motala Storgårdskvarn (XVIII: 2), Dufvedalskvarn samt
fallet n:o 25, en kniphammare (XVIII: 3), fallet vid Kongs Norrby ålfiske
(XVIII: 4), Finspongsfallen (XVIII: 10) samt Smedjeholmsfallet och Holmens
fallet
i Norrköping (XVIII: 11). Vid Motala Herrekvarn tillhöra visserligen båda
stränderna och vid Motala Storgårdskvarn ena stranden staten, men enär dessa
kvarnar äro i jordeböckerna af ålder uppförda såsom själfständiga kvamlägenheter,
torde de närmast vara till denna grupp hänförliga. Af liknande anledning har
äfven Dufvedalskvarn och fallet vid n:o 25, en knipphammare, hänförts till
samma kategori. Vid Kongs Norrby ålfiske äger staten icke någon strand, men
fisket lyder under den strax ofvanför belägna kronodomänen Kongs Norrby. Såsom
särskild vattenpossession torde ock böra anses vattenfallen vid Finspongs styckebruk,
hvilket sedan gammalt är i jordeböckerna uppfördt såsom särskild lägenhet. Samma
är ock förhållandet med Smedjeholmsfallet och Holmensfallet vid Norrköping.
Slutligen äro att till särskilda vattenpossessioner räkna dels Lyckebyfallet
(XXIII: 1), hvilket tillhör lägenheten »Lyckeby n:o 27 en kronokvarn med 8
par stenar», dels ock fallet vid Stora Brokvarn (XXIX: 2), hvilket tillhör lägenheten
Stora Brokvarn n:o 17, en kvarntomt, samt Marums hospitalsfall (XXIX: 3),
hvilket tillhör den i jordeböckerna särskildt uppförda Marums hospitalskvarn n:o 12.
Till ännu en annan kategori höra Karseforsen i Lagan (XXV: 4), Gullspångsfallen
(XXIX: 1) och Trollhätte strömmar (XXIX: 10).
65
Vid Karseforsen äger staten icke strandfastighet å någondera sidan, utan c) Karseforsen.
antingen andelsrätt eller ock endast ett servitut i en vid forsen belägen s. k. fiskeallmänning,
hvilken vid öfvergångna skiften undantagits såsom utmål för laxfiskets
bedrifvande. Däremot äger staten del i samtliga Karseforsens laxfisken, för hvilkas
räkning vattnet i denna del af vattendraget sedan uråldriga tider uteslutande disponerats.
Enligt en af kommitténs sekreterare verkställd utredning beträffande statens
avsnitt 56 Kontrollera mot PDF
rätt till vatten och fisken i Lagan skulle nedre delen af ifrågavarande vattendrag
från och med Karseforsen till hafvet vara en kronans regale ström, i hvilken likväl
fiskeriintressenterna, såväl staten som enskilde, skulle i förhållandet till sin andelsrätt
i fiskena vara närmast berättigade att tillgodogöra sig den befintliga vattenkraften.
Vid Gullspångsfallen äger staten icke heller någon strandfastighet. På grund d) Guiispångsaf
Kungl. kvarnkommissionens dom den 27 augusti 1697 har likväl ifrågavarande fallenfallsträcka
upptagits såsom en kronoallmänningså, uti hvilken vattnet vore kronan
tillhörigt, i den mån detsamma icke blifvit till enskilde i laga ordning upplåtet.
Uti vattendraget finnas af ålder flera särskilda vattenpossessioner, hvilka likväl
samtliga äro i enskild besittning.
Vid Trollhätte strömmar slutligen äger icke staten andra strandfastigheter e> Trollhätte
än några hemmansdelar, som likväl äro med Nya Trollhätte kanalbolag oskiljaktigt
förenade. Genom Kungl. Maj:ts domar den 30 december 1899, den 19 augusti
1901 och den 27 september 1901 är emellertid fastslaget, att Trollhätte strömmar
med däri belägna öar från och med Prästskedets fall till och med Flottbergsströmmen
äro statens egendom, i den mån desamma icke genom skatteköp föryttrats,
hvarjämte uti § 2 i privilegierna för Trollhätte kanal- och slussverk den
13 december 1793 förklarats, att Trollhätte strömmar alltid skola vara under
kronans ägo och förvaltning. Tvist pågår ännu angående omfånget af enskildes
å skatteköp grundade rätt till utmål å och vatten vid öarna Malgön och Önan.
Uti Kungl. kammarkollegii och Kungl. domänstyrelsens ofvannämnda vattenfallsbok
upptages ett vattenfall vid Åkerström och ett vattenfall vid Lilla Edet,
båda i Göta älf, med upplysning att stränderna äro i enskild ägo, men att Kungl.
Maj:t och kronan i särskilda rättegångar framställt anspråk på kungsådra. Enligt
Kungl. förordningen om jordägares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december
1880 utgör kungsådra en sådan del af ett vattendrag, som skall lämnas öppen
för allmän samfärdsel, för flottning och för fiskens gång eller annat allmänt ändamål,
så ock till bevarande af enskild rätt som af ådran är beroende. Då häraf framgår,
att kungsådran har ett Ilek annat ändamål än att medgifva uttagandet af befintlig
vattenkraft, har kommittén icke ansett sig i sin vattenfallsbok böra upptaga ofvan
sist omförmälda två vattenfall.
5
66
Vattenfall, Staten har åt enskilde under olika villkor upplåtit dispositionsrätten till Eskils
dlSt>enskUd‘
^ tunafallen (XVII: 13), Holmsfallet (XVII: 14), Huskvarnafallen (XVIII: 1), Finspongsfallen
avsnitt 57 Kontrollera mot PDF
(XVIII: 10), Smedjeholmsfallet och Holmensfallet i Norrköping (XVHLii),
Lyckebyfallet (XXIII: 1) samt Torsebrofallen (XXIV:3).
a) Eskilstuna- Hvad till en början angår Eskilstunafallen hafva genom Kungl. brefvet den
fallen. I2 december 1835 de tre s. k. dispositions- eller donationsverken Sliphuset n:o 46,
Räckhammaren n:o 48 och Liehammaren n:o 71 öfverlämnats till Eskilstuna fristad,
med villkor att lägenheterna allt framgent skulle underhållas på stadens bekostnad
i godt skick för smidesmanufakturernas behof. Sedan Räckhammaren nedbrunnit,
har staden genom Kungl. brefvet den 19 augusti 1864 erhållit tillstånd att utarrendera
den vattenkraft, som drifvit Räckhammaren, med villkor dock att vattenkraften fortfarande
skulle användas till någon inrättning inom smidesmanufakturens område.
Genom Kungl. brefvet den 24 april 1890 har vidare staden erhållit tillstånd att
uppföra en ny vattenkraftsanläggning i stället för Sliphuset n:o 46 med rätt för
staden att till idkare af tillverkning inom smidesmanufakturens område uthyra den
nya anläggningen, dock med villkor att statens äganderätt till mark och vattenkraft
förblefve orubbad. Genom Kungl. brefvet den 29 maj 1901 har slutligen staden
erhållit tillstånd att utarrendera Liehammaren för annat ändamål inom smidesmanufakturens
område än liesmide.
b) Holms- Holmsfallet i Eskilstunaån jämte ett stycke af åns högra strand är för statens
fallet'' räkning inköpt genom köpeafhandling den 1 maj 1821. För att möjliggöra lämplig
vattenfördelning mellan Torshälla och Nyby verk äfvensom för att förekomma och
afhjälpa isstockning öfverlämnades åt enskild person fallet jämte strand och dammfäste
under nyttjanderätt genom Kungl. brefvet den 22 juni 1831. Genom Kungl.
brefvet den 16 oktober 1885 är slutligen dispositionsrätten till fallet för reglering
af vattnet öfverlämnad till Nyb}r bruks aktiebolag med förbindelse för bolaget att
bland annat återställa fallet till staten, så snart sådant påfordrades.
C) Huskvarna- Rörande Huskvarnafallen må följande anföras.
fallm De till Huskvarna gevärsfaktori upplåtna fastigheter utgöras af dels i Hakarps
socken och Tveta härad af Jönköpings län belägna hemmanet Huskvarna Södergården
eller Sörgården n:o 1, ett mantal, och lägenheten Huskvarna Norrgården
n:o 2, hvarunder jämväl inbegripas några numera ur jordeboken uteslutna krutbruk
och kvarnar, dels ock det i Rogberga socken af nämnda härad och län belägna
hemmanet Tormenås n:o 1.
Den 1 februari 1692 tillbytte sig kronan hemmanet Södergården jämte två
tillhörande kvarnar, hvarefter det i Jönköping förlagda gevärsfaktoriet dit öfverflyttades,
avsnitt 58 Kontrollera mot PDF
och fick dess faktor J. Ehrenpreus genom Kungl. brefvet den 15 februari
67
1715 vissa privilegier, bland annat skattefrihet för Södergården samt »fullkomlig
disposition» af faktoriet. På grund af Kungl. bref den 26 oktober 1756 upplät
Kungl. krigskollegium genom afhandling den 13 september 1757 åt öfverdirektören
Fredric Ehrenpreus »till everldelig egendom» gevärsfaktoriet »med strömverk, byggnader,
inventarier och flere tillhörigheter, med all den rätt, som Kronan det innehafver».
Faktoriet skulle få gå i arf och köp, dock under förbehåll att det aldrig
finge förfalla, utan ständigt skulle till gevärstillverkning upprätthållas. Skulle viss
föreskrifven gevärsleverans till kronan icke fullgöras, skulle öfverdirektören blifva
sin rätt till faktoriet förlustig, och ägde då kronan att lämna faktoriet till annan
man. — I jordeböckerna upptages hemmanet Södergården under frälsetitel till år
1696, därefter under kronotitel och i 1877 ars jordebok såsom kronoegendom
under allmän disposition.
Den 20 november 1685 förvärfvade kronan genom byte hemmanet Huskvarna,
Va mantal, med en mjölkvarn i strömmen. Hemmanet, som år 1690
förmedlades till 74 mantal, raserades år 1707 och lades med alla sina räntor till
Huskvarna krutbruk. Mjölkvarnen raserades redan år 1702 och i dess ställe uppbyggdes
krutkvarnar, däraf en på ett den 16 juli 1736 för kronans räkning inköpt,
å frälsehemmanet Fagerslätt n:o 1 i Hakarps socken beläget kvarnställe. Förvaltningen
af krutbruket, som sedan år 1745 utarrenderats till enskilda personer,
uppdrogs genom kontrakt den 16 november 1778 af Kungl. krigskollegium åt
kaptenen Jöran Ehrenpreus och hans arfvingar, under förbehåll att bruket utan kostnad
för kronan i alla tider vidmakthölles. Endast kontraktsbrott tre gånger kunde
medföra förlust af krutbruksförvaltningen. Nytt kontrakt upprättades med Ehrenpreus
den 23 juni 1784, hvarigenom han och hans arfvingar tillförsäkrades en
ständig och okvald besittning af krutbruket med därtill hörande Norregården jämte
alla hus, byggnader, krut- och mjölkvarnar samt öfriga vattenverk och inrättningar och
med alla dittills innehafda rättigheter. Besittningen kunde af Ehrenpreus och hans
rättsinnehafvare med vederbörligt tillstånd öfverlåtas å annan lämplig person. .På
ansökning af Ehrenpreus förordnade Kungl. Maj:t i resolution den 23 maj 1796,
att krutbruket finge flyttas till Husby kloster i Dalarna samt att hemmanet Norregården
i anseende till dess närbelägenhet till gevärsfaktoriet, med hvilket det
nyttjade gemensamt vattendrag, därefter skulle åtfölja gevärsfaktoriet såsom detsamma
tillhörande och af Ehrenpreus i sådant afseende innehafvas med lika villkor,
avsnitt 59 Kontrollera mot PDF
hvarunder det varit krutbruket tillslaget; dock skulle Ehrenpreus än vidare utvidga
och tillöka gevärstillverkningen därstädes. — I jordeböckerna upptages Norrgården
under frälsetitel till år 1693, därefter under kronotitel och i 1877 års jordebok
såsom kronoegendom under allmän disposition, lägenhet.
En af Huskvarfta vapenfabriksaktiebolag gjord ansökning om skatteköp af
Huskvarna Södergården n:o 1 och Norrgården 11:0 2 har Konungens befallningshafvande
i Jönköpings län i resolution den 17 mars 1897 funnit icke föranleda
68
åtgärd, alldenstund Kungl. kammarkollegium enligt skrifvelse den 13 oktober 1851
förklarat Huskvarna Södergården icke kunna till skatte försäljas samt sökandebolaget
icke innehade fastigheterna med stadgad åborätt. Jämväl Kungl. kammarkollegium
har i beslut den 21 januari 1898 förklarat en af samma bolag gjord ansökning
om öfverförande i jordeboken från krono till skatte af sistberörda två fastigheter eller
eventuellt om skatteköp af fastigheterna icke föranleda åtgärd, beträffande det
senare alternativet på den grund att fastigheterna såsom tillhörande en allmän inrättning,
gevärsfaktoriet, måste anses vara af natur att icke kunna till skatte försäljas.
Den 31 juli 1770 utfärdades å lägenheten Höggärdet eller Höggärdsängen
skatteköpsbref för öfverdirektören Fredric Ehrenpreus, hvilken förut af kronan
arrenderat densamma. Sedan under åren 1786 och i 794 vissa delar af lägenheten
med vederbörligt tillstånd frånskilts och upplåtits till hofrättsrådet friherre G. M.
Posse, utbyttes i enlighet med en Kungl. resolution den 5 maj 1802 återstoden
af lägenheten mot hemmanet Tormenås n:o 1 om ett mantal genom afhandling
den 11 augusti sistnämnda år, hvari bland annat förklarades, att hemmanet Tormenås
för framtiden skulle till gevärsfaktoriets understöd förblifva därifrån oskiljaktigt,
utan att dock något äfventyr för öfverträdelse därutinnan stadgades. — I jordeböckerna
upptages hemmanet Tormenås under skattetitel med anteckning i 1877
års jordebok, att det vore anslaget till understöd åt Huskvarna gevärsfaktori.
Den i 1805 och 1825 årens jordeböcker förefintliga hel-och perlgrynskvarn
samt de i 1760 -1825 årens jordeböcker under Huskvarna n:ris 3, 4 och 5
upptagna krutbruk och kvarnar, af hvilka en krutkvarn under Huskvarna n:o 3
uppförts å ofvanberörda, från hemmanet Fagerslätt n:o 1 inköpta kvarnställe samt
en varit belägen på Huskvarna Södergårdens och de öfriga på Norrgårdens ägor,
hafva, med undantag af den under Huskvarna Sörgården n:o 4 upptagna mjölkvarn,
varit under skattefrihet. upplåtna till förvaltarna af Huskvarna krutbruk och efter
avsnitt 60 Kontrollera mot PDF
kruttillverkningens förläggande till Husby kloster jämte Norrgården förenats med
Huskvarna gevärsfaktori. Sistberörda kvarn har under skattefrihet innehafts af
ofvanbemälde Fredric Ehrenpreus i hans och hans arfvingars lifstid och har skattefriheten
bekräftats af Kungl. kammarkollegium den 19 december 1831.
År 1821 meddelades Gustaf Sture och Charlotta Sture fasta å »Gevärsfaktoriet
Huskvarna med underlydande 1 Vg mantal kronoskatte Södre- och Herregård,
kvarnlägenhet och såg, samt ett mantal kronoskatte Tormenås» och under
åren 1871 och 1872 erhöll Huskvarna vapenfabriksaktrebolag fastebref å »Huskvarna
Söder- och Herregård, 1 Vg mantal kronoskatte i Hakarps socken, och
Tormenås, ett mantal kronoskatte i Rogberga socken». Sistberörda hemman har sedermera
af bolaget försålts till enskild person, som därå fått lagfart.
I nådigt bref den 4 oktober 1901 har Kungl. Maj:t slutligen anbefallt
Kungl. arméförvaltningen att låta vid vederbörlig domstol anhängiggöra talan mot
69
nyssnämnda bolag för bevarande af kronans äganderätt till hemmanet Huskvarna
Södergården n:o i och lägenheten Huskvarna Norrgården n:o 2.
Vid Finspong har ända sedan 1500-talet funnits ett bruk, som drifvits för
kronans räkning, men därefter öfverlämnats till besittning åt enskilde. År 1618
erhöll Louis de Geer Finspongs gods såsom pant för en fordran hos kronan,
hvarefter de Geer år 1641 inköpte godset och erhöll fastebref därå år 1646. Någon
tvekan om äganderätten till säteriet har därefter ej förefunnits. Hvad bruket angår,
förklarades det genom Kungl. reduktionskollegii resolution den 19 september 1685
för »reducibelt och Hans Kungl. Maj:t hemfallet» med alla uppburna räntor.
Därefter blef bruket enligt kontrakt den 20 januari 1686 utarrenderadt på två år
till Louis de Geer den yngre, och denne erhöll efter arrendetidens utgång bruket
enligt kontrakt den 1 juli 1689 på perpetuellt arrende för sig, barn och arfvingar
mot en årlig afgift af 600 daler silfvermynt.
Finspongs bruk upptages i 1793, 1803 och 1815 årens jordeböcker allenast
till namnet. 1825 års jordebok angifver såväl lägenheten Finspongs styckgjuteri
och stång järnsbruk som Finspong, en frälsekvarn och en tullsåg, såsom liggande å
säteriet Finspongs ägor. 1878 års jordebok upptog ursprungligen Finspongs järnoch
styckebruk under frälsetitel, men har Kungl. kammarkollegium sedermera genom
beslut den 30 juli 1897, som vunnit laga kraft, förordnat, att lägenheten Finspong
n:o 4, ett järn- och styckebruk, skulle i jordeboken öfverföras från frälse till krono
samt upptagas bland kronoegendomar, verk och inrättningar under enskild disposition.
avsnitt 61 Kontrollera mot PDF
Enligt meddelande från Konungens befallningshafvande i Östergötlands län skulle
emellertid någon så benämnd lägenhet ej finnas särskildt omnämnd uti tillgängliga
köpe- och lagfartshandlingar. Sedan på gifven anledning Kungl. kammarkollegium
genom beslut den 17 september 1896 förordnat, att, enär Finspongs järn- och
styckebruk innehades af ett enskildt verk, dess grundskatt skulle till statsverket
utgöras efter stadgad nedsättning jämlikt 2 momentet i Kungl. kungörelsen angående
nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter den 5 juni 1885 samt lagen
angående afskrifning af nämnda grundskatter den 2 december 1892, har Kungl.
Maj:t på underdåniga besvär af kammar-advokatfiskals-ämbetet genom beslut den
10 september 1897 förklarat sig icke finna skäl att göra ändring i Kungl. kammarkollegii
sistberörda beslut.
På framställning af Riksdagens revisorer har 1898 års riksdag hos Kungl.
Maj:t anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en närmare utredning i fråga
om förevarande äganderättsförhållanden samt därefter vidtaga de åtgärder, hvartill
en sådan utredning kunde föranleda. Efter nådig remiss har sedermera Kungl.
kammarkollegium låtit anställa undersökningar i ämnet samt i till Kungl. Maj:t
afgifvet underdånigt utlåtande anfört, att annat förhållande icke kunnat ådagaläggas,
än att Finspongs järn- och styckebruk vore beläget å ägorna till Finspongs säteri
Finspongsfallen.
70
e) Smedjehohnsfallet
och
Holmens fallet.
och gård, samt att, så vidt utredt blifvit, någon särskild, af nämnda säteri och
gård oberoende mark ej varit förenad med eller af kronan upplåtits till Finspongs
bruk. I skrifvelse den 16 mars 1900 har sedermera Kungl. Maj:t förklarat sig
finna Riksdagens berörda framställning icke till någon Kungl. Majrts vidare åtgärd
föranleda.
Ytterligare kan meddelas, att Konungens befallningshafvande i Östergötlands
län genom utslag den 30 september 1901 tillerkänt aktiebolaget Finspongs styckebruk
åborätt till kronolägenheten Finspong n:o 4, ett järn- och styckebruk i Risinge
socken och Finsponga läns härad, hvilket utslag fastställts af Kungl. kammarkollegium
genom resolution den 9 december 1902, men att kammar-advokatfiskals-ämbetet
däröfver hos Kungl. Maj:t anfört underdåniga besvär. Därjämte har aktiebolaget
under åberopande af berörda utslag den 30 september 1901 hos Konungens bemälde
befallningshafvande anhållit att få till skatte lösa lägenheten. Sedan Konungens
befallningshafvande öfverlämnat denna ansökning till Kungl. kammarkollegium med
anhållan om dess yttrande däröfver, har på hemställan af kammar-advokatfiskalsämbetet
avsnitt 62 Kontrollera mot PDF
Kungl. kollegium i beslut den 9 december 1902 förklarat, att med afgifvande
af det begärda yttrandet skulle anstå, till dess advokatfiskals-ämbetets
nyssberörda besvärstalan blifvit slutligen afgjord.
Genom kontrakt den 27 april 1627 och Kungl. bref den 28 mars 1628
upplät Konung Gustaf II Adolf åt Louis de Geer och Wilhelm Gillisson »Laxeoch
Qyarnehålmen» i Norrköping jämte kvarnar, fisken, vissa notvarp i ån m. in.
att »för sigh och sine barn Erfftligen behålla» mot en årlig afgäld af 1,000 daler
silfvermynt. A denna holme anlade Gillisson och de Geer Norrköpings mässingsbruk.
Jämväl åtskilliga andra kvarnar vid holmen, nämligen Holma kvarn n:o 2
(»Holleme kvarnen»), kvarnarna vid Holmen n:o 7 (»Mester Påls kvarn»), n:o 8
(»Hindrich Larssons kvarn») och n:o 9 (»Måns Swenssons kvarn» »Kvarnen vidh
Hollmen») samt »Tyrs påls kvarn n:o 12» (»Mester Påll Lods kvarn»), hvilka
kvarnar förut genom särskilda Kungl. bref upplåtits åt enskilde personer, förvärfvades
af de Geer. Den 10 november 1666 försålde dennes arfvingar Mässingsbruket
samt sin rätt till Lax- och Kvarnholmen med tillhörigheter, däri inbegripna såväl
fisken som samtliga ofvanberörda kvarnar, till Jakob Momma (Reenstjerna). Dennes
son Abel Reenstjerna öfverlät bruket år 1704 till Riksens Ständers Bank, som
innehade det till år 1740, då det på offentlig auktion den 2 juni under hernulsskyldighet
försåldes till J. Forsberg och G. Spaning, hvarefter det alltjämt förblifvit
i enskild ägo. — I 1878 års jordebok upptages bland kronoegendomar under
enskild disposition: »Mässingsbruket med Lax- och Kvarnholmen kallas Holmen».
Holmens bruks- och fabriksaktiebolag disponerar hela krafttillgången vid Holmensfallet.
Den från bruket förut utgående afgäld af 1,000 daler årligen, hvilken i
1825 års jordebok endast i anmärkningskolumn omnämnts, upptages 1 kronoräken
-
7i
skaperna från och med år 1849 såsom strömsafrad under titeln »Ordinarie Ränta»
samt i 1878 års jordebok såsom ränta med ett belopp af 500 kronor. I nådigt
bref den 15 december 1899 har Kungl. Maj:t förordnat, att, då Mässingsbruket
innehades af ett enskilt verk, dess grundskatt skulle till statsverket utgöras efter
stadgad nedsättning jämlikt 2 momentet i Kungl. kungörelsen angående nedsättning
i de på viss jord hvilande grundskatter den 5 juni 1885 samt lagen angående
afskrifning af nämnda grundskatter den 2 december 1892.
Ännu på 1700-talet ansågs den i Norrköpings ström belägna holme, som
kallas Smedjeholmen. tillhöra Mässingsbruket »på grund af Kungl. Bref och Resolutioner,
samt therpå följd långlig häfd». Emellertid hade regeringen under förmenande,
avsnitt 63 Kontrollera mot PDF
att holmen vore en Kungl. Maj:t och kronan »immediate förbehållen
egendom», därstädes gjort början med anläggande af ett gevärsfaktori. Då likväl
Mässingsbrukets ägare icke kunde förmås borttaga en å Smedjeholmen inrättad
klädesvalk, hvilken befunnits hinderlig för faktoriets byggnader, öppnade kronan
rättegång för att göra sina anspråk gällande. Jämlikt af parterna ingången, af
Kungl. Maj:t den 6 maj 1756 stadfäst förlikning afstodo Mässingsbrukets ägare
Smedjeholmen till Kungl. Maj:t och kronan, med villkor, bland andra, att Mässingsbruket
skulle bibehållas vid den rätt, som detsamma efter ofvanberörda kontrakt
den 27 april 1627 och Kungl. brefvet den 28 mars 1628 tillkomme, samt orubbadt
få disponera och nyttja de af ålder innehafda och då innehafvande dammar och
dämningar samt stenkistor ofvanför Laxfisket och Laxholmen.
I 1825 års jordebok upptages lägenheten Smedjeholmen n:o 1 i Norrköpings
ström utan. angifven natur, med anteckning att enligt Kungl. krigskollegii bref den
30 juni 1802 och dess utslag den 5 februari 1806 lagmannen G. Swartz eller
hans rättsinnehafvare skulle för befrielsen att upprätthålla gevärstillverkningen betala
en grundränta af 78 riksdaler banko från och med år 1803 och framgent för den
delen af gevärsfaktoriets egendom, som bestode af den i strömmen belägna, Holmens
bruk tillhöriga Smedjeholmen. I 1878 års jordebok upptages Smedjeholmen n:o 1
såsom en särskild lägenhet af skattenatur. -— Aktiebolaget Richard Wahren disponerar
fallet vid Smedjeholmen för sin verksamhet.
Beträffande Lyckebyfallet må anföras följande. f> Lyckeby
Uti
underdånig skrifvelse den 24 april 1896 anhöllo stadsfullmäktige i Karls- falletkrona
stad att för planerad ombyggnad och utvidgning af vattenledningen mellan
Lyckeby och Karlskrona stad kronan måtte på vissa närmare angifna villkor till
staden med full äganderätt öfverlåta ifrågavarande vattenledning med alla tillbehör,
däraf bland annat kronans vattenfall i Lyckeby å med landfästen, vid ån belägna
jordområden, kvarnar och byggnader på bägge sidor om strömmen, kronans rätt
till land med inrättningar vid Hofsjön samt kronan tillkommande dämningsrätt i
Lyckeby å eller i sjöar, som densamma genomflöte. Efter vederbörande ämbets
-
72
myndigheters hörande föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen i nådig proposition den
19 februari 1897, att Riksdagen måtte medgifva den sökta öfverlåtelsen, hvarefter
och sedan Riksdagen i skrifvelse den 23 april samma år i hufvudsak bifallit densamma,
Kungl. Magt uti nådigt bref den 23 juli 1897 anbefallt Kungl. marinförvaltningen
att draga försorg om verkställigheten däraf. Jämlikt Kungl. marinförvaltningens
avsnitt 64 Kontrollera mot PDF
utlåtande den 1 september 1896, som i förevarande hänseende
oförändradt antagits, omfattar öfverlåtelsen bland annat följande strand- och vattenrättigheter:
1:0)
kronans äganderätt till
a) vattenledningen i Lyckeby med därtill hörande vattenbassänger om
1,575 kvadratmeter,
b) kronokvarntomten i Lyckeby om 8,500 kvadratmeter, allt med därå
uppförda byggnader, områdena tillhörande vattenfall, vattenränna,
dammbyggnader och öfriga för vattenledningens och kvarnens drift
och vård afsedda, kronan tillhöriga anläggningar jämte maskiner;
2:0) ''den till kronan upplåtna brukningsrätt af en hemmanet Köpingegården
tillhörande plan om 4,400 kvadratmeter;
3:0) de till kronan upplåtna rättigheter till dels uppdämning och vattentäkt
ur Stora Hofsjön, dels väg till ifrågavarande dammbyggnad och dels
jord- och stentäkt för dammbyggnadens reparation äfvensom äganderätten
till dammbyggnaden; samt
4:0) den till kronan upplåtna rättighet att uppdämma Lyckeby å mellan
Lyckeby och Augerums dammar.
g) Torsebro- Slutligen må rörande två vattenfall i Helgeå, de s. k. Torsebrofallen vid
fuUm Tyskamöllan och Biskopsmöllan under Torsebro krutbruk, anföras följande.
Med namnen Tyskamöllan och Biskopsmöllan angåfvos ursprungligen tvänne
kvarnar med tillhörande jord, hvilka under åren 1671—-1725 i jordeböckerna förekommo
under kronotitel, men under åren 1726—1811 voro ur jordeböckerna
obehörigen uteslutna. Genom Kungl. Maj:ts dom den 22 januari 1830 förklarades
de emellertid vara kronans hemman och blefvo sedermera, jämlikt Kungl. kammarkollegii
bref den 22 februari 1831, såsom kronohemman i jordeboken ånyo införda
med anteckning, att de voro Torsebro krutbruk underlydande. På dessa hemmans
grund har Torsebro krutbruk på 1690-talet blifvit anlagdt.
Sedan en uppkommen tvist emellan öfverstelöjtnanten friherre Carl Jakob
Stael von Holstein och lagmannen Carl Gustaf Danckwardt om bättre rätt till
besittning af krutbruket afgjorts till förmån för den förre, blef Stad von Holstein
den 29 augusti 1770 uti besittningsrätten till bruket inrymd. Besittningsrätten till
krutbruket innehafves fortfarande af enskild person.
Den 2 maj 1860 sökte dåvarande innehafvarna af krutbruket, kaptenen
73
friherre F. W. Stael von Holstein samt dennes syskon, att å Biskopsmöllan och
Tyskamöllan erhålla stadgad åborätt. Ansökningen afslogs genom landshöfdingeämbetets
i Kristianstads län utslag den 2 oktober r 862, som fastställdes af Kungl.
kammarkollegium den 25 april 1864 och af Kungl. Maj:t den 16 september 1865.
Såsom grundläggande för rättsförhållandet mellan kronan och innehafvarna
af krutbruket torde få anses ett mellan Kungl. krigskollegium och ofvanbemälde
avsnitt 65 Kontrollera mot PDF
Carl Jakob Stael von Holstein den 31 juli 1770 upprättadt kontrakt, hvars 1 :a
punkt är så lydande:
»Uppdrages Herr Baron och Öfverst Lieutenanten Torsebro Krut Bruk dess hus
och byggnader samt Wattuverk med allt, hvad nu för tiden därtill ligger eller
framdeles tillvinnas kan och Kungl. Maj:t och Kronan tillhörigt är utan någon
vidare afgift än att han alltsammans uppå egen bekostnad wid makt håller och
* i bättre, men icke i sämre stånd ifrån sig lefwererar, som det till Honom blifver
Inventeradt, skolandes han själf, utan någon Kronans gravation svara för all den skada,
som åkomma kan ehvad den skjedt af oundwikelig olycka eller egit förvållande.
Härunder begripes jämväl den Muren, som till Brukets säkerhet är uppsatt, så att
till dess vidmakthållande, hvarken nu, eller i framtiden något af Kronan bör
begäras».
Därjämte är i kontraktets I4:de punkt bestämdt, att krutbrukets innehafvare,
därest han tredje gången bröte mot kontraktets villkor och betingelser, skulle blifva
krutbruksförvaltningen förlustig och någon annan till förvaltare förordnas, som dess
skyldighet bättre uppfylla kunde.
Uti den först anförda kontraktsbestämmelsen finnes icke uttryckligen angifvet,
att Biskopsmöllan och Tyskamöllan varit de krutbruket underlagda lägenheterna.
Däremot framgår detta tydligt af Kungl. Maj:ts resolution den 8 februari 1814,
i hvars rubrik åberopas ett Kungl. krigskollegii utlåtande, däri det heter:
att innehafvaren af Torsebro krutbruk har
1:0) äganderätten till tre hemman, nämligen Lilla Härrad n:o 1, 1 Vs mantal
utsockne frälse, Strö n:o 3, ''/4 mantal kronoskatte augmentshemman, samt
Strö n:o 14, 7» mantal kronoskatte, hvilka för krutbrukets drift skulle begagnas; samt
2:0) besittningsrätten, så länge krutbruket på stället bibehålies, å de öfriga
lägenheter, på hvilka bruket finnes anlagdt, med tillägg:
»att det således endast är äganderätten till Tyske- och Biskopsmölla grund
och ägor, hvilka äro Kronan tillhörige, samt Torsebromölla n:o 1 med de inom
Krutbruksmuren varande Araslöfs säteri år 1700 frånbytte ägor, hvilka senare i
händelse af Krutbrukets nedläggning, böra Säteriägaren återställas, som icke kan
Friherre Stael von Holstein tillerkännas».
Beträffande Torsebromölla n:o 1 må anföras:
att, sedan en krutkvarn sprungit i luften och då det ej befunnits rådligt att
återuppbygga den på samma ställe, som endast legat 9 5 alnar från en annan krut
-
74
kvarn, Kungl. Maj:t den 26 januari 1696 bestämt, att den skulle flyttas till kvarnen
Torsebromölla n:o 1, i hvars ställe en ny krutkvarn skulle uppföras;
att Torsebromölla n:o 1 då för tiden tillhört kronan, på den grund att
avsnitt 66 Kontrollera mot PDF
Araslöfs säteri med, bland annat, nämnda kvarn blifvit för skuld till kronan indraget;
att, sedan ryttmästaren Carl Gustaf Bonde efter betalandet af kronans fordran
den 24 december 1697 blifvit ägare till Araslöf, Bonde protesterat emot inrättande
af krutkvarn å Torsebromölla n:o 1, hvilket likväl af Kungl. Maj:t ogillats uti
nådiga bref den 18 februari 1698 och den 17 april 1700, däri det stadgats, att
kronan skulle behålla Torsebromölla n:o 1, men i vederlag lämna dels Torsebromölla
n:o 3, dels ock den s. k. Torsmölla; samt
att, sedan återgång af bytet vid flere tillfällen af innehafvarna af Araslöfs
säteri begärts, frågan slutligen blifvit ordnad genom Kungl. Maj:ts bytesbref den
14 februari 1770 af innehåll:
att Torsebromölla n:o 1 med åker, äng och laxfiske skulle återställas
till Araslöfs säteri med undantag af själfva kvarnen, som till
krutkvarn blifvit inrättad, jämte utmål inom den omkring krutbruket uppförda
stenmuren, hvilket område kronan skulle behålla, så länge krutbruket
å samma ställe existerade, men återställa till Araslöfs ägare, därest
krutbruket antingen ödelädes eller till annan ort förflyttades;
att i sist omförmälda händelse Araslöfs ägare skulle till kronan
återställa det lämnade vederlaget, nämligen Torsebromölla n:o 3, samt
i stället för Torsmölla, som kommit i främmande hand, 3/''8 mantal utsockne
frälse Knastorp i Glimåkra socken och Östra Göinge härad.
Af det föregående torde sålunda framgå:
att Biskopsmöllan och Tyskamöllan ägas af kronan, men disponeras af innehafvaren
af Torsebro krutbruk, så länge kruttillverkning därstädes för kronans räkning
bedrifves; samt
att den från Araslöfs säteri tillbytta kvarnen Torsebromölla n:o 1 under
enahanda villkor disponeras af krutbruket.
Då kruttillverkning alltjämt bedrifves vid Torsebro för kronans räkning, torde
krutbrukets innehafvare fortfarande äga anspråk på att vid besittningsrätten varda
bibehållen.
III.
Om åtgärder för vattenkraftens tillgodogörande.
Sedan kommittén sålunda redogjort för förloppet af den verkställda undersökningen
och utredningen beträffande statens vattenfall, vill kommittén söka besvara
spörsmålet, om och i så fall hvilka åtgärder böra från statens sida vidtagas,
för att dessa naturtillgångar må komma landet i dess helhet till godo.
Härvid gäller det först att undersöka, hvilken ställning staten bör intaga till
frågan om användningen af statens vattenfall under behörigt iakttagande af såväl
det allmännas som de enskildes intressen. Till ledning härför må först angifvas
de allmänna grunder, som kommit till tillämpning i Sverige under äldre tider beträffande
användningen af statens vattenfall.
avsnitt 67 Kontrollera mot PDF
Först och främst hafva vattenfall användts för alstrande af kraft åt Användninstatens
egna verk och inrättningar, hvaribland särskilt är att anteckna bruk eller genvå{tenfau”S
verkstäder för tillverkning af krigsmaterial: krut, gevär och kanoner. Sålunda har under äldre
staten för egen räkning ursprungligen drifvit Huskvarna och Torsebro m. fl. krut- '' eri veri*ebruk,
Huskvarna, Norrköpings, Norrtelje m. fl. gevärsfaktorier samt Finspongs
styckebruk.
Vanligtvis hafva dock statens vattenfall upplåtits åt enskilde, antingen under
nyttjanderätt eller med äganderätt.
Nyttjanderätten åter uppläts antingen under form af arrende på viss tid
eller med ständig besittningsrätt.
Staten tillhöriga kvarnar utarrenderades med hufvudsaklig tillämpning af allmänna
lagens bestämmelser om landborätt. Arrendatorn utgjorde städja och afrad,
den förra för hela arrendetiden, vanligen i penningar, den senare i årlig afgift,
vanligen i spannmål. Arrendetiden var af växlande längd: än på vissa år, än
för mjölnarens lifstid och i senare händelsen stundom med företrädesrätt till kvarnarrendet
för mjölnarens änka eller barn. Staten var i dessa fall ägare till kvarnens
byggnader och viktigaste inventarier såsom syllar, axlar och stenar, hvilka mjölnaren
fick af staten ersatta, då de behöfde utbytas mot nya.
Staten tillhörig vattenkraft för drifvande af kvarnar eller andra industriella
verk utlämnades ock åt enskilde under olika former af besittningsrätt. Den åtminstone
hvad kvarnar angår vanligast förekommande formen af besittningsrätt
synes därvid hafva varit den, som grundade sig på bestämmelserna i XXIX kapitlet
76
byggningabalk^ af konung Kristoffers landslag angående rätt till intaga å häradseller
landsallmänning. Mjölnaren ägde, därest han fullgjorde prestanda, för sig och
sina rätta arfvingar ständig besittningsrätt till det för kvarndriften erforderliga vattnet
jämte vattengrund, dammfästen och utmål. Själfva kvarnbyggnaden åter med alla
för vattenkraftens tillgodogörande erforderliga byggnader och anordningar var mjölnarens
egendom och skulle af honom underhållas. Hela kvarnrättigheten, omfattande
äganderätt till byggnaderna och nyttjanderätt till vatten och grund, betraktades
såsom lösöre. Den årliga afgälden fastställdes medelst skattläggning i förhållande
till det antal par stenar, som med hänsyn till vatten- och mäldtillgång under
vanliga förhållanden kunde hållas i gång. Då kvarn upptogs från ödesmål,
lämnades frihet från afradens utgörande under ett visst antal så kallade frihetsår.
Mjölnaren kunde å annan person öfverlåta sin besittningsrätt, hvartill likväl fordrades
avsnitt 68 Kontrollera mot PDF
af vederbörlig myndighet meddeladt tillstånd, så kallad immission. Den årliga
afgälden har i senare tider blifvit afskrifven, i det genom Kungl. kungörelsen den
30 december 1863 alla skattlagda mjöl- och sågkvarnar blifvit från ränta befriade.
På här angifna villkor hafva t. ex. kronan tillhöriga kvarnställen vid Trollhätte
strömmar varit åt enskilde upplåtna. Flertalet af de kvarnlägenheter, som innehafts
under ifrågavarande form af besittningsrätt, äro likväl numera af besittningshafvarna
till skatte köpta.
Men härutöfver hafva vattenfall i sammanhang med annan egendom för
särskilda ändamål åt enskilde upplåtits antingen alldeles afgiftsfritt eller ock
mot utgörande af årlig afgäld. Såsom exempel på afgiftsfria upplåtelser kunna
anföras Eskilstunafallen (XVII: 13), Huskvarnafallen (XVIII: 1) samt Torsebro
tallen
(XXIV: 3) och på upplåtelser mot afgift Finspongsfallen (XVIII: 10) och
Holmensfallet i Norrköping (XVIII: 11), beträffande hvilka upplåtelser villkoren
äro närmare angifna i afdelningen II: Den rättsliga utredningen.
Staten har ock slutligen åt enskilde upplåtit vattenkraft med äganderätt.
Såsom förut angifvits hafva staten tillhöriga kvarnlägenheter, som af enskilde innehafts
under ständig besittningsrätt, merendels blifvit af innehafvarna skatteköpta.
Stundom har staten dessutom under form af frälseköp, donationer o. s. v. afhändt
sig vattenkraft.
Sålunda har staten vid åtskilliga tillfällen antingen med nyttjanderätt eller äganderätt
till enskilde upplåtit sådan vattenkraft, som icke varit för statens egna behof erforderlig.
Hvad upplåtelse med äganderätt angår, var denna likväl förbjuden enligt den
föreskrift i II kapitlet konungabalken af Konung Kristoffers landslag, att Konungen
icke hade rätt förminska kronans gods eller intäkter annan konung till förfång,
vid äfventyr att efterföljande konung ägde återtaga hvad olagligen blifvit kronan
afhändt. För närvarande gäller i detta afseende bestämmelsen i § 77 regeringsformen,
att kronans fasta egendom äfvensom »laxfisken och andra kronans Fisken
samt kronans öfriga lägenheter» icke må af Konungen utan Riksdagens sam
-
77
tycke genom försäljning, förpantning eller gåfva eller på något annat sätt kronan
af händas.
Af de statens mera betydande vattenfall, som för närvarande helt eller delvis Användning
äro tagna i anspråk för alstrande af kraft, använder staten för sina egna benot vattenfaii jqY
endast Fristadsfallet (XVII: 12), Råckstafallen (XVII: 1 5) och Tumbafallet (XVII: 16) ''
för drifvande af respektive Karl Gustafs stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk och
Tumba pappersbruk.
Jämlikt Kungl. kungörelsen angående förändrade grunder för förvaltningen af
avsnitt 69 Kontrollera mot PDF
kronans jordbruksdomäner den 10 november 1882, utarrenderas numera vissa staten
tillhöriga kvarnar och vattenfall af Kungl. domänstyrelsen.
Sådana vattenfall äro:
XIV: 14 = 1 vattenfall,
XVII: 11 = 1 ,,
XVIII: 2 och 3=2 ,,
XXV: 5 = 1 „
XXIX: 2 och 6 = 2 „ samt
XXX: 1 _=_i__„_
Summa 8 vattenfall.
Under XXX: 1 upptagas två vattenfall, Klofvebrofallet och Frukvarnsfallet,
af hvilka det förra icke är använda men det senare utarrenderadt.
Följande vattenfall äro belägna å eller vid jordbruksdomäner, hvilka likaledes
enligt ofvan omförmälda Kungl. kungörelse den 10 november 1882 äro utarrenderade,
nämligen:
IX: 14 och
I5 =2
vattenfall,
XIV: 4
= I
J)
XVI: 20
= I
33
XVII: 1, 3,
6 och 9=4
3 3
XVIII: 5 — 7
II
ox
”o
O
J5
XIX: 1
= 1
35
XX: 1
— 1
33
XXI: 1
= 1
33
XXII: 1
= 1
33
XXIV: 2
= 1
33
XXV: 2
= 1
33
XXVIII: 1-
OJ
II
OJ
33
XXIX: 3, 8
och 9 =3
„ san
XXX: 3
=: I
33
Summa 2 5
vattenfall.
78
Följande vattenfall hafva för särskilda ändamål på obestämd tid åt enskilde
upplåtits, nämligen:
XVII: 13 och 14 = 2 vattenfall,
XVIII: 1, 10 och 11 =3 „
XXIII:*i = 1 „ samt
XXIV: * 3 =_i „
‘Summa 7 vattenfall.
På grund af bestämmelserna i §§ 3 och 4 af Kungl. förordningen om
jordägares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880 tillgodogöra
sig enskilde strandägare vattenkraften i Spenshultsfallet (XXVI: 2), Vaggeforsen
(XXIX: 4) och Jössefors (XXIX: 6), af hvilka det sistnämnda jämväl återfinnes
här ofvan bland de af Kungl. domänstyrelsen utarrenderade vattenfallen.
Öfriga i kommitténs större vattenfallsbok upptagna, af enskilde helt eller
delvis använda vattenfall äro:
I: 12 och ié
VII: 1 och 2
XII: 2 och 6 —
XIII: 1
XIV: 16— 18
XVIII: 8
XXI: 2
XXIV: 1
XXVII: 1
XXIX: 1, 5, 7,
XXX: 2
XXXI: 1
10 och 11
vattenfall,
33
33
33
33
33
33
33
33
33
,, samt
33
Summa 2 3 vattenfall.
Beträffande de i sist omförmälda kategori upptagna vattenfall är det icke
alltid för kommittén kändt, huruvida den enskilde strandägaren tillgodogjort sig
jäpiväl staten tillhörig vattenkraft. Genom särskilda aftal hafva emellertid enskilda
strandägare vid vattenfallen XXI: 2 och XXXI: 1 erhållit rätt att å kronans strand
få dammfäste för sina å andra stranden belägna vattenverk.
Öfriga i kommitténs större vattenfallsbok upptagna vattenfall äro för närvarande
icke tillgodogjorda eller disponerade, nämligen:
79
I: 1 a— 11 och 13 —15
= 16
vattenfall,
II: 1 —16
= 16
33
III: 1 och 2
= 2
33
IV: 1 — 32
'' = 32
33
V: 1 — IO
= 10
33
VI: 1
= 1
33
VIII: 1 —11
= 11
33
IX: i a—13 och 16 — 35
= 34
33
X: 1
= 1
33
XI: 1 — 27
= 27
33
XII: 1 och 3 — 5
= 4
33
avsnitt 70 Kontrollera mot PDF
XIII: 2 och 3
— 2
33
XIV: 1 — 3, 5 — 13 och 1
5 = 13
33
XV: 1
= 1
33
XVI: 1 — 17 a samt 17 b —
-19 = 20
33
XVII: 2, 4, 5, 7, 8 och
10 = 6
33
XVIII: 4
= 1
33
XXV: 1, 3 och 4
- "»
— 3
33
XXVI: 1
= I
,, samt
XXXII: 1 och 2
— 2
33
Summa 203 vattenfall.
Man torde hafva väntat att af kommittén erhålla fullständiga uppgifter å
det antal hästkrafter, staten äger i hvarje särskildt vattenfall, äfvensom huru stor
del af denna kraft redan är använd. Men enär den af Riksdagen begärda utredningen
skulle ske »på ett summariskt sätt» och då beträffande åtskilliga vattenfall
osäkerhet råder om storleken af statens andel ej mindre i själfva vattenfallet än
äfven i den där uttagna kraften samt fördenskull för anskaffande af ofvanberörda
uppgifter i många fall skulle kräfvas mycket vidtgående undersökningar ej allenast
i tekniskt utan äfven i rättsligt hänseende, anser kommittén en sådan utredning
falla utom ramen för sitt uppdrag.
Till ledning för bedömandet af den ställning, staten lämpligen nu bör intaga
till frågan om tillgodogörandet af sina vattenfall, torde emellertid också böra framhållas
några hufvuddrag af den moderna utländska uppfattningen beträffande ifrågavarande
ämne. En redogörelse härför må anses vara så mycket mera af behofvet
påkallad, som ofvan anförda grunder för användandet af den svenska statens vattenfall
tillkommit under en tid, då de tekniska metoderna för vattenkraftens tillgodogörande
ännu voro särdeles primitiva, medan man i utlandet redan hunnit att i
lagstiftningen om vattenrätten samt hushållningen med de allmänna vattnen i flera
viktiga hänseenden tillämpa den erfarenhet, som vunnits af nyare tekniska metoder
Jämförelse
mellan statens
äganderätt till
vatten i Sverige
och i alpländerna.
8o
för vattenkraftens tillgodogörande, särskilt vattenkraftens omsättande i elektrisk
energi samt dennas förledande på långa afstånd.
Enär i mellersta och södra Europas på vattenkraft rika stater, de s. k. alpländerna,
statens äganderätt till vatten icke är af samma natur som i Sverige,
torde först böra anställas en allmän jämförelse beträffande statens rätt öfver befintlig
vattenkraft inom Sverige å ena och ifrågavarande länder å andra sidan.
I vårt land grundas enskildes äganderätt till vatten i allmänhet å rätt till
den grund, hvaröfver vattnet framgår.
I mellersta och södra Europas stater göra däremot vattenlagarna i allmänhet
åtskillnad mellan publika och icke-publika vatten. Med de förra förstås sådana,
som utgöra en del af den publika egendomen, till hvilka strandägarna icke hafva
någon som helst rätt och i hvilka staten upplåter rättigheter under de villkor och
avsnitt 71 Kontrollera mot PDF
till de personer, som den anser bäst kunna befordra sina intressen. De senare
äro sådana, hvaröfver den enskilde på grund af äganderätt till jord och grund
äger att förfoga.
De icke-publika vattnen äro således fullt jämförliga med vattendragen i vårt
land. De publika vattnen åter i de nu afsedda främmande länderna sakna full
motsvarighet här i landet; men då i dessa länder staten i kraft af sin öfverhöghetsrätt
förfogar öfver dylika vatten och bestämmer, under hvilka villkor de
må till enskildes nyttjande upplåtas, äfvensom i allmänhet uppbär inkomst af de
vatten, som i industriens tjänst göras fruktbärande, finnas likväl emellan dessa vatten
och de svenska staten tillhörande vattenfallen flera upplysande jämförelsepunkter.
I den italienska vattenlagen af den io augusti 188_} finnes en bestämmelse
af innehåll, att lagens föreskrifter om utgörande af årlig afgäld för användning af
publikt vatten icke äro tillämpliga på vattenkraft, som tillhör statens patrimoniella
egendom. Enligt ett senare tillkommet ändringsförslag är denna bestämmelse ytterligare
utvecklad, sä att vattenlagen icke i allmänhet skulle gälla för sådan vattenkraft
beträffande annat än formaliteterna vid den förrättning, hvarigenom skall
utrönas, huruvida allmänna eller enskilda intressen af ett visst projekteradt företag
beröras eller icke. Härjämte framhålles uttryckligen i lagförslaget, att upplåtelse
af vatten, tillhörande statens patrimoniella egendom, skall äga rum med tillämpning
af de föreskrifter, som finnas gifna beträffande förvaltningen af sådan egendom i
allmänhet.
Då med eu stats patrimoniella egendom förstås sådan publik egendom, som
är jämförlig med den i § 77 af Sveriges regeringsform omförmälda, framgår, att
endast vattenkraft såsom patrimoniell egendom är i mellersta och södra Europas
stater fullt jämförlig med den vattenkraft, hvartill den svenska staten har obestridd
ägande- och nyttjanderätt. Men enär vattenkraft såsom patrimoniell egendom inom
nyssberörda delar af Europa såsom regel endast torde finnas i det fall, att staten
äger strand vid icke-publikt vatten, och då dessa vatten därstädes endast utgöras
8i
af de allra minsta vattendragen, torde vattenkraft af patrimoniell natur knappast
vara af afsevärd betydelse där.
Häraf förklaras den omständigheten, att vattenlagarna, med undantag af den
italienska, icke innehålla några som helst bestämmelser speciellt gällande detta slag
af vattenkraft.
Då sålunda rätten till svenska statens vattenfall icke är af samma karaktär
som t. ex. de schweiziska kantonernas rätt till publikt vatten, kan naturligtvis
icke heller de för de senare gällande bestämmelserna vara fullt tillämpliga i vårt
avsnitt 72 Kontrollera mot PDF
land. Statens uppgift beträffande förvaltningen af den allmänna egendomen måste
i första hand böra gå ut på att befordra den allmänna välfärden och först i andra
hand att tillgodose statens finansiella intressen. Sålunda har man ock i Tyskland,
Österrike-Ungern, Schweiz, Italien och Frankrike i fråga t. ex. om och till hvilket
belopp vattenränta bör för tillgodogörande af vattenkraft utgöras, utgått från principer,
hvilka staten knappast kan anses vara skyldig att tillämpa vid förvaltningen af sin
patrimoniella egendom. Men om å andra sidan staten är ägare af en så betydande
vattenkraft, som i Sverige är händelsen, skulle det ingalunda vara med statens
verkliga finansiella intressen förenligt att vid förvaltningen af sin vattenkraft åsidosätta
de fordringar, som af hänsyn till den allmänna nyttan kunna uppställas.
Om det fördenskull torde kunna antagas, att svenska staten vid förvaltningen
af sina vattenfall skulle finna med sin fördel mest förenligt att uppställa grundsatsen
om den allmänna nyttans stora betydelse vid sidan af statskassans omedelbara
intresse af höga arrendebelopp, bör också vid grundsatsens speciella tillämpning
utlandets vattenrättsliga bestämmelser erbjuda ganska många jämförelsepunkter
af värde.
Af de på vattenkraft rika alpländerna är det i synnerhet Schweiz, Italien
och Frankrike, som hunnit längst i sträfvandet att åstadkomma en tidsenlig, den
nya hydrotekniska industriens kraf tillgodoseende vattenrättslagstiftning.
Såvidt man kan döma af de i Schwei% på sista tiden framkomna vattenlagar
och förslag till vattenlagar, torde följande grundsatser beträffande den allmänna
hushållningen med vattenkraft därstädes tendera att göra sig gällande.
Publik egendom (tillhörig kantonerna d. v. s. Edsförbundets särskilda småstater)
äro alla sjöar, floder och bäckar, till hvilka ingen kan uppvisa privat
äganderätt. Enskilde få tillgodogöra sig vattenkraft i sådant vatten endast efter
förläning eller koncession af vederbörande kantonala myndighet. Bland flera koncessionssökande
skall koncession meddelas åt den, som kan antagas bäst befordra föreliggande
ekonomiska intressen och den allmänna välfärden. Strandägarna såsom
sådana hafva framför andra samhällsmedlemmar icke annan företrädesrätt till erhållande
af koncession å vattenkraft än i den mån de från de synpunkter, som böra komma
i betraktande, kunna anses vara likställda med öfriga sökande.
Om den allmänna
hushållningen
med vattenkraft
i:
a) Schweiz.
6
82
Rätt till erhållande af koncession å vattenkraft framför hvarje enskild anses
emellertid tillkomma i första rummet kantonen (staten) och i andra rummet kommunerna.
avsnitt 73 Kontrollera mot PDF
Under den formella behandlingen af hvarje från enskild person inkommen
koncessionsansökan äger den kanton och den kommun, inom hvilkens område
vattenkraften finnes, göra sin företrädesrätt gällande, hvarjämte kantoner och kommuner
äfven själfständigt kunna begära koncession å viss vattenkraft.
Genom dessa bestämmelser hafva de sträfvanden, som betecknas med vattenkraftens
nationalisation och municipalisation, tagit sig uttryck.
Man utgår därvid från den åsikten, att, om enskilde uteslutande erhålla rätt
till koncession å vattenkraft, föreligger den möjligheten, att desse, som närmast
hafva att tillgodose endast sin egen, icke det allmännas fördel, åsätta kraften ett
så högt pris, att de nätt och jämnt underbjuda i konkurrensen med ångkraften,
hvarigenom den direkta fördelen af den billiga vattenkraften i hufvudsak går för
nationen förlorad. I syfte att tillförsäkra den enskilde medborgaren ständig tillgång
till billig elektrisk kraft och för att härigenom gifva den inhemska industrien den
största möjliga utsikt till tramgångsrik konkurrens med grannstaternas och särskildt
de kolproducerande ländernas industri, tillkommer det kanton och kommun att efter
sig för hvarje särskildt fall företeende omständigheter afgöra, om viss vattenkraft
må åt enskilde upplåtas eller om densamma bör för kantonens eller kommunens
egen räkning tagas i anspråk.
I stor utsträckning hafva såväl kantoner som kommuner begagnat sig af
denna rätt. Kommunerna hafva gått i spetsen för denna utveckling. Redan den
30 september 1882 erhöll staden Généve koncession på vatten för det s. k.
Coulouvreniére-verket och den 2 november 1892 för Chévres-verket. Sedermera
hafva ett stort antal kraftstationer anlagts för en eller flera kommuners räkning,
t. ex. i kantonerna Bern och Neuchåtel. I Schweiz liksom äfven i Tyskland
synes utvecklingen tendera till att municipalicera belysningsväsendet, spårvägsdriften
och kraftfördelningen för industriella ändamål. På sista tiden har denna rörelse
utsträckts äfven till kantonerna. Såsom exempel må anföras kantonen Vaud, som
genom egna anläggningar ämnar öfverföra kraft till Lausanne, kantonen Freiburg, som
beslutat anlägga ett kraftfördelningsnät med kraften hämtad från stationer vid Montbovon
och Flauterive, samt kantonen Ziirich, som projekterat 4 stora vattenkraftsanläggningar
vid Rhen, hvarjämte uppgifvits, att kantonerna Neuchåtel och Aargau
äro betänkta på att följa samma exempel. Det är företrädesvis i de rika och tätt
befolkade kantonerna, som ofvan omförmälda sträfvanden ifrigast omfattas. I de
fattiga och glest bebyggda eller afsides belägna kantonerna upplåtes vattenkraften i
allmänhet åt enskilde.
avsnitt 74 Kontrollera mot PDF
Det torde emellertid kunna antagas, att vattenkraftens publika tillgodogörande
i Schweiz icke kommer att begränsas till kommuner och kantoner allenast, utan
äfven kommer att utsträckas till hela Edsförbundet. Genom förbundslagen beträffande
83
förvärf och drift af järnbanor för förbundets räkning och organisation af de schweiziska
förbundsbanornas förvaltning den 20 februari 1898 är bestämdt, att de
schweiziska järnvägar, som på grund af sin nationalekonomiska eller militära betydelse
tjäna Edsförbundets intressen i dess helhet eller till någon större del och
hvilka kunna förvärfvas utan oproportionerligt stor ekonomisk uppoffring, skola af
förbundet förvärfvas och under namn af »Schweizerische Bundesbahnen» drifvas
för förbundets räkning. Då nu frågan om införande af elektrisk järnvägsdrift står
på dagordningen i Schweiz likasom i Italien, har det spörsmålet uppkommit, huru
förbundet skall komma i besittning af nödig vattenkraft för drifvande af förbundets
järnvägar. Såsom ett första steg till lösandet häraf må anföras, att förbundsförsamlingen
i december 1898 inbjudit förbundsrådet att utreda, huruvida icke
förbundet borde i tid försäkra sig om vattenkraft af sådan omfattning och af sådan
belägenhet, att den lämpligen kunde användas för elektrisk drift af förbundsjärnvägarna.
I Italien äro likasom i Schweiz i regel alla sjöar och vattendrag att anse
såsom publika vatten. Enligt artikel 1 i den ännu gällande vattenlagen af den 10
augusti 1884 kunna enskilde icke förvärfva rätt att tillgodogöra sig vattenkraft
annorledes än genom koncession. Beträffande frågan om företrädet mellan flera
sökande har denna lag ingen särskild bestämmelse; men genom ett reglemente af
den 26 november 1893, innehållande närmare föreskrifter om vattenlagens tillämpning,
anses den grundsatsen hafva blifvit införd, att den, som först ingifvit sin ansökan,
äger företrädesrätt till den sökta vattenkraften, en grundsats, som likväl modifierats
därhän, att staten tillagts rätt att af hänsyn till tungt vägande allmänna intressen
tilldela koncessionen åt hvilken af de sökande som helst. I hufvudsak har denna
grundsats sedermera upptagits i det förslag till ändring af 1884 års vattenlag, som
uppgjorts af vattenlagskommissionen af den 16 augusti 1898 och som ännu är
på parlamentets pröfning beroende.
Äfven i Italien har frågan om vattenkraftens nationalisation och municipalisation
varit föremål för debatt. Sist omförmälda kommission af den 16 augusti
1898 har underkastat detta ämne en synnerligen intressant och ingående behandling.
Efter en redogörelse för ofvan angifna utveckling i Schweiz uttalar sig kommissionen
avsnitt 75 Kontrollera mot PDF
i hufvudsak mot en sådan utveckling särskildt af det skäl, att, äfven om
en dylik statsverksamhet vore lämplig i Schweiz med dess små, tätt befolkade
kantoner, hvilka, hvad flertalet anginge, till storleken snarast vore att jämföra med
en grupp kommuner i Italien, densamma vore i allt fall omöjlig att tillämpa i
vidsträckta länder med starkt centraliserade förvaltningssystem såsom Italien och
Frankrike. »Denna alldeles nya uppgift, säger kommissionen, att rationellt fördela
nödig kraft mellan publika och privata behof skulle icke med tillräcklig säkerhet
kunna anförtros åt regeringen i ett land, som är vidsträckt, tätt befolkadt och rikt
på industri af olika slag och med olika behof. Till följd af brist på intresse och
b) Italien.
84
lämpliga organ skulle det blifva svårt, för att icke säga omöjligt, att utföra ett
sådant program och fylla uppgiften med noggrannhet från teknisk synpunkt och,
man kan våga tillägga, med opartiskhet från politisk.» I anslutning till denna uppfattning
uttalade sig ej heller kommissionen för annan hydro-elektrisk drift för
statens egen räkning än sådan, som erfordrades för förseende af statens verk och
inrättningar samt järnvägar med ljus och kraft.
Spörsmålet om införande af elektrisk järnvägsdrift är i Italien icke mindre
brännande än i Schweiz. De fördelar, man genom en dylik åtgärd önskar vinna,
angifvas af ofvan omförmälda kommission vara af trefaldig art: ett bättre betjänande
af allmänheten genom ett större antal tåg, ett ökande af järnvägarnas arbetsresultat
samt ett förminskande af driftkostnaderna, för att nu icke tala om andra mindre
fördelar, såsom bättre belysning i vagnarna och frånvaro af rök i tunnlar m. m.
Helt nyligen har också i norra Italien för allmän trafik öppnats den längsta elektriska
järnväg i Europa, nämligen linjen Lecco—Colico—Chiavenna—Sondrio (109 km.).
Af hänsyn till italienska statens behof af vattenkraft för drifvande af statsjärnvägarna
utfärdade ministern för de offentliga arbetena den 17 juni 1898 ett
cirkulärbref, enligt hvilket vederbörande administrativa myndigheter ålades att vid
handläggning af koncessionsansökningar utreda, om den afsedda vattenkraften kunde
anses för tillfället eller för framtiden användbar för elektrisk järnvägsdrift, och, om
så vore fallet, hänskjuta ärendets vidare behandling till ministern för de offentliga
arbetena, hvilken därefter ägde besluta, om den sökta koncessionen kunde beviljas
eller om vattenkraften i fråga skulle för blifvande elektrisk drift reserveras. Detta
cirkulärbref har i Italien varit föremål för mycken opposition och föranledde närmast
avsnitt 76 Kontrollera mot PDF
tillsättandet af den förut omförmälda vattenlagskommissionen af den 16 augusti
1898. I sitt förslag till ändring af vattenlagen har emellertid kommissionen anslutit
sig till den uppfattning, som legat till grund för cirkulärbrefvet.
Sålunda har kommissionen föreslagit en ny bestämmelse af innehåll, att, då
ansökning om koncession å vattenkraft, öfverstigande 200 dynamiska hästkrafter,
föreligger till behandling, utlåtande skall afvaktas af den för sådant ändamål af
kommissionen särskildt föreslagna s. k. permanenta speciella kommissionen i och
för afgörande, huruvida något allmänt intresse eller något statens behof förefunnes
eller kunde för framtiden förväntas uppkomma, som vore af beskaffenhet att lägga
hinder i vägen för koncessionens beviljande. Efter inhämtande af sådant utlåtande
ägde ministern i närmare angifven ordning antingen bevilja koncessionen eller förklara,
att vattenkraften i fråga skulle ''reserveras.
Men härjämte har ock kommissionen af den 16 augusti 1898 föreslagit
former för reserverande af vattenkraft alldeles oberoende däraf, om koncessionsansökan
föreligger till behandling eller icke. I detta afseende är den föreskriften
föreslagen, att, om staten för något sitt ändamål skulle vilja tillgodogöra sig eller
för framtida behof reservera vattenkraft, vederbörande administrativa myndighet
85
skulle äga inkomma till ministern för de offentliga arbetena med framställning härom,
åtföljd af detaljerad plan och teknisk utredning beträffande förslaget. Sedan en
sådan framställning likaledes hänskjutits till den permanenta speciella kommissionen
för utlåtandes afgifvande, ägde ministern föreskrifva, att vattenkraften i fråga skulle
för angifna ändamålet reserveras, i hvilken händelse alla till äfventyrs föreliggande
koncessionsansökningar, på hvilket stadium af den formella behandlingen de än
måtte befinna sig, skulle anses hafva förfallit.
Kommissionens förslag till ändring af 1884 års vattenlag framlades af regeringen
i senaten den 17 mars 1899; och ehuru förslaget i sin helhet icke ännu
torde hafva blifvit upphöjdt till lag, har likväl ifrågavarande bestämmelser hittills
genomgått behandlingen i utskott och senat utan annan ändring än åtskilliga omformuleringar
af förslagets ursprungliga ordalydelse.
Den förut omförmälda permanenta speciella kommissionen för preventiv
pröfning af sådana koncessionsansökningar, som anses kunna beröra statens intressen,
har under namn af den permanenta centralkommissionen (»Commissione centrale
permanente») blifvit inrättad genom ett kungligt dekret den 11 juni 1899.
I Frankrike gör man en bestämd skillnad på segelbara och icke segelbara
vattendrag.
avsnitt 77 Kontrollera mot PDF
Öfver segelbara och därmed likställda flottningsbara vattendrag, hvilka anses
utgöra en del af den publika egendomen (»le domaine public»), hafva strandägarna
ingen rätt. Staten kan upplåta nyttjanderätt till dessa vattendrag under de villkor,
som den anser för sig nyttiga, och åt den, som staten finner bäst kunna tjäna
sina egna och det allmännas intressen. Denna anordning lider likväl af det betänkliga
felet, att statens nyttjanderättsupplåtelser (koncessioner) äro af prekär natur
d. v. s. kunna när som helst utan ersättning återkallas, till följd hvaraf det alltid
blifver svårt att anskaffa nödigt kapital för utförande af mera betydande företag
af detta slag.
Beträffande åter icke segelbara och därmed likställda icke flottningsbara
vattendrag är förhållandet helt och hållet ett annat. Dessa anses icke utgöra en
del af den publika egendomen, utan betraktas såsom herrelöst gods (res nullius).
Strandägarna, som äga vattendragens bädd, anses hafva viss nyttjanderätt till vattnet,
så att de få betjäna sig däraf och tillgodogöra sig detsamma med villkor, att de
icke göra intrång i andra strandägares rätt samt inhämta tillstånd af vederbörande
administrativa myndighet, som dock endast ingriper i den allmänna ordningens
intresse och meddelar reglementariska föreskrifter, utan att därigenom upplåta själfva
vattenrättigheten. Strandägare!! ensam kan alltså disponera vattenkraft, som ej kan
tillkomma icke-strandägaren. 1 öfrigt kan strandägaren blott disponera öfver vattnet
inom gränserna för sin strandrätt, d. v. s. han är skyldig att respektera andra
strandägares rättigheter, såväl de midt emot som de ofvanför och de nedanför
) Frankrike.
86
varandes. Har han tillgodogjort sig vatten, eu ofvanför varande strandägare till
men, och vill denne själf göra bruk af sin rätt, kan denne senare vid domstol
utverka åt sig ett reglemente, som fråntager den förre det vatten, som han
orättmätigt tillgodogjort sig. I följd häraf blifver det nödvändigt för den, som
vill uppföra ett vattenverk af någon betydelse, att träffa öfverenskommelser med
alla strandägare, som hafva för företagets utförande hinderliga rättigheter, öfverenskommelser,
hvilkas giltighet likväl underkännes af såväl domstolarna som rättsvetenskapen,
enär man endast motvilligt medgifver öfverlåtelse af strandrätt utan
samtidig öfverlåtelse af den fastighet, inom hvilken vattnet finnes.
Ehuru ifrågavarande rättsordning grundar sig på en vattenlag af så sent datum
som den 8 april 1898, har densamma i allt fall befunnits otillfredsställande. Den
åtskillnad, som i den franska rätten sedan gammalt gjorts mellan segelbara och
avsnitt 78 Kontrollera mot PDF
icke segelbara vattendrag, har med hänsyn till villkoren för vattenkraftens ändamålsenliga
tillgodogörande ingen som helst betydelse. . Utan att rubba själfva den
gamla rättsdistinktionen mellan de båda nämnda slagen af vattendrag, söker man
därför i Frankrike på annan väg uppnå samma eller liknande former för statens
ingripande som i Schweiz och Italien. Sålunda framlade redan den 6 juli 1900
ministern för de offentliga arbetena för franska senaten ett lagförslag beträffande
villkoren för vattenkrafts tillgodogörande. I detta förslag, som ännu icke torde
hafva blifvit upphöjdt till lag, göres ingen skillnad mellan segelbara och icke segelbara
vattendrag. Vattenverken indelas utan hänsyn till de vattendrag, hvari de äro
belägna, i privata och publika; de förra skulle allt fortfarande normeras af dittills
gällande lagar och reglementen, på de senare åter skulle den föreliggande lagens
bestämmelser vara tillämpliga.
Såsom grund för åtskillnaden mellan publika och privata vattenverk har man
i detta förslag uppställt vattenverkens storlek. Vattenverk, som vid medelvattenstånd
tillgodogöra sig minst 100 effektiva hästkrafter, skulle alltid behandlas
såsom publika verk; och ett sådant verk skulle få anläggas endast efter i vederbörlig
ordning erhållen koncession. Koncession skulle meddelas efter öfvervägande
af de fördelar, som särskilde sökande kunde antagas bereda det allmänna, och
efter pröfning af en blandad vattenverkskommission (»commission mixte des usines
hydrauliques»), hvilken skulle för sådant ändamål inrättas.
Denna kommission, som tydligen utgör en efterbildning af den italienska
permanenta centralkommissionen, skulle hafva till uppgift dels att i allmänhet pröfva
och med hvarandra jämföra utredningar från lokalmyndigheter beträffande vattnets
användande för allmänt ändamål eller för industriens eller jordbrukets behof, samt
dels och i synnerhet att afgifva utlåtanden öfver ansökningar om koncession å
vattenkraft, därvid kommissionen skulle äga pålägga sökanden förpliktelse att för
det allmännas behof tillhandahålla en viss mängd vatten eller kraft, vare sig gratis
eller för ett måttligt pris, en anordning, hvarigenom man afsett att för framtiden
87
tillförsäkra staten nödig tillgång på vatten och vattenkraft såväl för dess egna verk
och inrättningar som för dess behof af vatten för kanalanläggningar och vattenkraft
för elektrisk drift af järnvägarna.
* * *
Af förteckningarna öfver statens vattenfall framgår, att största antalet af Förslag till
samma vattenfall och särskilt åtskilliga af de kraftigaste äro belägna i Norrbottens %!%Zgs™än
avsnitt 79 Kontrollera mot PDF
och Västerbottens län. I dessa län förekomma nämligen icke mindre än 158 af försvenska
de i kommitténs större vattenfallsbok uppförda vattenfall, medan hela antalet sådana statens jätte»- fall inom den öfriga delen af landet utgör endast 113. De allra flesta af dessa
kraftkällor i ötie Norrland äro därjämte helt och hållet i statens ägo, hvaremot
många af omförmälda vattenfall i det öfriga Sverige endast delvis ägas af staten.
Om man undantager vattenfallen vid Trollhättan, hvilka äro synnerligen väl belägna
och hafva det största energiförrådet af alla svenska vattenfall, samt fallen vid Alfkarleby,
hvilka likaledes med hänsyn till såväl belägenhet som energiförråd måste
betraktas såsom en af vårt lands värdefullaste kraftkällor, äger staten söder om
Ångermanälfven helt eller delvis vattenfall af endast jämförelsevis ringa energiförråd,
hvarjämte många af dessa fall, såsom t. ex. vattenfallen på kronoparkerna i Kopparbergs
och Örebro län, måste anses vara mindre gynnsamt belägna.
° Beträffande den allmänna hushållningen med svenska statens icke tillgodogjorda
och icke disponerade vattenfall kan man till en början skilja mellan sådana
vattenfall, som för statens egna behof böra reserveras, och sådana, som åt enskilde
kunna upplåtas.
Till den förra gruppen höra sådana vattenfall, hvilkas kraft kan komma att
tagas i anspråk för att förse statens egna verk och inrättningar med ljus och kraft.
Men hit äro ock att hänföra sådana vattendrag och sådan vattenkraft, som
inom en öfverskådlig tid kunna komma till användning för kommunikationsväsendets
förbättring och tidsenliga utveckling.
Visserligen har under senare delen af förra århundradet sträfvandena för
kommunikationsväsendets utveckling i första hand gått ut på att bygga järnvägar.
Men på allra sista tiden har åter uppmärksamheten riktats på behofvet att ombygga
och förbättra de farleder, som förbinda med hvarandra våra centralt belägna
och synnerligen vidsträckta insjöar, särskilt Venern och Vettern. Förslag är sålunda
redan utarbetadt till ombyggande af farleden Trollhätte kanal och behofvet
att tidsenligt utvidga och förbättra Göta kanal synes blifva allt mer och mer
trängande. Men vid sådant förhållande torde det ligga i sakens natur, att staten
icke bör vare sig för alltid afyttra eller ens för längre tid åt enskilde under nyttjanderätt
upplåta en vattenmängd, som inom en icke alltför aflägsen framtid kan
komma att i berörda afseende tagas i anspråk. Uti förut särskilt afgifna under
-
88
dåniga utlåtanden öfver ansökningar att förvärfva vattenrätt i Göta älf och i Motala
ström har kommittén tagit nödig hänsyn till kanalväsendets eventuella framtida
avsnitt 80 Kontrollera mot PDF
behof af mera vatten, än som för närvarande är erforderligt. Sålunda har kommittén
i § 9 af det till kommitténs underdåniga utlåtande den 2 7 december 1901
fogade förslag till kontrakt mellan kronan och Trollhättans elektriska kraftaktiebolag
infört den bestämmelsen, att, därest Trollhätte kanal framdeles komme att om- eller
nybyggas> aktiebolaget skulle förpliktas att tåla den minskning i vattentillgång, som
för kanalens förseende med vatten befunnes vara behöflig. I ett annat fall åter
har kommittén föreslagit, att viss, staten tillhörig vattenkraft i Motala ström måtte
åt sökanden upplåtas under nyttjanderätt för en tid af endast 20 år, och detta
af anledning att Göta kanals ombyggnad måhända kunde komma till utförande i
en icke alltför aflägsen framtid.
Men af ändå större betydelse är det för vårt land att reservera vattenkraft
för statsjärnv ägarnas behof. Sedan frågan om drifvande af järnvägar medelst elektrisk
kraft från vattenfall kommit på dagordningen, är det lätt insedt, att denna fråga
icke kan förfalla eller åsidosättas. Ångkraftens ersättande med elektrisk kraft för
drifvande af våra järnvägar är särskildt för vårt land af så stor och genomgripande
betydelse, att åtgärder i sådant syfte ju förr desto hellre böra vidtagas, allra helst
den tekniska utförbarheten icke vidare kan ifrågasättas, äfven om ännu mycket
återstår att utreda i detta hänseende. Utom de skäl, som, enligt hvad förut är
antydt, blifvit af den italienska vattenlagskommissionen af den 26 augusti 1898
anförda till förmån för elektrisk järnvägsdrift, må för vårt lands vidkommande framhållas
ytterligare några, kanske de allra viktigaste omständigheter, som tala för
sådan drifts införande. Den ena af dessa är af betydelse för landets försvar samt
näringslifvets och kommunikationsväsendets möjligast ostörda funktionerande vid
krigstillfällen, den andra är af nationalekonomisk art. Det är lätt insedt, för hvilka
rubbningar hela vårt näringslif, våra järnvägsförbindelser och vår sjötrafik skulle
blifva utsatta, därest vid krigstillfälle vår stenkolsimport, om också blott för någon
kortare tid, blefve afbruten eller i nämnvärd omfattning oroades. Hvarje steg i
riktning att göra vårt land oberoende af en dylik eventualitet måste därför anses
vara af stor betydelse, äfven om en sådan åtgärd möjligen skulle behöfva köpas
med någon tillfällig uppoffring. Men härtill kommer den nationalekonomiska fördel,
som vårt land skulle draga däraf, att ångan vid järnvägarnas drift ersattes med
elektricitet. Vår import af stenkol endast för järnvägarnas behof är så betydande,
att redan en väsentlig inskränkning af densamma skulle medföra en afsevärd förbättring
avsnitt 81 Kontrollera mot PDF
af vår handels- och betalningsbalans. Men vid sådant förhållande ligger
det också tydligen stor vikt uppå, att de kraftkällor, som kunna anses lämpliga
för drifvande af någon del af landets järnvägar, icke böra för industriens eller andra
näringars behof tillgodogöras, utan reserveras för ofvan antydda ändamål.
Sedan Kungl. Maj:t med anledning af framställning från generaldirektören
I
8g
och chefen för Kungl. järnvägsstyrelsen anbefallt kommittén att utreda, hvilka statens
vattenfall hade sådan belägenhet och sådant energiförråd, att de ansåges kunna med
fördel användas för alstrande af drifkraft åt statsjärnvägarna, har kommittén i underdånigt
utlåtande den 6 juli 1901 framhållit, dels att de vattenfall, som för sådant
ändamål kunde komma att tagas i anspråk, borde hafva en krafttillgång af åtminstone
1500 naturhästkrafter vid lågt vattenstånd, dels att afståndet mellan ett vattenfall
och den järnvägslinje, som skulle drifvas af vattenkraft från fallet, borde stå
i sådant förhållande till fallets kraftbelopp, att ju mindre detta belopp vore, på
desto kortare afstånd från järnvägslinjen måste kraftkällan vara belägen för att kunna
för ändamålet användas, och dels att vattenfall, belägna på långt afstånd från en
järnvägslinje, kunde komma till användning endast under den förutsättning, att de
hade ett stort energiförråd.
Med tillämpning af dessa grunder lämnade kommittén en förteckning å staten
helt eller delvis tillhöriga vattenfall, lämpliga för elektrisk drift af statens järnvägar.
Denna förteckning upptog följande 25 vattenfall: Nakerijärvis s. k. döda fall,
Tarrakoski, Vackokoski, Ropivaarakoski, Levasjoensuukoski, Rautassaarikoski och
Paurangikoski, alla dessa tillhörande Torne älfs flodsystem, Porjusfallen, Harsprånget,
Liggakuojka, Porsiforsen och Edeforsen i Stora Lule älf, Storforsen, Fällforsen och
Jönsforsen i Pite älf, Granbergsforsen, Vargforsen och Kusforsen i Skellefte älf,
Ristafallen, Hjärpeforsen, Kattstrupeforsen och Hammarforsen, tillhörande Indalsälfvens
flodsystem, Landaforsen i Ljusne älf samt Karseforsen och Laholmsfallet
i Lagan.
Sedermera har Kungl. järnvägsstyrelsen i underdånigt utlåtande den 24 december
1902 till Kungl. Maj:t afgifvit ett preliminärt förslag till införande af elektrisk
drift å statsbanorna, enligt hvilket endast följande, staten helt eller delvis tillhöriga
vattenfall ansåges böra komma till användning för ifrågavarande ändamål, nämligen
Vackokoski i Torne älf, vattenfall nedanför Harsprånget i Lule älf, Granbergs- och
Vargforsarna i Skellefte älf, Fällforsen i Pite älf, Hjärpeforsen i Hjärpeströmmen,
avsnitt 82 Kontrollera mot PDF
Landaforsen i Ljusne älf, Trollhättans vattenfall i Göta älf samt Karseforsen i Lagan,
hvarjämte Kungl. järnvägsstyrelsen i motsats mot kommittén ansett, att för detta
ändamål jämväl Älfkarlebyfallen i Dalälfven borde reserveras.
Ofvanstående förteckningar äro emellertid ingalunda så uttömmande, att alla
öfriga vattenfall skulle kunna för andra ändamål ständigt disponeras. Staten kan
naturligtvis öka sitt järnvägsnät dels genom byggande af nya järnvägar, dels genom
inköp af redan befintliga och då kunde andra än de i förteckningarna upptagna
vattenfall synnerligen väl lämpa sig för alstrande af drifkraft åt dessa järnvägar.
Ifrågasättas kan dessutom, om icke enskilda järnvägar, som önskade använda
elektrisk drifkraft, borde tillerkännas företrädesrätt framför andra enskilda till sådan
staten tillhörig vattenkraft, som vore för dem särdeles välbelägen och lämplig.
Därest sålunda viss vattenkraft reserveras för statens verk och inrättningar
go
Brister i den
nuvarande förvaltningen
af
statens vattenfall
-
äfvensom för landets kommunikationsväsende, uppstår frågan, huru staten lämpligast
bör använda den vattenkraft, som därefter återstår disponibel. Bör densamma till
enskilde försäljas eller utarrenderas? I flera af sina förut afgifna utlåtanden har
kommittén uttalat sig mot försäljning af statens vattenfall och kommittén har icke
heller senare funnit skäl att frångå denna sin uppfattning. För ett bibehållande af
vattenkraften i statens ägo talar först och främst den omständigheten, att med den
allt större omfattning, som statsverksamheten för närvarande tenderar att erhålla, det
icke med någon som helst grad af visshet kan öfverskådas, hvilken vattenkraft
staten i en mer eller mindre aflägsen framtid kan behöfva taga i anspråk vare sig
för egen räkning eller för tillfredsställande af det allmännas behof. Därest staten
nu afhände sig vattenkraft, skulle det till äfventyrs kunna inträffa, att staten nödgades
återköpa hvad den förut ägt till ett pris, som måhända icke stode i rimligt förhållande
till den vid försäljningen erhållna köpeskillingen. Härmed sammanhänger
den andra omständigheten, som talar mot vattenkraftens försäljning. Den hydroelektriska
industrien har för icke länge sedan gjort sitt inträde i vårt land. Den
erfarenhet, som från densamma kan hämtas beträffande det nutida värdet af vattenkraft,
är redan i och för sig allt för ringa och osäker, för att man med ledning däraf
skulle kunna åsätta vattenkraften ett väl afpassadt försäljningspris. Men ännu omöjligare
blifver detta, om man, såsom här är fallet, måste och bör taga hänsyn till
avsnitt 83 Kontrollera mot PDF
vattenkraftens framtida värde för staten, ett värde, som kan komma att påverkas
af så många faktorer, att de för närvarande på intet sätt kunna beräknas.
Men ännu en omständighet förtjänar att framhållas. Från allmän ekonomisk
synpunkt sedt kan det vara fördelaktigt, att staten äger vattenkraft. För den
händelse att all vattenkraft vore i enskild ägo, skulle det kunna inträffa, att, såsom
här ofvan redan antydts, de enskilde kraftproducenterna åsatte kraften ett sådant
pris, att landets fördel af att äga rik tillgång på vattenkraft komme att väsentligt
förringas. Den fara, som härutinnan förefinnes, skulle otvifvelaktigt i många fall
kunna motverkas, därest staten själf ägde vattenkraft, som den tid efter annan
kunde upplåta åt enskilde under nyttjanderätt för måttligt pris.
På grund af det anförda anser sig kommittén böra såsom sin åsikt uttala,
att statens disponibla vattenkraft icke bör för evärdlig tid föryttras, utan åt enskilde
för begränsad tid utarrenderas.
Men om statens vattenkraft alltså, för att blifva inkomstbringande samt lända
till gagn för enskilde och för det allmänna, bör under nyttjanderätt för begränsad
tid upplåtas, har det icke undgått kommitténs uppmärksamhet, att det för närvarande
är förenadt med svårigheter för enskilde att på angifvet sätt komma i
besittning af viss, staten tillhörig vattenkraft. Dessa svårigheter bero dels därpå
att statens vattenfall stå under vård och inseende af två eller flere ämbetsverk,
dels därpå att tidsenliga bestämmelser beträffande utarrendering af statens vattenfall
9i
saknas, dels ock därpå att Riksdagens samtycke skall inhämtas för hvarje särskildt
ärende angående utarrendering af vattenkraft, för såvidt icke den ifrågasatta vattenkraften
är belägen å eller vid jordbruksdomän och arrendetiden utgör högst 20 år.
De kronans fasta egendomar jämte »laxfisken och andra kronans fisken
samt kronans öfriga lägenheter», som Konungen icke utan Riksdagens samtycke
äger afhända kronan, skola enligt ofvan anförda § 77 i 1809 års regeringsform
förvaltas efter de grunder, Riksdagen därom föreskrifver. Men enär förvaltningen
af kronans helt eller delvis ägande vattenfall icke hittills spelat den roll i nationalhushållningen,
att Riksdagen haft anledning att därom meddela särskilda föreskrifter,
kan denna gren af statsförvaltningen icke heller anses motsvara de kraf, som den
nya hydrotekniska industrien ställer på densamma.
Först och främst är att anmärka, att en del af statens odisponerade vattenfall
står under Kungl. domänstyrelsens vård och inseende, medan förvaltningen
af en annan del däraf åligger Kungl. kammarkollegium. Jämlikt Kungl. Maj:ts
avsnitt 84 Kontrollera mot PDF
nådiga kungörelse angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner
den 10 november 1882 skall all kronans fasta egendom, som ej
med stadgad åborätt innehafves eller är till visst statsändamål anslagen och till
följd däraf antingen till omedelbart begagnande upplåten eller ställd under särskild
ämbetsmyndighets vård, stå under inseende af Kungl. domänstyrelsen. Däremot
åligger Kungl. kammarkollegium, jämlikt Kungl. Maj:ts förnyade nådiga instruktion
för dess och rikets kammarkollegium den 14 november 1879, att blancf annat
hafva inseende och vård öfver den statens fasta egendom, i afseende hvarå icke
är annorlunda stadgadt, så ock, med närmare angifna undantag, öfver den till civila
och kyrkliga behof anslagna jord. Om man endast hade att rätta sig efter den
otydliga formuleringen af den först åberopade författningens ordalydelse, skulle det
icke vara så lätt att afgöra, hvilken egendom skulle höra under det ena eller det
andra ämbetsverkets vård och inseende. Men vid det förhållandet, att Kungl.
kammarkollegium ursprungligen haft sig anförtrodt förvaltningen af så godt som
all kronans fasta egendom äfvensom att Kungl. domänstyrelsen, som i senare tider
inrättats, icke kan anses äga förvaltningsrätt öfver annan egendom än den, som
faktiskt blifvit åt styrelsen öfverlämnad, kan man afgöra, hvilken egendom de särskilda
ämbetsverken hafva att förvalta. Den egendom, öfver hvilken Kungl. domänstyrelsen
sålunda äger förvaltningsrätt, består dels af den jord samt de kvarnar
och fiskevatten, hvilka finnas upptagna i de förteckningar, som Kungl. domänstyrelsen
hvart tredje år närmast efter det omval till Riksdagens andra kammare ägt
rum, låter upprätta öfver de för statens räkning utarrenderade egendomarna samt
öfver arrendeinkomsterna däraf, dels ock af de kronoparker, hvilka finnas upptagna
i Kungl. domänstyrelsens årliga underdåniga berättelser rörande skogsväsendet,
fivilka införas i bidragen till Sveriges officiella statistik. Ä andra sidan måste vården
och inseendet öfver all annan kronans egendom fortfarande anses åligga Kungl.
92
kammarkollegium, i följd hvaraf detta ämbetsverk skulle äga förvaltningsrätt öfver
bland annat kronans öfverloppsmarker och oafvittrade marker (»oafvittrad mark,
renbetesland eller fjäll» i Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker) samt
under åborätt upplåtna kronohemman och nybyggen.
Under förutsättning att vården och inseendet öfver statens vattenfall åligger
den ämbetsmyndighet, som äger förvalta den fastighet, å eller vid hvilken vattenfallen
äro belägna, följer häraf omedelbart, huru förvaltningen af statens vattenfall
avsnitt 85 Kontrollera mot PDF
kan anses vara mellan ofvan berörda ämbetsverk fördelad. Det återstår endast
någon tvekan beträffande förvaltningen af sådana vattenfall, som icke ligga vid
strandfastigheter af ofvan angifna slag, utan vid t. ex. skatte- eller frälsehemmans
stränder. '' Men med ledning af nyssberörda grundsatser beträffande de båda ämbetsverkens
ömsesidiga kompetens torde framgå, att förvaltningen af ifrågavarande
vattenfall åligger Kungl. kammarkollegium, så att detta ämbetsverk skulle äga vård
och inseende öfver vattenfallen vid t. ex. Trollhättan i Göta älf, Killingilinka i
Kajtum älf, Purkijaureforsen i Lilla Lule älf och Grundforsen i Vindelälfven.
Undantagsvis stå statens vattenfall under vård och inseende af ännu ett
tredje ämbetsverk, nämligen Kungl. arméförvaltningen. Så är förhållandet med
Strömsholmsfallet (XVII: i o) och Götaströmsfallet (XXV: i) med flere.
Redan den omständighet, att statens vattenfall sålunda stå under skilda ämbetsverks
vård och inseende, måste betraktas såsom olämplig.
Alen ännu mer framträder denna olägenhet vid det förhållandet, att beträffande
vattenfall, som äro under Kungl. domänstyrelsens vård och inseende, icke andra
föreskrifter finnas, än de, som meddelats i ofvan åberopade Kungl. kungörelse
angående förvaltningen af kronans jordbruksdomäner den 10 november 1882, samt
att beträffande vattenfall, som lyda under Kungl. kammarkollegii förvaltning, icke
några som helst föreskrifter gifvits. Men då härtill kommer, att först omförmälda
bestämmelser äro meddelade med hufvudsaklig hänsyn till jordbruksdomänernas förvaltning
och utarrendering samt att icke några andra föreskrifter uti nu förevarande
afseende, direkt gällande vattenfall, kvarnverk och fisken, finnas här i landet än att
ifrågavarande lägenheter kunna vid utarrendering af den egendom, hvartill de höra,
jämte nödigt utmål undantagas och på särskilt arrende upplåtas, torde det vara
tydligt, att de lagstadgade normerna för vattenfallens förvaltning äro ofullständiga
och olämpliga. Särskilt faller detta i ögonen i fråga om tiden för ett eventuellt
arrendeaftals bestånd. Äfven om det i punkt 4 af ofvan åberopade Kungl. kungörelse
den 10 november 1882 medgifves Kungl. domänstyrelsen att för arrende
af annan kronans fastighet än jordegendom bestämma tiden i hvarje fall efter
för handen varande förhållanden, torde det dock vara med grunderna för denna
författnings tillkomst öfverensstämmande, att arrendetiden icke af styrelsen utsträckes
utöfver en tidrymd af 20 år. Men då en så kort arrendetid för vattenfall måste
anses vara alldeles omöjlig att numera såsom regel uppställa, följer, att icke ens
93
avsnitt 86 Kontrollera mot PDF
nämnda väsentliga bestämmelse uti Kungl. kungörelsen den io november 1882
är beträffande mera betydande vattenfalls utarrenderande tillfredsställande.
Af anledning alltså att Kungl. kammarkollegium icke är behörigt att- utan
vidare utarrendera statens under dess vård och inseende varande vattenfall, äfvensom
att enskilde endast sällan kunna antagas vara villiga att arrendera vattenkraft för
en så kort arrendetid som 20 år, äro spekulanter å sådan kraft hänvisade att, på
sätt § 77 regeringsformen bestämmer, till Konungen ingifva sina ansökningar om
rätt att få arrendera viss, staten tillhörig vattenkraft. Då nu Konungen icke lärer
afgöra ett dylikt ärende utan att höra den centrala ämbetsmyndighet — Kungl.
kammarkollegium eller Kungl. domänstyrelsen eller möjligen bådadera — hvarunder
den ifrågavarande vattenkraften i administrativt hänseende lyder, äfvensom Konungens
befallningshafvande i det län, hvarest vattenfallet är beläget, följer däraf, att den
formella behandlingen af en dylik ansökan icke kan ske med erforderlig snabbhet.
Men härjämte måste hvarje sådan ansökning antagas komma att remitteras till
Kungl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för utlåtandes afgifvande, alldenstund denna
myndighets ämbetsbefattning omfattar »handläggning af tekniska och administrativa
ärenden, som angå», bland annat, »sjöars och vattendrags tillgodogörande för sjöfart,
flottning eller andra industriella behof och i samband därmed nödiga anläggningar
samt arbeten för beredande af större odlingsföretag, skydd mot öfversvämning eller
minskning af frostländighet». Vidare .kan antagas, att en dylik ansökning kunde
lämpligen behöfva remitteras exempelvis till Kungl. landtbruksstyrelsen, därest ansökningen
afsåge ett sådant vattenfall, som vid afvittringen disponerats för framtida
uttappning af sjö eller för ofvanför fallet belägna ägors fredande för öfversvämningar,
eller till Kungl. järnvägsstyrelsen, därest ansökningen gällde ett vattenfall,
hvilket ansetts böra reserveras för elektrisk drift af någon del af statens järnvägar.
Då slutligen en dylik ansökning, jämlikt § 77 regeringsformen, icke kan af Konungen
bifallas utan Riksdagens samtycke, torde vara lätt insedt, att behandlingen af ansökningen
från dess ingifvande till dess afgörande merendels måste komma att taga
så lång tid i anspråk, att endast denna omständighet helt säkert afskräcker mången
t. o. m. från försök att förvärfva nyttjanderätt till staten tillhörig vattenkraft, allra helst
som sökanden, äfven sedan hans ansökning blifvit af Kungl. Maj:t bifallen, måste
enligt Kungl. förordningen om jordägares rätt öfver vattnet å hans grund den 30
avsnitt 87 Kontrollera mot PDF
december 1880 hos allmän domstol söka tillstånd till anläggningens utförande och
därvid till äfventyrs låta ärendet gå genom tre instanser samt ändock, därest kungsådra
i vattendraget finnes, i administrativ ordning hos Konungen utverka tillstånd
att bygga i ådran.
I ändamål att dels vinna enhet i förvaltningen af statens vattenfall, dels ock Åtgärder för
att om möjligt söka nedbringa tiden för den formella behandlingen af frågor rörande “/Xutna i''förutarrenderande
af sådana vattenfall — en behandling, som under nuvarande för- vattningen af
statens vatten
-
9+
a) Kungl.
Maj:t utarrenderar
statens
vattenfall.
b) En perma
nent vattenfa
llsko mm is - sion.
hållanden i vårt land ofta räcker lika många år som motsvarande formaliteter i t. ex.
Schweiz månader — tillåter sig kommittén föreslå:
1:0) att Riksdagen öfverlämnar åt Kungl. Maj:t att i öfverensstämmelse
med därför särskildt stiftad lag utarrendera staten tillhöriga vattenfall;
2:0) att för utredning af frågor rörande utarrendering af statens vattenfall
inrättas ett stadigvarande centralorgan — en permanent vattenfallskommission; samt
3:0) att alla efter ofvan angifna grunder utarrenderade vattenfall med tillhörande
strandområden ställas under Kungl. domänstyrelsens vård och inseende.
Då Riksdagen genom ofta åberopade Kungl. kungörelse angående förändrade
grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner den 10 november 1882 åt
Kungl. domänstyrelsen anförtrott förvaltningen af statens jordbruksdomäner, föreställer
sig kommittén, att Riksdagen ock skulle vara benägen att åt Kungl. Maj:t
uppdraga omsorgen om utarrenderandet af staten tillhöriga vattenfall, isynnerhet
om Kungl. Maj:t bereddes tillfälle att för hvarje särskildt ärende erhålla nödig
utredning från ett för sådant ändamål inrättadt centralorgan.
Ett dylikt centralorgan borde erhålla sådan sammansättning och sakkunskap,
att en af detsamma verkställd utredning vore till fyllest för ärendets slutliga afgörande,
d. v. s. utredningen borde vara lika fullständig och allsidig, som om
ärendet remitterats till alla de ämbetsmyndigheter, som nu i dylika ärenden höras.
Med hänsyn därtill att hvarken statens tillgång på vattenkraft är så stor
eller efterfrågan af dylik kraft så betydande, att inrättandet af ett nytt ämbetsverk
däraf betingas, har kommittén tänkt sig, att ett centralorgan för ifrågavarande statsuppgift
borde sammansättas företrädesvis af ämbetsmän från redan bestående statsinstitutioner,
hvilka ämbetsmän endast vid behof och efter särskild kallelse skulle
sammanträda för att behandla hithörande ärenden.
Uppslag till införandet af en så beskaffad centralmyndighet har kommittén
avsnitt 88 Kontrollera mot PDF
funnit uti den italienska permanenta centralkommissionen (»Commissione centrale
permanente») och den i franska förslaget till vattenlag af den 6 juli 1900 omförmälda
s. k. blandade vattenverkskommissionen (»la commission mixte des usines
hydrauliques»).
Båda dessa kommissioner skulle, såsom förut är närmare anfördt, hafva till
uppgift att afgifva utlåtanden öfver inkomna ansökningar om koncession å vattenkraftsanläggningar
särskildt med hänsyn till statens och det allmännas intressen,
på grund hvaraf kommissionerna också skulle erhålla en därefter lämpad sammansättning.
Sålunda skall den italienska kommissionen enligt Kungl. dekret den 11 juni
1899 vara sammansatt af generaldirektören i den italienska vattenbyggnadsstyrelsen
såsom president, två ledamöter i samma styrelse, en ledamot i den italienska järn
-
95
vägsöfverstyrelsen, en öfverinspektor vid järnvägarna, en högre ämbetsman från
den Kungl. skattkammaren, en industriidkare, förordnad af ministern för jordbruk,
industri och handel, tre ämbetsmän af minst byråchefs rang, utsedde en af ministern
för de offentliga arbetena, en af ministern för finanserna och en af ministern för
jordbruk, industri och handel, två officerare af minst öfverstelöjtnants rang, utsedde
en af krigs- och en af sjöministern, i fråga om ansökningar, som direkt eller indirekt
kunna anses beröra företag, lydande under sistnämnda ministrars departement,
samt slutligen chefen för generalstabens kommunikationsafdelning, när det är fråga
om vattenafledningar, som angå järnvägarna, hvarjämte kommissionen biträdes af
en teknisk och en juridisk sekreterare, båda af byråchefs rang.
Enligt lagförslaget den 6 juli 1900 skulle den franska kommissionen bestå
af en ledamot af Conseil d’État, som skulle fungera såsom president, fem själfskrifna
ledamöter, nämligen direktören för afdelningen för vägar, navigation och grufvor
samt direktören för järnvägarna, båda inom departementet för de offentliga arbetena,
direktören för jordbruket och direktören för det agrara vattcnafledningsväsendet,
båda inom jordbruksdepartementet, samt direktören för den departementala och
kommunala förvaltningen inom inrikesdepartementet, två medlemmar i Conseil general
des ponts et chaussées (generalrådet för väg- och vattenbyggnader), två »maitres
des requétes» vid Conseil d’État, två elektroingeniörer eller järnvägsingeniörer samt en
öfveringeniör för väg- och vattenbyggnader, hvilken tillika skulle vara sekreterare.
Med ledning af här ofvan meddelade upplysningar och på grund af förut
angifna skäl får kommittén härmed föreslå, att behandlingen af frågor rörande
avsnitt 89 Kontrollera mot PDF
tillgodogörande af statens mera betydande vattenfall måtte öfverlämnas till en
permanent vattenfallskommission, som kommittén tänkt sig lämpligen kunna erhålla
följande sammansättning:
1:0) Chefen för Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom ordförande;
2:0) En byråchef i ofvan omförmälda styrelse såsom föredragande;
3:0) Ett kammarråd;
4:0) En byråchef i Kungl. domänstyrelsen;
5: o) Fiskeriinspektören;
6:0) En öfverdirektör och ledamot i Kungl. järnvägsstyrelsen; samt
7:0) En fullmäktig i järnkontoret.
Genom sådan sammansättning skulle, enligt kommitténs förmenande, alla
eller åtminstone de viktigaste af de intressen, som kunde tänkas bero af ansökningar
att få arrendera vattenkraft, blifva representerade. Att ledningen af den föreslagna
kommissionen skulle öfverlämnas åt Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsens chef
och att en byråchef i denna styrelse skulle vara föredragande, torde få anses till
fullo motiveradt därmed, att behandlingen af ifrågavarande ansökningar i första
hand kräfver sådan teknisk kompetens, som företrädesvis inom denna styrelse kan
96
c) Utarrenderade
vattenfall
böra stå under
Kungl. domänsty
re Isens
vård och inseende.
vara att påräkna. Att Kungl. kammarkollegium och Kungl. domänstyrelsen måste
vara i kommissionen representerade ligger i öppen dag, alldenstund den mark, å
och invid hvilken statens vattenfall äro belägna, stå under ettdera eller bäggedera
af dessa ämbetsverks vård och inseende. Likaledes torde det vara välbetänkt,
att fiskeriinspektören kommer i tillfälle att i kommissionen tillvarataga fiskerinäringens
intressen, att en ledamot i Kungl. järnvägsstyrelsen beredes möjlighet
bevaka, att något för elektrisk järnvägsdrift lämpligt vattenfall icke kommer att
för annat ändamål disponeras, äfvensom att industri och näringar blifva uti kommissionen
genom en fullmäktig i järnkontoret på bästa möjliga sätt representerade.
För vinnande af enhet i förvaltningen af statens vattenfall borde slutligen
alla sådana vattenfall, i den mån de blifva utarrenderade, ställas under Kungl.
domänstyrelsens värd och inseende, så att berörda styrelse skulle äga upprätta
arrendekontrakt, föranstalta om att erforderliga besiktningar blifva utförda samt i
öfrigt öfvervaka, att arrendekontraktens bestämmelser blifva under arrendetiden i
behörig ordning iakttagna. Kommittén föreställer sig, att Kungl. domänstyrelsen
skulle vara för detta ändamål mest lämplig, så mycket hellre som styrelsen icke
allenast redan har under sin förvaltning en stor del af ifrågavarande egendom,
utan också i orterna har tjänstemän, som kunna öfva tillsyn å den på ofvan angifvet
sätt utarrenderade egendomen.
avsnitt 90 Kontrollera mot PDF
Därest frågan om utarrendering och förvaltning af statens vattenfall sålunda
ordnades, skulle detta enligt kommitténs uppfattning i hög grad underlätta, att
dessa vattenfall komme till inkomstbringande användning. Särskildt torde detta
vara af stor betydelse för tillgodogörande af statens vattenfall i mellersta och södra
Sverige. Såsom framgår af den förut lämnade redogörelsen för statens vattenfall,
äro dessa söder om Ångermanälfven, med några få undantag, af ringa storlek.
Då de dessutom äro till antalet få, torde det kunna antagas, att staten tillhörig
vattenkraft i dessa delar af landet är vida mindre än den, som enskilde äga rätt
att tillgodogöra sig. Men vid sådant förhållande föreligger den faran, att statens
vattenfall, därest arrenderätt till desamma först efter årslånga förhandlingar kan
erhållas, icke skola komma till någon som helst användning, förr än större delen
af enskilde tillhörig vattenkraft redan tagits i anspråk. Denna olägenhet torde så
mycket hellre böra undvikas, som statens vattenfall söder om Ångermanälfven,
oaktadt deras ringa storlek, dock flerstädes hafva en sådan belägenhet, att de,
om nyttjanderätt till desamma under enkla former och utan afsevärd tidsutdräkt
kunde utverkas, helt säkert skulle blifva eftersökta och åtminstone för den närmaste
framtiden gifva staten större afkomst än de visserligen till sitt energiförråd rikare,
men med hänsyn till sin belägenhet mindre värdefulla kraftkällorna i Norrbottens
och Västerbottens läns lappmarker.
97
Hvad i öfrigt angår frågan om ordningen för utarrendering af statens vattenfall
anser kommittén för sin del, att ansökan om arrende af vattenkraft bör, ställd
till Kungl. Maj:t, innehålla uppgifter i följande hänseenden:
1:0) Om sökanden önskar tillgodogöra all staten i ett visst vattenfall tillhörig
vattenkraft eller endast en del däraf och i senare händelsen huru stor del;
2:0) Om sökanden redan äger disponera öfver del af samma vattenfall
och om grunderna för sådan rätt;
3:0) Huru stor del af staten tillhöriga strandområden, sökanden jämväl
önskar arrendera;
4:0) Om arrendetidens längd; samt
5:0) Om det ändamål, hvartill sökanden ämnar använda den begärda vattenkraften.
Sedan en sådan ansökan inkommit, bör enligt kommitténs mening ansökningen
remitteras till den permanenta vattenfallskommissionen, hvilkens ordförande
omedelbart skulle vara pliktig låta i allmänna tidningarna kungöra, att en så beskaffad
ansökning blifvit gjord äfvensom att andra hugade spekulanter å samma
vattenkraft ägde att inom viss tid från kungörandet, hvilken tid icke torde böra
bestämmas längre än till 60 dagar, inkomma med underdånig ansökning att få
avsnitt 91 Kontrollera mot PDF
arrendera ifrågavarande vattenkraft.
Vid beviljandet af arrenderätt till staten tillhöriga vattenfall bör företrädet
mellan flera sökande afgöras med hänsyn till vattenkraftens rationella tillgodogörande,
beredandet af den största möjliga inkomst för staten, tryggheten för
arrendekontraktets behöriga fullgörande samt slutligen äfven till ändamålet med
vattenkraftens tillgodogörande, så att den arrendator bör föredragas, hvilkens anläggning
kan antagas komma att bereda största båtnad för det allmänna.
Beträffande formerna för den permanenta vattenfallskommissionens verksamhet
har kommittén tänkt sig, att, sedan ett ärende till kommissionen inkommit,
densamma skulle på ordförandens kallelse snarast möjligt sammanträda, därvid
ärendet skulle föredragas och beslut fattas om arten och sättet för verkställandet
af till äfventyrs erforderlig utredning; att en vid föredragningen till riktigheten
vitsordad framställning eller promemoria af ärendets hufvudsakliga innehåll skulle
vid samma tillfälle genom ordförandens försorg tillhandahållas kommissionens samtliga
ledamöter; att kommissionen skulle åligga att, om så befunnes nödigt, kommunicera
berörda framställning med den eller de myndigheter hvilkas yttranden
erfordrades; samt att, sedan såväl samtliga yttranden som ock till äfventyrs beslutade
utredningar inkommit, kommissionen skulle ånyo på ordförandens kallelse sammanträda
för att företaga ärendet till afgörande.
* *
*
Den formella,
behandlingen
af frågor rörande
utarrendering
af statens
vattenkraft.
7
g8
Grunderna för
en ny lag ang.
utarrendering
af vattenkraft.
l.o) Den utarrenderade
egendomen.
I det föregående har kommittén förutsatt, att Riksdagen skulle åt Kungl.
Maj:t öfverlåta att i enlighet med särskild därför stiftad lag utarrendera statens
vattenfall.
Utan att ingå på någon formulering af erforderliga föreskrifter tillåter
sig kommittén att framhålla de hufvudsakliga grunder, som härvid synas böra
tillämpas.
Hvad först angår det föremål, som kommer i fråga att utarrenderas, torde
man kunna utgå därifrån, att staten icke i allmänhet kommer att utföra och till
enskilde utarrendera vattenkraftsanläggningar med dammar, turbiner, dynamomaskiner
och dylika anordningar. Härigenom uppkommer en väsentlig olikhet mellan
å ena sidan arrenden af vattenkraft och å andra sidan dels arrenden af jordbruksdomäner,
hvilka omfatta icke allenast jord, utan äfven byggnader, och dels kvarnarrenden,
där staten var eller är ägare jämväl till själfva kvarnbyggnaden med
dammar, stenar och öfriga fasta anordningar. En modern hydro-teknisk anläggning
är af så komplicerad natur och kräfver för sin anläggning så stort kapital,
avsnitt 92 Kontrollera mot PDF
att staten, därest den utförde och utarrenderade en sådan, måste fordra en så
skarp kontroll och uppsikt öfver anläggningens skötsel, vård och underhåll, att ett
dylikt tillvägagående helt säkert blefve för statsverket i ekonomiskt hänseende
ofördelaktigt och för såväl arrendatorn som ock antagligen för kraftafnämarna synnerligen
betungande. Den väg, på hvilken man däremot måste slå in, är att åt
arrendatorn upplåta nyttjanderätt till vatten samt till erforderligt strandområde, men
låta honom själf bygga och underhålla den för vattenkraftens tillgodogörande erforderliga
anläggningen — ett förfarande, snarlikt de upplåtelser af kvarnar'' under
ständig besittningsrätt, hvilka under äldre åder voro synnerligen vanliga. Härigenom
vinner man den fördelen, att staten, som icke behöfver förskjuta anläggningskapital,
icke heller har något särskilt intresse att utöfva kontroll öfver anläggningens
skötsel och underhåll. En blifvande lag beträffande utarrendering af
vattenkraft torde därför icke böra innehålla föreskrifter om periodvis återkommande
syner eller andra därmed likartade åtgärder.^ Den enda syneförrättning, som af
staten må påfordras, bör hafva till uppgift att öfvervaka, att de för upplåtelsen
gällande bestämmelserna blifva vid anläggningens utförande iakttagna. Staten bör
således upplåta rätt åt arrendatorn att få tillgodogöra sig en viss kvantitet vatten
samt dessutom rätt till dammfästen, dammgrund, plats för vattenkanaler eller tunnlar
jämte nödig plats för kraftstation äfvensom för till denna oundgängligen erforderliga
byggnader, såsom kontorslokal och bostäder åt anläggningens personal.
Endast egendom af nu nämnd art skulle uttryckligen enligt en blifvande arrendelags
bestämmelser åt en arrendator upplåtas.
För nyttjanderätt till land och strand, i den mån staten är i tillfälle att
meddela upplåtelse däraf, bör i särskild ordning beräknas ersättning, utgående i
årlig afgift, hvilket torde nödvändiggöras däraf, att kronan stundom endast i in
-
99
skränkt mån, stundom icke alls har tillgång till för anläggningens utförande erforderliga
land- och strandområden. Äro sådana land- och strandområden såsom tillhörande
någon statens jordbruksdomän åt enskilde utarrenderade, bör arrendatorn
af vattenkraften åläggas att till kronan utgifva den godtgörelse, som motsvarar det
afdrag å arrendeafgiften, som arrendatorn af jordbruksdomänen kan erhålla på grund
af mistning genom vattenkraftsanläggningens utförande af viss del af den till honom
utarrenderade egendomen. I sammanhang härmed må framhållas, att Kungl. kungörelsen
angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner
avsnitt 93 Kontrollera mot PDF
den io november 1882 bör ändras bland annat i syfte, att arrendator jämväl
skall vara pliktig att, där sådant för tillgodogörande af staten tillhörig vattenkraft
å kronans vägnar fordras, mot skälig minskning i arrendeafgiften afstå så
mycket af den arrenderade egendomen, som till dammfästen, vattenkanaler eller
tunnlar, kraftstation eller andra anordningar för vattenkraftens fullständiga och
rationella tillgodogörande oundgängligen erfordras.
Den fråga, som därefter torde böra särskildt utredas, är tiden för ett arren- g») Arrmdedeaftals
bestånd. tiden.
Härvid tillåter sig kommittén först erinra om den uppfattning, som i den
moderna vattenrättslagstiftningen i detta hänseende allmännast gör sig gällande — en
uppfattning, som så mycket hellre kan antagas vara på svenska förhållanden tillämplig,
som denna lagstiftning har samma utgångspunkt som den nyss omförmälda, nämligen
att staten egentligen endast skulle upplåta vattenkraft åt den enskilde, som
därefter hade att med eget kapital tillgodogöra sig kraften.
Enligt Österrikes vattenlagar, af hvilka vattenlagen för hela riket tillkommit
under år 1869 och ironiändernas särskilda vattenlagar under åren 1870—1875,
skall koncession å vattenkraft såsom. regel meddelas på obegränsad tid (ständig besittningsrätt),
men koncession kan undantagsvis meddelas för begränsad tid eller
med rätt till återkallelse när som helst. Under intrycket af den senare tidens utveckling
på den hydro-elektriska industriens område torde emellertid undantagsbestämmelsen
hafva blifvit regel, så att numera koncessioner meddelas endast antingen
för begränsad tid, såsom för de moderna vattenkraftsanläggningarna Etschverket
(45 år), Auerverket (50 år) och Brennerverket vid Matrei (90 år), eller ock på
'' obestämd tid, hvilket lär äga rum beträffande alla vattenfall, som anses lämpliga
för elektrisk järnvägsdrift. Under de sträfvanden, som särskildt inom industrioch
ingeniörskretsar under den allra sista tiden gjort sig gällande, att åstadkomma
reformer i den i vissa hänseenden föråldrade vattenrättslagstiftningen, har man särskildt
framhållit önskvärdheten däraf, att koncessionstiden icke blefve alltför kort.
Sålunda, för att blott nämna ett exempel, framhölls i ett den 19 januari 1901 i
den neder-österrikiska industriföreningen hållet föredrag öfver ämnet: »Vattenkraften
i industriens tjänst», att koncessionerna beviljades på för kort tid. Den vanligast
IOO
förekommande koncessionstiden vore 4 5 år. Men då man behöfde 10 å 15 år
för att omgifva kraftcentra med industriella anläggningar, som kunde förbruka den
alstrade kraften, vore denna tid alldeles för knappt tilltagen.
avsnitt 94 Kontrollera mot PDF
I Ungern är koncessionstiden i vattenlagen af den 14 juni 1885 fastställd
till 50 år.
I Italien kan, enligt dess ännu gällande vattenlag af den 10 augusti 1884,
vattenrättighet upplåtas antingen såsom ständig besittningsrätt, men då genom lag
efter samtycke af parlamentet, eller för begränsad tid genom koncession antingen
af regeringen eller af de lokala administrativa myndigheterna. Koncessioner på
begränsad tid få icke meddelas för längre tid än 30 år, men sedan denna tid
utlupit, har koncessionären rätt att erhålla förnyelse af koncessionen för en andra
period af 30 år och så allt framgent, dock med skyldighet för honom att underkasta
sig de modifikationer, som i koncessionsvillkoren kunna befinnas nödiga vare
sig till följd af förändrade lokala förhållanden eller af förändringar i vattendraget.
Förnyelse å koncessionen kan vägras endast om koncessionären befinnes antingen
icke hafva brukat eller ock missbrukat anläggningen, så att det ändamål, för hvilket
koncessionen meddelats, anses icke blifvit uppfylldt.
Det lagförslag, som ursprungligen utarbetats af vattenlagskommissionen af
den 16 augusti 1898 och som ännu torde vara på parlamentets pröfning beroende,
har i hufvudsak bibehållit ofvan framställda grundsatser, dock med de viktiga
inskränkningarna, att vattenkraft icke vidare skulle kunna upplåtas under ständig
besittningsrätt och att koncessionären skulle äga rätt till koncessionens förnyelse
för endast en andra period af 3 o år. Efter den andra 3 o-års periodens slut skulle
staten äga ovillkorlig rätt att efter sitt godtfinnande besluta om koncessionens
ytterligare förnyelse eller upphörande.
Enligt lagen den 8 april 1898 meddela i Frankrike koncession å vattenkraft
i publikt vattendrag antingen af prefekten i vederbörande departement eller
af regeringen genom särskildt dekret. Hvarje sådan koncession är, såsom förut
är anfördt, af prekär natur och kan utan lösen eller skadestånd när som helst ändras
eller återkallas. Koncession för bestämd tid kan endast meddelas beträffande
sådana företag, hvilka af representationen genom lag förklarats vara af allmännyttig
beskaffenhet. Detta är händelsen med det så kallade Lyonverket, för hvilket
sådan förklaring är gifven genom lag den 9 juni 1892. För denna anläggning
är koncessionstiden bestämd till 99 år, med rätt dock för staten att redan efter
15 års förlopp inlösa hela verket efter närmare angifna grunder.
Under den allra sista tiden har man emellertid sökt reformera Frankrikes
vattenrättslagstiftning äfven i denna del. Redan i mars 1898, alltså innan ännu
den allmänna vattenlagen var promulgerad, förelädes representationen ett förslag
avsnitt 95 Kontrollera mot PDF
till ny vattenlag, enligt hvilket förslag koncession å vattenkraft i publikt vattendrag
såsom regel skulle meddelas för en tid af 3 o år, med rätt till förnyelse af
IOI
koncessionen; dock skulle jämväl koncession kunna beviljas för obegränsad tid,
men i sådan händelse endast genom en för det särskilda fallet antagen speciallag.
Uti förslaget af den 6 juli 1900, hvilket emellertid skulle gälla verk af en viss
storlek i hvilket vattendrag som helst, är icke närmare angifvet, för hvilken tid
koncession skulle gälla, endast att den skulle hafva en begränsad varaktighet, antagligen
högst 99 år, hvarjämte staten skulle tillförsäkras rätt att när som helst efter
förloppet af de 15 första åren återköpa koncessionen efter vissa närmare angifna
grunder.
I Schweiz bestämdes den 4 april 1895 förbundsförsamlingen, att de särskilda
kantonerna skulle tillrådas att ordna sina vattenrättsliga förhållanden efter
enhetliga grunder, i hvilket afseende särskildt framhölls vikten däraf, att koncessioners
giltighetstid måtte begränsas till ett visst antal år. I ett förslag af den 27
november 1899 till »Förbundslag angående Privaträtten», hvars 4:de del, »Sakrätten»,
äfven innehåller en afdelning om »Vattenrätten», förekommer följande
bestämmelse: »Upplåtelse (af vattenkraft) meddelas på bestämd tid, hvars längd
beror af omständigheterna; endast på särskild begäran af sökanden får upplåtelse
beviljas på kortare tid än 30 år».
De franska kantonerna förete i berörda hänseende en utveckling i riktning
från de äldre franska till de moderna schweiziska grundsatserna. Sålunda finnes i
kantonen Généve en lag af den 15 juni 1895, som föreskrifver, att rätt att tillgodogöra
vattenkraft i publikt vatten i regel skall meddelas på behaglig tid (concession
å bien plaire), men endast undantagsvis på bestämd tid och då genom en
i vederbörlig ordning antagen speciallag, i hvilken senare händelse koncessionstiden
kan bestämmas till högst 99 år. Kantonen Neuchåtel åter har redan genom en
lag af den 7 december 1869 afskaffat koncessioner på behaglig tid och förklarat,
att koncessioner i stället skola meddelas för en begränsad tid af högst 99 år. I
lag af den 12 maj 1898 är för kantonen Valais (Wallis) bestämdt, att koncessioner
icke må beviljas för längre tid än 99 år. Den rent schweiziska åskådningen
återspeglas däremot i lagen för kantonen Vaud af den 18 februari 1901, hvilken
förbjuder koncessions meddelande för längre tid än 50 år.
De tyska och italienska kantonerna sträfva likaledes tydligen till det af förbundsförsamlingen
utstakade målet: en bestämd koncessionstid.
Såsom en erinran om den äldre uppfattningen må framhållas, att i en i
avsnitt 96 Kontrollera mot PDF
kantonen Schwyz —- en af de s. k. urkantonerna — meddelad koncession af den
17 juli 1899 koncessionstiden visserligen förklarats vara obegränsad, men däri den
koncederande myndigheten förbehållit sig rätt att inköpa hela den på koncessionen
grundade anläggningen första gången efter förloppet af 100 år samt däreftei eftei
förloppet af hvarje följande 50-års period.
De kantoner, som anses hafva nya, tidsenliga vattenlagar, äro Glarus, S:t
Gallen ocli Ticino. Lagen för Glarus af den 8 maj 1892 innehåller icke någon
102
föreskrift om koncessionstidens längd, men i meddelade koncessioner har den utsträckts
ända till 8 o år, dock med rätt för kantonen att inlösa vattenverket efter
förloppet af 25 år. S:t Gallens lag af den 23 november 1893 begränsar däremot
koncessionstiden till 50 år och Ticinos lag af den 17 maj 1894 till endast
40 år.
Hvad beträffar öfriga kantoner må anföras, att i Bern utfärdas koncessioner
under förbehåll, att, om en blifvande vattenlag kommer att föreskrifva viss koncessionstid,
den skall hafva retroaktiv verkan på redan meddelade koncessioner;
att Schaffhausens och Luzerns vattenlagar icke innehålla föreskrifter om koncessionstid,
men att tiden i de under de senare åren meddelade koncessionerna blifvit
begräsad till 40 å 50 år; samt att enligt ett förslag till vattenlag för Graubiinden
koncessionstiden skulle komma att utgöra högst 50 år.
Af den lämnade utredningen framgår till en början, att de på vattenkraft
så rika alpländerna ur sin vattenrättslagstiftning utmönstra från äldre tid kvarstående
bestämmelser om koncession å vattenkraft såväl för obegränsad tid (ständig
besittningsrätt) som på obestämd tid (prekär eller återkallelig besittningsrätt). Den
förra skulle i regel för alla tider afskära för staten möjlighet att förfoga öfver sin
på sådana villkor till enskilde upplåtna egendom och afskaffas alltså i det allmännas
intresse. Den senare åter försvårar, för att icke säga omöjliggör för den enskilda
företagsamheten att anskaffa nödigt kapital för utförande af en dyrbar anläggning,
som man när som helst kan tvingas att antingen låta undergå genomgripande
förändringar eller ock helt och hållet frånträda. Sist omförmälda slag af
koncession anses tydligtvis olämplig och oanvändbar af hänsyn i första hand till
enskildes intressen, men medelbart också på grund af dess oförenlighet med det
allmännas väl.
Men af utredningen framgår vidare, att den form af upplåtelse af vattenkraft,
som i berörda länder anses för närvarande mest lämplig och ändamålsenlig,
är koncession för bestämd tid af mellan 30 och 99 år, därvid minimigränsen inom
avsnitt 97 Kontrollera mot PDF
latituden är att finna inom det schweiziska Edsförbundet och maximigränsen inom
Frankrike.
Med ledning af det föregående torde kunna sägas, att den normala koncessionstiden
kan anses utgöra i Österrike-Ungern 45 ä 50 år, i Italien för närvarande
en oändlig rad åt 30-års perioder, men, om det under pröfning varande
förslaget till ny vattenlag antages, två 30-års perioder d. v. s. 60 år, i Frankrike
högst 99 år, men med rätt för staten att inlösa anläggningen efter 15 år, samt i
Schweiz i vissa kantoner 40 å 50 år, men i andra, i allmänhet fattigare kantoner,
minst 50 år, undantagsvis möjligen ända till 90 å 100 år.
För Sverige finnes icke någon erfarenhet i berörda hänseende att åberopa.
I de underdåniga utlåtanden, som kommittén tid efter annan afgifvit öfver åtskilliga
till densamma af Kungl. Maj:t remitterade särskilda ärenden angående upplå
-
103
telser af kronan tillhörig vattenkraft, har kommittén i allmänhet uttalat sig för,
att vattenkraften i fråga måtte utarrenderas för en tid af 50 år. Endast beträffande
en ansökan att få köpa viss vattenkraft i Motala ström vid kronodomänerna Kongsbro
och Björkö har kommittén i sitt underdåniga utlåtande tillstyrkt en arrendetid af
endast 20 år, men detta af den särskilda anledning, att vattenkraften därstädes borde
för framtiden reserveras med hänsyn därtill, att Göta kanal vore i behof af tidsenlig
utvidgning och förbättring.
Den ståndpunkt till ifrågavarande ämne, som kommittén sålunda intagit under
tiden för sin verksamhet, anser sig kommittén böra bibehålla. Skall den enskilda
företagsamheten eggas att i större utsträckning tillgodogöra sig statens vattenkraft
och skall nödigt kapital kunna intresseras för utförande af nutidens mycket komplicerade
och dyrbara vattenkraftsanläggningar, måste staten tillförsäkra den enskilde
en så långvarig och så tryggad nyttjanderätt till vattenkraften, att de kostnader,
som nedläggas för anläggningens utförande, kunna under tiden för aftalets bestånd
hinna blifva amorterade. Under förutsättning att hvarken priset å den producerade
kraften särskilt förhöjes i syfte att åstadkomma en snabbare amortering eller alldeles
säregna förhållanden föreligga, bör enligt kommitténs uppfattning arrendetiden
i allmänhet icke understiga 5 o år och detta i synnerhet som vid första upplåtelsen
af vattenkraft, innan ännu industriella anläggningar af tillräcklig omfattning uppstått,
all vid ett visst vattenfall producerad kraft endast undantagsvis kan antagas komma
till användning. En arrendetid af 50 år torde ock ganska nära sammanfalla med
den tid för koncessioners bestånd, som i alpländerna för närvarande kan anses vara
avsnitt 98 Kontrollera mot PDF
den normala. Har man i dessa länder, som otvifvelaktigt äga betydligt större
tillgång på kapital än Sverige, icke i allmänhet ansett sig böra låta koncessionstiden
understiga 50 år, torde det icke heller vara rådligt att göra arrendetiden kortare
i Sverige. Härför talar dessutom den omständigheten, att i alpländerna nästan
all vattenkraft af någon betydenhet är underkastad enahanda rättsliga och ekonomiska
villkor för tillgodogörandet, medan i Sverige enskilde vattenfallsägare i förevarande
hänseende kunna uppträda såsom konkurrenter till kronan, därest kronan
icke erbjuder rimliga upplåtelsevillkor.
Önskar staten således, att dess vattenfall skola komma till inkomstbringande
användning, måste de upplåtas under sådana villkor, att det icke blifver mindre
fördelaktigt att tillgodogöra sig ett staten tillhörigt vattenfall än ett enskilde tillhörigt.
Ett annat synnerligen viktigt spörsmål är, huru rättsförhållandet mellan staten
och en arrendator hör ordnas vid arrendetidens slut, om arrendet skall förnyas eller
upphöra och, i senare händelsen, hvilkendera, staten eller arrendator!!, skall äga
förfoga öfver den af den senare utförda vattenkraftsanläggningen.
j:o) Företrädesrätt
tillför*
rtyelse af arrendet
-
4-''o) Viss del af
vattenkraftsanläggningen
skall vid arrendetidens
slut hemfalla
till staten utan
lösen.
104
Till belysande af denna fråga må från alpländernas vattenrättslagstiftning och
praxis anföras följande.
Två väsentligen olika grundsatser synas där göra sig gällande i ifrågavarande
hänseende. Den ena, som tillämpas i Frankrike och en del af det franska Schweiz,
går därpå ut, att rättsförhållandet mellan staten och koncessionären vid koncessionstidens
slut af sig själft upphör och att vattenkraftsanläggningen tillfaller staten, som
därefter äger fritt förfoga öfver densamma. Den andra grundsatsen, som tillämpas
i flertalet af de schweiziska kantonerna äfvensom i Italien, utgår därifrån, att koncessionen
visserligen vid koncessionstidens slut upphör, men endast för att bereda
möjlighet till modifikationer i koncessionsvillkoren, icke för att afbryta koncessionen,
hvilken tvärtom i regel antages böra fortsätta såsom förut.
Den franska principen återfinnes för närvarande i sådana koncessioner å 99
år, hvilka genom speciallag förklarats vara af allmännyttig natur. Så förekommer
i koncessionsakten för Lyonverket en så lydande bestämmelse:
»Vid koncessionstidens slut och endast genom detta faktum förlora
koncessionärerna sin rätt; staten inträder då omedelbart i åtnjutande af
såväl kanalen med dess tillbehör och alla fasta anordningar, konstarbeten,
avsnitt 99 Kontrollera mot PDF
byggnader, kontorslokaler, murar, hägnader, dragvägar, strandskydd etc.
som ledningsnätet för elektricitetens fördelning, därest, hvad detta sistnämnda
angår, staten icke skulle föredraga dess borttagande, i hvilket
fall marken skall återställas i dess ursprungliga skick på koncessionärernas
bekostnad vare sig genom deras eller myndighets åtgärd, utan att koncessionärerna
därför kunna fordra någon som helst ersättning.
Det åligger koncessionärerna att i godt stånd hålla såväl anläggningen
med kanal och all den fasta egendom, som utgör tillbehör därtill, som
det elektriska ledningsnätet, om staten har för afsikt att bibehålla detsamma.
För att trygga verkställigheten af denna bestämmelse skola ombud
för staten tillsammans med ombud för koncessionärerna 5 år före koncessionstidens
slut hålla syn för att utröna, om företaget är i godt stånd.
Ministern för de offentliga arbetena äger i förekommande fall efter ingeniörernas
anvisning föreskrifva de arbeten, som erfordras för att ställa verket
i leveransdugligt skick, samt bestämma den frist, inom hvilken arbetena
skola vara utförda. Om koncessionärerna vid fristens slut icke verkställt
ministerns föreskrifter, har staten rätt att låta utföra de föreskrifna arbetena
på koncessionärernas bekostnad.
Hvad angår lös egendom och mekaniska eller elektriska anordningar,
såsom turbiner, transmissioner, dynamos etc., förbehåller sig staten
rätt att öfvertaga sådant helt och hållet eller till den del, som efter
mätismanna ordom anses lämpligt, men utan att vara pliktig därtill.
Värdet af sådan egendom skall betalas till koncessionärerna inom 6 månader
efter koncessionstidens slut och statens öfvertagande af densamma.
»
I lag af den 30 september 1882 angående koncession å vattenkraft för
staden Généve föreskrifves likaledes, att vid den 99-åriga koncessionstidens slut
staten Généve blifver ägare till alla fasta anordningar såsom dammar, byggnader
etc. Vill staten själf drifva anläggningen, är staten skyldig att efter värderingsmäns
bestämmande inlösa alla mekaniska anordningar såsom t. ex. turbiner och transmissioner,
äfvensom anordningar för kraftens fördelning till enskilde afnämare.
Såsom en öfvergångsform till den schweiziska principen torde kunna hänföras
en bestämmelse i vattenlagen för kantonen Valais afår 1898, som visserligen föreskrifver,
att verket vid koncessionstidens slut skall hemfalla till staten, men som
dessutom meddelar föreskrift om omedelbar förnyelse af koncessionen. Bestämmelsen
är så lydande:
»Vid koncessionstidens slut äga antingen staten eller vederbörande
kommuner att förnya koncessionen.
Om förnyelse af en koncession icke sökes eller om den sökes men
avsnitt 100 Kontrollera mot PDF
afslås, skola staten eller vederbörande kommuner utan lösen inträda i
besittningen af de anläggningar, som blifvit utförda för vattnets afledning
från vattendraget och framförande till motorerna.
Staten eller vederbörande kommuner äga i öfrigt, om koncessionen
icke förnyas, tillösa sig, efter värderingsmäns bestämmande, anläggningen
med alla anordningar, som blifvit gjorda för vattenkraftens tillgodogörande.
Då staten eller kommunerna bevilja koncession åt en ny koncessionär,
äga de ålägga honom inlösa viss anläggning efter uppskattning af värderingsinän.
»
Härmed må jämföras motsvarande bestämmelse i det franska förslaget till
vattenlag af den 6 juli 1900, att koncessioner med alla tillhörigheter skola vid
koncessionstidens slut hemfalla till staten utan ersättning. Enligt samma förslag
anses en koncession omfatta de byggnader och alla slags maskiner, hvilka äro till
fast egendom hänförliga, samt de arbeten äfvensom den mark, som tagits i anspråk
för vattnets tillgodogörande, vattnets uppdämning och afledning, vattenkraftens omsättning
i mekanisk eller elektrisk energi samt slutligen ledningar för fördelning af
den alstrade kraften. Men därjämte föreskrifver förslaget, att under de fem sista
åren af koncessionstiden förhandlingar må inledas om ny koncessions meddelande.
Den dåvarande koncessionären skulle därvid äga företrädesrätt till ny koncession
på liknande villkor som förut och om ny koncession ej meddelats två år före
koncessionstidens slut, skulle han äga rätt att på begäran få sin koncession förlängd
för ytterligare 10 år.
io6
Den rena schweiziska principen är däremot uttalad i t. ex. det förut omförmälda
förslaget till Förbundslag angående Privaträtten, hvars del IV om Sakrätten
har följande bestämmelse:
»Koncessionen upphör vid koncessionstidens slut, men kan förnyas.
Förnyelsen beviljas under samma villkor som den ursprungliga
koncessionen med de förändringar, som af förhållandena kunna påkallas,
utan att likväl innehafvaren af vattenverket väsentligt besväras.
Medgifves icke förnyelse, är kantonen skyldig betala innehafvaren
en billig ersättning, motsvarande det af domstol uppskattade värdet af
anläggningen.»
Ur den kantonala lagstiftningen må anföras följande bestämmelser, nämligen ur:
1:0) S:t Gallens vattenlag af år 1893:
»Vid koncessionstidens slut kan ansökan om koncessionens förnyelse
ingifvas. Ingifves en sådan icke eller varder den icke beviljad,
går koncessionen beträffande vattenkraften åter till statens fria förfogande.
I händelse ansökan icke beviljas, är staten skyldig att på begäran af den
dittillsvarande koncessionären emot öfverlåtelse ersätta honom fulla värdet
avsnitt 101 Kontrollera mot PDF
af uppförda anläggningar, byggnader och anordningar.»
2:0) Ticinos vattenlag af år 1894:
»Då koncessionstiden utlupit, kan staten bevilja förnyelse med de
förändringar, som möjligen befinnas nödvändiga på grund af ändrade förhållanden
i orten eller i vattendraget, dock så att därigenom fortsättandet
af den drift, för hvilken koncessionen beviljats, icke i något afseende
försvåras.
Om förnyelse af koncessionen icke sökes, är koncessionären skyldig
att på egen bekostnad och enligt myndigheternas föreskrifter låta
utföra alla arbeten, som fordras för att återställa och trygga en god
vattenreglering samt för att hindra hvarje allmän eller enskild skada.
Staten kan likväl besluta att bibehålla de af koncessionären utförda
arbetena i deras helhet eller till någon del, i hvilket fall de skola exproprieras.
Det skadestånd, som då skall betalas, skall bestämmas efter gällande
pris på den mark, som skall aflåtas, och efter arbetenas tillstånd vid tidpunkten
för expropriationen samt får i intet fall öfverstiga anläggningskostnaden
i dess helhet.
Skulle staten neka sökt förnyelse af koncessionen, är staten skyldig
att expropriera samtliga af koncessionären utförda arbeten mot erläggande
af skadestånd efter syn och värdering.»
3:0) Vaud’s vattenlag af år 1901:
107
»Fem år före koncessionstidens slut bör koncessionär, som önskar
^ få koncessionen förnyad, ingifva ansökan därom. I sådan händelse är
staten förpliktad att minst tre år före koncessionstidens utgång hafva fattat
beslut i frågan.»
Samma grundsats återfinnes likaledes i koncessioner, meddelade af sådana
kantoner, som hafva vattenlagar af äldre datum. Såsom exempel härpå må anföras
tvänne hithörande bestämmelser ur koncessionsakter från Luzern och Schaffhausen:
»Förnyelse
af koncessionen efter dess slut meddelas i allmänhet
efter samma grundsatser, som tillämpades vid dess första beviljande, dock
alltid med hänsyn tagen till de förändrade förhållandena och de vid tiden för
förnyelsen i förbundet eller kantonen gällande vattenlagar. Vägras från
regeringens sida förnyelse, är kantonen skyldig att ersätta koncessionären
det af domstol efter billiga grunder uppskattade värdet af vattenverksanläggningen,
som därefter öfvergår till staten»; och
»Skulle efter koncessionstidens förlopp för staten finnas grund att icke
förnya koncessionen, kan bolaget eller dess rättsinnehafvare af regeringen
åläggas att på sin bekostnad helt eller delvis borttaga de genom koncessionen
tillkomna nyanläggningar».
Hvad Italien angår, har, såsom förut är anfördt vid redogörelsen för koncessionstidens
längd, hvarje koncessionär enligt nu gällande lag omedelbar rätt att
avsnitt 102 Kontrollera mot PDF
efter hvarje 30-års period erhålla förnyelse å koncessionen. Enligt förut åberopade
lagförslaget skulle likväl denna rätt inskränkas, så att staten efter den andra 30- års periodens förlopp skulle äga rätt att fritt förfoga öfver koncessionen.
Slutligen må anföras, att i Ungerns vattenlag af den 14 juni 1885 finnes
den bestämmelsen, att för den händelse en tilländalupen koncession skall förnyas,
innehafvare af redan bestående anläggningar alltid äga företrädesrätt, såvida icke
viktigare nationalekonomiska intressen fordra, att vattnet användes för andra ändamål.
Hvad Sverige angår, har kommittén i flera af sina afgifna underdåniga utlåtanden
öfver till kommittén remitterade speciella frågor haft tillfälle att uti ifrågavarade
afseende uttala sig. Sålunda har kommittén i utlåtande den 19 november
1900 öfver en underdånig ansökan att få tillgodogöra vattenfallen Saarikoski och
Saukokoski i Lina älf föreslagit, dels att vid slutet af den 30-åriga arrendetiden
kronan skulle af arrendatorn, hvilken icke uttryckligen tillförsäkrats företrädesrätt
till förnyelse af arrendet, utan lösen bekomma ej mindre vattenverksanläggningen,
till hvilken räknades dammar, kanaler och byggnader för vattenkraftens uttagande
jämte i dessa byggnader befintliga maskiner och ledningar m. m., som vore att
till fast egendom hänföra, än äfven de å den arrenderade marken uppförda byggnader,
som vore afsedda för den för anläggningens drift och skötsel anställda perso
-
io8
nal, dels att kronan skulle äga att vid arrendetidens slut till sig lösa öfriga å det
utarrenderade området uppförda byggnader äfvensom större eller mindre del af
den för vattenkraftsanläggningens drift och skötsel afsedda, arrendatorn tillhöriga
lösa egendom jämte ledningar för kraftens öfverförande från anläggningen, i den
mån dessa ledningar vore framdragna öfver kronans mark, dels ock att, om staten
icke begagnade sig af denna lösningsrätt, arrendatorn vid arrendets frånträdande
vore skyldig att från det arrenderade området bortföra hvad kronan icke önskade
öfvertaga, i underdånigt utlåtande den 31 december 1900 öfver ett förslag angående
tillgodogörande af Älfkarlebyfallens vattenkraft har kommittén däremot hemställt,
dels att, därest icke kronan senast 5 år före utgången af den 50-åriga arrendetiden
tillkännagifvit sin önskan att för egen räkning begagna eller reservera vattenkraften,
arrendatorn skulle under ytterligare 50 år varda vid arrendet bibehållen,
dels att vattenkraftsanläggningen, till hvilken räknades dammar, kanaler och byggnader
för vattenkraftens uttagande, skulle vid första arrendetidens slut tillfalla kronan
avsnitt 103 Kontrollera mot PDF
utan lösen, hvaremot kronan då skulle äga rätt att till sig lösa andra än förut
omförmälda byggnader, som uppförts på det arrenderade området, samt större
eller mindre del af de för vattenkraftsanläggningens drift och skötsel afsedda, arrendatorn
tillhöriga turbiner, maskiner, transmissioner och ledningar äfvensom där befintlig
lös egendom, dels ock att, om kronan icke ville af denna lösningsrätt sig
begagna, arrendatorn vore vid arrendets frånträdande skyldig att från det arrenderade
området bortföra hvad kronan icke önskade öfvertaga. I underdånigt utlåtande
den 22 april 1902 öfver en ansökan att få arrendera vissa vattenfall inom
Kvickjocks kapellområde har kommittén likaledes föreslagit, dels att arrendatorn
vid den 50-åriga arrendeperiodens slut skulle äga företrädesrätt framför andra till
arrendet för en ny period af 50 år eller del däraf, dels ock att vid arrendets
upphörande endast de egentliga vattenbyggnaderna måtte utan lösen tillfalla kronan.
Liknande bestämmelser har kommittén ock föreslagit i sitt underdåniga utlåtande
den 28 juni 1902 öfver en af Åmåls stad framställd ansökning att få köpa eller
arrendera viss vattenkraft å Forsbacka kronopark.
Det är tydligtvis af synnerlig vikt, att vid arrendetidens slut sådana dispositioner
träffas, att vattenkraftsanläggningarna komma att funktionera jämnt och utan
rubbningar eller afbrott i kraftfördelningen, en fordran, som naturligtvis framträder
desto starkare, ju större och ju mera utgrenadt fördelningsnätet för kraftens utnyttjande
är. Säkrast torde enligt kommitténs mening denna fordran uppfyllas,
om arrendatorn tillförsäkras laglig rätt att vid arrendetidens slut få framför andra
bibehållas vid arrendet. Förhållandet mellan kraftproducenten och kraftförbrukarna
kan under denna förutsättning bibehållas orubbadt och statens eller det allmännas
intressen behöfva ej på något sätt blifva på en sådan anordning lidande, därest
den allmänna regeln blefve bunden vid vissa nödiga inskränkande bestämmelser.
Sålunda är det tydligt, att staten för egna verk och inrättningar eller för kommuni
-
109
kationernas utveckling kan hafva behof af att själf använda viss utarrenderad vattenkraft,
hvilken i sådan händelse arrendatorn måste vara skyldig att afstå. Men det
kan också inträffa, att arrendatorn brukat sin anläggning på sådant sätt, att såväl
statens som den af anläggningen beroende allmänhetens intressen kunna antagas
blifva bättre tillgodosedda, därest anläggningen komme i andra händer. Med anledning
häraf bör kronan tillerkännas rätt att vid arrendetidens slut själf öfvertaga
anläggningen.
Hvad därefter angår frågan, huru med vattenkraftsanläggningen bör förfaras
avsnitt 104 Kontrollera mot PDF
vid de tillfällen, då staten själf återtager den utarrenderade vattenkraften, kan staten
icke utan vidare uppställa annan fordran, än att vattendraget återställes i det skick,
det hade före arrendetidens början. Kraf därpå kan uppkomma, för den händelse
vattnet skall användas för annat ändamål än kraftproduktion. Men om, såsom
vanligen torde blifva händelsen, vattnet allt framgent kommer till användning såsom
kraftkälla och om staten upplåtit kraften under så förmånliga villkor, att arrendatorn
bör kunna till fullo hafva amorterat anläggningskostnaden vid arrendetidens
slut, torde staten icke böra sträcka sina anspråk längre, än att den utan lösen
tillförsäkras viss del af anläggningens fasta anordningar. Om på grund af här
nedan angifna skäl arrendeafgiften i allmänhet bör sättas jämförelsevis låg, torde
nyssberörda anspråk vara fullt berättigadt.
Huru stor del af en anläggning, som borde komma att inbegripas under
ett dylikt villkor, torde vara svårt att allmängiltigt bestämma — något, som jämväl
framgår af de härom meddelade uppgifterna ur den utländska lagstiftningen.
Sålunda kan denna rätt tänkas omfatta endast sådana anordningar, hvarigenom
vattendraget till lopp och läge förändras, såsom dammar, till- och afloppskanaler,
tunnlar, turbingrafyar m. m. eller med andra ord sådana fasta anordningar i vattendraget,
å stränderna eller å marken, hvilka, därest driften nedlägges, knappast representera
något ekonomiskt värde för arrendatorn. Men därjämte kan rättigheten
tänkas omfatta hela kraftstationen med i densamma befintliga maskiner, turbiner,
dynamos, transmissioner och annat, som vore att hänföra till fast egendom. Slutligen
skulle under berörda rätt också kunna inbegripas hela vattenkraftsanläggningen
med alla dess tillbehör, således äfven hela kraftfördelningsnätet med transformatorer
och andra därtill hörande anordningar.
Huru stor del af en anläggning, som bör vid arrendetidens slut hemfalla till
kronan, torde lämpligen böra bestämmas för hvarje särskildt fall efter för handen
varande förhållanden och med hänsyn till beloppet af den årliga arrendeafgift, som
för den utarrenderade vattenkraften skall betalas. Under alla omständigheter anser
dock kommittén, att den del af anläggningen, som innefattas under först nämnda
af ofvan angifna kategorier, bör vid arrendetidens slut till kronan hemfalla utan
lösen.
no
På grund af det anförda får sålunda kommittén för sin del föreslå:
dels att en arrendator af staten tillhörig vattenkraft vid arrendetidens
slut tillerkännes företrädesrätt till nytt arrende för en ytterligare
period af 50 år, därest kronan icke själf önskar antingen begagna eller
avsnitt 105 Kontrollera mot PDF
reservera vattenkraften, och
dels att viss efter pröfning af de särskilda förhållandena bestämd
del af vattenkraftsanläggningen och i alla händelser sådana anordningar,
hvarigenom vattendraget till lopp och läge förändras, må vid arrendetidens
slut tillfalla kronan utan lösen, hvaremot kronan skall vara berättigad
att efter uppskattning, verkställd af i särskild ordning utsedde
värderingsmän, lösa till sig så stor del af vattenkraftsanläggningen i öfrigt
med tillbehör, som kronan själf anser sig behöfva för driftens fortsättande.
j:o) Arrende
afgiften
En annan icke mindre viktig fråga är arrendebeloppets storlek.
Till belysning däraf må från alpländernas lagstiftning och administrativa
praxis anföras följande:
I Österrike- Ungern uttages icke någon afgift för begagnande af koncenderad
vattenkraft.
I Italien betalas enligt vattenlagen af år 1884 i årlig afgift (canone) för
hvarje koncederad nominell hästkraft 3 lire, därvid vattenkraften beräknas efter den
på motorerna verkande vattenmängden och efter den effektiva fallhöjden d. v. s.
skillnaden mellan vattenytorna ofvan- och nedanför till- och afloppskanalerna.
I det ännu på parlamentets pröfning beroende förslag till ändring af vattenlagen
är afgälden föreslägen att bibehållas vid samma belopp. Däremot skall enligt
förslaget medgifvas afdrag för användning af vattenkraft, son» öfverföres på långa
afstånd. Sålunda skall för den vattenkraft, som öfverföres på längre sträckor än 10
kilometer, medgifvas en nedsättning i afgälden, beräknad på det sätt, att kvadraten på
afståndet, uttryckt i hela kilometer, skall multipliceras med koefficienten o,001, hvarvid
likväl icke i någon händelse afgälden får sättas lägre än 0,50 lira per hästkraft.
I Frankrike skall för koncessioner å obestämd tid (prekär besittningsrätt)
betalas en ringa afgift, som bestämmes efter för handen varande förhållanden. I
koncessioner, som meddelats under form af speciallagar och för bestämd tid, pålägges
likaledes koncessionären en årlig afgift eller andra däremot svarande onera af ringa
storlek. Så t. ex. skall för Lyonverket betalas endast 2500 francs i årlig afgäld
för en vattenkraft, som alstras af 100 å 150 kubikmeter vatten i sekunden på en
fallhöjd af 8,5 å 12,5 meter. I gengäld är emellertid koncessionären pliktig att
leverera kraft å afnämarnas motorer enligt en i koncessionsakten i alla detaljer
bestämd maximitariff. I förslaget af år 1900 talas icke om någon årlig afgift,
men däremot om förpliktelse för koncessionären att tillhandahålla, staten eller det
allmänna viss del af den koncederade kraften.
III
I Généve skall enligt ofvan åberopade lag af år 1895 betalas afgift för
avsnitt 106 Kontrollera mot PDF
användande af vatten äfven vid koncessioner på obestämd tid. Enligt den såsom
speciallag stiftade koncessionen för Chévresverket den 2 novembei 1892 skall staden
Généve (koncessionären) till staten Généve afstå 1 / 4 af den årliga nettobehållningen
från och med 1 till och med 150,000 francs samt därjämte hälften af den summa,
hvarmed nettobehållningen öfverstiger 150,000 francs. Af sistberörda hälft af
nettobehållningen skall i sin ordning ena hälften fördelas mellan alla kantonens
kommuner efter deras invånareantal. För kraft, som levereras till staten och till
staden Généve äfvensom till de kommuner, som beröras af anläggningen, beräknas
ett afdrag af 20 procent å det vänliga tariffpriset.
I Neuchåtel skall enligt lag af den 21 november 1890 erläggas en afgift
för koncederad vattenkraft af 0,5° till 2 francs per år och naturhästkraft. Om
kommun är koncessionär, skola likväl följande principer tillämpas:
a) af den nettovinst, som uppkommer genom försäljning af kraft,
skall hälften tillfalla staten;
b) nettovinsten utgöres af den rest, som återstår efter afdrag af
driftkostnaden jämte ränta och amortering å det i företaget nedlagda
kapital.
I Valais skall enligt 1898 års lag årsafgiften utgå med 1 till 5 francs per
effektiv hästkraft, men om kraften öfverföres utom kantonen, med 2 till 8 francs.
Afgiftens storlek kan ändras för hvart tionde år. Dessutom skall en gång för
alla betalas en afgift af 100 till 1,000 francs vid koncessionens beviljande och 50
till 100 francs vid meddelande af tillstånd till öfverlåtelse af koncession.
1 Vand skall enligt lagen af år 1901 betalas en årlig afgift af 1 till 6
francs per effektiv hästkraft. Enligt särskildt reglemente äro vattenverken med hänsyn
till afgiftens storlek indelade i 6 klasser, så att i första klassen betalas 1 franc,
i andra klassen 2 francs o. s. v., allt per hästkraft.
1 S:t Galleri erlägges enligt lagen af år 1893 v‘d koncessionens beviljande
en gång för alla en afgift af 5 till 15 francs för hvarje effektiv hästkraft samt
därjämte en årlig afgift, s. k. vattenränta, af 2 till 5 francs likaledes per hästkraft.
I Ticinos vattenlag af år 1894 bnnes motsvarande bestämmelse, med undantag
af att koncessionsafgiften utgör per hästkraft 5 till 50 francs samt den årliga
vattenräntan 2 till 6 francs.
I Lucern skall enligt vattenlagen af den 2 mars 1875 för koncederad och
använd vattenkraft betalas en årlig vattenränta af 1 till 4 francs per effektiv hästkraft.
Enligt särskild förordning af samma dag och år skola vattenverken med
hänsyn till den utgående vattenräntans storlek indelas i 4 klasser, af hvilka första
avsnitt 107 Kontrollera mot PDF
klassen betalar i årlig vattenränta 4 francs, andra klassen 3 francs o. s. v. Vid
klassifikationen skall afseende särskildt fästas vid vattenmängdens regelmässighet,
112
vattenverkets läge och verkets konstruktion med hänsyn till den absoluta vattenkraftens
utnyttjande. Den effektiva hästkraften anses utgöra 7/10 den på vanligt
sätt beräknade naturhästkraften.
I Schaffhausen skall enligt vattenlagen af den 17 januari 1879 vattenräntan
å koncederad vattenkraft utgå med ett belopp af 3 till 4 francs per år för hvarje
naturhästkraft.
I Bern omnämner lagen icke vattenränta, men i ett formulär för koncessionsakter,
hvilket numera provisoriskt i afvaktan på en ny vattenlag alltid användes,
föreskrifves, att bestämmelser i en blifvande lagstiftning, hvarigenom koncessionär
pålägges särskilda afgifter, skola hafva retroaktiv verkan.
Vidare må framhållas, att koncessionär i Schweiz flerstädes åligger att till
den kanton eller de kommuner, hvarinom kraftkällan är belägen, leverera visst kraftbelopp
antingen gratis eller ock för billigare pris än till andra afnämare. Sålunda
är i koncessionsakten för Kanderverket vid Spiezweiler af den 6 maj 1896 föreskrifvet,
att koncessionären är suddig att leverera till hvardera af kantonen Bern
och kommunen Wimmis för offentliga ändamål 300 hästkrafter å turbinerna och
till kommunen Spiez för hvilket ändamål som helst 300 hästkrafter å turbinerna,
allt endast mot ersättning för produktionskostnaden. I koncessionen för Liitschinaverket
vid Lauterbrunnen (i Schwarze Liitschine mellan Burglauenen och Liitschenthal)
är bestämdt, att koncessionären skall till hvardera af kommunerna Grindelwald
och Liitschenthal leverera
a) utan ersättning en kraft från dynamomaskinerna af 200 hästkrafter
för offentliga behof under hela året; och
b) mot ersättning för allenast produktionskostnaden en kraft från
dynamomaskinerna af högst 200 hästkrafter för privata behof såsom
elektrisk belysning af hotell m. m.
Enligt koncessionsakten af den 17 juli 1899 för ett elektricitetsverk vid
Etzel i distriktet Einsiedeln i Schwyz åligger koncessionären (maskinfabriken Oerlikon)
att till distriktet Einsiedeln per år gratis leverera minst 300 hästkrafter och därutöfver
i förhållande till kraftens utnyttjande intill sammanlagdt högst 700 effektiva
hästkrafter, hvarjämte distriktet äfven tillerkänts förköpsrätt till högst 300
effektiva hästkrafter.
För sålunda till stat eller kommuner gratis levererad kraft betalas icke någon
vattenränta.
Beträffande de arrendepris, som kommittén i särskilda fall ansett sig böra
föreslå, må anföras följande. I kommitténs underdåniga utlåtande den 27 mars
avsnitt 108 Kontrollera mot PDF
1900 öfver en ansökan om tillstånd att arrendera visst mindre kraftbelopp vid
Malgön i Göta älf vid Trollhättan har kommittén uttalat sig för en årlig arrendeafgift
af 9 kronor 50 öre för effektiv hästkraft och har 1902 års riksdag bifallit
ir3
Kungl. Maj:ts därpå grundade proposition om utarrendering af ifrågavarande kraft.
I underdånigt utlåtande den 19 november 1900 öfver här ofvan omnämnda ansökan
om köp af vattenfallen Saarikoski och Saukokoski i Lina älf har kommittén
på grund af särskilda omständigheter föreslagit ett arrendepris af ända till 10
kronor per effektiv hästkraft. I ofvanberörda underdåniga utlåtande den 31 december
1900 öfver ett förslag att tillgodogöra vattenkraften i Älfkarlebyfallen har
kommittén förordat ett arrendepris af 8 kronor för hvarje effektiv hästkraft, som
för närvarande kunde intill ett belopp af 15,000 hästkrafter uttagas, samt 6 kronor
för hvarje effektiv hästkraft, som därutöfver kunde komma till användning. I ett
andra underdånigt utlåtande den 27 december 1901 angående tillgodogörande af
hela den disponibla vattenkraften i Göta älf vid Trollhättan har kommittén för
arrendet af omkring halfva vattenkraften föreslagit ett pris af 5 kronor för effektiv
hästkraft, hvarvid dock måste bemärkas, dels att i olikhet mot förhållandet vid de
förutnämnda fallen icke staten, utan koncessionssökanden var ägare till stranden
och dels att samme sökande utan ersättning skulle öfverlåta till staten med full
äganderätt erforderlig strand vid annan del af samma vattendrag. I underdånigt
utlåtande den 22 april 1902 öfver en ansökan att få arrendera vissa vattenfall i
närheten af Ruotevare-Vallatsj järnmalmfält inom Kvickjocks kapellområde af
Norrbottens län har kommittén hemställt, att någon arrendeafgift icke måtte under
de 10 första åren af arrendetiden utgå, men att arrendet därefter måtte bestämmas
efter en stigande skala sålunda, att
från io:de till 20:de året skulle betalas 2 kronor,
,,
,, 30 *de ,,
allt per år och effektiv hästkraft. I ofvananmärkta underdåniga utlåtande den 28 juni
1902 öfver staden Ämåls ansökan att få köpa eller arrendera viss kronan tillhörig
vattenkraft å Forsbacka kronopark har kommittén föreslagit, att den årliga arrendeafgift
en måtte bestämmas till 1,500 kronor, motsvarande omkring 8 kronor för
effektiv hästkraft. Slutligen har kommittén i underdånigt utlåtande sistnämnda
dag öfver en ansökan att få köpa viss vattenkraft i Motala ström vid kronodomänerna
Kongsbro och Björkö uttalat sig för, att vattenkraft där under den 20 -ånga
arrendetiden skulle upplåtas mot en årlig afgift af endast 3 kronor per effektiv
avsnitt 109 Kontrollera mot PDF
hästkraft, med skyldighet dock för arrendatorn att utan ersättning för domänernas
behof leverera tillhopa 35 effektiva hästkrafter. Om arrendet efter de 20 åren
förnyades, skulle den årliga afgiften höjas till 8 kronor per hästkraft, men arrendatorn
befrias från skyldigheten att afgiftsfritt tillhandahålla vattenkraft.
Det torde redan af den lämnade utredningen med tillräcklig tydlighet
framgå, att den årliga arrendeafgiften för statens vattenkraft icke kan i vårt land
bestämmas genom någon allmän regel, utan måste afpassas efter för handen va
-
tt
rande förhållanden vid hvarje särskild ansökan om upplåtelse. Följande omständigheter
torde emellertid enligt kommitténs förmenande böra vara af afgörande betydelse
vid bestämmande af arrendebeloppets storlek.
Först och främst måste hänsyn tagas till priset å vattenkraft i enskild ägo
i samma del af landet och under i öfrigt likartade förhållanden. Skulle kronan
under sådana omständigheter åsätta sin vattenkraft ett högre arrendepris än den
enskilde, torde spekulanter å vattenkraft, åtminstone där icke vattenfallets läge vore
för dem af afgörande betydelse, föredraga att af enskilde vattenkraftsägare tillgodose
sitt behof af drifkraft. Af sådan anledning skulle det kunna hända, att en
stor del af statens vattenkraft icke så snart skulle komma till inkomstbringande
användning. För att emellertid kunna bedöma värdet af viss vattenkraft måste
man i högre grad, än nu är fallet, äga icke allenast ingående kännedom om landets
vattenfall i allmänhet, utan äfven fullt tillförlitliga och fullständiga uppgifter
om pris vid köp och arrenden af vattenkraft enskilde emellan.
En annan omständighet, som vid årsafgiftens bestämmande måste beaktas,
är arrendetidens längd. Enär man under alla förhållanden måste afpassa afgiften
så, att arrendatom under arrendetiden kan hinna amortera verkets anläggningskostnad,
måste tydligtvis denna afgift sättas lägre, ju kortare arrendetiden är. Sedan
amorteringen fullgjorts, bör därför arrendeafgiften vid arrendets förnyande kunna höjas.
En tredje omständighet af stor vikt är vattenkraftens belägenhet i förhållande
till kommunikationsleder, bebodda orter, industricentra, malmförande berg eller annat,
som kan bereda möjlighet till användning för elektrisk kraft. Af denna omständighet
beror, att större delen af svenska statens vattenkraft i Norrbottens och
Västerbottens läns lappmarker under den närmaste framtiden icke torde komma till
användning och således för närvarande torde hafva ett relativt ringa värde. Äfven
om dessa trakter gömma rika mineralskatter, som så småningom kunna gifva upp-^
avsnitt 110 Kontrollera mot PDF
hof till en betydande industri, är det dock antagligt, att det ännu måste dröja
länge, innan flertalet kraftkällor därstädes kommer att tagas i anspråk för industriellt
bruk. För att i dessa trakter underlätta den enskilda företagsamheten och
befordra uppkomsten af industriella anläggningar, torde staten böra ställa mycket
små anspråk på direkt inkomst af sin vattenkraft. Af denna anledning har ock
kommittén i ett underdånigt utlåtande föreslagit, att vissa vattenfall i Norrbottens
läns mest aflägsna fjällbygder måtte under de första io åren af arrendeperioden
afgiftsfritt upplåtas samt att afgiften för återstående delar af arrendeperioden måtte
utgå med högst halfva det belopp, som enligt kommitténs uppfattning för närvarande
kan anses såsom det normala.
En fjärde omständighet att beakta är den, huruvida staten vid ett visst
vattenfall äger land och strand af sådan omfattning, att fullt utrymme för en vattenverksanläggning
kan beredas. Om så icke är förhållandet, utan en blifvande
arrendator är hänvisad att af enskilde strandägare förvärfva sig större eller mindre
Ir5
areal nödig mark, måste helt naturligt själfva vattenkraften anses hafva ett lägre
värde, än där kronan har tillgång på erforderliga strandområden. Af denna anledning
har ock kommittén, såsom ofvan anförts, ansett, att vattenkraften vid Trollhättan
bör åsättas ett vida lägre värde, än som med hänsyn till detta falls läge
och öfriga förhållanden eljest bort kunna påräknas, och detta oafsedt att i kommitténs
sista kontraktsförslag det låga arrendepriset jämväl motiverats af andra staten
tillkommande fördelar af betydande värde.
En femte omständighet, som kan vara af betydelse vid arrendeafgiftens bestämmande,
är själfva kraftkällans storlek. För ett vattenfall med ett mycket stort
energiförråd, såsom t. ex. Trollhättan eller Älfkarlebyfallen, torde man svårligen
kunna fordra lika hög arrendeafgift per hästkraft som för ett mindre fall med liknande
läge. Äfven om t. ex. vattenfallen vid Trollhättan måste med hänsyn till
afsättningsmöjligheter anses hafva ett synnerligen fördelaktigt läge, är likväl det
tillgängliga energiförrådet så stort, att det i sin helhet icke torde kunna finna
afnämare, förrän en betydande industri hunnit uppstå i trakten, hvartill utan tvifvel
åtskilliga år erfordras.
En sjätte omständighet, som likaledes måste i förevarande hänseende beaktas,
är kraftkällans naturliga beskaffenhet och den däraf beroende större eller mindre
anläggningskostnaden. Denna ställer sig nämligen olika vid ett vattenfall med
koncentrerad fallhöjd än vid ett annat med samma vattenmängd och samma fallhöjd,
avsnitt 111 Kontrollera mot PDF
men där den senare är fördelad på en lång sträcka. Andra naturliga förhållanden,
som också utöfva inflytande på ett vattenfalls värde, äro strändernas och vattenbäddens
geologiska och fysiska beskaffenhet, vattenståndets växlingar, tillgång
till vattenreservoarer m. in.
Slutligen måste ock vid bestämmandet af arrendeafgiftens storlek hänsyn
tagas till, huru stor del af vattenkraftsanläggningen staten vid arrendetidens slut
kan önska bekomma utan lösen. För den händelse att staten i ett visst fall skulle
önska utan lösen öfvertaga lida kraftstationen jämte dess fördelningsnät, bör staten
naturligtvis bestämma årsafgiften till ett lägre belopp, än om staten tillförsäkrar sig
rätt att utan lösen bekomma endast sådana delar af anläggningarna, som utöfva
inflytande på själfva vattendragets förändring till lopp eller läge.
I utlåtanden, som kommittén afgifvit öfver särskilda underdåniga ansökningar,
har kommittén sökt tillämpa ofvan angifna grunder.
Hvad angår allmänna bestämmelser, som i öfrigt torde böra inflyta i en
blifvande lag angående utarrendering af staten tillhörig vattenkraft, tillåter sig kommittén
föreslå:
i :o) att tiden för ett arrendeaftals bestånd måtte räknas, icke från det arrendekontraktet
blifvit i vederbörlig ordning underskrifvet och fastställdt, icke heller
från det laga kraft ägande tillstånd till anläggningens utförande erhållits, utan från
6:o) Andra
arrcndcbe
stämmeUer,
det vattenkraftsanläggningen blifvit fullbordad och af kontrollant å statens vägnar
afsynad och godkänd;
2:0) att, därest staten vid slutet af arrendetiden själf önskar öfvertaga anläggningen,
staten skall vara pliktig tillkännagifva denna sin afsikt senast 5 år före
utgången af arrendetiden, med rätt för arrendatorn att eljest på samma tid som
förut varda vid arrendet bibehållen mot den nya arrendeafgift, som med hänsyn
till då rådande förhållanden kan blifva i särskild ordning bestämd;
3:0) att vid mera betydande vattenfall byggnaderna för vattnets uppdämmande
eller afledande redan från början böra planläggas så, att ett rationellt uttagande
af hela den nyttiga vattenkraften icke för framtiden hindras eller i högre
grad försvåras;
4:0) att vattenkraftsanläggningen bör vara påbörjad inom viss bestämd tid
och fullbordad inom annan särskildt bestämd tid, allt räknadt från det laga kraft
vunnet tillstånd till anläggningen meddelats, vid påföljd för underlåtenhet därutinnan
att det af arrendatorn å anläggningen utförda arbetet skall vara till staten förverkadt;
5:0)
att arrendeafgiften för hela den arrenderade vattenkraften skall i allmänhet
utgå från den dag, då anläggningen blifvit afsynad och godkänd, dock att
avsnitt 112 Kontrollera mot PDF
därest en eller flera motorer dessförinnan tagits i stadigt bruk, afgift skall för dem
från den tid så skett af arrendatorn erläggas, hvarförutom i fråga om mera betydande
vattenfall må i kontraktet intagas inskränkande bestämmelser därom, att
arrendeafgift skall inom viss tid erläggas för allenast viss minimikraft och ytterligare
afgift för den öfriga kraften inom annan tid eller i den mån densamma
tages i bruk;
6:0) att den tillgodogjorda vattenkraften skall beräknas antingen efter de
använda motorernas antal och storlek eller, därest det kan befinnas mera ändamålsenligt,
efter uppställda dynamomaskiners antal och storlek, hvarvid för i reserv
stående motorer eller dynamos icke någon afgift skall beräknas;
7:0) att arrendatorn icke må äga att å annan person öfverlåta arrendet utan
särskildt tillstånd af Kungl. Maj:t eller den myndighet, som af Kungl. Maj:t bestämmes
;
8:0) att, då tillstånd till öfverlåtelse sökes, staten skall äga rätt att framför
andra lösa till sig hela anläggningen, hvilken lösningsrätt äfven skall kunna göras
gällande, därest arrendatorn försummar att sist inom viss tid från förfallodagen
erlägga den årliga afgiften eller eljest bryter mot arrendekontraktets väsentliga föreskrifter;
och
9:0) att staten skall äga rätt att vid arrendetidens slut lösa till sig de delar
af vattenkraftsanläggningen äfvensom därtill hörande lös egendom, som icke eljest
enligt kontraktets bestämmelser skulle utan lösen tillfalla staten, äfvensom att, om
staten icke vill begagna sig af denna lösningsrätt i hela dess omfattning eller till
någon del, arrendatorn skall vara skyldig att vid arrendets afträdande från det arrenderade
området inom viss särskildt bestämd tid bortföra, hvad staten icke vill
öfvertaga.
Härjämte synes man kunna ifrågasätta, huruvida icke i arrendekontrakt mellan
staten och enskilde må kunna intagas bestämmelser jämväl därom,
att vid utarrendering af de större vattenfallen såväl staten som ock den
eller de kommuner, inom hvilka fallet är beläget, skola tillförsäkras rätt att för
allmänt behof och för längre tid bekomma visst kraftbelopp mot en ersättning,
motsvarande produktionskostnaden, försåvidt sådant kan ske, utan att det med arrendet
afsedda hufvudändamålet därigenom äfventyras; äfvensom
att vid tillgodogörandet af sådana vattenfall, som genom allmänt känd naturskönhet
och fördelaktigt läge kunna anses äga en särskild betydelse för höjande
af den fosterländska känslan, hänsyn må tagas till de kraf, som från denna synpunkt
kunna framställas.
Det har icke undgått kommitténs uppmärksamhet, att nu gällande vatten- Brister i gällag
avsnitt 113 Kontrollera mot PDF
— Kungl. förordningen om jordägares rätt öfver vattnet å hans grund den laude vattentät/.
30 december 1880 — i flera hänseenden företer luckor och bristfälligheter af
sådan art, att den icke längre kan anses motsvara de kraf, som den nutida hydrotekniska
industrien för sin utveckling ställer på en dylik lag. Då det ligger i
statens välförstådda intresse, särskildt med hänsyn till villkoren för dess egen vattenkrafts
utnyttjande, att vattenlagens brister med det snaraste måtte blifva afhulpna,
tillåter sig kommittén att framhålla några af de önskemål, som uti ifrågavarande
hänseende i första hand synas böra beaktas.
Redan förut har kommittén framhållit vikten däraf, att de svenska vattendragen
varda reglerade, något som merendels med relativ lätthet låter sig göra,
alldenstund inom de flesta flodområden tillgång finnes på välbelägna insjöar, som
synnerligen väl lämpa sig till regleringsbassänger. Då en eventuell reglering åstadkommer
i hela vattendraget nedanför regleringsbassängen en jämnare och bättre
fördelad vattentillgång och därigenom ökning af den konstanta krafttillgången, hafva
tydligtvis alla ägare af vattenfall vid ifrågavarande del af vattendraget gemensamt
intresse att utföra och vidmakthålla sådan reglering. Inom den nuvarande lagstiftningens
ram kunna visserligen på den frivilliga öfverenskommelsens väg åvägabringas
föreningar för befrämjande af de önskemål, som en dylik intressegemenskap
kan uppställa för sig. Men då det alltid är vanskligt att låta företag af denna
omfattning vara beroende på frivillig medverkan af alla dem, som saken rör, synes
det vara önskvärdt, att ett dylikt företag måtte kunna bringas till stånd, äfven om
en minoritet af rättsägare skulle sätta sig däremot. Enär företag af ifrågavarande
art möjliggöra hela vattendrags fullständiga och rationella tillgodogörande, äro de
utan tvifvel af så allmännyttig betydelse, att deltagande däri bör i regel anses
åligga alla rättsägare såsom en ovillkorlig plikt, likartad med den, som finnes
ålagd jordägare i 2 kapitlet i lagen om dikning och annan afledning af vatten den
20 juni 1879.
Att här närmare angifva de grunder, som böra komma till tillämpning vid
stiftande af lag i detta afseende, faller visserligen utom kommitténs uppgift, men
kommittén antager, att det icke bör i Sverige möta väsentligen större svårigheter
att i ämnet affatta lämpliga och ändamålsenliga bestämmelser än i utlandet, där
man flerstädes redan löst denna fråga. För att anföra ett exempel får kommittén
härmed hänvisa till bestämmelserna i §§ 25 och 26 i den norska »Lov om Vasdragenes
Benyttelse» af den 1 juli 1887, så lydande:
avsnitt 114 Kontrollera mot PDF
Ȥ 25. Kongen kan meddele Tilladelse til Sinkning eller Udtapning af
Indsoer og Myrstraekninger, Udvidelse eller Reglering af Fosse og Stromme, saavelsom
Kanal- og Daemningsanlteg, Forbygninger eller andre Arbeider i Vasdragene,
i Hensigt åt indvinde, forbedre eller betrygge Jordsmon eller andre Herligheder,
åt nvttiggjore Vandet i Industriens Tjeneste eller åt fremme Faersel eller
Flodning, — naar Interesser af almen Betydning derved kan antages åt ville befordres.
Naar saadan Tilladelse er meddelt, pligter enhver mod Erstatning saavel
åt afstaa den fornodne Grund, bebygget eller ubebygget, eller taale Eiendomsbyrder
paalagte denne, som åt Ande sig i den Skade eller Ulempe, som Foretagendet
maatte medfore for Eiendom, Fiskeri eller andre Herligheder.
§ 26. Arbeider i Vasdraget, sigtende til åt indvinde, forbedre eller betrygge
Jordsmon eller andre Herligheder eller åt nyttiggjore Vandet i Industriens
Tjeneste, kunne tillädes foretagne, om end ikke alle de Grundeiere eller Rettighedshavere,
hvis Jord eller andre Herligheder derved antages åt ville udvides, forbedres
eller betrygges, forenes om åt udfore Arbeidet for fselles Regning, naar
Flerheden, beregnet efter Vaerdien af den Fordel, Foretagendet for enhver Grundeier
eller Rettighedshaver vil medfore, deri er enig og derhos Foretagendet i sig
selv skjonnes åt ville vare af overveiende Nytte. Enhver, som ikke har villet deltage
i Foretagendet, er forpligtet til, naar dette er udfort, og det har vist sig, åt
Fordel for ham derved er vundet, efter eget Valg enten åt udrede sin beregnede
Andel af samtlige medgaaede Omkostninger eller den Sum, hvortil den for hans
Vedkommende vundne Fordel ved Skjon ansaettes, eller åt afstaa den forbedrede
Sträckning eller Herlighed mod Erstatning for dens Värdi i dens tidligere Tilstand.
Erstatning for Jord kan i dette Tilfadde gives i Jord, naar den skjonnes for Eieren
åt vare af lige Brugbarhed og Värdi med den, han afstaar. For disse gjensidige
Forpligtelser hefte i ethvert Tilfadde de forbedrede Eiendomme efter Fradrag af
deres Vaerdi for Forbedringen.
I Omkostningerne ved den fremtidige Vedligeholdelse af de udferte Arbeider
ere vedkommende Eiere eller Rettighedshavere, forsaavidt ikke anderledes er vedtaget,
pligtige til åt deltage efter det samma Forhold, hvori de have deltaget i det
forste Anlseg.»
På grund af det anförda får kommittén hemställa, att ofvanberörda Kungl.
förordning den 30 december 1880 måtte ändras i den riktning,
att, om innehafvare af vattenrättighet vilja för vattenkraftens bättre
tillgodogörande medelst anordnande af reservoarer eller annorledes reglera
avsnitt 115 Kontrollera mot PDF
det vattendrag, hvari de hafva rättigheter, en hvar annan vattenrättsinnehafvare,
som af regleringen tillskyndas nytta, skall vara skyldig att
i kostnaderna för företaget taga del, i den mån han af företaget får gagn.
Denna regel bör dock modifieras, dels så att såsom villkor för vitsord till
ett dylikt företag stadgas, att de, som påyrka företagets utförande, skola äga viss
större del af den konstanta vattenkraft, som skulle kunna vinnas genom företaget,
dels ock så att vattenrättsägare, som ej vill i kostnaderna för företaget deltaga,
berättigas att afsåga sig den båtnad, som af företaget beredes honom, med rätt
för dem, som verkställa regleringen, att tillgodogöra sig den genom regleringen
tillvunna ökning i den konstanta vattentillgången.
Men jämte det att lagstiftningen bör understödja och befrämja den intressegemenskap,
som förefinnes mellan vattenrättsägare vid ett helt vattendrag eller
större del däraf, måste ock lagstiftningen beakta den intressegemenskap, som i ännu
högre grad är rådande beträffande en viss bestämd mindre del af ett vattendrag —
ett fall eller en fors af större eller mindre längd. Såsom redan förut är sagdt,
äro de i kommitténs större vattenfallsbok upptagna vattenfallen i regel till längd
och fallhöjd angifna med hänsyn till de naturliga förutsättningarna för deras ändamålsenliga
tillgodogörande. I de vattenfall, där staten icke är ägare till hela den
sålunda efter de naturliga förhållandena beräknade vattenkraften, utan enskilde äga
större eller mindre del däraf, beror med gällande lagstiftning det rationella tillgodogörandet
af sådan vattenkraft på, om staten eller dess rättsinnehafvare är i stånd
att på den fria öfverenskommelsens väg förvärfva rätt till de delar af vattenkraften,
som icke tillhöra staten. I alldeles samma läge som staten kan tydligtvis också
enskilde vattenrättsägare befinna sig. Så kan en strandägare innehafva större delen
af en fors med undantag af eu mindre del å ena eller båda stränderna, så att
han hvarken på ändamålsenligaste och billigaste sätt eller till fullo kan tillgodogöra
sig sin vattenkraft utan att förvärfva den återstående delen. Men vid sådant förhållande
är det lätt insedt, att ägaren af sistberörda del af forsen kan antingen
helt och hållet motsätta sig ett tillärnadt företag för vattenkraftens utnyttjande
eller också åsätta sin del ett pris, som icke står i rimligt förhållande till dess
värde. De hinder, som af denna anledning kunna uppkomma mot ifrågavarande
120
slag af företag, äro af den art, att de på lagstiftningens väg med det snaraste
böra afhjälpas.
För att möjliggöra för en eller flere innehafvare af större delen af ett fall
avsnitt 116 Kontrollera mot PDF
eller en fors att kunna tillgodogöra sig jämväl den återstående delen, tillåter sig
kommittén därför föreslå, att bestämmelserna uti § 5 i Kungl. förordningen om
jordägares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880 måtte utsträckas
att gälla äfven nu behandlade förhållanden.
Enligt denna paragrafs bestämmelser skall delägare i samfälldt vatten, som
vill bygga vattenverk, bjuda de andra att däri taga del. Vilja de icke detta, men
Rätten pröfvar, att det kan ske utan synnerlig skada för dem, kan Rätten medgifva
anläggningen med bestämmande på hvad sätt, villkor och tid, han verket
bygga och nyttja må. Förevarande bestämmelser torde enligt kommitténs uppfattning
kunna utsträckas sålunda, att de komma att gälla hvarje del af ett vattendrag,
som med ekonomisk fördel kan tillgodogöras genom en enda vattenkraftsanläggning
och i hvilken flera vattenrättsägare, enskilda personer eller samfälligheter,
hafva del. Den eller de af sakägarna, som vilja tillgodogöra sig en så beskaffad
vattenkraft, böra då inbjuda de andra att gemensamt bygga och nyttja den
för vattenkraftens tillgodogörande erforderliga anläggningen. Vilja de icke detta,
böra de, som vilja bygga, erhålla tillstånd därtill med föreskrift på hvad sätt,
villkor och tid de verket bygga och nyttja må.
Slutligen anser sig kommittén icke kunna underlåta att framhålla de brister
i vår vattenrättslagstiftning, som sammanhänga med institutet kungsådra. Enligt
§ 7 i ofvannämnda Kungl. förordning den 30 december 1880, sådan den lyder
genom lagen den 20 oktober 1899, må byggas i kungsådra, sedan Konungen
därtill lämnat tillstånd, och i Kungl. kungörelsen angående hvad iakttagas skall, då
någon vill förvärfva tillstånd af Konungen till byggande i kungsådra, den 20
oktober 1899 meddelas närmare föreskrifter, huru sådan rättighet skall kunna utverkas.
Ansökan därom, ställd till Konungen, skall ingifvas hos Konungens befallningshafvande,
som på sökandens bekostnad genom sakkunniga män låter verkställa
nödig utredning angående alla de omständigheter, som på frågan kunna inverka,
hvarefter ärendet slutligen för afgörande öfversändes till Kungl. civildepartementet.
En sådan ansökan får likväl icke enligt samma Kungl. kungörelse ingifvas,
förrän sökanden är i tillfälle visa, att fullständig undersökning blifvit hållen
jämlikt § xo i åberopade Kungl. förordningen den 30 december 1880 och att
domstolen hänvisat honom att söka Konungens tillstånd till företaget. För att utverka
slutligt tillstånd till vattenverksanläggning i kungsådra fordras således två icke
jämsides med hvarandra utan efter hvarandra löpande förfaranden, ett judiciellt,
avsnitt 117 Kontrollera mot PDF
eventuellt i häradsrätt, hofrätt och högsta domstolen, samt ett administrativt med
behandling hos Konungens befallningshafvande och afgörande hos Kungl. Maj:t.
121
Skulle frågan om kungsådras tillvaro vara tvistig, kan dessutom denna komma att
i domstolsväg i särskild ordning pröfvas och afdömas.
Att en dylik omständlig och invecklad metod för den formella behandlingen
af frågor om tillgodogörande af vattenkraft måste medföra stor tidsutdräkt och
delvis onödiga kostnader för sökanden torde ligga i öppen dag. Enligt kommitténs
uppfattning är det också af synnerlig vikt, att åtgärder för afhjälpande af
dessa missförhållanden med det snaraste må vidtagas.
Utan att -anse sig böra ingå på undersökning, huru frågan om byggande i
kongsådra bäst skall kunna lösas, vill kommittén likväl antyda den möjligheten,
att den nuvarande tudelade formella behandlingen af ansökan att bygga i kongsådra
bör kunna sammanföras till en enda, vare sig judiciell eller administrativ.
Huruvida emellertid väckt fråga att utföra en vattenkraftsanläggning anses ändamålsenligast
böra handläggas i domstolsväg eller i administrativ ordning, är ett
spörsmål, som icke tillkommer kommittén att upptaga till besvarande; dock vill
kommittén till sist framhålla, att af de åtgärder, som kommittén tror böra vidtagas,
på det att statens vattenfall må komma till inkomstbringande och nyttig användning,
den icke minst viktiga torde vara att söka ordna reglerna för kungsådras
efterbyggande.
II.
FÖRTECKNING
ÖFVER
STATENS MERA BETYDANDE
VATTENFALL
ENLIGT
VATTENFALLSKOMMITTÉNS UTREDNING
ÅR 1903.
STOCKHOLM
ISAAC MARCUS’ BOKTR.-AKTIEBOLAG
1903
REGISTER
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Fall- höjden
i meter
Lågvattenmängden
Industriella medel- vattenmängden
Fol.
sm8
hkr
3
snr
hkr
I. Torne älfs. 1 a.
Kaderjock
46,0
0,3
138
2
Ib.
Nedre Abiskofallet
20,5
0,3 9
80
1,6
328
4
2.
Nakerijärvis s. k. döda fall
192,7
0,99
1907
—
—
6
3.
Tarrakoski
2,7
11,34
306
16,8
454
8
4.
Vackokoski
13,0
12,0
1560
17,9
2327
10
5.
Ropivaarakoski
33,4
1,2
401
5,3
1770
12
6.
Levasjoensuukoski
25,o
1,9
475
8,0
2000
14
7.
Rautassaarikoski
6,o
1,9 5
117
8,2
492
16
8.
Vuolle Rautaskårtje
140,0
2,4
3360
11,3
15820
18
9.
Paurangikoski
20,o
16,5
3300
23, t
4620
20
10 a.
Sackalaforsarna
120,o
1,6
1920
2,3
2760
22
10 b.
Valkiokoski
6,5
2,9
189
4,7
306
24
11.
Airikurkio
1,7
3,0
51
4,9
83
26
12.
Tornefors
2,«
10,o
260
15,5
403
28
13.
Temmingikurkio
3,7
11,3
418
20,9
773
30
i 14''
Tanikurkio öfre
8,0
13,5
1080
25,0
2000
32
15.
Tanikurkio nedre
14,o
13,5
1890
avsnitt 118 Kontrollera mot PDF
25,i
3514
34
: 16.
Kengisfors
5,2 6
27,0
1420
49,o
2577
36
II. Kalix älfs. j
Naustakoski
8,9
4,5
401
8,4
748
38
1 2.
Isolinka
5,6
2,i
118
4,3
241
40
3.
Pickulinka
2,3
2,1
48
4,4
101
42
4.
Killingilinka
6,5
4,2
273
8,6
559
44
5.
Kursonsokoski
2,7
4,3
116
8,8
238
46
6.
Kursonaloskoski
4,3
4,3
185
8,8
378
48
7.
Vigerämenkoski
4,3
4,3
185
8,8
378
50
8’
Piilikurkio
8,1
10,3
834
20,0
1620
52
9.
Parakakurkio
16,7
11,1
1854
21,5
3591
54
10.
Pahakurkio
21,9
H,4
2497
22,2
4862
56
n.
Tiangikoski
6,8
11,5
782
22,4
1523
58
12.
Tievakoski
4,0
11,7
527
22,7
1022
60
13.
Pärkämäkoski och Mestos-
linka
20,2
25,8
5212
42,o
8484
62
It
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Fall- höjden
i meter
Lågvattenmängden
Industriella medel- vattenmängden
Fol.
sm3
hkr
sm*
hkr
14.
Saarikoski och Saukokoski
6,0
1,46
87
2,6 å 3,0
150 ä180
64
15.
Haiekonkoski
13,4
5,6
737
9,5 å 11,3
1273 å1514
66
16.
Linalinka
17,6
5,6
968
9,5 å 11,3
1672 å1989
68
III. Råne älfs.
1.
Brännbergsfallet eller Häll-
''
forsen
7,3
4,9
358
6,6
482
70
2.
Lombergsfallet
34,6
0,4
138
0,6
208
72
IV. Lule älfs.
1.
Öfre Melädnofallet
14,3
0,71
102
1,42
203
74
2.
Nedre Melädnofallet
10,o
0,7 5
75
1,49
149
76
3.
Jau rekaskakårtj e
28,3
3,o
849
4,9
1387
78
4.
Stora Sjöfallet
39,6
14,4
5702
28,8
11405
80
5.
Kanikårtje
8,3
6,8
564
13,5
1121
82
6.
Porjusfallen
20,2
29,8
6020
61,6
12443
84
7.
Harsprånget
74,o
30,2
22348
62,4
46176
86
8.
Öfre Paktekuojka
3,8
30,8
1170
63,7
2421
88
9.
Nedre Paktekuojka
2,6
30,o
803
63,8
1659
90
10.
Öfre Liggakuojka
2,6
30,9
803
63,8
1659
92
11.
Liggakuojka
9,7
30,9
2997
63,8
6189
94
12.
Öfre Mudduskårtje
42,0
M
504
1,5
630
96
13.
Nedre Mudduskårtje
17,o
1,2
204
1,6
272
98
14.
Luobalkårtje
100, o
0,0 5
50
0,1
100
100
15,
Själmakårtje
42,o
0,2 8 2
118
0,5 6
235
102
16.
Vallatsjkårte
21,o
0,37
78
0,7 3
153
104
17.
Ruonaskårtje
26,4
0,16
42
0,3 3
87
106
18.
Ruotevarekårtje
9,4
0,27
25
0,5
47
108
19.
Kamafallet
28,o
1,0
280
2,0
560
ilo
20.
Njåmiltkårtje
43,6
0,7
305
1,7 ä 1,8
741ä785
112
21.
Passe Kårtje
9,7
5,2
504
9,0
873
114
22.
Parkijaureforsen
8,8
9,9
871
18,3
1610
116
23.
Purkijaureforsen
10,6
17,6
1855
32,3
3424
118
24.
Ackatsfallen
14,8
18,4
2723
34,0
5032
120
25.
Kajtumfallet
12,3
18,4
2263
34, t
4194
122
26.
Tuorerimforsen
11,4
19, t
2177
35,4
4036
124
27.
Kalakkårtje
5,7
19,1
1088
35,4
2018
126
avsnitt 119 Kontrollera mot PDF
28.
Kåtjerimforsen
7,0
19,t
1337
35,4
2478
128
29.
Ledsiforsen
4,7
19,2
902
35,4
1664
130
30.
Pockiforsen
11,0
19,3
2123
35,7
3927
132
31.
Porsiforsen
25,6
52,o
13312
106,o
27136
134
32.
Edeforsen
21,6
54,i
11632
109,4
23521
136
V. Pite älfs.
1.
Mäkakkårtje
33,0
1,2
396
2,6
825
138
2.
Sartakårtje
ii,t
2,2
244
4,4
488
140
3.
Vildokkårtje
4,7
3,i
146
6,2
292
142
m
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Fall-
höjden
Lågvattenmängden
Industriella medel- vattenmängden
Fol.
i meter
sm’
hkr
sm3
hkr
•
4. Buoktsakårtje
5. Abmorfallet eller Måska-
4,o
3,2
128
6,4
256
144
kuojka
9,9
7,4
733
12,9
1277
146
6. Trollforsen
41,0
13,5
5535
22,9
9389
148
7. Benbryteforsen
12,o
18,0
2160
30,5
3660
150
8. Storforsen
50,6
20,i
10171
32,4
16394
152
9. Fällforsen
5,9
29,2
1723
46,9
2767
154
10. Jönsforsen
3,7
29,2
1080
46,9
1735
156
VI. Åby älfs.
1. Hällforsen
6,1
1,3
79
2,7
165
158
VII. Byske älfs.
1. Näsbergsfallet
6,5
4,6
299
9,3
605
160
2. Kaxfallet
7,o
4,7
329
9,3
651
162
Vill. Skellefte älfs.
1. Rånekjock öfre
7,9
0,7
55
1,5
119
164
2. Rånekjock nedre
82,i
0,7
575
1,56
1281
166
3. Vuoggatjålmejaurekårtje
4,8
1,2
58
2,6
125
168
4. Ringselforsen
5. Harrselsforsen öfre eller
17,o
2,7
459
6,3
1071
170
Dammforsen
8,9
3,o
267
7,0
623
172
6. Harrselsforsen nedre
7,8
3,1
242
7,i
554
174
7. Rebnisforsen
77,0
2,o
1540
4,6
3542
176
8. Granbergsforsen
6,8
23,o
1564
46,o
3128
178
9. Vargforsen
10. Vilselfräsen eller Långsel-
22,o
23,1
5082
46,2
10164
180
forsen
1,9
2,8
53
5,6
106
182
11. Kusforsen
3,5
30,1
1054
60,2
2107
184
IX. Urac älfs.
1 a. Öfre Umforsen
3,2
^ 4
77
4,8
154
186
1 b. Nedre Umforsen
4,3
2,5
108
4,9
211
188
2. Merkeforsen
4,3
2,5
108
4,9
211
190
3. Stintforsen
4,0
2,5
100
5,0
200
192
4. Öfre Klippforsen
2,7
2,6
70
5,3
143
194
5. Mellersta Klippforsen
5,1
2,6
133
5,3
270
196
6. Nedre Klippforsen
5,5
2,8
154
5,6
308
198
7. Syterforsen
3,o
2,9
87
5,7
171
200
8. Västansjöforsen
4,8
1,1
53
2,2
106
202
9. Ajaureforsen
15,7
11,8
1853
21,8
3423
204
10. Storforsen m. fl.
233,0
1,6
3728
2,9
6757
206
11. Gardikforsen
15,7
17,2
2700
31,0
4867
208
12. Forsmarkströmmcn
3,6
17,2
619
31,0
1116
210
13. Luspforscn
6,fi
24,4
1610
47,5
3135
212
14. Barseleforsen
10,0
27,8
2780
54,0
5400
214
15. Grund- eller Storforsen
7,o
28,3
1981
55,o
3850
1216
IV
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Fall- höjden
i meter
avsnitt 120 Kontrollera mot PDF
Lågvattenmängden
Industriella medel- vattenmängden
Fol.
sm3
hkr
sm3
hkr
16.
Bålforsen
21,7
41,o
8897
70,4
15277
218
17..
Fläskselsforsen
3,0
41,i
1233
70,5
2115
220
18.
Betseleforsen
4,5
41,2 *
1854
70,7
3182
222
19.
Snaraforsen
1,8
43,2
778
74,o
1332
224
20.
Storholmselsfallet
7,0
0,7 6
53
2,i
147
226
21.
Tjärnbäckfallet
6,o
0,76
46
2,i
126
228
22.
Stor- eller Vindelåforsen
17,6
0,7 6
134
2,1
370
230
23.
Järnforsen
5,6
1,7
95
5,1
286
232
24.
Dunderforsen
8,3
2,2
183
5,6
465
234
25.
Kolkselsfallet
2,0
2,2
44
5,6
112
236
26.
Gillesnuoleforsen
2,0
2,9
58
7,2
144
238
27.
Gautoforsen
. 6,8
2,2
150
4,9
333
240
28.
Märkeforsen
28,7
2,7
775
5,6
1607
242
29.
Piggetforsen
1,4
16,0
232
30,8
431
244
30.
Långforsen
5,6
18,5
1036
34,2
1915
246
31.
Holmforsen
2,5
21,3
532
39,4
985
248
32.
Djupselforsen
4,9
21,4
1049
39,6
1940
250
33.
Grundforsen
4,1
22,1
906
40,9
1677
252
34.
Kittelforsen
1,1
22,4
246
41,5
457
254
35.
Vormseleforsen
7,6
24,5
1862
45,4
3450
256
X. Öre älfs.
1.
Storforsen
23,6
2,7
635
5,6
1316
258
XI. Ångerman-
1.
Ransarforsen
140
0,6
840
1,1
1540
260
älfvens.
0.
Öfre Gikaforsen
28,2
2,0
564
3,8
1072
262
3.
Nedre Gikaforsen
14,8
2,2
326
4,2
622
264
4.
Kultsjöforsen
4,2
6,4
269
14,3 *
601
266
5.
Djupselsforsen
2,0
6,5
130
14,4
288
268
6.
Långselsforsen
24,8
6,5
1612
14,4
3571
270
7.
Bielitefallet
14,i
6,5
917
14,4
2030
272
8.
Vuolleliteforsen
20,6
6,6
1360
14,8
3049
274
9.
Hällforsen
11,1
6,6
733
14,8
1643
276
10.
Holmselsforsen öfre
5,2
6,6
343
14,8
770
278
11.
Holmselsforsen nedre
4,0
6,7
268
14,8
592
280
12.
Afsättningsforsen öfre
2,1
6,7
141
14,8
311
282
|
13.
Afsättningsforsen
i
mellersta
6,o
6,7
402
14,8
888
284
|
14.
Afsättningsforsen nedre
7,3
6,7
489
14,8
1080
286
t
15.
Grubbselsfallet öfre
4,2
6,7
281
14,9
626
288
16.
Grubbselsfallet mellersta
3,0
6,7
201
14,9
447
290
17.
Grubbselsfallet nedre
4,5
6,7
302
14,9
671
292
18.
Harforsen
7,o
6,7
469
15,0
1050
294
19.
Slussen
8,4
6,7
563
15,0
1260
296
20.
Dimforsen öfre
9,2
6,8
626
15,0
1380
298
21.
Dimforsen nedre
3,5
6,8
238
15,0
525
300
V
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
Fall-
höjden
Lågvattenmängden
Industriella medel- vattenmängden
Fol.
i meter
sm3
hkr
sm3
hkr
22.
Holmforsen öfre
4,8
6,8
326
15,0
720
302
23.
Holmforsen mellersta
8,5
6,8
578
15,0
1275
304
24.
Holmforsen nedre
6,2
6,8
422
15,0
930
306
avsnitt 121 Kontrollera mot PDF
25.
Harrselsforsen öfre
2,7
6,8
184
15,1
408
308!
26.
Harrselsforsen nedre
6,0
6,8
408
15,1
906
310
27.
Stalonviksforsen
2,5
6,8
170
15,i
378
312
XII. Indalsälfvens.
1.
Ristafallen
37,38
7,0
2617
11,2
4187
314
2.
Hjärpeforsen
20,5
19,5
3998
29,o
5945
316
3.
Gestströmmen
16,14
2,2
355
4,5
726
318
4,
Håckerströmmen
17,5
2,3
403
4,6
805
320
5.
Kattstrupeforsen
5,5
55,0
3025
| 80,0 ä
( 100, o
4400 å 5500
322
6.
Hög- eller Högbroforsen
6,3
9,8
617
17,8
1121
324
7.
Hammarforsen
15,8
78,o
12324
183,0
28914
326
8.
Stadsforsen.
15,1
80,o
12080
188,2
28418
328
XIII. Ljungans.
1.
Asansforsen
10,1
5,7
576
11,5
1162
330
2.
Handsjöforsen
16,4
7,2
1181
14,3
2345
332
3.
Storselsforsen.
8,8
6,0
528
9,6
844
334
XIV. Ljusne älfs.
1.
Kvarnåfallet
21,4
0,5
107
1,0
214
336
2.
Ljusnedalsfallet
19,5
0,6
117
1,2
234
338
3.
Öfre Tefåfallet
103,2
0,13
134
0,2 6
268
340
4.
Nedre Tefåfallet
30,5
0,16
49
0,32
98
342
5.
Öfre Boren
12,7
0,o
114
1,9
241
344
6.
Nedre Boren
5,8
0,94
54
1,9
no
346
7.
Ortströmmen
34,4
3,1
1066
6,1
2098
348
8.
Slätthällströmmen
3,1
0,7
22
0,9
28
350
9.
Högforsen
0,5
0,7
38,5
0,9
50
352
10.
Nedre Flarkforsen
19,o
0,9
171
M
228
354
11.
Kanalen
5,6
1,8
101
2,4
134
356
12.
Högforsen
4,5
1,8
81
2,4
108
358
13.
Hylströmmen
22,1
3,2
707
4,3
950
360
14.
Lomforsen
3,2
1,1
35
1,5
48
362
15.
Gropaboströmmen
4,8
1,1
53
1,5
72
364
16.
Born
24,8
9,2
2282
11,9
2951
366
17.
Landaforscn
5,o
54,7
3227
1 90,0 å
1 100,o
5310 å 5900
368
18.
Ljusne strömmar
36,&
57,0
20805
/ 94,1 ä
j 103,9
/ 34347 å
i 37924
370
XV. Gafleåns.
1.
Prästforsen *
4,7
8,o
376
—
—
372
XVI. Dalälfvens.
1.
Sångforsen
i 16,8
2,i
342
5,o
913
374
: 2.
Klingforscn
5,0
i 3,<>
168
8,o
448
376
VI
Fall- !
Industriella medel*
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets N:o och namn
höjden
Lagvattenmängden
vattenmängden
Fol.
i meter
sm1
sm3
hkr
hkr
3. Nedre Trunnebergsfallet
17,3
1,7
294
4,7
813
378
4. Brattforsen
4,5
6,6
297
17,0
792
380
5. Dyvilsången
4,6
1,9
87
5,7
262
382
6. Fröa
2,7
2,0
54
6,0
162
384
7. Brunnefallet
6,3
2,i
132
6,4
403
386
8. Öfre Fjätfallet
8,8
2,15
190
6,5
572
388
9. Nedre Fjätfallet
4,3
2,15
92
6,5
280
390
10. Middagssjunget
2,0
11,4
228
30,5
610
392
11. Ärsjunget
2,o
11,5
230
30,8
616
394
12. Öfre Granåfallet
7,o
0,45
31
1,35
95
396
13. Nedre Granåfallet
12,3
0,5
62
1,4
172
398
14. Rissjövasslan
120,0
0,1
120
0,3
360
avsnitt 122 Kontrollera mot PDF
400
15. Trängslet
8,8
12,5
1100
33,4
2939
402
16. Lillsjunget
7,0
0,7
49
1,9
133
404
17 a. Storsjunget
21,o
0,7
147
2,0
420
406
17 b. Öfre Grådafallet
2,o
60
1200
—
—
408
18. Fulubornsforsen
3,5
3,4
119
9,1
319
410
19. Njupaskär
90,0
0,0 8
72
0,2 5
225
412
20. Älfkarleby vattenfall
15,o
J 103,0 a
l 105,o
1 15450 å
< 15750
275
41250
414
XVII. Mälaren—
1. Nyhammarsfallen
5,7 9
—
—
1,3
75
416
Norrströms.
2. Nedre Forsen
3,7
—
—
1,5
56
418
3. Grönbofallet
4,1
—
—
1,53
63
420
4. Kärrbodafallen
2,0 4
—
—
1,69
50
422
5. Storbodafallet
9,0
—
—
1,69
152
424
6. Klotenfallet
7,0
—
—
0,43
30
426
7. Ny forsfallet
8,o
—
~
1,5
120
428
8. Lumsfallet
30,o
—
—
—
500
430
9. Björsjöfallet
11,0
—
—
—
20
432
10. Strömsholmsfallet
2,o
7,8
226
15,7
455
434
11. Nykvarnsfallet
4,8
1,4
67
—
—
436
12. Fristadsfallet
2,1
4,0
84
15
315
438
13. Eskilstunafallen
2,2
4,o
88
15
330
440
14. Holmsfallet
1,04
—
—
7,5
78
442
15. Råckstafallen
6,5
—
—
1,5
98
444
16. Tumbafallet
11,0
—
—
0,4 5
50
446
XVIII. Vettern—
1. Huskvarnafallen
78,7
1,06
826
448
Motala ströms.
2. Motala Herrekvarn och
Motala Storgårdskvarn
1,75
24,0
420
32,o
560
450
3. Dufvedalskvarn samt fal-
452
let n:o 25 vid Motala
4,0
29,o
1160
37,0
1480
4. Fallet vid Kongs Norrby
ålfiske
0,7 2
29,7
214
37,9
273
454
VII
Fall-
höjden
Industriella medel-
Flodsystemets
Fallets N:o och namn
Lågvattenmängden
vattenmängden
Fol.
N:o och namn
i meter 1
sm*
hkr
sm3
hkr 1
5.
Sågfallet vid Kongs Norrby
1,18
29,7
350
37,9
447
456
6.
7.
Kvarnfallet vid Kongs
Norrby
Fallet vid Kongs Norrbv
1,18
29,7
350
37,9
447
458
ladugård
0,56
29,7
166
37,9
212
460
8.
Björköfallet
5,21
30,o
1563
38,o
1980
462
9.
Karlströmsfallen
11,9
—
—
0,5
60
464
10.
Finspongsfallen
—
—
—
—
—
466
11.
Smedj eholmsfallet och Hol-
2568
mensfallet i Norrköping
4,0
47,7
1908
64,2
468
XIX. Storåns.
1,
Göthestorpsfallen
7,35
0,8
59
1,6
118
470
XX. Gamlebyåns.
1.
Skramstadfallet
-
—
—
—
50 å 60
472
XXI. Emåns.
1.
Järnforsen
5,2
6,o
312
12,0
624
474
2.
Arenafallet
1,*
6,3
82
12,6
164
476
XXII. Snärjbäc-
1.
Ebbegärdefallen
10,4
0,35
36
0,7
73
478!
kens.
XXIII. Lyckeby-
1.
Lyckeby fallet
5,9
1,7
100
3,4 å 4,2
201å 248
480
åns.
XXIV. Helgeåns.
1.
2.
Kölabodafallen
Hönjarumsfallen
7,25
3,7
4,3
9,0
312
333
8,7
15,0
631
555
482
484
3.
Torsebrofallen
10,4
15,o
1560
26,o
2704
48(>
XXV. Lagans.
1.
Götaströms fall
3,3
1,4
46
2,1
69
488
avsnitt 123 Kontrollera mot PDF
2,
Fallet vid Biskopsbo
9,0 å 10,o
1,8
117å130
2,o
180 å 200
490,
3.
Öckershultsfallet
2,3
26,o
598
37,o å40,o
851å920
492;
f 6612 å
4.
Karseforsen
22,8
6,o
29.0 å 30,0
29.0 å30,o
\ 6840
1 1740 å
I 1800
43,o
43,o
9804
2580
494
496;
5.
Laholmsfallet
XXVI. Nissans.
1.
Ålyckefallen
7,5
10,0
750
20,o
1500
498
2.
Spenshultsfallet
9,5
10,o
950
20,o
1900
500
XXVII. Ätrans.
i-
Bällsforsen
4,6
14,o
644
26,o
1196
502
XXVIII. Viskans.
i.
Hjälltorpsfallet
13,95
0,8 å 1,1
112å154
1,6 å 1,9
223 å 265
504
2.
Svansjö vattenfall
11,5
0,6 å 0,8
69 å 92
1,2 å 1,4
138å161
506;
3.
Örestensfallet
8,0
1,7
136
3,0
240
508
XXIX. Venern—
1.
Gullspångsfallen
20,5
19,5
4000
36,0
7380
510
Göta älfs
2.
Stora Brokvarn
3,o
5,7
171
11,0 ä 13,o
330å390
512
3.
Marums hospitalsfall
2,o
1,0
40
3,1
78
514
4.
Vaggeforsen
1,69
3,1
52
5,8
98
516
1 r>-
Kroppstadfallen
10,7 6
7,0
753
i 12,4
1334
518
VIII
Flodsystemets
och namn
Fallets N:o och namn
Fall- höjden
i meter
Lågvattenmängden
Industriella medel- vattenmängden
Fol.
sm3
hkr
sm3
hkr
6.
Jössefors
24,82
11,0
2730
20,0
4964
520
7.
Kjässelnfalien
21,12
0,45
95
0,8
169
522
8.
Torpsfallet
6,2
M
87
2,6
161
524
9.
Forsbackafallen
35,8
1,05
376
—
—
526
10.
Trollhätte strömmar
30,o
250,o
75000
500, o
150000
528
11.
Mångsholmsfallet
—
—
—
—
237
530
XXX. Örekilsälf-
1.
Klofvebrofallet och Fru-
vens.
kvarnsfallet
1
7,3
2.
Dyrtorpsfallet
3,8
—
2,0
76
534
3.
Brattefors
7,8
—
—
—
330
536
XXXI. Enning-
1.
Långe vallsfallet
3,0
1,6 5
50
3,so
100
538
dalsälfvens.
XXXII. Vapstälf-
1.
Vuojta-kuojka
38,4
1,0
384
1,7
653
540''
vens.
2.
Rotik-kuojka
17,7
1,3
230
2,3
407
542
FÖRKORTNINGAR.
bl. = blad.
dm. - decimeter.
har *— hektar.
hkr = hästkrafter.
km. = kilometer.
km.2 = kvadratkilometer.
m. = meter eller meters.
m.3 = kubikmeter.
mm. = millimeter.
pl. = plansch.
pr = per.
sl. = sekundliter.
sm. 3 = sekundkubikmeter.
z1
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
nummer: I.
namn: Torne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 46 m. på en längd af
585 m.
Vattenområdet: till större delen inom
Norge.
Lågvattenmängden: lär enligt uppgift
avsnitt 124 Kontrollera mot PDF
från arbetschefen Fogelmark vara =
0,3 sm.3
Hästkrafter: 138.
Enligt två af ingeniören vid norrländska
järnvägsbygget Larsson den 3/3 1900 verkställda
mätningar utgjorde vattenmängden
endast 0,067 å 0,07 sm.3, motsvarande
31 å 3 2 hästkrafter.
De lokala förhållan-1 Forsen är belägen
dena anses icke för-'' omedelbart intill statssvåra
vattenkraftens banan Luleå—Rikstillgodogörande.
gränsen samt 2,5 km.
från norska gränsen
och 12 km. från
Kuokula kopparmalmfält.
3
Kaderjock.
(nummer: 1 a.
belägenhet: i Kaderjock, ett
* aucia
j tillflöde till småsjöarna väster
I om Torneträsk.
1 Vattenområdeskartor: Bl. 3 Sjangeli.
Bilagor: | Vattenmängdsplanscher: PL. I.
(Vattenståndsplanscher: N:o 1 a.
4
5 i 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen på oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvanför
den genom Kungl. brefvet den
2% 1890 fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Juckasjärvi socken.
Vattenkraft från för- För kraftuttaget finnas
sen har under ban- följande hufvudsakliga anbyggnadsarbetet
varit (ordningar:
använd för drifvande | Vattnet ledes genom en
af borrmaskiner, för''tub af 585 m. längd och
hvilket ändamål 80 [0,6 m. diameter till en turhästkrafter
tagits i bin med 450 mm. löphjul
anspråk. joch 24 skoflar samt sålunda
beräknad för 120 hästVrafter
på axeln.
| Efter 3 km. kraftöfverföring
beräknas 70 % effekt.
Af hela fallhöjden, 46
m., tillgodogöres 41 m.
genom tryck och 5 m. genom
j sugning.
4
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
f nummer: I.
\namn:
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 20,5 m.
Vattenområdet: 560 km.2
Däraf sjöar: 3,5 km.2 (0,6
Lågvattenmängden: 0,39 sm.3 (0,7 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 80.
Industriella medelvattenmängden:
1,6 sm.3 (3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 328.
Forsen har en längd
af 235 m.
Forsen är belägen
omedelbart invid stats- banan Luleå—Riks- gränsen, 12 km. från
marmorbrottet i Kårso- vagge och 2 km. från
det vid Abiskojock j
samt 2 6 km. från
avsnitt 125 Kontrollera mot PDF
Sjangeli kopparmalm- fält.
Lågvattenmängden är direkt uppmätt
den T1U 1900.
Industriella medelvattenmängden an- tages vara den, för hvilken den i kolumn
6 omförmälda tubens diameter är be- räknad.
j
Nedre Abiskofallet.
5
(nummer: 1 b. [ Vattenområdeskartor: Bl. 3 Sjangeli.
Fallets {belägenhet: i Abiskojock, ett Bilagor: j Vattenmängdsplanscher: Pl. I.
( tillflöde till Torneträsk. IVattenståndsplanscher: N:o la.
4
5 ! 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen på oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvanför
den genom Kungl. brefvet den
20 (i 1890 fastställda så kallade
odlingsgränsen inom Juckasjärvi
socken.
Forsen har under
banbyggnadsarbetet
varit använd för en
elektrisk vattenkraftsanläggning.
V attenkraftsanläggningen
har följande hufvudsakliga
anordningar:
Från en skibordsdamm
med nålar inledes vattnet
från älfven i en 235 in.
lång tub med en diameter
af 1,3 m. och beräknad att
framsläppa 1,6 sm.3 samt
framföres till tvänne i ett
maskinhus anbragta turbiner
om 160 hkr hvardera.
6
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
| nummer: I.
(namn: Torne älfs
-
I 1 2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fjällsjön Nakerijärvi om 6,5 km.2 ytvidd
afbördar sitt vatten genom fjällälfven
Nakenjoki, hvilken, utgående från
sjöns sydöstra del, utfaller i Tometräsk.
Genom dämning vid Nakerijokis utlopp
från Nakerijärvi skulle vattnet med lätthet
kunna tvingas att återtaga det lopp,
det fordom haft från sjöns norra del till
det på ett afstånd härifrån af 3 å 4 km.
belägna Torneträsk, hvarigenom Nakerijärvis
numera »döda fall» skulle blifva
återställdt.
Fallhöjden: Nakerijärvis yta ligger 192,7
m. öfver Torneträsks, af hvilken fallhöjd
större delen med lätthet skulle
kunna tillgodogöras.
Vattenområdet: Nakerijärvis vattenområde
är, inberäknadt sjöns egen yta,
209 km.2
Lågvattenmängden: Den lägsta hittills
uppmätta afrinnande vattenmängden
(april 1900) utgjorde 0,21 sm.3 eller
0,8 sl. pr km.2
avsnitt 126 Kontrollera mot PDF
Om sjön före isläggningen hålles uppdämd
2 m., beräknas fallet kunna lämna
en konstant vattentillgång af 0,99 sm.3
Hästkrafter: 1907.
Då berggrunden är
af homogen beskaffenhet,
synes man ej behöfva
befara uppkomsten
af större, oberäknade
aflopp.
Nakerijärvis norra I
strand ligger på ett j
afstånd af 1 km. från
statsbanan Luleå—
Riksgränsen, 1 km.
från Nakerijärvi järnmalmfält,
8 km. från;
det vid Tjabrak samt:
2 1 km. från kopparmalmfyndigheterna
vid Talojärvi.
7
Nakerijärvis *. k. döda fall.
f nummer: 2.
Fallets j belägenhet: mellan Nakerijärvi
ochTorneträsk.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 4 Torneträsk.
Afrinningskurvor: PL. C.
c Vattenmängdsplanscher: PL. I.
Vattenståndsplanscher: N:o 1 a.
Konvolut: I: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Såväl Nakerijärvi och Nakeri- joki som ock den ursprungliga flod- 1 bädden äro belägna å oafvittrad
i mark, renbetesland eller fjäll, ofvan- j för den genom Kungl. brefvet den
i 20/b 1890 fastställda så kallade
odlingsgränsen inom Juckasjärvi
socken.
Ingen del af Nakeri- jokis vattenkraft är ta- gen i anspråk.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den 6;7 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att fallet hade sådant
läge och energiförråd, att
det lämpligen kunde an- vändas för elektrisk drift
af någon del af statsbanan
Luleå—Riksgränsen.
;
8
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
< nummer: I.
\namn:
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,7 m.
Vattenområdet: 3358 km.2
Däraf sjöar: 393,5 km.2 (11,7''^).
Lågvattenmängden: 11,34 sm.3 (3,37 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 306.
Industriella medelvattenmängden:
uppskattad till 16,8 sm.3 (5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 454.
Sommarlåg vattenmängden: 23,5 sm.3
(7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 635.
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätning i april 1900.
Sommarlågvattenmängden pr km.2 afj
vattenområdet är antagen till samma be-1
lopp som vid Vittangi.
De lokala förhållandena
kunna anses underlätta
vattenkraftens
avsnitt 127 Kontrollera mot PDF
tillgodogörande.
Kommittén har
emellertid föreslagit,
att detta fall borde
tillgodogöras gemensamt
med Vackokoski
(se nästa blad).
Afståndet till statsbanan
Luleå—Riksgränsen
är 7,5 km.,
till järnmalmfälten vid
Tjabrak och Tjavelk
respektive 4 km. och
7 km. samt till kopparmalmfyndigheterna
vid
Talojärvi 10 km.
Tarrakoski
9
Vattenoinrådeskartor: Bl. 4 Torneträsk.
I nummer: 3. Afrinningskurvor: PL. C.
Fallets | belägenhet: vid Torne älfs Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. I och II.
| utflöde ur Torneträsk. 1 Vattenståndsplanscher: N:ris 1 a, 2 och 3.
I Konvolut: I: 3.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget på oafvittrad
Ingen del af vatten-
Uti särskilt underdånigt
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan- för den genom Kungl. brefvet den
2% 1890 fastställda sä kallade
odlingsgränsen inom Juckasjärvi
socken.
kraften är använd.
betänkande den *7 1901
har kommittén förklarat
sig anse, att fallet jämte
Vackokoski hade sådant läge
och energiförråd, att det
lämpligen kunde användas
för elektrisk drift af någon
del af statsbanan Luleå—
Riksgränsen.
*
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
nummer: I.
namn: Torne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 13 m.
Vattenområdet: 3548 km.2
Däraf sjöar: 413,5 km.2 (11,7#).
Lågvattenmängden: 12 sm.3 (3,4 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 1560.
Industriella medelvattenmängden:
anses utgöra 17,9 sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2327.
Sommarlågvattenmängden: 25 sm.3 (7
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3250.
Om vid Vackokoskis sydligaste ända
en damm anlades med sådan höjd, att
sjöarna Torneträsk, Jekajärvi och Alajärvi
komme att bilda en enda 343 km.2 stor
dammsjö, hvars yta blefve liggande 0,75 m.
högre än Torneträsks nuvarande lågvattenyta,
skulle fallhöjden vid utflödet ur
Vackokoski uppgå till 15,7 m. och den
tillgängliga konstanta vattenmängden enligt
kommitténs åsikt representera 17,6 sm.3,
motsvarande 2763 hästkrafter.
Lågvattenmängden antages motsvara
avsnitt 128 Kontrollera mot PDF
den, som erhölls genom mätningi april 19 0 o.
Sommarlågvattenmängden pr km.2 af
vattenområdet är antagen till samma belopp
som vid Vittangi.
Därest den i kolumn! Fallet är beläget
1 omnämnda dämning 17 å 18 km. från
komme till stånd,1 statsbanan Luleå—
skulle en ej obetyd-; Riksgränsen, 7,5 km.
lig skogsareal sättas! från Kurravaara by,
under vatten. 2 1 km. från Kiruna-1
j vaara—Luossavaara
järnmalmfält och 20
km. från kopparmalmfyndigheterna
vid Ta-''
lojärvi.
Vackokoski.
11
Fallets
nummer: 4.
belägenhet: nedanför Torneträsk,
mellan sjöarna Alajärvi
och Vackojärvi.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 4 Torneträsk.
Afrinningskurvor: PL. C.
Vattenmängdsplanscher: PL. 1 och II.
Vattenståndsplanscher: N:ris 1 a, 2 och 3.
Konvolut: 1:3 och 4.
4 1 5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
1
Anmärkningar.
Stränderna tillhöra kronopark.
Ingen del af vatten[
kraften är tagen i anj
språk.
Uti särskildt underdånigt j
betänkande den % 1901
har kommittén förklarat sig |
anse, att fallet jämte Tarrakoski
hade sådant läge och
energiförråd, att det lämpligen
kunde användas för
elektrisk drift af någon del
af statsbanan Luleå—Riksgränsen.
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
j nummer: I.
^namn: Torne älfs.
I
2
3
1
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 33,4 m.
Vattenområdet: 886 km.2
Däraf sjöar: 35 km.2 (4^).
Lågvattenmängden: 1,2 sm.3 (1,4 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 401.
Industriella medelvattenmängden:
Forsens längd är
omkring 4 km.
Afståndet till järn- vägsöfvergången vid
Rautassaarikoski är
från forsens fot om- kring 9 km. samt till
Kirunavaara — Luos- savaara malmfält 2 8
km.
5,3 sm.3
Hästkrafter: 1770.
Lågvattenmängden är grundad på mätning
vid Rautassaari i april 1900.
Industriella medelvattenmängden är
beräknad efter en atrinning af 6 sl.
j pr km.2
Ropivaarakoski.
J3
| nummer: 5.
Fallets j belägenhet: vid berget Ropi|
vaara i Rautasjoki.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 4 Torneträsk.
Vattenmängdsplanscher: PL. I och IV a.
avsnitt 129 Kontrollera mot PDF
IVattenståndsplanscher: N:ris 1 a, 2 och 3.
Konvolut: 1:2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand*
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen på oafvittrad Ingen del af vattenmark,
renbetesland eller fjäll, ofvan- kraften är använd,
för den genom Kungl. brefvet den
10/e 1890 fastställda så kallade
odlingsgränsen inom Juckasjärvi
socken.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den % 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att Rautasjoki forsar
hade sådant läge och energiförråd,
att de lämpligen
kunde användas för elektrisk
drift af någon del i
af statsbanan Luleå—Riksgränsen.
;
1
14
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag : Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
j nummer: I.
( namn: Torne älfs.
1 | 2 | 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 25 m. på en längd af omkring
2,5 km.
Vattenområdet: 1334 km.2
Däraf sjöar: 35 km.2 (2,6 %'').
Lågvattenmängden: 1,9 sm.3 (1,4 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 475.
Industriella medelvattenmängden:
j 8 sm.3
Hästkrafter: 2000.
Lågvattenmängden är grundad på mätning
vid Rautassaari i april 1900.
Industriella medelvattenmängden är beräknad
efter en afrinning af 6 sl. pr
km.2
Forsen är belägen
3 å 5 km. från järnvägen
vid Rautassaarikoski,
23 km. från
Kirunavaara—Luossavaara
malmfält och
respektive 20 och 24
km. från järnmalmfälten
vid Laukujärvi
och Pidjastjåcko (Ekströmsberg).
Levasjoensuukoski.
*5
1 nummer: 6.
belägenhet: strax nedanfor
Levasjokis inflöde i
Rautasjoki.
Bilagor:
! Vattenområdeskartor: Bl. 9 Kaalasluspa.
j Vattenmängdsplanscher: Pl. I och IV a.
| Vattenståndsplanscher: N:ris 1 a, 2 och 3.
(Konvolut: I: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å oafvittrad
avsnitt 130 Kontrollera mot PDF
Ingen del af vatten-
Uti särskilt underdånigt;
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan- för den genom Kungl. brefvet den
20/6 1890 fastställda så kallade od- lingsgränsen inom Juckasjärvi socken.
.
kraften är använd.
betänkande den 6/7 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att Rautasjoki forsar
hade sådant läge och energi- förråd, att de lämpligen
kunde användas för elektrisk
drift af någon del af stats- banan Luleå—Riksgränsen.
1
i6
Fallets namn:
Län: Norrbottens. .nummer: I.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks. Flodsystemets Jnamn. Torne ä,fs
Socken: Juckasjärvi.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
I
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6 m.
Vattenområdet: 1371 km.2
Däraf sjöar: 35 km.2 (2,6%).
Lågvattenmängden: 1,95 sm.3 (1,4 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 117.
Forsens längd är
279 m.
Forsen ligger ome- delbart invid järnvägs- öfvergången vid Rau- tassaari samt på ett
afstånd af 20 km.
från Kirunavaara—
Luossavaara malmfält.
Industriella medelvattenmängden:
8,2 sm.3
Hästkrafter: 492.
Lågvattenmängden är grundad på mät- ning vid Rautassaari i april 1900.
Industriella medelvattenmängden är be- räknad efter en afrinning af 6 sl. pr
km.2
17
Rautassaarikoski.
Vattenområdeskartor: Bl. 9 Kaalasluspa.
Vattenmängdsplanscher: PL. I och IV a.
Vattenståndsplanscher: N:ris 1 a, 2 och 3.
Konvolut: 1:2 och 7.
Fallets
nummer: 7.
belägenhet: i Rautasjoki,
omedelbart vid statsbanan
Luleå—Riksgränsen.
Bilagor:
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i étt
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen på oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan- för den genom Kungl. brefvet den
2% 1890 fastställda så kallade od- lingsgränsen inom Juckasjärvi socken.
Ingen del af vatten- kraften är använd.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den % 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att Rautasjoki forsar
hade sådant läge och energi- förråd, att de lämpligen
kunde användas för elek- trisk drift af någon del af
statsbanan Luleå—Riks-
gränsen.
y
i8
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
nummer: I.
avsnitt 131 Kontrollera mot PDF
namn: Torne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 140 in.
Forsens längd är 14
Afståndet till järn-
Vattenområdet: 1878 km.2
Däraf sjöar: 45,0 km.2 (2,4^).
å 16 km.
vägen vid Rautassaari- koski är 1 till 16
km., till Kirunavaara
Lågvattenmängden: 2,4 sm.3 (1,3 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 3360.
Industriella medelvattenmängden:
11,3 sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 15820.
—Luossavaara malm- fält från forsens huf- vud 20 km., från dess
fot 11 km., från dess
midt 8 å 9 km. samt
från forsens nedersta
del till Kurravaara
kopparfyndigheter 1,5
Lågvattenmängden är grundad på mät- ning vid Rautassaari i april 1900.
km. och till Noku- tusvaara järnmalmfält
Industriella medelvattenmängden är
beräknad efter en afrinning af 6 sl. pr
km.2
5 km.
19
Vuolle Rautaskårtje.
Vattenområdeskartor: Bl. 9 Kaalasluspa.
Vattenmängdsplanscher: PL. I och IV a.
Vattenståndsplanscher: N:ris 1 a, 2 och 3.
Konvolut: 1:2.
Fallets
nummer: 8.
belägenhet: i Rautasjoki,
omedelbart nedanför järnvägsbron.
Bilagor:
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
*
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Öfre delen af denna fors är be-
Ingen del af vatten-
Uti särskilt underdånigt
lägen på oafvittrad mark, renbetes- land eller fjäll, ofvanför den genom
Kungl. brefvet den ä% 1890 fast- ställda så kallade odlingsgränsen inom
Juckasjärvi socken.
Forsens nedre del däremot är
belägen inom område, som vid af- vittringen tilldelats Kurravaara by.
kraften är använd.
betänkande den ®''7 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att Rautasjoki forsar
hade sådant läge och energi- förråd, att de lämpligen
kunde användas för elek- trisk drift af någon del afl
statsbanan Luleå—Riksgrän-
Afvittringen af berörda by är fast- ställd genom Konungens befallnings- hafvandes utslag den 30/lä 1896,
enligt hvilket kronan förbehållits
rätt till flottning i alla vattendrag
inom det afvittrade området.
sen.
20
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
i nummer: I.
Flodsystemets , ^ ...t
J (namn: Torne alfs.
1 2 3
avsnitt 132 Kontrollera mot PDF
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: omkring 20 m. på en längd
af 3 km.
Vattenområdet: 6419 km.2
Däraf sjöar: 529,5 km.2 (8,2%).
Lågvattenmängden: på grund afmätning
vid Vittangi i april 1900 uppskattad
till 16,5 sm.3
Hästkrafter: 3300.
Sker föreslagen reglering af Torneträsk,
kan påräknas en konstant vattentillgång
af 21,5 sm.3, motsvarande
4300 hkr.
Industriella medelvattenmängden:
23,1 sm.3 (3,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4620.
Sommarlågvattenmängden: 44,9 sm.3
(7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 8980.
Industriella medel- och sommarlågvattenmängderna
antagas uppgå till samma antal
sl. pr km.2 som vid Vittangi.
Enligt af kommittén
vid besök å stället
den u/7 1900 gjorda
iakttagelser skulle fallets
öfre del kunna
bebyggas antingen medelst
kanal å södra
stranden eller ock medelst
användande af
norra älfgrenen mellan
en i älfven befintlig
långsträckt ö samt
norra älfstranden.
Afståndet till den
föreslagna bibanan Kirunavaara—Svappavaara
är omkring 9
km., till Juckasjärvi
och Vittangi omkring
23 km., till Svappavaara
omkring 1 o km.
samt till grafitlagren
vid Äijärova omkring
1 5 km.
21
Paurangikoski.
(nummer: 9.
belägenhet: i Torne älf,
r dncia . mej[an Juckasjärvi och
( Vittangi.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 10 Vittangi.
Afrinningskurvor: PL. C.
Vattenmängdsplanscher: PL. I, Il och IV a.
Vattenståndsplanscher: N:ris 1 a och 3.
Konvolut: 1:2 och 9.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget strax ofvanför
den genom Kungl. brefvet den
20/6 1890 fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Juckasjärvi socken.
Högra stranden tillhör likväl områden,
som vid afvittringen dels tilldelats
Svappavaara by, dels blifvit
afsätta till kronopark, hvaremot
vänstra stranden tillhör område,
som vid afvittringen blifvit afsatt
till sockenallmänning.
Afvittringen beträffande Svappavaara
by äfvensom Juckasjärvi sockenallmänning
och kronoparkerna inom
Juckasjärvi socken är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes utslag
den 3012 1896. Rätt till flottning
avsnitt 133 Kontrollera mot PDF
i alla vattendrag är kronan
förbehållen inom såväl byns som allmänningens
område.
Ingen del af vattenkraften
är använd.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den e/7 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att fallet hade sådant
läge och energiförråd, att
det lämpligen kunde användas
för elektrisk drift
af den föreslagna bibanan
Kirunavaara—Svappavaara.
22
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
nummer: I.
namn: Torne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 120 m.
Vattenområdet: 769 km.2
Däraf sjöar: 19 km.3 (2,5^).
Lågvattenmängden: 1,6 sm.3 (2,1 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 1920
Industriella medelvattenmängden:
2,3 sm.3 (3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2760.
Fallhöjden är för- delad på ett större
antal ansenliga fall och
forsar under omkring
10 km. sträcka.
Afståndet till Juckas- järvi är 18 km., till
Vittangi 47 km., till
järnmalmfälten vid
Leppäkoski och Palo
Sautusvaara 12 å 13
km. samt till riks- gränsbanan vid Kiruna- vaara malmfält 3 9 km.
Sommarlågvattenmängden: 4,6 sm.3 (6
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 5520.
Lågvattenmängden är direkt uppmätt
vid forsens fot den 16 4 1900.
Öfriga vattenmängder äro beräknade
med ledning af afrinningskurvan för
Vittangi älf.
23
Sackalaforsarna.
Fallets
nummer: 10 a.
belägenhet: i Vittangi
älf, ofvanför Sevojokis
inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 5 Sopperooch 10 Vittangi.
Afrinningskurvor: PL. C.
Vattenmängdsplanscher: PL. Ill och IV b.
Vattenståndsplanscher: N:ris 1 a och 3.
Konvolut: I: 10 a.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forssträckan är till större delen
belägen å kronopark. Någon mindre
del af vänstra stranden skulle dock
vid afvittringen tilldelas enskildes
hemman.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
Vattenområdet utgöres,
förutom af sjön Vittangi- järvi och några småsjöar,
till väsentlig del af de ovan- ligt stora myrarna Tahko-
i vuoma, Rienakvuoma, Ragi
gisvuoma och Pirtimusvuoma
med en sammanlagd
avsnitt 134 Kontrollera mot PDF
ytvidd af omkring 300 km.2
24
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
j nummer: I.
| namn: Torne älfs.
I
2
1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 6,5 m. på en längd af 900 m.
Vattenområdet: 1804 km.2
Däraf sjöar: 30,5 km.2 (1,7^).
Lågvattenmängden: 2,9 sm.3 (1,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 189.
Hela forsen är grund
och stenig, omgifven
af en 2 m. hög, ste- nig samt synnerligen
å vänstra sidan sank
strand. Ingen fast häll
är synlig vid eller i
Afståndet från stats- banan Luleå—Riks- gränsen är 47 km., 1
från Vittangi kyrkplats
14,5 km. samt från
Svappavaara malmfält
2 3 km.
Industriella medelvattenmängden:
4,7 sm.3 (2,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 306.
forsen.
Forsens bredd ut- gör mellan 5 0 och
80 m.
Sommarlågvattenmängden: 9,4sm.3 (5,2
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 611.
Lågvattenmängden är beräknad på grund
af uppmätning vid Saarikoski; öfriga
vattenmängder äro beräknade med led- ning af afrinningskurvan för Vittangi älf.
Valkiokoski
25
I nummer: 10 b.
Fallets belägenhet: i Vittangi
I älfs nedre lopp.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 10 Vittangi.
Afrinningskurvor: PL. C,
Vattenmängdsplanscher: PL. Ill och IV b.
I Vattenståndsplanscher: N:ris 1 a och 3.
I Konvolut: I: 10 b.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra områden,
Ingen del af vatten-
Jämlikt Kungl. brefvet
som vid afvittringen skulle tilldelas
kraften är tagen i an-
den 75 1902 är plan fast-
Vittangi by. På östra stranden är
likväl för kronans räkning afsatt
ett utmål af 2 hektar.
språk.
ställd för afvittringsgöro- målens fortsättande inom
Juckasjärvi socken.
Besvär, som blifvit anförda öfver
Konungens befallningshafvandes af-1
; vittringsutslag af den *712 1896 bej
träffande Vittangi by, äro på Kungl. |
| Maj:ts pröfning beroende.
2.6
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
| nummer: I.
J namn: Torne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
avsnitt 135 Kontrollera mot PDF
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 1,7 m.
Vattenområdet: 1869 km.2
Däraf sjöar: 31,5 km.2 (1,7 %}.
Lågvattenmängden: 3,0 sm.3 (1,6 sl. pr
km.2)
Genom uppdäm- ning vid forshufvudet
torde fallhöjden kunna
höjas till 4 m.
Till Vittangi kyrk- plats är afståndet 8
km., till statsbanan
Luleå—Riksgränsen
51 km. samttillSvappa- vaara malmfält 22 km.
Hästkrafter: 51.
Industriella medelvattenmängden:
4,9 sm.3 (2,6 sl. pr km.s)
Hästkrafter: 83.
Sommarlågvattenmängden: 9,7 sm.3 (5,2
sl. pr kmj)
Hästkrafter: 165.
Lågvattenmängden är beräknad på grund
af uppmätning vid Saarikoski; öfriga vattenmängder
äro be^iknade med ledning j
af afrinningskurvan för Vittangi älf.
Airikurkio
27
Vattenområdeskartor: Bl. 10 Vittangi.
[nummer: 11. Afrinningskurvor: PL. C.
Fallets '' belägenhet: i Vittangi älfs Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. III och IV b.
| nedre lopp. Vattenståndsplanscher: N:ris 1 a och 3.
(Konvolut: I: 11.
4 1 5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
1 Båda stränderna tillhöra områden,
som vid afvittringen skulle tilldelas
Vittangi by. På östra stranden är
likväl för kronans räkning afsatt ett
utmål af 50 ar.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
Jämlikt Kungl. brefvet
den */5 1902 är plan fast- ställd för afvittringsgöro- målens fortsättande inom
Juckasjärvi socken.
Besvär, som blifvit anförda öfver
Konungens befallningshafvandes afvittringsutslag
af den 12/]2 1896
beträffande Vittangi by, äi‘o på
Kungl. Maj:ts pröfning beroende.
28
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Pajala.
Socken: Pajala.
Flodsystemets
j nummer: I.
|namn: Torne älfs.
1 1 2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 2,6 m.
Vattenområdet: obestämbart till följd af
Tärändö-bifurkationen.
Lågvattenmängden: io sm.1 * 3
Hästkrafter: 260.
avsnitt 136 Kontrollera mot PDF
Industriella medelvattenmängden:
15,5 sm.3
Hästkrafter: 403.
Sommarlågvattenmängden: 29 sm.3
Forsen, som börjar
vid kvarnplatsens öfre
rågång på västra stranden,
synes hafva en
längd af 3 20 m., däraf
nedanför kvarnplatsen
100 m. med en fallhöjd
af 0,5 m.
Forsen är belägen i
87 km. från stats-j
banan Luleå—Riksgränsen
vid Gellivara,
invid allmänna lands-!
vägen, ungefär 1 o km.
från täljstensfyndigheterna
vid Lauttakoski
och 22 km. från
Masugnsbyns järnmalmfält.
1 Hästkrafter: 754.
Angående sättet för vattenmängdernas
beräkning se konvolut I: 12.
Tornefors
29
Fallets
nummer: 12.
belägenhet: i Torne älf, nedan,
j för Tärändö-bifurkationen, men
l ofvanför Lainio älfs inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 16 Pajala.
Afrinningskurvor: Pl. C och Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. I, II och VI.
Vattenståndsplanscher: N:ris 1 a, 3 och 7.
Konvolut: 1:12.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra område,
som vid afvittring och laga skifte
blifvit tilldeladt Tornefors’ by. Laga
skiftet af Tornefors’ by är fastställ dt
den 18/i2 1886. Å östra stranden
är för byns gemensamma behof
afsatt en kvarnplats med väg om
tillhopa 8,10 kvadratref afrösnings- jord samt å västra stranden för
vissa hemman i Junosuando by en
kvarnplats om tillhopa 3,70 kvadrat- ref impediment.
En Junosuando bya- män tillhörig kvarn
med ett par stenar
finnes på västra stran- den.
Till kvarnen ledes
vattnet omkring 200
m. i en kanal utefter
stranden.
Såväl kvarnen som
kanalen äro mycket
bristfälliga.
Uti Torne älf finnes
allmän flottled enligt Ko- nungens befallningshafvan- des utslag den 27/n 1888.
30
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
f nummer: I.
Inamn: Torne älfs.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3,7 in.
Vattenområdet: 4176 km.2
Däraf sjöar: 70,5 km.2 (1,7 %~).
Lågvattenmängden: 11,3 sm.3 (2,7 sl.
pr km.8)
Hästkrafter: 418.
Industriella medelvattenmängden:
20,9 sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 773.
avsnitt 137 Kontrollera mot PDF
Sommarlågvattenmänqden: 37,4 sm.3
(8 sl. pr km.8)
Hästkrafter: 1236.
|
Vattenmängderna äro beräknade med
I ledning af afrinningskurvan för Lainio älf
vid Raaketniva (Lannavaara).
Den angifna fallhöjden
linnés på en
sträcka af 500 m. i
nedre delen af en för
öfrigt långsluttande
fors.
Forsen, som är
grund och stenig, är
särskildt på östra sidan
omgifven af höga san doch
rullstensstränder.
De båda grenarna,
som omsluta en holme,
hafva en bredd i vattenytan
af 50 ä 60 m.
Afståndet till Lainio
by är 15 km. samt
till statsbanan Luleå—
Riksgränsen 80 km.
31
Temmingikurkio.
f nummer: 13.
Fallets ’ belägenhet: i Lainio älf,
| ofvanför Lainio.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 11 Lainio.
Afrinningskurvor: PL. C.
Vattenmängdsplanscher: PL. III och IV.
Vattenståndsplanscher: N:o 4.
Konvolut: I: 13.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra område,
Ingen del af vatten-
Jämlikt Kungl. brefvet
som vid afvittringen blifvit i all- mänhet tilldeladt Lainio by; men
skulle för kronans räkning å båda
stränderna vara afsatt ett utmål,
enligt afvittringshandlingarna om
14,85 hektar, men enligt kartan
endast om 5,5 hektar.
kraften är använd.
den ''Vs 1902 är plan fast- ställd för afvittringsgöro- målens fortsättande inom
Juckasjärvi socken.
För att göra älfven flott- ningsbar har Kungl. do- mänstyrelsen låtit upprensa
Kangasfors.
32
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
| nummer: 1.
|namn: Torne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 8 m. på en längd af 1700 m.
Vattenområdet: 4994 km.2
Däraf sjöar: 87,5 km.2 (1,8 %>'').
Lågvattenmängden: 13,5 sm.3 (2,7 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1080.
Industriella medelvattenmängden:
25 sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2000.
Stränderna, särskilt
vid forsens nedre del,
äro mycket höga samt
bestå af stundom lod- räta bergväggar.
Bergarten förvittrar
lätt.
Forsen fortsättes
omedelbart af Tani- kurkio nedre.
Forsen är till sin
nedre del belägen 100
avsnitt 138 Kontrollera mot PDF
km. från statsbanan
Luleå —Riksgränsen
(Gellivara) samt 5 km.
från Lainio by.
[
Sommarlåg vattenmängden: 37,5 sm.3
(7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3000.
i
(
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Lainio älf
vid Raaketniva (Lannavaara).
i
.
Tanikurkio öfre.
33
Fallets
nummer: 14.
belägenhet: i Lainio älf,
strax ofvanför Juckasjärvi
sockengäns.
Bilagor:
t Vattenområdeskartor: Bl. 11 Lainio.
j Afrinningskurvor: PL. C.
Vattenmängdsplanscher: PL. III och IV.
Vattenståndsplanscher: N:o 4.
Konvolut: 1:14.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften, redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å område, som
vid afvittringen blifvit i allmänhet
tilldeladt Lainio by. Endast en
obetydlig del af vänstra stranden
nederst vid gränsen mot Pajala soc- ken tillhör kronopark. För kronans
räkning har likväl undantagits utmål
å bägge stränderna till en vidd af
14,55 hektar.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
Jämlikt Kungl. brefvet
den % 1902 är plan fast- ställd för afvittringsgöro- målens fortsättande inom
Juckasjärvi socken.
För att göra älfven flott- ningsbar har Kungl. domän- styrelsen låtit upprensa Kan- gasfors.
3
34
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Pajala.
Socken: Pajala.
Flodsystemets
i nummer: I.
| namn: Torne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 14 m. på en längd af 5,5 km.
Vattenområdet: 5016 km.2
Däraf sjöar: 87,5 km.2 (1,8 $).
Lågvattenmängden: 13,5 sm.3 (2,7 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 1890.
Stränderna äro myc- ket höga, hvarigenom
dammbyggnad torde
underlättas.
Forsen utgör en
omedelbar fortsättning
af Tanikurkio öfre.
Forsen är belägen
100 km. från stats-:
banan Luleå—Riks- gränsen (Gellivara)
och till sin nedre del
10,5 km. från Lainio
by.
Industriella medelvattenmängden:
25,1 sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3514.
Sommarlågvattenmängden: 37,6 sm.3
(7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 5264.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Lainio
älf vid Raaketniva (Lannavaara.)
Tanikurkio nedre
35
[nummer: 15.
avsnitt 139 Kontrollera mot PDF
Fallets belägenhet: i Lainio älf, strax
( nedanför Pajala sockengräns.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 11 Lainio.
Afrinningskurvor: PL. C.
Vattenmängdsplanscher: PL. 111 och IV.
Vattenståndsplanscher: N:o 4.
Konvolut: I: 15.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Södra stranden tillhör delägarna
i Oksajärvi by och blef å denna
bys ägor laga skifte fastställdt af
Pajala tingslags ägodelningsrätt den
,8/„ 1886.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
För att göra älfven flott- ningsbar har Kungl. domän- styrelsen låtit upprensa
Kangasfors.
På norra stranden gr kronopark.
36
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Pajala.
Socken: Pajala.
Flodsystemets
J nummer: I.
| namn: Torne älfs.
'' I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, i
kvarn, grufva, malmförande
berg m. ro.
Fallhöjden: 5,26 m. på en längd af
De lokala förhål-
Forsen är belägen
200 m. utefter kvarnens utmål på
landena anses icke för-
122 km. från stats-
norra sidan af älfven.
svåra vattenkraftens
banan Luleå—Riks-
Vattenområdet: obestämbart till följd af
Tärändö-bifurkationen.
Lågvattenmängden: 27 sm.3
Hästkrafter: 1420.
Industriella medelvattenmängden:
49 sm.3
tillgodogörande.
gränsen samt invid
Pajala kyrkplats och
allmänna landsvägen.
Hästkrafter: 2577.
Sommarlågvattenmängden: 77 sm.3
Hästkrafter: 4050.
Angående sättet för vattenmängdernas
beräkning se konvolut I: 16.
Kengisfors.
37
I nummer: 16.
Fallets ] belägenhet: i Torne älf, nedanför
Lainio älfs inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 16 Pajala.
Afrinningskurvor: PL. C och Cl.
Vattenmängdspl.: PL. I, II, III, IV och VI.
Vattenståndsplanscher: N:ris 1 a, 3, 4 o. 7.
Konvolut: 1:16.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
*
Anmärkningar.
avsnitt 140 Kontrollera mot PDF
Forsen är belägen inom område,
som vid afvittring och laga skifte
tilldelats Kengisfors’ by. Vid laga
skiftet, som är fastställdt den 17/j*
1886, har emellertid dels för Pajala
bys kvarnägare, dels för Kengis’
skattefiske, dels ock för allmänt
behof afsatts ett utmål å älfvens
norra strand om 8,60 kvadratref,
en upplagsplats ofvanför forsen jämte
väg om 11,55 kvadratref samt en
upplagsplats nedanför forsen om
23,05 kvadratref.
Det för allmänt behof afsätta
området skall stå under kronans
disposition och fria förfogande enligt
Kungl. resolution den % 1881
uppå bruksägaren C. J. Sohlbergs
underdåniga besvär öfver Konungens
befallningshafvandes i Norrbottens
län den 3l/]2 1879 meddelade afvittringsutslag
för Pajala moderförsamling,
i hvad samma utslag rörer
frånkännande af bergsfrälsefrihet för
hemmanen n:ris 1 och 2 i Kengisfors’
by med mera.
Vid forsen finnes en 1
Pajala byamän tillhörig
husbehofskvarn med
två par stenar, drifna af
ett vattenhjul och en
turbin med användande I
af 2 m. fallhöjd.
Under anläggning i
är äfven en cirkelsåg, j
drifven af ett bröstfallshjul.
Sågfallet är 2,36 m.
högt.
Vid Kengis’ bruk
lär nu endast finnas
en kvarn om två par
stenar, drifna af två
turbiner om 16 hkr.
hvardera.
Allmän flottled i Torne
älf ofvanför föreningen med
Muonio älf är beträffande
Kengis’ och Lappea forsar
anordnad genom Konungens
befallningshafvandes utslag
den
*7/n 1888.
38
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks samt ™ . t t jIlumrner: ’*•
Gellivara lappmarks. ^ [namn: Kalix älfs.
Socknar: Juckasjärvi och Gellivara.
I
2
3
«
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 8,9 m. på en längd af
1800 m.
Vattenområdet: 2267 km.2
Däraf sjöar: 60 km.2 (2,6
Lågvattenmängden: 4,5 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 401.
Industriella medelvattenmängden:
8,4 sm.3 (3,7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 748.
Sommarlågvattenmängden: 36,3 sm.3
(16 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3231.
Lågvattenmängden är ett ungefärligt
medelvärde mellan resultaten af vinterlågvattenmätningar
i Kalix älf, verkställda
dels ofvanför järnvägen och dels omkring
20 km. nedanför densamma. Fördelad
på vattenområdet, utgjorde vattenmängden
på förstnämnda ställe (9/4 1900) 2,6 sl.
samt på det senare Q7/4 1900) 1,7 sl.
pr km.2
Industriella medel- och sommarlågvattenmängderna
äro beräknade med ledning
af afrinningskurvan för Kalix älf vid
avsnitt 141 Kontrollera mot PDF
Kalixfors (järnvägen).
I synnerhet västra
stranden är hög och
utgöres till största
delen af en sandplatå,
uti hvilken framgår
en dalgång, som slutar
med en mosse.
På östra stranden,
som är högre än den
motsatta, träda berghällar
i dagen här och
hvar, särskild! vid öfre
ändan af forsen.
Forsen har två afsatser,
skilda genom
ett 200 m. långt sel.
Forsen är belägen
2 5 km. från statsbanan
Luleå—Riksgränsen,
10 km. från
Ylipääsnjaska, 12 km.
från Mertainen och
12,5 km. från Svappavaara
gruffält.
39
Naustakoski.
f nummer: 1.
! belägenhet: i Kalix älf,
Fallets ! ofvanför sammanflödet Bilagor:
I med Kajtum älf, men
1 nedanför järnvägen.
Vattenområdeskartor: Bl. 10 Vittangi.
Afrinningskurvor: PL. Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. VI, VIII och VIII a.
j Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
1 Konvolut: II: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör kronopark, Ingen del af vatten- I vattendraget finnes all-''
i vänstra stranden tillhör öfverst till kraften är använd. j män flottled.
någon obetydlig del kronopark, men j
| har i öfrigt vid afvittringen tilldelats
j Svappavaara by.
Forsen är belägen ofvanför den
Igenom Kungl. brefvet den 18/4 1884
j för G-ellivara och den 2% 1890
| för Juckasjärvi socken fastställda så
| kallade odlingsgränsen.
Afvittringen af Svappavaara by j
är fastställd genom Konungens be-i
fallningshafvandes utslag den 30/]2!
1896.
Rätt till flottning är kronan för- j
behållen i alla vattendrag inom det |
afvittrade området.
4°
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Gellivara lappmarks.
Socken: Gellivara.
Flodsystemets
nummer: 11.
namn: Kalix älfs.
Fallhöjden: 5,6 in.
Vattenområdet: 1240 km.2
Däraf sjöar: 61,5 km.2 (4,9^).
Lågvattenmängden: 2,1 sm.3 (1,7 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 118.
Industriella medelvattenmängden:
4,3 sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 241.
Sommarlågvattenmängden: 18,6 sm.3
(ij sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1042.
Lågvatten- och sommarlågvattenmängderna
äro beräknade på grund af direkta
mätningar i motsvarande vattenstånd vid
järnvägen och vid Killingi by den 19/4
och ‘/jo 1900.
Industriella medelvattenmängden är beräknad
under antagande, att den pr km.2
af vattenområdet är lika med den vid
Kalix älf ofvanför sammanflödet.
Forsen börjar vid Afståndet till statsöfre
avsnitt 142 Kontrollera mot PDF
ändan af en 260 banan Luleå—Riks- j
m. lång holme. gränsen är 28 km. j
Norra älfgrenen är samt till Ekströms- j
ungefär dubbelt så bred bergs malmfält 17
[ som den södra. Strän- km.
derna bestå af moränvallar
(rullstensåsar).
Södra stranden är
1 o m. hög, den norra
något lägre.
Fördelaktigt torde
vara, att forsen ligger
omedelbart nedanför
de stora, af höga fjällstränder
omgifta Kajtumsjöarna.
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållanden,
som möjligen kunna
anses underlätta eller försvåra
vattenkraftens tillgodogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägsstation,
landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Isolinka.
41
[ nummer: 2.
Fallets belägenhet: i Kajtum älf,
| ofvanför järnvägen.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 9 Kaalasluspa.
Afrinningskurvor: PL. Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. Villa och IX.
Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
Konvolut: 11:2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
, jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å öäfvittrad
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan-
kraften är använd.
män flottled.
för den genom Kungl. brefvet den
18/4 1884 fastställda så kallade od-1
lingsgränsen inom Gellivara socken.
42
Fallets namn:
Län: Norrbottens. TT
t nummer: II.
Tingslag: Gellivara lappmarks. Flodsystemets ; u ..it
_ . i namn: ivaiix curs.
Socken: Gellivara.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 2,3 m. på en längd af
190 m.
Vattenområdet: 1264 km.2
Däraf sjöar: 61,5 km.2 (4,9%).
Lågvattenmängden: 2,1 sm.3 (1,7 sl. pr
I km-2)
Hästkrafter: 48.
Älfven sammandra- ger sig 11 3 m. från
forshufvudet till 10 m.
bredd mellan höga
klippstränder samt gör
en tvär krökning.
Afståndet till stats- banan Luleå—Riks- gränsen är 24 km.
Industriella medelvattenmängden:
4,4 sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 101.
Sommarlågvattenmängden: 19,0 sm.3
(15 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 437.
Lågvatten- och sommarlågvattenmäng- derna äro beräknade på grund af direkta
avsnitt 143 Kontrollera mot PDF
mätningar i motsvarande vattenstånd vid
järnvägen och vid Killingi by den 19/4
och V10 1900.
Industriella medelvattenmängden är be.
räknad under antagande, att den pr km.2
af vattenområdet är lika med den i Kalix
älf ofvanför sammanflödet.
Pickulinka.
43
j nummer: 3.
Fallets ] belägenhet: i Kajtum älf, Bilagor:
ofvanför järnvägen.
Vattenområdeskartor: Bl. 9 Kaalasluspa.
Afrinningskurvor: PL. Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. Villa och IX.
Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
Konvolut: 11:3.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan-
Ingen del af vatten- kraften är använd.
I vattendraget finnes all- j
män flottled.
för den genom Kungl. brefvet den
18/4 1884 fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Gellivara socken.
44
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Gellivara lappmarks.
Socken: Gellivara.
Flodsystemets
nummer: II.
namn: Kalix älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 6,5 m. på en längd af
225 m.
Vattenområdet: 2447 km.2
Däraf sjöar: 70,5 km.2 (2,9 %).
Lågvattenmängden: 4,2 sm.3 (1,7 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 273.
Omgifven af höga,
klippiga stränder sy- nes denna fors vara
synnerligen-lätt att be- bygga.
Damm torde böra
läggas 110 m. från
forshufvudet.
Afståndet till stats- banan Luleå—Riks- gränsen är 9 km.
Industriella medelvattenmängden:
8,6 sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 559.
Sommarlågvattenmängden: 35,7 sm.3
(14,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2321.
Lågvatten- och sommarlågvattenmäng- derna äro beräknade på grund af direkta
mätningar i motsvarande vattenstånd vid
järnvägen och vid Killingi by den 19/« och
V10 1900-
Industriella medelvattenmängden är be- räknad under antagande, att den pr km.2
af vattenområdet är lika med den i Kalix
älf ofvanför sammanflödet.
45
Killingilinka.
[ nummer: 4.
Fallets belägenhet: i Kajtum älf,
| nedanför järnvägen.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
avsnitt 144 Kontrollera mot PDF
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
genom Kungl. brefvet den 18/4 1884
kraften är använd.
män flottled.
fastställda så kallade odlingsgränsen
| inom Gellivara socken, men inom
område, som vid afvittringen blifvit
tilldeladt Killingi by.
Afvittringen af Killingi by är fastställd
den 31/io 1887.
Kronan är förbehållen rätt till
; flottning i alla vattendrag samt till
större strömfall inom det afvittrade
området.
Bilagor:
t Vattenområdeskartor: Bl. 9 Kaalasluspa.
Afrinningskurvor: PL. Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. VIII a och IX.
Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
Konvolut: II: 4.
46
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag. Gellivara lappmarks. Flodsystemets { ’ !
Socken: Gellivara. | namn: Kalix älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,7 in. på en längd af
De lokala förhål-
Afståndet till stats-
125 m.
landena anses icke för-
banan Luleå—Riks-
Vattenområdet: 2507 km.2
Däraf sjöar: 70,5 km.2 (2,8^).
svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
gränsen är ro km.
Lågvattenmängden: 4,3 sm.3 (1,7 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 116.
Industriella medelvattenmängden:
8,8 sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 238.
Sommarlågvattenmängden: 36,6 sm.3
(14,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 988.
Lågvatten- och sommarlågvattenmängderna
äro beräknade på grund af direkta
mätningar i motsvarande vattenstånd vid
järnvägen och vid Killingi by den 1#/4 och
V10 1900.
Industriella medelvattenmängden är beräknad
under antagande, att den pr km.2
af vattenområdet är lika med den i Kalix
älf ofvanför sammanflödet.
Kursonsokoski.
47
Fallets
nummer: 5.
belägenhet: i Kajtum älf,
omkring 1 km. nedanför
Killingilinka.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 9 Kaalasluspa.
Afrinningskurvor: PL. Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. Vill a och IX.
Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
Konvolut: 11:5.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 145 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
genom Kungl. brefvet den 18/4
kraften är använd.
män flottled.
1884 fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Gellivara socken, men
inom område, som vid afvittringen
blifvit tilldeladt Killingi by.
Afvittringen af Killingi by är fastställd
den 31 ho 1887.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag samt till
större strömfall inom det afvittrade
området.
!
48
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Gellivara lappmarks.
Socken: Gellivara.
Flodsystemets
j nummer: II.
\ namn: Kalix älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, , som möjligen kunna
anses underlätta eller , för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
'' " • .....
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,3 m. på en längd af 300 m.
De lokala förhål-
Afståndet till stats-
Vattenområdet: 2507 km.2
landena anses icke för-
banan Luleå—Riks-
svåra vattenkraftens
gränsen är 11 km.
. 1
Däraf sjöar: 70,5 km.2 (2,8 %}.
Lågvattenmängden: 4,3 sm.3 (1,7 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 185.
Industriella medelvattenmängden:
8,8 sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
tillgodogörande.
Hästkrafter: 378.
Sommarlåg vattenmängden: 36,6 sm.3
(14,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1574.
Lågvatten- och sommarlågvattenmäng-
derna äro beräknade på grund af direkta
mätningar i motsvarande vattenstånd vid
järnvägen och vid Killingi by den 19/4
och V10 1900.
Industriella medelvattenmängden är be- räknad under antagande, att den pr km.2
af vattenområdet är lika med den i Kalix
älf ofvanför sammanflödet.
Kursonaloskoski.
j nummer: 6.
Fallets J belägenhet: i Kajtum älf, nedanför
Kursonsokoski.
Bilagor:
49
Vattenområdeskartor: Bl. 9 Kaalasluspa.
Afrinningskurvor: PL. Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. Villa och IX.
Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
Konvolut.:
II: 6.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 18/4
avsnitt 146 Kontrollera mot PDF
1884 fastställda så kallade odlings- ■ gränsen inom Gellivara socken, men
Ingen del af vatten- kraften är använd.
I vattendraget finnes all- män flottled.
inom område, som vid afvittringen
blifvit tilldeladt Killingi by.
Afvittringen af Killingi by är fastställd
den 31/io 1887.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag samt till
större strömfall inom det afvittrade
i området.
4
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Gellivara lappmarks.
Socken: Gellivara.
Flodsystemets
f nummer: II.
Inamn: Kalix älfs.
I
2 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,3 m. på en längd af
385 m.
Vattenområdet: 2507 km.2
Däraf sjöar: 70,5 km.2 (2,8 %}.
Lågvattenmängden: 4,3 sm.3 (1,7 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 185.
Industriella medelvattenmängden:
8,8 sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 378.
Sommarlågvattenmängden: 36,6 sm.3
(14,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1574.
Lågvatten- och sommarlågvattenmängderna
äro beräknade på grund af direkta
mätningar i motsvarande vattenstånd vid
järnvägen och vid Killingi by den 19/4
och hjo 1900.
Industriella medelvattenmängden, är beräknad
under antagande, att den pr km.2
af vattenområdet är lika med den i Kalix
älf ofvanför sammanflödet.
De lokala förhållandena
anses icke försvåra
vattenkraftens
tillgodogörande.
Afståndet till statsbanan
Luleå—Riksgränsen
är 12 km.
samt 12 km. till Salmivaara
järnmalmfält.
5i
Vigerämenkoski.
Vattenområdeskartor: Bl. 9 Kaalasluspa.
Afrinningskurvor: PL. Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. VIII a och IX.
Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
Konvolut: 11:7.
Fallets
nummer: 7.
belägenhet: i Kajtum älf,
400 m. nedanför Kursonaloskoski.
Bilagor:
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 18/.,
1884 fastställda så kallade odlings- gränsen inom Gellivara socken, men
inom område, som vid afvittringen
blifvit tilldeladt Killingi by.
Afvittringen af Killingi by är
fastställd den 31/10 1887.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag samt till
avsnitt 147 Kontrollera mot PDF
större strömfall inom det afvittrade
området.
Ingen del af vatten- kraften är använd.
I vattendraget finnes all- män flottled.
52
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Gellivara och Juckas
järvi
lappmarkers.
Socknar: Gellivara och Juckasjärvi.
Flodsystemets
nummer: II.
namn: Kalix älfs.
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
i
Fallhöjden: 8,1 m. på en längd af
Älfven delas vid
Forsens nedre del
2100 m.
Vattenområdet: 5700 km.2
Däraf sjöar: 158,5 km.2 (2,8 %}.
Lågvattenmängden: 10,3 sm.3 (1,8 sl.
forshufvudet aftvänne
bergiga holmar. Hela
norra stranden af for- sen är bergig, men
vid öfre delen af for-
är belägen 3 km.
från Lappeasuando
färjställe och lands- vägen där samt 19
km. från Svappavaara
pr km.s)
Hästkrafter: 834.
Industriella medelvattenmängden:
20,0 sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1620.
Sommarlågvattenmängden: 85,5 sm.3
sen är dock lågland,
och är det först vid
nedre delen eller
1600 å 1700 ni.
från forshufvudet, som
högre land å ömse
sidor vidtager.
gruffält. Afståndet till
statsbanan Luleå —
Riksgränsen är 44
km.
(15 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 6926.
Lågvattenmängden är uppmätt den u/4
1900.
Ofriga vattenmängder äro beräknade
med ledning af afrinningskurvan för Kalix
älf vid Tärändö.
Piilikurkio.
53
l Vattenområdeskartor: Bl. 15 Gellivara.
| Afrinningskurvor: PL. Cl.
Bilagor: ( Vattenmängdsplanscher: PL. VI, VII och VIII.
Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
Konvolut: 11:8.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand*
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra krono-
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
parker.
kraften är använd.
män flottled.
Fallets
(nummer: 8.
belägenhet: i Kalix älf,
nedanför Kajtum älfs
inflöde.
54
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Juckasjärvi lappmarks.
Socken: Juckasjärvi.
Flodsystemets
( nummer: II.
I namn: Kalix älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
avsnitt 148 Kontrollera mot PDF
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 16,7 m. på en längd af
1255 m.
Vattenområdet: 6157 km.2
Däraf sjöar: 167 km.2 (2,7^).
Lågvattenmängden 11,1 sm.3 (1,8 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1854.
Industriella medelvattenmängden: 21,5
sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3591.
Sommarlågvattenmängden: 92,4 sm.3
(15 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1 5 4 3 1.
Lågvattenmängden är uppmätt den %
1900 vid Katkoniemi, 16 km. ofvanför
Parakakurkio.
Öfriga vattenmängder äro beräknade
med ledning af afrinningskurvan för Kalix
älf vid Tärändö.
300 m. från forshufvudet
är ett nästan
lodrätt stup af omkring
5 m. höjd öfver
berghällar.
Stränderna och en
i forsen befintlig holme
bestå af moräner.
Forsen ligger på ett
afstånd af 8 km. från
landsvägen mellan Junosuando
och Vittangi
och 11 km. från Masugnsbyns
järnmalmfält.
Afståndet till statsbanan
Luleå—Riksgränsen
vid Gellivara
är 60 km.
Parakakurkio.
Fallets
nummer: 9.
belägenhet: i Kalix älf,
nedanför Kajtum älfs inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 15 Gellivara.
Afrinningskurvor: PL. Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. VI, VII och Vill.
Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
Konvolut: 11:9.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet, finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å mark, som
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
vid afvittringen tilldelats enskilda
hemman eller byar, men å ömse
sidor om forsen äro för kronans
räkning afsätta utmål jämte en upp- lagsplats, omfattande tillsammans en
areal af 127,2 hektar, hvari likväl
medräknats såväl den inom rågången
belägna delen af älfven som ock
en i älfven belägen holme.
kraften är tagen i
anspråk.
män flottled.
56
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Kopilombolo.
Socken: Pajala och Tärändö kapell.
Flodsystemets
I nummer: II.
| namn: Kalix älfs.
1 1 1 2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 21,9 m. på en längd af
2100 m.
Vattenområdet: 6354 km.2
Däraf sjöar: 175 km.2 (2,7^).
avsnitt 149 Kontrollera mot PDF
Lågvattenmängden: 11,4 sm.3 (1,8 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 2497.
Industriella medelvattenmängden:
22,2 sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4862.
Sommarlågvattenmängden: 95 sm.3 (15
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 20805.
Lågvattenmängden är uppmätt den ®/4
1900 vid Katkoniemi, 16 km. ofvanför
Parakakurkio.
Ofriga vattenmängder äro beräknade
med ledning af afrinningskurvan för Kalix
älf vid Tärändö.
Forsen löper till
hela sin längd mellan
berg samt bildar på
en sträcka af 800 m.
fall på fall. Älfven
sammandrager sig mellan
de branta bergväggarna
stundom till
en bredd af endast
100 m.
Bergväggarnas höjd
öfver vattenytan tilltager
mot nedre delen
af forsen, där de äro
8 å 10 m.
Bergarten är lättvittrad
gneis.
Afståndet från statsbanan
Luleå—Riksgränsen
är 63 km.,
från landsvägen vid Junosuando
—Masungsby
13 km. samt från
Kursuvaara slipstensbrott
6 km.
57
Pahakurkio.
Fallets
nummer: 10.
belägenhet: i Kalix
älf, 30 km. ofvanför
Tärändö.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 16 Päjala.
Afrinningskurvor: PL. Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. VI, VII och Vill.
Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
Konvolut: II: 10.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
«
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är helt och hållet belägen
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
på kronopark.
kraften är använd.
män flottled.
i
58
Fallets namn:
Län; Norrbottens.
Tingslag: Korpilombolo.
Socken: Pajala (Tärändö kapell).
( nummer: II.
Flodsystemets j namn ; Kalix älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 6,8 m. på en längd af 1600 m.
Vattenområdet: 6413 km.2
Däraf sjöar: 175 km.2 (2,7^).
Lågvattenmängden: n,5 sm.3 (1,8 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 782.
Industriella medelvattenmängden:
22,4 sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1523.
De lokala förhållan- dena äro gynnsamma
för dammbyggnad och
vattenkraftens tillgodo- görande.
s Stränderna hafva 3
å 4 m. höjd öfver
vattenytan vid som- marmedelvatten.
Norra stranden är
lägre än den södra.
Till allmänna lands- vägen i närheten af
Lovicka invid Torne
avsnitt 150 Kontrollera mot PDF
älf är afståndet 16
km., till Tärändö 22
km. samt till stats- banan Luleå—Riks- gränsen (Gellivara)
69 km.
Sommarlågvattenmängden: 96,2 sm.3 (i 5
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 6542.
Lågvattenmängden är uppmätt den 6 4
1900 vid Katkoniemi, 16 km. ofvanför
Parakakurkio.
Öfriga vattenmängder äro beräknade
med ledning af afrinningskurvan för Kalix
älf vid Tärändö.
Tiangikoski.
59
| nummer: 11.
Fallets ’ belägenhet: i Kalix älf, 22 Bilagor:.
| km. ofvanför Tärändö.
Vattenområdeskartor: Bl. 16 Pajala.
Afrinningskurvor: PL. Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. VI, VII och Vill
Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
Konvolut: II: 11.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende- tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är helt och hållet be-
Ingen del af vatten-
Vid den från söder in-
lägen på kronopark.
kraften är använd.
kommande Tiangijoki äro j
tvänne mindre kvarnar med
ett par stenar i hvarje.
I vattendraget finnes allmän
flottled.
6o
Fallets namn:
Lan: Norrbottens.
—. . . i nummer: II.
tingslag: Korpilombolo. Flodsystemets l .. ...
0 J (namn: Kalix alfs.
Socken: Pajala och Tärändö kapell.
I
2
3
1
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. ra.
1
Fallhöjden: 4,5 m.
Vattenområdet: 6481 km.2
: Däraf sjöar: 175 km.2 (2,7^).
Stränderna, saknan- de alla synliga berg- hällar, äro låga och
tillåta ingen uppdäm-
Till allmänna lands- vägen vid Lovicka
invid Torne älf är af- ståndet 14 km., till
Lågvattenmängden: 11,7 sm.3 (1,8 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 527.
Industriella medelvattenmängden:
ning.
Tärändö by samma
afstånd och till stats- banan Luleå—Riks-''
gränsen 74 km.
22,7 sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1022.
Sommarlågvattenmängden: 97,2 sm.3
(15 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4374.
Lågvattenmängden är uppmätt den 6/4
1900 vid Katkoniemi, 16 km. ofvanför
Parakakurkio.
Öfriga vattenmängder äro beräknade
med ledning af afrinningskurvan för Kalix
älf vid Tärändö.
6r
Tievakoski.
Vattenområdeskartor: Bl. 16 Pajala.
(nummer: 12. Afrinningskurvor: PL. Cl.
Fallets ’ belägenhet: i Kalix älf, 14 Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. VI, VII och VIIL
avsnitt 151 Kontrollera mot PDF
| km. ofvanför Tärändö. Vattenståndsplanscher: N:ris 5, 6 och 7.
I Konvolut: II: 12.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Endast öfre delen af forsen är
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
belägen på kronopark, nedre delen
ligger på Tärändö bys ägor.
kraften är använd.
män flottled.
62
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Korpilombolo.
Socknar: Pajala (Tärändö kapell)
och Korpilombolo.
Flodsystemets * mimrner
\
namn: Kalix älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. rn.
Fallhöjden: 20,2 m. på en längd af
3160 in.
Vattenområdet: obestämbart till följd af
Tärändö-bifurkationen.
Lågvattenmängden: 25,8 sm.3
Hästkrafter: 5212.
Industriella medelvattenmängden:
42 sm.3
Hästkrafter: 8484.
Sommarlågvattenmängden: 138 sm.3
Hästkrafter: 27876.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Kalix älf
nedanför Tärändö älfs inflöde (vid Nivå).
Området mellan Nivå och Mestoslinka
är omkring 260 km.2, från hvilket afrinningen
antages vara
vid lågvatten: 2 sb pr km.2
vid industriellt medelvatten: 4 sb pr
km.2 samt
vid sommarlågvatten: 15 sb pr km.2
Af forsens längdi Forsens nedre del,
belöper sig 1300 m.| Mestoslinka, är beläpå
öfre delen, Pär-! gen 79 km. från statskämäkoski,
inom Pa-: banan Luleå—Riksjala
socken (Tärändö gränsen, 12 km. från
kapell) samt 1860'' allmänna landsvägen
på (Linkakoski och)j vid Nuoksujärvi, 6
Mestoslinka inom Kor-j km. ofvanför Narkens
pilombolo. ! by samt 22 km. från
Stränderna bestå af Korpilombolo.
höga, plana rullstensfält
och i strömmen
finnas flera bergiga
holmar.
Vid forsens fot delas J
strömfåran i tre grenar
af höga, fasta berghällar,
liknande bropelare.
63
Pärkämäkoski och Mestoslinka.
Fallets
nummer: 13.
belägenhet: i Kalix älf, nedanför
Tärändö älfs inflöde samt
vid Korpilombolo kapellgräns.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 23 Korpilombolo.
Afrinningskurvor: PL. Cl.
Vattenmängdsplanscher: PL. V.
Vattenståndsplanscher: N:o 7.
Konvolut: II: 13.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
avsnitt 152 Kontrollera mot PDF
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och'' andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Hela denna forssträcka är belägen
Ingen del af vatten-
!
I vattendraget finnes all-
å kronopark, med undantag af öfverstå
kraften är använd.
män flottled.
delen af högra stranden, som tillhör
hemmanet n:o 12 N i Kajnulasjärvi.
Fallets nämnt
Län: Norrbottens.
Tingslag: Gellivara lappmarks.
Socken: Gellivara.
Flodsystemets { nUmmer: IL
1 namn: Kalix älfs.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- 1 £fständ fr,ån Lärmaste
den, som möjligen kunna järnväg ellef* järnvägs-
anses underlätta eller för- i ‘an^sväg eller annan
svåra vattenkraftens till- ar ec'' stad’ by, sågverk,
godogörande. kvarn’ grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6 m. för båda forsarna.
Vattenområdet: 594 km.2
Däraf sjöar: 7 km.2 (1,2 %).
Lågvattenmängden: 1,45- sm.3 (2,44 sb
pr km.2)
Hästkrafter: 87.
Industriella medelvattenmängden: 2,5 ä
3,0 sm.3 (4,3 ä 5,1 sb pr km.2)
Hästkrafter: 150 ä 180.
Sommarlåg vattenmängden:
6 sm.3 (10,1 sb pr km.2)
Hästkrafter: 360.
De lokala förhållandena
medgifva forsarnas
sammanförande
till ett fall, i det att
älfvens södra strand
är begränsad af en
hög ås samt den norra
stranden på ett afstånd
från älfven af omkring
300 m. erbjuder tillräcklig
höjd för vattnets
uppdämning till
vinnande af 6 m. fallhöjd.
Afståndet till Koskulls
kulle omkring
5 km., till Gellivara
kyrkby omkring 1 o
km.
Lågvattenmängden uppmättes den 29/3
1900 vid Gellivara till 1,45 sm.3 = 2,4 sb
pr km.2, den 2/8 1900 vid samma ställe
till 7,4 sm.3 12,6 sb pr km.2 samt
den 24/8 1901 vid Haiekonkoski till
11,2 sm.3 endast 5,1 sb pr km.2
65
Saarikoski och Saukokoski.
I Vattenområdeskartor: Bl. 15 Gellivara.
Fallets ! nummer • Bilagor: J Vattenmängdsplanscher: PL. III.
1 belägenhet: i Lina älf. (Konvolut: II: 14.
4 5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda forsarna äro belägna på
kronopark, men å ömse sidor om
älfven finnas så kallade ströängar,
hvilka vid afvittringen tilldelats Gellivara
avsnitt 153 Kontrollera mot PDF
kyrkby med rätt att få bruka
dem tills vidare och intill dess kronan
j behöfver dem, då de kunna återtagas
och mot andra ströängar utbytas.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
Allmän farled förekommer
icke, men, enär älfven
ofvanför forsarna ligger vid
kronans timmerbärande
mark, utgör älfven däremot
en viktig flottled för kronans
därvarande skogstillgångar.
I anledning af nådig remiss
å Bergverksaktiebolaget
Frejas underdåniga ansökan
om köp af forsarna
har kommittén afgifvit särskilt
underdånigt utlåtande
den ,9/n 1900.
5
66
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Öfver Kalix.
Socken: Öfver Kalix.
Flodsystemets
nummer: II.
namn: Kalix älfs.
I 2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 13,4 m. på en längd af
800 m.
Vattenområdet: 2187 km.2
Däraf sjöar: 31 km.2 (1,4$).
Lågvattenmängden: 5,5 sm.3 (2,5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 737.
Industriella medelvattenmängden: å
11,3 sm.3 (4,4 ä 5,2 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1273 å 1514.
Sommarlågvattenmängden: 21,7 sm.3
(9,9 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2908.
Vattenmängderna äro beräknade med
antagande af ungefär samma vattenmängder
pr km.2 af vattenområdet som för
Saarikoski och Saukokoski.
Lågvattenmängden uppmättes den 29/s
1900 vid Gellivara till 1,45 sm.3 = 2,4
sl. pr km.2, den */8 1900 vid samma
ställe till 7,4 sm.3 = 12,6 sl. pr km.2
samt den 24 8 1901 vid Haiekonkoski till
11,2 sm.3 = endast 5,1 sl. pr km.2
Forsen öfvergår
omedelbart i Linafallet
eller Linalinka.
Brantaste stupet är
strax vid forshufvudet
och är forsen där smalast.
Till följd af att
stränderna på norra
sidan icke äro tillräckligt
höga, för att
hela forsen skall kunna
uppdämmas, kan den
icke sammanbyggas
med Linalinka.
Forsen är belägen
5 3 km. från statsbanan
Luleå—Riksgränsen,
3 3 km. från
allmänna landsvägen j
längs Kalixälfvens östra j
strand, 70 km. från
Nautanens koppar- j
malmfält och 75 km. |
från Gellivara järnmalmfält.
67
Haiekonkoski.
(nummer: 15.
Fallets
flöde i Ängesån, en biflod
till Kalix älf.
belägenhet: i Lina älf,
strax ofvanför älfvens in
-
I Vattenområdeskartor: Bl. 23 Korpilombolo.
Bilagor: J Vattenmängdsplanscher: PL. III.
| Konvolut: II: 15.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten *äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 154 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å kronopark.
Ingen del af vatten- kraften är använd.
I vattendraget finnes all- män flottled.
■
68
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Öfver Kalix.
Socken: Öfver Kalix.
Flodsystemets
nummer: II.
namn: Kalix älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 17,6 m.
Fallet omgifves af
Till allmänna lands-
Vattenområdet: 2187 km.2
Däraf sjöar: 31 km.2 (1,4#).
bergiga stränder.
vägen längs Kalix- älfvens östra strand
är afståndet 3 3 km.,
Lågvattenmängden: 5>5 sm.3 (2,5 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 968.
till statsbanan Luleå—
Riksgränsen 53 km.,
till Nautanens koppar- malmfält 70 km. och
Industriella medelvattenmängden: 9,5 ä
till Gellivara järn-
11,3 sm.3 (4,4 å 5,2 sl. pr km.2)
malmfält 7 5 km.
Hästkrafter: 1672 å 1989.
Sommarlågvattenmängden: 21,7 sm.3
(9,9 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3819.
Vattenmängderna äro beräknade med
antagande af ungefär samma vattenmängder
pr km.2 af vattenområdet som för
Saarikoski och Saukokoski.
Lågvattenmängden uppmättes den 29/A
1900 vid Gellivara till 1,45 sm.3 = 2,4 sl.
pr km.2, den % 1900 vid samma ställe
till 7,4 sm.3 = 12,6 sl. pr km.2 samt den
24/8 1901 vid Haiekonkoski till 11,2 sm.3
= endast 5,1 sl. pr km.2
69
Linalinka.
(nummer: 16. I Vattenområdeskartor: Bl. 23 Korpilombolo.
Fallets '' be''ägenlle,;: * L''na v''d Bilagor: | Vattenmängdsplanscher: PL. III.
j dess inflöde i Ängesån, | Konvolut: II: 16.
| en biflod till Kalix älf.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å kronopark.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
I vattendraget finnes all-:
män flottled.
Enligt uppgift skulle en-
! skild person af Konungens
befallningshafvande erhållit
| rätt till anläggning af såg|
verk vid ifrågavarande fall.
70
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Råneå.
avsnitt 155 Kontrollera mot PDF
Socken: Råneå.
Flodsystemets
nummer: III.
namn: Råne älfs.
I
2
3
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs-
Approximativa krafttillgången.
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 7,3 m. på en längd af 500 m.
Alfven sammandra-
Forsen börjar 100
Vattenområdet: 2026 km.2
ger sig 400 å 450
m. från forshufvudet
m. nedanför Bränn- bergs by.
Däraf sjöar: 10,5 km. (0,9%).
till 20 m. bredd mellan
Afståndet till stats-
Lågvattenmängden: 4,9 sm.3 (2,4 sl. pr
branta bergväggar samt
banan Luleå—Riks-
km.2)
bildar ett stup. De
gränsen är 12 km.,
Hästkrafter: 358.
Exceptionella lågvattenmängden: 3,9sm.3
(1,9 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 285.
5 å 6 m. höga strän- derna äro plana.
till statsbanan Boden
—Ytter-Morjärv 28
km. samt till allmänna
landsvägen vid
Ofverstbyn 1 6,5 km.
Industriella medelvattenmängden: 6,6
sm.3 (3,3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 482.
Sommarlågvattenmängden : 6,8 sm.3 (3,3!
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 496.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Råne älf
vid Niemifors.
Den vid Niemifors den 2% 1901
uppmätta vattenmängden — 7,3 sm.3!
|(i>9 sl. pr km.2) torde få anses vara
exceptionellt låg.
7i
Brännbergsfallet
j nummer: 1.
Fallets belägenhet: i Råne älf, 30
l km. ofvanför Niemifors.
eller Hällforsen.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 29 Harads.
Afrinningskurvor: PL. C.
Vattenmängdsplanscher: PL. X.
Vattenståndsplanscher: N:ris 8 a och 8 b.
Konvolut: III: 1.
4
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala handlingar
antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Vänstra stranden tillhör kronopark,
högra stranden Brännbergs by.
Karta öfver krononybyggena Lillåholm,
en del af Aspliden samt
Kesasland, Klingersel och Brännberget
jämte öfverloppsmark, upprättad
åren 1836, 1845 och 1847
af C. F. Bergner, är fastställd enligt
Konungens befallningshafvandes
utslag den 15/i 1859 och den 3 Vi 2
Om någon och i så fall
huru stor del af vattenkraften
redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
I Råne älf finnes allmän
flottled enligt Konungens
befallningshafvandes utslag
den 377 1895 och den
19/b I9°°-
1863.
72
Fallets namn
Län: Norrbottens.
Tingslag: Gellivara lappmarks. Flodsystemets {nummer: IIL
Socken: Gellivara. I namn: Råne älfs.
avsnitt 156 Kontrollera mot PDF
1 ‘1 ......j
1 1 2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 34,6 på en längd af 1700 m.
Vattenområdet: 190 km.2
Lågvattenmängden: 0,4 sm.3 (2,0 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 138.
Industriella medelvattenmängden: 0,6
sm.3 (3,2 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 208.
Sommarlågvattenmängden: 0,6 sm.3 (3,2
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 208.
Lågvattenmängden torde på grund af
områdets brist på sjöar samt dess ringa
storlek böra sättas lägre pr km.2 af området
än för Råne älf vid Nattavaara.
Ofriga vattenmängder äro beräknade
med ledning af afrinningskurvan för Råne
älf vid Niemifors.
De lokala förhållandena
anses icke försvåra
vattenkraftens
tillgodogörande.
Forsen är belägen
31 km. från statsbanan
Luleå—Riksgränsen,
48 km. från
statsbanan Boden—
Ytter-Morjärv samt 2 8
km. från allmänna
landsvägen Öfver-Kalix—Gellivara.
73
Lombergsfallet.
| Vattenområdeskartor: Bl. 29 Harads.
r nummer: 2. Afrinningskurvor: PL. C.
Fallets belägenhet: iLivasälfven, ofvan- Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. Xoch XVII.
| för Peivitjockos inflöde. Vattenståndsplanscher: N:ris 8 a och 8 b.
Konvolut: III: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å område, som
Ingen del af vatten-
I Livasälfven finnes all-
vid afvittringen blifvit afsatt till all-
kraften är tagen i an-
män flottled enligt Konun-
männing för Gellivara socken.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag äfvensom
till större strömfall inom det af- vittrade området.
Afvittringen af Gellivara socken- allmänning är fastställd genom Ko- nungens befallningshafvandes utslag
den 31 l0 1887 och den 7/6 1892.
språk.
gens befallningshafvandes
utslag den 27/j 1895.
74
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks (Kvickjocks
kapell).
Flodsystemets
(
1
nummer: IV.
namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
avsnitt 157 Kontrollera mot PDF
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 14,3 m. på en längd af
200 m.
Vattenområdet: 388 km.2
Däraf sjöar: I2 km.2 (3,1 %'').
Lågvattenmängden: 0,71 sm.3 (1,83 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 102.
Industriella medelvattenmängden:
1,42 sm.3 (3,66 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 203.
Sommarlågvattenmängden: 7^ sm.3 (1 8,3
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1015.
Forsen är vid och
ofvanför forshufvudet
omgifven af låga strän
der.
''
Forsen är belägen
omkring 2 km. ofvan- för Melädnoflodens in- lopp i fjällsjön Viri- juare och nära intill
en föreslagen järnväg
från Ruotevare järn- malmberg till Sör- folden i Norge samt
respektive 19, 21 och
24 km. från silfver- malmfvndigheterna
Alkavare, Nilagruf- van och Silpavare.
Högvattenmängden: 43 Sm.3 (no sl. pr
km.2)
Vattenmängderna äro beräknade efter
jämförelse med dem i Kamajoek vid Kvick- jock, i Pite älf ofvanför Tjeggelvas med
flera liknande vattendrag.
Öfre Melädnofallet.
75
I nummer: 1.
Fallets j belägenhet: i Virijau- Bilagor:
| res tillflöde Melädno.
Vättenområdeskartor: Bl. 12 Sulitälma.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XVI a, XVI d och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11,
Konvolut: IV: 1.
4
5''
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å oafvittrad
Ingen del af vatten-
I anledning af nådig re-
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan-
kraften är tagen i an-
miss å framlidne öfversten
för den genom Kungl. brefvet den
23/9 18 8 6 fastställda så kallade od- lingsgränsen inom Jockmocks socken.
1
språk.
C. O. Bergmans under- dåniga ansökan att för till- ämnad grufdrift vid Ruote- vare-Vallatsj järnmalmberg
få arrendera vissa i trakten
befintliga, kronan tillhöriga ■
vattenfall har kommittén
den 22u 1902 afgifvit sär- skilt underdånigt utlåtande,
hvari ifrågavarande fors upp- tagits såsom för ändamålet
lämplig.
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks. (nummer: IV.
Socken: Jockmocks (Kvickjocks Flodsystemets |narnn; Lule älfs.
kapell).
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
avsnitt 158 Kontrollera mot PDF
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: omkring 10 m.
Vattenområdet: 408 km.2
Däraf sjöar: 14 km.2 (3,4^).
Lågvattenmängden: 0,75 sm.3 (1,83 sl.
pr km.s)
Hästkrafter: 77.
Industriella medelvattenmängden:
Stränderna bestå af
lösa. bergarter.
Fallet är beläget
vid Melädnoflodens ut- lopp i fjällsjön Viri- jaure och nära intill
en föreslagen järnväg
från Ruotevare järn- malmberg till Sörfol- den i Norge.
1,49 sm.3 (3,66 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 149.
Sommarlågvattenmängden:
7,47 sm.3 (18,3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 747.
Högvattenmängden: 45 Sm.3 (no sl.
j pr km.2)
Vattenmängderna äro beräknade efter
jämförelse med dem i Kamajock, i Pite
älf ofvanför Tjeggelvas med flera liknande
t vattendrag.
77
Nedre Melädnofallet.
j nummer: 2.
Fallets J belägenhet: i VirijauI
res tillflöde Melädno.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 12 Sulitälma.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdsplanscher: PL. XVI a, XVI d och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11.
Konvolut: IV: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å oafvittrad mark,'' Ingen del af vattenrenbetesland
eller fjäll, ofvanför den kraften är tagen i angenom
Kungl. brefvet den 23/9 1886 språk,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Jockmocks socken.
I anledning af nådig remiss
å framlidne öfversten
C. O. Bergmans under-;
dåniga ansökan att för tillämnad
grufdrift vid Ruotevare-Vallatsj
järnmalmberg
få arrendera vissa i trakten
befintliga, kronan tillhöriga
vattenfall har kommittén
den 22;4 1902 afgifvit
särskilt underdånigt utlåtande,
hvari ifrågavarande
fall upptagits såsom för
ändamålet lämpligt.
78
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks (Kvickjocks kapell).
Flodsystemets
nummer: IV.
namn: Lule älfs.
T j
1 ! 2 ! 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 28,3 m.
Vattenområdet: 1352 km.2
Däraf sjöar: 130 km.2 (10^).
Lågvattenmängden: 3 sill.3 (2,2 sl. pr
km.2)
avsnitt 159 Kontrollera mot PDF
Hästkrafter: 849.
Industriella medelvattenmängden:
4,9 sm.3 (3,66 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1387.
Sommarlåg vattenmängden: 24,3 sill.3
(18 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 6877.
Högvattenmängden: 149 sm.8(iiosl.
pr km.2)
Medelst uppdämning af 3 in. torde
man kunna erhålla en konstant vattenmängd
för hela året af 20 sm.8, motsvarande
5660 hkr.
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätning den 3/5 1900.
Ofriga vattenmängder äro beräknade
efter jämförelse med dem i Kamajock
vid Kvickjock, i Pite älf ofvanför Tjeggelvas
med flera liknande vattendrag.
Längs älfven är förbindelsen
mellan sjöarna
omkring 2,2 km.
lång och utgöres närmast
Virijaure af en
omkring 1 km. lång
och 28,3 m. hög, bågformig
ström, därpå
ett omkring 1,2 km.
långt sel samt från
detta ned till Vasten - jaure en kortare fors,
3,3 m. hög.
Höjden och beskaffenheten
af stränderna
omkring Virijaure —
kalfjäll — medgifva eu
betydlig uppdämning.
Älfven lämnar sjön
genom en kanal- eller
portformig öppning
(150 in. bred), där
klippsträndernas höjd
utgör minst 10 m.
Fallet är beläget
intill den föreslagna
järnvägen mellan Ruotevare
järnmalmberg
och Sörfolden i Norge
samt omkring 10 km.
från traktens största
kalkberg, nämligen de,
som äro belägna på
norra sidan af Vastenjaure.
79
Jaurekaskakårtje.
(nummer: 3.
belägenhet: i Stora Lule Bilagor:
Iälf, mellan Viri- och
Vastenjaure.
j Vattenområdeskartor: Bl. 12 Sulitälma.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdsplanscher: PL. XVI a, XVI d och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11.
Konvolut: IV: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan- för den genom Kungl. brefvet den
23/9 1886 fastställda så kallade
odlingsgränsen inom Jockmocks
socken.
-
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
I anledning af nådig re- miss å framlidne öfversten
C. O. Bergmans under- dåniga ansökan att för till- ämnad grufdrift vid Ruote- vare-Vallatsj järnmalmberg
få arrendera vissa i trak- ten befintliga, kronan till- höriga vattenfall har
kommittén den 22/4 1902
afgifvit särskildt underdånigt
utlåtande, hvari ifråga- varande fall upptagits så- som för ändamålet lämpligt.
8o
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks och Gellivara lappmarkers.
avsnitt 160 Kontrollera mot PDF
Socknar: Jockmocks och Gellivara.
, I nummer: IV.
flodsystemets ;
1 namn: Lule älfs.
I
2
3
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs-
Approximativa krafttillgången.
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
station, landsväg- eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 39,6 in.
Om fallets topografi
Fallet är beläget
Vattenområdet: 4807 km.2
se Fredr. Svenonii:
70 km. från stats-
Däraf sjöar: 455 km.2 (9,5%).
»Öfversikt af Stora
banan Luleå—Riks-
Lågvattenmängden: 14,4 sm.3 (3 sb pr
Sjöfallets etc. Geo-
gränsen och 5 5 km.
km.2)
logi» I.
från Ruotevare järn-
Hästkrafter: 5702.
Vid lågt vatten-
malmberg.
Industriella medelvattenmängden:
stånd te sig de två
Dolomitberg finnas
28,8 sm.3 (6 sb pr km.2)
Hästkrafter: 114 0 5.
Sommarlågvattenmängden: 72,1 sm.3
(15 sb pr km.2)
Hästkrafter: 28552.
Högvattenmängden: omkring 500 sm.3
(104 sb pr km.2)
Vattenmängderna äro uppskattade: låg-
öfre fallen, Hermelins
fall och Laestadii fall,
såsom 10 m. smala
divergerande rännor.
Nedanför dessa 27 m.
höga stup, af hvilka
det förstnämnda är lod- rätt, utbreder sig en
i närheten.
vattenmängden ur de vid Virijaure, vid
Andeviksudden samt vid Harsprånget våren
1900 uppmätta, industriella medelvattenmängden
ur afrinningskurvorna för Lilla
Lule älf vid Mattisudden (Jockmock)
och för Lule älf vid Andeviksudden,
sommarlågvattenmängden ur afrinningskurvorna
för Lilla Lule älf vid Kvickjock
och vid Mattisudden (Jockmock) samt
för Kalix älf vid järnvägen och högvattenmängden
med ledning af sommarmätningar
i Kamajock vid Kvickjock, i Pite älf
bassäng eller terrass af
ett par hundra meters
bredd, hvarifrån tre
fall, nämligen Dubens,
Pettersons och Widmarks,
med en höjd
af 12,4 m., utbredande
sig solfjäderformigt,
nedstörta i Langasjaure.
Älfvens längd
mellan sjöarna är omkring
300 m. Grun
-
; -0 j------ -----
ofvanför Tjeggelvas med flera liknande den utgöres af List
vatten dra £
berg.
8i
Störa Sjöfallet
fnummer: 4.
Fallets < Olägenhet: i Stora Lule
älf, mellan Kårtje- och
Langasjaure.
(Ädna Muorki Kårtje).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 13 Stora Sjöfallet.
Afrinningskurvor: PL. Cl, CI1 och dill.
Vattenmängdsplanscher: PL. XII, XII b, XIII a
och XVI a.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
avsnitt 161 Kontrollera mot PDF
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å oafvittrad mark,
renbetesland eller fjäll, ofvanför den
genom Kungl. brefven den 18/''4 1884
för Gellivara socken och den 23/9
1886 för Jockmocks socken fast- ställda så kallade odlingsgränsen.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
Uti Stora Lule älf finnes i
allmän flottled enligt Ko- j
nungens befallningshafvan- des utslag den 16/3 1898.
1
1
6
82
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Gellivara lappmarks.
Socken: Gellivara.
Flodsystemets
I nummer: IV.
1 namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 8,3 m.
Gynnsamt för fal-
Fallet är beläget
Vattenområdet: 2253 km.2
lets tillgodogörande
omkring 2 km. från
Däraf sjöar: 190 km.2 (8,4^).
är, att stränderna äro
älfvens utlopp i Lan-
Lågvattenmängden: 6,8 sm.3 (3 sl. pr
höga och branta och
gasjaure samt 2,5 km.
km.2)
att i fallet ligga klipp-
från Stora Sjöfallet.
Hästkrafter: 564.
holmar, en mindre och
Afståndet till stats-
Industriella medelvattenmängden:
en större, hvars nedre
banan Luleå—Riks-
13,5 sm.3 (6 sl. pr km.2)
ända är midt för fal-
gränsen är 70 km.
Hästkrafter: 1121.
Sommarlågvattenmängden: 33,8 sm.3
lets fot.
Dolomitberg finnas
i omedelbar närhet.
(15 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2805.
Högvattenmängden: 225 å 250 sm.3
(100 å ilo sl. pr km.2)
Vattenmängderna äro uppskattade: lågi
vattenmängden ur de vid Virijaure, vid
Andeviksudden samt vid Harsprånget
våren 1900 uppmätta, industriella medelvattenmängden
ur afrinningskurvorna för
Lilla Lule älf vid Mattisudden (Jockmock)
och för Lule älf vid Andeviksudden,
sommarlågvattenmängden ur afrinningskurvorna
för Lilla Lule älf vid Kvickjock
och vid Mattisudden (Jockmock)
samt för Kalix älf vid järnvägen och högvattenmängden
med ledning af sommarmätningar
i Kamajock vid Kvickjock, i
Pite älf ofvanför Tjeggelvas med flera
liknande vattendrag.
83
Kanikårtje.
(nummer: 5.
belägenhets StoraLule
älfs strax nedanför
stora Sjflfauet utmynnande
biflod Vietasl
jock (Teusaälfven).
Bilagor:
JVattenområdeskartor: Bl. 13 Stora Sjöfallet.
Afrinningskurvor: PL. Cl, CII och CIII. I
Vattenmängdsplanscher: PL. XII, XII b, XIII a och
XVI a.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11.
Konvolut: IV: 5.
4
5
6
avsnitt 162 Kontrollera mot PDF
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å oafvittrad mark, Ingen del af vattenrenbetesland
eller fjäll, ofvanför den kraften är använd,
genom Kungl. brefvet den 18/4
1884 fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Gellivara socken.
84
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
I nummer: IV.
1 namn: Lule älfs.
I
2 i 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: för öfre fallet 3,4 m., för
»de två nedre fallen» respektive 8,2
och 6,6 m. Då de två nedre fallen
ligga på ett afstånd af endast i,a km.
från det öfre fallet, torde alla tre fallen
möjligen kunna gemensamt tillgodogöras,
i hvilken händelse hela fallhöjden
blefve 20,3 m.
Vattenområdet: 9623 km.2
Däraf sjöar: 890 km.2 (9)2 %''), hvaraf
Stora Lule träsk 166 km.2
Lågvattenmängden: 29,8 sm.3 (3,1 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 6020.
Industriella medelvattenmängden: 6 i,6
sm.3 (6,4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 12443.
Sommarlågvattenmängden: 105,9 sm.3
(11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 21392.
Högvattenmängden: antagligen 722 å
770 sm.3 (75 å 80 sl. pr km.2)
Vid Svartlå uppskattas Lule älfs högvatten
till 74 sl. pr km.2 (se »Bidrag
till kännedom om den i Sveriges vatten-1
drag framrinnande vattenmängden» af O.
Appelberg, sid. 19).
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätningar i Lilla Lule älf vid
Jockmock, i Lule älf vid Andeviksudden
samt ofvanför Harsprånget, de två först- j
nämnda i slutet, den sistnämnda i början
af april 1900*); industriella och sommarvattenmängderna
äro beräknade ur afrinningskurvoma
för Lilla Lule älf vid
Mattisudden (Jockmock) samt för Lule
älf vid Andeviksudden.
Öfre Porjusfallet.
Älfven delas af två
större skogbevuxna,
höga klippholmar i
tre grenar, af hvilka
den sydligaste grenen
vid undersökning befunnits
hafva en fallhöjd
af 5,4 m. på en
längd af 3 5 m.
De två nedre fallen.
Omkring 1200 m.
nedanför det öfre fallet
delas älfven af en hög
klippholme i två grenar,
af hvilka den
södra bildar två afsatser,
belägna, den
öfre vid holmens öfre
avsnitt 163 Kontrollera mot PDF
och den nedre vid
dess nedre ända, på
ett afstånd af 50 m.
från hvarandra.
Fallen äro belägna
omkring 3 6 km. från
statsbanan Luleå—
Riksgränsen.
*) Vattenståndsdiagrammet PL. N:on visar, att
vattenståndet för Lule älf var i sjunkande under
april månad 1900.
85
Porjusfallen.
( nummer: 6.
Fallets | belägenhet: i Stora
Bilagor:
Lule älf.
Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdspl.: PL. XI, XII, XII b, XVI och XX c.
I Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11.
(Konvolut: 1:2 och IV:6.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten*
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallen äro belägna ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 23/8 1 8 8 6
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Jockmocks socken. Högra
stranden med klippholmarna tillhör
kronopark och vänstra stranden
kronohemmanet Porjus n:o i, för
hvilket afvittring är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes utslag
den 16/i2 1890.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag samt till
större strömfall inom det afvittrade
området.
Ingen del af vattenkraften
är använd.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den e/7 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att fallen hade sådant
läge och energiförråd, att
de lämpligen kunde användas
för elektrisk drift
af någon del af statsbanan
Luleå—Riksgränsen.
Uti Stora Lule älf finnes
allmän flottled enligt Konungens
befallningshafvandes
utslag den 16/.i 1898.
86
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
/ nummer: IV.
Flodsystemets lnamn; Lu,e
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
i
Fallhöjden: 74 m. på en längd af omkring
2 km.
Vattenområdet: 9751 km.2
Däraf sjöar: 890 km.2 (9,1 %''), hvaraf
Stora Lule träsk 166 km.2
Lågvattenmängden: 30,2 sm.3 (3,1 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 22348.
Industriella medelvattenmängden:
62,4 sm.3 (6,4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 46176.
Sommarlågvattenmängden: 107,3 sm.3
(11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 79402.
Högvattenmängden: 731 å 780 sm.3
(75 å 80 sl. pr km.2)
avsnitt 164 Kontrollera mot PDF
Vid Svartlå uppskattas Lule älfs högvatten
till 74 sl. pr km.2 (se »Bidrag
till kännedom om den i Sveriges vattendrag
framrinnande vattenmängden» af O.
Appelberg, sid. 19).
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätningar i Lilla Lule älf vid
Jockmock, i Lule älf vid Andeviksudden
samt ofvanför Harsprånget, de två förstnämnda
i slutet, den sistnämnda i början
af april 1900*; industriella och sommarvattenmängderna
äro beräknade ur afrinningskurvorna
för Lilla Lule älf vid Mattisudden
(Jockmock) samt för Lule älf vid
Andeviksudden.
*) Vattenståndsdiagrammet PL. N:o ii visar, att
vattenståndet för Lule älf var i sjunkande under
april månad 1900.
Forsen går genom
en trång klyfta af io
å 30 m. bredd med
branta väggar -och kan
för öfrigt karaktäriseras
sålunda:
Öfverstå delen, som
börjar midt för öfre
ändan af en i älfven
belägen klippholme
(flottledskistan) och
slutar vid älfvens
tvära krökning nedanför
samma holme
(»knäet»), utgör en
brant fors, som på
en längd af 370 m.
har en fallhöjd af 27
m. 200 m. nedanför
föregående är en afsats
med en längd af
50 m. och en höjd
af 8,2 m. Därefter
vidtager ett omkring
400 m. långt sel till
nästa afsats eller fors
med en längd af 30
m. och en höjd af
7 m. Denna fors delas
af en häll i två grenar
samt omgifves af mycket
höga, tvärbranta
klippväggar. Omkring
1 km. här nedanför
vidtager den sista afsatsen,
som med en
längd af 255m. och
en höjd af 12,1 m. J
slutar i Packoselet.
Forsen är belägen
40 km. från närmaste
punkt på statsbanan
Luleå — Riksgränsen,
50 km. från Gellivara
järnmalmfält samt 56
km. från Nautanens
kopparmalmfält.
87
Harsprånget (Njåmmelsaska).
i Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
( nummer: 7. ! Afrinningskurvor: PL. Gill.
Fallets belägenhet: i Stora Bilagor: Vattenmängdspl: Pl. XI, XII, XII b, XVI och XX c.
Lule älf. Vattenståndsplanscher: N:is 9 a, 9 b, 10 och 11.
Konvolut: 1:2 och
IV: 7.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är helt och hållet belägen
å kronopark.
.
Ingen del af vatten- kraften är använd.
Uti särskilt underdånigt
betänkande den % 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde an- vändas för elektrisk drift
af statsbanan Luleå — Riks-
gränsen.
Uti Stora Lule älf finnes
avsnitt 165 Kontrollera mot PDF
allmän flottled enligt Ko- nungens befallningshafvan- des utslag den 16/3 1898.
r
t ,
1
88
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag :J^Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
f nummer: IV.
(namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3,8 m.
Fallet är omgifvet
Afståndet till stats-
Vattenområdet: 9947 km.2
af låga, bergiga strän-
banan Luleå—Riks-
Däraf sjöar: 890 km.2 (9,0 %).
der.
gränsen är omkring
Lågvattenmängden: 30,8 sm.3 (3,1 sb
40 km.
pr km.2)
Hästkrafter: 1170.
Industriella medelvattenmängden:
63,7 sm.3 (6,4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2421.
Sommarlågvattenmängden: 109,4 sm.3
(11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4157.
Högvattenmängden: 745 å 796 sm.3
(75 å 80 sl. pr km.2)
Vid Svartlå uppskattas Lule älfs högvatten
till 74 sl. pr km.2 (se »Bidrag
till kännedom om den i Sveriges vattendrag
framrinnande vattenmängden» af O.
j Appelberg, sid. 19).
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätningar i Lilla Lule älf vid
Jockmock, i Lule älf vid Andeviksudden
! samt ofvanför Harsprånget, de två förstnämnda
i slutet, den sistnämnda i början af
april 1900*); industriella och sommarvattenmängderna
äro beräknade ur afrinningskurvorna
för Lilla Lule älf vid Mattisudden
(Jockmock) samt för Lule älf vid
Andeviksudden.
*) Vattenståndsdiagrammet PL. N:o n visar, att
vattenståndet för Lule älf var i sjunkande under
april månad 1900.
89
Öfre Paktekuojka.
Fallets
nummer: 8.
belägenhet: i Stora Lule
älf, vid öfre Bredselets
öfre ända mellan Harsprånget
och Liggakuojka.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdspl.: PL. XI, XII, XII b, XVI o. XX c.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11.
Konvolut: IV: 8.
4
5
6
•
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett *
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör kronopark
Ingen del af vatten-
Uti Störa Lule älf finnes
och kronoöfverloppsmark, vänstra
stranden kronopark.
kraften är använd.
allmän flottled enligt Ko- nungens befallningshafvan- des utslag den 16/3 1898. j
go
Fallets namn:
avsnitt 166 Kontrollera mot PDF
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmockslapptnarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
j nummer: IV.
\namn:
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,6 m.
Fallet är omgifvet
Afståndet till stats-
Vattenområdet: 9970 km.2
af låga, bergiga strän-
banan Luleå—Riks-
Däraf sjöar: 890 km.2 (8,9 %'').
Lågvattenmängden: 30,9 sm.3 (3,1 sb
pr km.2)
Hästkrafter: 803.
Industriella medelvattenmängden:
63,8 sm.3 (6,4 sb pr km.2)
Hästkrafter: 1659
Sommarlågvattenmängden: 109,7 sm.3
der.
«
gränsen är omkring
40 km.
(ii sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2852.
Högvattenmängden: 748 å 798 sm.»
(75 å 80 sl. pr km.2)
Vid Svartlå uppskattas Lule älfs högvatten
till 74 sl. pr km.2 (se »Bidrag till
kännedom om den i Sveriges vattendrag
framrinnande vattenmängden» af O. Appelberg,
sid. 19).
Lågvattenmängden är uppskattad på \
grund af mätningar i Lilla Lule älf vid
Jockmock, i Lule älf vid Andeviksudden j
samt ofvanför Harsprånget, de två förstnämnda
i slutet, den sistnämnda i början
af april 1900 *); industriella och sommarvattenmängderna
äro beräknade ur afrinningskurvorna
för Lilla Lule älf vid Mattisudden
(Jockmock) samt för Lule älf vid
Andeviksudden.
*) Vattenståndsdiagrammet PL. N:o ii visar,
j att vattenståndet för Lule älf var i sjunkande under
j april månad 1900.
9i
Nedre Paktekuojka.
Fallets
nummer: 9.
belägenhet: i Stora Lule älf,
mellan öfre och nedre Bredselet,
mellan Harsprånget
och Liggakuojka.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: PL. Gill.
Vattenmängdspl.: PL. XI, XII, XII b, XVI och XX c.
Vattenståndspl.: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11.
Konvolut: IV: 8 och 9.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör Ligga
Ingen del af vatten-
Uti Störa Lule älf finnes
hemmansområde, vänstra stranden
kronopark.
Afvittringen af hemmanet Anajock
eller Ligga n:o i är fastställd ge- nom Konungens befallningshafvandes
utslag den 15/is 1890 samt den
19/i2 1898. Kronan är förbehållen
rätt till flottning i alla vattendrag
samt till större strömfall inom det
avsnitt 167 Kontrollera mot PDF
afvittrade området.
kraften är använd.
allmän fiottled enligt Konun- gens befallningshafvandes
utslag den l6/s 1898.
92
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
nummer: IV.
namn: Lule älfs.
*
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,6 m.
På 200 m. faller
Afståndet till stats-
Vattenområdet: 9974 km.2
här älfven 2,6 m.
banan Luleå—Riks-
Däraf sjöar: 890 km.2 (8,9^).
Till Liggakuojka
gränsen är omkring
Lågvattenmängden: 30,9 sm.3 (3,1 sl.
fallhufvud är omkring
40 km.
pr km.2)
200 m.
Hästkrafter: 803.
Industriella medelvattenmängden:
63,8 sm.3 (6,4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1659.
Sommarlågvattenmängden: 109,7 sm.3
(11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2852.
Högvattenmängden: 748 å 798 sm.3
(75 ä 80 sl. pr km.2)
Vid Svartlå uppskattas Lule älfs hög-
vatten till 74 sl. pr km.2 (se »Bidrag
: till kännedom om den i Sveriges vatten- drag framrinnande vattenmängden» af
0. Appelberg, sid. 19).
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätningar i Lilla Lule älf vid
Jockmock, i Lule älf vid Andeviksudden
samt ofvanför Harsprånget, de två först- nämnda i slutet, den sistnämnda i början
|
af april 1900 *); industriella och sommar- vattenmängderna äro beräknade ur afrin- ningskurvorna för Lilla Lule älf vid Mattis- udden (Jockmock) samt för Lule älf vid
Andeviksudden.
*) Vattenståndsdiagrammet PL. N:o 11 visar, att
vattenståndet för Lule älf var i sjunkande under
april månad 1900.
1
93
Öfre Liggakuojka.
Fallets
nummer: 10.
belägenhet: i Stora Lule
älf, mellan Harsprånget
och Liggakuoja.
I Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Bilagor: ! Vattenmängdspl.: PL. XI, XII, XII b, XVI och XXc.
Vattenståndspl.: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11.
(Konvolut: IV: 8 och 9.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
t tagen i anspråk.
Anmärkningar.
•
,
Högra stranden tillhör Ligga
hemmansområde, vänstra stranden
kronopark.
Afvittringen af hemmanet Anajock
Ingen del af vatten- kraften är använd.
-
Uti Stora Lule älf finnes
avsnitt 168 Kontrollera mot PDF
allmän flottled enligt Konun- gens befallningshafvandes
utslag den 16/3 1898.
eller Ligga n:o i är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes utslag
den l0/i2 1890 samt den 19/]ä
1898. Kronan är förbehållen rätt
till flottning i alla vattendrag samt J
till större strömfall inom det af-1
vittrade området.
94
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
f nummer: IV.
Flodsystemets lnamn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 9,7 m. på en längd af
Såsom möjligen
Afståndet från stats-
ä
0
ro
gynnsam för vatten-
banan Luleå—Riks-
Vattenområdet: 9974 km.2
kraftens tillgodogöran-
gränsen är 40 km.
Däraf sjöar: 890 km.2 (8,9 %).
de torde böra påpekas
Lågvattenmängden: 30,9 sm.3 (3,1 sl.
den omständigheten,
1
pr km.2)
att på norra stranden
Hästkrafter: 2997.
samt på jämförelsevis
Industriella medelvattenmängden:
kort afstånd från fall-
63,8 sm.3 (6,4 sl. pr km.2)
hufvudet befinner sig
Hästkrafter: 6189.
en djupt nedsänkt (på
Sommarlågvattenmängden: 109,7 sm.3
afvittringskartan an-
(11 sl. pr km.2)
tydd) tjärn, som me-
Hästkrafter: 10641.
deist ett kort aflopp
Högvattenmängden: 748 å 798 sm.3
står i förbindelse med
(75 å 80 sl. pr km.2)
hufvudälfven nedan-
Vid Svartlå uppskattas Lule älfs hög-
för fallets fot.
vatten till 74 sl. pr km.2 (se »Bidrag
till kännedom om den i Sveriges vatten-!
drag framrinnande vattenmängden» af O. i
Appelberg, sid. 19).
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätningar i Lilla Lule älf vid
Jockmock, i Lule älf vid Andeviksudden
samt ofvanför Harsprånget, de två förstnämnda
i slutet, den sistnämnda i början
af april 1900*); industriella och sommarvattenmängderna
äro beräknade ur afrinningskurvorna
för Lilla Lule älf vid
Mattisudden (Jockmock) samt för Lule
älf vid Andeviksudden.
Vattenståndsdiagrammet PL. N:o ii visar, att
vattenståndet för Lule älf var i sjunkande under
april månad 1900.
Liggakuojka.
95
{nummer: 11.
belägenhet: i Stora
Lule älf.
I Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Bilagor: ] Vattenmängdspl.: PL. XI, XII, XII b, XVI och XX c.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11.
Konvolut: I: 2 och IV: 8.
4
5_j_«_ I
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 169 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör Ligga Ingen del af vattenhemmansområde,
vänstra stranden kraften är använd,
kronopark.
Afvittringen af hemmanet Anaj
jock eller Ligga n:o i är fastställd
j genom Konungens befallningshafr
vandes utslag den 15/i2 1890 samt
| den 19/12 1898. Kronan är förbehållen
rätt till flottning i alla
vattendrag samt till större strömfall
inom det afvittrade området.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den % 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att fallet hade sådant
läge och energiförråd, att
det lämpligen kunde användas
för elektrisk drift
af någon del af statsbanan
Luleå—Riksgränsen.
Uti Stora Lule älf finnes
allmän flottled enligt
Konungens befallningshafvandes
utslag den 10/3 1898.
96
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
I nummer: IV.
\ namn: Lule älfs.
I
2
3
4
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 42 m.
Vattenområdet: 456 km.ä
Däraf sjöar och myrar (Muddusmyrarna):
omkring 300 km.2 (67 %'').
Lågvattenmängden: 1,2 sm.3 (2,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 504.
Industriella medelvattenmängden:
1,5 sm.3 (3,4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 630.
Fallet har tre lod-''!
räta afsatser med mellanliggande
terrasser
om 30 a 50 m. längd;
nedersta afsatsen, som
slutar i lugnvattenytan
1 en kittelformig dalgång
(canon), är nära
2 3 m. hög. Afståndet
mellan de höga bergväggarna
i och ofvanför
fallet är kort.
Fallet är beläget 30 j
km. från statsbanan
Luleå—Riksgränsen
samt omkring 8 km.
från bäckens utlopp i
Stora Lule älf.
Sommarlågvattenmängden: 1,8 sm.3 (4
sb pr km.2)
Hästkrafter: 756.
Lågvattenmängden är uppskattad efter |
jämförelse mellan den vid Andeviksudden
uppmätta och den för Liggakuojka beräknade
vattenmängden samt på "grund
af kännedom om vattenområdets beskaffenhet
^(Muddusmyrarna). Sommarlågvattenmängden
är uppmätt och industri-!
ella medelvattenmängden uppskattad med
ledning af låg- och sommarlågvattenmängderna.
97
Öfre Mudduskårtje.
1 nummer: 12.
Fallets [belägenhet: i Stora Lule Bilagor:
I älfs biflod Muddusjock.
Vattenområdeskartor: BI. 21 Jockmock.
Vattenmängdspl.: PL. XI, XII a, XX b och XX c.
avsnitt 170 Kontrollera mot PDF
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 b och 11.
Konvolut: IV: 12.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller, genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å kronopark. | Ingen del af vatten-,
'' kraften är tagen i an-:
språk.
7
98
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
f nummer: IV.
Inamn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva^ malmförande
berg m. in.
\
Fallhöjden: 17 m.
Vattenområdet: 462 km.2
Däraf sjöar och myrar (Muddusmyrarna):
300 km.2 (65 %'').
Lågvattenmängden: 1,2 sm.3 (2,6 sl.
pr km.2)
De lokala förhållan- dena anses icke för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Fallet är beläget
omkring 1 km. från
bäckens utlopp i Stora
Lule älf samt 30 km.
från statsbanan Luleå
—Riksgränsen.
Hästkrafter: 204.
Industriella medelvattenmängden:
i,6 sm.3 (3,4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 272.
Sommarlåg vattenmängden: 1,9 sm.3
(4,1 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 306.
Lågvattenmängden är uppskattad efter
jämförelse mellan den vid Andeviksudden
uppmätta och den för Liggakuojka beräknade
vattenmängden samt på grund
af kännedom om vattenområdets beskaffenhet
(Muddusmyrarna). Sommarlågvattenmängden
är uppmätt och industriella
medelvattenmängden uppskattad med ledning
af låg- och sommarlågvattenmängderna.
99
Nedre Mudduskårtje.
j nummer: 13.
Fallets {belägenhet: i Stora Lule Bilagor:
| älfs tillflödeMuddusjock.
Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Vattenmängdsplanscher: PL. XI, XII a, XX b
och XX c.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 b och 11.
Konvolut: IV: 12 och 13.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å kronopark.
Ingen del af vattenkraften
är använd.
IOO
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
avsnitt 171 Kontrollera mot PDF
Socken: Jockmocks (Kvickjocks kapell).
( nummer: IV.
Flodsystemets jnamn; Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 100 m. på en längd af om- kring 500 m.
Vattenområdet: 29 km.2
Däraf sjöar: 3 km.2 (10,3
Fördelaktigt för
vattenkraftens tillgo- dogörande torde vara,
att de omedelbart
ofvanför forsen be-
Forsen är belägen
21 km. fågelvägen
från Ruotevare—Val- latsj järnmalmberg.
Lågvattenmängden: 0,05 sm.5 (1,83 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 50.
Industriella medelvattenmängden:
0,1 sm.3 (3,66 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 100.
I
Sommarlågvattenmängden: 0,5 sm.3
(18,3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 500.
Vattenmängderna äro beräknade under
antagande af samma framrinning pr yten
het
som i Kamajock vid Kvickjock.
lägna Njåtsossjöarna
med en yta af minst
1 km.2 och med nästan
lodräta, hundratals m.
uppstigande fjällstränder
lämpa sig synnerligen
väl till vattenspardammar.
Genom
anbringande af sådana
dammar torde lågvattenmängden
kunna
ansenligt förökas.
Luobalkårtje.
| nummer: 14.
Fallets J belägenhet: i Lilla Lule Bilagor:
| älfs tillflöde Njåtsosjock.
Vattenområdeskartor: Bl. 12 Sulitälma.
Afrinningskurvor: PL. ÖL
Vattenmängdsplanscher: PL. XVI a och XVI d.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11.
Konvolut: IV: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan- för den genom Kungl. brefvet
den 23/9 1886 fastställda så kallade
odlingsgränsen inom Jockmocks
socken.
Ingen del af vatten- kraften är använd.
I anledning af nådig re- miss å framlidne öfversten
C. O. Bergmans under- dåniga ansökan att för till- ämnad grufdrift vid Ruote- vare—Vallatsj järnmalmberg
få arrendera vissa i trakten
befintliga, kronan tillhöriga
vattenfall har kommittén
den 23/4 1902 afgifvit särskild!
underdånigt utlåtande,
hvari ifrågavarande fors
upptagits såsom för ändamålet
lämplig.
102
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks (Kvickjocks
kapell).
Flodsystemets
| nummer: IV.
avsnitt 172 Kontrollera mot PDF
|namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
-& ..........
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 42 m. på en längd af omkring
500 m.
Vattenområdet: 154 km.2
Däraf sjöar: 3 km.2 (1,9 %)■
Lågvattenmängden: 0,282 sm.3 (1,83 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 118.
Industriella medelvattenmängden:
0,56 sm.3 (3,66 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 235.
, Sommarlågvattenmängden: 2,80 sm.3
(18,3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1176.
Vattenmängderna äro beräknade under
antagande af lika framrinning pr yten
het
som i Kamajock vid Kvickjock.
Om en damm uppfördes
vid östra ändan
af Kåbreks utsprång
i Njåtsosdalen, skulle
det synnerligen vidsträckta,
numera igenslammade
forna sjöbäckenet
allt upptill
och förbi Luotojock
åter blifva sjö, hvarigenom
såväl lågvattenmängden
ökades
som ock erhölles en
synnerligen välbehöflig
klarbassäng för det
slamrika jökelvattnet.
Lågvattenmängden
skulle ock kunna ökas
genom uppdämning af
Njåtsossjöarna (Jämför
Luobalkårtje, kolumn
2).
Forsen är belägen
omkring 5 km. från
Ruotevare järnmalmberg.
Själmakårtje.
nummer: 15.
Fallets 1 belägenhet: i Lilla Lule älfs
tillflöde Njåtsosjock.
Bilagor:
103
Vattenområdeskartor: Bl. 13 Stora Sjöfallet.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XVI a och XVI d.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 o. 11.
•
Konvolut: IV
1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å oafvittrad
mark,. renbetesland eller fjäll, ofvan- för den genom Kungl. brefvet den
j m/9 1886 fastställda så kallade od- lingsgränsen inom Jockmocks socken.
1 •
Ingen del af vatten- kraften är använd.
I anledning af nådig re- miss å framlidne öfversten
C. O. Bergmans underdå- niga ansökan att för till- ämnad grufdrift vid Ruote- vare — Vallatsj järnmalmberg
få arrendera vissa i trakten
befintliga, Kronan tillhöriga
vattenfall har kommittén
den ''nU 1902 afgifvit särskild!
underdånigt utlåtande,
hvari ifrågavarande fors upptagits
såsom för ändamålet
lämplig.
104
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks. Flodsystemets lnummer: 1V‘
avsnitt 173 Kontrollera mot PDF
Socken: Jockmocks (Kvickjocks j namn: Lule älfs.
kapell).
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 21 m.
Om en damm upp-
Afståndet till Ruo-
Vattenområdet: 200 km.2
fördes vid östra ändan
tevare järnmalmberg
af Kåbreks utsprång
är omkring 2,5 km.
Däraf sjöar: 3 km. (1,5 %}.
i Njåtsosdalen, skulle
Fallet är beläget midt
Lågvattenmängden: 0,37 sm.3 (1,83 sl.
det synnerligen vid-
för Vallatsj östra ända.
pr km.1)
sträckta, numera igen-
Hästkrafter: 78.
slammade forna sjö- bäckenet allt upptill
Industriella medelvattenmängden:
och förbi Luotojock
0,73 sm.3 (3,66 sL pr km.2)
åter blifva sjö, hvar-
Hästkrafter: 153.
igenom såväl lågvat-
Sommarlåg vattenmängden: 3,66 sm.3
tenmängden ökades
(18,3 sl. pr km.2)
som ock erhölles en
Hästkrafter: 769.
synnerligen välbehöf- 1ig klarbassäng för
Vattenmängderna äro beräknade under
det slamrika jökel-
antagande af lika framrinning pr ytenhet
vattnet.
som i Kamajock vid Kvickjock.
Lågvattenmängden
skulle ock kunna ökas
genom uppdämning af
Njåtsossjöarna (jäm- för Luobalkårtje, ko- lumn 2).
Vallatsjkårtje
io5
i nummer: 16.
Fallets | belägenhet: i Lilla Lule
| älfs tillflöde Njåtsosjock.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 13 Stora Sjöfallet.
Afrinningskurvor: PL. ÖL
Vattenmängdsplanscher: PL. XVI a och XVI d.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9a, 9b, 10 o. 11.
Konvolut: IV: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å oafvittrad mark,
renbetesland eller fjäll, ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 23/9 1 8 8 6
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Jockmocks socken.
1
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
I anledning af nådig re- miss å framlidne öfversten
C. O. Bergmans underdå- niga ansökan att för till- ämnad grufdrift vid lluote- vare—Vallatsj järnmalm- berg få arrendera vissa i
trakten befintliga, kronan
tillhöriga vattenfall har kom- mittén den 22/4 1902 afgifvit
särskildt underdånigt utlå- tande, hvari ifrågavarande
fall upptagits såsom för
ändamålet lämpligt.
1
io6
Fallets namn:
avsnitt 174 Kontrollera mot PDF
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks. Flodsystemets f numme^ IV;
Socken: Jockmocks (Kvickjocks kapell). 1 namn: Lule älfs,
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 26,4 m. på en längd af
560 m.
Vattenområdet: 90 km.2
Däraf sjöar: 3 km.2 (3,3 %y
Lågvattenmängden: 0,16 sm.3 (1,83 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 42.
Industriella medelvattenmängden:
0,33 sm.3 (3,66 sl. pr km.2)
De lokala förhål- landena synas icke för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande. Vat- tendraget torde lättast
kunna öfverbyggas vid
forsens första afsats.
Vattnet är äfven
sommartiden fritt från
jökelslam.
Forsen är belägen
mellan fjällen Tjoulda
i norr och Habres i
söder och på ett af- stånd af 11 km. från
Ruotevare järnmalm- berg.
Hästkrafter: 87.
Sommarlågvattenmängden: 1,65 sm.3
(18,3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 436.
Vattenmängderna äro beräknade under
antagande af lika tramrinning som i Kama
jock
vid Kvickjock.
Ruonaskårtje.
i nummer: 17.
Fallets '' belägenhet: i Lilla Lule Bilagor:
| älfs tillflöde Slihtajock. ''
Vattenområdeskartor: Bl. 12 Sulitälma.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XVI a och XVI d.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11-
Konvolut: IV: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcfcer och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
. ■
! Forsen är belägen å oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan- för den genom Kungl. brefvet den
23/9 1886 fastställda så kallade
odlingsgränsen inom Jockmocks
socken.
Ingen del af vatten- kraften är använd.
I anledning af nådig re- miss å framlidne öfversten
C. O. Bergmans under- dåniga ansökan att för till- ämnad grufdrift vid Ruote- vare—Vallatsj järnmalm- berg få arrendera vissa i
trakten befintliga, kronan
tillhöriga vattenfall har
kommittén den 22/4 1902
afgifvit särskilt underdånigt
utlåtande, hvari ifrågavarande
fors upptagits såsom
för ändamålet lämplig, j
io8
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks (Kvickjocks kapell).
I nummer: IV.
Flodsystemets \ . ,
I namn: Lule älfs.
I
2
3
avsnitt 175 Kontrollera mot PDF
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
9,4 m. på en
längd
af
Fallhöjden:
182 m.
Vattenområdet: 146 km.ä
Däraf sjöar: 3 km.2 (2^).
Lågvattenmängden: 0,27 sm.3 (1,83 sl.
pr km.2)
j Hästkrafter: 25.
Industriella medelvattenmängden:
0,5 sm.3 (3,66 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 47.
i
Sommarlågvattenmängden: 2,7 sm.3
(18,3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 254.
i Vattenmängderna äro beräknade under
antagande af lika framrinning pr ytenhet
som i Kamajock vid Kvickjock.
De lokala förhållandena
kunna icke anses
försvåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Vattnet är äfven
sommartiden klart och
fritt från jökelslam.
Forsen är belägen i
på södra sidan af
och omedelbart intill
Ruotevare järnmalmberg.
Ruotevarekårtje.
109
I nummer: 18.
Fallets ! belägenhet: i Lilla Lule Bilagor:
| älfs tillflöde Slihtajock.
Vattenområdeskartor: Bl. 13 Stora Sjöfallet.
Afrinningskurvor: PL. CH.
Vattenmängdsplanscher: PL. XVI a och XVI d
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11
Konvolut: IV: 1.
4
s 1 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
---
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
•
Forsen är belägen å oafvittrad: Ingen del af vatten
mark,
renbetesland eller fjäll, ofvan- kraften är använd,
för den genom Kungl. brefvet den
23/9 1886 fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Jockmocks socken.
vare—Vallatsj järnmalmberg
få arrendera vissa i
trakten befintliga, kronan!
tillhöriga vattenfall har
kommittén den 22/4 1902
afgifvit särskildt underdånigt
utlåtande, hvari ifrågavarande
fors upptagits såsom
för ändamålet lämplig.
I anledning af nådig remiss
å framlidne öfversten i
C. O. Bergmans under- j
dåniga ansökan att för tillämnad
grufdrift vid lluote
-
I IO
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks (Kvickjocks
kapell).
Flodsystemets
f nummer: IV.
|namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
avsnitt 176 Kontrollera mot PDF
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 28 m. på en längd af
560 m.
Vattenområdet: 547 km.2
Däraf sjöar: 7 km.2 (1,3%).
En olägenhet för fal- lets bebyggande torde
ligga däri, att strän- derna å ömse sidor
äro låga, hvarigenom
Fallet är beläget 0- medelbart invid Kvick- jocks kyrkby, på ett
afstånd af 1 5 km. så- väl från Ruotevare
Lågvattenmängden: 1 sm.3 (1,83 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 280.
Industriella medelvattenmängden:
2 sm.3 (3,66 sl. pr km.s)
Hästkrafter: 560.
damm- och kanalbygg- naders utförande för- svåras.
Vattnet är under
sommaren starkt upp- blandadt med jökel- slam.
4
järnmalmberg som ock
från det magnesit- förande distriktet Kas- kaivo—T arrekaise.
Sommarlågvattenmängden:
io sm.3 (18,3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2800.
Vattenmängderna äro beräknade under
antagande af lika framrinning pr ytenhet
som i Kamajock vid Kvickjock.
Lågvattenmängden är direkt uppmätt.
Kamafallet.
| nummer: 19.
Fallets | belägenhet: i Lilla Lule Bilagor:
( älfs tillflöde Kamajock.
Vattenområdeskartor: Bl. 20 Kvickjock.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XVI a och XVI d.
Vattenståndspl.: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11
Konvolut: IV: 1 och 19.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
i
Anmärkningar.
Fallet är beläget på Kvickjocks
bys område, hvaruti kronan äger
del.
Afvittringen af Kvickjocks by är
fastställd genom Konungens befall- ningshafvandes utslag den 15/i2 1890.
Inom byns område, ehuru i dess
areal icke inberäknade, förekomma
för allmänt behof afsätta bland an- nat 85,835 hektar inägor.
Under 1600- och
1700-talen, då Kvick- jocks silfvergrufvor
brötos, var fallet taget
i anspråk för hytte- drift.
I anledning af nådig re- miss å framlidne öfversten
C. O. Bergmans under- dåniga ansökan att för till- ämnad grufdrift vid Ruote- vare—Vallatsj järnmalm-''
berg få arrendera vissa i
trakten befintliga, kronan
tillhöriga vattenfall har
kommittén den 2iU 1902.
afgifvit särskilt under- dånigt utlåtande, hvari ifråga- varande fall upptagits såsom
för ändamålet lämpligt.
I 12
Fallets namn
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks (Kvickjocks
kapell).
Flodsystemets
nummer: IV.
namn: Lule älfs.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
avsnitt 177 Kontrollera mot PDF
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 43,6 m.
Vattenområdet: 580 km.2
Däraf sjöar: 21 kitt.2 (3,6#).
Lågvattenmängden: 0,7 sm.3 (1,1 å 1,3
sl. pr km.2)
Fallet, som går
genom en trång klyfta
mellan höga, fasta
klippstränder (kalfjäll),
torde vara jämförelsevis
lätt att tillgodo
-
Hästkrafter: 305.
Industriella medelvattenmängden:
1,7 å 1,8 sm.3 (3 å 3,1 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 741 å 785.
Sommarlågvattenmängden: 9 sm.3 (16
sl. pr km.2; uppmätt den % 1900
till 16,7 sl.).
gorå.
Lämpligaste dammläget
torde vara vid
en punkt, belägen 280
m. från den grunda,
sjöliknande utvidgningen
Tarraureluobbal
nedanför Tarraure.
Hästkrafter: 3924.
Låg- och sommarlågvattenmängderna j
äro direkt uppmätta, industriella medel-!
vattenmängden uppskattad med stöd af
mer kända förhållanden för Kamajock.
Afståndet är: till j
öfverstå nybygget,
Njunjes, 5 km., till
Kvickjocks kapell 20!
km. (fågelvägen 16
km.), till Jockmocks
kyrkplats 144 km.
(fågelvägen 11 5 km.),
till närmaste punkt på
statsbanan Gellivara—
Riksgränsen 125 km.
samt till magnesitförekomsterna
i Tarrekaise
omkring 5 km.
Till Murjeks station
är afståndet 215 km.
Njåmiltkårtje.
113
Fallets
f nummer: 20.
belägenhet: i Lilla Lule
Iälfs södra källflod T arrajock.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 19 Staika.
Afrinningskurvor: PL. ÖL
Vattenmängdsplanscher: PL. XVI a och XVI d.
Vattenståndspl.: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11,
Konvolut: IV: 20
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å oafvittrad mark, Ingen del af vattenrenbetesland
eller fjäll, ofvanför, den kraften är använd,
genom Kungl. brefvet den 23/9
1886 fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Jockmocks socken.
Nedanför fallet ligger kronohemmanet
Storvallen n:o 1 eller Njunjes,
för hvilket afvittringen blifvit fastställd
genom Konungens befallningshafvandes
utslag den 15/lä 1890.
8
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks (Kvickjocks kapell).
Flodsystemets
I nummer: IV.
1 namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
avsnitt 178 Kontrollera mot PDF
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmåste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 9,7 m.
Vattenområdet: 2246 km.2
Däraf sjöar: 50 km.2 (2,3 %'').
Lågvattenmängden: 5,2 sm.3 (2,3 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 504.
Industriella medelvattenmängden:
9 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 873.
Fallet torde vara
jämförelsevis lätt att
bebygga.
Stränderna ofvanför
fallhufvudet äro flacka.
Vattnet är sommar- tiden starkt bemängdt
med jökelslam.
Afståndet är till
Tjåmotes by 10 km.,
till Jockmocks kyrk- plats 87 km., till
Murjeks station på
statsbanan Luleå—
Gellivara 158 km.
(fågelvägen 120 km.),
till Gellivara station
fågelvägen 9 5 km.
och till närmaste punkt
Sommarlåqvattenmänqden: 33,9 sm.3
(16 sl. pr km.2)
på järnvägen 80 km.
Hästkrafter: 3482.
Lågvattenmängden är beräknad på grund
af direkt uppmätning vid Tjåmotes, in- dustriella medelvattenmängden uppskattad
i förhållande till den i Kamajock vid
Kvickj ock, sommarlågvattenmängden direkt
uppmätt.
ri5
Passe Kårtje (Heliga fallet).
iVattenområdeskartor: Bl. 20 Kvickjock.
j Afrinningskurvor: PL. CII.
Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. XVI b och XVI c.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 9 b, 10 och 11.
(Blackälfven). Konvolut: IV: 21.
Fallets
f nummer: 21.
I belägenhet: i Lilla Lule
älfs biflod Smailaädno
4
5
6
; Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvanför
den genom Kungl. brefvet den
äS/9 1886 fastställda så kallade odlingsgränsen
inomJockmocks socken.
Afvittringen är för kronohemmanen
Snavva n:ris i och 2 och
för Tjårnotes by fastställd genom
Konungens befallningshafvandes utslag
den 15/i2 1890.
Ingen del af vatten
-
kraften
språk.
är tagen 1 an
-
116
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
nummer: IV.
namn: Lule
älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
avsnitt 179 Kontrollera mot PDF
Fallhöjden: 8,8 m. på en längd af 500 m.
Olägenhet är, att
Afståndet är till
Vattenområdet: 4940 km.2
forsen är mycket bred,
Jockmocks kyrkplats
Däraf sjöar: 210 km.2 (4,3%).
men de många holmar
3 6 km., till. Murjeks
station på statsbanan
Lågvattenmängden: 9,9 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
och skär, hvarmed den
är uppfylld, kunna
Luleå — Gellivara 107
lämpa sig till stöd
km., till Gellivara 75
Hästkrafter: 871.
för dammbyggnad.
km. och till närmaste
Industriella medelvattenmängden:
Största holmen, öfver
punkt på järnvägen
18,3 sm.3 (3,7 sl. pr km.2)
hvars öfre ända damm
70 km.
Hästkrafter: 1610.
torde kunna byggas,
Sommarlågvattenmängden: 49,4 sm.3
är belägen midt i
(10 sl. pr km.2)
forsen.
Hästkrafter: 4347.
Dammens längd
Högvattenmängden: 371 å 395 sm.3
torde blifva omkring
(75 å 80 sl. pr km.2); vid Svartlå
400 m.
uppskattas Lule älfs högvattenmängd
Stränderna, synner-
till 74 sl. pr km.2 (se »Bidrag till
ligen den norra, äro
kännedom om den i Sveriges vatten-
mycket flacka och
drag framrinnande vattenmängden» af
O. Appelberg, sid. 19).
Ofvanstående lågvattenmängder äro be- räknade efter jämförelse med de i Kama- och Tarrajock, Smailaädno samt i Lilla
Lule älf vid Ackats våren 1900 uppmätta
vattenmängderna. Ofriga vattenmängder
äro beräknade ur afrinningskurvan för
Lilla Lule älf vid Mattisudden.
låga.
117
Parkijaureforsen.
Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Bilagor. . yattenmängdspl.: PL. XI, XVI a och XVI b.
I Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a och 9 b.
Fallets
nummer: 22.
belägenhet: i Lilla Lule
älf, mellan sjöarna Parkijaure
och Randijaure.
4
5 i 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör skogsmark,
| som på grund af Kungl. brefvet
den 5/4 1889 blifvit vid afvittringen
inom Jockmocks socken till allmänning
afsatt; vänstra stranden tillhör
frälsehemmanet Parkijaure n:o 1,
j för hvilket afvittringen blifvit fastställd
genom Konungens befallningshafvandes
utslag den 1B/i2 1890.
Inom hemmanets område äro
Ingen del af vattenkraften
är använd.
Uti Lilla Lule älf finnes
allmän flottled enligt Konungens
befallningshafvandes
utslag den 10/3 1898.
båtplatser afsätta vid Randijaure och
Parkijaure.
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks. Flodsystemets ! er ^
avsnitt 180 Kontrollera mot PDF
Socken: Jockmocks. j namn: Lule älfs.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 10,6 m. på en längd af nära
2 km.
Vattenområdet: 8743 km.2
Däraf sjöar: 427 km.2 (4,9 ^).
Lågvattenmängden: 17,5 sm.3 (2 sl. pr
km. 2)
Hästkrafter: 1855.
: Industriella medelvattenmängden:
32,3 sm.3 (3,7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3424.
Sommarlågvattenmängden: 874 sm.3
(10 sl. pr km.2)
| Hästkrafter: 9264.
Hög-(flod-)vattenmängden: antagligen
656 å 699 sm.3 (75 å 80 sl. pr km.2)
Forsen börjar omedelbart
vid älfvens utlopp
ur Purkijaure,
hvars yta ligger 13,4 m.
högre än Saskams. Endast
forsens öfre del
på en längd af 1600
m. är användbar. Goda
dammfästen finnas 400
å 500 m. nedanför
forshufvudet och torde
vattendraget där med
en 200 m. lång damm
kunna uppdämmas åtminstone
7 m. öfver
nuvarande vattenytan.
Landsvägen MurjekJockmock
slutar vid
forshufvudet på södra
sidan.
Forsen är belägen
60 km. fågelvägen och
84 km. landsvägen från j
Murjeks station å stats-1
banan Luleå—Gelli-;
vara samt 11 km.
fågelvägen från Jockmocks
kyrkplats.
*
Högvattenmängden är uppskattad med
ledning af: »Bidrag till kännedom om
den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg, sid. 19.
Vattenmängderna äro i öfrigt beräknade
ur afrinningskurvan för Lilla Lule älf vid ;
j Mattisudden (Jockmock).
Purkijaureforsen.
(nummer: 23.
belägenhet: mellan sjöarna
* “**''•■''" 1 Purkijaure och Vaikijaure
I (Saskam) i Lilla Lule älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: Pl. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XI och XVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 9 b.
Konvolut: IV: 23.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
På grund af bestämmelsen i § 7
af Kungl. Maj:ts nådiga stadga om
afvittring i Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker den 3% 1873
är å norra stranden för kronans
■ räkning afsatt ett utmål om 11,18
hektars vidd. Å södra stranden är
afsatt för gemensamt behof till Hållhägnad
inom Jockmocks socken tillsammans
40 hektar.
I öfrigt angränsa å norra stranden
avsnitt 181 Kontrollera mot PDF
dels Hällfors’ eller Forshällans område,
dels för socknen afsatt allmänningsskog
samt å södra sidan
dels socknens allmänningsskog, dels
Dragnäs'' och Erikslunds områden.
Afvittringen för krononybyggena
Forshällan n:ris 1 och 2 samt för
Dragnäs n:o x och Erikslund n:o 1
är fastställd genom Konungens befallningshafvandes
utslag den 15/12
1890.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag äfvensom
till större strömfall inom det afvittrade
området.
Ingen del af yattenkraften
är tagen i anspråk.
Uti Lilla Lule älf finnes
allmän flottled enligt Konungens
befallningshafvandes
utslag den 16/s 1898.
,
120
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
j nummer: IV.
|namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 14,8 m.
Vattenområdet: 9197 km.2
Däraf sjöar: 461 km.2 (5 %>'').
Lågvattenmängden: 18,4 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 2723.
Industriella medelvattenmängden:
34 sm.3 (3,7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 5032.
Sommarlågvattenmängden: 82,7 å ioi,2
sm.3 (9 a 11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 12240 å 14978.
Fallen äro till an- talet tre, belägna i en
granitränna med gan- ska branta väggar och
åtskilda genom två sel,
h vartd era af 200 m.
längd.
Öfverstå afsatsen är
500 m. lång och 8,9
m. hög, mellersta om- kring 180 m. lång
och 3,7 m. hög samt
nedersta ett 2 m. högt,
lodrätt stup.
Fallen äro belägna
5 0 km. fågelvägen och
73 km. landsvägen
från Murjeks station
å statsbanan Luleå—
Gellivara, 500 m. från
landsväg, 50 km. från
Storbackens ångbåts- brygga samt 2 å 2,5
km. från Jockmocks
kyrkplats.
Hög-(flod-)vattenmängden: antagligen
690 å 73 6 sm.3 (75 å 80 sl. pr km.2)
Högvattenmängden är uppskattad med
ledning af: »Bidrag till kännedom om
den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg, sid. 19.
Vattenmängderna äro i öfrigt beräknade
ur afrinningskurvan för Lilla Lule
älf vid Mattisudden (Jockmock).
Ackatsfallen
121
Fallets
nummer: 24.
belägenhet: i Lilla Lule älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XI och XVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 9 b.
Konvolut: IV: 24.
4 ! 5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 182 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Stränderna tillhöra i allmänhet
områden, som vid afvittringen blifvit
tilldelade krononybyggena Lyckan
n:o i och Herrgården n:o i med
flera. Afvittringen är för berörda
nybyggen fastställd genom Konungens
befallningshafvandes utslag den
15/i2 1890.
Å bägge stränderna är för kronans
räkning afsatt utmål om en vidd
af 25,12 hektar, hvari medräknats
»vatten af Luleå älf» till en vidd
af 9,5 hektar. Som fallen börja
290 in. ofvanför utmålet, måste
detta anses vara för ändamålet otillräckligt.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag äfvensom
till större strömfall inom det
afvittrade området.
Ingen del åf vattenkraften
är tagen i anspråk.
Uti Lilla Lule älf finnes;
allmän flottled enligt Konungens
befallningshafvandes
utslag den lö/3 1898.
122
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
nummer: IV.
namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 12,3 m.
Forsen begynner
Afståndet är till
Vattenområdet: 9205 km.2
omkring 3 00 m. ofvan- för en holme och slutar
Jockmock 1 å 1,5
km. fågelvägen, såväl
Däraf sjöar: 461 km.2 (5,0 %^.
nere vid en annan
till Murjek som till
Lågvattenmängden: 18,4 sm.3 (2 sb
holme vid Kajtum-
Storbacken knappt 50
pr km.2)
sekt. Vid öfre hol-
km. samt till lands-
Hästkrafter: 2263.
Industriella medelvattenmängden:
34,1 sm.3 (3,7 sb pr km.2)
Hästkrafter: 4194.
Sommarlågvattenmängden: 82,8 å 101,3
sm.3 (9 å 11 sb pr km.2)
Hästkrafter: 10184 ä 12460.
men äro goda land- fästen för damman- läggning. Kanal kan
dragas öfver udden
på södra stranden.
Efter afvittrings- kartan att döma synes
forsens längd vara om- kring 2000 m.
vägen 1 km.
Hög-(flod-)vattenmängden: antagligen
690 ä 73 6 sm.3 (75 å 80 sl. pr km.2)
Högvattenmängden är uppskattad med
ledning af: »Bidrag till kännedom om
den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg, sid. 19.
Vattenmängderna äro i öfrigt beräknade
ur afrinningskurvan för Lilla Lule
älf vid Mattisudden (Jockmock).
Kajtumfallet.
123
I nummer: 25.
Fallets ! belägenhet: i Lilla Lule
I älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
avsnitt 183 Kontrollera mot PDF
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XI och XVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 9 b.
[Konvolut: IV: 25.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Stränderna tillhöra i allmänhet
Ingen del af vatten-
Uti Lilla Lule älf finnes
område, som vid afvittringen blifvit
kraften är tagen i an-
allmän flottled enligt Ko-
tilldeladt krononybygget Herrgården
n:o 1 med flera. Afvittringen är
för berörda nybygge fastställd genom
Konungens befallningshafvandes ut- slag den ''''7x2 1890.
A bägge stränderna är för kro- nans räkning afsatt utmål om en
vidd af tillsammans 13,62 hektar,
hvari likväl medräknats »vatten af
Lilla Lule älf» till en vidd af 7
hektar.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag äfvensom
till större strömfall inom det af-
språk.
nungens befallningshafvan- des utslag den 16/3 1898.
vittrade området.
124
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
nummer: IV.
namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 11,4 m.
Forsen är i två af-
Afståndet är till
Vattenområdet: 9558 km.2
satser, den öfre om-
Jockmock 16 km., till
Däraf sjöar: 480 km.2 (5,0
kring 300 m. och den
nedre 100 m. lång,
Murj ek och till Stor- backens ångbåtsbrygga
Lågvattenmängden: 19,1 sm.3 (2 sb
skilda af ett omkring
30 km. samt till all-
pr km.2)
200 m. långt sel.
männa landsvägen 1
Hästkrafter: 2177.
Vid den öfres fot fin-
km.
Industriella medelvattenmängden:
35,4 sm.3 (3,7 sb pr km.2)
Hästkrafter: 4036.
Sommarlågvattenmängden: 86 ä 105
sm.3 (9 ä 11 sb pr km.2)
Hästkrafter: 9804 å 11970.
Hög-(flod-)vattenmängden: antagligen
717 å 765 sm.3 (75 å 80 sb pr km.2)
Högvattenmängden är uppskattad med
ledning af: »Bidrag till kännedom om
nas lämpliga damm- fästen, likaså vid den
nedre, men ovisst är,
om marken på norra
sidan tål så hög upp- dämning, att båda for- sarna kunna samman- byggas genom damm
vid nedre forshufvudet.
den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg, sid. 19.
avsnitt 184 Kontrollera mot PDF
Vattenmängderna äro i öfrigt beräknade
ur afrinningskurvan för Lilla Lule älf vid
Mattisudden (Jockmock).
Tuorerimforsen.
125
Fallets
nummer: 26.
belägenhet: i Lilla Lule
älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor; Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
IVattenmängdsplanscher; PL. XI och XVI.
Vattenståndsplanscher: N;o 9 b.
Konvolut: IV: 26.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är till större delen be-
Ingen del af vatten-
Uti Lilla Lule älf finnes
lägen å kronopark. Endast nedre
kraften är tagen i an-
allmän flottled enligt Ko-
delen af norra stranden tillhör om- råde, som vid afvittringen blifvit
tilldeladt Persbacka hemman.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag äfvensom
till större strömfall inom det af- vittrade området.
Afvittringen är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes ut- slag den *712 1890.
1
språk.
nungens befallningshafvan- des utslag den 16/s 1898.
•
■
126
Fallets namn
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
J nummer: IV.
| namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 5,7 m.
Vattenområdet: 9563 km.2
Däraf sjöar: 480 km.2 (5,0
Lågvattenmängden: 19,1 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 1088.
Industriella medelvattenmängden:
35,4 sm.3 (3,7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2018.
Forsen är i två af- satser, den öfre 2,6
m. hög och omkring
200 m. lång, den
nedre 3,1m. hög och
omkring 100 m. lång,
skilda af ett långt
sel. Forsarna kunna
sammanbyggas genom
uppdämning ofvanför
den nedre, som till
Afståndet är till
Jockmock 16 km.,
till Murjek och till
Storbackens ångbåts- brygga 30 km. samt
till allmänna lands- vägen 1 km.
Sommarlågvattenmängden: 86 ä 105,2
sm.3 (9 å 11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4902 å 5996.
Hög-(flod-)vattenmängden: antagligen
717 å 765 sm.3 (75 å 80 sl. pr km.2)
en bredd af endast
100 m. sammandrager
sig mellan granithällar.
Öfre forsen delas
af en holme i två
grenar.
Högvattenmängden är uppskattad med
ledning af: »Bidrag till kännedom om
avsnitt 185 Kontrollera mot PDF
den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg, sid. 19.
Vattenmängderna äro i öfrigt beräk- nade ur afrinningskurvan för Lilla Lule
älf vid Mattisudden (Jockmock).
Kalakkårtje.
127
(nummer: 27.
Fallets ! belägenhet: i Lilla Lule
( älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XI och XVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 9 b.
(Konvolut: IV: 27.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
| jordeböcker och andra kamerala hand-
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Södra stranden tillhör kronopark.
Norra stranden tillhör område, som
vid afvittringen blifvit tilldeladt Persbacka
hemman.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag äfvensom
till större strömfall inom det afvittrade
området.
Afvittringen är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes utslag
den 1812 1890.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
Uti Lilla Lule älf finnes
allmän flottled enligt
Konungens befallningshafvandes
utslag den 16/s 1898.
128
Fallets namn
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks. -
Flodsystemets
I nummer: IV.
(namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 7 m.
Vattenområdet: 9570 km.2
Däraf sjöar: 480 km.3 (5 %>'').
Forsen, i sin hel- het af omkring 1000
m. längd, har på en
sträcka af 500 m.
Forsen är belägen
omkring 25 km. från
Murjeks station å stats- banan Luleå—Gelli-
Lågvattenmängden: 19,1 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 1337.
Industriella medelvattenmängden:
35,4 sm.3 (3,7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2478.
blott omkring 2 m.
fallhöjd.
Den användbara
hälften omgifves vid
sin nedre ända af 7 å
8 m. höga stränder,
men vid öfre ändan
vara, 1,6 km. från all- män landsväg, om- kring 25 km. från
Storbacken samt 2 0
km. från Jockmocks
kyrkplats.
Sommarlågvattenmängden: 86,iä 105,3
sm.3 (9 å 11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 6027 ä 7371.
af ett lågland om en- dast 1 å 2 m. höjd
öfver vattenytan.
Hög-(flod-)vattenmängden: 718 å 7 66
sm.3 (75 å 80 sl. pr km.2)
Högvattenmängden är uppskattad med
avsnitt 186 Kontrollera mot PDF
ledning af: »Bidrag till kännedom om
den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg, sid. 19.
Vattenmängderna äro i öfrigt beräk- nade ur afrinningskurvan för Lilla Lule
älf vid Mattisudden (Jockmock).
Kåtjerimforsen.
129
Fallets
| nummer: 28.
| belägenhet: i Lilla Lule
älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XI och XVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 9 b.
Konvolut: IV: 26.
4
5
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala handlingar
antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vattenkraften
redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
6
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör krono-! Ingen del af vatten- Uti Lilla Lule älf finnes
park. Högra stranden tillhör om- kraften är tagen i an- allmän flottled enligt Korade,
som vid afvittringen blifvit språk. nungens befallningshafvan
tilldeladt
Lenatorps nybygge. ; des utslag den 16/3 1898.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag äfvensom
till större strömfall inom det afvittrade
området.
Afvittringen är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes ut-!
slag den 15/12 1890.
130
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
( nummer: IV.
Flodsystemets 1 . . ....
1 | namn: Lule alls.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,7 m.
Vattenområdet: 9581 km.2
Däraf sjöar: 480 km.2 (5,0^).
Lågvattenmängden: 19,2 sm.3 (2 sl. pr
Forsen, omkring
700 m. lång, delar
sig i två grenar om- kring en större holme.
Vid Undersöknin-
Afståndet är till
Jockmock 20 km.,
till Murjek och till
Storbacken omkring
2 5 km. samt till
km.2)
Hästkrafter: 902.
Industriella medelvattenmängden:
35,4 sm.3 (3,7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1664.
Sommarlågvattenmängden: 86,2a 105,4
gen var holmen 2 å
3 m. öfver vattenytan.
Stränderna å ömse
sidor om forsen bestå
af 7 å 8 m. höga
moränbrinkar nära in- till älfven.
allmänna landsvägen
omkring 1,6 km.
sm.3 (9 å 11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4051 å 4954.
Hög-(flod-)vattenmängden: antagligen
719 å 766 sm.3 (75 å 80 sl. pr km.2)
Högvattenmängden är uppskattad med
ledning af: »Bidrag tiil kännedom om
avsnitt 187 Kontrollera mot PDF
den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg, sid. 19.,
Vattenmängderna äro i öfrigt beräknade
ur afrinningskurvan för Lilla Lule
älf vid Mattisudden (Jockmock).
Ledsiforsen.
C nummer: 29.
Fallets I belägenhet: i Lilla Lule
( älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 21 Jockmock.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XI och XVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 9 b.
(Konvolut: IV: 29.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
''
•
1
Vänstra stranden tillhör krono- park. Högra stranden tillhör om- råde, som vid afvittringen blifvit
tilldeladt Skällarims by.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag äfvensom
till större strömfall inom det af- vittrade området.
Afvittringen är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes ut- slag den 15/iä 1890.
i
Ingen del af vatten- kraften är tagen i
anspråk.
Uti Lilla Lule älf fin- nes allmän flottled enligt
Konungens befallningshaf- vandes utslag den 16/3 1898.
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
I nummer: IV.
Inamn: Lule älfs.
1__1_
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: ii m.
Vattenområdet: 9653 km.2
Däraf sjöar: 480 km.2 (5,0 %).
Lågvattenmängden: 19,3 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 2123.
Industriella medelvattenmängden:
35,7 sm.3 (3,7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3927.
Sommarlågvattenmängden: 86,9å 106,2
sm.3 (9 ä 11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 9559 ä 11682.
Hög-(flod-)vattenmängden: 724 å 772
sm.3 (75 å 80 sl. pr km.2)
Högvattenmängden är uppskattad med
ledning af: »Bidrag till kännedom om
den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg, sid. 19.
Vattenmängderna äro i öfrigt beräknade
ur afrinningskurvan för Lilla Lule
älf vid Mattisudden (Jockmock).
Pockiforsen har en
total fallhöjd af omkring
23 m., fördelad
på en sträcka af omkring
4300 m. Häraf
synes dock endast fallhöjden
11 m. på den
omkring 1600 m.
långa sträcka, som
börjar vid öfre ändan
af en holme, 1700
m. nedanför Skällarims
avsnitt 188 Kontrollera mot PDF
nedre rå, vara
användbar. Att märka
äro här tre särskilda
afsatser eller rättare
långsträckta forsar med
mellanliggande två
respektive 300 å 400
m. långa sel.
Stränderna äro höga
och bestå af branta,
mot älfven stupande
berg, vid öfverstå afsatsen
på södra, vid
nedersta på norra sidan.
Afståndet är till
Jockmock 2 7 km.,
till Storbaken 1 7 km.
samt till Murj ek omkring
22 km. fågelvägen.
Omedelbart vid forsen
finnas några inmutade
grafitfyndigheter.
Pockiforsen
133
I nummer: 30.
Fallets \ belägenhet: i Lilla Lule älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 28 Stenträsk.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XI och XVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 9 b.
Konvolut: IV: 30.
4 1 5
6
1 Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens, ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör krono- j Ingen del af vatten- Uti Lilla Lule älf finnes
park. Högra stranden tillhör om- kraften är tagen i an- allmän flottled enligt Konuni
råde, som vid afvittringen blifvit | språk. ; gens befallningshafvandes
på grund af Kungl. brefvet den utslag den 18/s 1898.
15/4 1889 afsatt till sockenallmän
I
ning
-
*34
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Jockmocks lappmarks.
Socken: Jockmocks.
Flodsystemets
nummer: IV.
namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 25,6 m. på en längd af 2 km.
Vattenområdet: 21221 km.2
Däraf sjöar: 1385 km.2 (6,6%}.
j Lågvattenmängden: 52 sm.3 (2,45 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 133 12.
Forsens öfre del
torde vara mycket
lätt att bebygga.
Forsen är belägen
omkring 11 km. från
statsbanan Luleå—
Riksgränsen.
Den nya landsvägen
leder öfver forsen.
Industriella medelvattenmängden:
106 sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 27136.
Sommarlågvattenmängden: 233,4 sm.3
(11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 59750.
Hög-(flod-)vattenmängden: antagligen
1592 sm.3 (75 sl. pr km.2)
Lågvattenmängden är direkt uppmätt i
april 1900 vid Andeviksudden, industriella
medel- och sommarlågvattenmängderna
tagna ur afrinningskurvan för Lule älf
avsnitt 189 Kontrollera mot PDF
vid Andeviksudden samt högvattenmäng- den uppskattad med ledning af: »Bidrag
till kännedom om den i Sveriges vatten- drag framrinnande vattenmängden» af O.
Appelberg, sid. 19.
135
Porsiforsen.
Fallets
nummer: 31.
belägenhet: i Stora Lule älf,
omedelbart nedanför Lilla
Lule älfs inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 29 Harads.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XI och XII.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 b och 11.
Konvolut: 1:2 och IV: 31.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra områden,
som vid afvittringen blifvit tilldelade
enskilde, nämligen Afvauddens, Norviks
med flera hemman å vänstra
stranden och Vuollerims by å högra
stranden.
För kronans räkning äro likväl
utmål afsätta å vänstra stranden om
| tillsammans 18,23 hektar samt å
högra stranden om 26,35 hektar.
I Utmålen anses vara otillräckliga för
; forsens ändamålsenliga tillgodogörande.
Afvittringen af Porsiafvan eller
Afvaudden n:ris 1 och 2 med flera,
af Norvik n:o 1 med flera samt
af Vuollerims by med flera är fastställd
genom Konungens befallningshafvandes
utslag den 16/12 1890.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag samt till
större strömfall inom det afvittrade
området.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den e/i 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde användas
för elektrisk drift af
någon del af statsbanan
. Luleå—Riksgränsen.
Uti Lule älf finnes allmän
flottled enligt Konungens
befallningshafvandes
utslag den 16/3 1898.
136
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Öfver Luleå. Flodsystemets j nummer; IV''
Socken: Edefors’. } namn: Lule älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 21,5 m. på en längd af 2,5
km.
Vattenområdet: 21888 km.2
Däraf sjöar: 1390 km.3 (6,4%o'').
Lågvattenmängden: 54,1 sm.3 (2,47 sl.
pr km.2) *
Hästkrafter: 11632.
Industriella medelvattenmängden:
109,4 sm.3 (5 sl. pr km.2)
avsnitt 190 Kontrollera mot PDF
Vattenkraften torde
med relativ lätthet
kunna tillgodogöras
på älfvens vänstra sida,
hvarvid man med för- del torde kunna be- gagna sig af de arbeten,
som i midten af 18 60- talet utfördes för kana- lisering af Lule älf.
Forsen är belägen
omkring 13 km. från
statsbanan Luleå—
Riksgränsen.
Hästkrafter: 23521.
Sommarlågvattenmängden: 240,8 sm.3
(11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 51772.
Hög-(flod-)vattenmängden: 1620 sm.3
(74 sl. pr km.2)
Lågvattenmängden är beräknad på grund
af mätning vid Andeviksudden i april
i 19 oo, industriella medel- och sommarlågvattenmängdema
tagna ur afrinningsi
kurvan för Lule älf vid Andeviksudden
samt högvattenmängden uppskattad med
ledning af: »Bidrag till kännedom om
den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg, sid. 19.
T37
Edeforsen.
( nummer: 32.
Fallets j belägenhet: i Stora Lule
älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 29 Harads.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XI och XII.
I Vattenståndsplanscher: N:ris 9 b och 11.
(Konvolut: I: 2 och IV: 32.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vid forsen äro vid afvittringen
utmål afsätta till en vidd af 171
tunnland 23,5 kappland eller 84,77
hektar, nämligen för fiskets begagnande
157 tunnland 2 o kappland
samt för kronans räkning på
östra stranden 8 tunnland och på
västra stranden sammanlagdt 6 tunn:
land 3,5 kappland.
Holmar och grund i forsen äro
i berörda utmål inbegripna. Med
nämnda undantag äges vänstra stranden
af frälsehemmanet Edefors,
hvars afvittringskarta blifvit fastställd
genom landshöfdinge-ämbetets resolution
den 31/iä 1868, samt högra
stranden af hemmanen Strömbacka
och Forsudden.
Ingen del af vatten- Uti särskilt underdånigt
kraften är tagen i an- betänkande den ®/t 1901
språk. har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde användas
för elektrisk drift
af någon del af statsbanan
! Luleå—Riksgränsen.
I närheten af den öfver
! älfven byggda landsvägsbron
finnas vid hvardera
stranden fasta fiskebyggnader
för fångande af lax,
den å vänstra stranden med
4 tinor och den å högra
med 3 tinor. Det så kallade
Laxholmens fiske är
enligt Kungl. resolutioner
den 13ii 1621 och den
17/''9 i 674 samt Kungl. kammarkollegii
resolution den
avsnitt 191 Kontrollera mot PDF
2S/J0 1680 doneradt till
Luleå stad, som jämväl
anser sig hafva rätt till det
för fiskets begagnande afsätta
utmålet.
Uti Lule älf finnes allmän
flottled enligt Konungens
befallningshafvandes
utslag den 16/s 1898.
138
Fallets namn:
Län: Norrbottens. (nummer: V.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks. Flodsystemets |namn. pite äIfs
Socken: Arjepluogs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 33 m. Fallet nedstörtar Fallet är beläget
mellan höga fjällsträn- j ofvanför Tjeggelvas i
Vattenområdet: 617 km.2
Däraf sjöar: 60 km.2 (9,1%).
Lågvattenmängden: 1,2 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 396.
Industriella medelvattenmängden:
2,5 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 825.
Sommarlågvattenmängden: 12,3 sill.i
(20 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4059.
nedre loppet af den
från Pjeskejaure i Mäkakjaure
utrinnande
grenen af Pite älf,
220 km. från Älfsby
station å norra stambanan,
100 km. från
Arjepluogs kyrka samt
24 km. från magnesitfälten
vid Måskas- och
Tarrekaise.
Hög-(flod-)vattenmängden: 67,9 sm.3
(ilo sl. pr km.2)
Den 22/8 1900 uppmättes vattenmängden
i älfven från Pjeskejaure till 104,5
sl. pr km.2
Vattenmängderna äro beräknade på
grund af mätningar dels i Lilla Lule älf
(Kamajock) vid Kvickjock, dels i Pite älf
vid Älfsbyn (järnvägen) samt jämkade
efter de respektive vattenområdenas topografiska
beskaffenhet, höjd öfver hafvet
och sjöprocent.
Mäkakkårtje.
139
{nummer: 1.
belägenhet: i älfven
från Pjeskejaure.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 19 Staika.
Afrinningskurvor: PL. CII och CI1I.
Vattenmängdspl.: PL. XIII, XIII a, XVI a och XVI d.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a och 12.
Konvolut: V: 1.
. ! 5 1 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å oafvittrad mark, j Ingen del af vatten
renbetesland
eller fjäll, ofvanför den kraften är tagen i an
genom
Kungl. brefvet den 20/e 1890 språk,
fastställda så kallade odlingsgränsen i
inom Arjepluogs socken.
140
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks. Flodsystemets / nurnmer: V
Socken:
avsnitt 192 Kontrollera mot PDF
Arjepluogs. Inamn: Pite älfs.
. 1
3 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. rn.
Fallhöjden: 11,1 in.
Vattenområdet: 1090 km.2
Däraf sjöar: 117 km.2 (10,7 %).
Lågvattenmängden: 2,2 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 244.
Industriella medelvattenmängden:
4,4 sm.3 (4 sl. pr km.2)''
Hästkrafter: 488.
Sommarlågvattenmängden: 21,8 sm.3
j (20 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2420.
Hög-(flod-)vattenmängden: 109
(100 sl. pr km.2)
sm.
pa
Högvattenmängden är uppskattad
grund af mätningar den 22/’8 1900.
Vattenmängderna äro beräknade på
: grund af mätningar dels i Lilla Lule älf
(Kamajock) vid Kvickjock, dels i Pite
i älf vid Älfsbyn (järnvägen) samt jämkade
i efter de respektive vattenområdenas topoi
grafiska beskaffenhet, höjd öfver hafvet
och sjöprocent.
Fallet, som nedstörtar
mellan höga
fjällstränder, är mycket
bredt samt söndersplittradt
af mer eller
mindre låga hällar och
skär.
Fallet är beläget
ofvanför Tjeggelvas
mellan sjöarna Mäkakjaure
och Paijeb Sartajaure,
2 2 0 km. från
Alfsby station å norra
stambanan, 100 km.
från Arjepluogs kyrka
samt 20 km. från magnesitfältet
vid Rakaspakte
och 2 3 km.
från magnesitfälten vid
Måskas- och Tarrekaise.
Sartakårtje.
Fallets
nummer: 2.
belägenhet: mellan Mäkakjaure
och Paijeb Sartajaure
ofvanför Tjeggelvas.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 19 Staika.
Afrinningskurvor: PL. CII och CII1.
Vattenmängdspl.: PL. XIII, XIII a, XVI a och XVI d.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a och 12.
Konvolut: V: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å oafvittrad mark,
renbetesland eller fjäll, ofvanför den
genom Kungl. brefvet den ''% 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Arjepluogs socken.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
142
Fallets namn
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks.
Socken: Arjepluogs.
Flodsystemets |
nummer: V.
namn: Pite älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
avsnitt 193 Kontrollera mot PDF
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,7 m.
Vattenområdet: 1550 km.2
Däraf sjöar: 143 km.2 (omkring 9,2 ^).
Lågvattenmängden: 3,1 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Fallet nedstörtar
med en bredd af om- kring 30 m. genom
en fjällklyfta.
Fallet är beläget
200 km. från Älfs- by station å norra
stambanan samt 80
km. från Arjepluogs
kyrka.
Hästkrafter: 146.
Industriella medelvattenmängden :
6,2 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 292.
Sommarlågvattenmängden: 31 sm.3 (20
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1457.
Hög-(flod-)vattenmängden: minst 154,9
sm. 3 (100 sl. pr km.2)
Högvattenmängden är uppskattad på
grund af mätning den 22/8 1900.
Vattenmängderna äro beräknade på
grund af mätningar dels i Lilla Lule älf
(Kamajock) vid Kvickjock, dels i Pite
älf vid Älfsbyn (järnvägen) samt jämkade
efter de respektive vattenområdenas topografiska
beskaffenhet, höjd öfver hafvet
och sjöprocent.
Vildokkårtje.
Fallets
nummer: 3.
belägenhet: mellan Vildok - jaure och Buoktsasauvon
Bilagor:
143
Vattenområdeskartor; Bl. 19 Staika.
Afrinningskurvor: PL. CI1 och CIII.
Vattenmängdspl.; PL. XIII, XIII a, XVI a och XVI d.
| Vattenståndsplanscher; N:ris 9 a och 12.
. ofvanför Tjeggelvas.
| Konvolut: V; 3.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å oafvittrad mark,
Ingen del af vatten-
renbetesland eller fjäll, ofvanför den
kraften är tagen i an-
genom Kungl. brefvet den 2% 1890
språk.
inom Arjepluogs socken.
J44
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks.
Socken: Arjepluogs.
Flodsystemets
nummer: V.
namn: Pite älfs.
I | 2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
J framgår genom en
fjällklyfta.
Fallhöjden: 4 m. på en längd af 135 m. Forsen, som är
Vattenområdet: 1583 km.2 omkring 20 m. bred,
Däraf sjöar: 143 km.2 (9,2^).
Lågvattenmängden: omkring 3,2 sm.3
(2 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 128.
Industriella medelvattenmängden:
omkring é,4 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 256.
avsnitt 194 Kontrollera mot PDF
Sommarlågvattenmängden: omkring 32
sm.3 (20 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1280.
Hög-(flod-)vattenmängden: minst 158,3
sm.3 (100 sl. pr km.2)
Högvattenmängden är uppskattad på
; grund af mätning i älfven den 22/8 1900.
Vattenmängderna äro beräknade på
grund af mätningar dels i Lilla Lule älf
(Kamajock) vid Kvickjock, dels i Pite
älf vid Alfsbyn (järnvägen) samt jämkade
I efter de respektive vattenområdenas topografiska
beskaffenhet, höjd öfver hafvet
och sjöprocent.
Forsen är belägen
5 km. ofvanför sjön
Tjeggelvas, mellan j
öfre och nedre Buoktsasauvon,
200 km.
från Älfsby station å
norra stambanan samt
8 km. från Arjepluogs
kyrka.
*45
Buoktsakårtje.
Fallets
nummer: 4.
belägenhet: i Buoktsasauvon,
ofvanför Tjeggelvas.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 19 Staika.
Afrinningskurvor: PL. CII och dill.
Vattenmängdspl.: PL. XIII, XIII a, XVI a och XVI d.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a och 12.
Konvolut: V: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å oafvittrad Ingen del af vatten
mark,
renbetesland eller fjäll, ofvan- kraften är tagen i an
för
den genom Kungl. brefvet den språk.
ä% 1890 fastställda så kallade od
lingsgränsen
inom Arjepluogs socken.
146
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks. Flodsystemets ( num,ner: V
Socken:
Arjepluogs. '' nanin: Pite älfs''
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 9,9 m. på en längd af
280 in.
Vattenområdet: 2950 km.2
Däraf sjöar: 274 km.2 (9,3%'').
Lågvattenmängden: 7,4 sm.3 (2,5 sl.
pr km.a)
Hästkrafter: 733.
Industriella medelvattenmängden:
12,9 sm.3 (4,4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1277.
Sommarlågvattenmängden: 52,9 sm.3
(18 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 5237.
Hög-(flod-)vattenmängden: minst 289,3
sm.3 (95 sl. pr km.2)
Högvattenmängden är uppskattad dels
på grund af mätning i Pite älf strax
ofvanför Pjeskejaure, dels på grund af
uppgift därom för Lule älf vid Svartlå
i »Bidrag till kännedom om den i Sveriges
vattendrag framrinnande vattenmängden»
af O. Appelberg, sid. 19.
avsnitt 195 Kontrollera mot PDF
Vattenmängderna äro beräknade på
grund af mätningar dels i Lilla Lule älf
(Kamajock) vid Kvickjock, dels i Pite
älf vid Älfsbyn (järnvägen) samt jämkade
efter de respektive vattenområdenas topografiska
beskaffenhet, höjd öfver hafvet
och sjöprocent.
Stränderna omkring Forsen är belägen
forsen bestå af fast 170 km. från Älfsby
berg. De i forshuf- j station å norra stamvudet
befintliga klipp-: banan och 45 km.
holmarna, som dela j fågelvägen från Arjeströmfåran
i tre grenar, pluogs kyrka. Ett
af hvilka den norra; mindre järnmalmfält
är störst, torde under- ligger i forsens omedellätta
byggande af bara närhet,
damm med omkring
60 in. krönlängd.
Därifrån skulle vattnet
kunna genom en delvis
sprängd, delvis
uppmurad 250 in.
lång kanal ledas till
en kraftstation nedanför
forsen. Intet hinder
synes möta att
uppdämma det ofvanför
varande sekt 1
å 2 in. Genom uppdämning
afSkärfajaure
och Tjeggelvas torde
ett sparmagasin kunna
bildas, hvarigenom
konstanta lågvattenmängden
skulle uppbringas
till 20 å 25
sm.3 och lågvattenkraften
till 2000 å
2500 hkr.
*47
Abmorfallet eller Måskakuojka.
I Vattenområdeskartor: Bl. 27 Arjepluog.
Afrinningskurvor: PL. CI1 och CIII.
Vattenmängdspl.: PL. XIII, XIII a, XVI a och XVId.
| belägenhet, i Pite älf. Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a och 12.
Konvolut: V: 5.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å kronopark.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
148
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arvidsjaurs sockens.
Socken: Arvidsjaurs.
c-, , . ( nummer: V.
Flodsystemets )
| namn: Pite älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 41 m. på en längd af 4 km.
Vattenområdet: 5216 km.2
Däraf sjöar: 430 km.2 (8,2 %).
Lågvattenmängden: 13,5 sm.3 (2,6 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 5535.
Industriella medelvattenmängden: 22,9
sm.3 (4.4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 9389.
Sommarlågvattenmängden: 88,5 sm.3
(17 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 36285.
Hög-(fIod-)vattenmängden; antagligen
minst 499,8 sm.3 (96 sl. pr km.2)
avsnitt 196 Kontrollera mot PDF
Högvattenmängden är uppskattad dels
på grund af mätning i Pite älf strax
nedanför Pjeskejaure, dels på grund af
uppgift därom för Lule älf vid Svartlå i
»Bidrag till kännedom om den i Sveriges
vattendrag framrinnande vattenmängden»
af O. Appelberg, sid. 19.
Vattenmängderna äro beräknade på
grund af mätningar dels i Lilla Lule älf
(Kamajock) vid Kvickjock, dels i Pite
älf vid Älfsbyn (järnvägen) samt jämkade
efter de respektive vattenområdenas topografiska
beskaffenhet, höjd öfver hafvet
och sjöprocent.
Forsen delas i två Forsen är belägen
grenar af Besse-(Bet- 90 km. från Älfsby
sas-) suolo. Den so- station å norra stamdra
grenen är störst banan samt 50 km.
och där framrann vid från Arvidsjaurs kyrka,
medelvatten den
1901 80 sm.3 mot
20 sm.3 i den norra
grenen. Vid lägre
vattenstånd torde i
denna senare framrinna
proportionsvis
ännu ringare vattenmängd.
Att i forsens nedre
ända uttaga hela vattenkraften
torde svårligen
låta sig göra,
enär stränderna, i sig
själfva låga; slutta
jämnt från det öfre
sekt (Fetnejaure) till
det nedre (Öfre Betsasselet).
149
Trollforsen.
Fallets
nummer: 6.
belägenhet: i Pite älf.
Bilagor:
J Vattenområdeskartor: Bl. 28 Stenträsk.
j Afrinningskurvor: PL. CII och dill.
| Vattenmängdsplanscher: PL. XIII, XIII, a, XV b,
XVI a och XVI d.
Konvolut: V: 6.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är i sin helhet belägen
Ingen del af vatten-
Allmän flottled finnes i
å Malmesjaures kronopark.
kraften är tagen i an-
vattendraget.
språk.
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arvidsjaurs sockens.
Socken: Arvidsjaurs.
Flodsystemets:
[ nummer: V.
| namn: Pite älfs.
I
s
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 12 m. Stränderna hafva
Vattenområdet: 6941 km.’ en sådan höjd och be
Däraf
sjöar: 479 km." (6,9 %). skaffenhet, att forsen
Lågvattenmängden: 18 sm.3 (2,6 sl. pr torde kunna tillgodokm.
2) göras genom upp
Hästkrafter:
2160. dämning i norra älf
Industriella
medelvattenmängden: 30,5 grenen vid nedre de
avsnitt 197 Kontrollera mot PDF
sm.3 (omkring 4,4 sl. pr km.2) len af därvarande
Hästkrafter: 3660. holme.
Sommarlågvattenmängden: 100,9 sm.3 Öfverflödsvatten
(16 sl. pr km."'') och äfven flottgods
Hästkrafter: 13308. kunna möjligen ledas
Hög-(flod-)vattenmängden: antagligen genom den grunda
554 å 5895m.3 (80 å 85 sl. pr km.2 ) södra älfgrenen, ehuru
Högvattenmängden är uppskattad dels dess botten ligger begå
grund af mätning i Pite älf strax tydligt högre än bottnedanför
Pjeskejaure, dels på grund af nen i hufvudgrenen.
uppgift därom för Lule älf vid Svartlå
i »Bidrag till kännedom om den i Sveriges
vattendrag framrinnande vattenmängden»
af O. Appelberg, sid. 19.
Vattenmängderna äro beräknade på
grund af mätningar dels i Lilla Lule älf
(Kamajock) vid Kvickjock, dels i Pite
älf vid Älfsbyn (järnvägen) samt jämkade
efter de respektive vattenområdenas topografiska
beskaffenhet, höjd öfver hafvet
och sjöprocent.
Forsen är belägen
60 km. från Älfsby
station å norra stambanan
samt 45 km.
fågelvägen från Arvidsjaurs
kyrka.
Ben bry teforsen
I51
Fallets
| nummer: 7.
| belägenhet: i Pite älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 35 Arvidsjaur.
Afrinningskurvor: PL. C1I och CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XIII, XIII a, XV b,
XVIa och XVI d.
Konvolut: V: 7.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är i sin helhet belägen
Ingen del af vatten-
Allmän flottled finnes i
inom Malmesjaures kronopark.
kraften är tagen i an-
vattendraget.
j
språk.
J52
Fallets namn:
Flodsystemets | nummer: V''
1 namn: Pite älfs.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 50,6 m. på en längd af
1 km.
Vattenområdet: 7191 km.2
Däraf sjöar: 484 km.2 (6,7 %).
Lågvattenmängden: 20,1 sm.3 (2,8 sl.
pr km.2)
Forsen är lätt att Afståndet till stats-
tillgodogöra. banan genom öfre
Norrland är omkring
30 km.
Hästkrafter: 10171.
Industriella medelvattenmängden: 32,4
sm.''! (4,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 16394.
Sommarlågvattenmängden: 79,1 sm.3
(11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 40025.
Högvattenmängden: 575 å 611 sill.3
(80 å 85 sl. pr km.2)
avsnitt 198 Kontrollera mot PDF
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Pite älf
vid Älfsbyn.
Högvattenmängden är uppskattad dels
på grund af mätning vid Mäkakjaure, dels
på grund af uppgift därom för Lule älf
vid Svartlå i »Bidrag till kännedom om
den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg, sid. 19.
Län: Norrbottens,
Tingslag: Piteå.
Socken: Älfsby.
TÖ3
Storforsen.
Vattenområdeskartor: Bl. 35 Arvidsjaur.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdspl.: PL. XIII, XIII a, XV b o.ch XVII.
Konvolut: 1:2 och V: 8.
Fallets
nummer: 8.
belägenhet: i Pite älf,
omedelbart ofvanför Vargisåns
inflöde.
Bilagor:
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga ^
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna vid forsens öfre
Ingen del af vatten-
Uti särskildt underdånigt
del jämte större delen af den i kraften är tagen i an- betänkande den % 1901
älfven varande holmen tillhöra ett språk. har kommittén förklarat sig
vid afvittringen för kronans räkning
afsatt utmål om tillsammans 103
tunnland 2 kappland, däri likväl
medräknats 45 tunnland 28 kappland
af älfyens område. Vänstra
stranden nedanför detta utmål utgöres
dels af kronoöfverloppsmark,
dels af ett för kronans räkning afsatt
utmål om 5 tunnland 2 kappland.
Motsvarande del af andra
stranden tillhör kronopark.
Afvittringen inom Piteå socken
och Älfsby kapell är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes
utslag den 19'',0 ''1864, den 31 j2
1875, den ''% 1880 och den I9/,
1883.
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde användas
för elektrisk drift af
någon del af statsbanan
genom öfre Norrland.
Allmän flottled finnes i
vattendraget.
r54
Fallets namn:
Län: Norrbottens,
Tingslag: Piteå.
Socken: Älfsby.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan*
den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: brant stup om 5,9 m.
Vattenområdet: 10419 km.3
Däraf sjöar: 525 km.2 (5,0 %).
Lågvattenmängden: 29,2 sm.3 (2,8 sl.
Fällforsen torde
kunna sammanbyggas
med den omedelbart
nedanför belägna Jöns- forsen.
Afståndet till stats- banan genom öfre
Norrland är omkring
1 3 km.
avsnitt 199 Kontrollera mot PDF
pr km.2)
Hästkrafter: 1723.
Industriella medelvattenmängden: 46,9
sm.3 (4,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2767.
Sommarlågvattenmängden : 114,6 sm.3
(11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 6761.
Högvattenmängden: 834 sm.3 (80 sl.
pr km.2)
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Pite älf
vid Älfsbyn.
Högvattenmängden är uppskattad dels
på grund af mätning vid Mäkakjaure,
dels på grund af uppgift därom för Lule
älf vid Svartlå i »Bidrag till kännedom
om den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg,
sid. 19.
Fällforsen.
155
J nummer: 9.
Fallets | belägenhet: i Pite älf, 14 Bilagor:
I km. ofvanför Älfsbyn.
Vattenområdeskartor: Bl. 36 Boden.
Afrinningskurvor: PL. C11I.
Vattenmängdspl.: PL. XIII, XIII a, XV b och XVII
Konvolut: 1:2 och V: 9.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Stränderna tillhöra i allmänhet Ingen del af vattenområden,
som vid afvittringen blifvit kraften är tagen i antilldelade
krononybyggena Norra och språk.
Södra Fällforsen, men är å vänstra
stranden afsatt ett utmål om 2 tunnland
2 kapplands vidd för Piteå
stads fiske samt å högra stranden
för kronans räkning ett utmål om 6
tunnland 28 kappland duglig mark
och 3 tunnland 5 kappland impediment.
Afvittringen inom Piteå socken
och Älfsby kapell är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes utslag
den M/,o 1864, den?1/''i2 1875,
den 10/G 1880 och den *% 1883.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den 6/7 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde användas
för elektrisk drift
af någon del af statsbanan
genom öfre Norrland.
Fällforsens laxfiske har
jämlikt Kungl. resolutioner
den 2l/u 1660 och den
V10 1668 donerats till Piteå
stad emot en årlig afgäld
af 2 tunnor 7 lispund salt
lax. ■
Allmän flottled finnes i
vattendraget.
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Piteå.
Socken: Älfsby.
Flodsystemets
I nummer: V.
I namn: Pite älfs.
I
2 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
avsnitt 200 Kontrollera mot PDF
Fallhöjden: 3,7 m. på en längd af Jönsforsen torde
600 m. kunna sammanbyggas
Vattenområdet: 10419 km.2 me^ den omedelbart
, , , . ofvanför belägna Fäll-
Däraf sjöar: 525 km.^ (5,0 %). forsen.
Afståndet till stats- banan genom öfre
Norrland är omkring
1 3 km.
Lågvattenmängden: 29,2 sm.3 (2,8 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1080.
Industriella medelvattenmängden: 46,9
sm.3 (4,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1735.
Sommarlågvattenmängden: 114,6 sm.3
(11 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4240.
Högvattenmängden: 834 sm.3 (So sl.
pr km.2)
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Pite älf
vid Älfsbyn.
Högvattenmängden är uppskattad dels
på grund af mätning vid Mäkakjaure,
dels på grund af uppgift därom för Lule
älf vid Svartlå i »Bidrag till kännedom
om den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» af O. Appelberg,
sid. 19.
T57
Jönsforsen. 5 ^
Vattenområdeskartor: Bl. 36 Boden.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Bilagor: . Vattenmängdspl.: PL. XIII, XIII a, XV b och XVII.
(Konvolut: 1:2.
1 nummer: 10.
Fallets belägenhet: i Pite älf, 14
1 km. ofvanför Älfsbyn.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Stränderna tillhöra i allmänhet Ingen del af vattenområden,
som vid afvittringen blif- kraften är tagen i anvit
tilldelade krononybyggena Norra språk,
och Södra Fällforsen, men är å
vänstra stranden för kronans räkning
afsatt ett utmål om 6 tunnland 4
kappland duglig mark.
Afvittringen inom Piteå socken
och Älfsby kapell är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes
utslag den 19 1(, 1864, den 31 12 1875,
den
1880 och den 19/i 1883.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den % 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde användas
för elektrisk drift
af någon del af statsbanan
genom öfre Norrland.
Allmän flottled finnes i
vattendraget.
o
158
Län: Norrbottens.
Tingslag: Piteå.
Socken: Piteå.
Fallets namn
Flodsystemets
I nummer: VI.
1 namn: Åby älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
. . - Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande j
berg m. m.
avsnitt 201 Kontrollera mot PDF
Fallhöjden: 6,1 m. på en längd af 220 m.
Vattenområdet: 664 km.2
Däraf sjöar: 43 km.2 (6,5 %'').
Lågvattenmängden: 1,3 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
De lokala förhål- landena synas ej för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Forsen är belägen
6 km. från statsbanan
genom öfre Norrland.
Hästkrafter: 79.
Industriella medelvattenmängden:
I 2,7 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 165.
Sommarlåg vattenmängden: 4,7 sm.:l
(7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 287.
Lag- och industriella medelvattenmängderna
äro uppskattade med ledning af
afrinningskurvan för Byske älf.
Sommarlågvattenmängden kan anses
vara något lägre än den vattenmängd
(8,4 sl. pr km.2), som erhållits vid mät-, •
ningarna den 30/8 1900 vid järnvägsbron
öfver A by älf.
♦ •
Hällforsen.
159
1 V I
j nummer: 1.
Fallets '' belägenhet: i Åby älf, nedanj
för järnvägen.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 43 Jörn.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XVII.
Vattenståndsplanscher: N:o 13.
Konvolut: VI: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å område, som
vid afvittringen blifvit afsatt till krono- park eller kronoallmänning omkring
det så kallade Svanträsket.
Afvittringen inom Piteå socken
och Älfsby kapell är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes ut- slag den 19 j0 1864, den 31 12 1875,
den 10''8 1880 och den 19,;1 1884.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
I vattendraget finnes all- män flottled enligt Konun- gens befallningshafvandes
utslag den 14/''i2 1889.
i6o
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Skellefteå.
Socken: Jörns.
Flodsystemets | nummer: VIL
(namn: Byske älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6,5 m. på en längd af
Fallet omgifves af
Afståndet till norra
O
O
3
låga bergshöjder.
stambanan vid Mvr-
Vattenområdet: 2323 km.2
hedens station är om- kring 7 km,
Näsbergets järn-
Däraf sjöar: 92 km.2 (4,0 %y
Lågvattenmängden: 4,6 sm.3 (2 sb pr
malmfält ligger ome-
km.2)
Hästkrafter: 299.
delbart intill fallet.
Industriella medelvattenmängden:
avsnitt 202 Kontrollera mot PDF
9,3 sm.3 (4 sb pr km.2)
Hästkrafter: 60J.
Sommarlågvattenmängden: 19,6 sm.3
(8 sb pr km.2)
Hästkrafter: 1274.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Byske älf
vid Myrheden.
Näsbergsfallet.
f nummer: 1.
Fallets ] belägenhet: i Byske älf,
ofvanför järnvägen.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 43 Jörn.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 13.
Konvolut: 1:2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden utgöres af krono-
Vattenkraften är
I vattendraget finnes all-
park, vänstra stranden af Ulriksbergs
bys mark.
delvis tagen i anspråk
för drifvande af en
mindre såg.
män flottled.
IÖ2
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Skellefteå.
Socken: Jörns.
(nummer: VII.
Flodsystemets '' namn; Byske älfe
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 7 m. på en längd af 400 m.
Vattenområdet: 2328 km.2
Däraf sjöar: 92 km.2 (4,0 %).
Lågvattenmängden: 4,7 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 329.
Industriella medelvattenmängden:
9,3 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 631.
Sommarlågvattenmängden: 18,6 sm.3
(8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1302.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Byske
älf vid Myrheden.
Vid fallets öfre del
äro stränderna låga;
sedan höga klippsträn- der.
Till Myrhedens sta- tion på norra stam- banan är afståndet om- kring 5 km., till Näs- bergets malmfält 2 km.
Kaxfallet.
163
I nummer: 2.
Fallets belägenhet: i Byske älf,
I ofvanför järnvägen.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 43 Jörn.
Afrinningskurvor: PL. C1II.
Vattenmängdsplanscher: PL. XIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 13.
Konvolut: I: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
avsnitt 203 Kontrollera mot PDF
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör kronopark,
På vänstra stranden
I vattendraget finnes all-
vänstra stranden Kaxlidens by.
.
•
är 2 m. af fallhöjden
tagen i anspråk för
drifvande af en mindre
cirkelsåg.
■
män flottled.
,
1
164
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks.
Socken: Arjepluogs.
( nummer: Vill.
Flodsystemets jnamn; SkeUefte älfs
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 7,9 m. på en längd af 240 m.
Stränderna äro höga
Forsen är belägen
Vattenområdet: 379 km.2
och bestå af fast berg.
Forsens bredd är
i den södra af Skel- lefteälfvens två käll-
Däraf sjöar: 10 km.2 (2,6 ^).
omkring 20 m.
floder, 37 km. från
Lågvattenmängden: 0,7 sm.3 (1,8 sl. pr
I forsen befintliga
Löfmocks kapell, 9 3
km.2)
hällar och skär torde
km. från Arjepluogs
Hästkrafter: 55.
Industriella medelvattenmängden:
underlätta vattenkraf- tens tillgodogörande.
kyrkplats, respektive
30 och 36 km. från
malmfälten vid Mer-
1,5 sm.8 (4 sl. pr km.2)
•
kenes och Nasafjäll
Hästkrafter: 119.
Sommarlågvattenmängden: 7,6 sm.3 (20
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 600.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr km.2,
-
samt 87 km. från
Rognans lastageplats
vid Saltenfjordi Norge.
Ansenliga kalkstens- berg finnas invid for- sen.
äro antagna vara något mindre än de ur
afrinningskurvan för Skellefte älf ofvanför
Hornafvan härledda.
Rånekjock öfre.
Fallets
nummer: 1.
belägenhet: mellan första
och andra selet ofvanför
Sädvajaure i Rånekjock,
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 19 Staika.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV a, XV b och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 15 a.
källflod till Skellefte älf.
Konvolut: VIII:
1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan- för den genom Kungl. brefvet den
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
| 2% 1890 fastställda så kallade od|
lingsgränsen inom Arjepluogs socken.
i66
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks.
avsnitt 204 Kontrollera mot PDF
Socken: Arjepluogs.
Flodsystemets
nummer: VIII.
namn; Skellefte älfs.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 82,1 m. på en längd af
1100 m.
Vattenområdet: 388 km.2
Däraf sjöar: 10 km.2 (2,6^).
Lågvattenmängden: 0,7 sm.3 (1,8 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 575.
Industriella medelvattenmängden:
1,56 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1281.
Sommarlågvattenmängden: 7,8 sm.3 (20
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 6404.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna vara något mindre än
de ur afrinningskurvan för Skellefte älf
ofvanför Hornafvan härledda.
Stränderna äro låga,
hvilket torde försvåra
forsens tillgodogörande.
Ofvanför Rånekjocks
utflöde i sjön
Sädvajaure synas de
dock hafva tillräcklig
höjd för 5 å 10 m.
uppdämning.
Forsen är belägen
på ett afstånd af 34
km. från Löfmocks
kapell samt 90 km.
från Arjepluogs kyrkplats.
Rånekjock nedre.
(nummer: 2.
belägenhet: i nedersta delen
af Rånekjock, omedel- Bilagor:
bart ofvanför dess inflöde
i Sädvajaure.
Vattenområdeskartor: Bl. 19 Staika.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV a, XV b och XXIV.
j Vattenståndsplanscher: N:o 15 a.
(Konvolut: VIII: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å oafvittrad
Ingen del af vatten-
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan-
kraften är tagen i an-
för den genom Kungl. brefvet den
språk.
2% 1890 fastställda så kallade
odlingsgränsen inom Arjepluogs
socken.
i68
Fallets namn:
Län: Norrbottens. f nummer: VIII.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks. ° sys^emets I namn: Skellefteälfs.
Socken: Arjepluogs.
1 ! 2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,8 m. lodrätt.
Vattenområdet: 652 km.2
Däraf sjöar: 27 km.2 (4,1 %y
Lågvattenmängden: 1,2 sm.3 (1,8 sl.
pr km.s)
Hästkrafter: 58.
avsnitt 205 Kontrollera mot PDF
I Industriella medelvattenmängden:
2,6 sm.:i (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 125.
Sommarlågvattenmängden: 1 3 sm.3 (20
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 624.
Vattnet faller in Fallet är beläget
lodrätt mellan 2 sel | 3 3 km. från Löfmocks
och synes jämförelsei
vis lätt att tillgodogöra.
kapell och 90 km.
från Arjepluogs kyrkplats.
Afstånden till malmfälten
vid Merkenes
och Nasafjäll äro respektive
30 och 42
;km., till Rognans
lastageplats i Norge
75 km. samt till
Adolfströms forna
hytta 34 km.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna vara något mindre än
de ur afrinningskurvan för Skellefte älf
ofvanför Hornafvan härledda.
169
V uoggat jålmejau rekårtje.
Fallets
nummer: 3.
belägenhet: i Tjaktjajaureälfven,
mellan Vuoggatjålmejaure
och Sädvajaure.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 19 Staika.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV a, XV b och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 15 a.
Konvolut: VIII: 3.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan- för den genom Kungl. brefvet den
2% 1890 fastställda så kallade od- lingsgränsen inom Arjepluogs socken.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i
anspråk.
170
Fallets namn:
Län: Norrbottens. j nummer; VIII.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks. Flodsystemets jnamn; Skenefte älfs.
Socken: Arjepluogs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 17 m. på en längd af
500 m.
Vattenområdet: 1398 km.2
Däraf sjöar: 67 km.2 (4,8 %).
Lågvattenmängden: 2,7 sm.3 (1,93 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 459.
Industriella medelvattenmängden:
6,3 sm.3 (4,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1071.
Sommarlågvattenmängden: 35 sm.
(25 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 5950.
Lågvattenmängden är direkt uppmätt
den 12/4 1901.
Öfriga vattenmängder äro härledda ur
afrinningskurvan för Skellefte älf ofvan
för
Hornafvan.
Uti forsen, som
löper i en djup, 1 o :
å 20 m. trång klyfta
mellan fasta bergväg-j
gar, finnas två afsatser,
den öfre 6,2 m. hög, I
iéo m. lång, börjande
i forshufvudet
avsnitt 206 Kontrollera mot PDF
300 m. nedanför en
mindre holme, den
nedre 6,3 m. hög,
60 å 70 m. lång, |
slutande i Simselet.
Mellan dessa afsatser!
framflyter älfven med
lutning 1: 100.
Forsen är belägen
9 km. från Löfmocks
kapell samt 6 5 km.
från Arjepluogs kyrkplats.
Afståndet är till
malmfälten vid Merkenes
och Nasafjäll respektive
5 5 och 64 km.
samt till Adolfströms
forna hytta 20 km.
:
Ringselforsen.
Fallets <
nummer: 4.
belägenhet: i Skellefte älf, mellan
Ringselet (Sädvajaure) och
Simselet ofvanför Hornafvan.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 26 Löfmock.
Afrinningskurvor: Pl. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV a, XV b o. XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 15 a.
Konvolut: Vill: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
-
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Försel! är belägen å kronopark.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
;
172
Faliets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks. Flodsystemets ( nummer:
Socken: Arjepluogs. 1 namn: skellefte älfs.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, j
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 8,9 m. på en längd af
190 m.
Vattenområdet: 1560 km.2
Däraf sjöar: 70 km.3 (4,5^).
Lågvattenmängden: 3,0 sm.3 (1,95 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 267.
Industriella medelvattenmängden:
7,0 sm.3 (4,5 sl. pr km.3)
Forsen delas af en
hög klippholme i två
grenar, af hvilka den
vänstra är störst. Kraf- ten synes lättast att
uttaga i denna gren.
Afståndet är där mel- lan klipporna i det
ungefär midt i forsen
belägna passet 20 m.
Forsen är belägen
3 km. ofvanför Horn- afvan, 6,5 km. från
Löfmocks kapell, 6 3
km. från Arjepluogs
kyrkplats samt 6 6
km. från Nasafjälls
gruffält.
Hästkrafter: 623.
Sommarlågvattenmängden: 39,0 sm.3
(25 sl. pr km.3)
Hästkrafter: 3471.
Vattenmängderna äro härledda ur afrinningskurvan
för Skellefte älf ofvanför
I Hornafvan.
i73
Harrselsforsen öfre
eller Dammforsen.
Fallets
I nummer: 5. Bilagor:
| belägenhet: i Skellefte älf.
Vattenområdeskartor: Bl. 26 Löfmock.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdsplanscher: PL. XV a, XV b och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 15 a.
Konvolut: Vill: 5.
4
avsnitt 207 Kontrollera mot PDF
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å kronopark, i Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
174
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks.
Socken: Arjepluogs.
, . . ( nummer: VIII.
Flodsystemets;
| namn: Skellefte älfs.
1
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 7,8 in. på en längd af 175 in.
Vattenområdet: 1570 km.2
Däraf sjöar: 73 km.2 (4,6 %}.
Lågvattenmängden: 3,1 sm.3 (1,95 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 242.
Industriella medelvattenmängden:
7,1 sm.3 (4,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 554.
Forsen delas af en
holme, i två grenar.
Stränderna och hol- men hafva fast berg- grund samt tillräcklig
höjd för dammbygg- nad. Kraften torde
kunna bäst uttagas
genom kanal å norra
stranden eller å hol- men. ''
Afståndet till Löf- mocks kapell är 5 km.
samt till Arjepluogs
kyrkplats 60 km.
Sommarlågvattenmängden: 39,3 sm.3
(25 sl. pr km.2)
1
Hästkrafter: 3065.
Vattenmängderna äro härledda ur af- rinningskurvan för Skellefte älf ofvanför
Hornafvan.
Harrselsforsen nedre.
175
Fallets
nummer: 6.
belägenhet: i Skellefte
älf, mellan Harrselet och
Hornafvan.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 26 Löfmock.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV a, XV b och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 15 a.
Konvolut: VIII: 6.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å kronopark. Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
176
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks. Flodsystemets |nummer- VIII‘
Socken: Arjepluogs. 1 namn: Skellefte älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
1
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
avsnitt 208 Kontrollera mot PDF
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 77 m. på en längd af
2000 m.
Vattenområdet: 1023 km.2
Däraf sjöar: 75 km.2 (7,3%).
Lågvattenmängden: 2 sm.3 (i,95 sl. pr
km.2)
I forsen finnas flera
afsatser om 2 till 5
m. höjd.
Stränderna äro i all- mänhet låga, dock
högre vid strömmens
öfre del.
Afståndet är till
Löfmocks kapell 15 }
km. samt till Arje- pluogs kyrkplats 4 6
km.
Hästkrafter: 1540.
Industriella medelvattenmängden:
omkring 4,6 sm.3 (4,5 si. pr km.2)
Hästkrafter: 3542.
Rebnisjaures yta är
44 km.2
Sommarlågvattenmängden: 25,6 sm.3
(25 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 19712.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.a, äro uppskattade med ledning af
. afrinningskurvan för Skellefte älf ofvanför
Hornafvan.
Rebnisforsen.
177
(nummer: 7.
belägenhet: i Rebnisälf*
. .
ven, mellan Rebmsjaure
och Hornafvan.
| Vattenområdeskartor: Bl. 26 Löfmock.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Bilaqor: <
I Vattenmängdspl.: PL. XV a, XV b och XXIV.
I Vattenståndsplanscher: N:o 15 a.
A _ ... .
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkning;»’''.
Försen är belägen å oafvittrad Ingen del af vattenmark,
renbetesland eller fjäll, ofvan- kraften är tagen i anför
den genom Kungl. brefvet språk,
den *% 1890 fastställda så kallade
odlingsgränsen inom Arjepluogs
socken.
178
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Malå och Norsjö.
Socken: Norsjö.
inummer: Vill.
Flodsystemets jnamn; Skellefte älfs.
J
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, .
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6,8 m. på en längd af
1 km.
Vattenområdet: 7680 km.3
Däraf sjöar: 1008 km.2 (13,1$).
Lågvattenmängden: 23,0 sm.3 (3 sl. pr
km.2)
De lokala förhållandena
anses icke försvåra
vattenkraftens
tillgodogörande.
Hästkrafter: 1564.
Industriella medelvattenmängden:
46,0 sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3128.
Sommarlågvattenmängden: 107,5 sm.3
(14 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 7310.
Afståndet är till Jörns
avsnitt 209 Kontrollera mot PDF
järnvägsstation om-.
kring 22 km., till järn- j
vägens öfvergång öf-!
ver Skellefte älf vid
Kusfors omkring 2 7
j km., till byarna Maur
liden å södra och
Granbergsliden å norra
sidan af älfven omkring
3 km., till Skel- j
lefteå stad 89 km.,
| till Norsjö aktiebolags I
kvarn 20 km. samt
till den så kallade ]
Militärvägen 5 km.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Skellefte
älf vid Kusfors.
Granbergsforsen.
179
I nummer: 8.
Fallets ! belägenhet:! Skellefte älf,
( ofvanför Malåns inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 43 Jörn
Afrinningskurvor: PL. CIII.
IVattenmängdsplanscher: PL. XV.
Vattenståndsplanscher: N:o 15 b.
Konvolut: 1:2 och VIII: 8.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra krono-
Ingen del af vatten-
Uti särskilt underdånigt
parker.
kraften är tagen i an-
betänkande den % 1901
språk.
har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde användas
för elektrisk drift
af någon del af stambanan
genom öfre Norrland.
Allmän flottled finnes i
vattendraget.
i8o
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Malå och Norsjö.
Socken: Norsjö.
i nummer: VIII.
Flodsystemets {namn;Skdlefteälfs
I
2 i 3
Approximativa krafttillgången.
|
e~ ru 111 i» 11 I Afstånd från närmaste
barskilda lokala förhallan- | ... .. „
den, som möjligen kunna 1 tJarnvag fers Ja™ags- anses underlätta eller för- station, landsväg efter annan
svåra vattenkraftens till- , 316 ’ s a, ’ sa8Tver
godogörande. 1 kvarn’ grufva’ malmförande
0 0 berg m. in.
L
Fallhöjden: 22 m. på en längd af 3 km.
De lokala förhållan- Afståndet är från
Vattenområdet: 7696 km.2
dena anses icke för- forsens nedre del till
svåra vattenkraftens järnvägens öfvergång
Däraf sjöar: 1008 km.- (13,1%).
tillgodogörande. öfver Skellefte älf vid
Lågvattenmängden: 23,1 sm.3 (3 sl. pr
Kusfors omkring 18
km.2)
km., till Jörns järn-
Hästkrafter: 5082.
vägsstation omkring
Industriella medelvattenmängden:
25 km., till Svanfors’
46,2 sm.3 (6 sl. pr km.2)
by och dess byväg
på vänstra sidan af
Hästkrafter: 10164.
älfven omkring 3 km.,
Sommarlågvattenmängden: 107,7 sm.3
till Örträsks by på
(14 sl. pr km.2)
högra sidan 4 km.,
Hästkrafter: 23694.
till Skellefteå stad om-
kring 70 km. samt
avsnitt 210 Kontrollera mot PDF
Vattenmängderna äro beräknade med
till Norsjö aktiebolags |
ledning af afrinningskurvan för Skellefte
kvarn 22 km.
älf vid Kusfors.
1
Vargforsen.
181
j nummer: 9.
Fallets belägenhet: i Skellefte älf,
| ofvanför Malåns inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 43 Jörn
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XV.
Vattenståndsplanscher: N:o 15 b.
Konvolut: 1:2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Stränderna tillhöra kronoparker
med undantag af nedre delen af
vänstra stranden, som tillhör krono- nybygget Svanfors.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
Uti särskilt underdånigt
betänkande den % 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde an- vändas för elektrisk drift af
någon del af stambanan
genom öfre Norrland.
Allmän flottled finnes i
vattendraget.
182
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Mall och Norsjö.
Socken: Malå.
Flodsystemets
nummer: Vill.
namn: Skellefteälfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 1,9 m. på en längd af
De lokala förhål-
Afståndet är till Mili-
200 m.
landena anses icke
tärvägen 1 å 2 km.
Vattenområdet: 1403 km.2
Däraf sjöar: 66 km.2 (4,7 %~).
Lågvattenmängden: 2,8 sm.3 (2 sl. pr
km.''2)
Hästkrafter: 53.
Industriella medelvattenmängden:
försvåra vattenkraftens
tillgodogörande.
och till norra stam- banan vid Kusfors
27 km.
5,6 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 106.
Sommarlågvattenmängden: 8,4 sm.3 (6
,
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 160.
Vattenmängderna äro uppskattade med
ledning dels af vattenmängdsförhållandena
i liknande norrländska skogsälfvar, dels
af mätningar hösten 1900 och 1901 vid
Militärvägen och vid Malåns utlopp i
Skellefte älf.
Vilselfräsen eller Långselforsen.
r nummer: 10.
Fallets belägenhet: i Malån, nedanI
för Militärvägen.
f Vattenområdeskartor: Bl. 43 Jörn.
Bilagor, j Vattenmängdsplanscher: PL. XV a och XVII.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
avsnitt 211 Kontrollera mot PDF
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å kronopark.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
I vattendraget finnes all- män flottled.
• 1 • = 2 •
184
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Malå och Norsjö.
Socken: Norsjö.
Flodsystemets
j nummer: VIII.
\ namn: Skellefte älfs.
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållanden,
som möjligen kunna
anses underlätta eller försvåra
vattenkraftens tillgodogörande.
x^iauum nan narmaste
järnväg eller järnvägsstation,
landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: ett ganska tvärbrant stup om
3,5 m.
Vattenområdet: 9712 km.2
Däraf sjöar: im km.2 (iij4 %).
Lågvattenmängden: 30,1 sm.3 (3,1 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1054.
Industriella medelvattenmängden:
60,2 sm.3 (6,a sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2107.
Sommarlåg vattenmängden: 140 sm.3
(14,4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4900.
Vattenmängderna äro för motsvarande
vattenstånd tagna ur afrinningskurvan för
Skellefte älf vid Kusfors.
De lokala förhål- Forsen är belägen
landena anses icke för- där norra stambanan
svåra vattenkraftens öfvergår älfven. Aftillgodogörande.
ståndet är till Kusfors’
anhaltstation 1 km.,
till Skellefteå stad omkring
5 5 km. samt
till Stafträsks kvarn i
Jörns socken omkring
20 km.
I närheten af forsen
ligga byarna Kusfors;
å södra sidan samt
Bredsele och Petiknäs
å norra sidan af
älfven. Landsväg från
Norsjö till Jörn är!
utstakad förbi Kus-!
fors.
i85
Kusforsen.
Fallets
nummer: 11.
belägenhet: i Skellefte älf, vid Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 50 Norsjö.
Afrinningskurvor: PL. C1II.
Vattenmängdsplanscher: PL. XV.
Vattenståndsplanscher: N:o 15 b.
Konvolut: I: 2 och VIII: 11.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
i
Vänstra stranden äges af staten
på grund af expropriation från Bred- sele by af ett mellan älfven och
järnvägslinjen beläget område af om- kring 2,4 hektar.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
Uti särskilt underdånigt
betänkande den Ä/7 1901
avsnitt 212 Kontrollera mot PDF
har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde användas
för elektrisk drift
af någon del af statsbanan
genom öfre Norrland.
I vattendraget finnes allmän
flottled.
i86
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele (Tärna kapell).
Flodsystemets
j nummer: IX.
| namn: Ume älfs.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3,2 m. på en längd af
290 m.
Vattenområdet: 680 km.2
Däraf sjöar: 80 km.2 (11,8 %).
Lågvattenmängden: 2,4 sm.3 (3,5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 77.
Industriella medelvattenmängden: 4,8
sm.3 (7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 154.
Forsens öfre del,
som delas af en holme
i två grenar, har på
en längd af 85 m.
en fallhöjd af 1,6 m.
Forsen är belägen
700 m. nedanför sjön
Öfver-Uman på ett
afstånd af 345 km.
från Hällnäs’ station
å norra stambanan,
35 km. från Tärna
by samt 84 km. från 1
Mo handelsplats vid
Ranenfjord i Norge.
Sommarlågvattenmängden: 14,3 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 458.
Vattenmängderna äro uppskattade till
samma antal sl. pr km.2 af vattenom- rådet som de ur afrinningskurvan för
Ume älf vid Tärna härledda.
Öfre Umforsen.
187
) nummer: 1 a.
belägenhet: i Ume älf,
I mellan Öfver-Uman och
| Syterbäcken.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 32 Tärna.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XX a och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 17.
Konvolut: IX: 1 a.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 20/6
1890 fastställda så kallade odlings- gränsen inom Stensele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdeparte- mentet den a/6 1901 har kom-
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
mittén framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål
af tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele (Tärna kapell).
Flodsystemets
nummer: IX.
avsnitt 213 Kontrollera mot PDF
namn: Ume älfs.
I
2
3
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs-
Approximativa krafttillgången.
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,3 m. på en längd af
Att älfven under
Forsen är belägen j
315 m.
sitt öfre lopp kröker
midt för Brakofjället
Vattenområdet: 700 km.3
(åt höger från fors-
samt slutar 400 m.
Däraf sjöar: 80 km.2 (11,4$).
hufvudet räknadt) samt
ofvanför Brakobäckens
att stränderna äro
utflöde i Ume älf.}
Lågvattenmängden: 2,5 sm.3 (3,5 sl. pr
branta torde under-
Afståndet är till
km.2)
lätta forsens tillgodo-
Hällnäs’ station å
Hästkrafter: 108.
Industriella medelvattenmängden:
4,9 sm.3 (7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 211.
Sommarlåg vattenmängden: 14,7 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 632.
Vattenmängderna äro uppskattade till
samma antal sl. pr km.2 af vattenområdet
som de ur afrinningskurvan för Ume älf
vid Tärna härledda.
görande.
norra stambanan 3401
km., till Tärna by
3 0 km. samt till Mo
handelsplats vid Ra- nenfjord i Norge 88
km.
Nedre Umforsen.
189
Fallets
nummer: 1 b.
belägenhet: i Ume älf,
mellan Öfver-Uman och
Syterbäcken.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 32 Tärna.
Afrinningskurvor: PL. C1I.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XX a och XXIV.
Vattenståndplanscher: N:o 17.
Konvolut: IX: 1 a och 1 b.
4
5 1 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 2% 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Sténsele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdeparte- j
mentet den 3/6 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af, att
: vid pågående afvittring utmål af
.tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
fors.
190
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele (Tärna kapell).
Flodsystemets
j nummer: IX.
| namn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
avsnitt 214 Kontrollera mot PDF
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,3 m. på en längd af
215 m.
Vattenområdet: 700 km.?
Däraf sjöar: 80 km.2 (11,4^).
Lågvattenmängden: 2,5 sm.» (3,5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 108.
Industriella medelvattenmängden: 4,9
sm.3 (7 sl. pr km.2)
Att stränderna äro
höga och fasta, att
älfven gör en betyd- lig krök i forsen (till
höger från forshufvu- det sedt) samt att i
forshufvudet finnes en
mindre holme torde
underlätta forsens till- godogörande.
Forsen är belägen
utmed landsvägen
Tärna—Öfver-Uman.
Afståndet är till
Hällnäs’ station å norra
stambanan 340 km.,
till Tärna by 30 km
samt till Mo handels- plats vid Ranenfjord
i Norge 90 km.
Hästkrafter: 211.
Sommarlågvattenmängden: 14,7 sm.3
(21 sl. pr km.?)
Hästkrafter: 632.
Vattenmängderna äro uppskattade till
samma antal sl. pr km.2 af vattenområdet
som de ur afrinningskurvan för
Ume älf vid Tärna härledda.
Merkeforsen.
191
)( Vattenområdeskartor: Bl. 32 Tärna.
Afrinningskurvor: PL. CII.
r. Vattenmängdsplanscher: PL. XV b, XX a och XXIV.
\ mellan Öfver-Uman 1 a9° • j Vattenståndsplanscher: N:o IT.
| och Syterbäcken. \ Konvolut: IX: 1 a och 2.
!
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
Ingen del af vatten
genom Kungl. brefvet den 30/6
kraften är tagen i an-
1890 fastställda så kallade odlings-
språk.
gränsen inom Stensele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den s/0 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål
af tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
i
192
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele (Tärna kapell).
Flodsystemets
| nummer: IX.
| namn: Ume älfs.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4 m. på en längd af 195 m.
Vattenområdet: 720 km.2
Däraf sjöar: 80 km.2 (11,1#).
Lågvattenmängden: 2,5 sm.3 (3,5 sl. pr
km.2-)
avsnitt 215 Kontrollera mot PDF
Hästkrafter: 100.
Industriella medelvattenmängden: 5 sm.3
(7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 200.
Sommarlågvattenmängden: 15,1 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 604.
Mellan höga berg- stränder sammandra- ger sig älfven till en
S-formig krök i forsen.
Forsen ligger ome- delbart intill lands- vägen Tärna—Öfver- Uman och afståndet
är till Hällnäs’ station
å norra stambanan
335 km., till Tärna
by 2 5 km. samt till
Mo handelsplats vid
Ranenfjord i Norge
95 km.
Vattenmängderna äro uppskattade till
samma antal sl. pr km.''2 af vattenområdet
som de ur afrinningskurvan för Ume älf
vid Tärna härledda.
''
Stintforsen.
193
Fallets
nummer: 3.
belägenhet: i Ume älf,
mellan Öfver-Uman och
Syterbäcken.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 32 Tärna.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XX a och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 17.
Konvolut: IX: la och 3.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 2% 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Stensele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den a/e 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
3
194
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele (Tärna kapell).
Flodsystemets
j nummer: IX.
jnamn: Ume älfs.
2
3
Approximativa krafttillgången.
Fallhöjden: 2,7 m.
Vattenområdet: 750 km.2
Däraf sjöar: 80 km.2 (10,7 %).
Lågvattenmängden: 2,6 sm.3 (3,5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 70.
Industriella medelvattenmängden:
3,3 sm.3 (7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 143.,
Sommarlågvattenmängden: 13,8 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 427.
Särskilda lokala förhållanden,
som möjligen kunna
anses underlätta eller försvåra
vattenkraftens tillgodogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägsstation,
landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Forsen, som utmynnar
omedelbart ur
Öfre Klippselet och
efter ett ungefär 100
m. långt lopp åt söder
gör en tvär krökning
åt väster, torde kunna
tillgodogöras medelst
vattnets framledande i
en 100 m. lång kanal
avsnitt 216 Kontrollera mot PDF
från forshufvudet till
forsens fot.
Forsen är belägen
strax ofvanför byn
Klippen och på ett
afstånd af 321 km.
från Hällnäs’ station
å norra stambanan,
21 km. från Tärna
by samt 98 km. från
Mo handelsplats vid j
Ranenfjord i Norge.
Vattenmängderna äro uppskattade till
samma antal sl. pr km.2 af vattenområdet
som de ur afrinningskurvan för
Ume älf vid Tärna härledda.
i95
Öfre Klippforsen.
j nummer: 4.
Fallets belägenhet: omedelbart
( nedanför Öfre Klippselet.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 32 Tärna.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängspl.: PL. XV b,XX a och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 17.
Konvolut: IX: la.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböeker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 2% 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Stensele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/fi 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
v
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
196
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele (Tärna kapell).
Flodsystemets
nummer: IX.
namn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 5,1 m. på en längd af
150 m.
Vattenområdet: 750 km.2
Däraf sjöar: 80 km.2 (10,7 %).
Lågvattenmängden: 2,6 sm.3 (3,5 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 133.
Industriella medelvattenmängden:
5,3 sm.3 (7 sl. pr km.2)
Forsen utmynnar ur
ett litet sel och fram- går mellan höga klipp- stränder.
Forsen är belägen
midt för södra ändan
af byn Klippen på ett
afstånd af 330 km.
från Hällnäs’ station
å norra stambanan,
20 km. från Tärna
by samt 100 km. från 1
Mo handelsplats vid
Ranenfjord i Norge.
Hästkrafter: 270.
Sommarlågvattenmängden: 15,8 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 806.
Vattenmängderna äro uppskattade till
samma antal sl. pr km.2 af vattenområdet
som de ur afrinningskurvan för
Ume älf vid Tärna härledda.
i97
avsnitt 217 Kontrollera mot PDF
Mellersta Klippforsen
(nummer: 5.
belägenhet: i Ume älf,
mellan Öfre och Nedre Bilagor.
Klippselet.
Vattenområdeskartor: Bl. 32 Tärna.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XX a och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 17.
Konvolut: IX: 1 a och 5.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt'' eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kung!, brefvet den ■% 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
i inom Stensele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 7g 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål
af tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
I
198
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele (Tärna kapell).
Flodsystemets
I nummer: IX.
( namn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 5,5 m. på en längd af
140 m.
Vattenområdet: 800 km.2
Däraf sjöar: 80 km.J (10,0 %}.
Lågvattenmängden: 2,8 sm.3 (3,5 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 154.
Industriella medelvattenmängden:
5,6 sm.''1 (7 sl. pr km. )
Hästkrafter: 308.
Forsen torde lättast
kunna tillgodogöras
medelst dämning vid
en punkt, belägen 100
m. nedanför forshuf- vudet.
Höga klippsträn- der erbjuda utmärkta
dammfästen.
Nedanför forsen
lugn vattenyta.
Forsen är belägen
på ett afstånd af 330
km. från Hällnäs’ sta- tion å norra stam- banan, 20 km. från
Tärna by, 100 km.
från Mo handelsplats
vid Ranenfjord i Norge
samt 70 km. frånNasa- fjälls zink- och silfver- gruflalt.
Sommarlågvattenmängden: 16,8 sm.3
(21 sl. pr km.-)
Hästkrafter: 924.
•
Vattenmängderna äro uppskattade till
samma antal sl. pr km.2 af vattenområdet
1
I
som de ur afrinningskurvan för Ume älf
vid Tärna härledda.
199
Nedre Klippforsen.
(nummer: 6.
belägenhet: i Ume älf, vid
dess inflöde i Nedre
Klippselet.
Bilagor:
| Vattenområdeskartor: Bl. 32 Tärna.
J Afrinningskurvor: PL. CII.
J Vattenmängdspl.: PL. XV b, XX a och XXIV.
avsnitt 218 Kontrollera mot PDF
Vattenståndsplanscher: N:o 17.
Konvolut: IX: 1 a och 6.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den-20 6 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Stensele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den */6 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål
af tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
200
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks. Fl d t f nummer: IX.
Socken: Stensele (Tärna kapell). | namn: Ume älfs.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3,0 m. på en''längd af 40 m.
Vattenområdet: 820 km.2
Däraf sjöar: 80 km.2 (9,8 %).
Lågvattenmängden: 2,9 sm.3 (3,5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 87.
Industriella medelvattenmängden:
5,7 sm.3 (7 sl. pr km.2)
Stränderna hafva
vid forshufvudet till- räcklig höjd för damm- anläggning.
Forsen är belägen
3 km. nedanför byn
Klippen. Afståndet är
till Hällnäs’ station å
norra stambanan om- kring 330 km., till
Tärna by 20 km. och
till Mo handelsplats
vid Ranenfjord i Norge
100 km
Hästkrafter: 171.
Sommarlågvattenmängden: 17,2 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 516.
Vattenmängderna äro uppskattade till
samma antal sl. pr km.2 af vattenområdet
som de ur afrinningskurvan för
Ume älf vid Tärna härledda.
201
Syterforsen.
Fallets <
nummer: 7.
belägenhet: i Ume älf,
ofvanför Syterbäckens
inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 32 Tärna.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XX a och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 17.
Konvolut: IX: 1 a och 7.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
avsnitt 219 Kontrollera mot PDF
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den Ingen del af vattenj
genom Kungl. brefvet den 20/6; kraften är tagen i an-;
1890 fastställda så kallade odlings- språk.
: gränsen inom Stensele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/t> 1901 har kom
!
mittén framhållit önskvärdheten af,
! att vid pågående afvittring utmål
j af tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors. i i
202
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Sténsele (Tärna kapell).
c-, , . | nummer: IX.
Flodsystemets ;
1 namn: Ume älfs.
I •
2 | 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, |
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,8 m. på en längd af 170 m.
Vattenområdet: 365 km.2
Däraf sjöar: 14 km.2 (3,8 %).
Lågvattenmängden: 1,1 sm.s (3 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 53.
Industriella medelvattenmängden:
(2,2 sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 106.
( j
Sommarlågvattenmängden: 7,7 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 370..
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro uppskattade med ledning af
de ur afrinningskurvan för Ume älf vid
Tärna för motsvarande vattenstånd härledda.
Forsen synes vara
lätt att bebygga.
Alfven sammantränges
vid den nya
bron för landsvägen
Tärna by— ÖfverUman
till en bredd
af 8 m. och torde
hela fallhöjden där
kunna uttagas genom
uppförande af en damm
med endast 10 å 12
m. krön.
Forsen är belägen
320 km. från Hällnäs’
j station å norra stam!
banan, vid den nya
landsvägen från Tärna
by till Öfver-Uman
(Norge), 10 km. från
Tärna by och 25 km.
från Öfver-Uman.
Ansenliga kalkstensberg
finnas i forsens
omedelbara närhet.
Västansjöforsen.
203
Fallets
nummer: 8.
belägenhet: i Jovattnet,
mellan sjöarna Nedre Jovattnet
och Västansjön.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 32 Tärna.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XX a och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 17.
Konvolut: IX: 8.
4
5 | • 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
avsnitt 220 Kontrollera mot PDF
genom Kungl. brefvet den 20/6 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
inom Stensele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och|
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/e 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid .ifrågavarande
fors.
204
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele (Tärna kapell).
Flodsystemets
I nummer: IX.
(namn: Ume älfs.
I •
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 15,7 m. på en längd af
875 m.
Vattenområdet: 3250 km.2
Däraf sjöar: 210 km.2 (6,5%).
Lågvattenmängden: 11,8 sm.3 (3,63 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1853.
Industriella medelvattenmängden:
21,8 sm.3 (6,7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3423.
Sommarlågvattenmängden: 6 J sm.3 (20
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 102 12.
Lågvattenmängden är beräknad genom
jämförelse af de i Ume älf vid Tärna
den 4/ 4 samt vid Gardikforsen den V*
1901 gjorda mätningarna.
Industriella medelvattenmängden och
sommarlågvattenmängden äro uppskattade
med ledning af de från afrinningskurvan
för Ume älf vid Tärna härledda.
.
Forsen är belägen
i nedre delen af den
5 km. långa ström,
som förenar Ajaure
med Gardikjaure.
Höjdskillnaden mellan
dessa sjöar är enligt
generalstabens karta
43,9 m.
Den användbara de- len slutar 1 km. ofvami
för Gardikjaure.
Högra stranden ut- göres af berg med
växlande höjd från 2
till 4 m. öfver vatten- dragets yta.
V änstra stranden ut- göres längs hela forsen
afen brant uppstigande,
mycket höggrusbrink.
Älfven häri hufvud- sak rak sträckning,
kröker dock något vid
de i forshufvudet be- fintliga skären.
Afståndet till den
nedanför belägna Gar- dikforsen är 11 km.,
till Hällnäs’ station å
norra stambanan 270
km. och till Tärna
by 40 km.
205
Ajaureforsen.
Fallets
nummer: 9.
belägenhet: i Ume älf,
mellan sjöarna Ajaure
och Gardikjaure.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 32 Tärna.
Afrinningskurvor: PL. Clh
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XX a och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 17.
Konvolut: IX: 9.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
avsnitt 221 Kontrollera mot PDF
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
Ingen del af vatten-
.
genom Kungl. brefvet den 3% 1890
kraften är använd.
1
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Stensele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdeparte- mentet den 3/b 1901 bär kommit- tén framhållit önskvärdheten af, att
vid pågående afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
206
. Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele (Tärna kapell).
Flodsystemets
nummer: IX.
namn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
■
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. rn.
Fallhöjden: 233 m. på en längd af 7 km.
Vattenområdet: 477 km.2
Däraf sjöar: 43 km.2 (9%).
Lågvattenmängden: 1,6 sm.3 (3,4 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 3728.
Industriella medelvattenmängden:
2,9 sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 6757.
Flera betydande
stup finnas på ifråga- varande forssträcka.
Det högsta, Stor- forsen, är beläget strax
nedanför den från
Södra Storfjället kom- mande bäckens inflöde.
Afståndet till Tärna
kapell är 17 km.,
till Lycksele kyrkby
omkring 200 km. samt
till norra stambanan
omkring 235 km.
Några mindre tälj- stensbrott samt kalk- stensberg finnas i när- heten.
Sommarlågvattenmängden: 5,7 sm.3(i2
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 13281.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro uppskattade med ledning af
afrinningskurvan för Ume älf vid Tärna.
Storforsen m. fl.
207
Fallets
(nummer: 10.
belägenhet: i Gjumoån,
Imellan sjöarna Bleriken
och Björkvattnet.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 32 Tärna.
Afrinningskurvor: PL. CII.
1 Vattenmängdspl.: PL. XV b, XX a och XXIV.
| Vattenståndsplanscher: N:o 17.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
j Forsarna äro belägna ofvanför
j den genom Kungl. bréfvet den a%
I 1890 fastställda så kallade odlings|
gränsen inom Stensele socken.
Ingen del af vattenkraften
avsnitt 222 Kontrollera mot PDF
är tagen i anspråk.
208
Fallets namn:
Län: Västerbottens. > j nummer: IX.
Tingslag: Lycksele lappmarks. '' Flodsystemets namn; ume älfs.
Socken: Stensele (Tärna kapell).
1 | a | 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 15,7 m. på en längd af
omkring 1000 m.
Vattenområdet: 4438 km.2
Däraf sjöar: 305 km.2 (6,9 %).
Lågvattenmängden: 17,2 sm.3 (3,9 sl.
pr km.-)
Hästkrafter: 2700.
Industriella medelvåttenmängden:
31 sm.3 (7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4867.
Sommarlågvattenmängden: 93 sm.3 (2 1
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 14601.
Lågvattenmängden är uppmätt den 4 4
1901.
Öfriga vattenmängder äro uppskattade
till samma antal sl. pr km.2 af vattenområdet
som de ur afrinningskurvan för
Ume älf vid Tärna härledda.
Forsen, som vidtager
omedelbart nedanför
Stora Gardikjaure,
synes i sin*
öfre del med en längd
af 130 m. och en
fallhöjd af 11,4 m.
vara jämförelsevis lätt
att tillgodogöra, enär!
stränderna där utgöras
af fast berggrund af
tillräcklig höjd för
damm- och kanalanläggningar.
På vänstra sidan
framgår tätt utmed
och längs hela strömmen
en mycket brant j
grusbrink till en höjd
af omkring 10 m.
öfver Gardikjaures yta.;
Krönlängden på en
damm i forshufvudet
behöfver sannolikt ej i
öfverstiga 50 å 60 m. j
Genom uppdämning)
omkring 2 m. af Gårdar
jaure och Nedre
Björkvattnet (höjdskillnad
0,2 m., ytvidd
19 km.2) torde ständiga
lågvattenmängden
kunna uppbringas till j
Afståndet från Hållnas’
station å norra
stambanan är 2 5 9 km.,
från Tärna kapell 50
km. samt från den
nedanför belägna Forsmarks
by 1 å 1,5 km.
25 sm.3
Gardikforsen.
( nummer: 11.
„ ,, belägenhet: i Ume älf,
Fallets ; , . „
| vid utloppet tran Gar
I
dikjaure.
209
Bilagor: ''
Vattenområdeskartor: Bl. 40 Dikanäs.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XX a, XX c o. XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 17.
Konvolut.: IX: 11.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
j genom
Forsen är belägen ofvanför den
Kungl. brefvet den 20/6
1890 fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Stensele socken.
avsnitt 223 Kontrollera mot PDF
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/6 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål
af tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
i
210
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks. Flodsystemets { nummer: IX
Socken:
Stensele (Tärna kapell). namn: Ume älfs,
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3,6 m. på en längd af
230 m.
Vattenområdet: 4460 km.2
Däraf sjöar: 305 km.2 (6,8$).
Lågvattenmängden: 17,2 sm.3
Hästkrafter: 619.
Industriella medelvattenmängden: 3 1 sm.''1
Hästkrafter: 1116.
Forsen bildar öfverstå
delen af den 1800 m.
långa ström, som före- nar Forsmarkselet med
Umnässjön, och delas
efter hela sin längd
genom en klippholme
i två grenar, af hvilka
den södra är betydligt
större än den norra.
Forsen är belägen
i,s å 2 km. nedanför
Forsmarks by.
Afståndet från for- sen till Hällnäs’ station
å norra stambanan är
255 km.
Sommarlågvattenmängden: 9 3 sm.3 Högra stranden, som
I vid forshufvudet har
Hästkrafter: 334. endast ett par meters
; höjd, höjer sig sedan
Vattenmängderna äro antagna att vara t tyckes m ^ af
lika stora som vid Gardikforsen. ! forsens längd bestå af
| rullsten. Därefter vidI
tager hög bergstrand.
Vänstra stranden,
j vid forshufvudet be|
stående af 3 å 4 m.
| hög berggrund, sänker
sig sedan till blott ett
par meters höjd öfver
vattenytan för att åter
vid forsens fot höja
sig till en 3 å 4 m.
hög, tvär klippstrand.
Intet hinder synes finnas
för dammanläggning
vare sig i forshufvudet
eller vid forsens
fot, där dock
krönet blir kortare.
211
Forsmarkströmmen.
i nummer: 12.
Fallets > beläSenhet: 1 Ume älf> Bilagor:
1 mellan Gardikforsen
I och Umnässjön.
Vattenområdeskartor: Bl. 40 Dikanäs.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XX a, XX c och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 17.
Konvolut: IX: 11 och 12.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
avsnitt 224 Kontrollera mot PDF
Forsen är belägen ofvanför den
Ingen del af vatten-
genom Kungl. brefvet den 2% 1890
kraften är tagen i an-
fastställda så kallade odlingsgränsen
språk.
! inom Stensele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/e 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål
; af tillräcklig storlek måtte för kroj
nans räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
212
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele.
Flodsystemets
( nummer: IX.
( namn: Ume älfs.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
|
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 6,6 m.
Vattenområdet: 6780 km.2
Däraf sjöar: 586 km.2 (8,6^).
Lågvattenmängden: 24,4 sm.8 (3,6 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1 6 1 0.
Industriella medelvattenmängden:
47,5 sm.3 (7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3135.
Sommarlågvattenmängden: 88,1 sm.3
(13 sl. pr km.s)
Hästkrafter: 5815.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Ume älf
vid Lycksele.
Vid nedre ändan
af forsen utbreder sig
ett lågland, enligt upp- gift af 1,5 km. bredd
på högra sidan och
sträckande sig intill
foten af Luspberget.
Forsen delas af en
holme i två grenar,
af hvilka den vänstra
dock är torr vid lågt
vattenstånd.
Vid forshufvudet,
där älfve.n framrinner
mellan 6 å 8 m. höga
grusbrinkar, har den
en bredd af 80 å
100 m.
Forsen är belägen
8,5 km. från Stensele
kyrkplats, 4,5 km. från
allmänna landsvägen
(vid »Luspen»), 95
km. från Lycksele och
138 km. från norra
stambanan.
1
213
Luspforsen.
Fallets
nummer: 13.
belägenhet: i Ume älf,
vid utflödet ur StorUman.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 41 Stensele.
Afrinningskurvor: PL. C1II.
Vattenmängdsplanscher: PL. XX och XX a.
IVattenståndsplanscher: N:ris 17 och 18.
[Konvolut: IX: 13.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten*
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör Luspber-
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
gets kronopark, vänstra stranden
Luspholms by.
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
avsnitt 225 Kontrollera mot PDF
Afvittringen är beträffande Luspholms
by fastställd genom Konungens
befallningshafvandes laga kraft
''ägande utslag den % 18 8 8.
214
Fallets namn:
Län; Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele.
f nummer: IX.
Flodsystemets jnamn; Ume älfs.
I
2
3
I
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: i o m. på en längd af 6 50 m.
Forsen är orngif-
Afståndet till Lyck-
Vattenområdet: 7720 km.2
ven af höga, steniga
sele kyrkplats är 70
stränder.
km. samt till norra
Däraf sjöar: 646 km.2 (8,4 %>).
Lågvattenmängden: 27,8 sm.3 (3,6 sl. pr
: km.2)
Hästkrafter: 2780.
Industriella medelvattenmängden:
54 sm.3 (7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 5400.
Sommarlågvattenmängden: 100,4 sm.3
stambanan x 18 km.
I
(13 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 10 0 4 0.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Ume älf
vid Lycksele.
•
1
Barseleforsen.
215
I nummer: 14.
Fallets | belägenhet: i Ume älf,
nedanför Stor-Uman.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 48 Vilhelmina.
Afrinningskurvor: PL. CI1I.
Vattenmängdsplanscher: PL. XX och XX a.
Vattenståndsplanscher: N:ris 17 och 18.
Konvolut: IX: 14.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör krono- parken Jovan; vänstra stranden från
1 Barselet till nedre ändan af en där- varande holme tillhör likaledes krono- parken, medan återstående delen af
Barsele byamän
hafva en liten kvarn
med ett par stenar,
belägen på kronans
mark.
I vattendraget finnes all- män flottled.
! samma strand tillhör Grundfors’ by.
Afvittringen af Grundfors’ by
m. m. med däromkring liggande
kronomark är fastställd genom Konungens
befallningshafvandes laga
kraft ägande utslag den 8/s 18 8 8.
216
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Stensele.
Flodsystemets
/ nummer: IX.
Inamn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
avsnitt 226 Kontrollera mot PDF
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 7 m. på en längd af 60 m.
Vattenområdet: 7852 km.2
Däraf sjöar: 646 km.'' (8,2 ^).
Lågvattenmängden: 28,3 sm.3 (3,6 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1981.
Industriella medelvattenmängden:
5 5 sm.3 (7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3^5°-
Sommarlågvattenmängden: 102,1 sm.3
(13 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 7147.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Ume älf
vid Lycksele.
Vid Ume älfs ut- flöde ur Jovanselet
sammandrager sig älf- ven mellan fasta berg- hällar till en bredd af
omkring 100 m. och
bildar ett brant stup
ned i Grundforsselet.
Vid forshufvudet fin- nas flera uppstående
klippor och en holme
omkring 40 m. ofvan- för det egentliga stu- pet. Forsen kan syn- nerligen lätt tillgodo- göras på kronans strand
och kan genom Jovan- selets uppdämning hö- jas omkring 3 m.
Afståndet till Lyck- sele kyrkplats är 65
km. samt till norra
stambanan 114 km.
. ••
217
Grund- eller Storforsen.
( nummer: 15.
Fallets belägenhet: i Ume älf,
I nedanför Stor-Uman.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 49 Lycksele.
Afrinningskurvor: PL. dill.
Vattenmängdsplanscher: PL. XX och XX a.
Vattenståndsplanscher: N:ris 17 och 18.
Konvolut: IX: 15.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör kronoparken
Jovan, den vänstra Grundfors’ by.
Afvittringen af Grundfors’ by
m. m. med däromkring liggande
kronomark är fastställd genom Ko-
Påkronoparkens sida
hafva Grundfors’ bya- män uppfört en mindre
husbehofskvarn med
ett par stenar.
I vattendraget finnes all- män flottled.
i
nungens befallningshafvandes laga
kraft ägande utslag den s/2 18 8 8.
2l8
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Lycksele.
Flodsystemets
| nummer: IX.
Jnamn: Ume älfs.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 21,7 m. på en längd af
1720 m.
Vattenområdet: 11725 km.2
Däraf sjöar: 846 km.2 (7,2^).
Lågvattenmängden: 41 sm.3 (3,5 sl.
pr km.2)
avsnitt 227 Kontrollera mot PDF
Hästkrafter: 8897.
Industriella medelvattenmängden:
70,4 sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 15277.
Något ofvanför rå- gången mellan hem- manet Brännland och
Skofvellidens krono- park sammandrager sig
älfven mellan fasta,
höga berghällar till en
bredd af omkring 50
å 60 m. och erbjuder
härstädes lämplig plats
för dammanläggning.
Afståndet till Lyck- sele kvrkplats är 12
km. samt till norra
stambanan 68 km.
Sommarlågvattenmängden: 152,4 sm.3
(13 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 33071.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Ume älf
vid Lycksele.
Bålforsen.
219
Fallets
nummer: 16.
belägenhet: i Ume älf,
10 km. ofvanför Lycksbäckens
inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 49 Lycksele.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XX och XX a.
Vattenståndsplanscher: N:ris 17 och 18.
Konvolut: IX: 16.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
j
Högra stranden tillhör: öfre hälf-
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
ten hemmanet Brännland, nedre hälf-
kraften är tagen i an-
män flottled.
ten Skofvellidens kronopark. Vänstra
stranden tillhör Lyckans kronopark.
Genom nådiga brefvet den ®/5
1884 har Kungl. Maj:t fastställt
Konungens befallningshafvandes den
16/5 1882 meddelade utslag an-
gående afvittringen af ifrågavarande
områden.
språk.
,
.
.
!
220
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Lycksele.
Flodsystemets
nummer: IX.
namn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande !
berg m. m.
Fallhöjden: 3 m. på en längd af mel- lan 200 och 300 m.
Vattenområdet: 11743 km.ä
Däraf sjöar: 846 km.2 (7,2 %).
Lågvattenmängden: 41,1 sm.3 (3,5 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1233.
Industriella medelvattenmängden: 70,5
sm.3 (6 sl. pr km.2)
Forsen har en bredd
af 200 m. vid fors
hufvudet och åt 150
m. vid foten samt är
stenig och med låga
stränder, som med- gifva föga uppdäm- ning.
Forsen omgifves af
grusåsar.
Afståndet till Lyck- sele kyrkplats är 9
km. samt till norra
stambanan 60 km.
Hästkrafter: 2115.
avsnitt 228 Kontrollera mot PDF
Sommarlågvattenmängden: 152,7 sm.3
(13 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4581.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Ume älf
vid Lycksele.
.
Fläskselsforsen
221
(nummer: 17.
belägenhet: i Ume älf,
fallets j g 5 |(rTli ofvanför
I Lycksbäckens inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 49 Lycksele.
Afrinningskurvor: PL. C1II.
Vattenmängdsplanscher: PL. XX och XX a.
Vattenståndsplanscher: N:ris 17 och 18.
Konvolut: IX: 17.
4
5 1 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör Lyckans
kronopark, den högra Betsele by.
Genom nådiga brefvet den ®/5
1884 har Kungl. Maj:t fastställt
Konungens befallningshafvandes den
1 ö/5 1882 meddelade utslag an
gående
afvittringen af ifrågavarande
områden. „
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
Flottledskistor finnas å
ömse sidor om forshufvudet.
I vattendraget finnes allmän
flottled.
■
222
Fallets namn
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Lycksele.
Flodsystemets
| nummer: IX.
| namn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,5 m. på en längd af
340 in.
Vattenområdet: 11780 km.2
Däraf sjöar: 846 km.2 (7,2 %y
Tvänne större hot
mar af 4 å 5 m.
höjd öfver vattenytan
dela forsen i tre ar- mar.
Afståndet till Lyck- sele kyrkplats är 4,5
km. och till norra
stambanan 55 km.
Lågvattenmängden: 41,2 sm.3 (3,5 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1854.
Industriella medelvattenmängden'': 70,7
sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3182.
Stränderna utgöras
af grusåsar. Södra
stranden är hög, norra
låg.
Sommarlågvattenmängden: 153,1 sm.3
(13 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 6890.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Ume älf
vid Lycksele.
223
Betseleforsen.
Fallets
nummer: 18.
*
belägenhet: i Ume älf,
2 km. ofvanför Lycksbäckens
inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 49 Lycksele.
Afrinningskurvor: PL. CII1.
Vattenmängdsplanscher: PL. XX och XX a.
Vattenståndsplanscher: N:ris 17 och 18.
Konvolut: IX: 18.
4
5
6
avsnitt 229 Kontrollera mot PDF
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör Lyckans
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
kronopark, den högra hemmanen
kraften är tagen i an-
män flottled.
] Sandfors och Norrlunda.
Genom nådiga brefvet den ®/B
1884 har Kungl. Maj:t fastställt
Konungens befallningshafvandes den
\i6U 1882 meddelade utslag an- gående afvittringen af ifrågavarande
I områden.
språk.
224
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Lycksele.
Flodsystemets
| nummer: IX.
| namn: Ume älfs.
2
3
Approximativa krafttillgången.
.
j
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 1,8 m. på en längd af 100 in.
Forsen har en bredd
Afståndet är till
Vattenområdet: 12335 km.i 2
af 200 ä 300 m.
Lycksele kyrkplats 22 f
km. samt till norra
Däraf sjöar: 870 km.2 (7,1 %y
Lågvattenmängden: 43,2 sm.3 (3,5 sb
pr km.2)
stambanan 35 km.
Hästkrafter: 778.
i Industriella medelvattenmängden:
74 sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1332.
Sommarlågvattenmängden: 160,4 sm.3
1 (13 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2887.
Högvattenmängden vid Ume älfs utlopp:
2720 sm.3 (98,9 sl. pr km.2) enligt
uppgift från Kungl. väg- och vatten|
byggnadsstyrelsen.
Vattenmängderna äro beräknade med
ledning af afrinningskurvan för Ume älf
I vid Lycksele.
225
Snaraforsen.
Fallets
nummer: 19.
belägenhet: i Ume älf,
strax ofvanför lappmarksgränsen.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. XXV af Västerbottens
länskarta.
Afrinningskurvor: PL. CIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XX och XX a.
Vattenståndsplanscher: N:ris 17 och 18.
Konvolut: IX: 19.
4
5
6
1 Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör Tuggen-
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
avsnitt 230 Kontrollera mot PDF
lidens kronopark, den högra krono- nybygget Lund.
Genom nådiga brefvet den 9/s
1884 har Kungl. Magt fastställt
Konungens befallningshafvandes den
ie/5 1882 meddelade utslag angående
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
.
1
.
•
■
1
afvittringen af ifrågavarande områden.
J
*
1
-
1
\
r5
226
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Sorsele.
(nummer: IX.
Flodsystemets , ,,
1 1 namn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 7 m. på en längd af 295 m.
En skarp krökning
Fallet är beläget 3
Vattenområdet: 690 km.2
å fallet torde under-
km. ofvanför • Gauts-
lätta vattenkraftens till-
träsks kapell och 500
Däraf sjöar: 4 km.2 (0,6 %}.
godogörande.
m. nedanför Stor-
Lågvattenmängden: 0,76 sm.3 (1,1 sl.
holmselet.
pr km.2)
Åtskilliga kalkstens- j
Hästkrafter: 53.
berg finnas i närheten. |
Industriella medelvattenmängden:
2,1 sm.3 (3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 147.
Sommarlågvattenmängden: 12,1 sm.3
(17,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 847.
Lågvattenmängden är uppmätt den s/4
1901.
Industriella medelvattenmängden är
uppskattad efter jämförelse med lågvatten- mängden, men på grund af vattenområ- dets ringa sjöareal antagen något lägre
pr km.2 af vattenområdet än för Kama- jock vid Kvickjock.
*
•Likaledes är sommarlågvattenmängden
antagen något mindre pr km.2 än den
i Kamajock vid Kvickjock.
Storholmselsfallet.
227
(nummer: 20.
belägenhet: i Vindelälfven,
ofvanför Gauts- Bila9or:
träsk.
Vattenområdeskartor: Bl. 33 Sorsele.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XIX a och XX c.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a och 16.
Konvolut: IX: 20.
''
4 1 5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
1
Fallet är beläget ofvanför den Vattenkraften är ej
genom Kungl. brefvet den ä0/6 1890 tagen i anspråk,
fastställda så kallade odlmgsgränsen
inom Sorsele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/6 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål af
avsnitt 231 Kontrollera mot PDF
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande fall.
228
Fallets namn:
Län: Västerbottens. f nummer: IX.
Tingslag: Lycksele lappmarks. Flodsystemets | namn. Ume älfs.
Socken: Sorsele.
1
a
3
''
•
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6 m. på en längd af 275 m.
Vattenområdet: 690 km.2
Däraf sjöar: 4 km.2 (0,6 %~).
Lågvattenmängden: 0,76 sm.3 (1,1 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 46.
Strändernas höjd
och beskaffenhet synas
vara gynnsamma för
dammanläggning.
Fallet är beläget 2
km. ofvanför Gauts- träsks kapell och 1 km.
nedanför Storholm- selet.
| Industriella medelvattenmängden: 2,1
sm.3 (3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 126.
Sommarlågvattenmängden: 12,1 sm.3
(17,5 sl. pr km.2)
1
|
Hästkrafter: 726.
Lågvattenmängden är uppmätt den 8/4
1901.
Industriella medelvattenmängden är upp- skattad efter jämförelse med lågvatten- mängden, men på grund af vattenom- rådets ringa sjöareal antagen något lägre
pr km.2 af vattenområdet än för Kamajock
vid Kvickjock.
Likaledes är sommarlågvattenmängden
antagen något mindre pr km.2 än den i
Kamajock vid Kvickjock.
Tjärn bäckf al 1 et.
229
< nummer: 21.
Fallets > belägenhet: i Vindelälfven,
| ofvanför Gautsträsk.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 33 Sorsele.
Afrinningskurvor: PL. C1I.
Vattenmängdspl.: PL. XIX a och XX c.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a och 16.
Konvolut: IX: 20 och 21.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget ofvanför den Vattenkraften är ej
genom Kungl. brefvet den 2% 1890 tagen i anspråk,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Sorsele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/6 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fall.
23°
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Sorsele.
Flodsystemets
| nummer: IX.
J namn: Ume älfs.
I
9
3
Approximativa krafttillgången.
avsnitt 232 Kontrollera mot PDF
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 17,6 m. på en längd af
l" Forsens nedersta af-
Forsen är belägen
O
3
sats har en längd af
1 km. ofvanför Gauts-
Vattenområdet: 695 km.2
Däraf sjöar: 4,5 km.2 (0,6 %).
Lågvattenmängden: 0,76 sm.3 (1,1 sl.
pr km.2) *
Hästkrafter: 134.
Industriella medelvattenmängden:
2,1 sm.3 (3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 370.
Sommarlågvattenmängden: 12,2 sm.3
(17,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2112.
Lågvattenmängden är uppmätt den 8/4
1901.
Industriella medelvattenmängden är upp- skattad efter jämförelse med lågvatten- mängden, men'' på grund af vattenom- rådets ringa sjöareal antagen något lägre
pr km.2 af vattenområdet än för Kama- jock vid Kvickjock.
Likaledes är sommarlågvattenmängden
antagen något mindre pr km.2 än den i
Kamajock vid Kvickjock.
45 m. och en höjd
af 5,6 m.
träsks kapell.
231
Stor- eller Vindelåforsen.
f nummer: 22.
Fallets belägenhet: i Vindelälfven,
{ ofvanför Gautsträsk.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 33 Sorsele.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XIX a och XX c.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a och 16.
Konvolut: IX: 20 och 22.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
Ingen del af vatten-
genom Kungl. brefvet den 20/6 1890
kraften är tagen i an-
fastställda så kallade odlingsgränsen
språk.
inom Sorsele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/e 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
232
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Sorsele.
Flodsystemets
nummer: IX.
namn: Ume älfs.
1 '' 2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
avsnitt 233 Kontrollera mot PDF
Fallhöjden: 5,6 m. på en längd af 440 m.
Vattenområdet: 1235 km.2
Däraf sjöar: 17 km.2 (1,4 %).
Lågvattenmängden: 1,7 sm.8 (1,5 sl. pr
km.2 mot 1,1 sl. pr km.2 vid Gautsträsk).
Hästkrafter: 95.
Industriella medelvattenmängden:
5,1 sm.3 (4,1 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 286.
Sommarlågvattenmängden: 24,7 sm.3
(20 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1383.
Lågvattenmängden är pr km.2 af vattenområdet
uppskattad till mediet af lågvattenmängderna
i Vindelälfven ofvanför Gautsträsket
och i Kamajock vid Kvickjock.
Industriella medelvattenmängden och
sommarlågvattenmängden, uttryckta i sl.
pr km.2, äro uppskattade med ledning
af de motsvarande vattenmängder, som
blifvit härledda från afrinningskurvorna
för Kamajock samt för Skellefte älf ofvanför
Hornafvan.
De lokala förhållan- Forsen är belägen
dena anses underlätta omkring 3 km. nedanvattenkraftens
till- för Vindelälfvens utgodogörande.
flöde ur Gautsträsket.
Genom uppdämning
torde fallhöjden
kunna höjas till 6 m.:
233
Järnforsen.
I nummer: 23.
belägenhet: i Vindelälf|
ven, mellan Gautsträsk
I och Kraddselet.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 33 Sorsele.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XVI a, XIX a och XX c.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 15 a och 16.
Konvolut: IX: 20 och 23.
4
5 i 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
* huru stor del af vatten*
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
-
Forsen är belägen ofvanför den | Ingen del af vatten- ]
genom Kungl. brefvet den 2% 1890 kraften är tagen i an|
fastställda så kallade odlingsgränsen ; språk,
j inom Sorsele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
| chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/6 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af, j
att vid pågående afvittring utmål
j af tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
1 fors.
234
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Sorsele.
Flodsystemets
nummer: IX.
namn: Ume älfs.
1
I
2 3
1
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 8,3 m. på en längd af 3 1 5 m.
Vattenområdet: 1400 km.2
Däraf sjöar: 21 km.2 (1,5$).
avsnitt 234 Kontrollera mot PDF
Lågvattenmängden: 2,2 sm.3 (1,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 183.
Industriella medelvattenmängden:
5,6 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 465.
Sommarlåg vattenmängden: 28 sm.3
(20 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2324.
Lågvattenmängden är pr km.2 af vattenområdet
uppskattad till mediet af lågvattenmängderna
i Vindelälfven ofvanför
Gautsträsket och i Kamajock vid Kvickjock.
Industriella medelvattenmängden och
sommarlågvattenmängden, uttryckta i sl.
pr km.2, äro uppskattade med ledning
af de motsvarande vattenmängder, som
blifvit härledda från afrinningskurvorna
för Kamajock samt för Skellefte älf ofvanför
Hornafvan.
Forsens tillgodogörande
försvåras däraf,
att älfven är mycket
bred samt uppfylld af
större och mindre
holmar och hällar.
Forsen är belägen
strax nedanför Bläckselet
och ungefär midt
emellan Kraddseletoch
Sandselet.
Dunderforsen.
235
Fallets
nummer: 24.
belägenhet: i Vindelälfven,
mellan Kraddselet
och Stor-Vindeln.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 33 Sorsele.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XVI a, XIX a och XX c.
I Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 15 a och 16.
[Konvolut: IX: 20 och 24.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 20/''6 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Sorsele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den *V6 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål
af tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i
anspråk.
236
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Sorsele.
Flodsystemets
nummer: IX.
namn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2 m.
Vattenområdet: 1407 km.2
Däraf sjöar: 21 km.2 (1,5 %'').
Lågvattenmängden: 2,2 sm.3 (1,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 44.
I fallhufvudet är
älfven omkring 40 m.
bred med höga strän- der på berggrund, som
erbjuda goda damm- fästen.
avsnitt 235 Kontrollera mot PDF
Fallet är beläget 1
km. ofvanför Norra
Sandsele by.
Industriella medelvattenmängden:
5,6 sm.:i (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 112.
Sommarlågvattenmängden: 28 sm.3 (20
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 560.
Lågvattenmängden är pr km.2 af vatten- , området uppskattad till mediet af lågvatten- mängderna i Vindelälfven ofvanför Gauts- träsket |och i Kamajock vid Kvickjock.
Industriella medelvattenmängden och
sommarlågvattenmängden, uttryckta i sl.
pr km.2, äro uppskattade med ledning
af de motsvarande vattenmängder, som
blifvit härledda från afrinningskurvorna
för Kamajock samt för Skellefte älf ofvan- för Hornafvan.
Kolkselsfallet.
237
Fallets
(nummer: 25.
belägenhet: i Vindelälf1
ven, mellan Kraddselet
( och Stor-Vindeln.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 33 Sorsele.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XVI a, XIX a och XX c.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 15 a och 16.
Konvolut: IX: 20 och 25.
4 1 5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
i Fallet är beläget ofvanför den Vattenkraften är ej
genom Kungl. brefvet den 2% 1890 tagen i anspråk,
fastställda så kallade odlingsgränsen 1
inom Sorsele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/e 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid pågående afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans ;
räkning afsättas vid ifrågavarande j
fall.
238
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Sorsele.
Flodsystemets
nummer: IX.
namn: Ume älfs.
1
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, j
kvarn, grufva, malmförande [
berg m. m.
Fallhöjden: 2 m. på en längd af 150 m.
Vattenområdet: 1790 km.2
Däraf sjöar: 37 km.2 (2,1 %).
Lågvattenmängden: 2,9 sm.3 (1,6 sl. pr
km.''-)
Hästkrafter: 58.
Industriella medelvattenmängden:
7,2 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 144.
Älfven delar sig i
två grenar omkring en
holme. Ofvanför fors- hufvudet utbreder sig
ett större sel.
Forsen är belägen
mellan Sandsele by
och Stor-Vindeln.
Sommarlågvattenmängden: 35,8 sm.3
(20 sl. pr km. 2)
Hästkrafter: 716.
avsnitt 236 Kontrollera mot PDF
Lågvattenmängden är pr km.3 af vatten- området uppskattad till mediet af lågvatten- mängderna i Vindelälfven ofvanför Gauts- träsket och i Kamajock vid Kvickjock.
Industriella medelvattenmängden och
sommarlågvattenmängden, uttryckta i sl.
pr km.2, äro uppskattade med ledning
af de motsvarande vattenmängder, som
blifvit härledda från afrinningskurvorna
för Kamajock samt för Skellefte älf ofvan- för Hornafvan.
1
Gillesnuoleforsen.
239
(nummer: 26.
belägenhet: i Vindelälf- Bilagor:
* »ncu 1 ven^ meuan Kraddselet
1 och Stor-Vindeln.
Vattenområdeskartor: Bl. 33 Sorsele.
Afrinningskurvor: PL. CI1.
Vattenmängdspl.: PL. XVI a, XIX a och XX c.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 15 a och 16.
Konvolut: IX: 20 och 26.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt. .
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den ! Vattenkraften är ej
genom Kungl. brefvet den 2% 1890 tagen i anspråk.
I fastställda så kallade odlingsgränsen i
inom Sorsele socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och j
chefen för Kungl. jordbruksdeparte- |
mentet den 3/6 ''901 har korn-}
| mittén framhållit önskvärdheten af, j
■ att vid pågående afvittring utmål j
af tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
240
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks. Flodsystemets /nummer: IX
Socken:
Arjepluogs. I namn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden; 6,8 m.
Vattenområdet: 1217 km.2
Däraf sjöar: 2o km.2 (1,6#).
Lågvattenmängden: 2,a sm.3 (1,8 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 150.
Industriella medelvattenmängden:
4,9 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 333.
Sommarlågvattenmängden: 24,3 sm.3 (20
sl. pr km.2)
| Hästkrafter: 1652.
Lågvattenmängden, uttryckt i sl. pr
km.2, är uppskattad på grund af mätning
i Kamajock vid Kvickjock; öfriga vattenmängder
äro uppskattade efter jämförelse
med motsvarande vattenmängder i Vindel-!
älfven.
Forsen består af;
två afsatser, den öfre
50 m. lång och 2,3
m. hög, den nedre
100 m. lång och 4,5
m. hög. Afsatserna
äro åtskilda genom ett
sel af 300 å 400 m.
avsnitt 237 Kontrollera mot PDF
längd. Därest damm
anlägges vid nedre afsatsens
början, kan
sekt uppdämmas i
jämnhöjd med Midtisjöns
vattenyta och
sålunda forssträckan i
sin helhet tillgodogöras.
Forsen är belägen
5 5 km. fågelvägen
från Arjepluogs kyrka,
därifrån afståndet är
176 km. till Jörns
station å norra stambanan,
5 km. från
Adolfströms nedlagda
hytta samt 6 5 km.
från Nasafjälls zink-1
och silfvergrufvor.
241
Gautoforsen.
Vattenområdeskartor: Bl. 26 Löfmock.
Afrinningskurvor: PL. C1I.
Vattenmängdspl.: PL. XVI a, XIX a och XX c.
Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 15 a och 16.
Konvolut: IX: 27.
Fallets
nummer: z /.
belägenhet: mellan Midtisjön
och Gautojaure i
Lajsälfven, biflod till Vindelälfven.
Bilagor:
4
5
1 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
Om någon och i så fall
holme eller grund i fallet.
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
kraften redan är i ett
Anmärkningar.
jordeböcker och andra kamerala hand-
eller annat afseende
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
tagen i anspråk.
Forsen är belägen ofvanför den
Ingen del af vatten-
genom Kungl. brefvet den 2% 1890
kraften är tagen i an-
inom Arjepluogs socken fastställda
så kallade odlingsgränsen,men inom
område, som vid afvittringen blifvit
tilldeladt Gautosjö kronohemman.
Kronan är förbehållen rätt till
flottning i alla vattendrag samt till
större strömfall inom det afvittrade
| området.
Afvittringen i Arjepluogs socken
j är fastställd genom Konungens be- ; fallningshafvandes laga kraft ägande
språk.
l
i utslag den Va 1893.
1
I
16
242
Fallets namn:
Län: Norrbottens.
Tingslag: Arjepluogs lappmarks.
Socken: Arjepluogs.
Flodsystemets
/
1
nummer: IX.
namn: Ume älfs.
1 { a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 28,7 m. på en längd af
1345 m
Vattenområdet:
1406 km.2
Däraf sjöar: 35 km.2 (2,5%'').
Lågvattenmängden: 2,7 sm.3 (1,9 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 775.
Industriella medelvattenmängden:
5,6 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1607.
Sommarlågvattenmängden: 28,1 sm.3 (20
sl. pr km.2)
Alfven sammantränges
i en klyfta med
tvärbranta väggar och
bildar ungefär 845 m.
nedanför forshufvudet
ett endast 10 m. bredt
pass. Bergväggarna
vid detta pass synas
hafva en sådan höjd,
att de medgifva uppdämning
af hela den
ofvanför varande fallhöjden.
Hästkrafter: 8075.
avsnitt 238 Kontrollera mot PDF
Afståndet är fågel- j
vägen till Arjepluogs
kyrka 5 o km., till
Adolfströms nedlagda j
hytta 10 km. samt
till Nasafjälls zink- och |
silfvergrufvor 70 km. i
Afståndet från Arjepluogs
kyrka till Jörns
station å norra stambanan
är 176 km.
Lågvattenmängden, uttryckt i sl. pr
km.2, är uppskattad på grund af mätning
i Kamajock vid Kvickjock, öfriga vattenmängder
efter jämförelse med motsvarande
vattenmängder i Vindelälfven.
243
Märkeforsen.
Fallets
nummer: 28.
belägenhet: mellan Gautojaure
och Storlajsan (Sikselet)
i Lajsälfven, biflod
till VindelälfVen.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 26 Löfmock.
Afrinningskurvor: PL. CII.
. Vattenmängdspl.: PL. XVI a, XIX a och XX c.
i Vattenståndsplanscher: N:ris 9 a, 15 a och 16.
(Konvolut: IX: 28.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 2% 1890
; inom Arjepluogs socken fastställda
[så kallade odlingsgränsen.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
3 44
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Sorsele.
Flodsystemets
nummer: IX.
namn: Ume
älfs.
I
2
3 _
•
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, !
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 1,4 m.
Södra stranden höjer
Till Sorsele kyrk-
Vattenområdet: 6160 km."
sig 1 å 2 m. öfver me-
plats är afståndet 4
delvattenytan. Norra
km., till Lycksele kyrk-
Däraf sjöar: 227 km.2 (3,7 %).
stranden är något
plats 118 km. samt
Lågvattenmängden: 16,6 sm.3 (2,7 sl.
högre.
till norra stambanan
pr km.2)
Fallhöjden omfattar
130 km.
Hästkrafter: 232.
utom den egentliga
forsen två nedanför
Industriella medelvattenmängden:
varande så kallade
30,8 sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 431
strykar.
Sommarlågvattenmängden: 6 i ,6 sm.3 (i O
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 862.
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätning vid Ekornsele den 2U
1900.
Industriella medelvattenmängden är uppskattad
efter jämförelse med lågvattenmängden.
Sommarlågvattenmängden är antagen
vara pr km.2 af vattenområdet något
mindre än den som erhållits vid mätning
avsnitt 239 Kontrollera mot PDF
den 16/9 1900 vid Vormsele, där den
då var 10,1 sl. pr km.2
245
Piggetforsen.
j Vattenområdeskartor: Bl. 33 Sorsele.
| Vattenmängdsplanscher: PL. XVIII, XIX och XIX a.
y '' I Vattenståndsplanscher: N:o 16.
1 Konvolut: IX: 29.
j nummer: 29.
_ ,, belägenhet: i Vindel
Fallets
''
I älfven, vid dess utflöde
l ur Stor-Vindeln.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör krono-
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
parken Oisberget, vänstra stranden
Stensunds by samt hemmanen Nyby
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
och Stridsmark.
De rättigheter, som omförmälas
i § 7 af afvittringsstadgan för Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker
den 3% 1873, äro kronan
förbehållna.
Afvittringen af ifrågavarande områden
är fastställd genom Konungens
befallningshafvandes laga kraft ägande
utslag den 1B/i 1887.
246
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Sorsele.
Flodsystemets
f nummer: IX.
\ namn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 5,6 m. på en längd af 940 m.
Vattenområdet: 6840 km.2
Däraf sjöar: 267 km.2 (3,9 $).
Lågvattenmängden: 18,5 sm.3 (2,7 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1036.
Industriella medelvattenmängden:
34,2 sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1915.
Stränderna hafva
sådan höjd, att forsen
kan uppdämmas me- delst en 150m. lång
och 3 å 4 m. hög
damm vid en punkt,
belägen 800 m. nedan- för forshufvudet.
Forsen är belägen
105 km. från norra
stambanan och 8 5 km.
från Lycksele kyrk- plats.
Sommarlågvattenmängden: 68,4 sm.3 (10
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3830.
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätning vid Ekornsele den 2/4
1900.
Industriella medelvattenmängden är
uppskattad efter jämförelse med lågvatten- mängden.
Sommarlågvattenmängden är antagen
vara pr km.2 af vattenområdet något
mindre än den som erhållits vid mät- ning den 16/g 1900 vid Vormsele, där
den då var 10,1 sl. pr km.2
247
Långforsen.
i nummer: 30.
Fallets ’ belägenhet: iVindelälfven,
[ nedanför Stor-Vindeln.
avsnitt 240 Kontrollera mot PDF
Bilagor:
f Vattenområdeskartor: Bl. 42 Malå.
j Vattenmängdsplanscher: PL. XVIII, XIX och XIX a.
1 Vattenståndsplanscher: N:o 16.
[Konvolut: IX:30.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör Abrno-
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
bergets kronopark, den högra Sand- sele by m. fl.
De rättigheter, som omförmälas
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
i § 7 af afvittringsstadgan för Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker
den 3% 1873, äro kronan
förbehållna.
Afvittringen af ifrågavarande områden
är fastställd genom Konungens
befallningshafvandes laga kraft ägande
utslag den 1B/i 1887.
248
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks. Flodsystemets / nummer: IX
Socken:
Lycksele.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,5 m.
Vattenområdet: 7882 km.2
Däraf sjöar: 317 km.2 (4,0^).
Lågvattenmängden: 21,3 sm.3 (2,7 sl. pr
km.1)
Hästkrafter: 532.
Älfven delas af en
större holme i två
grenar.
Afståndet är till
Lycksele kyrkplats 77
km. samt till norra
stambanan 93 km.
Industriella medelvattenmängden:
39,4 sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 985.
Sommarlågvattenmängden: 78,82 sm.3
(10 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1971.
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätning vid Ekornsele den %
1900.
Industriella medelvattenmängden är upp- skattad efter jämförelse med lågvatten- mängden.
Sommarlågvattenmängden är antagen
vara pr km.2 af vattenområdet något mindre
än den som erhållits vid mätning den
ie/8 1900 vid Vormsele, där den då var
10,1 sl. pr km.2
1
Holmforsen.
249
Fallets
nummer: 31.
belägenhet: i Vindelälfven,
uti Lycksele sockens
nordligaste hörn.
Bilagor:
I Vattenområdeskartor: Bl. 42 Malå.
j Vattenmängdsplanscher: PL. XVIII, XIX o. XIX a.
\ Vattenståndsplanscher: N:o 16.
1 Konvolut: IX: 31.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 241 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör Baggböle
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
f. d. stockfångstskog, högra stranden
krononybygget Harrboselet.
De rättigheter, som omförmälas
i § 7 af afvittringsstadgan för Väster- bottens och Norrbottens läns lapp- marker den 3% 1873, äro kronan
förbehållna.
Genom nådiga brefvet den 9/B
1884 har Kungl. Maj:t fastställt
Konungens befallningshafvandes den
16/5 1882 meddelade utslag angå-
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
ende afvittringen af ifrågavarande
områden.
250
Fallets namn:
Lär»: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Lycksele.
Flodsystemets
nummer: IX.
namn: Ume älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
i
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,9 m. på en längd af 300 m.
Vattenområdet: 7920 km.2
Däraf sjöar: 317 km.2 (4,0^).
Lågvattenmängden: 21,4 sm.3 (2,7 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1049.
Vänstra stranden
är låg, den högra där- emot hög.
Afståndet till Lyck- sele .kyrkplats är 67
km. samt till norra
stambanan 85 km.
Industriella medelvattenmängden:
39,6 sm.3 (5 sl. pr km.2)
v
Hästkrafter: 1940.
Sommarlågvattenmängden: 79,2 sm.3
(10 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3881.
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätning vid Ekornsele den 2/''4
1900.
Industriella medelvattenmängden är upp- skattad efter jämförelse med lågvatten- mängden.
Sommarlågvattenmängden är antagen
vara pr km.2 af vattenområdet något
mindre än den som erhållits vid mätning
den 16 9 1900 vid Vormsele, där den
då var 10,1 sl. pr km.2
251
Djupselforsen.
Fallets
nummer: 32.
belägenhet: i Vindelälfven,
uti nordligaste delen
af Lycksele socken.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 42 Malå.
Vattenmängdsplanscher: PL. XVIII, XIX och
XIX a.
Vattenståndsplanscher: N:o 16.
Konvolut: IX: 32.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör krono-
!
Ingen del af vatten-
avsnitt 242 Kontrollera mot PDF
I vattendraget finnes all-
parken Mattjockberget, högra stran- den kronoparken Bjurbäckslandet.
Genom nådiga brefvet den %
1884 har Kungl. Maj :t fastställt
Konungens befallningshafvandes den
16/b 1882^ meddelade utslag angå- ■ ende afvittringen af ifrågavarande
områden.
kraften är tagen i an- språk.
/
män flottled.
|
252
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Lycksele.
Flodsystemets
| nummer: IX.
| namn: Ume älfs.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,1 m.
Vattenområdet: 8180 km.2
Däraf sjöar: 319 km.2 (3,9 %'').
Lågvattenmängden: 22,1 sm.s (2,7 sl.
pr km.2
Hästkrafter 906.
De lokala förhål- landena anses ej för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Afståndet är till
Lycksele kyrkplats 53
km. samt till norra
stambanan 78 km. i
Industriella medelvattenmängden: 40,9
sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1677.
Sommarlåg vattenmängden: 81,8 sm.3
(10 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3354.
*
1
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätning vid Ekornsele den
*/4 1900.
Industriella medelvattenmängden är
uppskattad efter jämförelse med låg- vattenmängden.
Sommarlågvattenmängden är antagen
vara pr km.2 af vattenområdet något
mindre än den, som erhållits vid mät- ning den 16/9 1900 vid Vormsele, där
den då var 10,1 sl. pr km.2
253
Grundforsen.
Fallets
nummer: 33.
belägenhet: i Vindelälfven,
inom öfverstå Bilagor:
delen af Lycksele
socken.
Vattenområdeskartor: Bl. 42 Malå.
Vattenmängdsplanscher: PL. XVIII, XIX och XIX a.
Vattenståndsplanscher: N:o 16.
Konvolut: IX: 33.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
1
i Vänstra stranden tillhör krono-
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
nybygget Grundfors och den högra
kraften är tagen i an-
män flottled.
kronoskattehemmanet Forsheden.
Kronan skall enligt uppgift äga
1 dammfäste på högra stranden.
De rättigheter, som omförmälas
i § 7 af afvittringsstadgan för
Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker den 30/B 1873, äro kro- nan förbehållna.
Genom nådiga brefvet den 9/''B
avsnitt 243 Kontrollera mot PDF
i 1884 har Kungl. Maj:t fastställt
språk.
!
Konungens befallningshafvandes ut- slag den 6/b 1882 angående afvitt- ringen af ifrågavarande områden.
I
1
•
i
i
254
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks. Flodsystemets f numrner- IX
Socken:
Lycksele. 1 namn: Ume älfs''
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, j
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 1,1 m. på en längd af omkring
220 m.
Vattenområdet: 8300 km.2
Däraf sjöar: 319 km.3 (3,8 %).
Lågvattenmängden: 22,4 sm.3 (2,7 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 246.
Industriella medelvattenmängden: 41,5
v sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter 457.
Sommarlågvattenmängden: 83 sm.3 (10
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 913.
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätning vid Ekornsele den 2<4
1900.
Industriella medel vattenmängden är
uppskattad^efter jämförelse med lågvattenmängden.
j
Sommarlågvattenmängden är antagen
vara pr km.3 af vattenområdet något
mindre än den som erhållits vid mätning
den 16/9 1900 vid Vormsele, där
den då var 10,1 sl. pr km.2
Forsen äro omgifven
af bergiga, men
låga stränder. Vid
forshufvudet är vattendraget
endast 30 å
40 m. bredt.
Utan synnerlig skada
på ofvanför belägna
stränder bör
fallhöjden genom uppdämning
kunna höjas
till 2 m.
Afståndet är till
Lycksele kyrkplats 3 9
km. samt till norra
stambanan 6 5 km.
255
Kittelforsen.
Fallets
nummer: ö*. r Vattenområdeskartor: Bl. 49 Lycksele,
belägenhet: i Vindel- Vattenmängdsplanscher: PL. XVIII, XIX och XIX a.
älfven, inom norra Bilagor: 4 Vattenståndsplanscher: N:o 16.
delen af Lycksele | Konvolut: IX: 34.
socken.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
| äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
|
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör krono-
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
parken Kittelforsheden och den högra
I kronoparken Bjurbäckslandet.
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
Genom nådiga brefvet den ®/5
11884 har Kungl. Magt fastställt
Konungens befallningshafvandes utslag
den 6/5 1882 angående af
|
vittringen af ifrågavarande områden.
256
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
avsnitt 244 Kontrollera mot PDF
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Lycksele.
Flodsystemets jnummer: 1X
(namn:
Ume älfs.
I
9
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 7,6 m. på en längd af omkring
éoo m.
Vattenområdet: 9080 km.2
Däraf sjöar: 339 km.2 (3,1%).
Lågvattenmängden: 24,5 sm.3 (2,7 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1862.
Industriella medelvattenmängden:
45,4 sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3450.
Sommarlågvattenmängden: 90,8 sm.3
(10 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 6901.
Högvattenmängden vid Ume älfs utlopp:
2720 sm.3 (98,9 sl. pr km.2) enligt
uppgift från Kungl. väg- och vatten[
byggnadsstyrelsen.
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätning vid Ekornsele den 2/4
. 1900.
Industriella medelvattenmängden är
uppskattad efter jämförelse med lågvattenmängden.
Sommarlågvattenmängden är antagen
.vara pr km.2 af vattenområdet något
I mindre än den som erhållits vid mätning
i den 16/9 1900 vid Vormsele, där den då
var 10,1 sl. pr km.2
Vid nedre delen af
forssträckan finnes ett
tämligen tvärt stup,
där medelst en 150
m. lång damm hela
forsen torde kunna
uppdämmas.
Afståndet är till
Lycksele kyrkplats 30
km. och till norra
stambanan 60 km.
257
Vormseleforsen.
Vattenområdeskartor: Bl. 49 Lycksele.
Vattenmängdspl.: PL. XVIII, XIX och XIX a.
Vattenståndsplanscher: N:o 16.
Konvolut: IX: 35.
Fallets
nummer: 35.
belägenhet: i Vindelälfven,
inom norra delen
af Lycksele socken.
Bilagor:
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
kraften redan är i ett
Anmärkningar.
jordeböcker och andra kamerala hand*
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Högra stranden tillhör kronopar-
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
ken Metseken, vänstra stranden Vorm- sele by m. fl.
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
De rättigheter, som omförmälas
i § 7 af afvittringsstadgan för Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker
den 3% 1873, äro kronan
förbehållna.
Genom nådiga brefvet den 9/fi i
1884 har Kungl. Maj:t fastställt
Konungens befallningshafvandes utslag
den 6/5 1882 angående af
vittringen
af ifrågavarande områden.
258
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele lappmarks.
Socken: Örträsks.
Flodsystemets
avsnitt 245 Kontrollera mot PDF
I nummer: X.
jnamn: Öre älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 23,5 m. på en längd af iéom.
På ett afstånd af
Afståndet till Ör-
Vattenområdet: 1596 km.2
omkring 60 m. från
den så kallade Lång-
träsks kyrkplats och
allmänna landsvägen
Däraf sjöar: 20 km.''(1,2 %).
selelinjen framrinner
är omkring 11 km.
Lågvattenmängden: 2,7 sm.3 (1,7 sl. pr
älfven (vid medelvat-
samt till norra stam-
km.2)
Hästkrafter: 635.
Industriella medelvattenmängden:
5,6 sm.3 (3,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1316.
Sommarlågvattenmängden : 8 å 9,6 sm.3
(5 å 6 sl. pr km.2)
tenstånd) mellan fasta,
branta klipphällar i
tvänne grenar, afhvilka
den södra, hufvudgre- nen, med en bredd
af 20 å 30 m. har
ett i det närmaste lod- rätt stup.
banan 50 km.
Hästkrafter: 1880 å 2256.
Lågvattenmängden är uppmätt vid järnvägen
den 15/4 och den 10/9 1901, då
den utgjorde respektive 1,7 och 1,6 sl.
pr km.2 af vattenområdet.
Industriella medelvattenmängden är antagen
vara den, som vid Storforsen uppmättes
den 3/10 1900, då enligt förrättningsmannens
uppgift ovanligt lågt vattenstånd
var rådande.
Sommarlågvattenmängden är uppskattad
med ledning af motsvarande förhållanden
i andra norrländska skogsälfvar.
Storforsen.
259
t nummer: 1.
Fallets | belägenhet: i Öre älf, Bilagor:
( ofvanför Örträsk.
Vattenområdeskartor: Bl. XXV af Västerbottens
läns karta.
Vattenmängdsplanscher: PL. XVII och XXL
Vattenståndsplanscher: N:o 19.
Konvolut: X: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen inom område,
Ingen del af vatten-
Allmän flottled finnes i
som vid afvittringen blifvit tilldeladt
Örträsks by m. fl., därvid Örån
till en vidd af 57679 kvadratref
30 kvadratstänger hänförts till skif- teslaget såsom impediment.
A vänstra stranden af forsen är
likväl för kronans räkning afsatt ett
utmål om 50 kvadratstänger äng,
122 kvadratref 80 kvadratstänger
skogsmark samt 71 kvadratref 25
kvadratstänger impediment.
Afvittringen är fastställd genom
Konungens befallningshafvandes laga
avsnitt 246 Kontrollera mot PDF
kraft ägande utslag den 3% 1881.
kraften är tagen i an- språk.
•
vattendraget.
■
.
''
2ÖO
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
™ „ (nummer: XI.
Flodsystemets \
[namn: Angermanälfvens
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: omkring 140 m. på en längd
af omkring 10 km.
Vattenområdet: 188 km.2
Däraf sjöar: 7 km.2 (3,7 %}.
Lågvattenmängden: 0,6 sm.3 (3,2 sl. pr
km.2)
Ett högt stup lär
finnas omedelbart in- vid och ofvanför bron
för nya landsvägen
till Norge.
Till Vefsens silfver- grufvor samt till Mosö- en vid Vefsenfjord i
Norge är afståndet re- spektive omkring 75
km. och 100 km., till
Vilhelmina kyrka 111
Hästkrafter: 840.
Industriella medelvattenmängden:
1,1 sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1540.
km.
Kalkstensberg fin- nas i närheten.
Sommarlågvattenmängden: 3,9 sm.3 (21
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 5460.
Låg- och industriella medelvattenmäng- derna, uttryckta i sl. pr km.2, äro an- tagna att vara något mindre än, och
sommarlågvattenmängden lika med mot- svarande vattenmängder på afrinnings- kurvan för Angermanälfven ofvanför
Malgomaj.
Ransarforsen.
Fallets
nummer: 1.
belägenhet: i Ransarån,
mellan sjöarna ÖfreRansan
(vid Riksgränsen)
och Stora Ransan.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 39 Jadnem och 40
Dikanäs.
Afrinningskurvor: PL, Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
4
5
6
i Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
i
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvanför
den genom Kungl. brefvet den
så kallade
inom Vilhelmina
socken.
2% 1890 fastställda
odlingsgränsen
I
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
262
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
Flodsystemets
nummer: XI.
namn: Ångermanälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
avsnitt 247 Kontrollera mot PDF
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 28,2 m. på en längd af
omkring 4 km.
Vattenområdet: 626 km.2
Däraf sjöar: 34 km.2 (5,4^).
Lågvattenmängden: 2 sm.3 (3,2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 564.
Industriella medelvattenmängden:
3,8 sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1072.
7
Sommarlågvattenmängden: 13,1 sm.3
(21 sl. pr km.2)
De lokala förhål- landena anses icke för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Afståndet till Vef- senfjord i Norge är
omkring 11 5 km. samt
till Vilhelmina kyrka
100 km.
Det närmast intill
på östra stranden be- lägna fjället Grajpes- vare innehåller några
mindre förekomster af
kromjärn, kisel och
täljsten.
Kalkstensberg fin- nas i närheten.
Hästkrafter: 3694.
Låg- och industriella medelvattenmängderna,
uttryckta i sl. pr km.2, äro an!
tågna att vara något mindre än, och
sommarlågvattenmängden lika med motI
svarande vattenmängder på afrinningsI
kurvan för Ångermanälfven ofvanför
Malgomaj.
Öfre Gikaforsen.
263
Fallets
nummer: 2.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan sjön Stora
Ransan och Gikasjön.
Vattenområdeskartor: Bl. 40 Dikanäs.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Bilagor. | Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
I Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
—-——
Forsen är belägen å oafvittrad
Ingen del af vatten-
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan-
kraften är tagen i an-
iför den genom Kurigl. brefvet den
2% 1890 fastställda så kallade
odlingsgränsen inom Vilhelmina
socken.
språk.
264
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
t nummer: XI.
Flodsystemets namn: Ånger
I
manälfvens.
I
2
3
1 •
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 14,8 m. på en längd åt
2,5 km.
Vattenområdet: 703 km.2
Däraf sjöar: 37 km.2 (5,3 %'').
De lokala förhål- landena anses icke för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Afståndet till Vef- senfjord i Norge är
omkring 120 km. samt
till Vilhelmina kyrka
90 km.
avsnitt 248 Kontrollera mot PDF
Lågvattenmängden: 2,2 sm.3 (3,2 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 326.
Industriella medelvattenmängden:
4,2 sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 622.
Det närmast intill
på östra stranden be- lägna fjället Grajpes- vare lär vara rikt på
mineral.
Sommarlågvattenmängden: 14.8 sm.a(2i
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2190.
Lag- och industriella medelvattenmäng- derna, uttryckta i sl. pr km.2, äro
antagna att vara något mindre än, och
sommarlågvattenmängden lika med mot- svarande vattenmängder på afrinningskur- van för Ångermanälfven ofvanför Malgo-
maj.
Nedre Qikaforsen.
265
Fallets
1 nummer: 3.
j belägenhet: i Ångermanj
älfven, mellan Gikasjön
( och Kultsjön.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 40 Dikanäs.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvanför
den genom Kungl. brefvet den
20/6 i 890 fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
266
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
Flodsystemets
j nummer: XI.
jnamn: Angermanälfvens.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,2 m.
Vattenområdet: 1790 km.2
Däraf sjöar: 80 km.2 (4,5 %}.
Lågvattenmängden: 6,4 sm.3 (3,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 269.
Industriella medelvattenmängden:
14,3 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 601.
Sommarlågvattenmängden: 37,5 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1575.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Angermanälfven ofvanför Malgomaj.
Vid Kultsjöns ut- lopp delas forsen af
en större holme, Fors- holmen, i två grenar,
af hvilka den södra
är störst. Älfven bil- dar i båda grenarna
lodräta stup. Befint- liga goda dammfästen
i forshufvudet och
höga stränder omkring
Kultsjön torde med- gifva uppdämning af
denna sjö, som har
en yta af 5 3 km.2
Forsen är belägen
avsnitt 249 Kontrollera mot PDF
omkring 70 km. från
Vilhelmina kvrkplats.
!
-
1
267
Kultsjöforsen.
Fallets
nummer: 4.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (ofvanför
Bielite).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndspl.: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 20/b 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 8/« 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af, att vid
blifvande afvittring utmål af tillräcklig
storlek måtte för kronans räkning
afsättas vid ifrågavarande fors.
Ingen del af vattenkraften
är använd.
268
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks. Flodsystemets 1 nummer; XL
Socken: Vilhelmina. I namn; Angermanälfvens.
__''_1
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2 m.
Vattenområdet: 1800 km.2
Däraf sjöar: So km.2 (4,4 #).
Forsen är 200 m.
bred och söndersplittrad
af holmar och
j skär.
Forsen är belägen
1000 m. nedanför
Kultsjöforsen samt 70
km. västerut från Vil
-
Lågvattenmängden: 6,5 sm.’ (3,6 sl. pr
km.2)
helmina kyrka.
Hästkrafter: 130.
Industriella medelvattenmängden:
14,4 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 288.
Sommarlågvattenmängden: 37,8 sm.3 j
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 756.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsva
rande
vattenmängder på afrinningskurvan
för Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
269
Djupselsforsen.
Fallets
nummer: 5.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (ofvanför
Bielite).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
avsnitt 250 Kontrollera mot PDF
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den ä0/6 1890 kraften är använd,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den */b 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af, att vid
blifvande afvittring utmål af tillräcklig
storlek måtte för kronans räkning
afsättas vid ifrågavarande fors.
270
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
Flodsystemets
f nummer: XI.
Jnamn: Ångermanälfvens.
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållanden,
som möjligen kunna
anses underlätta eller försvåra
vattenkraftens tillgodogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägsstation,
landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 24,8 m. på en längd af 660 m.
Vattenområdet: 1800 km.2
Däraf sjöar: 80 km.2 (4,4 %'').
! Lågvattenmängden: 6,5 sm.3 (3,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 1612.
Industriella medelvattenmängden:
14,4 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3571.
Sommarlågvattenmängden: 37,8 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Forsen fager sin
början 300 m. nedanför
Djupselsforsen och
slutar i Långselet.
Stränderna, som utgöras
af berg, erbjuda
goda dammfästen i
forshufvudet. Damm
torde böra läggas vid
en punkt, belägen 95
in. nedanför forshufvudet.
Afståndet från Vilhelmina
kyrkplats är
70 km.
Hästkrafter: 9374.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
| vattenmängder på afrinningskurvan för
Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
271
Långselsforsen.
Fallets
nummer: 6.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (ofvanför
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Bielite).
(Konvolut: XI
: 4 och 6.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
Ingen del af vatten-
Igenom Kungl. brefvet den 2% 1890
avsnitt 251 Kontrollera mot PDF
fastställda så kallade odlingsgränsen
kraften är använd.
- ■ ..
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
i chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/g 1901 har korn-!
mittén framhållit önskvärdheten af,
I att vid blifvande afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
i fors.
Fallets namn
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks. Flodsystemets ) numn,er0: XL
Socken: Vilhelmina. | namn: Angermanälfvens.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste 1
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 14,1m. på en längd af 125 m.
Vattenområdet: 1800 km.2
Däraf sjöar: 80 km.2 (4,4 %).
Lågvattenmängden: 6,5 sm.3 (3,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 917.
Industriella medelvattenmängden:
14,4 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2030.
Sommarlågvattenmängden: 37,8 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Fallet är omgifvet
af bergiga stränder,
som i fallhufvudet hafva
tillräcklig höjd för
dammanläggning.
Vid lågvattenstånd''
framgår hela vattenmängden
på norra sidan
om en i älfven
befintlig holme.
Fallet är beläget j
mellan Långselet och
Bieliteselet samt 70
km. västerut från Vilhelmina
kyrkplats.
Hästkrafter:
53 30.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pri
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Angermanälfven ofvanför Malgomaj.
273
Bielitefallet.
Fallets
nummer: 7.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (ofvanför
Bielite).
Bilagor:
t Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4 och 7.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget ofvanför den Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 2% 1890 kraften är använd,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3,''c 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid blifvande afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
avsnitt 252 Kontrollera mot PDF
räkning afsättas vid ifrågavarande
fall.
18
274
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
Flodsystemets
j nummer: XI.
Inamn: Ångermanälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 20,6 m. på en längd af
630 m.
Vattenområdet: 1845 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,9 %).
Lågvattenmängden: 6,6 sm.3 (3,6 sl.
pr km.*)
Hästkrafter: 1360.
Industriella medelvattenmängden:
14,8 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3049.
Sommarlågvattenmängden: 38,7 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Från forshufvudet! Forsen är belägen
och 400 å 450 m. 1 vid utloppet från det
nedåt delas forsen af| 180 hektar vida Vuen
större skogbeväxt j olleliteselet samt 6o
klippholme i tvänne j km. västerut från Vilgrenar.
I helmina kyrkplats.
I den smalare, södra
grenen torde kraften I
från forsens öfre del
kunna uttagas. Damm
kan anläggas i forshufvudet.
Höga klippstränder i
omgifva forsen.
Hästkrafter: 7972.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.a, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Angermanälfven ofvanför Malgomaj.
275
Vuolleliteforsen.
Fallets
nummer: 8.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
Bilagor:
(Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdsplanscher: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4 och 8.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 2% kraften är använd.
1890 fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken. I
Uti skrifvelse till statsrådet och j
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/e 1901 har kom-!
mittén framhållit önskvärdheten af,
att vid blifvande afvittring utmål af j
tillräcklig storlek måtte för kronans ;
räkning afsättas vid ifrågavarande!
fors.
276
Fallets namn:
Län: Västerbottens. jnummer: XI.
Tingslag: Åsele lappmarks. Flodsystemets \ namn: Ångermanälfvens.
Socken: Vilhelmina.
I
2 1 3
avsnitt 253 Kontrollera mot PDF
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande ;
berg m. m.
Fallhöjden: 11,1 m. på en längd af
310m.
Vattenområdet: 1845 km.2
Däraf sjöar 90 km.2 (4,9 %'')■
Lågvattenmängden: 6,6 sm.3 (3,6 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 733.
Industriella medelvattenmängden:
14,8 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1643.
En större klippholme
delar forsen i
två grenar.
I den vänstra grenen
finnes mellan
nämnda holme och
landet ett lodrätt stup,
den egentliga »Hällforsen»,
om 4 m.
höjd.
Stränderna erbjuda
goda dammfästen.
Forsen är belägen
vid nedre ändan af]
Stenbitselet samt omkring
60 km. väster- ]
ut från Vilhelmina
kyrkplats.
Sommarlågvattenmängden: 38,7 sm.3
(21 sb pr km.2)
Hästkrafter: 4296.
Vattenmängderna, uttryckta i sb pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
I vattenmängder på afrinningskurvan för
i Ängermanälfven ofvanför Malgomaj.
Hällforsen.
Fallets
nummer: 9.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4 och 9.
4
5
6
1 Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den i Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 20/6 1890 kraften är använd,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti'' skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/6 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid blifvande afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
278
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
1 nummer: XI.
Flodsystemets . namn: ÅngermanälfI
vens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
avsnitt 254 Kontrollera mot PDF
Fallhöjden: 5,2 m. på en längd af 395 m.
Vattenområdet: 1845 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,9 %)■
Lågvattenmängden: 6,6 sm.3 (3,6 sl. pr
km.s)
Hästkrafter: 343.
Industriella medelvattenmängden:
14,8 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 770.
Forsen delas af en
holme i två grenar.
Damm kan anläggas
vid en punkt, belägen
220 m. nedanför fors- hufvudet.
Den högra stranden
är en 5 m. hög rull- stensås, den vänstra
en 5 å 6 m. hög hälla.
Älfvens bredd är
Forsen är belägen
vid nedre ändan af
Holmselet och 60 km.
västerut från Vilhel- mina kyrkplats.
Sommarlåg vattenmängden: 38,7 sm.3
(21 sl. pr km.2)
ä
0
00
''d
O
Hästkrafter: 2012.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsva- rande vattenmängder på afrinningskurvan
för Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
/
279
Holmselsforsen öfre.
Fallets
nummer: 10.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite). * I
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenrnängdspl.: PL. XVb, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4 och 10.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
Ingen del af vatten-
genom Kungl. brefvet den 20/6 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
kraften är använd.
| inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
j chefen för Kungl. jordbruksdeparte|
mentet den 3/6 1901 har kom
I
mittén framhållit önskvärdheten af.
! att vid blifvande afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
28o
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
I nummer: XI.
Flodsystemets j namn: Ångerman(
älfvens.
I
3 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, b}'', sågverk, |
kvarn, grufva, malmförande 1
berg m. rn.
Fallhöjden: 4 m. på en längd af 230 m.
Forsen är belägen Afståndet till Vil
-
Vattenområdet: 1850 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,9^).
Lågvattenmängden: 6,7 sm.3 (3,6 sl.
pr km.£)
i nedre ändan af Sand-helmina kyrkplats är
sekt och slutar i ett 6o km.
avsnitt 255 Kontrollera mot PDF
150 m. långt sel.
Hästkrafter: 268.
Industriella medelvattenmängden:
14,8 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 592.
Sommarlågvattenmängden: 38,9 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1536.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
J
t
281
Holmselsforsen
Fallets
nummer: 11.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
nedre.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4 och 11.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 2% 1890 kraften är använd,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdeparte- j
mentet den 3/e 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af, att vid
blifvande afvittring utmål af till!
räcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
282
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
( nummer: XI.
Flodsystemets namn: Ånger
l
manälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,1 m. på en längd af 25 m.
Vattenområdet: 1850 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,9 %).
Lågvattenmängden: 6,7 sm.3 (3,6 sl.
pr km.2)
Forsen är hopträngd
mellan höga klipp- väggar till 10 m. bredd.
Ofvanför forsen är ett
sel om 150 m. längd
och nedanför ett om
Forsen är belägen
60 km. västerut från
Vilhelmina kyrkplats.
Hästkrafter: 141.
100 m.
Industriella medelvattenmängden:
14,8 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3 11.
Sommarlågvattenmängden: 38,9 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 817.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Angermanälfven ofvanför Malgomaj.
|
i
!
1
283
Afsättningsforsen öfre.
Fallets
nummer: 12.
avsnitt 256 Kontrollera mot PDF
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
'' holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 2% 1890; kraften är använd,
fastställda så kallade odlingsgränsen I
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdeparte-1
mentet den 3/6 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af, att vid1
blifvande afvittring utmål af tillräcklig
storlek måtte för kronans räkning
afsättas vid ifrågavarande fors.
284
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
[ nummer: XI.
Flodsystemets namn: Ånger
I
manälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6 m. på en längd af 320 m.
Vattenområdet: 1850 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,9 %>}.
Lågvattenmängden: 6,7 sm.3 (3,6 sl.
pr km.s)
Den omständighe- ten, att forsen har ett
bågformigt lopp, kan
anses underlätta vat- tenkraftens tillgodo- görande.
Forsen vidtager
nedanför ett ioo m.
långt sel samt är be- lägen på ett afstånd
af omkring 6o km. j
från Vilhelmina kyrk-
Hästkrafter: 402.
plats.
Industriella medelvattenmängden:
14,8 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 888.
Sommarlågvattenmängden: 3 8,9 sm.3 (21
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2334.
1
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
285
Afsättningsforsen mellersta.
Fallets
nummer: 13.
belägenhet: i Ångerman - älfven, mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4 och 13.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
avsnitt 257 Kontrollera mot PDF
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 1890 kraften är använd,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
286
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
r nummer: XI.
Flodsystemets namn: Ånger - ( manälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande j
berg m. m.
Fallhöjden: 7,3 m. på en längd af 200 m. i Forsen, som vid- Forsen är belägen
Vattenområdet: 1855 km.2 tager nedanför ett 200 60 km. västerut från
Däraf sjöar: 90 km.2 (4 9 %) m'' la”gt sel’ består af j Vilhelmina kyrkplats.
7 V4’ >'' två afsatser, den ena
Lågvattenmängden: 6,7 sm.3 (3,6 sl. pr j 40 m. lång och 2,4 m.
km‘2) ! hög, den andra lika
Hästkrafter:
489. ledes 40 m. lång, men
Industriella medelvattenmängden:
14,8 sm.3 (8 sb pr km.2)
Hästkrafter: 1080.
Sommarlågvattenmängden: 39,0 sm.3
I (21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2847.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km. , antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
287
Afsättningsforsen nedre.
Fallets
nummer: 14.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Bilagor
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Vuollelite).
Konvolut: XI: 4 och 14.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 20/6 1890
ITigen del af vatten- kraften är använd.
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/6 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten åt,
att vid blifvande afvittring utmål
avsnitt 258 Kontrollera mot PDF
af tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
288
Fallets namn:
Län: Västerbottens
Tingslag:
Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
i nummer: XI.
Flodsystemets namn: Ånger|
manälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
t
j Fallhöjden: 4,2 m. på en längd af 20 m.
Fallet vidtager ne-
Fallet är beläget
i Vattenområdet: 1865 km.2
Däraf sjöar: 90 km.3 (4,8 %>'').
Lågvattenmängden: 6,7 sm.3 (3,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 281.
Industriella medel vattenmängden:
14,9 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 626.
Sommarlågvattenmängden: 39,2 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1646.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
danför det 400 å 500
5 5 km. västerut från
m. långa Grubbselet.
•
Vilhelmina kyrkplats.
Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
289
Grubbselsfallet öfre.
Fallets
nummer: 15.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 20/6 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdeparte- mentet den 3/e 1901 har kommit- tén framhållit önskvärdheten af, att
vid blifvande afvittring utmål af till- räcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande fall.
Ingen del af vatten- kraften är använd.
''9
290
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
I nummer: XI.
Flodsystemets namn: Ånger{
manälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången-
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
avsnitt 259 Kontrollera mot PDF
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3 m. på en längd af 70 m.
Vattenområdet: 1865 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,8 %).
Lågvattenmängden: 6,7 sm.3 (3,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 201.
Fallet, som ligger
100 m. nedanför Öfre
Grubbselsfallet, torde
kunna sammanbyggas
med detta, då sam- manlagda fallhöjden
blefve öfver 7 m.
Fallet är beläget 5 5
km. västerut från Vil- helmina kyrkplats.
Industriella medelvattenmängden:
14,9 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 447.
Sommarlågvattenmängden: 39,2 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1176.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
291
Qrubbselsfallet mellersta.
Fallets
nummer: 16.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
1
Anmärkningar.
Fallet är beläget ofvanför den Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 2% 1890 kraften är använd,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/e 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af, att
vid blifvande afvittring utmål af tillräcklig
storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande fall. |
292
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
Flodsystemets
) nummer: XI.
1 namn: Ångermanälfvens.
i
1
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,5 m. på en längd af
Fallet är beläget
Fallet är beläget
50 m.
300 m. nedanför Mel-
5 5 km. västerut från
Vattenområdet: 1865 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2
Lågvattenmängden: 6,7 sm.3 (3,6 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 302.
Industriella medelvattenmängden:
14,9 sm.3 (8 sl. pr km.2)
lersta Grubbselsfallet.
Vilhelmina kyrkplats.
avsnitt 260 Kontrollera mot PDF
Hästkrafter: 671.
Sommarlågvattenmängden: 39,2 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1764.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
293
Grubbselsfallet nedre.
Fallets
nummer: 17.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget ofvanför den Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 2% 1890 kraften är använd,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den s/6 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af, att
vid blifvande afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fall.
294
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
Flodsystemets
nummer: XI.
namn: Angermanälfvens.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 7 m. i lodrätt fall.
Forsen ligger i en
Forsen är belägen
Vattenområdet: 1870 km.2
30 m. bred klyfta
5 5 km. västerut från
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,8 ^).
Lågvattenmängden: 6,7 sm.3 (3,6 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 469.
Industriella medelvattenmängden:
15,0 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1050.
___ ____ s
med höga väggar.
Vilhelmina kyrkplats.
Sommarlåg vattenmängden: 39,3 sm.3
(21 sl. pr km.s)
Hästkrafter: 2751. | *
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Angermanälfven ofvanför Malgomaj.
295
Harforsen.
Fallets
nummer: 18.
belägenhet: i Angermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
avsnitt 261 Kontrollera mot PDF
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
|
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 20/6 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdeparte- mentet den s/6 1901 har kommit- tén framhållit önskvärdheten af, att
vid blifvande afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
Ingen del af vatten- kraften är använd.
%
•
-t
fors.
296
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
Flodsystemets
j nummer: XI.
| namn: Angermanälfvens.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 8,4 m. på en längd af 200 m.
Vattenområdet: 1870 km.2
Däraf sjöar: 90 km.ä (4,8 %).
Lågvattenmängden: 6,7 sm.3 (3,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 563.
Industriella medelvattenmängden:
15,0 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1260.
Sommarlågvattenmängden:
j 39,3 sm.3 (21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3301.
I Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.-'', antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
Älfven bildar i forsen
en tvär vinkel mot
söder. På högra sidan
torde 6 m. fallhöjd
kunna på en sträcka
af, som det synes,
omkring 60 m. uttagas
medelst genomsprängning
af den där
befintliga bergudden.
Forsen kan sammanbyggas
med n:o
18, Flarforsen, . då
sammanlagda fallhöjden
blefve 15 m. (2 1
sl. pr km.2).
Forsen är belägen
55 km. västerut från
Vilhelmina kyrkplats.
297
Slussen.
Fallets
nummer: 19.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
Bilagor:
.1
Vattenoinrådeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4 och 19.
4 ! 5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 262 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 2% 1890 kraften är använd,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den a/e 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af, att vid
blifvande afvittring utmål af tillräcklig
storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
298
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
Flodsystemets
J nummer: XI.
| namn: Ångermanälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 9,2 m. på en längd af
90 m.
Vattenområdet: 1880 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,8 %'').
Lågvattenmängden: 6,8 sm.3 (3,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 626.
En hälla delar for- sen i två armar. For- sen i norra grenen
har två afsatser.
Södra grenen har
ett jämnt fall af 80
å 100 m. längd och
9,2 m. höjd.
Forsen är belägen
omkring 5 5 km. väster- ut från Vilhelmina
kyrk plats.
Industriella medelvattenmängden:
15 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1380.
Sommarlågvattenmängden: 39,5 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3634.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
299
Dimforsen öfre.
Fallets
nummer: 20.
belägenhet: i Angermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. Öl.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a. >
Konvolut: XI: 4 och 20.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den 2% 1890
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
avsnitt 263 Kontrollera mot PDF
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den s/e 1901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid blifvande afvittring utmål
af tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
Ingen del af vattenkraften
är använd.
3°°
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks. Flodsystemets 1 nummer;: XI
Socken:
Vilhelmina. J \ namn: Ångermanälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3,5 m.
Forsen, som vid-
Forsen är belägen
Vattenområdet: 1880 km.2
Däraf sjöar: 90 km.3 (4,8%).
tager omkring 100 m.
nedanför Öfre Dim- forsen, delas af en
50 km. västerut från ,
Vilhelmina kyrkplats.
Lågvattenmängden: 6,8 sm.3 (3,6 sl.
pr km.2)
hälla i två grenar,
hvaraf den vänstra
Hästkrafter: 238.
endast är 10 m. bred.
Industriella medelvattenmängden:
15 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 525.
Sommarlågvattenmängden: 39,5 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1383.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Angermanälfven ofvanför Malgomaj.
3QI
Dimforsen nedre.
Fallets
nummer: 21.
belägenhet: i Angermanälfven,
mellan Kultsjön
och Malgomaj (nedanför
Vuollelite).
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
| Forsen är belägen ofvanför den Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 20/g kraften är använd.
11890 fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
| Uti skrifvelse till statsrådet och
| chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/6 1901 har kom!
mittén framhållit önskvärdheten af,
j att vid blifvande afvittring utmål af
! tillräcklig storlek måtte för kronans
j räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
3°2
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks. Flodsystemets (numme''/ X1‘
Socken: Vilhelmina. 1 namn: Angermanälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
avsnitt 264 Kontrollera mot PDF
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 4,8 m. på en längd af 18 5 m.
Vattenområdet: 1880 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,8^).
Lågvattenmängden: 6,8 sm.3 (3,6 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 326.
Industriella medelvattenmängden:
15 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 720.
Sommarlåg vattenmängden: 39,5 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1896.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
Forsen torde kunna Forsen är belägen
sammanbyggas med 50 km. västerut från
den nästföljande. j Vilhelmina kyrkplats.
Alfven delas i forsen
af en holme uti
två grenar, af hvilka
den högra är minst.
3°3
Holmforsen öfre.
i nummer: 22.
) belägenhet: i Ångerman- Bilagor:
Fallets . äifverl) meiian Kultsjön
( och Malgomaj.
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4 och 22.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den I Ingen del af vatten;
genom Kungl. brefvet den 3°/6 1890 kraften är använd,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
; Uti skrifvelse till statsrådet och !
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/6 1901 har kom-j
mittén framhållit önskvärdheten af, I
: att vid blifvande afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
'' fors.
I
1
I
3°4
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks. Flodsystemets ! numrnei/ XL
Socken: Vilhelmina. 1 namn: Angermanälfvens
I_i_
2 1 a
•
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 8,5 m. på en längd af 290 m.
Vattenområdet: 1880 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,8^).
Lågvattenmängden: 6,8 sm.3 (3,6 sl. pr
km.2)
1 y
avsnitt 265 Kontrollera mot PDF
Forsen torde kunna
sammanbyggas med
den närmast ofvanför
belägna Öfre Holm- forsen.
Forsen är belägen
50 km. västerut från
Vilhelmina kyrkplats.
Hästkrafter: 578.
Industriella medelvattenmängden: 15
sm.s (8 sl. pr km.*)
Hästkrafter: 1275.
Sommarlågvattenmängden: 39,5 sm_3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 3358.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pri
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Ångermanälfven ofvanför Malgomaj.
305
Holmforsen mellersta.
Fallets
nummer: 23.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Bilagor:
Kultsjön och Malgomaj.
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4 och 22.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den ! Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 20/6 1890 kraften är använd,
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den s/6 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af,
! att vid blifvande afvittring utmål af
tilläcklig storlek måtte för kronans
• räkning afsättas vid ifrågavarande fors.-
:
l
20
3°6
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
Flodsystemets
| nummer: XI.
| namn: Ångermanälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den,f som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6,2 m. på en längd af 230 m.
Vattenområdet: 1880 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,8 %}.
Lågvattenmängden: 6,8 sm.3 (3,6 sl. pr
km.1)
Hästkrafter: 422.
De lokala förhål- landena anses icke för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Forsen är belägen
55 km. västerut från
Vilhelmina kyrkplats.
Industriella medelvattenmängden: 15
sm.3 (8 sl. pr km.*)
Hästkrafter: 930.
Sommarlågvattenmängden: 39,5 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2449.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, antagas vara lika med motsvarande
vattenmängder på afrinningskurvan för
Angermanälfven ofvanför Malgomaj.
3°7
avsnitt 266 Kontrollera mot PDF
Holmforsen nedre.
Fallets
nummer: 24.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Bilagor:
Kultsjön och Mal
-
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdsplanscher: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
gomaj.
Konvolut: XI: 4 och
24.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
i
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
genom Kungl. brefvet den ä0/6 1890
Ingen del af vatten- kraften är använd.
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/''6 1901 har kom
mittén
framhållit önskvärdheten af,
att vid blifvande afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande fors.
3°8
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
Flodsystemets
| nummer: XI.
| namn: Ångermanälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgängen.
Särskilda lokala förhållan*
den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,7 m. på en längd af 300 m.
Forsen torde kunna
Afståndet till V il-
Vattenområdet: 1883 km.2
sammanbyggas med
helmina kyrka är 5 3
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,8 %).
nästföljande.
km.
Lågvattenmängden: 6,8 sm.3 (3,6 sl. pr
km.2).
Hästkrafter: 184.
Industriella medelvattenmängden:
15,1 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 408.
Sommarlågvattenmängden: 39,6 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1069.
Lågvattenmängden är direkt uppmätt
den 28/3 1901.
Ofriga vattenmängder äro härledda
ur afrinningskurvan för Ängermanälfven
ofvanför Malgomaj.
Harrselsforsen öfre.
309
Fallets
I nummer: 25.
belägenhet: i Ångerman1
älfven, mellan Kultsjön
I och Malgomaj.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CII.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4 och 25.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
avsnitt 267 Kontrollera mot PDF
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den
Ingen del af vatten-
Igenom Kungl. brefvet den a0/6 1890
kraften är tagen i an-
fastställda så kallade odlingsgränsen
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. jordbruksdeparte- mentet den 3/e 1901 har kommit- tén framhållit önskvärdheten af, att
vid blifvande afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
j fors.
.
språk.
■
■
3io
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
Flodsystemets
j nummer: XI.
) namn: Ångermanälfvens.
I
2
3
. . •
•
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6 m. på en längd af om-
Forsen torde kunna
Afståndet till Vil-
kring 400 m.
sammanbyggas med
helmina kyrka är 53
Vattenområdet: 1883 km.2
nästföregående.
km.
Däraf sjöar; 90 km.2 (4,8 %}.
Lågvattenmängden: 6,8 sm.3 (3,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 408.
Industriella medelvattenmängden:
i 15,1 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 906.
Sommarlågvattenmängden; 39,6 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter; 2376.
Lågvattenmängden är direkt uppmätt
den 28/3 1901.
Ofriga vattenmängder äro härledda
| ur afrinningskurvan för Ångermanälfven
ofvanför Malgomaj.
Harrselsforsen nedre.
3H
Fallets
nummer: 26.
belägenhet: i Ångermanälfven,
mellan Kultsjön
I och Malgomaj.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. Cll.
Vattenmängdspl.: PL. XV b, XXII och XXIV.
Vattenståndspl.: N:o 22 a.
Konvolut: XI: 4 och 25.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
•
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den : Ingen del af vatten
genom
Kungl. brefvet den 20 g 1890 kraften är tagen i anfastställda
så kallade odlingsgränsen språk,
inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
I chefen för Kungl. jordbruksdepartementet
den 3/e J901 har kommittén
framhållit önskvärdheten af, att j
avsnitt 268 Kontrollera mot PDF
j vid blifvande afvittring utmål af
tillräcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
I fors.
312
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Åsele lappmarks.
Socken: Vilhelmina.
I nummer: XI.
Flodsystemets j namn: Ångermanälf|
vens.
f I
2 1 3-
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan i
farled, stad, by, sågverk, !
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,5 m.
Vattenområdet: 1890 km.2
Däraf sjöar: 90 km.2 (4,8 %).
Lågvattenmängden: 6,8 sm.3 (3,6 sl. pr
km. 2)
Hästkrafter: 170.
Industriella medelvattenmängden:
15,1 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 378.
Sommarlågvattenmängden: 39.7 sm.3
(21 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 993.
Högvattenmängden vid Ångermanälfvens
utlopp: 2600 sm.3 (85,8 sl. pr km.5)
enligt uppgift från Kungl. väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.
Lågvattenmängden är direkt uppmätt
den 28/s 1901.
Öfriga vattenmängder äro härledda
| ur afrinningskurvan för Ångerman älfven
ofvanför Malgomaj.
Vid forshufvudet
utgöres vänstra stranden
af en 1,5 m. hög
grusbrink, högra stranden
är ännu lägre.
Afståndet till Vil-''
helmina kyrkplats är i
52 km.
Stalonviksforsen.
Fallets
I nummer: 27.
belägenhet: i Ångerman1
älfven, mellan Harrselet
I och Malgomaj.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 47 Risbäck.
Afrinningskurvor: PL. CI1.
Vattenmängdsplanscher: PL. XV b, XXII o. XXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 22 a.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i s‘å fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen ofvanför den Ingen del af vattengenom
Kungl. brefvet den 20/6 1890 kraften är använd.
| fastställda så kallade odlingsgränsen
I inom Vilhelmina socken.
Uti skrifvelse till statsrådet och
i chefen för Kungl. jordbruksdeparte-''
mentet den % 1901 har kommittén
j framhållit önskvärdheten af, att vid
| blifvande afvittring utmål af till!
räcklig storlek måtte för kronans
räkning afsättas vid ifrågavarande
fors.
3i4
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Undersåkers,
Socken: Undersåkers.
Flodsystemets
| nummer: XII.
| namn: Indalsälfvens.
I
2 | 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
avsnitt 269 Kontrollera mot PDF
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 37,38 m. på en längd af
| 1000 m.
Vattenområdet: 2735 km.2
Däraf sjöar: 180 km.2 (6,6%).
Lågvattenmängden: 7 sm.3 (2,55 sl. pr
I km.2)
Hästkrafter: 2617.
Industriella medelvattenmängden:
11,2 sm.3 (4,1 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4187.
Sommarlågvattenmängden:
(8,2 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 8373.
22,4 sm.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna vara lika med dem,
som vid motsvarande vattenstånd blifvit
ur afrinningskurvan för Undersåkersälfven
vid Forsaforsen härledda.
De lokala förhållandena
anses icke försvåra
vattenkraftens
tillgodogörande.
Fallen äro belägna
invid statsbanan Bräcke
— Storlien och allmänna
landsvägen,
omkring 6 km. från
Undersåkers järnvägsstation
samt 10 km.
från koppargrufva.
Ristafallen.
315
Fallets
nummer: 1.
belägenhet: i Indalsälfven
(Undersåkersälfven), ofvanför
Hjärpeströmmensinflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. V Oviken af Jämtlands
läns karta.
Afrinningskurvor: PL. CIV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 25.
Konvolut: 1:2 och XII: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör kronoparken
Rista n:o 1.
Den i ett af fallen liggande Kvarnholmen
om 27,5 kappland är vid
under åren 1834 —1835 verkställdt
laga skifte af Rista och Nylands
skifteslag å skogskartan till större
delen hänförd till rustmästarebostället
Rista n:o 1, hvaraf Rista kronopark
är bildad, men å inägokartan
helt och hållet hänförd till skattehemmanet
litt. D Rista.
Ristal kronopark är bildad på
grund af Kungl. bref den 2%2 1889.
I vattendraget finnes allmän
flottled.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den 6/? 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att fallen hade sådant
läge och energiförråd, att
de lämpligen kunde användas
för elektrisk drift af
någon del af statsbanan
Bräcke—Storlien.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den 22/4 1902
har kommittén afstyrkt bifall
dill en af framlidne grosshandlaren
L. E. Lithanders
i Östersund efterlämnade
änka, fru Ellen Lithander,
ingifven underdånig framställning
med hembud till
kronan af, bland annat, två
avsnitt 270 Kontrollera mot PDF
från hemmanet Rista n:o 2
om 12/26 tunnland skatt afsöndrade
lägenheter om
i 4,0250 hektar med vattenrätt,
belägna mellan statens
järnväg och Ristafallens
vänstra strand.
Fallen hafva icke
ännu kommittill någon
användning.
316
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Undersåkers.
Socken: Undersåkers.
/nummer: XII.
Flodsystemets jnamn: indalsälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 20,5 m. på en längd af
De lokala förhållan-
Afståndet till Hjär-
1963 m.
dena anses icke lägga
pens järnvägsstation
Vattenområdet: 2910 km.2
Däraf sjöar: 436 km.2 (15 %~).
Lågvattenmängden: 19,5 sm.3 (6,7 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 3998.
Industriella medelvattenmängden:
29,0 sm.3 (10 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 5945.
Sommarlågvattenmängden: 40,0 sm.3
något hinder i vägen
för vattenkraftens till- godogörande.
är 2 km.
(14 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 8200.
Vattenmängderna äro för motsvarande
vattenstånd tagna ur afrinningskurvan för
Hjärpeströmmen vid järnvägen.
317
Hjärpeforsen.
1 nummer: 2.
belägenhet: i Hjärpe
strömmen,
Kallsjöns aflopp
till Indalsälfven.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. III Åreskutan af Jämtlands
läns karta.
Afrinningskurvor: PL. CIV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 26.
Konvolut: 1:2 och XII: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand*
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden afHjärpeströmmen
tillhör på en sträcka af 16 oo å
1700 m. kronoparken Hårsta n:o 2,
hvilken på grund af Kungl. brefvet
den 28/4 1893 är bildad af indragna
fänriksbostället Hårsta n:o 1 om
Va mantal krono.
En del af vatten- kraften användes för
drifvande af en tull- mjölkvarn.
’
Uti särskilt underdånigt
betänkande den % 1.901
har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde an- vändas för elektrisk drift
af någon del af statsbanan
Bräcke—Storlien.
I vattendraget finnes allmän
flottled.
3i8
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Undersåkers.
Socken: Mörsils.
Flodsystemets
/
t
nummer: XII.
namn: Indalsälfvens.
I
2
3
avsnitt 271 Kontrollera mot PDF
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 16,14 m. på en längd af
9.60 m.
Vattenområdet: 1120 km.2
Däraf sjöar: 34 km.2 (3 %y
Lågvattenmängden: 2,2 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 335.
Industriella medelvattenmängden:
4,5 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 726.
Sommarlågvattenmängden: 9 sm.3 (8 sl.
pr km.2)
Uti forsen finnes
ett 6,7 m. högt och
92 m. långt stup,
från hvars fot är ett
afstånd af 55 6 m.
till sjön Håckern.
165 m. ofvanför
stupet torde vara lämpligt
dammläge för uppdämning
af den ofvanför
varande 2,75 m.
höga och 147 m.
långa strömsträckan.
Afståndet till statsbanan
Bräcke —Storlien
är 14 km. samt
till staden Östersund
54 km.
Hästkrafter: 1453.
På grund af vattenområdets jämförelsevis
ringa storlek och sjöareal äro vattenmängderna,
uttryckta i sl. pr km.2, upp- j
skattade till ett något mindre belopp än
för Undersåkersälfven vid Forsaforsen. |
3*9
Gestströmmen.
Fallets
nummer: 3.
belägenhet: i Storån, biflod
från söder till Indalsälfven,
ofvanför åns utflöde
i Storsjön.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. V Oviken af Jämtlands
läns karta.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXI.
Konvolut: XII: 3.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra Håckerns j Ingen del af vattenkronoafradsland
med undantag af j kraften är tagen i
ett mindre område vid vänstra stran- | anspråk,
dens nedre del, som tillhör Prästbordet.
32°
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Undersåkers.
Socken: Mörsils.
< nummer: XII.
Flodsystemets namn: Indalsälf
|
vens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 17,5 m. på en längd af
2486 m.
Vattenområdet: 1148 km.2
Däraf sjöar: 36 km.2 (3,1 %).
Stränderna äro höga,
bestående af skiffrar.
Afståndet till stats- banan Bräcke— Stor- lien är 12 km. samt
avsnitt 272 Kontrollera mot PDF
till staden Östersund
70 km.
Lågvattenmängden: 2,3 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 403.
Industriella medelvattenmängden:
4,6 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 805.
Sommarlågvattenmängden: 9,2 sm.3 (8
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1610.
På grund af vattenområdets jämförelsevis
ringa storlek och sjöareal äro vattenmängderna,
uttryckta i sl. pr km.2, uppskattade
till ett något mindre belopp än
för Undersåkersälfven vid Forsaforsen.
321
Håckerströmmen.
Fallets
nummer: 4.
belägenhet: i Storån, biflod
från söder till Indalsälfven,
10 km. ofvanför
åns utflöde i Storsjön.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. V Oviken af Jämtlands
läns karta.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXI.
Konvolut: XII: 4.
4
5 ! 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör Håckerns
kronoafradsland, den vänstra Ofverocke
by.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
21
322
Fallets namn
Län: Jämtlands.
Tingslag: Rödöns.
Socknar: Aspås’, Rödöns och Ås’.
(nummer: XII.
Flodsystemets namn: Indalsälf
-
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 5,5 m. på en längd af 660 m.
Vattenområdet: 11790 km.2
Däraf sjöar: 1332 km.2 (11,3 %).
Lågvattenmängden: 55 sm.3 (4,7 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 3025.
Industriella medelvattenmängden:
80 ä 100 sm.3 (6,8 å 8,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4400 å 5500.
Sommarlågvattenmängden: 200 å 220
sm.3 (17 ä 19 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 11000 å 12x00.
Vattenmängderna antagas vara lika stora
som vid Krokom.
De lokala förhål- Forsen är belägen
landena anses icke för-, omkring 7 km. från
vattenkraftens Krokoms järnvägssta
-
svara
tillgodogörande.
tion och allmän landsväg,
17 km. från
Östersunds stad, 1 km.
från Näsets by samt
6 km. från Hissmofors’
elektricitetsverk,
kvarn och trämassefabrik.
Ymniga förekomster
af kalksten och
alunskiffer finnas i närheten.
323
Kattstrupeforsen.
Vattenområdeskartor: Bl. VI Östersund af Jämtlands
läns karta.
Afrinningskurvor: PL. CIV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXV.
Vattenståndsplanscher: N:o 28.
Konvolut: 1:2 och XII: 5.
avsnitt 273 Kontrollera mot PDF
[ nummer: 5.
I belägenhet: i IndalsälfFallets
_. . j t»
ven, § km. nedanför
Storsjön.
Bilagor:
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru ^tor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
«
Staten äger en del af vänstra
stranden, utgörande g tunnland 16
kappland af lägenheten Forsbrännan
eller Kattstrupeforsen, som genom
Kungl. Svea hofrätts laga kraftvunna
dom den ä4/lg 1897 blifvit kronan
tillerkänd.
I vattendraget finnes allmän
flottled.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den 6/i 1901 har i
kommittén förklarat sig anse,''
att forsen hade sådant läge
och energiförråd, att den
lämpligen kunde användas
för elektrisk drift af någon
del af statsbanan Bräcke — j
Storlien.
Genom kontrakt den u/6
1898 är lägenheten på 10
år utarrenderad med rätt
för kronan att när som helst
uppsäga arrendet.
Ingen del af vattenkraften
är använd.
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Lits.
Socken: Lits.
Flodsystemets
| nummer: XII.
j namn: Indalsälfvens.
1 1 2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6,3 m.
Vattenområdet: 3560 km.*
Däraf sjöar: 177 km.2 (5^).
Lågvattenmängden: 9,8 sm.3 (2,7 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 617.
Industriella medelvattenmängden:
17,8 sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1121.
Sommarlågvattenmängden: 35,6 sm.3
(10 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2243.
I skrifvelse till kommittén den Va 1901
i har ingeniören O. Appelberg uppgifva
Högbroforsens lågvattenmängd vara 9,8
Jsm.3
Industriella medel- och sommarlågvattenmängderna
äro uppskattade till något
högre antal sb pr km.2 af vattenområdet
än för Indalsälfven vid Forsaforsen. Den
"Vid 1901 uppmättes Högbroforsens vattenmängd
till 20,2 sm.3 (5,7 sl. pr km.2)
Forsen består af tre
afsatser, som dock vid
högvatten bilda ett
enda fall.
Forsen är belägen
22 km. från statsbanan
Bräcke—-Storlien,
invid den bro, å
hvilken allmänna landsvägen
Östersund—Lit
— Hägg enås öfvergår
Hårkan, 25 km. från
Östersunds stad och
3 km. från Häggenås’
kyrkplats.
Ymniga förekomster
af kalksten och
alunskiffer finnas i närheten.
325
flög- eller Högbroforsen.
avsnitt 274 Kontrollera mot PDF
Vattenområdeskartor: Bl. IV Hammerdal
af Jämtlands läns karta.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXI.
Konvolut: I: 2 och XII: 6.
Fallets <
nummer: 6.
belägenhet: i Hårkan, biflod
till Indalsälfven nedanför
Storsjön.
Bilagor:
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböeker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
1
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan ar i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
i Högra stranden tillhör indragna
majorsbostället Söre, den vänstra
Kongsta bys ägor.
-
■
Vattenkraften an- vändes på östra sidan
af forsen för drifvande
af kvarn, såg- och
hyfvelmaskin med 5
turbiner om tillsam- mans 70 hkr, däraf
1 turbin om 30 hkr
samt 4 om 10 hkr
hvar.
I vattendraget finnes all- män flottled.
1
En skibordsdamm är byggd
tvärs öfver strömmen vid
öfre forsen.
Förra majorsbostället Söre
n:o 5 om ett mantal är
utarrenderadt för statsver- kets räkning under 20 år
från midfastan 1885.
L
326
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Ragunda.
Socken: Ragunda.
Flodsystemets
/ nummer: XII.
I namn: Indalsälfvens.
I
2 i 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 15,8 m.
Vattenområdet: 22830 km.2
Däraf sjöar: 1900 km.2 (8,3$).
Lågvattenmängden: 78 sm.3 (3,4 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 12324.
De lokala förhållan- dena anses icke för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Forsen är belägen
omkring 7 km. från
Ragunda järnvägssta- tion.
Industriella medelvattenmängden:
183 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 28914.
Sommarlågvattenmängden: 388 sm.s
(17 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 61304.
Lågvattenmängden är uppskattad på
grund af mätning vid Ragunda järnvägs-1
bro i april 1901.
Med ledning af afrinningskurvan för
Indalsälfven vid Ragunda järnvägsbro, j
| jämförd med vattenståndsdiagrammet för
år 1900, som kan anses som normalår,!
skulle den vid industriellt medelvattenstånd
då afrinnande vattenmängden vara
113 sl. pr km.2, motsvarande 297 sm.3 j
vid Hammarforsen. Men då för vattenområdet
ifråga medelnederbördshöjden lär
(vara 487 mm. och sålunda den absoluta |
| medelafrinningen omkring 3 50 sm.3 = 1 5,2 [
sl. pr km.2, så torde man ej här få an-I
taga större industriell medelvattenmängd
avsnitt 275 Kontrollera mot PDF
än vid Krokom eller 8 sl. pr km.2 j
Sommarlågvattenmängden är antagen till
samma antal sl. pr km.2 af vattenområdet i
som den ur afrinningskurvan för Indals-!
älfven vid Ragunda bro härledda.
Hammarforsen.
I nummer: 7.
| belägenhet: iIndalsälfven,
Fallets j i o km. ofvanförRagunda
| järnvägsbro.
Bilagor:
327
Vattenoinrådeskartor: Bl. VI Östersund af Jämtlands
läns karta.
) Afrinningskurvor: PL. CIV.
j Vattenmängdsplanscher: PL. XXV.
I Vattenståndsplanscher: N:o 29.
(Konvolut: 1:2 och XII: 7.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
1 jordeböcker och andra kamerala hand-
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Stränderna å ömse sidor om forsen
ägas af det så kallade Storforsbolaget,
som efter Ragundasjöns ut-1
tappning den 6/e 1796 satte sig 1 ,
besittning af den genom torrläggning ]
vunna marken.
Vid under åren 18 8 6 — 1887
verkställdt laga skifte af Ragundasjöns
bottenjord har densamma fördelats
mellan delägarna, men älfven
afsatts såsom bolagsmännens gemensamma
egendom.
Kronans anspråk på viss andel i
forsen härledes från äganderätten till
indragna militiebostället Skogen inom
Kyrkslättens skifteslag, hvarvid de
Storforsbolaget tillhöriga tillandningarna
torde kunna betraktas såsom
urfjällar eller frånskilda, själfständiga
lägenheter, med hvilka rätt till vatten
icke kan anses följa. Under förutsättning
att de motliggande strandbyarna
äga rätt till hälften hvardera
af den befintliga vattenkraften,
skulle hela Kyrkslättens skifteslag
med Liens by om 3 2 Va tunnland
skatt äga hälften häraf och militiebostället
Skogen om 2 V* tunnland
omkring Vas
-
Vattenkraften är
tagen i anspråk för
drifvande af på södra
stranden belägna dels
en enskilde tillhörig
kvarn om 5 par stenar
'' och med en turbin
om 80 hkr, dels
en såg med en ram
och en turbin om 5 o
hkr, dels ock ett hyfvelverk
med en turbin
om 15 hkr.
I vattendraget finnes allmän
flottled.
Förra militiebostället Skogen
n:o 1 om 11/ai mantal
är utarrenderadt för
statsverkets räkning under
2 år från midfastan 1901.
Uti särskildt underdånigt
betänkande den #/7 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde användas
för elektrisk drift af
någon del af stambanan
genom nedre Norrland.
328
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Ragunda.
Socken: Fors’.
1 nummer: XII.
Flodsystemets namn: Indalsälfl
avsnitt 276 Kontrollera mot PDF
vens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg. m. m.
Fallhöjden: 15,1 m.
Vattenområdet: 23527 km.2
Däraf sjöar: 1915 km.2 (8,t %).
Lågvattenmängden: 80 sm.3 (3,4 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 12080.
Industriella medelvattenmängden:
188,2 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 28418.
Sommarlågvattenmängden: 400 sm.3
(17 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 60400.
i
I Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
i km.2, äro antagna vara lika stora som
; vid Hammarforsen.
I och för vatten- Afståndet
ar
till!
kraftens tillgodogöran- Bispgårdens järnvägsde
torde man kunna station omkring 8 km.
begagna sig dels af samt till allmän landsen
vid lågvatten torr j väg och Byns by 1/2
strömfåra, dels däraf km.
att älfven nedanför
denna fåras utmynnande
kröker omkring
en udde.
Den torra fårans
längd är 260 m. och
den där nedanför varande
delen af forsen
350 m. Vid forshufvudet
och i den
torra strömfåran ligga
berghällar.
329
Stadsforsen.
Fallets
nummer: 8.
belägenhet: i Indalsälfven,
13 km. nedanför
Ragunda järnvägsbro.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. VI Östersund af Jämtlands
läns karta.
Afrinningskurvor: PL. CIV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXV.
Vattenståndsplanscher: N:o 29.
Konvolut: XII: 8.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör indragna
militiebostället Bispgården n o 2
med den därunder lydande Oxböle
kronopark, hvarjämte nämnda bo- ställe tillika med åtskilliga andra
hemman för sina skattetal äga lax- fisken i forsen.
1
1
1
I forsen är mot
Västeråsens strand
uppförd en mindre
kvarn. Eljest är vat- tenkraften i forsen ej
använd.
•
Hemmanet Bispgården di- sponeras såsom kronopark.
I vattendraget finnes all- män flottled.
’ 1
33°
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Bergs.
Socken: Åsarnes kapell.
Flodsystemets
| nummer: XIII.
| namn: Ljungans.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
avsnitt 277 Kontrollera mot PDF
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 10,1 m. på en längd af 1500 m.
Vattenområdet: 2875 km.2
Däraf sjöar: 76 km.2 (2,6 j&).
Lågvattenmängden: 5,7 stil.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 576.
Industriella medelvattenmängden:
11,5 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1162.
Sommarlågvattenmängden: 23 sm.3 (8
sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2323.
Lågvattenmängden är direkt uppmätt
den s/4 1901.
Öfriga vattenmängder äro härledda ur
afrinningskurvan för Ljungan vid Åsarne.
Fallhöjden är utom
några brantare stup
fördelad utefter hela
Åsarnes kronopark,
där älfven alltså bildar
en långsluttande fors,
som utefter hela sin
längd är omgifven af
branta dels morän-,
dels bergiga stränder,
som tillåta dammbyggnad
utan större
svårigheter. Den brantaste
forsen är belägen
å enskild mark, ofvanför
landsvägsbron.
Forsen är belägen
50 km. från statsbanan
Bräcke — Storlien,
invid allmänna landsvägen
Östersund—
Härjedalen, 20 km.
från Svensta och Galhammars
ångbåtsbrygga
vid Storsjön
samt 61 km. från
Östersunds stad.
331
Åsansforsen.
i nummer: 1.
Fallets belägenhet: i Ljungan, Bilagor:
{ nedanför Lännässjön.
Vattenområdeskartor: Bl. V Oviken af Jämt*
lands läns karta.
Afrinningskurvor: PL. CIV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXVII.
Vattenståndsplanscher: N:o 31 b.
Konvolut: XIII: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Omkring hälften af högra stran-
Vattenkraften i den
I vattendraget finnes all-
den, nämligen den nedre delen,
ligger inom Åsarnes kronoparks om- råde. Återstående delen af strän- derna är i enskildes ägo. Österåsens
och Västeråsens byamän lära emel- lertid göra anspråk på hela forsen.
del af forsen, som är
belägen ofvanför lands- vägsbron och som är
omgifven af enskild
mark, tages delvis i
anspråk för drifvande
af en Åsarnes byamän
tillhörig såg med en
ram.
män flottled.
•
332
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Bergs.
Socken: Rätans.
. ( nummer: XIII.
Flodsystemets >
1 namn: Ljungans.
a ! 3
1 I
•
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, i
kvarn, grufva, malmförande !
berg m. in.
avsnitt 278 Kontrollera mot PDF
Fallhöjden: 16,4 m. på en längd af
720 m.
Vattenområdet: 3579 km.2
Däraf sjöar: 98 km.2. (2,7 ^).
Lågvattenmängden: 7,2 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 1181.
Industriella medelvattenmängden:
1^3 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2345.
Sommarlågvattenmängden:'' 28,6 sm.3
(8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4690.
I förhållande till vattenområdet äro
I vattenmängderna antagna till samma belopp
som för Ljungan vid Åsarne.
Forsen omgifves af
branta, bergiga stränder.
Strömmen sammandrager
sig stundom
mellan klipporna till
ringa bredd.
400 m. nedanför
forshufvudet begynner
ett 200 m. långt
sel, hvarefter vidtager
en 120 m. lång fors
af omkring 1,5 m.
höjd.
Vid forsens fot finnas
flera klippholmar.
Afståndet är till
allmänna landsvägen
Rätan—Hafverö 0,5
km., till Rätans kyrkplats
8 å 9 km., till
Handsjö by 3 ä 4 j
km. samt till norra)
stambanan vid Alby
40 km.
Handsjöforsen.
333
(nummer: 2.
belägenhet: i Ljungan,
r aneis \ nära dess utlopp i Handsjön.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: BI. VI Östersund af Jämtlands
läns karta.
Afrinningskurvor: PL. CIV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXVII.
Vattenståndsplanscher: N:o 31 b.
Konvolut: XIII: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör indragna
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
i militiebostället Rätansbyn n:o 2 litt. B
kraften är tagen i an-
män flottled.
om Vsi mantal, hvilket, jämlikt nå- digt beslut, från den 14/3 1894
är ställdt under skogsstatens vård
och förvaltning.
språk.
. ''
334
Fallets namn
Län: Jämtlands.
Tingslag: Refsunds.
Socken: Hellesjö.
t nummer: XIII.
Flodsystemets [ . .
J 1 namn: Ljungans.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan*
den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 8,8 m. på en längd af 965 m.
Vattenområdet: 2388 km.2
Däraf sjöar: 217 km.2 (9,1 %).
Lågvattenmängden: 6 sm.3 (2,5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 528.
Industriella medelvattenmängden:
9,6 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 844.
Sommarlågvattenmängden: 14,3 sm.3
(6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1258.
Högvattenmängden vid Matfors: 1100
avsnitt 279 Kontrollera mot PDF
sm.3 (86,6 sl. pr
km.2)
d:o vid Alby: 600 sm.3
(111,7 sl. pr km.2)
enligt uppgift från Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
.
Lågvatten- och industriella medelvattenmängderna
äro uppskattade efter järn- j
förelse med motsvarande vattenmängder
i andra norrländska skogsälfvar.
Sommarlågvattenmängden är pr km.2
af vattenområdet antagen något lägre än
den vid mätningen vid Idsjöbron den */9
1901 erhållna, som utgjorde 14,8 sm.3
= 7 sl. pr km.2
Vid nedre ändan j Forsen är belägen
af forsen samman-'' 11 km. från Nyhems
drager sig strömmen j järnvägsstation å norra
till 20 m. bredd mel-1 stambanan,
lan klipphällar; då de j
forsen omgifvande j
stränderna äro låga,
försvåras däraf Vat- j
tenkraftens tillgodogörande.
Nedersta delen kan
lättast användas.
Storselsforsen
335
Fallets
nummer: 3.
belägenhet: i Ljungans
biflod Gimån, nedanför
Idsjön.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 73 Bräcke samt VI
Östersund af Jämtlands läns karta.
Afrinningskurvor: PL. CIII och CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXVII.
Vattenståndsplanscher: N:ris 30 a och b.
Konvolut: XIII: 3.
4 *
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
1
Högra stranden tillhör Hellesjö-
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
kilens kronopark, den vänstra Ulf- j sjöns och Rotsjöns byar.
kraften är tagen i an- språk.
män flottled. ,
336
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Hede.
Socken: Tännäs’
Flodsystemets
| nummer: XIV.
| namn: Ljusne
älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
[
Fallhöjden: 21,4 m. på en längd af
414 m.
Vattenområdet: 254 km.2
Fallet slingrar sig
efter hela sin längd
öfver berghällar.
De lokala förhål-
Fallet är beläget
2 km. från allmänna
landsvägen Östersund
—Hede—Rörås, lika
Lågvattenmängden: 0,5 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 107.
Industriella medelvattenmängden:
1 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 214.
landena försvåra vat- tenkraftens tillgodo- görande.
långt från Ljusnedals
bruksgård, 6 4 km.
från järnvägen Kristia- nia — Rörås—Trond- hjem vid Rörås, 128
km. från statsbanan
avsnitt 280 Kontrollera mot PDF
Bräcke—Storlien samt
20 km. från Ljusne-
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara lika stora som
i Ljusne älf vid Ljusnedals bruk.
dals bruks senast be- arbetade järn- och kop- pargrufva.
Kvarnåfallet.
337
( nummer: 1.
Fallets belägenhet: i Ljusne älf, Bilagor:
i ofvanför Tefåns inflöde.
Vattenområdeskartor: Bl. V Oviken af Jämtlands
läns karta.
Afrinningskurvor: PL. CIV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXVIII.
Vattenståndsplanscher: N:o 32 a.
Konvolut: XIV:
1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
i
Vänstra stranden tillhör staten
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-}
såsom ägare af Ljusnedals bruk.
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
-
22
338
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Hede.
Socken: Tännäs’
Flodsystemets f nummer: XIV''
.1 namn: Ljusne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 19,5 m. på en längd af
1232 m.
Vattenområdet: 300 km.2
Lågvattenmängden: 0,6 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 117.
Industriella medelvattenmängden:
T,a sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 234.
Vattenmängderna äro direkt uppmätta.
De lokala förhål- landena anses icke för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Fallet är beläget
omedelbart invid Ljus- nedals bruk, 66 km.
från järnvägen Kristi- ania — Rörås—Trond- hjem vid Rörås’ stad
och 127 km. från stats- banan Bräcke—Stor- lien.
Till Ljusnedals bruks
senast bearbetade järn- och koppargrufva är
afståndet omkring 22
km.
339
Ljusnedalsfallet.
| nummer: 2.
Fallets ! belägenhet: i Ljusne älf, Bilagor:
( ofvanför Tefåns inflöde.
Vattenområdeskartor: Bl. V Oviken af Jämt''
lands läns karta.
Afrinningskurvor: PL. CIV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXVIII.
Vattenståndsplanscher: N:o 32 a.
Konvolut: XIV: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand*
lingar antecknadt eller genom laga
avsnitt 281 Kontrollera mot PDF
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör staten
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
1 såsom ägare af Ljusnedals bruk.
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
34°
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Hede.
Socken: Tännäs’
, . (nummer: XIV.
Flodsystemets {
( namn: Ljusne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 103,2 m. på en längd af 1,5 km.
Vattenområdet: *)
Lågvattenmängden: 0,13 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 134.
Industriella medelvattenmängden:
De lokala förhållan- dena synas ej i någon
mån försvåra vatten- kraftens tillgodogö- rande.
Fallet är beläget
omkring 1 km. från
fallet vid Ljusnedals
bruksgård, lika långt
från allmän väg samt
86km. från Rörås’ järn- vägsstation i Norge.
0,26 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 268.
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara lika stora
som i Ljusne älf vid Ljusnedals bruk.
Den 26/9 1901 uppmättes Tefåns vattenmängd
till 0,5 sm.3 = 14 sl. pr km.2,
då samtidigt Ljusnans vattenmängd vid
Ljusnedals bruk var 4 sl. pr km.2
*) Tillgängliga kartor äro allt för otillförlitliga
för en exakt uppmätning af vattenområdet.
34i
Öfre Tefåfallet.
Fallets
nummer: 3.
belägenhet: i Tefån, ett
tillflöde till Ljusne älf,
nedanför Ljusnedals
bruk.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. V Oviken af Jämtlands
läns karta.
Vattenmängdspl.: PL. XXVIII.
Vattenståndsplanscher: N:o 32 a.
Konvolut: XIV: 3.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra staten Ingen del af vattensåsom
ägare af Ljusnedals bruk. kraften är tagen i anspråk.
342
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Hede.
Socken: Tännäs’
Flodsystemets''nummer: XIV''
''namn: Ljusne älfs.
I
1 a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
avsnitt 282 Kontrollera mot PDF
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 30,5 m. på en längd af 600 m.
Vattenområdet: *)
Däraf sjöar: 0,1 km.2
Lågvattenmängden: 0,16 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 49.
Industriella medelvattenmängden:
0,32 sm.3 (4sl. pr km.2)
Hästkrafter: 98.
Stränderna äro bran- ta och tåla dämning.
Fallet är beläget
86 km. från Rörås’
järnvägsstation i Nor- ge, omkring 1 km.
från fallet vid Ljusne- dals bruksgård samt
lika långt från allmän
landsväg.
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara lika stora
som i Ljusne älf vid Ljusnedals bruk.
Den 2b/g 1901 uppmättes Tefåns vat- tenmängd till 0,5 sm.3 — 14 sb pr km.2,
då samtidigt Ljusnans vattenmängd vid
Ljusnedals bruk var 4 sb pr km.2
*) Tillgängliga kartor äro allt för otillför- litliga för en exakt uppmätning af vatten- området.
Nedre Tefåfallet.
343
Fallets
nummer: 4.
belägenhet: i Tefån, ett
: tillflöde till Ljusne älf,
nedanför Ljusnedals
bruk.
i Vattenområdeskartor: Bl. V Oviken af Jämtlands
läns karta.
Bilagor:'' Vattenmängdspl.: PL. XXVIII.
i Vattenståndsplanscher: N:o 32 a.
[Konvolut: XIV: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra staten
Vattenkraften är
såsom ägare af Ljusnedals bruk.
delvis tagen i anspråk
för drifvande af en
mindre snickerifabrik
med en turbin om
16,5 hkr.
344
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Hede.
Socken: Tännäs’
Flodsystemets:
nummer: XIV.
namn: Ljusne älfs.
t
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 12,7 m. på en längd af
380 m.
Vattenområdet: 466 km.2
Däraf sjöar: 2,5 km.2 (0,5 %)■
Lågvattenmängden: 0,9 sm.3 (2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 114.
Industriella medelvattenmängden:
1,9 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 241.
För forsens användande
förefinnas ingå
svårigheter.
Afståndet till Ljusnedals
bruk är 6 km.,
till allmänna landsvägen
Östersund—
Hede—Rörås 3 ä 4
km., till järnvägen
Kristiania — Rörås —
Trondhjem 72 km.
samt till statsbanan
Bräcke—Storlien 125
km.
avsnitt 283 Kontrollera mot PDF
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara lika stora
som i Ljusne älf vid Ljusnedals bruk.
345
Öfre Boren.
Vattenområdeskartor: Bl. V Oviken af Jämtlands
läns karta.
_ Afrinningskurvor: PL. CIV.
i ägor. j Vattenmängdsplanseher: PL. XXVIII.
Vattenståndsplanscher: N:o 32 a.
1 Konvolut: XIV: 5.
Fallets
nummer: 5.
belägenhet: i Ljusne älf,
nedanför Funäsdalsåns
inflöde.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör staten
såsom ägare af Ljusnedals bruk.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
Allmän flottled finnes
och flottningsreglemente är
fastställdt genom utslag
den */6 1890.
346
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Hede.
Socken: Tännäs’
(nummer: XIV.
Flodsystemets ; . .
3 (namn: Ljusne älfs,
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
i
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan !
farled, stad, by, sågverk, ;
kvarn, grufva, malmförande j
berg m. in.
Fallhöjden: 5,8 m. på en längd af 405 m.
Forsen kan icke
Afståndet till Ljus-
Vattenområdet: 471 km.2
utan stora kostnader
användas, emedan
nedals bruk är 7 km.,
till allmänna lands-
Däraf sjöar: 2,5 km.2 (0,5 %).
Lågvattenmängden: 0,94 sm.3 (2 sb pr
km.2)
Hästkrafter: 54.
Industriella medelvattenmängden:
1,9 sm.3 (4 sb pr km.2)
stränderna äro låga.
vägen 3 km., till Öfre j
Boren 2 km., till järn- vägen Kristiania—
Rörås — Trondhjem
72 km. samt till stats- banan B räcke — Stor- lien 125 km.
Hästkrafter: ilo.
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara lika stora
som i Ljusne älf vid Ljusnedals bruk.
347
Nedre Boren.
Fallets
nummer: 6.
belägenhet: i Ljusne
älf, nedanför Funäsdalsåns
inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. V Oviken af Jämtlands
läns karta.
Afrinningskurvor: PL. CIV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXVIII.
Vattenståndsplanscher: N:o 32 a.
Konvolut: XIV: 6.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
avsnitt 284 Kontrollera mot PDF
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
I
Vänstra stranden tillhör
såsom ägare af Ljusnedals
staten Ingen del af vatten-I vattendraget finnes allbruk.
kraften är tagen i an- män flottled.
språk.
348
Fallets namn:
Län: Jämtlands.
Tingslag: Hede.
Socken: Hede.
Flodsystemets {nummer: XIV.
I namn: Ljusne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 34,4 m. på en längd af
4138 m.
Vattenområdet: 1383 km.2
Däraf sjöar: 35 km.2 (2,5%).
Att tillgodogöra
hela forsens fallhöjd
torde blifva svårt och
dyrbart till följd däraf,
att stränderna på en
Forsen är belägen
omedelbart invid all- männa landsvägen
Östersund—Hede—
Rörås, 23 km. från
Lågvattenmängden: 3,1 sm.3 (2,2 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1066.
Industriella medelvattenmängden:
6,i sm.3 (4,4 sb pr km.2)
längre sträcka af for- sens nedre del äro
låga och flacka.
Hede, 180 km. från
järnvägen Kristiania—- Rörås—Trondhjem
vid Rörås samt 11 5
km. från statsbanan
Bräcke—Storlien.
Hästkrafter: 2098.
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara lika stora
som i Ljusne älf vid Hede bro.
Ortströmmen.
349
I nummer: 7.
Fallets '' belägenhet: i Ljusne älf, Bilagor:
| nedanför sjön Ulften.
Vattenområdeskartor: Bl. VII Lillherrdal af Jämtlands
läns karta.
Afrinningskurvor: PL. CIV.
| Vattenmängdsplanscher: PL. XXVIII.
I Vattenståndsplanscher: N:o 32 a.
''Konvolut: XIV: 7.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör Hede krono-
Ingen del af vatten-
Allmän flottled finnes
park.
kraften är tagen i an- språk.
■
och flottningsreglemente är
fastställdt genom utslag den
4/e 1890.
1
''
1
|
35°
Fallets namn:
Län: Gäfleborgs.
Tingslag: Ljusdals.
Socken: Loos’.
( nummer: XIV.
Flodsystemets |narnn; Ljusne älfs.
X
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
avsnitt 285 Kontrollera mot PDF
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3,1 m. på en längd af 85 m.
Strömmen är i fors-
Strömmen är be-
Vattenområdet: 228 km.2
hufvudet 70 m. bred
lägen 63 km. från
Däraf sjöar: 15 km.2 (6,6%).
Lågvattenmängden: 0,7 sm.3 (3 sl. pr
j km.*)
Hästkrafter: 22.
j
Industriella medelvattenmängden:
0,9 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 28.
1
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara ungefär lika
stora som i Voxna älf vid Lenninge.
Den 12/io 1901, då vattenmängden i
Björnån motsvarade den vid ovanligt lågt
sommarvattenstånd framrinnande, upp- mättes åns vattenmängd mellan Slätthäll- strömmen och Högforsen till 1,35 sm.3
= 6 sl. pr km.2
mellan bergstränder.
norra stambanan ne- danför Ramsjö station,
69 km. från Dala—
Hälsinglands järnväg
vid Finnstuga, 1 km.
från den under bygg- nad varande järnvägen
Orsa—Sveg och från
allmän landsväg, 3
km. från Fågelsjö by
samt 2 8 km. från Loos’
kyrka.
Slätthällströmmen
351
j nummer: 8.
„ I belägenhet: i Voxna älfs
a e S j biflod Björnån, nedanför
l sjön Tyckeln.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Hälsingland
af P. H. Widmark.
Afrinningskurvor: PL. CV.
J Vattenmängdspl.: PL. XXIX och XXXII.
I Vattenståndplanscher: N:o 33.
(Konvolut: XIV: 8.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Strömmen är belägen å Hamra
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
kronopark.
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
I forshufvudet är för
flottningsändamål uppförd
en damm med timmerränna
förbi strömmen.
Ehuru strömmen icke
kan anses vara mera be- tydande, här den likväl här
medtagits såsom belägen i
omedelbar närhet af den
under byggnad varande
Orsa—Svegs järnväg.
352
Fallets namn:
Län: Gäfleborgs.
Tingslag: Ljusdals.
Socken: Loos.’
»nummer: XIV.
Flodsystemets < namn; Ljusne älfs.
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållanden,
som möjligen kunna
anses underlätta eller försvåra
vattenkraftens tillgodogörande.
Fallhöjden: 5,5 m. på en längd af 95 m.
Vattenområdet: 230 km.s
Däraf sjöar: 15 km.2 (6,5%'').
Lågvattenmängden: 0,7 sm.3 (3 sl.
pr km.2)
Bredden i forshufvudet
är 6 5 m.
Stränderna äro låga
bergstränder.
Högra stranden är
högre än den vänstra.
avsnitt 286 Kontrollera mot PDF
Hästkrafter: 38,5.
Industriella medelvattenmängden:
0,9 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 50.
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara ungefär lika
stora som i Voxna älf vid Lenninge.
Den 12/10 1901, då vattenmängden i
Björnån motsvarade den vid ovanligt lågt
sommarvattenstånd framrinnande, uppmättes
åns vattenmängd mellan Slätthällströmmen
och Högforsen till 1,35 sm.3
= 6 sl. pr km.2
3
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägsstation,
landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, ;
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Forsen är belägen
63 km. från norra!
stambanan nedanför
Ramsjö station, 69
km. från Dala—Häl- i
singlands järnväg vid
Finnstuga, 2 km. från
den under byggnad
varande järnvägen
Orsa—Sveg och från
allmän landsväg, 4
km. från Fågelsjö by!
samt 28 km. fränt
Loos’ kyka.
f
Högforsen.
353
Fallets
nummer: 9.
belägenhet; i Voxna älfs
biflod Björnån, nedanför
sjön Tyckeln.
Vattenområdeskartor: Karta öfver Hälsingland
af P. H. Widmark.
_ Afrinningskurvor: PL. CV.
i ägor. ^ Vattenmängdsplanscher; PL. XXIX och XXXII.
IVattenståndsplanscher: N;o 33.
Konvolut: XIV: 9.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jogdeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å Hamra
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
kronopark.
kraften är tagen i an-
män flottled.
språk.
I forshufvudet är för
flottningsändamål uppförd
en damm med timmerränna
förbi forsen.
Ehuru forsen icke kan
| anses vara mera betydande,
har den likväl här medtagits
såsom belägen i omedelbar
närhet af den under
byggnad varande Orsa—
Svegs järnväg.
23
354
Fallets namn:
Län: Gäfleborgs.
Tingslag: Ljusdals.
Socken: Loos’.
Flodsystemets
I nummer: XIV.
| namn; Ljusne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg gller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmföKmde
berg m. in.
Fallhöjden: 19 m. på en längd af
1435 m.
Vattenområdet: 304 km.2
Däraf sjöar: 18 km.2 (5,9%).
Lågvattenmängden: 0,9 sm.3 (3 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 171.
Industriella medelvattenmängden:
1,2 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Fallhöjden i öfre
delen af forsen torde
kunna tillgodogöras
genom en 400 m.
avsnitt 287 Kontrollera mot PDF
lång kanal från nordvästra
delen af Björnåflarken.
Tillgodogörandet af
hela fallhöjden möter
afsevärda svårigheter.
Hästkrafter: 228.
Forsen är belägen
60 km. från norra
stambanan, 69 km.
från Dala—Hälsinglands
järnväg, omkring
4 km. från den under
byggnad varande Orsa
— Svegs järnväg och
från allmän landsväg,
5 å 6 km. från Fågelsjö
by samt 26 km.
från Loos’ kyrka.
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara ungefär lika
stora som i Voxna älf vid Lenninge. ''j
Den 12/io 1901, då vattenmängden i
Björnån motsvarade den vid ovanligt lågt
sommarvattenstånd framrinnande, uppmättes
åns vattenmängd mellan Slätthällströmmen
och Högforsen till 1,35 sm.3
= 6 sb pr km.2
355
Nedre Flarkforsen.
Fallets
nummer: 10.
belägenhet: i Voxna älfs
biflod Björnån, mellan
Nedre Björnåflarken och
utloppet i Voxna älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Hälsingland
af P. H. Widmark.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXIX och XXXII.
Vattenståndsplanscher: N:o 33.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är, med undantag af dess
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
utlopp i Voxna älf, belägen å
kraften är använd.
män flottled.
Hamra kronopark.
356
Fallets namn:
Län: Gäfleborgs.
Tingslag: Ljusdals.
Socken: Loos’.
Flodsystemets
j nummer: XIV.
j namn: Ljusne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 5,6 m. på en längd af 660 m.
Vattenområdet: 590 km.2
Däraf sjöar: 30 km.2 (5,1 %).
Lågvattenmängden: 1,8 sm.3 (3 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 101.
Industriella medelvattenmängden:
2,4 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 134.
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara ungefär lika
stora som i Voxna älf vid Lenninge.
Den 13/i0 1901, då vattenmängden i
Voxna älf motsvarade den vid ovanligt
lågt sommarvattenstånd framrinnande, uppmättes
älfvens vattenmängd vid Rullbosjöns
utlopp till 3,65 sm.3 = 6,5 sl. pr
km.2
Forsen delas af en
holme i två grenar.
Stränderna tillåta
uppdämning vid forsens
fot.
avsnitt 288 Kontrollera mot PDF
Forsen är belägen
58 km. från Dala—
Hälsinglands järnväg,
10 km. från den under
byggnad varande Orsa
— Svegs järnväg, omkring
2 km. från allmän
landsväg ochRullbo
by, omkring 15
km. från Loos’ kyrka
samt 12 km. från brynstensbrotten
vid Ryggskog
och 14 km. från
Loos’ nickel- och koboltgrufvor.
Kanalen.
357
| nummer: 11.
Fallets belägenhet: i Voxna älf,
\ nedanför Rullbosjön.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Hälsingland
af P. H. Widmark.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdspl.: PL. XXIX och XXXII.
Vattenståndsplanscher: N:o 33.
Konvolut: XIV: 11.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
nuru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör Hamra
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
kronopark. Äganderätten till vänstra
kraften är använd.
män flottled.
men tillkommer antagligen staten.
358
Fallets namn:
Län; Gäfleborgs.
Tingslag; Ljusdals.
Socken: Loos’.
| nummer: XIV.
Flodsystemets namn: Ljusne
l älfs.
1 1 3 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
i Fallhöjden: 4,5 m. på en längd af 340 m.
Vattenområdet: 600 km.2
Däraf sjöar: 30 km.2 (5 %~).
Lågvattenmängden: 1,8 sm.3 (3 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 81.
Industriella medelvattenmängden:
2,4 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 108.
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara ungefär lika
stora som i Voxna älf vid Lenninge.
| Den 13/io 1901, då vattenmängden i
Voxna älf motsvarade den vid ovanligt
lågt sommarvattenstånd framrinnande, uppmättes
älfvens vattenmängd vid Rullbosjöns
utlopp till 3,65 sm.3 = 6,5 sl. pr km.2
Vänstra stranden
utgöres af berg med
omkring 3 m. höjd
öfver älfvens vattenyta
vid forshufvudet.
Högra stranden är
däremot låg och sumpig
-
Forsen är belägen
58 km. från Dala—
Hälsinglands järnväg,
likaledes 58 km. från
norra stambanan, omkring
10 km. från den
under byggnad varande
Orsa—Svegs järnväg,
omkring 4 km.
från allmän landsväg
och Rullbo by samt
15 km. från Loos’
kyrka.
359
Högforsen.
t nummer: 12.
Fallets ; belägenhet: i Voxna älf,
nedanför Rullbosjön.
Bilagor:
avsnitt 289 Kontrollera mot PDF
Vattenområdeskartor: Karta öfver Hälsing
land
af P. H. Widmark.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXIX och XXXII.
Vattenståndsplanscher: N:o 33.
Konvolut: XIV: 12.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör Hamra ; Ingen del åt vatten- I vattendraget finnes allkronopark.
kraften är använd. män flottled.
,
36°
Fallets namn:
Län: Gäfleborgs.
Tingslag: SödraHälsinglandsvästra.
Socken: Ofvanåkers.
I nummer: XIV.
Flodsystemets namn: Ljusne
I älfs.
I
a 1 a
Approximativa krafttillgången.
,
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- J
station, landsväg eller annan |
farled, stad, by, sågverk, j
kvarn, grufva, malmförande |
berg m. m.
Fallhöjden: 22,1 m. på en längd af
1048 m.
Vattenområdet: 1065 km.2
Däraf sjöar: 50 km.2 (4,7^).
Lågvattenmängden: 3,2 sm.3 (3 sl pr
km.2)
Hästkrafter: 707.
Industriella medelvattenmängden:
4,3 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 950.
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara ungefär lika
stora som i Voxna älf vid Lenninge.
Den 16/io 1901, då vattenmängden i
Voxna älf motsvarade den vid ovanligt
lågt sommarvattenstånd framrinnande, uppmättes
älfvens vattenmängd nedanför Hylströmmen
till 6 sm3-- 3,5 sl. pr km.2.
Grunden är fast
berg.
Vattenkraften torde
bäst kunna uttagas
på högra sidan genom
fördämning omkring
150 m. från öfre rågången
till det i kolumn
4 omnämnda utmål,
hvarifrån vattnet
kan framledas i en
kanal längs den brink,
som sträcker sig utefter
södra utmålsgränsen,
där nu en
timmerränna är byggd.
Strömmen är belägen
22 km. från
Finnstuga station å
Dala—Hälsinglands i
järnväg, 3 km. från
allmänna landsvägen
Voxna—Loos—Härjedalen,
19 km. från j
Voxna bruk, 8 km. ;
från Mansjöbergets [
kalkbrott samt 24 km.
från Loos’ grufvor.
Hylströmmen.
Vattenområdeskartor: Karta öfver Hälsingland
af P. H. Widmark.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXIX och XXXII.
Vattenståndsplanscher: N:o 33.
Konvolut: XIV: 13.
4
5 1 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 290 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Å båda stränderna äro för kronans | Ingen del af vattenräkning,
jämlikt föreskrift i io § afl kraften är tagen i anKungl.
afvittringsstadgan den 10/2 j språk.
1824, afsätta utmål till en vidd af
|sammanlagdt 40 tunnland 23 kappland.
''
I jordeboken tinnes såsom kronoegendom
under allmän disposition
upptagen »Hylströmmen n:o 1»
med anteckning: »Vid afvittringen
afsatt strömfall i Voxne älf med [
utmål om tillhopa 5 o tunnland 5 j
kappland och här införd jämlikt
K. kammarkolki beslut den 9 Mars
1897».
Fallets
1 nummer: 13.
1 belägenhet: i Voxna älf.
Bilagor:
1
362
Fallets namn:
Län: Gäfleborgs.
Tingslag: Ljusdals.
Socken: Loos’.
Flodsystemets
J nummer: XIV.
( namn: Ljusne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3,2 m. på en längd af om- kring 170 m.
Vattenområdet: 378 km.2
Däraf sjöar: 17 km.2 (4,5^).
Lågvattenmängden: 1,1 sm.3 (3 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 35.
Industriella medelvattenmängden:
1,5 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 48.
De lokala förhål- landena anses icke för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Forsen är belägen
34 km. från Dala—
Hälsinglands järnväg,
48 km. från norra
stambanan, omedel-;
bart invid allmänna
landsvägen Voxna—
Loos—Härjedalen
samt 30 km. från
Voxna bruk.
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara ungefär lika
stora som i Voxna älf vid Lenninge.
Den 14/io 1901, då vattenmängden i
Loån motsvarade den vid ovanligt lågt
sommarvattenstånd framrinnande, upp- mättes åns vattenmängd vid Lomsjöhed
till 2,8 sm.3 =7 sl. pr km.2
363
Lomforsen.
I nummer: 14.
Fallets belägenhet: i Loån, ett
I tillflöde till Voxna älf.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Hälsingland
af P. H. Widmark.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXIX och XXXII.
Vattenståndsplanscher: N:o 33.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
avsnitt 291 Kontrollera mot PDF
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Å båda stränderna äro för kro- nans räkning, jämlikt föreskrift i
10 § af Kungl. afvittringsstadgan
den 10/2 1824, afsätta utmål till en
vidd af sammanlagdt 6 tunnland,
3 tunnland på hvardera sidan om
forsen.
Bland kronoegendomar under all- män disposition upptages i nya jorde-
Forsen har jämte
utmålet genom Kungl.
kammarkollegii utslag
den 2i/3 1870 upp- låtits till nybyggaren
Olof Persson i Horn- berg i Loos’ socken
'' för anläggande af en
tullmjölkvarn mot ut-
I vattendraget finnes all- män flottled.
Ehuru forsen icke kan
anses vara mera betydande,
har den likväl här med- tagits, enär densamma jämte
utmålet vore till enskild
person mot årlig afgäld upp- låten.
boken Lomfors n:o 1 med anteckning,
att lägenheten vid afvittringen
afsatts såsom utmål för ifrågavarande
strömfall.
af Konungens befallningshafvande
genom
utslag den 3/n 1897
bestämts till 16 kronor
årligen samt med
skyldighet för Olof
Persson att, när sådant
påfordrades, efter rifning
af där uppförda
byggnader utan ersättning
till kronan afträda
såväl strömfallet
som utmålet. Kvarn
finnes nu vid forsen.
364
Fallets namn:
Län: Gäfleborgs.
Tingslag: Södra Hälsinglands västra. Flodsystemets /numrner: XIV
Socken:
Ofvanåkers. I namn. Ljusne älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,8 m. på en längd af 23 5 m.
Vattenområdet: 365 km.2
Däraf sjöar: 31 km.2 (8,5^).
Lågvattenmängden: 1,1 sm.3 (3 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 53.
Industriella medelvattenmängden:
1,5 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Som stränderna ne- danför en öfver ström- men ledande bro äro
låga, torde det blifva
svårt att uttaga mer
än (4,77— 1,12 =)3,7
m. fallhöjd (vid bron).
Strömmen är be- lägen 20 km. från
Finnstuga station å
Dala—Hälsinglands
järnväg, 1 km. från
allmänna landsvägen
Voxna— Loos— Härje- dalen samt 17 km.
från Voxna bruk.
Hästkrafter: 72.
Vattenmängderna äro i förhållande till
vattenområdet antagna vara ungefär lika
stora som i Voxna älf vid Lenninge.
Den 1B/io 1901, då vattenmängden i
Gryckån motsvarade den vid ovanligt lågt
sommarvattenstånd framrinnande, uppmättes
åns vattenmängd vid Gropabo till
1,9 sm.3 = 5,1 sl. pr km.2
Gropaboströmmen.
365
Vattenområdeskartor: Karta öfver Hälsingland,
af P. H. Widmark.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdspl.: PL. XXIX och XXXII.
Vattenståndsplanscher: N:o 33.
Konvolut: XIV: 15.
4
5
6
avsnitt 292 Kontrollera mot PDF
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
På grund af Kungl. brefvet den
13/3 1845 har ett utmål af 17 tunn- land 1 3 kappland för kronans räk- ning afsatts omkring strömmen.
Genom Kungl. brefvet den V5 1868
uppläts åt Voxna bruksägare, så- som innehafvare af krononybygget
Gropabo n:o 3, dispositionsrätten
till det intill nybygget gränsande
utmålet å vänstra stranden af ström-
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
I vattendraget finnes all- män flottled.
Ehuru strömmen icke
kan anses vara mera be- tydande, har den likväl här
medtagits, enär densamma
jämte utmålet vore till en- skild person mot årlig af- gäld upplåten.
men.
'' ■ : •
( nummer: 15.
Fallets belägenhet: i Voxna älfs Bilagor:
( tillflöde Gryckån.
366
Fallets namn:
Län: Gäfleborgs.
Tingslag: Södra Hälsinglands västra.
Socken: Alfta.
Flodsystemets
j nummer: XIV.
| namn:Ljusneälfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan*
i den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 24,8 m. på en längd af
omkring 1200 m.
Vattenområdet: 2963 km.2
Däraf sjöar: 150 km.2 (5,1$).
Lågvattenmängden: 9,2 sm.3 (3,1 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 2282.
Industriella medelvattenmängden:
11,9 sm.3 (4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2951.
Ehuru stränderna
hafva rätt betydlig
höjd öfver vattenytan,
särskildt vid mellersta
delen af forsen, torde
det dock blifva svårt
att å högra stranden
på ett enda ställe ut- taga hela kraften, i
synnerhet som lands- väg och järnväg löpa
tätt utmed stranden.
Forsen är belägen
invid Dala—Hälsing- lands järnväg och
landsvägen Bollnäs—
Alfta—Voxna, 17 km.
från Bollnäs’ köping
och j ärnvägsknut samt,
från forsens fot räk- nadt, endast 400 m.
från Alfta kyrkplats.
Vattenmängderna äro i förhållande till
i vattenområdet antagna vara ungefär lika
störa som i Voxna älf vid Lenninge.
Den Io/io 1901, då vattenmängden i
Gryckån motsvarade den vid ovanligt
lågt sommarvattenstånd framrinnande, uppmättes
åns vattenmängd vid Gropabo till
1.9 sm.* = 5,1 sl. pr km.2
Born.
367
(nummer: 16.
Fallets . belägenhet: i Voxna älf, Bilagor:
{ nedanför Viksjön.
avsnitt 293 Kontrollera mot PDF
Vattenområdeskartor: Karta öfver Hälsingland
af P. H. Widmark.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdspl.: PL. XXIX och XXXII.
Vattenståndsplanscher: N:o 33.
Konvolut: XIV: 16.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
k
''
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Staten äger indragna majorsbo-
Vattenkraften är
I vattendraget finnes all-
stället Kyrkbyn n:o 19 om 15
öresland, hvilket utgör en del af
Alfta sockens första skifteslag, om- fattande 300 öres- 11 Va penning- land. Som detta skifteslag vid laga
skifte fått såsom gemensam tillhörig- het undantagen åtskillig mark invid
högra stranden af Voxna älf, har
staten följaktligen del i forsen.
delvis tagen i anspråk
för drifvande af kvar- nar, såg, smedja och
skäktverkm. fl. smärre
industriella anläggnin- gar.
män flottled.
368
Fallets namn:
Län: Gäfleborgs.
Tingslag: Södra Hälsinglands västra.
Socken: Segerstads.
Flodsystemets fnummer: XIV''
|namn:Ljusneälfs.
I
2 i 3
Approximativa krafttillgången.
—
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 5,9 m. på en längd af omkring
1200 in.
Vattenområdet: 18880 km.2
Däraf sjöar: 780 km.2 (4,1#).
Lågvattenmängden: 54,7 sm.3 (2,9 sl. pr
! km.2)
Hästkrafter: 3227.
Industriella medelvattenmängden: 90 å
100 sm.3 (4,8 å 5,3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 5310 å 5900.
Lågvattenmängden är direkt uppmätt
Iden 4/4 1902.
| Industriella medelvattenmängden är
härledd ur afrinningskurvan för Ljusne
I älf vid Landa.
Den 22/10 1901, då vattenmängden i
Ljusne älf motsvarade den vid ovanligt
lågt sommarvattenstånd framrinnande, uppmättes
älfvens vattenmängd vid Landa
till 126 sm.3 == 6,7 sl. pr km.2
Tillgodogörandet af
vattenkraften i dess
helhet försvåras af
landlägenas beskaffenhet,
som icke torde
tillåta dammbyggnad
i forsen utan allt för
stora kostnader.
Det å högra sidan
af forsen befintliga
området synes däremot
särdeles väl
lämpa sig för tillgodogörande
af en större
del af vattenkraften.
Forsen är belägen
1 km. från statsbanan
Söderhamn—Kilafors,
nära 2 km. från Landa
järnvägsstation vid
samma bana, omkring
0,5 km. från bygdeväg,
omkring 27 km.
från Söderhamns stad,
avsnitt 294 Kontrollera mot PDF
nära Segerstads sockens
centralpunkt med
där belägna Landa
med flera byar och
Landa vattensåg och
kvarn samt 2,5 km.
från Svedja och Gäfv
er sta ångsågar.
Annan farled, grufva
eller malmförande
berg finnes ej å orten.
369
Landaforsen.
nummer: 17.
Fallets
I belägenhet: i Ljusne älf,
1 mellan sjöarna Varpen
| och Bergviken.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Hälsingland
af P. H. Widmark.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXXI och XXX11.
Vattenståndsplanscher: N o 32 b.
Konvolut: 1:2 och XIV: 17.
4
5 1 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand*
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall i
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Större delen af forsens högra
strand tillhör förra öfverstelöjtnants- bostället Mårdnäs och är således i
statens ägo.
En del af Mårdnäs’ strand å Nä- set tillhör jämte en holme i älfven
Ljusne älfs flottningsförening.
En mindre del af
vattenkraften är tagen
i anspråk för drifvan- de af den vid forsens
norra strand belägna
Landa vattensåg och
kvarn.
I vattendraget finnes all- män flottled.
Den del af forsens högra
strand, som tillhör förra
militiebostället Mårdnäs, är
på grund af Kungl. bref
den V5 1S80 på arrende
upplåten till öfversten Breh-1
mer för en tid af 50 år,
räknadt från midfastan 1880.
Med detta undantag är
bostället i öfrigt utarren- deradt för statsverkets räk- ning under 20 år från mid- fastan 1893.
Uti särskilt underdånigt
betänkande den % 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde an- vändas för elektrisk drift
af någon del af stambanan j
genom nedre Norrland.
Sedan styrelsen för Sö- derhamns järnvägsaktiebolag
hembjudit statsverket till
återlösen åtskillig för an- läggning af järnväg inom
Segerstads socken expro- prierad mark om 62 kva- ; dratref 9 7 kvadratstänger 7 5
i kvadratfot, belägen invid
älfven, samt i anledning
däraf Kungl. kammarkolle- gium genom utslag den 17/3
1880 funnit frågan ej till- höra Kungl. kollegii upp- tagande och pröfning, lär
nyssnämnde öfverste Breh- mer genom köpebref den
"f’/4 1882 hafva förvärfvat
den hembjudna marken.
34
«
370
Fallets namn:
Län: Gäfleborgs. . v>w
Tingslag: Södra Hälsinglands östra. Flodsystemets | namn: L.jUSne älfs.
Socken: Söderala.
1
a
3
•
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
avsnitt 295 Kontrollera mot PDF
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan |
farled, stad, by, sågverk, i
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 36,5 m. på en längd af om-
Afståndet från fors-
kring 6700 m.
sträckans öfre del till
Däraf vid: Västerdkra: 1,2 m. på en längd
Askesta—Sandarne
af 74 rfi.
järnväg är 1,5 km. 1
Kronovcirpet (eller Rökarebacken):
samt från närmaste
1,5 m. på en längd af 200 m.
punkt på Kilalors—
Norrbaggan: 2,3 m. på en längd
Söderhamns järnväg 7
af 200 m.
km.
Sjöfiskan: 2,7 m.
Forsen är under
Vattenområdet: 19600 km.2
största delen af sitt
Däraf sjöar: 865 km.2 (4,4$).
lopp belägen nära in-
Lågvattenmängden: 57sm.3(2,9sl.prkm.2)
Hkr för hela fallhöjden: 20805.
,, ,, fallet vid Västerdkra: 684.
„ „ „ „ Kronovarpet: 855.
„ „ „ „ Norrbaggan: 1311.
„ » » „ Sjöfiskan: 1539.
till allmän landsväg.
Industriella medelvattenmängden:
94,1 ä 103,9 sm.3 (4,8 å 5,3 sl. pr km.2)
Hkr för hela fallhöjden: 34347 a 37924.
,, „ fallet v. Västerdkra: 112931247.
,, „ ,, ,, Kronovarpet: 1412 å 1559.
„ „ „ „ Norrbaggan: 2185 å 2392.
! ,, ,, ,, ,, Sjöfiskan: 2565 å 2808.
Vattenmängderna äro uppskattade till
samma belopp pr ytenhet af vattenom-
.
.
1
rådet som de för motsvarande vattenstånd
ur afrinningskurvan för Ljusne älf vid
Landa härledda.
Den 26/10 1901, då vattenmängden i
Ljusne älf motsvarade den vid ovanligt
lågt sommarvattenstånd framrinnande, upp- mättes älfvens vattenmängd vid Ljusne
till 120,4 sm.3 = 6,14 sb pr km.2
371
Ljusne strömmar.
f nummer: 18.
Fallets belägenhet: mellan sjön
I Marmen och hafvet.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
I
Vid under åren 1852—1862
förrättadt laga skifte af Norr-Ljusne
! by hafva för kronans räkning på
vänstra stranden följande utmål afj
satts: vid Västeråkra 61 kvadratstänger,
vid Kronovarpet 3 5 kvadratstänger,
vid Norrbaggan 3 5 kvadratstänger
och vid Sjöfiskan 21 kvadratstänger.
Stränderna äro i öfrigt i enskild
ägo.
Vid upprättande af förslag till
arrendekontrakt angående det så
kallade Ljusnefisket den 29/g 1897
inhämtades, att fisket, som vore
beläget på vänstra sidan af Ljusne
älf på en sträcka af omkring 3 km.
närmast ofvanför älfvens utlopp i i
hafvet, utgjordes af tio uppgångskar,
avsnitt 296 Kontrollera mot PDF
däraf tre vid Västeråkra med
ett notvarp vid Rökarebacken jämte
därtill hörande fiskebod, sex vid
Norrbaggan samt ett vid Sjöfiskan.
Midt emot Västeråkra ligger n:o
20 Alderfisket, tillhörigt kronan,
men för närvarande i ödesmål.
I forssträckan finnes i öfrigt ett
stort antal enskilda fisken.
För drifvande af
Ljusne järn- och sågverk
användas omkring
700 hkr.
I vattendraget finnes allmän
flottled.
Det så kallade Ljusnefisket
är för statsverkets
räkning utarrenderadt från
den Ve 1900 till den Ve
1906 för 1200 kronor, hvarjämte
arrendatorn erlägger
1 5 o kronor årligen till afi
lönande af fiskeritillsyningsman.
Vattenområdeskartor: Karta öfver Hälsingland
af P. H. Widmark.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Bilagor: j Vattenmängdspl.: PL. XXXI och XXXII. - I Vattenståndsplanscher: N:o 32 b.
(Konvolut: XIV: 18.
372
Fallets namn
Län: Gäfleborgs.
Tingslag: Gästrikslands östra. Flodsystemets 1 nummer. XV.
Socken: Valbo. 1 namtl: Gafleåns
-
,
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,7 m. på en längd af
488 m.
Vattenområdet: 2326 km.2
Däraf sjöar: 190 km.2 (8,2%).
Lågvattenmängden: 8 sm.3 (3,4 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 376.
Exceptionella lågvattenmängden: 5 å
6,2 sm.3 (2,1 å 2,6 sl. pr km.2), den
senare på grund af mätning af majo- ''ren Gust. Nyström den 18/9 1880.
Forsen är omgifven
af omkring 10 m.
höga sandbrinkar.
Dalgångens bredd
är på smalaste stället
60 å 80 m.
Strändernas höjd
och beskaffenhet synas
gynna dammanlägg- ning nära forsens fot.
Ans botten utgöres
af berggrund.
Forsen är belägen
300 m. från Gäfle—
Dala järnväg, som
framgår längs med ån,
5,5 km. från Gäfle
centralstation, 1,1 km.
från Hagaströms järn- vägsstation, tegelbruk
och kraftstation samt
likaledes 1,1 km. från
Kycklingefallen.
Hästkrafter: 235 ä 291.
Genom reglering af sjöarna (Storsjön
m. fl.) inom området beräknas den under
alla förhållanden disponibla vattentillgången
kunna ökas till 15 sm.3
I öfrigt hänvisas till löjtnanten i Kungl.
väg- och vattenbyggnadskåren John Ekelunds
skrifvelse den 24/io 1902 (konvolut
XV: 1) samt till ingeniören J. Gust.
Richerts »Handlingar till frågan om bättre
tillvaratagande af Gafleåns vattenkraft»
(november 1899).
Prästforsen.
373
Fallets
j nummer: 1.
| belägenhet: i Gafleån.
I Vattenområdeskartor: Bl. 98 Galle.
Bilagor: I Vattenståndsplanscher: N:o 34.
J Konvolut: XV: 1.
4
5
6
avsnitt 297 Kontrollera mot PDF
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör staten
j såsom ägare af kungsladugården
Vall, vänstra stranden tillhör Forsbacka
bruksegendom.
. Kungsladugården Vall jämte annan
! egendom är för statsverkets räkning
; utarrenderad under 20 år från mid|
fastan 1889.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
Enär det kungsladugården
Valls och Backa bys
samfällda skog och mark
öfvergångna, år 17 6 6 fastställda
storskiftet möjligen
i är af beskaffenhet att kunna
brytas genom laga skifte,
skulle staten för kungsladugården
hafva en i förI
hållande till skifteslagets
storlek svarande andel i de
4 inom skifteslaget befintliga
vattenfallen, nämligen
Prästforsen, Hagaströms;
fallet, Tolfforsen och det
så kallade Gäflefallet vid
landsvägsbron.
Kungsladugården Vall
har 24 öresland samt Backa
! by 36 öresland.
Jämlikt Kungl. Svea hofrätts
laga kraft ägande dom
den 7/4 1898 har i Gafle
ån af ålder varit kongsådra.
374
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Särna och Idre.
Socken: Särna (Idre kapell).
Flodsystemets
j nummer: XVI.
| namn: Dalälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 16,3 m. på en längd af
564 in.
Vattenområdet: 740 km.2
Däraf sjöar: 25 km.2 (3,4 ^).
Lågvattenmängden: 2,1 sm.3 (2,8 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 342.
Industriella medelvattenmängden:
5,6 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 913.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna att vara lika med de
ur afrinningskurvan för Öster-Dalälfven
vid Alfdalen vid motsvarande vattenstånd
härledda.
Forsen går öfver
fast berggrund (röd
sandsten).
I forsens nedersta
del, som på en längd
af endast 137 m. har
en fallhöjd af 12 m.,
nedstörtar vid vanligt
vattenstånd åns hela
vattenmängd genom
en trång klyfta, som,
ehuru genom sprängning
för flottningsändamål
utvidgad, har
en bredd af endast
4 ä 8 m.
Forsens tillgodogörande
torde i tekniskt
hänseende vara
jämförelsevis lätt.
Afståndet till allmänna
landsvägen vid
Idre kapell är 11 km.,
till ångbåtsbrygga vid
sjön Fämundeni Norge
avsnitt 298 Kontrollera mot PDF
38 km., till järnvägen
Kristiania — Rörås —
Trondhjem 93 km.,
till slutstationen Älfdalen
å Mora—Älfdalens
järnväg 108
km., till slutstationen
Sveg å den under
byggnad varande järnvägen
Orsa—Sveg 8 5
km., till den föreslagna
mellanriksbanan Orsa
—Stöa omkring 74
km. samt till Rörås’
stad och koppargrufva
100 km.
Sångforsen.
375
Fallets
(nummer: 1.
belägenhet: i Öster-Dal|
älfvens tillflöde Storån.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Sårna socken
och Idre kapellag af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
Konvolut: XVI: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å kronoparkerna
Idre och Gröfveldalen.
Ingen del af vatten
kraften är tagen i anspråk.
*
376
Fallets namn
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Sårna och Idre.
Socken: Sårna (Idre kapell).
Flodsystemets
nummer: XVI.
namn: Dalälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 5,6 m. på en längd af
360 m.
Vattenområdet: 1060 km.2
Däraf sjöar: 31 km.2 (2,9^).
Ofvanför forsen äro
stränderna låga, men
torde nedanför den- samma hafva tillräck- lig höjd för att med
Till Idre är afstån- det 6 km., till ång- båtsbrygga vid Fä- mundsjön 3 8 km., till
järnvägen Kristiania—
Lågvattenmängden: 3 sm.3 (2,8 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 168.
Industriella medelvattenmängden:
8 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
.
Hästkrafter: 448.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
en 40 m. lång damm
uppdämma hela for- sen.
Berggrunden är fast
(tät, röd sandsten).
•
Rörås—Trondhjem
9 3 km., till Älfdalens
järnvägsstation 10 5
km., till Sveg87 km.,
till den föreslagna
mellanriksbanan Orsa
—Stöa 68 km. samt
till Rörås’ stad och
koppargrufva 102 km.
km.2, äro antagna att vara lika med de
ur afrinningskurvan för Öster-D alälfven
vid Älfdalen vid motsvarande vattenstånd
härledda.
Klingforsen.
377
I nummer: 2.
belägenhet: i Öster-Dal- Bilagor:
älfvens tillflöde Storån.
Vattenområdeskartor: Karta öfver Sårna socken
och Idre. kapellag af Wilh. Pettersson.
avsnitt 299 Kontrollera mot PDF
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
Konvolut: XVI: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand-
kraften redan är i ett
eller annat afseende
Anmärkningar.
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
tagen i anspråk.
«
Högra stranden tillhör kronoparken
Ingen] del af vatten-
I vattendraget finnes all-
Gröfveldalen, den vänstra Foskros’
skifteslag.
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
378
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Särna och Idre.
Socken: Särna (Idre kapell).
Flodsystemets
/ nummer: XVI.
Uamn: Dalälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 17,3 m. på en längd af
423 m.
Vattenområdet: 620 km.2
Däraf sjöar: 15 km.2 (2,4^).
Lågvattenmängden: 1,7 sm.3 (2,8 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 294.
j Industriella medelvattenmängden:
4,7 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 813.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna att vara lika med de
j ur afrinningskurvan för Öster-Dalälfven
vid Alfdalen vid motsvarande vattenstånd
härledda.
Till mellersta delen
af fallet äro stränderna
höga samt utgöras:
den högra af kalkberg,
den vänstra af en hög
brink af grus och
rullsten. Berggrunden
utgöres af röd, tät
sandsten.
Afståndet till allmänna
landsvägen Idre
—Fämundsjön är 7
km., till Idre 13 km.,
till ångbåtsbrygga vid
Fämundsjön 27 km.,
till j ärnvägen Kristiania
— Rörås — Trondhjem
80 km. samt till Rörås’
stad och koppargrufva
100 km.
379
Nedre Trunnebergsfallet.
nummer: 3.
Fallets
belägenhet: i Öster-Dalälfvens
tillflöde Trunne
-
bergsån (Sörälfven).
| Vattenområdeskartor: Karta öfver Sårna socken
och Idre kapellag af Wilh. Pettersson.
) Afrinningskurvor: PL. CV.
BUagor: Vattenmängdspl.: PL. XXX11I och XXXIV.
i Vattenståndsplanscher: N:o 35.
( Konvolut: XVI: 3.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
kraften redan är i ett
Anmärkningar.
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
avsnitt 300 Kontrollera mot PDF
kraft vunnen dom afgjordt.
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Fallet är beläget å kronoparken
Ingen del af vatten-
Allmän . flottled finnes i
Gröfveldalen.
•
kraften är tagen i an- språk.
vattendraget.
Dammar i och för flott- ningen finnas för sjöarna
Vurrusjön, Drefdagen och
Storbosjön.
i
! I
380
Fallets namn:
Län: Kopparbergs. , nummer: XVI.
Tingslag: Särna och Idre. Flodsystemets }namn. Dalälfvens.
Socken: Särna (Idre kapell).
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan*
den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnvåg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grafva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,3 m. på en längd af
380 m.
Vattenområdet: 2345 km.2
Däraf sjöar: 60 km.2 (2,6 %'').
Lågvattenmängden: 6,6 sm.3 (2,8 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 297.
Industriella medelvattenmängden:
17,6 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 792.
! Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
l km.2, äro antagna att vara lika med de
ur afrinningskurvan för Oster-Dalälfven
vid Älfdalen vid motsvarande vattenstånd
härledda.
Stränderna bestå af
rullsten och grus; den
högra stranden är långt
inåt landet låg, den
vänstra är till 40 å
50 in. bredd ungefär
lika låg som den högra,
men därefter vidtager
en brant uppstigande
brink.
Forsen är belägen
88 km. från Älfdalens
station å Mora—Älfdalens
järnväg, 80 km.
från Svegs station å
den under byggnad varande
järnvägen Orsa
— Sveg, 55 km. från
den föreslagna mellanriksbanan
Orsa—Stöa,
omedelbart invid allmänna
landsvägen
Särna Idre-Fämundsjön
samt 10 km. från
Idre kapell.
Brattforsen.
381
1 nummer: 4.
belägenhet: i Öster-Dalälfven
(Storån), nedanför
Idresjön.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Sårna socken
och Idre kapellag af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXXIII o. XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
Konvolut: XVI: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft; vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör krono-
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
parken Idre, den högra Idre skiftes- lags skogsmark.
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
382
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Sårna och Idre.
Socken: Sårna.
avsnitt 301 Kontrollera mot PDF
Flodsystemets
I nummer: XVI.
I namn: Dalälfvens.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,6 m. på en längd af 200 m.
Vattenområdet: 766 km.2
Däraf sjöar: 4 km.2 (0,5 %).
Lågvattenmängden: 1,9 sm.3 (2,5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 87.
Industriella medelvattenmängden:
5,7 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 262.
Stränderna äro af
tillräcklig höjd och
fasthet för uppdäm- ning.
Berggrunden är röd
sandsten.
Afståndet till all- männa landsvägen Älf- dalen - Särna-Idre vid
Särna kyrka är 8 km.,
till Älfdalens station
75 km., till Sveg 6 5
km. samt till den före- slagna mellanriksbanan
Orsa—Stöa omkring
50 km.
Lågvattenmängden är beräknad under
antagande af något mindre afrinnings- koefficient än för Rotälfven, där den upp- mättes den 3% 1901 till 2,6 sl. pr km.2
Industriella medelvattenmängden är i
förhållande till vattenområdet antagen
vara lika stor som i Öster-Dalälfven vid
Älfdalen.
383
Dyvilsången.
I nummer: 5.
Fallets belägenhet: i Öster-Dal- Bilagor:
| älfvens biflod Fjätälfven.
Vattenområdeskartor: Karta öfver Särna socken
och Idre kapellag af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXXIII o. XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
Konvolut: XVI: 5.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör krono- ! parken Östra Fjäten, den högra
Östomsjöns skifteslags skogsmark.
I
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
1
I
i
f
|
1
384
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Särna och Idre.
Socken: Sårna.
Flodsystemets
| nummer: XVI.
1 namn: Dalälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,7 m. på en längd af
190 m.
Vattenområdet: 800 km.2
Däraf sjöar: 4 km.2 (0,5 %'').
Lågvattenmängden: 2 sm.3 (2,5 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 54.
avsnitt 302 Kontrollera mot PDF
Stränderna äro 2
å 3 m. höga, plana
grusstränder utom vid
forsens nedersta del
på västra sidan, där
ett högt berg möter.
Forsen är belägen
300 m. nedanför Dy-;
vilsången.
Industriella medelvattenmängden:
6 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 162.
Lågvattenmängden är beräknad under
antagande af något mindre afrinnings- koefficient än för Rotälfven, där den
uppmättes den 3% 1901 till 2,6 sl.
pr km.2
Industriella medelvattenmängden är i
förhållande till vattenområdet antagen
vara lika stor som i Oster-Dalälfven vid
Älfdalen.
385
Fröa.
Fallets
nummer: 6.
belägenhet: i Öster-Dal - älfvens biflod Fjätälfven,
nedanför Dyvilsåns inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Särna socken
och Idre kapellag af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor: PL. CV.
J Vattenmängdsplanscher: PL. XXXIII och XXXIV.
t Vattenståndsplanscher: N:o 35.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt'' eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör krono-j Ingen del af vattenparken
Östra Fjäten, den högra j kraften är tagen i anÖstomsjöns
skifteslags skogsmark. | språk.
as
386
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Särna och Idre.
Socken: Särna.
Flodsystemets
/ nummer: XVI.
(namn: Dalälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6,3 m. på en längd af om-
Stränderna hafva till-
Fallet är beläget
kring 300 m.
räcklig höjd för fallets
66 km. från Älfdalens
Vattenområdet: 850 km.2
1
uppdämning samt be-
järnvägsstation å Mora
stå af fast, tät sand-
—Älfdalens järnväg,
Däraf sjöar: 5 km.2 (0,6 %~).
sten (röd) i hönson-
70 km. från Svegs sta-
Lågvattenmängden: 2,1 sm.3 (2,5 sl.
tala skikt.
tion å den under bygg-
pr km.2)
nåd varande järnvägen
Hästkrafter: 132.
Orsa—Sveg, omkring
40 km. från den före-
Industriella medelvattenmängden:
slagna mellanriksba-
6,4 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
nan Orsa — Stöa, 4,5
Hästkrafter: 403.
km. från allmänna
landsvägen Älfdalen—
Lågvattenmängden är beräknad under
Särna—Idre samt é,5
antagande af något mindre afrinnings- i koefficient än för Rotälfven, där den
avsnitt 303 Kontrollera mot PDF
uppmättes den 3% 1901 till 2,6 sl.
pr km.2
Industriella medelvattenmängden är i
km. från Särna kyrka.
förhållande till vattenområdet antagen
vara lika stor som i Öster-Dalälfven vid
Älfdalen.
Brunnefallet.
387
I nummer: 7.
Fallets belägenhet: i Öster-Dal- Bilagor:
| älfvens biflod Fjätälfven.
Vattenområdeskartor; Karta öfver Sårna socken
och Idre kapellag af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor; PL. CV.
Vattenmängdsplanscher; PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher; N:o 35.
Konvolut: XVI: 7.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör kronoparken
Östra Fjäten, den högra
Östomsjöns skifteslag med därå beläget
gemensamt sandstenstag.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
t
388
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Särna och Idre.
Socken: Särna.
Flodsystemets
nummer: XVI.
namn: Dalälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, i
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 8,8 m. på en längd af 304 m.
Vattenområdet: 860 km.2
Däraf sjöar: 5 km.2 (0,6 %).
Vänstra stranden ut- göres längs hela fallet
af en hög grusbrink.
Högra stranden,
Afståndet till all- männa landsvägen Älf- dalen—Särna—Idre
är 4 km., till Särna j
Lågvattenmängden: 2,15 sm.3 (2,5 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 190.
Industriella medelvattenmängden:
6,5 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 572.
som vid fallets öfre
del är låg, öfvergår
sedan i en hög, vid
fallets nedre del lod- rätt mot vattnet stu- pande bergvägg.
kyrka 6,5 km., till
Älfdalens järnvägssta- tion 66 km., till Sveg
70 km. samt till
den föreslagna mellan - riksbanan Orsa—Stöa
omkring 40 km.
Lågvattenmängden är beräknad under
antagande af något mindre afrinningskoefficient
än för Rotälfven, där den uppmättes
den 3% 1901 till 2,6 sl. pr km.2
Industriella medelvattenmängden är i
förhållande till vattenområdet antagen vara
lika stor som i Öster-Dalälfven vid Älfdalen.
Öfre Fjätfallet.
389
1 nummer: 8.
Fallets belägenhet: i Öster-Dal- Bilagor:
| älfvens biflod Fjätälfven.
Vattenområdeskartor: Karta öfver Särna socken
avsnitt 304 Kontrollera mot PDF
och Idre kapellag af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdspl.: PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
Konvolut: XVI: 8.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
1
Vänstra stranden tillhör krono-
En ringa del af
parken Östra Fjäten, den högra
vattenkraften har an-
.
Östomsjöns skifteslags skogsmark
vändts för drifvande
med därå belägen gemensam såg-
af en numera raserad
I
plats.
husbehofssåg på högra
stranden.
390
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Särna och Idre.
Socken: Särna.
Flodsystemets
j nummer: XVI.
(namn: Dalälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
1
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4,3 m. på en längd af 50 m.
Vattenområdet: 860 km.2
Däraf sjöar: 5 km.2 (0,6 %}.
Lågvattenmängden: 2,15 sm.3 (2,5 sl. pr
km.2)
i Hästkrafter: 92.
Industriella medelvattenmängden:
6,5 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 280.
Lågvattenmängden är beräknad under
antagande af något mindre afrinnings■
koefficient än för Rotälfven, där den uppmättes
den 3% 1901 till 2,6 sl. pr km.3
Industriella medelvattenmängden är i
förhållande till vattenområdet antagen vara
lika stor som i Öster-Dalälfven vid Älf!
dalen.
Högra stranden utgöres
af en brant från
vattnet uppstigande,
hög grusbrink, den
vänstra däremot af en
låg, flat och af flodvattnet
slipad berghäll.
I fallets nedre del
är ett lodrätt stup" af
3.5 m.
Hela fallet kan möjligen
sammanbyggas
med Öfre Fjätfallet.
Fallet är beläget
omedelbart nedanför
Öfre Fjätfallet.
Afståndet till allmänna
landsvägen Älfdalen—Särna—Idre
är
4 km., till Särna kyrka
6,5 km., till Älfdalens
järnvägsstation 66 km.,
till Sveg 70 km. samt
till den föreslagna mellanriksbanan
Orsa—
Stöa omkring 40 km.
Nedre Fjätfallet.
391
j nummer: 9.
Fallets belägenhet: i Öster-Dal
(
älfvens biflod Fjätälfven.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Sårna socken
och Idre kapellag af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdspl.: PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
Konvolut: XVI: 9.
4 i 5
6
avsnitt 305 Kontrollera mot PDF
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör kronoparken
Östra Fjäten, den högra
Östomsjöns skifteslags skogsmark
med därå belägen gemensam kvarnplats.
Lämningar efter en
gammal skvaltekvarn
finnas på högra stranden.
392
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Särna och Idre samt
Älfdals.
Socknar: Särna och Älfdalens.
Flodsystemets
| nummer: XVI.
Jnamn: Dalälfvens.
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2 m. på en längd af 300 m.
Vattenområdet: 4070 km.2
Däraf sjöar: 80 km.8 (2 %>'').
Lågvattenmängden: 11,4 sm.3 (2,8 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 228.
Industriella medelvattenmängden:
30,5 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Af fallhöjden kom- mer 1,3 m. på nedre
delen af forsen på en
längd af 100 m.
Älfven är samman- trängd mellan klipp- stränder, som närmast
vattendraget hafva en
höjd af 3 å 3,5 m.
Afståndet till all- männa landsvägen Älf- dalen—Särna är 5 km.
samt till Mora—Älf- dalens järnväg vid
Alfdalen 43,5 km.
j
Hästkrafter: 610.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna att vara lika med de
ur afrinningskurvan för Öster-Dalälfven j
vid Alfdalen vid motsvarande vattenstånd
härledda.
393
Middagssjunget.
Vattenområdeskartor: Karta öfver Särna socken
och Idre kapellag af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängspl.: PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
.Konvolut: XVI: 10.
i nummer: 10.
Fallets belägenhet: i Öster-Dal- Bilagor:
I älfven.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör Älfdalens
Ingen del af vatten-
Allmän flottled finnes i
kronopark, den vänstra kronoparken
Östra Fjäten.
kraften är tagen i an- språk.
vattendraget.
394
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
avsnitt 306 Kontrollera mot PDF
Tingslag: Älfdals.
Socken: Älfdalens.
Flodsystemets {
nummer: XVI.
namn: Dalälfvens.
1
I
2
3
Approximativa krafttillgången-
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2 m. på en längd af 400 m.
En omkring 600
Forsen är belägen
Vattenområdet: 4110 km.2
Däraf sjöar: 81 km.2 (2%}.
Lågvattenmängden: 11,5 sm.3 (2,8 sl.
m. lång holme delar
älfven i två grenar.
I den större af dessa
framgår forsen mellan
38 km. från Älfdalens
station å Mora—Älf- dalens järnväg samt
omkring 10 km. från
pr km.2)
Hästkrafter: 230.
Industriella medelvattenmängden:
30,8 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 616.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna att vara lika med de
ur afrinningskurvan för Öster-Dalälfven
vid Älfdalen vid motsvarande vattenstånd
holmen och älfvens
högra strand. Älfven
sammandrager sig mel- lan fasta bergsträn- der, som omedelbart
intill vattendraget haf- va en höjd af 3 å 4
m. och en bredd af
endast 30 m. I forsen
finnes ett omkring 1
m. högt stup.
allmänna landsvägen
Älfdalen—Sårna.
härledda.
395
Ärsjunget.
| nummer: 11.
Fallets belägenhet: i Öster-Dal- Bilagor:
l älfven.
IVattenområdeskartor: Karta öfver Älfdalens
socken af Wilh. Pettersson.
I Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher:PL. XXXIIIoch XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
Konvolut: XVI: 11.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å Älfdalens
Ingen del af vatten-
Allmän flottled finnes i
kronopark.
kraften är tagen i an- språk.
vattendraget.
396
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Älfdals.
Socken: Älfdalens.
Flodsystemets
nummer: XVI.
namn: Dalälfvens.
I
2
3
'' •
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 7 m.
Vattenområdet: 180 km.2
Däraf sjöar: 3 km.2 (1,7 ^).
Lågvattenmängden: 0,45 sm.3 (2,5 sl.
Fallet utgöres af
avsnitt 307 Kontrollera mot PDF
ett lodrätt stup.
Stränderna äro vid
och ofvanför fallhuf- vudet mycket låga.
Afståndet till all- j
männa landsvägen är
omkring 11 km. samt
till Älfdalens station
omkring 40 km.
j pr km.2)
Hästkrafter: 31.
Industriella medelvattenmängden: 1,35
sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 95.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna att vara lika med
dem i Fjätälfven vid motsvarande vatten
stånd.
Öfre öranåfallet.
397
Fallets
I nummer: 12.
|belägenhet: i Granån.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Älfdalens
socken af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å Älfdalens
Ingen del af vatten-
Allmän flottled finnes i
kronopark.
kraften är tagen i an-
vattendraget.
"
språk.
. . . -: .: • i
398
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Älfdals.
Socken: Älfdalens.
Flodsystemets
J nummer: XVI.
|namn: Dalälfvens.
I
a | 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
;
''Fallhöjden: 12,3 m. på en längd af
140 m.
Vattenområdet: 190 km.2
Däraf sjöar: 3 km.2 (1,6^).
Lågvattenmängden: 0,5 sm.3 (2,5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 62.
Industriella medelvattenmängden:
1,4 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 172.
J Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
|km.2, äro antagna att vara lika med dem:
i Fjätälfven vid motsvarande vattenstånd.
Fallet är beläget
omkring 1,5 km. från
åns inflöde i Dalälfven.
Vid fallhufvudet och
fallfoten finnas lodräta
stup om respektive
5 och 7 m. höjd.
Det sistnämnda går
genom en 2 m. bred
klyfta.
An framflyter i öfrigt
genom en trång,
af höga bergväggar
omgifven dalgång.
Afståndet till allmänna
landsvägen är
omkring 12 km. samt
till Älfdalens station |
37 km.
Nedre Granåfallet.
399
/nummer: 13.
Fallets j belägenhet- , Granån.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Älfdalens
socken af Wilh. Pettersson.
< Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
4
5
6
avsnitt 308 Kontrollera mot PDF
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å Älfdalens
•
Ingen del af vatten-
Allmän flottled finnes i
kronopark.
kraften är tagen i an- språk.
''
vattendraget.
Vid fallhufvudet finnes
en för flottningsändamål
byggd damm, från hvilken
en timmerränna leder på
högra sidan utmed och
förbi fallet. Dessa bygg- nader äro likväl ej under- hållna.
•
400
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Älfdals.
Socken: Älfdalens.
Flodsystemets
j nummer: XVI.
(namn: Dalälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 120 m. på en längd af
omkring 2 km.
Vattenområdet: 39 km.2
Däraf sjöar: 2 km.2 (5 %).
Lågvattenmängden: 0,1 sm.3 (2,5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 120.
Industriella medelvattenmängden:
0,3 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 360.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna att vara lika med dem
för motsvarande vattenstånd i Fjätälfven.
Bäcken, som troligen
aldrig kan göras
flottningsbar, löper
mellan tvärbranta bergstränder
samt bildar
flera höga afsatser, af
hvilka den första har
en höjd af 30 m.,
den mellersta 15 m.
samt den nedersta 45
m. på en längd af omkring
150 m.
Genom 2 m. uppdämning
öfver lågvattenytan
torde i de
ofvanför fallet belägna
Afståndet till allmänna
landsvägen är
från nedersta afsatsen
omkring 1 3 km. samt
till Älfdalens station
34 km.
tvänne större sjöarna
kunna uppsamlas en
vattenmängd tillräcklig
för att öka lågvattenmängden
till 0,3
sm.3
401
Rissjövasslan.
| nummer: 14.
Fallets i belägenhet: i Rissjö\
vasslan.
IVattenområdeskartor: Karta öfver Älfdalens soc
[
ken af Wilh. Pettersson.
Bilagor: { Afrinningskurvor: PL. CV.
| Vattenmängdsplanscher: PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten*
avsnitt 309 Kontrollera mot PDF
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å Älfdalens Ingen del af vattenkronopark.
kraften är tagen i an
språk.
■
26
402
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Älfdals.
Socken: Älfdalens.
Flodsystemets
I nummer: XVI.
Inamn: Dalälfvens.
1 ! a 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 8,8 m. på en längd af
900 in.
Vattenområdet: 4450 km.2
Däraf sjöar: 88 km.2 (2 %}.
Lågvattenmängden: 12,5 sm.3 (2,8 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1100.
Industriella medelvattenmängden:
33,4 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2939.
Forsen, som har Forsen är belägen
jämn lutning, dock 1 omedelbart invid Älf|
något brantare mot dalens kronoparks rånedre
ändan, går ge- i gång samt på ett af- j
nom en trång, delvis j stånd af omkring 8
genom sprängning för km. från allmänna
flottningsändamål ut- landsvägen, 24 km.
vidgad klippränna af från Älfdalens station
■ omkring 10 m. bredd, samt 12 km. från
Den omgifves å ömse Bredvads porfyrbrott.
sidor af höga berg- j
, väggar.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna att vara lika med de j
ur afrinningskurvan för Öster-Dalälfven j
vid Älfdalen vid motsvarande vattenstånd j
härledda.
T rängslet.
403
| nummer: 15.
Fallets ’ belägenhet: i Öster-Dal- Bilagor:
I älfven.
Vattenområdeskartor: Karta öfver Älfdalens
socken af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdspl.: PL. XXX1I1 och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
4
5
<3
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och ; så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å Älfdalens
Ingen del af vatten-
Allmän flottled finnes i
kronopark.
kraften är tagen i an- språk.
vattendraget.
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Älfdals.
Socken: Älfdalens.
Flodsystemets
j nummer: XVI.
(namn: Dalälfvens.
I
3 i 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
avsnitt 310 Kontrollera mot PDF
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 7 m. på en längd af 20 m.
Vattenområdet: 250 km.2
Däraf sjöar: 6 km.2 (2,4 %>'').
Lågvattenmängden: 0,7 sm.3 (2,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 49.
Industriella medelvattenmängden:
1,9 sm.3 (7,5 sl. pr km.)
Hästkrafter: 133.
Lågvattenmängden, uttryckt i sl. pr
km.2, är antagen lika med den i mars
1901 vid Långö uppmätta.
Industriella medelvattenmängden, likaledes
uttryckt i sl. pr km.2, är antagen
lika med den ur afrinningskurvan för
Öster-Dalälfven vid Älfdalen härledda.
Fallet går genom en
för flottningsändamål
i berget sprängd ränna
af 9 m. bredd.
Ehuru stränderna
ofvanför fallet äro
låga, torde dock fallhöjden
kunna genom
uppdämning i fallhufvudet
höjas till 8 m.
Fallet är beläget
omkring 1 km. nedanför
dammen vid Mossesjöns
utlopp, strax
nedanför den från vänster
infallande bäcken,
samt på ett afstånd
af 37 km. från Älfdalens
station.
Till den utstakade
landsvägen från Älfdalen
till Lillherrdal
(uppför Rotälfven och
Rällån) är afståndet
omkring 5 km.
Lillsjunget
Fallets
f nummer: 16.
| belägenhet: i Rotälfven.
Vattenområdeskartor: Karta öfver Älfdalens
socken af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Bilagor: j Vattenmängdspl.: PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
I Konvolut: XVI: 16.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
|
Fallet är beläget å Älfdalens
Ingen del af vatten-
I vattendraget finnes all-
kronopark.
kraften är tagen i an- språk.
män flottled.
406
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Älfdals.
Socken: Älfdalens.
Flodsystemets
j nummer: XVI.
j namn: Dalälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. rn.
Fallhöjden: 21 in. på en längd af om-
Forsen är afdelad
Forsen är belägen
kring 300 m.
i flera stup och om-
omkring 0,5 km. från
Vattenområdet: 260 km.2
gifven af fasta berg-
Rotälfvens samman-
Däraf sjöar: 6 km.2 (2,3%).
Lågvattenmängden: 0,7 sm.3 (2,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 147.
Industriella medelvattenmängden:
2 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 420.
avsnitt 311 Kontrollera mot PDF
Lågvattenmängden, uttryckt i sl. pr
km.2, är antagen lika med den i mars
1901 vid Långö uppmätta.
Industriella medelvattenmängden, lika- ledes uttryckt i sl. pr km.2, är antagen
lika med den ur afrinningskurvan för
Öster-Dalälfven vid Älfdalen härledda.
stränder.
flöde med Rällån samt
vid den öfver vatten- draget ledande bron
för landsvägen Älf- dalen—Mossesjön, om- kring 3 4 km. från Älf- dalens station å Mora
—Älfdalens järnväg,
omkring 1 km. från
den utstakade lands- vägen Älfdalen—Lill- herrdal samt omkring
25 km. från porfyr- brotten vid Orrklitt,
Renås och Orrlek.
i
Storsjunget.
407
Fallets
r nummer: 17 a.
\ belägenhet: i Rotälfven.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Karta öfver Ålfdåléns
socken af Wilh. Pettersson.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdspl.: PL. XXX1I1 och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:ö 35.
Konvolut: XVI: 16.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
♦
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen å Älfdalens
Ingen del af vatten-
"i
Allmän flottled finnes i
kronopark.
kraften är tagen i an- språk.
vattendraget.
•
408
v
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Leksands.
Socken: Leksands.
Fallets namn:
Flodsystemets
/ nummer: XVI.
1 namn: Dalälfvens.
I
2
3
«
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2 m. på en längd af 220 m.
Vattenområdet: 12000 km.2
Lågvattenmängden: 60 sm.3 (5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 1200.
Ofvanstående uppgifter äro hämtade ur
kaptenen vid Kungl. väg- och vatten-
De lokala förhål- landena anses icke för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Fallet är beläget 3
km. från närmaste
punkt på järnvägen
mellan Borlänge och
Insjön, 9 km. från
Insjön, 3 km. från
Gagnefs kyrkplatssamt
14 km. från Leksand.
byggnadskåren Fr. Enbloms skrifvelse till
Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 14/fl 1902.
öfre örådafallet.
4°9
Fallets
(nummer: 17 b.
I belägenhet: i Öster-Dalälfven.
[ Vattenområdeskartor: Bl. XIV Falun
Bilagor: J af karta öfver Kopparbergs län.
[Konvolut: XVI: 17 b.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
avsnitt 312 Kontrollera mot PDF
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden äges af staten,
som den % 1824 inköpt ett »kvarn- anläggningsställe». Området är af
W:m Schultzberg i närvaro af gode
män och ombud för kronan den
10/n 1840 afrösadt samt kartlagdt
å en i landtmäterikontoret i Falun
förvarad, af bemälde Schultzberg
åren 1839 — 40 upprättad karta,
som af Leksands, Aids och Bjursås’
tingslags häradsrätt blifvit fastställd
den 8/i2 1841.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk med undantag
af hvad som användts
för drifvande af en å
vänstra stranden be- lägen kvarn.
I vattendraget finnes all- män flottled.
Uti förut omförmälda
skrifvelse den ''% 1902
föreslår kaptenen Enblom,
att kronan med tanke på
kanalisering af hela Dalälfven
nedanför Siljan måtte bevara
sin rätt till kanalanläggning
vid Gråda med för den- samma erforderligt vatten
samt tillse, att vid hvarje
tillstånd, som kunde komma
att medgifvas för öfverbyggande
af Dalälfvens kungsådra,
det allmännas rätt till
kanalanläggning bevarades
och att dammbyggnaderna så
anordnades, att deras kringgående
med farled ej omöjliggjordes
eller i hög grad
försvårades.
För kanalanläggning förbi
nedre Grådafallet eller
Kvarnforsen bar kronan förvärfvat
mark genom köpebref
den 2\ 7 1824, men
torde på grund ditraf kronan
icke äga rätt till tillgodogörande
af befintlig vattenkraft.
Fallets namn:
Län: Kopparbergs. ( nummer: XVI.
Tingslag : Malungs. Flodsystemets namn; Dalälfvens
Socken: Transtrands.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3,5 m. på en längd af 565 m.
Till omkring 350
Forsen är belägen
Vattenområdet: 1210 km.2
m. från forshufvudet
är vänstra stranden
invid landsvägen Tran- strand—Norge.
Däraf sjöar: omkring ro km.2 (o,8 ^).
låg och utgöres af en
Afståndet till Tran-
Lågvattenmängden: 3,4 sm.:i (2,8 sl. pr
2 m. hög brink, hvil-
strands kyrkplats är
km.2)
ken sedan efter hand
28 km. och till Trysil
Hästkrafter: 119.
Industriella medelvattenmängden:
9,1 sm.9 (7,5 sl. pr. km.2)
Hästkrafter: 319.
höjer sig.
i Norge 40 km.
Den föreslagna mel-''
lanriksbanan Orsa —
Stöa skulle komma
avsnitt 313 Kontrollera mot PDF
att passera i omedel- bar närhet af forsen.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna att vara lika med dem
för motsvarande vattenstånd i ÖsterDalälfven
vid Älfdalen.
4i1
Fulubornsforsen.
Fallets
nummer: 18.
belägenhet: i Görälfven,
den västra af Väster- Bilagor:
Dalälfvens källtillflöden.
Vattenområdeskartor: Bl. XI Älfdal af karta öfver
Kopparbergs län.
Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
Konvolut: XVI: 18.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör Tran-
Ingen del af vatten-
Allmän flottled finnes i
strands kronopark.
kraften är tagen i an- språk.
vattendraget.
412
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Särna och Idre.
Socken: Särna.
Flodsystemets
| nummer: XVI.
|namn: Dalälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 90 nr.
Vattenområdet: 33 km.2
Däraf sjöar: omkring 2 km.2 (6 %).
Lågvattenmängden: 0,08 sm.3 (2,5 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 72.
Industriella medelvattenmängden:
0,25 sm.3 (7,5 sl. pr km.2)
Njupån störtar sig
utför Fulufjället och
bildar därvid tre öfre
afsatser om respektive
omkring 6,8 och 7
nr. höjd samt därpå
ett 70 m. lodrätt stup.
Afståndet till lands- vägen Särna—Idre vid
Hedens by är 18,5 km.,
till Särna 24 km.,
till järnvägen Kristia- nia —Rörås —Trond- hjon 80 km. samt till
den föreslagna mellan- riksbanan Orsa—Stöa j
43 km.
Hästkrafter: 225.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro uppskattade till samma belopp
som för motsvarande vattenstånd i Rissjövasslan.
413
Njupaskär.
Fallets
nummer: 19.
belägenhet: i Njupån,
ett tillflöde till Väster
-
Dalälfvens biflod Fullt
älfven.
, Vattenområdeskartor: Karta öfver Särna socken
och Idre kapellag af Wilh. Pettersson.
Bilagor: c Afrinningskurvor: PL. CV.
Vattenmängdsplanscher: PL. XXXIII och XXXIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 35.
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 314 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala handlingar
antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vattenkraften
redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget å kronoparken ! Ingen del af vatten
Fuludalen.
''kraften är tagen i an
språk
.
Fallets namn:
Län: Uppsala.
Härad: Örbyhus’.
Socken: Älfkarleby.
Flodsystemets
nummer: XVI.
namn: Dalälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållanden,
som möjligen kunna
anses underlätta eller försvåra
vattenkraftens tillgodogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägsstation,
landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 15 m.
Vattenområdet: 28640 km.2
Däraf sjöar: 1678 km.2 (5,9%).
Lågvattenmängden: 103 å 105 sm.3''
(3,6 å 3,7 sl. pr km.a)
Hästkrafter: 15450 å 15750.
Industriella medelvattenmängden:
275 sm.3 (9,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 41250.
Fallhöjden (effektiv), räknadt från lugnvattnet
ofvanför fallen till fallens fot nedanför
Karl XIII:s bro, utgör 1 5,1 m., från samma
lugnvatten till den så kallade Kronsågens
nedre gräns 14,8 m. samt från Krön-1
sågens öfre till dess nedre gräns 14,6 m. j
Lågvattenmängden i hela älfven har
på grund af mätningar af majoren Gagner
uppskattats vid ett vattenstånd af 1 dm.
öfver vanligt lågvatten till omkring 180
sm.3, men har på grund af mätningar
af ingeniören O. Appelberg den 24/2 och
den 2r>/2 1900 samt af löjtnanten John
Ekelund den 20/3 och den 2I/a 1900
samt den 26/9 1901 af kommittén uppskattats
till endast 103 å 105 sm.3,
hvaraf 100 sm.3 skulle falla på den för
tillgodogörande disponibla östra älfgrenen,
alltså motsvarande på en fallhöjd af i rundt
tal 15 m. 1 joo o effektiva hästkrafter.
Industriella medelvattenmängden anses
vara den, som vid Älfkarleby uppmättes
i april 1901, då vattenståndet
på skalan vid Älfkarleö var 2,50 m.
Under nedannämnda tider hafva medelvattenstånden
på denna skala varit:
under tiden den9/i
till den
13
/ 4
1896 2,70m.
5 5
55
6
55 / 1
55
55
17;
4
1897 2,45 m.
55
55
1/
55 '' 2
55
55
4/
/ 6
0
0^
r<-\
00
ON
00
55
5 5
11/
55 11
55
55
11 /
/ 4
1899 2,85m.
55
55
14/
55 11
55
55
18/
/ 4
1900 2,10m.
55
55
10
55 11
55
55
13 /
/ 4
1901 2,50m.
medium 2,60 m.
I april 1901 och två dagar tidigare än
vid Älfkarleby uppmättes vattenmängden
vid Avesta till 2,15 sm.3 = 8,7 sl. pr km.2
af vattenområdet vid ett vattenstånd på
därvarande skala af 1,63 in., hvithet vattenstånd
utgör medeltalet af de industriella
vattenstånden under åren 1896—1901.
avsnitt 315 Kontrollera mot PDF
Under nedannämnda tider hafva medelvattenstånden
i Dalälfven vid Avesta varit:
under tiden den ls/1 till den u/4 1896 1,80 in.
,, ,, ,, /1 ,, ,, /4 1897 1,60 in.
,, ,, ,, /2 ,3 ,, 14 1898 1,75m.
,, ,, >> /1 ,, >) !4 1899 1,65m.
1 / 20/
55 55 55 /I )) » /4
och u/a—31/io 1900 1,50m.
„ „ „ 10;i till den 10/4 1901 1,50m.
Då älfven vid fallen
delar sig i tre grenar,
Storfallet (östra älfgrenen),
Mellanfallet
(mellan Flakön och
Laxön) samt Kungsådran
(västra älfgrenen),
har man i sidogrenarna
naturliga skibord
till Storfallet, så
att vid lägsta vattenstånd
Storfallets hela
vattenkraft kan uttagas.
Den fallen omgifvande
grunden är bergfast,
hvadan dammbyggnadskostnaderna
torde blifva relativt
obetydliga, hvarjämte
vattnet kan med fördel
föras förbi fallen,
antingen i öppen kanal
eller i tunnel.
Jordborrningar hafva
å viss del af strandområdet
för kommitténs
räkning blifvit
verkställda.
Fallen äro belägna
1 km. från Uppsala —
Gäfle—Ockelbo järnvägars
hufvudspår, 3
km. från Älfkarleö
järnvägsstation, fågelvägen
20 km. från
Gäfle, 80 km. från
Uppsala och 140 km.
från Stockholm, 50
km. från Storvik, 5
km. från Älfkarleö
järnbruk och sågverk
samt 10 km. från
Skutskärs sågverk. Allmän
landsväg går öfver
älfven strax nedanför
fallen.
Älfven kan lätteligen
göras segelbar
för pråmfart intill 1
km. från fallens fot.
medium i,6j m.
Efter eventuell reglering af Dalälfvens
vattenstånd anses i östra älfgrenen kunna
tillgodogöras 150 sm.3, motsvarande
22joo effektiva hästkrafter.
Utredning har verkställts till besvarande
af frågan, huruvida Dalälfven genom
okända afledningar skulle förlora någon betydligare
del af sitt vattenförråd, i händelse
älfvens lopp skulle gifvas en nordostlig
riktning. Frågan har nekande besvarats.
Högvattenmängden vid Dalälfvens utlopp:
1800 sm.3 (63,8 sl. pr km.2)
enligt uppgift från Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
.
4r5
Älfkarleby vattenfall.
| Vattenområdeskartor: Bl. 99 Löfsta.
I nummer: 20. . j Vattenmängdsplanscher: PL. XXXV och XXXVI.
3 C*S t belägenhet: i Dalälfven. Bilagor, j ya(-tenståndsplanscher: N:o 36.
I Konvolut: XVI: 20.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala handlingar
antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vattenkraften
redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden vid fallen äfvensom
holmarna Laxön och Flakön
ägas af staten.
A högra stranden äger staten det
avsnitt 316 Kontrollera mot PDF
till Älfkarleby kungsgård hörande
så kallade Kronsågens utmål, hvars
gränser blifvit bestämda dels genom
en den 29 5 18 6 1 verkställd ägoutbytesförrättning
mellan Kronsågens
utmål och den så kallade Pråmkarlsplatsen,
dels genom en denj
13 I0 1898 samt den 3/ och den
9 8 1899 verkställd rågångsförrätt-1
ning mellan nämnda utmål och 1/4 ]
mantal Östanå n:o 9.
Sannolikt äger ock staten den
så kallade Forsvreten om 2 tunnland
17 kappland, ehuru densamma
vid ett år 1835 afslutadt laga skifte j
tilldelats 1 4 mantal Östanå n:o 9. j
Strandområdena ofvan- och nedan-!
för Kronsågens utmål tillhöra Söder-1
fors’ bruks aktiebolag såsom ägare
till dels 1 4 mantal Östanå n:o 9,
dels skogstrakten »Söderforsen»
eller »Pråmkarlsplatsen».
1825 års jordebok upptager skattlagda
mjöl- och sågkvarnar under
Älfkarleby kungsgård. Enligt kontrakt
den 27/5 1626 och den 6 * * 9 * * */i0j
1633 har Kungl. Maj:t ålagt sin
fogde att tillse, att »ingen olofvandes
något i vår ström handlar eller
företager».
Kungl. kammarkollegium har den
1 i 3 1689 förklarat, att Älfkarleby
ström »icke allenast förmedelst urminnes
häfd, utan jämväl i kraft
och förmåga af åtskilliga landssyner
och domar Kungl. Maj:t och Kro-|
nan enskildt tillhörer».
Kungl. Maj:t har den 1#/7 1772 j
förklarat, att Älfkarleby ström alltid
varit ett kronans regale.
Den åsikten har framställts, att
Älfkarleby ström från och med
Älfkarlebyfallen till hafvet vore
kronoallmänningså.
(Se kommitténs underdåniga betänkande
den 31 12 1900.)
De enda inrättningar,
för hvilka vattenkraften
för närvarande
tages i anspråk,
äro Älfkarleby kungsgårds
husbehofssåg och
kvarn.
Älfkarleby kungsgård med
mjöl- och sågkvarn samt
| lax- och nejonögonfisken är
från midfastan 1902 till
samma tid 1903 utarrenderad
till Stora Kopparbergs
Bergslags Aktiebolag.
. Kronofiskena Vrakhusen
eller Laxkaren i Mellanfallet,
notvarpet Stolpviken,
Afvara och Lillörn, notvarpet
Klarviken med flera
äro för tiden den 14 * */s 1901
— den 13/3 1903 för statsverkets
räkning utarrenderade.
Vid förrättning, påbörjad
den 17/io 1864, verkställdes
laga skifte af Östanå
och Västanå byars nejon- j
ögonfisken nedan- och
ofvanför Karl XIII:s bro.
Af Älfkarlebyfallens tre
grenar har den vänstra af
ålder hållits öppen såsom
fiskeled.
Vid en den 29/9 1840
påbörjad förrättning har
kungsådran nedanför fallen
jämte det fridlysta området
i hafvet blifvit utstakad och j
kartlagd.
Allmän flottled finnes icke,
men för två enskilda flottleder
afledes från plats
ofvanför fallen 6 sm.3
Uti särskild! underdånigt
betänkande den 31/1 g 1900
har kommittén framlagt tre
avsnitt 317 Kontrollera mot PDF
alternativa förslag till vattenkraftens
tillgodogörande,
därvid förordats alternativ
2, afseende att från lugnvattnet
ofvanför fallen afleda
högra älfgrenens vatten
genom en öppen kanal till
kraftstation, förlagd nedan-;
för fallen, men erfordras
för detta förslags utförande I *
inköp af vissa jordområden
från Söderfors’ bruks aktiebolag.
4i6
Fallets namn:
Län: Örebro. ( nummer: XVII.
Härad: Lindes och Ramsbergs. Flodsystemets namn:Mälaren
Socken: Ramsbergs. I Norrströms.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden:
Omkring 100 m.
Fallen äro belägna
Sundsdammen ........... 2,62m.
norr om öfre fallet
vid Nyhammars järn-
Hdlldammen, som där-
finnes en hålldamm
bruk nedanför sjön
med kan förenas ... 0,67 m. 3,29m.
med tre luckor och
Sörmogen.
Kvarndammen .......................2,50 m.
Summa 5,79m.
Vattenområdet: 323 km.2
Däraf sjöar: 20 km.2 (6,2 %'').
Industriella medelvattenmängden:
1,3 sm.3 (4,1 sl. pr km.2)
skibord.
Från Nyhammar är
afståndet till allmän
väg 8 km., till Fors- hammars järnvägssta- tion 1,4 km. och till
Örebro—Krylbo järn- väg 6 km.
Hästkrafter: 75.
Vattenmängderna äro beräknade under
antagande af en industriellt nyttig, afrinnande
nederbörd af 128,6 mm.
4*7
Nyhammarsfallen.
(nummer. 1. . Vattenområdeskartor: Bl. 82 Skinskatteberg.
Fallets belägenhet: i Sundboån, Bilagor: | Konvolut: XVI1. ,
| ett tillflöde till Arbogaån.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
I
Anmärkningar.
Båda stränderna äro i statens ägo.
De egendomar, som bilda Grönbo
kronopark, hafva inköpts för skogs- väsendets räkning jämlikt nådiga
bref den 16/i2 1887, den V3 1895,
den 15/io 1897 och den -/4 1898.
Holme eller grund finnes icke i
något af fallen.
Smedjan vid Smedje- fallet är nedlagd.
Vattenkraft från ne- dre fallet, vid hvilket
finnas 6 afloppsluckor
och 3 sumpluckor
samt skibord, drifver
en kvarn.
Intet af dessa fall är af
större betydenhet.
27
418
Fallets namn:
Län: Örebro. (nummer: XVII.
Härad: Lindes och Ramsbergs. Flodsystemets namn: Mälaren
Socken: Ramsbergs.
1 Norrströms.
I
2
avsnitt 318 Kontrollera mot PDF
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn,_ grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 3,7 m. på en längd af 100 m.
Afståndet är till all-
Vattenområdet: 365 km.2
Däraf sjöar: 20,5 km.2 (5,6 %).
Industriella medelvattenmängden:
•
■ -
män väg 5 km. samt
till Lindesberg och till
Forshammars järn-
vägsstation 20 km.
1,5 sm.3 (4,1 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 5 6.
Vattenmängderna äro beräknade under
antagande af en industriellt nyttig, af
rinnande
nederbörd af 128,6 mm.
Nedre Forsen.
419
i nummer: 2.
Fallets belägenhet: i Sundboån,
( ett tillflöde till Arbogaån.
1 Vattenområdeskartor: Bl. 82 Skinskatteberg.
Bilagor: |Konvolut. XVII: j
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft: vunnen dom afgjordt.
•
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna äro i statens ägo.
De egendomar, som bilda Grönbo
i kronopark, hafva inköpts för skogs- väsendets räkning jämlikt nådiga
| bref den 16/''i2 1887, den V3 1895,
den 15/io 1897 och den 2U 1898.
Holme eller grund finnes icke i
forsen.
1
Vid forsen finnes
ingen dammbyggnad.
Forsen är ej af större
betydenhet.
420
Fallets namn:
Län: Örebro.
Härad: Fellingsbro.
Socken: Fellingsbro.
(nummer: XVII.
Flodsystemets > namn: Mälaren —
| Norrströms.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste ]
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan !
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 4,1 m.
Vattenområdet: 37,4 km.2
Däraf sjöar: 21 km.2
Industriella medelvattenmängden: 1,53
sm.3 (4,1 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 63.
Vattenmängderna äro beräknade under
antagande af en industriellt nyttig, af
;
rinnande nederbörd af 128,6 mm.
Fallet är beläget vid
Grönbo nedlagda järnbruk,
1 km. från all- j
|män väg och 14 km. i
från Lindesbergs stad.
Grönbofallet.
421
Fallets
nummer: 3.
belägenhet: i Sundboån,
ett tillflöde till Arboga-,
ån.
(Vattenområdeskartor: Bl. 73 Örebro.
Bilagor: jKonvo)ut. XVII: j.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
avsnitt 319 Kontrollera mot PDF
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna äro i statens ägo.
De egendomar, som bilda Grönbo
kronopark, hafva inköpts för skogs- väsendets räkning jämlikt nådiga
bref den 16/i2 1887, den V3 1895,
den 18/io 1897 och den % 1898.
Holme eller grund finnes icke i
fallet.
Fallet begagnas nu- mera endast för drif- vande af en flerbladig
såg med kantverk,
som upplåtits till nytt- jande af arrendatorn
af landtegendomen vid
Grönbo kronopark.
Fallet är ej af större be- tydenhet.
422
Fallets namn:
Län: Örebro.
Härad: Fellingsbro.
Socken: Fellingsbro.
[ nummer: XVII.
Flodsystemets j namn: Mälaren —
Norrströms.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden:
vid det öfre fallet............ 1,07 m.
» det 500 m. nedanför
det öfre belägna nedre fallet 1,87 m.
.
Fallen äro belägna
8 km. från Sällinge
station å Örebro—- Krylbo järnväg, 6 km.
Summa 2,94 m.
Vattenområdet: 413 km.2
Däraf sjöar: 21,6 km.* (5,2 %).
från allmän väg, 18
km. från Lindesbergs
stad samt invid Kärr- bohammars sedan mer
Industriella medelvattenmängden: 1,69
sm.3 (4,1 sl. pr km.2)
än 100 år nedlagda
järnbruk.
Hästkrafter: 50.
Vattenmängderna äro beräknade under
| antagande af en industriellt nyttig, af- j rinnande nederbörd af 128,6 mm.
1
1
Kärrbodafallen.
423
Fallets
nummer: 4.
belägenhet: i Sundboån,
ett tillflöde till Arbogaån.
j Vattenområdeskartor: Bl. 73 Örebro.
Bilagor: jKonvolut. XV1I: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vid det öfre fallet äger staten
endast ena stranden, vid det nedre,
hufvudfallet, båda stränderna.
Hemmanet Kärrboda n:o 1 om
V4 mantal är inköpt för skogsväsendets
räkning jämlikt nådigt bref den
Ingen del af vattenkraften
är tagen i anspråk.
Intetdera af fallen är af
avsnitt 320 Kontrollera mot PDF
större betydenhet.
■
■
Vs 1895.
Holme eller grund finnes icke i
fallen.
Fallets namn:
Län: Örebro.
Härad: Feliingsbro. Flodsystemets J nUmmer: XVI1’
Socken: Feliingsbro. (namn: Mälaren-Norrströms.
I
a I 0
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste j
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan j
farled, stad, by, sågverk, j
kvarn, grufva, malmförande |
berg m. in.
Fallhöjden: 9 m. på en längd af 300 m.
Vattenområdet: 413 km.2
Däraf sjöar: 21,6 km.2 (5,2^).
Industriella medelvattenmängden:
1,69 sm.3 (4,1 si. pr km.2)
Hästkrafter: 152.
\ attenmängderna äro beräknade under
antagande af en industriellt nyttig, af
rinnande
nederbörd af 128,6 mm.
Hufvudströmmen
framgår i gränsen mellan
V4 mantal Kärrboda
och en ö, som
tillhör Storboda.
Mellan denna ö och
andra stranden, som
likaledes tillhör Storboda,
har Storboda j
järnverk varit beläget.
För verkets drift
togs endast 5 m. af)
fallhöjden i anspråk.
Fallet är beläget 7 r
km. från Sällinge sta-i
tion å Örebro—Krylbo
järnväg, 2 km. från
allmän väg och 141
km. från Lindesbergs
stad.
Storbodafallet
425
( nummer: 5.
Fallets | belägenhets Sundboån, ett
I tillflöde till Arbogaån.
/ Vattenområdeskartor: Bl. 73 Örebro.
Bilagor: (Konvolut; XV1I; 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget i gränsen mellan
v4 mantal Kärrboda och Rockham- mars trämassefabrik tillhöriga V*
mantal Storboda.
Hemmanet Kärrboda n:o 1 om
V4 mantal är inköpt för skogsväsen- dets räkning jämlikt nådigt bref den
i Vs 1895.
Holme eller grund finnes ej i
fallet.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
Fallet är ej af större
betydenhet.
I
426
Fallets namn:
Län: Örebro.
Härad: Lindes och Ramsbergs.
Socken: Ramsbergs.
Flodsystemets
j nummer: XVII.
jnamn: Mälaren—Norrströms.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 7 m. på en längd af om- kring 50 m.
Vattenområdet: 23,3 km.2
avsnitt 321 Kontrollera mot PDF
Däraf sjöar: 4,6 km.2 (20 %>'').
Industriella medelvattenmängden:
antages utgöra 0,43 sm.3 (18,4 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 30.
För hela vattendraget uppgifves medel- afrinningen utgöra 54^ af nederbörden.
.
Fallet är beläget
mellan sjöarna Lilla
Kloten och Långvatt- net, omedelbart invid
Klotens bruk och järn- vägsstation å Bång- hammar—Klotens
järnväg.
Klotenfallet.
427
I nummer: 6.
Fallets | belägenhet: i ett tillflöde
I till Hedströmmen.
| Vattenområdeskartor: Bl 82 SkinBilagor:
skatteberg.
I Konvolut: XVII: 6.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
åro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget inom Klotens
1 kronopark, hvilken blifvit för stats- verkets räkning inköpt genom Kungl.
brefvet den 26/5 1899.
/
Fallet användes för
drifvande medelst öf- verfallshjul af en hytta.
Hyttan är utarrenderad.
428
Fallets namn:
Län: Kopparbergs. (''nummer: XVII.
Tingslag: Söderbärke. Flodsystemets . namn: Mälaren —
Socken: Malingsbo.
1 Norrströms.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: omkring 8 m. på en längd
Fallet är beläget vid
af något mer än 300 m.
Nyfors nedanför sjön
Vattenområdet: 103 km.2
Långvattnet samt på
ett afstånd af 10 km.
Däraf sjöar: 17 km.2 (16,5%).
från Klotens bruk och
Industriella medelvattenmängden:
järnvägsstation.
antages utgöra 1,5 sm.3 (14,3 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 120.
Nyforsfallet.
+29
I nummer: 7.
Fallets belägenhet: i ett tillflöde
1 till Hedströmmen.
iVattenområdeskartor: Bl. 82 SkinBilagor:
j skatteberg.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget inom Klotens
kronopark, hvilken blifvit för stats- verkets räkning inköpt genom Kungl.
brefvet den 28/5 1899-
Vattenkraften har
avsnitt 322 Kontrollera mot PDF
förut delvis varit an- vänd för drifvande af
en stångjärnssmedja
med tre härdar.
43°
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Söderbärke.
Socken: Malingsbo.
i nummer: XVII.
Flodsystemets namn: Mälaren —
1 Norrströms.
1
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan j
farled, stad, by, sågverk, [
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
1
Fallhöjden: 30 m. på en längd af om- kring 1600 m.
Vattenområdet: 123 km.3
Däraf sjöar: 18 km.2 (14,6$).
Industriella medelvattenmängden:
antages representera 500 hkr.
1
.
.
•
Utmed högra älf- stranden framgår en
grusås af lämplig höjd
för kanalanläggning
och kraftuttag vid
fallets fot.
Fallet är beläget
omedelbart invid all- männa landsvägen till
Söderbärke samt på
ett afstånd af 14 km.
från Klotens bruk och
järnvägsstation å
Bånghammar- Klotens
järnväg.
Lumsfallet.
431
( nummer: 8.
Fallets belägenhet: i ett tillflöde
l till Hedströmmen.
j Vattenområdeskartor: Bl. 82 SkinBilagor:
skatteberg.
\ Konvolut: XVII: 8.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget inom Klotens
Ingen del af vatten-
kronopark, hvilken blifvit för stats-
kraften är tagen i an-
verkets räkning inköpt genom Kungl.
språk.
brefvet den 26/$ 1899.
432
Fallets namn:
Län: Kopparbergs.
Tingslag: Norrbärke. Flodsystemets j nummer- XVI1''
Socken: Norrbärke. 1 namn; Mälaren“Norrströms''
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: omkring ii in.
Vattenområdet: 19 km.2
Däraf sjöar: 1 km.2 (5,3
Industriella medelvattenmängden:
anses representera 20 hkr.
Den afrinnande medelnederbörden torde
här vara ungefär lika stor som vid Kloten
eller 16 sl. pr km.2, men då sjöar af
tillräcklig storlek för vattentillförselns reglerande
saknas, måste här den industriellt
nyttiga vattenmängden blifva proportionsvis
lägre än vid Kloten.
Fallet är beläget 11
km. från Stockholm
avsnitt 323 Kontrollera mot PDF
—V ästerås—Bergslagens
järnväg, 1 3 km.
från Smedjebackens
station å samma järnväg,
1 5,5 km. från
Klotens station å Bånghammar—Klotens
järnväg,
omedelbart invid
allmänna landsvägen
till Smedjebacken samt
1 5,5 km. från Klotens
bruk.
433
Björsjöfallet
fnummer: 9.
Fallets ] belägenhet: i ett tillflöde
| till Kolbäcksån.
(Vattenområdeskartor: Bl. 82 SkinBilagor.
| skatteberg.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
iordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallet är beläget inom Klotens
kronopark, hvilken blifvit för stats- verkets räkning inköpt genom Kungl.
Vid fallet drifves
en hytta under 6 må- nader af året.
Hyttan är utarrenderad.
brefvet den 26/b 1899.
28
434
Fallets namn:
Län: Västmanlands.
Härad: Snefringe.
Socken: Kolbäcks.
Flodsystemets
nummer: XVII.
namn: Mälaren — Norrströms.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,9 m.
Vattenområdet: 2890 km.2
Däraf sjöar: 269 km.2 (9,3^).
Lågvattenmängden: 7,8 sm.3 (2,7 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 226.
Industriella medelvattenmängden:
15,7 sm.3 (5,4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 455.
Högvattenmängden: 190 sm.3 (66 sl.
pr km.2)
Exceptionella lågvattenmängden:
6 sm.3 (2,1 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 174.
Vattenmängderna äro beräknade på
grund af mätningar vid Trångfors, beläget
12,5 km. ofvanför Strömsholm (vatten- området 2755 km.2)
De lokala förhål- landena vid fallet äro
sådana, att vattenkraf- ten där, åtminstone
hvad de öfre två tredje- delarna af fallet be- träffar, med fördel
torde kunna uttagas.
Den nedre tredje- delen synes blifva jäm- förelsevis dyrbar att
tillgodogöra.
Ifrågasättas kan äf- ven, om ej hela fall- höjden skulle kunna
tillgodogöras vid slus- sen i Strömsholms
kanal.
Fallet är beläget 5
km. från Strömsholms
station å Oxelösund— j
Flen—Västmanlands
järnväg, 7 km. från
Kolbäcks station å
Stockholm —Västerås
—Bergslagens järnväg
samt omedelbart invid
Strömsholms kanal.
Strömsholmsfallet.
435
Fallets
J nummer: 10.
^ belägenhet: i Kolbäcksån.
| Vattenområdeskartor: Bl. 74 Västerås.
Bilagor: | Vattenmängdsplanscher: PL. L.
avsnitt 324 Kontrollera mot PDF
) Konvolut: XVII: 10.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra staten
såsom ägare af Strömsholms kungsgård.
Ingen del af vattenkraften
är tagen i
anspråk och anses, att
för den närmaste framtiden
Strömsholms
stuteri icke har något
behof af vattenkraft
från fallet.
Strömsholms kungsgård
disponeras till stuteri med
mera.
436
Fallets namn:
Län: Uppsala.
Härad: Åsunda.
Socken: Tillinge.
I nummer: XVII.
Flodsystemets namn: Mälaren—
{ Norrströms.
2 | Q
Approximativa krafttillgängen.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Vattenområdet: 871 km.2
Däraf sjöar: 78 km.2 (7,1 %}.
Före sänkningen af sjöarna Hallaren
och Sala damm var
vattenområdet: 1090 km.2
Lågvattenmängden: 1,4 sm.3 (1,6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 67.
y
. Fallet är beläget j
8 km. från Orresta j
järnvägsstation, invid!
allmänna landsvägeni
| Västerås—Enköping j
samt 12 km. från j
Enköpings stad.
Den 17/7 1901 uppmättes vattenmängden
vid synnerligen lågt vattenstånd till
endast 1,25 sm.3
Nykvarnsfallet.
437
Fallets
| nummer: 11.
|belägenhet: i Sagån.
(Vattenområdeskartor: Bl. 83 Sala.
Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. L.
( Konvolut: XVII: 11.
4
5 !5
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Staten äger holme i ån, där en
kvarn är uppförd, hvarjämte till
kvarnen hör annan jord om 29 ar
I 3 1 kvadratmeter vid östra åstranden.
Kungl. Maj:t har genom dom
den 29/n 18 3 9 fastställt besittningsrätten
till kvarnen.
I nya jordeboken upptages fastigheten
Nykvarn n:o 1, en vattenI
kvarn, bland kronoegendomar under
: allmän disposition: verk och inrätt1
ningar.
Den u/i 1870 meddelades nådigt
bref om inlösen för statsverkets räkning
af en till kvarnen ledande enskild
bro.
Vattenkraften är
avsnitt 325 Kontrollera mot PDF
tagen i anspråk för
drifvande af en kvarn
om 6 par stenar.
Kvarnen med därtill hörande
jord är utarrenderad
för statsverkets räkning
under 20 år från midfastan
1892.
I anledning af nådig remiss
å C. J. M. Herrlins å
Nykvarn i Björksta socken
underdåniga ansökan att få
köpa Nykvarns kronokvarn
har kommittén afgifvit särskilt
underdånigt utlåtande
den 22/4 1902.
438
Fallets namn:
Län: Södermanlands.
Stad: Eskilstuna.
| nummer: XVII.
Flodsystemets namn: MälarenI
Norrströms.
1
1
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk, I
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,1 m.
Vattenområdet: 4210 km.2
Däraf sjöar: 674 km.2 (16 %).
Enligt öfverstelöjtnanten Laurell
vattenområdet: 4020 km.2
däraf sjöar: 700 km.2 (17,4%).
Lågvattenmängden: 4 sm.3 (0,95
km.2)
Hästkrafter: 84.
Industriella medelvattenmängden:
15 sm.3 (3,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 315.
Högvattenmängden: 88 å 125 sm.
ä 30 sl. pr km.2)
ar
sl. pr
(21
Fristadsfallet är beläget
omkring 1 km.
från Oxelösund—Flen
— Västmanlands och
Norra Södermanlands
järnvägars gemensamma
centralstation i
Eskilstuna och ungefär
lika långt från den senare
järnvägens norra
station därstädes. Delvis
ligger Fristadsfallet
i, delvis intill Eskilstuna
stad.
Angående lågvattenmängden se: »Bidrag
till kännedom om den i Sveriges vattendrag
framrinnande vattenmängden» af
O. Appelberg samt stadsfullmäktiges i
Eskilstuna handlingar n:o 10, 1902.
i
439
Fristadsfallet.
Fallets j numrner- 12. Bilagor: Vattenområdeskartor: Bl. 14 Västerås,
rånets tbe]ägenhet; ; Eskilstunaån.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkning;*»*.
Karl Gustafs stads manufakturverk,
hvilket privilegierades första
gången år 1654 och till hvilket anslagits
en mängd hemman, återköptes
till större delen år 1770 af kronan.
Genom Kungl. kungörelsen den
1771 förklarades, att det sålunda
återköpta området jämte där befintliga
verkstäder och tillhörigheter
skulle läggas till Eskilstuna stad och
med densamma förenas och införlifvas
till en samfälld fristad för arbetare
i järn-, stål- och metallförädlingen.
avsnitt 326 Kontrollera mot PDF
De vattenverk, som för
ofvan sagda ändamål redan blifvit
inlösta och lagda under fristaden,
blefvo jämväl upplåtna till nyttjande
åt arbetare mot en lindrig afgift.
De ofvanberörda manufakturverk
tillhöriga områden, hvilka kronan
icke återköpte år 1770, förblefvo
i enskild ägo till år 1812, då kronan
köpte äfven dem. På de då inköpta
områdena anlades Karl Gustafs stads
gevärsfaktori, hvilket är beläget på
två holmar i strömmen.
Enligt kontrakt den 16/#
1836 försålde kronan till
staden fyra för faktoriet
ej längre behöfliga verk
(de så kallade köpeverken)
med »till dessa verk hörande
dammar, landfästen och
strömfall», med förpliktelse
för staden att icke utan
Kungl. Maj:ts tillstånd afhända
staden de därtill hörande
vattenfall för andra
inrättningar eller behof än
sådana, som erfordrades för
smidesmanufakturen, hvarjämte
kronogevärsfaktoriet
erhöll företrädesrätt till
vattnets begagnande för
dess verk.
Genom Kungl. Mai:ts
dom den -**/a 1901 fastställdes
kronans och stadens
ömsesidiga vattenrätt.
Enligt nu gällande reglemente
för staden den *8/s
1879 skola de enligt Kungl.
kungörelsen den ltJ/4 1771
staden underlagda vattenverk
och vattenfall användas för
smidesmanufakturens ändamål.
Af fallet tillgodo- J
göras vid Karl Gustafs I
stads gevärsfaktori omkring
240 hkr.
44»
Fallets namn:
Län: Södermanlands.
Stad: Eskilstuna.
( nummer: XVII.
Flodsystemets |namn. Mälaren—Norrströms.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,2 in.
Kanalled och järn-
Vattenområdet: 4210 km.2
vägsstation finnas hplt
nära.
Däraf sjöar: 674 km.2 (16 %).
;
Lågvattenmängden: 4 sill.® (0,95 sl. :
pr km.2)
Hästkrafter: 88.
Industriella medelvattenmängden:
15 sm.® (3,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 330.
Högvattenmängden: 88 ä 125 sm.® (21
å 30 sl. pr km.2)
Angående lågvattenmängden se: »Bidrag
till kännedom om den i Sveriges j
vattendrag framrinnande vattenmängden» \
af O. Appelberg samt stadsfullmäktiges
i Eskilstuna handlingar n:o 10, 1902.;
Vid verkställd särskild utredning hafva
, för de tre verken beräknats med en fallI
höjd af 2,25 m. en vattentillgång, mot1
svarande för Sliphuset n:o 46 50 hästkrafter,
för lläckhammaren n:o 48 25
hästkrafter och för Liehammaren n:o 7150
j hästkrafter.
Enligt uppgift af styresmannen vid
Karl Gustafs stads gevärsfaktori tillgodoj
göras af Fristadsfallet uti de här ifråga- 1
avsnitt 327 Kontrollera mot PDF
varande tre så kallade dispositionsverken
omkring 85 effektiva hästkrafter.
1 sina egna verk skulle Eskilstuna stad
dessutom af fallet tillgodogöra sig 105 j
effektiva hästkrafter.
Eskilstunafallen.
Fallets
nummer: 13.
belägenhet: i Eskilstunaån, vid
de så kallade dispositionsverken.
Bilagor: Vattenområdeskartor: Bl. 74 Västerås
-
4
5 1 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antccknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
I. Fallen tillhöra följande verk, nämligen
Sliphuset n:o 46, Räckhammaren
n:o 48 och Liehammaren
n:o 71 — de så kallade dispositions-
eller donationsverken.
Sedan på 183 o-talet uppkommit
fråga, att fyra till gevärsfaktoriet ej
j längre behöfliga verk skulle af kro|
nan säljas, erbjödo sig fristadens
äldste att köpa dessa verk mot villkor,
bland annat, att tre andra verk,
Sliphuset n:o 46, Räckhammaren
n:o 48 och Liehammaren n:o 71,
hvilka blifvit af kronan uppbyggda
för den gamla fristadens behof,
måtte till disposition af staden för
1 manufakturernas behof öfverläm{nas
utan annan skyldighet å stadens
sida än att ständigt bibehålla dem i
godt och tjänstbart skick.
Genom Kungl. brefvet den
■ lä/i* 1835 medgafs, att sistnämnda
| tre vattenverk finge till stadens
disposition öfverlämnas med villkor,
att lägenheterna allt framgent
underhölles på stadens be‘kostnad
i godt skick för det ändamål,
hvartill de blifvit uppförda
och anslagna till fristadsinrättningen,
hvaröfver magistraten skulle hålla
tillsyn; och skulle staden äga att
förordna om verkens bedrifvande
och uppbära alla inkomster, som
inflöte från verken och därmed
förenade gårdar.
Sedan Räckhammaren n:o 48
nedbrunnit, erhöllo stadsfullmäktige
genom Kungl. brefvet den ,u/8
,1864 tillstånd att utan hinder af
: vid upplåtelsen meddelade villkor
få jämte behöflig plats för ett
[vattenverk utarrendera den vattenkraft,
som drifvit den ifrågavarande
räckhammaren, med villkor att
vattenkraften skulle fortfarande användas
till någon inrättning inom
j smidesmanufakturens område.
Genom nådigt bref den al,''4
1890 har Kungl. Maj:t funnit godt
medgifva, att på Eskilstuna städs bekostnad
Sliphuset n:o 46 »må nedtagas
och ett nytt vattenverkshus
af sten i stället uppföras med rätt
för staden att till idkare af tillverkning
inom smidesmanufakturens
område uthyra det nya huset, hvilket
må blifva Eskilstuna stads egendom,
avsnitt 328 Kontrollera mot PDF
dock med villkor och förbehåll,
att härigenom icke någon
rubbning uppstår i kronans äganderätt
till den mark, hvarå det nya
vattenverkshuset kommer att upp[
föras, och till den vattenkraft, hvar!
med verket är afsedt att drifvas».
I nådigt bref den a9/5 1891
har Kungl. Maj:t medgifvit den
ändring i de genom nådiga brefvet
den 13,,2 1835 vid vattenverkens
öfverlämnande till Eskilstuna fristads
disposition stadgade villkor,
att Liehammaren finge från den 1
nästdärpåföljande oktober utarrenderas
och användas till någon annan
inrättning inom smidesmanufakturens
område än liesmide.
Vattenkraften till
de tre verken är af
staden utarrenderad
I
1 för drifvande afsmidesmanufaktur
och till
fullo använd.
442
Fallets namn:
Län: Södermanlands.
Härad: Väster Rekarne.
Socken: Torshälla.
I nummer: XVII.
Flodsystemets namn; Mälaren —
| Norrströms.
Fallhöjden: 1,04 m.
Vattenområdet: omkring 4300 km.2
Däraf sjöar: 676 km.2 (13,7 %)■
Industriella medelvattenmängden:
7,5 sm.3
Hästkrafter: 78.
Den genom Eskilstunaån från Hjälmaren
framsläppta, till 15 kubikmeter i
sekunden uppskattade nyttiga vattenmängden
afledes dels genom den så kallade
Lillån till Nyby bruk, dels genom särskild
ränna till Holmens bruk, dels ock
genom Holmsfallets regleringsdamm till
Torshällaverken. Den genom Holmsfallet
framgående nyttiga vattenmängden
torde kunna anslås till hälften af hela
den nyss omförmälda nyttiga vattenmängden.
Fallets medelhöjd är, om
regleringen skötes rätt, 1,04 m. och
krafttillgången omkring 104 naturhästkrafter.
De lokala förhållan- Fallet är beläget omdena
anses icke för-'' kring 1 km. från Nysvåra
vattenkraftens by station å norra
tillgodogörande. , Södermanlands järnväg,
omkring 4 km.
från Folkesta station
å Oxelösund—Flen —
Västmanlands järnväg
och omedelbart intill
Torshälla stad.
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållanden,
som möjligen kunna
anses underlätta eller försvåra
vattenkraftens tillgodogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägsstation,
landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Holmsfallet
443
| nummer: 14.
Fallets | belägenhet: i Eskilstuna|
(Torshälla-)ån.
1 Vattenområdeskartor: Bl. 74 Västerås.
Bilagor: ^Konvolut; XVII: 14.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
avsnitt 329 Kontrollera mot PDF
Anmärkningar.
Fallet jämte ett stycke af åns
högra strand är för kronans räkning
inköpt enligt köpeafhandling
den Vs 1821.
För att möjliggöra lämplig vattenfördelning
mellan Torshälla och
Nyby verk äfvensom för att förekomma
och afhjälpa inträffad isstockning
erhöll bruksägaren Adolf
Zethelius enligt Kungl. brefvet den
32/6 1831 rätt att tills vidare få
begagna fallet jämte tillhörande strand
och dammfäste. Genom Kungl.
brefvet den 16/io 1885 är dispositionsrätten
till fallet öfverlämnad
till Nyby bruks aktiebolag med förbindelse
för bolaget att, bland annat,
återställa fallet till kronan, så snart
sådant å dess sida påfordrades.
I öfverensstämmelse med
eu af Kungl. Maj:t den 30/4
1880 gillad plan har Hjälmarens
och Kvismarens sjösänkningsbolag
utvidgat och
förändrat vattenafloppet i
Holmsfallet, hvarvid den
högra strandremsan, som
kronan jämte fallet förvärfvat,
bortgräfts samt
öfver fallet uppförts en
damm, som den 7/n 1883
af Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
efter afsyning
godkänts. Regleringen
af vattnet i dammen
har öfvertagits af Nyby
bruks aktiebolag, hvilket
enligt Kungl. Maj:ts dom
den 2% 1873 såsom innehafvare
af Holmsfallet fått
underhållet och skötseln af
berörda damm sig ålagdt.
Enligt Kungl. brefvet
den 16/io 1883
får vattenkraften i fallet
icke användas för
industriella anläggningar.
444
Fallets namn:
Län: Södermanlands.
Härad: Åkers.
Socken: Åkers.
I nummer: XVII.
Flodsystemets namn: Mälaren —
I Norrströms.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
|
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6,5 m. på en längd af 50 m.
Vattenområdet: 196 km.2
Däraf sjöar: 15 km.2 (7,7 %).
Industriella medelvattenmängden:
1,5 sm.3 (7,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 98.
Medelnederbördshöjden vid Mariefred
är omkring 600 mm.
i Allmän väg framI
går i närheten af fallen,
och är afståndet
till Åkers styckebruks
station å Norra Södermanlands
järnväg 3
km., till styckebruket
3 km., till Mariefred
10 km. och till Skottvångs
järnmalmgrufva
15 km.
Råckstafallen.
445
J nummer: 15.
3 CtS ( belägenhet: i Råckstaån.
I Vattenområdeskartor: Bl. 74 Västerås.
B,la9°r:| Konvolut: XVII: 15.
-» 1 5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
avsnitt 330 Kontrollera mot PDF
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
. ■
—
Fallen äro belägna å Råcksta n:o Hela vattenkraften
i om ett mantal, kronohemman un- är för närvarande tader
allmän disposition. Krono- gen i anspråk för drifhemmanet
Råcksta, hvarå Åkers vande af dels det
krutbruk är beläget, har förut varit staten tillhöriga Åkers
till disposition upplåtet åt den som krutbruk, dels en vid
idkade kruttillverkning. Sedan år öfre fallet belägen
18 8 8 dåvarande innehafvaren för-! kvarn med såg, som
klarat sig ej längre kunna drifva innehafves af enskild
kruttillverkningen, inköpte staten person, hvilkens rätt
krutbruket och återtog dispositions- till användande af vaträtten
till hemmanet. Samtidigt ut- tenkraften dock upparrenderades
till år 1905 den del hör under år 1905
af jorden, som ej behöfdes för och redan nu är bekrutbrukets
drift, ägande bruket där- gränsad så till vida,
efter antingen själft disponera jor- att endast det för krutden
eller ånyo utarrendera den- brukets drift öfversamma.
flödiga vattnet får af
kvarninnehafvaren användas.
Efter år 1905 lär hela
vattenkraften komma
att tagas i anspråk för
krutbrukets räkning.
446
Fallets namn:
Län: Stockholms.
Härad: Svartlösa.
Socken: Botkyrka,
i nummer: XVII.
Flodsystemets < narnn; Mälaren —Norrströms.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan*
den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: ii m.
Vattenområdet: 30 km.2
Däraf sjöar: 4 km.2 (13,3 %)•
Industriella medelvattenmängden: an
tages
vara omkring 0,45 sm.3 (15 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: omkring 50.
Högvattenmängden vid Norrströms utlopp:
572 sm.3 (26 sl. pr km.2) enligt
uppgift från Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Med innehafvaren
af Skärfsta, en strandfastighet
vid de ofvanför
fallet liggande med
hvarandra sammanhängande
sjöarna
Kvarnsjön, Utterkalfven
och Uttran, är
öfverenskommelse
träffad, att högsta vattenhöjden
vid Tumba
bruks dammtröskel ej
får öfverstiga 1,2 m.
Afståndet mellan
Tumba bruk och
Tumba järnvägsstation
är 1 km.
«
Tumbafallet.
447
(nummer: 16. . i Vattenområdeskartor: Bl. 75 Stockholm.
Fallets (olägenhet: i Tumbaån. Bilagor, j Konvolut: XVII: 16.
4
5 1 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 331 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vattenfallet är beläget vid ~/3 man- Hela den tillgängtal
Tumba n:o 2 eller Tumba kvarn, liga vattenkraften an-j
krono under allmän disposition, kap-j vändes för drifvande!
lansboställe. | af riksbankens pappers • |
I 1871 års jordebok finnes an-; bruk och dess mjöltecknadt:
»Enligt Kungl. brefvet den kvarn.
5 oktober 1801 har besittningsrätten af j
Tumba vattenkvarn och dispositionsrätten
af vattenfallet blifvit till Bankens
pappersbruk afstådd emot erläggande
till Kapellanen för mistade tullkappar
5 tunnor hvete och 20 tunnor råg
samt skyldighet att utgifva afradsspanmålen
af hemmanet med 12
tunnor 9 kappar spanmål årligen».
Enligt uppgift af tjänsteman vid
pappersbruket ägas stränderna vid
fallet af bruket. Samme tjänsteman
har dessutom meddelat, att Tumba
Öfvergård med tillhörande vattenfall
år 1755 inköpts från enskild person
af riksbanken, som därefter år 1801
utlöst den nedanför liggande Tumba
Xedergård med där varande vattenfall
och tullkvarn, samt att båda
fallen år 1887 sammanslagits till ett.
448
Fallets namn:
Län: Jönköpings.
Härad: Tveta.
Socken: Hakarps.
i nummer: XVIII.
Flodsystemets namn: Vettern
I Motala ströms.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 78,7 m.
Vattenområdet: 676 km.2.
Däraf sjöar: 44,4 km.2(6,6 %).
Lågvattenmängden: 1,05 sm.3 (1,55 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 826.
Fallhöjden utgör vid de tre öfre fallen
tillhopa 49,7 m. och vid det nedersta
eller Kvarnfallet 28,98 m.
Minimum i vattenmängden sommartid:
j 1,05 sm.3
Några upplysningar angående industriella
medelvattenmängden hafva icke
kunnat vinnas, enär Huskvarna bolag, som
| måste ställa sina verk med beräkning af
minimitillgång af vatten, icke anställt
iakttagelser angående medelkraften.
Fallen äro belägna
300 m. från Huskvarna
järnvägsstation,
5 km. från Jönköping
samt omedelbart
intill Huskvarna
fabrikssamhälle och
landsvägen till Jönköping.
Huskvarnafallen.
449
I nummer: 1.
Fallets | belägenhet: i Huskvarnaån.
i Vattenområdeskartor: Bl. 35 Jönköping.
Bilagor: ( Konvolut: XVIII: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
avsnitt 332 Kontrollera mot PDF
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vid de tre öfre fallen tillhör
högra stranden hemmanet Huskvarna
Södergården n:o i, ett mantal, och
lägenheten Huskvarna Norrgården
n:o 2, kronoegendomar under allmän
disposition.
Vänstra stranden åter har af Huskvarna
vapenfabriksaktiebolag inköpts
från frälsehemmanet Fagerslätt n:o
i, Va mantal i Hakarps socken, och
därifrån afsöndrats. Vid det nedersta
fallet, Kvarnfallet, tillhöra båda stränderna
ofvannämnda kronoegendomar.
Holmar eller grund finnas icke
i fallen.
Sedan kronan i slutet af 16 ootalet
tillbytt sig Huskvarna Södergården
och Norrgården, uppläts det
förra- hemmanet jämte det dit förlagda
Huskvarna gevärsfaktori den
15 a 1715 till enskild person under
skattefrihet samt den ls/9 1757 till
»everdelig egendom» åt annan enskild
person och hans rättsinnehafvare
under villkor, att gevärstillverkningen
upprätthölles.HuskvarnaNorrgården,
som år 1707 med alla sina räntor
lades under Huskvarna krutbruk, var
sedermera utarrenderadt, tills det den
ss 5 1796, vid krutbrukets öfverflyttning
till Husby kloster i Dalarna,
tillädes Huskvarna gevärsfaktori.
Enligt Kungl. kammarkollegii beslut
den 21 x I898 äro Huskvarna
Södergården och Norrgården af natur
att icke kunna till skatte försäljas.
— I nådigt bref den 4/to 1901 har
Kungl. Maj:t anbefallt Kungl. arméförvaltningen
att låta vid vederbörlig
domstol anhängiggöra talan mot Huskvarna
vapenfabriksaktiebolag, som
under åren 1871 och 1872 erhållit
fastebref å hemmanet Huskvarna
Södergården n:o 1 och lägenheten
Huskvarna Norrgården n:o 2, för
bevarande af kronans äganderätt till
dessa fastigheter.
Hela vattenkraften
användes för Huskvarna
fabriker och
kvarnverk.
29
45o
Fallets namn: Motala
Län: Östergötlands.
Härad: Aska.
Socken: Motala.
Flodsystemets |
nummer: XVIII.
namn: Vettern—Motala ströms.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållanden,
som möjligen kunna
anses underlätta eller försvåra
vattenkraftens tillgodogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägsstation,
landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 1,75 m. på en längd af omkring
150 m.
Vattenområdet: 6404 km.2
Däraf sjöar: 2100 km.2 (32,8^).
: Lågvattenmängden: 24 sm.3
Hästkrafter: 420.
Industriella medelvattenmängden:
32 sm.3
Hästkrafter: 560.
Vid Motala Storgårdskvarn
försvåras
vattenkraftens tillgodogörande
avsnitt 333 Kontrollera mot PDF
genom bakvatten
från den nedanför
liggande Motala
kniphammare.
Fallen äro belägna
1 km. från närmaste
järnvägsstation och
stad, Motala, samt 100
m. från närmaste landsväg.
Exceptionella lågvattenmängden:
omkring 11 sm.s
Hästkrafter: 193.
Efter Vett ems eventuella reglering antages
den konstanta afrinningen komma
att uppgå till 27 sm.3
I vattenmängderna, som äro härledda
ur afrinningskurvan för Motala ström vid
Motala (Hårstorpsbron), inbegripas icke
Göta kanals och Motala verkstads vattenförbrukning,
hvilken senare är uppskattad
till 5 sm.3
45i
Herrekvarn och Motala Storgårdskvarn.
Vattenområdeskartor: Bl. 54 Karlsborg.
Afrinningskurvor: PL. CVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 50 b.
Konvolut: XVIII: 2.
[ nummer: 2.
Fallets I belägenhet: i Motala Bilagor:
ström.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vid Motala Herrekvarn tillhöra
båda stränderna staten; ''vid Motala
Storgårdskvarn är endast vänstra
stranden i statens ägo.
Holmar eller grund finnas icke
i fallen.
Bland kronoegendomar under all- män disposition upptagas i 1878
års jordebok Motala n:o 11, ett ål- fiske, Motala n:o 26, ett kungs- fiske, Motala Herrekvarn n:o 27,
en mjölkvarn med tomt, och Motala
n:o 28, en mjölkvarn med tomt.
Vattenkraften är ta- gen i anspråk vid Mo- tala Herrekvarn för
drifvande af ett staten
tillhörigt kvarnverk
och vid Motala Stor- gårdskvarn jämväl för
kvarnindustri.
Med vatten från
fallet vid Motala Stor- gårdskvarn drifvas tre
turbiner i kvarnen om
2 5 hästkrafter och två
turbiner därutanför i
en fiskvattenränna om
16 hästkrafter.
Motala Herrekvarn samt
Motala Kungsfiske äro till- sammans utarrenderade för
statsverkets räkning under
10 år från och med den
Vi 1901.
Motala Storgårdskvarn
och Motala ålfiske äro hvar
för sig utarrenderade för
statsverkets räkning under
10 år, kvarnen från och
med den u/3 1901 samt
fisket från och med den 4/io
1896.
I utlåtande till Kungl.
järnvägsstyrelsen den 17/4
1899 har ingeniören G.
Richert uttalat sig för lämp- ligheten däraf, att vatten- kraften i fallen fortfarande
uthyres, men, om så icke
skulle ske, föreslagit, att
båda fallens vattenkraft
skulle sammanföras vid en
gemensam kraftstation för
uttagande af en minimi- kraft af 85 hästkrafter.
I Motala ström har af
ålder funnits kungsådra.
avsnitt 334 Kontrollera mot PDF
Fallets namn: Dufvedalskvarn
Län: Östergötlands.
Härad: Aska.
Socken: Motala.
(nummer: XVIII.
Flodsystemets jnamn. yettern — Motala ströms.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4 m. på cn längd af omkring
300 m.
Vattenområdet: 6404 km.2
Däraf sjöar: 2100 km.2 (32,8
Lågvattenmängden: omkring 29 sm.3
(4,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 11 60.
Industriella medelvattenmängden:
omkring 37 sm.» (5,8 sl. pr km.^)
Hästkrafter: 1480.
Exceptionella lågvattenmängden:
omkring 16 sm.3 (2,5 sl. pr km.’*)
Hästkrafter: 640.
Efter Vetterns eventuella reglering antages
den konstanta afrinningen komma
att uppgå till 32 sm.
I vattenmängderna inbegripes Göta
kanals och Motala verkstads vattenförbrukning,
hvilken senare är uppskattad till
5 sm.3
Fallen äro belägna
2,5 km. från Motala
verkstads järnvägsstation
och 30 m. från
närmaste landsväg.
samt fallet N:o 25 vid Motala.
453
Fallets
I nummer: 3.
| belägenhet: i Motala ström.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 54 Karlsborg.
Afrinningskurvor: PL. CVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 50 b.
Konvolut: XVIII: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
■
Den strand, hvarå Dufvedals kvarn
är belägen, tillhör staten.
En såg, som drifvits med vatten
från fallet, är raserad. Den var
belägen något nedanför kvarnen å
samma strand som denna äfvensom
å en mindre holme. Mellan holmen
och stranden är det nu uppgrundade
sågfallet beläget.
Under indragna hospitalshemmanet
Dufvedal n:o i upptages i 1825
års jordebok mjöl- och sågkvarnar.
Fallet N:o 25 vid Motala upp-1
tages i 1878 års jordebok bland |
kronoegendomar under enskild dispo-1
sition: verk och inrättningar.
Enligt Kungl. finansdepartementets
skrifvelse den 8/s 1895 för den
vid fallet N:o 25 belägna Knipphammaren
icke till skatte köpas.
Dufvedals mjölkvarn och
såg äro tillsammans utarrenderade
för statsverkets räkning
under 1 5 år från och
med den u/3 1898.
I utlåtande till Kungl.
järnvägsstyrelsen den 17/.t
1899 har ingeniören G.
Richert uttalat sig för lämpligheten
däraf, att vattenkraften
avsnitt 335 Kontrollera mot PDF
i fallen uthyres,
men, om så icke skulle ske,
föreslagit, att båda fallens
vattenkraft skulle sammanföras
vid en gemensam kraftstation
för uttagande af en
minimikraft af 360 hästkrafter,
som efter Vetterns
eventuella reglering skulle
komma att ökas till 600
hästkrafter, därvid han likväl
beräknat endast den vid
kronans strand framrinnande
vattenmängden.
I Motala ström har af
ålder funnits kungsådra.
Vattenkraften vid
Dufvedalskvarn är tillgodogjord
medelst tre
vattenhjul; dock torde j
mera kraft kunna uttagas
genom användande
af turbiner.
454
Fallets namn:
Län: Östergötlands. (nummer: XVIII.
Härad: Bobergs. Flodsystemets namn; Vettern-Motala ströms.
Socken: Brunneby. 1
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 0,72 in.
Vattenområdet: 6608 km.2
Däraf sjöar: 2128 km.2 (32,2^).
(Sjön Borens areal är omkr. 28 km.2)
Lågvattenmängden: omkring 29,7 sm.3
(4,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 214.
Industriella medelvattenmängden:
omkring 37,9 sm.3 (5,7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 273.
Exceptionella lågvattenmängden:
omkring 17 sm.3 (2,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 122.
De ur afrinningskurvan för Motala ström
vid Motala härledda vattenmängderna äro
här ökade med 5 sm.3, enär sektionen
för vattenmängdernas uppmätning är tagen
vid Hårstorpsbron, men nedanför denna
bro, omedelbart ofvanför Dufvedals kvarn,
utsläppes ur kanalen ungefär denna vattenmängd
i och för drifvande af Motala
verkstads turbiner.
De lokala förhållandena
synas snarare
underlätta än försvåra
vattenkraftens tillgodogörande.
Gynnsamt för fallets
tillgodogörande torde
vara, att flottning ej
förekommer i vattendraget
och att stränderna
hafva tillräcklig
höjd för uppdämning,
ogynnsamt däremot,
att egendomen Näs
med kvarnar med mera
har ägor sammanblandade
med Kongs
Norrby ägor.
Fallet är beläget 6
km. från Klockrike
station å Linköping—
Fågelsta järnväg, 1
km. från landsväg, i
närheten af Göta kanal,
omkring 4 km. från
sjön Boren (Borensberg)
samt 25 km.
från Linköping.
/
455
Fallet vid Kongs
Fallets
| nummer: 4.
| belägenhet: i Motala ström.
Norrby ålfiske.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 55 Finspong.
Afrinningskurvor: PL. CVI.
Vattenmängdspl.: PL. LI.
Vattenståndsplanscher: N:ris 50 a och 50 b.
Konvolut: XVIII: 4.
4
5
6 .w-™»
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
avsnitt 336 Kontrollera mot PDF
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Staten äger ett under kungsgården
Kongs Norrby lydande ålfiske.
•
1 . -
’ '' i 1 ''
.
.
*
:
i
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
.. . ■ -■
'''''' "
• •
•
J - ■ V
Kungsgården med under- lydande är utarrenderad för
statsverkets räkning under
20 år från midfastan 1891.
I Motala ström har af
ålder funnits kungsådra.
Fallets namn:
Län: Östergötlands.
Härad: Bobergs.
Socken: Brunneby.
Flodsystemets
nummer: XVIII.
namn: Vettern —Motala ströms.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 1,18 in.
Vattenområdet: 6608 km.2
Däraf sjöar: 2128 km.2 (32,2^).
Lågvattenmängden: omkring 29,7 sm.3
(4,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 350.
Industriella medelvattenmängden:
omkring 37,9 sm.3 (5,7 sl. pr km.s)
Hästkrafter: 447.
Exceptionella lågvattenmängden:
omkring 17 sm.3 (2,6 sl. pr km.*)
Hästkrafter: 201.
De ur afrinningskurvan för Motala
ström vid Motala härledda vattenmängderna
äro här ökade med 5 sm.3, enär
sektionen för vattenmängdernas uppmätning
är tagen vid Hårstorpsbron, men
nedanför denna bro, omedelbart ofvanför
Dufvedals kvarn, utsläppes ur kanalen
ungefär denna vattenmängd i och för
drifvande af Motala verkstads turbiner.
De lokala förhållandena
synas snarare
underlätta än försvåra
vattenk raftens tillgodogörande.
Gynnsamt för fallets
tillgodogörande torde
vara, att flottning ej
förekommer i vattendraget
och att stränderna
hafva tillräcklig
höjd för uppdämning,
ogynnsamt däremot,
att egendomen Näs
med kvarnar med mera
har ägor sammanblandade
med Kongs Norrby
ägor.
Fallet är beläget G
km. från Klockrike
station å Linköping
—Fågelsta järnväg,
1 km. från landsväg,
i närheten af Göta
kanal, omkring 4 km.
från sjön Boren (Borensberg)
samt 2 5 km.
från Linköping.
457
Sågfallet vid Kongs Norrby.
j nummer: 5.
Fallets | belägenhet: i Motala ström.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 55 Finspong.
Afrinningskurvor: PL. CVI.
Vattenmängdsplanscher: PL. LI.
Vattenståndsplanscher: N:ris 50 a och 50 b.
Konvolut: XVIII: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
avsnitt 337 Kontrollera mot PDF
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna ägas af staten
såsom ägare af kungsgården Kongs
Norrby.
Fallet är delvis
taget i anspråk för
drifvande af en såg.
Kungsgården med under- lydande är utarrenderad för
statsverkets räkning under
20 år från midfasta!! 1891.
I Motala ström har af
ålder funnits kongsådra.
|
l
/
458
Fallets namn:
Län: Östergötlands.
Härad: Bobergs.
Socken: Brunneby.
Flodsystemets
j nummer: XVIII.
I namn: Vettern — Motala ströms.
Approximativa krafttillgången
Särskilda lokala förhållanden,
som möjligen kunna
anses underlätta eller försvåra
vattenkraftens tillgodogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägsstation,
landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 1,18 m.
Vattenområdet: 6608 km.2
Däraf sjöar: 2128 km.2 (32,3 %).
Lågvattenmängden: omkring 29,7 sm.3
(4,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 350.
Industriella medelvattenmängden:
omkring 37,9 sm.3 (5,7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 447.
Exceptionella lågvattenmängden:
omkring 17 sm.3 (2,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 201.
De ur afrinningskurvan för Motala
ström vid Motala härledda vattenmängderna
äro här ökade med 5 sm.3, enär
sektionen för vattenmängdernas upprnätI
ning är tagen vid Hårstorpsbron, men
nedanför denna bro, omedelbart ofvanför
Dufvedals kvarn, utsläppes ur kanalen
ungefär denna vattenmängd i och för
drifvande af Motala verkstads turbiner.
De lokala förhållandena
synas snarare
underlätta än försvåra
vattenkraftens tillgodogörande.
Gynnsamtför fallets
tillgodogörande torde
vara, att flottning ej
förekommer i vattendraget
och att stränderna
hafva tillräcklig
höjd för uppdämning,
ogynnsamt däremot,
att egendomen Näs
med kvarnar med mera
har ägor sammanblandade
med Kongs Norrby
ägor.
Fallet är beläget 6
km. från Klockrike
station å Linköping
—Fågelsta järnväg,
1 km. från landsväg,
i närheten af Göta
kanal, omkring 4 km.
från sjön Boren (Borensberg)
samt 2 5 km.
från Linköping.
459
Kvarnfallet vid Kongs Norrby.
( nummer: 6.
| belägenhet: i Motala ström.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 55 Finspong.
Afrinningskurvor: PL. CVI.
Vattenmängdsplanscher: PL. LI.
Vattenståndsplanscher: N:ris 50 a och 50 b.
Konvolut: XVIII: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 338 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna ägas af staten
såsom ägare af kungsgården Kongs
Norrby.
Fallet är delvis taget
i anspråk för drifvande
af kvarn och tegel- bruk.
•
Kungsgården med under- lydande är utarrenderad för
statsverkets räkning under
2 o år från midfastan 1891.
I Motala ström har af
ålder funnits kungsådra.
460
Fallets namn:
Län: Östergötlands.
Härad: Bobergs.
Socken: Brunneby.
Flodsystemets
| nummer: XVIII.
Jnamn: Vettern—Motala ströms.
2
3
1
Approximativa krafttillgången.
—
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 0,56 m.
Vattenområdet: 6608 km.2
Däraf sjöar: 2128 km.2 (32,2^).
Lågvattenmängden: omkring 29,7 sm.3
(4,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 166.
Industriella medelvattenmängden:
j omkring 37,9 sm.3 (5,7 sl pr km.2)
Hästkrafter: 212.
Exceptionella lågvattenmängden: omkring
17 sm.3 (2,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 95.
De ur afrinningskurvan för Motala
ström vid Motala härledda vattenmängderna
äro här ökade med 5 sm.3, enär
sektionen för vattenmängdernas uppmätning
är tagen vid Hårstorpsbron, men
nedanför denna bro, omedelbart ofvanför
Dufvedals kvarn, utsläppes ur kanalen
ungefär denna vattenmängd i och för
drifvande af Motala verkstads turbiner.
De lokala förhållan- Fallet är beläget 6
delta synas snarare km. från Klockrike
underlätta än försvåra station å Linköping
'' vattenkraftens tillgo- J —Fågelsta järnväg, 1
dogörande. 1 km. från landsväg, i
Gynnsamt för fallets närheten af Göta ka-1
tillgodogörande torde nal, omkring 4 km.
vara, att flottning ej från sjön Boren (Bo- j
förekommer i vatten- J rensberg) samt 2 5
draget, att stränderna Tern. från Linköping,
hafva tillräcklig höjd
för uppdämning och
att Norrby sjön antagligen
kommer att sänkas
omkring 1 in.,
ogynnsamt däremot,;
att egendomen Näs |
med kvarnar med mera
har ägor sammanblandade
med Kongs I
Norrby ägor.
461
Fallet vid Kongs
( nummer: 1.
p o 11 pf C ''
| belägenhet: i Motala ström.
Norrby ladugård.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 55 Finspong.
Afrinningskurvor: PL. CVI.
Vattenmängdsplanscher: PL. LI.
Vattenståndsplanscher: N:ris 50 a och 50 b.
Konvolut: XVIII: 4.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
avsnitt 339 Kontrollera mot PDF
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
.
1
Båda stränderna ägas af staten
såsom ägare af kungsgården Kongs
Norrby.
Fallet är delvis taget
i anspråk för vatten- uppfordring och me- jeri.
Kungsgården med under- lydande är utarrenderad för
statsverkets räkning under
2 0 år från midfasta!! 1891.
I Motala ström har af
ålder funnits kungsådra.
462
Fallets namn:
Län: Östergötlands.
Härad: Gullbergs.
Socken: Vreta klosters.
Flodsystemets { nummer: XVIIL
I namn: Vettern—Motala ströms.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 5,21 m. på sträckan från Björkö
rågång mot Odenfors till egendomen
Nykvarns östra rågång.
Vattenområdet: 6660 km.2
De lokala förhållan- dena anses ej för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Fallet är beläget
omkring 10 km. från
Linköping.
(Vattenområdet mellan Motala och
Björkö utgör 251 km.-'')
Däraf sjöar: 2133 km.- (32,0^).
Lågvattenmängden: 30,0 sm.3 (4,5 sl.
pr km.-i)
Hästkrafter: 1563.
Industriella medelvattenmängden:
38 sm.3 (5,7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1980.
Exceptionella lågvattenmängden: 17,3
sm.3 (2,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 901.
De ur afrinningskurvan för Motala
ström vid Motala härledda vattenmängderna
äro här ökade med 5 sm.3, enär
sektionen för vattenmängdernas uppmätning
är tagen vid Hårstorpsbron, men
nedanför denna bro, omedelbart ofvanför
Dufvedals kvarn, utsläppes ur kanalen
ungefär denna vattenmängd i och
för drifvande af Motala verkstads turbiner.
Björköfallet.
463
Fallets
| nummer: 8.
| belägenhet: i Motala ström.
Bilagor;
Vattenområdeskartor: Bl. 55 Finspong.
Afrinningskurvor: PL. CVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 50 b.
Konvolut: XVIII: 8.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand»
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör kronodomänen
Björkö; högra stranden
avsnitt 340 Kontrollera mot PDF
tillhör delskvarnegendomenNykvarn,
j dels Kongsbro kronodomän och dels
j hemmanen Adamstorp och Malfors.
Bland kronoegendomar under allmän
disposition upptagas i 1878
års jordebok förra regementsskrifvarebostället
Björkö n:ris 1 och 2, ett
mantal, samt förra öfverstebostället
Kongsbro n:o 1, åtta mantal.
Förslag är uppgjordt
om vattenkraftens
tillgodogörande
medelst anläggning
af elektrisk kraftstation
vid Nykvarn,
hvarest sedan gammalt
en kvarn finnes.
och Kongsbro
äro för statsverkets räkning
utarrenderade på 20 år,
| det förra till midfastan
j 191 o, det senare till midfastan
1917.
Öfver grosshandlaren
! Jonn O. Nilssons i Linköping
underdåniga, till
I vattenfallskommittén remitterade
ansökan att få köpa
vissa delar af Björkö och
Kongsbro med vattenrätt
I har kommittén den 28/6
1902 afgifvit särskildt underdånigt
utlåtande.
I Motala ström har af
ålder funnits kungsådra.
464
Fallets namn:
Län: Östergötlands.
Härad: Bobergs.
Socken: Kristbergs.
Flodsystemets
/ nummer: XVIII.
Inamn: Vettern—Motala ströms.
I
a 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- |
station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 11,9 m. på en längd af 1 km.
Vattenområdet: 86,6 km.2
Däraf sjöar: 10 km.2 (11,5$).
Industriella medelvattenmängden:
0,5 sm.3 (5,77 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 60.
Då de i samma höjd belägna dammsjöarna
Salstern och Stora Vänstern med
en sammanlagd areal af omkring 5,3 km.2
torde, åtminstone i det närmaste, vara
tillräckliga för en fullständig reglering af
vattentillförseln till Karlströmsfallen, torde
man här kunna beräkna industriella medelvattenmängden
på följande sätt:
Medelnederbörden för denna trakt är
(enligt d:r H. E. Hamberg: »Om skogarnes
inflytande på Sveriges klimat»)
556 mm. Om häraf får antagas för
landområdet genom afdunstning afgå omkring
360 mm., skulle således återstå
206 mm. till ån och sjöarna afrinnande
nederbörd, utgörande för 77 km.2 land
206,000 x 77 = 1 5,862,ooom.3igenomsnitt
pr år samt således iff-o-fUl}» = 0,5 sm.3
Afdunstningen från sjöarna kan antagas
i det närmaste motväga den på dem fallande
nederbörden.
Fallhöjden är fördelad
på tre särskilda
afsatser.
Dammsjöar utgöra
de rätt betydliga sjöarna
Salstern och Stora
Vänstern, hvilka ligga
i samma nivå.
Karlsby kronopark
äger rätt till dammfäste
vid sistnämnda
sjös utlopp och är den
lagliga vattenhöjden
bestämd genom ett
vattenmärke i ett berg
vid stranden af sjön
avsnitt 341 Kontrollera mot PDF
Salstern.
Fallen äro belägna
4 km. från Karlsby
järnvägsstation å statsbanan
Krylbo—Mjölby.
465
Karlstil infallen.
( nummer: 9.
J belägenhet: nedanför sjön / Vattenområdeskartor: Bl. 55 Finspong.
FallCtS Stora Vänstern i Karlsbyån, a9°r'' 1 Konvolut: XVIII: 9.
ett tillflöde till Finspongsån.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Fallen äro belägna å Karlsby
kronopark.
Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 8/12 1899 förordnat om
inköp för kronans räkning af, bland
annat, 1V4 mantal frälse Karlsby
n:ris 1 och 2 jämte därtill hörande
»Karlströms bruk med en härd-,
en smält- och en räckhammare,
Karlströms vattenkvarn med 4 par
stenar, Karlströms vattensåg med
en flerbladig ram, Karlströms grepfabrik
samt en ångsåg» samt köpebref
den 25/''i 1900 utfärdats, har
kronan den 30/j 1900 erhållit lagfart
å fastigheterna.
Såväl grepfabriken som
kvarnen äro utarrenderade
för statsverkets räkning.
Till hemmanet Storeborg
utgår en årlig afgäld af
50 kronor för uteslutande
vattendräkt i Karlsbyån samt
för dammfästen och en jordplan
på Storeborgs mark,
hvarpå kvarnen är byggd.
Dessa rättigheter äro intecknade
i ett mantal Storeborg.
Fallen användas för
drifvande af en grepfabrik
samt en kvarn
med 4 par stenar och
grynverk.
3°
466
Fallets namn:
Län: Östergötlands.
Härad: Finsponga läns.
Socken: Risinge.
f nummer: XVIII.
o systemets |namn: Vettern—Motala ströms.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. ra.
j *
Vattenområdet: 1225 km.2
Däraf sjöar: 65 km.2 (5,3$).
Det öfre fallet har enligt uppgift en
krafttillgång af 290 samt det nedre af
7 5 hästkrafter.
''
Fallen äro belägna
vid Finspongs stycke- bruk i Finspongsån
under dess lopp mellan
sjöarna Bönern och
Dofvern samt i när- heten af Finspongs
järnvägsstation å Påls- boda—Finspong —
Norsholms järnväg.
Finspongsfallen.
467
| nummer: 10.
Fallets J
1 belägenhet: i Finspongsån.
Vattenområdeskartor:
Konvolut: XVIII: 10.
Bl.
55 Finspong.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
avsnitt 342 Kontrollera mot PDF
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
%
Anmärkningar.
Vid Finspong har sedan 1500- '' talet funnits ett bruk, ursprungligen
drifvet för kronans räkning, seder|
mera öfverlämnadt till enskilda. År
| 1641 inköpte Louis de Geer säteriet
Finspong och erhöll därå fasta
| år 1646. Finspongs bruk förklarades
genom Kungl. reduktionskollegii
resolution den 19/# 1685 för »reducibelt
och Hans Kungl. Maj:t hemfallet».
Den 1/7 1689 upplät kronan
bruket på perpetuellt arrende
åt Louis de Geer den yngre för
honom, barn och arfvingar.
Genom laga kraftvunnet beslut
den 30 7 1897 har Kungl. kammarkollegium
förordnat, att lägenheten
Finspong n:o 4, ett järn- och styckebruk,
skulle i jordeboken öfverföras
från frälse till krono samt upptagas
bland kronoegen domar, verk och
inrättningar under enskild disposition.
Jämlikt Kungl. Makts beslut den
10 9 1897 skall brukets grundskatt
utgöras till statsverket efter i gällande
författningar stadgad nedsättning.
Öfver Konungens befallningshafvandes
i Östergötlands län utslag
den 3% 1901, hvarigenom aktiebolaget
Finspongs styckebruk tillerkändts
åborätt till kronolägenheten
Finspong n:o 4, ett järn- och styckebruk,
har kammar-advokatfiskalsämbetet
den 1B/4 1902 hos Kungl.
kammarkollegium anfört besvär.
Sedan Konungens bemälde befallningshafvande
hos Kungl. kammarkollegium
anhållit om dess yttrande
öfver samma aktiebolags ansökan (
att få till skatte lösa berörda krono- ;
lägenhet, har kammar-advokatfiskals- I
ämbetet hos Kungl. kammarkolle- {
gium hemställt att med afgifvande i
af yttrandet måtte anstå, till dess !
advokatfiskalsämbetets nyssnämnda j
besvärstalan blifvit slutligen afgjord. f
Sedan 1898 års Riksdag
hos Kungl. Maj:t anhållit,
att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa en närmare
utredning i fråga om
äganderättsförhållandena å
den till Finspongs järn- och
styckebruk upplåtna mark
samt därefter vidtaga de.
åtgärder, hvartill en sådan
utredning kunde föranleda,
har Kungl. Maj:t låtit verkställa
den begärda utredningen
samt därefter i skrifvelse
den 16/s 1900 förklarat
sig finna Riksdagens
berörda framställning icke
till någon Kungl. Maj:ts
! vidare årgärd föranleda.
Fallen äro uteslutande
tagna i anspråk
för aktiebolaget Finspongs
styckebruks
industriella anläggningar.
468
Fallets namn:
Län: Östergötlands.
Stad: Norrköpings.
( nummer: XVIII.
Flodsystemets ^ namn; Vettern—Motala ströms.
I
2
3
>
avsnitt 343 Kontrollera mot PDF
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 4 m. (enligt majoren Wester-
Fallen äro belägna
bergs utredning).
i Motala ström vid
Vattenområdet: 15390 km.2
Däraf sjöar: 2720 km.2 (17,7%).
Lågvattenmängden: 47,7 sm.3 (3,1 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1908.
Industriella medelvattenmängden:
64,20 sm.3 (4,17 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2568.
Smedjeholmen inom
Norrköpings stad.
Högvattenmängden i Motala ström vid
Norrköping: 360 sm.3 (23,2 sl. pr
km.2) enligt uppgift från Kungl. vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen.
Krafttillgången uppgifves för Smedjeholmsfallet
till omkring 200 hästkrafter
samt för Holmensfallet till 2300 hästkrafter.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, anses vara mindre än vid Norsholm.
469
Smedjeholmsfallet och Holmensfallet i Norrköping.
Fallets
j nummer: 11.
1 belägenhet: i Motala ström.
j Vattenområdeskartor: Bl. 56 Norrköping.
Bilagor: ’ Afrinningskurvor: PL. CVI.
| Vattenståndsplanscher: N;o 50 b.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Genom kontrakt den 27 4 1627 Vattenkraften i fal-
och Kungl. bref den 2S:! 1628 upp- let vid Holmens bruk
lät Gustaf II Adolf åt Louis de Geer är tagen i anspråk af
och Wilhelm Gillisson samt deras i Holmens bruks- och
arfvingar Lax- och Kvarnholmen i fabriksaktiebolag för
Norrköping med kvarnar, fisken,; dess industriella verk- notvarp med mera mot en årlig ■ samhet,
afgäld af 1000 daler silfvermynt. Vattenkraften vid
A holmen anlades Norrköpings Smedjeholmsfallet är
mässingsbruk. Jämväl åtskilliga an- tagen i anspråk ute- dra, förut genom särskilda Kungl. slutande för aktiebo- bref till enskilde upplåtna kvarnar laget Richard Wahrens
vid holmen förvärfvades af de Geer. räkning.
I Motala ström har af
ålder funnits kungsådra.
Den 2/3 1876 har, så- vidt det allmännas rätt an- går, nådigt tillstånd lämnats
att öfverbygga kungsådran.
•
Dennes arfvingar försålde den 10/lt
1666 Mässingsbruket samt sin rätt
till holmen med fisken och kvarnar
till Jakob Momma, hvilkens son år
1704 öfverlät bruket till Riksens
Ständers Bank. Sedan banken den
avsnitt 344 Kontrollera mot PDF
21740 låtit å offentlig auktion
försälja bruket, har det ständigt
varit i enskild ägo.
I 1878 års jordebok upptages
bland kronoegendomar under enskild
disposition »Mässingsbruket
med Lax- och Kvarnholmen kallas
Holmen» med en ränta af 500
kronor. I nådigt bref den l0/''i*
1899 har Kungl. Maj:t förklarat,
att brukets grundskatt skall till statsverket
utgöras efter i gällande författningar
stadgad nedsättning.
Ännu på 1 700-talet ansågs Smedjeholmen
tillhöra Mässingsbruket i
Norrköping, hvilket allt sedan 1620- talet — med undantag af åren
1704—1740 — innehafts af enskilda
personer mot viss årlig afgäld
till kronan. Då regeringen
under förmenande, att Smedjeholmen
vore en kronan »immediate förbehållen
egendom», där började anlägga
ett gevärsfaktori, uppstod rättegång
mellan kronan och Mässingsbrukets
ägare, hvilken rättegång slutades
med en af Kungl. Maj:t den ®/6!
1756 fastställd förlikning, hvarigenom
Mässingsbrukets ägare afstodo
Smedjeholmen till kronan, mot villkor
att Mässingsbruket skulle bibehållas
vid sina gamla rättigheter.
I 1825 års jordebok upptages
lägenheten Smedjeholmen n:o 1 utan
angifven natur med anteckning, att
enligt Kungl. krigskollegii bref den
*®/6 1802 och dess utslag den °2
1806 lagmannen G. Swartz eller
hans rättsinnehafvare skulle för befrielsen
att upprätthålla gevärstillverkningen
betala en grundränta af
78 riksdaler banko från och med
år 1803 för dén delen af gevärsfaktoriets
egendom, som bestode af
den i strömmen belägna Smedjeholmen.
I 1878 års jordebok upptages
Smedjeholmen n:o 1 såsom en särskild
lägenhet af skattenatur.
470
Fallets namn:
Län: Kalmar.
Härad: Norra Tjusts.
Socken: Gärdserums.
( nummer: XIX.
Flodsystemets storäns.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 7,35 in. på en längd al omkring
300 m.
Vattenområdet: 267 km.2
Däraf sjöar: 25 km.2 (9,3 %)■
Fallen äro belägna
1 km. från Falerums
järnvägsstation å Nors- holm—Västerviks
järnväg och nära all-
Lågvattenmängden: 0,8 sm.3 (3 sl. pr
km.2)
män väg.
Hästkrafter: 59.
Industriella medelvattenmängden:
1,6 sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 118.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2 af vattenområdet, äro uppskattade
att vara något mindre än i Ernån vid
Järnforsen.
Den 20 n 1901 uppmättes vatten- mängden vid sistnämnda ställe till 3,2 sl.
samt den 27u vid Göthestorp till 3,25 sl.
pr km.2
47i
Göthestorpsfallen.
avsnitt 345 Kontrollera mot PDF
[nummer: 1. ( Vattenområdeskartor: Bl. 46 Valdemarsvik.
Fallets belägenhet: i Storån, mellan Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. XL1.
I Båtsjön och Åkervristen. I Konvolut: XIX: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör staten
såsom ägare af indragna mönsterskrifvarebostället
Göthestorp n:o i
om ett mantal. Tingetorps by äger
högra stranden.
I 1825 års jordebok upptages
till Göthestorp en skattlagd sågkvarn.
Vattenkraften ärtagen
i anspråk för drifvande
af dels ett å
en af enskild person
arrenderad tomt under
kronodomänen uppfördt
ullspinneri, dels
en kronodomänen och
Tingetorps by tillhörig
sågkvarn och
dels ett tröskverk uti
en kronan tillhörig
logbyggnad.
Dessutom drifva fallen
Mariedals pappersbruk
och ett färgeri,
båda belägna å Tingetorps
ägor.
Ett mantal Göthestorp
n:o 1 och Göthestorp n:o 2,
en utjord, äro gemensamt
utarrenderade för statsverkets
räkning under 20 år I
från midfastan 1896.
Enligt gällande arrendekontrakt
skall innehafvaren
af ullspinneriet till arrendatorn
af kronodomänen
erlägga 125 kronor i årligt
arrende för vattenkraften
och den obetydliga tomt-1
platsen.
För användande af en
sågränna, som tillhör kronodomänen
och Tingetorps
by gemensamt, erlägger
ägaren af pappersbruket 10
kronor årligen till arrendatorn
af kronodomänen.
472
Fallets namn:
Län: Kalmar.
Härad: Södra Tjusts.
Socken: Gamleby.
Flodsystemets
| nummer: XX.
|namn: Gamlebyåns.
I
2
3
Approximativa krafttillgängen.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Vattenområdet: 71 km.2
Fallet är beläget
Däraf sjöar: 5,2 km.2 (7,3 %>'').
3 km. från Gamleby
köping och station å
Den industriella medelvattenmängden
Norsholm—Västerviks
antages representera 50 å 60 hästkrafter.
järnväg.
Skramstadfallet
473
j nummer: 1.
Fallets belägenhet: i Gamlebyån, nära Bilagor: Vattenområdeskartor: Bl. 37 Västervik.
( dess utflöde i Gamlebyviken.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 346 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna äro i statens ägo
och tillhöra indragna förra öfverstelöjtnantsbostället
Skramstad n:o i
om ett mantal.
Under hemmanet Skramstad n:o i
upptages i 1825 års jordebok en
skattlagd sågkvarn samt en mjöli
kvarn.
Hela vattenkraften
är tagen i anspråk för
drifvande af en mjölkvarn
med 4 par stenar,
sikt- och grynverk
samt en sågkvarn,
hvilka inrättningar
tillhöra kronan.
Skramstad n:o 1 är jämte
annan egendom för statsverkets
räkning utarrenderad
under 20 år från midfastan
1895.
474
Fallets namn:
Län: Kalmar.
Härad: Aspelands.
Socken: Järeda.
Flodsystemets
| nummer: XXI.
(namn: Emåns.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 5,2 m. på en längd af om-
Stränderna äga
Forsen är belägen
kring 300 m.
för dammanläggning
16 km. väster om
Vattenområdet: 1940 km.2
Däraf sjöar: 95 km.2 (4,9^).
Lågvattenmängden: 6 sm.3 (3,1 sl.
pr km.2)
lämplig höjd och fast- het (berg).
Målilla järnvägsstation
å Nässjö — Oskars- hamns järnväg samt
2,5 km., mätt efter
ån, från det nedanför
Hästkrafter: 312.
Industriella medelvattenmängden:
12 sm.3 (6.2 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 624.
Högvattenmängden, som enligt uppgift
från Kungl. väg- och vattenbyggnads- styrelsen vid Fliseryds kyrka utgör
85 sm.3 (19,3 sl. pr km.2), kan så- ledes vid Järnforsen uppskattas till 39
å 40 sm.3 (omkring 20 sl. pr km.2)
Lågvatten- och industriella medelvatten- mängderna äro härledda ur afrinnings- kurvan för Emån vid Järnforsen.
belägna Årenafallet.
Landsvägen mellan
Målilla och Järeda
kyrka går öfver forsen.
I
Järnforsen
475
Fallets
j nummer: 1.
( belägenhet: i Emån.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 28 Hvetlanda.
Afrinningskurvor: PL. CVII.
Vattenmängdsplanscher: PL. LII.
Vattenståndsplanscher: N:o 51.
Konvolut: XXI: 1 och 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
avsnitt 347 Kontrollera mot PDF
Vänstra stranden är i statens
ägo; den högra tillhör Järeda by.
I 1880 års jordebok upptages
det å vänstra stranden belägna indragna
förra militiebostället Prästnäs
n:o i om 1 2 mantal bland
krono egendomar under allmän disposition.
Vattenkraften är
tagen i anspråk för
drifvande af dels en
å vänstra stranden anlagd,
enskild person
tillhörig cirkelsåg med
spånhyfvelverk, dels
ock en å högra stranden
belägen, Järeda
byamän tillhörig kvarn.
Mellan sågen och
landsvägsbron ämnar
arrendatorn af forsen
att bygga en pappersmassefabrik
enligt uppgift
för 8 å i o hästkrafter.
Kronodomänen Prästnäs!
n:o i om Va mantal är!
jämte vattenkraften utarren-!
derad på 20 år från mid-i
fastan 1900. Den årliga!
arrendeafgiften för vatten-1
kraften utgör 100 kronor.
Kongsådra finnes af ålder
i vattendraget.
Lösflottning af timmer,
pitprops och pappersved
äger rum.
Enligt uppgift skall vatten-!
draget sedan några år till-;
baka vara, på ansökan afl
Emsfors pappersbruk, upplåtet
till allmän flottled.
Lax, ehuru ej i betydlig
mängd, lär gå upp
ofvanför Järnforsen.
Domänintendenten Emil
Reuterswärd har i skrifvelse1
den 17 ;i 1900 meddelat,,
att till Prästnäs angränsande
hemman ämnade begära syn
enligt dikningslagen den(
*% 1879 för att fä för-!
sen sänkt i och för torrläggning
af mark.
476
Fallets namn:
Län: Kalmar. i nummer: XXl.
Härad: Aspelands. FlodsystemetS j namn: Emåns.
Socknar: Målilla och Järeda.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: 1,3 in. på en längd af 170 m.
De lokala förhål-
Fallet är beläget 14
Vattenområdet: 2040 km.2
landena lägga ej hin-
km. väster om Målilla
der i vägen för vatten-
järnvägsstation å Näs-
Däraf sjöar: 100 km.2 (4,9 %).
kraftens tillgodogö-
sjö — Oskarshamns
Lågvattenmängden: 6,3 sm.3 (3,1 sl.
rande. Strandbrinkar-
järnväg, 700 m. från
pr km.2)
nas höjd äro på åns
landsvägen mellan Må-
Hästkrafter: 82.
vänstra sida 2 ä 3
lilla och Järeda kyrka
m. och på dess högra
samt 2,5 km., mätt
Industriella medelvattenmängden:
omkring 4 in.
efter ån, från den
12,6 sm.3 (6,a sl. pr km,2)
ofvanför belägna Järn-
Hästkrafter: 164.
Högvattenmängden, som enligt uppgift
från Kungl. väg- och vattenbyggnads- styrelsen vid Fliseryds kyrka utgör 85
sm.3 (19,3 sl. pr km.2), kan således
forsen.
| • vid Årenafallet uppskattas till 40 sm.3
(omkring 20 sl. pr km.2)
avsnitt 348 Kontrollera mot PDF
Lågvatten- och industriella medelvattenmängderna,
uttryckta i sl. pr km.2, äro
1 antagna att vara lika med dem vid Järnforsen.
477
Årenafallet.
Vattenområdeskartor: Bl. 28 Hvetlanda.
Afrinningskurvor: PL. CVII.
Vattenmängdsplanscher: PL. LII.
Vattenståndsplanscher: N:o 51.
Konvolut: XXI: 2.
| nummer: 2.
Fallets i^giägenhet: i Emån.
Bilagor:
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
i
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
i
Anmärkningar.
Den vänstra stranden tillhör Årena
by, som består af skattehemmanet
Årena n:o i, ett mantal, och in- dragna förra fanjunkarebostället Årena
n:o 2 om ett till Va förmedladt man- tal. Den högra stranden tillhör
Järeda by.
I fallhufvudet ligger en kronan
tillhörig holme.
I 1880 års jordebok upptages
hemmanet Årena n:o 2 bland krono- egendomar under allmän disposition.
Vattenkraften är
endast i ringa mån
tagen i anspråk, näm- ligen för drifvande af
en utaf Årena bya- män i enlighet med
öfverenskommelse in- för häradssynerätt den
28/s 1876 på vänstra
stranden uppförd cir- kelsåg. Enligt öfver- enskommelsen erhöll
innehafvaren af bo- stället Årena n:o 2
rätt att inlösa den
hälft af sågen, som
icke tillhörde bostället,
och intill dess så sked- de, fritt försäga tre
tolfter timmer årligen.
Va mantal Årena n:o 2
är utarrenderadt för stats- verkets räkning under 20
år från midfastan 1901.
Kungsådra finnes af ål- der i vattendraget.
4 Lösflottning af timmer,
pitprops och pappersved
äger rum.
Enligt uppgift skall vatten- draget sedan några år till- baka vara, på ansökan af
Emsfors’ pappersbruk, upp- låtet till allmän flottled.
Lax, ehuru ej i betyd- lig mängd, lär gå upp ofvan- för Järnforsen.
478
Fallets namn:
Län: Kalmar.
Härad: Norra Möre.
Socken: Ryssby.
Flodsystemets
nummer: XXII.
namn: Snärjbäckens.
I
a 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: Torra somrar är
Kvarnfallet ......... 4,46 m. | vattentillgången obe
-
Sågfallet...............
Summa
Vattenområdet: 152 km.2
Däraf sjöar: 2,8 km.2 Q,8 %y
Lågvattenmängden: 0,35 sm.''1
pr km.2)
Hästkrafter: 36.
Industriella medelvattenmängden:
avsnitt 349 Kontrollera mot PDF
0,7 sm.3 (4,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 73.
5,94 m.
10,40 m.
(2,3 sl.
tydlig och understundom
otillräcklig för
drifvande af befintliga
kvarnar.
Flere vattenverk finnas
ofvanför fallen och
göra vattentillgången
ojämn.
Fallen äro belägan
11 km. från Rockneby
station å Kalmar
—Berga järnväg och
3 km. från bygdeväg.
Lågvattenmängden är pr km.2 af vattenområdet
beräknad med ledning af de i
O. Appelbergs: »Bidrag till kännedom
om den i Sveriges vattendrag framrinnande
vattenmängden» lämnade uppgifter för
Alsterån.
Ebbegärdefallen.
479
Fallets |
nummer: 1.
belägenhet: i Snärjbäcken.
(Vattenområdeskartor: Bl. 22 Mönsterås.
Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. LXI.
I Konvolut: XXII: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna äro i statens ägo.
Såväl Kvarnfallet som Sågfallet
ligger å Ebbegärde kronopark.
Vattenkraften är
tagen i anspråk vid
det ena fallet för en
mjölkvarn med 3 par
stenar och vid det
andra för en sågkvarn.
480
Fallets namn:
Län: Blekinge.
Härad: östra.
Socken: Lösens.
{nummer: XXIII.
namn: Lyckebyåns.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
(Fallhöjden: 5,9 m. enligt höjdsiffror på
generalstabskartan.
Vattenområdet: 839 km.2
Däraf sjöar: 47 km.3 (5,6 %'').
Lågvattenmängden: är antagen till 1,7
sm.3 (2 sl. pr km.3)
Hästkrafter 100.
Fallet är beläget i
omedelbar närhet åt
Lyckeby station å östra
Blekinge järnväg, nära
allmän landsväg och
hamn samt 6 km. från
Karlskrona stad.
Industriella medelvattenmängden:
antages motsvara 3,4 å 4,3 sm.3 (4
å 5 sl. pr km.3)
♦
Hästkrafter: 201 å 248.
1
Lyckebyfallet.
481
i nummer: 1.
Fallets '' belägenhet: i Lyckebyån,
I nära dess utlopp.
Bilagor:
f
Vattenområdeskartor: Bl. 11 Karlskrona.
Konvolut: XXIII: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
avsnitt 350 Kontrollera mot PDF
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Bland kronoegendomar under all- män disposition: verk och inrätt- ningar, upptages i 1871 års jorde- bok »Lyckeby n:o 27 en krono- kvam med 8 par stenar».
Med anledning af
underdånig framställ- ning från stadsfull- mäktige i Karlskrona
och sedan ej mindre
vederbörande ämbets- myndigheter afgifvit
underdåniga yttran-
den, an atven Kiksdagen
i ämnet fattat
beslut, harKungl. Maj: t
i nådigt bref den 23/7
1897 anbefallt Kungl.
marinförvaltningen att
draga försorg om verkställighet
afRiksdagens
beslut, gående ut därpå,
att kronan under
vissa villkor skulle å
Karlskrona stad öfverlåta,
bland annat, dels
äganderätten till vattenledningen
och kronokvarntomten
i
Lyckeby med byggnader,
tillhörande vattenfall,
vattenränna,
dammbyggnader och
öfriga för vattenledningens
och kvarnens
drift och vård afsedda,
kronan tillhöriga anläggningar,
dels äganderätten
till dammbyggnaden
vid Stora
Hofsjön, dels ock
några till kronan upplåtna
rättigheter, såsom
brukningsrätt till
en hemmanet Köpingegården
tillhörande
plan, rätt till uppdämning
och vattentäkt
ur Stora Hofsjön samt
rätt att uppdämma
Lyckeby å mellan
Lyckeby och Augerums
dammar.
31
482
Fallets namn:
Län: Kronobergs.
Härad: Sunnerbo.
Socken: Göteryds.
Flodsystemets
nummer: XXIV.
namn: Helgeåns.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: Kölaboda kvarnfall på en
Lokala förhållanden
Fallen äro belägna
längd af 250 å 300 in...... 3,5 m.
anses försvåra tillgodo-
12 km. från Elmhults
Delaryds fabriksfall 3,75 m.
görandet af Kölaboda
järnvägsstation å södra
Summa 7,25 m.
Vattenområdet: 1255 km.2
Däraf sjöar: 117 km.a (9,3 %'').
Lågvattenmängden: antages motsvara 4,3
sm.3 (3,4 sl. pr km.2)
Hästkrafter 312.
Industriella medelvattenmängden:
antages motsvara 8,7 sm.3 (6,9 sl. pr
km.8)
Hästkrafter: 631.
kvarnfall.
5 00 m. nedanför
detta fall ligger De- laryds fabriksfall.
stambanan.
.
Kölabodafallen.
483
Fallets ■ nummer: 1'' gjja or. I Vattenområdeskartor: Bl. 14 Ljungby,
I belägenhet: i Helgeån. '' a^or'' 1 Konvolut: XXIV: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
avsnitt 351 Kontrollera mot PDF
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör staten
Vattenkraft är ta-
Kronodomänen Kölaboda
såsom ägare af förra kompanichefs-
gen i anspråk af Dela-
n:o 3 Storegård jämte Skate-1
bostället ett mantal Kölaboda n:o 3
Storegård.
Högra stranden tillhör hemmanen
Veka, Hämpersköp m. fl. under
Delaryd.
Holme eller grund finnes icke i
fallen.
I såväl 1825 års jordebok som
»1838 års vattenverk» upptagas
Kölaboda Storegård, en mjölkvarn,
och Kölaboda Storegård, en såg- kvarn.
ryds trämassefabrik.
boda n:o 3 Södergården är,
utarrenderad för statsver- kets räkning under 20 år|
från midfastan 1895.
Kvarnbyggnaden med
dammfäste är numera ned- rifven. Jämväl sågen är
raserad.
Delaryds fabrik drifves
med tre turbiner, däraf en
om 100, en om 40 och en
för belysning om 20 häst-1
krafter. ,
484
Fallets namn:
Län: Kristianstads.
Härad: östra Göinge.
Socken: Ousby.
I nummer: XXIV.
Flodsystemets He)geåns
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: öfre fallet ............. 2,2 m.
nedre fallet............ 1,5 m.
Vänstra stranden är
låg, 1 å 3 m. öfver
Öfre fallet är be- läget 0,5 km. från
hela fallhöjden på en längd af
tillhopa omkring 500 in. ...... 3,7 m.
Vattenområdet: 2182 km.2
Däraf sjöar: 136 km.2 (6,2^).
Lågvattenmängden: 9 sm.3 (4,1 sb pr
km.2)
Hästkrafter: 333.
Industriella medelvattenmängden:
15 sm.3 (6,9 sb pr km.2)
Hästkrafter: 555.
medelvattenytan.
På vattenkraftens
tillgodogörande inver- kar den omständig- heten, att vid öfre fall- hufvudet finnes en
under landsvägen med
vederbörligt tillstånd
gräfd kanal för be- redande af vattenkraft
till Strömsborgs ull- och shoddyspinneri.
Ousby järnvägsstation
å södra stambanan,
strax invid allmänna
landsvägen mellan
Ousby och Broby samt
200 m. från nedre
fallet.
■
Lågvatten- och industriella medelvattenmähgderna
äro härledda ur afrinningskurvan
för Helgeån vid Hön jarum.
Högvattenmängden antages vara i förhållande
till vattenområdet lika stor som
för Helgeån vid Torsebro eller 150 sm.3
Hönjarumsfallen
485
| nummer: 2.
3 etS \ belägenhet: i Helgeån.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 10 Karlshamn.
Afrinningskurvor: PL. CVI1I.
Vattenmängdsplanscher: PL. LV1II.
Vattenståndsplanscher: N:ris 52 a och 52 b’
avsnitt 352 Kontrollera mot PDF
Konvolut: XXIV: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör staten
såsom ägare af indragna länsmans- bostället Hönjarum n:o 2 om 3/4
mantal.
Högra stranden är icke i statens
ägo.
En ringa del af
vattenkraften är tagen
1 anspråk för drifvande
af dels en såg och en
kiselgurfabrik å högra
stranden (Genastorps
ägor) och dels vid
nedre fallet Dufve- mölla mjölkvarn med
2 par stenar å vänstra
stranden.
Kronodomänen % man- tal Hönjarum n:o 2 jämte
Dufvemölla kvarn är ut- arrenderad för statsverkets
räkning under 20 år från
midfastan 1893.
Den så kallade kvarn- kommissionen för Kristian- stads län har förklarat, att
i Helgeån finnes kungsådra.
I Helgeån bedrifves ej
obetydlig timmerflottning
i från Småland till Ousby
järnvägsstation.
486
Fallets namn:
Län: Kristianstads.
Härad: Östra Göinge.
Socken: Färlöfs.
(nummer: XXIV.
Flodsystemets , „ . .
1 I namn:HeIgeans.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan*
den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: Vattendraget har på eu längd
af 700 m. en fallhöjd af 7,70 m. samt
nedanför på en längd af 250 m.
2 å 2,73 in., beroende på om fallen
anses sluta i kronohemmanens rågång
ofvanför bron eller i lugnvattenytan
nedanför bron.
Hela fallhöjden blir således 10,4 in. på
en längd af omkring 1000 m.
Vattenområdet: 3713 km.2
Däraf sjöar: 177 km.2 (4,8$).
Lågvattenmängden: omkring 1 5 sm.3
(4 sb pr km.2)
Hästkrafter: 1560.
De lokala förhållandena
synas så till
vida gynna vattenkraftens
tillgodogörande,
att stränderna, som
bestå af berggrund,
hafva tillräcklig höjd
både att tillåta vidare
uppdämning och att
i en kanal leda vattnet
förbi fallen.
Fallen äro belägna
3 km. från Bjärlöfs
station å Hästveda—
Karpalunds järnväg, i
närheten af landsväg
samt 9 km. från Kri-:
stianstads stad.
Industriella medelvattenmängden:
omkring 26 sm.3 (7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 2704.
Exceptionella lågvattenmängden: 8 sm.3
(2,2 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 832.
Högvattenmängder:
Högsta flodvattenmängden 173 sm.3
Vanliga d:o 73 sm.3
avsnitt 353 Kontrollera mot PDF
Lågvatten- och industriella medelvattenmängderna
äro antagna att pr km.* af
vattenområdet vara desamma som för
Helgeån vid Hönjarum.
Uppgifterna om exceptionella låg- och
om högvattenmängderna äro hämtade ur
majoren Ludvig Bromées förslag till vattenreglering
vid Torsebroverken.
Torsebrofallen.
487
Fallets
j nummer: 3.
| belägenhet:
Helgeån.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 10 Karlshamn.
Afrinningskurvor: PL. CVIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. LVIII.
Vattenståndsplanscher: N:ris 52 a och 52 b.
Konvolut: XXIV: 3.
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala handlingar
antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vattenkraften
redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
6
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör staten såsom
ägare af Tyskamöllan n:o 1,
V8 mantal, och Biskopsmöllan n:o
1, V8 mantal, kronohemman under
allmän disposition.
Vänstra stranden är i enskild ägo
med undantag af en nedanför bron
belägen tomt, som tillhör kronan.
Holme eller grund finnes icke i
fallen.
Enligt anteckning i 1825 års
jordebok hafva hemmanen Biskopsmöllan
n:o 1 och Tyskamöllan n:o
1 genom Kungl. Maj:ts dom den
■''2/i 1830 förklarats vara kronans
och sedermera jämlikt Kungl. kammarkollegii
bref den 22/2 1831 införts
i jordeboken såsom kronohemman.
På dessa hemmans grund har
Torsebro krutbruk på 1690-talet
1 blifvit anlagdt.
Genom kontrakt den 31/7 17 70 har
kronan till friherre Carl Jakob Stael
von Holstein upplåtit besittningsrätten
till Torsebro krutbruk med
tillhörigheter. Af Kungl. Maj:ts
resolution den 8/s 1814 framgår,
att Biskopsmöllan och Tyskamöllan
disponeras af innehafvaren af Torsebro
krutbruk, så länge kruttillverkningen
där bibehålies. Kungl. Maj:t
har den 16/9 1865 afslagit en af
dåvarande innehafvaren af krutbruket
gjord ansökning att å Biskopsmöllan
och Tyskamöllan erhålla
stadgad åborätt. Numera innehafves
besittningsrätten till krutbruket
af kammarherren J. Kennedy.
Vattenkraften är! Flottning förekommer
tagen i anspråk för j icke i denna del af vatten-;
drifvande af dels vid | draget,
högra stranden be-! Kongsådra finnes, likaså
lägna en Torsebro j laxfiske,
bolag tillhörig 7 5 häst-;
krafters turbin, som
dock endast uttager
omkring 20 hästkrafter
för kruttillverkningen,
och Torsebro
kvarn om 4 par ste-;
nar och 1V ä valsstol, j
samt dels vid vänstra
stranden kvarnen n:o
1 om 4 par stenar
och 1 Va valsstol, kvarnen
n:o 2 om 4 par
stenar och 1V2 valsstol,
kvarnen n:o 3
avsnitt 354 Kontrollera mot PDF
om 4 par stenar, kvar- j
nen n:o 4 om 8 par;
stenar och kvarnen;
n:o 5 om 2 valsstolar.
488
Fallets namn:
Län: Jönköpings.
Härad: Östbo.
Socken: Tofteryds.
, .1 nummer: XXV.
Flodsystemets
( namn: Lagans.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3,3 in.
En i godt stånd
Fallet är beläget 3
Vattenområdet: 266 km.2
varande dammbygg-
km. från Skillingaryds
Däraf sjöar: 4,9 km.2 (1,7 %).
nåd finnes. Vid och
mötesplats och järn-
ofvanför dammen ut-
vägsstation å Halm-
Lågvattenmängden: 1,4 sm.3 (5,3 sl. pr
göras stränderna af
stad—Nässjö järnväg
km.2)
höga brinkar.
samt 3,5 km. från den
Hästkrafter: 46.
ofvanför fallet belägna
Götafors’ trämasse-
Industriella medelvattenmängden:
2,1 sm.3 (8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 69.
Lågvattenmängden antages i förhållande
till vattenområdet vara analog med den
vid det 20 km. längre ned belägna Hörle
direkt uppmätta.
Industriella medelvattenmängden, ut- tryckt i sl. pr km.2 af vattenområdet,
antages vara analog med den vid Öckers- hult.
«
fabrik, kvarn och såg.
Götaströms fall.
489
Fallets
I nummer: 1.
| belägenhet: i Lagan.
Vattenområdeskartor: Bl. 27 Nydala.
Vattenmängdsplanscher: PL. LIII.
Bilagor. < Vattenståndsplanscher: N:o 53 a.
| Konvolut: XXV: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
iordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna äro i statens ägo;
den högra stranden tillhör Göta- ströms kronopark, inköpt jämlikt
Kungl. bref den li/i 1893; den
vänstra tillhör Andra Göta artilleri- regementes skjutfält, upplåten där- till genom Kungl. bref den 29/s 1896.
Strax nedanför fallet finnas två
mindre holmar.
Vattenkraften är ej
för närvarande tagen
i anspråk.
Vid fallet har fordom
drifvits två stångjärnsham- mare, en smälthammare, en
kniphammare och en ramsåg.
Vid Skillingaryds stations- i
samhälle bedrifves en ganska
betydlig småindustri (vagn- makeri), som möjligen i en
framtid kunde behöfva fal-
lets vattenkraft.
490
Fallets namn:
Län: Jönköpings.
Härad: Västra.
Socken: Vrigstads.
Flodsystemets
nummer: XXV.
namn: Lagans.
1 1
a
3
avsnitt 355 Kontrollera mot PDF
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan*
den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 9 å 10 m.
Vattenområdet: 264 km.2
Däraf sjöar: 7 km.2 (2,7 %'').
Höga, steniga strän- der omgifva fallet.
Fallet är beläget
6,5 km. från södra
stambanan.
Lågvattenmängden: omkring 1,3 sm.3
(omkring 5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 117 å 130.
Industriella medelvattenmängden:
omkring 2 sm.3 (omkring 7,5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 180 å 200.
Lågvattenmängden, uttryckt i sl. pr
km.2, antages vara lika som för Lagan
vid Götaström (Skillingaryd) och industriella
medelvattenmängden, likaledes uttryckt
i sl. pr km.2, lika som för Lagan j
vid Öckershult (Hjulsvik).
Det egentliga fallet är 6 å 7 m. högt, J
men där nedanför kan ytterligare vinnas |
en fallhöjd af ungefär 3 m.
Fallet vid Biskopsbo.
491
Fallets
J nummer: 2.
| belägenhet: i Vrigstadån.
(Vattenområdeskartor: Bl. 27 Nydala.
Bilagor: |Konvolut: XXV: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra staten
såsom ägare af förra militiebostället
ett mantal Biskopsbo n:o 1.
I 1825 års jordebok upptages
V attenkraften är
tagen i anspråk för
drifvande af kvarn,
såg och stamp.
Biskopsbo n:0 1 är ut- arrenderadt för statsverkets
räkning under 20 år från
midfasta!! 1895.
under hemmanet en särskildt skattj
lagd mjölkvarn.
492
Fallets namn:
Län: Kronobergs.
Härad: Sunnerbo.
Socken: Hinneryds.
Flodsystemets
I nummer: XXV.
Inamn: Lagans.
.
2
3
h
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,3 in. på en längd af
600 m.
Vattenområdet: 5181 km.2
Däraf sjöar: 418 km.2 (8,1%).
Lågvattenmängden: 26 sm.3 (5 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 598.
Fallet är beläget
omkring 5 km. nedåt
Lagan från Hornsborgs
station å Skåne
j —Smålands järnväg
och likaledes omkring
5 km. från allmän
landsväg.
Industriella medelvattenmängden:
avsnitt 356 Kontrollera mot PDF
37 å 40 sm.3 (omkring 7,5 sl. pr
i km.2)
Hästkrafter: 851 å 920.
Lågvatten- och industriella medelvattenmängderna
äro härledda ur afrinningskurvan
för Lagan vid Hjulsvik.
öckershultsfallet.
493
Fallets
j nummer: 3.
| belägenhet: i Lagan.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 14 Ljungby.
Afrinningskurvor: PL. CVII.
Vattenmängdsplanscher: PL. LIV.
Vattenståndsplanscher: N:o 53 b.
Konvolut: XXV: 3.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten*
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör på en
Vattenkraften är ej
Lösflottning bedrifves ge-
längd af 700 m. staten såsom ägare
af indragna furirsbostället Öckers-
tagen i anspråk.
nom fallet.
Kronodomänen Öckers-
hult. Dessutom äger staten en
holme i fallet.
«
....
hult ärutarrenderad för stats- verkets räkning under 20
år från: midfastan 1888.
Enligt uppgift af härads- skrifvaren Roth i Ljungby
lär ett konsortium i Göte- borg hafva inköpt kvarn- hemmanet Hjulsnäs på vän- stra stranden samt kvarnut- målet mellan Fägerhult och
Skararp på högra stranden.
Berörda konsortium har be- gärt att få lösa till sig statens
andel i Öckershultsfallet och
har Kungl. domänstyrelsen
infordrat anbud af konsortiet.
Vid Floboda, strax nedanför
Öckershultsfallet, är ett
fall jämte stränderna inköpt
af enskilda personer och
lärer ett bolag vara bildadt
i för att i| en snar framtid
bebygga fallet.
Vid bron ofvanför fallet
bedrifves ålfiske under en
'' del af sommaren.
494
Fallets namn:
Län: Hallands.
Härad: Höks.
Socken: Ysby.
, . I nummer: XXV.
Flodsystemets {
(.namn: Lagans.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 22,8 m. på en längd af 3000 m.
Vattenområdet: 6107 km.2
Däraf sjöar: 425 km.2 (7 %>'').
För hela vatten- kraftens tillgodogö- rande anses en kanal
af omkring 3 km.
Forsen är belägen
omkring 5 km. från
Laholms järnvägssta- tion å statens väst-
Lågvattenmängden: 29 å 30 sm.3 (4,7
å 4,9 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 6612 å 6840.
Industriella medelvattenmängden:
43 sm.3 (7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 9804.
Exceptionella lågvattenmängden: 15 å
18 sm.3
avsnitt 357 Kontrollera mot PDF
längd vara erforderlig.
Forssträckan börjar
med ett lodrätt stup
af 8 m. höjd.
kustbana och från La- holms stad.
Hästkrafter: 3420 å 4104.
Högvattenmängden omkring 400 sm.3
(65,6 sl. pr km.2)
Lågvatten- och industriella medelvattenmängderna
äro härledda ur afrinningskurvan
för Lagan vid Laholm.
Exceptionella lågvattenmängden är uppmätt
i augusti 1899 af majoren W.
Gagner.
Karseforsen.
495
Fallets lnummer:4‘
| belägenhet: i Lagan.
Bilagor: >
Vattenområdeskartor: Bl. 14 Ljungby.
Afrinningskurvor: PL. CVII.
Vattenståndsplanscher: N:o 53 c.
Konvolut: 1:2 och XXV: 4.
4
5
ö
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden innehafves af
Lejeby by och vänstra stranden af
Uddekulla by.
Beträffande kronans rätt till land
och vatten vid Karsefors hänvisas
till i kolumn 6 omförmälda betän- kande, i detta afseende så lydande:
»Enligt sekreterarens här bifogade
utredning skulle kronan icke hafva
någon annan rätt till de å norra
stranden befintliga så kallade fiske- allmänningama än ett på urminnes
häfd grundadt servitut att för fiskets
sedvanliga bedrifvande nyttja undan- taget litt. I på det sätt och i det
omfång, som hittills varit vanligt.
Däremot äger kronan del i samt- liga de så kallade Karseforsfiskena,
nämligen 7 V* lotter af 9 uti Hoarne
å norra sidan, 1 lott af 10 uti
Grinden å södra sidan, 2 lotter af
9 uti Hålan likaledes å södra sidan
samt 6 lotter af 12 uti Kongsdröjet,
beläget strax nedanför Karsefors.
Enligt sekreterarens uppfattning
skulle nedre delen af Lagan från
och med Karsefors till hafvet vara
en kronans regale ström, med af- seende å hvilken såväl under det
danska som sedermera under det
svenska väldet den rättsuppfattningen
i regel skulle hafva gjorts gällande,
att inga andra enskilda rättigheter
kunna däri anses inrymda än de,
som medelst upplåtelse från kronan
i laga ordning tillkommit.»
Ingen del af vatten- kraften är använd.
Uti särskilt underdånigt
betänkande den V7 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att forsen hade sådant
läge och energiförråd, att
den lämpligen kunde an- vändas för elektrisk drift
af någon del af statens
västkustbana.
496
Fallets namn:
Län: Hallands.
Härad: Höks.
Socken :| Laholms.
^ ( nummer: XXV.
Flodsystemets >
|namn: Lagans.
*
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
avsnitt 358 Kontrollera mot PDF
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svårä vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs*
station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
De lokala förhållan- Fallet är beläget
dena synas ej försvåra’ vid Laholms järnvägsvattenkraftens
tillgodo- station å statens västgörande;
däremot tor-1 kustbana, omedelbart
Däraf sjöar: 425 km.2 (6,9$).
Lågvattenmängden: 29 å 30 sm.3 (4,7 å
4,9 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1740 å 1800.
Industriella medelvattenmängden:
43 sm.3 (7 sb pr km.2)
Hästkrafter: 2580.
Exceptionella lågvattenmängden: 15 å
18 sm.3 (2,4 å 2,9 sb pr km.2)
Hästkrafter: 900 å 1080.
Högvattenmängden: omkring 400 sm.3
(65 sb pr km.2)
de befintliga industri- j intill allmänna landsella
anläggningar och vägen från Laholm
betydande laxfisken, till Halmstad och intillhöriga
såväl enskilde''vid staden Laholm,
som kronan, lägga be- j
tydande hinder därför.
Fallhöjden: 6 m. på en längd af omkring
600 m.
Vattenområdet: 6158 km.2
Lågvatten- och industriella medelvattenmängderna
äro härledda ur afrinningskurvan
för Lagan vid Laholm.
Exceptionella lågvattenmängden är uppmätt
vid Karseforsen i augusti 1899
af majoren W. Gagner, hvilken äfven uppmätt
högvattenmängden.
L
Laholmsfallet.
_ ,, i nummer: o.
Fallets : , , . ,
I belägenhet: i Lagan.
Bilagor:
497
Vattenområdeskartor: Bl. 13 Halmstad.
Afrinningskurvor: PL. CVII.
Vattenmängdsplanscher: PL. LV.
Vattenståndsplanscher: N:o 53 c.
Konvolut.: 1: 2 och XXV: 4 och 5.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
ägorna till
Fallet är beläget
Kungsladugården n:o i om 2 mantal,
hvadan båda stränderna äfvensom
holmen Skansen äro i statens ägo.
Kungsladugården upptages i nya
jordeboken bland kronoegendomar
under allmän disposition.
I södra strömfåran’
drifves dels en kvarn
med sju turbiner om
tillsammans 155 hkr,
dels ock ett elektriskt
belysningsverk med två
turbiner om tillhopa
75 hkr samt i norra
strömfåran ett mejeri
med en turbin om 7
å 8 hkr, allt enskilda
personer tillhöriga anläggningar.
Det till Laholms kungsladugård
förr hörande laxfiske
är utarrenderadt för
statsverkets räkning under 3
år från midfastan 1900;
och har arrendet blifvit förlängdt
på ytterligare 3 år
avsnitt 359 Kontrollera mot PDF
till den 14/3 1906.
Det till Laholms kungsladugård
hörande vattenfall
jämte därintill gränsande områden
om tillhopa 3 7 hektar
3 5 ar, som å en af förste
landtmätaren Jonas Ahnfeldt
år 1898 upprättad karta
blifvit med n:ris 5 — 1 3, 1 3 a,
14, 15 och 145—175 betecknade,
är särskilt utarrenderadt
för statsverkets
räkning under 5 år från
den 14/s 1901.
Kungsgården är, med ofvan
angifna undantag, utarrenderad
för statsverkets räkning
under 2 o år från d. 14/s 1901.
Uti särskilt underdånigt
betänkande den ®/7 1901
har kommittén förklarat sig
anse, att fallet hade sådant
läge och energiförråd, att det
lämpligen kunde användas
för elektrisk drift af någon
del af statens västkustbana.
32
498
Fallets namn:
Län: Hallands.
Härad: Halmstads.
Socken: Slättåkra.
Flodsystemets
( nummer: XXVI.
\ namn: Nissans.
I
3
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: omkring 7,5 m. på en längd
af omkring 2 km. från kronopark en
Spenshults öfre rågång till lugnvattenytan
ofvanför Nissaströms aktiebolags damm.
Vattenområdet: 2433 km.2
Däraf sjöar: 53 km.2 (2,2$).
Lågvattenmängden: 10 sm.3 (4 sb pr
km.2)
Hästkrafter: 750.
Industriella medelvattenmängden:
20 sm.3 (8 sb pr km.2)
Hästkrafter: 1500.
Exceptionella lågvattenmängden: 5 sm.3
Intet tekniskt hinder
finnes för vattenfallens
tillgodogörande vare
sig ensamt eller till- sammans med Spens- hultsfallet.
Genom att samman- bygga Ålyckefallen
med det nedanför be- lägna Spenshultsfallet
torde kunna vinnas
en samlad fallhöjd af
17 m.
Fallen äro belägna
3 km. från Johans- fors’ station och 4 km.
från Fröslida station,
båda å Halmstad—
Nässjö järnväg, invid
allmänna landsvägen
»Nissastigen», 26 km.
från Halmstads stad
och 5 å 6 km. från
det nedanför vidNissan
belägna Oskarströms
juteväfveri.
(2 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 375.
Högvattenmängden: omkring 136 sm.3
(omkring 56 sl. pr km.2)
Lågvatten- och industriella medelvattenmängderna
äro härledda ur afrinningskurvan
för Nissan vid Johansfors. Exceptionella
lågvattenmängden är uppmätt den
*3/g 1901 vid Oskarström.
Högvattenmängden är uppskattad på
grund af uppgift från Kungl. väg- ocli
vattenbyggnadsstyrelsen till 150 sm.''1 =
55,6 sb pr km.2 vid Nissans utlopp.
499
Ålyckefallen (Öfre och nedre).
Vattenområdeskartor: Bl. 13 Halmstad.
Fallets
I nummer: 1.
I belägenhet: i Nissan.
Bilagor:
Afrinningskurvor: PL. CVI1.
avsnitt 360 Kontrollera mot PDF
Vattenmängdsplanscher: PL. LVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 54.
Konvolut: XXVI: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör Spenshults
kronopark, den vänstra hemmanet
Hafstenshult.
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
Fiskeled och enskild flott- led förekommer i denna del
af vattendraget.
Hemmanet Spenshult n:o i, hvilket
i nya jordeboken upptages bland
kronoegendomar under allmän disposition
såsom landsgevaldigerboställe,
disponeras jämlikt nådiga brefvet
den 21 9 18 8 8 till kronopark.
Öfver Nissaströms aktiebolags
underdåniga, till
vattenfallskommittén remitterade
ansökan beträffande
dessa vattenfall har kommittén
afgifvit särskilt underdånigt
utlåtande den 22/4
1902.
5°°
Fallets namn:
Län: Hallands.
Härad: Halmstads.
Socken: Slättåkra.
Flodsystemets
nummer: XXVI.
namn: Nissans.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan*
den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för*
svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 9 5 m. på en längd af omkring
Intet tekniskt hin-
Fallet är beläget 2
300 m. från lugnvattenytan ofvanför
der finnes för vatten-
km. från Johansfors’
Nissaströms aktiebolags damm till krono-
fallets tillgodogörande
station och 5 km. från
parken Spenshults nedre rågång.
vare sig ensamt eller
Fröslida station, båda
Vattenområdet: 2433 km.2
tillsammans med de
å Halmstad—Nässjö
Däraf sjöar: 53 km.2 (2,2 %).
ofvanför liggande
järnväg, invid allmänna
Lågvattenmängden: 10 sm.3 (4 sl. pr
Ålyckefallen.
landsvägen »Nissa-
km.2)
I senare händelsen
stigen», 25 km. frän
Hästkrafter: 950.
anses kunna vinnas
Halmstads stad och 5
Industriella medelvattenmängden:
en samlad fallhöjd af
å 6 km. från det
20 sm.3 (8 sl. pr km.2)
17 m.
nedanför vid Nissan
Hästkrafter: 1900.
belägna Oskarströms
Exceptionella lågvattenmängden:
juteväfveri.
5 sm.3 (2 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 475.
Högvattenmängden: omkring 136 sm.3
(omkring 56 sl. pr km.2)
Lågvatten- och industriella medelvattenmängderna
äro härledda ur afrinningskurvan
för Nissan vid Johansfors. Exceptionella
lågvattenmängden är uppmätt den 23/9
1901 vid Oskarström.
avsnitt 361 Kontrollera mot PDF
Högvattenmängden är uppskattad på
grund af uppgift från Kungl. väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen till 150 sm.3 =
55,6 sl. pr km.2 vid Nissans utlopp.
Spenshultsfallet.
Fallets
(nummer: 2.
belägenhet: i Nissan.
Bilagor:
Vattenomrädeskartor: Bl. 13 Halmstad.
Afrinningskurvor: PL. CVII.
Vattenmängdspl.: PL. LVI.
Vattenståndsplanscher: N:o 54.
Konvolut: XXVI: 1 och 2.
4
5 1 6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden jämte tvänne
holmar tillhör Spenshults kronopark.
Vänstra stranden däremot utgöres
af en Nissaströms aktiebolag till- hörig, från Ujjf mantal Grumshult
n:o i afsöndrad lägenhet om 44
tunnland 6 3/4 kappland.
Hemmanet Spenshult n:o 1, hvilket
i nya jordeboken upptages bland
kronoegendomar under allmän dis- position såsom landsgevaldigerbo- ställe, disponeras jämlikt nådigt bref
den 219 1888 till kronopark.
Den Nissaströms
aktiebolag tillhöriga
dammen, hvarigenom
hela vattendraget
öfverbyggts, har jäm- likt Tönnersjö härads- rätts utslag den ,a/8
1889 tillkommit i den
ordning och på de
villkor, hvarom i 3 och
4 §§ af 1880 års
vattenlag förmäles.
Aktiebolaget till- godogör sig därstädes
omkring 350 hkr.
Enskild flottled äfvensom
fiskeled förekommer.
I anledning af nådig
remiss å Johansfors’ såg- verks aktiebolags och Nissa- ströms aktiebolags särskilda
underdåniga ansökningar har
vattenfallskommittén afgifvit
beträffande detta fall tvänne
särskilda underdåniga ut- låtanden den 2''/.i ico2.
I
1
5°2
Fallets namn
Län: Hallands.
Härad: Fauräs’.
Socken: Gällareds.
Flodsystemets
| nummer: XXVII.
| namn: Ätrans.
I
a
3
Särskilda lokala förhållan-
Afstånd från närmaste
den, som möjligen kunna
järnväg eller järnvägs-
Approximativa krafttillgången.
anses underlätta eller för-
station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
godogörande.
Fallhöjden: 4,6 in.
Forsen omgifves
Forsen är belägen
Vattenområdet: 2557 km.3
af höga bergstränder,
7 å 8 km. från Ätrans
mellan hvilka afstån-
station å Halmstad—
Däraf sjöar: 100 km.3 (3,9^).
det är omkring 40 m.
Nässjö järnvägs bibana
Lågvattenmängden: 14 sm.3 (5,6 sl. pr
Ätran—Kinnared, 16
km.3)
km. från Köinge sta-
Hästkrafter: 644.
tion å Falkenbergs
Industriella medelvattenmängden:
.
järnväg, 2 å 3 km.
från allmänna lands-
avsnitt 362 Kontrollera mot PDF
26 sm.3 (10,2 sl. pr km/)
vägen och Gällareds
Hästkrafter: 1196.
kyrkby, 39 km. från1
Högvattenmängden: omkring 130 sm.3
Falkenbergs stad samt
(omkring 52 sl. pr km.2)
6 å 7 km. från Yn-
Enligt uppgift från Kungl. väg- och
gereds fors (18 m:s
fallhöjd).
vattenbyggrudsstyrelsen är högvatten- mängden vid Ätrans utlopp 175 sm.3
(51,5 sl. pr km.2)
Lågvatten- och industriella medelvatten- mängderna äro härledda ur afrinnings- kurvan för Ätran vid Bällsforsen.
5»3
Bällsforsen.
Fallets
nummer: 1.
belägenhet: i Åtra», ofvanför
Högvadsåns inflöde.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 18 Varberg.
Afrinningskurvor: PL. CVII.
Vattenmängdsplanscher: PL. LVU,
Vattenståndsplanscher: N:o 55.
Konvolut: XXVII: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten-
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör staten
En ringa del af
Allmän flottled finnes,
såsom ägare af det till Kila krono- park hörande, jämlikt nådigt bref
den 2''; i 1883 för statsverkets räk- ning inköpta hemmanet Hult n:o 1
om 1 •> mantal jämte Hults kvarn.
Högra stranden tillhör hemmanen
Berg n:ris 1 och 2.
Holme eller grund finnes ej i
forsen.
vattenkraften är tagen
i anspråk för drifvande
af en mindre mjöl- kvarn på högra stran- den.
äfvensom fiskeled.
5°4
Fallets namn:
Län: Älfsborgs.
Härad: Marks.
Socken: Fritsla,
Flodsystemets
! nummer: XXV11I.
namn: Viskans.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 13,95 m.
Vattenområdet: 274 km.*
Däraf sjöar: omkring 10 km.2 (3,6
Lågvattenmängden: antages vara 0,8 å
1,1 sm.3 (3 å 4 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 112 å 154.
Industriella medelvattenmängden:
1,6 å 1,9 sm.3 (6 å 7 sl. pr km.2)
Stränderna äro branta
och svårtillgängliga.
För vattenkraftens
tillgodogörande måste
byggas en omkring
100 in. lång ränna.
Fallet är beläget 1
km. från Fritsla sta- tion å Varberg—Bo- rås’ järnväg, intill all- män landsväg, 20 km.
från Borås’stad, 1 km.
från Fritsla kyrkby
samt intill sågverk och
kvarn.
Hästkrafter: 223 å 265.
*
Den 12/n 1901 uppmättes vattenmäng- den till 1,33 sm.3 = 4,8 sl. pr km.2
Hjälltorpsfallet.
avsnitt 363 Kontrollera mot PDF
505
Fallets
nummer: 1.
belägenhet: i Häggån.
| Vattenområdeskartor: Bl. 25 Kongsbacka.
Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. LXIII.
I Konvolut: XXVIII: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand*
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör staten så- som ägare af indragna kompani- chefsbostället Hjälltorp n:o 1.
1 1825 års jordebok upptages
en under hemmanet Hjälltorp n:o 1
inskattad kvarn.
Hela vattenkraften
är af arrendatorn af
kronodomänen tagen
i anspråk för industriell
anläggning._
Hjälltorp n:o 1 är ut- arrenderadt för statsverkets
räkning under 20 år från
midfastan 1886.
Allmän flottled finnes i
vattendraget.
5°6
Fallets namn:
Län: Älfsborgs.
Härad: Marks.
Socken: Torestorps.
/nummer: XXVIII.
Flodsystemets ... .
1 (namn: Viskans.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 11,5 m. på en längd af om- kring 400 m.
Vattenområdet: 202 km.2
Däraf sjöar: 14 km.2 (7 %'').
Lågvattenmängden: antages utgöra 0,6 ä
0,8 sm.3 (3 a 4 sl. pr km.2)
De lokala förhållan- dena äro gynnsamma
för vattenkraftens till- godogörande.
Fallet är beläget 10
km. från Sundholmens
station å Varberg—
Borås’ järnväg, nära
allmän landsväg samt
37 km. från Kongs- backa stad.
Hästkrafter: 69 å 92.
Industriella medelvattenmängden:
1,2 å 1,4 sm.3 (6 å 7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 138 å 161.
j J
Vattenmängden uppmättes den 13 j,
1901 till omkring 0,9 stp.3 = 4,45 sl. pr
km.2 (jämför samtidiga vattenmängder för
Häggån vid Hjälltorp).
Svansjö vattenfall
Fallets
nummer: 2
belägenhet: i Slottsån.
I Vattenområdeskartor: Bl. 25 Kongsbacka.
Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. LXI.
I Konvolut: XXVIII: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand*
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Båda stränderna tillhöra sannolikt
avsnitt 364 Kontrollera mot PDF
staten såsom ägare af indragna
häradshöfdingebostället Svansjö n:o
1 om 3/4 mantal.
Vattenkraften är af
arrendatorn af krono- domänen tagen i an- språk för drifvande af
Svansjö n:o 1 med en
kvarn är utarrenderadt för
statsverkets räkning under
20 år från midfastan 1898.
Under Svansjö n:o i upptages kronan tillhörig kvarn
i 1825 års jordebok skattlagd kvarn och sågverk,
och såg.
5°8
Fallets namn:
Län: Älfsborgs.
Härad: Marks.
Socken: Örby.
Flodsystemets
nummer: XXVIII.
namn: Viskans.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: omkring 8 m.
Vattenområdet: 428 km."
Däraf sjöar: 38 km.2 (9 %}.
Lågvattenmängden: omkring 1,7
(omkring 4 sl. pr km.2)
Stränderna äro nä- Fallet är beläget 3
stan jämna. km. från Skene sta
tion
å Varberg - Borås’
järnväg, nära allsm.
:( i män väg och 36 km.
från Borås’ stad.
Hästkrafter: 136.
Industriella medelvattenmängden:
omkring 3 sm.3 (omkring 7 sl. pr km.")
Hästkrafter: 240.
Vattenmängderna äro uppskattade efter
jämförelse med andra likartade vattendrag
samt med hänsyn till vattenområdets sjöareal.
Den uppmätning af vattenmängden till
0,6 sm.3, som enligt PL. LX verkställdes
den 15/n 1901, torde endast afsett
den, som för tillfället användes för kvarnen
och sågen på Orestenssidan.
Örestensfallet.
509
_ ^ ( nummer: 3.
Fallets |
| belägenhet: 1 Slottsån.
j Vattenområdeskartor: Bl. 25 Kongsbacka.
Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. LX.
I Konvolut: XXVIII: 3.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör staten
såsom ägare af indragna regements- chefsbo ställ et Öresten; högra stran- den tillhör Haby skifteslag.
Fallet användes af
arrendatorn af krono- domänen för drifvande
af kvarn-, såg- och
mejerirörelse, hufvud- sakligen för eget be- hof.
Kronodomänen Öresten
är utarrenderad för stats- verkets räkning under 20
år från midfastan 1891.
I Slottsån bedrifves flott- ning från Öresjön i Marks
härad till åns utlopp i Viskan.
Fallets namn:
Län: Skaraborgs och Värmlands.
Härad: Vadsbo och Visnums.
Socknar: Amnehärads och Råda.
avsnitt 365 Kontrollera mot PDF
( nummer: XXIX.
o systemets | namn; Venern—Göta älfs.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
: Fallhöjden: 20,5 m. på en längd af om- I följd af strömkring
1 km. 1 fårans och den kring
Vattenområdet:
5140 km.2 lip*nde “arkens be''
skaffenhet kan vattenDäraf
sjöar: 607 km.- (11,8/6''). kraften ej tillgodogöras
Lågvattenmängden: omkring 19,5 sm.3 utan synnerligt stora
(omkring 3,8 sl. pr km.*) kostnader. Vidunder
Hästkrafter:
omkring 4000. sökninS’ som aktie''
bolaget Botors—GullIndustriella
medelvattenmängden: spång låtit verkställa,
omkring 36 sm.3 (omkring 7 sl. pr lär hafva beraknatS)
km'' ) att kostnaden för till
Hästkrafter:
omkring 7380. varatagande af 6000
Högvattenmängden vid Gullspång: 265 hästkrafter skulle uppslå.
3 (55,2 sl. pr km.ä) enligt uppgift: gå till omkr. 500,000
från Kungl. väg- och vattenbyggnads- kronor,
styrelsen.
Vid ett vattenstånd, motsvarande ovanligt
lågt sommarvattenstånd, uppmättes
vattenmängden den 3%o 1901 till 19,4
sm.3
Fallet är beläget 1
km. från Gullspångs
station å Nora—Karlskoga
järnväg.
Gullspångsfallen.
(nummer: 1. j Vattenområdeskartor: Bl. 64 Askersund.
Fallets belägenhet: i Gullspångs- Bilagor: Vattenmängdsplanscher: PL. LXI.
| älfven. (Konvolut: XXIX: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand*
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
: 1
Anmärkningar.
Jämlikt Kungl. kvarnkommissionens
dom den 27/8 1697 förklarades Gullspångs
älf för kronoallmänningså,
: uti hvilken alltså vattnet skulle vara
kronan tillhörigt, i den mån detsamma
'' icke blifvit till enskilde i laga ordning
upplåtet.
Uti vattendraget finnas följande
vattenrättigheter:
1 :o) Gullspångs kronokvarn med !
rätt till vatten för tre par stenar. ■
Kvarnen är visserligen till skatte [
försåld den Va 1719, men uppföres j
äfven därefter i jordeböckerna under
kronotitel, hvadan det torde vara
ovisst, huruvida den af nuvarande
innehafvaren, aktiebolaget Bofors—
Gullspång, besittes under äganderätt
eller nyttjanderätt. Kvarnens utmål
har en vidd af 30,8 har, hvaraf
»Gullspång n:o 2, en kvarntomt»
i jordeböckerna redovisas såsom
avsnitt 366 Kontrollera mot PDF
krono, men »Gullspång n:o 1, en
äng» är skatteköp! den 1 2 1861;
2:0) »Gullspångs såg» och
3:0) Gullspångs fiske äro till skatte
försålda den Via 1787 med kronan
förbehållen lösningsrätt. Rätten till
vatten är bestämd enligt skattläggning
den Vs och den 3/8 1733;
4:0) Possekvarnen har rätt till
vatten för tre par stenar. Jämlikt
kvarnkommissionens ofvan åberopade
dom blef kvarnen tilldömd kronan,
men har detta oaktadt i jordeböckerna
behandlats såsom enskild
frälsekvarn. Kvarnens utmål har en
vidd af 19,8 har;
5 :o) Gullspångs tullkvarn har rätt
till vatten för 2 — 4 par stenar.
Kvarnen är till skatte försåld den
18/6 1722. Dess utmål har en vidd
af 3,2 har;
6:0) Angekvarnen har vattenrätt
föi två par stenar. Har alltid varit
ansedd såsom enskild frälsekvarn.
Staten äger icke del af någondera
stranden, såvida icke Gullspångs
kronokvarn och Possekvarnen med
utmål befinnas vara i statens ägo.
Stränderna i öfrigt tillhöra 1ji
mantal frälse Knektetorp n:o 1 i
Amnehärads socken och 1 mantal
frälse Lökstad n:o 1 i Råda socken.
Å Skaraborgs länssida
hafva omkring
100 hästkrafter tagits
i anspråk för drifvande
af två kvarnar, ett sågverk
och en stångjärnssmedja.
A Värmlands-sidan
drifvas två
kvarnar med en vattenåtgång
af omkring 60
hästkrafter.
512
Fallets namn:
Län: Skaraborgs.
Härad: Vadsbo.
Socken: Ullervads.
Flodsystemets
f nummer: XXIX.
Jnamn: Venern —Göta älfs.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
1
Särskilda lokala förhållan*
den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3 m.
Vattenområdet: 2178 km.-’
Däraf sjöar: 45 km.2 (2 %'').
Lågvattenmängden: 5,7 sm. (2,6 sl. pr
km.2)
■
Fallet är beläget 4
km. från Leksbergs
station å Mariestad —
Kinnekulle järnväg, 30
in. från landsväg samt
7 km. från Mariestads
Hästkrafter: 171.
stad.
■ Industriella medelvattenmängden:
11 å 13 sm.3 (546 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 330 å 390.
Lågvattenmängden är direkt uppmätt i
I november 1901.
.
/
■
.
i
5*3
Störa Brokvarn.
, n IVattenområdeskartor: Bl. 53 Mariestad.
I nummer: 2.
Fallets belägenhet- i Tidan Bilagor: . Vattenmängdsplanscher: PL. LXII1.
1 '' ‘ I Konvolut: XXIX: 2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
avsnitt 367 Kontrollera mot PDF
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Ena stranden tillhör staten. j Fallet är taget i an- j Lägenheten med tillhöI
1874 års jordebok upptages språk för drifvande af rande kvarn är utarrenderad
lägenheten Stora Brokvarn n:o 17, kvarn och åtgår där- för statsverkets räkning
en kvamtomt, bland kronoegen- till vid lågt vatten under 20 år från midfasta:!
domar under allmän disposition. nästan hela vatten- 1898.
kraften, men vid högt
vattenstånd knappt j
hälften.
33
514
Fallets namn:
Un: Skaraborgs. f nummer: XXIX.
Härad: Skånings. Flodsystemets { namn; Venern-Göta älfs.
Socken: Marums.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 2,5 ''in. på en längd af
Fallet är beläget
100 in.
5 km. från Skara
Vattenområdet: 623 km.2
Däraf sjöar: 28,4 km.2 (4,6%).
Lågvattenmängden: 1,6 sm.3 (2,5 sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 40.
Industriella medelvattenmängden:
3,1 sm.3 (omkring 5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 78.
.
järnvägsstation och!
stad samt 0,4 km.
från allmän väg.
Den 4/n 1901 uppmättes vattenmäng- den i Flian till 1,52 sm.3 — 2,46 sl. pr
km.2
5i5
Marums hospitalsfalI.
| nummer: 3. i Vattenoinrådeskartor: Bl. 43 Skara.
Fallets '' belägenhet: i Flian, ett Bilagor:'' Vattenmängdsplanscher: PL. LXIII..
| tillflöde till Lidan. | Konvolut: XXIX: 3.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Bland kronoegendomar under all- män disposition upptagas i 1874
års jordebok dels hemmanet Marum
n:o 11 om 1 4 mantal och dels
Marums hospitalskvarn n:o 12, en
kvarn.
Vattenkraften är
tagen i anspråk för
drifvande af en kvarn
jämte sikt- och gryn- verk äfvensom spin- neri.
Indragna hospitalshem- manet Marum- n:o 11 med
en kvarn är utarrenderadt
för statsverkets räkning
under 20 år från midfastan
1884.
Fallets namn:
516
Län: Värmlands.
Härad: Jösse.
Socken: Ny.
Flodsystemets j
nummer: XXIX.
namn: Venern —Göta älfs.
I
2 1 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
avsnitt 368 Kontrollera mot PDF
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg^ eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 1,69 m.
Vattenområdet: 973 km.2
Däraf sjöar: 79,5 km.2 (8,2 %'').
Lågvattenmängden: 3,1 sm.3 (3,2 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 52.
Forsen är belägen
omkring 3 km. från
Ottebols järnvägsstation
på nordvästra
stambanan och nära
allmän väg.
Industriella medelvattenmängden:
omkring 5,8 sm.3 (omkring 6 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 98.
Den 2 7 1901 var Vagge älfs vattenmängd
14,3 sm.3 14,7 sl. pr km.2
i
5^7
Vaggeforsen.
Fallets
nummer: 4.
belägenhet: i Vaggeälfven,
ett tillflöde till Byälfven.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 79 Eda.
Afrinningskurvor: PL. CV1II.
Vattenmängdsplanscher: PL. LXII.
Vattenståndsplanscher: N:o 56.
Konvolut: XXIX: 4.
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala handlingar
antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
5
Om någon och i så fall
huru stor del af vattenkraften
redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Högra stranden tillhör staten så- j Vattenkraften tillsom
ägare af indragna kronofogde- J godogöres ej af arrenbostället
Yagge n:o i om ett man- j datorn af kronodomätal.
nen, men med tillämp
ning
af Kungl. förordningen
om jordägares
rätt öfver vattnet
å hans grund den 30/12
1880 har å vänstra
stranden, tillhörig hemmanet
Norserud, uppförts
en kvarn.
6
Anmärkningar.
Ett mantal Vagge n:o i
är utarrenderadt för statsverkets
räkning under 20
år från midfasta!! 1896.
Allmän flottled finnes i
vattendraget.
Enligt häradssynerätts
utslag den Vn 1894 &r
vattenhöjden ej öfverstiga
ett närmare angifvet vattenmärke.
5J8
Fallets namn:
Län: Värmlands.
Härad: Jösse.
Socken: Ny.
Flodsystemets
j nummer: XXIX.
| namn; Venern Göta älfs.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
i
-
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden:
Fallen äro belägna
Öfre fallet.............................. 4,00 m.
omkring 3 km. från
Nedre fallet........................... 6,76 m.
Amots järnvägsstation
Summa 10,76 m.
å nordvästra stam-
Vattenområdet: 1777 km.2
Däraf sjöar: 68,6 km.2 (3,1 %).
Lågvattenmängden: omkring 7 sm.
(3,9 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 753.
avsnitt 369 Kontrollera mot PDF
Industriella medelvattenmängden:
12,4 sm.3 (omkring 7 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 1334.
banan samt nära all- män väg.
Den s/7 1901 var Nore älfs vatten-
mängd 23,5 sm.3= 13,2 sl. pr km.2
•
Kroppstadfallen.
519
Fallets
nummer: 5.
belägenhet: i Nore älf,
ett tillflöde till By
-
älfven.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 79 Eda.
Afrinningskurvor: PL. CVIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. LXIII.
Vattenståndsplanscher: N:o 56.
Konvolut: XXIX: 5.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör staten så- som ägare af indragna mönster- skrifvarebostället Kroppstad n:o 2
om Vj mantal.
I 1825 års jordebok upptagas
under Kroppstad n:o 2 åtskilliga
skattlagda och oskattlagda mjöl- och
sågkvarnar.
•
Arrendatorn till- godogör sig icke vat- tenkraften.
Amotfors’ pappers- bruk drifves med 4
turbiner,
en om 150 hkr.,
en » 75 »
en » 30 »
en » 15 »
Summa 270 hkr.
Hemmanet Kroppstad n: 0
2 är utarrenderadt för stats- verkets räkning under 20
år från midfastan 1885.
I älfven är allmän flott- led.
Vid en af vederbörande
kommissionslandtmätare
den 10/u 1789 förrättad,
af Jösse häradsrätt den 28/,
1790 fastställd »delning å
strömfallen emellan Mön- sterskrifvarebostället Vs
hemman och V2:va Skatte- hemmanet Kroppstad» till- erkändes det öfre fallet vid
utloppet af Askesjön mön- sterskrifvarebostället Kropp- stad och det nedre fallet
skattehemmanet/Kroppstad.
52°
Fallets namn:
Län: Värmlands.
Härad: Jösse.
Socken: Elgä.
Flodsystemets
f nummer: XXIX.
| namn: Venern—Göta älfs.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 24,82 m. på en längd af 1,6 km.
Vattenområdet: 2965 km.2
Däraf sjöar: 202,4 km.2 (6,8 %'').
Lågvattenmängden:
km.2)
Hästkrafter: 2730.
11 sm.3 (3,7 sl. pr
Af Jössefors’ aktiebolag
utförda dammbyggnads-
och sprängningsarbeten
anses
minska vattentillgången
vid kronans vattenverk.
Forsen är belägen
omkring 3 km. från
Ottebols järnvägsstation
å nordvästra
stambanan.
Industriella medelvattenmängden:
20 sm.3 (6,8 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 4964.
avsnitt 370 Kontrollera mot PDF
Exceptionella lågvattenmängden: 8 sm.3
(2,7 sl. pr km.2)
Högvattenmängden: 207 sm.3 (72 sl.
pr km.2)
Vattenmängderna äro härledda ur afrinningskurvan
för Jösseälfven vid Jössefors.
Den 28/e 1901 uppmättes Jösseälfvens
vattenmängd till 34 sm.3 (11,4 sl. pr km.2)
Vid samma tillfälle framrann i Jössefors’
fabriksränna 13 sm.3, i sågrännan
1,3 sm.3 samt i kvarnrännan 1,1 sm.3
Jössefors
521
(nummer: 6.
belägenhet: ‘ Jösse''
j älfven, ett tillflöde till
Byälfven.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 79 Eda.
Afrinningskurvor: PL. CVIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. LXII.
Vattenståndsplanscher: N:o 56.
Konvolut: XXIX: 6.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt-
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden jämte en holme
i älfven tillhör staten såsom ägare
af indragna majorsbostället Berg n:o
1 om ett mantal. Vänstra stranden
tillhör hemmanet Höfves, som äges
af Jössefors" aktiebolag.
I 1825 års jordebok upptagas
under ett mantal Berg n:o 1 med
Jössefors’ säteri särskildt skattlagda
mjöl- och sågkvarnar.
Forsens vattenkraft
är tagen i anspråk för
drifvande af dels Jössefors''
aktiebolags trämassefabrik
(på vänstra
stranden), som
med en effektiv fallhöjd
af 14,7 m. och
med 4 turbiner, hvarje
om 400 hkr, en turbin
om 220 hkr och
en för belysning om
18 hkr vid lågvatten
tillgodogör hela vattenmängden,
och dels
(på högra stranden)
en kvarn med 3 par
stenar och 3 vattenhjul
samt en effektiv
fallhöjd af 6,1 m. och
en såg med 2 ramar
och kantverk samt
med en effektiv fallhöjd
af 5,1 m. och
en turbin om 80 hkr.
Den vattenkraft,
som är förenad med
till skogen hörande
strandrätt i Jösseälfven,
är obegagnad.
Krono domänen Berg mo
1 består af två lotter, den
ena, n:o 1 om Vis mantal,
omfattande vattenverken,
nämligen en kvarn och en
såg jämte laxfiske och flottningsrätt,
den andra, n:o
2 om 17 4 8 mantal, omfattande
jordegendomen.
Båda lotterna äro för statsverkets
räkning utarrenderade
under 20 år från midfastan
1888. Arrendator
af lotten n:o 1 är numera
Jössefors’ aktiebolag.
Bolagets yrkande att
höja och förlänga en år
1872 uppförd och år 1886
förändrad dammanläggning
samt att från den sålunda
förlängda dammens öfre
ända uppföra dammbyggnader
tvärs öfver vattendraget
har af Kungl. Svea
hofrätt ogillats i laga kraft
vunnen dom den 31/12 1897
af skäl, att bolaget icke
avsnitt 371 Kontrollera mot PDF
utredt, att de åren 1872
och 1886 verkställda dammbyggnaderna
i laga ordning
tillkommit.
År 1896 lät emellertid
bolaget utföra höjningen
och förlängningen af dammen
samt utspränga en
klippudde på vänstra stranden.
Genom dom den
31/io 1901 har Kungl. Maj:t
: dels ogillat kronans yrkande
på utrifning af de
af bolaget i forsen anlagda
byggnader och strömmens
återställande i det skick,
den haft före år 1872, dels
förklarat bolagets redan utförda
dammbyggnader vara
i laga ordning tillkomna,
dels ock lämnat bolaget
tillstånd att på vissa vill|
kor med en damm öfverI
bygga den intill kronodomänens
strand liggande
strömfåran.
532
Fallets namn:
Län: Värmlands.
Härad: Gillbergs.
Socken: Stafnäs’.
( nummer: XXIX.
Flodsystemets namn:Venern—
1 Göta älfs.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden:
ofvan landsvägsbron omkring 2,50 m.
Öfre fallet ......................... 11,50 m.
Nedre fallet på en längd af
omkring 60 m. ............ 7,12 m.
Fallet ofvanför lands- vägsbron kan ej sam- manbyggas med något
af de två nedre.
Afståndet mellan
öfre och nedre fallet
torde vara omkring
400 m.
Fallen äro belägna
mellan Öfre och Stora
Gla, i närheten af all- män väg samt om- kring 18 km. från
Bergsvikens lastage- plats vid Byälfven.
Summa 21,12 m.
Vattenområdet: 128 km.2
Däraf sjöar: omkring 20 km.2 (1 5,6 %>).
Lågvattenmängden: 0,45 sm.3 (3,5 sl. pr
| km.2)
Hästkrafter: 95.
Industriella medelvattenmängden: omkring
0,8 sm.3 (6,5 sl. pr''km.2)
Hästkrafter: 169.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna att vara något mindre
än i Jösseälfven (Byälfven) vid Jössefors.
Den 8/7 1901 uppmättes vattenmängden
i Kjässelnälfven till 1,17 sm.3 = 9
sl. pr km.2
Kjässelnfallen.
523
1 nummer: 7.
Fallets ; belägenhet: i Byälfvens
tillflöde Kjässelnälfven.
Bilagor :
Vattenområdeskartor: Bl. 70 Arvika.
Afrinningskurvor: PL. CVIII.
Vattenmängdspl.: PL. LXIII.
Vattenståndsplanscher: N:o 56.
Konvolut: XXIX: 7.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Kronan, såsom ägare af indragna
avsnitt 372 Kontrollera mot PDF
kvartermästarebostället Näs n:o 1
om ett mantal och Kjässelns ut- skog i Glafva socken, äger den ena
och Hillringsbergs aktiebolag den
andra stranden.
Vattenkraften vid
öfre fallet'', (nedanför
bron) är tagen i an- språk för drifvande af
en såg och en kvarn,
tillhöriga Hillrings-
bergs aktiebolag.
Nedre fallet, som
förut drifvit Lenungs- hammars bruk, är nu- mera obegagnadt.
Näs n:o 1 är utarren- deradt för statsverkets räk- ning under 20 år från mid- fastan 1888.
Allmän flottled finnes i
vattendraget.
rf
5^4
Fallets namn:
Län: Värmlands.
Härad: Gillbergs.
Socken: Långseruds.
I nummer: XXIX.
Flodsystemets namn:Venern —
I Göta älfs.
I
2
3
Approximativa k raft t il Igång en.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 6,2 m.
Vattenområdet: 406 km.2
Däraf sjöar: 36 km.2 (8,9 %).
Lågvattenmängden: 1,4 sm.3 (3,5 sl.
pr km.3)
*
Hästkrafter: 87.
Fallet är beläget
150 m. från allmänna
vägen, 3,5 km. från
Långserud samt 5 km.
från Gillberga kyrkby.
Industriella medelvattenmängden:
2,6 sm.3 (6,5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 161.
Vattenmängderna, uttryckta i sl. pr
km.2, äro antagna vara något mindre än
för Jösseälfven (Byälfven) vid Jössefors.
Den 10 7 1901 uppmättes vattenmäng- den till 2,24 sm.3 = 5,5 sl. pr km.2
Torpsfallet
-
525
I nummer: 8.
Fallets belägenhet: iTorpsälfven,
I ett tillflöde till Byälfven.
Bilagor:
Vattenområdeskartor: Bl. 70 Arvika.
Afrinningskurvor: PL. CVIII.
Vattenmängdsplanscher: PL. LXII1.
Vattenståndsplanscher: N:o 56.
Konvolut: XXIX: 8.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Vänstra stranden tillhör staten
såsom ägare af indragna kaptens- bostället Torp n:o 1 om ett mantal.
I 1825 års jordebok upptages
under hemmanet en särskildt skatt- lagd mjölkvarn.
Vattenkraften är
tagen i anspråk för
drifvande af en kvarn
med tre par stenar
samt vid högt vatten- stånd äfven af en såg,
den senare arrenda- torns enskilda egen- dom.
Torp n:o 1 är utarren- deradt för statsverkets räk- ning under 20 år från mid- fastan 1890.
Allmän flottled finnes i
vattendraget.
526
Fallets namn:
Län: Älfsborgs.
avsnitt 373 Kontrollera mot PDF
Härad: Tössbo.
Socknar: Mo och Edslebergs.
Flodsystemets
nummer: XXIX.
namn: Venern—Göta älfs.
I
a
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallen äro 6 med följande fallhöjder:
1:0) Mellan sjöarna Ömmeln och Öfre
Kalfven ..................... 5,5 in.
2:0) Mellan sjöarna Öfre och
De lokala förhål- landena anses icke för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
Fallen äro belägna
omkring 10 km. från
Åmåls stad.
Nedre Kalfven ............... 4,1 ni.
3:0) Vid Forsbacka såg ......... 3,5 m.
4:0) Vid Flanefors’ nedlagda trä
-
massefabrik .................. 12,6 in.
5:0) Gärdefallet ..................... 4,4 nr.
6:0) Vid Kallskogs kvarn ..... 5,7 in.
eller tillsammans ..................... 35,8 m.
Vattenområdet: 93 km.2
Däraf sjöar: 11,8 km.2 (12,7#).
Lågvattenmängden: uppskattad under
förutsättning af en fullständig reglering
af sjöområdet till 12 sl. pr km.2 eller
till 1 ,05 sm.3, motsvarande 376 likr.
Exceptionella lågvattenmängden: uppskattad
under samma förutsättning till
8 sl. pr km.2 eller till 0,7 sm.3,
motsvarande 250,6 hkr.
Forsbackafallen.
527
I nummer: 9.
Fallera '' O
| belägenhet: i Åmålsån.
I Vattenområdeskartor: Bl. 62 Åmål.
Bilagor: |Konvolut; XXIX; 9
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
åro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand*
lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Jämlikt nådigt bref den 15/3 1901
har för kronans räkning från Fors- backa och Hanefors’ aktiebolag in- köpts att disponeras till kronopark,
bland annat, kronoskattehemmanen
ett mantal Forsbacka med såg, Va
mantal Kallskog n:o 1 med mjöl- kvarn och 5/s mantal Persbyn n:o 1,
alla i Mo socken, samt V40 mantal
Björkheden n:o x, 7« mantal Fyrsten
n:o 1 och ÅÅmantalBrösslebackamo 1,
alla i Edslebergs socken, hvilka hem- man angränsa sjöarna Öfre och Nedre
Kalfven samt öfre delen af Åmålsån.
■
Endast vattenkraft
för drift af Kallskogs
kvarn är för närva- rande använd.
Enligt uppgjordt för- slag skulle fallet vid
sågen och fallet vid den
nedlagda trämasse-
fabriken sammanslås,
hvarj ämte en nedanför
belägen tjärn borde
avsnitt 374 Kontrollera mot PDF
sänkas med halfva Gär- defallets höjd, hvar- igenom vunnes en fall- höjd af minst 18 m.
|
Säljaren har för dämnings- rätt i Ömmeln till staten
för egendomen Sväljen samt
till hemman i Törseruds by,
Hugnerud, Remmesnäs och
Bollsbyn utgjort i årlig af- gäld 43 kronor 84 öre samt
för uteslutande rätt till
Kroppafallet (mellan Öm- meln och Öfre Kalfven)
och till fallet vid Persby- hammar (mellan Öfre och
Nedre Kalfven) betaltfördet,
förra 2 8kronorochfördetse-;
nare 4 kr. 72 öre i årlig afgift.
Dämningsrätten i Nedre
Kalfven har sedan urminnes
tider varit förbehållen Fors- backa och Hanefors’ bruk.
Flottning har i vatten- draget ägt rum.
Inägojorden med 6 torp,
tillhörande hemmanen Fors- backa och Kallskog, jämte
Kallskogs mjölkvarn äro
för statsverkets räkning ut- arrenderade under 20 år
från den 14/s 1902.
Öfver staden Åmåls under- dåniga, till kommittén remit- terade ansökan att få köpa
eller arrendera ifrågavarande
vattenkraft har kommittén
afgifvit särskildt underdånigt
utlåtande den 28/g 1902.
528
Fallets namn:
Län: Älfsborgs.
Härad: Väne.
Socknar: Gärdhems och Gustaf
Adolfs.
I nummer: XXIX.
Flodsystemets . namn: Venern — Göta
I älfs.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från narmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. in.
Fallhöjden: uppgifves för de särskilda
fallen sålunda:
Nolströmmen ......... 9,4 m.
Gullöforsen ......... 8,4 m.
Toppöfallen ............ 9,5 m.
Stampeströmsfallet... 5,0 m.
Helvetesfallet ......... 8,4 m.
[Se P. M. (XXIX: ro'') tillhörande
Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
underdåniga utlåtande den % 1899
(XXIX: io2).] Den naturliga fallhöjden
för hela strömmen från lugnvattnet ofvanför
Strömsbergs kvarn till lugnvattnet
nedanför Flottbergsströmmen uppgifves
af G. Richert till 32,3 m. (XXIX: i o3), af
majoren Laurell till 32,5 m. (XXIX: io22).
Den effektiva fallhöjden har i kommitténs
förslag af den 22/n 1899 beräknats
till 29,6 m. (XXIX: i o4) och i förslaget
af den 27/12 1901 till respektive
28,8 m. och 28,6 m. (XXIX: ios) på
en längd af omkring 1,5 km.
Vattenområdet: 46700 km.2
Däraf sjöar: 7082 km.3 (15,2$).
Lågvattenmängden: beräknad af öfversten
Ericson (1861) till 340 sm.3,
af ingeniören O. Appelberg (1886) till
190 sm.3 (XXIX: io6) och
af majoren P. Laurell (1901) till 345
sm.3 (XXIX: 10’).
Kommittén har i sina förslag utgått
från en lågvattenmängd af 250 sm.3
(5>35 sl. pr km.3), motsvarande med en
avsnitt 375 Kontrollera mot PDF
fallhöjd af i rundt tal 30 m. 77,000 hkr.
Medelvattenmängden: beräknad
af ingeniören O. Appelberg (1886) till
510 sm.3 (XXIX: io6),
af majoren V. Gagner (1894) EU 560
sm.3 (XXIX: io6) och
af majoren P. Laurell (1901) till 450
sm.3 (XXIX: io7), motsvarande, om
medelvattenmängden antages utgöra i rundt
tal 500 sm.3 (10,7 sl. pr km.2) och fallhöjden
såsom förut, //o,000 effektiva hkr.
Högvattenmängden: beräknad
af öfversten Ericson (1861) till 920 sm.3,
af ingeniören O. Appelberg (1886) till
920 sm.3 och
af majoren P. Laurell (1898) till 870
sm.3 (18'',6 sl. pr km.2) (se XXIX: io6).
Efter en projekterad reglering af Venerns
vattenstånd antages lågvattenmängden
komma att utgöra enligt G. Richert minst
400 sm.3 (8,6 sl. pr km.2) (XXIX: io6)
och enligt P. Laurell minst 550 sm.3
(11,8 sl. pr km.2) (XXIX: io7).
Östra (vänstra) stranden
anses mindre
lämplig för vattenkraftens
tillgodogörande,
alldenstund denna
strand upptages af farleden
Trollhätte kanal
och förslag är å bane att
ombygga densamma.
Västra (högra) stranden
åter består af en
hög bergsträcka, hvars
geologiska beskaffenhet
anses försvåra en
eventuell tunnelbyggnad
(se XXIX: io5
Svenonii utredning).
Fallens belägenhet
är med hänsyn till
kommunikationer och
afsättningsmöjligheter
synnerligen fördelaktig.
Orten beröres direkt
af Bergslagernasi
järnväg och Trollhätte
kanal. Afståndet fågelvägen
till Venersborg
är 10 km., till Uddevalla
23 km. samt
till Göteborg 66 km.
529
Trollhätte strömmar.
(nummer: 10. . j Vattenområdeskartor: Bl. 42 Venersborg.
Fallets |belägenhet. j Göta ä|f Bilagor. |Konvolut; XXIX: 10 a och XXIX: 10 b.
i
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala handlingar
antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
5
6
Om någon och i så fall
huru stor del af vattenkraften
redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Östra (vänstra) stranden tillhör
Nya Trollhätte kanalbolags enskilda
område, nämligen skiften tillhörande
Va mantal Åker, 11/1B mantal Stora
Hoijum samt hemmanet Lilla Hoijum.
Staten äger på denna strand endast
1 4 mantal Ölidan och 5/6 mantal
Stora Hoijum, utgörande det egent
liga
kanalområdet, samt 1/i mantal
Hjulkvarn ofvanför fallen; men äro
dessa hemman oskiljaktigt med kana
len
förenade.
Västra (högra) stranden tillhör
Trollhättans elektriska kraftaktiebolags
område, utgörande lägenheter,
afsöndrade från 1/e mantal
Torsered samt hemmanet Arvidstorp.
Staten äger däremot öama Spikön,
Malgön, Gullön, Stora och Lilla
avsnitt 376 Kontrollera mot PDF
Toppön samt Önan, i den män de
icke blifvit genom skatteköp föryttrade.
[Se Kungl. Maj:ts domar
den 3012 1899 (XXIX: io6), den
19 8 1901 (XXIX: ios) och den
37 9 1901 (XXIX: io10).]
Tvist pågår angående omfånget
för enskildes rätt å Malgön och
Önan.
Genom ofvan åberopade domar
är förklaradt, att Trollhätte ström
mar
med däri belägna öar från och
med Prästskedets fall till och med
Flottbergsströmmen äro kronans
egendom, i den mån desamma icke
genom skatteköp föryttrats, hvar
jämte
enligt § 2 i privilegierna för
Trollhätte kanal- och slussverk af
den 13 * * * * 12 1793 förklarats, att Trollhätte
strömmar alltid skola vara
under kronans ägo och förvaltning.
Trollhättans elektriska kraftaktiebolag
äger skatteköpta fiskena Arvidstorp
n:ris 1 och 2, det förra vid
hemmanet Torsereds och det senare
vid hemmanet Arvidstorps strand.
Gullöfors’ bruk
disponerar 8,9 sm.3,
hvar jämte 1902 års
riksdag medgifvit, att
aftal måtte träffas med
bruket om upplåtelse
af ytterligare 3,6 sm.3
under 3 o år mot en årlig
afgift af 760 kronor
pr sm.3 [Se kommitténs
utlåtande den 27/3
1900 (XXIX: io11),
statsutskottets utlåtande
vid 1902 års riksdag
n:o 92 och riksdagsbeslutet.
]
Trollhättans elektriska
kraftaktiebolag
tillgodogör å Önan
omkring 3 000 hkr.
(Se XXIX: 1 o5 intyg
af G. Danielsson.)
Trollhätte nya kanalbolag
förbrukar 1 5
sm.3 (se XXIX: io1).
Pappersbruket Tröskeln
tillgodogör vattenkraft
till mindre,
obekant belopp.
Genom Kungl. Maj:ts
dom den 19/8 1901
(XXIX: i o9) skall den
vid Strömsbergs kvarn
anbragta dammbyggnaden
borttagas.
Kongsådra finnes af ålder
i Göta älf vid Trollhättan
och framgår midt i
hufvudådran eller Nolströmmen,
upptagande V3 af vattendragets
bredd.
[Se Kungl. Maj:ts dom
den 3%21899 (XXIX: ro8).]
Vattenfallskommittén afgaf
den ss/n 1899 förslag
till vattenkraftens tillgodogörande
medelst en enda
anläggning, afseende att vid
Strömsbergs kvarn inleda
vatten från älfven i en genom
bergen å västra (högra)
stranden sprängd tunnel för
att nedanför samtliga Trollhättefallen
införas i turbiner,
anbragta inom två vid hvarandra
belägna kraftstationer.
(Se XXIX: 104, io13 15,
ro23 28.)
I anledning af däremot
framställda anmärkningar
(se XXIX: io1B 17) afgaf
kommittén den *7/ia 1901
nytt förslag, afseende vatten
kraftens tillgodogörande medelst
två anläggningar, den
ena antingen vid Strömsbergs
kvarn eller ofvanför
Stampeströmsfallet, därvid
vattnet skulle såsom i det
första förslaget inledas från
älfven genom tunnel å västra
(högra) stranden, den andra
vid en i sammanhang med
en projekterad ombyggnad
af Trollhätte kanal anlagd
■
avsnitt 377 Kontrollera mot PDF
dammbyggnad öfver Flottbergsströmmen.
(Se
XXIX: ro18 19 *"21 * * * * * * *, io29 * *~32).
Uti proposition n:o 74
har Kungl. Maj:t föreslagit
1902 års riksdag, att aftal
finge med Trollhättans
elektriska kraftaktiebolag
träffas angående vattenkraf
-
tens tillgodogörande i hufvudsaklig
öfverensstämmelse
med kommitténs sist
uppgjorda förslag, men har
Riksdagen afslagit berörda
framställning.
53°
Fallets namn:
Län: Älfsborgs.
Härad: Kullings,
Socken: Siene.
Flodsystemets
f nummer: XXIX.
|namn: Venern—Göta älfs.
,
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan |
farled, stad, by, sågverk, |
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Vattenområdet: 466 km.2
Fallet är beläget 3 t
Däraf sjöar: 21 km.2 (4,5$).
km. från Lagmans-
Industriella medelvattenmängden:
anses representera 237 hkr.
holms järnvägsstation 5
å västra stambanan.
Mångsholmsfallet.
j nummer: 11.
Fallets belägenhet: i Säfveån, ett
I tillflöde till Göta älf.
( Vattenområdeskartor:
Bilagor: ^ B1 33 Borås
1
4 1 0
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Ena stranden tillhör staten såsom
ägare af indragna kompanichefs- bostället Mångsholm n:o 1 om ett
mantal. Vattenrätten är dock oviss.
Enligt uppgift skall kronan på
Hela vattenkraften
är tagen i anspråk af
ägaren till Spånga
skattekvarn för kvar- nens drift.
Mångsholm n:o 1 är ut- arrenderadt för statsverkets
räkning under 20 år från
midfastan 1898.
1750-talet hafva fråndömts rätt i
fallet.
532
Fallets namn:
Län: Göteborgs och Bohus.
Härad: Tunge.
Socken: Foss’.
( nummer: XXX.
Flodsystemets namn: Örekils[
älfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden:
Öfre eller Klofvebrofallet...... 1,5 in.
Nedre eller Frukvarnsfallet ... 10,4 in.
Summa 11,9 in.
på en längd af omkring 300 m.
Vattenområdet: 716 km.2
Däraf sjöar: 28,4 km.2 (4,6 ^).
Industriella medelvattenmängden:
avsnitt 378 Kontrollera mot PDF
7,3 sm.3 (omkring 10 sl. pr km.-)
Hästkrafter: 869.
Omkring fallen äro
mycket höga och
branta bergstränder.
Fallen äro belägna
3,5 km. från Bohus- länska längdbanan,
nära allmän väg, 32
km. från Uddevalla
stad, 8,5 km. från
Saltkällans lastageplats
samt 1 km. från Torps
nedre kvarn och 1,5
km. från Torps öfre
kvarn.
Högvattenmängden vid Munkedalsälfvens
utlopp: 17 sm.3 (12,x sl. pr km.2)
enligt uppgift från Kungl. väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.
Den vattenmängd, som den 4/io 1899
uppmättes i Örekilsälfven vid Frukvarn,
kan anses som den industriella medelvattenmängden.
Vattentillförseln regleras genom en
murad hålldamm för Tjärnsjön.
Klofvebrofallet och Frukvarnsfallet.
Fallets
nummer: 1.
belägenhet: i Örekilsälfven,
ofvanför sammanflödet
med Munkedalsälfven.
Bilagor:
f Vattenområdeskartor: Bl. 51 Fjällbacka.
I Vattenmängdsplanscher: PL. LX.
Vattenståndsplanscher: N:o 57.
Konvolut: XXX: 1.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Staten, såsom ägare af indragna
regementschefsbostället Norra Bråland
n:o i och Södra Bråland n:o
2, hvartdera om ett mantal, Frukvarn
n:o i eller Brålands kvarntomt samt
Klofvebro och Klofvestrupen n:o i
eller Klofvan, äger ofvanför Klofvan
endast vänstra stranden, men nedanför
fallen båda stränderna, på vänstra
sidan dock blott på en kort sträcka.
Bland kronoegendomar under allmän
disposition: verk och inrättningar,
upptagas i 1881 års jordebok
dels Frukvarn n:o i, en vattenmjölkvarn,
dels ock Klofvebo n:o i
med Klofvestrupen, tre vattensågar.
Munkedals bolag flottar
pappersved i vattendraget.
Frukvarnsfallet med kvarnen
är utarrenderadt för j
statsverkets räkning till
är Torps intressenter under i o
år från midfastan igoo.
Norra och Södra Bråland
äro utarrenderade för
j statsverkets räkning under
20 år från midfastan 1890.
På Brålands ägor är i
! älfven godt laxfiske.
Laxen lär dock ej kunna
gå upp för Frukvarnsfallet.
VidFrukvarn drifvas
med öfverfallshjul 4
par stenar och ett siktverk,
det senare privategendom.
Klofvebrofallet
obegagnadt.
534
Fallets namn:
Län: Älfsborgs.
Härad: Valbo.
Socken: Färgelanda.
c-, , . f nummer: XXX.
Flodsystemets
1 namn: Orekilsälfvens.
I
a
3
Approximativa krafttillgångcn.
Särskilda lokala förhållan*
den, som möjligen kunna
avsnitt 379 Kontrollera mot PDF
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3,8 in.
Vattenområdet: 393 km.2
Industriella medelvattenmängden:
anses vara 2 sm.3 (5 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 76.
Vattenmängden är lika stor som vid
Brattefors.
.
De lokala förhål- landena äro gynnsam- ma för vattenkraftens
tillgodogörande.
Fallet är beläget
alldeles invid Udde- valla—Lelångens järn- väg, 1 km. från Färge- landa station å samma
järnväg, 1 km. från
allmän landsväg samt
31 km. från Udde- valla stad.
Dyrtorpsfallet.
535
I nummer: 2.
_ ,, belägenhet: i Valboän, ett
Fallets v
tillflöde till Munkedals''
älfven.
J Vattenområdeskartor: Bl. 51 Fjällbacka.
Bilagor: jKonvolut: XXX:2.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör staten så- som ägare af indragna kompanichefs- bostället Ryk n:ris i och 2 om ett
mantal.
En del af vatten- kraften är tagen i an- språk för drifvande af
''''en kvarn med 3 par
stenar.
Kronodomänen Ryk n:ris
1 och 2 är utarrenderad
för statsverkets räkning
under 20 år från midfastan
1896.
^ I vattendraget finnes all- män flottled.
536
Fallets namn:
Län: Älfsborgs. r nummer: XXX.
Härad: Valbo. Flodsystemets |namn: Örekils
Socken:
Ödeborgs. | älfvens.
I
3
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 7,8 m.
Vattenområdet: 398 km.2
Industriella medelvattenmängden:
anses representera 330 hkr.
Högvattenmängden vid Munkedalsälfvens
utlopp är 17 sm.3 (12,1 sl. pr km.2)
enligt uppgift från Kungl. väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.
De lokala förhål- landena äro gynnsam- ma för vattenkraftens
tillgodogörande.
*
Fallet är beläget
alldeles invid Färge- landa station å Udde- valla—Lelångens järn- väg, invid allmän lands- väg, 28 km. (efter
järnvägen) från Udde- valla stad samt 5 km.
från närmaste kvarn.
Brattefors.
537
Fallets
f nummer: 3.
I belägenhet: i Valboån, ett
j tillflöde till Munkedals|
älfven.
avsnitt 380 Kontrollera mot PDF
i Vattenområdeskartor: Bl. 51 Fjällbacka.
Bilagor: |Konvolut. XXX: 3
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Högra stranden tillhör staten så- '' Vattenkraften ansom
ägare af indragna löjtnantsbo- vändes för drifvande
stället Vrine n:o i om ett mantal, af ett större spikverk
I 1825 års jordebok upptages och ett större tegel»Vrine»
skattlagda »mjölkvarn vid bruk, hvilka äro beBrattefors».
'' räknade att taga hela
vattenkraften i anspråk
I medelst 4 turbiner,
däraf 3 om 70 hästkrafter
och en om
120 hästkrafter.
Kronodomänen Vrine n:o
1 med lägenheten Vrine n:o
2 samt Vrine kvarn äro tillsammans
utarrenderade för
statsverkets räkning under
20 år från midfastan 1889.
I vattendraget finnes allmän
flottled.
538
Fallets namn:
Län: Göteborgs och Bohus.
Härad: Bullarens.
Socken: Nafverstads.
Flodsystemets
nummer: XXXI.
namn: Enningdalsälfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva; malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 3 m.
Vattenområdet: 539 km.2
Däraf sjöar: 48 km.2 (8,6 %'').
Lågvattenmängden: kan antagas vara 1,65
stp.3 (3 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 50.
Fallet är beläget
mellan SödraochNorra
Bullaren, 1 5 km. från
Dalslands järnväg samt
invid allmän landsväg.
■
Industriella medelvattenmängden:
kan antagas vara 3,3 sm.3 (6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 100.
Genom uppdämning af sjöar torde
industriella medelvattenmängden kunna
uppbringas till jämförelsevis samma stor- lek som för Örekilsälfven vid Bråland
eller till 10 sl. pr km.2, motsvarande
omkring 160 hkr.
539
Långevallsfallet.
(nummer: 1.
.belägenhet, i Langevalls (Vattenområdeskartor: Bl. 51 Fjällbacka.
Fallets älfven, ett tillflöde till Bila9or: Konvolut: XXXI: 1.
Bullaresjöarnas utfallså t
| Enningdalsälfven.
4 ! 5 I 6 1
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
avsnitt 381 Kontrollera mot PDF
eller annat afseende
tagen i anspråk.
-
Anmärkningar.
Staten äger del i ena stranden.
I protokoll vid laga skifte den
23 8 1831 lär finnas antecknadt:
»Samfält bibehålies till Klageröd
det af dem ägande ålfiske samt
vattenfallet i Långevallsälfven». .
I protokoll den *% 1879 vid
laga syn å indragna trumslagarebostället
Klageröd n:o 1 om V4 mantal
finnes intaget följande: »Det upplyses
att fallet vid Långevalls kvarn
tillhör hälften skattehemmanet Snöberg,
en fjärdedel skattehemmanet
Klageröd och en fjärdedel nu ifrågavarande
indragna bostället Klageröd,
som för sin del åtnjuter årlig rättighet
till fri husbehofsmäld samt skärning
af tvänne tolfter sågtimmer vid
Långevalls kvarnar, den ena fjärdedelen
af vattnet äges af bostället».
Vattenkraften i fallet
är tagen i anspråk
för drifvande af en
kvarn med 4 par
stenar, men enligt uppgift
från kronofogden
i orten finnes där tillräcklig
vattenkraft för
drifvande af ännu en
dylik kvarn.
Kronodomänen Klageröd
n:o 1 är utarrenderad för
statsverkets räkning under
10 år från midfastan 1899.
För rätten till dammfäste
å kronans strand har ägaren
af motsatta stranden, där j
kvarnen är uppförd, tillerkänt
kronodomänen den
i kolumn 4 omförmälda
rätt till fri mäld och sågning.
54°
Fallets namn:
Län: Västerbottens. j nummer: XXXII.
Tingslag: Lycksele och Åsele lappmarkers. Flodsystemets ’ namn: Vapst-(Vefsen-)
Socknar: Stensele (Tärna kapell) och Vilhelmina. | älfvens.
I
2
3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg in. m.
Fallhöjden: 38,4 m. på en längd af
3 km. enligt generalstabens karta.
Vattenområdet: 239 km.2
Däraf sjöar: 31 km.2 (12^).
Lågvattenmängden: 1 sm.3 (3,8 sb pr
km.2)
Hästkrafter: 384.
Industriella medelvattenmängden:
r,7 sm.3 (6,6 sb pr km.2)
Hästkrafter: 653.
Sommarlågvattenmängden: 5,2 sm.3
(20 sb pr km.2)
Hästkrafter: 1997.
De lokala förhål- landena anses icke för- svåra vattenkraftens
tillgodogörande.
• •
Forsen är belägen
mellan sjöarna Viris- jaure och Öfre Vapst- sjön, omkring 10 km.
från kopparfyndighet
i fjället Svälvatjåcko.
Vattenmängderna äro antagna till samma
belopp pr km.2 af vattenområdet som
för Ume älf vid Gardikforsen.
54i
Vuojta-kuojka.
Fallets
nummer: 1.
belägenhet: i den till Atlantiska
oceanen, »Det
norske Hav», flytande
Vapst- (Vefsen-)älfven.
| Vattenområdeskartor: Bl. 40 Dikanäs.
Bilagor: j Afrinningskurvor: PL. Öl.
avsnitt 382 Kontrollera mot PDF
| Vattenmängdsplanscher: PL. XX: c.
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala handlingar
antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Forsen är belägen å oafvittrad Ingen del af vattenmark,
renbetesland eller fjäll, ofvan- kraften är tagen i anför
den genom Kungl. brefvet den språk.
20/6 1890 fastställda så kallade
odlingsgränsen i Stensele och Vilhelmina
socknar.
Om någon och i så fall
huru stor del af vattenkraften
redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
542
Fallets namn:
Län: Västerbottens.
Tingslag: Lycksele och Åsele lappmarkers.
Socknar: Stensele (Tärna kapell) och
Vilhelmina.
Flodsystemets
nummer: XXXII.
namn: Vapst-(Vefsen-)
älfvens.
I
2 | 3
Approximativa krafttillgången.
Särskilda lokala förhållan- den, som möjligen kunna
anses underlätta eller för- svåra vattenkraftens till- godogörande.
Afstånd från närmaste
järnväg eller järnvägs- station, landsväg eller annan
farled, stad, by, sågverk,
kvarn, grufva, malmförande
berg m. m.
Fallhöjden: 17,7 m. på en längd afl
2,7 km. enligt generalstabens karta.
Vattenområdet: 349 km.2
Däraf sjöar: 34 km.2 (9,7 %'').
Lågvattenmängden: 1,3 sm.3 (3,8 sl. pr
km.2)
Hästkrafter: 230.
Industriella medelvattenmängden:
2,3 sm.3 (6,6 sl. pr km.2)
Hästkrafter: 407.
Sommarlågvattenmängden: 7 sm.3(20sl.
pr km.2)
Hästkrafter: 1239.
Vattenmängderna äro antagna till samma
belopp pr ytenhet af vattenområdet som
för Ume älf vid Gardikforsen.
De lokala förhållandena
anses icke försvåra
vattenkraftens
tillgodogörande.
Forsen är belägen
mellan Öfre Vapstsjön
och den närmast nedanför,
. å generalstabens
karta (bl. 4 o Dikanäs)
med höjdsilfran 548,2
utmärkta sjön, omkring
5 km. från kopparfyndighet
i fjället
Svälvatjåcko.
Rotik-kuojka.
543
Fallets
nummer: 2.
belägenhet: i den till Atlantiska
oceanen, »Det norske Hav»,
flytande Vapst-(Vefsen-)älfven.
| Vattenområdeskartor: Bl. 40 Dikanäs.
Bilagor: Afrinningskurvor: PL. CII.
I Vattenmängdsplanscher: PL. XX c.
4
5
6
Huruvida båda eller någondera af stränderna
äro i statens ägo, samt om staten äger
holme eller grund i fallet.
Hvad om äganderätten till fallet finnes i
jordeböcker och andra kamerala hand- lingar antecknadt eller genom laga
kraft vunnen dom afgjordt.
Om någon och i så fall
huru stor del af vatten- kraften redan är i ett
eller annat afseende
tagen i anspråk.
Anmärkningar.
Forsen är belägen på oafvittrad
mark, renbetesland eller fjäll, ofvan- för den genom Kungl. brefvet den
avsnitt 383 Kontrollera mot PDF
20/6 1890 fastställda så kallade odlings- gränsen i Stensele och Vilhelmina
Ingen del af vatten- kraften är tagen i an- språk.
socknar.
Rättelse till Öfversiktskartan.
Ett område omkring Glommen har felaktigt blifvit å öfversiktskartan belagdt
med gul färg, ehuru det bort vara ofargadt. Vattenområdena äro emellertid
ej uträknade å öfversiktskartan utan å andra särskilda kartor (se kommitténs
betänkande sid. 40.)
67
66
65
64
63
62
61
60
''tifrisstfami\^y Mariehamn?
TrrshölmeJ‘
^''vWrtvujuf
''x.fVvcn
/>
-f(f*Eö frttänsö
__ .rigta/ ■ lyornos > \. --
* ^ ‘$gg?
"Otfhy ^t/i^CQmZ
\\^Akpr y Ajustera
*18§;i
DaJaröJtf?
mp*iis klubb''* V
\.\ -förbön \ J
‘V\H fÅrholnia \ *
■ " kljtoili''
'' S(J t ■« -^-v
IV Vv V %J4 P -
Jv''\åla?;d''
Lenddht •
Sv. björn
“• SvenstUi hfitjame
-
''-''ydyijämdö
_______rfr'' 7Qrtfti
;ifjf <g&»V ••
Hufimdskär
nJaZf
ÅAOöi
/ILrnaynrmlet
1 -tyoeui
oa/,
-Möu/Jifilrit
58
"wjfA/Onrrs. „
rjj
K/iuh^jX
GotskdSandan
-r- # •• -i
Tariff-~h ,
-“Znysfåch
MamUnyt
-Fkicberv*
Anhala
U°ruPsT£
I -FaCkente.
spekui
"alm sfi
iWé"
I-aKoVitL s V
I HnUmuls radera,
SvtnbMattr
■Huld
J''vi y''<AsterqaJ2b
fira. tämvere
. •‘J -JSs»
j&e GtuneFj
’ ^loTveVvoamv
''Fatudden
„4^
Jk) burgen
-
56
tyfyfhnfi/j r
ud?
-y Ise 1 ,
Möckleby
vcturpL
anas I
sos U®»
.JSyerstad
tö&leby
rrhantxi
nby
Sodroeudden
•Hedbuje ^Fölsto,
^”pgdtnJv
Hasta l
Hanne L
1. Naustakoski...............
2. Isolinka.....................
3. Pickulinka ...............
4. Killingilinka......*........
5. Kursonsokoski............
6. Kursonaloskoski.........
7. Vigerämenkoski .........
8. Piilikurkio ...............
9- Parakakurkio ............
10. Pahakurkio ..............
11. Tiangikoski ...............
12. Tievakoski ...............
13. Pärkämäkoski och Me
stoslinka.
.................
14. Saarikoski och Sauko
koski .....................
15. Haiekonkoski ............
16. Linalinka..................
•II. Inom Råne älfs
flodsystem.
1. Brännbergsfallet eller
Hällforsen ...............
2. Lombergsfallet............
IV. Inom Lule älfs flodsystem.
1. Öfre Melädnofailet......
2. Nedre Melädnofailet ...
3. Jaurekaskakårtje.........
4. Stora Sjöfallet............
5. Kanikårtje ...............
6. Porjusfallen...............
7- Harsprånget....... .......
8. Öfre Paktekuojfca ......
9. Nedre Paktekuojka......
10. Öfre Liggakuojka ......
11. Liggakuojka...............
12. Öfre Mudduskårtje......
13- Nedre Mudduskårtje ...
14. Luobalkårtje...............
15. Själmakårtje...............
16. Vallatsjkårtje ............
17. Ruonaskårtje ............
18. Ruotevarekårtje .........
avsnitt 384 Kontrollera mot PDF
19. Kamafallet ...............
20. Njåmiltkårtje ............
21. Passe Kårtje ............
22. Parkijaureforsen.........
23. Purkijaureforsen.........
24. Ackatsfallen...............
25. Kajtumfallet...............
26. Tuorerimf orsen .........
27. Kalakkårtje ...............
28. Kåtjerimforsen............
29. Ledsiforsen ..............
30. Pockiforsen...............
31. Porsiforsen ...............
32. Edeforsen..................
V Inom Pite älfs flodsystem.
1. Mäkakkårtje..............
2. Sartakårtje ..............
3. Vildokkårtje...............
4. Buoktsakårtje ............
5. Abmorfallet eller Må
skakuojka
...............
6. Trollforsen ...............
7. Beubryteforsen .........
8. Storforsen ...............
9. Fällforsen..................
10. Jönsforsen ...............
VI. Inom Åby älfs flodsystem.
1. Hällforsen..................
VII. inom Byske älfs
flodsystem.
1. Näsbergsfallet ...........
2. Kaxfallet ..................
VIII. Inom Skellefte älfs
flodsystem.
1. Rånekjock öfre .........
2. Rånekjock nedre ......
3. Vuoggatjålmejaurekårtje
4. Ringselforsen ............
5. Harrselsforsen öfre el
ler Dammforsen ......
6 Harrselsforsen nedre...
7. Rebnisforsen ............
8. Granbergsforsen .........
9. Vargforsen ...............
10. Vilselfräsen ...............
11. Kusforsen..................
IX. Inom Ume älfs flod
system.
1. a) Öfre Umforsen ......
1. b) Nedre Umforsen......
2. Merkeforsen...............
Effektiva
hästkrafter
Låg-
vatten
In.dostr.
medel-
vatten
138
80
328
1907
__
306
454
1560
2327
401
1770
475
20001
117
4921
3360
15820
3300
4620
1920
2760
189
306
51
83
260
403
418
773
1080
2000
1890
3614j
1420
2677
401
748
118
241
48
101
2731
559
116
2381
185
378
185
378
834
1620
1854
3591
2497
4862
782
1523
527
1022
5212
8484
87
(150 å
\ 180
737
1273
968
1672
358
482
138
208
102
203
75
149
849
1387
5702
11405
564
1121
6020
124431
22348
46176
1170
2421
803
1659
803
1659
2997
6189
504
630
204
272
50
100
118
235
78
153
42
87
25
47
280
560
305
741
504
873
871
1610
.1855
3424
2723
50321
2263
4194
2177
4036
1088
2018
1337
2478
902
1664
2123
3927
13312
27136
11632
23521
396
825
244
488
146
292
128
256
733
1277
5535
9389
2160
3660
10171
16394
1723
2767
1080
1735
79
165
299
605
329
651
55
119
575
1281
58
125
459
1071
267
623
242
554
1540
3542
1564
3128
5082
10164
5S
106
1054
2107
77
154
108
211
108
211
Effektiva
hästkrafter
Låg
vatten
-
Jndustr.
med elvatten
-
3. Stintforsen ...............
avsnitt 385 Kontrollera mot PDF
4. Öfre Klippforsen.........
5. Mellersta Klippforsen...
6. Nedre Klippforsen......
7. Syterforsen ...............
8. Västansjöforsen .........
9. Ajaureforsen ............
10. Storforsen m. fl..........
11. Gardikforsen ............
12. Forsmarkströmmen......
13. Luspforsen ..........
14. Barseleforsen ............
15. Grund- eller Storforsen
16. Bålforsen...............
17. Fläskselsforsen ......
18. Betseleforsen .........
19. Snaraforsen............
20. Storholmselsfallet ...
21. Tjärnbäckfaliet.........
22. Stor- eller Vindelåforsen
23 Järnforsen ...............
24. Dunderforsen ...........
25. Kolkselsfallet ...........
26. Gillesnuoleforsen .....
27. Gautoforsen ...............
28. Märkeforsen...............
29. Piggetforsen..............
30. Långforsen ..............
31. Holmforsen ..............
32. Djupselforsen ...........
33. Grundforsen..............
34. Kittelforsen ...............
35. Vormseleforsen .........
X. Inom Öre älfs flod
system.
1. Storforsen ..............
XI. Inom Ångermanälfvens
flodsystem
1.
Ransarforsen ...........
2. Öfre Gikaforsen ........
3. Nedre Gikaforsen .....
4. Kultsjöforsen ...........
5. Djupselsforsen...........
6. Långselsforsen...........
7. Bielitefallet ..............
8. Vuolleliteforseii ........
9. Hällforsen.................
10. Holmselsforsen öfre ..
11. Holmselsforsen nedre
12. Afsättningsforsen öfre
13. D:o mellersta
14. D:o nedre
15. Grubbselsfallet öfre
16. D:o mellersta
17. D:o nedre
18. Harforsen...............
19. Slussen..................
20. Dimforsen öfre ......
21. Dimforsen nedre ...
22. Holmforsen öfre.........
23. Holmforsen mellersta
24. Holmforsen nedre .....
25. Harrselsforsen öfre .
26. Harrselsforsen nedre ...
27. Stalonviksforsen......
XII. Inom Indalsäifvens
flodsystem.
1. Ristafallen ............
2. Hjärpeforsen .........
3. Gestströmmen.........
4. Håckerströmmen.........
5. Kattslrapeforsen.........
6. Högbroforseu ,...........
7. Hammarforsen............
8. Stadsforsen ...............
XIII. Inom Ljungans
flodsystem.
1. Asansforsen...............
2. Handsjöforsen ............
3. Storselsforsen ............
XIV. Inom Ljusna älfs
flodsystem.
1. Kvarnåfallet...............
2. Ljusnedalsfallet .........
3. Öfre Tefåfallet............
4. Nedre Tefåfallet.........
5. Öfre Boren ...............
6. Nedre Boren ............
7. Ortströmmen ............
8. Slätthällströmmen ......
9- Högforsen..................
10. Nedre Flarkforsen ......
11. Kanalen ..................
12. Högforsen..................
13. Hylströmmen ...........
14. Lomforsen ..............
15. Gropaboströmmen .....
avsnitt 386 Kontrollera mot PDF
16. Born.......................
17. Landaforsen..............
18. Ljusne strömmar .....
XV. Inom Gafleåns flodsystem.
1. Prästforsen ..............
XVI. Inom Dalälfvens
flodsystem.
1 Sångforsen ...............
2. Klingforsen ...............
3. Nedre Trunnebergsfallet
4. Brattforsen .............
5. Dyvilsången.............
6. Fröa ......................
7. Brunnefallet.............
8. Öfre Fjätfallet..........
9. Nedre Fjätfallet .......
10. Middagssjunget .......
11. Ärsjunget................
12. Öfre Granåfallet.......
13. Nedre Granåfallet ____
14. Rissjövasslan ..........
15. Trängslet ................
16. Lillsjunget .............
17. a) Storsjunget.........
17. b) Öfre Grådafallet....
100
70
133
154
87
53
1853
3728
2700
619
1610
2780
1981
8897
1233
1854
778
53
46
134
95
183
44
58
150
775
232
1036
532
1049
906
246
1862
200
143
270
308
171
106
3423
6757
4867
1116
3135
5400
3850
15277
2115
3182
1332
147
126
370
286
465
112
144
383
1607
431
1915
985
1940
1677
457
3450
840
564
326
269
130
1612
917
1360
733
343
268
141
402
489
281
201
302
469
563
626
238
326
578
422
184
408
170
1540
1072
622
601
288
3571
2030
3049
1643
770
592
311
888
1080
626
447
671
1050
1260
1380
525
720
1275
930
408
906
378
2617
3998
355
403
3025
617
12324
12080
576
1181
528
107
117
134
49
114
54
1066
22
38,s
171
101
81
707
35
53
2282
3227
20805
4187
5945
726
805
4400
1121
28914
28418
1162
2345
844
214
234
268
98
241
no
2098
28
50
228
134
108
950
48
72
2951
5310
34347
913
448
813
792
262
162
403
572
280
610
616
95
172
360
2939
133
420
Fall eller fors
18. Fulubornsforsen........
19. Njupaskär.................
20. Älfkarleby vattenfall ..
XVII. Inom Mälaren —
Norrströms flodsystem.
1. Nyhammarsfallen .....
2. Nedre forsen ...........
3. Grönbofallet..............
4. Kärrbodafallen...........
5. Storbodafaliet ...........
6. Klotenfallet ..............
7. Nyforsfallet..............
8. Lumsfallet ..............
9. Bj örsjöfallet..............
10. Strömsholmsfallet .....
11. Nykvarnsfallet...........
12. Fristadsfallet ...........
13. Eskilstunafallen ........
14. Holmsfallet ..............
15. Råckstafallen ...........
16. Tumbafallet..............
XVIII. Inom Vettern—
Motala ströms flodsystem.
1. Huskvarnafallen ........
2. Motala Herrekvarn och
Motala Storgårdskvarn
3. Dufvedalskvarn samt
fallet N:o 25 vid Motala
4. Fallet vid Kongs-Norrby
ålfiske................
5. Sågfallet vid K.-Norrby
6. Kvarnfallet vid d:o......
avsnitt 387 Kontrollera mot PDF
7. Fallet vid Kongs-Norrby
ladugård...............
8. Björköfallet ............
9. Karlströmsfallen......
10. Finspongsfallen ......
11. Smedjeholms- och Hol
mensfallen
i Norrköping
XIX. Inom Storåns flodsystem.
1. Göthestorpsfallen ......
XX. Inom Gamlebyåns
flodsystem.
1. Skramstadfallet .........
XXI. Inom Emåns flod
system.
1. Järnforsen ...............
2. Årenafallet ...............
XXII. Inom Snärjbäckens
flodsystem.
F.bbegärdefallen .........
XXIII. Inom Lyckebyåns
flodsystem.
1. Lyckebyfallet ............
XXIV. Inom Helgeåns
flodsystem.
1. Kölabodafallen .........
2. Hönjarumsfallen.........
3. Torsebrofallen............
XXV. Inom Lagans flodsystem.
1. Götaströms fall ......
2. Fallet vid Biskopsbo
3. Öckershultsfallet......
4. Karseforsen............
Laholmsfallet .........
XXVI. Inom Nissans
flodsystem.
1. Alyckefallen..............
2. Spenshultsfallet ........
XXVII. Inom Ätrans flodsystem.
1. Bäl Isforsen ..............
XXVIII. Inom Viskans
flodsystem.
1. Hjälltorpsfallet...........
2. Svansjö vattenfall .....
3. Örestensfallet ...........
XXIX. Inom Venern—
Göta älfs flodsystem.
1. Gullspångsfallen .........
2. Stora Brokvarn .........
3. Marums hospitalsfal! ...
4. Vaggeforsen...............
5. Kroppstadfallen .........
6. Jössefors ..................
7. Kjässelnfallen ............
8. Torpsfallet ...............
9. Forsbackafallen .........
10. Trollhätte strömmar ..
11. Mångsholmsfallet.........
XXX. Inom Örekilsälfvens
flodsystem.
1. Klofvebrofallet och Fru
kvamsfallet
............
2. Dyrtorpsfallet ............
3. Brattefors..................
XXXI. Inom Enningdalsälfvens
flodsystem.
1. Långevallsfallef .........
XXXII. Inom Vapstälfvens
flodsystem.
1. Vuojta-kuojka ........
2. Rotik-kuojka ........
Effektiva
hästkrafter
119
72
15450
319
225
41250
AVO Slik v
.^SIKTSff^
y ow- --ÖFVER--
Svenska Statens
MERA BETYDANDE
VATTENFALL
ENLIGT VATTENFALLSKOMMITTÉNS UTREDNING
ÅR 1903
SKALA 1 : 2.000.000.
Sattenk
tSeskaririv) c,
Kötthud en
edérfar.
tforströrnsgnaul
Karlo
i^-oläks
i ^
ettas
G anor ett
i>toroTL
•fjuro klabb
prrbyskären.
Järnäs udde
■o
Svdostbratten
Hdarne,
Fall eller fors
Fall eller fors
x
I. Inom Torne alfs
flodsystem
1. a) Kaderjock
1. b) Nedre Abiskofallet..
2. Nakerijärvis s. k. döda
fall
3. Tarrakoski
4. Vackokoski
5. Ropivaarakoski
6. Levasjoensuukoski..
7. Rautassaarikoski
8. Vuolle Rautaskårtje
9. Paurangikoski
10. a) Sackalaforsarna......
10. b) Valkiokoski.
11. Airikurkio..........
12. Tornefors
13. Temmingikurkio
14. Tanikurkio öfre
15. Tanikurkio nedre
16. Keugisfors
da
<3JV VBräiriöi>|
tröm
avsnitt 388 Kontrollera mot PDF
ÅÅ
diktal!
^ Hdmslcndet
II. Inom Kalix älfs
flodsystem
nstve
Stor. Juno fria.
''i~i-z/tAxinar
VVJPegr - j \(/räsÖn
» . .j
■y ’ iJrSirujo
Tjärn
"kösund
^Haradsskä
mmy»,
Jnngfriul
ikalf.
vntsrm
dofta.
•Saf di o b
sr"*''»
67
66
65
64
62
61
0,5 6
5,21
11,»
1160 1480
214
350
350
166
1563
312
82
50å60
624
164
312
333
1560
201 å
\ 248
631
555
2704
46
117 å
130
598
6612
lå6840
|1740ä
1800
750
950
112
|å 154
69å92
136
273
447
447
212
1980
60
60
.691
(180 ål
t 200 !
|851 å
I 920
9804
1500
1900
58
223
tå 265
|138 ä
t 161
240
7380
(330 ä
390
78
98
1334
4964
169
161
57
753
2730
95
87
376
75000150,000
869
76
330
56
3
4
6
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM
III.
FÖRTECKNING
ÖFVER
STATENS MINDRE BETYDANDE
VATTENFALL
ENLIGT
VATTENFALLSKOMMITTÉNS UTREDNING
ÅR 1903.
STOCKHOLM
ISAAC MARCUS BOKTR.-AKTIEBOLAG
1903
REGISTER
}
.
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets litt. och namn
Fallhöjden
i meter
Effektiva hästkrafter
Fol.
Lågvatten-
kraften
Industriella
medelvatten-
kraften
Vatten- kraften, ej
närmare an- gifven
I. Törne älfs.
a. Kilpisluspa
13,o
1
b. Perakoski
8,5
_
_
c. Lammaskoski
11,0
__
_
d. Pättikö
3,3
_
_
e. Rautakurkio
11,5
_
f. Kuttasenkurkio
Bio
_
i_
g. Noidanpola
3,o
_
_
h. Tanikurkio
_
i. Leppäkoski
_
_
_
»
2
k. Strömmen vid Vainsaari
—
—
—
—
II. Kalix älfs.
a. Kalpanen
—
—
—
—
V
IV. Lule älfs.
a. Kaltishällan
b. Koskajarimforsen
_
_
c. Tarrajockfallen
—
_
_
d. Björkholmsfallen
—
—
■
—
V
V. Pite älfs.
a.
b.
—
C.
_
d. Brattforsen
—
_
_
»
e.
1,3
0,9
13
f.
1,8
36
54
er
O*
9,5
19
29
_
4
h.
5,4
22
32
—
i.
5,1
14
20
—
»
VI. Åbv älfs.
a. Storforsen eller Storfallet
11,3
214
418
—
n
VIII. Skellefteälfs.
a. Kapellforsen
—
—
—
»
IT
•
Effektiva hästkrafter
I
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets litt. och namn
Fallhöjden
i meter
Lågvatten-
kraften
Industriella
medelvatten-
Vatten- kraften, ej
närmare an-
Fol.
kraften
gifven
X. Öre älfs.
a.
Öfre forsen
4,7
14
19
—
5
b.
Nedre forsen
5,1
15
20
»
XI. Ångerman-
a.
'' —
—
—
»
älfvens.
b.
—
-.
—
n
XII. Indalsälf-
a.:
Holdeströmmen
— ’
_
—
r>
vens.
b.
Öfveroldåfallet
28,o
56
—
6
XIV. Ljusneälfs.
a.
3,1
—
—
■ —
V
b.
5,5
—
—
»
XV. Gafleåns.
a.
4,15 ?
—
—
1,4
»
b.
Gäflefallet
0,r,
48
1-
7
XVI. Dalälfvens.
a.
Öfre Trunnebergsfallet
_
_
—
» 1
b.
Rappleforsen, Krypforsen,
Hellforsen och Skrull-
vredet
_
—
—
»
C.
Stenkroksforsen
—
—
—
—
»
d.
Nisshyttefallen
—
—
V
e.
Klosterfallet
3,5
—
16
8
avsnitt 389 Kontrollera mot PDF
t.
Öfre fallet eller fallet vid
Hyttsjön
1,6
2
3
* —
»
g-
Mellanfallet
2,5
5
n
h.
Nedre fallet
10,9
11
22
—
”
i.
Öfre fallet
8,3
11
22
—
»
k.
Mellanfallet
3,1
4
9
—
v
1.
Nedre fallet
2,5
4 (3,5)
7
—
9
m.
Grönzinkafallet
—
—
XVII. Mälaren —
a.
Hägernäsfallet
2,9
—
''24
—
n
Norrströms.
b.
Bergshyttefallet
2,2 9
—
33
—
v
C.
Öfre forsen
1,4 5
—
21
—
n
d.
Sundbofallet
2,0
—
40
—
»
e.
Bredsjöfallet
omkr. 4,0
—
—
10
f.
Korslångs-smedjefallet
3,c
—
—
—;
v
g-
Malingsbofallet
omkr. 3,0
—
—
-
v
h.
Nyhammarsfallet
omkr. 3,0
-
—
—
V
i.
Skärviksfallet
4,0
'' —
—
15
V
k.
Atterstafallet
1,53
—
24
—
V
11
»
'' XVIII. Vettern—
Motala ströms.
a.
b.
Granviksfallen
Drumstorpsfallet
• fallet 8,5 8
—
12 å 60
1
c.
Öjebrofallet
1,8
—
35
»
III
Effektiva hästkrafter
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets litt. och namn
''
Fallhöjden
i meter
Lågvatten-
kraften
Industriella
j medelvatten- kraften
Vatten- J kraften, ej
närmare an
gifven
Fo
d. Tanneforsfallet
ii
e. Herresätersfallet
—
_
j f. Kubbetorpsfallet
—
— ■
—
_
12
g. Folkströmsfallet
—
—
—
omkr. 40
»
XIX A.
''■ a. Larumsfallet
—
—
—
—
V
XXI. Emåns.
a. Turedamsfallet
__
omkr. 8
b. Klöfdalafallet
omkr. 2,0
—
—
omkr. 30å40
1 c. Högebrofallet
—
—
omkr. 12
13
XXIII A. Mör-
a. Stocköfallet
3,0
_
30
rums ås.
b. Helgevärmafallet
0,9
__
_
*
c. Häringetorpsfallet
0,o
_
_
d. Kårestadsfallet
omkr. 2,0
—
—
omkr. 30
e. Öfre Tegnabyfallet
omkr. 2,0
—
—
omkr. 30
14
f. Nedre Tegnabyfallet
omkr. 1,5
_
_
20 å 30
g. Hackekvarnsfallet
omkr. 0,9
—
—
omkr. 10
V
XXIII B. Skrabo-
a. Siggeboda fall
1,82 +5,06
''7
14
åns.
= 6,88
XXIV. Helgeåns.
a. Forsakarfallet
46,0
—
—
75
15
XXIV A. Saxåns.
a. Röamöllafallet
omkr. 2,5
—
—
15
V
XXIV B. Rönneås.
a.
1,5
—
—
3 å 4
n
XXV. Lagans.
a. Bjällebofallen
7,0
_
8
„
b. Börjestocksfallet
1,0
—
—
5
16
c. Hultsfallet
1,8
—
—
_
d. Björköfallet
1,5 å 2,0
—
—
—
e. Hjulsviks ålfiske
0,4 • ,
—
—
—
V
XXVII. Atrans.
a. Sjögaredsfallet
omkr. 4,0
-
—
25
n
XXVIII. Viskans.
a. Grimskullafallet
12,2
20
37
b. Hedefallet
—
_
_
_
17
c. Kungsforsfallet
—
-
—
—
d. Hultabergsfallet
—
—
—
8
n
XXIX. Venern—,
a. Anneforsfallet
3,7 0 å 7,2 6
2 å 4
4 å 7
Göta älfs.j
b. Ettacksfallet
2,0
—
18
n
IV
.
!
Effektiva hästkrafter
Flodsystemets
N:o och namn
Fallets litt. och namn
Fallhöjden
i meter
|
Lågvatten- kraften j
Industriella
medelvatten-
kraften
Vatten- kraften, ej
närmare an- gifven
Fol.
c. Bomsgårdsfallet
_
_
avsnitt 390 Kontrollera mot PDF
—
—
18
d. Billefallet
—
—
—
—
V
e. Herrekvarnsfallet
—
—
—
—
»
f. Knipefallet
-
—
—
—
n
g-
h. Hälgebodafors
4,9
omkr. 150
—
—
v
19
i. Helgebodafors
56,0
omkr. 20
omkr. 40
*
k. Kyrkeskogskvarn
7,3
7 å 11
15 ä 22
V
1. Gate kvarnfall
5,0
10
20
»
XXIX A. Jörlanda- åns.
a. Hallebyfallet
—
—
—
»
XXIX B. Brätte-
a.
—
—
--
omkr. 50
20
forsåns.
XXX. Örekilsälf-
a. Önne kvarnfall
4,75
9,5
34
--
»
vens.
XXXII. Vapstälf- vens.
a.
1
—
—
»
T
Fallets namn och
belägenhet. Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
I Törne älfs flodsystem.
a. Kilpisluspa.
I Norrbottens län Fallhöjden: 13 m.
och Enontekis socken,
vid Kilpisjärvis utflöde
i Köngämä älf..
i
I den mån fallet lyder un- der Sverige anses det vara i
svenska statens ägo.
I
I: a.
b. Perakoski.
I Norrbottens län Fallhöjden: 8,5 m.
och Enontekis socken,!
i Köngämä älf.
Dito.
. ‘7
” •*
I: b.
c. Lammaskoski.
I Norrbottens län Fallhöjden: 11 in.
och Enontekis socken,
i Köngämä älf.
Dito.
...
I: c.
d. Pättikö.
I Norrbottens län Fallhöjden: 3,3 m.
och Enontekis socken,
i Köngämä älf.
Dito.
.. .... .
I: d.
e. Rautakurkio.
I Norrbottens län Fallhöjden: 11,5 in.
; och Enontekis socken,
i Köngämä älf.
Dito.
.
I: e.
t. Kuttasenkurkio.
I Norrbottens län i Fallhöjden: 6 m.
och Enontekis socken,
i Muonio älf.
Dito.
I: f.
g. Noidanpola.
I Norrbottens län Fallhöjden: 3 m.
och Pajala socken, i
Muonio älf.
Dito.
k g-
h. Tanikurkio.
I Norrbottens län
j och Pajala socken, i
Muonio älf.
Till fallets nedre del gränsa
en kronopark och Oxajärvi bys
ägor.
I: h.
I
2
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
i. Leppäkoski.
I Norrbottens län
och Juckasjärvi soc- ken, i Vittangi älf.
I: i.
k. Strömmen vid
Vainsaari.
I Norrbottens län
och Juckasjärvi soc- ken, i Torne älf.
''
Å båda stränderna är mark
afsatt för kronans räkning.
I: k.
II. Kalix älfs flodsystem.
a. Kalpanen.
I Norrbottens län
och Juckasjärvi soc- ken, i Kalix älf.
Fallet anses delvis vara i
statens ägo.
II: a.
IV. Lule älfs flodsystem.
a. Kaltishällan.
I Norrbottens län
och Jockmocks soc- ken, i Stora Lule älf.
IV: a.
b. Koskajarimforsen.
I Norrbottens län
och Jockmocks soc- ken, i Stora Lule älf.
1
IV: b.
C. Tarrajockfallen.
I Norrbottens län
bch Jockmocks soc- ken, i Tarraälfven.
IV: c.
d. Björkholmsfallen.
I Norrbottens län
och Jockmocks soc- ken, i Lilla Lule älf.
IV: d.
3
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
V. Pite älfs flodsystem-
a.
I Norrbottens län
och Arjepluogs soc- ken, i Pite älf, mellan
Sattajaur och Vuol- vajaur.
avsnitt 391 Kontrollera mot PDF
L
!
V: a.
b.
I Norrbottens län
och Arjepluogs soc- ken, i Mattaureälfven,
en biflod till Pite älf,
mellan Letsikjaur och
Borgojaur.
é
V: b.
c.
I Norrbottens län
och Arjepluogs soc- ken, i Mattaureälfven,
mellan Borgojaur och
Puoltagatsjaur.
\
V: c.
%
d. Brattforsen.
I Norrbottens län
och Älfsby socken, i
Brattforsån.
V
.
V: d.
e.
I Norrbottens län
och Piteå socken, i
Tvärån, vid dess ut- flöde ur Kallträsk.
Fallhöjden: 1,3 m.
Lågvattenkr.: 0,9 hkr.
Industriella medelvat- tenkraften: 13 hkr.
Vid afvittringen har å båda
stränderna utmål afsatts för kro- nans räkning.
V:e.
.
f.
I Norrbottens län Fallhöjden: 1,8 m.
och Älfsby socken, i Lågvattenkr.: 36 hkr.
Tvärån, vid dess ut- Industriella medelvat- flöde ur TeugerträskJ tenkraften: 54 hkr.
Dito.
»
V: f.
4
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
g-
I Norrbottens län
och Älfsby socken, i
Tvärån vid dess ut- flöde ur Stafträsket.
Fallhöjden: 9,5 m.
Lågvattenkr.: 19 hkr.
Industriella medelvat- tenkraften: 29 hkr.
Vid afvittringen har å båda
stränderna utmål afsatts för kro- nans räkning.
Ingen del är tagen i anspråk.
V: g.
h.
I Norrbottens län
och Älfsby socken, i
Tvärån, vid dess ut- flöde ur Granträsk.
Fallhöjden: 5,4 m.
Lågvattenkr.: 22 hkr.
Industriella medelvat- tenkraften: 32 hkr.
Vid afvittringen har å båda
stränderna utmål afsatts för kro- nans räkning.
En kvarn finnes på utmålet.
V: h.
I Norrbottens län
och Piteå socken, i
Lill-Pite älf, mellan
Kohlerträsk och Bänkerträsk.
Fallhöjden: 3,1 m.
Lågvattenkr.: 14 hkr.
Vid afvittringen har utmål afsatts
för kronans räkning. Vid år
Industriella medelvat-j 1887 fastställdt laga skifte af
tenkraften: 20 hkr.j alla ägorna till kronohemmanet
! Kohlerträsk afsattes ett område
till kvarn och dammplats för
gemensamt behof.
V: i.
VI. Åby älfs flodsystem.
•
a. Storforsen eller
Storfallet.
I Västerbottens län j Fallhöjden: 11,3 m.l Ena stranden tillhör krono-! VI: a.
och Byske socken, i j Lågvattenkr.: 214 hkrJ nybygget Storliden. Omkring
Aby älf, nedanför järn-: Industriella medelvat-j 3 m. af fallhöjden är tagen i an- j
vägen. tenkraften 1418 hkr. I språk för drifvande af en cirkelsåg.!
VIN. Skellefte älfs flodsystem.
a. Kapellforsen.
I Norrbottens län | Vill: a.
och Arjepluogs soc-!
ken, i Skellefte älf,
vid Hornafvans västra
ända.
o
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
X. Öre älfs flodsystem.
a. Öfre forsen.
I Västerbottens länjFallhöjden: 4,7 in. Forsen börjar vid öfre rågånoch
Lycksele socken, ''Lågvattenkr.: 14 hkr.. gen till kronoöfverloppsmarken
i Öre älfs tillflöde Industriella medelväg n:o 14.
avsnitt 392 Kontrollera mot PDF
Norrån. j tenkraften: 19 hkr.
b. Nedre forsen.
I Västerbottens län Fallhöjden: 5,1m. Forsen slutar vid nedre rågånoch
Lycksele socken, Lågvattenkr.: 15 hkr. gen till kronoöfverloppsmarken
i Öre älfs tillflöde j Industriella medelväg n:o 14.
Norrån. | tenkraften: 20 hkr.:
XI. Ångermanälfvens flodsystem.
a.
I Västerbottens län
och Dorotea socken,
i Saxälfven eller Korpån,
mellan sjön Borga
och Söderfors.
b.
I Västerbottens län
och Dorotea socken,
i Norrån eller Tvärseleån,
mellan Löfsjö
och Storarksjön.
Fallet är beläget å oafvittrad
mark.
Dito.
XII. Indalsälfvens flodsystem.
a. Holdeströmmen.
I Jämtlands län och
Kalls socken, nära
norska gränsen.
Båda stränderna äro i statens
| äg°-
Tngen del är tagen i anspråk.
Konvolut.
X: a.
X: b.
XI: a.
XI: b.
XII: a.
6
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
b. Öfveroldåfallet.
I Jämtlands län
och Offerdals socken,
i Öfveroldån.
Fallhöjden: 28 m.
Lågvattenkraften: 5 6
hkr.
Enligt afvittringskarta år 1839
äger staten endast ena stranden.
Ingen del är tagen i anspråk.
Ofvanför fallet har vatten- draget på en längd af 125 m.
en ytterligare stigning af 24 m.
XII: b.
XIV. Ljusne älfs flodsystem.
a.
I Gäfleborgs län
och Loos’ socken, en
'' ström och omkring
500 m. därnedanför
ett fall i nedre ändan
af Gryckåns vatten;
drag, mellan Västersjön
och Norra Lången.
Fallhöjden: 3,1 m. på Strömmens ena strand är i
en längd af 200 m. statens ägo.
Allmän flottled finnes.
Vattenmängden är obetydlig.
XIV: a.
b.
I Gäfleborgs län Fallhöjden: 5,5 m. på: Båda stränderna äro i statens XIV: b.
och Loos socken,: en längd af 170 åi ägo.
två strömmar i Gryck- i ,8o m. ! Allmän flottled finnes,
ån, mellan sjöarna • | Vattenmängden är obetydlig.
Södra Lången och, :
Ne ungen.
XV. Gafleåns flodsystem.
a.
I Gäfleborgs län
och Torsåkers socken,
i Vibyggehyttans by.
Fallhöjden: 4,15 m.?j Staten, såsom ägare af in!
Vattenkraften: i,4hkr. dragna militiebostället Vibyggehyttan
n:o 4, äger Vu i fallet,
men icke strandrätt, holme eller
! grund.
i Vattenkraften är tagen i ani
språk för drifvande af en såg
och ep kvarn.
XV: a.
7
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
b. Gäflefallet.
I Gäfleborgs län Fallhöjden: 0,6 m.
och Valbo socken, i Lågvattenkr.: 48 hkr.
Gafleån, nära Gäfle , Exceptionella lågvat- stad. ! tenkraften: 30 å
37,a hkr.
1
Högra stranden jämte en holme
i fallet tillhör staten såsom ägare
af kungsladugården Vall.
Ingen del af vattenkraften är
tagen i anspråk.
Kungsådra finnes i Gafleån.
.
XV: b.
XVI. Dalälfvens flodsystem.
a. Öfre Trunnebergsfallet.
I Kopparbergs län
avsnitt 393 Kontrollera mot PDF
och Särna socken, i
Sörälfven å Idre kronopark.
b. Rappleforsen,
Krypforsen, Hellforsen
och Skrullvredet.
I Kopparbergs län
och Särna socken, i
Öster-Dal älfven
nedanför Särnasjön.
c. Stenkroksforsen.
I Kopparbergs län
och Älfdalens socken,
i Öster-Dalälfven.
d. Nisshyttefallen.
I Kopparbergs län
och Säters socken, å
Nisshvttans mark.
XVI: a.
Vänstra stranden tillhör krono- XVI: b.
parken Östra Fjäten, högra
stranden enskilde utom vid Skrullvredet,
som hör till Särna kyrkoherdeboställe.
Vattentillgången har vid undersökning
befunnits ringa.
Fallet ligger inom Älfdalens XVI: c.
kronopark.
Kungl. bref den ocli 3V, 2 | XVI: d.
1897 angående inköp för skogsväsendets
räkning af Nisshytte
bruksegendom.
8
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
|
Anmärkningar.
Konvolut.
e. Klosterfallet.
I Kopparbergs län
och Husby socken,
i Klosterån.
Fallhöjden: 3,5 m.
Industriella medelvat- tenkraften: 16 hkr.
1 ‘ •
XVI: e.
f. Öfre fallet eller
fallet vid Hyttsjön.
I Västmanlands län
samt Norbergs härad
och socken, i den
6,5 km. ofvanför Ave- sta utfallande ån förbi
Olofsfors.
j . •''
Fallhöjden: 1,6 in.—
enligt uppgift till
borgmästaren O. V.
Lundberg 2,8 m.
Lågvattenkr.: 2 hkr.
Industriella medelvat- tenkraften : 3 hkr.
Stränderna äro i statens ägo.
Ingen del af vattenkraften är
tagen i anspråk.
XVI: f.
g. Mellanfallet.
I Västmanlands län
samt Norbergs härad
och socken, i ån vid
Olofsfors.
Fallhöjden: 2,4 m. —
enligt uppgift till
borgmästaren Lund- berg 8,1 in.
Lågvattenkr.: 2,5hkr.
Industriella medelvat- tenkraften: 5 hkr.
Stränderna äro i statens ägo.
Fallet drifver ett tröskverk,
en slipsten och en gröpkvarn.
XVI: g.
h. Nedre fallet.
I Västmanlands län
I samt Norbergs härad
och socken, i ån vid
Olofsfors.
Fallhöjden: .10,9 m.
enligt uppgift till
borgmästaren Lund- berg.
Lågvattenkr.: 11 hkr.
Industriella medelvat- tenkraften: 22 hkr.
Vänstra stranden och del af
den högra är i statens ägo.
Fn del af vattenkraften an- vändes för drifvande af eu kvarn.
•
XVI: h.
i
i. Öfre fallet.
I Västmanlands län
samt Norbergs härad
och socken, i Bjur- forsån.
k. Mellanfallet.
I Västmanlands län
samt Norbergs härad
Fallhöjden: 8,3 in.
Lågvattenkr.: 11 hkr.
Industriella medelvat- tenkraften : 2 2 hkr.
Fallhöjden: 3,1 in.
Lågvattenkr.: 4 hkr.
Fallet är beläget å Bjurfors’
kronopark.
Fallet drifver en kvarn och
vid högt vatten jämväl en såg.
Fallet är beläget å Bjurfors''
kronopark.
XVI: i.
-
XVI: k.
9
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
och socken, i Bjur- forsån.
Industriella medelvat- tenkraften: 9 hkr. (
avsnitt 394 Kontrollera mot PDF
Ingen del af vattenkraften är
tagen i anspråk.
1. Nedre fallet.
I Västmanlands län
samt Norbergs härad
och socken, i Bjur- forsån.
Fallhöjden: 2,5 m.
Lågvattenkr.: 4 (3,5)
hkr.
Industriella medelvat- tenkraften : 7 hkr.
Fallet är beläget å Bjurfors’
kronopark.
XVI:!.
in. Grönzinkafallet.
I Kopparbergs län
och By socken, å
Grönzinka bruks mark.
Kungl. bref den 28/i0 1897
angående inköp af åtskilliga fastig- heter under Grönzinka bruk.
XVI: in. i
XVII. Mälaren—Norrströms flodsystem.
a. Hägernäsfallet.
I Örebro län och Fallhöjden: 2,9 m.
Ramsbergs socken, i Industriella medelvat- Sundboån, ett tillflöde ! tenkraften: 2 4 hkr.
till Arbogaån. j
■
Båda stränderna äro i statens
ägo.
Vattenkraften ärtagen i anspråk
för drifvande af ett tröskverk
och en kvarn.
XVII: a.
b. Bergshyttefallet.
I Örebro län och
Ramsbergs socken, i
Sundboån.
Fallhöjden: 2,29 m.
Industriella medelvat- tenkraften : 3 3 hkr.
Båda stränderna äro i statens
ägo.
XVII: b. !
c. Öfre forsen.
I Örebro län och
Ramsbergs socken, i
Sundboån.
Fallhöjden: 1,45 m.
på en längd af 300 m.
Industriella medelvat- tenkraften : 21 hkr.
Dito.
Ingen del af vattenkraften är
använd.
XVII: c.
d. Sundbofallet.
I Örebro län och
Ramsbergs socken, i
j Fallhöjden: 2,6 m.
Industriella medelväg
Båda stränderna äro i statens
ägo.
XVII: d.
Sundboån. tenkraften: 40 hkr.
IO
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
e. Bredsjöfallet.
I Kopparbergs län Fallhöjden:
och Norrbärke socken, 4 m.
i ett tillflöde till Hedströmmen.
omkringj Fallet är beläget å Klotens
kronopark.
Fallhöjden: 3 m.
f. Korslånqs-smedjefallet.
I Örebro län och
Ramsbergs socken, i
ett tillflöde till Hedströmmen.
g. Malingsbofallet.
I Kopparbergs län Fallhöjden:
och Malingsbo socken, 3 m.
i ett tillflöde till Hedströmmen.
Dito.
h. Nyhammarsfallet.
I Kopparbergs län Fallhöjden: omkring
och Malingsbo socken, i 3 m.
i ett tillflöde till Hedströmmen.
i. Skärviksfallet. {
I Västmanlands län Fallhöjden : 4 m.
och Skinskattebergs |Medelvattenkraften:
socken, i Uggelfors-; 15 hkr.
ån, ett tillflöde till
Hedströmmen.
Dito.
XVII: e.
XVII: f.
omkring! Fallet är beläget å Klotens XVII:g.
kronopark.
; Ingen del af vattenkraften är
tagen i anspråk.
XVII: h.
Fallet hör till Uttersbergs bruk, XVII: i.
som jämlikt Kungl. bref den 1#/8
1898 skall med vissa undantag
inköpas för skogsväsendets räkning.
Vattenkraften användes för
att drifva ett tegelbruk och ett
tröskverk.
k. Atterstafallet.
I Örebro län, Sköl- Fallhöjden: 1,53 in. Ena stranden är i statens ägo. — XVII: k.
avsnitt 395 Kontrollera mot PDF
lersta härad och Geller- Industriella medelväg Holme eller grund finnes ej i fallet,
sta socken, i Återstå- tenkraften: 24 hkr. Hela vattenkraften ärtagen i
ån, ett tillflöde till anspråk för drifvande af ett större
Hjälmaren. kvarnverk.
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
XVIII. Vettern—Motala ströms flodsystem.
a. Granviksfallen.
I Skaraborgs län, Fallhöjden: vid öfre
Yadsbo härad och fallet 8,58 in.
Undenäs’ socken, å
från Granviks bruk
till kronopark inköpt j
! mark.
b. Drumstorpsfallet.
I Jönköpings län, j Vattenkraften: 12 å
Norra Vedbo härad 60 hkr.
och Säby socken, i j
Svartån vid krono-1
hemmanet Drumstorp
n:o 1.
1
c. Öjebrofallet.
I Östergötlands län, j Fallhöjden: 1,8 in.
Vifolka härad och Vattenkraften: 3 5 hkr.
Herrberga socken, i
Svartån vid Öjebro
Hålakvarn.
d. Tanneforsfallet.
I Östergötlands län,
Hanekinds härad och
S:t Lars’ socken, i
Stångån vid kronohemmanet
Tannefors
n:o 4.
e. Herresätersfallet.
I Östergötlands län,
Bankekinds härad och
Värna socken, i Redingeån
vid kronodomänen
Herresäte!-.
Båda stränderna äro i statens XVIII: a.
ägo.
En såg är anlagd vid hvardera
af de två fallen.
Ena stranden är i statens ägo. — XVIII: b.
Holme eller grund finnes ej i
fallet.
Vattenkraften användes till
drifvande af såg och kvarn.
Staten äger en holme i fallet., XVIII: c.
Ä norra stranden ligger kvarntorpet
Öjebrohålan n:o 20, tillhörigt
staten. Vattenkraften är
tagen i anspråk för kvarndrift.
Staten äger den mark å södra XVIII: d.
stranden, där kvarnen är belägen.!
Vattenkraften användes till
drifvande af kvarn och grynverk.
Ena stranden är i statens ägo. j XVlII:e.
Vattenkraften användes till
i drifvande af kvarn- och grynverk.
12
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
f. Kubbetorpsfallet.
I Östergötlands län,
Bankekinds härad och
Svinstads socken, vid
Båda stränderna äro sanno- ; likt i statens ägo.
Vattenkraften är tagen i an- språk för drifvande af en kvarn
XVIIFf.
kronodomänen
Strömsbro.
jämte gryn verk och skalmaskin
samt mejeri och tröskverk.
%
g. Folkströmsfallet.
I Östergötlands län,
Vattenkraften: om-
Jämlikt Kungl. bref den 20/12
XVllBg.
Finsponga läns härad
och Hellestads socken,
i Folkströmsån vid
Folkströms förra järn- bruk.
kring 40 hkr.
XIX A.
1895 har Folkströms krono- skattejord med såg och kvarn
inköpts för skogsväsendets räk- ning.
Endast 11 hkr äro tagna i
anspråk för drifvande af kvarn
och såg.
a. Larutnsfallet.
I Kalmar län, Tjusts
Båda stränderna tillhöra staten
XIXA:a.
härad och Dalhems
socken, i en mindre
å före dess utlopp i
sjön Stora Vrången.
avsnitt 396 Kontrollera mot PDF
såsom ägare af indragna mili- tiebostället Larum n:o 1.
Hela vattenkraften är tagen
i anspråk för drifvande af en
kvarn och en såg samt för;
tröskning.
XXI. Emåns flodsystem
a. Turedamsfallet.
I Jönköpings län,
Vattenkraften: om-
Staten äger ingendera af strän-
XXI:a.
Östra härad och Skede
socken, vid indragna
militiebostället Hage- berg.
b. Klöfdalafallet.
kring 8 hkr.
derna, men en holme i fallet.
Vattenkraften är ej tagen i
anspråk.
I Kalmar län, Aspe-
Fallhöjden: om-
Båda stränderna tillhöra sta-
XXI:b.
lands härad och Järeda
kring 2 m.
ten såsom ägare af hemmanen
V
»3
Fallets namn och ,, ,
belägenhet. Kraftt.llgangen.
Anmärkningar.
Konvolut.
socken, i en biflod Vattenkraften: om-
Klöfdala n:o 1 och Prästnäs
till Emån från sjön kring 30 å 40 Iller.
n:o 1.
Flen.
Vattenkraften användes för
drifvande af mjöl- och sågkvarn.
c. Högebrofallet.
I Jönköpings län, Vattenkraften: om-
Staten äger ena stranden jämte
XXI: e.
Södra Vedbo härad kring 12 hkr.
några nedanför fallet belägna
och Hässleby socken,
holmar.
i Bruzaån vid krono-
Vattenkraften användes för
domänen Högebro.
i drifvande af en kvarn.
XXIII A. Mörrums ås flodsystem.
a. Stocköfallet.
I Kronobergs län, Fallhöjden: 3 m.
Båda stränderna tillhöra sta-
XXIII A: a.
Norrvidinge härad och Vattenkraften: 3 0
ten såsom ägare af Kronobergs
Söraby socken, i Mör- hkr.
kungsgård.
rums å.
b. Helgevärmafallet.
I Kronobergs län, Fallhöjden: 0,9 m.
Kinnevalds härad och
Ojaby socken, i Mör- rums å vid Flelga- j
sjöns västra utlopp.
Dito.
XXIII A: b.
■
c. Häringetorpsfal- let.
I Kronobergs län, Fallhöjden: 0,5 m-
Ena stranden tillhör staten
XXIII A: c.
Kinnevalds härad och
såsom ägare af länsmansbostället
Bergunda socken, i
Häringetorp.
Mörrums å.
Vattenkraften drifveren kvarn.
d. Kårestadsfallet.
(
I Kronobergs län, Fallhöjden: om-
Ena stranden tillhör staten
XXIII A: d.
Konga härad och kring 2 m.
såsom ägare af indragna härads-
Furuby socken, i Ag- Vattenkraften: om-
höfdingebostället Kårestad Öst-
gaån. kring 30 hkr.
götagård och Kårestad Lillegård.
Vattenkraften drifver en kvarn
och en såg.
|
14
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången. Anmärkningar.
Konvolut.
e. Öfre Tegnaby-
fallet.
I Kronobergs län,
Fallhöjden:
omkring Staten såsom ägare af indragna
XXIII A: e.
Konga härad och
2 m.
militiebostället Tegnaholm äger
Tegnaby socken, vid
Vattenkraften: om- del i fallet och strandrätt vid
Aggaåns utflöde ur
kring 30 hkr. Toftasjön.
Toftasjön.
Vattenkraften drifver en kvarn
och en såg.
f. Nedre Tegnaby-
fallet.
I Kronobergs län,
Fallhöjden:
omkring Båda stränderna tillhöra staten
XXIII A: f.
avsnitt 397 Kontrollera mot PDF
Konga härad och T eg-
1,5 m.
såsom ägare af Tegnaholm.
naby socken,! Aggaån,
Vattenkraften: 20 å Vattenkraften drifver en kvarn.
omkring 2 km. söder
30 hkr.
om Öfre Tegnaby-
fallet.
g. Hackekvarnsfallet.
I Kronobergs län,
Fallhöjden:
omkring Båda stränderna tillhöra staten
XXIII A: g.
Kinnevalds härad och
0,9 m.
såsom ägare af indragna militie-
Urshults socken, i Mör-
Vattenkr.:
omkring] bostället Hackekvarn n:o 1.
rums å.
10 hkr.
1
XXIII B.
Skraboåns flodsystem.
a. Siggeboda fall.
I Kronobergs län,
Fallhöjden:
Staten äger båda stränderna
XXIII B: a.
Allbo härad och Här-
Sågfallet
1,82 m. vid sågfallet och troligen hälften
lunda socken, i Holje-
Siggemåla
| i Siggemåla kvarnfall.
ån vid indragna militie-
kvarnfall
5,o6 m.: Vid öfre fallet drifves en såg,
bostället Siggeboda
Summa 6,88 m. vid det nedre en kvarn.
n:o 1.
Lågvattenkr.: 7 hkr.
-
Industriella
medelvat-
tenkraften
: 14 hkr.
i5
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången. Anmärkningar.
Konvolut.
XXIV. Helgeåns flodsystem.
a. Forsakarfallet.
I Kristianstads län,
Fallhöjden: 46 in. i Ena stranden tillhör staten
XXIV: a.
Gärds härad och Dege-
Vattenkraften: 75 hkr. såsom ägare af länsmansbostället
berga socken, i en bäck
Borräkra n:o 3.
vid Försakar.
Vattenkraften synes ej kunna
a. Röamöllafallet.
tillgodogöras för industriell an- läggning.
XXIV A. Saxåns flodsystem.
I Malmöhus län,
Fallhöjden: omkring Hela vattenkraften är tagen
XXIV A: a.
Rönnebergs härad och
2,5 m. i anspråk för drifvande af Röa-
Billeberga socken, vid
Vattenkraften: 15hkr. molla kvarn.
indragna militiebostället
Årup med Billeberga.
XXIV B. Rönne ås flodsystem.
a.
I Kristianstads län, Fallhöjden: 1,5 m. Båda stränderna tillhöra staten : XXIV B: a. |
Norra Åsbo härad och Vattenkraften: 3 ä 4 såsom ägare af Herrevadsklosters ;
Riseberga socken, i en hkr. ■ kungsgård.
biflod till Rönne å. Hela vattenkraften är tagen i
anspråk för drifvande af en tull''
mjölkvarn.
XXV. Lagans flodsystem.
a. Bjällebofallen.
I Jönköpings län, Fallhöjden: det ena Båda stränderna tillhöra staten XXV: a.
Västra härad och Vrig- fallet ............ 3 m. | såsom ägare af indragna militie
stads
socken. det andra...... 4 m. bostället Bjällebo.
Summa 7 m. Vattenkraften användes för
Vattenkraften: 8 hkr. j drifvande af kvarn och såg.
i6
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
b. Börjestocksfallet.
I Jönköpings län,
Fallhöjden: i in.
Ena stranden tillhör staten
XXV: b.
Västra härad och
Hjälmseryds socken.
Vattenkraften: 5 hkr.
såsom ägare af indragna militie- bostället Nässja.
Vattenkraften användes för
avsnitt 398 Kontrollera mot PDF
drifvande af kvarn och såg.
C. Hultsfallet.
I Jönköpings län,
Östbo härad och Åkers
socken.
Fallhöjden: 1,8 m.
Ena stranden tillhör staten
såsom ägare af indragna militie- bostället Hult n:o 1.
Vattenkraften användes för
drifvande af en kvarn.
XXV: c.
d. Björköfallet.
I Kronobergs län,
Sunnerbo härad och
Odensjö socken, i
Björköån.
Fallhöjden: 1,5 å2m.
Ena stranden tillhör staten
såsom ägare af indragna militie- bostället Björkön.
XXV: d.
e. Hjulsviks ålfiske.
I Kronobergs län,
Sunnerbo härad och
Hamneda socken, i
Lagan.
a. Sjögaredsfallet.
Fallhöjden: 0,4 m. på
en längd af 425 m.
XXVII. Ätrans flodsystem.
XXV: e.
1 Älfsborgs län, Red-
Fallhöjden: omkring
Båda stränderna tillhöra staten
XXVII: a.
vägs härad och Gulle-
4 m.
såsom ägare af Sjögareds krono-
reds socken, i Ätran.
a. Grimskullafallet.
Vattenkraften: 2 5 hkr. 1 park.
Vattenkraften är tagen i an- j språk för drifvande af en kvarn
och en såg.
XXVIII. Viskans flodsystem.
I Älfsborgs län,
Fallhöjden: 12,2 in.
Ena stranden tillhör staten
XXVIII: a.
Marks härad och Kin-
Lågvattenkr.: 20 hkr.
såsom ägare af indragna militie-
naromma socken, i
Industriella medelväg
bostället Grimskulla n:o 1.
Häggån.
tenkraften: 3 7 hkr.
Ingen del af vattenkraften är
tagen i anspråk.
i7
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgängen.
Anmärkningar.
Konvolut.
b. Hedefallet.
I Älfsborgs län,
Marks härad och Rinna
socken, i Häggån vid
Hede.
Vi8 af fallet tillhör staten så- som ägare af hemmanet Hede
n:o i i Rinna by.
Vattenkraften drifver ett kvarn- verk.
XXVIII: b.
c. Kungsforsfallet.
I Älfsborgs län,
Marks härad och Örby
socken, i Viskan vid
i hemmanet Kungsfors
Rronan har numera försålt
sin andel i fallet.
Vattenkraften drifver ett kvarn- verk.
XXVIII: c.
n:o i.
d. Hultabergsfallet.
I Älfsborgs län,
Marks härad och
Kungsäters socken, i
Lillån.
Vattenkraften: 8 bkr.
Båda stränderna tillhöra staten
såsom ägare af indragna militie- bostället Hultaberg n:o 2.
XXVIII: d.
XXIX. Venern— Göta älfs flodsystem.
a. Anneforsfallet.
I Värmlands län,
Fryksdals härad och
Sunne socken, i ett
tillflöde till Rlarälfven,
vid Annefors’ krono-
Fallhöjden:
vid såg- och smedje- fallet 3 till 5 m.
vid kvarn- fallet 0,76 ,, 2,26 „
V attenkraften användes för
drifvande af kvarn och såg.
XXIX: a.
park.
Summa 3,76å7,26m.
Lågvattenkr.: 2a4.hkr.
Industriella medelvat- tenkraften : 4 å 7 hkr.
b. Ettacksfallet.
I Skaraborgs län,
Vartofta härad och
Velinga socken, i Ti- dan.
Fallhöjden: 2 in.
Vattenkraften: 18 hkr.
Båda stränderna tillhöra staten
såsom ägare af hemmanen Ettack.
Vattenkraften användes för
drifvande af kvarn och såg.
avsnitt 399 Kontrollera mot PDF
XXIX: b.
.
--
2
i8
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
c. Bomsgårdsfallet.
I Skaraborgs län,
Vadsbo härad och Ler- däla socken, i ett
mindre vattendrag vid
indragna militiebostäl- let Bomsgården n:o 6.
Fallet lär vara béläget utom
boställets egentliga ägoområde.
Vattenkraften drifver en kvarn.
XXIX: c.
d. Billefallet.
I Skaraborgs län,
Valle härad och Värn- hems socken, i ett
mindre vattendrag vid
förra hospitalslägen- heten Bille n:o i.
''
Vattenkraften drifver en kvarn.
XXIX: d.
e. Herrekvarnsfallet.
I Skaraborgs län,
Vartofta härad och
Skörstorps socken, i
ån Slafsan.
Båda stränderna tillhöra sta- ten såsom ägare af indragna
militiebostället Orreholmen.
Hela vattenkraften användes
för drifvande af en kvarn.
XXIX: e.
f. Knipefallet.
I Älfsborgs län,
Gäseneds härad och
Hofs socken, i Nossan
vid kronohemmanet
Knipe.
Båda stränderna tillhöra hem- manet. En del af hemmanet
torde vara inlöst för skogsväsen- dets räkning.
Ingen del af vattenkraften är
tagen i anspråk.
Innehafves på perpetuellt ar- rende.
XXIX: f. |
■
g-
I Älfsborgs län,
Väne härad och Västra
Tunhems socken, å
kronoparken Hunne- berg vid sjön Eld- mörjans utlopp.
Staten äger båda stränderna.
XXIX: g.
19
Fallets namn och
belägenhet.
h. Hälgebodafors.
I Värmlands län,
Jösse härad och Eda
socken, i ett tillflöde
till Byälfven.
i. Helgebodafors.
I Värmlands län,
Jösse härad och Gunnarskogs
socken, i ett
mindre vattendrag mellaa
Djuptjärn och
Mögsjön.
k. Kyrkeskogskvarn.
I Värmlands län,
Jösse härad och Gunnarskogs
socken, i
ett tillflöde till Byälfven
å kronop arken
Kyrkeskogen n:o i.
l. Gate kvarnfall.
I Värmlands län,
Jösse härad och Arvika
socken, i Gatsälfven,
ett tillflöde till
Byälfven.
Krafttillgången.
Fallhöjden: 4,9 m.
Lågvattenkraften: omkring
150 hkr.
Fallhöjden: 56 m. påj
en längd af 2,5 km.
Lågvattenkraften: om-1
kring 20 hkr.
Industriella medelvattenkr.
: omkr. 40 hkr.
Fallhöjden: 7,3 m.
Lågvattenkraften: 7 å
11 hkr.
Industriella medelvattenkr.
: 1 5 å 22 hkr.
Fallhöjden: 5 m.
Lågvattenkr.: 1 o hkr.
Industriella medelvattenkraften:
20 hkr.
Anmärkningar. Konvolut.
Staten, som icke äger strand
vid fallet, skall enligt uppgift
vid ägostyckning år 1902 hafva
tillagts »andel uti vattenfallen i
vid Forsbron och Ingelsrud».
Vattenkraften användes för 1
drifvande af en kvarn och en såg.
Staten har såsom ägare af en
del af hemmanet Fläljeboda
strandrätt vid fallet.
Fallet begagnas af hemmanet ]
Bartan.
XXIX: h.
XXIX: i.
Vattenkraften användes tilll XXIX: k.
drifvande af kvarn och såg.
Flögra stranden tillhör staten
avsnitt 400 Kontrollera mot PDF
såsom ägare af kronodomänen
Gata n:o 1.
Vattenkraften användes för
drifvande af en tullmjölkvarn.
XXIX: 1.
XXIX A. Jörlandaåns flodsystem.
a. Hallebyfallet.
I Göteborgs och
Bohus län, Inlands
Nordre härad och Jörlanda
socken, i Jörlandaån
vid indragna
militiebostället Halleby
n:o 1.
Fallet äges till 3/4 af staten. XXIX A: a.
Vattenkraften användes för
drifvande af en kvarn.
20
Fallets namn och
belägenhet.
Krafttillgången.
Anmärkningar.
Konvolut.
XXIX B. Bratteforsåns flodsystem.
a.
I Göteborgs och
Bohus län, Inlands
Fräkne härad och
Ljungs socken, i Brätte- forsån.
Vattenkraften: omkr.
50 hkr.
Ena stranden tillhör staten
såsom ägare af indragna militie- bostället Ljung n:o 1.
Hela vattenkraften är tagen i
anspråk för drifvande af en kvarn.
XXIX B: a.
XXX. Örekilsälfvens flodsystem.
a. Önne kvarnfall.
I Älfsborgs län,
Valbo härad och Järbo
socken, i Svingån, ett
tillflöde till Valboån,
vid indragna militie- bostället Önne n:o i.
Fallhöjden: 4,75 m.
Lågvattenkr.: 9,5 hkr.
Industriella medelvat- tenkraften : 3 4 hkr?
Enligt uppgift skall staten äga
fallet, men ej stränderna därom- kring.
Ingen del af vattenkraften är
tagen i anspråk.
XXX: a.
XXXII. Vapstälfvens flodsystem.
a.
I Västerbottens län,
Stensele (Tärna kapell)
och Vilhelmina sock- nar, i den till »Det
norske Hav» flytande
Vapstälfven, i närheten
af riksgränsen.
Ingen del af vattenkraften är
tagen i anspråk.
XXXII: a.